ON ” ER FRA a Kd pe SIREN SSE ne KON 5 [ x RYAN FN nen IRA a rk NIT RYD- ; tkr] Mecekbolm Hos LAKE. SYNAR ö På sn egen koftnad, 3757: M . G " 4 wW ; ku är a é blo ” J > JAR cd é c ( kad ” v M 2 KONUNG 7sy nd VETENSKAPS ACK EMI "ee PROTECTOR ACADEMIENS LEDAMÖTER. k err JONAS ALSTRÖMER, böknke Kid | a EP Riddare af Nordfljerne Orden. > = Herr Baron ANDERS JOH. von HÖPKEN, Svea Rikes Räd, Prefident i Kongl. Ca BESAR Col- legio , Riddare och Commendeur af Kongl. Maje- ftets Orden Herr CARL LINNAZEUS, M. D. Kongl. Archiater, "Med. och Bat. Profeffor vid Kongl. Academien i Up- fala, Riddare af Nordftjerne Orden, Ledamot af Acad. " Nature Curioforum, famt af Vet. 'Academ. i Feljerse "bourg, London, Berlin &c. ++ Herr Baron CARL WILHELM CEDERHIELM. Herr Grefve CARL JOH: CRONSTEDT, Öfver- Intendent, Riddare af Nordftjerne Orden och Cere- monie Målftare af Kongl. Majeftets Orden, Kongl. " Vetenfkaps Academiens Skattmåftare. > Herr AUGUST EHRENSWERD, General Major, : Riddare af Svårds Orden. Herr ANDERS JOH. NORDENSCHÖLD, Lands- ' höfding, Riddare af Svårds Orden. " Herr DANIEL TILAS, Bergs Råd. uu Herr JACOB FAGGOT, Öfrers DinsSjöu? vid Kongl. 3 > Landtmåteriet famt Charte - och Juflterings vårket. » Herr GILBERT SHELDON, Skeps -byggmåttare vid > Kongl. Örlogs Flottan Herr SAMUEL KLINGENSTIERNA, Cancellie= Råd, Hans Kongl Höghets Cron- Prinfens Informa- tor, "Ledamot af Kongl, una EVE Sm | SS STEJNEGER COLLECTION National Muysor? Herr CARL FREDR. NORDENSCHÖLD , Öf- verfte Lieutenant vid Fortification, Riddare ar Svårds Orden. Herr NILS WALLERIUS, Theol. Do&tor och bro- feftor Kalfenianus i U pfala. Herr GEORG BRANDT, Bergs- Råd, Ledamot af 5 Kongl Vet. 006, FU pfalas "Er Herr GABRIEL POLHEM , Cammarhetrre, Direteur af Mechaniquen. "+ Herr JONAS MELDERCREUTZ, Geometriz Pro- feffor i U pfala. Herr NILS ROSEN, Kongl. Atard Ledamot af Kongl: Vet. Soc. i Upfala. Herr MÅRTEN STRÖMER, Aftronomige Profeffor och Ledam. af Kongl. Vet. Soc. i Upfala. Herr CARL DE GEER , Kammarherre, Ledamot af Kongl. Vet. Societ. i Up >fala. Herr CLAES GRILL, Dick af Oftindifka Com- agniet. | | Her JOHAN ROMAN, Hof- Intendent. Herr ERIC von STOCKENSTRÖM, Revifions Se- creterare. Herr OLOF MALMERFELT, Lagman. ; Herr Baron NILS PALMSTIERNA , Svea Rikes Råd, Lunds Academie Canceller , Riddare och Com- mendeur af Kongl. Majeftets Orden. Herr GERHARD MEYER, Dire&eur och Kongl. Styck - Gjutare. Herr Grefve CLAS EKEBLAD, Svea Rikes Råd, Öf- verlte Marfchalk , Cancellie - Råd, Riddare och Com- mendeur af Kongl. Majeftets Orden. Herr ULRIC RUDENSCHÖLD, Commerce - Råd. Herr ZACHARIAS WESTBECK, Probft. Herr EMANUEL SVEDENBORG, Alfeffors er. Herr Baron HENRIC WREDE, Landshöfding , Rid-- dare atv avards Orden. Herr Grefve CARL GUSTAF TESSIN, Svea Ri- kes Råd, Öfverfte Marfchalk, Cancellie Prefident, Gouverneur för Hans Kongl. Höghet Cron- Prinfen , + Abo Academie Canceller, Riddare Commendeur och Canceiller af Kongl. Majeftets Orden, famt Riddare af Kongl. Preufifka Svarta Örnen. Hetr. Herr ANTON von SWAB, Bergs Råd, Ledamot af vw Ka Met. Societ. i Uplala. Herr PEHR ADLERHEIM, Bergmåftare. Baer. ERIC SALANDER , Manufa&ur - Commis- arius. Herr OLOF von DALIN , Cancellie- Råd, Riks H/- ftoriographus , Secreterare i Kongl. Vitterhets Aca- - demien. De DETLOF HEIKE , Affeffor i Kongl. Bergs- ollegio. Herr Baron ALEXANDER F UNCK, Bergmåftare, Herr Baron ERIC WRANGEL, Svea Rikes Råd. Herr NILS PSILANDERHIELM, Bergs Råd. Herr CARL FREDRIC MENNANDER, Theol, BINSOr Bifkop i Åbo och Åbo Academies Pro-Can- Herr SAMUEL SCHULTZE , Camererare i Kongt, Bergs - Collegio. Herr JOHAN CLASON, Grofshandlare i Stockholm. Herr CARL FREDR. RIBE, Affeflor , BENT Ma- jeftets Lif- Chirurgus. Herr Baron FREDRIC PALMQVIST. Herr CARL LEYELL , Proberare i Kongl. Badge Collegio Herr PEHR KALM , Oeconomie Profetlor i Åbo. + Herr ZACHARIAS STRANDBERG, M. D. Afles- FaR i Kongl, Coltegio Medico, Stads-Phyficas i i Stock- olm Herr Baron CARL GUSTAF LÖWENHIELM, Svea Rikes Råd, Riddare och Commendeur af Kongl. Moayjeftets Orden. Herr Grefve CARL EHRENPREUS, Svea Rikes Råd, Prefident i Kongl. Lag - Commiffion, Upfala Academie. Canceler , Riddare och Commendeur af Kongl. Majeftets Orden. Herr ANDERS ANTON von STJERNMAN, Can- eellie- Råd, Riddare af Nordftjerne Orden. Herr JOHAN LECHE, Medicins Door och Pro- feffor i Abo. Herr Grefve AXEL LÖWEN, Svea Rikes Råd, Ge- neral. Gouverneur i Pomern, 'Greifswalds Academie Canceller, Ri RR och Commendeur - Kongl. Ma- Jeftets O: -den, kl A åa ; Herr Herr OLOF ACREL, Profeffor, Öfver - Fåltfkår vid Lazarettet, Regements Fåltfkår vid Adels-Fanan, Le- «> damot af. Kongl, Chirurbika Acad. i Paris if5 - Herr EDUARD CARLESON, Stats - Secreterare, Riddare af Nordftjerne Orden. == s Ferr HENRIC BENZELIUS, Theol. Dö&or, Svea nikes Arke-Bifkop, Upflala Academie Pro-Canceller. Herr OLOF CELSIUS, Th, D. Profeffor, Kyrko- herde i Kongsholms Förfamling i Stockholm. Herr ANDERS BERCH, Oecon. Profefför i Upfala. Fler HENRIC THEOPHIL SCHEFFERY Dis reCiear. | i : Herr SVEN LJUNGQUIST, Major vid Fortificat. Herr Baron MATTHIAS ALEX. von UNGERN STERNBERG, Fåltmarfehalk, Riddare och Com- nendeur af Kongl. Majeftets Orden, = a Herr LARS LAUREL, Profeffor vid Kongl. Acade- mien 1 Lund, på . Herr Grefve CARL FREDRIC PIPER, Prefident, Riddare och Commendeur af Kongl. Majeftets Orden. Herr MAGNUS LAGERSTRÖM, Commerce-Råd, Direttevr af Oftindifka Compagniet , Ledamot af Kongl. Vet. Societeten i Upfala, Herr NILS GISSLER, M. D. Phyfices och Medici- one Letor vid Kongl. Gymnafium i Hernofand. > Herr Grefve GUSTAF BONDE, Svea Rikes Råd, Riddare och Commendeurt af Kongl. Majeftets Orden, Prefes för Kongl. Vet. Societeten i Upfala. Fru Grefvinnan EVA DE LA GARDIE, RiksRåd- inna EKEBLAD. Ra Herr PEHR WARGENTIN, Kongl. Vetenikaps A= » cademiens Secretérare, Ledamotaf Kongl. Vet. So- ciereterna I UU pfala. och (rÖttingenks Far Lans Herr HERMAN SCHUTZER, Kongl. Archiater och > Kongl. Majefters. Lif -Ghiootgus.h rod | Herr PEHR HÖGSTRÖM , Kyrkoherde i Skelefta. Herr JACOB HENR. MÖRCK, Kyrkoherde. Herr CARL REINHOLD BERCH, Cancellie-Råd, Ledamot af Kongl. Vitterhets Academien Ma Herr JOHAN GOÖOTTSCH; WALLERIUS, M.:D. Chemie Profeffor i Upfala, Ledamot af Kongl, Aca- demia Nat, Curioforum, balen ert Herr. LEON ARD KLINCKOWSTRÖM,. GR Se- ” ”creterare, Commendeur af Nordftjerne Orden. Herr Grefve HANS HENRIC LIEWEN, General- Lieutenant, Commendeur af Svårds Orden. NE , Herr ANDERS HELLANT, Oeconomie-Dire&eur : i Lappmarken. + Herr Baron JOHAN von SETH; Kammarherre, Ar- hivarius vid Kongl. Majeftets Orden , och Kongl. et. Academiens Archivarius. Herr JACOB GADOLIN, Th..D. Phyfices Profes- for i Abo. Herr JACOB von EGGERS, Öfverfte vid Fortifica- tion, Riddare af Svårds Orden. Herr Grefve HENNING ADOLPH GYLLEN- BORG, Svea Rikes Råd , Riddare af Nordftjerne Orden. Herr Baron JOHAN BRAUNER. Hof- Junkare. Herr EBERHARD ROSEN, Medicine Doéttor och Profeffor i Lund. | de MEM DUREUS, Profeffor Phyfices i al Herr 'SAMUEL SOHLBERG, Dire&eur af Mecha- niquen. Herr PEHR LEHNBERG, Öräpatant vid Kongl. Ar- , tillerie Cadett Scholan. rr > Herr NILS SCHENMARK , Aftronomixz Obferva- Stör I Lund, Herr Baron CARL FREDRIC SCHEFFER, Svea Rikes Råd , Gouverneur för Hans Kongl. Höghet -- Cron - Prinfen och de Öfrige Kongl. Arf - Prinfat- - Riddare och Commendeaur af Kongl. Mayjeftets öde RE Herr ANDERS SWAB, Hof- Junkare, Dire&eur vid Adelfors Gull- vårk. Herr AXEL FREDRIC CRONSTEDT, Gefchwor-' ner i Öfter- och Wefter - Bergslagen. > Herr SVEN RINMAN, Öfver Masmålttare vid Jårn- » hyttorna i Riket. Herr CARL ALBRECHT ROSENADLER, Kongl. Secreterare.. Herr CARL KNUTBERG , Capitaine Mechanicus. "+. Herr CARL FREDR. ADELCRANS, Hof- Inten- dent, Riddare af Nordftjerne Orden. + A 4 Herr SR Herr ERIC GUSTAF LIDBECK, Hiftorie Natur > Profeffor i Lund och Dire&eur öfver Skånika Plan» tagerna: ff F Herr CARL CARLESON, Lagman. Herr JOHAN FREDRIC KRYGER, Commiffarius i Rikfens Stånders Manufaéttur- Contoir.. SEO EFRON HENR. BURMEISTER, Profeffor i Lun Herr BENGT FERNER, Profeffor vid ad Amis ralitets Cadett - Scholan i Carlscrona. Herr PEHR ZETZEL, Medicine Doé&or. : Herr THOMAS CUNNINGHAME, Öfverfte vid Artilleriet, Riddare af Svårds Orden. Herr TIBURT. TIBURTIUS, Probft. | Herr CARL LEHNBEERG, Optifk Inftrument - ma» kare oc Herr JOHN JENNINGS, Ryttmåftare. + UTLAÄNDSKE LEDAMOTER. Herr FREDRIC RABEN, Geheime Conference-Råd hos Hans Majeftet Konungen i Dannemark, Riddare af Kongl. Elephant Orden. Herr ALBERT von HALLER, Amman i Republi- quen Bern, Prefes för Kongl. Vet. Societeten i Göt-= tingen , Ledamot af Kongl. Franika, Ängelfka, Ber« linfka &c. Vetenfk. Academierna. Herr JOHAN HEDLINGER, Hof - Intendent, RR Medailleur, Ledamot af Kongl. Berlinfka Aca- emien Herr PETTER van MUSCHENBROEK , Mathe- mat. Profeflor i Leiden, Ledamot af Kongl. Ängel» fka &c. Academien. Herr PEHR COLLINSON, Ledamot af Kongl, Än= gelfka Soc:ieteten. Herr JOHAN ALB. GESSNERUS, Archiater hos Hårtigen af Wiärtemberg. i Herr Marquis SAGRAM0QZO, Riddare af Malta. Herr mn - CA Y "zu a (a NG | - a NE Herr DE REAUMUR, Ledamot af Koné Al Frarifka, Ängelika , Pettersburgifka, Berlinika &c. Vetenik. A- ii mierna , Commendeur af Kongl. Franfka S. Louis. Hon DE SAUVAGES, Medicine Profeffor i Mont» | ophre CARL FREDR. HUNDERTMARK, Med, Profeffor i Leipftig, Ledamot af K. Academ Naturz Curioforum &c. Herr DE LP ISLE, Ledamot af Kongl. Ftänikä, Än gelika, Pettersburgifka , Berlinfka &c. Vetenik. Acar demierna. Herr BERNARD DE JUSSIEU, Kekuiot af Kongl, Franfka och Ängelika Vet. "Academierna. Herr DE ROUELLE , bee af Kongl. Franfka Vetenik. Acadeinien. Herr DE LA MARTINIERE, Konungens i Frank- rike Lif - Chirurgus, General - Chirurgus öfver hela Franfka Krigsmagten , Prefes för Kongl. Franfka Chi- rurgiflka Academien , Riddare af d: Michels Orden. . Herr HEVIN, Hennes Kongl. Höghets Dauphines Lif- Chirurgus , Secreterare för Kongl, Franfka Chirurg. Academien. Herr VAN SWIETEN, Riks Friherre, Keiferlig Ar- EE 1 Wien Ledamot af Kongl, F ranka ÖÄcC, Aca- emien - Herr ANTONIO ULLOA, Commendeur vid Kongl, SE Örlogs - Flottan, Ledamot af Kongl Ängel , Preuffifka &c. Vet. Academierna. ; Herr ADRAHAM GOTTHELF KAESTNER, Mathem, Profeffor i Göttingen, Ledamot af Kongl. Berlinfka, GÖttingifka &c. Academierna. Herr ANDERS MAYER, Mathem. Profeffor i 1 Greifs- vald, Ledamot af Kongl. Vet. Academ. i Berlin och Bologne. + Herr GEORG MATTHIAS BOSE, Phyfices Pro» feffor i Wittenberg , Ledamot af Inttit. i Bologne &c. Herr JACOB LANGEBEK, Kongl. Dantk Jultitix- Råd, Föreflåndare af det Kongl. Danfka Saällik, &c. oFierr CARL BONNET, Ledamot af: Kongl Angel- fika Socie &teten Ö&G. ” Herr JOHN ELLICOTT, Ledamot af Kongl. Än- A $ Herr gelka. Societeten, > FU Ed Herr DE DANGEUL, Maitre des Gompies hos Hans Majeftet Konungen i Frankrike. Herr MORAND ; Ledamot af Kongl. Franika , Ängel- fka, Pettersburgifka &c. Vet. Academierna. :Herr DELA CAILLE, Ledamot af Kopst Franika Vet. Academien.. Herr JOHAN WAITZ, Heflifk Cammar- Råd, Di- recteur Öfver Salt - vårken , Ledamot af Kongl. Ber- linfka Academien. | .Herr MORAND, Sonen, Anatomiz brud Paris. Herr RÖNNOW, Archiater hos Hans Majeftet, Kö- nung STANISLAUS. Herr DE JEAUCOURT, Riddare, Medarbetare på det ftora Encyclopedifka vårket. . len. VITALIANO DONATITI, Medicine Profeffor i Turin. Herr JOHAN GÉORG ROEDERER, Medicine Profeffor och Ledamot af Kongl, Söcieteten i GÖöt- «tingen. Herr THOMAS SIMPSON, Profeffor vid Kongl, Artillerie-Scholan i Woolwich, td af Kongl, . Angelika Societeten. KONGL. än Fv SÖS MR Regn Re LL i Körer. Höjs nn ACADEMIENS H ANDLINGAR, FöR MåNADERNA JA NBAROS FEBRUARIUS, MARTTius, År 1757. PRZESES, Herr CARL ALBR. RÖSENADLER. Kongl, Secreterare. Sva mö bling. bald Qin 6 | 3 OK a 4 c NN Py Våder -våxlings inrättningar på Skepp. Be Naturkunnige hafva genom oftridiga rön få bevilt, at intet djur kan lefva, ja ingen / ört våxa, utan luft. At de ock icke långe trif- g 1757. Jan. Feb. Mart. " trifvas, utan omvåxling af luft, och at månnifkan 1 fynnerhet flundeligen behöfver ny och frifk luft, är lika otvifvelaktigt: ty fåfom eld ej långe kan brinna uti et tåpt rum, utan flocknar, få fnart han förtårt den tilgång af luft. han funnit, eller få fnart han röfvat ifrån honom de particlar eller de egenlikaper, fom gifvarelden lif; få kan ock ic- ke månnifkan långe uthårda utan våder- våxling. Den luft, fom medeltft andedrågten en gång gått genom våra lungor, har i det famma förlorat den fpåioftighet, SR og den vårt lif veder- qvåckande Berg paa sm Förfynen dåruti ned- lagt, och år fedan odugelig tilandedrågt, tildes ge- nom blanning med ren lutt, genom rårelfe eller annan upfrifkning, des förra raft blifvit honom återftåld. Vi infupe i hvart ande - drag, vid pas 4$5 cubic-tum luft, och behöfve fåledes, enligt TRIEWALDSs utråkning, 1296 cubic - fot ren'/luft om dygnet. Darföre förtåres och fkåmmes gan- fka faart den uti et tåpt rum inneflutna luften , och år fedan icke allenaft onyttig, utan ock fkas« delig för vår hålfa. En-af de angelågnafte tjenfter luften gör ofs, 8 : 2 ge (TIN Do beftår uti den fvalka han gifver vårt blod, då han filas genom lungorna: för den orfaken bör tutten vi andas, vara kallare ån vårt blod, fom hos en frifk- månnifka gemenliga har 35 eller 36 graäders värma, efter de Svenika Thermometrårha. Är : | | ör (0) I ften 30 grader varm , fåfom på de hetafte Som- e . ; JK Ö nr ardagar, må en månnifka förfmåkta: fasvarm ; + Föd Fo e fom biodet, eller värmare, Gvåfver ofs eller för= | s . . ee . orfakar fjukdom, ehuru han eljeft år ren och frifk. Luf- «Luften förlorar ock fin lifaktighet, blott ge- nom ftillaftående, hvar på vi ej fällan fe prof uti djupa grufvor och brunnar; källare och grafvar,; fom långe varit tåpte. De fom ovarfamt dår utt gå ned, plåga ofta, nåftan i ögnableket', dö. ratigberen fordrar därföre, at de fom fkola gå ned på fådana frållen, altid förft nedflåppa en hund eller annat djur > eller ock föra fram för fig et brinnande ljus: ty om djuret mår illa eller ljus fet flocknar, år ej rådeligt at gå långre. Stillaftående luft angriper jäåmvål döda krop- par, förorfakar mögel, rått och fnar förruttnelfe på alt hvad röta år underkaftadt. Dårföre år vå- dervåxling icke allenaft månnitkors famt alla djurs och våxters förnåmita lif, utan tjänar ock at con= fervera andra kroppar. Uti Skepp åro flora rum och ihöligheter, hvaruti luften år nåftan aldeles infltångd. Han fin- ner på fomliga ingen annan Öpning, ån genom nå- gra luckor på dåcket, fom åro fmå , i jämförelfe emot holfkeppets rymd. På ftora Skepp, fom hafva flera dåck och afdelningar, hafva vål fom- " liga rum någon vådervåxling genom luckor och våder - trall på däcket, famt genom Stycke - por- tar och gluggar på fidorna : men dåremot år ge- menfkapen med”den yttra luften nåftan aldeles af- fkuren för de nedra rumen, hvaruti ftörre delen af Laddningen, med tackel och tyg, Proviant och Amunitiorn m. m. borde förvaras , men tillika med Skeppet , af den flillaftående, fkåmda och fuktiga luften fnart fördärfvas. Når 4 1757. Jan. Feb, Mart. Når mycket Folk år om bord, fkåmmes luf- ten ånnu fnarare: Det emellan dåcken trångbod= da manikapet uptager faart med andedrågten all den rena luft der finnes, eller genom luckor och Ööpningar kan inkomma. : Dunfter af månnilkor: och af de mångfaldiga röteliga åmnen på et ut- ruftadt Skepp finnas, få vål fom af det på kölen qvarblifvande ruttna vatnet , fom ej få noga kan utpumpas, intaga den rena luftens ftålle uti ru- men, och kunna ej annat ån förorfaka en olidelig stank, fom föder vantrefnad och fjukdom hos be- fåtvningen. Kommer hetta dårtil, fom på var- ma och lugna Sommardagar måtte blifva odråges lig uti Skepps-rumen; lårer ingen vara få kan- flolös, at han icke ömar deras tilftånd, fom ofta minga veckor och månader nådgas lefva i fådan luft , och firner nådvåndigheten af de medel, hvarigenom vådervåxling kan åttadkommas , både uti de öfra rumen och uti de nedra, I åldre tider brukades icke:i allmänhet få fto- ra Skepp, fom nu. De gamlas Ölogs- Fartyg liknade mycket våra Galerer, på hvilka befått- ningen ej bodde under dåck , och hade altfå föga olågenhet af ofund luft. Sedermera , då ftora Skepp med flera dåck började byggas , var en läng tid brukeligt, at Cabyfan, hvaruti maten tilredes för befåttningen, bade fit rum nedre uti holfkeppet. Eldens dragande i Cabyfan under- höll då tilråckelig god vådervåxling ; den gamla luften gick ut genom rök - gangen : ny inkom af fig fjelf genom luckot och åpningar. Men få fnart Cabyfan flyttades up på öfra dåcket , af or- fak at defs förra Station anfågs fafom vä; | Or 07: Jan Feb: Man. > 5 oe ds« våda, blef luften i holfkep pet dårige- ika fom dömd til evigt fångelfe. De fjöfarandes olågenhet och fkada deraf, nödgade dem art vara betånkte på medel til defs förekommande. Jag vili kärthet anföra de för- nåmfta fått, fom blifvit påfundne ar fkaffa våder= ” växling på fkepp, bade når de ligga i hamn, to- me och aftaklade , och når de åro utruftade, un- der Segel, med laft och befåttning om bord. Jag årkånner mig hårvid hafva haft god anledning af tvånne til Kongl. Vetenfkaps Academien ingifne fkrifter: den ena af Academiens framledinie Leda-. mot, Vice Amiralen, Herr LEJONANKAR $ der andra af Academiens Ledamot , Skeppsbygg- målftaren vid Kongl. Örlogs - Flottan, Herr SHELDON, | - EtSkepp,fomliggeri Hamnenaftakladt,löper fara at genom fuktighet, röta, mögel och fvamp- våxt fördårfvas, om det icke vårdas och våder- våxling dåruti underhålles. Til den åndan år vål nådigt, at luckor, vådertrall och portar dageligen hållas öpne, at luften fritt får fpela derigenom. Dårtil tjena ock öpna planke-gångar eller luft-hol i rfummen på garneringen, fom på fomlige Fartyg äro inrättade. Men emedan denne vådervåxling ftråcker fig föga långre, ån til de öfra rummen, fom ftå öfver vattnet, och hinner icke til de ne- derfta, hvareft han år lika nådig ; måfte man vara omtånkt, at med konft antingen upfordra den ftils laftående qvalmiga luften, eller dit nedjaga en ny; Dårtil tjäna vål de vådervåxlings.inrårtningar, fom egenteligen åro åmnade at brukas, då Skeppet går ÖRA under 6 i7s7 Jag. Feb. Mart. under fegel och fom råttnu fkola omtalas; dock til undvikande af ftörre koftnad och möda, plåga andra låttare utvågar förft upfökas. Sådane åro, drag-rör och trummor uti flycke- portarna, hvil- ka gå neder uti hol-fkeppet: Våder-trummor af likhet med fkorftenar och kakelugns drag: flitigt fopande', fkrapande, fköljande, ftånkande med åttika, och fådant mer, . Under-Skeppsbyggmåi- ftaren i Carlserona, Herr FORNELL , har nyligen påfunnit et vådervåxlings-rör, i öfra ändan förfett- med et ftort.;, fyrkantigt, trart-likt” Kärl af trå; Tratten vrider fig omkring , förmedelft en gent emot vidhåftad vinge eller ftjårt, at han altid flår med öpningen emot vinden, då den öfre frilke luften af blaften indritves genom tratten och röret ned uti Skeppet : Hvar emot den. qvatde förut i Skeppet ftillaftående luften, på andra ftållen går ut genom drag-rér. Denne vådervåxlings Machine, fom drifves af vådret och ej behåfver någon tilfyn, har befunnits hålla Skeppen inuti rena och torra'; fria tör fvampvåxt och fuktighet, få långe de varit i laget. Men i fall deffe medel icke funnos göra tilfylleft til Skeppers vidmagthållande , nöd- gas man gripa til någon af de konftigare. våder- våklings-imråttningar, fom åro upfundne at bru- kas på fjön, hvareft de förre antingen aldeles ic- ke kunna nyttjas, eller åro otilråckelige. Ty då et Skepp år laftadt och under fegel, få ftycke-portarne icke vara öpne når det flarkt blå- fer. I lugnare våder vågar man ock fållan, af fruktan för haftigt påkommande ftorm, at upli- ta mer ån några få. Om de ock uplåtas, gör det litet til faken, når yttre luiten ej år i rörel« 1757. Jan. Feb. Mart. = 7 trårelfe. Fartyg, fom föra fpanmål och andra för våta ömtolige varor, måtte gemenligen hafva he- la garneringen tått diktad och drifven, då ingen - luft fig kan intrånga. Luckor och trall på dåc- ken kunna och böra vål gemenligen ftå öpne 3 men den i Skeppet inneflutne luften år lika fom död , har ej ftyrka och fpånftighet nog, at emot den öfra luft-columnens tryckning ftiga up til nå- gon myckenhet, genom de trånga luckorna. Han målte med våld utdrifvas. Den ringa del af frifk luft, fom åndteligen förmår inkomma, ftannar målft imellan öfverfta dåcken, och gifver liten eller ingen fvalka åt de nedra rummen, Drag-rör af den art, fom åro förr omtalte och i lager brukelige, hafva icke rum på et ut- ruftadt Skepp. Här tarfvas andra och kraftigare "medel, i fynnerhet om viftandet på fjön blir lång- varigt: om befåttningen år manftark , fåfom på Krigs-Skepp : om Climatet eller årstiden år varm: om fjukdom fig redan inrirat. At imögeligafte måtto hålla rummen rena och fnygga: at oftaft råka. dem med fvafvel, enris, els ler vålluktande helfofamma :krydder : at flånka dem med vin -åttika, dåruti hånga klåder dop- pade i åttika, eller gjuta åttika på heta kulor: at, då det icke redan år för varmt, med kol-eld upvårma Stånd- Cabyfor eller fmå järn-ugnar, fora flyttas hit och dit i rummen: frihet för folket , at dageligen håmta frifk luft på dåcket , med mera; har alt fin goda nytta, och bör icke förfumfmas 3 men gör ej tilfylleft , då det kommer an. på långre tid, Huru fkola de fjuke få någon veders ; > Qväca TFN Jan. Feb. Mart. qvåckelfe ; fom fjelfve icke förmå föka den? Vå- der-feglen göra båttre tjänft. Man fåfter i lagom bläft, et mindre fegel under ftor-feglet , och 1å- ter den fmalare ändan falla ned genom luckan. Seglet utfpånnes til den lutning emot vinden, at vådret, fom dåraf upfångas, ftutfar eller halas ned utt rummet, hvareft han fprider fig, mes delit den fart han hade tilförene, och anfenligen fvalkar famt genom andra öpningar uttrånger den gamla luften. Våder- fiangor nyttjas på tftörre Skepp. De göras af fegel-duk, 12 til ry alnarlån- ga, tilfkapnaden fom Conifke trattar ; hafva i öf- ra ändan ftor vidd, fåfom et gap, nederårt utfku- rit och få befkaffat , at når flangan hiflas up emot vinden, trånger fig vådret in genom den breda öpningen och drifves utföre ned i flangan, fom år med Tunn - band utfpånd och ledes med fmala åndan neder uti Skepps- rummen, Detta fått at fkaffa vådervåxling, det båfta, fom var bekant för år 1740, och fom ånnu af många hålles för til- råckeligt, år i nödfall och då ingen annan utvåg gifves, icke til förkaftande. Minfta eftertanka bifver likvål vid handen, at både våder fegel och flangor åro onyttige i lungt våder, då vådervåx- ling båft behöfves. De hafva ock , andra olågen- heter at förtiga, fom Herr WATSsOoNn anfört i K. Angelfka Societetens Handlingar för år 1742, page 62, tvånne hufvudfakeliga. De göra alt för ha- flig åndring itrån varm til kall luft, fom ej be- kommer de fjuka vål. De jaga ock gemenligen den ofunda luften utur de öfra rummen, ned uti holfkeppet, i ftållet de borde drifva honom ut. Atminftone hafva de nedre rummen föga gagn af denna vådervåxling: «= > = 2 Z i 1757. Jan. Feb. Marti 9 "At de icke göra de Göfarande nåjaktig tjänft, behöfver ej annat bevis, ån at deffe ftåndigt be- fvårat fig öfver qvalmig ofund luft, ehuru Hitigt de brukat våder-feglen :' at de enhålleligen ön. fkat, det båttre vådervåxlings inrättning kunde påfinnas, famt at handlande Folk -flag och Sjö. magter med belöningar hugnat dem, fom något nytt påfund upgitfvit. Sedan de långe och förs gåfves våntat ,- framkommo inom kårt tid; fyra fådana påfund. DesaGutiers upvifte, år 1734, tör Kongl. Ängelfka Societeten, en machine at åftadkomma vådervåxling i Hofpitaler och Sjuk-hus, hvilken ock, i brift på båttre, kunde nyttjas på Skepp. Denne förbåttring på de få kallade Heffifka Puftar eller blås -machiner, år befkrefven i bemålte So= tietets Handlingar för år 17355; och kan med rin« ra kraft fåtta luften i flärk rörelfe ; famt drifva bdäbra getiom rör utur et til et annat rum: Men jag vil'mig dårmed, fåfom mindre fördelaktigt på Skepp; ån de följande ; icke uppehålla. BE de då Sä srries krie a vå srteceren > År t741 upgåfvos tvånne nya och tördelaktis gå påfund; fom voro hvarannan få like, at de » nåfltan kunna avfes för et och det famma. Des ras upfinnare, Vår i lifstiden berömlige Capitaine TRIEWALD , och den vittre Kongl. Ängelfka Sö= cietetens Ledamot, Dottor Hates, mårkte fjelfs ve denna likheten; öck beftridde hvarannan ups finnings-hedren. TRIEWALD uptedde fin våders våxlings Machine i Septernber månad, år 1741: århöll Kongl. Privilegium på defs förfärdigande i Oétober månad; och hade redan inom årets flut af B 2 -Trycs 10 17 57. Jan. Feb. Mart. Trycket utgifvit en beråttelfe om defs bruk och nytta. Förfök dårmed anftåldes på Kongl. Ör- logs - Flottan, nåftföljande året, med den fördel, at icke allenaft ftörre delen af Kongl, Svenfka Krigs-Skeppen blefvo dårmed, på Kongl, befall- ning, ftrax förfedde, utan dåraf betingades ock famma är , några til Frankrike. Upfinnaren blet hugnad med hederlig belöning, både af Kongl. Svenfka och Franfka Regeringen. HaALreEs beriåttar fig hafva gifvit Kongl. Än- gelfka Societeten del at fit påfund, i Maji Må- nad, 1741, men utgaf intet af Trycket dårom, förr ån år 1743, då han ej ånnu gjordt förfök dår- med, mer, ån på et i hamnen liggande Skepp, utan beropar fig på förfök , fom voro gjorde i Sverige. Hares fyhes altfå förft hafva tånkt på denna Ma- chine, men TRIEWALD förft hafva brakt henne til fullkomlighet, och upfinnings-råtten kan in- gendera med fkål betagas. Huru ofta har icke håndt, at tvånne på en tid råkat på en tanka? :. Vår TRIEWALD har vifat flera prof at fnille nog , at kunna påfinna en fådan Machine, utan annan gifven anledning, ån af det behof Fåder- neslandet dåraf hade , juft då Flottan höll up- på at utruftas. | Hans vådervåxlings machine år tydeligen och med bifogad ritning befkrefven uti denna Kongl, Vet. Acad. Handlingar för Ottob. Nov. Dec. 1744. Hår behöfves icke uprepa mer dårom, ån at den beftår af tvånne runda blås-bålgar, frålda på öfverfta dåcket, låmpade til rör, fom gå med > Mere grenar ned uti Skeppet til alla rum, hvar» Gt 1ge- d 1757. Jan. Feb. Mart. I "igenom luften kan updragas likafom med pump- ning. Den ena pumpen kan i haft och når man vil, förvandlas tilet tryck- verk, och ny luft dårmed nedtryckas, til hvad rum i Skeppet det pröfvas nådigt. Om orfaken, hvarföre Machi- nen federmera ej blifvit nyttjad på Flottan, oan- fedt förföken flagit vål ut, vilje vi höra Herr SHELDONS beråttelfe. För/öken med TRIEWALDS machine, fåger han, fom fkedde på Flottan, under - expeditionen i Fin/ka viken , åren 1742 och 1743, bafva beflyrkt, at den förorfakar tilråckelig våder- växling , både imellan dåck och i bol-fkeppet.. Den höll få profvet, at bruket dårmed måfte uphöra, då de fjuke klagade öfver alt för flor kånning däraf : nog Öfvvertygeligt bevis, at påfundet har den påfyftade ver- kan, och at ändamålet kan än närmare vinnas , när temperament i akttages. Det fynes, fom hade man alt för flitigt eller håftigt brukat våder- pumpar» na, eller ock , mer ån behof varit, nyttjar tryck- verket, hvarigenom de fjuke alt för haftigt blif- vit författe utur en ftark hetta uti en kylande luft, eller legat uti drag: olågenheter, fom ic- ke en gång en frilk månnifka tol; men fom förmo- deligen hade kunnat förekommas genom måtte» ligt pumpande och alla rörens tilftoppande, fom gå in uti öfre rummen. Det behöfves ej mer, än utdraga luften utur de nederfta rummen, då den uti de öfra rummen nådvåndigt drager fig dit nederåt, och frifk luft i defs ftålle fjeltmant och helt fåkta infinner fig genom luckor och öppnin- gar, fom aldrig böra tilflutas. Tryck-verket be- höfver fållan eller aldrig nyttjas, och då lära de fjuke aldrig få orfak at klaga , utan fnarare at fåg- na fig öfver vådervåxlingen. Så dd B 3 Ha- ( 12 1757. Jan. Feb. Mart, > HaALes Ventilator, eller fom han fjelf. kallar honom, Skepps-lungor, år af honom vål befkref- ven uti en fårfkild bok, A Defcription of Ventilas gors, trykt i London, år 1743, i Octavo, hvar uti ock mycket annat, om luftens egenfkaper och vådervåxlings nödvåndighet iV ånings-rum, Kyr- kor, Hofpitaler, Magazitter, Grufvor, Fång-hus m. m, finnes med fårdeles mogenhet antört af denne ibland vår tids ftörfta naturkunniga råkna- de Mannen, Han har ock federmera, uti Kongl. Ängellka Societetens Handlingar ingifvit ytterli- garc rön och anmärkningar om detta nyttiga på- fund. Det beftår af två par blås-bålgar, gjorde nåftan fåfom Orgel puttar, fom ftållas på neder- fia dåcket , och genem et enda rör utdrifva den ofunda luften utur nedra holfkeppet, i hvars ftålle frilk luft aft fig fjelf inkommer genom luckorna, fom vid genomfarten fakta fvalkar de öfra rum- men och drager med fig deras fkadeliga luft, Än-- gelsmånnerne voro mindre qvicke, ån vi, at an« taga detta nya påfund; men hafva dåremot vas rit ftadigare, at behålla det, fedan de en gång med nöje funnit defs goda verkan. Det bru- kas ånnu på många Skepp i Ängland , oaktadt DUTTONS nyare och fördelaktigare vådervåxs lings inrättning, > Frågas, hvilkendera inråttningen år båttre, TrRIEewWALDs eller HALEs? Så göra bågge alde- les nåjakt:g tjänft, hvad hufvud-afligten angår, Atfkilnaden beftår förnåmligaft i mer och mindre begvåmlighet i bruket, Den Angelfka Machi- nen år mera kontitig, fammanfatt och koftfam, -ån den Svånika, famt intager mycket mera rum; od 1757. Jan. Feb. Mart, 13 en betydande omftåndighet på et utruftadt Krigs- Skepp, hvareft altid år trångt. Om Machinen ftår mindre i vägen eller til hinder på öfverfta dåc- ket, ån på det nederfta, lemnas vederbörande, at fjelfve pröfva. Bågge Machinerna hafva den olågenheten gemenfamt, at de fordra ftåndigt ar- bete och hand-kraft , at hållas i rörelfe; men den Ängelfka kan drifvas af tvånne karlar; då den Svenfka kråfver fyra: en förmon, fom fynes nå- fran upvåga den förra, hvilken flog ut til den Svenfkas fördel, få framt icke arbetet på något fått kan låttas med den fenare. TRIEWALDS Pu- frar åro af fmordt låder , kunna låtteligen hårdna, fkadas af råttor eller eljeft komma i olag. I de Ängelfka år vål intet låder; men deras många ventiler, luckor, kiftor och tilbehör torde rått få ofta giltna och behöfva lagas. Ängelfka Venti- latoren lemnar luften under nederfta dåcket nå- flan orörd : den. Svenfke renfar ånda ned til pump- fodet, hvareft luften plågar vara af det ruttna vattnet få anftucken, at det ofta fkal vara lifsfara för dem, fom nödgas gå dår ned at nå- got laga, En förftåndig man, hvilken får machi- nen under fin fårfkilda och ftåndiga vård, lårer finna utvågar at afhjålpa eller minfka de flåfta fvå- righeter, och göra fullkomligt gagn med hvil- kendera honom anbefalles at nyttja. Herr SHeEL- DON, en få förfaren, fom ovåldug domare i det- ta åmne, låmnar TRIEWALDS Machine företrå- de ; i anfeende til beqvåmligheten. | Om intet båttre och beqvåmligare medel vore upfunnit, at renfa och upfrifka lutten om Skepps-bord, ån någondera af förenåmde Venti- - B 4 lato- latorer, år ingen tvifvel,at ju en af dem borde va- ra inrättad på alla Krigs-Skepp, få vål fom andra, hvilka föra mycket folk, eller plåga hafva olågen- het at ofund luft. Hvad hjälper, at Machinen in- . tager något rum, fordrar arbete och år litet kin- kog? år icke båttre, at något arbeta, ånlefva uti en odrågelig ftank , eller tilfåtta hålfa och lif? Vattu- pumparna kråfva ock arbete: fkulle man tåldre vilja låta Skeppet gå i qvaf, ån bemöda fig med dem? Sjösfolket behåöfver deffutom rörelfe , 1 brilt hvaraf, de åro mycket underkaftade fkör- bjugg, hvartil ofund luft dårnåft bidrager. Så nyttigt och för det allmånna dyrt folks lif, fom Sjö-folkets, bör vifferligen åmt vårdas, om det ån fkulle fke med någon deras egen möda och oluft: ån mer, om åndamålet kan vinnas utan dageligt arbete och olågenhet , fåfom med SuUTTONS vå dervåxlings inrättning, hvars befkaffenhet och förmoner jag hår nåft vil anföra, PEHR WARGENTIN, [ENE SE FA är va MA IE Ar MAR Je ed At med Elettricaetens tilbjälp drifv Växter, gjorde i Stockholm, är 1754, . - At EDWARD FR. RUNEBERG. &j bland de underliga Ele&tricitetens egenfkaper, fä fom fenare tider uptåkt, har den , medelft SL hvilken plantors tilvåxt blifvit befråmjad, for- drat, efter mitt tycke, ytterligare förfök, hn | et 1757. Jan. Feb, Mart. 15 > > Det år bekant, at Herr MaAmBrRai i Edens burg gjorde, år 1746, Ele&rifka förfök med tvånne Myrtentråd, fom fedan de hela Ottober Månad blifvit ele&ricerade, flogo ut qviftar och knoppar, hvilket de oelettricerade Myrten-tråden icke gjorde, TA Herr NoLrLeTt har electricerat Senapsfrön, men allenaft åtta dagar, och återtagit famma för- fök flera gångor ; Han har hvarje gång funnit an- ledning at fluta, det Elettriciteten befråmjat de= ras våxt. Herrar JALLA BERT, BosE och MENON, hafva med åtfkilliga blomfter gjordt famma för fök och flut-fats > men på nog kårta tider, Når man med deffa förfök har jämfört den E-= le&tricitetens kraft, fom Herr PivarTi trott fig genom rön hafva funnit, at Ele&riciteten föror- fakar en ovanligen ftark våxternas utdunftning, har man haft god anledning at mifstro någondera af deffa två flags förföken, | - Utom detta, har den flutfats man vågat draga af deffa två flags förfök , varit, efter mina tankar, alt för allmån ; ty faft ån tvånne elettricerade . Myrten-trå vuxit fortare, ån oelettricerade, kan man ej vara törfåkrad at Ele&triciteten förorfakar famma fkyndfamma tilvåxt, eller fkal göra dylik verkan på alla tråd af famma flag, . 0, Samma anmärkning har man åfven fog at göra öfver PivaTtis Rön, om man ock fkulle vil- Ja medgifva honom fjelfva thefin. B s | Hvad 16 — 75 Jan. Feb, Mart, Hvad det förra angår, bar jag i följande för- fök fått anledning at tro, det Ele&riciteten hindrar hampans och den blå Maifens tilvåxt; men fom allenaft et enda förfök år dårmed gjordt, vågar jag icke at fluta något däraf. Deffa oafgjorda mål hafva föranlåtit mig, at verkftålla följande förfök med mandlar, för at fin- na, om och hvilken verkan Electriciteten ville göra uppa fkal-trukt. Våderleken år hår för hvarje vecka anförd ; Barometer och Thermometer, fom man under hela förföket förgåfves våntat, har man mått va- ra förutan. At finna åtfkillig Eleé&ricitets relativa ftyrka, har jag inråttat en få kallad Elettrometer, hvars befkrifning, för unvikande af vidlöftighet, hår utelåmnas. Det vil jag allenaft nåmna, at Nor- LETS Elettrometer, fom medelft fkuggan af tvån- ne hångande trådar fkal vifa Ele&tricitetens ftyrka, är nog konftig och ovig, famt at Herr W A1TZES kan ej nog tydeligen fullgöra fin JA och utom detta, år vid båda deffa flags Electrometrer ånnu ej utrönt , i hvad mon Electtricitetens ftyre ka föråndras, för hvarje vinkels föråndring på E- - le&rometern. Jag har vid deffa förfök betjänt mig få vål af en eger, fom af Herr NoOLLETs, undantagandes, ar jag fällan brukat ljus at utmårka fkuggan, och efter Herr NoLLETs Ele&romerer år befkrifven, vil jag efter den famma gifva tilkånna, hvad jag kallar ftark, medelmåttig och ivag Ele&ricitet. Når 1757. Jar: Febr. Mart. = 17 Når trådarna nåppeligen eller ock litet fkil- jas åt, kallar jag den Elettriciteten /vag >; når de » fkiljas åt til 90 grader vid pafs, få kallas han ze- delmåttig y, men når de drifvas ifrån hvarannan få långt, at de formera en råt linia, eller om de lyf- tas ännu högre up, få at den vinkelen de forme- rat, blir flörre ån 180 grader, kallas Elettricite- ten ark. & 4 a, Klockan 12 hvar dag åro både de ele&rice- rade och oelettricerade plantorna måtte med en daårtil inråttad och i decimal tum och linier för- delt måttftock ; hvar 8:de dags tilvåxt i decim. Jinier år på bifogade Tabell för hvar och en planta upteknad, fom dår har fin egen column, De plantor, fom med Latinfke bokftåfver åro utmärkte, betekna, at de åro electricerade ; men de med Grekifke Charatterer nåmnde, åro de oelectricerade. Jag har ej, hvar gång jag lyktat at ele&ri- cera, baårttagit Ele&ricitéten at cylindern eller få kallade Condu&teuren och glas-pallen, utan lå- tit altfammans ftå eleétricerat qvar, hvilket kun- de ofta råcka hela 10 a 15 minuterne; men fedan jag applicerade glasflafkan til pallen, på fått fom Fig. I. Tab. I, Vifar, varade Elettriciteten myc- ket långre, Den 4 Julii, klockan 9 förmiddagen, fattes 16 Krakmandlar, 10 i tvånne trå-lådor, hälften i hvardera, och 6 i tvånne oglaferade ftenkrukor, äfven hålften i hvardera, allefammans lika diupt. Af deffa elegtricerades en trå- låda och en ften- kruka, den andra trå- lådan och ftenkrukan ftodo altid 38 1757. Jan. Feb, Mart. altid oele&ricerade bredevid. Båda lådorna vo- ro 1I det nårmatfte likrymliga ; åfven fom ock ften« krukorna voro fins imellan. På hvardera af deffa kåril kunde Solen ej fki- na långre ån 4 timmar om dagen, igenom en vinds- luft, fom vånde fig mot Sydvåft, Således hafva plantornas vilkor varit i denna omftåndighet nog knappa. SRA Kärillen blefvo fyllde med god, taft något fandblandad trågårds-jord, fom rut ganfka vål blandades och arbetades. I Man har til Ele&tricitetens upvåckande bes tjänt fig af en liten glas-kula, af 7 dec, tums dia- meter; men en fror Condu&teur af förtent järn- blåck, af 6 fots långd och 12. dec. tums diame- ter. ”AFfde med boklitåfverna 2 + bo ka di PB, fl f, I utmärkte puntter, kan man fe mandlarnas lågen. C år hufvudet af en jårnbult af 4 linierg diameter, och ftråcker fig inemot lådans andra fidaz tildenna bult fammanftöta de 4 ftåltrådarna m, 2, 0, p> fåltråden g ftråcker fig neder til bottnen af krukan; den öfriga tilftållningen kan fes af Fig, [. Tab. I. | Den $ Juli begyntes med ele&riceringen. Den 6 vattnades alla kårilen med fjövatten af Må- laren, få at båda lådorna fingo lika mycket, åf- ven fom ock båda krukorna fingo fins imellan li- ka mycket, hvilken jämlikhet altid togs i akt vid vattnandet, 0 Afet förfök jag tilförene gjordt med man- | del-plantering, fräktade jag, at deffa mandlar fkul- le ingendera våxa, efter de voro allefammans låt- tare, tare, ån vatten; fördenfkulfatte jag 8 bjugg-korn och 16 hampfrö-korn, af hvilka hålften af hvars dera flaget ele&tricerades, Den 8 Julii upkommo-kornbrådd och hamps ånd i de ele&tricerade kårillen, men ej i de oe- ”Je&&ricerade, Den 9 upkommo de oele&tricerade, - faft båda flagen voro mårkeligen fpådare , ån de ele&ricerade. | Den 11. Defla 8 dagar hafva kårilen blifvit ele&ricerade 38 gångor. V åderleken har varit mått rågnaktig, få at knapt någon dag aflupit utan rågn; Eleé&riciteten har ock måft varit medelmåttig. Den 15 fattes 4 flycken blå Mais-korn, två i den ele&ricerade och två i den oele&ricerade lådan. Hårtils har den ele&ricerade korn -brådden och hamp-ftånden varit både långre och frodiga- re, ån de oelet&tricerade; men nu begynte de ocie- &ricerade at hinna up dem, i Den 17 voro hampftånden och korn-bråd-« den uti de oelecricerade kårilen få frodiga och långa, fom uti de ele&tricerade. Uti den ele&ri- cerade krukan voro ånnu inga upkomne, Den 18 var Elecriciteten vag, torde hånda för någon fuktighets fkuli luften, förorfakad af det tilftundande rågnvådret. Den 13 och 14 fift- ledne, var våderleken lika fom i dag, icke defto mindre var Ele&riciteten då medelmåttig ; månne Flectriciteten har kånning af inftundande rågns- våder, genom något annat medel år luftens för- - utgående fuktighet? » I Avgufti Månad yppade fig flera flika anledningar. su | Av Dos 20 1757, Jan. Feb. Mart, Deffa 8 dagar hafva kårilen blifvit ele&rice- rade 4f gångor. Ele&&riciteten har mått varit me- delmåttig, och våderleken nog rågnaktig. Den 19 och 24 vatnades kårilen, Den 2f: Deffa 8 dagar hafva kårilen blitvit ele&ricerade 32 gångor; tvånne dagar var Electriciteten titark, eljeft medelmåttig. Några dagar hafva varit kla- ra, och et par rågnaktiga. CS Den 29 Julii fyntes i den ele&ricerade kru- kan, mullen vara uphögd på tvånne ftållen , af hvilka å ena ftållet en mandel-planta fyntes fram- komma, 3 andra ftållet blef plantan fynlig mot qvållen; deffa tvånne mandlar måga kallas £ och F, Likaledes fyntes nu uti den electricerade lådan tvånne Mandelknoppar upkomma, utan at hafva högt up jorden för fig; deffa måga heta 4 och K, "> Hampefrön, fom fattes i den ele&tricérade kru- kan, kommo ingendera ups de, fom voro i den ele&ricerade lådan, hafva nu hela tiden tvinat. På det at mandeltråden ej måtte hindras af deffa våx- ter, rycktes de nu allefamman up och kårilen vat- nades. Den 30 måttes plantan L, fom då var 2 li- hier lång. Den 31 fyntes Maifen upkomma i den oelectricerade "lådan. ; > Den i. Augufti; Deffa 8 dagar hafva kårilen blifvit ele&ricerade 40 gångor; 3 dagar har Elc- Ariciteten varit ftark; de andra fvag; likaledes hafva 3 dagar varit klara, de andra rägnaktiga. "Den 8 Aug. Deffa 8 dagar hafva kårilen blifvit ele&ricerade 19 gångor. De AN OK ån agars 1757. Jan. Feb. Mart, a 21 dagarna kunde ingen Ele&ricitet frambringas > de 3 fenare var han medelmåttig. - Mulit och rågn- aktigt, måft alla deffa dagar. Den 6 mårktes förft en oelectricerad mandei- planta upkomma, och fåledes 11 dygn fenare, ån de ele&ricerade; denna må heta a, efter hon har famma belågenhet i den oele&tricerade lådan , fom Z iden ele&ricerade. Den 10 vattnades alla kåri- len; nu mårktes ock mandel-plantan y upkomma; — Hådanefter hafva alla plantorna blifvit måtte, på famma tid och fått , fom plantan & hittils blif- : vit mått. j ; + Den12, Det oele&ricerade Maisftåndet, fom den 31 Julii upkom, fyntes i dag vilja tvinna, De electricerade Mais-kornen voro ånnu ingendera upkomne. | jä « Den-bekanta Eleétricitetens Lag, at vifa fig farkaft på de kroppar, fom i fig fjelfve icke åro: electrifke,, har föranlatit Herr NoLLEeT, at för fina förfök utvålja ten-lådor, at plantera frön uti. Jag har vål betjånt mig af trå- lådor jåmte frenskrukor, men för famma orfak tagit den förr omtalte precautionen med jårnbulten och: ftål- trådarna ; men fom jag nu tykte at plantornas til- våxt var nog olika, i anfeende til deras långder ; få måtte jag i dag: hvar plantas afftånd från når- malte järn- tenen, och faar, at plantan L var up» kommen 2 linier itrån ftältraden 4; men f ftod 15 linier ifrån famma ftåltrad : den förra var i dag 47 och den fenare 31 linier lång. Plantan 4 ftod 8 & linea når intil fråltråden 22, men k var 16 liniet belågen når intil ftåltråden », och åfven få långt ifrån 22 1757. Jan. Feb. Mart. ifrån ftåltråden 2; den förra af deffa vari dag fo linier lång, och den fenace 323; fåledes tyktes frodväxtheten vilja paffa fig tvårt emot afftånden, Denna ordning i plantornas tilvåxt, blef hådans efter ånnu nogare efterfölgd, undantagandes hvad plantan É£ angår, fom den 17 Aug. fick oförvarans des fkada af en gniftra, fom fprang ut, juft i tops pen af plantan emot en jårnten, fom fkulle lyf- tas öfver kårilens förmodeligen förorfakade det- ota, at famma planta ville fedan intet fort, utan flog åtfkilliga knån på fig. Af fruktan at fkada rötterna, driftade jag ej, at fricka neder ftåltrå- dar vid de fmårre plantorna. Imedlertid förtjånar denna fak flera förfök, ; > Den 14 fyntes mandelen G upkomma. Man fer fåledes, at Ele&riciteten ej kunde drifva alla mandlarna lika fort til utfprickning ; dock år troligt, at mandlar behöfva mindre tid til ut- fprickning med, ån utan Ele&tricitetens tilhjälp, få vida han bidrager til plantors tilvåxt. >» Sedan i går klockan 12, har plantan L vuxit 8 linier, tils 1 dag klockan 12. = 0 Den ty var plantan G en linea lång. Deffa 8 dagar hafva kårilen blifvit ele&ricerade f5 gån- gor. Ele&riciteten har mått varit fvag, och vås derleken rågnaktig. NGN Den 16, Sedan i går har plantan L vuxit mer än 7 linier, Oaktadt den ftarkafte ele&ricering , ftod hon icke mer at bringa til få ftark vaxt. Den 22 Aug. Kylan, fom nu varit och år I luften, tyckes hindra plantornas våxt. Oaktadt mulen våderlek , har Eleétriciteten dock be | KE . | Ark, fyr Jat Febr. Marti » 2$ N flark , förmodeligen för kylan fkul; men i dens na håndelfen har han ock icke varat långe på pal- len; idag varade han knapt en minut efter ele- &riceringen, ock kunde man tydeligen fe på ele- &rometern, huru fort han tog af, famt ar han flraxt efter electriceringen fyntes taga fortare af; än långre derefter. SANT I allmånhet har man funnit, at då himmelen varit klar och elettriciteten ftark, har han intet varat få långe på pallen, då luften varit tillika kall, fom då han här varit varm: ; Deffa 8 dagar hafva kårillen blifvit electris cerade 74 gangor; ele&riciteten har målt varit frvag, och våderleken rågnaktig,. Den 29 Aug. Ju långre det lider på tidens ju mera tager kölden til och platitornas våxt af. Herr Notier har vid fina förfök tyckt, at de ele&ricerade våxterne vore SR ån de oele- &ricerade; men det år helt vistt, ar af deffa man- del - plantor, voro de eleftricerade ögonfkenligen frodigare och ftadigare. ; Deffa 8 dagar hafva kårillen blifvit ele&rices rade allenaft 28 vångor; elebriciteten har mått varit flark och våderleken klar. = » Den 3 Sept. vattnades kårillen: Den $: deffe 8 dagar hafva Kårillen blifvit ele&riéerade 21 gängor; ele&riciteten har varit nog fvag, och våderleken mulen och töknog, Le | så ww å ik & 24 1750. Jan, Feb. Mart. Den 8 Sept. A pplicerades den förromtalte fla- fkan til pallen. Den 9 Sept. oaktadt rågnaktiga våderleken, fom hela dagen varade, utvifte ele- Etrometern ftark elettricitet. Jag tog derföre bårt flalkan , och fant, at kulan producerade medel- måtrtig elet&tricitet. Detta förlök itereradt, gaf: vid handen, at ele&trometern, ej utvifar hurudan ele&tricitet upkommer trån kulan, utan hurudan eleCtricitet åriflafkan, dåtilftållningen år med fla- fka, fådan fom Figuren vifar; jag ftålte vidare 5 fla-- fkor til pallen, på famma fått fom flafkan X, utan at kunna dermed tå elettricireten långvarigare på pallen eller ftarkare, ån med en. Den 12 'Sept. Deffa 8 dagar hafva körilen blifvit ele&ricerade 40 gångor; elettriciteten har varit medelmåttig ; våderleken har varit nog mu- len och rågnaktig, : Den 17 Sept. I dag hant knapt electriciteten gå bårt af pallen, förr ån han blef erfatt med en. ny. Af få vål föregående fom fenare gjorda rån, kunde -flutas, at då elettriciteten,, oaktadt fla- fkans tilhjelp, ej varade långe på pallen, produce- rade kulan fvag elettricitet, ehuru elettrometern utvifte en ftark. Den 19 Sept. Deffa 8 dagar, hafva kårilen blifvit elettricerade 27 gångor; ele&riciteten har varit medelmåttig och några gångor ftark. Vå- derleken vacker och kall med nattfrott. Den 26 Sept, Deffa 8 dagar hafva kårilen blifvit elettricerade 24 gångor; ele&riciteten har målt varit medelmåttig, ehuru våderleken varit nog töknog och mulen, famt tillika kall. Den Å ) fys Jad Feb. Mart 25 Den 3 Octob. Deffa dagar hafva kårilen blif- vilele&ricerade allenaft 16 gångor. Electricites ten har varit tåmmelig (ark sven vaderleken vacker. Den 10 Oét&. Deffa 8 dagkf har man allenaft haft tilfålle at ele&tricera 8 gångor; ele&riciteten har varit medelmåttig, och våderleken tåmmeli- gen vacker. Den 12 Ott. tycktes plantorna L och F be- gynna at hånga bladen, faft färgen fyntes lika sirilka förmodeligen för kölden (kul; de.vattna, des nu allefamman, Den 14 Oc. anala man- delplantan J. Den 17 O&. Defla dagar hafva kårilen blif- vit electricerade 29 gängor; electriciteten: har mått varit fvag, faft våderleken varit kall och fynts tåmmelig vacker, Den 24 Ot. Deffa 8 dagar hafva kårilen blif- Vit ele&tricerade allenaft 5 gångor och det med ivag eleCtricitet 3 våderleken har måft varit få rågn- aktig, at oaktadt många förfök, har man dock ej kunnat frambringa nagon ele&ricitet flera gån- gor, än fagt år, Alt til den 14 Nov, har man budit til, at fortfara med electricerandet, faft med få ringa lycka för våderlekens oblidhet fkul, at man då nödgades fluta dårmed. Den 4 Nov. fyates åter en ny eleé&ricerad mandel- -planta upkomma, fom må heta PD; hon hant ej blifva en linea lång , förr ån dena 8 Nov, G 4 i Desg« 26 1757. Jan. Feb. Mart Defla våxter hade förtjent at förvaras öfver vinteren, meni brift at tilfälle dertil, fattes de i en kall kammare, hvareft de oelectricerade frö- fo bårt emot Jul-tiden; men på de ele&ricerade fyntes ingen tvinad, förr ån den 6 Jan, 1755, då begynte de ar hånga lötven ; men voro dock lika gröne til den 28 Jan, då de begynte at blekna, och ändteligen at falla af i Februari månad. ; Håraf finner man 1i:o, at de ele&ricerade plantorne vål kommo förft up , och fköto måltta- dels fortaft , men om ele&triciteten förorfakat den fkyndfamheten, måtte flera rön utvifa. 2:0 Atfle- ra af de ele&ricerade, ån af de oele&ricerade mandlarna upkommit. 3:0 At ingen af de oele&ricerade mandlar- na gjordt få flora fkott om dygnet, fom plantan LZ, nåmligen 8 linier. g 4:o At ingendera af de oele&ricerade plan- torna hunnit til den högd, fom tvånne af de ele- Ctricerade. $:o At fedan kölden tog til och ele&ricite- tens fryrka af, faktades de eiettricerade plantor- nas tilvåxt, 6:0 At de electricerade plantorna ej förlorat 1 grofhet och ftadighet emot de oclettricerade; hälft fom planten Z, hvilken våxte itarkaft af alla, fköt äfven ifrån fin rot en telning, fom trifdes vål, och var den 2 Sept. 40 linier lång, och rått få tjoek fom någondera af de oele&rice- rade af famma långd. ER SR 7:0 At 1757, Jan. Feb. Mart, 23 10 740 At mediumaf de ele&tricerade plantornas e e Oo , : e växt år 823, då medium af de oelettricerades år allenaft 533, linea, på lika tid, då de förre blifs vit ele&ricerade 491 gångor. För öfrigt har jag ofta, jemte detta förföket, ele&ricerat blomfter af flera flag, utan at kunna finna det Herr Pivari fåger fig anmårkt, at ele- Etriciteten åftadkommer en ovanlig taliernas ut- dunftning i örter 3 ty under et blomftters ftarkafte eleCtricering har det dock ej luktat för mig ftar- kare, ån utom ele&triciteten, på lika diftance, hvilket borde likvål fke, om elettriciteten gjorde den af honom påftådde verkan. Hvad han beha- gar beråtta , at det råödblå fkenet, fom utgår af plantors löf, fom ftå ele&ricerade, då man rörer vid pallen eller bek-lådan, år en ele&tricitetens verkan på faltet, fvaflet eller oljan hvaraf plan- tan öfverflödar, med mera: har jag ej kunnat fin- na det vara annat, ån den vanliga lag elettriciteten a allmänhet töljer , nåmligen at ifrån fperfiga kans ter vila fig lyfande med et rådblått fken, ofta faft man icke rörer vid den electricerade kroppen. Efter de naturkunnigas antagna fkilnad på E- lectricitet, nåmligen Iaré och Ytire, eller råttare, efter Herr Cancelli- Rådet KLINGENSTIERNAS beqvåma delning i Execeffiv och Defettiv, finner : man, at den electricitet, fom deffa plantor fåt, har varit exceffiv ; om denna flags electricitet varit orfaken til den tilvåxt, hvarmed deffa ele&ricera- de plantor öfverfkutit de oele&&ricerade , få år tro- digt, at lika ftor defettiv ele&ricitet på plantor ” göra deras tilvåxt fenare, då alla andra omftåndig- ; C 3 heter 08 — 1757. Jan. Feb, Marts Keter åro lika, Detta förtjenar förfök , och har, få mycket mig veterligt år, ånnu af ingen blif- vit utrönt ; men at få veta hvilken den båffå och fåkratte tilftållningen år för et flikt förfök, få målfte några rån förut göras, hvarom hår icke år tilfälle at orda. T bell, fom utvifar plantornas långder i linjer, | för hvar Ne OSAR L. AFA 4. 4.| Ka GADTA SR Eke (de | S : If 5 rörlägeltt oe hg 22 71671] BOLTAr 12 RESTE LÖ 154|821 90160 IfA RN s Sept. j118 86 ogl62 7Å (RR RA aa rå 126188]103'6$5 179 5 10 19 128: 58 py Vv 30 2f21 90 26 1128 Mö RR 83 27100 3 OM. 1128'88 Yle 34 KO TTGT IO 128|/88| 115167 189 30 Ör 17 129/88,115167 190 30 3105] O 24 129188i115167 |90 20-klogl 4 FA 129 531115 :67 190 30 LG! 7 7 Nov. jr291881116167 91 | ÖTSOCTILT I TG | 14 12988 1116]67 | Ä130 TTT 4 ET STR RR BE- 1757, Jan. Feb: Mart 29 BERÄTTELSE ÖR cn byckhigen Opererad Sarco-hydrocele of ogemen florlek. ; AT | HERMAN SCHUTZER, finan SANTE Ö&, erotum, eller den fåcken, fom innehåller AR Tefticulos virorum, år åcfkilli liga tilfållen 5 underkaftad, hvilka antingen med Tefticu- Lis och de andra omliggande delar åro förknippa- de, eller ock har dem allena. Sålrtes lider Scro-. tum i förfta fallet , vid alla de fvuln, 'er a fom haf- va litt fåte i Tunica Vaginali; de må antingen hårröra af råtta flags Bråck, hvilka af Nåtets (Epiplocele), Tarmarnas (Enterocele: eller af bå- da tillika (Entero- Epiplocele) utfallande , för- orfakas; eller ock af Vattu-(hydrocele) eller köt- bråck ( Sarcocele ): alle deffe kunna utvidga Scrotum til en omåttelig ftorlek, I fifta fallet åter, har han fina egna fjukdomar och fymptomer, fom äfvenledes kunna annen utvidga Scro- tum , nåmligen då vattnet famlar fig i fubftantia i Cejlulöfa emellan huden och Tunica dartos, hvil- ket Franfoferne kalla Hydrocele par Infiltra- tion, på Latin Hydrocelen anafarcodeam. Efter en flark Inflammatio feroti, kan åfven den heta och kalla brand tilflå, utan at Tefticuli och de «andra omliggande delar åro dårmed förknippa- ide eller Tkadde. Ibland de fjukdomar, fom tråffa Tefticulos Virorum, år Kött- bråck ( Sarcocele) allmånnaft, Ae ae bland a 30 1757. Jan. Feb, Mart, bland dem åter, fom atigripa Scrotum, förefaller måft Vattubråck (hydrocele): ftundom kunna dess« fa fjukdomar vara förknippade, få at den ena för- orfakat den andra: nåml. af et Köttbråck kan fös "das Vattubråck ; ty det förra år en hård fvullnad (Scirrhus) i fjelfva Teftikeln, fom förhindrar blodens tilbaka gång genom ådrorna, och deraf följer, at de fmårre rören (Vene Lymphaticz) blifva utdånte , föndrade och utgjuta fit Vatten, Körtbråcket blir fåledes då, utan genfago, Vattu- bråckets hånledan, är go RR , Då man vil efterleta orfakerna til et Kötts bråck, finner man, at de åro aldeles lika med dem, hvaraf hårda fvullnader ( Scirrhi) härröra, nårnl. 1:0) Invårtes af alt det fom gör våra vått- fkor tjocka eller föråndrar deras tilbörliga blan- ning. 2:) Utvårtes, et eller flera rörs hopatryk= ning. Vi flute håraf, at Scirrhi födas i fynner- het på de delar i månnifko Kroppen, hvareft 1:0) Våra våttfkor hafva tillfålie at tjockna, nämligen i hvilka blodets omlopp år långfamt 3 tåledes finne vi af lefrens byggnad, at detta kåril år ofta plågadt af Scirrhi, emedan det får fit måfta blod af en åder, fom kallas Vena Porta, och den- na åger ej lika kraft med en puls åder at få ha- frigt kringdrifva bloden. BoöerHAvE, Aphorim : 9484. fåger, at alt fom förtjockar Körtlarnas as Vätika, år orfaken til Scirrhi; men at fådant fker gy låttaft i fådana körtlar, hvars lågen fjelfvauppe- hålla blodets kringa omlopp.s€ 2:0) Dår rören åro utfatte at blifva tryckte eller hopklåmde, fom til Exempel: om härda S: V: Excrementer långe ligga och trycka rören i mefenterio, kan dåraf | en är 1757. Jan, Feb, Marty ad ef eller flera Scirrhi födas, emedan fjelfva våtfkan måtte föka utgång genom fido-råren , och om deras vidd ej fvarar mot våtfkans tjocklek , få frånfilas det tunnafte, fom kunde vara tre fjerde delar, och ena fjerdedelen blir qvar i röret, och gör början til härdheten. 3:0) Uti Körtelaktiga delar, emedan ductus excretorii glandularum åro ganfka fina och föra en fort våtfka fom kallas -Lympha: denna våtfka år ganfka fin, men då den på något ftålle ftannar, år den af alla våra våtfkor benågnaft at hårdnazg få at om ftagnation år in- nom röret, få fåtter fig denna materien på rörets inre yta, det famma utdånar > förtjocknar, och på flutet blir en egen hård Kropp. Tefticuli åro vårkeligen bland de delar, fom ganfka lått kun- na af dylika fvuilnader angripas; emedan deras lå- ge år fådant, at blodet med mycken lätthet kan ditföras, men fvårligen tilbaka dritvas. Deras ftructur år körtelaktig eller af många fmå vid-= - hångande rör, fom gå tilhopa och utgöra et Vas deferens : detta fenare kan låtteligen blifs va klåmdt, då man rider, fpringer eller utöfvar annan ftark rörelfe, NR oo En Pråfteman om 44 år, af Sanguinifkt och Colerifkt Temperament, har år 17485 fått en fvull- nad och hårdhet i vånftra Teftikeln, utan fynner- lig vårk eller hinder til fit göromål. Samma fvull- nad har fedan efterhand tilvuxit, at hon hångde honom öfver knåna, af 332 qvarters långd och & Alns bredd, fom figuren utvifar, tils år 1756, då han för olågenheéet af fvullnadens tyngd och ftorlek, ej på et är förmaåt at komma ur fin fång, refolve- fade fig, at refa hit til Stockholm, at rådfråga reor Mia, 32 1757) Jan, Feb. Mart: mig, huru vida defs fjukliga tilftånd ftode athjel- pa. Skadan efrerfågs, och öfverlades tillika med Herrarne Profeflor AcrReL och NATHORST, hvilka voro af lika tankar til Operation eller Te- fliclens bårttagande, fåfom det endafte medlet, efter alt utfeende, til defs råddning. Oaktadt des- fe påliteliga Måns råd och tilftyrkan ; anmoda- de jag åfven vår hög flberömda Herr Archiater ROSEEN at oifva fit omdåmme? Ehuruden fjukas fvaga krafter och af invårtes fjukdom utmirgla- de kropp gotvo liten förhoppning ; rådde likvåk han, lika med de andra, få vål Patienten fom mig, at företaga operationen , medan man hade or- fak at befara, det på flutet kråftan i Tefticeln, och kallbrand i Scroto kunde komma, och Barienten yinkeligen och med mycken pina dö måtte. Denna fvul Iinad, fom blir Köttbråck (Sarco- eele) kallad, var på 3 (amma fida förknippad med et Vattubr råck (hydrocele) och på högra fidan med et tarmbråck (enterocele) > få at deffe 3:ne fjuk- domar hade utvidgat Scrotum til en one rd ftorlek; Den fjukas för egångna fjuk domar gafvo fåkert tilkånna, at någon inrotad fkarphet hy- ftes i defs våtfkor. Ar 1737 har han varit 5 eller 6 dagar förftoppad, och vid det han tvingat fig äte före öppning, har han fådt tarmbråck. År 1753 har han haft utflag öfver hela Kroppen, hvaraf låmningar, ftora fom hvita ftyfr ar, ännu öfver alt voro fynlige. År 17f4 RE NE 1756 vid Palke- Nee fått gulfoten ; och derpå föl- jaade trån-fjuka, fom i Tynnerhet bärttagit Kraf- terfia..; Den fjuke fade fig under alla deffa åren varit ofta plågad af Coliqve , upkaftningar, liten mat- 1757. Jan. Feb. Mart; 33 matluft, och mycket obftruerad, famt plågad af ftrangurie. För det förra har han intagit, Catrin- plommon kokade med fånnaps- blan, rbabarbara och Ängelfkt Salt: det fenare har lindrats , då han ftrukit talg på nafveln, vidare har han ej bru- " kat något, ej eller för blygfamhet fkull radfrå- gat någon under hela denna fin fjukdom, I följe af bemålte fjukdomar, fyntes låtteligen den fju- kas ufliga tilftand ; men upöfvad konft, förfigtig tilberedning , och den fjukas långtan, at blifva hulpen, bidrogo til Operations vidtagande, Operationen gjordes för 8 veckor, i nårvaro af de 2 förfta ofvannåmde Herrars bitråde och hjelp, på följande fått: en ovale Incifion af en fulkom- lig handlogs tftorlek, gjordes igenom integumens ta communia, det famma ftycket bårtfkars alde- les; fedan öpnades fåcken, då emot en karma gulaktigt Vatten utrann : fedan dilaterade jag hela Scrotum upifrån Annulo ånda neder til, och tog et godt ftlycke bårt af fjelfva Scroto och Cy- fta eller fåcken, hvari vattnet legat, då fants Te- frikeln af en undransvård ftorlek , och Scirrhös, fom Figuren utvifar, Denna afföndrades från alla "fina vidhången, få at han endaft hångde faft vid fådesftrången: Vid allmånna Extirpatio Tefticuli, underbinder. man gemenligen hela paquetet af Cordon Spermatique på en gang, men fom vafa fpermatica få vål Arteriofa fom venofa hår voro af en fingers ftorlek, ty feparerade jag Arterien från venen, underftack dem fårfkildt med nål och trå på tvånne tftållen', en, bredevid Annulo och en vid Teftikeln: på lika fått underbundos de öfriga Arterier, fom gingo til ferotum, hvilka voro äfs $4 = isl Jan FOR Mark äfven af en onaturlig ftorlek : fedan fkars hela te-: flikeln bårt, fom vog tre marker; fåret törbants- fom vanligt år, med tort charpie och torra ban- dager, buken fmordes med varmt Ungu. Di- althexz cum Camphora, hvaröfver lades et flycke Fries, fom förut 1 varmt oleo Rofarum & Aeceto Vini var doppadt , detta omflag reitererades fom oftalft om dygnet, och continuerades dårmed 14 dagar. Patienten hölts vid ganfka tunna foppor; kylande Emuifioner med litet Camphert dåri; jämte en diluerande Tifan gafs honom de förta 8 dagarna, eller då Suppurations Febern fig in- fånt , fom var åndock emot all förmodan nog lindrig. Andra dygnet efter Operation gjordes en aderlitning af otta untz; femte dygnet efter för- fta Appareillen förbants fåret med en falfva , fom beftod af Unguento bafiliconis , balfamo Arczi, oleo Cerz och åggegula, och på 10:de dygnet var en god och ftark fuppuration. De flåfte Li. gaturerne föllo på 12 a 14:de dygnet af, men tvånne futto qvar tils 4:de veckan, Jag var nog bekymrad huru jag fkulle få bårt den ena Ligatu- ren fom dragit fig in i Annulo med vafis fper- maticis : då köttet redan började våxa, och tiiflutit en god del af fårets låppar, beflöt jag, at föra på vånftra pek-fingret , en fonde a creux på fidan under ligaturen, fom lyckades, då tråden med för- fiotighet affkars. Sedan den öfriga delen af fåc- ken var bårtfmålt, och fåret upfyllt med kött, för- bants det med mjukt och tort Linnefkaf; köttets tilvåxt hindrades med Lapide Infernali, och år fåret, medelft den Högftas biftånd nu låkt, Sjelfva Penis och Scrotum har ater fått fin natur» liga Skapnad, jä Häår- 1757. Jan. Feb. Mart, 35 Hårvid fe vi, at man ej få lått bör låta fig atfkråcka, om bräcket år aldrig få ftort, fom nå- 8re vilja afråda , at företaga Operation, allenaft man noga förut granfkar, om valfa Spermatica å- ro hårda och tjocka eller ej: i förfta fallet, afrå- des aldeles, men i fenare ej. Saledes har jag betjent mig af de gamlas mening och ordfprak , at i farliga om ftåndigheter , och hvareftde vaoliga medlen ej hjelpa, år det båttre, at man något pro- berar ch vagar, än at man låter den fjuka utan minfta hjälp bårtdö. Sub: IT. PA. aasa. Scrotum utvidgadrt til 33 quarters långd ; > och & alns bredd. 6. Öpningen för Urinens utlopp. £.. Stället. hvarält tarmbråcket fants, =: dd. Imellan deffe ftållen kåndes Vattubråcket. e. Sådeftrången och blodrören , tilhopa tagae hade 3 tums diameter, Fig: -2! 44082. Teftikeln fom vog 3 marker. 6. Stället kvaråft Teftikeln och Epididymis fkil- ft NEE fratr Torca Vaginalk' | e Et flycke af Tunica Vaginali , eller fåcken - hvari fants emot en kanna gålaktigt vatten, d. Stället” hvaråft Funiculus' Spermaticus af- fkars. "TT DENIS Kent UT- 36 1757. Jan. Feb. Mart. UTRDAG ; Af Herr SVEN ALGRENS Ber fkrifning på afledne Doctor BRELINS Cymbal-Tangent , och af Herr HENR.TH. SCHEFFERS' Tilldggning , upflåldt och med egna Anmärkningar tildkt Af FREDRIC PALMQUIST. VFF 8 » ramledne Doctor BREGGIN har uti Kongl. SÅ Vetenfkaps Academiens Handlingar för år MM 1739; pag. 81, allenaft med tå ord nåmnt fin upfinning vid Cymbal- Tangenter. "Dårföre, : emedan Herr ALrGRrRen haft det nöjet, at af up- finnaren fjelf blifva dårom underråttad ; råknar han det tör fin fkyldighet, at gifva en utförlig ”betfkrifning , uti orden nålftan få lydande , fom hår följer : 4 Den tangent, fom hår kommer at befkrifvas, beftår af 8 ;delar, utom naglarne, hvarmed .de fammanhåftas. : Den förfta år fjelfva holken ab, hvaruti de andre delarne fitta fåfte. Han år + tum i fyrkant, (Fig. 2 T.1.) och åger et hål åndalångs igenom fig, fom år + tum i tyrkant, hvarföre tjockleken at trådet på fidorna blir: 75 tum, alt verk-tum, Denna proportionen kan vål något li- tet åndras efter omftåndigheterna, mer blir dock merendels antagen, fåfom et medium. . Den andradelenår tungan cd;yhvars långd utom hålken, råttar lig efter indelningen af fjelfva cla- fr vers yst. Jan. Feb. Mart. 37 veret, och Körs bredd å år något mindre ån bred- den af hålet, fom gar åndalångs igenom hälken. Denna tungan hånger med ena åndan ledigt på en måflings-nagel, och med den andra ligger hon på en klåts fs. . Hon är fpitlad på den yttra åndan, dock få, at öfra fidan år råt och altid vinkelrått liggande emot fjelfva hålken, når hon icke blir anlagen emot ftrången. Når tangenten lyftes up med claven, går tungan undan för ftrången, fom aker utåt tungan til defs ytterfta del, då fpråttningen tiker. Den tredje delen år en nt fjäder se, fom ligger in uti fje Ifva hälken, och år [2 vid, at hon öm knapaft. går igenom honom. Hon böftår vid pafs af 40 hvarf ellet ringar. Den fjårde delen år en liten Klåts fs, fom fitter örgllgn nyffnåmnde fjåder och tungan, och fom hindras afien nagel, at ej fkjuta tungan 'hög- re up, ån til cd. Han paffar noga BieFr hålet uti hålken, men går åndock lått up och ned Den fåmte delen å år en fyrkantig tråpinne eg, fom fitter i hålken något trängt, men kan dock med en knifs-udd genom hålev£/! föras up och ne- der. Han tjenar dertil, at göra tungans fprått- ning ftarkare eller lindrigare , alt efter åftundan, Den fjåtte delen år en rullfjåder fm, af fam- ma vidd med fjådren se, och vid pafs af 14 a 16 hvarf eller ringar. Den fjuende deien år en fyrkantig trå-klots ma ; fom fitter trångt infatt och fåfter: med en nagel. Han tjenar fjädern f 22 för ftopp > få JER ' IvaKd Jag Feb, Mart, få ar hon må kunna föra tungan tilbaka efter an- flaget, > Den åttonde delen år en klådes-lapp, zop, på fidan få tilpaffad och faftlimrmad, at han , når tani- genten ej år anflagen, hånger på flrången och döfvar des ljud. Han bör klippas få fnedt, at han nåkar ftrången juft då, når tungan under ned- fallandet nåkar ftrången, hvarigenom tungan hin- dras, at hos frrången åftadkomma något darrande eller fkårrande ljud, Sedan Aué&tor vidare låmnat underråttelfe om handalaget och verk-tygen, fom fordras til deffa nya cymbal-tangenters förfårdigande, anitåller han en kärt jämförelfe imellan de vanliga och de nya tangenter, vid hvilket tilfålle de fittnåmde tilåg- - nas förnåmligaft tvånne förmoner , deruti beftåen- de, at de ej fordra få mycken och tidig ansning och förbåttring, fom de vanliga, och at regiftrer- ne kunna blifva nog fmalare; hvarigenom ftrån- garne uti de fina thonerne kunna ligga långrein på Relfonantz-bottnen, och följakteligen gifva et mera klingande ljud. Den fenare af deffa förmo- ner år oftridig : men den förra kunde tåla något undantag, när man påminner fig, at de vanlige tangenterne kunna utan fynnerlig tids- och mödo- fpillan lagas nåftan at hvar och en fpelare, i det ftållet de nya fordra mera tid och en uti arbeten öfvad hand. Håröfver yttrar fig Herr Scterrer med gils lande, icke allenaft i anfeende til den ftörfe var- aktigheten af måflings- tungor, ån af de vanliga fpråttfjädrar, fom göras af Korp- pennor, utan | OCK 1757. Jan. Feb. Mart, 39 ock i allmånket i anfeende til det myckna fnille, fom Do&. BreELtIn anvåndt vid deffa tangenters Mechanitfka fammanfåttning, Men, fom alla nyt- tiga ting merendels åro underkaftade någon olå- genhet, få ega jämvål deffe nya tangenter fina olågenheter tillika med förmonerna. Ibland de, förra råknar Auctor deras fara at fpricka i limnin- garna, den han likvål tror kunna förekommas med tftyfter eller på något annat fått, Sprickningen kunde vål förekommas igenom. flyfter: men, fom tangenterne dårigenom blifva tyngre, och öka inftrumentets både tungfpelig- het och kåftnad > få vore mit förflag , at hyfla parallelo pipeder til den ftorlek ; fom hålkarne bö- ra ega, och fedan båra dem uti fvarfftol, då flere åndamål på en gång kunna vinnas. Herr Dire&eu- ren nåmner en annan defla tangenters olågenhet, fom i bågges våra tankar år af ftörre påfölgd. Han beftår dåruti, at Claverne, fom lyfta deffa nya tan- genter, komma at gå nåftan dubbelt få djupt, fom Claverne på et Inftrument, förfedt med de vanliga tangenter, Denna tankan beftyrkes med bevis , det jag vil hafva den åran, at hår utföra, och dårvid få noga följa Auttors egna tankar, fom jag kan. = (Fig, 3,) Låt ena fidan af en vanlig Cymbals Tangent föreftållas med figuren 4B I H, tungan med AB DC, och ftyftet , omkring hvilket tungan vrider fig, med puntten G. Om man nu förettåller fig en plan fkåra tungan igenom ftyf- tet, parallellt med tungans fråmfta eller efterfta vågg , och man tillika föreftåller fig famma tunga D blite A 40 spe Jam Feb, Marti ; blifva fkuren af en annan plan, fom går midt ige- nom fpråttfjådren och parallelt med tungans fido- väggar; få fkåra deffe planer hvarandra uti en råt linia, den jag vil kalla Zangans Medellinia. Sam- ma medellinia föreftåller EG på det fåttet, at € år flyftets rum, och E£ det rumet, uti hvilket fpråttfjådern rakar medellinien. Låt FE vara denna omtalte fpråttfjåder , fom efter vanligheten år vinkelrått emot tungans fråmfta vågg , och få- ledes järavål emot medellinien EG. Af fprått- fjådern må f vara den puncten, fom hvilar på ftrån- gen. Om då fpråttfjådern FE fkal komma under ftrången f, måtte tangenten 4 B I H och följak- teligen ftyftet G fånka fig, hvilket ej kan ike, med mindre tungan vrider fig tilbakars omkring G. Låt ab de vara tungans ftållning, g ftyftets rum, eg medeliniens och ef fpråttfjåderns ftåll- ning juft då, når fpråttfjådern halkar af ftrången f. Auétors underfökning går då dårpå ut, at fin- na, huru lång ftyftets fånkning G g år. Han an- tager til den åndan de mått , efter hvilka goda Cymbals- tangenter böra inråttas, nåmligen, at EG år 3 gångor få lång, fom E F, och at F f års af FEV ”Altföy nåt £G antages värd, 3, blir FE =1, och qvadrat - talet til den råta linien, fom fkulle fammanbinda F med GC, måtte, 1 anfeende til den råtta vinkeln F EG, blifva 3.3 + 1.110, hvilket tal åfven vål måtte vara qvadraten tilden råta linien, fom fkulle fam manbin- da f med g, emedan denna linien fg år en och famma med FS. I anfeende til den råtta vinkeln f Eg, och i-anfeende til långden af f E, fom i följe af antag- ningen år 3, wåfte Eg blifva =YV 10—+735=3307. När 1757. Jan. Febr. Mart. | 41 Når långden af EG, fom antogs at vara = 3, fub- traheras ifrån långden at £g, vilar reften , ar ftyfs tets eller tangentens fånkning Gg är = ,33. Til ät jämföra denna tangentens fånkning med fånkningen af Dolt. BRELINS tangent, ans tager Auctor långden af måffings- tungan på den nya tangenten lik med fpråttfjåderns långd på den förutomtalte eller vanliga tangenten. Afvenvål antages, at. denna tunga räcker + af fin långd fram öfver ftrången, på hvilken hon hvilar. I anledning af deffa data följer fjelfva utråkningen, fom efter Aucttors tanka är denna, ET TE (Fil 4.) Låt AB DC vara ert lycke af en fådan tangent eller parallelo pipedifk hålk, hvars medellinia år GH, upkommen, då en plan, fom går igenom ftyftet £ parallelt med hålkens fråms fra vågg , fkåres af en annan plan, fom går midt igenom tungan FE och parallelt med hålkens fido- våggar. Tungan FE hvilar på ftrången £, och kan ej komma under ftrången , med mindre tangenten fånker fig, då tungan vrider fig omkring tlyftet EE. Låt abde vara tangentens rum, e tftyftets rum, och ef tungans frållning juft då, når hon halkar af flrången f. Figuren f Ee år då en vid E råttvins KifS Afiängtl, uppå hvilken fe = FE ir, och —=3, hvarföre Ee = Yi— 75 = SS Når Aubtor med fkål beråttar fkadeligen tiltaga för D 2 de 42 1757. Jan. Feb. Mart, de finare thonerna, då fpråttfjädrar på de vanliga och tungorne på de nya tangenterne ej ligga få längt ötver ftrångarna. Vidare råknar Auctor anflagshögden til' at fpråttfjåderns eller tungans långd , och den famma fåfom nog tilråckelig ; emedan fpråttfjå- dern igenom fin bögning och måflings-tungan ige- nom fin lutning låmna flrången en tjenlig lutande plan til aknings. Hvarföre, om denna anflags- högden lågges til båda de funna fånkningarna, befinnes den vanliga tangentens hela rörelfe vara 2535, och den nyas hela rörelfe 1755. Hvaraf fy- nes, at den fenare rårelfen år nåftan dubbelt få ftor, fom den förra, enligt det, fom Auctor på- tog fig at bevifa. At flytta Clavernes hvilo-punéter långre ut, föreflår vål Aucttor fåfom et medel, at göra Claver- nes fall mindre: men han årkånner ock tillika, at inftrumentet fkulle deraf blifva fvårare uti fpel- ning, och fåledes underkaftas en ny och ftörre olågenhet. Hvarföre han önfkar, det denna fvå- righeten hos Doc. BRELINS tångenter må kun- na håfvas, då de fkulle förtjena at råknas ibland de fullkomligafte. För min del håller jag töre, at de nya tan- enternes ftörre rörelfe torde til någon del kunna Förkin. om man ej anfer det vara nådvåndigt, at tungan på den nya tangenten bör vara lika lång med fpråttfjådern på den vanliga, Jag har tagit mig anledning til denna åndringen af följande om- ftråndigheter. Orfakerne, hvarföre man gerna 1tåt- ter långa fpråttfjädrar uti de vanliga tangenter- na, de : 7 Jan. Feb. Mart, 43 na, åro de, at fjådren, fom igenom en ftörre långd blir mera böjelig , dels åftadkommer et ljufligare ljud, dels ej år i fara, at få fnart blifva afbruten: men fom den förra af deffa affigter kan på de nya tangenterna förmodeligen vinnas ige- nom en vifs och utrönt fråmning af de inneflut- na rullfjådrarna, och den fenare af förenåmnde affigter icke kan förloras, 1 anfeende til tungans fpånftiga motftånd ; få torde man lika förmodeli- "gen kunna uti deffa nya tangenter fåtta kårtare tungor, utan at förlora ljudets ljuflighet , eller at vånta en atbruten tunga, At denna åndringen kan förminfka tangenter- nes rörelfe eller clavernes djupa ftigande, derpå kan följande lilla utråkning låmna prof. Littun- gans långd på den nya tangenten förhålla fig til fpråttfjåderns långd på den vanliga tangenten, fom 3 til 4; få blir den nya tangentens fånkning uti denna håndelfen 3 af famma tangents fånkning uti Auctors antagna håndelfe. FHvarföre, emedan den fånkningen befunnits vara 535, få måtte fånk- ningen uti denna hår antagna håndelfen blifva 45, och hela tangentens rörelfe blifva +23, 1 ftållet för 35. Hvaraf fynes, at åfvannåmde fkadeliga proportion kan igenom denna lilla ändringen mår« keligen förminfkas, , Sluteligen gifver Autor en kårt befkrifning på cymbals tangenter, dem han inråttat redan år 1731, och hvilka ånnu 1742 , då han fidfta gången fåg inftrumenret, gjorde fullkomlig tjenft. Han hade mårkt , at fpråttfjådren på en vanlig tangent vid en vifs bögning föreftålte et planum inclina- Da tum, 44 17574 Jan, Feb, Mart, tum , utåt hvilket ftrången halkade af fjådren, I anledning deraf gjordes nya tangenter efter: den vanliga fkapnaden, allenaft få mycket långre ne- dan om ftyftet, fom fjädrens ånda på ftrången år lägre neder, ån den i tungan tåftade fjådrens ån- da juft” då, når ftrången halkar af fjådren. Uti deffa tangenter fatte' Auttor rått tunna miåflings tungor, ofvanuppa bögde efter famma lutande plan, fom fpråttningen föreftålte, då flrången började halka, fåfom Figura 4 utvifar. Når den» na tunga vidrörer fkrången, halkar han i följe af fpånfligheten och tungans figur neder öfver b, och gitver då ljudet ifran fig. Men på det tungan, fom nu ligger öfver flrången, må åter komma under honom, år tungan itrån 6 tilbaka veken in åt tangenten, då denna undra delen 6 22 blir et medel för henne, at åka nedan om ftrången, och ar komma uti fin förra otvungna belågenhet. Häår- igenom vinnes grundare fall, och målflingstungan, fom ej böjes, ftår ej i fara at blifva få fnart up- nött, fom en Korp-penna, låmpad på vanliga färtret. Auctor förfåkrar, at, de. fvårafte iclavers». faker kunnat med låtthet fpelas på detta inftru» ment, och det af de flörfta mållare ,. fom. Varit hår i landet. Det år ieke utan, at ju denna, inrättning af tangenter målte göra inflrumenter låttfpeligt; få ar dervid föga mera vore åftundans vårdt, ån at kunna nyttja något annat åmne til fprått-fjädrar, ån metall, Ty jag har låtit beråtta mig, at låc- kra öron vid deffa tiltållen mårkt et gnållande ljud då metall gnides emot metall. Så mycket kan jag af egen erfarenhet och andras förmodeligen AM | ; a vål- rd 4ERST. Jan. Feb. Mart. 4$5 våldiga omdöme. förf åkra , at. mit egit clavecord fåt et renare och fkårare ljud fedan jag låtit be- fåtta alla claverne med elfenbens crepiner, i ftål- let för de af måffing, med hvilka inftrumentet förut var efter vanligheten förfedt. Och når den fkiljnaden i ljudet kunnat märkas på et clavecord, der föga gnidning eger rum; fa år nålftan för mycket troligt , at fkilnaden blefve märkeligare på en cymbal, der gnidningen år nödvåndig. Den- na faran torde likvål vara mindre, ån jag föreftålt mig henne, emedan Herr SCHEFFER ytterligare ifvit vid handen; at få långe dåmmklutarne på rchimde Cymbal voro orubbade hördes icke något gnifllande ; men få fnart de voro uti olag, märktes det, Och, fom han defsutom berittat fig hafva förfökt åtikilliga få hårda fom löfa åmnen til fprått - fjädrar, utan at båttre vinna de påfyttade åndamålen; ty lårer bågges vår åftundan gå dårpaå ut, at nyttja fådana dåmklutar, hvilka behålla fit fkick aldralångft. För min del eger jag nu icke tilfålle , at anftålla förfök uti detta åmne.. Men den, fom eger tilfålle, kunde förföka antingen, at doppa den öfra delen af dåmkluten uti lim och dårigenom befordra defs ftadighet, eller ock at i ftålle för en klådes lapp nyttja en liten tråklotts, beklådd med boj eller lorikt klåde. Bä Vi DA > Sårt 40 1757. Jan. Feb. Mart. Sätt at Integrera JEquationen ddu + a MER RN FREDR. MALLET. NR NOR ko, xempelafFluxionaleller Differential /E.qua- TN VY tioner hafva efter hand förekommit Geo- RJ metrerne, alt fåfom Solutioner utaf Proble- mer, fom de förefatt fig, hafva framtedt dem: ty Problemerne anfes 1 'åfom uplöfte, når man kom- mer til en ALquation , och det föres til den Ana- lytifka konften at handtera ZEquationer, Analyfen blir altfå lika angelågen at vårda, fom Geome- trien ,, hvilken; tkal frambringa Alquationerne 3 hvilket man ock finner uti det få kallade Tre Krop- pers Problemet, hvars folution til den Geometri- ika delen år fnart afgjord , men des Analytifka råkning år mera inveklad. Problemer år likvål af den tftörfta vigt uti Aftronomien, ty vifsheten af Maånans Theori hånger dåruppå; få at de frörfta denna tidens Geometrer hafva hållit vårdt at br y fig dårmed. Det å år i anledning af deras arbete, fom | jag tånkt uppå et fått, at med möjeligafte fimplicitet folvera ofvanftående /Equation, eme- dan den fom fkal folvera Problemet, bringas til fadan form : ddu-+rarudv? = Pdv?. i Jag: antager du=xydv, fomgifver > =xdy+ydu, hvaraf sena fabitivutiön vs JANereR udv=Pdv, a? udv — Pådv. Ä du— xydv = 03 til denna Rquabion si0R ver ALT, SG K eller dy + y A +: Jag adderar 1757. Jan. Feb, Mart. 47 d, ; du+dy4 dv (= "42 ad —)z on Po Sedan poz RR » nerar Jag = CB -x, hvaraf Rd eller —— dx a e . KX RA PORER du svär och fölgagteligen == Tang. b + av, eller x ÖT Uti Zquationen as åf DU NAN Pdwv du + dy + dv (EX NOR x) ) = fåtter jag valören för Gelfva x, få ålar jag adv Cof.b+av Cof.b+av | a På, a (Å i du-pdy+u +), fin. b+rav LS afin P.b-rav (4) Denna /Equation år lått at integrera, om P kan fupponeras icke innehålla z, eller ätminftone, få- fom håndelfen år uti det gifna Problemet, om en approximerad valör kan fåttas i ftållet för a uti P3 ty hon år då af den Bernoullianfka formen, och in- tegreras efter hans formul: men räkningen blir låt- tare om man fåtter /Equation under denna form: du-+dy finb--av-+u-+y,adv.Cof.b--av==Pdv.Cof.b+av, ned hvilken klarligen gifver uy. fin b+av= RN Cof. b—-av, eller C SR rn SR, legs Av, Col. br ; fin b-+4v Er TE £ kt Når man multiplicerar denna JZEqua- adv fin b + er. (3. fös Cof.b + av audvfinb--av Cadv dv[PdvCof.b-+-av, Cofb-rav Cofb-r-av — Cofb-+av Ds hvars tion med xdv = xydv=duz=- 4 mA Jan. Feb. Mart. hvaraf. följer ; at du Cof b = av + adv fin än GEA Cadw (Cofb av)? KR —(Cofb+av)” gp + dö (På Gu Fa ja (Cofb-+av)? KR och genom integration V — = bg Ra RE ”Cof b + av ” ka ef + frögöesnt f Påv CY FFar Af detta finnes, at man kan undga at til den= na A5quations integration bruka Imaginära quan= titeter, hvilka de Angelfke Analyfter anie fåfom en nödhjelp til /Bquationers folverande. Anmäårk. Innan jag anfer de blott beteknade Integraler vil jag påminna, at det fått , fom 3ag brukat til at integrera ZEquationerna (4), (B), ud Fn til den generela formen 3 RN Ix, hvaråft X och MES | = Rx gitver xdy + jdx = Qxdx, Sch Nesledes Xy= | QXdayy =Xf QXdxs Åter igen Ådx Xd PAA nor VÄRK a dy — 355 == Qdn gifver LU PE 2 ? | fä Tr Korn or ä | hvaraf L= /- vor =EX JET Den na Method kan blifva få allmån, fom formen dy+ryXdx = Qdx, om denna "j följes : poner funétioner af x : nemligen dy+ ök 1757. Jan. Feb. Mart: = 49 kt föbNr PN poner = RN ,! . pr Va hvaraf yr J PQdx, y SP sf P dix. Qvantiteten 7 (Co | Re brav)? integrerar Jag faluns öl SKER 00 6 BUT AEG fa b + av och 2 —d(Tang.b+av) låår ale Fd äng b+av), al fec.b+av)”? SEE bh dv — = =—Tang.b-av. Hår behöf- ( Cof b+av)?” ver jag ej tillågga någon beftåndig quantitet, eme- dan D uti Aquation innehåller denfamma. Hvad SD ESSÅ Pav Gof Pr äv 4v, når P kan betecknas med qvantiteten af formen g Cof m + nv fåtter jag = ha Cofbrav. Cofm+nv = A fin b+av, Cof'n--nv — B Cof'b-+av, fin, m-+nv hvaraf dv Cofb+av. Cof m+nv = AadvCof hav. Cof m + nv- Andv fin b--av.fip.msnv +BadvCofb+av.Cofm-—uv- Badv hnb+—av.finm-—-nv och i följe deraf BA | Mn =4a—", a? RN TAN? Altfaå blifver -SdvCofb+-av. Cof mv Föra (On b+ av. Cofm+nv—m Cof b+ av. finmar NV, ; FR och 50 lg Jan. Feb. Mart. 1 och RE oh GSE EE dv Cofb-+av. Co/m +nv mA pvI a ba (a finb-rav Cof m-—nv — 2 Cof'b-+av fin mv), (Cofb-+ av)” FI LS Sd Vr AN Cofm4+nv hvilket integrerat år Ra er Jag behötver hår icke vifa, utan allenaft nåm- na, at om någon term uti P multiplicerades med en funttion af v utan fratction och irrationalitet, få fkulle altid valören af a gifvas uti åndeliga ter- mer. Der år likvål det, man råknar för en lycka uti vår ZEquatior , at ingen dignitet af vin- kommer, fåfom man och undviker at få någon valör på z, fom år lika med a. Om P innefluter någon tet term h. fin prgvs få kan mani des ftålle tåtta bCofp+90-+4gv,eller ock antaga: fdvCofb+av. fin.p+- qv = A fin b+av. finp+ qv + BCfb+av. Cofp+gv , och fedan råkna få- fom vifadr år. Om uti P finnes någon Conitant quantitet, få å är lått at finna, hvad flags term den gifver når det poneras » =0 = 2. Plane- 1757: Jao Feb. Mart. I Planeten Mercuru utgång undan Solen, den 6 November, år 1756, obferverad i Wittemberg, Af GEORG MATTHIAS BOSE. BR /H ercurii framfkridande under Solen, den a RH 6 November förledit år, tildrog fig få AV JR bittida om morgonen, at i Europa föga deraf kunde obferveras: ty antingen var alt redan förbi, förr ån Solen gick up, fåtom det fkedde i Ängeland och ftörre delen af Frankrike; eller var Solen ånnu få låg och nyligen upkommen, at moln och dunfter vid horizonten, fom i fynnerhet låga våxa den årstiden, hindrade obfervationerna. Så gick det håri Sverige, hvareft alle Aftrono- mer gjorde fig fåtång möda, I Stockholm var hela den öfriga Himmelen eljeft klar, men en tjock moln-vågg vid Horizon- ten, i Syd-oft, bårtfkymde Solen aldeles, til kloc- kan 8, 28 minuter, då Mercurius redan var ut- gången undan Solen, Det famma lårer hafva håndt de flåtta Aftro- - nomer utomlands. ' En Svenik och denna Acade- miens Ämnefvån, Herr BURMAN , har våli Kö - penhamn, vid pafs klockan 8 om morgonen , med en 190 fots Tub. fedt Planeten, fåfom en liten rund, mörk flåck , innom och tått vid Solens Veftra brådd , famt mårkt, huru han ftrax derpå fkridit utur Solen: mena fom han ej hade tilfålle, AE 2 > 2 Jan, Fch Nit at vid någon fåker middagslinia eller med tjänligt Inftrument, - göra fig noga förviflad om. Urets gang och råtta tiden; tjärar defs obfervation ej til nöjaktig råttelfe för Planetens Theorie. Detma Academiens Ledamot, Profefforen i Wittemberg , Herr Bose , lårer hafva varit en . af de tå, fom vid detta tållfynta Ph€énomen något kunnat utråtta. Defs obfervation, fom han ge- nom bref rmeddelt Academiens Secreterare, år dårföre af få mycket ftörre värde, | : Himmelen var i Wittenberg mulen, och rin- ga förhoppning öfrig, at något få obfervera , då molnen oförmodeliga gjorde en öpning för Solen, Kl. 7, f52 minuter om morgonen. . Mercurius fyntes då ytterft i kanten på Solens våftra brådd, få at han ftedan börjat gå utur Solen, och fåg ut, fom hade et litet rundt hol varit utfkafvit i Sol-brådden. Flåcken fkred mer och mer ut och minikades:til defs kl. 7,58 min. 433 fec. In- tet mer var öfrigt, utan Sol-brådden åter blef jämn och full. > Herr Bose brukade et Ängelfkt Reflexions Telefcop af 18 tums långd, och hade genom cor- refpondenta Solhögder, tagne med en Quadrant om 18 Tums Radius, förfåkrat fig om råtta ti- den, 1å ar obfervationen fynes aldeles tilförlitelig, Meridian fkildnaden emel!lan Staden Wittem- berg och Stockholms obfervatorium år af andra öbfervationer befunnen 22 min. 16 fec. i tid. Altfå har klockan i Stockholm vatit 8, 21 minu- tér, når Mercurius lemnade Solen. Efter ZA- 5 NOTTI 4757. Jan. Feb. Mart. 5 3 NorTTI Ephemeris hade det bordt fke” kl. 8. 28 minuter. Efter DE LA CAILLEs, kl. 8, 30 mi- : nuter. Cassini Taflor, hvar efter bågge defse Ephemérides blifvit utråknade, flogo altfå felt denna gånger på 8 minuter; men HALLEYs in- tråffade på 3 minuter når. Mercurius foörktHel e ej hår nåäft at PrÖRe un- der Solen hår i Europa, förr ån den 12 November år 1782. FOOT KANON RÖN Om Kaflevie - Ae gola Plantering, PEHR OSBEGK. 3 ånga nyttiga våxter, fom tjäna både måns i nifkor och kreatur til föda, våxa i vårt & land, fom vi antingen icke 'kånne och Yttjk, eller åtminftone icke rätt vårdera. Jag fig med förundran i China, År 1751, ftora plåntager af örten Sagittaria Sagittifolia Linn. Flora Svec. öd, hvars rötter der åtas:. Den våxer vild hos ofs, men år icke bekant för någon nytta. : Fi Iaridénlån förftå eller bry fig om at plan tera på fina ångar de Växter och gråsflag , fom i anfeende tilJordmoner och belågenheten der (kul- Je komma bått fort. De låta ”ankomma på en flump, om naturen vil fjelf med våder och vatten föra dit äl nyttiga frön : eljeft får marken a 54 1757: Jan. Feb. Mart få bar och ofruktfam, at det ofta ej lönar mödan at bära lia derpå. Intet ftålle år likväl få magert, hårdt och ofruktfamt, at ju någre nyttige örter dår kunde våxa, om hvar och en finge fit natur- liga ftålle. Hård-vallen föder fina, kårr och våta - ångar, andra våxter: fomlige ålfka Sol-baddet 3 andre fkuggan. Hvarföre icke fås och Plante- ras grås och våxter til Bofkapens töda , få vål fom til månnifkans? Kreaturen måtte ju med de- ras mjölk och kött afgifva håltten ae vår. föda, famt med deras fkin, hår och ull mer ån hålften af vår klådnad. | Herr Archiatern och Riddaren LInnevs har uti defs Wåft-Göta Refa, på atfkilliga ftållen ta- lat om en ört, fom våxer i kärr, och kallas Kas- fevia: en art af Poa Aqvatica, F1. Sv. 73. Jag hål- ler nödigt at anföra hans egna ord der om, pagi- na 44.66 Kaffevian år et af de ftörfta grås, fom ,, VåXxa i Europa, åtmintftone ibland de gråfen, fom ,åro mjuke och tjåna til Bolkaps-foder. Jag har allenaft på et ftålle tilförene fett dåraf et par »ftånd vid Husby i Småland, och önfkade då in- : ,,tet högre, ån at vii Sverige kunde få et fa itort och frodigt grås til allmån nytta. Då jag refte förbi deffa floder vid Venern, fåg jag et grås ,,VåXa i dem fåfom rör eller fåd i den båfta Åker, hvilket alt var detta önfkeliga grås. Altfå kun- sn2 alla omtånkfamme hushållare hår ifran få til- .råckeliga Sådes-från, och dermed befå fina fan ska kårr och magra bäckar eller floder, til få ftor Nytta, at intet utlåndfkt höfrö håremot i någor måtto förliknas kan. Jag håller detta enda få »Vårdigt, at det kan betala all den koftnad , fom | | | gle ” ra 1757. Jan. Feb. Mart. | 55 användes på denna refa. Pagina 48 fåger vålbe- målte Herr Archiater vidare.,, Kaffevia våxte's hår i ftörftra myckenhet, til många lafs förökel-<$ fe af fodret. 'Bönderne tilftodo, at hon gaf et'é mjukt och behageligt foder, både för kor och" hålftar, och at de ibland tåkte ladugårds-tak med'$ den famma, fom uthårdat långre ån något halm-<6 tak ; ty recommenderar jag åter detta grås förts alla flitiga landtmån etc.'"' Huru månge håfva icke låfit deffa och andra fådana nyttiga lårdomar, utan at ens tånka på för= fök därmed , mindre at tftålla det i vårket? Jag planterade, för trånne år fedan, detta grås, genom rötter, både vid en damm och på vattu= fjuka ångar , och har fedan med nöje fedt, huru det med rötterna utfprider fig til flera frånd på et . ar, få at man igenom några flånd, inom tå är, kan vinna en vacker frodig ång på fådana ftållen, hvareft tilförene allenaft hårdt ftarr, Sparganium och andra dylika våxter varit til finnande. Jag har förfökt fera år med från af famma grås, men med deras fående har ej velat lyckas: kan hånda de ej varit nog mogne, ty de mogna fent, Men rötterne hafva hållit fig frifke, faft jag fördt dem inemot 30 mils våg , allenaft förva= rade ien granbark, ifrån Låckö, der hon våxer rätt frodigt i Dammarna , få vål fom vid Lidkös pings ån, vid Götha-elf och annorftådes i Wiå- fter-Götland och Skåne, . Den bör planteras vid Dammar och åbråddar , famt uti helt våta ångar, Någre beråttade mig, på et ftålle vid Görthas elf, at Kaffevian icke åtes af Bofkapen: men föl- | Ja jane s6 = 1757. Jatl Feb. Mau. jande dagen fick jag fe, huru Kor voro fårdeles fnale efter denna ört, och vågade fig derföre djupt uti vartnet. Jag harock fedan fedt, huru detta grås aldrig får ftå i fred för Kalfvar, utan på de ftållen det blifvit planteradt , af dem upåtes alt ned til rötterna. Folkets fel uti fin beråttelfe lårer få-: ledes hafva hårrördt dåraf, at de ej förftått fkilja detta gråfet ifrån defs likar. Når fkal den tid komma, når hvar landtman hos ofs rått kånner hvad han åger inom egen ftör, och vet det til fin nyttaanvånda? Det vore åfven få angelågit, fom för en bonde i China, hvilken råknar för en fkam, at ej kånna alt hvad på hans egor våxer, och at dårmed göra egna förfök. ERSNSNSRSNIR FNS TNSSSR RÖN Om några Örte-fröns uthårdande i or- den flera års tid, utan at förlora deras för- mögenhet at gro; gjorat och ingifvit Af M. NORBERG. SLS flag har med all möjelig aktfamhet och fit, kj lagt handen vid en liten Örtegårds renhållan- et de från ogrås, och dermed öfver 10. års tid fortfarit. Ändamålet har varit, at förföka, huru- vida denna lilla jord-flåcken, omfider kunde be- frias ifrån at alftra några andra våxter, ån de fom med vilja blifvit uttådde eller planterade. Ke | i 1757. Jan, Feb, Mart "fy Til vinnande hvaraf jag i akttagit den noga- fte rensning, aldrig tillåtit något ogrås gå i frö, icke ens i den aflågnafte vrå, Deffutom har mat- jorden både höft och vår, då hen varit redi; ä lucker och lös, blifvit genomföåkt , och alla fyribas ga ogras-rötter bårckaftade. Gödfelen har mintt varit 2 år gammal, och genom flera gångors om- kaftande, vål brunnen, famt alt ogrås dår nåft omkring jåmvål undanrögt. Denna granlagenhet oaktad , ånfkönt ogråfet år från år mårkeligen aftagit, hat man likvaål ärli= gen funnit åtfkilliga flags våxter gro, hvilka nyfs hårftammart af frå, utan at fådane funnits ibland de utfådde frön,eller begripeligen, hvarken med göde felen, vådret, fkofulorne , eller på annat fått, kun- nat ditkomma, fåfom Vild-perfilja, Vallmoge &c. Man har fördenfkul i de förfta åren inbillar fig, at fmi foglar eller dylika Kreatur , fom betjänt fig af fådana frön til nåring , planterat dem genom fina excrementer 3 etter fom det föll mig olikt före, at fmå fpåda frön fkulle kun- ha uthärda i jordens fköre, några års tid, utan at multna, Menar fådant uthårdande icke allenaft år lannolikt, utan jemvål bevifligt, ikal efters följande aldeles fåkra rön å daga lågga, Så fnart Herr DeckeBEerGs befkrifning, om den få kallade Turkifka Tobakens ans och [kårfel, utkom af trycket, år 1747, fattade jag hug at törföka bemålte ört, Den milslyckades icke. En enda planta blef lemnad at båra frå. Fröet blef moget bårgadt, men kon på Sophögen och fröet - & I rie s8 — 1757. Jah. Feb. Mart. i rinnande vatten bärtkaftadt, efter man ej fant tycke för at mera betjena fig dåraf. Icke defto mindre har, af det frå fom vid bårgningen blifvit fpildt, fedan vid gråfningen med jorden blifvit - inblandadt, årligen til och med nåftledit är 1756, på famma rum och ftålle der fröplantan ftått, plantor af famma art och flag upvuzxit, hvilka, få ofta de fig företett, blitvit bärtrånfade. Och fom detta frö-och Tobaksflag icke funnits nåra i granikapet, icke eller tåres at Bolkap och Foglar, har det icke kunnat finnas bland gödfelen; icke eller på annat begripeligt fått kunnat ditkomma ; och om få vore, at något, defs frö, emot all för- modan, på et eller annat fått, oförvarande blifvit ditfördt, kunde det ju icke altid hafva tråffat på et och famma ftålle? Manne det icke altfå år ty- deligt, at antingen frå eller rötterna bibehållit in förmögenhet i 7 eller 8 års tid? och ho vet om icke åtven i flere år, detta rånet varar, Jag tycker mig hafva orfak at tro, det ej flera frön hvarje år hafva grott, ån de, hvilka ge- nom gråfningen och jordens blandande, tätt fit låge up i dagen, och af Solvårman blifvit uplif- vade; efter fom fådana frön ej vilja hafva mer ån 72 & tums jord öfver fig. . Matjorden på detta - lilla Tobaksland, dåreft årligen af det Hollåndfka Tobaks- flaget vuxit, beftår af en blanning, nämligen lera, mylla och fand, til half alns djup- het, och åfven få djupt har hon årligen blifvit' upgrafven. Platfen år nog folrik. Den fom dår- före behagar göra fig förfåkrad, genom egit för- fök , har dårtil god anledning, hvarmedelft han kan blifva båft öfvertygad om röånets viffhet, 1757. Jan. Feb. Mart. 59 Af detta fynes mig vara låttare at förftå, hvarifrån de många Tran-årter hårftamma, hvil- ka undertiden mycket hindra fådes- våxten, och . Oo € rs k : -fomlige ar åro mindre fynlige. vo Jag har med flere perfoners tilhjälp, för nås gra år fedan,hand- emellan noga rånfat en half tun- na Råg, få at ej en enda årt fants dåribland, til at dåraf fedan århålla årtfri Sådesråg. Så vål för- fa, fom andra, tredje och fjärde året o. f. v. har / man vål åndå funnit några få Tran-årter våxa dår- ibland, hvilka likväl årligen, med görligafte akt- famhet, blifvit utgallrade, förr ån Rågen mog- nat. Deremot har man fedt en del grannars åkrar få hel blå af Tran-årter, utan tvifvel för det de fått årtblandad Råg. Hvad de faknat i et eller flera år, hafva de fått igen några år dårefter, då tjenlig våderlek och flere omftåndigheter befor- drat detta ogråfet. Och år fannolikt, at med Svingelen fig likaledes förehåller. Ty den fom årligen utfår Svingelblandad Råg , har fåkert Svingel igen at förmoda; hålft Rågen då ej får- deles vil repa fig, utan dör ut, låmnande åt Svin- gelen fin plats. . Åtfkillige och i många mål förfarne Åkermån påftå vål, at Rågen vänder fig i Svingel, och Svingel i Råg tilbaka, ja, man har hört dem fom med ed bedyrat, det Råg våndt fig i Tranårter, och tvårtom, famt Hvete i Råg, Korn i haf- ra o, fv. Men få långe underiökningen ej han- teras med den granlagenhet, fom vederbör, få äro flika utfagor ingen ting at lita på. Ty antin- 13 gen 60 «1757. Jan, Feb. Mart. gen har ogråfet varit blandadt uti utfådet , eller har det varit förut inrotadt i åkren. Under min ringa 20 åriga Jordebruks praxi bar jag aldrig funnit något fpor til en dylik för- vandling , men den åndring, fom af blommnings- lagarne hårrört, år icke någon nyhet. Jag hari de fenare Åren, til et visft och ringa antal, ut- planterat hvarjehanda flags tåd och deribland Svin- gel, men altid fått af famma art igen, fom varit planterad. I medlertid har jag allenaft haft 2 til- förliteliga rön, af blomningslagarna. -Ded ena med Turkifka bönor, dåraf man haft 9 fpecies, och funnit någon enda fkida med fvarta ibland de hvita, då alla öfriga bönefkidor på famma råxna eller halm med defs rot, varit af det på famma . rum utplanterade hvita flaget, och tvårt om. Det andra med Mayfen eller få kallat Turkifkt Hvete, i det jag funnit gågot enda hvete korn af det bla flaget, på et ax af det: hvita, aldeles få, fom Herr Frofeflor Karm förmålt kunna hånda. I flera års tid har jag åfven drifvit åtfkilliga flags Kryddgårds-frön, icke allenait til husbehof; utan jemvål til affalu , och funnit nådvåndighes ten , at. ej nåra tilfammans plantera de fröttockar, fom åro med hvar annan i nåra flågtfkap, til ex, hvarjehanda flags Käåhl: medan dåraf håndt, at man fått fådane forter, fom ej kunnat föras til nå» got vistt fpecies, och varit til föga nytta. Ekeby Ham: den 4 Martil 1757. | AN 17 57. Jan. Feb. Mart. 61 BERÄTTELSE Om et Norrfken, fom obferverades på ut- refan med Ofiindifka Compagniets Skepp SOPHIA ALBERTINA, den 30 faun. 1755. | Af CARL GUSTAF EKEBERG. Ane befynnerliga och ibland rått förun- derliga Phoenomener af Norrfken vifa fig för utgående Indilka Skeppen, efter deras låpp, uti djupa vintertiden, gemenligen göres utom kring Hitlåndfka och Fårö öarna igenom en hög Nordlig bredd den tid når N orrfkenen målft vanka. Det fynes fom den Alvife Skaparen behagat för Sjöfarande igenom deffa farvattnenifådan års- tid årlåtta briften af ljus, uti de kärta och målfta- dels dimboga dagarna, med flera rena nåtter mår fta delen af Norrfken uplyfte. De hår i negden viltande fågna fig frundom vid mörk Nymåna af 1å mycket ljus , fom fullmånan och en torr mulen natt fom vid qvarter måna, mer eller mindre i anfeende til Norrfkenets art, fom år rått ombyte- ligt, och klarheten af Luften, De om bord brukel:ga Compafferne, ehuru- vål deras kraft år fom nogaft tilråckelig at vågle- da Skeppen, få likvål vid de mycket blåffande Norrikenens fråmmande rörelter , faft utaf Sjö- gangen och Skeppets bevågning den ej fårdeles E är 62 1757. Jan. Feb, Mart, år kånbar och af dem, fom åro okunnoge dårom, aldeles vederlåges. Man möter fom oftaft Lysnader uti Nord- fjön, 12.3 15 Svenfka milar våfter om Norige, uti - er, åfven uti föder når man år nord om Scott- land, då Himmelen om Nitterna år med låtta öla betåkt > deffe likna de tunna vidftråkta ftil- laftående Norfkenen och hållas åfven af de mins- dre eftertånkfamma dårföre , men man har funnit, at de allenaft varit vederfken öfver den på de Lansorterna liggande fnån. De åro imedlertid ej utan nytta, utan tjäna för mirken, at fjöfarande ej oförmodeligen må infalla på land. Deffa lys nader draga fig vid långre håll nårmare Horizon- ten och ånteligen förfvinna. Af de Norrfken, fom denna Refan föreföls lo, var det fom hånde den 3o:de Januarii 1755 mårkvår digt och rått fållfynt; vi voro då uti [ice titud af $9?. 39". och Longitud Våtter om Gö SN Meridian 22? 9" uti farvattnet emellan Fårö och San& Killda öarna, når Klockan 10 om aftonen Klöan åt Norra fidan var hel ren, al- Ienaft en mörkgrå måln-rand at en jämn kant vid pats 3 grader hög ötver Horizonten ftråckte tig i- fran N NV til NN O och hångde faft vid Horizonten , fådan fom Norfkenens Bats år. O 50 Syd. och Veft til VN V ftodo någ — I tjäcka och af Rågn hårigande noln-våggar, ed | Sydliga nårmatt, de andra til 30? grader vid pafs ifrån Zenit. KA.g jämn dräsahide vind fkittade i- mellan Nord och 'N tV: våderleken Tempere- rad, och en ej tilråckeligen fåker — er- 1757. Jan. Feb. Mart. 63 "Termometer ftod ibland, det dygnet 2? öfver i- bland föll 2? under Tempererade puntten.: Några fmå fpetfiga lågor begynte löpa fram och tilbaka på den otvannåmde Moln- Balin fom nu refte fig något högre, då uti en obefkriflig haftighet de fpridde fig öfver hela: Norra halfde- Jen af Buften, fom var klar, och fom det håftiga blåffandet var lika högt med de anförde uti O S- och V hångande molnen, ty blef det uti fit fnäl- Ja lopp af dem få hindrat at det med et fprakande och fråfande fåfom af ftigande Raqvetter, uti hvirflar,fom fkiftade af Gröna, Röda, Blå och Bran- gula lagor, fköt neder åt och fedan det tått friare utrymme 3 nyo uti vanliga uddar och Vaägor med mindre haftighet utbredde fig, vid pafs 100 fot Öfver Skeppets Tåppar fåfom vi.tyckte, då det ef- terhand lättade fig högre och ånteligen flåcknade. Några minuter efter upkom et nytt Blåffande: men fom defs upftigande ej var få haftigt fom det förra, ty råckte det ej up emot de moln, fom hin- drade det förra ockHtåledes af långt mindre anfeen-> de. Tvånne andre ånnu oanfenligare fölgde där- "etter och omfider ftannade uti ljuft ftillaftående fken, fom varade det öfriga af Natten. "> Såfom det förfta var något befynnerligt och främmande, få blefvo i haft alla Segel bårgade för fruktan af någon oförmodad orcan >; men vindens kraft var fom tilförene jämn och lagom och intet mårkvårdigt hånde , utom en Rågnbaga iom vifte fig emot Månan uti de i V NV ftående tjäcka målnen. Månan var då tredje dagen efter fyllet. Hä fö > Comr- 64 1757, Jan. Feb. Matt / Compaflerne mårktes vål fvinga fig något ovanligt på ömfa fidor om nordftreket, men!Skep- pets rörelfe af en orolig fjögång hindrade at fåga med hvad mått. é Detta år hvad jag, efter Vålborne Herr Com= mercie-Rådet LAGERSRÖMS befallning, har den åran at beråtta, och vet ej at gifva uplysning om någon annan dårvid förelupen håndelfe, tårdeles fom vid det tiltållet var min Vagt-Tour, och jag varit angelågen at anmärka en hvar befynnerlig mårkvårdig håndelfe. SVS STS SS SSR MN SNS SS SSE BERÄTTELSE iw Om en Caries offium Bregmatis , ma- xille imferioris , hvilka bäårtfallit pöl til. vuxit å nyo, AT j. G. WAHLBOM. & 'ådane håndelfer, hvareft hela ben blifvit af |: röta angrepne, bårtfallne och aldeles å nyo AF tilvuxit, åro ej aldeles ohörde; men dock rare och fållfamme, i fynnerhet i anfeende til huf- vudfkålen, hvaråft hvarken hjärnan fjelt eller des hinnor tagit någon fkada. / Hos Par sum låfesen Cafus, hvarålt os bregmatis finiftri blifvit an- gripit efter et hugg, få at et ftycke, ftort fom en hand, bårtfallit , och patienten har blifvit lyc- keligen curerad. Do&or Henke har uti 4:de Sams» 17 57. Jan. Febr. Mart. 65 Samlingen en dylik anmärkning, hvaråft nåftan hela os frontis blifvit a caufa Vererea cariofum, bårttagit och den olyckeliga fjuka helad. En gäs- fe i Calmar, $ år gammal, föll och ftötte fig et litet hål midt uppe i hutvudet. « Utaf vanfkörfel fatte fig Materia och benet blef carierat. Efter 14 dagars förlopp, fick han en frark hufvudviårk, då fåret måfte öpnas och materien utrånfas. Be- Het var då redan helt blått. Hår applicerades vanliga balfamica, få at benet på 15 dygn fepare- rade fig helt och hållit, få ftort fom en Riksda- ler, midt uppe i kullen öfver futura fagittalis. Så- ret förbants med tort linfkaf och compreffer hvarefter det på en månad blef aldeles låkt. Mir- keligt var , når man fkulle taga bårt benet, och lyfta eller drog på Dura mater, fom ännu fatt täft vid futuren, klagade gäfflen öfver en håftig vårk i ögonen, få ar man ej torde mera lyfta dår- på,utan måtte med en fpade och linfkaf fkjuta Dura mater lös. Var berömde Archiater RoseEn har uti fitt compendio anatomico en artig anmärk- ning, om hela ofs humeri eller öfra armpipan, fom varit carierad och blifvit utdragen, i hvars frälle, innom kärt tid, en ny aldeles tilvuzxit. Den jag hår årnar anföra år följande : En gås- fe på Öland, fs år gammal, fick 1749 om höften en fvulnad i hufvudet och anfigtet med någon het- ta eller Feber, hvarvid han dock kunde gå uppe. Efter 3:ne veckors förlopp lades han aldeles til fångs, då han ftraxt började tå ftarkt at yra, med någon Feber, at han på 5 veckors tid ej talade något förnuftigt ord, eller förttod at klaga fig, utan föng och yrade ftådfe > förtårde ock ej mera, än ” "68 vAN Jan! Fell Mart. än föråldrarne med en fked, ibland hålde uti ho- nom, . Sedan begynte han förfta at gifva tilkånna at han hade ondt, klagandes öfver imårta i hela kroppen , men befynnerligen öfver ftark och oli- derlig hufvudvårk, Detta, €ontinuerade fåledes uti 19 veckor,,. med mycket liten fömn och et ouphörligit jäm- rande natt och dag. Hvarefter hufvudfvålen eller Callotten begynte krympa tilfamman, fom brånt låder, famt genom Öpningar från pannan inemot hårfåftet , och neder åt öronen, fönderråmna, draga fig tilhopa och falla bårt af fig fjelf, utom någon dei öfverft i kullen, fom fadren, ty hår var ej någon Medicus tilftådes, med en tång måtte låffa, det gåffen dock ej kånde, Hufvudfkålen var då öfver alt bar, från hår- SA ; ; d e fåftet vid pafs, eller futura coronali, neder öfver futura Lambdoidea och til offa temporum eller futura fquamofa, hvilken begynte kärt dårefter i : e BA "ee Oo o é n fvartna och förtåras och förft på fidorna i fmaå fla- ki : gor, eller fom grotgrufig afka falla bärt, hvilket federmera efterhand continuerade alt ned til nåm- de fömmar, utom öfverfta delen af offa bregmatis, hvilka feparerade fig vid futuren från os frontis och fölle ”hela bärt; ' et: fryeke "Rtört fom 2:ne Riksdaler. 11 Inre delarne i hufvudet, eller Dura mater var nu aldeles bar, få at man tydeligen kunde fe huru hjärnan lyfte fig vid hvart andande eller In- » fpiration, fom gåffen gjorde. Dura mater fyntes fvartblå til fårgen och var med grönaktigt mögel öfverhölgd, | åa I få- fösA Jan. Feb, Mart. > Ör I fådant tilftånd befant gåffen fig vid pals & är, då föråldrarne frådfe måtte göra omflag öfver fåret af fårfk kodynga, ty plåfter eller andra me- del tålde han alsintet. Detta omflag ömfades morgon och afton, och lades dyngan imediate på fåret, hvilken drog ut någon materia och con- ferverade få Dura mater eller hjärnhinnan, at hon, vid defs aftagande fåg hvitaktig ut, men dåreft man något drögde med defs pålåggande blef hon åter fvartblå. Inemot flutet, då tåret målftade- Jen varlåkt, bruktes ej detta omflag, emedan, fom de beråttade , det drog för hårdt. i. Under detta förmårktes at en bråfk, lika fom med något kött öfverdragen i åtfkilliga fpert- far och uddar, begynte fticka fig up ifrån Pann- benet och öronen , fom mer och mer tiltog , til defs den drog fig tilfamman öfver hela hufvudet, tåfom en ny hufvudlkål, hvilken på 13 års förlopp flöt fig tilhopa midt uppe i kullen. " Midt uppe i kullen våxte öfver hjärnhinrnan något dödkört, fom blödde når man dårvid rörde eller ömfade omflaget, hvilket de bårttogo med brånd alun. Detta fvallköttet rutnade dåraf un- dan, få fort fom benet våxte til. Sedan hufvudet var helt, begynte håret at fkjuta up och öka fig få at det nu betåcker huf- vudet, utom någon del uppe i kullen, Gåffen ömmade en lång tid om den fpåda huf. vudfkålen, och tälte ej eller at långe i fender gå Med bart hufvud. Han har under alt detta behållit både fit minne och förftånd, och fedan han blef | | någor- 68 1757. Jan. Feb. Mart. någorlunda frifk , lårt at låfa. Men antingen ge- nom vårk , eller iångfamt fångliggande, vid pafs i halftannat år, åro extenfores fe et meta farfi få förfvagade , at han har något mehn vid gående, emedan flexores altid ftrarkare böja foten. | Det år fkada at ej någon förftåndig Medicus eller Fåltfkår , har varit tilftådes vid Curen, fom . hårvid kunnat göra åtfkilliga vackra anmårknin- gar. Utan har jag mått upfåtta denna Cafus ef- ter den befkrifning föråldrarne låmnat Högvördi- ge Herr Dotor och Bilkop BEronivs, fom fyn- nerligen vårdat den fjuka, fedan jag fjelf befigti- gat bemålte gåfle, Man fer dock håraf 1:0) at tfå- dane fkador, hvareft Dura mater blifver något anfenligen blottad, och bemålte hinna följakteli- gen mycket exponerad för luften, ej åro i det atfeende få farlige fom almånt Aucttorerne påfta. 2:0) låre vi hårat at vid deffa fkador ej mycket bruka torkande, adftringerande eller oljaktiga Plåfter och Salfvor, hvilka hvar på fitt fått hin- dra de fina Vafa at tilvåxa och årfåtta det fom för- loradt år. 3:0) Hafve vi håraf et tydeligt bevis huru. benen våxa. | SR År 1743 gingo fvåra Koppor i Soknarne om- kring Calmar, då en Bondeflicka på 6:te året ha- de elaka Koppor, efter hvilka hon fick en fvuil- nad i nedra låppen, fom fnart gick öfver til kall- brand, med få fafelig röta, at det innan kärt fråtte up hela nedra låppen, neder öfver hakan, gick åfven högt på kinbenen, få ar halfva öfra låp- pen, up til nåfan blef bårtfråten. Nedra bo enet 1757. Jan. Feb. Mart. 69 benet carierade ftraxt, få at 9 at de fråmfta tån- derne föllo ut. Når defs föråldrar fökte hjelp ; ordinerade jag en renande och laxerande Tifan, famt lemna- de henne til en Fältfkårs- Gefåll at fköras. De angrepne delarne betftråkos med Butyrum Antim, få at alt det döda och angrepna föll bårt, och få- ret fköttes fom vanligt år. Efter 2:ne veckors förlopp lofnade fråm/fta delen af nedra kåken efter förfta och andra oxeltanden , eller til 3 fingers bredd vid pafs, då man ftraxt dårefter kånde un- der detta benet en ny brofk, hvilken federmera, på 8 dagars tid, fkötr det gamla benet aldeles up och löft, at det låtteligen kunde uttagas, och et nytt ben hade aldeles upfyllt det gamlas ftålle. Såret begynte federmera at dageligen låkas, och körtet tilvåxte få långt fom det hade fåfte vid kåk-benet, eller efter tand-raden. ' Hvad fåledes. egenteligen kallas låpp, felar aldeles, hvilket man dock tånker någorlunda hjelpa genom operation, På det gamla benet fom utföll, fynes ånnu mårken och impuffioner efter Mulclarnas fåften. -MMR PR TTT TR TT RT RT TT TRI Om Såds och Våxters friande ifrån Köld genom Rik , Af | PEHR HÖGSTRÖM. ning at tro, det fåd och våxter fkulle i vårt kalla climat, fårdeles norrland, kunna vid j infal- Yr en och annan håndelfe gifvit mig anled- 70 > 1757: Jan Feb. Mart infallande froftnåtter hållas någorlunda ofkadde för köld, då de fkyddades af rök , har jag tånkt dårvid anitålla fådana rön, fom kunde göra faken vifs, men ej kommit med flera tilvåga, ån jag nu til en början för Kongl; Academien får nåmna, ock jag hoppas beftyrka atminftone fannolikheten. Då jag fiftledne höft hade uti en bånk några för köld ömtoligare våxter, til hvilka jag fått frön af Herr Profeflor LipsBEcK, och fom nu för den : kulna fommaren ej hunno til mognad, låt jag i' September månad, få ofta någon froftnatt beta- rades, antånda dervid: fådant brånfle , fom ej gaf tårdeles vårma, utansallenaft rök ifrån fig, hvil- ken fpridde fig mellan våxterna, och har fkyddat dem från köld få fent på höften, at is redan betåk= te kringftående vatten. Natten emot den fifta Sept. var få kall, at froften låg på fomliga ftållen hela följande klara dagen qvar. Et flags årter voro målt ofkadde , falt på fomliga fkidor fatt nå- gon is: men Maifen frös aldeles bårt, ehuru jag ej visft kan fåja, om röken hant beråcka ftånden, Mulbiårstrån och några andra våxter blefvo ej det ringafte angrepne, VR "Par gångort, då. ftarka" froflhätter infallir, har jag låtit antånda flika eldar på flåta tåltet ; och om mornarna dårefter funnit, at omkring det ftållet, dit röken flagit ned, har froften ej gjort på marken få ftor vårkan,; fom annorftådes, = Den 8. Novemb. uti nog ftark köld utfatte jag en låda, hvaruti 6 frånd Americanfka årter | til et qvarters högd voro upkomne, uti et kallt och | 1757. Jan. Feb, Mart. = 1 och af glefa våggar beftående uthus, det jag låtit upfylla med rök af björkfvampar, fom gåfvo rin- ga vårma ifrån fig, Deffe årtitånd låt jag dår ftå en half tima, då de togos in aldeles ofkadde. En ftjelk af famma ftånd lades ut i kalla luften, fom innom få minuter blef af köld fördårfvad. > Den 16 i famma månad, under en ånnu fkar« pare köld, utfattes förenåmde våxter i famma rum och tögos efter en fjärdedels tima åter in; Öfra » delarna af ftånden vero fkadde , men ej de nedre, fom torde hafva förorfakats dåraf , at röken ej: var nogymnig, ej eller kommen af björkfvam par, fom förra gången , utan af annat brånfle, fom ej var fårdeles eldtångt. Innom en minut blef en Fjelke,; lagd i fria luften, aldeles bårtfrufen. > Jag har tånkt, at den rökfaimling, fom ofta vid folens nedergång om fommaren åftadkommer en aftonronnad ; vore orfaåken til et gammalt mår. . ke, fom år, at man, då fådan ronnad vifar fig; aldrig befarar nättfroft; Då år 1752 de långfam- ma ftora fkogseldarna 1 Augufti månad timade i Ryflland , hvarom beråttelfer fedan kommo ut i Pofttidningarna, at ftora tratter af land, til 200 Verft, blifvit upbrånde, hade man i Vefters- botten en ymnig och den årstiden nåttan ovans lig landtrök ; fom kom öfter ifrån öfver hafvet och förorfakade en lådan ronnad på himmelen för= nåmligaft aftnar och mornar. Jag mårkte, at ehuru himmelen var den tiden klar och luften els Jeft fyntes nog difpönerad til köld; voro dock alla nåtter undger hela tiden tröftfrie, F LE SE 72 1757. Jan, Feb. Mart. Månne icke på de tått bebodde orter, hålft hvareft torf eller ftenkol brukas til brånfle, de månge ftåndigt rykande korsftenar,” ibland andra orfaker, måft bidraga dertil, at kölden ej tå myc- ket och ofta ikadar våxterna, fom i fkogslandet , hvareft hufen merendels åro tålfynte och rummen med mindre rök hållas varma? Må icke famma fkål kunna gifvas, hvarföre de åkerftycken, fom ligga in vid våra mangårdar, båft beftå fig mot köld , når likvål åljeft omkring lador, ftora fte- nar och gårdesgårdar på ångar och utmarker, köl- den gemenligen måft fkadar? Jåmvål, at vid med- let af ftora byar och ftåder har kölden på gator och grånder minfta vårkan? Vore på denna eller någon annan grund en utvåg möjelig, at lindra den förnåmfta olågen- het, fom åtföljer vårt climat, få blefve en Guld- grufva optåkt för våra norra orter i gemen; men förnåmligaft Lappmarkerne , hvareft ofta en eller två, högft tre froftnåtter hvarje fommar, för- dårfva den ymnigatfte årsvåxt, når i öfrigt him- mels - ftreket år få mildt, at man innan'6 eller 8 veckor tår både få och fkåra, och jordmonen få bördig, at den, på de orter man år fri för denna fvårighet, gifver lika ftor vålfignelfe, fom de fruktbarafte lånder på jordklotet, hvilket jag til- tror mig kunna bevifa med hvad alla refe-belkrif- ningar, fom kommit i mina hånder, om de fenar re beråtta. Våra planteringar torde håraf vinna den fördel, at man kunde behålla många nyttiga, faftån främmande våxter, ofkadde til fena höften, få af dem mogna frön, och fåledes på beqvåmli- gare fått vånja dem fmåningom vid climatet. Jag fÖr- 1757. Jan. Febr. Mart. = 23 förtiger hvad konften kunde uträtta til vifla våx- ters bevarande, iom nu hafva fina rum i koftfam- ma Orangerier: hålft i Norrland, hvareft många e . Q e e ef åmtolige våxter med fåkerhet emot all kölds håf- tighet hela vintern förvaras under fnön , fedan man hunnit frålfa dem ifrån de fnö-frie höftmåna- dernes våldfamhet. Som deffe fölgder ei kunna annat, ån beha- ga, lå år, efter min tanka, högftnödigt, at årfa- ra vilsheten något nårmare, ån af mig hittils kun- nat fke. Skulle flera förtök vilja den famma 5e- yrka, 1å kunna fedan andre hithörande frågor ej befvaras utan fåkra rön, fåfom: Om ali flags rök eger lika conferverande egenfkap? Huru vida luften, då froftnåtter infalla, år af den befkaffen- het, at röken flår altid ned til marken, likafom det fker med de varma dimbor, hvilka få ofta fkydda årsvåxten? Om röken har på alla våxter famma verkan, och til hvad grad af köld? Om den froftaktiga och fkadeliga imma, fom upftiger af kårr och myror famt kall-kållor, med hvilken Norrland år måft befvårad ; ftår hårmed at mota, eller den, få kallade, himmels-kölden, fom år allmånnare och tåledes farligare? Hvad flags brån- fle, antingen halfrutne fpånor och trån, moffar, fvampar, torf, luntor, eller andra ämnen, gifva ymnigafte råk och långt ftå bi? Hvad inråttnin- gar må kunna påfinnas , at verkftålligheten kun- de aflåpa med minfta arbete och koftnad m. m.? "Deffe torde i fådan håndelfe tjena til nyttiga åmnen för upmårkfammare Landtmåns eftertanka och underfökande. ert Na UT- 74 Ari Jan, Feb, Mart, UTDRAG j Af Kongl. Vetenfkaps Academiens Dag» Bok, farat inkomue Bref och Handlingar. &) cp (& RR vid Kongl. Gymnafium i Calmar, har de FR MM filtfördutna åren, jämte vanliga och med mycken flit anftålda Meteorologifka Obfervatio- ner; hvaraf utdrag blifvit Academien meddelte; rig gifvit noga akt på hatvets ftigande och fal- ande vid Calmare ftrand. Han har til den åndan vid ftranden utfatt och behörigen fåft en uti de- cimal-tum och linier indelad Scala, P hvilken vattnets fligande och fallande i lodrått högd dage= ligen anmårkes. Sedan han dårmed fortfarit i- från den 21 Maji, 1754, och dårigenom nöjak- tigt utrönt vattnets medel-högd nu för tiden, vid denna ftranden, har han d. 23 Augufti nåftledit år, på Skallö, fom ligger en fjärdedels mil ifrån Sta- den, uti Sundet, och på den holmen at famma Ö, fom ligger måft i Norr, uti et bårg låtit ut- CS HEN hugga et mårke, hvarefter hafvets ftigande och fallande hår efter och i framtiden kan med full vilshet determineras. Samma mårke år bildadt fom et ftort Latinfkt T. Den horizontala liniens långd år ty; geometrifka tum eller 3 Svenfka qvarter, men den V erricala liniens långd 73 Geometrifke otum, Bågge linierne åro vid pafs en Svenfk tum djupe : den horizontale något bredare ån den ver: ticale. Bårget, hvarpå detta mårke år uns ierr WiJIKksTRÖM Mathematum Legtor » 1757. Jad, Feb. Mart. = 75 — flupar nåftan vinkelrått emot vattubrynet. Midt på den horizontala linien, eller dår den verticale möter henne; år uthuggit et litet: hol, hvarifrån högden öfver vattu-brynet bör måtas. Förenåm- de dag om morgonen, måttes helt noga detta centri då varande högd, eller råttare, defs afftånd ifrån V attu-brynet, längs efter den verticala linien och bäårgets fluttning, fom år tåmmeligen brant, och' befans' famma afftänd vara 11, 85 Svenfka fot. En half tima dårefter, fans vattnets högd på Scalan vid ftaden 3, 00 fot. Scalans ftånd pröf- - vades, och fans aldeles oföråndradt , tåfom då hon nedfattes den 21 Maji, är 17f4. Vattnets Me- delhögd på Scalan, för hela året 1756, har varit 3, 65 fot. Altia blir det i bårget utbuggna cen=. tri afftånd ifrån det årets medelmåttiga Vattubry- ne 11, 20 fot. Men vil man taga medelhögden af Vattubrynet vid Calmar, efter alla de obferva- tioner, fom på Scalan åro gjorde ifrån den dag hon nedfattes, til 1756 års flut , fom i det nårma- fte år 3, f4 fot, få blir det uthuggna mårkets högd öfver famma Vattubryne, 11, 31 fot, Sjelt- va mårket år för ötrigt lått at igenfinna, ty det år uthuggit på orantafte fidan af bårget, belågen uti en linia, fom går emellan Stads-Kyrkan och Fårje-platfen Rödhålla på Öland. Om, efter mån- ga ars förlopp, den bekanta frågan, angående Vattnets ftåndiga fallande i Öfterfjön, ånnu fkul- Je vara oatgjord, kan hon hår med fuil vifshet affiutas, allenaft man förft uti et eller flera år ut- rönt Vattnets medelhögd, och fedan måter det uthuggna mårkets högd öfver famma medel-högd, Til ftörre vifshet, har Academien anmodat Herr TLeltoren WiJKSTRÖM, at utröna famma EE 3 ar 26 1757. Jan. Feb. Mart. afftånd uti lod-rått högd ifrån nu varande medel: måttiga vattubryne. För öfrigt mårkes af de dä- geliga Obfervationerna på Scalan, at vattnet des« fe tre filftförflutna åren ej mycket åndrat defs högd, utan hållit fig högt på en fot öfver eller under medeihögden. IS nd En Landtman vid Nyköping , hvars namn var få otydeligt fkrifvit, at det ej kan låtas, har gif- vit Academien del af defs tankar och förfök, huse ru den ia kallade Snigel-mafken, fom om höften, befynnerligen i våta år plågar göra fkada på Raåg- brådden , förmenas kunna törekommas. De rön, fom Auéttor gjort, om denna mafkens altftring af et flags flug-mafkar, fom fåtta fina ågg i Ä- kerjorden , åro berömvårde, och förtjåna, at af någon uti Natural-hiftorien öfvad man, fortfåt- tas. Mafken utklåckes ej utur defs ågg förr ån fent in på höften, och förtårer då allenaft de fpå- dafte bladen på åkren. Om åkren blifvit fent flådd, och i följe dåraf ail brådden år ånnu fpåd, förtå- res den til ftörre delen af mafken: men om brad- den redan år mycket för fig kommen, kan mafken föga åvårkan göra. Han rader dertöre, at i väta är oftare köra akren ån i tårra, på det åggen må- ge blifva förftörde, famt at få tidigare om höften, ftraxt efter körningen. Ar 17fg5 blef hårlig fåd på de åkrar, fom fyra gångor voro körde förrån de fåddes, men på dem, fom voro allenaft 2 eller3 gångor körde, förtårdes all grödan af mafk. Vi- dare anmårkes, at torf at diken och renar bör i våta är ej ftrax utbredas på åkren, emedan däraf gemenligen följer maik , utan bör ligga öfver vin» | tern 1757: Jan. Feb. Mart. 2 tern i hög, och nåfta vår utföras... Goda landt- fåror vid hvarje åkrens körning åro ock i detta affeende nyttige. Siftledne höft, då de på en åker 4 tredje körningen, förfummades, kom brådd- malfk på famma åker, men icke långre up i åkren, ån Landt-fårningen var förfammad. Detta alt, fåfom ock , hvad utvåg år öfrig, når Landtman- nen ej kan, eller för våderleken ej tår 1å tidigt nog, lemnas til vidare utrönande. : III. De tvånne Gull-Jettoner, fom Academien fig utfåft at årligen gifva fåfom Premier,t för at upmuntra vittra mån til nyttiga Röns ingifvande och at tillika hedra framledne Flof-Intendentens Grefve FREDRIC SPARRES åminnelfe, fom ge- nom Teftamente vifar Gin kårlek för Academien och Vetenfkaperna ; hafva för näftledit år, 1756, blifvit utdelte: den ena til Bårgsradet Herr BRANDT, för defs uti famma års Handlingar in= förda rön om de Alcalifka Salter : den andra til Ryttmåftaren Herr JEeNNInGs , för defs upgifne märkeliga förbättring på Mas-Ugnar. Academien har defsutom gifvit en dylik Jetton til Lieutenans ten vid Kongl. Amiralitetet och Styrmannen vid K. Oftindifka Compagniet Herr C.G. EKEBERG, fåfom til vedermåle af Academiens årkånnfamhet för de mångahanda nyttiga anmårkningar Herr EKEBERG under alla defs Oftindifka refor gjorr och Academien meddelr. FÖR- rv 3 FÖRTEKNING På de Rön, fom åro införde i detta Qvartalets. Handlingatig 120 .otdi Je Våder växlings invåttningar på UJ Hesa e a - - nte i 2nsd lök, at med Elettricitetens tilljålp drifva Våxter , gjorde af EDW, FR: RUNEBERG 14 3 Beråttelfe om en lyckligen Opererad Sarco»by-" 01 dro=cele af ocgemen fi Forlek 3 af HERMAN SCHUTZER <= - - - = 129 AA. Anmärkningar om afledne Dotter BRELINS Cymbal - Tangent , uppå de af FREDRIC PALMQUIST 36 5. Sått at Integrera Equation Ze. af Front oc MALLET - = - 6. Planeten Mercurii utgång ndals Solens den 6 Nov, år 1756, obferverad i Hå istemberg , vr | GEorc MATTHIAsS Bose LÄSA fi 7. Rön om Kaffevie - Gråfets Blopering , åf PEHR ÖSBECK' - $ 8, Rön om några Örte = fröns arbårdande i i Forden flera års tid ; utan at förlora deras förmögen het at gro, af M. NORBERG =. oo» $6 9, Beråttelje om et Norr/ken, fom obferverades på utrefan med Oflindifka Compagniets Skepp, af CARL GustAF EKEBERG = = 61 10. Beråttelfe vm en Caries oftum Bregmatis, ma= xille inferioris, hvilka bärtfallit och tilvuxit ånyo, af J. G: WAHLBOM = = = 64 11. Om Såds och Växters friande ifrån Köld ge- nom Rök, af PEHR HÖGSTRÖM = = 69 i2. Utdrag af Kongl.Vetenfkaps Academiens Dags Bok, (amt inkomne Bref och Handlingar = 74 ROS RO NR fr 1) = Rd EN MMIIIA) ff Tab SE pag- 1a v (I fi J EALNDALNGARDERA LARS REAL A NEAR RADAR ANDRE DARREN DU LAN HANE BK 145 jos ids. SA ba 5; s esset NR SSR RR DE. sc Ar RR ER SRS arr säg Mt An af od OR OR HÄRAR RR, FPGRREIR Er ng 0 FARAN bene söks 3 Br svor ; 5 Ksp Möts or AREA NESS SES ST ARE AT NES É E : Vs AE AV Ae lj i: ÖN 3 a zz DR SSG + . GS Fö 2 Må Å. NADERNA | PRIL Sa Ma JUS 4 Justus, gibns daö SERA TS Slo ne Pär SA FR. ADÉELCRANTS, ya puftnid bf Vv sder-vå | 0 6 på Skepp. nifka få vål for andra påfund, afis infta omgång och koftnad, vide NT, forb möjeligt 1 Fd SAN RS SE RR ie då en förmon , orh ändamålet SR sd fv Ju Y Wed wir | N ” VW - : verkning vid detta tilfålle. Emedan åmr AO ERA AS MM fu enklare är AA ibråtrnings, ideftö mer hedrar han upfinnaren. - Men det hånder f ållan , ar de fom föka et åndamål , ftrax råka på genafte vågen dårtil. . Någre föreftålla lig fvårigheterna förre ån de åro, och falla derföre på vidlyftiga” anftalter: flere förledka til onödiga krokvågar, af okunnighet i de Vetenfkaper, fom kunde förely-' fa dem uri underfökningen : fomlige fåtta ock en fal(k heder uti konftiga och ftora filfälfaingar y. f ri förmenta prof at frort fnille, 2 > Når man ville åftadkomma Vidervilling: e- . mellan och under dåcken på SKepp, hvad hade varit naturligare, å än ftrax tånka på någon tillåmp- ning af det fått, fom dageligen nyttjas til famma ändamål uti hus och vånings-rum? Skår frenar och Kakelugns- pipor åro ju intet annat, ån en art af drag-rör, loge at afföra röken', fom eljeft fkul> le qvarblifva i rummen, då eld. öres för vårma och andra behof. Hvar och en vet af förfaren åå at den gamla luften tillika utdrages utur rummen och at ny luft af fig fjelf inkommer genom dör= rar, fönfter och andra öpningar; men mange ej hafva påtänkt orfaken eller fåttet af N hes LA ? nå net Ol, ver mig dertil anledning; och det år ny ttigt Be va begrep derom, för alla fom ej hafva nog lufti- pa och rökfria rum, vilj Jag med några ord nå ina uru det tilgår. han S- | fa, SEN fören, ölen med fig vid a fom'en frröm förer hvad på vatts ” 3 förr a den upvärmde luften går I un- ra EN rd igi dets ftälle och för at återställa | en, den kalla luften til elden ifrån fidör- ifven Upvärmes och upftiger på lika fått. ed fortfåres, få långe elden brinner, den varma loften finner utgång och kall: luft TAG flålle kan inkomma. Detta mårkes nogfamt vid eldsvådor, då luften altid rufar til elden ifrån fi- hb fö rfakar bläft, fatt det oljett är Ae (re SKÄR SEE NR de varma börlek ej (brypat ELSA ord fe är Har tilgång; flocknar elden SE röken 28. Derde vare hånder allenaft uti tåpra TV ådertåta rum, famt då eld uptåndes flera tum bredevid. hvarandra, OR då at det ena rummet, drag Fusk Ian det andra. > få m rd (te gå in. vg TE Å Se Öh når ST ritenen eller” pipan år myc- och vid, ; då å den varima upftigande lur; ten ; Detd sad eb NT beh ETEN or- hinner i bt, Nar fö åemåkligen fpifar dö åR ignar , fom blifvit genomkalla, röka in i - förflone til defe Piporna hunnit blifva upvårmde: når många för ftöra tillamman uti en fkårften och fet eldas på ehe Bing, ftåckas luften och går ned frati det röret! VIKER han finner minfta 'morftånd : dc vådrett adiffän drifvertilbaka den | upftigan- | "de varma luften: når den yttre lufteh år varmare ån den: upftigande ; hr Sa hårnder fommartiden. fana 2 oo HH för 84 1757. Apr. Maj. Juni uti kalla under-jordifka rum: når Barometern år låg , fom utmårker at den yttre luften år lått , då let gemenligen år rågnaktigt och man jämvål fer, at ÖR utom fkårftenen icke högt plågar upfti- ga. Huru draget bör befordras vid fådana och flera dylika tilfållen, kommer an på omftåndighe- terna; men det år otvifvelaktigt, at man medeltt eldens tilhjelp århåller den låttafte och båfta vå- dervåxling. X NAN OR | lag 1 > Derföre, fålom" uti nåftföregående Quartals Handlingar beråttades , hade man ingen olågenhet af qvalmig luft under dåcken på Skepp, då Caby- fan ftod neder uti holfkeppet. - Sedan Cabyfan upflyttades på öfverfta dåcket, påminde man fig icke, at eldningen i Cabyfan likafullt kunde bi- ” draga til Vådervåxlings underhållande i holfkep- et, genom tillåmpade rör. Vid minfta eftertan= LG hade man likvål låtteligen kunnat finna, at eld - eller vårrna, applicerad til öfra åndan af et rör, . långt viffare upvåcker drag, ån då han iåmpas til den nedra, fåfom vid fpifar och kakelugnar tfker : ty uti den fenare; håndelfen kunna: alla förenåm- de och flera omftåndigheter betaga defs verkan > men uti den förra kan draget nåftan omöjeligen . lå felt, öd ri erngt ten. — Framledne Capitaine TrieEwALp hade fjelf, redan år 1721, med ftor fördel nyttjat detta fått, til den ofunda luftens utdragande utur en Sten- kols-grufva i Angland. Et Schakt i grutvan var af en få giftig luft befvåradt, at både månnifkor och djur deruti qvafdes, då de allenaft kommit f famnar djupt. Han låt göra en. ERA trå, vars « 1 - + Öfi Ra ARR | 4 E I ; 2 ö : j rd Å É " ; f Å p : 7 RR JM, NV V an - +. BUR. i i & vv FN Ma ) vi - mm AN Å Ir. VAC Te up . | | . l deliga a luften, och folket utan minfta olågenhet kunde gå ned alt til bottnens = en NA gt ML Fö i pla Ki RA AR TRIEWALD nämnde detta defs lyckligafte a påfund, uti denna Kongl. Vetenfkaps Academiens Handlingar för år 1740, och låt införa befkrifs ning derpå i Handlingarna för April, Maj och Ju- nius, är 1741; famma är, då han framkom med fina —- bråkfamma Pumpar och Puttar, för at utdraga ofund luft utur Skepp. Hvarföre blef han icke wid fit förra fimpla påfund och låt göra trummor ene Tv Färg : : I. ; ifrån Cabyfan ned uti hol. fkeppet och rummen? Han lårer hafva fruktat för elden: lika fom man icke åndock måtte bruka eld i TS jag ER och all fara derat genom förfigtighet kunde förekommas, "Man år ofta fit fyftemål 1å når , at man likafom kan taga derpå med hånderna, och man fer det dock icke. . d SUTTON, en Ängelsman, antingen han hört ”tålas om förenåmnda TRIEWALDS långt förut i in kg, AMEN påfund, eller ock fjelf råkade pi lfamma tanka, gjorde deraf en lycklig tillåmp- ning til Skepp; men hade otrolig möda at virna - bifall. Flan upgaf fit nya fått at åftadkomma viå- Rd 2 0 HR för på: Skepp ; År yggy men Ä ockk: RU: på då - oe Fack, honom. grn i - ul beg ä 1 RES går dat ofta ati! ae porr nb man fjälar ej méd nya påfund, efter fom fjelfva fa- ken förtjenar , utan fom upfinnaren år at(åd och ållkad') gller”har. ver ea beforc Fjäräne. Mången lider håldre Kvad han san, ån tag er bjelp och råd af den han anfer lång t under” ID Det hånder 4 ock ej fällan) at 5 gör, det fförfta olågenhe- ter icke allenaft HsbeNpd utan, ock få behage- liga, at man ej vil Nippa dem, i å fynnerhet: om egennyttan' eller jelFklokheten på något fått fpelar derunder. "53 gick det hår, Om Konun- gens Lif- Medicus', "den berömde Door MEAD och någre flere vålfinnade Mån, icke tagit Svr2 TON under armarna, hade: afundeny kan Hända, fegrat och i fjelfva födflen förqvaft et påfund; fom Angelsmånnerne nu årkånna för et af: dei tigafte och deras Nation. mått hedrande. på läng tid. blifvit. gjorde; Men några mynd CM bitråde' Ca ing ftrax -båttre: titfeende, på- : illa es och Kongli kallna utfår- | ÖlogorSkep P a dårmed förfes., ONS. Våder Väte inråttning Ar. AS | kaffenhet. Cabyforna på. de Ångelfka keppen, fe Tab, IL. fig. I och 2, haf. nne bottnar: : den åfre, AJ ret öedie by RN z J ww RE AX j CA Åh HA VA é. 15 i . öv YOP Pt NA fä. LÅ nöd ådig, uf TG oenom YT tvänne bottnar låt SUTTON infå åtta tre är Hej a | oppar- rör es få långa fom murens tjock- > och få vida fom högden emellan bottnarna n dgifver. Deffa rör gå utur ugnen in uti en redeyid C Na SE våder-tåt kilta fa id ; RS & Ta na vv ä åro il at ingen utt in- 1 sng är våder - drag nådvåndigt på detta ätt -maft e upvåckäs, ; år klart af hvac ofvanföre fagt år. Så fort den. gamla inneflutna luften ne- SKepps - rummen igenom rören updrages , r fi Lä .defs ftålle ny frifk luft, fjelfmant hele nand >, genom alla luckor och öppning - a [EPpet, S9RAeHt SER yttre EGR tryckning och stör N 4 åh Lod ”" gi ' i ; ed 2 NE i ; ch ande nl vy | | en. ” ) 7 t t Å fr: 2 9 v i | SA & N & iv N B | ' ja ÅG i : iP , 'och fpånftighet. 'Sålédes underhål es god Våd våxling i ' "Skeppet, uran någons möda c och olåge het, få långe elden. brinner i. Cabyfan, hvilken defsutom behöfves för mätredningen , Förre der 1en af dygnet. Ja, rören. draga: ännu några 'Himar edan elden är flåkt; rd SSE MEL muren är varm. fn | | Det förnänrita nan man får emot i Häger gjorde, och fom månge ånnu göra, år, at den- ne inrättning vore farlig för elds-våda, Icke al- lenaft gniftor, utan-ock ; vid. Skeppets krång- ningar 1 ftark blåft, eld-kol kunde inkomrma 1 rören och förorfaka olycka. "Men vid nårma-' re efterfinnande , lårer denna fruktan förfvinna, Draget, enom rören HKindrar gniftor at deruti in- komma : det blåfer dem ifrån fig fåfom en puft. NÅ , "Eld -kol, fom kunde infalls genom et af rören e, ftanna. uti kiftan f> och defs urgröpning 1 bött- nen i. Någ on pålitelig Man, hvilken ombetros at hafva I upligt öfver rören, amt då och då renfa kiftan ifrån kol, kan fåtta "Skeppet uti fullkom- lig f åkerhet för all deraf befarad våda. Det har ock på 12 til r4 är, fom inråttningen vårir bru- kad: Ängland, aldrig öläcnA ata nagon ka håraf timar. i på NE : 4 SPARAR AE Lå Av SR - 4 ” Hår rören Zz böra [bdat d FORNA an Sed qvåmligheten. Capitaine-Lieutenanten vid] ongl, OR litetet, Herr Corvin, har gifvir. Kong! Vetenfkaps Academien vid.handen, at på et An get Krigs- Skepp af tredje Rangen, hvarpå an tjänte år 17$1, gick et rör ärr ifrån Ca- 'b pyfan genom alla dåcken och laft =. HO fr F än enar til på datt sej ön un» ride övertas löpp et rör ånda vit ack- ert, tätt vid Skårftockarna , åfven med birör, il 19 d 0 föts afftånd itrån hvarandra, fom c iD- 'g0 genom däcken och ej voro långre ån dåcke- ; Saar tjocklek. Til Pump -födet gick et bi- rör ifrån nederfta dåckets rör. Alla rören vos 20 väl inbygde til vårn för frötning 3 de fom lJupö långs d icken , med en huf' aft tvånne brå- der emellan It ckorna ; 'men der rören lågo ut- rf ockarna , 2 var FSRoRde et bråde. lagt é NOT ef (i . 4 4 &-le pe Rå QQ oh AR fm. RR ) ki få och förictna AX T är fa lea $ NW | - wa . Sole "Denna inråttnings s fördelaktighet fräniför'ät- z Ia andra Våderväxlings .Machiner, år ovederfå= "gelig. elig. Han fördr ar ringa koftnad at inrättas och nåftan ingen at underhållas : han i intager föga rum ch ligger icke' folk eller faker i vågen eller til ye :h i dge falkolmlig god verkan dageligen och ftundeligen, nåftan utan någon männifkas åt- + Nr MR Oh uu RE N fv Ag ] : rd, "möda eller bekymmer. De fom förfölkt honom, kunna ej nogfamt berömma 'defs ed: ; de hafva med förundran och glådje intygat, art er dåcken på Skepp, har under 2 Man refor, hållit fig få felles fom i en kam- "mare, famt at bef årtningen knapt vetat af Skör- -bjugg eller andra förr vanliga f fjukdomar. Uti "en Al golfk Efcadre , föra” förledit & år kryffade , "var befåttningen aldeles frifk på de Skepp > fom | "hade våder- växling, , då han äf fjukdomar nåftan "ödelades på andra SPP3 1 deras ra fom « €j med förled fed de. YI » 1 ” j då virglt klader Flogig (vy: iu Å , t k RON > voro der + ke 06.5 ördill för den orfak, fom: hf antördes, / hafva dubel Påtreng tåfom, de / ngellka. vid m rkes, ALIGE horizonrala. 1 ören ; byfan och Våder- -kiftan ligga något. högre. ån! DåLt- nen af eld- fladen 3 på det eldkol;ej dåttelig Ja, inkomma. a rörens fom. defsutom , för . fa | för ö öppningen. Kiftan år rilråck Re [Cl v Sedan SEP DS Vädersyåslin gs machir et nedlagd har man hår i Sverige, under freds- -tiden, « ön tänl t på någon annan, förr å ån nåftledit å år, då en Elca- dre utruftades, fom 1 utan någon fidspvåg ba ss ine > FÄRNNE An ASEA RESAN vid alla de Så om a ör yj re oly ör 4 5 förekomman- dei framtiden. - Konglig, Majeftet befalte, på Vetenfkaps Ven SKU igt. ink ANN or | ftyrkande, at de Örlog 0g8- Skepp. , fom te Råd Vå TRIEWALDS Afa red NE art fån fkola fig deraf betjåna, men SuTTONS rör. ba de öfriga inrättas. NA AR AN RR ”Academiens. vårde. Ledamot "Sk RR pe Raa Herr SHELDON, har nga Ara | demien inkommit med beråttelfe, huru r vit låmpade til de. Svenfka Cabyforna , ;hvilka ej Ritnin>- et. nogfamt vid handen. Hår- j 7 emellan Ca- Ben fig. 3, gifver orfak, åro för fedde med: trall eHer gallerverk f fra mn eli sus bh och rörens göfra åndar flå högt öfver k jön! geada Bye brådggn af de RAG een bli | MOSE BPR lt SRS för IN / ; Ar SANTE Ku Lå f 0 £ ” SÅ RR ? a vinklar fårfkilta hufvor, hvälmedtildknins s både je: horizontelt och Vigrticalt; OM ; da ög Ck ag:rören g, fom ård Ps til kkr åro Ve å få a Bf: Cabyfa ur frår fram i Skeppet på öfra dåcket: under backen, gå de genom famma dåek!: et af de medlerfta vrider fig med: fin arm up I under dåcks-balkarna förut emellan betingar na år Focke=matten, emedan Skeppet i Sjön år på: det ftållerremellan » dåcks:måft' qvaft och utan trall eller Sppningar på . öfra dåcket. De fjuke 00 ock dår,; fkilde ifrån det frifka Manikapet, varföre våder-våxling i i det rummet år högft an- gelågen. Det andra mellan röret år vridit akter ot; Lång:Skeppstil ftor-fpelet; hvareft-det ock mellan=däcks har fin öppning ,-hvilket år nådvån- digt, emedan ÄRE der mycken: ofund luft plå- är vara inne uten, fom kommer ifrån fkafferier- na. > Det tredje röret går förft med en arm; tvår? fkepps, något bordvarts; federméra Lång-Skepps och åter Tvår-Skepps vid ftormaftten, hvareft det cd lodrått ned genom undra dåcket och laft-laf- an, neder til .pump- :fodet,: "midfkepps. Fjärde röret ftråcker fig på famma fått ackter ut, gåt genom undra dåcket och laft - lafven , vid ackter- äckan ned uti och under Skafferierna, hvilkatvån- re filtnåmda rör komma at utdraga luften och gås rå Våder-våxling på de angelågnafte ftållen neder 1 holfkeppet. Det år ingen: tvifvel, at ju förfa» renheten gifver anledning; til årfkilliga förbåttrin+ gar hårvic 5 få vål hvad rörens ftållning , fom den d$friga inråttningen angår. : Nyttan lårer aldeles fvara emot vår våntan, och fåkerheten' medeltt sea tilfyn och varfamhet Blifva fullkomlig: E.mce- | - Få N + AR f ud do 3 I ; « ! a & Vv rn | 9å - IFÖ SN ! V on a PN CE 5 e lg & 2 RE Je STARS > FE Må cd a å i Ms SR -..- Emedan K. Vetenfkåps Academien fruktad at den få djupt inrotade råddhogan för eldens nyt- tjände hårvid, kunde ånnu långre fåtta vårt Sjö= Folk i miftning af en få våfendtelig förmon, fom frilk-luft år , föreflog Academien i-underdånighet til pröfning et annat fått at tillåmpa drag-rören, hvarigenom all gemenfkap emellan elden och rå» ren kan törekommas, i det rören ej ligga med e- na öppningen in utveld-ftaden, fåfom SuTtTONS, utan gå tvärt igenom Cabyfan , ut tilrökhatten. Academien hade; fullsanledning at tro, det blotta vårman på rören fkulle åftadkomma god våder- våxling, om icke juft äldeles få ftark fom SuTs TONs rör. Herr SHELDON har på hög befallning, € | ' e FINNE sd) e SN : ov åfven verk ftåldt detta: förfök j: på Krigs- Skeppet Heffen-Caffel af 64. Canoner;: på fått fom fig, 4. utvilfar, hvareft:c år rök-hatteniy:d ef gh, et af rören. Tre fådana rör åro på bemilte Skepp ins råttade, af hvilka det medlerfta vrider fig förut; de andra båda ackterut, fom gå ned mellan-dåcks- och til Skafferierna. Huru rören draga fig tilfam- Män mot rökhatten, fes:af figura $.: Flera rör kunna infåttas, 'då man årfarit tilråckeligen hvad verkag della: möra: 52 arnngt Kö OS NNE RER en: Herr SHELDON berättar fig imedlertid hafs vapå det:nogafte uhderfökt båda deffa flags rörens verkan. SuTTONs rör hafva dragit frarkare ; då elden var: vål irånd: och i full-läga, tårdeles når dörar och: draghol til pannorna varit vål tilfuts ne, hvaärpå noga akt bör gifvas: -deremot hafva (de dragit mindre, når elden år utbrånd, och al- dramintft, når ingen eld varit i Cabyfans Der- emot hafva rören, ftålde tåfom uti fig. 4, gjordt » verk : ) et - 20570 Ape Mä. Juni 93 | Imåttigare och jämnare: drag, föl. lof= vat saldoka sö räckelig tjänft at halla Skeppet rent fö ofund luft, då man tillika beflitar- fis r ny ochet och renhållning, efter vanligheten, fa bår rörens lindrigare drag lårer ock båttre Ar - 2” moderera aldeles efter eget behag. a PRINS och ARE gå få vål fom den nya inråttningen, Xx. törfökas i denne fömmar ån vi- dare på den. utlupne. K. Sverikar Efcadern , a | Eg anv ; ifva. KK Acidemien del, "få väl af de föras ör a a Tom olågenheter, man vid hvärdera funnit, och hvad förbåttringar kunna, i Hetagnlg: deraf, ånfes OR på den båfta. = i Om dör af Academien föreflagne fåtter fin-= es göra tilråekelig Våder> våxling, år man icke allenaft fåkrare för elds - våda, ån med SUTTONS, fom med förfis igtighet brukadt ej heller -hafver nå= gon farå 3 utan år det jämvål beqvåmligare och mindre koftfamt > famt bärktäger mindre rum, få vida våderkiftan £, £2. 30 HEK ej behöfves. "At röret de ff: 4, bör vara af fådånt åmne, 'eller få inmuradt ; ar det af hettan icke fmålter, öd fig af fig fjelft. "Hvad tillåmpning af dess åfund kan göras vid andra tilfållen, 1 fynners blåa at åftadkomma bårtre drag uti a stäer Acinna$ andra ät utfinna: ” FN ps PE HR. WARGENTIN. var delaktigheten. af Själens begrep « och om- dömme, Den indelas ken » 1 mem mbrana- "cea och cryftallina. ryd 3 GR Kär i > I QwN 2 kJ Ad SINA Ar ppt RER af Rögles 4 RR dd ftelnade våtfkor, blod, vahr, lympha, hvilka. af "hvarjehanda både in'- och utvårtes orfaker i SA yppat fig; men förekommer ganfka É ålla DD. Ek - Membranacea vera, kallas" den frarr, fom efter lentis fulla nedtryckning öförändrad äv4 blifver.,' fedan antingen lamina anterior capfulx ; örpllalligk icke medfölgt eller lam: capfi prytt. pofterior, mot. sägekd varit sörcaspee iF ÅG ! ÖR No: Cry AN q UTARACTN de grå Her NG farien, I rd en blindhet, fom förtager. alla förekom- mande. kroppars afbildning. par retina, XT I ; ör . Mr Maj: Jar 9$ C yftallina, år. farten; a lens fr 4 Od dunkel, , uplött eller tvärt förhårdr "Simplex, å lens allena un- oatt förvand ling. ” Lormplicata eller mixta', då ngen defs hålla tillika blifvit opaque, cller ågon annah Vvåtfkornas fjukdom år förkanden. Bågge eryftalline, få fimplex, fbr Complicata, sårod många delar fkiljaktiga, i i affeende til åldren, fårg gen, Rd ie contftengen o. f.. j unc Hufuad - fåtten til deffa flott, ågtens bjelp genom ope' bort 2 3 ration. » åro nu förtia en, treggebanda : NG ff FEAR SEK Mecködus YWEsönvA. 2:0 D:ni Fex- 0 D:ni' Davrer med :defs fenare för- le >hvilka >alla åro' redan af eg och bruk. tilråckeligen bekanta. Sr st Ne kö Meibod ; häforn följande SE js — förmoner : 10, oh PR erat altid. er Nl når nålen. horizon It. ar: linia intöres ån nd .mento cikari, i VioRor At dm fikeligkn; Siba ölen fet en fen och flatan af nålen, under det mån arbetar, hvilker 3 år en af denna methods frörfta förmoner. När. dens år ojämrt ftelnad eller blöt, bryter och fkilje re många fltycken, fer man ftraxt och sla | Hen hvilketdera flycket låttaft nedbrin- gas. och flilla ligger; eller hvilka likfom. gele- -klimpar i vatten , dela fig för nålen, vika ned vid -påtryckningen,. men åter ftraxt: upkomma och gg nedtryckning behöfva. 6 FR "810, See . Apr. 3:0, Säga törs antingen hel. elof. när | bidr undan - öch nedfkaffad , kan jag med nåler fidovårts låfa laminam ahttriöran). SHE cry= ÄRR ifrån limbo fövese cryftallin& , 1å at hola. sillen fkal blifva klar, med I indre ej Tämma | RE fom oftalt FEN båt ar vid Rene AE Procellus ciliares, MR AR br Detta år arg om KD ömöjeligi i Nå Ch DAVIELS. mnerliog så på 1 fir ftålle. Pe NS (RN ARB, Når erydtallen.å är ttyögtöpatts "följaks teligen lått at nedtrycka, år jag fåker, at fedan den "blifvit lagd under -huthor' vitreus ,: figer .den icke up genom tunicam hyaloideam , at nal kas axin vifus , : och blifva « et ER a Hinder för fyrien'i framtidens => pers ass rNd 3 nd SN Scpimentå: vitrel' blifvå icke 9 mycket. bas fom då boutonnieren efter Herr Prof. FER= REINS methode göres, förft med nålens uplyftan- de och hela lenitis retra&ion genofn gjordå vågen, i fall den år ftådig hög, at faftna på nålen : och fé> dan i fall lens af tilkommande fkakningar, hofta, nyfande eller dylikt, åter fkulle. Synas Rene ds. Någ mot bouconioren (ens fbr oadll | föra örn Doå. RENA anförde böndellel Di rt. de > Catar, Cryftal, vera p; 31. tyckes görå dehna fröks tan oftridig. Han Eg den blinda efter FER= REINS Methode, fom på 4:de dagén fåg alla ob- "or je&er 3: men; genom ftack ; NOR upretad inflamima- tion, objégternas förgkörmrmander GM röda, fedainr fom gula, förlorade omfider aldeles fynen. = 26:00, Kan jämväl lamina bott capf. rynka ne, då de kår oPa aque, ERENKNG NE Näe eller fr FÄR vä. ag ET Ftå El 0. hg SR FÖREN e fåkrafer då en "del får af lens blifvit mörk och: -compa&'; alls denftund jag med. tilbjelp. af nens fer ftåller "Sch näluddsn fom böra mötas. Md öslagg Eh ma = 9 T TÅ Mjölk - - och andra flytande flåri rar, år ca med orått kallas omogna, ty de hårdna aldrig, kunna med denna method angripas , och fom häån- alla gran , vålsoch, med fynens. frisndes lar vv FNs i Ke kö "i u 2 10:0. Når detta fått: eljeft är fender ör och vål aflöper., kanijag ock förfåkra , at ned- tryckta lens, fom var dunkel, ej långe. fom et:h&e- terogeneum qvarblifver, utan upiöfes, reforberas och aldeles ur: ögar I rate omg ica MT öpda betand.:73 3 el Le 4 k Ava jå NR É fm funa | bör fra CRM | 7 sö MJ rn UTOM , . St, Yves Metboile" > bafer Säljande | js 0: ae olägenheter ;. a ge NR - bjbfopivrt mer ömtålig, för won rest externi aponevrötifka beklådning och | filamehta jervea 6:ti paris, fom deri invåfvas, ån klara horn- innan; EE i fadant atfeende mer Vpese -- Ja (VS JAN fam- vv AV a 'j ' br en. vv Rh - IN mg rr ÅA rer IM Sa ba , JR ur bana bb ba? 98 j. Jun. ; MR a nervo. sardicnitalik i fa rr het, når en frump eller rund nål Prulkäss; ö | "00. Vid genomftingandet, ”kån lått hända, at något vas fanguiferum 1ichor oidea & öpnas, gif> ver blod, förorläkär h ät ll odon ata | NE för den gån ftone hin= + komm vara fel, om nd ej I uphör re de era- tion, i hopp at likafullt unna I bdtrycka frarren,- faft pupillen blifvit af blodet oklar: Vafa vortico- fa uvex, proceffus ciliares, fibre motrices iridis Filam. tertii paris, tunica hyaloidea kur na äi SR mörker, utan nyrcta oboteligen fkadas, mg nd SE VÄffimmäfvåra fölgd, är dinisiketbod,. då ällna udd vid förföken at t ederlågga ftarren, uprifver retinam och choroidam, lemnar' öpning för lens , fom imellan dem logeras, i cke f åfventyr om typ ovh LIG 107 EO USTA | f:o. Når lens år : jämt mogen, : blör ilerdg 8, rt ter fig i många löfa bitar, går ofta en förre eller mindre in genom pupillen fs ant.z hvilka federmera icke gå tilbakas.. Antingen ned= sjunka de framför Iris, tynga: ligamentum ciliar => och förorfaka inflammation” och undertiden bul- ning, med ovils utgång för fynen (5) eller 'kom- mer en krok eller sne RR en vtådan bit ar shåka ; ; AG JR Hin:d (O Detta gat Ms. Petit led i y transp. och utflåppa lens. vid DAMON d. 1 ACA des Sciences. 1708. fre gr a I Når og å AR B "fpringer den vid ca cap igt år rundt om klar(c): lyckeligatt, r D t och f 7recket I månir OVE upfi mål- re aqueo ä hvilket ej fållan hängt TS 6:o. Är dens compa&t > men ligger nåra emot är itreus år ftadigare ån vanligt, pfelns öpnande genom pupillen it. med nyfls de fölgder; det år fvårt, cke on öje igt, ädla den tilbakarsgenom pu- at nedlåggas under vitreus, Denna omfiftån- ighet, | om nödg ade Ms. Peri at Öpna corn. transp. har a are gifvit anledning til Herr DaAvirLs methode, fom Herrar MorAND, LA | ölgen motaycker stör bågerar ugh je - IA 3 minut fullbordad med I clar SNRA och 20 2 öbor bälg a ER ren 3 då ER Ne i häkdattet hed en Gäl från Ce) Detta h "Dalarna, fom var blind född. Starren var oftaktig, FR AN lät jochryål nedtrykt, men en. bit lik male, net) kaftade tig in åt cam. ant. då fkaft de : ann välkg til af pupillen : Ha a får dock hä Nr biten upfmålte. É d) Förnåmfta orfaken til cryftallens upfti atide år ans I) tingen capfeos feghet fom ej brifter,: eller lentis ad= > herence "med membr. cryftallin, och dennas åter med en eller flera af proceffus ciliares, Kp ÅR Ä | fär stibren ENA åter der= vindras i defs qvicka rörelfer vid och mörker, hvaraf fvag fyn, faft si och SR . i60 — 1757. (Apr. Maj. ren fyn, har håndt; at likafullt håftig vårk och inflammation tilllagit , hvilka dock uran: fynens fkada innan tre EC Varit fördelta. Månne iel den hårdare Cryftallens-tryckning på retina det vållit, tils den båttre logerat fig i humore vitreo,; eller: undanfmålt ? och huru väl vote icke det om förvandlade lens ftraxt kunde Mallas, utur kögats ön br ”- äl —Anmärkni 4 ar. . ARR Br OR RE om a AROR AT SARA eg Af et tåmeligit antal flögblinie stol igetipm SBPSENOR återvunnit fynen i Stockholms Laza- ret, hafver Herr Archiater ScHUTZER ftuckir några i början, och jag de öfriga, alla efter St. YT ves Methode , med en ellér annan förändring ef- ter omftåndigheterna. Utom hvad jag vid andra Oculifters operationer i denna methode pål iteligen - rönt, kan jag af egen förviflorfåga, at af et ta git antal til 30 blinda på båda ögonen, nåppeli- gen 8 haft.cataraétas veras. cryftallinas & fimpli- Ces >; jag menar fådana, der lens blifvit dunkel och fått mer ån naturlig ftadga; och knapt 3 af 30, der lam, ant; capf: funnits klar, fedan lens undergått fin förvandling eller induration :. de öfriga hafva varit blöta (molles & pulpofz) flytande , gelatino- fx, aquofze, lactex, &c, mixte & complicatze med" lam. ant. "caps. eryft.' fördunkling, Deffa ) = hafva merendels fördrat- godt tålamod; under operation ; "nog fkörfel. efteråt ;. och hos några | har' operation måft återhåmtas förr ån de blin-" da fer tydeligen. NN Nu FN hd a . RR Eptmferor jag, man td fullt. (kål an fluta, at HT Prof. PERRFEINS. Peng HAR dana blö- | yn 4 vå vil ID sp A Såg AT 24 bock: uplöfta cryft | ll- NN: icke låter verk 4 "ba fig, och r DAvIELS vore den aldraförnåm- » fta hva om både mörknade cryftallen och bör utfkaffas, om icke denna fenare, lera chirurgifka operationer, ofta mötte ba- d Myler och SPÖN verkfällandet: Vv om båttre ned. md NT 4 äs SE en frilk månnifka år Nere ån SN leka , ellef iet döédr « creatur; men da undergått förvandling. » blifver oftatå blöt, at den icke håftar på nålen: förgåfves våntas på mognad, eller råttare fladga , når 8 a 12 år och deröfver ic- ke Shu nit den fulborda. j Vä | K 794 sKommo. tvånne flarrblinda från Öfter- fjuke låg på båda AG Den SE voro SL ande; men fom fådant icke altid med viffhet ut- ifrån fes kan, företogs operation. Når j jag fördt nålen in i lens, midt för pupillen , på högra ögat; "kåndes icke det. vanliga emottagandet af lente.. Nålens udd och platta fidor, fyntes tydeligen vid våndningarne bak om lam. ant. caps:&. .derpå ut- 0 nålen utan vidare Öd öpning. Detta ögat vil- le jas låmna å til en annan tid. På vånftra Ögat, fant jag lenslikablår och nålen lika fynlig genom « SA capfeln och pupillen 3 men ar fe befkaffenheten af cryftallen gjorde jag en vertical incifion på ne=' dra delen af lam. ant : I det famma utflåt et mjölk: "vatten, fom grumlade up humor aqueus och inögat, då nålen ftraxt uttogs. . Detta fördelte fig innom några dagar utan tilftört. inflammation. Den fju- ba H 3 NE ke + NG | SR 0 Kn G lens, kånde jag genatt defs fradga b vardt den nedtrykt och pIpsRa kit Os of "vanbemålte gjorda öpning på Capfeln af vånftra Ögat , hade han fett något öfver et år, fom han ock nu 1fåg vågen, golfvet, fina fötter och alla - objecter, fom honom i denna Dire&ion förelades, deraf dåmde jag , at lens bårtflutit och lam. ant: taps: cryft. utgjorde tförhånget, fom nu utftång= dé ljus - ftrålarnas infall på retinam. Til defs ut- rönande förde jag nålen varfamt och långfamt in- nom :linien från ligamento ciliare mot membra- nen, at löfa, lyfta eller nedtrycka den; bått fig rd låt; men för defs håfte med. proceffus ci- iäres mot cantum externum, kunde ej mer ån &:delar deraf bårt- och nedbringas. Patienten fick inga tiltållen, fåg väl och gick hem. [000 a «oc denna tfenare håndelfen , hade hvarken FERREINS eller DAvtELrs Method: kun- Hat Hyrjas, orfakerna åro af beråttelten tydeliga. I den förra hade til åfventyrs, hvar och én kun- nat lika lyckas , fedan cryftallen med capfeln af nålens retning i förra operation ftelnat och fam>= A&R Mallvaxib; | TT 1 AE 3 Pr) L > - oc En Dalkarl, fom förråttade bårgfprång- ning, fkadde fig för tre år fedan med et fkott, få at högra ögat fraxt vardt til fynen förlorat 3 men det vånftra icke annorlunda, ån at 2. ki korn tåftes vid nedra delen af klara hor » TN M Fiölga j ; s farrikuiga. i form af en sj RE Jåskrik. i dp blef 1 lått tr nederykt; def | fig ftraxt och ferånnu vål. i ad 0 j Anmärkning: Om jag rät äkta id ERREINS/ methode ; hade operation låtteligen ; | iänae mifslyckas, i fall nålen , hvars udd jag ic+ ke GAR SM akan blöta delen af cryftallen. fven en Dalkarls- Gåffe af 15 år, kom fift- Iedne föll Lazarettet, blind af ftarren, med- född på båda Egen -Starren var krit-fårgad, i hvilken: vifte fig en oc annan fvart ftråla ( ftriå atra'), hade fåledes de tecken, på hvilka åldre Au- &orer afråda operation. Omöjeligheten at åter få fynen, på annat fått, förhoppning om inégars riktighet, efter han fkilde ljus från mörker och Lazarets inråttningens lofliga affigter, borde til: odåta BKOKOBE FT ORNISEAR | (d SÄTE vr alk HS å, — ERE RR oc NE Utom farsen dt detind Gåffe fåndiga sökt ingar i Ögonens mufcler (frrabismus 'oculoruri Mn och då ögonen af eget tvång elter til- hjelp fkulle fixeras, vredo de fig håltt til våns 8. fter? vånftra ögat mot canthum externum , och det högra mot-canthum internum : deraf hånde at hvit-ögar af det vånftra, blef aldeles betåck rer commiffura palpebrarum vid yttra ågon- vrån, der nålen fkulle införas och cornea tranfp. | anböd ng defs ftålle. - Vånttra ögat, fom var Sa rn H 4 « det bi Så ja N I RAA Sent ag bo ; FRE Nag AA. | RM HR 4 Lå T04 MZ 59. (Apr. det vårfta, Wövltoige förl dl mödande, inbragte- jag. nilong It | linea från ligam. cillarer Sedan kunde ögat vån das, at: pupillen kom mitt fram rös by oeråalien] än var hård och inlåt nålen med möda. Af. nålens rårelfer med cryftallen mot lam. ant. capful&, fanr jag den ej mirdre faft och tåt, få at defs bryts + | | ning aldrig kunnat århållas, derföre nödgades jag. draga lens af nålsis udden och vånda fpetfen mot . . fråmre delen af cry ftall fodret, Den var hård åf? | ven fom lens, ftod emot fkarpa udden och vek 4 | genom ' pupillen in i lam. ant. förrån den braft. Sedan ikar jag deri, fom i fegt pergament, ridfor up'och ned oc flåppte den tilbakars i cam. poft. Genom deffa remnor fattade jag lens och bragte "honom i-3:ne- ftycken lått nog under vitreus på vanligit fått och ftålle. Några flarfvor at lamel- ; len medfölgde, det öfriga fatt qvar fom et nåt : | operation var lång och plågfam , och i fntkran af liker påtölgder förbants (per i fl Det högra var låttare at operera, T ARcend | | käatrils at hela hvit- ögat anböd fig af ofvan- j "nåmde orfak. Iamellen var vål tjock ; men fkörare at öpna ån den vånftra. -Cryftallen ned-" trycktes dlått 3 men membran med mera belvår. Gaflen fåg nu vål och önfkade få hvila til en annan - + dag, iHvarken inflammation eller andra vanliga tilfällen fölgde hårpå. Efter 5 veckor var nåtet på våndtra: Ögat tåmmeligen undanfmålte I det högra infatte jag: nålen andra gången och ned- ; tryckte en,god del af nåtet hvarmed Gåffen Ön- SR blef: Milne och ENN wet TR Mi FN så hj Jå L4 fe « Sruarii kanin i; -Lazaretet, LexaF 'örfamling med 2:ne defs ” år gammal bin, ef derföre lyckeli igen och vidrårdes ej. Sönerna voro blinde föd- hade aldeles likadana ftarrar med Dalgåffen 1 nyfs befkrefs > ftrabismus eller ryckningar- KR - ögne - mufclerna var dock hos deffa håftiga- Samma ofvanbemålte fkål ; nådgade mig för- Kök möjeligheten af operation. RR Den åldre Gåffens ögon rygktes håltt från | "cantho externo . äter til höger. Hvit - ögat i jal högra ögat , gömde fig åter fer commiffura palpebr rarum ; etter något paffande, tråffade j jag skätta. f Het:.= > fant eryftallen: :oftaktig och: hölfan feg > "men ej fom hos förra Gåfen. Capfen braft och fölgde med lente ned, få at pupillen blef nn ; de fördelaktigare fituerat. klar: (e). Vånftra ö Ögat var 7 Med nålen införd 2 , goda lin, från lig. ciliare, fants dens af lika ftadighet, fom den förra, men cap- ifeln var obrytelig. Lens var hår ovanligt: ftor es omkrets. Nålen drogs tilbakars, boutou- nieren gjordes i lam. poft. capf. cryftallinze efter — FERREINS fått > men lens var för ftor och ville icke medfölja. Cam. poft. var hår förtrång eller. mycket uptyld , få at lens vid mintta rörelfe IeRv BRN Wvag: framåt Og Fe likfom a Ce) E fycke . Eodallen gick genom pupillen: i cam. ET ant, hvilket Fyn jan litet tyngde och inflammerade 7 lig, cit. ned åt ; men upfmålte fmåningom, "utan fka= - fn för fynen, p- H ved (RN j IVA ak & J Hå id och ftadig ftarr på, och fick fynen: eryftallen i högra ögat rraktig; men ännu, med råtta fagt, omo- 108. sir. AP iris: omfider ginge fmå bitar af lens löfa in i ca ant, då reften med capfeln limmade fig V Häirpa fölgde utan fyn ler bulning i ågat: uf vanlig incifion, ögat blef fedan b lorade fynen. Vä - SÅ Lea RR — Den yngres ögon rycktes på olika fått; han - var 10 år gammal , omåttelig rådd , tolkfkygg - och litet vanvetig, Högra ögat vred fig under ryckningarna hålit til höger; men oaktadt de vid - förra operationerna mötande fvårigheter gick den= na haftigt och lyckeligen för fig : pupillen var hel klar 4 Vang af hjärtat och ögat rycktes : otroligen, :Vånttra ögat rycktes lika, men fixe- rade fig up ifrån ned åt och få onaturligt, at han - aldeles gömde corn. tranfp. under nedra ögon- . låcket, hvaraf man nåftan kunde fe nervi optici infertion i den omftjelpta bulbus oculi, Sådant alt var mer ån motfåjande för operation 3 hvar- före han perigick feaMe allenill på kögra ögat. ; & vd Anmårkningar, Hår hade FERREINS Metho- de icke kunnat nyttjas, fynnerligen på de ögon, | fom vredo fig år yttre ögnevråerne och defsutan för lamellernes hårdhet , fom fordrade et mårke- ligt arbetealatere förr ån axis vifus blef rengjord. - . På det högra af 1. Cafus hade vål eryftallen genom | boutonhiften kunnat tilbakas och nedfkaffas; men” den hårda membran, hade icke fölgt med, vtan fordrat en ny operation, fidovårts fådan, fom jag beråttat. ur 1 Se NT Re / JA m från rikets måft ta varit fvåra, inflammationer , Exacerberande Patt-vårk och fting i tinningarna. = 7 äv At ftrång Dizxt, åderlåtningar på armar och fötter, Spanlka flugor och koppningar i nacken, EN Sr 2” ingo ftarka u hatt ftadig. ' '&:dels Högd « weckors förlo fynen: De 8 E genom famma våg i humor vitreus. upfkju ter 108 17 57. på deffas ögon dark - ingen . 4örå IC ring = falla | bletvo til fynen återftåldre. SA | Herr Profeffor rdr Metho Ei ver följande Roe FLN a Må Ib. AE FR fom drages tilbakas te humor vitreus fidovårts SA låtteligen upftiger sd fom i St, Yves Methode:: ss | » "> 2:0. At man låttare undviker procellpfim.g ie ljarium och iridis flitning i fall af NER 3 på vanliga låttet. Vol + Fc sana ag AN 2:0. Vala uvex vörticela komma ej eller ec) fkadas. a -Oligenbeter vid Herr Prof. Ferrens "Methode : ARR di Äro endels allmänna med St. Yves. Såfom a, albuginex ömtålighet, 6, blodrörens vådeliga åpning i choroidea med defs åtfölgder. 3:0 lentis d delning eller frambrytning i i cam. ant. ; En- | dels fårfkildta. 1:0. At alla fköra, blöta och flknde flärrat | med denna methode icke kunna hjelpas. Orfa= ken år klar, ty de faftna icke på nålen, följa icke med genom boutonnieren kunna icke läggas. under glas- vårfkans «24 ie: 2:0. Men når lens år fadid, och medföljer, 1å at operation lyckas efter affigten, kan hånda vid tilkommande våldfam fkakning, at lens tingen til boutonnieren eller emot axin vifus, för ) AT tr Orla 5 : Apr. Maj. Jun. 1 R rfakar fom et hat rogeneum fvåra olågenheter i 1 "vitreo, 1 ö örfpillan af nyts återvundna fynen, OD är lädant händer, kan ftarren icke ftickas andra . gången vg Patienten i blind på et , iv ko At Är hänga af Bön flag ej med famma låtthet, kän aflålas genom böltonpie- Er dom i St, Yves methode. RN Ur ATTAD: Hörde j jag. den Hårda, Prof. för RE detta fått i defs Colleg. Chir, anat. ]f granfka dels förmoner och fvårigheter. Han HERE är den naturligt vis icke kunde nyttjas år lens var blöt och : upåmålt; men trodde med Fort fkål, at den vore högft nyttig; når lens Bi de je fafthet, sat håfta På nMen) Cem Förr tckning fer Herr Prof. FANA bis Per blifver dock verkeligen utan upfåt ofta för- rättad antingen af en håndelfe eller nödvåndighet, af hkåndelfe : "då nålen för ögats eller handens oftas il fulla 2: liniers afftånd och dåröfverins möter vid operations fullföljande facies pott, Caps. genom hvilkensöpning , eryftallen, om den annars år ftadig utdrages och nedlågges, Af -nådvåndighet på ögon, hvilkas fram- kammare ifrån och med ligam. ciliare pr roEminera öfver als -buginea:. Då nådfakas man hålla af från nåmde li- SAR ofta 3 ge Nea då RPF blifver da Fal Delat den 8 VV Herr Dbe. Hivret.s Free b Dif de catar. crys 0 ftalll vera p.31. vitnar för famma fänning. ' Ms. Ila fom 2 myc” har ock antagit denna orfak til: blindhet, ST gr ä nyo yppar fig, sdån BRP N varit SR och ; » Patienten föll: gin den famma, — Likatå når man för. RNE f3-flyc- kens eller hölftrets , fvåfvande innan för pupil» Jen 2. a'3. gånger nödgas fricka famma öga, häl- des af och tilbakas från der fö rija, årret eller I lilla knuten af förra operationerne kommer äter med. nåls.udden mot lam. pott. caps: &e och gör opera- tion efter FERREINS lått, utan at tånka ad s Detta har jag fett hånda många ftarrftickare Sc fjelf. några gängor varit dertil föranlåten. a & j Anmärkningar. Vid cilfällo aå bläck! och fly tande ftarrar, bör jag anmårka, åt oaktadr. delfa merendels hållas för oboteliga, "bar dock håndt, at nåftan. alla af detta flaget, fom i början af rånet, 4 fades utgöra myckenheten, genom en eller flera återhåmtade PEO fårt fynen igen, årmins d ftone på et öga, fr s Se 0 För 4 år ER ER 4 riken, TESS ; ifrån Nerike, en drång och 3 pigor, alla blinda | af grå-ftarren. Brodren (g) blef opererad om vå-. ren bittida, fick fynen, refte hem och hit-ledfaga- de fina fyftrar. Defla opererades på en dag. Cry+ fallgrnas blöthet och höllgrnas adherencer Bion ; ; | su Breen, (0 Denna har Tedermers med arbete förtjent f fig födan hår i Stockholm, fåg hel vål och ftarkt på högra "Ögat. Siftledne April inkom han andra gången i Lazarettet; men dödeligen vattufigtig efter en lång och fs NA frofs - feber. Han dog i början af Maji. Ögat nnderföktes och fants til alla delar få färdigt, fomiet frifkt Öga vara bör. Af lente cry- ftallina var ej den nga låmning til finnandes » Hyaloidea var något ojämn på ftållet af. fovea cry- ov Ball. men klar : andra Ögat var atrophitkt. Ar. Arch. SCHUTZER var vid underfökningen tilkådes. > V - röd noen, för. förfta gången ofull- i 13. dygnet hånde at de tiltålligt vis juka fingo håftiga kråkningar > fom t 24. timmar. De blöta och nedlagde fö yftallerne och flagorna af caps, cryft, e up, men föllo innom 17:de dygnet åt di igen. Inflammation öktes tåmmelig der- af; men på 6:te veckan (go de de vål och lämnade | a Zarettet, ola | PMM ESR rr alift ten Cykla kalläd, flack i Herr Arck iT ERS åh min nårvaro ftarren på N. N. nan ötver 60 år, denna fkilde ljufet från mör- : flarren var til fårgen hvit-grå, pupillerne årliga 3 men lentes aldeles mjölk-lika på båda ö- gonen. Når capfeln öpnades, flöt mjölken éf- ver alt och gjorde humor aqueus hvit med fig. ÅKE defs: mindre lyckades Herr CYrRus,at behån- digt aflåfa lam Na Caps:&, Patienten fåg intet, Ac! k der ver håfri ti a kräkningar och hufvudvårk, fom genom Fö hl fkörfel innom månaden förgin- go. Efter6 : månader voro bågge ögon- fönftren ra och rörliga. - Många dylika håndelfer åro Pekanra,. fs He. at man med nådig varfam- 6ch förl gtighet: emot de åldres prognofes med ÄiRora 5 > Kan SENENN blöra och flytande cataradtas s Davies Metbode e bofver följande FT Ne j 1:00 At råtta. HEN db blindheten, nål, de Cryf allen ah ks Pe urur ö Ör FEN NEN vac le LO I RE TT AA TER NR NS fra Ae ml. NR” Va i å 2:0. At dt ap SV: Apr. M RN D 2:0. AG frarrens upftigande och: återko Nn icke mera befaras, når denna ER vål ug faller. IA Magne RE SM :o. Patienten anar vid. denna operation, mindre kånning, 13 vida Cornea RER GA är kånflolös (hb). LS -4:0.; Ingen hesmofthågin, 5 haemalops med dels fölgder befaras. (2). FRA ”$:o. Vore humor aqueus oklar fr cn til fälle at aldeles afflyta och med ny 3 årfåttas, - dj sum 6:04 Tänica hyaloidea och humc r vitreus blifva icke rifna eller förfpilda, når. bulbus ej för mycket tryckes Och Vine kön år ackjuk. eller : Uplötbs. au , .7:o- Kan den nyttjas både i mögtn ocho omo- gen, eller rättare, blöt och fradig ftarr. | 8:0o. At alla låfa ftycken af cryftalléen och defs capfel uttagas, hvarigenom, deras qvarblitvandei Cam, ant. eller, fammangyttrandei Cam, ä al- bg = N deles berages. TS a rg Oligenbeter vid Mr. frrvgrert Metboder 1:o. At den mifslyckas' oftare ån de åldre. Methoder, hvilket fes af jämförelfen imellan ut- gng pE der nitton SEA i Parililkg invalid=- L we CM S > ak 4 E- z ; I s——— ERE FÅ FRAS OVR mm (b) Deremot firida likvål de fjukas olika beråttelfer. Mem. d, r Acad, R, de Chir, Tom, VI. pia. (;) Exempel 'deremot, af annan orfak på andr 7 efter operation, anförer Herr La F AJJE » Dåmligen. tillkommen Rheumatisme. Loc. cit, P. 317. 9 ER ME SR a | RR 0 EN N vär | é i v Ur 2 Kö. 4 NE rd | EE . i ” å art JA SÖ St 173 hufer; efter He , ar MonAnNDs och La Far Jes eråtcelfer (£). 3:0/ Ar den til verk fållandet efter Herr Da- us törfta upgifvande var gantika Syeavåm för umenternas myckenhet... id 3:10. At den oaktadt Herr La Får FE helt be- gvåma förkårtnings- fått , i fig fjelf år uaderkaftad många tiltållen och fölgder vid St. Yves Metho- de, SR arnajen vårk , bulning, fynens Ör luft 4 4:0, Lens kommer fåkert utur ögat; men åt den flor och nog härd, blifver pupillen tillika våldfamt utdånter, Rbarat defs rubbning i rundhe- ten och ofårdighert i rörelferna.. a 'o. Kommer dertil at iris, fom för ljus- Ars. lar nas anfall altid , men nu i fynnerhet >» fom blott och bar, fammanfnörper fig, gör pupillen mindre och fpåndare I mot lentis påtr ångning. 6:0. Deraf töljer fom 4:0 fadäg at pupil- Fö antingen förlamas eller flites , begifver fig ned i cornex Öpning, hvaraf ftaphylomer, ROT ene RER rä a) Loc. cit. p. 341. | ning fram och nedfaller 3 men vitreus I er ån til en obotelig tårluft. At fådant måtte ike , meds ger fjukdomens natur, och at det håndt , vitnar hiftorien. Sådant kan hvarken befaras eller hån- da i St. Yves och FERREINS Methoder: och har mig tykts, at denna fvårhet, år måft betydande : at alla. Humor: Vitreus i des naturliga klarhet och ftadga, upfyller lentis tjenft, fedan den är nedtrykt eller bårttagen; men tål dervid ingen förminfkning.. Nu kan man tör operation ej med vifshet fluta om lentis fradga, hvilket jag af gan- fka många prof törfökt, mycket mindre om glas- våtfkans : företages då operation efter denna met- ' hode och vitreus år uplöft mer eller mindre, blir olyckan oundvikelig, SSR SN > 9:0. I cataraéta mixta der lens och defs foder äro båda fördunklade ; "men lens blöt eller upléft, möter denna methode 2:ne frårigheter. 1:0. For- drar capfeln merendels defs fårfkildta öpning med Herr DAviErs eller annat tjenligt inftrument : eryftallens flytande bitar komma nådigt fram vid lindrig tryckning med fingrefr, och når den ökas vil glas-våtfkan, fom nyfs fades, tillika trånga ge- nom pupillen, eller uveam för fig, genom cor- ne& öpning. 2:0. Når åndteligen lens hel eller fyckad utkommit, fitta de dubla membraner qvar, fom med pincetten böra bårttagas; men åro deffa; fom i catar.'mixtis oftaft finnes, anvuxna vid pro- ceffus ciliares eller circulo iridis; månne pincet- tens rifning icke rubbar fibras pupille motrices? hår fes icke råtta punétum adhefionis, efierdgat nu ligger få tilfågandes fammanfallit. " Derföre fkyndar man fig, at allenaft med pincetten bärt- " Nå KT. ay AT taga ä — ty57. Apr. Maj. Jur, — 115 taga hinhotna, "I'St. Yves methode fer jag nålen | och hinnor ; 12 ah Jm | vara om dets aflöfning utan fkadande påfölgd. NG RR FE PANG I OR AA NR AN | för nåmde orfaker ej kunnat fullbordas. — ornas vidhången, famt hvad hopp kän 0 fo:o. I fådan håndeife, at lens varit blöt , amina ant. capf. på flera ftållen anvuxen , och tycken af båda qvarblifva efter operation, up- våxer ftarren å nyo, fåfom vanligt når operation t Pod Vg ; ye Jr | n nn | Z GE PR 5 | s jr i 0 01:0. Är lam. poft. caps: eryft. tördunklad,; kan den icke med pincette uttagas: I St. Yves . methode kan den någorlunda nedtåljas från fidan --gerande ljus- ftrålarnas infall på retinam. fm öch i FERREINS åtminftone åpnas för de conyer- + Jag förbigår de fördelar eHer .olågenhetet, fom hvarjehanda ftarrfticknings- fått Se ; fd äffeende til nålarnas fkilhad i runda och Rumpa, eller runda och fpetfiga, tång-lika eller ånkla och dubla, platta och olika ryggade, med eller utan ftållare (fpeculum oculi) förråttade , fåfom ock til ftållet, högre ellerlågre från tvår-randen, fom — fkår ög-åplet i 2:ne lika delar, emedan deffa för- ändringar kunna alla lika lyckas och olyckas. De utgöra ej eller hågoni ny methode, utan vika al= — hvarje ftarrfticknings fått fammanhällas och jåm- | SK NS TEN X NME El NS I RR h i 14 MOoRAND, WoocHUsSE, CHESÉLDEN, SHARP, TAYLOR, MeEtNERs, HiLMERS, CYRUS &C, ” 4 ha ÅR ; | å J d (0 r 4 $ I 6 FX lenaft af) från de tre anförda efter Oculiftens god- tycko. Herrar BArRTiscH, Petit, HEisSTER, &c. hafva hvar och en haft fkiljaktiga; men til- låteliga handgrep.. Når nu förmånerna och fvårigheterne, vid I 3 MG" dr dh AG de MN RR föras, på gult, 3 år framåt kupig, har inga fjäc Ögat; men med den fenare påfyftas « och 116 — 1757. Apr. M föras, fes af det, fom St Xves tilegnas , år p lite- ligaft, til defs DAVvIELs vädret: kan tosred och förbåttras. TIen god ert detå år, då lens år fadig, få åm- re hinnan af defs hölfa klar, ej anvuxen eller för- dunklad , men lått följande med eryftallen. / kun: na alla tre fåtten, lyckeligen verkftållas; men (å fnart tilftåndet på -merbemålte fått vore fördub- blat , bör endera våljas , efter famma. granlaga reglor , fom andra Chirurgifka operationer til- - ligopeligalte låtten utöfvas. äs Ser lens öfver alt lika fladig ut, förer Ne ; ftrimlor i fråmre hinnan, ligger ej når; men öåf- ver alt i lika afftånd från pupillen, fom å år rörlig vid fkiftet af ljus och mörker, famt fullkomme- lig rund , då år ftarren god och fordrar i -cryftallens bärt(kaffande , hålft genom DAVvIELS fått, Lika goda egenlikaper , ör flarren jemvål | hafva, om FERREINS fårt v INS vo åa fkal brukas. I z LÅ Sedan man derom år RA fom utvårtes an- feende medgitver; kan Chirurgus, om han år med La Faxes inftrumenter förfedd',. efter egit.be- nag och färdighet företaga cornex Ööpning på DaAvIiELs. fått (1), eller boutonnieren efter FERREINS. Med den förra bårtfkaffas dun- kla cryftallen ; fom en fråmmande kropp utur FARS fr Age a JE 0 Men med La. FA AITJES Ihbåt, för kindet öda fkul. "RA sng "2 Tf Apr. Maj. Jung - Ttr nes defs: fåkra Blrssundes käre från ' uptigning bakom pupi Jen. . (2) ; NER Deremot, fom det af Frfateniuten får Alt, dtryckta Cryftallen efter St.-Yves fått , ef- ; någon tid aldeles uplöfes och förfvinner (2) ön! kas den påyrkade nödvåndigheten, at an- tingen efter DAviELs råd aldeles ut(kaffa lens, eller-efter" FERREINS med glasvåtfkans rifning, gömma den SRB långre: öjbaba under VitreNig, Savvamligt år: SM VO gl a | Ändtelig Sh må. flarren vara af båttre eller ji Ra flag, tt fladig, ledig god- fårgad o. f/v. eller blör , Anviken> med Glasvåtfkans uplåfning för- knippad m: m. kan dock St. Yves method af en varfam och förfaren hand nyttjas. - Bléta mjölki- ga och kritfårgade ftarrar, med flåekar, flrimor och lindriga adherencer, böra ej affkråma en för- figtig, at förföka ftarrens nedtryckning, Nålen kan utan fara införas, at med en och annan rörel- fe, utröna cryftallens befkaffenhet, capfelns an» hängen och åter. utragas,. få framt man den gån- gen ej funne rådeligt at fullborda operation. .Så- dant förflök i en blöt ftarr, fom aldrig ftradgats, för- fkaffade defs ftadighet , at efter 2 års förlop kun- na rent med hölfan ne tryckas : hvarom anförde exempel vitnar 3 Pr MAI & 102: är 3 md nd RER SÅ 4 2 , q t :( Alle RT - b fe. m) ie en i nedgångne vågen ej åter upb ryter 'fjg. MR Utom den anförde p. 14. fer man dylika håndelfer, hvilka Herrar Prof, RR och DEIiDIER tilfam «27 måns bevitnat den förra in Thefi de nova methode asden fenare in tra&t, de tumoribus. | 18 — 1757. Apr. Maj. Jun ning ; R Ö N br lr on ed SRA ; NAN Gjorde med Orten Geum rivale St nd ar ARE CKOPETER JON NOR Kall Å. bd | OR NP ser le fr nu NES v n å 4 in PJ iå KR Lå 1: åkare- Konftenh vinner altid ga fi fördelar, få ofta man kaniuptåcka någon Md nyttig kraft och verkan af de få kallade Simplicier utur någotdera af de 3:ne Naturens Riken. - Gitter man då omftåndeligen och med flera famlade Rön å daga lågga bemilte kraft uti Tårfkilda fall, få blifver en fådan upgift r j en Cinchoza , en Momordica , en Ipecacuanha, et Rheum, en Cochlearia, Campbhert ;, Opium m. fl. I Djur-Riket Mo/chus, Cafloreum m. m: I Sten Riket Qvickfilfver, Salter o, f. v. Genom förnuf- tiga förfök, torde vi vål ock fnart, under Förfy= nens biftånd ,' vinna en gagnelig kuntkap o NR | ä Å öv PJ] FR cd SÅ JEN å 1 SR RR ls ER HEN 5 ; SBERGIVS EVE nfka redbara 2757. Apr. Maj. Jury — iid ' vertygelfe om ån fleras verkan, Jag för min lil- > da deb ftråcker altid hälft min upmårkfamhet til —fådana Simpliciers utrånande, fom alftras och fram- komma hår hemma i landet, i en fmickerfam för- hoppning, at et och annat torde hår kunna finnas, fom vid fina viffa tiltallen kunde göra famma gagn, fom en hop dyra faker, vi nu målte förlkrifva i- från de aflågfnare verldenes delar. = 00 0 Jag har nu redan ur Våxt: Riket haft tilfålle at Någorlonda utröna kraften af Geum rivale : en Ört, fom år af de allmånnafte på våra: fidlånta ån- gar, och få til finnandes ialla våra Landsorter, NE VR ölen på SU UR a äs > Anledning til defs fårfåkande fick jag af Herr Profeffor: KALMs beråttelf; e, vid återkomiften i- från Norra America, at Roten af berörde ört på fomliga fiållen derutesbrukades möt fråffan. Ehu- fu nu Botanifka principier ville håldre leda mig på en Sjringa, Zygophyllum, Gentiana , Artemifia, m. fl. -höll'jag dock mödan vårdt, at med vifshet : utforfka detta Geurz , och tilfe huruvida defs ver- kan ville vara enahanda hår i Sverige, fom uti Norra America, Jag var ock hårtil få mycket mera hugad, fom jag fann, at-öm det ville vål flå an, fkulle en antenli tjenft derigenom fke hela vår allmoge , få vål fom ödfriga fattiga hopen ” [a SETS öl RS Penmdtad SS Vis JONES T AR -— af invånarena, hvilka ganfka fvårligen mågta at köpa fig den dyra Kin+Kinan, utan i det tftället "bruka at-qvakla med en hop', mått NR , Hus- Curer, de der gemenligen få olyckligen ut. Nu råknar jag för en angenåm fkyldighet, at, jäm- té befkrifning på denna våxt, för K.' Academien upriktigtframlågga de Rön hårmed, fom jag ör 14 pr ten, å 4 KU a 120 — 1757. Apr. Maj. Ju på en hop fattigt folk, fom mig om hjälp anlitit, haft tilfälle at anftålla , 1å våli de håndelfer, der | de efter önfkan, fom ock-der. de emot förmodan utflagit, | BOT BA bare rar bus nutantibus, fruétu oblongo: ariftis plumo- fis. Linn, Spec. Plant, MORSE ARE TR RE. Caryophyllata feptentrionalium rotundifolia, ' pappofo flore.: Lobel, ic. 69461. 0 tas | Caryophyllata aquatica , nutante flore. Bau= biu, pin: 3815: LeflfRbaffi pass FR PN Geum rivale. Gefner. bort. p. 260. Linn. fp, Lapp. pag. 216. RO , Caryophyllata paluftris major. feu purpurea: Al Caryophyllata paluftris. Camer, bort; p. 36. —, Befkrifning, Roten år mått af. en fingers långd, cylindrifk , perpendiculaire , öfverklådd med mör- ka fjäll och fibrer, och tjock fom en gåspenna, Stjelken mått af et qvarters långd, rund, litet råflad,. något hårig , mångblommig, Bladen åro fkaftade, alterna, lyrata; eller hoplatte af fera ägglika blad, af hvilka det ytterfta år flörft, och fr dölja fmårre och fmårre; på öfra fidan in- urna, men i kanten rundt omkring fågade och på ytorna något håriga, De öfverfta bladen åro flinga och infkurna. . Stiplarne äro ågglikay in fkurna, håriga i kanten. : Blom - bladen ( bractex) hela och långfmala. Blom-fljelkarna åro långre å na luta. : Blomfi odret (calyx) år helt vid b lin, de 4 Tue | fr efter fkiftevis delt i 5 ftårre och 5 mindie TA de Göpotiälgeikn och hvaffa, men de fenare helt fmalacoch bar ÄN blad med Blomfodret, ofvantil runda, nen, ner åt; Linearia: Agnarna på Fr den åro ber med. långa ftela hår. ra Man finner henne på Ängarna ibland. på et be fynnerligt fått töråndrad , hvilken åndring åfven håller mödan vårdt at. Här befkrifva.. Hee bli kaniodre 3 fjelken helt fi mpel och en... Calyx våxer ut til 6 eller 7 foliola is , apice incifa. Petala blitva något | anm ÅR 1 och Piftiller märkas ej til, utan i deras ftålle far Pedunculus tort genom Centrum, fvanföre tilen tums långd”får på fig blom- 2 calyK ftamina och piftiller, men utan ört til fin fålv der: namn er äs yophyllata. prolifera flofculis e- Flor, Pruff. pag. 37 2, 98. Tab. 6, DoK, famlad innan hon går i blomma, och fedan, torkad år endaft den, . med hvilken jag rjort mina få ör: fök. Hon kar ingen lårdeles lukt, men fmakar. fråft och adftringerande. Låter man henne medeltt vatten tilredas til et Extrat, 1å får man det på famma fått af. henne, fom af andid j dlåkringar uti tåmmelig ftor proportion. Et t ger Extra&tiaquofi Dr. 1116. och Extra- &i fpirituofi Dr. II. -Bågge fagen fmaka falt-ak- tigt och nog fråft. , — Nu fkrider jägtil anförande af de ofvanför- a fick: Cafus, ch SLL än ” | I $ Ca : 6 4 IR ROE kö UN å a. Hos ved LozesBuius finner man denna fmaå. Kronan (Corolla) bettår af 5 li- >= ålunda vanfkapade figur vålafritad, un- Tre frin un, > Cafus 1, Sjömans: Hafivun Veflerberg s 37 år, hade i hela 2 åren haft en ledfam hofta; fom : - upfört gula klimpar, til hvilken nu på en tid kom-' mit hvar morgon kråkning, då en hop hett vat= ten kommit up. ' Hon hade i:-början af Augufti månad 1756 fått Tertian , hvilken blott varat i 8 dagar, då hon den 12 Zugufli befökte mig och begärte hjälp. Fick då Pulv. Rad, Gei rival, Unc, IV.at taga utaf hvar timma ett mått om Dr. 1, Den 23 AZugufii kom hon tilbaka och beråtta- de at hon fluppit Fråffan efter Pulvret, men fe- dermera fått obftruttion och hög maga; från hvil- ken hon dock fnart blef hulpen med falter och Rhabarber, Sea Cafus 2. Handiverks - Goffen Tallgren 14 år. Fick des 10 Of&ob. 1746 för en Quotidian &. Rad. Gei rival. Unc, (6. Tartar, folub. Dr. III: Rob Sambuci q: f. ut f£. Ele&. Den 14 Ofob: ha- de förtårt detta utan annan hjälp, ån at ryfnin- ulpen med Kin-Kina,, ort oe mt — Calus 3. Murdrången Lindbergs Hufftru hade Bu afftannat , faft hettan var likadan. Blef | uti April 1756 fådt Froffan, fom hön haft i några i veckor , men då af mig blifvit hulpen derifrån medeltft Kin-Kina. Sedermera hade hon fått ob- ftrubtio menfium, för hvilken hon ingen bot fökt, förr ån hon, blifvit få cacheé&ifk, at fötterna re- dan börjat fvulna, Den 21 O&ober famma år kom hon åter til mig, och klagade öfver en Quartan , med hvilken hon då dragits i 14 dagar. Fick då "Pulv. rad: Gei Unc. 11f£. Tart, folub. Unc, $ D:r cum modul, Dr. I, med hvilket hon fkulle ä bör- Börjes ik "fedan + i pulver. Den 2. G 'O&ob. beråttade hon, at benen ORTIENE 2 GR REN BAL VM VR td fiske Så A V Å j 3 Pr SR SE Te d RE ” , + NA on tägit et €ller annat åfförände ot fvulna, men at Fråffen var likadan. 20 Oob . klagade hon öfver mycken törft ideér | Paroxyfmen , ; hvarföre hon: fick Oxymel impl: och råddes at ånnu fortfara på fina friftun- der med de pulver, fom hon hade fått den 21. ter den 16 Novemb. beråttade hon, at pulverna nu vöro alla, men at Fråffen var tika ihångfen > $ dock hade hon tåmmeligen/ god ftyrka på de goda dagarna ; och var derjämte blefven fri för all fvullnad. Då fick hon Kin-Kina, ena vardt der= efter frax fir ; fjukdom qvitt. fr än VR ; ; sd Caftis' vv FaR Pigan. Sara Stälvvåll, 28 år gammmjäl: fek den 20 Februarii 1757 emot en Tertian, med hvilken hon dragits 8 dar, följande Pulver: &. Pulv. Rad: Gei rival, Unc. 11f. Tart. folub. Dr. IV, Så Anglic. Dr, VI. M. £ Pulv, af hvilket Dr. korr tog Dr. I. hvar timma på fria dagen, Pul- ver: burken blef efter några dagar all, men på Fråffen var ingen annan ändring , ån at kylan något återvåndre ; $ men hettan derefter var fom 4törr. Fiek en: dylik. burk til, : men utan hjälp för fin Feber; -hvarföre Kd måtte hjälpa henne med Kin- Kina, Vv ; SYS yu Guide AN ög. fo är, kom til mig i April Månad 1756, och fick bot för en ihängt en Quartan, med hvilken han fedan höften förut hade arbetat. Den 20 Jalii 1756 klagadé han öfver recidive af fin Quartan, kvilket han å far å rad då förmårkt, Fick nu vårk efter tering iom varade tils fvettningen börja= 4 de 124 1757. Apr. : de utbrifta. Nu fick han & Rad: Unc, I. Tart. folub. Dr. III. eg fansbits. Ur 116; M. f. Ele&uar. D. S:r at taga håraf på fris dagarna en god Théfked i fånder 10 eller 12 gån- , I - N don AL ee Värna an om dagen. . Den 2 Zug; beråttade han, at Mon. I et. var blefvet alt, och at det i början tyckts göra någon lindring 3 men at Fråffen nu vore likadan. -Fick åter famma mos, men nu dubbelt få myck ket, Kom tedermera aldrig tilbakars ved fvar.. > Cafus 6. Drången Fogelberg 21 år, Förs 5 år fedan hade han fått fråffan, med hvilken han fedan ftåndigt flåpat i 3 år, under hvilken tid hon varit oordentelig , Aå at hon viffa tider kommit hvarannan, och andra åter hvar tredje dag.. Di hade ban blifvit hulpen medelft Kin-Kina, och varit fedan frifk uti et halft år. .Derpå hade han fått Tertian, fom hållit uti la. 3 fjerdendels å år, men ock dertåre blifvit botad. I Maj'månad: 756: hade han åter fått anftör af Fråffan, och derifrån af mig blifvit hulpen. Den 10 Augufli kom 'han igen och klagade öfver Quar tan, fom han då nys ligen hade tallit in uti. Rysningarna voro nu råfeligen håftiga. Jag gaf honom Be. Rad, .Gei rival. Unce II. Tart. folubil. Dr. III, M. f, Pulv: D. S:r Pulver at taga en god Théfked hvar ans nan timma på fridagarna. Den 31 Aug. var Fråffed ånnu ej bårta , oaktadt alla pulverna atgatt, utag tycktes rysningarna ån vara nog ftarka. Blef änd- teligen hulpen med Kin-Kina, sögs a pik Cafus 7 Affkedade rdets körd Dablföröms Huflruy 30 år, låt den 3 November 1756 föka om hjälp» fedan honii 10 veckors tid v rit: Ra S pr. Maj. Juti — a af Quartany och deraf redan” var få utmattad, ar kon ( uns til långs. Sjelfva Fråffan var FM vårken vårt Hal rosett F fek väg ng Rad. Gei rival, Scr. II. Tartar. folub. gr. VIIE Camphor: Ferd M.-.f. Pulv. D, in xx:plo S:r Pulver at taga vå fånder hvar timma på feber- fria (tunderna. jä Den 10 Nov. beråttades vidare, at pulverna to- ; gos riktigt in hvar timma då kön var feber- fri; men detta oaktadt fryfer hon åndå, lika fom förr 3 dock hade Fråffan börjat komma (enare. Blet [e- dan på annat fått hulpen. | 2 Gdfäs Cs ksleriskarten Dahl, 40 år, Hade istd vid Michaéälis tiden fått Quotidian, med hvilken han dragits ånda til den 20 Nov. då han kom och begårde mitt råd. Klagade nu öfver en ftark rygg- och hutvud-vårk , och beråttade at frys-paroxys- men varade i 2 timmar tillika. Fick B;. Pulv. Räd. Gei rival. Une. IV. Tartar. folub. Dr. VI Co- que in aqve fontan. f.q. Per horas 3. Colaturze libr. II. adde Syrtup. Sacchar. commun. Unc. III, a 'S:r en Thé-kopp hvar timma pa fri- ftunder- Den 24 November gafs det fvar, at fedan han flutat decoéten, frös han 2 gångor om da- gen; hade ingen matluft, utan ftor matthet och ftåndig fvettning , fom” ej var Het. Blef derefter hulpen Are Kin- Kina. sCafus 9; Pigan kufödarng j uigjg år belåna den 1 Mart, 1757 min jär för Tertian , fom sr | ha t 1260 haft i 14 dagar. Jag låt henne tå afförande medel, och förefkref fedan KR, Rad. Gei rival. Une. IL. 'Tartar. folub.: Une. f.; Mi fi Pulv: -Detta:tog hon til Dr, I. hvar timma på feber-fria frundernas och når hon utan verkan förtårt denna fatfen ; fick = hon den 4 Mars en dylik til, fom ej eller på något fått hvarken förvårrade eller förbåttrade henne: — Blef derföre federmera hulpen med Kin-Kina, Cafus 10. Tegeldrången Matts Holmgren, öf= ver 30 år , kom den 14 Zug. 1756 och beråttade, at han redan i 14 dagar haft hvardags-fråffen alla eftermiddagar , klagandes i fynnerhet öfver en plågfam hufvudvårk ; fom angtep honom under hetta, Han fick då Pulv, Nad. rel UAC db. I at ta en god knifsudd hvar timma på friftunderna. Den 28 Augufii låt han mig genom bud veta, at han ftrax efter pulvrets brukande fluppit fin frås- fa; men at benen nu voro fvulna fom ftåckar, hvilken fvulnad hu börjar gå låren upföre til, ma- . gen. Blef ock omfider hårifrån hulpen med Squilla och dyikt. ks ar ä Cafus 11.7 Tygvåfvare- gefållen Villman kom den 18 Febr. 1757 til mig och beklagade fig öfver et defs barn om 9 år, fom då uti 8 dagar haft er Fråfla , hvilken i början påkom hvar annan dag, men nu mera dageligen anflåtter. Jag förefkref B. Pulv. Rad. Gei Ser. f. Rbei fel; gr: 11: Mr: f. Pulv, Af en håndelfe kom han då at ej få mer ån 8 flycken fådana pulver; hvarföre han den 22 Febr. . kom igen och beråttade , at pulverna ingen ver- kan gjort. Fick då &. Pulv. Gei Unc. I, Rhei fel. Dr. I. Tartar.: folub. Dr. IT; M. f. Pulv. Dir S:r at taga en liten Thélked hvar timma PRE AR un= ftunderna. > Den 26 Februaris: var Pulvret alt. Fråffen beråttades nu blifvit lindrigare och gått til= 5, men ånnu håller likvål något uti. Fick rig igen med fvar. 26 år gammal, hade haft Tertian i 14 dagar, når han den 15 Adugufi. 1756 kom och begårte af mi bot. Hade tillika hofta och någon ifvulnad på bröftet, fom fåg röd ut. Fick ej behålla någon mat , utan kråktes efter alt hvad han förtårde, Fick &. Pulv. Rad. Gei Unc. II Tartar, fol,' Unc. $. jämte finapismus öfver bröft-fvulnaden. Den 22 Aug. hade han fluppit fin Fråffa , men klagade ånnu öfver bröftet, och beråttade, at han, hade flygningar och flickningar i hela kroppen, CRS fan Fårgare-drången Lang, 28 år, be- pgårte min hjälp dez 15 Aug. 1756 för Quartan, hvilken plågat honom redan 14 dagar. Fick &. Pulv. Rad. Gei Unc. II. Des 22 Aug. beråtta= de han , at han efter 6 dagars brukande blifvit fri från fråaffan, men nu hade han fkårningar och flickningar i alla leder. äte jag jarCafus 14. Sjö-mannen IVibergs Son, 3 år gam- rhal, hade förfta gången dragits med Altan, från hvilken han omfider blifvit medelft epifpafti-. ca botad, och fedan haft tvånne gånger recidi- ve, för hvilket han af. mig blifvit hulpen, når ' Modren den 23 September 1756 kom til mig och jämrade fig öfver famma defs Son, fom nu fal- lit in 1 Fraffan, hvilken var en Quartana du- . Calus 12. Tobaks-[pinnare drängen Chriflopber, a dylikt Pulver. Denne kom federmera plex, Magen var nu hård och fpånd. En Feber- > Klimp a K 3 Y Ve til, och blifvit omfider helt tjock och ftor,; få at 128 I 7. Apr. M. | Klimp (t) fom han under Åltan fått på våntteryhs de medan han var frifk til en god del. förfvunnir; men få fnart febern kommit tilbaka, vuxitå nyo: han fkylt det måfta af magen, tamt varit famman- hångande a alla fidor; Fick då st. Pulv, Get 3 rival. Une, II. Tartar, folub. Dr, III. Rhei. fel. Dr. I. M, f. Pulv. D. S:r at taga utaf på de feber- fria tiderna. Men fick ock dårjemte: &. Rhei fel, Dr. f. Sal, puriff. cr. Dr, I. Sal. anglic. Dr. 111; Morf, Citri Unc.$, M. f. Pulv, S:r at taga utaf un- der hettan. Den 29 Sept. kom hon igen med den tidning, at Gåffen hade fluppit frysningen ftrax , men hettan åndaå vifat fig några nåtter deretter: Mådde federmera vål, med god natt-ro. Pulver- na hade gjort, at lifvet hölts tilråckeligen öppet. Magen hade fallnat af, och feber-klimpen blifvit mjuk fom en deg , fårdeles i kanterna; men var : dock ånnu I quarter lång , och & bred, oval, helt tunn framför tilförene under febern, och något hårdaktig midt på; gick på våntter från Co- flex fpurix fnedt framåt til ljumfken; kunde ock rniu nåftan föras af och ann hur man ville, jämte - det, at han anfenligen aftagit til fin ftorlek (2), 0 PANELEN SO en — Fr oc | å SR RE UTAN 6 (+) Placeata febrilis, fom varit bekant redan hos de gam- le, fom man fer af GALEN. M. Med.l.1,e.9. ("Fy Denna Cafus vifar, at SYDENHAMS fats (opufc, Jfestion, I; de Febr. iatermitt. p..m. 121.) intet altid håller ftrek, nemligen at fmå Barn aldrig mifta fin längfam- ma Frafs- Feber , förrån denna klimpen börjar kom- ma, och at Febern federmera i famma proportion, fom han tar til, kal förgå. Ty juft då Febern var på detta Barnet, våxte altid klimpen til, men få fnart han med. Kin-Kina eller dylikt ftåmdes förgick ockfä altid klim-- pen fmåningomaf fig fjelf, hvilket fkedde några gångor, i M läodren, MR pulvret, för det at Gåffen dår- igenom Puppe en hel famling Alcarides ; om BM bärge ; ä o. Apr. Maj. fr I 29 Jafus 15. väven! RAND Job, Hallbac, | 20380), hade redan haft Tertian en 8 dagar, då han deg 13 Febr. 1757 fick följande: ix. Ele& 1le- nit. Lond, Unc, I. at hvilket han förut fkulle laxe- ra innan han toge pulvret &. Pulv. Rad. Gei ri- val, Unc. If. Tartar. folub, Dr. III. Rhei fel Dr. If. M. f. Pulv. D.(T, Pulver at taga in en god ”Théfked i fånder hvar annan timma p Den 3 4pr. kom denne igen och ås fig fluppit Fråflen, fedan han br ukar Pulvret i i 2:ne dagar, Cafus 16. ks Håfferöm och defs Hufira. Han hade frufit i 5; veckor af Tertian, fom nu blifvit Quotidian 3 > men hon: hade haft Annandags-Fråffen bara i 14 dagar; -då de den 17 Martii 1757 kommo och anleto mig om, hjälp. Då förefkref jag &. Pulv. Rad. Gei Unc. IV. Tartar: folub, Unc. f. Rhei fel. Dr. II. Mr. fi Pulv.D:r S:r at taga håraf en Théfked hvar tim- ma på de fria ftunderna. Den 23 Mart, fick jag det fvar, at mannen hade ingen lindring 3; men at huftrun deremot hade fluppit fryfandet ;' dock at hettan ånnu måft var likadan. De fingo derföre bågge Bu. Extr. radie. Geiriv. Dr. f.. Pulv. Rhei äå frida arnä. gr. Vv Pulv. Gei q. f. ut f; Bolus N:o I. D:r ih sk xxx:plo. S:r fs 46 fådana Böli om dagen, Den ; Apr. berättades, at Fråffen nu vore ötver pa dem bigges men at mannen derefter fått något urflag. Calus: 17. id Ström, 25 år, hade haft är ertian fedan ; dagar för Pålk, då hon kom:den 15 Häce K fit- fiftledne April til mig och fick &. Extr. Gå ri- val. Unc. If. Tärtar folub. Dr, III. Rhei fel. Dr. I. Hon frös rått ftarkt , och hade håftiga paroxyfmer. . Dez 20 Apr. kom hon mycket nögd tilbaka, och beråttade mig, at hon näfta Febers dagen icke den ringatfte kånning deraf förnummir. Y sh | Cafus 18. Tobaks-arbetaren Antonis Huftru, 52 är, kom den 28 Mart.1757 och klagade öfver en Tertian, fom hon haft i8 dagar, under hvilken Paroxyfmerne varit ftarka och håftiga, med nog plågfam ryggvårk. Fick då derföre Be. Extrat. Gei riv. Unc. II. Tartar. folub. Dr. II, Sal, Angl. Dr. I11f. M. D. S:r Mos at taga en Thétfked hvar annan timma på feber-friå ftunderna, ” Den. 19 Zpr, gaf hon mig den tidning,at hon ftrax etter? mofets brukande fluppit Fråflan och all fjuklig- het; men at hon åndaå likafult tagit in alt molet. > Calus 19. Sluproddaren Bergs dotter, 14 år, kom til mig den 25 Mart. 1757 och klagade öfver . fitt fjukliga tilftånd.. "Hon hade tilförne i 2 fulla år haft Fråffan, fom varit nog ihångfen, och på det fått ombytt fig, at fomliga tider varit. Quar- tan, andra åter Quotidian, andra åter Tertian. Men deritrån hade hon åndteligen blifvit fri,hvil- ket råckt mått et år. Nu åter, af hvad orfak kun- de hon ej få vift fåga, hade hon fått Fråffan igen, fom vål 5 gånger å-rad hållit fig fom en Tertian, men gaf henne likvål antedning at frukta, det hon låtteligen fkulle kunna ombyta fig, då hon tvif- velsutan fkulle blitva mera ihångfen och mattan- de, i fynnerhet fom den fifta paroxyfmen' tyckts . vara ovanligen hård. Fick nu. IEEE odd | rival. . Rn | ON Es 16. Tart. folub. Dr. IIIf. Pulv. Rhel D.S:r Mos at taga en god Théfked ond Cafus 20. Pigan Berg, 21 år, kom den 15 fiftledne Apr. och fökte min hjälp, fedan hon fru- fit altfedan i höftas, utan något uppehåll. Hon frös nu tvånne dagar å flag, och var fri den tre- aj ; 1.(9 dje, få at hon altfå hade en Quartana duplex. På fria dagen hade hon aldeles ingen kånning af fin Feber, utan var då mycket ångflig, Magen var ftor och något hård. Fick B. Extr, Gei ri- val. Unc. 16, art. folub. Dr, II. Pulv, Rhei "Dr. I. M. D.S, Mos at taga et Théfked - blad fom oftaft på de fria frunderna. Des 20 Apr. kom hon igen och var merendels frifk , allenaft at hon likvål ånnu hade någon brytning. Ja, fvulnaden i magen var åfven aldeles bårta. Fick di feder- mera Pulveris Gei Unc, If. med falter författ; men kom fedan intet mera igen. =. 0 AA aus er. Gardes = Karlen Esbeck , 62 år, har de den to Mart. 1757, då han förfta gången begårte min hjälp , frufit fedan s' veckor för Michaelis 17561 -calc Dr. X. M. f£. Pulv, D, S. Pulver at taga hvaran- nan timma en knifsudd, Des 30 Mart. hotftade han, var ångflig, fade pd blifvit hulpen, men fe- FR Ne | der- Fr 5 VO Re Ne - Ö ' pr / NNE a j - : ISA RR ENROGA (Rv Sä | ORK ( 3 q d VAR ” van å p vt ” RON ; Ed cd rö r dd fr 4 , j a d fn. S I 1 Var ! i : a VÄ > e , [3 - ; l , SON vi - ' ; ån M X | ; nu hvar dag, och fick &.Teft. Oftrear. calc. & Acad. vini fatur. Unc. $. Tartar, vitriok Dr. VI; Nitr. pur, cryft. Unc. $. Sal. Anglic. IS : I 0 ; : 3 = wo Apr. Maj. Jöns dermera fått srecidive igen af fin Quotidian? Fick nu mm. Extract. Gei Unc, If. Tartar. folub. Dr. IIIf. M. D. S. at taga fom oftaft utaf en Thé- fked. Den 17 Apr, hade vål Fråfs- febern lindrats, men.han klagade ånnu öfver ftarka brytningar; med fvettningar, hofta och matleda: fick nu Extr. Gei Unc. II. Tart. folub. Unc, f$. Syr. Capillar. veneris Unc. I. Den 24 4p.; talade han åter om de förra brytningar, och at de ånnu icke velat af- ftadna. Fick då &. Cort, Peruva, fele&iff. Unc. f. Fol. Salvig hort. Dr, III. FTart. vittriol. Dr. ILM. f. Pulv. D.S, Håraf blef 'han omfider frifk. - e Cafus 22, Madame SEE, vid pafs 30 år gammal, hade 8 dagar efter fin tredje Barnfång rakat ut för en gråfelig Diarrhée, den hon ådra- git fig medelft en ftark förargelfe , och det var redan på tredje veckan från denna Diarrhéens bör- jan, då jag började beföka henne för förfta gån- gen den 2 Jul. 1756. Durchloppet hade då utan , uppehåll dageligen hållit uti från 6 til hela 10 och 16 gängorna på dygnet, hvaraf håndt, at hon nu var få utmattad, at hon til utfeendet var föga olik et benrangel. Diarrhéen tiltog nu fnarare, ån faktades, fårdeles då någon finnets rörelfe tilftöt- te, hvartil hon under denna fjukdom var mer ån mycket benågen. Jag förefkref i hela 14 dagarna för hennes fjukdom nåftan alt, hvad förefkrifvas kunde ; men det ena efter det andra fkedde utan verkan, ånda tils det föll- mig in at gripa til Ex- tractum Gei rival. Detta Extraé& låt jag blanda ibland alt det hon drack , hvilket Hade den lyck- liga fräåmgång, at hon om en liten tid blef qvitt en få ledfam och ihångfen fjukdom. == == é n i Ka | Sö SN Cafus £ å > 1757. Apr. Maj. Juni . 133 + Cafus 23. Änkan Anna Olofsdotter, 55 år, begårte min hjälp den 10 Zug. 1756.” Hon hade då för 14 dagar fedan fjuknat förft at hufvudvårk, rysningar och feber, famt vårk i hela kroppen, ivilke ilket varat i 2:ne dagar; men fedan fått håftiga kåroi fkårningar af ref i magen med durchlopp, fom ännu, då hon kom til mig, hölt uti. Hade nu våmjelfe för all mat, och fick ej eller behålla det lilla hon kunde tvinga ner, Fick nu g. Rhei fel. imer:d. C.C. C,.Cinnamom; ac. aa Scr.f. M. fi Pulv. Dir in vi:plo S. Pulver at taga et i fånder morgon och ettermiddag, Samt Ele&. Diafcord. Fracaft. hvar afton, Den 15 Zug. låt hon berit- ta,at hon blifvit bättre andra dagen efter medica- -menternas bruk ; men hade då några dagar deref= ter fått igen fina fkårningar och den ledfamma di- arrhéen. Fick nu &. Extr.Gei Dr.f, Pulv. Gei .q.f. utt. Bolus:, Difpenfetur o&ies. Den 30 4ug. beråttade hon, at hon brukat Medicamentet i 2:ne dagarutan verkan ; men” hade på 3:dje dagen tagit 3 ft, Boli på en gång, då Diarrhéen ftrax afftadnat, och det utan någon elack påfölgd, Mådde nu vål. 2 Cafus 24. ”Sjömannen IViberg, 36 år, hade i många år haft Rofen, men för någon liten tid fedan blifvit hulpen deremot med medicamenter, få at han federmera mådde nog vål, utom den oms fråndigheten, at dageligen mycket fleras gick ifrån "honom den andra vågen; dock utan at på något fått plåga honom. TI detta tilftåndet får han:dez 4 Mart. 1757 en ganfka ftark Diarrhée, fom. med > lika håftighet ånnu hölt uti. Des 20 Mart. då hans huftru kom och fökte hjälp för honom, tåfom då mycket afmattad, fick hon til honom &. Extr. Möcsd Ur v KR 3 Gei | = "rå | » fv os ö Apr. Maj. 3 0 mg. Gei Dr. f. "Pulv. Rhei'q. £' ut f£, BENA Diri in ; xiv: plo, och håraf fkulle han. nu taga 3 til 4 kulor om dagen, Den 25 Mart. ”beråttades mig, at han tägit in 3 kulor dageligen, hvaraf diar- rhéen afftadnat ; men at Rb MR fortfor sj, fom tilförne, Calls, 24. Mops dilen Malm , "cd år, Hade & år haft magplåga fedan han åtit något, hvilket RENNErn påkommit , men altid ftadnat af få ofta, han kommit at ge öfver hvad han förtårt. Hade aldrig mårkt til Gyllenådren. Hade fedan af mig fått magftårkande droppar , fom dock ej velat - lindra. Litvet hade likvål haft fin riktiga öp- ning. Fick den 26 Oftober 1756 BB. Extr. Get Scr. L Pulv, Rhei q. f. ut f£.1.a. Bolus. D:r in xxx;plo S:r'3 til 4 Boli om dagen. 'Den I De- cember kom han igen och beråttade , at magen var mycket båttre än förr, få ar han nu kunde åta och al 5 3 - pd su + : få behålla maten, Men för ånnu båttre ftadga fkul fick han &. Lim. 3:tis Extr. Gei nval, åå I Scr. £. Pulv. Rhei q, f. D+ in xt: Ae ' Kom fe- dan aldrig igen med fvar: Cafus 26. Drången a ET 21-203 SKON ki och fökte min hjälp den 25 Decemb. 1756. Då has de han för 14 dagar fedan fått obftruéio alvi, hvil= ken han hulpit med Ängelfkt falt, Lavementer och Desmans - knåckar, . Men magen ville åndå ; hålla. fig ganfika hård, ftåndigt vårkande och JR fom ögat. "Hade ftor plåga då han fkulle gå ti ftols, På några dagar hade han mårkt flem gå från fig, fom var til utfeendet helt klart. Han hade låtit badda magen med åttika och olja. Hade an- nars tåmmelig god Apperit at åta; men rd lå | nart oc 1757. Apr. Maj, Jun, — 135 fnart. han. åtit, börj ade magen på at vårka; hvaraf i ändt, Jak han nu b ifvit mycket mager och affals. | len, Hvar id han åtit något, påkom honom gerna någon k all fvettning, Hade inga rapningar; | bara hvar « anhan dag öpet lif. I natt, beråt- tades, at flem gått bort några gånger, Han fick u af mig en Emulfion, jämte &. Extr. Gei ri- Va . Son 8. Pulv. Rhei fel. gr. XV; Syrup, Cort. urant. q. f. ut f. Bolus, D:r in viu:plo. Deng fen 1757 beråttade han; ar han nu'vore mycket båttres ät han kunde åta brafs. men at ären äns Snar något litet härd. / —— Cafus + Affe ff. HR fådé Mar ut får ledflam SAR fom han hela tiden bortåt bru- FR lindra. med Rhabarber-pulver >; men fom Fdurchloppst Adele ej ville åtérvånda, utan åndå hångde med få fnart Rhabarbern verkat ut, ty fick han.B. Extr. Gei rival. Dr. HI. Extr. Rhei - I. Terendo folve in Aqu. Flor, Tilixz Unc. V. & Naphe. Unc, II. Mr. Håraf ABK AR0A fjukdom I SAR: sorbet 2 CANNROSV Fru NN hade långe PR inled H2emorrbagia uteri, dock ej i håftig grad; men fom » flådandet hela månaden hållit ut, hade det ml nog utmattat. henne. " Jemte detta hade hon nu en. fr på vårk öfver lånderna. Fick hårtör: pe. Ma Pill. antifpasmod, D. Arch. Rosén CT. KE Äxtr. Geéi rival, Unc. 6. Terendo diffolve. in aqu. flor. Tiliz Unc. VILL, & N: aph. Unc. IV< adde Syr.shordeat. Unc. If. 'M. D: r $:r Mixtur at taga et Ne -fkedblad s eller 6 gånger om dagen, Emellan (kulle hon dricka vål mandel-mjölk. Efter JR 54 BEN brukande z afftadnade Hzmorrhagien; ; UN SE SV att 1 men vårken ville åndå hålla uti; fom dock feder- mera förtogs med tjenliga medel. oj 4 Calus 29. Sjömannen Holms bufiru fökte min hjälp den $ Moji 1757 för det hon ej hade någon mjölk åt -fit lilla barn, fom: hon framfödt då för . 14 dygn fedan. : Orfaken hårtil fann jag vara en Hemorrhagia uteri, fom hon haft fedan barnlån- gen. Fick Br. Extr. Gei rival. Dr. III. M. Pil de Styrace' gr. VIII Terendo diffolve in Aquze fontan. libr,I.zadde Syr. Cort. Aurant. Une, I, D.S. at taga et mat-Ikedblad' i fånder hvar annan timma, . Sedan detta afftadnat, fick hon Spec: Galattophor, fom lindrigt kokades och dracks, hvilka uträttade få mycket, at hon den 16 Moaji kom och beråttade at alt vore efter önfkan. Cafus 30, Befökaren Norlinders hufra , 37. år, kom til mig den 10 Nov, 1756 och beråttade, ar hon hvar höft plågat vara fjuk af en He morrhagia uteri, målt hvar a i hela 3 veckorna i fånder, och at hon nu förde famma klagan; fick &. Extr. « Gel rival. Scr. I. Pulv. Cort. Aurant. immatur.& virid. q. f. ut f. Bolus. D:r in xvi:plo, S. 3 eller 4 fådana Boli om dagen at nyttja , jåmte Stålkula. Kom federmera en tid derefter igen med fvar, be- råttandes, at hon ftrax blifvit hulpen, Cafus 31, Fru MX er år; hade hvart år i lång tid bortåt varit plågad utaf kånningar af Blod - fpottning , hvilka i fynnerhet om vårarna plågat vifa fig, - Dårjemte hade hon i en aft fina barnfångar fått öpna Gyllen- ådren, hvilken ock- få i flera åren bångt med; men på det fåttet , at. Hon ibland varit ordentelig, ibland åter, viffa ti- -— der, & SE ENE 1757. Apr. Maj. Jun: = 1397 der, oördentelig. I fjol höftas plågade öpna Gyl- > len- ådren henne få, at all ftyrkan tycktes vilja fmåningom förfvinna. Hon fick då Extr, Gei för- fart med Rhabarber Extra&,': och gjordt til en mixtur med dertil beqvåmliga medel, Sedan hon någon liten tid brukat denna mixtur, afftadnade aldeles Gyllenådren och Blodfpottningen, Fram- på våren fick hon en ftark nåfeblods =: oc De nu anförda Cafus leda mig til den fåkra flutfarfen ; sat Geum rivale icke med tull trygg- het kan i allmånhet förefkrifvas mot Fråflor, fa- fom, hos alla fubjetter och vid alla tilfållen lika kraftigt. Huruvida fådanv låter fig göra uti A- - merica, der det, fom ofvanföre nåmdes ; fkal gö- ra få önfkelig verkan mot denna fjukdom, har jag 1å mycket fvårare vid at utlåta mig om, fom jag ännu icke deritrån lett några omftåndeliga Cafus upfatta på defs riktiga brukande, och altfå ej det ringafte kan derom dömma. Så mycket år tåkert, at det hår i Sverige undertiden år aldeles otilråc- : keligt (Caf, 2 til och med 9.) 1å at ehuru det inta- gits til hela sg uncen (Caf. 4.), Kin-Kina dock på dlutet har mått upfylla briften. Men få år det å andra fidan åfven fåkert ( Caf. 10 til och med 20.) at detta Geum verkeligen gör mycket nog hos en del, tårdeles om vår-tiden, då Fråfforna ock gerna åro lindrigare. | At Geum rivale utan mintfta åfventyr kan in- ' vårtes brukas, det finner man aft de flåfte Cafus, ånfkönt Ca/, 1.10.12. och 13, låra, at fådant bru- kande bör fke med någon förfigtighet. En om- » ftåndighet, fom vid alla andra medicamenters nyt- tjande ingaluhda får å fido fåttjas. Derföre om" 3 ÖN EE man f 138 17.57: Apr. Maj, - Jun. man ger. in detta Geumsi; F råflor, utan. at förut h va, behörigen tillagat kroppen, 1å kan man antin= gen 3 hård och hög maga, eller fvullna ben, el- ler ock Aygningar, ftickningar och fkårningar i I hela kroppen; hvilket undertiden jämvål hånder med tjeltva Kin - Kinan, fårdeles i långfamma och gamla Fråls- febrar, utan preparation ingifven, Men at Geum i fig fjelf inga fvulnader gör, (kön- I jes;tydeligen af Gaf.. 3. 14.20. ,0bF Patienterna b hade fvulnaden förut, medan de ånnu fråf , innan dé "börjat bruka: Gem; men federmera. -.medeltt 286 brukande blefvo derifrån friey äg FT Til vidare och mera tullftåndig förfarenhets NA bar jag förlatt detta Geum med åtfkilli- ga andra faker, famt åtven medelft konften låtit ändra det, hvilket alt af de anförde Cafus: nog- famt kan inhåmras. Jag har då i fynnerhet fun- nit, at uti Fräffor aldrig någon ond verkan kom- mit af detta Geum, når det med Tartarus folubi- lis författ blifvit, utan at det då kunnat gifvas in i förta dof (Caf. 4.) m, m. Äfven få bar jag fun- nit, då jag vid dylika tilfållen Jåtit. af Roten be- reda Extract, at detta Geum då haft båfta verkan, | fom -man Kan de af Caf" 16 til och med 21, och at der då blott en:enda gång (Caf. 21 sd Magit fell... Således har jag nu någorlunda fått vifa hvad man af Geum rivale har at vånta fig för verkan Ci met Fraffor , hvilket. ock i början. var mitt enda - ändamål at utröna, . Men når jag mer och mår färde kånna defs 'egenikaper.,. fick jag den ena anledningen etter den andra, at ännu ftråcka min u mårkfamher långre > hvarföre jag ock. tog. tilat RO defs kraft uti flera andra "REAR hvarå ä ven 2 X RR SR dö sa EA AS ES R äns? pr sä Maj. Jara 39 4 ven några Cafus: bland de ofvanftående finnas'ans förde, ” Der fer man då, "hvad för en mycken och — önfkelig verkan denna Radix Gei haft med fig; få uti och åfventyrliga Diarrhéer (Caf. 22, VEN 25) » föm uti Ha morrhagia uteri (Caf; 2 or I ), uti Hä morrhoides nimie (Caf. 31.5; och'uti Mag: plågor (Caf. 25 och 26). I anled= ning håvaf kan jag vu, i berörde fall, med full trygghet tilftyrka defs brukande, och” tycker mig ha (kål tilat råkna fådant för en verkelig förmon; hvilken ock tyckes blifva få mycker kårare, fom detta nya Medicament i nog yinnighet våxer hår henima på vår egen botten , och altfå hvarken kan bli dyr, eller draga några penningar utur Ri» ket... I anfeende til alt detta ,. fkulle j Jag för min del hålla billigt, at Radix Gei rivalis hårefter blef; vo officinelle', och voro öfver alt til fångs på våra -”Aporhequer , hvaråft den famma vål fkulle görå fär för ad rum, NR ett adfrringens, roborans, ANM MARKNIN GAR Om Svånfka Papegojan , Loxia, VR ala- vast Aupliti. alba. Faun. Sv. N: 176. OR fara mängifatl af. AND. SCHÖNBERG, ANDERSSON. AS RR nifk allah Mr nbje, emedan ban anger förrår elit, trifves en N ” ös f46 — 1757. Apr. Maj. Jun) Jås bland månnilkorna:; blifver ganfka fpak ; at han utan fruktan åter ur hand, fåtter fig på mån- nifkan under det han fjunger, med mera, Svånfk Papegoja år et namn, fom han fått af Herr Archiatern och Riddaren Linnsvs, hvil- ken åfven beråttar, at denne Fogel finnes til myc- = kenhet i Norra America; men i Europa ej mer ån hår i Sverige ochi Norrige. Eljeft plågar han af Allmogen kallas Zallbir, Jag: har åtven hört, at han kallas nog allmånt Nattvska, men vet in- gen grund dårtil; ty detta flågtet bör icke råknas bland nattfoglarna. Han flyger och föker fin fös da om dagen, men aldrig om natten. =. Fogelns ftorlek år fom en Sidenfvantz, Faun. Sv.» 179, men ej få jämntjock, med et kårt, tjockt och kågel-formigt nåf, lika med defs flåg- tinge Domherrens, 2». 178. Defs vingar, ftjårt, med flera défs charatteriftifka kånnemårken, åro i Faun. Swvec. befkrefna 3; men defs tårg på hufvud, rygg och brött,år det, hvars befkrifning faknas, och hvars ombyte gör denna Fogeln 1å mårkvårdig. De flyga måftadels i fkåckar > då befinnas la hvar fkåck några röda; men de öfrige, fom åro de flåfte, åro gula. - Den; fom utan at hafva fett deras fkåckar, endaft fått en röd, och den åndå icke lefvande , fkulle tro, at allefammans endaft . omnåmnes, och förmodeligen hafva alle de Auéto- fer, fom dår anföras , haft om denna Fogeln fam- ma tanka. Vid förfta påfeende åter, då man fin- 'ore röda, på hvilket fått den åfven i Faun. Svet. ner, at de åro både röda och gula, fkulle man. fnart öfvertala fig at tro, det de förre voro han- ; nar, X 4 N VÅR NM ÅN på - MN [3 YE VI ( A + GON + 1757. Apr. Maj. Jun = s4r nar, och de: fenare honor, och man måtte nödr våndigt hafva dem et år lefvande, för at öfver- tygas, at det icke få år... Nåfta fommaren , fe= dan man fångat dem, får man fe, huru de röda, vid den tiden då foglarna flåppa fjädrarna, vandla fin fårg i.en annan och blifva gula, hvilken fårg do fedan ftåndigt behålla, » Man har, då de varit i bur, fett efter , om de fålt alla råda fjädrarna; men man har funnit, at de flåppa mycket litet dår- af, och at ftörre delen af dem, utan at fållas, omr byras til gula, Denna ymfningen börjas vid nåb-> ben och fortfar utföre ryggen och bråftet, til defs at alt fom förr varit rödt, blifver då gult. > At Foglar på befynnerligt fått ibland åndia fin naturliga fårg, har man åfven fett. En enda | gång har hår vid Afpenås håndt, at en Steglifa, - och en annan gång, at en Domherre, af långfamt inneflutande i bur blifvit aldeles fvarta ; men få- dant år fållfynt och ovanligt. De ombyten, fom åro Naturens verkningar, kan man med ftörre vifs- het taga i akt. Detta fårgfkiftandet har man haft tiltålle at röna på få många och få otta, at då det aldrig flagit felt, man med fullt fkål kan förfå- kra, at detta varit hos dem naturligt. Man har edan funnit, at bland de gula varit både hannar och honor. Cs Deras gula fårg år litet mörkare ån Citron- gult, Fjådrarna åro, åfven fom på de röda af det- ta flågtet, öfverft gula, men under och nårmatt kroppen afke-grå. Intet mera ombytes, ån hvad I på dem förr vant rådt. Den lilla fvarta tåften vid > nåsbårorna, deras fvart - gråa ftjärt, och vingar- — naaf famma fårg, med fina hvita rånder, behålla de alt- 2 1757. | ipr. Må Jons altfammans , få at detta åfven beftyrker , kt thögd åndring foglarne til fårgen kunna undergå, be! | hålla dock altid deras ftjärt - - och ving- fjädrar fin fårg , hvilket förr af Herr Archiatern och Ridda? ; ren Linsävs blifvit utrönt. BGN SU blärde fynes. man Jaså fluta, at FÄR Slåg- tets hufvudfårg år gul, den de7i ftörfta delen af fin lifstid båra, och at de råde åro ungar i förfta året; ty man har ånnu bland många intet funnit en råd > fom , fedan han blifvit fångad om (SReen om (ommaren derpå icke åndrat fin färg, De åta allehanda från och bår, i fynnerhet af En, och, om det finnes, måft at Rönn, dår de utleta ääla frön. och [kala ur kårnan dåri, Vv at de af hela båret ej "få mera ån deffa fmå kårnor, : De ' komma hit på orten, jag vet ej hvarifrån, fomli=- ga år, ofta långt imellan , målt i November må- nad, innan fnå kommit. Då fkåcka de fig dit; dår Rönnar finnas, och åta.med fådan begårligher nåftan hela dagen, at de, fåfom Årren då han tpe- lar, dårvid hvarken fe eller höra; men fedan de blifvit fångade åro de ej få fnåla; De åta då Hampfrö, En-och Rönn-bår, De ita ockf3å malk, ; > den de åfven fönderknåppa, fkala bårt fkinnet och åta det öfriga ; men det fynes, at N aturen icke förordnat detta til deras föda, Min Fader; fom altid med forgfällighet fökt utforfka foglarnas art och egenfkaper , hvartil han af fit myckna viftande i fkogarna och fedan af fin fogelkammare haft 1å godr tilfålle, fgcde i ak , at de under fin måltids tid icke bry fig om olket eller åro ikyggosr Man fick fritt gå fc förbi y och + ES 2 Y å J 1757: Apr. Maj. Jun: — 743 "och bullra båft man ville, utan at de flågo bårt. Han beflårt at förföka et tått ar fånga dem, forn fkulle fynas löjeligt , och torde förekomma mån- gen fåfom otroligt; men flera åfyna vittnen kun- na det beftyrka, och jag har hört, at det fedan af andra med lika nytta blifvit förfökt. Man tog en fmal « Re och fom en fnara dåruti in- "tet kunde tåftas, vred man tilhopa en måflings- tråd , fåfte den vid öfverfta åndan af ftången, > och i öglan af måflings- tråden faftknöts en fnara, hopflåtad af några tagelftrån. -Snaran tråddes up Ypå flamma fått, fom vid Donor brukas. Man för- de up ftången, dit dår togeln fatt. Man måttade, tils man fått fnaran om halfen -på honom, drog då åt, och rykte riktigt ned honom, då man ge- — naft löfte up fnaran, innan fogeln kunde hinna dår- åf blifva fkadad, Råkade man ej altid at måtta. få vilst, eller flöta til foglen med fpödet, flög han nåftan aldrig bårt, utan huppade på en annan qvitt. Man har ofta törfökt, at på det fåttet metadeflato- "glar i luften, och man kan då få få många man vil. De öfverbletne röra fig icke håtvid. En- daft de tå fylla fin mage och förnöja fin begårelfe, - bry de fig ej om, hvad öde öfvergår andra.af de- RE TA RT AE a, PERCPTroOreteErTTTT est, RON anm. Slåg jura uk : Förorfakadt "af trång "Halsduk, AKI NB ErEvit at on SIA IPERR ZETZELL) MD; een varken Linne eller Halsduk var'hos de åld- EE frå Sveriges invånare i bruk, och fedan | Skjor- la: str ha FE OA hö Skjortor kommo up, gjorde förft en famman- | rynkning kring halfen, med 3 FPriD LR eller li- nier af (nören, och åndteligen en ftor tjenft för halsduk , hvilken ånnu i dag uti Ving- (a ten år i behåll, drages mycket hög med z til 3 par håktor uti. Frami16:de Seculo började man jortkrage akers Socken, Gömge Hårad vid Chriftianftad och några få andra ftållen, der den urgamla dråg- bruka en borda vid linningen, fom: hade en flags - fpets uti kanten och låg på klåderne rundt om- kring halfen, hvilken fram under hakan efterhand blef alt ftörre och ftörre, famt-åndteligen til et dut förvandlades i et flags kragar, af hvilka de åro lemningar, fom våra Pråfter ånnu i dag draga. I 17:de Seculi början kommo federmera hår i bruk de tå kallade pipkragar, 1 hvilkas tftålle vid flutet af ' famma tida-hvarf de långa halsdukar upkommo, a och åndteligen i vår tid de kårta Franfka, fom nu för tiden ymfom med de förra brukas, Det år vål icke utanyat denna klådnad år för ofs hår i Nor- den til någon nytta, dock at et oförfigtigt bruk deraf kan gifva orfak til de farligafte åkommor, torde blifva klart af hvad fom följer : En Studerande, några och 20 år gammal, lång, mager och mörk til hår och anfigtes fårg, famt begåfvad med ftora blodrör, fpelte uti varm vå- derlek den 23 Maji 1754 Kåglor, Midt under leken kommer blod ut genom nåfa och mun, och han faller neder utan kånfel och rörelfe , hvarpaå han af defs lek -fållfkap bars upi et rum och jag ftrax kallades. Vid min ankomft fant jag anlig- tet fvart, ögonen utftående, låpparna hångande, ingen -kånfel celler rårelfe , intet fnarkande och in» 1 Ry säg élig puls. Dels volibrjs utfeendeé, for ig mycket likt deras ,' fom blifvit mig anledning, fedan jag ettertrå- il: ätt, at flrax kånna Z balsduken, rcket hårdt åtfpånd, Jen loffades Patienten i famma ög SEK gjorde iration ,: 'med en påföljande hal fuckning, ) hålen fom. var en fölgd af en mening; ten ut fördt. når han föll; fick käån=/ fam! : ångflades under arbete at få an-: das, ; Han påmintes at göra fuckningar, 1å ofta: nöje igt van, f hvarunder pulfeflagen. började. nå- Sot rtårare ar kånnas , då man öpnade ådren på: armen och. något litet. blod gick af. Den för-, bands derpå fallkt, och man fortfor med upmun-: tran.ar göra fuckningar ; når pulfen. på. ;detta fått hunnit blifva något fullare 3; Öpnades åder-för ban-=; st och 8 unce blod togos af. Ås afvår dret i i lungorne var ånnu intet: riktig ;> men efter något merån:en; timas. tid under tvungna fuck-' ningar, blef den åndteligen.något mer naturlig och full; då ock all ångflan förfvann. -Adren öphädes derefter på foten , och man låt rinna tils låppar- na bleknade. En timarderefter fattes” Cliftir och fedan det gjordt verkan; gafs ofta af-en fyrlig dryck; ' famt hvarannan tima et fältbittérs pul- ver.» Patienten förböds'at lägga fig om natten och? br 6 tållfkap tilfadesat hälla honom vaken. Morgonen derpå mårkres ingen brift uti finnes och kropps verkningar, hvarigenom fruktan för olägenhet 460 peätlad; blod ÖVR mer 'och mer förtogs; dock til”: å säfs et afförande. kerhet 4 del och endatt tunna faker tillå s til mar. Tre- py: L dje” MN j Mn I ? É Ch ” p 29 FU TES IS , NN SJ FE ske mL dje dagen fortfors på lika dått och Patienten und. lapp; fälpdes ty ckeligenar std” san voit let V N hö FR mn FE dosa + SS OVR -Å - o EAS 2 APR Ny na typ : ÖRE FI FSK Od ek ARALA Aa fan > VMInmårkning : Ju magrare folk, ju trån & | å MÅ 3 och mera. fpånda klåder åftundas, 1 anledning deraf drog ofvanfkrefne yngling altid hårdtfpånd halsduk , 13 vål fom andra klåder, Men han ha- de tiltörene aldrig haft någon olågenhet deraf: hvi 'hånde fådant nu? Jo, han hade tillika håftig kropps rörelfe gå ju ftlarkare den famma u MITT nigare drifves blodet, genom mufclarnas. verk- ning på ådrorne, til hjärtat 3 ju mera blod der un ftörer til, ju mera retas det famma til tåtare flags - blir nu hjärtats rårelfe fnållare, 1å blir ockfå blo- dets omlopp haftigare; men på et håftigare blo- dets omlopp följer ftarkare nötning ; på ftarkate nötning uti inflammabilifka våtfkor, mera varma; påen tiltagande varma, en ökad utvidgning; genom : våtfkornas utvidgning antager kroppen; fom mått beftår af idel rör, ftörre rum, och fölgakteligen | med den-famma ocktå halten, fåfom en del deraf. 3are r, ju öm” Nu vet: man af förfarenhet ;-at pulsflagen under "flark rörelte kunna ökas til 120 ja 133 omminuten, hvilket år dubbelt emot hvad naturligenfker; blir nu blodets omlopp dubbelt haftigare, få blir ock- 1a nötning, hetta famt utvidgning och följakteligen. halfens omkrets i famma jämförelfe ftörre, 1å fked- ESS RP rie at; fal ågtens gång, fom bör gard den. hå te omlopp ökad baftighe oden håraf var den, at blodet, fom nu kö frå snel YLE BA "onaturligt al» eoch rå delar; ånda til fjelfva fidö- e finare fortlåttningar afådrorne, gjor- ti fvalget eller nåfan, och at tryckningen fkedde år n uti bjernan, hväri senom iniga lifsandar urfila- ; årlorade all kåhfel och rörelfe. dödediäetren var bunden och följak- en a blef qvar uti Fangurnes famt der hvaric enom SP gång hindrades, och intet OR af förflnåm- RR d ni >t d TEA flag. | anders. ida og år lagom federmera öm dagen skr ge Eröppsrör le lufts vårma, het- fig drycker med mera, blifva. md för ora ÅG "Låt trång är david fkulte- vard at fra KSR ON fvår påtölg dear si fom i förenåmde håndel- S ys SA ) Ae i 'Hjernan och ”fåledes gger grunt il en det annät tilfålle få flag, eller , efter Hert Witisiowé anmärkning, gifver le tl hufvödv vårk, ögon -fjukor; hals-kråm por, fer af fvimning: igare detta undvikes,det har É likvål elak I på fölgd med. hg » at Sd an blodets gång, sr Fo vifös Mir RYyGE 8 s'berävrelle om ka fårjönii i anfigter; at ådern öppnades. 48 år £ om a MATS MEM 1, ar en och 4 ; halsdukens i och nåsblod. Låt hända at 3 forne bindfade gång Sir imedlertid Nr ö Av ” 4 bj jr ji i Av de - ; 2 l j d 4 om CR e A. «; ä wA E i i; NE AR VR I é Lp 4 e : fit Compagnie:altid binda hårdt til halsdukår och ftrumpeband,på det degenomanfigtets högre fårg och vadornes tjockhet måtte fynas tå mycker fri- fkare och frodigare. Men hvad hånde? efter en vifs tid blefvo de: måtta: fjuke på et befynnerligt fått; af hvilka många, oaktadt de lång tid brukat både in- och utvårtes medel, "åndteligen dogo, fåfom de varit angrepne af en flags befynnerlig fcorbu= tilk åkomma ; hafvande åtfkilliga invårtes delar angrepne och fkåmde, likfom at röta, = 00 20 fkjortkraga, halsduk, band eller hvad i j derföre alla de, fom haft flag, eller ockfå hafva kårt år. I fynnerhet, 1å kär helfa och lif år, akte fig hals, fom år ftållning dertil: alla fom hafva ela= ka ögon; fom åro befvårade af fvindel, fom må- ste hålla tal eller fjunga, fom hafva arbete för fig, hvarvid år ftöning , med mera! Ingen vånje fina barn hårvid, at dem ej i framtiden må hånda obo- Feliga DUCY UdSTaO ROR Sä dra OR a Ne lat HF mtr AN kRRER CMPUAD Tr vr 4 Sölvi 3 emm oc SNIA RR oc NIESSCHENMARKA = 000 000 dt uträkna R 2 i « & i å i CR ö 4 i (NTA Y er 8 ; SE Rike åntor och Återbetalningar på flledne 149 fökt , "at befråmja Svea Rikessallmån» fållhet; har MäNa deras omforg ftråkt fig til ;' fom utur Rikfens Stånders Banco behöfva vägra capitaler; hvarvid fådane mått äro fat= It de n lntagande utan fårdeles: olågenher, q r RR hela fin fkuld med åbelöpans de ränta be talt ,;'då allenaft:s' och 6 procent be- alas om året. Då Hans Kongl. Maj:ts nådige - Kundgörelfe af den 23 Sept. 1756, angående Ban-- vik sk td fkning blef kungjord , /vardt 18 1 Re ålle den frågan föreftåld , på huru a år he fe stnaliva. bulden kan blifrå afbör- sg liga MÖspsralnnge ra efter a ör fö en var enfkild, Ke AMEN vc rn en SLA uplöfning för detta pro oblemet; hvilken kan tjäna i ere och mertinveklade ändelfer ån den, fom förordnint Henmämokåller:å 215464 30 kobra as lg rd Sd Hå Hvad fo uti i Förordningen ull: nårvaran- de underfökning hörer, år det fom följer : De/ta för/ få låntagarne behålla fit lån falls ut; men fedan i i de följande $ åren betala 1 proCent årligen på Ca > och efter det fiuende: årets förlopp 2 pro- Cent ådieva in til defs hbalfva Capitalet blifvit af- bördat, då det. federmera må frå dem fritt, at för åter= fioden betala blotta intere et, Defa. återbetalningar "böra göras , icke efter länets återflod vid hvarje för- -- L 3 ot Jalle 2 ; NG | ; ag Fr Å SA i fr cm NET os 5; ir a SY « 9 k Y + s ; y; na t 5 Öv i; 5 EN NP oe tt SKL A | | fallesdag: utan efter. defs Å vfia ce 9 ; få är: De bi toren i de förfa 2 åren betalar allenå/brinterafa ” cent årligen, i det tredje famt de fyra följendésern AM lågger 5 procent årligen af bela lånfumman med före behåll, at alt hvad fom öfverfkjuter intereffet , för lå- nets eft afgär på kufvudflelen, och fedormera. 6 pro- : ko i 4 - EYES RES cent med famma vilkor =.» = + til -” IN SR hp Vudfolen blifvit afbördad. 207 nan ra ÅL 4. Så fnart låntagaren börjar be et la An pg hela lånfamman, undergår den Series, föm fö eftåller årliga återftoden at 4 ulden, någon ån: " dring. At dettöre få detta problemet något en- faldigare vil man förft underföka befkaffenhe- - prey ten af de återftoder fom upkomma a om man altid betalar famma proCent af hufvud olen alla åren, | Kalla-hufvudftolen Q, intereffet fom årligen bör betalas af årerftoden — multipliceradr. med fam- | ma återftod ; ) årliga utberalningen-7- Q. Når alt . fået gifvit å ars. intereffe afdrages ifrån årliga utbe- talningen, år fkilnaden det årets återbetalning på Capitalet, hvilken afdragen ifrån det obetalta "Capitalet 3 utvilar nåfta års återftod. Ori derföre - Gapiraler Jörfd. året år 2 åå år "nevskarga hvilket Ag ifrån brliga a blifver PT YR Roden fr en RR väg | / Cd Y 4 +, (åå år andra årets DN POE Kalla cotf icienterna til 23, > tredje, fjerde &c. årets återftoder å Vr ac ; JU kon Pte fu 9 kl år (Gr . b . 2= A 2, det. årets ånterefT p Lonid återbetalning ; SE och tredje Ådrets återfrod kik ge un j by Fo Re ER a Aps B AR &e. hvaraf följande. ” sd = R Ie. ( IfA AN bil gl a Un PSN B LÄN 1 RAR nde Ja | å : , - JIE ” ; . 2 Mad | Ina sr / AN Be f och i f ; va t | ku hv oe | 4 är sö Sc ; Bg rer rv bh 2 SA ki i | Fn É pi återfinns cotflicient. för aa odexerminerar. de året når AN ”—LI oo Z—2 n- ; ae KR ee NN , M ; FE s så Å d äng a vn rg fx tv Ng PS fr BE | $. 6. EmAöN återbetalning, nd lg åro differencer emellan” nårvarande och följande års återftod, få kunna de föreftållas genom följande Heries, fedan hvar term blifvit ERP med ar 5 Lu uti SN Lär. inr RR e BORRAR Kn RR Hl HR KA RSKR Og P Sd I ; ; SK ; i EE Å Ceherjpe t Äterberalningen vid flutet af Edet odetermi -LQ (Och nerade året 2 tblkar derföre £ fumman feg alla frerbetalaingar ä år Lä mukiplice. 4 ra OcA b 3 i E WEE OAS PEPE SEE TEE SSE NER ITRR EA REENER RAAN ES föra - : OS SE a AA Se rn SSE IR 3 nomen ef 4 och SR 2aagl man kallar. Progreflionens el s klart, at når SL år = fyra är halfva hufvudftolen betald, når SL = = (åa år trefjer- - dedelar af lånet Betaldt, och når SA an 13 få år hela tkulden af bördad, lg Fn LE Kedded in SEK m Ar ed mare sifå nyttan af det, fom nu 1 an är anfördt , torde ja få lof at göra en illåmt Hk eller « annat må i fynnerhet, för dare. Man lånar til exempel et vift 3 PlöCents årligit intereffe för åter: frågas: huru mycket årligen fkal beta- Jas proCent af hela hutvudfumman;, at (kulden på «år må blifva betald? Som återftoden vid fjette arets början aldeles förfvunnit , "få år ($. 4.) E£=0; om altfå vårdet för E ($,$5.) antages, och i fållet för 7 fubftitueras x, fe fåttes lika med 2, 1 Sphorgmg följande xequation: E = Ad MG tiri) = = ET a? od sas [ H ada ; NSP +4 (d +4" | Igel KE GE :) EN gå IKE RT göt | j En medan a: 00, e=3,g=0+e=103, få år vw =21,83 ki öl Daler 28-0re's fom ärli- en bör hedliks på hundrade , om Akulden på sg är bår ifva betald. ' ä dal bli fv Md Så Hrjlka. årliga utbetalningen va varit delar af hut vud 40 få lår ofs antaga, ar dl ån dras til > FR AG åfven. Ååterftoden, för hvilken | nu bår betalas inrereffe, vara? Q> hvilken altfå | blifver förfta termen i den andra Seriens interess Om för andra, tredje, ie &c. "värl coéti | ficient til 9 fåttes &, B, y &c få år andra ter men (22 ER 2 a Rv Det deraf flytande | (-t2)2 2 | Hår at upkommer i bre STARS inter veffer + a 23 årerberalningen ba + » 4 hö 3 I LJ i H » nm ACES AE CE Bin IR se ägts Sr pu > Li 4. or ro fy Pet ån SR man i fäller för o 2, > Er &c. föker ae vården, 3 a dk man: så. SUNRS. SR. erg Ar ' a i v id ä a 2 AMY . SSE for ) NÅ G ni SN å än (CM ” i 24 SMA CM dä [ id Ne 6 ? | BOR ju NR GR AON I EIA så Hr SM & « ” t > +” - 4 | / || mn Led oo å år cotfficienten för termen ” lika med SM A PEN SI EE | of a ot ke faner Hj rar hg NR SA Förs rr IM z kv (Nn ör JK Trend | dd förs i s FETA 4 RE Rör - SVR k KL ; 0 NA bd FR a gl gr ed i dr Så yn | | 0 Sö ; ; avi BN 6 Hl oh - ; 22 7 3 Få ; 2 Sj en Sveg -B= a Sv EM - Kf - 4 . 1 4 rr 30 : AR £ äl | åå , å So po NNE NE - | DD oc häierencen io i ordningen Soc LE RR Bä Su man af . due PE år den res na Geometrifka -progreffionen ($.6.) mul- ad SR M; ER om termernas antal hår år deras. Hä & CE 6. It. Atnuåfven finna på huru nånga år hela fkulden kan blifva betald ; A5ärlig a utbetal- ningen af hufvudtftolen ej äldre är år den Fn må Summan af "IRFOreTUEAL RAR fom: Tkedt i; når årliga afgiften var — 0 Håml. 5 LO ($.6.) vara lika med RQ, AW GIS R, hvaraf upkom- - | LR | 4 Ar mv 7 å rå Kr Ä Eller Fox 1 fr ANT f g = ” jö NK | | Sö ång . hyadan x = Qt f8 gan vore, når balf- LAN > Kl va capitalet blefvo betalt , bör man uti 2equatio- nen behörigen dne z i ftållet:r > och fåtta N (ARENA | ST VV AM a) + te, hvar- ; HN " ; 4 od 7 I frartä - K SE få 4 savagillrr Ara TR ” 0 ö / Pg a e GON mr kk idg ka” | af följer '« == 6. 2. Fra dela NOEN ner då å fårfkildta håndelfer kunna nyttjas, år min tankav at nårmare vifa genom tillämpning til den. håné, : delfen fom Förordning ('$. 3:) innehåller: I föl je pang ar Im dkd ein rg Ved s= 3 d=fo,.g =26. Emedan årliga utbe- talningen $ proCent. kommer at.årlåggas i fs år, få mål den fjette termen i förfta Serien vara en « och den famma med förfta termen i andra Serien i | och ” rad "Su ök an aff Uifförenölr I 1 förfta Se= ien vara dt ef fom blifvit jord på så nt fd Pr Så rårlåggas a FSNU | gi N (t - 1) 5 seiplig KAR a s IQ RR a emedan ia håndelfen . br = oo 1. | | Således blifver , =, > Of 46 och fore Rp =. an 0 945843 i vv sat, Sa = nå 70675 s och 7 = > 2, 20675 - KR w fvt 108: yet set OM 10: 4324482 CL 2 1986 gb ==. 4149733. dog. Väl. 4 ANA Fe CT. 3979400 log, lg 20 0. 0170333 A ST TR fo. KR Mid Blifver altfå "hela fkulden betald på er Gjette och tjugonde året i denna Serie, Når i man nu FRE ilfammans i ä en Summa ($.; 3.) , > i I återbe etalning på på FafRdRaen: 2 år nig Cents utbeta ing. uti. SÅR our Ö proCents afgift uti. =... mn a 253 39 år så blifver Mötsttänliten 06 betald PE 322 39 9år eller på det trettionde Ede: årer. ; jä A d h HÅ Fv Vg | é t ch ww "4 13. råda = rn Lå iv 2. $-14. På det at-hvaroch en-med ringa måda må kunna finna, huru mycket af eft lån sagit Capis tal, för hvilket år fom åltundas , ånnu återitår ar betala, famthuru tor det årers afbetalning år på Capitalet, 13 våt fom intereffet, följa hår tvånne Tabeller; Uti den förfta utvifar förta columnen året, lom c en låntägne Summan innehafves; den andra, en million Dalers Capital och återfitoder för hvarje år; den ttedje,..de>århga af betalningarna på Capitalet.” Utrandra- Tabellen innehåller för. fta columnen åfvenledes året fedan lånet gjordes; den andra, intéreffet fom föråterftoden bör be-' talas; den tredje årliga utgiften af hundrade.efter hutvudftolen råknad ; den fjärde, antalet af öre på en Daler; och den femtes ören reducérade til decimal- bråk, hvarigenom man behändigt kan finna, huru många ören et gitvit decimal- bråk af 2 4 ; rr EE LR ÖS od AE Gl Daler innehåller , och tvårtom. Makar RR | 15. Når frågan år, hvad fom på et gif- . [0] i alt, Op ih 35 i é ; | & KcC LLA ir 3 fl re | vit år fedan lånet gjordes, återftår at betala, hvad fom Bör det året af betalas; eller huru fort inte? reffetår för en hutvudftol 2 T, 10, 100,4 10900 8 Daler , finnes, det. fom ;åftundas. af. Tabellerne utan räkning, allenaft man anfer 6 fu | ÅN ; &c. id ziffror til vånfter om puntten för decimaler. Til exem- | ? ve AR 4 å Rd RR ÅSE Väg AS RE SK Mare SMR 757. (Af. Maj. Jun: K 159 Capitalet "vore rO0O Dilby 8 blifvå iffror Melde: för decimaler. > Säledes är É FE SNR Dalers Capital, årerftoden rd Daler eller $77 Daler 9 öre sz återbetal- 36..90890 Daler eller. 36 Däler 29 öre; na års intereffe 2 99109 Daler per 2 Pilgibe oe greek | AT 16. Skulle man åftunda' at veta åter od, et: Ining eller intereffe för et efter behag NR it Capital, få kan det ke genorn vanlig Regu- 1. - Man vil til exempel finna, hvad fom t bet tal a på 72354 Daler' 12 öres hufvud- ol e bra, hvilket fålunda fåkes : Når 100000 > Dalers. Capital. 'eller; hufvuditol tör dets ta året hafver 72075+ 90005 Dalers återftod, få återftår af. 72354. 37500: "Daler at bara 55767 | Peer då dre.” 0 c ij RR cv Stable ba Äredngra då man FR fom 100000 til 2916. 96400: Daler, oalefå 723545 37500 til återbetalningen: 2110, -— $4107 Daler eller 2110 Daler 17 öre. Intereffet -2230.71143' Daler' eller. 2230: Daler 23 &re , kunde > åfvenledes. med tilhjelpe af Tabellen faft = Wbodert kårtafte fåttet utråknas. Om "af hufz vudftolens årliga utb alning 6 af hundrade, fom år 4341 Daler 8 öre, detta rårets intereffe 2230 Daler 23 ör afdrages, sz finnes fom tilför ene & Åter NR 2070 ar öre. eg 4 O€ dr KÖ vB 4 i få wit å i i k Fal Te Jag ; gör" - | ; far År K jr |! 000999. "= PIO000. "979600. 968784. ÄN ET ER renare 945836.- 923870: "900617. + 870641. 85 1707. HO8806: 1LIIYD: "741489: 711i2f2. 679793. 646891. ' €12766. 540368. 462062. 186678. 134145. 79511. 22691. | 237190. | 825775 1 JTI 2ETT: -FO1983: > 420545: (377366. 1332401: + 285760: SR ; 36 TIAA TT 2453 ofsf19 73739 | 40689. FÖR FFL OB 360f57 234929 Ak EN 17448 VB21467 / 494380 2410 I 33786 07137 17823 | 98536 06477 13136 F3602- 15808 28441 09578 ET M F ” 53962 N 11698. 5856 | oS2f32 I 1248. oo sa | 22166: 52602 "230fF:5 19018] | 28075: 317097 214934: 33050] 29 Yr SAN 9071 "30336. 425571 21549. 0I260 22811, 87790 34124. 35302] SIA TS SALT : 36908, 900221 FR8FOA 256231 39920, 66648! "Arg 3 14) 43178: 192871) MNOPgirgs20FeT "4070T. I 48:69. $ Norr 'J4634: -$6819, 5 2269 1. 53962] EP foJår a. 672851] Tv ELl2A001. 099771 > | — 22121614. 74376] 1 0023120079. 333511 0 gd2210 fa Re 18482. '$0685 fö 0 ag | TT Ry Pre82. BÖR ND hi rm 0V4. 679411 4016 seg s4204| M Fe H I 62 ä : I 57. I Apr. Maj: TI a Utdrag af några ingifne Anmärkningar vid Akerbruket i Vefterbotn. ; 5 q FN 14 ; ö | NV ; + K ; i ; (3 vu 5. hr BL I JR v omminiftern vid KR ELLIN har gifvit NT Råg och åter harfves, famt köres hödiga vattu- öl WERE” Sö NE pöl. i vg n sFörfamling i Ve= RTR el va RN PN SR UR fa EfRET MPSRER böna å Nr 4 ars "Apr. Maj. hö, | fåror, fom böra ge enom renarna vål uthuggas. Uti da til 30: e kornet. a Sedan: Rågen år fkuren, upköres åkren med 4 plog, , harfves , gödes och befås nåfta vår med Korn, 'hvaraf plågar blifva det renafte och ym- | nogafte Korn, Lika få på den åker, famt ffrax = året befås med Korn, å Hvart å ar fee et år fkurit om höften, upköres åkreh = > med plog, m. m, fom kan vara godt i Vetter- botn, Gad der då andra Lands - orter antingen se) låter fig göra , ” eller 'ej år lika tördelaktigr. Det. vore nyttigt, om hvar och en Lands- orts efter träde: dan Korne ; kad. åker behöfver ej 1ås mer ån & en fåledes I !l tunna Rå på ftort frycke, fom eljeft drager en - tunn: örn. Öfterbotns Rag, "led org vu - AL jor, trifves båft, och av gifva ån- fått at bruka: åkren, defs åker -redfkaper och fe Fo eg uti en fårfkild TraCtar kårteligen be- efne.. Den ena Lands - orten kunde altid 1 t mål låra aa rd TYST EA ER UR 5 MSERELDE — Ritteller uti föregående. Quartal, 7. lin. 18 bör få Syepkrn Pdv. Cofb-Fav Rp 20 2 tradv. fu; Rd JR AR i Ne ed och 19 dl — iv Ro Kåt giX= KAR ” si I ftållet för den 6 bör itå 7 Novemb. T - Fönförel a a de SÅ I og AR Se Eje. pj NG gar, af 0. Acner st 3 3 or 9 KR friade vr FR an Boog 3 Rin Fein med e NY SÅ (NS ke Sdeci fd sfA ÄND; a | ER ANDERSSON vw oo : ij dd rg. Rön om. Slag, förorfakadt af: trång Hal a LS duk, rar it PEHR SR SNS M: ha 143 I | H TR pt w' Og Ä i Vä RR ; rå Sh. . MU Ro ONE EA NE SM NA SJÄL MES vå Ng ” LK Re liga NY N | = NÄ — i UU RVOGV NEG — — I. MARESVAR DRA VINNER IRA TEN ILN é / — —” Mrjbpninzmmimmiypmiimtn RAVE — [ : Ul md . a FORSS ar rt Så a J 2 || SN Il I Ip ULLA b & & x $ ;7 « fr RT Zz å FR kabnder JR mede ch "4 safe nd nyt vy RD HOÖRNDARARDE: råge sh 4 PRE RR Ma = fe ? : ra AD å se ER 55) YT — / | ip I In Vv | Å Ny X a x + TS Rear nl = Sr "4 < K = - ES 3 p . - ( AS N = FA SENT ffj-Ytyr ee RA TT 1 ; seen BARR AN C ! NI Das een D M - ER SERIES ER Vy UP E 2 ) | 7 fi N Sr = ST ; | i - Dy JA ATI EI AS SSD ABA PE VART - SS 3 Pesp. (AZ AA Aa TA me > SIR SUNE or TE 2 JNA FSL SSL ASS SLR IATA GS ELIT Im SPA AZ ÄR AS EL N ye g M- i v ÅR fa ae ) Sr vb > - å kjo? dör ST | ACADEMIENS HANDLINGAR, FöR MåNADERNA föra — Jurivs, AUGUSTUS, SEPTEMBER) RR ragg fee nd oo OPRASES, Hett PEHR LEHNBERG, & + Profeffor vid K. Artillerie Cadett- Scholan., | ANMÄRKNINGAR RR: a Cijparers Stljäktighet. 0 ti de ål a Jord-befkrifningar finnes Jörden:. vara f d lad uti 9 Climater, fkiljaktige ifrån hvaratinan, i anfeende til mer och mins dre vårma. Det förfta Climatet fattes under tjelfs — a AON N vå RE 3 166 I. Jul Aug. Se tt. va ZEqvatoren och tili2 graders” eller a 124 Svenfka mils bredd ifrån /Eqvatoren på ömfe fido: bård på | den delen af Jorden troddes hettan vara få ftark, Å at månnifkor der ej kunde bo. Det andra, tre- dje och de följande Climater i ordning , til'och med det åttonde, raåknades hvardera at vid pafs ost graders bredd, , parallele med ZEqvatoren, men alt långre och långre itrån honom: 'belågne, famt ' med (måningom aftagande vårma. Hvart och et af dem hade tätt namn af någon namnkunnig ftad ' eller ort , fom låg derunder. Defa fju Climater agerade den delen af Jorden, fom man då vilste vara bebodd, eller trodde kunna bebos af. månnilkor, ,. Flvad fan låg öfver 50 gfäder ifrån /AEqvatoren, alt up til Polen, råknades til det Nijonde Climatet, hvilket, etter deras mening, var för köld aldeles obebyggeligt Icke' allenatt Sverige, utan ock hela Angland , halfva Tylk- land, ftårfta delen af Polen och Ryfsland, hörde til det fifta uti deras en för få olyckligt hållna Climatet. por De nyare Bebisar förviffade , kilosden | (å vål under ZÉqvatoren, fom långft up möt Po- lerna, hyfer eller kan hyfå inbyggare , hafva dår- före uptånkt en annan indelning, fom mindre an= kommer på godtycko.” De fläfte dela Jorden uti 26 Climater på hvardera fidan om Aqvatoren', på det fåttet, at de orter, fom ligga under och når-' maft ZEqvatoren, hvareft dagar och nåtter altid åro lika långa, eller der fkillnaden emellan långft och kårtalte dagen i året ej år öfver en tima, fågas höra til förfta Climatet. : De tra&er , Gö ligga få mycket långre ifrån ZEqvatoren på ömfe lidor, al —— 225 INS fö, 25 DRA RE KE GS NERO Y föra Ö ER nr ER SA FS ERS I g a NERV at fkillnaden emellan långfta och kårtafte dagen i — 1757. Juli Aug, Septi = 167 året ftiger öfver en til tva timar, råknas til andra Climatet: och 1å vidare til det tjugufjerde Clima- tet , der fkillnaden emellan långita och kärta fté dagen i året år emellan 23 och 24 timar, fåfom det fker inemot Pol - cirklarna. Ytterligare fördelas tra&terne emellan Pol= cirklarna och deras Poler, hvardera uti 12 Climater; på den grund, at der Solen vid Sommar-folllåndet ej, går ned unider ho- rizonten på en eller flera, til och med 15 dagar, hörer tit det 25:te Climatet: der hon ej går ned PAL, låg, ZE månader, år det 26, 27, 28; 29:d€' Climatet, och få vidare til det 36:te ,;' fom ligger Ander fjelfva Polerna, hvareft Solen på de fex "Sommar -= månaderna ftåndigt år öfver horrzonten. Deffa flags Climater kunna dårföre anfes lika fom band eller göårdlar; Zone, fom gå rundt oms kring jorden, parallelt med Zqvatoren, alt til - Polertia,' "De åro både af olika långd och bredd: Skiljaktigheten i långden begripes låtteligen , då man betånker ; åt de intieflutas inom cirklar; föm åro parallele med ZZ.qvatoren ,; hvilka få alt kårta- re omkrets, ju nårmare de ligga til Polerna. Åt hår förklara oörfaken til deras olika bredd , blefve för vidlyftigt? nog år at: nämna; det förfta Clis matet åfven intager flörfta bredd på jorden; och fräcker fig til vid pafs gö Svenika mil ifrån /E> qvatören på ömfe fidor: de följande Climater i ordningen, blifva alt frhaläre; til och med det 24:de:" "Det trettonde, hvar under Stockholm ligger, år allenaft 16 mil bredt ifrån Söder til Norr, Det 24:de håller knapt en half mil i bredd; men de följande blifva åter bredare ; få ät de fex fifta; | | N 3 Hår EE SM 168 1759. Tull Aug. Sept: (68 — 1757. ) A Alig. SN | nårmaft Polerha belågne ; frråcka fig tilvid pafs 30 mil i bredd hvardera, » Andre Geographer haf- va indelt jorden uti et frörre-eller mindre antal af Climater, dock måft på enahanda grundas 00 Efter denna indelning, lågas de orter hatva lika Climat, fom hafva lika Polhögder, eller lika ftora omfkiften på dagars och nåtters långd ifrån det ena Solftåndet til det andra. Stockholm med de Södre delarna af Svea Rike, ligga, i detta affeende , un- der famma Climat med Lifland, födre delen af Ryfsland ; Siberien och Kamtfebhatka i Afien , Hudfons Bay och Terra Eaborador eter nya Bri- tahnien i America, famt Sköttland och föderfta delen af Norige i Europa. - Defs mötfvarande Cli= mat i Södra verlden infaller på och ftrax utom yt- terfta udden af America vid Cap= Horn, och på det ftora Hafvet famt de obekanta Länderna in= emot Södra Pel-cirkelen. | ef Detta har fin riktighet, enligt det Geogra= phifka begrepet om Climater, då därmed ej annat förftås , än års-tidernaås ändring, 1 anfeeride til da-=: gars och nåtters iånd.. Men i allmänhet plågar. med Climaters olikhet förftas den olikhet uti köld: och vårma famt uti våderlekens omikiften, fom finnes på famma ars- tider uti färfkildta orter. Uri. denna fenare bemårkelfe ; år förenåmda. indelning; i Climater ofta mycket felaktig: Solenår vål förs nåmfta, ja förmodeligen enda urfprunget til-all. naturlig vårma på vår jord. Defs ftörre högd på. himmelen famt lingre viftande öfver en orts ho- rizont, fynes dårföre böra der förorfaka flörre vår= ma uti en vifs proportion, ån på andra orter, hvar- eft Solens ftrålar falla mindre perpendiculairt på. 1757. Jul. Aug. Sept. — 169 jordens bryne, eller hafva mindre tid at verka der» | på, I följe deraf, borde de orter, fom hafva lis ka Pol- högd och lika långa dagar på en och fam- ma års- tid, jämvål på famma tid njuta lika grad af. vårma. Men deffa allmånna orfaker til fårfkil- da orters olika vårma, blifva oftaft til deras ver- kan åndrade af tilfålliga omftåndigheter, fom gö- ra, atde eljeft under famma Geographifka Climat belågne Länder, hafva mårkeligen olika Phyfi- i dka Climater. cc De allmånna orfakerna til hvarje Climats ftörre eller mindre grad af vårma, åro med myc- ken flit underfökte och utredde af HA L LE Y uti KR, Ängelfka Societetens Handlingar för år 1693, och af Herr MA IRAN, uti Kongl. Franfka Ve- tenfkaps Academiens Handlingar för år 1719. Lå- tom ofs vid dem litet ftanna. Solens ftrålar kun- na anfes fåfom fmå, ifrån Solen, parallelt :med hvar annan flyttande eller fallande particlar. Nu är 13 vål af Mechanifka lagarna, fom af förfarenhe- ten bekant, at en ftröm tftöter hårdare eller utöf- var ftörre kraft på et planum , når det hålles vin- kelrått emot ftråmens dire&ion, ån då det lutar: ty i den förra håndelfen råkar icke allenaft et ftörre antal af de flytande particlarna på planum, hvilket antal aftager i den mon, fom anfalls « vinklarnas Sinsus; utan hvar och en particle för fig utöfvar ock ftörre kraft, hvilken likaledes aftager i före- nåmde proportion. Fördenfkul år hela kraften På et emot. fltråmen vinkelrått ftående planum, 1å mycket ftörre , ån på famma planum, då det til en vils inclination lutar 3; fom qvadraten af Radius är förre ån qvadraten af anfalls - vinkelens Sizus. ig N 3 Det- 170 rys,. Juli Aug. Sepe » Detta kan låmpas: til” Söl- strålarna. Deras verkan at åftadkomma både ljus och vårma, då q RO JRR NO ET - de talla vinkelrått på jordens bryne, fåföm under Eqvator vid middags- tiden, förhåller fig til de- ras verkan då de falla under en vinkel af 54 gra- der, hvilket fker hos ofs middags-tiden i Som-. mar - Solftånds - dagarne ; låfom 100 til 66; men i Vinter- Solftånds - tiden, då de hos ofs falla alle- naft under en vinkel af 7 grader; fåfom 100 til 153. Men 'detta tårhållande åndras förft mycket deraf, at Solen under-ZEqvator altid år r2 timar idygnet öfver horizonten ; men hos ofs om Som? maren i mer ån 18 och om Vinteren knapt i 6 ti- mar. > Dårföre borde vår Sommar- vårme vara förre och Vinter - vårmen mindre, ån efter den anförda proportionen ; i jåmförelfe emot /Eqvino- frial- vårmen : och hvad Vinter-vårmen angår, år det ock verkeligen 1å. : Men vår jord och luft har under den långa Vinteren blifvit få upkyld, | at Solen knapt hinner öfvervinna öfverfkåttet af Vinterkölden på de fyra förfta Månaderna , fedan hon begynt fliga. ” I Martii Månad år ofta full Vinter, då likvål Solen år lika hög , och våderle= ken borde vara lika blid, forn i September; Dår= - före infaller ock icke ftörfta vårmen vid Sommar- Solftänder , utan gemenligen tyra til fex veckor - efteråt, då Solen blifvit mårkeligen lågre. Sam- ; ma orfak våller, at det gemenligen år varmaft på dagen, icke vid middags-ftunden, utan et par el- ler tre timär efter middagen. Den, efter Vin- Å vante | . ” il Vine 3 teren och natten i luften ötverblefna kyla, gör, at Sommar -och middags- vårmen uti de ifrån sEqvatoren aflågfnare Climater cj blifver lå ågka | RR AE fom a i ar NT AL og — PERL ER Sa ÖA ARE ” 1957. Jul: Alle Spy 171 fom den eljeft, i Mökaiide til de högd och fr verkan kunde vara, I for Dertil bidrager ånnu mera en annan orfak , 1 ock år allmån, Luft -kretfen, fom omgit- ver, orden til några mils högd, år full med par- fen, hafva kårtafte vågen til jorden, dårföre gå de flåkte fram. Men de fom falla (nedt, göra långre våg, och flera af dem förfkingras i luften. Öm luft-kretfen år fju mil hög, hafva ftrålarna allenaft deffa fjuat genafte vågen genomfara, då de falia lodrått; men då Solen” år vid borizonten, hafva de 913 mil elier 13 gängor långre våg at fram- trånga fig genom luften til åfkådarens öga. Dår- före år ock Solens fken vid horizonten få matt, at man utan fvårighet kan åfkåda henne, både med blotta ögon och i Tuber, hvilket ögonen ej tola, fedan hon kommit til någon högd. Hvad fkillnad detta gör til vårmen, kan ock rönas med Solglas ; hvilka antånda eldfångda faker i ågnablecket , når Solen år hög; men langfamt eller aldeles icke, då hon år Jag. Håraf kommer, at Solen om Vin- teren få litet verkar på vår luft , ehuru hon då år jorden nårmare, och at alla Climater , fom ligga -utom Solftånds - circlarna , åro mer och mer fva- lare,; i jämförelle emot Dagjämnings- Climatet, ån de i anfeende til Solens högd borde vara, ju nårmare de å åro velågne til Polerna. Under fjelf- va Polerna, år Solen i mer ån fex Månader å rad, fåndigt öfver horizonten , men aldrig "högre ån til 24 grader: därföre lårer ock vårmen der, vid fjelfva Sommar - Solftandet, vara ringa nog. N 4 . Jag | ar och duntter, fom upfnappa en del af Sol- ftrdlärna på vågen, förr ån de hinna ned til Jorden, De ftrålar, fom falla perpendiculairt på luft-kret- 173 1757: July Avg. Sept, = «> oJag nåmnde nyfs, at Solen, då vi, och alle fom bo på Norra fidan om Zqvator, hafve Vin- ter, år nårmare Jorden , ån om Sommaren. Jor- den år uti defs Perihehum ti December Månad, och fynes då verkeligen en 30:de del större, famt år, I följe deraf, en 30:de del eller vid pafs 383300 mil nårmare Jorden, ani Junii Månad. Detta "gör våra vintrar blidare och våra Somrar fvalare , ån deras , fom bo uti Södra Hemifphaerium. > Vår ra Somrars mindre hetta årfåttes väl til någon del - ”» -O se - derigenom, at Solen dröjer få når 8 dagar långre hvart: är hos ofs , ån hos Söderlånningarna; men obfervationer vita likvål, at Climaterne på Södra fidan om Linien åro hetare om Somrarna och 'kal- lare om Vintrarna, ån deras motfvarande Clima-: ter på vår fida. > Deffa åro de förnåmfta allmånna orfaker til Climaternes olikhet i köld och värma, : Atfkilliga tilfilliga omflåndigheter, hårrörande af färfkilda orters fårfkildta låge och befkaffenhet, göra ock ganfka mycket til faken. . Jag vil nåmna några, På fomliga orter år luften mer och oftare ren och klar, ån på andra. Der har Solen ftörre ver- kan om dagarna , men nåtterna åro fvalare och tvårt om, — Förfynen har vifligen fkickat, at i de måfta under och nårmaft omkring A5qvatoren bese lågna lånder , år i några Månader å rad nåftan frändigt mulit och rågn, den tiden Solen går fom högft och fkulle eljeft göra hettan odrågelig: de. råkna den tiden för Höft eller Vinter: Deras Sommar och vackratte årstid infaller vid Sol-ftån- [0] den , då Solen år Jågft på deras himmel, . hJ - Belå- FAS RES ERE i n : i UN os. duk Aug. Sopk 17 > Belågenhet antingen på högder eller ock på låga flått-marker, förorfakar mårkelig fkiljaktig- het emellan Climater. Det år förnåmligaft en mer och mindre upvårmd luft, fom hos ofs up- våcker kånning af mer och mindre vårma. Nu år luften, ju högre up, defto finare, tunnare och Jåtrare, hvilken ej kan emottaga och behålla få mycken vårma, eller 1å mycket råra vår kåntel,; fom den lågre , tåtare och tyngre luften : dårfö- re år och kånnes den högre gemenligen -mindre varm, vid lika Solens högd. Håraf kommer til en del, at Snön på de högre bårgen aldrig bårt= fmålter, hvartil åfven bidrager, at bårgen fkyg= ga för Solen, och ftörre delen at dagen hindra henne at upvårma dalarna. Landfkapet Qvito i Peru, har et tempereradt Climat, faftån Z.qvator fryker derigenom: ty fjelfva landet ligger 1600 famnar högre, ån Hafs-horizonten, emellan tvån- ne ifran Söder til Norr jåmngående, fky-höga, med ftåndig fnö betåckte bårg - ftråckningars, Savoyen och Schveitz höra til famma Geographi- — fka Climat med Södra delarna af Frankrike; men til mycket olika Phyfifka Climater. « > Lånders låge vid ftora Hafvet eller ock långt in på fafta landet, gör ånnu ftörre åndring på Cli- mater, Hafs- vattnet behåller, året om, nåftan. famma gradlaf vårma; ty Solen verkar ei långt på. djupet: det fom vid brynet fomliga års - tider up- 'vårmes och andra tider kyles, upblandas fnart, igenom vågornas fqvalpning, med det öfriga. Hafvet, om fommaren kallare och om vinteren varmare ån luften, meddelar altid den öfverlig- gande luft = maffan, någon delaf defs eget tempe- or Ne rar 174 is. Jul: Aug. Sept. raménit, fom af blåften föres til och in på alder , fam or f[omrarnå fvalare och vintrarna blidare, ån de "eljett borde” vara. Hvad annat aftadkom- mer Anglands blida vintrar, ån det omgifvande Hafvets vårma? Vår flörfta vinter- köld i Svea | Rike infaller gemenligen med Nord -Våftan vå- der; men famma våder har i Norige merendels tå i följe, Orfaken til få olik verkan uti få når- grånfande' lånder, år utan tvifvel den, at Nord- Våftan vådret kommer i Norige ifrån Her men i Sverige ifrån Fjällen. Af dylik orfak fker, avi Wardhus och vid Nord-Caps tra&en, ftar- kafte kölden plågar infalla med Sunnan våder, få- fom Herr HELLANT mig förfåkrat. At Sun- naft'svådrét hos of. merendels är blidt , och ät Svenfka Climatet år mindre hårdt, ån många an- dra lika Nordl liga, fynes icke kunna tilfkrifvas an- nat, ån de på Öftra, Södra och Syd- Vålttra fir dorna tilftötande Hatven, Håremot de lånder, hvilka ligg ga långt ifrån Hafvet, omgifne med bårg, [kogar, ”tråfk och år- ligen tilfryfande infjöar, fom långt in på fomma- | ren qvarhåälla fnö, 1s och kåla, kunna €j annat, ån vara. underkaftade fvårare kånning at köld. Ryfsland, Siberien och ftora Tartariet åro uti få- dana omitåndigheter , dårföre åro ock deras Cli- mater långt kallare, å ån de tom ligga emellan fam- ma paralleler i Europa, I Stockholm och Upla- la har kölden,; på de fiftledne 19 Åren, ej mer ån en enda dag, håmligen den 10 Febr. gu är 1751, gått til 31 grader under frys -punéen på de Svenfka Thermometrarna; och eljeft' fållan något ar hunnit til2g grader; men i FT PErOSOpOurg, fom RER a Z fom har nåftan lika Polhögd med Upflay år 30 graders köld mindre ovanlig, och har i de förfta dagarna wår 17493 varit 37: grader, hvilken köld dock icke år til liknande emot den Siberifka. Herr DEt Is har uti Kongl. Franfka Veten- fkaps Academiens Handlingar för år 1749, antördt jåkra Obfervationer, ät uti ftaden T omtkoi i 1 Sa here fom ligger föga Nordligare å ån: vårt Skå- TE > har kölden, år 1735, gått til 67 grader, I en annan ort under lika Polhögd, Kirenga, har kölden, ären 1737 och 1738, Sr til S1 orader, Ta, i ftaden Ienifeifk, en grad Syd! igare ån Stock>- holm, fkal kölden, "den 16 Januari 1735, hafva ftigit ånda til 872 grader under frys - puntten, ef- ter Svenfka Thermometern. En oårhörd och nå- ftan otrolig köld, få at det fynes obegripeligt, :- huru 'månnilkor öch djur den kunna uthårda ! I Torne, nåftan under Pol- » Cirkelen, har kölden ej blifvit obferverad högre ån til 46 grader. 'Den Hörfta köld , fom på 60 års tid blifvit anmärkt i Paris, var år 1709, knappa 20 grader: men i Å- fracan, en ftad i Ryfsland, något Sydligare ån Pa- sis, har kölden, år 1746 , finnen 303 grader; och 1 Kebec, bifvud: ftadeni Canada, å ar 1743,41 grader, faft ån famma ftad ligger få når 2 grader eller 20 mil nårmare ZEqvatoren, ån Paris. Så ftora ikilj- aktigheter uti köld, emellan lika Geographifka Climater, måtté håvröra af förenåmde och flera dylika omftåndigheter, til hvilka ånnu kan låggas en, nåmligen Jord -monernas olika lynne: ty för= farenheten gifver vid handen, at ej alla ämnen emottaga lika ftor grad af vårma, icke eller lika sö inge behålla den de femornagir, Det Det tyckes ock icke vara: orimeligt ,” at et och famma lands Climat kan åndra fig, i anfeende til värma och köld: Når Svea land var mer öf- vervåxt med fkogar famrt tyldt med kårr och mo» - rafer, ån nu, kan Climatet vål hafva varit obli- dare, och torde det ånnu med tiden mildras, alt jom landet mer och mer upodlas, Vi blifve håraf VR Lr un at man ej får döma om et Climats befkaftenhet, blott af Lan- dets låge långre til Norr eller Söder, och at få många omflåndigheter eller orfaker löpa in uti en fådan fråga, at den näpeligen efter blotta theore= tifka grunder kan uplötas, utan måfte förfaren- hetoch obfervationer vifa råtta fkillnaden emellan fårfkilda Läånders fårfkildta' Climater, 1 anfeende SSA ON til vårma och köld. Obfervationer, hvarat nå- got med fåkerhet fkal kunna flutas, böra vara an- itälde med riktiga Thermometrar ("), och år. icke nog ,'at de göras då och då, et eller annat år, utan 'Thermometerns högd bör upteknas vifla ti- rnar, hvar dag, flera är å rad, med ftörfta flit och noghet. Fy köld och vårma åro, utt et och famma land, ej alla år lika, utan för mångahanda orlaker fkul; något förånderlige, Men et Ariths metifkt medium af flera års obfervationer, kan gif- va tilkånna luftens medelmåttiga vårma för hvar års-tid. "Vil man jämföra flera orters(Climater, kan det med rtilförlatelig vifsbet fke, om man haf< b ver en famling af Aera ärs EC sr Bg då på Thermometerns högd, ute i fria luften, gjor- de på NYSE OL CA OL sot RE Rp (+) Se om Thermometrars vatur och fkiljaktighet, K. > Vet. Acad. Havdliggar för Ful. Ang. Sept. år 1749: SNES Me RA X J SENS Aa 4 PARA NE 0 Af enfoch annan mycket varm eller mycket kall dag i året, kan ei tagas ikäl til et Chmats' : vårme och köld: ty en eller annan het dag infal« "ler ofta på etieljeft kall Sommare , och tvårtom, Råtta förhålländet mårkes båft, då man tager mö- - dium af några års vårme eller köld, 1 AX || Emedan utlånningarne plåga fålla få vidriga omdömen, om Svenfka Climatet, och vi fjeltve ej eller vetat defs råtta förhållandes i jåmförelfe e- mot andra Lånders; lårer det icke blifva onyttigt eller obehageligt, at af 19 års dageligen i IUpfala gjorde obfervationer på Thermometern, utföka vart Climats medelmåttiga vårma, för hvar tijon> de dag ; hela året igenom: famrt at af dylika Ob= fervationer i andra Lånder, vifa, huru ftor fkiljs aktighet verkeligen år emellan. vårt och deras Climater. Detta fkal blifva mitt åmne til nåfta Qvartals Handlingar. = ESR dansen nt BERR: WARGENTIN; (de Sr a ll rr EEE Beråttelfe om Skål- Fånget i Oflerbotten. «oc Ingifven af Provincial - Scheffern " Herz JOHAN DAVID 'CNEIFF; = = prmna ”käll Phoca, Linn. Fauna Svec. N. ir1. år af. flera flag, men i fynnerhet två; Gra-Skål och: > Vikare :idock finnes innom hvart och et af de. nu nåmde, i fynnerhet af V ikarenayåtfkillige får- "fkildte forter,i både ianfeende til ftorlek och fårg,: faftån af lika ålder, hvarom åter dömmes, få af körts 0 | tets 4 bu be tets flråthet ; fom at de blifva. mer. de mer hele eller ovige juwåldre de warda» fs. soda ob, Hag, (ET SKaL fas undertiden af en god nått. långd, då defs tyngd å år fr 18 Lifspund, fom fit halfen är fpåck ; men Vikaren låges ej finnas frörre, ån om 10 Lifspunds-tyngd ; "dock IR 3 delar at dels kropp merendels (påck. es | Til fårgen åro Gri- Skålarne mått mörkgrå, fomlige finnas. gulaktiges; men ganfka tållan nå- got (vart sz och hvit-fpråklige; ty den filtnåmde är Vikarnas egenteliga fårg. Men fkulle Skålar af bågge flagen tråffas af lika ftorlek och enahans da fpråklig fårg, kunna de likvål dåraf atfkiljasy at.Gra- Skålen har bredare nos; famt långre klor ån Vikaren, Skål- hattharne varda aln IDR, honorné åter Laggar, och deras fofter Kutar. — | Nö De afla hålft på hållor, om lågenhet å år. ag de med fina framfötter omfamna hvarannar, Grås Skålarna afla vid pafs midfommarstiden; men Vikarne fågas dåremot icke hafva någon vifs af- lings-tid ; SR förmenes hårröra af de många lårs fildta (lag g, hvilka i deras flågte Ds NOEN Grå - Skåls Honan föder i ' flutet af F februari Månad på [fen, och får få vål fom Vikare = » hotian; ej mer ån eniunge; hvilken icke gårna driftar fig i'vättnet, för ånbån:afMlanktiisbrätt dårtil tvin= gas, utan gifver modren fin hunger med råmande tilkånna , då hon/upkommer utur vattnet, at.dåg= ga honom på ifen. - Ungen år i 8 dagar efter föd- iq dlen hel hvit, men fedan falla huldhåren förft af på ål och frambenen, fom efter i4 dagar ära 1757. Jul: Aug. Sept. 179 k frö fvart- graa. Hvad Vikaren angår, få eme- dan deras tid at afla, Ha åtfkillig, följ er. dår- af, at födflo- = tiden målfte åfven vara olla dock mårkesg ap de Vikare- honor, fom : viftas långt Norr, i altid bittidare, och Kallis Älft-Skålar. Kd före det Vikare-ungen år i frånd , når iden födes om Vinteren på. Menar at öde därefter rela gi lön. 2 arg | Vv 4 Skålens förtäring år ik | föänsönet STR ikaren- eller det mindre flaget,: målt frrömming. Som SKål om Vinteren icke trifves under i fen, med mindre han ibland får håmta fig loft, ty harhan åtlkilliga fmå andhål dåruppå, hvilka åro helt fmala öfvertt, få-at han allenaft får hufvudet, eller åtminftone föfeti | up om ifen,, men alt vida- re och vidare neder åt, och Kelt runda, hvilka ”Skålen likfom fvarfvat trinda med fina' framfötter: defsutom har han en vak eller ftörre Öpning nåra intil, hvarigenom han går up på ifen, antingen I ar hyila 68; eller om han ynglat, at dågga foftret. TI fall ifen för Värfru = - dagen genom ftorm blefve fönderbruten och fkingrad; farmt en myc- kenhet Skålar. viftas»,uppå ett fålle, utfökas de första ochhelafte ftycken af ålfta ifen, hvarup- på de med fine ungar kunna hafva fäkrare tilhåll; emedan Grå- Kutarne ånnu åro' för fpåda, ar abäg ga Söderåt. Vid fådan befkaffenhet vilja alle går-= na vara på is - ftycket, »men kunna fl rymnYas, hvaraf upvåxer er vrålande ; bitånde och rifvande dem emellan, fåat flora (kråmor fes- uppå deras i kroppar. Utom defs:år roårkeligit yat Grå-Skå- larne och Vikarne, icke trifvas tillammans. ål Skå- NT ' X vid M Ny vw tt : € d a Skålen börjar Vårfru-dags- tiden, at fålla gamla Kårvåxten, hvilken han giöider af fig: på ir fen; döck finnas en fort Vikare, hvilka man ej alla år Söder i lånet af Öfterbotten blifver varfez fom långre tid eller in på fommaren behålla gam- Ia hårvåxten, hvartöre de begitva fig långre Norr, der ifen ej få fnart afgår, at ghida fig 3; men i fall den något haftigt fkulle der förfmålta och fkingras, - göra de det famma federmera på ftenar: = 180 — 1757. Jul Aug. $ I Strax efter Vårfru - dagen fåges Grå-Skålen aftåga til Öfterfjön med fin unge, fom då mera ej dåggas , 1 anfeende hvartil förmodeligen lårer kunna lutas, det Grå-Skålen mått för den orfaken viftas i Botnifka Viken om Vinteren, at tjock is &r dårftådes , hvilken defsutom ej få fnart eller ofta af ftarkt ftörmvåder rubbas, fom i andra frörs re fjöar hånder, och får fåledes med ftörre fåker= het yngla: hvilken mening nyfshåmde aftågande äfven fynes beftyrka; fom fker flrax ungen blif+ vit lå for at den kan fjelf. föka fig imat: eljeft är naturligt, at hanarne följa honorna åt; -Mårs- keligt tyckes det ock vara; at Grå-kuten fkal få vål veta i linea re&a begifva fig åt Öfterfjön, jaj få fnörrått, at i fall något ften- grund eller lands= udde fkulle hugga långt ut, tågar han tvårt dåröf- ver, hvarföre ock genvågen ofta betalas med lifé vet. Lika fom Grå- Skålarne begifva fig Söder at, förfoga fig tvårtom Vikarne långre Norr, hvils ket förmodeligen hårör af deras olika tid at yngla, fom ock ; at de då icke ofredas af Grå-Skålarne,; - jämvilj at de långre tid få dår gnida af fig håren på ifen, fem förr omrört år. | ab ”” ag ne Aäg. Sept, 181 0 TF allmå i ret fångas Skål | på tvåg Vela fört! når Bonden ruftar fi; ig, at vara ar Fiishader el- åbere til dets fingände hemifrån, hvilket kal: AT ; ; rd. hl Då Hån antingen i öppet vatten :pHafs-vikarne Sommartidén, c eller ock på ifen utmed Hafs-ftranden om Vinteren Sk fånpadets- ta flags djur. , Kvilket fenare kallas brådd- "18pande: I " tFård- Refan fördelas åter i Tidåre och i Ses hare Fården, ”Tidare Färd- Refan ker 14 dagar, jaock 3:ne veckor för Mats + måflan om Våren, | och företages'ej af fleré ån Nårpes- och håg ;ra tå ' Lappfjerds- Socknars Sjöbyggare. FT På dentia tela tager hvar Fård- karl 2:ne oms | Bångar. med fig af all defs tarfveliga klådnad, och et för ombyte fkul,; i fall han råkar gå neder uti fvag is; då han. uptorkar. de våta klåderha under fig, når han ligger i båten. Det märk vårdigafte af hans klådnad är en kalffkins - påls, uppå kvilken ”hårfidan våndes utåt, och måtte vara AR af hel hvita kalffkin, på detikarlen icke arts häftigt | kunna af Skålen åtfkiljas ifrån fjelfva ifen. Fård = matinen är förfedd med fex fycken a a fötfura bröd, och bakas hyart bråd af fyra kap= pår Rågr iöls - deg, fom khådas det hårdalte nås gonfin g rligit år, til förekommände af mögel, efs filvel nåft bränvin åt mör, ot: >. rökt kött öch litet falt filk. Den måfta drycken är falt vatten; dock brukas åfveh, at når hän kokar vatt= - vålling, utblandas något dår ar nu falt vätegnn, fom då år defs förnåmfta dryck: jå Keno årdBåter, hvårs längd 8 ar åtta MiG etmels dn frammarna > gjord af helt tunna bråder ; famt rs Sa föra 1 1 OM 757. Jul: Aug. : dt. förfedd med dubbla fidbol, matt och sågstfamt tåmmeligen ftort fegel, och kölen jårnfkodd, ut- köres en tid tör afrefan, på den lång ft til Hafs be- lågne udden af deras land. Når fårdtiden infaller, föres alla deg bydk Sen q faker til fårdbåten , hvilken jämte dets julle då utköres til brådden af gamlafte ien mot. tjön.: id Åtta karlar åro uppå en båt, hyvaribland en år Skeppare och Styrman tillika, "och på dét-ma- ten må defto fnarare. tilredas ,. böra tvånne vara Kockar, då den ena fkaffar vatten och den andra ör hvilken brånnes med ganfka ftot fparfämhet; hvar karl har ej 'mera med fig, ån en. famns ne torr furuftåck om ei alns vidd, för mindre eh och båttre' rum BOR ÄG Innan de fårdas ut AN göra and ja ock Aere båtar lag, då de merendels fkoférfålja åt, lå ati fall någon båt genom isklåmning fkulle -förolyckas, folket då af de, NK älrd båtarne må råd- das ;och” bärgas. RN leshidN i FAN Når: fården (kal reg: är För dem bögvänls gatt, om båtarne kunna fkjutas. utaf fatta isbråd- den (trax I 1'en öppen vattuftråk, fom ttr äcker; fn & emellan ifen Séder ut, efter hvilken de fegla långt de flippas ty offaken, hvarföre deras hug är til Sådra kanten, fåges den vara, at Grå-Skålen | fom Skulle. hånda, når de: lågga ut til Hafs, yngre is ligger utom dem omtalte bråddegilra- | gas båtarne långre fram, då hvar och en karl bar fina af rigel Björna rép, hvilka fåftas i båten, tvärt; öfver Sr GR Vi vankar, hvilken icke år 1å rådd, , ikaren , och kan tåledes faarare erhållas. kl far FEST SPEDESRANGE ing Je Mu Söp 10 aret lång nå ång deftutörnv år få fibun- den, fom kallas ås, och år Skepparens arbete, 2 med: denne fång. hålla båten rått; när de Andra raga honom: detta tunga arbete måtte de ibland 1 ånge. nog bruka på denna refan, hvilket, yrdras , åfven verk ttälles u för. ftora isbårg. ina dragning fker ej långre i fånder, ån 3 mil; edan gå karlarna td och fratidraga fin kål Kar > hvilka. imedlertid blifvit efterlämnade. med; ; MN Er yn ;fta af: deras faker , tlåfom. matvaror och ved KAT ses Orfaken, hvarföre de: ej Igad Fård- båten långre i fånder, år denne, at de trukta, det å pe isbrått torde imedlertid. fke, fom kunde Kil] a-dem ifrån kål KR irna, då de blefvo förluftige Ha och annat nådvåndigt ; ty af fådan. (Ean tilförene , år denna, HÄ TÄRHENSE SSRK RAR up. FORN RÖR rå Möter dög någon. pli. AV däck får av. draga Län "måtte de ligga. fölla, til cs antingen I SR FAR ftarkar e, eller en tåmimelig hård; OA dem tjenlig vind upblåfer., tå-at de kunna SLAG HNRNA icke blifver af vågorne RAL PR a Och ras, åro 2:ne br dera fi än fram under båten : defsutom gå al arne å ömfe fidor och med klubbor fönderbul-, ta ilfen , om en flik. befvårlig. och tarlig is ck fåcker Eker långt; men i vidrig; båndelfe ligga "de håldre qvar på den faftare ifen, til defs en båttre - Kigenhet yppar fig. Äråter blå-ifen mycket fvag, fatt vinden fogligy fegla de uti den famma utan Lo :eller fukt Er förekomma då dets Bl: RS en fådan- stark: drift genom ifen, i rt båten vinder flikt feglande icke må af ifen, ida åra cr faftflagne j ot på, 7 fkåm 184 — 1757. Jul Aug Ikårande allenaft genora nåmde bråder fram om baren, Ass RR Rae en Lartingorn Eljeft om ifen år någorlunda flåt , och fri för mycken fnd, fegla de ofvan uppå den famma, - hvarföre ock Fårdbåten år fködd med järn under köln, at den ej fkal utnöras, utan farten blifva få mycket låttare. Detta feglanc let ker fåledes , at 2c:ne karlar löpa på le-fidan, och en 'allenaft på våderfidan om båten, når den feglar , famt hälla honom rått med ofvanhånide långa ftång el- ler ås, med:hvilken de åfven ftyra båten ; alt fom det fordras, 22 20 I TROR PE RTINR HETT Når Fårdmånnerne , 1å med dragning fom feglande på otvannåmde tåt: fortfart fin åfventyr- liga refa, underftundom i en ganfka ftark köld, och åndå icke rakat uppå några Skålar, gå 2:ne karlar ifrån hvarje båt, når en fådan is åträtfas , uppå hvilken Skålen plågar viftas, tagande jullar med fig, få at de kunba ro, om någon vak eller fjö-öpning voro i vågen, och i fall Skålen år fåll-" fynt, blifva de et och två dygn bårta ifrån båten, Men på det Skålarne måga få mycker båttre ap. fpanas, bör en hvit hund finnas gpa hvarje bär, den de taga med fig, hvilken med fkållande ger tilkånna, hvar ban åtråffat Skål, dit karlarné 1e- dah hafta. Hittas ej någon fkåck af Skålar, få ortfåttes refan långre fram; men har utfpanin-. gen varit lyckelig, fkyndas med Fårdbåten Car nom natt och dag, efter undtången underråttelfe, dit deras tilltölklåk, iu anta ng NS Om vid ditkomften fes, at isftycket, hvar- uppå Skålarne viltas, år ftort,..dock en mycken- het djur dåruppå , fkynda fig Fårdmånnen, at ä up. Sept. — 185 am bbor ihjälflå defla Skålar, fom/ Hpringa | Ummeligen fort undan. De ftör fte af dem åro 2 modige, at de vånda. fig emot Karlen, ochi fall Ja ej råkar flå vilst, måtte han hafta f ig undan, | djuret i igenem bett! tilfoga hönöm vinner karlen undan, och djuret vån- ilbaka igen, fkyndar han fig: åter efter, famt fullföljer det med flag, tildefs det omfider blir hans rof. Grå- Skåls ungarne låmnas under: det- då k lubbandet til filt, ty de fky ej eller ftort för fkått, och låta håldre döda ig, ån de OR i fjör, innan deras tid blir. ATT | » Men åro många hål på is- ycker Aå at Skå- haftigt kubna komma under ifen, måtte kar- den mer krypande laga fig få långt frara ar han Ar Inn byfs-håll'; då hän mattar åt dén ftör: n. . Och om AR År at idkandet på detta fårtet fker y' Egil en myckenhet: Skål ftrider fins nellan o Fet ringa isitycke,: brukar: karlen lika > ri med Skålarne > och: kryper på buken > lyftån? der up förens i vådret fom oftaft, och flår ellet klappar dem tilfammans. Når han nu igenom fkått tycker fig kunna fålla någon ; änderlåtes 1å- dant ieke , då vål de Skålar, fom åro på is-kåln; vår mållen fkery begifva ig flraxi fjön, få at den fkutna allenaft: qvarblifver; men fom deras rå- ande umåt förcajpor dånet af fkåtter , i fynnerhet i dem, fom då voro under ifen , och icke blefvo e någon eld; eller rök , ty komma deffa fift-- Vmde uppå en i de förras ffålle,' då Fårdmannen rer rbldaa någon', icke för gåtandes; at emellan fkårvten Akria och. -hopklappa föttren. På detta Aårtet kan han. omidagen, når ken, år god, be: komma er tåmmeligit byte, IE | Nag O 3 Åt PN vc VAL påföljande tått fånga Skålar sår mycket brukeligt :- .emedan detta-djur:ej tål långe varm under ilen, utan måtte föm oftaft håmta fig luft . "genom de förr omtalte fmå andhål, år Fårdmannen tilreds, få fnart Skålen fticker up nofen , atvhugga honom med Skål - järnet, hvilket fitter helt löft.pa ena åndan af le-tftakan , och fkrider fördenfkul af: når Skålen rycker til och begifver fig åter under , ifen; men emedan öfver en fams lång'lina år bun- den i järnet, tå fattar karlen /fkyndfammatt uti li- nan ;' och håller fafti åndan af iden fämma, låtan" des Skålen under ifen våltra fig rundt omkring; Tom) menar kunna fno af linan sz hvilket döék VR | nom lek - järnet hindras... - Når nu Skålen blifver mart, och behöfver åter håmta fig-luft, begifver. den fig fjelf up til andhålet; hvilket karlen: ftrax kånner, och drager då linan fakta förut, famt , når Skålen kommer up, rycker honom Pårifen, och det, i fall fånget år ftort;: medeltt:en af fine -kameraters tilhjelp ; fomimedlertid 'våkt hålet TE Se ER AR be LG a dn , .F årdmanren brukar ock ;.om Grå» Skåls-sho> brukeligt jårn me fom hafva omkring, fjelfva järnet och:ungen , hvarefter han -nedflåppes: i vaken, hvilkens fkri ftrax beveker modren at komma til dig; då hon genaft omfatt fitt folter, i tanka at fria det-fammas men tryc- ker under detta omfarnandet ste cöRNKö Re Å + udd= Sv v 1 i FREM - 1997: Jul Aug. Septe = 8 | udd byafle krokarne uti fig, och varder Iäledes, / bre stil tofs updragen., "Som nu C KaSkälg honan/genom fin egen un- e fångas > få blifver tvårtom Vikare- ungen ge- eget moder upmanad, at klåda fkårt, | vilket fker på det fåttet , at "emedan a ungen, når mo odri dren blifvit farten, frax begifver fig i fjön, ehuru ung kan ock'å år; ty hångas fkråflarne el- ; bakförtren på henne neder i vaken, hvarmer delft ungen efter « én n flund bringas, at å åter upkom- ma på ilen « och blifver då jämval fkurén. ja ön Keiprua at uppå denna refa fånga Skålar, | HI tilråckelig. laft icke tilförene kunnat århål- las år följande : AU Fårdkarlarne. f öka råka Grå- Skål irne. un ader deras. aftogande. uppå: ilen fift om bs ren Söde er åt, då deffa djur varda 1å mycket vif- | fare Noa ne, fom de icke få fnart träffa någon å ik el Her ne j& vå ifen, "fedan de hunnit nägot a fycke: ifrår dina förra "lågerftållen och jämvål bida fig 1 jelfve i fortkomften dårmed , at de, når någon jagar dem; löpa omkring til. alla fö- | frös rr YR uph åfde, » dock tilfrufne is -dtycken och. högder, i mening, at.finna något hål eller öp- ning Atpk danfiy Fra af håndery at Fårdmån- nerne icke alle naft ohet få find kålkar lafta- >; famt til båten. Nk amdragne , utan hinna ock ubak; sandr 2 och. tredje. gängen. föka, famt. ndertiden er rnå lika byte, i fall is-ftycket år få 'vidlyftigt, at Skålarne defsförinnan icke framkoms: ma til öpna fjön, Skulle få hånda, hvilket ock "eljeft under denna 'åfventyrliga refa fker, at nå- yvftarkt våder fönderbrutit ifen, och det ft) cket, hv: arpå kärlen å år Akiljer pr ifrån den fafta ifen, då tll 04 "> böra Se 1757: Jul Au böra sl fom åro vid jullen,. vä at f karlen. Kan gån få med fig til båten de. - N djuren, år det väl: 1 annor håndelle å år han endafe. forgfållig at raddaslit iF. AR dd i Sådan år nu den Afvenpyalipe få årekaks Hyde k i det medymkan vårda folket måtte ibland ut tå en ganfka bifter köld ; hållt de måtte viftas un= der bar himmel , och hapra allenatt , når. flarkt yr= i våder infaller; båt- feglet, fåfom tålt åtver fig hvarunder de ligga, och år varelfen på denna: får liga refa 2 til 3 > Månader ja ock; långre, alt fom deras vårf lyckats; ; ty om de åro nådfakade , at föka Skåler vida vågar, eller ock; at de fent år- nått en ganfka ymnig laddning, åro de långe bår- ta: Dock har man exempel, at F ärd - refan va- rit pjötg på ELNA der de nare | ETEN ligt f ang. sn 4 föl jeft b ör. ånnu tilkånna Kar ati fall Skåla fånget. blir få 3 ymnigt, at ej alt. kan, bårgas. på bås tarne, fnos fpåcket ifrån köttet, fom. bårtkaltas.; men lpåcket låmnas varlietnn vid. inne vas rr RENT ork öisdvndigd radios RE TE > Efter Nyckeligkemkontt fkola il Fårdbåc 2 tar, fom vid afrefan gjorde följe, bekomma Lika ftora delar vid bytet: delningen tker efter fpåc- | kets vigt, hvilket ikåres fört Bf itrån ki och följer med huden ;' men fedan fkiljäs Hädarne och fpåeket ifrån hvarandra, då hvarje båt « erhåls' ler lika for del” i rkstrse nse no Vil man. hu tille,. hur dl [vårlige Fård - refor äro, få. ålfpåck fom tilfaller en F årdman i i lär efter medelmått ugn ul Aug. säl | 189 fånge, ejråknas drygare , ån til ii sund , 'hvil- hin bkNRerN innehålla 1-lisp. 5 mark Besmansz vEfrer jer pris i Öfterbotten varit mått gång- fr ke AR Skålfpåck icke råknas högre 4 Daler kopparmynt, och om man dårtil ma lår köttets och fkinnens: vårde, famt då ;Ö gran prilet med 2 -Daler: dito mynt äl c pund ”fpåck, blir hela afkaftningen, fom Fårdman har af denna fin refa, 66 'Daler Kop parmynt,. ,Uptages nu håremor til i orten - Bångbart pris, den kåft, fom Fårdmannen med fig : hafver når han reler hemifrån, fliger dets vårde ötver oc ch ej. under hvad han efter nyfs gjord. ut= åkning ig under fin Fårdrefa kan förvårfva.. Således har m med Fårdmannens ftörfta lifsfara den tid, hvil- en sme flik refa blifvit anvånd, aldeles gått för- lorad , den man, fåfom medelmåttig, kan råkna ör 3 månader , 3 och fåledes hvarken Fårdmannen tjelf eller defs åboende hemman til någon nytta, utan: det fénare fårare til fkada, , pe sm Åtal arbetet få lång tid, | Rketeaa Vb Breen ib Senare Fården företages: id flutér af Marc tius, af Malax, :Muttafari och någre :få Nera. J neboer vid fj ökanten: dock hafva åtfkilli- j ENA ANAMMA för detta åfven farit je TT ed 3; men fedan 15 båtar, tåfom beråt> | tas, ret förra ofredstiden, allenaft ifrån den= aSocken omkommit, hatva de aldeles öfvergifvit denna fårdy Ä fynnerhet , fom 2:ne båtar, hvilka - några år derefter utruftades, jåmvål blefvo bärta. oTdet frållet Bar "W öra Socken : nu Ydenien vin= ful gt Nr. ÅR om nT Fyris EEE fvdDEs fomifaraci fenare / fården!, fånga Skål endaft med fkjutandey och få inga Grå=Skålar, us tan allénaft Vikarey ty den förra år nåftan gång- fårdig utur Bottnifka Viken, fom törbemålt år; når deffe Fårdmån antråda fin refa , "hvilka dårföre begifva fig långt Norr i nyfsnåmde Hatsvik, eme> dan måtta Vikare-Skålen fig dår uppehåller ; hvil- kensaf. et flikt'/defs viftande” fynes hafva fått van säng lot örlcnastös dr Fi bten ft | | 6 Jr lr MAA gt a 1 bn År TTR AA RE a fal 7 Eljeft äro'deffe Fårdiiån på lika fått utrufta- de, fom de, hvilka fara i tidare fården: bruka . ock enahånda fårt, at komma fört, få med dra- gande, fom feglande i och på ifen: mille jäm- väl krypa både på ftörre och fmårre isftycken, famt hafva ibland den'olågenheten, at med fina båtar af ifen blifva inftångde i Norr -botten nog långé in på Sommaren. Loo a Sen FR I FLPIOR Ore & ble Monk KR BE RR dl EE EE dad oc oSkål-filket hemma vid Hafs+ftrånderne £ker > a). Genom, uttågandet på isbrådden om Vås «ren, fom företages, hålft: emellan: Matsmåflan och Vårfru-dagen, i fall tådan blåft under den ti- den år, töm driifversiten åt Öftraftranden om Bottnifka Viken, ty då tråffar .matv'åfven Grås 'Kutarne, om Skålar åropånågden;hvarefreridkan« det fker på famma fårt ; fom i tidatefårdeny i fyn= nerhet med flag och fkått, få at underitiden håndt, det en karl fom varit på brådden 243 dagar , ågt båttre lycka at få byte; ån dens hvilken3 24 må- nadenrivarit på Fårdrefan. : Men om ålftaifenick förr y ån efter Värfru-dageny drifver emot landet; då: brukas endaft: byffan' ty endaft Vikare åro då hemma. De fammanfåtrta fig 4'a 6 karlar, at i ng på isbrådden, förfedde högtt star | ers UM | SM > 21 AA Kdllc NE RAN OR TE NN SEED CAT LEE FAN , ” WIR iu 3 Jul Ang. Sepe 10 ; förandes med fig: en liten jalla eller "bår, vilk KM, at:dem qvarlåmnas' ykanten af den ålfta, och faftafte ifen ifrån et. de; öfriga förfoga fig ar föka rof. Efter tandet:dragasSkålarne 1. eri hop, hvareft 1å- »«krafte-ifen år ry icke långt ywfrån: båten, och fkér dett idkandet. med lika tftor farlighet, fom en Fårdman år underkaftad , medelft löpande til fjös afdet ena isftycker uppå det andra; at leta efter Skål, jämväl med våren rada: vån icke siren, År fr kan:dödass edit In 2 UVA Brukeligt t år ock, at om ön bålen fkju- a EE uti Skär Fen std £ RA Vikare- Skål få ångas åtven om höften ifrån Bå Mtelssn iår tilsifenlågger fig, med nåt, f ålunda, sat man utlågger nåten vid de ften hållor, på hvil- ka Skålen plåga viftas , då i ötverfta hörnet af nå- tet. :emot hållån; en fvag trå bindes, med hvilkens andra ånda en liten ften om et gåsåggs ftorlek åt -omlindad', fom ligges på hållany men i öfverfta "hörnet AA ed år djupet, år en tagel-lina eller evifvinhårs rep tåftadt ; hvarmed; fedan nåtet.blif> frn Srrått ifrån hållan utlagt, en frenomlagom ngdrtil botten nedflåppes: Stenen år med ; bunden, på det-Skålen: ej. mårfno M siokmrgifvilken., når den kommer åt nåtet, oci meningoat klifva uppå hållany förft- råkar tråda hufvudet igenom någon mafka, -och då han mår- "ocker; at dev håftar , "vinglar. han fig omkring3 RR oo + Bär NN CAG SR når den övar fi S half vB u- ren och et lekjärn; dår i fåftadt, hvar» ; : / i; i , - ; å N ; T : Ku Pr NN |; . |; rn i 8 ; i hvarigenom den lillå ftenen; fom ligger på hål- lan, flraxt drages ned, hvilket gifver Skålen dec hopp, at han år lös, emedan nätet tyckes följa, hvarförechan ock fvånger fig om, at gå tilbaka, men tråder åter hufvudet igenom en annan mafka på yttra ändan af nåtet, hvarefter; når-chan ej ån=. då kan blifva lös, trillar den figirundt omkring, och blir få hel och hållen inveklad uti nåret famt qvarhålles: fängflad at krabbftenen, och defs ling. tils morgonen dårpå , då man, når Skålen fes vara i nätet, förft fattar i det famma ,;. och föker fedan få Då honom i nacken, hvaraf han flraåxt dörs' men flås Skålen förit på nofen, blir han feglitvad, För öfrigt i akttages, at deffe nåt utfättäs alle. naft då, når Skålshållorne ligga i Le-land, an+ tingen vid en udd af någon holma eller ften- rund, 1å at, i fall bållan ligger horr om holmen, utfåttas nåten då Sydlig, men ej, hår Nordlig vind år, och få tvårt om, ty Skålen töker fjelf:at få lig- ga på åvåders fidan hvareft mindre; d1vall går. = > 20. Skål-nåten åro 10, 122 15 famnarslånga, famt 12 mafkor eller 6:alnar djupa, och bindas af tvinnat garn, fpunnit af god hampa, 1å tiockt; fom: lagomt fegelgarn:; dock ; åromafkorne i: de tvånne nederfta hvarfven af fåmre hampa och utan ftentåln, på. det i fall nåtet fkulle håfta i - fjöbottens når Skålen går: dårr, den mafkan, fom då faftnat omkring någon fren;' na te fnart briftage och Skålen fåledes ej undflippa; ty har nåtet få faftnat, at Skålen ej obehindrad-får wvikla figin,: går han fina fårde. Flarnen på nåtet åroafigran; til fkapnaden fom LiliiConvalliibladiyhvaffa i bås daåndarne ; famt något kullrigeå öfra fidan, é Mi NS é ate LIG Jul: sick Sept: or 2 b Hite på denundra; och at de måga fkifta ivattnet, "årorde tvårt öfveri vågor fvedde, fom fker fåle- dasiy'ar dårar vil hafvaen hvit rand, lindas halm: qomkariigttrpee der fom år bart, blifver under ndet fvartaktigt. Deffe: flarn åro ungefär al v långa, mars blifva: långs efter nåtet , med: | epåb båda fidor ifkurne åndar, vid tåln ofvanpå t faftbundne åfven half aln ifrån hvarandras' ”geåndarne af flarnen, hvaruti garnet, dårmed flar- net: faflbindes, vid tåln;' kommer'at ligga; böra vara en tvår-tum från fpitlarne: in på flarnen 3; ty nyttan år den, at når Skålen lindar fi ig in i'nå= ter, faftna fomlige mafkor på deffe ipitlar, få.at filken' ic ske åri f tånd, at vikla fig ut igen. Vil man binda tvånne når tilfammans vid utfårtningen i fjön, hvilket ock gemenligen fker, få fåfter man allenaft fren - krabben med linan, hvars längd altid. pafla efter : Vattnets, .djuplek är vid. ändan af yttra dock mr 4 PR at de fkuror, fom göras vid båg= nåter, fédan man; BRNRaN bundit biggeni nåten med tåln - lyckornec iden - hå VIRA å Klaga ER / Bonden SÄD den Skål han fogar förtt til | | husbehöt, fåledes , at af huden göras de.i orten af Skåre-och ftrand- byggarena, belynnerli enutiSö- af. Lånet brukelige, och 4å kallade Skål- (koor, Palt tilredes af blodeti uturden Skål, fom: blifvit fångad hemvid, men ej.under Båtdreförnej: ty efter hemkorbften år den redan för. gammal at; ww nyttja, Köttet infaltas , hvilket: fmakar tånimeliga: frånt , om kreaturet varit: något gammalt, i dyns« nerhet af.man-könetyhvarföre ock nytt vatten bår under kokningen'flere gånger dårå ömfas. Grå=! Skåls-köttet har altid: frånare. (mak, ån Vikarensg Fil 2 men N ; ; 1757. Jula Aug. men kött af: ängar hålft: at EEE EN ver KR kert få vålfmakande, fom fett lam = kört, allenatt å det år fårfkt och vål till agadr. | Inåltvorne: uptor= kas i Solen til mar åt fvinen cm Vinteren3 ty om iommaren bör dem intet deraf.gifvas, veden när. fvinen fedan om Höften. blitva flagtade, har deras kött eller Aåfk dåraf: en tranig: mak. Til falu blitver altfå endaft Skål-fpåcket, Faner ole borden, - antingen, fom-det år, förfaljer, eller upkokar fjelt, förut til, tran, hvilket fenåre €e de byar > iom åga Ng frihet på Scockholm; d ke 2 oe EE EA SRS skog oe Brad fy Anmidrkaing a vid ATK Kliar , ; om 11 Å Sd sg Av ö ENE Sä vv Z i : rr fe åå : nd Lr SJ RR FÖRE Mn Nä Yi. 2 & XE , ; - | ön re 4 Ke låft Herr Provincial Schåffern CNE Ir Frs$ Beråttelfe om Skål-fänget i Öfterbotten, och funnit deruti en vacker, och redig befkrifning 6f- ver de åtfkillige Vid idkandet” ar dena f or före. kom mande SE igheter:” åf Dad år ej binkssån eds FN pre bvanifysp få yttrå mit nacenfaldiga tankar; hon angår dobtälsrg Fård«/ | 4 jubhyde mig: -tilftånd at korteli iget refor, fom anftållas- til: at fångä Skål; på uti öpna: Sjön, och vara ifrån: medium Februatiis gemenligen.1a.3 månader, menflutas fållan .på-g: veckor; Frågan beftår derutiz om: deffe. Fårdre=: for: fkola råknas: för nykigers eller A fkadelig; "nås agan LROE ng inr ata ere 5 sKongl Ackduureng sad gårans] Härd jag SigedöRia ÖT - Gå ; vifal kinderna beftår i Skål- Skålfkin och kött, nåppeligen (varar emot aden, hvaraf vågkoften och båt- -legan utgöra gör :hårat: dem Nlutfats: "åt ford n ting år vunnit ,. men vål tiden förloräd'; Vi Jå ct greek fått bordt nyttjds;' f i 1 denn födokrok anfes för få mycket: mindre | 2 AR den: bragt z mången: Fårdkar! om Säker Gr: RR. kan. utlåta mig -håröfvers.har ig den åran at i gemen anmärka: :> :.. sv förde be At: RAminför figtig Fojkafrers altid ledér:i i åf en Nog saft ÖR FIA EPA Vr 2 KR ky eo ere | : Lag FT ina ; / 2. At förrån et nårings-fårt” må dömas ut, då ve mindre nyttigt, bör man vara förl åkrad om agot annat, dfomii Å a Si esmed förre PEFC bönde FAERPAS MJ IRL 44 tisk . Eburuvål äl, nårihg i fet 3 Tyfar 8 vinft sörk förkorgn.: > få afgör likvål blotta jårnfö- relfen Fehn mäinkomit och Utgiftrej. alert frå= an : om, et gifvit nåringsfång: eller: arbete. fkal' a en för nyttigt eller ej.:: Det kan vara ganfka: nyttigt för det Allmånna, faftån idkaren fjelf ar< Värd med liten eller i ingen vinft. ,- Ev klart bevis på I hafve vi uti vår Sventfka Gullgrutvaq:l 'om; hy rilken sn tta 1 ejå år något svifeelsmäl, RR för rd gare ån räntan, hå (Ek jag ik ET HAR ; "mi Skål, stagne af bv oedlmer ringa vinft, förlsbiglloten flyrka, få ofta Varan, ng fra "bringassårafden befkaffenhet ät; dö hon eljefé ejefås inom; Riket, hon med Nationel/förlu ft bör= dé införfkrifvas s> eller ock, når: ig nmed fror. här tionel: vinil kan utföras. läck omot se AR 2 RR > > Hvad nu vidkommer dett frågan om Fårdres fors nytta, iå år det bekant om de fåtte orter i Finland, fårdeles de fom ifrån Ståder åro mycket aflågfne , och hvareft:hvarken Bergsbruk eller andre fårfkildte näringar ; "utom den allmänna Landthushållningen, idkas, at måftadelen at fols ket hela Vintern öfver, utan någon mårkelig förs tjänft, förtåra hvad de om Sommaren inbårgat:' Hvaraf altfå täöljer, at F ärdkarlar, fom enligt Au- tors utråkning ; ifrån medium Februari til mes dium Maji, med Skål-fifke förvårfva få mycket de under famma :tid förtåra, åro långt nyttigare lemmar af det allmånna, ån en myckenhet af det öfriga folket i Landet, fom ligga hemma och gö- £a längt mindre agn: sor ren ove | N k k vi TE LM Reg byt ” > Håruti flyrkes jag få mycket mera, fort Herr Autor beråttar, det en del Öfterbottningar öfvergifvit detta Skålfifke, och i defs ftålle fagit fig på tjäru-brånneri. Ar utvald timmerlikog, en af Rikets förnåmtta Clenoder, fåledes blifvit förs" flöft, lårer ingen neka, fom vet huru oförfvarli= botten, : = Om man ytterligare tager i öfvetvågande , at. Skålfpåck , i tall dertil inom" Riket ej vore til-. gen det tilgår med' tjåru-tilverkningen i Öfter= gång ; af utlånningen borde inköpas ; få år nyttan. af denna nåring få mycket ögonfkenligare. | Skålen förtjenar ock viflerligay at anfes f äv föm et af de vårfta fkadedjur, fom otroligen é de i) och fråter Ströming, Sill, Sik och annan filk famt fördårfvar. oelh fönder-rifver ”Kilkares:garh.> da Skålen? NN Är det då icke klart, at de »borde hugnas "med >» ublik belöning, fom hafva all möda ofpard at utv ER Men co Men « dåruti år jag at enahanda tankar med Herr Aué&or, av Ståndsperfoner ej må taga del i filkev Hvar och en lårer finna, huru der- IR alle tilgå, o Nn hela Båtlaget ikulle beitå af 3 Herrgardsdrångar, KORP 171 a AR Jr om Tö dT CT 2 dT do Te (To dl a Te To (To Te 0 5 SR > SNR Fd ; t ; K Nea Ooh ; NA AR dör RE Jid K Opp-ympning en, gjorde och ingifne RY RE Ba Så SA 4 Y VE TRE é NRA ju Ä GE : - vA Få UR LV SS SL DA Ch fn ve : 4 & | s Ål ån. S - READ ön VEN 0 RE NRA PR RAR Fö amen Pa Sj q | Nr ) 4 Vi pk a i ON 2 F JA ange hafva funnit ; at perfoner ej (mittatg 1 HH efter förfla infkårningen, men åndock ÄV fått. kopporna efter förnyad ympning. Denna - fen, och obehagelig för de inoculerade ; fom arts tingen långe måtte vånta på en befvårlig, -om re yn RR RUSE ENG TORN, vas EEE TR Ma omftåndighet har varit. olåglig för Läkas icke farlig fjukdom, eller ock ftanna uti ofåker= het, om:dexicke en eller annan gång torde frnit= tas af naturlige koppor. Brift uppa naturlige Koppor, af hvilka jag kunnat tilreda ympnings= tråd » har gifvit mig anledning til ett rön, fom i framtiden lårer kunna fria ympningen ifrån denna olågenhet. - Jag var förfedd med en arsoammal tråd ,. men fom D:r HApow och Hért Cuyon förfåkra , at en gammal tråd åftadkommer fenarg öch fvagare utflag, få förfkref jag Kopp-tråd bås de ifrån Abo och Upfala. Ympningen anftåldes uppå trenne unga Fruentimmer, hos hvilka uti in- ikårningarne applicerades en bit af trenne flags tradar , emedan jag var ovifs om deffe firfkildte CR SR ytmps | An BY on na vå ä a98 i0g7. Jul. Aug. ymp- »trädars godhet , och emedan Jag föreftålde. mig, at deffe trådar ej annat innehöllo, ån kop- por, och fåledes ej kunde meddela annat, ån en 'och famma fjukdom. 'Kopporne, fom dåruppå fölgde ; blefvo lindrige, fylldes vål, och voro i all måtto af en god art. Hos tvånne af deffe om- talte Perfoner, hafva Archiatern och Riddaren Rosén , famt Archiatern och Prefes i Kongl. Collegio Medico, BåckK, tillika haft infeende vid fkötfeln , och varit vittnen af detta röns goda ut- gång, Jag vet ej, at någon tillförene anftåldt det- ta förfök.,, mycket mindre anteknadt,' "De plåga vål fkylla på ymp- -tradens oduglighet, då fmirtan d för förfta gången icke kunnat meddelas ; men-en föreftållning ; at Kopp-vahr håmtat ifrån åtfkilli-- ge kroppar, fkulle i en enda kropp åftadkomma ovanlige rörelfer , måfte hatva atfkråckt dem ifrån ätfkillig flags kopp-tråds applicerande: eller ock måfte de med Doct.W AGsTAFFE hatva före ftåldt fig, at en olik dofis af Kopp-vahr, fkulle föror- faka et olika talrikt utflag af Koppor; men Doc, NETTLETONs årfarenhet , at genom et blått . gnidande med linfkaf , fom: blifvit -doppat i kopp - vahr, fjukdomen kunnat upvåckas, och Fåltfkåren DuTtTONs anmärkning , at fmittar kunde meddelas genom en "lancette , hvarmed 9 dagar förut några koppor blifvit öpnade, betogo mig all farhoga för detta fenare inkafter. En gni- tta eld förmår itånda en ftor krutkammare > An en eldbrand Kan ej göra mera. j Kop -ympningen, fönmi i Sverige å år i fi n för fta början, och i Angland ej år mera ån 36 årig , behötver ånnu, at icke allenaft förfes med nya på å bång utan ock med I förnyade ftadfåftelfer. j på de måft tållfynte årfarenheter. Påen af nyfs > fn Perfoner, förråttade jägn mpningen med et inftrument, fom jag me- öndblö vägt RN defs byg onad förändrat tfrån den inkentior: fom jag i-min "bd! oh kopp - ympnin- | Färdar vat Do&. FOTHERGILL/ lävit mig få beer Infkårningen, fom på det fårtet gjordes, blef nog fuperficiel, och tycktes på 3:dje dyg- ÅREN vilja låkas tilfammans, hvarföre | jag, utan at vidare afbida feber- -dygnet , uppå Docttorerne Marys och ARCHERS årfarenheter , förnyade infkårningen, ochlade åter 3:ne forter tråd utifaret. Det oaktadt, fjuknade den inoculerade efter van- ligheten på flutet af 6:te dygnet, ifrån förfta ymp- sörggyran råknadt, och fick ganika lindriga koppor. Både förledit och detta år, har: jag, at til- ficdsfkälla F dråldrarne, då fjukdomen varit gan-' fka lindrig, lagvuti ymp-tåren, innan de hunnit låkas, en ny kopp-tråd, fom Dottorerhe ARCHER och KIRKPATRICK för mig tilförene gjordt, men-hvarken FORRrEN tecken til feber sor utflag har deruppå fölgt:z Heba 8 de BEE db EE rear hk Maka Sof RR AR DRA k | 3 efh Hy using 2å et Landtmanna Jord- Bår, TT Af än | PATRICH. ALSTRÖMER. VALD, redan utiri:fla Qvartalet af Kongl. oc Vetenfkaps Academiens Handlingar år vr 40, Ange en. Ls re Jord» Bår NT Fa ; och oj NbUruvår frångladne: Herr Capitain T. RIE Yrpjöl. Jul. Ag, Sept: | 199 5 ö 200 1757. Jul; Aug. Sep och defs nyttjande, dock likvåloch fom det egén= teligen angår de af frörfta flaget, hvilka brukas til Stenkols- Flötfers upfökande , och de defsutom både til fkapnaden famt bruket åro i många mål från de fmårre Lantmanna Jord-Båren åtfkilde, få har jag, i anledning af flere dermed gjorde förfök, tykt min fkyldighet fordra, at om deffe Jord - Bårs ftora nytta följande kårta underråttelfe meddela: Jord-Bår åro förnåmligaft tvåggehanda, ftörre - - och fmårre. Den ftora Sorten brukas, fom fagt år, I fynnerhet til at efterföka Stenkol på 40, f04 eller flere alnars djup, och år både tung famt " koftfam , emedan 5 a 6 karlar årfordras at om- kringföra och drifva den famma. Den mindre foreen år dåremor ganfka nyttig för Landtman= nen, i fynnerhet at dårmed utforfika Jord-sarter- nes befkaffenhet under defs ågor, Deffe Jord" Bar brukas fållan af mer ån 6 a 8 alnars långd, och beftå, åtven fom de ftörre, utaf åtfkilliga får- fkildta ftrycken, hvilka fedan vid brukandet efter- hand fammanfkrufvas ; famt finnas i deras! råtta Proportion på Tab, IV afritade. Fig.1, fom år det förfta eller fjelfva Hufvuditycket, hafver öfvantilen ftark ögla a,i hvilken et ftadigt tråfkaft af2a3 qvarters långd, famt 2 tums Diameter intåt= tes, at dermed kringvrida Båret, och vid åndan en fkrufmoder b. Fig 2, år det andra flycket, ågandes vid c en fkruf, och vid d en fkåra, hvil- ket fkrufvas uti det förfta eller Fig. 1, medeltt 2ne hårtil gorda Jårn- nycklars, Fig. $, tilhjelp, Hårmed öpnas förft Jord-fvålen eller Gråsvallen, och fedan det blifvit gjordt, aftages Fig. 2, famt i defs ftålle infkrufvas Fig. 3, fomår tjelfva Naf= | i varen, & + varen, hvilken då dire&te nedbåras i den af Fig, 2 förut gjorde öpningen. Enår denna blifvit I fot djupt nedbårad ,'i få drages han up, at underföka Jordens egenfkap fom den infattat, och på detta fåttet bör nafvaren vid hvarje fots bårning updragas, amt tillika renfas. Når nu nafvar- ftången Fig. 3. > år til fkrufven nedbårad, 1å affkrutvas. den/öfver- ta delen eller fjelfva Hufvudftycket, och Fig, 4 ”tillåttes, fom år et mellanftycke, famt hafver på den ena åndan en Skruf e, och på den andra en Skrufmoder f5; Ofvanpa detta Mellantftycke fkruf- vas åter hufvudftycket Fig. 1, och enår det, på fått fom förbemålt år, åfven blifvit i Jorden ned- bårat, få tilökes altid Båret å nyo med et dylikt mellanftycke , få fort det tarfvas. — Alla deffa ot- vannämde ftycken åro gjorde af 3 tums fyrkantigt Järn, och våger et Jord-Bår af 8 alnars långd med defs tilbehör , ungefår 30 Skålpund, famt år fåle- des ej fvårare, ån at en karl allena kan med ringa möda både båra och handtera det, famt innom en timas tid underföka Jordens ftyata, på 7 a 8 al- nars djup, hvilket knapt :o Påboda kola kun- na utråtta på en hel dag med fpadan , då defsutom en fror myckenhet Jord måtte upkaftas, och tjelf- va Gråsvallen: fkadas. - Deffe Jord-Bår åro följ- akteligen mycket g; gneliga för en Landtman, och det på mångahanda fått , fåfom ER 00, Tilat dymedelft få kunfkap och blifva förviflad, om fin Jords famt ågors invårtes halt- och rätta befkaffenhet, famt på hvad fått den båft kunde ftå at hjelpas. E. g. Om defs åker betto- do af fand i dagen, at då upfinna lera til defs för- båttrande, och tvårtom, dåreft den beftodo af lera, at då föka efter fand; o. f.v, = > Ho , sl S k P 3 2:0, er 2085: MR Jul Aug, Sep&: 2:0. Ärdet vid Husbyggnader ganfka nådigt; at med deffe Jord - bår förut underföka, om grun=. den, på hvilken hufet kommer at itå, år fatt och fladig, . FR kf :3:0. Kunna de med ftor nytta brukas vid Brunnars upletavde ; fåfom ock ; Ne 4:0. Vid Dikens gråfvande, dock förnåmli- gaft lådane, fom kallas Freds - diken, och åroaf "43 f alnars bredd, famt 2 alnars djuplek, på det federmera inga bårg måtte vid gråfningen ligga i vågen: jämvål 2 Ta PR RAS f:o. Til Jord - mårgs efterfökande , hvars förtråffelige egenfkaper nog bekante åro : åfven 6:0. At upföka allahanda flags Leror, fafom Porcellains - Lera, Tegel- lera, Krukomakare- lera, eldfaft lera til Deglar, Retorter , och få kallade Valdenburgifka Stenkåril, Valk - lera, Fipr lera, Ce, .UTOUOELS s... sr der lara 7:0. Alla öfrige Foffilier , famt Boli för Må- Jare; med mera... hörd 8:0, Vid goll Brånne - torfs efterletande i Måffar, &c. hvartil Jord - båren i fynnerhetåro ganfka beqvåme, förutom mångfaldig annan nyt= ta, hvars upråknande hår fkulle falla för vidlyf= tigt. - Det vore endaft til önfkandes, at hvarje Landt - hushållare , fom hårigenom århäller kun- fkap om deffe Jord - bårars fora förmoner, måtte i denna fak göra fig tå mycket mer auagelågen, fom det ej allenaft lånder til dels eget båfta, utan ock kunde med framtiden förfkaffa hvarjehanda nytti- ge Rön i Landt- hus RÖN. VIERA OS 1757: Jul. Aug. Nang 20 Om en Blå fårg utur Pukbvets- £råfer <> eller Melampyro. Hd | gå SER ; Af er AXEL F. CRONSTEDT. AR sbestrikeskesbeske KORET Cs ; | 2 EB ,'5r några år tilbaka mårkte jag på flubb-går- 1 det fent om Hötten, huru några förtallne | rås-ftrån hade en blå tårg på fin yta; hvar- före jag dem uptog, och fom de åfven tingerade vatten blått, beflitade mig, at kånna igen Orten, fom var det af Landtmannen kallade Puk- eller Kråkhvetet, famt af Botanifter Melampyrum. Når jag året dårpa fant, at famma ört hade under fin våxt ingen blå faft eller fårg , hvarken i frångel ,' blad ;”frukt eller blomma, föll det mig in, at fargen måtte upkomma under förruttnelfen, hvilken omftåndighet , fåfom efter beråttelfer in- fallande vid Indigo - beredningen , gaf mig vål ftort hopp om denna ört , men kunde icke på flera år vidare af mig i akt tagas, emedan jag blef ikild trån de orter, Kvareft detta grås vildt våxer, u- tom en defs förändring, fom 1 lika fall fvartnar. I Sommar har jag haft någon låglighet at fullfölja tankan , och ehuru jag nu efteråt Vil tro, at andra haft famma anledning och fnarare torde hafva funnit,at den icke kan drifvas til någon be- tydande nytta i allmånna lefvernet 5; Så har jag dock , i fkålig mifströftan på egen kuntkap och i anfeende dårtil , at få våxter, åtminftone hos ofs, Nu Pa | gif- —- gifva en blå fårg, då de åro fradde på för förses I vågen, tyckt mig böra upgifva mina förfök , på det andra, fom förttå Får ger konften, kunna pröt va, om och hvart ut de dårvid yppade Phenome» / ner kunna leda. Gå VE RÖ N i RR i «= Emedan Pukhvetet eller Melampyrum tad | röda blad, mognar fenare, ån-en' annan defs förån- dring med violette blad ; fom håromkring ftaden - kallas af Bönder Natt ock Dagsr blomman ; ; då ä vånde jag mig til denna fenare, ftrax efter äFblom- morne voro utflagne, och fant, at når en hop Tänd ; torkat 1 Solen, blefvo fomlige hår och dår blå bå- de utan och Ar men icke bladen eller blom- mans tilhörigheter, hvilket federméra fants åfven | träffa in med Pukhvetet. : Således hade man icke-: at göra med flera de lar af örten, å än flångelen. Barr iS FÖRSÖK NN Stånglar af Natt-och Dags- Höje finds lades under deras båfta våxt, bundos ihop i knip- por och lades et qvarter djupt I jarden, . Intet, i regn föll på 14 dagar , hvarefter de uptogos, fun- nos möglade och brundne med en mörkbrun. fårg, och fingo ingen annan, äg eg hångt i Solen 1 torkas, kf Ån RER Nr RN RR Samma flags. frånglar karfvades fönder, pac+ kades hårde i in i tvånne glasburkar, fom Es | UT (1 IUCN RA TEE SIP NR VR NN a te å ev > ÅN Ca nd KE bv Vå Då trodde jag, at växten icke varit nog mo- en och dårföre väntades til defs den fatt frö och flångelen började gulna, En del famlades då och på förberörde fått ($. 3.) fattesi cen glasburk uti Solen, hvarutur efter 8 dagars förlopp en del togs, fom var mörkblå 3; men en del låmnades , fåfom til fårg oförändrad, och den|blef aldrig annan, eme- dan den var för torr eller utan tilråckelig faft at brinna. De fårgade bitarne törhöllo fig lika med de blå, fom förut ($. 3.) blifvit förlökte, (I VN OR + å FÖRSÖK 40 gal "> En del af mogna ftånglar lades på fria fåltet och blefvo der til en del blå, men dagg och regn gjorde ånda på fårgen och efter någon tid vant alt et fådant utfeende , fom annat halfruttit grås. ja FÖR öd ST Det blef [åledes intet mera Öfrigit, å ånat i R taga växtens. öde, då den efter full ”mognad fick förfalla på fin rot... Då mårktes, at alt hvad af den ftarka torkan i förtid blifvit fkåmt, var brunt; men de plantor, fom ftått mera i fkuggan eller på fuktigare jordmon, voro til ftånglarne blå, lju- | fare och "mörkare in til den ER iom den mäfta Indigo. har i brottet, NN VARE ERE RER FÖRSÖK fe k Når famma ftånglar: ($. 6.) våttes och filsén utpråflades på papper, gåfvo de en högblå tinétur, fom uptorkad lemnade en vacker fårg, hvilken ay Förfvan för paftrukit SEARVAeNEN lika om det fker med Indigo. 6) Bibehåiler fig för Spiritus Vid och för c) Alkalifka five. NT ON FÖRSÖK 6. = rn Då de ($.6.) kokas-i rent vatten, får: man äfl ven en blå lag, föm | a) Bleknar ut, fkår fig och er ofårgad för Skedvatten eller Spiritus Nitri, efter mycken heten fom tilfåttes. id 6) Behåller fig för ftark vinåstka under hes la afdunftningen.. - in se BIEVRT röd då den ra med lisa lur op perdeliqvium och andra luter af Alkali fixo, hvar- Sn Papper dä en VERKAR - S d) Med + a Bygde JUR Aug Sept" - 208 WT: dytMed flört gallåple blir hög- grön och rått. vacker, famt - y at Utan tilfats grönfkar under a ET RE 2 ESR 8. s / FÖR SÖK: 7; I et prof til en fådan kyp, fom FU Nida ber ' 4 sälla. flod den råda tinéturen, fom upkom vid Alkalis fåttande til förenåmde utkokade våtfka, icke at bringas, genom föta fakers tilblanning, at blifva gul eller gifva blått fkumm ,; eller få kallad | : big, vi | | j 6 Sa 2 MSLUTSATS: Således, ehuru denna Blå Fårgen, I. Vifar fig i en ört under defs förfallande el- | ler i för fta-graden af defs förruttnelfe ($. 6.) 2. Föråndras icke af vinåttikan och br slik 10 ORK 0.) tamt uid kl 3. Förfvinner för Saltpetter-fyran 6. SJ ch 8 ) Så förhåller den fig dock icke lika med Indi- > goi det målt betydande förföket ($. 9.) och i be- | ftåndighet. Icke defto mindre år den befynnerlig dåri framför de flåfta BlåFårger i utur våxt-riket, at denicke åndras af fyror, men tvårtom af Alkali til rödt; hvarföre den torde förtjena upmårkfamhet och flera förfök , om oeh huruvida den genom, | annan beredning och tilfarfer, ån hår nånide äro, er må kunna göras nyttig til Fårgning. Til åfventyrs > kunde anledning tagas af verkan, (om Alkali vilar Kölika pa detta åmnet , fom på Orfeille och andra Lichenes, då de SP fåfom Fårgeftofter ; men ; blad & imel- NN NN al r > (25 1 Å Å 7 a. ; P imellankomne hinder hafva icke tillåtit mig, a lätvår gå vidare, eller at (kaffa mig mera ljusi peng om - den eljeft år af flörre betydelighet, Midas NORMER NERENSNE UID R Ane vc Af Meteorologsf ka Obfervationer, hållne 2 — Upfala är 1753. SN - | Af BENGT FERNER! ON 208. — 1759. Jul Aug. Barometerns får fra pik minfta högd uti hvar manad, ; 2 Jan.d.22.kl.3z. e.m. 26. 15, Sy 2.gr. mulit. ER RETA spe da RS 2. - mulit, Febr, 16. 2.E MM. 24: 9.05 VWiad: MILLES CSC TEE. SA. 194. WG UTE NNE, IND, Mart, 19. 6. fm. 2fo7T60 Dtjockdin. or ANTAR SÖK EE mul. RE Apis Tar i 2:! ee 25-620 DS ve RRD G i Ge ERNA 0 Bl dr 0. rr -mulit, Sd Majuspoi ag. fm ik 79. N, 12.mulrågn. : 2801 ÖM - 35a Sit Ö. DE Juriv >; 4.oomå.6nm; AR 96. = - S mtl Bal av GAA. SR TAL MONE Julikinagt orre AA W. i målft klart. ; 304 1.3.1 em.vb4 7 AINO 3.mulit,rågn. Augviukö. LAG, fran Öv IE 2 8 ARR S.W, 1, mulit, Sept. 18: 5. fimi 25. 93. N.t.O, ,tzmul.duggr. TER iv if bit 93: O. bä Ny2. mulit,rågn. Oct: I 1757. Jul Aug. Sept. — 209 a Oo. d.29.kl,3. e,m. 25. 86.N.t O,j1.'gles mulit, | | O&, 30. ulaf 24. OT: Se W,3. gles mulit. Nov. bo Ok film ,20e frasen ro klart. $ 2 fm. 24. f2. rg z z- Bles mulit. ” Dec. pr + fm. Ka Of: ANA IL ; mulit, fm, 247 fanor Så ; mulit, j Biörta håg den detta å året 26. TV Jgelt AMinfta >. . = - SA: AT Störfta TER sik FR Thermometerns minfta och te högd Å hvar månad. ao le Hr Rear 0 BRN 12 W, 23. mulit. Febr. Cen ME m,—24+=. W, i psi N klart, i Jan.d. 11 kl. 62.€. m. FAT Or, W, så. Ce f oo fen år MN 23. SW I. mulits. [ Mart, 19. 6. fm. —If:. > 2 0. (dimma. 28. tl 9, 0 0, VI. Mulit. Apr: 20. 1.43 fi m.— 33 Wet, Ny 1. > klart. TIN EMrblse Wi BD, 3 a40 .ulit, INKL dd ma LOW I. Klägt. I MUlIL a JUSTE Ne fr glad I. Mulit, (10. Klart. 1. gles mulit;, | klart. 1. mulit. 13 mulit, ? I 2 RR ng i (STR MUS TE 3, mul > dar MUN. N vd NOV: Or WE OK LE 3 in 30 BARE HI RNeklarti hb ; "yok - i; | : / Dec, 210 1757. J ul. Aug. Sept. ”Dbiedan KLJAf. mMi=2032 > Wy nEböklintes 28:09; Em + 33505 vGtt Strångafte kölden den 6 Febr, då Thermo- metern ftod 243 gr. under F ryspunéten. Starkafte hettan den + Ful då Thermometern frod 28 gt. öfver Fryspunctten. Störfta &ndringen 523 Aa Högden af rågn vell fi fmålt frid i hvar ödbrjad. tum, decim. ( tum, > decim, Jan. Oo. 007, JUL TETRIS EO 0 END: Aug TI ae. Mart, oo. 656, Sept. ICEA, Apr:t levt ie 807 ON NAR. Maij. 2. 180. Nov. : KE ARE Jun, 36 ÖR Dit sd: O62: Hela årets högd 20 tum 344 decimaler. Luftens och ädre betkbifenhet" ol | JR Til den 12 var det ombyteligt af mur lit. klart och fnd, merendels I litet 3 men federmera hela månaden ej mer, ån högt två dagar klart; mulit, tjock dimma och fom oftatt håftiga fmö-yr; | i fynnerhet mot flutet. Blåften har varit ftark nå- = ftan hela månaden; men i fynnerhet midt uti och 1 vid lutet. Den 13, 165 17, OCK 20 var lenva- Ö der; eljeft medelmåttig vinter-köld, om den fs11, och 3 1 undantages, då den var någor flrång. N or- dan-våder har blåft 23 dag ; Våftan +; Sunnan 45; Öftan 33 emellan N och VB OC 5, 4 och Ö 35, Ö och N, 5 dagar, FEBR, Denna månader jar varit få feftän- digt mulen,at ingen gång möfår "den, n NN Ren MM Af öJe Arg. Sept. Cd 211 efter middagen ålåen! I varit klart våder. Det. kom fom oftalt nå; dock icke til fårdeles myc- kenhet. " Kölden har varit. mycket foglig, omaal- lenaft en förfta 8 dagarna undantagas, då den var råttitrång > men icke at förlikna med den; fom denna tiden blifvit obferverad utomlands, Jåfom i Montpellier, Nimes och Geneve, hvaråft Herr SAUVAGES fäger, det fnåen varit til 20ttm och ar få flrång köld ej varit [pord på 40ar. vv Datt6, Ir, och 25 var det ftark blåft, Men eljett bär den varit tåmlig foglig. Nordfken, obferverades den 3 och 5 om aftnarne. Nordan-våder har blåft en dag; Våftan 13; Sunnan 23; Öftan 42 Emel- Jan N och Vältan, 23 M'oclbhögf, Soch Ö, ; Ö och N, 9 dagar. ( MART. Ifrån den 8 Febr. 2 den 16 Mar tiil var ingen gång klart, mer ån efter middagen dens och en a liten flund til kl.9 om aftonen den 3, Ef- "ter den 16 var det vål tom oftaft klart, men ån- dock ohyggeligit, i atifeende til den mycket dim- boga våderleken. För denli 13, var Thermome- tern icke mer ån en enda gång litet öfver 'frys- pun&ten, federmer fteg han dåröfver, nåftan hvar eftermiddag; faft det var ftark köld om mornarna, jr fynnerhet från den 17 tilden 24. Ifrån der ti den 1 3 var det flark blåft; men Belar Ng blef vin- den rätt foglig. Den 3, 4,64 75 123153 294 fnå och den 30 fint duggrägn, Nordan - våder blatlel. 24: dag: Mi Bengs Da INGHRN N och V; 355; V och 4 ars Oc, Ål N och Ö,s; lungt 3 dagar, | To CAPR. En tredjedel af månaden har varit klart våder3s det öfriga rågnaktigt, i fynnerbet an vid jo 212 Lys Jul Aug. Sept vid början, doch voro rågn och Solfkens dagar ' få blandade, fom tycktes vara tjänligt för. Landt- mannen, hvilken begynte den 12 at få, då jorden var rått tidig. Cyring-bufkarna och håggen be= gynte den 12 at knoppas och den 16 at flå ut fina of. Luften har hela månaden varit tåmlig varm, faft det komet ftarkt fnö-yr den 30; och Thermo- metern då och då om niåtterne gått under frys- pun&en. Til den 13 var vinden jämn och foge= lig; men federmera alt til månadens flut har det merendels varit ftark blåft och den 15, 16, 28 famt 30 håftig ftorm, MNordan-våder, blåft 123; VV, 425 5, 333 Odo. Emellan N och V, få S och V; 113 Soch, 0; 2; Noch Q,3; lungt 3 dag, FÅ MA ; > MAJ. Denna månaden har varit mera mulen, ån den föregånde och mycket regnaktig, Icke defsmindre har luften varit tåmelig varm, i fyn- nerhet omkring medium, hvårigenom grås - och fådes-våxten anfenligen befordrades. - Den 16 be- gynte Eken vid Obfervatorium at få löf. Om två eller tre dagar undantages, tå har blåften hela må- naden varit medelmåttig famt flundom mycket lin- drig.. Nordan-våder blåft 5, V.,.23; 5,6; OO, 2; Emellan N och V, 2; V och S, 44; S och O,4; Ooch N, 353 lungt 13. a JUN. Emot all vanlighet har denna månaden varit ganfka regnaktig och få mulen, at icke mer ån 6 dagar dåraf varit sälen kva OM Vårman bar likvål varit tåmelig ftark och beftåndig fart luf- ten mycket qvalmig i början til den 13, hvaretf- ter det begynte blafa frundom rått ftarkt. A= fkan hördes något den 12 och den 20 på linet I hall; 57 Jul? Abg. Sept | äg kö Hå FÖRIKESMPET blåfte $$ V, Ör) sz 253 ; OM agn Emellan. N beh V', 65 Vi oeh $,;' 35; 5 och - agn Ooch N at lungt 3 dagar. UL. Tilden i4 var det mycket ombyteli- med klart, mulet och rågn; men federmera bbigelen ftåndigt tåkt med moln, hvilka g gäl vo tegn fom oftalt och emot lutethvardag ; dock fågnade det hår i Upfala icke lå ömnigt, fom i nej- den rundt omkring, hvareft en myckenhet 3 ängar — blifvit ftålde under vatten och obårgade : I I fynner- Bert har det falliv mycket rågn i Roflagen år Haf- veré och Singö-kanten, den 20 och21. : Sarmale> des i Våftmanland, och beråttades från Nerike, det nederbörden der varit 3 frark hela tiden förut, at på fomliga ftållen aldeles intet bopp var om | ångsbårgningen och föga om fåden, fom til förre delen af rågnet var nedflagen til marken, grodd . eller förrutnad. I Vermelafid och Småland åter «» fades torkan hafvaranfenligen förminfkat både fåd > och grås. Afkan hördes på långt hålt den 20, men den 29 flog hon neder hår i Upfala vid.Stortorget, oodååfven defs lågtfkap med Ele&riciteten för förftå gången obferverades hår i Upfala, /Vårman var, oaktadt det ftadiga rägnet, både beftåndig och frark hela månaden igenom. Vinden flilla och foglig om den 28 och 30 efter middagen undantages, då blåften « var EO frack. N ordan-våder blaft hå YT En NERO Emellan N och V SM och 24 3535 $ och 2 År NochÖ, 753 lungt 3 FF ÖR era AUG; At hela Hägtddt vöro ik (aätthatiråks ke mer, ån 4 dagar klare, och föll det nu hår i Gl. Omnigare rågn, ån fom den förra rr Mur | å få at åkermannen hade tåga eller intet hopp, at få ' bårga fin ömniga fkörd, Afkan hördesingen gång hår i Upfala, icke defs mindre fick jag, den14,vack- raobfervationer på luftens Ele&rifka tilftånd. Som= : marhettan tog i denna månaden föga utaf och var : dåraf mycket kånbar, at det föga blåfte, förutan. den: 16 och 24, Def var Norda di: VV. 3: Dj 2335 0,3. > Emellan N och Mif VockS,. 3; S ochO, 2; Ö'och N'; 6; Mner f+ där. 6 SEPT. Hade icke en gång få många klara dagar, fom den föregående månaden, Det rågnade fom oftaft, faft icke på långt når få ömnigt fom i Aug. utan var det nu måftadels duggrågn och dimma. Luften var hela månaden varm, faft Ther- mometern gick den 12 om morgonen litet under fryspunéten vid.en Nordan-blåft. Et fvagt Norr- fken obferverades den 9 om morgonen. Efter middagen af den 4 blåfte det något ftarkt; men ingen gång ftorm hela månaden: -Noöordan -V åder har blått , 4; VM ,;+3 S;4;5 Os ra Emellan N och V. 51535 -V:och,S4,8355 othTÖS KS LODEN NS 6; lungt, 33 dag, BRO 108 OCT. Nåiftan ifrån början til den 12 har blå- iten varit rått ftark och i fynnerhet ftorm d. 8 och 10 3; men federmer har vinden varit någorlunda dråglig. Ehuru denna månaden varit etter vanlig- heten mörk, mulen och ohyggelig, har den likväl varit mindre våt, än den föregående, Thermome- tern har fråndigt, törutan den 14 om morgonen, va- rit öfver fryspundtten ånda til den 27, hvarefter det blef något kallt, och föll något fnå den 28 och 30, Den fs, 24 och 30 obferverades Norrfken. Nordan har blåft2; V,; 33: 5553 Ö,ingendag; Emellan N r och Ft ” Å j Nordan 13; lungt 1 dag. ,r 0 4 A PN SCNOV. Tjock dimma, duggrågn, fnö och is- bark hafva intaget nåftan hela denna månaden och gjordt honom rått ohyggelig ; och hafver neder- börden varit ovanligt mycken; dock har det in= gen gång varit låtftark blåft,at det kan kallas frorim, Uti den förfta hålften af månaden var Thermome- tern måftadels under fryspunéten och ftundom rätt mycket; men i den ffta hålften har våderleken varit nog blid, om de tre fifta dagarne undanta- | > Den I och 283 om qvållarne mårktes fvaga Norrfken, Nordan-våder Här bla 323 Vyfag fe ön Ort Bmellan- N och V.44;V och $' 43 ”oS och 0,25; Öoch N, 235 lungt.4 dagar. DEC. Har hel och hållen, på 4 dagar når, va- rit mulen och dimmog. Ifrån den 9 til den 20 kom nog fnö och var tåmelig godt åkeföre , hvilket det — dårefter kommande rågnet och fnö-flafket fkåmde bårt. Kölden var ånda til den 19 (få beftåndig , at Thermometern allenaft 13 dag var något litet öf- ver fryspunten; men, den s, 12, 14 och 15 var Ke Jå ; Tor An | det rått kalt. Efter den 19 var Thermometern mera ötver ån under. Den 31 obferverades en be- fynnerlig aurora atftralis. Vinden har hela måna- den varit timmelig foglig, förutan natten emellan 4 f VART | den 7 och 8, då det var en ganfka håftig ftorm, - Noördan - våder blåft 233; V, 41235 SS, 53 OO, 33 Emellan N och V3 23 V och 54 43> 5 och 0,43 O och N, 255 lungt 33 dag. ' OSSE EL pdf / Bö xx 3 . , ww i PLM son 1757. | Jul. Aug. Sepe, 215 och V, 2; V ock SS, 15; S och Ö, 15, Ö och «w for Q2 | | | | AN- i En RA = 4 a Mr KÖR 7 SAPKER OR fr el (CS ; | + d s v a FY ss ry | TR j 3 Å bb F - i | Y is : ANMÄRKNING 0 ; | : | : s AR så ASSR ra AN Om den förmon , fom fpecielle Solutioner 2 underfliundom hafva framför de genéerale, fe rd RK, = + + KR j;'huruvål generale methoder at uplöfa Mathe- CR 1, matifka Problemer hafva fin ftora merite', AA få år likvål intet rådeligt, at vid alla pårti- culaira frågor ftrigte följa dem etter. Ofta katt en befynnerlig confideration föra til en kärt och elegant conftruttion, der den allmänna methoden leder en in i en befvårlig och obehagelig vidlåf- tighet. Under utöfningen af Geometrien har man ötta tilfålle at förfara fanningen häraf, i fyn- nerhet då man intet nöjer fig med en någorlunda utftakning af Solution, utan föker at bringa hen- ne til all den fimplicitet , fom fakens natur tillå- ter. Följande lilla exempel kan tjena at gifva de yngre Mathematici någon idée af denna faken, och at vifa, hvad åtfkillnad det år emellan en folu-. tion, fom confideration af Problemets particulie- ra natur vid handen'gifver, då den råtteligen föl- jés, och den man kan komma til LR tillåmp- ning af någon allmån methode. Problemet kan ock hållas för befynnerligt, i det anfeende; at man icke har många exempel på Problemata Tangen- fiura Inverfa, uplöfta utan Ålgebrailk Råkning. . $ — At finna en krokot linia NDM, Tab. IV: fig.6, af den befkaffenhet , at det fiycket af alla des Tangens IA : a ter At a År Pa råta 4 of AH 757 Jul. Aug. Sept. = 217 ir CB, fom faller emellan tvänne til beligenheten gif- och 4F, altid år af Jamma gina ag ok 24 ; i Pöoblemer 4 år intet Afhar, än en Ra af Prop. IlI; Se&, VIII: Anal. Infin, Pet. dåreft en general method låres, at finna:en krokot linia, dom tangeras at liniorna BC, hvilka af två til be- lägenheten gifna:råta linior "AH och AF, affkå- fa portionerna "AB: och AC, hvilkas förhållande | €xprimeras g oenom en: aa ZE.qvation, Der vi- 4as nåvligen,at om AB kallasx 3; AC, y; AE,2; och NIAN hl bd DE parallel med AC, Z: Fö ar altid ägd | PÅ x Å | ; ns POLE 3 ch & säges or z ÅA Ina vå Xx akt nu limpa Aulria methoden ät nårtärände ME | ÅA föker man förft ZEquation emellan AB (x) och AC (7), hvilken, (om BC kallas a, och 'colinus af La gifna: vinkeln B AC kallas p) låtte- ligen finnés: a” +ry—2pxy, fom diffe- rentierad gifver xdx+ydy= pxdy-rpydx eller Sker ÅS Denna Valeur fubftituerad i de of- on vä a förde cxpreffioner af och z, gifver « = a bor BN > och SLE br MÖR FINA NA vå sn —2px)y det år ; vet x—py BE vel px. Och igenom — deffa ZEqvationers Con ftukidn kan den åftun- dade ROSTA ER determineras, Np va 6 ; FS ol Q 3 | Men I 228 — 1757. Jul. Aug Men denna Conftruéion lärer finnas ganlka vidlöftig, och befvårlig, om han jämföres med den, fom omedelbart följer af det proponerade Proble- mets natur, igenom en Geomezrilk coniideration el ljelfva. figuren. Låt BC och be vara två tangenter af den fök" ta krokota linien, oåndelizen når intil hvarandra belågne ,; och fkårande hvarandra i D, iom kan anfes fom en puné af den krokota linien, Ur cen- trum D uprita cirkélbogarne BL och ck, och ifrån A lår falla AG perpendiculair mot Re; Ef- ter BC och &6c åro lika, få måfte 6L. och CK vas ra lika, och alttlå BL vil ce K; fom tangens at vin- keln ABG til tangens af vinkeln ACB. Men nu år BL til; Ky fom DB til DC. Dårföre år DB til DC, fom tangens af ABC til taögens af ACB, det år, (om cotang. ACB til cotang. ABC, eller fom GC til GB. Hvaraf följer, ar. BD år lika med CG, och DC lika med BG, Hvaraf följande con- flru&ion låtteligen ledes : Tilstangenten BC tåll ned perpendikeln AG, och tag BD lika med CG eller CD lika med BG; tå målte D vara en punét iden fökta krokota linien, Fa ; MEN SC kokos olkolote gå | Theorem, om Elliptifka Lunuler dr a -årDo hedge é PEHR LEHNBERG, SUrda j fars se & &R BDAE, Tab, IV, Ha 7,8 och fe Ta en Ellipfis och a en punét på eller utom hen, ne. Ifrån punéten a rag en Unas AQ. st Ad. Sept = 26 fom tahgerar Ellipfen uti punéten A ;- ocH-genom Elipfens centrum C en linea DE: parallei med aAQ, fammanbind puntterne 4 och E, a och D, med rita linier, och med 4 E och a4D fåfom con- jugat Diametrer befkrif en Ellipfis FDOKEHIL hvars centrum år a :- 1å fåger jag o at denna Ellipfen fkår af den förra et fpatium eller lunula DBEKD (Fig, '.8.) fom år fullkomligen qvadrabel, eller tvånne lunuler (Fig. 9) IBETI och IPDI, hvilkas diffe- rance år fullkomligen qvadrabel, eller lika med triangeln DA E. 2:00. At fumman eller differan- cen af fpatia DLFAND och ASEMHA , fom def: fe Ellipfer fkåra af hvarandra emellan DE och FH; åro qvadrabla eller lika med triangeln Da E. > Genom A och C drag en råt linea ACB, fom fluter fig med den andra åndan B uti den gifna Ellipfen BDAE : genom B drag OP parallel med DE, och genom D och E drag OQ och PR pa- Hillel AB. Efter nu DE år parallel med targenten QR, få åro AB och DE conjugat dia- metrer uti den gifna Ellipfen, cch fåledes jämvål QO, OP och PR tangenter til famma Eilipfis u- ti punéterne D,B och E.- Genom D och E drag Db och Eb parallela med 4 E och a4D, tå åro de tangenter til Elliplen DKTE hvars conjugat -diametrer åro a'E och a D. Sammanbind ab, 1å fkåra diagonalerhe ab och DE uti parallelogram= met Db E4a hvarandra midt i tu: Således går ab genom C; och punéten b år uti linien OP. Hva- dan triangeln DAE år dubbel emot triangeln DOB, och:derföre halfva Ellipfen FDK EF dub- bel emot halfva Elipfen DB m E >; men efter D4 och 4E åre conjugat diametrer uti Ellipfen IN. Q4 FD- 1 I ) Fr Å Så PO N hr ; FDKEH, få år fe&tor Ellipticus a DK Esa hålften af haltva Ellipfen FEDKEH, och fåledes lika med halfva Ellipfen.D.B22 E. Hvadan, om det ge- menfamma flycket DITED Fig.7,8.)itages bärt, aterftår lunula DBETKD, eller differancen imel- lamlunula DITED och DPID (Fig: 9.) lika med triangeln D'a E. NET OS uwnig:o "AF fötebaende fes,' at Spata dALF4D och E2 HME äro tilfammans lika med halfva Ellipfen DNASE. Hvadao, om de gemenfama fpåtia DNAD och ASEA (Fig.7.) tagas ifrån dem bart, återftå fpatia DNAFLD och AR MESA lika med triangeln D4E : om fpatia DNAVD och ESZE (Fig,8.)tagas bårt, återftå DELFAND, Aa VA och aZSEMHA lika med DVZE, och om VaZ lägges til bågge, blifva fpatia DNAFLD och ASEHA lika med triangeln D 2 E; och om (uti Fig.9,) det gemenfama tycket DLXVD tar "bes bärt, återfå FX VAF och aEMHa lika imed DVED och DNAXLD, lågges nu AFX och Va2E ul å ömfe fidor, blir AVEMHA lika med DaE och DNAFLD , och fäledes differancen imellan fpatia AVEMHA och DNAELD (eller, on man få vil, imellanFXV EHE och DNAXLD) HRABlcd tila gel AA Er ad SEA d nera I "Meningen af figurerne lår vara ctydelig scout: Fig. 7sår ia tagen på den gifna Ellipfenstå at båg> ge Ellipfernes diametrer b:a-och KA falla på hvar» andra: och uti Fig.8, 9. utom, nåmligen uti Fig, 8, imellan;A och Ry och uti Fig. 9. utom R. Huru Ellipferne fkåra, åfven tangera: hvarandra under det punéten a fupponeras flyttas ifrån A ut- Si Jinien AR, AdåA (ev annu RER Vi. j FORN | ; 1= j + 2 ä7g7. "Jul Aug. Sept. 231 Vidare: Far EE at emedan Pllipvitka fe&or AFLD är lika med fe&or DaK, fåfom åttonde delar af en och famma Ellipfis, (ty Fa år paral- el med DE, fom år ordinata til diametern Ka, hva- "dan K a och Fa åro conjugat diametrer och ePDK få vålfomaDKE qvadranter af en och fam- ma. Ellipfis) få fkår linien D 4 Elliptifka qvadran- ten. 2 FK midt itu; men om Ka och Fa drages parållela med diametrerne Fa och Ka, fkår pa- rallelogramets diagonal a få vål Elliptifka quad- ranten aFKR, fom den andra diagonalen KF midt i ya hvadan Da och »a falla in med hvarandra, och alt få fkår åfven Da linien KF midt i tu, få at KF år ordinata til diametern D 4, och tåledes parallel med. tangenten Db," Hvaraf följer at be: (EE RKA YT. och når punéen' a faller i in u- ; ti ) äro Ellipferne likformige, rna fom år bevift om Elliptifka lunulernes f rd gäller åfven, om Ellipfen BDAFE för- bytes uti en cirkel. Och om BDAE uti IE: år cirkel. ; blir ock FDKEH cirkel, då RRETND är r Hipocratis qvadrabla. Lunula. ; Då Ellipferne åro likformiga, fom uti Fi iguy om iftån 4 drages genom Lunula eller de qvadrab- la Spatia både öfver och under DE, en råt linea a M22, atfkår den en qvadrabel del 2 ME, fom pissa då genom 22 drages en linea m»G paral- lel ved hvilken råkar DE: utiG, å år lika med triangeln EG: Hvyadan ock; då mGm år en och — famma rår lineay delen m« ME öfver DE år lika + med delen m M E/under DE: . Om deffe Ellipfer "voro förbytte iCirklar, åro deffe delar lått bevifta + Vara qvadrabla ; och deraf bevifes federmera lika Ar > Q; lått 222 1757. Jul) Aug. Sept e el) . | ; ; s IRENE AN o låte fådane delars qvadratur uti Ellipferne, antin- gen 1 plan eller ock genom proje&tion i folido. : = 00 9390 03 A3 Ota aett En mårkvårdig föråndring på Jordens Suwperficies i Finland; förnåmligaft. kring ””landsvågen emellan Åbo och W iborg, > anmärkt under en Refa är 1754, SÖREN ABILDGAARD. =: & ap håller före; det hafva fin nytta uti Natural- - Hiltorien, at anmärka och uptekna de mårk- py värdigafte föråndringar på Jordens Super- en mårkvårdig förändring, fom med tidens långd e" O : ; ; Ö : 2 d ; ; EE be år åftadkommen på Jördbrynet i Finland, och den jag i akt tagit på min Refa år 1554 ifrån Åbo til St. Petérsbourg: "Dock -årfor jag icke denna tör- åndring ftråcka fig långre ån ifrån Abo til vid pafs emot Wiborg; ochi denna ftråckning på bågge ' fidor, om landsvågen fes nåftan intet bårg eller ftenart, at ju den fammacbettår af Feldt-fpart, eller den på Sventka få'kallade- Sjelf-fråtftenen, Denne Sjelffråt- ften år en art af Feldtspat, tåmmeligen hård ; nåftan eldflående, låter fig fön= derbryta i någorlunda terningformige ftycken , och deffe ftycker återigen ; hafva en blåddrig fammantåttning, nåftan fom en Kalkfpat: dock gåfer eller fråter den icke med någon fyra, » RK | js : ants I ticies, hvarföre jag hår kårtelig vil befkrifva NObunE 0 AN ; FLER | / tage. Juk Auf. Sept, — 219 fants måst öfver alt af en blek rådbrunaktig fårg, dock fomligftådes, faft nog fällan och förnånsli- galt. på vågen emellan Willmanfrand och Wiz borg, fågs. denne ftenart af: en hvitaktig afke- firg infprångd med något fvartfkimmer. > Hår på landsvågen körde vi öfver et tådant helt och med grunden: flakt liggande bårg, hvaruti fto« se kulformige och mangkantade oågta Grana- ter voro infprångde. Når man undantager någre hvitaktige Bårg-arter, få ock den ftenart vid Helfingfors och Sveaborgs - Fåftningsverk , hva- reft den befinnés vara af vanligt Gråbårg och felt- — fpat förblandad, 1å voro mått alle förbemålte Berg, - klippor och ftenar , i ftycken af åtfkillig,ftorlek - fönderfallne, mått i tårning-formig eller fyrkantig Figur, fom alt. gaf et befynnerligt utfeende, i ty at antingen ftodo lemningarne af deffe Bårg fom rudera at gamle förfallne Murar, Torn och höga Byggningar, i hvars remnor och fprickor Sten> bråcke-örten våxte i ötverflåd, och nedantöre dem ligo fmårre affallne ftycken och i en hop, lika fom fönderbruten murften, fomlige ftörre, men fulle af fprickor, få at de låtteligen i mindre tår- hingar kunde fönderbrytas, fomt fönderfmålat til "groft grus, och fomt åter förfallit til en fin fand, dock få; at altid kunde man någorlunda finna igen den tårningaktiga figuren; Eller ock på fomlige ftållen voro deffe Bårg och Klippor aldeles fön- derfmålade och nedfallne i topprundade högar, fom med Stenbråcke - örten voro öfvervuxne. Måft-öfver alt på landsvågen hade jorden och fan- «den fin uprinnelfe af denne Själf-tråt-ften, hvilket alt kan ej annat ån: förfåkra ofs om, at landet i fordom tid; har förnåmligaft på denne ftråckning, SÅ | |. Varit. 224 — 1757. Jul Aug. Sept varit mycket mera bårgigt ochklippefullt', och fynes fom låra deffe omtalte ftenarter, med tidens långd , förfrinna, blifvå likfom mer och mer ut- rotade, och omfider okånbare, få at en lång frami - tid/knapt torde finna fpår eller lémningar af (å- dance Bårgsr ton NORA BIT Hr 200 Anfkönt Sjelf- fråtftenen år en Feldtfpats-art, få kan man dock icke: håraf göra den allmänna ' flutfatfen, at all Feldrspat år underkaftad fådan förmulltning och förändring , fom 'förmodeligen aftadkomnmies af vatten och fuktighet, med til- Hjelp af ömvåxlingen med varma och köld; " Dock i detta hånfeende förtjäna Feldtspats-arter- ne en nogare underfökning , ty i tall de allei fria - luften med tidens långd , fkulle kuntra förtåras och 2örmultna; få vore det til befarande, 'at Murar och andra Byggnader af dehna'ften-art, om- fider i en lång tramtid af fig fjelfve kunde blifva ddelagde , ehuru desicke bettå af ren, men med annat vanligt Gråbårg blandad Feltfpat. > Afhvad hår ofvan anfördt år , flutar jag, at Tandet i bemålte frråckning har i fordom tid, var rit mycket mera bårgigt , och tillika med mera In - 1jöar upfyldt ån nu för tiden;.. Dåremot har det då haft mindre fruktbar mark, ty de flåfte jämne och flåtte marker och engder 5, fom jag hår iåg vid fidorne af landsvågen ,, voro lå horizontalt järanc fom en ftillaltående 1jö, rundt omkring om- gifne med högre land af backar och förmultnade bårg , fom på någre ftållen voro fkogvuxne, 1 Deffe marker och engder fyntes klarligen, at hafva fin uprinnelfe af igengrodde:fjöar , ty på fomlige ftållen woro de ;fultkorbligen uttorkade, SN ; so få 1757. tvh Al sr 21$ i at der var båfta grås- ång- och flådesland, på andte ftållen åter voro de ånnu vattenaktige fum- pige; fulle med vattenpålar, hår och dår Måffar och, Kårr, bevuxne med hvafs, fåf och rör famt prat värken växter, å Jag håller före, at sildansdnitytön allena, icke a törorfakat få många och ftora Sjöars -uttor- kande , utan at dårtil åfven bidragit de många och höga Klippor fom i fordom tid , då de varit i . fullkomligt flånd gifvit deffe Sjöar et rikt tilflöd afrågn- - fnå - och dugg- vatten, men nu då Klip- porne och Bårgen åro förmultnade, har et fådant vattens tillopp afftannat hvarigenom Sjöar nåd= våndigt blifvit förminfkade, och i ftållet upfyldte med ften, grus och fand, af de ödelagde och up= tårde Bårgen, få at de alt mer och mer med tiden | EKEN igenfylde, tilgradde och uttorkade. Alle dela bbmåiltt Frömltinget på Jarda, brynet i Finland "uti denna ftråckning, betrak- tade jag med få mycket ftörre nöje och förun-: dran, fom förändringen fyntes hafva Björdt Lan-: -- mera penödt och fruktbart, Skulle man nu, förnåmligaft at Landets. egne invånare, fom hafva tilfålle at befara åt- £illige orter, erhålla en nårmare underråttelfe om. Jordens fkaplynde långre in i Landet och på flera Örter, torde det tjena til en fullkoms KEN STOOR 1 detta ämne, ; a KML RE AR | an - j Mn EN & AN TNA , | SK i VE Herr ABILDGAARDS Rön år i fig fjelft H noga i akt tagit och upriktigt utfördt, -& famt förhållandet verkeligen fådant , få vis da fom för honom varit tilfille at under en framrefa i akt taga, få at han förtjenar både he- der och tack dårföre at Kongl, Academien, dels fåfom Hiftoricus Naturalis, dels at fåfom fråm= manade lemnat ofs del af fine anmärkningar ; men om lyckan hade få fogat fig, av Herr ÅA BIL D- GAARD, hade fätt fe hela vidden af den Petra eller hållebergs-art, fom hår befkrifves, nåmligen Sjelf-fråtflenen eller Finnarnes Rapakivi, fåfom ock : fått jämnföra hela den Trattens förhållande med de öfrige Hålleftens-tradter få i Finland, fom flere orter hår i Norden, få är jag mycket förfåkrad om, at en.få laggran Naturforfkare med fit up- mårkfama öga, icke kunnat draga få tftarka på- föigder af denne ftenarts förmultning , eller anfe det för någon befynnerlig eller mårkvårdig för- åndring på Jordbrynet , der mera ån mång an- norftådes. CR CSM Or + Jag har tilförene; men uti en annan affigt, til Kongl. Vetenfkaps-Academienupgifvit et Rön om Rapakivi arten, fom år infördt i I. Vol: 3: Qvartal under Rubriqve: Tankar om Malm-letande i anledning af löfe Grå-flenar: Jag har ock noga uti min Mineral- Hiftoria öfver Finland Mfcr. fom uti Kongl. Bårgs-Colegii Cabinette förvaras, för hvar Socken i de flåfte Lånen, befkrifvit ej un Als ] 4 ; | 1757. Juh Aug. Sept, 227 - Hålleftens-traEternes Mineralogifka befkaffenhet, utan ock belågenheterne , fåfom bågge låndande til, Cosmographiam Specialem, jag menar fkap- lvndet af Jordklotets öfra bryne. Näårjag nu der- tillåigger den kunfkap jag om de öfrige Hille- bergs- och Fjell-tracterne få iSverige fom Nor- rige och Ryfsland förvårfvat mig, få ager jag dår- igenom en flags råttighet ,y at vid detta åmne tala af förfarenhet , framdraga en del af de anmäårk- ningar jag gjordt, och fedan dårefter upgifva det begrep jag fattat om denna faken, famt der feder- mera til Herr ABILDGAARDS eget, ej mindre än Kongl. Academiens! nårmare öfvervågande hemftålla. | | Än 1:o Hålleftens-arternes egen befkaffenhet., hvar efter fin art, hafva in prima Exilftentia Mon- tium, ganika mycket bidragit til Bårgs och Fjells yttra figur och fkaplynde, och faft ftlundom nå- gre fmå Exceptioner gifvas,få tråffar det dock i det måtta in, fårdeles då man uti ftort betraktar hela Rymderne, . och jämförer dem emot andre af annan, belkaffenhet, famt icke fåfter ögat ivid en enfam Kulle eller Bårg-brant. "Men förnåm- ligaft, at man icke blandar landhögningarnes ver- kan tilhopa med Bårgens enfkildta figur. Således har jag funnir til exempels:: gy... a) At Häålle-flinta, Porphyr-arter af alle flag och dylike hårde Häållettens - arter gifva höge, fticklige och brante , men kårtftråckte Fjell och - Bårgs-högder; fåfom Hykie, Klitten och alle de ötrige Bårgen i Elfdals Socken, Svucku och alle angråntsande Fjell emot Rörås fidan, med en oån- delig hop dylike både i' Sverige och Norrige. ur b) Horns NERE SE vr MRS SSA ML I Pn 228 1757. Juli Aug 6) Horntkimrige vågige arter gifva! åfven höge, men långfluttande Fjell 'och Bårg, fåfom kring Röras. SEE RE RE META NE NE £) Grofve Telgftens-arter gifva flacklåndige, men med käårta tvåra branter och fmala dålder korfsvis igenomfkurne Berg : tåfom ikring der vidlyttiga Tratten i Riksgråntfen, der ftenev i grönan dal flår upreftyeller den på Chartan få kal- lade Skiördalsporten, VOR ä + d) Den flående Horn-Skiffern ger fållan hö- ge, och om det Iker, kårte ock kulltige Bårg, men oftalt fkarpe och fticklige tvårbranter: al- drig Fjäll. | | RN +. e). Den. liggande Skiffern ger låglåndig; långkullrig belägenhet, men ofta tvåre branter, föra dock Pårröra af andre orfater. "Mö Eee Aa f) Den lösgryniga Sandftenen, eller hvad fom nårmer fig til Cos eller Slipeftens - arter, ger aldrig: höga Dir: 4 sus s 2) Den ljusgrå Hålle-ftenen och grå Graniten, eller hvad vi allmårt kalle Grå-bårg, ger vål ftun- dom tåmmeligen höge, dock mått kärt - kullrige. Bårg at kårta ftråckningar, och finnas ofta, om man må bruka det ordalaget, enftakade, men tåls Jan med höge naturlige tvårbranter, Dåremöt : - formetaår den ganfka fållan någre Fjell eler Alper, :1å framt den icke föråndras til fin blanning med. mycken antingen FHorn-råda eller fandgryn.. Sår dane åroalle våre Bårg uti U pland, W eftmanland; Nerike, inre delen af Finland, och åfven. nårma- > fte tracten kring Sveaborgs fåftningsverk vid Hel- fingfors, . Om denne ftenarts SHORE | É nlid "rg Juk Aug. Sep& 'd20 älla tiders vådetfkiften och omvåxlingar, kan in= "gen båra båttre vitne, än vare öfver 2000/ar:gam- fe Runerfenars fom alle åro af denna tftenart. Jag vet mig icke hafva fedt någon af annat gryre. 4) Den Röde Feldt-fpaten förhåller fig olika, och alt fom den år grof.ul, dockår det alimånt för all råd Fåldtfpat, at den ganfka fållan ger Fjäll, å framt icke: de conflituerande:particlarne: anta» git en mera platt eller fä tilfåjandes fkritrig figur. 0 tDen mindre råde Fåldtfparen , fom ofta faller fmå-tårnig, grof-kornig eller ock fmå-grynig, och — 230 2797. I fet fkimmer; fom ej allenatt å år talkaktigy in encåk- ven ock med någon. fin Blyertz tin rerad ög hvilket Mineral F inland i fynnerhet: öfverflådar, Denne ftenart går målt i låglåndige Bårg-Kulk ' lar och flack-låndige Trab&ter. Uti Eura: $Soc- ken i Björneborgs - Låa, vifar den fig an, at endaft: Conttituera en: ftenfkorpa af årlkillig tiocklek, fom betåcker en helt annan in under varande Hiålleften. : Det enda något högre Bår E ”af denna arten, fom jag blifvit varfe i Finland , år. uppe iJemfe Socken, Tavaftehus- Lån, fom dock "år faftare ån den Rapakivi, fom vid ftrandfidan finnes, och endaft emor högfta sees - Solen | rågde fin förmultnandecart, 2:0 Hållebårgs-arternes egne inre: bolkalen- | heter i anfeende til fafthet, feghet, hårdhet, och fpröda förhållande, hafva bidragit til Bår gens och fjällens förftöring, RuinaMontium, "den må haf- va timat af Diluvier, jord- -fkalf eller andre orfa- ker.» Således hafva a) Hornfkimrige och Telgftorsks artige Bårg, fåfom af en; feg fammanlårtning, aldramintt under- ätt förftöring, och ty fer iman aldrig annat ån må Geschiebe Uftenkaltningar) ar de arterne Kring bårgen frrödde.. . b) .Spatartige Kalkartöra ob Matbiorss -Bårg hafva 'åfven tåmmeligen ftått: emot Diluviernes och förftöringarnes håftighetsn Mås 'e) Hålleflint-arterne, Porphyrerne gålv ddits flåkten, hafva undergått någon mera förftöring. vd) Den ljus-gra Graniten å ännu igdh mera och likad1å den råde, MN sår se) dDDen grofva röda Grsulehg 43000 ganfka. > och fkör, har säd undergårt en (vår i fön-- j É Å hn | Po nu VN förftöring, RR fv ofante- | lige frenkaftningars kringtpridande; väfrenkög Arn oc Of) Räpakivi- arten, fåfom i Gg fjelt; all för- vittring oc | förmultnings egenfkap å a fidö att, al- prodaft, hat undergått den fvårafte förftöringen af alle hår i Nörden befintelige fter sz arter. | T Naturens HERte, fom af evighet förutfert (6) klotets fördärf för ”olydnans fkul; Har dock 3 å villigen lagat at denna Hålleftens- årt ej fkulle u gÖl a, hvarken någon fynner rlig' myckenhet, ej eller u pltiga t til ftora Bårg och Högder , ty annars 'hadé' TV ftenarten med fin grufveliga rösning lå FN all uoaT mark, at all upodling blikvit 'omöjelig. "Den ljus-grå och faftare Graånirens rös- ning, SR dock lå vida varit nyttig för månnifkos lägret ; at med mera låtthet kunna betjäna fig deraf ti byggnad, : och de andre tftenarnes geschie- be hafva varit och kunna blifva nyttige til vågs Vilare vid Malmftteks och Foffiliers efterfökande: "> Men.at ni: komma något pårmare til råtta kronets. få har jag tunnit de F inlbe Rapakivi Trac- terne. egenteligen.: vara följande > då mycker jag | ban erhbinra mig: upord sKring Ny tad, iLetala Sorlit: ock: något i d Virmoy åfvenledes något i Eura Socknar. Mår- keligt å år, at i Eura Socken åro Häållarne ifrån urs ålders timan aldeles orubbade; och lika 1å åt Ny= dtadsifidan 5, fipnersiman dem orörde; men iå tils låjaändes i Centro åf derna Tracten, fom år oms kring Letala Kyrkag der åro Hållarnie få uprifs - tie och ftenråöfade, at Gefchieberne ligga, fom dore Hus och Mulihögar , men i fynnerhet måft Mm tande och. iörfallng emot födra fidan: SM TT R 2 Defs > Deffe Gefchicbe hafva Blifvit kringkaftade hela landet, ja långt Såder om Abo ftad,y dock icke få tått fom i början. Man har fedan tydelig kånning och fkillnad af annan faft gråften + alt tils man nalkas > 2. .Helfingefors TraCcten; då Rapakivi fafta Håll, fårdeles kring Helfingemalm, tager vid, och råc- ker, fnart fagt utan något millanfkott, alt fram om Wiborg. Men han år dock ei alleftådes få fpråd och lös, fom på Helfingemalm och kring Wilmanftrandfke tratten > ty inåt landet och ine- mot der Rapakivi-tracten terminerar fig, år Rapa- kivi-ftenen hårdare och faftare, och mindre förmult= ning underkaftad; åfvenledes viffe traéter kring Wiborg, hvarett den år lå faft, at de gamle Wiborgs Murarne åro med denna Rapakivi-arten updragne, 3. Den tredje Tratten år, fom jag förut om= rördt ; belågen up i Tavaftehus > Lån i Jemfe Socken, men icke af någon befynnerlig vidd. Flere få betydelige Rapakivi- tratter, och af den rymd, fom deffe, kan jag nåftan förviffo fåja, icke finnas i hela Sverige och Norrige, få framt icke i Öfterbotten, dår jag icke varit, eller kom- mit på:tanka at efterfråga, om någon lådan tract AN ; fr VR I Rd der gifves, zz Gå Icke eller har jag nagorftådes funrit någon annan ftenart hafva få allmånt undergått förmult- ning, fom denne Finfka Rapakiviz ty jag tager bil- ligt undan de exemplen, fom gifvas på viffa ftål- len af förvittringar, och flere fmårre Specifiqve : håndelfer,; CR av na, ARGA RE Det år ganika fåkert, at då man igenföker de orter, hvareft deffe tratter terminera fig,få åro al- tid Hållarne på de ftållen, derafvåxlingen emot an- nan Hålleften vidtager, faftare och mindre för-' mult- 4 RC R ERE SO EN AI KE ALLEN a ft NN | | OR ne i öl - 1 SJ > Y H $ TG Sr Å & HAE ” e | ; a mnultning underkaftade. Frågan blir altfå, om för Rapakivi meray Äfven år ock det vifst, at da man midt i Cen- tro af defle Rapakivi-tra&ter gör fig någon möda, at på flacklåndiga ftållen och hålft i fkogarne ef-- terfe., då lårer man ej behötva at gå få fynnerliga djupt, förrån man finner fkarp och orörd, ja al- deles oförmultnad Håll af Rapakivi-arten... | 0 Slutfatfen blifver då den, och fom hvar och en invånare i orten år öfvertygad om, at den al- dra måfta ii Finland förmultnade Rapakivi, be-. är ej af annat, ån löfe, uprifne, kringkaftade och omfpridde Gefchiebe eller ftenkaftningar, fom med tidens långd til grus fönderfallit och för- multnat; men at dåremor all faft och från urqveds- timan orubbad Rapakivi Håll elier Klippa, har få "litet undergått föndergrusning, når man undan- tager medlerfta tracterne af Rapakivi Rymden, man-ej kan råkna at komma et halft Spadtag djupt i det förfallna grufet , och på de flåfte ftållen al- deles intet annat, ån likfom löft fmått grus vara ftrödvöåfver Hållarne. — - Pg Re a Så vida kan och bör man medgifva förändring å deffe orter, på jordbrynet vara förelupen, at fedan ftenråsningen nyfs förut , antingeniDiluvio Magno, eiler : någon annan och obekant förftö- rings tima, var för fig gången, hafva. alle deffe fore uprefne och krinvgfpridde ftenkaftningar, u= ti en grufvelig måtto förderfvat all nyttig mark ock engd dåromkring ,, och då ofelbart haft anfe- ls R 3 — ende 234 ende af'afbrånde/och förftötåe! Mdöbvädan Bier Fållningar och "murar ;/ men med tidens "lång hafva deffe ftenrösningar fmåningom' begynt multna och återlemnart Landimonen en någöflunda liter til fit forna fkaplynde. == 'Sluteligen beder jag, at få erinra, at hvad jag håf anfördt om ftenarternes bidragande, på den ena fidan ti! Bårgens fkapnad, och på den andra til deras förftöring , bör icke tagas annorlunda, ån fåfom exempel-vis anfördt til utförande af mine anmärkningar vid detta tilfålle. TY til en full- frådad utarbetning i detta vidlyftiga åmnet hörer långt mera, ån hvad innom 1å trånga gråntor kan Urföras > men kan imedeltid tjena at reta andre, at litet nårmare fe fig om på et få vidlyftigt fålt, : och icke låta bero vid det, fom en hop gamle Geo- graphi Subterranei behagat beråtta för of: ” SRS 4 3 : 6 SRA BN NR IN 00 Ar pen Om öfra Armepipans: brått , timadt vid ii om Men fikan CR é MN I Hans HE. sbrllinon Riks-Rådet 0 Ken Mm M Mö TT Grefve T Essin, har behagat meddela 7 + Kongl, Vetenfkaps' 'Academien alla nöådis ga 'underrättelfer om denna f ållfamma håndelfe , Eh hg tildragit på Defs Färs Åkerö, den 4 Junii innevarande å Ls > Regements Fälrfkåren' vid Våft- Götha 'Ca- vallerie, Herr Jo H. G. SIFVERT; intygar. den 4 i famma Månad, det - på Harg Ox SVA 3 ENE i -befökt en man om 28års ålder, ” hvilkeni öfrigt åge och åger god hålfa och kropps flyrkas- mer haft den olyckan, at dagen förut, då han roat f ; med fäsklen - kaftning, bryta högra yra ra a arm-pipan tvårt utaf, i det famma han med ut- rm. kaftat. hällen ifrån fig. F- > Bråttet var i tvären vid pafs två å tvår-finger | ölerstns- - pipans nedra ånda, redan af Studiofo Chirurgixz Herr ERHARDT i god. ordning rer Dl förbunllet. » Tillfällen voro de vanli- ge, hvilka genom tjänlig fkörfel bletvo lindrade Cb håldesädör I flutet af Julii Månad har den fjuke. låm- nn nat. fången :och under beftåndig vålmågo i öf- igt; 'nalkades båttringen, Defs arm har feder- | mera blifvit aldeles låkt. - Ha Le occo Mannen fkal-på 17 år aldrig varit f juk, el- Jer haft någon kånning i defs arm, fom kunde le- da til mifstanka om någon fördold ben-råta på det brutna Mållera Han fynes vid armens Håfvdnde tilbaka och upåt, hatva författ arm-pipan i en nåra lodrårt ftåll- ning, få atötra åndan fkridit öfver medel-puntten af defs Ledgångs. panna, hvar af håndt,' at den ej få haftigt kunnat leda fig nederåt , at icke de ftar- skare fram: armens Kött-drag shåkkade vid nedra ån- ”dan'af famma arm = pipay fnållare fullbordat deras -håftiga 'rörelfe i bollkattningen, hvarat ledens för- sätebning eller:benets brått ; efter: bibana vag Dagar; äro någa och-hånda ("). = Ehu- V Se H Meisc MEIBOMS Exercit, de it. de Offi um Conflitutione Naturali & preternaturali , , Helmft. 1668. famt W.H. "WALDTscHMIDTS Diatribe de fradturis offium , fine av WViolenta cauffa externa, Kibl 1721. Abe KD obferv. BR 62. Fe. kål 236 I TU Ehuru denna håndelfe icke år enfam i fit flag, är den dock vård: och nyttig at uptekna, både för de Lärda och för det Allmänna, da hvar och en deraf lårer, at bruka aktfamhet vid håftiga krops röreHer, (10 bn ga gbekot vara €2 (2 2 2 TC (2 (2 2 (0 (TT (0 2 2 2 2 (2 CR iv BESKAR KEN ING -st00000s På Caffe-Trådet (") : Suriname , L RR ERE SA Snape ngn 0 NN —J ÖOFLAN, SILA NN DER oda Viffe-trådet hålles för en af denna American- fke :Coloniens hiårligafte. och :förnåmfta > våxter, 1 fynnerhet fom det :öfvertråffar de ötfrige landets frukter och icke fordrar fynner- ligen Atora :omkoftningar , "dock: rikeligen dem erlåtter yi därdet: våbfkönesys a mö harm Under mitt viftande i Surimane;' hafva mina göromål i flera år varit, ar opodla och ftyra Cat- $e-plantningar; derföre vil jag korteligen nåm- na om trådets befkaffenhet, plantning och fkötr fel fåmt om fruktens tilredningariwebsdostya Oo > Caffe-trådet planteras af från, fom fås uti fårfkildte dårtil inråttade trå-fkolar. + Efter et års förlop eller kårtare tid utfåttes detuti Caffe-plan- tagen. Det våxer merendels til en bufke och fål- lan tilset ftort tråd >; defs fram år rak, grenig:, klådd med kork-lik bark ; grenarne nedbögdemot (0) Ätfällige Aun&orer hafva vål tilforene fkrifvit om Caffe-tradet och def; plantering ; men fora denne Ad- ar jåvate Botanifk kunikap , bar mMångarig förfarenbet, har ÅGademien trodt , at defs myare befkrifning förtjän- 2e rum i Defs Handlingar. EPA Ta ;) IUCN V $ AR RAR L ; - Ä ” 4 a , j i ; ) E å Å utg, og NV 4 - > ' ; v FN. ; Y ; ; ; + - oLibfa i FT $ ; ' roten, annars upråttade, utflagne, rundade, le- dade och fkinande;: > Lederne, ( Articuli) åro mot ötra åndan tjockare» och platte. - Bladen åro mot hvarandra fatte, fkaftade, aflånge, något fpirfige, glatte, fkinande, i kanterne vågade , hängande. > Emellan bladikaften ligga på de unga oviltarne löfftrån (Stipule) hinnlika, rundade och i en udd fluttade. - Blommorne fitta å ömfe fidor vid blad-fkaften. Blomfodret (Calyx)år en brådd, fom omgifver modren (Germen), ganfka liten, törfedd/ med 4 eller flere fmå tånder på kanten. Kronfodret ( Corolla) enbladigt, trattlikt, of- vantil delt i 5-lancett-lika flikar på fnedden bög- da; litet rullade; hel hvitt. 4 Stifterne åro 5, fatte i mynningen på Kron- bladet, fylade , kårta. Sådhufen (Anthere) af- långe, uddade mot bågge åndarne och långre ån ftifterne, Modren (Germen) rundad , i ötre ån- dan trubbig, ihålig, ftylen enkel, vid Kronbla- dets långd, ofvantil tjockare och tvekiyfd. Mår- ket (Stigma) tvådelt och på båda fidorne tilbaka rulladt, Frukten år et aflångt bår ; i fpetfen naf- lat; två-rummigt; två-dörrigt, hög-röédt då det år moget. Tvånne aflånga frön, fom på ena fi- fan åro kullriga ,' på den andra platta, klådda (Arillata) hinnade. Kers ; ve Vid en Caffe- plantning, år god jordmon nö- dig at utvålja, fom bör hafva mycken fvartmylla; de låga och fumpigadanden hafva den måfta, och fåledes åro de tjenligafte. De kofta mycket arbe- teibörjaän ; men det betalar fig 3 ty alt efter fvart- myllans djuplek kan man vånta fruktens ymnog- "het och trådets varaktighet. På höga och vattu- fria land våxer vål Caffe- trådet ; men utan någon -"tärdel. > R 5 En | «> En! Caffe:plantning bör hafva soo Ackers land; om den fkal ftåndigt kunna bibehållas ; ty, -N då kan tredjedelen af-landet fparas', at årfärta de landen, fom genom: tidén måtte låmnas i tråde. Et Ackers land år 66 fot bredt och 1660 fot långt. Skogsfållningen bör fke ittora tork-tiden; ty om icke landet blifver tårdigt at planteras i lilla rågn= tiden, upkommer ogrås; fom fordrar mycken mös - da at utrotas. Aret år hår fördelt i-4 års tider; den förita, lilla torktiden, fom varar allenaft i Februas ri manad ; den andra, ftora'rågntiden, fom bör= ge +. [0] i q ; FN oa Jar med Martii månad och varar til den15:de Aug. Den tredje, ftora torktiden ; fom tager fin början 1 Augufti månad och futas i December; då den fjerde följer, fom år lilla rågntiden, hvilken varar til-Februari månads rat vosmwvistsletö- 4 ego Til en fkogsfällning af 30 Ackers land, fors dras 50 til 60 arbetfame' flafvar, hvilka vid förfta anlåggningen åro högftnådige ; ty då måtte vallar och vattuledningar på alla fidor förfardigas, fom tjena at aftappa och: återflåppa vatten. på planta- gen; och vid de påföljande årens fkogstållningar måtte de dårjäåmte underhålla och renfadet fom re- dan år plantat, Vid: anlåggningen'göras landen fyrkantiga, at inga bugter och vikar finnas, fom hindra vattnets aflopp. Når bredden och lång- den åro utmåtte af det fltycke fkogsland; fom bör fållas til plantages; fålles fkogen, dårefter gråf- 'ves diken på alla fidor, och at dikens jord göras vallar ; at athälla vattufloden; déffe diken gråfvas gemenligen 8 til 9 fot breda och i djupheten råt- tar man fig efter vattnets fall nedanföre ; men når man hafver tid, låfom i lilla tork -tiden, gråfvas förenåmde diken til20 eller 40 föts bredd, at bår- | IT et SAY GG SEN SEA ING p » 2 TESEN ME Rd oe j kh 0 ( CERN SW få ($ S $ HV 4 K 1 k ul N , b 1 Es AN | ; M ” PSN > 5 S t v TAM FF Ro - Ne 4 . ä | Ä p 7) J a » Sept = 239 | — ; Vv MARE + , Å ga det'myckna' rågnet, fom hår håftigt faller, oftå 13 eller 4/dagar utan/uppehåll; och at den upftis gande floden hindras. Vallarna böra ligga 16 fot ifrån dikes-kanternay på det deffe icke genom vals lens tyngd må brytas. Når dylika diken och vallar åto fulibordade ; utfökes ftållet der fluffen båft kan låggas, ar afleda förenåmde dikens vatten med ebbens fall; Sluffen bör låggas der den förbi plantagen löpande floden år djupatt, fom år ge: menligen vid plantagens nedre fida, fom ligger RIE ROTA RAPPOR Esa banor Raa a PÅ NI > Då landet fåledes år befriat från vatten , brån= es den fällda fkogen och jorden renas från det -.mifta trå, hvarvid noga börjaktas, av icke fvart- myllan tillika fattar eld, fom år en obotlig fkada; derpå fördelas landet i fångar af 33 fots bredd; - hvareft kommer et dike af3 fots bredd, och 2 fots djuphet, famt 660 fots långd; deffa diken leda vatnet af fångarne uti förenåmde ftora diken, fe- dan göres fångarne kullriga, at icke vatnet kan fraådna på dem; Når man finner jorden vara alt för fet och lös, plantas Tayers (Arum colocafia) Ba- nanas (Mufay Maejis (Lea) Cafave (Jatropha Mars nihot) dårutij hvilka äro Slafvarnas föda, utfuga den ytterita ytan och göra jorden faftare , at trå: det aret dårpa kan båttre fatta rötter, då nyfs- nåmde frukter utrotas ; undantagande Bananas, fom lemnas til defs: Caffe-trådet år 3 eller 4 år gammalt, emedan det med fin fkugga fkyddar Caffe-trådet, wi | het TE = Angaende rummet, fom bör lemnas emellan tråden då de plantas ; åro frora fkiljaktigheter. De måifte råtta fig efter jordens fettma;3'1a at uti "god fvartmylla plantas de ofta på 12 til 14 fot från 0 Nr ER hyar, 240 1757. Juli Aug. Se hvarandra, på det, då de blifva fullvuxne, det ena icke ma trånga det andra och hindra luften at uplifva dem. Når man beflutit, huru mycket rum man: vil lemna emellan tråden , mårkes noga och utftakes med fmå ftörar rummet för hyarje tråd, der det fkal plantas, och det 13, at hvart man vånder ögonen, en råt. rad fes ut åt landet; dårpå tagas telningar af 13 eller 21/fots långd, och plantas vid hvarje ftör ,; hvilka få vridas, at de dtödja telningarne emot.blas - vådret. Telningar- ne få ej plantas nårmare, ån 3 fot från de fmärre diken och 6 fot från de ftörre. all «+ De fom idka Caffe-plantningar, komma icke: Öfverens, om trådet bör lemnas at våxa vildt 1å- iom bufke, eller om det bör fkåras til en flamm och ftåckas då det ernått en vifs högd; de måtte hålla före, at et -vildt tråd gifver mera frukt, efter det våxer mycket högre och fprider fig vidare , famt at hvaritor gren hafver fina fmå qviftar , fom gifva truktossu nog j Et vildt tråd våxer i god fvartmylla til 14 el- ler 16 fots högd; men förfarenheten vifar, at de vilda tråden åro mindre fördelaktige och underka- ftade följande olågenheter; 1. Suga de ftora gre- narne kraften utur jorden för deras egit beftånds utan at gifva någon frukt, och-fitta de fmå qvi- ftarne, fom båra frugten, långt ifrån hvarandra, och våxa icke långre ut, ån 3 fot från de ftora grenarne. 2. Når grenarne blifva fullvuxne, bri- fta de dels af vådrets våldfamhet , dels at Slafvar=' nes vårdslöshet vid fruktens afplockande, :3. Gif- va deffe tin frukt i tåppen och. icke,under;' "4, Matte Dafvarne plåcka frukten medtilhjelp af fte- gar, hvilket går långfamt, hålft fom frukten år IR NT kring» « as | CM - / Hå Y 2 2 DV kringfpridd, 5. Förlöras mycken jord för ingen nytta; ty på en fång af förenåmde långd, der Cafz fé-tråden blifva 12 fot från hvarandra plantade, år redan 18 tråns miftning emot en fång hvari trås den plantas på 9 fot från hvarandra. 6.- Måfte flera diken grafvas, ty då tråden plantas på 12 fot, komma allenaft 3 rader trån på fången, fom då icke göres bredare, ån 30 fot; dårembot på en fång af 33 fot, komma 4 rader, då tråden plans tas på 9 fot. 7. Måfte' jorden oftare renfas från ögrås,fom våxer hattigare på de flåta fålten emelz dan tråden, "8. Uti plåcketiden, då jordeh icke Kan hållas aldeles fen från ogrås, år fvart, at-finna igen frukten, fom faller'af tråden. 9, Vilda trå- det börjar tyna af, då det hunnit til1o års ålder och dör åndteligen bårt emellan 16 til 20 året. > > Dåremot öfvertyga någre gjorde Rön, at et trå, fom år plantat i god fvartmylla, o fot från de andra, anfadt til en telning och ftåckadt då det blifvit 6 fot högt, hafver följande förmoner.' 1 :Får en faft och tjock ftamm, fom ftår emot ftorm och - blåsvåder. 2. Har tått tillftammans fittande fina qviftar, hvilka våxa fs fot ut från ftammen, få at tråden med fina underfta qviftar våxa 3 fot ini 'Hvarandra, hvilka hindra ogråfet at våxa; de öf- rige qviftarne hånga neder på hvarandra och lik- - ändå trådet en pyramid.: 3. Kunna flafvarne med mindre möda och utan fkada för trådet, plåcka +trukten och fifina igen den, fom faller på jordens fomår fri från ogrås. 4, Et anfadt tråd bår frukt Å 13 vål under fom ofvan Kronans” 00 "Huru gammalt et anfadt tråd blifver, år icé ke kunnigt; ty de gamlafte hår i landet åro nåp- > ar; men de vifa fig tå frodiga, ar mån — för- rs & Are KX ” of hvilka åro fmå, Hvar Slaf måtte: i plåcketideng. dageligen plåcka 2 korgar bönor, fomfkola hålla 20 fkålp. fedan de;åro anfade och torkade, ; Om aftonen blifva de plockade bönorne måtte och de i-råda eller ytterfta ikalet qvarblifna, båras på en torck-lafva; men dei hvita fkalet båras i et tvåtts kar, der de tvåttas , och. de brutne fkalen famt bårtfkåmde bönor afkummas ; derpå föras de på torklafven ,; at torkas i folen 3 eller 4 dagar, hvars efter de föras i Lador, at vål genomstorkas,der de måtte omfkoflas årminftone 3 -gånger om dagen; Förfummelfe bhåruti kan på en: dag göra 203; til $0,000 gyldens fkåda; ty de brånna fig: tilfams. mans och blifva fvårta, då de icke duga. ; Qvars nen, fom tjenar til den yttre hudens eller fkalets affkiljande,; år af trå gjord och tilfammans håftad påatfkilligtiått: vid:ena åndan år er vals med råta räfflor, fom blifver af 2:ne Slafvat: med 'hvetvar kringdragen, nåftan fom en flipften: --Denna vals löper öfver en derunder liggande fkifva, fom åf- ven år råflad ; och fom kan höjas eller fånkas ; alt efter bönornes ftorlek; och fom de.mer ienptinges Nä Ad Tra FÖR IFÉKNING: = På de Rån, fom i åro införde i detta. apps Handlingar. ct set &. fö PES RN om Climaters föjaksiger 5 | af PEHR WARGENTIN Arr 4 Beråttelfe om Skål” fånget i ”Öflerbottens- > 4fJom. DAVID, CNEIER 2 0 TY 3. Anmärkning vid föregående Beråttel/e , af J Fk 94 4. Rön vid Kopp - ypuringen, af a 197 5. Befkrifning på et Landtmanna jord= bår, "af PATRICH ALSTRÖMER ooh 1 tt (199 6. Rön och Förfök omen Blå Fårg utur Pukbvets- ; gråjfet eller il ISA CM AXEL. F. CRON-" STEDT - 203 7. Utdrag af Meteovologifka Bä för Bg år 1755 , af BenGT FERNER or > 208, 8, Anmärkning om-den förmon, [om fpecielle öf oa lutioner eden Aron bef framför de ge- nerale , af S.K > - fr 9. Theorem; om Elliptifka Luntuler , fom åros quadrabla, ef PEHR LEHNBERG KÖR 10. En mårkvårdig förändring på Fordens Super- 108 = ficies i Finland, af SÖREN ÅBILDGAARD BER 1. Anmårkningar vid föreglende Rön , Vd Bs NIEL TILAS. s 226 12. Beråttelfe om öfra Arm - "pipans brått, simade är vid et Båll-kaft STÖRSTE 233 Befkrifning: på Caffe- trådet Å Joman dk "SILANDER | se Re SENARD ät SNI ko PRE rr MR ns FRE! bar vd i oa N | Fe 2 i | | | | i | | ; i 4 VN | / | | | i - 2 ( TR : fre 5 4 ä | ; | Rd J Jane = . Å PE r > & i qi ba | et - K | t - J 5 | Ö fat i x ! | | - i se a I / N - & i z I I : i 4 - å 4 - [ö - - | | E ; D | i i | | > ' a $ . 2 « | | | - = / i Ö E a j / | - ke Eq - id So k y : - [ z 0 i y a I fd 7 Fa sr - ; | i H Sr / | er 4 Sa ! ; | i k BS z i é ÖNGL. S ÄPTENSE AO ANG 0 MJ mal ; För LIN | - ÖCTOBER, NOovEMBER, RS AL ? År 1757. PRZESES, Frili. JOHAN GABR. von SETH 3 Cammarherre och Archiv. vid K. Maj: ($ Orden. dne ANMÄRKNINGAR Tr ru — Svenfka Climatet. | B et Tänd; Climat förtjänar kallas godt, hvars 3 åäft månnifkor kunga lefva med hålfas famt finna nödtorftig nåring af Bandets frukt och afvel, Hvad hålfan angår, få vida den beror 4 246 1757. Oå. Nov. Dec. > på vårma, kunna irnilkör vånja fig sid; och ma vål uti mycket olika grader af vårma. Om det icke antingen år få hett, at Juften flåndigt, både dag och natt famt i fkugga, år varmare ån en frifk månnifkas blod, nemligen 35, högft 40 gra- der på Svenfka Thermometetn, och at intet me- del gifves til århällande af nådig fvalka för lungor» na; eller ock påandra fidan, om det icke år få kallt, at blodet och våtikorna ftelna , oaktadt hvad me- del brukas af rörelfe , klåder och med kontt til- redd vårma, at hålla den flytande >; få år mögeligt, at jrånmilkor der: kunna lefva, tfaltån med mer eller. mindre olågenhet af mycken hetta eller mycken. köld. : j Sådana ytterligheter af Climater oifvas knapt på värt Jordklot. Inga Länder under A,quator åro obebodde, blott för hetta; och fjelfva Pol- kölden lårer nåppeligen vara fkarpare, ån den Si- berifka, fom i fifta (tycket af Academiens Hand- lingar nåmdes , hvilken likvål uthårdas af månni- (kor. För (ynen har dels få vifligen lämpat mån- nifkans natur emot Jordens aflågfenbet ifrån Solen och emot den vårma, fom luften och de öfriga Jord-kropparna af Solens ftraålar kunna emottaga och behålla; dels gifvit fådana medel och utvå- gar at förekomma hettans och köldens fkadeliga verkan .på våra kroppar; at ej något Climat på : Jorden lårer endaft för ötverflåöd eller brift på vår- ma, råknasför aldeles odugligt at hyfa invånare, atminftone viffa årstider. Dubbelt varmare, få- fom Planeten Venus, kunde Jorden för hetta al- lenaft bebos vid Polerna; dubbelt kallare, fåfom Mars, allenaft vidBquator. Åtta gängor frör- re vi MO TA G SR Jå LIRILES Er 4 HET LV RR FRE NM NN (RE SA RESO Va CR AY TE NNE RE SP SR BR 0 BA KET ER é MALE ST ANN så i FT a k AN 1757. Oå. Nov. Dec. | 247 fe hetta, fåfom på Mercurius,. eller 27 och 88 gångor ftarkare köld, fåfom på Jupiter och Satur- nus, voro odrågelige för djur, af lika natur med ofs. Hos deffa fenare Planeter lårer förmodeli= gen någon egen underjordifk vårme årfåtta bris iten af Sol-vårma. Vär Jord har åtven på djupet en egen invårtes nåftan beitåndig värma af några grader öfver frys-punéten, förutan hvilken hon ”Vifferligen öfver alt vore mera kall och mindre fruktbårarnide, Men vårmen behöfves icke allenaft at uplif- va våra kroppar; utan ock at utur Jordens fkåte framdraga vixter, til vårt och de andra djurens -tppehålle." Håiruri vifar fig ock den Gudomeli- ga Förfynens milda omvårdnad. Fattån icke flams ma växter komma fort i alla Climater, år dock hvart och et Begåfvadt med et fört antal egna nyt tiga växter, Fattån icke alle våxa fjeltmante alles frådes , kunna likvål de oumgångligalte genom "Plantering och ans frambringas. Der fommaren ar kärtare , mogna våxterna fortare, at ikörden blif. Verderföre ej mindre vållignad. Nägre ofruktbare tracter gifvas vål hår och dår i alla Ölimater, kan hånda mått i de kallafte ; men denna brift ärlåttes Semenligen genom ömnogare tilgång af afvel ut- Ur de andra Naturens riken. De kalla Is. hafs ven hyfa rått få ftor myckenhet af vållmakliga filkar, fom de varma vattnen, En ftor del foglar tyckas finna fårdeles nåje i Nordifk fval luft, dit de flytta om Somrarna utur de varmare ILåtider. Deffe kunna knapt tupvila något nyttigare in- hkemfkt Djur, ån Renen 5; fom har fin bKemort i de kalla Fjällen, På underjordifka fkatter af de Re. ö & Dycs VR 248 1757. Oå. Nov. Dee. nyttigafte Mineralier, år åtminftone tå ftor tilgång uti de med fnö betåckta, fom uti de af Solhettan . af brända bårg. "Emot deffa Rikens produéer, kunna et Lands invånare, genom byte och han- del århålla dem, fom fattas uti våxt-riket. Altiå kunna månnifkor, enligt förfarenheten, lefva nåögde och lycklige , ”fnart fagt alleftådes på Jorden, faftån icke alleftådes juft med lika beqvåmlighet och i lika öfverflöd. Beqvåmlig- het och öfverflöd, eller lått tilgång på nödtorfter och låckerheter, monne de juft göra det lyckliga- fre Folk? Jagtror, at alle ; föm ej känna nagot annat lefnads-fått , ån det de åro vande vid, ehu- . ru hårdt det kunde vara i jåmförelfe emot andras, äro verkeligen åtven få nögde, följakteligen aäf- ven få lycklige : ja, at de fäfte ej vilja byta, .om de ån kånde andras. ' Hålla icke Lapparne fig för det lållafte Folk på Jorden? Det gamla ordfprå- ket: ju biåttre Land, defto fämre Folk, tål vål myc- ken infkrånkning : dock år vifst, at de hetafte och jämväl de ymnogafte Lånders invånare gemenli- gen åro vekligare och fvagare, få til kropps fom finnes krafter; ån de kallare 'och mindre frukt- bårande Läånders, hvilka nåden drifver at mer fkårpa förftånd och eftertanka ; at mer arbeta och hårda kroppen. Hvilket Climat år då det båfta? Hvart och et har fina förmoner och fina olågenheter : hvar och en tycker målft om det, hvarvid han blif- vit vand, Man kunde gifva de Climater före- tråde, hvareft både köld och vårme åro måtte= lige; men denne måttelighets grad kommer me- rendels an på tycke , och är fvaår at utfraka. Uti / | | | flam- J i) 77. OM Nov. Dee. 249 — famma vårme, fryfer en, den andre fvettas, Uti hvart och et Climat år man ra nu öfver het- ta, nu öfver köld: ty ingenftådes år få varmt, at man icke någon gång fryfer3; eller få kallt, at ju hetta ofta plågar. Når det år varmt, ömkar man dem, .fom hafva ftörre hetta; och når man fryfer, dem fom hafva kallare, — Kölden gör ej oftare fkada på Jordens grö- da i de kalla Climater, ån hetta och torrka uti de varmare, Ständigt råga, nägra månader å rad, i de varma Lånder, förekommer ofs befvårligare, ån våra goda vintrar, fom få mycket gagna ofs och befordra rörelfen, at vi billigt råkne för en olyc- ka, då de åro alt för blida och kårta. Andre tyc- " ka tvårtom, och bigge hafva rått, ty hvarje Lands Hushållning och lefnads - fått åro inråttade efter defs eget Climat. En afbrånd mark, fådan fom Doctor HasseL Qvist betfkrifver Egypten i "de torra månaderna, lårer vara föga vackrare, ån en med Snö betåckt. FEjlångre Söder, ån i Ita- lien, måfte man, ftörre delen af Sommarsdagen, hålla fig inne; men köld hindrar ofs fållan at va- ra ute och förråtta våra fyflor. Brånnande Sol- ftralar döda der flera, ån köld hos ofs. I ge- men, vanka Hera och fmittofammare fjukdomar uti de heta Climater, och Folket hinner der ej rt allmänhet til få hög ålder. Flera utvågar gif- vas ock at förekomma köldens våldfamhet, ån -hettans plågor. öre > Skogar åro de nådigafte ting för kalla Lån- I ders inbyggare. Så långe de ej tryta til bus och bränfle, har folket ingen nöd 3 men: brift på dem fa ee eller dd eller andra brånneliga ämnen, rna vara förnåm- ita orfaken , hvarföre Pol-traCterne åro långt min- dåre bebodde, än de hetafte Lånder, "Py alla lå- ra ej hafva den undransvårda lycl ; men få vida mig år vetterligt, har ingen ännu åtagit fig den möd: an at anftålla någon riktig jam förelfe, vidare än ar några få dagars obfervationer uti ovanligt varma eller kalla : åar, hvaraf intet visit kan flutas, om Climaternas råtta förhållande, Til prot, huru et NE befkaffenhet, ef- ter min tanka, bör utforfkas , och huru flera Ch mater båft kunna jämföras (103 emella n., har jag hållit mådan vårdt, at af 19 ars da igelig a Ther» mometer- Obfervationer , gjorde l Up pal 23 fom ligger nåftan mid: i Sverige, vila ye enika Cli- matet; medselmåttiga varm a och köld, hela året igenom > - famt ak 19 års dylika obfervationer, gjorde i i och vid Paris, vifa Franfka Climatets be- [kaffenhet , för at tydeligen fe råtta fkillnaden e- mellan defla Climater, Denne underfökning lårer blifva nyttig, icke allenaft i anteende til Phyfilka kån- ; MA NATO tydeligt begrep. om Climaters rått a fliljaktighet, i anteende til. sr ' kånnedomen af deffa Climater, utan ock på at- ”fkilligt fått vid vår Hushållning. Vid utlåndika våxters plantering, kommer 'vål mycket an på törlök, hvilka tola vårt Cli- mat eller ej3 men få år ock nyttigt, at rått kån- na det Climat, hvarifrån de komma , och det nya, hvartil man vil vånja dem, Regeringen har ri de fenare åren, til folk-briftens ftroppande, fökt "locka utlånningar at inflytta til ofs: en af de or- faker, fom affkråcka dem, år inbillningen , om "vårt Climats grutveliga hårdhet. Torde hånda de betånkte fig mindre,om de blefvo öfvertygade, at vår köld år drågelig , och allenaft något ling- Vvarigare , ån deras. Framledne Profeffloren Anp, CeLsivus bör- jade deffa obfervationer i Upfala, år 1739. Ob- fervatoren HjorTeR fortfatte dem i 10 ar, til fin död , år 17501 April. Sedermera hafva Profes- forerne, Herrar STRÖMER och FERNER, lamt åndteligen nu i år, Obfervatoren Herr MALLET, 'Tortfarit, alle med lika berömlig flit, De hafva upteknar Thermometerns högd ute i fria luften, dock i fkugga, flera gångor om dagen, men i fynnerhet vid Solens upgang om mornarna, då det merendels år kallaft, lamt ftraxt efter midda- gen, då vårmen gemenligen år ftörft. Den måda,. at dageligen ftåup med Solen, befynnerliga om Somrarna, då hon hos ofs går up få bittida, vi- far våra Obfervatorers oförtrutenhet , hvaruti få utlåndfke hafva långe uthårdat, men fom år likvål nödig, om man fkal utröna dagens medel- — Mmåttiga vårma. De Thermometrar, fom blitvit brukade i Uplala, hafva varit dels REAUMURS, j 34 dels Nr MS. O& Nov. Dec dels DE 1” Istes, fållan HAuKsBEES, ifrån är 1743 måft de Svenfke, af Herrar Cerstvs och STRÖMER ljelfva, eller af framledne Diresteuren ExsTRÖM och andra förfårdigade Thermometrar, fom föga fkilja ifrån IlEAUMURS uti annat, ån at emellan Frys-och kok-ptuné&erna råknas på de förra 100, men på de fenare, allenaft 80 grader. Stundom hafva alla eller några af deffla Thermo- metrar blifvit tillika nyttjade, Jag har vid följan- "de fammandrag af deffa obfervationer, reducerat alla Thermometer-högderna til famma fcala eller vad. tal; med ide Svenfka, a hos ofs äro målt bekante, Jag har för ft, af för fla och minfta högden hvar dag, uttagit medell äggen och fedan, på det Oe on ej frulle blifva alt för vidlyftig, POL dagars medelhögder , tagit medium Arithmeti- cum, til at få medelhögden för hvart tionde dygn, hela året igenom. Sift, och ledan jag på det fåt- tet gjordt et fammandrag a af alla 19 årens obfervas= tioner, har jag tagit et dylikt medium emellan al- la årens på famma dagar 1 månaden fundne me- del-högder , hvilka låra i det nårmalte utvifa Cli- matets medelmåttiga köld och vårma omkring Upfala, hela året igenom, nu för tiden, hållt fom ibland deffa I 9 varit några ovanligt varma och ovanligt kalla år. Tide- RN ar altid efter nya ftylen, Når obfervationerna någon dag var it förfum- made, har jag tagit medium af. få många dagars medel- -högder, fom varit obferverade. Några få sangor har håndt, at inga obfervationer, på tre eller fyra veckor 'ä rad, blifvit anftålde , för fe er- lg I (1757. O& Nov. Dec. — 253 fervatorernas frånvaro, opasflighet eiler andra hin- «der. Ifrån Maji månads början, år 17f50, til medium Augufti följande året, åro vål obferva- tioner gjorde , men fom blifvit förlagde, at jag af dem ej kunnat få del. , | Jag drager ej betånkande vid, at hår införa Sammandraget af alla deffa årens obflervatio- ner. Man kan deraf fe, huru mycket både vin- ter - kölden och Sommar- värmen hår åro olike Het ena aret emot. det andra. Hvar och en up= mårkfam- låfare kan göra deröfver egna nyt- tiga anmårkningar. Når jämte Thermometer-högden ftår et ftrek (-), betyder det, at Thermometerns me- del-högd de dagarna varit få många grader och 10:de dels grader under frys-punéten. Men om der intet ftrek ftår utlatt, bemårker det Ther- mometerns. högd öfver frys-puntten. "Pil exem- el, ifrån och med den 1, til och med den 19 Febr. år 1740, har Thermom, medel-högd varit ti, +- gr. under frys-kallt, Men ifrån och med den 21, til och. med den 31 Julii 1757, har medel- = - I z . fr värmen varit 21 +; gr. öfver frys- punéCten. De tvånne fifta columnerne gifva tilkånna den dageliga åndringen alla årstider, hvilken jag likvål allenaft af tju års dageliga obfervationer ut- fökt och applicerat til alla årens medel- vårma. Deraf kan man fe, huru mycket ungefårligen det plågar vara varmare vid middags-tiden, eller ftrax efter middagen, ån vid Solens upgång om morgonen. Ändringen år vål ofta flörre, men ock åfven få ofta mindre. : 5 5 ; Jan, 254 2707. Of. Nov. ke RT 1743 | 1744 FR 1740 | 1741 dara 1743 1745 Jan. -I-10l- = =) 5,0-) 7,7-1 12,23] 02 | 557-) 3,05 11-201 10,4” | Ör 9,0-1] 5,07] 240 255” 6,4- 21-31 350 VT ANT O,5- Var 2.2- $,4” | Febr, 1-10] 7,9-111,2-] I,1=] 2,4 | 154=] 259-] 655" 11-20] 7,yte 4,07] ST AR O3-F LÖST BN > 21-28] 359 | 457" I HTT RER BT he Mart, 1107: 2,01 -1,0.4 3,85) GÖ EL OR GÅS 11-201: 254. | 035 112321: 0,5 NAT NO) DÅ 21-31] 2,7-1.0,6-1n 4,1 I LOT SrFTEOT 3 Apr. I-1O] 3.1 4,6 057 | 71) 49 | 40 | 250r II-201 2.87) 4:74 455 |) 459 Ö 21-30 ; 185 0 TOTTE 10, I Maj. 1-10 11-20] 3,3 Jun, . 1-10116,3 11-20 1-20 | 14,7 Fal Mead HÖ) : 16,8 21-31 117,8 Aug, 1-10115,5 11-20!15,4 213! 112,5 16, I 13,5 11047 119,2 IR Sept. 1-10i 16,7 KR 13,4 110,7, 1104 Ti98 frn 1T=20112,3 11451 JILL; 1 08 fI20 ON "> 127-301 18,6 "i2,5 1 7,71 652 OG FIOEIOG Dä 11-10 S8 1 344 I 17 1 SR NOR RE | 6,9 LL: 20 6,6 2,0 6,3 5;3 1,9 792 6,5 | 21731] 257/1- 1,8 | 41 SINE Nov, 110] LO O,51 755 1,6 6,9 3,4 0,8 11-20] 0,2 | o4-1 1,9 I 5,1 I. 2,5 I 21 I 250 215301) 3,7"): 081. 19 35 | 03) 17] 206 Dec. T-10T-147 | 27 IL ILE LÖO TT RN é I1+201 IT,I=] 1,5 | 0,5) 350 | 153 | 3 SN 21-31] 10 I 76 ot 49 sl nl HE 1746 1747 1748 1749 1759 11732 1753 1754 Jan.i-Io Öde 2,2" 3,6 SG 455" 0,91 356-] 4,4” FIRE 12 63) 58 GOT LI 6,9" | 2,57] 1527 Aa Or) 3507, 1,21 154 pp 1,84 Bar) Sltj SA7r Feb 1-10 0,3" 3 SÅ 3 C)7 630 2.6-] 7507 11-201 2,31 9,5] 221-] 8,8) 1,9 | HOI 6,4) 43” AT-20111,9-1 14,07] 1,4) 2,2") 1,4 | 1587 00 O,3” Mr. 1- 10 12,3-, 34051 Bor NL, NS ROS I 1A8- 11-20] 4,9" E EE 2,6 | 0,3 331 | 753” 21-311 3,0- 2,6” 5257) 791 7,21 25071 035 3,4” Ap. sr = 2,01 155 | 053) 0,41 0,3 | 243) OsZtl| IS Fan AT 0 411321 4,85 1260 12501 45 21- 30 0 | 2,6: 437 I 9,0 I 6,9 | 8,9 | 555 HERE 8) 6001 7,14 6247 ro) 51 4,2 LI149 13-2011039 | 758 41157 111.507 2 7) 65 | 6.8 | 97 + 21-311 14,8 1338 13,3 14,9 7 cn 7 6,9 12,0 112,8 ; EK Jun.1-10]15,4 (18,4 |15,7 [15,3 |- - -|11,7 [13,5 |14,4 | 11-20 14,6 0.9 114,6 114,7 | = "LES 3 wBr30 0 1TA01190:0 [12,6 1-.= 110955 113,0 116,4 | Jul, 1-10116,;9 113,4 11743 115,4 I" = >= = "116,9 114,1 LTT 2011753 116,4 11755 11747 I” > "11855 11549 | 14,4 0 21-21117.1 116,0 11755 116,1 I" ”|20,1 11555: 11639 AUgI-IO|I6)I |15,3 |21,1 116,3 | Är 119,0 [17,7 |16,3 11-20 12,8 15,9 :17+7 117,7 11751 117,3 110,6 115,8 21-31l14,7 142, Oo ER N 1333 11455 ER E KE TO]15.5 15,2 [12,7 11158 |11,5 |12,1 112,5 [12,0 Mn fI-20112,3 111,7 |10,0110,8 |10,0 |11,8 | 12.0 9,6 | 21-30 70 IO.T I 0,0 |I2,T 110,3 1050 110,7 | 9,5 Odcai-1o LÅ 9,5 | 6.6. 9-6 |I1,1 | 8,5 | 12,0 I 6,8 Nr 11-20 4,6 713 5,6 | 3,4 791 3.0 [140 557 FILT 3,11 630 4:51, 24 235 1.0, 0432 7 ROTE IO 4,0 | 2:07) 240-1 3,0 | 153 I 3,9 12545) 355 11-20] O,4- 3,07 1,57 437 2,6” 391 | 246 4,1 21-30] 6,7- 232 | Os) OZ 2,9 1,2 | 137” 4,6” KDCCKIOL L7 | 5,6) 4071 1,37] 2,5 | 2,57) 6,8") 3,9 a 11-20 0,8 10,7” 0,8” 3,37) 1597: O35 115437 1,0 rn elf] HOT 131 071 3,07 6,2] 4527 [10,1=] 3,07 | RA Jan, FRE r ST FS 2 AV. Ot&. Növ: Dec. MENS MVETEREVVRRATNERTLELIN4 BRAVA PRE | 1755 | ser 1757 | Mcdiom Natt- | Mid. -lafallaår. | vårm.| vårm.| Jan, Ir1OT 757 5,6- 6,6- 4,6" 5)3" 359” 11-209: 4,11 45171) 9,4" 4597 5557 4,3” 21-31] 728) 1591 757 397” | 4,6" 2,07 Febr. 1-10112,0-1" 0,61 8,5) "7 44,0 6,2-1 —358- T1-20] ör O0,9-| I1,5- 2,5" | a 251-Å 21-281 6,21 0,7-] 0,9 3,0" 4,57). 1557 Mart, 1- JO | 4,0-] O,4-| Ö,0- 254 4,51 OM ELER ISSOr fubaZ | HE I1,6- Sr 19 NA 0375 Sar 2,1 TE” 4,4] 252 Apr. 1-101 3,0 2,8) 308 1,5 221-] 5, 11-20. 4,3 1,0. | 550 ,/ 0,0 4 7,4 ; | SA 723 1,0 | 759 5,9 | 1,3 | 9.3 Maj. I1-10) 45,1 344 Zal 6,5 2,2 10,9 f1-2011DI7. 1 8,0 FR 8,8 4,3 ! 13,3 å- 2TA ATI, 2.1 -6,4 1, 030 1142 9 KS Jun: 1-10]14,5 AG RR I .1540 | 9,6 | 20,0 | I 1- "20 116,4 | 15,4 116,0 15,4 9,51 öd 21500 14,0 [17,9 13,1 15,5 | 19,5 | 20,5 Jul. 1-10 [19,1 t2;8 116,4 | 16,4 "I FITA 26 11-20 118,8 120,8 | 19,3 16,8 11,7. | 2159 å1- 31 1654 | 17,0 j20, 16,8 12,0 | 21,6 Aug. 1-10,15,8 ee 215110 TND | 12,6 | 21,4 11-20113,1 [14,5 11352 Fö RE TE ON 21-31112,3 lida 1 14,9 14,1 10,0 I 18,2 Sept. 1-10 112,5 [13,9 12,7 12,9 | 9 I 16,7 I 1001-6028 10, fAREN 1132 2 UTA (8330 SE RDS 16 9,6 G.I io Oc "2101: 9,7 I 7 | 313 7,6 4,8 | 10,4 I1- 201. 01-0,2 | ST 6,0 7 8353 21-31) 2381 39 | HOJ 13 1,6 | 5,8 NOV, 1510): 15071 0,9 | -Ts4 2,0 O,5"| 4,5 TIF201-1252 | 274717 145 | 1,2 | 0:4 | 2,8 bB1-3010,2 1 -:0,3"1-0,0 kö TSAR 2,9! OT Dec, 11-101 4,1-] 25751 133" 1,3" 3,07] - Od 11-20 od 2,1) 2,8” 3,0 | 3,6” 2,4” 21-31) Om | O,351i 755" 3,5 | 401 30 Vi I å are AV & 7. oa. Növ. Dec Pg > Vi finne håraf, at vår vanligafte och medel- Mmåttiga köld om vintrarna allenaft år 5 eller 6 grader, hvilken börjar i flutet af December, år förft i början af Februario och med föga lindring kåller fort om nåtterna til Martii månads flut; men at Solen redan i flutet af Januari månad bör- jar mårkeligen verka om dagarna, få at det i Martii månad gemenligen år tå midt på dagens men i April får vårmen aldeles öfverhanden, fom i tvånne månader tiltager fmåningom 3; och i bör- jan af Junio haftigt fliger til fin högd, hvaröfver- han i Julii månad ej mycket fkrider. Emot flu- tet af Augulto börjar vårmen at något aftaga, dock ej få haftigt, fom han om våren ftigit. Vår vanligafte Sommar-vårme , då man tager medium emellan nattens och dagens vårma, år 16 til 17 grader; men middags-vårmen om Sommaren år 20, 21 til 22 grader, hvaremot han om nåtterna vanligaft år 12 eller 13 grader. Altfå år det nå- ftan lika varmt om natten i Julii månad, fom om dagen i Maji, - Men man lårer ej gifva fig hårmed tilfreds utan invånda, at var köld om vinteren ofta år öf- ver 6 grader. Jo vifferligen: men ock få oftas; ja mycket oftare derunder. Kölden går ftun- Hom til 15 och 20 grader, ja derutöfver, men få fållan, at emor en få kall dag , kunna gemen- ligen råknas många, då det år tö eller helt lindrig köld, vnder 6 grader. Til bevis hårpå, vil jaäg anföra , huru många kalla dagar hår varit uti hvart och et af de filta :i9 åren, | Oo & et 3 FINN. Ar 1739 om vinteren, var kölden 7 gångor öfver 15 grader, och allenaft en gång, d, 19 Jan. 20 grader. Ar 258 1757. OA Nov. Dec. - ) | Ar 1740, åtven ej mer ån 7 gångor öfver 1< grader 3 men ibland deffa, var kölden 3 gångor öfver 20, och den 5 Febr, 25 grader, Defla da= gar undantagne, var kölden hår det året ej ovan- ljgt ftrång eller långvarig; men egenteliga orfa= ken, hvarföre det råknas ibland de kalla åren hos ofs, var den fvala Sommaren och at kölden om höften infant fig ovanligen tidigt, nemligen i bör- jan af October, men var likvål ej fårdeles fkarp; förutan de filta dagarna. i December, då Therm, tre gangor föll til 12 grader under frys-punéten. År 1741 var kölden ej eller mer ån 5 gångor öf= ver 15 .grader ; och ibland dem en, d. 15 Ja- nuariil 21 grader. : | År 1742, var kålden allenaft 2 ganger til if grader, och flörft, d. 9 Jan. 19 grader. Ar 17434 gick kölden ingen gång til 15 grader , ej eller år 1744. : Men år 1745 var en fkarp och långvarig vinter. Kölden fteg 14 gängor til och öfver 15 grader, och var d; 28 Februari, 25 orsder. Ar 1746 var blid vinter, alt til fluter at Februari ; då en 15, högft 20 graders köld tilfatte, fom va- rade i 14 dygn, dock få, at det om dagarna ge- menligen var mycket blidare. | År 1747 hade vi ock en kall vinter, befyrn- nerligen i Februario, och början af Martii må- nad. Thermometern gick 15 gångor öfver 15 grader och ibland dem 4 gångor öfver 20, famt tvånne ganger, neml. d. 5 och 24 Februari, til 25 grader under frys-punéten. 1748 års vinter var vål ej i gemen tå kall; fom den föregående , dock hade vi då 17 dagar, ftärkare köld, ån 15 grader, Störfta kölden inföll d. io December nåttförega- ende, 223 grader. (i j oo Åt 1749 var nålen lika få alfvarfam vinter, | neml. 14 gangor til och öfver 15 grader, famt en ang, d. 11 Januarii, 222 grader. Deren var ar 1750, få godt fom ingen vinter, Kölden tfteg allenait en föra gang, d. $ Jan. til ig grader. 1757. OA. Nov. Dec: 259 752 ars. vinter hade allenalt 7 dagar kallare ån 15 graders ibland hvilka en, d. 20 Jan. var 24 gra= der. År 1753 hade vi allenaft tvenne gångor en 15 graders köld. År 1754 voro 9 kalle dagar, de flåfte i föregående December Manad; Den 28 Jan. var kölden 27 grader, fom ej varade mer ån några timar, men år den ftarkafte, fom i Upfala eller Stockholm varit obferverad, undantagande d. 21 Febr. år 1751, då kölden hår i Stockholm Var 31 grader, hvar på ftrax fölgde tö. ff års vinter, få namnkunnig för defs | köld dne ds, var hår jämn och långvarig, men ej ovanligt fkarp. Allenaft 7 dagar voro kallare ån 1 grader + LÖCh ibla nd dem en, ds 6 Febr, 23 grader, Efter nyaret, 1756, var frör- fa kölden , d. 31 Martii om morgone ny 16 gra- der. Sift förledne vinter voro 8 kalle dagar, i- bland hvilka d..2, 3 och 4 Febr. hade 23 til 25 graders köld. Til årfåttning för deffa falla dagar, a vi om Somrarna få mycket föra varma ANT var Thermometern 2f5 gångor , mer ån 20 adl öfver frys-punéten. Störlla vårmen, d. 3 Junii, 25 Grader. | MA 1740 var den kallafte Sottat vi haft des- fa åren, Thermometern fteg allenaft 9 gångor, Middagstiden, öfver 20 grader: d, € och 7 Jul. til ISRN ar a | : | Y 5 2 SN Å ; 200 1757 OM Noöv; pet 4 til 24. År 17417, voro 16 dabär af mer ån 20 gra ; ders vårma. Ibland dem den 4 Jun, 25 gr, famt den 10 och 11 Juli 27 til 28 grader. 1743 var en varm Sommar: ÅT dagar voro Varmare ån 20 grader, iblahd dem var hettan i 14 dagar öfver 25 famt d, £, 0 och 7 Juhu, 27 til 28 ”grader. 1744 Vorö 24 varma Sommardagar ; ifrån 20 til 25 grader. 1745 var 137 dagar , Få 20 26 gra-s ders vårma. År 1746, 23 dagar ; rad otib högt 253 grader. År 1747 var Sommaren ovanligt varm : 60 dagar öfver 20 grader: ibland dem, 13 öfver 253 öch 4 dagar', neml. d, 4; 12, 13 och 14 Junit, var en 28 til 30 graders hetta. Följande i aret var håltan ånnu varmare: sf dagar öfver Zo grader; Bar rdadar over 2930 dagar emellan 27 och 30 grader , famt den 8 Augputti, litet öfver 30 Bran. der. År 1749 var Sommareh åfven varm : 65 dagar öfver 20 gräder; 17 dagar öfver 25, och 3 dagar emellan 27 och 28 grader, Jag har vål ej haft tilgång til Obfervations TJournälen för Sömrarna ; åren a och 17f1,3 imen vet likväl; at de voro mycket varme, År 17$52 var en af våra varmatte fomrar. . Uti fena- re hälften af Junius, hela Julius och Auguftus var Thermometern näftan Ses öfver 20 til 30 grader. Ta, den 3 Juli, gick han här i Stock- holm ända til 33 räder fom år den ftarkafte hets ta hår elier i Upfala blifvit obferverad. ”Ther- momés Må vt NG FN a AT NK K OH NN h N EVR i J : | p 5 j N. 2 2757, OO, Nov. Dee, 261 WE 00570 OM, Nov: Db, 261 Mometern föll fömliga nåtter ej långre ned; ån til 23 grader. Det år fkada,; at under råtta Ob-- fervatorens frånvaro, obfervationerne i Upfala ej blifvit i deffa månader med vanlig noghet bevakade: | ja Oo ENS EN RS a fl: IN LÖ a ARNE LONE SV AN | År 1753 var vårmen 61 gangör öfver 20 gras der ock ibland dem 'd.' 17 Julin, 32 grader: Ar 17543 $5ö gängor öfver 20, och 7 gangor öfver 25 til 28 grader. År 17553, 48 gångor öfver 20 grader och dåribland 8 gängor öfver 25 til högft 28 grader. År 1756 var en af våra kulnafte Som- far: vårmen handt ej mer ån 29 gangor öfver 20 grader : dock var han 11 dagar ifrån 2g5 til 29 grader. Dåremot var fiftledne Sommar få myckert , varmare. Thermometern gick 62 dagar öfver 20 "grader: 24 gångor öfver 25, och 9 gängor til 28: 207 30, jar, 16 Juli til 302 grader, . Han, föll om nätterna i Julio och början af Augufti månad, fållan långre ned ån til 16, 18 eller 19 grader, Hår af fe vi, at om hår fomliga år år något kallt, få fattas dock icke på nödig vårma til våx= ternas drift : vårma, iom föga eftergitver de Sö- dra Climaters, faft den där varar långre; > Långt ifrån at vårmen hår fkulle vara ötils råckelig, gör hati oftare fkada, ån kölden, emes dan han gemenligen år förenad med törrka. Jor- dens gröda var ymnhogare uti den kallå Sommas fen, år 1740, ån filtledne varma Sommar. Skörs den var vål det förra året fen, men dock rik: förledit år tidig , men mager. Landtmännen vån tar med fkål fina lador fulla, når Majus år kall; eller åtminftone ej värm, ty då förtortkaej de fpå- da rötter. At soma ar fördårfvar fådesväx= i ten o 4 ten i de Norra Landfkaperna, våller mått, at fam- ma orter åro alt för litet upodlade , fulla med kårr och vilda fkogar, fom qvarhålla kölden. Var- da de en gång båttre uprögde, lårer på nådtorftig vårma ej blifva brift, SC I början af Augufti mårad plåga fomliga år, på de varmatte dagar följa några fråft-nåtter, fom fått namn af jårn-nåtter. Det lönte mödan, at nogare gifva akt på dem. Imedlertid höres fållan . at de göra någon fkada. Såden har merendels då redan hunnit til mognad : de ömtoligare Trågårds- våxter komma allenaft dårvid frundom at lida. Okunnighet och föredomar hatva föranlåtit några utlånningar , at fålla alt för omilda omdö- men öfver Svenfka Climatet. Ibland andra fåga någre, at hår år vinter i åtta månader, vår och höft en månad hvardera, och fommar allenaft, i tvånne månader, Det kommer an på hvad be" grep man gör fig om vinter, vär-och Sommar- vårme , hvilket jag ingenftådes tunnit determine- rat. Imedlertid fynes man kunna kalla det vår ; når marken börjar grönfka, tråden knoppas och utfpricka: Sommar, når vårmen hunnit in emot defs ftörfta högd: höft, då vårmen börjar mår- keligen aftaga och tråden fålla deras léf: vinter, når marken år frufen, at intet mer kan våxa. Efter detta begrep hafve vi hår fomliga år långre och fomliga kärtare vintrar, hvilka likvål merendels vara i fyra månader , ifrån början af December, til flutet af Mars. Fråftnåtter i April hindra ej, at ju Middags- Solen då bör- jar uplifva alt hvad öfver vinteren legat dödt. Landtmannen år juft nögd med defla natrt-fråfter, | | eme- I a. OR Nov. Decy 263 edan Jorden dåraf båttre reder fig til fåninos. han det för ent förmon. Såden ligger då lika fom uti en drif. bånk förvarad emot kall blif, Jor- den, öfver vinteren tåckt med Snö, fryfer ej myc- ket djupt » och kålen går fnart ut ; dels genom "Solens verkan ofvan til, dels genom den under- jordilka vårmans drift nedan ifrån: : > April och Maj åro altfå våra tvånne Vårmånas der : Junius, Julius och Augultus, Sommar- Måna- der: men September, October och Novemberuts : göra höften , hvilket alt af föregående Tabeller öf- vertygeligen kan bevilas. Mäåiärkeligt år, at Vär= men mycket häftigare tiltager om våren, ån afta= &er om höften. ; > Mera om vårt Climat , och i fyntierhet defs jämförelfe med Frankrikes och flera Länders, ef ter erahanda grunder, fkal; vil GUD, i näfta flycke af Handlingarna införas. / PEHR WARGENTIN. Örn Co En Er ER NLN Näsby Socken 1 Ofteroötland, Befkrifven år 17535, Af HANS HEDERSTRÖM, Kyrkoherde därftådes. ER tiger a se — Socknens belågenhet och fkaplynde. ÅA Jdsby Socken; 1€ Chartan, Tab, V:år belågen | 3 mil i NNO, ifrån Linköpings flad i As | T $ö kerbo Tåckes marken med Snö, fedan han fådt, råknar | kerbo Hårad och Öftergötland, famt lyder un-- der Linköpings Landshöfdingedéme, Linköpings Stift och Dom - Profteriet , och år mårkvårs dig, för det hon år den minfta i hela det Stif- tet, och til åfventyrs i hela Riket: T y långden ' år allenaft vid pafs 3 mil och Bredden något öfver +; mil, beftående af 85 hela hemman efter för- medlingen , fom utgör hela Socknen och et helt. Paftorat , och har fin egen Kyrka, Pråft och Pråftegard = iom defsutom beftår af et helt hemman. NA Grant/ar på norra och öftra fidan til Ryftad Socken, på födra til St, Lars, och på den våltra fidan ftörer hon et flycke emot åen Stång, och fedan ermot Sjön Råxen. s Si Ländigheten år fidlånd, fåfom belågen emot Sjökanten , och år nog lågre ån Ryftad , St. LaArRs, Wihlsberg , Afkeby, Svinftad och Lan- deryd , hvilkas öfverflådiga vatten flyter en del igenom Nåsby ut i Sjön Roxen, Man fruktar Således dår mera för vattufloder och våt-år ån torr= ka; och år 1745 , då eljett icke var något allmånt vat-ar, var der den ftörfta vår-flod i manna-minne, få at vatnet gick öfver både åkrar och ångar: man drog not och idkade fifke, dår Plog och lia fkulle föras , och månge gärdesgårdar feglade Sjön utföre. Et nåftan likadant år var åfven 1755. Kärr och ångar ligga nårmaft åen och Sjö- kanten, högre upp ligga åker-gården , och öfverft en måfe , med Sokne-marken , famt någre fmå fkogshagar. Ke Bårg finnas knapt 6 ftycken, och de åndå ej annat an fmå laga Bårgkullar ,. LASER FM ; ) 757... OM Nov. Decj 265 de et 180, fom år ftörre, och kallas ån i dag, ”Tingbårget eller Tingbacken, emedan efter gam» mal fågen, Ting fkal dår hållits i forna tider. Stenröfade kullar finnas någre hår och dår i Aker-gårderne , med ftora jordfafta ftenar ; men 1 öfrigt år nedanföre dem, ftenfritt, Fordmonerne åro a) under kärr och ångar, lerbotten åtminftone til 7 alnars djup och tå långt man med en Jord-bårr af den långd kunnat kom- ma. b) I backar och kullar, alleftådes frenbun- den mark, at med Jordbårren intet förfök kun- nat göras. c) I Måffen och på den utödda fko- gen, finnas på fomliga traéter, hvarf af fand och mo, hvadan den hår befintelige Slipeftenen'lårer leda fin hårkomtt. d) I öfrigt finnes hår fand och grus knapt annorftådes , ån på viffa få ftållen vid fjön. Närmare befkrifning om Jord-och ler-arter- ne, fkal anföras i de följande 2 och 8 & $. I ågarne åro höft och vår, och ofta dåre- mellan nog djupe och fege, i brift at fand-och grus- fyllning , fom måtte håmtas långvåga, och til hela fjerdedels milen bårt. Skogvåxten år nåftan aldeles utådd och därpå öfver hela Soknen allmän brift. Gårdarne åro hålft anlagde på låglåndige Birg och kullar; ieke defto mindre kan hela orten ej annat anfes före , ån en flåttbygd. | Wåder och Blif har fåledes tåmmelig tri fart, fårdeles år våftan-vådret fkarpt och igenom- "trångande , fom kommer nåftan utan någon bryt- ning öfver Vettern, flåttbygden emellan Vettern + 13 och NE (TE ; | LAR ä RR sked j ol , I obe 7. då Mö. | och Roxen, fart öfver Roxens åfra ånda, De fom åga någre Trågardar i denna orten, hafva alt= fa målt emot den fidan bevara dem med håckat eller annat fkjul. De andre vådren hafva ej al- deles få fritt utrymme, i anfeende til brytning af ; nårmare fkogar och högder. Socknen beftår af en By och fem önifläkade gårdar, fom utgöra fjorton Matlag utem Tor- ; pare och backeftugur, hvilka in alles nu hyfa 196 Själar, och aldenftund Socknen ej år vidlyftiga- re , ån man vål kan hinna med at upråkna ålla henirmanh , få följer Feruppa följande förtekning: Oförmed-- Förmed- lade helå lade hela Nishy beräftade Såterie, 2 hela Rull-pensman. bemman, nings- Stammar - de = 250 Torp derunder 6 ft. utom fadks flugur, 5 Ske ESEErp Krono ” ” Nr I, I. 2 Backftugur. d Pråfitorp, Krono... ie = AA Tiznerstorp, Krono, Augment til Nås- by Ruflnings - Stammar. 4 nal lad Bårflad Krono Ruftnings- SOA AIN Torp derunder, 3 fr, | kl Ger flad Nordvåltra gården Krono Hörn Forp 2 a | Ibm. Mellangården Krono; o& of Zz. Torp I ft. ; Ibm. Öftra gården Krono oo. Ce Is Ze Torp I ft. Ibm, Frålfegaården, Frilfe under Björ- kevik, tilbörigt Baron och Ca- pitamen RÅLAMB > a sms I. Ze Ibm, 2 Nn TE MAIL OR SLA UR Jr ie a bl KEN 2 ANI lv NR TOS fö 20 RN [ök NG | Pr OM. Nov. Dec: = 267 Ibm. Pråftegården Krono - EET TO a I. FT USOemma ="t3, ge Defsutom ligger inuti Gerftads ågor en åt- ting och en utjord, fom brukas til Torp under Fru EDELFELDTS gård Distorp i Ryftad Socken. De ofvanftående Krono-hemman, fom ej nåm- nas vara någonvårts difponerade, åro med deras Riåntor och Dagsverken indelte til Ofverfte Bo- ftållet Tuna vid Öftgöta Cavallerie Regemente. ' VET Akerbruk och Såde, + Utfåderts florlek år icke lika vid hvart helt hem- man. Vid intetdera år under 6, och intet öfver II tunnors årligit utfåde. Tilfammans kan af hela Socknens hemmansbrukare utfås årligen på fådes- gårdet 91 och af Torpare 7 tunnor, fora tilhopa Ör 98 tunnors arligit utfåde. Når nu detta ut- Tådet delas emellan 196 perfoner, fom åro Sock- nens invånare , få belöper fig netto på hvar per- fon, & Tunna, hvartil de öfrige ågor af ång och utmark i enahanda knapp proportion åro tilfkur- ne ; och deraf kan intagas, huru litet utfådet år för en ort af flåttbygds art, fom nåftan ej har an- nat nåringsfång til egit underhålle och utfkylders utgörande, . — Akerjorden råknas hår allmänt at vara tvånne hufvudflag. Förft uppå lergrumd , af lera, dungjord och lermylla, och för det andra uppå fesbunden mark af ikörjord, fvartmylla och fand-öhr, Hvar och enaf defle flags jordmoner fordrar fin entkild- ta fkötfel och anfning af Landtmannen, men i . (a fyn- 268 1757. OA. Nov. Dec. fynnerhet år dungjorden laggrannaft, ty den kan - gå vål at köra och bruka, når annan jordmon år hårdbrukad och tvårt om. Om våren vid Trådes- - tiden måfte man aktfamt paffa up på den, och då den är redig , måtte den köras, eljeft om den får hårdna och torkas ur, rår den ikarpatte bill ejder- på. Då fnå och kåla gå bärt igenom dagsmedja och nattfroft, få bodar det godt bruk med dung- jorden, fom deraf blir lös och mör, men eljeft olifver den mycket hårdbrokad. d fadelningen af åkerjorden år hår någorlunda i två lika fkiften gjord, få at hålften år årligen i bruk; men fom den år nog otilråckelig, 1å farit "den hvilande hälften ellet 'Trådesgårdet fkiftevis flåppa til några lyckor för årter, rofvor, lin, och kanike ftundom något korn eller hafre. Art i ftållet för denna indelning af akerjorden, inråtta Tre- dings- fåde, fkulle vål låta göra fig, i anfeende til åkerns bördighet och Landtmannens goda bruk; men dels år ovanan och förfådrens fed til hinders;, dels fikogsbriften, fom affkår tilfålle och tilgång til hägn och frångftel, Åkerbruket fker hår måft på enahanda fått 4 fom öfveralt i de fådesrikare Provincier af meds lerfta delen i Sverige, fåfom Upland ; Wefsman= land, Såödermauvland och Nerike m. m. få at förra - arets ftubb-aåker a) trådes, b) dikas, och kan en karl gemenligen grafva 30 famnars nytt dike om dagen. Diken åro här i orten få mycket nödi- gare, fom man af vattuflod ofta har olågenhet, c) Gödflen utföres 14 dagar för midfommar , hvarvid mårkes, ar en eller annan Ståndsperfon låter fin gödfel ligga Öfver til annat år, men A Y | | aCH SN ASL 2 1 Sr VÄSEN ARNE: | ; SMER "hö I UEARNE - AN RR RN (END R VAA ) / 1757. Oå. Nov. Dec. 200 den vil altid hafva fin ladugård ren för hvart år, Ert Tunland gådes gemenligen med 150 la, och kan då flå fig i 9 å 12 år.: d) Tvåras eller fnedes, e) Til Höftfådets emottagande /kjutes up, hvil- ket man kallar, at fneda andra: gången, eller fne- da öfver den förra Tvårningen, Somlige fpara denna körningen, hålft når åkern ej år grodå, och allenaft fladda och vålta honom. f) Hött- fådet myllas neder med Ahlder , och fift Våg- eller vattufåhras, famt Dikes-renarne renfkåtas, Härvid förtjänar det nogare mårkas, det Rågen i denna orten nu mera fållan myllas neder med > harf, men altid med åhlder. För 40 å fo år tilbaka, bruktes ej annat ån harfva ned Rågen, men de fingo då altid fvag fåd. Myllningen med åhlder hålles altfå nu för hufvudfakelig, hälft Rågen der- igenom kommer djupare ned i jorden, och följ- akteligen updrages roten ej få lått om våren med kålen; hvarförutan Rågen trifves båttre på Fåhr- balken, ån på jämnare plan. g) Den til Vårfåde ämnade åkern lågges i Vinter-fåhr, och åfven Våg- eller Vattu-fåbras. Vinter-fihrande anfes få mycket angelågnare, fom om Åkern lemnas orörd til våren , får man båft pråtva huru illa den då reder fig och går tungt, och må ingen frokta, at vintern fkal draga någon muft ur de Öpne fåhrorne > men tvårt om finner man, at fnén gör åkern godt och kölden gör jorden lös och mör, h) Ärtelanden upköras, och om möjeligt år, befås med Råg. i) Sift företages plögning på faft lin- da, fom fker med Rift och plog, hvardera för iig, få ar Riften med I å 2 par dragare går förut, och når landet fåledes år upriftat, kom- | T 5 0 mej 270 1757. Oå. NOV Bee. mer plogen efter, fom stöda fordrar 1» å 2 par dragare , fom de å årö frark eat. Til välta vars och då vårfådet företages , a) fås korn, blandfåd och hafre, myllas neder, nagre dagar derefter harfvas och. b) bråddvåltas, hvilket hår altid anles fåfom högftangelåget, eme- dan den ej allenaft görjor den löfare, utan ock bry- ter fkorpan om den år 1 åmne ; men förnåmligaft , at vålten trycker ned ftjelken, öfer likfom mera fin mull på honom, och ger. honom tilfålle at flå ut flere Rötter. c) Arter fås fållan annars ån på frubb- åker, fom fedan nedermyllas. Sådesflagen åro följande : hvarvid mårkes, at Landtmannen merendels anvånder lika mycket af fin jord til Höft -fom til Vår- fåder,, dock finna fomlige fin råkning vid, at få mera vårfåde, eme- dan, hvad Rågen kan vara koftbarare, gifver var- fåden fa mycket mera 1 fpann, hålft hår i Socknen jJordmonen år ganfka bördig dertil och med fkål kan kallas god Korn- jord. Vid utfådet (38 fållan en tunna ut på et tunneland. a) Råg, gammal och ny, fom räknas at gifva ifran VN til ro:de kornet. 5) Elvetöa fallin icke i ymnighet, emedan det fådet få ofta flår felt: kubb-hbvete brukas målt. c) Korn at atfkilliga flag, fåfom ftarr-korn, fAlå- tring, fexradigt, brå skörn. himmels-korn, hvaraf det förfta eller far r-kornet brukas målt; det mog- nar gemenligen dvd 14 dagar efter Rågen, och "ger ifran 5, tl fate: kornet. d) Bland-korn. e) Hafre. '£) Årterj;hvita och gröna, hvars utfådg öfver hela Socknen kan beftiga til 6 tunnor årli- pen , och gifver vid pafs 6, ä röctalt, DE a altid i nedan , på det de ej (kola våxa för mycket på NN 4 AS D TV La SVANS dd E SAALE I UT CA op Åh MN ATN. INA | 4 of Cd FN AR MN k - ” På 6757. "Oct, Nov. Deö. 271 på halmen, och blifva aldrig rifade, för fkogsbri- Aten fkul, och berga fig åndå vål på den hårda Jordmonen. g) Lin, til knappafte husbehof, hvarmed hushållas få, at en del fås på vinter-och en del på fommar- talet, at någotdera” må flå in. Det lin fom fas bittida, fåtter god knopp och - gifver godt frö, men frackor tra: men det fom 1ås fenare gifver långre och mjukare ftjelk. Tyfkt linfrö ålfkar ock Landtmannen heldre , ån det in- Hemika,; emedat det gifver båttre växt. hh) Hampfåde idkas måft hemma vid hufen i fmå lyc- : kor. i) Roffåde idkas knapt til husbehof, och mange köpa dem heldre af andra. Til deras fåde köres åkren gemenligen förut 2:ne gångor, fe- dan harfvas och våltas, befås , och fift gödes med får- gödfel. Somlige hafva törfökt, at förft gåda och tilreda åkren, fedan få fröet derpa, och filt hartvaå det neder, men dervid hatva. de icke funnit fin råkning. k) Bönor fås af någon enda, men de tyckas ej löna fig hår på orten. 1) Kål och m) Tobak fkötes i plant-hagarne. n) Hum- legårdar finnas på någre få ftållen, men de måtte köpa fin humla på marknaderne. Aker redfkaper, brukas hår i orten följande : 1:0 Ahldret, fom pa andre orter kallas Trådftock, och drages af i par Håftar eller Oxar.. Skapna- den af Billen råknas då båft, når han i långden, Tkaftet inberåknat , håller 20 tum, i bredden 10 å 11 tum, och inunder vid fpikhålet år utfkålad til 13 tum. Ahlder-öronen åro 2 Enekrokar, hvaraf en år faftfpikad på hvardera fidan om Ahlder-viten, Detta Ahlder-örats ena ånda år til I godt qvarter faftfpikad vid vifen åndalångs ; den andra ån- dan ftår nåftan rått up tila qvarters långd och i av are IVRT NAN LG SSE SK 272 1757. OO Nov. Dec, qvarters diftance ifrån Upftåndaren. Denna Sock- nens Landtmån hålla före, at deffe åhlder-öron åro båttre ån de på andre orter brukelige åhlder-klaf- var, fom åro gjorde likafom et oxeknåppe af Jårn, "hvilka ej fårdeles vål flåppa mullen ifran fig, hålft då Jorden ej år defto mera torr. 2:o Plogen drages af et par. 3:o0 Harfven af 93 qvarters långd och 6 qvarters bredd, med 28 Järnpinnar uti. ”4:o Vålten af 9 qvarters långd och & alns diameter, $:o Sladden brukas ftörre på Herre- gardar, än.bos. Bonden, ; Sådes-Bergwingen har hår i orten, fålom på et flackt och öpet fålt belågen , den befynnerli-- ga förmonEn med fig, at torkningen går fortare Sån annorftådes , och man fruktar ej fårdeles för fådens fkåmmande af våta, emedan blåften ftraxt torrkar af, om något Regnvåder fkulle infalla. Bergningen fker eljeft | > 1:0 Atalt Rag, Hvete, Korn och Hafre-fåde aftkäres med la, fomkallas ar måja vs Lim är förfedd med en liten flåckt, af fprötor flåtad och fåftad ytterft på He-orfvet , fom hjälper til at under lichugget fåden föres vackert tilfammans, ch ej fåfom grås traflas tilhopa. Såden bindes i nekar, och hvar neck häller 3 alns tjocklek. ige- nom bandet. Man låter ej gerna fåden ligga på flag, få tramt den ej år delto mera grålig, at den ej ma fjunka neder, och draga mull med fig; en olågenhet, fom fedan följer med, ånda til bråd- kakan, och gör åfven halmen ofmakelig för Krea- turen, Tio par fådane Neckar göra, en Rök: > Rökarne betåckas eller hattas hår i Socknen aldrig ef lölfing eller firåk, emedan man håller det onådigt, / VR NE LEN OE MED” VE FR AMA , Ne RE 1757. Od. N OV. Dec: 273 igen, och långvarigt Regn hånder hår fållan. En os betåckt Rök. torrkar ock fnarare efter långvarigt Regn, ån en tåckt, emedan vådret får friare fpela igenom, När fåden altfå ej åt mycket gråfig, och godt torkvåder infaller, kan man ofta föra fåden in, fedan den allenaft frått 2 å 3 dagar i RÖk. In-s körflen fker med de vanlige flak- vagnarne, föra bes. frå af 2:ne flutt liggande fido-ftegar, hvaruppå fe- dan år faftgjord, en af ftlegar formerad Håck tils; alns långd, 23 alns bredd och 13 alns högd, hvar- vid altid den aktfamhet brukas ; at botnen vid fådeskörningen förvaras med tåcken. Tv > Logarne deremot fvara icke til famma akt- famhet , emedan de ej åro öpne til inkörfel, utan fker aflalsnipgen utanföre, til mycken få- desfpillning, När fådesgolfven och ladan ej råcker til, at "emottaga all fåden, fåttes den i ftack, eller fom den hår kallas, Dös: fomlige bruka en ftång midt uti, fomlige intet. Dock år båttre, at bruka itång, dels för båttre riktning af Döfew, dels ock at : gifva Döfen mera ftyrka, allenaft den icke tages få lång, at den råcker up igenom Döfen, utan ftannar neder om halmen och det ofvanpå liggan- de Tåcket af lös halm, fom vidare med korsvis fam. "manbundne fiånger qvarhålles och nedtryckes, -—-2:0 ÄArterne uphackas af qvinfolken med handfkåror , men af manfolken med liar, och låiggas fedan i fmå högar på blotta åkern til at torr- kas, dock 1å, at de fom tidaft vånda dem, Skogs- > britten tillåter icke invånarne at bruka Håffor els der Artgållar, Deck fker fållan, at Ärterne hår | taga -tyominrågn komrer på dem , få blåfer det fnart af 274 1757: O&. Nov. Dec, ga fkada ; fom hårrörer af den tilförene omnåmde torrkande våderleken 1 denna ort. 3:o Linet upryfkes af qvinfolk, ' och. under det famma utrenfas ogråfet, bindes fedan i fmå kårfvar, och fåttes antingen fåfom annan fåd på åkern i Rök, med 10 par kårfvar i hvardera, el- ler ock uphånges på gårdesgå irdar och ftafrar , då altid knoppen våndes. nederåt , på det faften ; fom ån kan vara qvar 1 ftjelken, ma heldre draga fig ät knoppen, befordra fröets fryrka, och hin- draat knoppen icke för haftigt torrkar och bråmo= Snar Når linet år torrt, föres det hem at repas, och den afrepade knoppen torrkas och förvaras til nåfta vår, då den uttröfkas och anvåndes til nytt utfåde. Men fjelfva Linet 'utbredes på en af- flagen eller atbetad gräsvall til rötning; at förs ta deti vatten, åro de på denna ort icke vane, Deraf hånder, at Linet fållan blifver vål rött, u-= tan då tiden efter vanligheten år inne, bindes det ihop, at vådertorrkas , och derpå in på badftugun, at undergå vidare torkning. Deraf hånder me- rendels för ftark torrka, och under brakningen, brytes både tåg och fkåfaf. Sedan (kal det heta, är linväxter ej. varit. god det ärtet, eter ar toet blifvit fkåmt af regn m. m, Om W adftena ortens maner kunde komma i gång, fom någre Sockne-boar yttrat fig vilja införa, nemligen, at ej bråka linet om höften, men lågga det efter höfter rötan och vådertor kningen i i knip- por up på fkullar öfver vintern, och vid Pingett- tiden företaga fig linbråkningen ; få vore det mångfaldigt ”fördelaktigare 4 by fommartorrkan gjorde mera gagn, och på de långre dagarne a kunde KV Vt) BPT Ar 7 Oc. Nov. Den 275 kunde mera utråttas. Nöden tör dock låra dem, at göra alfvare med denna inrättning fedan ingen . tillgång mera gifves på Ekeved, at torka Linet om Höften. 4:0 Med Körvclådor och defs bårgning åro enahanda om ftåndigheter. f:o Vid Kålens uptagande mårkes, at om froften kommer Landtmannen för tidigt uppå, lig- ges Kålen något litet i kallt vatten, uphånges fedan och torrkas, då ingen fkada mera af frotten Iker. ; Lu Trö/kningen fker efter vanligheten, flraxt ef- ter at alle utfyfslor åro förbi, få at alt må vara beftålt innan Julen och de månge vinterkörflor- ne påkomma, Öttor göras då af Bonden ifrån kl. 12 eller t om natten, vid ljus eller lampa, til hvilken fenare de betjena fig af Rofolja, eller i brift deraf, af Linolja, och continueras få hela egen til (kymningen, oc En Rök Råg råknas gemenligen at gifva ÖN 2.3 fjerdingar fåd , fållan deröfver. Vid Tröfk- ningen råknas åfven allmånt, at hvar karl tröfkar ut + tunna fåd'om dagen. De fom tränga til hjelp af ipann- tröfkning , hafva deffe ären betalt hvar 13:de tundä, men då fpann- -tröfkaren hållit fig maten fjelf, har han fått hvar ro:de tunna. Hvad Landtmannen af fin Såd kunnat föryt- tra til utfkylder och egne tarfvor, har han fört til Norrköping 4 mil, ”dereft fåden i medelmåtti- Er AY gullit 18. Dal. för Rågen och 13 Dal. för ornet. An | u IT: gör - NIG JENA RKS Vv TR KI SIT SSM Fes LR y VN AN | fv + SENS sad KN : or 3 4 276 1757. Odå. Nov. Decs: 11 FLIT Äng , Mulbete och Gråsväxt. = = — Ängarne åro hår måft fidlåndte, flåtes fri från bufkar, fkogvåixt, ftenar, tufvor och målfla, få at de åro beqvåmlige til bergnings, faft grås- flagen icke åro de båfte. De ligga merendels få til, at de få förtrifkning af det ifrån åkrar och går- den nedflådande vårvattnet med gödfel, flam, grås=. från och flikt, dels ock af det om våren ifrån fjör upftigande vårvatnet, når det år måtteligt, fom mårkeligen hindrar at ångarne blifva måfslupne 3 men blir vattufloden för hög eller långvarig, eller ock våt-år infalla, få blifva de kårrlåndte flotter- ne fvåre at berga 3 til Sokneboarnes ftora fkada och olågenhet. Somlige af deffe ångar och kårr tyckas klar< ligen hatva varit Sjö i forna tider, fom båltt fy- nes vid frora vårfloder, då vatnet likfom en Sjö fliger up til fina gamla ftrånder; och år åfven markeligt , at jordmonen år helt olika ofvan och nedanföre deffe ftrånder. Ofvanföre förefaller den art af jordmon, fom tilförene vid åkerjorden $ 2. år befkrefven, nemligen Dungjord, Spicke-eller ftlark lera, Lermylla, fkörjord med mera; men gedasföre under matjorden förefaller endaft en mårgelartig lera. Ängsfkötflen beftår förnåmligalt på denna or< ten deruti, at de icke tillåta ångarnas Vårbetan= de, dels at de icke må uptrampas, dels at efter det fpåda gråfets afonagande, det"qvarblefna ej må förvifsna; och har man funnit en mårkelig åtfkil- nad i Höbergflen på de ångar , foin blifvit vårtre- dade, och de fom blifvit vårbette. | sf j a: OM Nov. Del 277 SM Hö-berg/len fker hår på enabanda fått med de förr nåmde Provincier; och man brukar hår lika fom på andra orter, at föka fig hjelp; och hjelpa -hvarannan, under namn af flåtter= gången eller annorftådes få kallade fåtter- öl, Somlige förnuttige Landtmån bruka den förs p . Oo c rat e = : ve a figtighet ; ar de icke förfta dagen råffå höet i bredor ; utan läta.det ligga på flag, til båttre torkning ; men förnåmligaft at hindra, at den afs K huggna gråsttubben ej i heta Sommar- Solen och. torkvådret må förmycket blöda ut fin faft och fa- da gråsroten, men få medelft grifets ötverliggan« de, rådrum at fakta och låka fig. De forna Landtmån hafva ock vid Höbergs= len hållit för rådeligt, at låta höet ej allenaft lig- ga en dag på flag, utan ock at fedan Höet blifvit hopgjordt i fåtan eller Vålmar, låta det ånnu fe= dermera ftå ute i några dagar at fvettas, hvarige- nom höet blef båttre, tftadigare til föda för Bos- fkapen och drygare til utfordringen; men i fena= fe tider hatva Eandibrukarne icke gifvit fig tid til av af bida en fådan omgång , utan tyckt, at ju fortare ju heldre. Icke defto mindre finnas hår likvål nagre, fom hafva hårutinnan återtagit förs fådernas fed. — Hi-qvantum för hvar hel gård, tftiger icke under 30 och knapt något öfver 60 lafs årligen. — Mul-och Sommar- betet år hår öfveralt, intian ångarne blifva bergade, ganfka torrt och magert få för Håftarne fom Bofkapen. Några få gardar Å t hafva vål fmå beteshagar för fig fjeltva, men de Öfrige och måtte hafva intet.annat än en Måfe a U falt 278 1757. oa. Nov. Dec fålt med en del byar af Ryftad Socken, och en tract af uthuggen fkog ; fom kallas Socknens uts mark, fom bågge grånfa tillammans utan någon frånftrångfel. Denne utmark går vål neder til Sjön och i få måtto nyttig för Bofkapen, men gifver icke defto mera bete; emedan;hela den tratten beftår af gall- ftrand. | Måfen fkulle vål kunna låtteligen förbåttras genom vatnets bårtledande neder åt Sjön, me> delft en liten der varande båck-rånnils uprenfan- de, famt den öfrige bulklupne vallens afrödjande 3 men fådant ftår icke at förmoda, få långe hela tracten år famfålt betesmark. Finge hvar och en gård fin egen affkilda del, få fkulle både 'betes- - mark och tkog få annat utfeende ; ehuru der i början torde möta nog fvårighet med afftångflen, 1 brift af gårdfle. Ga Socknen borde vål utom des hafva fin lilla an- del i et Hårads-kårr,belåget i öftra Hargs Socken, fom fkal vara hela Åkerbo Hårad famfålt tilhö- rigt; men fom det ligger 4 åa 5 fjerdingsvåg der- ifrån, få har det af denna Socknen aldrig kommit at nyttjas. I lika måtto borde ej eller Socknen. vara utfluten ifrån Mulbetets nyttjande på Håra- dets Skogs-allmånning, men fom den ligger på an- dra fidan om fjöen Roxen, få år den råttigheten för Sockneboarne ogagnelig, ; Som nu fåledes Mulbetet år hår i Socknen ganfka knapt, om våren på torr och fkarp, men om höften på fank vail, få måtte Kreaturen lån- ge hållas inne om Våren på foder; och höftetiden bittida infåttas 3 hvaraf följer, at denne ed åkert - ONKAR- WE TEN ” v 2 | VS - & bs. Oc, Nov. Dec: 270: ONE IN SMR an fa br fåkert målfte fordra fine Kreatur er Månad långre inne, om året, ån i fkogsbyggden, FRE — Gråsväxten och de örter betråffande, fom i denna Socknen finnas, få åro de följande ; och hvikas namn åro tagne utut Herr Archiatern och Riddaren LiNNer Flora Svecica? oo cd Sjöen, Sjölåf. Wafs dog. Fråken. Nym-s ophea lutea & alba, Perficaria 318. Potamoge- TON 139. Od Kärr: Tufve-ftarr. Fråken. Svin-Svingel: " Menyanthes (Oltrog. getkål), Ranunculus ca- "bill. Altegrås. Pedicularis fos (oftrog. granört). Caltha, Phellatidrium. Potamögeton. Perficaria, Lyfimachia 167. Knapp-fåf vid Kärrlaggen, > På Maa-vall: Lychnis. Rhinantus. ÄAngkas fle. Myofothis. Trifolium album minus. Trifo- lium rubtum. Cardamine. Caltha. Leontodon 627. Lyfimackia lutea, Ängfvingel: Rödfvingel. Kärrtåtel; 'Skåälfvegrås;. Knapp- fåf; Fålthven, Kärrfältning, Hvitgröe. Slåttergröe. Ångsgröe; Anferina, Lotus. Viola tricolor. Ögnetröft; -Thali&rum 4f$3. Acetofa, Bagg- pungar; Pes dicularis 505: = Ulmaria. Tormentilla, Ältes grås, Maj-blomfter 162, Succifas Eriophorum. -Comarum, Biftorta, Orobus f90, Rarunculus, 467. Allihe 370. Phalaris I & 2: Harftarr. Hirsftarr med fiere fmaå flags ftärr, kallas hår ftårrting: Stubbtog. Muséron. Leotitodor 629. Naäardus; Orchis bifol. Orchis folius macul: "Ononis 623, ; = På Holmen: Pråft-krage: Trifolium alb; & tfubrum. Kambexing. Vårbrodd: FARA Ua 280 1757. Oå. Nov. Dec Brtinglla. Campanula 176. Jack, minor. Hype= ricum, Gallium lut, & alb. Acetofa, Leontodon . 1 & 3. Lyfimachia lut. Rhinantus. Silene. Brun- hven. Alchimilla, Tormentilla. Fetknopp. Mus- öron. Mollugo minor. ”Thalictrum. Musirter, Ang-Neglikor, Fårgrås. Äng-kafle. Ängfvingel. Äng-gröe, Back-tatcl. Femfingersört. ”Fabaria. Saxifraga. Tåcktåtel. Stenföta. Hallonbulke, Hvitgröe. Hundkax. Kallgrås. Törne. Hagtorn. Slåna. Berberis. Vahl-björk, Ängkampe. Äng- hafre. Burfa paftoris. Landhafre. Geranium f71, Alfine. Milletolium. På Hirdwall: Gallium album majus. Aceto- fa, Trifolium album Majus. Schiåla. Änghafre. Pråftkrage. Lotus. Scorzanera; Musöron. Tri- folium rubrum. Euphrafia. Campanula. Filipen- dula. Oxlåggor. Mårrmjölk. Fårgrås. Ranuncu- lus. Alchemilla, Anthyllis. Briza. Vicia 60f, famt de vanliga gråsflagen. På Angbackar: Alchemilla, kötelet. Ace- tofa mont, Chratxgus minimus. Saxifraga, Hy- pericum. Mårrmjölk. Tormentilla. Polygala. Convallaria 273. Lotus. Jungfrubår. Veronica Chamezedr. Silene. FÖRPSReON Vero Pen- taphyllum, : I en liten Afpång : Geranium, Molpisyund 1 rubr, & luteum, Kohvete. Jungfrubår, Tor- mentilla. Jungtru Mariz Hand. Plantago. Myo- fotis. Lyfimachia lutea. Orobus Vernus. Ang- gröe. Viola cxrulea. Scorzonera.:Acetofa. Ång- fvingel, Blåbår. Biftorta, — Jbland någre Ekar : Heracleum, "Tanacetum, Orchis 727. | Uni 1757. Oå. Nov. Dec. 281 Uti en liten Abl- och Eke- land vid Sjön: Hex patica, Anemonis. Pteris. Lathyrus fore Luteo, Epilobium. Osmunda. Berggröe. Linum cathar. Carduus caule crifpo. lechoma. Brakved. Valeriana. Melica 2, Rödhven. Gallium album. -Opulus. Hieranium 637, Ibland Rag och Hvete: Draba 523. 'Thlafpi ”-£530& f32. Lithofpermum 152. Blåklint. Mus« -årter. Hvitört. Agroftemma, Euphrafia rubra $17. Bromus 84. Akerhven, Ibland Korp och Hafre: Sinapis arv. håraf ftå Akrarne ofta gula. Carduus 654. Serratula 662. Galeopfis. Lamium 494, 495. Anferina. Gråbo. På Gäårdes- Renar: Viola tricolor, Scabiofa. Millefolium, Trifolium rubrum & album. Me- dicago minor. Thlafpi 531, 532, Ervum. Leon- todon 627, 629. Onopordum. Matricaria 701, 702. Anthemis 704. Centaurea 709, Ranuncu- lus Bulbofus. Glechoma, Helleborus, Rumex 292. Carum. Chzerophyllum 243. Lycopfis. Brunella, Gallium lut. & album. Qvickhvete. Renrepe, Hundexing. Ängkampe. oo På Gårdes- baskar: Vårbrodd, Kattfötter, Lothus, Änge-neglikor, Turritis (Oftrog. Råc- kentrefs.) Knavel. Saxifraga, Backhumie. Ci- ftus. Pimpinella. Tormentilla, Silene, Veroni- ca fpicata minor. Fårgrås. Änghafire. Bergfy- ra. Petknoppar. | KÖTT Diken: Svinfvingel. Kårrkafle. Phellan- drium. Alifma. Ranunculus fol, capill, Phalaris, Altegrås, Bidens. | | £å LÖ | I Mia- 288 757 OR. Növ Den I Mifen: Tutveftarr. Porls. Hjortron, O-= | don. Ranunculus 457. ONA Krykdexdi dar: Kattoft. Svinmålla, Hard | kax af bägge flagen,. Nåsflor, Gråbo. Narf, Qvickhvete. Snårjegrås. Vildperfilja. Sonchus. Lamium. Euphorbia 436, Aädernn Vid Hafeh: Borrar, Bolmört. Malört, Grå- bo. Afperugo. Groblad. Bonus Henricus. Po- lygonum. Marbubium album, Sophia Chirur= gorum, . AT 8 RR IV: '$; Skog och Utmark, $å anfenlig Skog hår i Socknen fordom va- rit, få kalt och flåce är hår nu, få at det nå- ftan trånger til bevis, om hår någonfin varit Skog, Icke defto mindre år det ånnu icke utur Manna- minne, at hår varit få flör, tåt och trodvåxt Skog, at gammalt Folk veta at berätta fig ofta gått villfe dåruti, och hvaråft nu föga annat år igen, ån blotta namnet, eller ock några få Ene= och Granbulkar. Ja, där år ånnu en liten våg, fom på Chartan och i gamla Kyrko- Boken bår namn af Kålare - vågen. Någre vedermålen af forna Skog - våxten, fes åfven i fmå Hagar, fom någre Nåsbyboer för fig tjelfve afftångt, och hvarålt ännu något är behållit , alt fom de varit aktfame til. Alt fådant år ovederfåjeligt bevis , huru ; tort under det ar, för Landthushållningens up- komft, at ligga i Teg och Akerfkifte med hvar- annan ; men ånnu mera huru ofelbar undergång det år för Skogarne, art de rg månge Åboer och Hem- NR Es I 1757: Oc. Nov. Dec, 283 rn -Hemmans- brukare äro famfäållte; ty dår hugges hvart om annat och ingen vilar. den minfta åhuga at freda och fpara,. | Utom fin Hemfkog, har dt Stkkden fin pro- . portionella andel i AÄkerbo Hårads Allmänningen, fom enligt hvad förut år beråttat, ligger tvårt öfver Sjön , eller på andra fidan och Norr om Sjön Roxen, 5 å 6 fjärdings våg bårt ; men Land- vågen omkring, hela 3 å4 milen. Samma All- -månning fkal vara ungefår 3 fjårdings våg ling och 3 mil bred, och änköar den i flere år ftått a helgd; få befaras likvål den famma vara få ut- | Biissin. at knapt tjockare tråd ån til laglig ftaf- ver dår fkal finnas, Ekar finnas hår någre få och (må i Socknen. Hvad Ekarne hela Håradet igenom angår, få åro de nu nog utgallrade ; ånfkönt Saltpeterfjudarne ej fått öfver 5 å 600 lafs årligen, och Hårads- boerne ej mer, ån til deras oumgångeligafte tarf- vor, efter vederbörandes noga ompröfvande. Nu för tiden finnes knapt någon Ek på Krono - och Skatte- -ågor tjockare, ån en timmerftåck.. Afpar och Björkar finnas någre få unge i Sock- nen; men af andre Löftrån aldeles inga, få framt de icke vid någon Gård fkulle finnas va- ra planterade. Socknen fkulle råkna fig lycklig, om den hade tilråckeligt af Ene- och Granris til brånfle; men nu, jämte briften, tiltager dyrheten. ärli- Lech, at hos; grannarne kunna få köpa något, ej jar a om vågens långd, fom åfven arligen vå- Man körer nu 3.å å mil fram och tilbaka Ud efter ö : SEA KÖRET 4 SFR EN - S&S + Q - 9 EM Om Sk Sf |6je AN [> OQO -R ga Så Lom |) Cd w 3 aw EET 5 et Hd OO Lu . be r+, Lay Doe jer EON Finland, NA 0 oHåraf kan flutas, hvad Nåsby Bonden har” för fysflor at fkåra om Vintern, =” 7 ; 5 NN Tr NNE s Trä dmnens åtgång innom denna lilla Socknen, bör billigt, fåfom hår möjelig til utråkning , öf- vervågas > och dårifrån flutas til en ftörre ' och mera bebodd Landsbygd. a > Gårdesgårdarne åro få vida råknade, at med vifshet kan fågas, det de'i denna Socknen utgö- ra et antal :af 31200 famnar, Om de alle på en » gang af nyo hade blitvit upfatte, få hade dårtil upgått 4457 lafs trinne, å 32 trinnar på laffet, och I lafs til hvarje 7 famnar, emedan trinnet år flackot, Når man nu icke får mer ån 4 trinnar- af hvart träd, få har dårtil fordrats 35657 trån, förutan et par ftåfver til hvart hol eller famn, hvilke hvar för fig beftå af et fårfkildt ungt tråd, och utgöra 62400 ttafver. Har altfå på en gång fordrats 98257 unga tråd > ftödje-ttafvar och vi= djor, fom åfven kunnat vara fårfkildte unga trå af. Björk, Afp, Vide, En, m, m. oberåknade, CC Men fom fådant icke kan hafva fkedt på en gång, utan efter hand, alt fom orten blifvit AR ll : 0 Odda ; nd 4 a (då UN LI SEN | KRIS Så Nöy. Der 285 d | "bodd, och då Skogen i i lika mon kunnat återvå- Hå, VE åa vil man i ftållet calculera öfver den nu varande dageliga och bevisliga Trå- confumtio=. nen innom denna lilla tra&en. Hvart helt Hemman åligger enligt B. B. 6, Cap. :$: at årligen upfåtta 50 famnar ny går- — desgård. I Socknen åro 12 oförmedlåde Hem- Rand, fom åtminftone innom Byalaget ROTA hålla & ny hågn til 600 famnar om året, gör 85 5 lafs dt eller 685 + tråd, förutan ftafver därtil 1202, fom ; tilfammans gör 1885 3 tråd, | Til de gamle gårdesgårdarnes reparerande atfå åttes hålften eller 942 & tråd, Til vedbrand' beråknas allenaft för hvart Matlag, fom åro 14 ft, i lafs om veckan, och utgöra 728 lafs : och för Torpare, Ryttare och "Soldater + lafs om veckan, gör 520 lafs, Nu å 6 träd til Iffet gör 7488 träd, fö : SEKO EL timmer , trinne och ftafver til Ärt-och —Rofve- lyckor, hång och rafrt til taktåckning, å Backftugu- Hjons vedbrand m, m. lårer ej vara förmycket om man utfåtter 1000 tråd. : NN AS SN i RE på SS g Håraf utkommer nu denna Summa : -- i. Til nya gärdesgårdar - - 188f & tråd, 2. Til de gamlas utbåtrtrande AL GR 3. Til vedebrand - » 7488 4 Til timmer och det mera + 1000 b mana Summa - 11316 $ tråd. jr $ 2 Så mycket trå - åmne utåder altfå dolink lilla RN åsby Socken allena, hvaråft knapt 50 tråd tor- de i ftållet upvåxa, Altlammans måtte håmtras Us ifrån z Sn a. YLE, 286 1757. O& Nov. Dec. ifrån aflågfnare orter, och Socknen hjelper, faft med fin egen ftora omkoftnad, til at utéda an- dras Skogar; hvilka fnart nog torde utrönas, ej. vara outöådelige. | | Hvad fkal nu et helt Skoglöft Hårad tåra på Skog, når den minfta Socknen i Riket tarfvar få mycket. Monne det intet förtjänar hvar råttfint Patriots ömafte omtanka ; och monne ej tid vara at betånka Rikets föreftående elånde, om Skogar- ne hvar på fitt håll förfara flike öden, i; Sjukdomen har man hår tydeligen å daga lagt ; men Botemedlen tilkomma dem at förord= - na, hvilkom vården öfver Riks-Kroppen fåi ge- men, fom til alla defs mindre delar år antör- trodd, det må då fke 1:0 igenom en tilförene på- tånkt och föreflagen durkfart ifrån Ydre eller Kinda fkogrika Häårader, 2:0o Saltpeterfjude- "riernes anvilning på Skogrikare orter. 3:0o Hå- rads Allmånningars delande och vakfamare fköt- fel. 4:0 Skogs - planteringars ofelbara fullgö- rande. = f:o Tråd -planterares nedfåttande och miångfaldige flere hjelpe- medel, ; Vang Bofkaps - Sköt fel. Hos famtelige denna Socknens Invånare un- derhållas vintern öfver 174 Bofkaps- Kreatur, fmå och ftore fammanråknade. 75 Häftar och Föll 200 Far af krländfkt Hag. IFO Sem St 3 ä högt 4 fltycken Gåfs i hvar gård, famt 6 48 ftycken Höns. Med deffa Kreaturs fodrande och ftillande famt framfödande, förfares aldeles på enahanda fått, iu fått, fom i de förr nåmde Rikets Provincier, få at i dy mål, med dem, diårutinnan icke någon fkillnad år mårkelig. Men jag kan icke undgå at anmärka, at det utfordrings fått, fom Ladu- gårds Pigan i deffe orter brukar, ej tyckes vara det båfta, då hon i Kreaturets gef eller gifva fve- per in Hötappen i litet Halm, och fåledes inbil- lar fig, at gifva Kreaturet fofvel til brödet. För- farenheten vifar, at Kreaturet ftraxt begynner katta och rifva fram Höet och vråker Halmen, famt omfider förtrampar den: hvarföre om Krea- turen få hvardera flaget för fig, fårdeles Halm til natttoder och om mornarne da de åro hungrigaftt, få åtes Flalmen renare up, och defsimellan kun- na de om dagarne få Hö, : I Bi åro få lållfynte i denna Socknen, at knapt någon enda år ågare dåraf, = oSommerbetet. befvårar eljeft icke Landtman- nen med Vallgång på denna orten, dår man år fri för odjur, och ej har vidlyftiga utmarker. Botemedel vid Kreaturens fjukdomar brukas följande > 1:0 För Håftar: Qvarkan botas med et radt Ägg, hvaruti ftercus humanum år hop- rördt, och Häften ingifvit : lofsnar ej quarkan dåraf förfta gången, fortfares dårmed flere reför. Är Håften zsrötikörder , fom Bonden behagar kalla modflulen ; gifves honom in Hvitlék. Har han fvårt vid at falla, ledes han i Fårahutet, at lukta på Fåradyngan. Är han /prångder , drages den fe- nan up, fom fitter vid ljumfkan. Är han borad i foten , af någon fpik eller eljeft, tvåttas holet rent med vatten eller brånvin, fmåltes vax dåruti och förbindes, Så långt ftråcka fig Invånarnes Hem- 288 1757. O Nov. Dec, - Hem- Curer, fom fållan få felt, men påkoms- ma någre fvårare tiltållen, måtte förfarnare Hå- - fte-botare fökas. sn 2:0 För Få- Bofkap: Vil Kon ej löpa i råt- tan tid, gifves henne in ytterfta tippen af en Ha- rerumpa, då fåker verkan, förviffo, efter många riktigt befundna förlök, den påföljande dagen förfpörjes. Bledpifs botas dårmed, at Kreaturets eget vatten håmtas i en fko, (tår hånda af orfak, at icke annat varit tilhands , då förföket förfta gången gjordes) och gifves Kreaturet in, Andre bruka at gifva Kreaturet in en ftekt och i Tjära doppad Sill eiler Strömming, Kreatur, fom kommit itrån andra orter til denna Socknen, be- finna fig fållan vål förfta fommaren , men få ge- menligen Blodpifs, hvilket förmenes komma at Slipftens- vallen, dår de gå i bete. Om Kalfvar få Löfs, tvåttas de med Tobaks-lag. Utrfot cure- ras med Svalebo, lönderttårt til pulfver och in- ifvit. Lededérag med Benvallsrot (Symphiti ra- dix) kokt och pabunden, kg, ch Vilda Djur och Foglatr. Socknens belågenhet och inftångtel af flått- bygd på den Öftra, Linköpings Stad på den Sö- dra, och Stångs An famt Sjön Roxen på de an- dre fidorne, ftånger den ifrån både Skog och Skogs- Djur, få at Invånarne åro fåkre för både Varg och Råf. Någon enda Hare kan underti-. den finnas. Ekornar finnas ibland i Skogshagar, och Igelkottar tritvas 1 Gårderne, Vilde ; Vilde Foglar finnas hår följande, ehuruvil en del allenaft under fAyttnings-tiderne. Svanor, Tranor, Villgåfs om Våren och Höften. AÄnder afåtfkillige flag, Filkmåfar, Vipor, Vattufpof- - var, Sqvalt- Orrar om våren. Rapphöns åro ej fållfynte; men Sidenfvantfar, Bofinkar och Snö- — Skator ej mycket, Örnar, Hökar, Korpar och Ugglor vifa fig ibland. Kråikor, Skator och Ka. jor, famt Tåklingar (Paffer Domefticus) och -Tåttingar (Paffer montanus) åro de allmånnafte, förutan Svalor, Lårkor, Sådesårlor och Falgs Gkara Mm. 0; | VIT, & — Sj0, Strömmar och Fifke. Sjön Roxen och et ftycke af Ån Stång ftöter in til Socknens Våftra fida. Man inlåter tig icke 1 tiågon vidlyftig orda-ftrid, om urfprunget til denna Sjöns namn, och om den håldre borde fkrit- vas för Rdåg fen eller Rog/en, af Råg och Sjö el= O ler Se, fom efter gamla Språket och lika få i Ty« EN ög fen fkulle vara det famma fom Rågfön, eller den Sjön, hvarinvid nog Råg våxer. Til alla ftridig- heters undvikande, töljer man håldre det fkriffått, fom på Chartor och flere publique Handligar år vedertagit reed namnets fkrifvande för Roxen. BRI pb Sjöns långd fom ftråcker i Öfter och Våtter, år ungefärligen ifrån Vréta Klofter och til Nors- holm 2å mil: Defs bredd år olika, ty vid Våtra ändan och bredafte ftållet år det vid pafs 2 mil öf- ver, långre ned & mil och ån långre ned midtföre KW Skruckeby och Lillkyrka, 3 mil allenaft. = 7”. rå | Nåsby 0 RR Mr oe, Ge CS ET - EAA N 1757. O&. Nov. Dec. 289 - fkan år famma fom Sjö, få at Rägfen eller Rog- N RR 290 1757. O& Nov. Dec. Nåsby Socken bidrager vål icke fårdeles til Roxens ftranda- prydnad ; men" Ch prunkar den dock rundt om på andre kanter af många ftora och lyfande Byggnader , Herrefåten och Gårdar , fåfom Kongsbro, Stjernarp, Grensholmen, Runs- torp, Norsholm, Idingftad, Tuna, med Here, Inlopp åro i denna Sjön månige; men ej mer än et enda utlopp. Af inloppen åro trenne ftyc- ken både ftora och mårkelige. 1:0 Stäng eller Linköpings Ån, fom famlar vatten alt ifrån Vim-= merby = tracten i Småland. 2:0 Kaga eller Mjål= by An, fom drager vatnet hit ifran Sommen , be- lågen i Södrafte delen af Öftergötland; och 3:0 Motala Ström, fom vid Kongsbro förer hit alt vat- ten ifrån Vettern och alle defs omliggande ftran- der. Utom defs åro vål en hop mindre Åar, fås fom Tuna Ån, kommandes ifrån Ärlången, och en annan; fom vid Stjernarp nedförer Gullbårgs Hårads vatteri, med mange flere ; men de åro icke af det anfeende och vatturikhet,; föm de 3 förfte, Imedlertid år dock denna Sjön tå mycket mårkeligare, fom han fåkert emottager tvåtredje- delar af Öftergötlands Provincens vatten; en del af Smålands Calmare Låns, och lika tå öm dandd Jönköpings Låns vatten; jämvål en del af Våfter- götländs och lika få en god del af Nerikes Pro- vinciers vatten, hvilka alla han fedari vid Nors- holm utgjuter igenom Motala Ån neder är. Glaany; och til flut vid Norrköping neder åt Hafvet. Således år ej underligit, at rår mycket vat- ten kommer, fårdeles vid ftor vårflod, tåfom är 17f5, lida de angrånfande tracterne, fårdeles på Södra fidan ; ganika mycket til fin Åker och Äng, me-= JA ra = ArdR | É = 57. OM. Nov. Dec 2gi i -medelft vatnets haftiga ädieknda och långfa- ma utfallande. Hvarföre något hvar högeligen önfkar, atden långe påtånkte Canalen ur Roxen åt Afpelången och Tå vidare 3 at Söderköping, kun- de blifva i verket ftåld, då Åkerbo Härad i iyn- nerhet fkulle kånna en mårkelig lifa och förmon, dj Fifkeflagen 1 i denne Sjö, åro Gåddor, Abbor- rar, Mört, Braxen, Ål, Lakar, Afp, Flior, Bjerke &c. men ös intet, ån(könt den 13 öm- nigt finnes i den nedanföre belågna Sjön Glaan, då at man dåraf kan fe, at GlEn icke Lura La- . Xen, behagar omaka fig med at fliga up för flröm- mar och forffar. <> Fifkeriet i denna Sjöh år RET vid viffa ftrander och orter ; men icke tå för Nåsby Soc- ken, fom måft har Gallftrand af Klappur och Sandbotten, dit Fifken i brift at fåda, ej gårna fti-- ger up. Dock iår en liten tratt imellan Kyrkan | och Stängs - - Ån, fom beftår af dybotten, hvaråft år något båttre F ifke, och tilhörer Nåsby Såte- ries Rufthåll. Eljeft fifkas hår i Sjön om Våren, med Not, Ryflior, Ståndnåt, Gådd- och Åle- Krokar, äfven med Liufter få vid ftrånderne, fom uppå kårren och ångarne, når högt vatten år. Frågan blir, om den upbringade Filken , be= talar vårdet af det dyra tyret eller torr- veden, fom upbrånnes. Katfor brukas nu mera icke, fe- dan förfarenhbeten vift, at de af Vär-ifen meren- dels blifvit förkrofläde. Om Sommaren brukas i varmt våder Skottnåt. Om Vintern brukas hår ; nog Vinter=mete etter Abborrar: Fifkaren drager' med fig en liten lått Kålke eller Drög, förledd med en tåt och utöfver medarne fig itr: Lade halm- 203 > IST. OA. Növ. Dec: halmbotten. På ftållet dår han huggit fig vak,re- fer han Kålken baklånges up , fom då ftår lik fom en ftol på medarhe och 3:ne långflåår, öch fitter då på et tvårbråde, fom år igenom medarne in= fkurit, famt vånder Kålkbotnen emot vådret , få at han dåraf har et fullkomligt fkjul, och likfom futte' ban i en halttåckt Slåde. Uti et fådant lugn kan Filkaren tåla at fitta hela dagen, ofta.i ftrån- gafte vinter och urvåder, och fköra fit mete, fom ibland rått vål lönar mödan, når Ifen ej år för- tjock; och mången undrar, at tå mycken Abbor kan finnas i Roxen, når på alla ftållen; hela Vin- tern igenom få mycket upmetas. — Strömfall finnas icke innom hela Socknen, hvadan ej eller någre Qvarnar hår finnas, utan. målfte Sockneboarne föka fin målder i Taunefors, dit de om Vintern hafva z mil, men om Somma- ren nålftan dubbelt. ; -—" Springe- Källor gifvas inga i denna Socknen, mycket mindre Mineral - vatten. I ftållet för Källor hafva de grafne och ftenfatte Brunnar, hvars vatten år tåmmeligen klart och ej ofmake= ligt 3 men vid kokningen fåtter det i bottnen :af kärillen et flarkt fediment, ehuru rnan lNkvål ej har förmårkt, at någre fårdeles fjukdomar dåraf hårrördt, Dock betjäna fig Invånarne til brygg, bränning och tvått, famt Arter; heldre af det hårvarånde goda Sjö-vatnet. VIII. S: Stenbrott och Fordarter. Slipefensbrottz finnes hår i Socknen, och bry- tes famt tilredes af Torpare, de ftörre hållar til SE ; 0 blipeta 1757. Oc. | Nov. Dec. 293 Slipeftenar och de fmårre til Brynen och Hvettje- ftenar, dem de på Marknaderne i Linköping för- fålja. Då Slipeftenarne kålla I aln i diametern, fås för dem 6 å 8 Daler Kopp:mt flycket. Detta brott finnes på den tradcten där fordom varit Skog, ej långt ifrån Sjön, och åro dåromkring jåmvål : flrata af fand och mo, fom taåledes tyckes varit bafis för denne Slipftens-art, fom til fårgen år hvitaktig eller ljusgrå. WALLERII Sp. 68. n. 2, Mergel finnes nog i botnen af kårren , och få djupt, fom man med 7 alnars Jordbor kunnat komma. Han år brunaktig vid uptagning ; men -hvitnar och blir ljusgrå efter torrkning , mjölig och faftnar vid fingren fom: krita, dock ej med den hvithet: år aldeles fandfri: fråfer i vatnet, och gifveren myckenhet vatten-pårlor, famt uplö- es flraxt utan-ar grumla vatnet, låter fig fedan ej ihopknådas, ronnar i elden til nåftan rödgul fårg ; men hårdnar föga, år mjölig famt fkör fom tilförene, och fift gåfer, ej allenaft med fkedvat- ten, utan ock med ättika; Kommer fåledes alde- Jes öfverens med W ALLERII Sp. 27, men har ån- nu icke blifvit påtänkt til Akergådning, fom dock med tiden rorde fke. | NN > Lera fin och ren finnesi Gerftads äng: brun- aktig vid uptagningen ; men blir gra då. hon år torrkad, I vatten blåddrar den med vatten- pår- lor, uplåfes och faller fönder, utan at grumla vat- net, låter ej eller blanda fig dårmed, ronnar i elden; men ehuru den nog liknar den förra arten, få gåfer den dock icke med fkedvatten. Torrkad 1 fria luften, hårdnar nog, X - Flate F 204 — 1757. Oå Nov. Dec. > Flot-lera finnes på håft-udden och flere ftållen. Då hon år upkaftad ur gropen i fandkiftan och köres hem, flyter hon af det inblandade vatnet, fom en tunn gröt. I vatnet pårlar den, och up- låfes utan grumlande, men gåfer dock icke med fkedvatten, fynes ej eller benågen at fkinn-torka. I elden ronnar och hårdnar hon. Då hon år fjelt- torkad, fer hon ut, fom fkulle hon af ler, kalk och fin fand vara fammanblandad, Denna fotle- ra brukas hålft hår i orten til murning och vågg- kliftring, fåfom varaktigaft och båft, emedan den ej få gerna fpricker och faller af, fom annan blå lera. | Dungjord, fe 2. $. år en mörkgrå ler-art, ren från fand och ften , men fönderfmålar fom grus. Då hor ligger orörd i fit låge, liknar den nårmaft til Tårninge-ler, Til knåckar hopvalkad och torr- kad > fpricker icke, utan blir nåftan ftenhård, och fynes då blågrå. Ronnar litet i elden och hårdnar. I vatnet pårlar den dock faktare och med mindre kraft ån de föregående , och fåtta fig pårlor rundt omkring fåfom rimfråft, famt kun na der blifva fittande dygnet om. Sönderfaller i vathet, men längfamt utan at grumla det , och med fkedvatten gåfer den icke, YR Stenrader gå tvånne fltycken jämfidige emel- lan NW. och SO. målft igenom hela Socknen. Emellan hvardera ftenftrången kan vara vid pafs 9 å 12 alnars fkiljemon, och ligga flenarne, fom åro ftörre och fmårre , dock målft öfver mansbör- da, tåmmeligen tått i fin ftrång och ofta dubbelt. Deffe ftenftrångar eller ftenrader, fom nog likna en ftenhågnad landsvåg , hålla fitt jämna free efver 2 ä757. oå. Nov. Dec. = 295 Förre gården ; ångar ; backar bårg och hagar, och åro målft alleftådes tydelige, Ingen fågen fin- nes hårom i orten ; utan år troligaft; dem vara flods- lemningar ; och med Svall-1s vid högre och ene Yartu-högder hit drefne och ftrandkaftade: a -Prydnader öch Minnes: mårket. äv Tvånne Herregårdar finnas allenaft i denna. Socknen. . Nåsby Såteries Rufthåll, beftående af 3 hela förmedlade Hetiiman ; och vid pafs 28 . tunnors ärligt utfåde; god ång; filke och, 2:ne Beteshagar ; famt håller 2:ne Ryttare. Hår år én gammal och ftor T rågård; Bårflad Krono-Rufthåll; i helt Hemman, af - 10 Å 11 tunnors äatfåde, vål bygt med 2:1ne Cara- —— ers byggningar ; och flera vackra hus, har 23 3 fruktbårande Trågardar ; ; utom månge andre planterade tråd til prydnad: Vid Pråfteégården å år en liten Trägård nyligen? änlagd och vid fomligé Bondegårdar öra åfven vål (må Frågåardar anlagde: Kg. Lindivianinå ut[kylder; RE OR Lord 11 a Ködgdpård Di ellggere deras ; lader c och Sommarfkatt : och utgöres utom Sommarfkatten Sch Dagsvérkengaf et Balm Femman; s GÅ Mss å AN : > V N RS Sy | NAN ANN AR ON LAGET ec, å j KS SEND RER » or z 0 . BE i , e SN SR Lr NA bi i; Nn vå ” TV ät årligen, Men at nårmare vifa et Hemmans je SA BI fd L AT a . "ar | e i MG / a iu Syd Krono-utikylder, vil man anföra dem fådane, fom nåmligen: Jordeboks råntan, 9 Tuninor korn famt S$ Daler 9 öre Silfvermynt 1 penningar. Hem- mantals-råntan, 4 Tunnor korn famt 12 Daler12 Öre i penningar. Krono- Tionden år, fedan Domkyrkan tått dårutaf I Tunna , Dom-Proften 1 och Niåsby Kyrka til Vinfåd 2 Tunnor, tör det öfriga an- flagen til vifla Rufthålls underftöd, och aflefve- reras ftraxt til vederbörande vid antordran, utan at förut inlefvereras i Tionde-boden. Priåfta-råt- tigheter utgöras efter Förordningarne i fkaft och Qvick-Tionde, Socknegång betalas 6 ftyfver af Matlaget årligen, och upbåres af någon Schole- pilt ifrån Linköping. Tre Ryttare och två Sol- dater underhållas i Socknen, fom hafva fina Torp och defsutom i årlig lön, Ryttaren 20 och Sol- daten 30 Daler Kopparmynt. Närings - medel: Allmogens endafte, år et me- delmåttigt åkerbruk och liten Bofkaps-[fkörfel : och fom Såden måtte tilgripas til alla behof, få vil den ej vara tilråckeligare hår, ån på de orter, der mindre åkerbruk idkas, Torpare-huftrur och inhyfes gummor förtjena fig måilta födan igenom fpinnande , antingen til Fabriquerne i Linköping, de för år a utgingo för Pråftetorps hemman; e!ler andre på landsbygden. Spånad och våfnad har ock hår, fåfom mång annorftådes, på någon o 3 a ” INR [0] s 4 tid ftigit högre, både til godhet och myckenhet, få ar nu våfver nåftan hvar Bonde-och Torpare- huftru åtfkilliga vackra Tyger, til fit både hvar- dags behof och hedersdrägt, hvarigenom myc- ken Utom blaggarns och lårfts våfnader, fom långe varit gångfe, begynna Bonde-döttrarne nu at våf- va Dråller och mera; men belynnerligen förtjäna en del beröm, för deras vackra Wadmal, fom fe- klåde. Ryttare och Torpare förtjåna fig åfven dan det i Norrköping eller. Linköping blifvit flampat, pråffat och fårgat, ofta trotfar 9 Dalers något igenom fifkande, någre igenom flipeftenars tilhuggande ; och andre igenom fpanntröfke, Dikning M.M Husbyggnaderne åro af trå, och ånfkönt Tim- ret faller hår ganfka dyrt, 13 at man med inköp, huggning och framförfel kan råkna ftocken til + daler Silfvermynts vårde, få har dock Allmogen hår i Socknen temmeligen vackra både Mann- och ladugårdar. Mangardshufen åro öfver alt täckte med torf, dock på det fåttet, at de förft åro tåckte med halm, och derofvanpå med dub- bla hvarf af Torf och fammanvånd fvård lida, Nå- gre bruka ock at befåtta Takfoten med nåfver; men ladugårdshufen åro öfveralt tåckte med halm Hushållningen går nog fparfamt och aktfamt, beftående deras vanliga' föda , i kål, årter, kött, flåfk, vålling, gröt, frrömming, fill, dricka och mjölk ; men oft, fmör och fårfk fifk åro 1åll- fyntare. Til bröd brukas rena Rågen, undantagan- des om någre i Vår- fkarfven blanda litet årter el- Jer korn deruti. Fem mål åtas om dagen, nåm- ligen frukoft ,; dagvard eller davahblen , mid- dag, attonvard och nattvarden; men då Ottor göras om vintern til tråöfkning, få de två fruko- Åar, den ene Klåckan 3, och den andre vid pafs 3 Ae = Xx 3 Klac- 7. OO. Nov. Dec. ' 297 ken befparing i deras knappa utkomtt vinnes. Ae il X za 4 nr SVR 5 SSR FARS EN Klåckan fs. Vid deras Bröllop år mattedningen ordent elig, vål tillagad och hederlig. Vf hs (NE Huastcurer. För buggna eller fkurna får : deri låg- ges frraxt fint Socker , och tvåttas en gång om dagen med urin, och åter frös Socker deri, hvar- med continueras ; tils fåret år låkt. "Detta hindrar all bulnad och vahr, famt låker narr, lindrigt och utan fveda eller olågenhet. Kikbofian gras= ferade | är 1755 ftarkt hos Barnen 1 Socknen 2 ba lige blefvo hulpne med Wallratk. äplöles i varmt vatten, och a andre åter at bruka Sqvåckra, fås fom Thé. I Blåsader. Når barn eller annat folk ftöått fi 18, cureras det behåndigt , om man flraxt doppar en klut i urin, och håller derpå, Huafvadvårk , med fönderhackat Granris lagt öfver hjeffan. Froffan har hos månge blifvit 'curerad med 1 fingerbor ftark peppar, I dito falt, altfammans ganfka fint fönderftått och tillika med I fingerbor fin Gktad afka väl tilhopa blandad. Detta pulfver har åter 109e fingerborar fördelts och blifvit patienten ingifvit i i et fkedblad brånvin til hvarje fingerbor, litet förrån Paroxysmen begynts.. Derpå I har pa- tienten frarkt fvetrats, och ej fått dricka något på några timar. Colique botas med Extra& af Johan: nis blommor. Moder fjukan med Gråbo » Extrat, och få Vidare. 3 Socken & åro > för år 17 2) Sfver Ra tjog patienter | lyck Ke UT gy. Oc Nov. Dec = 299 -lyckeligen curerade för håll och ftyng, Peripneu- monie m, m. é a XI. $. — Invånarnes Klådedrågt. — Forna Drågten. Manfolken brukade för so år tilbaka ej annat, ån grofva Vadmalsklåder, kåär- ta Räåckar', med Håkter igenknåpte. Inunder fkörtet fkarset hål på fodret, at nyttjas i ftåller för ficka, och kallades Tröjefkörtet : Svenfka fkor med remmar uti &c. Dvinfolken hade hålft fvar- ta Vadmals-klåder; men af deras drågt var befyn= ' nerligen Kaffjeka, Kragen och Krokmyffan, Kas? fieka var en flackot, vid Tröja med vida årmar och fyf krage, och råkte litet öfver kjortelen. Kra- gen var få (kuren, at han gick rundt omkring ax- larne och råkte et flycke ned på Kaffjekan famt var froppad och ftucken, Hukli,contracte af Hut- vudklåde. Krokmyffan var af 3 ftycken famman- fydd, fom gingo itrån anfigtet och bak åt nacken. De 2 fido-ftyckerne voro af Sabelfkin, men det medlerfta var af fint köpe-tyg med ftora Pårlor befmyckadt. Nu brukeliga Drågten. Manfolken bruka Råck och våft med knappar, fickor och rynkor i fidor- ne, af hemgjordt klådeslikt. vadmal, brunt eller blågratt til fårgen. En del Bonde-drångar begyn- na nu bruka fomlige blå, fomlige grön fårg : fkin- tröja med håkter uti, fkinbyxor. Om vintern lifftycke och fkinpåls under Råcken. Helgedags - Skorne åro tyfke, men hvardags Skor Sventke. med fpånnen uti. Tyfke fkor måtte hvar och en hafva, få fnart han våxt ur fina poike-fkor. Vin- ter-mösforne åro merendels af Klåde med Mård- KA fkins 300 1757. Oå Nov. Dec, fkins bråm. Qvinfolken: få fnart pigan är git. vuxen, fkal hon hafva fvart Sattin til tröjas or=' kar hon fig icke kjortel af famma flag, få fkal den vara af fvart Sarge. Möfla af hvit Damatt 5 fpetfar med Hollåndtkt möntter för Pannftycket , och faconerat band om Möflan , Hållandslårft tik halsklåde för 6 Daler Kopparmynt. Nattkappa inunder, igenknutern med et rödt franfkt band , och Bandrofen fkal fynas i bröftet, Förklådet år antingen hvitt af CE eller brokot af Cattun. Skånika Klippingshandfkar, och Silkes- eller åt=- minftone Boimuls-nåfeduk i hånden : Röda fltrum- por och Tyfka fkor. Når pigån fkal vara nått om fommaren , går hon med fliffings lintyg, med knappar eller röda band i årmarne, och derofvan på Kalminks lifftycke. Ibland gå de ock flåtade 1 hufvudet. För ombyte, låta de våfva af fin ull med linnevarp efter Drållsmönfter , grönt och hvitt, rådt och hvitt, eller ock blått och hvitt, til klåder. Regarns tröjor brukas nu icke mera få mycket, fom förr af Bondpigorne. = a När pigan fkal gifta fig, och det lyfes tres dje gången, fkal hon hafva fvarta klåder på fig til Kyrkan, vara flåtad i hufvudet med krans och många fmycken famt pudrad. Då har hon fåfte- mannens gåfvor med fig, fåfom Pialmbok, Sil- kes « nåfeduk och Handfkarne. Huaftruernes klådedrågt fkiljer få vida, at ut- öm de Ivarta klåderne, bruka! de fvart Damatt- MÖöffa med bredt fvart band derom och Band-ros i nacken, fvart Bandros i Bröftet och Nattkap- pan, famt Hollanslårfts förklåde ; och i alt öfrigt lika med pigorne. Men til fåmre omgång re | en 1757. 0. Nov. Del 30: de Violett och hvitt Pajeron til Möffa, röd Re- . "garnströja och fint Cattuns förklåde, Om foms Maren hvit Bod-nopkins tröja med lifftycke inun- der af båfta Kalmink. ' Men til hvardagslag bru- kas altid hemvåfvit tyg. h ca ALL 06 Kyrkan och Förfamlingen. Kyrkan ligger allenaft 26 alnar ifrån Sjön, uppå en kulle, fom fkjuter något litet ut åt Ro= xen, och med tvånne vikars tilhjelp på ömfe fi= ' dor om Kyrkan, fynes formera et litet nås. Om åu Kyrkan deraf fått namn, eller at hela Socknen ligger på det ftörfta i Sjön Roxen varande Nifet, måge andre nårmare efterföka. Kyrkans anfen- liga ålder kan flutas deraf, at ibiand Confiftorii gamla Atter finnes en Dn, SALMUNDUS , år 1290 hafva varit Rettor Ecclefe Nåfaby. Hon iår redan i fordom tima murad til nu varande ftorlek at gråften utan torn. Långden år 16 3 och bred- den 12 3 aln innom murarne. Högden til Tak- bandet år 73 aln. Taket år tåckt med bråder. Altar-taflan beftår af gammalt och vackert Bildt- huggare-arbete, föreftållande Fråltaren predikans de för fine Apoftlar. Predikftolen ftår på qvin- folks fidan. Nio Bånkar åro på hvar rad. En li- ten Manfolks- låktare år ock upfatt för Våftra gafvelen för 20 perfoner. I hela Kyrkan kan få- ledes rymmas ungefår 120 perfoner, I Klocke- ftapelen år allenaft en Klocka, guten 1626 med Bokftåfver I. H, S. Kyrkjogården år hågnad med trå- plank, och grafvarne firas med fvarta eller gula Tråkors, hvaruppå den afdådes namn , hemvift och dödstima, utfkåres. sd Pa Man AE W $ Vä 302 17 s7. Oå Nov. Dec: Man undrar billigt, hvarföre få (må Paftora= ter. i forna tider blifvit inråttade, til ej mindre Sockne-månnens ftora kånning af Kyrko-och Prå- ftegårdsbyggnad, ån Pråftens, i anfeende til fvag. lön och knapp utkomft; men dertil kan man ej. finna få fåkre gållande fkål, om ej den giffning fom fomlige hafva, kan åga rum; nåmligen , at de Påf- vifke Bifkoparne hårvid haft fine hemliga affigter, i det de nyttjat ftore Paftorater til belöningar och vålgårningar åt fine vånner och favoriter; men de fmå och mintfta. til viffa probas & poenas för de felaktige, til Hierarachizx Papalis få myckert båt- tre flyrka: hvadan ock någre kallat fådane, Pceni- tentz Paltorater. | SR Af gamle Documenter vet man, at är 1$27. var Hofpitalet i Linköping, fom då kallades Do= mus Spiritus Santi, och Nåsby Paftorat under en Prått, I iftöd af hvilket, det lårer tvifvelsutan vara fkedt, at Höglofl, i åminnelfe Konung CARL den XI. igenom Bref at den 27 April 1691 befalt Confiftorium, at vid ledighet, fammanfoga des- fe bågge lågenheter under en Prått, til defs båttre utkomit, hvilket dock hittils aldrig kommit til någon verkftållighet. öra Ifrån år 1560, til 1594 bodde Sockne-Prå- ften i et Torp fom nu kallas Alelund ; men åter- fick då igenom Konung SiIGIsmMunpi Bref den 25 Junii 1594 et Hemman i Gireflad (nu Gerhad) fom tilförene varit Pråftegård. Detta famma el- ler ån varande Pråftegard, beftår af 1 helt Hem- man i Gerftaby , Våfter ut belågit, åger-7 flån- ger i byamål, då 2:ne Krono-hemman formade Ar | tl NR ATAE 1 ft UN ji Y Re 1757. OA. Nov. Dec: — 303 tilhalfva, åga hvardera 8, en atting åger 3, och en F rålfegård 6 ftånger, Pr åftegårdens ärliga ut- fåde år 8 tunnor, åger 60 lafs å ång och målt ftarr- vall, fom för vatten fkul ofta år fvår eller al- deles obårgad. Ingen Skog och ingen Betesha- ge. Litet famfålt Fifke- vatten, men aflågfe och obrukbart. Pråftegårds abygg gnaden år eljeft tåm- meligen förfvarlig. | Vederlag har Pråften, i kraft af Drottning CHRIsSTINE Bref den 20 Februarii 1650, åtnju- . tit af Krono- T ionden 8 tunnor årligen, alt til vid pafs i Salig Bifkop RuDpEéns tid, då famma vederlag blef, faft obekant af hvad 4 anledning, Pråften- ifråntagit, Inventarium kunes icke det ringafte vid Prås fregården, fåfom likvål eljeft år vanligt på « den» na orten. Kyrko- Bok. En gammal Kyrko-Bok bölräna ner år 16493 men innehåller ej mera, ån Kyrkans TInventarium, Sockne-Ståmmor, Profte - - Ting, Kyrkans inkomfter, med mera, Uptekning på födde, finnes ej förrån å ar 1664, hvarmed vål fortfares i de följande aren, men o- redigt. och föga påliteligt. Ifrån detta Seculi början år Kyrko - - Boken riktigare hållen ; men til vidlyftighets undvikande, vil jag allenaft hår införa lammandrag för hvart femte år, få ar bvart hår nedannåmt år, innehåller åfven quantum af ee fyra föregående å ären. Ar ” F vB > & - PORT OA år FNUL i n | t 4 ” Å q 304 1757. OO Nov: Dee! = RN UN &X kö SL Gr OR EE ERE ot Mt RR | År Födde | »Dåde TOR PR dl mål El 12 ac äl 5) 41 äl | EA Bia) =E 3 3 =) - Du 5 ös SG : 2 PP fr = a 3 5 ; trot SL Oj I NN dt slo5 10] 10 1710: 74.65 21-13) IS) VER ROT I 1715] 121 11] 21——]) 231 10) 61) I6] 11 1720] 11] 13] 3|——1] 24] SS) IS] 20) 5 1725) 8) 131 31 TT 21) 4 TA Or 7301 TI] 11174) 3 MR OR 13) 19 1735) 161 17l 2) TT 3381 tf ROST OR 1740] 15] 16] 1|——] 311 15] 251 401 5 17451 to] 21/—] 2 | 311 101 231 33[ 16 i750! 14] 1ol—] 1 13 NR Re Äå 6 I LE UR fö EO 16] 24 E 20 S:a-I129/154l19] 9 I12831107]1155 12621 929 SST ASSJARSPRSJASSTAS SPARE RA SANS PARS TARO PNY ESS I Aj handling ja IG L Ä R; RR THORBERN BERGMAN, Förfla Stycket. | fö alkarna (Vermes Lin.) åro utan tvifvel de Mä aldraunderligafte bland djuren - de åro . MH. ofs olikaft och förefalla ofs derföre fråm- mande och deras hushållning ovanlig. Huru gag- "nande en fullkomlig kunfkap om deffas Natur; ech mårkvårdiga egenikaper fkulle vara bag a | hy=” 7 ih UK JA Ale TUI 3 VA i) LUSPA WL Vä ; KIND SN Var ARS tik ir Er tb PSUR gr JAG (| MN lå AR FAN Be 3 Mom N DÅ 1757. Ott. Nov. Dec. 305 - Phyfik ock Natural-Hiftoria, fkönjes nogfamt af det, fom i nyare tider om defla kråk, i fynnerhet - Polyperna, blifvit uptåckt, De åro de fvårafte at få reda uppå, ty förft viltas de flåfte på ytter- ta hafsdjupet, afftångde från alla Naturkunnigas underfökningar, och för öfrigt åro deras egen- fkaper få befynnerliga, at det fodras, utom mös da och infigt, en egen fkicklighet, at utröna deras art och lynne, HE Det flågtet bland dem, hvars befkrifning jag - nu har åran at börja, har en läng, eskel kropp, bvars efterfla ända på undre fidan år utdragen uti en låg conifk klack (acetabaulum). Det bör på Sven- fka heta Igel (Hirudo), och ej fammanblandas med Snigel (Limax), fom år et annat genus, I- ; fpl nårmafte flågting år Fafciola, fom endaft fkiljes från honom dermed, at hon har ingen klack. Kroppen år gemenligen nedtryckt, (mal- nar framåt och år afdelt uti ganfka många ringar eller leder: han år jåmvål mjuk och flemmig. På fmalare åndan år en öpning, fom år munnen, På öfverlåppen har jag på tre Species funnit fvarta puncter, fom nedanföre nogare ikola be- fkrifvas , hvilka få vål i anfeende til ftållet der de fitta, fom fkapnaden, tyckas vara ögon. Dylika torde framdeles igenfinnas på de öfriga flagen. Anus fitter ftrax öfver klacken, Herr Mo-= RAND fåger fig ej dertil hafva funnit minfta fpår ("). En fådan Mans fats, hvars fårdig- het uti Anatomien allmänt år bekant, gjorde, at jag i början knapt trodde mig fe det jag Ne iga NA ÅN C ör ”Å é AN wv | ferm ROAT ATS (0) Memoires de V' Acad, des Science. 1739. p. 191, 306 ars OM, Nöj, Deer TR 5 liga fåg ; åfven på det Species, fom Herr Mö: RAND examinerat. ÖRAT RN ST Aflelfe - lemmarna hos deffe två - köningar (hermapbroditer) fitta på undre fidan eller ma- gen, nårmare munnen ån klacken oooc0con >< Den manliga år en mått jämntjock trådlik lem, fom indragen röjer fig med en liten ljus rund flåck. Den Quinliga fitter flrax under, bes ftående af en nåftan omårkelig öpning. . Gång och Rörelfers : > Iglarna hafva hvarken armar eller fötter; de behåfva dem ej eller ; ty munnen och klacken tjäna til famma åndamål : med deras hjelp gå de och fåfta fig ; åfven på glatte och polerade krop- par. Når någon vil gå; ftråcker han ut kroppen och med framdelen likfom' kånnet omkring fig tils han finner tjänligt frålle; dår ban då fuger fa ft munnen y fonr hårigehnom antager nåftan famma utfeende fom klacken; derpå flyttas klacken ån-= da intil rämmet dår munnen år faftfögen, görs kullrig inunder och låmpas fedan medeltt fin mjuk- het noga intil der ftåller han (kal T åltas uppå; up= drages midt under och inmefluter fåledes med bråd- darna et litet tomt rum; hvarigenom den pålig- gande luftens tryckning år mer ån tilråckelig at hålla honom taft ; då Igeln vandrar utom vattnets men i annan händelfe hjélper åfven vattnetstrycks ning dertil. Sedafi förfta fteget tåledes år gjordty léfes munnen och et annat göres på famma fått. > Alla ånnu bekanta Species viftas i vattnets dår de flåfte med mycken färdighet génomen våg-' KR rörelfé kunna fimöa up och ned; Eh od / äg 7. Oå. Növ. Deh 307 våglik rörelfe hafva de ibland, fittande fåfte med klacken , fom liknar liktidiga pendel-fvångningar, hvars åndamål år mig aldeles obekant. Herr Mo= RAND tror den tjäna til refpiration; men det tyc«< kes ånnu vara mycket ovifsts Föriplälitnings 10800 Efter Naturens vanliga lag borde deffe, faftån tvåköningar, paras med hvarandra innan de fkul- le kunna fortplanta fig. Jag har dock ej varit 1å lyckelig , at få fe minfta tecken dertil, ehuru många och åfven åtfkilliga flag jag haft famlade och churu noga jag fett derefter; icke des min- dre hafva åtfkillige förökt fig. a Den beråmde Herr SCHAFFER uti Regens« burg , har nyligen med rön vilat, at Monoculi, A= pus Faun., fvec 1181 och Pulex Faun, fvec. 1182 hö tvåköningar ; och at de kunna föda i flera leder utan parning (f), Mon en tvåköning fkulle fjelf kunna göra fig tilfylleft ? Eller mon en parning år tilråckelig,; at befrukta Barne- barnen uti Mormodrens lif; fåfom det fker hos Blad -löffen ( Aphides)? Ik Naturens HER re har tycks velat förebyggas; at icke Iglarna låtteligen fkulle inkomma i månni- fkans kropp, dår de medelft fitt fugande förorfaka' en grufvelig vomitum cruéntum ; ty fomliga båra fina ägg under magen : andra fåfta fina ftora och fammanfatte ågg vid allahanda vatten-örter : ändre åter föda lefvande ungar, fom både genom ftor- lek och rörelfe förråda fig; Sr (+) Zackige Vafferflåhbe pag. Cs. ech Krebsart. Kiefems = Sal. pag. 117. ; | | 308 1757. OT Nov. Den "Huru underlig och mångfaldig Naturens ins råttnige år, finne vi.ock i detta flågtet. Skulle man innom et fogel-ågg få fe många ungar utklåc- kas, dår vandra omkring hela månaden och om- fider en då och då utkrypa, fkulle det vifferligen röra hvars och ens upmårkfamhet 3; men fådana ågg finnas verkeligen bland Iglarna, hvilket jag förr bevift uti Kongl. Academiens Handlingar. Om Iglarnas mat, fugning, Anatomie och igen= våxande,tånker jag at handla uti följande ftycken. "TD PECNE SS Et fel hafver fölgt många ftora Mån, fom af Natural-Hiftorien gjordt fig förtjänte, nåmli- gen: at de blifvit endaft vid egenfkaperna, utan at tilråckeligen med fina kännetecken utmårka det , fom de tilhöra, och at jag må beftyrka det-' ta, vil jag nu allenaft blifva innom Igel-hiftorien och nåmna, at Herrar PouPArRT (") och Mo- RAND ("X) befkrifvit Anatomien af et fpecies, men utan at nåmna et enda ord om hvilketdera, a onderfökt. At veta et kråks egenfkaper och nushöllning, år vifferligen den nöjfamatte delen af dels biltoria; men det år tillika nådvåndigt, at veta hvilket djur har de omnåmde egenfkaper, ty annars år deras kunfkap föga nyttig och förnöjande. Fåljande Sventfke Iglar tror jag medelft ne= dan anförde nomina fpecifica och trivialia, famt befkrifningar låtteligen ikola kunna åtfkiljas, rt. HiruDo (medicinalis) deprefla nigra lineis oto dorfalibus flavis, fubtus favo variegata, — ' Dens - (") JFoura, des Scavans 1697. C") loc. sit, ä : ' £ RAG ES RKA 1 WTA VIA NE Gi (9 j 1757. OÅ Nov. Dec: = 309 Denna år bland våra den ftörfta, då han ut=. fråcker fig hela fem tum lång. Kroppenår neds trykt och fvart, famt har på den öfra flata fidan eller ryggen, åtta gula ränder, fom gå långs efs ter, af hvilka fyra fitta på hvar hålft. Den nes derfta ftår i fjelfva kanten imellan magen och ryg- gen; den andra går når upåfver den nederfta, ja, på unga och fma iglar kunna de knapt fkiljas, hon har fmå fvarta flåckar inuti det gula; den tredje hafver ockf3å fvarta flåckar, men den fjer- de år jämn utan zirater och går litet ötver den tredje, et ftycke från den linien fom långs efter fkulie kunna dela kroppen i två lika flycken. 5å- dan är de gula bandens ftållning 'på ena hålften af ryggen, på den andra ligga tyra likadana med de nyfs omtalte. Undre fidan eller magen år mer at, fvart med gula flåckar och ådror, målad niftan fom marmor, Denna Igeln år nog fålllynt kring Upfala, men vid Gefle fins han i Kårr til myckenhet, hvadan han kunde för våra Apothek bekommas, til defs han på nårmare orter blifver upfökt, få at nu vidare ej år nådigt honom förfkrifva utifrån, Uttydning på 1 och 2 Figuren, Tab. VI. oo Fig.1. vifar Hirudo medicinalis på öfra fidan, fittande allenatt fåftad med klacken. a,framdelen, b, bakdelen. Fig, 2, vifar en dylik; men mindre och på magen. 4, munnen, »b, klacken. 2. HiruUDo (Sangui/ags) deprefiufcula nigra, margine fubtusque flavo notata. RE > Ryggen år aldeles fvart, magen något ljus fare, måltadels med gul SR och åtfkilliga gla å0 j : TOR 310 — 1757. sO Nov. Dec "dror, Denna kommer uti ftorlek når til den före. gående, och fins ymnogt i diken och puffar. Om denna år den famma , fom af Herr Archiatern och Riddaren Linnavus uti Faun, Svec, under num. 1272 omtalas, kan jag ej vifst förlåkra. -Deffe Iglar kallas af gemene man Håft-iglar, efter de tro, at nije kunna ihjålfuga en Håft. De fvålja ockfå hela ftycket, hvilken egenfkap jag ånnu ej funnit hos de andra. Jag hade en gång tvåien flafka, til hvilka fåptes en Metmalfk (Lumbricus), fom de ftrax begynte hvar på fin ånda at fluka i fig och råka- des omfider midtpå,la at två djur voro då medelft det tredje likfom hopbundne. Alla de fom flukte Metmafkar, dogo en eller två dagar derefter, hva- dan denna maten ej tyckes för dem varit naturlig. Uttydning på 3 och 4 Figuren. 3. Fig. vifar Hirado Sangui/uga af medelmåttig ftlorlek på ryggen. a, bakåndan. 6, framåndan. A. Fig. vifar den famma på magen, då han fitter fåftad med bågge åndarna. 4, klacken. b, mun- nen. ec, manliga aflelfe-lemmen, | ; - 3. HiruDo (pi/ctium) teres fufca albo mas culata. ; Hirudo teres : extremitatibus dilatatis. Faun. Svec. 1275. RÖöÖf. inf. 111. t, 32, Frifch. inf. 6. pPlag: GOES OT | q Kroppen år rund, brunaktig och på grönt flötande med hvita flåckar, Klacken år ftor och på ena fidan utholkad, at han liknar en håftfko. Herr RÖsEL von RosenHor afritar på an-' förda ftålle dennas ågg: de åro platte på fidan, fom de fåftas med, kullriga uppå, aflanga och | något BRM ar ; Nys BT VN | Vv - vr. OÅ. Nov. Dec. 311 något urholkade vid ena åndan. Denna år in- qvarterad hos fifkar, af hvilka han fuger fin föda. 4. HirRuUDo (8 oculata) depreffa fufca, punttis octo nigris fupra os, > Jag har tilförene befkrifvit denna uti Kongl. Academiens Handlingar 1756 p. 199. Nu fär jag omtala en egenfkap, fom der ej blifvit omnåmd, nåmligen, at han ej tål vara utom vattner, utan. torrkar ftrax ihop och åndteligen dör. Han faftnar vid alt det han rörer likfom han med drag-lim vo- re öfverftruken. En egenfkap fom har den förmon med fig, at man ej behöfver tåcka de vattuglas hvaruti denna förvaras, i hvilken håndelfe , de an- dre fpecies fåkert blefvo rymmare. - Uttydning på 5, 6, 7 och 8 Figuren. $. Fig. vifar Hirado 8oculata på magen. a, klacken. 6, munnen. Fe, en ljus flåck , fom år manliga lemmen indragen, 6. Fig. vifar den fam- ma gående. &a bakdelen. »b. framdelen. 7, Fig. är et Föne af framdelen, fedd på öfra fidan med Microfcop. d. vifar de 8 tvarta puntterna eller Ögonen, 38. Fig. vifer åggen. /f. år et efter mi- crofcop afritat, då ungarna fynts inuti. g, år et annat, fom inga ungar fynas uti. bh, et uti na- turlig ftorlek. 2, et uti naturlig ftorlek , då lifs- puné&terna börjat fynas. &, k, ky k. åro ågg uti naturlig ftorlek , fådane, fom de fitta på vatten- våxter. ; 5. HiruDo (2o0culata) depreffa fufca, pun- €tis duobus nigris lupra os. = | Denna år den rarafte, hel liten och fmal, Han liknar ganfka mycket den föregående, för bä bv il- 312 + 1757. "OG. Nov. Dec hvilken han ock af mig i början blef tagen; men i vid nogare betraktande fans han mer fpitfig 1 pro=' portion mot långden, och hade defsutom alienaft Läj | e j två fvarta puntter öfver munnen, då den förre har åtta. Fårgen år lika. ; | Det förfta, fom hos denna rörde min upmårk- famhet, var et litet bylte, fom han bar under ma- gen, hvilket genom Microfcop fågs vara hopfatt af runda korn, fom förmodeligen voro ågg. En olycklig håndelfe beröfvade mig både Igeln och det nöjet at vidare utröna dets hiftoria, ty alt fe- dan har jag ej funnit någon mer. Herr BAKER omtalar uti fitt Beytrage zu Gebrauch des Microfc. 31 cap. en -liten ljusbrun Igel, fom åtfkilliga tider om året flåpar fina un- gar med fig fåftade med klackarna på modrens mage, ofta åtta til tolf, de röra fina framdelar på många fått och hafva utfeende af fötter. Mon denna icke torde vara famma fpecies med den fift befkrifna ? Herr BAKER betkrifver vål ej fin Igel, hvadan man med fåkerhet hårom ej kan utlåta iv dock efter det han nåmner om florleken , måtte do binoculata. hans vara långt mindre ån Hiru- , Vttydning öfver 9, 10 och 11 Figuren, 9. Fig, vifar Hirudo 20culata på magen. a, klacken, 6, framdelen. &, åggklafen. 10, Fig, vifar den famma då han fåftad med klacken ger fig en våglik rörelte. a, bakdelen, £, framdelen. 11. Fig, vilar et flycke af framdelen åfkådat på. efre fidan genom STILEN d, bågge ögonen. 6, Hi- 25 + 1757. OA. Nov. Dec, — 313 6, HiruDo (6 ocalata) depreffa albida , or- fdinibus duobus dorfalibus tuberculorum pallido- rum nigris lineis connexorum. Denna år ej öfver en tum lång och har breda- re kropp ån någon af de föregående. Lings efter ryggen ga två rader ljufa vårtor eller knylar, fom uti hvar rad fammanbindas med (varta freck.: Åt- fkillige fina mörka ftreck gå annars nedanföre långs efter kroppen. Fårgen år gråaktig. Kan- ten eller omkretfen af kroppen år ojämn eller lik- om uthuggen, och med fvarta fmaå flåckar hår och dår utfirad. Strax öfver munnen fitta fex Ögon, två och tva i bredd imellan åndarna af vårt- ränderna. Befynnerlig år defs genomikinlighet, ty på undre fidan eller magen kan man fe de frartar lig. nior, fom fammanbinda vårtorna på ryggen. In- teftina då de åro fyllde med mat, fynas fom en fpi- na dorfi, utgående i grenar på bågge fidor, af ' hvilka de nederfta åro långt. Anus fitter ftrax Öfver klacken, åfven fom på de andre fpecies. Denna år bland Iglarna den trögafte, han går fållan af fråller. Ibland antager han en underlig fållning, han fitter fåft med klacken, men gör magen långs år hel hålig, Utur munnen har jag åt(killige gånger fett utråckas en blek , fmal lem, hvars nytta år mig obekant. Vid köldens annalkande bletvo deffe Iglar aldeles orörliga, åndtelig gjordes klacken lös, då de flåto i vattnet och omlider dogo de, Defla fållfamma kråk upletade förledne Sommar Herr Dire&. CLAs ÅLSTRÖMER på Snåckor uti Må- laren och behagade dem fedan med mig meddela. 0 | Ut- "Uttydning öfver 12, 13 och 14 Figuren. 12. Fig. vilar Hirudo 6 oculata uti naturlig ftorlek på ryggen. a, 4, 4, de två vaärtraderna, 6, framdelen. dy d, inteftina, fom fyras ige- nom. f, anus. 13. Fig. vifar den famma på ma- gen, a, a, a, vårtraderna, fom fynas igenom. b, framdelen, ec. manliga lemmen indragen. d, d, d, inteftina, fom fynas igenom. g. klacken. 14. Fig vilar et frycke af tramdelen, afritat gC- nom Microlcop. 2,4, vårtränderna. by, de 6 Ögonen. &£, en ljus lemm, fom ibland utur mun- nen framftickes. m, My den ojämna kanten. Alla figurerna åro ritade efter medelmåttigt : flora obje&er. ] CRD RI FI DN KIKI RI RID! SESDELST | Anmårkmngar vid de Rön, Som Herr Lewis låtit införa uti Philofopbhi- cal Transattions, angående Metallen Platina di Pinto; Ingifne af H. T, SCHEFFER, AT der få kallade hvita: Guldet, ksiliobsngn denna Kongl. Academiens Handlingar 4 od fila | Qvartalet för år 1752, år befkrifvit. ti Pbilofophical Transatlions för år 17$54-3. 4 | finnas införde de Rön, fom Herr Lewis anftålt med Metallen Platina di Pinto, eller ] 2. Herrd | did i ET Rn ; äl | a ys? VOR, Növ. Dec: Fig > 3. Herr Lewis har haft den lyckan at få tilråckelig myckenhet af denna metall, och ha- de fåledes råd på mera åmne til hvart och et förs fök , ån hår i Landet ånnu kunnat århållas. Han har ock få tilråckeligen genomgått denna metal- lens egenfkaper och få vål fölgt Naturen, at jag önfkar, det hvar och en, 1om underföker krop- par, ville följa en få redig, för Vetenfkaperna och allmånna lefvernet nyttig våg, fom deffa Rön utftakat och genomgått. > 3. Vid blanningar med andra Metaller, med hvilka Herr Lewis gjordt ganfka många helt mårkvårdiga och nyttiga rön, åro ock blannin- garnas fpecifica tyngder underfökte, hvilka icke träffat in med den tyngd de efter utråkning bordt » få. Vid deffa utråkningar år någon mifsråkning, Torde hånda , at Herr Lewis, fom med fjelfva - förföken åndock haft nogiat fyfla, icke haft tid at fjelt göra utråkningarna, och at den, fom råk- nat, icke rått fattat meningen. | N «4. Då en Metalls, fåfom Tens fpecifica tyngd år 7, 1806, och en annan Metalls, Platinas,; är fv, 000 —£> Ia aren blannings fpecifica tyngd af P. delar Ten och p. delar Platina, af GP +sp Herr Lewis utfatt at vara— » sogh saltfå Platinas och Tens ana blandnings fpecifica tyngd =12, 0903 en blannings af 1 del Platina och 2 delar Ten = 19, 4533 af en del Platina och 4 de- lar Ten =9, 144, och få vidare uti alla utråknin- garna öfver defla blanningar, Vore blanningar- ne få gjorde , at Metallernas delar voro efter mått af rymden, då vore detta utråknings f CE COD 4 rik- 3216 1757. O&. Nov. Dec riktigt. Men förft år fvårt at göra fådana afmåt= ningar med vederbörlig noghet : fedan år det ock ' icke brukeligt , utan förftås allmånt uti dylika rön, delar efter vigt, få framt det icke uttryc« keligen ftår annorlunda utfatt. Herr Lewis ut- fåtter ock tydeligen vigten på åtfkilliga ftållen , fåfom I Unc, Platina och 4 af Ten: 1 Unc. Plati= na och 3 Unc. af Bly; 3 Unc. Platina och 4 Unc. af Jårn m, m. hvilket alt nogfamt vifar, at han af- delt Platina och de andra Metallerna efter vigt. SS 53 — f. När blanningar af delar, måtte efter rym= - den, hafva de fpecifica tyngder, fom i Taflorna öfver Platinas blanningar af Herr Lewis åro ut-. fatte, få måtte fpecifica tyngderna nödvåndigt hafva helt annat förhållande, når delarna blifvit tagne efter vigt, Och emedan både tyngd och vos lume af den fammanfmålta blanningen år lika wmed fumman af ingredientiernas tyngder och volumer; få äro deras volumer Gc och LZ refpe&ive. Den fammanfmiålta blanningens tyngd måtte altfå vara P-+p, och defs volume Fn famt Gravitas fpe- FEL & P + p. Ge Pg + pe + 6. Således blifver en ana blannings fpecifica tyngd af Platina och Ten, i ftållet för 12, 0903 rätteligen ej mer ån 10, 090. Af I del Platina och > Ten, för 10, 4533 icke mer ån 8, 892. Af i del Platina och 4 Ten, i ftållet för 9, 14453 'allenaft 8, 117 och få vidare. Altfaå kan man, för denna mifsråkning fkul, ej göra något bruk af de utråkningar, fom i Transactionerna MO orde cifica RAS FROST > 1757. Oå. Nov, Dec; 317 förde öfver Metall-blanningarnas fpecifica tyng- der, och .derföre har jämvål Herr Lewis ej fått rått på Platinas egen Specifica tyngd, ehuru hans egna rön gitva dertil god anledning. Emedan likvål denna nya Metallens fpecifica tyngd år det angelågnafte, fom återftår til defs råtta kån- ning , har jag hållit mödan vårdt, at å nyo och efter rått method , göra alla utråkningarna, jaäm- föra dem med Herr Lewis egna Hydroftatifka rön , famt då tilfe , hvad flutfatfer dåraf kuns= na dragas. FR | 7, Genom famma Hydroftatifka rön, hafva alla blanningarna flagit ut til mindre fpecific tyngd, ån igenom utråkningarna efter Ängelfka råknings låttet; men då utråkningarna göras efter den hår ($. £f.) angifne grund, finnes ftörre delen af blanningarna hafva, efter Rön, haft ftörre fpe- cifig tyngd, ån efter utråkning. "8. Ibland Platinas blanningar med Ten, år allenaft en , af 1 del Platina och 4 delar Ten, hvars fpecifica tyngd genom rån funnits mindre, ån den efter rått utråkning borde vara : alle de öfrige hafva haft ftörre, fåfom följande Tafla ut- vifar, hvareft den förfta Columnen viftar blannin- garnas Ipecifica tyngder efter Rön: den andra, efter rått utråkning; och den tredje, åtfkilnaden emellan rön och utråkning. Om jag i något e- "xempel, emot förmodan, mifsråknat mig, tåk- tes den benågne Låfaren fjelf råtta det, efter den i $ 5 angifna formel. | ; Efter Rön, Utråkn. Åtfkil- ) Platina » =174000 nad, Platina I del--Ten 1 = 10,827 =10,090+4+737: fler Y 5 Pla- | ”” &» 7. OåÅ. Nov. Det; Platina t dét + Teri 2 = 8,972= 8, 892 + 80. a 4= 7,794= 8, 117— 323. FAT EE MOE ÖL 3N "sfoP oo 12 7613 = 75f13-+100. I om 24 75471 = 75349 Ft 122. Ten enfamt = 75180; IR - 9. Skulle man nu taga Platinas och Tens ana blannings genom rön fundne fpecifica tyngd 10, 827 för. den råtta; och Teners atv ae: få borde rena Platinas fpecifica tyngd vara 22, 003, Det fynes ock mycket likt, at Platina, fom be- frår ar fmå fkrofliga fmulor , och ingalunda för fig allena kan fammanfmåltas til et jämt flycke, ta= ger ftörre rymd in i vattnet, ån den verkeligen fkulle göra , om den vore flåt och vatnet finge falla tått efter , hvilket af luft -blåifor i hålighe> terna uteftånges ; och at Platina har långt ftörre: fpecific tyngd emot vatten , ån 17, 000, fom Herr Lewis funnit. Men då den med Ten eller någon annan Metal blir fammanfmåltad, vifar fig en riktigare fpecific tyngd. . i 10. Vid Platinas blanning med Bly, åro alla proportionerna genom rån fundne tyngre, ån de efter rått utråkning borde vara, om Platinas fpe- cifica tyngd vore allenaft 17,000. - Men om Pla- tinas och blyets ana blannings hydroftatice tfund- na fpecifica tyngd 14, 029 år riktig , och blyets: . är 11, 386; få fkulle rena Platinas vara 18, 268; hvilket altfå icke tråffar in med den fom följer af ana blanningen med Ten. Rönen hafva få flagit ut emot uträkningarna, fom följer : ONE | Efter Rön. Utråkn,' Åtfkild. Dlatine ren ot:a 217, 000 TIROEE Pla- RE äss TSE Res RR SE ASS RATE SO TR RV 1757. Oå. Nov. Det; 319 Platina 1 del-—- Bly 1 =14,029=13,639 + 3990. KR el OL 2, 924 = 125794 4 137 = = HR vp En 12404 125107. LIN ot 8=11,947 = 11,819 + 128, + Ir It VAT: O825 VOR ts RA 11, SYS RI S38 4 JA Bly enfamt; ==11,386, . e- - Jan a Jr Jr 11. Ibland Platinas blanningar med Silfver, hafva tvånne, efter rön , haft ftörre, och tvån- ne mindre fpecific tyngd , ån de efter rått utråk- ning verkeligen fkulle hafva, i anteende til den af Herr Lewis antagna Platinas fpecifica tyngd, 1å- fom af följande Tafla fes. I följe af Platinas och Silfvers ana blannings hvdroftatice fundna fpeci- fica tyngd 13, 5353 fkulle Platinas egen vara al- lenaft 17, 693. c - Rön. Utråkn. Atfkild. Rlälina je esse 177000 - = 1 del +Silf. 1 =13,53$5 =13, 342 + 193. = I + 2I012,4f2=12,449 + 03. RR + 3=11,790 = 12,046— 24f6. Fö 7=10,867 = 11,488 — 621. Silfver, rent = 10,980. Det år ganfka fållfamt, at blanningen af 1 del Platina och 7 delar Silfver funnits vid pafs3ylåtta- re, ån rent Silfver, hvilket gifver fåker anledning at tro, det i denna blanning blifvit iholigheter vid fammanfmåltningen eller gjutningen, hvilka för- orfakat en fådan minfkning i Specifica tyngden. 12. Ibland Platinas blanningar med Koppar, finnas de Aåfte, fom enligt Hydroftatifka rönen, blifvit låttare, ån de etter utråkning borde vara. Orfaken dårtil år förmodeligen , at Koppar för 320 1757. Oå Nov. Dec. fig allena aldrig kan gjutas tåt, Då den gjutes med fvag hetta, blir den, fom bekant år, otåt > inuti, at den icke kan fmidas: och då han fmåltes med Phlogitfto och ftark hetta, at den må blifva fmidig , blir han altid holig utanpå, uti hvilka ho= - lor den inneftångde luften icke litteligen flåp= per vattnet. Platina åndrar ieke Kopparens art uti gjutningen , dårföre hafva Koppar-blannin- garna med Platina fallit få ftora til rymden, och fått få liten fpecific tyngd emot fmidd Koppar, hvars tyngd år til vattnets, fåfom 8, 830 til 1000, Huru alla blanningarna uti hydroftatifka rönen haf- va förhållit fig emot utråkningen, fesaf följande : Rön. Utråkn. Skilln. = ns MIRROR + Kopp. 1 =11,400=11,622— 222. 2 107410 = 10, $14— 104. 4= 9,908= 9,768 + 140. = 9,693= 9.598 + 095. 8 0,300= 0, 328 —' 20 13 90,2;1— IKE AT 25=— 8,970= 8,996 — 26. Koppar = 8,830- ; > 13. Blanningar af Platina med "Tack - järn hafva aila blifvit tyngre uti de hydroftatifka rö- nen, ån efter rått utråkning ; men efter Angel fka utråknings fåttet, hafva de alla fallit låt-- tare , ån utråkningen rmedgifver, Om Jårnets fpecifica tyngd år 7, 1003; och en blannings af 3 delar Platena med 4 delar Jårn =9, 917 , fåfom Herr Lewis funnit genom rön; få fkulle Platinas egen fpecifica tyngd vara 21, ofi. Då en blan- ning af I del Platina med 12 delar Järn, år 4 0 ftatie Platina - - bbbttt EN ; ÖRTER pie $ 057. OM Nov. Den gå flatie funnen vara i fpecifica tyngden til rent : Järn, fåfom 7, 800 til 7, 1003 få måtte uti dem 0, 600 delar Platina -+7, 200 delar Jårn, hafva Jika rymd med 7, 100-delar rent Jårn, Det vo- re et helt befynnerligt rön, om + af Platina e- mot Jårnet, kan i blanning få draga-Jårnet til- famman, at icke allenaft Platinan tager inter rum, utan ock at 72 delar Jårn med Platina, blandade , icke taga ftörre rymd ån 71 delar rent Järn. Det fynes likvål kunna hafva grund, ånfkönt Platina icke år hufvud-orfaken: ty jag har öfver 100 refor funnit, at Metallerne öka fin vigt i famma pro- portion, fom de förlora af phlogifto, och tvårt om minfka vigten, efter fom de tå phlogifton i fåör- ening med fig, Nu har Herr Lewis fmålt deffa Jårn-blanningar utan tilfats och utan förluft i vig- ten, hvaraf följer, at mycker af Jårnets phlogitto eller förbrånneliga del blifvit bärtbråndt, hvilket nådvåndigt altid fker, då Jårn kommer i eld utan tilfatt phlogifto; och at lika mycket af defs Me- tallifka jord gått til glas, fom det återftående Metallifka, med Platina fammanfmålta Järnet , har ökat fin vigt, då det torlorat någon del af defs phlogifton. På detta tlåttet har en lika vigt af Järn kunnat blifva qvar hos Platina i mindre rymd, ån för fmåltningen, emedan et Jårn, fom calci- neras ifrån all fin förbrånneliga del, ökar öfver” en tredjedel af fin förra vigt, hvilken åter för- går , alt fom mindre eller mer phlogifton dårmed förenas, Järnet har en befynnerlig art , tvårt emot Kopparen, i den omftåndigheten; at et fårflk- eller fmidigt Jårn har mindre phlogifton hos fig, ån gutit: och at det förra ej kan gjutas, utan tillats af mera phlogifton, då det åter blitver | ofmi« JUNE fr EA ” ok ofmidigt, fåfom annat tack-jårn , och kan lika få gjutas. Men at Herr Lewis Jårn-blanningar, fom blifvit mycket fmidigare ån annat gutit Järn, hvilket fynes böra hånledas ifrån förenåmde orfak, ändock fmålt qvickt och tått tilfammans, och ic- ke fegnat i elden fåfom fårfk-jårn; det fynes haf- va varit Platinas verkan. > 14. Det af Herr Lewis brukade råknings- fåttets (S. 4.) oriktighet, fkönjes aldramåft vid blanningen af 12 delar Järn med en del Platina , fåfom ock vid fifta Ten -blanningen ($.8.). Den nyfsnåmde blanningens af Jårn och Platina, fpe- cifica tyngd år, efter Herr Lewis utråknings- fått, 7, 862, Platina utgör då = dera co, 60473: de Ofiga 1374 20 rss AlD fal. Rleden fkulle o, 60433 Platina + 7, 25773, Jårn, intaga lika rymd med 7, 100 delar rent Jårn, af lika vigt med de förenåmde delarna : hvilket år få fynbart ftridande emot Arithmetic och Geometri, at det år underligt, at fådant icke flrax rögt fig. Om Naturen kan åndra en kropps rymd, tå måtte den dock i råkning ftå faft. Jårn-blanningarnas hydro= » ftatice fundna tyngder förhålla fig få til de utrå- knade, fom följande Tafla utvifar. Tack-jårnet har varit den låttafte af alla Metallerna, då fmidt Jårn dåremot altid år tyngre ån Ten. ; Efter Rön, Utråkn. Skilln. Platina - =17, 000 Platina 3del--Jårn 4 = 9,917 = 97394 + f23:- le EO BRL 4 85700 = 8,035 + Of sl 00 IG By202 BIG NN ee ÖR eR > 125 7,800 = fy4J2 IN | Jåra » = 7,1900. 1 f. Herr ( 7. OM Növ. Dec 3218 > fs. Herr Lewis har med qvickfiltver fått Platinan at Amalgameras utanpå, dårigenom, at han i Amalgamations vattnet lagt falt-fyra ; men för mig har det icke velat lyckas med tilflagen Aqua Regis. Dock kan jag nu icke draga mig til minnes, om det hår blef få många timar malit, fom af Herr Lewis, utan kommer allenaft ihog, at malningen påftod åtminftone två gånger få lån- ge form behöfves at Amalgamera Jårn med påfla- gen Vitriol-folution. Detrön Herr Lewis gjordt, at Platina, fammanfmåltad med andra Metaller, fom lått amalgameras, åfven går fullkomligen med ini Amalgama >; år rått artigt. Men med rent vatten på qvickfilfret, amalgameras icke Platina då den år ren, fåfom andre Metaller utom Jårn, famt jämvål Zink, Wilsmuth och Regulus An- timonii kunna Amalgameras 3; hvilket få vål år hår förfökt , fom åfven följer deraf, at gull genom Amalgamering göres til godo i Weftindien utur den Malm, dår Platina år med och icke blitver Amalgamerad : hvilket Herr Lewis ock flutit at qvickfilfver droppar och fmulor af amalgame- rat Gull, fom fölgt med Platina. Hår af fes, at det uti förr åberopade Qvartal af denna Kongl, Academiens Handlingar, pag. 278, angifne fått at fkilja Gull ifrån Platina, har fin riktighet, 16. Af hvad jag nu haft den åran at anfö- ra, kan flutas ; 1:o At ehuruvål flytande krop- 200 och Solutioners Specifica tyngder , få- kert nog kunna utrönas Hydroftatice; få finnas dock de fafta Kroppars , genom den vågen, icke få fåkert , emedan man deruti af otäåt- heter , iholigheter och luftblåfor år hindrad, ue hvil- kv Öv. Dec; hvilka vid de flytande Kroppars underfökning. kunna undanrédjas. Detta fes nog tydligt af fås regående prot, i det Platinas blanning med en och famma Metal, ån varit tyngre, ån åter låtta= fe, ån den efter utråkning bordt vara. Detta hånder ock med rena Metaller, då de med fviga= re eller ftarkare hetta blifva fmålte -och gurne, Å RR 3 OR SN SR hvaraf de få mindre eller mera iholigh Nutti oc be: NE eller utanpå. ör 2:0 At man ånnu icke år vifls om Platinas fpecifica tyngd, men at man åtminftone fåkert kan fluta, at den år flörre ån Öh emedan den år ($. 9.) funnen 22, 003. Skulle vid den fmält- ningen något af Tenet blifvit förlorat , få har det ej kunnat vara mer ån 53 af hela blanningens vigt : ty Herr Lewis har tagit en fådan förluft i akt vid fammanfmåltningen af 1 del Platina och 2 delar Ten, hvaraf kan flutas, at då den förra Blannin= gen fans af nåfan famma vigt med infatfen at Me- gallerna 3 afgången då icke varit 35. Om den ock tages för få ftor; har fådan blanning efter fmålt- ningen beftått af 22 Platina och 23 Ten, hvilken blannings fpecifica tyngd har varit 10, 8273; hvar af följer, at Platinas fpecifica tyngd varit 21, 5107 hvilken då är den minfta, fom Platina i en fådan blanning , i anfeende til afgången uti Tenet, kun= nat hafva. Nu kan fmålt metallifkt Ten ieke hat- va hos fig mer eller mindre phlogifton, eller på det fåttet åndra fin fpecifica tyngd, fåflom Jårns derföre lårer Platina vara anfenligen fpecifice tyn= gre, ån Herr Lewis at fina egna rön flutit, ja, tyngre ån Guld, Hade Herr Lewis hydroftati- ec underfökt och upgifvit blanningens fpecifica - i tyngd, PRE NR kn RN fs ÅF Tf NERE AAA da LER RA sr a j SSR YA N Vv ARG V Pla HÄRA Ua i j SR - AN h AN d N Su äl Kran. [okså ING Del: 315 tyngd, då han fmålte tilfamman Platina och Gull; få hade Platinas råtta tyngd fåkert deraf kunnat århållas, Olycka år, at man ånnu icke kunnat bekomma något mer af dett a befynnerliga ämne hit Il 0 310 Ät et åmne gifves i Naturen , fom år & yngre ån Gull, hvilket varit det tyngfta af: hs fom förr varit bekanta på vår Planet, | 4.:0 Ät de af-Herr Lewis fundne fnptificd. tyngder på de med Biy. capellerade och afbrånde flycken 3.1.9, 83. 193136: 19,-240 hårrördt af de hår, belynnerligen i 1 $; 9 omtalte orfaker, utan at Platina miftat nagon låttare del; fom den fkulle hatt i fin blanning ; men at, fom de icke kunnat fammanfmålta eller blifva fullkomligen tfene ifrån Bly; hafva deffa tyngder icke varit de rätta Froctn rymderna varit för ftora; 0 f:0 At man icke mycket kan lita på desförs åndringar i fpecifica tyngden; fom af Auttorer omtalas vara upkomne genom åtfkilliga blannin- ars förr ån råknings -fåttet nårmare efterfes, = At Herr LEwis,:om hvars ådelmodig= "het jag dömer af defs redighet i Rön och deras befkrifvande ; icke lårer illa uptaga deffa mina ”Anmårkningar; hålft mig fynes; at hans beröms vårda Rön gifva (lå mycket förre ljus; fort ode blifva. nårmare underfökte; - Sh 20 font » A 3 Kö > JEN Vd , an kö Z ; FÖRS = ÅRögas FÖRTEKNING. På de Rön, fom åro införde i detta Qvarrals. Handlingar. Y 2. 4 Nåsby Socken i Öftergötbland, befkrif- ven år 1755, af HANs HeDERSTRÖM, K yrkoberde dårflådes evvisroes TR ! 3. Afbandling om. Iglar, fl THORBERN BERGMAN . > er OR SÅ 4. Ark alder vid de Rön, fom Herr LE- VIS låtit införa uti Philcfopbical Trans- attions , angående Metallen Platina di Pin- = 314 to, ingifne af II. T. SCHEFFER = =» 3. — /Aomårkningar om Svenfka Climatet 24$ 263 204 a sy IT LST ; de & Lå nh ; q Fraga ad Md lg, 2 SA ENA REGISTER, | R | På de Rön och Ämnen, hvar om något finnes afhandlat uti denna XVIII Volumen, | 3 Å flromomie ; nytt fått at integrera ZEqvatio Lune, pag. 46. | | - = Obfervation på Mercurii gång under Solen, den ' fölNovembr. 17$6, &c. $I. | Bez2; fe Chirurgie, Berg ; af olika ften-arter, hafva ölika fkapnad och högd, 226-234. Bofkaps- fkörfel ; anmärkningar dårvid, 286. Brack; fe: Chirurgie. Caffé 'trådets plantering i Suriname, 236-243. » Chirargie; om ikador, fom Scrotum och Tefticuli åro underkalttade , famt om en lyckeligen opererad Sarco- hydrocele, 29-385. »- - Om Caries offum, famt huru ben af hufvudfkår | len bärtfallit och åter tilvuxit, 64-69. = Jåmförelfe emellan alla Starrfticknings methoder , | med nya rön, 94-117. LÖNMSS go Öfra arm - pipans brått, timat af et Boll a 34. Climat ; om Elnutets indelning och om otfakerna til deras fkiljaktighet i köld och vårma, famt om | Svenika Climatet, 163-167, 245- bi - - Climatet i Våfterbotten, IN = - I Surinamen, 238. Cymbal- tangenter af nytt påfund, 36. Drag 1 fkärftenar .och rör, huru det upvåckes, 84”93. <> Ele&riciter; fe Phyfique. FIRAS hvad förndHngar Jordens yta dår undergått | 222- 2345 ; ” Piheriers nytta; 247, 250, = = Huru de idkas i Sjön Roxen, 291. Fogel- fäångeri; huru Loxia fångas lefvande, 142. Färgeri;y om en blå fårg utur Pukhvets orålet, 203, Geograpbie; Nåsby Sockens belågenhet, 26$. Gäårdes-gårdar ; huru mycken fkog de öda, 284, Gull; det nya eller hvita, rön dårom, 314, -Haef; gifva vårma ifrån fig, 173. SR ol RA > Hebe jen —Regifer. | ”Hettaus befvarljälieter föga nde ån köldens , R4dm Hiforia Naturalis ; Örten 'Geum Rivale befkrifves, 120, eo - Cafferté ådet , 2205 | >» "= 'Flora Näåsbyenfis, 279. : SVAN Fogelen Loxia, 139. Ab sh, ORalS TTR h > Iglarna, 304. ; i - ue Hör 222 - Hydroftatique ; rön om hvita Galle och andra Mes tallers Gravitates fpecifice, 314- 325 | ords arter , 293. ; - Jord - -brynets åndringar', MID BRA - » Jorden kan nåftan alleftådes bebos, 246. - = Under-jordifka .vårmen , 247, 203. - Island; lyckligt, oaktadt kölden, 250, I Kalleuie - grafet ; fe Landthushållning. STEEN I K/adedrågt Allmogens i- Oftergötland , 299, Koppors ympning; fe Mediciae. so. Köld, defs håftighet i Siberien, 175. Se Climat. | - = Sått ar förekomma defs ikadeliga verkan på våx= fer. 69-73. Landtehs bållnin > om Ängs - fkötfel och Caffeyie- -grås fets plantering, 53-356, + os Ogrås Fv at utrota, $56. Sådes - arters förvandling beftrides , $9. At förekomma köldens åverkan på Såd, 69- 13 At förekomma brådd -mafk, 78. Akerbruket i Vålfterbotten, 162, Befkrifning på en Landtmanna Jord-borr och om defs nytta, 199-202, - = Anmårkningar vid Åkerbruket, Äng- - fkötfelen KK Landtmanna-påringen i i Nåsby Socken, 267- 282. Lin; om dels fkötfel och handtering , 274: SA MEG Se | SEE SR | Laft > defs omvåxling nådig för djur och våxter, SG j - - Uti kållrar., Sidan CERYON Skepp. eller Hus inneftångd, Ar starlig 3. - - Huru våder - ” våxling kan århållas, 3-14, 82-93. Mathematifke ämnen ; Problema trium Corporum, def$ Eqvation integrerad, 46. - »- Arithmetifkt Problem, at utråkna råntor och åter- betalningar på länta Capitaler , 148, Mathe- » RR i Recifter, För KÖR Mathemat. exempel" af fpeciele Solutioners nytta uti i Pro- "blemer 52102: + - - Theorem, om Elliptika lunuler , fom åro qva- drabla, 218. = om Formula, at ÄR Metallers fpecifica tyngder:, då deras blanningars sad år gifven, 315. Mechanik; Våder-våxlings Machiner , yniga IR=93.A AR Cymbal - tangenter, 36. Medicine -; Rön om Ge rivalis kraft at vaga Fråffor, SN arrhéer SC. 122130. oo» "> Slag, förorfakadt af trång Hals- duk, 143. oc > Rön vid Koppo-ympningen, 197. Hus-Curer, 310. ; fe Chirargie, Metallers ; VARA hvita Gullets grav. fpecifice, 314, = > Förhållande i fmåltning med och utan phlogifton, 321, agn obfervationer, 208,1 259, sor De nytta ,s250, - = Norrfken, 61. ; | Mineralogie ; fe Sten - arter, | Musfigae ; om Cymbal- tangenter, 26. Mannifkor kunna lefva 1 alla Climater, 246. ; Näarings -fang ; hvilka åro 'nyttige, 195. Se Landibus- hallzing. Näsby Sockens befkrifning , 263- 304, Phyfi 2e; om Luftens egenikaper, 1-4. » - Rön om Ele&riciteten , i fynnerhet defs verkan at drifva våxter, 2 a 28. - - Om köld och vårma, fe Climat , Urk CE "Platina di Pinto; fe Gull, ”Rapakivi; fe Sten- arter, Roxen; anmärkningar om denna Sjö, 289. Räg > defs bördighet i VÄnErböRaN 162, Se Landt- hushållning. Rik; förtager köldens verkan, 69-73. Se Drag. Skepp > om våder - våxlings angelåg oenhet dårpå , och” hurra den värhålles., 3 -f4, 02-93. a Skogar ; böra målft vårdas i kalla Climater , 249. - = Deras grufveliga åtgång til brånfle, gårdtel, hus- byggnad m. m. utraknad, 282 - 286. Skal > huru många flag dåraf finnas i Öfter- Sjön, de- ras natur och huru de fångas , 177-194, > TAR Saå 3 ; 4 dh ' ÖNS VANNES Rv f KN ARE STEL "ARSENIK ) dy FEAR RN $ PE SRA a EE Å SEN AG f å ; RI NAVARA > G FANA SR OK 13: DNE ör, 4 er ; | i; NTE jön f) yr Se é j ut Rbgifler. "0 TA Snö; dell, nytta, 73, 263. Solezs olika verkan i olika Climater, 168 - ke & "> På hvar och en Planet, 246, ; n Starrfickaing; fe Chirargie. ; "> Sten- arter > anmärkningar om åtfkilliga , i fynnerhet a ÖMMA Sj elffråtften eller Rapakivi, 222-234, - + Sten - red i Nåsby, 292. Såd ; fe Lazdthuskållning, Tråds- plantering bevifes vara högft anpöledn 285, | Våder - växling ; fe af Värme; fe Climat. Växters drifvande genom Ele&ricitet, 15-20, -, » Skyddande för: köld genom Rök: 69. Årstidernas fkilje- mårken och hvarderas ägget i Sve= « "ribeg 202. , Ång och Aker Jkötfel ; fe Landibusbållning. rter; Sagittaria, dels rötter tjäna til mat, 53. rr Caffevia , defs plantering och nytta, 54 - = Geum rivale, fe Medicine. - Pukhvets- - grålet, fe Färgerie, w Örters frön kunna ligga i Jorden fnåtied år, och ej förlora deras förmögenhet at gro, $6. Öfter - Sjöns vattu- högd, mårke på defs til eller af- tagande, 74. ; ” il nn bl A ” pl ” VV 4 hå FÖRTEKNING, Arets Handlingar, An BILDGAARD, SÖREN; om den föråndring, fom Sjelffråtftenen fynes hafva förorfa- kat på Jordens fuperficiesi Finland - ACREL, OLoF; jåmförelfe emellan de föra moner och olågenheter, fomiåtfölja hvarje Starrfticknings method, i ftöd'af egna rön ÅLSTRÖMER 4, PATRICH; befkrifning på en Landumanna: Jordbor om - - BeErRGIus, Jonas; om Orter Geum Rivale, och defs kraft uti Medicine = - - BERGMAN +, THORBERN $ athandling om Iglar, förfta flyc et =" oe - Bösr; obfervation på Planeten Mercurius - CNEIFF > om Skåltånget i Öfterbotten = - CRoNstTEDT, Ax. FREDRIC; Rön om en blå fårg utur Pukhvets gr åfet eller Melampyro EKEBERG; obfervationer på et Norrfken » FERNER 3; Metecorol. obfervationer för 1755 .GADOLIN, JACOB 5; ALT ERINEA om Skål- fångets nytta - - HEDERSTRÖM 4 HANs 3 belkrifning åver Nåsby Socken i Öftergöth vänds e70 7 « HöGsTRÖM, PEHR ; förlök, at förekomma frå- ftens (kadeliga verkan på Såd och Våx- ter, genom Rök" - 2 SS ; om (peciella Solutiomérs förmon vid vifla tilfållen uti Mathemati- fka Problemer, fram för de Generala LEHNBERG, PEHR; Theorem om Elliptifka Lunuler, fom åro Qvadrabla - - MaALLeTt; fåt at integrera Äqvatio Lune | CP de Aki lörer fom ingifvit något Rön til detta 222 924 199 118 304 fi 177 0 203 Ör 208 194 263 69 216 218 40 - MELLIN; 3 anm, vid Åkerbruket i Våfterbotten 162 | N OR - AY SR CSA F Ortekning. . . NorgBeErRG; Rön om Örtelie Öns 'othårdande i Jorden, flera Års tid > Ugan at Torra Ke ras förmögenhet at pro a s stt fe OsBECK > om Caflevie- gråfets Plan tering 53 PALMQVIST; anm, Öfver Tramledne D. RER LINS patund- af Cymbal- tangenter, SA ASA RUNEBERG, EDVARD; förfök at med. Eler Åricitetens tilbjelp dufva våxleriines 14 ScHEFfFER, H. T. anmärkningar om Platina. > di. Pinta eller hvita Guldet RE ER SCHENMARK 3. nytt fått at utråkna TÄntoOn "ÄG ,. , och återbetalningar på lånra Capitaler” 148 ScHULTZy DAviD;s Rön vid Kopp-ympning 197 SCHUTZER , HERMAN:; om en lyckligen opererad Sarco- hydrocele AYO TR SCHÖNBERG; anm. om Svenfka Papegojan 139 SILANDER ; om Caffé- trädet och defs Plays: 20 tering. 1. Surinam O6 sys vann MAKT 236 Tessin, Hans Exc. Grefve CARL GUSTAF; I berårtelfe om öfra armpipans brått, ti- mat igenom en-boll!- kattning = <= 234 TILAS; DANIEL; ; om Bergens och Jordbry=- = nets olika fkapnad; genom olika ftenarter 226 WaAHLBOM; J.: G. -om en Caries ofum Bregmatis maxille infsrioris ; fom bårt= fallit och tilvuxit å nyo = = si 64 WARGENTIN; Om våderväxlings i inrättningar I - - Om de nyatte påfund af våder- våxling ' 81 « = Om Climater, och om orfakerne til de-= ras fkilja aktighet i köld och vårma = 16f - - Om brealka Climätet' «nar + DAF MWarsinön ;' mårke ; at finna Ötterfjö vat- tu - högdens af eller tiltagande = 2 Vv ZeETZEL; om Slag förorfakat af trång halsduk 143 FD IF Åt —— AL —LLLLL NÅ S BB LA nn TESS ISSN Fa | | -w a p SAKEN SR Tab. V, Charta öfver NÄSBY SOCKN ert Ofter- G other och = Ake bo Harad S Roacen. o Bar fta oTinerbore Soap SR SS SARA Nor Girifta Jå FARA An Zz Svensk — Myl Pe dl FONT rer Nr AG ep NS RSA ng Ad ae FRA FER Rs ARE i | - j ; ; SR v STR RR Möpssttäär Sn GATE ES VE . 6 rt NA q 4 er : KE se Ska z RAR -0 - av a EN or. VARA ERNA n IR rv . RRD rer REN Md : p . å , 9 ha pv å ; ör. ; . RN & IRA AR AN Rå Fr SE Feng : är - La PEN s+ / ur > ör Yt RV ; NS | Lu Fr Mr b Nan o I , IV RR Lon RR RER rr RR, Ne ÅR pr = OR NR PIA SE RN - Fö - r a ww ; K - EV ru MN så ANN A in ka ” KA TR 4 -- RR j :