v é v , sd då 5 - F = ” a Ne ge - 3 öl ”- ” så AT TIER re EE pg st y yt Xi Mw 1 ä I ? | My « i NÄS t i ? X . | ER ÅA é - t | | ; bd & | I : i i [d . 1 u | «RR Ra hå UU f RN Fi Nu kh ET v : Åh — ” a i / bn i; vs z v S KOM u - ÖR A . vå ” , « a ae sad RAA AAA SA Ke RAT RSS N vå . — Med Kongl, ACADEMIENS Tilfldnd, — "Tryckte i Stockholm hos LARS SALV I Fa På def egen koftnad. 1754, ; ; | ; vw : Ag NS RIS NSI IAN NÄ US, - é + , Lå i a --— IN Å Å. NUINGI s M | 9 (3 öl 2 vf fal ACADE eg En ACADEMIENS | SN 0 KN ; 4 | LtDanoren, SK | oo err rv JONAS ALSTRÖMER , Commerce-Råd, Riddare af Nordfljerne-Orden. ss OM -Frih. ANDERS JOH, von HÖPKEN, Kongl. Maj. Sch biklens Råd, Prefident i Kongl. Maj:ts och Rikfehs Cancellie- . Collegio, Hä ach Coomicudeup. af Kongl. Maj. Orden, i. H, CARL LINNZUS, M.D, Kongl, Archiater, Medic, och Bot, Profeff, i Upfala, Riddare af Nordftjerne Orden , Ledämot af Kejferl. Acad, Nat. Curioforum,af K Ångelika Söcieteten och Vetenfk, Academierna i Berlin, Touloufe och Montpellier, Correfpondent af Kongl, Franfka Vetenfk. Acad. Sd Secrete- rare af Kongl. Vet, Societeten i Upfala. > Frih, CARL WILHELM CEDERHIELM. Frih. NILSREUTERHOLM., Landshöfding i Nerike dd Werm- land, Commendeur af Nordftjerne Ondoriyivra | Grefve CARL JOH. CRONSTEDT , Öfver-Intendent, ädla reaf Nordftjerne Orden, Detenmonit-Mittae af) bud Maj.i Order, K.Vetenfkaps Academiens Skatt-måftare. -H, AUGUSTIN EHRENSVERD, Öfverfte för Kongl. Artillerie Regementet, Riddareaf Sverds Orden, > : H. ANDERS JOH. NORDENSCHÖLD., Rd NRA : — menegårds Höfdinge-döme , Riddare' at Sverds Orden, & H. DANIEL, TILAS, Kammar-herre , AffefforiKongl. Bergs= Ca SRA Collegio. H. JACOB FAGGOT , Öfver-Dire&eur vid Kongl. Landemå=" oterigt fymt Charte- och Jufterings-verket, H, GIL BERT SHELDON, Skepps-byggmåftare vid Kongl. Ör- logs-F "lottan i i Carls-Crona, SAMUEL KLINGENSTIERNA, Phyfices Profeffor i ble Led amot af Kongl, Vet. Societ, i bonden; och Upfala,Corre- ipondeut af Kongl, Frarfka Vet, Academien.. H.CARL FREDRIC NORDENSCHÖLD Naja vid Fortifiestion, Ridd, af Sverds Orden, STEJNEGER ”' ER : | COLLECTION NG Soc. i i Upfala. K Pi dan i Upfla I Le håla q F Kongl Profeffor I H. NILS WALLERIUS, Theol, Do&; Lög. och Metap[, Ptofeffor i UpGla, I H, GEORG BRANDT. M.D. Afleffor i Kongl. Bergs Collegio, k Ledamot af Kongl, Vet. Societeten i Uplala | H H, GABRIEL POLHEM, Hof-Junkare, + H. THOMAS PLOMGREN, Comrinerctc-Råd ch 0 AL i Stockhom, Ridlart af Nördft. Orden, H. JONAS MELDERCREUTZ, FUN vid Fortif och Ma- — thefeos Profeffor i Upfala. H. NILS RÖSEN, Mi D; Kongl. Archiater , Med, och Avkorjis Prof. i1Upfala. Ledarnot af Kongl, Vet. Societ i Upfala, H. MÅRTEN STRÖMER, Aftron, Profeffor i Upfala,. Ledamot af Kongl. Vet. Societ. i Upfala. H. CARL DE GEER, Kammar-herre, Ledam. af Kongl. Vet. Societeten' i Upfala, Correfpondert af K, Franfka Vet. Acad. H, CLAS. GRILL, Dire&eur af Oft-Indifka Compagniet. Herr JOHAN ROMAN , Hof-Intendent, u. LARS BENZELSTIERNA, Lands-höfding, Riddare af Nord- fljerne Orden och Skietimåftare af K. Maj. Order, H. ERIC von STOCKENSTRÖM , Revifions Secreterare, H. OLOF MALMERFELT , Fasmdn i Wefterbotten. Frih, NILS PAEMSTIERNA, Kongl, Maj:ts och Rikfens Råd, Lunds ,Academie>-Canceller, Ridd, och Commendcut äfköngl. Maj:ts Order, H. a BROWALLIUS'; Theol, Doå. Bifkop i Åbo och bo Academies Pro- Caucéllag "H. GERHARD MEYER, Dire&eur och Kongl. Styck-gjutare. Grefve CLAS EKEBLAD ; Kongl, Majits och Rikfens Råd Öf- ”verfte Marfkalk., Cancellie-Råd, Ridd, och Commendeur af Kongl: Maj:ts Order. | H, ULRIC RUDENSCHÖLD, AHRTOt ik. Conitnerdet Collegio. H. ZACHAR. WESTBECK , Probft och Kyrkoherde i Löffta, + H. EMANUEL SWEDENBORG , Affeffor. H, GUST. FR. LEIJONANKAR, Equipage-Måftare, och Riddare > af Svårds Orden, Frih HENRIC WREDE, Landshöfding, Riddare af Svårds Ord, Grefve CARL GUSTAF TESSIN, Kongl. Majeftets och Rikfens Råd, Öfverffe Marfkalk, Prefident, Gouverneur för Hans Kongl. Höghet Cron- Prien. Åbo Acadénie Canceller, Ridd, och Commendeéur af Kongl. Mai:ts Order, Canceller af alla K.' M, Order och Riddare af Svarta Örnen, / ere äh 2 ES ; SÖN AIDFALITS ; AÖTIVa J ÄGD FENG IEL EISTRÖM, I DR ir Öfyet Mithemarilka Ios i | PE Ree. Bergmåharé i i Wefterb. ot Lappm, H.OL LOÖF von DALIN, Cancellie Råd, Hans Kongl, a 4 al as öti-Prinfens Infor bsädir. ; ; i £3 . ABRAHAM BÅCK, M.D. Kongl, Archiater och Prefes i K, Coll. Medico, Ledamot af Kongl, Vetenik Societeten i Upfala, Frih ERIC WRANGEL, Kongl. Maj:ts och Rikfens Råd. -H. NILS PSILANDERHIELM , Bergs: Råd, . H, SAMUEL SCHUIL TZE, Cammererare i Kongl, Bergs-Cull, "HH. JOHAN CLASON, Handelstnan i Stockholm. Frih. FREDRIC PALMQUIST. é H. CARL LEYELL, Proberare iK. Bergs Collegio, RE H. CLAS ELIANDER , Kongl. -Slotts- Byggmåftare. 3, H, ZACHARIAS STRANDBERG, M. D. Affeffor i förr Col- Friki CARL GUSTAF LÖWENHIELM, Kongl. Maj:ts och Rik- fens Råd, Riddare och Commendeur af Kongl. Maj:ts Order, Prefident i Kongl. Lag-Commiflionen , Upfala Åse Canceller , kad” och Commendeur af Könel. Maj:ts Order. dare af Nordftjerne Orden. H. JOHAN LECHE, Medic, Do&, och Profeffor i Åbo. ral-Gouverneur i Pomern , Greifsvalds Academie Canceller + Riddare och Comméndétir af Kongl, Maj:ts Order. damot af Chirurgifka Societeten i Stockholm. och af Kongl;- iirurgifka Academien i Paris. fijerhi Orden, H. HENRIC BENZELIUS, Theol.Do&,Svea Rikes Årke-Bifkop C SALANDER, Manufac&tur Commiffarius, . DETLOF HEIKE, Affeffor i Könsk Bergs-Collegio, Ftih. ALEXANDER FUNK, Bergmåftare i ÖfterGöthland, H.CARL FR, MENN ANDER, Theol, Dot. och Profefl' 4 Abo. H, CARL FR: RIBE, Affeffor, Kongl. Maj:ts Lif-Chirurgus. H. PEHR KALM , Oeconomizx Profeffor i Abo.» 2 legio Medico och Stads-Phyficus i Stockholm. Gjätve CARL EHRENPREUS, Kongl. Maj:ts XT Rikfens Råd, HAND. ANTON von STIERNMAN, Cancellie-Råd, Ridr, Grefve AXEL” LÖWEN , Kongl. Maj:ts. och Rikfens Råd, Gene- HH; OLOF ACREL, Regements Feltiker vid Adels-fanan, Le- H. EDVARD CARLESON, Cancellie-Råd , Riddare st Nora” AR Academics Pro-Canceller, Herr De AN Do a. Profefiory Kyrkoha bl i 1 iKonge id line i sjöckt olm. H, ANDERS BERCH, Occonomix Profeflor i Upfala.. ocH, HENRIC THEOPH. SCHEFFER, 2, H, SVEN LJUNGQUIST , Capit Mechanicus vid K, Fortific, Frih. MATTHIAS ALEX, von UNGERN STERNBERG,, Fålt-. marfkalk , Riddare och Commendeursaf K. Maj:ts Ord Brera H,LARS L AUREL, Phil. Theoret. Prof, vid K. Acad. i lund. ET Grefve CARL FREDR, PIPER, Profident i 1K, Cammar-Colle=. gio, Riddare och Commendeur af Kongl, Maj:ts Order. = 'H. MAGNUS LAGERSTRÖM, Commerce-Råd och Dire&eur af Oftind, Compagniet, Ledamot 4EK. Vet, Söcietet, i Upfala, HH, NILS GISSLER, M., D. Phyf. och Med, Lector vidK, Gym- nafiutn i Hernofand. a , Grefve CARL GUSTAF BONDE, Kongl, Milbgd Rikfens Råd Riddåre och Commendeur af Kongl, Maj:ts Order, Prefes. Hluftris för K. Vet, Societeten i Upfala, Fru Grefvinnan EVA DE LA GARDIE: Rikse-Rådinna EKE- BLAD. PEHR W FARGENTIN, Kongl. Vetenik. Acad, Secreterare, Ficdamotal K ongl, Vetenik, Societet. i Upfala, Correfpondent: af Kongl, Franfka Vet. Academien. & EH. HERMAN SC de sr R, Archiater och Kongl. Maj:ts GR Chirurgus, H. PEHR HÖGST RÖM. Kyrkoh. i Skellefta i Välelkoreen. H. JACOB HENR. MÖRK. Kyrkob, LErGA Upland. EL CARL KRINH, BERCH, "Secreterare. vid K. Antiqvitets "Archivum. > H. JOH, GÖ TTscH: WALLERIUS, M. D. Chemix Profeff. i Upfala, Ledamot af Keil. da Nature Curioforum. H. LEONHARD KLINCKOWSTRÖM, Stats-Secreterare, Öf- ver-Påft-Dire&teur, Commendeur af Nordfjerne Orden, Grefve HANS HENR., LIEWEN, General Major af Cavalleriet, Riddare af Svårds-Orden. | H. ANDERS HELLANT , Rådman och Fabriqueur i Torne. K Frih, JOHAN von SETH, Kammarherre , Archivarius vid K, Maj:ts Order och Kongl. Vetenfk. Acad. Archivarius, H, JACOB GADOLIN, Phyfices Profeffor i Åbo, 2 H. JACOB von EGGERS, Öflverfte, Riddare af därdå Orden, - -Grefve HENNING AD, GYLLENEORG, Hof(ängsligg, Rid- dare af Nordftjerne Orden, Frih. JOHAN BRAUNER, Hof-Junkare, 3 H, EBERHARD ROSEN, Med, D. och Profeffor i Lund. Herr X NT C ÅA ARK. 2. Over sT ÄN KSS ; ET PRPeR IC SCHEFFER, Kongl, Maj:ts och Rikfens , Riddare och Commendeur af Kongl. Maj:ts Order. & ANDERS SWAB, Hof-Junkare , Direéteur vid Edelfors j 1 I-verk. RK ,” SA AXEL. pa. CR ONSTEDT, Gefehvorner i i Öner-och 7 rs risk SEN Herr FREDRIC RABEN, Gcheime Conference Råd hos ll Maj:t Konungeni Döxhönurk, Amtman af Falfter och Laland, AS af Kongl. Elephant Orden, H. ALBERT von HALLER, MM, D. Amman i Nous Bern, ; Profes af Kongl, Vetentk, Societeten i Göttingen , Leda- . mot af Kongl. Vetenfk. Societet, i London, Berlin. och Up- NG famtaf "Kongl. Chirurgifka Academien i Paris + 2, H, JOHAN HEDLINGER , Hof-Intendent. Riks-Medailleuri sd ar yfka Riket,Ledamot af Kota Vet, Acad, i Berlin. gl H. PET, van MUSSCHENBROEK, Mathem, Profeff. i Leiden. Correfpondent af Kongl. Franfka Vetenfkaps Academien, H, PERARD, Kongl; -Preufifk Hof-Predikant, H. HANS CARL von KIRCHBACH, Bergshauptman iSaxen. -H.PEHR COLLINSON, Ledamot af Kongl, ÅngelfkarSocie- teten, Marquis SAGRAMOZO, Riddare är Maltefer Orden. H. DE REAUMUR, bodltnmorat Kongl, Franfka Vetenfk. Acad. famt af Societbletya i London, Petersburg, Berlin, Upfala och ' Bologne, Commendeur och Intendent af Kongl. Franfka S. Lovis Orden, H.DE SAUVAGES, Medicitiz Frolöllor 3 1 Montpellier, H, DE U'ISLE, Ledamot af Kongl. Franfka , Ångelfka, Breufi fka och a Kejf, Pettersburgifka Vetenfk, Academierna. Herr Herr BERNARD DE JUSSIEU, Botan, | rofeffor kd Kon, "FTråzården i Paris, Ledamot af Kongl. Praia Vetcnfi, Ac och af äng Ångelfka SOCEELeten. a ej 5 MEL å ING Medicins Profeffor i Tul bi ingen. Saba H HEVIN, leonts Kongl, Håghets Daupbines C 6 ån: Secreterare af Kongl. Chirurg, Acad. i Paris; turgus , Gennval Chirurgus Å fver hela raska rid pt Prelte för Kongl. Chirurgifka Acad. Riddare af S. M H. JUSTUS GOTT FR. GUNTZ ; Kongl-Polik 'Hof-I Archiater , Medic. och Anat, Profeff. i Leipfig. = H. VAN SWIETEN Riks-Friherre, Kejferli 5 damot af Kongl. Franfka Vet. Academien, = Don ANTONIO ULLOA, Capitaine vid Kong "dogs Flottan, Ledamot af Kongl. Ne . Acac London, | H. ABRAH., GOTTHELF KAESTNER. Åächest. Prafidor 4 Leipfig, Ledamot af Kongl, Vet, Academieni Berlin ; Bologne och Göttingen. F H, ANDERS MAYER, Math, Profeff, Greis H, GEORG MATTH. BOSE, Phyfices Profeffor i Wittenb, H. JACOB LANGEBEK, Kongl. Maj:ts til Danmark och Norige ”Juftitie-Råd, och (cholnArthiga ri. Medlem uti K. Veten- fkaps Collegioi Köpenhamn, och FöreftåndareiK, Danfka Såll- fkapet til Nordifka Hiftoriens och Språkets förbåttring H. CARL BONN kl, Ledamot är por jÄpgaifja 5 Societe-= "KONGL. SVENSKA äameurte ACADEMIENS T HANDLINGAR, ooooOFÖR MåNADERNA JANUARIUS, FEBRUARIUS och MÄRTIUS, År 1754 | VPNESES | ER Kyrko-Herde i Kongsholmen "Herr Do& OLOF CELSIUS. fr AV KRANEN AV EAA AE VA SRV Pg EAST Berättelje och Tankar Om ELD- SLÄCKNING. t mycket veta och ranfaka, om Eldensin- re natur och våfende, eller om hår gifves mer 2 1754. Jan. Feb. Mart; 0 | mer ån et flags Eld, det år fvårt, om icke ogör- ligt. Men at utröna och kånna de lagar, fom Elden följer i fina verkningar, är både nödigtoch nyttigt. Dock kan den, fom vil roa fig med gifs- ningar eller hypothefer om Eldens natur, finna dem til öfverflåd hos Chymifter, hvar ibland Herr URBAN HIERNE förtjenar at låfas uti A&. Chymicor. Cap.V.pag. 29. ock i defs Appendice pag. 154. Jämvål ock Pieces, qui ont remporté le Prixde V' Academie Royale des Sciences, en 1738, fur la nature &5 la propagation du feu, = Det år allmånneligen vitterligt, at få mycket Elden gagnar månnifkligt behof, når han hålles inom fina fkrankor och verkftåder, 1å mycket fkadar han den månnifkliga hushållningen, i vifst mål, når han flipper lös från fina rum och hår- bärgen. re ; | Naturen och konften låra ofs , at nyttja Elden til fit råtta bruk : famma Låro-måttare måtte ock handleda ofs, at flåcka Elden, då han itånder och förfkingar det, fom bör vara obråndt och be- hållit. Man lemnar det törra ämnet, och med- delar nu en kärt beråttelfe, och några få tankar, om Eld-fläckning. | | SK S Förfarenheten vifar, at feta och Oljaktiga fa- ker, i alla tre Naturens Riken, åro vål den all- månna Eldens råtta brånfle at itåndasmen derjåm- te finne vi, at Elden aldrig kan gripa dem an, eller tylleft uplöfa och fördela dem , utan luftens nårvaro och omfkiftelfe, få at man, liknelfe-vis, kan kalla de förra, Eldens föda, och den tenare, Eldens lit. Derföre måtte Elden altid flåckna, om någotdera af berörde medel honom beta- ges. 'flåcka Eld, eller fnarare fagt, hindra ho- De fmått och frundom i ftort, då man, vid svådor, rifver undan, hvad fom eljeft fkulle das an, för nårheten fkull; men at flåcka Eld iom luftens bårttagande eller tiltåppande, ger fållan eller aldrig lag i ftort, om man ej rå- kar Eld i tåta hvalf, och får i god tid tilfluta alt wvåderdrag, Och fom Elden, vid hvart ombyte af luft, får lika fom nytt lif; få följer af fig fjelft och flyrkes ån mer af dageliga rön, at Elds-vå- dornas ftorlek, och Eld-flåckningens fvårighet, ve fig altid etter luftens mera och mindre röå- rent. REN | Eljett finnas åtfkilliga Eld-flåckande medel och "åmnen i Naturen, hvilkas egenfkap bör vara, at de ej åro Eldfångda eller kunna brinna: de målte ock vara få rörliga och delbara, at man, vid ftör- re och mindre Elds-vådor, kan i ömnocghet ttyra och kafta dem, til alla de ftållen, vråar och rum, fom af Elden åro antaftade, eller utftålde föritån- nin i + 17454. Jan. Febr. Mart. = 3 medelft det man tager bårt hans föda, går Bland alla de kroppar, fom hatva nyfsnåmde | egenfkaper, år vattnet det förfta och förnåmfta: och det har altid gjordt ofelbar verkan, vid Eld- fNåckning,når det til behörig myckenhet år nyttjat, itid: få är det ock allmånneligen antagit och god- kåndt för det båfta medel, hälft det kåftar mintt, och jämvål konften, at inråtta goda Vatten-fpru- tor, har hulpit defs bruk, vid Eldflåckning, til mer och mera fullkomlighet, - — Dernått åro viffa Salter: fålom Alun, Victril och Lurfalt, jämte Krita, Kalk och Alka, fundne vara Eldflåckande; emedan de fmålta i hettan famt 1 AR der- I Ör kN 54. a äng Mart FÅR So IVA FI UT KYSK LUSENKD "Gr PSIKAN >. Sala NE a 3 VA AC EG LATE AE Fo SLSTI ANA NN vrid RR sr NV AE ERP NR derigenom tiltåppa porerne på det, briöoner, och fåledes, efter famma lagar Nåcka Eld,fom vatten; utan at fjelfva taga Eld; 3 fynnerhet göra berår- de falier denna verkan, med fit innehafvande vat- ten, åfven fom de tre fiftnåmde åmnen kunna dåmpa lågan, når de hölja öfver, hvad fom fattat Eld. Och faft deffa Salter och åmnen åro långt dyrbarare flåcknings medel ån vatten, få hafva de likvål det förut, at de af hettan icke uphåfvas til ånga och duntt, tåfom vatten; derföre åro de ock, på mer ån et fårt , förfökte och SYRejaRe til Eld+ flåckning, Det förfta fåttet beftår deruti, at deffe falier och åmnen flötas til puiver, blandas i vifs myc- kenhet tilfamman , fuktas med vatten och kra- mas til bollar, eller infyllas torra, utitunna och klot-runda gla s-kulor. Deffe bollar eller kulor plå- gainkaftas i hufet och rummet, der Elden år lös, och fom de: vid förfta ftöt, mot en vågg eller något annat, låtteligen gå fönder; få fprides ock pulvret fnart" omkring: hvad det då, til behö- rig myckenhet, faller uppa eller håftar vid, det blir antingen utflåckt, eller förvaradt för itånning. Hvar och en kan likvål hår vid, utan möda, finna, at fådan inkaftning måtte fke i god tid, in- nan Elden tagit för mycket Stverhand: Ar ock klart, at man måfte kunna gå nåra intil det itån- da ftåller, få framt man vil kafta vifst: defsutan år detta pulvret käftfamt, och behöfves derat icke litet til flåckning, når rummet år ftort, der Elden kommit lös. > Men då trå-hus brinna i ftarkt våder, med in- neliggande eldfång gt F branie eller Elden intagit fTåda- BRL Ae NE FN Wij é ; i idana ftållen, fom pulvret ej kan nåkas; få gör man fig dermed , både fåfång möda och koftnad. + Det andra fåttet, at nyttja falia fixa til eld- "Nåckning, beftår deruti, at de löfas up och blan: das i vatten. Härtil förfårdigas ftörre och min- "dre runda kåril, hvilka, midt uti, förfes med en ”tåter krut-kammare, af förtent bleck, ock med et Tikadant brand-rör, fom går från Krut-kammaren ut genom den ena bottnen. Sådane kåril fyllas med fiftnåmde falta vatten, når de behöfvas: då ock Krut-kammaren laddas och råret fylles på behörigt vis, famt förfes med brånnare, i det famma kåri- let fkal infkaffas i rummet , der Els-vådan år, at der fpringa och med vattnets håftiga utfpridande, göra fin verkan. Hår vid år til påminna, at få- dant jämvål måtte fke, innan lågan brutit ut, ge- nom våggar och tak, famt at man bör vara för-" fedder med ftörre och mindre fprång-kåril, alt fom rummets ftorlek och Eldens håftighet det for- + > För öfrigt, fom kårilen åro tunga och oviga, ät fkaffa dit. man vil; få fordrar detta fåttet få- dana utrymmen , fom vid haftiga och håftiga Elds-vådor fållan eller aldrig plåga gifvas. Detta flåcknings-fattets fvaghet har ock tydeligen vi- fat fig,vid de mifslyckade prof, fom år 1738 gjor- des häri Stockholm ; och på Wiby Gård i Norra Upland; Äfvenfom ock detta, och det föregå- ende flåcknings-fåttet, enligt de ållmånna Paått- tidningarna , "för nagra ar fedan,, flagit illa uti Wien och London. ' Eljeft förtjenar det at låfas, "hvad ' Hetr Lubv. 'THUMMiG, om flik eld- fläckning anfört, in Verfaih- einer grundlichen Erlkuterung der merkvirdigflen begebenbeiten in Na | I der = 1754. Jan. Febr. Mart. = 5 Ft NEG OR Ri FINARE SPARA RT EG NE VÄGER NaN , ; Sv få 6); FAN Jan. Febr. Mart. der natur pag. 282. tryckt i Halle år 1723. Jåm- > för hårmed Kongl. Franfka Vetenfkaps Acade- micns Handlingar , af är 17224, Pag: fil485 1543. och 155. Jåmvål ock Acta Eruditorum Lipfien- fia, för Apr. Månad 1725. i | Det tredje maneret år det: at flikt med eld- fafta falser måttadt vatten, kaftas på vad-eldar, med de vanliga fprutor. Detta fåttet år vida vågnar båttre, ån de två förra: derföre har det ock, af de Svenika, med nytta blifvit brukadt til eld- Nåckning i Stetin , under fitta belägringen, och år, fåfom et Svenfkt påfund tydeligen befkrifvit i Kongl. Berlinfka Vetenfkaps Academiens Hand- lingar, förår 1743, famt federmera, jämte andra nyttiga materier, under titul af Oavrages divers far les belles lettres ; utgitvit och tryckt i Berlin,år 1747. | NR . Det kan ej eller fela, at Elden måtte kunna flåckas med långt mindre myckenhet, afflikt, ån af frifkt vatten; ty de nämde falter åro af fig fjelfva fullkommeligen eld-flåckande, och böra fäledes, i förening med vattnet, utråtra mycket mer, ån bara vatten: når nu fådant vatten ka- flas på Elden, med goda Sprutor , och fåledes al- drabåft kan ftyras, hvart det mått behöfves; få år faken utan alt tvifvelsmål. Befynnerligen gör detta impregnerade vattnet fin råtta verkan, då vif- fa Oleo/a ; fåfom Svafvel, Campher, oljor och beck råka i brand, hvilka, efter vifs blanning, plåga brinna i fjelfva vattnet, och faledes, med annat vatten, ej kunna flåckas, ån det, fom med eld-fafta /alier måttadt år,fåfom Chymifka rö- nenintyga. Defsutan har flikt vatten, når det til- lika har uplöft en god del kok-falt ; den -- (yr i OR TOr? Ur Ar SNAM IFE RN tr ATG LJ (SR OJ ELKO EA a OT 1 ACO IP Fr TER ATEA I UR Ås FR ANNA BRATT Ha AE LR OMM ELAK VE Ung NN ia I SEAN rp VÄRNA Å 24 - K Må N ek AE Ma | UAE (SA ; ' i T d Se [fr köld, ej ftelnar aldeles til is, och kan fåledes, j tor kaftas på elden. Deremot vi, natten emel- lan d. 18 och 19 Decemb. fiftledne, då Stadfens ”koftbara Rådhus itåndes, hade det bedröfveliga ”vedermåle, at vinter-kölden, fatt Thermomete-' ren ej ftod mer ån 18 grader under frys-punéten, 1 ftor haft, förvandlade vattnet til is, 1 fjelfva Sprutorna , och gjorde dem fåledes helt och hål- lit obrukbara; fördenfkull fick der ock brinna, ait hvad brinnna kunde: der likvål elden fnart hade » kunnat flåckas, med preparerat vatten,om fådant, til ringa myckenhet nog, varit til fångs. > Men ehuru nyttigt detta flåcknings-medlet vara mås få har det dock, för koftnaden fkull, icke kunnat komma i allmänt bruk. Det år lått til finna, at faliersa åro kåftfamma, och at der- af ej litet förråd behöfves, åt en något ftor Stad: defsutan fkal flikt prepareradt vatten göras i be- -redfkap, och förvaras uti tåta trå-kumrar eller tätt murade fifterner. Och fom det år fråtande, fa li- da ock fjelfva Sprutorna deraf nog fkada, få framt man efter brukningen icke fköljer dem väl rena med fårfkt vatten. Icke defs mindre, har nåden ingen lag, ochfördenfkul år detta flåcknings-med- det oumgångeligt, dels under itark vinterköld,och dels i belågrade Ståder, 1 hvilket fenare tilftånd , den ena måtte vara få forgfållig om at flåcka, fom den andra år, at tånda elden, kofte hvad det kofta vil: hålft fläckningen fker fnart, famt med litet folk och litet vatten , hvilket, vid flikt tilfålle, har med fig en mångdubbel fårmon. För öfrigt, kommer det derpå an, at finna någon utvåg til + oinder den ftarkafte froft, utan hinder, med fpru- A 4 koft- - Hö 8 FET NOPE SY RSTA VAS ENE a Ra FILL KR VSLNE IG Sve v sb FÖINDAS SN FIS AERSA IN ESR RA SVEN RAR IR fu VA ÄR Åh OSPIHA Ee A RIGA LIGA + A Ö 4 By > 1754:sJani Febr. (Mare / koftnaden, hvarigenom detta nyttiga påfundet kunde, åtminttone i Stockholm, göras mera bruk- bart , hvilket torde vara görligt nog, fåfom ne- danföre vifas fkal. Men vare hårmed huru det vil; få må åndockingen vara få förmåten,at utgif- va detta flåcknings-medlet för vara tilråckeligt , då Elds-våda yppar fig itrångfel, bland en myc- | kenhet ftora trå-hus, under ttarkt blås-våder, då Elden med en obefkrifvelig haftighet plågar itån-' da och i afka lågga många hus tillika, och göra, at hvarken folk, fprutor eller vatten, något för lå, famt at de; fom fkola flåcka Elden, ej för. hettans fkul, kunna komma få når in til branden, fom vederbör: fåfom det fkedde år 1723 på Söder-' malm, och år 1751 å Norr-malm hår i Stockholm, | Det år nog: at faofta Eldens flåckning frå i mån-; nifko kraft och förmåga; faår filtnämde Sven- fka påfund, til eldflåckning, oftridigt det båfta, af alla, fom åro uptåckte, eller ånnu tordg påhittas. Detta vare nog handladt, om de bekanta, famt mer och mindre brukbara flåckningg-fått. Nu bör och kårteligen något beråttasg om de obe- gripeliga och hemliga eld-flåckningar, hvilka plå- ga föregifvas, dels af vidfkeppeligt, och dels af fåkunnigt folk. och bab dt De vidfkeppeliga tiltro fig, at kunna håmma och förekomma Elds-vådor, med Guds ords och Hans Heliga Namns bruky eller råttare fagt mils- bruk. dr > Judarne påftå, at de åga enkraft til Eld-flåck= ki e 'e ; e SR ; Ö H ning, fom bör göra dem beråttigade, at för gag- net fkull, blifva lidna hofg de Chriftna. Hemlig- heten beftår deruti:at dm Juden får frånvarande veta af en Elds-våda; få tager kan et glöd-fat, gju- q Å itet vatten på eld-kolen, och utfåger på ifka de orden, fom ftå i 4. Mofis Boks XI: Elden ofelbart fkal flåckna. Det famma ock hånda: om en nårvarande Jude fkrifver fagde fpråk med krita på et bröd, jämte de Hic- roglyphifka figurer, fom fågas hafva varit ritade på Kong DaAvips fköld., går fedan tre hvarf der- med omkring Eldenoch kaftar fift ritningenields- vådan. Defslikes föregifver en Jude, at han kan förvara et hus för Eld, faft det ftår i faran, om han på hus-porten fkrifverberörde fpråk och figu- rer. Se HuBNERS Real. Lexicon vid ordet Feuer- Verfprechung, SE n > Man ma ej få mycket undra, at en fådan vid- fkeppelfe finnes hos et folk, fom i alla tider va- rit ochånnu åro, utan all kunfkap och infigt i Vc- tenfkaper. - Men det år underligare, at Ikönja dy- likt åfven hos fomliga Chrittna. > Uti G.H. Zinkes Leipziger -Samlungen, von Brand-ordnungen, pag. 229. finnes en vifs fråm- mande Förftes Förordning, utgifven d. 24 Dec. 1742, hvaruti bans underfåtare, i Ståder och by- ar, befallas at fkaffa fig någor förråd at runda trå- tallrikar, fom åro nyttjade på bordet. Deffetall- fickar. fkullé. mårkas i-.få måtto :, at tvånne cir- klar, fom nåkades i tallrikens medelpuné&, fkulle göras inom bråddarna ; fedan fkulle cirklarne de- Jas midt i tu, med en råt linea, genom deras cen- tra. Fran den ena åndan af linier fkulle iitas en krok pa tallriks-brådden ; mer den andra ändanaf berörde linea fkulle gå rått fram, öfver motitåen- de tallriks-brådd, och på linien derftådes ftrykas et tvårftrek :-få at deraf blefve et korfs, famt et fäårfkildt korfs göras på hvardera fidan, om det fa NS för- 10 195 Jar Febil.' Näe: törfta. Når nu den omtralta kroken vetter bårt,, och korfsen åt den, fom ritar, få fkulle den bårte- ita half-cirkelen åt våntter, teknas med A; och den til höger med G: men i den nårmatte half-cirkelen til vånfter', fkrifvas L ; och iden til höger A. Så at, om bokiftåtverna liggas tilho- pa, blir deraf ordet AGLA. Sift borde emellan den nårmaltte half-cirkelen och korfen, fkrifvas Confumatum eft. Deffe ritningar och bokttäfver , fkulle göras med nytt bleck och ny penna, klåckan XI och X IL,på förftaFredagen,i Månensaftagande. Når nu någon elds-våda yppades, få fkulle en f3 tilredd tallrik kaftas i våd-elden, och derhos fåjas : I Guds Namn. Utråttades intet med den förita , få fkulle man kafta dit den andra, och i famma håndelfe den tredje, fom då ofelbart fkulle hjelpa. | "Men hvem fer icke orimligheten afalt fådant? Dylika uptåg, kunna aldrig gillas, titan af dem, fom antaga fuperflitionm i ftållet för Religion, och hugfållas ät trolldom, i ftållet för Naturens lagar och ordning. , | 4 Hvad åter de fåkunniga vidkommer, få pliga de på alla orter i verlden, med en hoper förbe- håll, och emot ftora premier, utbjuda fina för- menta hemliga och ofelbaraflåcknings-fått. — Slika tilbud grunda fig gemenligen på et och annat Chymifkt rön i fmatt, fom förflags- makaren, utan grunder i Naturkunnigheten, och utan tillämpning i ftort, antingen fjelf af en flump påhittat, eller, f alom et arcanum , fått af någon annan. Fåkunnigheten plågar ock beftå deruti , at taft förflags-makaren vet inga an- dra naturliga flåcknings-medel, ån dem, fom ofvan åro - kaftar fig prof, innan premium får lyftas. Der- RA PR DE EA VETERLIGEN NGA STD SAN OR LR ÄN RSA ae a Ae | Ht 1754 Jan. Febr. Mart. II er ån han, har kunfkap derom, på den ort han lan hemlighet utbjuder, ock dels tilfkrifverhan verkan, ån fjelfva Naturen tilftådjer: eller ock förråknar han fig på deras koftnad i allmånt bruk, få framt han icke vetterligen döljer den omftån- digheten, och låter coatrabenten förja derföre.Ge- -menligen vil en fådan ej göra prof, innan han flu- tit costraé&t, om belöningen; men aldrig törs han förut göra förfök , i verkeliga els-vådor, af fruk-' tan at hemligheten kan derigenom blifva uptåkt: och fåledes ttår han i miftning af den kuntkap , fom prattiken borde tillkynda honom. Imedler- tid lefver han fjelf i godt hopp, at åtminftone profvet måtte lyckas, efter han tiltror fig, at kun- na vårda en fak, fom han då i tid får tånka uppå, och fåledes får fyra efter omftåndigheterna. Det kan ock hånda, at han af entalldighet, och på god tro, fattat et fynnerligt förtroende til fin förmen- ta hemlighet; men i bågge håndelferna, talar han fort derom vid alla tilfailen, och gör hånne åfven få angelågen, fom dyrbar. — Når han nu annars ny MR år af god frågd, och råkar i bekantfkap med re- 7 deliga Mån, fom hvarken haft tilfälle eller fkyl- dighet, at fkaffa fig infigt i hårtil hörande Veten- dkaper; få år det ej underligt, at de, med ftörfta vålmening , hogfållas åt et tilbud, fom låfvar en ofelbar utvåg, at flåcka elds-vådor, vid alla påkom- mande omftåndigheter , om de vore aldrig 13 fvå- ra och vidlöftiga. I fynnerhet tyckes en få gagne- lig fak, aldrig kunna betalas för mycket, med min- dre åfventyr och fara, ån då mannen under- före | nrörde; 1å tror han likvål, dels at ingen, örde flåcknings-medel, en ttörre kraft och & RA Le a ERS. SSA URIN - ; | ö Rn 12 ÅR s4. Jan. Febr: Mart. | före har det ej varit fållfynt utomlands, at ethelt. Publicum, i få måtto, låtit bedraga fig, både at anflålla otilråckeliga prof, på flika konftiga fläcknings-fått, och at betala dem, med utfaft belöning, da de ragit lag uti en, och fedan mifs- lyckats i hundrade andra omftåndigheter: hvilket dels hos förenåmde Thummig ingenånnes och dels i Dresden, hvareft alla Sprut-hus, på god tro åro förfedde med de förut omtalte Språng-kåril. Det lårer: fåledes, af: alt detet, vara tåmmeli-. » gen klart, at eidfläckare och Gullmakare åro hvar-. andra i de frycken lika, at bågge lofva mer, ån de. förmå, bågge bedraga och blifva bedragne. = Men det fom mått år , få fe vi ock, huru ftor orfak vi hafve, at tacka vår Höga Öfverhet, fom aldrig antager fika lyfande tilbud, utan at lära dem komma under mogit fkårfkådande: hålft man aldrig nog varfamt kan ga til verka i et mål, fom har naturen til grund och konften til ledare. Och fom man 3 den ena fidan ej plötsligen bör för-: fkjuta något gagneligt tilbud; få måtte man å den andra, ej inläta fig uti en koftfarn fak, innan man fatt veta, hvad deruti gjordt år, eller likli- gen göras kan. DR Befynnerligen år hår vid til mårkande, at man alt för lått kan blifva bedragen. vid profs anftäl- lande, på de konftlade flåcknings-fåtten. Ty om man i haftighet kan flåcka Elden uti en, til för- fök upbygd hytta, då all ting år til reds ochlåm- padt efter omftåndigheterna; få följer icke deraf, at man med lika framgång kan dämpa en håttig och oförmodelig elds-våda, då man fållan kan kom- ma dertil, få haftigt fom vara bör, och då om- fråndigheterna af florm och annat plåga på erna än MER | SN Tatt: - fs RE RE MUR PAR AG NERE EN ra fkiljagtige. Dertöre kunna tlika prof, ingen fåkerhet anftållas och godkånnas, utan it fkilliga och verkeliga elds-vådor, fom utan r ftarkt blås-våder om Sommaren > Men, at man må komma tilbaka igen, på det allmånna flåckningsfåttet, fom fker med rent vat- ten och Sprutor; få, ehuru det gjordt fina ojåf- nan likvål bekånna, at dervid torde ännu vara något tilat bjälpa och förbättra, åfven fom ock det famma kan fågas, om Mechanifka inråttningenaf de Svenfka Sprutorna, ehuru man vågar, atfåtta dem i jämförelfe med de utlåndfka, ehvar det ock vara må. Det fom måft tarfvar fkötfel, år, at få mera fkick och ordning, emellan de bjudande och lydande , vid elds-vådor. Samt at ingen finge komma dertil, fom icke på AÄmbetes vågnar, eller eljeft har at göra dervid, få framt han icke: vil lågga handen vid det arbete, fom der förefaller, med mera nyttigt,fom torde kunna hjälpas i Brand- ordningen. Sammaledes, bör ånnu fkaffas en båt- tre och beqvåmare tilgång på vatten, hvars brift och långfamma framförfel, ofta gör alla andrago- da anftalter til intet. De brunnar, fom ej ligga i trångfel, och de ftrander, fom icke åro för myc- ket inbygde eller igenfyllda hår i Staden och 3 Malmerna, kunna vål gifva förråd på vatten, ifall de åro nåra til elds-vådan belågne, men tvåit om, då der år trångt och lång våg för vatten-körnin- gen. Derföre vore det väl, icke allenaft at deffe brifter blefve botade, fom båft kan hjälpas genom de at Sal. Baron HåRLEMAN föreflagne ftrand-ga- rodan upkomma, hålft bland trå-hus, ochun-. aktiga, och i naturlig måtto, görliga prof: måtte. förde VYPRAT MM IYER ARAB NT RASA NN DNS oa flat VAR NS a Nn : SVA Nä TAR $ : : | . KET ANOR RU (NAM NO 14: ” 1754: Jan. Febr) Mart”. tor; utan ock, at alt rågn-vatten, fom kommer | från hus-taken, blefve mottagit af tånnor och in= ledt uti tåta brunnar, hvilka kunna göras vid åt- fkilliga hus och gårdar, utan at taga bårt något rum, på fått, fom i Holland och flere -tådes brukehgt år. OR > Och fom Snön föga håftar, på de fpetfiga ta- ken; men gör likvål en anfenlig vatten-ökning, då han fmålter ups; få fkulle jämvål han, jämte rågnvattnet , på viffa ftållen kunna famlas, om Publika byggnader, vid Torgen och annorftådes hår i Staden, blefvo förfedde med flacka bly- tak, fom voro tåta, och bygde med bråddar, hvil- ka tak taga emot all derpå fallande luftens våta, både Sommar och Vinter, och förde den genom rör dels i tåkta Bly-och Koppar-kårill på vindar- na, och dels i fådana brunnar fom förut omnåm- des. Man torde nåppeligen tro, at få mycket vatten ftår at famla, af årliga nederbörden, fom verkeligen fke kan. Men om man, i ftöd af de fåkra Meteorologifka obfervationer, fom finnas i Kongl. Svenfka Vetenfkaps Academiens Hand- lingar, antager årliga nederbördens högd, allenaft tilrf decimal tum; få faller det 13 tunna vatten a hvar qvadrat aln, och då gifver et flackt tak, af 40 alnars långd och 20 alnars bredd: en vatten-' famling, af 1000 tunnor om året, hvilken kan inrymmas i en brunn, fom i långd, bredd och djuplek , ej fylleft år 83 alnar. Defsutan kunna, på viffa frållen, f adana pump-verk inråttas, fom nyligen år fkedt i Banko-hufet, hvareft inom en tima , 89 tunnor vatten kunna uppumpas på vin- den, hvilken ligger 33 alnar högre ån vattnet , och år förfedd med kåril, til vattnets förvaring : ; iom rg Hd 1754: Jan. Febr. Mart, = 15 vil M frias från fråft, genom det medel, fom nåmna, om et artigt och vigt fått, til vattens ukaffande , fom vid elds-vädor altid brukas Falu Stad, och kallas Vatten-handling. Det beftår deruti: at en myckenhet åmbare båras til det vattu-ftållet, fom ligger nårmaltt til elds-vå- dan. Sedan ftålia fig tvänne rader folk, emellan elden och vattnet, få tått, fom ke kan, hvilka då fraxt börja befordra fulla åmbare, hand frå hand i den ena raden, up til elden, åfven fom de toma, i den andra folk-raden, fkickas til vattnet igen: ockfaå vidare. sann co Nu fom denna inråttning fkaffar, i en haft, ftörre Ömnighet vatten, ån det, vid viffa tilfållen, fker med kårror > 1å torde han ock hårftådes kun- na verkftållas, om hvar och en, fom fyflelös kom- me til Elden, fkulle hafva med fig et åmbar, och ftålla fig irad til Vattu-handling. ” > Ytterft, och fom elds-vådor måtte oftare tima 1 vårt kalla climat, för den ftarka eldningens fkul, än i de varmare lånder; få kan man aldrig gö- ra förmycken anftalt,til vattu-famling. Fördenfkul gjorde de vålemot fig och Publicum, fom anlågga ftora ny-byggnaderoch reparationer, a ftållen, fom åro långt itrån vattnet: om de, uti fjelfva trapporna , inråttade uprått-ftaående och parallela trummor, til vattu-famling. Deffa plåga göras pasatfkilligt fått utomlands, men vore båft, at förtårdigas af Ek-plankor; fom hvarf-tals fåttas å kant på hvar andra, efter vattupaffet , och inuti åfven fodras hvarftals med bly, fom lådes tätt tillamman. Så fort fom detta tiltager 1 hög- - SN den, . 6. 1754, Jan. iFebri Mare den, omgifves trumman, efter handen, med tå- ter mur, men i hvar våning förfes han med en Metall-tapp, fom vetter åt trappan. Når alt år färdigt, fåttas rånnor under taklifterna, hvarifrån vattnet, genom andra rånnor;, ledes in uti vinden at låpa ned uti trumman. Nu vil man fåtta: ar en flik trumma hölle 3 alnar i fyrkant, och vore 20 alnar hög, ned ifrån, up til vinds-golfvet : f” innehölle hon jämt 300 turinor vatten, når hona: rfrågnvattnet vore fyld, hvilket vore en vacker famling at tilgå, når nåden få fordrade. 2 Men nu måtte vål denna beråttelfen om eld- flåckning komma til nårmare flut, med förmo- dan, at hon redan lårer kunna, dels afråda För- flagsmakare från vidare $reftelfe at derås dyrbara tilbud, och dels fåtta ofs fjelfva i ftånd, at vaks ta ofs för de bedrågerier, fom hos andra Natio: ner, i denna faken, plåga förelöpa: hålft af det, fom ofvan år anfördt, låtteligen fkönjas kan, at fö. gå mer, ån gjordt år, kan göras härvid, famt at de förlager, fom hådanefter gitvas och utlofvas, til behåndig eld-flåckning, torde förtjena, ju mindre förtroende, ju dyrare de hållas och utbjudas.: Ic- ke defs mindre, vil man fåtta den håndelfen : at någon, emot en tunna Gulds Premium, annu til- både ofs et nytt flåcknings-fått, fom påftods'va= ra båttre, än något af de bekanta, och f åledes fkulle tyckas, vål vara vårdt en fådan belöning ; få lårer likvål medgifvas: at få vida flik eldflåckning måtte fke med naturliga medel; få fkulle ock, til . deras bruk och nyttjande, fordras en ftåndig ny kåftnad, utom förenåmde belönings fumma. Hår- i RME FN SO Ir SNR , NT SE NR vr t ” AN AN Å 4 OT RR na RM CM LM NASA RN a jan Febr. Marti. on Håremot vil man nu bana en annan våg, til niende af de fåkrafte Nåcknings-medel,åtmin- tone hår i Stockholm. Denna våg fkalejel- jer kåfta mer, ån En Tunna Gull: dock med den förmon och fkillnad , at flåcknings-medlen aldrig kola förorfaka någon ny utgift eller koftnad, fr TT TDeEtta fker på följande fått: —- Om Stockholms Stad köper en egendom, för En T unna Gull, eller förråntar den Summan til & proCent, föm gör 6000 daler Silfvermynt om- året; få kan Staden, med Capitalets behåll, och alienaft med den årliga Råntans användande, ofel- =: bart vinna ändamålet, och dertil göra följande in- = tt FNS SRA ; a. Anlägga flacka Bly-tak, rånnor, kiftor och brunnar, hvar det låmpeligaft fke kan, til den ärliga nederbördens famling. RN 2. Bygga fådana Pump-verk, fom beriåttades vara öjordt pa Banken, 3. Inråtta gangande tryck-verk i Norra och Sådra Stråmarna, til vattnets updrifvande på vis- fa högder, uti dertil inråttade dammar, hvarifrån det fedån genom underjordifka rör, borde ledas til viffa lågre och rymliga platter, at utbrifta i prydeliga vattu-fprång, och tjäna til vig afhemt- nNing., | | 4. Förfårdiga tilråckeliga Sifterneraf 3cotun- nors innehåll tilfammans, och fylla dem med pre- pareradt vatten, af båfta flag , fom ftåndigt fkul- le Vara i förråd, at vid viffa angelågna tilfållen, fprutas på Elden, med mångdubbelt ftörre ver- kan ån frifkt vatten, och håltft dertil nyttjas un- der ftark fot. SR | RR vå Sk B s Når, , 18 > 1254: Jans Febri Niart, $. Når alt fådant, etter fo år, eller förr, - fe i ftånd, kunde Staden antingen draga in fit capital. igen, eller låta ftå det vidare på Ränta, och för den fenare, inråtta Boftills-byggnader at Garnifons- Regementerna: hvarigenom Sta- den fluppe Inquarterings befvåret , och desutan. hade manfkaapet vigare til hands, at vid Eld- flåckning , göra fkyndefam hjelp, hvilken oftaft uträttar det målfta. Detta fenare har man bordt anföra, delsat vila, huruledes man kan göra ftörfta nyttan, med en vifs penninge-fumma, i tall hon, til et vifst åndamål, åndteligen borde utgifvas , "och Gels, at göra en Sgonfkenlig fkillnad, emellan en inrått- ning, fom beror på fåkra srunder och den fom är invicklad i Förflags- Mie > hvarpå fåle- des ängen annan kan vidare miflstaga fig, ån den, fom af okunnighet , håller det ena få godt fom det andra. Man hoppas dock billigt, at ånikönt nu tör tiden, et och annar hinder kan ligga i vå- gen, för detta årendets verk ftållighet; få lårer lik- väl en förnuftig efterverld, nyttja denna anled- ningen, til Stadfens fanfkylliga gagn ochsbåfta. N GERHARD MEYER. < FIRAR TAVLAN (7 NE Sö så SN JR AR 12794. Jan. Febr. Mart. = Ip bea RA —- voor Berattelfö vv. ÅA | Å Om | je 2 Et flags yrfå i Norra America, SKOGS, NA LOSS kalladt ; ; SUN CAR kt PEHR KALM. Bland de många flags Infeé&er och yrfå, fom finnas i Norra America, åro atfkillige, fom viåfven hafve hår i Sverige , fåfom Scarabeus Linn. Faun. Sv, 349. Dermeftes 366. Coccinella 409. Cerambyx 489. Carabus 521. Dytifcus 572. Me- loö 596. Chermes 698. Papilio 772,782. Formi- få 1019, 1020, 1023. Hippobofco 1043, Mufca 1102, ”I10f, 1106, 1109, 11105 Culex 1116, 1117. Pedi- culus 1168. Pulex 1171: (Denne har jag funnitpå Harar, Ickornar och andra djur, dem vi fköro i vilda ådemarkerna >; at förtiga, det detta Infeé&al- drig kan någorftådes finnas i fförre myckenhet , ån i Villarnas kojor) Acarus 1186,1187,1200:famt af Vermibus, Cancer 1248, 1249. Scolopenäåra 1263. Lumbricus 1271. Concha 1338 och ånnu ganfka . många flera, dem jag ej i haft kan påminna mig. Men utom våra Svenfka, finnes der et ganfka ftort antal af dem, fom höra America enfkildt til: Ater "igen åro någre, fom i viffa mål åro lika några af våra Svenika ; men uti fomt fkiljas ifrån dem. At fådan befkaffenhet år det Infect, hvarpå jag nu har den åran, at låmna Kongl. Vetenfkaps Academien en befkrifning , hvilket årsallmånt i Norra Ame- dd Bz2 Tic YO 1754. Jan. "Febr. fica, och der nog bekant, för den margfalliga or lågenhet det förorfakar. NAMN. Detta kråk år kalladt af mig på Lad tin Åcarus ovalis planas vuber , macula dorfali alba, AF. de Svenfka i Penfylvanien öch Nya Jerfey, eller det fordom få kallade Nya Sveriget, kallas det Skogs-Jas, af de der boende Ängelfka Ticks, och Seed-ticks , af de Hollindika vid Albany” Hoat luys, Wood-luys. | - Det finnes i for myckenick uti fkogar na,både i Nya Jerfey och Penfylvanien, dock likvål långt mera uti Nya Jerfey ån Penfylvanien ; ånnu me- ra finnes deraf uti Maryland och de långre til Sö- der belågna orter; men ju långre man kommer Norr om Penfylvanien, ju mindre: finnes det 3 : dock voro vi nog plågade deraf uti ödemarkerna emellan de Ängelfka Colonierna och Canada. De infunno fig der, vid det man. gick genom bulkar- na, men befynnerligen, firax man fatte. fig ned 'Apsmarken, på någon ftubbe eller-på något ned- fallit tråd, få at srkuct någorlunda god hvila var hår en dyr och fallfynt ting, En otalig mycken- ”het.af deffe. Skogs-löfs , Mygg-och Knott voro tilreds at plåga ofsyfnart fagt vid hvart fteg viinyfs- | nåmda vidtitråckta ödemarker togo, 1 Tynnerhet om nåtterna. INSECTETS BESKRIFKING. Storleken af deffa kråk år 2tfkillig: fomlige åro få fmå, at man nåppeligen kan fe dem; > andre, då de fått fu- ga fig vål tulla af blod, åro ftora fom en finger- ända; dock år gemenligen på de målt vanlige, a angden en linea, bredden midt på 3 linea. ( Jag Förltår med-linga en Geometrifk linea. efter Sven- ika foten ) ÄR är til ikapnaden rund, allenaft ".Jitet 1754. Jan. Febr. Mart, = 21 litet oval; den år tunn. eller likafom nedkra- mad, ofvanpa jämn och flåt : ytterfta brådden på alla fidor år litet uphögd: på fomliga år den up” högda brådden viken up och ned, lika fom i vå- gor : til färgen år kroppen mörkröd, glånfande, har en liten hvit flåck midt på ryggen; de måtta hafva denna lilla hvita flåcken på ryggen, men atikillige' hafva den ej. = Hafvadet ar ganika litet. Emellan hufvudet och kroppen fynes icke något bröft. — Hornen ( antenn&) trad-lika,(fili- formes ) nåftan tjockare mot åndan, blek-réda , parallela med Snytet eller Snabelen, + å 3 linea långa, — Snytet eller Snabeln tråd”likt ( filiforme), hårdt fom horn, fittande emellan hornen, få tått ut vid dem, at en ej kan fe annat, ån det vore et enda ftycke. Snytet och hornen åro lika länga , görandes med undre delen af kroppen eller buken en mycket trubbig vinkel. Bredden af fnytet och hornen tilhopa öfvergår nåppeligen 3 linea. Hornen göra måft fammatjenft, fom Snytet > tydå Infe&et med Snytet borar fig in I huden på något creatur, följa hornen tått och paralelt med Sny- tet. — : Förterna åro otta,af i eller 13 lineaslångds hvardera foten beftår af 5 leder, ( den inberåk- nad, fom fitter faft vid kroppen) blek-röda, eller icke aldeles få röda tom kroppen, harlöfa, flåta 3 glånfande, bevåpnade med helt fmaå hvita klor på ändarna. vo ” MÄRKVÄRDIGHETER. Når en luktar på dem , i fynnerhet om de fkåras af, och få hål- las til nåtan, gifva de en ganfka obehagelig och unken lukt fran fig, BRT NOR + ' | Stål- vär RR GT JAR. Feb. Mart. å Stållet, der deffe måft uppehålla fig, år på | fr andra våxter 1 Skogarna, och i fynner- et bland förra årets nedfallna löf. Gråfet och löf-- ven åro ofta helt fulla derat. Ute på åkrar, ångar öch falt finnas de ej, utan hafva utvaldt fkogar, bufkar, och någden af fkogar til fit hemvilt. Man får på intet Alålle i fkogen, hvarett ligga gamla ned- fallne löf, fåtta fig ned om Sommaren, förrån man år full af denn2 ohyra. NR Tiden, på hvilken de åro i fynnerhet fram- me , år, ifran det fnön om Våren går bäårt och det börjar blifva varmt, til defs mer ån halfva Som- maren år förbi. Jag blef dem om Värarna fört varfe vid d. 9. Marti efter Nya Stylen; men uti Hela September månad har jag aldrig mårkt til nå-. gon, ehuru flitigt jag lupit i fkogarna. Når någons på den tiden de åro framme,fpatfe- rar genom fkogen, eller råkar tårta fig der ned at hvila, f?r han flrax» hela fvårmen: på fig... De kråka då upftöre, fmyga fig fmåningom fram , til defs de komma på något bart ftålle af kroppen, hvaretft de ftraxt börja fticka Snytet cförmårkt in, och utfuga. blod, famrt båra fig djupt in i hu- den, utan, at man merendels på en god ftund kan Miårka det, innan de kommit halfparten. in uti köttet, då det begynner förft klia och efter en ftund, fvida. Man har då fvårt, at få dem löfas ty om en rycker dem ut, gå de gemen- ligen förder, få at hufvudet och Snytet lem- nas qvar. " Man bör då vara angelågen , at få.alt- fammans helt noga ut ; ty om det icke fker, bör- jar famma ftålle at vårka och bolna, och omfider "förvandla fig til en bolda, Deffe båldar klia un- ' ; ; der” SON pe 10) ARGA HAV EAS Såg (NET RE NINE) IV EN Mb RE K ; | ; NIER é | | vå Vä 4 TAR. Febr. Mart. 23 tiden få ftarkt, at ehuru en år förfåkrad om, blifva vårre om de röras, kan en åndock nåftan ligen hålla fingerna deritrån , at man ju vil och rifva dem. Håraf bolna och vahras deån- u långt mera, och blifva ofta helt djupa , famt fordra en tåmmelig tid, innan de hinna låkas, Je har fedt den, fom endaft derigenom, at Infeé&tet ryckts ur huden, och något af Snabeln blifvit låmnat quarfittande, fått en bolda, fom förft ftarkt vahrat fig, och iedan blifvit öppen och få djup, at hela tumm-åndan kunde fåttas ned uti hålet, hvilket var et godt tvår finger ae Ner "Det blir gemenligen altid efter, der de bitir eller fugit fig in, en hård knyla, ftor fom en grå årt, eller ftörre. Deffe knylor futo ofta qvar he- la 6 veckorna , innan de gingo bårt. Når man et par dagar gått i fkogen, kunde man vål hafva fått på fig fo til mot .100 fådane knylor, fom gjorde en obetkrifve 'B olågenhet. Man kunde då näftan aldrig fkubba fig mått, Det vårfta var, at når några af deffa knylor kliade, fvedo de andra, få at man ej visite hvart man fkulle vånda fig. = " Deffe kråk åro mycket elaka, når de komma in i öronen, och har man rått fvårt, at få dem derifrån ut; emedan de bita fig hårdt faft, och ibland fåtta fig i öronen på fådana ftållen, der en ej vål kan komma til dem. Man har haft exem- pel på dem, hvars öron derigenom fvålt up nåltan til ftorlek fom knyt-nåfvar. vö NN = De åro förtretliga derigenom,at de båra få fak- ta och fubtilt fin inabel in i huden, at man meren- dels aldrig kan kånna det, innan de krupit nåftan halfparten in i köttet. Någon enda gång kan det FR pk BA kån- 24. 17546 JanssFebyn' Nat”. kånnas ftrax de flicka til: det kånnes. äg ibland? | fom vårfta Mygg- ing, ja ibland få hårdt, fom ei end Bröms ftunge. Manne de då med Snabeln råka på nagoh fena? > : - . Deras gång år nog långfam, De fåfta fig ic icke allenaft på månnilkor, utan. ock på allehanda djur. ; På Håftar och andra creatur fåtta de fi hg armik od 4 JE de ofta alaeles öfvertåcka, och. göra,.at den. härd fom et hårdt fkinn eller fkårpa,; Det ån Otcalket hvad de arma kreaturen lida genom des- fa. Jag kånner en och annan i Nya Sverige, fom under den tiden jag var der, mifte fina båfta hå- frar, endaft genom desfe fkade- -djur » hvilka fatt fig under hela buken och på andra ftällen få tätt, at det nåppeligen var låmnat få mycket rum emel- lan dem ä LR man kunnat fåtta en knifs-udd på. De båra fig då djupt in uti köttet, fugaut all blo-' den, och omfider utmärgla och sid mångfallig; fveda döda kreaturet. > De åto-ganfka feglifvade. Jag haf klipt börd hufvudet, Snytet, famt det fråmfta paret af föt- ternay och äfven åndarna eller klorna af det: nåft til der fråmfta paret ; ; men detta oaktadt hafvade icke allenaft lefvat en tina, och ibland långre, utan ock kräkt af och til på papperet, förft fram och fedan bak-långes. Ibland föllo de uti detta tilftändet hufvud-ftupa och ötver ånda ; men åter fatte på fötter, vandrade lika frifkt. | De åro derjåmte otroligt hårda och £ fega, fåat man fvårligen kan med nageln fa fönder dem, utan det år då fom man krammade på en härd och feg Jåder- bit. SR Ehuru RA tor ALA N Er ; (05 KN ve UU 4 Å > YR ; hy > 4 & 3 | NT NE AA d Ä V rv sc E ak Ut I” f 3 FN Jan; Febr. : Marti, M KARE 5 19 UN | sf D hg A- ” ! £” MT JG KF nå de åro, kunna de dock blifva an- 4 vår och der: fötterna åro dock röda, och betje- nar kräket fig då af det fråmita paret nårtan i frål- let för horn eller antenner. Hörvid år at mårka at de ej kunna fuga fig få fulla i haft; utan det fordras. någon tid dertil. Jag fåg, at en hynda uti gården, der jag bodde i Nya Jericy, fick par ble vd örat, de futo der öfver en Månads tid, växte til dageligen, men hade ändock ejhun- nit til deras råtta ftoclek , den de plåga hafva då de falla bårt af fig fjelfva. än de d, 12,April. ff. nov. 1749 et par Skogs-löfs , fom fugit fig 1å fulla, at de fallit bårt utat fig fjelfva, uti en alk, och låt dem blifva deri til den 18 nåftföljande Maji, utan at gifva dem någon mat. Den ena af dem låg hela denna ti- der på ryggen. Jag lade henne med fit få, och der- af, at hon fugit fig få frinn, var bon ogörligen i frånd, at bjelpa fig på fötterna; men detta oak- tadt, lefde de bågge til fiftnämde 18 Maj:, och hade då lagt hvardera en fror hög afågg bredevid fis. Jag började på, at råkna famma ägg; men jag hårdade ej ut dermed för deras myckna finhet fkull, och min kringfkurna tid. I proportion efter .florleken och myckenheten af dem jag råknart, tykte jag mig hafva fog at fluta, at hvardera krår- | a AT RER ket 1 26 17450 Jak Febr. Mart, ket då redan lagt mot 1009 ågg, hvilka voro gans fka fmå, runda, bruna, glånfande. Det år förut omnåmt uti Infettets befkrifning, at de hafva midt på ryggen en liten hvit flåck ; når nu fkin- net, vid det de fuga blod, ipånnes ut, utgifver fig jämvål undre delen af Skogs-lufen, famrt den delen af ryggen, 1om år bakom denna hvita flåc-' ken; men fjelfva flåcken, och alt det fom år frammanför den famma, tögnar icke ut, och up- höjer fig icke, Jag fann förenåmde 18 Maji, at då de lade ågg, fkedde det genom denna hvita - flicken; ty derigenom kommo åggen ut på ryg- gen. De hade då redan lagt en fådan grufvelig myckenhet med ågo,fom fagt år; mende voro ån- då ej nögda dermed , utan höllo bettåndigt på, at framvårpa mera, få at de voro mycket forgfälli- - om, art ej antalet på deras afföda fkulle aftaga. uru mycket ågg det på flutet blef, och huru långe deffe Skogs-löfs fedan lefde 1 afken, utan mat, kan jag icke fåga; emedan jag ej fick tilfål- Je, at iakttaga dets; ty följande dagen eloriden 19 Maji begaf jag mig på vågen Norr åt til Ca- nåda. Når jag fedan midt uti November Manad farnma år kom tilbaka til Nya Jerfey, var et af mi- na förfta göromål, at öpna afken, då jag fann båg- ge Skogs-löffen döda, alla ågg förvandlade til en otalig hop fmå' Skogs löfs, fom upfylte fnart halt- va afken; men de voro ock alla déda.. Hårafkan hu fes, huru oåndeligen deffe töröka fig. Bålta medel at fnaraft få dem bårt , fådes va- ra, at fpotta på dem, der de fitta, och fa ftryka med handen ötverdem, då de falla löft. Men detta flår mycker felt. Sållan eller råttare aldrig lycka-»: - desdet för mig; ty jag fann, at sår 6 fatt fuga ja AN RS ul. LR le ; ' Fru (090974. JAN. Febr. Mart 27 faft på kroppen, kunde man långe nog fåfpot- = a och NU på dem och det ftållet de futo på, u- ta verkan. 3 r. SALMON uti lin Modern Hiflory Vol. III. p. 442 utgifver följande medel, fåfom det fåkrafte, at fkaffa dem från kroppen bårt: Litet varmt vatten hållt på dem, fördrifver dem bårt från kroppen, om de ock futo aldrig få tjokt på något flålle; men detta håller ock ej mera ftick, ån det förra. Jag har håldt mer och mindre varmt vatten på dem, ja få hett, at det fvidit derefter, hvilket ej det ringa- te oroat dem. Menar Mr. SALMON med varmr vattenidet,fom år I judande och kok-hett, få vil ja — vål medgifva, at de kunna gå bårt, eller ock 13 ”fkållas, at de fatte lifvet til; men et få hårdt medel, fkulle få vilja undergå. Man lede förr hvad man kunde af Skogs-lulen. | Andre råda, at man fkal gnida frrumpor eller flöflor med den i Ängelfka Colonierne få kallade örten Pensy' Royal, fom eljeft på Latin heter Me- lifa floribus verticillatis fubfefilibus, fecundum longi- tudinem caulis, Gron. flor. Virg. 167. Det fades, at Skogs-löffen fky för denna örten, fom har en få — flark lukt, at ock en månnifka, fom en ftund luk- tar derpå, kan tå ondt i hufvudet deraf. Jagkan ejfåga huru vida detta år grundadt. Men fom den- na ohyra, vid det en månnifka går uti fkogarna, rått få fnart kan fåfta fig på råcken och andra klå- der, fom på ftåflor och ftrumpor, ja på fjelfva kroppen, få borde både kropp och alla kläder gnidas hårmed, dåreft denna örten har en fådan kratt; hvilket jag vet icke om någon fkulle för- draga, för årtens ftarka lukt. SE a ES Det 28 1754: Jai, Febr, Mart. | Det bålta medel jag för min del fn. at få dem låfa, vår, at jag SE min lilla :örte-tång el- ler knipa, den j jag "brukade vid blommors exami- . nerande , grep om Skogs-lufen , der hon fatt in- biten i huden, och få drog henne ut; blef ånnu nå- got af henne quar, få kunde jag åfven timmeligen Jått med tången taga det ut, De. hade ofta bitit Lig få argt fait, at når en andteligen fick ut dem, fölgde med deras mun ct ftrycke af huden, hvilket de åfven fedan höllo få ftarkt faft, at de nåftan förr låto döda fig, ån de godvilligt. Varg dét. > Alla åldriga perfoner fade enhålligt , at man uti förra tider, eller för fo å 60 år tilbaka visite få godt fom intet af åem på deffa orter', jag 'me- nar, i Nya Jerfey och Penfylvanien. Man fick allenaft då och då fe någon enda i fkogen.. Men. efter allas beråttelfe, hafva de mått blifvit förda hit ut vid början af detta hundrade tal, med en ftor bofkaps drift , fom då fördes hit från Mary- land ; hvadan de fpridt fig ut och fortalftrat fig, Åren 1748, 49, och fo. var i Nya Jerfey och Pen-= fylvanien en ftörre myckenhet deraf, ån någonfin tilförene >; tör hånda, emedan Somrarne deffe åren voro mera torra, ån vanligt. ? I forna tider var öfver alt brukeligt der 1 Mad det, at om Våren, vid början af April, efter gam- Ja filen, tånda eld på alla nedfallne Sei fkogar- na, och upbrånna dem >; hvilket fkedde derföre, at gråfet under löfven, efter deras mening, fkullé fnarare börja våxa, til bete för bofkapen. Hår- igenom blefvo ock årligen otaliga många Skogs- 1öfs , fom gemenligen hafva hud tilhåld i fådana nedfallna löf, tillika upbrånde och -utödde. a om 4 -” et fådant löfvets brännande tillika fkåmde bårt la unga telningar, hvilka fötra året runnit up, at de bärttorckades, och ingen ny fkog fick våxa fd Ck 0 Rear : | e - 0 4 I ov ; | til uti den gamlas ftålle,; fom, arligen höggs bårt, a blet Regeringen föranlaten , at göra den lag , it. ingen, eho han ock vore, vid ftort vite, får åtta eld på löfven i fkogarna... Detta var vål oanfka hållofamt för fkogen; men: Skogs-löffen Tedo och icke hårvid, utan kunde åfven årkånna famma, lag för fit hågn och vårn; ty fedan den tiden, eva de uti all ro och frid fått alftra och" föröka fig: och tyckes', at om deffe yrtån fort- fara at 13 hårefter föröka fig, fom det fkedt deffe fifta åren, få blir denna, eljeft behageliga och fördelaktiga verldenes del, en ivår ort at bo på ty antingen fköla löfven hvart år få bårt- brånnas, och få tillika alla unga trån utédas, då landet fnart blir utan all fkog, och deras mån- ga Jern-verk af fig fjelfva måtte afftanna af brift på kål och brånfle; eller, om löfven ej få brån- nas, kunna Invånarena ej mera hålla mycket kre- atur och bofkap för deffa fma kråk fkull, få framt de ej finna på någon fmörja, at flryka på krea- turen, fom ej. fkadar bofkapen, och dock för- hindrar deffa kråk, at fåtta fig på dem. Invå- ) narena hafva der ej annan utvåg, än låta fin bo- fkap gå i fkogarna, aldenftund den ftarka hettan om Sommaren brånner bårt våxterna och gråfet på öpna fålten. Med et ord: et få litet och ufelt kråk, fom detta, kan i framtiden tilfoga In- Oo : . e (8) vånarena i deffa lånder margfald fkada, få framt de ej finna på medel och utvågar, at hindra och: förekomma, det de ej måge få gråfeligen föröka fig, fom fkedt deffa fifta åren. . Utaf 30. 1754. Jan. Febr. Mart. - Utafbefkrifningen på detta Infe&, famt flera defs egenfkaper, fom anförde åro, kan inhåmtas, huru det i ganlfka mycket kommer öfverens med Acarus ovinus , eller Fefling, fom år befkritven af Herr Archiatern och Riddarén Linnzus, både idefs Faunå Svecica $. 1192. famt defs Öléisd/ka och Gottlånd/ka Refa p. 62 och 126. Så at det fkulle tyckas, fom det vore antingen den famma, eller endaft en åndring (varietet) deraf. Sjelfva facies af Skogs-lufen fynes likvål vara något fkild från nyfsnåmde Fefting, Vi vore håri Sverige at be- klaga, om Feftingen fkulle få föröka fig i våra fkogar , och göra ofs fådan fkadå, fom Skogs-iu- Ten förorfakar i America. Detta kråk gaf mig ofta, vid min vandring i fkogarna i America, anledning, at tånka etter,hvad "förmoner den gode Guden lämnat vårt Sverige, och dem vi annars icke rått befinne eller få tyde- ligen blifve varfe. Vi berömme de fördelår de Södre lånder fått; men förgåte deras olågenheter. Hår i Sverige kan man utan befvår och olågen- het vandra i fkogarna: blir man trött, kan man fåtta eller lågga fig ned på marken at hvila.. En, fom om Sommaren och den behageligafte tiden om aret ledfnar vid at fitta inne, kan taga enbok i handen, och fpäatfera ut i fkogen i någon vacker lund, eller fåtta fig under något löfrikt trå ifkug- ga, at roa och förnöja fina finnen. Men uti A- merica tår man ej fågna fig af en fådan förmon. Ville jag der hafva det nöjet, at fpatfera uti en tåck fkogs-lund, faft och tått vid gården, eller med en bok i handen fåtta mig ned under något grönfkande fkuggerikt tråd, hade jag otta ej hun- nit genomögna et halft blad af boken, innan Jag 1754. Jan. Febr. Mart, = 31 f vari hela våldiga troppar af Skogs-löfs kom- ' Tä sr togande up för klåderna, hvaraf, tör hånda, nga då redan intagit fina ftållen och inquarterat fig på bara kroppen, få at jag blef glad, at jag i hatt fick laga mig dådan,och måtte åndock ofta på köpet anvånda en eller Aera timar, at bårtlyfka dem jag redan fått i faggorna. Men ville nå- Eon åndteligen hårvid göra det inkaft,; at viju hafve hår i Sverige Mygg, Knott, Brömfar, och Ormar, fom alla om Somrarna göra vår fpatfe- ring i fkogarna både orolig och farlig; få fva- rar jag, at alle deffe nåmde kreaturen finnas långt argare och vårre i Norra America, och af det fifltnåmde eller Ormarna, bade ftörre antal, flera färfkildta Nag, och långt förgiftigare och farliga- re. Vi behötve ej hår frukta för någon Svart- "orm, fom rånner efter folk, och genom fit lin- dande omkring halfen förqvåfver månnifkan, eller. för någon Skaller-orm, fom ofta genom et enda hugg, inom en eller par minuters tid, gör flut på månnifkans lif, eller för Gröna Ormar, fom fitta upi trån, och hugga de under tråden gående ian- figtet, halfen eller hufvudet, och kunna få myc- ket fvårare mårkas, fom de fitta bland löfven,och hafva med dem enahanda fårg; eller för några få kallade oåkta Skaller-ormar, för hvilkas bett ånnu intet låkemedel fåjes vara funnit, ON NE 11 a KT Y i FR we Nytt. tg ) z 4 | TNG 3: 2754 Jan FebR Mart. ERROR VRAES dan Ne och för fökt fätt. at anlägga Humle - Går dar. ATT MAGNUS STRIDSBERG, Le&tor vid Kongl. Gymnafium i Nr | IR åldfta fått, at: anlägga Humle- -gårda ar, ef- ter min mening, år med kupor, tagit af Vv de Utlåndfka , hvilket ock Hur varit | det båltta. Det andra, öre ock nåftan å är det fam- ma, år uti uphögda Sångar, med gångar emellan: och det tredje år Ris- Humlegårdar, fom upi kom- . mit i fenare tider, och 1 Skogs. -bygdenfamt Norr- lånderna nu är målft brukeligt. ' Deffa planterings- -fått, åro vål fördelltriak och goda, dock likvål åtfkilliga olågenheter och milsvåxter underkalttade. Tbland annat , lida ku- porna för nåmligaftaf ftarkV ar - vand och hetta, fom | uttärkar magen. då Hummel-tågen , fom ej har något härdt och fuktigt, at fåfta fig vid och nåra fig af, ej kan gifva få ftor ömnoghet: och fordra "defsutan Kup-humlegårdarna et YR ar- bete. Samma olågenhet hafva vål nägra fökt at förtaga derigenom , at de beflå Kuporna ait öfver med gådfel; men fådant fkickar "8 icke til vårt Land, utan förmodar jag,at det fått, fom hårnedan- före fkal anföras , år långt båttre. Hvad Ris-Hummel- -gårdar vidkommer , gå Hummel-rötterna efter förfta anlåggnigen ej altid vål up, ogråfet tager ock ofta öfverhanden, Se me nå JF ba ES 17 4. "Jani Febr. Mart, 33 hl | ; Å ; | " vd Ja kan bårtrenfas ; rötterna kunna ej eller en anfas, för det emellanliggande rifet fkull!/ Ris-hummelgårdar åro ock icke 1å drågtige Ör h fruktfamme, fom Kuporna, och gifva ifrån fig långt fvagare Humla; men betartva likvål nog årbete 'med Gran-ris påförande. pA > Derföre tör några år fedan, under öfvervågan- detafnåmnde olågenheter, begynte jag tånka på et nytt och hårtils obrukeligt fått til Humle-gårdars ; nlåggande, fom ej vore få arbetfamt, men" lik- våldrägtigare Ben. åkrare ån det förra. . Då före- kom mig Gra-Iftens verkan at dritva våxter, och i fynrerhet Flummel-rötter, emedan jag ofta fedt, huru ömnogt de våxa, och vål tritvas:kring om Och under itenarna, fom kunna ibland finnas i de vanliga Hummel-gårdar , ja få, at de.ock trånga "fig genom den mintta f BIG ftenen. . I anled- Ning af denna lilla förfaren eten, efterfinnade jag vidare, huruledes ftenar kunde i Hummelgårdar nederlåggas i den ordning och fkick , at de kunde frambringa en behageligare fruktfamhet. Jag låt — derföre förftöra den lilla Ris-Hummelgården jag tilförene brukat, och anlade en ny på famma Sr färt fom hår följer och hosgående af- ritning ab. I; utviar,. SE nar ; fyra diken af 40 alnars långd, | i Förlt upgråfdes en och en half alns bredd och'en god half aln djus pa, i en fandig och törr Jordmon: den odugliga .mullen bårtfördes, och fyltdes fedan deffa :diken til hålften med god lermylla: derpå fördes någon -gödfel; til ungefår 2 tums tjocklek, och mullen "garn ot tilfammans. - Hår ofvan uppå,och långt efter fångarna, lades tvånne rader med orå- ften', af den ftorlek, fom en karl beqvåmt och [ft C låt- 34 3 17 pt ; Jans 'Febr. 4 Mart: 'T låtteligen. med en hand kunde uplyfta, men något aflånga, och rum lemnades emellan stenarna at 13 qvarter. Diftancen emellan ften-raderna tvårt Öf- ver fången, eller diket,blef fåledes en god half aln och ifrån dikets kanter til ften-raderna et qvar- ter, fom öppna fången ige A. sikten, Scalan B . utfatt, nogfa mt utm årker, . Emeéllan ftenarna prdikära Hulla NRA med gödfel, få at ftenarna med den tilpackade inullen, ftego til den högden på diket,fom frarade emot jord- brynet, dock litet under; något afden emellan Sångarna tilpackadé feta mullen, fördes åfver ften-raderna til en tums tjocklek. "Här på öch långft efter ftenarna lades Hummel-rötterna, en frump: eller: lycke, fom år utfprucken och har goda ögon, på hvar ften, fom ftrax öfverhölg-. des med god och fet mull-brukning , til en god tvår hands högd, och det öfverom jord-brynet el- ler kanten af 1å ängen: hvarvid åfven i akttages, at ändan af de nederlagde Hummel-rot- flumpar fåt- tes up. utur mullen i vådret. Sedan belades fån- Barna, undantagande rymdén dem emellan, med iten af medelmårtig frorlek, fomliga flata, fomliga runda;hvilka tåttihoplagde, formerade en mycken- het fmå hål eller öpningar, at Hummel-tågen vål kunde fticka ie, up», hvarvid ock noga mar- kés, det ftenarna få läggas, at uddlarne ar Hum mel-tågen år up i dagen dem emellan 3; hvilket någorlunda kan fes af tilllutna få ången Fi ig. rr Fagen. emellan få ångarna år 13 aln, PED a omfe fidor , hardt når fang- kanterna, Hummel- förar i råta linser nederitöras... Om Våren, fifti April, år råtta planterings-eller anliggnings-tiden hår a 24 1, , ménej om håften: ; och kan med Jika imgång anläggas imager,fom: i feterlandmon. ; a Sommaren Öktes rötterna .och :revorna | jen; men fom de litet och med helt frac. ftörar "gå gp SEO at rötterna ej måtte y 'cket mattas, blef producten; af Humla ej mera ån et halft Lifpund. Det andra året brukar des vanlig ftår och tåtare flörad 3 då produ&en Ftre kepundy och det fierde'årer fyra lispund; famma” fralle och af famma vidd; fom Ris- um melgården varit, hvilken i: goda 3 ar ej mera kunde gifva ån högtt et lispund Humla och den famma ändock få fvag, at 4 marker. på en tunna Malt voro knapt tilräckeligas mien tvårt om på förenåmde n a fårt planterad, få god; at. je högre åh en god mark på tunnan behördessl uy: Uppå anmotlan anlades ock en f ådanyförledit änn do Maja Såbråyhos Herr Superintende” Jen Doét; OL. KÖRNING, med god tramgång , föm .ätvenvål gaf.god Humla Yan Somararen och an- enligen FAR örokte. RR Per fN 4 Sm man nu äeiförer åkotiksdet BST ber nya lantermgs-fått, med de vanliga Kup-Hum- mel irdar, kan jag ejannat'fe, ån at arbetet påkus porna är dr "Bare, emeda invid dere nya maneret ej mera behöfves, 3 än at: hålla & gångarna emellan fån- garna rena ifran; ogrås sat de ej för smycket fral. gå; ochomnågor.ogrås emellan ftenarna fkulle fig upiticka, tager man up en ften yder det ikadeliga ogråfet vilar fig, rycker det up med fingrarna och lågger 1 ren arter tilbaka i fit törra: fralle. Den- na bör likvål goödas hvart 4:de eller 5:te år, och de rutna rövter och öfverflödiga fprång bårtfkå- Fas; hvilket beqvåmt på det fåttert kan verk Nåls Lv C 2 las, 36 1754. Jan. Pebr: Mart. las, 'at ftenen på fångarna ftyckevis uplågges, det öppnade rummet renies, mullen öfver ften-rader= na makas ut, och Hummel-tågén, fom altid lin- dar fig omkring fin ften och der vål kan fes, veder= börligen anfas > då en fkofvel vål gödder mull, af” de uti gångarnaxilförde högar, öfes öfver hvarje ften uti raden, fedan makes åtef mullen tilbaka, och de öfverfta ftenarna låggas åter i fit förra fkick: Genom denna anlåggning och anfsning, kan jag ej annat finna, ån at denna uti ömnoghet öfvergar Kup - Hummelgårdarna , och frambrin- ar fåkrare och jämnare Humle-våxt, få i våta FaR torra Somrar. . ET rs Hvad Ris-Hummelgårdarna angår, kan vålar- bets omkoftnaden vara lika på bågge fåtten; men vinften på detta nyare fyradubbelt ftörre, fom til- förene vift år, och jag fjelf förfökt. Torde ock hånda det, fom vid detta planterings-fåttet ånnu icke år utrönt: at våxten blir båttre och beftån- digare, om man et par år efter förfta planteringen, hindrar honom at båra frukt, fåfom det fker ide Södra orterna hår i Riket. | Orfakerna til förr berörde ömnoghet, torde vara, at grå-ftenen. ej haftigt antager de ftundeli- ga åndringar, fom i luften förelöpa ; har ock den egenfkapen, at fuktighet faftnar vid honom och likafom drager den til fig, defsutan fkyggar han den underliggande mullen, Håraf fker, at Hum- mel-rötterna , fom ej lemna fin ften, utan linda fig om honom, finna der öfverflådig nåring. Den öfra betåckningen med ften, qvåfver ogråfet, och tillika bevarar mullen, at den ej förtorkas, fåfom ock den med fin vårmande och drifvande kraft verkar neder uti mullen på de underliggande röt- > ITCer: 754. Jan. 'Febr. Mart: = 37 ch :om man ån fkulle lemna få ångarna ofvan ta, få torde dock de underliggande ften= hvarpå Hummel-rötterna åro lagde, vål be- t oh drifva de famma til jämnare och få- okrar fruktfamhet, ; - Omrörde förfök leder ofs ock til den förde- den, at ock Kupe- Humle-gårdar, för dem, fom dem ”hålre behaga,kunna: genom fren-låggning i Kupor- nas grund, anfenligen förmeras. - Hvilket iker på det fåttet, fom Kupan Fig. D. ör Väl : nåmligen, man gråfver up runda gropar af 13 alns diameter, och en half alns djuphet, hvilka fyllas til hålften med god mull och någon gödning deröfver : deruti lågges aflånga grä-ftenar, fem ftycken uti en rundel, hvarpå Hummel-rötterna, med litet feter . mull emellan, planteras och med mull vil öfverhöljas, fom fedan på vanligt fått med Ku- por handteras ; då man förmodar, at ftenarna vål bevara rötterna ifran förtorkning , och drifva dem ul förre fruktfamhet, ån om de der låge uti löfa mullen, utan frens befky dd. Når röt- rerna böra anfas och gödas , ån det beqvåmare « ke ån eljeft, i det de Tindat HN TR ftenen och vål fynas , når mullen år bårttagen. Ville man ock göra Kuporna lågre och flatare och med z often belågga dem, vore ånnu båttre.. Deffa tvån- ne fifta fåtten har jag vål icke förfökt, dock kan det ena flutas af det andra. Det förfta fåt- tet med ftenlagda fångar både under och Stver, dårer dock vara det bälta, Jag har, fåfom hår frammanföre år beråttat, altid brukat , at, vid Hummel-rétternas nedlågg- ning, låta den åndarna flicka up i dagen, e- mellan flenarna; emedan jag förmårkt, at de nya TE fprå an= 38. 1754. Jan. Febr. fprången fnaraft fonftädelönldksle allenaft ftums pen ej tör mycket upfattes. Men det kan dock hånda , at det vore åfven få godt, om båda ån- I darna låge nedgömde i: mullen; bsrilket hvar: och en fjelf kan förlöka. ; elle STEP >Slureligen bör jag, påminna, at viullens. il | : lägges öfver Sten-raderna,; der frågorna äro nedlag- de, bör vara:ren och fri töralt ogrås: at den icke bör vara torr, utan fet, och hafva fin goda muft; och åndteligen, om itallet,. der Fummel-gården anlågges, år fidlindt och vått; böra fångarna néd= våndigt :omgifvas med goda di ikeny:pasdet de ej af vatten och is-fvall: må upfyllas ,. och Hummel- rötterna derigenom fördärtvas: - SEAN. ; j FORTSÄTTNING Rå: Förfök, Gjorde med en Malm-art från LOS Kobolt- 67 Ki v0ka Af AXEL FF; CRÖNSTEDT. ak Quartalet af Kongl. Academiens lsd. "lingar för år 17f1 > år något infördt om denna - 2 Malm; och fom jag federmera vid tilfällen ytterligare underfökt den famma, har jag trodt "mig böra göra dét bekant; at URDeERRE andras Vidare frans Byäng KE MR Så RE ; j ; ; er CON VER si Tool Lä . NA Jani Feber. Mart: = 9» sats rv 60 Isen kg ebok Se DY Al fer- Nickel år den malm, fom har ftörfta r bekanta Hela eller Halfva JVIELaller:) ok TI mina förfök har jag haft en derb Kupfer- AN ' « Nickel från Kuh-fkaktet vid Freyberg i Saxen, fom, vift följande förhållande: = cc. RN a) Är röd-gul til färgen, tåt och glåntfande i frukt. Drett3. men, eljest anlupen med Nic- RA Af gurnluneicg Cb) På fkårfvel under Muffelen fegrar derutur 0 en rå ften och-blifver ötrigt ofmålt en ljus SEE DT JANE, MAMA an oo gl En "-c) Råäften (b) våxer fedan up under vidare cal- + cinerande, i grenar och kulor, fom ftrax blif- va gröna, högre och blekare til färgen. 'd) Under alt detta röker afsmycken Arfenic och 5, Svafvel, RT Sv — (e) Den tål mycken roftning, och finner man dock efter redu&ion, at regulus hyfer både 0 Svafvel, Arfenic och jårn, hvilka vidare a (ofrå-fkiljas genom uprepad varfam roftning i. och förflaggning (7); hvarvid Kalk och Bo- sv) orax ana göra båtta tjenften: och på det fåt- 7 tet får man låttaft af denna malm-art, fåfom den rikafte, ren Nickel-regulus. (vo) Av > Den få kallade Speifen, fom faller på bottnen af Krukorne vid Koboltens fmåltande til lag, be- 7 Sk Can j frå- i AR re vg na I RR vä 49 17547 Jans Febr! Mart: Jag flår mått af Nickel, blandad med mer och mindre Kobolt, järn, $tafgel och Arfenic.- Stundom få åfven Kobolt-och W ifmut-reguli det namnet, e- huru lått de af textur, fårg och Fe oöa NN kunna från hvarannan fkiljas, . : (21) Til Svafvel har Nickel Br fark attraction. Defs vål roftade kalk förenar fig dermed eller ÄR duceras på Skårfvel under Muffelen (14). Enfaå- dan Skår-ften ahtager en CONVExX , på ytan glån- fande regulinifk form och härdhet. Texturen i brottet år ftål-tåt och fårgen gul, aldeles liknan- de få kalladt ftål-flag, ibland gul- -gröna Kop- par-malmer. I calcinations hetta går den lätt til kalk , når den efter hand föndermales; för blåfter kaftar han réda gniftor med fråfning, f afom Ikår=. ftenar plåga göra, men tåckt med något glas, har han efter en half timas fmåltning behålliv fin tyngd och icke fårgat glafet, faftjärn varit medi blanningen, fom Magneten dock icke röjer, förr- än Svaflet blifvit fränfkilgt. OR 220 Nickel plan i Tartaro Nola Hör hepa- te Sulphuris, utgör en gulgrön Metallifkt glånfan- de Fluismaffa, fom år ånnu likare våra vanliga Koppar-malmer. Nårdennas blanning åter uplö- fes per deliqvium eller med vatten , "falla" af fig fjelt neder Mezallifka fjäll; fom tilhopafmålte med en lått glas-fats, måtftadels famlas i en Nic- kel -råften,” beftående af Svafvel och regulo. (23) + : ; Saltpeter detonerat icke vidare med Regulo, ån 41 ringa gåfer, fatt nåböt Byafvakd ännu'vo- Är Regulus ren, går det långt ut; men len Svafvel, fker det fortare, at Saltpettret uplöfer eller déeftruerar honom "och -blifver deraf 6 n gul-grön ul S- Rd Pike N Skå föjkler icke, förrån han år vål glödgande. Dels tpecifika tyngd år funnen gå em En 8 29000, eller vid pafs 8500 mot vattnets 1000. Fårgen år hvit, litet på rödt frötande,når den ATA med Silfver, och texturen tåt, i brottet fpeglande. (25) Med hela: bch bliva Mitalles Rp jag Gr: at blanda honom (24) och dervid rönt följande för- ggn la =, a) Gull uplåfer han- i Alnglin ig amn fä och blifver deraf en hvit, dock mörkare och Fr Aprödare Regulus, Igengrr SKR TOR får man Gullet igen, | Cob) Siltret rår han icke uppå, utan faft de (ynas hafva gått tilhopa.i en platt fpherifk regulo, — åro de dock allenaft tilhopalödde, och kunna | med hammaren lått ätfkiljas. Mårkvårdiot år, at vid flera förfök , fom hårmed g gjorde å ä- ro. , har man altid funnit bågge Metallerne liggande i 1 et plano, utan at någondera fatt fig ötver eller under. €) Tennét förenar fig lått demand til en hvit fkinande kropp , och fker det under Muffel, få brinner i Mrrahaj ögnablek en laga af, och vv bågge etflorefcera til en hvit Kall, 1 Den- free dritilk form. vr el SR ” WW oa 7sål Jan. Pebed Pe Blyet går trögt deruti ing sek blir deraf en fpröd; mörk och grof-ögd regulus.: > 0 = 120) Koppar och Nickel blandade; göra en hvit, 200 Hård och fpröd Metall; fom lått ärgas' i lufs Wwwgen. » Denna compofitiony gjord i flera pro= portioner, har altid röjt Kopparens nårva- ro, med Borax glafets fargande rådt opatt och "grönt! klätt, ic amt Kopparens precipitar på 2 Zink och järn, efter föregången uplåfning. Säles des har mån. ånnu orfak til tvifvelsmål, om SS EKUPfEr NN ickel håller Koppar ti tillådan mängd, «at hån derföre bör båra hamn, eller at den hår befkrefne Reguli förnåmftå egenfkaper kun- na ledas från Kopparens inblanning. se) Jårn år, ibland hela Metaller, N HVC kåraft, Sök tyckes, at. Svaflet fom eljeft få lått uplåfer den förra, håller dem tilfammans (21): SvaåfRet måfte döck bårt' genom Hitig roftnings” icke 'deftomindre reduceras järnet i Malmén få fnart fom Nickel; inom 6 a 8 minuter, och kan icke fråfkiljas utan förflagg- ning (7. 19,'€.) Järnet tyckes gifva malmen den röd-gula färgen, når det icke år i för ftor portion; i hvilket fall”den år möårk>grå. Rh Med Qvick filtver har han icke kunnat:amal- FRAN hvarken genom kall: rifning. eller oo Nickels gjutning til et i vatten vål vårmdt Qvickfiltver, utan ' vilar hg. en egpalhons "kraft dem emellan. g) Arfenicen håller fig långe vid Nickel och å är = fvår at frånfkilja. Co(h) Kobolten har åfvenledes flark avtradtiöhjförn fynes af glafet ; fedamn lar ägg Rag adt, "9 ; ) C sd »crudo: NG Nickel: fig R lärt arg blir: fprådares; hvit och fjåäl=. lig i brottet. bj elden röker den Regulinifka delen sförr af 3 ån den Svafvelaktiga. Med en 'regulo:: Antimonii: "blir en tåt blyfårgad kropp, , fom fkiljer:fig åv i: Skedvatten. Wi mut och N eka utgöra en fpröd, ibrot- et fjällig famt fkyggande regulus, och tålles IWifmuten med vatten VWrur folition; gjord ed Aqua-fort, hvilket icke ker utur allå' blanningar med deröfriga Metallerne. . Md Zink blandar han fig icke; ehuru mån- 10ga förfök: med" varfamhet. gjorde åro i den od AT utan vifar fig emellan deftfe half” å metaller en'repulfions kraft, och det ftarkatt, Jå Het RE Re då Zinken fattar pan Ä SA pr basta be SAPA Pyk: af N FOR har man för fig va jelf icke RN nat fmålta til. Blas utan behölt. den fit. pulverak= tiga lynne efter en half timas påblåfning ; menden gr Ör na färgen förbyttes i mörk-brun... Han år icke ler benågen til Vitrification med tilfats af glas: dock tingeras boraxen af Regulo röd-brun klar; hvilket gla vidare drifvit blifver violett och om- fider klart > likafom. Reg merendels förhål- fer 0 (EL ' Under-det at Herr Qvist, äsderlökr: och up- sinktidejmårkvärdige egenfkaper , fom Bly-ertz,i fynnerhet från Bilpbårget, hafver, år förtök gjordt, at fmålta Nickel; både i malm-Kalk-och -reguliz nitlk form, ihop mid nå blyertz,,och funnit, at de attrahera hvarannan, famt gå utan glas-fats älgen mansi en Convex råften, med glånfande yta; men fåfångt har man fedan budit til at åtfkilja de Metzallifka kroppar, fom gättin i denna blanning. Svaflet i Bly-ertzen- har ofelbart varit det föres nande medlet; men det gjorde icke defto mera gagn i de öfriga: förfökens a a ol ad - I okunnoghet om annan nytta at denna half- metall, har jag förfökt, at anvånda den gröna kalken, fom faller båft genom: råftens roftande (19. 6.), til målning med oljor; :fårgen har blif- vit. oanfenlig och blek, fom dock kan hjelpas med tilfats af blått. OSS TÅ MOSTER - At precipitera et förfvafladt: eller: med Kok- falt-fyra förenadt Silfver, tyckes Nickel vara tjen- lig (2f,b), om det lönte mödan, at göra honom förut fri fran de gårna vidhångande Mineralier,och at utröna proportionen af blanningen.-. I förföker, af mig gjorde, har i förra fallet, eller med glas- ertz, Silfret futit för fig inneflutit i Nickel-fkår- often, och når jag fatt Nickel til Luna cornua, har Silfret och det ouplöfte af Nickel-regulus va- rit fåfte fårfkildt vid hvarannan i et plano (25.b.); men Silfret har aldrig blifvit rått. rent. : FORN ». (39) j De fom åro fyffelfatte med Kobolt-malmers til- godo görande, kunna håratf fluta, at den rödgula Speifen har fin malm för fig tjelf, och år hvarken en förbrånd Kobolt, fom förlorat fin anima, efter Handtverkares tått at tala, eller gör något gagn i glas-fmåltningen, fedan Kobolten år Fållald. 'etallur: rgien vinnes til Hälge den Rubföjän; | f Her Affefflor BRANDT utrönte Kobolt- 'egu egenfkaper frå fafte, nåmligen: at den icke blandar fig med Wifmut och uplöåfesiSkedvatten med högröd fårg, hvilket flera nya Auctorer, fom fttagit fig AR Speifen och Nickel, icke hafva me dgifvir. enna kan ock lått confunderas med j HAR famt fkaffa honom befkyllning, at icke altid vara lått-fmålt eller fällas 'med vatten utur folutioner och at tårga Skedvattnet grönt, hvilket fenare förhållande W ifmuten icke har utan fråm- mande ERRIN, enligt D. Por'rs gållandeé vittnes- | börd. kur Den 16. Febr, ; . HV IRA FL z PROB LE UN ata At fn högden af en Travers, fom fkal betäcka en til långd och läge gifven Faåft- nings linea, för Skott å Ricochet ifrån et gif. vil Ställe: och tvärt om, når Traver[ens > högd år gifven, at finna eu til låge gif- NN "ven lineas längd, fom den betäc-, ru ker för Ricochet. Ingifvit Af Dire&suren vid Kongl. Landtmåterie Com- miflionen i IF inland - Herr EPHRAIM OTTO RUNNEBERG. JE TS åt DC'Tab. IL.Fig. 1. vara enlinea, öht van uppå och långs efter vallgången, den | må |) må vara vågsrått anlagd eller: SIT DE ; vära Batteriets' frålle, livarifrån "linien DC tico- cheteras, det ma finnas på, öfver eller” under horis gonten : frågan blifverrdå, huru hög en: Travers fkal upföras uti DITA at hela RE DC må vara betåkt för Ricochet? ÖS Sö Drag våg sinien CL och trånne ba. råtta Heiék ö RU DÖG SE, g genom punöterne Cy Ds4.: Omli- Men OC Car y våg Fått, a förlång henne til def hon råkar EG uti EG: vid pantten Coch linien GC ”fåtten vinkel GCB = 1 15 grader. i Gör RC Hö sB och drag R Evåg-rått: vid C och linien BC lått en vinkel ACH== BCR » gör CF=CR, och fammanbind ÖF. . Dela ÖF midt i tu uti M, Sc upratt J/N vinkelrått mot OF > få affkår MG. MN på OD et frycke ND, om år den "begårte Traverfens hö lg BS det är. klurt äl Conftruftion, ar VA R år dikeetrix och F focus tilden pars abel, fom går ge- nom puné&erne 4 och N, och: tangerar : BEG 3 eller (kår linien DC uti C utter en vinkel. af isg Och fom nu vidare i ingen parabol, fom har lod- 2 ta diametrar kan.ga genom A och N och fkåra DC emellan D och C under famma. eller mindre vin- kel; få följer, at, få vida kaftade kroppar an- fes ga uti paraboler, få kan ej eller någon kropp kaftas ut ifrån 4,fom går genom N och tråffar DC emellan D och Ve med 15 graders eller mindre vin- ket. "Men förfarenheéten har lårdt ;-at en kulain- tet fludfar mot jord eller fand under ftörre, ån 15 graders anfalls vinkel ; förena år DN dén- fökta Traverlens högd. 4 ir 1 jlnga föra DN Gavhäs fe Cilöngr GC EN planets GC lutnings-vinkel emot r-linien LE, f 2 år den bekant, och efter vin- 1 BCG jämvål år gifven, få år ock BCL bekant: re, emedan CL år gifven, blitva åfven LG Val bekanta : AL Ricochetmachins högd öfver uplek under våg-linien blir ikaledes a rg LB utb AbybG st, LOG os få få år BG +k, och BA = bh, a I ME BG: ST och CZ - ad KN; Vv an KD biagEr tg, KN= se TE > och fåledes sö DN(KD- ky" =E SER SÅ CN LIG når CG llér jinder våg- klininn C , fom har uti figuren, och — £, når den faller ör er >; hy når Ricochet-machin så ar under CL, fom hår i i figuren, och--4, når den år öfver. w ÖR nu pr the in med PC, fåå är AG och DN fe SPN; når Ricochet: Egan 4: år uti ör -linienkLC, få å år.h 0, och DN. > a ; när STEEN delarne NG få a år | Pr j ru DÅ Om a Tiäverlens högd ä år SN och Pc ve ”UKESs 1754. ( Jans "Feb. ol ätt DN= fa oc ; och fök: vårdet af gZ utur den förra Ä.quation jr år pk. FA Eb; Fr ju de Ed ja & RR. RESTE YEN . 4 Skulle n nu CG falla in - CL of åa Värjlilafom förr, oo | FR dy PRIDE 4 k—0, hvadan fear - — Aa > om punc-; ten. rad: faller in med Dsonfå I bo 3 och; TE Vs Om båda hån Ae infalla , SR —2 dra x av AL Det dr teknet för Rot-mäårket gifver al känna, at en Travers af gifven högd kan anlåg- gas på tvånne ftållen åf den förlång dastibien GQ DT Mår at den på hvarje flålle betåcker för Ricochet, linien emellan famma Travers och pungten:C. Dock likvål, om? I tk Af. t+by få gifves als lenaft et ftålle för Traverfen. ; Vidare, uti vår det af AG förekomma & och &, fnedak dets åran= tingen fumman eller fillnaden at LA och EG) Låt i detta vårdet af AG, LA vara & + h, når A år öfver Lz; och LG = HE når Går under L,fa får hår bh ombytt teken emot defs teken uti Proble- mets uplösning. Anfe nuf sämväål lika med ZG, och 1ått in vårdet af AG, fom beftår af 4 och £i ftål- let för f uti /Equation; få målte fke, at få ofta | tek- RK 2 fo Ng j sd 0 JAN, SAT TE BETE SITS RAL | VAR Me SR MR aa SY Squation tages nod emot de rdet at 4Gy men K af famma tek en, E tt flålle Or Traverfen, få vida det uti 4G, der Ricochet-machin ftår.. er for LÄR mindre å ån 4G , blir det ena inigt då 4 ät Se G; emedan det sb en « gifna RAN fälle kål ock låtteligen en Geometrifk upritning , medeltft Para» ns tilhjelp finnas. Dragup en ParabolC NA 9 s diamertrer hafva en lod-rättftållning, | hvilken år genom 4 och tangerar BC uti C. På någon yd-rått linea, fom G Z, fått af upföre ifrån G, 2 råkar CD, Traverfens gifna högd GT: T drag en "jämngående med GC, fom fkär Pas rabolen uti N, a. Ifrån deffa punéer fåll lod-råt= & linier ND, "nd; få utvifa de Traverfens båda frållen D, 4, på linien GC, eller defs horizontes Ja afftånd PC, > pC, ifrån pun&en C på linien LC. Om fäverlens både högd och ftålle vore för- dylikt fått; men hufvud-faken kan vara den amma, då man tager den långft aflågna åndan C af en linia, fom fkall betåckas med Traverfer, för É ifven, at börja ifrån, fåfom här fkedt, och åker derifrån ftållet D för den förfta Ttaverfen, fedan ifrån D den andra Traverfens ftålle, och få Vi- we, Wer. Alere Traverfer behöfvas. YEN Alt. detta gåller då, når fienden ej KR IAgEa an fina batterier på Acra, ån et frålle; men når han det kan, bör hvar Travers då befynner- ligen låggas på det kärtare atftåndet, uti V, fom det fundna VÄN eller DC Bier, 'dådenderuti KT D före« Re SE — RE fr t faftfålde, få kunde vål pungen C finnas på SR | : sr = VP SL ' 1 rt q AA v RON F = Vv Xx a . ; VE d ÖREN 4 3 Ö FEK ARR AE, RE Fp LORD É 4 Vv pö Cd z pe så CN SN oa SS AN 74 0 EÅ VI KOR nl | I Jan. Fe ) Å I1Y be L q E JA Vv Lit rös inde roten tages Hong Icke defs mins dre; ju långre fienden lågger fina Ricochet-bat- terier ifrån, verken, ju: högre måtte Traverfen vara, tilat betåcka en gifven linea för Ricochetz eller en Travers af gifven högd friar defto kårtare linea för Ricochet, ju långre bårt batteriet år. Det år ock klart, at batteriets högning & åfver li- niens DC direction, gör det famma, fom förlång- ningen af Bätteriets afftånd, få långe högningen | år under BC. Den flörfta högd, fom Traverfen bör åga, til at betåcka en gitven lirea, eller den mintta linea en Travers at gifven. höågd kan be- tåcka för Ricochet, år altfå, då Ricochet-machin anfes vara oåndeligen långt bårta ifrån: Traverfenz ty då kan parabolens ftycke NC anfes för råt linea och falla in med tangenten BC, fom då kommer at gå genom. Traverfens öfverfta pun& N. Fienden må då flyr: a fina batterier få når in tilverken, fom han vil, få kan han åndock ej Ricochetera li« nien DC. Anfe vi 1800 fot för långfta afftåndet, til hvilket Ricochet- batterierné plåga anlåggas , eller at de åro få mycket uphögde, at de göra famma verkan, få kan redan NC anfes för en råt linea uti prattiken, och tangenten BC med hen- ne falla in. I denna håndelfen kan ZEquation TR. t+R d— dy FER — af TED. frn. brukas til at 35 LITER 3 y finna liniens” våg- -råtta långd PC, når "Traverfens Höpd ND år kön : och Bquation £ 3 rk de —Lt +. g NR ”tilat finna TV högd ND, når liniens vågråta långd PG är gifven. Ty på - mare - håll blir då. denna linea DC mdlliga ocheterad , och på långre håll låggas deffe er ej gärna an. Skulle de ock laggaslån- årt eller högas få mycket fom fvarar der» ; vinnes'ej annat dermed, ån, om Ricochet- in hinner få långt, at (kjuta oviffare , och den accuratafte fkjutning ej kunna under Ri- het-vinkel råka jufien 063 utan allenait tått Ellen. PR L at NOR DC kap ra den gifna Traverfens' krön fyfras få, at fyft-linien gör med DC 15 graders vinkel , då fyft-linien af- år på henne den tökta lån den, och tvårtom , KT DC år gifven, fyftas ifrån C 'med If Pi Minkel ;emot CD, til at finna Krav gren högd alok fom fyft-linien Ga aka ; Hvad om Traverfer fagt år, kan, ril en del Mmpas til Bröft-vårn i 1 | gemen med deras Bon- Kero, AlQoréns MARE öde kate göras något 7 — nåttare för beqvåmare handtering Å Möinnuvit på sökjanag fö art. E 4 od NER + Det är klart, at BA och BG. äfven GC; s om ö | få fkulle behagas, vid board och et.gi mir tila MF fåde, böra kunna determineras af det , fom å förut fupponeras vara bekant: Kalla derföre Br Pp; IBA, 9; GCds DC,g, (eller a€C, då PC:g3 bvilket är. begvån are uti prattiken); kalla ock OM. D på ND, 52 Y AN jär pt Nan: ND, PM 4 förvandlas " den förra giniöd a Er d LAT. ON 4 do — ag fick Ed ERE uti denna, fr mn kg — "Och den fenareg = Och den fenareg = por ad rd — 4 uti Haid pe NLRA dar 19 i i — Uti hvilken Hae. om P? år öde ån A ef qd> år. j problemet omöjeligt. Om Pi =4fq, gifves allenaft et frålle för Traver fen öfver GC, On p? år flörred ån Afq, kan en Travers af gifven bögd anläggas påtvån=. ne fiållen öfver GC, faft det ena blir onyttigt, då får. mindre ån AG. Afvenvål , om FI AG =pPp—-qg> fäfem uti fi uti figuren, hvareft p Bb år jakat >; blir g— PdEP m294: dusdyetter RAN allenaft et på 4 på fiålle år nyttigt för Traver[fen, (då vida det andra fal. | ler in med AG. Men om f=AG = q —Pp, då A är ander G , hvareft q — p åfven år jakat , blir g = " pA Ve +4P9—49? ja b tige för Traverfen, öfver GC, få ofta p? år förre ån 49” 4 på och allenaft” et fådant flålley då P=49—4P4: PA Saga Ara gijves intet flålle för Trawverfen. tek ER. d td YTTER: 4 TR > och åter tvånne fållen nyt= Equationen gel dedyp—4f9 bör jämväl a Ya 2 | Ti tan parabelns tilbjelp kunna conflyusras. Til: den ån- dan : på den linien, (om blifvit kallad d, hvilken hår år våg-linien CL, fått af ifrån C et fycke CI, fom —— sa Jan iFebr: Matt. 59 erde proportionalen til BA, BG och CL. På CI uprita en half-cirkel Iz TNC. Ur Cyresup en 207 IC winkel-rått linea och fått af på benneet flycke C c.fora C, fåfom medel-proportionalen imellan BA och. rlens kögd f€, til BA. Ur c dragenlinea paral- j L, fom fkiår cirkeln uti Tyr, Ifrån defa untter fålla p, TIP vinkel-råtta mot CL, fi affkåra på henne Truverfens bägge afflånd p Coch PC: och imvål på GC Tra ver [lens bägge flålien d och D. Det kan ck märkas, at om en linea I Q drages genom I, paral- lel med BG, råkar bon parabeln uti punttes Q, der fa CD utdragen fkår famma parabel, ot TONAR sa? j020 DN i; Kortfättning af Rönen (") angående köks- bor kin r Jaltet och defs fyra. / bad iägv örn ekngifveh könen | | jun Af re the nGE BRANDT. inck uplöfes i alla fyror, och uti Spiritu Sa- lis fynes under påftående uplösning och 4 kokning fvarta flocculi eller fjun up och ned flyta, hvilka efter myckenheten af det, fom folveras, fig alt mer och mer öka, och omfider på bottnen iftanna, Deana lemning är ej annat ån Svafvel, fom af Zinkens phlogitton med Salt- fyran blifvit åftadkommen, och etter defs affkölg- ning och torkning, fmålter, brinner och luktar. fom Svatvel: Antingen Zinken, fådan fom den tilfalu finnes, hårtil brukas, eller ock en genom 3 NE ra Fe nåftföregående 4:de Quarcal för år 1753.P29. 295. ÖRA y p 6 ale OM ÅR pv SV HH , SR 4 ' ; i / så — 1754. Jani Febr. Mar. = föregången Sublimation 'förft luttrad och mera glånfande 1 brottet, famt fmidig gjord, ån den allmånnas; tås likvål af den förra ej mindre, ån af den fenare, genom uplöfning uti detta menftruoyet. lemnadt Svatvel, och förlorar en guleller orettifi- cerad Spiritus Salis derigenom faådan defs fårg, och blifver klar fom vatten. Uplösningen af fämma half-metall uti Vitriol-lyra, gifver äfven på före= nåmde fatt et Svafvel, och kommer ' Salt-fyran med Vitriol fyran derutinnan öfverens, at få vål den ene fom den andre utur Zinken til våga brin- gatt Svafvel. Den uti Spintu Salis uplöfte Zin- ken filtrerades genom papper och var Solutionen klar, men grumlades och hvitnade litet der efter, då fedan et hvitt pulver föll. Solutionen tillika mcå det nedfallna pulfver flogs uti en glas-retort, och af-dellilerades vattnet, då af en kokhetta det nedfallne åter uplåftes, och fedan våtfkan ifrån gatt, i mälte det öfriga tilfammans och var til får- gen mörk-brunt, famr hölt fig i et ftåndigt fily- tande, Hettan ökades efter hand alt mer och mer til defs retort-kulan tillika med halfva halfen glöd- gande bletvo; då omfider en ganfka klar och tunn våtfka, lik vatten, upfteg, hvilken efter ugnens med glafets afkylning, fans i hvita ftrimor, få vål rundt omkring retort-kulans fidor, fom uti nå- gon liten ftörre droppa midt i halfen vara atftel- nad; uran at kunnat flyta långre fram, och lik- made til anfeende en tunn frufen olja. . Denna af kölden coagulerade våtfka behöfde en ftark hetta at hälla I flytande uti elden, hvarföre den ock af liten kyla afftelnade, utan at kunna flyta långt fram i retort-halfen, under påftående deftillation. Men var fedan mycket benagen at (målta tilvat- CN TT UDIO Hj r UFÄIU dn gt VARSE CI AT FÅ 4 4 fn cf nl dra 6 Se SR 3 t WW Få 24 TAR OM UPS ge ERA RR FN RÖN K | x | ven ; e. ; "limato, hvilken föreningjåfven på flera fått fig göra låter. | RA RR ; & öfverftiger en gul- FER våtfka på flutet medeltt I | falter fig vid halfen af kärt- det och der afftelnar. NTE OR NE fr NN Hvad EN é ) DN & . i | CR NSD Sd SAN. RR FÖR | VÄ | > (Cr 42 S - => Deremot uplöfes Regulus Cobolti eller fårg- SN volatili, et.Salmilac.. rosen SFR REA antingen i lika proportion, eller ock du abbelt af stlvads Pun förhållar la a alla S: angår, (å blifver deraf; fom bekant år, me fixt Alcalifkt Salt til Sasmryelöpsda unten fam blandade, et Sal medium eller tertium, nåmli er. fär kaladt. sak regeneratum, ji famt med. Ale | Då Saltpeter blandas: til Spies Salis, 174 v berörde falt i denna fyra uplöfes gi varder ar f åd i blanning et Aqua Regis. ct ; Kok - falts fyra med Salpeter- vi Brindng den fenare emot den förra , eller ock i annan proportion ihopblandade, alt efter hvarderas en-. fkildra yrka, utgöra ockfå tilfammans et Aqua Regis. Äfven fom ock kok-falt eller ock Salmiac uti Spiritu Nitri uplöfte utgöra et dylikt men-'. ftruum i anfeende dertil, at få vål hos detiför ra fom det fenare faltet, et Acidum Salis finnes. Och faftån det fenare med et flygtigt Aleali til me- del-falt blifvit föråndradt; få” måtkes likvål derige-. nom intet hinder uti defs låsnings-verkan at får fom et Aqua Regis tjena, enår Salt- rpeter-fyrader- til komimer. E.huruvål alla nyfsnåmde blanningar AA SA ma Aqua Regis; få år likvåli deras verkan på Gullet,' til defs ftörre eller mindre volatilifation och flyktig -görelfe en mårkelig fkillnad dem e- mellan , oanfedt alla förma uplöla famma Metall, | med Aera. Et Aqua Regis gjordt a Saltön g förd | Salt-peter blitvit uplöft, verkar minita flygtig- het, åfven fom ock det gör, hvilket beftår af kok-falt uti Sal-peter- -fyra uplöfts men der öre SEA a TAR BL sn förta snö om no . man! förut fublimera Salmiac genom ju e ftark äetan; och fedan deraf uplöfa uti "Nitriz blifver et Aqua Regis, fom icke Ballet få flygtiger Ty fedan uplösningen rmed -fkedt, och berörde vatten blifvit från- illeradt, fkal mani retorten finna en öfrig Gull- dad ökad falt-maffa, hvilken efter hvarje å nyo d folution uti famma flags löfe-vatten , famt idring fedan genom deftillation, alt iner och r våxer och tiltager , liknande er fult mörk- SB 'meleradt , ihopgöttradt och ftrång- flytande falt. Den våttika, fom Sfver-deftillerat, är klar fom och finnes icke något genom ifubli- mation, uphåfvit. w Löfer man up Suliniaa £ ådan, fom den vil falu finnesyuci Spiritu Nitri, och fedan per alembicum rerdrager, blifver et klart Aqua Regis, fom ät- ven icke enom deftillation förmår med fig taga Gull; I Aden då fiftnåmde Salmiac u plåfes i Spi- 'ritu Ni itri, och Solutionen fedan MÖR SM nd fullkomligen vål genom tryck-papper ifrån all orenlighet ; fås då et gult Aqua Regis, fom gör Gullet med fig flygtigt genom deltillation, Den ftarka flygtig- görande verkan, fom detta A= qua Regis åger, rönes på följande få ått: tag hel fint eller 24 karatigt Gull och 18s up i detta Aqua Regis, få at hvarken något ouplöft Gull eller nå- bring annat hvitt ftoft öfrigt fkönjes, afdeftillera fe- an genom retortvattnet derifrån med liten hetta, ti lemningen i retorten börjar blifva blod- ' röd och ne confiftancen likna en Ub Urtag då glafer, ioch ftåll i kölden , få fkall folutionen af- rr S ftelna . mh i ” Mean SVIN dv AE SS USE AL FAROR LS VE DEG Re ae MATE i å TE ö AN p v ; NR <Å SSG RN RAK NE TAN z | I ör N (LE a pb Te bk sm or aber a ] i R ANAR äter 12 AE A Li ' ” . å (RE tb k | j kl kd ; fö Ms a. pre I Bä 1 | HD pF (a FÅ af of & fö 3 CM : 2 ÅR Öv Fre oh AA (Å sr ä Na jå ftelna likafom et Vax eller Smör. Gjut derpå nytt famma flags Aqua änder och ftåll i fand-ca- pellen, at åter uplöfa och från-deftillera med lika lindrig vårma. Continuera detta arbete flera gån- gor efter hvarannan, : Sedan. nu menftrui ftyrka genom flera fådana uplösningar och :abftra&tioner medeltt liten hetta blifvit: famlad och concentre- rad; gifves vid flutet ftarkare hetta, då man fkal finna icke allenaft Saffrans-gula droppar öfver- deftillera, utan ock et blod-röådrt falt uptftiga,hvil- 'ket dels uti långa och tunna Cryftaller hopetals fåtilretort-taket fom 1 halfen fig fublimerar och Töft anfåtter, dels ock dervid fig fafter, liknan- de en blod-röåd anftruken fårg.... Gull-eryftaller- ne fitta få löft, ar de genom mintta fkakning och glafets ovarfamma handtering, dådet uttages, fal- la ned; dock om glafet eller retorten förft får orubbad, fom fnaraft af fig fjelf fvalna genom el- dens uttagning, fkadar intet fedan,om:de fkulle falla ned 3: emedan de då. icke faftna vid denéfriga på bottnen liggande hop-fmålra fvala gull-folutio- nen, utan kunna med liten möda falom löfa ut- fkakas ur retorten i recipienten at öka den der be- finteliga gula flygtig-gjorda Gull-våt!kan til defs tårg och halt. / Enår på förenåmde tått fortfares med uplösningar och abftractioner atnytt Aqua Re- gis hvarje gång, finner man folutionen i retorten alt meroch mer minfkas. och aftaga, famt et hvitt -ouplåfeligt ftott eller pulver:alt mer och mer i -ftållet tiltaga, til defs omfider alt Gullet på detta fått blifvit öfver-defttilleradt och flygtigt gjordt. Det hvita pulfvret kan få mycket mindre fåjas af mentftruo härkomma, fom et 1fådant Aqua Regis för fig allena icke lemnar efter defs de ftillation nå- | got Aq Regispågjures; dett fttädkönvists en > are hetta och kokning, ån vid förfta uplöfnin- fat at vi. hvarje ny uplöfning fjudningen ”bettan "tarkare blifver, dock jar nåfttör- big Dä bbyne abitra&ions hettas "befkaffönhöt mer el- ler mindre. "Och ehuruvål genom liten hetta en röd folution lemhas; likvål finnes efter ftår- Käre hetta en del Metallifkt eller corporalifkt a H öfrig >; få at genom ånnu ftarkare eldning, a menftruum iträn Gullet fkiljes och lemnar det iumma efter fig, förutan hvad fom dermed gjordt följe och blifvit Sygtigt. Då altfå nytt Aqua = been. 4 lemningen i retorten, at ä nyo plöfas ,, måtte hvarje gång noga 1 akttagas, at al- denaft liter föbder derpå flås, til at derigenom fö- "tekomma en alt för frark ,brusning , f judning ock 'öfverkokning, og. hvilken få mycket öd då be- . faras, når gla ägs: rymd flera refor kommerat öfver- träffa låfe- vattnets, til defs förfta hettan ock f jud- ningen sd lp > fedan mera tilgj utas kan, u- tan fruktan fver-kokning. - Ifrinsdet genom de förfta deftillationer århållna gula Gaull-vattnet, «kän efter dets famling menftruum antingen me- SAeln retort eller ock kolf med hjelm klart abftra- heras, dock med lindrig vårma: ty faftån Gul- Net icke är 11 fAlygtigt uti detta defs menttruo ef- "ter förtta öfverftigningen, tom det förut var; få har jag likvål funnit, at det genom en oförfig - tig alt för flark gifven hetta hunnit upi hjelmen på en hög kolt. Sedan menftruum blifvit 4 Ikilgdt ifrån defs innehafde och med fig åfver- "deftillerte Gull, år det ötrige et rubin-rödt falt é "hvilket af liten hetta fmålter ; "ock 1 kölden ttel- pa nar 3 $ NY 1 . ” ; 4 nar; men af Jealt luft PEN det, åfven I for alla andra uti Salt-fyra uplöfte kroppar. För rigbsrkå låter Aqua Regis genom ftarkare hetta fkilja fig ifrån detta råda Saltet, och lemnar då et gprpareklkt Gull efter fig, fom det förut var: få at ehuru fixt och eld- fatt Gullet i 1 allmänhet hål- les, och verkeligen få år för fig allena uti defs - Metallilka och cor ;poralifka form och fkapnad; lTikvål at föregaende rön finnes vara åfven få lyg- tigt, fom någon annan oådel Metall, då det upiö- fes och blandas med flygtiga (alter. ig Sa Koppar uplöft i Aqua Regis g gör folutionen grön, men genom deftillation frånikiljes 'våtfkan jar , och fedan fublimeras SoPpgren af glödan- de hetta, dock tunnt och nåftan fom n angetlogen, med. manga fargor. Br blågd purpur, hvit, med ärar och finnes lika fom AVR fjun eller ; (ammanfatre träs-åndar hånga i retor balen Den Öfriga på bottnen lig gande med acido falis fam- man-fmålte Kop; skdn var di elywöd, delsjblå: va Tre delar Kopp: ar och en di I fint Gull uplöfte 1 Aqua Regis och fammangutne,. gäfvo genom deftillarion et klart menftruum : vidare flogs et nytt Aqua, Regis danpår och » abitraherades., famt fortfors på lika fått flera gängor, men in- tet firgadt vatten öfver- -deftillerade , utan alle=- riaft en klart fall; hettan gjordes hel glåödan= de vid.flutet af hvarje abitrackion 63: för retort= kulan, fom haltva halten. De. Sfvergångne fam- lade klara vattnen fkilgdes fedan itrån deras inne- håll medeltt ötverdragning genom kolf.och hjelmy: då ca grön eoaguicrad våtika med Salt århölts til- lika med något SOFROrMil t Gull, hvilket fig re-, ”ducerat, (könt an hertanvicke varit Harko Med | LA en &) rg Å FN AMN | vä NET A . a | N s CA ER PLA ER p P j 0 > ANS FÖRR G | | ÄRE MM NME 4 ;> p i (4734. Jan: Febt. Mart. = St å å År k ; 0 Sad Y nö 1) Ad + ee 4 << 4 ; e j Koppar och en del Gull förföktes uplös- ,b anningen och ab frrattionerne flera gan- er hvarannan på lika fått, fom om de före- e 3 delar Koppar med en del Gull fagt år; åfven öfver: deftillerades menftruum uti kolt med hjelm, nåmligen alla famlade förfta genom fetort öfver-drifne vattnen, och fants åfven der i kolfven der efter öfverblefne, vara et grönt falt tillika med något reduceradt Gull. Så at hår- Öts, at, oanfedr Aqua Regis med fig öfver- at få vålnågot af Kopparen, fom Guilet 3 lik- deffe Metaller icke ftarkare med hvarannan ti detta löfe-vattnet varit förenade, ån at deaf en få liten hetta fedan fkilts åt, och Gullet til en del fig reducerat. Det fom fig i retorterne ge- nom glédande hetta tublimerat, var dels et gul- grönt tftoft dels ock hvitt, och låg åfven uti hal- fen lött, likafom en klafe affammanfatta fjun. Re- fiduum eller lemningen på bottnen var famman- (målt, til firgen mörkbrun med grönt der ibland, och fyntes corpöralifkt eller reducerat Gull der- hos. Med den våtfkan, fom öfver-dettillerat, ut- fkölgdes det fom fig i halfen fublimerat; utan at röra något af det fom låg på bottnen, och vardt vattnet deraf grönt, famt fans derrbland något Gull uti fmå fmulor fom fand, hvilka lade fig på bottnen af det uttkölgde godiet. Något litet af efagde gröna folution vid pafs 4 eller 5 Skp:d - af lilla prober-centner-vigten, flogs uti en fkjert- vel och lades deruti Alcalifkt falt til faturations- punéten , famt förflaggades med bly och afdrefs på capell, då deraf et Guli-korn vants, fom vog 43 lod efter bly-kornets lafdragning , och gör un- gefår 3, til 34 proCent.En annan gång precipitera- JET 4 ARG z NS terade var dels blitt, dels purpurfirgat pulfvé i (fom efter utlakningen och torkningen famt fjelf= va filtrer-papperens förbranning, hvilkas afka til- lika med innehållet fammanvagdesat proberas), och hölt 10 lod Guill efter 685 lod fådan invågen blan- ning, eller 14553 proCent, En del at den öft ver-deftillerte klara våfkan eller Aqua Regis grum- lades vål icke af dertil guten Alcalifk lut, och icke eller föll något i förftone, men fick fedan en rod- nad, och tyntes efter defs ftållning i värman et rödt fediment ilåfa yfviga flockar vid bottneny då ock vattnet deretter klarnade. Utur en annan del åter, fom ieke fedan gjordes varmyföll genom Alcalifk lut et grått fediment flock-tals, af lika lös fammanfättning, dock utan at vattnet fedan förlorade något markeligt af defs rodnad. Bägge blanningarna bletvo derefter fammangutne, och coagulerades våtfkan, genom afdeftillering, til en falt-maffa , fom hade. någon fvärta under, och proberades på Gull; men hölt alenatt et fpår der- af, eller & gran efter 7 mark. 1437 lod mark-vigt, fom gör ej mer ån 523, proCent. i Järn uti Aqua Regis uplått, gifver genom deftillation en gul våtfka i recipienten, fom hål- ler järn, och med glödande hetta på flutet et gult famrt rödt fublimat. Under påftående eldning öf- vergingo fmå gniftror i halfen, och föllo der ned i en hög. Upiretort-taket tans efter ugnensaf- kylning et råd-brunt fublimat , fom ganfka a vi LJ s 63 Ko 3 ullc NN kid Rs big r figsuti Aqua Regis uplöfas och fedan. ] tas, famr ftållas i hettan, atåter varda än menftruo , genom defs de ån-deftille- nr Sulla. droppar med liten vårmay: flarkare; gula , hvilka uti gulnande ö- eld ns påökning. Med glådande hetta | no bag jnhlöde röd våtfka ftrimmevissfom osann fluven. föll; ned midt i retort- S Pe fll fe pot GR 0 TG pree= föptiersdde.g fp a litet ab pottalk- -lut, och höll itet Gull. "Men det derifrån genom filtrer- Pap r filade vattnör fick , fedan det något tått en fkön röd farg ; (dock utan at der efter nå- ällning märkas nde Hvarföre, emedan odeligen denna vackra råda farg af Gullet ha- urfprung, få af-deftillerades vattnet der- ficcum, och var det et rätt falt, hvar hos KpRler ifering fyntes fmå hvita blånkan- ftror,lyfande, fom fönderflétt bårg-cryftall. jr Dett rlsbölt, efter derå gjordt prof, 4 lod -Gull på centnern. Eljeft voro i retorten fubli-- föprade röda Gull-eryftaller , lika dem, fom af Gull Re Oo RU a2 STAR ARNE Grå 3 mÅ I FA SR 1 SN Så ag JR <4 Rd hvarom ofvan blifvit förmålt, jämvål ock hår och der hvita eryftaller. Det på bottnen i retörtenqvar- liggande, var dels rådt, fom en crocus Martis,dels ock mörk-grått , famt der ibland något Gull f ligt. Uppa detta refiduum flogs å nyo frifkt fa ma flags Aqua Regis, nåmligen gjordt af Spir Nitri med deruti uplöft Salmiac, och. genom deftillation deraf åfven en gul våtika, fa et gult fublimat efterft; men inga upftigande lande gniftror i halfen, fåfom förfta gangen. Elj var ock något tunnt och fint ftoftup i retort-taket håfvit , jämvål ock några röda famt hvita cryftal= der, men icke få mycket, fom förlita gången. Det öfriga på bottnen var ungefår likt c len förfta lem- "Tre delar Tenn och en del Gull uti Aqua Re- gis uplötte och famman-blandade , gifva genom deftillation et cry ftallifkt falt, fom uti retort-hal=- fen upitiger vid början af eldningen med liten lag vårma ; men fmålter och fköljes fedan at, famt ÅR faller ned i recipienten: genom den deftillerande våtfkan.. Mentitruum, tom öfverfliger, blifs ver gult, och flåpar något Gull, jämte Tennel med fig i recipienten. Efter öfverftanden glö- a ; dande hetta, fans något litet gult K It, nårmaft ku= lan, hafva fig i halfen fåttat fäfom-ock ofvan uti kulan, famt en hvit, eller gråaktig tunn falt+ maffa med en rödaktig flåck uti. Qvarlefvorne på bottnen hade anfeende af Silfver i fkifvorlig- sande, jämte gula glasaktiga fagor deribland, och liknade för öfrigt en förvittrad Vitrioi eller fom af vårman fått en caleinations hvitnad. ket E : ff ; | | : Aque va 4754. Jan: Febr. Mart; = 65 ”Aoue& Regis förhållande til Silfver och Gull tilfammans, finnes af den befkaffenhet , at fedah ilfret blifvit uplött i fkedvatten eller Saltpeter» itus, och Gull för fig allena uti Aqua Regis, och bågge folutionerne fammangjutas, blifver en precipitation af det uplöfta Silfvret til et åmne at una cornca. > Abitrahberas deretter våtfkar och n ftarkare tamt glödande hetta brukas; 1mål- ter blanningen tilfammans, och blifver fom en lu- nå cornea, dock något mörkare och mer på grönt Nörd jande. Ehuru maffan hade anfeende af en ho= agen flammanblanning af Gull och Siltver i den= kapnaden, fants likvål något af Gullet hafva fig reducerat , fom underft på bottnen låg: Gan= fka litet fublimerades i retort-halfen och var alle« naft fom en angeftogen tunn hinna, flåck-tals hår och der, dels hvit, dels gul. Den öfverdeftil- lerade våttkan tyktes vilja något litet frödja på gul färg, och refiduum i retorten hade nå- gon rodna omkring det fmålta godfet, fom alles naft utanpå glafet fyntes. Då nytt Aqua Regis -hårpå göts, at uplöfa Gullet, fkedde det med håf- tighet , hetta och eftervefcence, förbölt fig ock lika efter den andra och Here abftractioner och pågjutningar. Af lindrig hetta fyntes vål blan- ningen blifva röd , fedan den efter våtfkans för- utgangne fråndeftillation någon tid 'deruti ftått;. men var likvål ingen förening af jämn-god blan- ning, utan allenaft enluna cornea, til ytan färgad med den coagulerte Gull-folutionen, och då het-= ran frarkare gjordes, reducerades etter hand Gul- Jet. Proportionen af det hårtil brukade Gull e- mot Silfvret;, var fom 1.til 3. > vr oE Aqua MAIS | , , gl ROLL | Av AR [1 he 6 1754. Jan. Febr: Mart. > Aque Regis förhållande til bly och Gull på famma blannings-fått, fom nåft förut med Silfvret, famt 3 delar af blyet emot en del Gull, var ock nåftan af famma befkaffenhet. Ty faftån, efter menftrui af-deftillation, den öfrige torra blannin- gen hölts någon tid uti jåma hetta, och plumbum corneum deraf blef rödt, famt hade uti brottet en lika rodna; «var likvål icke någon förening af ho- mogen eller jämngod blanning uti denna tormen af deffa tvånne metaller; i fynnerhet fom Gullet af nagon ftarkare hetta reducerades och fkilgdes derifran. Den öfver-deftillerade våtfkan var gul, men eljeft fyntes icke något vara fublimerat. — JAfen del Gull och 3 delar Zink i Aqua Regis uplöfte och fammanblandade, kom non deftil- lation ingen gul fårgad våtfka, icke eller fubli- merades något tort ; men på flutet, då retorten, få til kula fom haltva halifen vardt glödgande, upfteg en våtfka klar fom vatten, hvilken i halfen afftelnade utan at hinna ftort långre fram, än der han var glödande het. Efter ugnens och glafets atkylning , fans förenåmde klara våtfka, uti hvita fina ftrimor afftelnad på alla fidor af retort-kulan, och liknade en tunn frufen olja. Men det fomi halfen fig famlat , och under vågen ftelnat, utanat hinna långre fram, var något tjockare. Sedan glafet med defs vidfatte recipient någon tid kom- mit at ftå i kalla vinter-luften , dock in uti et rum vid fönftret , deliquefcerade den afftelnade våtikan och föll ned dels i recipienten dels ock på refiduum i kulan, och vardt det klara öfver-deftil- lerade menftruum deraf gult famt gulnade ftrimor- na i kulan. Retorten var med våt blåfa vid re=. cipienten fogad, fom efter uttagningen utur Nane icke lr GR Jan. Febr. Mart, 67 'häfva blifvit corroderad under fålllinde vr UD eldning; men icke defto mindre har kalla luttens tuktig et trångt fig derigenom och fmåltningen kommit. Och ehuru den atftelnade olje-lika brå jön es då vara hvit; mätte den likvål hos 4 hvilket få vål fårgat det tilförené r-deltillerade klara vattnét, Tom oul-färgat frimorna i retort-kulan, Refiduum på bottnen var en amiman-frhält maffa, röd-brun til Fre med reducéradt Gull deribland. = rus Regis förhållande til Wifmut, år i fådant ät denna half-metall der uti uplöfes och blifvet der fölutions arbetningen i förftone grönt; mer klarnar fedan fom vatten. Genom deftillation går Wifmuten efter hand alt mer och mer öfver, me- fn itererade fölutioner och ab ftractioner. = 7 hs 'Gull och Wiflmur i Aqva Regis tilflammans uplötte ,. göra ockfå genom . deftillationer efter hand på famma fått med vattnet tilhopa följei re- fprencen. rr äelatÄndenik dölen det Gull i Aqua Ris gis tillammans uplöfte, gifva ingen gullfärgad värka ar deftillation ifrå än hg. Et I Slade rödt Fö | ER 2 Fårg- 58 j 1754. J - Fårg-Cobolts sdbla Or ocki AquaRe- gj s famt göres at detta menftruo åtven Hygtig, a famma fått fom metallerne. = Ål - Gull .och Fårg-cobols- regulus , - ti 18 uplåfte uti berörde låfe-vatten, ör fig def til på lika fått. Eljeft då Gull och bemålte regu? lus famman-fmåltas och fedan calcineras , fås af tådan kalk genom behörig fmålt-hetta et pur put fårgat glas, jämte en Gull-blandad regulus , håltt allenaft någon liten del af Gull deruti ingår,at ut= göra famma fårgade glas. Men ämnet til dett glas, eller det med regulo Cobolti calcinerade Gull löfes ånnu fnarare up i Aqua Regis, och gö- res af detta vatten flygtigt, i fynnerhet Ben itererade uplösningar och ine Regulus Antimonii lötes icke få egenteliget up i Aqua Regis, utan rifves faft mer deraf fön- der til en Kalk med ftark fjudning öfver elden, Dock om vattnet fedan af-deftilleras, följer nägot af Antimonio med up i retorten och' dets hals. Då en del Gulli Aqua Regis uplåfes och 3 el- ler flere delar af Regulo Antimonii genom berör- de vatten corroderas , fammanblandas , och men- firuum fedan derifrån fkiljes , förft med lindrig hetta och fedan grade-vis ftarkare , til defs glafet eller retorten vål glödgande varder; fublimeras något gult pulfver-aktigt up retorten och hal- fen, beftående af Antimonio, blandadt med Gull, famt fås et Sö gullhaltigt vatten i recipienten.. 1 MG ST 2 AN ER ONS | 1 é KÖ ör. Enea > väns ad 2 I sr Jami” Febii MNiarti 69 BBESKRIFNING 0 od På än Violett Färg af Sten-Måla, PN AN Ingifven ; fig SACHARIAS WESTBECK. 7 kv; Jem ene man brukar allehanda Sten-måffar, at. fårga med , utan at göra fynnerlig fkillnad . SN på deras fårfkildta flag eller Botanilfka r och fördelningar. De äro likvål icke alle nyttige til fårgning , och gifva ej eller alle lika fårg.. Herr Archiatern och Riddaren Lin- NAevs har uti defs Flora Svecica upteknat, hvil- ka arter af Sten-måfla varit honom i fynnerhet be- kante, fåfom brukelige til at fåtta någon vifs fårg OO rt . e på Tyger. Befynnerligen har bemålte Herr Ar- chiater, få vål fom Herr Profeflor RALM, utt deras Refe-befkrifningar, omtalt den röda eller Purpur-fårgen,hvilken, under namn af Bytte-lått, 1 - f j 0 . ; tilredes af den flågs ften-måfla, fom uti Flora Svecica år upförd under Num, 942. Men et annat flag af Sten-måffa, fom uti Flo- ra Svecica befkrifves under Num. 969, och der kallas Lichen foliaceus umbilicatus, fubtus lacunofus,y har ej tilförene varit fårfkildt bekant, tåfomtjen- pg fåtta en vacker röd eller Violett fårg på Denna Måfla fkiljes låtteligen ifrån andra ften- måffar derigenom , at han fer ut, fom han vore brånd eller” fvedd ; år tunn fåfom papper; gar fönder då han år torr, få fnart men rérer honom3' RN ER 3 fit. pr; Mart. . fitter faft vid ftenen med en enda liten rot, midt under Måfle-flingan ; år buklig öfver alt, och deffa bukter åro på undra fidan holige eller gros Pista L j NN Elers ner ON , Fan famlas, åfven fom annan Sten-måffa,hålft då vådret år fuktigt eller rågn infaller ; ty dåflåp- per han Stenerraldrabåft. Vil man annan tid taga honom , måtte man flå vatten på ftenen, då Måf-=/ fan hånger båttre tilfamman, Han torkas fedan anfka vål, och renfas ifrån jord och annan må la, 'om vuxit genom honom; lågges få uti et kol fat och fköljes vål; hvarefter vattnet kramas vål utur honom. Sjelfva fårgningen med denna måf: fa, förråttas medelft urine, på famma fått, fom med andra Sten-måffar. Fårgen blir åkta, och fitter vål uti. AE def a on ä € (4 SET I 21 mag Jan Fe HE t kt Den 16. Febr, ; Hernofands Stads belägenhet, = Beflåmd genom Obfervationer TT nder det jag, åren 1751 och 17529 uppå ä ) Kongl. Vetentkaps Academiens- anftalt , - SZ Vviftades i Hernofand, at derftådes föka få. någa Correfpondenta. Obfervationer på Månans: oc Martis Parallaxis, emot dem, fom F Nä Aftro- / - 1754. Jan. Febr, Mart: = 71 Aftronomen Herr De LA CAILLE, under lam- ma tid, anftålde vid Caput Bone Spei; föktejag ock,at i görligafte måtto utröna Hernöfands Stad belågenhet, få i anfeende til Longitude fom La- tiude. Hvad jag funnit, har jag nu den åran at fveérlemna. SANS > Jag vil börja med Latituden eller Pol-högden, til hvars århållande jag: betjånte mig af en Qua> rant af Mefling, om 2 fots Radius, förfedd med ib af famma långd, dock utan Micrometer, på hvilken Limbus var afdelt til hvar fjette minut, och fedan, medelft Transverfal-linier, hvarje mi- nut utmårkt. Denne Quadrant var den famma , fom Herr HELLANT tilförene altid brukat til de Obfervationer, hvilka han, tid efter annan, meddelt Academien. Jag tog med honom åtfkil- liga Stjerners högder, få våli Södra, tom Norra Meridianen, på det Quadrantens mifsvifning ej måtte förorfaka något mårkeligt fel uti Pol-hög- den. Jag hade Uret i god ordning, at jag deraf vistte tiden, når Stjernorne eller Solen voro i Me- ridianen eller Culminerade, då deras högd altid inom 4 minuters tid blef tagen. = - — Högder iSåder. Förfta Columnen år Stjer- nans e!ler Solens fynliga högd, fådan fom Qua- dranten den gifvit, hvarvid år at mårka, det fyn- liga högden för Solens medelpunct hår år uttatty fedan defs halfva diameter, hvilken de dagarna var 16 min. 11 fec. år afdragen ifrån högden af defs Norra brådd, fom blef Obferverad. Utian- dra Columnen få famma högder, corrigerade för Refra&ion, och jämvål, hvad Solen angår, för | Parallaxis. Uti den tredie år Stjernans eller So- | lens Declination, tagen utur Kongl, Franfka Ve- An E 4 ten- Gå YE od 754: Jat Febr. tenfkaps Academiens Adtrdiiilknt Callender tå famma år. Uti den fjärde och fifta Columnen finnes /Equatorens högd, utråknad, i det Decli- nationen , om han varit Nordlig, blifvit dragen ifrån räcta middags högden : men lagd dertil, > 0 han varit Sydlig. Obfervationerne åro gjorde i i lr Må nad, år:17f2. - Dagarne åro utmärkte efter gam- la eller Julianfka Blile ME : RA An ppt NO / [0] JG ; : Febr, d. 2370 AR. pr 30 | po H od d. 25. 43:58:30] Medium 143. 13.59. 0143. 8. 0) IG. S.12 N 27.22.4 I Febr.d. 23, a I1 59.48. 0 Et je d, 25, + = | 59.47. 0 Medium = 159.47.30 |59.46.56 | 32.24. 9/N|27.22.47] d. 23, 0 11 155.59:30 | 55.58.50 | 28.36. 2/N|27.22.48] d. 25, Sirius | 17, 4.30] 10.59.32 | 16.23. FR 27.22.5211) d. 25, Solen] 22.24.19 | 22,22, 61 5. a. sörS 27.23. 21 Feb, d. 26. Solen! 22. 47. 19 22. FAT S 2 30 26,5 27.22.341 Genom medium af deffa E. utflag, blifver ZE. quatorens högd i Herpnofand i! same Som EL m.48 fec, Complementum deraf.ssiår ge Polens högd = = 62. 37. 12. 0 Högder i Norra Meridianen. Uti tredje Cos lumnen ftår hår Complementui at Stjernornas Declination, eller deras afftånd ifrån Norra Polen. Mu den fjerde, Färeran Pol-högd fådan - en 2 4 LS X bl Jat Febr. Mart. | 93 i SERESRERE hvarje Stjernas obferverade böggivi vid as SR ra 'Culmination. Tan SO RA ARN An Aa 5 , i dvs bir käke ENG fr IEEE I 00 1 0 ARENOR Febr.: d. 26, aCygni | 17. 6.15 117. 3. 5145. 35:44 |62 38.49 Mart, d, + ,:30.28. 0130:26 20, 32-12.23,62.38,43 > & Cafliop, | 27.51.50 | 27.50« 0 | 34.48.56 |62.38.56 Caffiop. | 31.37.30 LRESAE 31. 3.11 162.39. 5 yCaffiop. 32. RAG ot Ar 130. eld 20 62.38. 26 FR dNdedinma af deffa $ utflag, Sår ga LA iF ol-högden $ "RA söm. 48.fec. oc Genom högderna i Såder, fick jag famma | Pol- -högd = 2 37. [2.0 a - Halfva fkillnaden år Qua- drantens mifsvisning, och a Pol-högden, ungefårligen 138AL0. 4 Allenaft en half minur Pre ; in Herb FE. LANT den tilförene funnit. Se: Acad. Handl. för Wp Maj. och Junii Månader, år 17f0. Hernofands Stads afftånd i i Geographifk långd ifrån Stockholms Meridian, har jag funnit genom. en Stjernas betåckning af Månen, och tvånneJu- fc innerfta Manes förmörkeller, fom blefvo på VÄBBe frållen obferverade. År 1751, den 26 Oécobr. gamla Stilen, om fikardogen. Obferverades i Stockholm och Her- nofand , at Månen betåkte en Fix-ftjerna uti O- xens Conftellation, fom af BaYER kallas 2. Jag har för d detta Phexnomenon gjordt Projettion,och » funnit, at då Stjernan i Hernofand "blef betåkt, »O&: 25, klivg, KS m. 12 fec. var Månens Longi- Wu katpde i Eclipticaån [] 21 gr. 24 min. I 7 fec. Men då Rn E 5 hon, f ner SM AN 74 1754: Jan. F ebr. Mart. kon, kl. 17. 23 min. 53 fec. i Stockholm fyntes gå bak om Månen, var dennes Longitude 1] 21 gr: 26 min. 9, 4fec. : Månen hade altfå gårt I min, 53, 7 fec. ifrån det Stjernan betåktes i Hernofand, til defs hon betåktesi Stockholm. Denna vågen gick Månen på 3 m. 4 fecunders tid, til följe af defs motus horarius i Ecliptican, fom då var 37 min. 7 fec. Man råknade altfå i Hernofand, kl.17.23 min. 16 fec. når Obfervationen fkedde i Stock holm, fom var 17. 23 m.fs3 fec. hvaraf följer, at Hernofand ligger Vetter om Stockholms meridian, 37 fecunder 1 tid. K fälad Md Stjernan kom fram undan Månen i Hernofand, kl. 18, 17 min. 10 fec. då Månens Longitude var IQ 21gr. f9m. 31, 2fec. I Stockholm obfervera- des Emerfionen, kl. 18. 23 m. 57 fec. då Månen var uti I] 22 gr. 3m. 18, 9fec. Skildnaden, 3 min. 473 7 fec. blef af Månen genomgången på6 m. 8 fe- cunders tid. Dertöre var klockan i Hernofand 18 23 min. 18 fec, famma ågnableck, fom honiStock-. holm var 18. 23 m. f7, och altfå blir Meridian. fkillnaden 39 fecunder i tid. Immerfionen gat den famma 37 fecunder. Jag kan altfå antaga medium eller 38 fecunder för råtta meridian fkillnaden i det nårmafte, ; KSR | Den famma bekråftas. ock af tvånne Corre- fpondenta Obfervationer på Jupiters innerfta Må- nes förmörkelfer , obferverade famma år i Augu- fli Månad. 9 ik | d. 1r2,kl. I 1.26.m, 24: fec. Imm.I.Sat a bad $ I 1 Hernofand! -— » »7 HI. åyr AO den fanmalältd = 0:46 1 Stockholm: > «oo cd den sden26kli äg 18.48.Imm.l: sö i Hernof.1 NM NO UPS 17 den famma i Stock. 0. 29. PR utvifar tids- fkillnaden - o. 370. k Od man nu antager tids-fkillnaden emellan pfala och Stockholms Meridianer, fådan fom Yi det nårmafte fkal vara funnen, I min. 40 fec. i drager derifrån 38 fec, följer, at Hernofand ger öfter om Upfala meridian I m: 2. fec. Den | FR ock immediate, allenaft 1 fecund nindre, genom medium af tre correfpondenta ob- ervationer på fa famma Mine, hållne i Uptala och Ternofand 7; d, 12 Sch 26 Augufti, famt den 13 | tober famma 3 ar. > Til ånnu mera bekråftelfe hårpå, har jag jåm- vål jämnfört Door GIssLERSsi Hernofand gjor- de Obfervation på Mercurii utgång utur Solen, den 6 Maji, nya ftilen, å ar 1753, med min gr fe vation i Bund d. | Mevearias giek aldeles utur Solen, > FE mr Flernöfanet, kl. sr Nå If, och H mer Lund > > i 4:49: ASkillädden a BRY SÅ ad "ij BRGLO GA KT Om der af drages (killnaden e-. mellan pla och häst fota.å åridet | nårmatte OR » si RENÅD, Mälljemetlat Upfala och Hernofands Meridianer + = RR NG Dock låter vara f Skraft, at hålla fig vid den för- fta determinationen, genom Stjernans betåckning af Månen, "hvarigenom Hernotand kommer at igga Im. 2 fec. i tid, eller ogr. 15 m. 30 fec. Öfter OL om 3 ol Jan] Febr. Mart. om Upfala meridian. På den nya Svenfka Gener -ral Cartan ftår Hernofand 25 min. af en grad Öfter om Upfala meridian. Deremot år Pol-högden der et par minuter för liten: re TRE Emedan jag ock, emot Herr Aboten DE LA AILLES vid Caput Bone Spei gjorde Obferva= . . g o : | i i fö tioher på Jupiters innérfta Månes förmörkelfer, "fick i Hernofand trenne motfrarande; torde jag . . s a 10) 4 | ; od åfven vid detta tilfålle få lof at underföka Longi= 1 > z 3 ÄN AN tuden af famma Cap. Dagarne åro vid defla Ob= fervationer nåmde efter nya ftilen, yta d N AN t , om SER 1751, ÖC. 220 15:55 1,3 9AMIMEE hart sens | Ticrnoland boost. för 15.53.43. den fam-! RA ; - mavid Cap. Fästa dåd 175 2,Jan: 10:19.15. OVER I td ste st ETetnOfafd mg ov FE denfammar I. NE a TI RDI 37 Feb 18 ENN. TN | '” ;Hernofand | röker f3,denfamma ft! EN NE AK EL RE Medium af deffa tre par, vifar, at Caput Bone Spei ligger Öfter om Hernofands meridian, I min.” s7fec. itid, följakteligen Öfter om Upfala meri- dian 2 min, f9 fec. i tid, eller 44 min. 45 fecunder af en grad. sön Fe teen avnRs SN Förmodeligen har Herr DE LA CAILLE up- pebållit fig och gjort fina Obfervationerwuti eller -åtminftone nåra in tilden, Hollåndarena tilhöriga Fåftningen, på denna ytterfta udden af FRIN om | Vars q rv VALEN |; j Lä I NA. Jan] Febt. Matt. > 77 hvarsråtta belågenhet i Öfter eller Veltet om nå- f bekant meridian, Geographerne hårtils varit . mycket ovifle, til eh ringa ofåkerhet för de Mölsfarandör oja Obferverade Jupiters Månars törmörkelfer med en 20 fots eg abtions-Tub. |A 2; SÖNER SS 9 fe. Anmärkning om Ford-pårons nytta. 7 NN Re Bären DETLOF HEIJKE. 4 genom åtfkilliga til Kongl. Verenikaps Acade- -mien inkomna Rön och berättelfer , åro mån- ga förmoner angifne, och den nytta. betfkrif- ven, fom Potatoes eller Jord- -påron tilbringa hus- hållningen. En befynnerlig omftåndig! net af denna frukten har j jag nyligen haft tilfålle fe och mår ka, fom jag ej funnit tilförene vara omnåmd. Den år för (kr af Comminifterns i Lindesberg Herr Lars Ute. TERSTRÖMS Huftru, hvilken gör fig på alt fått måda, at bringa denna jord- frukt i allmännare bruk, hvartil Allmogen vifar liten luft, ehuru defs fkötfel och nyttjande mycket fkulle under= Ne defs hushållning. Af Jord-påronen torkas fkalet eller yttra hin- nan: bärt med et groft blaggarns-klåde: de rifvas på Ref-jårn : maffan lägges i vatten och vrides sålts hvarigenom det fina mjölet århålles, fom iår obekant varatil åtfkilliga bak förtråftelig godt och | jäksdelak: tigt: den utvridne maflan låggesut pp . + 28 jen Febr. M på papper, inkällels i en lång jårn- panna, at tot lan bak-ugn helt långfamt och vid liten vårma. Då den år torr, kramas den fakta fönder til (må gryns ftorlek. Alt mjölet eller det finare fiktas ifrå med grof hår- likt, och brukas med: nytta tilkok- ning. sy Grynen hafva famma egenfkap,fom Sego-gryni de freålta under kökningen och göra Spppat lc-aktig. | Kokade på famma fått 'och med tilhjelp af famma faker, fom Sego, gifva en rått god och bes hagelig Soppa, hvartil ej få mycket. -behöfves , fomat Sego-gryn. De tåla ej mycken kokning, hvarföre de ej låggas i pannan, oft än det öfr EE målttadelså år til fullo kokadt. - | ä Å UTDRAG Af tvänne. til Kongl. Veten/(kåps Academien inkomna Handlingar. | 2) 4 err JAcoB HuLTstTEDT, hvilken några år, ER fåfom Vice Conful, riten uti Öal shard til Academien behagat ingifva en beråttelfe, hura han icke allenaft aftr ovårdiga Mån i Spanien hört, | utan ock fjelf fedt, at giftiga Sår, förorfakade af rafande hundars, Ormars och andra farliga djurs bett, blifvit ganfka fnart och lyckeligen botadé genom en flags ften, den de i Spanien kalla Piedra de la Serpentie eller Orm-ftenen, hvilken, då den ligges på fåret, fäfter fig dervid och drager ut alt. gifter. Samma nyttiga fen, NY esvår xa —-— I 1754. Jan. Febr. Mart, | ”9 tit nivuder på et flags Ormar uri Oft-Indien, nen fkal, enlig några nyare Spanfka Auétorers, på fanno-lika fkål grundade meningar, ej:annat vara, ån en bit Hjort-hornylindrigt ftekt på elden: tminftone fkal frekt Hjort-born genom aåtfkilliga örfök funnits hafva famma goda verkan, fom den a kallade Lapis Serpentinus eller Orm-ften. Den tal ock tjena emot giftiga bölder och viffa fvåra vullnader. | a ; = Siåttet at tillåmpa ftenen, år, at med en nål flickes hol på det bitna ttåller, at något blod kommer ut: ftenen fåttes derpå, fom ftrax fuger fig fatt och fitter af Gig fjelf, til defs alt giftetår utdragit. Han tvåttas fedan i mjölk, och kan derpå a nyo brukas. Stenarna plåga göras runda, litet mindre ån en Sex-flyfver, tredubbelt tjockare midt uppå ån emot bråddarna. Academien håller vårdt, ar lemna det allmånna kunifkap om denna meningen, och upmuntra dem, fom hafva tilfålle dertil, at förföka, om ftekt Hjort-hörn hafver en få- dan verkan, famtiedan gifva Academiendelaf hvad de genom Rön och förfarenhet funnit.Det vore ock nyttigt, at förföka andra djurs horn. a II. i; | Herr CARL Fr. REnstrRöm har funnit följande: Hus-medel nyttigt emot Ältan och Tredje-dags fråffan, om V åren, 1753, hår i Stockholm. Man ta- SH ennjupa Kardus-tobak och dubbelt få mycket urt rifvit bröd,gör deraf, med en tilråckelig myc- kenhet Vin-åttika, en deg, hvilken man lågger på bågge armarna, midt öfver pulfeny binder väl om, och låter det ligga i 24timar,til defsnågra blåfor fin- nasupdragne, hvilka man ej bör öppna, utan låta af fgfjelfvatorkas, «0 oo ; . ov FÖRTEKNING so SM : På de Rön fom finnas i detta Quartals Handlingar : | svåttelfe och tankar om Eld-fläckning ; af 3 7 GERHARD MEYER HE? oo 4 ERE kallat, af I PenR KALM ohc | z Nytt och förlökt än ar is, ER ; "Pe 3 dar, af MAGNUS STRIDSBERG SR 22 "4. Fortla fäder h Å och: Pär Fö g1orde med oc ATS RKA C RÖ NST EOTIME 5. Proson, at or bör den PAR "avers, fkal betäcka en til längd och 16 rats Fåft- nings-linea Pc: af EPHRAIM da Run- SM NEBERG - 6. Fortfittning af Rönen sa Wks-foltet och defs. (yra, af G. BRANDT PENN LG +, Befkvifning på en Fiolett fåra af 'Sten-må å SN Tar SACHA RITAS WESTBECK RA 8, Hernofands Stads belågenbet , I peftämd gen . Qbjervatione af NILS SCHENMARK - 70 9. Anmärkning om AR inne Napld af DETLOF fv EET) KR. OM 10, Utdrag af Kongl, Vi eenfeaps Academisns Dag-boka | | fald Br Z Hin gg ; 5 SES ARG 4 i vt : - - | Ni = SA N ; ; ; ' KX | ot KÖ På f | / NY ” ! | . | | ; ä ” | , cg Ya då = a i i S -— R «a - 4 6 £ v s - X fr - + ” we - e » AA 6 - 4 N « [0 Ö > - T , AS ; i " J 3 . £ Ms OS NN fd 2. ” ' | ; | ' Na ryser VS AR 3 - & ör UTE SN < a "NORS Å t - N - sås - » LYDA / - | i HI uni PS Korat. ÖVENSKA VETENSKAPS-= ACADEMIENS VANDLINGAR, FÖR MåNADERNA s APRIL: Mäagjvs och Junis, . År 1754 RER FRASES | Herr ERIC SALANDER, Manufa&uär = Commiffarius. NEW I TONS TONS Förklaring. å Hafvets Ebb och Flod. (mt) | i |EWTONS låra, om alla: kroppars tyngd; | tryckning eller SE at draga hvarannan ;/ in- Je & nn nr stäsögnsstnd etan rp IE RE Tredje och fjerde Qvartalet af Academiens Händls för läftledit år. VÅRA ON å ” Lå inbördes, vaf anledning dr engru d Ean ifran. Härdetig >; men der ; Odd. Utanatmed någon flit underfé fenheten af'derta kropparnas förhållan fd åter blifv med. | ; ] | ; RONNE Er SN RO VARE C tf N Vår & mn ät | ; yn | KK. AR £ rn BRL SÅ Re o Na bd RR Te d på hafvets Ebb- och Flod. Jag kan ej ma förklaring begripelig, med mindre mig tes, at förut litet orda om f jelfva tyngden. fAt alla kroppar, 1 proportion: ara ras | ck tåchet, göra Hikafom någa ytitånd, fkola lyftas ifrån jorden : fordra en v ch af naturlig drift, lodrårt tilbaka å Mart de flåppas, det fåges komm rade man fig långe allenaft gen ls BV orfak er dertil. RR PN VE fr STI 0 Aa RER 0 a Yr ARIYSTELES OA | tyngden föror fakas af r parna, sat komma for 4 rv 1 10 É i kroppar > ; låfom dela ifrån henne; -a > T förevade. Sådana fö ån vi pl de AN år ite yr kan 1. I Nacuen. RN oh d KT . eR och Ken DY bura & Fe ; NA. Apr Maj. Junis « 93 mörk. CaArRTEsIVS böd tilat gå nårmare på fas ken. Han antager för en onekelig Mechanifk fatining , ar ingen kropp kan fåttas i rörelfe, med dre någon annan, redan i rörelfe fradd, genom 'anftöt eller tryckning förortakar lämma rö- följakteligen måtte ; efter defs tankar, gif- någon ehuru ofynlig och för alla våra utvår- finnen omårkelig materia, fom trycker eller alla kroppar til Jorderis medel-punét. Sam- 1ateria, om hon fkal förmå göra åftundad rerkan , målte vara uti fråndig och häftig rörel- omkring jorden. Der hafve vi en Cartefia= uk virfvel ("). Virfvelens rörelfe år mycket aftioare, ån jordens omkring Svångsaxeien: i följe deraf har: han ock ftårre Centrifugatl- kraft, än kropparna på jorden. : Dertöre trycker virfs velen kropparna til jordens medel-puné&, på li-' ka fått och för famma orfak ; fom agnmyrne utiet fåll,: då det risflasy fkilja fig ifrån den tyngré dtåden och famka fig, midv i fallet. Ehvad möda mange. ftore ' Mån gjordt fig, at förfvara denna Tkentagra theories och förlika henne rhed Natu- ren, emot hvilken hon, vid nogare fkårfkådande; på alla fidor fynes ftöta; hafva de dock ej förs mått undanrödja fvårigheterna, utan häfva faft meta ihveklat dem i frörre mörker. "On grun- den til hela Car Tesi Natur-låra år falfk ; nåm- ligen, at uti den, omåteliga verlds-rymden intet tomt rum gifves ; utan alt år fullt af materia 3 få borde ej våntas, at åbyggnaden fkulle haf: 'valångt beftånd ; oaktadt Byggmåftarensfkieke- SN pe Fra lig= NR dan LE) Jämför hvad om Cartefil virflär är hårnt i Acad' mdl.; för Oct. Nov. Dec. 1753, Pag: 249 och 2450s defs: Ar VR - RÖR cn KORG ( X Å Jar utvifade, at alla kropp falla lika fort uti luft-tomt rum; alle kroppar åro tunge ipropor eller myckenheten af materi hvilket gifver tilkånna, at kraften verl komligen lika på kroppens inre « HuGEnNivs afgjor tids-fecunden, hvilket utvifar: kra Deruti mårktes ingen åtfkillnad , på be dalar: dock hölls det för troligt, at kraftens £ ka fkulle mer. och mer aftaga, ju lån re d orden, UR RME få I PR AS RN NEWTON ville veta, huru högt kraft de ftråcka fig? det år, huru högt en kropj i OC | (0) ; | MR RR le föras ifrån Jorden, at han ej -mera kunde. tilbaka? kan hånda, tånkte hany:at kraften + 1754. Apr. Maj. Jun. = 85 her jalt up til Månen: kan hånda det år tyng- den, fom tvingar Månen at beftåndigt löpa om- king Jorden, och hindrar Centrifagal kraften at rötva bårt honom ifrån Jorden: kan hånda, at få- föm de jordifka kroppar hafva en tyngd tilJor- den; få har jorden fjelf och alle Planeterne en dylik tyngdtil Solen; ochat tyngden år det band eller den Centripetal-kraft; fom tilhåller de ftör- fe Planeter at fråndigt omlöpa omkring Solen, och de mindre hvar och en omkring fin hutvud- Planet ; ty han vistte, at ingen kropp kan röra fig Uti en Cirkel eller Ellipfe, fåtom Planeterne gö- +a, om det icke år en vifs få kallad Centripetal kräft, fom ftåndigt drager honom til Centrum af Cirkelen eller focus af”Ellipfen : eljeft gå debärt "utiråtalinier, lika fom en ften, då han flipperutur bandet på flungan. "NEWTON påminde fig då, hvad KEPLER redan bevift, nåmligen: at qua- sdraterne af alla Planeternas omlops-tider åro fins emellan i famma förhållande, fom Cuberna af de- fas afftånd eller högder itrån Solen: famt at om” Topsstiderne af Jupiters Månar hafva fins emellan famma förhållande til deras afftånd ifrån Jupiter: likaledes Saturni Månar fins emellan. "Han blef deraf öfvertygad, at Centripetal' krafterne hos iSoléen; Jupiter och Saturnus åro alle af famma "art, i det hvars och ens ftyrka aftager, i famma proportion fom qvadraterna af diftancerna ifrån bo of or af deras rörelfe-kretfar tiltaga: det år, at kraften år altid tyr-dubbelt' fvagare på dubbelt långre håll; nio gånger fvagare på tre- dubbelt håll ifrån Cetrum, och fa vidare. No oT anledning håraf, tog Newton fig före, at råkna efter, buru ftor tyngdens verkan fkulle va- ( 86 iJA. Apr. Maj. » Jan, ra 1å långt ifrån Jorden, for Månen år, i fall den åtven aftoge, fafom qvadraterne af diftancerna ifrån jordens medel-pun& tiltaga. Jordens halft va Diameters långd var honom bekant > genom PICARDs måtning på en Meridian-grad i Franks rike. Månens medelmåttiga afftånd ifrån Jordens medel-punét , vid pafs 60 halfva Jordens Diame- trar, varsaf defs horizontela parallaxis i det når matte gitven. -Utfläget blef; at i ftållet krops Parne har nedre vid jordeny at' deras tyngd fal- la 1f fot. på förfta fecunder, få borde de, uppe vid Månen, falla allebaft 15 fot på hela förita minuten: jutt få mycket, fom Månen, enligt lått uträkning, på en minuts tid, skröket fig ul jor- den ifrån den råta linéa, fom tangerar orbitant der Månen var vid minutens början: Han blef deraf til fullo ötvertygad; at det åren och tamt ma kraft, fom gör kröpparnas tyngd håripåjort den, och fom håller: Månen och alla Planeterna Quäre';-hvar och: emnutsGöarktörst ovan bånttns oo NEWTON åtog fig icke;at förklara Mecha- nifka fåttet ; huru denna verkan åftadkommes hos kropparna. Dertilfunnos alla hypotheferyfom annu kunnat uprtånkas, få mycket mer otiltåc- keligey fom: Planeternas »och Cometernas fria och obehindrade lopp, fram och åter til: alla le- der: genom hela -himla-rymdern intygade, det famma rymd år: tom och fri för all -fådan mar teria, fom efter bekanta Mechanilka lagar kun- de meddela den ena Planeten något at den andras eller af Solens rörelfer. . Nog 2 at:hapsoveder- föjeligen bevitte, der.en Lådan kraft år til; at han år den, fom verkar och underhåller de för | yx ita 254. Apr. Maj. Jun: 87 ta ooh flåftarrårelfer och förändringar 1 hela natu- sv. farkt av han verkar efter de och de lagarna. Vewtronoikallar: kraften ftundom i: gemen is: Centripetas ftundom Gravitario eller tyngd-kraft, ftundora ock ottatiArrastio eller dragande kraft. Anledningstilidet fifta namnet tog han af :en ny 10, fom-han:hos: denna kraften uptåckte , be- ftående derutiy at tyngden verkar inbördes emei- lan'kropparna, få ar den mindre ej egenteligen kan fågas af fin tyngd falla til:den ftörre ; utan desfalld bågge,och möta hvarannan på vågen;dock få, at kraften hos den ftörre kroppen år få mycket dtärkarey' fom han innehåller mer materia: derfö- renitöfvarhanc ock ftörre verkan.på den mindre, ochifåtter"honorm i haftigare rörelte, ån den min- drerförmår göra på den ftörre tilbaka. : Kroppar- nächårpå Jorden äro mycket fmå, + jamförelfe Cs morchela jord-imaffan ; derföre vifar fig tyngden amåttspå dem ;-mensderas okraft av draga hvaran= - nan öckhjorden tilfig, år omårkelig. . Mentvån- ne likadtora och: lika tåta kroppar, fom ej'hade någon annan rörelfe,: ån densde fått af tyngdens inbördes verkan, fkulle möra hvarannan på half- mvarvågen yr tålom det plågar fke med kroppar, fom tivaga hvarännans [bor seve, ww Cattefianerne fkyllde NEwTton , at han äter införde i Naturkunnigheten de utdömde qvalita- tes, occulte ; »emedan han: grundade fin låra på AE er dragskraften, en: egenfkap hos krop- parhaj "hvars fått at verka årsobegripeligt : "men de hade orått ; ty NEWTON afgjorde: aldrig; om dragande kraften år:en inneboende medfkapad e- "genikap i fjelfva: kropparna, eller om den ver- skan; fom vi kalle tyngd, åftadkommes på Me- fu ft F 4 | cha- til någon ting få nyttja Magnet kraften, derföre, at fåttet af defs verkande år obekant? SATA Vare dermed huru det vil, få har Newton oemotfåjeligen bevift, at den Kraft; fomshår på Jorden år bekant under namn af tyngds eller fom gör tyngden, år allmän och. germenfam med alt vad kropp heter. Alle åro tunge «til: hvarandra eller draga hvarannan , i proportion af deras ftors lek och diftancer, : fåfom i förr: år fagt.» Jorden drager Månen, och Msånen Jorden, famt hvar particle i Jorden. Solen drager Jorden; och alla Planeter med: deras följeflagare eller Månar ; £å vål fom.Cometernay.ochde alle draga-Solen'och hvarannan,. efter famma. lagar. ; .Genom-denna theorie har NEwTon: förklarat alla derförenåmfta Obferverade omftåndigheter och föråndringar vid. de himmellka kropparnas:förelfer. Ehuru-månge fökt atgenomhåckla famma theorie, ochfinnanås gon påtölgd deraf, fom fkulle-ftrida emot.tön och törfarenhet ,. hafva de dockvypå flutet mått: gifva honomfdegerissr n4520 rem REL . Hafvets Ebb och: Elod åro: få naturlige pås fölgder.af denna Theorie ;;atidederigénomvförs lorat : nåftan: alt. det. underbara, hvarmedsde få långe brydt naturensiranfakare. Ua 2 vMånenvatttaherar Jorden och hvar :particel i Jorden, följakteligen: vattnen i hafvet, demmått, fora åro honom nårmaft. «:Halfva Jordens: gynna » ( C1e$ LEN sö [NT It arg Apr. Maj. Juni — 89 ficiesvånderfigaltid til Månen, ochliggerhonom altfånårmäre., ån den öfriga halfva delen. Den punéten år nårmaft,; fom har Månen i Zenit eller nidt öfver hufvudet. Vattnet drages der ftarkaft,; pch efter det år en flytande kropp, famlas der tilhopa tåtom en råge, ifrån alla fidor: Den an- dra halfva delen af jorden; fom vånder fig ifrån Månan, år långre ifrån honom ; och den delen deraf långft, fomsligger diametraliter under den nyfsnåmnda punéten på öfra delen, hvareft Månen vari Zenit. «Der "attraheras vattnet mindre af Månen; ån den öfriga delen-af jorden , hvilken dikatom gifver»fig undan up emot Månen, och lemnar vattnencefter fig, hvaraf jämvål der blifs ver.en dylik: råge eller 'uphögning på hafvet, få- fom på den: öfrardelen:. : Midt emellan deffa mot- ftående punéter, til 90 grader å ömfe'fidor, blir hafvet låg ft.ss Om jorden vore öfveralt beråkt med haf;' och ej. vånde fig omkring axelen, och Månen ej eller flyttade fig på himmelen; fkulle jorden af detta Månens dragande få en Ellipfoi- difkreller ågg-lik fkapnad;, hvars ftörfta diameter "vore den, fom vånder fig til Månen. Men ige- nom jordens dageliga omvridning kring om axe» den och Månans egen rörelfe fker, at Månen ftundeligen åndrar fin belågenhet i anfeende til Jordens fuperficies, : och. efter hand, ifrån Öfter til Våfters : går genom alla Jordens meridianer; til defs-han efter:24 och 3 timar åter hinner til fåmmarmeridian igen: - Derföre kunna ej de tvån> ne uphögningarne på hafvet blifva ftående påfams maxtållen ;utansmåtte följa med Månen ,'och gös "raderigenom,; inom: famma tid, tvånne foder "ochtvånne utfall; på alla frållen, rundt omkring jorden, Ffj Här 98 1754 Apr. Maj. Juni > Håraf fkulle i förftone fynas ; fom borde fö: derne vara högft, når Månemår juft i Meridianen;' och lågft, när Månen går up och neder vidshos rizonten : men det: år "lått at finna orfakerna'y hvartöre det ej fker, utan at floderne ordenteligv: . vis ej infinna fig förr ån 3 timar ellernågot mer, fedan Månen gått genom meridianen: Ty förft: hinner ej vattnet, för defs egen tröghet fkul;: at aldeles få fort följa med Månen : fedan och förs: nåmligaft bör det betånkas, at ehuruvål Månen drager' ftarkaft', der han år i Meridianeryunder-: låter han. dock icke, at ånnu utöfva någon kraft på hafvet, til defs han år gången 45 grader förbien orts Meridian. Derföre. måtte den högd” vattnet fått, då Månen gick genom Meridianen, ånnv mer och mer öka tig','1 fulla tre timar;>fom Må: nen använder til de 45: graderna: och emedan utfallet följer fex timar efter floden; få! kan ej eller det' tildraga fig , förrån tre timar efter Mas - nens gang genom Ötter och Våfter.sl is ja omanbå Om Månens våg vore uti ZEqvatoreir eller daägjämnirgs-cirkelen, fkulle högfta kullenafvats ten-rägen altid följa famma ftråt på Jorden, coch derifran blifva lågre och lågre, alt til' Jordens Po? ler, hvareft i den håndelfe altid: vore lågt vatten och "aldrig någon flod. -Men Månens våg på himmelen ligger fnedt til :dagjämnings-cirkelen'; och -afviker derifrån, ftundom' til 30-grader' &å ömfe fidor; nårmare til någonderacPolenss Då måtte ock uphögningarne på hatvet göra detfam- ma. - Når Manen år Norr om ZEqvatoren; år ock den floden , fom fker medan Månen år öfver horizonten , ftarkaft på alla Nordliga: tragter af (a | Fen Ar. Maj. Jur, 98 Wordbits ;sderemot den andra: flodén, fom blive mer tolf timar derefter; når Månen år under ho> rizonten; då år mer kånbar, nårmare födra Polen, vår Eromy mår Månen fjelf viftas i de födra 2 pe 14 BT ske - 1 . & Lä i L E od 2 bd gemen åro flädernic få a vål tom utfallen altid ad kille > ju långre Månen år afviken Söder eller Norr om ZEqvatoren. Om Månen ftode juft öf- "ver någondera af: Jordens Poler, tkulle vål hafr ' wet deraf blifva högre vid Polerna, ån under Er gqvator; men blefve dock altid på et och fammia qdtålle lika 'hégt, hela dygnet igénom 3; fäledes kulle ingen -dagelig Ebb/ ellörkidid i nigonftik oo es, blifva mårkt. fr De tider, då Månen uti defö något aflånga el- er Elliptifka krets mera nalkas Jorden; bör defs j verkan på hafv et vara mårkeligen NRörrer a lävt Solen å år vål öfver 300 gangor långre ifrån Jor- den aflågfen, ån Månen; men. detta årfåttes til rr del derigenom, ar dels kropp år mångfal- digt -ftörre.. Detföre underlåter icke Solen: ar SR vål likaledes verka på hafvet, allenaft med den fkillnad, ardefsvårkan påfa långt hällår myc- ket väladröjå än Månens. ; Om Månen icke: vore til; fkulle Solen enfam göra tvånne ima Floder, inomjåmna 24 timar: Når Månen kommer der- ky berde blifva fyra floder om dygnet. . Men defmå Sol-fAloderna utråtta intet annat, år ökael- ler: minfka MånsfAoderna, Uti Ny- och Full- månar, då Sol och Måne på. en gång komma til Meridianen , förenas deras verkan, hvaraf bade F lod och Ebb blitva ftarkare. Är Solon vid ho- irizonten i Öfter. Her Vetter; .på famma tid, fom tra Mi Stiker a. i hal f-måns 4 digte 3 då påe na i fälle S bb ie Månen; yn et rv I tänd | ; RÅ t Å i, pt om. 3 Dock | SM om y | N < / hö verhanden. a bn allenaft dets ller der Re före genötiv nen, våfkyndas Mån-floderna: menomS tetef ter Månen, drager det någor lår greu (MG et ellan Månens gång genom merid dens ankomtt, ån de vanliga tretimarna. 1 Floder uti heta år-gången måtte, til följe af d Theorie, tildraga fig uti de Ny och Full-m fom infalla vid eller traxt etter Dag-jämnings derna, höft och vår; emedan båc e Soloch råkas uti eller nåra vid ZEquator. & oo Höårtils hafve vi anfedt Jorden fåton betsckt med et lika Fö 1 haf, hvilken i fe alt fkulle tilgå, 1 fc on | kilona. "år berått G At 200V når vi påminne og at hafvet år på många ft senombrutitat grund, säg oe) ärad -ftråckning fom hindra a fria år nfart y år Tätt OrikdS krer. målte vara ölRpE olil Teke defto mindre; fåfom alt TONs förklaring kärteligen år u ligen ftråmmer ötverens med de hvilka Ebb och Flod, genom Rön oc funnits följa; få gifvas ock uti NEW" defs uttolkare: dk äre RN | fåfta olikh eter, öc har VT 13 kg NS SMB BR org oc ) mn: ; eva de NENEANSIERINEN ri äte Or, mt all rs: 2754. Apr. Maj. Jun: = 93 | | naft.en Flod.i dygnet, når Månen år under eller. öfver ZE qvatoren. 2 a syd ön bakade aldrig: at få ungefirligen och fuperficielt fvara på de frågor han fig före- tog at uplöfa.. Han gick altid med de djupfin- igafte tanke-flut och med de allranogatfte utråk- ingar til fjelfva,kårnan af faken. Atafen gif- en kraft utråkna, hurudar och huru ftor defs verkan år i alla uptånkeliga omftåndigheter :famt tvårt om, at af en'gifven verkan fluta til fjelfva kraftens egenfkaper och ftyrka uti all defs vidd; det var hans fåttat Philotophera, hvilket ofta och oförmodeligen öpnade honom vågen til fanningar, fom eljeft tyckts vara öfver månnilko förmåga,sat utforlka. Se hår et prof deraf. Uti medelmåt- tig Flod, ftiger vattnet i öppna hafvet, af Solens och Månens förenade verkan, vid pafs til 10 fots högd >; men när deras verkan år ftridande, nåmligen uti half-måns dagarna, finnes Mån-. Hoden ej fylleft hinna til 7 fot. . Detta Rön vi= far, at Månen enfam drager up vattnet få når til 9 fots högd, då Solen ej förmår mer ån knappa 2 fot. NEWTON tog anledning af detta förhållan- de emellan Månens .och Solens verkan på hafvet; jämfördt med det bekanta förhållandet emellan deras afftånd ifrån Jorden och emellan deras krop- pars ftorlek 3; at utråkna förhållandet emellan So= lens, Månens och Jordens kroppars tåthet eller Soliditet: > Jordens hela kropp är 433 gånger ftör= re ån Månens; men: ej fylleft 40 gånger tyngre. Deras gemenfamma Centrum gravitatis år derföre 49 gånger nårmare Jorden ån Månen, Mången tor- de tånka, at hvar och ep kan våga fram en dylik + flut- I 94 > 8754 Ap. Maj. Juni flut-fäts,jutan fara at blifva beflagen med oriktioes het; men om en myckenhet andra, i förfta utfeens de åfventå otroliga flutfatfer, fonYftödja fig på fam- ma grunder, och hvilka vi harve tilfålle at med rön eller verkeliga måtningaärverificerajfinnas fulls kömligen öfverensfråmmande med förfarenhetenz hvarföre fkulle vi tvifla om riktighetenaf de Öfris ga? ty Naturen är fig öfver alt lika i a | PEHR WARGENTIN. HR 2 JE vera sn Angående Haris och defs til: då Feng SE » Af PN X ALEXANDER FUNCK. vå huruvål Harts eller Harpes-kokningen altid kan bringas under tvånne allmånna göromål; nåmligen -trådens: fkattning, och "Kådans' rengörning från orenlighet 3; få finnes dock myc= ken olikhet ut förrättningen, befynnerligen med kokningen. « Derma fenare förråttas uti Saxfenpaå Thuringervald, uti ugnar och krukor, och år vål ganfka artig , gifvande et godt: och rent Hartss3 men år skoftfam vid: förfta inråttningen ; famt vidlöftig och långtamy, och fordrar jämvål koöft> nad til underhållande: Sådant: har; man fökts; at : förbåttra i Böhmen, hvareft kokningen fker uns der bar himmel uti en inmurad kettel.i jorden; | men: 4 > MD Apr. : Maj EE merifom hår icke tilreddes.någon Vara til Köp- mans-gods, utan allenaft til hem-bruk, få var för- sättningen alt för fmutfig och: mycken kåda flurf- + Uti Norriget: hade: FHoarts-kokningen icke komrnit tilftadga: kokningen fkedde i ugnar red krukor och andra kåril af järns hvartil elden på olika fått låmpades, och ftodaltfå inråttningen under förfök, på hvad fått den båft ville utflå; Ingenftådes vet jag dock, dår man med mindre tilruftning och mindre omak fköter denna kok- ning, ån på Schwarts-vald i Schwaben. Kok- ningen fker ien ftor kettil på en vink, hvarmed kettilen våndes til och ifrån elden : den upvårm- de kådan pråffas igenom en grof blaggarns påfas då hon ren utkommer; men af den öfverbiefne orenligheten i påfen , brånnes fedan Kimrök. 0 oITmedlertidy fom det blefve vidlöftigt, at til fullo befkrifva hvart koknings-fått för fig fjelf; "de ockfå i några ftycken öfverens komrna,; befyn- nerligenuti trådens fkattning eller kåd-famlingen; få har jag hår nedanföre af alla gjort et fådant fam- mandrag, fom mig tyckes aldravigaft låta fig i "Sveriget verkftållas : kan dock lått hånda, at o- lika | förhållande af. årstider hår i landet emot dem i atidra, -.göra någon fkillnad uti omitåndig« heterna: faken kan likafullt vara både god och Af alla barr-trån, ger ingen ymnigare skåda, ån granen. Honcår få vål bekant bland de få flags barr-trån,«-vi åge uti, de: Nordifka lånder, at jag håller onåédigtsat befkrifva henne. Tallen ger vålock kåda ; men fom det ej år til myckenhet , NN - detta FRE GR defto mera kåda, Denna "eller: rifta tråden, famt fe : pensh år alefå å FFNS til I ; åf s la af 0 denna f yt pit dl i NRA WE Nr be Ve 3 KN + «— Efter fom naturligt vise bårtgår uti den: kåda, fom geno tappas, fåat trådet ej mera få jåmvil med tiden fnarare mi angripes til hartfandeickegå än det, fomåger åtmintftone en half håltt. det redan är utrönt, Ju: når det blifvit hartfat, de fedan kunnat uthårda. den öfver denna tjocklek ; vånda; nar hartfas , faft vid de fka tjock, ock gör 1 | men få å hafva trån med: tjock mera kada ån de med tunn. å UN högft nödigt til ikogens bevarande, at fkon: fkönafte fpiror, fom til byggnad å åro pr er kur blifva Jenligennse Nie fig vid de fimre och kige trån. oc EO Jo SEELE n fkogs-tra&t h: Förftaj gån sen evtrå elleren är båft at förrätta det famma om våren. len år ute, eller råttare, i anfee cen olikhet, når Hrådönls fatval 1754. Apr. Maj. Jun. 97 ifull gång ; ty då flårsicke allenaft kådan ftraxt ty och öfverdrager den gjorda blecken på trådets arvan tjenar fådant jåmvål til trådets detto längre; bevarande; emedan, på annan tid hartfade,blec- ken blifva öpne, och röta fnarare kommer i trås det. Såtker ock detta hartfandet förfta gången eqvåmligaft med en yxa, hvarmed afhugges icke | allenaft den yttre barken, utan ock 1å djupt ini trådet, at.der blifver en bleck af två tvår fingers bredd, ånda up ifrån, få längt med yxan råckes,tretil fyra alnar, och ned til tre qvar» - ter ifrån jorden, hvilken högd af tre qvarteralle- naft för beqvåmligheten af kådans famling lem= ' näs orörd. Uppåtråden -göres åtminftone: tvåns ne fådane bleck på hvar fida, fom årligen och efs ter hand kunna ökas från tva, til defs trådet fått fex eller fju bleck; alt fom man mårker at et tråd Mera Äyter ån et annat; ty då ger man det flera 'bleck. Somlige plåga akta viffla fidor at blecka patrån, fåfom den öftra, våftra och födra, viljan- des'ej.röra den norra. I de kalla lånder torde ock fådant vara godt at taga iakt; meneljeft, utom det barr-tråden med fin oljaktighet kunna befynnerli= en flå emot kölden, fåat en gång barren icke Bärtfryfa, torde ej vara orådeligt, at, i anfeen= de til belågenheten, göra någon förändring med blecken , få at tråden på födra fidan af et bårg Hållre bleckas på norra fidan ån på födra, ty der har trådet mera Solens vårma at befara, ån Nors dens köld..o, f. w. NG «De fom vilja vara höga öm kådan, at hon icke må förfpillas, befynnerligen når heta Som- rar infalla, eller der belågenheten år emot Solen EN (C uti 98 = .i754.. Apr. Maj. Jun: uti gles fkog , ty der plågar kådan nedrinnå på ro= ten at trådet och på jorden ; kunna ned vid roten och tått under ändan at blecket fatftbinda en huf af nåfver, hvaremot kådan kan ftanna, 000 " Hvart och et tråd ellerfkogs-trat på detta fått. tilredd, kunde vål fkattas "hvarje år; men man har funnit båft, få för fkogens bibehållande , fom ock , efter man finge med lika mycken möda hålf=- ten mindre kåda, at ej fkatta oftare ån hvartan- nat år. Sommaren år vål den beqvåmligafte tid dertil;' och på det kådan ej måtte vara alt för vek af varmen, uran hinna litet fradga fig, anftåller man ej gårna fkattningen förr ån i September mas nad. -Imedlertid i ftor fkog med litet folk, bes höfver 'man ej få hårdt binda Gr vid tiden, utan kan man hela Sommaren hartfa.: Uti de varmas re lånder fker fkattningen för Midfommaren, förr än den frarka hetvan kommers 20EE Ef rod Til fkattningen ,' hvarmed affigten år, icke allenaft at famla den utflutna kådan, utan ock at. 2 nyo våcka blecken, år båft at förfe fig med et krokugt hvaft järn, Härts-knif, hvilken kan va-. ra på olika fått gjord, allenaft han år på bada fi- dor hvafs och fa ftark, at han kan nedfkrapa kå- dan och tillika fkåra något up blecket imellan bärken och trådet. "Når knifven göres af den fkapnad, fom Tab, IIT, fig. 1. utvifar, af en och en-half tolls bredd, half tolls tjocklek midt på ( fig. 2. i profil) famt två fkår, fom runda fig til- famman (fig. 3.) emot udden, och från fpetien til fkaftet vid pafs et och halft qvarter lång, der hån med jårn-ring fitter vål fåftad i fju a årta quars ters långt fkaft; tyckes han vara tjenligatt. är. ösa Apr. "Maj. Jun, - 99 nu kadan (kal famlas, fåttes en for fkep- a af rönn-eller gran-bark under blecket på jor- den emot trädet, och med hartsknifven på fit fkaft, "Jöshackas kådan: men med det hvatla af knifven ”fkrapas up ifrån och ned på båda fidor, om det ” la bletker, få hårdt, at ej allenaft kådan,fom "Hrter Jångs utåt blecket, utan ock få djupt, at "Tma fpån af trådet medfölja, famt något af barken på fidorna bredé vid blecket, hvarmed den nya ”bleckningen tillika år förråttad. Det affkrapade nedfaller i fkeppan , i hvilken jämvål famlas det fom ftannat i den underfta hutven. Igenom det- hy ta hånder, at blecken blifva med åren alt bredare och djupare, och måfte derföre få mycket mera hvarje gång afbleckas; dock når de blifva alt för djupa och öfverfvålla af barcken, at man ej med | Fåifveh-kån beqvåmligen förrätta VIKT NOR år båft at lemna blecket, och hugga ct nytt brede-= Vid, "om dertil år rum öfrigt. = 00 = "Märker man under fkattningen , at kådan ej "öfver alt utflagit omkring hela blecket, imellan barken och trädet, men at nagot ftålle eller flere äro likfom törra eller med brunaktig färg anlupne; få böra fådane ftållen med harts-knifven åter vål supbleckas; ty eljes kommer ingen, mer kåda fram der förra ftållet; men år trådet redan få gam-> malt, at der vil dö ut, då hjelper ingen bleck- fing mera, utan år båft art fälla trådet ju förr defs hellre, tildet behof, hvartil det då tjena kan. Den omnåmde fkeppan torde båft göras på det Tåttet, at barken fåftes vid et bråde, bredt up och malt nedåt ; hvarefter barken ockfå jämkas , at. Oo ov Ga : fikep- uthårda en hel mans alder, 60 eller 70 år > men emedan unga trån altid kunna upvåxa, få fnart de gamla lemnat dem rum, det ej eller år nådigt at trådet fkall fkattas, "in til defs det”går ut, utan det kan defsförimnan "fållas, få vål til byggning fom til kolning; få kunna få vål Hskodat fom andre til beftåns digt ES JAnEe inråttas. Den nedra åndan af trår det, få långt bleckningen tåkt, blir mycket o- jämn, befynnerligen om ikattningen fkedt i många ar, och tjenar icke altid til byggnad: likaledes två : eller tre alnar ofvan för bleckningen; tyde SNI RR | ler emenligen rutha inuti, från en til åtta töm djupt in 1 trädet; hvilken röta årligen tilta- ser. Imedlertid viléj ftort vara förloradt der- vid , om dét gran-trå, fom fkal fällas til kolning, hade förut i nägra år blifvit hartfat. Befkaffen- heten af fkogarne determinenar fjelf myckenhe- lik ad 1 2 + wW SR MR ERE Yngre trån gifva ock hvitare och tunnare kåda, Men til hartskokningen tjena dock bågge 0 Harts-Kokningen.. 0 Emedan den på förenåmde fått famlade rå kåda äanu år blandad med bark och fkofvor af EE 3 trån 102. 1754. Apr. Maj. Uls tråden, famt hvad fmolk utur fkogen eljeft faltit, deruti; få måtte hon förft £kiljas derifrån er innan hon kan tjena til brukning. . Det vigatte och minft koftfamma fåttet här til, fom Jag ledt, år följande: SEE DER Verktygen åro ej många eller koftfamma. Man håftar en koppar-eller Järn-kettil af fextio. eller fjuttio kannors mått,uppaen trå-vink, hvil ken med fin axel år intäld uti en i Jorden uprått- frående ftock eller trå, och om man behagar, under bar himmel Kettilen med ft hand-tag. pass . fas til lagom högd från: jorden på vinken yatveld' kan underlåggas. Under kokningen kan man låg.= ga några ftenar ikring pannatr, til at hålla elden båttre tillamman, ochej behöfva få mycken ved til eldning, Ice Fig. 4. ; Fyra alnar vid pafs från d | denna kettil-vink på ena fidan bör man ftålla prås- fen.-- Denne beftår at en ftadig srå-ho,om två eller tre alnars långd tamt tre fjerdedels alns breddin- uti, och i den ena åndan eller der . råfsningen fkall. fke , vål, tjock och ftadig. . ar .uti.hoen. göres en ftadig ram eller trå-galler, fom har två fidor af fyra tolls. tjocka och en :aln långa trås flycken, hvilka til half alns. afftånd eller drygare från. hvar.annan ,. med en och en half tolls. eller mera:tjocka innar åro fammanflagne. Deffe pinnar kunna vara fex och fåttas två toll från hvar annan: på hvardera ändan kommer en. [tadigare pinna, ån dé'andra, få at ramen må vara ftadig at kunna hål= la den påkommande vigten. På den ena fidan af denna ram komma andra dylika. pinnar likfom kammar at fättas om tre dvarters långd (Fig.f.) fä ardeftåråttupi vådret,, når man ligger galret eller ramen med kämmarne i hoen, . Under hoen.. göres -$” spel FRA SE ONE gt je Mon fe ; | ; ga ki vi d ; | É N ÖT Apr o Maj. Jun: ; 103 NA ya : -” göres tvånne ftadiga fockar, den fråmfte litet gre, tå ar hoen lutar fram til tunnan, fom bör anna ftå under den lågre ändan. För den hö- ore ändan fvarar en uprättftående i jorden vål fåltad itock eller ftåndare, med infald falls midt emot: ho-åndan, at man inuti falfen kan infkjuta .och.med några trå- klotfar höja eller fänkaen fta- dig trea fyra alnars. lång trä-bom eller planka: denne: trycker på kåd-fåcken gallret ,-når man på ändan lågger ftenar eller tyngdi(Fig,6.):- o0cSåeken bör göras af ganika groft och ftarkt shamp-garn, famt ej vara tätare, ån atwvattnet IFjelf kan rinna utur honom. Han bör vara fem sa'fex qvarter hög famt fexton toll bred når han KE Eer I ROPL NER pA ; Fn Med denna tilruftning kan kokningen begyn- mas. Fiden dertil år lika; : men fom kåd-famlin- -men Jämn, ha at kådan efter hand kan fmålta, fom ge- menligen på en halt,hög ft tre fjerdedels fimar fker: -kådan begynnrer förft ikring bråddarne at fmålta, "menåndteligenlångre ini kettelen, til defsdet gått alt igenom; Tilat befordra fmåltningen kan man, några ERBeR röra om fmåltan med. en våt os kåpp eller fpada. Eågger man för ftark eld un- nders få kokar KR a er/och blir defto mörkare, nå EI EE ER ng i vn > OcH'på den andra lågges efter handen några fte- ee p der hon eljeft bör vara gulaktig ochlått-flytandeé Men når man nu med kåppen kånner, at all kådan fmålt, och fer at hon harikettelen ofvanpå enjämn fårg åfveralt, vrides kåttelen utur elden emot Den omtalte ficken, fom doppas i kallt vat= ten; uprullas några hvarf på den öpna åndan och hånges in på pinnarna imellan båda kammarna, at 'defs botten hvilar på trå- gallret af ramen. Uti Öp” ningen af facken emellan pinnarna fåttes en ftor trattaf rönn-bark ; fom törut år doppadi vatten, sat ej kädan dervid faftnar. En våt rönnbark-ho :hånges jåmvål från hoen och ramen ( Fig. 6.) ned -uti kettelen, dit all fpillning under öfningen fåle= des åter famlas. Och fedan kådan fått litet aff -fvala fin ftarkafte hettay hvarmed hon kunde för= "brånna fåcken, öfes med en jårn-flef utur kette- len up igenom tratten och tåcken både den fmål- te kådan ock vattnet famt orenligheten,tildes fåc- ken blifvit half. Tratten och barken bårttagas: den uprullade fåcken rullas nu neder, och den o- -fylde delen af fåcken fammanvrides, medan vat- net och den hetafte kådan: på en minut eller två utrinna; dock måfte man ej vrida för hårt medan vattnet flyter, at det ej må taga nagon orenlig- "het med fig. Men få fnart vattnet atlupit ; vrides fåcken vål tilfammans , och dén vridna” halten in-= tryckes imellan et par pinnar uti den ena kam- men. Bommen lågges på fåcken, den ena'ån- dan fkjutes under kanten eller falfen af ftåndaren. SEE fe ; SKICKET SAR "Har, at uttrycka kådan utur fåcken. Innan nu ka- "dan blir ftel, måtte utpråfsningen fke, shvarföre "ock på flutet mera ftenar pålåggas, til defs alt= fams 754. "Apr é Maj .oJun: 105 ummans blifvit uttryckt , hvarefter ftenarne och sommen bårttagas itraxt, och fåcken uttömes tan de inneliggande fkofwor och bark af trå, famt vad litet kåda ånnu kan vara i behåll. + Det Harts, fom ej hunnit nedfjunka i tunnan, tan faftnat qvari hoen och på gallret, låsbrytes, då det ännu år något varmt, med en jårn-krok,lik Skorftens-fåjarenas jårn , och nedikuddas i tunnan til det förra, då det altfammans fåfter fig tilhopa Ten klimp; men det ofvanpå ftående blacka vat- het afsjutes. ' Låter man Hartfet på detta fått Afraxt löpa i de kåril man det häfva vil; få år det öck tillika Köpmans-gods. ' För vighet fkull plå, "ga deffe tunnor ej göras ftörre, ån til en Centner reller erhundrade Skälpund, bredare upåt och imä- :Jare nedåt. Er ; Ni | a ; | «= Under den tid utpråfsningen fker, kokas an- Ina kåda i kettelen "på det förr befkrefna fåttet, få fort; at pråfsningen redan år förråttad, innan kådan i kettelen blir fårdig. Således kan man fa- "yr fört) få långe förråd år af ikåda. 0 oro on for NTE FRA TE 2 NA | > Detta Harts, fom nu bör vara fkilgt fran allo- -'retilighet, famt litet igenomtfkinligt, år altfå et Hilredt åmne, föm efter färgens olikhet får namn afhvitt, gult och brunt Harts; men år redan färdigt til viffa bruk; fåfom vid Skeppsbyggerier, foöroch fmå vatten-kerils harpöfande och dy- dikt, famt til vidare förläling fkiokeliot, fåfom "til preparationer af beck, colofonium, tall-olja Heller få kalladt öleum pini, plåfter, trå-falfvor, baltamer, kitt &e: >; men af den utpråffade bar- TROR brånnes Kimrök på fått fom nedan befkrifves. UGN FE Der 106" vg. ApE Maj. Jun Der i ingen inrättning år til Kimröksbrånning,bru= ka fattige, ar lyfa hg i ipifen dermed y' Ks altid. nagot kodaktigt ar deruti 1 behåll. 4 Kimrök och defs beredande. Vid Kimröks bränningen ös det egenteli-- gen der på an, atinågot flört rum upfamla röken föm utgår af harts-barken,når han brånnes, Mai finner bygnader dertil ganfka fkiljaktige. Det förnåmfta dervid år at akta, det elden ej. måkoms= ma uti röken , famt at fakta drag befordras inuti det rummet, der råken upfångas.; Ritningarne föreftålla befkaffenheten af ugnen med defs. til- hörigheter ,; fom tyckes vara den beqvämafte. Fig. 7. år grunden af fådan ugn. -4yeld-ftaden med fit utprickade hvalf, famt murar, gåendes röken igenom rökfänget be in i kamirmaren ey fom ut- om dörr til ingång på våggend, har upitaket en öpning, och deröfver en fåcke, af ganika gles ylle-våt, börandes ej vara härdare flagen , ån at alla rutorne må vara'af den frorlek.y: fom fig:8. ut- vilar. - Kammaren kan vara af ften eller korsvers ke: med ler betlagen inuti. | Fiev 9. vifor fioade na Hr td damen; ugn, Fr old iden hvålfd., med. JTillaneld. hålet. by en mir tram,tul; ön vighet at derpå inbringa af- fallet efter kådarr.: nn ”rökfånget. hvålft:d, kam- maren: ey fäcken, fom uptil.å år hopdragen och på en ;kåpp. upbunden vid hérnens men nedivid bettner/, falutpikad om alla tyra, fider:g Såcken bör dos hb ej få hårdt fpånnasy ar han: icke; må haf- vadliten mon tilat kunna finna utdig., JUtan.om facken och he.a denna byggnad. kommer et ga us Iraget at röken in i kammaren; ty om ; man ville på facken, eller annat långt rökfang göra någon åpning, fkulle vål draget ältadkommas; men,den inafte röken ginge och bårt, igenom öpningen: Igenom det ibefkrefna lilla eldhålet infkjutes fem ell er dex kannor få (matt fönderflagen, efterharts- kokningen öfverblefven bark, at. han kan ga in, och hålet fylles jämvål. dermed, och derpå fåttes eld..: I förftone. vil vål. elden icke brinna eler rå= ken draga inåt, men når man mårker, at barken Mlifviv vålaf elden angripen, at han ej flocknar,: faft någon tftor låga derföre ej mårkes, få klap- Par man fakteligen nagra flag med en kåpp påfåe- ken, då han börjar at frinna ut fig och at draga. Når den inlagde hartsbarken utbrunnit, utdrages. det glödgande affallet med en järn-krok , och ny harts-bark inlågges på det nu befkrefna fåttet, "bvarvefter fåcken åter igen klappas, få vål för dra- ger fkull, fom ock at- hvad rök fig tåftat i fåcken, ma nedfalla i kammaren och. ej efter hand igen- ftoppa hålen på fåcken. - aska ÅN ne SR 2 i Gå lör ww Pa detta fått fortfares med brånningen, hvars vid dock de föråndringariakttages, fom opera- tionen fjelf anvifar, falom, at ej klappa fåcken för hårdt eller för mycket, fedan ugnen kommitigång . och luften blifvit inuti varm: varandes draget-då dftarkare; ty då, kunde eldgnoiftor fnart dragasin Uti kammaren: ar bränningen ej anftålles i frarkt 3 blira ag 1754. Apr. M Uj. Ju blås-våder :-at ej för fört och "ftärkt eldas: k nandes man låta eldningen ftanna, når nan behas gar, och åter begynna: at under bränningen dörs ren til kammaren ma ftå tiltåprt, famt at drag utan ifrån uppå fåcken afhålles , och at vinden ej blås fer in i eld-hålet igenom dörren på yttra hufeti Imedlertid vågar man ej kyfggesn o0 4 gå bes ftåndigt långre ån 8-eller 10 timar ifånder, få vål på det elden ej må upvårma ugnen för myck ket, fom för råkens Hopfämlande; til hvilken åns da bränningen börjas hålft om morgonen; pådet han må flutas innan aftonen; men hvar tredje morgon famlas röken. - Kammären öpnas, och med en farfk gran-eller tall-ris qvift utfopas hvad fig af kimrök plågar fåfta' två eller tre alnar yt- "terft i rökgången; ty in i fjelfva ugnen och få långt rökfånget i ugnen blifver varmt, plågar in- gen rök fåfta fig, Sedan fopar man för fig på golfvet der man vil framgå, och tillika ned af våggarna: all röken famlas tilfamman i en :högg och båres fedan ur kammaren, at fyllas i fina kåril,under det ny brånning börjas. Kårl bru: kas ftörre och mindre. Större tunnor af fex qvarters högd, elfva tolls diameter: mindre tun? nor af femton tolls högd och fyra tolls diameter: ånnu af nio tolls högd och en och half tolls diameter : de mintta åro fmå aflånga kåril med li- tet lock och piana före, kunnandes hålla en tred- je-del af de förra: allefammans gjorde af gran; tunt fpjålad. De ftörfta tunnor öfas fulla med rök med en tråbotten, nedtryckes nåftan til hålften, fedan päfylles och tryckes på fagde fått, fyra eller tem gånger, til defs tunnan år tylld. . De andre tunnor fyllas låt. Det utkratfade affaller utur | ugnen AFI SA 5 ( ; A AL a Lind so RENG Jr g v 2 Å T , Ho ; å vu 4 oj FN > Ar SS | 4 Y . Fe a . , - Gigf jdet til Vafka Jet brukas fedan bo än rr: Rhen. af ftsbärken uppå välj blefve kåda, famt aktfambet vid brånningen,at ej öken utgår i RA eldhålet eller kammaren, fal- tok ika myc cenhet Kimrök. Men den båfta och finafte Kimröken fåtter fig uti fäcken och årtjen- ig bat til Boktryckerier och Målningar: den fåm- 'e och gröfre, fom tjenar för fkomakare, fåtter ig kammaren och spå defs yen a Sj kr p - Å SÖ FRE od a ög SÅ Så 5 nd å j il Den 6. April, OSA be öd beste AE Ju SATTE Ja 2 , ; / å Cd OMR. BR CBESKRIFNING ; Öfver ddinde S rn j Neriket, jö | IT anledning af den förefkrift, fom år gifven i K, Å FE ra. Vom RNE EA Academiens Handlingar för. FÖRR 3 ata oda 7415 PIG: 5. ec ; les edt säll I kpl a a Kd K FOTOT MN | Cl 9 Ö-A ge k ky FR 288el Y Om Söksvns belägenbet. VD ” råklinge Socken år belågen I Örebro Höf- FÖ dingedéme, våftra Nerikes Fögderi och MR Hardemo Hårad, 2 milifrån Ör eebro i fud- vått. Så långe Sockensfkillnads tviften icke år för bom ftållen afgjord, kan ock defs råtta innehåll, i ie: SNR CR RER Re AN - lök NR dd 1 NETA S ML huk. 3 No Mar a 6 ARR nt NA Na NR ne JÄRNEK . ; så , kl RA | Cd Så ' . MIN q 4, th £ SR : NP de CM ; PÅ vå få dj j V bj LJ ee ; area, ej 1 noga utfåttas ; dock kan man im a. ; taafår 1688, taga långden til ungefår 13000, oc bredden til 8000 alnar, få at Soknens Kela int håll fkal vara vid pafs 7428: tunneland; 0 7 > Eljeft år Kråklinge Socken för fin artiga b Jågenhet mer mårkvårdig ån många andra. | liten å, fom rinner åndalangs genom Soknen, fr Söder til Norr, delår henne i två nåftan lika de lar. Nåft in til famma å hafva alle ByariSockneid fina ångar, få belågna, at den ena byens ång fkil jes ifrån den nåftgrånfande, blott genom en går- desgard 5" och emellan dem, fom-ligga tvårt emot hvarandra ; gör åen fkillnad, och det jämnt ifrån den ena åndan til den andra 3; 'undåntagande de ftållen, dår åen i fenare tider tkurit fig nya vå- gar, fom nyligen fkedtimellan Falkenå och Kråk- linge by, famt för flere år fedan imellan Sörby och Luggavi, hvadan gamla-och nya åen pådefla ftållen fått fit namn: Nåftångarna, hår hvar by fina åker-gården, fom målt fjor åro afhåll- de åt ången, och få belågne,at man kan gå Socks fien rundt omkring , ur det ena gårdet i det andra; undantagande vid ändarna af Soknen, der åen och ångarne löpa fram. Nåft åkergården lig ga byarne, förutan tre, fom åro belågne vid än- gen, och hafva fina gården på fidornaom fig. Ut: 'om byarne år fkogen, hvilken gör fom et itångs fel omkring hela Socknen: AG OR Denna Socken beftår af ti byar och 14 ens flaka hemman, tilfammans $i mantal, fom den- na tiden utgöra 102 matlag hemmansbrukare, och något öfver 803 perfoner. STURE L r RILS Åt - N SK a | '» NJ dd I + Soknen i SYS AN varit inled ån 2 vän likt af de Sten-Köpar, fom åfven ogarna finnas med månnifko-hånder ihop- lägde > 1 framt icke ortens förfta Inbyggare tor- det afva ifatt. fig ned å deffa frållen; hvilka deras efterkommande fedan öfvergifvit ;' antingen der- ä öres åtideannorftådes: funnit bår jord- meön;el- fer för det , at de:velat flytta: efter, få fort vat hets junkit undan; eller för andra orfakeér fkull. Det allena må man Åura derutaf, at nöden lårde Förfäderna vara mera flitiga och arbetfamma au jord stt Ar ån vi nu åre. ÅSE ÖN EE a Ar AGN Al -$ vh Om epos raken 2 Ford ögnndts 1 PA Socken få åtfkillig' och blandad, at det vore Ivårt fåga, hvilketderafla> get år måft rådande. > Hår finneg hvit-blå-och föd-lera 3 fpik-och beckrlera, fvartmylla, fandy örjord ; ; mm. och år knapt något hemman, fom icke har flera Nags jortmone pep frog at Pans år den syr rv | få pr ren ådet'å årej. -alleftådes lika tort. hår fås ed ; 24,0ch minft.8 tunnor fåd om året på et helt hems van. = I hela Soknen kan. på de fkattlagda hem- Mm vs $20 tunnor årligen på f jeliva få ådes-går- det, och defs .utom 60. tunnor. årter på trådet. Tc rpare Loch: "andre, fom fitta på Herregårdars och bj farsågor, kunnas Gninans. vd fo tun- hörs däsat årliga utfådet. öfver. hela Soknen kan tiga til ungefår 930 tunnor, af rågen något mer ån af var-[ Kljnt Sättet > Såttet at bruka åkerjorden år detta: fört om Våren, få fnart jorden eftér kål-lofsningen år lagom torkad ; plöges ftubb-åkeren; hvarvid ges menligen, fårdeles i byalag, år den ofeden, at akeren fällan fälles ut, hvaraf fker, at ryg 2 arndl blifva för höge , och. i fårornaliten, ja månge= frådes ingen matjord , hvarföre. ock, fådana fåror gifva, fom oftaft, nog ringa fåd ifrån fig. Orfas ken hårtil år den, at dår den ene Bonden, fåller ut fin åker, kommer hans granne.efter, ochryg- gar fin, och ligger få til fin åker åtminftone en del af den jord , fom den förre lagt ut i fåren, och ar förekomma detta, vil ingendera gårna fälla ut fin äker , når ej alle .grannarne förut förena fig derom. Hväraf bör flutas, huru nödvåndigtftor- byte-eller ftor-fkift måtte vara, fårdeles der plog brukas. Möten yt soldat - Så frart Vår-vattnetår fin våg, ochinnan jor- den för mycket hårdnar, förråttas dikningen, fom hår öfver alt år brukelig ». och år mårkeligt, at få långt dikesmullen råcker på akeren, år altid få- den frodigare, ån annorftådes; ty måftadelen låta denna mullligga quar vid åndarna, fom dock håltt borde föras til fårarna, at dår något ökaden grunn» da matjorden. AT HL art I Midfommars månaden harfvas den plögda jorden, och ftraxt gödes , hålft hvad man vil haf- vätil rägjord, och gödflen nedköres med årdret, hvilket bruk man kallar fneda. Gror fedan åke- ren för mycket, få plåga fomlige fneda ånyo i mellan ande-tiderna, hvilket dock, i tynherhet på den löfa leran ; funnits våra mått onödigt, och stundom fkadeligt > ty ju mera den jorden tåres och göres lös, ju snarare bårttorkas muften itork»- Vär d wider, i, men tager öfverflådig våta til fig i våt-vås der. Hvad föm åmnas til vår-fåds jord, plågat ge- menligen lemnas ofnedty til defs hö-bårgningen år förbi: Vil man göåda under kornet ; få fker det Mestis fift på höften, med dennya gödflen, fom fallit fedah Midfommareti; i hvilken likväl tiftel och annat ogrås plår tvifvas vål. Vid fam- ma tid lägges all den tilårtiade vårfåds-jorden, ge- momfnedande ji vinter-får, och den nyfs atbårs "gade årte-och rofve-jordeén upköres red plogen, fällan med årdret. te | + Ofver hela Soéktien befas åkerjordeti allenaft hvart annat år, undantagande, at påtrådes-gårdet fås altid årter och roöfve-frö, hvarföré den jorden kommer at båra frukt 3 år å rad; fåfom ock, at ”Torpare och andre, fom hafva liten åker, fållah få lägga den fämma i tråde. . Nog år jorden i fig fjelf få god, at hår med fördel kunde brukas tre» idings-tråde; men at fådant ej fkery år förnåmlis ipaft denna orfaketi; at månge grårinar råda i en by» fom fvårligen kunna bringas til et finne, och hvad icke brukas i by; Vågar knapt hågonh på en- ttaka hemman företaga > få ät om någon ville be- gynna denhnatånyttigainråttbing; få firida de andre deremot, och förebära I) at efter fådånt icke förr sarit i bruk; Vore äfvertyrligt at nu företaga något nytt förfök ; hvilken utfåkt en hvar förs nuttig finner Vara alt för latt. 2) Såga de: förfås derne hafva rikeligen födt fig med detta bruk , hvarföre ieke vi? och befinna icke, at folket ökar fig ock vånjer fig vid båttre föda: nu åro ock als Jeutfkylder förre ; fördenfkul böra Stven fökas drågtigare inkomfter; 'dertil med, hvad hvar och ”tenucke behöfver för fig fr kan hatt altid få affåtta får åt Soo Na AD Maj. åt Bruken och Stådernay då det ej. vore-nådigtyat: infkaffa få mycken fpannemålfrån frammande ofte ter. 3) Förebåra någre ; at göddlen då ej. vore tils räckelig; hvaremot dock år onekeligt , at jumet fåd man får, ju mer, bofkapikan underhållas til UL bä TER : (NN o le. gödflens förökande: man kan då befå en treding ar all fin åkerjord med värefåd, och. man vet, at vår-fåds hållt hafre-och blandfåds-halmen år båts tré. för bofkapen "til föda, ån det.grofva' höet, fom finnes på, många itållen, .: Utom defs. böt -hvar 'hushållare töka, at åfven på annat fått: föröka gddfllen , efter eng V etentk.. Academiéns ofta gifna förflager. 4) Fruktade, at.kornsjordenider- igenom. varder fkåmd ;. hvaremot; man. :dock ofta fedt hårligt korn på den åker, föm föregåen- dejaret burit fäåd: Desutom må hvarroch en med- ge, at godfilea aldrig gör,detigagn, fom hon borde fr emedan hon hår aldrig får bli- årsgam- mal innan hon utföres, hvarföre- ock genom vårt nu brukeliga fått fker,.at -det-året, fonr gödflen kan göra båfta nyttan, ligger åkeren i tråde och bår ingen frukt, Skulle, ock åkeren ; vara: för fvag at bårackorn, nåfta år efter ;rågeng få kun- de man utvilja, fig, korn-jord iwåg-gårdet ; fom aret förut. fått. hvila, och beta. hela. vår-gårdet med bland-korn, fom hår altid vål trifves. Så fkutes, dkulden: på otilråckelig Akog, at ftånga med; .men omalle vore monne omtkogens måtte- liga nyttjande, tråns planterande eller frö-fåning jimte ftengårdars upfåttande, dår lågenhet hår- til kan finnas; tå blefvesfkoger båttre tilråcke- lg. 6) At jorden ej.år få tjenlig til tredings-trå- de hår fom annorftådes, år et ogrundadt föregifvan- de, hvilket kan flutas deraf.;"at jorden ofta a | år avs Apr. Majs Jun. = Ts birigod båd: tre vår åradyl föm:: na berättadt Så £ v < äl inn LIRA i LR vv "nit ky a rs rar Fd båd nn 6 dd HN ochAR dr ifem SER ofs Mölle god Föl- jande,åro allmänt. i bruk; nämligen r:Plog; fom Jämyvåljå några: andrä orter blifvit bekant, under nam ANY Mttlässor ang drages' afrer: par oxar, hityres, afren karl vÄrder forn kan dra- s afen oxe ellers håfty:ätminftone på den löfa | > fat hår. merendéls brukas dertil ev? par xAr. 3 Harz gjordamed fs löter,” och>f järn- » - å - ih ar Hörs drages: iaf en: Halva Ab Måälv, hv: rel. Cki; brukas, allenaft: én håfti 52 'Kok- klubba fom. nyonlisb RM (00 Å Tap AR SÖREN dh | lad SE LR vEhom. ske Yen wore inne, förr än. jag något. härvid förerogso Då ag. Mn. på. gardet , och frågade : -grannarhä, Å a 3en ; PIG: mMmOZEN 4: jämrade de: lgs': eode rögt för långe , efter nwalt ville -rinnba ut. Jag fåg til, och blef: varfey'at aldrigshade någon kunnat få. å, få tjockt, er fåden nu låg urfallen « 2 på "6 1754 Ap. Mij. Jun? på åkeren: efter lie-flagen. Jag rådde dem ab uphöra med fkörden, och förfåkrade dem, at innom par dagar fkullée: rågskornen fitta faft i axen ; men de ville icke-gifva akt på hvad: jag fade. Den 265egynte jag fkåra något litet, och fann, at ånnu voro någre korn låte. Den 27 och 238 fkar jag med fullt alfvare, och kunde intet förftå, om jag förlorade et korn, der gran-- narne förut hade: förlorat "hundrade: De, fom icke vilja tro, hvad för dem beråttas om råg-knåppen, måge allenaft fe på de råg-«ax , fom. ftå ideras hvete-åkrar, 1 hvilka man knapt fkal fakna et korn, ehuru långe de få ofkurne efter den andra rågen, få framt icke något ftorm-vå- der infallit, medan råg-knåppen paftått, = 72. Korn år af 2 flag: gröf-korn och fmå-korn, Grot-kornet fås ftraxt om Våren, och brukas e- genteligen på leran: mognar vid 14 dagar fenare ån rågen.: -Små-kornet fås något fenare på ler- jord: mognar lika med rågen, och år kårn-fulla- re, ån grof-kornet. Bågge flagen gifva 4 til 10 falt. Eljeft finnes' ock i nårmafte orten det tredje laget, fom kallas brå-korn; öch fås vål en månad fenare ; år de förra flagenz emedan det icke tål någon ftrång froft , och mognar åndock förr. Det vore artigt at få veta, om icke til åfven- - tyrsidetta, jämte andra omftåndigheter, år ock någon 'orfak, hvarföre kornet mognar inom långt -kårtare tid på den ena orten ån på en annan, hvaröfver man eljeft förundrar fig, 3 långe man kan fke, icke haft tilfålle at få noga gifva akt på .denna fkillnaden imellan "annat korn och brå- korn. EEE or 200 AAA 0 NRA je ark FHlafre, af det fvårta flaget, fås på den tåmflavåkeren, famma tid fom grof kornet; men mognar något fenare, ger 6 til 8-falt: : (5 Bland-fåd; fom göres af korn och hafre, år mycket i bruk, och lönar mödan ganfka vål, der jorden år för fvag til korn; men för god til hatra. "04. Hvete finnes mått vid hvart hemman, dock ej til någon myckenhet. Gammalt hvete fås firaxt efter rågen i ny-gådd eller annan fet jord, och plågar detta fållan eller aldrig (lå felt, Men om nytt -hvete fås i för fet jord; få blir deruti sårna mycket brand-eller kol-hvete; Detta fås få nart man hinner, efter inbårgningen, och plå- gar ofta nog lida mifsvåxt. Det mognar lika med 'grof-korhet. ; (ofsÄrter, grönaeller hvita, ftörre eller fmår- e » fås aldraförft om Våren på plog-fåren, och 4 v arfvas ned: bårgas merendels efter. den andra fåden: om höften: gifva 4 til 10 falr. 16. Bönor fås ifura ler-fåror, deringen annan fåd kan våxa : mogna fift om höften: gifva 2 til >7. Rofve-frö fås något för Midfommaren i vål gödd jord och uphåmtas vid Michels-måffan. Om rofve-jordén gödes för tjockt, och gödflen ej nedmylles; plåga i våt-år de ftörre rofvor bli vampiga och rutnä ; men gödes fvagt, få blifva rofvorne fmå och frilka. Säjrens 2 Lin-och Hampe-fröå fås få fnart man'tror fig vara fri för, froft-nåtter: -våxten upryfkas : vid Lars-måflan, oeh bredes ut på marken at rötas. ANNA | 4 N ad | wdshöla og sy Jun amet pr ec sve st endl stå Efter denna Socken tftånges inom N A5gd gråntorochsår få tätt: bebyge sf har ock ingen bonde mérvidtfarna ägorsan: han vål hinder fkås ta, och KAN, dertilmed NN led HAE Pe om aret. ; biSidgha bärgning föl Nr ( dess fä TER | räv med: en Jia, fom >fedan af :en annan tips håmtas med! hand-fkåra och lågges i band- eller necker,fomåro 2eller3 qvarrer tvärt igenom unde: bandet: fårtes i fkyl eller röky til 10: necker i hvardera ,.merendels i öpen lång-rök, fållan ihatts rök, fom då Iker f: Alcdesn, at 8 necker ftållas uns der, på detta fåtter 10 oc >; och 2 låggasofvanpå, då den åfvertta' äg på fidörna Pon 'médlerfta af de upråttikående nécker, Detta; kanHågotf ” fvara fåden för råga; men förflår iekö'på långt: når semot, det. fate. atv -hattsröka, fom nägra andra orter år Ofligt. Då fåden fkal föras trladan; plockas hvar neck tör fig af åkeren på vagnen, fl fedan, på lika fått af.vagnen ini logans hvar- flutas, huru; gantka; mycket. förfpilles hårs genom». håltt nar. faden i ar väl FER a SYN HEN SÅ erha na har manaltid. bruk: ånga itackal SR ' hfårf aker DHEVIt a gap i E gårdfel-frånger ; men detta blir nu mått Re mävock: fo: Vingontaflagr 33 iidet stället få de nu öga apvär påakereon,at torkas, ekutu densketrog (kadelgr, dåsnyeker tågn-våder infallevsidug har några år MAL pd at Böra en ftång-gard ändalångs I cc 3 utat av54. Apr. Maj. Jun! i1g joinar mg och hånga årterna derpå; hvarmed estofkasrlångt fnarare ån på frack. Bönorna för ras flraxt: ke ifrån åkeren; och liggas” 2 fina fäckar attorkas. = Aa At Rior hår icke blisvis inränade: dertil år o= fn hos allmogen ftörfta orfaken, jade okun- MÅ | ighet om deras byggnad, ans och nytta; omnå- gon aft åndsperfonerna ville byggaoch bruka Ria, ' Na e han åndock den olågenhet, at vid hvart om- byst medtj jenftefolk fi dem, fom dervid vöro o- vant, f PAY spi de ej allmänt i orten brukas; dock körde detta hindret håfvas, om 'dey fom hafva 7 otyuc, Jåto någoh af” dem låra rie- le Våg edar årligen vara” derföre anfvarig: - | utåt å åro' nåd alleftådes vål belgne, éhu, ruvatnet ;' vid fomliga byar, kän Adda öfver nä- for delssdå tor flod.år: > Eljeft händer mått: årli- "gens at defmå hemman; fom ligga närmaltt fko- ge 0) hafva fvagare fåd vån på flått-bygden. vs Ch 2 je”. kr IA Humlegå årdar finnas vid. fomliga hems nyt! någon hjelp i hushållet; men ftår adelen cöpa humle annorftådes. 6 övHiN äg re Tobaks-plantor: finnas hår och! åokg dem: rt kille de mihan kan, och nyttjar får ;fjelf: men det vore. båttre,: om denna inn 18 blefve en OR för Stiga Sea ' NR och ång. åro > alleftådes: flångde falnat nån, holy SB aat hvardera kan PENN f år fhildrysefker SE tom nådtorften, tordrar.., «os | vn Hår år knapt någon Bonde, fom: jod Marti råckelig fpannemål til fit hjyskåll, och måftadelen mt H 4 fäljer 1208 = 1754. Apr. Maj. Jun fåljer årligen något deraf; fom då föres/til: Nora eller Linde, 4 eller 5 mil hårifrån, hvareft Bårgss mannen alla Lördagar infinner fig ; at köpa fpan= nemål af Landtmannen. Herrfkaper och Stånds=+ perfoner fålja gemenligen tin fpannemål at Bruks» Patronerna, «= NL Nobis | $: 3: Om Äng och Bofkaps-bete. Äng år hår alleftådes tilråckelig , utom några få hemman, fom vål' kunde behötva mer. - Hår kan fås från 2 til 6 lafs hö för hvar tunna'at årli- ga utfådet. Och åro ångarne få belågne, at-hvar och en ftraxt förer alt fit hö in iladorna hemma vid gården. Ry ; ov Kråklinge ångar hafva på några år tilbaka un- dergått hvarjehanda föråndringar af vått och tort: De gamle tala om ; hvad de fjelfve förfarit, och hvad deras fåder för dem -beråttat, och fåga, at I förfta början hafva deffe ångar ftråtvt aldeles uns. der vatten; fedan, nu ungefår 60 år tilbaka, gin- go de torrfkodde deröfver ånda fram imellan Kyr- kan och Falkenå, då öfver åen legat frånger, at gå på. Deretterinågra år å rad har vattnet itått” på ängen hela året igenom, ånda' up til gårdes- gårdarna , och fkillde gråsvallen ifrån bottnen, få at det gungade, når man fteg derpå, Då växte der föga annat, ån fråken ganfka gleft. De ttodo i fina få kallade knarrar eller ökftockar, och af- höggo de få ftrån, fom fyntes öfver vattnet, håm- tade dem med rifvan up i knarren, flåpade til lands och utbredde til torknings,? ehvareft de kun- de: til den åndan voro diken gjordejatrouti, från åen. upåt ången, hvilka nu åro aldelesiigengrods UN | | | v KR i ; oM 1754. (Apr. Maj. Jun: — fr "de VarsSommaren någorlunda torr, få kunde gråfer köras up med arc PR då likvål var ömke- lgtåt fe, huru Oxarne lade ned fig, då de tram- pade genom 'gråsvallen, och blefvo under oket och bördan illa handterade af oömma finnen. Det- varade i många år, til defs Erik Månston, kloc- kare i Kråklinge och på flutet: tillika Kronones Maltnletate, tog fig, .före, : at förbåttra 'deffa ångars ufla tilltånd, genom. följande påfund: Han lägade fom softaft fara i åen och: fulka; han fågida på de fpelande gråsttrån, huru vattnet ar- betade och ville flyta fin våg, men flapp icke fram, efter åen var igenvåxt med vafs och frå- ken: » Han rodde fördenfkull utföre , at föka ef- ter utfall för vattnet, fant det ock, men åfven förhindradt af ftenar och allehanda fkråp, fom 13 iåen. Alt detta rögde han bärt: gjorde fig få två flycken ågg-järn ; juft fom liar, dock utan år, men tåmmeligen ftora och nog tunga. Des- a flipade han, och fpikade med de råta åndarna ut på en trehörnig brådlapp, få at deras ba- kar vetrade åt hvarandra och betten eller åggen utåt ,; varandes ineémot en famn imellan deras ud- dar. Detta verktyg kallade han fkår-knif. I det tredje hörnet af brådet fåfte han et rep, Han tog få fin Son med fig, och rodde utföre få långt fom å-bottnen var fri tör ften.. Der flåppte han ned fkår-knitven på åbottnen,: rodde derifrån få långt repet .råkte och åen var råty flag då ned en frör, vid hvilken den ene hölt:knarren faft, mer edan den andre. drog fkårknifven med repet, fort- fåttandes på detta fåttet fit arbete hvar gång få långt de hunno. .;Det var nöje at fe, huru vat- new haftade Hg til den renfkurna ådran, ochhuru fr | Hs brått 122 1754 Apr. Maj Jun 054. API "Maj. Jun, 123 ti blefider y fedan vattnet fårt draga fig HA PEKAR ängar bör man ock aläid: iv laga; at hefderna imellan lie- -flagen gå från högden neder- GG ÅR eljeft dåämma de vattnet qvar på ången, til fkada "för gråsroten; hvilket en ny åboi grtänn- fkapet icke lån oe dedan' fick låra. med mycken faknad på fire Xten, då han, för båttre: 'beqvåm- lighet hu begynte flå ifrån. norr til föder, der förr, » varit vanligt, at flå efter ångens GENRE eller flutrände. från, våfter til OfSk: 4 lå ång-eller. beteshågar dugelige, vardaock ertil e eter hand: afrögde och "upvagäE tre "2 Mur ida örter och grisflag har man icke hört ågon klaga öfver, utom det, at fomliga år vå- Xxer-på ång arna et flag ; fom allmogen kallär grås- vargar AR gör t fodret något oåteligt för bo- kap. enet ymnogt förrad år hår på lådana, förr dö yttige til låkedomar , PR rgning, fom, Ffynnerhet he rå a fjelfva Kyrkogården "TG fkogs- ång vid Våsby en vacker famling af åtfkil- liga hage BE flag våxeri fådes-åkrarna, fom k ädla oi! hvilket Folket; då hår för mer ån 40 år fedat värd Fanfka ondt om födan, anvånde til NM Söt under ftöd i'de fåttiga hushaällen ;' AR lar ndhing a aFinjöl; Dade til: bröd, och Köpings HR - dag FSA frn ur ålade tufviga och sandra magiwochdkarpa ånge-flycken, fomsdållan sberålarLandtinannen defs.omak; vid bårgningen.; SÖ --1om FårenochSommaren. igenom: Så fine öv od ide aflkurna och Peer Loe ken, ock oa? ; "platfer, "fom å annu känna finnas hår så | 124 1754. Apr. Maj. Junis fom dock; hårtils fått vara vid fit gamla fkick; emedan andre platfer tyckas göra fullt för bågger "" Hö-bårgningen fker hår på det fåttet, at grås fet torkas på vallen, der det år flagit, når intet vatten hindrar : råffas i ftrångar och fåttesivolls mar, af hvilka 8 til 12 frållas på vagnen i fender, tilbindas och kringlindas med våflar: = 7 De förftåndigare hushållare låta fit hö ftå ute i volm, til defs det undergått någon fyettning, hvarigenom det förvaras för mögel i ladan och blir åteligare för bofkapen. | ENN 2 BEE > "Beteshagar har mått hvar och en, men ej få ftora, at hela. bofkaps-hopen der kan födas, utan allenaft: on ko eller Acre, för båttre mjölknin fkull; de öfrige födas på fkogen, men fåren på trådesgårdet. Håftarne 1låppas ock på utmarken, och. gå der, til defs.ångarne blifva afbårgade hvareit 1edan all bofkapen går hvart om annat, til defs . gårdet blifver för dem upgifvit, der de vidare hafva fin födain til höften; ty på deffa blö- ta ångar vil ingen gårna låta dem gå för långe , emedan vallen fkadas igenom. mycken bofkaps. trampning. SR SEN 7 Mij $.- 4. Om 4kog' och utmark. = > Kråklinge Soken;, hat ingen annan allmåns nings-(kog ; ån den, fom tilkommer- hela Håra- det , belågen på Lerbåckssmoöen; hvilken årnog fvag. Eljeft har mått hvar by fin fårfkildta (kop, fom , befynnerligen på öftra fidan omvåen, iår til- råckelig til timmer; vedbrand och gårdfel-fång; men på våltra fidan mindre; Vid-Luggavi mag | 254 Apr Maj Jons — 125 förnötidervarit: en /pråktig tall-och gran-fkog på en hög fandmoy hvilken åboerne fjelfvå för många år fedan tördårfvat , efter fkogen icke var delad hemmanen imellan, och ingendera ville ra mint deraf; få at moen nu år aldeles fkal- LR (SUNE SRA at hår och der fynas någre fmå enebufkar, fom dock aldrig få lång ålder. Öm enna ehuru nakna mo ånnu blefve delt imellan byarna år til törmödande', det hvar och en: då båttre fkulle vårda fitt ftycke,; och at det fnart kulle åter blitva fkog-våxt. AR ÅN Med Väsby hår nyligen haft en fkön (kög; men nu årock der et vackert trå fålllynt: I gemen Pöra de anfes för vårdslöfe hushallare; fom båra ellet låta fina grannar båra yxa til fkogs, förrän hvar har fin fårfkildta lott at hugga på. Husby Har hårtils varit få godt fom fkoglöft ; men för några år fedan fatte åboerne i frid någon del afut- marken, hvareft tycktes kunna blifva fkog, och Hafva imedlertid fedt fig om hvar de kunnat. Nu få de redan fågna fina ögon med åfkådande af en höp vackra trån, fom förfåkra, at deras bruka- de förfigtighet blir til nöje belönt. dn =. Ehuru någre åro, fom ingen fkog hafva, fer mandock ingen ånnu vara hugad för tråds-plantes ringen; fom kommer måft deraf, at-månge icke åro tjelfve ågare af hemmanen, fors de bruka, och fåledes evifle, huru länge de, och om någonfir deras barn få bo där, hvarföre de ock, få långe hvar får görayfom han vil, ej gerna företaga nå- gotarbete , hvarat de ej famma år få njuta fruk- ten. - Hvar och en kan håraf låtteligen finna, hvad ud mår- ur mit mårkeligt hinder. läns if Sö Lal dtbri ukets ups komlit,1. vårt Fadernesland., når Bönder Män: sä ker om SA lien fade på hemmanet är ar n fina. e frerkommande.. SEND mbirmga 2 äro tall och & gran de alle nalesan a AL fr ss Rön. Alps: Björkya FE CobucRika Vis 2 Brakyeds- tråd faft.ej ih någon: ymnoghen önn och Lind.vå AXA! 6j; annör Aden bä var: dé blifvit planterade. EB RTL Ta Ola Ingen år hår, fom nyttjar fin för til annat,ån egit behof, nämligen, nimnmetigg ed ochuftån Åt. omkring å ågorna. > Sr ys RV Ki OR | Den feden til Skogens befparingvår isfenare år en pabegynti öfver-helardenna Hocknen3: at man ejallenaft. nyttjar: torra, ling de os de Vipsnen sil lögssbrgnda ia rön DEE ät den mark, Fn duge | rande och bete; bör. hafva gles dko ; men dår ej annat kan våxa ån ikog, PE näe vara få tat, fommaturen vill hafva honom och der böra alla affall £å. Kra til trådens uppehå ål le och dar side ort Tveka Deremot medrages fkogen åindock mycket til gårdfle- gårdar emedan hår! åros sanikerför fom Bara tjenligt åmney, at-göra fren-g SM rdarat Rts | tu 19514. Apr. Maj.j Järn. = 127 til méd årenallmånn fed hos: Bonde-folket; at:de omjvinter-tiden lyfa fig med ved eller torra 'QVis far? fom ftåndigt brinner på fpifen ifrån fkym- ningen tildefs:de lågga fig, och fedan:hela: ottan intildagen 3 och vid f ådant ljus göra de. alla fina gvål körat morgon-fyflor. : 4 Hvaraf lått kan uts räknas; at på detta fåttet i årgår väl få mycken ogyat lyfa ne med; fem RP til Bkatlagp aning och vårma.s nd f br ä FRA parker Bad $: 5: Om Bokaps-örkl.. tv Tan JunSå många Sy tama djur och föglar, fa i vårt Rike: åro allmånnaft.; finnassock i Kråklinge; nämligen r. Bofkap, af Svenk art. Råknpar man tillatnmans den bofkap, fom underhålles på Hem- man, Totp, Ryttare och Soldate-bottällen fätnt backe-ltugors få lärer hår i Socknen vara inermot oe Kor och r40:par drag-oxar. : '2. Får, en regårdarna målft af utlåndik , 'meh hos Alls mo af Svenikiart, til antalet: något! Öfver 600. 3 Hi bar:vid pafs i20, af medelmåttig: ftorlek och ityt- a höpksmeretidels på marknader i de födra or- terna. Ö Kaufkey' at i hela Socknen något är Jup- "födas 10 eller 12 ed lysa fe VR oksbate hvar: til fit béhof.- Kerl och Höns SR målt i hvar gård, dock ke til” bla myckenhet. Bofkaps-fkötflen idkas håj PR ed fkådivie Kr 'e,ånat talRonde föder jupenellertvå Kälfvarom bets och når han fåljer et par oxar på markna. den i Örebro eller i Bårgslagen; köper han et par i ftållet i i Öfter-eller Våttergöthland, då han mått anna "k kan 128 = 7840 Apr. Maj. Jun kan hafva et liter flakt-nöt til årfårtning för fina refor.-<'4 ei ER ÖR Pte Til Skefferiers inrättande fer man hår i Socks nen ingsn utvåg , få långe ej år tilgång på mera hö, ån fom behöfves at underhålla nödtörftig ftör bofkap til åkerens bruk och gödning famt folkets föda. Emedan hår ej år få frort antalaf Får, fom folk, år klart, at om någon kan fålja ull och fkinn; få behöfva de köpa af hvarandra inom Sok= nen. Getter har hår ingen hatt på många år. Ehuru förfiktigt hvår och en bjuder til at om= gås med bofkapens utfördring om vinteren ; mås ite åndock årligen något af fäden tilgripas. > Vall-hjon brukasallenaft några dagar förft om Våren, til defs bofkapen blir van at gå i fkogeny I hela : Socknen finnes ingen! vallhund; ehuru: flundom hånder, at Vargarne göra fkada på bo- fkapenriiir van vg BE HTEBRERe BRrg oe 7 Bi-fkötflenidkas hår mycket fpatfamt; dock emedan hår åro goda trågårdar, fköna gården; vackra ångar och andra DEE hvareft Bien kuns de håmta fin nåring , fkulle vål alle i Socknen med fördel kunna åga dem ; hålft de få rikeligen beta- la fit rum, når man har lycka med dem 3; ty er biftock, fom koftar 8 til 10 plåtar, ger ifrån fig 3 til4 kannor ärföe. Tamt I til 2 marker vax; och emedan en kanna honing koftar 8 til 10 daler, famt en mark vax Z til 3 daler kopparmynt, få kan en biftock allenaft på 2 är betala förftå in- köpet. å 3 ÖR be eng 4754: Apr. Maj. Jun. = 129 ” $: 6: Om Villdjur och Skin-varor. .. us Inomdenna Socknen får man fom oöfraft fe nedanfkrefna vilda djur, nåmligen Vargar, ford hår fållan fog , utan ållenaft itryka hårigenom hopetals, både vinter och Sommar, Råfvarhaf= va i hvar fkog fina nåften, : Harar åro ej til. nå- gon ymnoghét. - Uttrar blir man tftundotn varfei aen.; Eckornar viftas alleftådes i fkogarna, men Igelkottar: mått på ångar och gården. At Igel- kotten kan ock göra ikada, beviftes, då han blet öfvertygad, at hafva plundrat et ågge-bo under hönfehufet , juft famma dag», fom hönan fkulle klåcka ut ungarna. Vilda foglar årö hår följande: Tranor, Svas nor och Vill-gåfs viftas på våra ångar allenaft nå- gra dagar vid deras fram-och återrefa, Vår och JÖft. Ander voro tilanfenlig myckenhet för nå> gra är fedan ; och kläckte ut fina ungar i fkogar- ha, ledfagandes dem fedan til'åen, der de vifta= des hela Sommaren öfver. .. Men efter den ftarka Vvinteren, fom Begyntes 1739,hafva de varit gan- fka tå; börja dock nu åter at törökas. Vinfpos lar, Vipor,; Filkmåflat åro hår ock. Tjådrar och Orrar Hafva hår för 40 årdfedan hållit anfenligale= kar, iom au åro mått utådade eller bärtfkråmde. Rappsoch Aker-höns ; Tillkråkör, Snö-fkator, krikor m. fl. åro ej rått. många. Kajor, Starar, med många flags [må-foglar tryta icke. - Glador. Hökår, Fålkar, Korpar, Kräkor, Skator, Ugs flor Arty våra hvardags-gåfterva oso ve j Här anftällas vål måft årligen allmånna Skall- gångar til fkadedjurens nendes men fållan varder et dagsverke Mä når dertil användes i | | na” I FN ; | 130 MA Apr. Maj, . i Jun. några hundrade. Men hår åro två gropar ;-föm | plåga löna arbetet och omkoftnaden vål nog; fynnerhet den vid Pråfte ården,: fom inråttades år. 1726, i hvilken på det året inom 7 veckor, nått för Jul, fångades 26 frycken. Råfvan,; 23:26 tila fender, och har fedan. årligen, ehuru Råfvarna blifvit. nog minfkade i orten, vål betalt omakert ; då hon blifvit förfigtigt anlad. och. mede der och; ankor vid .magt hållen: | Om någon af Allmogen råkar få någaortedldjurk fkin, of åljer han: bårt det, och kan få för et vackert vargfkin 24, men före et FRREGrN p daler kopparmynt. «oc. Pro we $. 7. Om Ån cd Fiket." Emedan i denna Socken icke finnes någon, (jå ös utan allenaft en liten å, fom har utlopp ur Skar+ by-fjön, af 4 tilr2 alnars. bredd, och knapt på nå- got Itålle mansdjup, få år hår ock icke mycken tilgång til fifk, ehuru likvål för ungefar 3 30 ar fes dan denna a varit nog filk-rik, .. Det ringa, förråd hår finnes, beftår af Gåddor, Braxnar, Abbo-= rar, JLakar, Moörtar, Lögor REN TA Kräftor fås hår ock af godt flag ».itora och feta3s och åro Kråftorna gemenligen pa, lerbotten. ftörre och Ictare, ån på ften-och dy-botten: Då någon vil roa fig med filkande, brukas der- til. följande redfkaper :. EA 1. Skott-når, fom låggas ut för. sölak na,hvar- ifrån man fedan med tåpfrelen dritver söpeppå Piren ' Mjärdar, flätade al Vide-quiftar m med en srång ingång... ; sve RV 2 LAT FLEX kr SE sf HO X ki ån (v ig Garn, af 4'eller 5 alnars långd, famman- er 3 flånger, fom i hvardera åndan hållas i- från” hvarannan med 3 alns långa kåppar, få at K 3 CÖl en blir trehörnig och aflång , varandes två är "dor /öfverdragne med nåt, och den tredje fidan Jöpen. - Brukas på det fåttet, at två perfoner, en vid hvär ändan, vada dermed genom ån, dår hon jårlagom djup, och med hånderna hälla garnen tått til åbottnen, dragande honom emot landet, då fifken ftannar deruti: Når fyra perfoner följas "åt med två garnar, plågar det vara båttre. «04 Kars, fora ännu icke lårer varit fedd an- norftådes ån i Kråklinge, der han ock förft år på- funnen. Han år trind, 2 alnar hög och f qvar- ter midt igenom diameter, lika vid up och ned; och öpen i båda åndar.'I nedra åndanåren järn-ring, ochi den öfra en trå-ring nåftan fågjorda fom tun- neband, hvilka hållas ifrån hvarandra med 6 eller 8 ftödaftrå-kåppar, öfverdragna rundt omkring med nåt. Denna Kars kan brukas allenaft på kärr-ängar . Ochder ånårnägot grund och bevåxt med grås, hälft "ilungt våder. - Man ftrår vid framflammen i en ek-frock , hafver karfen bak om fig, och med en tårfvel hjelper fig fram och ömfom ftöter i vatt. net. Då utvifa de fpelande gråsftrån , huru fifken fpringer undan och hvar han ftannar; man hjel- per fig då med lårfvelen fakta fram til det rum, der filken ftannat, och flår karfen' öfver honom, uphåmtandes honom fedan med en håf eller ock med blotta handen. Man kan på detta fåttet in- heflura en hel lek af fmå fifkar, hvilka dock icke borde tångas, utan lemnasi frid at tilvåxa och "föröka flågter. "Ofvannämnde Eric Månsfon år karfens törfte upfipnare, hvilken dertil fick an- Ad KR led- CE 137 1754. Apr. Maj. fän.å ; ledning, då han gick på ången i vattnet, och fåg Gåddorna, fom då funnos til anfenlig myckenhet, - fpringa undan för honom; och fom han på grås= frråna mårkte, hvar de frannade, gick han fakta dit och tog dem med hånderna. Då han en an= nan gång gick ut, tog han med fig en bottenlös holk och ilog öfver dem; och detta brukade han fedan någon tid. Änteligen uptånkte han, och jorde nyfs bofkrefne verktyg, hvilket en annan hikare kallade Kars , utan at veta orfak til et få= dant namn. Så långe Eric;Månsfon, fick bruka karfen allena, tog han fifk för fig och andra til myckenhet; men når ock andre begynte apa efter, minfkades filken fmåningom inom några år. sg. Ljufter brukas om vår-nåtterna, då ifeni råttan tid går bårt. hån först sand 6, Til Kråfte-mete brukar man fmala famns« långa fpön, bindandes på åndan en bit färfkvkört eller fifk, fom fåttes ned i våttnet vid ålandet 3; når då Kråftorna famkat fig dit, lyfter man fpöet fakta up emot vattu-brynen och tager under med: - en liten hof. ' Detta går an, ehuru grundt vatt- net år. Men når man vil meta Krättor på djus pet, brukas fånk-håfvor, gjorda af järnringar och: nåt, memoöt half aln i diameter, med en kött=: bit, fom fånkas ned på bottnen. 6.8. Om Quarn-verk, Stenbrott, m.m. Der ån löper in i Kråklinge Socken, år et. litet ftrömfall, hvaruti åro bygde 4 gqvarnhus , med 2 par ftenar i Spar, PAbaggn hvilka et. hus hö» rer til Kråklinge. - Der imales mjölaf all flags fåd, når vattnet år tilråckeligt; men om torra; ; | Som- 1754. Apr. Maj. Jun 133 Somrar och kalla Vintrar kan der icke malas, och då har man hårifran vid halfannan mil til qvarns. 0 Hår finnes vid Bröttorpet och annorftådes ;Sandftensbrott, der man får Ståll-ftenar, fom fål- jäs til Masugnarna för 6 daler Kopp:mt ftållet at ”$ flenar; och Qvarnftenar för 8 til 16 plåtar pa- ret. De ftlenar, fom ligga nårmaft jord-brynen, äro IStaft, men ju djupare de ligga, ju hårdare roder Vv | da 0 Saltpeterjord år hår på många ftållen, fom -måft hvart femte år brukas til fjudning för Kro- nans råkning, ; | —S: 9. Om Socknens Prydnader. Et enda Adeligt fåteri finnes i Kråklinge,fom i fordna tider varit en Bondeby och hetat Nacke- torp, men då det förvandlades til Såtes-gård, blef kalladt Falkenå, efter defs förfta ågare, en FAL- KENBERG. Detta beftar af 3 hela hemman, til- jammans 24 tumnors utfåde och tilråckelig ing. Ar vål bebygdt med vackra tråhus, fom i man- gården åro bråd-fodrade och tåckte med fpån, år år ock.en fkön tall-och gran-Ikog, tjenlig til fåg-och byggnings-timmer , fanit andra tarfvor;. hvilken nu förtiden få vårdas och fparfamt hand-= teras, at det vore önfkeligt, om hvar hushållare kunde taga deraf efterdöme, > Eljeft åro hår ock 3 beruftade Krono-Såterier, Skoftefta, Torp och Våsby,fom ock åro förfvar- ligen bebygda med trå-hus. VAR " Hår åro ock 4 Boftållen under krigs-ftaten, mMm.m., få at i hela Soknen åro 12 hushåll Herr- fkaper och andra Stånds-perfoner. | 14 $. HO. 38 vgl Apt. Maj. Jun: $. 10.Om Landtmanrnens utfkylder, Nåringsmedel , och Hushållning . Landtmannen irlågger årligen fina utlagor til Kronan eller Indelningshafvande eller Jord-åga=- re på förefkrefna tider. De Frålte-bönder , fom : äro hålften-brukare, lefverera fkatten; få fort de hinna tröfka. I Utfkylderna fkaffas allmånneligen af Spanne< målen allena, och når den tryter, åro ftörfte de- len rådléfe. Dock åro någre , fom kunna förtje- na litet med handa-flågder och körflor. nä Den viffa FPionde-f ättningen har, fedan år 1728, varit i bruk, til både beqvåmlighet och lin- dring för Allmogen. Tårigenom utgöra nu ve- derbörande i Soknen årligen 66 tunnor "Krono- tionde 1 Spannemål, hvaraf f63 tunnor åro an- flagne tillön för Elfsborgs låns Infanterie-Rege- mente , och merendels betalas med penningar, ef- ter öfverenskommelfe med Regements Fullmåg- tigen, fom til den åndan plågar infinna fo: ftraxt efter Nyåret. : En tunna år Kronan behållen,fonr inlefvereras i Magazinet vid Örebro. : Det öfriga kallas afkårtnings Spannemål, nämligen til Barn- hufet i Stockhom 12, Kråklinge Kyrka, Vin-och byggnings-fåd. 3 , Domkyrkan i Streögnås 25 Proften 1 Contra&et 1, och Carlitads Gymnaz fium I tunna, FRA än Utgifterne til Kyrkoherden. och Kyrkobe- ; tjenterne rättas. någorlunda efter Förordningar, 4 Den få kallade Sokne-gången , 6 ftyfver af inatlager,;: fom uphåmtas vid Midfommarssoch Juletiden, år-anflagen tillén för eniSkolé-betjent 1 Strångnås. IR OG RN Hår 1754. Apr. Maj. Jun: 135 Här underhållas 9 Ryttare under Kongl. Lif- Regementet, få at et eller halft-annathemman år ruftningsftam, och bar et annat hemman til usment. - Hvar Ryttare får i årlig lön 36 daler Köpparmynt: Hår åro ock 16 Solldater, fåledes , "ät 2 hemman utgöra en Solldat, fom,ytil följe af det upråttade Knekte-Contra&et , får i frådfel 15,1 lega 100 daler Kopparm:t, ochi ar- lig lön 29:daler i penningar, 2 tunnor Spannemål, 2 lafs hö, "och 2-tjog hålm, når han intet har vid fit boftålle få tilråckeliga ågor, fom kunna fvara håremor. Den Förening, fom hår i orten år gjord om "Solldaternas legande efter fkof och nuråmer, gjör, at alla rotar i detta målet hafva lika kån- (607 2) ER i All skareshemhtan i Soknen åro , förutan 3 halt- gårdar, för detta klufne i fjerdedelar, afhvil- ka ej många kunna tåla någon vidare KRA 1å tramt ej ftor-(kift blefve hår inråttadt. Men rål- fe-hemman åro ej många mer klufne'ån i halfva, och ikulle ftörfta delen af dem, fom brukas för fkatt; vål kunna klyfvas i flera delar; men dejpå hvilka år hålften-bruk, tåla icke flera åboer, än der hu åros; kunde tredings-tråde komma i bruk, få fkulle denna Soknen kunna föda aätminftone håltten til, emot det antal af folk, fom hår nu är | > Vid husbyggnader tyckas måftadelen bruka äll förfigtighet, at göra hufen både vackra och var- aktiga; men få åro de, fom göra vindar öfver fi- na flugor, loft öfver bod rna eller fkullar öfver fåhufen, hvilket dock alleftådes borde fke, til at dermed fpara timmer ,' nåfver, torf, halm, dags- verken och annat, fom onödigt anvåndes, når SR I 4 man CA at RSREN pin fint he edc å ders-dag . = kan hafva a brinerin & [ man ss gger flera bode foder-lada vid få TR NE » H lutkajien. 4 ig di åledes , - at c bal ne 1 lågges 13 på taket flodtals, och ång gen hår ofvanpa. s er fådar t tak kan ej frå bi öfver 8 eller 10 år. Ibland Allmogen Ran man Vågra yn 4 och fina. grannar förtårdiga ANögde til landtbruket och annat buske! ver sind I Han : då d Fa och fkor göras af de MÅNG na rad vas n ;erl VR Skräddare och 2 Skom Skomakare . med deras drångar. NR Ad NN 3 Ällmogens qvinbolk Me altid, unc er åedishör! | från annat arbete, fyllofatte med fpi nnande syftie> I kande och väfvande til nådtorftiga klåc der f 5 rhus= folket. I fynnerhet har man funnit etr rårkeligt. tilragsnde håruti, fedan i de fenate år rensallehan- da våfnad fligit til få ovanligt pris... oNu årknapt- någon Bonde- -Qvinna, fom icke kan våfva fit Vall» mar. Fordom våtdes hår i ke annat; ån flåtra Lårfter och" blaggarn, > men nu: far man ock iom oftaft fe vackra Dråller förfårdigas.. Så fnart Fli kan san göra något gagn, begynner hon lediga funder flicka fer umpor | oc ch förfård; Ht årligen nägra. Pals dem hon: kg vänder til. | 2 Ö Ske : Had ock so åjors. me NENSe, bruka 4 grå AR LKyikkod blifvir Fbackarnar flutas. it Sd - Fände Nr -fkåpen rad af fandéoch | RARE 7 nr Sv vid hälften mit Arna 1; och kunna der allenaft 2! 1684, med 9300 ipå ör ål ehuru det im "öfverftrukit medtjåra o net.fpåntes 1667, och va korna hafva fordom hångt i fkål, ån de nu hånga i en fta mätte vara något Sö karmall; , e hötde åter förbättras med alt detta fer man, at e icke kunnat frå bira 400 ryan tigare öfver tornet och fapelen, c Her ae | ycket brantake. eo FETA STURE a CC 1754. Apr. Maj. Jun: 139 - Möärana omkring Kyrkogården hafva vårit tåckte förtt med fpån och fedan med bråder in til 17$3, då med Tandshöfdinga-åmbetets famtycke,; Soknemånnerna kommo ötverens, at til fkogens befparande, bår etaga det då förfallna bråd-taket, ochi ftållet” fylla på murarna med” grus och törf, få at de åro kullrige, hvilket nu fer vål ut.: På Kyrkogården har hårtils hvart heraman I fpkilen haft fin fårfkildta graf-plats, kallat åtte> hage: men efter iderigenom ofta fkedde, at oc förmultnade ben: blefvo upgrafne och kiftor rubs bade, ty kommo: Soknemännerna öfverens, år ”P7f3, at öfvergitva fina vanliga åttehagar, och i ållet inrätta viffa afdelningar, och lågga hvar ning full, innan man begynner en annan, ifrån hvatl BTR för by liken komma kunna, Hårige- nom förmodas fke ikola, at innan man behåfver pånytt begynna på den fråmfta afdelningen,mår= te af de nedfatta liken och deras kiftor alt hafva hunnit blifva til mull; fom mull blifva kan: av sKriklinge Förfamling lyder til Strångnås Sift och N årikes vålftra Probiteri. jeflär år ingen Skola; utan: varder Förbli, gens ungdom ens dart utder vifti Klocka regården. Vid Pråftegården var för 100 år edan et vac> kert inventarum af bolkap , få ång-klåder, aker- utkap och utfåde, fom berittas blifvit fåldt r Rronans råkning , utom utfådet , fom ånnu år i behåll, f3 tunnor. Det hafva i alla tider ånkilkae af Kriklinge Förfamlings ungdom vinlagt fig om bokliga kon- fter eller annan vitterhet, hvarigenom de blifvit mer eller mindre namnkunnige och nyttige i Ri- kets ordning annorftådes fom det, något ledes mer och mer tilvåxers; et: er I vilka j jag. famlat € tg ;ildt förtek- ning för mer ån 150 år tak serie mmer at. förvaras vid. Kyr kay ars af E ft er rådarena vidare AE Kråklinge Pr åftegår d hära ar vg E dd de Vi nne Ac liga flågter KLINGENSTIBR: VA och KLING-= PELDT, & Vv y ÅRA ä 1 Ne ; + AN tå TE Åh . Nn Å | Som Förtekningar äfber födda , döda och vig- da, tjena til at deraf dåma om Förfätnln arnas til- våxt eller aftagande, har ja ock. era er velas | införa bl bal utdrag. Nog år i Krål klin oe öfver 100 ärs gammal Kyrko-bok , , I fom hon för de förfta åren år någ ot oredig, oc velat blifva vid det , fom j ig AT Cd 1 4 adl dt, a) (OP (Sd SRA lb de NE RE RAD RTP R s RAS j ALE Ro Oo: (a HA I TITT Nr ara DPDalite. a ; > Mm 7 CJ ÅA. ; URL TONA JE ÖR od ER BRVM / å 2 N N 4 7 N | id SR ligt; ty har jag uptagit 25 pve från det, a fedan Kyrko lagen utkom, år begynt at hållas re- medlerfta 25 förbi: Om nu ca håller farm: rår, fa ha on | u NV andra nyttiga anmärkningar, håraf 3 inhåmta För- fynens vifa ftyrelfe I ct könet, fom måft brukas 3 de angelåg na tfte förrätenintrar a läns der födas flera , ån förr Frei a en "hopen få- wvaraf tillika bör Nu- tas, huru nödvändigt det är ;-at tånl nE ka på Irågti- gare nårings-medel, och hurt hö ot hvar ch en är förbunden, at' bilt pringa dem; fd ym vinlågg a fig om landets: uphjelpande amt hvarjehanda få- dana nårings meets förkofrande. EES FARA N (0. DERE BN fra RR ESR RE AR ES SA GR Hd KR USA SYRE AVN AN Rd LR (EE NA 20. 0 Raging RR ä SRASE KANe BÅ F 142 of ag kl EAELNIFARIETT FYTASB 1 OTR sbböbbdevr RR Födde | 342 333 10 oppspeck 128 4 - Fab —— > 52 UONUTJA UO3JuIAR) | | sed op8rg 00 ON OND 00 I SN öm BN så ” Oo Orto0ww Dee H VI > a För . 2 BES 35 4 pnj vw $ ; SER 5 ön - kg Å a ” 1 > oa WD SA sv AVN KA 17) 20 7 Ry 248 2 4) 17 101 EE | 206 Wi Apr. Maj. alm rg vr ID R AG AEH. MARTIN KAHLERS, M, D-. bref til i 4 Herr Archiaterii BACK, UT Hå dd oktiv Marfeille, d. 18 Maji, detta 3 ra Angående en ny art af Kattea- -Polyper i dr orga Jo åta fien, RA APART de oder det j jag fom oftaft gått vid frranderna, 3 ar upföka. Snåckor och fjö-våxter , har J jag funnit en myckenhet få kallade mafk- tung ne dtenar. Vid. nogare underlåkning ; fann jag dem ej alla vara på lika. fått åtne 3 fomlige al- lenaft. på. ytan, då ftenen inuti var hel; fomlige anat inuti allenaft upåtne, då ganika är hål fyntés; a ytan; andre med ftorar-ratt framförykande hål. Det förfta laget fråtes af tvånne Infeé&er,: en Onifcus och en liten Cancer, ej olik denfomup-: föres i Fauna Svecica under N:o 1253, faftån fär-: en dkiljer.. Det fifta flaget fråtes af åtfkilliga Mufflor, ibland hvilka allenaft en: eller annan va- rit tilförene bekant tör denna egenikapen. De åro GCoriateus Rumphi 'T. s4>; Pbolas Argeno. Tab. fg.kz; tvänne Chamze, den ena har tvårsföre uphögda fållar, fom fluras.vidiena fpetien uti nå-; gra ojämnt på hvar andra liggande blad :: den an-: dra år bred vid ena åndan,, men fmalnar myckert af me len andra, bar ftrirnor längs och tvårs öfver alt. "Deffas befkrifning kal jag, hafva den åra aven persige Lgång. öfverlånda. Det djuret; fom å är ter.flenen inuti, och lemnar allenaft fmaå mårkert: efter figiytan på ftenen, åren. Polyp, hvarsbe-; ned år denna. Krops ch | sejd år af en tums Bob san Conifkz; Sfverale röd. Svanfen.; gör en. Årdtelgr inåt. "Det kroken börjas , fmalar oc neg, mycket at. É Munnen fitter på nedre fida ny Bbettår af en nås NM ftan rund ö öpning, fom formeras af tvånne låppar. Vid fidorna af öpningen fitta två, ibland tre, kår- ta Tertacula eller, armar: fe Tab ta 88. D. ” | Fig. Bö Sar nr 4 Tamackla kringa om br åro mer nd bås 7 j eller 8, men ock ftur dom 10 eller 15 til an lögct" De åröaltid hvitaktige, fins s emellan af olika långd, jämnstjocke vid bågge åndarna : fitta gr vidd Å ra fidan af hufvudet vid en knapt m rkel d fig. Dy c Og Sno fkilja: hufvudet och k dornå a jer oppen åro från hufvudet o nåden an mi | Me | på kroppen mårkte med fållar , dom futt Ren ch h blifva mindre, j ju långre ned, fig: 20 > 8 före Nodars. tils midt under ; då de me Kd fälla aria da ARE Dar början oE ållar- ic Upåt ryggen köråmer altid en liten fin tag fåfom et hår, hvilken” djuret kan törlång a och förkår ta efter behag. Sido-fållarna lutta; fom: fagt år ; neder åt; men buk-fållarna, fomförena fig med dem midt under kroppen, Få rätt fram uti enlinia under hela Eroppen, Jjät wvåäl tedan fidö= fållarna förfvunnit, fart. fåd jen dylik tägg på hvar fida, fig. B. (8 RR St. DTE SR "Bakom hufvudet, vid' 334 Är erg fålle "fy fitta Fbnracil 2 ramola eller lika fom. greniga armar ; på ömfe fidor, fig. PB, fig. F, a. De hafva lika fårg med Käkvlidete tenracula, åro myck ketign SS variera til antalet, ganika FER + AE SR likvål tydeligen. "Djuret tyckes ftundom röra dem. De tyckas vara af et ftenaktigt våfende, Då man fer djuret på fidan; fåfom det uti fig, Hår aftapit, mårkes uti a, bye, lika fom afdel- ningar. Det har ofta håndt, når jag velat dra- gå ut djuret utur def$ hål i ftenen, ar det flåppt én fådan del, och jag har altid; en frund deref- ter, tyckt mig feteken til Tentåcula, fom ej va fit utfpårrade. - Merendels tråffas djäret fåfom det uti fig: 'F är föreftåldt. Det år bekant, at AL: DROVANDUS , DBENIVENIUS Och NEVHOLD hållit före; det hvar led på Binnike-mafken år et färfkildt djur , hvaraf den ena har fit hufvudiden andras 2x0o, lamt fåledes uti en otalig myckenhet hänga tillammans, och fupa födan utur hvårandra. At få fker med denna Polypen, tyckes ej vara al- deles'ögrundadt. Det”år ock möjeligt, at defs generation fker på detta fåttet, hvarpå vi hafve et rofat Flerr BONNETS vackra obfervations fur les Hae icke en få Ern och ftor obferva= tor," fom Herr 'Arcehiatern och Riddaren Lin- N4EUs år, fedt ; det Binnike-mafken har et huf- vud på hvarje led; eller at dets taggar tjäna ho= nom för Sug-rör at föda fig med, få kunde man, i anledning af denna Polyp, komma /på andra tankar ; emedan det$ mun och hufvud tydelis, gen fynes, få at taggarne ej tjena honom för | Pågens invårtes byggnad tyckes vara myc= ket fimpel; men i brift åf godt Microfcop, kan jag ej med vishet derom utlåta mig. = CDA han tages utur ftenen, fitter altid på defs acula en flemaktig materia. Deffe 146 — 1754. Apr. Maj. Jun: Deffe djuren tåla ej, at vara blotta, utan då gemenligen inom en half tima, om de ej få vara inne uti något häl; hvilket åfven hindrat mig, at förföka, om de låta klippa och fkåra fig, och om af hvarje bit åter blir en hel Polyp, på famma fått fom Herr TREMBLEYS, famt den af Herr Ar- chiatern uti Kongl. Vet. Academiens Handlingar för år 1746 belkrefne Polypen.. ee Det var för mig i början fvårt, at finna få måns ga af deffa djur, tom jag behöfde, til defs.jåg hitta- e.på at föka dem efter reglor. - Då jag fann en. ften med en Serzularia uppå; tftenen mer och min- dre öfverdragen med en kalkaktig materia, famt et eller annat holi defs yta, var jag vifsat enfå- dan Polyp bodde: der inne... Men det år ganfka fvårt, at få honom ut; emedan ftenen målte flås " fönder, då djuret ofta kroffas; Stenen år merena dels klaper-ften eller sgråsbårg:ns 5, dig vAsga Jag kallar honom Poly ps; emedån Tenracala lit- ta ad circumferentiam Capitis , oanfedt han med fis na greniga armar törekommer mig undérlig ; famt eljeft til defs fkapnad mycket fkiljer ifrån de andra bågge bekanta fpecies: af Polyper. 040 co Åtfkilliga omftåndigheter vid denna Polyp; tyckas gifva något ljus uti en fak, fom hit tils varit ganfka mörk; men jag vil tiga dermed, til defs jag får flera öfvertygande fkål. "TREMBLEY tyckes ét par gångor hafva vårit på vågen ar upe täcka en fak, fom, om den få förhåller fig ;' fom jag ånnu tror, år underligare ån fjelfva Polyper» fas natur. i SY fd Pa - År FREE FRA bg i || AH öl i 5 ör : j I RN iv YT NER JR dc a Ra p ) j - ån fr FUEYA 1754. Apr. Maj. Juns 147 1 , | S—NEAERA RAR - —Lr — SORAN ORAERRRE OR VANNS RENA N Åh Vv j X 1 rm A , ” - 3 |; ] Tvånne mårkvårdiga' Sjukdo- HOOPRine 7 MIRA, SK > Ingifven til Kongl. Coll. Medicum JOHAN WESTMAN, JACOBSON, a , ij A é i så | Affeffor och Provincial Medicus; LVR | bland de håndelfer , fom uti min Praxi medica Mig inom et år förekommit, hafva:följande HE tvänne i fynnerhet fynts mig mårkvårdige:. "1. En hederlig man af 60 års ålder, fet kropp och muntert finne , .kom. Ny-års-tiden hem ifrån en liten fr kånde fig derefter rufkig i kroppen, och mårkte tillika trenne ftycken fmå urflag el- ler dvillor uti anligtet, tvånne på högra och en på vånftra fidan. Deffe tåckte han med moucher, ick ute, och var dagen derpå en annans.gålt til Hidak en, dock utan alt. fe re han kom Hem om aftonen, fann han fig mera. olittig ikroppen och qviflorna ftörre, Dagen derefter el- uy vär LIC re spa OMR RNA Sv ER NN ne indagen började anfigter något fvålla: hanbe- ök qviflörna med nyktert fport, men de vid; SAÄRDR mer och mer, tils Onsdagen, då. jag ef kallåd och fann honom ganfka mycket (vul- len öfver hela anfigtet, ända ned på halfen, få at RS började blifva honom för trångt om hällen. Hans. utflag, på högra fidan, det öfra fa fom en Carolin, hårdt, platt och helt fvart; 04 SRA IR det Lå ÄR N be N det. nedre aldeles 1 lika, vå Det på vånt det förre p på la ånnu uti kanterna p och 1CI kroppen... ikr Hindrad p ej at fe honorna förr ån om ber var för hand, med”: rödnad, fo! Or i begyntev vifa utflagenianfigtet;men fvu fig ee SL tilta it. OMS or hela äger få di git t hus-fölk icke fågo Fp iknade hans forna anfeen och torft: knän och fött fmå röda flåckar , fom RESA | armarna. a. Jag fökte I AD Zatvo ER Feber ög gta EA Ht ot de den fj NS kånning. ömfe Tidor lå öpa. up, ån ida up IE ch 3 , eh rådnaden kring fig defs utom nog n cket, och ph blåddror på lig. Ten tåckte nu måft helakind: ) AR vid den vidd at Hl 1 i go Så 2754. Apr. Maj. Jun, — 149. applicera; emedan inflammation tycktes fart. vijadtiga långre, och de i fara frående delar for- drade få mycken ömhet och förfigtighet., Såren täcktes under detta med Simpelt Vax-plåfter, efter Fåltfkårens påftående med Carpé Lin- ne-(kaf) beftrukit. med Ungventum Bafilicum. Om Lördagen i denna vecka vilte fig teken tilnå- gon feparation, och rödnaden, fom på högra fi- dan under Sgat gick omkring det fvarta , hade nu fpruckit med en liten fmal rand, fom ttod full; med vahr. Men under FIRAR -febren, fom några .dagar , varit. tåmmelig lindrig, til ftörre högd , och denfjuke fick ftora råda Häckar ötver hela anfigtet, ånnet, halfen och hånderna, Sam- ma Aåckar fvullnade, blefvo höga och lupo til- hopa, få at förr nåmnde. delar af dem målftedels hölgdes.” Nagel-rötterna eller ytterfta leden af fingrarna .rådnade, fvåilde och ömade, . Detta ; så lod i några dagar; men lade fig fedan efter band, och huden fjällades af. Nu började det varta dageligen alt mer och mer ikilja fig, och få st Utvårtes medel åro, utom Ungventum Bafi- licom och Emplaftrum Citrinum , inga brukade, och, invårtes icke annat, ån hvad jag haft den å-. ran redan föredraga. Den fjuke mår nu vål, har -Mat-luft och föga årr efter fåren. | HSN omfider rena, och åndteligen inom BEER LERA a dedälära rn Kr Abe FR ”-= få fr 3 EN .n2. En hederlig Fru, af några och 30 års ålder, började” nåftledit år, efter fenafte barn-fången, klaga öfver något ovanligt, fom vifte fig uti yt- tra delen af födflen, --Barn-moderfkan beråttade , rn HIN at ” 150 1954. Apr. Maj. Jun. at det var en mifsvåxt i ftållet för Clitoris, fom fatt med en fvag ftjelke faft ftrax ofvanför Nym-- phe. Hon påttod man borde föka med afknyt- ning förmå honom til at viffna, Jag låt henne råda >; men Frun fjelf kunde icke tåla denna af. knytning öfver en tima, utan fruktade antingen. blifva förryckt til fina finnen, eller falla i Cons vulfioner, om hon långre fkulle utftå en få ovåns lig och pinfam vårk och r5relfe, fom hon fånn i hela fin kropp: Den fmala Silkes-fnoden löttes derföre up; och mig tilfladdes fjelf uttöna om- flåndigheterna, då jag fann en verkelig men van- fkapad Clitoris, til fkapnad och ftorlek fåtom ör medelmåttigt Piron, men helt mjuk, fom kåndes full med någon materia, hångatide med en ttjel- keaf en Gås-pånnas tjocklek”, fatt vid öfra åndan af högra NNympha, eller vid vånftra fidan af Con curfus Nympharum. Stjelken tolde ej at ftort rö- . ras, utan at Oma: men det öfriga eller den påron- lika poffen lår klåmma och röra fig utan mintta Hon beråttade fig på tredje året hafva håft denna, men at han fmaningom tagit til, få at han ifrån ftorlek och likhet af en tung-(pena; fom juft under filta börden yppade fig, vuxit til den frorlék han nu hade ,' hvilken ftorlek han ock re- dan haft et halft års tid; Hon mådde för öfrigt vål, "hade fet och vål lagd kropp, men dör at denna omftåndighet var henne til mycket befvår når hon gick. Såfom jag var öfvertygad at denne poffe hyfte någon blöt matér:a, rådde jag henne at några gångor om dagen blöta honom. 1 litet varm tnjölk , och fedan hvar gång torka hönom med litet grått papper, fåfom något ftråft och Hon riivan- 1954: Apr. Maj. Jul. , 154 rifvånder "Etter r4 dagar fans en liten öppning. och någon feg materia, fom trångt fig ut: Jag ändå (pruta in Ungventum digeftivum, fom ja blandat up med mycket. honung, litet Vencdilk tvål och fvagt brånnvin. . Infprutningen gjorde liten fveda i förftone; men jag låt ftrax tilltop- | på hålets med en vel af Linne-fkaf, och lågga Vax-plåfter der öfver, famt bad den fjuka halla fig vid fången til andra morgonen, då jag låt af- taga plåftret , med hvilket. fölgde:; velen. och en materia, feg och til fårg lik Fogel-lim.. Den- na materia. måtte ock fåfom en ftrång utdragas, icke annorledes, ån omvåxten varit fyld. med Fo» gel-lim, Således drogs ut få mycket, fom vid pafs kunde fylla tvånne The-fkedar. .Trånne gångor hår på fkedde infprutning och trånne gangor drogs ut dylik materia, til defs på fjerde dygnet icke mera ville följa med ut. Jag radde henne likvål åt några dagar fortfara med infprutning, til defs poffen ånteligen 'minfkades anfenligen, och in- tet mera kom ut. Nuiår allenaft en itjelk med ENe. appendix qvar , af hvilken hon fåger fig ej hafva någon olågenhet, och tycker fig mårka, at den jämvål fmåningom minfkas. | | b z | 3 2 HAR Et SSE böna grå | AE RE RR EOS "sk 1754 Apr. Maj. Junis C——— Vägg-fimeden , | ti Kongl. Ängelka Societetens Handlins- ”gar(”) har Herr DERHAM låtit infåtta et rön om: det djurets lefnads-fått fom plå: gar knåppa i Tråhus-våggar, om Sommar-tidenz mender låmnas tvifvels-mål om defs fått at knåp- pa, utom flera omftåndighetér, fom hos de Nå- turkunniga upvåkt åftundan om mera uplyfming / uti defs hiftoria. FEI 0 År 17f1, då Jag viftades på Fahlu-orcen och bodde uti en trå-byggning, hördes i början af Septembris . Månad et dylikt knåppande i min kammar-vågg. Jag fökte i flera dagar fåfån Har fe djuret, fom knåpte: det tyktes Fälla fig långt in i våggen: men d. 5 af nåmnde Månad blef jag varfe et litet djur, fom bultade under en tunn fricka, hvilken fatt i ytanat våggen,at det knåp- te likfom uti et litet urvårk. ee dagar dercf- ter fortfor djuret at knäppa, då ingen fvarighet var för mig, at finna ftållet. och fe djuret, Herr DERHAM har varit i tvifvelsmål, om lå- tet, fom djuret gör, fker på famma fått, fom hos Gråshoppor; eller om dre bultade med framdelen af defs hufvud, hvilken han kallat of- van-låppen, Jag har fedt-tydeligen, at djuret bul- | tar CK). Se Beni, Mottes Abridg'd: Philofophical Transactions Tom, 2, part. 3. Pag. 390. Fig, 9, 10. Ita mot VBBen, de ÄG tej nå on tun rit; men då I nar r Jag ed. bög dant ap Jefsutom har jag tyktaar de un ende då t try Fra FR a a på mer, af deras mden. Ty når ftickan varit dan och fått RO dEN andrayat yr 2 har a uret et varit vått Ta r Å gt drifvafrån flickan, Har fc ma Nå o-delt o CI fåftad med bägge et bultar mot den ena delen, då PLN det ä VER CN gg år iv ö meja beqvän . 804 di a vå ALA def klingat klart och”båft. bön NEN underti fo den förr låtit döda fig, ån Sr AK GRA Ne tta ; en dylik f icka, I Når ng ic omge I | » derpå lemnat tic TAlfå "AFA få vål deffe' nas Tart lårt mig, det don er ; fkakning, under det djuret derpå bul ult det år olika på atikilliga flickor; f merendels kan af låter få tl Baron li fkaplynne. SRK YST TIER LE OK. Herr DeRHAM här gjort tyåtine 0 flag afVågg- fmedar; af hvilka det ena fkal koläppa ” til 8flag om timman, och det andra nåftan ne timen UU i; uppehåll. Jag vet ej om de'åro mer ån et flag, halte jag fedt dem, fom bodt på et ftåll lle, -haf va a (må olik heter af fårgor. em tom k: - Å jar clångte eller kårtare knäppa inde" vara t Ira cke- ligt, at göra tvånne flag, af orf ak man fedt € ; famma re bulta längre; paen fig ca och Kårtare a en annan, fom förr är fagt 3 somen det långita , om jag fedt djurer utan uppehå FRONT bär Rd NE ligen FIA Ae VR LT ta Sr Vidare förfåktar Herr De t dd Könen knäppa, at dermed bjuda t paras. Han fåger fig åfven fedt dan de förut bultat » ån det fe fåger fig med | hårmande af der låckat en hanne til en hona, fom” varit död: C lå han funnit: fig bedragen, åter 'bég aac bal ; j : han fåger, at hannen år mindre” och mera "0 örk; men honan ftörre och ljufare me ” Å LR ÄR a C pt hd EN SER SA T ing gaf gult. Jag et alt derta d erhår ; 1954. Apr. Maj. Jani = 153 uti alla djur; Tom jag fedt knåppa, hat jag fans dit ägg, då deras mage öpnats, hvadan alla vårit Hönör. Jag har åtven fedt några mindre af deffå | åh hvilka jag anfedr tår hannar; men aldrig har jag fedt dem bulta, ej eller para fig med dem; fom bultat. " Några omftåndigheter hafva velat inbilla mig , det honorna med' bultande föda de- ras ågg til verlden, men jag har ej fedt det; ty leminas det til vidare underfökning : imedlertid år der vistt; at djuren bulta uti annor affigt, ån de tro, fom påftå, at det betyder fjukdom, lik, m.m: Anteligen fåger Herr DERHAM fig ej hört dem ulta efter'd. 16 Augulfti; jag har tedtdenrknåp- hd 12 Oétobris, men ej fedan; förrån nåfta I Hy ar. | k "CH. DEREAM tyckes häfva rått deruti, at en del af våra djur får vingar; ty nåftledna Vår och ibörjän af Sommaren, fåg jag i mit kammar-fönfter €n myckenhet kråk, hvilka til fkapnad fårg och frörlek liknåde våra djur : en del af dem hade vin- gar, fom lågo fållade på ryggen: andre hade rik- tigt STAR vingar, tvånne på hvar fidan, ochi famma ftållning , fom vingarna på Chermes ("); men deras mun förfedd med kåkar, at de ej höra tilderas Nlågte, fäftån de åfven hoppade fom Cher- mes. På honorna, fom jag fedt bulta fynteshvar- ler eller teken dertil. Få då hannarnaalle- fält vingar, fåfom hannarne hös viffa Fjårillar ) hvars honor åro utan vingar? ka Utom alt, år det verkeligen fållfamt, at et djur, hvars-kropp år ganfka lös, at den knapt tål minfta vidrörande , utan at kroffas , likvål fprin- VR | ger Ni Wwänd (7) Linn, Syft. Nat. N:o 175 pag, 61. edit, Holm, 1748. SR EN " Vv pv tvår-rånder: spå andra år magen blek, med röda inter T urverk, ER Bg «ID urets s kropp år AY j PER kg h aktig och röd, förfedd de flåfta af kropper S långd ögonen, utftående ttora och se sivu FR NaN sn och väg rand liky: ARR midt: utr målad m Cd roda Hackar, och:bak vid fidorna med. röda ba - tvårt Öf- ; ver i ordning itälda, at de tilhopa utgöra likfor tvår-rånder. framme,” och b: honan. Djur ct, fom. e litet Syr , gone = ÅN. NR SN RES, OR ARE Rre 5 EE Er ir FC år År EE ETORRER MR RENT d RA ; Åk Nå ; GQ eg AS € TAR EN FN förr | RN EN ae ll e VÄG + En SA kongll' Mer vAcademiens. Dag Raa d inkomna Bref och Handlingar, - : 4 4 ; Nu Fe : Sch 2 vd LR. BE i Rå | i IN pr vy. PN ; Å ör me Tv fd ön 4 i fn 1NRT RE. ag - td LL i ad ke GR EN i ow å Hi dee NA NG | ” PT oy j | k Y 5 2 ; vi BR DS sel 4 dar 3 PER lade å AM fär Pr rotelioren I CE STR MER ba ha lem Nnat ACI- Fred demien'delaf et ÅF ån Probfteni Gefle Herr EKBEMON MRRAN DER söt följar 0 ' RAR j LJ tv NM a et ND ' ÅR a fö a LäSAA in hälfa, hån RA at når Thachingvd als en timå Hd FAT 4 jär n rörelfé : efter vanlig- eten, och den fom ftod på beck-lådan och hölt ah Eg IäD fkälle ned famma HAHA. litet jämka k edjan, fom a bleck-Cylindern hån LER då på 3 glas-kulan, gafs, i famma ögnableck, då n övaligt ftark fimåll. Den förd kul 3 rördes , i förde "kådja n, kånde en a få frark. puff, at han på Ta ratt ika fom ifrån fig. Själva kådjan, fom Vt ar nägorlunda. ftark Meffin: ss Strå fö + och til lånkarna vål fammanfogad , gick på det dd åtret fönder , at lånkarna til en ftor del raknade och föllo. ifrån hvar andra: Re sd AR SR d Pere olfvet. . Bleck-Cylindern, fon hångde på et dut NER Silkes fh nöre mellan tvånne ri rämet, ORGAN famma dgnableck up få högt föm Silkes- födrek det kun- , och föll akteligén ned. igen 1 fit förra gave m höll uti den: andra kådjan; och fven' ftod på en SA, kånde in ingen vidare rörelle da Fä fälle ; ån at Jag. hörde fmållen. Jag Har fedan ofta budit til, at genom lika til- sar åftad dk et ylikt Phxnomenon - omftåndigt REA nogare fkulle kunnai i lakt: EE NAR ; nen det-har aldrig vel | k mendet Be rig ve ar lyckas. ;, : LÅ js 3 JR FÅ KN 1Ba or 7 Sr OR ä RSA fn. SA $ FÅ nå , big id la ör AK 2 LR PN RA aj ET RTL DN | q 5 UR LA a 2 kal ve vå + SÅ EN ar ck ifrån ROR orter med 4 2 1ad fpordt, at Ele&riciteten, af en van och f tig Medicus handhafd, far fort at vila god rkan emot åtfkilliga Tiukdomar och kråmpor. ee TADland J Ibland andra vil SY Do&or VA många lyckeliga Curery, och i Tynn et | I a ectrifk. blåt på. ögat til fynen 3 at os hulp it några, fom i Aera år efter kopporna varit 1 aldele es blinde. Herr ANNA oa i Vf han an "i göra flera förfök, meddela Acader Ir åttelle, få vål om fåttet at t applicer : ten til hvarje £ fjukdom, fom a m få het funnit båft, lamt om de för FRE jen | dervid börai akttagas, fom ock om utgangenaf 'de.4 anftälda PES må Batva Varit mer el ler min» 3 ög MR an NE OR Mr | "I ; CT ; Pyle NG YR f EE 8 rd SCR slug 3 q Ca St ÅR da : b r AR i > | 2 4 FE PR Me HT 3 ; WIEN 4 Få J LÅ V JAG 3 - i FÖRR AGERA 3 a AE rg SR : i i PA rg ON ER ; la bu NSP : AE ha SR ade, 5 ; SA ar RS K ES AN "ptlurenantkaert Can Oo. Slet NHIELM Når gifvit vid handen följande. låtta £å ått at fortplanta . pie vi anden -påron. Jag harlåtit plöja, täger hån,brukad åker, på det få åttet, ar en plog-fi ar - res RE utät BET SR te 8 . vå Få a fort / rens KORA Iverhöljes Inc FÖR h edt te fares med plög: ning, fårtning och fårornas i igen- ftjållpning, å pf fidor om: den förfta fåren, til defs hela åkeren å år. -plögd, ch med jord- påron fullfatt: hvilket £ år få fort, fom,.en vanlig plög- ning, få at mån kan fåledes tilteda och befatta helt tunneland på famma tid, fom det: kan P djas. Detta fö ärter hat Kåltadr mig Hag mindre möda . kn fr a ön RANE 1 et | Ra : PRE KT Å Å NE (SSR ; fa Ka ANTA Er VN (2) Å fr d ; TN ån c vc | vanliga 2 erkfingen Jä jargit SER amve ak mera «ak Cu [ FK nl om bike KANNA = äv Cihdidus Sv ÅR " här ianledning af et flags papper, fom" brukas i England, IS ej låtteligen Sem eld eller NK JE k brinner, : kt, huru fådant pap | i ra ÖR år(killig a behof, a va ärlig en ar der uti förvara krut.. "Och emedan ho nom var o- bekant; "huru detta papper tilredes iFås nd,bar = | han enom egna förfök funnit; at det kan. dkemc ; orå Nas Alumen. Crudum,. fom ttötes fint, oct med tredelar RENSAS lindrig eld utien; 'kop-. | par-panna, up låfes. apperet. drages tvånne, gån= er genom etta (öka ade vattnet, medan det år höst. oki RÖR fedån. på et ra vik | Beg FR vv 3 FÅ Ä Vä SÅR , E : JAS => (LR vu LR sr | remsa on Pm od. ( 4 vä I d LI NAR h. (Åh HÅ Jo, a uti Kanal > demiens ERE eg sen i iu Får Nå j NA Jun, , år 7500: nod | ära NOR 180 mv NN | SE å UTONS för blarit på Ebb och Flod 4 jä. PEHR WARGENTINE. s Rv 81 i Rön angående" Haris och dels få. 'v VR TE | ökens: tilvedning: af ALEXANDER FUNCK. o 4 a ;. Be krifning öfver "Kråklinge Socken i Neri- SE — oket, i arledning af den förefkrift, fora är ad ; TC girven i z Kongl, Vet. Acad, Handlingar för ÅR sd BMA PIA G.HeDIn KK. 109 s Utdrag Af MAKER Bea MD. ed £I0 Bref fil IHert”Archiåtern. Bick 5 skrifvit > "40 "4 Marfeille d.v8, 'Maji”. derra "är äv, angående 0036 2 Ad af: koda or om Er fren. iz 143. Karl PP, rd i S förl ln dk ma SO a 5 Befkrifa Bing på td an irkvårdiga Sjukdomar, .. TR ingifven til Kongl. oll, oll, Medic. af JOHAN. cs RR WESTMAN Kö vi och Pros. 2 4 vincial Medicus. ef va ge 147 eva 8 Bör fansg Ork ande anar RR SA KÖRS RS j Age u 5 ROLAN DE R; ” Jai 4. Urdrag åf a é ma. FR Dag-bok > vt; in Å 156 SFSR SSP PS +. nn 2 ASK | är | Cr & j R lb k sa 2 Fr jÅ he ye 0 Fh ob SAN DNR RA RR RAD Ar Å C Sd fo FM er Mo ö | X SM k 4 KR lr byka + ÅS Kr je. i Nr N KÖ MR - sä [ I 2 i | pl LÅ 4 LARSA v t ; ; Lu 0 6 il Sr ÄRA Fd 0 fö & Van ( HM REGN DEE HDL MIL a Rn Be I dl KN AIG RO RR grn VE VANA vd TA AR —— KOD ADS å AN d - —- RA tr. KERPNESRERRESNEAAESER FAR AE så pe - SN j » : - 1 I Ne i / sx l ee : AK 5 = d ee d 4 ee a Sr ' - h Ä kt "| I - : j ' TR LEE + / ' i R Me | ; Få M a i 2 . - / i - id . - Zz ' ee d ud $ | ! | 3 LEN | : - N i i - GC a / - >= i FD - = ÅA No | É 4 / fa | / | | - ED [8 vc sn | , 4 - V / ARR - Ra | 5 | z ee = « | | . | im MU BYN Re a 2 age NE Koneut. SVENSKA VETENSKAPSÅ 0 ACADEMIENS 00 s HANDLINGAR Coco FÖR MåNADERNA | | | Jutivs, AvGcusTus och SEPTEMBER) SA ALIS re SÅ ” RR VESES: a; i ag de os IHER RE 000 en FREDRICH PALMQVIST, ANMÄRKNINGAR i 2 nyttan af ärliga Förteknia ÅAR. 5 på födda och döda i: et Land. t et börgeligt famhålles förnåmfta yrka beftår 1 myckenheten af goda och trefs (ge medborgare , år en | Sats, fom nu mera a X Nä i i > för at fylla den, utmårglat fina fkatt-dragare och ; så SKON Tu RAN | N SVAN Ua . y OEM TAR ANSE ORSA LR HEINE TNRNDE. ORARS (FR f e || NN - EVE (Tk HSE RR RN VG é rå I ; Å KV NU alg SAR Ch CERT SSG s 1 z 2 i & k | Fr + Bakom SR Ve AL Oo + ÖR SR 0 OO Y F ; CSE SMET e FAR VU ÖR AR Sr RNE RSA -åR d Sån - 4 h | å Pr and ER YE Nan SIS R 162 1754. Jul. Aug. Septemb. == k - AE I vi De Å och 0 ONE 4 ; . Ts 1. 21 e ) : 2 (JM - | han ET RENA Å ;) Vy FY NR 1 y ed i 4 2 L i nåftan af ingen drages i tvifvelsmål. Om någre fordom fatt fin heder i vidtbegrepna Lånder, och för deras utvidgande tömt dem af'invånare, famt ådelag:t både fina och andras: Oo m någre Jens daft förtröftat på en rik Skatt = Kammare, och lagt hinder i vågen för deras förökelfe >; få har dock förfarenhet och en fundare Stats-Konft ånd- teligen hunnit ötvertyga de flåfta i våra tider, at en talrik, lydig och vålmående menighet gifver "enförfigtigRegeringden varaktigafte ftyrka ochde ' påliteligafte utvågar vid förefallande tilfållen. (4) Kloke Regenter vårda fig derföre altid om fina Underfåtares tilvåxt både i antal och förmö- genheét , famt hålla det förra för et hielpe- medel til det fenare: Ty ehuruvål förmögenheten gif- ver ftor och ofelbar anledning til antaléts förme- ring >; få år dock onekeligt ; at Landt-bruk, Slögder, Handel och alla Nåringar , fom fkola föda folk-hopen och fkaffa vålmåga , drifvas defto lyckligare , ju flera arbetande hånder åro at tilga, men vantrifvas i folk-brift,hvareft både det allman- na och enfkilde Perfoner hafva fvårt at komma fig före. Et vift Land i Europa, fom med två millioner invånare var fattigt och knapt 'hant föda dem, men med $ til 6 millioner har öfverfléd på egen fpanmål och all nödtorft, år et bekant och öfver- tygande vedermåle, at en myckenhet af idoga inr - vånare finner långt båttre utkomft uti'et ej alt för ”.ufelt Land) "ån et litet antal oc NN er « Tanledning håraf, år det et af de angelågna- dte flycken , fom fyflelfåtta en Regerings om- ET te 6 BRAST forg, i en TN MSS VR NERON RSS NOEN TRI ET SR ORT ORA MEAN ny RITA Nor äp p & (a) Se Herr Profeflor BrrRcus Politifka Arithmetica, a - BE Br EE da KRA e a DR RA RE BSS nar ER ön AJ RA Avg iseprane JG å änn ix fands flyrka och fvaga i i dets mig och at. -undanrödja de hinder, fom finnas 2 ro. mångahanda art , och fordra tftörfta cfamhet och omtanka. F "ågnaden at deg s. vifa anftalter lyckats. ; årsock en af de ligafte. belöningar en Öfverhet åfkar för fin öda. Han vill derföre gerna utforfka ,. huru r Klack menigheten år : huruvida den. tilväxer gång til nödtorttig bår gning för alla: om antalet ar idkare för hvarje nåring fvarar emot fielfva nå- fTingens nådvåndighet och nytta: Fehn håndelfe , huru de orfaker måga håfvas , fom vål- ha allmånbetens vantrefnad Sadane underråttelfer > åro, oumgångelige uti de vigtigafte rådplågnin- - gar, och gifva mycken uplyfning och anledning i "Hishölls - - Kammar - och Förfvars- verkets ; förbåttring. = Art komma til deffa kunfkaper > vifte man i de åldre tider ej någon genare våg, ån at då och då låta råkna folket, hvilket var en vidlyftig för- | råttning , och Sädgek otilråckelig at uptåcka de $ fanningar, fom förnåmligatt borde fökas ; ty man nögde fig gemenligen med hufvud -Tfumnman af alle flridbare Mån, dåicke aHenaft hela det ena - Könet blef förbi ångit, utan ock all ungdom och de ålderftegne det andra, fom dock ej fordra - mindre omvårdnad. De Romare voro nåftan de - endafte, fom gingo hår med nogare tilvåga. Get > hom deras Cenfas , fom för råttades hvart Femte år och frundom oftare , århöllo de icke allenaft | Fe VIEN på fina med- Forge af bågge uV ; od 2 so kö - | gen för folkets tiltagande i myckenhet, : endaft beftå i förtr yck och tattigdom, och förkofrar fig, och huru vida alleftådes å ärta. i j ör én och We alla städ FaR då boda” - - RA ee en EE Sch rar FRCP = oda orda Sr SR vs MANA BA RE Ar IR drogo antalet af alt flridbart Manfkap ; re rd tilförlitelig underråttelfe om hvars och ens för- mögenhet i löft och fatt, famt om hvars och ens handtering och upförande. Vane vid demna för- fattning , öfvertygade om des nytta och upmun-- 7 trade af den förmon och heder dem vedertörs , fom egde många barn eller eljeft förkofrat fig, RER PS hvilke, om de ”elj eft pröfvades fkickelige, hade företräde för OR til heders- beftållningar: gior= ; de ingen någon fvårighet, at på Ed upgifva för Cenforerne all fin tilhörighet. Men emedan de fom blifvit döde, famt deras ålder och fjukdom - ej efterfrågades, måtte de likvål umbåra åtfkilliga | nödiga efterråttelfer, hvartil de nu brukeliga För- tekningar på födda och dåda, famr på vigda Frida ne- lag, vä gifva anledning. | De fom förft började" TÅ ön FE namn, hvilka uti hvar och en Kyrko - - förfamling årligen blifvit döpte och begrafne, fynas ej haf- vå haft dermed fa tftor afligt, eller feltve vetat, at det kunde tjåna til få mycket > fom det feder= ' mera verkeligen funnits. JoHN GRAUNT (b) och WILLIAM PETTY (ec), tvånne Ängelfke Rid= ders- Mån, voro de förfte, fom emot flutet af nåftledne åra-hundrade, vid jämförandet. af flika. mång-åriga tör tekningar, fom varit håline i Lon- don , Dublin famt nigra få andra orter , blefvo varfe och vifade, huru ftor och ovåntad uplyf- ning der utur kunde håmtas > om folkrikhetens ; å . Y C b) Se des 200 and Political JJersasiots om the ; | Bills of Mortality of London , tryckte förfla gängen, år 1602. (c) Uti des E(fays' ig Poltical Aritbme= = HER, Re 1691. Sa Jul. Aug. Septemb.. | 265 - och h tila ande uti. ima orter, jämte orfa= > Ane ler til; De ftunno ock deruti mårkeliga £3 en belynnerlig Guds förlyn och undrans- dningi, vid månnifko-flägtets fortplant« Gl: vidmagthållande. ”Kongliga Ängellka (kaps - Societeren anfåg då deffa Förteknin- med GrRaAunrs förfta der öfver gjorda an- irkningar, för få nyttige och NEN at hon Sd dde fig med fkål kunna kalla dem den allmänna .Hushållningens. ABCD. (d) - Samma Societet for ifrån den. tiden fort, at famla flika förtek- ningar ifrån alla orter ,. hvilka ock då började hållas allmånnare och med ftörre flit, både i Kn land och andra Riken. Då de cn ene nåftan ej oftare rådtrågades, ån når någon ville veta fin ål- "der och födeife- dag, infordras de nu årligen at | Regeringarna, och nyttjas uti de vigtigatte! Stats- uträkningar. . Naturkunnige,. "Mathematici och - Medici hafva deruti funnit både nöjfamma och | nyttiga åmnen för fin upmårkfamhet , och fielfve | Theologi hafva fått anledning til grundeliga fvar och förklaringar öfver åt(killiga mörka eller tvi- ; figa ftållen uti Biblifka Hiftorien, Nåf GRrRAUNTsS och PETTYS föriiter, förs äjäna i fynnerhet följande at nåmnas ibland de . många, fom af handlat detta Ämne. HALLEYS ; anmärkningar öfver Förtekningarna i Staden Bref- Mau i SchlefGen (e): KERSEBOOMS, i: Holland ' och W eftfriestand FR SUSsMILCHS, i 'äcfkillis ; - a a ng og as Så : ADA ns + ( PT Philok Transaét, för Januarii Månad + år 16834 ln N:o fö oe Phil, Trans. för Fan. Mizrad, MEN är 1003, Nid 106, > (f) Verhanadeling tot en «00 proeve, om te weeten de probable menigte des Volks SE in de Provintie van FiNligua en We ke yr | | + nå | .- a PARCIEUX, Ledamot af Kongl. Franfka Vetens - 4 ö FA ud 4 ig Å ä 4 bad (G') An - ÅS 61] - 4 ue] 3 -- ej LR & Dö fon el — Om et Mm = - 2 7 + tre MR PR FS NINE SAR (ARA RA BER SKE ftor, födas ock det ena året ej juft lika manga fom- BÖN fa SAN), a a är - N xx m 67 å dns. i akt, 2 sögkt medeligirien fde födda för några år "a jämföres med et tigt antal för lika många år, på en an- nan eller på famma ort för en annan tid; få tycke et ej kunna fela, at ju deffa orters förlöls ; lånde i folkriket på de tiderna i i det nårmatteder- igenom fkal utrönas, Om vid början af förra Se- culo. I London föddes årligen vid pafs 6000 barn: on kring år. 1676 efter 17 "203 18 til 190003 få å år ju Fat fannolikt, it Orta dfens. Invånare: på 120 år Ökat ig til et tre- di dubbelt antal. HÖRT I Paris å äro på defla fifta åren tödde altid öfver 21000 (773 i London > 150003 | i Am fterdam, 7000 öd Wien, 0007 + Köpen- ; hamn; 126003. och 1 Stockholm, In emot 2300: barn. årligen 3 3 månne icke Invånarenas antal uti deffa Ståder då år ungef årligen ; i famma förhållan- de? 1 Berlin töc ; aldrig öfver 2500; men emellan åren 1733 och 17403 aldrig under 3300: hoå år, fom icke itraxt deraf a huru vackert Invånarenas antal, ge-, nom. "Slögders upkomtt, flygtiga Religions - för- vanters. emottagande och andra omftåndigheter , spå kärt tid tilvuxit ? ? Det går vål icke an, at efter denna mått - -flåck miåra Ståders förmögen» ”Äerj och rörelHe 3; /ty om Paris år manftarkare ån ftriikande at nåftan tredje delen af barnen fom födas i London, och: icke åro af Ängelka Kyr- : kan; ER Ores pr förtekningarna (£9) få ge Sh , IG Na JT Ng 5 Se falouins FH älg om Epidemifka Sidorna JR AN | Paris, fom årligen införes! iKongl. Franfka Vet. Acad, EN ( Merhölror. T £ Philof. Trans, N.0 459. a LJ 312000: men åren nåft före och don: (hvilket dock Ängelsmånnerne neka, des emellan åren 171 1 och 171 oo TAN ge dock icke, at der dri ftarkare handel; nads - artens olikhet uti fårfkilda Ståd ket lidit. På Lands-bygden kunna göras ånnu fäkrare ligen, hvad långvarigt krig eller frid, fmittol ma fjukdomar och dyr tid kunna utråtta.' RS hallne har i Riket ; lågga det nogfamt å daga; men jag vill allenaft nåmna et mårkvårdigt ve- e ; a EN RA Se EE IE Vd an SS je e 3 dermåle, huru mycket mifsvåxt och hungers nöd ams Allg I deaf Academien famlade förtekningar, fom varit år hinderlig för menighetens tilvåxt. Uv Råneå Socken i Wefterbotten, hvareft de nåftföregående och följande åren altid döptes öfver 730 barn, . kommo på de ftora mifsvåxt-åren 1696 , allenatt | 14, och är 1697, 9 barn til verlden. . Uti en annan Socken, hvareft år 1695 blifvit. döpte j es barn, föddes, år 1696, 143 men år 1697 alde ingen, Kan flörre fkål begåras til Magaziners ' nödvändighet i fådana orter? Förtekningarna på barnen utmårka ej mindre tydeligen, huru vida hvarje Lands - ort år få upodlad , fom den i anfe- ende til des belågenhet, vidd och frucktbarhet borde och kunde vara. . Om uti et af de mindre bland våra Sådra Landfkaper årligen födas dub- belt flerabarn , ån uti fex tilfammans tagne af de Nors / a a 55 - VENSSONERL OR Ae a omliga - peel allla och åndock ej år öfve föd 0å folk uti det förfta; månne icke der "tomhet en bör föreftålla fig uti de a > $ kun: a upvåcka upmårkfamhet? > Det kommer mycket an på cildtånder i et Tånd: huru invånarenas antal (nålt ökar fig. Der mindre tilfållen gifvas til nåring , år ej underligt, om af en lika ftor folk - hop årligen födes et min- dre antal barn, ån der utkomftten år låttare. Det går likvål ej f å mycket ojämnt til. Sedan HaAL- LEY af deras antal och ålder, fom årligen dödt i XT refflau, på et fått, fom långre fram fkal förkla» Rv utråknat ungefärliga myckenheten af den tadfens i invånare , fmå och ftore; blet han varfe, at der voro 27 gängor flera månnifkior, ån barn. innom et år födde, SimPson hari Ängland funnit 26 (1); men KerseBoomi Holland och Wefttfries- land 35 månnifkior för hvart barn, fomder årligen fö- AHES Vivilje afnågrafmå proftilfe, huru detta för- håller fig hår i Sverige... Uti Waffenda Förfam- RR + file: md Kahn. voro, ar. Mar vid gr NG funnos der 8 ler 29 Fen a tår AR barn. Uti Perno Socken i Finland, lefde,år 1750, 4286 månnifkior och ibland dem 126 barn, yngre | än et år (2): barnens antal förhölt fig derföre der / til hela: .menighetens, fåfom I til 34. Men eme- dan der å år troligt, at fomlige af barnen, fom detå aret voro födde, redan fl når sjöng i bd FU Se Bia Rö fänkde. CE 30 pag. 195. (m) Koungl: 2 > Vet. Acad. Handl. för 04. Nov, Dec. år ig: Sö Få (8) K. Vet. Acad. Handl. för Oc. RTR der komma til verlden, då förhåll andet finnas £ nu något öfver 800 månnifkor >; rd fårdåra Sören 150 bid VoRWåret blifver I få å- it d fom Ir til 20: IR Kräklinge Socken i Nerike, där vara 85o: efter medium af de sitta; åren: födas der.” 31 barn årligen (0;3 följaktellasn.å år förhållandet der fåfom 1 til 273. Herr Erviuvs flöt af förtek= ningarna i Fahr Stad, at 29 Perfoner jänade der: . ? SfoDetta alt inftåmmer skädlekgan: Hol med råknas för HvArt Darfo.uno veV OA RER SAR C= RNE hvart annat, och vifar, atv om antalet af.de årlia 3 gen födde multipliceras med 29, kal man idet 3 nårmafte finna antalet af alla i invånarena med unge I Deraf tyckes komma; at KERSEBOOM i IE Ner ikaa I huru detta förhåller figi hvar; je Lan sa rt 0 - hd KR. Ve et. A cad. Haudl. I för ( Maj. 4 ut. ; och gamie. - Befynnerligen lårer det på Lands= d bygden och i fmå Ståder ej flå mycker ekt Men uti flora Ståder, i fynner het der Håf hålles, hvar- eft uti förnåme och förmögne Hus. en myckenhet ogifte betjänter underhållas , famt minge Handt> varks Lårlingar och annat folk lefva oförmålte 3 lårer vara mera folk i proportion emot barnen. hvareft mer ån bålften af hela folk - ho en OR i "> Ståder ; funnit allenaft et barn för hvar 3f:te j månnilfka. Men at i London fkulle falla dr et för hvar fo:de , fåfom det tages. för af iordr, i jag ver ej på hvad grund, uti et tryckt bl ad jag nyligen fått derifrån, fom innehålls er förtekning på alla der i Staden födde, döde och lefvande för hvart år, ifrån 1701 til ch med 17523 det fynes. vara för litet tilragit. Det år likvål nyttige a -- ja z + . - AX Å Si EERO benstaneåd varande är. m | Aug. bend. Å vr år! / fd "Öm det å ena a fidan ta, det menigheten år talrik, | OR råknas för hvart barn; t id kr RE behageligt « at råna, det r långfamt tilvåxer. NE Hione - lagen å åro aMloftädes FLER ivålli- gnade med lifsfrukt , ”hårrörer ej endaft och kan hånda aldrig. ar. Climar och Phylilka -omftån- dig h utan mått af Oeconomifka tilftåndet och Pori författningar a 11 GR kunna ändras. fn Ullef tådes gifvas någre mycket frucktfamme, och många mindre, eller ock aldeles ofrucktlamme, Dock vifar fig fnart fkilnaden i allmänhet , når MM nga par folk , och fumman af alla deras barn Ö jämföras på olika orter och tider. Efter DER: HAMS anmårkning ($), vanka på förhligk Orter Ängland fex arfvingar af hvart Hjoné -lag > nr Ver hufvud råknade ; på fomliga orter $ ; men . merendels allenaft 4. Sussmir.cu har i Tyfkland fått ymfom 3.och 4 barn af hvart Brudepar, un- a lantagande de Franfyfka Colonierna i Preuffen, hvareft tvånne Äktenikap merendels framalftra åt: minftone 9 bårn, Våre Forn -ålfkare hafva ofta — giordt mycket våfende af Svenika Folkets fruckt- famhet. ” Låt ofs derföre fe, få mycket de få för- -Å ekningar tillåta , hvaraf Atademien hit tils tått > om vi nt för tiden hafve at fågna ofs af nå- ; är AEA pr | on förmon i detta mål. I Waffenda Socken hatva P är år blitvit vigde 418 Brude- par, och döpte fr TOT, åkta barn: få at der hinner det knapt til 4 barn af hvar Hjone- lag. I Kråklinge Socken hafva je 3p för på JR är Sören II ; 9 barn, då vå | | det äet föga bEläplr mer ån 3 arfvingar på | tenfkap : och det på de 25 förfta åren nåttan lil fom de 25 Gilla: Enligt den Tabell Herr ScHiss + LER utpifvit (4) på födde, döde och vigde d en Jerfö Socken i Hålfingland, årojder på 43.års tid vigde 699 par, och döpte 2226 barn, hvar ibland - någre torde hafva ivarit oåkta: altfå vanka ej el" ler der ofta mer ån, 3 barn af hvart Sån - F Rin i Calmare Stift har, enligt en af Herr Macifter STRICKER utur. Kyrko- boken utdra= ] gen "och til Academien inlemnad förrekning AN Ppå25. ar haft. 372 bröllop och juftfyra Snar cd SADE d åka barndop. Näår vi nu befinne, at ninlogk oden ; om icke emot hålften af alla dem; fom fådas, då bårt , inran de hunnit til 18 års ålder, fåfom hår nåft fkal vifas; år lått ar fe, det folk- - hopen, u- tan fynnerlig upmuntran och anftalt, ej firdeles fort kan tilvåxa , och at den fösmimn de Romare tillade de Föräldrar , fom kunde upvifa tre full-- våxta barn , Jus trium liberorum. , hår ed RHS tilfalla rått många af Allmogen. = ov Men Förtekningarne gifva agledajde äg 2 RA nyttiga anmärkningar, art dö ej. få rum ä en gang, utan OEI afdelas uti flera fort- [SR OS MRFS SE SR rna en at äg PEHR WARGENTIN! 4 | förp Age LR | SN vg | ; NG | : SE . j | / : | I er | | EA fe UR I a ör RER | 4 - $ vw y- 23 j 4 g hd j / v jÅ 7 Nn é ; ; . NG -v a i; pe ” STAN IRS SL 4 ; Rp REN ARGa, I | ur d 4 Pos Å ( ' 5 ve SR NR INCA Bod | - | | . | ; / ; N ” ” äg ” | ( | | |; på Å 3 : | q ( A | fé VA dd fe V, av ONA KEN | | FOR RER RN IA ; | (9) Des Hålfinga Hushållning, = ov S rRÖMER , dets afBe BEncT F FÖRGL 7 « EI SÖN ae ; RATAR K Barometerns förta och 'Aringa högd i hvar MV lånad. PSA Jan. d. 40. kl. 81 f.m. år NY 50. gr. r. mulit. FR - a 8. £.m.24.75.WSW.2. mul.ochinö, ebr. 8 ff 2: OT rel fr f m.24. nn Sw. H -mulit och -(fnåglopp. > Ri 25.83. NO. klart 9 EMm2462. NOT fnöglopp. nd 25. ed 00 2.aldeles klart, NS rokkårn ib NA SS. 2» klart. =25e.m,25.87. NtO. 23 aldelesklart. 1. £MN24.87. ISO Isråga «e.M.25.32. NO: 4. klart. f.m:24.86. SW. 2. rågnaktigt. SKRIN N.T mul. 4-0 MRS SSW. 1. rågnaktigt. 7; f.m. 25 83, NO. z.aldeles klart, 270:m:24.09-1 OtSi 25. ftrö-moln.; fl 125e0.0025.50, OL 1 2. klart. 3. 6; fm. 24. 67: SW. 2. -mulit och Ra Ne RE dr dimbogt. ss 61 f.m. 26. Aj Ol a frrömulit. AN f.m. båd 68. SO. 2. mu; och fnö. SEA | Är og Nov. Så FÖRRA IRL MV ANN Se Nov daBklo £ m, un Tybaa NW ER Pkrg SM a SK & £ m.24.65. RA hörden dekan året. ST RR KÖN Stör fta ändringen RR RR SERA LG bol Thermometerns minfla och ttörfta bögå i | hvar Månad; — - KR Nn va Jan. dogvid. f. es m—t$b NW. 7. kare. ” TKA : LD, fänrtöspr SÖT mulen Febr. 102 Mar fm.— 3 NW. debin | 19:07 FOR RON ch yrfnd. AO ökad: ve oo 65f.m.— 2 NV Fa RE EA a CR FORE m. +12. / 50. I. - moln vid fock FS AR FN RR (rizon ten. Ar, frn. få fr Id NW. klen CR UR BN JEN Kjör /oroftråmuli ön Maji. 2708 3E sfim.+ 23: NW. 1. kliar > un ROR RE MFF WEW TIER 0 Je 9 Br Fes 6 VE ER klart. 175085 EM 2f0 SO a Höra KA Julrz. "35.482 femte nd IANA La LS a FN +27. ONO, rn ftrömulita2 dugg, Lea > f. m.+ 2. W. s6 aldeles klart. AE ns egt. SEN 0 SSO. . ftrömulit. Sept.. 6 2 6. - m + 10 WiN. 3, . måfted. å irt IE ERT UL TA Ta +16.. N 0. 2 HR from. / ; X nå + = 2 LS LJ | - - [| vi id ör SWAN NK diagarna” af va 26 5 och s ” i : ff WS . klart. - ud j Fd rågn. X el el muliv. f n den I 10 of. Fr RN RE RAR ettan den 16 Julii då häkte Tr. Ö fver fryspun&en. LR sen 58: Br 4 yr id - + betyder öfver fryspun&en, CER — under den famma.. é [Ng 4 ra Vv « J | i »& » sär J al. Aub. fnögade något då och då, midt i AS envar upps hålls - våder , faft ftråndigt' mulit; men vid furee kom anfenligt mycken Ing. Kölden var hela denna månad få beftåndig at ej mer ån d. 15 och ; | sd något litet töade ; dock var hon mycket: lin» drig , om allenaft d. $ undantages, då Thermo= metern ftod 153 gr. under fryspunéten, - oerspe 4 gång frormvåder.. N ordanväder' har blaft 1 dag? Waftan 15: Sunnan 13: Öftan, 13 Emillan N. och W., 2: W. och S. om: tech ORD: och | N. f dagar > en föremiddag aldeles lugnt. Na SR Februarias. SNRA Da Månaden var. ganfka ohbielig,. i d. fråge 8, 9, 10 och 11, Var det rått kalt; men 1 fynnerhet d. 10, då kölden var den tftrån= gate, fom någonfin hår. blifvit obferverad. TI bör- an. var lugnt våder och I jämn Vinter; + men efter d. 11 begynte det blifva dimbogt , ftorm, yrvås der, rågn, ifbark , froft, fnö- glop och. klart. våder , få (3 blandadt om. byark annat, at ftörre delen frundom på en dag inföll. - Intet norriken obfers verades i denna månaden, åtg: merendels var, mus. len om nåtterna, 'Nordanvåder har blåf MG 4 dag: Wiftan ingen : Sunnan 2: Öftan 23: imellan Nordan och W. 4: Wo och S. si Scoch Os 4: O. och N, Bred | Martius. ; Början , åedas månad var patilka öckeraste tig och mulen, famt - gaf någon inö; dock hafva någre nätter varit klare, då norrfk en blifvit fedde, i fynnerhet vilade fig et. d. 6, fom ftråckte fig öfver hela himmelen och. varade. nåftan hela . | nats | tt : | i | 1 ; j natten, ri då; ät var. FORSRR äl och ftiila "våders; men: federmera var böltedels ftorm ånda til: den 27 ochi fynnerhet ÖURACAD, LILLA 23 och 20 "Den 22 var et åfven fådant norriken, Ör Eljeft var våderleken oftadig, i fyns rerhet fedan d. Ul: fåat fnö , klart våder och rågn, > fom tidaft omvåxlade ; Slen tillika få blidt och varmt, at Thermometern alt fedan d. & in- ven gång varit under frys-punéten, om allenaft ED FR undantages.. Nordanvåder har blåft 2: Wå-" flan 1: "Sunnan rat Öfkan 2: Emellan N, och W.4: W. och 3, 32: SORG RET Ooh N. + Hagar Tr Ar FR I AN KEN åsika månaden i början ej hade" få år vågtes vackert utfeende,; utan var våt och töcken- aktig ; blet han likvål ganfka rik på klara dagar; ty alt ifrån dög tild. 23var nåftan fråndigt klar himmel, och ehuru det efter den 23 alt til mas nadens dut rågnade nog, i fynnerhet d. 2f, voro likvål deribland d. :25, 27 och 28 aldeles klare. "Dir Sgl fär245 25 och 27 var frårk blåft och form; våderleken var eljeft hela månaden få blid; at knapt någon froftnatt orcadt de fpåda våxterna. N ordanvåder blåtfte 3 dagar: Wåftan 1: Sunnan 2: Öftan tt: Emellan N7 och W-.1t dagar: Wi lung gr 14 S. och O: 2:00: och N- 9: jag Majas. In du for u; 28 rågnade det ala å gåns . 7 bår, ; men var merendels antingen klart våder, eller ftundom fröémulit: Början af månaden något 2 mulen och rågnaktig 3 men flutet ånnu mera och at OM M SR tälr ; Syn ANN ide LST Sr SOV NR att Slag TS GR SRJ VUNNET a Så d rod 5 | a NGN RIE RR EAT RE 128 vga Jul. Aug. tillika töckenaktigt. oo Våderleken var blid hela månaden, fåat ingen froftnatt hafver gjordt någon: olågenhet; men den ftarka blåften, fom alt ifrån den 9 tild.. 24 nåftan fråndigt bullrat, var ej får- zs deles behagelig. . Nordanvåder blåfte 13: Wiå- > flan ingen dag. . Sunnan 3». Wftan 2: Emellan N. och Wi 552 W oochS fsrorockO: 4: ÖV och N. Iosdagat 1 okyrfö kk RR SM Junius. RR NN > Alt til d. 14.i denna månad var kl om d. 1o undantages, då det rågnade ; men til- lika rått håftigt frormvåder , i fynnerBet.d,.'$, 0,4 Hg, d ochi. — Efterden a4 faktade vinden lig, I då himmelen blef merendels mulen, och gaf fom tidaft ömniga rågnfkurar; dock hördes dervid föga tordön. -Nordanvåder blåfte 3 dagar: Wåftan . "ingen: Sunnan TT.” QOftan 35: emellan N-toch ? WS IWöch8.6:”S: och Os? : OTID | SA Julius. | dn kd oo cHela denna månaden var ganfka mulén och rågnaktig , om jag tager undan två eller högft 3 dagar , . fom varit någorlunda klare, i fynnerhet. | rågnade håftigt natten emellan d: 4 och 53. då det ” tillika var et mycket ftarkt åfkedunder, famt d. 15.22 och 25. Winden var mycket foglig, få at den ej mer ån den 30 gick öfver två grader, Oaktadt, himmelen var få mycket öfvertåkt med moln, har likvål luften hela månaden varit tåme- lig varm och qvalmig. Nordanvåder blåfte 3: dagar: Wåftan 13: Sunnan fs: Öftan 33: emellan N. och W., 33: W, ock 5,7: 5. ochO ida k DD, I ; och N. 4 dagar. a ERA ägs Re 3 FASER RANE ; Ångu- i ER a. st - re X [| é fe i 5 C as SÅN r N | Y IR ; 4 vå s / N SUNE 0 i flra . i N | (LER RSA GR € mb (= 70 = räfs va A - HM ug. ep 4 eC | ; Ve Py I 9 - 2 vn ÅSA LAR Kr Pg ER RU KG 4 DG Ae SR Er Öl TEN Ä rn MOSE ST LANGE UME og SISTA 4 v M = ROK aa AT Mel + gi VY W. sissi ERA S. och O. 63 må O. och N. EADEPPEMDEN el RRD > En mycket blid våderlek varade hela denna månaden igenom ,; fa at han i beftåndig vårma föga gifvit de föregående efter, och var ingen enda -froftnatt. Emot vanligheten var ock vinden fog- He, a at Ingen g'08> utom d. 30 varit ftark - blåft. Ehuru höftvåtan tåmmeligen vi fig, har, hikvål ända ifrån d. 13 til d. 25 varit fråndigt upps ; hålls - våder, och flundom rått klara daoar. DD. 11 och 15 obferverades rått ftarka norrfken , och « d.16 et fvagares. D. 3 rågnade det med NWlii d. 73. 8 och 9 med SO: d; 10 med S: d. 13 med oSW: d. 25 med OtN: d. 27 med StW: d. 28 med SW id. 29 med ONO: d. 30 med NNO. >" Nordanvåder ingen Re ol Wiåltan 25: Sön. V äv y nan gt | TRE 3 4 NN 0 Mä FEST I AGT fer AAGE Mira NRA nå lr RS La AN RN MA Yr FEN ib ” I ' NI Ga SAM BEN RE TU SUR NS ij h + ä i HETA (VE ENE Ng NEG ; ; bre 4, MJ 2 a | för 2 yn 7 Nn I I SE | ” N Sä SO | v j Å r 280 1754. Jul Aug. Septemb. nan 4: Ofta: T5V FaaélanN socka WwId "och S:6:55::ochO79:070cKh NIF 7 7 vt) CL eReNa fa Var ovanligt torr; emedan alt ifrån d. 11 til d. 27. ingen gång var nederbörd ', Undantagen d. / 23,då några fnö-dofter kommo ned. I början kom - vål rågn , "men ej fårdeles ömnigt och de fifta dagarna fnö; nemligen rågn d. 6 och 8 för S. d. för SO: '”d. 9 för. W. och d.- 11 för NWhig, I vind: Snö. föll d, 27 för NW =30förISD,6cCK3 d. 31 för NNW. På norrfken har denna månad varit ganfka rik, nemligen d, 11, 12.16, 17, 197 ”22723.26 och 283 men i lyngerhet derva de d. 17 och 19 varit rått frarka och smårkvårdige. Den 12 blef det förft: få kalt; at IT hermömetern,. gick under fryspuntten , hvilken likvål federmera måft var öfver fryspuntten , och aldrig mer ån 6 gr. under fryspunéten , förutan d. 29, då han gick ner til 1f grader. Nordanvåder ingen dag; Wåttan 4: Sunnan +: Öftan 3: lungt 1: emellan | 2 Noch Wiz: Wo ochS,4: 8 ochOR 6 RO. "och N.;2 dagar” S rate AR KR INET LVGOEPIGER da RR >Kölden fyntes med denna månad vilja blifva beftåndig > men varade icke långre än til d. ;, | hvarefter det blef få lindrig våderlek, at Ther- mometern , utom en half dag, ftåndigt var 4 å 5 2 f> grader öfver fryspuntten, ånda til d. 28, då ' han gick något litet under den famma. Emellan d. 5 och 15 var vål upphållsvåder; -men tillika få frark dimba och tökn, at då hon vid pafs kl. 8 om morgnarna föll neder, dröp det ömnigt af ÖR a hv TORRA tak, l tf vwETEEat HÅ KJ v MÅS fr gr IGN KA | | , VACKE INGE / Su NG VCE + É f SO Å j Å ” bal i) hj b I ch NÅ NANG ÄR Kö SK ME. ER 1754. Jul. Aug. Septemb. 181 SS NA ) så EN - 3 ; ke REST NNN STEEN | NEN tak, faftintet rågn kom. Norrtiken obferverades da NR sing.och 30, :; Den 1. 3 och 5 kom nå för SW och Wlig vind 3; d. 15, 18, 20, 223 23,25 rågnade det för. SO öck 550: d. 27 Mö glopp med Nordvåftlig vind. . Nördanvåder ins gen dag: Wiftan 2: Sunnan 3: Öftan ingen, Emellan N och W. 9: W: och 5.7: S.ochO, Ny i arv Östoch N. ingen dag ÅS nde ade ce rmber. EN Tuften var ej eller i denna månaden fårde- "des böll: dock var Thermometern ftåndigt under fryspun&en, undantagande d. 4, f- 275 23 och 29." D.6, 8, 11, 14, 15 och 27 var det tåmeli- gen ftarkt blåsvåder, hvaraf ej vankade få myc- ket i förra månaden, Rågn, Is-bark, yr-fnå och tjock dimma hafva fom oftaft våxlat om 3 få-at > ganfka tå dagar voro klare, Den 5 dugg-rågn Ära SWiie vind: ds fnå-glopp med NNO: d, 13 fnå med OSO: d. 14 och 15 yr-fnå med N.' od: 22 rågn och fnö-flafk med NO: d.'24"0och 20 fmölkat och isbark med Nod: -- tått rågn med StW: d. 30 yrinå med NW. Den 2, 3, 14 och 29 åro norriken obferverade. - Nordanvåder blaå- dte 2 dagar: W åftan 31: Sunnan 2: Öftan ingen - dag: Lungt 2: FE. mellan N. och W. fs: W. och S.:9:: S.och 0.1: O. och Nord. 6 dagar. = Här + | VING, C oh z ; C Å SM vr HIV: St M Ä KT bl FR PRE nl SON 5 J SSE KA fe TA i | ST RE GT | LEN ; t ( ; VN a | f INA Y 4 HR I M 3 Herr NER Pa £ i | Ve Å r NL NIME Sv Ha OR SAG LANE Sr RTR SAEV: 18 FRA RR bo 4 Y q KN de å SVA a A i PY ERE AN TG fa gr RN NE ; ; 7 Fr FÖRRA ; 7Å ON RN | ; CR [FAR N. BS RIGA: a LET EE JR ör CIA IT INN DT Om nyttiga växters planterande på = de Laäppfka Fjällen. stig », edan Mathematifka och PhyfGfka Vetenfka= per vunnit nårmare bekantfkap med våra. a F sLandsmån, hafv Ce vi med nöje fedt , huru: ki de prattilke Vetenfkaper , befynnerligen de, fom på något fatt röra Hushållningen, jämvål kom= . mit 1 anfeende, få at både högre ochilågré, lärde = » och .olårde ;. mu råka för, en heder 4 åt dermed -» göra förlök, och rikta dem med allahanda nya Rön. - "oc En punét vid hushållningen har långe legat | "mig på hjertat, lom jag ej fedt ånnu af någon. vara rörd; och fom jag icke långre kan upfkjuta at meddela Kongl. Vetenfkaps Academien och m- ne kåre Landsmån. «Den angar FJänLEN:, 200 > Deffa intaga en ftor del af Sverige, och ftråc-= ka fig ifran Wermland upåt Nord- Gapa RE böja fig fedan ned til hvita hafvet , til mer ån 150 mils långd och 8 til 10 mils bredd; Denna / ftora tract ligger fåfom en ödemark och nyttjas. til intet, utom det, at'någre få Lappar hår och dår om Sommar- tiden bera fina Renar emellan de med fnö betickta Bergs-toppar,. EE Ehuru yår hushållnings omforg fräckt fig is. från Scanör up til Torne, har der dock aldrig. / - Fn, > - gått få långt åfides, at den rördt Fjällen. Det > har fynts vara nåftan en omöjelighet, at der-vin- na någon upodling. De kårta fomrar, de kalla nåtter , den fkarpa jorden, det gleft och lågt då | CR LR fa xande stå. xande gråfet, hatva gjordt, at våre Landsmån fun- nit omöjeligheten at där få fåd ; famt otilråcke- ligheten af det hö der kunde famlas , hvilka tvån- ” > grunder varit allmänt antagne för de våfenteli- rafte och oumgångeligatte för alt landt-bruk. (DA jagg år 173243 förfla gången: kom up til Fjällen ; och få fnart fkogen flutades, famtde höge ber = fpitfar började titta öfver hvar annan : med fina hvita fnö-hutvor ; tycktes jag vara kom- men uti et helt främmande land, lika fom jag på några minuters tid blifvit förd ifrån Sverige uppå -Alpilka bergen. Ty jorden åndrade i ftörfta haft fin klåde- bonad , at jag, fom hade mig de Sven- fka örter helt vål bekante , fåg knapt en enda Svenfk våxt utiet Svenfkt Land, utan idel fråm- lingar och af mig aldrig tilförene fedde örter. Når jag fedan hunnit famla, befkrifva, aftekna och:hos andra Auétorer upföka deffa våxter, fant jag dem 'il ftörfta delen vara tilförene bekante, 1äfom allmänt 'våxande' på utlåndfke Alper och Fjäll i Sweitz, i Öfter-riket, i Sköttland och , Pi Pyreneifka bergen &c. få'at de måtta, fom våxa på utlåndfka Fjällen, finnas åfven på våra, och tvårt om. Det år märkvärdigt nog, at få vida ifrån hvarannan aflågfe orter, fkola, få fnart de komma til en vifs högd i luften, blifva fkal- ; Tötej fåtamnma jordmony lika fnög lika våxter. ov Detta år grunden til Oeconomiens förbätt: trande i våra Lappika Fjäll. Månge våxter kom- ma tort på åtfkilde orter, allenaft man kan med kontt fkaffa dem lika Climat, då' det ej kan vin- nas af nattiren. Skola våra F jällnågonfin blifva upodlade genom nyttiga våxter, måtte man dit Anföra fådana, tom fjelfmant våxa på andra Fjällar; / NF LR AG AS Sö AN rg bag RN AR -» Ä V F SR ; SKINKA + i FL v al TN v nå | 1754. våp. s > ay lika fom ogrås fortplantas ifelöd den ena akrekd til den andra, åtven få fker det ock med fjäll-ör= ter... Om de en. gång planteras uti någondera af våra Fjäll, fkola de förmodeligen NN fart utfprida fi fig tilde Öfrige.. ad Detta, har föranlåtit mig at genomgå ällar de N Audctorer ; fom fkrifvit om våxterna på de Euro= peilka F jallarna, utur hvilka jag utdragit alla dekl ras Örter, och jämfördt dem med hvarandra, då jag. mårkt , at 0 måilta Orter åro gemenfamme med alla Europeifka Fjäll. Dock åro någre, 1 fom. hafva långa frråckningar , hvilka bafva några e- gna våxter, fom icke blifvit fådde på andra långt derifrån aflågfne Fjäll, icke eller na enkla här "och dår liggande bergs - fjäll. IR | Denne förtekning på våxter, fom ej finnas an- norftådes ån på F jäll” i Europa, vore alt för vid= | lyftig at hår indraga, och kan hånda mindre nÖ- dig , emedan inge andre deraf kunde göra fig nytta, ån de, fom gjordt Botaniken til fit hufvud=- fludium : derföre tånker jag på et annat frålle an= föra dem. Utan jag vil allenaft nu föredraga några befynnerliga växter , fom med mycken. båtnad kunde planteras i våra Lappfka Fjäll; och der otvifvelaktigt fkulle fortkomma , famt gifva den omedelbaratte vinften , hvarigenom månge månnilkor kunde förtjäna fig födan , Toch et åde= liggande land göras fa ålen fom möjeligt Aa — RöDA GRANEN, Pinus (picea) foliis folitariis emarginatis; Spec. Plant. pag, 1001, våxer vildt på de högtta bergen i Sweitz, Swaben, Skott- land, Blås kände. hos ofs i Lappland lått plante- ; ras på fidorna af Fjällen ibland fkogen , der den SEEN och djupa fvart fördes S-—- at | a känd ERAN I & PAP h tg bergen , och RO flin eller: Sonchus Alpinus ömnogt våxer.. Detta Höna a trådet, fom utom "den befynnerliga nytta det hafyer til bråder och åtf(killiga verktyg i hushållningen, gifver.ock den allmänna Terpentin, Strasbourgs Terpentin kal- lad; hvar af få ftor "myckenhet årligen användes til nytta, få af handtverkare och åttkilliga vg R | 'de-idkare, fom af Apothekare til medicine. > KLÄRKE- TRåD, Pinus ( larix ) foliis fafåres latis obtufis.;Sp. Pl. Pag. 1001, våxer på Alperna Sweitz, Steiermark, Siberien och på Tidentin- fka bergen. Trådet blifver flört, fålom den ftörfta . frog men flåpper årligen fina miuka barr, hvil- ka fitta tilfammans fålom bårftar.. Des ved eller trå ruttnar ganfka fent och nåftantfenare ån nägot annat trå- Mag: ty det drager intet vatten ttt.lg och fpricker åcke i Salen; hvarföre knapt något annat år få tiånligt til alt fom fkal ftå under öps ie himmel, och intet få faft eller mindre bråke- igt at uppehålla « de ftörfta tyngder , hvilket ock ""Venetianerna derföre få mycket bruka vid fina has- och fkeps-byggerier. Venetianfka Terpen- tinen, fom nu allmänt höger utifrån til våra Äpo- thek, tages af derta vråd. Agaricus eller Lårke= 3 Stampen, fom täljes- på alla | Apothek , växer på derta tråd. Trådet våxer på de utlåndfke Alper- ne och på öppet fålt, få högt, at der den andra fkogen ej kan fortkomma, utan tvårt at uphörer, der begynna Skogarna af Larix: få at om detta fåddes på våra Fjäll, frrax ofvanföre der den an- dra fkogen. flutar och ej kan ga högre, år jag helt förfåkrad. , at det fkulle trifvas der: i och fig föröka til mycken nytta för Landet. Der detta (råd våxer , div famla fig Sabblar ( Maftelg G NM fo Zibel". ! / 186 1754. Jul. Ar Zibelliné) gl Tor ps hvilkas fkinn h ofs nog dyrt. köpas. > kokgoga e SN SIBERISKA CEDERN; pinus (Cembra) foliis. gqvinis levibus, fom ötrieslag I i min. Skånfka refay pag. 32, våxer icke allenaft i hela Siberien ; utan ock på Fjällarna i i Sweitz, få vål fom på Allobro= gilke, Tyrolifke och Tridentinfke bergen, och der få högt; at den våxer ofvan för Lårke-fkogen, d hvilken, "fom nyfs berättades, .frår öfver allan- nan fkog på fjällen , hålft på någor fuktiga frållen: Utom den nytta man fkulle hafva af trådet, gifva. des kottar de få kallade Ceder - nötter ; fom ul . godhet och fmak ej eftergifva Piftacher, och fom för några år fedan fördes hit ifrån Ryfsland , då". månge. med mig funno i dem en behagelig fpis; OO hvarföre de ock be gårligen å ätas 1 Siberien: at förs. tiga den fköna olja, fom pråflas af deffa nötter ”derftådess trois Nr Någre af våre frakilörnån! FR förfökt at i demi i rå "gårdar, der de, fåfom alla andra Fjäll växter, hatva fvärt at kömmea fört; tyrde fordra? hård jordmån, öppet fält, mycken blåft 3: och kunna icke vål fördraga - vårman som. Värs dagen och froft - nåtter der efter, utan fomsdér åkdra. fjäll - växter, vilja på en gång: fippa Vin? ; tern , och fedatr hafva jamn fvalkande varma. Utom förenåmnde trån, fom. hårligen' (kulle: ; kläda våra nakna fjäll, årovock åtfkilliga örter, fom der med nytta kunde fås för Apotheken; då) $ vi icke allenaft- fNluppe at årligen förfkrifva dem; utan kunde ock utföra dem med anfenlig vinft. > ” ÅNGELICA den råtta Arch - Angelica ; växer wu våra Fjäll allmänt vid båckar emellan berg hvilken j i Kraft och vårkan vida öfvergår Pan VER 4 ånd=- 5 ! i ( hh gl og. SKälrsniblt 187 Jändfks föläsnRn våxer i våra trå-gårdar; men Vänd soo undertiden til ofs, famlad af Dal- fka fjällén ; fom hämta henne ifrån fjäl il! öl ov öbälkriden: då hon ej år fig lik; ty Horruiser af fict frå förfta Sommaren endatt med "blader utan ftjelk: andra Sommaren gifver hon - frjelk och från, hvarpå hon fedan dör ut. Om Sommaren år reten helt lös och vattenaktig, med ringa lukt och fmak : der emot blir hon hård om Vinteren, full af kåda och mycket fkarp til lukt. ochfmak. Den fom vil famla denna rot, at hon må häåfva des fulla makalöfa kraft, bör taga den, fom aldrig burit ftjelkar, och der antingen nyfs förr jä vinteren infaller, eller få fnart fnön går af om IVäteny förr ån hon får fkjuta i fjelk. Rapix RHopraA, fom ofta köpes utifrån til A otheken, fedan utlånningar fjelf fått henne i- från Norrige, hvareft hon håtntas på våra fjäll. . Hon år iderföre merendels redan förlegad "och krattlés, når hon kommer til ofs. - Somlige Apo- thekare plantera henne i fina trågårdar, der hon vål våxer; men får ej hundrade delen afden lukt och kraft hon eger i i fjällen, der några ftånd ofta NR , at hela fälten lukta, fom vore de öfver alt : ullfatte med de fkönafte rofor. Denna behöfver ej planteras i våra fjäll, utan endatt famlas , ty hon våxer der redan nog, NK | "GENTIANA RUBRA eller den råtta Bagg- f ötan, fom mycket brukas på Apotheken och kö- 2 Så utifrån , våxer på några ftållen af Lappika n, på Norfka lidan, och kunde jämvål på Vår fid: fÄLONhs Nåxa, hvarigenom årligen många V fnnger i ae ASA jok BR Lag Au NäR N fökee SPI- ör A FOR 26 AT SG Pas a IN AS SE MUNNAR EN CELICA åren 7, alpin fond våxer . På Sweizerfka F jällen, och kunde lika Tättiväxa ; på våra, om hon blefve der planterad. A othes | kare hafva fvårt ar. få henne; hvarföre-de ock fål=: lan kunna låmna någon annan, ån den fom år för= "legad;,, hvilket år orfaken, at Medici kunna hår fållan förefkrifva henne, ehuru hon hatver en makalös kraft , då hon år god , och förtråffeligen | beh agelig lukts vftrax hon blifvit torkad: ix : SAFFi RAN är ock en Alpilk våxt, fom ej an-= . norftådes våxer vild, ån på fjällar. Denne våxt, fom få otroligt riktat några Nationer, bordeicke, af ofs lemnas oförfökt. — Den ftora myckenhet, ; fom deraf upbrukas til fårgerier, Medicine och på mat. de antenliga penningar, fom derföre år- ligen utgå , tyckas förtjäna vår upmärkfamhet. Det faller mig mycket troligt, at den fkulle låt- teligén våxa på födra fidan af våra fjäll- -Tyggar, faft än en omftåndighet fattas mig, fom gör, at jag icke kan aldeles förfåkra derom. Dock od kes et litet prof fört tiana at anftällas uti en fak: ab få ftor vigt, Men för öfrigt har jag ej fedt någon ort mera, tjänlig för Saffrans plantering, få vida jag reft > in-eller utom - -lands , ån Ölands alfvar, en. få utmager landtmon af idel kalk-flifa, bleke- och kalk lera; & at föga annat grås kan 1derpå våxas men juft fådan, fom denna ört endaft åfkar, hvilken icke tål röta, och genom hvilken många hundra- oc de månnifkor kunde förtjäna fig födan, med an= ; fenlig vintt för hela landet : "utom det at fmå barna krymplingar- och förlamade. kunde få vål fy fel- fåttas med denna plyiteninga k fom de frilkafte SR 5 ja ; Ko G ; ; cn sftarkafter »' RESET / JR N MANDE NEN . ! É 4 stå | FN t 2 En SSA | IEA 3 ' i ANTA ; d i Kä SR Med = >= ju (hd Médbpigtsågar he Köbse för. förtla gången Å ta åmne , uppehålla Kongl. Academien , utan ntkar, at förfök med de förenåmde kunde verks frål 8. rön. kunna låtteligen århållas ifrån de tlånd ka Fjäll - orter: och jag kånner tvånne vår- dig e och fkickelige Pråftmån vid Qvic kjocks k yrka i i Lule Lappmark , , fom för nagon liten upmuntran, vål (kulle: åtaga fig, at plantera 2 i fköta våxterna i stt ägg på Gellivare Sås lg ch - nåra der in: til: a > Uplåf den st Aug. aj pp br Acadegen, har. beflatit , at Jfölrefra dei frn Biolin. omtalie. frön , och låta göra förfök med der ras plantering på Gellivare. j Ångelican och Radix > Rhodia , fom redan växa vildt i våra fjäll, önfkar > Aradetisien.. at de, fom bo närmat? fjällen ,. ville fö- vetaga fig al. årligen famla , mårkandes der vid de omfländigheter s je vid Angelicans fender, bira | i. förekese j nte - 6 - 7 2 pa FRE ER Kå ” ö y | Kr 5 VN RON Fd KR AE B Iy jog SE r 5, < | de a Giorde och öelindde! UL SNR Benet Ovist. SR NR Uärbulenet Kongl. Bergs - Ake i n 3 Uakgrfblietk > lås och glåntfande Bly- ; ERINGS ”beftående ar böjelige flagor eller HE 4 Lameller , hvilka merendels följa hvars 7: åta uti en. ordentelig pyramidalifk figur, och" od : Fr i — RR och åga underftundom emellan fig finare, ljufare hinnor, ej olika fådane af talk: låter med knif låte. tålja och fkrära här: färgar ifran fig med en gan- i fka fin ljus fårg: förhåller fig i tyngden emot vatten, fålom 4, 709 til1, oco: år tagen i Bilp- bergs- klack, hvareft den merendels finnes kiör= tel- vis derb och ren, antingen uti ljus qvarts, el=- ler rödaktig fålt-fpats råda. I SOS I & 1. Infatt på fkierfvel under muffeln; bör- jade han ftrax at råka håftigt med en fvart rök, och gaf en ganfkå ftark och ftickande Svafvel=: lukt, hvarvid ofvanpå fyntes fmå gula blommor, ej olika fnö- flockar, fom knipp-tals och oorden- teligen fatte fig tilfammans i form af tunna, litet fpånftiga fador eller lameller, hvilka merendels". voro ifran roten affpetfade och öfver alt med fmår- | re fådor , fåfom hår af famma flag omgifne, hål- landes fig deffe fmårre verticaliter emot de flörre. Med hettans fortfattiande blef Bly-ertfen fikar». pare och hårdare , utan på mörkare och fotigs men in uti mera glåntfande och förlorade alt mer. och mer den egenfkapen, at fårga ifran dig ä til k defs ånteligen altfammans var bragt til en gul sp kalk, fom ftrax fkiöt an uti dylika flores, fom. förr fagt år, hvilka altid hade en gul fårg , då de voro varma , men kallnade blefvo helt hvita, > klara och fkinande famt til en del Iris-fårgade. » Når (vafvel-lukten uphörde, hvilket ej fkiedde, få . HH | långe något teken fyntes. tilden fvarta Bly - erts | -fårgen, rökte åndå denne kalken med en hvit rök NY ; 4 Jul. Mig! Scptemb. 191 gen; lukt, fom js juft var obe- hage I SR 6 sg yok Uri. dk heta: Bite: ned. rn i £ rm af fina agnar, en ot ganfka fina flore s Öf- er, och fåftade fig i muffel- munnen, fom der igenom tilbörlig förfigtighet kunde famlas, och fyntes åfven vål gula i hetan ; men blefvo, Tå i rå rt de kallnat, helt hvita , klara och fkinande. Deras compofition år eljeft. mått enahanda med de förra (Sa LJMEN deffe beftå af långt finare och tunnare: fådor eller platta chryftallinifka trä dar, fom. oordenteligen och ganfka litet med . hvarannan hånga tilfamman, medeltft de öfvermåt- ; tån fina hår, fon verticalt åro anfkutne vid någon ftörre ; få at en hel klafa af deffe flores kan erhål- las, men ock af minfta våder eller andande fön- der-rifvas och förftrös. Defs utom åro icke eller deffe flores, fom de förra, ($.1.) åt någondera å ån- odan affpetfade 3; utan merendels jämna tils tums å långd och något deröfver, med fkråfliga ändar. Alla deffa fAlores åro åter i elden flyktige, RR de lukta af fvafvel ellericken os - 6. 3. "Om denna Blyerts hålles i lindrig hets — förlorar han likafullt fit fvafvel, calcineras til en gul kalk, fom då faller mera: pulverulent och fkju= ter vål på fkjärfvel an en hop klara flores, altid af enahanda belkaffenhet ($. 1.)> men cngbgt ec | då deffe finafte, fom följa med röken ($.2:) - "7 $. 4; Denna gula kalken kan fedan nåftan helt och hållit gidt ras flyktig uti nog lindrig heta, och : ara eng SSR liten lemning af ljusgul fårg och kH ynne > fom igenom roftning med rr blogillon | blifver frarc och TE ren emma 2 NR Fr färgar Ar q | : ; GC å ; ) v Vag gl 1 EEE t NR AG S $. g. + FÄDR j - s N | t, NG , , y . j ; ; A ' -— Lå "BRN Rå Rene. på sävkas sClngtinklindier R det. fvåtlet förfrvunnit , har förlorat of: proCent, och har det icke eller kunnat märkas; at den med phlogifton: disponeras ra gode förre beftån= . dighet. warm ICE TN TEE VRORERT sk gare fortarig äbder Bly- bitleg år föndermalen och PEe oftare han under roltningen ritves 3; emedan han. genom. malning ej. utan möda kan bringas til fint puiver , förr- ån defs böjeliga och mjuka lameller igenom nå- gon hetta blifvit fkar pare och fkörares: Defsutan - kan. ej eller eljeft den rå Blyertfen'få vål röras upp för brynet, hvareft calcination altid beg gyn- | "ner och år itar kaft. få at om fkårfvelen orörd nås gon fund får itå ftilla si VÄNNEN han aldeles igen med derma kalken öm od Rn 2619 Jag har Nkvålrmårkt åeflilliga föråndrins gar vid foftningen af denna, arten och har. ej äns nu kunnat i akt taga någon vifs regel, tilataltid erhålla en lika verkan af calcinationen, Ibland här af Blyertlfen gj mer. frått at völipilifetas 5, an fvafvel- fyran och den dermed förknippade åns liga delen +; då kalken mere endels blifvit” brand= gul, pulverulent och ej fatt några blommor; då ock i proportion altid mera kalk erhållits. I- bland har albed blifvit lius - gul,. nåftan hvit; icke velat efflorefcera, men åndå nog förflugit i 3 rök, ochi proportion blifvit mindre. Ibland har den; förr ån fvaflet ännu rökt ab Hobylindrig Kolar fintrat ihop och för rör - > Haket ån N fåfom Vatten-, alt til des fvaflet varit bårts > då ganfka litet af en ljusgrå beftåndig kalk ; svagt i behåll: Ibland har:den ock i Refr åtikillig a tils facce RN åmnen och. sn förändring | NRA Lj ug. Septemb. > 19: inat bringas. dertil, utan dels gått kalk 3; fom altid varit beftåndig, jusgrå fom merendels fkutit ani ka åtfkilnader man har orfak hålla omma af åtfkilliga fråmmande åmnen lenna Bly-erts mera eller mindre inblan- fom man dock å ånnu ej hunnit nog utröna. 8. Omden caleinerade Bly-ertfen, i hvad lyn- ne det vara må, råftas med Phlo ifton, blitver han Shag men I når det år fördrif vit , fom fker Tätt 1 ep sr åter PR våg förra bd bar SEN e- på 3 rafe Med reducerande åmnen: fed og NS Small. med 3p: dv vart flufs , gaf org fö; PE mas. blås - heta & ej annat, ån ganfka litet glas af mörkgrön fårg : vifte under afblåsningen , fedan i ren uphörde > en: tydelig liga ar Ör adon ps Med värt Aufs 3 p Kolftybbe 4 Ko p. ker : glas. CS Bo fipd för puften 3 a tima, Tvanefrerg tom fufs-maffan ej annat ftod Fly rn 4 St grönakti kb klart elak 4 : Hee ka tf ”kenhec ; ) DN 4 ) RA la Ena NM DR dan det.vi ; rå i It , fäldes: kv pd ödilga När fmålta metal korn. oo Ha korn, fom utanpå. > hadög men ibrotter var ljufare, g Smålt.- vide förre: NOR. få 4 nde exam ineras.. Uppvj og RT Ner a ; sd rg rd) dotrliskni co gjordes ock up på calcinerad Blyr > — Jerts et ordinairt jern-prof ; men af det beftåndi- gare phlopi er alfar teg mer , nligt plag: vara, och i ftållet för chryfta EN et mera trög- fmålt och retarderande ften- åmne, hvarmed prot- vet frod i bem inemot: I xima. DeR vanliga lågan af Auffen fyntes ej förr, ån pe zur ar blisning EN och ad dö Fö nat, SR ift gröna, Tom en ftor del af denna Bl ol ftning gen, 'meni fynnerhet uti mål lär med, Vid digelens öpning funnos må korn, fom hac een rådbrun äro lil nickel: ST voro ganfka fpröéda, brot -och'ungefår af dengramure, I smut. Jämte deffa funnos de fpröda metal- korn, fom i brottet > voro «och glåntfande , drogos. åtv d 1954. Jul. Aug. Septemb. 19 5 med qvickare glas-åmnen; men; fådant flog altid ut med en och famma verkan. Slaggen var me- rendels tåt och glafig , altid mörk opal; men rif- ventil fint pulver, flötte litet på grönt och fyn- tes aldrig teken til något korn, få at man fkulle unnat mifstånka det tilfatte ften-åmnet för at sd hafva hyft något metallifkt. 8, Med förglafande åmnen; N a) Smållt medB orax, gaf et mörkt olivefårgat BAS GD a äl 6) Med rå kalk-ftenoch flufs-Spataar p.Kiefel- mjöl + p-gick efter + timas heta til.et hvitaktigt SEE nad dra ; » i ace) Med vanlig glas-fatts > tima pablåft; gaf et mörkgrönt half durkfigtigt glas. er GC, Med metallifka åmnen, ; a) Uti.vanligt måffings prof gaf det kopparen ej den ringatfte tilväxt, icke eller förändrade hor Hört på fadot fält. sor of RN OA —"b) Rent filfver uti fmåltning med Bly-erts kalk, fvart flufs och litet Boråx, utbragtes oföråndradt PRE IRI RE PE SR NA 6) Til vanligt prof uppå rik järn-malm togs 1 > p, calcinerad Bly-erts ; fom efter af blåsnin få vida föråndrade järnkornet, åt det var otörlik? neligen härdt , vid fönderflagningen lår drifva fig in i plåten och der gjorde hål etter fig, gat fig '&j dét ringäfte för hammaren, utan fedan det tält nå; gra Nag, gick det fönderi Åera ftycken fåfom glas; Vär ganfka hvitt i brottet: vifte inga korn utan Far naftan Mlagg-tått, rr en cobolt regulus; ARR KS MK STJAR fö SARAG vd : DÅ ac de er RR & £&) MEn sv 0 ME vil sf åndock vid hogare examiner til anbatv metall. RANN bn GefchwornernC SRONST | Ör föl 'erts kalken fånga någon metall, an, få at berörde regulus ef vigten tilökning och uti folu n f Ide en myckenhet hvit kalk, fom u fela fkör an i florés: luktade ”Arfen utan tvifvel utur benåmde. regulus gj ort f calcineringen , och förhölt fig led ng ; leg calcinerade äd sorten." A f a sd ed , I - ' Fr ; ST Ad Ned ÅR 2 är ngr Å ja kö , Ö MR DD; Id. . | id NEN a Ne Np pd FR y é RR XY TE il uten: el ” Lä yt ÅG RN i Se TLS rd ra ING PEN 4 ; Ci EG Får & MN NL 4 Fr = j k 5 Må Ar X , le dar rin fe u! OR NR 3) eler der nga Era ol timars ativånd. fark heta intet äv Å ik sköd bick. LEA, togs af den calcinerade Bly-ertfen,' fom UAE: ningen och för öpen eld varit fyktig. och efflo ER EPN EA bl va Cullihelad Bly ygnts [i (es up i fore fom dermed ce kes det hålles fmållt ; dok det en cel de vänliga nitrum fixum, men vifar i fkillis ga" lefverbruna rånder, fom tyckas breufa Under uplösning en, Låtte brunt fediment , föm Jätte "må ter. mörkbrunt ; Jas: lemnar åfven Fv La w js hvitaktigt re ET fom kånnes fkarpt emc var oföråndrad. NB. til deffa : trenne o oc ss foler NS MM fion dd deraf 1 ben a bekom , utan extraherade en ce sö ha | It om m oro itad I Bly -erts | var de 1 vic Sandra derupplan. igp Då Frog fått: nd - of i sug eligen Selle 4 er några förlåk suci Tpfet - ET a b 2å J METE NN b PV He a he / i! ä TV 4 mimeditiltagande heta blef något ftarkare och! lukrade fedan. nåftan: fomren: balfam fulpKurisb Hettan ökades mer och mer; det måtta fom gör=> ligt vår, soch continuerades i S timar; hvar efter: Bly=ertfen ej. mårkeligen fig föråtidrat , mer ån til: färgen, fom var vidiytan mörkare. + 1 retort halfen hade likvål fåft, fig några: flores; fom der utinnan:fkilde fig ifrån dem, forn friga vid öppert eld, at deffe ej voro få klara och tkinande ; tyk»: tessock hafva någon annah fämmanfäthings; men 1: elden förhöllo fig lika:-- Kalkftenen hade våt tagit til fig något af fvafvel fyran, docklikvål-ej faturerat-fg dermed ; men jårn-fil-fpån var emot» förmödan orörd sm sun ; ÖR INARE up 8013. Bly-erts op: a brånd lades til vittrings) och gaf efter 2 dygns förlopp entjock grön lutaf: vanhg: victrils 4mak, hvilken (4) efter filtrering. ändock var opac och mörkgrön 3; (6)under afduntt-: ningen blet-aldeles trånsparent; (ec) ficksen fkön grasgrön:-fårg och (4) fållde et fvart pulver, fom; tycktes likna fir fam: af rå! Bly - Erts; (e) fåldes - med valoali £ixo en gulåktig kalk; fon roftad. drogs af Magneten; (f£) blef med galtåplens in=, fafion brun; (g) föråndrade, ej fårgen uppå Lac-> "mus faften; (4) efter afdunftning fråld i källaren; vilte efter en månads förlopp ej det ringafte teken til anfkjutning ; utan shade&til en ftor del dunttar; af och fatt en crufta afsgrön fårg j fom under; calcination nåftan förhölv hg; fåfom.vanlig- grön! $: 14: Samma Bly -erts; fom: förut. legat til, - Vitring, bråndes åter litet , gaf, fåfom föuts dtark. "fvafvel - lukt, och fedan den en frund vaf:ro tad: Råltes på nytt til vitrioletcering , hvarefter er- NNE I ENE 4 = hölts - 3 | uti di eftions vårma, gat et; | glas. ket och där af få döngein en: he epar Sulp Hölts en pre mörk AN lut. vr a famma fm: Ik fom ' Vd den förra, ($. 13.) fom efter filning'oct | fduntt ning var lika opac och af famma får gy fdde lv fvart pulver, och fedan den 14 dygn ftått. fdelldes! ren ät: chryftalliferas , hade dd får: mera af rörde pulver: föråndrade fårgen til grön, oc ur der. någon afdunftning' fatt en Crafta af n örkare fårg,å ån den fö rra ( 14. ) med lacmus folutionaltere: rades icke eller fårgen uppå denna luten, oo $. 1f5. Det gjordes åfvenvål flere förfök med BI ly - erts igenom itererade roftningar och ritrin= gar, at utröna hvad derige iom kunde vinna | caleination. Det mårktes ej fållan'; at den grö na tiocka luten under afdunttning gen | föråndrade fårgen til brun: men vifte aldrig något tilChryftaller. > Calcination gick c sekt årig genom 09 EF oförlikneligen tort; men kalken var lika benägen, | jar eljeft, at volatili era och fkjuta an iflores: = $. 16. Rå Bly-erts ftåld: med Kongs-vatten Ä rumligt mörk-g extra&t , fom filtreradt blef klart grås-grönt och af falvalkali fålde en grån kalk , fom (a) roftad drogs af Magneten, € b) gaf lågan en grön fårg och (ec) gick med” Borax. "lv er rödbrunt: opar Ka 2G Ad q REY Om rå Bly -erts med Saltpetter lägges uti en upglådgad diegel,' fattar Saltpettern der- med I åftio t låga, Bly -ertfen upl fes utan fvårig- huris, fom efter myckenheten af Saltpettern och ftyrkan at eldef mer eller mindre calcin rar Bly-er en, 1 anfeende hvartil jämvål igenom äg vå Ben er. hållas öser et utan da deraf. Si ESR ; i ; : Lack ka val « SES föl Se | 1754. Jul. Aug. Septemb. 20£ "Ibland har kalken; fedan faltet varit aflakat, efter roftningen förblifvit fvart ,: då han helt och: hållit dragits af Magnetens- ibland föråndrat får- Ne violet, ibland til ljusgul och då. ej haft få Ttorattraétion til Magneten >; men ändock altid der- utinnan egt gemenfamma egenikaper, at den(4) aldrig varit flygtig i elden, (6) utan fvårighet, med" reducerande ämnen gifvit metall -korn, (c) drifven til :glasymådt förhållit fig, fom den utur ex-> tract med Aqua Regis uppa Calcinerad blyerts precipiterade kalken. $.:--10: RUN 6. 18. På föregående fått fmåltes rå Bly-erts uti faltpetter med aa vinften. Saltpetter tillades efter hand, få mycket fom til bly-ertfens uplös- ning behöfdes, 'Håraf upkom en gång et knall- pulver , fom af hetans oförfigtiga handterande kom at fulminera >; men denna proceffen fortfattes åndock vidare med ftörre varfamhet, då et litet hvitt. pch fmidigt metall-korn precipiterades, fom (4) fmålte' lått, och för glögning (5) calcinerades ftraxt öfver brynet: til en hvit kalk 3 (c)i fkedvatten cor- ' roderades med håftighet til en hvit kalk-och fmållt — med rent filfver, gjorde det öfvermåttan fprödt. Den fmålta falt-maffan uplöftesivatten, hvaruttr med acidis fåldes dels en brun Spongiceus” kalk och dels: et mörkgrönt fint pulver ; fåfom en flamm:' Eljeft precipiterades ockfa för fig felf en mörkgrön flammig kalk ; fom var fri för fvaf- vel, . Deffaprecipitater, fom blefvo efter affkölg- ning och roftning:ljusgula, inlades uti en upglöd- gad diegel; fom med Beck och Colophonium -på- blaftesi'3 minuter, då det mårktes en hoper fmå röda gniftror kaftas, lika med dem, fom fynas af igenomfvaflad Vitsmuth , då den hårdt 3 EN Mo elf en del rna ; fin ”Blitter-t fand den 2tvläge VN "blef til Fö ån färsapeinann 4 SEN til Hefs all Bly. er ten. ke och ii He ar Sulphuris mera kånne :D eri FÖ res ej aldeles Bly-ertfens bc den bal. tedan blifva låttare at reducera. oTanfeendte fältet s aflakande vi gerna . jet jar fvart lamm tom I E at färga ifrån fig: med ek i elden denfar ma föse rt ir eh beftåndig kalk; rn eller gulaktig färg. ( 5. U'7) långe bö Ör: - | -& sv ; | 1754. del calcinerades VR ”. så MM . Förhällandet af det förra var fådant:” 204, Uti fmåltning. ES lät Ö MR SKER AR jo ; Ne någon fegrings. men di ciel fmåltning. NG GETA e) Var näs orlunda. fvårig] het : för b lås-rör | ut ; Kallade ER 1 bå ) or SR förglal . I fvart, opact och ganf(l de vålt SJeL Blef dereft fter få vål vi bö AT hvilken i i glafet lig. betåckt, ,s fom . helt hvitt T fom tenn: mera fpri om Rum förut: ga anfk a korn, falom en art a järn, och lydde dåe ej meraM RN (i0are och med: Rv iden berg itörre FR Si hvilket likväl ej ofta. märktes :. | mer lått(målt och hvit men, i raxen til et fvart opa& glas. g) Efter uprepade ms Borax > gaf den omf n helt klar och transparent, lom 1ge drifning ej kunde blifva | mörck: p gerad ; fördun LL i CV ” & " FT / t ” ; NS EN 1 | | SMA N ONA > UTAN började 4754 Jul. Aug. Septemb. 205 "(by Ny Borax tilfattes, fom i början fick en ljusgrön, men mera påblåft en opal mörkréd fårg, RN varblefne metall-kornet togs ut, hvilket var til fårgen rödaktigt, fullkommeligen fmidigt och förhölt fig för öfrigt fåfom en ren koppar. (1 BB. Uti uplösningen genom våta vågen. . a). Uplöftes uti fked-vatten, til en del med en rödbrun folution, hvarmtur medeltt tilfatt Jårn in- tet mårkeligen kunde fållas, utan lemnades en myc- kenhet fvart corroderad kalk , fom (1) uti nytt til- Nagit fked-vatten ej uplöftes , (2) roftad blet röd- brun och (3) i början kolade en lång flund, fom en Brand erts; (4) drogsej af Magneten, ($) gaf för blås rör med Phlogifton några fmå hvita och (mir diga korn och (6) gick med borax til €t mörkt o> Sad olas. oz / KAT 6). Uplöftes uti Aqua Regis helt och hållit med en fkön gulgrön och .klar folution, hvarutur med Alkali Volstili fålldes en hög rödbrun kalk. oc). Då detta korn få långe var drifvit, at det ej mer rördes af Magneten, uplöftes det ånnu til någon del utidkedvatten med en klar gulgrön fo- lution, fom filtrerad blef, med tilflagen och öfver- daturerad Spiritus Salis amoniaci, celadon fårgad. Eljeft calcinerades altid uti Sked-vatten utur be-- rörde korn en hvit kalk, ov o4 .3:0. Bly-erts uti faltpetter uplöft och calcine- rad upvågdes ännu til et prof med lika tilfats, fom nåft förut och 2:01 denna $. antördt år, hvaraf, efter 6 minuters hetta, erhölts et korn, fom ej hade nå- gon attrattion til Magneten ; men eljeft var af e- nabanda befkaffenhet med nåft föregående, dådet til ftörre delen var ifrån järn befriadt. NN $. al. 206 1754. Jul Aug. Septemb. 0 Sa21: 2:0 Af. Under afblåsningen i diege- den hade åfvenvål utut denna regulus fegrat några fmå hvita och fmidiga korn, fom. mycket litet voro med den famma faftlödde , utan vid minfta pårörände flyppo lölä=4 4 vå FAr OM Nta EV ang $. 22. De gemenfamma egenfkaper af def- fa och de förut genom fegring ($.21:72:0 A. a.) erhåldna fmidiga metal- kornen, åro, at de haf= 'va varit mjuka, fmidiga och låttfmålta, få at de ' ielden långt förr glögningen varit lytande. Eljeft hafva de i några omftåndigheter varit fkilde, få at en del ftrax efter fmåltningen blifvit calcinerade med en hvit kalk ; en del hafva ock vid fmåltnin- gen blifvit calcinerade til brunaktig kalk, fom betåkt ytan och ofta fkjutit upp och våxt til en dubbelt större rymd; ån fjelfva kornet förut hade, Deffa: hafva uti fkedvatten til. någon del kunnat uplåfas, men altid blifvit corroderade: til.en hvit. kalk : med fpiritus Salis Amoniaci gifvit et blått extra&t och med, Borax gått til et mörkt opact: glas, fom i början haft en olivåtre fårg, mera dilueradt , blifvit ljus- grönt och klart. — 'Deffa fkiljaktigheter uti metall - kornen vifa tydeligen någon olika blanning af fråmmande åmnen ut: denna Bly - erts. VS NR 7 $.723. En1lös, grofbladig och glånfande Bly- erts, beftående af mjukare och böjeliga Lameller, merendels uti en jåmnfidig oordentelig figur, tagen vid Riddarhyttan och Baftnås Grutvan , har både uti räftning och fmäåltning varit af- enahanda befkaffenhet med fötegående ifrån Bisbergs-klak! hvarföre det år onödigt vidlyföigare derom något anföra. RE AN ET AA 2 Nr iSipiDg En ban Pia Le jällig, I ätt sl dia lös ”Bly-erts. ifrån Ängeland., tagen utur Herr Ger - fchvorhern CRONSTEDTS famling y hår varit af ; följande” förhållande. | va) : Defs gråvitas (pecifica til vatten död 2, 026 til: 1, a SER dn) sOrfyen dad ändag muffelen, fprakade i fäder med:litet knallande.; serie I Tålder ganika dtark heta, innan den gat- någon fyafvel-lukt från fig 3; fom. likvål fedan kändes ganfka ftark, til defs HHS var -cal- ”cineradt til en råd-brun, fin ochlått kalk , då 30 .-proC. voro förlorade. ad). Vidare roftad med Plloridor. blef fvart och drogs til någon del af Magneten. ey Smilt:med vanlig fluts til jårnprof, gaf et korn om 70 proc.efter kalken, hvilketkorn ia) helt och hållit drogs af: Magneten, hade (6) en hvit fårg nåftan fom tenn, hvilken i erden ftrax för- lorades 3 (e) Var hårdt och fkört ,- (d)1 brottet helt hvitt, ganfka tått, men hyfte likvål fmå fina "otydeliga grams > ö. var långt :.mera låttfmålr ; nån hvitt tackjärn; uplöftes 4 fkedvatten med en -ljus-grön folution, fom mera faturerad blet brun - och (£) lemnade et refiduum af' mörk fårg. >. 3006: 250 Vidare gjordes ock förfök uppå den vanliga Bly -ertfen ,-fom på Apotheken förf ål- jes, hvars roftiga mellan-löfsnor nogfamt: gifva stilkånna def järnbindiga våfende; :och har defs förhållande varit enahanda med nått föregående.! | $: De Åtfkillige flere förfök åro defs wu- tom gjorde uppå:Bly-erts, til at med mindre ber » fvår och förluft, ån igenom föregående brukade i calcinations fått, uptåcka defs merallikka våfende, Fe SR | icke dermed ue. brå a AEA pe fen AEthiops nar på inter fåre elat lyc: Kas hvärföre ecki anfeende til de den alt för flora afgång Bly-ertfen lider, innan den blift er tien ig til metallifation,; altför fmå profver hafva k | at anftållas, få at de deraf utbrackte kornen ej "varit tilråckelige'til et mera noggrant utforf 4 nde s af denna: malm-arts metallifka fammanfå ttning, u | "tom det; at brift: uppå tjenliga pe ;s medel. åfvenvål dertil varit hinderlig. — : RAR SN LANE Det tyckes likvål af föregående e förfök var -bevift, at åtminftone en del Bly- NPR ag en. ålane | dad: malm-arty beftående af Järn, Koppar ir och "Tenn, uplöfte af Svafvel fom håftat vic len mer eller mindre ftrång metallifk jord c och torde fkillnaden: myckenheten af hvardera ämnet, famt "BROR tion "dem emellan vara orfaken dertil, at Bly-trtfer å "fo hvarannan olika i BpgöRKEr TA beftånd; ohet ch "Hera Phenomener. Kr SARV ILE 2 Sånytt fom det lårer våray : at inna. tenn: af . naturen mineraliferadt:, med fvatvel och a | "mineral, få nya och oförmodade kunna ock. ventyrs de egenfkaper vara, fom en fådan ning vifar fig åga. Eldens underbara | verkni det brånliga Nåenders: nåra gemenika ap « och den attra&ion , fom nit allt lrene in dre dertil hafva , lära vid detta ochiAere, se len . komina i åranka. SERA EEE PO NE Na ER ' Naturen torde: för vål, Å fom Mekkfion; idet4 göra, hafva beredt et åmne til en fådanL di- lofo phica,fom fkal producerasicke all kg £ Ten med Kies utan ock af sep och Koppar, medeller TN und nell t com oe a ön | och inl voro salb, at Sonden Tenn i vifs blanning, famt at kar göra Tennet följe, få fyrker före- "denna gjorda jemförelfen, NR ft år det at andra utrönt åvan och Salmiac; hvar för fig, fåfom rea faker, kun- ma elevera Re i Hores, > Til ingendera gif- ver. Bly-ertfen någon anledning; ”dertöre har ; nan dragit fk fkåliga mifstankar iv tvaflerytildefs an fö kan på något annat. Imedlertid fynes oc ad ei a och på flera ftållen anförda Rön, at BI! y-ertfen i och för fig fjelf innehafver något cec RN liknande v åfende. > utom dei i $ 26 Sark De mörkblå lfingde Hard; dör uti D. Lau ellen Lan oms Differtation de Nihilo om- ; fört vn oc söt ae es vid ftark eld fkal gifva, | har 10 blifv 6 Icke eller: rer Herr R a - Söeberatseller omrört t uti GR Huttling sho Scrit rio, uti Mifcellancis Berolin.T. VTI. dning af de. hår frammanföre an- y-ertfens adenikaperyförntån man nu, hvar- -dieglar af Salinifka fluffer förtåras och tiln nältr ingar dermed ej kunna nyttjas: | ”/ppgar Ng dertil , at gull fmålt i nya kade dieglar af detta Naget, fkåmme es bif rg och Imidighet. BN RN > $. 29. Atikilliga flutfatfer, fom af .deffa > (. nga och enfaldiga förfök ; tyckas kunna Bly-erefens- betynnerliga egen- ;rhållande., lemnas- med alt fkål til bälegr "9 a le fäfdaj sikga i oke uplysning c och tår b än årfkilliga tilfållen komma hak ocker ns i practig! så Open d Aer 16 Febr. pt KR MN brysk M ar KATTAN DIANA 4 "3 Framftåld a HÖR är LR eg Tr I N N £ Uv s. bh ig SNRA - & Fä ga i He äs dd sh Jr i AR ög 5 . per alert år. Ne Short & det aldravidlöft fMågte ibland alla fyrfotade djur, få at man L 3 fer åfven ibland djuren, at de fåvilke gö- ra dk fta antalet, ' Deras: likhet tilanfigte, tåndetr naglar, hånder och invårtes fkapnad med månni- fkan: deras fått at taga, fittassätayhotayrle och. ållkas, kommer få nåra öfverens. ned månnifkans , at vi ofta frudfa dervid : jadeN atur-kur nige hat=" va fökt å RR dag förgåfves något kånne steken, hvarmed Aporne kunna. fkiljas. ifrån mannilkor, nåmligen tagitaf utvårtes fkapnad c ch ft aCturs ty intet. kånnemårke år funnit på mån nilkan, fomej på någon Apaårat igenfinna: .derföre | hafva d ur kunnige nödgats g gå ifrån fina egn a fy: ynliga princi- pier och låna fig ys dn nemårken af Phi-. - lofopherna: leka (BO NT ORT NG RS RR Apornas uptog, , narraktigt et; flugh HO "efterapande åro få RAR Irbad at. vi, fom. Ike / dem alla, ofta draga de trovårdigafte måns. nesbörder i i tvifvelsmål då nde: "beråtta ofs vil aFamilier: af dem fåtta fin fkylde-v: vakt, hva Ru ikola dekan i tråden, ati tida gifva tilkånna Vd Klar OM '& Ner annor fiende. Kommer 4 | NAR ek af d fem fa Ng I td por d SWF äg Solen går Ng dn nes as, fåtta fig i ring och en midt uti: ynner fj junga, fj junga de andre icke, il Sa tckdn med handen. Åter at andre emela kri med invånarena, dåde bru-: mera , vore alt för vidlöftigt an vil jag ållénaft hårmed upmun- | famma Landsmån, at aldrig för- ifva detta: läpté, der de råkas. > vålft n Te godt fom obefkrifna iVc so -” Zn 5 - Å 2 Ty Vy Rn Ala 0 FORS : + ig. ARS af Slang J n Al NG HAR och + TE 3 allas Stab cc RR barbata, pA RER iata, Age en Markatta med Mm oo padt fkågg o ch toupée i pannan, de | ar Diana, efter hon har ENL CH ER -fåfön n de gamle NE DOT oc geten Tab. . STA nd Ne Grundfärgen : år utanpå öfver | prickar, fö kommer deraf, Oo at famt fvart, fom på en M - i N ÅR ; 217 > 1754:Jul Au. at hår en på. fpitfarna'å aro Hvitaz menn idt på ryg- gen begynnes en mörk fårg , fom frråcker fig ul C > ivanfen, men icke neder åt fidorna. Håren på in- få. fidorsa af låren alt ifrån fvanfen bårt vilt knås vecken åro af en råd roft- "FIER fom fer ut gR DD I fom han hår vore: blodig "504 Ne ; Svarta åro mag gen; benen, fyren ig- tet, ördnlen SINAN Si Dane bråte iförd öronen, tinnio särna, fkåg- get ned til armvecken. En hvit flrimma ör dra= 2 Der, gen utan på bak-låren ifrån fvanfen fram til knån, 3 fom år fynnerlig och ovanlig på djuren; men gör likvål någon Symmetrie, då Apan åfkådas | 3 Svanfen år jämn-tjock , med kårta hår, fvart och lång fom kroppen, famt trubbig På ; ändan, utan borftar, och kan den icke brukas af . span vid klifvande at om- fatta gren, ftrång eller tåg. ; Anfigtet år nakot omkring Ögonen och nåfan , och emellan ögonen något hvafs eller kantig. i fidan. . Aorian. " Nåfan årnederyke ] gonen åro gråbruna. Öronen & äro randag (må; fvarta ; och måft nakna. Fronten eller ögonbrynerna gå tilfammans yrsel längre, hvita, upråtta och tilbaka bögda hår, aldeles fom de nymodige Tupeer, hvarigenom en hvit måne föreftålles i pannan; emedan deffe håren åro hvita på fpitfen; men om hon har efter nya modet Toupée i pannan, f å har hon ock på hakan fkågg efter gamla modet. Detta fkågget » fitter på en mera fet hak - -tipp, år fmalt , kärt och ftudfät eller likfom tvårt afklipt på åndan, famt ligger jämnt med fina hår, fom vote det k: m: mat. Men fkågget år fynner ligt deruti, ar de på fråmre fidan år fvart, f söm Anligret ,men påun- et belynnerlige utfeende med et hvitt bröft.. v iro likafom p på månkilkan ck på dö ry med den attkilnad allenatt, at af de. ider i öfra kåken åro de två medlerfta når e-och mera utftående, famt betarne i i öf- en något åtfkilde från fram-tånderna, ; aglarne åro någorlunda like mäånnifko-naglar, mer aflånga och på alla fingrar jämnlika, Fötter äro lika til fkapnad med mån» er, fvarta och på undra fidan helt bara a linier och mårken, dem jag låmnar an-« dåfa, fom kunna fpå. ha ana Apans hemvift år nine ä föra Find SÅ kväkgy vå Hiforia Nataralis Brafilie, hvilken vendafte Aubor, fom jag ånnu funnit hafva nna Apan I be kant: : den han dotkitöre- ofullk omligt, av Pg aldrig henne hade ft icke han omtalt et befynnerligt kån- hon vifar,då hon på någon blir ond. d pags; 227 åro defle: hon kallas Icongo Ex- > år klådd med mörka bår , fom öfver hela ryg- oft får. le eller Hlikfom Svedder. : hut fårg är ickar på den fvarta, få Magen år hvit bakan under fkågget år ock gan/ka kvitt , ( vis tvårf nger långa eller långre hår, hvil- j kammade. Di denna blir ond, gapar hon. vidt med kåkarna och fedan baftigt nigra mm tilfamman at hår med bota månni- pakalöft, åter åt fkilliga flags frukter och eriafer tråd. fom kallas Paro, ö h > och han felar åfveri uti fin e. : a figur , då han fåtter en fvans, fom rullar fig AR | 3 til: Mia " vt , Or ; / i (SEG NR NES é KAN a i 4 ad BRA NE - FAR ” | ATV RT VR pan I Ål 5 EA NÄ AN Vv « Vv 4 tillamman; bikfom bk de Apor» gå fom klifvä med PINS VF HR ne a rna NT S E D E E TEE a i - AR RN åter är flags f eten R eget jar fåfom månnifkan; men frukt, nötter c lar, ruflin och dylikt åro hennes etidags håller hon til goda 288 blod, kål. vårtor sd men befynnerligen. rötter 0) möönyd k - drar Re EET ökerd Hon BTR iblsa bla mer hd pin fort sdp G n Ån dricka. Hon luktar på alt fom.hon fkal åta, förr ån hon:det fmakar.; Kött än ej fn åNy FT det: hon mått. bårtkaftar.- 2 SE IE. Hon ålfkar mycket. böta hvarföre h nock: i varmatte orangeriet, der bon; om vintren fått d logement i Upfala Frågård har, haft. ses og högt: up under kropp-åfen, SANNA tea UL: en badituga;. men hon t brånnande Solen, hvarföre: äns OM apa mmaren nidt på dagen altid dafar fig i (kuggan; : mens; nåt- terne aro kulna om fommartiden, jämrar hon fig och för alla förbigående med: Fpipakder sd lvenger: til i kånna , at hon fakallawiassins sr RON Hon lågger fig då det; mörknar, sek fotver til ; kl 3 eller 8 om morgonen, då hon år ute, om ingen - föreg or pat hennes > men ur AND få inart i ta SS EREE ger up uti fin Hög FYN Ak å svag | > Motion gör hon - 3: fader > om ifälle år p. hoppar, , deker, får omkull trång mon och alt fom år upråttadt, löfkar fig eller andra, och ger , fällan ro, famt vifar fit: os RS $ , då er ej har seden at vara i irörelfe.: PRI kr sm på grälet ller med armen. - AN åndan på jär ten öpnar ken en , och :utivettar på några dagar iliekar : och HE BR RAR til fin ren hn nr a yen Sö nye råpcla seko; få q gvin skönet, 9: hela Ape-flågtet. Menbefyn- bei EE TR Nk sken | ist hom leker > fpring vd deras gömmor , | 180ksart mn ochi jä kl Kra h ftrykas; men om Ne la 4 efyn rligen då manfolk å- rg jön . Nn rf Åv 3 FYR ANN > ONE VR ( lemna ingen ti Lag ahdrvos er: Då SAT ÅN i Når kull fkål ellerfäv 7 VB r alt, c Stek hon måtte: FR cka N- SEO Mg y vå erg örligrä r, at a f pu N Å RR BA h. < - 2 -. N j N i N ” r £ Faa Kyss j Lä XY UN - sx i y RON / AS A ; Ha Så i ; EE RON RO RE PE Me 6 j as å NG N 4 j Kö ; 7) Ag " åm q an 4 , o ” LL Y a ; y V ÄN M n > Hon år ibland Ape-flågtet et af d djur, och-hon tål icke fin eller annan orenlig- fällan veta eller låra afböja, hvarföre denna icke fmutfar dem , fom göra fig med henne familiaire. Så ofta hon får fe någon fråmmande eller o- . bekant 3 hålfar hon på honom, i det hon nedbö- - jer undra låppen med fkågget, at hvita tånder- ha fynas, och derpå nickar åt honom et ger helt haftigt. , väl | Når hon blir ond på någon, fom dock fållan ker, dereft icke hon fitter på armen af någon be» - kant, och en annan låtfar fig vilja öfverfalla den famma, då blir Markattan ftraxt förtörnad och vi- far fit finnelag under vrede, i det hon haftigt tuggar och flår tånderna några gånger tillamman: - I Vd | OG i ÄN AE : n f | n 4 | sr ” KR RUAG NE a mm. e reniigaue t par gån- derpå gapar hon få vidt fom hon någonfin kan, och « håller gapet hela minuten öppet med utråkta tån- der, likfom hon fkulle vilja Sa ned honom, och menar på det fåttet kunna kråma fin ovån | aldramåft. Detta gapande och tuggande uprepar hon några gånger , och om hon då räcker fin oe vån , biter hon efter fin förmåga. Eljeft år hon g SE på ; - er, Aki , fåfom en pit Ås Hö Apati får höra detta ovan- nger hon up på det hög fta hon kan, im och fkriker hoiy ja ed en förfårad eger Pla rd dad a häktid ar fig at bitas utan effect, ar flå kull hvad ; Ng NG oa hatten af folk fom ftår brede- fig eller andra eg Wed år 5 4 C 4 relår gnafte nama - ; RE sg förkla räks uppdragande: af PR nå förnämfia fättet til Silkes- vc Bfvelens upkomfi i värt kära . VR dp mp og Fa lernes- Land, SEEK NN | vu geldk 0 | ; Änför & » oIngifne 6 NER ” | RN ct k USTAF Fossan "a Ko fö ASKN sat le Fäc. AN ed Acad;' äv Aprils K v HR Kn - f rel Fe har på I Rikfens Hög- ofliga Stånders. underdåniga tilltyrkan , tller nådigt, befaltyat j jag jämte allehanda 'nal-och andra nyttiga våxters upp: od- ;kåne, åfven (kal göra törfök med Mull- anterande ul filkes- afvelens upp: iRiket. Derföre fkaffade jag mig, år 1752, ler mit vi: ande ä Brandenburg, en hop frön af Os hvita d / i I I X I LÅ j z ( | Nerd - SS NE Ar IA ZG MAN FEN, må vå Rs hvita. Mullbårs- rg ES Tåt: äfven i början tå förledit år bitkomma” ati fkålpund: afonivfsnåämde från; dem jag utdelte til åt(killiga Eb peer I Pråfter på Landet, famt Stådernas Invånare hår nedre; men. behölt de måtta Balkan SekRgnan i få adde på följande fått. skogs Nga sa Fa SRS Jag utvalde få våli/ Academiens Bo 'ani- fa Trågård , fom: i den anlagt nya plar age några fångar > fom voro frie få för Nordan fom | Vältan sädrems! hvilket fenare hår på Ö bre. ugnen är det aldrafkarpatte och f fm fante ftållens | fom maa Öpna emot föder. Hin IN PD ensgndjen Maj 1753 gjorde jag I förfta utf (der, I Yes Ene frö rö ga för ut ; ps TS JEN ra nk 7 2 a tum” sag brasan Ko 4 $$: 4Den rö Maj utfådde j jag ent op frön. på magrare. jord, på förenåmde £ art, Utan. at föra: é blöra dem. 3 ER f Sr SNR RS TN 3 | sf Den ET el! 4 fina SN utfådde | jag. åfven en bop från, utan förutgången blörning, både | i fimre och bättre jord på nyfsn imde fått, dock s med den fkildnad ; at då fröna voroi fina fåror rf Ut f Ande öfverf saddor de med fin blomtfter=jord. .$.6. Sedermera låt jag fom oftaft vatnademy öeh då 2 a 3 veckor voro förbi, kommo å Rupf dock alldramåft de, fom fift began mån 8 OCK åro frodigaft, i fynnerhet gj ar en tillik av ge lös och god. AL EN RA EGR Derpå låt j jag hvdtanhan dag > dåd Å ce: 3 nade, ganfka varfamt vatna dem, och ibl and Jade långa, fmala af halm: gjorda mattor o; an på - årorira sy åt varnet” få a fmåningon m måtte draga. ; ma för tran SONET i påda rötterna. Äfven var: jag n, at fl åndigt hålla dem fria från ogrås.' ; i och Julit månader, då vårman uns — sar. nog Itark, låt ja gisid Mullbårs=- fåtta halm- mattor på ned, at göra fkug- kl.10 på dagen til kl. 3 efter middagen, Fanga PYLarORNAr 4 måtte. ejer bege vd rn d flutet af Aug. dr vårman Hej I år 1å ftark,; n för det året icke mer es vr hölt j . j fra vattnande. SÅR . De vuxo förleden föra mar gknfka” te fed fvo r nog ftarkare , ån de American- 3 fom 1755. ar frö blifvit hår Ntppdragne, de mycket fenare fina blänen Ive ks jan af November , då de fått gel p vid de kalla nåtterna, fom emot fi än ighe ten k 2 nog bittida > låt jag tåcka "en hop med FNkäöre några med hopfamlade löf, ih OC ch andra låt jag tå aldeles o- iktay få ivål på den goda; fom fåmre jorden. säga TT Decemnber: och Januar: föll en ovanlig ckenhet mna fn; ; fom hela vinteren låg qvar okt: alla: ja åfven de” eljeft otåkta Mull- -tråden > men i början och til midt uti Mars. fölens” fom hela tiden förut måft varit o- at frarkt fkina, men om nåtterna gick köl- EN grad. på Herr ExströMs Ther- egg var Sen hålften aspar re ån SN gar gik Vårby pr der fora jor- emnade den, 'ockide (må tråden: oriappumne och löfe > ja nå? flan fan föra alv voro mina trån turne. shögt öfver, jordbrynet, dock minft, dår de ftodo t i der orågR var god»och' fin -myllig. Sd LE Se T medio Aprilis, da | kölden fört hun- nit gå fel jorden, tog jag af halmen, löfven och fkafven + »dår åfven söan VOrO« "högt; upp=: I | fkutne, oc! h låt kratta jorden jämt in til frammarna fö och åfven öfverfälla dem med fin mylla, | vilk ; då rågn kom, packades jämt in til itamme | hop fåt jag likvål dtå få högt uppfkutne, Fopet ipod k NRros hvilka ock ftå frifka och ttar ka, fomä mans I dock tycker böra tilikritva det. fländiga ra 9 år varar hela Våren. och Sommaren, > År 14. I början af. Maj, låt jag fkåra Rn ta topparna, fom Meta: mc blifva öfv. teren förvisnade eller fornade, i fynnerhet de 6 förfta åren, och på fomlige fkuros flammarna ry nåitan ned wid jorden, ar allenaft I e JC pgg gor qvarlemnades, - CM 1 Vän Sar Pr delfe. trån koder för. tätt Hår, jag . bårtraga de fmårfta > dem jag i början af. Maj omplanterade & fot ifrån hvarandra uti linier; och fann , at de. hr fårt i god fin jord, och tillika frie från N ordan-och Väftan-vådren, och taftån h de icke varit öfv er fig hade, en:half. fots långa, k ftarka och många rötter; de fom ftårt i för fer | jord, hade mindre; och ln fom varit tåkte med Ikäfre, hade de mintfta, hvilka alla ytterft voro 3 förruttnade , fom tilli ka med: de hårlika affkuros, och efter, topparnas. nåmde EN sn | fom dagträrs sug Al tår VAR $. 16. Den 9. Mai bör jade deftad fmå trån öf- vänalba at flå ut fina blan, i fynner! ret own om ej vOra; omfyttade » hvilka urgöra ft ria flera / ib kblanis ;y årdtskior sväiogal de Nic om åro allenaft 2 år åldre; ej ör rån d i fluter af mätte månad , då DÅ Alla den unga HT Mullbårs- TER fig ftarkt, hvarföre: jag ilraxt efter mid- en, då tråden ej mer fynnerligen fkjuta el- ler vw där 'quilta dem jag ämnat til högitammi- gatrån och til aléer, men de fom fkola nyttjas til håck ar,-har ja låtit ftå orörde. LPG IAS: fon har altid varit mån om, at hålla i rå i fkolan få från ogrås, famt jorden lucker och lös, vid hvilka tilfållen jag förnummit, at en hop | nlegavö ver vintren. 1 jorden, ochi fommar up- kommit, hvilka dock å åro något flörre, ån de fom' iår af från år 0 updragne, och fynes fom deffe : frön, antingen le; bat ganfka djupt, eller ock icke br få frilke, fom de andre, img ro Ja r förfökte åfven förledet a är , at g nom” 1 gqviftars nedfåttande, få en myckenhet Mul- bärs trån: jag. låt fåledes i flutet af April månad affkå hop unga qviftar, HVNlKA jag nedfatte vid pafs 2 fot djupt i god in mylla. Somlige fpråckte jag något i åndan , och fatte deruti er Hafre-korn, fomlige beftrök Jag med ympe-vax i bå. å åndar; 3 andre rörde jag ej, och fann at det örföket flog lyckligatt in, faimt at de fmå fina qviftarne voro til dylika förlöke de båtte, ”åfven fattes någre på varm jord, fom förr flogo SM, är dre, hvilka ock voro bladfullare och men fiditledne vinter utdédde nman,få hos mig, fom hos Proften » hvilken på min anmodan hårmed 5. 20. 2 dan och Wmas dala fmå ka Fäprnesoime OR på förenåmde fått af frå förledit år hår vid Acadé=- & milka- Plantagen blifvit upd agne: hajrid utftådt « fiftledne långa, fvåra och på å der 12 Ort li ; ga vinter, och i år gjordt anfenl iga fkott til å fots högd, få at de i forlek och ftyrka vic | verga de 3 års gamla Americanf[ka, fom åro at fvarta Maggie. och utgöra defle : nyfsnåm de hvita . Mulbårs- trån et antal af ungefar RNE 3 De fom hos åtfkilliga andra hår i Staden. finnas, kunna råknas til 405 & dö öfrige hos några Herr-- fkaper och Pråtter: på "landet til 2009: fälom hös Herr Lagman . HALLENBORG, får Akperr ll ri CEDERCRANTS, och många ferachårsi Skåne, få at hår i Provincen nu fåkert finnas 150 soc hvis ; tar Mullbårstrån (utom en anfenlig. mångd fom i”: är af frö äro updragne) fom fra fig Öfver fe fra vinter, och nu. stå, helt trifka och föärka, - er alt detta. SAG 18 mig: kunna” göra sn se YR yn FER AA Sa br år en Köskande Malibann anlkaffå ande oemotlågeligen det: hutvudfakeligafte. ' £ det ta Ändamalet aldrabåft-och fåkraft kän ja 11128, medelit. träns updragande. af fina. från” (LE $ a 4208 6.) år äfven. oförnekeligt ty hvilket få myck ket mig bekant år, ej tilförene , atminftone ej med något alfvare. fkedt: hår fö Rikie str dök many, at des fom” tramalttras. afrguiftar ; Mi frå emot vinteren ; och de fom updrif varm; jord, fnaraft då ut($. 19.). » i gifver. fjelfva förnuftet och naturen, om. från Lä plantan PION vand: A&R + 1754. Jul. Aug. pil 223 nen och Climatet, minft flår i fara, at någonfin gå ut. Än mer. hafva vi lårdt af förfarenheten; ar de hvita tåla båttre vinteren, fom til bevis kan .befannas af tvånne hos. Herr Borgmåilttar HeGARDT i Malmö ånnu befinteliga hvita Mull- bårs trån, hvilka aldeles ofkadde emotftodo 1739. och 1740 års hårda vinter, fom nåftan bärttog hvart enda af de ivarta, fom til myckenhet då funnos hår nedre utiSkå åne; arde åro tjenligaft til föda för filkes- matkarna, Jåmte många flera för- — moner, fålom at de våxa fortare, bära Hera och rer blan, m. m. hvilket alt Sal. Capitain RIEVALD utförligen vifadt i Kongl. Vet. Acad. Handlingar för år 1745 p. 192 &c. Ej at förtiga, det man i de famma kan oculera och ympa af fatet (var ta flaget, i fall. man vil hafva måtta af- fendet på frukten. 2:d0. At de ftållen, dår Trå- fkolor af Mull- bår fkola anlåiggas , böra vara, få mycket mö- jeligit år , frie från Nordan och Våftan -vådren Er 2 tf) hvilket genom allehanda Träns plantering kring : Mullbårstråns plantagen , bör och kan låta lig SÖKA TEST jord2g, hvaruti deffe rån ös bör vara en fin ; god, lös: vål räftad och tillagad famt I fot diup fvartmylla ($.$. 6.15.) hvilken i anfeende dertil år få mycket båttre, fom en flik jord om våren icke få remnar, fom då. den år ma- LE ($. 12: ) och defsutan år ganfka tjenlig för de fina rötterna, fom igenom en fådan lucker Jord, ganika vål kunna taga fig ned, iprida fig ut. och Jingvåga från föka fig födan. Vr 40: Ar deffe från, blandade til hälften med fn tand eller alka, äg det de sj må falla ält för tätla 2 224 tått, b öm. ej utf åf, förr äl PRE uti eller emot flus tet af April, då jorden hunnit blifva tg lida kö genomvarmd. (SN SK KOR FR AR SEA a 4 TO Ar Ioke juft ahgelågit år, 0 andlbra frön sa fyhnerhet: om de åro rått frodige och gode ($:<)+ 7 ty om torcka 1trax efter utfådet infaller, fordras en nogare tilfyn at förekomma, det deffe ej, it aj jämn och för hgtig vattning, lida kada 3 '6:to, AT båft är, på 4 fots breda och efter Hag långa fångar, göra långs efter 4 ftyck Ken tro AN tum dj jupa KC Årör, famt 8 tum emellan hvarje f | rag kval uti från fom fact-ar, uttas. och fårorna rs på igenmvyllas eller öfterflällas med: ed blom- dk jord , at de blifva fyllde och jämng med fjelfva fången ($.$.3 $5.). Detta fårter har tvånne för moner med fig: en vid fjelfva vattningen , den. andra vid rensningen, hvilka hår igenom. lår igt be LL gvåmligare ån eljeft kunna fke: ej at förtiga, « en med denna plantage mindre bekant , har rg tare, at kunna kånna deffe fmå trån, fom i början når de komma upp, hafva 2:ne emot hvarandra ftående lancette-lika blan, och flrax derefter få å 2 sandrifockfaå emot: hvarandra ftående, faft ej i på famma fida, ifkurna ,' någet krufiga de d A paa ANA cd blan, då de fia uti. nämde linier el- ler” FårOfi Ak Ky FINARE TN SIKA At dan för Höra nöje efter Wtläder vattnas, "hvarmed forttares hvarannan. eller hvar 3:die dag; då det ej rågnar, hela Våren och Som Maten til Aug. månads ut ($.:$.7. 9.) och n MErag dd fynnerhet , idårfrön förft uppkommi fr -vånnu icke ”fullkomligen hunnit” rota fig, då Fa om-alte förs bid, sn / RA borfa dår anför | orfaker. - RR SON NONE AG a UN Ch ed | ; er SRV NE | NR ÄR 0. ' i I 2 eg: 4 Pg fom et Uefa ; find Aida EA nä. Sön gör dem man på de renfade och orenfadé een mårkelig” åcfkilinad.: AA då Solen i Junii och Julii Månad, farkt; i fyneerhet midt på "dagen, halm eller fåf gl jorde, fåt- EIER at göra. Ikugga och 1 9-0 Jak fom ofta dem Y LU RE äs YA NR a VN ÖRAROMTR tr fig vid kölden, kunna de tåckas e 1öf eller haltn: ”'meh fikåfve, fom behofup iLander Ke nyttjas, föreflå ($. 18.03 i fyninerHKet hår I vinteren & år ganfka ofta- lan år öfver några dagar bettån- 1 fryfer och flafkar hela vin iom händer , Cat växten , fom är er red fkåfve mycket lider, sr ande ($. 15) hvilket jag med påtvenne Såcker- Lönnar, FC te rf ;åfve, då vintren i N övermt er irkt lerna "hvilka ock gingd ut, men ckte. Iföljefåhåraf, fom de gjorda förfö- ;j öfvertåckte eller på något fatt bevarade, 1, fom de med tåekelle förfedde s'bär- å trånga vinter, (Sa 3 |: 20 hjärt i nea lg d kr: 2 fe i Noveml jer, då deffé få! trån fört ndels åtfkillige, ER ; frundom ny NS SR EN kan göm fg få 2 mycket förre hopp 1 framtiden. UR NO PO AN fåledes röd fynes salig updrifv Mullbårs- frå på varm jord eller i bånk, fora fomlis ge föreflagit,; hvilket i SOT til gjorda rå rön och förfök fåkert lårer mifslyckas. + 0 > 12:0, Så fnart kölden om våren gått utur ör | den, hvilket merendels hår på orten” fker i Mars 'månad, tages halmen eller löfven bårt, i fall de ej hunnit at förrutna, och dår de fmå trån , då finnas vara högt öfver jorden med fina . rötter up= fkutne , få krattas den jämt lås och makas få långt up til ftrammen af trådet , fom den törut varit; men faft båttre år, at öfverfålla de ftållen, dår tråna åro högt upfkutne, med få. mycken fin: mylla, fom fynes nådigt ($. 13.) eller ock kupa dem, alt efter omftåndigheterna, fom hyar och en under f jelfva arbetets. utdfning. kan” An Ed vid, SN —13:0, Ati flutet nr April ellori i börjät Maj; inemot det de fmå tråden börja at knoppas , af fkåres det öfverfta at trådet, fom: fynes vara tornat ($.14.). Skulle man vilja afputfa deffa fmå trån nåftan ned vid roten, at allenaft I eller 2 ögon å- rö qvare (.$. 14) Ka fkadar det alsintet, hål If jag funnit , at de tråd, fom på detta fåttet blifvit häpdisride, hafva faftarc rötter och farkare fär mar, ån Re 14:04 sår 2 de: flållenya ra a från lantor« ne Ah för pop kunna de fmårfta nga skole Väs ren, ån de börja knoppa, uptagas med en liten fmal fpada, då få vål de: Åmnå hår-like och andre fmala förbeng fom: öfverfta WE satur plan: VN i | JA å FD k ) | å EN ST OR NE : | ; V SG i ) ; ; i SR EN BÄRAS | : 5 4 4 Å F | WG 4 Å Na ; : 5 : Fa i Ä EN ÖN N / É ; ? ) É ji 1 3 NE i Ma a Fa Sy (SR ÅA BK AL fre - VA - : Så ) g KR EVA: (le al sila LIG 1: SAUD,. -ULTCILID. 2 AE ME : A JA an ET IRAN REN KANE Uv Ö å pek + "RR bed FRYS ns SE | Fina 3 | H i ) KT in at är och derpå nedfåttes I a arandra i. Linier. ä: fom iåro' til 1 fot böra deffe nyfs nedfatte plantor flraxt nas , -hvarmed fortfares fom oftaft til hunnit rota fig, då man federmera gifver - a med de öfriga. 213 gånger vatten om alt fom vårman år mer eller mindre flark. IfA ; At alla de trån. man / vil hafvå hög-ftams böra: vid eller FEAR Fiker Misifominiaren h putfas. ($nIZ). cz de fom Mullbår setrån hv mycket ua fd öra:de allmånt hår nedre nyttias til håc- Iket jag fedt nog brukas i Brandenbur rg. utt vid Anclam , hvars hiten från: Rs (ka ganfea litet (kiljes3 + dels emedan en dådan + trå- och luftgårdar gör famma nytta 'och ad f n annan , dels i affeende därpå, at al I förr. VU fim blan, ån framm-trån ma art ($. 16.) hvilket Jag äfven - mårkt -håckarna hår i'Trågården, at de i är flo- . fpa” blan, ån fjelfva boken. Ändteligen | d en förmon af håckar af Mullbårstran, sarn kunna brukas til bladens afplockande kes-mafkarnas födande. > | 9. At tråden böra dtåndigt. hållas Fan från fam orden. flera gånger OM aret, "befyn« de förfta åren; fe lös och lucker om- mmen ($. 18.) hvilket bålt: låter" fig gå £ör ) liten: fin kratta, gjord nåftan fom en ed: hvilken man gör jorden omkring ch. myllig: och år detta en angelå? ghet vid alla, i fynnerhet frukt-trån, era utomlands än hos ofsi T akttagass KS AE We br | dels af/ den britt, > at rågn födiv fotona sär våxternas drift , mera obebindradt tår göra fin verkan på trådets rötter, dels at de rer ta och utfprida hg. | ET s ? ar nd i RAA 18:0. At de Tråden SR EE 4 år i iTrå ; feholan, böra då om Våren. utplanteras i er trå-fchola, på fått , fom förr fagtår. MEG den fkillnad,; at Tråden fåttas z fot ifra dra v linier, dock i förbund, få at Z trån Ta end Linien komma altid at med'det ena på den andrå > formera en triangel, då federmera efter utpli inte- ringen SÄReliget är, at. vid vatnande et par Bån- er i veckan fortfara, famt med ogråfets fråndiga bårttagande och jordens. löshållande "kring fram. men, dem anfa och fköra, och når ae åndteligen | fåt 43 år i denna trå -fcholany få flyttas de ut, der de fkola tta för alla tider (GON öra ar vidare : behöfta någon fynnerlig ans. SA a 5. En 4 års gammal Ny kola, kan föda en. ; "acer hop Silkes-mafkar, få at man åtmintto= ne då kan råkna 3 a 4 proCent för fit capitalz | fn 3 "Halle vid den för: W cifenhaus. råkning « an= ”Jagde Mullbårs - tråds 5 plantagen, fom ungefär år 9 år gammal och ej få fly inerlig ; ftor THC "TTT TAG Jackie Silke, SN fede emera alt mer och mer. NN 1 RR 19:0. At Skåne bör blifva sökte nen, oh Å . oty ktvarelb Silkes- Atvelen hår i Sverige fkulle inråt- tas, dels emedan Mullbårs» tråden hår vilja gan- An NN och vål mrifnias st 20: ) famt inga andra ; SVA SAR f M 0 Så CSR pero 3 I uging: Så NÄR 5 é pla kaps- | AGdemdins Dag I -Bok, Bra inkomna Bref och landlingar, RES ROR åa nd 'n Vålmenande V lan, far görder Symbolum Ne Hsbi. fed bong Publico, til Kongl. A- cademien. vad förlag > huruledes en 2 åkets fördelning i i era Går» = kan åka fit uttåde. . Han låm-. önckber til flått-lander i i Skåne: hvar- merendels, nyttjas och indelas i i-tre nom hånder, at allenaft två tre- efås och en tredjedel lågges be ör. creaturen. Härcmot tror oren vara nyttigare, at följa våra Grannars döme, fom bo å andra fidan Ölterfjön , gent kåne , hvilka hafva famma flags jordmon, tora. fördel, hafva åkren afdelat i fyra för "Aubtoren fåtter til exempel, pyarne 1 Skåne eger 1000 tunne- om nu + deraf årligen befas 3 få ftiger enaft til: MER tunnor, Oo ock då ligger a peer Å x hn är SN rå 4 | SR AN ww Y | I B & i: fd sj AN bl] ad vt N - sur k / i a SS å a - enkannerligen dåruti: at åker-fkifterne för hvar - gard i By, åro alt för fmala famt oordenteligen blandade och ftrådde hvar om andra: hvarigenom - hånder > at åkerjorden ej får dikas och fåledes ät= drig kan komma til någon riktig fkötfel: derföre ock afkaftningen dårftådes år ringa och hinner fållan til6:te kornet, ånfkönt åker-jorden år gan=' fka god och deiter allenatt i tre Vångar. Hvaraf följer, at afkomften fkulle blifva ån mindre, och ' ej fliga til 4:de kornet , om åkeren indeltes til fy=' ra Vångar: få at mån genom berörde indelning" fkulle mera tappa ån vinna, få långe ingen ryRe blir på: tege- fkitternes blanning och trångfel; Om detta hindret blefve afråégt , fkulle åkeren' kunna dikas, och jorden genom en låttare plög= - ning famt trådande och annan ordentelig ans; gö- - ras lucker och fin, til dubbelt mera bördighet, nu fke kan, Sedan kommer det på prof an, icke fomligftådes vore nyttigaft, at årligen b FE = Hå nå ker och 'handtera den öfri iga is; men icke låta honom ligs ademien år nog öfvertygad om nyttan. inråttning dår i Landet, nåmligen, at kaftat. af hg mer ån 12:te kornet, i et par i-lag på flåtten, fedan förnågra & ar tilbaka, te- iÅer blifvit ändrade och hvarje gård i By fått åfta åker för fig f jelf, famt åkorbruket blif- fött på 1 ått föm Fer år. Sådant har ock u- righer låtit fig göra i fiftnåmde Bya-lag; e- m net Herrfkap var enfamt rådande « om jorden, och kunde utan motftånd, låta indela åkeren i för-fkifte för hvar gard. Met faådant kan icke öf- gÅåro 5 Hemman af årfkillig. rättighet, och fom i ut mder ågare af flera ftånd, få framt icke en r ånJord-refning dårflådesbeviljas, hvilken ef-= r Geometrifk måtning utiftakar dikningen och delar hvar gård få mycken och få god åker, på eller två ftållen, fom han nu åger, kan tfke på ntio. "Det år ock til Rikfens Höglofliga Stån-= ers fynnerliga nöje och öfvertygelfe, vid fiftledhe csdag , för ögonen lagt, huruledes Landtbru- refi ning, "icke allenaft: upfylla alt vårt fpannmäls behof; fom nu årligen håmtas utifrån; utan ock of ata LL If: år komma i tilftånd, at utom eget bex rof ”affåtta en ftörre myckenhet fpanmål til ut- länningen, Och fom detta anfågs af då varande Cam tnår ar- och Oeconomic Deputationen för en fak IF my äl Börbahers men af långt ftårre vigt och värd fr ok vål Högbemålte Deputation fin SERIER 0 re Stånders Plena af- a SN göras för ofår -fot, fom nu fker i Skåne. Ver alt dår i orten verkftållas, hvareft i'et Bye ket Ci Skånes fkulle genom en flik Allmån Jord=' Lo å 2 vå göras: och faftflållas; men. Röja or aker k omme då i vågen, at Riksdagen. tog tidigare fn amn man förmodade: -hvarföre. ock e en få a on oh | lårer med Guds hjälp « en Män: Rn mma ti Md FÖROMAG ande och fullpprdät Sr Jä pa SA NR Aeflorer Herr OLOF JÖRAN DALMAN, SS Tanledting afden beråttelfe ; fom H err Pros år IJ51, Fr SR och de följearles: införas ans < S gående Socker, fom i Norra America tilverkas atlet dag is Joinade faft eller laka& förfökt, Atipa I lika fatt koka. Sockeruat: Skena Lönnars faft, I Herr Affefforen låt om vår-tiden med en Anners flångs nafvare båra et halft qvar ters djupa a ned-åt lutande: hål, uti ds tHtycken. JiönnaArg: hvaribland ingen var yngre äns Orars, et hal hvardera, Ua hålen infkrufvades vanliga pr dur , på det trå | den ej fkulle få rinna oftare eller långre tid AM; man ville. - Förfta gången famlades innom 4 dygn 20 kannor laka,. fom efter kokning på kol-eld 4 = timar och fedan det öfverblefna felnat, gaf 2 "fkålpund brunt Socker, Andra gången utrunno - af famma 8 Lönnar, på 3 dygn, 15 kannor Jays hvaraf efter några timars kokning. hbåmrades förft et halft fkälpund Sirup, fedan: et fkålpund lika Socker, fom det förra, och fift 8 lod Puder» focs ken. Herr Affefforen har af alla flagen fkickat prof til Academien, Sockret har mycken förn na och en.egen, ej juft obehagelig fmak. . Genom Rafinering fkulle det utan tvifvel blitva & bade. vackrare och fmakeligare, Detta vifar, a at at Irenika Lönnar kan BONN Socker fåfom af de A- Py meris / ER kb PAR håller é let ingen borde tillåtas, at tappa Mu med mindre han I dels, ftalle vil Sön cG erån af ara Ei å RÖDE a | i luiens. af Kongl. svedlke Oft- uncky i fynnerhet. genom Kr LAGERSTRÖMS benågna upmuntran, hafva Super-Car- rmån, Skepps-Predikanter, och an» ompagniets berjening + I de nått förfut- RANA fallat;. med: hvarandra , , sar vid China jämvål medbringa några Pp sAcadem, tjänliga varor, UA ROSEN Ritningar på i ÅR Ra a Ä del kamms uc. utan n åfve en Se io IR åts fe ARN fr NERE Hiftorien, Geographien och ; ÖR hans - konften, famt om Chineier nas Seder, Handel, > Hushållning och. Slögder. Ibland an- dra har Styrmannen Herr CARL Gustal F. Exr É- ERG, fom redan gjordt trenne réfor, til Canton, Re hvarj Sr Bang lemnat Academien at ikri! d al defs på fram- och åter - refan hållna D Dag- ok, med Obfervatiener på Magne te -nålens. de=- -clinati 3 hela denna Segel- leden, med: vål aftek- nad le land-kånningar; harar på hamnar, m. PR utan ock nyligen ingifvit en kårt: beråttelfe om ' chinef k pågknde- hushållningen iso kvaröm. han > Beråttelfer och b befkrifnin- NE nig, fom han fifta refan blifvit -ötver et år i Can ton qvarliggande, och Defs berömliga upmårk= famhet fåledes haft fritt utrymeb. - Om ån måtta delen deraf, för Climaternas, Jordmonernas och Sådes-arternas olikbet , ej fkulle kunna-tjäna våra Landtmån til annat efterdöme ; få tror Academien likvål, at en fådan beråttelfe om Chinefernas ma- kalöfa flit, idöghet och omtanka at til-deras för-- del nyttja alt fom nyttjas kan , fkulle' både roa och gagna dem, lom ej haft tilfalle, at af böcker, fkrefne på fråmmande fpråk , blifva derom under- ' rättade, = Academien vil derföre fårfkildt låta trycka denna lilla beråttelfe ; tillika med Herr BraaAaDs, äfven af Herr LAGERSTRÖM för fyra är fedån inlemnade Refe-Befkrifning til och i- från China, fom gifver tilråckelig kånning af Chi- ÄDEE (AAA SN 's Tr a vå ec « J ORT TRA I nefernas feder, handel och öfriga hushållning. ' Herr P. N. CHRISTIERNIN beråttar ifrån Wefterås, genom Brefaf d. 15 Junii innevarande år, huru vål en hus-Cur har flagit an emot Vattu= foten: En Enka af f3 års ålder, at god hålfa och kropps conftitution, hvilken tilbragt fin måtta tidi tjänft, når hon år 1753 om höften fjuknade i en tvine- fot, fom flört fig med gul-fot, ifrån hvilken hon dock befriades genom Thée-vattens drickande af Cardo Benediéta, fedan hon förut brukat Thée af Lacrits-rot, gula höns-fötter och andra gula faker, utan någon verkan. Men un- der drickandet af Card. Bened: begyntes en fvullnad i fötter och ben ,. fom efter handen til- feg och upfteg i fjelfva kroppen , hvilken åndte- ligen få upfvullnade, at fkinnet tycktes vilja fp fö + SN FN NAN + å i EONORE ve NR EN: v FRRNEE re 1 OA 20, CL ; 3 vå r | i Ar NE ÖN LA , bi 4 ÖR i ÅS 23 HH. oo 1 förmådde röra fis ig.” 5 Unå des hon af en obefkrifvelig vårk a, til lika med en outflåekelig törft 7; åt-varor kunde tftilla, ehuru hon emot dok ymnighert tog til fig deraf; An sy $ jukdomen ökades, efter ingen ick ifrån henne genom Urin. De fom fägo elände, råfvo henne aldeles förlorad och u- fan hopp, åt ifran döden på något fått kunna råddas. NS Det å - bekant; at fären lyckeligen befrias i- anv: attu- foten genom Malört-vattens drickande: Ö e togos tvänne nåfvar Malört-knoppar, och voro åG ilade, gafs Decoé&et åt den fjuka at dricka, få mycket hon förmåtte. Hårigenom blef hon vål fri ifrån törften; men fvullnaden i krop- | pen var ånnnu lika fom tilförene. At nu åfven hjelpa henne ifrån vattnet; tog man et fkålpund afde fetafte Tallsbarr, fom kunde fås tredje dag 5 ul: de kokadesi en kanna vatten vål tillycktitre mar på glöd. ' Barren filades bårt, och den fj juw kedrack af decoétet er halft quarter varmt hvar=' je morgon, til defs det började drifva urinen alt eva och mer, få at Patienten innom 14 dagar öf= ; vervånn fvullnaden': och'återfick fin natörlga och wanliga tjocklek: Vid flutet at Januarii månad eller 14 dagar deretter, begynte hon gå uppe; och h Kr alt fedan gjordt fina vanliga fyflor ers få ÅS rr Ha ns MN tällenbe Riks - UR sger F fihebré UMSTIERNA 5 Hr "behagat upvifa för Kongl. god hälfa, fom någonfin tilförenc, undanragande at'hon k SR figi i hy Sagt mera frufen än dr | a ho RR + kal es lyckt ver ftop dricka. Sedan knopparne AV i; Ac I i PONANI fe JAA RE FILES AT PNN- €2 NR ke, ARNE a MAI 2 No Br ; Kk NÅ AE 2 RPS i son NEG SST KT ” DNE Å ÅA | rs CR i; | ÅR : i " Efykt Ne 3 kÅ TETV q YS a ; En (VR Se | NE $. Ti 2 a UR 4 FYR I if ($ : : , + ND ” s AN KS & ” ' a | : : ” os kh he iF | Sd ON KR T. ä 4 z ; i FENA a Sm oh MH YA uti N Minerah fp: 133.) fom brytes vid bårget Ede Hellteftad Socken i Öftergötland: De vara af famma art, löshet och finhet, och mas-u Snar, hvareit ftenen, etrer, många SR ;, bläsning 3 funnits ännu ofkadd Oo ch al deles oförå vt ; drad. Det år fågnefamt, at denna nyttiga ften=, art nu ej behöfver håmtas få långväga, fom tilföre= ne, ifrån Jämrlåndika och W ermlindika Fjällen, . j) Under namn af CHRISTIAN WåLMENT, hat en okånd Auttor til Academien ingifvit fina tan= kar, om tilförlåteligafte fåttet, at utröna allehans da tlags gödfels och jord-arters fkiulnad i godhet och dragtighet , famrt hvilka fådes-flag deri bått våxa,ochåro mer eller mindre gifvande : huruvida fädens flöpning år nyttig eller ej; om med ftörre - fördel fås tunnt ån tjockt, grundt ån djupt, m.m, I gemen kan hvar och en eftertånkfarn Landt- man fjelf lått nog finna fig, huru fådana rön böra anftållas: e, 8. Om man uti famma flags famt li ka belagen och brukad jord, fom allenaft fkilde — deruti, at &j alt vore gådt med famma flags gödr-. fel, ville på en och famma dag, til lika tårbet och djup 1 jorden, få eller plantera famma flags fåd; då finge man fe, hvilken gödfel, för fådan väderlek, fom det året varit, gjordt den båfta. verkan. - Ville man bruka famma gådfel, men Eg ST RE GAN ) ller ER tjockt ; eller tek ; 11 cå årstider. > mer eller 'min- tve ock genom mer och mindre afgjordt , hura tjockt gödfelen” i de orde utbredas famt hvad tid på året 3 öras på akern, Öm uti famma flags i ågen, anfad och gödd jord, planterades åt- Tags fåd, utréntes derigenom , hvilken fäd F fådan jord bäft trifves. Genom oån- a variationer, fom hår uti kunde göras, och år borde förtfärtas , fkulle utan tvifvel hop pganfka nyttiga fanningar och reglor uptåckas. Men Herr VÄLMENT vil gå ännu nO- | älderined: til våga, och: föreflår några medel " och verktyg, hvarigenom man (kulle blifva fulll komligen förviflad ; at gödtelen til en vils myc: kenhet och jämt blifvit på et, fåfomen trågårds- fång vål anfadt åkerftycke utbredd: at alla kor= nen blifvit til en vifs tåthet och til et vifst djup planterade. 2 och hvarmed man efter behag kunde för MRerE både tåtheten' och djupheten med ir. Nerds | a högeligen til Sllkande , at både Here . TALMENT fjelf,efter fit yttrade berömliga upfå åt, : andre vittre Tandtmån uti flera Lands-orter, 5. ber fig före'at verkeligen anftålla flikaförfölk, tigt antekna våderleken och fiera omftåndighe- illika med fjelfva utgången på hvart och SK, Academien fkultle med itörfta tågnad- och til det Allmånnas” tjändt ur dets räling od utgifva fådana Rön. "Ty ehuruvål icademien ej är fullkomligen enfe med Herr edet uti den farfen, at förfök. i fmått Oe 2 mått Tåkra, atbygga' pås få år likvål oförneke= A | ligt $ fuse jordmon, och i Hera år 3 Tan dervid NS r AE R TM 0 SVARA | 1 NSTIEE NN Kd IV FA AS ITE RANE lb (SN Å (4 Fo 3 Wi AR ) Å ri AA er hd RÅ a sr 2 f ÅS NE SE: ; E [| / t He j SR Å ÅR ( ö . ARD J FRÖ I ( , v VN Å ” PEO fl 7 k / g ) 1 4 SAN Å AT 7 UL é d : AL - a "& 4. 1194 9 ÅN Av rn Cr HD p; 1 JA LR! Famn I TI FEL SR fa fö R Må förd vo EAT OJ « fr VV dr 5 bo TN ÖR , HäR JE. RE ba RR a TO k | ' 2 merendels på detta fåttet blifvit utforfkad cademien fkulle och Er 1c> Om dena 4 roa fig med fådana behagade förfe fig med den at Herr EKSTRÖM ' »A [ temb. förledit år befkrefne Spanmåls - profvarc, atundne och uti Handlingarna för Jul. Aug. Sep sd ro de mintt koftfamme, at dermed örfök i Akerbruket, åfven | til at der med förfara, uti hvad jordmon, gödfel, bruk, våderlek »och flera omttändigheter, den — flridatte och kårnrikafte fåd århålles. Och må til Academien mycket vålkommen. VIL. ingen tvifla, at han ju altid år med fådana Rön Herr M. C. P. Ph, M. har til Acadertien up= gifvit et påfund, hvarigenom han förmenar det man i påkommande Sjö-nöd fkulle kunna bårga lifvet ; hvilket ock vid andra tilfållen ; e.g. då någon ej kan undvika at våga fåfom et förfigtighets medel kunde brukas. Det beftår deruti, at 5 eller 6 Cylindrart af Kork - trå, på Ni frag 15, vida fom tallrickar och med något långre axel ån Diameter, fkulle bindas tilfammans tått vid hvar= andra, med et ftarkt bekadt fnöre, och håftas om lifvet under bröftet. Det år ingen tvifvel, at ju deffe, uti tilråckeligt antal; ikulle Hi at hålla den uppe, fom råkade falla i Sjöns och torde jämvål mången genom detta eller an+, TR dra» och vigare, på famrna” grund t bekanta eller lått uptånkelige vid viffa tilfållen kunna frålfa fit Vv vore "til hand$ når det omtrångde; ; då hade A rår och Janimng- nog - > Än A 07 , N 4 AN Å Vv EN j iv | VR födda Kar / WARGENTIN, ip r - å KA ; — hållne. j Cplalé af B BENGT » Anmärkningar om Byttiga OM — och borde planteras bå Lapp, a CARL LINNSUSAA LA I "4. Rön om Bly- erts , af BENG if Markaltan Diana , Srastft LINNÅUS, R SR 5 6, kg ochi A | imårbyingar. K STAV TEE . Utdrag utur Kongl. pv ; Dugbok famt några d Handlingar : | ES E0:0f- ING VE Fanbar ok fällan ti — Ådkerbruket til flörre bögd i Skåne, > OL 2:0. Herr Aljefor DALMANS förför, at koka 5 Socker af S venfka Lövnars Da ad | | SV Herr. EKEBERGS berdttelfe om 2 Landt-busbållningen. = = SÅ ; En "Hus-GCur emot Vatiufot, ; CRRisTieRal STR 4 s:0: Om et Te elgllens - - brott , påfunnit å & leflads Socken i Oferbörklada rd 6:0. N.N: Tankar om dar sag ; at utröna Sådes- arters, ot ; dehanda flags KÖR etc, tr FR Ms SR Påfund , at i påkommande | fJ JRR Vrga fvt TR a RA Sr 4 | d R | 4 ju N C N Å N då | ' i a & | å k LL > > ; NN = SA Ra = GG SR $ Fele je & f rg SS he LÄR 4 . ma SR ; + | : ä ; a | r 4 : 4 än ” $ är hö A i Me | VA i | j £ Å i LE j Få f Cl tad 2 É i S å 5 1 Sr > äh j 5 ÅR f FPA = EE su a FS 3 Ä | | i = pe i f - ;X > [ = i i el i - Z j : s = g — fo tr) = Fek 'v oÅ og RT TR EEE = IPETERR NVS URM Ii, tl) | ( i (V I ( SS == 44 Me /i; Fl NuiN (AN Nl) på WsRA N é i 2 + ” ( 24 Cr Vv F J 1 i 1 vv Y å vu KG I i [J KV | h | v fö i få 5 Ae. Og | ATA | RANN ILS. PSILANDERHIELM, td "Bergs Råd, cg 0 > 2 "ANMÄRKNINGAR lp sj af årliga Förtekningar SE på födda och dida iet Land 000 | i gå vidare med beråttelfen om nyt- ; | tong. Tom åro gjorde Öfver j » vål inrättade F "örtekningar På födda och H ee SR RE döda « ; PS NS å | | É Fr 6 Nn Re Fpånnersker ikvöpel » ungdoms åren ; då de nag LÅ A EO FPG Se Ma Jen för dödelighetens vålde, . far krafter at emot tå jen åå äter flrax gifva tap öm; til des, efter 90 c r öfrig.: Deras antal; fc år alleftådes fåsrin öga) i m "riga säyckenheten, at det nåftan ' är råknande. Icke defto Hide år kornas sambal I alltränföt mer uti fråndigt Nn än aftagande ,. faft ån förökningen, på vifla tider och uti vifla Lånder, för f årdeles orfaker, fom me- .yendels haft fin uprinnelfe af månnifkornas forts förvållande, gått trögt och ojämnt. ”Atminftone finnes Naturens egen ordning hår i Europa nu. förtiden Eh en IReRÄNNS och anlenlig, för- | ANenDgs R El | fd ä ENE (GA rr ANG Me 0 ist & Bågge ek fraga ölver älta uti ti nårmadtejö "likhet. Uv fr uktfamhet hardet enafolkfla igeti / i allmänhet något på å Naturen grundadt m mårke företräde för det VR Det åt ock alleftå | ' ; gå ' 7 ”N a IRL 2 S i | ” / 4 : - N pp 2 MA , vv 200. CCR 4 TAPAS Vang: (G AE i Y V SE a RNA Ax Ks b +) | SN ) Fe N ov. jz ec. b 4 7 ' ngen fr CE ÖRE tr | altid och på alla. stållen til lika myc- a i de fpåda åren: at i fomliga. Län- folk « bopen på viffa tider och orter er i fig, 0. f. v. de låra til min- ma an HR Climaternas ÄRA Jag a 2 nd mer sfär föbipvga förige rekomma och dämpa fmittofamma och. Epide> of ukdomar, ofeder i "fätbt bibehålla in- och utvärtes figarne på födda och döda hjel- i förut af I ÄNGAR egen ordning lårdt, månnifklig. törf stighet, medeltt Guds kan gå sat be? 'ördra vårt flågtes. säl til jäs nförelfen af mång- ja Förs | n många Länder , äfven Bi Förtekningar 3 fom blifvit upråttade i pår fig , gifves deraf tils 2 at ute tfaken;, fom gårna ligger, förbor- uti Oeconomifka öch Politifka förtattningarnas Få RR > oliks S | a FN ör a ad måtta geni na ler och undantag ifrån denna 2 1 ra 1dom kunna förefalla, fåfom, at ENG allmånhet lefver något långre, joe nftalter at befordra allmånhetens våltrefnad, , affkaffa ofund nåring och hålto” 3 kö Syr fenate olikheter åfo juft defam= tas ur fprung och befkaffenhet, [ ver ng i ] edlertid finne vi redan, af dö ££ öch ofull- 3 Tyfkland, Holland, Frankrike och - at ftörre enlighet år uti de måtta pro- ån det hade kunnat förmodas. Der. olikhet: dåvilr det fig barrel feler bi flår hos » det ena Folk - laget > och förmonerna hos det andra. Nn ERS t fr AT N fe vi nu tage en jämn ordning, til$ rund och tillika betånke, at af alla, fom födas it inom et är » altid nägre. dö innan, de blifvit års lälöos någre uti andra året, någre 1 det tredje , och få vidare; kan ej annat deraf följa, ån har he pen a års » barnen måtte årligen minfkas. Med I dem3 fom blitvit födde på et annat åra går det til på famma, fått: derföre , om ock lika mänga. tödas, ”Pågra år å rad, år altid hopen : af de yngre, flörre och talrikare, nn ar de åldre. Och emedan. dö- FR jämvål mått åfve ralt , åtminftone i de Lån- | , hvareft man gifvit nogare. aktning -derp Pär. gör Timma fkildnad på åldrar > få följer, at anta- Fet af de” yngre förhåller fig til antalet af dejåldre, alleftådes Pn lika, ch. at hvar ålder årsuti en vils proportion, få til hvar och en af de andra åldrarna, fom til fumman af dem alla, eller til hela folk - fikar an. Der hånder väl AN bv jr / u | ER frn sägatet der hörd RR LE rs, öfvergår antalet af åldre inom lika mångasår, ups På en ort; få mycket fkiljer det ock emellan de= fas famåriga på en annat ort; få framt icke uti -ofvannåmnde nyttiga författningar år ftor olikhet eller någon vifs ålder, genom f' jukdom; kri annan fårdeles håndelle, blifvit på något ftålls al efter vanligheten medtagen. F ördenf HU ka fora hela innehållet eller rymden Ra en SÅ ak ande Gin ja 9 aa kän utråk- Hy em af famma dimenfioner år til 0 blek bekant > få kan ock, i an- t ungefär ligt Vilst. förhållande"smellan månnifkor uti hvarj je alder , verkeliga an af alla åldrarna i det nårmatte utfökas 1 enaft antalet af dem, fom höra til” en enda ', e. 8. deras fom åro under et år, år bekant. fk AE er fom lefva Va en ra NN 3 2 | nå åro f iom bälg Och d de å! Vdregnotpet? Om döden utan åtfkildnad utplåckade utar. åldrar, -hyart år vid pafs en af 100, då e Conen råttikaffens : men emedan fomlige åldrar mera fkonas å Af: andra, dock få, at alla lida igon afgångs; Så å få Conens fidor 'en egen bugt (ån fåt axelen.;. Jag påminner mig hafva fedr. SÅ lathematifka underfökningar, c om den krok -li«' iens egenfkaper, fom föreftäller dödelighetens' Orc , i ig efter åldrarna. Den finnes SE genora Srfarenhet och förtekningar på döda, , Uti hvis” ka: fkildnad år giord på älders åren. ; ER Vidare, emedan de Aåfte giftermål läras: uti ; vifla åldrar, och antalet af månnifkor i hvarje ål< "der har et vifst förhållande til hela Menighetens;' emedan ock den naturliga driften til åktenfkap år öfver alt nåftan enahanda y få följer , at antalet af "iho Vet år fNutna Giftermål, åfven år uti nå. "beftåndigt vifst förhållande vil hela folk-ho- och at man blott af antalet på ny -gifra kan a utröna. menighetnns talrikhet. - Nya d fterörik Hiftas alla år i iplika ordning derföre ” Q3 YT Vale c antalet på de lefvande , 3 hvilket f SR an af alla, Hjone- lag ic er Lan utien annan, men li kvali det: nårma te beftåndig. proportion til Folk - fumman. : Röse Ng > TR Nn antalet af Hione - lagen alti d fvar ar menig- > hetens talrikhet , och frukt lamhete i det nårmafte lika tor; få rika dh fen ,' at antalet. af de årligen | NG SN a uti et ungefarliga beftåndigt fö fö -hålland sv do ul Folk afrärmen tvn UA Då famma grund och RT döden all ” der gör nåftan lika. fkildnad p & aldrars åå år he icke orimeligt är sluta, det oi Äk dem >» fom. årligen då ut! et Land, å år en de term I rad del - förjekpingan på de döda kan utröna se IDAG i ra aln år. at det fenare : Rh färgen Proportia ker åfven fom de. föregående, kan ut tas på tvånne - LÄ Detena, skal. grunden enklare. på til så ftälli. sheten fvårare, år, at inford | gar icke allenaft. på alla. årligen fö dda döda, utan. ock på alla. FE ene Då år j relfen. 1 emell an kammorna. fnart och | artig: -genvåg. vil famma åndamål r blort af. döds - liftorna , når de utmiå ens ålder vid aflidandet , utråkna de qvarlefyan=- des myckenhet. Jag vil en annan gång förklaras. denna fenare, methoden, hvilket få mycket. båt»: otrec kan, ikea. fo mn inråttningen « ERS ka Tax kör jen å hell föunps vd väg gråa aven , sprbyer é fy EN HÄ å fun KRA lg FAM SÄ ch 4 fu 4 Fe VAN i aga TT BES MEN ; ALMING 4 id Faxe | MN $ ” — JE f ske Ä a Pilo, Trnhe N Ny. 1960 e Nr j- fela a SR RR SR fKå . RR S utan nytta. «Den et a (Ern ud ä dela fd + yng se så G i ; a 5 ve NET BER ed R dn AR 2 SN AO 4 V ÅN il h gitves bänes: at SÅ eller frän . för: CE. eller några få I andfka-: utråkningar: - Smittofamm e'fjuk- ved MN dy; flera rår å rad, hindrar förmerin-” hvar på ff vilades prof: ; oKrigt | fsäkning. på folk.= hopen; 1 oket ändra tider: - Sådana | Ale ra och talrikat i jämföras v > ot och j flo ymr pgare ljus år af. a id En Regering, hvars vakande: Är Srskinket På GA pe jer C kår 2 :v Foch - k q VAN VA VOR am CS RÖRAN 1 tå 4 1 & 2 f RN X 4 RJ pA É il EN rö vas nl Re ed SET och dd É NAO SR Sr SANNE grundade ilråckelige,. at derpå bygga falls! Igar år ftörre: fkaday ån vanligt: 4 fe de Naturliga» ad - i HA fift börjades ; om CER Anmärkningar ös Fd Ol e- finner NG -” ; alrid. någo NN JE vidare förbättring, - Hö: org i mm. Nu år tid ät Fra fört a bodar br fom - . blifvit gjorde öfver flika Förtekningar, IS medan Kongl. Vetenfkaps . Academien nyligen fått delaf de utdrag, hvilka des nu mera framled- ne Ledamot, Friherre BIELKE, gjort itur de Tabeller, hvilka til Konglig Majeftet, ifri nde flåfta Landshöfdinge-Ämbeten i i Riket blifvit in>., lemnade, för år 17493 få tillåtes mig nu, at. åter uptaga och nårmare jämföra de proportioner, lom i andra Lånder blifvit i 1 akt IR emellan hela. folk - - hopen och de årligen födda barnen, med den hår i Riket befintliga, hvilken jag fift alle- En af några fmå Soknars T igar oo ökar vn AE Når fönlalats af st Folkets 1 åeflk Lihag: 9. fo 4 " 1749 blifvit råknad, frålles i jämtörelfe diror fader at alla inom famma 3 är der födds barny' år den förra 283 gångor ftörre, ån den fenare. Men tages hvart Låhn för lig, då gå fomligellis! er liter ftörre. > Page fålo Hörlan och Finland, allenaft fåfom 25 ter öfver och fomlige litet under denna propor-' tionen. Uti Upland , Södermanland, Ner och Wermland , Ötter - och Wettergöthland'; famt Smålen bok Wefter- kporliggiv0g prov! om - eller” a til vå MES Tekn Sm Ol OR grå Kd ' ? ”Deremot förhöllo de fig i Skåne Wetter Weftmanland och Dalarna höllo medelv Om det: framgent frulle>få å förhålla fig i Tandfkaper, blifver frågan , re INPRERR går HÖRNAN uti Age förra, ån uti det senom föd bilar lad ar Ng i "Finland fkulle det året ligen , > öfver 19000 barn mera it, ån. der verke EN fkedt, hvil ket e'och m ruk krbarhet t t tyckas ej RR någ MRI WIN botten och förre delen af land komma ej. i frucktbarhet i up emot. Skå- y nen 1 kv: & åro Invånarena vw alla tre orterna mme, fom iÄ ngland och Schlefien (6). ” ti Folkets egen ERE SNR är icke il vållande : ty öfver alt Riket har för- let emellan de inom året födda bar nen och Hjone-Lagen varit gan!ika nåra, än åfom 4 41 :; hvi bart vig ARR at medelmåttiga OS Cu bärnh & art É SER -lag ialla Syen- "Tyfkland och - TN bygd Pit jen je fsk Pr opor- ö uti den ena ST orten ån uti den: Ch eftå” ut JEN ån ån i era Jitfter- "HEI > lage rök ' kg inom. Yåfom 108 til I > men i ide fåft Provincier fåfom 126 til 1; hvar af följer, iftermålen i hvarj je "Dands- ort hafva amma a förhållande til -meni RE > fom år år en fjette- del men AR FR Hönd Handl: fl jul a 2 PN inne” är 16 RN PIEr fs lider FI 43 ämför 8 SässMarcus öttliche NEPKRE (Te. 4” land; ån i dn ; dj sLälmy fom eljel i ; lika for myckenhet af fol ) på Svenfka fidan , än tan tvifvel hafva fin orfak | fråndigheter, fom. genom tj - håfvas > emedan det år one bårande Landfkaper fom öde fter- Göthland, kundé tåla rått få | af Folk, fom F inland. -Imedlertid kan'h en hår af fkönja, hvad uplyfning. Fö "ör ek nå kunde meddela, och. huru ange elågit « at de. ftåndigt: fortfåttas. ; ä det ena årets. Tabeller kid | någon fådan fkilnad emellan L keligen hafver rum, allenaft m kenheten af gift och ogift Fol alla ftållen;. men jag har ej tilråckeli ; dertil af Baron BIELKES utdrag; utan lenaft, at de ogitte åro, måftöfver alt ke vid pafs tre - dubbelt flere. Å den TVDer förrjängg ock. med et ord. atrFälEN afäkta barn, är 17493 V ej Jån en femte -del af fur man på alla.då Rikt teliga. Hjone -lag', eller at hvar. Fem var vålfignad med ukt, hvilk fa ordningen : SARgär FRAN SE för et st DE prof af Förfynens kelfe: jag menar, om den nära jämlikhet, är uri antalet” rafGofes «och Flicke = barn; likväl få, ar de förre åro gemenl igen; | talrik are. S rärsra mårkes, Sep få myck år Dö sk RAA ONES NN SK + dä ' > JM To 3 Ån ALE ) sy é £ j | FR di 0 | AE bs hånd der. unde no iv Te ER då rd kn ps] a a An fn d ra, tufende, barny. år 1 nde; Cu d, alla Barne- | fkilnad. på den. blifvit up-- lig ANA til 205000 barn det ej en enda gang håndt, at a it. flera: men. det har ock al- e varit: mycket, fåare. Emot: h vafva til. det högfta 9 9295 och til Qvinno » Könet blifvit burne; ock i” een Ibland alla de I nå årvar: SE FAST IN > 1 JNA mer ån en har de. fenares an- ä er d ALOVIN: vittnar nens. antal plå- fkiljaktighet, n - > lem rifka HERRN wa bdaa och doda i Paris, forn äro suför uti K, Franfka . Vet, Acad, Memoirer a för fn EG 1747, 1748 och | N ög4g. 5 Obfervations apor the Bills of plana | v (f) Phypco-Lheol. IV, Boken, . ÖR X fn + ) — Jae + Kö VN r Å - 7 vå LE (34 ENS NR . I ENS N Pre OA NEN - Ä . FR SE "I London, bilde yr - FR > RONNE 0 Vy 8 I CAN Landet PötarsliokanFörekam igar, 39 år, flutit, av: Goffarnas antal i Ä håller fig til: Flickornas, mått. fåfom I 4 eller Ni pafs, fom 108 til 100. . ”Siäss MIL a genom en af ännu era års och orters liftor utfökt medel » våg , funnit deras för hållande fåfom 21 il 204 eller fom 105 til 100 (g). I Paris hafva 7 : 4 år blifvit födde 41 373 Gofflar, och 39629 i äre kor , "hvilka Tal åro fin ing. emellan: fåfom 1045" til ME ” SOT BSR LA AN re EN aria man at nd: Förtekningar vilförsne funnit en ånnu frörre jämlikhet emellan” Könen. I .Wefterås Stads och Lanc > Förfam- ling hafva på 20 år, ifrån 1726 til och med EG blitvit föade juft 965 barn af hvardera Kör Fahlu Stad hafva: på fo år, råknade ifrån: 1696: til 745 ibland 79$3 barny varit allenaft år Goffar. ar flere ån Fiiekordie fver man ock varfe på en del en FAbellifes öfver ftörfta "delen af Riket, för år 1749: Ibland 24 Bands” höfdinge -dömen, åro Nie; hvå uti or lika ftör oe gr ar Rang a Könet fre f dd, 4 iom 3 2 (36. j feta SR 10 arg 100. Re fle ra års OM farenhet kh förmodelig igen blifras rafgiord R v få un å läro rr nn nn p z) Göttrl, Ordn. pas. ag 253 mål Mäökonida ve når- da annortt ådes. ev ig Sjöfare oc och! de måtta förg a För ) pa mera fara, vän--Q nen velat låta å mycket Hera ke ägd för | nom. RA he Ken e- nat fva OR a födnl 1 barna- ktadt at Aere barn igge Könen vid 15 alla Lånder vara ånnu år i ER é ty i annor hån- vinno - I H fb födas oi : ifva utan en eller flera Makar, dlas ahö a deras särade fom to > fom. (amma är 4 fn för = PÅ ( Nr Md Lj r Få Lä 1 Ne i kf VÄN ” | D I fk : 2 4 >. e& Se 2 | | ÖR N 254 1754. O6&ob Nov Dee. födas, och emot de qvarlefvande ; af alla åldrar 3 hvar vid flere eftertånkelige och nfyttige" An« märkningar låra förefalla: s00-4 5 ÖKGRRAR OP. WARGENTIN. TIA 2 a ” + > PRE a jåg. > É Af FÖRSÖK | EE MR RER ARG Dvickfilfrets "vegetation, utan annor KAR Metall-blanning, === SE PIN SE RR OL Jo: GorseH,, WALLERIUS. 00 5 MA + fe en tung Metallifk kropp antaga en Ve: Herabutek figur, och våxa I geftalt af mål- k fa, ull, bufkar, trån med eller utan frukt; eller på annatfått ; det år en tak fom mycket förnöjer ögonen, men tillika förtjänar mycken UPPfar KLAR HERA frog ee ES Raa a a sr Sadana Metallifka Vegetationer, finnas an- tingen naturligen , hvilka Naturen fjelfi fin verk- ftad tilredt ; eller med kont gjorde; hvilka i Chemifternas verkftåder utarbetas. SO EE De naturliga Vegetationer vifa fig i fynner- bet vid de ådlare Metaller; gull och filfver; så Ne ock Y 1954 OAob. Nov. Dec. 2$ ; ock. vid koppar, - hyilka Metaller åfven, mått finnas i naturen gedigne.” "De öfrige hela och halfva Metaller, åro, få vida mig vitterligt, al: drig fundne vegeterande, få framt icke någon veritabel Bilfenbluthe fkulle kunna framtes : åro och fållan öch til:en del aldrig fundne gedigne. Sådana naturliga vegetationer kunna.i avfkilliga Mineral- cabinetter befes. FÖ G id > Huru och på hvad fått deffe förmeras :: om och huruvida de fåfom fullkomlige Vegetationer kunna anfes eller.ej, det år en fak tom i brift af tilråckelige obfervationer: ej: ännu med någon vilshet kan fågas. : - Förmenes.dock, at åtmin- ftone en del af.dem, ; åro vérkeliga Vegetatio- ner, hvilka på lika fått produceras, fom om de LJ artificielle, vid flutet anfört varder: | RET At vid detta tilfållet låmna en utförlig bes fkrifning på alla kånftiga Mineralifka Vegetatio- ner, fom hittils åro kunnige, vore både onödigt och för Vvidlyftigt, hållt de åro af Chemifterne redan tilråckeligen befkrefne ; men,' at få myc- ket tydeligare å daga lågga den fkilnad, fom kan våra emellan den jag funnit, och de förra, vil ag allenaft med få ord," dehr til deras hufvudfa- BIR Säte 19 a LR RS ARR rr VE Jag indelar fördenfkulde med kåntt gjorde Me- tallifkaVegationers i anfeende til tilredninggn, i tvånne flag, alt efter fom de (ke antingen torré ield, elleri något shenttruo uplöfte, JT "Torg 4 äd TCA de minerali ca kröppar på tvånne flags vågar kunna bringas til vege- tation.. Ma fällt Fl 1! Genom Calcination; då få v väl e ST Mes Sd VER fom Malmer hållas i c propordonerad eld- ; grad, "utan omrörning. Af merallerne har man Cxermpel af Tenn och Zink fammanbla landade, famt ar Nickeln, hvilkens vegetation. år belkre efven i 1 » Acad. Handl. 1751 p. 289. . åt (RO 0 | de. bekanta Zink-blommor föra. > med flera. Malmer, har man exempel få fom finnes i Los Kobolt-21 söv0s utr SS en Nickeln bekomt mes och bell FLVG os KR Sn SR Ar A 4 Handl. 1751 p. 281 Seg fom: af Röot väg 08 Ertz, hvilken genom år 24 veckors eld efter hand ökad, få tvingas, at filfret, derutur ups fkjuter AN hår, och likgar, det naturligen våxan- ; de hår-filfver. >. Skönt 2. Genom Sn Älthlafe, då de renade NM etals lerne. adl fr axt efter DA end ds ä 1 leras dd Fn ; efter de upp i) ar och RR er eller mi od; | Med de i något FN Be é fc I ÄN göras väl de vackrafta och ftörfta vegetationer, dock ej alla lika. — Deffe kunnai gen til Fyrahanda flag, i anfeende til tilredni tolutionen, och äro följande. = ; SN ot omr. Förråttas Uplösningen Svafvel flänes ; at Silfver dermed: A plåft S ch. Ern til. en art af Glas-ertz, upvåxer fom hår» filfv v dana uvur famma artificiella Glaserty vid lind BU ne vn KR 4 r AN é 2 , A / C sf (ED NE y | TER FOE NTE GE SN Af ar ANNES SR j ARG INVAR 4 AN , - 20 MEJ IN KR & å Kg v IN ARR TA VT ve SN é Op STERN A VPA YT fed AR A ATS i 3 OM NäR - ” 3 F SR. j La NS ; g | No MM 2 ÖR JR TR A CM + | ; NN ke +; RS Va a ph MAG 1 SN RA Na (2 FS VS ) : : ” ås / Au PR Prngy Zz, om Hen, få handterades g v! en Ng MOMmFördt är... ösningen med Qvickfilfver, ge- ering , ”vegetera gull och filfver; dre, alt etter tilredningen, hvilken förrätta gird digeftion och dettillation : en nd: tt-med långvarig och ftark digeftion ar am a, i.en hermetice fi igillerad glas-kolf. = C Genom uplåfning i i Skedvatten, förfårdis med FORgenre af qvickfi ilfver, he mifterne nog bekanta Arbor Diane, ringarne hårtil åro åtikilliges gå dock alla dfakeligen derpå ut, at filfver fkal i iked- n uplöl as, fölu tion med vatten eller annan id materia "förfvagas , och fedan qvickfilfver ggas. HOMBERG br ukade amalgameradt flf- ver få til uplåsningen föm vid. tillåggningen , v igenom han på kärt tid årnådde vegetation. INSING brukade fammanfmiålt tenn och filfver plösningen, och amalgameradt qvickfilfver ; ; osv seine lom vål med fådant frlEVells- sjal tillåggningen, I | Roy. des Scienc. de Berlin , för | 246 Pp a år tas at :om filfver-kalk uplöfes fpiritu Salis Ammoniaci eller "Stink > fpiritus, ch qvickfilfver tillåggess då kal: vegetation fke fort och vackert. é Når de. Metallilke Mälker ( Calces Me- om etter Metallernas. i fina tienliga orde folutioner årog efter famma tre nde, vid lindrig vårma -dvarlem- > uplåfas at Liqvore Silicum, årnås då den nta C tUbersleRotorion, På detta fåttet. | NE Vege- vd 1 RY. « «+ hå än 2 79 då N å VR a q I kr omm 0 NV 3 VI KS EY ju. lg å | 4 ä d Nya K SE | ESA Sd Fan CN q Lam åå 4 ; ; I 4 SÖ om "4 j AR = KJ MN FR h ; . &A pg i vegetera alla Metaller. tariddn kd or filicun med Ol. Tart. perdel. hvilken Pia mig kallas hvi Vinftens- Olja, til en fkillnad ifrån MERA | bruna deftillerade Oljan; likaaf hvardera; få ve- > geréra de Metallifka "kälkärnö fortare," 25 00 Deffe åro de hit tils bekanta Fenbsitoners | de Alchemiftifka, mig obekanta , lemmar j 1 "andras tydeligare förtaljande, ån hit tils af PÅ i årfkedt. HalfvÄleheonifternas vegetationer, dem | de trodt fig finna i Regulo Antimoni, här Hyta måft af deras egen inbillning ng, och be tallernas vegetationer i Regulo Antimonii, med eftå ej i Me-. hvilken han blir precipiterad, utan i des egen na- tur och renhet, hvarom jag tör detta ÄN min. FP 1 Epbem. Nar, SEO Pol. IX. ” å dd Se | ÄN : i Kå 6. ä j | i Å ; é Ä | ; ; . 4 a | UN AN SÅ Den VS jag PUT aöäljande = "Rent qvickfilfver ; få mycket man beha- gar, uplöfes i tilbörlig qvantitet af fkedvatten, och . låter man det ftå fedan i et evaporer - glas i Sand-- . Capell at koka, til dets qvickfilfvret til en ttor del, fom en hvit kalk fallit på båtten. "Sedan. tages glafet förfigti t ur vårman, och lås der uti rent qvickfilfver , fom ftraxt faller til båtten un-= der den hvita qvickfilfver-kalken, Sedermera fqval- pas altfammans vål om, och lutas glatet hit och dit, at den hvita kalken får fåtta fig fomligftå- des högre och annorftådes lägre, . is a E han ojämt ståckar glas - båtten. Änteliga tåckes glafet med. "lö papper, fom: dock litet kan faftbindas, och tållas i et par Månader eller mer, i kallt rum, 2 ; "evapotation må fke långfamt , LJ finner me n ån- NM 3 5 ET a 0 j ) ; a po | y J g 3 d N I ad 4 a SR pe oh j Vd i ) / ) ; SE 14 ev : Säg I oh AA | AA ln bo || Åh 5 a BAN na io fd TR ca Odftob. Nov. Dec Ch du | Me Ch vw d : . I + X i; ickfilttet för fig fjelf ; utom annor LJ hvita trån, ftundom ”endaft v, alla öfverft up i toppen beprydde med slånfande klot eller åpple, af rent qvick- IR RENSA yt AG RE > Hvad deffe Mercurialifke tråns befkaffenhet verdragne , fom båft med microfcop kan fes, och åro:en del jämnare och lika fom bukige, en »del knutige, lika fom Eqvifetum. : Til inre ftru- "turen åro de tjockare och ftörre trån inuti ihålige, innehållande i famma cavitet rent qvickfilfver, hvilket år det famma fom genom liten åpning blånker öfverft up i toppen. - De trån fom fynas knutige, hafve få många caviteter fom knutar, & hvruk a caviteter med deffe knutar åtfkiljas. De ”"fmalare trån åga inga fådana caviteter. | de förra: åro ock merendels både något flåckre = och fmal we, hvilka 0 gle ännu ej funnit, ihåli- kd vidden Våg Verft i åndan en liten fkinande dt BOPPRISNT La RE RI RR Å ; i + | : j kå 2. De hvitare trån finnas oftare och mer ån x ge» oanfedt de alla hafva, lika fom de förre, öf- Asa 3. Se= É om Sa lg q SR s a : re våndes up. SK ner, falla de åockAce de er FA eller faller den nog eljeft tunga qvick filfver- droppen ifrån fin ftam , ehuruvål kör Tr bär öfverft up i åndan. Äro dock deffe trån Jå fafta- re, ån om. man flår litet ljumt vatten til FÖR os dem, få falia de (rakt npdels se RA a I varmt, vatten uplåfas alla deffa tran; dock långt fenare ån fjelfva qvickfilfver- fältet. — aa deffen uplösningar coagulerar fig något, få vål af i jelfva tråden fom faltet , til en grå- grön mate= Ass 10, flyter. på vattnet under vårman , da da -famma vatten år något Angra > kd iom AV 4 exempel” Thea Wire - . Låggas deffe trån a Me På > fåttes Tedän 1 old RR mufte NN GÅ börja de förtt at koka , lika fom viérill i : början kokar. Efter kokningen bli de fröd- -gula, och c om-= fider, vid något ftarkare eld. 4” blir alt på fkerf- veln ofynligt > fedan den råda SÄTER RR kal». bd bo 1 rök SFR ve ay j SN RN Nr SE deff i RA hr ragra | Rog och Obfer vationer. Få. SR följande j na giöras: ESR a a). ÄLG däfle mercurialilke. tr ån, äro. å falvrög I natur, emedan de åro i vatten uplöflige ($,7.2.4.)3 och beltå endaft af raven 5 i KC si bid hår LE SE ågon fråmm man- 1 winning i fkedvattnet , hvilket dock til id ar nderfökning , tils vidare lämnas. LENO mL NA 9; i rg ara, på hvad fått de Mitieraliike; Ve- er jag onödigt at upråkna an- n endels genom eryftallifatio- precipitationer, eller på annat - ;m förklara; Min mening vil jag kårteligen, ; Mr af de vid alla VEG TRUIGDRN BER ändig gheter fAnGrage. Tr Lt nt egetationer fke antingen torde Icination eller fmålning ($. 4. H ne in något -menftruo blifvit up- 6.), det fåledes någon gemenfam, a enahanda fått agerande kraft måtte elden eller vårman fom i menftruis, ana våxter något bidraga måtte. ftrua genom hvilkas tilhjelp ec, ågai fig fjelfva mer eller fom genom deras OT utdu ng förmårkes. det vårkeliga g gifves någon token få 2 ce Han fjelfva particlarna 2 Metallerne, fom e- lan den och deras menttrua; hvaraf, vid alla er, en invårtes rörelfe förfpörjes, famt rörelfen, at de Homogeni: ka d hvarandra combineras, AN lifka particlarne i i anfeende til er fjelfva ej få Jåtteligen af eld EIN NE j FOR SNORER s 262 30 väbplspr RA ctbar RÖN graden år defto ftarkare, eller de af någön vo NE edflåpande ma seria tilare dem uplyftande och I eria underhjelpte, på famma f ätt fom vid;Me | ; lerna fublimationer märkes... oo FÖRS Sj Org dnr Håraf tyckas de miner ce V egetationer, | på töljande fått , .bålt kunna: förklaras: 40000 I 4) Tilde Vegetatioher, hvilka efter fmåltnin- gar (S.4. Nn, 2.) underftundom fig vila, "lårer | napt någon annan giltig orfak kunna anföras ; ån i eldens drifvande kraft, hvaraf de Metalli- ke particlarna, mer Jie mindre updrifvas > men i anlednig af fin attra&tion til hvarandra och fin tyngd ånteligen ftadna; och af den. haftiga kölden i famma form ftelna, fom de f åledes up- ER Om KOkange oc fe ng ln Ad for SER Er och Ef Ft 8. re pa nd FR Ho 2 ja S 20 25 Sn Sp = SAR P5 sd 2 RT ER Se Öv SS 23 = ae na, 1 britks de mera Nola, RR ed mer- FÖ arfenicalifke och zinkartige partielar, i re eller lågre , mer eller mindre med fig up- a de combinerade k hå ta och til en del volatilif el man äphörer | med eldningeni innan all fublima EE metallifka particlar. På famma fått, fom vid alla andra artificielle fublimationer ker, Är då mation år åndad ; man altid något lika fom hår > UNGEN | Fimfroft, alt Sie fom blandningen värit, i z å Rh Å Ö V HM ; 5 / å . EVR Od IS RRD i SENS ; od tt VÄTOVNYy IN Vt | Fo Yad y NT TIA J IA Å Ah vu KÖ Ve I AN pH OR RO AN S VR OCR ö Så Å Nu ”Å 4 SV 2 = N änn He log. bä: blir naturliga mineralifka Veges ron: pa lika. få ått ,. både möjelge ; RA derhån. > 0 vidare. uts fd be ) addeöfrige Vegetationerne betråffar,hvil- ft tjänliga folutioner fke ($. 5. n. 3 och 4 förmenar man dem, 1 anledning af det nu Vv id. de. Öfrige. vegetationerne, få- S3 LAB dåg en mera Aug Oe volar ågon SSR ER va er SR inde 0 ör fom vid denna förening al- når den Fluidare materien bortdr ifves, hon, i anled- al törock hånda, under- fig ur trångande luft, litet up! yf- netallifka particlar, hvilka dock, | i tyngd, fnart. franna, och i. atler | fin connexion med det qvarblefna än ” AR | hvill ket de formerar et metallifkt jå fäleken en folid, och af denna påbe- on, lika fom våxande figur; hvilket ; eftyrl kes af ($. 8. lit. e.) Detta affitt må- menftri sg OH och 'påbegynta mineralifka oe abile , , abforberar utan tvifvel federmera hand mer och mer af den qvarftående folu- vilken. de metallifke pParticlarne ftanna > Så Sgt der. rat (ed och rm Pr / AR 2 ATEN PSP SGI NOT Aag 2 äl, > ån nbd j favenaen å kan produceras (8-3 5 n. Fö 2 i Vid den Glauberianifke V eget år ingen annan fynnerlig fkillnad'at at mårka feende til orfaken, ån at Liqvor filicum böå fes fåfom et medel, hvarigenom” en dylik fi ublis mation, fom förmalt a T produceras, och tila € de - metallifka particlar combineras , i anfeende til ber ] måilte liqveurs glutinöfa och hårdnatde vntör. od "> Sluteligen kan man hårutaf finna, det alla mineralilka Vegetationer kunna "och böra anfes f åfom en fort af Sublimationer, til hvilka knapt något annat fordras, ån förft, at någon volatil och evaporabel materia blir med” någon tyngre och ; faftare vål förenad > fedan, efter den Volatilare > materiens afdrifning eller bårtdunftning; den qvar- i lemnade maffan kan antingen af fig fjelf” få encty- fallinifk geftalt, eller dertil rg ps : po hågot glutinött och hårdnande medel. ENE Huruledes, a af dylik orf 'minationer fke: huruledes a de Ry egetationer "produceras. + hvilka om Vint ser-tiden fynas på 3 sen sr Ttren, vid hvilka den yttre conglaciers een ten 'och kölden bör fåfom et: figerande anfes €8 3 'den inre vårman f åfom' diätvände dek WW vap 'huruledes det, et 'vegetabile nog Känd j "SER evapprable och terreftrifke particlar com-=- 3 bitteradér produceras "med mera; det'år för vid] Jyerige för nårvarande tilfälle ben områ UN | 3 ägs Ser ST älkr + Kd Uplåfit den 26 0808; rar at Nät JAG dä 4 RA fn cl FAN Sögiret ilige RR SRA gZ fr OR j Ål Pars AR IRS AN CM $ | NR N CR | 20 2 al al vx ') ) n Kölliske eler åro nog dee c ertil allenadt följande kårta be- fa Ce Ör en n fexkantig Måderr In: ar i Diameter, beftående af Tex ftyc- tålpar, 9alnar långa, ochen hjärt- fräck > alnar lång, hvilka fedan de åro på in» -bårade och med fradiga granpinnar för- ren vifar, famt når de blifvit nedgråf ves I alni jorden, rer vål omfkolas; — Derefter bin» ik-for och fpar r-verke, (Eg pg hvilken-efter van-= - ; hals . Sedermera huggas Så reds cd låggas , 3 åfven efter o på förenåmde pinnar, fåat innefluten, med den fkillnad SÄ är VR rR med 1 er Sn Säga en Van ERA Ar rg i hvilken botten förfes me en öpp vida Fig. 2, jaaa RR agas och den öfra få kallade vin- | rv Sitt förfes hjärcitåcken med ånr ar > fom fåftas derå midt emellan ; oten och jordbotten: item. för fårdigas tvånne Ks i ra LÅ - . fånger af 1ex be lån god , -hvill asia ena ändar beflås med järn - hakar, fom kunna inhåftas sr berörde gt dpar,;' i få mattog an ftånger na lika ullt | kunna å a hvar fin fida om hjärtftåcken fridan.å hvilken led man vil, och med den obeflag gne til dan låggas på de andra fidoftångerna ER någon- dera ftolven, Defe rörlige ftånger, h hvaraf d fkönj jes vid b. b. Fi (Bs 1, a at derå udfk SSL BAN Vt op. Lu 3 äng i + NA år nu VR få Snr Får oe Färdider ER nyfs. fender fåd, uran fara, ideffa Våder-rior, på följande fått: til fådes sbandens bårgning i den öpp Våder-Rian eller på ftångern: , fordras, ) utom körarne, 2:ne perfoner, nämligen. en karl Tom upfånder banden och en fom ftår pånyfsnåm de fällning, tager emot dem och lågger dem > fidoftångerna, utmed hvar andra, ifå måtto, at banden rytas midt. uppå och axen vetta in mer 'rot-åndan af bandet utåt, få ;at den fluttär utfåre. Dervid tages likväl akt, a ae viffa épningar lem- nas fria för fådesband på frångerna, gent (emot hvarandra, få at luften får fritt fpela 2 genom ri=- - SAN 'an: för fiumma orfak fkull måfte ock de nederfta fidoftångerna vara en aln öfver jordb rynet: åfvel fom ock viffa gluggar böra inrättas A inder te for "ten at få luft in uti vinden. nödfa våtan år långvarig, kunna de: lik | fåd kan efter handen i inrymmas och fålede från måltning. Förledne höfte-tid fom va FS och fåden läg gas löfare på omr ga (Sn ed an makas ihop få fort axen börja törkgp RAR mel 5 frålfas råg RIREr fick j Pen - röna myran af detta i år, | j | bar d jag funnit, ak en n Våder-Ria efne orlek kan iorymima : RR på | (CE fe ERA RR OMG OR NE i SRA ALA VR EN nd NG fen En vid id bjärefäcken - fe Summa Skylar 05 a Edet RR id 20 tunnor. PA ra är & Lv dke vidkommer, få a Kati man evid eller är fidor, i ftållet åtta få många Våder- Rior, fom » Eller och kan. man inråtta en Sr om : oge af 33 äg bredd och 40 a s lån ngd, alt fom man har råd nhet til, fat en liten dei af fådan långd at rymmas på itf den; åa, öcc; äro luckor når man vil tröfka, b.b, år? jelf- vet HA åro broar på åndarne, dår och 'håftårne omfpånnas : Ar VED 2, dy a E4g, 4 vifar uti, oten hopaflagne ; fom t tjäna til ”rak här Brukar dem: 7 alnar långa reda > famt förfedr dem med goda oe tni g5 ud om annorftådes i pri , sen på en vanlig loge med fla- och dc med ägor til fkiftes, na-' MN I j. narar ock gång-jern, utom a der de Hö tjärs för varaktigheten. fkull.. U om defs kan ock flik loge, om Sommar en. nyttja 5 at torka fpanne: mål och humla uti , med meta. 2 Annars kan åfven denna byggnaden bättre begripas af. ritningen ån. af vidare befkrifning. Efter de Rön ag anftålt: med flik inrättning, kunna 400 tun: v t åd, på 30 trölke-dagar , det gör 131 tunna om dagen, af perloner, och et par hällata uttrölkas , då lor gen år 100 alnar lång , och hr 10 Våd er- -rior p på hvar fida efter långden, 6 alnar emellan hvardera, få ftora: fom fagt i är. Deraf kan altfå fkönjas, hvad förmon flik i inråttning fkulle åftadkomma vid ftora Gårdar och Såterier. M Ht man och lågenheter kunna betjäna fig af Väder. Riorne: med ftor fördel, och trölka med beer Då de vanlige logarne : allenaft de förfe fig n le a låtter ftega, klådd med grof våf, ar der på | undvikande af PUR båra i åden. från Riörtia | ON logen. HN Eljoft vil jag. härtdlien. belkrifva, huru j jag anftålr tröfknings - - 'proceffen. med håttar « ch : sa0n Jamte. flagor på de långa logarna. Sr Man börj jar ar kafta fd ådesbanden på logen utur. äd Vä. der -Rior fom nårmaft åro åt ändarna, oc h fedan dc 20: uttröfkade 4 far man fort. med. de öfriga J Jr h de - Få är tröltade halinda lågges efterhand i i fe ei äg I Rior- DR AR tion fa RÖR ra Re tta | 2 jon,å åter låfa upp Jr bredd ut ar, bredd, och få mycket uppå hvarandra ef er läng= den , , at axen af de fenare , a, räcka til halfv: äg a axen He så NN de tör tröfk - vagnen, å EES en til den andra bron: ee utan karlen rycker up Ikar PR håftarne och nedfäller Åndan Sc RN fom vetter” fram - eh Re Rå fleh: NEN | SR mak, men fedan halmen ; ink, och når det är bettålt, a med flagor, under det ma. - Deffa tråfkare bör- må as til flut midt på lo= ; grep några flag, Yr , men fedan fortfara öd år g och uölkolmg ; ; v GA vara kö för r VRRd on mm dikning. go bötten | MR arna bör låggas en UE. fbadga kull. 30 Jordbott- i bör er höjas upoch lerflås , at han | ål När , on vikas i s å Hål blir flärd s al pe ap derå allel Yr Vic la a 7 it k 4 | tagningen, kan hopfamlas och förvaras. 450: Korn= få aden kan låggas på vindarna, men. Råg och Hvete på å frångerna. f:o. Den, fom ej Ta aftrö rr ; f åd för ån fent om Vinteren, ör pe dT pa igen: alla luft- -gluggar på Rian, I yra där in, eller foglar göra fka dä SSREREnEEn TRES et HON 'Pilee emellan t neflures med en fadig gäng Rana 4 Ci Å or ölkidAr er och tr SE FåCtnifg,. år NE 1 Men på Se at ej någ on må GR före at omkåltnadenrne vid byggnaden. fkola vara förd dryga: vil jag upföra huru NG de Köasnar ren hår 1 Ångermanland. MA Na Sf | vas nav ide - Rior af förr belkrefna - 8 gg ska ; forlek a so Dal. > so 100 Alnars "Loge ad. butetaker, ST äl od item et Kalt - hus och a HAr 0. | i i Ake - "Väg tillaminans — = JA Ag ES dre é Lådan Dal, öns j 2000, iu än nu oskar vilar å år, at detta år en bygg: . nad för. 409 tunir. ast bärgning; ARR | tål- ov. Dec, | 271 | 6, en. eg TR och loges | culle KOM på nad. RE iorna å hen ä rior den ar rtile ej behöfves ved, fom få anfenligt fkada för [kogarna, uti de förra : at men ej (kåmmes af rök; och at defle Rior CJ) oi! ara för elds-vådor g "emedan aldrig I någon GRAN ÖN steg äg Fo rn :0 0 0 O men fal illjam och bit tils. Gå beftrif re Fingerfjuka. jip Nog? 2 PNanar , det vi allmånt kalle Fulilag och TT 1334 nd Fingervurm; är! åde til orfaker, ånneteken , tilfällen , utgång och bot : Men den fjukan, fom utan van- hv ken, i flera är, "plågar mån- med vårk i en finger- eller tum - ända, och plöf er omfider benleden, til kött, fett eller hud 3 år få vida mig vetterligt » hittils varken befkrit- Er upteknad. 5 ifran undaritagas Likväl. it ba benöns råndringar , til en del: eller öfver hela eofarcofes kallade, hvilka i de' Lår- gar i ;enfinnas. "Benen förbyta fig rofk eller kött, För något mer IK har Herr HEVIN genom (krifvelfe, il cademien berättat,” om en qvinna i 6 FN Kd e Paris jr Göm Hålnng nfändisket ä efter ot efk velig, pina, 'mälte Låtra Her tles. 26 Len Trån torr benröta Cd es GR. af fk frantzofer, kråfte- eller ferophel- gift, år denna jämvål (ES Er ä a dö förra icke lnge pe Aera år döljas, förrån de RR oh , genom updrife | na benknölar , med eller utalt hetta, fårnad I och hudens genombrott. GR RA - Merendels fifta tum - sell. Äng erleden, an fårtes af en orolig och pinfam vårk, fom lämnar -undertiden liten hvila, men icke flåndig red; förrån finger-åndan med benet bårttages eller måns nifkan genom annan : ådrag sen. Linden bortdör med. Äng oet- plågan. då AN Fyra fådana finger-fja jukor ar jag edt, pe är tilfållen och plågor få nåra liknar i ovar andra, ; at en endas. befkrifning tjenar tilde öfriga. En af deffa fjuka år redan död med I fingerplågan, dock. af annan fjukdom. De andre å åro. Potade med fin å k Bersöndargess aff ättandes vu Ren Ne Herr Archiater Rosén, får f ärdeles v ud dat fig om den ena fjuka, hvars befkrifning hår i fynnerhet upgifves, har behagat. meddela 23 jan= de omftåndeliga beråttelfe. Us SE: fre > OmiSommaren och Höttetiden, 4 år 1746, för dig mårkte Patienten nagon liten ficknin; Dn; a minuters omlopp hvarje gång > uti: Na sög il gret, omkrihg nagel-roten. 0; den: y ke fingret och nageln... Detta tog fat äns bållandes upp 24.3 a 4 veck or. emellan » £ a at, då Patienten federmera fram i året 1747 fant. ig fått någon fynnerlig paflion oÅ fingréts var han ic ftånd at erhindra fig; da der: aldraförtt Hör] ST NA mycket mindre. ar RDR Ben rir Bgaier oBru nd och; SÖ TV t äl FR tic Rd en blef alt flarkare, I ned | r nå Re och yttra delen af fingret 3 ( t påftod ftundom il2a3 timar ibland 3 a4 tima, ja ofta allenaft några Minuter , GR Or den 3 lång tid emellan, til fAere' dagar och ofta veckor 3 Vär Patienten icke få a angelågen om at föka någon bot. RN "Men då lågan mera öktes vidt årets flut 1747 : och RR ed + pålades Emplaftr, de Rat, SE fom fträkte fig up i handen; hvartöre' Patienten efter et "dygns förlopp nödgades aftaga plåftret, då vårken ffannade. Dock fom plåftrer. beråm- des, brukades det vålt2 at; gånger inom '3 års tid, men fållan ötver et halft dygn i fänder; foicdaA det altid förorfakade. få Säcken vårk, at Patien- ten på flutet i inbillade fig, at. plåftrer fkulle föra ) f fjukdomen pi handen. : Men ånnu' var både arm och hand fr Par denna tiden började blifva & öm om armen , då an om nätterna lade fig på vånftra fidan ; men I från de na kätide han icke det mintta, dock har Ta 3 Åge aldrig kunnat RR på. vån, PR vh hälften af 740 lopp förbi t fe , at vårken efterhand tiltog , kom fortare 'i- SN ftarkare: och varade längre, få at Pa- nten om Våren år 1750. kunde” plågas helt 22 sd Spiritus &c. Vä fvedan vål ofta på någon dofnade , men blef federmera lika frark. g källaren: 2 år 17f0, under dét han var - örorfakade en ftor fveda i fingret, ti från vårk, ehuru Patienten lika rna i fånder, "Han brukade Vened. "The- nt at fåtra hagen i flarkt brån vin, Cam- irStockholm,; fönsgr han med a Herrar i / | NV / 4 MN ) Fu or SEEN 4 ; - FaR EN AN i EA t Å NT Vu - hå - 3 | . Octol ov. Je0, AE | i é 5 ÅR | C Ed nd a w ; i fv NE ” N SN Me Vu C LR 3 Mana M >. Nor. " De fra "förre é. de. ån | jon SV AFOTNhOrS NN därmed. — Beaume de Megue påftröks federmer TOR AV irkddengd är: Bedden nde P ti ! 0 : h AA ” GÖ | draför ji fmå flygningar i vånftra armen, nan på, I fynnerhet emot elakt "våderss oc han om armen var tunt. klädd; Fingret I blef ockfå ganfka ömt at rora vid, få at då han. någon £ ån ng af förfeende kom at ftöta dårpå, gjorde. der oför- likneligen ondt en god ftund: derefte 3 men i | fäåndig och lagom värma hade han anfer . lita, och nåftan i gen vårk, allenatt ör ömhet i i fingret då | ser .vidrördes. | RNA Om Bore en 175 Lr SR Patienten. Lo- ka kålla med flitigt påligg ande af-Gyttjans men fant ingen åndring, "Bruns-driknin igen pålt ; d al- Jenaft 14 dagar, efter vanlig ; bit uk denllädesoa; aa 1752 Om Vintren tiltog vår] sendspiat och armen ftarkare, ån förr >, ftundom med fmå flyg. ningar i fidan under armen, Efter förort dnand - brukade Patienten 8 a 9 veckor en. Deco Bär m Herr van Syren in N orsad. Boerh. fkal « omt sl för ben-fjukdomar >; men utan verk Norket stods, at han borde hålla: uti derr red: hela a men. Tom. ; årurs-diikningen, tilftur nd ad ( bruka E -haftiuti.g- vecl or Fal hlu Surbru I lack mt t I lika uti a Månader fadigt Lushens plål ker öfver ait soph IG FRE ve sd Öfver Somm aven har: han: bef k melig en vål både i armen och fidat "ket långt håll icke haft «den tftora vårken, fomå Vintras; dock lika ömhet i | fingret, jämte” vårka , ållenaft någon blånad under fr kr ner FYR OR An bör- (ters pålåggnir unde cj eller roret hr Kr bit ihop och blifvit och var huden, i fynnerhet innan på fin- ft nagot hopkrumpen, för :modeligen år Em C ang tet, af fruktan, ar OD AN led Elettriciteten, refte förden- |år 1752 2 til Upfalay och brus följer: es med fr Häkriskar öf < NR : 1 Å O N a veckor fö förupt. rn des fom i går; då man i fyns ig om at följa den fjuka Nervens I mådde ganfka Ne El ettrice- Nr lecCtric dyhdkrös sned Harka kälogd emen; axelbladet. och ryggen, men öfver ingret helt fakta. Likaledes om aftonen. n om vårk i i fingret, ftundom vat jar YR u RR Bq SMG NE PG re kh ELON le G atradest. fom dagen förut: - vå fyn- ta Divifionsaf Nervo 4:to Axillari, : iystrdelen: af Seg 0 svt ftod i den äm pro dagen NR yn noll se ändå kk : Na KR NEN Nk Mä oc | ch lindrigt på hålften af fjuka | n mådde han vål fom efter van x 276. 1754 Kv dagen dcaftekider på iltik "me fmå fina iprakningar ifrån toan Hilla. ånda öfver lillfingret nåftan upp emor nageln. NO Om | aftonen hade han helt godt 1: 1 fingret och kuhdé tåm= meligen hårdt låta klämma och ry cka der, få Cd | det ej på långt når: var fåömt fora förr. CTarmen: kändes ingen; vårk, 2 utan ER enda SR då och då om natten. i a a på famma fått. Mådde KR EA Lika Uf io ma Man. gjorde fig fördenfkul godt hopp af denna se | DD, 20: Eleé&ricerades 5 gånger ,. emedan. flere | fpånningar kåndes i fin ret, fom genom ele&ri- ceringen likafom bårt åtnade och vårken, fila | 1a005- a DR una of D. RR Plestriggraden 2 gånger... - Mådde braf. FANA ES ran I | a Fle&ricerades 2 gånger. Hafom, ör åren armen, ryggen och Axelbladet. - | Älg le få frarka ryckningar i armen och. TYG RE I e fingret ochiinnantil på de 2:ne nåfta fin Tatil Den 24 och 255 på famma fått NR D.26. Ele&ricerades' likaledes: 2 SR 0 Kin de ftor vårk i fingret och armen; fom hölt- ect) up ibland, men fedan lika fvår di Eyre nat- ten. Den 275 fammaledes. ss WERE hn DD. 28 och 29. Uppehölts ll Ele &ricerandet, i (tanka at fe om någon ändring i vårken. ftod at. förtäodets men ORERe pad öäpstk SUV Sr är ed | [ro ak i Av vd han len bar han en fris- AEA hade i men n färde - hg bdrder er på yttra fidan. af det dd Kr fkulle hår fkaffa 1 göra i i början af ful- a f ifingt.. sd | a I och åfven nu 1 och armen AA ri fi juka ÅL. dära tag oh VR kg Cd kat upfkjutas; ja - ade han mer Lifa, å ån enaft vid villa vår armen och fidan, a fingret ade. Vd jf a fvår dp Våren. fom han brul ver Pe Ene. armen och fidan fris -under, linnet. lågan åter. il, och I blef OA Re RL LR Rd ÄONCKeR. var elak, S ät Jölja Ö | föl forsar 6 NN ; Kn dl på: Hidka Kort FE atienten och , i | dre med Herr Arch. Rosén, Arch. ScH zer och mig, beflöt at då ta inger-åndan aft två dagar derefter förrättades ; fädan Hörs gången derifrån, af Hert Aréh.t CHYTZER mitt t biträde, Va liga Vårken mi (kadett gen ftraxt efter [edéns affå 54 tning; FN öda ånnin- ar i mindre grad varade ånnu, fr SneeS hild de Elanindan; Nea öck aftogo” ock. je of ale efter Tom bulningen ökades och låkningen fkedde.: Vår- ken fom förut kändes i äxeln varade långft och nå- fran på 4; de veckan : AN den y:terv ckan e peration var all värk. förta d och låkningen, på € Se Öpning når, fullbordad, ”Sårets fulla flutning | ed hud, kedde dock förft efter 1 någ a månaders förlöpp, fedan han frånvarande, håg, ora gånger djur ; påfatt helfvetis ften. RE På afragna fitkpersåndat mtådktes sel fätt helt falt I kariterna runt om . huden; the var på undra fidan le "226. Vid öfriea kuden, fötter ö "ititet onaturligt > - Men 3:0. fjelfva "fta Phalanx var åtvänefter upfmålt C i feet , hvaräf defs nu fynliga ihåligh | Petter Iknade aldeles 3 dipol jet : Betiets fig vd tf ådåh for ot "utmärker a FN leden, b tre ”ögh yttra kanten , forn mått "emot hvilken nageln fadés var open kvati fetter ag, 2 öfra eller inra | ra och taggig ar benets fkårfvande und: s Vär rr ngret. I j Fd har nadt och IGkA | blifvit jr fatt emot dags ellér ljus-fkenet : å ta ledgång fiflledne. Maji. månad > Vårken ftillades , men uphörde ej Snjäkning efter $ ee utom La- ; z vä tå j sz ID ÖJ så ÖN SAN TV Ze ftall AN MIR Rd a sorde fa at 3 CIS akt Mm vånad I i er dk vårkens uphörande och låkning 1g aldeles I ka med den förfta,, Nageln ralt fafth ngande: 'Blottade benets bak- ali: fa its på Hödra fidan anfrått och lite mt FMV JOCKE ån naturligt. Defs el (Diaphy ryfis) helt tunn och plate med eller mtry RR LR Sfverft a fidan. na lammanklan 4 var. en til hå p köktel, mellan Mg ar Nag och bene millandel, hvilken ——— kant ftåld. 4 bakåndan updrifven, / db, Uttårda EN RN (3 ä fe ftyrka til hela leders kunniga, Bör J vd n alla andra månnifkliga göromål begås : bh dra EE t och lyckeliga, men öpåtånkte håndelfer, | a rening 1 kroppen och angripna benens exfoliatio ) hun try KL. RN RK drivit. opgln Ra | ö Yi : Tab. pig ed Fig. 2. Ben-åndan både pl gropen på andra didan, fom var fn yld. med 186 fett, bkacr. IS BIS SEEN ESR Ar ER AGG rn SEE 0, Om ER Oborelig 4B —Låkare tadlas ofta af SU kar ej, at ju mifsbruk: hårutingan fån äl fom: : "idens.ut- 2 ofta råd och bot , der ingen hjel 0 fö förmoda: der De förfarne. oe ra dock medg ifva. Är är Eld vilst antal Ö Öpna och Mldrigaben-kador, knapt” so:de delen få 'beftåndig låkning. — Sädana uslingar lår TA ock vid 53, at de om. ommaren kunna 4 öra - tet gagn för födan, men om Vintren åro. de der- til oförmögne.. Ny "Detemot vitna dagelig a Prof, rd de fom en gång fattat mod och fkil Hö vid en o- i nyttig och obotelig. lem; fedan a altid g jördr skål 4 för uppehållet. - å NR Hvar man vet, ar LG och i dok är vårds? lålade ben-få är hos ofs i Norden, fårdeles på fattigt. folk, åro ganlka fvåre , farlige eller omöjelige at låkas ; men alle vilja eller begripa icke orfakerna,. hälft Theorien få tydeligen, talar Kö m "våtfkoi nas por... Hösgaende: aftagne och blottade ben vila. dock förmodeligen hindren och f jelfva omöjelig- eten vid vårk dtållander. Kan det nekas, at ej 6 f elens aa RE är i åkrafte borean ue ochb 6) std / Fig. 3. åro Ed ben-pip orna or ndedrång, fomin ågra: år plagats får. . Han var förut 'aftård och ut- å oenets : aff fåttning , fom” t får edit år, återvan ban full. "tård inåt mårgen och benets ls murkit dels updrifvit af ftel- Öv B Killa? benpipan Sfveralt dels td updrifven-och. Sfverfval- EL a SÖ NS - a tens rr | arna. VR fv Re Rd til lek lika. 4 åfra ledgången af ftora vanfkapeligen utdrifven, infrått och Karp bentaggar befvårad. B. Samma led- et SER ben. GC. Öfra åndan af lilla arm- AG SS likfom Peder halt: 36 a Samma Nn rifl ben EB. Nedra åndan af Hu- oo EG tånde t tes af. kil. dr ben til famma, 1 (RR d ik i ma RN ljet. tillika Ufsklorad Är- ÄN Ämputation derifrån hul- + Lazaretet, Et fvårt och SR | mot» > midt på bögd af rötan- 3 c DD otel ig MEG N dk io född nydnken kftaaje a en Am ardined Bå åtsman i i Laz Hans bentkada var hans tvinfot: ning har lyckeligen vårkat sn "hålfa. 4 ftöra benpipan, hvarpå | 130. benk ble en qrörkernde uu 650. benk Ra vi 1 och Ke AR KN Je ENA iv EL 1754. Öob. Növ. Dec: 283 | öch älla de åndringar af mörkare och ljufare ; föm genom deffas blanning kan upkomma ; har föår- anlåtit Sten-kånnare at mifftånka ttörre delen om icke alla fårgade jord-och iten -arter, fåfom jerr- haltige. | IEI | = Således har fårgen merendels altid blifvit ta- "gen för et vifst mårke til Jarnets inneboende, u- tan at några låkrare förfök derpa blifvit anftålte 3 och emedan deffe fårgade arter i-ftenriket funnits salt för många, hafva de blifvit hånvifte til et an- "tal, fom ej få noga kunnat fpecificeras, | > Förfarenheten intygar, atom all af järn får- "gad jord, mo och ler , famt: ften-art, fkulle det- före råknas ibland järnmalms - flågtet ; blefve det "för vidlöftigt ; men om all färgad jord och ften-art, "endaft i atfeende på färgen ; fkulle :håribland up- teknas; blefve det ån Åöve, och få vål de mår- -keligen järnhaltige,; fom ock de öfrige, hvilka vål kunna åga lika fårgor ; men af andre orfaker, "ändock icke behörigen urfkilde.. Til exempel; — Rödmylla, mo, fkifver-fvårta, en del röd och fvart Dy-jörd , blå-ler, i eldén rönnmanide té- "gel-ler, gul och röd Bolus , fvart', röd och brun mergel , röd och brun Trippel; röd och blåaktig CKalk - ften, gult gips, röd felt-fpaty en del fvart Schiffer; bla brynften ; röd fanditen, röd kiefel, 'helleflinta, grof jalpisj färgad frvart, guly röd och grönaktig talk och mica famt er del tålgften och hörnberg ; berg -kork och ftjernflag ; åga vålallefammans fom ofraft något fpar tik jarn och äro af någon liten del järnjord fårgåde ; men fom "järnet år deruti allenaft tilfälligt vis och få rin- "ga; at deticke på allmänt fått, i diegel-prof fil R / något po Vidare Hk Nar Bs äv, en - Fr the, en del fvart lera, fvart, ”blå- grön och röd - fpråklig marmor, rödaktig ”alabafter, Ren lxpis nephriticus , orften fvårt och brun, bli grön och violet glasfpat, en del bitumineus fvart och brun fkiffer, ftörre delen agater, så vislgenn ta, många fårgade ådla ftenar; röd, grön och gul ferpentin famt grön och blåaktig asbeft, ar hvilka på intet fått kan vifas någon järnhalt > 'hvarken genom fkarpa menttrua ”eller genom : fmåltning, utan hårrörer deras fårpg' antingen af inblandadt bitumineuft: våfende . eller: at an-= seg metaller iallona..ssi siesta kub ar ge AR Så åfverflådigt de förre (kulle komik at råk- mas ibland jårn-malmer, få oförtjent blefve de 1e- nare håribland teknade , om fårgen endatt fkulle” tagas för en regel. Utom det, at en del ofårga- de eller hvita ftenar , fom ofta åro rika på på järn, -fkulle ofta af detta utvårtes Knepigt ailegg big derifrån fridémde..== 0 RA Det torde: fördenfkul icke vara onådigt, om de inökkeligen jårnhaltige arter blifva ifrån andra enar urfkilde och fårfkilt upteknades få vida det kan gifva. Bod: uplysning uti ften>arters. ange- lågnafte kånning, i anfeende til deras våfendreliga antingen åfveronsltåmmände; "eller fkiljaktiga e genfkaper, hvilka icke utan flitiga förf ök kunna -”utrönas -och hvartörutan Mineralogien 'ej> lå re kunna bringas uti någon naturlig: och gagnelig | wi ord= N sn fo 285 ER örhet ny as utb nings -kånf ten. Fr | | ringen ' anteknat de förfök, fom nerhet . vid järn n + grufvorna lifvit. h paxål: Sem SN FR ar På ” 7 Repr slleralt upter I fam- 5 EX (a efki rifningar, i jemte förfök til k indelning. uppa några fådana järn- '» hvaretter, de fedan kunna igenkån- les idare tildka FER RE OR ls MYT 4 TRA Ng deras ringa halt ; icke få ibland: järn- malmer, åa | årsvål ning icke utan nytta: SN om bland defs' > arter, «finge fit färf ÅL flågte, deffe til ftrörre : ildta rum, d Tyfka Be es AgöMeligeert öm ck ärn = -malimer, då andre järnhaltige fen» r järnflenar naturligaft kunna” förf [tås AS allmänt Ibräkeliga järn -malmer, ER :u tifin naturliga få ar 35 ”Järnftenar uti denna me» / r jag under hvarjehanda arbeten erat anftålla på jårnhaltiga arter, ng Men det ina metallens .malmer” til någon frack Kohunveje Fö Bipines | |-arter nåmnas för Eifen-ertzen; men hår hvilka innehålla järnet lika fom up= - eller” frenart ,' til: fkilnad ifrån I AT SVIN: jäs 4 PER Falls TR f 2da ne, ; PÅ til fit grund-ämne hafva ben cs ord och åga följ ande allmånna egenfkaper : + (ay åro af li hårdhet och utfeende med vanlig k kalkftc nn: ( ras och nöras afr Trågn och luft: ( e) af fölvårma. famt uti elden få en fvart eller brun: ef (d) Gä- fa och uplöfas aldeles icke , eller icke” få a farkt. fom kälke 'med fura fpiritus : (e) Finnas icke i i Cry- ftaller anfkutne, "men af defs genom vatten af- nötte particlar ; förmeras droppiten eller finter under namn af £ Eifenbliite: CAN ShA råftningen förlora. 204 BOTAD REN de din tyngd, utar åt någon. mineralilk ke deraf förtp pörjes: be Uti filmning en Häppapå kårt tid d cd innehatvande ra. De finnas, af årfkillig An och ÅNGE Säk a id ; HANNE OT06 LUM RR Rs r pa gy: Fit Fårn -malm og ås ne. ände aker res dan befkrefae uti Herr Profefför WALLER Mi- | neralogie fpec. 244: Af mindre, vg åro » Svens fre; men fötjena dock u mårkf amhet : fåfom 1:o. Fin- niftrig a i hyit. g gul oc! hb gul-br run, 1 från Hellefor s gamla filfvergrufvor , oc hvars yra i luften förvittr ar til en röd-brun. räft 3 forlora y der ftark råftning $s9 proC nt i tyngden utan lukt, håller allenait 10: Sot et t fr fri BR er. FT hård RR Yoda ov AD F-O1 trig i [ få väl NA > D( led St h bu oh RÅ AS in a” 6 So v . jd er (TSE A er JK 1754. O&ob.: Nov..Dec. 287 icke beftår uti annat ån et fyrligt vatten, hvils ket uti Diftilarion öfverftiger,; utan någon lukt: 3:0. Grof - fjällig hvitgul, från fvartbarget vid Schilshyttran, fvartnar i luften och håller 25 pros Cent järn, 4:0. Taggig och kift-formig Eifen- bläte från famma ftålle, håller emellan 20 och 27 proCent järn. rg ; B) Mörkröd grot- Joe eniE drrniteen finnes i låfa FÖRR e far TOR Gåfer något "litet uti frifkt brått med åquå forti: Under räftningen 1 lindrig varma, kokar och röker utan lukt: tör- lorar rd i tyngden 30 proCent: håller 19 proCent järn. JIEN 2 — Kiefel-artade jårnftenar, åro fådane fom til fit grund-åmne hafva en Kiefel-arrad jord ock kom- ma deruti öfverens,(a) at de icke lida nagon mår- kelig förändring af luft och våra: (6) Gifva eld emot ftål eller ätminftone rifva det famma fom en fandften; (ce) Anfkjuta ftundom i cry ftallifk form: (d) Uti måttelig eld rättade, blifva icke ivarte och föråndra fållän "deras fårg: (e) Efter lång fam råftning förlora icke mårkeligen eller i det högfta icke. öfver 2. a 3 proCent af deras tyngd: (£) Uti fmåltning fålla icke deras jårn få haftigt fom de kalk-artade.: Finnas af följande åndringar. | RE = 4) Tengflen hvit, röd och gul befkrifves uti Kongl. Vetenfkaps Handlingarna för år 1751 PAR: BER RA NO BB) Granatberg , brytes uti öviffa figurer lika fom quarts- med glåntfande'yta och ger ftarkt eld emot tål, Förråder gemenligen Gn järnhalt ge- | nom EVR e , Vv är derfammaftådes, tom faller ifneda Paralleli- j | runt från Moren vid Welttanforfs år redan bes » Norberg, Stripålen, - Tångbans - grufvan , Persberget och flerettådes: | åro allavaf enahanda e genfkaper och g va AR 16. proCent järn. 310. Ljus-gul och sul-er 1754. O&obi Nöt. Dec 289 förut befkrefven (8). En nogare befkrifnitig på granat - arterne tyckes hår icke fordras, fåfom de åro mera kände ; och hvad deras förbållarnde i fmåltninged angår, höret det til en fårikild af- handling, > NG Bk —D) Skörlberg; år af Åera åndringar,; fom dock derutinnan komma. Sfverens, at de (a) i bråttet likna fantUten eller grof helle- flinta; (6) Kunna ritvas med ftålj fot tillika deraf nötes, mer (e) flägne emot fål, gifva icke eld;fom helle-flin- tor, (d) Gravitas fpecifica til vatten år emel- Jan 2500 öch 3206 til ic60,' (e) Uti elden råfta- de blifva de rödbrunie och drågas då litet at magne- ten. (f) Smalta nog lått utnelden til fvart flagg, de löfare låttaft och de-hårdare inera trögt. (g) Gifvaå uti fmå prof efter flere ariftålté förfök 6; 7a 8 proCent järn. Sådane åro se Tito: Mörk - och ljus - grönt famt" gulaktigt ; dels matt dels ock flag g-tått, från Gråsberget iGrån- ge, Notrberket, Norberg och Aéreftädes; ofta ri egna Trykande gångar til s a 6 dvaftérs mäss. tighet 3 fålom 7 Töfta Soken du Rollagra öch vid ftörre delen af järn - grutvornia. 2:ö. Gul front , "grynigt fkörlberg ; JÖft fämrmanfatt af fina otydeliga eryltaller ; ifrån Agegrufvan vid Nors tnarken : Häller 6 proCent järn... ;0£) Skört(par, Fallet vid fönderflagningen; I terning-lik: eller romboidalifk form; (4) åf nog hårdare, an kalkfpat. (b) Uti elden trögfmålt;ger tjock och feg flagg ; (c) Gravitas lpecifica år til vatteny fom 33:a 34 til 10, (4) Är får öfrigit til jön åmne och järnbalt lika med Skörlbergs-ar> rtip us Fes full MED LA da rn & | "Hi + N Fa Lr / «W Å i ; då dh erget | kär ec ae £: av ; dar. - (6) Finnes | alt derutis at der one 7 fÅ. Odctob. NOV. Dec: — 291 glas, faftån ieke få frarkt fom granat, Finnes 1:0; Svart med 9 fidor eller facetter i Frank- rike uti Talkberg; fom eljeft år nog fållfynt föl= ieflagare. Smålter för blåsröret til fkummigt flagg. 2:00, Mörkbrun hålt-klar fom colofonium uti hvit kalkften med ovifs figur: finnes i Glantshammar uti Nerike: lika låttfmält. |3:0. Ljus = och mörk=. grön med 4ija 5 fidor, från Norrberke, Nor- marken och fereftådes. ,4:0. Gul-grön från Sahlberget &c. fom alla kömma uti förenåmde egenfkaper öfverens. så << H) Röd Kneis eller Geneis, allmän vid Tyfka Bergvårken, finnes ock vid Ungerfka Gullgrufvor-' na, under namn af Zinxopel. (a) Är ifhårdhet aldeles lik med Häålleflinta, få at. den ger eld emot ftål; hen (6) uti bråttet mera matt och mörk-«röd blod- flens fårgad: Finnes | SO i:0. Röd-brun från Ungern. Råftad blir fvartaktig : Smålter vid ftark eld til fvart lagg: Håller 10 proCent järn: 2:0. Mörk-brun från Bis- bergs Klack. 3:o. Mörk-röd från Långbank-hytte- järn=grufva i Werrmland: Pulveriferad och rå- ftad blir högröd fom Florentiner - lack : drages litet at magheten.. Ger 6 a 7 proCent jårn, EN kat 3. —— Hornbergs-artade järn - ftenar kunna fådane kallas, fom hafva en lera til grundåmne och af na- turén ieke åro 'vitrificerade. Äga följande all-: månna egenfkaper. (a) Brytas gemenligen uti fårfkilta gångar antingen allena eller vid ändra Malmer: (6) Falla vid fönderflagningen uti o=> vifs figur. (Fe) Kunna med ftålritvas och gifva Rel : rd der» ja I Hålla BRO TLA. proCent: jär ; (JE åt pu) lv r, uta fr Rå fa salg tedens ÄR Är: te Uti råft blitya röd -brune, men tår vi | ftarkare he u m PS $ SM bringas låtteligen til fvart. st TR Binda, Sammanfar af Horn polen evg, | fkimmer och något fandigt qvartsgr rierar efter: mer och mindre, fammanfåttning af 2,å 3 eller alla 4. delle, delar. Finn :s Således: 1:0. Svartgrå, grofgnillrig, beftående, -utom. det | aktiga grund- ämne, af hornblende, fkimmer, o fint. fandgryte. Är feg er not han Mmm: aa 1: Smålter, uti öppen eld och gåfer up til et I i rt fkummigti "flagg. Des RR SRS HLR es: - FE möigen fom. cr Ra 10. 2 [ san for Ae fom na Re äh JR denna, EM vål u- i all 2 Binda, ofta oOmt Y vå Rå é a; ty) fäller bruka tent era. 48 tad SF hålla. ' sig: "Svart: -gr grå, "fn 2 fr 0Å ”beitaende ar hornblånde och Finare ällena, håller 10 a 12 NN järn. 3:0. Svatt , gröna; tig, grofgry- ”beftående” af ”Skörlber "och fträl- fkim- mer. 7 kem nere 10: na : ' a a dn 1754, OAob. Nov. Dec. :z93 190.” Svart- Jkyggande med fmå Aåckar af grönak- "tig Talk: och blå- grön mårgel inblandad, beftå- ende mätt af grofiträligt kornblånde, håller g pro- «Cent järn och befkrifves , efter de af mig Björda prof, uti Herr Archiatern Linn ei Skanfka MSM. CR ET EE vr <= BB) Hornblånde eler ftrålfkimmer, (a) Lik- war Asbeft : år trådig eller Fibreus ;j dock: få at icke Fibrerne fkiljas åt fom uti Asbeft. (6) Uti öp- pen eld; fom ock för blåsröret: med ljus'-låga, ronnartoch fmålter låtteligen til (vart glas. (ec) Rifven ger hvitgrått pulfver. Finnes: = 130. Svart orofftrimig, allmänt uti ftörre de- "Jen feltfpats rådande gråberg, uti binda och nå- ftan vid alla Svenfka jårn- grufvor, Haller ge- menligen 13 proCent järn. — 2:0.' Svart brant i quarts från Schifshyttan,: Eloberg$ järn -grufvor och flereftådes. 3:0, Mörk- grön ifrån Olffiöber- get &c. något mera hårdfmålt. 4:0, Cryfallife= - "rad i långa tunna cryftaller, af fvart fårg, fom altid åro trådige eller likfom råfflade, och fkiljes "deruti ifrån fkörl > cryftallerne. — Ifrån Nor- KOKAS De Ugn C) Rödberg, liknar gement: Hornberg och år fammanfatt. af vågiga VER VESTUR och ma- furerad. - Finnes 1:0. Mörk--röd med flåckar af Tfvart Hornberg , från Tyhn via Högfiön i Gås- borns Socken. 2:0. Rdd-brun med fvarr- grått 'Hornberg och grön Talk. ' Håller til 142185 : x 7 ; UU e ; DD) frapp eller Tegelfköl, cs cc 1; 4) Håller fig gemenligen i fårfkilta gångar Jämte andra Malmer. (4) Faller: quadrig i ftora ; AG ftyc- Å OO a > | & AE id 3 ha fycken, genom många tvår-låfsnor fom tegeleller ” quaderften,: (ec) Liknar fin brynften i bråttet, - matt och tåt. (4) Blir efter glödningen hårdare. Finnes 1:0. fvart , grof-gniflrig, lös, äfven Bål-tåt vid Sahlberget under namn af Svarr/köl; 1å ock uti "Svartberget vid Skifshyttan och flereftådes. Råftad, drages något litet af magneten: Går i öppen eld til et beck-fvart glas och håller 8 a 9 -proCent jJårn. . Gravitas fpeeifiea til vatten år fom r4 til 5. -2:0, Svart, flagg-tåt, från öftra Silf berget at lika förhållande, —23:0. Mörk=grön från Norberg. sdl-rtårt , gröfre och finare. Upglöd- gad, blir vål til ytan; fom alle de andre; röd- brun, men inuti ivart, flaggs-tåtr glånfande: ger ock då eld emot ttål, ehuru han förut år mjuk. Uti frarkare eld, fmålter til et tått och fvart fpeglande glas. Håller 143 a 15 proCent järn. - Yarn-jord, iålfom järnfand, Myr- och Sjö- malmer , ochror och järn -mylla af törvittrad Malm m. m, hafva tilförene bland järn- malm- mer blifvit råknade ; men hårvid tyckas vara törbigangne de få kallade TR Sa > "Jådra- leror , lerartade järn- malmer eller järn" haltig Ssen-ler, fom (4) liknar vanlig torr lera til, lynne och hårdhet, Men (06) kan med vatten. icke förmeras til någon feghet eller fammanhån- gande, utan antingen flår vatnet ifrån fig, eller ock allenaft drager det til fig, fom tort ler. (£) Gåler icke med aqua forti, ( dy år få lös at; den törr kan med fingren fönderritvas.” fe] Vid lagom brånning hårdnar fom vanligt ler. Finnes s å | KE 1:00, Sö 175 4. O&ob. Nov. Dec: 295 1:o. Gul- brun och bvit-gul itrån Ställen i Veftra Silfverberget: "Har tilförene blifvit utgifven för bly-mergel: » Kånnes emot fingren ftråf och lika- fom fandblandad. Gravitas fpec. emot vatten år. fon 3451 til 1000, håller 40 proCent järn och mgefär 14 proCent Zink, Uti öppen eld kan fvår- ligen fmåltas utan tilfats: 2:0. Ljus-och Mörk. blå hvit - Alåckig jern-lera från Skrefberget der- fammattådes., ”Blötnar något litet af vatten foch blir deruti mera mörk och mått fvart. Innehåller något fvafvel och victriol- fyra famt 13 proCent järn, 4 proCent Bly och tecken til Zink: uti öp- pen eld fmålter icke för fig fjelf, men medl til- fat Borax, går til klart eller hvitt glas. ”3:0.Grås- grön ifrån Kärrgrufvan i Norrberke af lika befkaf- fenbet fom nåft förenåmde: Råftad blifver lef- verbrun och drages då ganfka ftarkt af magneten. Tyckes vara af famma art, fom den bekante Terre ' Ferde , hvilken åfven hörer til denna Clafs, 4:0, Ljus- grå i drufig och Polyedrifk , granatlik form, med äfacetter' anfkuten uti fmå öpna drushål i Grånges järn - malmen. Äfven finnes han i flörre cryftaller ifrån Svappavari uti Lappmarken, i bråttet fom den fnatte lera. Småilter tör fig fjelf med mycken möda til fvart flagg, fom drages af magneten. Håller 12 proCent järn. fo, Rid- brun fran Fimåfe järn- grufva vid Normarken. Ritven ger ljus-rödt pulver och luktar fom rått ler: Kan icke med vatten upblötas. Efter råft- ningen blir tegelftens-fårgad och drages icke af magneten. Håller 73 proCent jårn och 1 a 2 nr Bly, 6:o0. Mörk -röd Skifrig , ifrån Jord- ahs - grufvan vid Persberget, med tunna kalk- Kinnor.: emellan lagren. - Håller 14 proCent järn. Hö > ER 710, ne Hvit- och liga RAN are ; Hikafom ådig och med fina bår. inblandad ifrån Nor«.- | marken, drages ej rå at magneten , men brånd, ' blifver fvart ; och drages då helt. och hållen. (Före lorar härvid 11 proCent i tyngden: och ger fedan 42z proCent järn. 8:o. Ljus-bru a Målare-um- bra fådan fom allmånt brukas. Dra Fer vattnet år fig fom tort ler. Råftad ger ingen lukt , men förlo> rar 142 proCent af tyngden. och blir ' 5 Hoksana drages. fedan nåftan hel och hållen/ wf magneten: Hiller 18 proCent järn... 9:0: Grå- brun wvåoRe Svart uti körtlar Grejanded | nr berg , itr målen SÅ > KA Hall Sv Väbreadk ae et ff BecH jpilg R or xp De ria Er ment, at af lera utbringa järn, : rg red tillått- ning af et ftarkt. Phlogifton, fäfom lin-olja eller dy- likt, hafva någre verkeligen sviker Järnet af lc ran. blifvit genom någon ge on och at det kunde fke få vå lafc en er ler- arten; men af.de hårförut belkref tige. ftenleror. finnes, ar järnet deruti nes hållas., + utan. någre utvårtes kånnetecken, och under fådane få årgor, fåfom hvit, Läögsn ch blå, fom man. vanligen icke förmodat rd nna utmärka denna metallen, famt at icke mera ån reduétion, til järners: utbrin jande. torde h vilk |] ko man fö sn gåfves väntar af a v At bemålte järr Aten-lerors frång- Ayran le € egenikap, håmras a Jjärnhalten” 1ieke allena Srorla a C förre delen. Svenika leror få låttfmålta uti elden fame hittils tagit för ten regel, håll de Nag let pande. ofta Ske vila der mina fp ] a r Då Alt / I > 2754.0&ob) Nov. Dec: 297 Alt fådant intygars at ftenrikets. kroppar icke kunna råtteligen; kånnas, utan förutgangne. fli- tige förföky = > Öka NR ec > OM 8 &å far ER , vå 00 ANMÄRKNING Vid Brytnings- Lagen af fårfkilta flags Ljus -firdlar , då de gå ur et genomfki- = bande medel ini åtfkilliga andra, af fa , 5, KLINGENSTIERNA, AT | ; hen namnkunnige Herr EvLneR har uti Ber: linfka Academiens Handlingar för år 1747 MA gifvit förlag at fammanfåtta Objettiv- Glas til Optifka Tuber af tvånne concava Meni- Acer med vatten emellan, i upfår at ftrålarnas brytning 1 de fyra fuperficier, fony de då komma at paffera igenom , fkulle råtta de felaktigheter, fom ftrålarnas fpridning , förorfakad af deras olika brytningar , aftadkommer i de ordinaira objettiv- glafen. Han determinerar på berörde ftålle, hvad figur famma menifcer böra Nipas efter til detta ändamåls erhållande, i hvilken underfökning han grundar fig på en antagen ny Refrattions-lag af' fårfkilda flags flrålar ;' då de gå ur et genomfki- nande medel in i åtfkilliga andra, ug å är ä TR ö 2 Da 298 — 1754. O&ob. Nov, Dec 2. "Detta påfund törtjänar utan tvitvel en ganfka ftor upmårkfamhet ,' dels för den befyn= nrerliga nytta, fom Auctoren lofvar fig deraf vid 'Bubers förbåttrande , dels ock, efter man alt fe- dan NEwTows påtund om Ljus och Fårgor blifvit bekanta, bållit för en mått atgjord fak, at flrå- larnas fpridning, förorfakad genom deras olika brytning, ej ftår at råttas på annat fårt, än at bry- ta dem tilbaka til en aldeles parallel gång med de intallande , på hvilken håndelfe all fördel af. ftril - brytningen i Optiken aldeles uphörer. NEewrow fjelf har i anfeende til.denna olågenhet hållit alla förfök, at förbättra Tubergenom Res fraCkioner , för desperate fakef oe Or en 3, Det tilkommer förfarenheten allena at fkil- ja emellan deffa tvånne flora Månns Ty altfam- mans ankommer på den Lag eller Regel, fom frålar ar fårfkild, art hålla i fin brytning. Om den" Lagen år fådan, at flika fArålar afolika art, fedan de begynt fprida fig förmedeltt en refra- Öion, kunna åter bringas til parallelismus igenom. en annan refrattion , utan at tillika blifva paral- lela med den anfallande frålen >; fåkan Herr Eu= LERS påfund hafva rum, men annars icke... Och den frågan fynes ej kunna afgöras utan de aldra laggrannalte förfök , fom fkulle tordra NEWTONS fnilje ; at uptånka och hans aktlamhet at verk- "4. Det år vål fant, at NEWTON tjelf anförer et vifst Förfök, hvaraf han ock tycker fig kunna hånleda iden af honom angifna fårfkilta ftrålars” Brytnings-lag, hvilket förfök, få vida jag vety.. år det endafte , fom til utrörande'af en flik Bryts" a 1. nings- . 1754. O&ob. Nov..Dec. 299 ”nings-lag anftålt år. Men om å ena fidån New- TONS namn fordrar den aktning, at hans meningar icke förkaftas, utan tydeligafte bevis af deras o- riktighet, få fordrar å andra fidan fanningen den vördnad ,. at ingen ting antages utan underfök- ning. Och fom jag i anledning af Herr EULERS ofvannämde Förflag kommit at examinera detta NEwrTons Rön, och defs derpå grundade flut-fats; få har jag ej trodt vara onyttigt för detta an= gelågna åmnets ytterligare underfökning , at gifva vid handen hvad jag tycker mig hafva funnit. Hvilket år kårteligen detjat af Newtons Förfök, om det i allmänhet hade fiuv riktighet, fkulle föl- ja icke en vifs refra&ions-lag för fårfkildta ftrålar, utan oråkneliga, ftridande både emot hvarandra NE ock emot NEWTONS egen antagna refraCtions-lag. Hvaraf jag altfå intet annat kan fluta, ån at fjält- va Förföket ej kan efter Mathematifk ftlrånghet hafva rum. rd ST gu Detta Förfök anföres Opt, Lib.I, Pars II. Prop. III. Exp: 8. fom följer: Jag bar fungit, at når ljufet går utur luft i- genom åtfkilliva brytande ämnen fåfom vatten och E 34 brytan glos, och fedan ut i luften iges ; de brytande fuper- ficierne måga vara parallela eller inclinerade til hvar- andra : lå ofta ljufet då genom contraire brytningar få våltas,at det utkommer i linior parallela med dem i hvils ka det var ankommit , få continuerar det altid ef- terdt at vara hbvitt , eller fritt för fårgor, — Men Om den utkommande flrålen år inclinerad til den an- fallande, få vil det hvita utkommande Vufet efter hand, fom det kommer långre och längre ifrån emer- fions- panelen, blifva fårgadt i kanterna. Detta bar pe jag, ståt ljuler. ke i gla matill Kivil med vatten. derpå följande Brytnings fatt lus. ade refringera del in uti et och famma glefa öre ” sen kl ; drdlarnas Refral "er 7 oport iv sn KS Så N | Så i 0 vr « hå mall 6, At nu förrskåv ; aulan I kan ledas kk a RMNer iv För SKE dan FB afet vifst medel annar, af olika Brytn ng eller I rothogen fträle A detta fytteme af I; 10508 ” kall Vara. det. AB är para Je of Sör I aa» blå vinke SÅ och åt finus SR br inus af brytni ngs- och finus af vinkeln BCb DCe, "fom p til. (4 Fa dd SLA FRK | j ge Sedan detta fc In ingen för C | pä til fid | Nå; see. a vå para rallele, fom ponc indan. Ra Jag ensråt linia TP. | k é n jag. OM fikär. delarna / JR NS > iv ; I 254. Obob, Növ. Decl 301 Fr svg emot qvarntiteterna i, ps; r, fom måta etractibnerna , och upritar fedanipå linien GI et cirkel = fegment 5 IHG, fom begriper en vinkel lika stor med pritsmars vinkel BEC.: > Ur cen- trum FT med radius TM ritar jag" upp cirkelen MH, fom råkar cirkel - fegmenter i H, hvari- från jag fammanbinder HT, HG, HI; När få- lunda år gjordt, måtte vinklarne ABa, CBa, BCb DOG vara lika emot vinklarna PGH, GHT HHT, PIH refpettive, eller ock , hvilket kommer ut på det famma, om den anfallande fträlen AB gör "med perpendikeln aa vinkeln 'ABa lika med vin keln PCH; 1å blifver den efter bågge :refraCtio- nerne:emergerande ftrålen CD parallel med den anfallande AB. — Ty: efter fin. ABa är til fin, CBa, fom r tili; och fin. PGFH tilfin, GHT fom TH ul TG' eller r tili; få är klart, at om de föregående vinklarne ABa och PGH åro lika, få åro de: följande CBa och GHT äfven lika. Dernåft einedan CBa-—+ BFC=BCb, ochGHT +GHI = THI få' måtte BCb: vara = THI.: Vi- dare, fom finusBCb år til fin. DC83 fom p til r, och fin. THE :til fin. PIH fom TI til TH eler ptilr, få måftePlH=DCA. Ytterft , fom Ikil- naden emellan vinklarne PIH, PGH år vinkel IHG eller BFC, 1å måfte fkilhaden emellan vin- klarne DC8, ABa, åfven' vara BFC; hvaraf föl-' jery "at frålarné AB; och CD: åro parallela. | sY 208, Låt ofs nu vidare ponera, at den infallan- de ftrålen AB, fom hårtils varit anförd för enkel, beftår ar Arålar af årfkilliga flag, hvaraf hk. vål det kan göra tilfylleft får vårt åndamål, at be- trakta allenaft tvånne, en mer öch en mindre re- frangibel; "Ändamålet fkal blifva at etterronkay - bvad igge de der: oo AR. idag anmärkt den ände t sig år en. (öser = j fåfom förente iden anfalland lika emergence-vitiklar, fåfo lela linior CD; få följer. deraf, | - Bö HBA ende $, få finner. man i Bagge: ar go är RE ftora; och ker ingen Ne | hindrar, | oc h fed: | conftru&tionen på der al 1 iC måg dd SR den min flrålens Ren 5 determine portion af liniorne TG, TI; TH; få ma! mått refrangibla ftrålens Bryt nings -lag de neras genoni proportion af RES om .eljeft den i inerade cat fk följa, nåmligen at bågges deras en ner va a parallele med deras ena i amma | ine er Der återfår nuat ] föra d 1754. Ostobi Nov. Deci 303 nu. årföpponeradt. Anfalls-Sinus år til Brytnings- Sinus ur det. förfta medium in i prismat, iåfom r til i, och ur-det fenare medium ini prismat, fom rtilp. Följakteligen borde efter Newtons Lag 7--2 vara tilr--pi et gifvit förhållande, det år, om manyur centrum T med radius FH gör cirkelen HMm,. och utdrager linierne TGI, Tgi, til dels de råka iamma cirkel i M och m, borde MG vara til MI, fom sag til mi: Men et tådant ftån- digt förhållande emellan MG och MI år ftridan- de emot den Refrattions-Lag , fom igenom vår gifna construction determinerad år. Ty om MG vore til MI i et flåndigt förhållande ; få vore ock MI til IG: et flåndigt törhållande. - Men allden- fund triangelen HIG år fpecie gifven, få år GI til IH i et ftåndigt förhållande , och töljakteligen voro MI ul IH i et fråndigt förhållande. Hvar- före, fom vinkeln HIM år ftåndig , få vore trian- . geln HIM fpecie gifven, och altfå vinkeln HMI eiler HMT ftåndig.. . Hvaraf fkulle föllja, at puncten M akid voro belågen i omkretfen af en gifven tircelboge upritad på chordan TH. Hvil- ket år ftridande emot vår conftruttion, i hvilken TM år en gifven långd , ochaltfå puntten M be- lågen i en omkrets, hvars centrum år T. «co 10. Man fer altfå håraf;j at NEwTtons Re- fractions-Lag ej kan förlikas med den, fom vi fun- nit , änfkönt han påftår fig hafva ledt fin ifrån fam- ma grund, fom åfven vi brukat. at utfinna vår. IHvaraf ytterligare följeryjat NEwTONSRefrattions- lag flrider emot hans eget principium , få at om famma lag ock verkeligen hade rum i naturen, få fkulle det af. honom anförda experimentet ej Tunna hafva det utflag fom han påftår, utan tvårt - om, ” ned dr frn et g Tag md tri. Men hårvid är åninu | efy n märka, ät ånfkönt ttrålartias RefraEtions-ILag ver- keligen vore fadan, fom reg dertil, at de ale lefa mmans. ; efter tvånne Refra&ioner i et gifvit prisma måge blifva parallela ined deras £ at ma anfallande: fråle EKEN likvål en-' fådan Res fra&ions-Lag icke tjetiligs at gör a jamma verkan i et annat -pristnag fom har. en different vinkely utan. hvart atfkilligt prisma fordrar en åtlkillig Res fradtions- Lag om eljeft bemälte verkan fkal kun. fia aftadkommas. Av bevifa Sö oef jag coöftructiorien gg: hvaruti Refract AY gen af tvänne RR år SAC kg yra Fe - Ng a fbr. rar j 2 ar uto lågges genom ; ropörtrionen a art NN rna T M Li T äg Ne ; målte refraCtions: - lagen af dei mått 'refran= gibla 4trålett utläg ogas genom. pro vorti vi | Na li 4 niorna Tm, Ti, Tg. Nu vil jag bevifa, at om i frället för vinkeln GHI en annan vinkel anta= | ges för det ljus -« brytande: prismat, kat Re : portion af liniorue TM, TI, T 2 blifva den fam nia fom förr, pacrut, om: piss ini hage vinkeln - 2 F T derigeno: | åts åta linien Tgi rm, tillika: med: pun omnuå ro bettånidiga , fom triat geln 2 gir NK: omkring. F pt nöten sång file lå: PRAO at, -puns tex af triangeln gHi går i om> » IR centrum år. Tog Så och i je. Tm faller in med örna GH och HB parallelay fåfom etIH oc hi, aldenftund trianglarne iå åro ö likför mige Och likformigt upftåls n gi. Låt fig. 4. föreftällafigu= olitstr förändrad. vi hata j CI och. gt 4 taone Då radiug förmiga trianglar GEL, ät ftåls MHh. RÖRS a Hhy och il.des hon kar diametern TM VS I GI fom. iF tillf, å år pun bal hEH en gifven rettang oh t förhållande, PORR gi, derföre äro råta liniorne VR famt cirkeln MHh gifven 3 Hoeh h gifta, Men puncterna - i äro. gifna fer bypotb, och altfå Hl; ghicgifher Det år, om f tvånne itrålar år given, få [ raf | vål ahgeln af prismat, fom igen af frälarne, hvarigenom kan förorfas IC Upkommande blifva parallele med deras pa arifallande, .-Hvyaraf ånteligen» det . at ingen fråndig refra tions > Jag af heteto= Är ing jehg g, fom kah åftadkömma den då ec af de heterogena ftrålarne efter - blir parallel med fin incidens, blif- la äs: elbellan: r och 4 sp deras pra - 306 roll OMGE or ut bör jag icke PT obemilt, at ju mindre vinkeln år i vårt ljus- bruciäg. Prjstna. FC (fig. 1.) ju nårmare kommer NEwToNns Re- EN slag ötverens med den, fom vi funnit for- dras för at åftadkomma den verkan fom NEWTON ru experiment omtalar, Ty MG blir då i der nogafte i en gifven proportion til MI (fig.3.). Hvaraf följer, at om brytningarne i IN EWTONS exX- periment varit ganfka fmå, få år vål Wöjeligt , at Rönet haft den utgång fom han befkrifver. | Men då bör åter NEwTOoNns Refra&ions- Lag för- flås at vara infkrånkt til fmå Refra&ioner. Och om famma Refra&ions - Lag har fin riktighet i fmå refra&tioner , fådane fom de i obje&if- glas 5 til tuber nådvåndigt årog få fynes”c eraf aldeles följadet INEWTON påftår, at ftrålarnas åt. killiga re. frangibilitet ej kan genom refringerande slas f Cu råttas at de icke anfenligen RENA "Opuilka ] nitrat Å menters RS NG a ÅAR Mr LSE. AG I 3 Vv KCR VI 3 pv J + M 4 än LER Sa RA FN: Vr TN ARENA ER a RLJ ' | AMPHIMERINA Cuarrbolis. | Hlenta & maligna; Fälg saa 28 Eller. Ög ” | Läogfm, Farlig Catarrhal Feber, Befkrefven afro - ; Prur ZatzBLr, SÅN rg | | Med, Doft, CE RR ÖN EE | MPHIMERINA pätatbdv NN. AN ind gen ny F eber, emedan de Gamle i afl ee ende på vila färefallande” TRA ner be-' under derås Lipyria, nu Ty ych få vidare. Den qvicka Ita» hafver ock vackert fkrifvit der- afhandlar de Mefenterifka rd Herr HuxHAM föreftåller honom, fom en ck obfervator, ganfka tydeligen. under namn lenfa nervofa: at jag må förtiga åtfkil- vilka den övekominor ibland es "Det fkulle syr nådigt NAR denna Vv NV er ljus uti kånnedo- Sr NGA alla fadier; så id gjöra ofs fåkre om fa fö de omftåndighe- er : fyftemål til hvilket vi öka r man då icke låtteligen, hvad u återfår uti denna fjökdom: at L kunnat redigt i i eg jukdom i fiftledne Se Nov. famt i innevarande December N Je Alin jag tänkt hår hadenå ÅN I kårthet anföra. juk omen har fig f åledes: iitad: rv. ) Vatnet en del nog flarkt en dag eller något, | illa So gred ST 3 men Sk r u a ÄR = OC CET j de ooaktigt bres epidemic:e , Febres ca-' i förr bekant; men då man efter- jfkötlel> met Fo vå frligen. wi i dels tilta= J ; derföre i den famma hos ven farfot gått i Upfala och derom- 3 / 308 aktigt vålende; FÖRR År ac än a vanligts ty få långe tunganj ånnt4 icke blifvit hviv,, famt någon f ftyfhet kånnes hos del uti halfen; 3 FP i fockning mårkes öfver d ögonen, an fecfinrenn - Märk förvandlas til a es RR AR SR FIAT | Nklom . ockelile under; nigoR nyhe > pc Fa 2 ås Co piga hes äns Ri) ÅRE bs en än för eller Acke en hålfofam urtfot 3 men ( lig oa Fre "efter. Jå vecka. ungefår blir ånteligen hå gon eftermiddag kylan, något långfam,; hvarpå fe hetta och antin= — mycken "matthet och ftark. tort. haftig och åg puls, båfk fmak, blöt tunga och ingen fielt-. villigfevacuation (Febris ad. ventriculurn) ; ;. eller frarka fvettbadd , uppött och rödt anfikte, hög och fpånd puls, blör tunga, hofta och hufvud- vårk (Febris ad pulmones)3; ; eller mått och fpåndr underlif, ogienhet, yra och diarrhée om nåt- terne-(Febris ad inteftina) ; Eller och få tjock, hvit, gul, ja midt på brun tunga med både kråk- 1754. O&ob. Novi Dec. 309 kråkning och diarrhée ( Febris ad ventriculum & inteftina ) ; vatnet vifar fig, få framt icke mycket fvettdrifvande eller China gifves, grum- ligt och med kliaktiga contenta, famt fympto- 'merne blifva hvar åftön, likt en dubbel annan- dågs froffa fvårare med lindring ungefår 'kl. 4 om mornarne, Men ånteligen (ftad. 3.) mårkes efter hand ingen lindring törr ån middagarne; Den fjuka år bekymmerslös ; hör, utan at vilja fvaras ftråckfenorne leka; hånder och tunga dar- Ta; han flumrar; yrar, fom dock uphörer vid fråmmandessåfyn , famt de felfvillige evacuatio- ner hålla ånnu uti; men der de ej åro, vifa fig fpasmer, ftråplåckning, oro, och lemmrycknin+ gar, fom undertiden åro nåtftan epileptilke; jel- : ler ockfå talas in i halfen, anfliktet faller ihop, yran blir ftarkare och en blå ring mårkes under Sr hvarpå detta elånde antingen åndastmed litvet , eller ( ftad. 4.) börjar en myckenhet teg och tjock flem lofna med hofta om mornarne och en jämn fvettning. Hvarpå vatnet fkår fig mera med tegelfårgat, ömnigt och nedflagit fe- diment; Tungan blir ren, och någon matluft infinner fig för middagarne, 'faft et illamående ännu något mårkes mot aftnerne, fom dock ånd- teligen fmåningom förfvinner, då en ftark mat- lut börjar åter llålla, hvad kroppen under hela 21eller 30 dygn förlorat. kö ov I Detta var nu befkrifningen på den fjuk- dom , hvaraf et antal til 200 perfoner varit an- grepnes hvilka likvål, utom tvenne fom genom anftörande fvår förkylning fkadade” fig, alla på följande fått blifvit hulpne 4 = Den förekommes i förfla Radio, af naturen Tjelf, om en ftark kråkning eller håftig diarhée kom- är U 32 mer = eller ocktå et SY på ming | ve en ej 1 ; | Sösleg sd annan | hamorrhagi se. ne ÅS fäbjebkern ne, RO IH 4 4 | AR ra blir. är och ag a ku ad hå är di ej f belle Ag at boll! Papa i ftor dofi eller tilråckeligen med dem öl opute:Å lighet låtteligen ; Brukas de hos kps | gaf$s trenne aftnar ol anim annan Mixt. Tonico - - nerv. t: | medel frid | tesricke vag til ars bjöper SIR svhvils dan Feber börjat mårkas >; ty brukas de, de undertiden flera öpningar ån den fjuke tåla, och efter dofis vanligt å år. Rhabarbarina lindra vål f jukdomen fnart > men gifvas dei ick | återkommer fjukdomen eller någon rt fjelfvilligt durklopp med" tryckninga Cl areck gå n- | gen, få mårkes under deras bruk fö eft dertiden åfven andra gången, afgår, hvita gryn, hvilka fe t ro fammangyttrade at en midlakti om evacuations - methoden, fom vit brukad; nu den diaphc en utflag. Hd FippEmes > men alla 3 e$. Nå Med derlätrinpen bök foätfica ” 2 3 ab äv fnfldige under den ed förfökt. o fköte: Jan f Medea Derhög ch lålt och rödt anfikte, håftig hofta atning göres då förft, federmera n dag lavement och faponacea til sam phert- pulfver gifves dant fått plågar merendels net bryta fig: med uphoft- opp SN gifves fört lavement och, lixtura antiemetica til defs kråk-" + då kylande laxativer brukas fört gar å flag, om tilftåndet få tål, men ra endaft hvar annan och hvar tredje sic vil: et flut rhabarbarina, til defs alla tomer uphöra och tungan blir affkalad och Lä ed. chinchina. federmera öfvervinnes n något illamående [kulle mårkas mot aftnarne. é sh Geo. å tredje fradio råttar fig vål efter hu- ade årvarande fymptomer; dock ge- konen et nu an; MPR ar fm - | id flinar SK cbinchina Ande dö S håktig- bruka sid a i (Snah händelien, får smak j på a fr OR en VERA töbolte "ockfå f jukdomen afftannar i Ua RE dl tbadd å åro - tjenar Boerhavilke me- enhet. flem., Men år der kråk- a i det föregående blifvit fkört, & I ga af för åmnig ar en da > förande Medieament 3; 2 tits med fvettning, underhålles dryck af vinblandade faker, fåfc . ker FRIgor dylikt, til defs alt illamåe "Til et flut torde jag få lof anföra f ljande | dk t:o. Hela den tiden denna fartor' : geck i Upfala och deromkring 5, var merendels | en. tåcknig, regnaktig och KOCK våderlek : 1 | fnare några klara dagar vifte fig, minfkades gers | na antalet af f julka, ätminttone icke ökades, tor dock fkedde, 1å fnart någon dag var tjock 'och | dimbig. Samma våderlek finner jag c ockfå a Herr | HuxkAm anmärkt; då denna Feber gårt i Eng=/ land, "Manne derföre orfaken til denna tjukdom är den omårkeliga utduntninge s förminfkande?/ få tyckes följande omftåndigheter 1/1: "fa rada sifat nemligen, Kroppens tyngd (ferifus ponder ris) 3 vatnets ökade afgång; hofta; kråkning oc oh diarrhées åkommor, hvilka åro 'bevifllige, f Följa på den omå ärkelige utdunflningens förminfkring, hvilken "man vet af Statilke Medicin i vanlig våderlek. om Höften- aftaga tik hela fkälpunder - men ånAr mera då en få långvarig luftens min=> skade tyngd ock ftarka fuktighet tilll ter hvare? at 1 farmima proportion” tryckninge på ols och våra -Blodrör blir mindre; -Fibrerne förfvaga le gi blodets omlopp långfammare' och ånteligen Höger heten (Lentor) i blodet ftor, Eller månne ou kan = våra en” fördold- fitta, fom vid: vifs vå EN 3 = ret och våra” kroppars: ån- men defs emellan endaft. an- la hår och: dår ? Så vida detta (mittan och fådane f jukdomar , I fådant fall. åtminftone en iftor Y Fnglingar bordt imittas , fom umgin= fr Hyr hade flåckar och af hvilka ig hvilket likvål icke fkedde: er 1 juknade gerna alla fom inte men ee man | Parra bed utdu a ar förminlkning? & Barn ä åro me- ndels inr Fä na rum; De gamlas dunftrör ha genom den gått mycket ihop och deras blodrör åro ftele, få at de åf tuktigheten icke få låret vändedpås utom defs beror nu mera: deras nålfa icke få mycket af emårkeliga utduntitnin- rd mårkeliga evacuationer tagit til; e förnåme lefva vål och vid lindrig mat, famt ja fit glas vin, hvilket åro omftåndigheter, 1 befordra de n omårkeliga utdun ftningen Sch utfeende båfta ae ER NN a Är NTA TER CER At ge ee SSR NG N X SEB I VRT on GE NANG kugr RR RAR ä RAR RS ENE ur IA dd + RA NORG ud Nr KA 314 öl unNöv Deg 4 ; Ja SN | OR Rs : SR ET OR | NR 3 7 i 5 j ig | NAR ” AL pre ; br Ri in pb FOR B före Lazarettet pf K ungs jolime 1, 1752 NORR 5 Nov. och Dec. JV Månader. ar 0 AREAN | ET NERE RÄKOR AY ne eg | AGA ÅB Bi i | Ry Ty ök ; | | är ” i BR. åeK. Ks ka i Y | Sd $ ng dö Å juka, nh blefvo ORG sne, AE Poe! nu rettet inrättades på Kungsholmen. HAr odd Å & Staden, och förfta gången öpnades den fifta Oé&ober och i början af ovember: 1752» voro. fem med fvår Vattufor behåftade. SR > Jag hade åran, at den tiden föreltå Laza>' Tettet, och det nöjet at, genom Guds. vållig-/ nelfe,, hjelpa fyra af dem til hålfan. Så vida Vattufoten år en af de farligafte. fjukdomar, och allmänt råknad för döådelig , fal hafver jag trodrt vara nyttigt för det Allmanna, och. enligit Lazaretts- inråttningens åndamål, at af min hålna Da -bok meddela berättelfe. om deffa fjukas tilftånd, och de medel, fom dere- mot blifvit brukade > med någon tilliggning vid ; hvar. och en, at andre måtte kunna. lampa detr a ta HÖR RÖR bote-fått til deras. RE al attuf . ooh NA Be e 7 å it t e 'Jf 2 Pa. SO : äl; Mi NEO LS Äng, ; (4 | AN ARN ug I TYsdagen fa - kom invås Lazarettet den 3 J Nov fyråtio och fyra år. gammal, hafver ej vetat af annan f jukdom, sån en fvårighet , ifrån många. år tilbaka, når han tkulle katta fit; va fem deremot han -bafver druckit. bittida i Våras et. Decoét: på Tall - och Gran - frunt. med. Enris. Når han i Martii månad lidit af köld på Sjö Ön» få å RR Cm Tertian -F YE fom Nee pe X vw yr | Å NG Dr ÖA bar ns fd Reg - a NN MN NN I OC b. Nov, Dec, 315 I R0Rd dan. Na ägit) Rhabarber, och ver af inkina; men var.ej rått frifk hel > jemte det at fvårigheten med ur inerandet öll fort, til defs han i Augulfti månad kände fig tung råg och obeqvåm, ; ledfen , ovanligt föm- nig och ville gerna ligga; Fötterna och i Ä fynner- het benen fvullnade , få vål fom knån, I lär, (öroe- tum, buken och armarna; And- >tåppa och åm- her Sen hela kr ppen, famt våder plågade ho- nom. Han brukade i 14 dagar lut, gjord. med frärten öch entråds- alka, utan. nytta; och på 6:te i futet af. Sept. tappade en Fålt- JK pA utur buken 1 qvarter vatten; bu- infkade liter, omen kom frraxt. i fin förra Ru og + Når han kom El EETYN lagd ln fvc- | dai röret och fvårighet at katta vatnet, men:i fynn erhet gråfelig ömhet: i hela kroppen; i föt- rodnad, hetta och hår dhet , fom låmnade gropar efter r tr yckning der på; ; Buken ganfka ftor, men få fpånd, at det let tåfom på en trumma, når man : oa derpå > något vatten kåndes I va pa > Scrotum fvullet och genom- fkinliges Han hade ofta hetta, var torr på tungan, i fyn- ne het om nätterna, och bröt då i fvett; Han j ling år bröftet, fick ibland up flem , och var nå- sgradagar förftoppad > Pulfen haftig , fattån med ågon flyr sel Matlutt Såg gr Brag a bc Rd Å | torei ' ter, ben c och lår och öfver ryggen. fvullnad med: ioftade med håftighet fkåttals, och klagade prå åfs- | Sö 31 JE ftorei, Sal. 'Succini, mp ereb. venet. 3a så gr. lij. Extr. Aloés aqvof. gr. j, fom gjorde en öpning om dagen. Derpå minfkades fvullnaden i benen den 5, men buken var 2 tum tjockare; Han fof om nåtterna och hoftade mindre, Efter middagen fattes honom Cliftir af et ungt frifkt barns Urin fom han behölt långe och gjorde 3 > öppningar, de två fednare tunna, = | Den 6 tog han, jämte pilldna bekt Kuvert Afkjedblad af denna Sennes drycken ,nemligen, Folk, 8. S.S. dr. x. Cardamomi cont dr. je "Tart. 'S$ö-1 lubilis Unc:f& infunderade i Y font. öfver natten, och deruti uplöft Manne Calabr. U ine. j. om mor- 'gonen; hvarefter han hade tvånne öpningar met ” lem, fom låttade honom. Samma dag kl. 28 - Cliftir, deruti voro uplöfte Ele&, Cathol. Unc. ng de Nittt 25 SLR åter er fedes och Jr ta VN j Den 7 famma Pil! öra forikordiek ock puls rd Han hade i Fgar aftonsd | 1 natt och i dag 4 g för- middagen haft S-öpningar, fomliga fradiga: Han kånde fig låttad, benen voro hvarken få fvullna, röda eller heta, from förr , och buken t bög va- ” PUR re y Urin var brun och brötdig,.s:. 2 a Den 8 brukades famma fom den 7, « äch; påde ; an detta dygnet 6 Öpningar, med hvilka myc- "ket våder gärt : : Men buken var lika fpånd få är fom i Början 0 3 Den 9 tog ve om morgonen Bitida äl Od" gvällen: famma piller, men på ökade med: Affae. foetidae gr. v. och Ferebi Venet. gr. ij under. namn af Pilalae foetidae. Och kl. 10 pulver a af Rad, Squillae gr. 11j,> Vinceroxici pr. v.Q or é NRger namn ar Paulvis antibydropicus , deraf avin | böra SR ins ändra lan tir: Rc.HB.Rutae, Sabinae «7 is Unc: libe, ft coqve ad libr. j. Colat: adde oetidae dr. ij, OL Oliv. Une, j. OL fill. SN M. S:r Enema foetidum Pb. P,. E er h: fick 2 öpningar. fd AR Den 4 SCR 2 Jetta dygnet fattes Hörs CN atidra a hälften. af Eneria foetidum, fom fkaffade. hon oms öpningar ; hvarmed nog våder Bick. 5 2 12. Buken var i dag mjukare ån förr, ; dot VE Lår :en och benen mindre hårda: än förr; Tungan god; Pulfen mjuk, men något: matt. Jag buken plåfter efter denna bland- tät lägga på | b Re Goepar. fub ciner. åffat. excortic. mi- d . Confeifl. contuf. Unc. ij8 'Sap. Ven Unc. vj Cerae flavae, Refinae «7 sa Unc, jf: fa- rinae foen. -graec. Unc, ij, Ol. Oliv. parum; lid 3 ik 2 AT agira piftillo. AR Ceratum e Coepis: ; oct befal lde åter at: taga qvåll och mor- Pilul./ oetid. Ppurgant., fåfom den 9, famt 2 EANpN nl Sp ör och efter middagen. Til krydderna för Tifanen Hades; lika mycker ras 0 Den 13 bell. far | Brukades Billerrik och pul- j is Antihydrop. fåfomden 12. Han hade i i dag ; 108 0 rn och urin gick i myckenhet, CE I Ren Ef . Likaledes famma medel. PE kla- eng. nycket qvalmig i buken , fom var nog 3 | RR sl Lgr af. Enema foctid fick han d varat han låttades, | vu Den ; EA vått hade Kan njurit. Emot natten tog han CN SR men voro lida vn fö når de bran ; fåg man gropar; Rodnaden gick ej ännu bårt > Tan klagade: öfver. matthet och ibland hufvud- vårk ; Han fallnade i d anfigtet, och blef frartare > Han hade en gråfelig. ömhet, å å de ftållen +: fom vatnet. lätta Pulfen var liten , men mjuk: och långfam; ; Han orkade å åra och betungades ej få åre deles SL ANALGR fd ; 4 ENN yttiades RNE BL Fodtid. pur-. gant. qvåll och margon, f ålom den 12. men man hölt up med pulvis antihydropicus! KT ST Den 18. Brukades åfven famma piller. Dörå dygnet g oimgo 3 h: alfftop urin, och Patientensha=. = 4 öpningar > men efter han kände fig flinny få fattes Clyfma foctidum , älom förr, hvaraf han hade god ö öpning.. Den I ög. bila Bh bed purg. Benen, mjuknade > men, buken vär fpand. ot ad eN20: It pulvis Antihydr. 2 brukades. för. Middaoen. Han hade i dag 2 öpningar , men var våderftin. Urin gick öfver 1 flop; Et halft fto purg. foetid, Den 2r. "Biukide han åter i Nydrid. purg. För middagen pulvis antihydröp. Han hade ta=- git 13 qvarter vått til ig, men urinerade NS half SL Ad fen Als fen morgonen, är han Pilul. Alvötik pun rantes af Gi Ammon. Tart. Victr. az gr. sv. Bores ar leb. n. Aloös foccotr. Teréb. Ven, aa aa Bl. at Dec: 319 h på Np Antihyd. för- erefter 2 fedes allenalt, men ningar, och tog om qvållen Enema Vv han hade 1 öpning. å 3 Tog han: Pil FN AR och: kr I. pläd Sennes- dryck, famt kl. f tre fked-= hvarefter han häde” $ fedes; fom låttrade. e för fta gick tåmmeligen hårdt. Urin var Par och fkar i röret 3 Patienten mycket matt, h' orkade > intet åta; Buken' mycket finn och Ol vad I vidden 3 tvårfinger. 00 00 0 > Den z4.Brukade Pettentond åter Pil. Aloét, och 4 fkedblad BE Sennes -drycken; hade der efter 3 . tunna Ööpningar. — LÖ PDen ot ålften af Pil. Herid: purg: och: af Aloéticis, efter bågge voro för I föra och af Sens nes? drycken 4 fkedblad: VR Pieni a6 2 28. 29 ok vv. Brokidks fam ma fom den 25. Hvar dag hade han 5 til 6 öp- Uk | inshe n käraing. aleid. mer ån der fom RR ; be ; sär så ning vuktt ch! md on, och Nå fkedblad Senn es-dryck, hvarefter FACES RV föDen $: Likaledes , men 6 fkedblad Sennes- SYRE, fom gjorde 4 fedes, NN Den4. Piller och Sennes- - dryck f of i Bär. i varpå fölo sde 6 öpningar. Han låg idag ofvan> och gick Nitet, famt hade god matluft, M DIEN 67, 8: 9. fot och 12. Brukades rna och Sennes- -drycken en, ibland två gån- ge ed damn til4 fkedblad i f änder , derefter han Egeligen hele” s til 8 fedes. k. -” DÅ J 2 J 1 d / : s : k ij JA - Ha d | SS i SM : ; $ 5 C XY ”” LA få. Oob; | Nov, I 4 ) ec, Den13. Likaledes; sick ofoesynindstNe halte. fon Deco. Britannic: af I ad. Britanii. tUnesivy, Liqviritiae Unc: Byavenae Unc.j.' font. 1b: xvij. eoque ad Ib. ix. Han hade ic dag 2 öpninga R Devi 4: Var curen den famriia , Yun han fick 3 öpningar, Urin: gick trögt, men mer ån: Patienten druekit, Emot fkårning i röret och derutur flytande materia brukades bougier af Herr Regements-fåltfkåren ACRELL: Buken var nagot fpånd, men mju KR RON Ht Den 15. 16 och 17: Cätåm dörr + Den 18 likalédes: Några dagar bakvet han klagat öfver hutvudvårk. I dag bågon kyl med, fvert efter, Ta väl fort den 19:77 1 Den 20. 21 famma imedel: han bafver yaårk båreres meti år ftinn öfver magani. a "På detta fårtet fortfor han” sed. Pil Aloät: och foetid. om gvållen3; ochi4 fkedblad. Sennes= dryck morgönen derpå ; famt teller annat quareer Decoé. Britanhie. SR fluter år Deecinber. Så vida benen ville ändå hålla fig fvillna ; beg öeR, han i Jantario at dricka Gerevis. antifcorbativa Ph; P. Ed. til 3 quarter om däger ; och ibland. 4 fked- "blad Sennes-dryck; derigenonm han tullkomligen vant fin hålfa , och tog atlked ifrån ee den 9 Januar. utari at falla in bite 2 £ mig år BES ME ; Bö ilsa 4 Re i sd Af belkrifningen kan mari åuts. det o öre | bet ö oci tnot den ; far få å illa tala om Kinkina, 4 at hår hafver tör litet Kitikina blifvit brukad, och | förmodeligen utan sne afför ning innan jan bars Sn SE b. Nov. D her 3u ad SKEN blifvit öfverla= , och de fafta delarna ej haft eta och dela dem: omkring. SR citis (Buk- Vattufor) få var hår (Buk- våderfot ). hvilket både af det hördes, når man flog derpå, få vål f.den ÖRRerigA vattu-rappningen tlutas kan: marna var fandad fem , kroppen var het, relfvorna fylde med våder, de retades och ag- sades, fammanfnörptes, på nägra flållen ,; våderna fingo ej.afgång , utfpånde tarmarna, och höllo (om trumtfkinn hårda, hvadan £ fjukdomen er amn. SVEN «. Al Vablilorå år farlig, i (ynnerbet den Wed ; eller Tympanitis kallad, och med fådan hetta, emedan. mer fara år ; at någon af de ådla delarna tager. fart fkada. Efter Vattu- APR plågar den vara fvårare at bota, och fållan gifves 9 npely det de fjuke vunnit något annat deraf, | ån lindring ;-ej heller undgått , at Aera gånger döka hjelp. af. (amma ofikra operation , til defs döde nn gjordt lut på jämmern. Hoftan, klåm= ningen på bröftet och fvårigheten at kafta vatnet, ÄRA eliga. mårken, - Men det. lom gat Pp OJ Hö om & juklingen, | Var, at hamej rått län- pe ilåpats med fjukdomen, och var i fin båfta 2 UIder,- håde matläft, och förmådde behålla maten; mod ger kålat böta henorn, fkulle Febern håfvas,. få vida derigenom underhölts krampen i inelfvor- Da, Oc h fp för invärtes brand, våderna fkulle fördelas; de öfverflödiga våtfkorna tunnas , och hatt en. ”hielpas på vågen til deras afförahde, = ML Det var rådligt at börja fagta, och fe huru vida incl orna voro i godt ftånd: Emot hettan hn rs gå S | i | RN ; Fes 3 . Ocob NovaDeo Febern gofvös öres oåh sprang d > > Tindriga låfande, med/liten dofis at Alot; och sö mot krampen Caftoreumy bårnftens-falt ; och än=> teligen frarkate våder-delande; jämte. Senna-dryc | Ken 'och fqvilla pullviet;- fom. ör ja hade gjorde vilfylleft ät töm della omiftändigheter > och det Se + tådänsde sk. kl tom kroppen kunde fördraga: ; tillika få lagande, at: han då och då fick hvila. Den flora nyttan, fom. Sennä- drycken gjorde vid detta kilfäller.. når löfande och våder-delande medel gofvos e- 'Fracllan >. torde komma andre Låkare at. bruka' det famma. vid fådana omftåndigheter. Starka, håttiga, få kallade fåkra medel emot Vattufoty fkulle hafva rerat Hp gjordt krampen och f fam- manfnårpningeh i tarmarna fvårare /och ökat. fpånningen med F ebern, til: dets brand ceh oangrén infunnit fig. å do lös sa nödigt år dör lukt: i :Meditin, at rätta medlen efter omftåndigheterna i fjukdomen, och ej vilja. bota det åna flaget Vatralot fär. fom det andra, den ena. Fall-Öukany fåfom den andra, De ibland. Herrar och Fruar få utro- "vade fouveraina medel emot V Fattufot och an. dra fvåra fö jukdomar, böra På detta fåtrer i i Tran NT I detta f a vål förh: de följände föder: Haå | ver jag noga: anfördt de medel, fom för hva "dag blifvit brukade , efter min hållna Dag-bok: hvilket torde fallå ledfamt för många, men ka vara nyttigt för dem» fom” behöfva anvisni huru dylika medel båft låmpas efter de fjuk: $ 15 > tilltånd en [ dne befkaffenhet, | OR a fn »- | R j f N 4 E / NE set al ' K 2 ; ng j I V E födde: öN dide. é et Land 4 ; Om Qvickhi Glfrets vegetation Md NM Metall "higrnung är Jon. rosen. | ATEA vet - FT 254 ing af Våder- Rio. och Legar,: ÖR ” j ng CI ) tråfkning, af MaGnus. 1DSFE ; irur /ka Rön och Z nmdskningar Be, Orok så ; äran, och Rön på några ”Fårnbaltiga Må Sten- och Ford. - arter, af SVEN RINMAN, 282 ingar om Brytnings- Lagen af Jfär= = ljus -frdlar, då de gå ur et ge-. oh i frilta Hags Ber KLINGENSTIERNA Alt 297 j - sing på en | jukdom, kallad Amphi SR na C atarrhalis. lenta, maligna, fom > o8F frän mon Å hl curerad på Lazarettet 3 ar SNRA Bion ad LR. lg ” NON MH 4) CR rr gro 7 - öd 4 4 x SÖ "a I - N ; pa 4 - jä - = nande medel, in i dtfrilliga RN > od tard ; aa, 1739, til nårvarande tid utgifne JHolamer af dd Handlingar, fkal med det förfta utkom- Ma Sa och ene i Elangkan. format , Som Sjelfva Hanzdlin- i Pr 271 din, 3 7 får Ganaritium, lås Panaritium, 4 AX N / Ls än obj ART FA BIPGN INR 3) SR ö ; - Vv AS Då FR är: ;öfa NE 271 + , , NA $ oe afferat i ;Upfala, afPEHR ZETZEL 3 VG Rasifior 6 a al är xV, fär Kol” v & ak ER SE EK AE RER EN RER Ne RE-" å j Nl Å dd j SN Ar Ana! få TSE 6 2 ww EN AV & AN I I kr $ I P de Eh fom ölen orGél uti K Kong ror NEG Åcad Handl, för å är TIS garicns, eller Lårke- - Svampen SR Så un 1850 + Angelica, växer på Fiällen, men famlas ej i råttan tid. 18) Mr ÅL Ape-flågters indelvingar och kånne-tecken — 217. Aqva SRA des filredningar” på åtfluillige fåre TN 2 SON EE "huru Metaller der uti förbålla fig. = 57, 68. Arcana fota utbjudas emot premier, ofta bell geli; 9 G fé Aflvod. Otferv. en fljernas betåckning af Månen” a Ce - > Någre Jupiters Månars förmörkelfer ”G > =» +» Mercuri utgång ur Solen, den 6 Maji. Njorg 25 os ee Newtons theorie , om Solens och FRAheg Ras 0 vr pl inbördes attraktioner. . äl EN YR Bage ARE en jällen, men famlas cjråtteligenaf de ära 185 - Barz, fom blifvit födde i Kråklinge Socken på sö0är IA = = Förtekningar på födåe barn, hvär til de tjäna 166, 2 Benenvs förfmåltning i månnifkor sunotg fjukdom. 271,2 Binnike- Mafkens hufvud , fanlete der om (SR / ÖREN 145 Bly-erts ; rön om des Metallifka Natur > EM y er Ciput Bona Spei, des Longitud uptåkt FR 20 Cartefiz virflar och Theorie om tyngden | kela - 83 Chinefifka Landt-hushållningen FR da FROST Chymilka Rön, om Köksfalts - "fyror, och deras verkan SR på Metaller = TE SNR = = Om Metallers vyektfiorde EE at LT ide; döp Siberifka borde planteras 2 våra Bi 186 . Clitoris , fHvuller , huru den. blef botad NORIN 149 . Döåde i Kråklinge Socken på 50 AL vs ere RR 240 ; je = = Nyttan af Förtekningar på döde 3 164, 246 - + Dödelighetens ordning i i aufeende til aldrarna 242: Ebb och Flod, Newtons förklaring om defs erfaker, 88 Eld -flåckning , tankar. 28 alt hvad der til tjänar RR "Ele&ricitet , et ovanligt phenomenon Kdervid” 157 ere ”Förfåk at der DR läka et fjukt finger 27 Finger STEK sä SKR. "ba 2 271 Ffjälleg, huru de kunde gfras frikitfäme- FO 182 Folkrikhet , e Lands ftyrka, huru den utrånes 167,5 Fruktfamber på barn, om "den år ftörre: 1; Sci. än oh annorftådes - 171-249 dt AJ 'ärg på ften och Pn AX ej [ åkeft smårke til Gl / sn Bed RR rä a -w 4 & etåkning för fkott i Ricochet" + 45 ' rtion: til hela f Ikshopen i et Land 245,249 BR | 250 i kl an art och et 171:249 | ke i 79 ' N40 Aj TIN RN . Lä fkrifves vt on nig | ä : 152 gl ERA 142 ge Sten- och Jord - arter KO OM Re Före SE Habolt Reguli egenfkaper FURAGEONT dd före Al, BAR ng Korketråadets nyttiga bruk i Sjö-ndd > oo» NR linge Sockens- Oeconomifka befkrifning os 109 LEärke - trädet , borde planteras på fjällen — = + 185 Man = kön , der af födas flere , men dö och flere i barna-åren 253 ' MH fil Apor och Babianer 211 oe + Eu Markatta befkrifves - un + 212 > Mediciae , fe fjukdöomar ' LTL RA REN HMeteorologifka ebfervationer för år KÄRE Ng 178 Maulbärstrådens updragande af deras från = = 217 Maäinens attraction gör Ebb vock'iFlod us grus ge Maznifko-flägtets vid magthållning, röjer Gud fynnerliga - ; Nå gbg ; / | ; ST SEN ys 242 Vewzrozs låra om tyngden, och des tillämpning >> 54: > fris Des experiment at finna flrålarnas brytnings «lag 299 MIN | ; ” . Re . Or- SO VIaR - ÅR ? $ Ne NE gr a t ; 7 I FISSPAEGI ST ESA ; SNS NG a MA ; RKU PENG SING ALS ÄG LIN ee 1 SRB SER NCR AD Fa — Regifter. RA | 0 NT ROS AN a Ormar, Frlige jr många ig i America | MV i ARG Orimftenen, hvad den å År SR Nat ry MÄN PR AR TÅ Papp er fom ej kal taga sed 7 mera FER GR åh ; er af ny art, fom bo i klaper - femar ÅR Potrazers tilvedning til” Sego -g gryn. & äm ES ra NE öv Tårtt fått at plantera. Potater SM PG AR — Qvicksflfrets vegetatwon SR NAN Radix Rodia borde planteras på ENE SK i Ria, hvari fåden torkas blott med fräser Ric kaäppen «> (åkert mårke til råtta Räden Saffran, en fårge -årta borde planteras. på Öland Då Salters nytta til eldflåckning HÖLLa Belar: an Salt-fyrors verkan på: Metaller - i ” SAL Gå ; Sjukdomar 'en befynnerlig Utflags- feber = > / te » En tilförene ej: befkrefven: finger -fjuka - CN ove» Amphimerina Cat tarrhalis lenta' maligna - " Vattuw- fot, curerad på Lazarett ngt Le - IR utbdes fnart , då han år famf ådV Peresosgern - Bör ej BET utan, få våxa Gå tåt han VET 126 Ges -lsrde til lysved på landet. om vinter - qvå åtlarna I på Skogs lnfed i America äre bla = an OR Socker at Svenfka LÖnnars. kate” Rn Slot 232 Spiritus Nitri, rön derom - VOR er Ao ARA E + Stenars nytta ichuönnel> kupor. ue SG Re an Stenar ; fomåro 'mafkis åtne ing «sele 10 anda a: Sten Moffa” til Violet fårg - PRV 0 JyTS REN rue TI elg - Stens brott 1 Öfter- Gö RS Terpentin, Strasbourger och Vensdifk paa 5 - Tröjfk- Marble med hjul > = a Tubers förbättring genom RER KS birsta öl. jr rd hvad det år , och hvar af den förmenes ömma 82 JVartners eldflåckande kraft ökas med fält sv0 = Cd - - Vatten - handling 4 väl fkyndfamt. framfkaffa nde 15 Ve etatiomer miupadäke å TEA SA LA Ae - S i 25 7 "Ak Perra i kråklinge Socken 0 for NOK + 0 -- Huru det kunde uphielpas i Skåne mt) i sr Förfök vid åkerbr, fom vore nyttige at miålla. gt » Akern behöfde ej Pvilag mer än kvart tredje å år i: Nerilkesg ig co SAR Er PRE 2 dig an nöfel, aoläekeningng der c om AR | s indero EN Ner m RÄfb något Rön vil ng, Ver. Acäd. Handlingar för ar 1754. > j ponera — Chirurgilka Rön Bet Anmårk- = £Å ningar 2 NX Brssbr, Rön om Köks - falt och ck fyror ST Bicr, Rön om Vattu-fot, gjorde på Lazarettet 314 - CHRISTIER NIN, Hus-cur emot Vattu-fot. 234 CronstepDrT, Rön.om den nya Malm- arten, 0 kallad: Nickel Md 38 ; ALMAN; Såcl er-tilredning af SvenfkaLön- å be am eaars Taft; - 4 2$2 FERNER, Meteorol. oMervariolerkörar Et? Ft 173 PUNOKs Befkrifning om Harts-och Kimröks- AR 5: tilvårkningen AR 94 Hebin, Oeconom. befkrifning ver Kalk SS 7 linge Socken i Nerike” = 109 | pre Om give af Potater ; fom til (ma- I "ken hikna Sego-gryn = k KlaLdne barn den få kallade Orm- ftenen Kg Karm, Om de Americanfka [kogs- löften = 19 uptbrnsstenra, Om ljus- ftrålarnas bryt- | "ning; då de gå utur et genomfki- k nande medel, in uti årfkilliga andra 297 luren, Rön omen ny art af Vattu-Polyper 143 id LIDBECK 3 Rön om Mulbårs=trådens updra- om gande af na från i i Skåne Para Om nyttiga våxter, fomiskunde == > : planteras; på Edppika Biälleniv 182 gär ”Befkrifning på Markattan Diana = 210 MEN ,Berättelfe ochT ankaromeld-flåckting, IMELARDER , Et mårkvärdigt Phenomenon pt är RR 1 i 217 || "nidöble&riciteten: IBN Hör ; PArasTIER SA, Om et Telgitens- brott Sd hä Öfter- Götbland EEE RAS QvisT,, mät om Bly - eg FE Umar De RN r en 2 RS . > Su BT t EE i Fåriekning.s SR RENSTRÖM 3 Huss - CUF emot AR SE dje- dags. froffan ba mr Re Fd RINMAN, Om 3 tikuillige järnhaltiga die och jo eartér. Ao. 282 ROLANDER > Ahmårkhiagt om et infeöt fa | fom kallas Vågg -frmed: - - | RUNEpERG; "Problem at finna: högden Af end 'Travers fom fkalbetåcka en tillängd föch och låge gifven: Fäftningsalinia, för: fkott i Ricochet OCD. uk RN | SCHENMARK , Hernofands Stads Geographii- Rd | sög ika belågenhet än RR - ; STIBRNBIELM, Läåttfättat plantera a Pötater 158 STRIDSBERG) Nytt: fätt åt anligga Hum-- » TATT Gardar mc OR ig = Påfund af Våder-rior tilfädens cörbuine) ob 2 famt tröfk- loge och tråfk -tnachin I WaALLeRriuss(Jon; GoTsÖH H:) Rön om Qvick- Id Re flfvetg Vegetation: LÄ RR re re 2fÅ MWarceNtin, Newtons förklaring på haf- en Cr ters BObDER. Flod ivak mö 81 - 2 OmnyttanafFör tekningar på födde och döde 18É « - Ytterligare anmår -kningar om famma ämne 241 WeEstTMAN, Tvånne: ovanliga fjukdomar > 147 ÅLETZEL, Befkrifning på fjukdomen Amplis: 7 EN AR veristafknu NA AR ö maligna, RR BRM i Sfp om Hör N än often år 1754 306 + Mi N. Sått, väti få tilreda papper 3 är det SR Rd ”fkal taga eld: 159 - 1 Att kädkigar: om Skånfka 2kerbrukets SA id Ye .uphjelpande: 24 då SSR Re bg grn os Om få åttet at utröna fådes- skb jörde ta i ters s famt allahanda flags gödfeks ;å fkildnad i godhet, DÅ (Re SÅ -- Påfund, ar ifjö jö- WP kunna bårga lifver dr 5 | MN | wi Y d (8 lt ML U | LOL 1 v -— kar ST 3 - JES i =» N v a i . rk - &, i i NEN Kg = &A ag sä I RS r å ä F j - RR i S öra = € et - SH + E så I 3 LE i hö 4 er i AE GAN RE RENARE TATE SEN For Rr oa RA NN MINE = NI UN SRF Br NR RR es bh ÖN RS 0 TVR AN EST åar —Y SS WS de NO IMER REA KN lagra a DK DRAR IE YLE 5 pe re SARA RA NK = lv SR RR - ÅN ÅN Wir ER ÅR j [Fek LL - 2 NE Re 6 NM ) Z FÖ on 22 3 RR os SR = vö ER ER SS å 6 å KG : SA 3 3 sd FR IR ; ” $ x NT eng + É - e 15 = = i é < se é SA TR ; 8 å ; ie OR « a JE 1 - 5 rt ” ; a RE 6 v oa ; ä 4 rå Fr (9 RÅ ; rå ru > i s dd & 4, 3 ; ÅA är | ; pg 3 Se ; 5 F Lf Er z SSE 2 så 3 5 "a 3 : = sd : I | ; i ner ÖNS A - i ARP at : £ ä z rie FER må , Red : ä = | ES ; - : F ; 5; | ch i : ig ä | ; TE SNR 7 E - vrorgn.t ( rE FRAN e å SN : 2 R é s S x 4 « are 2 TAR ASS PS Ag a : s t é z ? matar br ND 4 pr a rr Vr FARK SBR RR SA 3 - NR G | KA (le an SN or vr rr RSA FASTARE FEM NYARE ASVA 5 NO Frö RengTb bög | ? ; äg E 3 = fräna ar dd FER RR ARG >a4 : -" TESEN sur a Lt 0 ATA” SKR 3 JK LISE Dr KRITA ARDEN READ 5 SNES Erna E > 2 TA El = TN — rå ES Pr ma ride ——L + f ED RE ang pa 0, SER ho 20 vatt bar a Nor - - ) ÖK ky Abt "ERYR Prag SIENNA a PARA | pr 2 Fö ; Al - ANN STLA ANAR SAMA HARAR i öLBEMG jr AG JT Aa | é / / / MOR FORA NOA gal SA. Ita Ty NAT TAN AS NNGG A Fd AJ / MM ill MARS Vär ig ”Z : | > MNNibr Mss br sara kr ANN dl WNIL MANI | SE Zz ALLAS SPP, = Zip Ms PRO Yes fe RRSSOEAREDPESNO SK SYN RER c Lå a 2 & 3 få SVR MANA Se 4 FLORAN SORT BARR RA fr TR RA VANA NE ÄN a one Ty hägn AMS SY FAR sr ERA VRENA JRR RESA NA VETANDE sor TRASIGT I | + är CARINA / BR -z 4 Id K EDR LEDAEDHOEDAR STOCKHOLM, ; Tryckt Hos LARS SALVIUS. . 2 TRA FR F 3 av / INA on rg tag, 2 ON dög vg Vg ANN | das filimonas oc ev mavtild RE fr ERNA Sv SÅR Rn 3 ; ; kö KAO & al: VITT (barns m mångfaldiga ä ämnen, fom åro afhandlade 8 med, nyttiga ANAR | cg: ck | I ; förfta Tomerna al £ Kong Tan e r Sdde ; at det oa blifva. fvårt 'för de at 19 tur åftui dat hämta. underråttelfé KR e t visit åmne, at finna igen, NA dr | > efterföka. Om de ånteligen räkat. I He, cha de det. dock icke. ha va varit 6 KG FOR hva- reft faken SBR och NOG in od är AR Cå i 7 RN IE 3 FST: svtKongl, "Vetenfkaps Academien- har. deraf «blifvit föranlåten: at, låra upråttatvånne allmård- | på Auctorerna, fom ingifvit någor Rön eller fkrifvit i något åmne; med bifogad Tittel på fögcäd et af famma AuétoringimaRön: det andra, på tjelfvå -de 'athandlade fåkerna. ; hvareft mand E et frålle får '(anvifning il alla dd . ram mti: Handli , det famnik Hakofinnes omrörd, 31 wet konsmek i enmgeT volla Aebit 9 Ae . Fyr i viuUn FOT ont ob - fue fn saltat äg, a ar göra det fenare sol iftret : der | i I)q 9 4 & ; NT (= 2 Väl sik a ; j : Å a. ; Rå é SON | Fe TA Ps det fom e PE ig Sgan (8 någon u | fnin ynnerhet blifvit i akt Hr bid Oc GO0- er i haft hann Regi ret Ma årna - / ? ; s ha Regifter, öfver alla deffa F.omerna:.det för, conomilka roger blifver likvål för. d IRAN Ag ar föl Nu 4 å DN Å ; cd a a, EE Jä ål lant ut et och fam & ah dd ag? uti Regi på på flera ftållen upragit, under fårfkilda "Titlar, år med fit fkedt, at låtra de fökan- 'des möda , fom ej altid torde komma ihog at föka faken undet den tittel, fom Aué&tor ti afhandlingen fjelf gifvi. Allé de Haden k om hö-. ra til någon vils Vetenfkap eller vils handteri ing, åro förft uptägne under Tittelen af famma. ve- tenfkap eller handtering; och deisutom un ider de- ras eget namn, få framt de varit af någon vigt, seller om' man tykt; at. ej hvar! och en fökande — trax kulle finna fig, under hvilken beg. gr j Cr SOS ämnet rg 'igenitinas; är - nn v FEq Od o gj 2 i Aelg vd 4 Vid fucltänarad år til mirkande, rr fömen fka Siffrorna uti båda Regiftren bemårka Tomen; men de arabilka eller eng sa fiffrorna gifva us otisförra Regiftret. tilkånna Qvartalet, och uti det fenare, fidan eller Pagina i famma Tom. På det ingen må mifstaga fig or El t, emot hvil- ket hvar och en Tom fvarar, Ska . qvarta- let i Året, hvartil en anvilad Rida hårer; vil man hår på en gång anföra / fåtal t för ns "Tom, och fido-talet för hvart. qva rtali Tom ges vid famma tilfålle nåmna den af ös caderbiens ng "fom varit. Brin Kor ti hvart Qvartal. | | JE . ; j ä DE ; fs s Lå MN lil FTV HN. RR I ARGA 3) + ör = sh I 1739 och 1740, | enes. soc ifränpag. ft til 84: TRIEWALD : 4 + cr $$ + 1847 W. CEDERHIELM 8 se 1185 = 266; SSE S Bork 3 å > Zz iz Yr. - Vv. HÖPKEN Fö = 267 = 334: en A. detr Ev. Rapk, 40 as = 335 - 410: RE Gref, C., Ji:.CRONSTEDT + = älls 483: rör 4 ; Toih. 017005 Ra kr an. F. M. Herr B, CEDERHOLM = so fo 0 1b-/ 80; Apr. Nå Herr A: V. DRAKR 00 004 Sri” 148; Jul. A. 5. Herr L. ET Lst in = = 149 > 2206 Eb. |. Herr A.J. N IDRNDARG so dl » 280. ct Tom. il. fjåkR RR LM . Her D. TILAS Pon gnt ge Ra BO LFN. SV ÖTTER (Fö ANSE SS Jul. . Frih. A. di, Vv HÖPKEN SR Af 157 » 232; OM. N. D. Frih: H. WREDE LAR 233 / SSRK on. IV. 174 | ig Jän. FM. Frih. $. OC. Bjerké så BSK Apr. M.J. Do&. E. BEn2ELius + oc 8gi « 168. jul. A. $. Her Å. EHRENSWERD = oo» 169 - - 256: OcMN.D. Herr G.. WALLERIUS Årg 257” 333. Töm Vi KI Sa dk ag Jan. FM. Herr C. DE GeeR 0 od do 55; Apr. M.. . Herr TH. ANKARCRONA 54 93 = 148: B' = ZPE > &a ul. A. S. Herr C. POLHEM BOTA 149 = 231. Oc. N.D. Gref, C. EKEBLAD 2 1233 5 304: ; ON SIREN om. VI. Så 6 ; ; ; ER : kö FM. Herr J. ALSTRÖM : äv I sj 2 Api.M. J. Herr J. J. SALBERG än 13 5147: ul. A. 5. Herr G. POLHEM > oc 1 ch 149 + 224. O&N.D. Herr Gref.. C. G. TessiN &£ 225 > 292. fr STAR VI 1746, Jan. F. M. Heti N. Rosén NL | Kr Sh : 4 5 2 or. Mi J. Frihv C. HARLENAN.. AR oc 432144 ; Herr är Meter. Br io ARR gör | öm. VIUR fyad: : |. Dodt. ; BROWALLIUS 4. fs 185, . Herr Jac. FaGGoT « Ko BI a 160 . Frih. N. PALMSTIERNA - = 1I6I - äg6. . Flerr G, BRrRANpr TR "+ ät på -. he hr, Ko 06 e Tom: IX. söker är NERON Jan! F.M. Feih. c EBRENPREUS = SM Pe 80: | Apr. M. J: Herr U. RUDENSCHÖLD DE nallgftlaiienv. Jul AA: S; Herr CF RiBÉ | a 21617 > 240: ON: D:; Hetr CE. GRIP" (3 bilval "36. SP, 6 ask varar Or Jan. F. M. Hert O. DALIN CAS + bov! del fler öl N Apr. M.J. Herr ED. -CARLESON' "= = = 81 = 160, Jul. A:S. Herr Es RNA 2 12161 = 232: ON. D. Herr J. MELDERCREUTZ = 1233 > 312. . "Pom: XI: 1758: SEK 0 Ls Jan. F. M. Herr D:vEKSTRÖM el of& 2002 I sis ; Apr. M. J. Herr S; SCHULTZE "5 = & 81 - 160, Jul. A:S. Hefr O. ACKEL "CAR | 161 = 240. j O&N.D. Frih: C. G: LÖWENHIELM = 241 - 320. "OC PORKCOCER TYFVSTe RR ON Jan. F.M. Gref. C.G. PIPER « hå SN RR 0 « Je Herr. J. CLASON BARE? An i 8r -160, ; M. J Jul; Ar S. Herr CO: LEIJjELD Sh SK DR SGT NN O&N:.D. FrM.A.v.UNGERNSTERNBERG: 241, = 322. KR im Fom/ KU. 5 EA Jan: F.M: Herr G."F. LEIJONANKAR = + I + 80. Apr. M. J. Herr Z. STRANDBERG SLA 00, Jol A? SS. HertiS: L7 JUNE QVIST bi AO O& N:D: Herr H./T:> SCHEFFER bå RT RNE LER OR. + Tom, IN 17$3. SA X Jan. F.M. Herr L. Kick WSTRÖN 20 Pg Apr. M.J. Herr 'C. RY BERGA 900 TEST do Jul; A: S. Frih. A. J. v. HÖPKEN => — I6T = 244. Oa.N.D. Herr C. DE GEER = =, 2 2455-323. RAR FÖRA VIS RE | Jan. F..M: Do&. Of OfLstus ee 17 st 4 5 80.7 Apr. M.: J. Herr E. SALANDER "06 1 $r.«< 160. Jull A? 9. Frits EF. PALMQUIST Ia: 0, se OR AGG dö O& N.D. Herr N'? PStLÄNDERHIELM - 241 > Fa | F ördenfkul, om någon i Regiftret gui ä, til VII, 150; bör. han upföka andra Quartalet. för r är. SAT och få vidare. | j j . i N - - ? . | z + TR ON NV : bv j . | öd bj | y Nb ” LEK nina är | .) i é KON . VÅ Ö”- an - + - 4 å We An HN Å . / FC 4 €l : VOR Pr det hå: råds en ägnas de. hvad a nöjt ARÅDR ongl. akan Skkdläne- | a > bnpläkortnit. vilje vi öck bifoga ära ca Bäreckning på å alla T al, fom je SAR a Uti Ace ademien 'hållne och af | rs ok eg PY FET el AG dB Fog AM 4 Jia Mag gå Fr A E; RTL - rikd "Vid Prefidiernas aft iggandé, Ju VV Bl kkga må NN | 1 122 2T tr pu Nb: et 4 ÄRR. Mie » AT fl FREE 3 | Per RR INN. äl; "om REA gheter uti Infe&terna sd os Nhaltit dög OS mom 0 svt vd Herr MÅRTEN /] RIEWALDS 3, Om ämne och orfakerna > til Metallernås. och Mineraliernas,ft gi Sävgande Och > mognande våxt i Jorden, hållit d. 9 Ja | -iErih.: CAR OM IEH: CEDER .HIELMS 3 - (AR vilda bräns sPlantering.i Sverige, h..d. 3 Apr. 1740, | "Erih. ANDERS JoHAN VON HÖPKENS ;s:Öm ärekstk po ;churu i den'i visfbanfeende kan vara Dygtiga BA. d. +. Jul. KR te r I : Hort: EvALp Rabes; Om Phyfikens flora ny a vid uk et sBomars igenkånnande och botand lexyh sv I 17490. CARL JoHAN ÖRONSTEDTS; ; Om Stenhus Ng da nad abuse 71 Jans 1741.0 rn bg TILA, Om Stenriketshiftoria,. É - 14. Fri Jor WaEDE Sö et Bor eligt fa hål EN den yrka ; UN 1743 2 ir oe gr AUGUSTIN EuRenswekos; Om ungdomens up- UT foftran til Krigs hLd HRF To Herr GÖRAN WALLER; Om Mathematikens och Phy- 27 fikens nytta? Bergs-vålendet', ki sdiiar Jans Aha é Herr. CARL De GEERS; (SET fom Infe&erne och deras Kö une döm ofs tilfkytida', ;h. d 8 Apr. ar fr ä 0 2 ert Hör Turoper SN ER pre låkblodetten e- so mellan Landt-bruk y: Manufacturer, "Handel och Sjö ;Fart, I Ara JULI 744 i Herr CHRISTOPHER POLHEMS; Om hvad värt. F ådernes- + land nu hafver måft af nåden til.fin. fåndiga. förkofring » ilångden,) fom ns Ela uti eh förfigtigare Järn-handel, ho di13 1746 Herr Jonas FR Öu Sve ges fartånds århållan- de genom Fabriker ,.h. d. 12. Apr. 17 Herr Joan JUL. SALPERGS; Öm Sal Mam, hd. TO. Jul. 1745. ; 'Hefr. GABRIEL POLHEMS 3 Om: Mafhermatidka Av pg but 4 nd fra uti Byggnaders varaktiga farnmanf ande, 1745. als Excel Gtefve Cal GusTAF Tessins O PES Fre rykt pch upodlande, kk 10 Jan. 46 r err NILS ROSENS Om en.O artifk och förnu ig Mer är förvanmifta Örbnål h ; Hö då Å Apr: 1746 Md M > Frih CARL HARLIEMANS i Om utländfea "Retor, I kd, 19 Jul "1746." Hert- ABRÄHÅM BACKS; Om nyttan; foni tilflyter Lå- | Skår är et' För, inrättade Tarärer' Mer Sjäkehys, IFler GERKARD | iveng] Om Syenlka MetallsArbetets förkofring, h. d.'17 Jan. 147. An JöHaN BROWALLI 3 mi kännitigat ar Guds - SM örfyn, rt nyttiga Vietenfkapers” framjande, 'h h hd. 23 -82 Mai) rag lerr JACOB FAGGoTs; Om Svenfka Landunåteriet och Ographien', KP 235 JUF/ ay ET 6 Hans Exc. Frib. CARL EHRENPREUS; ( m den ny a förm Fria koulter, AN Handallokder tl jndas af RR oc SD AM 323 Apr. 1748, LS Herr Urric RUDENSCHÖLDS. Om (ogarnas nyrande vd och vård; hb. d. 16: Jul. 1748. = Fer CARL FaenRIe Rises; i Om ögongn, bh Ar 2. År 174 h é Herr CLAES GRILLS, Om fjö-fartens nytta och fd Riket , i ER då han ER ed "hem far Br "tå LAN och RN utröftade lp 8 d. 4 Febr, I Her G Öror DaALins; Om Sverige i fitt åmne och Sveri- 0 geifinm AS SH. SSÄPE 17400 > Herr r EpvA D CARLESONS; U untran til F ifkerie inrått- An Hlugat ISVaige nh h.5d, 29 Jul. 1749. NT i AME ERIC STOCKENSTRÖMS; Om Bergs-mannå Närin- gens nytta och ikötfel, h. d, 28 OG. 1749. G Herr MYNT fälla Om Jårnp - för rådlingens nyt- VR vårdande, h. d. 28 MP. ISO or | Ba AS då ERE Om RP EN upöfvande dtbru RO 'Ö£orF ACRELS; . Oh Fö r oftrens fjukdomar i i moder- Fr ONE d N. ; js de: « Biak. IPERS; Om de nyttiga. H ten lom ylifvit's Pa Sverige, under Köla är i dr ig F! EDRIC HS S Regering , h. d. 27 Apr. 751 Ä / AE Cr LAS ONS om an ar pmikif- Mi nå 2 hl kg Pg Mi ARBERA VÖN Usb SAN. Sve riges HH andel och allsnbuna Hushåll- ne hd RR ; ACHARIAS STRANDBERGS; Om de Kö farm vid Fran botande hös'ofs dägeligen begås, h. d, 25 Jul. 1752 ert "Sv: LJÖUNGQVISTS 3 Om pfabåsktniigkietene up- bjolpande och nytta i I det allmänna, hållit d d. 24 Oå. (ON Hysin. TuEoPniy SCHEFFERS; Om Mynt, hållit d. & febr. 1753, :: Ha CAR ResmorD Br Berens; Pm Svenfea Myntcts 11 Au Herr sr CARE DE GEERS: för Infe&ternas Alftring, h. d, 80 Jan. 1754: | bra 203 Herr VE Sr q AR RA hv Oo va äl. 2 I | Ne Eve SALANDERS;1Om Slögdera hs sä0. Jul. öga + r REDRIC PALMQVISTS; Onr Mathematifks Veten- fkapernas nytta i allmänna Jefvernet , che ud ÅBO | IffAens Herr N ILS Psir AMERER Om. Mineral Samlin- bär, RE di Febr.” EL , v Få Na er ok = AN jö + Nea RISE JOR y på je 'Antrådes T AL a ol FIN Exc Grifve CART G FPRNN nand. 18 6. Febr. i Bee Se för de BENZET SR Pg CEt,S1 ; häll Öd ) -MarqvissSaGRAMOTOS3, ållit 16 ADEL LJA Hus FE XC Teve GUSTAF Bonors; Om; | RAS, Fortplantning, h.« ed. 23 Jul I 1745 å ARN Profefforet os, Herr Joy. Gotts SR ALLERIL teröas . tiprung och: om Orha ] IA 2 CR SR | oreps,, Here Dir Nis GS del | C ermanlands SRA clade 20 Cd J Herr Glee Hexwine A AD. GYLLENBORGS 5 häl. it. wa Febla tyder -z Profeflorens, Herr AND ERS. ANERS jr ; Om; Son dan handty; ks. Scbolors I inrättan 0 &. 20 OT PDA Herr AXEL FR. CRONSTEDTS; Omm era- os vidare förkofran , h,, SRA HPC Krurpeds; ÖN nå EN SN im ""Mechanicum, h. di Ha he RANGENYS häl då AG Nor 17542 > td 2 ade öv ARA he AR OL Aminakllor ll OR SR Öfver A Afleffaren Herr JOHAN Mor gus; Habré d.. 9 oCcJad: T743, af HärMDiER SPORING.. Öfver Stats Rådet Herr SAMUEL Taj 5 dte DES f943 af OLOF DALIN. : 3 | Öva N vw me nn mr SSG Se OR Öfver Ätkepin, Da sne Benzerius; hd; 28 Nor. ) rer Prefidenten F Her ANDERS VON DRAKE; h d. 1 Dee: pgg FIAcOR FAGGOT.' ter Profefforen Herr ANDERS CELSIUS, hållit d. Av Nos 1745, ad: AND. JOHAN VON HöpKrn, Öfver Caäncellie Öre Fb bid « Oror Darin. JÖRAN Aa bh. d, 30 RN a RE Öfver Hofn ekt Gref FREDRIC SPARRE ;. h. di 19 . 1748. af OLOF CELSIUS:, Öfver Profefforen, D:r HERMAN Dir SPÖRING; h. ds Jan, 1749, af ABRAH. BACK. Öfver Må oren, Herr ELIAS PILGREN ; h. d, "18 Äpr, I750, är JACOB HINR. MÖREK. > kö Öf ver Secreteraren Herr PEHR ELvIus; h, $ 27 Apt, 1750, af OLOF DALIN. Öfver Amiralen, Herr TizEopD. ÅNKARERONA ; hållit od. 5. Dec. 1750. åf EDVARD CARLESON. Öfver Prefidehten Frih CARL CRONSTEDT ; oh. d, 25 Martii; 1751. af OLoF DALIN, Öfver Obfervatoren OLOF NER, hd. 18 Apr. 1791. af PEHR WARGENTIN. Öfver Commerce Rådet Herr Henric KAILMETER ; h. d. 13 Mart. af ANDERS BERCH, Öfver Aflefforen, D:r JoHAN HEssEnius, häl. d. 9. Dec. 1752, åf JAcoB HENR. MÖREK, Öfver Öfyer-Intendenten Frih; CAR HÄRLEMANA h, & 19 Mart, 1753. af H. Exc. Gr. CARL GUSTAF TE3- SIN. Öfver Commerce = Rådet Herr CHRISTOPHER POLHEM, h. d. 25 Jun. 1753. af S. KLINGENSTIERNA. Öfver Archiatern, D:r EvarD Riese; hållitd, 13. Mart. 1754, af JAC. HENR. MÖRCK, Öfver Kyrkoherden, D:r Nirs BERLIN; kållit d. 14 Si 11754. af Jac. HENR. MÖRCK Öfver frn Öfver Comnitree- Rådet. jäde SR s Md p GREN; hö d. 14 Nov. 1754. af EDv. CARLESON,, | | ÖNA vice Prefid. Friherre STEN CARL BIrrKe, Åh. . 19 Dec. Te af CARL ÅLBRECHT ROSENADLER. ”» AL 3 id åkdig ttfillen. Secretet. Herr PeurR Eivu;Om Matherbatidka Vefbnika- pernås den; hk. d. 10 Sept. 1746. Herr OLOF ÅCRELS; OM genafte Såtfet åt infåtta och underhålla et Ldzaret eller Sjukhus, Nallit är 146 ; Tal hållne då Hans Kongl. Höghet förfta gängen emottog FADER Acaderhien ”fåfom hennes Protector och Le- damot; d. 17 Mart. 1747 Tal, häl ine: 'då Haus Kongl. Höghet förfa Stagen benaå- dade Academien med fin höga nårtarelfe; 4 hos. Mart. 748. Hans FR, Riks-Rådets Fril. Ängs. for. VON HÖPRENS Tal, vid Obfervatorfi RAND d, 20 RN OLaR 1753. | Stöckkolm de Mård; ingg. > eller genom utdrag: VALS ih FOEGE LJ ! FEN AR SALE EINE SR SAT SE OLA ER DERA FARSEN den 0 Go OT (JOHAN), inråttoin uti intet låder brukas AckÉL, ACREL ; (OLOF), Anmärkning Öfver éritilka Not let få källäde brytnings bölder, efs "0 0vd g af pufnipårs hvar Xill; 2 + ter en fvåt grafferande, Feber, hvilka, XR fhedelft laxerande medel botades. y — dåde öpnades, dödeligen ättopo, men år 4 é or I år + «44 OM et bart, fom daktadt en anfenlig” ” å fia I moderilfvet, i rättan tid föddes, och... = SATA IE VeCKOF EEK födilen cn Rs Vin, «+ & « Öm en ovanlig hals-fjukdom ; ss « On et harmynt barn, af 4 fjärbdels ärs ålder, fom lyckeligen blifvit botadt «2 Otn Svullnåden, Spira bifida kallad Lä Lö & += « Om Hankars nytta i fvårta ftärren, föra ud fölgde på hvar annan dags froffäti (ve lenaft et Lår > ++ « Om en hölfe-fvulft, af e& Lifspurids i Vigt, fom blifvit af kind-benet på en rd man lyckligen bårtfkuren =. 0000 sera Om et ör es Mt hvilket er mindre ågg ( ÅA Å 7 2 4 oo Re rv kg 1 ” bd » ikrifning på eh Drång, född med als 1 VIII 4, id IX; 4. pe i... Kl a | ÄH, i 2 = OM 3 nrg SE RN ä ” d i RS PEN 1 minnes okrå kas VdOny | famlade och -upteknade '»=« |: TAM, 40 ye - Chirurgitka anmårkn. om en Finger- SR lan CS Jjuka, "och Om”Benstötör 13 KOTYPKV, 4. ; ÅDELHELMS (JoHan a. förfök at få å höft- rågn | "om vinteren på fmön = > > ; 3. ÅDLERHEIM, ( PERR)» Onirråtta äg siti- - dens utrönande, och om få ånings åttet 1, si enbart at. förvara anfigter för köld om | by. ; vintern = Eh 4 ÅLSTRÖM, nu ALSTRÖMER , CJonwas), Be- > oofkrifning på de Brabantifka RNE TR | ark-hufen = — > SEP IL, 2. manne Öm Bofkaps Afvelens förbättring , ge- nom "goda Hannars. infkaffande ifrån utrikes orter - i 1V, 4: ALSTRÖM, (PATRIK se Angående Jord åfons | plantering och nyttjande 3. XI, I. ANKARCRONA 3. ( THEODOR ), Betrrifnidg sög | Fem-fingers fifkeri I, 6. = « OM Berberis trådens. 'befkaffenhet och vr nytta KN, 1 = + >» Om Solblomme-öch Tobaks-ftjelkars, : nytta at föda KALL tg Lit, Ti - = > - Sättet at Om' Gå Sparris-fängar ÖRE, si ARGILLANDER , Om AR lek och Ogg a XIV, 14 nå a BETERsTEN, (Tod GEORG.) ÖR 4 roten är. ; Sium aquaticum , och des Iadeljng SR "verkan på, Bofkap Xl &ä "BENZELSTIERNA > (Larsjs Öm ätfkilliga ny-. are Malm och Mineral upfinningar i I a Riket. +: 4 v. o£IL & Bencu, (ANDERS), Förfök gjorde vid OR | T + > Kkärnande VI, I s 200 Förfök vid mjölk, fmör och ott . MIR 2. et Jämförelle emellan Svenika och He IS — Jåndika vigter vil, 4. A — Regifter, Sa R ERCH,; (ÅA s , .Utråknin om. Sådens B S 4 NDERS Pia båg a RA ; VTT äm ål > sorg | Sonia rd vil eZ måttet och några ndfka mått li, -- Kv -Jämförelle Fk aa Sycuda och Dans; | 4 - '- Sa ed: före d Chia eidka fee XI sr.” b Då a inelika K 3. Breixe SR gp den€ En Mite | . — fkötfelen IH, i. re Om fmak och fårg på kföktarenls kött | SR Ba mjölk ; förotfäkade Ar VIE Ag os - fö XI; äs sc ör "Om åtskilliga Bohvete Nag; betynner: "ligen det Siberifka. Al 3. 2 >= > Om det Siberitka Ärtetrådet, Robiniay XI, 2. BLIXENSTIERNA > ( THOMAS); Om en Gull Glalure på Porcelin” Vil, i. BöHnNsaGH, (BERNDT); Om Ek-ollons få sj | ning, och Ek-plantering 2 Jes BoLTENHAGEN , ( GERHARD, 2 om ett vär hals-fjukdom 0 If, i sec « Om en fy-nål fom blifvit uttagen ör i ien på et bårn KT, 3. | Boxpe , (G GusTAF ), Om dett nytta tråden rn hafva af fina löf VI BRANDBERG ; Förfök til Vatidiorokers förbår: Ke 0 BRANDT, UR ); Å&a Laboratörit Chy- 4 : | mici;, om Vi&riolen >. AE ds 24 > Fortlåttning äf- famma Rön i PA TVI = + «> Angående Tenns probering til des finhet Vis = 2 - = Réglor attgående Malmsftrek ; Gruf= Ah a brytning och underbyggnad VRT => « « Om en fy änerig Färgscopol sc VIL a. På FSE - ON en ”Tenn-Kaltig malm. ifrån Wes — flänfors i Weffmanland. 0 VI, 3. = - - OM. fkildnaden ernellari Potatka öck ÖR Ån VII 4. bl OR det flygtiga Alcalidaå Saltet Vi; 4. «=== Rön om Gulls uplöfnidg i Skedvatten IX, 1. MW Sn RR - BRANDT PER (GEORG), ne angående NRA Fn KK, | 2 =: Om Röd-och kallbråkt järns epgenika-, | per och förbättring öm KN: ; ballt " Anmårkningat och rön om Gällfkedning. XI 2.4 - == = Rön om köks-fält och des fyror AXILV; 4.0 Er Ytterligare rön om köks-falts fyror - ÄV, '1..5 BRAUNER , (JOHAN), Om. en ny P fönnen i tg EREMOR fed 2 Om Plog, och andra. feker- reälkäper. - af järn Ad: 4 =j=e- ED Riflel Ar Fenfa (ådes-dröffeh fött | ån den kaftas UNS XII, Ån = = - Om fifke-katfor IV Se BREun, (Nirs), Påfund at bla Cafe. och Cymbalers godhet ER ARR m ene Påfund ät förekomma fprickor på tim- FÖRRA EE I a ag KI et Sten-lim, fom ej uplöfes af vatö ya "25 > Huru dricka kan förvaras för furnad rr om fomimårer TEST) ad = = - - Förbåttring, på Skott - fpolfjädrat til. . band-fabriquer Sp - > = - Befkrifning på en uprått fående Ola- ; vefin, inråttad med forte och ck GÖTE SA til 3 graders. förändring i, a - - -- Et nytt fått at göra kakelugnar mera” ad | | -vårmande. NERE LÖR - «++ - En ny inrättning af hand- quark” ARTE - + + En Brygg - inrättning Jäl, 10 BRENNER, (CARL), Sätt at förbåttra fancka CA | ångar och myror. j GOAL, - => Om Mäåäflars förbättring och » .upod- NA NA ling genom fänd AL 3 BROWALLIUS, (JOHAN), Öm en befynnerlig ; a -ulide rjordifk fetma, I fannen på Tjö-bot- | ten i Finland kos AVaA Åd or += Rön och antnårkningar om Rott- 1Ö- of a avs Ken i Fabula u ; + IV Be Dee Om en förgiftig ånga uti Qvekne Kop- SR par- grufva I Mare IV äv ; | | BrRo- rå Regifter. 6 och des- - Metalliika natur >. ja 4 rd af Stats-Rädet "'SCHELDERUPS. i IT ning pa: den nd Menig bis men,i Norrige = -- BUNGENCRONA , (CARL GusT. a Förlök at. sl fkildt der til bakat bråd , i ftållet för EES tg le | BURMEISTER , UPN GSR några håndelfbr, fom". höra "under 'Cotefil Theorem; för cir- " kelen . BicK, ( ARMAGA MY benen om: (GrhvuneM ä — ofken, fom gjorde ftor fkada i Hel- " | ät AH Tv > MAG and, är 1741: a c- Befkrifning. på öar rg omkring i Paris HUR SER HOlR OR PAIN Te, - Om Negrernas fvarta hud <= -se = Om ormars bett, fom äro mer eller ' « mindre farlige . Sarkåa Utdrag. af Probften rok berät”. - telfe om blodfoten, fom är i Helfingland , åt 17 3 oo => Tiken til Sten i blåfan Xu ses > Rön anftålde med en fvt FEST rettet i Stockholm 3 RR «rr LE AR 4 I - ' ' EVA SR i ä i ” . SRA Kr ; Rd ON CARLESON; (EGR pi Öna fålle isTuee hy rilin skiet, hvarelt några ften- 'vandlade ran) blifvit: fundne.: "re >> Om 'Orientalifka Tröfs - drögen: ock YI tröfknings fåttet | CEDERHIBÉMY i Jos), ,Sått at förekomma, / | ji det utlåndfk eller annan god Tåg ej: fkal aftaga och blifva fåmre til utfåde : Ar I MH Å i | ÅA RR ine AL us; ( (Jonan), Rön om Arfeni-.. > ..> ET Beråttelfe 'om vattu- spolypeny i anled- | frnl af dem, fom åto fandne om-' 5 al, = - = - RÖN om Vattu-fot, RO på Bara Sf Fia BN OXÅ med; befparing. föda håftar med får-. XIV; 4 | XL z T Ve Po Vil, Sk REX, ar FIX, Sv AR UY HIM, 2 NT RN CEDER- ta 6 CEDERHIETNM (CARL WiLuH. ) Påminn ler til "> Kalk-brånneriernas' Förbåttring = Tr Rögifter. + - nr Anmärkning om Gjökens ägg - ER > > 5. RÖN OM blang> fåde af Råg och körn-< III, 2, ge år Sått at gåra. Lin fint och mjäkt, famt”' e& es SA (ANDERS), Rön, om Trå - flåne at bleka linne > = Förfök ar Klåcka kycklingar om ägnar ers utvidgandei köld ? = = Jämförelle emellan; den Svenfka föten | och åtikilliga utlåndfka mått == Mezgorologilka, Obfervationer, för ä fa 1739. sit RÖN om Magnet» nålens Be för andringar.. + Om Magnet - nålens mifsyilning ifrån. Norrtitreket, obferverad i Upfala « JA i - = Omdöme om WHISTONS bok, an åens- är | 117 de fattet at finna Longituden. på s SJÖN kr Meteorologifka, PblevaroneT för. å år « 17406 nan Om Barometerns fiigande på djupet 4, du Falu grufva : <= Longituden . af. Köpenhamn, Weller ; 7 om Upfala Meridian ro bru 9 Om nyttan och mögeligheten | at veka; Jordens ratta florlck och, Sk kapnad + = Metcarologidsa.. Oblervationer för, år... NE TAL i Kyla san at få tvånne beftåndiga grader på Thermometer . = OM en ovanlig tre- dubbel rå n-båge --r Longituden af Ön Bourban € VIterom o Uplala meridian : 2 + Anmärkningar, om Vatnets årliga förs minfkning få i Öfter-fjön fom WinO fter-hafvet Hä Pg ssk kata - Metcorologitka. Obfervationer för. år: I Joar a > "IX, 2 FÅ IX, 4. H. 3 Ah 4 fr Y Il, 3: di, 3 I Få HL 4 Myt di ke ne. é CEIS8IUS, Long ef sk OMG-s rn ik i Upfala Mérids = "IV, 2. Br 0 AT | ; Inclination , OÖbferve- ERE n OR ; : ; V, i; lars sojfk (> Ob ervationer på den föra (ÖMSE. LE ar rag Ceftsius, LOTSA Förtekning på ifägra rara. Kkovt Örter, fundne i" Upland é RS SAT IN y en Hus -Cur emot Vattufot CLERCK, (CARL), Befkrifning på Afp-fjärilen.. ÖRONSTEDT , (AXELFREDR.) Rön omtren- Sön -ne;jårn- - malms arter =. > s;-rOm en malm-art ifrån Los Kobolt i ra en förr obekant half - metall | JRR SNR rön om famma MAL a tall, Nickel kallad åa = - ar Rön och Searngr om Gips” NG ÖRONSTEDT > (CARL), Rön om råtta. Körde: ; «IX tidom: ÖrRDNSTEDT | (CARL. JomAnD Tankar om” > Leret, fom brukas vid sy Tankar om ++ Om. Tak-ftolars HAr andesR Re ua T sl byggningar i är d cd vg jer € rt ö å ej i : bä då rv Å $ . PR SR LATA lan CR, AV se RR TN 14 3 jga å då Hök g Efr ; Å sn tt AF «: d Vr RN Å Fe D. på dd X ' 5 | eo AN : :, (OLOF), Boåilåte om en Dumbe; i är fö kal fjunga os DALMAN, (JOHAN FREDR.) Betkrifoing på - > Manis, et Oftindifkt. Djur. DALMAN, (OLOF JoHAN), Såttat bringa Få ån kåls frön-til mogvad, :- - = = - Om Socker, at Svenik Lönn: faft örskevel (6, M.) Beråttelfe om en SOK = > + Om. F! igdens tiltagande ifrån Lon- é th il Upfala, i anlednin; af Pend- a fvångning på dela. ftållen. . NVS ad Uj XV 2. KIV, 4. SR ; grufvori Helfingland , fom tyckes Vår > XII, 4. FÄRSK FIX IV, I. OR jäb 2 I, 6. i buken, hvilken, fedan Vatnet dl (rv refor var aftappadt, botades, ON ÖNS A 4. AI Dr De GEER, CART SN finå I sätet förs Läte kunna pe hög i; Sf ig Nn NE LEER tr; hp Befkrifriing på RR mårkvårdig Infe&r af co o- i on UB TOtE Ad äter | in hy tj HE Befkrifning på en” "märkvärdig (dagar. JL Ichueumon ater., antenmis ramofis — >> IT, Ge Re Befkrifning på en Infect, Cicada fafca” «00 oh van EE6: KOM TETYRE Ha mått alla Ö Örter och h Moe och trån ufi et hvitt fkum id Sä 4 » rr Befkrifning på en Ineg, kallad Pöäkta: faufca, globola => IV, 4. | > Om em Infegt ar nytt fägter” kållad "> x | ”Phyfapus Anya - > = 2. Om mafkar; "Erubd binärt pas FIeROs sal målen i Magaziner; famt FÖrtok are CT rota och öda dem — p ene nagg | ÖÖM CNIRSLINA Lys't Spmalken i 29702 VIL 1. dl "Om finå Vattu-djur, af befynnerli g art VILI, rr = « e,. Om en Chinefifk och én Inlåndik Fjår le -Jämte MOSA NDGE om. fjärilar i ger gg 1 IX,3 30 = = nye Om målkar fundne på lör om vihterén > T 2 så ee Eå ående, älars alftring, - = 7 > Belkrifning på Mafk- Lejonet RIM lg dc Pe La GaäpIEs (EVA ADs TOLOR at LLGUAE en > BIO Brånvin, Stärkelle och Puder” ALIN fa af Potater ee Tvål, it BOrNNA garns blekning nt 5 DRAKE Seg Von), at krokuta liniers nytta i konfler och Vetentikaper rn VR a Ta DUu3BE, (CARL), om Blå - "båtens nytta "emot - 8 4 p / DUREVS, (SEN Ko ormuler , hvår”eftep HA fjernornas årliga aberrationer kun= I na utråknas ERT ver ”Tlemonftration på en Geometrifk cons ; PPI 1 ” 2 ; h NK RA AR RE 4 , br be NG (RS fö av VR Nä ARI Von), om Bla! frös ing | VITS EnnENeRE . (Carr), om en Papegoja, fom = vå VG förfta gängn et ågg, ledan hon i og 27 år innefluten i bar — vuUL 4 Ennexsve in (AUGUSTIN), Jåmfårellfe emel» MAC lan Svånfkt och främmande krut = hi. . sr Jämförelfe emellan det ihhemika och utlåndika Böfle-fmider RN = «> » Om Mörlares rätta fkepnad > > > III, 4, ere > Utd till Lågers och förhuggniogars od . > befaftande IV. 3 eg (DANIEL)), Betkrifning | på et Vattu- pals eller afvignings Inflrument, låm- Pen Diopter Lineal IV, 3 ec sitae. P 4 g på et nytt 'Geographifkt 2 ; oo ZAIg I. mem Befkrifnlng på Spanmäåls profvare, låm- NE Sar sy pade efter SHvanikt mål och vigt XIV, 3, ELiANDER (Cras) Anmärkningar om Slagg= C teglets bruk -.och nytta = EN > KF Befkritaing om kalk- -uUgnarna | Ängland och:norra, deten af Frankrike tr INA pc. Fl HVB g påChinefifka fådes-renfnings ; Machinen je fe, do B mer > Bolkrjfning på en Kran, atneddå lutan- Jå V. de pålar XIV, 2, ; Ervivs (PEHR); > Om. horizontal. y NATAL mrka SA quarns - vingar eller I Bang ov Lä yt mn br oda at mMårfa vatnets. haftighet a U..8, er: > Geometrifkt Theoreme, at en uti en ut Cirkel inikrifven råtlinitk figur har den > 1 förfa area fom kan inneflutas inöm de TA mma fidor ; frålda. fins. emellan i lamma RN ia IN oo» » «> Recenfion af des Miskhe ta rafat | om Vattu = drifter. . «= IL, I. NR Om en upfordrings kran, fom blef ca > brukad til byggnaden af et grå ftens hus III, 4. NR 20 > JEnvivs 10 Regifter. ELvIus, (PEHR); Theotierom Vattu-drifter, vs & & & & t $ > I? t mm - > i ; "oo & =» & mm ve || FR fö = jämförd med förfök = Theorem , angående rörelfer tor fur pande pl aner, ianfeende til fri&tion eller rv det hinder fom förorlakas al motgnid= nin = + Om kådje figurer, få vål. råt-fom krokz-= 3 linifka, de förra fäåfom HÄR til brute. NS nå Tak, de fenare til hvalf dr Angående Tramp - kranar » Förtekning : på. Barnens årliga antal, fom åro tödde i Upfala ftad, under ; de fift förflutna 50. åren, med anled- ning til anmårkningar der ÖMTEE St = Theorem, at Diagonaierna uti et infkrif- vit och uti et omikrifvit guadrilaterom fkåra hvar andra alla i en pun&. bg - Sått at draga en middags- linea, medelft oblervationer på trånne fjernors rätta Afcenfion ; = Vetenfkapernas Hiftoria i gemen nytt håf -tyg, fom | Skeps-byggmåftaren” JV, He Vi, Fu 1 NI] VII, I = Underfökning om egenfkaperna ab Jet aCKAN SHELDON påfunnit och kallar Lyft-vals VIL 1; = Hiftorien, om ändringar i br Magtieteribo. ; ; Jens' mifsvifning for VIHy 2: = Hiftorien om Ele&riciteten HEIN VIL 3 - Om jämnvigts-puri€&ens belågenhet NA ria ONE RER Ar 136 VII 3. « Hiftorien om 'Skep$-byggeriet : ' ant) Vi » = Anmärkningar om bruna Tak: : RvR 4. = Hiftorien om Vattnets ntdunftning- AE TR, 1 - Hiftorien om krokuga Linier i gemen | och Trajectorier I TyRnephet AL IONInA > IX, 2.0 « Hifltorien, om Jupiters Månars gång! IX, 4. > Götheborgs Geograph.belågenhet utrönt — IX, 4. » Sätt at draga våxande prisa grader a på Sjö-Cartor BL DG » Hilftorien 'om Qeogtäphien ls Na - Hiftorien om Barometfar AT 09 ma Nr JF 3 ÖL T sb AGGOT c fd: rank c om Köld. bru» | d or, Jaso 'och huru Vetentk. Acad, "> årnar rr des upodlande” I, & » = - - Rön, om Trå-verke, fom ej ände, | nån "det föpit uti fig något fal fixum > 172 Er Omen Maätt-ttock , fom 'ej-ombyter ig fin längd af köld och vårmar tfruv I, 6. er er Om em” Jhr-pendel af famma fördel- / tå RNA aktiga :ogenfkap 28 SDI I, 6. >= Om fattet at utröpa hvarjehanda rs — tallers och Trå-flags åndringar af köld: VY och vårma IS BIO js 6; - Tankar (om Fådernestandets känning |) | och betkrifning , jämte: Påminnelfer och anledningar til alt hvad dervid: bör 1 akt tagas och efterfrågas” 0 HD &- + r Om Tio-tålmngs eller Decimalers nyt=: 3 AL Hå BORTA Bokhålleri och räkning; | fomirörer Mätt, Mål, Vigt och Mynt; ' 2 — atanirubbningd de. vanliga inrättningar. ITIL, ens Om runda Kårlls- rymde-måtding IVA > > > > Befktipåcen i Sverige bruketig Lut-vigt : IV, PE Trigonometrifk / uträkning” på / Horn: | SIRIVES ya! Temperatur! för 'Toner»' ed nas flåmnjing 4 Claveri! fa 19 bb IV: 4 - = Jämförelfe emellan wveds: och rktin og Uj 3 hå | + LD 1 2» 2» torfs verkan vid kokning boka 4 bo peer Om: sSvedjändets dkadetig het, FA ut= os 0 AY våg til båttre Hushållnig mediikogar XT 2. > a = - Befkrifning ofvör Perno fockeni Nyland: Jl dy FAHLSERG; CArGoTt), Rön, at fomliga” Alar föda: tefvande Unga NO XL 3. EERNER , ( BENET), Metearologifka Obfervar tioner för: år y487 Beg = = = = Meteorol. Obfervationer. för är” 1749 XIII, 3: => = » Meteorol;. Obfervationer; för är 1759 XIV, 4: = =» = Meteorol, Obfervat, förår 1751 I KV; äv FUNCK, fö 26 SSA SERA VSR An on om Dags= ; : ; URNeEN Salbergs Sitfvet-grufva MR co FUNCK, fö bd Regifter, Funck, (ALEXANDER), Anrniå åtkning Eng Zink-malm; sla I. EE Underråttelfe. om Hart och Kimröks 1 tilverknings.smagu Eee ND 0 ; Å OyT , i LR vy : | SÅ N ög ; GABOLIN , ( Ner Åbo Slotts belågenhet Öfver Öfterstyå vattubryne, genpm af vågninga kår bet an XII, 3. . . j - Abo ftads Geogiaphitka fanögkuig och; > ny Latitud, be fka Obfervationer! -- MTV, 4: amde genom Ältronomis.- GARTMAN, (Eric), Påminnelfer harw Räf faxar fkola utlåggas VII, 3. | GETE, (CARL JOHAN); Jm Sjö-Compalfens ERE fallfamma förhållande på et iller i Fimkadkåred > Al; - GISBLER , ( Nirs); Anledning at utröna. vatt=. nets' nig ivOlter-fjön för villa ar OVII, a = => Befkrifning på I äng-Laken, en fikon IX, I «=» sr Om Strömmings/filket i Norrbotten... ;; IX, >å t-,. 5 > Om em Jord-båfuimg , fom tildragit: fig i omkring. Hernofand,:d: 12 Martii17402 IX, sån - SEE - Betkrifning , om Tåt- mjölkens! HUA NG ning i Wefter Norrland «= läg RE or Om en 'Köhlvaf ett gammalt Fartyg," i ä v ; rå in NÅ fom ggr på landet, långt ifrån. vant=r net Oc horizonten" gun öl. va, 2 högt Öfyer nu varande: vattus- AN er Beråttelfe om några må jördbäfningar > a i Norrland: RN XL 4. | SG Håndling om Laxfifketi Noril. Ufa Andra fl. om Laxens natur ochegen-' | ifkaperihi no! (TORA) SIG säl, Tredjett. anmärkningar c om” Laxfi-- Or HRet igamemo: I XH> 3 | SSJ NR fifkebragd. En rodd v ER pr åmte ft. om Laxkaren och andra / pcbyggnadet ss vo) > Ubu. jette' nå om Ela tilev 'ochånifätta! ATV 2. GISSLER, Förla tycket; befktifn.på fjelfva ålfv.s XIL, Si 4; fe ler. GISSLER fd Nits); Beråttelte om; några vf KELLER £ plté Dare) Jord-båfningar » = oo 2» - OM ISikdiketi: Wi Häeoriynd se kr Anmårkn. om en Fogel kallad Labb s- » - Obferv.på Solens förmörkelfe d. 26 O&. 1753 GEIR CJ:M:)D, beråttelfe omen lefvande | Groda, funnen på; Gottland:, 9 alnar + vy djupt inner härda barget, famt. om: Gottlands fteö-brotten - Gunz, (Justus GoDoFR.) Rön om hjärtat och lefren uti.et 3. mågnders fofter AR jE H. HadstrRöM, (JOHAN OrtTto); Nyttan af nå- gra Svenika Örter, fåtom Röd-fvingel, at föda Kalkoner ; Flås-grås emot Bo- fkaps Gall-fjuka ; hundloka til färgning - - Om: Al-löfvens nytta i hushållningen - Öm de Örter, fom Renarna hålft åta LI ” i - =» - Förtekning på de örter, fom då de åtas af kreaturen, lemna en vedervårdig fmak - på deras kött och mjölk =» Anmärkningar om Örrar, deras natur och:föda,famt huruvida de, kunde med någon fördel, göras hemtamde HALLER, (ÄLBERT Von); nytt rån, om en hin- na, fom finnes Öfver fofters och ny- födda barns Ögon | er ERRIN förmeras i månnifkåns kropp. en = Rön, oim de Reteliga delar i månni-. KH på ovanliga flållen === = Rön, om Laxcns Lek och alltring > lager ge Rön, angående de kånflo- -egande det lar. 1 ”månnitkans kropp fkans kropp | "HASSELQVIST, (F REDRIC),betåttelfe om en be- fynnerlig hem- fjuka i ö NE Völng i Syrick ME. XM ä. IX, "d Al XIII, :A XIV 4 OM FIVE JA HASSELQUIST ( FREDRIC); Betktifning på - su Egyptitka Bårg-F alken & Ta Befkrifning om Salmiaes uilvärkningen DD "« Egypten. bien 2 RR = Befkrifning: på: Ezgyptitka Bätg- WRAtan > ” ; HEDIN, G. Befkrifning på Kräklinge Socken i | erike' | kaj (Dett of) Om fitkar, fandnet Of. ron-tikal | + = huru åf Potater Kåtiha göras gryn; til "fmaken lika med Sego-gryn HELLANT, (ANDERS); Beråttel(e om Laxens alftrinig « « = = Baråttelfe om Tall och Fit. - rötter, vå fundne i Sjöar, på högfta fjällryggen; dår nu, på mänga Mils omkrets intet | fådant träd finnes våxa - s « = « Pol-högder på åtfkilliga orter emellan Torne och Wardhus, genom Aftron: ; Obfervationer a =. « Obfetvationer påPol-högdenaf ät(killiga Orter , långs efter Botnitka vikens We= fra rand « «r + Pol-högder på åtfki liga orter inom PR cirkelen , jämte Anmårkhingar, om den länga natten vid vinter - Solftåndet då Solen. der på'tvånne Månader ej går upp se Geogtaphided Longituden af någrå orter, >» inom Pol-cirkelen, beftåmd genom Aflronomiftka Obfervationer LÖ t ä = =, « Obfervationer på Ebb ock Flod; vid Nord - Caps tra&en | = = = = RÖn om vatnens värma i de Nordilka haf', fjöar och brunnar HicLernöM. , ANDERS), Förbåttring på Pio- fen WESTBAKS fånings Machine « & & = On Grås - --höppors hytta til födaiAra- ; JAA NET rr NE Ce wi SKIL så Xi, 34 XIV, 3. XIV; 4. VI; 4. HESSE: Regifter. nr na Oh ”Hissenvsy (Jacon); Rön om tåckta Sådes- 0 håfjor rundade på Stenar oi IV, ä. HessELivS') (JOHAN); Öm et flags torf, fom MN - a ifver en hvit Pen olik Puder eller fint hvete = mjöl No PER Lp Beråttelfe om en Gukdom, i hvilken «Patienten ej kunde dricka eller fvålja tunn och flytande fpis',' men vål. hård och fladig mat VIL '$, - - Om Nåflors nyttjande til Bofkaps foder VIL, $ - - Om lefvande mafkar fundne på fnön om vinteren > X, - - = Om några fårgande Jord-arter ifrån Ne- rike, famt om «deras nytta - pOR » Om tvånne flags torf, hvar af den ena, då den: Brånnes. å gifver en fin gul afka, tjänlig til olie -fårg för målare ; den "andra gitver efter bränningen en hel fin Re och hvit afka,rjänlig til at polera metaller Ab, 2 Beråttelfe om en drång på hvilken excre= = J menterna gå ut genom fidan af vekalifvet XI, 3. » - Beråttelfe om en huftru, hos: hvilken 'moder-fiukan — varit förenad - ned k2i Skratt-fiuka Mb - = Om et ovanligt ben på et Sviu-kreatur Xl, I, HILTEBRÅND; beråttelfe om et ftarkt fky-fall :och ovåder VIII, 2. HIORTER, (OLOF); Mcteorologlifka Obferva- cn fn t i tioner för år Vag: Vy - Metceorolog. obfervationer för rä7ad, VIL - Utdrag af AND. Cersin obfervationer. = på den ftora Cometen, är 1744, med utråkningar på des afce. Re&&z och de= clinationer, för hvarje obfervations KR OMG, . > Samma Comets fynliga gång emot Ec- ”liptican, få vål fom des råtta och he- lidcentrifka rörelfe, tillika med nägra andra des omftåndigheter somek nade 0 VI. - Ytterligare anmårkningar, om famma Comet, famt om des omlops-tid VII 4: Hiore 1 16 I EN Regifter. = HioORTER , (Oro Ja Meteorologifka Obfer» : vanoben förd är V74S | osa + = Om Magnet -nålenis. AGkTignänd Hägg de dageliga, månatliga tnen 1 fynner= 47 het ftora och oordenteliga vid Norrfkent « a + + Meteorologifka Obfervationer, är 1746: « «2 + Meteorologiuka Obfervarioner; år 1747. HiärnE, (URBAN); Orh Hedesgråfets nytta HOLMBERG, (ANDERS); Om Skott- fpöl-fjådrar "tik handfabriquer HorTHUSEN, (von); Beråtttelfe om några” fållfamma frnållar I luften, fom hörts ätfkill iga gängor om vimteren, är AVR ; i Svenfke- hyvi a ss 2 » Om Såttetsat fötvara får(k Gåft HuLTSTEDT (Jacob); Omden få kallade Ör ftenen ; och huru den ej (kal varå an- nät. ån en bit ftekt hiort-hord - HuU3s, (HAQVIN); Beråttelfe ; ,om Linfådet och des Händtering I Angermaniand; Huss, (JoHAN); förfök giorde i Medelpad ned Bovete och Turkuk Tobak HåRLEMAN, (CARD); Fankar om förråds-has för fpanmål, med ritning och betkr. der på ss Öm Gips- -ftens brottehs belågenhet i > Frankrike, fålfom anledning til Nikas efterfökandei Sverigé I «ss » Om Is-kållare - > a Sätt ät förvåra trå-verke ifrån rötå, uft- | der vatnet fe - 2 « » Talkar ombi ekande på S Öar och Vatten - = = Om Taketåckning fe Skifer-ften HöGSTRON. (PERrR); Anrhårkningar om Fjäll möflen , famt tankar om orfaken. til deras flyttningar ned på Länds-byg-. den, Some är Ass « OM Sä6 plantering I fjöar, til föder för | Boikapen HÖPKEN, (ANDERS JOHAN VON); Förctal, Om Academiens inrättning och uplåt vilt, Vill, V, 120 2.0 XI, 4. 3 BARE KANN / B få 2 5 j ER kd | AGA CM å + FAN | BT fana TT ek €i (Ad | " i 3 yng OH: von); T fikar om l fed år dinnad. den at famlas: och, ; C pat ar; 'och. hurale less Aca= st indebl fi Fröfvyde sifi fi narHand” 0 | ir od ee G Då 4: Hönsranie, (Sven); än itilliga 5 förlölang (VR ? ++ ende. skerbiuket 30 For IE II, 2. er ME irstRÖM; (Jonas); Om Körsfogelens nytta fr NE 21 g vid Fifk Ener X, 34 IPROCLIS; BeråttelfeörhSal Itilvärkt hingi Öfterz fa ; bottiivi Tin he ML 2: se 23 Om Perlesfilkerierna I Öfterboth och - <-> Bjömetörgst LARV soc AI + 2-2 Om de? Mädeliga. froftnåtfer för 540: | I & I Öfterbotn UNDRA JustELius, (LARS): Betåttelfe ömenöjifjön” > > > Nimmerhy1 .Smålen; hvilket” fornliga Rv Må LA är fjunker? AI TS vg (Skrivit ömhet Beftrining på RE Ria och Köma. tifammans a PA Kärstxen, (ANRAd, y;otn Geotkörihd PRE ass FÄRGEN AV, 2 RAL (PeHrRy; at Såd, fotn &j år Ri-torr, likvål > ver KAN FÖTVALAS för OLNing. OCK kade >. få långe han ligger i fina agnar far IV; I: ös : Föttektildg på Hägrd rärd Örter ; fund ÄN nät Bohus-Lån (ÄMssR, 2152 Öm defåkallade Bärg- -éllet Jättgrytot ssd 1 i BohussLan LEV 3 a le Betkrifning på et färdeles flags ljös EA NS ler lämpör '; brukelige i i Bohåas-Lån — 1V, i. +: 4 Beråttelte gu et fårdeles fort” hagel; ; OR fom fallit i Mäfcow > KLING == 2 + Samling af åtfkilliga mårken t ftvädertes fi & kens inftundande förändringar ' YT 2 <= = Rön vid : ängsfkörfel ; . med förtekning ök co 01 oPåärfkilliga grås- flag. yt VI, 3. EN ll på hörda dgsnan fårg- grås vi; 4: oo An Regi fer KaALM, (PEuR); Rön on några fynnerliga. Örters psi i Hushållningen til fårge-"' rier, famt föda för folk och kreatur" - « » » Om roten af en. inhemik ört, fom för- soc menes hafva famma nytt och fmak, fom Ingefåra > a =» » Skål mot och med vattnets aftagande i Norrige > = = = Anmårkningar uti Natural- hiftorien och Oeeonomien, gjorde i Norrige » - - = Nägre anmårkningar rörande Hiftoria Naturalis och Climatet af Penfylva- nien i-America «=. = Låkedomar emot Venerifka fjukan, | håmtade utur Örteriket, uptåckte i i A- merica » » » - Befkrifning huru Socker göres i Norra > America af åtfkilliga flags tråns, i fyn- nerhet Lönnars laka eller faft. 00 ae. På bväl fått dricka i Norra America VIII, L IVILRosE IX, 20 IX, + 3 X, I XL 4å XII i | brygges på et flags gran-ris XII, 3. » » » » Befkrifning om Mays, huru den plan- teras och fkötesi Norra America, famt a Ökrr Sådes - artens NE Lo fö ee - Några Nordfken, obferverade i Norre America REN s » » » Beråttelfe om Skaller-ormen, famt om de Låke-meéedel , fom i Norra Ameri- da brukas erhot. des ANgO. rok bliR 4. GL Va SÅ RT » Beråttelfe om Skogs- löften i Norra A- | merica KALMETER, (HENRIC ); om Yr (kifer fun- nen i Helfingland KIELLIN; Om et ASA ae jord-katt, för- orfakadt af en Jordbåfning på Werm- lands Dahl KLINGENSTIERNA,(SAMUEL); an ående AC afrät- linifka fi paren infkre ne i en Cirkel FCV dt i XLA | IX, 3 HI, 2. KLin- Krixcens RE SAMUEL ke Göörnebig” ”RAVSLoS A tudtionraf et quadrilaterum, hvars ÅSALV Gidor åro EDA fådant, at deromkring | 1 kankupdragas enscirket .. > fe IV, "ar ses Problem, at finna Jordens fkäpnåd och ) NOR sb Vv 0 förlek genom tvånnesi Meridia= s 7 nemarrmårte graders jårmnförande 7 , 3 atecnl Sått at finna Middags-Corre&iorn vit, Ät - » + » Probleti, at finna en krökut liniå,' ödba 5 återförer en. ljus-fträle;' efter tvånne' OR reflexioner ; til des. utfprang X, 4. ej S- Anmärkning vid Brytningslageni af färker fkilta flagsiljus-ftrålarsdå de gå ur etge= >. - nomskinande inedel ini åt(killiga andrår XV, pad KNUTBERG, (CARL); Betkrifning på en Bagga=" ; re eller Mudder-Pråm: > | Sy år + > > + Påfund at få inråcta: Våder-qvarhar, ati Vd lungt våder malningen må: OR förs | råttas medellt håft- vind > KU; 2: KyRonius, ( Nja Hummel gårds Sköts felet. ;; er Må ; | 1 dl VV; Dr - = = + Om ångärs "rådjände bögar HÖR > Vi d. KAHLER , (MÄRTEN); om et ny:t (läg af vattu CN polyper , fom bociftenar vv « UXVjåx spira (CARL); Anmärkning öfver Lade a 1 POLDS förbåttring på det pump-vårk,: IknuI - fom år infördt iDesTheatro Machinas J rum Hydravlicarumy; Cap. V:S törd SE Tab. or farr g.s bldsemråtdiobt Vi. F ENE (Macnys); Befkrifning på en , nga RES vält ; til Kokors fönderbräkande på flårk ler-jord ,' och .til åkrens be= | höriga tilredande och myllande under > fånings-tiden, vid infallande torka = XII, 3, s =) = Omet pår ftén- knifvar sfundneienJordhög XII, 3. LANTINGSHAUSEN , (Jac. ÅrLs.); 'Beråttelfe, bög huru Jord-påron planteras. och hyttjas. - uti Elfas etc VII ANM , Å B 2 LaAw- rg Hyr 9 LAURZUSg (GABRIELY; benen and Rövla x kållare , huru de må anlåggas och:med.. | förmån Nyttja. iosba må Obi a VIII, 2.1 «> «vs Sått at hårda Stål, til hvarjehanda behof.« I. I, LrcHE, ( JoHan) ; F örtekning på de raralte,;1 - . Våxtet.LiSkahesnrnivr 4 TM Vv. 4. - > 57 omTäattingars ochGråfpatfvarsutödande VE 3. «on ess Befkrifning på de:Skäntka: Halms-taken 2 VII -4. LEHNBERG3S (Perm )ya Påminanelfer vid -Hvr4 - - > - BELIDORS Method: ar:genom förfök?t Z determinerag råtta "een Otid sinKRaR Rp Åh ks vil Tong minors h Re 5 3 HÅ Å JR, 4r å NR (CART; Rör Omen Zinkeblähdadö Sn £ Koppar-malm'; famt om en: deruturn århälletr art af Malin ng&s> Regulus | OERIA KR = += Hiftorien om Salamo aken> och ” hyst miifternas olika meningar om des: hatur ” oehötilvårkning: to omHesno | XII, 4. LinbECK, (ERIC GUST.J3: Uplyfuing, omKa-' SR vans/föregifna hemliga 'kontiter - IVT CE. mte 272 Prof af Skänfka Climatets och jordmo” | N - nens tjänlighet at Aag oå uttåndika') CR VåRter äv. Jis ANITA mim. N vY ARON om Mulbårstråds- planteringen i J Skäme! 10710 SOT i HOVLAN! LINDFORS, (Jonas); Rön fr Akerbruket: 5 IK. I, side Underfökhing. om! minder -eller öfver=! brukningent hyttlagare ettvetlan a vid: RV — Tack-jårns-blåfningagit ANA dh X, I. 3. LInpHULT, (Joman); Förfök, at genom Ele- ricitetens vårkan böta åtfkilliga kråm- por och fjukdQmar. - ssp as MY mäst rak » es - Ytterlig are Pigå. af Etegtricitetens. 'goda. | | vårkan XIV; 20 LIiNNZUS, (CARL); ; Rön, öm. RER plan-; 7 teling,. huru, den bör grundas. på Nar; | turen; RET Re orålld Om Renarnas fjukdorn, Chrbma kallad, Ar vh och om orfaken. dertil. | ER R ni - Anmärkning Öfver Lappika Limmet Va 3. s LÅ NE KW EIN ENA ik Å 2 Te | p LInnzus, ( CARL); Befkrifning på en F ogel, rn itaus per bås ti ida&tylis ; NA ”- Om F jäll- möften, eller gp djuren, fom" HH a Så komma neder utur fky drag sefkrifning på SOM PE YET EN - > Befkrifning på Chinefitka Gull-och Silf- et - Ver- filken RR ; VF Ad NV fiken v- 2 Tankar om grunden til bitr å AE Si penontil blattfkusnögnerer och Ehy- ÖN je. + > OM Vifen hos Myrorna, famt om dés- Font fas alftring och underbara hushållning” er F örtekning på de EE våxter, fom z brukas i Åpotheken, och plåga til. för-. a retdelen förikrifvås attan? faftån. de, WARE Nara hår i Fåderneslandet a : na Örtekning” På TOO” växter ,! furidné på Fö Gotland) Öland”öch'i Smålen, med 2 = anmärkningar och Nyttan Maa de för= nåmfla cd -F Örtekning på de färge-grås, fom fin- = nas på Öland och Gotland med an- vv måtkningar, tl hvad fårg och huru de törn BEMIKASS >> den fköna - - > - Betkrifning på Såltings-gråfet, famt om, des nytta och culture bl Om Hör från, i fynnerhet detSvenika fora OMM balla rov Betkrifning på et flags. Oftindifka årter , ar tjänlige uti ften- paflion - - = - Om orfaken til fallande Soten i "Skåne "ac Och Verns-hårad - =» "Om Jackafchapak, fom E ngelsmånner- na bruka blanda ibland Tobak, och hår viles ej vara annat ån mjölon-ris j - = - + om Siberifka Bohvetet ; i - Petiveria, en Americanik våxt tr -- Storm- våders Fogelen belkrifven AW bÅ B3 pl 3 Y KK äg a = - - - Befkrifning öfver Boka, TRE rg Regiller. LInnzUs, (CARL); om en fiukdom, hyaruti =)a:.0 0 Patienten glömde alla fubftantiva, i fyn=. - ticrhet alla Mdponsfasn ör 2 Ta) AMA de » = = = OM en Pomerants, med enlitenPome- | ir 0 sants fäfom et fofterihonominnetluten, - Jämte anmärkningar i gemen om Pos. - fTerantier od Saat re on Vd, de - + - Org Chinefifka Lys-eller Lykte=mafken ; VII, 1. - => Limnia, en obekant Siberifk. växt .... VIL 2. - - Om den nu gångbara Bofkaps-fjukan - VII, 4. = = > Kinna-kulle aftagen i profil och befkref- rr fet + Too L || är: ÖVA ar ag > => > En fållfam Infe&, Pbryganea, funnen : i Moldavien |; ; ör Blir . VIII 3: - > > - Befkrifning på et Americanifkt. Djur + Siupp kalladt, af Biorn-flågtet > VII, 4. == - Om Björks, Talls och Grans plantes = = ring af frön, famt om fröns famling , IX, 4. - > = - Efpingen, en giftig Svenfk orm, betkrif- se VIII, tt. 3 LS LL | nån 4 - Sommar-gulingen, en Fogel, befkrifven — XI, 2. = - Om SIÖ-kotn ,; och en mafk, fom år. orfaken dertil, famt om andra Infecter. vet TOT Ikada var Bag RE > = » En Indiaviik Sparf,af Fringille Slågtet, tr belkrifven | RR VR = 5 - - Om Ormarnas fkilje-mårken. na AMI, 3: = = vr Tvånne nya Species af Tobak, med To- ? : | XL 3: | 1; bakens Hiftoria SIV, Il > == Tankar om nyttiga tråd och örter fom kunde planteras i fjällen letas > 2 = = = - Betkrifning på Markattan Diana = KV, 3 LIEWEN, (HAns HENR.); Befkrifning på de underjordifka gångarna uti det bekanta Bals-Berget i Skåne RA 1 ILiUneQuisT, (SVEN); Machine at renfa och reda den Svenfka Bom - ullen VE = « » - Befkrifning på en 6 i ön Ralången, i --Smålen. fom merendetls ftår under vattn, men vifla år halligt flyter up All, I. e = « = Machine at renfa och kafta dåd = XIII, 3. . ; Low, Ä Low, (JoHAN); Sått at fånga Uttrar lefvande 2” "och inrätta dem til fitke-jagt = XI, 2. LÖFLING, (PEHR); Befkrifning på tvånne fina Coraller , famt på Djuren, fom dem ; LUND, (CARL. FR); Rön med Saltpetter-jord XII, 3. bygga och innebo YH 3 Ke | | | ” M. : MALMER, nu MALMERFELT , (OLOF); om Perle-muflor och Perlefitkerier HI, 3. MerEr, (GERHARD); Rön, om förändringar, fom Metall-Stycken, krut och kulor lidit, under långvarigt liggande på. Hafs-bottnen pi IV, >. = = = Tankar om alla hår tils bekante Sått at flåcka eld vid timande elds-vådor, famt om nödiga anftalter at förekomma elds- vådor VER JV, få MELANDER , (SIMON); Et befynnerligt Pheno- Lör menon med Ele&riciteten ag ;K MELDERCREUTZ, (JONAS); Långders måtning genom Däåns tilhielp II, 1. = - = = Öpningens Skapnad, efter en fprun- | gen Mina ÅA, 4 MENNANDER, (CARLFR.); Befkrifning på i Stampe-Bark-och Miffe-bröd + HL 4 - - = - Om Svedjande och Kyttande i Finland = III, 4. 2 = - Jämförelfe (emellan Landt-brukarenas antal i Sverige, och landets rymd IV, 3: as = - Om nya Skott af en om våren köld- fkadd Råg-våxt,hvar af om höften bårga- des mat-nyttig Råg ö Moraus, (JoHAN, FADREN ); om en giltig | ört, kallad Blå Stormhatt, hvarigenom en man föm der af åtit, fatt lifvet » = + - Betktifning om ångs-fkötfelen omkring i a NRA . IH, I B 4 | MoRrRAUS, & SM ; rr 2 . LA > bör OC 24 Register Mor zUs; (JoHAN, Son om Stormhatts tool Väder Bokag Son KUL a TJA MoUNsEY ; Berättelfe om en Cur,' fom blifvit giord på en Huftru, hvilken varithaf= GC Ovan-. vande uti 13 års tid, och om de ovat liga håndelfer, fom tildragit fig ifrån det hon blef rådder, til des hon blef förloffad dä SRA N Pena j q äg ; v lör REN ice RN RON ; Örtens giftighet åfven = 3 g ; öv ? i = FAN ; ; s ww / k WT fv NEJ hö NEOGAREL; om en Får-fiuka på Gotland, fom beftod der uti; 'at-Fåren hade matkar i hufvud-fkälen ack hornen — NISsSER, (DANIEL); om Hemicranig , bötad - achom ”Tinning sPulsådrens Öpnan= de | NORDENBERG, Du NORDENSCHÖLD, (ÅND.); om kakel -ugnars förbåttring = > = = Såttet at låttaft bata briftfålliga Flus med nya Syllar och underbyggndd = + - - Rån, om Rägens utfäede om Sommaren ; före den vanliga tiden = = 3 > Anledning til åtikilliga nyttiga nårings ; medel för fattigt folk på Landet NORDENBERG, NU NORDENSCHÖLD, (C.FR.); | Betkrifning på etafvågnings inltrument => or Bofkrifning , huru Hollåndik Of göres NÄSMAN, (PEHR); Oeconomitk 'Befkrifnin öfver Madeljö Sokn i Småland P PALMQUIST, ( FREDRIC); Problem, at finna den kortafte vågen emellan trenne orter = = + - Mechanifkt Problem, angående fallan= — dekulor | = = + « Huru Lin-blånor kunna beredas tillikhet : 0 omed Bom-ull, både uti hvithet och fammanhang H, 3: ML a, Ub 5 fe FÅ VI, 2. VI, 3. 4 VILL, 3. PALM YH, AN dd é öd 25 EN ovoritll Nye Born am. någ gra FC 'mårkvårdi ipa Afke-fa SN, 20 - - om et Telg-ltens' bröt i Öftergötl land XIV, Lå PAPEN, (HENRIC); "Beråttelfe om et ovanligt i; or vå ftort rygg-brack XIL för PLOMGREN, (THOÖMAS); Tankar om Handelen i SON I f. POLHEM, TOR) TEESE om Flementernas a vårkan i Mechaniken, och med hvad se förmon man fig af dem kan bertjäng > "T = + 7 & Tankar angå ående Reps flyrka Aa fl > +» - OM Trå-hus byggnad famt hvad detyvid. a är'at I akt tagas I fen + Tankar om Mechaniken i gemen och | hvad egenfkaper fordras hos en Mes pv chanicus RNE er £ Påminpelter vid Stål-tilvårkningen 1, + + > » Ytterligare underråttelfer om Trå-hus | byggnad Va 1, sg & + «+ > OM Läs-iim Idö. j is $$. == = Om Sådens förökande til fytationde ; : kornet Ls se Anmårknitgar om Järn-beredningen hår i Sverige II, 1 || 1 | || - Befkrifning på en Qvarn-modell, fom vilar , horn mycket en Qvarn ärlis föl gen kan mak Hr fr rs > rs OM nödvändigheten af både "Theorie | . ch Frastik för en Mechanicus.. = IE 4, == >> Fortfårgning af famma ämne Ia ner Faortfäattning om TI ”heor. Och Pract. nyt= kJ tai Mechan. med exempel af Svång- ; hiul. IH,.ä. exv Ännu ytterligare fortfättning,med exa - pehaf hful och rännor UNG ser Theoretilka uträkningar vid Skjutsgevår — III, I. CEN By POLHEM, an (5. Se POLHEM, däntrdia Ni ucilne bla dr tjäntt i Mechaniken, r med exempel = = + + Anmåärkningat om Band ökyerb + HA konften . = = = Fortfattning om hus-byggnad, och den- nå gängen om kållare , m = = = Påfund, at kunna tappa 'Ölsoch Vin up . SjaR källaren » Vtan at behöfva gå, der | 3 LI ftyfhet och rankning - Sått at hindra hållars” fkenande för vag- nar = = > - Nytt påfund af Klådes-prefs - Mm POoLHEM, (GABRIEL); Påfund at kunna flipa och juftera Stäl-valfar för mynt-vårk til frörfta fulkomlighet , efter hårdnin- en em nr Öm Tunne- Svickor, fom Öpna och tilfluta fig fi elfva === Ny förbättring på Pal-Kranar ee. » » Belkrifning på Kådje-Bomarna öfver Vaxholms Sunden Qvist, (Bengt); Förfök med Bly-ert$ R Raden, (Fr EDRIC); beråttelfe om en Jord- båfning i Norrige, är 1745 ör Sätt at pröfvalaften iet ort til lagom «= » » Om LÖf-mafken, på Vild-apel, Bok och a Törne os > > Om tvånne mårkvårdiga Sky-drag RENSTRÖM, (CARL FREDR.); Befkritning på Karborr-Fj jårilen => = - Hus-Cur emot Altan och Tredje-dags -froffan REzIUS; Anatomifka Rön på en fom fupit myc Ret brånnvip pni); o ad mibgandukdoniaks "VIL a. RisE, (CARL FR BRT Py > Svarta Starren, curerad genom LR eter fe er OM nyttan af ådertitning och laxerande «0 00 medel uti Koppor och AA RR I, $. se + Nägraanatomilka anmåär kningar, gjorde k | Wo på en vng Herre, hvars kropp efter dö- ( en blef'Opnad K 0 BR Je e > - Anatomirka anmärkningar Nr en öpitad lg död mans kropp, fom i lifstiden dra- its med yattu-fot i buken, och ofta > låtit tappa vattnet af fig AIM, 1. RINMAN, (SvEnN); Anledning til Smålt-vårkens JA förbåttrande = >» > > Anmärkning om deni Sala grufva befinte- a lige Serpentin-ftenen VILL > + - - Omen Järnhaltig Tennmalm, fom fin-" 2-7 an nes uti Dannemora Sokn i Upland VIL. 3. ser - Anmärkning om Lys-Spat ifrån Garpen- ; berget VIII, 3: - =» - Rön om: åtfkilliga Järnhaltiga Sten-och Jord- Arter . ed XV, A. RisBERG; Sått at utur Magafi ner fördrifva de 0 malkar, fom förtåra Span målen KEN ROLANDER, (DANIEL); Betkrifning på Skjut- = flugan vv XI, 4. o-==- Betkrifning På SIKE-blet, 3 ATL AT. &- - > Befkrifning.på den matken, fom förorfa- kar hvit-ax på Sådes-åkrarna ; jämte när gon anledning at förekomma hvit ax XIII 1, s- = > Anmärkningar om Vågg-Smeden AN Vv, 2. ROMAN, (JoHAN); om Sventika Språkets böjer = lighet til kyrko-multik VIlj3. - = > = Sått atbleka Linne HENNE IT, ROSEN, (NILS); Betkrifning på den fmittofama fjukdom, fom gick i i Upfala, ifrån Sept. månad, 1742, til Maji månad, 1743, Vil os sr Anmärkningar om Binnike-matken VII, 2. - = = - Sätt at förekomma ciaka koppor OT LI rer - Rön om Infe&er i månnifkans kropp KUL ROsSEN- fosmåarl sf Aörolasl Befkeifning bk å Torfsplog LF Rosensten; Anmärkningar om k ummins på ö ring och kÖreL I okteh Vr al ROTHMAN, (JOHAN); en Svamp. af fällfarn 4 våxt «IT, 1 4 per V attu-fot, ÅAnafårca, med. Scroti valnad +. « I och iphacelerande, lyckeligen botad XR, 3. | .- » - Omenanfenlig kött-våxt, fom blifvitdra- gen genom fvalget , utur: måfö-höten på . en Bonde-drång =. Fr är ROTHOFF, (Lars); förfök med Potaters. planter. AT me - Anmixkningar vid Fåre-fkötfelen.: XL, Zz KESE SSU (Urric);om Furu- -Trådens TORN der i Finland VAN 2 - = = = Om Humeltågors nytta til grofvavåfnad. NAS Fu => 5 > Anmäårko. vid Salmiacs tilvarkningen XI 4. -.RUTENSCHÖLD, (G. A.); Befkrifning på et flags) "mm | Skogs- -fogel, fomaf Skyttar kallas Rac- kv kel-hanar,och genererasaf Örrars bland- Nr ning med Kåderhönor VI RUNEBERG, (Eruram); Problem, atfinna hög= den af en travers , fom ikal betåcka en til långd och låge girven fåltnings- läniäo ser för ikott ä tiepelet ifrån et gifvet ftålle FÅR - 8 9 | , SALANDER , (ERIC); Utråkning , om Sverige RN kan med egen växt föda fina invånare Vy » » = » RÖN om "Svenik på Gotland vildt våxan= = | de Krapp VA SALBERG, STA lurtbsön Sått at förvara 4 Järn- bleks Tak för räft, famt om röd- färgens fkadeligl ret på fädana. Tak Lu. sr Befkrifn. på et i sverige fuunit MALIVÄLLO "a dov - - + - Om lefvandeGirdesgardars inr. afPil-trån” = I, 4.0 = » - Påfund at göra oglaceradt Tak tegel få godt fom det olacerade Ik 1 i f LÅ Öm et Cceement eller Kitt, at bruka på i kållare-hvalf, famt vid lufls-byggnader : II, 1. S ATL» 18); Söt ar förvara FART yggnader från röta mt, fu Nytta at anflryka flenbos IV, i a Järns nårvaro utiet fvagt - / Ve lilkt vatten ; fom eljeft på väns I - > > > åvi V br i ärt fvärligen kan utrönas > > IV, å | "= Sätt at. genom Vitriols nyttjande göra I cs ooo > Re ; vagns-ock "kårre- -hjul ftarka och: Now j EN aktiga Vv, - ja - = - Sätt at förkara Hus” för vågg- SC och: UraG + JA annan mafk, genom: Vitriol- s vattens' anflrykning, ny. Na > - = Sätt at röda. och. fördrifva. vågg slås; Ae ARRS ANGE io VE, &/--Om et Puder ; hvar igenom Vå ågg- -löfs känna. fördrifvas ifrån Fapejer SON ale rå Tr, Vy Sängsklåder jp vh dr SANDDERG > LÖLRE 3 Förfökt medel, ati era He föder-brift SÅ Håftar och Botkap med NV gran: AS GE SANDEL , € SÄMVEL 3 'Betåttelfe On tvånne. SELS SrRA 0 KON | barn” af ovanligt liten VYER Gt EN RE SauyacEs; 'Om'den, är 1746,i Europa | gång- ber a bara Bofkaps-fjukan VIL 4 5 - = - Anmärkning: om: Refbens-Mufelernas > ITRIG nr fibrersaftällningrv: sn bu AIR 0 SCHEFFER, (CARL FREDRIC); Om Mulbårs- | ”Tråds, Planteringety i Frankrike + > > XIV, SCHEFFER, ( HENR: (EEOPH,); Mathematisk Kö ol jämförelfe emellan Tonerias' hatur= oclN VV digga törhällander (emot hvar | annan uti k Z Mufikenio | OM IX, wu rer Anmärkningar fre SF nr NG 0 Svar på enaf Kongl. Vet. Acad. före-, Hd råga; angående något inhemikt, färge-Rott, fom i godhet och pris kan IV Vv TA (vara emot. Brefilie-fårgen. AA Ala, 0-5 Anmärkning : om Salmiakern.. = 0 NR = > - Beråttelfe och åinbärkningar om Mc- ; - tallers tkedning ASAT RAL ju a ; | SCHEF- ÅA en / Å LJ SN SCHISSLER, (Pei: hutu af Hummélstägor SCHRÖDER, (SAMUVEL); Beråttelfe om endo- : see Yuterli are beråtte G NE om, Av Fn gl - «=» Rön ork Resmo a brukas. vid Porcelai China | Möss RN SCHELDERUP, (ÄKE); Bodell på de rykt=- 3 bara Mal- flrömen vid Norfika sa NV XL 3.) SCHENMARK, (NILS); Hjelpe-Tafloryhyar ef d ter Middags Corre&io tilehvad Lati= > tud fom äftundas, kan nögg och "Tåttes” ligen utråknas 00 ovd me SAR HOS, 4: - = - - Hernofänds Stads Geographifka L songi JG ; 2 2. tud och Latitud hr 1 q kan göras Lin-baft AL BION bl , fom gör for fkada på Gransiko- Särda i fom vwelg och Hannoverika. rr VM lånderna | XM, Er SCHULTZ; (CARL) 3 Handgrep. ee öinellan RS 1 tvånne linier finna tvänne medias:pro= od portidbalds mt (or | JAA) 500 og SCHULTZE, (SAMUEL)'; Tankar om Landt- d brukets upodlande genom gödfels fam- a landet Nåderma I oallorts, okow mån Ma 4 = - - Förfök med FinfktBohvetesllko 0 0 Vil, 37 -- 2 Rön om det få kallåde himmels-kornet p MR ScHUTzER, (HERMAN); Beråttelle om en Huftru, föm ment fig båra tu- årigt. br foftet, famt huru hon blef hu Ga Vill, I tå - = = = Beråttetfe om en Kåringe-C emot - — Fråfflan , fom olyckligen åflopp Vill, 30 ser ee Öm, Sn anfenlig Ben-lofsning på höra FÄRS -Bentpipan ul LR ORT Å 31 TUTZE dd User Å j ta | gen: s a pe 3. ----0 en curerad Fiftel, fom = så der-flidan och ånde- förorfakad af en modér-krants - lb 3. ; om &t vanfkapeli IE ol HLBE RT); mm fkeppens tyngd k oå fö rd JE RARE I | FAMINg, ay Om centro gravitatis ut! et (kepp,' öch' om des fördelaktigafte ftålle, I anfeen= IVA 4 0 de til fkeppets fart a REN => - a Belkrifoi g på en Lyft-vals, hvar fed UM TT + 1 Trå-byggnader, Skepp och andra grof- SKR 0 Vactyngder känna uplyftes 3, Xöo, sar Vila Et lått fått at förfårdiga fkeps-modeller : XII, 4. SJöRTEN; > Sått at föröka Gått til bakning OO om NR bryggning [SVH Å | JÖSTEN 4 JAcos); 4) örfökt medel at utrota... HR sr por SR eller fl -hafra utar. "åker- at ER u da ER SKYTTE, 5 Förfök. at af. Potater Eda Kv na brånvin. MÅLA 0 "SMÅLTARE, ( ANDERS); Om. yr ormans Råll- > ning til Sulu-fmåltningar | db SP ÖRING, ( HERMAN DIDR. ); om en llfynt. Ben-våxt vid Ögat på en månnifka, .: IM, .3. » - = - Beråttelfe om en Man, fom blef haftigt.. OM död, hvar til -orfaken igenfans Mn | jun kroppens öpnande > HL a » = +» Om en belynnerlig talg-lik, fetma, fun- Nå fo Ren på botnen af en fjÖ i Finland =. IV, 1. =>; > - Om en i Finland. gångfe Barna-fjuke, ; ss (on to odom, Borft kallad h AV ernr Beråttelfe om Hede-gråfets vårkan på A q vinno-kropp, hvars ateras var up- ? — fyld med. en flor myckenhet vattu- NE RR IV, 4 EES ;Beråttelfe om en Qvinna vid Åbo flad, «= föm i i 13 år bunt et Folter i fitt if. V, 2. SPÖRING, SA f Mösilor € och ! a NR Og Muillel-ikal = + > Beråttelfe om jen Qvi W0Ä. He hvill i et lycke af i gr ik kom -ut. | genom en Bo e idjuinik gr. + 4 Vill; 3. STAKEL; Gräcdt oeh groft Papper Horda NR v sa 2 (pannor: och löfblad Vu KA ak. UR dö Al 23 STEINHOLTZ; Påfund at göra, Våfefkedar HEV s Meffi INGA fer CYVIHA ret STIERNHIELM ; ACARL) 9 Län färt at plantes. ;vJHE rä Pötater VN 25 STRAND, ICOLor ) 3; Sättiat. förekornmé käle-/ RR ax påchvete | N Bi lt; 4: "STRANDBERG, (ZACHNKTAS Oh: Fölskong ; fran: has” barn ;' och Boteihedel der="" Sr a GODE. CON NG Ar ÖTRIDSBERG, IM iRnua ; Nic Tä atsane 2 lågga' 'Horhrhelgärdat rhedeltt fens (ge [O låggning Vid rötterna > toll i ixV, Li == + Påfund af Våde RR nå torka fd, v famt Tröfkernachine >> HN åf. STRÖMER , (Mårten); Tankar oh orfaken; hvarföre Tran uti flark” vinter fryfa 0 bört, jämte anledning til des förekom” Ne. > onfånde ÄR ra ee = Tarlkar ord råtta örlik ln hvarföre kilt. | uti Bornb-kaftning och vid andra til fällén' ej Vårkar'i farhima propörtion ; ” forn des myckenhet, når alt år af lika. godhet - fn AL Fä se > OM gras-mafkardé 7 Nor » + + - Om Barometerns iöshje vid atdänligt ER > djup uti Kongsbergs grufvor.i Norrige Fn 2. - = - = Om den åndfing, form förorfakas af WE. vårma' och köld uti Barometerns fti-” gande och fallande efter luftens RE a | ning RR VE 4. - - - = Rön angäetde Ele&riciteten Ve: Staden, iperaturen I fåmningen för Tho- | IT nerna på Claver och dylika inftrum. LÄN, 4. NDELL ; (JOHAN); Förfök, at förekomma - É = ä. fådens fördärfvande af köld å XI, 1; Swan), ( FOSTERS 05 Sått at finna ften- kols . . fötfers rykande och frupning VIL 3, ÄG Rön Å fi orde uti Ädelfors Gull- gruf-= a + Quarts-gångar kunna upfös".. > Hl kär då de af Klyfter åro affkurne KILT dd = Förlök af Geometriens tillämpning til ggnader, med exem el af Klan : ; sp ullverk » 00 AL 2 =. - - = Om Schakt - -flångers råtta fällning NR ND oo grofvor - KIL 2 Swan, (ANTON); Anmårkningar om Gull- gångarna vid Adelfors VR -- > Om en Nativ Regulus Antimonii eller ,Spets-glas-kung BAR «= - - Anmärkning om affkurna Quarts- gån= & "garsigenfökande i grufvor MIL I, SÖpERDERG, ( OLoF); Om Lung-fot fåfom ; hemfj uka uti en by i Wermeland, för- orfakad af sd RR | WSR -— sg åå T | | . THUNBERG, (Dawjev); Et nytt påfund AfStä- = - - > Förfök ät utrota Landt-hafra utur åkrar AL 4. TILAS, (DawiEL); ; Tankar om Malm-letan- de i anledning af löfa dlener I ocavr > 8. »> ri > Mineral - Hiftoria öfver Ofmunds bår- get i Öfter-Dalarna . La, yV NE Gc TILAS, STRÖM om Ele&ricite= > 0 KanSs Oc , lamt dt k Hä omar frakiie > Lö Nyed barn at NG desfjätttar na FE == > > En ny Sånings-machine befkrifves pe SK 4. TiBURTIUS; Rön om Himmelsskornet Na. Änka. D. VANIEL ); 4 Röd om Fk k Sr dd. -hyarg SIsEa em = Sh et mårkvårdigt åfke-flag. NE : Vähla föckeng.a + MM Fr kg - + = - Handöhls Telg-ens brott i i Åhre-oc- | > ken och Jämteland NGA OR odd » + » - Befkrifning på Norra Måffeväla Fjäll, TERHAS, += belågit vid fjön Fåmunden,; på Riks- | — grånfen emot. Ötftef-Dalarna: > acw N IVA sE > - «> Betkrifning på Svucku Fjäll i vÖdter- - AE NEAR va OR VS ad - = = - Anmärkning om Artenikens, tl. gom so Va TA - - «Regel, hvar efter affkurna Qvarts-gån- ER fa kunna upfökas jen! I KIL 14 TISELIUS, ( DANIEL); Om Hammar- - fmeds | > Hårdar och deras ftållning task AA OKT, 20 - + + > Påminnelfer vid Quarn-och Hammars OY :. 4 dammars anlåggning,der grunden arlöse ITIL 20 TRIEWALD, CMårTEN ) 354 Påfund. af, Drifa gav bänkar, fom undfå fin värma af å ängarna > I Id se - > - Om: alt” det fom lånder til. kunfkapen.: ) + om ften-kol, med verktyg och anled-- ningar til deras efterfökande, arbetande > och uphåmtande... ISIN fe I, 2. «= - Förflag til Botemedel emot Renarnas. sn fjukdom, Curb 4 I, 2 = ++ Om Hummelgårdars fkötfel hår iSverige. I, 2; er Anmärkningar vid utlåndfka Tråns plan- | ; tering I, - = > - Betkrifning på Ängelfka Jord-och 0 Bäårren. : and - - s/= En Machine, Arcuccio kallad, at före- a KOMNA det barn ej må förqvåfvas TTR RR vg ARA Mödrar och Ammor = KEN R - 6 > - Om ofund lufts utdragande och våder- Ho våxlings anfkaffande i i grufvor RR AR en r-r Betkrifning på et påfund, hvarigenom en / dödelig luft utur et Grafve-fchakt ha- DA igt blifvit ätdragen 2 ss LE | ind at fylla Me: . Q uicksdrag och andra fjuk- ii do; ITA. p FÖ SÄGER >; nr Et verktyg , nådarmed: Tkr på OP ae ” lehanGa fägblader behåndigt ök fort Ul: uthuggas Jå >> Valk-och Klådemakare- Lergrufvornas cd SKE enhet i jängiand befkrifyes. SE Tv f orm-bunke afka ; T 7 TF örfök at-om våren imed feber atfå ä. fn "> Ri-torr Råg se - Säng på en ny Ler-ålta = = = - Beråttelfe om Oftroti-fifket i i Ängland = - > - Rön om, Campherts goda verkan, hos Ta en månade rafande SM ÖKAD + - AR mern, Mel lenburg och Hollften +- >> Rön, ät Glycyrrhiza eller Spanik La- 5 eritz kan våxa i Sverige och uthårda vära vintrar ur h må en låckra Roten, fom Hollåndar-. calla Aard-ackern eller Jord- måöfs; at. den kommer vål fort i Sverige: mn - - Våder-våxling S machinen, befkrifydh = - - Rön fom. vilar måjeligheten, at i Svea: ike kunna inråtta rå Silkes afvel, och. Pros gifver vid handen, hvad vid Mulbårs- sn ANS Plantering och Silkes-mafkarnas | fkötfel förnåmligaft år at i akttaga ; be- ends af fex afhandlingar, införde . YAI vå ” 0 | uti, NOA - Huru Biriotor kanna fördrifvas utur == ce F jo på de ria. EA Ne SAMUEL ) ;: Förfök at uti åra "Obdfcura 0 og et antificielt vä Nörd diket: :tmu. Mr 6 3 - 3 Anmårkninga ar öfver åkerbruket iNökns. d behålla flåndig var- r, 1ang epröfvade SPE | rr rara É : r-för | Sivar 2,3, 3,4, Vil , 2,4. VI, | 3 ; NULL - SS POV TRIVEN, | S ; TOS VIN Ä RNV i SN 3 ? IE La 36 Regi CM. OM Zz INE RS RR TRIVEN, (LigrTtA) 3, Betkrifi ing på Machine, fom tillika körer up forar- + IT Ha, BOdek och nedmyllaris cv cc i sot II, 2 -- = Angående Ängsköreg mc okabo SL TE, - = - - Huru Norrlands. -Brå-korn bör Ikötas i | + de födra lands-orterna = HI, 2: Tåpp, (MaATtTtHS LARSSON ); Om nyttan ans Kårrs uptagande. ST RAR bå AE köa T.. Hå Så de | | Å i RR U ( fe i jR Kr v ; ; | UR KINDER, (HARALD); Sått at nyttja MEL ra > lon-ris til Caftor- fvart rd oe Yle a tyger nr Xiv, 0 WAHLBOM, d. G) Rön om fogu-mäfkar i KARE Månnifkans kropp XII IK WALDEN, (G. J. von), medel at förekomma ed Spatt, Öfverben , fluffgalla etc. på” un Hålftar | SP SR WALLERIUS, (GEORG); Böfkrifning på Com-” "> merce Rådet POLHEMs påfund atinrät- ta Flott-broar på Parat olitka fpånn- LG bogar nå CR FA Belidvng på et: Bark i Finland, fom”. har många jord-ften- fänd- och ön hvarf under hvar andra liggande; Rn uplyfning om ftrykande gängars och" oc Flöts-verks art och förtryckningar = "= IV, 2. - = - - Tankar och Rön om Smålt- Proceffen ; vid Koppar-verken VC IV, 46 WALLERIUS, (JOH. GOTSCH.)> Chebitka: ; Rön, angående rådt Gull- falt och NE — tificielt Saltpeter STAN SK få Månars rörelfer, fom förorfakas af ÄR Tas inbördes attragtioner IX, 3 rien om Thermometrar , med be- | ; krifming på de förnåmfta , fom hårtils blifvit | påtundne I Hiftorifk beråttelfe om. alla de förfök , fom tilden tiden varit gjorde, at utröna jordens fkapnad och florlek KN y4 ATI, 2 + ee Obfervationer på Magnet-nålens oor- a denteliga och haftiga Ändringar, vid MERA > flarka Norr-fken XI, 1, «== Tankar om Nataral - Hiftoriens nytta och om desöden >: > 2 RS « = = = Beråttelfe om Fix- ftiernornas Parallaxis, 4027 voch de förfök, fom blifvit glordet til des uptåckande ALA + -- = Ytterligare beråttelfe om fix- -fljernornas Parallaxis, och om deras aberrationer, ; fom nyligen blifvit uptåckte fö AI == >> Hiftorien om Zoologien och i fynnerhet SÖ om Fyrfotade Djurs kånnedom -: XII, 2. » - = - Hiftorien om Ornithologien, eller F 0g- k larnas kånnedom - All:2, re rr ie om Logarithmerna XII, I. => - 'Hiftori a anmärkningar om Afvågnin- i gar Xl» Nu RAN (53 "WARGEN- af Ailliga ARE oder DNA 1-7 Obfervationer på Mercurii "Sins Inniba eller fram för folen, d. 6 Majiy, 17534. med uträkningar om » Mercurit LÖGN ce 4 anledning. deraf; . ÄT R 1 ” sav, TA - = + - Anmärkningar om Dätan. af årliga För- 0 tekningar på födda och döda iet Land XM 34 WASENIUS, (PEHR); Påminnelfar vidElpna ) fkötfel ar el NÄ XI 1. WASSENIUS , (Toxsrex Waflendå Förfam- | ; tings förökelfe genom födda och VIRA En fatnt: aftagande genom. döda på 25. de SR fidfta ären = - VIII, 42 WESTBECK ; (SACHARIAS); OM älorbräNers | nyttiga fråmjånde genom utfadets och (d UTE gödtelens vifla belparing RA => yr En ny fånlags-macames IR LANE - =. = Förbåttring på famma. Cånings-machine Ill; 4 ie Kållare-hvalt af fmedje-kol = V III, 4. ? | | LI Oin Skjöt-fpiggs fifket och huru ennyt= tig olja kan tilredas af famma jet ne a dugeliga fifk.. XIV; dy Befkrifning på en Violett fårg af en vils | flags: ften-matfa.. XV. WesSTBECK, (Jonas); om flådar at brukas i CJ . mMenföre > 24 oe 3 WESTMAN, (JoHAN); Tvånne mina ; fjuk domar: | || ' LI WW ICEL1US; Hus-Cur: försBröft-boldar NES CL WIMERMARK, (CLAS;); Orsa öra ugn : ring, af frön fam Å Xl, Rh XIV, sn er Rön vid kilködskrT bä Kil, i RR SR ; 39 BL. rk WS srådå ia föker ÅN Le i tjena. tildföls ov AN C); fr SA i vor öd $oV anledning til leras. förekom, 2 9 rd j i 4: . WKKDE (FE INR RIC); Om fvedje-och kytte-land. d i Finland. | w TIL, 4; Wåuexr, (CASPER); Rön om tufvos aflkaf- Hå å ångar | åll, 3 ENT, i (CHRISTIAN); rakar of. några hr til anftållande nyttiga. förfök vid åker- ;Å KRBRMAGR sen AV, | (GUNNAR); om råtta tiden til göd- | RNE felens utförande VIII, äs WAsSTRÖM , (PEHR); Förfök, at tråda med SG Håftar, Ma Buk-ok HA, 2. A : än i R ; i Å | ZETZEL Äl PEHR); Befkrifning på en fjukdom, Ar ST d Amphimerina Catarhalis lenta' et = maligna, fom graferade i Upfala om | höften ä är YTA ra ÄV, Bb RNE Ffa a sn. i Hä ; Ma RN 2 f ÖDMAN, NR om Oftron - fifket, frågor Apa "Och fvar på Vi di ÖstsERG, HU CARE); ”Beråttelfe. om rå fall. eri fdr | famma fmållar fom hörts i Svenikeby , om höften, år ae XIII, 4. | Anomymi. an Sått at fördrifva fådes-mafken ifrån Råg- SC Brodén II, 4. «= + - FÖrfök at om våren utfå vinter-råg ibland körnet LE vx - Huru Boikap kan framfödas med moffa — IHH, 2. + > Tjärans fällande på hvarjehanda Tak = III, 3. AG & 5 | C 4 ÅAnoO- | SF I sd ork 20 RN yet kri ning kura Smålands oft göres ” SUV, 3.0 "Rön om onungs-daggen Ven kXh 4. Saar at bevara Citroner från förruttnel= NPC TT sen Medel at öka gödfelen til Landtoi ukets | förbåttring AR Gr ög es > Knäpp-nälar nedfvålgde och genom kräk- | ning upkomne SON ao, 4.0 <> > Anmärkningar om Rey mils kolning rn 3. - = + - Om et mårkvårdigt gin sö kyrka a AKER på Gothland. oc XIV, + Gått at förtaga, gyttje-fmak på får ft XIV, Om Skånfka Akerbrukets- uphjelpande "XV; Om papper, fom ej brinner i HV, Tankar: huru en Machine af korknrg. kunde nyttjas fåfom et förfigtighets - ; d medel af dem , fom frukta för age dn eller nådgas väga fig på én fvåg ist oiRy, 3 Afledne Ledaabters uti Gäl Hand lingarna införde Är eminnen, | L $ ' på ' + Lå L : 1 LD SS ae i 1 a ,' I tr a || ! 1 1 fo [| ' bo LI b - Majoren Herr ANDERS ROSENSTENS = I, 63 Aflefforen Herr JoHAn MORA : SEO Ad Stats-Rådet SAMuEL von TRIEWALDS VI Erke-Bifkop. "Eric BENZ 0 a Vg: Prefident. ANDERS von DRAKES ök Profeflorert ANDERS CELLS oc JON 20 Ao ä a ne Sr SR (er, EES ängar "Tankar och fanid , fom åro anförde uti de - gåörka Tomer åf Kongl. Vet, Acad. och sen ; nåmligen ifrån Acade- mie Mys NG > MAI» AM 1754 rs flut. Om någor ord och der til hörande ämne ej igenfinnes efter des k mr dörr ordning, få fökes det i. under den SYS hvartil det e- & een hörer, e.g.a alla Infe&er, — afhvad namn de vara må, fökas un- ordet Iafeet : fjukdomar, under - Medicme eler Chirurgie: alt fom an- går Åker och Ängikötfel, under vd | CM och få vidare. 4 1 ard-ackérn, en låcker rot, kan våxa i Sverige ochhu- "FR rö den: bör fkötas , V, 243. Abbor-fkinn , deraf göra Lapparna et fkönt Lim, I. 221. Academiens, K. Vetenfkaps; upfåt och ioråttning, I, I. 85, 257, IL, 1. Des frågor hvaröfver hon begårer på . frön grundade. TNG 84, Re a 30, IV, 85, GR. SON yt TT 40 VR | Midenik ar. herde; Mari det äldre och nya ya blifvit förrättade ; fam vgrunder. och .undérråttelfer , « hvad dervid bör iaktt gas, XIII, 81. Etafvågni S I iTment befktifves , IIT,-64. Et annat längt. filar ; låm- d Part til eh Diopter- lineal, IV, 189. Ännu e annat, låmpadt til et geogräphifkt graderat Infirument, 4 Vr d . afvågning förrattad vid åbo-flätt; at utröna, ol Höns vattu -horizont mårkeligen. fånkt fig på 400 XI, 219. Et på helt andra grunder tig ftödjande sh afvåga läng-flutta ftrrömmar och alfver, I, ART Nos Agaricus famlas på Lårke trådet, XV, 185. er en Får fom brukas til taketåckning På Gothland, od, IOF Agn. 2, fom brukas til fikmetoi Nortige , IX, 196. Söt- | jölks-olt, ar dertil.tjånlig, 220. SERGE a STEN anv, huru det ba sans til föda för vik eatur , Vr Salt, rön om det AR RARP föds fe Chymie. Er Aleppoyen fad i Syrien, hvareft en He FUGPE ReNu ka ; ar gåugfeö, Alaa ; I Nl algebraifka hethiodens jämförelfe 'bedäen (AN | + metrifka , X, 286. Demonftration på Newtons Bino- mial- Theorem, XI bg2. Se ätfkilliga Algebraifke So- "lutioner ibland Åltronomifka och Geometr. Problemer. Almogens lefnads fått; nårings-fång och hushållning i pa huru de böra kännas och betkrifvas, IT, Prof är fädana befkrifningar ; VII 126. XI 257 XV, 109. en manttark och vålmäende allmöge år et lands bebor heder och ftyrka, XV, 161, Sätt at utforfka allmogens Tatrikhet i et larid, Vi 163, 242.050 Ala; den Svenikas och Danikas Jämförelfe , IV, 118, Set mått, Alyn; trå fom legat i alun- -luttager: ejeld; I, GB JEVER huru alun-luts yrka kan pröfvas genom jen Fn ? AV 239: 1 al uplöft i i vatten, miftikat: dl vattnets ut- dunftning. VILAIKDOVE Amalgamering, huru den förrättas XI, 245 För Sked= HIA. | NV | Åmerica, några anmärkningar om hiftoria "Nötaralis Jöch å i Cumatets be fkaffemhet i Norra America, 243-70. etder bru= 4 föl MN oo GD 'genom decoder af villa örter” bota mar, XI, 280: De vilda amerikaners ing af vifla tråns och Örters faft > XL, dricka, bryggt af granris, XII, 190. deras keliga Såd, mays, des fkötfel och mångfaldiga "orihens hiltoria, famt de i Amerika brukeliga boteme> "del emot hans giftiga yng, XIII, 308. XIV, 52. 185. > om de tkadeliga Skogs-löflen, fom plåga Norra delen Analyfis;, de gamla Mathematicorum, naturlig, IX, 83. ökad! nmårkningar om . en nyare, och des jaämförelfe med ÅAnatomie at Låkare aldrig bör nekas at öpna fina döda patienters kroppar, 1II, 262. Anat. obf. på en ung Herres kropp , fom blifvit fjuk och död, fedan han kört 5. mil på tre timar i öppen > flåda: des diaphragma var > gangrånerat, etc. IL, 131. Anat. rön, fom vita, hurutkade- > ligt det år för dem, fom varit vane vid ttark rörelfe' = at halftigt afft dermed; huru farlige kylande medicamen- - ter åro1 hetfiga febrar; orfaker hvaraf mjälten kan fpricka, om. mi; Il, 260. anatomifka Rön om orfaken til Negrer- 0 nås Svarta hud IX, 9. "Rön om en tilförene ej obfer- "verad hinna på fofters och nyfödde barns ögon, med "nyttiga anmärkningar, IX, 202. Huru benen rformeras od Månnifkans kropp på vanliga och ovanliga flållen oc XI 12: Om hjärtat och lefren uti et 8. månaders folter , > XIL 34. Om refsbenssmufklarnas fibrers faltning XII, 4139. Anat. obf. på en man, fomilifs-tiden hatt vattu- > fot i buken, och ofta låtit tappa vattnet af lig per para- — centhefin, XIII, 43. Rön och grundeliga underfök- vä ningar, om alla de delar i månnifkans kropp, fom ega > kända eller icke , med ätfkilliga andra nyttiga Anatomi- — fka anmärkningar, XIV, 12. Likaledés om alladelar, fom åro mer eller mindre retelige, XIV, 93. Anat. = Obf. på en ftlark brånvins fupare , fomblifvit haftigt död, XIV, 155. Se Medicine, Chirurgie. Lä Angelica Canadenfis, des rötter åro giftige, XI, 287. Den råtta eller Archangelica, en förtråäffelig Medieinal- rot, våxer af bälta ägor pä å rätta ärs tiden: huru och | åh hv; var V, 186. NR Ne Aztimonium crudum, (K nytta at förvara OC ch för qvarka och andra Sjukdomar; å år. åren ny nan, bolkap ,. HH, 250: for ARIRR ER Antimonii Regulus fativus funnen, mårk ardigt:rön d om IX, så Des uplöfning och. .förhällande i t- ror XV, lp ARN EG CH dde utan grund af de gamla. Kyrko-fåd 237: ; Aqua NÄR, des åtfkilliga tilredni ngar , och Håga aitehålts | in Metallers folutioner. deruti förkälla fig ig XV, 56, 67 | Aqua Fortis, Se Sked-vatten. > «Ce Greg förtjenlter emot Vetenikaperna , Vill, 6, KI a 2. : AN Arcanum daplicatum i Chymien, Anm. fr ngn om, IL 86, Arcana, fom BEROR emot ftora Prenase. åro ofta vå be- | dråglige pr Åriftotclis förman v Geograph. SG Sud SL 240: uti US EN NER ATS AR Uti Phyfiken, AX, 2 2 Åritbmetica; Om Decimal -råkningars eller tio-telningens AR och beguåmli het uti mätt, mål, vigt, och mynt- vå TN Jamie an cdningar.. och hjelp-tatlor til deras bruk, ILL, 49. Om. Logarichmernas natur och ftora AE uti alleh nda flags. rikningar, a Udet Arfezicum, om des metallifka natur, Va dO sned » Criftaller fundne, V, 39.3 år ej nåödvåndigt för Safiors til- Rad af Cobol VIL La om des sbplöang i id Salt-fyrör, XV, jayd an I Årtillerie, Se Skjut ngr Krige-vetenfkap.. A/fka, deraf kan med fördel tilverkas lut-fal förrn I af fattigt folk på landet, II RAR född på UM odempen 4 ång ,, gÖr god grås- växt, ILE DR PRE hvit 'och fin fom puder, kd ber » torf-afkor, pr 228 Alkaos RR a 1 EA Afironomie ; des nytta uti Geographie och N Niligkeiga ja fel in. titlar. ” "Planér-Å i (Ra 45 4 ör RSA SN ttefii hypothefe om orfaken til om.” virfrar, KIV) gr ; ring. depå genom theoria gravitatis, ets eller Athmofphere "omtalas, XIV, örmörkelfe , d. 120; KICK AIS3, ne | Na 293. LR MN KA rÖr elfes pose RM äldre och FÖ förfö a rr atmäegn Re elen Fvite XL 3 des liga rörelfg omkring. Solen bevifes af fix-fljernornas berration och: af deras ärliga parallaxer, ps 245. All. IT ände fölmörkelter d. 21. Dec. 1740, obf. i Up- fala och Köpenha 2 ARR Bl Tel SN FR LON Jul. 1748, EC. eld wardhus och i Pettersbourg , JC 220, d. rå "Dec. 1749 obl. i Stockholm, Xl, 171. den fam- P ma obf. Cd wardhls, AHL 230. ”obfervationer i Stock- holm och” Hernöfand, bura månan I betåckte en fix-ftjer- sö, d.26.0&:1751, XUl,177, XV 573. Månensiufluence "och verkan på hafvet förorR kar Ebb och flod. Se Ebb. Genom Månen förmodar ne århälla den mycket ef- ti I rerfökta Longituden på Sjön, 1, 442. Månens ftorlek Flöck tyngd i i proportion emot SFFR PIE EG Tv Mercurias, planeten, des gäng under Solen, d. 6 Maji, 4L756K obferverad i Stockholm, och denna Planetens agarsderigenom förbättrade , KLYS 210. Den a obferverad i Hernöfand, XiV, 20414 Lund, 175. -Om Mercuarii gång. mårkeligen kunnat rubbas af den Cometen, fom sick honom få nåra, är 1744, IV a CSN 7 Saturnus Oc Jupiter, om de cd fin inbördes attrar - rubba Er annars gäng Fr TRE Si ES NE OR RR RR s A HSE relfes haftig- rmörkelfer i SUI, KIVI glört Geogra- , "fvanfar, hvarföre de altid vånda fig ifrån Soler Fix-fljernor , underfökningar ; fom tid € blifvit giorde at finna deras parallaxis, X1,241. MA 4 AR IRAN: CRT dö Xl,..241. Deras Aberråtioner, vid hvad tilfålle de STR POR af Fd på DN hvad befkaffenhet de åro och hvaraf de förorfakas, XI, 1. Formuler, hvar efter famma Abberrationer kunna "> Tått utråknas til hvar och en gifven tid , XI, 1938. Afironumifka Problemer, at finna Iongituden. til, Siofs , I, 439. At finna Jordens figur och ftorlekigenom tvån- ne i Meridianen afmåtte graders jämförande, V, 149. > At finna Middags-Correction, VII, 94. : Hielp-taflor > til Samma middags-Correétions utråknande för hvar och en gifven tid och ort, Xlll, 291. at updraga en mid- dags linia medelft obfervationer på tvånne ftjernors råt- STA AVIGETILODEN 3 Öl ARG i a Åttra&tiom emellan Solen och alla Planet a! ry des befkaffen- chet, huru den blifvit uptåkt af Newton, och om den + bör anfes för en qualitas occulta, XV, 82. 87. + SR | SA ftållen i fållen, ochbor- CV, 18 ; MH 0 Bals- Her båttre värk 4 drifbänkar; ån UH, 115. barl Rx af tall, nyttig til föda för dock år en skogs fördårfvande hushåll- a Bark-bröd, ” bru as i hårda är i i de ligen för våfvasaf fina ammor, L nad För- 18 på barn, födde i Upfala flad på 50. är, tillika Se binel Fälmirköjugtr de röfver, V, 293... Dylik förteck- ning på Waffenda förfamlings födde på 250 ME, OVAL "201, "ärven i Ko äklinge Socken på 50. är, KA 141. nyttan af ärliga förtekningar på antalet af födde" barn, at ut ylk rikh eten och tilftändet i et land, med ät- pel, XV, 161, 241. Barn af ovanligt. di KU förorfakad "deraf, at det dage!igen ifrån fpå- äron: Fått Lupa brännvin , Vl, 169. Barnens fjuk- doft i moder-lifvet och ftrax efter födflen, dem de årft af'föråldrarna, 1X3 287, barn kunna flundom — Cureras derigenonm , at amman tager in medicamenter, kl ÄTA vankkapligt AR född i Skåne, VIl, 135: Sh Barometrar ; hiftorien om AN upfinning, förbåttringar och hvarj jehanda nytta at utröna luftens tyngd, atmofphe- rens höga, i bed d, TER FORA Barometerns | | Så 'ål or, med Phyfiika Yr öga ar deröfver, Ne Dylika pe i Kor ;S-[r grufvör, IV, " 4 NGN om der andrin Tom "vårma och köld förorfakar i i Barometerns figande "och fallande, VI, 161. Når Barometern friger , faller hafvet vid Weftra kufterna i Öfter fjön, VII, i 144. >; Når batométetn år hög , tok vatnet Miele hetta förr NN ån det ko D, sö då då ban År udd X, 168. de kotfengpt a Net bårg på Gothland, 1, ISA: u de formeras i i rmånnifkans kropp på ovanliga Al 12. benen taga ofta fårg af den fpis dju- ; a SA ad 'Ben- fkårfva på et vin-kreatur, fun- lärd Hen Ö å ep : MR BAT TMA SN ; RR SVA fs i ; jr - onemci fjeléva 1åfa fälket på crovanligt fll Xl, 76: > fkador, fe Chirurgie. Rs Bessgn bufkens nytta uti medicine och Huskollning ; HX, d K ; Berg;mineral -hiltoria of Fre Övr berget i( rdälarmad 17 200 era på Gothland, hvare ll åh s den få kallade Gothlands ftenen, med des fte ] . famtandra mårkvårdi heter, PS "berg i Ängeland, bef ående af Ailiga jo en; och ler-arter, hvarftals under hvarandra liggande, tilup- fi lyfning om flrykande gångars och: ifynnerhet Hötsverks ATK förtryckningar och egenfkaper , 1V, 143. Bals- "berget i Skäne, AM HED: Åe Fjäll... 4 Bergeas högd kan i det nårmafte utrönas genom fädtne- | trär, X, 96, Berg-och Jette-grytor i Bohus-låhns ber- befkrifvas och gifves anledning at finna deras nnäk, IV. ERA | Berg-olja , finnes i Osmunds-berget i i Dalarna, eh 202. Berg och fen-arter, fe Mineralogie. | Bergs-bruk, fe malm, ed grufoor, Smålsvårk, hammar-fmide, lär. öd | Berg-biret, fom brukas at upföka ftenkol och andra mine- | "faller belkritves, 1; 284. ; i Betes-hagar , frågor och anmårkningar der om , Vv 9. fe äng och Bofkaps-fkötfel. Åge Biens hushållning och kön omtalas, I, 37. | Binnike-mafken, rön och anmärkningar FR famt hurv . man budit til at. fördrifva honom, Vill 190863 Betkrif- ning om fjukdomen fom af denna mafk förorfakas , och om des asarna famt ytterligare. förfök at för- å drifva honom ,. VIH, 113. .Anmärkningar om Binnike-- -mafkens hufvud och Natur, RN NS Biörk, huru des. gg vg famlas oeh utfäs: til. kogens förmering , IX, 26 Diörsiille. hindrar går vän år fvår at utrota ; "WT Firas. Blade linne, åt det fkal likna Hollånikt. låret, , 21 i, Tankar om blekande på vattnet, 1X, 54. fått at bleka linne, IX, Klä at bleka Bomuls-garn, XM, 38. Block, -=— A F FGR Kna ON fs 4 . CK AG fd ER VGA NNE ( fälg Av FEN RNA ” . 1 j Ca e Style T $ 4 i i 3 påfund med OM fkedning, lyror, IVA 309, Bli-bår , nyttige emot durklopp, XI, +5, tjänlige til — bågge,på åtfkilliga orter, VIIL234: X 204. åtikiliga andia > arter af bohvete befkrifvas utförligen, XI, 169." Bom-olia , des utdunftning år ng LSE rn SRNNR III, 1979. fnachioe at. reda den Svenika Bom-ullen, VI, st. Bom-uls Oögurns blekning, "XT 480. | 4 ÄN Bohnonienfifka flenen ellerPhofphorus, des egenfkaper, XIV ,. AL SET ; | : Borft ; en barna-fjukdom , fe Medicine, Bofkaps körtel; förfökt medel at i nödfall framfåda håftar och annan Botkap fned granris, I, 461. Botfkap mär Väl af Antimonium crudum, IL 259. Bofkäps afvelens förbåttring kommer måft an på goda hannar, I1V.270. » Deffa åren gångbara Bofkaps fjukan betkrifves, VII, 283. Boitkaps gall-fjuka, huru den Cureras , VIII, 58. Bo- fkap kan födas med Rensmofta, III, 153. Om de Örter, fom då de åtas af Botkap, fåtta vedervårdig fmak och lukt på deras mjölk och Kött, XI, 100.Rötterne af Sium aqvaticum, fkadelige för Bofkap, 261: 308. "Te får, ång; Brås. Fd Botanik; des nytta uti hushåldningen, 1, 416 och på många andra frållen. HR plantering, grundad på F Natds fi naturen, med många mårkvårdiga exempel och.nyttiga reglör, 1,17 Några rara Örter, fundet Upland, 1,3 305. Förtekning på 100. rara och nyttiga Örter, fund- | ne på Gotthland och Öland, med :Botanitka namn och anmärkningar om nyttan af de flåfte, il, 179. Bot. Å befkrifning på blomman Amarylis med figur. Il, 93. Befkrifning på tvånne fpecies af Triglochin eller fåltings- gråfet med fig lil, 146.våxtenPhafeolus caule ereéto tereti, med fig. ll, 203. Några rara Örter fundnei Bohus Låhn, 1V, 105. Mjölonrifet med des botanifka namn och kånne- mårken,famt nytta,l V, 2924. fiberifka Bohvetet, med fig V, 117. Xl, 109. Förtekning på de rarafte Skånfka våxter, V, 261. Petiveria, en Amerikanfk ört, med fig. V, 287. En tilförene aldrig befkrefven ört, Limnia eller Clayto- nia, med fig. VU, 131, Siberifka Ärte-trådet, Robinia, XI, 122. Enart af Lobelia, XI, 283. Tvånne nya fpecies af Tobak, befkr. med fig: XIV; 37. Alpika. eller fall-växter, CV, 182-006 Mede. sad Brefile-fårgen , om någon fårge-ftoft finnes håri Sverige, fom i godhet och pris kan fvara der -mot ,, med anmärk- — ningar öfver deffa fårger och öfver H. Selånders fvar: på denna frågan, XI, 60. | 4 Broar Öfver ftrrömar, underråttelfer om deras anlåggning, Ill, 118. Befkrifning på Pålhems påfund af flott-broar på Parabolifka fpån-bågar öfver ftlrömmar, IV, 13. Bruznar , fom åro något djupe, huru varmt vatnet häller fig utildem hår i Norden; XIV; II us - Brådd-rmafk , underligt fått at den tördrifva, IL, 275. Bråd-tak, fom ej ruttna eller brinna, I, 164. fetråvirke. Brånvins pannor, en förbåttring der på, I, 29. brånna och brygga med veds befparing, I, 32. brånvin kan gÖras af Käl, hågg-rönn-och ene-bår, II, 214. af Potater, VIII, 204, 231. Brånvin hindrar barnens våxt, gör dem fmå, magra och fpinkota, VI, 171. Vär blod ftelnar och Polyper i bloden genereras af. mycket brånn- vings fupande, VIII, 184. ånnu et prof, huru det fkåm- mer hålfan och förorfakar bråd-död, XIV, 155. . Brånn= vin utdunflar 18: gångor ftarkare, ån vaten, VIL, 174. Brygga med veds befparning, I, 32. en npyBrygg-inrått- ne III, 70. godt dricka brygges i Norra, America, af granrnis, XI, 190, | Brid 4 , IN V - es a Mna flamp, tall-bark och miffe, fom brukasihårda år FÅ Öllerböt orre. | II, 284. Et mycket Atyrkande; sf Mays- FONIÖls sRkkhn ao na Brömlar > one låga Lapp sarnas renar och fåra ses fkinn, I, 121. vägadt förflag til bot derföre, I; 13924 Buak-ok åro til ftor SR FN för håftar ; påfund at. råda utan buk-ok , IX, By-ordning vore Bdig sd FN de famfålt kogs uödan- e: utkaft til en fådan, AL 143: Byars belågenhet bidrager til Ala hålfa eller fuktighet; prof detalierde: 20 Bar , Jord- = bär at upföka ften-kol och andra nyttigaåmnen i Jorden, befkrifves omftåndeligen , JT, 224. flållning SOL EN. DAN AA FOm ftyrer länga nafvare, at-de ej; må ge fnedt, NIV ag Bör at fkott- nån med mera, LL Skr fa fjut gen VET, krut. | sk ÅA ; f + mt k AR f NR Lå RE 1 4 LJ Calfomixinn ra. der Msndet. IL; 214. XV, 105. Camel- Fäat hära ifran Natolien, af bvilkas hår fpinnes Camel- garv, åro håmtade hit til Sverige och tritvas vål famt fortplantas u Svånika getter. "med. Natolika bäckar, Av, AT Camphers Aytsaför. rafande månnifkor; V, 153. för kd | syra i febrar; I IV; :92: 97. Caput boma frei, des Geographifka långd uptåkt, XV, 76. Cartefias , des principier SEAN: I, Mg My r3S: VIL, AR ,85- XIV, 249. AV, Caftanse-tråd af. god art. växer vildt i I norra. America, Hara Av Gedin, ds eb Gberitka, borde planteras på våra a fill, XV, Cementering 2 mt fått at fkeda metaller ; XIV, 2.007 Central-krafter, omtalas; XI, 8. XV, 85. deras ap- 'plication til.en kaft-machine, SLI FÖNG Chinefi f ha hushåldningenberömmes , XIHI, 205. XV,233. ob D 2 Ghirar- MEJA R VN Va RE a SR Så kd GA RAR | NG sf RAR 0 EN LS Vg lön kan brukas. med fördel emot 'Kik-hofta, hå - É sr Regifters | : ; | NNE Chirargsfkarön: fvarta ftarren med lamhetiena armen, bo- tade genom kråke-medel, I, 68. En fållfyntben-våxt vid Ögat på en månnifka, jåmte Anmårkningar.om ben- fkador, III, 181. Anmärkningar om åtfkilliga utflag - ä barn, huru förfigtigt de böra handteras , at de ej må å ini Kroppen, hvaraf förorfakas fallande-fot och an- dra fjukdomar, III, 281. Om en huftru, fom genom -oförfarna barnmorfkors hårda medfart , måtte båra fit fofter i 13 års tid, och blef det ej -quitt, utan genom Chirurgifk operation, V, 106. ytterligare om famma håndelfe och flera dylika, V, 183. Förfök och An- mårkningar vid ögon-fjukdomar, VI, 42. Om Criti- fka eller få kallade brytnings-bölder, tumores eritici, fom då de öppnades dödeligen aflupo; men medelft laxerande botades, VII, 184. Om et barn, fom oaktadt en fvår flöt på hufvudet, medan det ånnu låg i moder-" lifvet, I råttan tid föddes och lefde tre veckor efter fö- delfen, VII, 254. Om en huftru , fom ment fig båra et turårigt fofter i fit lif, farmt om fåttet huru hon vardt hulpen, VIII, 70. om en fvår hals-fjukdom, och hu- ru halfen med des delar, vid patientens Öpnande efter döden, befunnos, VIII, 265. Påminnelfe, at på dem, fom åro har-mynte, kan operation förråttas, medan de ånnwaro barn, IX, 159... Om fvulnaden ; fpina bifida kallad, hvarmed fomlige barn födas, fom hafva klufven rygg-rad och vattufot i hufvudet etc. med Anmärkningar, huru hvida den må hållas för obotelig, 1X,'237. Em - anfenlig ben-tofsning på ftora ben-pipan, X, 67. En 1 Urin-blåfan faftt-vuxen ften af 10. lods vigt, genom - operation lyckligen uttagen, X, 221. Vattu-fot, Ana- farca , med fcroti fvulnad "och fphacelerande, lycktigen botad, X, 225. Om en anfenlig ftor kött-våxt, poly= pus, hvilken het och hällen blifvit genom fvalget ut= dragen ur nåfe-bårarna på en Bonde-drång, X, 231. Hankars, fetaceorum, nytta vid fvarta ftarren,: fom fölg- de på hvar-annan dags froffa, bevifad genom många lyk-' liga fÖrfök, X, 275. Befkrifning på en enbent född bondedrång XI, 16. Aleps-mårket, en hem-fjuka i fladen Aleppo i Paleftina, XI, 136. Vattu-fot i buken, fom genom itererade vattnets aftappningar, Paracentefes, . til Rop" SE 0 VA vå HG, OVE . ” (g SJ i ER a 4 1 RY? ER Aga BE RR ARE EL ES AS 1 pk RN Lek a FRE AT BR TRA BYN AG a FM SM V SM Nå ) Mr | 3 VR NV AN Ne WES ig FS Regifter. kn il en tid blef botad, XI, 1 86. En flor Hölfe-fvulft, I fom af anfigtet på en man blifvit lyckligen bärtfkuren, MG XI, 232. Om en med filke omlindad fy-nål , fom blif- > vit uttagen ur armen på ct fex års barn, utan at man vet huru den har kommit dit, eller at barnet deraf haft någon olågenhet, XI, 233. Om en hop knappenålar, fom blifvit ned-fvålgde, och efter 8 veckor genom — kråkning åter upkommo, XI, 234. Om en drång, - hvars excrementer gå ut igenom fidan af veka lifvet, XI, 235. Hemicranie, botad genom tinning-puls-ådrens öppnande, XII, 37. om et ovanligt ftort och hårtils obekant rygg-brack på et quinfolk , XII, 69. Hus-cur för quinfolks bröft-bölder, XII, 73. Om en lyckligen curerad fiftel, fom gick genom Moder-flidan och ånde- tarmen, förorfakad af en oförfigtigt applicerad Mo- der-Krants, XIII, 221. ftark bolning i tjocka läret, utan föregängen inflamation, curerad XIII, 279. Et gammalt nåte-bråck på en 70. års man, lyckeligen fkurit och inbragt, X IN, 280. kött-bråck på en Jungfru om 19. år, botadt genom afoindning, XIII, 282. Enfvår fiftel på halfen, med en Öppning inåt fvalget, en inåt Örgängen och åtfkilliga andra öppningar, lyc keligen låkt, XIH1,285. Förlök, atmen elettr, bota åtfkilliga kråmpor, Xill, 193, » 395. Tankar om ftekt hjort-horns nytta på giftiga får, för- ”orfakade af ormars och rafande hundars bett, XV, 78. -—-— En vanfkapad, fvullen, med flytande materiaupfyld och fåfom en pofse utehångande Clitoris, någorlunda til råtta hulpen genom emollientia, XV, 149. Om en fållfam och hittils ej befkrefven finger-fjuka, hvaruti fielfva benet lika fom förfmålter XV ,271. Om nägra oboteligs | Lå Ben-rötor, XV, 280. | Y Chymifke rån ; Om Vitriolen , des generation, calcinering och folution, m.m. famt om fpiritus , oleum, acidum vitrioli, och huru defle angripa metaller och andra ämnen: äfven om fpiritus nitri Glauberi, ikedvatten etc. II, 49. -fortfåttning afföregäende rön famt om fal mirabile Glau- beri, IV, 89: Rön, fom vifa ikilnaden emellan Pott- 'afka och foda, VII, 289. Rön och anmårkniogar om det tl gtiga Alcalifka faltet, VIII, 301. . Nyttrön,an- gående Gulls uplöfning i fkedvatten, IX, 45. Rön an- gående Kalken; huru vida han låter fig uplöfa af vatten ar D 3 och AA Sa NA 54 YT Regifter. > och andra menftruis, famt huru vida kalk-våatten fölverar eller precipiterar oljor , falter , metaller, huru vida. > kalk kan bringas til fmåltning; at den finnes i Regno a- »nimali och minerali, men ej uti Vegetabili; huru vi a var ma badens vatten innehafva någon kalk; at kalk i vatten uplöft ej går in i fockret och det åndrar, faft ån kalkvatten brukades vid focker- -tilverkningen, hvilket dock ej år. oumgångligt, m. m. X, 133. huru Guld, folverat I fpiritu Naphte, fedan bemiålte fpiritus evaporetat, an- fkutit i Cryftaller til et fört Guld-falt ; famt om et af Victril fpiritus , fammanbunden med mycken olja af Alcohol vini och med Vinftens-fal It, producerat Artifi- cielt falt-petter , X, 270 Fullftåndig hiftoria om Sala= moniakens natur och råtta tilverkning i Egypten, med anmärkningar öfver Chymilternas hårtils derom hylte meningar, XII, 241, 258, 267: angående gulds och andra Metallers kedningar, fe Skedning. RÖn med köks- falt och des fyror, huru de til våga bringas, och huru de » förhålla fig på metaller, halfva "metaller , famt i bland- ning med andra alter , XIV) 205: AV, $3. Om quick-filfrets Vegetation, XV, 258. Citroner fkola conferveras , om mån allenaft Med lack tåpper det ftället, hvarelt han varit faftad vid fjelken, LÄG Föreflås åtven andra fått til famma åndamåls vinnande, IX, 76. . Berberis-faft kan imånga mäl BOrå ofamma tjentt, fom Citron-faft, X, ÖL, Clavier och Cymbaler fe Mafik, Climat ,;des befkaffenhet vid Nord- Cap, Al 208 XIII, NES ar GL Vas RÖ 317... Climaternas jämförelle, hvad köld och vårma ångåg, vid Nord-cap, Torne, Stock- > holm och Paris, i anlednin ng af Vattnens och djupa kål=« lares beftåndiga vårmas grader, XIV, 317. Det Skän- fka Climatets förmåner , XII, 318, fe Meteoroi. Tber- HO. Cochenil eller Concionell-fårgen, anmärkning derom, > K Cochles och Coache, någ: ra omtalas, föm finnas i Norrige, IX, 195. Cobolt,, tom gifver en fkönbi å fårg, funnen: Helt ngn I, 246. En annan fynnerlig farg = - Cobolt -betkrifv N oc od Herr Affelh > år en Tea | Cement , fe kitt. 3 NNE 0 Er at och des c Kömj er utforfkas genom AVE Nn NI rö. e Cobolt guli egenfkaper, XV, 45. 55. GR Brandt har aldraförft uptäkt , På isepolt half-metall, XIII, 273. Coraller, Om icke de åro Polype-bon? VII, 209. "Co- — rallsvåxt funnen på Tenerifa, XI, 78. Rön om deras ge- neration, deras invånare, polyperna, och i fynnerhet | ngvåne flags Coraller , Miliepora och Madrepora, Cabens örddlblande: det Nar 2 gifvit anledning til krokuga liniers upfinnand C3 FAR Cycloider , deras nytta i Uplikare KS H, 7... Der. ras generation, II, 122. XI, 37 $e Mathematik. TD. ; Dags-liufet nedre i grufvor år flarkare, då det är mulit uppe i dagen ; hvarföre? II. 112 Diglar , fom uthårda den håftigalte hetta, XIII, öv. Jpfer- diglar, hvarföre de ej kunna nyttjas til Salinitka ut MOE, XV. "209. Dikens båd ADiehet i Åkrar, til Höskonbyfande af ogrås — och Landt hafra, XI, 319. RYGr lineal med tillämpadt afvågnings inftrument Ava ' 159 SE i gemen, famt des fördelningar , nyttan af Djurens kännedom, famt den vetenfkapens öden, XII, Blsvi Hä IG Djur , Foglar , fifkar , fafecter. Djär, yrfotade , några anmärkningar om dem, I, 424. Deras fördelningar, XII, 84. Om Renarna och deras å — fjukdomar, I, 121. Mårkv ärdig befkrifning på Fjällmöf- fen, eller de djur, fomaf gemene man föregifvas nedkom- ma utur fkyarna,l, 326. Tankar om orfaken til famma djurs flyttningar, och huru man deraf kan fe för ut, huru nåftkommande vinter fkal blifva, X, 14. Et Americanifkt Djur af Björn - flågtet, noga befkrifvit, VII, 227... Manis, et Chitiefifet djur, vål beftkrifvit, X, 265. Epgyptifka Berg -rottan , 'befkr. XI, 123. Uttrar, lack de kunna fångas lefvande och inråttas, at D 4 upta- I «I AG Y | RR oe «+ deg 6 4 7” 2 > i OK uptaga och hembåra fifk til fin Herre, jämte några -mårkningar om detta djurets lefvads-fått, XII, R En Markatta befkrifves, och tillika meddela: : tiga I > anmärkningar om hela Ape-flågtet i gemen, XV, 210. fe Bofkap. Diar-fazg , des befkaffenhet i Lands-orterna bör betkrifvas, HL, 13. fe raf-faxar. rn Dricka at confervera för furnad, i det kårilen inpackas i fand-lårar, I, 360. Dricka brygdt på tkåfve-blandat "korn, gör den fom dricker, på en ftund nåftan gaten Å. & 0 NEN k öd ES ES i RR N 2 - NN SFS å » : : oe och blind, II, 186. huru dricka kan tappas utur kål- laren, utan at man behöfver gå derin, IV, 169. dric- Kautdunftar fnarare ån vatten, VIT, 168. Tunne-fvikor, " dom tilfluta fig felfva få fnart drickat år tappat, II, 77. - fe källare; Bryggniwg. RN Sf Drif-bänkar , fom undfåa fin vårma af ängor, 1, 25. fom långe hälla vårma, ll, 116, ER f NA od för utlåndfka: våxter, huru de böra tempereras EN TR | ET | | ; Drifning , fått at fkeda, Xl, 246. Dämte; fom kunde fuvga,' Vi, ata vi Fram Duaunfter ; deras opftigande 1 luft-toma rum , genom förfök bevilte, 1, 258 Rön, hvarigenom ätfkilliga Naturens "Jagar, angående vattens och andra flytande materiers ut- dunftning frambringas, VI, 1, 145. Om Ifens ut- dunftning , Vill, 214. Om Dunfters befkaffenhet och ' orfaken tit deras upftigande, VIN, 251. Hiltorien om de förfök och meningar, fom iåldre och nyare tider fram- SR aftgående flytande ämnens utdunftning och orfa- en dertil, IX, 1. Dunfternas otroliga fpenflighet omta- .orlasy Villyi2sTv 2000 -1e dngör, ye MS Där, långder kunna dermed måtas, då en vet ljudets Halvignet , I, 42. VV, i1g2. fe Ljud! RAG Déde, nyttan af årliga förtekniogar på deras antal, ål- der och fjukdomar, XV, 246, dl Ebb och Flod, des phenomena, fådane fom de blifvit ob- ferverade, uprepas, XIV, 161. de åldre naturkunni- gas meningar om des orfaker, XIV, 245. Newtons grondeliga förklaring derpå, XV ,,81. Ebb och w 25 rn KR 7 = FM Yy ni AA 'E 2 WG: 4 4 , . ; I . 4 K "q NE N | Re bl 0 FR rorf k de n ryktbara Mael- an på Norfka kuftet SAR hvil ket tydeligen bevifes, Xl, 175. Obfervationer p > Ebb och flod vid Nord-Cap, (XIV LIG. af Måffe-våla och Svucku fjäll, at tro, det Ebb flod i fordom tid gått dfver Fiållryggen, och förorfa- kat der grufveliga omftörtningar, IV, 81, 179. Ela, fått at måta des hettas grader, 1, $1, fe Thermo- I mer. Fattar ej låtteligen i trå, fom infupit tilråcke- ligen af något fal fixum, !, 155, 163, AVI av kan €J brinna enn luft, ll, 98. XV, 2. befordrar våder- - vale. » 99. Öm olla hittils bekante medel at bruka til nike vid gids-vädor.. SV: des Ane falter, fom borde göras I Stockholm och andra Jäde, til eldsvådors förekommande och dåmpande, XV, Moäricltet, Hiftorien, om de förnåmfta lagar och he nomera, fom hos denna kraften ,» til år 1745 varit uptåckte , och af hvilka? vill, 161, Nya rön deruti, k fam gifva anledning til, em ny lag, Vil, 138. En > befynnerlig håndelfe, fom fi ig dermed tildragit, XV, 156. Elettricitetens verkan på månnitkans kropp, at bo- octa åtfkilliga fjukdomar och Kråmpor, förfökt, XI, TO, (30f PLV 37: IVA IST: 25 Elementer , -hvad dermed förftås, 1, 411. Deras ver- kan och nyttiga tillämpning til mechaniika verk, utftakad genom förfök , PRE TORneR utråkningar , 1, 44. 1eeld, vatten , luft. - Ellipfen , et ny egenfkap hos denna Curva, vill, 49. Erygiurm , en Ört, bebagelig at åta fåfom Sparis, hälfo- | (Ra8 emot (körbiugg och ftenpaffion, våxer på Öland, 2 SR Fillande Hävpars rötelfe , 1, 46. lll, 169. KV. 34. R > problera derom, VU, 73. Fallande fot , förorfakas ofta deraf, at utflag på fpåda barns hufvud drifves in i blodet , genom hufvudets > tvåttning i kalt vatten, Ul, 279. fyren råtta fkapnad, 1V, 3 33,4 ; D $ > ER Bo Rigipeér. és Fett åf allahahda flag brukas i America at nöyka | or- 1 mars: bete, SAAV YTg2 0 L Fettma uptagen utur fjö-botten på et flålle i 4 Xl inland, ; förfök om des natur och nytta, IV, 1, Rn Fifkar , Anmärkningar hörande til deras kånnedom , Xx, 84. Chinefifka Gull-och filfver- fifken befkr. 1, 403. Fem-fingers filken,1,457. Täng-laken, 1X,37.Laxen nd des varieteter, natur, parning och aflelfe, V1, 3 XI, OS. 171, 268. Xl, 134. Trömming , til Kesvärta natur och gång noga befktefven, IX, 107. Simpan vår- per ågg i fand-gr nn och ligger på dem, fåfom en /topel, 1X4 115. ”Bevis, at fomlige ålar föda lefvande ungar, XI, 194. Om Gåddans Iek, XIV, 74. Sik; nr Hdes Arter, Care gång och alftring, XIV, 195. "Sköt. fpiggen , XIV, Fi sfk milter fin kärra sfmab, om han vål (köljes lefvan=. de i falt vatten, X1V, 242. j Fi Referat Oftron-fifket " Ängeland, IV, 164. J Bohus-- Låbn, V, 129. ftrömmings- fifket i Norrbotten, 1 107: Orfaker til fifkets minfkning i Norrige, IX) 185. Om Kör-fogelens tienft vid villa. fifkerier, famt huru fifke-hus måga inråttas X, 190. Om fifk kan med en under vattnet brinnande lyckta inlockasi nå- gon fifke-bragd, XI, 68. Utförlig beråttelfeom Lax- fifket i de Norrlånika älfvarna, XII, 171, 260, Xl, 117, 93. Uttrar kunna tåmjas och inråttas til fitke- jaget, Xl, 139. Sik-fitket i Wefter-Norrland, XIV, 200. fköt- Tpiggs-fifket, XIV, 263. Fifke- katfors båfta flållning , XIV, 273. Note- -drågt, et fkadeligt filke, emedan det medtager den fmå och omogna fifken, XIV, 273. 278. Et nytt och lika fkadeligt fått at fånga fmå fifk vid frrånderna i waflen, XV, 131. fe arn. Fjällen; våra nordifka, låra i forna tider hafva varit aft vervåste med (kog, TG 77. På dem borde nu plan= teras några nyttiga Trån och växter, fom fi elfmante våxa på andra utlånika rått få kalla fiåll: e. g. röd Granen, Lårke-trådet, Siberifka Cedern , m, m. XV 182. Norra moflevåla Fiall i Öfterdalarna berktiftesk ; Ul 81. Svucku-fjåll fammaledes, IV, 179. Janled ning a eh EG, ; Md an SAVE | ka c ER FR pe — bing af de grufv fd omftörtningaår , och förftöringar, fom deffe tvånne filtnåmde Fjäll fynas hafva undergått, — år troligt, at vattnen i fordorn tid ftått få högt, at Ebb och Flod förorfakat deffa omftörtningar. Elott-broar Öfver ftråmar, på parabolifka fpånnbogar , be” — fkrifvas, IV, 13. Flott-holmar, fom viffa tider flyta upp och åter fjunka under vattnet, Xl, 76. Flyg-fasd, fåftes mb fand-hafras plantering, II, 186. Flas-gräfers nytta til gödfel och för fvin, IX, 190. åf- ven at föda annan Bofkap , VIII, 78. 4 Fläckår , blå på grön fårg , kunna uttagas ur klåden och fidentyger , med klarnad ftark lut af Biörk-afka,; men -— ånnu båttre med Potatka eller fal tartari, VIII, 77. Foglar; hiftorien om Foglarnas kånnedom eller Ornitho- logien, famt om deras fördelningar och allmånna egen- fkaper, XII, 161. Beftkrifn. på Picus pedibus Trida- étylis, I, 222. fnö-fparfven , med vackra Anmårknin- gar, angående foglarnas råttafte fkilje-mårken , I, 368. Göken låter fådesaårlan utklåcka fina ågg, blir aldrig hök , II, 70. Rakel-hanar, et flags ikogsfogel, fom fråm- >. alftras af Orr- hannarnas parning med Kåder-hönor, > Några kårne-teken på deffa foglar, V, 181. Storm- »'våders fogelen: betkrifves ;, VI; 93. - han bebådår ej florm, X, 70. Tåttingar och gra fparfvar at utöda , VI, 153. Anmäårkn. om nägra fjö-foglar, fom följa flrömmings fkockarna, IX, 117. Flytte-fogtar, af - deras tidigare flyttning, ån vanligt, kan man flutå til tidi- are vär eller höft, och tvårt om, X, 20, 159. IKör- ogelen,; des tjänft vid fifkerier, X, 190. fommar-gu- "Hngen', en Ampelis; befkt. XI, 127. Frinvillåj en Jndiantk fparf, XI, e78. Orrarnas föda, och huru vi- da de med någon fördel kunna göras hemtarnde, åt bru- kafäfom höns, XI, 137: Egyptifka Berg-falken, Xl, 196. Labben, en fjöfogel, roliga anm. om honom, OKT VS OR RE Folkets myckenhet år et lands ftyrka och et hielpe - medel « til des hushällnings upkomft, 1, 342. Xl, 264. XV ,161. &' uträkning på invånarens antal i Sverige, 1 V, 227. V,62. > Folkmyckenheten af alla ålldrar i Perno focken i Finland, I, ft 60 Bagifere a | | EN oh XI, 265. Huru folkmångden kan bequåmliga utrönas genom förtekningar på födda och döda, XV, 162. å41... Foflter ; fom en huftru hytte i fit Hf 13 år, beråttelfe om orfaken der til, huru hennes tilftånd varit på den tiden, och huru hon blef hulpen, V, 102. 183. Atfkilliga dylika exempel anföras utur andra Au&orer, V, 103. 186. Et annat, fom en qvinna ment fig hafva burit i tu . år, och huru hon vardt hulpen, Vill, 70. om en Hinna på fofters och nyfödda barns ögotf, fom nyligen blifvit uptåckt, hvilken af fig fielf går bårt; Anmårkningar om Förfynens fkickelfe dervid, IX, 202. der , den fvenfkas förhållande emot de utlånfka, I, 216. 1e matt. | i Friction, huru den bör tagas i akt vid Mechanifka verk , I, 155. Theorem, angående rörelfer utföre flupan- e planer, i anfeende til frigtion, med tilåmpning til flup-rånnor för hvattuhiul, IV, 125. Froft, huru fåden deraf tager fkada i de norra orterna, III, 264. XI, 46. Förlök at på något lått förekomma des fkadeliga verkan, genom fköogens undanrymande nårmaft omkring gårdet, på det vådret må fritt få fpela TAN och de kalla dimbor ej ftanna öfver åkeren, 15:68. | SA ; Cr Fråken-gråfet , god föda för fvin, men bör gifvas med förfligtighet åt annan Bofkap, III, 124. i Fura-trad , huru deras ålder kan utrönas af faf-ringarnas antal, i hvad jord-mon de hinna til ftörfta ålder och du- gelighet, i hvad älder de åro mogne til mafter och ftor- vårks trån, famt huru gamle de funnitsi Finland, VII, > 107. Furu har conferverat fig för röta i 1600, är, un- der vattnet; nyttig anledning der af tagen til tråverkes - conferverande, V 11, 290. Furu-rötter fundne i fjällen ; , der nu för tiden inga fådana trån våxa, IX, 77. fe Zall. Fyrfotor , fördrifvas ur fifke-dammar med falt, VIL 216. Får , kunna i nödfall framfödas med håft-gådfel, med li- tet påftrödt midl, och må bättre deraf, ån af granris, Il,214. De åta gerna T'obaks-och folblomme ftjelkar > XI, 71. En får-fjuka , förorfakad af mafkarihornen; VIII, 15:e. Stötte kråftetkal åro nyttige at gifva fåren at förekomma och bota vattufot, XT L 158. Det råtta Gothlåndika deg | gråfet — Regifter. re tåfet, II, 184. De Spanfka fåren trifvas båttre hår i Riket, ån något annat fårflag, IV, 270. fe Bofkap, grås. Faåderneslamdet, des kånning mycket angelågen; frågor och anledningar til hvad Academien, äitundar at blifva "underråttad om, ifrån Lands-orterna, II, 1. Fånkols frön , mogna fållan förfta fommaren, utan böra be gg til mognad på famma fått fom käl och rofve-frön, dra REN | Börirarea rörande rön och anmärkningar ; Förtekning 'på fårge-grås, fom brukas på Gotland och Öland; och "underråtteife huru de brukas: ibland dem Vadra, Madra, -"Brunfkår ; Ängfkår, Vau, Angeblad, Mjölonris, Weide, Sten-moflar etc. 11,20, förtekhing på några andrain- - ;hemtka-fårge-grås , och huru de brukas, fåtom til röd fårg, Gallium, moffar, Albark; til blå, Vaccinium eller "blå-bår; til fvart, al; til grön, Senecio, brakved, å- kerhven ; til gul, jämna, Johannis blomfter, T' hali&rum, "Berberis etc. VI, 243. Hund-loka, Cherophyllum, til "gul fårg, VIII, 78. Angående Fårg-cobolt, II, 245. | VIL 119. Sventk krapp eller Madra, til åkta röd fårg, "huru och hvareft den borde planteras, VIT, 281. 'Sibe- .rifk Veide, VIII, 58. Vackra anmärkningar om Bre- Yilie-fårgen , purpura mineralis, Cochenill-fårgen, Ul- - tramarine, Skarlakans, Safflor eller Saffrans, fårgor af krapp, Madra, rödbetor, Sten-moflar , m. im. XI 6r. Några fårgande Jord-arter, XI, 19. At fårga Caftor- fvart kläde och andra Yllne-varor, med Mjölonris , KIV, 123. Betkrifning på en Violett fårg af Sten-mof- oa, XV, 69. Om Fårgornas Generation, fe Optik och Strälar. | Calileas , des ftora förtjänfter omtalas, IV, 125. VIL, FÖ AE OR Ok AIV, 247. Talmeja , fe Zink. URNA Garfvare-bark, gifver god vårma i drif-bånkar, II; 115. Gemma, med okånda Chara&erer X, 159. . Geographie; Gruhdar fig hel och hällen på Aftronomie, iedes upkomtt och tilvåxt til nårvarande tid, X, 1.- hit hörer alt hvad om Jordens ftortek och fkapnad år add Te fkrif- fö NEN fkrifvit. Se Aflrosomie. ILongituden af K Welter om Upfala Öbletvåtorl Meridillt II, 167. Lon- FE af Ön Bourbon uti Indifka hafvet, III, 241. m de föråndringar Svenika Geographien fynes hafva undergätt genom vattnens förminfkning , få i Öfterfjön Öfter om Upfala Meridian, IV, 153. Götheborgs Geo- Aik belågenhet, teftåmd genom Aftronomifka Ob- ervationer, IX, 296. Atfkilliga orters Pol-högder,« yr C OST EN MEET DE RE AN SER RGE - ; | Hd 1 4 2 TAS SA på 5 ENE 3 Yu i HN - fom Welterhafver, IV, 33. :Longituden af Torne ttad. Y i | & Ltd H -” emellan Torne och Wardhus, X, 95. Pol-högder obferverade på åtfkilliga ftrållen, längs vid Weftra ftran- den af botnifka viken, XI, 151. Pol-högder på åtikil= liga ftålten inom Pol-cirkelen, XI, 218. - Beråttelfe om de Wefter Norrlåndfka ålfvarnas urfprung, tilvåxt, gång och Öfriga omftåndigheter, XIL, 11. Nägra öddars , holmars och grunds belågenuhet uti Nylåndika fkåren, XII, 292. Befkritning med fituations Charta på några dar omkring Malftrömen på Nörika kuften, famt deras belågenhet til fafia landet, XI, 171; Geographi- fka långden af några orter inom Pol-cirkelen, XIII, 228. Abo flads Geographifka belågenhet, få til longi- tud fom latitud, uttagen geuom obfervationer, XIV, 266. Hernofands ftåds belågenhet likaledes, AV, JO. Longituden af Caput Bone fpei bevifes vara allenaft 1& "minut i tid Öfter om Stockholms Obfervatorii Meridian lj. ger ER ONA ENN SÄNT Geograpbifkt Inftrument, et nytt och vid många tilfållen, å 1 fynnerhet på refor, at bruka til Pol-högders tagan- de, och andra få horizontala fom verticala vinklar, AR | Geographifka måtningar öfver Landsorterna, deras flora nytta, och prof af den nu i Finland arbetande Geogra- phifka Commiffionens förehafvande och utråttning, XI, . AST Geometrie; "Theorem, at hvar och en uti en cirkel in= få LÅ fkrefven råt-linifk figur har ;den ftörfta area, fom kan inneflutas inom famma fidor, II, 236. Påminnelfer och tillåguing til famma Theorem, III,;.141. Con- - flruction af et Quadrilaterum, hvars fidor åro gifne, fådant at der omkring kan updragas en cirkel, IV, 2 3 Pro- NN BOREN EN Ian ar sU pA DD RANN Se RR 4 Ät TEN DE É OTIOTEU UV I nd j X Ne bo Cleffur af Gull-fårg och andra fköna huru 'den-tilnedes ; VILL, 68. oo. Grader ; Tabeller på alla både latituds as — Regif er. RER "latituds grader på Sjö-Cartor, IX, 312. fe Navigation. Tr 4 gar på Jördens forlek , H, 202, fe Afir. X Våkande i 3 Rå Gran; huru och på hvad tid des från böra farnlas och plan«= teras, IX, 264. huru mänga flag af granen hos ofs ”våxa, och til hvad verke eller arbete hvart flag år duge- ligt, I, 345. Den rödagranen, et mycket nyttigt tråd, fom våxer vildt på de utlåndika fjällen, borde plante- ras på vära, XV, 184. Gran-men ej tall-ka da böra uwyttjas til hartz-kokning , och huru famma kåda famlas, XV, "96. Gran-ris kan i nödfall tjäna til Bofkaps-foder, I: 461. I norra America brygges godt dricka på granris, XII, 190. Fn Gravitas JSpecifica af åtfkilliga materier, i fynnerhet mine- "ralier, anföres, V, 28.: kunfkapen om Metallernas grav. fpec. år nyttig at pröfva deras finhet, V, 219, > G sr Spaninåls fpecifica tyngd emot vattnet och kårnans emtot skalet anföras ungefårligen, men behåfde nårmare utrö- "MaRa SVIN sl ARDe | Rd Groda Syren ne in uti et hårdt ftenbårg på Goth- land, 11, 245, GR KORR Grafvor öch grofve-brytning; Utförlig beråttelfe och be- ”fkrifning om ften-kols grufvorna i Angland, deras be- lägenhet, ftrykning, affkårningar, bearbetning, och alt hvad fom hörer til kunfkapen der om, I, 99. 224, 4 315. 379. 450. I fynnerhet om ftenkols bären, fom "tjånar at upföka ften-kol och andra mineralier, I, 224. atfkilliga anmärkningar om Nybro ftråck-ftens grufva på Gothland, II, 251. Valk-lergrufvornas befkaffen- het i Angland, II, 10. Handöls Telg-ftens brott i -"Jemtland. IH, 199. Qvekne Koppars-grufvor i Nor« 'rige, några anm. der om, i fynnerhet om des förgifti- ga ångor, fom hindra arbetet, IV, 129. Reglor, angåen- de Malm-ftrek, grufvors brytning och underbyggnad, VI; 29. Anmärköingar om Gull-gångarna vid Adel- fors Gull-grafvor i Smålen, VI, 117. Problem, at nedflå et fchacht ien grufva til en fådan ort, hvar ifrån man fedan kan komma kärtafte vågen til tre andra rum = neder i berget, VI, 149. Gips-ftens brottens belågen- het vid Mont-rnartre i Fräånkrike, VI, 279. Sätt at "finna ftenkols flötfers hufvud-frykande och Hr 4 (NAN äns NL NGN NINE senth, HAN SÅ ' fel MA | NA F NI SA v R é -. Lä er ARN j : . BRUFPRLEN d T Ar Vv be 5 adl . å Kr dh | VIII, 149. Rön om Qvarts gångarnai Ädelfors Gull« MEvOr FÖ huru de kunna UDI , då de. af klyfter ' j blifva afikurne, tillika med reglör i gemen , huru afikur- nå gångar kunna äter upfökas, XII, 42, 45. Prof af —"Geometriens tillämpning ti! grufve-byggnader, XI. Ge. " Underfökning om rätta och fördelaktigafte flållningen af Schacht-flånger uti grufvor, XI, 91. Sc Malmer, MM weralier, Bårg, Vader-våxling , Angor. ER Griåbårgs kånning, nödig för Malmr-letare, I, 198... Grds-flag ; Fråken-gråfets nytta at föda fvin, och huru — det famlas , II, 124. Några nyttiga grås-arter, fom våxa på Gotland) i fynnerhet det: förtråtteliga Får-grå- fet, Poa, Il, 184. Befkrifning på Gotlåndika Såältingsi gråfet,hvarat Bofkap få öfvermättan vål trifves, IL 146. Om $S venfka hå-fröct, des fåning, fkötfel och nytta, hvar- vid Ock upråknas nägra tilförene bekanta ' hö-frön.; få- « fomaf Saint foin, Lucerne, tre flågs klöfver; m. m. , hvilka fåfom utlåndfke ; gå fnart ut och ej åro få för- delaktige, fom detta Sventikaj Il, 191: ,Beråttelt Om ; Hede-gråfet. och des nytta; V. 170. Atikilliga grås- flag, fom våxa på båttresoch fåmre ångar, VI; 206. » Några goda. grås-flag, fåfom hafre-gråfet, Feftuca pe- rennis , hvete-grålet, ång-fvingel, pip-hven, Melica Siberica, im. m. VIII, 60: Tåt-gråfet, kvarmed Norr- Jånningarna tillaga: tin fil-mjölk, XX, 11. : Se Arg. rter, je : Ve | Gräshoppor , flufvas ån i dag och åtas af Öfterlånningar, LL TOG Nä Grönften, fom på fomliga ftållen brukas til järn fmåltningår YA ".gÖr ej godt järn, XV, 292. 'Gull, det vanliga, bevifes kunna uplöfas i fked-vatten, » IX, 45. På huru många lått det fkedas eller renfas i- från andra Metailer ; fom åro dermed blandade ,;' beråt- tas omflåndeligen , med vackra anmärkningar, XIII, sa4t, AIV, sö Ettnytefårtat fkeda gull, hvars fördelaktig- het för de vanliga utråknas, XII, 128: huru Gulis ” fmidighet minfkas och återftålles 5 XIV, 10. "des för- > hållande i köks-falts fyror, genom många rön; XIV, 803. omrdes uplöfningi Sa Regis, då det år blandadt sekler Ya | i med SCR å ” Regifter. med andra metaller och halfva metaller, XV, 60; Småa RA MÅ anor lg hd LC j i i SR låndfka gull-grufvan , fe Grafvor. RES RN Gall, det hvita, etjeft af Spaniorerna kalladt Platina del Pinto, en nyligen i America upfunnen ådel och gull mått liknande metall; åtfikillige anftålde prof at utröna des nättr och efenfkaper , ALI FO, ET SE - Gaårdes-gårdar, lefvande, planteras af Pil; fåttet och nyttan, I, 332. Gårdes-gärdar fatte ned uti och långs efter di- ken vid åkrarna, förekomma at ej fnöÖ- drifvor få fka- « da fåden om vären , XI, 318. ÖV Ner to Vl Gäåft , på hvad fått han anfenligen kan förökas, VIII, 310, fått at långe confervera honom, XIV, 157. 0 000 Gödfel på åker och ång, frågor derom, 1, 92. des be-" fparning genom fånings-machinen, I, 469. Desförök- ning genom allehanda rafk , utlutad afka, tång, m. m. II, 141, 208. om nöÖdvåndigheten af gåödfelens famlan- de i Ståderna, III, 250. :GÖdfel-högar böra vara tåkte för fol-hettan, VII, 153. fått at öka gödfel genom til- kopa förd torf, tufvor, odugelig halm, fkåmdt hö, myr- Jord och andra dylika åmnen, fom få ligga under et > fkjul at brinna tilhopa, IX, 145. Samma fått brukas afven i Norrige, IX, 201.” Hafs-tång, når den förft fått » brinna, blir fkön gödfel, IX, 190. Om råtta tiden til gödfelens utförande, VIII, 308.1X,26. gödfel,; fom ej år. vål. brunnen, gör föga gagn på åkrarna, XV, 114. fe åker, äng. | Hafra, det fådets nytta, til ångars förbåttring, III, 32. den vilda eller få kallade Landt-hafran , hvartilden kan nyttjas, och huru den kan utrotas utur äkrarna, X, 187. XI, 310. Den Angelfka eller hvita hafrans förmoner för jen Svenfka, famt rön om des cultur, XI, 233. e åker. ua ; Ip Hafvets affall för viffa år, fått at utröna det, VIII, 142. — Anmårkningar om vattnets förminfkande, fåi Öfter- fTHjön fom Weftterhafvet, IV, 33 fkål mot och med den fatfen , VIII, 142. IX, 76 151. X,73,159. XII, > 219... Når hafvet fliger,; faller Barometern vid Wåftra kufterna af Öfterfjön, VIII, 144. hafs-vattnets lyfande +mörkret, XI, 183. XIV, 86. Hagel NG / HN : ÅRA NINE y jur Möre yu , RäpeR 0 & Hagel af ovanlig ftorlek , V, 245. Se Metéorol. Flera Sue beelivas VIL dö igha tankar om des betkaffenhet, få framt han Handel , mogt ink fkal vara nyttig för det allmånna, I, 335. Se Ståder. -Harars och kaniners hår böra ej bärtkaftas, utan fåljas til SR EE LA en fogde nnirvn Sä | Hartz, om des tilverkning kårteligen; II, 21 är dn mycket utföflig,underråttelle; KV; 94. = 0000 syre vr el nytta emot fikör-bjugg Å lung-fot etc. iv, SKON OR REA RE ed LO TOS RAT Da EN EU DAT Hjort-bora . Atekt fkal | göra fafniha nytta at utdraga gift” ur får efter rafände djurs och örmars bett; fom den få i källade Ortm-ftenen ; XV; 79: | ul Hjul-fmörja af nåfversolja; IT, 213. Hjärtat ; rötl om des tetelighet) XIV, 111: Hiftoria Nataralis; des Oden ifrån åldre til nårvarande ti- der ;, hvarjärnte bevifes nådvåndigheten af fyftematifk - ordning uti den Vetenfkapen; XI; 161. Des fördelnia=. gar i tre Naturens Riken; thed deras grånfor och tkilje- mårken, XL i69. des nytta och oumgånglighet både uti allmän och enfkud hushållning grundeligen å daga lagd och rtied exempel flyrkt; I; 411. Prof deraf anföres på — många andra hållen, fe Sten-Växt-och Diar-riket.. Hozanwgs"dagg; frågor der off, hvar på Academien begås rar på rön grundade fvar; Il; 80. rön öm des fkadell- rgörskerkampa höfnla; VÅjpå30 og Ina, gr fä gg Å Hummelgårds fkötfet, vackrå rön och anmärkningar deröm « famt underråttelfe, Huru der med förfares i Brunswig, 1, 168; Några nya förfök, V; 99. VI; 236. Nytt och med fördel pröfvadt fått at anlägga hutorhel-går — dar; med gräfltenar i kuporna, omkring hvilka rötterna wc HRRRÄR AS dKV 4 2 a Iver Hurmnmelstagors nytta och tilredning til gfofya våfnåders FB 6 Nl RE SEA Humvaer-fitket.i Norrigey IX; 193. harikafilefvaåroch RR RA ID, är SA ig da sar le SR NT Haås-carers nytta; I; 267: Ockfäflighety VIII, 181: Se Mediösné; Chitaigies 207 Hva TA E a — Hålfs wo — Regifter. Husbyggnad , Se Trä-hus, Tak; "Teg ef si viltvård Husbålleiig pathetifkt. klagomål. vad Eka OR ; ningens åtta tilfländ, I, 185, 309. Hushålls vetenfka- pens angelågenhet at låras i Scholorna , Hog VD upkomlit grundar fig förnåmligaft på F ådernes landets | kånnedom til des belågenhet; naturliga förmåner, älfter, - famt tilgång på nyttiga amnen utur alla Nåturens riken, - hvilken kånnedom K. Vet. Academien förnåmligaft fatt fig före at befordra; I, 411. IH, rd 29. XI, a 179: Se Handel, Landtibruk., Hift...N | sd Hvalf, anmärkningar der om, - ÖR ir 235- IV, 33200 Hvete , förfök at förekomma kol-ax på hvet-akrarna, Il; "+ 236. be Såd, fpanmal, åkerbruk. Hvit-ax på korn och Råg, förorfakas til ftörre delen af infe&er, XI, 179. XI, 62. Sannolik FORE. til deras förekommande på Råg-Sådet , AI, 64. Si Hyttor, Se Småltvårk. SA Häf-tya 'g , de ånklaupråknas, med fmå anmärkningar, VIL 218. Se Mechanik, Hälfo-brun få god fom Spa och Ebfom föregifves vära fun- nen i Wåfterbotten, I, 247. Härdning på ågg- -fmide I, 314, fe fel. | Härdar i | hammarfinedjor , huru de böra ftållas oök Hål a teras, III, 136. runde och ovalé åro de bälta, VI; ro; Te fmide. Hiffier til Sådens förkläde, grundade på ftenar, IV, 57. | Te Rior. Hlaflar födas i nödfall med gran- ris, I, 461. Antimonium ”erudum och oluttrad faltpetter tilredde och! på förefkrif- '» vit fått ingifne, bota och förekomma qvick-drag , qvarke och andra håft-fjukdomar, famt bidraga, at hälla håftar vid godt hull med mindre foder; 11, 257. håftars fke-. nande för vagnar at förekomma, V I , 225. påfund ättrå- da med håftar utan buk-ok, IX, 141. håftar födas båt- tre och fparfammare med fårfkildt bakadt och hår befkrif- vit bröd, -ån med hafra, XIV, 287. fåkert medel at förekomma fpait, Öfverben, Flusgalla och ”Lejften på håftar , X Meg | Hift-åynga , fårfk och litet preparerad, år god nåring för Svin, VIII, 237. åfven för kor, IX, 192. Hö Hö-frö, det råtta"Sventka, Ill, 194. fe grås, > 0 Hörs böra ej i fångas i tåpta och qvalmiga rum, Xl, IRL är 1MIE oda Riv | 4 a Si + 3 Ko vu Yran | FR ; Ra Fackafkapuk , fe Mjölomeris. 500000 SR Jagt, der til år nödigt at kånna djurens art och lynne, I, Yr 25. 2 (ER om i , RE & /S oe Klar, fördrifvas utur fifke-dammar med Salt, VIL, 216. dogerfara, Svenik, en rot fom våxer i Finland och gör . flamma gagn, Vill, 238. UA Er In/ecter, fom belkrifvas , eller med några mårkvårdiga . omftåndigheter nåmnas. . Brömfar, föm lågga fina ågg uti Renars och annan Bofkaps här och fkin, at der utklåc- ockas, hvilka plåga djuret och fkåmma huden, 1, 121. Små fvarta Infetgter, fom fitta under barken på gamla 4 trån, och hoppa med ftjerten, I,271.: Små grå Infetter, fom »-viftasunder-barken i fållfkap med de förra, och åro af . famma flag med dem, I, 276. .Små fvarta fom fit- ta tufendetals tilhopa på vattnet, och hoppa fäfom de förra, I, 279. Grå Infe&er fom fitta tilhopa med «+ dé nåft föregående fvarta på vattnet, och åro något för- 1 fe, I,,284.." Fogel-lufen eller et flags flott, kallad Aca- vas aviamm , pedibus tertis paris mole monfirofis , af för- , . underlig fkapnad, I, 351. En fluga kallad Ichneamon ater anteznisramofis, fom lågger fina ågg på Fjäril mafkar vat af-dem utklåckas , I, 464. "'Ommyrorna, deras na- otur, kön och hushällning, en mårkvårdig afhandling, II, 37. Et Infe&, fom letver mått på alla Örter och trån, > utiethvitt fkum , af Cicade-fNlågtet, II; 221. Grås-ma- -dkens befkrifning och-förvandlingar, med nyttiga An- . - mårkningar , II, 40, 46. Et tilförene ej af någon Auctor beikrifvit Inie&t, kallad Podara fufca globofanitin > da, Aniernis longsis etc. fom håller til på afhuggna Vatten- + fura trå-bitar och på marken liggande qviftar, IV, 296. Et infect.af nytt flågte kalladt Phyfapas, fom har fit tilhåll på ene-bufkar , V, 1... Vågg-lösf, förfök at dö- ' da och fördrifva dem ifrån hus oh meubler, VI, 18, 179. V, 285. IX, 195. Om filkes - mafkarna, deras förvandlingar, krämpor, ans, m. m. VII, 383, 257. &. oo BOR Magafiner , deras betkr her cr Om de mafkar;' fom förtåra famt 4 fMkåmma spanmålen i 1 | ifning pra anledning VIL av - drifva dem med fvafvel-rök på viffa tider, 47 Lys-eller Lykte-mafken ifrån China, VIL, Fr KCR n lållfam Phryganea, funnen i Moldavien, VIII, 176. Små djur fom lefva i vatthet, hvilk öda ke era fl tflågte nåftan fålom Polyperne, genom ut kott, I) 209 Ry. Anmårkningar om /' krabbor, 1Xy 1930 Vädsst an på en Svånfk och en Chinefi fk Fjäril, med nya AÅn- ”mårkningar om Fjäritar i gemen , deras vingar, Mou- så flaeher, dubbla fnytey ande-hål,' "Lunge-öpnin a lcd m.m. 1X, 208, gen KA | n; A,7s. LÖ a fre dre: oh genom ks ge döde framkommit sour en månnika, XI, 46, $2. Hvit-ax Matken; fom ef fåöroriakar flårre delen a hvitsaxen på Räg- åkrarna, des |. i [ VÄ ? T pbyto dyfar, 14 hiftori ia och hara - åvåarkan förmodeligen frode atfö- 3 i Vi rekomma , MM Karrborre Fjärilen, Xl, 66. + Om: de Önenländaan råshopporna, fom der tjäna til "Amar fåt månnifkor , at fkada på Barrefkogarna i i Tyfkland, Xl, 156. ”Matk- -> dejonet, et nyligen uptåkt och för des lefnads art mårk- ag vårdigt kräk; befkrifves til alla des förvandlingar, XI, 180, 26 Afp-fjärilen , XIV, 278.” Felingén eller Yr In fegt; fom gört ftor Hjäsgnlafenn fom år til få grufvelig myckenhet i i Nor- Fra Åmerica , och gör få 1tor fkada, KV) 10. SIVEERS er fom plågar ke (öv i TONI XV; ; k, JG 4 G , 4 Na d , A 4 | . d w j öl Sörj 4 gifter, > , den år nå JFerden, om sifon SR fy HAS ip, reder i Jor ord j ingar; en i Norrige, d. 7. Febr. 1745. VI, 238: Eni Å . Geogr, Pånågra fam- st der fammaftådes , med befynnerliga omftåndigheter, blixt och fmållar, fäfom åfke-dunder, faft det var vin- > ter-tid, jämte Anmärkningar och tankar om deras or- on fak och öksanpiken spec Electrigea kraften. XIV, 60. .. Et Jord-kaflt, fom tildragit fig i Wermland, 1X, 238. Artificiela Jordbåfningar med jårn-filfpån, vi&ril-olja + och vatten, 1, 390. ATA REN Nå "Yord-arter tjänlige til fårgerier, Xl, 19, : til Rit-pennor, > Xl, 21. Jord-moner, hura många flag, och huru de + böra våljas. för våxter, J, 8. Jårn-haltiga Jord-aiter, Ford-bår ; befkrifniug på den Ängelfka, 1, 224. Is, huru det går til med is-låggningen i de Norrlåndfka =» ålfvarna, XN, 27. Ifensutdunftning utrönt, VY, 224. > Anmiärkningar om Is-hafvets ftrander , 21, 222. — Is-kållarey de Ryfke, med förbåttring, V1!ly 89, 94. Hvad «> fom bör i akt tagas vid iskållares anlåggning. och bygg- nad, Vil, 206. Is-kållare hvålfd med grofva fmedje- Jc kohl, fom åro låtte , ickelåtteligen ruttna eller taga fyra til fig, VU, 311. fe Källare. 0 ER vc Järn, det Svenikas, befynnerligen Öregrunds Jårnets du- > gelighet fram för alla utlåndfka, til fin-fmide, I, 250. > Klagan öfver förfumelighet i järnets förådling, I, 309. Anmärkningar vid jårnberedningen hår i Sverige, hva- = reft åfven handlas om Osmunds, Tyfka, Valonika och ya Lathunds-fmidet , med: deras ätfkillnad, II, 30. Om > vhammar -fmeds hårdar, ”Tack-jårns fmåltningar och —. Sulu-fmidet, III, 136. Nägot om roft-bruket , Mas- "> ugnar, järnhårdar, VI, 5. Om Tack-jårns blåfningar famt minder- eller Öfverbrukning , hytt-lagare emellan, 1 X3 23, 196. Om formans ftållning til Sulu-fmåltnin- — gar. X, 183. Mårkvårdiga rön, om Jårnets förhäl- lande i blandning med andra ämnen, famt om Kall- och rödbråkt jårns egenfkaper, orfaker och förbåttring, fö 4 i + tan altid lika kallt, X, | Angermanland, d. 12. Mart. 1748. IX, WAT Trenne i Wetter-Norrland , 20 196 INR ” EM är Vf 130 KIL 208. Förfök med cn le Jårn-malms ETT ten 26 Hurn järn uplötes i fpiritu "Salis, XIV k eh KR 0 13909: Uti. Aqua, Regis, KV, 62. Rön om Jar hal: KR SU tiga ftenzoch Jord-arter; XV, 283... Se SMR > "YFarneblecks tak förvaras bas för soft fv TRY fer. | NR Rh Ser OA RR NEG RS : RT ; > Kakel-ognar s Ha flera sögtnårt ; at a MH kåt nå mer lån d 4 ga och-qvarhålla vårman, IL. 7. > t nytt påfand af "vårmande Kakel-ugnar, IL AFA RR eken. Kalk, förlorar af fin kraft; om hån Tigger' långe flåekt, | famt torkas långfamt-i murar, hvaraf blifva ofunde och > foktige tum, IX, 97." "Rön om dés tiatur pch förhäl- lande med andra Kröppar ,; "X,'r33.' Kaik'blandad i ut fådes hvetet, al förekomma Kohl-ay', 14; 237. Kalk- vatten Mtdudfer ftarkare "ån rent vatten, N RUTOR "Kalk prångenier > "pårninnelfer til dera förbättring, fatnt " beråttelfe om Kalkbruken:i Tyfkland, 1; a00:t"Kalk- | — brånningen på Kinnakule, VIlL 55,” Befkrifning öfver .Kalk-upnarna i Ängland: och Frankrikes! IX, 96. - > Kamne-måtseta det Svenska dänörn med. de: urlåndika,. | £ 12470 ” skgfainederi proportion, etmot laddningen i n Skjul-gevår , I, 107. Kaft-wachige, keMSåd. vs Katfor, at; fånga filk.,, deras råttafte ftållning, ANI 48 "Kimrik, huru och hvar af den brånnes, XV, 1 106. Kinna-kalle , aftagen I profil, SNR til des yctrd, och inra or SRLCNIAE, belkrefven, VIIL 5 ; Hirt, ar bruka til ällkedilr fatt til Slufs-byggnader och. ANP under vatten ,; tilredt af ler, afka, fand opch tjära el ler. lin-olja, uti vifs proportion. blandade , ; kan Kokhete. vatten kan e SN djed någon eld bringas at. antaga förre grad af hetta, ån det har då det börjar. koka: der- di shom uttages kok-puncten på Thermometrar, IL 174. TE E< til imide och. brånfle, af moffa. och torf; IH, 215. 245. Kal-mjöl blandadt. i Tjära görs at hon båttre få- fler lig på bräde «och Spåntak, III, 207. Kol- fys ck . ref- xt, au Kållare-hvalf af finedjekol, Vill, ketnlng; Beva Ip den deraf ara cr uparbetes til Mef- d Föverige, Il, 247. parmalmers Kall= & follring och Smål Itnings procefler förbåttrade, IV, 257. Koppar. ulverkningen i i Falun nuv för tiden, jämförd med forna tiders, IV; 258. Koppar-malm fannen, fom fe At Si as förbåttring, Myr Häry vida kalk r tjänlig a rä-koppåar tilvärkningen, i ftållet för Quartz, » 145. Huru Koppar fkedås eller renfas ifrån bland- "fig ar andra Metaller, XIV, 6. Om koppar uplöfes af Salt-fyror , XIV, 308. Uti Aqua Regis, XV; 60, Koppar-rak , pärninnelfe om tvånne fel, fom dervi id” plår ga bevas, T, 157: Korkuird, Cylindrar deraf gjorde och Ba yisk fu itlflans håftåde och bundne under bröftet, kande brukas fåfom förfigtighets medel af dem. fom, nödgas våga fig i fara på fjö eller is, XV, 238. a. orsa, mognar iWefterbotten på dygn, IN huru detta | bår - korn bör fkötas i.de födra örter , Jåres genom förfök , Nl 102. lika til. SIO-korn år et Infeé AR 179: OM himmels-kornets fkötfel och nytta, X, $0 87-01; 200 Se Aker, Såd, Spanmål. Kors-troll, et hats-krak, gör ftor fkada på fifk och Oft- "Ton, IX 194 Krabbor , det fackafte äjur, + proportion c emot deras S fore lek, IX, 1934; RR i ; Nr fd fe Weckamik, so Krapp, den Svenfka, VII, 2817 Se Flegiriir, | , fått at pråtva krut, och jämförelfe ernellan Svehft ; Poch utlåndikt; hyaraf (es, ar Sverige kunde fålja båttre / krut för båttre köp, ån andra folkflag, och at vi der- med kunde drifva en bätande handel, 1, 38. Phyfitka Orfaken til Krutets underbara verkan, "och hvarföre det vid LG aRg verkar i proportion af des mycken- "”FReC, I TON Ör 1, 63. Krut-förfök genom prof- (kott MR rd Ar 15T dergått, fom legat 160 år på Saltfjö-bottnen, IV. 159. ov Krut af artificielt Salt-petter, X, 274. Sått at genom för- SN E 5 fök fs Råå ” I fyntes få RE VI, 96, Anledning til kop- Hvad förändring krut un-. | | 74 Regifer. fök finna råtta krut-laddningen i 1 Mioräkog Krutets | 3 OM In + 4 å t "verkan vid Minors fprångning, X | é nee K gbvar. | Krigs- ftenlepen rörande handlingar ; Bornb-katnit, Ma SÖTA Moörfares råtta (käpnad, I 2 Beers och ör hUgsARar befåftande, IV. fa VA ; ; > våxlings Machiners nytta i Fålt och vid belågringar, befynnerligen i Minor, .V , 258. Problem, at finna han högden af en Traåvers, fom fkal betäcka en til långd i ;ORR låge gifven Fåftnings-linia för fkott i Ricochet ifrån | et gifvit frålle, XV, 45. Se Krut. Krato-bölsfr arbete , en, flags grufve-brytning , ömtälas "I V Kollar Socken i Nerike befkrifves rått vackert, X V,109. j Kalor , orfaken til deras mer och mindre haftighet, famt motltånd i luften, Ul, 62. Gutne järn kulor, fom legat 170, är på. fö-bottnen, huru de befunnits, vd 159. Kumin STU at planteras och fkötas af Landt-hus- hällare, 11, 213. . Utförlig underråttelfe om kumin- hagars andan VA. Kyklingar , höru de utklåckas i ugnar i Egypten, I, 33. "Förtok der med, gjorde hår i Sverigé, IX, 251. Kål, huru han i Norrige conferveras för froft öfver « vinteren, RN Når. han fryfer på marken om höften och det ej liknar fig mera til blidt våder, kan ban, uptagas frulen och låggas i vatten at köld- -fkjuta, hvar af han ej ikåmmes, Ve TÅ, Kadje-figarers nytta, Il, 117. De råtlin ika til brutna Tak, de krok-ninifke til hvalf, Ia 313: Vili, 292. , Deras conftru&tioner, IV, 315, 321 Källare, husu och hvareft de ball anläggas , ul, 234. Om de aro goda. halla lika varmt vie och fommar, X, säd år Is-kållare. Källor, med falt vatten, fundne i Öflgrbotten, Hu, 187. Om kållors usfprung, pH Kanfla hos djuren; , hvaruti den beftår ; och Kvilka delar I månnifkans sfär åro dermed begäfvade, > XIV, .14. Köl af et BARA artyg funnen på landet, långt ifrån Gjön, Ky 158 asks SEA ba po Köla, a Regilfter, Rs Köld, des verkan på trå-ftånger och metaller, "1,36, = 429.' På frukt-trån, 1, 94. ovanligt ftark i Jan. Må- <> nad, år. 1941, Ny 65. Anfigtet förvaras för köld om -svinteren', om" det :fmörjes med” talg, I, 279. "hur i köld "fkadar fåden , och förflag at förekomma fådant, ; Hyra 46. 68. Den ftarkafte köld, fönv varit > obferverad i Upfala, XV: 176. Se Meteorol. > Kölner, de Brabantifke Målt-och tork-hufen befkr.; II, so df20: oKölna och Ria tilfamman , Xl, 148. Ännu en « kölna, fom tillika år inrättad til Ria, :målt-oehtork-hus, J fåker förjelds våda, XIII, 266. Lacca, en flags kåda, fom famlas af myror i Indien, II, vaan JUNI GU I År SANN färsk L sma fkilliga eompofitlaner , VII, le Lacritz , den Spantka, desplantering lyckas, i Sverige, V, Md å KMR I brukel ige i Bohus-Låhn, uti hvilka i ftållet för > Olja brukas lefver at åtfkilliga fikar, på visft fått prepa- rerad; och för vanliga vekar, andre gjorde af,et flags KILTAE. AIG NO battre, ÅN 1897 > ligomol ae Nn Lana Pbilofophica, hvar af den produceras, XV, 208.x Landsrorter ; deras ättkilliga hushallning, förmoner och » brifter, pårings-fatt, feder och ofeder böra kännas ; nyt- — tiga anledningar om alt hvad, fom förtjänar efterfrågas uti Landt-befkrifningar ; II, 1-30. LanudtmåteriCom- miffionens nyttiga göromål i-Finland, med et vackert SGAO ST ROMA på Ferna (orken öl säror TA Landt-fkötfe i gemen , och huru K. Vet. Academjen vil . gifva anledningar til des upodling, I, 85. Landtbrul ” renasantali Sverige, jämförde med Landets vidd, IV- + 227-Landtebrukets hinder af T'egetkifte. XV,112. 230, » af mänga Landtmåns ov iffbet om belittnings rått på hema- net för fig och fina efterkommande, XV: tas. Se Aker » Ang, Skog , Bolkap. — för se Langelmalj0 i Tavaftehus, Låhn, har genom et nytt ut- topp utfkurit och blifvit mindre i på vatten, Hl, 16. Lapparnas vålfard bör vara of$ om hjärtat, I, 131, 134. | | : Lazar 46 — Regifer- uihoehölt en vacker qvantitet gediget Siltver, I; 240. — Atkare eller en faft och allmån Måttftock, efter hvilken alla andra mätt uti etrike böra jufteras ; angelågenheten at den bibehålies oföränderlig , och huru det åndamälet | känt vinnas, 1, 729. « ROD IOMA 4 ber Lim, tvånne flag, fom ej uplöfas i vatten, det ena "eter Lappika , tilredes af fifk-fkinn, det 'andrå af fötmjölks VOR 1 IP BUNSTOEN 290 -5v TANDEN SR FST TONA Lia, förfök vid Lin-frös fåning, Vil, 187. Lin-hand- 01 teringen i Angermanlanid betkrifves, VIH, 97. Det "ISiberifka vildt växande linet, VI, $59.” Sätt at gåra li- enet mjukt, 1X, 157. - Lin-blånor kunna beredas til en art af Bom-ull, VIRMa Ye. RC OT HATE tre Linne > blekerier , fe bleka. (TE RARE EL KD "Ljudet går med jåmn rörelfe genom fria luften 587 Sven- fka alnar på en fectunds tid; och en Svenik mil på 303 sfeeunagr," 11,93, VIP köat bleka br Ljafets Rrälars makalöfa haftighet, i det de fåra 24000 = Syvenfka mil på en fecund' eller: feger-knåpp, V, 140. Fu SR olika brytning generéras fårgorna, XV ,298. Se -Zlibelig ; en art af debna ört brukas af de vilda i Norra "America, at bota Venerifka fjukdomar , DG De Logaritbmer, hiltorien om deras MI or NN Set >> tringar och ftora nytta uti allehanda flags råkningar, XI, "1: "Logarithmer för nekade och imaginaira tal , XII, Left tf rr.) ; 290. é ; "Loge at tröfka fåd, mycket compendieus) XV, 267. Lengitaden til Lands och fjöfs, huru den kan finnas, och » huru ftora premier för den fenares verkftållände blifvit upfatte, I, 439. Se Afiron. Geogn, Navigation. | Laxa= Loxodrom ,' ef flags krok-linia, hvarskåfinedom år oum- gångelig i Styrmans-konften, IX, 312. SER DLufr, några des egenikaper upråknas, I, 451. II, 103. Några flera, i fynnerhet des tyngd och fpenftighet, famt tåthet i ätfkilliga högder och djup öfver och under jord- "brynet; X,83. Jaämrör IV. 113.IIj10.X, 162. Verkan " af luftens uteflutande vid gulls uplöfning i falpeter-fyra, XIV, 9. "Mårkvårdiga rön, om eidfangd luft i gruf- "QÖr, [7 bg: Se Baromet. och Thermomet. Meteoröl. Pe aria SEE Kåodr Pol s suft-kretfems tyngd och högd Öfver jord-brynet, I, 4650. FR ER BRA DA er 1551 gr RAD Eumer Zodiacale betkrifves, med beråttelfe, hvaraf det irhålles före beftå, XIV, or. Zat af alun, Saltpeter och andra falter; hvad vid des til- -,redning bör i akttagas , famt huru des ftyrka genom en » fårdeles lut-vigt plågar utrönas, IV, 230. Lyckta at brinna under vatnet, anmårkn. derom XI, 67. Lys-fpat ifrån Garpenbårg ; rön der om, :Vill, 169. Läås-/mide ; anmärkningar derom, I, 348. Se Smide. Lägers och förhuggningars befåftande, IV, 2359. Lärke-trådet, Et nyttigt trå, våxer på de utlåndfka Fjåll och alper, och börde planteras på våra, XV, 185. Löf på Omtåliga unga trån , böra i tid och efter hand af- plåckas om höften , innan kölden kommer, II, 69. Af- fallne IÖfs nytta i hushållningen , famt tankar om 1löf- vens nytta för fjelfva tråden, at fkydda knoppar och "blommor, IX, 270. AF löf-blader kan göras en art grå-papper, XII, 237. LÖf-matkar; fe Infedter, Lönen den Americanika, XII, 143. Machiaer famt Mecharifke vårk och påfund: Årcuccio, Je Bara. Tunne-fvickor, fom Öpna och tilfluta fig fjelfva mår drickat år tappat, II, 77. De flycken up- råknas, fom höra til en Mynt-machine ; och deribland befkrifves en. machine at juftera Stäl-valfar til frörfta fullkomlighet efter hårdningen, til at dermed valfa myn- > ; HR | RN I LJ on Regifter. tet tillika tyngd öck tjocklek, I; 443." Machiné,hvat med tånderna på allehanda fågbläder ganfkä behåndigt | och fort uthuggas, II, 266 — En ler-ålta til Tegel-bruk; . hvilken dock federihera funnits behöfva fiågon förbåt- tring, IH; 211. Befkrifoing öfver H: Polhems flott-bro : Öfver Dal-å!fven, på Parabolitka fpen-bo ar , ed järh- | förelfe emot det förr brukeliga fåttet i flika flott-broärs byggande, IV, 13: Påfund at kunna tappa dricka utur en källare, utan at behöfva gå der iny IV; i69. -An- - mårkning öfver Herr Leopolds förbåttring pådet pump- verk, fom år infördt i des Theatro Mactkinarum Hyz draulicarum, Cap. V,$.1203V 208. Påfund åf flådar at bru= . ka i menföre, fägjorde;.at de kunna gå på medarna el ler på fmä hjul; altfom det behöfves , och det utan dt den, fom åker, behöfver fliga ut, Vy 211... Machine. til. Svenika Bom-utlens renfring och redande, VI, 51. "Påfund at förhindra ihåftars fkenande för tagnar; VI, 225. Et nytt fått på klädespråfs, VII, 218. Betkrifs ning på en Baggate elter Mudderpråm, X; 120. Befkrifz” bn ning på Chinefitka fådes-renfnings Machineny XI; 310. Inrättning af pumpår , hvaruti intet låder brukas; XI; 132. Nytt påfund af en fådeserentnings eller kaftsma= ehine , Xl, 208. Nytt påfund åf kådje-bornär, at der= med ftånga fegel-farten öfver tränga fund; verkftåldt med mycken förde! vid Waxholms Fåltning; XIV; "48. Se Mechanik, Quarnar , Väder-växlings-OCH Så- — Rings-machiner, Vattu-verk. RR AC er Mudefjö fockens Oeconomitka betkrifning, VIII; 126. Madrepora, et [der Coral! ; betfkrifves; med des inväna- te, polyperna, Xl. 114. SEN Magafiner , fe Spannmål. ÄRR Sar fa SM Mazgnete»;hiftorien huru des egenfkaper blifvit öptåkte och nyttjade, 1, 391. Vill, 8. Anmärkningar om Magnet- nålens ftundeliga förändringar uti mifs-vifning ; 1; 302. Des mifsvifning eller afvikande ifrån Norrftreket , obferverad i Upfala, I, 391. Samma mifsvifning , " Obferverad i Götheborg; IX, 308. Magnet-näålens Inclination, obferverad i Upläla, V, 10. Des nyt- '""tjande vid middags-tiniers utftakande, V1,288 Des åndrir = ar vid ftarka Nörr-fken, obferverade, Vill, 27. Xl;s2. Halleys Magnet Theore omtalas, I,392.V It,85.K1V;88. ; Maysy Regifer. Mays, eljeft kalladt Turkifkt hvete ; omftåndelig beråttel= fe, huru denne Sådes-arten cultiveräsi Norra America, ”famt om des mångfaldiga nytta til föda både för månni- or och Bolkap, XI, 305. XII, ånger, VER Malm-arter och Mineralier ; tankar on Malm-tetande i anledning af löfa grå-ftenar, I, 198: Mineral-hiftoria > öfver Oljo-bårget Öfmund i Öftersdalarna, I; 202. At- «-fkilliga nyare Metal =-=och Mineral =-upfinuingar i riket, hvaribland nåmnes Gull-grufvan vid Adeltors ,;' med des belågenhet och befkaffenhet : Gedigit filfver, funnit i Brattfors jårn-grufva i Wermland: anvifningar til -Tenn-malm i Finland : Sten-kols grufvan vid Helting- > borg ; Cobolt och Wismut grufvan i Hålfingland ; Gal- Meja 'eller Zink i Dalarrie, m, m. IH, 237. Malm- » arterna i Fahlu grufva, IV; 68. I Qvekne Koppar- grufvor i Norrige, 1V, 134. Anmärkningar och Rön om Zink-malm , hvaruti vifas, at Zink och Galmeja ej kunna tryta ofs i Norden, emedan blånde och Röd- flag, fom finnas mångaftådes i Riket, åro vårkeligen Minere Zinci, V, 57. Demonttrativa Reglor om Malm-flrek, VI, 29. Rön om en funnen Zink-blan- dad Kopparmalm, hvarutur man, utan vidare tilfats af annan koppar, fått en art Meflings - Regulus, VI, 96. Om ätfkilliga Gyldifka Malm-arter , fom åro fundne i Sverige, men befynnerligen om Ädelfors Gull-mål- mer, VI, 117. Prof på en befynnerlig fårg: Cobdalt- malm, funnen i Riddarhytte Koppar-grufyvor, V II, 119. - Anmärkningar 'om en Jårn-haitig "Tenn-malm ifran Danmora, VIL 176. En dylik, funnen vid Weftan- — fors i Weftmanlaud, VII, 182, Prof på en Malm-art » I Sala grufva, hvarutur århällits en Nativ Regulus An- . timonit eller Spetsglas-kung, I1X,99. Rön och förfök, . « gjorde med Trenne jårn-malms arter, XI, 226. Rön — och förfök om en Malm-art ifrån Los Cobolt grufvor i Hålfingland, hvarutur blifvit. nedfåld en Regulus, fom igenom ,mäånga prof finnes vara en ny och Kiktils aldeles obekant half-metall, hvilken fått namn af Nic- kel, XII, 287. XV, 38... Den Americanfka fanden, . hvarutar det hvita Gullet eller Platina del Pinto århäl- its, XI, 269. Rön om Bly-ertfen, fom åt By | | IS . 80 AG RAT Re gifter. | | d Bisbårgs Klack, hvareft vifas, at uti bly-erts år et metal- | — Jdifkt våfende, XV, 189. Atikillige järnhaltige ften-och 'oJord-arter, XV, 276. Se Grufvor, Metaller, Minera- logie. Malftrömes på Norika kuften befkrifves ; år ej något hafs- fvalg, utan förorfakas af Ebb och Flod, XI, 171. 4 | Malört gifver god Potaika, Il, 210. Mankonet ibland månnifkor, deraf födas litet flére ån af Qvinno-könet ,; men de dö och mera bårt uti de fpåda ären gun Vb åsåev ing js HÅ ed. Marfvin; af deras fpeck tilredes Tran, IX, 197. IMafkar'i åplen och annan frukt, huru de genereras och komma in i frukten få at ofta intet mårke der efter ty- -ines på fkalet, EX, 274; fe Infeeter. 'Maikar i mån- nifkans Kropp, XII 46. $7.-fe Medicine, och Iafecter,. -" Maåfkar i fåd och fpanmål, fe deffe tittlar, > > Mafter, kånnemårken på dem, fom åro gode och mogne, "VIE TIG. Mathematifke Anmärkningar; den Vetenfkapens öden, VIIL 5. Om mathematitka krok-liniers nytta uti mecha- ” niken och mänga andra göromål, IH,1, 114. Mäån- ga i förfta äleende otroliga ting kunna genom Mathe- matiken utforfkas, XII, 2. Mathemätikens nytta vid ; Grufve-brytningar, XI, 60. fe Geometrie, Aftrogo- mie , Geographie, Optik, Algebra, Mechanik Mechanik; - Elementernas fördelaktiga verkan och nyttjande uti Mechaniker, med många exempel I, 44. " Anmärkningar om Mechaniken i gemen, "des nytta i allmänna lefvernet, och om de egentkåper, fom fordras "hos en god Mechanicus, I, 185. NöÖdvåndigheten af Theoriens och Practikens förening hos en 'Mechani- cus, flyrkt med en myckenhet exempel af allehanda Mechanifka verk , 11, 149, 277. III, 126. 157, kro- kuge liniers tjänft i Mechaniken, IH, 1, 114, Fheorien "om vattu-dritter;, IIL 74. Samma theorie, jämförd med förfök, IV, 76. Enupfordrings kran , fom blif- vit brukad til grofva tyngders uplyftande, vid byggna- - "den "vat et Gtartens-Hus slaven Päminnelfe vid famma kran, VIL 135, Et NES Ksp jar hvals, befkrifves, VILT, 43. Underfökning om egen- fka- Regifter. 8i inaraf famma håftyg , VIII, 46.; Theorem, om [å hsa fkape urörelfer atföre ft pande planer, i anfeende til frictio- "nen IV joräg. hl åfund til förbåttring af Pål-kranar, NV; 49 AR mårkning om Trampskranars: fördelaktiga = verkan, V, 198.. En Päål-kran, at nedflå lutande på- Har, til hvad lutning en åftundar ,, XIV, 151. fe Mar < 4 > ST j Fo FN I 3 < . Å « €hRimer. Fn ål RN 4 FOR Medicine; frarta flarren ; botad genom upkaftnings-me- dels 68. Tankar om hus-Curer;, huru. Acadernien + vil famla dem: fom brukasi Ibands-orterna, och finnas vara grundade spå Natur och. lycklig. förfarenhet.,; I, 267. , Om/åderlåtnings "och ;Laxer-medels-.nyttiga bruk aför Koppor och Mefiling , I, :375, En fjukdom , med » fveda. i: magmunpen , hvars orfaki, genom Patientens öppnande efter döden, uptåcktes, IIz.134. Et: flags - oftindifka + Ärters nytta emot Sten-paflion, IIT, 206. Beråttelfe om de invårtes fkador;:fom funnits hos en man, hvilken blifvit haftigt död, jämte orfakerna til hans död; IHII;:259, |Om fallande-foten, fom menas derföre vara få mycket gångie i Skåne, atde der bru- ka med otjånliga Medicamenter drifva, barnens. utflag > på hufvudet in 1 kroppen jårnte åtikilliga andra anmäårk- ningar ; lII, 279. Om en i Finland mycket gångfe barna-fjukdom , .-kallad. borft, förorfakad. af barnens alt för (råpna. lOgande och flyttande utur köld til vår- ma, IV; :26, im Hede-gråfets goda vårkan på en qvinno-kropp, hvars uterus-var fyld med. blåfor , hy- datides, IV,;.306, Om Camphers.goda verkan på ra- fande månnifkor, V, 53. Beråttelfe om den fmitto- famma fjukdom, fom ären 1742 och 1743, gick i - Upfala och ftörre delen af Riket, famt om de Låke- domar, fom med god framgång deremot, brukades, MEST MSM LErR nytta för fkörbjugg, lung-fot - blod- 2 andetåppa, m. m. V, 170. Enbefyn- nerlig påfölgd af Podager, fom flagit up i kroppen, i det Patienten glömde alla Subftantiva och i fynner- het namn, VI, 116. Om en fjukdom' uti hvilken > Patientrn. ej. kunde dricka eller fvålja flytande fpis; men vål utan möÖdaråta hård och ftadig mat, VIL 193. Om Binnike-matken 0 deraf förorfakade fjukdo- - mar, 4. vt omar; famt om de hitintils förfökte medel at fördrifva honom, VILL, 103. 113. En Hus+Cur emot froffan brukad på en oförftåndig kårings råd ,-fom 'ätlopp o- , lyckeligen; med varning för kåringe och andra oför- -.farne perfonersföregifna Curer, VILI, 181. Beråttens -.£e om Blot-föten, fom är 1743. gick! öfver Helfing- Jand, famt hvad medel deremot flagit lyckeligaft ut, X, 228, Om Kikhoftan, famt åtfkilliga mer och min- -sdre' tilförläteliga Tåkerhedel”deremot, hvaribland Chin=- China: barken, efter: förefkrift brukad, år funnen den fåkrafte, X. 257: Om 'Vattu-föt i buken , fom fedan --Vvattnet några gängor var aftappadt genom paracentefin, til en tid fyntes. vara botad, XI, 186. Moder-fjuka, förenad med tkratt-fjuka, XI, 236. Låkedomar utur swvåxte-riket, fom i Norra "America: af de vilda brukas vat bota Venerifka -fjukdömar ; XI; 280: Lung fot, - hem-fjuka'i' en by i Wermland, förörfakad af byns be- lågenhet och ofunda' våtten ,' XI, 298. Sätt ät före- komma elaka Koppor, XII, 31. Ovanlige mafkar soch : Jord-Infet&er, fom funnits hosmånnitkor, XIII, 146, 52. Förfök af Ele&&ricitetens Ake pådt- ”skilliga fjukdomar , XIII, 193, 305. XIV, 137." Hus- - Cur emot åltan ochtredje"dags froffan, XV, 79. 'Be- fkrifning på en befynnerlig utflags-feber, XV, 147. [En Hus-Cur emot Vattufot, fom beltar i Malörts "vätténs drickande famt decoé& af Tall-barr, XV; 235, ””A.mphimerina Catharralis Tenta Maligna , en - fjukdom, fom om höften, år "1754. grafferade i Upiata: des "förhållande genom alla" ftadier befkrifves noga, med —='botemedelen, XV; '306. Curer på vattuligtiga, gjor- de på Lazarettet, XV, 312. fe Anatomie , Chirurgie. Medicigalier, upfats på Medicinal våxter, fom brukas på "= Apotheken , och förikrifvas utifrån, faft de våxa inom Fåderneslandet, II,8r: "Näågraandra, fom redan våxa, "eller ätminftohe' kunde planteras på de Eappika Fjäl- Melon-bänkar , fe Tragårds Jkötfelen. SR EN grn Mezallers åndringar af köld och. vårma, I, 429, 435. deras gravitates fpecifice , II, 28. Metallernas fkednin- -gary på hurw många fått de fke, XI; 241, bl sd a 4; k Ca + ä Er Jå metall, likt ta 208, LA I allen hår i Sverige uptåck- Lä AR tioners fdr MUN. 406506 En ny å- liknande Gull;. des egenikaper , XIII, 273: Se Coboli och Nickel. famt de öf- Arg under hvar fitt namn. = eta MSE fom legat 170. år på hafsbottnen ; huru de befunnits ; IN; ST Meffivg ; huru mycket deraf tilvårkas i Sverige årligen, I, 249. fe Koppar och Zink. Mateorolgifta. Obfervationer; deras nytta, j 260, xt; 4 2237. hällne i Uprfala fÖr LEE IG. 269; för år ra "HH; 64.5 FÖr år 17415 HI 12. För är. . 1740. bör. a va ff ROR är 1744, VI, RT Ör är 1745, VIL;67-> FÖR ar 1740, Villis3. För RN RE 260. För är FRODO TE dot. "FÖR är.1749; xi, 312. För år 1750. XIV. $3. i För är 1751. XV, 173. Åtfke-flag belkrifvas , IT 33: X, I1g5. LV En tre-dubbel Rågn-båge, III, 209. . Om et ovanligt ftort hagel, V, 245.' Et fåkat - lat tky-fatl; VILL 159 Tyånne (ky: drag ; XI; 276. " Et helt befynnerligt luftfken ; fom plågar fynasi Nor- ra America, XII, 1$4, Se Barometer, Thermame- ter, Våderlek; Luft; Dunfler, Röld, Värma ; Norr< fen, Cliznat, Milar och fladier hos de gammla Rofnare och ati Italien nu för tiden; huru flora? X, 24 | "Viniralige des indelning i trånne flockar; VI än. fe | Ford-ärter , Sten-atter , Malmsarter ; Salter ; Kalk, Gips m. mm. + Mineralilka vatten i Öfterbotten , il, 187. får at pro- 'bera fvagt Martialifkt vatten; 1Vvs " VMiare förloradt genom fjukdom, VIL HR ; Visor , fått at determinera råtta Krut - läddningen der= KENT TR SG Öppningens fkåpnad efter en fprungen / mina; ped 306. Sätt at finna Hårmälte Communication > emellan trenne Minor; VI; 149. Mjölk; förfök ; hViken mjölk år båft til (mörs kårnani- St och Oft-sjörning. . fämt hvad dervid bör mårkas, 172. .V I1,,77. Rön angående mjöks utdunftoing, vil . EROS mjölken ,; huru den til- tes | vy | Refr ere 4 | redes, X, IT, Mj ölk får elak (mak, Häl kröatarenå- | ta villa bår uprakläde. örter, XI, 100, 100 ; Mjölon-ris , duger at blanda i rök-tobak IV, 292. a fåtta en Caftor-fvart farg på ylle-tyger, KIV. 125: I Mia, tjänlig til röd fårg, XI, På FM RAR Pur; pur- d fårg och andra vackra färgor, 0 en mofla , tjänlg til at fårga Violett, XV Mofle- i tårf', fe | Moffar och nb ångar, förbåttras genom hes ut- dikning, XI, 49. Upodlas ock genom fand, kare Å 206. fe Ång-fkötfel. | | Mudderpråma , en ny befkrifves , pg 128. | Mulbärs-trådens fkötfel och p lanterning , famt mö lig | heten at i Sverige bringa dem til trefnad, VI, 23. Huru de fkötas i Frankrike, XIV, 283. Hura de i Skåne lyckeligen updragas af fina. 9 XV, EJ. ; fe Silkes-fkötrfel. Maurning til fpilfar och fkårftenar, I, 1 sö Mufiky des hiftoria, IX, 161. Päåfund at öka ör vrå och Cymbalers godhet, I 81. En upråttftäende dubbel Clave- fin, inråttad med F orte och Piano, til8 graders förånd- dring, II, 218. Nytt påfund at finna Temperaturen i fråmningen på Claver och dylika Muficalifka Inftrumen- ter, IV, 281. Trigonometrifk utråkning på famma nya Temperatur för 'Thonernas flråmning a ”Claver, EN» 6. Mathematifk jämförelfe emeilan "Thonernas för- hållande i Mufiken, IX, 56. Mufel-fal, fundne längt från hafvet och djupt neder böj dem, IDA sg. c Petrificater och Perle- mufflor. Mynt, borde vara delte i decimal delar, HI, 53. Mynt af ådel-fors Gull och af Brattfors Gedigne filfver , I, 240. Moynt-verk ; alla de machiner, "fom dertit hö- ra, upråknas, och en ftål-vals, fom kan flipas : och jutteras til förta fullkomlighet "efter hårdningen, be- fkrifves 1, 443. [ Myrorna, deras natur, kön, ordning och hinshaäkamng i betktifvas , II. 37. / Mäål-kåril, deras rymd eller Cubifka. innehåll. efter j Kongl. förordningi Sverige, Il, 50. IV, 200. Sven- fka SM > An äl | kanne-målet ct > jåmfördt med utlåndfka mål, både 3 > för våta och torr fker, VII 270. Mas, den Sv änfka fotens förhållande emot de utlånd- SRS 1, "216. Jämförelle emellan Svenika och Danfka alnen,; IV, 115. - Mäått-ftock af metall, med fådan inråttning at han af luftens åndringar ej mårkeligen ; af al 'ombyta fin långd, I, 429. Måttftockens fördelning i 3 ir dä II, 49. 'Svenika Mått-ftockens fördelnin- ar i Tum-ftock,. Tvår-ftock, Sned-ftock, Rum- fock, eller Vifir-ftaf, med deras bruk , IV, 201. Mälr-bafön, inrättning i Brabant, I, 121. Minnifko-flågtets vidmagthållning, der vid framlyfer en > OnNdransvård Guds förfyn och vis ordning, XV,242, 250. re likhet i kropps fkapnad med Aporna, XV, ERA råtta RE TI, 272. En NN Harel et dl falt, föregifves vara. funnit i Wåiher- botten) rag. Natten , fom varar vid N ord-Cap om vinteren itvå he- la Månader, Al 124, LYS SN angående fåttet at finna longituden til Sjös, 7 439. Sått at updraga våxande Latituds- grader på så Cartor, 1X, 312. För defjöfarande ligger myc- ken magt på at noga veta Jordens ftorlek och fkap- nad, Xl, 5, 88. fe Magnet, Skepp. 'Neder/lag, fått at fkeda och at fmålta Gull, Silfver och Bly ur deras malmer Xl, 2543. grer , rön om deras fvarta hud och jefskan dertil., fom ej år af Solens brånnande, utan af öfverhudens inre del, fom år en fark fvårta, IX, 9. Nerverna hos djuren åro kånflans råtta fåte, XIV, 5 Men åroicke retelige, XIV, 94. Newton, upfinnare af Fluxions Methoden, 1X, 86. » Des stankar.. om vattnets utdunftning , 1X, & Des förbåttring och rön på thermometrar, X, 167. Des theorie om Jordens fkapnad , Xl, 9. 85. Des Bino- . mial Theorem, Xl, 252. Kärt ESP af deslåra om Tyng- I I dä Riför "tTyngden, af hvad anledning han råkar iderpå och huru lyckeligen han gjordt tilampning der af at förklara Ebb -'ock Flod, XV, Say! Des experiment, sat. förklara. sfarfkilta: flags Ijusfträ! ars. brytnings-lag, då de gå genom = ST liga medel, underlökes glo Nn -29Q07- Nickel, 'en ny half-imetall uptåckt hår i Sveri 5 desart «och natur underfökes aned ätfkilliga Rön, 2 287. CV 38. Han nämnes ock, ANM 2734 ör gt vi Norige RÖD. och janmärkningar om Natural-nilo ; ” då och Öeconomien der i Landet, IX, 18 SR san Mörnske fammandrag. af de flåfte och vålenteligalte A äv ogenfkaper och töråndringar, fom åro obferverade vid Norr-ike DET, Gl ÖL ”Beråttelfe om de Naturkun- nizas mångahanda och mycket = fkiljaktige bypor thefer, an; saende orfaken til detta luftstekeny XIV, 81: es verkan på Magnet- hålen, at haftigt ändra des milsyilning, V HL ra ”Noriken OMerydtade i Norra America , Kill, 145. Se Meteorolvgifka Obf. Not ; ftrömmings noten betkrifves , 1Xy 129. » Laxsnöos ten), Xl, 277. Sik-noten, XIV, 207. Anmärkningar i i ge- men: fån note- drågt, filom et tkadeligt BÖRD YE 273... 273. Nälår ; nedfvilgde 'och efter några dagar äter genom | kräkning upkomne, Xl, 234. Nål SOK utur armen på et barn, dit man ej kan begripa. uru hop. kom- mit. og 233: Näfversolja, en god vagns-och läder-(mörja, i, häng Niktergalar. födas och fångas med myr-ågg, HH. a Nägtars! nytta, demw Sberifkas til grof fpånad; Vill, $9. Den Svenika Brånn-nåfllans ; "til Bofkapsefoder, hvaraf SR må vål bön injölka vän rg gar OY, ön: til joke fikniäg” Ry olja, (rader: pin orda ”nåfver och Get- 2 ÅR 3 Oljor kunna uplöfas i "vatten, utan kalk, "Olja kan tilredas af en li- ten filk, fom äs i ör myckenhet , och til, intet annat i | hr på rv ” VV, 262.> Berg-olja finnes i Ofmundss »5berget i- alarna' I, 202. « Vittril-olja, Se Chymie. Oprik; Proble Nn, at finna en kroklinia, fom ”återföreg en Tjus-ftråle,' éfter tvånne reflexioner, til des urfprung; "jämte tvånne optifka Theoremer; X, 285. Underfök- "ning om Tårfkilta flags Ljus-fträlars brytnings-lag', då de gå utur "et genomtfkinande medel in'i åtikilliga andra; "med dbihårkn ngar , huru vida fträlarnäs fpridning, för- as bett åro mer eller mindre farlige, I K238 Orma rg ra funnits mindre påliteligt , Ul, gå. VI oc I Orrar, några åNmärknin gar om deffa foglar, V; 181: Or- EE je 128 förflag åt göra dem hemtamde; tåfom Op), kan: ej' uplöfas i något menftrutim , I, 221. Hol- vlåndik, huru det göres, 117133. ' Smålåndik; IV; 197, > Förfök med mjölk ock Oft-görning, Vil, 77: Af föt- » "mjölks oft beredes et fkönt Lim; 1, 219. AN "Oftron-filket'i Angland betkrifves, IV, 164. "Svar på'ät- 7 fkilliga frågor, angående Oftron och deras fifke, Vi; 129. a 7” Oftrön-fkal, med en innefluten fifky' V; 128. RO Sr CE ka DÖR EN 4 IQVviOT i AR he / + b RA BYN L Pr 4 bäls re EA RON AR i SÄND UN då a KRAER Vv vå Paåppegojä ,' fom efter 27'års fruktfambet och utam ny 5 Spamingy varpvet ägg « VIlbogigk 0 sony I. | F 4 it Peap- : fe MA kn 4 UR i (RA i | 4 / ; Se GC - i « b 4 ee 4 YVY : QR gi é om q ib Jngd 4 " ; å 6 B , Pap, er. gjorde. af Sig-fpå iibehaf LöFblidery XUy 237. Mee at é. tilreda papper yat ee FA fkal Seg rn Rd Fä fbe nh inrättade, . at köld. a vårme ej . "mårkeligen. kal åndra. Urets Bing, dyr433« hvarpå Fbhatigapten af Pendlars fvångningar beror , och huru ex- ss perimenter med Pendlar gif vit anlednir 8: til; många på- fund i Phyfiken, X1,8,11. XV; 84..:S& Aftrom, Probl. Perle- fifkerier;. fvar på några. frågor, om Deo. Perle= . filkerierne och Perle- -Mufilor,, lll, 214 " Beråttelle och TEEN om Peérle - fifkerierna i Ödlersbotterr, 1, —A2$4 2 Fr EK ERE och Otonbinilka Bett ifting, | RR 9) ; BNCRed mufflor och (må rötter fölldret här sd! ften- RR på Gothland, Wp ra 255. Petrificerade., Muffel- fkal, med ågg och Ungar btr, Yt. pr "Steh-vandla- od trån fundne vid Belgrad, IX, 150. Feta, til dkrgle myckenhet uti åls- -bårget i SKåne , AM i 59 Perualle. fé Porceliné, , ggn Pbilofophie af råtta flaget, den om lårer Så vårda Skapa .rens/nåd och vishet; famt rått nyttja. des er le. RÅ RV fått at knarr RE Cr SÅ pr BER FRA + ät af svd SEMA An å Bou HA KÄRA Ro fondne uti CORE FA lll, I12. Faner om en Er kalt Srrdaga rd Jr i ; nd | ” RV UL MSE > ER — bl Nån Ta 3 - d q 3 N ) fr q > Chineferne deruti bruka, XIV 4 220. Gull- Glaffur oc påcPorfelain, VI, FIRE 2 vt RE Sn Re IRAS Potafka , anledning för fattigt folk, at med des tilred- ning af åtfkilliga alleftådes befinteliga åmnen, förtjena ) da ll 210. Des fkillnad ifrån Sodaunderfökes, Porta er; Om deras f(kötfel, Vill, 185,:192; Xl, 72. Kl, UTAN AANV a EO NV, 159, Deras - nytta, Vill, - 18. stil; bråda brånvin puder, och ftårkelfe, IX: 277. -Deraf kunna göras gryn, fom til fmak och nyttalikna Sego-gryn, XV, i. är för id et nytt påfund af klåde-prefs befkr, Vil, 218. Puls-ådrorae blifva härde hos gammalt folk, Xl, 13. Pamp-verky huru deras verkan utråknas, I, 165. An årkningar om et af Leopolds va FÅN oås famt huru --pumpår kunna. drifvas jämt, V, 208.. Pumpar; at. ut- draga qvalmig och ofund luft utur grufvor och andra -tåpta fållen, Vy 251: Pump utan låder, XNHl 1325 ”Theorien om pumpar och hvarföre vattnet ej fliger i Punchy vid des tilredning kan Berberis faft brukas för (ROTOR NN, ÖS mr 0 Fa Purpar-fårg af en flags Moffa, fom: borde efterfökas på Öland, ll, 22. Purpura mineralis, Xl, 62, Se Faärgerier. Pyramider , anmärkning om de Jägyptilke, XI, 127, Pal-kranar > fe Meckanik. SR v så E Be A G Qvarke och qvick-drag , fe Häftar. Å Qvarnar; våder-qvarnar med horizountela vingar eller fe- "gel, I, 393." Qvarn-model, fom vifar huru mycket Cen qvarn årligen malit, ll, 129. Anmärkningar om flröm-fall och qvarnar, ll, 150, 159. Om qvarnfte- nars frigtion eller mot-gnidning, UU, 155. En ny in- -råttning afihand-qvarn, fom går mycket lått, 11, 68. Om qvarn-hjul och rånnor, lll, 157. Om qvarn-och - hammar-dammars byggnad, derlös grund år, III, 144. Nytt påfund af våder- qvarn, at i lungt våder kunna mala med håft -vind, XII, 130. Se Maehiner, Mecha- > mik, Vattu-verk. | | | | F i Qvartsa rr 60 | | Regifte Qvarisgångar fe: Gå bold 6 Riese ér. veckwe kop (pi gt i Norrige, gifva från fig”en' RO | dande nga, "IV 130; EA SET vicksfilfver at brukat Timeglas, II, ög lj Påeometrar & "och Thetmomarar, XX, 83: 172. Des expanfion' och condenfation i kok-hett och frys-kalt vatten; V1,' 165. Des förhållande i. Salt- fyror, XIV, vagte SäG tyhgd emot vattnet, 5, 85. Des vegetation.-tilfinå trån med qviftar och knoppar, utan annor metall- blyga coping, XV; rån ÖN BO ET Xx d LAN 4 3 vor | FE TOR VR ve Ht NR Rudix. Qvadrata och Cubica utdrages lått genom Loga- sxrithmer, AM, 3. Radiz Rodia, en nyttig Apotheka- -ufe-Vväxt, väser T Våra fjäll, men famlas: ej 1om hon "borde; NV SV SR Re ihlA en fogelj: afvel up Orrars blavning med Pat hötlor? VI08t.orna Refbens mulelernas fibrers fållning , XL, 139. ' Regering, har högt ange'ågit at känna fitt Lands belägen: het och Naturtiga formoner, II, 1. X1: 268; Samt invånarenas tilftänd och ta Irikhet, il, 20,15 CV IG Renar , orfaken til SEE på deras fkin, och til en deras "fjukdom kallad Cerbma, 1, 128. F Örflag ät förekom: ma denna fjukdom, 1) 13 3. Hvilka Orter Renarne halft åta, XI, 9$. Ren- motla 3 år jåmvål nyttig at föda annan Boikap , 11, 154. SV ed deras flyrka och famimarbängriade kraft, 1,52, 05, Reteligbat uti Anatomien , hvad det år a . och bvilka delar på Måaniikans kropp. och på andra djur ;. ro; imer eller » mindre retelige, Kl Va, '14,/933 ht dag Rior; deras nytta ochnågöt om deras inrättning, II, 215. Ria smed kölna tilfamman , XI, 149 En annan för elds-väda fåker Ria, fom 'derjåmte kan tjäna til kölna t famt tork-ock Rök-hu$, KIM, 266 Et nytt och för- delaktigt parang af Våder- -rior, hvaräti' fåden kan torkas vutan eldning KV) 208 on Rifal at renfa det grofvafte ifrån fötdvssdeölien , XIII, 303 ' Rit- h 1 : 2 IM 1 be Ny M äv $ ib ju SS bd + 4 SN y X ; Des fpeci- i Rit fördrst = fvarta, gjorde ar en Jordart fom finy! AA Rofwors nytta i hu Hillningetld il oljå och annat ,' I kt. Rofl-rök i Falun, obfervationer , hurå han angriper metal- der; Vante, Är och andra ämnen, 1V; 64. Roft- ugngrs- fördela tiga byggnad, VI, s Ymde-matning för runda käril, med Tabeller, at iått och akert fi veta deras HYNEN a lr Vs bDOR ora Råg; åt förekomimba, det fades-rägen ej må aftaga i god- Vet, om han hvart tredje är fås | på fvedje-land,, I, 302. Förfök at få råg, före den vanliga tiden om fommären SO funnits fördelaktigt, 1 gg fö. Faradoxt fått utför rekömma rot-malk på räg-brodde fs TR 2 Om Kär. | ns. PIG förfpillning under bergningen ,. Uk bi år kan fås om vinteren på frön, om man Cj för. vå- ta fc and.a hinder kunnat få om höften förut, X1L,225. Örfaken til hvit-ax på Råg-åkrarna, X 11,62. Rägknåppen, : fåfom et fåkert mårke til råtta fkörde- ”tiden7 Oka: XV, 115. : Råg-mjöls vigt och rymd emot räg , Vil, Fr 11. Råg-kårnans vigt emot fkalet och emot vatten, — famt fått at utröna rågens kårnrikhet och godhet, XIV, EG Se Åker , Såd, Spanmal. Rittor at uteftånga utur hus, J, 174. Råtta fom går 'al- NR på två fötter , finnes i i Egypten, och befkrifves, » 123. Rågn-vattuet, om det ä är tilråckeligt at nddfhålla alla flo- der med vatten, 1X, 2, - Rågn boge, tredubbel, obfer- verad, och orfaken der til anförd, Il, 209: Se Me- teorol. obf. Råf-faxar , hury de böra utläggas och anfas, VIII, NER Rännor ; utfalls och flupe-rånnor för vatten, deras råtta fkapnad och fällning , II, 117, 168, IV, 127. SeVat- ten-verk, ; Rödbetor , hura vida de kunna duga til fårgning, 5; XI, 65. Rodfårguin på Järnsblecks-tak , fMkadelig, I, 78: Huca den båft förråttas på trå-våggar och plank, 1, 244. Bifpufers af Myrltacks- kåda, år mycket vedergväckanr Rökt lax) hört den tilredes, XI, 98. a; er AN för, en fjö-våxt, brukas til tak-tåckning , > Vd 250. Röret 4 Ah NS SaMor, fom brukas til big färg i glafurer och E maile, tilre- des af Cobolt fonnen i Helfingland , II, 246. Afveni Riddar-hytte koppat-grufvor finnes någon anledning der til, VIL 119. Saflor-fårgen utur Örte-riket, flores Char- tami, anmårkning der om, XI, 64. Denne ört borde hålft planteras på Ölands Alfvar, XV, 188. Se Farge- rier. SR eg SOA TONEN belågenhet vid Långelmå fjö i Finland, Salter ; Salia fixa, fom dragit fig in i trå, hindra det at. fatta eld, I, 163. Med fådana Salter faturerat vatten, + fåcka båttre eld, ån rent vatten, XV, 5. Sal natron, I, 245. Salt-fjuderie af allehanda alkor, II; 210." För- fök til Saltfjuderii Öfterbotten, af Öfter-fjö hafs-vatten, ' TIT, 194. Salt evaporerar ej med Vartnet, YIL: 148: Fördrifver iglar och fyrfotor utör dammar, VII, 216, Hvilket fatt år det bålta at infalta fik, XII, 9 . Salt -Utdrager ormars gift utur fåren, XIV, 192. Kok-fal- tets egenfkaper och ämnen, tillika med en myckenhet rön, om köks-falt - fyrör och deras verkan på metaller och andra kroppar, XIV 205- XV, 53. , Salt utvittrar u- tär Jorden i Ägypten, XII, 259. Sal mirabile Glau- beri; rön derom, IV, 909: Se Bergner: Salmsac ; utförlig hiftoria om des tilverknring i Egypten, famt om Chymifternås förra. meningar och felaktiga be- råttelfer i detta åmne, med mera hithörande, XII, 241, 268. Salmiac genererad af Salt-fyra, ,medellt tilblan- dad Terk; ALVIISO0R RR NG Salpeter ; rån med Salpeter Jord, XII, 236. Salpetter HH ÄYLOE & (€ CPYAMAR dr / I and, törr och fin, packad omkring drickes-fat , bevarar” drickat för furnad, II: 77. Örter och fpanmäl Kunna åfven def förvaras, XI, 66. Sankamoffar kunna ge- > nod fand$ påförande upodlas XT 2052 40 LA | Sand- å ER (j NY Regifler. 93 and-kaf; >, båfta bot mot flyg-fand > 0/17 SE. Senorza hos Djuren åro kånslo-löfe och oretelige, XIV, RE a Ae / Serpentin-ften , fom finnes i Sala Grufva; des beskaffenhet, AR a a Ssiberifka Linet Veiden och nåfflan, VIII, 59. Bohvetet, XI, 114. Arte-trådet XI, 122. Cedern och Ceder- nötterna, XV, 186. RF OENrA e Silfver , gediget funnitienlerai Brattfors, II, 240. För- — båttring på Silfver-fmåltnings proceffen, VI, 9. Silf- rets fkedning ifrån andra metaller. XIII, 236. XIV, 7. Des förhållande i Salt-fyror , XIV, 307, Bin Silkes-afvelens nytta, möjeligheten at frambringa rådt filke i Sverige, och beråttelfe om alt hvad den faken angår, > VI, 22, 136, 189, 253. Fortfåttning om filkes-maftkar- nas ans, VII, ST 2$7. 'Prof'af deras trefnad och af Svenikt filke, XIV, 241, 281. Om mulbårs trådéns fåning , plantering öch tkötfel, XX; 72, XIV, 283, XV, på fom en höna, IX, 115. . Sium Aqvaticum , en ikadelig Ört för Botkap, XI, 205. Skaller-orm, Se ormar. SERA ; Skarlakans fårg , hvaraf den tilredes, XI, 2 SE Sked-vatten; des deftillation, II, 59. Prof af des upriktig- het, IX, 49. Anmärkning om des tilredning, och om bedrägerier , fom derunder plåga förelöpa, XIV, 4. Skedaing , hilftorien om alla bekanta fått at fkeda Metal- der, i fynnerhet Gull, med nyttiga annsärkningar , XIII, 241. XIV, 1. Et nytt fått at ikeda Gull, XIII, 128. Skeps-byggeri > en kärt hiftoria derom, III, 87. Sått at utröna Skeppens tyngd och rymd i vattnet, II, 168. Om fördelaktigafte ftållet af Centrum gravitatis på Skep, i anfeende til des fart, 'III, 81. Sätt at pröfva laften i "et Skep, til lagom flyfhet och rankning, IV, 270. - Un- derfökning, huru vida jämnvigts punétens belågenhet kan göra et Skepp låttare eiler (vårare at fegla fnedt för vinden, VIII, 226. Om Mechanifmen uti Skeppets fart, och den underråttelfe man deraf håmtat för Skep- | | pens 2 MET. : Simpan, en fifk,lågger fin romm 1 gropar, och ligger der- La SRA rd Läte fått at opens byggnad, och flyrande, Vil, g3ARe NR Tage a Skeps=model ler; eld 4 Bär ä 3 "Rhf tjänlig tiltak-tåckning , fonnen i Heli ingland XL, SENS jätriförelfe etnellan det Än; gelika och det 3 ven- ska Böfle-Smider, 1;.249. ”Theoretifka utråkningar vid .Akjut-gevår ; fålom huru rhati kan prötva haud-gevår , "hvilka fkjuta ftärkare och fvagare,; I atifeende. til ol lika .dångder, tyngder ochladdniogar; hyaruti beftår et ikjut- ..rÖrs förnåmita accuratefe til viflafte ikott > på hvad fått - en böfla fkall tkott-flållas ; huru vida kulornas fånkning i farten kan förekotmimas; hvad åtikilnad år emellan min- «dre och. ftörre kulors haftigheter i anteende til luftens imotftänd , m. im. IL 57. Om mörfares råtta fkapnad, HI, 272... Anmärkningar vid prof- fkott ; at finna kru- tets fltyrka och verkan. Ut, si. de Byne. Skott-å Ri- COChet,. 2Ma ff Skogar ; Hvad vid dem år at mårka ; Hå Cha Öm td fkogarna i Finland, VII, 197. Om fättet at plantera > Björk, Tall och gran- ko; gar, 1X:, 264. "Om,den flåtta hushällning med Ikogarna, fom jämväl å år Oflig i Nor- rige, famt om des (kadeliga päfölgder , IX, 199: Förs "Mag til en by-ordning , fom fyftar på (kogarnas Ne och bibehållande, XI 138. Skog bör delas emeliå Rn nar, emedan famfåld fkog altid fnart utödes, XxVÉ VR. Skogens onödiga åtgång til gårdfel och Lyys-ved på lan- det om vinter- qvållarna, XV, 126. Skog bör ej ren- > fas, utan få våxa få tåt han vill, famt 1öf och affall få ""rutna på flållet til markens gödning , men ingalunda up- brännas, XV, 126; Se Svedjande:; Skogs-lufen ; fe « Tafetter Skyfall eler ovanligt håftig rågn-fkur ;< V III; 159. Sky- drag AT RvR Skymningaraas långd i inom Pol- cirkelen ; XI, 225. ; PRenke växter, V, 261. 'Halm-tak, Vil 45. Clima- tets och jordmonens fördelaktighet, til utlåndfka nytti- ga våxters plantering, Äl, 318. Der kunde Silkes-af- vel med fördel inrättas, AV, Ara EE rs til Skån- ka Ak serbrukets eka XV, eljeft on aga. sar fängastilsnyglvonket, k ven I ytög Olja, ALVA 203, på om vytgag ll Källare-hyalf,; och järhvål- Juta War amt | sedan brukas til NE RR STYR RET ON Se a sö 211. "Släde-fättrar , a på. nytt fer, SR 56. | Stör SE mek är orfaken der til, XL, dar Se. 4. s fecters. | si ders angelågenhet ch nytta, I, 3 339. Stycke-arbetes | fördelaktighet vid flögder, at ältar komma” godt gods och godt köp, bevifes med- exempel af Ängelika Böfle- fimidet, I, 253. Om ikott-fpol-fjädrar ne band-fabri= quer, et nytt och fördelaktigt påfund, 1, 323, 324, » Svenfkt Camel-garn, IV, 280: Nytt; påfund af Fräls octilklådes-fabriker, vi, 218, Växter, nyrtige för Fas | bdrdle VIK Se 08 förgerier, Lin, Silke, Machix smaragdr Pbofpborans,. år det. famma fom, Lys- fpat, ALEVE Smide; ; ”jämförelfe emellan en. .Svåntk. och Ängeltk fmed, -famt Svånikt och Angelikt Böfle-fmide, I,.250. Om Stål-och Ägg - - fmide, I, 311. Om Lås-fmide , '-” 348. Om: Tyfk-V alons-Ofmnnds och Lathunds fimidets fkil- jaktigheter, II, 33. Se Seal, Faran I t Pre hörde: lutten ochi Jorden, Xl, 319, Småltprocel, fe Koppar , järn. fmide, Smör , forlök med finörs kårnande, VI ITA, Vil. bre Saåas utdunftning , VUL 224. NG eld, et fårdeles me- "teoron, fom plågar fynasi Norra America, XI, 154. SC Meteorol. obf. Socker tilredesi America afrårikilliga Örters. och tråds, i "fynnerhet Lönnars fatt; All, 143, Kan åtven kokas af Svånfka Lönnars laka; XV + 232. HOCKer-Vvatterns - utdunttning ; VI, 160: Se Kalk; Soda brånnes aförren GR I], 180. Des bila från Potafka, VIL | frlblösvne della: tas begöniga af fåren. kan I; 78. Fe Sot af brånd BONGp tråck, deråf” göres Salmiac I /Rovpa tent, All, 200008 lk | TEE Spannmål, fom ej år Ri- -torr, ka lika FU förort. nad i mänga år, om han får ligga i fina agnar, IV, so. äfven i Sand, X1, :66. Spanmåls Magafiners angelå- genhet, och huru de båft inrättas, V1,'186, Infe&er, fom förtåra och fkåmmå fpanmäl I i Mag afiner , huru de- kunna dödas och utödas, VU, 47. XIV. 159. Span- "måls handelens lagranhet , famt angelågenheten och fa tet at pröfva fpanmåil til des invårtes godhet och kårn- gr I Belrom FRA hål och vigt « tnika, i; XIV, Spåvdr at utöda, VI, 153. Xl, 7 TG é BODE SAR fångars anlåggning, XV Fa. Lgh Spat hos håltar at böta och földkomadlas X, 38. Speglar af metall til Reflexions Tuber ; "dertil tyckes kvlta Gullet vara tjänligt, Xl, 275. Spica Celtica , en Ört af förträelig I krafti Medicine, bör- de planteras på Fjällen, XV, I Spiral-liniers nytta i Architecture och NIcONe ry My 8 N 123. Spifars murning , med anmärkningar , 1; 159, vagt til band-fabriker , af nytt och fördelaktigt p på- fund, 1, 323. Sprickor på byggnings timmer och trå redfkaper , hara de kunna förekommas, 1, 165. | Stadiernas långd hos de Fr Greker och Romare, Tjäms | förelfe mot våra millar, X, 244. ; — Sten-riket, des & AON öch inledningar , famt nyttan afde- ras kånnedom, 1, 41 3. Nyttan af feh-arters kånning, 200. "Rön orn Serpentin-ftenen i Sahla-grufva, Vil, 21. Sten-arter, fom "finnas på Kinna-kulle, Vul, 55. Anmärkningar om Lys-fpat ifrån Garpenbårg, Vill, 168. En ften-art, fom brukas vid Porcelins tilverknin- gar i China, och kallas Petunfeé, XIV, 220. Om ften- arters inledning i emen, och rön om de flenar, iom åro järn-haltige, XV, 282. NE: Malmer, Bårg > Mi- neralogie , Tele-ften. ; Stex-kaifiar fundne i Jorden; Xiu, 238: Sten-kåril at IQpipr |, 220, iu rn l . Sten | sår 4 ri 7” a a Nike Lå Lä Boap, i altetna N åta vattnets Por ångeltnå 1jö i Tavaftehus ät nt djön, fe et nytt oulöpp; fr öra ns å Rh | i nörr-botten ; belkrievit t til alla desons Ia, 197:: RENA vid des rtekolng) > di 30. '$å ätt at il hvarjehanda:beh 8. Huru ftål- Gr AE & na fina äl öra Follkoinlig- nt- Ver k it rn ÖRIRgSA. ET RR hvad vid RR ge grn ånkökeite år 2emård IN vo Tankarö andel; äm= & emellan Folk-ri RÅNE Paris, Lod Ams fier ;Köpenlismn och Stockholm; XV, 167: 1 des. ån tr 'dervid3 II; 138: eg För it Hås til: fölu-ftnåltningar ; Z:18 $i I blås vatt en, få vål medelft Ad kålk fot sa z FBR ak 'vafvelifyra gör järn rödbråkt ; fö 3. eds pölen ya men ej Gult; XIV, 5 Svedjända åelig het et Gfverbevid Med: flarkd | ål; Kl bär iyd 4 gg ; Fi inländ 1 ön Fröna fördärfvelis ga fedjande och kyttande befkrifvés ; HL; 286; 289, ige: Gedgraphiika utfeende i förta" ödér ; då Vattnet nes: hafva frått högre; IV, 33 49 Utråknin= ad ofh invåniarenas äntal i Sverig och hufd- Vidå dec > Med egen Våxt kän föda dem; 1; 6, Vv 68. Jämfös " felfeé emellan. Landtsbrukarenas antal. i frin famt landets rymd; IV; 227. Sveriges flåtta hushållning; Vv Söp BORG Vv Des "mångfaldiga -—E 26 | oné , å 3 sr X ; . > ÄN F 27 ”Wa | lg Én Yr a LA Jan DC - Å Sven LAN F IN AT | 6 TT rå Sön. OMR för ayddd med Antimo Kutina födas med torkad” Asa fnåle efter grås- mark: r, och tjänlige att öda dem 247..-De åta gårna Ahl Of, ER redas på belkrifvit äd Vil kr EE De SK "aldrig "få is- mat, VII, 23 es It, föm år dem et gift, VIL 23 8. GUMSENA od födå fom kallas Svin tång LIK, 189. Fannan tång > 190. Hvinen Hype i America, at utöda Skaller- "Ormar , XIV, 66. SA VER NR San "röd, des frön ätas begårligt af Kalkober, + VIL; Svång-bhiul , IM hvad 'öriftåndigheter de åro mer eller SOA nyttigé', med flera unc Somna Kos 126. IL RE ; IR Syimpatie och Adnipatie Högdjdren ,; Ty 1297 XIV, 62. Måenarifk ordning ; oumgångelig. i Nåtural-H orien IRI FOI. åk Sivar anmärkning om demgöll, 1607 Såg- 'bla- ders tånder utfkåras behåndigt och vål .med-et hår be-. fkrifvit verktyg, IL, 266: : Såg-fpånor fkåmma fifket i ålfverna, XH, 179. Af ur rfpanor kan ÖRA et rok Cardus-papper, XII, 237. Vattu-ver i Såning, hvad vid fådensjfåning bör. mårkäs, I 93. ra utfådet bör förrättas , at man må. århålla, 40:de' kornet ;. I, 355. -Mårken til råera fånings. tiden, och.om råtta, fånings-låttet, I, 8 Säning hinery 1; 474: I, 271. IH, 290. år 1228. X; 206. .Förfök med Rå- utfäning om fommaren , före den vanliga tiden, I; 1467 Förfök ; at om våren: få SA ibland kor-, net, III, 103, 107. /Samma förfök , fom på et annat -ftålle ej velat lyckas, IX, 30: Förfök at.få höft-råg Om: vinteren på faön, hvilket vål köa fn XI, 2245 Se sÅkerbruk. 5 Barra i KA Sådens. förökelfer ade Rornets älg Huru Råg "bör handteras , av han ej. KSR aka b ighet til 4 HET 29” 1;362: :Frof valv; ati de fkadå fåden' iÖfter- Och Weftet< orrland ; med:förflag, huru det ami nå- > gorlunda förekommas ”medelft fkogens undanirödjande orbndt omkring åkren, famt-våderdrags/åftadkoråm; en TI, 034 ÖS la Str smyger RR . SÖRER ningen , :V 29: korn ab hvart fl flags SS Tog a få rumi 44 ; RR RAN YR m. agg. få- 1; 180. X SN Räg, K Korv, b måls Riga RNE des-H efjjor » tåg £rtu Ne ade på ften: ; IV 56. = | Sädes-renfnings olet Ha t-ir Ne talar lön bru Ta 1G , « .£t Nytt paåiund at kalta Jr ät FT fådes-år Se för än han HA Y KA j Ve ; Se sg 1 Dm Kölnor, Tr röfk- MM Sådes lat utklåcker Gökens ågg och föder" des ungar, É fb Bnrlor i nr är (an äf, er ) lar > tjänlig til ' Tak-tåckning i ftållet för 20 Är ven nyttig til Bofkaps- föder ord Sar anteras rr anfas , Xlll, b 284. Ye 0 Bokar ill, 147- TT 0. eka V Are ; | ; 4 X Bad vg BUSV doo er 2 oc AMA 149. $ ån-odHi bräddar ÄT 2 ma 3 rinna eller rutna, hr Eh gas, utan conferveras: bå AA rn år blandad kimrök, SA Md FR oj laferat takt FÖras 14. .vaål ak ferac e, EV 360. a | Vingar on köat fom LR Om Tak -ftolar "på 1, 448. Taktcå kning med ig föm 1G oäklarnd UN, r8r. Spånctåk åro ej få gode tak, Il, äg Förmonen af brutna ram- för de råtta. 1V7 Anmärkning vid brutna. tak, Vill, 291.: "Skillnad c emellan tak- fetnägel | Frankri- Ske och Sverige, VIN, Fakkiffer, funnen iHel> VART Wor.c: Sättet at VN XI, 1310, FLSA G 2 Fal. Lå få Läs i på oc Et RER kan i hum ell na FRONT JE Iy' vag ”ummer, ha 3344 FN Tee; kvar med. sk mörjes, | vårl Hart 2 279. "ÅR oc I ST Oy - 4 SÅ NV Md 1 HAR | : TEST fr vr je ÅN É RY ä VON LP kd |, N ; . RE V 22 "Jå IA ta ak ne Eon CE 3 [0 Pi é pie gå Ku ÖR RS Sr : e 1 ” , RR > sån Lr DÅ | ae Rh 10 3 a) AR A do är. a N L' K > SN 3 "MT a i - -- s AG ph få 4 4 y nd l ” Lan 3 ut tan i Eg : Re able Slagg teg mångahanda beho: ; 5 Tegel" lige Sh | Mal å då Såg | of TER os brottet i SU DN befkri V.e$ >: A | Sr tta, I lg | | bla. .QC rön i Kinna- le > s : I nvtt. . Ye = CNS b LÅ oh FÖR KN238 sant NL Vers fe dertil funnen iF Bald gu 43. res åf Zink ET a kr Va 209 Fer N Terpentin, vd hvaraf. es ber a famt ad kk peng sp I Lås [213 da och Veng ed ik 2 me 2 he YO HBA + nar en, una frickorder på d bängu fö I 1 är CR as AE Regiftéer. 107 Fjäras At dermed allena: beftryka våggar ;.tak och plank, Cr ögadnyuige I Hys2g'nar i) ENG ad bör ej förfpillas, 1 HI; :249,:vHurutjårå båd fåftes på tak, IHj:207:5 Til noltjäru >brånning bör nyttjas tall men ej grad, XV;-96. Tobak; förfök med den Turkikd, X; 207. Tobaksör- Ptens och rökningens Kiftoria "artigt föreftåld , med ber > fkrifning på tvånne nya: fpecies af tobak; XIV, 37. «ar Tobakse ftjelkars nytta at föda får, AIsJEel vån 7 if oachaf et Mags torf-aika, Mås 185. > vnnargu on "Trajectorser.;, utförlig beråttelfe om deras apfinning och Cmpyrtae 1Xy81:; sEnrannan afhandling om /traje&orier , SNR ben tt vätebrrmisn ww lt sa barn ibm Lramp-driften , derascverkansoch fördelaktighet utråknas, OTIS PRAKT bi olaga rn SER --Trdagardssfkötfelss om ivåxters plantering grundadpå Natu- aren, hvareft viles med utvalda exempel .shurn gordsino- Fe smer och flållen börasvåljas , :famt vattning j vårma och sandra omftlåndighetersfa paflas, fom famma våxter /åro | no Pa vid. der ide sväxa vidt d, 1: rv Dtif-bånkar, fom slundfå fur vårma af ångor , mediätfkilliga nm (jriga anmåärk- - Ningar om drif-bånkar i gemen, I, 25. Orfaket hvar- »..s£Ore ungestrån ihaftigt, äkommande sftark. vinter fryfa » -arbärt > Och huru: detskan förekommas,; gånom.löfvens afplackande efter hand om höften, innan SV blir kallt, hy 94.A Nnmårkningar omjutlåndfka frukt-tråns ochan> 'svdra träns fortplantering i'$.verige ,.I,-212. -Påfuhd at . afylla amelon-bånkar.medsringa koftnad , fom dock hälla a Jämn vårmai 8 månaders, Has: HuröSpantk Lacritz ba käpRbntemsiäygrig ochuthårda våra vintrar. Vy 224. noA fven,fädendåckra roten, fom Hollåndarne kalla Å- ard-achkern, V, 243. Huru Körsbårs, 'Aple,. Påron- spoch andra frucktrån fört blifvit flyttade til Europaifrån TVR hitatil Sverige , VI 140.5-Om;Ber- ""Beris-bulkar och deras tkötfel, X, ÖL. Underråttelfe br 2M Sparris-fångarsanlåggning , AL, 74.,..Huru Fånkols -ojfrDN Tunna bringas: til. mognad i Sverige, SIV, 320. Tradezs ålder kan utrönasrafsderas Safrringar;) Vil ro7. Se FR RR sEkyoBgörka Lal Grans Pil, ms m. råftång en ochririverkej röndvom idéras: föråndringa Köld Och varma, I, 36, 435. -Trå-vårke, fom infupit til- TN : G raC- ke AEG 4 202 Regzifter. . råckeligenaf något Sal fixum, itåndevej sfelt, 17163 Trek fåflom hjul, kårror och annat, förvaras: vi röta genom anftrykning med Vitriolsvatten, V.ss1. Trå- verkes, i fynnerhet at: turu; långvariga confervation oförröta, under vattnet, V III, 289..Detbiifver ock genom - famma medel tjänligare til allehanda husgeråd, fpricker fedan äckeysm. m, VIL: 2084 oms ko | Trdå-hus byggnad; underrättelfer både om deras grund-lågg- ning,uptimring,tak-låggning och andra omflåndighetryät > hufen må blifva varaktige;varme och mintt köftfamme:åf- ven om eld=flåder, Skortftenar ,hvalf, m.m.d,138: Kåm- peligt fått at med nya fyllar.och underbyggnadbotabritlt- fälliga hus, I; 239. Om”tak-Wolarsbupfattning på trä- byggningar, I, 448. Sått at befordra tjärans fåltande vid trå tak Ill) 206, Om trå vhufens' confervering för marfk:och röta, genom Vitriöl-vattensanftrykning, famt hvad vid rådfargningen år at nvårka; "Hl, 243. Vittiol-vatten tjänar och at förekomma rötariöneliräm-- men, med fvampar och fuktighet, Illy 2497 ”Afven on Fr vågg-löfs; 'V, 286. VI ig. Se Timmer , : rå, 4 ARr a | (LJ tar 5 Trädedlök, en Ort, fom'våxer på trådes-äkratna'; åtesber er går igtaf Botkapen, men gör mjölken mycket $fmar elig:, XL, röd, År ; : MIB så Törfstak I, 149. Torfratkay kvivoch fin fom Puder, RE kal oda Se fock MA torfitil behagelig bredd och tjöckiek behändig! feårts «KI, SP | + Lö SAME vc nit Trifknings=måchine ; Pålhems 1, FM Den orientalfika | VORE Al: s1.' Trök-logs och tröfkrvagn, Mag 267. PE Å SEGA! eRgER ) Ad a Tab med mån öbjerktv ter I, 447. EVERS påfund af öbjelliv- glas at förekomma fträlarnas fpridning afde- "rascolilta' brytning; SV 40ggRno om ann SDR rägsnt Tufvor på ångar, hvataf de förorfakas, I; 297. Furu de båft afikaffas, Il; 180: : En tuf-plogs Varxa2, Tun- kat ta NEN / uk Å Å i ” D ” y 4 ” ? É | d id ; ä 6 a MH a Ny de | | CR HN å SÖN NANG , etodliölj 4 Squato operg 4 huru gra, NA Mag ngdens NYE Vine dh å og :feom V, 8 3v Neweauis theorie om famma (a Ps i yn KON IR AR KOKA LERA: nå KRT MR a Mg HLj.92 Tvål ngré bv Bolmmäy ån I dd or Mr) 1: A = AL ; KA ; ; I Pr KN ; med beråttelle af hvad anledning a ch huru lycklig tillämpning han deraf klara de Fäimmbldkd; kroppars. förelfar, Ebb och 4 Hel pg, da tea Lå Å ir 4 ' f Yr / " EN kad FR sn gon i PN Lå SR - i; am p oh vå 3 biv Å a bilvbrioler ej s Xx, 84 xV, 8. ÅR SR bal 225 ord-Cap, des belågenhet, XIII, 228, rörna i Ängishd, 2 de ARNE ge Dä r SROM al Fn, pv OLA five KX, Ägs ip ör Xl, 300: varma badésl Inehaliain Knorr a FÖR SN ÖkaeotE kar uk dthr bo ed. fa falter, och kan derföre med flörre fördel bri elds=v ådor, AV >. - Vatten-handling eller i inrättning at fkyndfamt och I cr framtfkaffa vatten vid elds-vådor, XV. 15. Se H (Reralslkd Vatten. "Ng | : Är Vröree 4 År 2 T Fu va Fr AA EN ; Yr CM gren se , . NM IM Å Ae LI | 3 (i 20 ST ; DN r Py Å i ; DE : Zz Fv Atal AR I La q (3 4 La 4 4 h d i >? RA NM FROSR 2 MV LIK I on RA NG / on Ba LR RR Rh kg RR Å | Xx I a a 2 i - + ble > OT 3 Få i (3 NY Pra v A ? ”od: get ilkirtört: finge ix, 251. vad til Hj ning bör haggas vid käl-loffhingen om våren, per 238. vs Ödes. mycket på, Iänadör ssatalyf Het för Ly Vy Aho ba tab gun ense 8 YO I ide på Öland ap Den SR Pe ro växer vil land, | n Siberif vå säd NR rå) JEN OT LU ekar al SM FM bnppr, et Ro Jalla - 140, ING an LB ViN EA Å AG » i nb spm Z lg fore nt 'Copertici och Tycha. Braheg:hyfto+ Ver dens obegripliga viddy XIy246, I igtet Et rlbndika fikon smed de Svenika, VII, 274; Vigter old vi | decimalzdelar j HT, 52 De Svenf och Då /igters | imförelf - De fö NaN MÄTE rt , Chiaéfika vigten, XI 219. Sel/ig ifir EN 203. Se Rymde . fiaut malih ARE ; Helliv; $ sne Fö FIN Kar och [ör Ka fun- pj met po gren ReT ige, .V14 102. IX-486. AT ke a at CE Fl edjärend Ayttningan, (och og ar; 2 I SR fena to bodi bevitinong Viera sea voi ings f Föckadande Nerigrg des nödvåndi ighe och huru den århälles, 1; roke På 2 1; 96 JA Våd rva tlings machine påfunnen at Randigt ikaffa frifk Iuft emellan " Dicken på lars hvareft. ock hand! las; yr fl PL. FE frn , fyftande til famma. vigtiga, andamäl; V - | | erblafé, at måta. des tycka, bå0g I deg dt often, O -blås-belgar, I, so pin stå fören | Våf.hed så Medling; Vill, 7 frnodi en K ära SR Särn/e nå å blifva tåte och varaktige, g-lifs.abfördrifva, V,- 285. VI 48, 179, IX, 195 BE nok fom plåg garknåppa Hå re Vä -VES ör sr 2. ; vån förde fofla lerskokor på ars XII 214, > GC; MN ETEN an, kånnas, IL;a16. Ogrågårdar. re - CE RARE NN Mån SR ; h 4 / H 7 AN | ; SO 5 SR el Må 3 SP | We saa | Gc 2 be fran AN Tr vh STTTSE TT måga kd in SE ARE le ie 16 i g gr Im ller Gal od MM EA ink-malm eMlerC CR gp "a na, 11,:240. Anmärkningar, Öfver Zink: dns få fom «reg Arg | alt-metal, och; inhes någon. blånning, fan Vv fäsutur Blånde, 'yhvilket finnes mångeftåd: ket, V, 57. Rön on en Boet f ller funnen Ziuk- bla dad do EVIL 06 hvarutär | s ew'art afomer- Naltrun andas tilfar man; All, SEO On RAR tr & fd EX v- d We ng RR Reg KEN Om Zinkens cnätlnd MAprT ÖE: & ? re CK ; | ; 063 FR i; S a A 4 " : 4 z 5 BOT j 3 HR = Ad Mkllog € AAG Ab btrakll ; RT GK he så CDR : EN ; ”- i I ) ; RUN gm ne Fa ; ÖR 9 ALTa J ÖL 0 PRESSEN 9 ä Ku RV Köp fö I och ÅRibrdr; Bor angående vår bog fom; eden "Önkar är ä fin ort ville befvara, I; gr. I, Ge nom hvad a Pycket kan bringa. fin fåd tils4o: der kor- för kista ag n'/åkerbrukets Safe na med -utfädsts och gödfel vifla béfparibg', 1; 2409:0 TA tikil- "liga förfök Slärde vid äkerbrukét, IT, ign oc shött- ”Våttnet år fkadeligt men vär-vattnet nyttigt B r:Aker och Äng, dl 216 Akerbrukets betkaftenhet i Pori :Mechlenburg och Holttein, V, 125. "Rön.öch för til Landt-brukets förbåttrande, VIL, as bruka äkeren i Madefjö Sock keh i SÅNA AMablirröl | ”Ätikilligarön vVidåkerbruket', IX, 96.2 fumas i Norrige, likafom på manga orter iSverige, fö länge nägon Sko ogs-pintic är Öfrig och fvedjandetillär FsIXy200. ”Aker-redikaperbru eligeå l[orrige ; 207." Plog och andra Aker-redikaper,' gj Ba "Af612 OR åkerbrokers: "lane I Beime Socken > ocg C "in- rök. 59: Oimfårterat bruketför= od å aj FR örbåttras; XV... Tankar och möj Hand 1, 244. Sättet at brukadkeren ing oSocken I Nerike. Hed prisad ngar, hu SRA SEA . oy kebruker, föm vore. nydaen vä: V4236.. "Se Så Kär Korn, Hafra, Såning'y Gidfels Et Kuaftaing , Riorss = ol cd EN ba år, trifvas ej, omide-icke; åro tåckto med (hå år & BiÄ7A röde: db ör > Mika allting om de lågga romm , eller föda lev vande ungar, XI, 194. Ale rol; våxer vild i Bohus Lån, Vv. 42. År, or, de "mycket. giftigei Sten-kohls grufvorna, I TR II, 96: Dylika i Qveckne Koppar-grutvor i Nörrige, 1V, 420. Se Våder-våxlipg; Duänfter , Luftows >> Äl med deras verkan vid nägra : tilfllen, Il; pi 3 | re dig. X XIV, nm Se mr ben 0 ; dn äs FÖR 2) 4 | |. | | 4 "OT prat ARG deras ötdanftnin SN 215, "Hy dom få våmjakti = 2 106. Et ftort erg Pihl dre inneflutit, XI, 7 rk Vockl S RAR, XT KR härdning, I, vn Så Säl,” SÖREN -Dal-å!fvets uprinnelfe och lopp, IV, 15. -Nörludikå alfverna tpräktias och betkrifvas till e- ras Hbritelle. låge, lopp, djup, ftrander, fifk-riket och Krig omitånd: gheter, All, Ae ; Otjet ; hvad dervid ET at n ; lärka, 1,90: Ak . Um ed orfaken i un tufvor på ångar, hvaribland den år en, a tr Botkapen flåppes at beta på ångarna, den tid på å ret, når å i I Öre 1, 207. Av: -":-Om ång=fkötfelen o omkring I hun, HI, 28. Medel til magra ångars förbättring, III, a Öm BRlings-gråför, fom år ganfka begårligt t för sUrdne IA a förbättra fanka nga öller man : ät i sa fen VT KV, 2206 6 BN kårar sd JR nig ä flags OfteIndifke, II; 20250 Åt "fom växa vildt i Pentylvanien KR (Ärtor, for Våxa på Robinia; eller det Siberifka Ärte « ådet Vi. "$gr KL 123: INO SaRkl öh ano Hö ie IST SE NG 4 RA. 2 T PRE SR Så ”E | NSI ip «R £ 0 SR fån Rv NOR SAR = MR NR 4 AJ AS Fr 6 aft > fort til skiftes fjunka pch. 2 IE 46. FO äg | Öde marker, böra underfök as. och. bekrifvas 28 > Ög Få Ae on-fjälkdomar ; fe. .Chirargies.: pek & Ör mås råralte växter ; Ilyst 79: N eg fårge I a en På Ölands Alfvar borde göras förlök jak. Ho & Nå Ploimgtrrty = AVIS VÄRT 08 Ci a AT Medicinal:er , Förgerier ; Grås-flag 3 Käg ds -kösfel; f$ Jåd;. far nt Era uifder deras cg ös mn öns ss kröknin ch belågenhet, IV; 146. Des Dj Sc Ae Des Vard fälta, , 185, Des Vv artens Sr br, dVA 503 NR ESD djop; AVG 318 SeCngrabia cl ”- Sh må JAN JT . j IM 3 ( r | Sr. sera Ara 2 = ” a F a z - A T - - - stR Ég ; ($ DM ste - ev = på 2. Moe - 4 hdn ] « - SS - = rg sty te EE Pn 2 TR a s i NE s z $ f Ler bagar we fe r - k - - + 5 > 4 dm - > = 5 å é att - ; - + TJ -+ N ge 4 i d Le 3 a a : y SN es - mm e ” : = = på S a Ar ; 3 F 3 , , a H A ; N 2 a p LS id FF så é s Kran - - É KG 4 ? - - = Få - 4 sq 2 j A 4 öd | : - : raw Å M : - z G > 7 - > (3 så Ez K — g | > € 5 ; fr fe i ft vc p é M É ' . En ; f fer «4 kh 2 ee / BS / b /Ä A in 4 La M 2 > : N i Må, Fö - p é ar om fr he yr r 3 ” oh Må MJ va 4 a s - — RANA NR NR BRA AT ne bn ABN yr A EN SR nr Apr RNE RR RR 3 F H FÅ 5 4 3 - NÅ Ra STI MP HET ER ig 5 Pra Tr a j sf RR - : , i LV a Er be rn är A = : es s NW rå FOA na ppt rar Rader