PTA & 3 i / jö 2 i Hj + 4 e : z + 3 N Ä i dj t é ä [| I s 1 d å RRD ELLA Y. SÖ RAS - Direå. LARS ST "JR defs egen koftnad, 1760. Ae ( SNES oo 4 SR | än 2 ENSK Ars d ACADE B M IE S äg rt "ACADE M I EN 8 ” a äg eb EDAMÖTE R. UR ar a | ae CC ANA » Riddare af Noördfljerne (hide. "IN "Herr Baron ANDERS JOH von HÖPKEN, , Upfala Academie Cancéller , Riddare och Com- a Mmendelr af Kongl. Maj:ts Orden. oo IR CARL LINNZUS, M D. Kanel, Archiater basil, AT SS SR b) se BE ch Bot. Profeffor i DT Riddare af Nords fjerne Orden, Ledamot af Atad. Nat. Curioforum , Vet. Academ. i Petersburg och Berlin, famtaf Kongl, Ängeltka och Upfala Societ. Correfp. af Kongl. Fran« ka /et. Acad RS Herr Baron CARL. WILBELM CEDERHIELM. 2 lerr Gre veCAR ” JOHAN CRONSTEDT, Öfver , Riddare äf Nordftjerne Orden; Ceremonie= Å O Si TESTAR AL Jä AM | Na + d ftare af Kongl. Mäj:ts Orden och KohaL Vet: en emiens jens Skitomånare: : der för AU ”EHRENSWERD, General- Lieuté= I Commender af Svårds Orden. "> Herr ANDERS JOH. NORDENSCHÖLD, Lands= ) 4 höfding, Riddare af Svårds Orden, . Herr DANIEL TILAS, Bergs- Räd, Riddare af Nords 'fljerne Orden. Herr r JACOB FAGGOT, Öfver - Pikäci vid Kongl. andtrmåteriet ,, famt Charte - och Jufterings- verket" + Herr GILBERT SHELDON, SÄD daler vid Kong ara =Flöttan.. at ; ou f Hert ) t ; i. | SNRA ER COLLECTION 7 ' 3 JONAS ALSTRÖMER, Commierce- Råd, Sva Rikes Råd, Prefidenti Kongl. Cancellie- Col- Herr sjukt ELINGEN e TI ER N NÅ, ah cell e ; Råd, Hans Kongl. Höghets Ron AP rie Kär tor, Ledamot af Kongl. Vetenfk. Bod eteterne i Lon don och Upfala, Correfp. af Kor 1 Franfka Veten ink "Academien, Herr CARL FREDRIC NORDENSCHÖLD, Örf- verfte Lieutenant vid F ortificationen, Riddare af Svårds den ab ILS WALLERIUS, Theol. Vär och Pro | feffor Kalfenianus i Upfala. Herr GEORG BRANDT, Bergs» » Råd, Ledamot af =" Kongl. Societeten i Upfala. Herr GABRIEL POLHEM, Kammarherre, Dire&eur af Mechaniken. Sd Ferr JONAS MELDERCREUTZ, Geometri Pio- | Feffor i Upfala. Herr NILS ROSEN, M. D. Kongl. Åbéhiater. Rid- dare af: Nordftjerne Orden, Ledamot af Kongl. Vet. Societeten i Upfala. Herr MÅRTEN STRÖMER, Aftronomiz Profeffor i Upfala, Ledamot af Kongl, Vetenikaps Societeten i Upfala Höd CARL DE GEER, Kammarherre, dial af Kongl. Vet. Societeten i Upfala, Correfp. af POE, Franika Vet. Academien. Herr CLAS GRILL, Dire&eur af OR -Indifka Con- pagnie HÖTERIC von STOCKENSTRÖM, Jalitiz- Can- celler, Commendeur ar Nordftjerne Orden. | Herr OLOF MALMERFELT, Kammar- Råd. Hetr Baron NILS PALMSTIERNA , Svea Rikes Råd, Lunds Academie Canceller, Riddare och Com- mendeur af Kongl. Maj:ts Orden Herr GERHARD MEYER, Dire&eur och Kongl. Styck - Gjutare. Herr Grefve CLAS EKEBLAD , Svea Rikes Råd, Öfverfte Marfchalk , Canöellie- Råd, Riddare och Commendeur af Kongl. Maj:ts Orden. Herr ULRIC RUDENSCHÖLD, Commercé- Råd, Herr ZACHARIAS WESTBECK, Probft. Herr EMANUEL SVEDENBORG, Affeftor. z Herr ja IR - & + JF farfehalk » Prefident i Kongl. Cao- É 1. F10 gh hets Kron-l Mälens C åa Riddare, Com-= mend: neeller af Kongl. Maj: :ts Orden , famt Riddare af Kongl. Preusfiska Svarta Örnens = ANTON von SWAB, Bergs - » Råd, Ledamot af pl. V ir re ADLERHEIM » Affeffor iKongl. Bergs derr RIC 3 SALANDER, Hiber Gönen an 2 Ol OM von DALIN, 'Cancellie-Råd , (FSE : sh Pere 1. Vitterhets. Academien. a Hert TLOF HEYKE, Berg s- Råd. ABRAHAM BÄGk,. M> D. Kongl. NoRrer. —— Prefes i Kongl. Collegio Medico, Ledamot af Kejferl. . ak Ner. Curioforuin , amt af Ft. JA Vet. Socie- Herr. ar Baron on ALEXANDER FUN CK Bergmåflare. + SS C SERA Svea Rike Räd. sÅ ö SCHULTZE. 0 Cdiner orda a Herr SÅ MU HA er NY CLASON, Grofshandlare i + REN. Herr CAR Suv Ar AR RIBE, Affetfor och Koägt. lerr I ån RE IC PALM VIST. arm I AR LEVELL. ALMQVIS be nd err PEHR KALM, Öeconomix Profeffor i Åbb. so Herra ACE ARIAS: STRANDBERG, M-. D. As- > feffor mg Collegio Medico , Stads Phyficus siloSteockholm 2, Her Baron CARL: GUSTAF LÖWENHIELM, Svea Rikes Råd, Riddare och "Cömtmendeur' år: Kongl. Aaj:ts Orden. Herr ANDERS ANTON von STIERNMAN, Can= cellie- Räd, Riddare af Nordftjerne Orden. | Herr JOHAN LECHE, M. D. och Proföllodlräko. pe - Herr Grefve AXEL LÖW EN, Svea Rikes Räd, Ge- neral Gouverneur i Pommern , Greifswalds Academie Ca a lör; Riddare och Commendeur af Kongl, Maj:ts 2 Herr ; ' Herr Grefve GUSTAF BON Furl Svea. sa kiDgarbötot kholm. RN "Herr ANDERS PEROH, Öeconomi Hero Gretve CARL FP RED RIGPERER 4; yr elident Herr JACOB HENR. MÖRK, KK dördra F CELSIUS, Theol. | ykokedE vid St, Jacobi och d KAS VER | : vå AR uerr, OM EN LJUNG QVIST, Major vi ACT grön MATTHIAS FM LEG bet AR DINI STERNBERG, Få t-Marfchalk, | : oms . .mendeur af Koagl: Maps Qrdenf- et Arla i vel Hen LARS LAUREL, FPhilof, Profelond: Land; | Riddare och Comme ndeur at Kon; gl "Majets Ordens. Herr NILS GISSUERI M. D. KOR SÖREN Le&or vid Hernotands TNT Se dG flute gå Riddare och Commendeur af Kongl. Maj: FE i (Grefvinnan i Vv ÅA DE LA GARDIE, Ris ll a PKEBLA rö Her PEHR" WARGENTIN, Kobgt. SEK Riddare är Norditjern d de af Kongl, Vet,Societ., + Upta la Oct af Kejie HL. Vet. Academ, i äg re AA GÖR Al Kang. Franika Vetenik. A Cadel KÄRE eg I dwetl Herr HEAM AN; ISCHUTZER, Kongk Ar hiater, Örve FSS vid (hirupgilka 'Societeten, Nä. Ferr PEUR HÖGSTRÖM yrkoherdes Skellefta tkoherdeddåto..,; 1 Flen, SrNRdrs REINBOLD BERG ” Rag Hie- Ledamot at.Ivongl, Vitterhets. Academien,. 15 aviskå v Herr JOHAN GOT TSO Hö WAL RIVS; M:D: Gué me Profefflovi Upfalaj I Ledamot af Kefla Ho derma Nan Cor ioforam. ; Heir Grefve HANS HENRIC C LIEWEN ; General-: oLiebtenant; Winchdeur vå Svards Orden. i rg - Hon ANDERS HELLANT > Oecunomiz Direftebr I typpimarken. N er fr ÅN MA ed Kida S Svd rg ell NBORG , Svea | | A FE ch rg Så Kongi, ”Y oa FN AUNER; > HF Junkare. | i så - "NUR MER jan 8 sir ; US, plotter körd 4 Wjr: LS OHLBERG , Direteur ar Me- IRL Ej BERG Piofeftor for vid Kongl. Ar sår "Stholan NM SA 5 SCHENMARK, Allrönor iomixg Obfervarör SA J CARL FREDRIC” SCHEFFER, baja ; d, Gouvervevr för Deras Kongl. Högheter. fen "och de "Koogl/ AKiP? Prio! larna, Riddare Comme deur af Kong! Måj:ts Orden.£ 02d JERS S W JAR, slogs Junkase, Dire&teur vid sj E CRONSTEDT. Bergmåflaré. EN NMAN Dire&tceur och Öfver -Mas- Vv L RIAA ALBRE SH br RO SE N n D LE R Nå K ongl. | NUTEERG Cdotaine Mechani Us. Herr CARL FRSNEING ADELCRANTZ3/ KA te åre denr', "Riddare af Nordftjerne Orden, 28007 LGUST. LIDBECK; fllfltr, Ng Lur nd, , Direstedr vid $1 känfka. EE CARLESON, Ståts- SSR kd N pd ICE ne, TAN. >. omg [| Ör AN S RE DR. KRYC ER Co n Rikfens Stånders Manufactar = Jöntbir. a JOHA AN” HENR: "BURMESTER'; Boko: od Bund. Pine Pa 2 Herr , PRE ” VR AR RN aa AN ALS. Er Tr UN Tr ÄR AVE 4 GT FERNER, Profetfar vid rara dett - Schola Herr PEHR TETEEL, MM. Herr TIBURT TIBURTIUS, F Ler CARL LEHNBERG, Nuit € Herr t JOHN fö spedErE », Ryttmåltare, 5 Herr JOHAN GUST AHLBOM, M. D. Affes- > for och PA tbl- Madicksl i Calmar. " Ber E "POR RUNEBERG, Infpe&or öfver Mått, ål oc t KN bör | Herr PETE R JON JAS BERGIUS, Medien: De vt Herr PEHR OSBECK, Kyrkoherde i FIERNRE edan mot af Kongl. Vet. Societeten UU pal Herr EPHRAIM OTTO RUNEBERG, Direditör "vid Kongl. Landtmårerie Commiffioneni É inland.+ bragt NTA MALLET, "Aftronomiz Obfervator I ala Herr DANIEL THUNBERG, Dire&eur & Mecha- > niken och Slotts = Bygg måttare. NOR | Herr ROLAND MARTIN, M. D. Anätomiz och > > Chitargiz Profeffor.. | Wett PR ADRIAN GADD, nn Profeffor Herr. JOH AN CARL WILCKE, BARN Le&ot i Experimental- Phyfiken. ” Herr SAMUEL TROILIUS, Trkol. iottor, Svea > Rikes ÄArke- Biikop och Upfala Acad. Pro-Canceller. Herr DAVID SCHU LTZ, M.D. Medigu vid Fri- Murare Baruhiuet. + SKADE LEDAMÖTER. lerr FREDRIC RABEN, Gceheime Camkendes Råd | hos Hans Maj:t Konungen af Dannemark , Riddare af Kongt Elephant Orden. Herr ALBERT von HALLER, "Råds- Here i i Repu- bliken Bern, Dire&cur af Salt- verken, Prefes vid Kongl. Vet. Societeten i Göttingen, famt Ledamot af Kongl. Franika, Angelika, Berlinika &c, Vet, Acad, Herr JOHAN HEDLIN GER , Hof-Intendent, Riksr -Medailleur, Ledamot af Kongh Berlinika Vet, Arr demien. | KR förr MUSCHENBROEK, Matt. Profes- Ledan ongl. Ängelfka Societ. GES NERUS, Archiater hos ee | uis SAGRA MDZO, Riddare af Mälta. DE SAUVAGES, Med. Profeffor i Montpellier. er CFR. HUNDERTMARK , Med. Profes- 2 H r DE : FÅsLE, Ledamot af Kongl. Franikh., Pes tersburg vilka, Ängelika &E. Vet, ACIHEDIOrna, lg oo ; Brr ERNARD DE JUSSIEU, Botanices Profeffor, — Ledam ot af Kongl. Franika Vet. Academien, ” / om cr DE ROUELLE , Chymicus, Ledamot af Kongl. lika Vet, Academien, Herr DE LA MARTIN [ERE Konungens i F; rankrike NAO General- Chirurgus vid Franika Krigs- —— magten, Prefes vid Kongl. Frenfka Chirurgitka Aca- , , detnien., Riddare af St. Michels Orden. gpls HE VIN, Hennes Kongl. Höghets Dauphines Lif | Chirurgus öcckiske vid Kongl. F ranika Chirurgifka - Academ Sr Van SWIETEN , Friherre, Kejferl, Archiater klerr ANT. ULLOA, Gånverkete af en Province >. I Spanfka America , Ledamot af Kongl. Ängelika, Ber- linika &c. Vet. Academierna. Herr ABBR. GOTTH. KJ/ESTNER, Math. Profeffor i Göttingen, Ledamot af Kongl. Vet. Acad. i Berlin Sf ÖN ”Societeten i Göttingen &c. Herr ANDERS MAYER , Math. Profeffor i Greifs- > wald, Ledamot af Kongl. Berlinfka , Bologn, &c. Vet. Academierna. ; Herr GEORG MATTH. BOSE, Phyfices Profeffor i Wittenberg, Ledamot af Kongl: Angelfka; Bologn. &c. Vet. Academierna. — / Herr JACOB LANGEBEK, Kongl. Danik Juftitie- Råd, Föreflåndare af det Kongl. Danika Sållikap. &ce; Herr CARL BONNET, Hill, Nat. i Geneve, Leda- mot af Kongl. Ängelika, Berlinika &c, Vet, Acad.. Herr JOHN ELLICOTT, Mechanicus , Ledamot af oo Kongl. Angelika Societeten. > Herr DE DANGEUL, Kammarberre hos Hans Maj:t » Konungen i i Frankrike, ” Örr Er oa Vet lr ER SANN th "LA CAILCLE, Mathem. Pr a2demi SN ; - WALTZ, Pag Råd | j gl. Acad. i Berlin, od r MORAND, Anätalöie Dh " Herr RÖNNÖO OW, -Archiater ho CETANISLA US. PRC | oa DE JAUCOURT, Riddare. (HÖVIT: DONATTI, Med: for i Tudn, Herr JOH, GEORG ROEDE] ER Med. Profe och Ledamot af Kongl. Societeten i Göttinge un Herr THOMAS SIMPSON, Math. Pr of, Le af så Kong! I. Ängel fka Societeten. - KÖRNER INNE Herr JAMES SHORT» "Ledamot åt Kongh. Avge Societeten. Herr DE PARCIEUX, Ledamot 'af Kongl, Franfka och Berlinfka Vet. Academierha. | Herr CHRISTEN HEE, VR de & Phyt: Profellor si Köpenhamn, Ledamot af Kongl Ängeltlka och Dan" ka Societ. famt af Kongl. SME a kr Acad. a Herr ELIAS BERTRAND. Kyrkoherde i Bern, Le- "damot af Konpl, Bertinfka Academien och Societeren 0 1 Göttingen. Herr RUD, AUG. VÖGEL, Med. Prof, och Leda- not af Kongl. Societeten i Götting Herr GUETTARD, Hans Kongl. Höghärs Hertigens af Orleans Medicus och Botahicas, : Ledamot ar Kongl, Franika Vet. Atademien. | Herr. DAVIEL, Ledarnot af Kongl, Fånka 'Chirorg. | ”Acad. och Kongl. Angelika Sociéten &e, + Herr POISSON NIER” "Ke SER i Ryfsland Lif- Medicus, Ledamot af Pete butgiika ”Academien, -— Her F.C. BÄER, Kongl, Svenik Legations- Predikant Frankrike, Theol, Prof. i Sträsburg, Correfpondent "af Kongl: Franika Vet. Acad. Nr af Kongl. So= cieteten i Göttingen. E p ANM ee Re | 235 id Ro - ch Konctr. , ä s 0 . 2 fn, VG vik RK a 3 IKoxen Vetenskaps | SR "För MåNADERNA | Jasvanuos, FEBRUARIUS, MARTiUs, re År 1760. PRAZSES, "Herr EOS FAGG OT, | Öfver-Diredt. vid Kongl. Landtrn, Chart, och Åu after verk, öva + HIS TORIEN I Yv ps den Comet , fom åren 1531, 1607, 1682 << - o0ch 1759, blifvit obferverad, | Dn en Comet, fom; efter den berömda Ängels MH fka Aftronomen HArLeys förebud, väns rades. är 1758, AGM åndteligen i början AR a AEA ä Veten kaps Academien få myck ch höra om fråndigheterna dårvid, fom han annalka- I fr, Jan. Feb. 249. Om honom år i deffa åren då a mycket mårkvårdig, at jag ej tviflar, det ju Kongl. a des på fådan årstid, och tog fådan våg på him- — melen, at vi hår i Norden ej kunde fe honom, Dårföre vil jag beråtta, i anledning af: mig ifrån RE K NN AE 28 å RAT SA FR Ar VEN. I ANNIE Vs da 3 ARSA I : FSS SR SKED RENA För ANT X SV FS G BYAV AR TEAK SRA Nja, 3 i ; ONDA SIA - et OEREN mA rm AN HARE / x | OR, SER Uj (a WIN Me MM NLA et håldre åftundar salt och fkrifvit 3; defs ankomft år ock i ifigil jelf | Frankrike meddelta fåkra obfervationer, - huru han förhållit fig ; men bör förft gifta tilkånna, på hvad grund HALLEYS Vilsneb. a hans.an- komft var bygd. Sedan NEWTon uti defs Piinöipier gifvit en ny och grundelig Theorie om Coméeter (") famt Cr huru man af Obfervationerna kan utforfka ” en Comets verkeliga afftånd ifrån Jorden och ifrån Solen, råtta befkaffenheten af defs rörelfe och be lågenheten af defs bahn emot Jordens; var HAL- "LEY den förfte, fom gjorde tillånpning dåraf til de Cometer, fom för och i hans tid voro tilråc- keligen vål obferverade, Han utråknade 24 Co- meters få kallade Elementa Parabolica, eller för- nåmifta omftåndigheterna af hvars och ens verke- liga rörelfe , med dimenfionerna och belågenheten af:defs rt fom han, tils vidare, hos alla an- tog för Parabolifk. ER Ibland deffa 24, funnos I tre hekra sållas o | deles lika Elementer: nåmligen, den fom APIiaA- NUs fedt i Augufti Månad 15313; den KEPLER och LOoNGOMONTANUS Oobferverat i September och October 1607 3; och den fom af FLAMSTEED, få KAST och Harrey Der få Mlirigg bevakades i Augu- (+) Se K. on Arids Einddl h för Ful An Ang. Sept. 1756. 1780. Jan Feb. Mart 3 sh Septembris Månader år 1682: Des- allé halkats. Sölen lika nåra; då de voro i im, och ftödo då ifran Solen åt famma a I imelen; då gingo ät famma led; ifrån . Öfteritil Våfter eller emot Djur - kretfen : Pla=. hum af hvårs och ens Trajectoria hade lika lut- ; il Echptican ; och fkar Ecliptican på fams a itällen, eller hade Noderna lika belågne; Årt- Minltone var olikheten i deffa mål ej ftörre ; ån at den med Ikål kunde tillkrifvas Obfervationernas — felaktighet; eller någon verkelig åndring imellan s; föm den ftore verldens antog dem för en och den fämma ; hvilken här en Ä 2 oms () Ut: Pbslofephical ZTransadisons för år 1705; Nio ä07. A Dr at de Cometer, fom : varit fedd; Ven € så okeligen obferverade ; åren 1308. 380 0 0 varit en och den famima med de > NE6O7 och 16823-0Ch: emedan ba varit til fkiftes ÅR och 76 år, tyc det. ;var-et: ärskartäree ån. den hig åndri ing. je H a vu omets Ars at påminna fig, det en fom fagt dem det förut, bs i komma 3 på men. aret och å "Allo. Aftronomer voro. ; an | ade ena gången gjor den andra allenaft 7 på ve ala nåftan endaft på denna ; srund hafva utfa tens återkom ft tilå ar 1758. Men få vid Perioderne voro mycket Öville och man kunde finna fiågon giltig orfak til et = fkifte i omlopps- tiden, "började. de flåfte. vån= ta honom redan å är 1750, RA Kan 0 föregå Perio= n Ci Any 6 Rå SR ån kh . oc + därföre kände hit nu rå m ycket n mindre & göra lig fåker, fedan 74 år voro förlednes Tom Hort Evu- . LER juft med exempel af denna "Comet velat ftyrka din, farsy:.rarvallk Planeters omlop fmåningom mer och mer få örkårtas för de E frlånd I ull, fom de lidaaf Ä ther 3 hvilken hätiy med många andra,. erör. vara fpridd SH hela ps- tider Sed rymden; ("):z EE Vf ' Dårföre började AT BRO meg SEN år 1756 ll | at > vara hönotn til "mötes med der de C) Jörgen OPM ena SÅ pA eneA 3 Te RTR ; dl RR 176007 Jan: Feb.- Mart. 5 - mycket förr ökbirtre kunde undfågna en SG lång«: åft. Til den åndan gjorde Ro någte” utråkna, på hvilka tradter af him- n hvar årstid borde fökas , ibland hvils CHENMARK (f) var en. Men åren 1756, ch 1758 gingo förbi, utan at de, med fli- efterfpanande, blefvo honom varfe, Imed- id började man mer och mer eftertånka , hvad fak kunde vara til drågsmålet. Detår bekant, t äfven Planeternas omlopps- tider årö något för- ånderlige. -Saturni Period finnes ofta den ena — gången en half Månad långre ån den andra, och det är all anledning at tro, det Jupiter med defs Attra&ion, eller hvad namn man eljeft vil gifva. den influence och verkan , fom Planeterna finnas utöfva på hvarandra , förorfakar de oordentlig- heter, hvilka mårkas i Saturni rörelfer.. Så myc- ket mindre år underligt , at Cometernas omlopps- tider af dylika orfaker kunna anfenligen förlångas eller förkårtas. Ty en Planets eller Comets om- lopps- - tider äro til hvarannan i Subduplicata ratione virium quibus urgentur 3 och den kraft, fom drager en Comet til. Solen då han år lång ft ifrå an benne, å år liten ; därföre kan en ringa åndri ing i denna kraf- ten, hårrörande af en Planets eller någon annan Comets attraction, åltadkomma ganfka ftor ån- dring på omlopps"-tiden; ja, få ftor, at den for? tilförene gatt uti en Ellipfé, kunde fedan refa bart uti en n verkelig AROR och fåledes aldrig mer återkomma, HALLEY gjorde fjelf påminnelfe hårom , och böd til ar vila orfaken, hvartöre Cometen år 16 32 A 3 : kom (£) Kul. Bör drar: Hed. för Fal. Aug. Sept. 1755. NM LE föra G Ge mera få upåfvat fig ; deras outträtteliga BrLCtA. f och få hårdat fig i de fvål ar de nu ej. heller rådas 4 We va Camerefias! Nr i SN > damn, Hen r Ba derföknitigar på Månen, 1, fd företaga det: Pp roblem , fom HAL AR i na nåftan SKI Den 1 CR e at utförfka, borg mycker C Ci del Hg rid han går ägd fe til Solen, eller upftigandet ifrån he CRAIRAUT font som hela Perioden ar | fteg på teg i igenom hela Periodernsa fr Ulin för dt 1e; verkan nyfsnämnde Uh kunnat | hafva på Då nom uti alla deras inbördes. För sale be gene ; heter och & ar filänd. för LATA oc SM SIS ; Y Ges 8 Månaders träget WE ARN ar- £ KE bete, sHeltiepde. fari. idkelig .sillåmpning, af fet NS ; | ; : KINNA bd LÄN AGE | | 6 Jan. Feb. Matt. -. ) ga trium Corporum ; fom han fjelf löft och tilförene nyttjat på Månen, ngahanda Conftrugtioner, egna Me- der fch envågar; "handt Herr CLATIRAUT, I ovember Månad 1758, framlågga, för Kongl. g Vetenfkaps Academien, ölven af firt bemödande , hvarigenom han funnit, 1:o at Co- - Metens omlopps- tid ifrån 1531 til 16073 hade ÅR Om Fupiters: åtgärd blifvit 19 dygn kärtare, ån len bordt , om ingen annan kropp, ån Solen, ut- dfvat I någon kraft på honom; famt at defs FA! ipfe hade defsutom blifvit litet För åndrad, få at nåfta Å Periode, endaft för den orfaken, blef 31 dygn kårtare. 2:0 At dels omlopps- tid iméllan 1607 och 1682 hade af Jupiter blifvit på ny råkning 420 dygn förkårtad, hvilka, lagde til de 31 dygn, fom voro en påfölgd af förra Feriodens Sjörde denna 451 dygn för. kärt. 3:0 AtCömeten, f(e- dan år 1682, tvårt om blifvit ar: fapiter uppe- hållen hela 518 dygn, famrt ar Saturnus, hvilken förra gångorna hade nåftan lika mycket ömfom pålkyvdat och uppehållit honom, hade denna re- fan åfven för fin del bidragit 100 dygn at upfkju- ta def återkomft ; få ar denna fifta Revolutionen &j annat kunde ån blifva vid Dels ; 618 dygn för- längd. 4:0 At Cometen, til följe af alt detta, borde återkomma til Perihelium inemot den if April 1749; men at han för åtfkilliga orfaker fkull kunde komma en Manad förr eller fenare. Denne utråkning inträffade ganfka nåra, til Herr CLAIRAUTS ej mindre ån NEWTONS odö- deliga heder, på hvars grundfarfér hela underfök- ningen var bygd ; ty Cometen kom verkeligen til A 4 "es ö 1760. Jan. | Feb. defs TE den 13 Md om morgt tonen, Fr Lanodtman i Sachfen, vid namn: ge Sd var. j den förfte, fom råkade fe honom, under defs ned- fligande til Solen, redan den 29: Decemhbe KOM aftonen, är 1758. Cometen var dåvännu få långt ifran Solen, fom Mars, och: litet långre ifrån Jol: den,, ån Solen, dårföre fyntes. han endaft med Tub, ganfka fvag och liten. De Obfervationer, fom en Tyflk Aftronom i följande Månad på ho- nom gjorde, förviflade honom fhart, at denne Comet var den fanfkyldige och långe förvånta-. | de. Ibland de Erantke Obfervatorer fåg honom; | ingen, för defs ankomft til Perihelium, utom | Herrar DE LE Iste och Messter, och dé. €) | förr ån den 21 Januarii 1759, då den fenare fann honom uti Södra Fifken. Han var vål då Solen nårmare ; men dåremot mycket långre ifrån Jor- dem, ån i föregående Månad, därföre hade de ock få myck et flårre möda, at äfven med Fuber fe och rått obfervera honom, fom han ock nu började gå ned bitrida om qvållarna, förr ån det blef vål märke. > De mårkte likvål få mycket af fina Ob- fervationer ifrån den 21 Januarii til den. IA bruarii, at de ej kunde tvifla, det han ju var den famma, fom HALLEY (ötebhödärs och at, fedan han ' i Martii Månad gått Solen förbi, fkulle han i April Månad blifva fynlig om mornarna, Brr Maji Månad ånnu bättre, åter om qvållarna. ; Detta alt fkedde + ty de igenfunno honom i morgen - rodnan den 1 April, mycket ftrörre och ljufare ån de fedt honom i Februario, famt med en tydelig fvants : icke defto mindre hade både des och andre Aftronomer i Europa, fvårighet at idugeliga Obfervationer på honom 3 ty ban var beftåndigt låg , och lågra grader öfver Horizonten, förr et förtog honom, Efter den 18 April o eller 12 dagar aldeles omögeligt at fe Europa. emedan han:då gjorde en gan- ik ig frångning nåftan ånda ned til Södra Polen >; men han kom äter up och började tredje fkiftet vila fig i Maji Månad, då man åndteligen ck til nöjes utmärka hans gång, i Martii och April Månader önfkeligatte tilfålle ar fe honom, Herr FREDRIC ÅNGERSTEINA Styrman pa et af våra Oftindifka Skepp, fom då Kula Pell Margo, og — Men Jordens Södre Inbyggare hade iåmvil var fladt på hemrelfan, har meddelt mig de An- Mårkningar, han med nog fkickelighet , men med otilråckeliga Inftrumenter, kunnat göra. Dem 24 Martii om morgonen , vid pals klåckan 4, då Herr ANGERSTEIN viltades 343 grader Söder om Linien, ungefärligen under den Meridian, fom iryker igenom Ön Madagafcar, blef han Come- ten förfta gången varfe, hvilken då ftod litet under den linien, fom famrmanbinder Stjernorna 2 och S Aqvarii, nagot mer ån s grader. iftån 2, och vid pafs 3 gr. ifrån 93. Således tyckes Cometen då hafva varit i förfta graden af Filkarna, med vid pals få graders" Nordlig Latitud. Dels fvants, af 2 eller 3 graders långd, något krökt, vånde fig til förenåmnde 2, .Cometen få vål fom defs fvants blefva fedan dageligen ftörre, til den 17 April, då Cometen om morgonen flod vid pafs 3 grader Söder omStjerpan 1 Stenbocken; men en.rak fyants flråckte fig til och något öfver vin- io AT ter- X g. tim. min, ge AGE 12, £ 4 - ud 1 INKL 2 12. öl or NV Ry ; Ä 49 z Lö he £ 4 äl a pot, ERA ME = FR Com. Longitud, Syd. Latit. ek sr HG '” OMP LR 34. > ff. 7.200 f2, = 14. 26.56. 92.53. AR LI 24. 46. - 14. 1: Os ho 20 f02 5 fe 7: fr 300 VA 7 Je 27:10: 40 fe P2JSY or 13.572. 0 BI: 10. I3. + f: 7: 20. 32, = 13.49, Oo. &et, har han fynts få dunkel och matt til fken, VIPS =E 0 ART SPN SR NE lg a o A NN - it minfta dags-ljus, ja ock Manfkenet, aldeles förto Föregående beråttelfe om denne Comets ap: parenta rörelfe,, 1 fynnerhet de anförda Obferva- tionerna, gifva nogfamt tilkånna, hurudan hans verkeliga gang varit, och huru defs bahn var be- lågen emot Ecliptican, Mårkvårdigt år, at då de Obfervåtioner, fom varit gjorde på alle andre bårtils obferverade Cometer, och jämvål på den- ne, når han de förra gångotna gjorde ofs befök, utan mårkeligt fel kunnat låmpas til Parsboler ; få paffla deffå ingalunda til en Parabel, - Ty når jag utfökt Parabolilka Elementer efter de förfta ' Obfervationerna, få inftåmma ej de fifta med den dårpaå grundade utråkningen : eller om jag få ,Jåmkar Elementerna, at de förfta och fifta Obfer- Vätionerne inftåmma med utråkningen; få gå de medlerfta mycket dårifrån , ehuru Elementerna må rättas, Orfaken dårtil'år lått arv finna. Ibland alla GCometer lårer denne hafva den kårtafte Pe- rioden, och därföre kan defs Ellipfe ej få långe Coincidera med en Parabola af famma ERE | am- nr a LS SR här MS rden. man, en 153 1607 0 h 16 | oblervera honom mer ån högft gång : han var då åå det nårm: Jorden fom ifrån Solen, och vid dels Perihelium Rv bo ciderar med Ellipfen : därföre paffac vationerna då nåltan lika vål til en E | a ; tal ef. Ellipfe, Men denna gången tj ånar endaft å Ellipfen at förklara 'defs rörelter, och det gör hon fullkomligen, når Man, CHER Herr COLAIBAUTS Wtråkning, antager Cometens 'medelmåttiga om-= lopps- tid ör AN070 dagar, fame i öfrigt tillåma + Par ACA Herr DE LA LANDE fundne. Elliptifka 4 Elementer, hvilka jag här får lof ar anföra! til lika med de Elementer, fom HatLtey: de förra gångor Aa» FUND siat. hyilkas enlighe man kan fluta, ar det verkeligen varit en och famma C fo flera gängor kömmik tilbaka. a i; HÄR gick denna ginge ler MR SA ys 4 den bä bär ä z i i Solen för om vår RN Parile er I di ia nen. Od NR a Debs afltånd LR i Peuit ielium, dana delar, > hvaraf Solens mm edela våttiga sind iFrår CR SAP Vv SN 3 4 Jorden utgöra 10000; år var GTI KOTA RE Då j i Fälten og a Fö PR TA CR k SR Fl RN a AR + 760, Jan Feb Mart = 43 ND VÄ riggt = > f709. FEET PRE TSOR le FSE TE Får 1088 = Ufa FA Srarger ae fBag. | ; 4 | o RE NN To I2: Oc MA AR I: 3.40. SÅ ihelii var, år 1537 - år 1607 OS i år 1749 - Comet - bahneas Lutnings - vinkel til Eclipti- REON var. NR LOSE EE RAR FÄLTET a KRT ÖR RE od RR SG 1607 17: 20. 0. FE I 00 2 NR 0 RT ara 2/55 17 40.14. Cometens upfligatide Nod >; 8 > FE VIP ar) Uti BIS. 30: oc EL io LÖO ör I7, ADA fn yst TORRT JU Rd ÖR TER RS LR ML NG > Cometen var ock alla gängorna verkeligen Retrogradus, eller gick tvärt emot Planeternas lopp. Olikheten uti defla Eleenter år ej ftörre, ån ät den dels kan tilfkrifvas de 'Obfervationers ovifshet, föm höllos åren 1531 och 16073 dels lärer hafva fina riktiga fkål uti. fjelfva rörelfes Tigarha, hvilka Herr CrairauTt, ullika.med alt (det öfriga, fom denna nya Planet ångarsg lårer förklara uti det Verk , häh om honom lofvar > Alfå aflågger denne Cornet et det oemot- fågeligafle vittnesbörd om riktigheten och för- Ne JR | t cd (900: SO. LS RR Ö fs om det 2 fom vi nälikts at Cometerne. Fönkö dan Låndshöfa 2 bård Månsar pa Socken, MmMans- hemmans « åg0 Ån eceCi 1 Sd ie fårt! få ä tång a oc la Aer om det Vb berget Taberg i Småland; eg on gäng ef för min egen Underrät 5 & on iga Särnmalm: ÄN fi ; N i Mt ljelf få taga det i ögvaligte, i fynnerhe 8. början af 151757 kön dra med Vänner, en vit tter och Sh fyr Bero | a en 1 Väg Bie Reid ; - på RN j (a 4 Nm SVARAR VELG på MIRI RNN Aa SOA ert AJ » EE 1760. Jat. Feb. Mart. 15. Ag förnåja min nyfikenhet; och göra för mig få mån: erg fkulle redan vara af någön annatii pu: Handlingar befkrifvit; och aldraminft'at n frammande hedrat. famma ört med fina an- märkningar: Vid hemkomtteni til Stockhölm viftes mig; at Herr PETER Ascanius; Danfk Medicine Do&or, fom någon tid med mycken beder och diftingtion uppehållit fig vid Köngl. Atademien i Upfala, hade til Köngl, Engelika Vetenfkaps Societeten upgifvit en Belkrifning öfver Taber- get, med bifogad teckning öfver Bergets utfeen- de, fom finnes införd i Philvfophical Transaltions Vol. XLIX. I, Part. pag. 30. er Jag tänkte aldeles icke uppå, at nyttja minå anmärkningar til något annat; ån det hämnde pris vate Correfpondencen 3; men fedan jag funnit, at Herr Doétor Ascanius få mycket milstagit fig uti Bergets aftecknande;, och uti fielfva Befkrif- ningen anfört hagre tänkar, fom med ortens och Bergets natur ingalunda åro öfverensftåmmandes; har jag trodt mig vara allthånketen fkyldig en få> krare undérråtrelfe. om Bergets anteende och fjelfva ortefis befkaffenhet, och hvaraY lårer £0- nås, at det i hg fjelf förundransvårde Tabergets mårkvårdigheter icke åro vånde 'på råtta fidan 3 men at Herr ÄscANntIUuUs, åtven föm Aere andre; och åfven min förenåmde Correfpondent, hållit Gg silenaft vid Tabergets, ruiner, Qtan at gå långre på in I Å j dr klippans fö: AN ligare begrep, har jag hållit nå ver hela Tracten PEoggd en C Tab. i MR kö VR cha lande, a OM EN in i faken öch änderföka Berget faltber ch oris. Ti at. om altfammans bi Ve I. Belågenberen ; 3 landsvägen fladd ime an Stigamo fom går igenom et jordftarkt hedi: ikaps med mycken fin mo. oc vil vika af åt Taberget ungefår 3 ner landmånen fmåningom ar mera någre backlåndige hågder 'Granarp, Dårefter fånker landm tet; men återhåmtar fig flrax, a fall lång fart , ftigande, tils helt n berg, ormerandes dår en landhöj ning , fom vida. 'öfvergår den land-traé&t, dår landsvågen flråcker for fram, » Men rått in vid Taberget ftupar landmå= hen hel jept til en nog trång dat, hvarigenom för Sudåttra åndan af Taberget, den ftrömmen framlöper > föm med höge och flarke vattufall drifver Månsarpa och Sandferyds Masug rad Således lårer man af f jelfva äl kunna döma, 'och öm ej annars, dock af Chartan ön vattudragens fvångningar och krökningar fin- na, at orten måfte a om ie RRD lik. gäl berg ol låndig. EN nl de | Sä Sanden öcht den djup "Mor ” ÖRA denha ort öfverflådar, fordrar någ öt närmare u of märkfamhet , fedan Herr ASGANIU a] eråt- me år något tvikfam, hyndör70 en enda.g 4 r raset. aka; men , Var kan jag dock AN Hela den 15 mils långa Vetters år. iftan ötveralt af fin djup. fand : 2 Li Våäftergörland in vid Vettern, INågins SGdk fom wit längs dr sj Inv WW r någon anföre nåmnda MEBlindig a Tandfka- gan ch nältan ar utkäle wid räkan varegardar på landsvågen ä at Virigftad, och dår et få fmåningom emot Svenarum nera befviårligheten af denna djupa fandiga vågen; icke efs mindre kan jag lågga til, at jag knapt vet mig -någorftådes- ki vdenripres delen såf Räildet dt en:få ftor längd och frråcka af djup fand, föm denna; hålft den tracten, fom år imellan Jönkö- Ping förbi Barnarp och Stigamo , 5 HOChs fåledes idt för Taberg. Jag kan efter ös gnamårter fåga, mellan Barnarp och Stigamo, chara orten He vara flacklåndig ,. fågos ändå a, fårdeles svål kan tillågga Itminftone » 738 fam- fandgrund, äh rig SE Bin kalla ake a med den dår inom belågne Vi dan le le: KG Vid Jönköping börjar ftadnar i i faft vall, En refande kan båft determi- krin C den därftådes framlöpande I ftrömråen SOM. Cte u. kring Kråkebo Masugn, åtfkillige ftållen, SE a 18 1760. Jan. Feb. Mi Når jag nu hårtil låg god at ifrån Taberget, På defs Norra och Öftra hda, år et aldeles öpet fält alt fram til Vetterns ftrand; ty de Jandhög- ningar, fom dårimellan kunna vara, åro emot "Tabergets hågd för helt ringa at ahfe: få lårer man ej allenaft lått kunna föreftålla fig, hvad verkan inundationen uti den ftora flodstiman kun- nat hafva på Taberget , dels. med fönderfprån- gande af den branta klippan, dels med fands in- fgvalpande och inblandande imellan de nederrafa- de Berg- ftyckerne, utan ock finna; at man ej behöfver föka igen fandens hårkomft ifrån Ocea- nen eller någon Hafs- ftrand. Men jag vil kom- ma tilbaka igen til fjelfva Taberget. | III, S Vjelfva Taberget begynner, t tått ut med den lilla Stråömmen, fom fades. framlöpa vid Tabergets fot, at ftrax ftiga up med en få ftark brant, at den med ftörfta möda rått fram kan beftigas, och då man kommer ne up, blifver det fedan omöjeligt. ER är På denna branten beder ; jag mina Tälje få- fa upmårkfamheten, emedan juft”dår förefalla de nu gångle varande Järnmalms- -brotten ; men för Öfrigt följa mig vidare omkring, til at förut in- håmta en tydelig RereNg om TANgrS vidd och låge, ”Taberget år i fig (jar en lång berg - ftråck- ning, fom til fin hela långd, innan den af någon dal för bågge åndar termineras, kan ongefår ftråc- "e ka en fjerdedels mil i långden ;' men til fin hög- fta rygg kan den ej ftort mera råknas, ån vid-pals 2000 alnar, eller högt; mil. Begynner man at anle e re den ar ftiga emot $ SSO, yi ed en tåmmelig hög tygg, och åter t ig nå ot litet s- men. reler fig frax ; och formerar til fNut den hög ta Tas bergs- kullen. Enår altfå Naturen dår, likfom med d yttertt krafter, fökt atv drifva Taberget til I se tesningen , tröttvar den aldeles af, ch på en ; sång ftörter med en tvår brant emot fe RS Que alt neder til Måinsarpa Strömmen, och på det ftålle leta Här jag! bedt mina Låfare fåfta fin Upmårkfamhet. -Hårvid får jag "> AN at jag på tvånne fl arr innan jag handt at komma til Tabergers tecknar af Bergets utfeende. vi + i | gårder 3 C mil ifrån Tabetget, och fes å å Tab, IL. NAR EA Ts er SET teckningen tögs vid Grieg på otigefår däck balladen och ies åa fig Sker Fe 2. . w ” MR NA i eklge alle men 6 sy RA dh a at den re fom. en refande merendels. belönat fälter jonen uppå, år ej at confiderera annorlunda, ån Haffamma ftråcka högte. upfu pkar men fam inhåäng fade 3 kulle, g. flråckning på 1 ändan, få | ; och år ej antiorlunda at äns. en räd berg - högning ; - men fmås Den förfta teckningen togs vid Stigamo uppe om: profilen oc hela ftråckningen, och en för ån« B2 frin FT ; + ” RN VGA OR Ale HÖGERN NL | 21 28 1760. Jan. Feb. > Innan vi vandra neder ifrån högtta ryggen, målte vi nyttja tilfållet , och betrakta det om- liggande Landet. Då finne vi, huru Taberget på hela Våftra och Sudvåftra fidorne år faniman- hångande med andre immerfort vidtagande berg och högder, utan at en gång någon mårkelig dal fkiljer Taberget ifrån de andre bergs- högderne, förrån kring den Strömmen, fom Våltter och SV om Taberg framlöper til vid pafs + mils afftånd , och börjas upikring Karshult. Små dåldningar infalla vål, men af ringa betydning, och kunna allenaft confidereras fåfom naturlige gråntfor, ar determinera Tabergs berg = flråckning ifrån de andre högderne. ; ; Midt före och emot Sudöftra åndan af Ta- bergs» branten ftiger på andra fidan om Maåns-- arpa Strömmen ftrax up en tåmmelig berg -hög- ning, hvilken tydeligen igenkånnes på Fig, 2, å Tab. II, och år tecknad med Lit, a, fom lemnar allenaft en trång dal, fom förr år fagt, och til grånts för Taberget, hvareft ehuru dår år ftark och hög dam - jord, få må man ändock ej annat föreftålla fig, ån at dår ju år bergfot och berg- » håll inunder til bafis för famma högd, och fom » vål fliger til hålften up emot Tabergets kulle, faft ritningen ej kan föreftålla det, i anfeende til "den bärttkymde djupa dalen” ov. ve "a ans. " På Öftra, Nordåftra och Norra fidan dår- emot, Ööpnar landet fig, fom förut år målt, til mera flackt liggande landfkap alt fram emot Jön= köpings fidan, och ehuru dår en hop anfenlige - långftråckte och långfluttande land -högder före- falla, få kunna de dock, i anfeende til Tabergets | | CC I i och den på bak fidan om Taberget få- bergiga tracten, för helt ringa anfes. Tabergs - branten blef af min följe= tr Davip LupviG MEYER , uppå egåran, til fin perfpective aftagen, ifrån er ftålle på den midt emot belågna och förr nåmnda högden Lit, a, fom kunde fvara ongefår til + del | af Pabergets högd, och fes å ATab ol, Fig, gr uERPDenne branten åger, efter fbsulddar Kongl. 2 Vetenfkaps Mordersensa Secreterares Herr I PEHR ELVvititererade måtningar , en lodrätt högd, at råkna ifrån gråsvallen vid Strömmen til höofta klippan, 200 alnar, 2 tum. Når man nu ”berrä ktar, både at kullen i fig fjelfår verkeligen högre s; ån han-för den KÖR och få nåra in a branten: flående Ervius kunnat fynas, och fager. dårtil djupet ifrån gråsvallen neder til Lå Strömmen, kan ej fågas förmycket , om man låg- ger halft tjog almar dirtil, få at högfta högåen af Tabergs kullen ofvan om Strömmen fåkert Sam råknas. til 210 alnar. 4 vä 5 Mij fontd kullen hart, dels Bunitderh än ka het émot Sudåftra fidan, dels förmedelft fin fprö- da ftenart, undergått en ftark förftöring, hvartil "förfta grunden torde blifvit lagd uti den univer- -fale floden, och fedan efter hand underhållen af tiden, middags-folen och den dageliga omfkift- ningen med rågn, (nå och is, Altifrån högfta -— ullen -hafva ifrån fafta klippan nederrafat frora yc ken och få kallade Skutor ; ofta til floörlek Nn nå hus, hvilke ftadnat nedre emot foten och emot Strömmen, famt blifvit tid efter an- B 3 nan J $ SFP EPSIR CEN (SL ANN KLEINS AE . 2 3 å LT NN : EES SV UR Au Fa på 2 JAR p | Fa 0 » 2 k I ) ? O 9 ; frenrölningen. nan påokade igenom den fmåningom efterrafade j SN il RA LG ÅR På de nåmnde aftecknade Perfpe&iven år med . punéterad botten utmårkt, huru högt den efter hand påökade ftenrötningen fliger up emot bran- : ten, och fom man ongefår efter Ögna-måttet kan fkatta til emot 3 delar af högden, = vd > At denna Renröfmimgen måtte uti fjelfva Aods- timan redan til flörfta delen vara timad, vitnar ofelbart den åfveralt imellan ftenröfningarne be- finteliga fina fånden, hvilken fåfom flamra af den- e (SARS AN 0 ; SE NS 3 00 I na öfvéralt på 12 Ad 15 mils längd, fårdeles ifrån Vetters - fidan, belågna fandiga landikaps tratten bårkommit, : RATE ER Jag fant hår tydeliga bevis uppå, at deffe lamm - hvarf lågo uti horizontale ftrata, ochic- ÄG tiden flutit och famlat fig upifrån högden, ke uti doferande flållning, fåfom fkulle de. med Huruvida Oceanen under den tid flods - fval- let paftatt, varit i frånd, at med mer eller mindre väldfamhet agera på denna branten, varit antin- gen iugnfam eller ftlormande, kan man icke för- villa veta, emedan jag ånnu icke hunnit utreda eller få kunfkap, om någre tlörre eller mindre ge- fchiebe eiler ftenröfen blitvit på någondera fidan med ' flods - fva!let utförde eller kringkaftade, få framt man icke fkal föreftålla fig, at alle kring- kaftade gefchieber blifvit i den häromkring djupa och fåfom en vålling i flods- timan uprörde fan- den nedfånkte och begrafne, "Så mycket kan man dock af fjelfva belågenheten fluta, at om fvallet drifvic för Nordöftan vind, hafva frart inge aj ” NA fchic- i nnat. kringkaftas ' an fvallet då na likfom i en vrå emot de Våttre tilftée = - iv ” ME > SER Uhekgers Mintralssifia befkaffon- het. H Hela Tabergs flråckningen, åtminftone kan det med vifshet fågas om hela den höga ryggen, beftår af idel jämnfidige fmale Jårnmalms- gångar eller Jäårnmalms- ftrek, fom ftryka långs efter 3 kela ftråckningen, och åro merendels feiger eller > lodfallande, få framt icke på ftort djup någon dofering emot Våfter bör råknas. Man kunde — vål på vifst fått fåga, at hela Taberget beftår ej af annat, ån klara rena Järnmalmen ; men fom Aalmen inom fig varierar i godhet, och verke= ligen: förhåller fig i tått med hvarannan följande, men i godhet emot hvarannan fkiljaktige, gångar, få bör man, fåfom Bergsman, betrakta Bergets Malm-befkaffenhet dårefter, och då förefalla fam- me Malm - gångar af föl ljande indelning: ; 1:0 Af ådlare Järnmalms - gångar. ITE AT gångar, fom föra den vanliga rena Tibergs Malmen, och” PR Af gångar, fom föra östitagkis Malin, ; och i denne Bergslag för fämre och dels oduge- sg anfedd. fö Det Fårfa flags gångarne kallas i orten Fårn- band, och föra ganika god och rik sälla fom til anfeendet år fvart, men brunaktigt glånt- tande. Samme Jårnband eller gångar gå fållan ötver I qvarters mågtighet , och åro förit, af de löte flen-. röfningarne 1 de mot. Välter” liggande brotten, Rdr , at hålla ned på Våftra fidan af Ta- - bergetsbrant.. B 4 Det i RN 20 ALS SOLEN Aa ) Kr ' Fy SN Gala RS TENN FN s bj Nr ” fe i EE äl Jan Ne na Or Pre a påhgalhed åro de, fom utom | fråmmande berg - arts inblandning, föra den van- ' liga Tabergs Malmen, hvilken faller fvart, mörk och äldeles forgniftrig , och fkiljer fig til yttra anfeendet vida ifrån alle andre Svenfke Järnmal- mer > fom mått öfver alt meriagh mindre på nå- got fått til fine particlar glåntfa; men denne ej annorlunda, ån fom den vore fotig. Det Trelje flags gångarne föra vål enahanda Malm med de nåft' föregående ; > men OTNoen är. öfveralt infprångd 'eller blandad med tunne, låtigs efter Malmens adring eller kl pri 3 liggande hvi- FCKD HATTAR KU, fom ibland ej falia tjockare ån - fom hinnor. Når flenen går fönder långs efter fn naturliga klyfning, och Spatflåck arfié VILLE på 4 fin flara hda, kallmlär betarne den famma Skaz/fkit- alm, emedan de hvite flåckarne fe ut fom tråck efter foolar ; men då ftenen för tvåran eller i pro- fil af fanirnå flåckar bryter 083 kallas den Rifp- malm, emedan RENA seder år gifva fHenen liks fom ct rifpigt eller frrimmigt anteende. Bägge flagen åro dock af ct a art, och Bergsmån- nen räta den fåfom fattigare, fom vål kan något vara, men milte OCK i "je ifva fm åltningarne. bi- draga til bårtre gäng. en Man bar hittil få litet Lr jäknings på >> Fabergets Malmfaälts befkat enhet til fin falta klyft, at et nogare fammanhang icke ännu kan pd Ng eran at man få mycket föl, der enår de förftnåmnide gångar eler Järnbanden fö- refalla, frå de matt altid utmed eller jämte en flrekgäng af Skat- eller Rifpmalm, och ar fam- . me Järnband fc ållan annorilådes, ån på Vältra | fidan, | 2 atm nftone ganfka fnsler förefalla ä i de ö 1C a Taber get. . år det nu; fom den få kallade T abetos- ad, alltifrån doft förlita inrättning och fun- ion d. 28, Marti 1621, beftåndigt gratvit, och le löfa Malr -oefchieberne tagit alt fitt Malm rråd til alla ( ina Masugnar. Relationerne frsald d, IX:s tid, aldraförft börjat idkas Malmbry tning hårftådes , ch Malmen blifvit upfmålt i fma blå- Atrar eller Blaufeurar, fom deläer gifvit anledning til, ar Kronan för egen'råkning hår inråttat Ber år fvctk > intil dels K. GUSTAF ADOLPH (5), fom mycket viftades vid Taberg, I5titinförfk rif va Valloner til ordentelige Masugnars inrittande och blåfningarnes frållande på nu varande" för, famt pröfvat nyttigare, ac inrätta Bergslag af 'All- mogen håromkring ; Men få kan det vål vara 'möåjeligt, at ännu Tängre tilbaka någon fattig All. 'moge. frundom dårflådes med de (må bläftrarne fökt vinna något Järn til HuNgE or "Dock vil all den brytningen tillammans fåga få gods fom in- tet, innan en hel Bergslag rp begynte röra - och arbeta. ; | istsendnn Ad på Konungen med egen band infkurit fitt namn; 185 (a hällits, at få veta banemannen til få ädan o- fe 3 jelfsvåldige Vallbarn blifvit mibfstånkte dårföre, ål, fom fkulle är 1610, uti Konung CARL ”) Högt uppå Tabetgs kulle har Åadt en Tj rvkes: ET br 28 Malmbrytningen. TEE rut belkretne ften- röfningen i Tabergs- t AB ; LE len den är Tör mänga är fedan kullfåld. Ranfak-. men man har ej fått nårmare reda, ån at | AE Uti faft klyft. han; Bergslagen & ännu aldrig ar- "betat, vidare ån at man år 1686 gjort et förlök om 4 famnars djup > men icke funnit Malmens godhet därftådes ftörre, ån i de låfe gefchieberne. Äfven har ock i fenare tiden, och ej för månge år tilbaka, en fånkning blifvi it anlagd juft bakuti . nacken of högita kullen, ongefår hvareft på rit- ningen Tab, IL. Fig, 2, Lit. by ftår tecknad 5 men med enahanda utflag , och den olågenheten, at hafva en ganfka fvår transport utföre. der pv ta berget a l «> Man kan pi fjelfva Perfpeltive Beter fe, burn litet denna vid pafs t40, låt vara 160, är gamla rörellen, fom. man ongefår öfver hufvud kan räkna årligen bållit 12 Masugnar i gång, för-= mått ac minfka denna ftenröfningen, fom utom den sy Ingen af tand. tom kan ligga imellan ftens ityckerna eller (kutorna, beflår altfammans af idel Järnmalm , ide forter, fom förut år fagt, utan at cräffa en enda gråflen dåribland, Och där- af kan man åfven flura, ar då man har i flere fecler ånnu tilgäng på nederrafad Malm m, utan at be- höfva gå löft på den: fafta klyften; fom ligger för öpen dag , mindre trånga til at efterfåttja det- ta Malmfålt på djupet, på famma fått fom de vanlige Svenfke Grufvor, kan det ej råknas vara förmycket fagt, om man hår påftår vara et, få Or Tågandes, outödeligt Malm - förråd. Enår nu Herr AscAnnu Belkrifning jämnfö- res med föregående beråttelfe och tilhörige rit-- ”Ningar, lårer man låtteligen finna, at han endatt fåft fin upmårkfamhet på ”Taberget CILoR Me j ed-> DK jä ', fom i Ber FESTEN Matti: anbrott och då kan ej vara underligt, om en mftåndigheter fallit honom ganfka paradoxe före. "Nu, fedan' hela tra&ens betkaffenhet år up- | gifven, behöfver man, vid detta Bergets betrak- : tandey ej föka up andre urfprång vil defs formas tion, ån fom vid alle andre Svenfke Bergs hvar- vi ;affköljande, eller: annat, Ty hvad defs yttra figur 'betråffar, få finnas oåndelige dylike både - alnars lodrått hågd i fjällen , falt detta Berg, på den orten dår det å år belåget, å år något ovandr och faller fållamt för ögat > och hvad defs mågtiga Jårnmalms fålt angår, få hafve vi på andra or- ter i Riket åfven få ftora, och ånda rikare, Malm- fålt, fåfom Gellivara i Luleå Lappmark , Ke- 'runavara och Luofavara i Torneå Lappmark , å ån- fkönt de fålten ej få juft råkat på at infalld å de traéter , dår högfta Berg - kullarne under Bergens allmånna formation kommit at fåttja lig. Menar detta "Berg fkulle icke hafva någon få kallad rör, utan ligga i likfom ofvan på en fandbådd, fom Herr ASCANH orått formerade Ritning vil intyga, år aldeles emot all natur, och den fanning fom fjelf- va orten utvifar, Tvårt om, det har, lika få vål fom andre Berg, fitt fammanhang, ej allenaft med ; alle de andre omliggande Berg - kullar , utan jäm- vål på enahanda fått, fom andre Berg, fåtter af åt djup, til fammanhang med den hela vårt Jordklot a frenikorpan, | Sluteligen bör jag ånnu låbpaå liket vild an- ; gående Tabergets yttra fkapnad, och hvilken med ih Figu- Mart." 8 af underjordilka or (aker, håftiga fkakningar, 3 | Sverige och Norrige, ja de fom gå til 2 å 3000 28 ng. Jan. Feb. Ma Figurerne I och 2 år förettåld at den famma alde Jes "kommer öfverens med. alle de höge Berg- flråckningar, ja fjelfve Fjäl larnve, fom hår i i Nor- den förefalla, i chy de begynna altid på en ånda at friga något långfluttande och långfamt ups öm höja fig efter handen til högre ryggar, och ftun? dom til högre kullar , tappa åter igen och forme- ra (må dåldningar, men til flut för den andra och ytterfta ändan af ftråcl mige dalar givit land - högderne någon annan di- rection 3 alt på de nyfsnåmnde. tracterne har- dock Fjällryggen imellan Sverige och Norrige Sedel Stör indrade behållit styrkan at dirigera och fty rä. de mindre Berg- flråckningarne. Dack beder'jag den Obtervatory fom behagar under- Föka: denna fakens riktighet, at noga gifva. akt på ck ingarnes vidd, och björn åtg dem "dragen, innan ban ön blifva i frånd ; riktig ilutfats. U - äl JA Febr. 1760. NG bd P 6 på JR RA halt ; | mågg a anfrålde Pn Äl Vu a + i Ni : Af | | RT CARL FER. Sr SAN ; N | 7 Ah rutt Belar Rådet och Riddaren Tinas ) behagat til Kongl. Vetenfkaps Academien AS inlämna: föregående vackra RER öfver Taberget, torde, til nårmare uplysning i detta mårkvärdiga Bergets Mineral - Hiftoria, ej illa paffa fig, om fjelfva Malm-arternes halt, fom dår vanligen finnas, hår åfven tillågges, Jag har dårföre , fedan trenne Prof - ftenar blifvit mig behåget meddelte af Herr Baron och Kammar- Her ren, famt Archivarien af de Kongl. Orden, 'vos SETH, företagit mig deras underfö- kande, och befunnit af följande halter : rn 0 En mörk och fotgniftrig Järnmalm; fom rö den vanliga Tabergs - Malmen, hölt i lilla prof-- et 324 pro-cent Järn. En annan af famma flag SEN sla li- tet BOTEN ån den förre, sad 31 pro- cent Järn, - NG An Den fil) ' FN ; LA v ' 6 KG x HI h TNG ' & ; 2 9 äh FE el Nå KÖ ; j NS ij in ys | | 3” 1760. Jan. Feb. Ma SE - Den tredje af faft enahanda art, fnide. före- DåMnde > dock icke få mörk och gnifkrig,. var ock öfveralt infprångd med hvita fmala 'Spat- ”fåckar och ftrimor;, och år den famma fom i or- ten kallas Skat- eller Rifp + » Malm, Denna. hölt allenaft 21 pro tent Jårn, , Under roftningen kåndes af deffa Wistm. ärter ej det minita, os af Svafvel eller Arfénik 3 omen Til Fårgen undergingo de då en mårkelig förån- - dring; och blefvo helt lefverbruna, I fynnerhet de två törfta; den tredje, ellet Ska äta Malmeny' blef hågot ljusbrunare efter bränningen. Tabergs- Malmen gifver för öfrigt, fom be- kant år; et gödt och vålartadt Järn, tijnlige til | allahanda Smide.” | NHRORNSN bHNNONtHdRSN Anmärkningar Om Endemifka Sjukdomar i S AE Jönkö | ping, och om oo Hö Jef | CM. D. och Provinc. Medicus.. | Het år FR ag at sålla hvar ort har fina y egna. Endemilka fjukdomar, hvar til få ma ”vål ortens belågenhet; fom Invånarenas tbpmpån] fått , det måtta bidraga. Åt Frofs- Febrar åro Jönköpings Stad i i fyns | " nerher tilgifne, famt dår fvårare ar bota of före- | fe löksbinmn Recidiv, ån på Jet annan af mig förfökt ort, | ären 1757 ö Lade en tlack Terran Feber allmånt C Rrsder fått förnimma, At få vål Njur- ften, fom Blåfe - ten, Gikt, Podager och Ob ftrut&iones Vifcerum , mer hår, ån andra or- fmittol amma fjukdomar, har jag ofta blif- varfe. Orfakerna tyckas böra igenfökas uti ljande omftåndigheter: Å Gator; och fåledes tre Hufvud- > Qvarter, Stor- RR Mellan - raden och Lille - Sjö - rader kal= På Öftra fidan årö; jämte de tvånne förft- a ord Rader, de få kållade Maderne den Sven- | fr och Tyfkå, fom fvara emot Lille- Sjö- raden, Få Norra och Sådra fidorna år Stadén Tå tått oms gifven af Sjöarna. Vettern, fe Tab, 7, Lille -fjön öh Råck -fjö fjön, at ban från hågdetna fynes lika om flyta på vattnet, De hus, fom på Stor- fjö- | deg åro bygde ;. frå til ftörfta delen 3 för dé trånga tomterna Tkull 3 lödrått öfver Vetterns ftrand. Rummen hänga. tilfamman ien råcka, och åro: Föntter och Dörar kors om hvar annaän, at man vid håftigt Nordan - våder ej kan hålla ; jämn vårma i rufnmen, eller undvika drag. Dock lig- Re hus på tåimmelig. god och fatt grund; och Nordan- vådret från. Vettern renfar läften öst GR idella trånga gårdar. « en Mellan - raden på Våftra fi EM om a Tot t har ån” trångre och ifrån fri luft mera in- pärradt tömter, hvar ar odd at en obehagelig flank r åtta Folket, öck; at.på viffla tracter i Sta- GS ye åro mer dilponerade för Lungfot Staden har Våfter öm Torget tvånne långa 175 75 = 2 . Jan. Feb. stank gör des rummen , fom ligga inår gården, mycket ofunda: «Det obetånklammalte. hår vid e år, at Invanarne åga frihet at hafva fina aftråden At Seder eller Smedje- gatan, hvar före dår, i i fyn- nerhet om Vår - tiden, är en. ganfka gemen: och: ofund luft, tibej ringa olågenher; för Rans fom . bo på Lil le - - Sjö - raden. Lille- "Sjö- radens hus ftå ad ena dat ned til Lille - Sjön, ofta på Pålar bygde,. Denne 515 har et mörkt och obehagel igt vatten, lucktar illa mo: oväder famt höft och valn Gfdiyne ligga för öfrigt rått trängt, qvalmigt och fumpigt. Närmatt Torget på Öftra fidan, åro gårdar- ne på Mellan- raden tåmmeligen vål snlagde; men de öfrige li kafom på den Våltra, "Made erne åter, fom fkiljas ifran Ofta Måhas Öde ctenom en Mr kallad Canal men rättare en gifver cn flygg och ofund flank, få mycket mer, fa LS innefluren Göl, och fins imellan genom en Dam eller er illa ftinkande Träff, åro "af den fåmita ra lägenhet. Der vatten, fom Här ftår indåmdt, OR bak-gatan af Öftra Mellan - raden dageligen ; frambringar til öfverflöd, hvad fom öker deffa dunfters "ohålfofamhet , och icke litet. befvårar dem, fom kring fyrkantiga Dammen och på Ma- derne viftas. Grunden, hvar på deffa hus åro bygde, är dy+ och kårraktig, och det måtte i. början hafva koftatr mycket, at dår bygga. För- borgen utom Våftra Tull- porten år ock , både igenom Naturen och VvärdålöstR RN et ofnygt och ofundt nåfte, ove SR See ft 7 É d i Å Ae Sch Lr , + a så n ”N Tra 4 jr x För få . ; KT : | br Når SEE ; ] 3 | 3 : | | kö - ; ENN de anmärkningar jag lomarna, fedan år 1756 til når- ner jag , at Erofs- Febrar varit;de hvar: til luftens befkaffenhet vål. Bit men få hafva de hår varit. ovan» i grund bota, och aldrafvåralt at fös ma lid och farlige. .påfölgder hos dem, på Maderne, Lille - Sjö- raden och Förs 1. Månge af deffe ; fom ej i tid fökt bot, att lifvet. til :'; dåremot de flåfte af dem, bodt på andra ftällen i i fade hafva kom=/ fig! före. ; 4 g Jag vil vål icke tro, fel någon til brygd och mat: redning nyttjar vathet , fom flår i Ma- dens re Her Dammen > faftån wäl! i Lall- - Sjön. Men f jelfva ofunda franken , fom håraf ftåndigt upfti ser och fmittar luften, torde vård tilråcke- lige orfa 3 rk Tå många "då i Lungföot, och år de an fatalt, når någon hår blir illa fjuk : ty merendels' år feet i Up och. Patienren LE ar. Wager mårkt $ SS når Rödfoten la r förit på defla platfer, hvareft | fd Sä ip Når Epidemifke Fes brar gå, ör a de fört” på ng. Svep vila fi 'g ET ; maligne: da at ä | RN Sjön Vigkkrn öfver ot det: våtten ; ifs mål | trjas. Det har i alla tider för fina dygdet varit ifadt, men ja har dock blifvit hödfakad ar mils= trodet, håltt. å många omdömen fkedt om defs för > AKA .defs kylda vaf inlöpande ådror 1 SNR defs. fandaktiga nnehåll, med mera: | ' år klar och fri för FÖR i fynnerhet för NöVGeSa år vattnet. ganfka' klärt Om gen nn ligt, lått til vigten emor vanligt kåll - vatten omkring , utan lukt eller fmak: vifar inga tec ken til Mineral, och precipiterar intet. eller är res af reagentibus. Vetterns botten "ligen hår omkring, vid ftranderna, beftår af en — ganfka fin fand, hvaraf den PYRET sand JR fom ofs få mycket befvårar. - UR EO TN - Om man filar några Kanna 36 detta vatten genom et fint och tått klåde, blifver klådet lika-: fom öfverftruket af en fin Sand, fom känndes imel lan SLE och gnhifslar imellan tånderna. Låter man koka af detta vatten uti en Thé- - panna, och ej. fkölj er henne vål imellan hvar gång, finner man på bottnen em myckenhet. fådan fand.. Äf- ven få, om man låter det några dagar. ÅK. i.en glas- burk ; håller det: faktå' ät och ömfar MABI Bipgor nytt; vatten 1 frållet. SR EA NER 4 ER N ÖR leré i Stadén bafvå gjort d ning, då vatnet varit fom klaraft, mig at uplöfa, om icke en ånnu finåre fand, än den fom faller til bottnen; kan innehållas i vat- net. hvilken, emedan han tj mårkes med Ögo- nen eller låtteligen Ikiljer fig ifrån vatnet) med Chylo ingår i blodet, omfider fradnar uti nju=: rarna, blåfan och Vifceribus famt; med vi- feido .combinerad , lägger grund. til en del af. de f jukdomar, bvaraf RN åro få mycket. pjägade- i sa Sd NG. ML NL TA Å NN OM | JA Id se ; kd hl Fr ed Stadens belade: på en Bgpdispig och I för alla ovåder blott ftåld plats; den olågenheten, Ae voda SERLSNFG kunna uptagas, för ger eid | or ak 1 sat , befynner- enna dager . '; och pålagt Å y EAST INB NAD NRA KI JA | Kön SR RNE j ; Å ; ; i; : Kr £ "Mm R ; ” ällär FR ” « SRA då ” NN md MA 12 RNE ) 0 A är Är ' ,n I d ja [ 4 LJ Få é p Pt eh ela fommaren nöja fig med furt da Viners Invånarnes myckna mat ;: deras PN fittande',' med utom årftelig difpofi ition; frora Ors apunt ÖRA NE stjärn FR på Hjaäl- jr ck Så STAS i Stångjärns > TR MR sd ag SIN J AF SNR vv cPACO HÅRLEMAN,; K kd HG se HO ven MER ek EN Ga ( of KonglVetc su ta ; A KARM Händling: öd för åren 1758 och RVECKEN har ja inhåmrtat det be hi7s8 oc påfund , NN öektrbrek å - Masmåftaren Hörs RINMAN upgif- syftarmars och Kammars låggande utan mmar - och "Blåshjul - ftåckar, 3 til Skogens gilå igden, hvilken bekla eligen på mån- "få i. iket redan faknas , f HEN. den. fom | i 1 där Storverke eller defs ämne. ; Så ; TA ET At fåtta Lyftatmar utan på I itgörar hjul fn åk ar , har jag ej förfökt, i i briftaf tilfålle: defs- utom fögmer 6 et an på nogare granfkaing ian- 1 ja OR, frabben . och den ttarka hetta vid ans ihopflående och fönderhuggande, famt målt - fyckens SKAR til. LEFARg Än få framt 36 1760. ön Feb. M Hjul- Valven ej (kal vara NER den hit HL ben keliga långden. Men på Malm - bokare Hjul- bnycta: Rekar har den fin oemotf ågeli ja ba FRIAR. tror mig kunna tjäna det allmånna bed. | mitt ringa påfund, til Kammars låggande utan på Blåshjul- fråckar , hvilket fedad år rig hos mig år brukadt med fördel på följande fårt, ” af rit- ningen Tab, III. Fig, I kan fes. KR LAS Lit. 4. Hjul- ftåcken i åiaidter is dn, mer eller mindre, alt efter trådets tjocklek och efter vanligheten tåljes årtkantig, få framt Hju- lets armar ej ligga NER då få ftor del blif- ver fyrkantig, Lit, B. Känstbarna FIRAR EA vg €mot Ng ftråckens halfva diameter, hvilka gjutas af Tackjårn, i måft half Cirkel- rund, 4 tum bre= da 23 tum tjocka, men Knået och Axet eller Stjerten 3. å3 tum tjockare; och fom Kammaär- ne måft nötas på ändan, enår den flåpper Bålg- tråden, år nådigt, det Schamplunen, hvarefter be- rörde Kammar gjutas, och fom göres af a går på åndan £ 43 a tum utur Cirkelen utåt. Wide. Nå Lit. ä Är en Klafva gjord all vv å 12 tum ' tjockt Stångjärn, kvarimed Kammarne. fåftas, och i görligafte måtto RR Ståcken och Sammat- ne efter. RA MIN rs ändan eller Stjerten of Häsdhmald ne, vid pafs I tum dårifrån, blifver et hål på bredden midt igenom, til + 3 tom i diameter (fe 4. ), dårigenom, eniår Kammare” på Stäcken åro hgde och Klafvarne påfatte, fåttes en pin- la ne nål bed Hiunes åflen. af Mackjö järn, | n lång, dåraf 8 tum för Kammarne blifv ver 2 341 tum tjock och 6 tum e a:ne tum höga, nederft i tum tjoc- n al fmalare upril +; + å i tum, dårifrån er Stråk fpånens långd både fpetflig och tun- nare åt åndan til 2 tum blad och 3 tum tjock. ; Denne Stråkfpån fåfltes med fem ftrycken fpikar a aa för hvilka i gjutningen göras (bål, Afa vida, at fpikhufvuden gå vål ned, och e komma at nöta eller fkada Kammarne, a | Hårvid bör mårkas , at Kammarne på yttra Idan åro 5 43 3 tum: i ftörre half- cirkel ån de in- jag Minskande stil Hjul- ftåckens lutande åt Hju- Tex, på der ar arne, fom sog NR af Äosekr må rior ål 3 0C hej inår Ståcken, pe fvt EL TN Fa SUNE GT år kd iakti taga, det båft vore på detta fått inrätta Kammar och lågga utanpå Fjul- fråc- ke ny, Nan Biljor infåtras, då man någorlunda echaniken kan årnå det ena efter der an- dra, - med de Båljor eljeft faller nog be- > fvå Hot. hi de Kammar, fom. Smodetns bry. id Rn Fika: ingen proj ortion, utan det går fom det kan, falt ägaren fö r kånnas vid fkadan, 'Bru- kas detta fått med Karma åt gamla Båljor, må- fe deaf Hä Car REG förft höflas och äras vål Är mna inuti, Når detta fått brukes” och Hjul- Er Reg kraft. Går cn Kam eller Stråkfpån rv eller blir förnött , år koftnaden ej. frörre, KV pd 3 ÄR r Sc J ; Fmar ne låggas utanpå, åger. Siftken all fin älde ån 8 tare > PRI > ty Tackjår net i sid ti sl Stångjärn: ej heller blir NGN förfummad , utan kan: f ädan byggnad göras. RR kärr äro ÄR om amn eller Stråkfpån åro får. '« "dige föratt, ig AN PR TR I Lå Mr 6 IG dei 23. Jan. 1769 NR SÄ Og NR BYSSMSVSYSYSATLSMUSVSVS Re Ed RN då SE - Inmärk knig. vid ps Päåfund HON Ar en de RN SVEN RINMAN, är NES Kr OO | a rn N tom det nya Herr Öfverfte - SN Gjäkknren HårRLEMANS påfund egenteligen finnes dår- Ara uti betr supskdt deffe - Kammary i ttöpte utt acne. färfkilde TR cen, kunna utan Hjul- fråckens rubbning lättare: aftagas, i fall någon under arbetet fkulle brifta :— och: 2:0 at fjelf- va Järnet formerar den krokuga Kammen eller 2 Kråfvan, och at fåledes' intet trå dårvid beWöf- vess och. det klarligen kan intagas, at denna in- VenrioR 3 1 ånfeende til förra omftåndigheren, at Kammarne kunna låtteligen aftagas och öm- fas, åger en verkeli lig förmån fråm för dem, fom efter min upgift äro föpte i hela Tingar : LÖ tyckes vara nyttigt > ed den blifver mera all- mänt: bekant. Hvad å åter den fenare. nya of een an- går, at fjelfva bögningeneller Kråfvan ft Rammen äfven formetas afJårn, har jag häl it. den vara min dre RR , dels i.anfeende til den farka AnÄHN ge, | om RET BRANN ER Jan. Feb. Mart. | k dl ; ; n förorfakar emot Stråkfpånen, ; vara Ava re dels ock i ren let ena fom : TE 5 dra. få ankomma på å långre sg år SÅ om hvar och en nyttjar ihvil= om beqvåmligatt I faller, når famma ånda- mal: fom år Storverkes Confervation, likafullt innes. Gerna vil jag medgifva, at om icke Hjul- ammar, igjen af bara Jårn, förorfaka någon ågenh 2 KS vid deras vid makt hållan- ré befvår, ån når Kråfvor aft trå ONA Al | ar Går Kol sh Lä vå RU 5 TÅ a ET GA Prop . p (ERA a i ÄR | SA PISÖEGN OM "KKS UN Gg SN & UNION ANERE lungt MN dera "Ne ; VERY ARR Md Ja (g É VR EPO fe : vå Si TR ; Å m ie Jords befkafjnber, fås af Vatten, V. egetabilier | 6 én ba Animalier a AR, 1. GOTSCH. WALLERIUS. SR SE re tl Xx aa SEA SÅ Förfta Rokbken: RPG Ca For ds beftaffenhet , Som får ' | ; Bf Vatten, | ; SERA plåg a OS Heckhanda (8 ätt få någon Jorå. af de aldraklaralte. få vål Killer vat- VEN ANA ; fom Luft: vatten, ad LE, C 4 | : 4. 'Ge- goa | ” IE. Genom Putrefa&tion,' då man frållerv ra ten het i något skåril; i Sol: -vårman, eller i et varmt "rum, någon tid, utan vidare åtgård , ån at mån låter det flå ftilla, och har det tåpt för dam. hy | vid mårker man, efter någön tid, at åtminftone «de måfta vatnen förft tjockna; men at fedan ke Sd fom gröna trådar vifa figi vatnet , och dårefter 'omfi ider någon Jord deponeras. 'Horudan denna "Jorden år, har jag vål ej baft tilfålle ännu at får- fkildr förföka 5” men förmenar af följande någor kunna dömas, af hvad befkaffenhet den kan vara; dock låmnar den faken til framtiden. REN 2. Genom Kokning och Deftille wa hvar- om fere Chemifter .redan handlat, och difputerar både mot och med, om den Jorden I fkulle hårröra af någon vatnets förvandling til Jord, eller endalft af någon i vatnet inblandad Jord, bvilken difpute gifvit MARGGRAF anledning, at i Konpli Berlin/ka Academiens Handlingar för dr 1752 nogare under- föka: den faken. Vid kokningen och deftillerin- ggn bör man mårka, at myc enheten af Jorden. 3 varierar y alt efter fom deffe operationer anflållas .' med ftarkare eller fvagare cidas ty af Hapbare eld och ftarkaré rörelfe blir mera Jord: AG Genom Trituration, fom fker i Mottel eller "Riffkål med proportionerad mortel - ftöt, bvartil, få vida mig vitterligt års; ELLER gifvit för ita anledningen i 1 otvannåmnde Berlinfka A&er för år 17463 få framt man icke vil åfven hirföra bvad dont DE HeLLwiG om fig fjelf och fin Änvention talar i Epifl. ad dunmvir. Chym. då han fåger: Primus guogue fum, gui ex aquis,'non minera- libus fed acreis , terram, falia & metalla , exclufo: j mines one, I fine jun y Soro Mörker. ue impenfis, Ne åt lv tevnam Z sans produxi. 4 v fenare. fåtten har. jag Mir | fynnerhet å det tredje, fipom För bvar gång. har jag allenaft tagit An LEV ål Källe- Vatten, fom deftil- ten, och, för mera fåkerhets (kull, åf- er On vatten, och funnit, under en RM efterhand något iftörre motftånd i 1 ring ngför da med mör rol- fören, 2) sfear sä FE (rg TREE EINER & X 4 SC k. i ES RR ; I F k fc fs EE Oi SSE FR ment ga Rik a Fv vara beftåndig och flitig i 1 gnids en, at ej förmycket vatten, under en Tång- trituration , fåre eyaporcera. Och. kommer 3 proportion nåra Öfverens med ACRSUKOV oBoYLe anförer fig genom en 200 gänger itere= i EN deftillation hatva af vattnet år FAN Vil fp taga det vatnet, fom fått en mjölk - firg, och lå- tader fedan evaporera os å får man fnarare eten TV Torden> men til mindre myckenhet, sig 8 Få 8 åtfkilliga meningar man innen om denna "Jordens: belkaffenher, +'det en del hålla he ne förten i i eld beftåndig men ej kalkartig Jord, indre åter, för aldeles kalkartig >; ätven (åa fkilda neningar finner man om defs uriprång, 1 det én. mena. henne varit i vätnet aldeles, uplödes | ( ehurQ- komlig vatnets förvandling til Jord, At håruti ut- « I es Ar UREA pA AGN nas SGD NA (R Z SVAN vc le (NN Sd (SRA ver; andre åter, at:hon sma ere gaf dam eller fjelfva kårilet s ehuruvål man äfven afan Ira förfök finner, at vatten oc vandra. våtikorifnarare, hindra och förekomma afnöétningai r, ån dem un- derhjelpa; ; andra äter, at där ne reda fanningen och vinna någor ljus, har jag sall min Mit, at på det nogalte under ika denna Chemifterne få kallade Terra virginea,. til defs natur och befkaffenhet, och til Sn Anda, altid itererat förföken, ; Ky a mg Eg ö RR Vid den, åk denilersdekNs vättök; pg. nom frituration umdfangne Jorden, "har jag märkt följande: omftåndigherer : or. "Ärtvdenna Jord til fårgen hel hvit, "dock med den fkilnad, at hön enas hvitare och finare, då man få änptvtiferr yatnet, til defs altfammans förfvunnit; men låter man Hågot vatten” genom €vaporation afdunfta, blir Honka. Jorden något gråsktigare , utan tvifvel Mitaf "arm a fråmmande particlar, under eva- poreringen ; fåltat fig vid fjelfva Jorden, 2. Til "conGftencen år hon ganfka fin och lätt, an fom en fin gl rifven Brita» ej heller mycket « olik "til fmaken; 3; Med Miner alifka fyror eller cor- rofiva rivit förhåller hon fig Tåledesi at, då shon sutan torkning och evaporation förfökes , vi- far: hon hvarken född Spiritu Vitrioli, Spiritu Ni- tri eller Spiritu Salis nagon mårkelig rörelfe ; men Jåter man den famma vål torrkas på n någon glas- fkitva öfver eld, få vifar hon i början någon h Ngn och fnart förfvinnande. rörelle, hvilken med - — Spiri- ck då vg , sat vn Jorden; fom endaft | utan torkning, årnås , år me- des ej åger någon artragttion ti ned fin fuktighet hindrar rö- Jord, fom tillika: med i någon kning ar stllredd,: år mere AF alla ål den torrkade fom dåfna Jorden, mer eller plöfningen bått, då den utan: at fyran i de cor- ått brytes, och utan at under kokningen kan mårkas, vål faturerade , få får Spiritus ;å famt: tjock och likafom men Vitriols = oljan blir. me- man br ukat: någon rekifi c6> åraft, den fig under kokningen riraktig. ockiajenr, grumlig; ; man finner ock af rfamma, då den årdtark , någon jordilk fkorpa 0 på botten af glafet, då det federmera jon tid flå i kölden. Dilueras deffle folu= red. vatten, få finnes. vål någon Jord de- men ej fullkomligen. Med Alkali fixo, ncen år förbi, och acidum: blifvit blir ej na en itark precipita= 2 tion 3 5 i VR ee Få ; ; | X lapkdr continuera något dångre, vd Hvadan denna skäl? kan | RO Cå vä NE Ne. [ bf c cor? ake a. ller uplölgs dock doch värma; och år ar mår- Spirita Nitri fker folu- fö attration. til 5 ; k och gråaktig färg; Spi- | Sr - LA AR X ,. ker n tiom, utan bock en vätichvjel coagulation' 1, ifynr het med den folution, fomvår Pen NR Salis, (åar når man afhålt det liqviday' glafev: lå aldeles kan omftjålpas , utan at coagulumafrinners Tåter man delle folutioner aldeles evaporera ad fi = citatem , få qvarlemnas efter Spiritus Nitri en hvi ; "fkorpa i glafet; hårdt bk ; fom åger en ikarp, fyrlig, men tillika adftringerahde fmak ; af Spiritu Salis åfven en fådan fkorpay fom dock ej år få fyrlig, utan mera adftringerande. Til nå- gon 4 yfrallifasion har jag aldrig, kunnat bringa deffe folutioner, ehuru jag « det flere. RA | för- fökt , och på åtfkilligt fått. = Vid alla delfe och fölltede förfök, å rack va U= LR kade de Mineralilka fyror, fom äro af itarkafte flaget,; nåmligen rectificerad klar Vitriols « olja, en röd rökande Spiritus Nitri, och. en: stående Spiritus Salis, ar 4. I eld förhåller denna Jorden: Få fFåledes, at i laglig knapt. BIöCErgE vårma packas hon ha är kt tillam mans och blir hård, 'och.vifar dåref- ter ej den minita rörelfe med någon : af de corro- fiva Spiritus ;. i ftarkareseld , vid. förtta glödg- | DINZ 4 RAR hon. til ett hvitaktigt klart io las, . aldeles likt det, fom man af ris- gryns och hvete- mjöls, famt andre vegetabiliers Jord ängar : hvar- omi föl jande Stycket fkal afhandlasy. JG Ominågot dam eller fot, eller fängn. FR i dök materia > fkulleytilkomma til: Jorden före fmåltnihgen 7 då har jag märkt.g MI ö rÖnakt Här ; RR tag Pär Y TT 3 $,4: Vidid den at Kålle- - vatten Rh ållnets -” den, Hvartil jag brukat det fom hår vid: Upfala | Slotts ER dårs af blif- FE EKKKg jes', har j jag m ärktden Million | med Em 2 förra Paragraphen fka fyror ftlarkare effervefcerat, deftilleradt Snö-vatten' århålles , 1-deftillerad Attika, utur hvil- on folution, med alkali fixoy på åa li- m ide år, 'jag federmera precipites Lär On dc fi Nad (kal kofnrha Ne bra le "vatten blandade kalken, år (vårt at få 2, emec SEN antitet Kalk, Torde hål FRE RR res r 5 VW 4 el RR VA eV 7 = og ” SV SR fom långre fram komma at anföras, man j ad Hg 0 til denna a och SEEN OL 4 le anförde förföken torde någors ale i i örtte åller mörtel- ftåren, gås Värner dl g fom gen OM vo 3 Å nimad ver fioner emot ELLER | rö NE rr SE. fy il någon dök: af de nåmnde Corrofiva Spiritas, och Hed congrurmation', fom jag ock årfarit3 å dock; fom man finner derna Vattu- jorden någor vid | ånderlig ich fkiljaktig ($.3. Nio 3. och 6. 4.) och mera båt med 'eoaguleringy SANN af de ; h la Skålpundet af detta Vatten ej fpahiller > jön andra förfök, 2 gran Kalk - -jord, hv araf på et qvintin Vatten belöper allenatt en ina nda, af andra da kunna f finnas. > om och huruvida denna ar | ah ; fkalle" prödöceras , fåfom förmenar > ty eburuvål det år lavit , ordinairt as, fådant Jomi i ef mörtel och mortel - fört år, tiler fint mjöl pölveriferadr, tplåfes på lika fårt tu ås med alkali fixo något litet precipiteras C åde uplöfas och PESON fetrd 09 är mera. -— araf en flåt mortel och mortel- ftåt , då vatt —triols- olja, eller Spiritau Nitri, ellet Spiritu Sas | mera låttfnålt i eld3 få tyckes ej vara Möjeligt; SA "an AL nötning, fom icke ens, utan alt vatten, af en hårs Al Sr rr N si ee + - . a +& ver eld, uplöttes den helt och hållet i Spiritu Ni- tri och Spiritu Salis, men allenaft til en del i. Vitriols+ oljan, i hvilken fenare man fant en del af Jorden på bottnen dvarliggande ,- fom förlorat fin mörka fårg ; och var nu hvitaktig. Detta tycktes vifa, at det järnaktiga blifvit i Vitriols- oljan uplöft, och ej fjelfva Jorden. . Afhåldes för-, denfkull den rena ofvånftåend e Virr iol Är oljan i et atinat rent glas, och tilflogs få mycket alkali fixum, fom til faturation behöfdes, efterhand, hvarefter, man fant en krichvit precipiterad och coagulerad Jord på botten, likafom vid de förr anförde expe- or rimen-= La y Bo sneranvidislikar AR fordén: ej var mar=” lälifka. $ af famma befkaffenhet med den: AV 1 ag en i Spiritu Salis gio v helt gul; och blef n ; hvarefter någotsunöllk ytten' rr a teskoer af orfak , ar | rang af håldes 1 et anwat glas, och er och mer tingerad rödgul 3 precipitarion, fatt ån den cor= ål faturerad; föl ån efter er Å it någor litet tl rödt ftörande n is 0 Sa Mp pla elit td Då n i Spiritu I Ni- å kom ak klös at evaporera ad vr botten en mörk Jord, med" ringeratide obehag gelig fmak.' ik gjördesa. med. filadt och Befants den dåraf i i Jårn- j hvilken. Hu ; falom j vila någon rörelle, iritu Vitrioli, Spi= | då deffe folutioner fättes i Sked- kolfvar på Efter e i liten och kärt kokning , sc de . oljan, (vid detta tilfåller t brukades den fe on SER Aires a de jön ! långe åfvereld ; få at allenaft” iritu Salis var öfrigt. Den gula hand Alkali fixum; hvaraf folu- , Men för! Sp Säliss Fo beller under föke.! | . | RÅD | sq Ne SA a ÄN TI RS si MM RR d t " Ad ka ED VANA Å -N i | ö S re > i - 4 ' BSI Je 0 NR ; Sr é j (| kh di. ON « , 5 v gången, utan mike CM skltdnidat af én mi kokning, varandes den öfverblefna ouplöfte Jor-:t den i dem mörk och brunaktig. Når med alka så lifk ftark lut förföktes af defle af bålde klara folus . -tioher,at precipitera den uplöfte Jorden, få mårk-=, tes, efter faruration med Alkali, af Vitriolssoljan tvånne flags Jord precipiteras, en brun och. den . sandra heit hvit, hvaraf jag tyckte mig klarli ren. finna, at ej allenaft af vatnet någon Jord var pros ducerad, utan åfven af morteln något defsutom: tilblandadt ; cen bruna Jorden. "precipiterades fört, och den hvita efteråt , fom låg fom ett ftra- tum på den andra. och itererades detta, med. H-. ka efte&, ätfkilliga gångers - Af Spiritu Vitrioli. blef allenaft'cn hvit congrumerad Jord precipite- rad, både för och efter kokning s likaledes af Spiri itu Nitri, Soluetionen med Spiritu Salis fåg ut farkt. gul, och blef med Alkali fixo tjock; och: gra, hvarefter en Jord Priatcipsst dr fom var. blandad ef grå och röd: satin fir TO uthårdade KA Jord långe, cd fors” drade 3 timas eld i god vind- ugn, innan hon kun: | de bringas til fmåltnihg , då man en gång fick ett. mörkt järnfårgadt fkumigt och ej klart flutit glas, fom drogs af Magneten3 men 'en annan gång er sent mörkt glas. RU HERG ja & 2 Hvad den i Metall - ; h deftiller, | vide Å =vatten undfångne Jorden betråffar, få har; jag allenaft mårkt vie den famma den tkillnaden. ifrån den i Jåtn: mortel (5. 6.) århållna Jorden; at denna förra blifvit til fårgen något grönaktig 3 men för öfrigt i eld förhålliz fig lika med den 1es rod om årbällics i i Järn = mortel. 24. 6. ; "4 ja Ör DA" N 3 yt ile js: elek ig för min del; af deffe vad redan anfördt år ($.5. Vs någor= rt, at deti genom trituration af Vatz Jord ej endaft år något Järn = pulver ockra, föm fås i Jårn- mortel, eller lver, fom fås i Metall mörtel ; då man rer deftilleradt Vatten, emedan Kvarken Her Järn- ockra, eiler de Metallifka blånds ar, få förhålla fig med de corrofiva Spiritus, denna Jorden, hvilket genom trituration i nnåmnde Kåril årnås. Men, fom man tillika finner någon fkillnad, få i anfeende til färgen, fom i elden, med mera, imellan.denna i Jårn- och Aletall - mortlar uhdfå angne Jorden, och den fom . i Glas+ mortel årnås , få tyckes ock vara klart, at någon tilblandning fkedt, och fker af fjelfva kå- rilen, - Man finner ock denna tilblandningen mer eller mindre. altfom mortel och ftöt å åra mer ng I Pp erade och flåra. 9. Ja har ock med ed Ehelig KO och a RER Hr - våg, famt med all möjelig akt= het och noghet, budit til at utröna, hora vis . da Glas = mortel och ftåt behålla fin vigt efter 4 gnidningen, och huru Vida man genom Vasning kunde nårmare urleta fanningen. KÖN då Förr ån rifningen anflåldes, vågdes både - mortel och ftåt, fedan de blifvit vål röde och torrkade , och befants, ehuru nu vågen var las ftad med 33 Skålpunds tyngd på hvar årtö ; dock gifva något litet utflag för hvart gran; efter mer dicinal: vigt, fom tillades öfver mörtelns och flö= tens vigt; fedan gjöts vatten til I qvintin i mors teln, fom triturerades til Jord, hvarefter moftteln ined a » af vågen och Vatner blef rifvit til defs PRE RE 1) EN Nu 7 » Dt SR AM FR 4 F Å STI ENE EA Bär ; ; SISON då RDR rg ; så 4 åå RR IGNgA Y $ Nn Ort | GT SP a ; ; 50 17060. Jan. Feb. N ” 4 + AV Fe i UM 3 å på 3 4 SN anal ön , Ke ond fd € | MT 7 i Y KA SV A med fören fiol; öre och åt dry famt befants. ej det minfka gt a rat 1 tyngden. RE SAKNAR SN Mr 2. Sedermera fattes Glas- RAR med fä. d töt på famma våg, med famma vigt, och. flogs på qvintin vatten i morteln, dårefter top os mortel ; man fick Jord, fattes då på vågen tilbaka,. men kunde ej mårkas någon tilökning i tyngden, ehuru den år» hållnpe Jorden nu var 1 morteln. Detta itererades trenne gånger med lika utilag. Fördenfkull £ ör ; des morteln och ftöten åter rena, altfammans SR kades vål och åter vågdes , då man förnam, efter få många rifningar, at mortel och ftår behöllo fin förra vigt, .:a RA PRE RR .. Defle öra ftndig betet fårorfäkule Hos mig i början någon villrådighet, i anfeende dårtil, at de förföken, fom förf åkrade det: -mortel och ftöt ågde famma vigt efter flera gånger anftåld rifning, voro ftridande emot dem, fom intygade , at ingen tilökning fkedt medelft den genom rifning ärhåll- ne Jorden ; men federmera då jagi den renade och torrkade morteln hålt få många droppar Vat- ten, fom fvarade eniot 30 gran , och låtit famma vatten bli genom hållning på alla fidor af mortel och ftöt kringfpridt, på famma fått fom Jorden finnes efter nfningen, fant jag vatnets tyngd få infenfibel, at vågen ej var i ftånd at utmärka nå- gon tilökning på tyngden, ehuruvål morteln nu var fuktad med 30 gran Vatten. Det år väl one- keligt, at vatnet, når det var k ringfpridt til en få ftor-fuperficies , ej annat kunde, ån gantka haftigt SUB > men 1 jag medgifver dock gerna, at min ju hvilket pg jäser til andras. (I Uplöte ide: vd men-= ymedelft i Vatnet inblandad $ af flere Chemifter åro. Men når ) det vi förut | påmint , Var trituras Årfö denna Varlend jorden å äger de egens fom åro prat emot. dem, fom den Redan tuh jelp af fyrot et gripas fs en n [ås är t up olöft, Sd SRA EA bt triturat side tg ä ma huru Vatnet, med en få itor GQvantitet Jord 3, fkulle kunna deftillera öfver alembiqven , famt kunna behålla fin. k larhet : Når man, få åger jag, detta befinnar, få tycl kesy Cd min, Oka ej fan ARE at. vara ö den före» | fålda I frågan. N SM SN Men, od dr brat Vinna någon Fvidatt v lyfmning , har jag rifvit Oljor, på famma fått fom Vatten sat tilfe, om-den Jord, fom på detta fåttet årnås, ej vore någon conft ituerande deaf de : oljaktiga våfendet ; til hvilken ända följande förf k åro anftålde. | rs SKON | EN RN SKER i rv I t. En klar, ren och vål rörd Bårn- | ftens olja; rifven några timar ien Glas - mortel, FUNNEN ej fynnerligen NEN til fårg eller före Z et; j var gvick-nog til deff. örtök, oc - ned vågning ci il full vifshet kun- . erftådjer folutioner, , ån dem up- QQ T —7 materia, forå cokkad, ågde en refinös I af hade jag ftrax anledning at ero, Het genom trituration feparerade materien "vote t Pr del af fjelfva oljan, I denna mening: fyrktes jag ån Vidare, då jag förnarn, ar deniia ma- a på fkårfvel i en upeldad Probtr to; förft: Örjan. rökte något , fedanh glödgades, amt me och mer volatiliferades och mina til el omfider, efter 2 timars eld, eri ganfka lått, til ur: feendet bladig och brunaktig, mén i ”m ken torr och likalorm fand-artig Jord, til ganfka liten qvantitét var qvarlemhad. Tog rhan något äfden- na qvarlemnade Jorden eller materien på eh knifs- udd och höll i ljuslågan, få glödgades det efter en ftund ; men ej förmårktes Hå rålaa SÄgRn Vi- dare förändring. är äg Vidare ref jag i ef Jåri- snöret eii NR Spik- olja, håmtad ifrån Apotheket , hvilken efter några timar blef tnörk, och på flutet fvart och tjock fom en tjära, på famrima fått förm man fer oljorna på eh rifften tjockna. Denna tjocka oljan håldes utur morteln och utfkrapades på en glas - fkifva at torkas på en varm ugn, fom ock ikräde; faft fvårligen och långfamt, och blef omfider torr, och fvart fkinande föm et' glån= fande härdt beck , och var til anfenlig. qvantitet , vål 3 gånger mera ån det fom århölts af Bårnftens- oljan, falt ån bågge flags oljorna togos til lika qvantitet.. Denna torkade och fkinande materien hade ej någon fmak, utan var feg för tåndren. På fkårfvel i én upeldad Prober- Ugn, började denna materien tftrax at röka, fmålta öch brinna - | med blet v son rök, ehuru I mårktes fjelfva materien mer och é delå , sörer rå timars eld, hor $å ss brun lät igefårli; a äga na ola lå da fbr J rn SONEN under rifningen blif- mt dock allenaft varit ganfka GR få a DO inblandad j ' + HE Magneo Bin ee 6 i sedd dd: HUA RR KINA hård och grynig, fom fand ; men ågde de d n.befynnerliga egenfkapen, at då nä- af togs på en knifsudd och hölts til lågan på et ljus, 3 glödgades hon förr, innan hon kom Aik jaa och: Ye man altid mårka en råd ftrå- le imellan ljufet och denna Jorden, hvilken lika- fom urtfköts utur Jorden til ljufet., af en eller 4 två "Liniers- långd-ongefårlig ; jnogh (kedde detta få of- ta fom knifs=udden fattes til Malet sh åfven med vg RRE famma jordftycke. gå LÄR deffa anförda förfök lårer Guadkdligta i | ” ina finnas , det den Jord, fom af deffe Oljer ge- nom trituration blifvit producerad, å år en brånbar 'd, fom conftituerar fjelfva oljorna, hvilket $ Volatilitersoch glådgning i öpen eld nogfamt mtvifa > ehuruvål man ej kan neka den vara för D 3 blan: BESS ; Fö tiga NV sp ol vad Gå por om fördentkull man kan. åga, at denna bränr fa den blifvit i i oljorna inblandad ' genom någon dc us Varit i 1 den famma genom folution inblandad S. 12 | Vt ån vidare c om Vatta - jordens ber (kaffenhet gåra mig underråttad , har Ah ag famlat ren Snö, den famma i rena nya krukor (målt, och Snö - vartner i glas: kolf öfver: - deftillerat ; bv efter jag på botten af kolfven. fönnit; en Jord: RR af följande egenfkaper ; FA TN fårgen mera gråaktig D ån RA öm a Fre trituration , tvifvelsutan dåraf,. at den: blifvit combinerad med någon fetma och något faltartigt, fom följer rågn och fnö åt ifrån luften, och lårteligen finnes, da f adane vatten til myc- ken! ret infpifferade förfökas med. -precipiterande och reagerande medel; hvarom ock MARGGRAF på ofvannåmnde fålle afhandlat, FÖR IRS TE 2. Til Confiftencen, tycktes ock denna va- tion; åfven få fire: lårer man ock kunna fåga, at, » den Jord, fom fås af Vatnet genom trituration, | ra något gröfre, emedan den ej blifvit fördelt ge- nom” gnidning utan Vä tilfålle” ar spe ig tilfamman. <> TT TERS a Med Mineralifka fr förhöll denna Tor. s den fig fåledes, at hon väl med Vitriols - olja li- tet effervefcerade med några haftigt förfvinnande blåfor, men vifte ej den ringalte upvållning: hvars Ken med Spiritu Nitri eller Spiritu Salis. Detta förekom mig befynnerligt, emedan den i Experi- menter laggranne och vittre MARGGRAFP på ofta- | nåmn- j ÄRR Salis, 2 Nine AR log fördenfkull Hynden Jord, fom ånnu var qvar i a: botten, at ftidare och viffare göra a underrättad; > men'fant icke den : min- a le, ja, icke ens ar Spiritus Salis var i nr famma at uplåfa och bårttaga, förr ån Piritus. Salis tilllogs och kolfven fattes i Capell til kokning. ; SM gt Dean omftår digheter föranlåto mig en annan gång at iterera förföken; jag famlade fördenfkull vr ava ren Snö, fmålte den i rena kåril, filade v atnet, genem grått papper, i glas- kolf, och faft- datte alembiqven vid kolfven med en rimfa af ox- ; blifa, utan någon alembiqvens förlutering vid re- VAN > på det jag eld- graden få mycket ftar- kare, med NH I fåkerhet, til fullkomlig kokning fåne kunna öka; övr deftillerade vatnet, fom dock tillika mycket bårtrökte, til defs af 2 "goda kannor et half- ftop kunde vara öfrigt, fom fe- dermera evaporerades i i et annat öpet glas, til dels det var helt torrt, då jag efter denna ftarka kok= ning fick mera Jord, och vågar at fåga mera ån di STA än någon gång vid de förra dettillationer, AR Denna Jorden förfökt med Spiritu Nitri vi- o ig lika med den fom genom trituration årnås (6.3. N:o3.Y med en i början haftigt förfvinnan- de rörelfe ; uplöttes til en del ned laglig vårma i Sand - Capell, men utan all effervefcence, och fyntes folutionen något gul, utur hvilken, med al- — kali fixo en congrumerad hvit materia precipite- å D 4 3 rades; Å MN ne YT SLAVIGR INT NE ; NN RÖ EN rades; med Spiritu Salis tycktes den i början « fa någon ftörre , men lika haftigt fårfvinnande up vållning, fom med Spiritu Nitris och medelika vårma 1 Sand - Capell, uplöftes ock med denna Spiritu Salis något at Jorden, men utan all efferve= fcence, och utur folutionen precipiterades en con= grumerad hvit materia på botten, med alkali fixo, fo | | Ba ÅR Af denna Jorden fattes det åfriga på fkårf vel i Prober- ugnen, och uthårdade dåren ftark eld, utan at någor löpa tilfamman 3 examinerades fedan å nyo med de ofvannåmnde corro/ va Spiri- sus, och befants til alla delar vifa fig lika fom för - calcineringen, med cen hattigt förfvinnande effer= vefcence, hvilken dock med ftarkt Sked- vatten hvarken nu eller tiltörene kunde mårka$. "7 7 Håraf tyckes kunna flutas, at den fkillnad, fom imellan deife få vål egne anförde experimen-. ter, fom MARGGRAFs , kan finnas, torde bålt kunna blifva utredd, når man i öfvervågande ta- ger hvad. ($. 3. 4V:o 3.) anfördt års emedan den 1 deftilleringen qvarlemnade if kan vara mer eller mindre torr, alt fom deftilleringen mer eller mindre continueras, och alt fom den tages antin- gen 1 Centre af den lemnade fkårpan eller i dels peripherie. I denna mening fyrkes jag få myer ket mer, fom , mig vitterligen, ingen kalk -art:g Jord gifves, fom effervefeerar med Spiritu Salis, och ej med Spiritu Nitri, tviflar ock, om en [å- dan kalk > artig Jord kan vara möjelig: vil ock ej förmoda, det MArGc&RAF brukat något Sked- vatten, af fvagare fort, 1 ftållet för Spi- FIDE EN NE MERA PT AREA och bad NR 4. I - Påu: genom trituration ; ; men vår . d pafs 3 timati upeldad vind- ji I nd it, gng sia til se YR Vv At den od din fås genom trituration, andad , och endels af fjelfva vatnet hårröran- endels af f jelfva kårilet ($. 8.), hvaraf kom: er, at den Jord, fom genom trituration i glas: ki SyilA årnås. år mera lågt -Smålr, ån fen fom fås fenol deftillation. a TEN Atden Jord, Hm £å$ af rent vatten, få iv 1 genom trituration , fom deftillation, år i fin | renhet och förfta början af enahanda befkaffenhet, -nåmligen én lått - fmålt vitrificabel Jord LÅ 3: 4: och $.12. 4. )» fom. dock i de corroliva Spiritus år uplöfelig , ned vårma ($. 3. 3. öc0 NA, 12. 9, Je Undrar fördenfkull högeligen, huru flere ftora Chemitter kommir at hålla enna Jorden, den de kalla Terra Firginea, för en i i eld SERA gr sopar 2 ås före rk ej fkulle AA om og ledas vo- 4 i inblandad, fom ftrider emot årfarenheten : 3 MR. förtiga defs åra uplöfelighet naturligen, D-5 Av 58 - 1760: Jan. Få 40 At fåledes dela Jor d nåd aiva du [prång af fjelfva Vatnet, fom, efter min tanka, förvandlas til Jord; hvilken förvandling. bör: Ores komma ofs få mycket mindre: underlig, örat vi vete, at Vatnet i defs' naturliga tilftånd, eller vat- nets ftam-particlar, äro en folid materia. Förden- fkull bör New'ToNns mening ej anfes för paradox, då han i fin Optique fåger tig kunnat glödga Vat- tenoch bringardet til glas; ej heller den: gamla OroFf RuDBECKs tanka förkaftas; då han i fin Atlantica förmåler, det någon. Jord- Jfkar- pa lemnas efter imålt Snö, hvaraf fjelfv den fråndigt får, i anieFnar til Se EN delar, någon tilökning, M $$. 14. De fom neka denna Ja Rör och För- (ök grundade mening, anföra årfkilliga inkaft, hvilka. jag håller nödigt, at, til vidare vplyfning, befvara,. Det fages i ; 1. At Elementerna fiäse silelind ej; Känna före bytas, Häremot bör mårkas, at ej fjelfva Vat- net, i hela lin maffa och i fin blandning, bör anfes fåfom något Elementum, utan allenatt. defs hår-' da, oombyreliga och incompreffible.. varticlar 3; hvilka oemotfågeligen kunna, utan åndring uf fin egen natur s flyttas ifrån en blandning, och utur den connexion med hvarandra, fom vid lindrig vårma år Auid, til en annan; fom tål ftarkare vår- ma innan den blir fuid. Det år mera underligt, at et flytande och volatilt Qvickfilfver kan för- vandlas til en folid i l eld beftändig kropp. 2. Påfkåst sten födan fubtil Jord kan finnas, ög få våli vatnet, fom i luften, hvilken, med någon vå kisfäli anar at, på lamma finner en fubril Jord följa de-uri- «hvilken ;»efter långvarig digeftion, Di titus.deponeras, - j.Flårvid mårkesy at n Jord, fom genom trituration och de- lärmas, ej kan: vagen fåfom uplötft, och : folution sinblandad CS Nar DE få 3 r detta inkatt af fig f jelft. « Och hvad angär Jord, stäm af de urinötar Snirinns ÅTnås , få år s dec Hildboftony fom gr digeftion er. Er RROE ock låtteligen finnes, det denn . Jorden.s varit förut ganika attenuerad och volatiliferad i & defs förening. med det urinöla fal- TÄEE So nen, at defsutom och för fig Ljelk, någon Tord år få volatil, ac den med vatten kan öfver- deftilléras., lårer vara fvårvat bevifa. ” Annat år at fåga , det en Urinös Spiritus, fom verkeligen i i fig Gel innehåller någon Jord, kan. för phlegma öt« er - ftilleras,, « ch annat år at påftå, det någon NN ord , fom ej i och med någon volatiliferande ma- teria år förenad', kan med vatten öfver-deftilleras, I Floribus Salis Ammoniaci Martialibus igenfinnes Järn; men dåråf. följer ej, at Järn kan få attenue- ras, at det för fig fjelft med vatten kan öåfver- deftilleras. Defsutom vil jag til öfverflåd före- fålla emet deffa inkaft en fråga; nämligen, om någön Jord fkulle af fig fjelf a Yara La volatil, | hon med Vatten en. ella flere gånger kan för dettilleras) hvad det då månde vara, fom fverar benne i de öfriga deftillationerne då hon var rlem- Näsy "hvilka med lika ve vag Högern ? EN ARM Rd FIL FÖRS IR fr "dr ra - Före- - z Vblsbrarteni uplöfelig, och SN Lå 3. För egifves, at om Vatten f kå dlas 2 Jord, få måtte vatnet mintikas, och de folidade- Jar tiltaga, -Hårtil fvaras, det all årfarenhet ins tygar, at vatnen i famma mån förminfkas, fo om d fölidare delar tiltaga.. Men, fom det til vårt nåre varande gåromål ej hårer, at inlåta ofs i någon tvift, utan allenaft anföra det, fom af Röån tyc- kes följas ty vilje vi nu lemna denna Vattu-Jor- den, och hårnåft tilfe, hurudan yr mag af NEe tabilier och Animalier kan ör RR Upl, den 25. Febr. 1758. Ehuru en del af de uti föreg Sö a nin perimenterna dragne Slutfatfer kunna ånnu vara någon tvift underkaflude ; bar dock Kongl. Veten- fkaps Academien velat låta dem i Iyta, fåfors anledningar til ytterligare förföks anfi ållande, GASA NAS AGA NEAGEA | FR Rida och Förfåk, At nyttja I. na til Bortnar iUgnar vid lyfimåltningar , SR . Af NR AXEL F. CRONSTEDT. 3 DR Feb id de fåfta Mixallened fmåltningar i ftort Öras, fora bekant år, Hårdarne, hvari el- er på hvilka godfet fkal famla fig, utaf få kalladt härdftybbe, fom år en blandning af fön- derbokade kol och torr lera med vatten anfuktad, til olika myckenhet af hvardera, fåfom mans» vil hafva det vekare eller flrångare, efter Md, SN tale - fått, et NR SR 2 ÄN ' SEN da vå Cd w ( Fa X YI ] Nr RN ök T 3 ; | ; 60. Jari. Feb. Mart 760. Jani. Feb. Mart. é ; X a | niiét har de för affigten nådige egen= låtthet kunna fåttas i åtundad fpricka vid upeldningen3 at både fjelf hålla ut mot förflaggning; famt , tilfållen kunna upbrytas fyckevis : n olågenheten, at det upfkåres mer än form hårrörer dels af Malmernes , -dels af ttfmålte lerors lynne, och nötes förftrångt rktygen under arbetet i hården, Faft man t; i anledning af rån, at Öfverfta brynet ftåt ingre emot, ån det flybbet fom dårfunder vids tager; infört den feden vid Smålt- verken, at ftö- I det in i flera bottnar, på hvilka fårfkildt eldas; och dårigenom vinner fkiftevis likafom nya grånt- for, at mora fkårandet och åndring af hårdarnes figur: få betalas dock den förmon nog dyrt på fina ftållen; i anfeende til arbets - lön; rå ämnets vårde, eldning och tids+=förluften. > Dirföre kar jag för några år fedanfi vid Skils- fer Silfver- verk gjort några förfök, at i Blys ienarne kunna tndbåra detta rednings-fått , och funnit, efter omftåndigheterne vid det verket; följande af få ftor nytta, ät jag tror mig vara fkyldig göra det allmånt, "på det handteringens hvilande-vid "berörde verk icke må fåtta faken i glömlko, eller famma atiledning til ytterligare förs ök vid dylika och andra tilfållen gå förlorad, = COA den Tålgftenen, fom Beftår af et hårds nadt eldfaft ier- ämne med mer och mindre glim- ner nåftan allmånt blandad, famt kallas på Latin Lapis Ollaris , at urfkiljas från en tjockfkiffrig tår kalkften, hvilken i Södra orterne af Riket bår -famma namn, brötos i neigden uppå byens Starbo RA — Ågor, x MM I VE 63 — 20 Jan. Föb. ågor, hållar af fådan långd och br et 1, fom rade emot hård-bottnens vidd i fin behöriga 0 ning , och om man kunde få dem långa a nog man dem råcka få långt de kunde; inuti för Aa den eller flagg - fumpen.s En« fådan håll höggs någorlunda flåt ofvanpå och få at fidorne fluttade ihop til et fpar midt uppå, hvarvid man dock fök= | tes stå möjeligatte tjocklek: på ften 15 der fpåret ; men eljeft Sä undra fidan be lynne, fom den fått vid brytningen, Den få til= redde hållen lades in på en fyllning af hård- flybbe i fådant låge, fom för Malmens. fmåltning funnits baft, och föttes därpå in en tvår hand af hård- h ålla Re ftybbe i i et fammanhang med förhården, tå at ug- nens upvårmning, fom Småltningen nådvåndigt föregå måalte, kunde förråttas på Xdenna ttybbes. -fkor- pan och Tålgftenshållen förvaras för NE ER hvaraf den kunnat (pricka. | Når under bruket ftybbes & korkläs blifvin angripen, fom merendels ikedde inom förfta dyg;- net, bröts den up midt öfver och intil fpåret på hållen , hvilket fedan. med ringa möda kunde hål- Jas rent, få långe Småltnings - fkiktet för andra omftändigheter kunde utdfagas: sr Fördelen dårvid beftod i en jämnlik högd och ftållning på härd - bottnen, fom angelåget år at hafva vål fluttande från forman, fatt flaggen fkal hållas updåmd, för er få fkårande och lätt för- ftörd Metall, (om Blyet år, men icke med fåker= het kan bibehållas på hård af ftybbe, "och fedan i befparing til hålfren af den vaniiga rednings koft-. naden; ar förtiga vinft af tid , fom vid Bergverken är gani(ka knapp, målt för vara öfverflådiga F elge- dagars fkull. CJ AR É Feb. Mart, — 63 ing tycktes ock kunna drifvas förfå gtighet vid val och tilredning de ftallen, dår lått(måltare Malm, ; Maa . Sådan ften, fom til dylika ss > vet man ftå til fångs' vid Falun, "bo i Norrberke'; Riddarhytta, ytte fålleftads Bergslager,; Tammela i hus. kg EN era Sokalan och | på Dal; ppas våletter hand: på Hera orter; når man it uptåcka Åera utvågar til defs nyttjande, Förf ket kan ock gifva anledning til at göra "dylika prof med Stållften, fom beftår af lika grund- åå , nen med 'Tålgftenen, famt en af naturen tilkoms omen en qv: its- blandning , ehuru den år fvår at jäm- "ka Fil åftundad fl sapnad 5 och fåledes torde flera "Malmer blifva fmålte på ”hårdar af flen, ån Jårn, fom nu år enfamt dårom. Vid Sala Silfver- . Hyttot år a med fådati håll förfök gjordt, hvilket vål lyckats, och lårer Rn anledning. til defs KCR FN, och vidare ruk dår å a orten: kretsen etter vik Lå - THORBERN: BERGMAN. AL S fr FR cd äl | T land meteora, , åro ånnu atflalltoe fom Phy- M fci ej fullkommelig kunnat. "utreda, och AA hit hörer åfven Blixt utan dunder. Deffé phenomener äro SRV EE af flere Nag, och hår« | (I hårröra af olika orfaker, Påliteliga Obfervari böra lågga grunden til förklaringen ; det vore « före ånfkeligt, at fådane famlades, då man af mångas jämnförande omfider torde kunna urfb ilja icke allenaft deras åtfkilliga flag , utan ock fåttet, huru hvatt och et upkommersa öd. or na > I förleden vinter bafva tyfte och haftige eld- fken eller blixtringar flera gångor vifat fig ; hvil- ka få mycket mer förtjäna upmårkfatnhet, fom de tyckas varit af et fållfyntare flag, Jag påmin- ner mig vål hafva anmärkt et par dylika! 17753 Jule-tiden; men de voro på långt når ej få ftar- ke, och ymoigej fom hår, vp aomt fen AN Det år i fynnerhet mitt åndåmål för denna gången, ar omnåmna de Eld- (ken, föm i Upfala blifvit i aKktragne: SE JE SKER BSR: a Den 19, Dec, fiftledne; eller Önsdagen före Jordbåfningen, klockan imellan 7 öch 8 om af- tonen, blixtrade hår rått farkt Åera gånger. In> gen ftråle blef, få vida rig vetterligt år, fedd, utan endaft haftiga uplyfningar, Flimmelen var "då med moln betåckts ss NE | Den 12. Jan. klockan 3 på 10, var jag på Öb- fervatorii Salen, kvareft en flårk uplysding mårks tes; men hvaraf den härrörde, kunde ej fes, för Ån Fb og TR och ifran jag kom ut, var alt förlvunnét. Vid efterfrågan, fick jag dock veta, at någre Varit ute rider bligtrandet, hvil- kas olika beråttelfer nog vifa; hvad aktfamhet bår brukas, infann man kan lita på okunnigas obfetva- tioner. En beråttelle år dock fådan, at jag full- komligt kan vara fåker om defs öde a , uYr AR LET FÖ h. R. NR, | 65 | 1 jar Rn af denna FÖL ande imockåöjl: Li .uplysnade, clier lik- imm ler il [ter tåmmelig högt, in AL. or | om Månån, "då fen ei ak; rig lång och få bred Ölcka, juplysningens diameter, en åt NV. och ra REA > Deffe utkaft tycktes gå fam- vå År ta, och alfamman utflocknade på mma ftålle det bi rjat, få at i age qvarlefva fyn- es > men i famma ögnablick förnyades nyfs be- rifna oc a tiamma ftålle, endaft med den Saillng ar Ene ja utfkottets dire&ion nu något me r dragit g åt Norr. Då ftrålarna filta vå ånge ; drogo 4 tilbaka, hördes likfom nagot fur I fande. Skenet: var annars få farkt, at minftla rand på garan kunde fkönjas, och hieamelen bå- h efteråt. helt klar... — Åtkillige, fom dk. fönfter utan. älskare år anten, blefvo rn rycket förlkråckte 3 ty Ike net var få arkt, at ljufen inuti rummen lik fom Ba fier, Det varade några fecunder. PET Se En man, SN gick på en annan gata och vånde sigge. emot det omtalta luft- blofs, beråttade fig mört er eldiken, fom farit förbi och likfom vefvat fig om honom; men det finnes lått, at en: haftig ; och oförmodad uplysning , hvars orfak man ej fer, atan tvifveli i håpenheten upvåckt denna inbillning. v | Stockholm blef detta fken på famma rid af ka många fedt. Uti Vafa har et dylikt ock- få 3 vilar fig famma CTR enligt Herr Dire&eur Rus 65 — i760. Jan, Feb. | RunEserGs beråttelle, och finnes af alla omftån- digheter varit det famma. Ja NM vet vå ej fånog FR ; phenomenets högd på CE fv 1 tå fåkerhet defs lodråtta högd « utråknas ; men få iycket" dj kunna bejakas, at denej varit under 3 Sven'k - het het | (ER R dPS ÖRE Tr LADAN. tå ANGES GRS GR ARG bd AR ä dr Den. 13. Jan. klockan mor 9 blixtrade farkt - två gångor, men jag vet ingen, fom blifvit I frålen varfe. Himmelen var klar. "Samma. fron. få ägs Våfter om Carlftad åfven bt ftar ut eldfken, . Den 27; Jan. kl.8 om aftonen u upråndes krir zenith likfom en ganfka ftor Sol, fom ftod ttilla och gaf et ganfka håftigt och faddrinde fken RR fig. Efter en fecund flocknade den på famma — ftålle. Himmelen var öfver alt ång och fmårt dugg -rågn föll: S Den 2. Mart, kl. efter 9 om "Nga ikedde en haftig uplysning : åfven, följande afton. kl. 7 Bågge deffe qvållar Y var det mulet. RR > Deffa eldfken har jag antingen fjlfsarårkt, eller fått kunfkap om dem af tåkra beråttelfer. Många flera har jag hört omtalas; men fom de, hvilke dem fett, ej påmint fig dagen, få har jag ej kunnat anföra dem: ånnu Åere torde hafva vis fat fig, då ingen råkat vara ålkådare. Were, RENEE ET Herr Secreteraren MW iRrGE Nin har beha-. é dat låmna mig del af Aere til Kongl. Vetenfkaps. "Academien inkomne beråttelfer om dettaårs Eld= fken, fålom, utom den från Vafa,: en mårkvårdig' från Carllad., hvareft den 20. far kl.6 e. m, vi-' fåt fig et farkt 'eldfken vid mulen himmel, fom åfven blifvit fedr i Norbe: rgs Bergslag, i hela Vår" mes ; - i NN alt 4 v RR . t jog Ki vterdam Ne ab lixt utan EV Fn : ler re , men fom det blir ba r oa AME endaft med få ord an-' gå anda Å åk RR ed E. ÄN äre kan hinna fran går pv ei äv beddalen? ott, lem. kd la liga. ycker Fält VA dela, eller från kringvarande a cle&rifk eld, få yppar lig Jemedan den. omgifvande cd / n rtplanta nagot Ar PA ur a (tiga til anfenlig bögd, 1 Oe det fl anmärknin=; (Ka qv ; " sf a bi Of UN ” $ jdk å Ms fd ch Kö Rå i | SN a 5 ue Vs RR ade fbondblikenda - er ofta för ror | förda: omftåndig! KR | had Jordbåfningar utbrika ej fällan, 5 Är mpg Sädane hafva oc äh DA VAG EET HIN ing TAR Rn ee” Sen sel ELvit Dagbok p. 72. uu a 68 17090. Jan. Feb, vid den fkakning, fom imellan den 21.0 ch 220 ledne Decemb. kåndes, på SA kållen mtäg / ork norrfken, fom hårrörer af Ice likna mycket en gå, kallas wolf, om hvilken an! SÅ Är åre iga om- 3 Sy '| ANG nere åro i akt tagne i Breslau 1 17180 a $ & EE RE "IV:o ”Haftigt farande elåkulor Molkom ns äfven utfigt af eldiken. På pin KON Kg Ny KIA CR ME V:o En befynnerlig blixt: ifar fig 283 faker med deta Iuft-teeken. Jag anförer den £ a AR + CR fkildt, få långe det å år 02030 hufu no; uppkomma. ft hära Om de. ken; fom är vilar på 38 . hå S CM 1 JA : 4 xd N Kr n 3 od C ne 4 5 nen, CS SSE kunnat, trån ng [FÖRR NR up- ; blånka på jorden. af, ar fällan någon RA blifb fedd, når det b'ixtrat vid mulen himmel, tänt Enda LET mer eliet, mindre ftark uplysning.. Det fom obferve« 'rädes den oÅ Jan. går håremot ftörfta fvårigheten, hi fom "däck ej tycks vara oåfvervinnerlig > ty det fom obferverades den 20. Jan. i Carlftad vid. mulen himmel; var fikert öfver molnen FR efter det kun- É de fes på orter '» fom hade ARN latituds: Ki i denna tanka där= nad. god i rr RER te art NN | (") Samlung von Naturs o Medien- MöRNr Vinter - EON 1718. Mart. a blixeringar t åtfkilde från i ag ej. Af flygande G ler här kommit, då 2 are öfvervågas, Om ålkan p gatt rå alla JAN cilfällen, & är kant , men föga troligt. t de Ah kåk ingar, fom förleden. Ur ånbare i Eu uropa, med. ofvannåmnde fken ;menf(kap, tyckes vara ganfka Nikligt, > ty ade vi a fig ilrax'för den förfta, oc hafva era continuerat. Vid Jordbåfningar Öpnas [sl | Atingen utfara eldslågor, eller åt- en op fvafvelaktiga dunfter, fom, efter Es förfök och påftående få farkt 4 fl ft, ar de antåndas. På detta fåt- de gr Are någon Bång, de låga ike- u| ERE De åter, ; fom vi ar.lig högt uppe after SD inna tilf rifvas en myckenhet fina och. dfängda partiklar, fom vid SÅ fär SN ut- uftit och famlats uti åfre delen af atmofphern, hva reft de afb runnit efter de ftråckor de varit ftål- de tl, få fare de; genom ele&rifk eld eller andra urens uptåndnings- medel blifvit antånde; Äga de as tankar fin riktighet, fom tro Jordbåfningar härröra af eler ifk kraft, få kunna de fifta åfven — mifstånkas, at på något s ått hafva bidragit til de örda ed indigheter , ehuru de vål defsutom 1.0 hc kunnat blifva verkande. NE Flväd tyftheten vidkommer, få a Hårröres da L fre antingen af diftancen fråw äfkådaren, - eller af omgifvande medels tunnhet, SARA judets fortplantning hindras. | ko, og AA CM ad rd (SJ KSP ERROR AEg (Era IR UR 0 JAR ; oh Å ” | - än br ; 0 ER Jar » X UME / RN MM YLVA dc | i 7 + f 'H T Fre Nod RE dj os Or F « a HEL N + Få KR i R FR gl 2 ME åt PART 0 HÖRA RR or PN ÅR hå 0 På ba GT Lär 34 Ki Få be ; ir så vu É + - Få Yv TT RS MERA br Sk 3 1 AA rr på av ä HV No fr LYNNE a 3A af SR FLN Pung | 1: I SER a er RAINER BA ANT AM Nå us 1 g ON , | ” , t£ d KSR ÄN LA $ . LJ Å Å . 4 AE SR NL vä ) ; NA re .) SARA ANN tTled Ca tta orfaken, " Himme- 4 Y len var den natten kilar, faft han i der u nder frys- pun&en, Det blåfte helt tak- FR Ma ee PA SS pg Er 2 Denna Jordbåfning har ftråckt fig til all 5dra och Vältra FR ATERN EEE CER TM Södra och Vältra Lan NOM F Veltergörhland och en del af Småland, mycket fande irluften, och et dån, likt det, fom plågar CO 7 et a Db Ce ös 3 go Feb -- nt es rr LA . => 3 DS nt ps je m ee 4 Ho ar e fed a > 5 Sr rr - = fra Las = SS R SE TR SK L Å4 é ni i M FRE ”å kt, ati Jå Pullgets fom KSR . , dj I Oo fom i Örjan. t dett ej påltårt. mer ån. al er3 mi- DI | FANER Ang BO långre. åtta fi MO hört Kära a Il, liker er et Canon > fkott 3; ; men långt f res. € denna natt, både för, underoch / ng i tt blixtar eller tyfta ljung» åro målt (ki ljäktige. ARDRe våder Arek 3 dock hafva de. et och. vågorna. hafva c Obi TR td d | Oo on os NÄSA äl SG Aon skr GENE AN Å SÖ . «> MD rn it NE LE IN 5 SR a j t SME SA d v RRD Å , 1 NN Kofi a . hn FR RES Ch . Ar (1 D a ge SAR ar L unéten, och den 6. Januar ående. fr i AT Känd ER igar, infördes Herr HELL. öra 18 K it i Torne, I i f Torne, hvår om han 10 Var in- eo )ec. Zck 3 grader der err Dircéteur RUNEBERGS Bret af.den Ha I öra »' fom ligger mycket tfvdli- it Gbg, på famma fått, sar AED ; D enne. forsbäfning har 1 Vålter- id ttråckt fig up til Ångermanland ; men. dar man. RE ar RR hör. KK | ED rafv NS FÅ. köld, Tom den= | eligare berättele, Kölden har å på andra orter i Riket; befgngerlie sen i Fig: 9 til 14 grader, ala, har dock kölden varit fvårare. I .BCHE ochKaAr.m hafva dår, natten imel- E4 EE Base oinlligön Del Ny lgs 4. er, If om Herr ökar Std FER tilkånna. Mäårkvår- öl hårvid årg h 7. Januarii va i både Oh I Vå ra hdn! € 0 Öfte Krig ty då ide vi äfvedthår en 29 til 30 eden köld + däremot den 25. och 26. Dee. var kölden på denna fidan allenaft 12 grac Or ak denna fkillnad tyckes vara, at ce niand ge gångorna blåtte NO, fom år si Pi nt och gemenligen förer ftörfa kölden "med fig. ”Dåremot år Öftan- vådret gemenligen blidare hos "os, lr SR dårföre , at det kommer ifrån Hafvet ; men Våftan eller N V, fåfom vår Land- vind, är den kallafte. Hår blåifte ftark Öftan der wrat. och 26. December faen: dä rod vd Fanuarii. 2 | | d ] RN un te NR Ryttmåftaren Vålborne Herr Hans: RAMEL har til Kop 1. Aeademien upfkickat prof af fvart. "Marmor, om brytes i Skåne. Efter. anftå då! prof, år Sten - arten befunnen varg Milko vg och god Marmor, fom antager vacker. ure, och | ledes kan tjäna til alla de behof, hvar til den ifrån utrikes orter hårtils håtntade fin Marmor plågar brukas. Denne Marmor finnes. få vål på Tomarps ågor, en by ej långt ifrån. Cimbrits- hamn , fom på Liftarums a vid Smedstorp, belåger uti Ingelttads Härad och Chriftianftads Höfdingedåme: Den kan brytas uti få ftora flyc- ken, fom åftundas, dock få ållan Lätt, ån p til7 ; | tum J icke | å förre djup ; kan sh nogen i Skåne ar hårtils I SNS NA A Fria vr t JRR Vv 2 pr NV SÅ > til Kongl. ”A köpen iniäib ; aac ve Hu Curer, hvarmed Then er-för Bila Ke if ERROR VE öf en panna, Grankäda och g Ir V ax, ned fame. Talg Ti lod. Un 4 ste Re tråd rg 1 blandas s dårtil a dod 4 Ött ra flås der 2 AR RE an utt. 4 ut rid: S 2 då man fläller -dårunder en bytta kalt ? vatten, hvaruti. plåftret rinner, Nå år nu detta i at net någorlunda fått ftadga 80 arbetar d bånderna til rullar, Hälla ter låggas n et dygn, och fedan förvaras i Vax» etra vår FE -fimpelt och lått köpt. plåfter, t för Hushållare at i haft tilgå.. EL TE 2. Salf a” RR torka gamla öpna får VR Begå r. Tag fint flört gckh; florfiktad Galmeja ; ferglitt och Blyhvitt, tre fingerbårag af de s ”förfta Net af Blyhvitten4 fingerbårar Detta blandas och omröres med få myc- on iolja, at det blifver fon en tjock vålling, e a år falfvän hvarmed fåren beftrykas ch «c söker -Befkrifna Ba kunde fe- . Lus Ra ; Jan. Sö pa för Pattujofen,.v an. fka, (antingen. ak AL: Bjö k 2 kannor” vätten, tils hålften år flålles detta några tinrmar at fv ka: fjunker til botten, Når hund blifvi fil as denspå f må Boureiller, ; Val mansunc ningen tillägga Calmus- rat, få I an det fke. Af denna Jä tages mor gon och afton et halft qvar-: tär, vupvårmds och fortfares: hårt ned tils Vattu-s fören för gårt.. Det åri fynnerhet Ana elle Vartulot åtver! la/kroppen. 3 fom hårmed AR Röd | 2 REA RN Lå wan 1 1ng rg SE z Vv ” 37 / GÄR äg Wisdpar 12 Aj : Åt Iegor en id! Ködel. Gymnafun Sj stl Herr MagsAND-W IJESTRÖM, shar, at. eft etdon ; ma Kongl, Academiens FÖR ENdg åftandan, Handlingar för år 197577 1 Qvarti ideter : Jodråtta högderraf det, uti Berget & Ske Hö” för. Calmar) uthuggna märket, öfver vatt bi shot och det tvånne farfkilda gånger. fö Förfta'g ånge innån han, i rållikap med Conf: Notärie på Mag, GUsTORFF, Fr, for ut til bemälre 'öy" Aug, 1755. Stern rats Sjö-x vatné ets höge vu föalan vid Stadswuren, font var 3,00 för. TV ne timar därefter (kedde: måtningen på Skall det fåtter, at. man tflålde er Laodtmårare- tb horizontelt, efter vatten- palsysuti en och fam högd med: centrum ac märket i Berget; hvarvid, Diopter- Linealen nyttjades. Sedan lades: en flåre höflad ftång på ERE fom räckte öfver Saety och igenom « en öfver åndan på denna; fången 18-: pande träd med kula uppå; determineradcs, brå ÄR dets och.centri af vatten.- mår ker gemenfam-, ma högd. För defto ftörre” fakerbet kull, måte ; tes t - fe Se ÅT ÖR Polar Nigapd Palt hvaraf medium Så are frarade emot id Stads-muren. I Men emedan kr Et RR — Me ående St erminkrionar ycktes vara för mycket ikiljaktige for , Herr je år ändra gången ut den 19. Juni år 1759, | af Herr MopéR, 'Math; Studiofus, | ”måtningen; fört f åledes, at, fedan mårare : brådet var 'upfatti famma horizon"> per d märket; låt han fin följeflagare hål- en Landtmåtare - käpp verticalt vid vatten- ynety Upp Hvilken fyftades "ifrån brådet, 'och 2 "linie höga” utmärktes: tvånnhe Binger, é FEI ot, utan någon fkillnad,” "Sedan och Ttåldes å nyo på et arinat ftål- "och famma hörizontela plan fo 'mår- n TER en råa med sd a SR a Jb pr v cen i i hög u uppå märket | del- IN a vänn = brynet på Nösldn fun- nen för = = = År 1754 = = F,g95 fot. RA BRA DR ARE 1756 = E 00 + per srt 179 2537) nd Å 175? " 3, 200 araf medium år taget at VN Tom vi- at centri högd öfver vatten- brynet, uti defs under gj åro Mere erade mee, hågd, år elker: den- SA Då a ev dh GM (Br / r Lp a y 0 EVITA Nn ÄN i - F 7 FÄR | Rå SAR hg RK é a a NÄR A 76 Ng fenafte måtningen, fö om år den fåkr: Sv. fot, -Scalan, hvarup | i Vv: tin q obferverade, har eg hållit 1760. Jan. Feb. Mart. An i Ne ELEV yr ( a 2 Så få PN Ls Kr ; Song FR Tie bar oc Hare CARL. FR, Mr NBERG har ingifvit några anmärkningar om: Compaffens råt- ta bruk vid Jårn- Malmers. He. etande.,. hvilka hafva god grund, och: förtjäna. at göras allmånna- re bekanta. De fom uti denna Bas it IR Bög öfning och. efrertanka , plåga: pbicerg a a akt Få -Nålens afvikning ifrån Norr- Greket, då det ofta hånder , at de gå et Järn. - Arek förbi. utan: at i mårka någon åndring på N ålen, dels.at jr RA orfak, at hon ej är nog qvick at: gifva utflag-för « tf öre, ac. Nalen kan vara, belå d eller någor långt ifrån liggande I ock dära i Nål, ehuru qvick, - kan gåra. SM ändeds lei Herr BREDENBERG har genom-egen öNkober d ik funnit, ar deffa olågenheter kunna förekommas, och at man åtminftone med mindre tid- pälamock d möda kan igenfinna et Malm- ftrck , om man gif- ver akt på Nålens fvångningar, fedan hon blifvit fitti rörele. Når intet Järn år förhanden, plås | fr hon, efter 5 eller & fvång RV fradné m in vanliga puné& : men om Järn - Malm fin i Norr, gör hon haltigare (vångningar, än vanligt, : och ftadnar efter 2 eller 3 vibrationer, Tvärt om, | når Järnet ligger Söder ut, Få hon flera och Jångfammare Tvångningar, ån hon eljett plågar, | innan hon ftadnar, Är Malmen på. någondera 1= dan, åt Ofter eller Våfter, mårkes det längt båttre 4 SR då FT & årelle art, än str fillaftående Nål : ty raft kan ofta ej öfvervinna frittionens mot- jaftående I Våls axel; men når hon gångor blifvit fatt i rörelfe och fradnat, mån. SE n afvikning vifa fig, om Jårn år på någon- idan inom hennes att tractions fohåre. ere ENDERG har fedt prof dårpå, at Grufvor på tet blifvit upråckte, dår berömde och e Malm- letare förut med en fillattående ig föke. berg blind de Aera, i 3 Pro för akter införda nyttiga Rön, har Kongl. Aca: -demien i fynnerhet funnit tfe, hvilkas Au&orer ; dårmed gjör fig förtjänte til den belöning , fom, efter. framledne Hof” Intendenten Grefve FRrRE- DRIC SPARRES förordnande, och af de til detta åndamål af honom fkånkte medel, årligen utde- Jas: nåmligen, Förfökettilen Poltik 7. årdering på k Land och Folk, fom Herr Direé&teuren EPHRAIM' RUNEBERG; inpifvit; > Underråttelfen om alla bekan=- "ta Påtafke- flag, och om bvartdera Jflagets råtta bruk, ingifven af framledne Herr Dire&euren Henzr. THzEoPH. SCHEFFER 3 famt Herr Kyrkoherden Hans HEDERSTRÖMS Rö» om Fijkars ålder och def kö nnemårken, Kongl. Academien har dårföre til= a deck deffa Aut&orer hvar fin af de PRE ve Pie että af Gull. ” ML + ; än i x Y SR 0 ;K FR AS RES Vang Är vh ke : ä FÖR- | T Ö RT E Kl N. É NN MH de Rön, fom åro införde i i detta Qvartals | kövlalnon Handlingar. HO säg | Wiforien ov den Comet, if åre 1531) SH FÅ 16c7, 1682 och 1950, blifvit a NÅ EE ferverad; af PERR WARGENTIN T 2. Tabergs Färnmalms Berg i i Småland, fr > köpings Landsböpdingee Öme, Tverå H ra Måinsarpa Socken, på K Kåpery is. Bergsma - — bemmans ågor : befkri, Fvet i Septemb Yr. Mda DA NR CT 17575 af DANIEL TILAS » > =» I4 ; Be 2. Prof på Tabergs pgg balt, önfålde är af CARL LETJELL 2 | 14. Anmärkningar om E nåemi/ka Bjoldinsibd Bö > Staden Fonköpingy, och om deras: Sya af ct ANDERS M. WåBrina satan 4 ae 30 vy. Påfund., "ät fåfa Bläsbjuls - Kawnar af oc War SF Tackjärn utan på Hjul -flåckarna wid Stäng." 1: jårhs- Hamrar, af PAco HårRLEMAN ig 6. Anmärkning vid Föregående Piåfund AR CC CUSVEN RINMAN - > "+. Underfökning om den Yords Vefkåffenber, SR — > fås af Vatten, Vegetabilier och AR 739 af Jon. GorscH. WALLERIUS FER Rön och För[ök, at nyttja Tåg en ti Bott- nar i Ugnar vid Bly, körde a af Zz FEL. ! oo F, CRONSTEDT = - | KC 9. Anmärkningar "om 7 fa EU - era af C”IHORBERN BERGMAN =» =» 53 10. Utdrag af Kongl. Vetenfkaps AE rie Ex Dagbok, famnt några. Wren ÅR och Bes Ir råtteljer $ "a iY0 RA RO DD LAR? a ir GS Er 0 il 3 hj . lm nt FARS å Sy i | Jil —— i ne U - = , [ : r i i 5 | | > ; - EL 04 4 | b ja sx 5 4 en; Pa 2 i ; + N j | sc 2 é | AS 4 s ' EC I i i = en i Sr 3 j = -— LS + k [| RR ; [G ac KS AN Fa i ; EV he ' SÅ ( | = ; É É | 4 fi É s Ges stopliha FÖkartan TWETA, TARAD, | | a. WÄSTERGÖTH - Landsvdg kil, Of RYD | HA Ja —— Wärreri i Le AR PA NMörer JÄRSTORPA Sk NV MÖTER oSpazeryd ; I EX | od SOCKEN Isodekes N |GrRåntsan)” Tab. Il. AN [tg rg Må Vr 2 F PE a AIN ERE Se NIAN AON ASEA NA den LAN EEE adl NG . Å HR dd d (i On | Me A z Uf > i a | | : I bl EET , A EA - < 4 on + l 9 Xx | Å NR H ög - i 3 a. före Fr I = KS SÖ d : SS = FE = Fr U - nr Å i q Ä / & |; - ln S ; Jem AM: Å i | dö WISA 2 ÅR ME NN I r | fll 2 ; NTE 2) BN FOS AM VOÖRS || SV 7; ÖR ENA, Ä : st , SM 4 A Så OR ,; SR ARN (ÅN C p Nä 7 or BON SN så ” : j Xx ta ANSETT VA Ar mA rr PAN BE 1 RAT SR Tin HERR an DF LEa ig KAT HÄR [IG tum ir PY "Ver ENSKAPS- | ACADEMIE N SG | NL É ÖR MÅNADERNA Hoa VTA ads ÅN OPRAESES, rG EC ORG BRAN DT, börs NS + & je Råd: E USLA odd ih rsning ke genom Spå ar kt K sperfitien. Sd och Lentes , Ör SAM. KLINGENSTJERNA. - | rr 1754 4 behagade Kongl. Vetenikaps Acade= . men ibland fina PRASSP UAE dåra införa Fe a ) 30 1760. Apr. Maj. Jun Po af mig, författad Underfökning om Refra&ions Lagen af heterogena Ljus- ftrålar, hvarom då var någon tvift imellan Herr EuLER i Berlin, och. en förtaren Glas - Slipare och god Mathematicus i London, Herr JoHn DorLonp. I fammaUn- derfökning var mitt åndamål at vifa, at den Re- frattions- Lag, fom NEwTtoN angifvit i fin Op- tik, ej kunde beftå med de öfriga Reglorne af Ljus- brytningen, fom åro vedertagne af alla Phyfici och långefedan ftålte utom alt tvifvelsmål, Na- gon tid dårefter fånde jag til Herr Obfervatoren MALLET, fom då var i London, et kärt Utdrag dåraf, at meddelas Herr DoLLonp, fom hade tagit NEWTONS parti, och ej fant fig nögd med. Herr EureRrs fkål dåremot. Samma lilla papper hade den lyckan at öfvertyga Herr DOLLOND, at NewTtons Regel var oriktig, och at det ånnu . behöfdes vidare förfök til fanningens utletande i” det åmnet, Han företog fig dårpåa at anftålla få- dana förfök , och har i L. Tomen af Philofophifka Transabtionerne Art. 98. pag. 733. för är 1758, gifvivdet allmånna förloppet dåraf tilkånna. Sam- ma förfök bettyrka ej allenaft riktigheten af mitt påftående, utan innehålla ockfå et annat långt vik- tigare Påfund, det han ej mindre lyckligen, ån fkarpfinnigt anvåndr til et anfenligit förbåttrande af Dioptrifka Telefcoper. "Detta befynnerliga och: ovåntade Påfund beftår dåruti, ar han funnit tvån- ne flags Glas, fom fuller i allmånhet bryta Ljus- - ftrålarne lika ftarkt 3; ”men fkilja fårgorne få olika, at farg- fpridningen af det ena förhåller fig til | | fårg - fpridningen af det andra , i lika brytninga 9 fom 3 ula2. Håraf har han tagit anledningy at falla på den tankan , at fammanfåtta OMR pr. Maj Ju 1. | gi LR vika > här ARR Fara en. eonvex ade emot. hvarandra, ok våttas genom den z ålarne. komma Clan i Brånn- pun&, utan den. flags rer af de heterogena ftrålarnes BOSSE AE 2 SE nor SERA re = = ag »pernes ft Örre > verkav, Men lig en annan SN bes förre öpning detta nya På- fva Obje&iv - Glafet , ju. mera an flags oreda, fom: Ar TOA sd At guren 1 if jelfva Glafen, hvilken n lerr DOLLOND nd har $ ca härar 4 ej ; (ae någon. annan, id rg a vi Ze mi ; bi kant år, afbandlat detta åmne efter de vår het » få har jag trodt det ej vara Onyrtigt, at låmna en grundad ”Theorie däraf i i följande Pro- ofitioner: hvartil jag lågger en Propofition, fom Äg a arar och ra Herr DoLLONDS Method förtaga fårg- fpridningarne. . Den förra. H Theoz | | r aldeles, 'Geometrifk, och grundar. fig på ndra P hytifka fuppofitioner ,.. ån de fom AP Bör PEN, der jag antagit fålom en / Po Porl 108) $ Man har altfå F fannit utvåg at. len af den oredi het, fom intet mycket aktat om, fåfom er förra , och föga betydande a : V liga fma Oo Opningar a af Objettiv= en allmänt antagas. ri Men 7 den 2500 ki ) måge fprida litet eller m 'cket > eller pothés, at brdöleri pr alla får Ad och oföråndrad proportion i alla fla nings - vinkeln fom innehå les, til og NV Jan den råda och gröna ftrålen 3 år til fpric ning AN tie fom innehålles imellan « den sröna och å violetta, i et ofåråndrat förhållande i i alla flags $$ od Glas, Jag anmiårker åfven , atv kel hår allenaft. od handlat om Principal- penicillens Pp vin la Hoi fåttet at förekomma den oreda fom dåraf hårrö= rer, men intet om de fneda eller fido-penflar eg a fpridning fom förorfakas af deras ftark pra 3 gar i Öculer Glafen och åftadkomma fårgor i å anterne af fyne- fältet. Denna fe re olåg ren- i bet har man fökt at förminfka i de vanliga Tuber- = ne genom OÖculer-Glafens fördubblande, hvilken Method man åfven i deffa Telefcoper kan bruka ky erhållande af et ftörre fyng- fal. vg RR få (CC Når en Ljus ftråle 4G big. LD) faller pånb | on brytande fuperficies LE och böjes efter råta Rica GK, och en annan råt linea 4K råkar den 3 anfallande frdlekt- AG Urt 4, den brutna GK uti KK, och råta linien GD, fom år vinkel- rått mot den brytande (uperficienr LE uti D> få år reb&tangeln GKx DA til rettangeln GA4x DK, fom finus för anfalls vinkeln DG 4 til finus för. ”brytnings- vin= keln DGK. Ty DA:GA:: fin DGA: fin. ADG, och GK; DK :: fin. GDK: fin. DGK: hvadan, - efter fin, ADG = fn, KDG, blir genom rationer- Lå HR ADA i i X "pes fammanfåttjande, DAGK: GAx DK: : fin. DGÅA:; fin DEE. "Fvilket förhållande om det. an- nd fom i til r, få blir hG4x DET Ka GAR RP. 2 AR 2 i 3 AA «5 FÖRS (TE SAD Rd " - Om ; a fräle JG (Fig, 5 fa aller på ik ficies LG, ST år D, ch ita linien CK åres at näs r dest böstns krälen G K råkar Ne D, dåbägen LG år liten. = nfalls- punéen G fåll GE vinkel- rått '4D, och drag Spherens radius GD; igt G eometriflke Elementeérne, 4AG4= fega 2 AD x DE = 4D4 + DL4— —L E=40— DR + RÅD Xx kex gr AR: E Re oe id der nårmalte, / mö 4 Men. för 0 4 ($. i Nå j& de > D OK PSN 4, OM D A; Ivadan, om de nyfs fundna vården af GA och GK — fåttas hår i ftållet in, blir iKDx( AL+ pr dd r4D, <(BL— - RRECEN och 4, Tf KL iKDxAL= AD ; och tvärt däremot, "då der år ek: få "> Men: Omafträlens aberration ifrån. SR : B eller BK, fedan den efter förmlerne. blifvit räknad , finnes 'jakad , bör deh tagas från föcus” ni "trälarnes lopp, o öch med deras 16 öpp; de den år nt a Om de anfallande; flislarnie” äro: parallela me d axeln, bör 4 tagas ; gåndeligensftorg; ' AN va P4 . och Mare | ) by 7” SUR Be ROT MN lå 86 och Apr. Maj] JUR: och om B blir Er NT Podd äro ftrålarne Usllelj ISEN at undantages. -— SE 0 n | CR stod sf Om tvånne TR bilar AG, HG, (Fig. ig. 3.) fom innefatta en mycket liten vinkel AGH, falla nåftan vinkel- rått. mot någon brytande: fuperfi cies LG uti en och famma defs pun& G, och bry- tas, den förra efter GK, den fenare efter GB, hvilka råka någon annan råt linea uti: pun&erne As Hy KkyB3 få ast ag; at BKårtil 4H, fom 7. LB4 til. L 49, då i år til r, fom ani alls vinkelns finus til brytnings- vinkelns, Sr äl Ty, € emedan mycket (må: vinklar å åro i oder nopafte proportionella tot deras finus, få åro uti. fmå refr actioner;; anfalls och brytnings- vinklarney och altfå åfven deras differancer proportionella. med anfalls och brytnin s-vinklarnes finus i.det nårmatte. Således år vinkeln 4G & eller differan- cen imellaf ftrålarnes 4G, HG anfalls vinklar, til vinkeln BGK eller dilerancn; imellan ftrålar<: nes GK, GB brytnings- vinklar, fom i til r. Hvadan, om med centrum G uti deffe binkldtibe fkrifvas cirkel- bågar HE, KF, år HE: K ix GH: rx . men pve STYV BK= GK FS Ze hvarföre, omi ftåller a för HE och KF fåttas i. GH, och r. GK, fom med der åro proportionella upkommer JH: BK: ixGÄg: rxyGKA, i det nåtmafegn der jag fom Det Ber je | AR | | Sf 9 ck SVR fara Fe fålle, Su på a bredd a eller anfalls- un= | a genom Hotad åå sölkllger . e på ini Lens = ==43 convexiterens ES . Söperfici en genom hvilken. tralarne by en anfallande ljusftråle 4G, den På Lentis axel låt de Anfall 1itr | caldiftans LA = A, diftancen FR jr trifka SA focus sd : MH =L£ d då er ka år KU ar a - andra Superficiens bång od gat-focus til puntten. ORSA 0 I afftånd från Lens, , uti hvilken | ar axeln, eller RA a 6 brytas genom förta Superfin än Och föreflåll. en frråle £G | fl Dia åro aberrationerne KF ch CD ens bi gifna, och fåledes åfven deras furama RS: rd år DE: BK: "Yt Lög: 2 L / ebb DE EN u år, dt : : tet Filorp CELL (er 2 co Ene: ' AQ Er INANR så i—r. C? = FRE och gl å rr É ät ; a oB2 RA 2 ac fökta sel | BES TK DM | [ v = FA WG AN EE Ng: R z 4 | SR a B: L | I I Sf | NR — föga ; i Rh : 20 TH : SLL Flint AV a LB Belle B, 4 gifver Fare af den brutna pen Ars | Raa | punå K med axeln eller I LK= = EB Ra An KR - p J 1 ög HN ” å a: "Za ig j 2 ov de FE ör. LOSE ns "och bibeln (amma : paodi Cr = f—7, A—ra cc AN pun&ens £ conjugat- -focus för andra 5 uper oc ra —iÉBb je a få år LO v enligit $. 2. > Hvaraf SN i FÖ genen. fr B-—r SG S RV ida le iBb adl h fåledes Fe NR rs Egen NN ÅN > An es. ad i—-rid—ra tr Brb” (RE bvitgt blir i tancen. K affkårings- pun& på åfven ock defs aberration 5 "mot ftrålarneslop pifrån fo jakar, och ÅR deras lo sr SÅ ; ÄR KR RER & RON ; kok ler låmpas til Problemets 3 på famma fått fom i $, 3. år ge en enkel är kö I Ed uibjdp var o ER ups hvareft Pår age får på detta fått caleuleras, ” | IK=LB —/ BK mä - KE a TAR FINN ENA LG NEeSLE RLMN SER LINNEA RE FRCKDIPASL Aa dj ' å FR 6 å SR FA ONE AL FU. IN RNE ÖR Sv 3 i - 4 SNR se v VU UNS SN INR TE RASA då än en äl deffe delar mu licer fina tilhöriga coéfficiehter., i”, ir3r, och Frid med fina send te kommer NN FRA 6 OM i 0 FET Ni-—rTr .P är BO Vv. 27 NN ARN 4 6 - nn j CU At finna en Lens, (ol farnlåt de jä vål finna denna minfta aberration, Samma betekningar behållas: fom Berg och | den nyfs fundna aberration = äl, oj, P2 (GE PP: TARA AR DE 2 mn SA VA ur. iran, Ler, a AES jer fv Ce AR a AR no men n efter se ==) är Å au v MON i | i é sits | vit affltånd ankommande ljus- ftrålary uti et annac gifvit atfränd, med minfta aberration, och at = FA äiffereorieras , då a och & anfes | fv. ia. 4. Så AM den al radierne a och ; färras i formeln på aberfationerne 5 ka aberrar löna jog ati gifna Ca nändigberer I hr gen min- + ) Så rn fkapmad elake KARA de Så f -åfven ock imellan deffas aber ratior ba LI Sve Korg på der deras fa må bli VER ga fom den. Er ler a kapnad oc Tyc conclufionerne plåga omen 1 bli a då de refereras til en'enda håndelfe, fo SR Fall öfrige å år den befynnerligatte, f ådan nom dc d då BOSKTAL ON år mintt. För kårthets (kull, fkrif b för i. i TER bg Bi iFar” RR yr? 71—21? och k för jr er re LL rp Tpg a år, för at determinera FR RE LOT FAN radierne a och b af en Lens på gifver minita ab- i a: erration , La ch > pra a 5 (s 7. gj Sätt nu i allmånhet för radierna a och p af någon fp NR AE SR, annan Lentis Superficier, 7 il es BR on SR f- pa oc - åro FE Kr FS —= ! hvilka vården a = FLärk > Kr Ah ; bår vara, | | fn EN 0 AR NA ; - Vd principal bild=- FA 0 de anfallande frrålarnes fo- a 19 at numern Xx, 4 kibeslen at denna infta aberration, den | tion v imellan defs aberration ration på er (ej mindre fir KM gifne form i och verde $i fora > din ilbaka til den form, fom gif- ', och defs aberration til den | Men om intet x=0, få fes af not hvar och en: aberration, ny fvara. tvån=' ; 2 genom sequationerne I b ++ SR ; er B il Ed ; at EN 3 hvareft. Xx mges för den ena a arg > GC re 0.127, P3 Na ; ; = Så refaller allenaft qvadraten af x, nd förblifvet den RR antingen NR nekad eller jakad, id FÅ pr RE Eiedan hvat och! eh | abettatidg AR s BRi+e, P? i—r, $ i ; ik Gar RS PibSna Ta 20 a 2 år til Sök mind ; ÄR än aberration > EJE ANDA SFP? ftårre IE proportion, 54 låt flag förlag le fom I opitt)? til 1, då år hvad numer man vil, få blir rna Vv Grsn I) ; Och få- ledes, når förhållandet år gifvit imellan dberration afen Lens och den minfta aberration, få å år ock den detemöt frvarande numern x gif ren, och i följe e deraf rådierne til defs pp i anled= ning af det fom ofvan är vift, SR I Na Döhna numer», emedan den silv pitser både fkapnaden och aberration af fin Lens tilkån- bell end BAY kallas Zndex af Lens, Och för gör e- 3 äl Mr spå SR it 3 Al (Ei 18.4. )£ ålom på eh gemenfam NR a mV lå felkiligs Lentes CR P, på Pe vara hvilkas. conjugat- a årog nemligen den as d och 4, den andras 4 och 4, den tredjes a. den fördes. 4 och d. &c. Låt den rår punåten « Få kommande. frrålen brytas genom | - RE Fo Kd 2 L; &c, hvats lopp Å RER efter 4 L LLL, råkande axeln A0, SE re Hr Vv r tion, uti punéterne B, jB, se 82, ÅX&c, och alt i afvikande ifrån bild-pun&erne A, 9 vr y 3 Ir HIT IV Hr NR 0 kör mycket fom AB, AB, AB, AB, &c. | : > Na begåres at Finna deffe aberrationer. sold Mm ; su Lät P, fn T Ps &c, betyda KON, sg princ > -dild-paneternes afftånd srt gäng , x, &c, indices, Låt conjugat bild- 1es afftånd från fina motfvarande. Lentes, 3 den förfta Lens P, PAA, P4= B; ] sa bov ob | LP: vu PA=B: för Jäv [fe tre= i Ko I os ST n Köa AN tredje P, PA=A4, PA=B; för den fjerde ar on di Tr IV HT SE PAA, ocNPAEBI och få vidare. PL, eller anfalls= punctens afftånd på den förta cus 3 ifrån axeln värac=L, få å blir PL x je 1 I oe HL IN 4 4 Ä 7 AN PE Eta och få vidare. d ) Uti 8. ö. år vit at äberrationén AB af de förlfta Lens Py år. > ög fört åta P h ett sn PR DR (ära te « Jäva Vate Så Ear 4 i: Ng ah AR ochg= dT, Nu föreftåller man äg, at ifrån a da Lenris RR pa fom åt conjugat til Fe 9 faller en firåle ÅG på fämma Lens; hvilken efter fin bryt- ning efter linien LC, råkar axeln (od och af vaker. ifrån focis A 1 mycket 4 föm AC; då & år ef: ge - så LL: 4 Pr 4 ter 5, 9. Abefrationén 20— 28.3 BB”. REN an 4 | AB frå Dj då neräligen 4 Tu fårtes för ra / för VR ar AK y An Arr SPARE RN Sao ib den Av funds sedan 2 > Bifver fumman BO + Men, BC: är. ' 1 II ö Pg til P 44, eller A? til B2, det å är, erne af Sbörrationer ne ifrån conjugat= terne åro fom focaldistancermes quadra= ÄR hvilket lått kan bevifas, Diårföre fn 14 Be Åre SR IL, Likaledes föreftäller man i > at ifrån on inre focus. 4 af den tredje Lens P, faller på henne: en. ftråle. 4 ya HIDKen etter fin brytning råkar axeln uti punéten C, vu afviker ifrån den ye focus 4 få RR fom AC, hvilken aberra- I u" j A? Ar L? 7 pv der 4 0sR LE (Efit): Nile og BP: A+B BE fr aa G lagd til den nyfs fundna aberration LEE / kr LR AB för votre förra Lentes, gilver fumman ye GR ÄB 28 sd Ape Maj. Jun: nemligen AB= 26 7 Å akad nn BL 9 Så jar TM Pa Bode (35 B2., B2 | ( RÅ SN Ba B2. 4 4 / n I RA 7 HH ECE TSE SE St Nr RTR | : 3 LE 28 4 ARP3 A+ : vr 2 3 . || SÅ B>. 9 B>, 4. på P Ne AE | Ca + f£ SE be | fr | I Aa A? PS 7 ah | STR el) BB, BP oo RA ES sid IV, På famma fått fönes KARE AB op HN a KR beytpinggn Feng fyra Lentes, P, P, P I 7 28 ; a AA då P2 Mage RR I I oc ä 00 vå i B? N 2 Fr P? GR 4 fr B BRN UR re na. od HN ge Bö | Kar > BA. 4? 4? : j P ! rd Kn Sök - . I Sjö asf NR (a +f + 2 )+ ; B?, Bu ViR 3 ; 4 md B KÖGSGer | bd NE 0 an 111 ; RE ni SKEN 4 MT 42 FaR SN om XI EN (SR Fr fobi På" NA Bord » Och: NE sv] költränge äro de Lentes udlads Id-punéter belågne framför fina Lentes, och de Ffbtålarnes lopp , fom figuren vilar, Men dra håndelfer, 1 det quantiteternes tecken rar, RS kan vara nog at hatva påmint, 5 ÄT. j N Når bålen af flere Lentes famt des ras principal bild -puncters afitånd åro gifna; til ar finna hvad fkapnad de böra hafva, at ftrålarne Spa komma. från en gifven puné& på deras gemen- mma axel, må efter deras brytningar famlas uti den | ifta focus 89 da möjeligit å år, utan aberration, iBwväblanér. uplåtes 1 allmänhet, då aberra= tions formeln fom paffar efter det antagna antalet af Lentes ($. 10.), fåttes lika med intet, hyar- igenom en xquation upkommer, fom vifar den I no IM fökta relation imellan Indices «x, TS &c. för al la Lentes, Och emedan förhållandet at alla In- dices innefattas uti denna enda 2equation, få år klart at hår gifves nog tilfålle at antaga några ef- ter behag, altfom öpningarne af Lentes och an- dra omftåndigheter kunna, i anfeende til åndamå- let af Inferumenter, fordra, hvarom likvål frågan rg G 3 nu kulriga, famt de anfallande ftrålarnes -pun&ter efter Lentes belågne, i anfe» förda formler kunna låtteligen låmpas til al-. tas om, altfom vilkorens töråndring det for= G i ; Å | : rå få d V M å k . MR RAN ; ; ? 2 ÄR d SR 1 Nä w av ö FULA AN OR N > 6 0 FR a NÅ SA Fo Im do AA mwÅA Ån al. Tun. Ar LJ 2 I | ee : le FUL 7 i” nu ej Hdjoliligen år, Man bör altöta AS Mög. "4 het akta, at denna antagning ej fker £ iden at nås gon Index blir imaginér eller orimlig, Sedan nu Fog ju ör Indices x, x, x, Xx, &c., ; åro få determinerade ; finnas Superficiernes radier genom $. 8, Man kallar nåmligen den fråmfta Superficiens radius uti hvar och en Lens, 4; den efteritas, b; prins > cipal bild-punétens afftånd från Lens, P3; focale: dittancen af de framför Lens anfallande ftrålar , yo od focal-diftancen af de brutne ftrålarne bakom lens B; och Index fom hörer til Lens, 2 och då år TUBS ER IK a booR rna Arga OMR RA h areftb= ä Brag oa ata hvar fri +4r Ar? -ri—2i? 2 aa hö gr MER hvaraf radiers 2,8-1.21-F27 2. 1—1, i-PF2r ne a och b af Lentes finnas, är OM intet vårkeligit vårde gifves af Indices ; an S Il ih | LR rg x, x, ÖC, hvilket hånder, om alla rquationa termer, fedan de blifvit öfverförde på en lida, > hafva enahanda tecken; flå år den då föreftålto! hån | delfen prsölean | S. 12, i | Ewemplet 1, At af tvånne Lentes R man= fåtta er” Telefcop, fom (kall vara fritt för aberra- tion, och föreftålla objetterne ftörre uti et gifvit förhållande « til 1... Hår talas dock icke om de öf= ige egenfkaper et godt Telefcop bör ÅDAe ge nn Låt de tvånne förfta glafen uti Fig.4 före nan Telefeopets tvänne Lentes , P objeie oc TR af deffe bågge del 11 ra lika medi intet; SEINE DN Bu? ddeen ga re Kg RE Yr ae Br Pe 4 s LS g i | VAA | A KA N FE a SARA LE AIR . få VRIDA ÅA | El R ; öv AA ' 5. Arb RB? Pa” 2 P2, dB. 2, P2, 4+B Ön Emedan; efter Telefcopets befkaffenhet > —Jjus - ftrålarne fom falla på objetiv-glafet och gå ut ur ocälet - glafetr, åro parallela imed Telefeo- pets axel, få år A oåndeligen fror, hyadan CP: ; åtven B oåndeligen for, hvadan dp, Hvar- före, fedan xquationens bågge fifta termer blifvit borttagne fåfom fänlvintandeg och uti de öfrige VR blir (ki ifvit P och P för B och äs få upkommer för nån arande Exempels båndelfe xquarioneh ; j I I äv N g (px? +P) +Fx(P 0) 250. hvilken gifa ver en fådan tTelation imellan indices x och "4 fom fordras dertil, at ftrålarnes aberration, fom gå ut ; Ar oculer-glafet , må bli ingen, Om nu uti denna | xequation P och P ole hafva (amma föckaa. el= dera at bågge Lentes åro convexa eller bågge Con> cava, få kan intet ver keligit vårde tås för x ochx xd 'och fåtedes 8 år Probletnet I i denna 'håndelfe omöje> ligit, Sätt derfört P nekad elter oculer-glafet | concayt, få at om någon pofirif numer a tages, för 0 | cc 4 €X- pet, ära SR fom af Opetkensår k Ty Sätt i in detta vårde för CES a. få blir den g? Es —=fx4-1 I. ; Hår kan man nu aft defle bågge Indic P uti equarion. för Indi- Rv CeS antaga hvilken- od dera man vil fådan fom den behagas, allenaft at ; | ej blir mindre å ån. Vai. £, hvilket fkulle. göra w orimlig, Når öden fräck år få antagen, de= termincras den andra genom den anförda equation g(x Sno) a 2-1. Hvarpå Superficiernes dirt för bågge Lentes fås Benbm SI SJÖ, följer: ; ör Obje&tif- glafet EN Radien af fråm fta fidan oi P gat den efterft LA h+x NR Syr För Oculer-glafet. i Radien af fråmfta fidan = av åt af den soma j bg-x EE - Hvarett P bör tagas nekad eller vå , fom Je år, | metfvarabde Indicesx och , fyra fårfkilta Solu- es fe af SRODlSmen för de dubbla tecknens Fast i fr Således plasten: för hvadk' pår vitdek a I 608 Kör Maj.”Jun. 103 Xx SEN tvånne rd bpkomtme af hvar oc I Lens, fom kunna hvar och en pas- fa. emot bägge (kapnaderne af den andra Lens. Om [ kbrkden af endera Lens år Sa e Her antag ges efter behag, kan den andras fkapnad ges nom föregaende låtteligen determineras. Låt til exempel obj SEtiv-g -glafert vara plano « convext,hvars RR fi a våndes framåt vs Å BL bakar, fb blir fan fa ATEN den frånta fidans radius RED Uollrg j | RR FE Vi Skrif för.» uti equa AE a $ | ' tion Rö Indices, k?— nar "=E / SK I —, få bl, ee Se Hå a nk?, hyadan radierne gifvas för båg SLA ge Ta af ocule r = glafet, och det på två fåt, för rdet dubla teknets (kull afa , j Uti $ältn af detta Problem år: vifat, at aberration, fom tvånne Lentes för orfaka ej kan förfvinna, om bågge åro convexa eller bågge concava , af hvad fkapnad de .må vara, och ehu- ru de (ammanfårtas, Det famma gåller åfven e> huru många Lentes å Ånga då aila åro convexa eller alla Concava. Ty alla Lentes, hvilkas fidor åro Sphåernika fepmenter, gifva derföre aberrationer if ån deras bild- pungter . emedan de uti ye ss gen böja ljus-ftrålarie för mycket: hvaraf klärli- GC; gen ch för e böta dd oh Aker I Hig en rör | ta R 3 | SS Rkemplet i Låt ofs erlöka iIkapnaden ar tvånne Lentes, hvilka FR tätt bf edevid hvaran- I dra, må famla de med axeln parallelt an comn a de flr: rålar til et gifvit afftånd. Rifrån Lentes, u- tan någon fådan aberration, fom hårrörer & fidors« nes Sp erifka gun. REST & AROR på VT RT N +; Emedan de aotälbade fötålarne hå | 0 HR rallela , få år uti avatigg ($: 10. h SV ) sd för relation af tvånne idee" x TR gg båndenss gen ftor; hvaraf B=P, Och emedan Len- tes La tå rått vid hvarandra, år deras aflånd B+4=, eller ARE ”Deföutom år Hå oder OR SAR fä ; hvadan eg JP =- SR 1 ; denfk 1; då deffe Vårdeti. (4 åttas ak 0 nen för telåtion af Indices i dödas Bändelleat 4 SN Se +P) ef I eller ä760, Apr. Maj. J un, 10 5 | HN AR DR eller P3? Ek, FETA P-f.P>4 Pa ) hvilken, då någon aber s antages, och fåttes x(8- - RB” ME pr AN PoP, blir; é arken Men: på det därgaade håndelfe ej ma bli. omöje- lig, nåmligen då bågge Lentes åro convexa eller bågge Concava, få bör med a altid förftås en od kad numer. Om nu endera af Indices x och «x antages efter behag,. blir den andra bekant genom den: UNför da xquation, Och fedan bågge Indices 'åro determinerade , = bli fidornes radier , fom | följer; För den förfta Lens så Fr pP i Den fråmfta fidansradius=—— ,den efterfras== rn hax k-x > För den andra Lens ; vn | I : |] ; P | Den fråmfta fidans radius = . - h den efterftas = > EPO abh—x hvareft up —P ; då sår en nekad numer, t Kalla hela Syftemetsaftvånne Lentes P ock P principal Va punå&s afftänd RR, pe emedan Kiloemd 22 å få år. Ho &, ch Pas. R, Pa hvars» SAR den efterfta | 5 SEE 'concava glafets focus (G det bena KIRCO AT. der Bränn Nu RR Jarne. uran aberration ifrån FA hv lken. puntts afftånd pofitivt I ; | Til at gifva någe den exempel; tå Je Tan vände fer es. fat ke Ren concava Lens, Ne - fom: 3 el er KS R från Lentes. PER "Apr. Maj. Jun. "> 107 Se 2 Re AA TN MR år [ESSEN och 1760. Apr. Maj. Jun. = 109 OR i ; $ $ år Ro , ; P do it gifver 2 | ox (27 +/f/ DE Fri JR ÖKAR i I B2, ADEL | AA? TY 00 Ane 1 I +f+82 + I AR Bär PP: "A+B B>,B>,P? nov (0 +f+2x Be, Odiilbiererat', fom 4+B förekomma i denna Xquation, determineras ges nom nårvarande Exempels vilkor fålunda: Etter ” A år oåndelig, få Mä p=0 och B-P. Efz pr ha P it HH år oåndelig, fåår — n =0, och A=P. ord A+ B Efter a P och P få tått vid hvarandfa, få år deras afftånd A+B=0, eller 4=— Sh =—P. Efter g= Toch PoP, fåå JR och Y i P je TREA MR ört, Ri Debutom år LR och Pa. ' ” — Altfånår deffa vården fåttas in och &quation hyf- fås, blir « relation af eg N, Xx, x fådan: g?.x SORERE MR ma. STEEN )+ra( rät SA Oh n ni, öka dadives vå it s åro determi- ne- 110 1760 Apr: Maj. Jun nerade, fås genom $, 11. fidornes radier , nem- ligen: Ware Rel ER äg Uti den förta Lengens T i AN ; P0) FRA Je ; RR ; 5 Den fråmfla fidans radius=—-===, ÄN a bax” | Se ASS lod RTR den efterftas = ——-====>' od RT ERA Uti den andra Lens, LE SS Den fråmfta fidans radius= RDR 3 , bontnentenen | I RI hake AR gu ad den efterftas SI — ; a+I. konhero Uti den tredje Lens, RI Den fråmfta fidans radius=- SM | lida as N denetterftasssrsrosssn tu mm. hex oc - Således ” om objettiv-glafet i detta Telefcop fkal beftå af två Lentes, en convex och en cen- cav, och deras focal-diftancer antägas fom 3 til 2, famt den convexa Lens fåttes fråmit, bör man. taga »=—2, då equation för Indices blir 2?x jö4 ; 4 (2722-82 4") +fx (19-45) +6=0, och fidornes radier , : MR Aa kör | Uti 1760. Apr. Maj. Juti. — iri ; "Uri den förfta Lens, Den fråmfta fidans rädius - ä Ada | | de efterltast= 4 VET Vt den atidra Lens; re Den fråm ta fdatis radius =— ; i sk—-b+2x ä ; | vr den efterftas=— TÅ 3h— — kör Uri den tredje Lens, Då Fråmfta fidans radius = FR TSAR är mk mi den efterftas = - 2 omhb—mx ) Meny öm den concava Lets fkal flå Fråm ft ; tages spor NNE då frisarton för Indices blir g? x (sr 4275 Hessler lus och altfå Ui den förftå Lens; Den fråmfta fidans tadius = La RA 2h +" 22? Åre den dfrerftas I— 0 / Ag - LÄNGE A 20-—2x H Uri å fra SNRA ESR ANNE AR SN EDR DI AT NN ATS na 0 a i LE EGT få i bävern RR og SARS ARD ASKA 4 Lå i DM N k Rö ME i . En 1 RE 112 +, KN q + A 4 Ar Sp de KN é ; 4 FOR SR kaviar Le ÄN LI ÖV | 4 K i AN få jl sd EM AN 7? 3 5 å Den fråmfta dar S | | ls” = Kd Ry RN pe " 5 ” ; förde j 2 i : na SR NA BER RS SS öd barkest RM | är a au dög efterfiås 5. AL I ” Kn ng 24 ph CR så Fabr Hö den tredje Lens, 3 Är | jon? ; Dm får fa fidans radius Re É HN i år Ud deg FR PL ERA Ä dc fila dett ($.11.) och dera anförda ön faan 13.14, ) hafva vi PER at relation imell d S fö k VS d K PS on ; 2» | | d a pd EN LG bj AI DN i a förfa 8 år sn at inget SIS SR För sar sla od "kommer på det famma ut, ar fkapnadern ' ja Len tes nalkas i det nårmafte dem, fom uti de gifna omflån: ighet förorfaka n ninfta al Serration: / = derigenoni blifva de” fel smindrer fkadeliga fom : glaferis fkapnad kunna vara begå ängne , fo! natura minimi år bekant. Den andra or herren är, ahvår och eh KesWölivp på: båge olik ka | Convex eller lika concav få nära fom fl LD 2 FARS AE ge oh nna tåla påkn öpning, - rig. . antiteter af aberrationerne nafte riktige, och flå lå myc- | ftörre fegmenter glafens fidor VCrer. Deffe tvånne Reglor,; falt BYOR a fta tåro fltridande t mot hvarandra, ej en kan utftakas, hvad hvar och en af når a anfegnde til den Hue ör Ak och gar jag mig icke eller älta mg Öprifke Fn og 1 rp måtto kunna hafva, då de göras efter deffe prin- fårter at göra de fullkomligafte. | giper, eller om De Reg sr fom bårtil fkola bidraga, våntas få- pä förtarenheten , AIlEar dem j Jere af Si ARTS AGG åa äga ov utred tä L N ET ; : h 2 i ; : sv Ör öga Se ds as a» Utih r och en Lens eller uti et Sya ab Lentes, år de brutne ftrålarnes phyfifka fo- no ir ifta cirkel, inom hvilken alla alarne famlas, få långt belågen ifra än den ytter= faftrålens måtes-] une med axeln inåt den geo- me ifka focus > fom fjerdedelen ak den ytterfta raler is aberration, Och denna cir kels diameter d. ieternaf de n fifta Lens, i det nogafte, elen a Al aberration til bild- DR [ens JR NR ; : i t NR År fört LM (Fig. sei vara diametern af | en Lens; PB dets axel, på hvilken Bår debrut-- / ; Baa k ; | frö a ne 2 , SnON Av 1 få : pv Vv Uk 3 Sd i ö « iv AR | OAK RAN i AG k - är | + A å ; $- < ca Ne I | a - 2 ; N. For EN . rr A JAG KAR r AR IQ: pi Far : Je ä - RE a 2 SRS WE fr Ao AA SAC Kö äl Fr N & äv OK den ytter fta flrälens. ig aberration,” t ne ME geometr ikea ae » C. deny te ftrål ens mötes-pun&. 0 axeln; 0 POL jår ID vara en annan bruten ftråle, fom rå= | kar den ytterfta ftrålen i iF, axeln i Dy, och Åva ker bråd den geometrifka focus B få långt fom. BD Lär ofs anfe denna ftrålen ID:i början få- fom infallande med axeln PBL och fedan alt mer och mer fkridande ifrån honom y til defs pungen - I kommer til ytterfta åndan M af diamer 'erp, och fjeltva radien JD, fåfom nu. den ytterfta, råkar axeln pri punéten kad Det år klart, at under den= na rärelfen , år jär CF fom radien 1D: fråndigt affkår på ytterfta (lr rälen LC, fört våxande ända til et vift ftålle, och fedan aft Ng ånda til defs det aldeles förfvinner , då I kommer uti M, CE RB; jämvål P/—l1, och CE=x." Och Cen, lå nyttjas B uti äl råkning ömfo ag OPoRER VR NG SM Låt FD vara denha ftrålens fällning, då flyc oket CF år fom ftörft ; och fåll ifrån 'punéen Fen "vin- kel-rårt linia FE mot axeln. - Och emedan, fom bevilt år, alla ftrålar fom brytas uti haltva diame- tern PM af Lens, råka den ytterfta ftrålen LC imellan pungerne cach F,och denna ytterfia flrå- len; btan för puntten F, alt mer. och mer afvi- ker ifrån axeln, 13 år ögonfkenligit, at FE år ras dien til den: minfta cirkel; genom. hvilken-all | ide flrålar gå fom brytas utt Bela Lsenss da eg Ba. Än halfva diametern af Lens, neml. PL aj der PM=L; de brutne ftrålarnes/ geometrifka bild-punéts afftänd från Lens PB =63; den yrtter- fra ftrålens aberration ifrån. den geometrifka focus, 'o t focal -C dan. aberration å är mycket liten em år bevift., ät WWpryatigh, ; DB fom PL4 til Pla, eller ' re ÄR Re fa RS rg di ER DP: BR DE: EF, TV Ra IM Ån, ANDE Hr SÅN, Tr toll er | Fr i öl 4 Mr 7 , — = ling. eff tvånn = rg : bb j$ va e - 2 ör KE me ts Väl | DÖR Be äividerande med Lä R RN äl Ne emedan: CE AN altfå > 2 fe fä REG om fört, få differentieras : Pr aå ändalt I anfes fom a Is och då detta svår > RN JD" Y'ER Ne x Bala farlen. är Ba VA idé för | | Vn Lentes& Mägorey -besifet fdifens big ; på famma fått, = Ty af (tånden af hvar och en enfamma axeln, åro ja CK; gif- ande , och altfå åro alla de ge- rålars aberrationer ifrån den "focus proportionella mot qua- > draterne af an ls punéternes afftånd från axeln uti RR LT RN den videvstfMenan tä punéter på alla Len- I e | MR | ENN ; CA I TOM fi ; K ” | å NA / bh | 2 Lå t i ) f / | j [ X Eg I I dr fila be ”saleday' sale famma — Syftemer af MSS NA ba AG för en enda Lens: a allenaft med diamete: i (ta Lens rör [tas diameter n af den Eg penfelna intag ger på famma Lena. jakar Uti en plano- convex Eens! hvars pla andet då fida år vånd åt de anfallande frålarne o ch hva rs lg " vexa bh här b til IR A Hen eg ta am a 1 AN 0 1 ån 2 äR BMG ” : An IR > ä ;h $ Å ja vä 2 - å sg < a i 1 Rd 5 lvadan FRE, ab den döva War sera. - håndelfen eller 2EF 5 re LB) a aldeles fom Ni ratt ig SD ARD A iv År ton den anförer. Opt. dar 3 Prop: Vi. Pag. | | Liljas NARE SVEA Med. År bevis ER racet Uti SMITHS Optilka Syftem $ 5: SID den hån=. delfen, då parallela firalar falla. på en plang « CONVCX Lena men jag har tyckt, at. han, bed Bet: pd på ett ttålle, rd 0 Äng pr vb a ÄR NAR Te ve kps 19. pv NN AN böt fd ”Brågn jag nu Käpvelgen ne tankar em homogena brutna fbrålars aberrationer. fo den Spherilka Aguren uti "Lentes förorfakar, j vål otn, (ätter ar råtta iden uti "Öptifka Infli acer: Ed vill jag ock ligga något hårtil, om VV ummande fårgor bu då de fes ge. ch förorfakar dymedelft den ftör- . Hårrils har det gemenligen varittrodr, fel genom intet mtdel ftode at åndra, til LÖND, fom redan år förmålt; genom ök Fant, at arfkillige flags gläs gifvas, tån de näftan lika farkt bryta én flags en ljus-ftråle, hafvå likvål en mycket o> craft at bi om hvilket n fådan eterogena ttrålarne fråh hvarandra: le Thedvrie och Practik, "Ty ka flags ftralars brytnings-la- (I 'odt, och at dårföre fåfängt för arigehofh, då olika Nags flrå- gifne uti något vifst brytande fammas brytningar uti något ännat me- nna finnas ; eller medelft hvilken, då er ;råles brytning uti något brytande mes åraf kunna finnas: Dioptrifka Te per Nn Njö 1:fco rer h anfenlig förbåttring, ity den lyckeliga upfinnaren > fort håtröra affträl-fpridningen i fårgor, entes, den ena convex och den andra åro få befkaffade , är den end för: s effe& uti ftrål-fpridningen, fom han fjelf det utfört uti Vol. L. af Philofophilke sk CAR Werle BR SAGE tens ve WW I SED lev ; n., fom: upkommer af rår bryta de öfrige tårgorhe, och fåledes. : mårkeliga påfund han anfebligeh smeh(käp hafva med hvarandra, öfrige ftrålarnes brytning i fams håraf dragic et behåndigt fått at råtta de aber« at han famrimanf ätter objettiv - glafet ÅG OM SNRA EE ock gehom detta påfund vutinit ed Ny d 4 Å | i a | 1 | RR q 3 | tt H Sd ” 2Å MON PM a . ; SC 1760. Apr. (MM Hövansadvisnisree: -Hvilket få ått j jag” G förklara, fom följers ” SÅ ra är RING ch ere Låt Pvaråc en Lens (Fig> Lå hvars bågge lider hafva a och b til radier; och pu principal- focal- k diftans, för de medelrmåtrigt refran ibla ftrålarne, famt OO til axel, Refractionens / örhållarnde u vo luft i Lens för de medelmåttigt refrangibla ftrålar- ne låt vära NMtil 15 för de malt refrangibla frålar- ne fom Nr til i ck för de minit reftangibla | fom N— til i: då a» år en mycket litet numer i : anfeende til N, På Lentis axel 00, låt p unter- he Å, B, Cs Vara de anfallände flrålarnes bild- punter, Hämligen ds medelmättigt refrangi- ; blas, 8 de mäålt; öcl C de mintt AD las; då deffas inbördes afflånd AB, AC) an [es ganfkä fmå; och jåt 4. B, Ä vård i örn ordt ning de förras Bi ig. conjugat. bild- punéters” vargen en för fin flags frid), få at ÄC, BOy äro. de EN rogena trälar hes [pridöing omkring (eonjugat. bild- puh&erné 4 och Å. Lå detn nu vara. NögiRt ; at föka deras NAR Hed - fäst J Pt RÅG dad B Heh BS åfö ER inåft Rn frå: | jarhés conjugat bild: Pubar hvilkas retraction: 18 ER RR rt OM | fen cl N+nt til 1; » får år (PENN Vu ) I » NASN ae BERN RAP EE SSE + a | Likaledesy emedan puodterne "ration 2 år N— BRN få å Upar g denna fos | t från den RR Kr 3 upkommer + hvilken quation, ) om a får PB x pe RAG PERS 4 Ö + nv KI, AE KE q v Id Ra ondt g och rår och för- 3 +3 NER SE Å 14? conjugat Glan ER AM 7 ök n j ; v | i TU in Lentes P, P, P, P, &e. ( Fig 3.) ig på deras gemenfamtna axel rande Tf principal bild-puncters til de medelmåttigt refrangibla Å SOM tid Pc. håtde medelmåttigt je fraCtions-1 rationer varai des=" ; deras ordning, Nuilr, Nillt, I N | H 5 til siblas rg bild: Pier, | pb I > - + I (d 4 I La Vg I SN MO | v til bt; XY til. i, cec. Hå mält refvangi Ny VAS VS TN PEN RIE NÄRA RA ENG AREA NR AMA AA RT Nga DAN | i La SR MN | . Vv - | y NES « Til in ÄV bilde LG RAG til Dy N+ til; NF? til Lys N+2 uk. äv E och de minft tehanoiblast N—» til 1, Nn til Dy i; i ar Fk ÖR Sal dv N—n til I Nb tilt, &c. Lt 4, HK 4, 4, 4, &&c. vara conjugat bild-pun&er för. deffe Lentes | in anféende til de medelmåttigt refrangibla ftrås Te LR larne; punéterne By Hol Bä B, &c, ianfeen- k mn äv de til de mått refrangibla3 och €, Er c SR Xc: i anfeende til de mintt refrangibla; | få ar "BC, (NON ÄG uran iv iv BC, BO, Bo, BC & äro 'de. heterogena ftrålarnes fuccefliva fpridningar på axeln af den- tes, ”Lår åndreligen conjugat bild spunéternes « af- ftänd frå ån Lentes vara, nåmligen: PAA, pA Rd Folia 1 Tar STR ven TS a PAA; P4e=B3 PAA; Tf arebe PATA) IR OVAT | Så PAR; Bes ; SE VR RE SA | Om nu uti den dv fun don 2quarion för vB RNE GE alle T B f Hg IA conjugat fridoingarnes teatin, 2 + 4 RR Yi BC | Fn PI 7 hed BC od BC ; förftås: hva t par af cot REA i ögla tea ÖC bot gat Via bin FÖ SA s deras vården fadane fom de tilkomia'h hvar.oc 1 en TN; a 5; och få vidare, « om Lentes ; EA 7 É vd : nu a at "pun&ermne B, Ma '€. er at ifrån focus A A går ut en (å jat den förfta fpridningen deffe xquationer rödgecras de. fuccefliva fi Er BARE nig (om åltundas. — i | [4 | | Få ja ; re. i , , [då g | k ä | Ö 1 (fe : RR | | yi = Få ; : 1 . + y, - ; ) ART 4 ) v 4 . | | Wå Nr LÄ | | N. kl tf ; Y i ; Ny | ; : ; Når flere Tyveg a åro Weil: lit NN gifna på dee ras gemenlamma axel, tillika med: refraétions-las | gen uti hvar och en får alla flags ftrålarne; SKA finna relation imellan principal-bild-puné&s di flancerne får famma Lentes, fådan, at heter 'oge- na ftrålar fom komma ifrån någon gifven punét eller ock parallela, fkola, efter deras brytning : genom alla Lentes gå ut, utan någon fpridning, ; Ag? fom hårrörer af deras olika refrangibillter” ; Ir å Problemet Fe inl loskohen då expreffion fl Nn af ; RR nom en quation fö fom ir n åftunc ; relation imellan focal- dittan sorbe.R , PP RR fådan, ar fpridningen fkal för Gila (SEN SIR uti den hånd ot a Då två 2 åro gifna, blir: | 7 4 ; B? NR : ; =E t ” Re 2 BRN 03 fa. ER « 4? MAR I. r 4 | Då tre pls åro o gifna: un 1 L cå 2 fö ÅA 2 SR B: ” 3 B> ” nm pe iu er n 5: i FANA TE Le TVINGAS . - "Xx rr - p= N—I, PP 4 NF, P 2 Pr LER ' Då fyra glas å 210 vn |. «oo MI " t ” B> a id LG n I I jet nu om SMS - Md N—I. P 4 N—I. P 3 RAR Å N—I, P LJ TER År ä BENA Er 00 Ho a nan Öv och (3 lg om SÖ voro PR ! så at, om uti xquation för två Lentes, ” ke n i - Rye «0 1 diltanee ; S REST. pet SASFANEen B+4 Ny, P 4 i ; imellan Lentes anfesz=0', på det de må komma at frå rått vid WeReRAOra, fom uti DOLLoNDs ob- by / jeiv= glas, blir = bla. P af år klartke at endera af Kentes P och P mäfte göras ras fom ” EE | FNs is HE Jå aro lika, kö ; til. — d hvilke frälste pe vå Jil öm brytningsckrafterne uti biggeg oll fen | Likaledes, 'om ct : Telefcop al (ammanfåt- | tas af tre glas, af hvilka de två förta P och P ftålte-tätt vid Boats dl fkola utgörgt obje c iv-gla- . fet, det tredje Piocalör glafer, och aggrande- rings. kraften utmårkes med 2. Emedan de två förta Blalety frå” Tätt 1 ihop, år deras. afftånd B+AZ0. Emedan, efter Telefcopers befkaf- fenher, ftrålar ne fom falla på förtta Lens åre pe AR FÅCMAA rall ela, ar BEP, och = a! +> Emedan fbrå- | i) FK RA É Md » VET 4 | iv NE 3 3 K ” ' ES Vv Ll i . jr 4 te i Rör Oe SORT larne 2 ur Ga glafer parallela, år AP. Och ändteligen, eme dan amplifications- kraften utmår- -kes med ma, år Bomb, Fördenfkull, om deffa | vår den 4 lagd in. uti ofvan anförde / LS för Leg ” 'om deff cåuationer så jar ENDE / vå ft RN SR dk a H ; FORN ten, | nd j i | vatten- tåce rör ak fö förfares i Å andra håndel(er, i ar erg I NA + Jm” | & f , v a SS” & oh DN rtent Så järn» > pg AE «/ se va dra ånda, hvar bunden. vid järnkilen .4; med fegelgarn, Emot denna jårn-kil fvarar jära- kilen ec; fom år faft= fveffad med en järn ftång af Aere tots långd, ef: ter der bör råcka up genom vatnet, Uti kilarné "byt, årö infånkningar på deras platta fidor, fom gör öpning til krutet. Denna öppning continteras til öfrå åndan äf bleck-röret igenota trä-fkenan 2, > fom bar én utplogning på den mot järn-flången vånde fidan , och år tåft dårvid med kabel-gatn, Förr ån detina tråsfkenan fåftes vid jårn-tftången, få lågs uti defs utplogning en Stoubin, föm be- "gynner vid defs ötra ånda, och råcker ånda/ned i: krutet uri cårdäfen; 2, en brännare paflad mot åns dan af Stoubinen, famt vål med lera fördåmd. tet gör fin vårkan. C > ög HON EN X 4 4 Tan 3343 få Vilade til Måttet. hörande narter arikiälde dar FINA aret 0 NRA OS NN SBI OR ENS > "Därtiet atRUde. RR > Sedan bårning på vanligt fått fkedr, med nå- göt grofvaa famt få långa bår, fom vatnets djup fordrar, fåttes röret, hvaruti laddningen år re= dan infart neder uti hålet, brånnaren e låttes på, fördåmningen D lågges öfver åndan af järn-fån. gen, och fkåttet tåndes an, Så Mart elden mer uti krutet, ftöter det på platta ånda Ten 6; ock drifver honom upföre; men kilen & går Cm $ > . a n Fr i Mons La äv 4 | u Je é 5; "a ” eds utgöra deffe kilar en får- ter fviker, hvilket ärfirenheten fkott, utan at få någon fkada. AS ÄR SRK ST SL (I BERATT TELSE) svs Om Tackjårns-hållars nytta, til vedens "0 befparing, i Bak-ugnar , | Känn mu , NUCHRISTIERNI Ny 0 Juris och Oecon, Adjun& i Upfala, ER len god hushållning fordras ordning, ren- | RH lighet och flit, få at alla naturens riken BL användas til vår ftörfta nytta, och med möjeligafte befparing. Huru håremot dageligen felas, enkannerligen uti hushållningen inom hulet, år icke nu min förefats at omtala, faflt ån förlu fren dåraf år både mårkelig och mångfaldig. Jag vil endaft anföra en, til fkogarnes fparande, ganfka klok inråttning, med Tackjårns- hållars nyttjan- e i Bakugnar, fom någre i Weftmanland och Norbergs focken med tärdeles båtnad förfökt, vilken dårföre förtjänar at varda allmännare bes kan: OC ran aZen, FR Vv | BER a C Så framt Bak-ägnen år behållen och vål up- förd , med fatt och ORT TREIST RTR Sn : ; CR 4 wv ed 1760; gap, famt förfedd ried koteetid Öpningarz ne; får en til fina öfre. delar aldeles jr orub> bad, Men bottneti i ugnen eller årilen bårt ttages; hvarefter man fyller under med grus ellet fand; och dårpå inlåggas i bredd tvånne efter tignens vidd beftålde och flöpte Jårn- hållar , högft 12 tum tjocka; och på hållen, et quarter itrån ena fidan i ugnen, ftålles, långs efter ugnen, er ycke af en bred jårn- fång, hvilken fåttes på bårtt eller den fmala fidan, famt fåftes med båda åndarne i tigns-muren ; och inom den kaftas ftic+ korne, föin Ikola lyfa i ugnen. je Deffe hållar koftå föga mer ån ånnat Tacks järn; men därmed vinnas följande förmåner, 1) Åt Ögnen kan upeldas med några få flice kör, få ät i et medelmåttigt hushåll, på de orter dår kogen å år dyr, kan vetdens befparing på et års tid betala hållarna, Detta förtjänar i 1 fyrnerhet upmår kflamhet i ftora ftåder, famt på fkoglåfa or- "ter, hvareft de ofta åro niödfakade. ar elda ugpea ned halm. 2) Vid ttora Bagerier kan man gädda bråd hela dagen, utan at mer ån en gång upelda ug- nen, allenaft några flickor kaftas i Jys-bålet i0> om 'den ofvannåmnde flångjäros- fången, | + 3) Blifvä mörarné varaktigare, öår de ej mé> delft ca ftarka a blir för förbrånhas, hvarigenori ad åfveni mindre tara blir för eldfkadör. Fe Å) Varder brsdetktöat ooh gåntit griddade, emedan man flipper den olågenheten; ar ver få haftigt aTLVältär, .. Sf NR aka, eller ock med inkaftadt mjöl. Finnes det, ar mjölet haftigt brånnes bårt och ivartnar, år ugnen för het; men förbrånnes det långfamt och likafo 0 gåfande , då år han lagom, och gråddar kofteligt bröd. Dock fordrar groft bråd ftörre rårma än grant, och det fom bakas med mjölk, målte hafva mindre vårma, ån det fom år bakadt med varten. > Alle veta, hvad vårma jårn-hållar göra 1 våra Spifar och Kakel-ugnar, och jag har hört Tack- -Järns-pannor enhålligt beråmmas til pannekakors gråddning ; i följe hvaraf Tackjårns-hållars nytta i bakugnar måfte vara Ika ofelbar, i fynnerher, om den år fulleligen utrönd, få vål af Commini- tern JoH. RABENIUS och Fattoren LUNDBERG i Norbergs by, 10 ND, Gers på Nordanfjö. > För enlitenarbetslån tilMasmåftaren,kan man vål få fådana hållar ftöpte vid alla hyttor och masug- nar; men fom de icke åro någan bryt-eller ftötning -underkaftade, tyckes man ej tildenbehötva anvån- da våra koftbara och hårdfmålte Torrftens-malmer, utan efter den kallbråckta Grangårdes- malmen är ganfka rik , och med minfta kol-åtgång låttfly- tande, famt Tackjäårnet dåraf i lindrigatte pris, tyc- kes, på Järn-Kråmares förlag, et fådant gjuteri endatt i bemålte Bergslag böra inrättas, hvarifrån > hållarna vintertiden kunna håmtas tl Köping, VÄ . She och hettan 1 ugnen, antingen med en prof- = vergs by, fom ock af Bruks- Infpectoren 130 1760. Apr. Maj. Ju och dårifrån fjäledpag fåndas dö | Stockholm > ROSS Tore BEEN + ö | Sd NE NEN Re NN Y ee, 7 iterligare anmärkningar , > om Järn ; hållars nytta i Bak- para. ARN BEN FREDR. CRONSTEDT. MR É fter Kongl. Academiens aftundan, eg jag å 1. frågat -de af Herr CHRISTIERNIN nämnde LJ Grannar i denna by, om nyttan af Tack- järns- -hållar til årtlar i Bakugnvar, och färt til fvars: at därmed fpares 3 delar af veden, når det kom- mer an på en fo: ÅRE bakning , fom goda hushällare om vårtiden plåga anftälla, emedan de Inarare taga uil fig och långre innehålla vårman, ån tegel-ftens ämne; hvarföre ock vid de öfriga eldningarna, utom dem fom fkola vårma hela ug- - nen, de kunna upeldas med ris, ftjelkar af afåret låf från tår-och get-hus, med mera dylikt; men dårvid böra följande förfigughets-mått tagas, fom jag, i ovifshet buru Herr FÖRT TRAIN dem an- fört, hår bör PAMINDA he 1) Sådane Tackjårns- hållar mälieke muras under hva't fötterne, eller på annat fått fåftas vid muren, emedan deras expanfion, fom år ftörre än teglets i i hetta, förftörer fåkert hela Erie ns AR | aa at de ofta 113 eller bugtaig re I SÅ 1 NA ku ) é | + i | | 1760. Apr. ARR Jun, = 131 z 2 2) Eldas de icke för-flarkt, eller råttare, lå- er. man. de [6] (val Ina efter förfta eldningen, > och i iv il nyttja. vårman , ftrås tunn afka a tver Vv ya SÖMN GG men fedan. förde ra hån d up ån Söile, len hår på defs bryne, medelft en på kant BE järn-tang, Sean et rum upkom- imellan famma ue och den ena fidan af ug- 1en, i hvilket de få kallade gråddnings-ftickor, en efter annan I fånder , uti ugnen inkaftas , un- der påftående gräddning. Ry | a då Brukas acne eller flera. hållar, efter ugnens forlek, på det. manckan I ågga dem in, och uttaga de förbrånde, fedan ugnen år fårdig, s) Bör dårvid, fåföom i alla calciner-och glödg- ugnar i akt tages, brul sas fadan fyllning under årti- len, fom icke behåller i detlångfta tl fy, tig- het, eller kan draga den vil fig utur grunden, fa- fom klapper ; flagg eller roflad järn-malm, hvil- ken fenare blir igenom hela Bergslagen, anvånd åfven under tegel, och torde gifvit anledning til detta förfök, fom Comminitltern Arosén rörft verkttålt 1 denna orten, och hitfört från Gran- gårdes focken, : LS Den: brigätnde kanten at fkilja hack rummet från årilen, kan g gjutas i et ftycke med fjelfva hållarne , (få varar den långre. fu Koftnaden på fådan ugns- -botten år ringa e- mot den n nytta, fom honom tillågges, i SNR ; oUE het 132 — 1760. Apr. Maj. Jun. het för ofs, fom bo i Bergslagen och böra fåtta et ftort värde på all befparing af fkog i hushållen: och dårföre inråtrtar den ene efter den andra fina Bak-ugnar på famma få ått, och fker det. äfven vid mitt under byggnad fltående boftålle. Får egen del litar jag på andras förfarenhet. och den farfen, at metaller antaga ftörre .mångd af hetta, och behålla den långre ån andra å ÅN fom af eld icke förtåras. | SÄS NS AN MÄRKNINGAR : Om LI glars. bruk, AT ERNST DIEDRIC SALOMON, Badare i i BEackHae RR bra ACT EN Ö& edan jag funnit, at Kongl, Värt om GB demien låtit i fina Handlingar för de fiftför- AZ ledna ären några atbandlingar infyra om Iglar, har jag anledning at förmoda , 2 det Kongl, Academien med vålbehag uptager några n mina en- faldiga anmårkningar uvi famma å ämne, Jag menar allenaft de få kallade Medicinelle Iglar, fom åro gul-randiga, och hvilkas Chara- &er fpecificus anföres af Herr TH. BERGMAN, i Kongl. YVetenfkaps Academiens Handlingar: ar ä7rap: 308., och af Herr Lettoren Do&, G LER uti Handlingarna för är 1758, Pag. 97. a Msa RS HATA Se ADR CAN SE > dugårds-gårdet, .& ånger brukas, åfven fom jag nu i fiftbe> FÄR v i ; lg dem nå AN ren WOoLSCHLåÅGER var den fom förft åtog je at an Min, förfta omforg, var dåy at höra efter, om defle kråk ej fkulte finnas hår i Landet. Jag porde då vål genom bref från Collega Schölx i almar Herr EL1IAs SALOMON, ar de ftodo til fångs en half mil dårifrån ftaden, vid Torpet Ju> tenabben; men värdt dock föga dårmed hu'peny i anfeende til den fvårighet jag fann, at därifrån få dem frifka och lefvande hit up. Omfider lyc> kades det för mig fjelf, åt finna dem hår bredes vid ftaden på Rålambshofs ång , dår de uppehöllo g i två fumpiga gropar, hvilka vål om Somma- RJ Red Y SE M La SN 134 — Hi/Go "Apr: mer jag in et mindre antal, Hvar fjerde dag OM= "bytes vattnet, och glafet fköljes vål rent från den Jag br lr at för vara Iglarne i i ftöra Och til beftälda glas, fom ej åro trånga åt L Sfra 7 an ! hvaröfver jag binder et ftycke gleft lårft, at luft icke må dem tryta. I et glas om et kanne-mått kan jag högt rymma so. af dem, ty de vantrifvas genatt, om de ftå för trängt; TI mindre glas rym- flem, fom fig inuti plågar fafta, Om vintertiden låter jag vattnet vål köldflås, och paffar få, at vårman uti rummet år jätin och lagom; åter dem ock , når folen (kiner, uptrifka fig i follke- ner. Förfummar jag något af deffa flycker, få mårker jag dem efter hand mera och mera dufna, och altfå mindre tjänliga når jag vil nyttja dem. Likafå har jag rörs dem orjänliga til mina bes hof, når jag, til någon föda åt dem, upblandat vattnet med ån blod eller mjötk; hvarföre jag ock nu altid låter dem nöja fi fig med blotta vatt Let, fom j jag fedt dem kunna utbarda med uti hela t ars tid, Herr GIs8sLER råderVvälce. 1. p; 100, til, at i'en ftör öfverbunden flafka nedfånka dem i någon Damn, för at hålla dem få mycket mera muntra och dugfe; men jag har funnit dem åndå muntra och dugeliga nog, når jag allenaft väl jakt tagit de nyfsberörde mått och teg. de Huru Iglars applicerande ker tär fall, då de fkola trugas til deras förr > icke af Herr GissLER förbigånget ; met dårvid anmårka, at den blod, mjölk fockers vatten, hvarmed man fkal Becka Tgelens at får a fig på ftållet man behagar, målte nödvåndigt t Vara varmt, färdeles i vintertiden; ty få fat NÖR RN VETE ASTA. MS VAL FORT a ; OA SAR FRA ASEA gl 1 ' kallt, år och blir han helt motvillig , rig han ock år. Jag har ock funnit Iglarne i et torr glas, en tima erats, och bar då tyckt dem blif- va likafom mera nyfikne at fåfta fig dår jag velat FN Er SR BRA | s n annars når de flråx tagits utur vatt- ock fitta något långre eller kårtare ftund, fom han år mer eller mindre hungrig. hyos ty d få tiden 3 dels är Tjänlt, -fammare går til vå om kårt tid dö. | i en Igel ej fkulle kunna taga mera blod jag klipte af honom bans bärtra klack da, och låt bloden igenom den då gjors va god tid at re droppa af i den mån han infugdes, tan, cera HA i fom, ehuru han dymedelit upot- å göra [kål tör fig nog ; genom det 0 RR SN de 2760: Apr. Maj. Jun = 135 fitter gerna faft en fjärdedels tima, mente jag, man fkulle kunna Aera på en gång, utan hafva - Ar de öfrj ige med det famma befpatöksll bvilket un dettiden vål behöts , når förrådet på acfla vg ringa. Jag gjorde förföket med en fin och fkarp fax, bade på en medelmåttig Igel, och en af det flörftå flager. Jag fann med förundran, at ingendera låt tig håraf ftöras i Gr göromål, eller fåpte dår han fattar tag, Bloden droppade ftån= digt ut den gjorda Spningen, och deffe Iglar futz to allenaft något långre qvar, ån annars år vans ligt; men icke defs mindre fans den utdroppade bloden, hår jag den vog, ej mera vara, ån et uns i den förre, och et halft i det mindre, altfå af eriahanda vigt imed den blod andre ofkadde Ig" lar af likadan ftorlek gemenligen byfa. Efter nås gra dagars tid blefvo deffe Iglar döde: 3 «Til Igel-turens båttre framgång bidvåget icke litet, at bruka, flrax efter at Igel larne flåpt Areddhålle, en af Herr "Archiatern RoséN dårtil in> venterad Stol, fom gör at hålet efter bettet ej få haftigt far ötö igen, utan bloden får någon flund cfterät hafva Gin fakta och jämna gång, få Jånge man finner nådigt, Man tager allenatt en vanlig Nattftol, öch gör et eller två dräghål dårpå nedré på fidan, och når ftolen fkal brukas, fåtta ; dåruti 4. itånda I Jus; fom äro få kärta, fler ma mer för när locket. Midt emell. rg talrick eller annat kåril, fom man ha "Ho på. På denna ftol låter tnan Patienten «då vårman af] jufen tillika med draghål ålen blodens jämna afgång få lång ft no län van a hå al "deligt, Tåfom a Ör Få a å ock 29 efter om fråndigheterna, Så fnart der rt nog ige paj ; Invid ohölogdkelik orkan effe förkee kräk åttadkom- Ifållen. Jag I lårer ej behöfva anf någon. långd af pligfamme- ch krämpor, emor Aa de fkaffar R. Be me -ddel en SR jr ruta allenaft anföra några få Cafus, oc ; fört sh års ålder varbefvårad af Blodpils" | g hon fkulle kafta vattnet. Hon kände då ttar (kårning i Ad Irin- gången, och hade både då och defsemellan enjämn:yggvärk, fom ftråckte BE bl na, men annars ej få fynnerl ig n 1 allenaft en Harare ie ån nr folk på rede dygnet bf På anmodan om rad, frågade fin haft öpna eller blinda gyl- hon. fvarade nej; men når jag a NN fick jag TEN at Di blef j jag ALE en liten No, PR glorde mig huga ad at artil hon åfven, faft efter ganfka oeqvama, då Je applicerade pg ungefär b art 5 unsblod. g på Herr Archiate: n ROsÉns oruka afton och morgon, låfom mos til följande dagen. När kom igen, > fann jag redan urinen ljufare, LD | | och och innan tredje dagens flut var han aldeles klar, och Patienten trifk, hvilket ock ånnu varar, = > Jag befökte en vifs Madame af mina flågtin= gar i Maji manad 1758, då hon klagade ötver en olidelig fvärighet at låta fit vatten, inbillandes fig at någon ften i blåfan hindrade defs afgång; Hon plågades af ftark värk öfver (mala ryggen, och kände en tryckning uti underlifvet, varandes föm ofraft belvårad af upftigningar til hufvudet, fom vifade fig med fvindel och liten yrhet, Jag trodde mig då böra befråmja urinens aflopp, och applicerade därföre Cathetern; men fom intet öf- Ver et uns urin var til at få, började jag tro fjuk: domen hårröra utaf annan orfak ,- och fonderade genaft i ano, hvareft jag mårkte in ipfo orificio 2:ne fmå blod-blåfor , hvilka ftrag föranlåto mig at föreflå Iglar, Jag applicerade i möjeligatte haft 4 af dem, och hann icke vål göra det från mig, förrån den fjuka genaft fick låtteife, och vardt inom en tima all fin vånda qvitt, —Sederme- ra har bon vål efter någon tids mellanf sott blifvit af famma plågor befvårad, men ockfå fnart nog genom nåmnde medel dårifrån befriad, = — En hederlig yngling om 16 eller 17 års ålder hade i September månad 1757 räkat ut för en yr- Å : ö e FA RÅ (SA . S: het, fom var utan Feber, och håll i er uti, på 'det lätt, ar Patienten ej kunde gå af 1 fråd eller handledande utaf andra. Herr AL BerGivs, fom i denna fjukdom befökte honom, föll på det rådet , at låta kalla mig dit til at-appli- cera Iglar i ano, ånfkönt inter tecken vifade fig til blind gyllenåder. Herr Doéttoren hade anledning härtil dåraf, at denna ynglings Fader dad ; om d af (amma flags äte fom fart han fått épna gyllenådren, lårt för fig, och jag förnam med > når jag dagen dårpå kom tilbaka, at yr Rea helt och håller förfvunnit, la ame , åka 40 ärs ålder, fick en fak nåtra lånden och öfver kors-ryggen, d fölgde (våra fpånningar uti underbifvet, ro knapt 4 dagar förbi, innan denna värk vånftra låret och knået , och frråckte | öre nd til ftor- -tån, icke med någon id, utan allenaft med rånning och fkårning, 'hon ville fliga up af ftållet. Under- m, befökte jag henne den 3. Maji 1760, frågan förnam, at hon ej haft hvarken Rolfen, vifste icke heller af Gyllen- ång af de få kallade taggarne, fl haft någon ovanlig ömhet i ana e fina barnfängar, dock utan fvullnad; le hon fig ofta vara befvårad af för- Vid nårmare underfökning rönte jag T fphintter ani, hvarföre jag ftyrk- ft låta dår fårra Iglar, hvilket jäm- C, då vi vål 5 uns blod afgingo under och ' iceranc det, faftån dår allenaft en enda 1- Yr! Följande dagen fann jag Pa- mm om natten, och fluppit: rk erg nc en, (3 at hon kunde nu or ock än med någon liten kånning | hvilken likyål federmiera FSE d FR RE : 3 ja k & . F £ 4 I ke ia En , ky 1 - / : ; f z I b 149 — 1760. Apr. Maj. Jun. oc En annan Madarie, om 29 Ta bade fått R fon i vånftra fmal-benet med en ttark fvullnac | än da ned på fot-bladet , och få håftig Värk at ) | ingen re fick hvarken dag eller natt. Denna pin ga hade varat öfver 5 dygn, jämte tyngd i hutvu-. det, når jag den 6, fiftledne Maj: vardt kallad. Jag fann då öfver hela fvullnaden sn ftark rodnad, öfverfatt med många heta AR >» blåfor, hvilka jag öpnade, men utan någon lifa. På efterfrågan fick jag då höra, at hon "aldrig förr haft Rofen, och icke heller utflag på benen fedan hon var lie tet barn; aldrig haft Gikt, och aldrig 6 öpna Gyl- lenådren, men vål undertiden taggarne; eljeft haft. ofta vårk öfver kors-ryggen, och nog från- digt varit betvårad at tör froppning, Jag föreflog ftrax Iglar, och ånfkönt jag vid fonder andet i ana ingen rodnad eller annan åkomma mårkte, applice- rade jag 4 flycken, bvarigenom borttogs vid pals s uns blod. Når jag federmera återkom dagen efter, förnam jag med nog fågnad vårken i benet aldeles lindrad, (vullnaden ta minfkad, at den förut utfpånda huden nu mera var helt fkrynklig rodnaden anfenligen bleknad ; och tyngden i i hut vudert för (vunnen, få at den fjuka fått ro hela nat- ten, och gick nu utan åda: Den 9. Maji var all fvullnad bärrgången, ”och vattu-blåforne t kade utan ar något får blifvit. Sedermer: ock rodnaden gått aldeles härts oci ingen vi olågenhet påkommir, a vi vDetär vålingen; lång a tid. ue. Fek hår uti Stockholm emot fjukdomar hafva nyttjats; men den år likvål få lång, at folk öfveralt kunnat haft rådrum nog, at långefedan öfvertygas om AO fr. ck HR Hede et deck. LR dåre natur, annu i ÄG låter fe, når och fkal applicera I Det gör 8 få många fom jag allenaft en gång hafz t applicera dem på. De hafva altid ftrax rit. Månge hafva efteråt blifvit föran- at tacka G UD, foin låtit deras olideliga plå- förgå genom. få lindfiga medel. Och hvem cke kalla def a medel lindriga, när åf dem al- t elack verkan, fom då och då händer med o ar, + når de at odfvad hand anftållas, och $ app. cerande aldrig gör ondt, fom ligen gör, hvilka bågge delar irdige nog at beqvåma fig til. 1, Vetenfkaps EES ”fåges med tydeliga örd, at ftna få lindrigt, at man ej vetat, ars nyttjande låra om någon 18 and, SN på flera. ARE dår någa , (om altför mycket folk e och ringare ftånd , af både vek. d, at jag flipper höra er anfes cd nt af förfarenheten, huru ogrundad deras förra : 7 ; fattat i buden, förrån 4 man fårt fe | "Jag vil altfa förmöda , at | innighert bifall as hår hos ofs, EE a TRA ; FET 142 7; 1760. Apr. Maj. Underfå bring , om den Jords befkaf aftenl og fås a fe va atten , > Vegerabilier Af Jon. GOTSCH, H. WALLERIUS. i; Ändrå tycket, ; j Om den JErA Jom fås af v gerabilier. Öj Adte, > ee Ho Å den jords befkaffenhet fom ät V egetäbiliers Y ne ärnås, finner man åtfkilliga meningar FF af Chemitterne anförde: en del påttår den famma vara aldeles kalkartig och ofmåltelig; ans dre, at den år kalkartig och fmåltelig; andre åter, at den i eld år beftåndig, men ej kalkartig; andre, ät den år fmåltelig och glasartig, och få vidare a At håruti vinna någon redighet, har jag fökt ät fkilliga Vegetabilicr, deras delar och produger, ge= nom töljande förfök på det nogalte ar examinera , och funnit, fom bemålte förfök fkola utvifa, at mått alla deffa fkil ljaktiga meningar åga rum, men at ingen af dem år univerfel, utan at ME jordarter å åro ganfka vida fins emellan fkilda, Och ehuruvål man på tvåggehanda våj SE kan igenfinna den jord, fom i Vegetabilierne finnas, nämligen, endels genom putrefadtion, endels; 2 Horn facineratiom, antingen aftjel Ifva örteneller de : Utprål jade och orkade faft 3 har jag. dock bäll ie j mig vid det fenare (äckel, AM Början har | jag gjort med « de lölare. Ve sgera! ir lier, i fynnerhet med dem fom tjäna til Animalier- nas da, och fedan avancerat til de hår date sa år Lå lags fd, Få ; Råg, KP Hör til naturens födås; bråndes il bart kol, me n fedan. 9 en blef til en grå äfka. under fal igt rörande, at altfämmans fkulle. "och jämnt bråndt. Af denna grå a- tor SI kerfvel, fom fattes t under mut.. sn) Hen Anrblte äd där It mindre å ån til hålfren emot ib vbvil ken på följande låte uns Fä a at de Mineralifka Syror fefcence eller röreHe, ne i fårfkilda glas, Vit (C förande at mårka , ar få vid ; e experimenter brukades ftåd- t0ls-6lja » en rékande Saltpeter= ; en rökande K okfalts- [piritus, K | RS N: åmnes), hvilka Ex ty jor len fyntes på bl avis ar athåldes ock fka fyror, fom förföktes med en och de minera- a Sön Die at denna sh ) fants dåref- Zz da den afhåldes KK i ifrån | Evyibbenda Wi bl ef röd, til defs FR Dårefter fants en hvit. = ring d MN finna den minfta ri ke, Dårefter fråldes Vd 4 144 ifrån den myckna RP joradil d på botten grd-aktigy pra scipiteras EC flens-falt, en bvit Jord, famt blandni ocn och tjock. AF Spirita. Nirris fom åfs håldes ifrån den på börten qvarliggande | jorden, precipiterades åfven med flyrand > fult en hvit jord, i likalom Belar Klir | grumerad, hvarvid blandning en behål! fin klarhet; — af Spirita Salis, föm var med hög gul fårg tingerad, precipiterades likaledes en hvit Ne Aa [ sö blef blandningen åfven hvit och tjocka «= Men med alkalr volatilikunde ånda ingen pr cipitation eller ändring FSE br blef: vo blandningarra i follkomlig klarhet; 2 å gandes at liter måln fyntes i i den afhålda 8 pivita Nur, RET EE 2) I fnålteld för Blissbel ås fmålres a er nas 1 den fr fuddlär Da el är Lada 0 SÅN H af de hår vi äss förhör dök Mm j Phleaäl en på lika fårt. Beg fom. halme HÖJ lemnar. (efter ; calcineiimg en. grå-b vit | Kf 5 fö ljande fått fig för håller, än ty Med de end bfka fyror efer initg ts. SKE AL Fe Slår man Me. håmnde Mine denna jorden ät förföka dår af något Hlårer dem fedan fås få finner a defte. fyror af håll: as och get der fökas, af Z itri: Is-oljan Ängen. lati! t känna: precipi teras; -btan blifva helt klar; men däremot a WG falis ej allenaft. eén.f ullko | ” ja PER SAR NL VO i Zz GV ' RÖN Rd satfedll NN JA ur ln HdlörUe Bönpa: pr Hbpa inflens- falt famma folution bliche C € farkt precipitat; af Spiri Mr ap NN ; äfven en ftarkai Nn. pp RT då precipite- Ikali fixoz folution ka ch gul, likafom-ge- med ingar orscipitations för- e, Den på botnen 1 fc lutioner- den var af gra A fårg den Vi- k i Spiritu nitri, men gul i ntes ej fynnerligen mycket af emedan ftårre delen var qvar, 3 ec j$ b i 5 Jä är dj F($A6, SA ge NA MN kr bs AA hå 8. il Vg äg KT Ne Hl IN 18. R arb AA h Ormbunka , ; brätide fom de förra, låm- C jande egenfkaper. £. invarlie med Mineralifka db OM : Oo Li a 6 1 . je ÅN ITV ke | ; v | ; EA | Å 4 för | ib sad ?” fr UVA v OR NANA vi k Xx CR I Vv: SÅ Lå ned alkali volatili, ej allenaft e en. 'e.cosgulering i den a jo färden salt Fikå af hårda re flje sar, Ah di kör t og08- > men fedan den blifvit vål utla- ocn förblifva helt klar; men t Me Ls af en UNTACKEN kad, dl en myckenhet. Mas felet nåftan mer af Salvian ån at Ma Aj > hvarefte denna jorden åter calcinerades, Öron et inge: dera 'effer vefcerade. nu mera med: de Mineralifka fyrotas. NS 22) Vid underfökningen huruvida sf jord arter bemålte fyror något kunde uplåfa, fan dan folutionerne blifvit öfver eld koka ade, et af Vitriols oljan med alkali fixo ingen precipitation kunde fke, utan blandningen allenaft. någor hvit= na; men af Spiritu nitri, är vål med alkals fix o fom volatils, en ftark preecipitation och congrun Mar (ke; likaledes. af Spiritu falis , fom ock nu kr 16. gul. Hvaraf fants, defie jordarter. med de förega. ende ($, 17. YT vara ”nåftan af enahanda egenfkar Å er, eburu deffe Vegetabiliers fjelkar voro ABB; ftarka och trå-aktiga. 0 ORT På aldeles lika färt förhölt fig ock den jord, fom ifrån en mörk och oren Soda genom ec ixivering KÖ ka ie var frånfkild och renad, famr dåretter ngar, fl cinerad. > Sedan deffe förföken blifvit KT togos de folutioner, fom af Malörts- jorden och Soda- jorden voro med Spiritu niti och Sp:ritu falis gjorde, och inkokades ad ficcitatem ; på den torra qvarlem nad - materien flogs rent deftilleradt. (nö-vatren; hvilker med den qvarlemnade: faltartiga jorden ke filades och evaporerades, hvaraf acer det af, Mal- > ades , ört - jorden med Spiritu. nisri et bi faltariigt magma, lamt, efter nå Saltpeteraktiga cryftaller vid bri famt något cryftallinif tå oordc på botten kan. årnåsg men af f fam ritu falis , inga orala utan en i Iu h | Maj «Ju p | " i ak, dock lindrigare. än | PE Ne å lika lätt med Spie åro mera orediga TT Mn älva: dära jordarter til gt int | > tid ä ät de ng » AR pls I iå Sd KEN NG ; É & åM k i ENN ; OM 6 a i l 7 FE Lö i LA Å LEE RE 4 é ki ES a SG EX [| RENEE Ö S- ;T 9. 23 PR Hi 4 Sr 5 2 lifka Rötter, fom utan tvifvels | het med fjelfva. Ve gateb Wern, Hiande förlokss mn ao gav "fom finnes på. Apothel cen, svål ; på. Skertvel, lemnade en jord, 2 fyror ftarkt fav e Köinge . Radix Armoracie , | calcineringen ÅAR Fel alifka Spiritus, men Ara a Å a vd med ra RÖN ; [e mnde fått århållne ns 1) ej . n mint Mr e (oven oss af de mir, Pars jet Te blåst ing, och 1j Ipress I få Ear man nar i fär a af Ky Solriiga nvilri tycktes åfnu. någor a S, vt VY Pårlegryv, på öfinnälbode f årt calcinerade, lemnade en hvit jord, fom Jord, fom blir af Hwetet, kan bringas € NE glas, : och calcineras tik någon jord, men a = , 5 gN - 148 1 ide. Kp men kunde dock icke XC ipitera latiliy med alkali fixa elle & Säytda . fkedde en grynig congrumartior , men längfamt. Spiritu falis, i hvilken denna jorden tants likafom 1 gula kli limpar. "fammanyftad och £ oelatine - de ej heller någon precipitation Il [ke med alkali vg- larili; ; och « af alkali fixo fann man. ar kunde vål mårkas defe ef fen eme kilnad, fåi anfeende til haftighetenf heten, hed; mera; men fom deffe fl ro fynnerligen mårkvårdige, få har man vara nöd:gt dem fårfkildt at anföra. NA | 3) I fmålteld ; fd deffe Sådesfiag s jorda INSER til grönt glas, och å år det m irkeli gi i "Ag od | &. nen på Skerfvel genom fmålcning: Al fig: tje » Skiljes fördenfkul denna fördnbod Bs af Så- den ifrån säck fom fås af Halmen ($. 16.) dårytin nan, at denna af fådensår låttare i eld fmåltrelig, famt mindre Spårani 4 nieri och Spixiey fal men” ad bite den för åk D i Birrgr verens, Sa sb: ej effervefcerade > med de mineralifka fyrörs men få örfökres ej Wädare, sv SR Kg Al förföktes Hera & Ved SÅ SA få faart jorden var fullt bald al altid lika fammanfmålt på Ske né $ I ad men til ganfka ringa qvantitet tv det Å ÄR re: mar FÅ ; å [Å - ra förvandi Made oder ralifka fyror; 4 |. på GE önkölndE Jar förvand« | AN alla corrofiiva Spiritus för ut- ed ej fynnerligen, dock g ganfka litet etter u jtlakningen, Af deffe fås för- kalilkt I, fom ej kan af de Sr år fn sd famma fått år ock med vilka, I. vål fom af deras ftjell CN et ad 4 TR i Byer är. TR | de ög SN td FUNKA fe I de corrofiva Spiritus, och år fjel va kårrarna s förvålde och Blade. ir big sar -ugneti på fkerfvel, bli en förlora ända dårefter fier ån NG och tyngd, innan adey hvarefte haltigt förlvinnanidé tårellé itus för urlakningen, men efs SN Nl mn någ on rörella, FÄRNA 1 rå hvilk ken fås af Såd; NEN: 4 cipi- Är T ; N tå ! i - 4 / Sj ML ä dårvid fig. måltlis n dårefterat 3 ingen jord: pra Ån den fom fås af 7 rån nämligen r den århållné SE Sr VM nä VS uplöfas ; 1 5å Sd 60 TS A pr. 4 Fa: i 5 > Eipiteras at bål Spiritus dl men med flytande V: saftens - falt fker a£ VA itriols-oljan en få flår '02- — gälering , at glafet utan hinder kan omvån Spiritu falis fker en längfam (OTTAR ti Peru anNtifet KRITA: Af Nötter bar jag på lika fått ie fkalet io är från kårnarna, famt deffa fenare förvält och fkalar, och fåledes åt Nöt/kalen århållit en jord aldeles lik med den fom fås af Mandelfkal, kalkartig; 1a mt 3 af Nöt-kårnarna en jord, aldeles Nk dom om. fås af Mandel-kårnar. = 7 VE Ra 2) Af (karpa frön åro Senap och Peppa förfök- te, af hvilka de förra lämna en jord, ” for inter hål- | effervef: erar med de mineralifka fyror, "utan för ler fig fom en Vegetabilifk fmål telig jord; im Pepparen håremot lämnar en Häng 2 nå ken cffervefcerar både för och Bret RAG. : bemålte. NG PR TR | AF Trå - forte a jag endaft URL Sa af ; Björk, hvilken i åtfkillige vatten blifvit vål kokad. oche slixivicrad: Denfamma har jag altid funnit effervefcera med de corrofiva spirstaus; och fom denn: Kongl. Academiens vidtberömde "Ledamot Herr Berps- Rådet BRANDT redan gifvit tilkånna de förfök, hvaraf man finner denfamma Höger EL ioré fom i denna Academie Fjondlingg »för nm ör om sö oja billasen nt Vä ; derråtta 3 nåmhigen, det ena år det, at he ning ined Salmiak , på behéårigt t di -glas-kolt, med alemt rique p åfatt och recipient vy PY MR = är600 Apr. Maj. Jun. äs felagd, afdrifvet; likafom kalken, Spititum volatia lem, hvarefter det jvarlemnadé caput mortuum ätven deliquefeerar i luften; det andra år det; at eliuris vål hon år kalkartig ; fmålter hon dock at fig fjelt för blåsbelg i degel; inom en half timma til grönt glas. US ll Xx källa äv ; Å . $. vd NS i i Åt ån vidare öm deffa i Vegetabilifka riket fkilda jordarterha göra mig hårmare förlåkrad ; vände jag mig til de af Vegetabiliertie producera- de jordarter; Mylan, Torfven och Soret; men fant dåraf ej fynhetligen fåker underråttelte flå ar års ha, få vida all den Mylla och Torf,; jag Hunnit at förföka, blifvit fluteligen något rödaktig i eld; fart vifte fpår af någor martialifkt inblandadt vås fende; men vil dock kårteligen anföra huru jag della jordatter funnit. ja et (NF b 20 vr blef mycken söd-brin jord på Botneni qvatliggande ouplålta = och af Vitriols-öljas; föm klar afhåldes; Ikedde precipitation med alkali fixa, få ftark, at he Ja blandningen coagulerådes; = Måft lika förhölt fig ock eb ET iväg pirkan nitri, « med altalt producerade coaguleringen var nog smindre, ån med per vår spp RR RN NR IT ftark fmålteld går denna jorden til mörk: ka grönt g PIAS vig K by T orfven v var tagen på en aflågfen a ic | fjölagg, dit'cj något krteätut kunnat komma, Den eftervefcerade ej med de mineralifka fyror. 'Seder- mera Handterades hon på lika fått med Myllan, och SV man defs calcinerade och SNR an ; Spirit nitri. Slogs nd Sa His at fåran up - Å löfas, få fint man af den athålde klara Vitriols- oljan med alkali fixo (ke en ftark precipitation c och coa= - KS DA gulsring ; men af Spirit nitri allenaft AG congra meradt vålende priecipiteras, fom i fina klimpar famiades på bottnen; Den vid deffe fölutionet Qvarlåmhade jorden var äfven 7bd-brun, lika den fom lämnas af Myllarj, CJ Sotet har jag. hämtat al SKARA grå och var rått hårdt och fkinande > det rördes intet af/de mineralifka Spiritus. Brånnes detta i flutna kåril, få blir det oförånderligit , och en det allenaft blifva något mera glåntfande famt I "dare; men för öfrigt ingen förändri g un fas, ehuru ftark eld man brukar. togs detta Sot nd TIN ga fant man af: den athålda Zi- VM ali fixo någon coagulering fke precipiterade jorden; men af enat ed FÖRETA OmeR SE Herr Bergs- -Rådet BRA ND'T rt.i Handl, för år 1756, p.46. | Icineringen: och eligivieringen effervefce= SR emellan Sot, nåmligen altfom det Ida Vegetabiliers, torde ock bånda Animals an de Sp nderg, Kimrvöker fom å år fin och Hälsn finner pra Fv varlimäadr; den effervelcerar intet hvarken för € ler efter bränning med FRA - ritas, RR er af ör la = é ÅG g På v S é å ENE äd Af. döde ög förföken finner man af SEN 5; nåmligen, ja svek) En mer och mindre Vässfndledlie dd a | - Jäs afrd egetabilier, hvilka innehålla et smjöligt — nutrierande löft vifende ; hvilken af den ftarkare Vi- ; triols-olj | SA del Rplöfen, men ganfka Htek ake FÖRR tr C RN an- Härnest bämölte. SE blif- | alen at detta Sör varit br | i examinergt, hyarken för. eller vise fv Ng PN fyror, utan allenaft gan= afs Vitriols-oljan efter caleingringen, hernas mening bekvälas fom påftå ; ir 1 it na käril oföränderlig, men i öpna let, volatil, få ar knapt något . ilierne en mycket fkiljaktig jord årnås, hvilken 3 i gemen, til trebanda ålen RAR kunna ” = per bågge mineralika fyror, 0 ch i end: laft m Spiritu falis, famt få vål med alkali fixo , fom I 7 (FER MAR 2 , AR | 4 é ER gr j | nt AA su en Vd 7 UU DR 20 NE ET > - Mon a fmåltelig, , fom hon af de mer kn | anden våxter 'hårftammar (cfr.$. 16 och 20), aber JÖR: 2) En abforberande jord kallar man den, fom af de frige fmårre Vegetabilierne å årnås ($, t7 och 18) emedan hon, efter elixiviering och öälcine- . ring, abforberar vattnet , fom til henne Nås, famt tyckes attrahera någon "fuktighet i fyrdnng uplö- fes ock ftarkare, ån den förra, af Spiritu nitri och - datili, ur dem kan precipiteras; dåremot, at Vitri- Ed dafte tråns afka tilredas, els-oljan uplåfes til ringa qvantitet, och af henne endaft med alkali fixo kan precipiteras; finner man ock denna jorden vara i den mån fvårfmålt , ne hon af gröfre Vegetabilier å år producerad, I 3) En Kalkartig jord, hvilken endaft af de hårdare Vegetabilier och Trån årnaäs ($. 21 ; för. håller fig merendels fom annor kalkj ord, men år dock något dårifrån affkild, hvarom en fårfkild athandling fkal meddelas. Smålter i i eld, men de- fto fyårare, fom hön af hårdare trån år producerad; och hårutinnan.- torde man igenfinna orfaken til glafens ftörre eller mindre beftåndighet i i eld, hvils ken af de åldre Chemifter- år anmårkt , fom påftå de glafen vara beftåndigaft i eld, fom af de hå Mårkeligaft vid deffe undetfökningar år | ta, at af en och Jamma ört, tvånne få mycket fkilde Åordavier kunna årnås ( cfr.S. 20, lit. f); hvaraf one- "keligen de Chemitters tanka förfaller, fom pål 23 det endaft en-kalkartig jord fkal finnas i Vegeta- bilierne, hvilka af denfamma å åga tin. våxt, v och ed | | s år Yvge Bj Jun. ai ka jörd' ak d år uplåfelig , ay 1 Vegetabilierra fåledes e förföken intyga helt an-= FJ (0 SÅ ä a Mr 4 i IG ; > Zz | Pr ie AR - FER Xx HN j É - ÄNA CR MN a S. Uv | j | Lö (UR Vil KÖ a rföl sänada man kålkenledes det ej af alla Vegetabilier kunna år- ånneligen få förmenas. Man finner Å fom innehålla ngar effentiel o ja, : neration något a ikalifkr falt; men ock det alkalifka alter af andra Veg e- ås, fom « ej. innehålla någon eflentiel or , nan kunna få äga, det de örter, jelt falt kan årnås, af dem ej t falt kan vinnas; men hår- en c ofå bättre underrävta. RN a i ; FE OT RN AN vi KE SE 6 0 hs ; Ng PE : | s - k t L FO SON & SEEN me / X | PR CN v [ | | sm h t - NE Å N i é FAN N 1 NO CC» SE N I I k. N / AG pA + FR t SM SN I Fa ] I X fo 156 2760. Aja å Å fc - UTDRAG Af Norkö pings Stads Pi vifar antalet af födda Barn, cigda Bn Dr u- de-par och döda dj hö, ifrån fake I 720) il, och med 17 i j: |? STA DT" FN 7 SR I fy a h Iaf inde af. (ER. LUNDGREN: SE Si Rb 3 | År so 29 ST io 33 115 34 | 134, 134 8 120 156 TT | N Å v | ' I Fåls p vv hb i ? 4 é «i N) ' g ) f , 0 + j - h ÅA k ; oe hj é Ä . ; Å « or lå I 5 A | 4. Å i i ' $ j g fa 136 1f2: 144 FÖT37 TA "180 hk 171 Ba Fa TATE KAR yGLe Å 4. Na vå ” Dö i 1 F få H RR å | SM | få SS gå Å pr. Maj. Jun. 157 ” i 4 MT F å ÅG (a TT 0 6r | eng ak Stadens invånare Nåla: något öfver 4000. H: röfver kan hvar och en fjelfg göra fina « a- mår Kningar. KAN RE är (ng Råtr för. | SER GRK Sa LE. IR 4-ra Vb a | hi. ör H re vå to fer. B2 | jr 2 EE Döde. | RE 245 2 Byt 220, 216 280 184 186 / 246 SS UN 229 AG ÖR 196 250 RAR 24 | 203 300 249 275 216 6442 | 6671 | SAR 14579 SP. 95. yttert Ft lin. ig Ae RR Kl 2, ÅA, i P sog, I 13. 7 FT: d TN FÖR- vu a i [ 6 I v ad 2 och Leates; af SAM. RA STJERNA - - oc 3, Nytt fått, at fråga: Berg änder vatten, brukadt vid nja Docke- bygnaden uti Garls- Jan, | 125 SE erona, af DANIEL THUNBERG. TR ss Ljussfrdlore abirvatink efter Heradkl 6 riiker k genom Spberifke Superficier 2 Beréttelfe om Tackjärns- bållars PER til” ve ÅG dens befpåring, i Bak. ägnar, lav af P. N: CHRISTIERNIN, 2 4; Yiterligare anmärkningar, om åra. bållats nyt. tar Bak: åghar; ar FREDR. CRon: Ke i3ö & oSTEDT, å & $. Anmärkningar om Iglar; bruk; af Bis? DiEbrRiC SALOMON; >> ) 6. Underfökning, oi deh Ford; böfkafotakr fom 43 SER - i 27 3 - KA de Så I ln AN å [| Fo fås of Vatten, Vegelabilier och Anitnalier 5 = Af Jo, GörtsckH. WALLERIUS - =. Uidrag af Nöorköpings Stads; K yr kö böcker, fom vifar antalet af födda B arnyvigdå Brude-pår doch döda månnifkor ; ifrån år 1720, til och ined 1755 5 infdnd of Er. LUNDGREN d SR a I så 66 å OO fe lLUTIID Z VA. f Sinn ät i | I | i | I I fn I + N 4 i hå i L 1 | i 7" må I ö r 0 k IR WE q D å st fc A i 1 I ä f AL fö É äg fo UREA rr TT I iriöFi LR nan ÖiinL Ii! re NE -EA vå dekor — äter FA : I ; i; Mm ;&r EE RR 0 NISSE EEE SNES ENE BRRESESRNFNIFANNE INSIDE NNPRONERRISNIN TN AES vn Sy SE il ar | Lii LA 4 I E RB Be pdf BAL NR [N ASTA Å D nt VERSA a $ äl NGT (rosa doc RA NR PÄR JRR [Pag ARA 44 | HH |! (|| rn AR SE RK öNor, a ERS KAR FT CÄGADEMIENS LINGAR; FÖR MÅNADERNA Juris, AvGuSTUS, SEPTEMBER Är 1760. Fv Her GABRIEL POLHEM; OT tt — Kamimnar-Herre.; i FR MORA RER FRN ÄRKIT - te - KG SAG AE BETS AN NORR Ip ER jr oo RÖN m Maftat, och i ; fyhherbiet omm Binnike> I äg S Eken I a ; a Ingifne af. FÄRRE och NILS ROSEN afkar åto ej . någor f slog men dé förorfaka inånga f GS Den forå VV ar FER: - ) 160 1760 Jul. Aug. år plågad af Mafkar, bör vara snöelies om at blifva af med dem. Ju långre man hyfer dem, ju mer ökas de och våxa, Så långe man har dem, kan man aldrig någon tima vara fåker för at fjukna. Om man på fråmmande ftålle kom- mer at njuta ovan fpis, eller å åter någor fött, eller Mafkarna af någon orfak röra fig, krålla, fuga ” eller likafom båra i tarmarna, få år man ftrax fjuk. Barn och ungt folk hafva genaft kånning håraf; gammalt folk, hvars tarmar ej åro mer få retelige , och ftarkt "folk; hvars tarmar inuti å- ro åfverdragne med en ftadig mucus ; kån- na ej få lått deras rörelfe och aggande. Icke defs mindre hafva de hos alla den olågenheten med fig, at de dela födän med en, och at den blandas med Mafkarnas excrementer, och med det fom af dem utdunftar; hvilket görs. at vån antingen far för liten eller elack föda , och fåle- des hungrar eller hafver matleda. Ju flera dd ler ju förre Mafkar man hafver, ju mer lider man i detta affeende af dem. - De fom hafva Matkar, plågas altid mer ån andre i hetfiga fjuk- domar, i fynnerhet uti Koppor och Mäåfsling , dårföre vågar man ej gårna, at ympa Koppor på et Barn, fom man vet hafva Malkar, Målkar födas af fit frö, åfven f öm al alla ants dra lefvande ting. - Af et "Hönsågg 'blifver en Kyckling, och ingen Orm; af et Gasågg en (a och ingen fi(k. Likafå födes af en Mafk en Mafk , | "och intet annat. Sådana frö kunna komma uti vår kropp med vår mat och drick, | fynnert len i 1 köket tvättas. Gemene man drick med vatten, fom vi dricke, och hvatmed MM, Cr 4 TARA TN AIGA KORS TUREN Ner. [RA ES a JR Arjen q Å 2 UV kg : 1 p Ms EE SEE 760. Jul. Aug. Septemb. 161 4 — ket vatten, i fynnerhet om Sommaren, och det NA ROT AE S EN TR ARN 70 : LA F / 4 ; ) 4 — ganfka ofta örent. | fådant kunna Mafkar haf: va lagt 10650-tals af fina frö; fom nedfvålgas och utkläckas i magen och tarmarna. Ja, med orent vatten töra ibland fmå Mafkar nedfvålgas. Dets ta låret ock vara fkuld til, at gemene iman få ofta hafver Malkar. « Dårföte fer man /ock ; at ibland de fattiga fjuka; fom genom framledné Herr Bilkopens Doöttor KALseni Chritteligå förforg födas och tkötas hvar Somrmar vid Sät- ERE b-brulm, altid vid pafs tre fjerd&ndelar plågas af fjukdomar, fom komma af Malkar; En del Fifk, fåfom Braxen, Mört, Ål &c. haf- va ofta Malkar, i fyntierhet Binnikemafketi, uti fig. På Braxen fes det lått, emedan han då als tid' år blek och hvafsi ryggen , och då man flics ker honom i ftjerten, rinner ingen blod. På Mört fynes det åfvenledes lått, emedan den, för hafver, ayfsnåmnde Mafk, altid år tjockare ån de andre. Det år troligt, at vi med fådan mat ofta få Binnikemalken. Dårföre fe vi ock; at dei år nog allmån på de orter, där mycken filk van- kar, I Stockholm år den mer allmån ån i Ups ANN - falas I Finland och i Ryfsland åt den mycket alls mån. I fra plågas hvar annan måännifka af Binnikemalken, och i Schweitz hvar io:dé. Af de Studerande; fom från Öfterbotten årligen köms na til Upfala; hafver gårna hvaraininati dernina gås ften. Sant år, at den vi gemenligeni finne; til ex, i Braxen, år platt och hvic; men utan leder; dock emedan fämma flag; fori månnifkor hyfa; enligit Herr Bifkoperi MENNANDERS ; Herr Ar: ehiatern Linne, och Hett Do&or UNZERS 0 ca e; finnes uti Vatten, få är intet tvifvel ; td 0 ; | : 162 1760. Jul. Aug. om, at de åfven kunna finnas uti Äl "At den "verkeligen finfies öti Braxen, kat mån fe uti No- focomii Samlingar i Upfala 5 hvareft” en fådan förvaras; hvilken för några år fedan togs ur en Braxen ; fom fångades uti Ekholmfunds-viken, Det år ock vifst, at fifken kokas innan den åtes, och at få vål Mafken fom defs frö af vattnets hetta kurina dödas; men at det ej altid (ker, har jag tillika med 7 andra perfoner med egna ögon fett, då et fat helkokt Braxen ferverades, på hvilket vår en, uti hvilken fans en Binnikemafk; fom ån rörde fig och lefde. Skulden lårer va- ra deh, at ffk hår i landet ; om man undantaget Götheborg ; fållan kokas vål, utan åtes meren: dels halfkokt, At jag åtfkilliga gånger fett 2 å 3 Bidhiko: mafkar krälla uti en Braxen-fump , bör jag ej glömma ar nåmna, men deffe låra förmodeli gen gått ifra än fjelfva Braxen, likafom delar dårå ie > bland gå ifrått månnvifkan. Denne Mafken finnes icke alleriaft I vatten; i filkar och hos månnilkan, utan den hafver åf- ven blifvit funnen i tarmarna på hundar, kattor, . lamm, höns, gåfs och dufvor. Förleden vår gick en lång Biljnil kemalk från en Ko, fom Herr Dot, FORNANDER mig beråttat: Den å jäsen fun= nen i tarmarna på en aldeles nyfödd hvalp, hvil- ket Herr Affefforen DARELIUS fl öch fkulle detta lått kunna bringa en på den tankan, at Binnikemalken kunde vara ofs medfödd, hålft jag ock vet exempel på at 2:ne döttrar, Mor och Mormor, haft Binnikemafken, hvilket dock ge- hör deras lika lefnadsfårt lärer kunna förklaras Nea Sass a EN : 4 ; fäke Jul Me Sicenlin 163 ve Få månnifkor låra altfå kunna akta fig för at nedfvålga frö af Mafkar. Huru kommer det äv då, at vi ej alle hafva Mafkar? Fröaf Mafkar kunna utklå C kas i i vår mage och tarmar, Om uti dem år. lagom vårma, hög ur MR os NOR de få dår ligga ftilla, Stilla fåde ligga, om de faftna i flemmet, eller om de kom- at ligga i tarmarnas fåller, eller om de ej bb: s af det ftåndiga bultande, fom pulsådror- na på magen och tarmarna förorfaka. RN jo" "Om de ej ftrax utdrifvas medelft ma- (ens och tarmarnas flåndiga krällande (motus pe- | | riftalticus). 4:0 Om de ej fmålta eller likafom De kas af den ångan, fom genom dunftrören ftun- deligen utdunitar inuti magen och tarmarna. Så fe' vi, at utfådd fåd utmjölkas och ej kan gro, når på den kommer tråget rågn, Fröad F ilke- råm kan ej "planteras i i rinnande , men vål uti ftil- laftående vatten. Sådana åro gemenligen omftån- digheterna hos en klen månnifka. Däremot krål- la tarmarna farkt hos en fom år ftark ; pulsådror- na bulta med mer flyrka: dunftningen fker med mera kraft, och hettan å år flörre, få at den ofta Nee til 94 grader på FARENHEITS Thermo- ter, men går hos en klen ej få högt. Om n klen och en' ftark njuta enahanda mat och 4, och fåledes få neder lika mycker frå af de < k 5 Malkar, få följer, ar de hos den förre lått kun- na tri vas, men måfte hos den fenare förgås , få ” framt den' genom orent vattens drickande &c. EJ får dem i Kroppen i i fådan myckenhet, at någon på LG del På må 164 1760, Jul. Aug. 0 BRANN Rd ' CC RIIFEC TT ll ” | ID, del måtte ftanna gvar 1 raritet 'eller uti tarmarnas fåller , hvilket lårer hånda gemene man; ty af det, fom fagt år, följer annars, at Mafkar åro allmånnare hos barn ån hos fullvåxte , allmännare hos Fruntimmer å ån hos Manfolk, och allmännare hos dem fom fitta mycket frillaj än hos dem fom åro i ftåndig rörelfe, hvilket alt äfven årfarenheten intygar, 4 De plågor Mafkar förorfaka, köojama i:o AT deras florlek och myckenhet. Er Barn om 4 år, fom mycket var plågadt af Ma- fkar, utmagradt och (vagt, fick af modren litet Korn-brånnevin, fåfom en ftyrkedryck 3 dårpå gick ftrax ifrån "Barnet en otalig hop fmå fpring- mafkar ( Afcarides ), 4 alnar af en tunn och klen Binnikemafk , och 10 ftycken af dem fom likna Metemafkar. Sedan dee gåfter pått bårt, repa- de Barnet fig, famt fick hull och krafter. Ju fAere eller förte Mafkar vi hyfe, ju mer dela de födan med ofs. Hårat kommer, at de fom hafva Mafkar, åro gemenligen bleke, magreé, orkelöfe och på flutet tråna bort. Håraf kom- mer hos fomliga den ftlarka martluften, hvilken ofta år få ftor , at de fvimma bårr, om decj. genaft få en bit bråd. Häåraf kommer ock , Ar e, fom allenaft åta om middagen ndra om Wornarna, meh begå fig vål, om de både åta om qvållarpa och frukolt om 'möffalna Se K. » Vetenfk. Acad. Handlingar 1747 Pp. 119, Dår- före måfte en Barnfångs-Fru, fom hafver Bin- — nikemafken, åta mer ån en annan, om hon: ISA honom ikal oroas. SÖN ö VOR i ; f ; OÖ NV LJ H a ed «Jul. Aug. Septemb. 165 dåraf at de ofta ligga tilhopa uti en mgifne med -mycken flem, hvilket vi igen alle Mafkebo: hvaraf fker TEN tarmarna mycket utvidgas på et ftålle, tilfålle til qvaf, vr. våder, Co- tning , och, i fall de den aldeles til- den fafeliga fjukan PANRKANe mei. AS OR - bvilket alt, (ålfom et rådde lc ting, fom lått ruttnar, kan åftadkomma TEer, "rådfot eller fvåra Febrar, om det til- ik Fe ined mjölkfaften (Chylus) genom fugrören | ch mjölkådrorna kommer in uti blodet. Sam- — "ma olågenheter hafva de ock med fig, om de då Ht kroppen, och ej ftrax utdrifvas. ir Dåraf at de båra fi ig igenom tarmarna, iften. Binnikemafken. Huru det fker, vete vi vål, "Men at det ofta fkedt, vitna månge tro- få lea Oh Medici, Se Herr von HALLERs Sam- ling af" Anatomifka Difput. Vol. VI. p. 718. famt Kongl. Vet. Acad, Handl. 17475 P-« 104. Sådant menes hafva håndt HERODES ÅGRIPPA. Se Apoftla Gern, Cap. 13 fo | ? (0 -$:o Men i | fynnerhet af deras rörelfe, kräl ide och fugande. Herr Archiat. och Ridd. LInnevshafver vifat , at metemalkar, åfven de fom. finnas hos månnifkan , hafva på 3 fidor: en ad (må piggar, fom vetta ifrån de åndan, hvil- I vi kalle deras hufvud. Med deffa kunnade . KÖR HERA flytta fig, prickla tarmarna och göra ref. Bin- nikemafken kan med fin fmala ånda få fafta hg vid tarmen, at man med: möda får honom lös. L 4 Detta ; e IN N , : 2 KG jag PN RR NE Re CJ r - TRY? CR FAM Fa - fa fa ATS AR få ) Vv 4 I + N 4 4 - dj é CA ” 2 va 1 eo -” > i Detta lårer fke, når de fjuka klaga öfver en £ älg: | fom fvider likafom dår låge en bit Svafvel och | brånde. Herr Doé& Tyson fåg en nine, | Binnikemafk i en öpnad Hund, hvars breda ånda | låg lös i åndetarmen , men den fmala fatt få fatt vid den förfta af fmå-tarmarna, at han med nas gelen ej utan befvår fick honom lös... Mafkarna röra fig af egen drift, nårde hungra, dårföre plå- ga de når man långe år faftande; eller når de kånna matlukten och föka efter maten, dårfö- re få Barn få ofta ondt, når de om middagen nyls begynt åta > eller når de retas af mat eller medicamenter, fom de ej tåla, och då antingen vilja gömma fig undan eller hålla a ES hade en fattig piga i fukhufet i Upfala at fköta, fom var fvåra plågad af Mafkar. Jag gaf hen- ne in pulver af 30 gran Jalappe-ror och ro gran mafkfrö, Strax fick hon en håftig vårk nedre i högra fidan under de kårta refbenen. Hon fmor- de der ftållet med Petroleum. Genaft flytte vårken fig åt våntftra fidan tvårt öfver, och når. den fmordes på fatnma fått, kom vårken igen på det förra flållet. Således drefvos de flera gan- ger ifrån det ena ftållet til det andra. Mafkarna skydde lukten af Petroleum. Når hon tredje mor- gonen tog in famma pulver, men ökt med 10 gran tilaf Jalappe-roten, fick hon åndteligen i- från fig några af Metematke-flågtet, och gick frifk ut ur fjukkufet. Så mycket jag kunnat af flera fjukas beråttelfer förftå; tål Binnikemafken ej falt och rökt kött, ej fkinywa, e] falt Lax, ej furkål, ej gårna mar med lök eller pepparrot på, ej vört- bröd, ej fåcker , mjöåd eller fura viner, Han tål ej heller hvitlök, dyfvelstråck, fvafvelblomma, malk- 0 be Fö; Aug. Septemb. 167 - - eller m Apatlenter, (om åro tilredde af järn, eller malörts extra&t, utan fåttes då antin- gen i rörelfe och gör plåga, eller gifver fig lån=' gre At armarna. Våra Mineral-vatten, hvilka alla, förutan Loka, åro järnhaitige, f ynas ej reta, utan fnarare matta honom, emedan de, fom, ihopp at blifva honom qvitte, dricka Brunn, gemenli- gen må vål under Bruns-curen. Likalå & år det ned Seltzer-och Spaa-vatten ur Pouhonner-kål- Jan. "De fom göra någon lång refa, eller rida ” ycket » må åfvenledes då gemenligen vil. 0 Jag vil ej nåmna något om tecken til Malkar Ät her. emedan de åro allmånt bekante, u- tan blott de, af hvilka jag kunnat fåga förut, af ; Ryillen flag den fjuke plågats. "Vid Binnikemafken, kånnes i magen ellér vid någondera fidan en tyngd , likafom dår låge en Den fjuke kånher ock ofta et fugande i in- uti Bfvety: och lefvande, hvilket antingen rörer fig! likafom ftjerten på en fifk, eller gör at han kånner fom et vålltande i inuti lifvet. Ö'| Metemafke- -flågtet förorfakar knip och ref i fynnerhet omkring nafveln, hg Springmafkarna. igen åftadkomma kliande i åtet , trågna trängningar på, folgången, Fame trumper oct trårt finne, RR ad "Mafkar oroa en ej fåndigt; utan Nära. Pe fom hafva Binnikemafken klaga måft öfver ho- nom vid fluter af nådanet och förfta begynnelfen af nyet. Metemafke-flågtet igen plågar både vid begynnelfon och fiutet af nådanet. Af et L 4 | 10 i j ; É SKER Pe >, [ 3 ARTE LS LÖ 7 bi ; ; 3 ; d i; >= i Je FI HSE på ON ORG Sö S K X i T ä add i ” 10) TR oc 1 j op 7 TETEYLTA e ” |] [ I 0 OA VA Poa 3 4 a jr OAU Ile f. : hå 10 åra Barn kunde jag altid, tildefs-.det fick hjål, veta når nådanet begyntes. Det åt nog, men -magrade , var blekt och hade blå ring under ögo- nen. Vid begynnelfen af hvart nådan vardt det fingliggande at vårk i knå och ben, Med några pulver af Jalapp2e-rot , mafkfrö, jårnfalt och litet: honing vardt det åndteligen hulpet från fina be- fvårliga gåftet. partie RE sor Bland de medel, fom lindra de anftöter, hvilka Mafkar förorfaka, har jag funnit kråkme- del vara viffaft. Anledning dartil fick jag af de Rön, fom jag anfört i Kongl. Vetenfk, Acad. Handl. 1747, hvareft jag anmårkt, at paroxyfmi af Binnikemafken altid ttillades når den fjuke fick upkaftning. Når ingen ting annars förbjuder kråkmedel, tager jag til ex. för et 4 års Barn 3 gran nyfs ftått Ipecacuanha, fom blandas med 30 gran fåcker. Detta delas i 3 pulver, hvarafbar- net ftraX tager in et uti litet ljumt vatten. Gör det ingen upkaftning inom en tjerdedels timma, få gitver man det andra pulvret, och dröjer då > halfannan fjerdendels timma, inom hvilken det gårna förorfakar et par upkaftningar, fom: år nog. Skulle de mot förmodan ej komma, få gifver man etter åfven få lång tid det 3:dje pulvret. På detta låttet hafver jag hul- pit många under paroxyfmis från fvåra plågor, Jag vil allenaft anföra et exempel. Ar 17452 fick ert Barn om 4 år från fig en ftor metemafk om morgonen. Sedermera fick det 121 dagar hvar »- afton klockan 7 et fafeligit fkrikande, fom påftod til klockan ellofva om qvållen, På tilfrågan kun- de det ej angitva annan orfak til fit fkrikande, å b | > at 4 N ( é 4 ; RS i 2 +X Le fer a år 2 |) n ] v v | 4 UPSATTA ELLE y AR G I Å -» ' AV + Å N NI ÖRA sg É ; vå a br a ; Å 4 3 ( | ; VD KE IP e rd > f AJS j EN Angdken JG ? - pv v CS cen pina inuti lifvet, Meiicig. GR , brukade med forgfållighet de del, fom gifvas emot Mafkar, men för- i jag blef rådfrågad, låt jag ftrax taf e nyfsnåmnde pulvren juft i det fam- det begynte. Det fic dåraf 2:ne jar , och dårmed förfvann all plåga, a dårpå gingo 'en hop toma fkinn af Me- smalkar bort. Barnet hafver federmera brukat årfkilligt mot Matkar , i fynnerhet då det bered. des til kopp-ympningen, fom 1758 lyckeligen « gick för fig, men ingen Malfk hatver fedan vifat ig , icke heller i är (1760), då det vål Rn iges (a Hom en rått allvarfam 2 Når Mafkar på ifs timma röra ke, ök den fe hy hd dem på vifs timma, När de fuga fig fat,” naga eller bjuda til at båra igenom tarmen, lårer den ikakningen, (om kråkmedlet gör, nåd-- gå dem ar fåppa, De five. fom tjena til Malkars utdrifvans de, åra allmånt bekante, Jag vil blott nämna hvad jag funnit måft flå an. Springmafkar får man låttaft ut med. Cliftir, t. ex. af et quintin fint Såcker och åfven få mycket Rottefkarn, fom vål rifves och blandas med ljum (ej kokad ) mjölk, famt appliceras flera qvällard rad. Eller kokar 1.2 lod qvickfilfver med et quarter vatten, af- håller vattnet och blandar det med litet honing, famt låter applicera det fom Cliftir.. Mot Mete- mafke-flågrer hafvér jag ej fett något flå få vål - AR vo enkla pulver af Jalappae- rot och malfk- » Låttatte och fmakeligafte curen för bågge flagen, oc SÅ ka É v hu EGTYYVYFEY I teol & AO & KI UAE TEEN ERE SN fv FR flagen , och til hvilken allmogen kan hafva dena båfta tilgång, år at på faftande mage dricka, få fnart kjälen år ur jorden, Björkelag, eller fuga fafvan af Tall, eller åra rå Morötter til defs man får mycket löft lif, då Mafkarna fåkert gå fin våg, Samma verkan hafva Krusbår och Meloner, om man åter mycket dårat.- Jag fkal framdeles gifva: hårpå exempel. RON Sa — Binnikemafken år fvårare at blifva af med, Han år platt och lång, hafver leder, och år me= rendels hvit, undantagandes på den breda åndan, hvilken merendels år brunaktig eller jårnfårgad. : Af denna finnas ibland flere hos en och famma månnifka. Defs ena ånda år bred och hafver långa leder. Den andra åndan blifver alt fmas lare gch fmålare, med alt käårtare och kärtare leder, få at de mot flutet icke en gång med Mi- crofcope kunna fynas, och flutas åndteligen med en liten pigg, på hvilken åro 4 hål. &Le- derne vid breda åndan kunna lått dragas från . hvarandra, och deffe bitar kallas Gurkmatkar, hvilka, fom de hvar för fig kunna lefva, hafva fått färfkildt namn, och blifvit med orått anfed= de för fårfkilde Mafkar. Når allenaft nå- gra alnar komma ut af Binnikemafken, tycker man at alla lederna åro lika långa och lika breda, men når man får fe 16 å 20 alnar kom» ma ut på en gång, fer man lått, at han midtpa är bredaft, men lederna kortare, ån vid den få kallade breda åndan. Således kan det tecknet, fom tages af ledernas ftörre eller mindre långd, ej dus= oa til ar fbilja fpecies från hvarandra. Hvarled bafver en flags part eller. likatfom rundt. fugrör. | äs" cies hafver et på kanten, och det på fidan, Deffa fugrör kan han, efver, flicka ut och draga in, Med || föda fig LÄ och åfltadkomma det ilket de känna, fom hyfa honom. rdeligen fett, huru ftinn/en aftagen om den lågges uti ljum för mjölk; nåftan otroligt, til hvad långd han kan os en månnifka. Jag hafver ej fett mer ån ar gå bårt på en gång. Andre hafva fett a til 300 alfar gå fin våg, Han uppehåller fig ej allenaft i de grofva, utan åfven i fmå-tar- marna, ja, i fjelfva magen; ty ibland hånder, at någon del af honom går bårt med upkaftning. Når 'en Binnikemafk kommer ut, fer han både långre och bredare ut, ån en ftund efteråt... Når han kommer lefvande ut, fer man -tydeligen defs krållande ; då han fkiftevis blifver fmal och bred, famt defs kanter likafom vålta fig och gåi vågor; och detta lårer vara den våltande rérelfen, fom de kånna i lifvet, hvilka hafva Binnikemafken, Han fynes ibland vara död når han kommer fram ; men år doek ofta lefvande. Jag hafver flera gånger förfökt det, åfven fedan han legat 24 timmar på en tallrick i fönftret. Jag hafver lagt honom i en Spilkum, och öft liter varmt vatten på ho> hom, då han genaft begynt krålla och röra fig: Når jag en flund dårefter öft kalt vatten på hos om; hafver han i famma ögnablick,; lika fom Sd; fallit ner på bottnen, och ej rört fig förrån jag åter öft varmt vatten på honom; och på der fårtet hafver jag fkiftevis kunnat likaföm döda "och gifva honom lif igen, få långe jag velat: Når jag långe fåledes på en ömfade kalt och TT : varmt a: | i ; ; / Y 4 vw Xx Wä RE AA 2 $ Ka | i 4 (OA KR tr 4 a. Ne G te OJ ; 172 1760. Jul. för: varmt, ; bilog hänt ockt jag ränte an er t gan- Åka tunt fkinn fkilde fig ifrån honom, med hi ket han öfveralt var betåckt. Når jag ek ie i en Binnikemafk med fpitfen af en fin Sax, bes gyrner han ftrax at krålla, följakteligen hafver han kånfel.. Når någon del af honom vilar fig; fkulle man tycka, art det år lått at draga ut ho- nom hel och hållen, Jag vet at det år omöje- ligt: ty ehuru man drager varfamt, begynner dock den fjuke at åndteligen kånna likafom ny=« - ftan i lifvet; och et fådant kliande, at han får convulfioner , om man ej gifver efter, öch klip- per af honom, Binder man då en Silkestråd - vid Mafken, få drages tråden hela 2 å 3 alnar upilifvet; men faller åndteligen af; och koms mer intian kort ut. Någon del af Konom kati och bör man draga ut. Men drager tan hårdt; få går han at; och i det famma knåpper der i ite uti litvet. ö -Håraf fer man hvarföre Binnikergalkef & är deti fvårafte at drifva bårt. Orfaken år, dels hans platta fkapnad, Kvilker gör ät kan röfer tar: marna i flere putiktar, dels defs långd och tar- marnas rhånga bugter. Meri ftörftå fvårigheteri kommer af deö förmögetiheteri Mafken häafver, medan han ån lefver, at kunta hålla fig faft vid tarmarna med fpitfen af fin fmåli ånda ; och med de fugröreh; fom han hafver på hvar led. Håraf kommer det; at den fjuke blifver fåhårdt ” angrepen; enår mani bjuder ti il at drifva bårt dentia Mafken. Vifte vi något medel; fom dö: dade hohöm, utan at angripa mage och tarmar; - å vote det lått gjördt; ty når ban år död; I n at, utan ligger lös, och nåde crementerna. Et fådant medel « At Portulaca ej dödar honom, rfökt.. At Hvitlök fynes fmånin- mom, hafver jag i Sommar af en edning at tro, hvilken jag framde- all meddela. I anledning af det jag redan huru han faller ner på botnen i Spilkum- h-ligger likafom död ; når man öfer kalt på honom, föll jag tår flera år fedan på nkan, ar. han torde kunna utdrifvas , om ran gåfve den fjuka in et purgerande medel, ch i det famma det fkulle göra fin verkan, föra : mac de honom. a ag dricka en hop kalt vatten. förmodade, at kalla vattnet ikulle då -beta= Ze Kpm all;förmåga at röra fin (mala fpits, och at fricka ut fugrören, följakteligen förmågenhe- ten at hålla fig faft, och han fåledes i det fam- | ma medelft purgation antingen flrax utdrifvas, eller brer töne föras få långt ner itarmarna,art med en ny dofis lått kunde komma ut. Den- na min tanka 'meddelte jag Herr Affefforen DA- fom då at Medicinfka Faculteteni Up- föl vat förordnad at fköta de fjuka, hvilka på "framlediie E lert Bilköperis Do&. KALsEnit kott- nad underhållas vid Såttra Brunt, och bad hos bak) om tilfälle gåfvess förföka om jag tånkte än i skopdäåretter Mickade Herr Afless : ig én på det fåttet från en fattig Piga Vv Binnikemalk ,; fom var 17 alnar lång; r hel, och hade fin fmala fpits ofkadd, och på.t d da eh liten pigg, med fyra hål på il dorna soda tydeligenfyntes med Herr Currs. F Mi- i; 5 4 - 3 Å Vv. j i ä ip & ; + på R 3 : 4 åter 3 aäh än i a kun BA TY sblotta dgonens ty han finnes ån säkrad bland Nofocomii Samlingar i i Upfala. I Åderr As- fefforen utdref flere på årfkillige fjuke; och bru- kade til purger-medel ej annat ån ftört Jalappa- rot om morgonen, och om eftermiddagen Då ROTHENS Effentia Catholica purgans. På fam- ma fåto hafva åt(killige blifvit hulpne, då Herr D. LinpHuLtrTt hade imfeendet vid famma Brunn; och åfvenledes af Herr Adjuné&en Doé6t, Sr1- DRÉN, fom nu mera Öfver nåmnde Brunnår Inten- dent, Vore det måjeligt, at vatenet kunde nedre 1 magen och tarmarna &n half elter hel timma be- hålla fin köld , eller om deta vore möjeligt, at få paffa tiden, at vattnet druckes i det fammia fom purgationen (kulle göra fin fulla Yerkan;och fluppe fnart ur magen ner i tarmarna, få (kulle. detta medlet aldrig flå felt. Men fom det ej altid lå ter fig göra, måtte man bruka famina, methode fera gånger; och kan man vara nog fåker om, at mödan ej blifvet fåfing; Såttet år detta: Den fjuke; fom hafver Binnikemafken, och kömmer tilbrunnen, hvilar efter refan et dygn, tager fe- dan efter vanligheten in et Laxer- medel, och dricker Mineral-vattnet om mornarna en 7 eller 8 dagar. Når han fåledes blifvit van-ar tåla det kalla” vattnet, tager han bittida: om morgonenin hågot z afförande medel, til ex. 40 gran Jalappe- rot eller 2 4'3 lod Sel de Seignette: När han kånner, ar det vil göra fin verkan; dricker han et glas i finder af Mineral vattnet; och for | dårmed hvar 3:dje, 4:dé eller g:te minut, 4 fråknasom hän dricker en, halfannan eller nor; ty fom det genaft går bårt med ftolj ESS SVE SOUSSE Log. 5 TSE SAR 1 € barird: i Haftigare fe hal i vattnet då ej flipper Fålfört fmarna, Går Mafken då hel ; och man ej mårker några tecken curen gjörd. Meti går ingen ting någon "dei bårt 4 "få! fortfar man omed famma medel på famma ager, dåreft det behåfves, om : eftet- alft annat eller 2 gvintin af ROTHENS 'Catholita purgans, vål blandad med et a I af Syrupus e Spina cervina. Går han då a året hvilket dock fållan flår PA få hvilar od ni fjuke et par dagar, och dricker allenaft om mornarna tin vanliga fatts varten; men begynner å a ter famma medel Iikaledes 2 mornar i rad, och ö- ker; alt fom det behöfves, doflis at putger-mes | Meg famt bön ir på fådant fått Bruns-curen Sar > Hom, til defs. a sil hulpen, | rer , fom emot fin plåga af Bie hikemall gl iblan behagat begåra mitt råd, ha Ver,på m åltundan,upfatt en beråttelle om fir tils ta oR och fom det däls tftyrker hvad. jag redan. AR SE VIL SK FEN fkrifvit,; PORT årfkilliga nyttiga påminnels fer i detta a åmner,. vilj Jag införa hennes egna.ord, LL Mina Föråldrar hafva fagt,at jag i min attt dom varit plågad af, Mafkar; men jag påminner vihg rn AR förr ån 17403, då jag Var20 Herr Archiatern vet, at det då var j at dricka Bitrerivarten: Jag drack äC jag Vet icke hvartöére, om icke tördef- 3 eller 4 veckor dårefter föll jag 1 döm med tåta convulfioner. Fe- giICk+e er 3 men convulfionerna' hade: jag FN koks i ; I ; | j sslkoftals hela året. Jag drömde då ej om någon -Binnikemafk ; vet ej heller hvad Medicamenter jag brukade, Men 1741 om våren förordnade H. Archiatern för mig mjölkvafsla med pråffad faft af Beccabunga och Cochlearia. Den drack jag $ eller 6 veckar, och blef verkeligen båttre ,; ja, helt frifk på MÄRvag 1747. om Sommaren drack jag Djurgårds-Brunn, utan anledning af någon fjukdom, Jag bekånner ock, at jag drack den u- tan ordning och utan diét. 4 veckor dårefter. hånde fig, at jag kom at dricka et glas Mofel-- vin, fom var unkigt och för mig vidrigt, få at jag ftlrax mådde illa dåraf, och efter en tima föll uti fvimning, Natten dårpå fick jag fvåra flit- ningar omkring nafvelen och et fafeligt qvatlån- gre up under magemunnen,hvilket gick öfver och kom fkoftals igen i 5 dygn. Jag beflöt då afmig fjelf ar taga in något Laxer-medel, och i anled- ning af det Herr Archiatern beråttat för mig om RortHens Effentia catholica -purgars, tog jag den i dubbel dofi , upblandad med en Syrup,och det 'en dag når paroxyfmerne voro fvåraft, Et- ter en timmas förlopp gjorde den fin verkan rått flarktsoch mot flutet kommo fs alnar fram afen Bini-' nikemafk, fom var den. förfte jag fett, den jag ock fkickade til Herr Archiatern, Dårefter ftan- nade flitningarna, få at jag fick ligga i ro, men mycken matthet fölgde däfpå. 1748 drack jag Norremalms brunni 10 veckor, Jag fick då efom- ottaft flycken at Binnikemafk itrån mig, men al- drig om jag ej om morgonen tog in-en dofisaf > nylsnåmnde purger-eflence, hvilken nu ej; få mycken pliga, fom förfta gången, em «kalla vattiiet törmodeligen något mattar I TF r detta eller något annat Laxer- mycket akta mig för kråknin- mer dem därmed, at jag då ej r annat ån kalt, De dagar jag uns ren laxerade, drack jag at Mine- tom farten, hela förmiddagen; och itivet verkade 3 hvaraf jag fant mig ommaren blef jag af med 20 alnar af Samma purger- -medel brukade. jag dår- hela tiden, når Malken plågade mig3 der dref det ej mer på mafken, icke het- Hebei. Herr Archiatern rådde då; ar om qvållen taga in 104 12 droppar af ler animale" Dipp. och morgonen dårpa nä- öt Laxer-medel. Detta gjorde jag då och då Kr år altid med den nytta, at en del af Mas k hvar gång gick bort, men tog jag ej O- am | REA få gick ingen tig bort. Avdte= . Öleum Fanirnale” mig för vidtiot, 3 jag Menade dervid: bal fatte jag mig före at vid Norremalms brunn förfölja Malken med fullt ; ola Ci tog då hvar gvåll in femen Cinz + tet jag de förfte 8 dagarna blandade med litet | Iblotmnina > den jag dock fedan måtte låm: = sinhyetd emedan den förörfakade hetta och oro m nåtterna ; ehuru jag vål märkte, at den med tta kunde brukas mot Matken, emedan han, fom kånde, altid blef dåraf oroad, ' Hvar 3:dje tog jag in något Laxative om mörgonen, pulvis corhachinus, iblatid Sel de Seignet-. vilket fenate jag fant båtta verkan, sin de förra. arens år Harenhet agg at dagars tid til at matta honom, eller kanfke at 178 1760. Jul. Auc ”når jag tog den rått ftark eller för tråget, gick $ SUR äg följa honom långre neri tarmarna. Hvar tre- dje morgon tog jag, fom nu fades, Laxativet , och drack en ftund efter det kalla vattnet til 6 eller 7 halfftop. Det flog mig aldrig telt, at då $å bårt någon del af Maflken, De dagarna fom jag ej tog Laxativet, drack jag allenaft 3 halfftop. a dag HÖltut med.derta i sf veckor, med:den förmån, at jag blef af med 80 alnar, Det lång- fra ftrycket, fom på en gäng gick bårt, var 20 als nar. Jag tyckte utom defs, at någon del af Ma- fken gick uti emm; emedan uti det; fom ibland SR bårt, fyntes tydeligen rånderne af Mafken. enna curen grep jag dock få an, at faft jag åt rått mager, och mifte få krafterna, at jag Sö, ve ing tid at repa mig, 17f4 brukade jag åter famma Brunn och medel; men laxerade allenaft en gång i vec- kan , fick hvar gång några alnar bårt af Mafken,; men jag förflummade då at måradem. = 00 4 gånger om dagen, blef jag dock rått n ”Sedermera mådde jag några år tåmmeligen vål; men fom Herr Archiatern vid något /tiltålle fagt mig, at jag ej vore fri, förr ån Mafken gått bärt med fin fmala ånda , beflöt jag igen 1758 atdric- ka Brunn: Jag refte på landet, och drack etkåls levatten, hvilket, efter anftålde prot, fades gå rått nåra i halt til Norremalms Mineral-vatten, Som det obftruerade mig, drack jag då och då 2 eller” 3 glas Bittervatten,4 brukade ock et par gånger mina förr nåmnde laxativer, men fick nu ingen - Malk ifran mig. Om tfkulden var hos vattnet,on Cd Aen Hötten dårpå begynte Ma- SR PAgade mig måft Mptleem ag Up ss js hu r likafom et qvaf under magemunnen och mning öfver SK magen, hvilken tå be. mig, at en kall fvett går öfver anfi igtet, jag vil fvimma; men det kommer dock ej dårtil. -Merendels råcker detta ej lång ftund,men ommer fom råraft igen. Dock råckte det en gång ig om nåtterna, Jag har nu förefatt mig, når a 153 dåd jag. hoppas kunna utrota honom aldeles, Herr Ärchiaterns begåran, lågger j jagå ån til et ch annat, fom jag anmärkt... Når jag om. mor- rna kommer ur fång-vårman, måtte jag vål ak- rd . 2 ta mig at ej bli kall öfver ryggen , annars har j Jag ftrax kånning at buggningar kring natvelen, få at jag måtte” draga ihop mig, och kan omöje- ligen hålla mig rak. Dårtilmed blifver det et mårlande öfver ry yggen. Når det få påftått enti- ma eller mer, refolverar det fig til Diarrhée, RE rarefter det går na går åfverför den gången, men Nilerha ma igen flere gånger om dagen, och för- halter rr gång. lika. Ibland kan det råcka fle« I MN 280 a. ar det de alternerar, Menj ag ere rd HE i SR lig | ] tog i in Semen Cinz om qvållar je 3 ålång tid varit mått flilla, åter blif- veftår målt dåruti, at jag om förmid- oden Höfen i 14 dagar, få at det äfven: våckte låigligt bliffer, at åter bruka famma cur, fom 9 mer mig bätt, i fynnerhet om qvållarna. i 80 176 bö. dl ] LG ”ligger då til defs jag £ blifver vål var - Sön ler Halfannan timme, och då år jag sf Aaker at vara fii den dagen. Likafå ä år det med mig, om Jag åter, MJjÖlkr eller, någor fört rörmiddagen- plågar Matken mig mått, SI lipper jag då kän= ning , få år jag fen fri den dagen, Jag har 'trodt fkulden vara, at'jag ibland: varit. faftande, men det har flagit felt. Når han vil vara pligfam, hjälper det mig ej at jag åter, Dock har jag me- rendels aktat mig för at vara faftande ; emedan han annars plågar mig med fit fugande, Vid fu- ter af nådanet och början af nyet plågar han mig målt, och har jag af medicamenterna haft lika verkan, om jag på den förra eller fenare tiden tagit dem, Han plågar mig åfven vid de tider, fom å åro mit kön til olågenher, Köttmar bekoms- ton jag intet åtit kört, utan annan lös mat, har jag vaknat midt i natten af få ftarkt fogade & un- der bröttet, at jag ofta ej vifst annat, ån ar jag - fkulle fvimma ; och tyckt mig vara helt tom3z men har dock ej kunnat åta, utan hulpit mig med. et glas trifkt dricka, M jölk har jag funnit vara 'rådeligaft at låmna, Då jag en gång 16 års tid hölt mig ifrån mjölk, bekom det mig altid illa. når jag någon gång fmakade den. De ären jag trodde mig a Ideles vara. fri trån Mafken, beg ynte jag igen åta mjölk, utan ar den bekom nd illa, | tils 1719, då jag å nyo begynte igen at blifva o- : Joad, af Mafken, Ifrån den tiden har jag afhållit & från mjölk igen. Jag fruktar, at Ban af mjöl-' köa fått tilvåxt och" nya krafter. All torr fik dårdeles når han år lutad, bekommer mig illa. Det har håndt , Al jag fårt c öjidE af lut-lukten. ”Mngrr eller helt fm tt eller infyltadt; Söta Vinberg n g våmjelfe. Af vört-bråd mår jag en The, Caffé, falt eller rökt mat, ; vara befynnerligt, ej bekommit mig > ens Lök. Blört bråd mir jag illa vara i foppa eller kallfkål, eller i 1 The. altid åta det torrt. ed Bittervatten har jag aldrig fått Tr oc flycke af Mafken, oaktadt jag 1750 3 ir, har jag aldrig mårkt gå från mig, men vål | äs rad röda savann > pe Egen jag et år fick en ftor myckenhet. De gingo ejb bårt med Laxativer, utan då jag tog Las ve ments. Hos mig hvarken fvåller eller drages fig upår, och j jag om förmiddagarna « at för- feelfe eller eljeft får någon anftör. Då måttej ja | alvidHafva 18 omkring litvet och bröttet , jaa ver taga halsbandet af mig, Alla Laxativer plå- ga mig mycket, göra taleliga flitning ir och fpån- ningar, hvilka jag tycker komma af: Mafkens O- rolighet. De förorfaka gårna vämjelfe, men fål- Jan har det brutit ut i upkaftning. När få håndt, lg den uphört, få fnårt Laxativet begynt ver- Det har våndt mig vid dylikt tiifållet at jag ) annat trodt, ån at Mafken fkulle taga den n, fom jag likvift morat med en drick frifke vatten. Semen Cinz föker mig alsintet : jag får are en fal mede en [narare ro: . oKanfke Ma (k far det ; och gifver fig långre ner, Herr Archi- Avg. Septemb. 181. fäder mig vidrig, jåmvål lön fom; lärat en hel fats. Det flag, fom liknar gurk= be ae utan han bhfver bård, når Malfk Sen hålle r He at on vil ock veta, huru det: förhåller fig, når Kran går bårt? Utan Laxermedels tilhjelp haf - i | M 4 ; ingen kånna huru Mafken håller: 58, up Pr oket man. kan, och det. blifver för den ga fa N [I An BYST a SIEW RO so N MET TA S N » + d än i 4 182 1760. Jul. Au NER TORA va za (SR Ve z $ S cd q Md 3 NV vingen: gådt bårt. När det år inte munnen elier där in tills och AY kånne. omtalta qvå andet eller. avafvet. Når nt fe- dan lider dårtil, at han'fkall bårt, få jämkar han. fig. utföre, och alt fom det lider, får jag. mera: ondt. i underlifvet, tillika med en köld ryggen utföre, Jag tycker mig ock hafva likafom känt, at han ftretar emot och vil ej: bårr, ja få, av han tyckes fuga fig fat, hvilket förorfal ar mycken piga Men: vi det må han kommer ut, år lindringen afven få ftor; och då kånnes en köld i fjelfva ftolgången, Den; delen af Matken,fom förft kommer fram värde jämn; utan fer ut, fom han vore tård, och: ingalunda få frilk, fom den åndan hvilken niss flites af, fom gemenli- gen fker jämnt efter ended. Med den de len, fom förft kommer, måtte det öfriga utdragas få ty vid. flere Öpningar den dagen vilar, fig ingen mer. Pattar man ej genaft. uti och drager vare famt på honom, få drager han fig tilbakarsigen, Når ej mer kan dragas, kånner jag huru. det ta- ger emor I Spgen ; bok kade til når. bn. | Bär af. SA NE: DN I VRLING. dé 0 hg De flut So fom bön äpit håraf, följa af lig fjelfva. Jag behöfver fåledes blott nåm- na, at denna Malken var af det flaget, fom haf= ver NröR, på Fido en ÄR -. Jag Loe RE NN: i Herr Do&. ER NAN ND! Ry feende öfver bbarsber gs Fr i Stockhe ant beljögak meddela. mig följande calus, | ad jag redan. hört ind at ånnifka kan hyfa ; kön sinn k maste SÅ ; Ha har Ad bordt . vårk, och tt från fig både Met- igen "med >en fvår ångflan, hvilken i plågade henne en gång om månen, och d månad fårtil, atchon 4' fkof' var lika- fom från fina finnen, och ville en; gång afhånda lifvet, 1758 hade et ftycke af Binnikemafk ritat fig. 11759 kom. hon til nyfsnåmnde' Brunn, och klagade öfyer fvår: ångflan ; fugande i ma- "gen, yrlel, fvindel och fufande för öronen;famt klagade > ock öfver åckel, oroliga drömmar, och ar dc $ tid var bårta.' Når hon lågger fi ig på igen, tycker hon fi ig ha någon lindring, Herr ottorer intog henne vid Brunnen, och iåt hen- taga in Laxermedel fomliga mornar, och en ind efter dricka det kalla Mineral-vattnet. I- land låt Här henne åfven taga in om qvållarna, fom följande defs Journal utvifar, uti hvilken sa rarvad: hot gt fpades och med hvad verkan. 18. Envar d; 19, et ftop. dä. 20, Ån af Engelikt falt 2 lod och drack en kanna. Sh rick oa dåra f, men ingen I Vafk vifade fig. . t gan ENE fom varade. til d | Com eftermiddagen, — = " 3 Li kk M f yn Ng Den flera flags Ma- 3 år. gammal, dt Kartidatierg HäR h Springmafkar, v vardt 1744 om fom- agen ibland 'upfvåller och blifver hård, Hon Å | [| / NAR NR Å / EE | Rag 6 i ta. NOTER É NR AR 4 N a iv 00 LON tå a RE L j TN öl sv UN 0 MR Ad NN NS NE. sg VA IR Sn dd | "en - u 7 RR SÖN blog EA Å "bv SU & hä j JC TT ATYITTN 7 OK ul. äj! up i | X Den 4. tog 2 lod af famma” fe och drack en kanna. Hade fvåra flitningar Sch HER up- kaftning. Den 27. åter ångflan och kön hjärcklappning. Den 28, tog Saltet igen fom försa vo Jul, d.r. tog åter faltet och drack fom förr. Fick nu från fig 7 alnar af en Binnikemafk. D-4. intogs et halft qvintin fört Jalappze?. oorot. Utan verkan. ; —D. 7. fvålde magen up och var -ganika hård, ; — D, 8. togs åter faltet, och då Mafken begyn- te vifa fig, gafs henne Jalappe-rot til et halft quintin. Vartnet dracks ofvanpå hvart=- dera, ' Bårtgingo af Mafken 6 alnar. - Den 10. gafs henne om aftonen en Théflked och om morgonen 2:06 ar EE nog mot Mafkar: j , RR. 5 Rad. Jalappe sr j Fa Semin. Cine WH GC kå 7 SN ET Summit, Tanaceti ä ad hj 2 ÖSTE Ar BIDR 070 RR INRr oas de 5; Epileptici Weilfwan. åå gr. 3 hor Mellis linceri g, 1. M. £. Elect. ME gnik Gaf Ö Öppning, Den 12: hade fvår ångflan, D. 13. ftarka flitningar och fufande för öronen, - Den 14. togs mofet qvållen | förut, och nui + morgonftunden et halft quinrin Jalappe+ Cd rot och 2 lod falt, famt drack vattnet fom os förr. .Gingo 3:ne flycken at Binnikemalk ifrån henne, fom 'tlflammans gjorde 25.220 Den if. font fi ig nu mycket lått och fade FE kånna ttor lindring, Den ] s blott. Rdr KAN | Gjoadé Rh Köipningany” rukades famma medel fin den 14. go 2:ne ftycken af Mafken. Det es "bredare ån det andra, Tilhopa gjor» 19 alnar, | gs mofet ånyo från ;bothalet och i ades förd förr. Gjorde ingen åndring,. fr 8. 8:togs fom den 14. Julii. Kommo 2:06 fel 4 oMafkar eller ftycken. på en: gång. Den ena VIOvar fmalare ån den andra, ulDe) soestå til- sik rsiöhopa22 aln: S Ne en ne (Aug. flutade dr Bruns- -Cur, dejt ” nådde mycket bårtres. men fom Mafken årr var qvar, bad Herr Do&oren henne, hvar gång hon kände någon af ck, förra plågor, taga in uti kalt vatten 40 "Braga af flört Jalappe-rot, och ofta be- rätta honom fit tilftånd, hvilket hon ock gjorde, Den 14. Aug. gingo från henne 123 alnar. Den . alnar. Den 27. 82 aln. Den 15. Septemb. 13 alnar. Den 24.17 alrtarös Def 14, Oéttob, 24z boy en I Bör SS Den 20. 143 AN amt Eg CR chip. t miner. Zij.Tarv: vi vitr, j I 26. hvaraf han bad henne ta- de tifta dok kö hvart nådane en Théfked, | fifta dagen 40 gran af Jalappe- roten. Den Yov. milte hon o3 aln. Den I 14. — 724 aln famt en metemalfk, Den 16, — 121aln. Den 20,— 133 aln! Den 80 Dec. 143 aln. Den fd 103 aln. En 17: SFIBaln. röd, fr, . Jan. 123 aln, "Den Ny 386 1760. Jul. Aug. 'Septemb, en 16, 161 alnar. äg Den. 7: Febr. kom: NN | 2 :ne ftycken, fom tilhopa gjorde 17.3 aln. Det ena ycket var bredr, och det andra förft något bredr men var fedan fmalare och fmalare, och på flutet få (malt fom fpitfen af en gaffel, hvilket förmodeligen var fmala åndan af den ena Binnike- mafken, En annan var ån qvar; ty d. 15. Febr. gingo åter 18 alnar, och var denne af en tums bredd, Den 10. Martii bårtgingo 15 + aln. Den 15.—19 almar. D. 4. April åter 187 alnar, famt d. 8. 162 aln. Så långt går Herr Doctorens Journal. Från. denna månnifkan hafva fåledes in alles gått bårt 397 alnar, och faft hon ån hade qvar något af Binnikemafken, år dock troligt,at hon hinneral- deles utrota honom. Imedlertid-tackar hon Gud, at hon öfvervunnit fin ångflan , fått et gladt finne igen, och fina krafter, få at hon nu med fina hån» - der kan fkaffa fig fin föda, und RA ) v SI Fn Fru om några och tjugu år, fom hela 3». ret 175f5 var plågad af ångflan iaed en flags förs tviflan, tråget gråtande, convulfioner och fvim- ningar, hvilka öfta kommo igen, fick åndeeligen lindring, fedan hon druckit Spaa-vatten ( från Pouhonner- kållan), och blet fmåningom någorlun- da frilk, faft hon likafullt var mager och mycket blek. Hon nyttjade fedan famma vatten hvårt Mi Kd år,och, fom dettycktes, med förmån. 17459 vardt hon åter fjuklig , brukade, på den ort hon var, åt- fkilligt med lindring och nytta, ja få, at et flyc- ke af en Binnikemafk vilade fig, hvilken var af det, lag; fom; hafver fugföripe ädorna.. agg plågor anfacte henne dock iblands =. cc ond | RN dk ÖRE Na Vi lg ATG nelfen af innevarande år (1760) åd. Jag flyrkte henne til at dfvålga en ud två klyfter Hvit- mmaren dårpå dricka Spaa-vatten ortfor med: hvitlöken hvar morgon ad, då hon begynte dricka nyfs- LÄR Vår hon brukat det 10 dagar, mil, hvilade en dag efter refan, Efter altid laxerade henne. Tredje mor rO- fjerde. efter refan, fick hon ftarka öpningar med ref och fvår hufvudvårk , och innan hon vål flu- tar 4 fin Boj iteille, gick Binnikemafken i en kölfa heloch h Hen ifrån henne, tillika med dets (ma- Ja ånde, på hvilken var en dylik pigg, fom jag | nä ämnt , men de 4 då omtalte h len kunde ag ej fe, emedan jag ej hade något Microfcope ti lh -Lederna på denna Malken voro gan- Matlutten, föm hela tiden varit bårta, ; och på de 14 dagartia efter, fom jag KN t: ko SR ; och fynt es fven taga hull. hoppas Fed: at hon ej hafver någån Tax efter. Mafken var bårtgången där or fedan med vattnet hvar "morgon, 0 hon hade ftor möda vid at få behålla det, k Frun Smultron hvar afton, fom da- , fedan hon igen begynt med vattnet, eller AG Frun brukade fedan fin Brunns-cur ut, hade ej: mer någon åckel, och drack vattnet med åran at fe Frun, fick hon frifk fårg I I- uk, och at hon hådanefter tår god hål- JR Septemb. 1 87 aa | | ingen ting af honom rörde dets firalå ånde och et halft qvarter af honom tern ig mer ån vid pals midt på. Jag öfte litet varmare vat- d / ä I 4 SR | T ) / 4 Ig i Y + Dy > AN a - NN ö FÖL s Sat JE. vi b Kn tU I JE 4 ” Ja FIRAR ARN JAR od - I RN a / r va 4 nte rensa I ita " ä ten på honom. Samma skal krällde; , men c öfriga var dödt. Jag öfte kalt vatten ne äninde delar äfven mifte all: rörelle, men fingo den igen, når jag åter öfte varmt Mars. på hos nom. - | är | OK el | Vd Jag fluter fåledes håraf, Få dl Jan af | honom var död, och hafver " en annan håndel- fe anledning at tånka, alt Hvitléken dödat boriomi, följakteligen kål at tro, det han hel och hål- Jen kän dödas med bvitlök: i fall m nn. dårmed långe håller uti. Frun biwukade den 1 & Manas der, och dödade dårmed flörfta delen af 18 al nar; ty få långt var detta tycket. ' Skåligen kunde man hoppas, at det fom åtefftod hade : blifvit dödadt på 6 månaders bruk til, i fall Frun | hade behöft det, och han innan dels ej gått bårt, om man änfkönt anfet Mafkens- fmala ända för åt hafva Mera eller er lit, å äri i det ner fimöde Nea va falt och e Faledes fåtal Utdilfrdr pl iver des utdrifvandet åfven dåraf,; at en få itör del af . boltom vår nd Smultron Pi åltid den ver= behåtver ftilla des; kd Licb dtjgnn, Deffe gjorde hår flamma verkad fom et puigers medel, och utdrefvo Malken, på. hvilken det; fom å än lefde, under det. famma af vatrniers. HER / PTA Iöng Ad mdft Nie och Brmåga ar hålla f ig eg j: id detta curen fik» jäg. af föl. "den je vil införa med den fjukas iab Hödrät at på Herr Archls iran aflåmna omftåndelig beråttelfe om fom håndt mig, under den tiden jag med Binnikemafken, från hvilken jag nu r mig vara fri. År 1747, då jag om höften — fylde 43 år, begynte jag då och då Hos mig — mårka oro och buller uti inåltvorha, och i fyn- nerhet uti vånftra fidan, och fom jag dåraf blef våderftinn och fick tryckningar under bröttet, Tå fölgde altid dårmed någon ångflan, ledfamhet och oluft: Jag tillkret detta något magens fel, och fökte i början at hjelpa mig med Malörts-ex- tract, hvilket jag gjorde åt mig rått ftarkt, dels med vin, dels ock med brånnevin, Detta hade fin goda verkan, få at. tryckningarna och ftinn= heten förlfvunno, altid med en rörelfe i vånftra fidan, hvilket jag i början trodde vara bara vå- der. Men jag mårkte under den tiden bland excrementerna fmå hvita flycken , fom liktriade -Gurkekåtnar, dock vifte ej om de betydde naå= got eller ej," 1748 fick jag en ftark diarrhée,jag vet ejaF hvad orfak. DÅ kom Binnikemafken för- fia gången fram. Jag vardt håpen, och mente det var sd del af inålfyorna. Icke defs mindré rog jag fakteligen, och emedan jag ej kånde f fveda, utan lindring, få continuerade ja äl del det ej långre ville följa, utan braft utaf, 2:ne alnar g gingo då bärr,. Detta MEYER lefde åns - | Hu - nu och rörde fig » fom jag noga efterfåg. Mer » brydde jag mig då ej om, utan mådde båttre, och behölt altid en god matluft: - Jag mente | at jag ej hade någon mer Mafk , men fick låra an- nat, då jag åter en gang efter något flarkt ridan- de blef af med en lång ramfa af Binnikemafken, hvilken jag åfven drog varfamt på, til defs han braft. Äfven detta ftycket lefde, och gjorde, då jag fkölgde det i ljumt vatten, åtfkilliga fvång- ningar. Dårefter blef jag förft. omtånkt, huru Jag fkulle kunna blifva denna obehageliga gåften / gqvitt, hvilken nu altjämnt plågade mig, atmin- ftone några dagar i hvar Månad. ÅA min fida tra- Cterade jag honom med Malörts-extract,; och fma- kade felf Kvarken mjölk eller fött , emedan jag mårkte, at denna fpis gaf mig oro, och myc- ken rörelfe i vånftra fidan. Samma år 1748 blef jag af en vån rådd at bruka Hvitlök om mor- narna på faftaride mage. Jag begynte flrax om Sommareri, och tog 2, 3 å 4 gånger hvar vecka in 2 å 3 klyfter, hvilka jag nedfkölgde ftundom med Thé och ftundom med kalt vatten, Jag fkar dem fönder i mindre ftycken. Til at afföra, brukade jag det få kallade HrerRNEs Teftamente ; hvaraf jag ibland tog in på faltande mage et halft fpitsglas med hvitt Franfkt vin, fom gaf mig 2 43 öpningar. Om hölten uti Septeniber månad re- fte jag i åmbetes årender til Jemtland, och bru- kade under refan Hvitlöken och ibland fiftnåmn- de Elixir, och fant dåraf den verkan, at vid til- fälle af en öpning et ftycke Binnikemafk utkom; uran at afflitas. Detta tycker examinerade jag noga, och mårkte dåruti icke den mintta rörel- fe. Under varelfen i Jemteland' och under 3 å w refati ar AN Noveribet ha erider til Görheborg. Under vå- an Jag. om niorgonen njutit en god dårel ter åkt et flycke våg; kånde tryckande I i nedre lifver, hvarpa | eg va ftark Öpning, och med den ble efter alla anftåldta måjeliga förfök ej reife eller lif... Ifrån den tiden hår jag. ock ej - mårkt hos. mig det 'mintta tecken til Binnikes Hall eller någon af de plågor hän. förörfikade, Undet den tiden jag plågades af M. alken; b blet he ej mager, Jar håde "ältid god matlutt, och om det någon gång pick öfver tiden med min mat, hade jag et ovanligt fugande i mågen, och Ringa et. krypande i vånftra lidansa; Få le] ej föbigiR om den Fords befkåffenhbety, Som fås af Vätten, Ve egerabilier . och Animalier ; - do: GOTSCH, WALLERIUS: TO Tredje ftych ee 5 | Öv nde Jorät befkaffeubet , for de af Anda målter. :. TRE en oförmodeliga flilnad: dom ble F var nen mellan den Vegetabilifka jordens. (De K ng: Vet: HÅcAd: fälgar för Äpr: Maj; en ftor kjölfa Binnikemafk, uti hvilz AN (ka det mintta tecken til krällande, | a | 3 SSL = 192 SA Jul. Alig. Maj. Jun. 1760) gaf mig anledning, at ÖR når. mare underföka .den jords befkaffenhet , fom fås — af Animaliernas Tkilda delar. Jag gjorde förder fkul en början med Ågget och des delar , och fedan examinerade den jord fom fås af blodet ; köttet och åndteligen af benen, fom jag tyckte vara den natur- ligafte ordnifigen , hvaraf man kunde finna, huru de löfare delar förhålla fig til de mbt ög dock af de förra åga fin uprinnelfes — ; 6. 36. j dr fom underföktes , voro Höns-å ägg: de fkildes i fina delar, få at bvitan underföktes för fig fjelf fårfkildt, dårnåft galan och få /kalet. Hvad dggehvitan angår, få mårktes, det hon efter ftark kokning i glas blef omfider bran och pellucid nåftan fom en bårnften. Tages detta bårn- frens-lika produttum och fättes på ren Skierfvel i proberugnen, få börjar det, efter någon ftund, at brinna, och höjer fig famt våller grufveligen, hvarfåre elden måtte förfigtigt modereras at det ej afbrinner. Continuerar man fåledes med en. mo- dererad eld, få Volatiliferas det måtta, och man får et nåftan infenfibelt refiduum, knapt. til 5 å 6 gran af hela ågg-tjoget, fom å år en hvit-grå ren jord. Examineras denna, få finner man henne aldeles intet efferveftera eller röras af minerali/ka fyror, men mycket fnart fmålta för blåsbelgen, til et grbnagtigt &las.. > degegulan på lika fått handterad ,- blir af lins drig varma tjock och feg, och efter hand hård= ; par; iafåttes hon federmera på Skiertvel i på = Scragnaen, få fmdlter hon efter någon ftund, La ka N "Aug. Septemb. — 193 ax, och brinner; famt ftånker i kring , lika fom häartz i ftark eld; hvar- rfigtigt dårmed bör umgås , at ej fbrinna och bårtftånkas; men, ehuru. man hårmed umgås; Volatiliferas dock Itfämmans och förfvimner efter hand, hvar> efter Skierfveln lemnas tom och vitrifcerad, då eldgraden ökas på flutet ; lika fom hän vore med blyglas glaferad, af en klar gul fiirg 5 få at ingen tvifvel år, det mani ju kan bruka Aggegulor til > gul glafering;: 2 Sh — Aggefkaler förhölt fig måfta delen fom en kalk2 jord, brad vidare i nåfta afhandling fkal talas; dock med den fkillnad, ät i fmdlreld; för bliften; fammanfmålte åggefkals pulfvret vid bråd Aarna af diegeln; innom en tima; famt blef til et gröm glas, åtven något in i (jelfva malla, och förs mårktes dårvid det öfriga hvita pulfret få härd: hadt; at; fart lagt; det intet vidare berrade med vatten. 3 Finnes fåledes håraf, det ågget; i hela fin Eompolition; innekåller trebanda flags jordårter; mp åro måft lika med dem fom fa$ af Vegetas RNA Re 1 0 a Aa, Ub Skå bag ban ga a HR > Öxblod e& ftöp, brånd med varlig eld i en ren järngryta, lemnar et flagogt kol ellet tapur morinunrmi,; hvilket åfven efter deftilleringen ikan årnås, då man dåraf vil deftilléra Oleum Ånimåle ; famma kol alcineradt på Skierfvel i Proberugnen, brinner och intumefcerar, lika fom andra Animalifka lis quida materier ,; och lemnar; efter en långfam eld; i SE SS nen - FRA någon brun jord, fom til. mera iroällg ej. ng brins gas, emedan vid långfammare och ökad eld, hon faftfmålter vid Skierfvel-botten; och fomligftådes lemnar eh grönbran glafering. Examineras denna jorden med de snineralifka fyror, få finner matrhen- ne före Elixivieringen, och fålånge honår litet ko- lig, gda något. med den Rökande Saltpeter Spiritus , men ej med Skedvatten: blir hon fullt caleine- rad få at itigen kolig materia finnes dårhos , famt dårefter blir vål Elixivierad, få röres hon intet af de Mineralilka fyror. Är fördenfkul intet nå- goni eld beftåndig jord, ej eller äro for fås af bloden; utan en PR jords 5 vf 28: Oxkört bråndes fört på en plasfkifva få långé til defs det blef hel koladt; federmera pulverife- rades kolet få mycket möjeligit var och infattes på Skierfvel i Proberugnen at calcineras,; och blef på flutet dåraf en grd jord, föm vid tftar- kare eld fammanfmåltes vid Skerfveln, famt gyttra- de AM SNR ftörre och mindie klimpar; hvar- af defs fmålteliga eren/kip nog kunde fkönjas. Hin drar man denna fammanfmåltningen ned eldens modererande; och man federmera vål Elizivie- rar den undfångnha jorden, få finner man henne intet effervefceta med de Mineralifka fyror, fåframt icke bon ej fulleligen år calciherad; i hvilken - håndelfe den inblandade och qvarblefha koliga "materien vilar med de Mineralifka fyror hägon fö relle, forn dock år ganfka liten; de NR Härd fat mah den jord, fom åf sd nås, vara af famma befkaffenhet med den: fom fås >. Jul. Aug. Septemb. 195 v fås a 'bloden, och allenaft dårutinnan fkiljas, at denne år något fvdrfimålrare ,y och kan icke brin- Kd 2” I 15CAC ; 8: ES ov Er Sö : Med Ben-afka fom blifvit ganfka vål calcine- ad, Elixivierad och flammad, har jag åt(killiga anftåldt, hvilka alla at anföra vore för vidlyftigt ; vil allenaft dåraf nåmna det förnåm- fra. En del har jag funnit med de Mineralifka — fyror effervelcera och af dem uplöfas, en delin- — tet; en del effervefcera ftarkare med Spiritu Ni- > fri ån med Vitriols oljan, och vifa få godt fom ingen rörelfe med Spiritu Salis; andre uplöfas nå- got båttre i Spiritu Salis ån i Spiritu Nitri , och få vidare, med ftörre eller mindre fkilnad. Di- lneras deffe Solutiorer med vatten, få Gelatine- rar (a) benafkan och ligger fig på båtten fom en gelatinés materia, undantagandes i Spiriru Ni- eri, utur hvilken knapt något kan med vatten pre- cipiteras, I den folution fom fkedt med Zitriols- olja, har jag ock blifvit varfe en eller annan gång, efter någon tid fmå klara crylftaller, af fynner- lig fmak, fom fmelta i eld utan decréepitationoch utan uppåfning , liknande något Sal microcofmicum. a ÖRAT OP Slår MRS (8) Gelatinering med Mineralifka fyror, lärer inty- "ga kalkens närvarelfe , äfven "form effervefcencen; ty uti Kozvgl. Vet. Acad. Handl. för OA. Nou. Dec. 1758, ar bevift, at kalk, med andra ford-arter få faturerad Och förbunden , at de ej gåfer , röjer fig genom gelati” nering med Mineral-fyrorne , hvilken kar ankomma på - "€ld-graden wid incinerationen, få at en och famma kropp kan gelatinera men ej effervefcera, och tvärtom, 196 1760; Jul. Aug. Slår man til deffe omtalte folutioner något flytan- de Vinflenslalt, få finner man målt altid dåra når ER LA gon coagulering I VI RER 4 er HH BR SS j SY I ftark Smålleld. med blått, vitrificerasbens afkan vid diegelbråddarna, til et hviraktigt grönt gas; men blandas den Vegetabilifka kalkartiga jor- — den med benafkan> få fammanfmålta bågge låtte- ligen til et mjölkfårgat « eller percellins likt glas. a Vid alla deffe förfåken bör mårkas, det den jord, fom fås af born eller klöf, ej aldeles år lik med den fom fås af bem; år ej heller den, fom fås af ben, af alla djur lika. "Merendels finner man den jord, fom fås af klöf och hora, hvars ken rå eller calcinerad , efter elixiviering, effer- vefcera med de Mineralifka fyror ehuru de den- famma til en del uplöfa, ifynnerhet amy day och Sakpeter Spiritus, men ej fynnerli igen Spiri- gus Salis; men den fom fås af: ben, finner man underfiundom effervelcera med de Mineralifka (y- ror, fifom i fynnerhet en del fi/kben 5; men under- ftundom aldeles intet efferveftera med famma fy- rår, fåfom ben af de fyrforade djuren; hvilka man ock finner måft i Virriols-olja och Spiritu Salisy men mindre i Spiritu Nitri uplöfas. i Böra låledes deffe Animal ifka jordarter ej De- bilbars. med de kalkartiga, hvilka åtven af Ani- malierne årnås, i fynnerhet af foglar och hafsdiar; fålom dggefkal, Oftron- och fnåckefkal, kräftfrenar + P4rlor med mera, hvilka alla til ren kalk kunna calcineras , fom ej låter fig göra kvatkelj umed ben eller horn. af SINE AR RER 4 ; + $. 20, AMG effa förfök, Rå om den Animalifka jor- 4 nd åro anförde , gifva nog tydeligen tilkånna, ha sda flags jord, .om ej mera, af Animar RE riken 1:0 en läeefnäle, få- juka folida delarna 1 0 3:0 Sån Ar åttan gfmåltelig jord, at de hårdare delar ($.29.) 4:o En kalkartig (S. 29). Hvaraf finnes, ar den | Ånimaifka jorden år mer förénderlig, ån den hvilken — fås af Vegetabilierna, och år, få mycket man kunnat utröna, mera beftdndig i eld af de hårdare ; Animalilka lckir.s men mindre beftåndig af de mjur kare , famt låttfindlrelig af de flytande och liqui- da delar, iden proportion, fom de åro mer och mindre hårda, mer och mdr flytande och feta. KAN URL Na så 21. Nn "Om: man nu fån förer den SEE jor- den med den Animalifka, få finner man hufvud- fakeliga fkilnader dem emellan. > 1. År den DVegetabilifa jorden altid relative HUttfndltare ån den arg BN vål förftåendes då den littfmåltafte Animalifka fåttes comparation med den lirtfmåltafte V egetabilifka, och få vida- re; man finner den Animalifke RR. knapt fmåltelig , ehuru eldens kraft ökas, dår- emot all Mr os jord år fmåltelig. Sa) 5 år Finner man den. Vegetabilifka jorda nick b och fnarare gelatinera 4 Spiritu Nitri, men Sö imali eg | Fig Salis. - $ i a / | "> 197 i + L Se Ag + Mona 2 f 5 3: 4 OCK. RESTE (killnad ere dena kalk fom fås af Vegetabilier, och den fom af Animäalier årnås, hvara färfkildra förfök meddes las (kola, RN a RT Men I suru alt detta fkal Ci förklaras , d år ej få lätt afgjordt. Af åggegulan och ågge- hvitan, föm innehålla en lått fmåltelig jord; blir. kycklingen , (om ftraxt han år född, innehåller Annan; Jordi bloden , annan i hjötter , annan 1 benen och an=, nan I fjädrarna.” Animalierne. åga fin nutr 10: | bloden 3 bloden har fin Hutrition ak Vegetsbili ; antingen omedelbarligen, eller medelbarligen af: andra djur; men alt detta oaktadt, år den jord, fom fand i de fältare Animali ifka” delar , fkild ifrån den fom fås af. bloden, om defs jard fkild; ifrån Vegetabiliernas. Åt dem emellan någon likhet kan finnas, vil man ej neka, men få ftor Jikhet, at Animaliernas och Vegetabiliernas jord fkulle kunna abfes för en och den” amma, det frider emor" årfa renheten. yrk 0 Min oförgripeliga tanka och gilsning å år den, at, fom vattnet beftär af ofynliga hårda och i in= deftruetibla particlar. jfastorde fadane' particlar i vils connexionsmed hvarandra utgöra "underltun= dom en mer och underftundom en” "mindre; frmål- telig jord, alt fom deffé jordparticlar 'mögeli- gen, efter ftörre eller mindre, långfammarc tHler baltigare rårelje, kunna komma at ingå i en ftar- kare e'!ler fvagare förening. Denna hyr orheten beftyrcker jag dåraf,' at ingen jord SSR på vårt jordklot vitterligen (undantagandes, torde. hända, i en del Salter )' Tom åger deffe. omtalte -” genikaper > och eng jord kan ouplöft ingijk de C- I su Aug, Septemb. 19 9 | Vegetabilifkå vä Animalifka porer; men färs I bmot. figner man den jord, fom genom tritura- tion af vatten årnås, komma deffe Animalifke och Vegetabilifke jordarter nårmatt. Ligger man nu det hårtil, at denna jorden år fvarfmåltare i 148 hårdare kroppar. och Animal lilka delar, farär Tåttfmåltare i de mjukare och Veger abilifka, få tyckes 'c dåraf följa, ät af defs Atörre eller min- ; forte och gnidning , "denna fkilnaden fkuile ina deriveras. Man lemnar gårna hvar och én fin a tanka håröfver at yttra, "varandes nog be= 4 2 at deffe jordarter ej äro -mineralilke, och ån mindre ifrån luften kunna deduceras, fom år om orimelighet, af någon nyligen upfunnen. FRMOHRHEBHKNNOHHEHNHHBN Aendkringer Öfver Herr D'ALEMBERTS > THeEorRIE DE LA ÅuUNE. Inlemnade Af DANIEL MELANDER, Bm Central- kraften kallas Q, fir inug af: pro- dr AS 'h, initial-haftigheten gy radius vettor x, och vinkelen fom de- | feriberas af radius Kector za få å får | man equation. OM ix : SK a til kroklinien, fom de- AE Af denna Nouitkion finner Herr D'ALEM- Aa N ; BERT SR ) h ; a | KR 5 ; v ; Fd 4 Å / 3 . NN ? ER - 4 200 1760. Jul. Aug. Septemb. ST si KORA / / RR MS NAR okt É X ( ; å és - K OS ä sv MM å ip SN vd 2 Tr Ådua SYNEN CR BERT FR MA Ae ER BILA (PR relontpa ja uti hvilke PospA men? och 7 utmårka - 2:ne krafter fo fixum, och den fenare efter en direeiony Sy til den förra år vinkelrät, ; ; At af denna equation finna Månens orbita , : behöfves då icke annat, ån at reducera alla kraf- ter, at hvilka Månen urgeras, til 2:ne: en fom tenderar til Jordens medelpunét , och den andra vinkelråt emot den förra; och at fedan uti den förr anförde equation fåtra in de på fådant fått fundna vården uppå + och. 7, Saken kommer federmera dårpå an, at reducera den fundna z- quationen 13, ar man dåraf kan finna Månens rö- relfer, hvarmed Herr DAL EMBERT, i det öfriga af fin Theorie de la Lune , år fyffelfatt. 2 Igenom fådan methode kommer han uti Art. 28 til fin förfta equation af Månans or- bita, fom år denna e= I Col, Ne + NN + D Col. 22—2n2--M Col, 22 2pZ, - a Vad denna equation miårker "Au&tör- dras förft, at vårdet af N gifver motus apoget til vid pas 1? 307 tör hvar revolution, Och fom Herr D'ALEMBERTS method har den förmån, ar man utan vidare calcul, af-den på förenåmde fått fundne Xquation-, kan fluta til motus apogei medius, få nd jag He kår teligen anföra Kä. i en endera, den förra til et pun&um. HCol Nz 5 r b. 2017 | en Kaa PIE Aué&or fjelf icke nåmner. dk vår fkilnaden emellan x och. diftantia Reda få måfte Månens apogeum finnas igen i den ipuné n at defs orbita, dår £ år ftörfb: man behöler då allenaft efter kar bekante metho- derne föka FR af z, dår år et maximum. Men då frågan år om motus apogei medius, eller det om år det famma, om motus apogei uti en hel evökidon då bör den fökas igenom de förfta och förnåm ta termerne af xquationen. = At finna fi | håruri , århindrar man fig, at valeuren af radius vetor uti en immobili Ellipfi ä är LC EE SANN uti hvilken ER dift. med. och A= excentr, och at altfå uti en Ellipfi mobili, dår Apflides föras in K FSA den valeuren uppå radius vector år LEX a) hvaråft N år (killnaden imel- lan planetens rörelfe in longitudinem och motus apfidum. Då denna valeuren af radius veéor el- ler x tonjicieras utien feries, få får man x=B.(1+A Cof. Nz), hvilka 2:ne för (ta termer i det nårmatte gifva valeuren af x>; denna 2quation jämförd med de förnåm fta termerneafzequation:—J cof. Nz, vifar ältfå, at N uti denna fenare gifver motusap- fidum Lune, och at man får den famma för en wu revolution, då man ponerar Nz =360?, jupen förut nåmnde valeuren B(1—+A Cof. 33 på radius ve&tor, hvilken Herr DALEMBERT Art, 27 anförer , och uti equations reduction nyt-. ön > kan åfven fåledes fignas, ST DD öd sö 3 3 | oo bår Figuren A ML vara en Ellipfis , hvilkens "excentricitet CS zA år ganfka liten. -Difti riferien, och Ca vinkelrät til MS, genten til Ellipfen uti M, och altfå Mn — FS. Om dårföre MSN få är B IBS: men 25 B.A Col. z, därföre år B'=B, (1-+A Col. z), Den förut anförde och, fom Herr D'ALEM, BERT den kallar, förfta &quation til Månans orbita; gifver motus apogei medius allenaft un- gefår half emot den, fom af obfervationerne fin- hes, Men på det Herr D'ALEMBERT tkulle förfåkra fig, om icke calculer. ånnu högre drif- "ven fkulle gifva få vål motus apogei, fom loca Lunz, ånnu nårmare med obtervationerne öfver- ensftåmmande, förföker han uti det följande af fin Theorie de la Lune , at bringa zxquation til Månans orbira få högt, at alla termer, fom involvera guan- vites infinement petites du troifieme ordre; fom han dem kallar, åfven ikulle ingrediera Xquation, hvarefter han federmera finner nödigt, at ånnu Uti denna hypothefe fkal altfå Ca vara nåftan parallele med tan» med. FS =B. M en pun& på pe- | högre drifva viffa termer, i fynnerhet dem, hvar- k j 3 beror, af råtta vårdetr på N, och altfå motus apogei "> Vid de Raifonementer och calculer, fom H.D?”. ALEMBERT vid utförandet at alt detta brukar, hoppas jag följande anmärkningar vara.af den gifva anledning til nårmare granfkning af detta ”Nårkeligen granlaga åmne. [d N i MER i befkaffenhet, at de kunna tjena til uplyfning,och dee SE NR ; v NE JR UVA AM ur, [FTIR RR (ES Fa RAN fn 2 l hå BORT Vy IM Ad 4 u 4 jo H Ev TIER ( r EINE vå säg | DR RA i FE NR AA ; ERT JRR BAL] så FL Å UN Ret SM , N $ ' nå d a a r i>60: Jul Aug. Septemb: 203 Y Faa I: CR NR Mai 5 2 Je tyouvort dans ZE des quantités de cette forme, äl fandroit y poufer tes coöf- hoiens jufqu aux quantites infinement petites du Jeptieme ordre ge. Om man ponerar en terme af denne ; formen 8; Cof. 22— 2p2—Nz ingrediera 25 och at B vore en eotfficient af ord. 7 inf. pet få > orimeras ej denna eoéfficienten därigenom dE Am ff tages, men då denne termen; antingen han 3 år finus eller €cofinus; tikal införas uti differen= tial xdvationen af Måhans orbita, få år det vål fåfom Herr DALEMBERT fåger; at denn& termen blifver igenom integration deprimerad til Ord. yme inf. per: emedan han då blir dividerad med NI —(2—2p—N)>. Men når denna ter- men federmera kommer at ihföras uti formula temå poris, dr integreras, fom Art, 69 gifver vid handen; få förblifver han efter integration af fam> ma grad fom törut, Altfå blifva icke termer af denna formen; och hvilka äro ord. 252 inf. pet. genom dubbel intégration 2:ne gånger dividerade med quäntiteter at ordre 2?, -Otn därföre fådas | ö 4 2 RU Bl CR CA oh AINA SR ne termet fkulle finnas uti —3=3;fåkundede med tåkerhet negligeras; hvilket ock verkeligen at Sö ras BAR ad ue TR RE NR a Heir D'ALEMBERT Iker; ty uti —7 fin- Bg fö rk 0 SER + är , 4 AR MCA? Ad nes eri terthe af dentie formen-- | RN meck | = | FINNE Ka i Sin. 2z—2pz—Nz, uti hvilken term cotffici- enten MG»? år åt ord. 7me des inf. pet: At denhé AR Termen 204 1760. Jul; Aug. Septemb är SMA NT Zz termen bör finnas uti ad. u? —; ur Åuttor utian- förde 37 Art. dårtil nekar, år at inhåmta ar Art. Mn ,. (2-2p).R".2 utr Articeln $2, inttkipkeord med termen J20 G. Col.22—2nz—NzZ RS | termeB. Sin. 22 —2pz— Nz, dereltt B år ord,” pe des ip pet. eller af årg MGn?; s2 och $3, ty termen . Sin. 202-202 Årt. f3. gifver en p202 n? i rar Se Jå pant =I nd NIE läder a + 72, R Detina valeur äl N 2 få ådån; ät terbdek RA Zz AR honom ingredierar, finher man icke; då man is genomgår calculen,; ehuru Autor den famma I andrå frållen fåfom pag.70o åfven änförer. Ty dens 30 le 3n? ME he termen bör vard — ar el a T. ; ne RN Pr ”GuB =- Pre pag: 3903 RN term bti zquatioh til Me or: FÅ sd St | bita blit 3575 AS 25 (Tr 230R bg :&e.) då man böt/a =4k+i, at hvilket vårde ; termen 2 BIN: 2 ggB fr dan han upkommer af termen— år den; hyarom nu år frågani; Öri altfå utidenna;, i flållet för sd Ne åttes dels. vården är ” 2 Jul. ; sak sva k fr +L 2 få får: man rdr , da RT 3 ön altfå uti järdee Oe Cr a ner te kommer a Mala | Kr Oka 3 +. ij :0 Åre. 121, VR pour avoir i avgmen- tation de D > on remarquera Fc. i ;Sedah Au&or uti denna Årtikel nåmnt de ter- Hg hvilka bordé gå in uti vårdet at D, utan art calculen dårtil år utförd, låger han at valeuren oo D uti integralen, SAR fkal blifva denne, a av AGt böra? an yppa 2925 Rn NS RR an Pp TE Men emedan den valeur af D, form fås då man gör calcuien, år nog fkiljaktig ifrån denna; och hvil- ken fkilnad år af tåmmelig fölgd, få har jag hår velat utfåtta den calcul; Tom jag hårötver Bjordts . Bucr Pag, i6 & bytes öm uti denna: dde nde? FE Pula 37 442 | PRE gg ngr TR FER Eh ÅF Årt. Wee = i fa > Col: 2Z-— BA Nnz FREE och därföre, BR 1 CT z 2 RÅ a SÅ X id deN?= 0.0.n5 0å, Col 22-202, me É vera ; Lo AY li RA. oda a u' £E” STpma 4 gen allenatt denna termen i i denna quadrats 12- San0R öv k —— ) 206 1760: Jul. Aug. gande kommer åt anféj.. Nu tedan YR do | += ETT 4 och KK fåår ANS 88 na | och dårföre år fesar! > 75 (ER ro — 4 ST Hl 2) är 2. 9hå Gola RANE 228 gä" Cof. 22272, Le 4.2—20]” å re 0 $ på 0-R emedan hår K = I ; och rm —1I, Auébten hat åfven fåmma term i börjån är t21 Art. meh med tecknet — fom borde vara +) hvilket af denna calcule intåmtas kan. Man haf- ver altfå at åka coefficienten aF Cofi 2 g— se r 4 ä | ; i | 4 Rd Ag termer. 1:0 Ör EN SÅR 0 ang 2 0 end / P2 np | i NAD då då | j å 3 4 O fun ban GAP PAD barr RN 30: + — RE 3.6: DPrå PP SÄ Rn 6:0 NA AF deffa finnas de 5 fifte termers- 2.2 | he lika med dem (om Auktor. utfårter, och hvilkas cilcule altfå vore onödig ar utförd, At Vidare finna, med hvilka termer denre coéfficien- ten til Cof, RESO bör ökas; bör mari reducera der förr fundna valetren utaf Dt åfom följer. Af Au&tors förra talculer håfver Fian ha a 0 K Pp: pA GR Mie 3 2 : S ; Ä i RR O9KptR Pen förda af della re 3: Te 7 sr ; OM "' 2 - ” - d Mja HV 'A Få > - NYE mr Nyh Å a vn vää 3 Te RN N N 1 ät dT Ad ENE RS 405 JR DA ERE | Ae $ j i 3 SE BS LA FÅ Re ” ” nn TJ Fv asnå på An? öre SEE ” I$: Pn Eda Se Pion YR LJ AMG de te termer tillika ned de a for of 387 3 ell ler a är än ES» TE d t ipliceras med au Ke, ST en - hvilken SNR nad åhdteligen fins h jär Ko jä 9A? 2 TA Par dk är Ä 107 på. : ARA SE klad LÄ j UN JÄN D rae & | : än v | jakt and valetir ät Då år, den mån kommer cl | m caleul; då män förkaftar älld termer fora RE 5 KR 208 1760. Jul. Aug. Septemb. gå högre ån til ord. 4me des inf. pet.y och hyilk vårde af D går tåmmeligen ifran det fom Auétor — anförer pag.”126, I fynnerhet gör filla termen Å 1012? . Ne EPN ERAN | SN pendera af inclination ) hvilken år pofitiv, nog” å A ö 2 ”? VE , lä | fkilnad i anfeende til — rg fom finnes hos , (då man negligerar de termer fom des Aué&or, emedan Aué&ors valeur uppå D deriges nom fkiljer fig ifrån den råtta valeuren uppå D igenom en term, fom med ftörre fkål bör anfes. för at vara af ord :: 3! ån ord. 4"e des inf. pet. A:o Årt. 124. On remarguera 1:0 que dans & Sin. Nz il fandra fubfituer &c: > Utom de: ters "mer, hvilka Auéor i förita afdelningen af denna artikeln anförer, fåfom de, hvilka böra låggas til, at corrigera locus lun: , äro åfven atidfe tera mer, fom höra hit, af Autor förgåtne. Ty då man vil göra calculen, & Sin, Nz=2 Sin, Nz— ae N2y? Sin. Nz dara aNy Col NZ mn 6 och fedan NESA +a Sin NZ+A Sin, 2Z—22' +2Sin 2Z—22 —NZ, och derföre y? =20A Sin. NZ. Sin. 2Z —2Q2z' + 208 Sin NZ, Sin. 2Z— 22! — NZ —aA Col 2Z—220 4+NZ +2ACofyrZ—22'— oNZ— er Col. 2Z—22' + a Col. 2Z—22!' — 2NZ. Då man nåmligen negligerar de termer af detta värdet uppa »”, fom antingen förut åro i calculen införde, eller ock friga vil få hög ord. des inf. pet. at de böra förkaftas. Når 6 mul- 128. Nous irönvons Bncore Sd dutres Cof. 22 — 2nz— NZ> qui dependent du des noecuds & de V inclinaifon de I orbite i denna calculen antager Auttor Äqua- AR - del di 2 I = e (ta Col Nz) Men FE RE ER a Fe. : dettöre år hår Än Den vid RR at Årt, 428: pag: t34, furidna coEfficis vi NA jox oh? NN? äå ehe föll ar É tilCot 22-2n2—NZutidifs ferential- sequationen, blifver uti integral = quad tionen til örbita luhe. en a , hafva JA cc oäficienten, fom håtaf upl kommer tiri | exprefli iori af tiden, ( a finner man derra CoEfkis Cienteh böra föras til G uti Art. 6853 och at deraf Om man tiu vil nå MERA op Sr : upkommer uti exptes- ta 2 RNA 9 je; 2 bög JE Friden. 2 nan derföre t uti Te sar rei a förde termen 3; och gåt altfö a a6 | i SN aa | | i få js. 3 210, 1760. ul. Kdb. Se otetnb. ftållet för 13'', Orfaken til därsrrnr å vara, at & uti Art. 7o och de följande år lika med —2P; men uti Art. 70, fkulle vårder af de finnas, och på detta frället af dr FÖRRE 630 LÄR. 148. Jdosir bd, , do RN fj Kaye, tiree de la Theorie eff en negligeant &c: Radius vector x år efter Theörien denna följande: ; R PDC RE a grn IG. KE Pi 202 + P6 Cof. 2z-—203 - + SOM. 2NZ, Uti hvilken PG Cof: 22 = a är NE igenom ' tryckfet ho$ Auctor a Ag oi 2z—202—2Nz: Af detta vårdet på x fkal nu et afihar vårde på X (ökas , uti hvilket Zz, eller motus medius (kal ingrediera. . Man hafvet altfå dertil 2=2— a Sin NZ-—ÅSin. 22—202 gaf Sin: &Z4—-2NA —NZ, och emedan—a 220, —E2=26; —A a! a' an? lg ok RER Ro ie ; Fö rv Vä jens, =D; förty -5 = OM få här mah D—7 = 4 EN) NERE SER 112? 8 E-Å tt görs Bö Dårutaf år 2=Z+ 2P Sin. NZ + DSin: 2Z-—2nZ+26 VR 2Z— "a'Sin; 22-202 2 MEINE re 5 aldeles for Åus än P:. i66, Man finner detföre mete = PC(.NZ jer. = PG Are der — PPC; 2N2453 Ookaz | EE 8 rg | ja är 2 hö ör sk i denna valeur är nog at Sed N= ( NR cgli ör 20 Finner man igenom en lika me- Ce rr Cof. 2zZ—2n2z ALE Col. 2Z—2nZ r ot dan på. dera Tägtel upkommande Her; » och der ofvanföre, förutan en AR 30 Fra man likaledes IG Cof. PE - -G Cof. VALE nZ—NZ— PG Col. 22 —20Z+PG Col.2Z—2npZ—2NZ. 4:0—5 Cof.2z u —2nz—2Nz =—SCol.2Z—20Z-—2NZ. 5:0 PD Cof. 2z-—2n0Zz—NzZ PR Cof; 2 AMRA ov NE 6:0 PG Col. 2z—2nz—2Nz=PG Col2Z —20Z— HA 7:0 PG Cof, 22-= 2722 = PG Col. 2 zZ— 2 nZ 8:0 - Då man lågger alla defla fundna vården RME or fn BP Gil 2 få å får man. radius vebtor ridå AS RI FR = Pp- - PP Göf, 2 NZ—T k Col. 2Z— -2nZ— PG. ; RS 4 Col. Yap Bl ISAR 20 ing NE (2 Fv 2 ; 2 vär k3 pr) C ct 2 Zz 2 NG NLA 3265) od ANN : NÅ på re PR Col, a NZ ” 2 ( | i Cof. ÖR 2 aa 2 NZ += de 1:0 defutjunan är ar termen —2G GCol.a 22 —20Z 9 2 här termer af denna formen Cof.2Z-—2nZ +NZ i på —D Cof, 2z—2az blifva ord, 4me des FACoL NG Lä tg Cof 2NZ 2, 212 1760, Jul. Aug. Septemb. hos Au&or år jakad. 2:0 dåruti at uti dett LA det på x finnes ingen coéfficient —Pa' til termen Col, 2Z—2NZ—NZ. fom dock år hos Au&or, 3:0 deruti at coéfficienten — S hos Auktor å år jäs kad. Detta råttas icke heller” af Auttor uti den följande 49 ATtIkell: go. Lö Lo) Ät 83. Aulffi I polsk ä arrin 2 > pd la ferie, qui exprime le lieu de la Lune,; de lev vergente, fi on la pouffoit fort loin. Det &å år möje- lioit at en feries convergerar 1 förlftone', fedan divergerar och få fkiftevis, men om et Probleme år rått handteradt, få målte vål feries fNuteligén blifva convergent, och gifva fvar på den före- Nälde frågan, Men om Auétors fwktan för at feries, fom borde gitva locus lunx, fkullc, fe- "dan hon i förftone convergerat, födan divergera, vore grundad, 1å fkulle tyckas , at derföre år fa + mycket mindre fkål at fradna med approxima- ftion, och icke långre continuera feries, Fl man juft för den orfaken fkul borde ån långre, och få långt til defs feries fluteligen blir Ro gent, fortlåtta approximation, ty då fårft får man lita uppå det fvar fom feries gifver, emedan af de förlta och convergerande termerne , om hon fedan divergerar, ingen ting bör eller kan fluras, föra 2 Föregående anmärkningar I ha ar jag afördt ale lenaft at gifva få vål Aftronomi, Tom Geometrz anledning til at med noghet granfka Theorien, «och de calculer "fom den famma leder til, hvar= igenom corre&tioner på Taflor fkulle kan ke med den nytta göras, at mari kunde komma gm t IMa ” obfervationerné gifva. Det vos af en få ftor Geomerra, fom Herr vånta yrtterfta nogkbet uti få vid- alers uttårande, det kan vara nog at vifa vågen, hvilken andre fedan kun- u!le deffa anmärkningar kunna vara a tg få ville jag åfven meddela den 7 fi i få deraf fom af flere i taflorne fkulle Skulle återigen i deffa anmärkningar mifsråkning, få tager jag få mycket håldre Han fom mitt åndamil ÅRE mög / bruden SATT od ala K rut fed VV. alfar, Sorbitrad ig ECSAf Oe CARL KNUTBERG. ka 3 der kägtlor, fom de för detta ä i Hveriäe s brukeliga Köln -qvarnar med ftampar vars Mn 7” rit underkaftade och de dåröfver håldne underfökningar hafva gifvit Kongl. Maj:ts och : Rikfens Höglofl, Krigs-Collegium anledning, at d "ARE mit urlårande, huru örflag kunde gifvas til en mera fa- Tr fådana Qvarnar. Och aldenttund F lag 4 jag fatta tid til Högbemålte. Colle- ng år ed ke inge vederbörande re + ÖN NNE AN -”— (SE Eh ; ; EE SR Kr Xx fka Kejferliga S:t Annz Orden, Herr Bo 214 liga Jul. Aug. AA MR 5 kr ju TE VON Excellences Riks Rådets famt Buiddatiodn af O. änidln bd Såteri på Vermdön blifsit verks oftåldrt, förfökt och godkåndt, I ran ock vid de flåfte Krutbruken i Riket antagit, hyaraf' lik- nelfe är; at det för efterkommande | alla tider Ur gaghelig ot 3 Så har jag dårå fkolat upgifva hosgående Ritningar, med Befkritning o om bygna= ne och de vid denida ingårtning varande fördes LEN å fa er Om, Bj naden. Tab, VI. Fig. ” Grundritning” denn 4 Krut- -qVvarns bygnad. | vå A Ng ig. 2. Profil och Stånd- "Tikning af linen a, s Tab. VIL Fig. 1. Profil af. lingen c. SK "2 Fig, 2. Perfpettive Ritning af det, fom nås digaft böri akttagas vid Metall - vallarna och 'Botn, hvar med malningen (kel O Fig. 3. Metall - ringen omkring, vallarna > fedd da kant. Nå sl TE ä Metall = botn i profil, TR na 1 rulla på! "kant omkr ing och Krutet lågges, ig. 5, Järn- axeln, hvarpå valfarna fitta, Tab, VI. A. Öfverfalls - vattuhjul, Galnar i diet 1 aln bredt, med 32 (koflar, 4 jarn- Ikrufvar igenom armarna, B. Hj julftocken, fana AN ud alnar lång, med 2 2 Hj ulftocks- nålar ; 6 eller 8 järn» bildar ny 4 (rå sg , ä Rå j : SIA Ä J £L RR De ja Ar . Ju ”- . > ks Nå . SEO a FF; RSA ra SY d dt a 9 4 ” N . NER : Aug. Sipremte 1: 5 gghjulet, 3 alnar 9 tum i diameter, na, fom gemenligen fker, tagas 9 blir jane tern af delnings- ritfen 3 al- Så är al r r med 4; tums delning 3 åro indelte. : I for Tråll ja, hvars elle bottnar åro diameter, med 31. tråll- valar af lika ums delning, hvaraf följerat diamefern ak DgS- rits, blir 463 tum. a DÅ Hjertftocken å år i ottkant, 18 tum dia» meter, 7 alnar 16 tum lång, med fyr! ARN på: RR få vål neder IL där ”trällan faftkilas , fom midt på, dår järn- axeln går igenom. ek år en hjul- nål med korfs inhuggen och f: aftkilad; med en hufvudring vid åndan och tvånne: "andra. hvilka med påfalningen under trållan beråckas, Ofverit år en hölfa eller metall-ring med'botn; af hård metall midt i T denna flock inhuggen och Fältkilad , med. tvånne järn- ri uti denna hölfa år den vid öfra fpärrel kr faft- ikrufvade jårn -'tappen infart: Dettaår få gjordt, ar fmorning eller olja icke kan förfpillas.. kö Äfvenledes å år den nederfta pannan vid - få förfårdigad, at den ftåndigt kan itå tull med talg eller olja, fom dåruti år lagd, Ilen medlerfta AT 4 | pålalningen år med 2 fyrkantiga fkrufband f äftad, ftoc in på bågge fidor om jårn- axeln inhuggne 4 4 tarka järn - (kenor fåttas , sk igt ar Aa må fitta få n mycket ftadigare. Öv 4 RE ngar öfver ftocken, undér hvilka fkrufband jämvål de på kant i hjärt- | b. VIT. Järn - axeln fes Fig. äv år 3 > alb ång med fprint - hål, et ä; hvardera ändan vi GR: Jul. dp..l och infkårning midt På, ES en jä nfko klots F. paffar, fom går igenom bjärrftocken och gör , at Järn - axeln icke kan draga fig ut til når gondera fidan. | Vid G. året fyrkantigt hål, veta dör ftlkrufvas, fom år s quarter lång utan för ftoc- frn på bågge fidor, hvilken arm fes på ena fidan af (töcken Fig::2. och tjänar ,. at dårvid med en Jårn- grima faltfkrufva vattukannan, om I ftops mått, til krutfatfens fuktning: åtven fåftes vid denna arm, medeltt (kruf med led, järn-fkyffeln K. och med en arnan fkruf med: ledmakaren I, äord af ek: en fådan j järn - fkyffel, fom Ka NM es åfven vid armen , på andra fdan om töcken, hvilka bågge fkyfflar och makare tjäna dårtil, at krutlatfen ugder malningen fråndigt blifver om- rörd och ifrån kanten på metall-botn under. val- farna makad. 4 fUnder armen G, år en nd ceälkitta med. tjär "rad buldans- kappa vid kanterna, omkring hjärt= frocken taftad, fom hindrar, at icke pep af må falla ned i det undra rummet, M, Valfarna fes Tab. VI, Fig. 2. Tab. Vi, Fig. 1. 2. 3. Deffe bettå af metall - ringar, 2 al- nar 9 tum i diameter , t03 tum breda, 2 tumtjoc- ka midtpa och en tum vid bägge kanterna, med 4 öron af metall a. bac. d. Fig 3, Na Delle ringar fodras inuti med 5 tums tjocka plankor af ek, hvilka fkåras ihop i korfs, Tab. VAL: Bioin, M, Tviånne fådana korls förfårdigas til hvarje ring och ihopfkrufvas.på det fått, ar fkrufvarna tråffa uti hålen på befagde metall -öron; ko rffen hyflas fneda i PR (å at de tätt pafla til fi co en I / FA Hygg Ris / ug. Seprekeb, 217 - "inra fidan af ringarna, Skruf- tårningarna as på c den fidan af valfarna fom vetter åt ijärtftocken , men på yttra fidorne inhuggas fkruf- hufvuden I tum djupt , och med fyrkantiga faft- appar af ek beråckas. i korffen huggas hål, 10 tum i ; rkant re vid yttra idorna: Dåruti infåttas n, I aln 2 tum långa, 10 tum i fyrkant, I hjuls- nat för jårn - axeln, deffe varda i valfarna ” tarkt och i råt vinkel faftkilade, famt med en rund järnring vid den inra åndan beflagne: in-. gt deffa bjulsnaf å åro gutne höllor åf hård metal, fom paffa efter järn - axeln, infatte och taftkilade : > genom deffa hölfor och vid T, Fig, 2. åro hål "Bjorde , at inhålla olja til axelns (morning, på de ftrållen dår järnbruk å äro i gr anfkapet, eller goda fmeder åro at tilga, kunna jårnkorfs i ftållet tör den nu befkrefne ekfodringen med fördel nyttjas. Sedan” valfarna blifvit på axeln fatte , fåttes en "bred jårn- ring ; en tum tjock, framföre, me infkårning för (printarna ; fom hindra, at valfarne” icke må SEA fig ut ifrån axeln , då de löpa om- kring. Ör Bota eller Skifvan , hvar på krurfatfen ål af metall, 3 alnar och 3 tum i ned 3 tum tjock vid yttra och inra kanter- a, 13 tum midt på, dår loppet år för valfarna, | hvilket lopp år af 12 tums bredd, fes i Profil Tab. VII. Fig.4. Medelft tre vid 'indra kanten at fkifvan ilika fkilnad från hvarandra fatte öron U, fatttkrufvas den vid underliggande botn, fe- "dan defs rum medelft hjärttlockens omvridande a blifvit atcir lad och noga utmårkt. RR fkifvan vid. yttra och i inra kanr RA er a 5 fa V ST 2 18 17 60, Jul. Aug. | Septemb I | v X. Ek -/Iöter lagde i ring och nibdälende Eerhalmn | Y. En ring af furu- bråder på ftolpar, KR CccEn beklådning med tått ihopafogade och fpåntade bråder, til den åndan, at om något Krur fkulle följa up med vallarna, det må falla. filbaka ) på fkifvan. W. En beklådning med bråder rundt om> kring fkifvan, ST dker å år få bygt,: ät åfvanpå Takftolarne fpikas eller taftnåglas ribbor och bindlåkter: åt- van på deffa ribbor låggas andra, hyilka icke åro faflfpikade, och vid defla låfa ribbor fpikas tak bråderna. Själtvahufet år , enligt ritningen, af korlivår- ke och bråder med brådtak 3. en döripen fönfter i 1 det nedra och lika få i det öfra rummet, til hvil- ket rum en bro göres til undvikande af trappa e- mellan deffa rum. = Til mera beftåndighet och fåkerhet fkulle tjäna, om hufet blefve bygdt ge ten och tegel, få til våggar fom tak, hvilket med fåkerhet kan ike, emedan qvarnftållningen InUtL Icke år med hulets våggar fåftad. Och fkulle jämvål för famma orfaker, det nedra rum: met kunna hvålfvas, med en rund hvålfder å öpning midt på hvalfvet, dår hjärtttåcken går i igenom. > Stållningen för det gångande verket och un= .der vallarna, förfårdigas målte delen, fom vid Mjöl-qvarnar år vanligt och kan af MF nipgArRAG tran vidare befkifning Intagas. On de vid denna inråttnin IG varande fördelar. k ji O Är rörelfen vid deffa verk icke. få Ta AM Septemb, 219 j RN i Fe och Fri&ioh icke få fot; fom vid ( > hvartöre ock deffe vallar gå med j än er enkelt eepevern med 32 å ÅG, ÅRE SEN ” ; I PER TE a kr bv äR i e | 4 4 EVA VY v än AT imot ON eller järn emot Heta hvilken fammannötning icke genom någon etfa- renhet kan bevifas vara eldfångd, arminitone" kulle håftigheten då vara oåhdeligen flörre, ån den håf kati åältadkommas; Den fammarinötning, fom år i det undra fummet emellan kug gar Och tråll- valar, år få rihga , at den icke något kan be- tyda, Dåremoöt år det bekant, at, utom kug- och lyftarmars båftiga famthanftötning vid rutftampar, fkaften af fädana ftampar gå imellan dublitvingar åfveh df trå, hvilka , når verket ågon flund gått; blifva få heta, at det i hög kan mårkas, och fom genom Rftenhet 3 är kunnigt, at trå es rhot trå, utidet häftig fammangnidning; taget eld, 1å år inter [om Hindrar, at defla KN och tvingar på hvarandra kunna hafva famina ver- kan, i fynnerhet d då r Krutets afdöfiting dårvil blit: Behjelplig ; om Higon gäng Krut s arbetarhe (kulle förfumina den hårvid nådiga fmornitig och Krutets tuktning, men aldrarmått då, om metall: fkonitigen fkulle blifva afbruten, at fkaftet korne re at falla djupare; fåat lyftarmen för tvårt kom me at bånda på (kaftet vid framipens uplyftning; De 1$ Krut-qvarnar; fom på 3 år ifrån 1752 til tå med 1754, och de flere fom ofta tiltörene i i Sve ( | ME OMR Vr VV i f je : die TAN 5 3 Se I ön FT |; iu TE ER j 3 was ILL Ja fo 9 VI HELI SR SEO jädänrän en od Sverige fprungit i luften ,. hvarigenom til ny- byggnad ikogarna blifvit medtagne, och det fom ån mera år, jämvål månnifkor omkommit eller: blifvit förlamade, åro tilråckeliga fkål, at mis- tro det förra fåttet af Krut-qvarnsbygnad. Et fådant mifstroende vifar fig nog tydeligen.i det 4 at ingen vågar fig ar ga in ien fådan ftamp-quarn, då verket år i gång, ock har det jämvål håndt, at då för en månad fedan, tre Krutftamp- qvar- nar vid Fliferids Krutbruk, bygde vid pafs hun- drade alnar ifrån hvarandra, på en gång up- - fprungo , hvarvid 4 karlar ömkeligen omkommo, : de ötverblefne Krut-arbetare hvarken med trug eller låck kunnat förmås, at gå uti den ena dar ånnu qvarltående flamp-qvarnen, utan har Krurt- arbetet, enigt Diret&tcecurens beråttelfe, dårftå- des afftadnar, tils den påbegynte qvarnen med val= far blifvit i (tår 4 fatt, til hvilken inråttning alla de föm den fed, och Krut-arbetarne fjeltve, få hår fom annorftådes, vid de redan bygde verk 4 hyfa mera förtroende. dre RE -4:0 Öm ock i anfeende til den farliga och mycket eldfångda varan ; fom i deffa Qvarnar ars - betas; eller genom ovardfamhbet, någon ölycka vid dem fkulle hånda; Så kan vid deffå fednare fkadan icke blifva få itor, föm vid de förra: Ty fom vid deffa allehaft två lispund Krutfats på en gång i fånder malas; få kan ock deffa två lispunds rut, fom ligger på metall-botn kringttrödt och öppet; och år flåndigt nog fuktigt; icke göra den fkadeliga verkan ; fom når 20 til 40 lis= pund Krut uti de tiltåpte hoarna varder itåndt. I detta fednare fall målte fönderflås ; alt År ; all j OF IN SM SE VÄRDE AN NR AE (SEE RN Y FÄDE NE OL : n Br FÖNEREA Sprem. | 22 Hl rd vr tom. på pe Br hVålat. sne dera åtminttone 6 Skeppund, och knoappalt aret lod öppet Krut vidröras, kan ingen rubbning för- orfakas: det fom år under metall- botn, hvarpå Krutet ligger , eller det gångande verket , och det fi r 1undra fummer , kan icke eller rub- bs et torde vara det endafte, Den törfig« vet tyckes likvål vid fådana Qvarnar vara nö- dig; at ej mera Krut lemnas i Qvarnen, ån de & aputrd; fom under valfarne malas ; det mal- ne bör förakt til Körnhufet bortföras. Om detta jakt tages, kan man Vara fåker, art aldrig iiågon månnifka vid Krut- malnitg fkal omkomma såg eller någon Qvarn genom fpråhgning tördårfvas , tvåntie utan fom icke rg med lärhet | värderas, j 4:0 Är det öck en förn mår 3 ät ålt händsera vid Krutets omrörning och föktning undvikes, hvilket arbete vid ftamp:- -qvarfiar fordrar mycken tid, och för Krut-arbetarne, iaöfeende til dé mäns ad och tunga frampars uphåfvande, år tungt och efvårligt , famt för ögonen och kälfan [kadligt > då Krutet under o omrörningen frånker och dam= tnar och då i kall våderlek Krutfatfen fkal fuktas och med hånder omröåras och degnas, och icke kan med den granilagenhet törråttas; för det med valfarna (ker, där Kruret under hela tiden af defs malning 3 flåndigt medelft de ötvan befkretne | (kyflar och makare blifver omrördt, hvarigenom | et båttre Slandade Krut erhålles: ; 8 ( $:0 Er 3 2 fo Går arbetet på detta fårt få Iyndfarnt; at fedan Kol och Svaäfvel på en dårtil inrättad bråka och qvarn med fikr förut bli'?it frimalit och fiktadt, och Sälpetern i lagom vattn uplöft; 48 lispund godt och förfvarligt Krut, då välfarnå + äro 1 jämh gång, på 24 timars tid; vardd färdig ra Halne; i det fäller är i enkla Krut - gvarnat ned 32 flampäar allenaft 20 lispund, och uti dubla med 04 flampar, 40 lispund Krut på 36 eller fomliga” ftållen på 48 timärs tid hinna blifva Fårdige; | | UF CF i -—6:0 Blir hvar och er Krutfats, fom läbges under deffa valfar, äalud lika vål arberad; den end gången 1å, fom den ändra, Vid flamp-qvarhar sår brukeligt, åt til tidens äfmåtting för Kiutets frampning ; betjäna, fig af timglas; Når et tim- &las om 2 timar, 8 gängor eller på fomliga itål- len 24 gångor utrunnit ; hålles Krutfätien vara fåre > dMigitampad; Mer fom det år bekant, at flrö- 0 Anar, 1anfeende til deras vattns olika myckenhet; "den ena tidén på aret icke: häfta hka drifr; fom den andra; få år klart, at når frömien.år mindré och vattuhbjolet går låtglamare, kan Krotfärfen pi 36 eller 48 timats tid icke Blifva 13 val arbet tad, fom hår ftråmen år ftarkare och vattubjulét | går imera fort. Men vid Krut-quarnar med val- fär har jag inrätradt et fags ut, med Villrectana och vifare; fom undet Krut-farfens malning en gång går omkritg och fåttes i rörelfe af fjältvå . Vattubjulet, på fått fom det qvarn- modell hår: mate utvifar, hvilket framledne Comtherce- Rå I det; Riddaren och Commenäeuren af Kongl: Nordfjerne Orden 5; Herr Pornem upgif . vit; och uti Kotigl. Vetenfkäps AEKONOgETS ande. I 2 Lå | i760. Jul: Avg. Septemb: 223 Fökandiuigit för. år dvgr År infördr, hvarigenoth "tiden til RK sfutets malning bättre almätes. ip OR Hat. man årfärit; dt Krötets. ätdoftning åt mindre; på.dettbwrtalte fåtr uti deffi qvärhar; ån förut uti de gamla ilamp-gvarrar. | Bio Äto Kr 9.ds BYuAs med Valar icke uns derkatlade få mycken: reparations koltnad; forn ars arp nar, ochåro följakteligeni Jårieden mins dre koltlarme., Vi d dtamp- Qvarnar årfordras, ef det här i, Sverige brukeliga fåt a hjulflockar i 8 alnars längd, hyilka, ar då icke ma (divtag öra vara at.26 eller å8 tums diameter. "Ting, den af deffa flockar och ftamparne; fom fkola lyfz A fås, går ät hjulnålarne oftalt lolsna och behölva jämte lyftarmat och. PNG ärne; näftan dagel; ligen at kilas och lagas. b fom få ERE Plockei kod fom, til. defia ällockar och Kruthoarne af ck; til 10 alnars längd och 35 tunt i duadrar, ärfordrass fedan i RIAA äro meät enes och vardä Häldans öfter år mera fälllynte 5 få (3 blifta ock deffe bygnas der i framtiden för mycket költfame ; om icke o- örlige: Dårethot behöfvas vid Krut-quarnar med valfar ej långte bjälitockar, å än til 9 ammar ochlaf 20 til 24 ttirns diameter , Faa med ihera lätt het kunäa årbållas och tcke åro tynereg ån at väl Rover bjulnalar i dem kulina ficta faft, når e en gång , fom fig bör, blifvit kilade. Metal- len, 0 vid de hårtils brukeliga I Krur- qv, arnär til [koning på framparn : blifvitanvå äng, harat det i botn påhoarna tt sefilupne Krutet på kort tid blifvit förnött och gropig och oftalt behöfts behugg: a$ eller oms Jutas. Däremot år Fenöom år farenbet itre e ar och på fa läng tid; fom Tids metali-val Ifärwäritibruk vid P Gu: i Ming. och NN 4 med få få ; "ar delle. icke, fynnerligen | blifvit nå kö ännu behålla famma jäm ha 4 ; åtminftone på I mgjutas eller behuj BORA ÄTA MAT mettl eter adan qvani I år mins ra re koftfamt , än Vv I de gam la ftamp-qvarnar vkal pigor följande jämföring. US Rd | ART En Krut-qvarn- med 'et pat valfar o rn. tilverkar, enligt hvad förut år beråttadt ra Krut, än en dubbel MR med. båd tampar. Omkoltnaden en på båda år om tölje Ng Nf idana Mar med. def botn vå an jr äng 2 Skepp. 10. Lifp. och & RE RT RR Effendi n W nhi har i item fer af med nog. vilsh ; ar fådana v val fa tu ja gen r reparations I lör MH hv beraknas . oc 6 fik a TA 6 an våga un lan - fort MR & SR NN 8 gt :) ÅF Mr | förnötes Shea et min! NE ' u tred; edel, fom kollar med. årfättning i af den metall fom borthugges, för- SR 1760. Jul. lig. Skptemb:. Va Pul | Tranfp. 5400. nöåres et oae afbränning i jämte ar- betslön” 1oco' Dal. Äg mt årligen, fom gör för går ,. då mun medgitver, at de två förita ären ingen omgjut= N mg BEHÖVS a Sa fd äl 8060, Krnes mt Dal. 13500: Jåle - fom otvanföre å år fagt, lårer nogfamt känts fkönjas., at denna ömtalte nya yqvarn-in- rättning icke med den quantitev Krut, fom dår- - Vid på en gång males, kan genom iprängning (yn nerligen ad. fördärtvas eller fpringa i luften, kom det orta haånat med de gumla och förr brus keliga. ” Och detta har egenteligen varit den nyttan och det ändamålet , fom man vid denna i ins: rättning påfyftar. SV fa Men föm alla hus och bygnader af.trå kunna brinna, få år låte at föreitälla ig Mom genom ovärdfamhet, milknögda arbetares åtgärd RR på annat fårt, den olyckan fkulle hänsa, at deffå qvariar komme i brand, [kulle tör SA fpill= ning på VER denna Ca eldFäni gda varan, elden låtteligen fallna, och jämväl a0a ötverhanden , om den icke tidigt fläckes, in Härtils och få långe Kr ut qvarnar med ftam- par varit i bruks hafva redfkap til flåckning vid dem varit onådige. . Ty vid itåndning aren få ftor myckenhet än fom i dem på en gång ar« betas, jämte Rrutfpillning och dam, har ej an- nat kunnat hända, ån ar hela qvarne ned väg- gar, tak, hjul, KrNt-hö ÖC b flamp jar Med Meral &L ögnableck blifvit fönderflagdn fr luften up- På kallad. oh Jängt,. och bör jåmvål råkna de t för en för - mån, ar man Du får tånka på rjänliga brandred= och ofvanfö V avftilleeför fprång-kilta, I kundei bd fåvrasienk tap med Iprits i åndan och fom i genom en lad ådring af CL lod Kr 226 plc Fl. r Aug hullad i Möan: fom enligt byad Föne år Jängt mindre quantiter Krut, nog fukt Öppet, uti defla nya i fånder malas, oc ftr ur år. och kan vara fåc ah, al annat ån vid vådelig håndelte kan fulibas » hvilket nligt ritningen icke år mera fåftadt ån”ar dei ärr kan up : fras 3; få har man änd hunnit (kap, til ati vådelig håndelfe dåm a of h. flåcka elden, fomrsefter Krutets SER Ana. ANN qvarnar fig kan fåfta, i; äv NAT ' Å a när, (og NE år F förellagita Golfra utt id våggar och tak blifver bygdt af fen och tegel SO SE AR AR men tråverke, få mycket måjeligt år, vid denna | byggnaden befpares » få torde Handfprutor och ämbare vid vådelig hånde He göra: tifyllefty Met len dår hufet å år af trå, har jag trodt det. vara I de: ligt, at i det rummet, dåt. Krut malningen ik fker, arna, en eller Aera tunn r blit va fatte., och fråndigt hållas fu e med Vvartn, önfö uti vitriol blifvit uplöft; FÄR detta vatthet vid gvarh ens förfta, itåndning ful alle fidor RARE Gtlpridtas kunde midt i deffa tunmör. uri vartnet. ned åttas en liten fprång- kifta ned I Krut ifyl MÅ hvilken, på det Krutet ttåndigt. mårte I hållas to! | torde kunnas göras af 5 las i förn "af en recipien med lång hals eNer för ; fom råc ser 'up öfver vattnet, med dårifrån gående tröbiner: el en: dT CK, arb og > felt k unde & öphas i förfta ögnablect I ) om tunfiorna SR gi 1760. Jul. Aug. Septemb. 227 Krutlatfen roge eld, då ock elden fnaraft genont detta vartn kunde flåckas, innan den tår taga öf- verhand. -— | 4 ; NPR HRNHOtBNONBONNHBON CT BERÄTTELSE 0 Om det Pål/ka Sätter at bruka åkren , och ; Å hura dikning på åRer- jord kan ben | [paras utan olågenhet: (BE ANS VETE NES GEORG SILEN. hå mången med fkål klagar, at j-arfkilli- H ge väre landsorter "icke brukas dika.å= & kren, torde det fynas fålllamt, om icke kitsligt, at hålla före , der dikande pa endel ot” ' ter -hos- ofs brukas alt för mycket, och at det j allmänhet. vål fkulle kunna umbåras , , undanta- 'gandes til aflopps-diken å fidlånd och fänk-jord. Detta år dock icke någon nyhet, ån mindre nagot pafund af mig: uran vil jag hår blött anföra , . . ” 2 wi t -. ES . ad e. hvad jag funnit anvorftådes nyttjas i frålle för ; dikning, få ar en hvar af deffe bågge brukens jämförande må fjelf kunna fluta, hvilket dera - år fördelaktigare. Når jag om höften, år 17573 refte genom | or > 7 TR RN rn | eld NRA Pålen, och fåg dår fådes-brodden få fri för vat- ten och is, åntkönt inga diken brukas, om icke | ES LS något og Hade min våg I lönt : i 163 Ör "komer år eljett ö Rör re, | är nä oi brant fattande, - ågot fort; hufvud-eller aflöp én RET pv dvane a CK wmmer : & 3 u dr sg nå fomå 1 bela. n undrade år tör | le et folklåft” Hand Se han bar ifr bidemesöndery få bade 3 budit höns ar vårfva nå, son Pårky a SE ne verk flällan utan någon lefvande efte lågge allenaft fin åker i fmala fåror; ivå: alnar sh ej olika Trågärdsfångar, Det är bekant, huruledes detta öhvärtasl med P open. Fx itjelper” up en rår får, få lång fon nn man vänder om och körer en ann: a fom fljälpes emot den förra: ryggen af fåran, fedun plå jes dåromkrin och utföre, i tu eller tre hvarf, få: ar h kommer at belttå af 6 eller 8 fårar3 fällat fett. fårorne bredare, om icke. ofullkonligare, 1 åföm- emot T få ock i Nidtdaviet och Dobruzi NE ror läggas få många fom få rum på fältet gas fåledes, at vartufårorne , fom blifv. mellan, blifva få mycket fluttande , fom; nen det tillå låter, om det år lerjord: år det jord, behöfves ej detta ga dem lings efter back + Deff» vätynfårot, da blifva rens plöjande Vtårory. åro få mycke / / aga mera vatte an. rar NAR ER ker för förklara gången fkal ', hvilke jag ej haft tilfäll sy at OR erg ra bålt, at å bågge ändar af nt a ryggarnes afftånd med ftörar, dem Äkerm: - = at köra efter, åtminftone den fom € är van vid fikt äkrens atdelande, Men kär ätt. Man bee yntlen alvidk Bära cv vid: ren, och ftjälpa jorden i den famma Fr ån idor, få at där blifver ryggen af en ny ch dår bydenR vid nåfta plöjandet förut varit, dår göras tkilnader eller let fåttet körer man åkren så ar Nr lika breda fåror. åra nåäliningtr). i sa åker-redfkapen, och får- den köres med mer ån et ej at köra utföre ftrax in: kört upföre , utan vid hvar bi 3 eller 4 fåror, få många | fordrar. Ex, gr. om en ås mfides gående fåror at vil- :mannen at omltjälpa inre f förfta fåran. Når han hunnit til ån- ran, full han efter vårt fått vånda om 1 uttöre uti yttra kanten af näfta fåra: r man förbi tvånne fåror, och let gå : utföre i yttre "kanten af fjårde fåran. Han AR a 4 i "körer Värk; (4 j a du kd hök uföre fan ; och fjärde fåran, Då börja fyra. hvar. til. Sc TEN E up DtÖrt vöch utföre. Ån; dal och edan på å famrsa fått den I redj R vide til dets. han upkö Ört alla farorna z SR begynnet han fört; fåran, ; och korer FN kanten ak Fjärde NG ie Hl de!s alt år Härd EE rs RT HA SÄ Vid tånd ningar na Hr 'plo en a hd han flåpar på jorden utan ar (kara ån, or MR ftyrer. Mogens en annan elleg, ock ct al hjon körer dragarne, lomåro gemenligen tu. men å lés och Tandigojard. ot Pa. pu 1 SELfÖR fpillaing , at bruka ty par ; hjon vid.en plog; ty. arbeter 4 och fort , at jag trör det två ak vd föga ik ola hinna år mera | fålunda befpånd plog... | , hjul; logen nytrigaft,, I VY ; med mera låtther och vil hat» 4 va jämna och råta, och ropa ne | medels hans. ryck ande « och fl ogft j / tryckningar , ju [rön | ånder i hinge och hyilar p 6) CH | dragaren på. Fä dan åt It å gent LHälpas fkal, plog: Ci i ] hag på axuin cller log: - dynan. så i je lett, både i Pålen vä ock i Turkiet, ånd och ikring Donau - ftrömen 2 huru. hurtigt - jander rr cr på förbefk refne fått (ft, 13 abs tolk få & inart fagt i full drift. "Men när jag lg långre 1760 Jul. Aug. Septemb. 231 långre ini Turkiet, dår årjande brukas, fick jag fe huru ömkeligt derta gick til, buru Åker- inannen åflades nu med redfkapet 2u med tömar- na, huru laglöfe, orolige och fturike dragarne gingo, huru deras yrka led fnart fagt ätven få mycket verticalr , fom borizontelt motitånd, huru ojäm jordbrynet trasflades' fönder, bör ufelt anfeende akren hade , huro ogråfet ftod rakt i kokorna, n.m. CR Led: ar nu komma EA til fårorna str Bi fårtet; de omftjälpas nåft för fåningen, Tom förrättas a a open får , och med bredt Taft”. långs efter tårorna: därpå harfvas med en trå harf, ungefär fådan , fom i Småland brukas, få ar hyåta je då beftår. af 3 oller 4 leder, fom tilhopa hållas ined genomdragne vidjor: denne harf lånkar fig helt väl efter fårornas ryggar och låga kanter, Men fom hartyandet förer en hop mull uti Vattu- fårarne ,' få Öpnas. de. eft erat ä nyo med plogens fom allenaft gär en gäng fram i hvardera, Där? igenom fkaffas aflopp för vattnet ,.mullen föres ä- ter intil fångarna, och med det famma den fåd fom fallit i vattufårarna, hvilken annars hade dår biifvit fördränkt, men nu blifver helr vål öfver- myllad, Det å är en ognaluft at äfven om höft och Vintertid fe de Pållka akerfälten: de fe ut fom långa och otaliga trågards-fåhgar: på hvar får vifar. fig brodden i fa che 7 ränder, lika fom vore fåden planterad, I frålle för gränfe- diken, brukas til fkilnad imellan grannars Skr rar, en liten grön "ås heller fmal ren , fom lemnas okörd : hålften af ytterita fåran på akren ftjå jälpes vid en plögning intill denna ren, och en annan gång dår- WD ifran, a vid ja ban | märk 6: ke, at de körde. tv ler allenalt i.en fär o grun pl nes gamla läge. åndå var fyn plögning tjänte: tila råttelie | yo. Men til denna tvårplög j båller för oumgängelig , fordras a meliga bred : få bör och därvid i detta. plåjandet börjas midt uppå åkre >» om han. | ligger i 1 vartupafs, eller ock på det ”fälle c år han hög något (vag eller någon dåld, fom låme jels: stan nigor få a SPE kan SN e: 'Förbelk EE fer at MR Skreni a åror, ha : Fe fördelar. med fig: 1) Hälles jorden fri för vatten och is, förmedeltt e tufar eller få godt fom et dike på hvar je fa i na m iNbage e af FREE ära den ofile Pållkala arbete, ä oft ie fran ka landboe en åker, rg år” nyttigare; efterty 6 va begrafne och deras sötrern py ån. ZJor den göres föt och lös,dymec de je plögning flyttas i ur KT förra flå Hö en färas bredd. 8) 1 Når hela äkrgn lerg fots breda "YyBBar Nyt Å | VBR och = i ädre , fedan åkren en gå delle tåror vid én plögning ven annan åter låggas tilbas alt för myckna. u ryggande und = jordens blo tande: vid inda plågar vid åkertegarnas Veftmanland, 12) Genom de timala ökas den goda jordens djuphet , >; fåden »do, Ad at om en åker ej har mer ån 4 tums ord, gör han få godt gagn fom om han ha- 1, och få vidare. 13) Som fådeskornet ieda figiut,? och jue | 3 tunnt faden må vara fådd: de många: och breda - Vatty- tilflytande medan fåden ock til gångar för en tref- (kulle: VA renta. tiltel eller e > frie. för den. Änbdde, högra ols brukeliga med fina -bråddar mer quar- ket på en jämn åker. AJ O- och fmala tegar, nä de sj nner låtteli igen, om: de låg- A | å de icke törlora mera rum 20 ken pre och bogdan af man kan köra Longer lar brodden mera luft, och” 129! & | Av 4 e 2 TN ” VA a oa Le / A TRON ” TN PIA > é td EN y I ARE : N SER NARVA FST V RAS RN vs SG i | y ee Vr VÄNS AE rör - ) FRK 2 ; ! z 198 1 i vå ER j Ka fd Ke alt 234 1760. J | ån Sahechåd at i gång brin nga det i Er AG örn på några rg ; E n på a ÄG e CT plogen. $ Härtjl må AL ock 4 5ga, 18) at hva icke långe | fedan upfundne. nya Ö Åkerbruks-f Dettå firter ar ligga Åkren i Fåror» , vä fven ER NR SG Bri på KM balla fama oms ubet Norra Lappmarken , 2 anledning. Na ER Re, på) Jf ödde och 'D å ” ; sä CK dd ; (NAT SRA (ANDERS, HELLANT, fv då Bu En | ulamo. Sokn i Ken ji aj endalt at Nybyge are illeg 2 DB hvaraf några fä luskållh hckönimb för 70 eilod) höpft 102 år fedan , ifrån närmafte Soknar i Ötterbotny hvilke efter hand: uttrångt. dets förra Invånare, Lapparne, fåt a dem inge nu habe > wa ftåndigghemyift avi Kulames =rA0 ”Sokne en år belågen på Landt - rv ell j förta högden imellan Hvita Hafvet:och Botni fka Viken, famt på bågge fidor af famma Landt- rygg » hvilken där år dett låg atte i hela Lapp- marken. "Pol: Cir Ag ftryker tvårt öfver Sok- nen, fom ligger imel Jan sg - 4” m. och 967 ;Y SR minuters s' Pol högd. TIVA, "Man "kan låtteligen töreanan gr hart Climatet kan vara uti en få långt UL N forr och NR AR ÖRra 1760. Jul. Aug. :Septemb; 235 nåra vid Fjällen belågen ott. Icke defto min. dte dör Folket ej i fådan tnyckenhet årligen , fom uti lika fölkrika Förfamlingar nedre på plats ta Landet, hvilket båft kan bevifas af förteknmin- garhe på födda och döda; fom Kyrkoherden, Hetr Jon. KräAnck, behagar mig meddela, is från ar 1731, tl och med 1759. De åldre hafs va vid Pråfte - gårds - branden, år 1730, förs kommit, För ären 1749 och 1750 Har jag ej - heller någon förtekning fatt, ; | Ir Födde:! Dådes pu År. I Födde, Dödej LIVS 40 Pp 1745 7 VA 1738 39 4 1746 ”4f af SR Ne FL SLU KN AS rr FN 44 SÖN, ARNE EE ay Sn TG FR NE ANI 72 AT IIS Sd ng ISAR Ska ÄRR DE RA NE FARIROr. 36 17 bg 62 12 ör sun | BAN SA RED ri GALA ACL Re IAVONEL IG egt TREK 80 I 177 BUTT PÖGOG daler Fr SE RR ENSE NN rå 1743 "1128 0 ap LABOR Ingo 7440 39 > Sikt Hår af fes; atde dödas antal år föga mer ån hålften af antalét på de födde,. hvaremot på an» dra orter; det förra getnenligen tr öfver två tre dje- delar af det fenares = | ku Vid 1759 ars lut; voro Soknen 1457 mån- vf j s (6) ; Nn i ÅR . Ra OR Fa. eo nilkor, . Om ifrån detta tal afdragas. 624, fom år | | d IÖtvere fom kan hafva Varit Invånarenas 3 NE fi Nerd Y FÖ LEAN 2 AR TAN a JRR SÖK SE RR EN EIA i - AR ; 3 å a s + ÅA NPETENELES APOR a I jap ve 7 50 o. J ul. Ang! "Septém ) Stycrfkutter sk då födde" på 2 är, Sten ungefärlig tal, Är 1731. ”Altfå har Folk. he japen Hår, 74 NO 28 år, förökat f fig fålom 100 til 1753 eller inemoj fil dubbelt, blott Kyo0in 16 födingar. j rå andra sla ja 100 år H om Lacke mer, Hl århållande a kö gg på Falk-böpen, Jae sn fes ark | . (a NOA Ne " RVeR fa sö 1757 'dådde hår vån ig ti ket Folk at en fmittofam hetlig Feber, ; fom If cal std inkoramit från Ryfka fidan: utom "den bade beha Iningen af tödde öfver de döde, fligit nog högre. Soknen befiar af någor öfver rg KNUE eller Hushåll, OL I Sädankylå Paftorat Hör enNvälkear varit ån möNKNTnA Den foknen bettar nu för tiden, ; ven fom Kufamo, endaft af Nybyg ggare eller Bön. der: ligger Norr om Kuflamo, imoken 6F TT om och 68 gr. 20 minuters Polhögd, och fålec es hel och kållen inom Pot - Cirkelen, dock hikvål: på Södra, eller råttare , Syd-Vältra fidans om Fjäll -el- ler Landt ryggen: hvilken långre til Vetter. blir alt högre och högre: Vid Sådankylå 4 ka, fom ligger närmare Soknens Södra ånda , är Landets perpendiculaira. högd Öfver ON Famnar Lö ARE MR öl Antalet. af Brr st, iden e Sokne; , vid 1754 års flut , var 160 Själar a och. rd ås m n vid I a 1190 Matrlag e Her Hushåll. - ör ; IÅR NYE - Lånders hågd öfver Oceanen, kn påtar fa Ju dig a utmärkas i Geograpbien , befymnertigen i de Norrafte or. ter, fom Pol-högden. turn såra jag kunnat HiFånA de Lapfka Orternas kögd öfver hafs- brynet, torde Ja. en annan gång miförligen få inberåtta. N rå -« 1760. Jul. Aug. Septemb. I 110760; Fal. ug. eptemb 2 37 | fått utdrag af denna Hökbekn Kyr- mer ån 7 år, ifrån och med 1749, ss, mom hvilken til dår blitvit rn, men allenatt 78 LikA begrafne, t slet. af de födde dår varit mer ån ot antalet at de döde, Af Invånarne har ej dödt mer ån en atf'7o, 1 ftållet man &s vår I Riket målte räkna för en. lycka, nom året dör allenaft hvar fyrationde, np det få fråndigt (kulle forttara, kunde Invås es antal tördubblasi inom 30 är: och vore önfke- > OM det ginge få frilkt i alla Lands- EItet Sådanfkylå 3 år til omkretfen vidare, men min- dre bebodd; ån Kulamo, mycket mera underka- ftad froft , och mindre tjänlig til upodling: 1 he | nerher de defs: Norra del, fom grånfar emot F jällernis Mendei Sådre delen . fom flöter emot KemiSokni terb saf Age väl för fig komne N: Lä DR PR PRAT OM 0 Så anfenligen frn dedfe N bö are, (fon hjskaitok af Eri Förfådet, Nybygge. Släkte, dår de kunnat nedfåtta fig föm Landtmån, Lap- RS Folket då remot , föm lefver utan Landtbruk, Eragt från år 16985 til nårvarande tid, &anfka litet tilta SE 69 ti oh "från dom kan flutas af U pbördsbéel kerne re én 1695 och 1759, då jag dem jämfördt. | fkal a ej underlåra at framdeles utförligen kl Lapparnes för Skelfe , få Mart jag århål- ra Uptekningar på flera år ötver det nfamt.. Dår Hals Utstokiuth Enate belågne Norr om Landt-ryggen, de tjänligalte, em nr de ägg endaft af Lappar, SR RR RA "NARE Nad. OS Ng NE | SNR FÖR i Å Å AN | ' / 4 | RR be 3: fe J: er 3 NS ' ND (ES TALA IE MA FÖRR 7 PSV I Hå & Mafken > ingifae af NILS Rosen, i Uadenfökaibg om der Fords befkaffeniser ) a fö af Animalier: RR OOTAEH, War- i "LERIUS 5 SH ; "Anmmiärkniäsär öfver Herr DD fönken RTS Theorie de la Lune: Inlemnade af Da NIEL MELANDER = fl e0 ; DR Sått at mala Krut ned Valfar > förbater PA SR CARL KNUTBERG ren JA SR ML Berirtelfe om Het Poljka Sittet at brukd dkreny och huru Dikning på Åker - jord kan bejparas utan oligenbet: Infånd af GEORG SILÉN evis på Climatets hålfofama: befkaffenbet i Nor Ha Läppmarken > ; i dnledning af Förtekningar på Födde och sytt ef ANDERS SAR: NP frå ömt så Maftar, och i | lyunéghet om Binnike- Nf oi I in V | 199 213 NV | då fanan FÖRRE SÖ Nn 1 NN k SAG , S Hd 4» & i MEL i j bål MAR - 5 i Ner RN RR 0 CM a FORN BR fåt ' U| LINE - i h + N ' 4 =S Nee LF | : X N v rov mv SS - Al - zz nin « i t $ i LL ae re iv ( Å ec Big. I t Kån RE TE FR > rd [3 FENSEOON og — AST it É TYS PAA NARRANNVTRTN FRE Så - 4 AN . +; | = i , I sa k I Ce VN d - är i -. - J | | | - . — v , 4 / , . v No a S i a gasa pa k . Fr [0 i k| , y k I A I Y i I - [ 4 j ; j : i / v å I ; of « 1, u : 3 i > I - I H I 2 I - [| j Å - + a | — SES = | -- CS | ; 4 + i - AN i | É ) He Yr (- Alnmatt til fig. 1 Fig + Fig.5 Alnmått til fig. 3; I NE vx ME ACADEMIENS ku ös CC OFÖR MÅNADERNA STR é | ÖBÉR, NoVEMBER, DECEMBER; ÖRRORI ev AT 1700. Ce ös är —PRASES, NAR 6 if ÄNTON von SWAB; VR arr RNA Bårgs-Råd. ST rd NM ME Sn VETENSKAPS HISTORIEN Lä inv KESTASlarin Om | EN för NR ymnin gärna: SE ; ti et ågnableck från klar dag nedf ånkas i i | : len mörk natt ; och från.djupafte mörker | kåda Solen; fkul & vifferlig medföra fto- rf å | AA : 240 1760, O&ob. Nov. Dec. ra olågenheter. « Så haftiga och ftarka omfkitten fkulle (narr fördårfva kreaturens ögon: mången vandringsman och refande gå. förlorad : och fög- Jar ftörtas i fördårf. Alt detta har den Allvife Skaparen förekommit dårigenom, at Han til- lagt vår jord en Atmofpher eller luftkrets; fom förorfakar, at vi ej ftraxt förlore alt ljus, faft So- len gått under vår horizont, ej eller hållas i'fullt mörker til des hon åter vifar fig, utan omvåx- ling af dag och natt (ker fmåningom genom fkymningarna, Vi kalle i fynnerhet Skymning det fvaga och aftagande ljus, fom mårkes efter So- lens nedergång; men det föm fes före uUpgångeny mer och mer tiltagande, heter Gryning, dagning eller mårgonrodna. - ==. RE | | ge RR : NI — Poäternas Sagor om Aurora åro många: ja; ; vil endaft anföra några omftåndigheter. | Hon ut: gafs för Hyperionis eller Titans och Thix dot-" ter (a), hvilket Bocaccio (b) naturligen fålunda uttyder. Titan bemårkte Solen och Thia jor- den, af dem fåges mårgonrodnan vara född, ef- ter hon upkommer, af Solens ftrålar, och lik- fom upftiger från jorden. Hon afmålades fom en vacker Jungtru med smårgoniftjernan i pannan; fittande i Solens vagn; ty hennes: fyfla var ar för refpånna och köra fram: dett nn VALA TA - | RER K = Huru de lårde i åldflatiderna förklarat fkym= ningarna, Vet man ej med någon redighet. AL» HAZEN, en Arab, fom lårer letvat i Ellofte Se- något utförligt fkrifvit i detta åmne, faftån a) Hefiodi Theogonia. ” 6 enealogia Deorum, ( TESEN Ab pal Dö DA: Mpyv. Dec. 241 r del å år. få a földarkansna at det ej kan utredas ; : Han hårleder det : ljus. fom, mårkes innom mörkrets pyråmid, det år jordens. fkugga, från olftr. larna, hvilka ftudfa från den del af vår grof- väre uftl krets, fom ånnu afSolen befkines; sidear 00 (Fig. 1. Tab. VIII.) vara en jordens genom. chDAB jordens f(kugga. Atnu en partikel etlen må kunna. (es, fordrar han tre vil- nten, 20 Ej. innom. nattens pyramid eller lens fkuggz. 3:0. Ej få högt uppges, at.den fin finhet skull å år . flånd at rilbaka kafta något ljus. ..R har de två förfta vilkoren, menej det tredje; då långe. Solen år, mer.ån 19 gr. un- der horizonten. - Alt fom DAB. fkrider. fram, få vå ker ock ikårning en emellan DÅ och HR, nårma- Bye jorden; då omfider r får de tre: fordrade ; och. fåledes år den förlta grynings- lika fått förklaras fkymningen. Uri fta propofitionen gifves et, ånnu brukeligt fått ar fr dR eller refle&erande luftkretflens hög1; lom efter hans felaktiga data. utgifves för 51 (å- ing milj af hvilka jordens omkrets håller 24000, V ata blef fddan nåftan alt hyad man vilste "om deffe dageliga Phenomener hela 500 åren; ty någre Aftrologer under den tiden fkrefvo, hv ; ATT NE, målt af (RR PRE oriktiga eller illa be- 3 a a farler: hr | sår & RR i NE ;$ h VAN & FN sar ket rn AVN cat de Crepufculorum cauflis, finnes a uter af Nonii- -afbandling i famma å ämne, m mligen 10 at den ej år under AR eller : 5. Optica. uti Riloneri, Thefaurns Optice Få mA REN ÅL AN NUuNnnsez, eller fom han allmännare kallas, PETRUS Nontus, en lård Portugififk Mathemas ticus, blef vid et tilfålle frågadaf Henkicvus Cat- dinalis, hvars Informator han tilförene varit om "fkymningarnas långd i olika climater, Håraf fick han tilfålle, at nogare underföka denna faken; hvilket med ftor framgång fkedde genom Mathe- matikens tilhjelp. Ar 1541 trycktes des upfins= ningar (ej). Hanbevifar fkymningarnas olika bes fkaffenhet efter horizontens och dagjämningss Cirkelns ftållning inbördes, lårer ockfå at uts råkna deras långd och andra vid dem förefallans - de omftåndigheter, De fom bo under Polerna kafva endaft en gryring och en fkymhing om året, men hvardera varar öfver en månad; ty få fnart Solen under fin gång från Stenbockens vånd-Cirkel får en Sydlig declination, fom år lika eller mindre ån 18 grader, hvilket fker i flutet af Januarius; börjar gryningen tör Norra Polens invånare, och flutes etter medlet af Mars då Solen upgår öfver deras horizont. Fflutet af September går Solen ned och då börjar afton- fkymningen, fom råcker åtminftone til des Syd« - der, det år ungefårs liga afvikningen blir 18 gra ligen til medlet af November; För dem fom bo under linien aftaga fkym- ningarna ifrån Solftånder til dagjåmningen, då de åro kårtaft; men fedan ökas de åter r famma mon, fom de aftagir , ånda til des Solen börjar gå (e) DE Crepufeutis Petri Noni Salacienfis liber ” Den utgafs förft enfam', och finnes åfven vid hans Opera tryckte i Bafel 1592: Ra PS j RE sd Vv fria 0 ; 4 41760. Då & Nov. ne 243 ba Detta alt Mad låtteligen från dag- roat vinkelråtta ftållning mot horizonten. > Uti Jord- -klotets lutande ftållning årofkymnin= Parnas för ändringar Jångt flårre. För den fom bor imellan ndagjämnings linien och Norra Polen, aftaga | vinter- joker tilinemot linien3 men | fedan växa de ånda til Sommar-folftåndet, ia för lem fom hatva öfver 58: graders polhögd, vara de bela nåtterna, då Solen år vid» Kråftans vånd- Cirkel. Ju ftörre polhögden år på en ort, defto Jå gre äro fkymningarna vid faråma: Solens de- 'elination, och defto långre år tiden under hvil- ken fkymningar och gryningar gå ihop. Söder om linien går til pa famma fått, men uti omvånd Tags vå ån det kän bövilasy at de ömt ej alde- it okunnige om ljufets brytning, få gjor- d ys C - irpå ingen råkning före TYycHo BRrRA- lp H. KEPLER låmpade denna upfinning til närvarande ämne , och töreftållde fig faken på följande fått (2): Förfta och hufvudfakeligafte orfaken til fkymningarna å år Solen, fom antingen dire&e eller genom brutna ftrålar, för upgan- gen och efter nedgången uplyfer en del af den : re horizonten varande luttkretfen, Den an- dra, år en några graders Atmofpher, fom om- gifver Solen, hvilken kommer förr til öftra och ] nar fenare. vattra HE tönt Kvarigelian FaR a ty bland mär ;kes ej der Aon Q 3 fs run- yr (el Epkomé Aftr. Copernicane äg. 72580 fo 244 1760, 'Octob. NN runda och med Solea parallela fken, fom of- tai fynnerhet? vid någon köld ; föregår - len under egenteligt namn i morgonroc Ina. T dje bidragande ortaken tillå lågges fina och torra dunfter, fom genom vårman ge öfver luften , och medelft fin bögd förr € emottaga och fenaré bårtgömmas för Solftrålarna, hvaremot likvål in- våndes af MArT, KNOoRRIUs (hb), at i fall fåda- na dunfter verkelig gofvos, få år det åndock ovilst om de förmå : reflectera' ljus, fom fedan det pafferat grofva luften, år mårkeligt. EFjerde or: faken år luften, fom genom inånofildign fluds- ningar kringdelar ljuter. Efter des olika högd och befkaffenhet åro fkymningarna' olike,. Om Sommaren då luftkretfen genom vårman figit högre , åro de långre Må och af famma gru ind Vär fkymningen merendels långre än gryningen. fl Chili år efter Jos. a Costas beråttelfe innom en fjerdedels tima klar dag från mörk natt. - Luf- ten målte tåledes dår vara mycket ren och fri från dunfter. Era Om högden af (kymningarnas egenteliga fåte, äro ej alla ,enfe, ALHAZENS fått at måra den iz) Walle gifva för ftort utflag, efter han iätet af- feende haft på refraction. För ötrigt år har våg ofåker; ty den fupponetar at Häl år märkeligt efter mer ån en reflexion, hvilket fvår- ligen kan medgifvas. Dårföre neka VARENIUS (£) CAJE rANuUS FONTANA (/) och KNo RRI med flere, at på detta fåne vinnes hv 2 (6) Dill deC öofouls Vie, 1658 5.5 9: ; Öd rop ultima (£) G Geogr, gen. pit hi (1) Intt, . Phyficc "Afllr. cap: 34 (mn) LD. VR. ÖRA Å ”. i vor RR fock gröda Honka Scurres us, finnes en ofartelig högd.- je 4 ata Kbilja med KEPLER hg och Ric- imellan fkymningarnas och refractio- m, görande det fenare mycket lågre 3 TyYycHo BrAHE (7) 5 LoNGOMONTANUS (s) | EIGELIUS (L), utom andre, påftå, at båg- vid famma yta. Man vet dock nu, at en H brytes mer och mer, ju långre han kom- mer iniluften. Na Atmofpherens olika tilftånd gör, då Sklené de flånd från horizonten då förfta eller fifta fkym- ningstftrålen mårkes, ög förändringar å år uns (Sp PN er F ke -- Kr fterS' Snnasos Rolk ifnin ol 2) år den 1 3 gr. .30 m. ÄLBAZEN(x) och Viper Lo CR NN ad åt é mo NS - ; 19 ÅN ft FÖRS = 16. « JoserH BLANCA NUSs (44) och Gas- 7 OR SENDUS(bb) - - bk SG JFK ENORO! Brate (ee) KV Cas- | ål vd SINI 0: NAT fa Re ra SN RoTH- (2) I ibe. IV.de Söbr (0) hen Lö Il. 0) A lr. Opt. p. mg) Alminov. LI 01.6; L. VIIL f 1.6 14. | sinn Tom. I. pag. 95. (5) Spher. 1. Ii cap. 11. « Probl. 2... (£. Sphera Eucl p: 351. (a) Rerom Geogr. Tibr. XVII. Paris 1620. pag. 135. (x. L.c. prop ult. /)C ir. X pr.60. (Z)L. ec. prop XVI. (aa) Sphe- ra mundi Lib. VL.c.5.D. X.c. 16. (66) Inft.Aftron. Par. $ 1647. DAg) 52. i6fe) Epift aftr. Libr. I.p 129. (dd) Gre- goril Alt. GeUM m. & Phyf. ed. 2:a Tom.l.p.188. 4 A ÖR a N TAR R mh SN | Ar NER äm K - fr YVYSe Z v VN ' SR 5 4) Sa ROTHMAN Ceejx - -— 24 Gr > Riccetori( HH. ) dagjämningen vid By Vv SP - 246 1760. O&b. Ni ÅR > ningen Lev SR fkymningen - poder Sommar- Splitändel vid SA gryning en 21 vp » under Visad Solftånder vid TI Sn gryningen vr si HÄR 17-25 Åt finna Solens declipation då kårrafte Gin pipngen infaller, å år et Problem, fom RS re« dan framftåldt och befvarat (ge), or f ra af RHoDIUsS (hb), CLALIKIS GREGORIuG (kk), med, flere : ja de nyare "hafva ockfå hår- til velat nyttja råkningsfättet om de tftörfta och minfta, " JoH. BERNopLu den åldre tilftår dock, at han med fin bror dårpå arbetat i fem i nan de dårmed kommit til råtta CH. De Br. tiga bevifet och upfinningsfåttet hvilket den förres lårling M. 'rquis EL” HosPiITAL förft upgif- vit (222). Herr KestNER hafver vifar huru frå- gan kan uplöfas af BIL MauPerRTuis formler (nn). | At gitva en utförlig! förklaring öfvär NR ningarna, tillåter ej rummet, jag har gjort det annorftådes (00) och vil 'dårföre endalt anf der hutvudfak: higafte. Får ORF (Fig. 2) vara Oor- -—- -. SORT a rn RER AEA 4 (ee) Hös Tychol. «. ”(/7) Alm. nov. Tom. I. par. I (0) LD cipt XVI (hb) De Crepulculis, (ÖP od Tom IHLc. 2 Poa (RR) DL-.c. pag. 260... (I) Oper rem Tom. I. p.64. AQ. Erudit. 1692.p.446. lam) Ar nalyfe des int petits. pag.52-54. (zz) Lulots Kennt- nis der Ecdkugel IL Th. Pp. a följ. (00) Diff: de Crepufculis 1755. -rOé&&ob. Nov. Dee, 247 od Jordens och ZHR Ca grotvare luftkretfens ges omfkårning med den Vertikal, hvaruri Solen under horizonten HR. Då Solen, år 1 5, kan hon uplyfa hela HZR, men från 4 endaft LZR, enligt Hoamtislka grunder. På detta fått afta- ger alt mer « och mer uplyfta delen, til des tanr enten BF går genom R, då BFäår den (ifta ftrå- rör assig uplyfer något af Atmofpherns fynliga 1, och fom efter en frudfning iR kan komma i ågar i Q. På detta få ått föreftåldes faken före NV En hyaraf följer, at fkymningen [enare börjas pch. gr fningen förr flutar, ån om iftrålarna gin= 80 genom uttkretfen obrutne; ty man räknar HOp dag få långe Solen lyns. Icke des mindre blir deras Jångd oåndrad; efter fifta ftrålen ER kommer då ej från B, utan från b, få at vinkeln kDB år. lika med. SRB/. Dårföre utdrages flutet hka mycket på ena fidan, fom början i fker fenare få den | språrg och tvårt om, Faftån 6D år den Gifta frålen, fom efter en röflsåtibn kan komma til O, få kan dock ctter flere, EG2O eller dylike hinna dit, och NDRO år den Gifta; fom etter två ftudfningar kan i röra ögat, Således om ljufet ej år omår keligt efter. två reflexioner, puls med gada fkål tyc- kes kunna bejakas, vv finnes låtteligen, huru or ofåker den vanliga methoden är til finna den re. keronde luftkretfens. högd. I medlertid år det onekligt, at ju ftörre den år, defto lingre vara fkymningarna; ty delfto långre måtte Solen fkil- Jas från horizonten innan. tangenten DE kan gå Y fåpnrdlis, Så "fynes Sölén verkelig i i S då bon å år 248 1760, Häl aln AR | 4 De mårkvårdig a kymnnld Fe fretg iNo i fynnerhet på Grönland fkola vifa fig (pp), hv ka af någre orått förblandas med. norrike åro förmodeligen. ej annat, ån. en fn ers ning. af flere Phenomener, fom en med nå och is betåkt mark, tjock och med is-partiklar la- flad luft, långa fkymningar Och zodiakal- mliv kunna frambringa CROdGE FR Orfaken til fkymningarnas lika | där gå 13 fkilde climater, år dagjämnings-Cirkelt s och ho- rizontens inbördes ftållning. "Man inbille fig un- der horizonten en med honom parallel Cirkel til 18 graders afftånd , (efter då gemenligen för- fta eller filta fkymningsltrålen ankommer), få år det klart, ati klotets parallela ftållning åro dag- Cirklarne parallele med horizonten >; hvadan föl- jer, ar polernas invänare (om där åro någre) haf- va gryning fålinge Solen uti upftigande teknen har Sydlig declination mindre ån 18 grader, och fkymning då Solen har afvikning uti FT nedföginde teken, | hd v ur Mintta vågen mellan två iarallela. Cärilen fed et.-klot, sår fen ) vinkelrått båge, dårföre hafva de fom bo under linien RE AMN AG dn ras dag. Cirklar åro vinkelråtte mot horizonten, Men de fom hatva fin pol mellan zenith och horizonten, hafva defto långre fkymningar ju frör- re polhögden å Beg , dettp ög af dag-Cir= SN 2. rg klarna (op) Torfei ds Gren Ci XIV. ( 0 Peyrere voyage au Nord Tom. I. p; 126. Jämför M rans Aurore boreale ed. 2:a påg. 79 följ, Sm Ca "Decouv. de la lum. Zodiac. Art. 38- / ÖRA) GU v s långd (k smolphern a altid 'N oation år ; nåltan 7 — Skymningens - NA NG | långd ja S 6 ks r, 2 tg 48 min. I 28. - AX NEN: band : Or 9 RS LO fant boj ev Få 2 AE Tr : . år BEA d Ke a -9 . f å sd 4 ln Sh I» VN - KR ik VEN - uu NG É : r 1 : g MR 2 älg Shi > I ' / å ÅA 250 1760. = Sluteligen får jag bellglilkae et Phönoll en, f år få allmänt, at det nåftan alla dagar vifar fig, bimmeln år klar, men fom icke des mindre haft det befynnerliga ödet, at ungå både åldre och nyare naturforfkares upmårkfamhet. Jag har e kunnat igenfinna något därom. mer ån hos så Au&orer, af hvilka den förfta år JoH. C garnas fårgor (ss) vifar, at han anmärkt det, fatt han ej haft ifynnerlig reda där på. Herr MAIr den andra: han hafver rått noga och i må ebferverat det långt neder i F rankrike , , Oc dan i Paris. Den vida berömde Mathefeos Pro- fefloren uti Geneve ,' GABRIEL CRAMER, har ock blitvit detta dageliga Metecoron varle, faftån han ingen ting dårom utgifvit (7). Herr MAI- RAN kallar. det Anticiepulsutun sit dårföre , at det fynes i motfart väderftrek med fkymnin- garnas. och för det andra, emedan (kymningar- nas nederfia del år ljufaft; men t detta tvårtom, På Svenfka kunde det kallas Morfé ns At få fullkomligafte begrep bam a man örn nägra minuter efter Solens neder- gång, eller före upg ången äfkäda horizonten, midt emot Ne få at om hon år vid den öftra h ZONEN 4 målte den våltra betrakras, Man fända bi Säng ——— — (55) De colong coli Ulm. 1716 feck LV. 6. 26 pag. 144. 0 Crepäfsulö matutino partesa atmofphere in horizonte -occiduo guandoque apparent f Aga rubre $. 3CP 155. Non fudfiltuor colores creput culini in illa parte, in qu Sol oritur aut occidit, (CR non raro ad hörizontem op pofitumn diff, anduntur > = = > g. 157 Qui eodem tempor "rybet. (22) Mairan 1. c. pag. 400 > 403: | | + : JASP, Funccius, fom uti fin befkrifning om fkymnins= ” PR ”Oétob. Nov. Deci 251 oh himmelen år klar, et flags rundadt band €lleret n mörkt blåaktigt fegment, kantadt upöfver med eh mer .€Her mindre högfårgad rådaktig bå- | omftånidigheterna myckert gynnade, I få fe imellan det råda och blåaktiga hvitt,och där= öfver gult ; men det år nog fållfynt; ty på flere idéer hvilka jag tåmmelig flitigt 'obferverar detta optilka Meteoron, har det ganfka få gån- - vift fig fådantr, då åndock fårgorna voro gan« illa terminerade, En inor(kymriingen (brillen oth dfkviar ba fliger och om mårnarna faller) kommit til en vifs högd, ftannar fegmentet och blir ftrax gråaktigt; men bågen ftiger vidare och år ånnu vid zenith mårs kelig om luften år klar; blir dock alt fvagare öch fvagare ; och förfvinner åndteligen aldeles; Mot- fkymningarna på ena dagen eller i et elimat fkilé ja från en afinan dags eller climats, endaft uti mer eller mindre gynnandé omftåndighetet. Om vinteri plåga de i fynnerHet vila fig era sk då lutten år klar och kölden ftark. fä 4 Orfaken til deffe Pheriomenet är hufets Biyed ning och dubia ftudfning från duntftkretfens inre ta fåfom från et hvalf, hvilket framdeles kam blifva tilfåHe at vidare utföra, når tillika mina obfervationer och underfökningat uti detta åmne pa MON : | T HORB. BERGMAN. FISSLOR0 000000 ; ÖN 0 ög ; FER TTO Gl H Under« Me jök. GÖTSCH. bon Fjerdé tycket; år | se 2 - : fNom i de föregående (pilen ER bevift,. Het | mycken fkilnad finnés. imellan den jord; | fom fås att åtfkilliga Vegetabilier och ÄR bimalier ; men dårftådes få vål fom hos andra Chemifter blifvit nåmt; det hos Vegetabilier- ne, få vål fom. Animalierne; finnes en ren kalks jord, har j jag tyckt ej orådeligt at Jämföra: deffe | Kalk-forter nårmare med. hvarannan, på det man iden allmånna hushållningen ; af ' en fådan;j jäm- förelfe må kunna veta; hvilkendera kalkforten är til murning den båfta, Jag. vil fördenfkul anföra förföken i den ordning de åro anftåldte, famt dårhos nåmna de conelufioner; fom-omedelbar- ligen af förföken. RÖ led i i Ne MR | s Ä Y i 2. a [0] ; å i 4 ok vv 5 än b NG I PLA RO ln LÖ + De f örfe förföken alt SARS åndan. 4 vR tlf vig. i hvar kalkfore förlorar a ; » Wende få / ma locken hår i 6 vödale fom förut blef fe 1 och fiktad, at bränningen fkulle bli nare, upvågdes. 360 gran, fom fat- De sven fm em och ap dår- j 1 föklökdernds och. käke ed Host var nog varm; och befants af 201. grans vigtgz Av päl AR 159 gran af fin tyngd, . ran Gottland på "lika fått Igalven hi] lika . eldgrad och tid calcineradey' (Ser af PS | gran, jämt 160 Bran. Med [3 effe voro de hårdare Sadekorna ifran Balsbergét v | Skå ane; ar ji befkaffenhet; och förlorade älde= les lika, CR ; kor, fådane fom finnas i Hafsltrandeni; » ochi lika eldgrad ; « förlängde 161 (d då FR 17 ; af lika vigt och ia sats nd FL 162. gran AE 360: fra Fen å (a ggefkal af lika VIgt. och lika Fäldkiga Bä ting, förlorade 180 gram af 360, lom år jämt. bålf- t s. calcinering bör mårkas, ar de näfte je) förttone i tåkta fkerflår brånnas, eme- na fkerflar måtta delen bårtfprakar; SR man ej fkerfveln vid flutet bli de någor mörka; åfven fom all angan öka brånd i kl cn | BETA rel. nya oo oe 230 SRA e | Ner sm ss på : Rv RER Bu 4 | N Hag a I 4 ÅA Ok M (EJ dd ; Lå | | ' v gen kan vara mera fuktig; den andra mindre;fom ej få noga kan mårkas. lane $$. 3 > Sedermera underlöktes huru mycket värten des- fe kalkarter kunde attrahera utur luften; til hvilken ända ; atld deffa kalkforter ftåldés i et fårfkidt rutt, dit ingén Sol Kunde komma åt-dem, alla på er ftålle, och lika lång tid, och fants dåref: ter ; innom jemna > dygn. 2 . MH oe N (a) Kalken ,, fom var bel hård grof kalkten 300 gran, och cdlcinerad vågde 202 gran, nu våga 219 gran, och fåledes fått 17 grans til ökning. RS RA sig FS a —(b) Sndehor ifrån Balsberger fom af 360 grans infårrning lemnade 200 gran kalk Fate efter RE i — famma 55 g kd VA Id ; sm Igar i tjära anden fingotil WT ej Er ång FER tildkning kalk ; ; "vägde 170 grän. | ) Åggfkälen; fom förlorat hålften,; fingo 6 ökning, och vågde 186 gta. = Fv | Kalbjörd af ird-afka , elizivierad och calei= ra vägde NV gran, fick på ofvannämde tid 8; och vågde CÅ gran; id d 2 urider f öktes legs lr ans ti ök | nings återena annan agg 2 gran; FÖR n ri Sv a C vantitet kan fnarare hårröra af den. ighet; for » fålt fig vid dv lige af 3 SR | | man med rö böra. det lökra fr flenen eller den &å kalk-materien år > , Sv ök” Mera vatten attraherar defs kalk ur är den Vegerabili ifka attraherar längt min n Animalifka ; denna äter HRT ån den år bb AN å - $ Fn : j. År Vv. - Fk ön S | . SÅ é i s STR i a N 0 re ML: 25 i 4 SR NE > Na 2 SÄNES 1 a a ASS /Å ; g Su fe (S or We vy fö. 28: fe sr & É NE å J i 4 a ra 4 ? ] 1” OO. &X v RO EJE é | e F ee ; s I I Zz s4 At underföka huru deffe fkilde PR - arter [kulle förhålla fig i flå ckningen med vatten; famt, huru mycket de dåraf på längre eller kårtare tid -fkulle qvarhälla ;. anftäldtes följande förlök : (a) Fil 200 gran kalk; at £Lniftrig kalkfren, logs I led deftilleradt fnövatten; hvaraf kalken, efter liten ftund, ftarkt herrade, famt ganfka vevtket - fvålde > dåretter ftåldes han affidesi et kalt rum; och etter 2 dygn vägdes, då han befans til312 grans vigt, och hade fåledes 1:15 ära vatten i behålt. (b) Snåckekalk 201 gran, på ka. fått, bch med famma flags vatten : lod, Nåckt; heriade cj förr ån efter 2 ä 3 minuter; PST under hettandettarkt, Ståldes federmera bredevid den förra kalken til torkning; och vågde efter .2 dygn 300.gran, hade altfå KA mer ån 3 2 end vatten i behåll. En annan gång, togs 199 gran kalk SE st bergs Sndckor calcinerad, famt, 199 gran Muffel- kalk; Disk defle flåcktes' hvardera med 1 lod dekl erat: fnövatten, fråldes dåreftery i kallt rum; OCK CILCT så dygn vågdes ; då de förra ifrån Balsberger vågde 317 gran, och hade fåledes 118 gran vatten i i behåll; men de fenare af ordinaira' Mulfslor , vågde 88 gran, och hade fåledes ej mer ån 3 2 gran a i behåll. RN (0) Krit-kalk 202 gran, aldeles på lika f ste 'q handreend och flåckt; med I 10 d vatten, hetta- | de ftraxt och flarkt, men expan anderadesej I fåmyes ket fom de förr nåmde ka katter; vågde efter å i behåll 109 gran 4 dar säl a 212 rk fa ck: med 3 > hettade flraxt. och fodide tr, fom. fterkalken börs Mraser förblefvo under denna flick. deles i fit förra fick: och i fterlek fori ev flåckningen ; "efter tvånne dygn effe "ge gran; och hade fåledes: ys Sed 3 0 behåll; Sc iz e j Kalkjörd ar EAS 192 kd NA 180 gran vatren 3 hettade. och rökte; men fvålde LR intet. det ringefta 3: vågde etter 2 dygn E gode få ARE hadö fåledes 78 dena varten A - je i ST ER AN MV Fö CV FS SD mc fr Så Ve En aina I: togs åfven i 9” gran Jalkjord af Vegetabilier, fom flåcktes med.igo gran var. stön åa vågde « efter vå dygn 262 gran; och eh öll fåtedes 72 gran vatten, 4 SÅ od ÖN er SR i örd af andr a Vi egetabilier å hettar äldeles intöds | j ellep röker med vatten ; ehuru den daraf abloré — berar någon proportionerad FORNE i hvilket RNA nan denna ej obilligt kal lar en äbfor- erande jord; men détta ablorberade vattnet flap- per hon målft aldeles ifrån fig, få at innom en ' NT je anad, knapt 4 gran vatten Annasgvare, fom ej kan « vara. Rn deg A I er kallt rum, dår Evapo” RV NR Å mil a io 4. gran flark loger ad jord af Malört fog gran vatten, fom oh ÅA utan rök och he År etter 2 SyDE fe FT vågde denfam-= mas 25 8 1760. 'O&ob: Nor ma 118 gran, hade alcfa Hi ej mer /ån 9 gran vat. ten eller fuktighet i behåll, Den af Sodan qvar- lemnade och calcinerade jorden behöll ånnu. min- dre qvantiter vatten, och få vidare, = Af delle anförde förföken , finner man | 1, Kalkens hettande med: vatten ej vara proportionelt emot Jjelfva kalkdmnets hårdbet; ty kalk af Krita> har jag funnit , åfven fom Du HaAmetl. c.ftraxt hetta med vatten, åfvenledes kalk af sz iggejkalen; men kaik at kalkflen och Gottlindfka Coraller ; ej hetta förr ån efter en liten ftund; dåremot kalk a Snåckor och Mufslor Kettar ej förr ån efter 2 å3 minuter; likaledes kalkjord'” af Se ej rt ån efter någon ftund. ed 2. Den Mineral ifka kalken, undör, flåcknin jen intumefcerar och ivåller famt faller fönder til fint mjöl; hvaraf denna kalken kånnes efter flåckningen hel jåmn och fin, Den Animalifka kalken dåremot, intamelrerar vål och fvåller, men ej få fårdeles mjölas , och en del aldeles intet; bvaraf kalken af Snåckor och Mafslor altid kånnes något grof och (karp. , fom ånnu tydeligare märkes med kalken af. 8 gefkalen. nn i ON ER fr Den Vegetabili ifka kalken PR aldeles in- tet under flåckningen; mjölas. ock aldeles intet, eller faller något mer fönder ån han förut år ; kännes ock dårföre grynig och pulveralent, ing 2. Farten til flåcl kningen tyckes c den kalkyfom år af hårdare ämnen fordra mer > Ån den fom dr af löfare 5 lamt den Mineral; ifka mer ån den Aiga k | [6 köl Nov. Dec. É 25 ;9 | ce mer ån den ve Sei atmin- behåller den Mirérstika” kalken mera vat- efter flåcl kning och torkning ån den Anima- , och örn mer ån den Vegetabilifka, ; | a & j i fr s j | ) Re ds. RE Una a ket mera eng. Ceve följande förfök: (a) Af Wendels kelken upvågdes 1 lod, fom bra med i quintin och 20 gr. fin (and, fom + tredjedelen emot kalken > hårtl flogs I lod deftillerat vatten, hvaraf blandningen: blef hel tunn. och flytande, och kunde intet fammanar- betas, utan endaft vål blandas, fom fkedde på en ren glasfkitva, hvarefter den ftåldes i et kallt Nn; efter 4 dagar befants denna blandningen hel rer torr , famlades fördenfkull och vägdes , famt betants af 13 lod och 12 grans vigt ; Fer af tydeligen finnes, det detta fimpla bruk ågde allenaft f2 gran vatten i behåll af det hela I lo- det fom” var tilblandadt. | | | 10 ; $ SG DE Muffelkalken upvågdes ag IT» lägd: och andades äfven med I qviniin och 20 gran fand; famma flag, famt t lod deftillerat viälep, äl deles lika med den förre blandningen til ften- kalken; men denna blandningen blef ej blörare, ån ar den riktigt kunde arbetas och brukas; hvar- af fåledes Ne > det denna kalk behöfver något tee rk R 3 . ; Aer t MR f 260 1760. O&op. Nov. AR vatten til fit bruk ån den NEN | Tlrätl lag ningen ftåldes fika fom den förra på en gla fitva i i kallt rum, och vågde efter + dygn, då den var hård ck Torr; nå lod och 25 gra; och hade fåledes 14 gran vatte en mera hos fig ibes håll än den: förra. I a 4 aa EL € c) Calcinereas och fläkt Krita upvågdes 3 E Mad) fom "blandades medi qvinuin fand, allamma fort fom vid de förra kalkarterna Rå och flogs dåärtil 3 lod deflillerat vätten, fom altlammans ablor? - bla des, få at blandnin gen kändes föga våt; ar- betades väl tilammans; och efier 2 dygn be- fanes hel härd... >na tan mer ån. de förra, och vägde 11 lod och 20 gran; var FIER äefpa bl landnipgan go gran vatten i behåll. : oå (d 1) Af caAlciner de bök fldskee re öpp ägdes LK likaledes ä lod, fom blandades med i qvintin tänd och 2 lod vätten, af famma flag fom de ARGA vattnet abforberades fullkomligen, få ar blar ningen var nog torr til arbetning ; men bland: des dock, och befants' efter 4 dygn het hård, då den vågde 15 -1lod och 28 Nr och hade fåle- å des £3 gran vatten i behåll." SR SR i | Sr sveda. al k äl Vessidblins div. brukis LS til. murning, har jag: tyckt nee ar anttålla med den. fimma dylika” för[ök. Ck anförde förfök menar jag! dock ty- deligen kunna finnas, det Stenkalken 1:0 delar fig bittre. i fläckningen., (S-40102) hvaraf hån ock | nödvändigt måtte bättre och jämnare lära, blan=' ÅR Vv Ae med fand: och Vatten, 2: dö, Fordrar mine | Ö Nov. Dec. 261. ind p t a dras et fådant bruk nåd- - > vatten rån ligt. K ommer at beftå. af flera hårda delar och” > particlar ån det, fom fordrar mera vatten. 3.Tor- — kar ock fnrarare ån den kalk, fom år af löfare åm- Nenny få vida han innehåller i i fit bruk mindre "vatten: in ehuruvål det bruk, fom än; ab JOfarer Kalka ne, kånnes hårdt och någorlunda falls an-s- nehåller det dock långt mera vatten, ån detbruk, +tilredes af Stenkalken. At hvilka alla / eter klart nog fkönjes, det Stenkal-. ar mycken förmon för Muffelkalken. Rn rf SR RR nom defft förde fkillnader oda den kv erabilifka , Animalifka och Mineralifka kalkjor- ar hvilka i fynnerhet hafva affeende på deras > fkilda förhållande med vatten; bör ock fluteli- gen den tilläggas, fom angår deras förhållande Smilt-eld, Vid fadane förlök, finner man den. Vezetabilifka kalkjorden. låtteligen i nog, innom en bana för blåsbelgen, fmälta til gröne glas; den FR tåla vål dubbel tid och flarkäle eld innan hon fmålter 3 hvaraf åfven blir et Jjus- glas: den Mineral; ifka åter, knapt med van-: Ab eld kunna fmiåltas > dåreft hon ickö innehål- nn tillika n någon fråmmande inblandning, eller därmed under fmåltningen blir blandad. Arock ' "hårvid det mårkeligt, at åfven fom Gips, hårdr brånd , förlorar fin egenfkap at hårdna med vat- ten; äfvenfå tyckes det vara med kalken, (a at ju farkare eld han calcineras , och ju når- mare han fåledes tvingas til någon fb): AR eller FE opning defto mera förlorar han af. AG CN ji. Mr fir sy 2260 1760. OAS fit: 'kalkartiga förhållande med. vattens. hvaraf | tyckes följa, det vid kalkbrånnerierne nåftanåf- ven få tftor fkada af alt för ftark brärshing dh | hårflyta, fom af tår liten brånning, famt at tjen='- ligatt år, det han 1 fmårre flycken fönderflagen brånnes, at han må bli få mycket jåmnare cal- cinerad. Dock fom det år bekant, at ren kalk”. år i fig fjelf. ofmåltelig, få tager den mindre fkada af för ftark. brånning, ån grå kalk, eller fådan fom genom främmande” fakers ess år lårtfmålt. | i; PPPPPPPE APERG 22 222 | Bef krifning på en ovanlig höns. I , Os pb jåmte några ven å . dårifer RN LL | Af ;. AR od ROLAND. MARTIN. 2 Få i i ATT Anatomifke demon ftrationerne; har fn I död kropp af en ung drång om 20 ir, 2 blifvit itrån Spinhufet upförd, hos hv ke då uppå anmodan af den fom vårdat hos: namn under des hila fjukdom, (kulle efrerfes;om i urinblåtan. vore någon fkada, at inflammation , erofion, hårdhet eller ock fen, blef i-ftrållet för någotdera af alt detta, följande be funnit. Y AT ':o Ifter blåfans båge emot 08 pubis,nog råd- ; (anoder vafa, famt något fvart grumeutt Hit a FA TNGR imellan OS a och blåfan. | y +2:0 USER en förelåsning åfver partes genita- "tes, man ville fåga undan offa pubis,för at vålk ' kovmmärkrg: "at vifa blåshalfen, famt fkilja den och blåfans "bakre båge itrån det nederftaaf Re- &um, spå det veficulx feminales vål kunde fes; fant jag pubisben mycket löfe och eftergifvan= de, och i den omftåndigheten fanningen af hvad Herr Petit berättar (ig hafva funnic vid bens fönderfågning, at. de med olika lätthet på eljett likåldr ga kroppar kunnat tås fönder. öar gjorde då en åpning i benhinnan ifrån fpinaoffis pubis långft efter-des Peéten och fann med förundran det högra OS pubis måftadeles för- > vandladt til en få lös caries, .at det nåftan flör fom en mörk-råd putrilago då det rördes vid, EV Vånftra os rd ir någon mera fafthet. ANA Sr 3:0. ennen Rarrenta dj : Ehuru altfå' å denne benf fjukdom med Spina ventofa > varit, dåruti enahanda, at han börjat inuti och angripit benet ifrån des cellulaira vålende , har jag dock ej ver a på honom det namnet, emedan bvarken på de | angrepne ffåhen eller dåromkring, varic någon uphög- TE om år en få ofkiljaktig carattere, at H: PETIT juft: därföre ej velat fkilja fpina ventofa ifran en art af exo- är gg Herr Profeffor HEISTER gör vål någon an- mårkning dåröfver ; men få kan det vara kika myc- et, antingen 'Spina ventofa uptages fåfom någon får- kild fjukdom eller ibland Exoftofer, når åndå Herr Petit icke, förfummat des råtta urfkilnings - teken. SÅ at Exoftotis fkal beflå ien fart uphösning, men denne i en vidare och plat- 14 or intet huivudfakligt. De komma åudå ötver- m uphögningen, falt den i Spina ventofa kan vara med caries, i exoftofi utan. Med rumesr utmår- oral åfven utgifvaren af Herr DUVERNEYS / afhandling Om benfjukdomar i företalet, Spina ventofa. Ja, ibland | Fr SR å ” 264 1760. ”O&ob. No '3:0 Hinnan omkring bit: var: fund, ej van- gripen eller frått, och wid henne . voro mulclar- ne, fom på os pubis tå fåfte, ordentligt fam | 'manhångande, gårandes denna hinna diktom. en vagina, af benets råtta figur, omkring den af fjolf- : va ben- fub! ftancen blefne eariecs: Ce) a | SITA Fogningen (Symphyfis) eller. den dels — brofk-dels bandaktige SSR imellan benenå båda dor, var lika få riktig, ar e; det minfta. dårpa fants frått, ehuru ben-fubftancen på båda fidor var carierad, och "kunde jag ej allenaft Hjelt märka, utan vifte ock de nårva- rande alla de fmå ojämnheter ofkadde, fom gö- ta fammanrakningen eller engrenuren imellan det- ta brofkband och benets Förptis med början af ramo. flråcker fig Öfver toramen ovale til incifura i- fehiopettinea, v var i fynnerhet upfrått, få at ho- 1et, foramen ovale på famma fida kunde mitfta fin: naturliga figur, når lg drog på ben-hin- Hd, T FhG! - | d FN v o- "Väre egne Hårde Praftici, har Herr Profefforen ÅRET Öfvertältfkår i Kongl. Lazarettet m.m. i fine Chirur= giflke håndelfer, under des flere cafus om Spina ven- tofa, ältid anmäårke benets uphågning 4 rag af des vidd. Som åfven Herta Regements - Fåltfkåren RAMSTRÖM beråttat mig, at han med upkäkaiag endafb beteknar 5pina ventofa. manifelta, har jag. orfak, at "få långe hon år oeculta med uteblifvande. af all up. Rd blog nåmna hen: nee; Sai interna eller READ d benröta, 4 jr ge | bd Således ehuru benet var helt och hållet upfrätt, v. dt en fådan dés HEPÖSNNg icke med, fom Herr Pro- Å - $:o Den åndan af benet på högra ändan, fom PE a. E NR VR SES j s RR nd Dec. LUCA z 65 i pubis, ar. jämte. det på båda fidor ' göra ans gulum : oubis, var åfven. af någon benröåta an= ripen Fusk kunde jag" tydeligen hårpå vifa mul olpsd chiocavernofus, eller fom han ock kal- as, Erettor Penis, hvilken ofkadd fatt efter benz innan på jnre | brådden af famma ramo. Ja yÖrens KN q 4 sr igen ramus: orofundus af arteria pudendacir+ Cuir Alexa, fom under detta ben kommer up öf- ver don fum Faia. famt. fuperfi icialis fom ftannar dels i ifcroto, deis i huden på; pene, få vål fom — Re7 örbe af pudend lali Magno, hvilka under nåm-. Fä angulus pubis gå til penis och hålit til glans, ; penis, kunde tydeligt vifas ofkadde. SA K i » 7:00 Ingen uphögning blef jag varfe på det ta os pubis, fom var mindre angripit, utan åfven der, churu af hårdare confiftence ån det högra, likvål få låft innom fin benhinn2, at jag kunde. taga det ut, fålom en knif utur fin fkida,. här j 5 bröt lös den åndan, fom grånfar til ledhå- Sk åren. fn de dåde hade flåcktals ;på ben armar, åfven fom en phi imofis. oedemarofa eller bulla cry ftallina, tycktes tekna något Ve- nerifkt; men emedan hvarken hårdnad. ctiler ero-" fion fants i glandulis uterhree eller vis Uriniferis, feltes årminttone. de primitive lymtomer af [mit- tan, Herr DuverRNeY har i 2:a 'Tomen om des KÖR ben= » fUNOKE diet fåger vara i öjfiken, öl f juk- i; en kalla$ Spina venitofa.. Spisa mquia föpe' inftar 2 fpinz carn ni infixe pungit: wvemtofa quia pårs ita fepe 2. intrmefeit ut tumor ; tanlgenti, duafi vento. fiyea AE | inflatus. videatur. 4 I a i 14 ne är 00 ifehii dår han: grånfar ye on 266 1760. Oéob. N ben-fjukdomar p. m. ös nog vifat, at humorum kan vara anftucken; utan at MÄRTA: tryck år gjort på de (prganay fom låmna ingång för giftet i kroppen; och c åledes fkulle denna €aries vara en EO HISOUL tilfållighet af Veneri-- fka giftet: men om ock det antages: göra åndå 2:ne ting befynnerligheten af denna cafus. No Ar hår i benen ej var någon exoftoflis el- ler hård benknöla på de nårliggande delar, fom ej af caries ånnu blifvit angrepne, famt at endaft giftets, våldfamhet har yttrat fig i eh Jös carics, Herr Peri har likvål vilat, at benknölar hålft a OM butilkå Och om vi, fom billigt fynes, förmode , at bågge flags gifter kunnat vara til- SER hos en, fom få långe varit ftilla och fingliggande, hade åtminftone nu eller förut, flere confecutive flymtomer af fmittan bordt vila AR Farvid kunde nu årindras , hvartöre man håller få juft caries mera nödvändig hos 'Scor- burilke, och benkaolar hos Venerilke. At gifvaup- lysning, därom, har man endatt at hålla 02 tl | Åuttorers meningar , fom fkrifvit härom ; och deras ärfarenhbet. Ant age vi Herr DUvEeERNEYS. Ethiologie til Caries, finne. vi, at ock Garar blir naturligt, at den. icke få mycket hos ER nerifke, fom Scorbutifke år möjelig. Han fåt- ter jord, falt vatten och olja i den proportion Vva- rå ulltades 1 ben, at jordpartik larne hafva få mycken. öfvervigt öfver vatten. fom behöfs til födfaftens fammanhångande ( confiltence) hvaraf benet. (kal nåras och. underhållas , -famr. ar fält år i ben få RR mera än. olja, fom fn > ; RNE Y ; R SN — ”- a - hän RR a ara ana Blaj SS til no ihökdher? jen delarnas: fåfte. : Mera vät- pt 05.18 dår icke vara, ån fom sg Ag behöfs at Sof partiklarne och hålla faltet uplöft;me- ja icke eller, ån fom binder faltet och lin- ör drar des pe Nu iika fom han håraf iluter, ; fofes Yppas, då en årfordelig del af vatten r, få vida faltet däicke håller fig uplött, utan ed jorden” förftoppar födfattens gångar, n ej får komma in i f jelfva ben- (ubftancen; I ock caries hårröra, då nödig olja felar at enom, at det börjar agga fibrerna, dela dem AE: 4 Bo 1 ; deliga d delen arv vattner, ; fom härigenom (kal fe- itdonar, at EikäMjure RE 26: en ran den ivårl kropp, hvaraf oljan och benfafren. när: maft deponeras, famt åndteligen,; at röta i ben håller fig dår lång ft qvars blir deticke oklart hvar- | före Scorbutici mera för Caries utftållas ån för ; exo= falter, fom då endaft i vattnet uplöftt har rycken fkårpa, och i få ftor frihet trånger lig & ch riva filljäncen fönder, Låm RE vi böggid Hen at råta hålft aniticker den röda bio- ] SR Sat 268 i766, Ö&ob: Nor txoftofes. Dock häller jag iden omftåndigheten mitt omdöme tilbaka, at juft den dekret för dring, fom af famma föra härrörer, fkal komma af et ifrån fin olja fkildt AR fom Herr Du: VERNEYS PIE vil innebära. Utan altfå at-binda ig il iherberörde.S9 | fteme , tager jag allenatt dåraf anledningarne; fom tyckas vara rena obfervationer; och fluter åfven til den cafas jag hår befkrifvit, at sfcke få blott et Venerilke gift, fom falk nårmare et Skorbuuifkt, ellet en antigen art af röta i den= ne Gäffens vårlkor; fynes hafva varit det, fom f maårt uplyvfå dare ben til den befundne caries; Men få infinner fig hårtil ånnu: den FIER liphety bög SA '2:0 Åt tegumenta och 'boktinnane hår Vekd varit anfatte ; hvilka eljeft plåga vara de för: fte; fom af én tamlad portion af Venerifkt och Scorbutifkt gift ångripas,, utan benets inre vå fende : icke eller hafva de viffe ben; fom Herr DuvERNEY omförmåler miåft urtftållas för yttre luften och yttre kroppars våldfamheter , hår va rit fkadde, utan et för dylike olågenheter ovans hgt och med mufclar väl ombevaradt ben: För- ra omftåndigheren i denna 2:dra befynnetlighe- ten, har Herr DuvERNEYS egen årfarenhet med: gifvit tålas, fåfom en exception, då han' påmin- ner ati fomlige tilfillen fpara deffe. gift de mjuka de lar och antåfta äallénaft benet ; fom de beråcka , lika fons fredvatten lämnar vaxer och verkar endaft på kopparns fom ng fes i des benfy Vaken a:dra lan E LI r h & N K FN - en hvad den andra Vd dike betråf- , har jag af den dödas tilfålligheter'i fin fifta tnad velat undefråtta mig , om icke någré éh- ald Säker" varit fom mera föranlåtit rötan, at vårka på detta ftållet och detta benet ån andre, Så, mycket man af den upgifne hiftoria mörbi kan 1 år endaft det, at en uphögning någon pång ifar fig öfver os pubis, fom varit eftergifvande hvi ken i iden omftåndigheten liknat fig in- nehålla en, genom delitefcentia til metaftafis bragt materia (+): at den 1:0 kommit utan vårk; lar famma fårg fom huden, och 3:o0 då Kr minfkades (törmodeligen reforberades igen ) har hetifka tebern ökt fig; men dåruti åter varitbe- nnerlig, ar den ej vid påtryckningen blott på €& ftålle gifvir fig undan , utan het och hållen - fåfom et tarmbråck lämpar fig in, , Denna och dylika cafus kunna vifa kuru äg ä fsogphott hos f juke år för Prattici den (vå- rafte,; och huru nådigt det til des låttande år, ar efter döden vid åpningar jämföra det man fin= ner med detm man förut mårkt och tånkt. E 0 (ÖN a Nr JR FAT Säg I Sn rr ir aja nn cv urigska I fr n vackra bok de la Suppuration, dår han pag. 32 talar om fkilnaden imellan det pus, fom tjenar. til regeneration af kött i fär, och .det fom iker violenta a&ione arteratum, fåfom en fölgd af én fponta- kan folutione humor. vilar nogfamt, at detta fenare; den. dét en gång börjat famla fig, tillåta em delitefeentia, et förfvinnande igen, hvilken delitefcen- a noga bör fkiljas ifrån detumefcentia fåfom et altid flat af en diffiperad inflammation, Dåremot de- litefcentis altid flannar i en metaltafis : och huru likt år ” det icke at i denna cåfu detaf caries uplåfte benet, varit: "för fitta metaftafis af det reforberade röt-varet utflåldts / 270 1766. aaten, för begångit fnattert hos des, set års Spinhus-arbete blifvit dörnd; inkom fam- Herr Regements Fål:fkåren ET TEA . pod förloppet af den dödas: fitta fjukdom fik> tat denna befkrifning, hvilken hårjämte följ | er, har fjelf varit angelågen at. vera om icke någon filtuleus gång varit til benet, ifrån de delar, fom ligga omkring början af ond ; men flike kunde dock: icke” fägass. 94 ET | sj 4 -gåffen Wilhelm Croner; fn da 8. Mö 1759 af den Lofl. Södra Kåmnåirs- Råt- so Måftare, til sama dag dårftådes, til anfeendet tfrilk och fund; sfamt hölts 1ålom frifk til det honom ålagdear- bete til:d:.11:te dårpå följande Junii, då han Vå började klaga öfver någon opastlighet; hvarvid. han likvifst. ånnu blef vid fit arbete til flutet s,afF Otober ; från hvilken tid han til den 25 sJanuarii (760 blef f ångliggande ; han båttrade ss; fig å nyo få vida, at han åter började arbe= s.ta til den 15 Febr. men från den tiden förmåd- sade han ej vidare hålla fig uppes Under hans ssfjukliga tilftand, klägade han åker. mycken 3 , ssmatthet , hyilked sänvalet hade en feber i föl- s;]Je med fig; fom fyntes vara heéifk, hvarvid - amårktes et mycket fpåndt underlif och fvårig- sheet a låta vattnet. Vid underlifvets under: ssaåt högra fidan en uphögning til 4 a 5 tums »fökande fants åfven en gång öfver Os Pubis. splångd, 2a 32£tums bredd; och vid pafs en 5stums bögd at famma fårg med huden, famt vid sspåtryckander ej annorlunda at mårka, ån vore sen Dilatation Peritonei förbanden; hvaruti nå- 5sBON inälfva vore urfkuten ; hållt uphögnin- Ad itidet undanvek; lom Vid hernia,; nligty dåtelt Vidadpningari Perj, bråk finnas. Någon tid dår-,, tes Patienten å nyos emedan han;, ortforat klaga: då var He&ifka feberns; nårkelig 3 buken hårdare fpånd ochy; förre, urinerandet vårre ; men dår-,; SRA, uphögiling. FErer. os eka Htandieteret befänt fé ig död a a han af mig varit kånd; hå rd Use, öl affominade. äs äg spelt -Ritnings Machines j I ängen or on a RE Kd ÖA JÖNAS NORBERG: ; Machine år vål i fynnerhet påtänkt | för deras (kul, fom förut icke åfo öfva- de Å ER eller hafva fig R eglor fom därvi äro nödige 3 ar de a MER må kunna lågga ct Obs setiv ; få Harg font det AR (rå 2 DÅ ie SG rn rita; ty Mr KARA går 3 ngt fortare och redigare ar aftaga er i hine ; ån på vanligt fått: SPE Så at 4 v Av Lr SE dad j kx - xX a ” ! i oh Sd - a ” OK UR 4 ENE S 4 bd Wile Sd . Ft SENSE > / Lå , AROR ät i i - a a / FR «Uti årfkillige böcker å år vålet och angjifvir til fådan Ritning g, dels på glas, och dels genom nåt; men for de för åtfkillige obeqvåm:- ligheter fkul, än. brukas; har jag trode K ngh Academien joke vilja rg ar RANE RR fått hårutipnan, vn ÖS "Huru denna Mächige år gj jörd, lårer af Per | fpettiv- -figurten Tab. VIII. hågorlunda konna in- håmtas, bes fot år en pall a med eh frölpe hy fom med Rit-bordet d gör 7 .qvarters -hågd. El- jeft göres foten huru man vil, allenaft han kan med fma ipikar fåftas vid golfret, at få ftadig och orubbad då ritningen förrättas. Ritbordet d åra qvar ter långt och 14 tum bredt : kan ock wara ftörre eller mindre. SE Under bordet åt en någor fladig NON ae ög 4tum bred, med fin öfra kant fåfom nara ins fkuten , hvilken nara har et hål at flicka fkruf- ven f igenom, och fkrufmoder borad genom ftol- pen b vid des öfra ända g, at fåledes falikrufv. | bordet på faen Sen. kunna. luta od är få beböfvess 17. Samma nara e har en tapp. ; på åndän. fö fitter i et fyrkantigt tråd b inbuggen, uti | hvile ket tråd bordkantén för mera fladighet fkul lig- ) kodinse ; > ger litet nedfalfad vid :, hvatett lag fpopso mt affkurit i tappholet. Utom bordets ändar, sv0 ock intappade (ÄRR ne 13 tums höga frolpar KK. Uti deffe ttolp ar äro inflagne tvånne järn dubbar 4». hvar incl. lan linealen ” vånder fi eg APU fin lilla järn” pe | fpets KÄNT a å följe TN Sä Ne b: Növ. Dec: 253 ö dubben. Jock en liten fpetfig fkr uf 2, emot linealen 2, at fkuf-li- | ri -lineälen pi fom dårpå fitter, kan på bordér: och up igen. TRA Je rd nea, ö kan fkufvas. få vål up Sch EE ågge åndar på linealen &», medelft C) fom år Vikt omkring famma SR är det tillika Omfattar linea= : ”Benom blåckets bål år inträdd tvårs salen 2; och al Jtinealen ö fkal gå 1å ftac igare, få åto ej allenatt blåckers ån- ; tå. något hårdt intil honom, at han kra=' mar ernot linealen 23; utan ock når hålen hug- på blåcket, få utbuggas icke bela bitarna, utan de RREE allenaft löfa pålång-f dorfnayock NN Uppå, at: hålften. af biten kan upvikas 1 7 om hålen ; och: krama litet emot bågge kanterna at linealeno, både ofvan och he= dan om . blåckets = Vid T let 0, år Mt dintaleb p faltnaglad I få ag it han na Vridas. efter behofs sd På v infter c om bordet genom trådet bh: åra ån« nu et hål, fom Horizontata fkufliften S ftter uti och med fin kil £ vid fidan fåltes. 5 gina p ändan af Jiften $ går, på fämma fårt en lite kuf käpp, hvilken slof på fi RN ån- AS RN et blåck 1, fom midt på fic ad har et fint hål at (e igenom; når ögat fåt< ,; Antik: : y Når fädn tv Rn afrita något; i å hd på (TR Si > bor 274 — bördet d et papper, Mari fåftes i börsen med lack , Sigill-vax eller annat. Sedan fåttes den- ne rit-machine framför det fom fkal being Fåler alt dåraf redigt fynes, och i fådant afftånd-dår=/ ifrån, ar figuren blir til den torlek på Paperer ; fom behagas; ty ju längre -machinen flår ifrån. objettet, och ju långre fkuf-liften 5 infkjutes, j ju mindre blir figuren på papperet, och, tvärtom. | Äfven fkufvas liften a i åhöge eller lågt med: fyft-hålet på blåcket +, at det öfverfta och ne= derfta af objecter kan fynas, famt at figuren kom- mer lagom högt på papperet, och medelft fkuf- kåppens ut-eller infkjutning med blåcket v, :få figuren - nårmare åt hvilkendera fidan man "vil Hvilket alt förut efterfes , i det man fer genom hålet v, och efter objeétets hågd, låghet: och fidor ftåller linealen p5 famt efter hvar Na nedvånder honom på. pspperera. Äl Når fåledes alt ftår i Gö ordning, SR Ma- chinen år fåftad vid golfvet, fer man genom Jilla bålet i. blåcket v, och under: det linealen 9 flår rått vp, fkufvas han up, ned, elleråt fida efter behof. Sedan vrides lingalen q få, at man ; jämt med des råta kant fer den linen: på obje- Ctet, fom man vil flryka, och når der. fär, Kl deles rått, våndes linealen n omkull , at rit- lir nealen 4 ligget ned på papperet : då håller man. på honom med handen och feryker. Tinien med bly-erts penna, och forttar fåledes Ne alla HIGR, ; til des ritningen blir färdig, Men at man icke fkal behöfva rita i dd nier pf långa fom linealen. h Foman en hop& if- vv ror fs ock fuka er linien vid ra, då man fåger 3—9; 6—11. ad Häpdyder Kv och ritar fa långt nedlagd. + RR ÅN åfom hjul, triffor och annat krokigt, m man vil hafva henne accu- i: år åndock tl, fådant gjord en: får- om vid fy nes både på fida i ch fåttes. då 1 flållet för TALS o uti an har. ock vid öfra åndan fåftadr er hva ret hel fint kors utfkurit. Når 4 a, lilla hålet Ch fom förr, och gg6s lincnlen Lös båg Ada ue Da papperet juft dår linien fyn- före! punkter fåledes Säga en. fedan. updragas, a o eller 7 fkal fråndigt under fvt up, få fitter en pigg vid åndan | fom tager emot en dtåll-pinne VA och den Iinealen per icke brukas, an fpiken Na RAL lr | yftigt 1om detta år. , något tydligen fva, få fimpelt och lår är deta at er LJ an har Machinen. Ela vål efter. en vifs tagen punkt” a , fyfta ät få många punkter på den ER blfsFnen. Yy t, fom fkal: fritas, ven en hop kro- TA & SI FT 4 / Å FF / ; ' ” > FS & u r OT I FA AE ER AR 4 3 ä d Mn ån i BHS å hdn RS LARSEN MR s N Ads Å TOR 0 NGN Ne 1 37 BORA FINER SS TS WP TEN KS Bg JE FER Up ij Kå eg TT . , ; SE EA TEN SA a. 4 RÅ Fock ot ENN SMR (ANSE d DR G du FN 2 . Nr VÄ RER i : ; Ls NR / 5 ' f Ä 7 ' j : K ; LZ Ku gå i Sh 4: WÄRR Å hå Vik 4 KNEP hbt RNA SD Np fs RH är ÄR AF FRE RR LR ÅN SEC MA EN | Ul NN Mg pg ae: I SN Ä å € rö Yet NE NN AL ÅRE DK " Få Ä k SA p SATA da ce . | 2 GC ja Hav 4 rå ö äg Kod ATS Av og F AR SKA $o. of KM ; Å N bi , Å T i ? Nä sl Lä ad s ,r » ROR RB ömfen, fom kallas på Latin Tabanas, och NR på Franfyfka Taon, år et allmånneligenbe- RA kant Infe&t; hvar man' vet hvad plåga han öm Sommaren tilfogar både håftar och bofkap, förföljandes dem oåndeligen, tör at fuga och måt» ta fig af deras blod." Det år ej eller dbékant, til hvad ftör myckenhet de vifa fig alt ifrån Ju- nii månad och hela Sommaren igenom; menins Ben har ånnu,mig vetterligen, påfunnit' på hvad ört de lefva och uppehålla fig, tinder fkapnad åf malkar eciler fkråpukor. 'Jag här ofta föruns .drat mig dåröfver, hälft Brömfarne fjelfve äro 1å allmånne"i hela Europa. "Ändteligen har jag fonnit deras mafkar, hvilka at göra Bk ohte her Natural-Fiftoriens sålfkaro, fkal vara åndamålet I af denna athandling.: > "i Redan år 1755 och mått alla de följande å. ren, har jag funnit förft om Våren, eller i"April och Maj: månader, uti jorden af en ång, lån- ga , hvita och något gulaktige matkar (Fig, 1. dem då uti en glas-burk , fylld medjord, at fe hvad af dem fkulie blifva 3; men det ville icke lyckas: de dådde allefammans dén ene efter den andra, Ändrteligen fick jag dem, fom jag fun= Lå förvandling a gemen åro då e ma carne at Harkvihörnet Tipule) 3 oc c altid varit i den tankan, at. jag d ne Hg bea ar skopa | | er re fa målta 3 a SSR at 23 linea i diameter nd på, men det och bakdelen år han fmalare Krop- r målt af fkapnad fom en cylinder, men it höger han fmåningom af, minfkar itjock- och utgör en conilk fgurs des tvånne ffta åro åfven kågel- -formige, . ferbppena är delt tolt led i td och "hår: inga förter.' sd ufvudet z år helt litet, aflångt och hårdt ell 2 hornaktigt, Der år förfedt med många de- Kar , fom jag haft möda at rått urfkilja, emedan maken aldrig ville ligga ftilla, och jag ej vå- gade ba tvinga honom dårtil, af fr uktan at fikar da honom 3; ty Jag åflundade högeligen at fe des förvandling. Jag har dock blifvit varfe, at hut- vudet har tvånne fmå kårta antenner, några (må sånnare (/ palpi ) inunder, fame tvånne ftora kro- kl aAa "likfom klor , fvarta, hårda eller af bornaktigt lynne, famt nedåt bögda; deffe kro- kar ligga ofvan uppå hutvudet/ och åro at lika låingå med det Mas | EN I Vari hå ” K NN så | va OS SAR | VS NS ANS 2. " - i Då jag hölt 'mafken imellan ek fåg jag kura han ”utftråckte deffa fina krokar, och hu- ru han fåfte dem uti mitt finger, famt fedan mm kroppen framåt medelft: ledernes hopdra»= gande; Jag mårkte dåraf, at deffe verktyg utan tvi säkjviena honom at därmed båra fig ned "ee | S4 och och göra. fig en våg i jorden. Når han ligge frilla, drager han bufvudet och den fråmita le= fen Ar kroppen : :r eden går. likfom ke be fjelf, fåfom det fker med Snäckornas hor. rn; då år kroppens” framdel lika få tjock fom: den åf | rige, Han kan ock draga" de tvånne fitta Ile-, derne inuti den fom föregår, och i denna ftåll- dj år mafken föl FET mye kår fare åa NN elje Kroppens fifta led (Fig. DA Jä vid. åndart en liten långlig, uphögd, hor naktig och g gul- brun del ; fom ttår målt lodrätt med kroppen. OTTEN DF tyckts fe, at denna lilla delen har. en fkrå- iom jag tager för en Öpning, hvarigenom | kalken andas; ty. det är bekant ; at. måalkarne ; af denna fkapnad och alla Flugo mafkar i ;emen, hafva fomlige af deras andehål vid bakdelen. In= under bakdelen fer man ånnu en liten uphögd | men. mjuk del (Fig. ' a.) fom I långden. har så fkråma, hvilken förmodel ligen Pt RE NS N k | Sr Som make inga fötter har, framkryper han endatt genom kroppens ringars eller leders rö- relfe, genom deras utftråckande och åter hop- dragande. = At förråtta denna rörelfen , utftrac- ker hån förft framdelen af kroppen det målta han Källa och fätter fö hufvuder NE tvån- ederne framåt fäniderg hoj arney at de famme fkrida trani> jag har fedt, at deffe inre des en fadan rörelfe, få långe mas med krypande. At kunna hål: e lederne uti deras ftallning, uns ufvudet. och framdelen utftråckas, at n då fåfom et fäfte, år malken förfedd u fvartaktige uphögde bålten eller ringar, a Lina den fjorde. femte Ska bs ffe leder; "de gå rundt omkring de famma ot » inunder, årfkilliga uphögningar, få- a vårtor, hvilka malken kan ut-och RT han kan likafom upblåfa irtom - Jag har tydeligen at Öde) utan äro indragne i krop- ; hopdrager de 'efterfta krop= Ber dem ät hufvudet; men - ckas, ar” jag altid fedt at vårtorne och at mafken utvidgar dem det mä- kan. Nyttan af deffe' märkvärdige vår. - I malken fkal krypa i jorden, år klar och : «Medan han utftråcker fråmfta delen at n, få bibehållas de efterfta lederne uti de- ing genom deffe då utvidgade vårtor, de. erneé ac dkrida tilbakars, de åro för dem fälte un jorden. Men fom vårtorne,, rd fkulle vara se hinder til de. ef- > fkal draga dem Ren år der , då kar han ock öppens leder, til öh med den tionde, TAN fitta vid tråmfta kanten af hvarje o fkråflige; desutom kafva de ånnu på fi- i 280 1760: € fått den förmågan, at kunna: ROSEN äte och få- ledes göra defle leders yta hel flåt å nyo 3; det- ta fker ock då, få at intet motftånd hindrar le»: dernes 'åter hopdragande, de fkrida då helt ltt fram i jorden, och imedlertid hålles framdelen i fin frålining genom krokarne, fom åro vid huf- ,vudet. Sådana åro de mårkvårdiga medel, fom Skaparen gifvit deffe mafkar, at uti jorden kun- pa krypa och vandra utan förrer. 2 : 'Mafkens fårg å års fom (agt År : mukfige hvit, något gulaktig, men de omfalte bålten och nå- graandra tyärftrek vidledernes hoptogning, om- gifva kroppen likfom med få många fvartaktige ringar. Hufvudet år brunt och (kinande, Hu- "don, fom beklåder I kroppen, år äfven. fkinande,famt | med ganika fina tåror långs efter IPPANde a för- fedd. I Maj: månad inneyarande. FR fant i jag årfkil- ; lige af, 'defle malkar uti jorden i en å ång. Jag la- de fj u eller åtta flycl cen at dem i en glas- burk, til hälft n fyld med jord, hyilken j Jag tidetals öm= fade, ar den altid fkulle vara frifk, Den 12 Jus ni hade en af dem antagit fkapnaden af en Pup- | pa, och hade hålften af kroppen utom jorden, håmligen hufvudet och framdelen. Jag 'omröår- de genaft jorden, at fe hvad afde öfrige mafkar- ne hade: blifvit; men jag fant dår ej flere ån tre, utom den fom var Puppa och ånnu en liten dåd mafk, "Hvar hade de andra då tagit vågen? Os måjeligen hade de kunnat krypa utur barken: ty den var med pappers- -låck åfverbunden. Jag tror då, at de blityit upårne af de qvarblefne. Deffe Er — fenare blefvo ock federmera Puppor, famt: fu A Näppen. vek brded f åt atjag ina egenfkåpen var dem naturlig, > '2,) af deffe mafkar, år målt en h af lika tjocklek fom mafken var, ndrifk eller mått lika tjock 'åfveralt, es Le ffa kroppens led p, fom år nindrc Färgen år brun-grå, ljulare på Fatit på vingfodren och "benen ån på 3alen är delt råtta leder fom hyardera | fla' kanten 5 åro omringade med en frants år. Den fifta leden (Fig. 3 Jharvid ffa och hårda taggar an bb. Huf- ch ving-fodren intaga mindre äl påns långd. Fram vid. hufvudet an tvånne fmå bruna bphögde vår- ifvels utan. åro andehål >; då hafva » hvardera et litet hår på fv. Vid. fidan af hvar- dera v: årtan år en aflång brdR fpits p ppy fom ligger vb - Re hufvudet och har en” ed midt utig de åro ej mycket långa, och. torde vara antens ernes i foder, Når man röret vil Puppan, fårö-- re sd "å atom en mafk fram och åter, 0 I början af Julii månad afklådde deffe mina - nfecter deras Puppe e-hud, och komma fram u der fkapnad af Brömfar (Fig. fo och 6.) fåarde föga tilbragt mera än en månad til deras förvand .' Jing, : Der voro af flörfta flaget af demman fer "I 5 ilandet. Herr robiargr) LINS VS Hae mMinis dor rfö maculis rg brigonis NN sy É Nat. Bl: 4 ö: pe 601 n0o1: Herr REAVMUR har gif vit vakt b ur sobga dem uti - de RN at des Memoires N br wo ro | : | Skål- Å | TS v RT Å VÄSER SA 4 : JA NN ; je i | ; Ah AGA å Å i $ i > C | - wv - j ji pb | : , SR K v 3 Ny b . kv — TNE NN GR S L p | 760 x VN vi ö OD FC NVNÖOV. Tr ht 7 e.> » NV kV Å oo NV ; de & | . EE FN AN sed Skölden ( Thorax) år brun ofvan: uf ppå och grå inunder. 'Öfra delen af magen e ler. bålen är fvart-brun. med blek- gula ,tvår- frek vid 1e- dernces bopfogning, och en rad af ftora trekan- tige flåckar af flamma fårg. långs efter ere Framdelen af bålen år til en. del brun-gul, och inunder år han brun- grå, med: en rad aff flora fvarta flåckar midt efter längden. Bakdelen år - fpitfig eller kågelformig. Hela kroppen år lu- den eller med fmå kårta hår befart. Aa år af famma grå fårg, fom andra fidan at brå men des Superficies ä år måft intagen af de tv ne flora ågonen , fom äro af en a i och glånfande färg. Antennerne och fyra åro fvarta; men de vänrig kånnare (palpi) fom be-" tåcka (nytet, åro gul-grå, . Låren och förtren å åro fvartas men ftårlta delen'af ben- -piporne År: blek ocker-gul. Vingarne hafva många bruna fenor eller ådror, Telle. Brömfar brumma EA id . de flyga. ot När RR fkat ryta utur Pukpeluden, ä få fpricker eller fpjälkar denna. fig. långs efter SON ofvan uppå, och hufvudets, hud. i fkiljer "från det öfriga genom tvänne fido-fprickor.. ve inra fidan af RR fom betåckte hufvudet, | har jag fedt tvånne långa hårda lodrätt. ttående ords hvilkas nytta mig sår obekant, KÖ Nu kal jag gitva eh, nårmare Bg | Brönfärne: i gemen, Slågtets kånnemårke år, at vas tvånne vingar, under. hvilka åro tvånne ityfter, like må Sr med hutvuden. > och fom åro: ot ed el ij render para måsta j solve like ver tyg, fom otv van up uppå tvånne” "vid arr rs; Be Kån- NA REA a IEA MES oa ol AR ; IBG SKE LA 4 SES Ar er ME j SK + pe HELT sr É k KG sj ; Sd FN ; enl men Hat til; des bredd å år lika med , men fram ifrån baktil år | fmalt. De tvånne rutige ö- fo mycket ftore och intaga måft pe a af bufvudet > "gemenligen år år deras och glåntfande , och ko foms g RR råda och skusgpslen Ci 2 RI Ö ? GR ESR äde. (Me åa Sie AR ATS N W k MM NÅ 3 hå Y 3 NY 8. J pelle af Höra dd; Der örfta. delen be år nåftan af en half= ied en utftående vinkel & ej långe Vid åndan af denna delen år eri si år conifk, något krokugt up- 1 fammanfatt är fyra. leder, a Imels e delen och hufvudet åro ännu. ke och NE ludne delar ed. ÖR gorne, ut: TA 5 oTvånne. dne CR NS ig. 9. 10. II. bb.) zallar kånnare, och fom hafva fit fifte & nåftan RRde ssd ligga b bre= | HA Le devid on på enår cd hen åri I sörellog och tjena: likt til bes ”fkydd för fnytets ötra lida, dår de ängelåg om verktygen. ligga. Deffe.: kånnares. fom å åro o rör r lige, gra til färgen och med hår hvardera af tvånne delar, hopfogade genom en led; af hvilka den förta (Fig, Bk äl fom; ät fått vid hufvadet, år kärt äre an den ar ans dra; ; detine fenart delen be år ock. vid bafis, 4 men löper RR m alt kept iluter . fig i en trubbig pits, fam RR "något krokig Bögd. Én gång då jag med et glas betraktade & Bröms, fög jag huru han fi 2N des kå re långe från KVarandra åt fö dorne/ Fi ig.10.b de behöllo denna frållning CE gr fö, Ar JAG I råckelig tid hade dem fåledes a ar a Hen. Äg målet häraf var at renla fi (ny tet pli fm då låg kelt bart, hvilket hah gjorde. medétlt a är grid detfämma med framföttren. OG SM Sjölfrå fyret (Fig, TV FLYG är m iölkke eller kört älvar: med tvånné itora låppar () ig. io.1i, Ha fota Brömfer ha Ag ilj er från hvarandra ” FSE od JRR Ka 2 mänga Ne free dd då (on tyg hvarmed Brömfen flicker. och hvarmed han fuger äflen Bj uti Kan utftråcka detta verkryg (Fig. NÅ Dh fr Jläpparne, hvilket han. ock altic NG flicka, fr bettår af [ex | Ren (Fi ig. I GE ; ty då), ; fom son de e REA OM JR R ue AG Lada a vv låtic äftekäa (5; dåtvid ar uppehåls lige at göra en. öpuit ; hg ande$ dårtil underftédde ; t deras för jar titi. ck. » ,') rd Wu k KN R d r | N N / » SÅ , & Hiss elarns föra frta de sarne eller imellan dem ock: bålen; ånga eller nåftan runda platta hin< m hafva rundc: omkring en liten uphögd Balanc kitytronte åro uk: vanlig fkapnad, - oda , mer: SR mindre tjock; alt: : Har mera eller mindre föda uti fi; ig. | SR frusemdet.$ åro Strerracker med jånne fika bid falva kölfter, fom lät: ve lång a fom låren 3 men de andra ölfter åro helt kårta. Föcterne 5 årodel- em lc der, och hafva vid åndan tvänne klor, | ch tvänne fmå OTTAR rr or RE | Vingarne åro Jång re ån bilens He ligka s a amma, fr arg at de innerfta tidorne ra, uran lemna et tum amalkag. Hör ide Brömfar fom hö mig kommo il | g3 Vv nnar ( Fig. 5.) Det | mat råka hannarne 7) al dem; fom ag PRESES Rel SÅ 7; 10 Men Tom. 4, Mébr. 5 pod PL it Fg36789 Ru "Rucken af någon hann-mygg. 12 RT mera föda af nåden, Utan at nåmna om könets fkillnad hin I nnit hos Brömfarne. forska efki ; rg an hannar AR. Ironör i deras fkap - Förtt 6 tta ögonen hos i hannen (1 van på hufvudet helt tårt tilfamma 15 fom hopfogade 3 men hos honan ( Fig. 6) är tåmmelig bred fkillnad imellan ÖROBERA JR kan man ftraxt igegkånna. deras. ER so Den andra åtikillnaden & år p ka arena, fo ligpa uppå fnyret. Vi hafve fedt, at honans kännare åro långlägde och 'comifke ( Fig. 1 14. b ) nåftan få långa (om Inytet £, hvilket de betäc- ka ofvanpå, famt at de beftå af två intel vad hvilka den förta år kärt och gömd til en del - få 1 uti hufvudets hår, > men. den andra lång, hvi iläns T värt om åro 4 sa des fig. ofvan uppå fnytet. >, nens kånnare helt kårta CFigr tåcka ingalunda fnytet Sea af två delar(Fig, 16 be). en den ena delen fom den andra 'deffe delar år nåftan sä 4 en » aldeles intet fuened; utan sing [iom valt klot ce. Deffe' Hannen. kånnär ga långa hår, mål fvarta, SR förfedt med lancert-like verkty honan. al re SR NAS SG MA ER RN RT 0 NE MAR ka ER FR SJUNAN " lä765: -O&ob. Nov. Dec. 287 — Brömfärne (Fig. 17.) af det laget föm Herr " Archiater LINNEUs kallar Tabanas (cOecutiens) ochlis migro punbtatis alis macularis. Syft. Nat. Ed.ia p&0oåinoi2: hafva antennerne (Fig.18.aa och Fig. 19) något annorlunda. fkapade ån de öfrige. De åro nog långré i jämförelfe atkroppens ftorick; den delen; forn hos de andra utgör en halfntåne-' figur, år på deffe helt jämn (Fig. 19.25 ), alle- haft någor tjockare vid början 6, och delt alt igenom i måriga leder. . De tvånne öfrige delar- ne sd, fom åro nårmaft hufvudet och fåfte vid det famma; årg eylindrifke och ludne,; famrt nä- got långre ån hos de andra flagenr, « Deffé fimå Bröndar (Fig. 17) åro de våckrfå- fe af alla. De komma fråm vid flutet af Juniil månad ; och fuga bloden af Kåftar och boflkap ; de flicka äfven månnifkothe, når man ej bärt- jagar dem, VWVingarhe åro fvite och genömfki- de ed fora fvarta eller fvart-bruna flåckars en fådan flåck år vid början af vingen, en ani- han midt på, fom går tvårt öfver hela vingen, och den tredje vid åndan eller fpitfen; yttra kanten af vingen har ét ftrek af fämma fårg: Ögonen (Fig. 18.7) åro af en ganfka vacker förgyld och grönaktig fårg, fom fkiftar alt fom den fal- ler i ögat och fom vid en vils ftållning år foåt det fkönafte gull: fmå prickar af en mörk purs pur-fårg åro ftlrödde på denna förgylda botten. ;kölden (sborax) år gul-grå, med tränne ilång- den löpande fvarta ftrimor ofvan uppå. Magens tvånne fråmfte leder åro af enljus oker-gulfårg, 2 med en ftor fvart klutven flåck ofvan uppå; de öfrige lederne åro af famma gula fårg; eller fo | dck 4 288 1260. Oaob. NO ock ibland gråaktige , och hvardera af dem har två aflånga fvarta Måckar, få ftålde, at de lem- na imellan fig et trekantigt rum, få at långs "efter ryggen år likfom en rad af gula trekanti- ge flåckar. Hufvudet har framtil några (varta, .uphögde och mycket glånfande flåckar pp. Sny- tet z, antennerne och benen åro fvarta, men hos fomlige åro benpiporne-gulaktige. , PACLA2MSSNSSHSSSAL Figurernes Uttydning. | Ni l | Fig. 1. år en malk utan fötter, gulaktig, hvit til fårgen , med et litet hornaktigt brunt huf- vud, fom har tvånne krokar, på hvilkens kropp åro uphögde tvårbålten likfom rin- gar. se vifar butvudet och d bakdelen, « är anus. = - ; "Eig. 2. år Puppan af föregående mafk, r hufvu- det. p. bakdelen. 1 Si Fig. 3. vifar bakdelens ånda at denna Puppa, i itort ritad. ad bb fex fpitfar fom åro vid denfamma. 3 Fig. 4. åri ftort, hufvudet och en del af brö- ftet af famma. Puppa, ss tvånne uphögde vårtor, fom åro puppans andehål. pp. tvån= ne bruna conifka fpitfar, fom torde vara antennernes- foder. RE RA É Sn é så Fig. 5. år en Bröms, kommen af den föregåen- de puppan. Det år en hanne, kallad: Ta | bangs ( Bovinus) oculie virefcentibus ; abdomi ; i His 6: Oc&&ob: Nov: Deé. 289 Vs, nis dor[o maculis albis trigonis longitudinalibus. — Linn: Syft: Ed. io:p: for. (LE Eig: 6: år honan'af föregående Bröms ; af ftörfta fhget” är Fig:7: år en min lre Bröms af annat lag, kal- lad: Tabanus C tropicus ) oculis fafciis ternis fu- fis; , abdorninis laieribaus ferrugineis: Linn. Syft: Ed: ig: Pp: 602: a. "9! Fig: g: vifar en af antennerne af Gftnåmde Bröms; i flort; cd de tvånne delat, fom fitta når- Re malt höfvudet; äbé den delen; fom liknar + något en ”halfmåne, | 1 Fig: 9: år' Brömfens fnyte; fedt böra på och bes —tåcekt til förre delen af tvånne kännare bb, Denna Figuren år bägot mindre i ftort ån den förra. Uti” Fig. io: fynes Mmytet. på helt bart; emedan Brömfen hår håller fina kånnare bb uttpårs rade åt flidorne. // fnytets bågge körtaktige | låppat: Uti Fig: ii: fer man (nytet fl på fidan. £ år fi elf- va (tammen af det famma, I en af de köra låppare. b en af kårinarena. --— Fig. 12, år en af deffe kånnare i | famma propor- +" tion ritad fom Fig: 8.ab den förfta delen, fom med a haft fit fåtte vid hufvudet. be den an- dra delen ; fom flutar fig.i en fpits c. Es SET åro de verktyg”, fom ligga i en rånna of- van på fnytet och med hvilka Bråmfen ttic- ker och fuger blod; de åro i famma propors tion afritade, fom den 8 ochtz Figuren. De Fi beftå SERIRFAT OPULE AS ti; LV | Sa v RENINGEN 290 1760. O&ob; Nov, Dec. befå af fex lancett-like ftycken, fom hår med fit åro något fkilde från hvarahdra. ad den öfverfta deieny fom år ihålig inunder och betåcker de andra ftycken, 6 den underfta "> delen, på hvilken de andra hvila, éc tvånne fido-delar, fom hafva på inra fidan en ikKä- lighet fom en rånna, uti hvilken de tvånne följande flycken ligga med deras yttra kan- der. dd de tvänne delar, fom åro tunnaft och aldramåft likna laäncetter. Fig.14:t år fnytet af Bråms-honan Zig. é: fedr på fidan och i ftort. 6 en af de ftora kånnare > den andra kan hår ej fynas. ho Fig. 15- vifar fnytet och kånnarenaaf Bröms-hari- nen Fg. s., I famma proportion titade; fom den förra Figuren. £ år fnytet med deslåppar. bb åro 'kånnare, fom åro kårta och fom ånda fig uti en aflång klot-figar. = Fig. 16. år enaf de föregående kånnare ; ånnu ftör- re afritad. Vid a har han varit fåt vid hufvudet. 6 den förfta delen. e den andra des len, fom har fkapnaden af et aftångt klot eller klubba, | Fig.17- år en Bröms med förgylda ögon med mörk purpur-fårgade puntter , och ftora fvartå fläckar på vingarne, Han kallas: Taebanus (cecutiens) oculis nigro punttaris. alis macus latis. Linn. Sylt. Ed. idep. 602 20 12. | Fig: 18. är hufvudet af denna Bröms på fidan och i flort ritad. 24 anmtennerne, t£ fnytet med des låppar. 66 kånnmarena, 7etafde tvånne vac- | | kra I -Å = 1760. ”OAob. Nov. Dec. 291 kra ftoraågonen. pp uphögde fvarta glåntfan- de flåckar, fom fynas på hufvudet, Fig.19. vilar en at antennerne af famma Bröms, ännu ftörre afritad. 26 den fråmfta delen, fom hos detta flag år mått cylindrifk, fmal och delad i många leder. e.d de tvånne andra delarne, fom åro nårmaft hutvudet. Då man jämnförer denna antennen med den af Eig.g. fer man i et ögnakaft fkillnaden iom år imel- ian dem. Ko BBEetektrktnnktrggktktrknnknrktgktgktg a RÖN Om Pinfchbacks Metall och des til RN — redmuag CI), ; AR HENR. THEOPH. SCHEFFER. MW Winfchback år cn fmidig Metall, til tårgen ; olik guld, antingen utan på allenaft, hvil- ken tårg den ftåndigt behåller, få fort den nötes, eller ock alt igenom, fåfom guld med koppar befkickadt. Des befkaffenhet och tilred- ning har i lång tid varit hållen för [et flörre ar- canum , ån den verkeligen år. TT: 9.2. SR (CK) Deffa Rön blefvo redan är 1750 til Kongl. Aca- demien ingifne; men af Auéttoren återtagne ; och åro nu efter Des död ibland Des papper igenfundne. 2» | Se CV UR pi ; . 292 1760, Ce åsen . Gr oh oms Den beflåj altid af Koppar och Sie men. uti olika proportioner emot byarannan, och på olika fått fammanilatre. Rån. 1. Så många flags Pinfeäbar jag förlökt, hatva altid vifat irikod med fin blå låga och hvita blommor : fedan har la varit ren, $. 3. Des förnåm fta egentk ap år, förutan fmidi bes ten, at den behaller fin få "gZ 'och icke lårteligen, fvar tnar eller ergas. Förr ån jag Kattied nårmare til Pinfcl hbaoka beredningen, ”nöådgas jag tala litet. om Kopparen, fom år Pinfekbackens' grund- -åmne, och anföra några andra Rön » fom höra tilfakens uplyl hing, S. 4. i Rön. 2. ; CDR och god brånd hvit Förtlands kalk. fika mycket af hvardera, vål fammanblan= dade med en fjerdedel Borax, fmålta i en Di- gel, på en balf tima, för en god blås-bel 2) Kil et något grönaktigt glas. Samma Qväarts två de- lar, och en del Borazx. eller två delar hvit flufs ( Sal Dre[denfe ) (målta i j lika flor Digel och för famma bläsbelg , ej på en hel tima til et rent glas. Rön. 3. Qvarts och Smeds-finter (Calx Martis ficca) eller ock Koppar- flagg efter Råft-bruket vid en. hytta, lika mycket aln den förfte, fom en- dera af de, fenare,. kunde på 0. Halt timman Digelen och för bi äsbelg 18» icke fmåltas tilrent o glas. Kön Fa REA AN SSM GAA | PA (EET 4 RUNRN DM JEREE AN CILAr 1760: Oftob. Nov. Dec. 293 vg AD å fn VR MEL FR 2 HUM i NRA ”Å 1 Ära GA I ip dd lr Rön: Qvarts två delar, ; då ugnen alde- les afftannar, Rön. 6. Qvarts i fmå ftuffer fönderflagen, fmål- ter icke med Koppar flagg, utan går genom ug-; nen i hela flycken, fom allenaft fpruckne ligga IT flaggen, Sönderbokad på Bokverk , och blan- dad med f eller 6 gånger få mycket flagg , fmål- | ter qvartien, då den blir andra gången upfatt pA ugtien. — Rön. 7 . Endel Qvartsoch två delar Kalk, fön- Hörbolkdås och blandade, fmålta på ugnen tilen ar BE utan at ugnens fidomurar ikadas. Ufa rak följer, 1:o at de qvartfige Koppare malmer åro de fvårafte ar fmålta. 2:0 at de med Koppar-flagg allena icke fta at bringa i fullkom- lig fmåltning. 3:0 at'de med Kalk kunna fmåltas.” 4:0 at de med Kalk och litet Koppar-flagg til- fammans båft kunna göras til godo, ja RT En Metallifk kropp, blandad med Svafvel och fmåltad , kallas Skår-flen > RÅå-flen , Treefan Spor fen eller Bly-fien. 7 Rön. 3. Pi glas eller röd Glåtte och Svafval, lika mycket af hvardera , blandade och kaftade i TA OA en bl SAP JA NN ER NA DA Ra Mr IG MINE RE IG JE ReN f AT dt, 0 RJ ) NÄ Va | Ng NA SR s 28 1760. 0 Oa6b. 2 en för Blås-beig uphettad. Digel, fålkn til en | Skår-ften, fom liknar en” Bly-glans. Rön, 9. I Då Koppar-blek låggas i en I Digel, fom upeldas , och fedan under et fakta blålandé ka-/ fras fimå f(vafvel- -flycken dårpå > fmålter Koppar ren under famma lindriga blåft', tilfamman med FS Svaåflet , til en grå glänfande Skår-ften. Rön. 10. Då Koppar-alka, antingen : allena els ler med Svafvel och andra fyror calcinerad » blan= das förft med lika mycket Svafyel fom den vå- | j ger , och fedan med mera Svafvel förfares på fam- i ma fått, fom Rön. 9. få (målter den til en Me . lik Skår- -ften. Rön. 1 1. Då glas, frnålt af Keppar-afka och | Borax tilfämmans', males fint, blandas med Svat- vel, och dårmed förfares på famma färt,. fom Rån. 105 (målter Kopparen til en lika Skår- Teg fom i Rön. 9. och ikiljer fig ifrån glatet. RA Rön. i 2. Då fönderftårt . fom år fmålt af Bly - kalk "eller Glåtte och Qvarts tillammans, blandas med Svå fve) och Boraz , hvardera få "mycket fom glafet våger, och därmed förtares fom Rör. 3; får man en fådan Skår "fen, fom vid Rön. g> (kild ifran glafet. ; Rön. 13. Då på Famtin Fö förfares med Järn- bläck och Svafvel, fom én. ,. blir dåraf en Skår- iten, hvilken år hvitakvg fom en Svafvel-kies. Rön. + guida med: glas, fom år fmålt: af cal- cinerad Jårn-afka och Borax, förfares på famma fått fom Rön. 11; brinner Svaflet up och lemnar glalet fåfom det var. Rön. RN KRAM Å [ma DAob. Mar: Ja 295 Bön. us. Dåi de föregående Rön tages mindre äns och mera Metal, ån fom kan blanda fig me 'Svaflet; ligger Skår- ftenen fmålt avart, och m Fagen under. Häkes FÖRR så. FEL 8. år af följer, 1:0 ar Svafvel icke kan blanda red re ör BlaR; fl. 12r ta 200 ar ora Kkipg ulubruk ej gör qvick flagg, 3:0 at Kop- 1 et Sul fö paren Sp paren bråfinas til glas eller gg: få läns se den har Svaflet hosfig (R. 10, 11. 12.) dåre före 'måfte arma och mycket bårgblandade Kop. Par -malmer fmåltas rå och aldeles oråftade, c- SÅ medan den myckna bårgarten eljeft hindrar ko- lens ferma ar. reducera den i väftningen calcine- sad e Kopparen, hvilken då gåt med bårgarten til flagg: hvarföre ock fådane fmåltningar, fom nyligen blifvit. förfökte i Bårgslagerne på arma "räftade Koppar- malmer , hafva fallit. olyckligt äL Di åremot år af alder bekant, at rå-fmå! Itnings- arbetet påsde rikafte malmerne kan befparas , och ad man flrax med dem kan gå til vånd-råft- nin I Digel-prof år det en annan omiftin- dig! Å dår låter det fig göra. både med ar- ma och rika råftade malmer ; då de reducerande Hufferne ödfverkiga många refor malmens vigt och Metallens vårde. 4:0 At råftad kles gör flag gen qvick, men nafning om malmen år Järnbin- dig. (R. 6:14.) f:0 ar järnbindig Koppiimallå | förorfakar nafning fpå Tylka Eifenfamenr.) 6:0 at rå Svafvelrik kies låfer up järnbindan och före- kommer nafning (RN 130 0 at arm kiesblan- dad Svafvelrik malm, hvars bårgart ej år järn- fe går med qvickare flagg, då den blir kall= E 296 1760. Oåob. 0. kallråftad. 8:o at järnbindig malm nafar 4 Gig! gans fka illa, då ban blir kallräftad (R. 15.) Rön. is. Då lime ften, hvilken ej år annat ån Kalk, iättes på en Masugn til flufs, blir flaggen grön eller blå; men foml ige järnmalmer fmåltas ock utan Limften, då flaggen blir fvart, hvilket år et tecken, at (je elfva järnet gått til flagg. Rön. 17. Då Svafvelkies, fom har järn och Svafvel til grund-delar, eller ock Skår-ften, två eller tre delar, och Koppar-blåck en eller två delar , fmåltas tillamman i en Digel, med litet : Borax pålagd i i Digelen; blir Kopparen med Svaf- let fom år i kielen, til en Skår-ften, och järnet blifver til en fvart lagg. Det fänma Iker ock på en fmå ålt-ugn. Om ailenaft Svafvel-kies, eller Skär ften, fom år fmålt af Svafvel-kies, fåttes up tilrå IK Koppar, fom ftår i ugns-hården; blir rå- Kopparer til Trot-flen, och jårnet i kiefen til flagg. Rön. 18. Då en Skår-ften, fom håller vid pafs 30 nok Koppar, males fin och [ärtesi ken Skerfvel, för den minfta hetta, hvarmed den kan bringas at börja brinna, taftån utan låga, och brinner ut', uran art blitva glödgad; och: (unit fåledes lött räftade SEO upblandas med lika Fy Borax til vigten , famt fmåltes i:en Di- gel; blir dår af en grå rik Skår-ften, allenatt räft- ningen träffas lagom: ty den armare tål litet mer, men den rikare btet mindre räftning. Om arm Skår-ften våndraftas på någrac eldar, men icke full- våndes, och ad. ace på ugnen (KR, JA lig ockfå dårat en rikare Skår-lfien, Rön. HL FBR - a o. Oåob. Nov. Dec: 297 Rön. ig. OM en mycket rik Koppar-Skårften I lägges på vånd-råfte, kan den icke blifva fullrå- frad, utan Svaflet hånger mycket hårdare vid Kopparen, ån vid järnet, > Rön. os Då en lådan rik Skår- fren, fo LR 9: eller någon annan, uti hvilken år ganfka litet rita fullråttas i i en Skerlve! och nedfmåltes i en ba med tre delar fvart flufs och litet glas; blitver dåraf et tåmmeliga kalifmidigt Koppar- korn, hvilket dådet fmides och brytes fönder, år flagogt i i brottet. Då denne Koppar filas ren och ligger et par dagar i kalt rum > ivartnar den och Ftrgas Ånart. >. Rö ars Dåsen fadan Koppar, hvilken har "men af vidhångande Svafvel, blir fmålt i fmeds- hården, och fkal fmidas ur under Koppar-ham- marc, Tkifvar d den bg och går lönder. + Rön. 22. Då imelian Går-koppar-fpeitarna af en fådan oartig Koppar lågges et Lifpund kali- bråckt tack-järn eller något mindre ul bvart fkep- pund Koppar, och fmåltes neder i (meds-hården, börjar järnet, få fnart hården efter nedfmåltnin- gen blifvit uphettad af blåften, at brinna med klara hvita gniftor , hårrörande af järnets fetma, fom förenar fig med Svafvel-fyran, bvilken år i Kopparen. Sedan järnet blifvit utbrändt och Kopparen fått fin fulla hetta och klara fårg > blit- ver Kopparen god och Iig a S:- Hår af följer 1:0 at ikon för 0 fig icke förlag. gar järnet, hvarföre den ock icke förhindrar naf- ning 1 Sulu-bruket , men vål gör Sulu-flaggen qvick: icke eller gör han Rå-kopparen renare ir från 208 | 1760, O&ob. ING från järn i råftbruket , dår qvartfen eljeft brukas med: någon liten nytta ar göra flaggen mera gla- fig och ren, ån den blifver af calcinerade jårnet al- lena, fom år i vånd-råftverket af Skår-ften, eme- dan all gul Koppar-malm beftår af järn, Koppar och Svafvel, 2:0at då Skår-ftenen år alt tör arm, hvaraf rä-Kopparen blifver få järnblandad, at vid gårningen förloras alt för mycken Koppar; få kan Skår-ftenen göras rikare genom omfmåltning (R. 18), hvaraf mindre järn följer med rå-Kopparen, mindre krats blir i gårningen och fö! jaetelaen min- om den= dre förluft. Hår fynes vid förfta påfeende, na omfmältning vore en dubbel kol-ödning och dubbelt arbete; mendet fom vid denna fmåltning går til lagg, kommer icke på råft bruket , och år altfå dar vunnit: flaggen efter detta omfmåilt- ningsbruket gör famma tjen& fom Koppar-flag (R. 3.4) 3:0 At en arm Skår-ften kan fullräftas och brukas til flufs på nytt Sulubruk, utan at nå- got af Kopparen förloras em flaggen går qvick (CR. ro och 17) men den fenare Skår-ften blifver dåraf (2 mycket rikare och fördelaktigare til räft- bruket. 4:0 at Svafvel.fyran, fom fåtter fig ftar- kaft vid calcinerad Koppar, och i fmåltningen med kolens fetma blitver åter til Svafyvel, år or= faken til at Smid kopparen gåfer up i Diglarna och fkifrar fig i utfmidningen £R.20.21). $5:0,at denne Kopparens oart förtages med kallbråckt Tackjärn (R. 22.) 6 at detta Svanlet; fom nu nyfs i 4 pundten nämndes, år orfaken til anlöpning och ergning i luften och af rent vatten, emedan Svatvel-fyran då flåpper fin fetma, förenar fig med våtfkor och griper an metallen, enligt all- månt bekanta rön med Svafvel, jårn-filfpån och | vatten a ERA TR FRE AR sr RR 1760. O&b, Nov. Dec; 209 vatten m.m. Således börorfaken til erg, råft och' anlöpning ej fökas i luften eller utom metalter- na, utan inom dem fjelfva; hvarföre rhan ock af metallerna €j kan bevifa, at någon fyra åri luften: 7:0 At en arm Skår-ften ej bör råftas alt för når, på det den lilla dock måtteliga qvar= lemnade .Svatvel-fyran må angripa det i fmåltnin- oeh reduterade järnet, med kolens fetmas til- hjelp, hvilket återfödde Svafvel da gör järnet til en Skår-ften (R. 13), fom då ftrax af Kopparen för- bytes til lagg och Trot-ften (R. 17), och Rå- kovppareti befrias ifrån det fom Bårgsmiånnerne kalla Trefkr, hvilket år et i råftbruket reduceradt järn; ty all gul Kopparmalms ena hutvud-del år järn, 'Trot-ften, Skäår-ften och Kopparmalm; fom beftå af Koppar och Svafvel allena , åro grå (R.9.). Sådan Koppar biytes i Småland vid Synnerfkog , hvilken håller öfver 70 til 78 proz Cent Koppar. 8:o At den Skår-ften ej bör vara alt för rik; fom fkal gå in i Råtft-bruket (R. 19. 20), utan at en fådan bör förut blandas i fmåltnin- gen med årmare malm eller kies, at den icke går öfver 40 proCent koppar-halt, men vål något under, Hvilken båft låter atbeta fig i råt-brus ket, 9:0 At ingen blandning af alt för rik och arm Skår-ften hjelper på räft-bruket ; med min- dre de åro förut fammanfmålte (R. 17.) emedatri Svaflet hånger lika fullt faft vid den alt för rika Skår-ftenen (R. 19. 20), hvilken då blifver uti tpfåttningen måftedelen til Trotsften, ; Se (SE fr SE OA | Rön; 23. Då eh grå Skår-tften, i fynnerhet (ås dan fom i R. 9, blitver råftad på fått, fom i R; VV 183 300 1769. O&tob. Nov. Dec, 18, på en fkerfvel, eller en armare Skår-ften litet mera råftad, blandas med lika mycket Bo- rax och fmåltes 1 en Digel; få blifver Koppa- fen reducerad til en fådan Koppar; fom iR.zt; utan tilfars at något phblogifton. Men år Skår- ftenen fullråftad eller för mycket råftad ; blir alr= fammans i Digelen til en flagg eller ock någon del af Kopparen til flagg och någon del til Kops= par, alt fom råftnings- graden varit: ; Ne — Hör af fes 1:0 at Koppar kan reduceras af. Svaflets fetma , utan tilfars af nagon annan. 2:0 At metaller ; uti Skår- ftenar eller mineraifera- de med Svatvej , ligga metaliiferade och icke "calcinerade ; hvilket åtven beftyrkes med Röns 8. utur . hvilken Bly-'ften; : Blyet faller: helt imidigt neder af litet tillagt järn, utan någor Phlogifton,; och järnet blifver med Svaflet tilen Skår-ften fåfom uti R. 13, hvilket icke kunde fke, om järnet förlorade fit Phlogifton til Blyets feduction (RR. 14): 3:0 at. Borax ej har PElos gilton ; fom - förmår reducera . metaller. 4:o Ses orfaken til Änzgelfka fmiåltningarna ; hvilka Ike med Stenkols låga , utan någon reducerande fet- mas tillåggande, emedan Skår-ftenarne dår aldrig fullråftas. . 5. At deffa fmåltningar kunna fke med et mindre antal nederfmåltningar, allenaft :genom råltnings gradens iakt tagande, . 6:0 At. denne Koppar behåller det måtta Svafvel hos fig, fom någon kan hafva, utan at vara en Skår- ften: hvilket Svafvel utdritves genom det Än- gellka gårnings-fåttet, utom hvilket en fådan Koppar år aldeles odugelig.: - ll $. 12; lg FR RE € Nu måtte jag åndteligen. vånda mig tilbaka til Pinfchbacken ; efter en få lång och kan hån- da oförlåtelig. digreffion, Hvad des [midighet vidkommer, är därmed icke mycken fvårighet; ån mindre med fårgen. Störfta konften år, ac bereda denna Metal få, at den behåller fin 'klarbet ,. utan at anlöpa, fvartna eller ergas Or- faken til detta felet; ligger i i Kopparen, fom bru= kas til blandningen; ty > Röne24e Då Famimnal Koppar, (om varit både fmidd och långe fliten, fmåltes tilfamtman i nå- gra Lifspunds myckenhet, gifver den dock ifrån fig en ftark Svafvel- -lukt, af hvilken Silfver ”blifver fvart utanpå: få ttarkt hänger Svafler -qvar vid Kopparen. | - Föra rad KN Förgåfves föker man rena en fmidig Kop- par Mä andel TAN RRD fe) AE nd & än k É 302 1760: OÖdgob: Nov: par ifrån något annat; fom fkåmmer des fårg i lufteri ; ån Svafvel; ty aridra åmnhen göra hönom fkör. Nu år af Chymien bekant, at inga fura fkårpor uplöfa och draga ut Svafvel: icke eller kan man hår anfe Svaflets fyra allena; Utan fåfom förenad med metalletis fetma ($;9.)> fördenfkul inftämma alla (kål; at bruka de medel; fom rön och förfarenhet gifva vid handen, til Kopparens renande ifrån Svafvel, | 4 PA Til Pinfehback år helt fåkert Tirollk Kop- par den båfta. Japanifk kan ock ibland göra god tjenft. Har man ej den förra upriktig ; kan man renfa annan Koppar på följande fått; Man tager god fmidd Koppar, den båfta fom år at tilgå, och lågger den på en Drif-teft, fla- gen at ben-afka, hvilken fåttes i en ugn, lådan. fom brukas vid Styck-eller klock-gjuterierne , af den ttorlek, at Teften rymes dåruti. Teften bör vara få ftor, at den kan innehålla Kopparen; då den fmålter.. Om det år en liten Teft, alle- naft för några få marker Koppar; kan den fåttas för en Blås-belg, s verk-tum änder forman, öf- ver en Muffel af gånfka godt eldfaft ler, eller én plåt af gutit järn om 2 tums tjocklek. Där ofvan på lågges kot och eld, Då nu Kopparen år (målt, antingen med lågan i ugnen, eller med kölens och Blås-belgens tilhjelp (hvar vid dén gen- våg kan brukas, at lågga kolen på öpna Tefteny fmålta Kopparen med biåften ned genom kolen,; fedan draga dem af och hafva Muffelen eller plå- ten fkal Kop lutd a 3 NK FORA Vi FÖROeR (Te MAG ; LRE Sa i7y dd d 1760: "OA. Nov: Dec. 303 ten imedlertid få upeldad tilreds, at då den SM lägges öfrer Teften, ock kolen flrax dårotvan- it tillika börjas åter ar blåfa med belgen, paren hålla fig fmåltad och ické ftelna) lågges cn ottondedel eller en Tijondedel Bly på Koöppatren "emot des vigt, Det kan ock, om drifningen Ikeri vind-ugnl, låggas på Kopparen, då den b rjar at imålta, hvilket befordrar och på- a JE a Ve EN SR 3 ös SK ; v 2 OR lb Ed va fyndar fmåltningens men ej fåt Blyet pålåggas för bittida, få at det börjar drifva fört ån Koppa- Br Or KeA ; 3 NR |: ; : 4 ren år (målt, ty då gör det icke fin verkan. Såfnart Kopparen och Blyct åro farimanfmil- te; börja de dritva med blommor: då blåfes dår- På med en band- putt eller, om fatfen år ftör, med en drag-belg, få ftåld, at den blåfer genom et hål in uti ugnen på Kopparen, til des Blyet år atdrif- Vit och Kopparen blickar, Så fnart Kopparéh é blickat; utdragas. branderna ur ugfieh , och blå- Nen på kolet, forn ligga på Muffelen öfver Te sten, uphörer, ar Kopparen kati telia, Når det fkedt; 1133 vatten på Kopparen, och den tages tur Teften, då han år få renad ifrån alt Svaf- vel; fom möjeligt år; och aldeles få god fom” den Tirolfke, Hårigenöm förloras vål något af Kopparens vigt; men det årfåttes igenom des "godhet: -.. rå RAL SSR Ac FRA S 17. | ES RN 2 "Denne Koppår år (kör fom äntian Går-kop- par, emedan han igenom den ftarka brånningen börjat calcineras : därföre bör han tj läggas en tom Digel at fmåltas til metall-blandningen, u- tån Digelen bör förft fyllas med fmå kol, och sopparen fedan låggas 4 Ofvanpa fyckerals ef- TS 5 ter- | or SR 304. 1760. - Oéob. Nov. Dec, ter hand, alt fom den on ned genom ko- len; af hvilkas ferma den brände delen 1 Kop- | paren bliifver reducerad til fmidighet. Sedan da kolen åro afdragne eller bärtblätte , lågges Zinc- ken darutt, etter hvad proportion man bes hagar, öch filt liter köks falv dår ofvanpå, hvil- ket törut är tmålt i en Digel och utgunit. Det- stadfalt bevarar metallen; under det båda delarna röras om och val blandas, Somlige bruka Salt - -X gande, truld, och QuFERAa... sned | / peter, men det år aldeles otjänligt, emedan det 1 högfta mårta bränner alla metaller, undanta Då blandade metallens vigt ck figer $fver | 8 til sf emot Kopparens , år metallen ånnu fmi- dig: men fättes mera Zanck dårtil, blir metals slen tkör. Den påsdetta fåttet Schallha; metall år af förtta flaget ($. 1), nog hvit inuti; bleka- re ån: Mefling, men flår fig utanpå med fårg fåfom förgyllning, dock utan at mårkna. Me- tallen af det fenare flaget har ej öfver en det ”Zinck emot 4 eller $, ja 6 til 7 delar Koppar, alt dom man. vil hafva färgen rödare eller 84 lare, fv 104 Men. metallen af det fenare lager fr icke deri EA gula farg ; fom rent Guld med Koppar allena c Mickidr. utan fpelar litet på hvitt,få- fom Guld I belkick adt med litet Silfver ibland Kopi maren. At/hbjelpa blandningen til jämnare Hråga tnocs al förta flags metallen och fåttes til famma a SIN fmålt på famma fått ge- nom / frn RR y Fo i760; OA. Növ. Dec. 305 — hom kolen.. Men det bålta; falt ock tillika mnönRN le fåttet år, ar blanda den genom kolen nied[målta Koöpparen med Meffing; gjord af famma IMags Koppar på följande: vanliga tätt; föm jag hår vil införa för den myckna fkiljak- tighet ikul; fom år imellati Meflings-verken; br i RR ARON TENS 07 og FIN Ffirollk eller eftet'$. 16 tenfad Köppar fmål- tes i en Digel; och gjutes uti varren; hvilket "föres hållt med ef pult, hvars pipa råcker til böttnen på kårillet ; få at Koppareh blifvet kor- had, AF Galmejan tages ret och fättes på en ”Skerfvel (under en vål upeldad Muffel ; och luk- tas dårpå föm öftaft, til des Skertvelen och Galmejan blifva glödande med eh hvit-ljus het- få. Om Galmejan gifvet den tingafte Svafvel- lukt; duger deh icke: Desutom bör den vara förut förlökt; at den gifver fror tilvåxt och Imi- dig Mefling: Den gamla Svenfka Galmejan från '" MWettervikeh Vat ganfka god til detta bruk:Stöt- ta och fällade kol 2 delar; fimt pröfvad Galme: "ja 3 delar; blabdas tillammans och fuktas med ljö-varten : därmed fullpatkas eh upeldäd Digel; hvar öfvanpa IMäges Z delar af den kornade Kop- parten y hvilken år öfverftrödd med få mycket tort tybbe ; föm kan faftna dårpå medan den år våt, Sedan betåckes alt vål med kölftybbe: Digelen tiltåppes med låck eller med enpåltjelpt igel; fom göres tåt omkring thed ler; På lic ker eller tåck -digelen' bör vara et hål; hvars diameter år vid pafs en tiondedel af Digelens; Denne fåtres i en upeldad drag-ugn; och gifves fkyndfam hetta, til des ljufa lågen börjar frå i- I I genotu 4 306 1760. genom hålet,;, och h datages D Digelen dur er jär n. Om 1 Galme lyckligt, frn AR VILL förhåller” lr KR renfad Kop IT och 19 ägt år, farg fom åttundak: äl fälg na metall göres Cifel grunden föcyl det ur och h håller fig fom Fr | Upt. den ö O&. AE | ANTON R Nr j ej AREA Medic. / cC Vpitellkan. år få allmär 3 A ringen nödgats upråt var dår föda fådana ud talet af fådana Spire l(k: len i Trunhiem, Romsdal 4 > pertoner. Pall i sida fötj ed kän i til n JA Eyukligsor oxh ofta väll CE +. ENE GE / Jak nbrynen. 16) da y | YBAE vilfålle at fe många | pitelfka, vå ukdomens fr för- ta bi kän af Höra f jukdom, 1, t efté er hand RE och tra: under de Et add och ca 1 re gar käns ky t detta förhå RR I pan- kit indern då ASA Ån da blet Se varle an I då öh 5 CR Klok a Ar kd dn ner ftorlek. ”Sålla gon riktig BINÄRA utan för- hi KÖR a, eller ock undertiden fulle SN ock ibland med en Ichoreufe i dem,då därefter ränta en knöl rg, blifvandes därje mre huden I krin. nkiig eller full med fjäll. Ehuru är ad fuppurerar, få fri e By y ej eller åft åk ME IEA a tl Å oe nå- r rde les dc fom äro sFen frag K obe "Nov. Dec. 307 dä al blekt och Pulfige, och SV ij ; är bh J eo , MÖR ONDA a Y . f 4 38 Br TR tå Be hånder dock, år någon flags 308 1760. Oåob; | ock hållen in, ac hon få tått tylldå med en ichoreufe o Nr altid fin infallna håla och. fn ge ) (vag kropps by sgnad, Ögbnl COM på de fåita RA men fe Me TC LR Ng vh Noda Stad. J 8: dje juon oe ar de fjuk ce däraf få en hes och | te fvål ighet nog. Ar di aga and: nåfan och I låpparna [pricka nu ; tet. tyckes vilja falla ut, : Innan fjukdomen CAR SM de det merepdels ut hela i 2 el er 14 åren. lige. vedermålen af de plågor. måni ul Våra underbatlölle] I famqvåm fkyla a v få, rs de Fond | na a genkänm I honom. Och er vi Foken ; 1760; Oétob., Noy. Dec. 309 re (kadelig för månnifkor at äta, Det lades | 4 ven til, at hela infjöar voro fulla med Spitei- ik Laxöringar och Rödingar; ja, at folk, fom bodde vid fådana infjöat, voro mera Spitelfke, ån på andra flållen. Jag, fom med främmande öron afhörde” detta, hade [vårighet nog för at bigrina fammManhanget hårat, men jag k yndade mig dock at öfverkomma ööl dridbalöka Dida na få kallade Spitelfka Fifkar. Laxöring(Salmo fario ) kallades Spitelfk då han var mer än nar turligt Nåckig > och hade dårjemte knölar på in- elfvorne,' ftörre eller mindre, ftundom föm år- ter; nöen var då trusbig, och tåtom den wva- rit fönderttött; bloden feg, tjock och ttelnad. vember månad kom jag at få en Spitelfk Röding (Salmo alpinus , han föreföll mig gt nog vanikapelig ; kåken var kårt och trubbig fvalget var fnåft och hopfnörpt; tungan kärt Och indra aveny köttet Aaddngt och blekt, och blo= den var Lä tjock, ar han knapt ville "rinna. Jag fann. då flrax tillika invärtes fma artlika knölar på tarmarna, utom tvånne andra Sknölar mMnom oden yttra NS på bröftet, Då jag öppnade defie utvåxter, få framkommo vekeligen fmå letvande mafkar ; ; men iden ena bröttknölen låg en ihoprullad maltk , ungttarligen af et fingers längd... På högra” äg n var ocktå en dylik knöl, vid hvilken en tarm Var Fakviuken hvi Iken nog liknade coecum. Dårutur kunde jag Ock!a draga en malk af lika längd. "Bågge deffe mafkar vo- TO. fmala, fara och utan PREST fåledes Falcio- 1e kallade af Herr Archiatéern och Riddaren Lin: NEUS. Därjemte var lefren genomfråten och fkir- reus , och mjälten var ovsnligen lor, famt hka- ledes knölig, Far Bofkar / dd kallas. Spilelfk a ögonen blifva antingen Öfver eller blir hyit-ågat. rödlp | och pl Ne blir ovanligt. fet. Rnå icke utvärtes, IN a Aer kånn: man med flar hand. ftry ker I ängs. efter bogen. rake törget ibland. på fon kunnat affalla, utan annan P fc na länge därmed gått , och. den kunnat. lefva. . Bölder fur pleuray: diaphragma och på let påftaå at fådant ej finnes där n kan. dragas. med fjukdomen i it hel an. Det berättades mig, at en E Bond land, 2 mil från Bergen , haft och far Bofkap,. och at Allal vari ohåttar fkal mycken. flakt-bofkap komm a ; Ben, hvaribland én. och SOM altid. befi Er BTG I fynnerhet fågas driftern: 1 fjäll- DUR en Wols ristänkatt sh h varföre ock e åk it gjord, a fåljaren icke. Or NA pennin- gar. så Innan kreaturet blifvit flakradr, och "man fåledes genom Öpningen funnit der. föfkt och 4 helfolamt 3 men i annor håndelfe” blifver de är Politie- -betjenterne. nedgrafvit, utanför ii Stader 1760 Ä September fick Jag höra, ar. kreatur blifvit nedgratvit, af en fad betjent. "Med böner, och | atCF Upg MALE Kreatur "Tana I på kötter fulle med mält an flora fom nö 4 be rp på Ango: Vr phiagma Tefren. - Na. ; vill Ber r sjuciobvilk så än, i aa data jag KM Ko a, OM och huru ke ige, at d däraf flura någor vif ina Få jukdom på Filkar. och Bo- | låta mig: En amndr dag, ån torde framdeles' frå amte-me- och om icke Mafkar äro vål- sefne Spitelika bade p fä läg - Jag vilde jg fedrt på de ; Cabeljou , ÖV Rd rer 1 Ak ae mar rade 1 öar s kö So då: de. var vån fick eng gång en Forell med t et ne Ifpen klar delar I ' ICNR VA EL MR 2 312 12665 Octob, Nov. Dec Om den fednare brända kötde il ne och Bra fom inföll d den an! L dagar & 1 ri ur få fEG Är MG ingar i Sö EE NÄE FR nuarit,.. I nå: sd FEK r ad 9 års ; 1 Pe SN år Ra Ja hade SÅ OR Nord en den 23 Januarii. och dc de föl daga en nålttan lika ftark, men Jängi e va ar dRTG nd, hvilken blef obferverad på 4 någe ende KO n i Torne, Sombio, Jukasjes £ och Utsjoki id oo I Torne 1760 den 23 Jonuarii, kli: för mid= dagen, ftod Thermom. 424 grader NIdRE frys- Cen: vädret fakta Norda any Kapla; | NR På d Folin, Kl 1 efter middag Tberm gr: kl. 4 efter midd, 424. KE 9 efter Mid i $fo4. Kl. io etter midd, $13 grad. och, Elockaa. tolf eller uidnatstid 69 grader > fedan blet den nattén ol obferverat. "Wadwevi! Pörne rynftille. Ci Nordans om marten ftrarkt Nordfken. I Utsjoki; fom ligger långt i Norr, vanqvikk- filfret i Thermomet. fom var deladstil: 62. Bla der, helt: och hållit inne vkulany/ den 235 eg Hu 26 Januarii, få ar köldens tt a kan. göre unfätdas: no ed I Jukasjerf, fom ligger ” orné och b Utsjoki, a (HK) | So paper VR Dee at lin. 2 20, TE fl N NH”. vår vån der: bör flå Nord ÖR KÖLN Jec. 31 J mint sugn lande viftand ee om: RE at t kölden € leat bltag ft J at Fp so gr. Om han ck ån lån- Biedn / kan jag ej nde då feräpdegs RA neg mbio och N ebytostoct vat 7 JE ne ge likväl les, ät det blå ve Re £ ; Få Y Fat hå KR LM R EN Af VE mid nr kåjder in J anuario , NR ; FRE (ED An 4 ru i | inden förfta frarka Enackr Tor- 5: Januarit, mårkte jag, at qviek-filfrer ligen Qvicke ar [tiga : når man med. vg denicelley: I juler kom på 3 eller 4 tumnå fprang densi hatt up 2elles3'gr ader, vår hade fvårt ar. noj vi ees, Tana dt ie Jag måfte medent Cirkelfpets eller pen: gg een på indre håll, åtta SE och And or0e8 2 G fu d PL Lj ol pd NN - E ? j dl MM IRAN VAR | DJ | [ ” Å ) ” Å - N | | Å | N / JEN lj | 2 BU 1 ÖN och Numrerna pås cala fördt inpå i du äs a EA H, at jag kunde GRE Ks Men År befy onerligafte. MH hånde. kl. i 3 1 frarkafte kö RE mometer- Scalan. och kom med fet närmare kulan, I det Tha in innom fönttret, utan ar likvå Vic föll qvickflfrer förft i haft 3 eller der pennknifs- udden, fom hå l ; men fprang i lika natt up 3 der öfver pennknifs-udden ; fa | 2 TOT fvårigber at få rått på Tbermomet 'ns råtta frånd i fjelfva fria kölden, ; POR Häll ond år 3 Den 23 januari, PN sö vi tand 21 50 bio under den ienare kölden, efter et om da- SR klart folkeg n taft Blen pr cdyntes hel Möwsde Sol en nu Le OR "men når jag em och iddag vy ra Thörmomerolnd om klugi äv gagn moss ry puntten, fant, jagimetidl förundran, at qvick- -6! fret var helt och ib krupiti kulan på en: Thermometer fom til 1f0 FRERRIE Nol på fer förkla i be Kö å | | Mar a 3 : ö FR Den andra, Thermomete : BEN jag kun Bing Sen Sv ar. Jag é nu nd NR ÅA 7 ; MÅ AV fart SON NL fn n NEN pda fd OMAR EN SfE I SR gick fom Sk sd a se B den. Rd n ytt ut em ned + kula 1 åfom egen ine Bu - Hygro ometer I 2T her mometer- (cal T 4 om. ik th sars Ra AV korn, Når jag | ara ietern gick ublan ikring kulan; r EE | us liter Himik ppai a nuter ng Hive åter ed K ; erm den m affmålr eller Apt förrå qvi 4 pu né en, då ön åfnade ef låt begå afllrykis utan mödaraf | kogs-höri izonten, föll ej Mr dvi ick- icke på fake Äl röret ; men. da å Ant sin i varmt rum, och begynte friga, fog in och fedan på röret, juft ef= — qvicle-filfret freg; och fatt denna ifen få F) ke I ; ät he med varm pålagd hand UTE ing ER Mb ke ek var ovanligt torr, gla jbed ' 1 kall bob attere Mr kd 20 S oo CO ön idag 0 söm ON. lg Jag repeterade della förlök ;| era gånge - 5 PETE SNR 7AR dagen därpå, 1å LR hvareft. det. famma hånde 3” at og LG krép ned i kulan; å ven fon Jag för fökte repetera” fulare Ne Hag hemkomtten i April; medide Ther mometrär 3; men når köl gra grader Under frys-punéten, f W at kiypa ned; når den fattes mot brafa er bar Å 1 värmt Häng meti få ofta T hermomer ri var md $ö or och lågré ned om rn ungten ; här d det: ta nas flagit. in, häkkrgar framdelt . on en och I Slävk [NE rårdes Aa kn: RA Frilkt. hela tiden, i FAR vag i om Marte [ en, bade el ftnät iv SR gent medan vi älle fotvoiN ebuloslo ck: gr å-fle ; muren, hvaraf fp ifen beftod; hade. förm «£en blatert. af det ftar ka eldandet dagen få genomhettad , at: vägger at og ride dd NR ar hånde på ere. ftäl 2 od under ST Med FN och linjär de da der föra j e Mg v va | ö De telaide köl ER | ju oh Ta Fr da at vit ök anfi igtet. ble ENE cn ät t förkylas oc ; Me uYr od rum kva voro: El a sö Sang något tunga blefvo 'drågeligate fedan man inn. ng vål, at det var. RE MN ck kunde man ej af blotta tycket ayat kölden var få grym ochalde- ionver keligen befants genom In r jag om aftonen, den s Ja möjel igen föreftålla I vå mig , a ; u bg at TI hermome- en. des fick af flera [0 eta fe fanningen, Val K ölder 6. verl Hi på Mau firar a Infbru- netnas Fb, ock gå 0 obferverad den d 3 sn metern var 142 ör under ris N MG 1 i; - 0 Hen vilte 39 et SN hek ton rn å kradr en få for åndring; ven, var ju gröfre ju högre torierna. B, D, Se c,hvilk gen högte ån en bel tonz r ner ågacj eller den längd fom c ra jämnitåmde i omikifteri af vå : + O2l0des tyckes vid pafs 40 gra E åndring på Thermometern up och ftålfträngarna til en ton; och halt" ton; famt 10 grader värmas dedels ton, hvilken på In r mårkelig. be RN (b). Att tvänne. s Lä. ljuda y rr des. den. ena flåndigt i et vårma, med en Thermome andra. Fleuten hå dest ute i mar; men hvad hände? Jos tå torde för STR den Fleu tei a iller Fl. hvilka ot Vorö ån NE grey ån på "den varma ök Oh raf I dT sf at 70 til 80 gr: åndring 1 5 tons åndring på F leut-Traver ; de n ock skam eller ; falk 1 t F ST Infbruymenter; (e) Fleut-Doux blef ock ubfieed i kölden i . ora timar , och befaris anfenligen lägre, 1 fynners het i de gröfre tonerna, ån i vårman. KD 3 flycken Violer fråmdes ihop med det ena Fleut- Traverfen ; 1 Sommar-varmt rum,dår Thermometern var vid 144 tf gr, öfver frys-pun- &en, och buros Violerne fedan Ut I lutten.. Når de Hångt vid pals en tima i kölden; förföktes deras ljud i köldeti;och befuntios de lika ljudande med Fleutéh och den Violen, fom varit flåndigt inné i varma rummet: ; - En Violoncellé förföktes på lika fått, och behöll fin tön oförändrad ; lika fom Violen och Fleuten 1 vatma frummet. KR den if i varmt rum, öch dår litet ftått, fånkte de fig håftan en half ton; emot den Violen och Fleuten,; tom ftåndigt vöto i vårman: de Öfver- fpundne flrångarna fånkte fin ton litet Mindre än de finare; fom ej voro Sfverfpundne. At Fleut-Traverfer och Clav Cymbaler å än» dra fin fam manftåmning når de komma i var-« fare elter kallare rum, ån dår de blitvit ftråm- de ihop, år nu få mycket mindre at undra,faft Thermometern fkulle endaft åndra fig 1g 10 grad. fom Fleut-Traverferna blifva i kölden nålftan li- ka mycket lågte, fom Clav-Cymbalen högre, ån ge voro förut; och blir (killnaden dem imel- lan en half ton efter 10 tili2 gr. åndring på Fher- Mömttera; ; | dj 200 > jdl SSR - År. ee d Hl U V 2 $:t0 / 4 2 4 Mi n når "Violerna ledan årer buros ifrån köls" " RS 475 "d x - - Lå j SK "4 CARE 2 np I VR ; y ANT Na bd BAN i Au Å SLR f 4 cv Xx «Rå I i « ( Ra FE 4 TN r KE är , Moe , ; 5 Å 4 ia OG lagt Kr PAN ” - Å vå I År dt a vå 3 id I N 7 fa » a «i É | t b i s f : ; a | Man fkillnad på luft och vårma; lärer i ingen blåa e är. s:to Til flut om aftonen i fkymningen den & — Januarii, då Thermometern ånnu var vid 40grs under trys-punéten , utfånde jag en halfpundig järn: Canon 3dels mil från Staden, dårifrån jag kunde fe elden och höra ljudet ; och låt fkjuta några fkått, at förföka ljudets ftyrka och haftig- het, Canonen laddades med 5'+dels kanna, eller en Jungfru krut i fkåttet: och befans, at famma Canon, fom om Sommaren i lungt men varmt våder, hördes ötver en Svånik mil; nu knapt hördes méd famma laddning +dels mil, och når den laddades med något mindre krut , hördes fmål- len aldeles intet på den kärta vågen, i få ftark köld i ftillafte lugn, R ror Jag har ock törfökt de förra åren flera gån« gor med handgevår i ftark köld, och funnit, av fmållen fom om Sommaren af dem höres til en ” half mil, eller 3000 famnar, ej hördes 400 famnar, Om ljudets haftighet i ftarka kölder, lårer jag en annan gång få tiltälle at anföra flera och ut- förligare obfervationer. TR 6 SE U OR 8 of ÅN 4 FÖ Ae rn Pa [ CE ON å SEE ER RET ATEA ONA HETA — ; rada me — Rittelfer uti nåftföregående Quvartal: Rd Pag. 206.-lin. f. flår =—1. Bör flå 1. Pat 208. lin, 16, ttår, dd man vil göra Calcalen a SinNz&cs Bör flå: då man vil göra Calculen; hafver man FN oo ANY? Sin. NZy aSinNz=aSin NZ—aNy Colnyg-=—L 27 or . 2 : 5 Så ; e 2 Pag, 210.lin, 23. flår, P Coi.nzZ. bör ftå P Cof.". Pag; 211,.lin. 11. lär —22nZ, Bör fåä—2nz. Ja Az MR FÖRTEKNING 20 På de Rån, fom åro införde i detta Quartet js : Handlingar. F$ Om de kalk-arters fkillnad ; (om fås af — Vegetabilier > Animalier och Miner alier ; ; fd i Mr ARN WALLERIUS (0 252 Ne äv fkrifning på en ovanlig benröta i Os pubis, jär ite några Filgringar Ak af Ro- LAND MARTIN, 262 t KR Perfpettiv - Ritnings Machine» , ingifoen af Jo= OR Brömfarnas ur[prungs upräcke sf CARL DE GEER. - mu 276 Rön om MPR pblkeks RN öh Pr. Hlren nings. af HENR. THEOPH, SCHEFFER. 291 ns | äs Anmärkningar öfver fpitelfka på Ei ifk och — Bofkap i NR nn ANTON R, 0008 é er 3 TIN, 306 Be Om den fednare ovanliga hålen ) re och Lappmarken , fom. inföll den 23 JFanuarii och I Sh följande dagar» dr 17603 of ANnD. "HEL: Ne. Mat ERNST röda + i . er 8 a a RAN Kar Ok SN FEN INN PN sö Ht X 2 ja RE- | - ö. . ha ch - C i v ” a AF PJ RER Öl NAS NORBERG. >Jfå UR ; Perenföaps Hifiorien om Skjäleslbarna 2, Md ar as THorB, BERGMAN, fak 239 REGISTER. På de förnåmfte år nnen, hvar om något blifvit af handladt uti denne AG Volimen. ke "omifka Obfervationer | på en månnifko-kröpp, hvars ä. Oc pubis var angripit af en Ovanlig röta. 262-270. ; j Äftromomie ; Om 1759 års Comet med bevis, at han ” var den fom fynts tilförene, åren 1607, 1531 och 1682, I kA; Anmärkningar é Öfver Månens theorie, 199-213. Bakupgar 3 3 dårut! kunna T ack-järns hållar med fördel nyttjas til bottnar, 127- I Bargea: van'igafte (lräcknivpar I i Norden, 28. fe Taberg. Bäårgs-Vetenfkaven ; De vauliga hård- -bottnars förmoner Voch« lägenheter, 60, Telgitens nytta til hård-bottnar för Bly- ”fmåltninga r. 61-63. Rön fom gifva uplyst ning uti oppar na tnings proceNen och Sm sbruk m. m, 292. 302. ROSIPranEn'aR under vattnet 125. ör dr AR Bofkaps Tjukdom i Norige, 31. Chirurgie y plålter för frifka får, famt falfvå för & öpna får Och benfkadör, 73. Om Blod-iglars nytta och bruk > emot ärfkil liga krämpor, 132 - gl. fe Medicine. Cbymie ; om den jords be fkaffenhet, fom fås at vatten ge- nom Trituration, 39 - 60. Om den jord, fom år- hä'les af V egetabilier, 142 - 155. Om den jord, fem fås af Animalier, 191-190. Om allahanda kalk- för ters. olika egenfkaper och förmoner. 2527 262. Rön om Koppar, och huru den förhå'ler fig i blanning med andra kroppar, befynnerligen Svafvel, 291-306, Diken ; på åkrar, brukas ej i Pälen, och huru de kunna um båras , 227: 234. Eld. -fken 3 fe Få Ph, hk. F:fkär hyfa ofta rhdeeaed 161. Finnas ofta i Noris | ge Speteitka, hvilken fifke-fjokdorr befkrifves, 306.311. Foikbopeps tilvåxt i Norrköping, 156. 1! Norra Lappmar- ken, 224 Galoner, fom likna åkta Gul!- -gal 'oner, hyaraf de gåras, 301. Geogr aphie; en Geographifk Charta med anmärkningar öfver Tveta Hårad i Småland, 16-18. 1e Kufamo, hå — Saådankyle, Taberg. Glas at olika flag, fipade til Lentes, fprida de heterogena flråiarna olika, 80-117. Hiftorsa. Nataralis: Om Blod-iglar, 132 ” Tä, Om de mafkar AN FS 2 FK Ri far fom finnas hös månnifkor, i fynnerhet om Bin- nike-mafken, 159-191. Om mafkar, (om förorfaka en fvår I 'jukdom hos månnitkor, bofkap och fifkar i Norige, 309. ER Hiftoria genom alla de- fas förvandlingar, 276” vå producerad genom Chemie operationer; fe Chym:e, Kära) T abergs årn- malms gångar, befkaffenhet och halt, > 23-29. Compaflens brak til Jårn-malmers efterle- + tande, 76. De rikalte Järnbårg i Sverige, 27. | Jönköpings Stads belågenhet Politie, med des Endemi- fka fjukdomar m m 31-3 Kalk; underfökning , kvilken Hage Kalk år den båfte til War. murning , 252- 202. koppar 3 buru den kan renas ifrån S vafvel och andra oarter, Ez —- famt huru dåraf kan tilredas Pinfechback, 291-266. Hmn de vanlige med frampar åro ganika farlige, > £13,219. En ny inråttning af Krut-gvarnar med val- far, befkrifves, 2:4- 218, Denne inräteni ings mårke- ""Npge förmoner , 218-227. kap Socken i Norra Däpprlitken, des belägenhet och folk-mångd, 234. > Lapfka folkflagert ökar fig ej mycket; men N ybyggarne i i "Lappmarken. defto mer, 234- 237. Ljudet höres eJ långt och högt i i fikarp köld. 320. kd NN aberpation, fe Optik, Deras brytning iluften SE MA nytta, 239. fe Refraåtion fkymning, Meteorl, Obferverat. Marmor, fvart, fanneni Skåne, 72. Bs 0 sat påfund at fåfta Blåshjuls: kammar utanpå hjul-- "fockarne vid flångjårns hamrar, 45 39. Inråstning af Krut-qvarnar med valfar i ftåller för ftampar, 2137 220. Perfpettiy-Ritnings Machine, 271-275. Medicine; >; om Endemifka fjukdomar i i Jönköpi ng,med des ras orfaker, 30 - 35. Hus-cur för yattu fot, 74. Om Blod-iglars bruk emot åt(killiga fjukdomar, 138: 141. Rön om mafkar hos månnitfkor, i fynnerhet Bionike- + mafken: om de af dem förorfakade plågor, famt för- fökte medel huru de kunna utdrifvas, 159-191. Om ben röta, fpina ventofa, exottofes, famt om Veneri- ika öch Scorbutifka giftets verkningar, 203-270. ÖM > gr en a RÄKOR en i Norige gångbar fjukdom, fom dår kallas Spitel- fka, 206-211. fe Chirurgie, SS Meffings tilverknings-proceffen, 305. TS Meteorologifka Obfervatiorer ; om eld-fken, utan dunder, 63-69. Om den ftarka kölden i Dec. 1759 och Jan. 1760, 715 Ilse s320. ör a Mufical Inftrum. huru T honerne föråndrasi ftark köld, 317. Norrköpings Stads befolkning på 35 är, 156. | Optik; Om Ljus-firalarnas aberration efter deras brytning genom Spheriika foperficies och Lentes ; om hetero- gena ftrålars olika Ipridniog uti Lentes af olika flags glas, fart omen ny artaf Refractions Tuber, hvarige- nom deffa olågenheter til flÖrre delen förekommas m. nr. 80 -125. OR Perfpedtsv-ritnings Machine, 271 - 275. vb Pbhyhik; Eld fken eller blixt utan dunder , med tankar om deras orfaker, 63-69. Om en Jordbåfning, 70. Om fkymningarna , deras förändringar och orfaker, 239- 249. Om de få kallade mot-fkymningar2so,fe Meteor. Pinfchback; denne metalls egenifkaper och grund-åmnen, 201... Des tilrednings - fått. 302-305. Refraédtions-lagarna i Spherifka Lentes 80 - 126. Tluften, och huru fkymningarne til en del dåraf förorfakas,243- " 247. | | Sådangåyla Sockeni Torne Lappm. des belågenhet och be- folkning, 226. Taberget i Småland; utförlig befkrifning om des låge, ut- feende, högd, befkaffenhet, &c. 14-29. . Vatten ; Billaftäende och orene,förorfaka tjukdomar, 32. > Vetterns vatten mifstånkes fåfom mindre hålfofamt, 34. Om den jords befkafteuhet, fom genom trituration arhälles af det renafte vatten , med underfökning, hu- ru vida vatten kan förvandlas til jord, 39-60. Vegetabiliernesyords befkaffenhet, 142-155. Deras kalk,254 Akerbraketi Palen befkrifves. i fynnerhet huru man dår i ftål- > > het för at dikaäkrarna, lågger dem i fmala fåror, 228 - 231. Detta fåttets ätfkilliga förmoner, 231-234. Öfperfjöns medelhågd nu för tiden obferverad, och utmårkt på et bårg, til efterkommadernas råttelfe, 74. FÖR- FÖRTEKNING På å Au&orerne til de, uti Academiens tv FN Bar för år 1760, införde Rön: oda Quart. påg. o3 -HERGMAN; anrhårkningar om tyfta eld-fken 1 > 63. pre” Vetenikaps Hiltorien om fkymnin” ov garne BL NIA - 4 5239, — BREDENBERG; påminnelfe vid Magnet-nålens bruk til Jårn-mailmetrs upfökning. SN dnr da —- CHRISTIERNIN; Om niel rläliars nyttail ; Bakugnar - "0 Do TÄT CRONSTEDT , AXEL; FÖLOK at nyttja. Tålg- — ften til härd- bottnar i ugnar vid Bly-fmåltningar I - 60. > = - Om Tack: jårns hållars nytta i Bak ugnar 2 - 130. ooDE GEER; Rön om Brömfarnas urfprung 4 - 276: "Hagströms Hus-Curer = I - 73 HELLANT ; Om Climatets helfofamhet i Norra- La ppmarken, i anledning af Förtekningar RN födde och döde R - + 2234 s &« = Om den fenare ovanliga kölden i Torne och Lappmarken, fom inföll den 2 jan. och följande dagar 1760 - SIÉ, HårRLEMAN, Paco; Fåfund at fåfta Blås-hjuls | Kammar utan på hjulftockarna 1 - 35; KLINGENSTIERNA; Ork tdefträlartad dberration efter deras brytning genom Spherifka fu- | perficies och Lentes - - SR ST > Knutsere; Nytt fått at hala krut med valfar 3 = 213 LevErtL; Prof på T abergs lårmalms halt I = 29. LunpGREN; utdrag af Norrköpings Stads Kyr- koböcker, fom vifar årliga antalet af födde + BER dödej 35år > - - 2 190 MARTIN, ÅNTON; Anmärkningar Om . i ska på Folk, kreatur och fifkari Norige = 306, MARTIN, ROLAND ; Om en Caries Offis pubis å - 262. MELANDER ; Anmärkningar Öfver D' Alemberts ; ZTheoria Lane - - - 3 = I99. " NORBERG ; om en Perfpe&tiv-Ritnings machine 4 - 271, RINMAN; Öm Blås-hjulis Kammars fåftande u- tan på Hjul-iftockarna ” a - 1 > 38, ROSEN; FR mn ES Förreknigga & 'Qvart. SR : Rosén; Rön om Makar, i fynhertiet öm Bil= =." nike mafken . vil Ce SÄTOoMOoN ; om B'od- -Ägtuta brök i Medicine ta EO ScnEFFER: OM Pin(chbdacks Metalenstilredning 4 = 291, SILÉN ; om Pälfka Akerbruket, och huru Wkning je FR MR kan umbåras på åker-jord. - ; 3 - 227. ar HUNBERG ; Nytt fått at fpånga bårg Wnder: ornccc vattnet ” - + 2 = 125. Tinas; Befkrifning om Tabergs Jårnmals bårg i - 4, WarrERios; Rön, om den Jords befkaffenhet, EEG fom fås af vatten i I + 39. | 2 = = Om den Jord, fom fås af Vegetabilier Z ola. ; - = Om den Jord, fom fås af An'malier 3 + IgI. = - Om allahanda Kaik-arters fkillnad 4 > 252, WARGENTIN; Hiftorien om Ffalleys Commet föll eller den fom efter 77 års Periode, åter = . kom är 17$9 ' er 7 I-II. WIJKSTRÖM; Rön och möårken på Öftet- (jöns vu varande medelmåttiga vattu-högd I + RN WåHnin; om Endemifka Sjukdomar i Staden SV Jöuköpitg, och om deras orfaker, i: 30: 2 2 NH NTULOTER ETTNFET ELEN AN j j » a ' 4 i >» Y HM ' | SA f i JE. 1 4 2 i Ånn 3 I : Res, = 2 i f | j j | T Ta TM Jil a 52) [TN pull Wu == = = 7E = = =] = = = = = = EN Tab. IX. 2 ENN ret 4 SRS rn 1 < SS - Nog [PRE RT SFR LV Ar FROSSA GEA U R vu ge . a N. , & ä - Br NE R $ Cd i gå - AR. = d ; z a ; E d "i j KR å då i v N 3 . Fo i N ör 4 pm (4 X | A É ”Å sån sw 7 , s é : G , 1 É ä . - - mh > - SÅ + Jå > ; 2 öv é z : k A r Ä oe mans 3 | . - J - . . y PR F i a Å ÅA v K NN Sd Sön I t od ER Å p d 4 3 on 3 . Vv jute Llatrtnäny nt VA -—- - - — - > site råg rr pr REA TTR RR nn Jå erfar "Sa FEN sait Bara —" mc - va ka -Å BS vt SN 5 - 5 = | N sur a d J q On - , [ N Fd bv d I - ; k jf MN i j hn cd 4 : - ” läng. FA SS id Nga Sr a RR Åt Sn är tt - RR a > w KT NR a we Ä - 7 & far ns än be et hg ot - od - $ N 4 - —- ”- . k Mr Md . 4 a d / + g ; POR. : 4 a - 1 4 pF DA - vo RA i -z / >» NV : É 5 4 rr VN Ar ngir Dr ANA" tl RR z ; LR NA fe — VV Be di < fr AN RA SR LE nn ÄR SA nd BA Ör « SJ F Fi Per sätena RNA kg h ä så i Ag mv ; DD SR 3 P Re 5 Rit En Arad RS Ra ve Läbbea ) ja ys ER 20 Vglren ÖP I RENA ht RR