- i Jr DEN on Ra ADA "Ju se it i i Id AM || a 5 rr id & NE i 4 Ad SR TRE SN PSN > "| + M -; SG PE AE NO CR RSA Ve I OT UTM PEN INTE Je Vg VN ANDLINGAR För ÄR 1768. OL XXIX. Med. Kongl. ACADEMIENS Tillland. AEA & BAK RORK RE AE N ESA STOCKHOLM, Tryckte hos Dire&euren LARS SALVIUS, På defs egen koftnad, 1768. | pc fen vs ASKR OwW AR AA Fe <€ SS TY SIVEIIIESISA | (INDLINGA birös bite FÖR MANADERNE får JANUVARIUS, FEBRUARIUS, MARTIUS) Herr CASTEN RÖNNOW, > Stats-Råd och Archiater, Ridd, af K. Nordft. Ord. tta ORRRRERAT ATS RRTERR RR ARA ättning af Hiflorsen om Tourmal;sn, nn ER ER Én h tedan jag uti det förra Stycket af denna Hi- | ftorien (") anfördt de Lårdas Arbeten vid < Tourmalinen, och i allmånhet berårtat , SL EE SS en HVRR. Å Å Av ge ” Steuntoen ” | COLLECTION , MED a Lär 2 > 2768 Jan. Hebr. Mart hvad därigehom blifvit: uptåkt ; årnar jag den= na gång, i anledning af mina egna, med de hitkomne Stenarne gjorde Fxperimenter, något nårmare le&&ricitet, föm :dårhos: yttrar > fig: FRåra li- nien, fom dammagbiadör Polörmeboek! går genodi Stehen,; blifver då Tour malinens Axel.s.- Defs Me- ridianer ;dragas..på y.tan imellan Polerne3 i.den öfver och genom Stenen dragne Planen, fom fkiljer Pol-fidorna ifrån. hvarandra, fårj ej. obil- ligt Heta Eqvator eller Delnings-planen:: Åtminfto= neckunna: förföken genom defla namn, både;kår» tare och tydeligare beflrityas. As 6, 3. Anmärkning :- Tou rmalinens. Poler. a Äfelning likna; Magneren däruti, at; de på af- brutna . ftycken,. råtta fig efter det hela, 'Stez nens poler och;axel sfalla: efter »den. rå Crys ftallens. långd 3 likfom Macnet-ftenar behålla den Polaritet de halt uti bärget. Deras Poler, och Axel åro dår, icke efter ICE fom, vanligen. tros; fMålde horizontelt efter. declinationen , utan faft- mera upioch ned lutande. efter, inclinationen, fåfom den direétion., hvärefter den. allmänna aften upvåcker Polariteten uti Jårn-malmen, den, fom finnes i dagcklyfter. Tour mali- SR BAN ÅA 3 abe cgen- RA RER G 76 Jan! Febr. Märta pu IR ! ät deras Flecricitet ofta förbytes til ftridig. Under denna éfve rgang, fomifker vidsandiing afrvärma ockskölds kan ofvannåms devAfdelning tyckas litet flytta fig; - mensåters kömmer altid til fitt förra rum. > Manshar ock veke, fom vid Maeneten, hittils funnit något mes del, at rubba, åndra eller omvända detta Poler= I yn nog Nu får jag: kärteligen befkrifva de Stenar jag. nyttjat vid följande. förfök , få vida dårtil.behöfs;, bålft de, utom den fifta, (åro de = famma,”; hvarmed Herrar: RINMAN och. BERG:s MAN anftäldt. deras förfök) (ugosr 1110 bisrsit N:o 1; Tab. I; Fig: 1. "Som jag kal lar den Stéra eler Svartå Tourmalinen; har varit oval, - platt på den ena, och kulirig med:tres kantiga Facettér på den andra fidan. Sedan'en kant afbruftit; och Herr RINMAN nyttjat fkerts vörna til mineralogifka prof, år den ånnu lång 6,5 bred 6,7 och midt på tjock 2,2 (Geom. eller: Decimal inier! "Väger 65 5'Tr. afs, och år fåle- des, nåft Herr Wirsows, den ftörfta Sten, fom varit nyttjad til förfök, Kanterne åro, utom vid bråttet ; afrundade. > Et hvitt kantigt quarzas gryn i fjelfva bråttet vifar, at Stenen vid defs danande kunnat innefluta Heterogenea. Vid förfta påfeendet år den fvart och ogehomfkin: Jig; men' hålles han imellan fingrén emot 'Sol' el ler ljus; år den efter långd och bredd genom- fkinlig "med en mörk brun»-gul fårg. Efter tjöck« leken, ehuru kärtafte leden, år flenen dock midte pi aldeles ogenomfkinlig, Näppandes gg 5 ( (") Handling. 1766: p. 47. och $9. Oj lnings-. ov RE De öre Hirelid hjärta > lika rundadt p 8 kam ja pd It på 2 Decim n ka 2 längd. och tjock: lek år ftenen ROMER 104: klar Brun : fårg; och :kommerzefter. befkrifninpasne: ganfka Mal : rn äs, Frk Ach SP vrf NU ” kl jä Po Lå ; / Ög utr i vi Ed 20; Ka A ör k f - - ördedd "efter enn p Kr SR RA så RA AR Pag 3 Fe RAR 4 er 2.8, bredden 2:7, tjoc SP Stene emot. dag agen & genomfkinlig. 3 I ev URNA VRRES "A JR STREET SA SM Sr Å NE OM NONE KN VS SDN s | nomStenc n och By af föreg dos ; Å kndia nitar Hutbruten: . ör i RA v vid 4 + a H. "4 é ÅN NR AN ; Å || [6 LANE TN i ” Bea a en, och uphögd Så | É C any Rd väta kanter. rund : daft 0.8 Decim.. Lin; NY jo: - Benonfkialig, ehuru Polerné inta da; Axelen. går odrått emot A jatfida plan år dårmed Fale me nb lita k LR MR kk $ Å ; KeS doc q MA FA oe oe | 2” rot blan NN SN sg äN D. den minfta; Lång 2,32 bi Dec. Lin, "Sidor åro Plåtre tand; de Kånnas igen på der förre o iq egeln, ” Polerne intaga hvar fin ar ng har; qvic Eloriciter, na N:os: Figsf- Gröna Tvurmalinen,' ; den förlla jag fick om hånder 3 och då mare granfkadeg: ån han det förtjäna en: Oifad bit af Braffilifk Smaragd, a grön. fårg , mått WrrangiRyt FR uphögd på andra: fidan. ång AA se. 7 ia midt på hk MG Ad Hå Hj AR sälen k RÅ EE al nad Å Pp 7 Vare ; 3 me | sharyershvitt dö uti et 00 och någa fmå fjädrars qvick Ele&ricitet, men irregulert bes ågen Afdelning. ;; DelnvingszPlanen 2» Fig. 5 går fnedt igenom. Stenen, hvaraf: hånder, at fa. tadidan,. utom en. kant, »hörer til den jena, och kullriga fidan, utom andra kanten, til den ans dra Polen, .. Båda fidorna tyckas. fåledes åga två contraira. Poler,. Jag uptåckte dock redan vid enna- Sten, at köld ele&riferar T ourmalinen få vål fom. vårma, ehuru med contrair Polaritet. N:o. 6. Fig. 6. Är en Grön rå Braffilifk Smaragde - Cryftall> ganfka klar, utan tvårfpric- kör,-7. Da Lin, lång, af jämntjock prifma- tifk fkapnad, med "plana "Sch reftade fidor, Tom enomfl kårningen vilar, hvars frörfta bredd år 13, en mirfta 1 Dec, Linia. Ändarne' äro tvära. | Den år mig communicerad' af'Herr Proberaren Von. ENGESTRÖM -:/ fom ifrån. Ängland; medfört eh, ahfenlig' myckenhet dylika Cryftaller, årnas+ "de til fö chemifk underfökning.,. +. insr nd Defa Tourmaliners Specifica tyngd är jag SOS med en fin Prober-våg, hvarvid Stenarne uphång des med et enkelt Silkes+'hår, vå rent både: runs- -och Snö- -vatten, fom altid i6 til 17 gr. vårma. Medlet af åtta förfök för Ryat Sten, har varit följande: säd Våttnet > « SEE TE SR sla 00 Svarta Tourmalin NE AR SS LR » Bruna Tourmmalin =; +» 3.060. ; Gula Tourmalin >» > 3.063, ie + Gröna: Tourmalin - + 3:074, F Bla Pourmalin. > =>. + (FA77.. Den RR Ägs oh FTSE fo od 768. Jan. Febr. Då förftå 3, fom fkola vara Oeylotiifkay Köl hvarandra ganfka nåra. I Dett röna fkil: jer ej lingt därifrån; men den Blårdel ROM fallen år tilförlåteligen tyngre. ”Skilnaderne ups körmma förmodeligen endaft-”af mer eller mir dre tvår-fprickör. "Större olikherer träffas ock uti de vågningar, fom MUsCHENBRÖEK än- fördt uti Intröd: op Phil.” N at. "Töm: bre i sag je tsa Tourmalinum Cr vielen nigrum faruro flamma colore, ex Indiis REN FÖRS MSE alfa AFVOAlIBUS ass NG 92 or blndk, ex "Obflervatione Sr en 20 =. aliud, ex.Gazophylacio Gav. 329414 SK or ed. minus faturi. Colors = 3: 222.2; . > .aliud, faturo flammeum - Le on Co” TÅ Efter et Medium af alla! dett vågningar; kunde: Tourmalinéns tyngd emot. 'Vätten i ks månhet antagas ; fom BLA TO SH a —Såetet ar "snder fika Pormilibet PT åricitet ark MT LEN detfamma, fom vanligen brukas vid andra. Eleérifka kröppar.. Stenens: ringa ftorlek fordran dock ofta finare Tnråtee = ningar, hvilkas nogare. befkrifnin erfarenheten vilat vara nödig, om man vil blifva tydelig för andra ; hållt miäfta åndring i tilffällningen ofta anfenligen åndrår utflagen. Som det måtta hår- vid. ankommer på de fbidiga Fle&riciteternas förhållande och ombyten, har jag funnit båft, at bibehålla famma method, fom jag altid bru= kv Jag drager en fin enkel Silkes - tråd SR NNE 1 €- (") Dif. de Electr. Cod. Pp. 24, 30, 's "Jan. Febr. Märti ti genom” liten rufid 'och flår” 'körk-kula ;> otå raden år & ä io tum lång, och" kulan vid" pafs din va i” diameter; behöfves intet' mer; ty det ju sn io AR vid Hvad: kropp tråden” fedan iphån d ”Häöfvudfaken å år, at kulan år Nåt; och Us: SN hörn ;"fpetfar” eller annat fras. Då kan den i torr lufe” behälla Ele&ricitetén; "hälf, ja” Kela timmen ;"”täger och gifver den dåre ifrån fig,” 'om” hon litet fucktas imellan fin 3 famt tjänar til alla behofy långt fåkrares; n Herr WiLsONs tvånne kulör vid Linne-trå- dar; och en på Bernften ifölérad trå-bit, fom titgöra en på flera fått ofåker pröfvare. Prof: kulan hålles altid ele&rifk ; dock år 'beqvåmz ligt at hafva tvånne, en Pofi itiv, och en Nes sativ. Kärlans tilftånd pröfvas "altid "med en nal &las- fång och Svafvel-Cylinder; ty man kan anfenligen. förfe fig, om man, vid få fina' prof, yrukar flora "Cylindrär,' hvilkas Atmofpherer äcka fig öfver hela' bordet. "Man bör hälft yttja deffa »kulors repulfioner, at döma” om Fourmalinens Ele&ricitet3' och då de drägasi icke 'gårna lita dem röra vid Stenen, varat vid fmå Stenar irringar kunna upkomrma. Elé&ris eras kulan af Stenen fjelfj Bör defs art varfamr och med fmala "Cylindrer: undetfökas. $. g. At vål fåfta och fatta Toarmälin yr. R enhufvudfak vid deffa förfök: > Jag har redan anfört, at Stenen ej gårna bör tåftas vid någon défs Pol, utan båft vid equator. Tjänligaft år, ati med liter Jack "kitta den vid en fmal och ej ledande 'Glas-Cylinder, LTacket hindrar icke defs:- Eleétriciver, ty jag har med fliv bfverdra- git git. hela Stenen med fat Lack. ochyfunnit;atvdef Elettricitet, : lika: fom förut , verkat igenom Lac Fv Glas - Cylindren år, ock få god fupport ,: fom kan begåras, håltt jag med- flit undviker ftora underlag, hvilkas ytor taga mycket åt hg: Glafet leder, ej. eller. mera ån Lacket, ty Pros ven. böra fke 1 torr luft, annars drager Stenen felf ån mera fuktighet. på fig , fom. binder defs Ele&tricitet. .; Stenen; kan. .ock medinytea lågt as på åndan:af: et upftående Glas-röry hvilket: Ar efter Stenenssfkapnad endaft bör fke i de håndelfer;, då vidrörandet af.en Pol-fida år utan påfölgd. -.Som-lacket blifver onyttigt; når Stes nen blifver få. het, Jat det. fmålter, har JagÅ det-fallet; brukat tvånne flags, tånger, fom efter behofven göra god tjäntt. : Den ena Fig. 7. år en klyfe af.tort trå hvilken: tilfkapas fö ftor el- kades. :ock. i Berlin, ehuru Herr AEP1Inus feders mera antagit en mindre: tjänlig pincette. (Der andra år en G/as-tdags, Fig..8, beftåeuderaf tvånr ne fmala Glas-rör, fom åro. fåftade uti fkalmars ne,af.en Fjäder»tång , af. Måfling, hvilken tftår uprått på flin fot. ,, Glas-Cylindrarne åro få oms bögde och intryckte;;at; de, nått fatta om Sten nens kanter, och hålla den fri för afledning,, Det öfriga fkal:anföras vid fjelfva förföken, =: oocdE (Om Tourmalins Eleitrifka Egen: 6. 8. De, delas beqvåmligen uti fådane, fora Stenen har gemenfamt med andra kroppar; och andra, - fom. dra. denna > Sten-arts. egeateligen: egna. 3 - Tour- 68 sfanl Pebb. Märt: — 43 T'ourmalir Nåben i hög” brad” alt det, fom andrå Fr sig lar ortade Stenår, Glas, 1 ack; m. m. Men:det år "befynnerligt' hös honom, at defs El tricitet: iåokesd af värma deh köld. Den pi (å rovanligt fått elestriferade Tourmalinen fin- nosc sg därheenom hafva århällit et Laddnings= iHtånd , hvilket til'ålla-delar lyder de förut där- om bekanta reglor' och ändringar.” Stenens E=. lectricitet tyckes vål i fig fjelf altid hårröra af etroch famma "Ämne; ' men detta kan på olika fåret fårtas i rörelfe, "och genom! flera orfakers | ilhopaftörande. undergå. fammanfatte åndringar, hvilka hvar för fig lyda Ele&ricitetens allmåns na Lagar. At hårom anföra alt, (omiår utrént, år nu få mycket mindre mitt amne,; fom det Böner. torde blifva för vidlåftigt, at uti det följande ”btteda: "det häfvudfakeligafte, och 1å= ing or Kn gg hvilka hittils ej Varit nog- fam förklarade. RLM | UI - LJ FOR malndNs Förhållande vid de all. "månna E lettricitets Profven, vn ; eve elettriferas både lätt och hö genom "Gnidning. ' "AEPINVS Och Witsow håfva: utförligen: beflkrifvit omftåndigheterhe , fom hårvid böra i akt tagas. Mina Toöurmaliner åro ock få lärtrörde , ar: derivtorr daft endaft behöåft med :'en” Silkes «tråd flåpas öfver glas; lack, - trå; Glke ms mi eller åka utföre därpå, Wat Vilriteekenitil upvåkt Eleé&ricitet!. Inre upvacker dock denfamma farkare , då rent Quickfif. ver. Om: Stenen endaft låggesidårpå, "och än båttre, om den, kittad dh et Glas-rör, neddop- "Pas 14 1768: Jan. Febr. pas dåruti, och något haftigt updrages., 4 nnés Stenen ftarkt Pofiriv öfveralt 3 och Qvickfilfret > lika få ftarkt. Negarive , om det på en Glas-pe: lare, uti en trå-eller glas-dofa afföndras, - Fig. 9. Båda: EleCctriciteterna flåcka dock och förta- ga hvarandra aldeles, få fnart Stenen åter ned- fånkes uti Qvickfilfret, hvilket gifver et ågon fkenligt bevis om. deras. firidiga Natur. Men fom Stenen, vid uptagandet altid. blifver ele&&rifk,; har jag mått aldeles flå utur hågen detta, annars nog beqvåmliga fått, at vårma ellér kyla Stenen. cd 10. Ar Tourmalin under 'gnidningen kar få contraira Elettriciteter, "når defs apvånda fidå göres afledande; år af /EPINUS OCh WILSON nog: famt bevift. RÅR SR enär pjär binär. Pr Ra 6. 11. At Tourmalin icke afteder. Ele&ricite» ten, följer af det förra. Stenen kan: brukas til underlag för andra kroppar; och då han fåt> tes imellan en fpetfig ele&ricerad, och en af- ledande Ledare», flå gniftrorna icke igenom Ste= nen, utan löpa öfver defs yta ifrån en Ledare til dén amma. are on ee AREA $$. 12:20 Tourmaälin emottager communicerad Elettriciter..: Som Duc DE Noxa aldeles nekar hårtil,y: och APInvs endaft kunnat gifva ganfka fvag kraft åt fina Stenar ("), har jag Skfökt det vid deffa Tourmaliner , hvilka både lårt och ftarkt antaga den :meddelta kraften." Jag tåfter dem med litet: Lack, vid en ling Silkes- tråd, och förer dåremot en Glas-och Svafvel-Cylin= der, en tum Vid, och öfver en fot lång. Då drages t. ex. den bruna Stenen til nagra tums RC ENE : fc ” LR (') Recueil. Pp. 107. bo 2068: Jan: Febr. Mart. >ä5 acting och fedan afdrifves, fom en Metall-kula , finnes ock emot prof-kulan anfens Ra yfitiv efter glafet, och Negativ efter fvaf- let. Vidröres Stenen med fingret, inom deja Cylind Kars Atmojpherer utan at komma åt dem, tar den i granikap af glafet t Negativ, men uti fvaf- lets. Kösal pie Pofi friv Electricitets - Kittas Ste- nen vid et glas-rör, och föres uti Atmofphe- rerne, gör det ofta famma tjänft- fom fingret , och afleder den fördelta FEleé&riciteten, hvaraf - förmödeligen nägra af de Rön upkommit, fom "WILSON anförer, uti fitt Bref til HEBERDEN FAP: he Fkn IE Mrvvrindör kan Laddäs.. Detta (ke efip då et ganfka fmalt, men qvickt Glas-rör eller en Lack -ftång flera gångor å rad föres emot defs ena fida eller kant, under det den andra franvånda vidröres med en afledande: fpets. Ste- nen vifar då, fom vanligt, contraira Ele&rici- > fötter på deffa ftållen tillika. Än tydeligare blif- ver förföket, om deffa ftållen-betåckas med find beläggningar "af Spegel-folium. Stenen. kan [äledes Laddas uti alla Diretlioner ; men flarkaft efter defs Tourmalinifka 4xel,; ehuru denna, fåfom vid den ; Arve Stenen, icke altid år deg tunnafte kofan, i 6. 14. Deffaåro de egenfkaper, fom Tour- malin dger gemenlamt med ändra kroppar. Sams ma prof lyckas vid glas, lack, fvatvel m. m: fom har lika ftorlek med Stenen. Utflagen ty ckas” dock nåftan i alla håndelfer blifva tyde- gare vid mina Tourmaliner, hvilket vittnat OM det Fle&rifka åmnets både myckenhet och rörlighet uti denna ad fom ock uti de föl- id all 16 — 1768. "Jan. Febr. Marti. jandé förföken granneligen bör åktås3' för alt de fom efter 'det anförda kan föranlåta någon ISEELIE ICKE 0 IgE Ar 4 MS STL - ML i I ne f - HE - ; . BI 7 FAR SER SKEN RAN Arv 2 å Vä LM BRN VS AN ä N NR ; (a Lå SN Yvma I - 2. Tourmalins Förhållande 6. 15. Hvad fom UA or gör Tours malin mårkvårdig , år dets egenfkap, at blifva ele&riferad genom blott åndring IE Vårmå och köld. ... Denna på få eget fätt upvåckta Ele- . &ricitetens ombyten och förhållande, hafva va= rit föremålet, af de många dårvid änftålde un- derfökningar. "Når deffa ftenar:förft hitkom- mo ; voro "Tourmalinens åndringar ånnu icke brakte undet något allmån lag; hvad uplyshing dårigenom vunnits, har jag uti förra Stycket af Hitftorien-kårteligen-unfördt, och får nu til: låg ga åtfkilligt; fom. lånder til denna befynners- liga Stenens kännedom, i: det jäg.med fjelfva förföken ftadtåfter de Refultater,; fom jag för detta haft den årans at upgifva til Kong Aca= demien ("); Jag hade då redan fuhnity: så Få 1:06 At det fom /Erinuys och jag förr Ikrifa vit om ”Tourmalinens egenfkapers bar fin fulla riktighet, om förföken anftålias på det i Bers Hin af ofs brukade, och federmera af /EPINUS bBefkrfefna! fåtterv "20" 040 i Föll ba 2 0s2:0, At WILSONS förlök, ( nåmligen det; fom” Epinus nekåde til: At Stenens Poler blifva lika artade , når envallena' virmes ) ; lyckas etter uts rs ATS Ole TIO Is UK SIA a « feens (") Handl. 1768. p. 108: => 1768, Jani Febr. Mart. > 17 4 feks gglkr vål med en af deffa Brenällg ; och vid nå fegudring, åtfven med de öfriga. > SK > Åt ÉPINI och WILSONS lagar ( få- fom JEpinus dem anfört uti fina dömdrknip= ga 6 öf ver Wilfons Bref , fåforn det nyafte jag då Agde uti detta RE åro ej riktige i alla hån- delfer ; Jag har trå at (ådane, föra" äro flridan- de emot bägge. (Ja menar Tour malinens för= hållande i köld). RG ”Dåremot år följande Jag låmpelig på de och måft alla håndelfer : (Jag fade nått ålla; ty ibland fjelfva förföken träffas åtfkilliga ändringar, hvilka icke omedelbart lyda denna lagen.). Tourmalinen blifucer eleclrifk vid öfvergån- gen ifrån en Temperatur til den andra. Dejfs ena fida. blifver altid Pofitiv , då den går ifrdn värma til Aag HR men Negativ då den går ifrån köld til vär- Def; andra fida tvärtom blifver Negativ, då | värma bytes. stål köld, och. Pofitiv, då köld bytes wil värma, RET För at noga urfkilja nr indline slöa förhållande under förföken, år båft at de- da deffa uti fådanes dår Stenen 1:0 Pärmes eller kyleg. lika öfveralts 2:00 Där det fer på en fida al- fena "Det förra kan århällas, uti ren luft ; uti vatten; och öfver en koleld. Det nde har jag förfökt med Sol- glas, på varma och kalla Metaller, och vid Lägan af & brinnande ljus. Stenen undergar vid alla deffa olika methoder enahanda ändringar ; men då nian fer på ords ningen och tydeligheten dåraf., hafva de hvar för fig deras brifter och förmåner, och kunna | endaft tilhopa tagne, leda til et låkert flut. Jag Ån fär 18 1768. Jan: Febr, Märta får kårteligen anföra, hvad jag dårigenom ut- rönt. RA dne. 0 AG 3. Tourmalin vårmes och kyles i luft: - 6. 16... Herr WiILsoN lårer vara den för- fra, fom funnit, at en ringa åndring uti den om- gifvande luftens vårma, förmår våcka Tourma- linens Eleé&tricitet (5) - Detta år ock ibland alla det renafte Rånet, hvaraf Stenens lynne inhåm-= tas kan; ty man fer hår defs originella Ele- Etricitet uppkomma uti et medel, fom icke afle- der, åndrar eller på något fått rubbar defs na- turliga art. För at nogare i akt taga alla om- ftåndigheter, har jag antftåldt profven, under en Glas-klocka, Fig. 10. Stenen 4 år fåftad ,på et Glas-rör, och har en liten Thermometer B ut med fig; Prof-kulan C, hånger vid drag-trå- den D, hvarmed den flåppes ned emot , och up- lyftes ifrån Stenen. Klockan vårmes öfver kol- eld, och ftjelpes öfver Stenen: men då den fkal. kylas, år båft, at föra Stenen under en förut i köld ftående klocka, - På det fåttet har jag, vid. den Svarta eller flora Tourmalinen i fynner- het, rönt följande. | | 1) Atos til 6, ja ock allenaft 2 graders fkil- vad på Thermometern upvdckt Elettricitet hos flenen, hålft då ombytet fker haftigt,. kVanbagen for- dras dock 10 til 20 grader, om den fkal blif: va rått tydelig och ttark. De mindre ttenar- ne åro qvickare.: LA da 21 Jag har icke mårkt, at någon vifs grad af köld eller värma gör flörflta verkan; faft mera kom- (") Se Förra Stycket af Hiftorien. p, 102. va VV dd ÅT ANAR CA Ca : MV Å Ä 1768. Jan. Febr. Mart: 19 kommer det an på ftörre och haftigare åndring af grad -talet, vare fig öfver eller under frys- 'punéten. — Stenen kan genomgå hela 20 a-30 grader, utan at vifa tecken til Eleétricitet, öm ändringen fker mycket långflamt,fåfom då et kallt rum upeldas. Hvaremot 10 graders åndring, sm fker haftigt, upvåcker den ganfka fnart. äs AR 3) Den upväckta Elettriciteten varar få långe ändringen 'påftär.. Sker den haftigt, och tftenen får orubbadt behålla den fenaft århållne graden, kan Eleériciteten hålla fig hela, ja flera timar; men med ringa ändring til contrair grad, afta- ger den, och gar öfver til contrair art; ty 4) Stenens Poler drhålla hårvid altid tillika contraira Eletlriciterer. "Den ftora Stenens kull- riga fida blifver Negativ under RENAR NEa och Pofiriv under atkylning; hvaremot den flata fi- dan i förra fallet år Pofitiv, och Negativ uti det - fenare. Jag vil til prof endaft anföra et af de kårtafte förföken. bs För fök. REL Sedan ftora Tourmalinen varit en tima ftåld uti et fönfter, dår luften var något fuktig, och Thermometern vifade 10 graders vårma, betåck- tes han med lagom varm glas- klocka. Hvar- efter Stenens upvånda kullriga fida ' förhölt fig. fåfom följer: | Tiden. Thermometern. Stenens åndring. Klf asge ec 129 vårma = Oo, et er 20. + 199 = = »- förfta teken. VN - 22. - 207 = = - Minus. bona B 2 - = 24. bt IX: 240 Boy jr TN - Minus. NEO ; Fo 1200 FN ANAR st FINRIRUSS fe 28006, EUS Re NHR. NR MN lg OM 20 Ry Ve el YB I ROR åns Minus: br SE EE SO RT ERT Ht HR FIURO ITE ov EN BS och Minus må 7ades ÖR nns UN SIT: SNR RO NET ÄR RR ve Une BT LET Tag FANS aftager. UR 48. TusvodENg LÄR - ån Plus. 4 lg tft a FL AME AE Plus. | Er kl. bf föga tcken. Uti torrare luft, med ftörre. vårma, hafva famma åndringar råckt mycket längre. Atkyl- nings- -tilftändet har då merendels dd längre ut, ån. upvårmningen. Men då jag kylt den oelectrifka Stenen under kall klocka, har det endaft en gång, uti 18 gr. köld, lyckats, at I tima och 10 min. fe den ele&rilk', fedan han nd var upvårmd i munnen. Flyttning utur 7. varm luft, uti iog 12 gr. köld, här | fållan verkat öfver 12 a 15 minuter, . 4. Tourmalin vårmes i kokande vatten , och kyles i torr luft. iv. a Detta ta vål för fig fjelf Nögkvårs diga, fom til åndamålets vinnäbee .ganfka tjän- liga fåttet, lyckas utan fvarighet >; om Stenen . år vål ren, vattnet kokande, frenén med klöft fattas vid defs xquaror, och gvarhålles > at den får vattnets hetta. - Stenen. flår då vid upta- gan- ba aa Su ärdägskero åke blifver dels av ei ju kallare. rummet och luften år; hvarefter. den unde rlånglamt. aftagande, (fom ofta, da Ste- ön under .Glas-klockan varit lagd: på en. EKA G pelare, dår Thermometern haft 14 -: til LÄ. vårma , råkt hela 3-tiljs timar) aldeles 8 fi ner. Den flocknar dock ganfka fnart, om rermometern under det famma. friger 3 a:4 grader. | Lö AG Stenens EleAricite har , ik förut, vid atkylning uti luften, altid varit Pofitiv den kulriga, och Negativ på den flara fidan. Om famma f örfök "göres med de öfriga Stenarne, | blir Bruna Tourmalinen Plus på. den utbrutna ot 00 Och Minus på den jämna kanten. : den. Gula, Plus på den flata, Minus på bphåg- ROR lida den Gröna år likafå, frarkaft Plus på flata-och Fr oo flarkaft Minas på den kullriga fidan. den. Bild; Plus på lilla, och Minas på ftora Spe- elen. | den. Rå Cryftallens ena hålft å år Plus, och den Kr KR andra Minus. Detta år hvad ZEPiInus kallar Stenarnas Nåtub- ga tilfånd ; atminftone tjänar det; at emot når got altid: fåkert, jämnföra de öfriga åndringarr- ne under förföken: Jag vil fördenfkul uti det KATSO vid hvar och en Tourmaliny in SA wö 3 be- 2r 1768: Jan: Febr. beteckna den Polen, fom uti detta förfök blifoer ja kad, och med B, den fom blifver nekad eller Mi | ' / f. 7 =3:0, Uti varm Spiritus Vini lyckas förfö- ket på famma fått; olja lådar för mycket vid Stenen, och Qvick filfret förvillar genom den ftarka gnidningen; om Stenen vårmes dåruti, bör den ftraxt efter uptagandet hållas emot en ljus-liga, fom afleder den genom gnidning up- våkta pofitiva Eleétriciteten , då egenteliga af- kylnings-tilftåndet fedan kan blifva rent. Kallt Qvickfilfver år dock nyttigt, at haftigt afkyla Stenen , når: detubehöfsk, sb Mia S$. 18. Om flenen i klöft våndes och vårmes öfver kol-eld, och fedan ftålles i glas-tång eller på en glas-pelare, under klockan til afkylning; förhåller "den fig aldeles lika med det, fom nu : fagt år. 'Sjelfva fåttet år et af de vigafte och kraftigafte. 'Stenens upvårmda fida har då ofta; efter en enda upvårmning, hållit fig 5 a 6 timar, innan den; aldeles förfvunnit. 20 $ 19... Af de hittils anförda förfök kan ty- deligaft inhåmtas: 1:o At Tourmalins Elettricitet bårrörer af. Stenen fjelf. 2:0 At den våckes genom ven köld och vdårma. 3:0 At Stenens inra flruttur eller byggnad år med uti Spelet , -utvifar Polernas beftåndiga låge, och axelens ftållning efter fkot- tet af den rå Cryftallen. Köld och vårma må- fe fördenfkul; "genom ihopdragande och ut- vidgarnde af Stenens delar, fåfom deras allmån- nafte verkan , vara i ftånd, at fåtta Stenens Ele- &rifka åmnen uti rörelfe. At contraira Electri- Citeter tillika vifa fig, år hårvid icke befyn- | ; ner- I . Febr, Mart. 23 de körs där uti alla Sfriga bekan-. lår denna kraften våckes. Men hårmed egenteligen tilgår, och cölden juft vånder om Polariteten, fom an åftadkommer, kan, utan någon föruvfå ätt- "icke vål förklaras. I jag anfer: Stenen lor spjälkar af et . jansibird - Elettrifkt” ämne ; ; fom drages farkt, och gvarhälles — af. Stenen ; och antager ,; at Stenens ena dnda, fida ller " Pol "har gvickare "kånning af köld och värma, eb dr, utvidgas och fämmandrages haftigare in den ändra; få borde detta årmne uti de ConiJka canaler- ne nu: gifva fig mera åt den ena, nu åter til den dya fisan; Fig. 11. hvaraf uti aelarne upkomma en "relativ brift och Gfverflöd, fom efter FRANK= fiINs theorie utgår det: våfenteliga af : laddning och: contraira FEle&riciteter. Samma fuppofi- tion kan” låmpas til. andra theorier om deffa E- lec&riciteters tftridighet; och går tåmmeligen nå- 0 ihop med 'alla Stenens föråndringar, men år fu icke mitt åndamål, at vidlyftigt utföra. Jag fir: dock i anledning dåraf tillägga den frågan: Mån icke For dklotets. Atmolpber ,; kan anfes fålom en for Ti så Tour malin > befldende af olika tåta och fpånfliga rvarf. bvilka då de af Soltrålarne olika utvidgas» förar jåta Elettrifka dmnets fördelning och den At- 20 berika Elettriciteten.; hvilken förft. våckes uti for luft, och dårutur famlar fig uti milnen, fora: 6 Fagas dit in, och tjäna at. dåterflålla jåmnvigten, fa z äl uti luften > (om laft och jord imellan ? KG öm Tourmalinen vårmes med Sol-glas. [fvt el Detta går ganfka vål an, om ga DEN fig af fmå och fraga glas, hvilka icke. B NR r> .. ver hela fidan. 2:0), Den mötfvarande flåcken a andra fidany får ock i detfamma en .mårkes ig, faft fridig Ele&riciter. : 3:0), Hålles fo- cus linge qvar, eller; öfverfares hela fidan dår- med, upvårmes ftenen ganfka fnart; och vifar Plas på den flata, Mines på kullriga fidan, hvil- ket under afkylningen byter om 'til:eontsairt. 4:0), Vidröres frånvånda fidan med en fpets; eller Stenen ligger på afledande kroppar, under det upvånda fidan vårmes;. dga båda fidor vid, upta- £gandet enahanda Eleltricitet. ' Ffakad om den flata, | och Nekad om den kullriga fidan våndes.up och / vårmdes. Deffa Eleériciteter ftå långe, och för- fvinna fådane; dåreft ieke afkylningen i luften, fåfom Vintertiden, år defs frarkare , och gör flar tafidan til flut Nekad, ARR RA Ra RA --£:0), Med Bruna Stenen fker på famma f ått. De mindre åro ej tjänlige. Men dena Rå Cry fallen vilar flera tydeliga ombyten, fom förtjä- na at anmårkas. Låt 4betekna den Polen, fom efter uptagning utur hett vatten blifver Plus, B den fom blifver 3£n4s ; och ftenen vara löl lagd på åndan af et uprått glas-rör. Fig.6 Om äu: 1:0, Stenen virmes midt på, blifver den flåc- ken icke Ele&rifk; men inom kärt, blifver hålf- ten 4 Negativ , och hålften B Pofiriv, fom ja a TE AN ———— LL kör. om; ; Atarkafte” kraften år vid 7 örfäc dndag. AA Värd > blifver dår ick Negativ flåck , och nårmare med- nen finnes Pofitiv pöl, hvilken, alt fom lifver varmare, (krider nårmare til an- dan 8. hvaråft dragningen fluteligen blif- ärkale 2 03:0, Om Stenen, innan dädan B biunnit blifva fök eller medan Pofitiva Polen viftas midt på, drages tndan Solen; och fåledes kyles: vilar Stenen förft "gipölers en Negativ på hvar ånda, och en Po- firiv midt: på Hvilket omfider förbytes få, ar å bålfren AA åx Plas, B Minus. > ao Alt det famma händer omvåndt , om dndan B dBrö "Den blifver Plus, och den Negativa polen. flyttar fig ut åt andra åndan 4, Under a kylning” får. Stenen 3: Poler, då 8 och 4 åro Plas> men” medlet Minus, hvilket omfider går til AA Plus, Bi minus. ER > föl di ”Dylikt hånpder på famma fått j' 'om ndan af ftenen hålles i ljus- -låga', hvaärom lån- gre ned; Förföken bevifa i i Ofrigt, at hvar och en del af Tourmalin år en T Järn för fig | 1 och at. HOrikdorna frå uti et nåra famband bn G SÅ vårts. Om rå Cryftallen vore RE torde ock, fåfom vid Magneter, ånnu flera Pun- A i Confequentia kunna dårpå upvåckas. | Det Sfriga befpares til nåfta Qvartal. - RR JOHAN CARL WIL CKE. B f$ FÖR- 26 1768. Jan. Febr, Matt: = MUS Aguti. Syf Nat soc KL NA Sit Befkrifning på et Brafilifkt Djur, AA CARL vv. EINNEs GE PIA SEEN a FAR Kongl. Archiater. m.m. 3 JURET år ftort (om en Katta, tåmmeli- . gen lång-ftråckt. AA KROPPEN, då man noga efterfer, år beftrödd på ytterfta huden (epidermis) med fmå når . itan ofynliga vårtor (papillulis), ftålde tvårt före, på bredden: långre utdragne,: faådane jag aldrig fedt på något annat; deffe åro tä- tare på öfre fidan; mera åtfkilde på undra. På hvardera af deffe. vårtor Gtta. 3 hår, men imellan dem inga hår eller något annat ludd. Hären :åro ftyfva fåfom på Svin, och 4 a £ gånger långre, bårt på ryggen, ån fram på kroppen, hvar af fker, at emedan de bårtan til åro långre. och ftyfvare, få falla de bak på lånderne ej in efter låren utan fer Djuret dårat bakuil ut ,,, likfom, flympadt. eller. af: on. bitet, hvilket åfven år ovanligt... Fårgen på håren år ringad af blekgult och fvart;:på de fråmre håren år den gula tårgen fmalare, på de .bårtre bredare. ; Håraf får Djuret en be- fynnerlig fårg (grifeum). . Undra fidan ifrån halfen,, -imellan benen, och: under, magen. år helt blek-gul, utan at vara infprångd me fvart. ERT ART mA REN KE HUFVUDET år ovalt-af9änigt, på fidorne nå- got hopkramadt-och ofvan äfven fatare. / NO- Hj. Febr, Mart. 27 OSEN år nyöket utlångd, nåftan fom på vin 3 Lip arne bleka: Den öfre Låppen als klv id, och en djup fora ( Lacuna) går No fen valt til defs boa Nisbororne åro (UN NEN 6 AG öklom midt under hufvudet, å at den undra låppen år YRSA kärt. TANDERNE ä åro flora, och: på yttra fidan .»wBuxboms- tårgade (flavo-ferruginei). Fram + tänderne. 2 ofvan näcoch:, 2 nedan: De öfre Mar inre fidan tvårt utgrafne 3 men alla ocpå åndarne. tvåre. Oxel-tånderne fitta långt in svUti munneny uti tvänne. rader, fom framman til gå nårmaresåt hvarandra. ÖGON EN åro utftående, föra och frånta MUF | HÅR (Vibriff) många och fvarta, frå så ASK hvardera mungipan, hvilka åro kårtare ; , n hufvudet: Utom deéffå, år en värra öfver hvardera ögat; en på hvardera kinden, och en under Hakan, fom alla hafva några få murr- ÅR på fig.. ÖRONEN åro rundade, breda, helt nakna, och knapt” långre ån håren på hufvudet. FÖTTERNE hafva kårtare hår. Framfötterne > hafva 4 tår, af hvilka tummen år på yttra fr fidan, kårtare och tjockare: af framtårne, å år > mellan-tåen något långre. : Bakfötterne å äro lån- - gre, mörka, och inunder nakne, med 3 tår al- Tenaft, utan någon tumme. Naglarne åro på alla aflånge, något trubbige, lika Höns-klor. > Fötterne åro. klyfde i fingrar; men dock håftas tårne vid båfin medeltt huden något til- 28 1768. Jan. Febr. Mart > tilfammans, at de dår åro litet | ycitgi(fere sfobpklitens 4, få på fram, fom på Då -föttren. SVANTSEN år ganfka kårt eller knappatt c tvår- tum Ling a conilk , aldeles naken, och (på denna; jag vet ej om REGN orörliga bögd at vånttra fidan. É FIGUR håller jag öndir jar tilfärtas emedan den figur CATESBY tarol, vol, 3st. 18. under namn af. Lepus javenfis, gifvit, på et mig obe- kant djur, år få lik, at den ej kan förbåt- tras (7), Ja, jag åt nusi den fankäns det CATESBY haft råir fpecies: at afrita, faft han gjort fårgen röd, och fåger, at djuret kommit från Java; men om man undantager CaATtEsBYsS figurer, få var han ej få Pogtält nad, och fjelf ej naturkunnig. MARCGRAW och defs plagiarius PISO få ger, at det har 6 tår på bak - FOG fom. rår mifsråkning. MATEN. Bröd, Såd, Frukt. Set hålft Nötter; men ihtet Kött. Kal, Sallat , ;Grås eller annat grönt; Når det fick mat, fatte det fig på huken, hölt maten med framföt- terne falom en Ickorn, gnog på famma fått, men ganfka fort; det Stverflödig gömde det, och med nofen' 'nedgrof i i jordén: + Det var mycket fnålt på mat, fall” det: fick. mer ån det kunde åta; hvilket BIÖNE djuret” mer'fa- mi- () Uti Hiftoire Naturelle , avec 1 Deföriptisk du Cabinet du Roi, Tom. VILL, finnes jaämvål Figar dårpå. Uti därtil hörande Befkrifning , fåges , ibland annat, at djuret på framfötterne har $ Tär, men det befinnes ej få på detta. Jani Febr. Mart: 29 wat det: gick fram öl folk, fleg up ötterne. Aes Ben, ;r råkte fig Up; ickade hånderna på folk, at recom- dig til mat; men" ville icke gerna ta: fig: ups” om det ej var defs hun= gare. Dricka fökte det ej mycket, och fin ck fög det. Mjölk var ej heller defs delice. Var Nie fick någon mat och begynte gnaga, ckotrade. han: i halfen; gick ur vågen at ärad, undch då det: var beftålt, kom han at föka mera. RÖRELSEN. var föga, efter han var bunden, KYEV latt. han 'målt Lil, och håldre hölt fig i Meh. ån i Solen; dår han oftaft flickade ; fina framfötter, och ttrök på fina nakna ö öron, de vet ej för hvad orfak. Då han år fri, I han kunna ISpa FRrREgen fort... Han hoppade fällan, högft I aln högt. Nir detta djur hvilade, fatt det åicid på huk, med myc- ket raka ftråkta framben, fom et Rå-djur, > hvilket var dels ordinåre ftållning ; och det kryper intet. fafom Möfs. SÖMNEN var ringa; det fof med öpna ögon; och låg mått framftupa, eller fatt det. ALTERERA DT på något fått; högdes håren + upp, ifrån midt af ryggen, alt bärt åt. Det Sy nade fradigt. Vår mild; och bets inter & amen når det blef ondt, flrampade det häårdt mot "jorden med bak-föttren. Det Irer fällan, och lå grymtar der påftan fom en gris; men morrar i hallen j nåttan fom en katta, då det får näå- ER ET HEM- rr ifke- I tåga ering NN "få Hört och nytti kära Fådernesland, at je Åge pröft a fom dåri derneslandet enfaldigare fö defs s förmånligare å åro äg | den nytta, fom falkas Vet ningar ara ycker bång oc äro icke hvars mans höf val er be med kö 23 SFR 00 ee om? 3 2 >= ligen ej få allmånneligen v fin nytta. blifva få vidftrå 7684 Jan; Febr. Marts = 31 ov Minctanka år icke; at tala om Öfterfjö-6- fket; ty dår finnes nog fifk, af.allahanda flag, ve GUD! atidenna Svea Rikes Guld-grufva, enaft med. någon mera vårdnad anfades, med gon båttre ordning och upmuntran arbetades, ån hårvils fkedt ! Men efter alt utfeende, torde fådant af Förfynen vara utfedt, til et råddnings- . medel för våra etterkommande,. når andra adror blifvit affkurne eller uttåmde. | ag har icke förfökt updåmningar, på Kärr och Maffar, fådana fom vid Lårkesholm i Skå- ne; ty jag har altid måft anfe dem vara af mindre båtnad hår långre i Norden, dår de få låtteligen botten-fryfa, och med all uptånkelig förfigtighet, icke kunna vårjas för qvåfning. > Grafde Fifke-dammar har jag nog förfökt, och åger åtfkilliga, dem jag med nog koftnad Jåtie grafva; men nyttan har icke fvarat emot BbBefvåret och koftnaden ; emedan annan Fifk ån Rudor och Sutare, fvårligen ökar fig i fådan trångfel. ; Filken, få vål fom alla andra kreatur, ållkar frihet, och lår nåpligen gå til lek, då han mårker fig inflångd inom altför trånga grån- dor, om jag allenaft undantager. Karpen, och de ofvånnämde tvånne fifkeflagen. "- Ch Mina båfta och lyckligafte förfök har jag gjort 1 helt fmå Infjöar, hvilka i vårt land fins nas til många tufende, ja, nåftan oråkneliga, och til ftörre delen hyfa allenatt et, högt två eller tre Fifkéflag , fom vål öka fig til någon myc- kenhet ; men åro merendels fmå/til våxten, och mindre fmakelige, genom briitande motion och RR Pilen föda ; AR US ha XY A Böök SA 2 KAL RE Det fynes vål låta nå et ÄRE. fom finnes . brift på föda, få åt hå Fildade VÄX, od AN fort Åre vo flera flag (2 ). Då verkeligen i början rcavlr finnade, hvad förfarenheten m - metrande, bör råtta angnet | NA 28 vil meta - FÅR för nea LE a de så fvålter; af SL. ar, pie ra 4 MET kom, vb jag at i de fjöar, hvareft fants a Abbor, var en oåndelig mycke B&H och andra Iölterer; DIUKAR fynte i de fjöar, fom hafr xen och. annan Blank-f fak, at i de. fjöar,. dår bor fants, kunde. ågaren "Ankor, fält. ön. lg brede Iglar fe fig v id un ra dem a Sr ids, få at år | enda G pov Mög frp TN VR ARK r 1758, förfla > fiycket, bag. 64. finnes er Rön + för fullkomlig ben åse åker denna Jäts, - 6 NS = 2768 Jan: Febr. Mart: 33 | | ) l vv Håremot fant jag, at Rudors planterande cke ville förflå;- ty hvar finnes mera Svart-igel i Rud:dammar? Jag har ofta fedt dem fitta aft. på Rudan, at hon fvårligen kunnat blif- n blodfugare qvitt; -dårföre fordrades an- blank-fifk ; fom betjånar fig af flika kråk til! é a NAR | & å é > Jag Hade ock mårkt, at de få kallade 13 gor, eller kullfallne: tråd 1 fjöarnå, hade, i ans "HTeende til Infetter och vidlådande femaktige -materier ; fkiljaktigt anfeende; efter ölika Fi- dkeflag, fom i fjöarna taga fin födas YR (ER var faft, at hushållningen 'kände vinna ganfka ftor förkofring, om flera Filkeflag plantetades i våra många fmå fjöar. Men at utröna vifsheten af min tanka, fattades ännu både tilfålle och kundfkap om biåita plans "tering$s-tiden och fåttet: = E > Tilfälle fyntes vål åtfkilliga fmå Gölar på Allmänningen låmna mig: men en trågen åm- ;bets- fysfla förböd mig, at få ofta och långe viftas i ödemarken vid Soknens gråns: Jag var -altfå villrådig, til defs Kammarherren och Rid- dare Herr JAn JAcoB DE GeEER, låmnade mig Ådelmodigt än lifstids » ärrende, et Fjårdedels Bårgs-Frälfehemrman , Grystorp, bredevid ftora landsvägen, en mil ifrån Kyrkan; och midt uti den folkrikatte delen af Förfamlingen, hvilket Hemman paflade fig aldeles til min afligt; ty "det hade en litet fjö; tårt vid gården, och fem andra på ägorna, utom Itöra Måffar och Kärr / föm kunde upödlas, andra til upmuntran och > efterfyd: | js | C Den | råtta -planterings- tiden oct ta luft; få å far hän illa af fc ringen går ock alt för lår och på > råmmen förtåres ä Aueeea fom finnas förut i at Röimn- planteringen. Slet år filken mått feglifva a frarke år åfven rr - ter äts! ch db man | tåkraft. håmta både FM Kå bötjar, bee kata plantering; och drog : famt förde 4 i kar öfver land for: jag til” en fjös 1 en grdiig. m oi AES JO BRATE og ME TR MK PS SST ENS RAGE NR förr; kunde hållas vid a begynna örfökans ; mek É dfke-råmm ifrån det ena vattnet HE jag förfökt | Nara (värv, fruktlöfts ty utom det at KE kö ENA SA Öfvertygad > än ak aritorflådes ; nyttig fak, började jag befin kan föras många mil pe år arbere. dår jag vifste vara. ymnigh fådan Fifk förut aldrig fut + a y I | [Å V f I : I dn i - i r& å Yu n na vinter till ; änkat a och 4 LÄ | är A | wid lgken dem ig, ock för- i t $ Så Ger äg i 1 Sö iv KR A0 Få äl tade alt äs ät tå I eine plane fen näe om hötteh 17603 Te: pen, och kom ej hen, förrån Mid- n I SR $ SL ER efter ä ol nödis Ma Så 2 var belkaffadt, vå SARAS fran alt för åndrade. 20 Tolad, c fo nu "ganfka q ällynta, SÖCKI Få Et annat titfeende: Be ;e förut se i dad atihat' 1ö- olar Mecter ; var. "rårelfe | ar blänk-filk. go 'och annat | yrfäg I HVIR Omen då fa tog nin glådjefulla för undran åt ty ehuru ja vär öfvertygad sat :jag ic= ppt någo M3se eller Sarfy: ”drygare ån a fyra lods vigt, fick jag nu med Äörta "och Sarfvar tilen half mar ky och 1 fjärdedels; 4 half marks vigt; for ja dör foömmaren, atijag med met 4 en r rt flund shade mitt kokffk tå ag skade. RNE ö at FS ibrag - | ; Grysa net å : 1 Å 4 f- Å -A j ( N , 0 TRA ar 34 a fbe AE a i | | / ; Ar É / Å i IN Y XY ä år 1. Civ YI + å k Abbarer.s efter: vänligheten > På detta 5 ij ? ' Ån SN FIAT 05 : | Nye IS 3 ; SA å 3 = hö ; 170 4 > > Ni ; 4 Ör ; 2 ; . ue 4 No 4 SR : set | å 3 I FÅ = i é UEYT AT 217035 förtför jag på” famma I EN jag ditfläppt, förr mete, och fick af-alla flag jag ditflåppt, ftörr och mindre, få at jag tydeligen mårkte, deral la flagen, i fynnerhet Braxen, fig anfenligen få ökat : och etter jag visfte, at Gäiddor förut fun- nos i fjön, och blifvit med 'vinter-not af mig tagne, faft nog fmå, förfökte jag med Ständ- krok och Svalg-mete, emedan ingen not på när gra år fått dragas i fjön.. Jag fick då nog Gåd- dor , når de voro i taget, och nog ttora, til 13 3 14 markets vigt, dem jag ock altfedan, vårtiden med Ljufter, och Sommartiden med Slant och Stånd-krok, tåmmeligen gallrat. vä År 1765, ville jag något nårmare utröna huru. det ftod til med Filken, och: förde med mig en Land-not til Grystorp, drog. -dårmed kring alla kanter, på den lilla fjön, då jag hvart Varp fick i kilen, til en half-fpan, måft Braxen, Mört, Sarf och Rudor: Jag fkyndade då i fjön tilbaka med all Blank-filken: men behölt Abbor och Gåddor för mitt befvår, och nyttjade fedan | -allenaft Krok-fifket til mitt behofs = 0 ÖRA ln, Somrmartiden , beflöét jags at hågot gallra Fifken uti min lilla hemfjöj fom begyn- te blifva trångbodd. Jag tog denna Sommaren något öfver 200 Braxnar, alt af 1760, 1761 och 1762 års generationer, fom jag af ftöorleken kunde fluta, förutan andra Fifke-flag. I detta år har jag icke tagit mindre, och ågt den för- mon, at välja hvad Fifke-flag mig behagat, och år åndå i flånd, at i vinter förfe de andra fjöarna på ågorna, med Braxen af egen afvel, kmr Rudor. Jag fkal åfven denna vinter, för- I LR (ÄR Ke 3 |) lr FRAN he CM EN JL v på 1 Y Ar, v Aré erfar Rap sprag ins d fump i någondera. fom. kunde Skåne okarpar ja sty, ar, föra dem Skå ' "både fvårt och en Vale vore i lenaft en i orten , folk har hug och äh ” | anter-Karpar, kunde afveln alt mer och ic ffa Karp” fkulle fräna me- "uppe AE i Vg AS dr ua + STR letta LC > lår? RE LR AN 2 Sd > fom vid pu ög öra tg och; 108 2 mårkas , och. het 1 min lilla a andra fjöarna 1 akt tagits. rager a 'g t til Fifk- Sökning; nå m- ' + je 4; man, hva r det måldligt ra Hime "Töarna. Vv Hö ctiden bör dammen vara och a ven. hela. vintern: "Men når förta: attnet SÖREN. bör damin- uckan fkjutas båt at ålen PÅ fjön. inom få da- Boi lgn vå "fnart. Filken mårker ljut d franc ae SR. han til och leker, famt ser: fin. SN 1 SAR tids i det. grunda vat-. Qol RN | ög lr i för. DÅ 2 rätta l Plede Kålle. och ok KAR + jä | i 23 10 YR rg giga a ka jga frållen Fn Vv kläckes, a a a at ER ändock kan vara fårdi& at | NA äga. Z Säng Ples Se a , RN lj di a äm SR mas vaden antingen ide my fyrtjas tik ånga eller bete svallvo a SAR mina. 9 ål eds. äd fö rök. Mej in | ätt NTA SÖS all Ienaft hva ta Fådernéslande kan. vinna, ER DM ia a Aa e ÅS AN « cd / i P No Kl I Kl Cr ; re ENE 4 VASA RA er | MEST någ det. | N HÖ fr abe Wir öra Sr : jr Ad G 3 j ag: 16 &) dj 4 k SS vi " : | € d - a lärt och klar | ERA KC ösa MÄT 2 (4 - UNNA rd a Fl Fa SEPAO ERE CE V 2 Y » 3 k j 1 och av RES a SER öm man planterar fådana Filke- Jaga, alt åro age, AR AH k kt ar sdöjotasig sån Ok CHER Bevis I årpå fck CR min sbde en, ha jö, Md gården > af lika med, min; fatt något litet flörre, oc 1 af bör med. flera illeg. FONRdRy SER Ja han I hvad j Jag om vintren gjort, och fTaknade Braxe IT fr Hale hag. Sommaren där på följ a' en pharen Köpte altlå Braxen ifrån fjön äss fom Leke- hjden gick in. i Kungsbro katfor; förde ge varfamt , tre fjä ör a Sh ja ver fJanda SN rr den A fin” FR men har | / ; 768: Jan; Febr. Mart, = 39 K EN . q SN Hägg . RNE | fom den årstiden var fvagaft, blef genom för- . | | n ån fvagare, och fåpptes i et vatten, fom yhonom för. mågtigt ,. kunde omöjeligen vid. lif, mindre kafta af fig någon at- oc Hvad jag hår ofvanföre fagt om updåm- ningar, fåfom;vid: Lårkesholm i:Skåne, åger ic- ke den: meningen, at jag håller fådana för omö- jeliga hos ofs; ty om fådana ftållen någorftådes finnas, dår man utan, den omkringftiende fko- ens, eller jandra ågors altför kånbara fkada, kan z högt updåmma, at våra vintrar, .ej hinna is- ligga updåmningen til botten, ellef' aldeles för- qvåfva Fifken, håller jag före, at en hushålla re, til egen och Fåderneslandets nytta, bör en fådan naturens benågenhet nyttja. Ju Hvad jag hådan efter med flera: Filkeflags planterande kan utröna, fkal jag hafva den åran, at gifva Kongl. Vetenfkaps Academien "tilkånna; torde hånda, til upmuntran för flera ; fom gjort vigtigare , och viditråktare Förfök;i det- ta åmne, ån jag til denna dag: hunnit åftad- F kömma, Fa LiR DAR RTL AN BAN KE dög | RE dd FR BAGAR YALAWANRAUALNAEA ww EN i ; - fy Ri ok a nu Vv $ vf Vv t i. G WT va vr Sc ARE - a ÄV vän SK FELOR nöd 2 EN ek ag 2 å ta slörck Widar VisHE up af åtfkillis A Be Mathematici, har det likvål altid fkede på fådar ; try AE ej någon. fårde Krya kun- | | ck håmtas c låraf: T Practiquen, FSS = BARE - JE SRA "Så allmån och fimpel.fak; fom en SES år, få fvårt a år det likvål at determinera defs råtta pros Portioner: och faftån de varit brukade, alt fedan månnifkör/ 'begynte, med Fartyg fårdas på vattnet, har den länga: 'practiquen Tvål ej var Md rit tilråckelig, åt i alla: "hivfsyst göre deffe frtmentöt fullkomlige. HEST Rd Det år troligt, at åct gif ch t ån: nu finnas Roddare-fartyg , hvilkas Åror på alt fått åro vål proportionerade, i i anfeende' tilalla z ; ondtskdigberer, fom bordt i akt tagas; men, m på et af deffe Farty 3 hvaråft- årorne nu bålen den båfta proportion, göres någon åndring, at omftåndigheterne ej blifva de fammez til ex= empel, om i ftållet för $ man, 3 man gång til hvar äras frarkare eller fvagare folk 3 Fartyget gör mer eller mindre motftånd i väjt net, fåfom når det laftas mer eller mindre, el- ler om År- bladen ve til frorleken: få år el : GR Ål de lag vå Åtrot » til defs man åndteligen den: råtta propor tionen, hyvids d 5 likvål få fmart någon såndring rr; måfte för hvarje åndring, rfök , och: fådane fkulle göras med + hvilket fkullesfårorfaka. en. alt - varg at förfök fer Propan däraf bör Mlbdt fiödvåndigt fl RÖN Se Theorie' i denna faken vore mycs ttig , för at Vr alla: gr REN a göra fe den SD un slott: ki PUTTE detta. a iplötinde & år rad get, a vål fo m Åran, fupponeras. vara öar Stolta det ker, under roende; på det vå kunna fe. Årans flållning TAR händel- rat EN påttre. Yegrop; om fakerne, UK å kul Nar of8 fupponera at'E Fartyget aredan i rörelfe, och at defs våg år parals med linien MN, Tab, II. Fig. 1, från M tt Låt .op vara et tycke af Relingen, 4D NR D centrum af År- -bladet, 8 Tullen , eller ftållet hvåremot Åran SSMLFR 4 inra. åndan Ä andår kraften agerat. SS TE Lär åran hafva fällningen AD; uf då år= | blade t fänkes ned 1 vattnet; och at Roddarne draga med Sen änn uti åndan 4, få långe, sg så el | ad mot linien MN: dra må lingea; och drag. DG Å änder "det ”Färtyget gå te nd mö eterne äga, fins. imellan., k ÅG SN pe 6 nat ått Möja fatt vid: ärr ålle.. Låt 4D; EE ar 49 ssilRRer åridant eb h 2 Fartyget gått fram. ferne' BD, FG måtte: P andra, fålom uti C. dräges: Iinien. HI, svinkelrått: OO MN3 det fapponeras! soap ofälvål F Fart pgetsvröt fram, fom årans kean "rörelfe. få år pur AR C afriden! betkaftenhet, at den rånder & wilsfrtsäålte: uppå åran ller in BD;)och få blifver. tinder hela röt se da v få fan digt på linien ;HI. fila 2. fan - Från B och hu drag Ga aficen DG , och Rod: dine dragit arafislinra ånda: diltancen A K+LE. det ir; Kaftigheterne” 2 4 Pun DB åkont Hon, Dit, as kl AR é Ka och MB: abe Imad : å ARE Da Zåv JEN äg & Vf N Å ad pa I igen Vu RR moln kal : i RAA En | é ; Der Brad fom. ÅR dan Dlafrär-bladet ect kl 0 YE TR Ve ”determineras, NR I RR Ser FS RR 8 SK bår ; Ly rå Låt TZ Fig. 2. vara gr. Pigg, RER a Er 2 bkpttam af SKibladet a, Ain inra åndan, dä et ” | EVAS Se a som,.Stråmens Jllle ret "fr am- 1 -årans vangulaira rörelfe, åro Pål -bladets, ånda D, gått! diftancen, DS, sr lag Strömen' runnit från I til ra talar få åro långderne. BE, 24 I Nag och punéen € år 'beftåndigt p JTH, och at AK, BI och DH, då föreftål- | igheterne: af krafcen i 4; es 'Strömen; uf idpmihaftighor, | fom åarans ånda D- har mer trömén,: det År fom: AB) BC och GD, får | tilförene, 0 sd FE NEP UR SÄD a Ara + | vv 0 Ar AG SEE äl Er föra AR bu N LL Yr ss iglt ;d ; MO ae NN JAR ! lå hi a 4 KE Me Vv 4 JL Og Sr ; ; un de i proportionen. finnas, 2 ee år fl adets effe& emot vattnet, och Rods es effe &. uti 4, at de kunnpa fvara emot ndra, eller r:komma. i jämnvigt.. ;Fördens dår vars årdladers arga ,; multiplicerad. i k 1, föm, en plan af en' quadrat - for en på: en ”Secund- minut. med jämna oc es. en. diftance . K genom vatnet; + spe an SA få år Se SET KRO R PR ROSE 4 Per RS genrer å NR MIR Mid a I EVR 5 f SS Ä CR d kör a ÖR RE lera motfånd årsaltid. fom Ma $ RT i "ändan SMA = 20. Efter 3- RN SR för RR Fä Sv 3 4 ; i i SMR fli : ä - i dB. 3 är a 2 vö z KR TARA ”BENnS: 'effe& 'emor vattnet, och-kraften uti 4. Men hår återftär ånnu at determinera: hvad förhållande” sätt hi emnn vatnets effe& pål F: ar psp sa Erseg i NIT I Fi NGA ER LLA vs ALMS HA MNKR KR JR bd 2 ed ghd frp $riktdl WSR så Suppoiiark må satF artyget.: flåppes: låg och at; årans” effett emot vattnet» medelit. Jörg i ten uti 4, förmår hindra Fartyget; at följa med flrömen , men” at det blifver illa” liggande. Låitom expiimera” Tefiftamcer arean (af Fartygets "bog uti” for j> multiphicerad med det: motilind., fom ert "plan :af'en fots arcä. lider ,£> då »den. - | resten fots. diftance genomovatnéta på en Ses cutid" midut ,' Få bd vi BC; 'W on. 5 öm jämnvigten fkal bibehå illds; och Fi 'abtyger blifva filla liggandes hvilket är det: fhovma fomidm get fördes fråm ingen ftröm Voör ey utan” at Fårty med en haftighet ;' fådan' (587 dön. ke ha? 4 de. Och ” LEVE ärans' rörelfe på sfamm fom 1 $. . föreftåldesu cs > ANS fnyg Säj ne vå SAR hafve vi 2:ne equationer, d Ng kun= ångderne BC och nm gifva ofs. de 2:ne obekante, lår få CD; eller årans Jångd ifrån JAN til Sot ar år-bladet.. big 1526 oMen innan $i fåke deras- MN mille, vi påminna off, hvad fom i 5. få -fupponerades , | nåm- ( | jga) I iBåleder' -hafve vi” före den sFövlar equärded | en , fom gifver ofs det förhållande, fom år i Cd d ; Slog & dfter byen vände qu oe (ge an r Fet årstag, åfvenvål imellan å är-tagen >; lik- ppofitionen dårföre 'cj' orimelig, emedan us ar fig på en möjelighet, at dela Rod- uti villa Gillet eller Divifioner, a kan exem- tlyfa Ärbrno utur vatnet, en äötdn i fara ögnablick lånker fina åror i vatnet, och jag fåttet den. ena efter den. andra äperar, at ert lika antal åror ARE På effetc e> ot vatnet. Co 3 > Denna Manoeuver må vara: Hnsjlg I exe cution eller ej, få kan man,;' utan at begå nås söt fel, fupponera den verkftåld, ehuru Effeéten dtveja Jårer vara mycket fkild ifrån hvad den år er: det vanliga fåttet at Ro: : > I « SR nu årornas antal åro delte uti (e e) de- CDL U NS ed hvilket (Sp 16F 5 ER cd Bel aus för en' 6 2. syredån FR ma Xquation angår kraften uti AN och å årans ef- fe& emot vatnet på en åra: allena. ; | HU Låt bt a Fig. tvöch ae, Vara. > d, BC brat DEN haftigheten. uti 4 ÅK. lår (5) vara lif ancen , och (£). tiden, iom hr för Av0d- | darne at dragra åran, dåå år AR = > och a BRN I Öh relfen är olika vid början och | rå idee vården fubltivueras. + våra t vån er sn quationer, 1å få Vi a JT Ål oe ha 3 FS LES SR | | NÅ. c my v, dår af blir x=y Var ÄR a fubflitueras i förra FUN > ”” Blir SR 34? oa SE ig (ER. ove följare FO Maa 2å teligen fe PEN SETT MIST. VCE fr) > Låt årornes: antal vara =, Rek Är et årblad = : P, det motftånd i untz, föm en 4 plan af en quadrat fots ärea; lider, då dän På. en plan I sv. VEVP) LP cunid » mint, föres en fots diftance igenom vat- net — p, lår refiftanice = arean af Fart 26 gets bog vara = AR, låt den kraft, fom er må åger, ät. draga : årav.til Gd ig, utiuntz, vara = M, och låt antalet af manfkapet vara =». Så få vi ej mp j=pR, och Q=2M. Om deffe vården fub- flitueras i näft föregående. quationer, få blir | RNA oh 2d VE MYR RR och län hår af drag följande Corollatier, OR Y blir ”2:dö ju mera tid (r); fom å Ken at drar gå åns dan. den, vils diftance 3 de långre blir bi- da . pomPi( yn ör Vä CR ). | RR sid | fimo, ju lång gore AB eller (a) år; def lingre | blog FONT ocksa), I SIR I A oo 1768. Jan. Febr. Mart. 47 Higktio, om Fartygets rehiftance "emot vatnet TA ökewg, f a blifver BC mindre, och CD lin- 2 gre, men/hela långden BC-+CD blir min- > dre; och tvårt om, ” om. årbladen ökas til ftorleken, få blir LÄ "BC långre, och CD kortare, men hela lång- oden BC + CD blir mindre; och tvårt om. > Hvilket alt blifver mera tydeligt at fe, om «+ de verkelige quantiteternes infåtta i xqua- sy Alonerné. 1 fc At göra tillåmpning af det föregående, få lår Refiftance - planen: af. Fartygets Bög vara —R=11 quadrat-fot: Och om den delen af årån, fom år innom Rellingen, blir 12 fot lång, få kan Centrum åf den: kraft, fom roddarne än- - vånda på åran, antagas för at vara =8,5 fot från Rellingen eller Tullen, få at AB=4a= 8,f: FER ss vara = 3 fot, och tv 1 Seccund, fom år den haftighet, "hvarmed den medlerfta Rodda- fen, fom håller i åran, får röra fig. m = 40, P=E3,f5. p—=200; nåmligen då, efter vanlighe- ten, 5 man åro til hvar åra, och £=43 fom til- förne blifvit fagt, famt p=16: SAR Co CEfi Roddare kan uträtta aldramått , och hålla ut dårmed aldralångft, når han tår anvån- da på åran en fådan kraft, föm pattar fig bått "med hans förmågas/ och det med fådan haftig- "het, fom kommer båft öfverens med hats be- 'qvåmlighet, fårdeles' under den tiden, fom åran sår uti vatnet; och då den egenteligen fkal gö- ora fin verkan. ; I denna håndelfen kan rodda- rens kraft eftimerås ungefärligen til 720 untz, ne å IS i N då ved Rit hv 4 uti våra. Bj ne MLSENANN R får vi RN då han er RR förer åran m en och f mma EC få de. len; » ; 4 röra fig dem beqvåmligatt, hva ten förloras > likaledes de, 1oi ändan på årorne , måfte röra fig haftighet, om deras egen ån den, fom åran fått af de an få at kraften de fkulle ånvånda på dårigenorn til en ftör del minfka ch ven årans tyngd, at något af. fammå loras; få at man intet fåfom n äntaga, at en mans kräket C mer än = 448 Untz = Möss Öm man Pr fat löluc Öv r Nå iv FL . 16, 40: 335- TT ”& n AN agg d Bad, hvilka adderade RA, Amans göra 9, 932 + 17; AG = 47 362 föt, | om od 3 årans långd utom- -bords från Tullen: SR Ag trum af varnets Effect oc är sbladet: ka På detta få åtter. känd årans. ns långd vamibdborde . finnas, alt efter fom omftåndigheterne. re é koren förändra fig. Men denne fundna lång: den, dependerar af den fuppofitionen, at både årans långd onemabordty och år-bladets I K äro » bekante. FÖRE a NAR RE FRE) Hå INA SI NM Yy a 1768, Jan, Febr. Mart: — 49 vc Hvad dångden innombords angår, .måfte Z pratig en .determinera den famma, nåmligen på det fåttet, at Roddarnes beqvåmlighet förft och fråmft må confidereras, fåfom förut år fagt 3 dock får man med årans ftorlek ej gå utom vis- fa grånfor, hvilket fkulle öka tyngden, och då fkulle en för ftor del af Roddarnes kraft anvån- das til Arans handterande: fåledes bör årans in- "ra ånda ej öfverfkrida 12 fot, om hon fkal hand- Men hvad ftorleken af årbladet angår, få har man fvårt vid at fåga, uti hvad proportion "förmonen tiltager, då defs ftorlek ékes, på an- nat fått, ån at man fupponerar årblader af oli ka area, och förer in deffe areer uti våra &xqua- "tioner, at dåraf upråtta en Tabelle. lgaR + Men innan detta fker, påminne vi ofs, at yttra. långden, fom blifvit determinerad på åran, ro allenaft ifrån Rellingen til centrum af vatt= nets effect emot årbladet ; Således återftår ånnu at determinera den delen af årbladet, fom år "utom detta centrum, hvilket bör vara bekant, för at komma i confideration; men denna lång- den kan ej determineras, innan årbladet fått « g "någon vifs figur. jv”Årbladets figur kan icke ”Theoretice de- "termineras; ty faft ån en vils Figur fkulle för- Orfaka "den ftörfta Effe&, få torde åran för fin ”oförmlighet fkul, ej låta: handtera fig; utan "har practiquen bringat få vål denna, fom -ftörre ”'delen”af annat, nåftan til fin fullkömlighet. === > RS | Lr get låta årbladét hafva ak af en Pa TN vore ej fördelaktigt, emedan denna. fir gur fkulle för 'mycket öka långden RAL äran: "och fom rörelfen. år angulair, få blefve effecten' för - liten, emot ftorleken af årbladet. RR ARDRN Dårföre år det nådigt, at få mycket på möjeligt- år, och beqvåmligen. kan låta fig gÖ- +a, gifva årbladet en fådan figur, at defs. area | kan blifva ftor, utan at förmycket. öka. långden af åran. Vi komme dårföre at hålla ofs unge- årligen vid den vanliga figuren af årblad, men "på det fåttet, at bredden, på z alla ftållen blifver, fom diftancen från C) fåfom EFG H. NES Om årbladet vore. Yika .bredt på alla ftål- len, få blefve' vattnets effect at trycka. dåre> i mot alleftådes, fom quadraten af diftancen från ken Men. efter bredden på hvart ftälle 'af årbla- "det år, fom diftancen från C, få blifver' Vvatt- nets effect. emot ärbladet på ålla frållen; fom . Cuben af diftancen från GC. At nu häraf finna deta: fom fkälle föds, ”nåmligen den långden,. fom. år utom centrum «af vattnets; effe& på årbladet, då låt C, IE vara det ftållet 8 åran, fom är orörlis t under Roende. D, centrum af vattnets effect 'emöt arbladet, och EF, årbladets långd. > Der kommer dåcan på, at finna. Centrum "af våttnets effect på årbladet; men til at finna belågenheten af detta centrum. från inra åndan CHE af årbladet; år aldeles det famma, fom at finna centrum gravitatis ten plan BIK LF, hvars ordinater: MK åro: alleftådes, fom Cuben af. di« a ftåncen från €, F ördenfkul låt CD= a. EF=—hb, om Sö =x,; vh ER 1 fkaly = ET. ARN afftånd från EZ år altid fom RA Ahfå a 8 REN be dasidar pa dx KR wW3 Bi får ky x3 + wx44 I by | aa f8-Anliikod NN > men når a SAR 07 or ox? +Ix a an ib ige, Hö i deg man är Ca Svälker låtraft kan fke, på fått fom ! ÅAMIERG FÖRRA vifas, pag. 149. Dårige, nor blifver DF låtteligen bekant. ' Man har nyt- at årbladets långd fåfom gifven; hvar uti ej å Vär någon orimlighet , allenaft den blifver fådang Sat den kan vara bel och hållen i UKN och 4 palferar punéten 2 SN dd ve PAREN I 4 Den Atea af Årblad, or år ay tdlad 1 ka gen, år ej årbladets verkeliga area, utan det 1 är: Refiftance-arean af ärbladet, och målfte den "verkeliga arean göras ftör: re, emedan . effeéten vemot vattnet blir mindre, när rörelfen år angu- ir; > dä blir då PRB 5 finna den frorlek på än 2 (å 2r- F NG N M EA Mart; ce a årblad, fom. er .emot: den. san sk refitan- | CC = arean: | CM fö. Ak Jan. Feber. & Hvar LÄ en old MK, uti. land. FIK i; IF, Fig. 3. Så Met fläll det KU fom. år- la Sfdiskterhes eller 'hela ER Soten. Rå exprimerar hela arbladets Er Tr soch -Getta -motftånd år mindre, ån om famma årblad. fkul- le föras fram” emot vattnet, parallel med fig fig. fjelf, med en haftighet, fom år =CD. Men år- bladets motftånd , nitd den anpulaira rörelfen år = fos dx +: 30 xÅdx + 30x2dx + xv3 dx ar xx + joo 23 + Its och når x>by få år mötftändet 20 (0? +IA 20 + ah? + 3b?). f och årbladets motftånd i en direttion , fom ar parallel med fig fj: tjölt > då .haftigheten år. CD (=20) år fa?. & +—x. dx=a?b. a kd; altfå åro deffe motftånd til hvar andra, fom « + & b? + 10 til a?. a + Ib. och måtte årbla- dens area Gara | Reciprogque SRA af des= fa quantiteter, Når fårfkilde ftorlekar ä£ årblad blifva i ine förde i de 2:ne xquåtionetne, och alla de an« dra” quantiteterne" blifva oförändrade, få tå vi. Nk Tabelle. jo ( 8. Jari Febr. Mart; 53 2 ce a I [904 y' N y FREE TE: Flo I TT rel SiS QPR EO EEC FI Sh ME Oe. SR PRE bn ÄR 4” NAT Mi ep ; | ] g | Ha ena BSR EJ It Er DI fär co eh ec ler få fot. I fot. I förs I for, | quadrar | fot. If — 1116,17[16,97] 3,72136,86] 1,124/8,0 | 1 2116594112,67] 2,03132,21] 2,17717+5 sd i 317555 10,63 12537130,55) 3520517-0 I s118,07 1591128,40)' $,507/0,2 RS 1,89127,96] 6,69815,8 1,526,37) TI;5F HOT 91] 0,73]23,26| 62,81 13,2 34,45 | 0,44] 081 0,54/22,4811 26,00 12,$52196,32 | ONE URRT är Sa a KE oc ARF derina Tabell finner. man, at et flort årblad har 2:ne förmåner med fig; 1:o, at Far- tyget dår af får frörre haftighet, efter: haftig+ Beten år fom x3 -'och,2:0, at åran dårigenom blifver kårtare,, följakteligen beqvåmligare, för Roddarne. at handtera$, men detifkulle ej låta fig göra, at betjäna fig af et årblad, hvarsarea vore: 126 quadrat-fot, emedan det ej kunde handteras, för defs. ofanteliga. bredd fkul, fom, kafi fes. 1 Tabellen ::: äfvenvål. i, anfeende : til vådrer då det bliferiemot, fkulle defs; kraft emot de flora! årbladeny,! i deöifva Fartyget mera til, baka, ån: årorme imed fin kraft -emort, vattnet, kunde föra det fram. Nog kunde: grånforne til ärbladets: ftorlek. determineras, om-man toge in 4 PINEPACE KRONA Du Je ar | uti oo - K TA NaN 4 1768, Jan. Febt bri Caleulen, det motftänd fom vådret gör emot arörné, iméllan hvart år-tag, åfvenvål emot Far- | i a j LS SE SENS SAP SEN FER 2 NS KÖRS Rn E så 4 t H tyget$ fkråt öfver vatnet, och dårafi ta et äre blad, hvars effeét blir et maximum. Men pra? ftiquen har allaredan gifvit ofs gränforne til år bladens ftorlek i för Galérer , fom år 33 a 3 quadrat fot, och "bredden ej öfver 4 fot. 0 Hvad arans fkapnad. i anfeende til ftyrkan | ångär, få år det en fak, föm”"ej få egenteligen hörer til detta Problemet; men jag torde en annan gång få yttra mig dåröfver. Innan jag futer, 'måfte jag likvål hårvid. påminna: at en del quantiteter, fom åro inför-, de. rt Xquationerné., . äro tagne ; blott efter; pro- babilitet,, och kunna. ej noga determineras, in= nan nödige: Förfök förut blifvit gjorde, och då förfE kan: fullkomlig. nytta göras af. detta..Prö- blem. Deffa Förfök böra beftå i at utröna 1:0 - förhållandet imellan refiftancerne af olika ftora nr gåt då de:röras i et och famima fluidum, med i ka haftighet; ty det år vifst, at en plan: af 4 gångöor få flor' area, lider i fjelfva verket mer ån 4 gångor få ftort morftånd,. når alt annat år lika. ”2:do, hiru det förhåller fig med mor? ftåndet på kroppar, dåde' röras i et fluidum; ty den refiftance, fom calculen'gifver efter de vånlige 'och antägne principer, blifver falfkj'es medan principerne åro oriktige.:' 3:0,' hurb ftor verkan en karl i allmånhet "kän åftadkomma vid olika haftigheter? " '4:0', hvilken haftighet, år honom beqvämligatt ,'under'det han har årblas det i vattnet?" "0 Tor AU SD oro shed BYELSLSISSSAMSRI FÖR- En del Kigfel-Arter, och i fynnerbet ade hårdare få kallade Akta Stenar : af: ön 4 ; fö NS $ id uör 207 Direceur "och Öfver-Masmåftares; as ct åå NN milter icke per fe uti den ftärkåfte het- od ta man kan åftadkomma, tager icke el- > er an under glådgningen den eld-grad, fom vi 4 bruke utmårka med" bvit-hetta Ode sek a b) Fint pulveriferad , får en mörk-grå tårg, nå- "fan fvart, fom icke hånder med andre otår- +. gade Stenar, om de eljeft åro klara:' behåller LEGE HDI färg cfter Olodgningen.. mc Ei ed Borax går Diamant - pulver haftigt til set Opact hvitt glas, likt det, fom göres med H ; eFenn-alka, men genom vidare drifomg i frark + > hetta, blifver det half. genomfkinligt, likfom + nSaRta: Porcellaime. Ei ör del Diamant-pul- + over emot Borax,gör famma verkan... Igenom ocdtarkare. drifning BERN glafet klarna, då or fmå hvita, opaca, fkingrade delar vifa fig uti ", det klara Borax-glafet. Samma particlar fmål- ta omfider igenom en ftårk och långfam het- 0 fa, til et ganfka klart, ofårgadt och tått EE sc EPA fom federmera blifver låttfmålt , klara- "fe och renare, ju mera det varder drifvit. ) Diamant fynes håfva nog attrattion til Bo- fax i elden, ty en anfenlig del af deffe pul- ver kan bringas in uti Boraxen, och dårmed TENN SIR | 0 3 + uplåfas tilet k AD til fi 18 näftann med famr rd tt g råsgrön N ; i; ke id ma börjar Denna SN a a 4 g-Spaten fåj då ar ghicr ig en ifves NRA [s i il 4. [Pra Es fom en 1é ned Rub ; 4 3 ER « is | « 17 ] r oh ever: tillåttes, 'förmårkes åter” igen liten gås- ning dårmed af Tung-Spaten. j rent glas af famma fårg , fom' förut. ARE fåtter på glas, kan icke concentreras i- enom' en ftörre tilfats af Rubin-pulver, utan öm det kundé fmåltas allena; fkultedet fåkert falla ut. - en klar ljus-grön fårg, icke ftort "djupare; ån, den Borax-glas får, faft der var- "något dilueradt. L b) Kokad med oleum. Vitrioli, ait fmålt med Borax och Calx viva, fom förut, år af ena- « handa förhållande. B. Blekréd. Orientalifk. e) Låter rifva fig af Diamant. >> ; 6) Föråndras. icke i elden, förr ån "den <) Varder fint -pulveriferad , då pulvret fer nå- ftan hvitt ut, fom ftött glas, och fmålt med -.; Borax &c. fom nåftföregående , förhåller: fig "lika, undantagande de tvånne omftåndighe- terne, at denna bleka Rubinen fordrar nog frarkare hetta, ån den högröda, innan den fullkomligen fmålter, famt fårgar Borax-gla? k fet med en mattare grön färg, fom ickeskan +. Concentreras igenom dubbel eller 3:däbbel tilfats af Rubin, men likvål ftår faft i elden, utan at mårkeligen förlora fig. ; IE: Spinell. Orientalifk.. .'. 4 ) Li ter. rifva fig af Rubin, Saphir och las. :b) Behåller. fårgen i i elden och fmålter icke per fe. 4 pl; Rilyen til fint pulver, får en blekröd fårg. Ds d) "Jao, Eebr. Mart: i” billiga. blandad med Rubin- pilen öch: målt' med oda går ånnu låttare vil klart p "Den gröna fårgen, fom Rubinen igenom fi fmålt- d): Samma pulver fmålter: lått med; Bun tilet & glas af håg-grön fårg.s Om ungefär lika.myc- ketspulver tages (emot Boraxeny. får. glafersi | nförftone, en grön. färg, lik: Chryfopral$s: och blifver : opatti.eller: målni t, omen sdirifvituti —bebörig flark hetta, går: til ret fköånt; Dn grönt glas. ] sn Sn Aa ) | | rågda | e) Bilde T ung- (pat och loflåke; kalk” öre be- J fordra fmåltningeny > utan at mera verka uppå -fårgen, ån hvad ämnets myckenhet». i anfeen- de til dilueringen,. betråtfar so ty: fom anmärkt år (d) kan den gröna Ae HÄRAR tärs 3 Huit - BO Orden VA OM RUS a) Låter rifva fig af Diamant. Age in Mg 6) Gar oförändrad igenom Elden; TEA Ng ce) Rifven til fint pulver, får hvit/fårg.' urn d) Samma pulver fmålter gan!ka' trögt med Borakå | ö eg 'Med tilfatt calx viva; fmålter” HNågor låttare til et ofårgadt klart glas. "öbf:" Delar, fom icke åro helt fint fönderflöt- i "te, ”fmålta” aldeles icke. = + B. Ljusblå > Ören» rm 2); Låter «rifva fig af Diamant. 6) Smålter icke per fe. RA e) Håller uti. glédgnings- -hetta två timar, föras de då fönder 1 flera bitar, förlorade fårgén, och "blef helt hvit, famt vågde efteråt inemot 10 proCent "mera. d) Rifven til fint pulver, fom” får en bud fårg, fnålter ganfka trögt med Borax : långe drif- "ven, med tilfatt”calx viva, uplöfes åndteligen Nå et klart Stärgadr BRA BA 180-27 SR i e) Med G UR , filkena Li | - 2768! Jan! Febb. Narn = $d ö É J ir a 16 TT e | ft. 50 SSpat och Boras gåfer” en "äng går 'dårmed til 'et ljusgult ”glås , i drifvit,” varder ”klart ofärgadt: " ut SA gen RAP af TungeS Da. (4 Spa -formig ; Nar Brajö lien, er rifva ho af Diamant. Calcination, förlorar fbrre delen af blå en, och ifår rödbruna mellanslösnor : före sf sandras icke til: tyngden. ' , Rifven til fint pulver, bljfrer höle hvitt; 2 Samma; pulver : fmålt med: Borax &c. fom Nå RR, vifar. fig. af enahanda förhållande. I r | o D. Ljusbid; betr klar ; bd Oriemåli; hå ”inemot 2 NryCent a va vigten, men SKEN blå NN + frgen el til Hägg del, och var nåftan få klar, om PR Plilverilecad. får den hvjra får gen, fom mad kallar perl- -fårg. "d) Smålt med Borax, fom SE. förhål- oder fig lika: a REN X RIE oso: opis. NE Ljusgrön från Ceploni is. 2 GÅ ntva fig af Diamant A Rubin och T hir. pb Ua ti calcinations 'hetta förlorade fårgen; blef arken och vågde gt Sn mera ef ter/glådgningen. - 4 2 Smålterr icke. per fe, men At «Jans Febr. lärts d) Rifven til fint pulver, G blifver het och fmålt : med Borax.och calx viva, går eil ; - et ganfka. klart och rent. glas utan. färgat SA ER Brandgul, få kallad Olive Topas. från Ceylon, on, a) Rifves at Diamant, Rubin och Saphir. sg 6) Caleinerad, förlorar färgen helt och hällde. och blifver hvitmolnig; våger' ock feder me- ra od 3 proent mer är förugsiin YR e) Inpackad i törr fin fand, och få bränd i NAS drig hetta, - blifver ljusgul: til fårgen, men om elden graderas, förlorar färgen helt. och, Hallet,: ih värder hvit-klar. so i &) Smålt med Borax, uplöfes: trögt, fröna | 40 oanfka långe, men/går omfider til et klart, | Sf gadt och rent glas; hvilket federmera, få fnart det bifvit bragt til. en nog homogen sblandning., år låttfmålt , åfven få vål fom alla föreg: ende, NG. Ljusgul, klar , Oribikat så a) Rifves ar Diamant, Rubin och SURA bf b) Får liten Otilåkning på tyngden uti Calci- nation, - men. förlorar färgen > och blifver "dunkel. e) Caleinerad uti torr och ren fand', förlorar fär. fe men behåller klarheten, ck väger Nn om förut. d ) Pulverifera id och (målt med Borax', Förhål- ler fig lika med föregående A,B. och C. - 00 OD. Fagoon; klar ofirgad. 00 AR a) Rifves af Diamant, Rubin och Saphir: 8) Går oförändrad igenom Oalcimation tilsan- dra omftåndighbeter; utom klarheteny (fom vars: ce) 68. Jan. Febr. Matt. & tet fkämd; dock" icke få mycket , förn fmåltningen, har: varit lika med a CN och (FR RR 2 IN 7 aktig. frå ” Byafi lien. NG amma hårdhet i det Märså de, för an= ”opafer , men rifves likvål af Rubin och Nr n agot lättare. 3 nd i calcinations hetta; ifprakat: fövder; den icke varder gradatim upeldad: faller vi lamelleufa ftyckon ; aldeles: lika Spat: förs SR fårgen och blifver dunkel, men vinner 5 proCent tilåkningvi” vigten. Når re icke per fe; men: fint välveriferkå 2 går: med » Borax! låttare: til: et klart: ofärgadt ne las ån KUR ”före Heiden ) Tikaledes ; om ÅungsSpat få åttes til, fmål- + >ter med Bokens fedan gåsningen: år förbi, låtg RN nog I til et klart gla: "v h 6 jäsgul, id Störande då grönt ( Perodoll ) från "Bryafilien. a a Rifves af Diamant, Rubin och Saphir. b) Caleinerådy' "förlorade något-af klarheteri, be- hölt tårgen;" och fick 4. PIPOR tilökning på vigten. q e Underfökt i fmåltning. med Borax &c. Förs '; håller, fig lika med föregående under (3:tio Och 4:to ) och går til klart: otårgadt glas. oo G, Hvit klar från Brafilien. ; | a) "Är liter löfåre ån nåft föregående. v b ) Uti ”calcination blef ful, opac; med én mörk ' CruUtta. 7 kar Calcinerad uti EN behåller klarheten. / d) d) 'Smålt Iter icke per fej. men fint” pra lärd. 4 går med Borax til hvitt klart. glas. Sd I é H, Brandgal;; 3 ganfka klar y Sr rån Bafilien, '. 43 e) Rifves af Diamant, Rubin och Saphir. "| ; 6) Uti calcinations hetta förlorar f årgen helt -och hållet; blef :.opac med. en mörk fkorpa och vägde likal:fom förltsgs «in ac d i e) Brånd uti torr fand öfver: lindrig eld. förån- ; drar den brandgula färgen. til matt röd, hvils- É ken, som ftarkare hetta anvåndes, aldeles för- + fvinner, tillika med all ES utan at fkada sonklaärheten, as Fa OR Obf. denne Topas var pa. « bDet påftås , at rå Topafer af detta flaget, cal« »cineradespå berörde fått, icke kunna: brings : til at antaga denna råda fårgen,: förr ån den yttre fkorpan varder:bårttagen. Fårgen uti ;'Calcinations-eld uppå de rå; fkal, fom före- pifves, flraxt förlvinnajs I 2) Småltersicke: per fe, men ff Ner til fint ale ver, går med Borax efter frårk. drifning til ofårgadt» glas. så J.-Fjäsgålh, matt, från Sacblen ck Sverkönfeln, a) Rifves af: Diamant, Rubin och Saphirkiz &) Smålter icke per fe. | ee) Rifven: til fint pulver, fåren hvit- -grå fårg, d) Samma pulver fmålt med.Botax, uplöfes til et hvitt.,> klart iglås , hvartildikvål. fordras. bå- de långfam och ftark hetta. + ) Uti caleination för 25 timar, fplittrade fönder uti. tunna parallela ftycken, blef opac joch » fick en,mörk Sul yta, Mn förlorade iNFer af vigten. in vu MM id Hjatint Wariable. Mr Or. rg a ng N TN iamant, Rubin. och Göphir. 1 VAR ål id och Bring i lindrig eld, gen til mått råd (få å kallad pink- OM sjö e tänd, ör löda all” fårg och något en, nd BEHALE; dels. Hora klar i | FÅ 1 R AA j | ÄR Staflha YGL FR gl. UR - 4 å ; pk åmärin, Ljusblå é klar ö flbtande litet på o Hör ällebalt af Diamanten, a föregående, undantagande Sr Su timarse caleinations hetta, förlorade af "vigten 2 proCent, men var eljeft. oförändrad > til årg och klarhet. | nålter, per fe; om viffa handgrep i akt ta- CN ut et hvitt opact glas, fom icke kan dri 4 ras klart, utan tilfats' af uplöfnings- medel, 1) Pulveriléerad får en hvit fårg, låfom förre de- rå re föregående ftenar, öch förhåller fig un- "der fmåltning lika med Saphirer och Topa- (NR få ar fint pulver håraf kan med' Borax fmåltas til'et klart öfärgadt glas: Dårtil' 'for- 22 RR icke aldeles få lång tid; föm åt" full- commligen up låfa Diamant, Rubih, Saphir och | Töpale r a lika rent glas; men det år 'til at fela mär- 64 1768. Jan. Febr. Mart mårka, at fedan man gått. igenom de: behö- rige eldgrader hvar och en fort fordrar til en, fullkomlig uplösning, fom altid åger et vifst förhållande til de ingångne blandnings-de= larne, kan man federmera För Bleka någon atfkillnad dem imellan, hvad fmåltbarheten angår; få at en glas-pårla af Aquamarin och Borax rendrifven, fordrar ungefär famma tid och hetta at fmålta, fom en' lika ftor och li« ka ren glas - pårla af Diamant - pulver och Börax. a g EOTRRSA Ak ; B. Mörkerön, egenteligen kallad Smaragd, lie tet oren. SAR VON | a) Låter rifva fig -utaf de 4 förft anförde ften- forter, och år icke vål få hård, fom Aqua- marin. | sc a REA bd) Kan igenom viffa: handgrep fmåltas per fe. e) Uti 2 timars Calcinations hetta, förlorade 4 proCent, men var til fårg och andra egen= fkaper oföråndrad: = RET NE a 2) Uti Småltning med Borax &c. förhåller fig lika med Aquamarin. ÖSTEN | 6:to Chryfolit , ljusgrim, 000 a) Låter rifva fig af Stål. AR 6) Calcinerad förlorade 1. proCent, "blef helt .opac, shvitaktig, men behölt inuti litet af -SONEKAZENA a AE ER RN ce) Smålter igenom vilfa handgrep per fe til et hvitt opact glas, fom nåft föregående 2:ne flag, men SG d) Skiljer fig ifrån dem. och alla de öfrige hår frammanföre områrda dårutinnan, at an fon malt "1768. Jan, Febr, Mawt. 16y sHings-momentet | difven phosphorefcéran- ens fom Alun-jord , giläke kalla KB fem. id Poor "vågen fe arte ul lösnings - medel på: förberörde. Aått , Pig LE med HARRER Sch Prvinkd- kl mo Gratlater. > så FS få vål blek=gul-röd ifrska Rallägvia > i Romy [om mera eldröd ifrån. operans: hvil- Rake isne flag, förhållit fig ak VA m) Rifves af. Topas: och alla båldart frénar. $) Calcinerad behåller fårg och klarhet aldeles oförändrad, "men: sbörldräs. titet af vigten. ce) Smålter per. fe til et mörkt hög-grönt” las fom dilueradt blifver ganfka klart at fmaragd- ft. stön fårg, "och kommer nåra öfverens med if later Spinellen YA uti fmåltning med 24 Be DAN: B. Hyacint s GulbrÖnr:., "ig Ar ÄRA enahanda. hårdhet rd fövbolkdl Salcinerad förlorar ditet at tyngden, men in- on ftrafstårgs eler klarhet. > .i 5 -Smålter. per, fe til et. mörk- "grönt olas, 4tå- tande på brunt, fom dilueradt med Boraxvil- oh behåll er den. gröna fårgen, men-ock fa: dårhös | gon upblandning., af. brunt eller fvart , fom kilier detta. glafet vid förfta pifeende: ifran. fom. år ”beredr af Rubiny / Spinell och of ER om äg äv Tål nog ftark . bered inhan eg låter drifva ud ng Nu rent 208 Mr å la fn sl EPO PORER aug Def: Hördhör: är 1 3) Uti 2. timars cal ade på ytan. fått en tu | ör olik dem; fom viffa mal likväl Tar; matta åror d 2 ,Smilter per. fentil etvart eluc sh ger skäl ps SORAN a ) Är mörk brunak | och: fynes vara fon "meller, men Jåter icke Rifves af Stål. oh bv 'Smålter icke per fe fer | IT ån den 'varder fir Ne c ) ”Pulyeyierad får en: or färg: nas igenom Microfcop 1 lik val delar; klare och gC romi ja olle GAM sn RN d) detta pulver dra sr rågra få del Så, Masncbéa: om det ca hetasl Söker > Maattra&ion litet kas. Di ffe — röras af Magneten,' påfedde igen fcop, likna particlar at fvart ärn-r 'e) Berörde pulver, fm nålt med Borax et klart glas af får ör ön fårg utan jämförelfe med « et C fån sadt odårifrån. dr GE I 768: Jan, F ebr. Mart; 67 | Hvad» igenom Magneten kunde famlas , fmål- + tes. fårfkildt med Borax,; men dåraf blef icke glafet annorlunda, ån det utaf hela blandnin- --Se0 40 N uti nåftföregående. | | dir = 8:0 Berg - Cryftaller. A. Ametift i ån OftIndien. Rilves af er b) Efter undergån en calcination i två timar, En lika fom förut, fpjelkade fönder i nå- gra fltycken, förlorade fårgen helt och hållet, och blef hvit, litet dunkel, famt full med a fprickor. ce) målter icke eu fe, men går med Borax " efter någon drifning til klart ofårgadt glas. - B. Så kallad Topas från Böbmön. a) Riöve af Stål. $) Förlorar fårgen i eld, och kommer ut med fprickor, fåfom föregående. bd Smålter icke per fe, men pulveriferad up+ . löfes af Borax, til et klart, ofårgadt glas. åa oss ger ifrån Ofbritsen, helt a och ren. a) Rifves af Stål, &) Uti haftig eld fplitrar fönder, och: förlorar uti Calcination en ftor del af klarheten dår- igenom >» at den blir alt igenom full med > fprickor. 2 3 fmåltnings-vågen förhåller fi ig - enahan- da fårt med föregående, — 9:m dgater. | > 4. Onix Co RS 9 beftdende df fvarsa och hvita bv E 2 ” | a) ål SR SED de äg - Låter "Ca Esen an so b) I baftig hetta (prick ser 9 i lärtvot mer mycken ”Påftighet. AR NR NRCBG ce) Upglödgad; förlorar Prgén och Blifver ga rå, dunkel: SSA 1 d) Uplöfes trögt i "Börax> utan at tälta glafet. någon fårg. 7 nd Sardonix rdt Fapany. botdende af Ira och É er Är da: härd rd nåft- föregående, få atden kanäcke fifvas. med; Stall sed fald där FD Blifver dunkel uti calcination, förlorat firgens och vardet. husgrå, Heltropace; fa 205.dfn lilla genomfkinlighet den förut. har, aldeles: iförgar, e) Smålter trögt. med. Borax ; AN at. SK Gi nå gon färg: > Gu Carneol,i Pierre de. Hackba och Hiller än Åre flags Agater, hafva vvid. för[iken varit af «0 enahanda förhållande, ochingen åtfrillnad i til mår av ckandes imellen. Orientali lifka. och. AR fas: Dy. Så kallad Prime d Emeraude ; BY dsagrån med bruna fläckar 4 genomflinlig,, men liter, mälnig . 2) vAryvlitekt, löfaxe svån, föregående. Agat- -forter.. 4) Bragtu haftig eld; flifar fönder i fkärfvor.” | Ra Förlorar färgen, Koasr blifver gra. of PSN ye Smälter icke med Borax , om icke. fint pul- verilerad ,, då glafet sblifver. klart, utan färg. E. Blåaktig Dito med brunä: fläckar « - Wifar, uti Fildlarions hetta och Koter lika förhål- lande er den! öns SN MO VALL en ÅL VÄG ra CAPE A, Hvit, half genomflånlig, från Skrat. | a) I 4 | 2 2 - na AA MW q filar Al & KP TRE ; i ÅR j : ; vå D ÄH ga . j kd fn Få Vg - RN AR vh e É Ada 4 €W AA ue 177 E$råla få a våk fom af ala 83 kig, belkii Ene uti TRE OR logic, $-T08:n jen fr Ira Kr FYR öit 'Q al; 3 "Orientalift > färs dylers ;ignnbrm äl d KS dj eh sm med. ägg berg Ferbeg få en 2 i I ytan. Or ä) föakner 18 "och: jättar ån håftföregående. bY Förlörar "och genomfkinlighet;' få Mart | förés Ka mina Hetta: Wat blitver mörks ödinker 'och oren. CA ark Ir icke? den egenfkapen, ' "at? sårat eldeng n agn, a Zéoliter, men Spnar fig utan ar Y yr v - i ond py AX ' 2 pa der, aa der volumen varder (ER Frk dR KE ller velat glöGs Ilos golaclnura SM a Tyrliga A vårfkör,; SN SANS ZLe- P) Snr icke pe 3 porter men fint pålveriforad uplöfes lått nog af Borax til et ofårgadt glas; q iom "igenom liten drifning varder FSA Gikdl rk cnapp tlgång”: uppå deffa flags Stenar,” och ; så ogemena värde man fåtter på dem; Amar ndra 8 v fullfölja förföken få' långt; forh —fke b Långre fram torde dét” Bifvas båt- stil Me och lägenhet, at "genom 7 ”ätfkil. sa flera Förfök) fom naturligen följa Utaf sf a här frammånföre anförda” bror, delen veg PR ne FN Bl bal oå ÖYE F utan jämvål ofta rg dekl Rubin el ftorlek, når likvål tyr od oc ket EG Opal imellan. «= = Er gitar )paler. at våtdettogaro!l 3 oc a Ve två nne. förra ge arp NT AS oo Tilde H ydsofterilka på fi många (lag hårda vetkomma, hår jag bifo NE utmärka hårdheten: t yngden emot vatn, Tok är fe ”Djamantens N:o a. LM tens. VR 3 5 Röd (få BR a a plur ärgad, m af ganfka FE eld så VA TS ES TRA : | Grön, , ;å hj ; 2684 Jana Febr. Mart; Gr de blekare ån. Seokvagå HL Gul , nog lik rieotalifk FORM af djus, allel ärg oo- far fr klan 6-lidig, med .3- -fidiga fara” | Dito Cubifk = - HI O&oödril klar ofärgad. från Brafilien - = 131130 (SR "Rabin. AA Så | | rienitalilk, ihögröd O&oädrifk - - to hvit och rödflåckig > >» Oren,' 6-fidig med 9” -fdiga. Bara betar » 5. R3, mera oren, utan vils kal - Aibetilt: tårgad , få kallad TARGA | Ametift, -fidig 'Ametift firgad från Brafilien, fa kallad PRLUDies ipale e RN en Cl ISpinell. Orientalifk" = .> > => S Dito UR 6 . ån en . a = < Saphir. Örienalifk, mörk, kd a i reflexion | opaliférande; har en olivatre rand, i refrastion klar, gul-réd. 6: ARG med ; en 6-fidig fpets - Mn blå opac i reflexion; men jr | grönaktig i refraction - - 'Gr Snaktig klar - Te - Mörkblå ordihaire ” ' - a - Ljufare, klar v Ametift-fårgad, ofta beta Orienta- HH lid AMetUE jar d ” E 4 Hvit 0, dik brun Topas, men ee eld - « 13312) fpe far isbåda åndarne, Örtentalifk = 3213 i ren 2 drag Fo Hc klar AR a FÖR SSE fran IC jr je ROR Rate HON Nicea, BED dv Jalsenan dl se Opalaktig med e'diken". a Valar mer mig, (fölnde EE Vprkblä7 opae, blandäd med. fnörkare ) parallela a fjädrar, fom BÖRKS denné' | fa | SbRn får heta Kartög ga (Picudopal)' "- SN Mörkolå, öten', fpat formig, 6-1 måla med 6- fidig Ng från. Sya kilier eg ; lör få 5 2 S un : No Topas. SJ De MN 3 AR Y ömaktig ran Ceylons AG I oKlib, ÄRR SÅG 4 fidi Jälle grön, från” Dito 7 | Mörkbian från Dito, 4-fidig, atm | dig, Colutmarifk med La fpets i reha ändan, och PISA Må FaR RR i fpets Fide arided VD : Ljuseul från Ditö be Få i Bråndotl från Dito, Olive påö 4äl Matt. råd, (få kallad Pink )”från Dito Ljbsgul rå från i ot, Gronge ”Madad | lj Figutenha; i ni? Å ER Gila tig, ÖST med I mö VR | parallelan fjödrara Om gör Jar; gkare er färgen, och. därföre kär heta; da Katt-ö Öga; I Pfeudopab)s- 180 ve tl4 Bypnaktig Dito 3 pebble. forma. F grtratt ht | Möskare Dito-opae ; =. "> nagd stlkbt Flydt. klar Ölricutalilik u. sv vräker Sth ; Fran Brafilien:; eg spi å] På coläninatifk rå, es rr torg fidig med ef 4-fidig fpets PUTIN ANS / Feb HN 73 Ba 4rhdig. med en TG nvi inkli ad Pink, vå böllkanarillb IL ig med er hidig fpets slnrisdg SER og SKAROR [eg > Smaragds,”') för | Ben ib, kallad, nia Mört grön, 6- hdigssprismarilk, tvår un I Hl flarne. LOSSA Dn 3 1 L jusgrön at famma figur 3 o- häpsl 2 dquamerine "a I tlaktig g 6- diao prismoatiös tvår. för C larne FETT FELET OK ' bjusbla FA at famma Bgur . po BN Je Ki blå. a KaOeA TO - j Få Ni 4 PU ee ig bh Cbryfolie; ; Mörkorö 18 lä hpl ORO RN TT NA | Tjusgrön gr AA esabhes os äv I Gra- Nr N Era | Carbunkel, MN röd, | År td ng NAN La ; Hår Krapomaste > inv 0 Dito mera eldréd rån Ofelia Vanlig granat: ; do ån. - it ör vär gg Ul ng Böhmen = - Iyacin ” EN Meda ndien rd nens TR Berg Chr; sal a > klar, från. R In 1€ 0 från Jemtland v från OftIndien än Oa 2 a ; | alb OM från 5 (kifg fa Sri från. Bye börda SÅ | från NN AA Vv N ; 9 bj ; f JM , Lun M LA KA I 4 NR | LJ p ; Mal KK ; Jan. Febr. Mart; = >5 19 ; fkiftande Arg På Yan - | 1] köra, n ng - ä M SEN - - - dbrun fiftandé . fred raringag Sä ÅAgater, hå vac från Coromandel - - arare från Dito - NR on "från Borneo =. ; >> klarare från Dito - - - Sardonix från Japan é . Prime ? Emeraude , rön = oo ; låaktig Winliirg Carneol, orientalifk , hvit = - TR "Rådbrun == | Gulaktig ' vt Frå rån i Irland, Rödbrun - - | Gulaktig - - Pierre de Mocca orientalifk = lör | från Tyfkland = » R6l JFafpis. | afpi is, grön Heliotrop orientalifk = - | 3 vi i SR BE Jedde d' Orient - bb rån Cafpilka hafvet - = > ödgul-och hvit- -flåckig från dito |2 0 k TN Zöolit. Gas, half genomfkinlig från Su- > hvit, fkiftaride med för [RN fö ytån, lyfande igenom ed eld- jä från Perlien > 14 (Fre NBinga ML, Ziöol ok uiefel-arter, Har RRÖT fon 1 an fa ; ST bg a b 8 AA t HÄ Få ln ; se | g ju. ; IM hö Åh 1 kö 2 SSV I dj j d f HR GSE FÖR > BR Ir bry FO KS ACER SR = 4 a Å frit ÅL på vn ed 4 Er + d CE WE NR a j ks Nn ] &r ; v kl G Rv: nad bb | 0 0 i; - CJ hd 4 V bör tl fom altid Sed: vs | 7 äslåkee, Def FÖrfök fys la ba | | ned hvad; rest. SAN i i bälten - TIMRDRI CAS NDTD MD bal of ar : ller Je öbor års Obfervationtr På åN i Å tr ” och Sk6 de-tiden ; ss pr dl NE Bu er Qvickjacks .och, Jock smocks . Förs Side famlingartpTuleå La SMAKER vc - SIS | ii derra | la fre nn gjordesoch. fanbrloc! a Iygjösjor JON LAS KROLLSTENS TT rd 1 De] = Kyrkoherde dätfarmmaådesgtig ÅA bkiockiedared 14. uiloiGspetiäldgok ev s fran sösmik I NW. ifrån ändan af Borg | | AN od 4 MR dgr rr nn (ÖS RR lös e t) Herr ingeriaggen Ma SÖN i hlakila Pj I via cva föjanade der detelj ; dg en eten, m. le ba m. Vid cd gle bad å - JA n fn er om komma utur Salo och Wafi Sjöarne, 6 Ev. 30 min. oa ligger därimell tba ch off rg fåledes. ; smalare iir dr vera vid" pafsi. 6 0 min. dl TR liga, dets. jag oh | . | iChartan; . Balder ef fn är å FR > rn tlorlfaren; Sr läg d. Lo Bär nu, börd mö: , i bade, ac 0 våra Håfiar komma utföre en Jå och nog brant fluttahde rg] HA Sa Pol hb : | i ' | ? fn å 33 Vikens nedan för ark fall flatla utiteå Alf tager SAB > men Jöck> enaft 16 417 mil frid fimmå” vik. Or ägna få nåra Polen och inom fjekfva Pol 'éler Fäknuna ej anhat ån mycket fkiljå fig, ud, Nntk och få vål AVR ika fom Oecoriotni- Sroftåhdighetér , ifrån de $ydligareé ocknår- må e Ofterfj on liggande "8 Soknar. Art få fe; hut ru dét' här förhåller fig , hår” jag» ifråtvår (750, 0 NG kt på, och u tektrat de förnåmfta föl der af våderleken; fåföom Sånings- och Skörde> tidén' Kbor dagar och: Maåriåder , då "Värt och ASC lar loderne” kommit, beh Ifarna tilfrufid, Er utdråg dåraf Har jag nu dén åran ac meddet la Kongl. Academien, pr med några anmäårks nin; ar. "Obfervationerna. 'bjorda i Jock mMÖCk;, 8 förfta åren; men i Qvic kjock, de SFL Piden år ältid efter hya UVLENA LAN a ON Ar An ni , til Quickjotk.” "I de Södré Lapp ” börne >. då man nedjliger ifrån” Fjällen, mö- ae för, YE "Eran C och” längre ned Täll:ffo g. Men. en j Ber, ppmärk var tvdriom: ”pår vi fr kom från. de bara Fjällen g Jing” vi förft Tall RE no från ä 08) | Ch flera” mil lingre td är Länder, ”änd- wåndt Kr 'Grah- frog.” "DÅåremot fåns? vid Quickjock (a soha vd Gran gch' Tall. ke Soguk der var én «| Mört Ag a faller (a ag Jb Av fa er Ihr b RS tdo Ta Far" fed Ei inge at , äv FR vidd tifa fn A ra bar iävss : étjefn UMörrå tider ÄR en jet, til Kje Tr ELLE ; öl Ålkibpari Si fa kl! ” Srifddr var år ” nanvb bävan a dnnu fynas. / I ÄN VÄSEN er 1750 ; rå hr | Sh 4 | 1751 R ' ja ÖN a ghd I 752 SW 8 RA - oe 175 Kr lg rd AT ; i SFI SN 1759 > = sr sälg ådet pi invån len i Våfterbotten, -tord fluttning emot Biden. vu. hela 12. veckor tl. fin ka : | 768. Jani Febr, Mark 29 dtat våxten. > Mot höften åter, fedan Solen blif- vit "lågre och nåtterna långre, tager Såden: hår föga 'n Soon 'mognad mer, ”chura långe han ån ftöde ute, ofkadd för froft. Defs båfta våxt Ar ifrån medium Junii, til medium Augufti, då han, om :våderleken år tjänlig , ganfka fort och årligt våxer och mognar, få at man nåftan das eligen kan fe mon på honom. Men-om han; brift af nödig vårma och lagom rågn, ej hin= ner 'mogna til flutet af Augufti, få blifver det året mifsvåxt, belynnerligen ibyarne, fom lig- ga nårmare Fjällen, hvarift då föga kårna fin- nes uti axen. År 1765, fåddes vål i någorlun- da god tid, men det myckna rågn, fom föll nåftan dageligen, hela Sommaren, ikåmde grödan. "Utom åren 1756; 17595 1764 och 176f, då fåden flog felt, bar han, de öfriga 13 åren, blifvit någorlunda god och mogen, jämvål vid Fjåll-foten. "Och ehuru åkren hår aldrig får hvila, utan belås alla år, fedan han höften KN ke med hand=fpada upgrafven och vänd; få kaftar han dock af fig, i medelmåttigt go- da år, fjette kornet; ja ock fomliga år något mer. Icke defs mindre, emedan deffa Soknars Invånare ej hafva få ftora åkrar; at de få fåd nog til husbehof; få nådgas de flifte årligen köpa något Korn ifrån Vefterbotnifka Landss bygden, hvilket de gemenligen nyttja til Sådes- värn. - Detta fifta håller jag för et fel uti huss hållningen: ty förfarenheten har lårdt, at fådess korn, hamtadt ifrön Sydligare och mera frukt- båraride Körter, vil ej få fort uti kallare" och magrare örter, fom det, hvilket redan år vandt vid kallare eller åtrunftone lika hårdt Climat: del I rf 80 68 Jåni F ; I Fjällen; hyaråft mån. oftå, pån blefven: nvarkiy gång l ar til lägande ;-vara åfkådare afsala fyra årk der ; tl detsådan:påset ftållester, fnö-drifvor,.ti flera fånimarss djup; på et annåtsren nyligen ba dår örter börja upkommas; på et annat; fullvåxta Örter i fin blommas. och ås DS tis ter på Et annat, redan NEgOR våxten, fomyflåppt fina från 3 där , fåger jag. ; får. man fe ,,;at ortens egnå : Växter behöfva. ganlka skårv: tid til imog- nad; hvatemot: Örter, fom våxa fort 1 Sk Og bygden cellen vat mare Glimanifördse: hår längre eid ; $anima arc bar Sådes-kornet: Det,fkulle dårföre mycket agna deffa- Sokhnars. Inbyggare, om de hyttjade ock Herr Probiten FHöGSnHRÖMs- HO emvåxt Såd kivalk, åde, hvilket Belk Srifr ning om Lappmarken; påyrkates Där . Somma- ren år faåckart, sankommeri det . mycket. på I des- kornets qvickhet oci. Rymden, art, ju Venlo [9] År rg LZ rna 1752 AI 7 Y 3 H7ST AT VAG BO RE 1204 I7ED 1760: 70 Ta 1762 1703. da LZ RU ER An 17. Juni. 24 WMaji. KN OR Juli Ed jag Lo Juni s28 Maj 15 Juni b2. Jun. 27) Junir PATHOLL orka RAR Juni. =. 20 Maji Kung. af Ta Somme: ar Aod... d. 26 NE | I 4 tv SN je ER SRRRAe på ” oc TR pr - 8 Julit, =D oo BÄ + Gas ul "20 v ulii Rd = ert - =! SSR - å Juli Å = 20 Juli. AL Ben Juli. 5. id Må fytoia a! a så Noras fr ÅL RN ir Om 1768. Jani Febr, Marts — 8i 265.: = 24 Maji. > 20 Julii =; Ova 601 Nåaji si 20: July ord a 4 r «floden i de Norrlåndfka Älfver förs af Solvårma och något rågn., hyaraf fnön sarne och på flåttlandet nedan för Fjällen (målter, och Ifen Jofsnar i Alfvernas; men Som- mar-floden, fom gemenligen kommer en månad enare, hårrörer af (nöns fmåltning i fjelfva Fjäl- len, och af Is-lofsningen uti de ftörre Sjöar el- er Tråfk, Den förra floden år ej ftor, i fyn- herhet når den kommer tidigt, och varar alle- naft några dågar: men den fenare år gemenli- Ben ftörre, och varar något långre. Deffa Flo- ers förhållande, i anfeende til mer och mindre vatten, fåmt långre och kortare tid, tyckes ej endåft bero af mer och mindre Snö, fom det året fallit, ej heller af mer och mindre vårma , den tiden floden går för fig; utan ock, til nå- gon del, af våderlekens befkaffenhet på Våftra dan om Fjäll-ryggen: ty om dår år varmt el- ler mycket rågnar, hafva våra Älfver altid kån- ning dåraf, faft ån det hos ofs år klart och ku- et, emedan Älfverne hafva fin uprinnelfe ifrån högfta Fjäll- ryggen, fom ligger nårmare Vå- frra fidan, = ov 0 Hvad Is-frysnings- tiden om Höftarne ahr går, har jag upteknat den, hår de ftörre Sjöar eller Trålk tilfrufit :- ty. de mindre belåggas of- ta med Is, redan vid Michaélis-tiden, men gå gemenligen up igen med blid-våder, fom plågar komma en vecka eller par dårefter. Ibland de ”NKörre Sjöar uti deffa Sränat år Luleå KAR 82 MM 8: et I Febr. . an kommit til fin högre d Söka år bif vå Ifarna hår 4 fot tjocka, men ändra a ar, allé naft. 2 fot; hvilket mått ankommer: på Snöns myckenhet : ty når Ifarna få vara långe bara om höften, blifva de tjocka; men faller nog nd, ftrax de lagt fig, fom fedan mer "och mer ökds, ,.1a> blifva Ifarne [vagare, churu' flark och långvarig kölden fedan må vara. Åren 1756 Ne 1764 var hår den måtta Snö, til 4 fots djup p flåtten; men Åren 1760 och 17653 litet fö 0 Vid en ftock-eld under bar himmel, kan man hår åftadkomma både rågn och fnö, A kélden år frark : nåra in vid elden kånner man filom. et: dugg-rågn , men långre ifrån fal'er en ver= kelig och naturlig Pr fall det fe icke fnögar. [ December fängår åihär ej mer ån entis ma på dagen få ljuft;; at-man fer låfa i bok dåremot börjar. man, redan i: flutet. af pra kunna låfarst Dok hela starten) Ae ost : ESSMAISNALINAR o SES TRA Bejparing 0 vid Koppar-Forman för Stång= jårns och Plåt-Smidet, «4 0 Ur För fök rock upgifvenralf i: FL 19 LEONHARD MAGNI UGGLA; nå '"Bruks- Patronis i LUNG Så | De berlägänlät ; hvatméd K. Acadégåe mn up. J tä- 468. Jan. Febr. Mart. 83 s bepröfvände upgifva ett, fom jag nyli= jort, och fom; få vida jag vet, ej år af I förut nyttjadts | a ittisa Förfök i / upmuntrår tig, ät > Å punds vigt, eller något dåröfver. Della For- mor målte ofta omfmältas; med förluft på Köp- paren, och med ny arbets-lön för hvarje gångs efter vigten; fom alt ökar Jårn-brukens omkoft- hings-råkningar. At fådant til hälften befparay Har jar låtit af fladiga Järnplåtar fammannagla hela bakdelen af Forman,- eller den del dåraf, Tom fitter inmurad i Hården och dår utom, til rum för Bålg-tåttorna eller piporna, tilråckelis pen vid, för godt rum til deffa Pipor och Blå- frn. Den öfriga eller fråmfta delen af For- man har jag låtit utdrifva och förtårdiga af god Koppar, fåltom den i mynningen vanligen vara bör, och få lång, at den går til en liten del in uti formsmuren på Hården; famt i bakåndan få vid och afpaffad; at denna Koppar = ftrut kan trångas öfver den af Järn>plåtar gjorda båkdes let: hvarefter Kopparen vål packas och harm fas in til Järnet, til måfta tåthet öch ftadighet, fom möjelig år: fluteligen famrimanhåfras bägge delarna med 4 Naglar. Kopparen bör vid fogs ningen gå åtminstone 15 tum Inpå Järn-plåtars tig til meta fladigkets vinnande, Den del af Forman; fom fitter inne uti Hård-muren och dår nått utanföre, lider ej nås FE 3 gön 84 1768. Jan. Febr. Mart gon våldfam hetta af kol-elden, och hålles fval af Blåftern eller den fammantryckta kalla luf- ten: Hvaremot den delen, fom går fram öfver Form-våggen in i Hården, underkaftas nötning och gemenligen fpricker. Dårföre år onédigt, at til hela Forman nyttja vår dyra Koppar, hälft den del, fom af Jårnplåtar förfårdigas, kan mån- a år brukas. Koppar-ftruten eller framdelen an aftagas och omgöras, når det tarfvas, hvil- ket gör en vacker befparing, emot förra van- ligheten. Detta fått brukas nu allmånt bår vid Billingfors. NONE CANMÅRKNING 0 00 Vid föregående. RON, AT VN SVEN RINMAN. Dee påfund finner jag, för min del, vara både nytt och låmpeligit vid Stång-Järns och Piåt-hammar Hårdar, med famma verkan, fom af bylna Koppar-formor kan våntas, och med den påfyftade befparing: allenaft tilgång finnes på få fkickelige Klen- Smeder, fom af Jårn kunna, med tilbörlig accuratefie och ftyr- ka, förfårdiga bakdelen af Forman, och dårvid håfta Kopparftruten få nått och frarkt, at hvar- ken vådrets fart af fkarf- och nagling hindras, eller”at ftruten under arbetet i Hården låtteligen | lös- tes. Men dår Formans bakdel icke kan as af Jårn, 1å vål fmidd fom årfordras; ; hvil- i brift af fnålla Smeder, på flera ftållen shånda, vore åndock någon, faftån mindre, befparing , om dårtil nyttjades en gammal Kop- par-forma, fom på bemålte fått kunde förfes med en ny ftrut eller mynning, och fåledes långe nyttjas med utbyte af nya mynningar, når. få fordrades. : | 0 Vid en del Plåt-hamrar, och vid alla de 'Hårdar, fom 'endaft nyttjas til Järnets vårmning, och dår Forman ej behöfves få långt in uti hår- den, fom för fmåltning- brukas, kunna vål gut- ne Tackjårns - Formor göra famma nytta, fom af Koppar. 4 STREET: RTR | Anatomilka Anmärkningar , Öfver en fållfam ftållning på några ftörre Puls- åder-ftammar , nåra vid Hjärtat, vv ofunnen på en död kroppy' : AON ; a arg ADOLPH MURRAY. Ta ni nog ovanlig :diftribution af Arta afcendens 4 har blifvit af mig funnen, förledne Vär- termin, på Anatomie- Salen här i Stockholm, vid mina Angiologifka öfningar; af hvilken jag, a Herr Profefforen Dottor MARTINS do harmedelit fördriftar mig. at förelågga Kongl. ul Kr.g V.E- 86 — 17684 Jan, Febr, anhåller jag i ådmyjukhet + At Puls-ådrornas fmårre g ge och flållning, finner man rått ofta; men at flora hufvud-grenar, fom komma nåra ifrån hjär- tar, dela fig olika, år mera fålllynt, = 0000 0 Det år bekant, at af Puls-ådrorna åro tvi hufvudftammar , hvaraf alla de andra hårkomma, nåtml, Arietia -pulmenaris "och ”Aorta magna, Den förra föder allenaft. Lungornasioch gifver blos den en fri och öpen gång til Venerna af fam= ma «namn, fom falla igenom finus pölmonaris i vånftra Hjärt-kammaren: : > Den fenare : meddelar blod åt hela kroppen, och délas af Auttorerne i aftendens och defcendens. Aorta afeendens bör= jas vid frammens utgång utur”vånttra hjärtkam= maren, vid pafs under fjärde Cofta vera, bibes håller "tör fit upftigande' detta mamna til def hon fullbordat fin krökning från höger til våns= fter bakom: Lungorna,: då hon töljer ryggkno= tornas kroppar neder. i Abdomen, och förvand= lar fit namn i defeendens. AT Den Deneria :delen: PEST grenar jåt .hufvriidet , Föfre extr miteternes den INRE fåglar Å öf- ideritis: vanliga SEE tager jag. mig eten "at någotsnårmaré: vidröra, då jag Nira tom en' ovänlig' "och pe bellang; art Arteren Vilt” fig ut /H af ( oronaria Cordis. en iRLOdDt och rio NG ) omfatta. Hjärtat Tikafom en och föda järtats rabitäncer sk en Fogel Eökningen. fom Sv Urk a meddelar vår kropp 3 'mårkeli liga och Ba hufvudg; renar., Den förfta går ät hö- och: kallas” Arteria innominata , hvilken Ar Subelavia 'och Carotis dextra. Defs ok nåftan midtföre Afpera arteria, och alid mera fram te ; bröftet, ån den fednare, Den ändra grenen kallas Carotis finiftra. Hon kaltas 4 linier ifrån den förra, öfverft ifrån ars Us, lig ger. under: Mufculus iternomaftoideus, ch följer helt nåra åt Afpera arteria, utan at gifva någon enda gren ifrån fig, til dels hon hunnit til Larynx, då hon delar fig i externa och interna. Externa går til de mera yttre de- af anligtet, men Carotis interna går, tilli- ka med. vertebralis, til Hjernan, Tredje gre- nen år Subelavia finiftra. Hon år den fifta om kommer ifrån Aorta afeendens , gör en me- ra Speri ig vinkel emot den förra, och måtte, SiöSptinna Cofta prima, förråtta en krökning, Utur Subclavia, få vål dextra fom. finiftra, gå sf grenar, Mammariv interna, Vertebralis, tttarbötlglis AeriDr , Cervicalis, Thymica el- bild FA åer 88 1768) Jani Febi. Märt ler Herr 'v: HATLERS Thyroidea inferior. 1) Mammaria” interna, "kommer/ifrån fråmre fidan af defs fram, gifver fig upremot Sternum , at följa cartilagines coftårum /ånda til cartilago en-, fiformis ,' : dår > Puls+:ådern ävancerar på buk= mufklarne; och anaftomoferar. med Epigaftrica: Hon gifver :vål. på denna fin våg många grenar] , ifrån fig, hvilka til en del hafva fina fårfkilda namn, ;.men det blefve för, vidlyftigt; 35 dem hår upnämna. 2) Vertebralis kaftas uta via, gör förft cn bugt in nederåt vid roten af förft delar. AJ LLOTVICAlES- Ar. tl 9 transverfalis col- li, transverfalis feapularis, och cervicalis "pros funda; af hvilka den ena gär til fcapule& arti- culation,, och de andra bågge til hals-tmufklar- a och andra Cofta, le ;| ne. Det hånder icke fällan, at defte grenar af tervicalis utkomma af fjelfva thyroidea, då de; efter Hf.y. HALLteRs indelning, uti förfta Icon arteri thyroidex& inferiöris, därunder uptagas. f) Thymica gifves grenar til medulla Ifö is, til glandula thyroidea, och öfre delen af afpera år- tema Och OSOPhadusa "SEE (EET Oe Befynnerligt är, at alla Subelivig grenar komma af ftammen håftan på et fegment ut, rundt" ömking” denfåntmå. -FOmPygn a Soran Så fatt nu Subehivia pafférat igenom 1:fta / Scaleni mufket; ändrar hon” fit namn: och kallas/ äaxidllaris. . Ar? / / 68. Jari. Febr. Mart; = 89 te afeéndentis diftribution var på det nyfs fubjet i följande fkiljaktig: ; kom allenaft fört, Carotis dex- | 18. tili-defcendens, , kom, ur hånne vid-4:de + ryggkotan Subcelavia dextra, hvilken var nå- «Bot: mindre ån vanligt. Arteren tog då fin våg under luft- och 'matftrupen oblique upåt til + Clavicula, at; RV igenom Scalenus primus SR armen. ,. Af fjeltva Arteren fyntes ej met ån ; knapt jen tum under, Clavicula liggan; de, förr, ån hon pafferat igenom mufkeln, då — hon dock; vanligt, och i naturlig ordning, « fins mått. fyra tum bar under Nyckelbenet. dö CAF denna Puls-åder kommo allenaft följans de erenar. 1:mo, 2 Intertoftales inferiores til vånftra fidan, fom kaftades af arteren fltrax hon kommit utur aorta, hvilka bågge grenar fölgde nedre margo af hvar cofta, fom vanligt år. 2:dö Cervicales; " På detta fubjest fans bara en cer- vicalis ,' fom"delte fig fedan i 2 grenar, då den ena blef ”cervicalis profunda, men den "andra tränsverfalisbeolli: - transverfalis fcapularis kom en ; F ; åter äter af. axillari.sogtioy Intercoftålis fuperior. 4:t0, Phyroides inferior,;Deffe fiftnåmnde bågs ge arterer diftribuerade fig på vanligt vis. Sub- clavia hade nu. förvandlat fit namn öl axillaris. IV:o, Då axillaris pafferat 8 linier; kaftade den af fig Mammaria intefna', "hvilken måtte gå med "en "krökning om förfta ”€offa ihuti brö- sökte td de hånne förefatté' Vanliga vägar.” V:S Vertebralis kom på detta fubject a ta fubjest utaf Ca- "”rötidis bakre lida, och gick då förft in i fjär- "”de"Vertebre colli foramen transverfum, up- De hår nu anförde befynnerli a ftållningar af fubclavixe grenär åre vål af Auctorerne, met andre åndringar, fedan anmärkte; men iblånd "alla daffe obfervationer', "har jag ej fedt någon! hafva anmärkt en 1å' fror:och vigtig '"åndimg af den få mycket betydande Puls-ådern Subcelavia' Ho rDenne fåledes befundne Subclavix ftållning leder! ofs at” bruka mycken aktfamhet uti Re- nuniciatione vulnerum åfven på deffe ftållen, hu- ru vida de kunna vara abfolute dödéliga' eller ej, Et gifvet får hade, på detta fubjeét, vid ex- tremitas fternalis ClaviculX, ej varit få abfolute letale, få vida det icke hade: råkat Puls-ådern, fom på en månnifka,. dår arteren legat i fit van- RR MM dtT : fr NER or ae Är det ock icke troligt, at. den högra ar: men hade hår, fått mycket tunnare och fåmre föda, .då bloden icke allenaft varit föranlåten at gå en längre och befvårligare ;'vågs,vutan ock fenare ån vanligt kopimit afiftammen, fåsat mycken. god . blod: redan. var til ARM | e- 17680 Jani Febb, Marti = 91 delar utguten? Man fade ock verkeligen högra armen hå år mindre, och: dårtil. utpådare mufklar, - den vånttra fidans > 00 Torde icke bolus: alimentaris , åå hans 18es o vs mat-flrupen vaflerat Subelavia , fom: fatt med ' en tunica: cellulofa dårvid faft; hår Haf: ra fom ofttaft förorfakat någon eryckning å rös et; och altfå gjort mycket hinder” ur li jelfva cireulationen "til deffe delår? = CCTEn något lik obfervation finnes uti tvånne rått vackra afritningar, fom Herr PHIiLiP Å- DOLPH. BoguMen; Profeffor i Halie; utgifvit, då hän .åra174L med et Programe började de vanliga Ånatomifka åfningar. . Dåruti på den öra Kroppen. ER. färfkildte flårre grenar Re oi af Aorta, oc på. den andra f. 0 Andre Au&orer hafva: ock ofta fedt denna numer. I -antalet. vara åkt; ty både HeEistER 4); Winsszow:b) och PALFin c) anföra dyr likt, och det fåges icke få fållan finnas, af dem fom mera arbetat i Anatomien ; men få mycket jag. hördt och lårdt;: hafver ånnu ingen funnit uden på deffe tftörre Aort& gom få minfkas, töm här år befkrifvet. På Herr Profeffor Mar'rins tilftyrkan ; får jag ock lå "pga det til, at, vid anatomifke diffe- Eionerne en fifta termin, annu en nåftan dy= fä anmärkning varit funnen -på en död krop pPa hvilken Herr SCHLEITZ) .Compagnie-Fåltikår vid mg. Lif- Gardet, öpnat ; hvareft äfven få a) Com. Anat. Tom. II. N. 64, p. 123. ; 4) Expofition Anatomique Tom. II. $$: 19: pag. 5-6. f£) Anat. Chirurg. Tom, IL p.240. artic, r. LT HOT rår Ry | Vertebralis. 2 ken å år nårmare t til v coftalis. fuperior. hej! Ce erior. G; Aorta defcenc G er Må åh M j: profunda.: 4, jarmöodal bt: Ve SR lar 4 REL roidea inferior, Lar yng. M, Rosen Ae saTyr Jar noAfpåd a. arteria. « NN, De 2. fir fkickslagde Glandula, rs au i F us. 7 dad "ås I RT gO Ö dä É Ä ju ak N | i i ME ÅR ANG | Ar kr Dp bor MES MESNDEN Sh kär Ca ; of ENAS & NA Hö : Å sl PIA ti had LM TZ Så , y » "4 i vev » 1768! Jåni Febr. Mart: 93 Herr GUST. FRED. HJÖRTBERGS, Dagbok, Ifver de af Honom; år 1766, gjor- "da Förfök, med Elettricitetens nyttjans = de mot hvarjehanda Sjukdomar. Få ÄNDA 2 I 1 ME Sr FK Jalf Hufvud-virk: Tvånne Perfoner, af hvil- FR ka den ena dragits med denna plagai 2 år, hafva genom Electriciteten blifvit hulpne. Värk uti Tung-fpetfen har blifvit botad hos en Huftru. Tandvärk hafva åtfkillige fluppit, etter en eller annan operation. | Styng ( Pleuritica LZ.) hafva tvånne ötvervunnit, ge- nom några dagars Ele&tricering, - RBheumatifimnas cervicis: dårifrån haren blifvit befriad, | fp vattu - fprutande och Elettricitetens bruk 1 f$ dagar. | Vv - Värk i Axlar och Armar (Rheumatifmus) har blit- vit botad hos 4 fjuka, genom Ele&ttricering och "> Kall-kålle-vattens påfprutande, Värk öfver Lånden, efter 11 veckors: föregången . Frofla, gick öfver hos en, genom Eleé&tricering. Rheumatifk vårki Lår och Ben har blifvit håfven, hos en genom Eleé&tricitet allena, och hos en annan, > med Kall-kålle-vattens påfprutande tillika. /En "annan fprutades med kålle-vatten och elettrice- "rades, 6 eller 7 gånger på en dag : andra dagen klagade han, at vårken flyttat fig i andra Benet, fom dä på lika fått eleétricerades- och fpruta- des, men utan åndring eller förbåttring. Värk öfver Fotbladet (R heumatifmus) fom varat et ars. tid, har igenom KAGELRaen Ng blifvit -hos »:en botad. | Perio= z pg HER te &- = sb SA TRES Ir 2 org a Fer | vd åderlätning på fören oc kar, fruktlött blifvit bruka citeten," fört på vänttra/bene ftålde juft på den flåeken, - den (brufsmachinej fomuti Ko 1765; Fab: XI fig.12 år aftab våntitra benet gjordes enf fö benet lämnades. Kl. 4 em. bå ligt fått värka, men i det vänd kl. 6 at något flicka och mula timas tid gick « öfver. And åter våtttra benet nå br gång dom förut, men det I er bo Binsgpocs kom öfterimlda lädes e Spanfk fluga på dee på N vål icke kunde tälas i 2 timar dåraf ölidelig; och man font, 4 ät påläggas före FR ett. kora Vv nu aldeles godt, och kåndes knapt de i ägt knnna. IT anfeende til c ades ig vr Ds Se ra bob . "Elc& t tjad ra Locket ana bord! Hör ttäll affö rande Krydd-TI hé é HOOD, vv > Be 4 Spjärkin E J. Ifrån lenna > Å hafva ine perfonery inom ra 2 ”$ ven 4 v A NR : w | N Pr x SR ; SM | | på Mart, 9 5 vit befriade med Ele&ritering och Kålle-vattens fprutning på vårkande deleå. os en öpnade 4i andra dagen efter.elcétrieeringen-ev Fittel-likt håt pa låret, hvarutur: rann enshop;gulaktig blod- bla dad materia. .. öd SA TR fö Ha firheumatica) ba- RR Halft Slag ( Hemiplegia notha sonden Axe Olfen ifran Norige i 7 år hatt, uti högra fidan, fom på f dagars, tid, genom et Aitigr dch -ganfka ftärkt elestricerande ; öfvervans ti, at den fjuke åter fåfom förr kunnat fkrifvå, kän= na, taga och röra fig, likmåtigt dels eget, af Walla d. 18 O&ttobr. 1767, utgifne betygande. Döåfber ( Cophofis ; Hårutrhatvar2:he, fom kas rit döfve på bada öronen, blifvit med Ele&rici- teten hulpne på ena örat til hörfel igen; men ci annanmpå båda öronen > och 2melom-hörda pertos ner hatvacaldeles blifvit återtftåldes. soc > xx Anmärkning. Det: Kall-kålle-vatten, fom Hr. Kyrkoherden. nyttjat til fprutning , år en åder= källa, fom upkommer midtrutien Torf-mofe , hvars dy, då den gnides ftarkt imellan hånderne, luktar litet beckaktig; men vattnet år utan fmalk och lukt ,-famt åndras icke af Bly-focker, Gall- åple, och Viol-fyrup. Vatten-fprutmingen fker medåtlt en Spruta, iom har et rörligt rör, hvil- ket kan ftållas i hvad dire&ion och på hvilken ök Tom behagas. Sedan en fjuk del, på 10 å 12 alnars afftånd , blifvit flarkt fprutad ; har H Kf Kyrkoherden ftrax. dårpå användt Eleftriciteten, hvarefter 'den lidande-delen blifvit ganfka varm. Hr. Kyrkoherden har ock hos Några. Bjort oms i" flag med Servietters doppade i kall-käålle- vatten, och federmera elettricerat, | FÖR- x ÄR Pe S aan a a Fen Y lade jä kallade ik ANDERSSON QVIST: 6. Sjutton års Obfervationer at Så nings .t de-tiden , uti Quickjocks och få led La; => ingifne af: JONAS HoLLrstTEN. co UR kö Befpari ing vid Koppar= Forman för j Stång-id <> och Plås-Smidet , förfökt och upgifven af I. Nod KA 0 ONHARD MAGN. UGGLA he ,; Anmärkning vid föregående pe RINMAN 9. R Mvätomifka Anmärkningar > ARA Värt e förre. Pilsåder å VA EN rag k ) vid Lä NE forloker dena) 4 i il JORTBERGS) Dagbok, . gjorda Förfö nyttjande mot hvarjeband SATT a Å 4 | ulwida + om é X pre 2 Kö FNS SRS 5006SUNNNENNENeN ON VE STO ST ENEYgTeN AF KTTtvONNNESRYNSDETNENT SANNA I IITI III III ; LE än SPEL (VY RRENESE [5 SBU Ar 34 DV bi Fr a fs 8 RENAR MRS RR fe Ar br daj fr Ar än 20 HN Nr OS l OR FRENEN aker rt ee RR rr $å "n a MN 1 [ ' I [| ' [I [0 ' ' I ' ' ' I + [D I 1 1 I 1 1 ) [0 1 ' I I 1 [| [0 ' [I " i ' [I [| ' I UI ' ” i I I I I | I I I I I I I I I I [N [ ; Å S brekr (Pere ver Mk TA fl” rens i SR VARIA Al et. b - HF lb rn kl VA ja pa die sla SAR AN IA [AA FR BERO Fa lä pe DORA 04 Pest fav fl ber NaN HÖRS NAN AED far er OK GÅ Kar rk BEAR ON Jä t + NN dömer Hiv Mi ass yta NE os ÄRR ENG. 2 NT bf Ar i v J 4 4 F RE —— a ———————— — Va / JANE NR lb Reg wi pA US NG tia Jat HR Rare I AR Den ag” rg seb (ARD fe VAA net vB RAS + E ÖR. IR FR cr FER Majus, Junivs, RN ESA 7 Mn oc ack PRASES, Herr DETLOF HEYKENSKÖLD , fr R krej SR Rea Lå An bv Rö 6. Tourmalin vårmes och OM på fö ida | jr ANOR EN li obenasol d set kont VR etta år onekeligen det vigafte fåt" ter at Eleftricera Tourmalinen; men mödföret få mångfaldiga omby åndringar, at det varit fvåraft för mig, na håndelfen utreda Stenens Art oci Hår tråffas alla måjeliga å ånd Vv fåfom förr, förbyta contraira F båda Polerna kunna ock, | gård, finnas tillika Pofitiva eller NM ij ringa vidrörande kan utom defs få förvilla FE "perimentet , at man ofta föga vet hvad man ”Safom ingen nogfamt utmärk omb ordning och förhållande, tord håndelfe vid ftora Stenen, få g 1 befk ning dårat. Tilden åndan anfer jag ftenei Orébrd, Jagd. och liggande på Metallen. 2: tagen dårifrån , utan vidröra och uptagen. . Po ena vr ordnin i andra. är. 4 | Ä LAR än | a nä AA LÄ Se ih fö lågges. å lir al upvånda. år, 1:0 Negativ; 2: ocleetrif ör 5 under fortg gt af kylnin Pofitiz oo H 4:o all ting fbcktari ”, Den'förfta af vårmen hå rörande Negativa? s Bleäriiseren, upkommei b a Coe em? | för CSR ner oc 0, FE ir ch / FER | Läs Vor! hyfs: Skär Bon på flocknade detta” Meiltähd inom en half. 23k Nr gob Hopilbisng tå FR 1 QrFigörerne fes Tab! I, ati rålfö il Pigan Handlingar. | 23 ASS SEE 1768. Apr. Maj. Jun: = 99 - 0 MM : e Ö , ”nut. På en likafå varm Metall-Cylinder, om Na 14 lods vigt, påftod det 2 minuter. "Når den- na Cylinder endaft legat uti kokhett vatten, råckte Negativa Elettriciteten 12 til 15 minu- ter. På en ftor Kakelugn dåremot, få långe en utmed liggande Thermometer jåmnt vifade: f2 rader, har den' hållit "fig 4. $ til 7 hela timar, ch: torde ån låhgre” blifvit qvar, om Ugnen behållit famma vårma. Stenen. bör under alt etta, icke röras eller uptagas... Lågges Stenen fran början något kall på en lagom varm kropp, och, då defs Negativa tilftånd börjar afta- ga, flyttas på en varmare, famt dårifrån fe- dan på en ån hetare, kan det genom denna för- nyade uphettning åter uplifvas , hvaraf ock hån- der, at famma tilftånd, på en kropp, fom fmå- ningom - tiltager i vårma',' blifver långvarigt, men fållan ftarkt. > EM 0 g 25. Når 4 omfider: mifter fit” Minus, bi ifvér den 'oelestrifkieller tvetydig. ' Det förra fker vanligen, når vårméen' 'baftigt mdr eta det fed- marc, när ombytet går långfamt förliga io > $. 26. A blifver. dårpd under afkylning Pofi- tiv. Ju haftigare ombytet går för fig; dets ftar- käre blifver detta tilftånd. . Stenen :kan då, ef- ter omftåndigheterna, vara; pofitiv, hela 4 til 10 . pe tilldndet. . Mått i a timarne å rad. Kyles den altför långfamt, fåfom då Stenen på en Kakelugn kallnar på 5 a 7 timars tid, blifver Pofitiva Electriciteten, nåftan omårkelig. Med et ord: den upvåikta Eletlricitetens flyrka fö ror på dndringens haftighet och florlek; .defs varak- tighet. åter , på orubbadt föreg uti det .drhåll- la förfökens. har, Stenen, Ga2 ögna jäm $ jämte ; Thermometern, ' varit. -berikt. klockan. ; Me förligen pd n mna S' Så Va ig 76. 26. Jag hån u! nens ombyten innan den vidröres, t kunna de: följande åndringarne 'endaft tråffas, når Stenen med en träklöft e varjamt uptages- och föres emot Profkulan -underföka båda £k idorna tillika. sSkeg dig Pag 2 Når 4 år Negativ; finhed 4 AE oci : 8 Mt ya Je var nedvånd, Pofitiv, ' a KR Når A or uti & Sa LL äro ja kr Bk B Poftive. ON så : v är Sedan dä! bli ifvit Rb finnes 4 pr nus. i a Sedan A mifint all Elcbtricitet gi. åro 40 I S 5 ånnu vid uptagandet ftarkt; Negatiygir BÖN Säfom alla 'deffa hånidelfer, dels lyda g& lagen fölenligeka .dels kunna därmed sföres nas, dels. åter ; kunna hafva flere orfaker, vik jag ej uppehålla. mig därvid, utan Fog: 4 Yen gro i At. 1:o förfta tilftåndet [Org är. fnart sz och bör 3 frakt" underfökas , annars gar Stenen uti; öfver til det tredje. 2:00. Nå andra träffas. får d kraft, juft” i detfamma 4 vil blifva Pofuiv; öller Fl litet förut ; håller "fig långe på uptagne Ste | hen, och: ofta Utan! 'Ombyte så Lone lut; kn SA ; dock. ibland til: det tredje. ”Det” og läetaft at EN f: fom. enat” Sd ; E Te ån åf ' Pr a ndelfer fn Ar ng gar. ige SN Fr EN Ön 1 le + VN a gör en märke ång ' af de a förda -profven. mn a our porn ens vidrörande, når defe. da vå mes a Metaller mon. ra NA Be af Menh vtydGma inring, vid alla förfök noga bör undvikas. NAT ftora Stenens Aata fida Jåg gges. på arn a M fetallen, och upfidan 4 'år Negativ, Ma ja pra andet, LY. 4 fnnas Minus SR f HÖRN en. Mörk öfra fidans Minus förut geno gt finger, fin fpets, eller annan SE . Va. förtagen, få AG efter Era andet ch By (ålar uti andra båndelfen , $. 25. [Rn Återlagd , blifver 4 vål. a Dy ne KÄPLIEne, äro 4 och B åter Pofitive; ) hå ler ut, utan ombyte, til flur. Det fom. hade 2:dra händelfen därigenom uk indad , ehuru Stenen Apa. Is kö MR ST G ” | ; 6 DRUG I RE SÄNT ti FRA NS TR RIE 71 DAN SNRA UR RNA Lai AVN SEN , id FR ENA FR RON N SV APL i N - jä ja a . JV aj. JUTI | Ana ä ing K Äl . VÅR - / k AR ee ig 3 - | da ä ö å | Wigh BRT TDIGER. upvånda fidans öff on ERA - Nea | ENA EEE 6 ag TN 1 / AV AR a Plus , och Stenen då vidröres, finnas é Es RR RAR SS Ä Hud + Nn v Oo ä « PR Ne Sd EN KR ARR 2 fa ndt, Un £ Av SMG er. i; NR NA FÖNRIEOE Ad 1 Fe C - 1 Etricitetens til-och Sn RR Va den uti ladd= = nings - tilftänd befinteliga Sténen , inhåmtas dels dåraf, at fina fpetfar, värme eller kalle, fynnerbet fes det af den verkan, fom kommer at fkärfkådas. Jag bör dock på Så PA as de både farkt pofitiv iOpfaken når' uti luften och blifver plas, då etallen erhölts kallare, å Ari up- ; ch blifver därföre jämväl | NR i juti andra håndelfer ;' hvaråft. deffa h vidrörandets verkningar komma "böra likafullt fåfom fårfkildte Monne alla; pe Vä ses 13 lått enefi likart båda: idor nog= ost ÄN obekania ir j& ch RER DE AN HÄN NV a KITRETA a Få :1 29. Emedan ringa ånöpi ingar uti till Hålls ofta föranlåta: olika phenomener, har, ut; fom fagt år, lagt Stenarne; på an ock, efter WILSONS fått, Kittat på et Glasrér; och fört den emot vun=. tta dadar af horizontelt liggande” få vål GlatGylindrir + hvarvid; jag rönt: > "Stenen: altid förcft? kommit uti up- tilftånd. > AA minus B plus sven | k t detta tilftånd vid APK yfkagta uti IPA lan eile aldrig genom et likartigt, utan. Å gått ' öfver til SÄD då Aår Plas' ; Pinus. FR n KOL SS pr NR Jet Pr ole rönet,' f.s26 tre Då ft afd odd uti fjelfva ”ötvergången y» » har f SER, velar” lyckas. vå rie RNA ät t blifver Stenen utan” fvårighet? bt, om 4 vidröres: med sen: fpets , 3 när Pius, men Pofitiv sfveralr 3 ; om” G 4 man man RER til | def 2 jimte Metal Na nat til. råg äch SAR ng 8 afdra desk (0 rg LL rg LI H Löner ing Re pig vå vt | jämvål af fjelfva Stenarnas fka pnad hörr na; vil jag ånnu tillägga några Nörd MN annan. Sen 505 i. R fr Eörfök med Bridal Tourmalia. == $: Fo, Såfom denna Sten har Polerna uti = Hrenfia kanterne, kan den icke, fäfom: den fto=. ra, endaft låggas på Metallen, utan bör til hålf= = ten nedfkåras uti en bly-kula, fom fedan kan låggas på varma och kalla kroppar, och: nått paflar åt Stenéns yta. Om nu denna Metallen: vårmes och Sténens kant lågges: därpå, finnes + > of:o At få långe Stenen ligger på kulan, förhåller fig upfidan aldeles fom vid ftora Sö. nem Om det år utbrutna kanten 4, öre han förtt Plus, fedan oeleétrifk ; och därpå minns. Käg Uptages Stenen , under det apfidan år. uti förfa dadringen minus; fa finnes den nedvånda kanten 8 altid förft å iga Plus , få at Stenen: år uti upvårmnings-tilftånd. Men detta går icke. nom intet eller o til atkylnings utan bdda k terna blifva likartade, och få minus. Hvary mårk värdigt, at midtipå bvardera af fidornay « LEquator går fet ; finnes en. -Contrair Pol FA ; por fitiv flåcks. Fi gel INA 4 vårmes , blifver förlk.. B Plas : uptagen år 4 minus, inom kärt båda pas, hvarvid midtpa åro 2 negativa poler. Hvar- efter uti bada håndelferne äter f jer ÅA NätmdR a minus, fålora vid atkyl Ring; v anligt. sar SR ES ka RA ph re | as. Sjelfva vårm- om Benny der Å vårmes KA Ve uslå gan. run Köl RRiden med fpet- NES mp med en rn kant vv : ä rö oR fidor? SMÅ en contrair $5A : bida plus, och minus på fi. ova rö. Par. til Nee åro Po- | ba KR ANA etta ks ån ENS vid lön vå | te 1 åndan 4 hälles uti lågan, Ce plus, oc och medlet af Stenen Tvärtom, när B vårmes, åro Polerna CH: fre eller Stenens sequator Plas; li jen under afkylningen blif- minus. FR VR G eri! Toarmalinen FISKER här på det- rig funnits blifva likartig på båda fi dor, ena enfom varit af ljufet, närmare eller nä vårmd, Direlt icke något vidrö- > eller atkylning å andra fidan. befråmjat G 5 det- ; Väse rä i AIN 2 NI SAN em bår v Stver Vogt oftall börj 1 MraNt” rd ren 4 SR k ed i ända at göra ln m lande Åe $ I go förhålla de. fig fon far Skår T anledning af de de föken > gör jag mig om” De irmalins liga ändringar och f Hälländef i frame Ag traira Flectricieter, deliföbele nn ren. Ne 1) At: få vål hela Stenen y fom h hvar och en del del fårfrildr.s. när den genom köld « ch värm ä elebttris ceres', börfå contraira: Eletriciveter > hv rvill eta id alt ahnar. denna kraftens Iaf Imänt. VÄ ) Således kan uti ingen dels del gt TT ena flaset; "utan at defs" make fal | Ku äpenfås. vn san Lä 3 3 Kåge kå de Avd AR ay hafva, i anledning af deras sr rör- ict, och dåraf timande olika" Kvidgande och finiähNabbide: > 6: 19:5dön uti D igen anförs da Evenfkapen; 4 värma gör den esa plus, c dör dadvä” Minus, men KOLROPT den förra hinus och den ös plus. VER BeR fa a KEM bål OM vi Det ytter er sr er kunna vila Gdorn bi Apr. Maj. Juni = 107 (03 > SY Säknha eccn hafva alla delar uti 'Ste- ven. Si Z + AG eller äxelens direttion, få Kd då dö” fitta fåt > fom då de äro frilde vid Ste= Dåraf kommer, 'at SC ” Om Stenen virmes lika öfveralt , bör den icke få mera dn tvdnne Poler, efter de medlerfta delarnas. contraira Poler förtaga hvarandra. Li- kafom' flera fmå ihoplagde Magneter, utgöra en enda med två Poier förfedd Magnet. > 7) Om åter en del vårmes eller kyles olika emot den andra » kunna flera Polariteter ; fåfom puntta Con- fequentia-på Magneter , upkomma på flera fidllen, Saå- ledes kam Stenen vid såndarne få ANrARN Poler men midt.på en contrair: Pol, im. BR Tv tr ACB (£ig. 6.) föreftålla axe- lens långd af en Tourmalin, fom vårmes vid ån- dan: 4, "hvilken dåraf blifver Pofitiv, få finnes emot C, c& Negativt ftålle; hvilket fkrider fram til B, "under det halfva delen AC, blifver Po- fitiv. Stenen får då endaft 2 poler , ehuru oli- ka fördelte, och olika ftarke, efter ändan 4 altid år varmare ån C. Om åndan 4 dårpå ha- figt 'atkyles, och fåledes blifver minar, Bör e- mot C€ upkomma en pofitiv Pol, hvilken fkri- der. frdrod B, men under derfamma dårigenom blifver ftarkare vid C, at B år förut Negativ, och tåledes fjelf våcker denna pofitiva polatitet emot C. ' Detta bånder, om axelen AB har tilrde- kelig lingd, men icke då A och B åro 13 nåra, at de näftan tillika vårmas och kylas; ty då felas rum för Medol- "polen, och åndarne blifva altid €ontraire. Detta förmodar jag vara råtta orfa- ken til olikheter vid Herrar Wizsons och Azr- PINT, PINT, famt mi [ en fida allena. jeli Bås Belt, er nings - tilftånd, ing åro nåra Frkdna anföras , och kunna RA III. Anmärkning asar om fricitetens. meddela a NE vida Tou ur köld får en verkelig 'F ock meddelas år andra Fa EN dras viffa vilkor; fom: dvrtils eg varit "nos > utmärkte. Såtte ke huru dårmed tilgå ; och d olikheter, fom i anfeende til Fle&rieit ig sa därvid. yppa fig, förtjäna kårteligen ; En fpetlig fots-lång Järn Håflad på Glas-röret B, fåttes fora. Stenens ena fida € de upvårmes med Solglas. — Sten ele&tricerad ; men Järnet Får a E&ricitets innan andra fidan jåmvå ledare, eller Vvidröres med en fpets gent då blifver tra len 4 baige den. (id an han frår emot och rörer. I grn Stenen lades 4 al 4 Fig f. hvilande på vårmde,. än kylde Stenen vårmda: Stenen lades til afkyl alla. håndelfer undergår , Mull elf al refkrefne 'ombyten, men SN lei åra r til cle&tricitet, förr å ån. Eh res” med « en. ledande. kropp; Lå | & Så KDS GAR AC a RE oc 1768.Npr Maj. Jur; — 109 OR AN da äga bör; är, til exempel, Metallen flata fidan 'nedvind, blifver Mcetallen pofi- länge upfidan var Negativ; men Negativ då an blifvit" under afkylningen Pofitiv, Stenen blifver öti deffa haändeler, fåfom förr bes srifvit är, altid Zkarrig på båda fidor. 3-3) Om den kroppen, fom vidrårer öfra fidan, år ifolerad , blifver den ock elc&ricerad, och får famma art fom upfidan, fifom i fifta hån- delfen, förft Negariv, fedan Poftriv. == 2-4) Uprtages eller afkaftas Stenen ifrån Me- tallen, utan föregående vidrörande, år Metal!en fom FÅGrit oeleftrifk: Men har den genom näms da vidrörande blifvit ele&trifky behiller han det, ehuru Stenen aftages eller åter piligges. ff) Är Metallen; fom Stenen ligger på el- ler vidrörer, mycket liten, lått, och förfedd med utftråmande fpetfar,. få: förhåller han fig 2: ibland fom: nu fagt är.: 2:00: Ibland ele&ri> . eceras deny: utan at Stenen vidröres 3: och då når Stenen aftages, 3:0ibland:behåller den undfång-> ne Ele&riciteten;:4:o ibland byter likfom frivil= ligt: om arten ,: få fmartoden flåpper Stenen; pe 4 fd SR Ra 6.198. Af deffa Rön inhåmtas, at Tourmar lin, ehuru. elestritk han vara må, icke meddelar nagon kraft dr förre, Metaller y innan defs andra Gda tillika: vidröres. , Örfaken år icke otydeli- en den damma, fom. vid alla laddade Glas, hos vilka nårsen fida år utan beliggning, och den andr: för dd .:med for, ledare; gifver fig all Elef&triciteten ut pa den fidan, dar minfta mot- flåndet år: Men utdrifves jämvål til förra leda- | RN 40 10 110 = 1768. Apr. Maj. Jun: ; ren, når andra fidan tår en dylik eller ftörre ledare ; til motvigt. Jag kan-fördenfkul icke med Herr BERGMAN ("), af ledarens oele& fka tilftånd fluta på Stenens fida eller Pol, fom Jigger dårpå. At. denna Pol verkeligen år ele- etrilk, följer redan af Tourmalinens art och con: traira Elesftriciteters: natur, "hvilka altid tillika böra upkomma, men rönes: ock ågonfkenligen dels vid Stenens uptagande, dels åter: dåraf, at Merallen får haftigt Electrieitet , . når den för- tåges på öfra fidan, hvilken enfamt fkulle. vara eleétrifks och nu 1å mycket mindre kan electri- cera underliggande Metrtallen, fom dennas Ele- Ctrifka art altid finnes contrair emot den: öfras, men likartad. med: nedvånda Polfidans. Eleéri- Citet. . Så FR GE RE Aa Fra 2 6139; Hvad de mindre kropparnas elettri- cering af Tourmalinen angar, få årvingen fvå- righet. sat dårvid infe,. dels den vanliga öfver gangen, deis arter: tördelningensinom Stenens E- lestrifka Atmofpherers Til ytterligare uplyshing om Stenexs laddnings tilftånd, torde jag dock tå-utfös ra några: Rön vid ;tvånne. egenteligen dåttil in= råttade verktyg, hvarmed, utom deffay flera vac- kra experimenter kunna vid. Tourmalinen der moönftreras, och vila defs verkan på Metaller. Den förfta” Machinen "Fig. 16. beftår af en mal Gläs-Pelare 45 Kvarpaå fitter en contav Måflings- fkål B'; fom paffar til fora Stenens Kullriga fi- då, och har en upbögd arm Cs; fom förmedeltt leédgången: D, kan fållas ihop, med öfra belägg? ' ningen E, hvilken bettar af en liten oval Mås: + s 6 a vu a på WL 3» 1 fa aber OM + sk sn dr NG ot ANN fv. SAVA & AN & vw öv vr må LIG iå 1 orda 2 ox wår fn) fa. 1766. p.' 66. LE RR RAT IYRRE 2 OR Z Ne Pe NN d MÖR RE i j iq 268. jAprMaj.äJun. — 115 Ar med / en käre. juden dare, hvars mm Nod med , iden. ned Ural. up- hafrud. Den endra machinen, Fig. Lv iden förra uti alvannat , utom at 1) kd Stenen hyllara, för mindre af- edt kul; uphålles af EKS Ren fpanttig Miflings- bå åpe "utfpånda Silkes-trådar, hvarjämte wil a LuRbI Faltis öglor, ip: War Idi och nind. fällas. Efter, Ockof.. Jag vil endaft. anföra ägor. af, det fom” bånder , når Tour val; n uti klyft värnd, öfver eldkol, läg- és tl X åfkylning. imellan beläggninganne af för- a Machinen. ygd för fnart Stenen år Md börjar dn rC Rn at fpela af och an pf Conr KILL RTR omitåndighetern a pår : Den” 5e ra Mdaren år) kd alt detta Ne- | aria len; ne tg FA ER TA tr a SEEN SE REY TN | ka 13). Bållas ledarne sad förfvinner ed Ele- Ftriciter: dåruvtispå en gång ,: och fkulle Tour- malinen; om den: vore itor nog, uti denna ladd minpsecirkel gifva en MUSCHENBROEKISK flöt. sik) Öpnas ledarne fnart” igen, återkommer : iden RAR een (måningom 3 Hvilket fle- a gån saa VT ra kan förfökass' och år fimma AR r détta upgifvit 6) '; ehuru jag z endaft oful ie pe hadevanftåldvideti Ber- Jin med Herr A£PINI Stenar, då litet famman- | Avhidit Spegel! -fölium; brukades til belåggning. pv tiaf I zh Om, er en dedare vidröres, blifver den an- riCiet ftarkare ;. och: kan. Eleétrici- KR o5 då i 0 byn ast. 838. ge "drivas. ut. och Hl 3 6) Om den åfra li bricka gå förmedelft C : LR "tång 2 ikrsarg då | lg IR 1:0 Sker. der adl eller Jodi ne. vidrörts, finnes defs E' ra Negativ, likartig med St tenens fi Om kulan fpelat, ledarena v: rit ih a vidrörde, finnes brickan Pofitiv. 3 lägges den Pofhtiva brickan, utan z vad eller vidrörd, Pr Stenen>' b fräst fom förr, Negativ; upt: en d fom förr, Pofriv. 4:0 Öm bricka dan ledarena vid Stenen långefedar förlor. b kraften, på hvad fått det vara måg finnes den likafullt ånnu frarkt Pofitiv. $i rtages det= ta uti brickan, kanihonrå a å nen blifva Negativ, ehuru ibland fvagt. Om ' brickan tåledes' återlagd' joke blifver ligen electricerad ; behöfver m: Y endaft> henne med fingret, eller fålla ihop”leda för at vid. uptagandet finna: hår 2 Pofiriv. det fåttet har jag ibland 30, ja 48 timar : Stenens inlåggning, funnit Sgönfkenli H Hets ännu varande : FEle&ricitet.. q ” NE rr i 49. Om man FORE | jämförer hva för etta haft den Äran til Kongl. Acade upgifva, om Laäddnih ings- s-glafenis- och z ACK res cContraira Ele&rticiteter [CR | - (") Handl. 1762. p. 258. cn Haut: ät. Rad Maj. fun sik det ju Toutmalin aldeles lik. år Qui i verkligt laddnir s tilftånds bero fåledes dels slet&ricite> unisation, dels på defs ördelning e&trifka Atmofpher, AA Jeda I ingen ting vidare, ån sadda- åftadkomma; men förrjäna at kännas, når man vil döma w egenteliga ändringar af vårn eruti bör man ock til ftörre å a . hvarföre Aué&orerne åro få ec om Tourmalinfka Ele&ricitetens a Denna. beror i och för fig fjelf ket på. tilftållningen. 3 Forn frens torra famt gynnande befkaften- tyckas dock För föken jämvål ty? ig He hafva affeende på/tvån- addningar. Den ena, fom hårrörer ] och köld, och kunde kallas Ste- laddning , åt mera ombytelig och ; fortare ,. ån den andra fom aftad- enom vidrörande. -med til-och afledande och | lifver fåledes Artificiel. Hvar- le den uti verkeligt laddnings - tiltånd tenen icke åfven dåruti åga någon. lik- ned laddade Glas; hvilka-hela månader be=/ a den undfångna er TR al om den med het aktas för afledning? Den naturliga ingen år vål fjelfva orfaken til den artifia men orfaker kunna långe hafva: uphört, (3 K | 16 NG dåraf big råjgen IDRE TSK fer i JL NEN: a Le 4 IE 1 Aa bo FR SAO TNE ONE id - y K ; id vv FR KE ss w ; 4 3 - p ) RATE cv FA | Vv å 4 AÅ NN Ne = än. inge Far Ne a vackra rörfök , Wirsow anftåldr med fin ftora Tour några, fom angå krafters meddel Denna Stenens, eliurg contraira Pol- fi Va kunnat gifva likartad Eleéricitc af et Glas-rör, hvaraf Stenen Nåbndes med deffa mindre Stenar icke kunnat tråffa fa ma verkan, ty Stenens contraira Poler hafva a ; tid aflemnat contraira Eleltriciteter åt ändan af Gla- fet ,, utan at nägon ytterligare contrair Eleé ir upkommit längre fram på flången: Imedlertic on Jagai anledning dåraf, vid tunna Glas- fkifvor bli - vit varfe nå Dr phenomener, hvilka uti famman- hanget af Förföken, och i jämförelle. med. det. fom hånder vid Metaller, förtjäna at anmäl kas ag vil. endaft nåmna hvad: jag funnit. vid en cirkelrund :Glas- fkifva, af Från! rt glas 159: CI fdr linia tjock, och 4 tum i FSI h rarmed Rn SPAN varit sbetåkt.. ; tes dess up pe emot. Be örsa | bn ect V)Dantes: Glafet ver ticalt,. och Stenen hål- des emdt defs ena fida, verkar den på en för an- dras fidan .håggande Prof-kula,: nåftan. få fricty fomsvare, intet, Glas :dårimellan. Der dr förden- fkuli ickev Stenenso enflap; > 9 icke verka genom Glas3s407)s AE ONE ARD AR Fed UR ) Om sn lågges tått åt Glafet Ba fom fid då mindre Stenarne fker, fuger fig faft därvid, verkar Glafets andra ida; med Re HH. | C« C Glafet, och ng vig va kall : Olafet år Negativt. KAD cl Stenens öfra da då FR ligg z Stenen upragen öfveralt likartig; fom förut, Contrairt emot nedv vd Dels IR tyckes dock Sa fc n af Stenen & gör r all ting. om- a 1å "Men Rutladen Blife a ft Su Stale 'vidröres | uti Ar | s rik tigher kan dock pålineli ÅR Sr vi Å ST pt Gula. Tourmalif en Nn ata. : fida fra rar öd den. föras 4 ad a RT AN gå 0 AG i ; | br Metallet och Glas förhålla G g fåler | ring en, då like anta rök råkoclt titan ade.” Vidröres: Stenen åter, få århåller allen tlridig art; emot hvad Glafet,undfår id kunna wWerkningarne gänfka vål. för- IS, Om man påminner ig, 1) 4 Metaller Halvökticeras öfveralt på en gang; men Gla= fe kan få Eleåricitet på et" flålle allena. 4 sit Metaller behöfva mindre Ele&rifk:rt: åmne > siat t. för ar 2 Eleérifk armofpher.' Utisder - nn ne: föga mera, ån at det naturliga: förr Hr rår k i | os CE 5 5 (RV KARE + Era - LETS DNR SAN HA er g Rs NE ” << HH £ ee ” k " rådet få ättes utur jämnvigt; men då Glafer das, likafom infuper dec åmnet och ni innan det: vifar fig g utanpå. 37 Me ale + med de eller comt sä nicariön börjas I ne åmn ie delning, få vål i Metaller, fom og O Tourmalinens åtliggande fida icke försa fårra större Metallers naturliga förråd uti rörelfe , vad i 6 1968. cMprs -aflemna tillika defs. eget, innan ny motvi gt och tilledning (ker på andra fidan;s men uti (må Me- tall -bitrar redan" förmår fa vål det ena fom det andra: om Glafer åter, vål tillåter fördelning, men icke kan af Stenen jämvål under vidröran- det tilråckeligen fyllas 3; och för den tröghet hvarmed åmnet röres dåruti, någon ftund efter. Stenens. bårttagande ,- behåller det tilftåndet; få komma åndringarne på et. ut, ehuru af det fom föregår», den ena omftändigheten tydeligare, rö- än på den ena, ån på den andra af deffa a krop- Ar fördelningen allena, utan följande. FAI gör Glafets fkilnad ifrån skogen. Följer ån tydeligare dåraf, at. det fållet, fom Ste- nen vidrört midt på Glafet, finnes ofta, likafom ee Centrum, omgifvit af 'en flridig och med Stenens Pol- fida. likartig rand eller peripherie.s. Flvaffa kanter: och fmala åndar af Glas ; få vår par fkifvor fom rör, ”kunha likafom: Metaller århälla en, med Sten-Adan likartad! eiler verkeligen meddelr E- lestricitet: 'Orfaken år on enkel; men fur ningarne bysten I Te SEEN IR Me Tile, rd a 243. Detta är få vål det långt bekante, fom: et af de vackrafte. experimenter vid Tour- målinen.s BR At: -både med lätthet: och noghet KT ob- Stenen: kela med vilken; låt j jag id, fvårtad och med 3 fötter för- fkifva AB Fig. 18. gåra en rund ati tvånne lika ftora Metall-Cylin- e inhångas, hvarpå fåttes en liten Her tallrick , > fom beftrös med afka, fp - fpån af trå. m. m. och hvarpå en T ligger. Den ena Cylindern hål-' varm och den andra kall, hvarefter, dern inhånges uti (kifvan, "Stenen med a och fifvan påfåttas kan. Stenen bör- ”$ å den varma Cylindern, at fart fpela kan och utkaftar den ikring och utötver rtåde fkifvan, ofta til 6 tums afftånd, | fom afke - particlarne åro -Atora til. rader telfva Sfvergån gen til atkylning, uphörer detta k fpels men börjar å nyo, fedan Stenen me- Ilnat, och ån fortare, om den kalla Cy- V inhänges i ftållet för den varma. Genom ta ombyte kan Förföket uprepas få ofta man rös och alt det i akttagas fom dårom blifvit bekant. Stora flenen år härtil f(kickeligaft ; den Bruna borde med en kant fkåras ned , om det fkal yckas; ty då den ligger på fida, draga Poler- ne endaft på fig Afkan, och förenas förmedelit tallriken, hvaraf all äterkaftning hindras. Li- kafom den gröna rå Chryftallen icke vifar tecken rien; når den efter längden kommer t ligga på Metall. och de vånliga Polernt, b- bv vid en Magnet, fammaänbindas / ;enom Me- tallen. De iniibdte Stenarné äter likna i fitt måte den störta Fickor MAN en dp CM NN | | i ; Ru UTEN ; Mögr d NN 4 i sul | : 3 der den. gröna Stenen fig Griciteter, få hade han nogfamt kunnat n NN ET RE ER MR ER VI Om tvånne Tourmaliners inbördes > Dragning och Repulfion: Rs ; vo |; | | vå sal. Så Må (4 ok d | TE ET NN ; Dö >. $. 44. Detta faller ganfka artigt i ögonen vid den aflånga rå Cryftallen: och. den ftora el- ler bruna Stenen, Om. den förra uphånges vid en fin filkes - tråd, och de ade > kittas RL pa ; >. SPA ENE RR Vä RA re Ra de på Glas-rör föras däremot, vänder och yri- sfla Stenar > få net - nål efter. Polerne at deffa St få at altid Stenarnas Pofiriva och Negativa : Po- 5 RR . S MA BEER PES AE SR 2 RE a OR RAA ler drifva bårt, men en Pofitiv och en Negativ dra- ga: hvarandra. Bikafäå vander Stenen fig, når en gniden Glas-och Eack-Cylinder, hälles emot honom å Glafet. drager dem Negativa, Lacket e a - ; + S Sä LÅ EO a SR RSA AD. ater den Pofitiva Polen. Glafet drifver.den Po- fitiva och Lacket den Negativa ifrån fig, uk 4 E ket båft ;fkönjes, om Stenarne på tjänligt fått ”låggas at fimma på vatten. ; Hade Duc DE No- YA icke varit få intagen emot contraita Ele- Stenens våndning, då den efter hans. Rön altic drogs, men aldrig repellerades af Glas- röret. Endaft för hans myndiga motfågelfe emot ÅE- PIN! och mina Förfök , bör jag ånnu tillågga < KIL Om Tourmalinens Eldfken. = 006: Af. Om ”dew flora Tourmalinen gni- des, eller: ock uti Glas-tånger vårmes öfver kol- eld, och fedan haftigt vidröres med öratsaf en polerad Nyckel; flere gånger å rad; gitver den et, eburu tyft, dock gan/kä fynligt: Eldfken ifrån fig. Jag har ock, faft fållan, fedt knackande eller klara gniftror upkomma, når den legat NG TR I de + >= y ledarena nör et: man får len med, e€j eller vånta a bar ör "intet exempel, bd a Vv JA ve 3 bk RE NR hårmed n min isbostaleeR , ; CL rifka egenfkapers m men fer Ör- vd 'd öken åro icke hårmed flutade. .. Hvad endaft blifvit tilgjordt ge nom de hit- RR | Su maliner? 'Monne icke. naturen os T er? Eb [vad gemenfkap. med FEle&riciteten?' Hvad 1 C enna' Sten. dd yder de förra, och nare? Hvad frägorglich! Förfök; enarne? hvad fkulle fina rfBtes ges rgénom. konft,: och EutiER be- paffen ns iftållningar? Monne vid en den : i Ör r få kärt tid lårdt kånna, ingen= ER Jag förmodar. det måtta. JOHAN N CARL WILCKE, a fred ; / € i 4 kö 1 NW $ $« SN 73 FÖ / é Nr i hy | + SDR d 2 4 on 1. - M K e Cd is M i ; ! ' RR KE Fi Hd +. 4 SN / ( 5 vh I eldfken, utan ebba. och flå- .eldiken, om dI Magneter, innan KniIGHT: 3 ÅA n f A 2 SN ce N d vg, SEN M I 4 aj. aa ul Tv CA NM kd RK N INGA AR LA | AF MIn "kr MM Vid Rep/llgorket. I | st | sin lg RER Ingifne EM Än om | | Herr NILS PSIL ANDERSCHIÖLD, ÅG Amiral, Ridd. af K. Svårds-Orden. sol AT torrt rt NR Ron = > Rn Pag AR JR näsgereme hafva, fan de wife Kök fter, varit låmnade åt Verkmåttare eller då fädant folk, fom arbeta för betalning, och tål- lan hafva kunfk ap eller lågenhet, at bringa NT | ras Fvetier til förre fullkomlighet... Den årfarenhet, hvarigenom de FR i Gr färarande tilftånd, har varit med allmånhe- tens förluft, och lång tid måfte förluen imel= lan. hvar grad af förbättring... C ÄAndteligemr, då uti nårvarande Séeniög vit tert folk funnit Kontterne vårde deras tid och — eftertankay hafva hos ofs Herrar Porte och ON: WALrrerivs, famt utomlands, ibland andra ere, i fynnerbet Herr Du Haamer Dv Mon- CEAV, gjort. fig mycket förtjänte, igenom. em på Förfök grundad Theorie om Bane- våfendet:, Herr Du HAMmELs Bok år få förtråffelig, at den, fom äftundar defle fd icke bör va- ra henne förutan: man t år där uti et famman- ÖA befkrifning på Hampan, ifrån det hon våxer på marken , och under det hon beredes > håcklas och fpinnes, fumt intil defs de däraf fpundne garn ihopfläs til träffar och tåg, jämte mångfaldiga Förlök j ftyrkan åf olika laget tåg - verke. åa Alla 121 den fatfen, at: hopa- yrkan, och torde hånda, pd oll t förbåttra uti det affeen- sbakängvi a vegpg. F vittne ut- PAR FRV SE Kn a vite én dn. til 10f famnar, 1å at hela hopdrag- + för löpande godfet. Herr Du Ha- il; at hopdragning en bör blifva ån min- en få vida de Förlök, fom åro gjorde i rike, icke ånnu dötiltides förmått åftad- ia en fådan minfkning af hopyridning, få. sho dl i log gjo! de RN a iröF, hvilk | år å en til praxin bad FC - : ord ras at få jä mngodt och lago' h fom ån i denna dag vid de priva- ig gare, ån at ät det allmånna lämnas an- ån] sa flags förmån , fom redan eilflutie SR Da förfta, fom blef gjort i Carlscrona, Vals at åndra -bådden f åledes, at flädarne, 1 ftål- let at de åe tillörene flipat på fjelfva grunden, nu mera åka på Balkar. Dårnåft blefvo ftenar rie hvarmed Sldarne betalades; 0. jr vigten pålkrifven, famt $ | r SAG ver: 2 af : långden för flående god-. | 5 ieke, vånta. yat den antages annor-- dyrt tåg- pil agerier lärer faknas kunfkap, få år in- PE, til at åfven dårutaf kunna vinna -nå- | ringar i dem vinflagner. ;; OC Nigtend wid det atfkil blef? vigten” för der « ginger tr träffens vigt; men få y Länger tråffens vigt, hvara i! dn för det otjårade ; och'32 för det t på Hufvud- Kläde 26 för; let otjårade, det tjärade; men på Kn p-linan var $. pa araflarn flänoton til och med '6 tums: circum- ference, och ifedermera proportionalite digra dre få art sen 3 tums "Yråls; OR det flår ende Godfet fick 3 förre tengd pat flådarne. art ; då ni Når oeflådarne säkå 'på Balkar, , Ke i i örnen tyngd, rån som: då: fkulle jla Ta k marken; emedan: gnidningen' blifver. långt min- dre, få at man vid en jämn jordmon knapt. år I bruka hålften; få flor tyngd, når, flådani fe aka i på marken. "ng f atom, fker vid (mäårre i inrättningar 1 men dår fom Verkets ftorlek; kan löna kåltna- | Ac Ala Jäg BE | BANA långs efter. under 'Slåd- | mearne,. få har, man: myci cet vunnit uti, jämn godhet; (a a. 28 Atågverkéts. ftyrka tid blifver | pr oportionerligt emot garn-talet eller . gvadraten- af tråflens Circumference, och f fe kan man flå träffar til få många forter, AR åft + tum differerar imellan den ena forten, och EV dnr | fålom hår vid Banan nu för tiden practiceras, ifrån träffar af 4 tums, til träffar af I tums cir- .cumference, — Hvartnedelft 'en' förflåndig Tac- kel-Måttare kan nogare utfåtta tjöckleken för fir tigverke, til god” ibefparing”, vid & Skepps I Uptackling. 9 På Haäckling ermberor förnårhlig aft den hus- i hi REN at avger ng må blifva för KR 3 Mu > oc 3 ibksttrckion ke | ré garn och. ftarkare tågver- faller i dyrt: få vål i anfeende til Vv fom ock mycken förluft - ar and åtta f årlkildte flags garn, år den nen fördelaktigalt, fom fpinnes. af ilken en gång år dragen i igenom grot- til den finhet, at. et. garn om, SR gd våger 3 Mark 26 lod, då på et | sampa beftås 8 Marker ren: förluft, och pund blifva. blånor til dref. Rn för tås om Tråffar och Cabel- flagit tåg- FJ Klen-verke utvåljes den 'bålla par jä EL, Skeppund grott Klen-ver- oli vöd 9 ÄRLA och $ marker blånor;. men abe SA ke,12 Lispundoch1o mar ker blå- araf 17 marker råknas fåfom 'ren förluft; men re SN äntlades til lårding, fedan blånorné > blifvit redda för grofva häcklor. | 3 0 man qvadrerar Triffens circumferen- Br Thema face: VAR (PER. fn Ar + nan 22 BER di Så sb pas ESR fr ar man kan efter hopflåningen ej räkna me- OR. ån, soLispund på hvart garn. , Men at få tyngden af en träfs, multipliceras g oarn-talet med rn 26 lod, fom et San. af 159 famnar vå Mid Tjårningen i akt nee at Cabpligar. pen utdrages på bånkat , noga aktandes, at in= ( fand eller orenlighet medföljer , börandes järan icke vara KOR hvarigenom garnet för- CR ; | i 1768. 0 | jämntj jocka, få at på -rfo famnar vigten icke . nom Rön, gjorde på 9 å 10 är, har jag för. ; Lå Rn CN 3 hb. ÅS då ov NS D Fal . p , ) förbrånnes. pik et bleövöna arn åtg famn: Ved, 2 marker Fläfky fam tl flagit gods, tunna Pjäras men til Tr Bit och "Klen-verke; 3 tunna Tjära. Arbets-lönen för detta flags äberkel”T pal varit, för et Skeppund at fpinna, Vv Daler 62 Öre Silfuvt; at Ni, 3 Dal. 4 öre; "at tjära, é ÖRE: OT: mt, hvilket år + mera, ån förut varit vanligt, då gröfre garn blifvit fpundne: dåremot åro Arbetärng förbundne sa AR fpinna garnen må fkilja mer ån 3 lod, och vid hopf lagningen icke må fkilja mer ån -5:dels tum i circum- ferencen , filer f PRE 1 VR på OR Godlet,. Linor, ÖR Troffar och Segel. Av vi ka flås otjärade, hafva 23 marks s afging under hopflåmngen. Tägverkets töGlEt vind år et vigtigt äm. ne, och fer man, at redan de förflutne tider gjorts åtfkillige "Förfök hår vid Kongl. Varf- vet. om det båfta fåttet (FN Tjärningen år. nu för tiden det endafte; men tjåran för ftoekar tigverket, når det fkal ligga uti Lager. Igee 0 mt at ocjäradt garn conferverar fig långre, ån TEE ofpun- (”) Kön. Åcadenielt håller före, at til Tägverkets confervation mycket fkulle bidraga , om Magazi- nernie voro få flora och få inrättade , at hvart och et. Tåg finge ligga för fig fjelft på hyllor eller rib- | bor, få åt det ena täget ej rörde det andra, och il tillika Fuft-hål vore på våggarne, at vådret fin- ge fpela igenom Magazinet, fålom på i några stol utomlands” ikal vara brukeligt- | | ee lag set otjärade tåg- da n one ch KR | ARGA: at ae Wi tåg- ingift conferveras, fkulle det vara É fådant tåg - verke otjäradt, fom ligga någon tid innan det brukas , fkuile bava en Badftuga .eller et Stok> upvårma träffen, innan den famma kom- jåran red Here omftändigheter, böra de- neras efter! experimenter eller tr eg ånnu ”tagåt. åftundas. SL ; MODDA i) SI 20 1 Vana FR. LARS 24) J Å KÖRA AE AN 18” . é | SEG Ro OR EN era Få ; 1 ; | PN 2 ER EN KN ÄN > å | Å & I (GET SEE et MU SIAMES 0 Xx å & j ; ER AE or fäller | 4 ner SR RM OR HA RN a VIKA 6 AIR re ARR a K e . Ro +. 5 ft RE KA TEEN FER Å , fa Aa d 4 frö il ! M MM å FR iländ) fka Huit-leran, och om sö GA FEL PEHR ADRIAN GADD, paj a rn FR Chem. Prof, i Åbo. Faa a RE C Vä in ög - Fr Vär de BR, BIEN Å zz y ” å 45 h q 1. ? - Hör Archiatern beck Riddaren. von - LÅN Linnsé, finnes i defs Skånfka Refa, ykt 1751, Pag. 30, denna Lera förft om- Än Han trodde i början den vara en Mårs dv men igenom Förfök med Skedvatten-fant > federmera den; 'ej vara en fådan Jord-art. - Vid ra och Engelholms, hvaråft denna Hvits eu Ia BENA - £ Vid hvilken - operation grader 2 UU + 126 1768. "Apr; Maj, Ju lera måft finnesy fkal folket ibla dårmed fina Spifar; men hon afnöte: och Anmutfar: kläderna" ett gen TED (ÄT 17653 Ner under mitt PracfiG Herr JoHAN LINDWALL, RN Småland, ce gaf en: Phyfico - Oeconomi befkrifnin, o öfver Bergqvara: Gods i Småland, var jag mycket an» gelägen, at fåärnäpot/ lycke : af denna: lera, tl Förlok. af defs belkaffenhet; men af Leran fick jag intet, utan igenom fkrift-våxling med Hr! Alflefforen JoHAn ROrTHMAN i Wexio, blef endaft: underråttad , at under Förfök . vid Pips | bruket, man icke: eller funnit denna Lera hårds na fed. I Herr LINDWALLS Academifka Ar= = bete, uptogs altfå p. 29, på höft , tils vidare, Bergqvara. ”Hvitleran,” antingen för en Terra Gypfea, eller ock, at den ”torde vara Nr Mo, fom til gluten i i alt för ringa mångd, hyfte någon Lera, Ar 1764, bekom ja åndteli en . nagot. af denna Hvitlera, och har. edermera. is från Laihela Socken i: Öfterborten åfven fedt. prof af en dylik Jordart: och fom den ånnu ej tes i något Mineralogifkt Syftem rått känd och uptagens jag ock under flera flags Förfök, rönt defs nytta, 43 vid. Alun-Luttringen, fom ock annars, få at den förtjänar mega] sg ty har jag den åran, ar därom me Fö a Vetenfkaps Academien. mina gjorde, > Shia Lågbts sbollenna Hitlers. fkali de bekbbygd: vara fidlåndte” frålleny och öfta under vatten. Jag har ock funnit i det: mig: öfverfåns da. fyckerk Tmärrötter och frjelkar af Equifot js - luftriy Kärrfråkens Av dårpå år tåmmet sltpgr Maj. flört "127 tilgång/ dels fofterbygd , år mig beråttadt, gng on dår rä åtinlen & flera tider åf Bondefölker blifvit nyrtjad. til; Flen och i Murbruk. $i 4 Til utfeendet år dining Lera mått få hvit fom krita; filer til: fårgen dock nigor i gult. Den doftar af fig; och fmutfar fingren Nn åtag andet» och torr årsden nog lös, rat far tåt, "hård och faft,: fom vanliga Leror,; Milket hårrörer; af den myckna fina Moen hon. i din fammaänfäåttning hyfer. HS Når -doftet af denne Lera gnuggas fäellan fingrarna, kånnes det mera ftråft än lent. På et eller annat frålle, 1 fynnerhet dår trådar af grås-rötter. trångt fig i Leran och förmult- pat, fynas dåruti helt ”fmå ftrimmor och gul- aktiga. flåckar a och år Leran på flike ftållen altid hårdare ån annars. jar Or Et halft. lod af denna Lera förföktes 1 et glas kallt vatten, då den i haft drog vat- ten til fig, och efter 10 minuters tid målt al- deles uplöttes, amt fick tillökning på tyngden til et halft lod. ”Lerahsi feghet och klibbighet med vattnet, rögde fig dock tydeligen härvid: 10 timmar. efter ”det Leran uptögs ur vattnet, kunde den. med fingren åter hopåltas til et ftyc- e, och 12 dygn gick förbi, förrån hon härd- nade och hvitnade, fom förut. Så vida denna Lera torr, år mycket lös, få förfökte jag med anfuktning af helt litet vårten 'öka och under- hålla :defs "feghevz' men den förblef åndock- få lösjiat dårat ej 'kunde tilredas något åmne; el? ler Leran äga igenom ng och fvarf- di få CA Jå st oh i 6. vå Me « LJ LÄG NS KN K 2 a | SN a ÖT å | IL - ARR f.d 4 FÅ i Vp 1 i ä 2 E J Er är -: - ög VV va 6. 7. Igenom flamning och vafk ; fökte jag, at affkilja den fina Moen, fom hin- drar Lerans fafthet; men förgåfves. Den var (få fin, at den fölgde med Leret igenom et fint flor. Efter flamningen har jag med Microfcop granflkat det nederfta fedimentet emot botten i glafet; men €j kunnat utreda eller uptåcka nå- gra fkårfvor, glasaktigt gry eller doft af någon fin qvartZ-fand. Det fina, hårda och frråfva jord= gry, fom finnes i denna Ler-art, år altfå ej an= nat , än Leptamnos, Mo: och beftår denne Hvit- Jera helt vifst af en del fin Mo emot två delar -—$. 8. Det vatten, hvaruti Leran blifvit up- löft och flammad, athåldes, fedan det klarnat, och förföktes med vanliga media reagentia och precipitantia; men befans ej vara fatureradt af något flags falt, eller innehålla andra tråmman- de ämnen, fom förtjänte fårfkildt upmårkfamhet. 8. 9. Når denne Ler-art fuktades med vat- ten flere gånger, och ymfom utftåldes i luften at torka, fick den deraf en ftörre fafthet och hårdnad ån förut: - RR $. 10. Calcinerad i eld, och fedan upblan- dad med vatten, hårdnade den ej, fåfom Gip- icen, icke eller mårktes under defs calcination någon Hepatifk lukt, a ER TTR 0 & 11. I eld behåller hon fia hvita firg, hårdnar ftraxt något; och en half timma drifven för putten , ihopgyrtrar til at ljus> grått, ften: hårdt åmne, fom tager. eld mot Stål. Om Le- ran förut, förlöktes med Spiritu Nitri, onut . dan WE 768. Apr. Maj. Jun: — 129 dan Calcinerades, blef hon i början mera lös ån " vanligt, och ville icke gerna hårdna : men fort- fattes eld=graden långe, hårdnade hon. -e . 12. Hvarken calcinerad eller obrånd ef- ; kö åf Ir 13. » Förfökt med Aqua regis , fkedde icke Det lilla och fvaga Jårngry, fom i denna Le- ra ibland förorfakar fmi gula ftrimor och Aåc- kar, var altlå nu igenom Aqua regis alde-. les affkildt. 6. 14. At utröna, om med Acido vitrioli denne Hvitlera förmådde gifva Alun, få uplö- ftes en del dåraf med Oleo Vitrioli i en Thé- kopp, hvilken fedan fartes i Sand-Capell, och därpå med behörig eldgrad blef abftraherad. Under kokningen mårktes hårvid, at folution blef något. brunaktig, och öfverdrogs til flut med en. fvarraktig hinna. I eld kunde Leran fedan icke mera hårdna, fom förr. Häårpa togs den famma och uplöftes med vatten , hvilken fo+ lution, eh tid därefter infpifferades och utftåldes til Cryftallifarion, då det gaf en hop Alun Cry- ftaller, och mera ån jag fkulie förmodat, at Leran i denne Jord-art bordt kunna åftadkomma. Torde hånda, at något af den fina Moen, i den» I V pr oc , T Na VEN RA FGAR + Vv , ÄN & A É 4 NL ON R i. dv k At 14 f y Dä $ s h » Kl AN Sva 22 VR 1 ös 2 <ä ; ESS ANT Rag FIN > AR. AR and z IVAN FR KSar C N å M tr COR SE BE or SE (er ; RN fe TN Å j & mycket mera ofa up ren upriktig I omerik A ge blifvit förfökte kn den Svenfka Alun luttrad då me låndfka Hvitleran, Pärllrsad MG | dels ock med Öleo Tartari per deliquium, at utröna , hvad utflag hvart. och et ye 2 | åmnén färfkildr kunde gifva. i OA ie 16.16. För Svenfka Alun fordrades m ; mera vatten til defs uplösning, ån til den merfka > > hvilket ftraxt utmårktej at den fö var något Vi&ril-haltig; ty all Alun fordrar i vatten. til fin uplösning, ån Vié&rillen. EN Rv fina Gallorum och fönderftötte Galläp leti, blef Svenfka Alun, inom: I' minut, violet, och efter- hand ån . mörkare 3 men den Ror verfke: under- | gick. ingen åndring. Fn igenom kokning af vatten. och Berberis-bark tilredd gäl fårg-folu- rion;; blef af Svenfk Alun åfven mera mörk a | matt ån förut: men fick af den Romerika' ftår- re lyfter. At någon Järnhalt: altfå ån råc 1768. Apr. Maj. Jun. = 131 venfka Alun, dårpå var redan nog 6. 17. Svenfka Alun-folution fördeltes hår- på i 3:ne lika delar i fårfkildte glass I plafet N:o Is nyttjades til defs luttring Smålåndfka Hvitleran. 1 glafet N:o 2. eldfaft, pårltårgad Lera ifrån Maftrikt, och i N;o 3. tilflogs ef- terhand Oleum ”Tartari per deliquium, til defs all' effervefcence med Alun-folution uphörde. Deffe blanningar omrördes 3 å 4 gånger, och fedan de fatt fediment , mårktes ftraxt, at bå- de ibland och på Smålåndfke Hvitleran tåft fig en Crocus martis, fom blifvit precipiterad ur Alun. Med den ifrån Mafttrikt mårktes detta ock något; men minft och föga i glafet N:o 3, hvaruti Oleum ”Tartari per deliquium var tilblandadt; faft mera fyntes i botten af detta glas, en hvitaktig klibbig jord, med några råft- flåckar, fom måtte varit den Ler-jord, hvilken förut med Jårn-jorden och Acidum Vitrioli ut- gjordt den Svenfka Aluns fammanfåttning; men hvilken nu var precipiterad; fedan Victril = fy- latus. ran fkildt fig dårifrån, och med det tilfatte Al= califke Saltet förenat fig til en Tartarus Vitrios 8. 18. Deffe blanningars folutioner, låm- nade jag fedan et par dygn, at ftå qvar i gla- fen, famt omrörde dem $ a 6 gångor hvart dygn. Dårpå decanterades Alun - folution ifrån hvart glas, och fårfkildt infpuferades, famt utftåldes ul Cryftallifation. Alun-folution, hvaruti Små- "låndfke Hvitleran och Maftriker- leran nyttja- des til luttring , gaf en hvit och vål luttrad I 2 Alun; | fökt på OA bötke ic ; geterade” ock omkring a örrön dårdls at Vin- Hen. a ya d É ; 4 eg fke del Oleum Tartari blifvit. RAA nog calcinerad, och at något af defs mflam i et glas vatten, och i et annat, af den fåledes med Gall-åplen, och Refina gallorum, den Sv gj Ål "fke, utan at til det ringafte ändra fårgen, höåle JARt Ae or någon Terra gypfea; icke ller ar den. 13 1788. Far da så Tartat rus SN den fmakade ej få adft nom Cryftallifation i LL, gläfer Nr o År 4 V 7 bråddarne iw 2d mahile. underftödt denna VE rv re At fluteligen ån Nad dårom , at den Svenfka Alin, igenom det ta luttrings-fått med Smålåndfka Hvitleran. n var Järn-fri, få uplöftes åter af Romerfk Alun luttrade Svenfka Alun; hvarpå då de rd til alla delar få godt prof, fom den: eseall fka; men falt- -blanningen $. 19. -gulna de något si af ENE MINER rea gentia. Ara — Slutfatfer. I:mo. Förföken 5. I0. utvifa, at drang jofd=1 en Mårgel- art eller Alcalifk jord. ob: Lös Aga a För en terra. Leptamnofa eller Mo - art kan. den icke. eller anfes ; ty då kunde den ej. bårdna i eld. $. 11. At Leran dåruti har 'Öfverhand, och at den bör föras til Ler-arter, det beftyr- hv jä f Ka ” | SN 1768. Apr. Maj. Jun. 133 va rs a tilråckeligen F örföken 6. 6. 9. EE 7. Nio 3 ; 2:do. "Penne Lera å år, ibland hårtils belvtra sved fe or, måft ren ifrån Jårn- halt, och fri ifrån. Salter, famt andra fråmmande åmnen och inblanningar. $. 8. 11. 13. Fati0, Åt hon mått altid finnes hård på de ftållen, hvaräft af förmultnade våxter något in-: Aammabile' tråffat: det ringa och fvaga Järngry, fom dock rått fällan, på et och annat ftålle i 2 denne Hona nöjer 8. $.fi13 > det tjänar til uplysning för dem, ”fom vilja göra Förfök, at kunna älhveda falfta Jordaktiga Kitt-arter och Murbruk; och wutreder, at utan tilkommet in- flämmabile, Victril-fyran eller Jårn-jorden en- famme ej förmå nog fåfta eller åftadkomma be- hårigt håfte i Ler- haltiga Jord-blanningar; Ja» icke eller med Alcalifke” jord-arter, och hvarpå jag har förrad af flere Rön och Förfök. 1 4:to.' Som denne Ler-art med Acido Vi- trioli gifver Alun, $. 14, Den ur Alun åfven precipiterar Järn-jorden, $$. 17. 18.20. Den är en Argilla, fiticulofa, fom, fnart uplöfes af vat- sten, och lätgr vål blanda lig med Alun-folu- tidner 6.0. Åt ej förtiga, det den fina Moen i defs fammanfärtning ockflå tu någon del tor- »de-gå in i Alun; få år ej tvifvel om dels nyt- ta vid Alun-luttringen. fröftto. Når: detta fpecies. Lera, framdeles kommer at uptagas i nagot Mineralogifkt Sy- NReme, fa lårery i ant ende til nu omförmålra Förfök , den få heta ARGILLA Lattea , Leptamnoo Farinädka , Piyemela, Tenera, Mess irnr. 13 ANA- ' a ingifne a 2 IRAS Med. D. Amar. & Chr. Pro rok. Hk RR Til Anatomien upa vid flutet af ÅA | månad 17673 en Qvinno = ropp ifrån Spinnhufer, hvilken fåfom til An da vil pre- paration båft tjänlig > blef af Herr: ADoL Murray, fom detta är bitrådt mig i ki Ctors fyfslorne, med vax- blanning ifrån Aorte rd vid hjärtat. ; Som til någon annan diffe&ion på cat k kropp. ingen affigt var, gafs på honom. ingen - Widare. aktning; men körar: Vax -infprutningen, I beråttades mig, at underlifvet var någor. Up; I högdt, hvilket jag dårföre låt öpna, för at til- | fey om icke uphög ningen hårrörde af en med Fofter förfedd Lif-moder. Detta be NES få, hvarföre jag wål Jdät; fortfara med prepars At på de öfriga blodrören; men delarne kö båcke= net afhämtades i fitt. fammanbang, få i q | SR både extern SC inte! Yha 3 bibel os, och alla. Peritonei duplicature a ra de få kallade Ligamenta lata & rotunda, få antetiora, fom pofteriora, kunde medfölja, jäm- te Övaria, rn keg svag och F Fimbrig: ite nina. ud AN 1768. "Apr. Maj, Ju, = 135 m fullfölgdes ock preparation. på — puls-ådrorne, få at alla Hypogaftricxe til Ute- rum afgacnde grenar, fom i fynnerhet åro un- derdelningar af Pudenda circumflexa HALLERI, eller. WinNszrows Honteufe commune, och v. HALLERs Hxmorrhoidales medie & externe, famt uterin& arterix , hår imellan duplicaturen. : af Alis vefpertilionum, redigt upföktes: och oaktadt affigten med denne kropps: injicerande icke af början varit, at demonttrera defla delar, preparerades de dock, emedan de med Vax- blanningen 1å vål funnos fyllde och infpru- tåde. oo Jag gaf Artis Obftetricie Protefforen Hr. Doctt., DAvip ScHuLTz, del af denna cafu, fom dagen dårpå infant fig, och önfkade af detta til- fållet blifva fradftåft: i fin grundade tanka om puls-ådrornes omedelbara infogning i Placent>e utering rör, och därföre gårna fett, om man hår med fit injicerat Arteria illiaca interna el- ler hypogaftrica. Jag trodde, i anledning af de undne arteriers nog ftarka vidd. och :tilråckeli- ga fyllnad med rödt Vax, at vi nog fkulle fin- na deras fortgang, faft injectionen ej af början egenteligen blifvit dårtil årnad: och i fall tå be- funnes, blefve fkålet fi mycket ftörre, fom va- xet utan all forcerad pådrifning dåruti infunnit fig. Når delarne voro-af Herr Murray vål och håndigt uthåmtade, verkftåldes, til båttre kånnedom af en Uterus gravidus, följande un- derfökningar. 1:mo. Gjorde jag på bakre fidan af Lif- modern, en incilfion genom Uteri fubftamce, af | | Få en en rada bar sedd i längdér ida kan juft dö fitta anv & hela, IE pre så om oas al a ältändidega at BR Sedat des incifionen på denna furfåcen - IC on fråmre fidan gjordes 2:do. tilråckeligate öpning EC AR pe. b nom hela Lif- modets fubftance , hvars bråd- 4 dar funnos få tjocke, fåfom p (SN uterus utom I groffeffen ;' åtrnintftone til ingen. vå mån. ad | velinge förtunnade. 3:tio. Fortfattes incifionen. g or 2 "Hinnorr dd na omkring det innefturna Foftret, nåmligen: | förft chorion, hvilken på fidan til uterus med eg on ftark Cellulofa fants vidhåftad, fom för fitt tra od diga utfeende, blifvit af nyare Auétorer kallad Eilamentofa; fedan genom Amnios , hviiken var fin och genomfkinlig , och då den öpnades , Var I intet fom kunde bindra det är A INA AS 4 Omkring Foftret at utAyra. NE 4:to. Befå ags barnets, ftållning pan ig : fom fants fidan, at ryggen ag E era CONVvex krökt. (aceroupie) ax och fråmre - SÖ Hr SÅR TA NARE ENSE å ROS vt 3 TARA aa SN ÖV FA kroppens del coneav år höger; Inom concavi- | tecen ligo. fötter och ar mår, fame nat vcl- flrån= 7 gen, fom vid fin ena ånda håftade i barnets nafle, och den andra ; Moderkakany . enomjhins Fr nan Amnios hvilken beklåder få våt Moder- kakan på defs inre ida, fom hela Lif-moder-. fubftancen nåft innom Chorion. 'Hufvudét läg i vid cervix uteri, emot MOR jön Sö 4 När RSS TT RNERRENe M . Fb a ER, RC MRS 0 da , SR 7 d S CE NTM ; t | il ) 4 id 2 NA Lå 25. np NG or 2 2 + RT unde RÅ a ot Baa RS NEN 24 (PAR IRA i vr n I je ro (NS OR KN LJ i ; ' bl LA utero, fom vetter cmot In- 1, var Moder-kakan, dock mera undus. Vånftra fidan af Foftret > men den andre, til Lif-modrens r SN preparation, hvilken i Spiritu rvarad, och för Kongl. Acade- | vifas sg åro följande uplysningar at "Måtfte circulationen imellan Foftret odren vara få mycket mera omedel- - öpna blodrör, fom hår en ingalun- förråttad injeétion, och följakteligen orgfållighet til denna cafus anftåld, It drifva Vax ånda fram til placen- prutningen i:de åfre pulsåder-grenar, et pådrifven, at ock coeliace rami- fom 'ofvanför båckenet afgåi til de- ag magen, icke blifvit gifne; men er icke deftomindre fylide och indref- för deras vidd och öpnare capacitet fkul groffeffen. öv får åfven genom denna obfervation be- & mycket fom dåraf dragas kan, cir- ciprocum imellan uterum och placen- rigenom jag vinner en påckning afe: het i den mening, fom eljeft tro- toritet fatt mig uti, hvilken Kongl. vårde Ledamot Herr Profeffor ör detta andragit. Auctorernes både Iförlitelighet, har utom defs fådan ver de mottånkandes, at faken nu igen borde dragas i tvifvelsmål, fe- z 38 I 768.. dan mera sånseo. MR At utrönt, ; och dåribland "ej all -dernes. HirrocraArTis och 4 kund 2 sanföras'y utan ock: de ftör ibland böra i fynnerhet nåmnas, ' BARTHOLINUS (b), VIEUSSENS (c) CIN COwPER (ce), HoMMEL och F OLLI TAURY (8)» NoorTtTvyK (hj, ALBINU von HALLER (T 'MerY CLIGK Her dö KERKRING (fn, CHESELDEN (ok ARN DENIS ch TREW (q), Li HARTRAMPFE (SP SNAKER (200 LEST Kaaw (W, HEVERMAN (WW), och fluteli; SR framledne nålle, Profettor » Her ; Lö EA ET | Det irkå$, efter min Streng [e ju. des Vala fom öpna fig Lif-mod yta, emot placentze röry åro: decrefcentia, utom :groffeffen och. Fruentimrens. rening blott. Glom rör (af mindre ordningen hvilka framföra ferum eller vattenvåt! at. fåledes åfven i hafvande jfr L 6) Anat:pag. 350. (by.d Anat. pc Ag ste) geti theatr. anatom. Tom. ll. pag. Is tom. LÅ na (e); A SU gul | Lipf. a. 1699. ae kg OLLING di obftetr. p. 16. (g) Dela generat DA natom. uteri p. 26. ror. (1 Anhnot ft (Ck) Comment. in Beerh. inftit. p: 264 item. pl SN phyfiol: Tom. Vill: $.xxxv & xxxvi. (1) > Hiltoire de I academie des fcienc Hå 17 ( om 80) Co Pp. 250. Al OMM. 57. ( ; 1768. : Apr. Maj. Jun. 139 m alla, ren blod framflyter, utan ock ferum Itten, fålom kållor til våtfkorne, hvilka inom amnios finnas; dock fynes det med all theorie vara enligt, at Lif-modrens arteriela våt- | icke behöfver taga den tvungnare vågen, at öras därifrån genom Lif-modrens Vener un- tr groffeflen, utan fnarare i Moderkakans ve- ner inflipper, der den til Foftret genom Naf- vel - flrången och vena umbilicalis direéte fram- kommer; at abfolvera en gemenfam circulation med Lifmodern. = — 2:do. Synes tankan om la Culbute, eller Fofirets fljelpning med hufvudet den fidfta månaden, åga få mycket mindre grund, fom detta Fofter, i anled- ning af bukens ringa uphögning,, ftraxt öfver os pubis imellan nafveln och famma ben, nåp- peligen kunde vara mera ån på femte månaden gammalt , och nu lik vål i fin ftållning inom Lif- modern fants med hufvudet nedföre. Jag år icke fallen före, at a particulari fluta univer- felt; men på 4 å sf kroppar, fom jag af döde hafvande Övidnat öpnat, hår vid Anatomizx- inråttningen, och de Abortus jag öfverkommit (hvaribland et i fynnerhet, fom med alla fina hinnor inneflutet i form af et Ägg, för vatnets niin tryckning, var genomfkinhgt, få at de- Jarnes läge kunde fynas), har altid denna ftåll- ning af obfervation och årfarenhet, funnits åga grund och hålla ftånd, hvadan jag per induétio- nem åger rått, at göra min flutfats. "Herr DE HaAeEN uti fin Bok, kallad Ratio anedendi, har, Volum. II. parte VI. under 3:de ”Capitlet de Cardialgia chronica, åfven anfördt AX | en 140 — 1768: Apr. Maj. Jan. en Anatomia uteri gravidi, hvaråft barnet, fom blött var fju månader gammalt i utero, ”fants med hufvudet utföre, anligtet emot os Eöe- Cygis. Jag förbigår de grunder en. und ifeod härtil eljeft framråcker, utaf hufvudets relativa öfvervigt emot andre kroppens delar , ånda ifrån » förlita conceptionen, och defs i vattnet innom hinnorna beftåndiga propenfion at falla ned åt. fr PAR 3:tio. Et Foflers naturliga ldge i öfrigt, at I med-rfryggens' convexitet -ligga at ena Iidan af” uterdö,, och med buken concave at den andra , ; utvifés följa på rymdens ftorlek af bäckenet i- från högra til vånflra mera, ån framifrån bak- at, famt flexorum mufculorum foetus öfvervigt: varandes likvål hufvudet juft ej med fin fråmre del eller anfigtet i lika plan med brötftets och magens, Tr något vridit bakåt, hvilket af den concavitet fynes ”hårröra, fom: uterus emot fin nedre del gör, i det han 'dår blifvit låmpad ef> ter Offis facri kupighet, emot Os Coccygis. RER BENTE SENTENSER Djuret NABIGAG Befkrifvit af HÖETCARE 9. LINNE Kongt. Archiater, Ridd. af Nordft. Ord. SM pe tidehvapr byg varit få Net upmårk- famt på alt /bvad Naturen producerat, fom det- Apr. Maj, Jun. 141 : kr «Förra Seculum upfökte för- ; suropeifke väster. menidetta bar | bågge Ind:erne, ja, til hela verl- omårkflame , kallade Curiofi, hafva gde med våxter, allena, utan äfven Fi ätenar och Mineralier, jag uti näckor, Infecter, Amphibicr, Fo- rfotade Djur, at om man jåimfårer le kunfkap i deffe, med förra Seculi, ar och en tilftå, at ingen Vetenfkap | pie få fort, fom Naturkunnighe- : id) har Potentaters luft, at fe Ska- rk, aldramåft vil it. förra tider, då nt djur förekom, fag man det an fom t vidunder; nu dåremot , om något dylikt 7 förmer och det låmnas til glömlkan, til- fkl rifver a man det en fofvande Natiödn. > Hennes Kongl. Majeftet vår Allernådigfta Oo ottning , hade et fråmmande Djur på Drott- olm , fom ingen i Sverige, och rått få i pa någonfin fedt. Detta var mig allernå- digft årnadt 3; men juft i det famma dog det, d å Hennes Kongl. Maj:t tåktes famma dag det til mig Öfverfånda, åt det. måtte tjäna hvad det örkde til den Vetenfkapen, fom Deras Maje- Mäeer, svit Lif och Ljus i vårt Fådernesland. NV sb ” i AON > iv qä RRA Narica grifeo- fufca, cauda conco- AT lore, Syf. nät. Xi tom. I. P- 64. ”. 3. ög nafo produéto & mobili, cauda unico- Ore. Bri. guadr, 262. Södra America år detta Djurets fofterland: Byise BriffJon har fedt et fådan€ hos en Diftillar i Paris, och dår befkrifvit det kårteligen ; nåmligen : ifrdn Hafvadet til Svantfen 15 tum; från Nåfan til Halfen, & tum. Nofen eur lång och rörlig; undra Kåken mycket kärtare. Öronen kärta och runda. Tår 5, med krokuge klor : på framföttren längre. Taljarne nakne. Håren grå-mörke, dfven på fvantfen. « TS rn SR ERT sd Ce REN oa AU VR ROR Detta Djur, Se Figuren, Tab, III. fordrar en få mycket nogare befkrifning, fom jag i ligt icke finner det tilförene af någon tydeli före ftåldt. | : KROPPEN år något ftörre ån en Katta, utom hals och fvants, > aln långt, ock nåftan lika få högt, dår det ej ginge på taffarne. FÄRGEN ir brun-grå (grifeus), utom hal- fens undra fida och bröftet, fom åro hvi- ta. -Imellan bak-låren år den nåftan gul; HÅREN fitta låfa, et tvårfinger långa, midt på fvarta, mor roten mörkaktige, och vid fpet= fen gul-bruna (teftacea f. ferruginea). De hvita håren på bröftet, åro allenaft mot ro- ten något mörke. I anletet åro håren helt karta. HUFVUDET flokar nederåt, på en kärt hals, likfom på Björn-flågtet. Öfra och undra Låppen åro hvita, fom åfven kanten af öf- ra Låppen. En hvit flåck år ofvan, och åfven en under hvardera ögat. | En hvit flåck på hvardera kinden. . En ; hellbit | bör bver- bägge flreken gå tillamman. lan. "ögåhen: ock hvita iborgp är E å sa F Öfrå Håppen år gan- cket utdragit, långre ån på Svinen, belt få långt, fom undra Låppen; böjer denna Nos' på alla fidor, mer a Djur. Nofen år naken, cl p arrorn nederåt. Nåsborarne a Jan nåsborarne år en fora 6 La- + 0 dk rede RE arta gch. Udd än tta omkring Rå Sfra och undra låppen. . pådetta djur å åro; följande ; alla med arta borftar förfedde 3 Aumma XI. hvardera Ögat. — vardera hvita flåcken Då kinderne Mija flrimman. bak 0 bdgi- för Jr ak Ader a Hakan v a Ma RER ma i frambenen, bårt om hvardera taffen. NA in i alles. 490 fycken: ne ”fmå, något trubbige, ran hvara ndra, -befynnerligen de | a alle helt upråtte. a Kåken åfven 6, parallela, få tått Er » dvd! vi framåt vi pm åt alfmåne, i krum,. på fi fides up- ör / ng ARE Oh v å NM NAN 0 SEO ; / j;) . i RASAR AN ? å | 3 v R 4 Ao d " | | . om SS FNS tor . j ” d 4 CN AN "- SS ATEN > ”VU7e sr | vi va J. 1 ed tl ; ; | ; & j Ng SM Betarne » en på hvardera fidan > ta Kåken, långre ån de [omg och bårtre fidan långs- åt kantade RR pites), af hvilka de åfre åro rake, : nedre något bårtåt krökte; på in | framåt , med en ftrimma utholk: N deffe åro de öfre fkilde från rg och de nedre från Oxel- rånderne. EN Oxlarne uti hvardera Kåken, på hvarder H dan, 6» af hvilka de 3 förre åro med en > kel fpits, de öfrige med mångfald I krona, ÖRONEN äro fmå, runda, utan och innan ludne, utanpå af lika färg med Köa kb men inuti hvita. Ra SR RR on NR 3 Nr - TAG vs i Ne VÄN KÖRAS sr Vd Sr yo C | LE ED dar Vag SÖMMAR (Suturz ) finnas på hela | ; ppen ä allenaft -2:ne pår. SÄ. En bakom hvardera mundgipan, dragen a | ter det hvita ftreket. ; +å CEn bak om hvardera frambenet SÖ & 4 yttra fidan. LA: SR FÖTTERNE gå alla på taffarne mec | ag | knän, fåfom Björn-flågtet , och åre klåde med fvarte, flåte och ”intrykte Bat. Taffarne & åro på undra fidan näkges oc ed Täår på hvardera foten åro 5; alla på More d ne DOpkrammade ar hvilka fromme år id hålfparren kärtare. | Klor. åfven få mån ga» nedåt krökta, arta d hop! kraninade el på fidorne, få långa, fom ».s> fjelfva tåeny på undra fidan forade (cma= sö NOUR IA och bak-kloerne bäst käntäpe ån framföttrens klor, VA MM el PUTIN Apr Maj. Jun. 245 FN långre ån HN. läpp- gr and, tåmmeligen tjock och hårig, med ädan fårg , fom kroppens. , Djuret enna fvants merendels rakt upftåeride. 'T: det jag befkrifvit, var en Hanne, u- tan tecken utvårtes til ferotum, JUF ge rafver behåndigt i mylla med nofen, , få djupt, at allenaft fvantfen fynes HO RR . jorden, dår det föker- Met-mafkar, : LON båfta föda. Det vågar ock ofta fprin- ga neder i vatten; — klifver ockstfårdigt up vd Tråd. Äter blött Bröd, Frukt > Rät- he RE, BOR, vs DE TA Djur år. (å nåra flåge då VIVER- un RA njur at man fnart kunde tro, at det endaft til könet vore fkildt ifråa Na- K 2 a förnåmfta fkillnaden beftår i följande: VR DB kö ov år något ftörre ån Naluas 00 W &. Fårgen på kroppen år ej röd fom en Råf, stsvbohkpå fvautfen ej hvita ringar, ej. eller år NN > fvansten på undra fidan flat. ER E VN en vårta under Ögat kunde jag dok NR pe Narica, fom år tydelig på N afua. SS + Hvita flrimmor från ögonen neder åt nås a fan, eller bak om hvardera STORE La a nas icke på Nafba. a ; på PNRAPAAPPVKÄA a Tvån- i; EH ker 3 i; Se - ung i ; ; Sn i Sä JV ÖR xi ; rt gra fe Wi då 4 MN ARR kl (ÖA | CARL. Mid LINNE å ; 2 di TE N RET hd > ag Värend Om Simia a Ocdipas. 20 EG ed SN Näe prikga, pe 4 ut CM ket var SIMIA Oedipus, det Ing NE EN vit uti Syft. nat. XII Pp: 41. id och Ed- — SEI Ward, äver, afritat, Tab. 1953 hvärvid j jag aktar Teo nmnödigt tillägga följande anmärkningar. Denna Markatta år vål den minfta i fitt fåg. te snbtl ej ftörrevåggent 'Räårtasyrå Ian "Den år nårmafte flågtinge med Simia Facchus til fkapnad, ftorlek (dock något mindre), > hvaffa klor på alla förtren, utom tummar- Me, fom” hafva "rundade naglar; luktar 8 | be « :oven:dika, nåftan fom Mofchuss «1 EL dulbrgis år. fvart- med fma hvita' frrödda hår, Pärta, en på hvardera” kinden. Sdat ir a Hafvudet år betåkt ofvan uppå n med förord hvi- TER här, fom. hånga neder åt nack- fidan. Öronen åro (må, rundade > I nakne och fvarte. Ögonen rofttårgade. Såret (Regio ani) år tåckt med råda här, fom sråfven fvantfen nårmalft fald dre år röd; men fmal i ; | ; ; i i fl Å ör ne dt | i ö a k d j SOV id AE: 1 Så 20 RAN R SR ST. vr é 6 fr s a en gr ä yta j id ] i 1 Så , . ' q «XR V RM 3 KJ : Sd : I (AROR ög i ög FP bål ee oj RIE I få a I 3 kw ö ateld 3, g-"medelf hår | fåra vå ä + ö $ r NE SID NER vå Eh få RE Sr JO 3 KT ”åry Np NIER ae ? Nr ? gäl Z 2 beg Hart! Konel: Maj:t Lt: Sian äg GORDIUS Medinenfis. SyP när. XIL om. I: /p. 1o7si Mi fom nyligen var fun? def efvande vid. Götheborg; den man: als förmodat finnas i Sverige. .Han var ör tjo fom: ren orof trad; til fårgén blek; rg ch inemot £ aln lång, Detta kråk å ar namn- okunnigt uti Indierne, dår det gårinvånar> ocne frörfta olågenhet, "och kryper in uti för på de bar fotade flafvar,. förorfakandes ar ; fmårta! och id a -Hjälfva; Re NR 5 I | Geomeirif | a Aerrationer, K Fö SE z HARAR (5 Å Baron | FREDRIC PALMQVIST. . vi å hr kr i få a Å Te ju för tag tid fedkå ville föka mig ON det nöjet, ät "noggrant genomlåfa Herr KåsTNERS vackra ”Athandling, om Géometrifke Aberrationer, fom uti Kongl. "Vetenfåps Aca- -demiens Handlingar, 2:dra Qvart. 17$3 blifvit fö d,. föreföll mig det 3:dje Problemet mera Inikränkt, ån det kunde vara... Ur lösning en tyk- åra kunna ledas ifrån någon allmännas 2 R re, De Förfök jag uti denna affigt gjordr, har jag åran, at underkafta Kongl. Academiens ompröåfvande; uti förmodan; åt de med. vanlig gunft 'uptagas. Herr KÄstTNnER lårer. ock ej mifstycka, at jag fökt utvidga grånforne til et Mathematifkt Problem, fom han med heder änfördts pr ÖT ÖAR TT NOM Sedan jag vifat min affigt, vil jag fkrida til fjelfva åmnet, och begynna med följande Problem, fom til innehållet år likt med Herr KäåsSTNERS: | é ; $. 1. Problem 1. — Når tvånne råta linier BA, CA ( Fig. 1. 2.), fom råkas ati en pun 4, äro til läget gifne, och ; | Lå SF ; de ON på a denqminfa rag pa | SN RA ot ÄR Deföbnings 0 bien. bn 0 Jag antager ftraxt, at vinkeln BCE fått fit te fökta rum GC, rock at han. fedan ,;' igenom. "vrid- ning or kring den gifna pun&en B, med fin ts. kridit oåndeligen litet på 4C, Säl en pun& M, hvarifrån jag drager MF NM at vinkelen , £F blifver lik: med BCE, det år med den. od mv L. Arten of de minfta (natura minimi) för- åren: Ba > at RME ger på 4B lika ftor. borg d n BCE hvarföre MF måfte tråffa ed ME (GE Efter fåledes vinklarne BCE, BME åro fi mg: imellan. lika flora, få flå de uti se och famma Cirkel- fegment, hvars bas å år BE. Låt Cirkeln> hvaraf nyfsnåmnde fegment år er fycke, vara hel och hållen upritad3 få år lått funnit, at CBE, fom ftår på bågen EMC, och BCE, fom ftår på bågen BE, åro tillammans tagne li- ka fora nöd vinklarne BCM CBM tilfammans i sr SA Men n CBM 3 år efter antagningen få liten, at lan n kan. För kaltas 3 dar före. år BCM = CBE+BCE. år KR 3 RA Tag 13 (9 Nä Midkörs Propofiti tion år vål ingendera af pun- 0 &erne B eller C beftåmd : men efter Problemet Fr our! låt, Ed rättare. odetermineradt , ad NW GET AR | ur » en» X NN " I y ä Y ok - Tag bir t Pr RON BCE. - år I väl i»följe hvaraf sråta Linien. v4Cut €. tange kelan, fom: 'gårs igenomspunéternes BE oci medelft på 4B- beftämmer. den. minfta fubte denten. RV ak. STR JAS. SNIA OR alv Hot mn | Widar om viken EBG göresvlika med den gifna L, få år han ock- lik: med ; hvarföre GB målle uti BB tangera Cirkeln; fom fär ABU 'punétérne By E> och Töm uti C GB vin kelrätt- ]inia vara/ "dragen på: forma ida öm B6' fom vinkelen EBG ligger ; få måtte den". na vinkelråtta linien, nog utdrageh, »gå igehorå nyfsnåmde Cirkels' medel: pun&. > Låt jåmvål i fran Cen emot AC: vinke elväte linia vara dragens; få mafte den åfvenvål gå igenom fimma: Cir- Kels medel- -punét. "Denna medel- pun mätte få- Iedes "vata, dår deffa tvånné vinkelråtta Hnier Fangeras. af AC: "Drag ut GB, tils hon råkar 46. ati någon "pun& HH, "och låg ifrån | Bien emot mötas. Låt det: fke"uti 7, och fammanbind? NH Tå år lått bevifty at 24 år lika läng Ng HC. Hiraf upkommer följande Nf pr NR dt Con es oetigen. Uti. den gifna- pun&en By fått. oo råta I ot i IN nien AB, på den yttre fidan om hånne , och I på den fögn om B, fom den minfta fubtendenten fkal komma , en "vinkel GBE, lika ftör med der gifna vinkeln K OR ut GB, tils' 'hön Tält. [o AC utt någon punét; m ma vara H. På HA affått en långd HC, ika ftor med. HB, och det på farmma fidå öm Hy föm 4 ligger , få framt E. fkal komma Tnellan B och 4 (Fig. I. 23 men På andra fi da.om Hy, i. vatifeende t til 4, når alk fkal Fn FÖRA dh PR JT fare ME ig= TSE ud Jag. får Å LM & Ar OR FRK: a 4 mv SS ve Ke a EL KSR oped neg rn ng geni fran. rar Jirkel "igenom C, måtte dehfamma äfven Bo Och efter. BI flår. vinkelrått €- ; måte BG" tangera Cirkeln uti 83 hvar«; allenaft: fynes ,' at. AB: .måtte.Å såra Cirs Fi KAR ti en puné til, fom må fke uti E, utan om. d BE EC fammanbindas » I måtte vinkelen | ifva lik med GBE , det år "med den gifna > Defsutom stangeras . famma: Cirkel uti.C af pang anfeende til den råtta vinkelen ACL. Als få hafve vi hår en-Cirkel BEMC, fom bor "ras af 4C uti en pun& C;: och fom af AB vån res uti 2:ne få beligne .puncéter B, E, at BCE-år > lik/ med iden gifna L; hvarföre punéten C, ian- Tedning af utföknings - vågen, - måfte vara den — fökta, få at BE år den minfta fubtendent, fom den gifna vinkelen3 efter betingade, vilkor, kan. ga på: ARB, | . "0 På det Åbkent SN hvilka ej finna. - vid en hår nyttjade utföknings-vågen, uti hvilken an (de mas sr ur äran om. de dl och igen RAG Kg ver AR år den rätta; 3 jag nu, fäålom: en öfverlopps - gärning, det pi följande aldeles Geometrifka vis. icke Cr (Fig. 3. ) vore den. rärta. pun- tiBE icke vor e den mintfta fubrenden- FaÖg so 4 RK 4 E falla st Sen i ad våra den famma, och fi > bind BK, MK, få Ikal efter antagning BKM va-, ra lik med den gifna L. Aterigen, efter AC tangerar Cirkelen uti €, och K ligger på 4C utom C€, få måfte K ligga utom Cirkelen, och följakteligen måtte BK fkåra Cirkelen uti en pun til. > Låt den vara N, och fammanbind NE, få är klart, at NE måtte fkåra MK uti nå-. gon puné O, och därigenom formera en trian=. gel NOK. Nu år BNE = BCE, det år, med, den gifna £L, i anledning af conitrueringen. Men det år redan bevift, i anledning af antagnin- gen, at BKM fkulle vara lik med den” gifna L; därföre fkulle BNE =BKM, den yttre med den O>mre, hvilket år omöjeligt. > Altfå måtte € vå- raden sfärta PuunErenIPeFE spin Keve ee gränd” sd Sö IVO NANTERRE ät På det vi om det andragna må tå få myc- ket fullftåndigare begrep, och dåraf vid tiltål- Jen kunna håmta den måtta nyttans få vil jag nu vifa, huru den gifna conttrueringen låmpas uti de mårkeligafte ftållningar af linien GH3 hvilka altid råtta fig efter: den gifna vinkelens ftorlek. Uti den affigten företage vi ofs til en 20 j , FSE KRO OR IP ER (") Pun&en K kunde våt tagas få belågen, at detta bevifet ej aldeles Ve Jada men efter” nå= on genomgången vidlyftighet, kommer man dock tä föörviA fut; Fr kalle det göra en Låfare me= ra ledfnad ån nöje. bn a a Å ta tr K O va K A SN BRN ESR "ke NR i j SN RN Er ir ÅR än FO Å ! nt D » Bl VRT ERE I AT TRA 153 t fe, huru det går til; når fubtenden= I ligga imellan B och 4, och mårke n gifna vinkelen år få liten, at aftas, bör AC tagas lika lång med .). Ty, efter BG då träffar in med e BG råka AC uti 4, då punéen H tråf- 4, BH blifver denfamma med 84, och 40: Hvarföre, emedan HC fkal tagas BH, få kommer i denna håndelfen AC lik med B4. Altfom den gifna vin- eller nu mera 4BG blifver ftörre , få flyt- g punéen H, alt långre och långre bärt a andra fidan om 4, i anfeende til €, hvar- mot C€ flyttar fig alt nårmare til 4, til defs = 2:0. Den gifna vinkelen blifver lik med BAC, det år, til defs BG blifver parallel med Ac, uti hvilken håndelfe (Fig. s.), man finner C, om man ifrån B tåller emot 4C en vinkelrått li= nia BC. Ty efter linierne BG CA, då icke kunna råka hvarandra, förr ån uti et oåndeligt långt af-. flånd ifrån B, få måtte vinkelen BHC, den de då formera, blifva oåndeligen liten, och fåledes förkaftelig. Vinklarne HBC HCB göra då enfam- , åa mycket, fom 2:ne råtta: men efter con- ngén, bör HB vara lik med HC; dårföre nyfsnåmde vinklar vara lika ftora fins och i följe dåraf HCB en rått vinkel; 3:0. Ehuru den gifna vinkelen, eller GB4 ökar fig, låter dock problemet til fullo uplöfa fig, få långe nyfsnåmde vinkel icke blifvit lik ned DAR, Men få fnart det fker, blifver HC =HA (Fig. 6.). Hvarföre, om man fåtter HC uti de 1 led, fom 2 förefkrifver, f$ nåm- flika på Hå mt mu ingen - ; blifv er Vv uD- nit. Såtter man åter C på sandra fidar om H ka ELR på AB ingen fub tende ent fin hs Sg lan ite na vinkelen, men väl til defs vllnad i 2:06 rå: ta vinklar. SN Rdr RN SARS är ÖL Blifver den 8 gifnd. vinkelen ån förre LNB. Z. ), får man rf båda fidor omB de min» fra fubtendenterne til plärg fyllnad. bärne rättas; ho pen icke. til honom. fjelf. Och åndteligen når 1f:o. Den! gifna vinkelen blifver få flörjiat: ac tyllnad uti ne råtta blifver föraktelig, tråfs fåt LL med 4, -hvarföre: Her OT mera AC tages lik med: ABU en arb RR al äv. ids SN Sr ORATS od NA CM se r. ” 5 CR 4 äl RA xi nu betraktat de: mårk keligafte fråls lön; fom 'punsten C-kan få,” når Tubtendenten fkal' tagas: imellan 4 och 8; återftår, at föka dels" olika” belägenhet, när fubtendenten fkaltas gas på andra” fidan om BEA jä dr Bs EN Vi mår EE jod 1 :0, at når den Fia a vinkelen . eller defs like GBE (Fig. Ae år liten, ät ha år -förkattelig; träffar. BG in med CBE, BH med BA, och. A med 43 hvarföre HC, alle å nu el ACE HR tagas. lik med. år Itiom den; gifna vinkelen blitver förre, i fly Ar id ock pun- fen C långré ifran 4," nod. problerner blifver til alla delar uplöftigit ändar til dets - i NN dal äs ll ; a NEO Nyfsnämnde vinka i lifver. BAD, det år, til dels (Pig. $') GB rallel. med AC: SE GReekd FA H e, | ,; Vä V å S JE An a KJ br ad VV je” Re | IN CR MR 9 3 Vv Le « "MK t na lj i q i & $1 ra "ng la ryd utan AR är n fubrendent ten får > titan É Hem OMS cke' på den råtta ämligen år 4. lä fö, 3 NR ån 1 flöte, får fidor om: BA Fi ig. 85 Fn de minfta til hans fyllnads men man bör då motfidan, i anfeende: til den äg pd >: råg bag röeringen fr lien RR Some RR Mat da id Peng RR ligen når den. TN inkelen ÅH ver 13. Rändee sn lige a ANS eller WRG dana: åt rg tråffar H in med 45 | och HC eller AC Red lik PÅ BA, Sk Helger gif vind ; 5 ocv Ob fo bolisft" [ vide. den hålen: fom an= 09 rat vafan RONNE den surfvarngs komma: NM arseck med: den vd fom ISTNER antagit ..uti. .utföknings- - vågen til ' problem: Och fom jag igenom tillåmp- £ min all månna conftruering til denna hån- kar på famma. flut, fom vålbemälte Au- har jag dåruti.-vunnit et af mina ån- 8 Haga, vål flraxt midt uti min ut- fana. finnardetfamma , om jag, fedan bevilt, ar BCM=CBE +BCE velat ute- N y.fålom uti närvarande antagna. hånp- lig; ty. fnart kunde fedah Vilas,. t ,AS lik med AB: men då "hade jag an och Sek af en Se KÄRA At sö d k Gå BR ) / X 156 = 1768. "Apr. Maj: Jun. Mathematilke fatfer och sa veten; hade lidit en liten förluft. 4 od Imedlertid ; antingen c er vågen til at finna detta befyn bålt, blifver dock oftridigt, at pik se Autor dåraf ledt til ftationers: åleNde rt ganfka nyttig. Och. fom denna regel nAR gen år håmtad ifran den håndelfen ;. då Tubten- denten tages inåt 4, och fåledes paffar; når man fruktar; ar igenom en för ftor vinkel få den dåremot ftående fidan til flörre långd , ån hon verkeligen åger; få år nöjfamt, at af I: ta pun- .€ten uti $. 3. inhåmta, det man igenom famma conftruering och igenom famma regel til fra -Tioners utvåljande, kan få fälla fig, det angu- ler aberrationen må göra den motftående fidan få litet. för liten, fom möjeligt SE I ftåd håraf kan man nu vara för fåkrad, sat, når man följer Herr KåsTneRrs regel, åger et begånget fel uti vinkelens afmåtande, den min- fra pifölgd uti den: motftående fidans långd, an- tingen han tagits för ftor eller för sliten. Och efter jag fåledes förmått "leda denna för båda RI VE tjänlige regel ifrån en och famma | utföknings-våg och conttruering, få har j Jag dår- uti vunnit den andra af mina ren FN Å v $. Corollarie . Mkr Led r:o Om de til ftållning. BIG hier voro parallela, anfer man dem för fådane ; forn uti sänt oändeligen långt afftänd förtt råkas,. hvari; C- Ndm en får rättighet, at nyttja och följa. de gifta allmånna conftruéringen, Få ät gad d — B-ligger ifrån 4. Jag nåmner denna omftåndig- heten, efter vi dåraf låre, at, då högder fkola vå AS as, vågar man minfta felet igenom aberra- tionen, om man har tilfålle at ftå få långt ifrån - högdens fot, fom han år hög til, eller få, at ] 7 fikt-linien ifrån ftationen til en vifs pundet af högden må göra en half rått vinkel med vattu- linien (horizonten). = 7 276 VARD SNRA al a dl VANA ny : nå ad i Fu + a F$. 6. Scholium. | 2 js 0 Om man jämförer det jag uti i:a pun&ten af nåftföregående $. tade, med det, fom Herr KäåstTNERrR anförer uti de 7 Gita raderne af Co- CT SNR oc . SN en i fs 38 rollatium til fr Ztdfa Pröblbta tyckes vara myc- ken! fkiljaktighet. ry 14 fört tåller jag, då li nierne äro pifne uti en på arallt s ”fållning, 2 > den gifna vinkelen'år ka liten, bettån puné&en C helt noga på pj då Ne följer af | Auéttors ånförande, at aberråtionen a | och FR ehutu punéten C fkulle' tagas Mu flera fäll len af den med GB parallela linien AC. "Mitt anförande tyckes Vara yet. 3 ofvikeliga | grunder: omen Auctors tanka är LÖT allenaft bygd på lika fåkra grunder, utan ock beftyrkt ; igenom Sfverensflåmmelfe med en annan Auctors tanka. Vid en fådan jämförelfe förekommer nar tur ligen. en fruktan, at kunna förena deffå, uti förfta påfeender, mycket ftridige fatfer. Före- ningen år dock möéjelig.. Ty; om vi gå tilba- ka til det. ftållet af Auctors. 2:dra Prob lem. dår "han tagit expreffion På, Aes finne. Vis, 4 at han icke: utan tig orfak, allenaft - nyttjat Lr termen af ferien3; fom. exprimerar. dö men om Mi flat följa en. n nyctja noghet, hälle före, at man. borde såfven nyttja den andra. termen af ARS ferie,- blifver dz icke. ef 3 Utan ef ög Och fom finus p för ACB' 18 öper in uti detta värdet på den motftående! Ådäns Merge tion dz; få kan:den icke blifva. en och famma, Mt ACB åndras, eller når C flyttesoch fåledes; når A4CB och följakteligen p år beltåmd, måfte 'C äfven. A0a. ct beftåndr. rum. (Se Aubors fi- Burr). Tilfålligt- -Vvis tar jag åfven hår anmärka, Slägga I at få fart Ran anfer 4 kör och de följande dir teter af .dg för få fr de med lem för fra Svänetee Mönha Förl BN Kunde Ll8 ÖS- FR nin- Ve ORNAN i : "d y 4 nd As 7 + a SR kök j pas (ISRN TREAN Båge M RR Rn (TEA ERE RE kd ida AR YR FR JRR frå : Kd ss n en jä Som jag efter en, nu afhandlat det a HÖ förra håndelfen; NL I TV Fr EN j Förr NS HR SA fenare ER Ad i ) Ye t a vä rg ed vå PORR rn RAA Ro LIE Hr FR R € i ; RR ST st + ro NEN N Å 7 Aa . Je RR i j 2:ne rita gp lang. AB AC G ammans. fe en puntit Är å Cpå ena fn at f en P gif ES vinkel L> få RAT fö dels fubren- en AB, må | vara den ae MÄRTA er Te LLA gina på a a Dr tt råt- SR vridit fig oåndeligen litet FER PR Arten af de minfta fodrar Adds "Ha TRE ina be är lik med BE, och följakte- b=Ee. Antag &€ ti il medel- pund, och m B, Ya de för bäg arne EN, 16 OR ; ut, M; få åro , Dyfsnåronde I bågar, KO röe vid N, Fd rätta. Hrån c tall eniot t elrått ling” "CD; "ER åre” trianglarne SR ARE med tfn rp bea so ÖR CD: TOG och! ec I 6 Oo | 176 8, SA pr. "Maj. É In "Nu år redan bevift, at Ee= Bb; dårföre förhål- la fig deffa linier utan ordning , och följakteli- gen måtte af likhet BN: EM:-EC: BC. Men cft r vinklarna BCb ECe upkommit, då den oförån derliga vinkelen BCE vridit fig omkring C; få åro de fins imellan lika flora, och fåledes BN: EM: :BC:EC; dårföre år EC:BC::BC:EC, och dåraf BC=EC. Håraf fe vi, at den gifna vinkelen bör tå en fådan ftållning, at han med 4B' for- merar cen likbent triangel, fom på hånne åger fin bas BE» hvilken med det famma år den min- fta fubtendenten. Håraf upkantee ARR Mp: lösning och | Conftruering. > Ra Ifrån den gifna. punCten C Fin it Få, Håll emot den andra til OK gifna Se 4B en vinkelrått linia CD. Uti famma punét C och vid den råta CD, fått på båda fidor om hånne vinklarna DCB DCE, hvardera lika ftor med den gifna vinkelens hålft. Om. linierne,' fom for- mera deffa vinklar, .dragas ut, til defs de uti B och E rika 4B; måfte, i följe af utfökningen, vinkelen BCE hafva fått fit 'råtta rum; och BE "vara dea dårtil hörande minita fubtendentenpå AB. At man igenom nyfs anförde conftruering verkeligen vinner det fökta, kan til yttermera viffo bevifas på följande Synthetifke fått. ; Ty» om icke BE, funnen på fått, fom nu lärdes, år den minfta fubtendenten, och fåledes -BCE joke, den råtta ftållning af den gifna vin= .kelen, få låt honom vridas; til den rätta, fom måcvara ble, få at be nu tros vara den mintta fubtendenten. Afrån b, E, fåll vil de råta bukt nn 1968. Ä pr: "Maj: Jun: = 161 de vinkelråtta ÅN EM: OR "årdenfkul, efter tri- sanglarna BON EcM ÖNC hårigenom blifva likför- miga med trianglarna BCD eCD EMC, få år Bb: DN: EBC: CD, Ce:EexCD:EM, bN:bC:: CEM-EC. Om deffa tre analogier fammanfåttas, blifver Bb. Ce: Cb, Ee::BC:EC ; "men i följe af conftrue- ringen, år BCEC, altfå fkulle Bb:Ee::QCb:Ce, Nu antogs BE” är frörre ån bes därföre, om det gemenfamma ftycket 4E. birttages, borde "Bb våra ftörre ån Eeysoch då borde Cb vara dftör- åljån Ce. Mein det år lått bevift, at vinke- len EbC år ftörre ån beC; därföre år fidan Ce ftör> re ån fidan Cb. Nyligen beviftes efter antag- ningens at: ch. bordt' vara ftörre ån Cez dårföre fkulle Ch pa en 2 ng vara både frörre och mindre än Ce, hvilket år orimligt. Når det ONE fom. vederbör.( mutatis ;' mutandis ) 3 råkar "man ut fören dylik orimlighet, on man ville. tro en Mindre. föbrendent..: ån BE, kunna falla på motfidan om 8; altfa måtte BE vara. .den min» ofta fubrendenten , efter förefkrefne: vilkor, .z $. 8. Corbllarie. Birk följer ; 1:0, om den gifna vinkelen är. cd liten, at han kan. förkaftas,: förena fig untterne B och £ uti DD; hvarföre det fökta år. de få fnart man. frön G dragit CD:vinkels fått tl 48. Alt fom.den gifna. , vinkelen. blifa ver förre få nalkas ock B til 4, få at när id Den gifta ViNkelSAs Hale öpfyllet BAC til ön fätt . faller B uti Ad, och BC tråffår in med dö, kvarföre man då senta behöfver afz Fåtta DE=DA; och fammanbinda CE! / Är sara i L gif- 162 a 1768. Apr. Hi ifna vinkelen ån förre. få faller 8 fidan om 4, i anfeende tilp, ' reg tils. Kr - rr HAN år Hör - fyll råtta blifver förkaftelig, då Froblemer a me famma blifver RP rs Af r:fta pun&en uti nåf tföregå al vi, at, når man ifrån en anta; på en annan linia 48 utvålja någor vn kälke | D, til interfe&tion eller annat behof, Tfkadar aber- rationen rminft, om CD kan rr RA fuse NN 2:ne lord gj. me är få ( ål edes för= mi tningen | aldraminft ofåker, om man til ftationernes och modeligt , at aberrationen fkal göra interfe&ionernes utvåljande. har tilfålle at lig de anvisningar, fom både uti & 3 | > och it na & åro gifne, se da +. 10. se Emedan. det merendels Toar, gagnar öfvertygar, at på flere färfkilde. vå gar ka til et och famma mål; få vil j hår til fur vila, huru jag förlökt > at på et fullkomligen Algebraifkt fått få famma vn fom jag Sork funnit ” et sg Sen ika VARE k 12 Ro i pre man ifrån der gina fer 0 B. mg 12.), tåller: emot AC en. vinkelrät; linia, BRA och ifrån C emot BH en vinkelrätt CQ3, fåråro ” [ÖRA tri- NE 4768, | Apr. Maj. Jun. 163 olarne BAR, CQH fins imellan likformige. Altlå; om BH fåttas =a, HR=b, BR=c, AH, och 46=x; få år €Q= ==, Ho=ti—2, och dåraf BC eller V QE4—QC4=- Vaa+ff+-20f—2bx— 2fx+xx. Vidare låt BP gå vinkelrått til EC, få måfte vinklarne "QBP5 QCP, uti fyrlidingen BQCP, göra tilfam- mans tvånne råtta vinklar, emedan de öfrige två 'vinklarne vid Q och P åfven göra få mycket. Således måfte vinkelen GBP =QCP.: Men GBE= BCP; dårföre år EBP=BCQ, och följakteligen triangelen BPE likforming med triangeln BQC, i hvadan FS pers karbk ra CQ oo Låt finus til den gifna vinkelen BCE vara 7, når radien år 1; få år BP =r BC, och tile- FUEL kva Linan 2bf- 2bx - 2fx + xx | cx — cf. kommer at anfes för det mina. Når nu den beftåndiga tfattoren ar uteflutes, och det öfriga differentieras efter reglorne, får man igenom behörig rensning och ordinering x=f+se. En equation, föm utan fynnerlig måda kan låmpas til alla de håndelfer, hvilka förut åro uptagne, och ifrån hvilken man uti nyfsnåmnde håndel- fer kan leda famma flut, fom för dem på geo- metrifkt vis åro fundne, Til et enda prof vil jag allenaft nåmna, at då f=0, det år, då GBE år förkattelig , blifver x=+2a, hvilket fullkom> ligen fåmmer ötverens, få vål med det Herr RER L 2 KåsTt- , hvilket Lär vinkelen BCE (Fi iga 3 Joh häfi råtta ftållning, och CD vara vinkelrått. til AB. Tag Cril medel-pun&, och Kö nom D en Cirkelbåge, fom råkar EC R, T, och drag ifrån D vinkelrätt D til CR CT: "men ifran” TD vin CR. Om nu CD eller CT tage målte TP, DQ> DS vara finus > m cofinus til vinklarne BCE, DCEs af. Trigonometrifka grunder år d DS=—DQ CV +TV . CQ, "och CS Cr .6Q. Låt CD =a, DE =R, få | 5 i SAX ch och cC Vadar. , jr krgg Väx—xé 31 = Vidare JR: bn. gifna vi joke ACE 004 och cofinus 4, når Tadien” FAR RT och CV =ag4. Når deffa: vg och PISA på DE och CS; bef inne 22 Xx VE > 2 TR är Vän ST ERS Vaa är pe trianglarna CDS, DSB. åro fins RO lik- . OD 0 ne öar kad - ap GS RR fr w pl t BGK 3 NYSE i bb 3 KS kn Å x—+ aa hvarföre a AR kör at vara vårt (Ag Lar if OM SR: Når denna ftörheick: åiferenteras sroch den. däraf kommånde z quationen. tenh oa fam Så j d ordi- + Hr formige,. blifver söÅ a Born ga Y id ordineras a fär n man + 1968. JG "Maj. Jun: = 16 5 mö feR ÅT 20 agx —4aa =0, hvadan de 2 och hvarigenom E Or gt nd; TILA at få veta, huru långt B kommer ifran D, må en allenaft uti den fund- na "säprelionen på BD, fåtta in vårdet på x, då PÅ Ng man finner BD = CM REN LT. Och ef- ap P | TORARD, öledes blifver lik med DE, få tår man bår af en regel, fom til alla delar Håvimér Öf- verens med det jag anfördt uti $. 7. > Vi mårke fluteligen , at expreflionen på BD eller DE gifver anledning til följande artiga con- flruering , fom med den förutgifne kommer öf- iNerens: drag CP få, at DCP blifver. lik med den gifna vinkelen. T ag P til medel-punét, och Tita igenom C en Cirkel, fom råkar AD uti en puntt.E, få år. .E den ena af de fökta »punéter- né. Antingen man då vid den råta CE vil fåt- ti den guva vinkelen, eller ock följa famma con(truering ba mdra. Bdan, om.C Rs; fom bruktes på den; förra fidan, blifver altit B lika fåkert funnen. BEE SEN EN SA VESA DI HORA 23- L3 "SAM- ww UV ER Per IPREN i NV ” rid vas AR NG jön UNNA Ur Br fer MEAN AP "Ra KANN d - i d 4 NN | Ae de inkomn | | Kp ge TR a inrätta och D unde 3 + I Ar ; VAR ; tt VV a BREES re SON OR E RN Åk RV cr NR å | Ae EET 1:0) ” fodelas F ilke-dammiat.: - fårfkildra åndamål, fom tas, i tvånne flag; nämligen: | Planter - Dammar och Sump- Da Dammar kallas de; hvareft Filk. era våxer och förökas: ka min vareft fror Fifk någon tid underhålles , at rön da IDeR hof efterhand nyttjas. FP PTS TAN SM R | år 2:0) Vid ftorleken ar förknåmde Dam- mar gåres den påminnelfe, at emedan det riv vara en genom (åker årfarenhet afgjord: fak; det uti fmå Dammar, Fifken, fom, ej mindre ån |; andra kreatur, älfkar frihet, utryme och "om= byten, gemenligen biifver liten til våxten, fame: genom riftande förelfe och Po 3 VNvå (+) Agfloreipe til 3 af deffa EEE åro: Kl famt Lands- Camereraren i Halland Herr DaAvip THoMAaUsS, Borgmåftaren i Linköping Herr C. F. LUND, famt Rådmannen I Fahlun Herr J. BErRG-- STRÖM. Au&oren til det tjerde Svaret har ej gif- vit fitt namn tilkånna, Detta Sammandrag år gjordt. af K. Academiens Ledamot, Herr Capitaine KNuT- BERG, hvilken ock tillagt några anmärkningar, i anledning af egen förfarenhet uti detta åmne. +): få böra fac ana Dammar vara Y af tilråckelig vidd; få at, om blifva SÅ den. at Fifken dår på beqvåmlighet kan fångas, det Pr törre fådana Dammar åro, tig: gare fkal det ock vara. För fam=' på det de or vintertiden icke I ; fkal åfven vara nådigt at ammar” hafva ere och åts i KÖR N A af deffe Hu BG öres den århindran, at til århållande ligt frifkt vatten, fåfom högftnådvån- de flåfte flags Fifkars bibehållande vid ef , det fkal vara ganfka angelå, - a dålder af ljung - eller annan mark , bete icke kan eller behöfver nyttjas, ped CI inråttning utfes, hvarigenom någon. rån- nil från kårr, gölar eller kållor årligen framgår, — få at af högderne på alla fidor rundt omkring vattnet må kunna inneflutas, och allenaft på et , enda och det fmalafte ftålle Hålldam må behöfvas. -— Liågenbeter af fådan befkaffenhet fkola i vårt så ehe: vara fållfynte, och åfven fådana, rett fkal vara mycket lått, at dåmma flere ar Var, den -ena ofvanför den andra, alt fom lens. långd imellan högderne tilliter, hvar- RE ftålle til prof åberopas, nåmligen: vid Songsbro Öfverfte-Boltålle i Öftergötland, hvar= RA belågen fnart en tjer dedels mil. otv. Neal blifvit inledd i Trågårdarne , TE ARS och 09 Jämför Förfta Stycket, af Kongl. Vet. Acad. > Handl, för år 1763. ps 31. is Ae fömmårkin kottnad-tih fådana å. BYO | mar fkal -merendels i dras, | och fom fig: bör, fkola. inrättas; Nag > AL få kallade. Gölar. RAG ag Ri orå kneliga.i i. värt, Land. AA Age [b: nl det: - a behof. böra nyttjas. 9ehinligg: gåtass. vga sx afta allenaft. en håll-dam, a ten. nars högd, kan göra tilfylleft,. eller, fa föga Frk koftnad å år RN ån a eil I Filkens. plåntering” upgår. Er Ra fd bjoll Vid AS avblägd ikoner hålles det för geläger at i akt taga, at. något ftålleci -Dam= men, förr ån vatten påfläppes, må spräng: med. Sommar-not göras beqvämt , til hvilken ånda alla ojämnheter, tufvor, ftenar » bufkar och rötter på famma ftålle böra förut: tbarttagas : och detta; frålle vid: ft vanderne utmärkas: farm såter andra frållen hvarätt någor fmalt fundz vikrels ler. trängfel år, til. Katfe-eller Mjäårde-ttällning apteras, bol de öfriga lemnas med flit: olåmna, med: ftenary,/ ftubbar, 2 gamla: vindtållen >: lägor och 'bufkar, på det Fifken må bafvardi ta fkyddå fig för Sol- hetta och rof-foglar; im: m. Och. hvarått botten år NG. bör. årminttone: på något ftålle grop eller dike grafvas, på det, vid vattnets uttappande 5; all fed oicke små, fladna på det torra. Sådan, vavtnets Ottappning, bör fållan fke, dår allenalt 'en dan år, emedany ehuru med galler, ruikor, eller ris framför den nedanföre befkrefne PER vtncken förebygg BES kal: bero, sög skrå få vara an tg mmax at til vattnets aftappning, fom slö j at galra filken,. eller för annan digad I Abt. en af Ek eller inlå; Åggas med pp, få gjord, av dj Ån Mål tätt , EN 1» når (Nsban får fyra eller 5 alnar dår- kv sog böra vara af den långd, allens högd fordrar, och af den cali- vattnets myckenhet tillåter. Och på ågon låka må förorfakas omkring den- a cki, hålles det för nyttigt, ar efter hela de je d bådda den in uti Björnmåäfla på alk fidor: P de ftållen, dår man icke har verk> gt därmed båra en fådan Purapftock, fö. rellass”aten Furu-ftock kan klyfvas, rånna i hvardera halfvan uthålkas, bågge halfvorne åter fammanlåggas, och ted tunn- Sand” omgjordas. t jordvallen vid deffe förre Planter-Dammat af Kreaturen må nedtrampas, eller af vat- . [ utfkåras , anfes det: stil-mera beftåndighet | yoatipa: yttra fidan en 'Gråftens fåledes komma at få i den lutning, fom for- drasuo De ftörfta klapper-ftenar låggas når maft til en=tftör arne socket mindre" dårt om, och bör denna Aten> fyllningen gå3 qvarter eller en aln djupt under, och pqvarter öfver vattu-brynet, Pi idetta fårt flasövattnet ii enom deffa klap= et-ftenar, och "kan icke gå fr m i mycke pårets ehåa: itä ey utan öfver hela håll-dammen längd! Men på det vattnet, igenomrdefs. vr ver muren, icke må Cen famma ”under= mir que ; jo 1768. is Apr Maj. . Jung. I 73 id foten utom och nårmaft: til muren, 1 dels. bör: hafva god? grund, någratlafs or. .'e grå-ften j hvarpa. Mabtdmdt. öfver kan falla och fig; utfpridarig För fak. bör ock öfra kanten på muren låg jorlunda horizontelt dåge efter, vars (00 7:0) FifR - Darnmiars Ar Här bb fifk merendels vintertiden dödas , fkal i det mås fa förekommas , om rånnilen ofvan Dammen år få belågen, och af den högd och fluttning, at den om vinteren icke: vilfryfet; ;s men til fulls "komlig: fåkerhet fkal tjänas om deffa dammaärs Belågenhet år få nåra byg at öppen vakdåg flånd; igt kan hållås, til Kök vattens" hårbran ide: och: håft - kreaturs- vattnande. Om gqvaln Mm befaras vid/någon Fifkdam, hällas Rudor:i detta affeendet: vara! de .minft ömtålige.:« sb PAA! Siftnåmde belägenhet. tjänar ock”, at Virar icke må driftå fig” göra Mäda, galra och. dela filk med ågarén, 1 fynnerkict fora i byat "eller Herregårdar merendels en eller flere hun- dar plåga hållas. P:0) Ti Eifk - Plantering 1 fådana an dan eller före, at Vinteren år den tjänligafte tiden, då Filken : kal: vara minit-ömtålig , och då den minfta fk3; fom med vinterinot få Hiss, från rå il måte Sjöar uti vattu-kar, til ftöllet. begvåm- ligalt kan frimföras. Rämm-plantering anfes för mindre; nyttig , åfvenledes ag a afden filk - fom Adångas + dekuder fom den tiden fkals vara måft ömtålig; och ofta, fom vid Al ipe fUKe fkal vara. ob erveradt>- "plågar Vara all enahanda kön. 10:0) 4 hålles före vara Fåtäng möda. Sa Rn 1ö:0Y Hvad det knärand et — de Dammar betråffar; få fkal « årfarenhet bekant, a t de Uu fomliga 3 ar en af ben ; alnars tjocklek, fordra för mycker tillyn, och f ållan til Hb ags Fifk- i fådana climat fkola vara tjånlige än Rudor och Sutare, hvars afvel för ARE ändå plå- gar blifva nog fmå: befogat före, at fådana fmå Dammar i kal a climat åro mera koftfamma ån nyttige.. Men om fomn rtiden större Fifk dår fkal öndepällarg kil dag ksr be. hof, anfes det nådigt, at til vattu-våxling ine i nande vatten fråndigt dårigenom pafferar; "och | at, til fkygd för ftarkafte Solhettan, igen löf-tråd och Pil, eller Staket fåttes omkring en fådan Dam, famt at til föda för Filken och dur bibehållande vid lif, draf 'eller annat dit ”låigges. At plantera Karp i fådana Dammar, under den Polhögd, fom Stockholm SPAR 0 CM i; RR EN : ud I Öftergötland, om bar indiigae ole ån Upland, ikal fådant vara förfökt med koft-- nad (") Den föm eljeft om kel ee jarls | och ans äftundar en utförlig och, grundelig under- råttellfe, kan finna den uti Förfta Bandet af Dan- marks och Norges Oeconomifke Magazin, fom ut- kom i Köpenhamn, är 1757. Sådana Dammar kun-' na fåkert med for fördel anlå ägas ide Södra Sver' riges. Lands - orter, :hvarom förfarenheten i Skåne OR Se Herr Archiatern och Ridd: von Lin NES Skånfka Refa, pag. 376 och de följande, hvar-, åt förtråffeliga anmårkningar vid detta högft nytti- ga åmne finnas anförde. Pe ög Ng + RR stundar Kongl. tes meddela ut- ; | é sr x å REST få 5 IX ru 4 ” FN N AR på ke ör. € N t K d $ TE FI FR VAR SAT NR, f ORT. [a ( i TAG i ,b 8 (46 e 2 / Ö Ng FR SM + 3 Lägre och är NE q d 4 >» STEG CRS i v CD STA d Aa FSC Å RR | i y FJ RE K FR 4 fra SN 4 SM t : NOM 3. OVANT, ANSER NE 5 i ; -0EN / 2 ÖAR rn Rn / & 4 B Ä Far -s i ARENA er by [t | (g é k Vä , + AV 2 f V 2 'w< Er Ä t : . ' AR / &å ( d 6 ä KR | | | - 7 vl . SS RE f ; SÅ Kr v ; - las 1 ak AR: fd - Äg få AE RE SME NA Så ek 5; | ä F$ AA, pt M Va ra. lef vande RR sy Gt TE ÄT / SÅ VS SVR ack Og äl a NAR n - 'H , k ; R OFoRgg AE Er AN | ed 4 Nor Orden,” a kl Yr ti a fans dn Så 4 cari JM Franfyfka Mites kallade. Tbla..d deffe tå- Ira fomlige fig och lefva på Tomåy Har och Humlor, utur-hvilkas. kroppar def NG faft til fin föda, De åro fåfom dofle Infe&ers Öfs, finnas ofta på dem i fådan myckenhet, at Tor dy. Hen fer är vanfkaplig CNG De vandra oms kring, på hans kropp, i fynnerhet under. buken, De hatva fått namnafs carus ( Coleoptratorum). Fig : Ano. albicanrte, LANN. Faah; Svec: BÅ, 2 MIN och de finnas: afritade uti RoEsELs: bok om Infester ne, Toma, 4. tab. 2 .Jigs 4. NON AN Uti Mars månad är 1759, fann jaga i jor-. den af en blomkruka , fom ftod i min kamma- re, et. Infedn( Pat dv. Fig. 1.) af det. Slåg- tet fom kallas a Iinus sy, öch fom var något frörre ån en Jord-Myra.” Defs fårg var fvarr och glånfande; men fötterne och Antennerne vora "brun - gula. Det tyktes 'vara den, fom Herr von Linne kallar Staphylinus (vufipes) ärer Claber, pedibus vufis. Faun. Svec. Ed. 3. n. 8 så. Denna Staphylinus hade något rått befynnerligt på fig, fom föranlåt mia ar NORRA GE SO NOgarc, ri j He h ; RE h 2 ö DNE PRE AM I ÅG På | Fn ÅS g FJRL WAR Kd | ; j | u ; ; i k | oo H ER öar da A ; ' på fidorne ce af defs kropp helt fmå aflängå gryn, fom c onom myc et Olah. honom nde: ty de futo fatt vid kroppen. ; yn-glas blef jag varfe, at deffe fmå trkotn ( Pis mn voro yerkeliga Infe&er af. AeBri fågtret. ; befynnerligafte dee Acari ( Fig. 2.” ec ;) äro förre ån fand-korn, hafva, år gå hvilket de åro fåtte vid ttora. djurets Ne fitta fatt dårvid med en ling ftrång en fljelke (Fig. 2. pa), fom går af de- bak-del' (Fig: 2: ä Ng och hvars andra ånda inplantad uti ”Staphylinens" hud. Samlingen af Ce dcari, fom äfven fins imellan åro förenade med rd fträngars utgör de fmå maffor (Fig, abe ; föm man fer under kroppen af flora djuret. Således har man hår fmå Infe&er, fom äro of idade vid et förre Infe&, medeltt en dftrång , en ftjelke eller fåfom en Rjprby lik« fom örterne åro planterade på jordens yra. Log ov Denna ftrång eller ftjert år helt fin, lik- fom en tråd, ocnomfkinande och böjelig ; han fitter fatt vid bakdälon af lilla Infectet, likfom med en liten platt fot, (Fig. 2. b.), eller, hvil- ker - det famma, firången utvidgar fig dår fo (Sn SG föl. Denna frång kan helt väl lib has vid nafvel-frängen af et Fofter. Vid vor afitånd från foten bar ftrången ibland en iten knöl (Fig. 2. 4.); menicke hos alla. Den andra åndån, fom år implantad i Sraphylinens hud, utvidgar. fig något, 1 fkapnad af en ble bd ed &; 2)5 fom fäfter honoffi, | OL OR . EE oc Så , 2 flrångar s och få deligen + Staphylinen "genom deras ftjertar. Men. hvad fom år ån mera förunderligt, år, at deffe ”Acari fuga hvarandras at nårings-faften, fom drages utur ftörre Infectet, måtte gå från den 1 eha ; 4caras. til den andfa, genom”frängarne, fkulle in5illa fig, at flere Fofter hängde tilfam= mans genom åfven få många nafvel- ftrångar. BILEN | CR | Jag x 0 Det lilla Infectet tager fig red förtterne vid det förfta ting det kom- , och fedan arbetar det fig lött, da ftrån- fkiljer hg från I kropp vid det ftållet, aräft han år fåft vid kroppen, och dår han har den breda foten (Fig. ör Tra fom omtalt ie ; Di år det Ern och KI hvart der 481 EVE RA TR RE ELER HOV Mörnadgn AR å 0, men fpetlig åt hufvudet GENE A årg; år brun, ftlétande något på "råfttårg. pen är kupig 'comvexus) öfvån uppå, och likt m betåckt med et härd, Nått och glänfan- de” Skab;- fom beftår af: nd ftycke. Detta Skal går med fina bråddar något utom fjelfva krop- ur . Äg detfe bråddar' äro genomikinande,' få t man fer en del af fötterné' därigenom: Ffa di ir votta tilantalet och kärta; men de tvån- : ; fråm Ra åro långre och nigot tjockare ån de 1; de åro alla genomfkinande, delte' I mån- - a leder befatte med fmå hår, och vid åndan vatv ide en liten bi äla. å I mellan RU för ; | lå Sfbäleke ledér SN val fee! ee tråcka fig olångre ån til hufvuders fpits, få ar man" måtte Rs i NE i ”be- sh ar 0 STA Iele hög 6 defe Hök: i Ce 2 och NR år under är kroppen platt, och dår titta förterne, i ki ; ; JR DV Sr NE 3 | RR (ON j 2 180 1768. Apr. Maj. Jun. "betrakta Infe&et inunder, för at blifva dom fe. Imellan deffe fmå armar fer man cen liten fpitfig conilk del, fom förmodeligen år et Mv- te, hvarigenom djuret federmera tfuger fin fö da, når det år i ledighet eller fkildt från fin JNA i ND PR Vi BE , n UL S MS » ftrång. ( vh TE dl De hafva en mycket hård hud; (3 at de | ej ”låtteligen fönderkroffas. Jordens fuktighet år. derli, fe bj Jag har funnit, ac lig arv kunna blif- va vid lif, fedan de fkildt fig från det ftörre Infe&et, hvarpå de til defs lefvat: ty de, hvil- ka jag ville förvara utom jorden, lefde cj TNE: Mr a TNE 4 Vid början af Augufti månad förledet år, fant jag på en Ört uti min Trägård, en Lepta- ra af det flaget, fom kallas Leptura nigra, tho-. vace elytrisque rafis.. Linn. Faun. Suec. Ed, a. ” 68r. B., och hvars kropp, hufvud. och an- tenner åro fvarta, men zshorax och ving!kalen --mörk-röda.. Hon var aldeles vanfkapelig, ge- nom en grufvelig myckenhet fmå brun-gula och fkal-aktiga 4cari, fom betåckte måft hela defs kropp och alla defs leder. Jag fant, at de vo= ro af famma flag, fom de föregående på Sraphy- Zdlinen. Deras antal var obefkritveligen ftort. ja tufendetals, och betåckte alla kroppens delar , i fynnerhet inunder buken, hvaritt de voro tjockt. upftaplade; de hångde ock vid benen i fora HET dT och gjorde, at denna Leprura hade et hifkeligt och otåckt utfeende (Fig. f£.), öfverhölgd fom hon var af en fådan myckenhet ohyra. Hon kunde med möda krypa och röra hg med denna ohyggeliga börda, fom plågade ” | an= ) wecker, oil nogfamt : ;yntes iphörligen gåénom Tina röreller (ku fig detta fållfkap af 4rcavi.y dock SA ek NANDE Ganfka mån- fle Acari futo faft vid hånnes kropp» (en på hvarandra med fådane ftrångar, dr hos de förra; men andra äter voro -kröpo fram och tilbaka på Lepturens flere lager på hvarandra. > Det var rt, at fe denna tftackars Leptara få angri- under fom hon var nådfakad , at föda t egen fubitance, emot fin vilja. | i Jag förvarade hånne med alla fina gåfter uti en glasburk , och blef varfe, at de fmi 4- cari dageligen alt mera öfvergåfvo hånne, och föra och dit uti burken, få at hon inom några agar blef dem alla qvitt. De lefde fe- dan Så Jänge 1 nr ar fuktig jord at uppe- hålla fig a uti, Men eljett åro de feg-lifvade nog: JV Föhoru jag FREE, dem uti ftark Spiritus vi- IS få lefde de dock I ange uti denna tftarka li- — queuren, fom cljett på frunden plågar döda mått kk vå Infecter hvilka man ligger dåruti. a Jag häller Jar för ganfka befynnerligt, at finna letvande Infe&er planterade och tåfte på andra ftörre Infe&ers kropp, medelft en tråd- ik förång, hvarigenom de draga och likfom — fuga deras nårings-faft utur det ”flörre Infetterg >"> fom är nådfakadt at bära dem, och det därtil,; genom bakdelen. Hvad fom mätt liknar detta, | ET fmå röda aflänga ågg (Fig. 6.), af et flags Vatten-deari, fom finnas fafthångande med en iten itjelke (6) vid benen och kroppen af åts T SNR | fkil- r AVN hvilken år utvidgad fom en conifk fot, varit Hr 708 Jun: filliga förre Vatcen » Iaf fåfom Baogar ekt )g Vartten- Scorpioner (Nepe) oct leve fådane: Deffe äggvaxa och tiltagai de lek ; hvilket år tecken, at de draga föda utur | Intectets kropp, vid hvilken de Fallt ittas men | åndteligen klåekas de ut och frambringa fmå röda Aräri. (Fig. 7)» fom fnält fimma i vattnet. Herr vön Linné kallar dem dearus (aquatricus) 4 kl hå abdomine depreffo tomentofa poftice obrufos aguaticas. Faun: Per Ed. 2. a. 1978. Je KHÄDer.. e > 0 DG sd omland heta Qvalfter. Men jag bar funnit, at ibland deffe fma Vatten-sgcari finnas Aere ån et lag , fom, vid något annat vilfålle torde kunna vilas. -Imedlertid kunna våra örn på ek våxan- de Acari få namn af 4carus (vegetans) crufaceus fr å ng [00Ng Con vexo , ir plano. vg ber RN gt Fig. t. år en fvart Scaphylinus . vitad flörre ån naturen : 2, 4, fHockar af helt (må Acari, fom äro fafte vid hans kropp med Goa ftrångar el= | ler ftjelkar. Fig. 2. m,m, år en af förenåmnde: Äcari, (kilå ån Staphylinens. kropp och mycket ftor afritad. » För blotta dgat år han. ej frörre ån en puné&. : Han ligger uh ryggen i denna a rohi skap är fjerren eller trrången, fom fitter - vid bakdelen 6, och fom med andra ändan Pp fn 1 id: ” fer man enli- Nr indre tr t ri d vid hvarandra med enom hvilka de för pen] ber ig MIGRETS bv | åa SN bönen "Ne Fi FE krypa hvart han vil. > Vid:z år huf- fom är feg men bakdelen år af. nä på Nr ARE KVA £ j is (04 NEN . Få 1 Figara 5 s. år en föds -brun Iöraråt i dtvällg lek, hvars hela kropp år öfverhölgd med flags fmå Acari, fom de förra, hvilka ånne er hilkeligt utfeende. ANN re lil 6. föreftåller et rådt aflångt å ågg. myc- ; tort ritadt, fom medelft en liten el Lig aturligen är detta 288 ej förre än et Ah far ALI Få | AR 2 ; ; ALFA 3, år ehy öd Vatten-dcarus fom blif- | ät kläckt. utur föregående: ågg, och fom hår än. mirad genom famma ' Fölsnslönp glas, fom bd ” 3 äL 7 i ? rr SASAUIALALALN ALIAS ; 2 RNVBENALIUY AE j , fv IK hå Å 4 ! håg , 4 KON OE än UR VE ; a N 4 £ SA IN $ ; DN ;$ + 3 CE Hp SA d X t - , | 2 i od SERNER | ; a SARA f EG t I i É£ - Alde AE ; i; M ' RR FREREare N å Gå vid en: Vatten” Scorpions kropp. - 184 1768. | bon RN 9 Å ÅT FR Re 4 Sön fvalkar. Månnifk gjorde och ingifns 3 a ANTON ROLAN DSON/M ARTIN: CI å . a - ; 4 FThermometer, fökt utröna, huru vår kropps varma förhåller fi ig, fart tilseller aftager af ätfkil- liga orfaker; har jag ock underfökt, hvad ver- kan Sömnen hafver, at öka eller minfka Blo- dets vårma, Af mi ånga i denne afligt gjorda Rön, vil Jag hår allenatt anföra några fa med hvilka de åfrige INNAN, oe NH fälhyga fått , of jag tillörene (2) adde gl | Vv > Römet v. Påsen Karl af 38 års å åldér, då I än | klockan 11 om aftonen lade fig, och innan han fomnade ; befants Handens vårma 26 grader, Armholans 36 « Bröttets 35, Maguns 34, Kniå> veckets 33 och I: otbladets 33: tilhopa 207 gra der. Når han följande morgon kl. f vaknade, var Handen allenatt 34, Armholan 36, BHröttet 34, Magen 34, Knåvecket 32 och Fotbladet $i tilhopa 202 grader. "Altfå hade alla defla delar tilhopa blifvit f>; men hvardera nåftan cen hel grad fvalare genom SSmnen. Vårmen i Rum- met, dår Karlen lag, var 15 pre Röser 3. En annan gäng hade, på famma Karl, efter. 2 timars Sömn, Hunden blifvit 2 fe fvalare, Bröftet åfven 2, Magen 1, och . oten I grad: tilhopa 6 grader. (EE Se KVA Handl, år 1766, beg: 328, famt 17767, pag. 166. Rö EZ ; z Lå SSE TAR SR j SERNER 2 EG rr TR NF = 2 SR en annan dag, Handen 3, Armho- 32 och Foten. NM Sr kallare, än ån han fomnade. ut häfe flark rörelfe, var, då han om ade fig, Handens vårma 37, Armho- ; Bröåftets 36, Magens 35, Kniets 35, te SS 32 grader, Når hän, sektor timars aknat, funnos Handen, Armholan, Brö- Aagen och Knået hvardera t grad fvalas Förr ån han fomnade, flog hans Puls 79 minuten; men når han nyfs vaknat, al- 60 flag. Under fjelfva Sömnen, gjorde han 14 eller 15 ande-drag i minuten; men få Kör t han vaknat, 20 i minuten. Vårmen i Rum- var 20 grader... — Röret 5. På en Gålfe om 9 år, då han kar de r at fofva, var Kindens, vårma 33, Han- dens, Armbolans, Bröftets och Magens hvarde- 1236, Kniveckets 33 och F otens 31 gr. Sju ti- . mar dår efter och medan han ånnu ve fants Handen 1, Armbolan 2, Bråftet 3> Magen 1, och Knået 3 grader fvalare. Men når han, ef= ter 8 timars fömn, en liten ftund. varit vaken, fann jag hans vårma mått återftåld, i det fom- ligg delar voro litet fvalare , fomliga varmare, åter lika, fom då han forandde. På en Man 2 om 40 års ålder, fom 4: PIREN Maj. foga 185 tot + timars Sömn, befants på. Ga Hee 6. Nåftan på fimma fått förhöll det fig en annan gäng med famma Gåfte. Sedan in fofvit i 2 timar, och medan han ånnu fof, var Handens värma 33 Armholans I , och Biö- ) ” Få fer ngn ad mindre, ån då han fomnade, Når Mys han se Å AR NR Ner amd bd Så in CITE : | Nu aj Äh TITT. SÅ. j - (AN a ad NE lt SÅ ' - igot dårefter upvaknade,' Het ck olufti Kinden: 3, och Bröttet: I grad varn än. ide Iuföräkanderg >; men Handpucorkö snbe- lan lika. a ; SA SAN id d sd ÄRR LR er age I MH 0 på fe Het ROMER 4 MBA Gåfie Te .om ) 9” årl, hades innan han: fobillide, i Flanden 35, Armholan' 36 pa Bröftet 34, och på Magen 35" graders värma. Medan. AN an fofs"pär8: de timan;: hade Handen förlorat. 23. Armholan 1, och Magen 2 grader. al fin! vårma ;. men Bröftet var lika varmt. Når ir iefter.1d timars” fömn, vaknar, fants vårmen äcke' allenaft ater fald, / utan! ack! in Tomlige de-= lar något ftörrej, anför (ömnen ,,; undantagande Handen, fom nutallenaft varl22 grader, en JAY delfiocn flera dylika förlök',' ed klar- | ligen, at Sömnena fvalkar månnilkans kropp, I fy nnerhet få långe Ban ånnu för 5 TREA vår: man nog haft: ör marterftålles ss fämarta man. rg knat. Jag talar hår:endaft om den utvärtes vår- man y hvilken jag med Thermometer RA pröfva ty ar döma af Urinen, fom. gemenligen hag famma: vaärmgat 265 eller 33 grader; bade ör och efter Sömnen, tyckes den Invärtes. våra men ej hafva undergåätt märkelig: för Rrenne. AE nigra: Rön, befynnerligen på Barn, h ar jag an- ledning at trö, at vårmen under fömnen begif- "AVR AMA UME FOS AR dn SR WUR I LLC Nee La h FETT SNS AD ENL AA a ANDA FR RE Aon GENRENS Pr ver dig inåt kroppens! men drifver til Peripagt rien igen, dasmah maköät.smn ob Hår bör ockigöras fkillnad på kalir ek 02 rolig fömn: - Orolig fömn år. midt -imeltan waka och fofrva, hvarom dråmar nogfamt intyga. Når vå Iy "Barn fofvit oroligt; blifvit röde; om IKiniderne, k avaknathaftigt; gråtande; hafva de efter fömnen : fun- rader "värmare, FU förut.> Men olig fömn fvalkar dem, kan Yuras ch andedråt r ån. de fomnat,; flagit 100 å 105 mi uten, har den. under fömnen, på 3 å Barn, ej fagit mer ån ya å 903 men fa KG vaknat, TER: S00 1 og flag i mint Hvad Andedrågterne angär , (ar märk- igt at fe, huru. juft lika 4 många de åro rf Ra af år, och på fullvåxte af 30 eller s ålder: nämligen under fömnen 15: a 163 > af fyres, at Barne ej hyfa ftörre vårma, ån fullvuxet Folk: ty jag här ofta funnit, ar deras yttra vårma, i fundt tilftänd , ej gärt, öf- ver 36, högft Cd grader, hvaremot ock den nå fvarat, fåfom Urinen vifat. Så högt fti- våxte, når de Mart I någon rörelfe, druc- Cd hvila fradd och -mindre betåckt, kan 36 gran ders vårma öfver Naflen anfes för en Feber- hetta, fådan fom jag den ock obferverat på en onfltitutioner: hos fomlige håller värmen mera til Peripherien eller hullet, ån inåt: S ; fomlige fer tvårt om. Hos bågee kan dock värmen vara öfver hufvud nåttan lika ftor. 2 Is än FR VN jå Å & ; al Ne gr É ad kh Ju LYON ja å | j KÄRA PL 3 ara a BER $i a SEEPI HET A k [ek 7 PAR l d per FN g | 5 Hå Vv fc AY. Juns i I ” i ; stens för hållande ty då | fedan de vaknat, 20, 22423 i minuten. en ock der armarna och öfver Nan re Patient. Någon fkillnad år ock imel- AR varmt t och åro vål klådde. Men på en i + 188 1768. Apr. Maj. Jun: | > Chinefernes Sått at'utklåcka Ägg. | kn sbelkuifvig ar Bög CARL GUST: EKEBERG, 40 ; Capit. Lieuten. vid K. Amiralit. är jag i Canton fedt, huru Chineferne til TN otrolig mångd upföda Ank-ungar , och pamint mig, huru envifa och oftadiga detta Fo- par aro hos ofs- at ligga, har jag däraf fatt an- edning at efterfråga Chinefernas Sått at utklåc- ka åggen, hvilket jag funnit ganfka enfaldigt och behåndiet. At förekomma bedrägeri, fra- gade jag fårfkildt flera af dem, fom idkade den- na handtering, och til flut låt jag hämta en i klåcknings-konften långe öfvad Chines, fom up- fatte ugnen, och förklarade för mig hela pro- ceffen, fom jag hårmedeltt har den åran at för Kongl. Academien upgifva. | ER Uti nagot drag-fritt hus, fomrbar jord-galf, fåtta de pinnar, fom äro tre gvarter länga, utt en ring af en alns tvår-linia, få nåra til hvar- andra, at de beqvåmligen med Bambu-fprötar, qviftar eller halm kunna vål fammanflåtas, och federmera med ttadig och vål arbetad lera, bå- de utan och innan, jämnt tilftrykas, få at den- na runda ler-våggen blifver et par tum tjock. sn lindrig kohl-vårma bör torka den famma, och alla fprickor med leran upfyllas och filt arter torkas. Denna kallar jag Ugn. t Fyra flycken 635 qvarters ftadiga Bråder, af en alns bredd, ftållas på kant emot dei hör- nen nedflagne fmå ftolpar, fom uti en qvadrat om- = AN | Ed ; ö IVER $ id RA Cd Bg j | 7 KM 4 VA få ' Å - Hör 5 V FÄRRE VON | (OT INGEN CW 6 i NR BA : så SR i ; / CN Ä , S I SR n Å SK uu ad . od LJ é /Å 4 ; i Fr ” ifva ugnen, och uti hvart hörn göres i jor- liten eldftad, 3 tum djup, rund, af et iameter : "deffa eldftåder tå ej komma e mare ån et godt qvarter, at för myc- vårma ej må fkada. — Tyi af Bambu flåtade flata korgar, i fkap- nad af Säll, med qvarters höga bråddar, och Fäden vidd, at de ftjälpte, tjäna fåfom läck . öfver ugnen; tvänne tre qvarters höga, och få reda korgar med handtag, fom jåmnt paffa — fig in uti ugnen; famt et tjockt papper eller en tunn Filt, få ftor, at den betåcker: hela fyrs kanten; år alt hvad til denna operation bcehöf- ves, utom kohl och agnar af Ris. Hvete-agnar torde göra famma gagn. ; «0 Uti ugnen ftrös et par finger tjockt med — agnar, dår uti fåttes en af de djupare korgar- I ne, med ct par tums högt agnar 1 bättnen, fom — betåckes med en valmars-lapp : den flata korgen eller låcket Äågges öfver ugnen, och uti hvar — eldftad lågges en hand full agnar, dåruti Eld- — mörja, fåfom af utbråndt ris, hvilken betåckes N ned agnar: hela tyrkanten öfverdrages med Fil- oten, at en half dag tå upvårmas. Eldnings- fåttet under hela kläckningen, blifver lika jämnt, utan minita tilékning eller minfkning: de haf- va fördenfkul i famma Rum en fpis, altid för- fedd med fina glådande kohl eller eld -mörja, af hvilken de hvar fjette tima, med et mått, få — ftort fom en göppen full, altid förfe eldftåder- one, hvilka hvar gång betåckas med agnar, fom > hindra kohlen, at för fnart utbrinna och för- orfaka ojämn vårma. Den fåledes upvårmde ug- | nen nen 'Öpnas, korgen 4 fylle diod Srila Ank Apg: i för beg: vämligheten tagas tre Ågg uti hvardera handen, fom år få mycket: den kan häflay! och | därmed förtfares jrutan frörande, at ttapla honom | FUN.” TEan, beträckej med tin valmars- lapp, eld+". flådren för = med fin: mörja , betäckt med ag-y. nar, och hela fyrkanten med: filten. Efter cx da t: Og öpnas äter hela fyrk canten med ugnen, den andra ug jupa k orgen upvårmd, med agnar I bott- PEN, framfiages, den förra med: agg fyld, lyftes war- famt utur ugnen, åggen tagas utur denna, och 1. Hen I fomaå inlåggas. Iocnom denna ombyt- ninga, blifva iggen vånde, de lägtta | kommo of-. VADER de: mellanliggande rå åfven nå- gon åndring. Korgen, ugnen och åfven fyr- . kanten, fedan ny eldning på förra Tåttct fMedra. blifva efter vanligheten betåckte. . Med äggens ombyt ande och eldning fortfara de hvar tjette tima, uti 9 dygn, och hanliga ugnens Öp- . nande intet drag, cj heller Han tera äggen ig 52 ovarmde hånder. fa ; . då ; pr 4 JA LEG Pfter 9 Uallins fösläpern tages Åemahdtn Han | korgen fram, make til deny fom varit ugnens - läck: åg gen låggas på et i defs botten utbredt yliet klåde; korgen frålles på underftrådde ap. nar, uven annan af bråder upreft' fyrkant, hålt= rew lägre ån den'förrat fyra ften-fkålar blifva en uti hvart hörn; eldftåder, med itntredjedet mindre eld- smörja utt, öfver och under Aer med åbvar:Korgen betäckes med va almars-fli- ken, upbur en af i kors lagde kåppar, at den ej kommer at röra äggen, och hela fyrkanten tåc> . kes, efter förråttad eldning, uti varmt väder med | et hud | kalle väderlek fed filten. garne, och med ; fåtte a RS I | följande fju SN flyttas, . om; vårmän bli tver Hälskärmare. fy rkantens hörn; > men når- 11 korgen, om värman är, för fvag« N "lutas: eldningen, och äggen brec ds ut börd med uphögde kanter svs Ont de äro nlåcket kan kånnas, betackas de med et la- 1; men då de åro fvalare, med Til Iten, fom ej får vara för tjock och tung De vändas fy- I gånger om dagen , och ite na dagar kom- ma U ngarne fram. Om eldningen år ojamn och för farks, Cå händer svär Ungarne vantrifvas, få ndräg ock dö; "men förråttas"den varfamt, hvar- önrde äro mycket forgfållige, fö mifslyckas OpE- ration /fållan.: "förfammas; vändningen, . få fipner van ofta rutna ågg) Detta klåcknings-fått öfvas i i China ålla 2 ars- ag har dår fedt fpåda Ank-ungar i Nov.Dec. FOG Ch "månader, fom ej åro varmare ån April och Maji hos Ca allenaft. man aktar fig vid äg- gens vändande, för kalla vind- -puttar och drag, f fp yr är de efh handteras med kalla hånder. ag RiAat vejs ar där ju garant hos ofs, at ut- 7 rn yt damma fått. (ata nagon liten öt- nå Åtorde de fmåfvärigheter, fom i förftone | Ch FERrna möt. latrelig cen ötvervinnas. a Ar ”j MÅR it ÖL Eh OM AVE ASS SE NA LURAS LR RN FÄRG FACK GTGEEE TA ; AVN PEN FARTEN RNE TONI VARAT i ön SAG SRS ie (AES GE (ARE I AE BARN ND | ' VF Lå VIDA å vä EV Na Å Y j ; r 4 s , id å by ; . Å Y HA re - id | ” ä RR | AA 6 nn R Lj 7 d wa VÄLA: i b / 3 ; BJän uti den fednatfte eldningen, fom på FÖR- 0 FÖRTEKNING = oo nn J Sr På de Röba fom åro införde i dotte Handlingar. sen af Hiftorien om Tour malinen, 4 Jon. CARE WILCKE "4 2. Anmärkningar vid Repflageriet j ingifne ige NiLs PsILANDERSCHÖLD 120. 3: Förfök med Smildndfka Hvit-leran> ch än defs nytta i Alun- Luttringen, er Pe HR ADRIAN GADD - 126: 4. Aaatomilka Anmärknipgar, Arr fö Modren hos en död Qvinna, hvilken med Fefter på ste månaden varit hafvande ; Ja A ROLAND MARTIN = - - 134 $. Djaret Narica, befkrifvet af CARL vi Li Ne NE aker - - 140 6. Tvinne Anmärkningar uti Natural: Hiftorien, | af CARL v. LINNC - - 146 7. Förfåk, at allmänneligen uplöfa et Problem, ; om Geometrilka Aberrationer >; af Baron FREDRIC PALMQVIST - | LTR 8. Sammandrag af de inkomne fyra a på Kongl. Academiens Erdva; om bifta fättet at | inrdtta och underhålla Eifte-Dammar, = 166 9. Djur, [om med en flrdng i ändan åro fåfe vid andra le fvande djur; Hälsa) of FÖRR JR GERER > 6 176. 10. Rön, fom bevifa, at sive fvalkar Minni- ; > fans kropp; gjorde och ingifne af AN fos oc ROLANDSON MARTIN or 1841 11. Chinefernes Sått at utkläcka Ågg, befträfvet i of CARL Gust. EKEBERG + + 1887 NES Rc RER 3 ARE TE N RÖV AM N MIC INGA NY NY INN " dh dj 4 | ( ( l il Hild 4 ff ÅA 4 fl fö NM | I ll Hill | (ll (dl, I IN Se EO ls INS 0 NR ER er I RRD ARTNR Fr sär sv RRERNNSSTNEER FDR pero rö Ä Ab N Ob oeäkleptnr an bla Lin 2 0 AN sr or y i (d BANAR ANAR HA ARA vc VR ÄN sö | å gös STAA 3 < URNA RTR + 00 rå 15 sar 6 ÖN e y NA rd Ng AA RE SR sad jar NAP ; ÖKNAR ss pr RÅR sd NRA ar ” St Vr RR AR CAN vt i G W : , Be rn FANAN GI AMORS ARE ; 3 NN Ki ä; ; e SH a å K € Ä Så . ä NS "lägg . Å ”" + M 4 t NM a hk Ad É I ' TA N i HH 3 j we z ix HN ' Å z v Aj RNE CI VTA ENA I KAT FELT Eski KONGL. VETENSKAPS SRA CA EMIENS NR HAL INGAR, ER GN För MåNnNADERNE (oo JULIUS, AUGUSTUS, SEPTEMBER, ERA KÖ KERSES, ns "Herr CARL GUST.: EKEBERG, ÖR Capitaine- Lieuten, vid Kongl: Amiralitetet. Ad > FÖRSÖK Til en Magnetifk Taclinations- Charta, falla Magnetifka Verkningar, år ingen : mindre allmänt kånd, otilråckeligare une SC | 078 dere I ; SN Nr a h der hånd | långe Magnet-Nålar blifvit ftrukne. och medfört Compaffer på vida Refor pb en förut jämnt - vågande NSP vi öre i ten, blifver defs ena hålft ftrax likfon tyn igre, famt lutar ned-åt 3 och fedan den öfvervigten blifvit på en vifs ort råttad, måtte Skepparen | likafullt årfara, at Sjö- - kofen påa anc Ira orter äl fig fjelf kommer utur denna jämvigten, få: at defs öd fida flånker fig långre ned ute dle Så. sa dra orternes” Then den Norra fidan uti de lån-. gre Norr-ut belågne; hvarföre de genom en liten mot-vigt måtte å ate horizontella låge: "Detta, fom af de måtte an- fågs för en mé ra brydfam å åt nyttig om tåndig. het, föranlåt omfider ei förfaren Angelfk jö- man och Konftnår RöseErT N ORMAN a) med en egen Nål, fom-på ho 1: av fritt kötide våndå 5 ig up och ned, underföka , | ; huru långt. denna fånkning fkulle- of. når Ma- SR kraften enfäm får råda « om . ålen. Han å vatfe, at Nålens lutniffg, uti Öns I mö varotiela Fer Yd nit jan des för fre Upfinnaren af denna Magnetens märks vårdiga egenfkapy och. af den til defs utrénan- de årforderliga nya Inch Nations- -Compaffen, hvil- ap tid efter annan, nin 0 Heta Förnår tra I (2) N CW: htirntRige. Cap 3 3 4 it. Gili E V ; så gnete, L. I Ca MH 1768, Jul. Aug..Sept; — 195 gar, famt banat vågen til många nyttiga decou- "Verter uti Låran om Magneten: ud p M. p K OM Ag we pa Efter NORMAN, började fnart flere lågga (SRS NARE PRE. je | . FÖRRE or handen vid famma Förfök,, 1 fynnerhet har LEo- AUDUS (b), en Franfk Jefuit och Mathemati- -Cus, inrättat en liten Inclinations- Compafs, at | bruka på Sjön, hvarmed jåmvål åtfkilliga fkola fva gjort förfök; men dårom år intet påli- ”Teligt. mig bekant. Vid början af 1600 - talet, hafva dylika obfervationer en tid varit mycket 1 gang, hvarigenom man ock då redan årfarit, at Nålens ftupningar på olika orter åro mycket " förånderlige ; at Nålen ikring /Equator håller fig — Våg-rått; långre Söder-ut vänder hon födra fpet- fen ned-åt; men lutar alt mer och mer med Norra fpetfen, ju nårmare denna Polen; få at ock HuDson, åren 1607 och 1608, på en Nord- lig bredd af 75 gr. 22 min; funnit Nålen ftu- pa 39 gr. 30 min., eller ftå i det nårmafte lod- rått; men vid Noord. Cap och Nova Zembla träffat. hånne fånka fig 84 gr. under horizont- linien £c). Hade man nu ftadnat dårvid, at.med flit anftålla, famla och jämföra dylika Rön, få ha- de denna Vetenfkapen fedan den tiden kunnat vins- na anfenlig tilvåxt. Men fedan några börjat gifla, at Inclinationen rättar fig fullkomligen efter La- tituden (d), andra, åter, af några dem bekanta Rön,, utgafvo Tabeller (.e) öfver Nålens förhål- NAN EN IGE, lan- , Å (b) RR olögr jar ME Philofophia. Liön 1668: -it. Mufcheobr. Diff, de Magn. p, 200: sOTTabt Vik Figorkesd öga | Q Purchas Pilgrim. Vol. 3 ; | d) Sturm. Phyf, Ele&iv. T.2. p. 1090. a (e) Keteltas Gebrayek def Naeld-Wiiinge. 1609. ENT 1 ORRA N S kop : NM ; 4 0, | iv I + he ÅG I 744. P: Z Vet. Acad. Hand (f) Vet. Al Un LEE i ($ vittra AG Nä in SK Äh (Me d ny Mij fr i je liva ver- Te SÄ FARS öh RENA Fv Kr Fay, RÅ lor KG RR LR INA 4 id ig n ån på « et RR aa 'Haf, ck SIT tid efter annan, dår- ort åtfkilliga tilbud. Jag förbigår de betydeliga "för at kurveli ren anföra det te, fom dårvid blifvit utråttadt. a anledning gen, at åter utur mör- TON (2), få vål genom de, år 1720, ', anflålde Förfök, hvarigenom han banat vågen til en vigtig Theo- detta Inftrument, fom ock genom defs åt förmedelft Magnetifka De- SAGER le, a Geographifka Longituden på fjön. CEn ta änka; fom i fig fjelf är mindre orimelig, ån fvår at verk ftålla. ont fölgde, : år INKA, Herr Gr AHAM), fom, med en fots läng Näål; 0 Ip Inclinationen, och tant den farinia ondon hälla fig mellan 74 och 7$ gra- h); famt kärt därefter, 1724, den beröm- RR gg FESOTR INeg de kV Rs it. fbrna by the Di in "Needle, London. 4 Q FREM N. 389. ppi | "SSA lön, med flera och til en del mycket Lag och TInclinations Obfervationers före- 1 € fon eo uten Ma; netilka Inclinationen, gaf ofc rhet hårpå anvåndt ORK 0 STON hade redan' funnit, al ve ol lir | i je one en fots Nål utmårktes fer app nm en annan fyra fot lång Näål angza min. Det famma årfor "Mosekia flera olika Nålar. Den ena, fom va lång , ftupade 67 grader, den andra lingd, 72 gr., och den tredje, vifade endaltt. 60 gr. Han ga noga akt på den långfta Nåle en famma nåftan aldrig ttod fti de fig på et fått, hvaruri "han icke na nagon ordning Ed ; kast ch KAS TI SR EN EES SES SSR AE OPEROR SOSSAR LS Sa SE OSS ar TSE ANT 2 NNE falla, fom at fadhiå uti Fr pöiss en vål Nålarnas olika längd, fom fjelfva V kraftens. förånderlighet, föranlåta deffa fkilna göra obfervationen befvårlig och ofåker KY förtaga all den nytta, fom SAT fal SE N- ta (1). Föga mera hade behöfts, at fåtta den= na faken uti förgåtenhet 3 ty hvilken: vil fj la fin tid och möda på et befvårligt, ol åkert och onyttigt Förfök ? Ganfka många hafva dåriges nom bi ifvit tilbaka hållne, at vidare befatta Ce dårmed. Några . hafva dock hållit den för | angelågnare , och har i fynnerhet: Herr Cz fr I stus (mj, är 1737 uti Torne, och. 1744 i Up MR ; - GY DT de Meagnete, p. 200-180 h (k) Tranfa&. N. 425: 4260. 1752. (1) Introd.: ad Philof./ Nao EE 853833: (mY AQ Liter. & Scienti Svec. 1738. ps 428. Kongl. Vet. Acad. Handl; 1744. po 10.074 & 1768. Jul Aug. Sept. 199 Tv fala, smed mycken noghet utftakat. Magnetifka Inclinationen > hvilken på det förra ftållet, ge- nom 3, atta tum långa, Nålar, fom vid alla om- kaftningar icke varierade öfver 10 minuter, fants 78 gr. 5 min., och på den fenare, med en 5 tums Niål, 75 gr. 5 min. . Uti Memel har Du- HAN DE JANDUN, 1732, funnit Inclinationen ikring. 72 gr. (nn). Men 1 ailmånhet har detta imnet på et utmärkt fått varit förfummadt, hvil- ken. efterlåtenhet alt mera hade tagit öfverhan- den; dåreft icke. någon utmårkt upmuntran ä nyo uplifvat hug och luft för deffa> i fig tjelf altid för nyttige anfedde , och öfveralt efterlång- tade, Inclinations-obfervationer. oc Vi kunne: med fkål råkna en ny. Period uti denna .Vetenfkapen ifrån den tid, då Kongl. Franfka V etenfkaps Academien, är 1741, utfat- te den vanliga belöningen för Inclinations-Com- paffens förbättrande, och tildelte denfamma Herr. | Np i Bafel , hvilken grundeligen af- handlat orfakerna til Inclinations- Nålars felak- tigheter, jämte medlen at athjelpa de famma (0). Nälens. axlar böra endaft rulla på horizontella planer, och genom påfatte vigter bör få lagas, at Nålens egen tyngd, fom altid genom en fka- delig bögning fånker defs Centrum Gravitatis, mi gifva hånne famma Itållning, fom den Ma- gnetifka kraften. På hvad fått detta beqvåmli- NG os galt (n) Nouv, Bibl. Germ. T. 138 p. 388. (0) Pieces fur les Bouffoles d” Inctinaifon. aris. 1748. Memoire fur la Maniere de conflruire les Bovfl. 4 Inclin. pour concourir au Frix de I an- née 1743. gatt TE. stmédettt sökt liten få kal ad tions- vif: veg har famma Auftor fenar gen befkrifvit (p), och til ma deffa Nålars örat icke" at på en och famma ort. y hö kanna utvifa ganfra olika upnin; FO > än fli bd råtta och high | At Sinus totas. år. til Cotangens får a . lens É sr od Inclination uti i Meridianen; fom för Periic ; RA SÄTE SER de ; : : Se SEDER SE rn ERS EA RAA ARE AE RR ST ER Ser SAN SEN ä EEE > 2 SE sr 2 = S HÖRDNG Yhg Nålens skeden. ja ” äg. 4 gun 6 tical-Planen (49). Häåraf följe ör cl Vv Kl farenheten intygar, ar på alla Je orter, pang a lens råtta Stånd år lutande til Horizonten, hal. ler hon fig högtt i fjelfva Meridianen; gg || alla andra Planer dn alt mer ned åt, til defs ud hon uti den Plan, fom gör råtta vinklar med Meridianen, flår aldeles lod Jäl. Aug. Sept, — 201 vat fela, fom ej vetat af eller i akt tagit denna omftåndigheten. äg . MUSSCHENBROEK har fördenfkul fjelf å da- ga lagt oriktigheten af defs ftörfta Nål, då han til råtta vinklar emot Meridianen fant hånne luta 84, i fållet tör 90 grader (r). i Herr BERNoULLI ftadnade icke uti deffa underfökningar vid blotta fpeculationer, utan låt genom en fkickelig Konftnår, Herr DieTt- Riciri Bafel, förfårdiga 12 Nålar afolika långd, "hvilka alla til pricka fvarade emot den anförda Regeln, famt gåfvo Intlinationen uti Bafel til 712 grad, hvilken för Jord-båfningen varit 72 Met Nordlig. Et af deffa Inftrumenter fån- es til Herr EvLreRr i Berlin, hvareft jag, 1757, fjelf ågt tiltålle, at fe defs inråttning, hvilken ock Herr EuLEeR utförligen befkrifvit (s): och fåfom därvid årfordras, at Nålen, vid xquations- ringens delning, år utan all Magnetifk kraft, fom Vid en hårdad Nål år fvårt at ärhålla, har han vifat, huru man vid en redan Magnetiferad Nål, af tre correfponderande obfervationer, kan finna och utråkna Inclinationen. Denna fants, 17f$7, i Berlin, 71 gr. 45 min. Nordlig , hvarjämte Theorien om detta Inftrument få utförligen år afhandlad, at föga något mera i den delen tor- de faknas. Imedlertid har ingen, få mycket jag vet, hittils gjort någon vidare nytta af deffa Decouverter, mindre på Hafvet förlökt den nya ot SRA N ; in- (r) Differt. de Magn. Exp. 103. p. 211. (s) Mem. de Berlin för 1755, utgifne 17$7, p. 117. Théeorie de V incknaifon de VY Eguille Magnetique, confirmmée par des experiences. ; mänga kr M agneti ; vit et aldeles nytt fått Declinations - Compafs, fi jämvål brukat: e en. LO tum de EuLers fått med ] hvarmed. han, 1764, uti.F Köa OR SM ae a hvar för fig ET te på Sen jer a men Ypreg a ånnt faknas, år. en fkickelig: läm Sjöfarandes. och refandes nyttå och tjentt, vär Br hittils ingen. med flit arbetat, De af Herr Ber NOULLI. föreflagne Nåilarne, fom timma på vick filfver. eller. uti HAN) Kg Er bre komma at År jrsne a Det mår Me ja he ers ch Herr Ma A GNYS: Ca der 4 de. 108 > til nyari 4. sd Aag börj båg fört hågra är Dt göra på 3 [ök med dylika. Inclinatorier til AN artens i d ,; SÅ ig än vad) (t) ant Philok. de or Magnetica, pe 107. 217. Ka (u) Om hyvil Ika: "mera kan efterfes uti stvånne i L Upfa la, 11 1763-0ch -ny67, ,under Herr Prof. a PussUsAR 'Hertr: AvELis utgifne vackr Rutinen säg: elinatiowe Maägnetieas ss 0 0 are förbåttringar. anna ghet, rn tiden tjäna | ltr kd JA Kd äg vg ad, år. je ine at man. be, vn Å rvationer aldri rig. kunnat fin- vd dfverensftåmmelfe. In-. eg liker 6 okunnighet om lånde ,' och brift på nog många ua gr för fig. kunnat bidraga; j eler altid fökt denna harmo- | vågen. ' Merendels har man, (å- pod Mésligstinngroe håndt, fökt ning. uti Inclinationerne efter ohifka. afdelning til långd och d de famma likvål icke åga den kap: -Jordklotet verkar i och för fom en ftor Magnet, hvilken flyrer Magnet-Nålar, och rundt ikring defs r dem famma lågen och ftållningar , en antager: ikring hvar och en Ma- och hvilka endatt råtta fig efter den- lagnetens Poler och magnetifka afdel- n affeende på de rörelfer och--lågen, Magneten åger i anfeende til andrs oppar, och hvarpa defs Geographi- 8 beror. Fördenfkul år det, efter ' Köuvena at. arbeta h Magnet-Nå- RN ; lt tnevlar as KODEN de Nokät Magneter ning, fom vi bo fr pl dringar, fom uti defs M förekomma. Til den or "fom ifrån en hågd anfe Jordklot otet > Magnet-nålar, och af den likhet, ningar åga med fil-fpånen Fido vanlig Ma- NN uten. fluta til defs Magnetifka vonSNe etta har ock varit framl. lerr EK s af. figt med den artificiella Jord - ma Hän haft under hånder (v). NNE I TN w jä famma affigt långt låkrare och låttare , om mar + én någorlunda flor Jord-glob upritar fr agnet-nålar uti Mel ftållning och pic 'de; I bvWER, + DNA Hr vå y i fom deras fråll- Se DERE ES BARN TR nga ? 2 dt ” EA RR ONES a RE LS dår de verkeligen blifvit obferverade: deffa Up göra naturliga filfpåns-rader, hvilkas ftråcknin gifver Magnet-meridianernas gång tilkånna. en Charta kunde detfamma fke (w), men faller då icke få vål i ögonen; hvarföre ock Har- ” LEY Vid Declinationerne brukat en annan a, ; ganfka nyttig method, at genom viffa updrag. ne linier gifva Nilarnas låge tilkånna , och få- ledes på en gång föreftålla hela Ma onét-fyfte- men på et åfven för de SFS 7 sal fr ; ligen nyttigt fått, uti de bekanta Declinations- Chartorne > af hvilka den fitta och nyafte. för år 1750 år i Upfala utgifven, under Herr Pro= ny STRÖMERS Bleep at Herr ZEGoLL- en (v) Aminnelfe- Tal öfver Direå. EKSTRÖM. sä (w) Du Tour Difcouts far I Aimant. Tab. IH. STR M = 2768. Jul, Aug. Sept — 205 STRÖM (x). Detta blifver ock vid Magnetifka Inclinations Syftemens föreftållande den enda och båtta utvågen , emedan deffa Nilar alla flupa emot Jord-ytan, och fåledes endaft uti profiler kunna föreftållas, hvaraf dock en oåndelig och —dårigenom oredig myckenhet fkulle årfordras. Hitvls har likvål brift på nogfamma obferva- tioner legat möjeligheten dåraf aldeles i vågen; men fedan jag genom Herr EKEBERGS obfer- vationer århållit likafom nyckelen til de förut bekanta, har jag dårmed vågat et, ehuru ånnu ofullkomligt, dock 1å vida lyckligt, Förfök, at dåraf ögonfkenligen kan inhämtas, at detta år råtta vågen til ytterligare framfteg uti vår kun- fkap. om Jord-klotets magnetifka fyftem. Til den åndan har jag, efter Herr ÅKERMANS nya flora Glober, upritat den bifogade redu- cerade Chartan Tab. VI.; på den famma til långd och bredd utmårkt alla de orter, dår nå- gon Inclination blifvit obferverad; utfatt defs ftorlek ; och öfver de ftållen, dår den famma funnits lika ftor, updragit krokota linier eller a kallade" Inclinations : Paralleler , ifrån $ til g 10 tilto grader, hvilka tillika utftaka Inclina- tionens förhållande på oråkneliga. andra ftållen - ikring hela jorden, Sjelfva obfervationerne, hvilka jag, utom de redan anförda, hårtil nyttjat, och, få vida rum- met det tillåtit, uti fjelfva Chartan finnas in- förde; åro CL SR 1. Nu varande Kongl. Academiens Profi- dis, Herr Capitaine EKEBERGS, på refan til SLR ET SE och (3) Theoria Declin. Magnetice. 1755. år enkel, enter AE td 6 rullar med fina axlar på Glas- - hångande Måflings - ring, SM efter Meridianen, och leder 65, och beteknas uti Chartan: let f9, | hvilka Ur Char fan med fmå Pilar ; och f eter. Själfva Inftrufnente körs. Nålen af ohårdadt, m kN de med Stål- -(krufvar, och am rd N ålens rer altid” Ner många f årfkildra oblebyavibbde d kårt ti dårmed IR af byilka” fedan tages et Me dium. ik j SK i | Aa 3 SAN ER 1 alla 2 än OMR år är Ios f4, på felorne ifrån . Frankrike til: Sådra "America, Cap de Bonne Efperance, Ifle Royale, och hemvågen dårifråny gjorde obfervationer:(2) > » åro red. (må Stjernor, dårtil brukades en af Herr M AGCNYS öm das fer, med .en 6 tums Nål, fom. vid Inft 'umen:- tets omkaftning GR fig g fö od få långe 2) Se är asctåka Ng st SR SN. HD Mem. de Paris, ra Po ee obfervar ÄG tions faites pendant le cours de trois diff. traverfes "pour un Voyage au Cap de äl här & dä Ifles de Fränce & de Bourb 2 den vd KE var nedvånd, men. fedan In: clinationen blef Sydlig, gaf olika utflag til 3å 4 byar hvarföre jag uti Chartan infört et bål org u ab de anteknade vifningar. ; R ur de ID FEUVILLÉES, åren 1710 och 1711, ikring hela Södra America förbi Martinique til Fig rike famlade vackra långd af 137 Ma- net - Inclinationer, med en halt fots Nål, ut- mårkas genom fmaå Kors, och åro fammandra- gne utur,defs. Journal I Obfervations (b). De karta utdragen hos MuUSsCHENBROEK, och uti Atis Eruditorum, åro felaktige (c).. a ÖUNNINGHAMES (d),år 1700 uti Äthios ön och Indifka Hafvet, förbi Java til och ikring China, gjorde Rön, beteknas rhed en liten Ring. Af deffa 33 obfervationer har Mus- SCHENBROEK under Pounbps namn infört en del uti fin Declinations- Charta. De åro et mée- dium af Compaflens olika vifningar vid om- HETER och tordé ej få råknas ibland de fåkrafte. ” Gelna- hade jag Sn(kar,. at. jämvål. få. nyt- tja Jefuiten. NoELLi på defs Indifka refor fäm- lade Rön NR Men defle" gå få långt ifrån alla "de (b) Hvaraf Tom. L-och Ii. utkommo i Paris, 17144 omen Tom. IlII. fom innehäller de måtta obferva- tioner, 17295. (c) Differt p. 222. Den förfla 'öbfervationen 7 gr. 14m. är en Deciination , och ivongituden bör räknas ifrån + - (Cällap, utom vid de 2 filta. ; (d) Fn É ranlact. Vol. 24, for the yang L7G4; NOS. ib TO80R 2 (e) Obferv. Math. & Phyf. in India & Chiga fa&. de' öfriga, T äta de. tjänt til ingen ting, at vila, huru nådigt det år, at obl rv nationen uti råtta Meridianen, fom c Compafferne utvifa. Jag har all anledni tro, at' hela fkilnaden däraf upkomr 2 dan icke allenaft alla Noerrs Inclinationer å mycket ftörre ån andras, utan Nålen jämvål c taft funnits lod-rått, hvilket kan hånda alt. Dårtil kommer, at Jjuft c e tvånn vationer, hvarvid man på det fåttet ej kan fe- la, då Nålen vid Brafilifka och Indianifka ku- ften tråffades "Kargomely $ rd rov. Meda rod åro bo enda, och noga intråf Ae G ta, och på vifst fått hålla mig: fkadeslös för de Mög, famt de inkaft, fom däraf ledas ku nde. LÄ AE | | Vid tjelfva Jåmförelfen a deta Hä ner, och deras förenande med Elprednt harj vjag förutfatt : FASAN Inclinationerne, i fom mifsvi garne, med tiden kunnat på en ort vara b åns dige, på en annan aftaga, och åter a Mi den tredje. Hvaraf följer Ar 2) At åldre och nyare obferv ationer ra belågne orter icke böra famma Main utif tan; men åro Stationerne mycket kilde, 1 i Longituden, kunna linierna med nytt Hd dåröfver, för at någorlufida vild ocandlilge och ordningen af Ipelingripnenatg Ke tjär 6 nårmare efterfeende. RM ch ll g förr ry | 2 N | UP fr i ib. -. NV N Ava la a. P. Fr. Noel, 5. ) i Ao 1684 ad 1708. Pra 88. 1710, it, Muflch. Diflert. p. 218, gö nogråknad om en I väl taga det för en fom afviker 3. mig oh riga Sylkahen- 1 (Pipol FORE Sk 4 s j TEN + - RR AN SUK end bu f(k 27 RN k elf å de til dels mn sande p SÅ ; af ne Väster, Y vig den hg Dålig öv sg yt tig, hvilket ock: flera gån- orfaken håndt vid FEvirLéEs ob- Efter deffa grunder åro nu Inelina- Å: någon få rfkild förklaring. - 1 id råttade efter FEVILLÉES rvationer. daft dragen genom två gifna pun- e fåledes taga oråknéliga andra vågars fö "öfriga Inclinationer ifrån 0 , Vifa åtminftorie tvdeligen, at deffa ské vånda deras convexitet nedåt 3 ag Ugifvit de fenare farmma böj- | gt de f för at möta de på andra fidan ge- CAILLEsS och EKEBERGS Obfervatio- de liniers ” På denna fidan föreftåller ledés egenteligen Inclinations-tilftån- fen 17106 och 17117 och kan i, brift börjar vid. nedra; delen af Ame- nas de med 75, 793 65» 60 och 55 Hvar och en af deffa råcka fig öfver fafta landet uti min Charta updragne, hvilka AG i Ae / fås 4 Vi Ms : s AT. 5 a ÖN Å CON Ro + Vv . z 210 1768. "Jul. Abg. Se af nyare Röån kö kår vilshe få åg fi Yr Federaena åndrat fig, eller icke. . l 4 ON ig NN i Öfrer afvär. imellan Kaka och Afi 4. Såder om /Equator, äro Inelinations-Paral Helerne råttade efter La CAILLEs ech Herr EKEBERGS nyatfte obfervationer, hvilka ock hårftåd s flåm- ma nårmare öfverens med hvarandra > in ja kunnat förmoda. Magnetifka LER geo dianen, eller den med c 00. utmårkta linien, öfver hvilken Nålen. funnits horizontel, tjänar, jåm- te de med hånpe ä å ymfe fidor til nåftan lika af- flånd jämnt-löpande linierna, 103 10. och 20, 20 i; hårvid til. grund. Liniernas böjning nede erat år- fordras, få vål af Herr LA: CAILLEsS. obferva- tioner imellan Rio Janeiro och Cap, fom Herr ; EKEBERGS vid 19 BIE Latitud UPRNE brå Brar ders lutning. | Samma örflörrs böjning ch parallela gång har jag kunnat bibehålla, Norr om JEq dår Herr EKEBERGS frationer falla in in AN ar Herr La CAILLES, ut-och hemrefan. | De komma ock hir gan Linierne 30, 403 $903 553 60 åcka 65 d re up- dragne. Vid linien 30 tår j jag hr ad JR Herr. EKEBERG, både på ut-och hemrefan, fun- nit denna Inelinationen nåra under Equator på | Sådra fidan; men DE ra. CAILLES motfvaran- de 26, 29 och 301 på verelan spedgrtsanfin t förre afftånd, imellan 29 och 30 fom fkilja på 13 grad, ån.26 och 29, fom fbilja. pås gr. få har. Jag, tagit den. -medlerfta. 29 för: riktigaft, och c töfver dragit dinigge oivr usel Jab ih | NS De | 768. "Jul. Aug. Sept. — tt De öfverfta linierna 70 och 75 beftyrka ånnu mera denna gång. Den fenare eller 75 flyres af LA CAILLEs, vid 45 och 46 grader nordlig bredd, på Hafvet fundne Inclinationer 74 och 7453 år fedan dragen öfver London, dår GRAHAM träffat 74 til7$, och Stockholm, hvaråft Nålen nu för tiden kommer nårmalt 7$ er. Herr EKkEBERGS fifta obfervation utfårter vål endaft 73 grader något öfver denna Linien; men få vida famma lutning redan funnits läån- gre ned uti Fayals redd, på en trakt, dår de 5f- riga Förföken vifa at den år ikring 72 gr., och FEvILLeEs obfervationer redan för fo ar tilba- ka fåtta Inclinationen , något litet högre up 74 grader, hvilken troligen dragit fig långre ned; .har jag icke kunnat råtta mig dårefter. Linien 70 år vål endatt lagd genom Herr EKe- BERGS obferverade 70 och 713; men tillika få dragen, at den råttar fig efter Linien 7f, och med hånhe inneflutér alla uti Paris, Bafel) Ber- lin, Franeker, Leyden och ikring Azorifka Ö- arne, anmärkte Inclinationer til 72 a 73 grader. Någon ytterligare anledning til deffa Liniers tvåra drågning upat, har jag haft, dels af Ma- gnetilka Jord-Polens förmodade belågenhet ikving och utöfver Sinus” Baffini, dels af hbarmonien med andra Obfervationer; faåfom Hupsonsivid Nord Cap och Nova Zembla fundne 84; EkKE- BERGS, 81 gr. ty min. vid FXröika Öarne; : CeELsi 78 uti Tornes och vid Linien &$, af OzANAMS : för Italien! eller Rom nåmde 62 fom nu torde vara nagot förre (f). CF) Recreat. Mathem. Tom. IL p, 279 8 Sötfritdet ej jag. drag Linierr 70; 65, 60 och sf til Norra America, den fuppofition, at FEuiLLérs dårftådes fund- ne Inclinationer fedan hans: tid ändrat fis 2, vid pals $ hela grader. I brift af famtida. | motfvarande Rön på Europeifka fidan, hafva ock deffa obfer- vationer hittils ingen båttte nytta, å ån at dåraf med tiden inhämta Inclinationens åndring ; hvilken jag pi éeffa trakter giffar vara -mårkelig.. Jag ar jämvål utdragit deffa Linier på sandra fidan . öfver en del af Europa och Africa, endaft för at gifva anledning til närmare granfkningar på de orter, fom af våra Sjöfarande dageligen befokas. NA de öfver Indifka. Oceanen utdragne Linier, fkulle jag önfka hafva famma grund fom vid de hittils belkrefne. Men dårvic tö. ter brilt på Obfervationer få nåra tilhopa med rs jelfva obfervationernas opålitelighet, at, vid. för- sta påfeende, måtte jag endaft gifsnings-vis: föka harmonien, dår den aldramintt.. fyntes. trolig. Vid Caput Bone Spei, möter ftrax den be- fynnerlighet , at CUNNINGHAMES åldre, och E- KEBERGS nyare Rön, gifva Inclinationen på "Hafvet til 47 gr, .då LA CAILLE icke lingt dårifrån endaft funnit .42 til. 44. Jag gill at Linien 45 går hår fram, och har förde d) ot lagt alla deffa obfervationer, imellån 40 och. $i. Denna fenare Linien fo ftyres efter EKEBERGS och Ia CAILLes under Africa anmärkte fi; år fedan dragen förbi Ifle de Fr rance, där, Jaa CAILLE tråffat fr til 53; och filt CUNNING- "HAMES Öfver Nya Holland utfatte 523; fom, för- modeligen nu finnes långre ned. Linien ff är) ”grågen genom EKEBERGS 542 under AR | Bär ,r VR ,e efter ÉKEBERGS ledas litet långre ned; sv fkul, Så ön Ren SI båda I Tr ip AR Ile är räder SÖ | : ifvit få olika utflag, hvilka mom fö och 5T. grader. Her obfervationer på hemrefan un- i fa och 5 en ,; tyc as vål komma nåra; men få vida åter på utre- re ned, komma alla deffa Rön så något oredigt om hvaran- at. kan ån Hälla: några dåraf ilka MR RY Sr får tiden ut- g nog troligt, at deffa Linier d, för at möta det genom FEuiL- tion ikring Södra America utfta- ika nummer-talet, hvartil jag uti Char- unnat Öpen lågenhet. De tvånne neder- r Linierna 60 och 65, uti Afiatifka Oceanen, 4 gg dels at rangera Herr E- 235, dels ar dårmed nmgorlunda vifa, ME, vid nåftan famma Latitud, et åndrad Longitud, kunnat finna de om el årkr, förft fligahde,. och fedan le Inelinationer, hvilka ock til en del ftad- tådes antagne ledningen af Linierna, ga högre Linier 40, 39, 0, 10 och dja fig på denna fidan endaft på CunN- SHAMES Refa til och ikring China. ' Man rid deras ålder 3 ögonfkenliga « ofullkom- 7 lig fn vara köld ati jä Fm se aldeles 08 t utan, för deras fom affänd,, från alla: öfriga; mårkeligen ftadfåtta den jr clinationerne EG BION Fö örfök bälasie. några Lä Ts SR 42 flryker fram imellan js fl Borneo, dår Inclinationerne varit iomby sel 23 Ag a Tas grader... Linenpge- ftöder: g på den o AT Fader 31. Men fjelfva Meridian ny hvaråft Nå len flår horizontel, fom hade bordt löpa fråm håra under Canton, imellan 6 Bri nordlig, och 21 gr. Sudlig Inclination, har ja, dragi långre> neéd';; emedan deffa två Stati belågenhet mindes tyckes. medföra 8 gra s ån- dring uti Inelinationen, ån det. ftora jafftånde imellan 23 och He NäR Al a ee någon fr forne af Sår hvad fra pa fö om Magnetifka Inclinations Sy ftemens de befkaffenhet , fom jag annu: Jag. -uplyfa ts åfver den hittils befkrefne .Chartans / Dåraf. inhöpgens tb Mt. bd 1:o Åt. de hittils obferverade Magnetilka | några allmånna Anmär kningar Öfv Inelinationerne ingalunda li ligga uti f adan oord- ning ftrådde om hvarandra, fom några ar : vå Ör Syfgle. NG MM ter. em viG linations- fia hori= UM. ctifka bn gel ar RER delar, inom hvilka Nålen lutar, ul och uti den andra har Syd- FS låra vid:denna Meridianen åro r fmå; men tiltaga med afftån- fidor, hva arvid fjelfva In- 2lle Fa strul OrUR ie. i det nårmafte "parallela, 'oncentrifka Cirklar, at gå Mura hvar fina Poler, 2 ifver Okäran eardt: tilkänkgs ; at Magnetifka Afdelning icke tråffar in ; ograp hilka, - Sjelfva Inclinations- anen och defs paralleler åro icke -paral- Equator, utan fkåra denfamma på två 4 len. Efter CUNNINGHAMES Rön, dianen, år 1700,nåra vid för fa meridianen gått igenom. JEquatoren; men nu (ker det. fn re Ötter ut, inom eller "Ica. ?å andra fidan följ jer, Ta vå. äng nella Atrica och America, ES Rön, PR Vältra fidan om Am ib nee i sel iga SS gR 'å SRA ER br, "NN Re v kv i MR EN Kö TR KN js WL ÅA ; AN EN ) d 7008, OK LL. tor sl för at möta de öfv framftryl cande lika num frörfta afftänd ifrån /Equa Nico > år vid pafs 15 grad Nordlig Inclination, tang j nårmalfte. Man kan fåledes ngen Inclinationen efter ortens lingd c tan beror den famma, likafom daft och allena på Jordifka M lågeohet, hvarom ee Varit i inträffar med den Geo graphilk i d är Defa Maghet-Dolers egente iga ldge kan vål icke ännu genom detta ofullkomliga Förfök no: ga utftakas > men få träffar dock MN ting få nåra in med deta. fom förut dårom år " bekant at faken dåraf får et dubbelt vårde, Här LEY (a) har för milsvifningarnas fkul antagit fyra Magnet-Poler på Jord-klotet; men Herr EULER (b), har i det HÄRA, bevift, at dårtil endaft behöfvas tvånne.. En af deffa ffa Po- der fåtta båda Herrarne vid pas 15 grader ifrån Norr-Polen, uti Meridianer, fom a ver och utmed California. Det fan min Charta, hvilken ikring och | inus Baffini nådvåndigt åfkar dels ena SM vilket å en Glob ånnu bårttre faller i ög OPEN det år nåftan intet tvifvelsmål om, at Ju Polen fin. nes åt denna trakten. Inclinatio ne tiltag emot den fidan; Declinationerr leda fig alla ditåt; och Sjö-Com LAR fkola, få vål uti Fre: tum Davis, fom Hudfons. Bay». ofta blifva vill- (a) Philof. Träna. N. ut 195. | AM sin (b) Mesm, de Berlin. 1757. P« 175: fia Declin nationerne fien åro Declinationerne myc men för 20 od flrukit | Wardhus (d), tyckes ut, då mifsvisningarne SÅ | och Frankrike alt mer och Dåremot åro de pan-= Säk Väftra fidan om NV or- Ir ganfka vål fåmmer öf- ida & ån kd finds en annan Nor: | wgnet Pol, jär. fvårt at bevifa. In- i rifv hittils. inga fpår dårtil, och tior erne kunna defsutom förkla- ylik Magnet-Pol på Jord - ytan 4. 1 enda. pun&, uran en | a Nålar blifva hISYGKSE L j ae Sbdra poléfelk TYR kan gäl | ånnu icke något påliteligt flutas > af de tå n fidan ce orda obfervationer. FEuVIL- Rön ikri g Sådra America gifva för den on Pol tilkånna under America, å åt fam- dår HALLEY antagit defs rörliga Ame- vika Pol. På andra fidan, tyckas ock de ir Africa och nya Holland fundne Incli- onerne på den fidan leda fig ikring deras , fom nog nåra fvarar emot HALLEYS Men om man på en Glob at 4 fåll- 4 Oo ER . Hin- Ch Fu Ådterdcbé Memoire du Palage de VÄ s. Petersb. 1762. Få ch Vet. Klok Fagdl. 1756, p. 73. + | 28 ningen. af def Ländata, och: fåfom tro ut fåtter, at de Americanfka Linierna och enat fig med de Afiartifk , blifve fannolik (fa Jan Sälar endaft ft Pol, belågen uti Mari pacil Meridianerne, fom gå öfver . der- Polen, och komma fram imellan Americ och Nova Zelandia, famma trakt, dår EULER antagit denna Söder ut belågne Magnet-Polen Milsvifningarne kunna genom en fådan Pol til råckeligen förklaras; men defs afftånd ifrån Si dra Jord - Polen år ånnu uti mycken Herr EvLer fätter detta afftånd til 2 grader, hvilket efter mitt tycke icke med” Vå ganfka fmå Declinationerne, fo ju vid Nya Holland, och uti hela Mari pac där för modeligen en Meridian ftryker fram. Deffe tyckas, . fåfom flera-andra, icke tillåta mer än högt 20 graders afftänd, hvilket aldrabått id nom Inclinations-Obfervationer å åt den fidan kun- de nårmare utftakas. Det fom MUSssCHENBROEK (e) velat fluta af Nozers loödråtta Nål, om en, vid 35 gr. Latitud, under Madagafcar be- fintelig Pol, -vederlågges nogfamt, få vål af nyare Inclinati ioner, ra Declinationer , hvilka bada på OftIndifka refor borde falla mycket. ftör- re, sån de: verkeligen åro, och: Har ER EL kun-. nat," fom faetiånysdåruw felag ok NS villrådiga Compals vid Terra ”Diemeni- bevifes ej heller egenteligen någon allmån Pol, f få vida > denna villrädighet altid kan hånda, n kommer öfver eller midt imellan tvånne upitief Sand likar Jade Jär n-eller SVAR AR hvar jr i hn i (2) Differt. de Magn. P- 224. 1768. Jul. Avg. Sept. = 219 spå vi uti Finfka fkåren åge et mårkvårdigt: exempel. (ft). Vi hafve fåledes hittils ingen få- ker anledning til mera, ån en enda Söder ut be- lågen Maguet-Pol. i. 4. Magnet - Polernass och hela Magnetifka Afdelningens, mårkvårdiga Rörelfe och flyttning årer med tiden genom en dyhk Charta århballa anfenlig uplysning; och innehåller den nu va- rande redan dårat flera tydeliga fpar. At In- clinationen .på famma ort med tiden åndrar fig, har man «redan kunnat fluta dåraf, at NORMAN uti London; 1576, befant den famma 71 gr. fo ID; UA GILBERT 72, RIPLEY, al 1013, 72 ra SÖrMNINs BONDIVSA 1676, 72 Br. 30 min. HISTON, år 1720, 73 gr. 45 m., och GRA- HAM, är 1723, imellan. 74 och 7$5, fom på 1590 ir gör vid pafs 3 graders åndring. Uti Paris har (8), för detta funnit 70, dår LA CAILLE, 17f4, anmårkt 72 gr. 15 min. Uti Tour har GRANDAMICUS funnit 70; men uti Rohan 72, : fom tråffar in . med Chartan och Liniernas nedflyttning. : Sjelfva Chartan gifver dårom flera bevis. Alla åldre Obfervationer ut- mårka Inelinationerna nägot högre up, ån de nyare, fom tyckas hafva dragit fig långre ned. Detta fes tydeligen vid FEvirLLées hela refa uti Atlantilka Hafvet, och har jag, för at vifa har- monien,: uti hvilken åldre och nyare Rön följa på hvarandrå, med några prickade Linier fam- manfogat EKEBERGS och FEVILLÖÉES Stationer för 65, 60 och fs$5 graders lutning; hvaraf fes, ar (f) Vet. Acad., Handl. 1751, p. 292. fel TRYRGL, OC. 8. Pi IML $. 22. at Einictna vål på denna” ttakty. för det afftåndet imellan Stationerne, tåla der I omen högre up, och långre nec > genom meliga Interfeéioner fkulle fördårfva den ga Syftemen; hvilket gens a nes, om ma tager, at FEVILLÉEs Inclinationer rp är tiltagit vid pas Y "grader. SR t ånnu tydeligare längre ned | - "Södra fidan ZEquator, dår Fruirrées och I I Reflor följas åt; men den : Fö ; Inc! öfveralt falla högre up. Härvid år liks > vårdigt, at denna fkilnaden efterhand ju långre ned, och omfider v gr. Sydlig bredd, aldeles NG ge, på nåftan fimma från; Mm nen 3$f til 36 grader. Likafa förhåller med ÖCUNNINGHAMES Rön. i denbå la S Tncelinationer falla något irregulårr in med de e 'Öfrige; men ligga alla högre up, hvilket åter ikring Cap uphörer, dår deffa åldfte falla nåra ihop med de nyafte Obfervationerne. Uti A- fiavilka Hafvet tråffas jämvål dylika åndring dt 2 CUNNINGHAMES dårftådes fundne re åro ödfveralt något ftörre ån Herr EKEBERGS, och torde nu finnas långre nedflyttade ec dra Polen, hvilket vid Nya FE ollat ALDE den dårftådes fundne 32 blifver ögontke Hör DE TA butter Obfer ervatione i tid icke få långt | fkilde itrån Herr EKEBERG komma ock dårmed nåftan' öfveralt förtråffel gen vål öfverens > men likafullt mårkes La "de utlåtta Inclinationerne litet högre up, ån Herr FE. xXEBERG dem fenaft funnit. Om nu detta vi | f fade | len all ina, EN ingen- | da det Iker I ela relorne r fig efter rada Becd gd, nerne fökslupiss 4 distärndn er förs en ren. -påfölgd, ationens verkeliga ändring, Ka "Afdelningens flyttning. GAA däraf fke, få vål Mer Meg hvaraf. åter fkulle SE RE v1 ; ra VMagnet-Polen, hvil- r en rörelfe. ifrån sked a > fer; men t Spin ande. förbi ford- BOR litet ne Oo quaror. yr DåraF kan härrörg', ter i Europa, fom Essen: vid” ganfka nifsvilningarne därftå- tiltaga: at famma Inclinationer ä nalkande , hattigare tiltaga på Nor- ricanfka NR och alla Inclinations-Li- ytta fig längre ned emot /Equator: ar Inclinations - Meridianen, dår Nålen år tel, jämvål fkrider Söder ut, och fåle- la Norra Inclimationer tiltaga, men de fraga, m. m. - Obfervationerne äro icke > at låga något om den Södra Ma- . 'Inclinationens aftagande vid Nya yckes endaft medgifva, at den fam- ' f ig undan ifrån den kanten ; och defs imellan Rio Janeiro, och Cap de sfperance, gifver anledning at giffa, at "går fnedt förbi. Södra, Polen, Norra ; | jr len til mötes, på et fått, fom kan DD Er SR 3 TEN la | k ; År iw VE | 2 5 (ö på th MG | : : ; Je "äl - de sår 1 -— Skulle Jords-klotets Magnetifme äter, efter med på deffa orter hålla. Nålen nd dets oe sl kraften. och blifva .verkeliga Magne M kunne. åtminftone. på det fättet någorlunda fö- reftälla ofs en. naturlig orfak, til hela: Ma 13 SR "Syftemens lås -pålitelige, fom undert vare åndr arbetad Syfteme. "Min affigt år vunnen, om Jag st Ika 4 fjol en Källa a f HarLneys fion-rika Hypothes, LG Jorden, OSA 0 rörliga PFolerne: uti defs fkorpa; men de: rörliga på en inom hån- ne befintelig lös Magnet- kårna.. On år, och Magnet - Nålarnas ftållningar | evifa, ar få vål. de båda Norrut : belågne, [om de. Södra, Poler ne åro af famima a art; JE DÅ Rå rd dar vål de | K?2 n aren hvålfvct Ru o SSG Tila de FN sälla AA ne råkas, då rörelfen afitadnar ; men stal ika den: utvårtes Magnetilmen förfvinner. eller förfv nyarés mening, endaft bero på den. inra, tvånne Poler förfedde, Magnet-kårnan; få kun- na vål deffa Poler icke komma at yctas, ih ihop; men de uti fjelfva jord-fkorpan befintelige j järn- malmerne fkulle likafullt kunna föranlåta. den= na Magnetens vridning, hålft vi.d at dylika malmer genom, mognad och tförvittring blifva (kickelige , at fjelfve emottaga M Men jag bör icke långre u ppehålla mig. i omogna flutfatfers: dragande > , at en få litet ut-. ageligen, dög da NR a | I Lå lå ae Er PNG GR ve 5 Såg re NRA RR immade bår ; hårvid ords VM är äts famma bevifar dock tillika, at refande , fom med noghet famlade dy- va tioner, fkulle dårvid kunna uträtta t. På Sjö-refor ifrån Europa til Archan- rönland , Hudfons Bay och Cayenna, ande uplysningar inhåmtas 3; Ukafå KR är å en Refa til Levanten, are åga önfkeli or tiltålle, at un- la Africa, och uti vd or rde Ineli ationerne på vågen hir ag mföras "med de, fom finnas pre Perfien eller dra PEgr Kuften. bor | Cägtilla « Mrs ade ÄR Mabi | fakna och behöfva nya är (bag Sjöfarande åga verkelig or orfak , at an- denna fakens uphjetpande. Afligten sicke blött at måtta några Läårdas Bet, utan at fkaffa Sjöfarten f jelf af fullkomlighet, Sjöfarånde kun-= a utan Compafs; Compaffen blir ca "goda vaden drar tor; deffa år- fordra "infigt om Jord-klotets' Magnetifka af- AN ön | | del- 224 1768. AL. delning; och denna århålles aldrabåft jer m clinationen. Men långt enare kunna deffa Inclinations-Chartor, når de en. Va ut- redde , omedelbarligen gagna de jö jök: srande, at finna deras Longitud och Latitud på c få af- vet. Man brukar dårtil redar med ÖreA de Magnetifka. variationerne, hvilka långt mindre åndra fi ig, och åro mycket. pass igare , ån Inclinationerne... Herr ExeBerG har på hela def3 refa icke årfarit ftörre fkilnader uti milsvis- RA ån til 27 gr.; hvaremot Inclinations- Nilen til det minfta igenomlupit 136 CR defs Cirkel. På flera ftållen, fafon imell an A= frica och America, åndrar denna DN ålen fig ock få haftigt, at ofta 3 til 4 gr. fvara cmot en enda grads åndring uti Latituden, hvilken få- ledes ofta, hålft vid mulen Himmel; med nytta dåraf måfte kunna finnas. Inclinations-Compas- fen har framför alla dfriga Methoder den för- månen, at dårtil behöfves hvarken klar himmel eller råkning > utan fjelfva Nålens frånd utvi- far, inom Kajutan, på Chartan, hvar: man viltas på Hafvet; lårer ock vid många tilfållen, dår andra Compaffer blifva fvikfame, fåfom uti gran- fkapet af magnetilka Jårnbirg, vara, den båfta rådgifvaren. Sjelfva Inftrumentets ånnu varan- de ofullkomligheter böra icke hindra deffa ob- fervationers anftållande, hålft dårvid icke annat faknas, ån den yttertta accurateflen , fom ånnu någon tid kan umbiåras, då man vore. nögd, ARG få något litet felaktige, i ftället för aldeles in- ga obfervationer.. De f jöfarande anförtro ju' dageligen både tif och gods. år. Declinatorier, hyilka til ftor del icke åga på långt. når den nog- + dr n er re Inclinations-NAl redan ce. deffe förft kommo uti bruk, och vun= fkulle våra Inftrument - makare. untr de, at dårpå anvånda all den deras oe (ER årfordras. ENE | öl bsasner Sprem fe sk på MAGNET. NÅLENS INCLINATION. Gjc orda. under Refan til och från Canton, , - | forn - » / ] «ren I 766. och sd 67... br oc SARI GUSTAF EKEBERG, en Cipi ANT vid K, Amiralitetet, famt Capitaine vid. a T Of Indiska Somintet i Jö ken ä åren STAR. Ng och 2053 ek K ag ej. underlåtit, at göra flitiga Obfervationer BRG TN Sens Misvilning eller Variation, jag ock til K. Academien ingifvit; ; men éj tilf ålle, i brift af tjänligt Inftrument, akt på Inelinationen. . Men vid min fa ifrån Götheborg , mot flutet af år : ck jag, af Hr. Affiftenten ÅRFVIDSON, Hr. Le&or WirecxKzE inråttad, och til förfök lemnad Incelinations- - Compafs. , Ehu- : ru hugad jag var, at dermed göra nytta, kun«. de jag Ks dels AEG Sjö-gång fomliga tider, 226 1768. Ju Sept. tider, dels för dia Kinagd , ej 1å ofta ro mig dårmed , fom jag önfkade. "Många af mina obfervationer har jag ock, fåfom oviffa > mått. utelåmna: de öfriga och båfta bar jag nu den äran at meddela Kongl. Academien.. Vid hvar och en bifogas Latituden och Longituden ifrån Teneriffa, för den. ort, dår Obfer vationen.gjor- des, 'famt Nålens Vari iation, dår den tillika blif- vit anmårkt. Når jag på et ftålle gjordt flera obfervationer , har jag hår anförde Medium af dem alla. US Då vid Inclinationen ftår N. uy äran det, at Nålens Norra ånda lutad: unäer Hori- zontal-Linien; men N. d, at han ftod öfver KAR ma Einia. ög Latitud, Longit. |Inelination |Variation. LS | | eler Jan. 16. fo NI PG O. äs Nu. April 7.1 7.45 N| 2.32. WJ42.15e = [fo 0.49. S.J 4.15. Wi30. oc > Maj. = 2.119.37. SJE1. 16. WII 9.t1f.- ns An. I2A NE Ed så En Jun." 6:135-2f5. > F2:40, + lo, Oo: = 10:35:37. "160-$2. = W415-r 20.135-:32: -187-5 3. = 62.30: - "30. 30.11. "115-30. = 55. 30 Jul. 21 4127.30: = [ULD:20:= I dk 9.19:34: - 126.27. "3 Os; ei Omsrg ci -— ir 1767: V da 29.29. - 56. 20, - ÖR Oo. da Apr, 2 2030:30: SITA: i fr 0 4 PRO = 146: 0: SE Or AR id. | Lobgie (Inblinatiön Variation, - | Oo , Å vå N Oo gå ; nn ch d , Sr 53.17. 8. iP 32. 14. Kr 2 ocN:6 öd ML sort 24 a - NI a ast SR Ner N : i bed 2. 30, lj J/ Ld 228 — 1768. Jul filed p Latitud. k oneånA 1 267. "add | Sör sS8.N. 20. SAM Sa. re ue 2$-j26.f0. = |20:22. - 163.45. = > | 26.128.56. - 20: d. = 27.130.34. "= 119-34. - 28.132.46. + 119-43. > |68 IT.22. Wi7230.-= 0:55 0173. NR 1: Sn op et; ifrån Får-öarna, på RE ER de jag alla dagar hårdt våder och mycken Sjö- ång, : at man nåftan täfångt böd til, at göra någon fåker Obfervationz:-fådant var merendels det öfriga. under utrefan, hvarföre ock mindre Obfervationer då blefvo gjorde. Hemreforne låga gemenligen | hafva behageligare .våderlek , då ock Skeppet, igenom den jämna laften, år mindre flingrande. och haftiga rörelfer underka- ftadt : dårföre lyckades det ock båttre för mig med Inclinations- ÄRA Age unda antagande en tid efter FU ME ifrån Java» då för håftig frorm och fvallande; Sjö - Välikrg (pi do var, at per nägra I F NR. kn N våt BERÄTTELSE arifka Operationen , fd NE en PÅ de sk SAR HU Ur AN. SCHUTZER, EM. D. Kongl. Archiater. | j vi eg en | Y 758, 0 Oé&ober månad Blek Herr As- | feffor Eter, på en Barn- morfkas begårany, callad til. en Dvårginna, om 30 år, hvilken i. nägra dygn plågats med håftiga. Barn = vårkar, Terr A a fom af alla omftåndigheter fant omöjelig heten för Qvinnan, at via naturali blif- va litt Fofter qvitt, anmodade dårföre mig, at å hånne förrätta den Cxfarifka Operationen. alm Vid min (NR underfökning , då jag dit ok m, fant jag barnet vara uti én oblique ftåll- ning, ed fåtet är vånftra, och hufvudet åt hö- ra fidan mot Spina offis Pubis; hinnorna vo- ro af vårkar redan bruftne, följakteligen intet vi Lif-modren: Moder-munnens öpning af rolins ftorlek : rymden imellan tången eller oecygis, och Is-eller blygfel- benet ; var ny at två finger med ftörfta måda kunde ras. Sluteligen, hela båckenets vidd, var ten och: trång, at barnet 'hvarken kunde må dårigenom , eller medeltt handalag och enter af Accoucheuren urfkaffas. "Detta odåfvervinneliga hinder får. Förlofs- ningen, tvingade ofs, at befluta företagande ar k la den 2 30 1768. den Cefarifka Prisökde udd med”Pe atien fjelf, dels Man och Moder åfven voro "någde Iänan man fkred til Operationen, kallades jäm= vål til vittnen och råd: Kongl. Lif- Medica Réér , Profefforen och Do&. ACcREeL, Profeff. Doé&. MARTIN, Regem. Fåltfk. PFEIFFER och flere nårvarande de hh alle voro af lika tankar med ofs. | | Cå ANDedan. Fen er til. Öptursloger; fäfom nålar til Gaftroraphien; 2:ne Enchevillierer, Ligaturer; en krokig, en råt, och en med knapp förfedd Biftouri; ; fax > fvampar, 'vatten och vinz famt til förbandet > Linaeflkaf, -Comptefler' och bindlar voro fårdige; låt jag fört Patienten”låtta fip; på det, om blåfan vore af urin utfpånd, hon vid operationen. ej fkulle fkadas. ' Sedan Bl des den Sjuka på et börd, horizontelt med hela kroppen. Tillika med Herr Prof. ACREG;/jfatta= de och uplyfte åfven ock jag med min vånitra hand, huden och. fettet. ( Integursenta Commu- nia): på vånftra fidan af NGLLnEgS buk , fyta fin= ger bredt från Nafvelen. och yttra fidan, dem | Jag genomfkar: Sedan approfonderades ncifio-" nen genom mufculus obliquus & transverfus , famt Peritonxum ganfka förfigrigts. hvarpå, då jag förmårktes vara a kommen i bukens ihålighet, infördes vånftra Pekfingret, i ftållet för en fonde Creufe, i öpningen,. ar därmed hindra tarmarnas lederande vid öpningens för långande, fom fked- de up och utföre,' til en tums bredd. från ofle Pubis, til mer ån et qvarters långd; Så fnart denna infkårning var fkedd, framtedde fig en del af tarmarna, hvilka en af de nårfraende til- iv C MR då jag. Blef Lif-modren nu barnets vatten voro förur alde- e, och jag täledes fruktade med alt: f-mödren vore, få til fåjandes, håf- Mluten vid hinnorna och barnets kropp, ifte den ock genomfkåras med all förfig-. . för at cj fkada barnet : Omfider vifte. a ig. n hvit prick, hvarutur några droppar af ljus Liquor utrunno, fom beteknade, at hela Lifmodrens tjocklek nu var igenomfkuren. Jag Ibordade: på famma fått, med vånftra pekfin-= införande, at förlinga öpningen, nåftan. med den jag gjordt på buken. EIGA, ntes. barner blottadr , fom framvifte ka ner a q elen af ryggen, och den öåfra delen af klinc-' korna > hufvudet flod, fom förut fagt år, mot högra. fpina offis pubis. All förlfigtighet anvån- OR at uttaga barnet, få mycket mer, fom låpparna af fkåran i Lif-modren voro få tått håf- tade vid defs delar, .at jag med möda kunde in-; & Nr hånderna, för at fatta barnet. Så fnart bar-. net (en Flicka, lik modren, med ftort hufvud och krokuta lemmar) var uttaget, anmodades Herr Prof. ÅCREL, at nafla det famma ( 2 Sedan uttogs efterbörden, fom fatt vid hög fidan, och fåledes ej kommit at lida under Or erationen. Lif-modren renfades från all lefrad 5 därpå förråttade Herr Profeffor ACREL LL änns AT AR ; KR oc NV é RV | e ar e | (”). Hårvid | kommer jag ibug Patientens oförlikneliga a ING POR VO f her 9 och tålamod , fom under alt detta Rh Gaftroraphien (") ; Han gjorde atfkilliga föm- flyng in ifrå ut. at, på hvardera flidan,. genom. peritonzum, mufklarna och huden; famt tillåm- pade alt hvad vid Buk-fömmen plågar årfordras. Öfver det håftade fåret, lades linnefkaf, och til underftöd, några torra håfter. Buken fmordes med varm Rofen-olja, blandad med Vin-åttika, åfven fom några Compreffer doppades i famma Liniment, och applicerades varma öfver hela underlifvet. Sift betåktes altfammans med en bred binda, och den Sjuka lades i fången med mycken glådje. Hon var åfvenvål rått munter och nögd. En kylande Emulfion, och några Nitreufa pulver förordnades; jämte åtvarning , "at noga hälla fig ftilla, och ej i någor måtto ötverfkrida hvad hånne anbefalt blitvit, hålft Hon var af et muntert och Sanguinifkt Tem- perament. Hsemorrhagien hår vid Operationen, medförde vid granfkningen ej mera förluft af blod; ån den flera Qvinnor vid naturliga och lyckeliga Förlofsningar verkeligen lida. 0 . Följande dagen klagade Patienten icke öf-. ver något ondt; utan tvärt om, var munter, efter en god natt -fömn och hvila, pulfen var åfven god, och afflaget gick fin naturliga gång, Bindan aftogs, då buken fants något updretven, dock mjuk : Hon fmordes med en falfva af Un-' guento Althex, Balfamo Majali och Camphert, vål varmt: Comprefferna doppades i förr om- RR LIRARE fb (ty Somliga Au&orer råda, at håfta fåret allenaft > med torra håfter, och en convenabel binda, med 2 hufvud ; men både Herr Profefforen och jag, ville. ej dårmed våga någon elak påtölgd. infant fig Suppurations-Febern, och åfven den 768: Jul. Aug. Sept. — 233 de omflag, och bindan anlades åter. Om one. F Kälön 1 Nikka godt tilftånd. Dagen dårpå Vv oro alla omtalte goda tecken lika fom förr. buken långt lenare; et Lavement af mjölk, Jå GO Täcker applicerades, hvilket fkedde med ytta. Hon klagade öfver hunger, hvarföre hån- ne beviljades liter vattu- gröt, med fyra delar vatten, och en del vin, at doppa gröten uti, Förbindningen fkedde på famma tätt fom förr; tflaget gick ånnu rått vål och ' tilräckeligen, ch buken var rått mjuk och hopfallen. FJ få kallade Mjölk-Febern: under varande torra hettan ingafs fmå Feber - pulver af Nitri puris- fimi Cryftall. , Antimonii diaphoretici, Ma- mefi:e albe aå 3j Cinnabar. Antimon. 31) Ma & div. in X part. equal, hvar 4:de tima et, och fedan utdunftningen kom, et Camphert- pulver. Mot middagstiden föll hon åndteligen pulfens håftighet var långt lenare och långfam- — N äg RN mare, och alt det öfriga 1 godt fkick; men når hon mårkte, at Lintyget, Kofta och Lakan voro något våta af fvetten, behagade hon, med Modrens tilhjelp , icke allenaft ömfa hvad hon hade på fig, utan fteg åfven up, fatte fig på en frol, och ömfade de lakan hon lag uppå. Jag lemnar dårhån ,. huru varma de klåderna hade kunnat vara, når alt var beftåldt på en fjärde- . dels tima, då Vak-huftrun inkom, och vifste intet af hvad fom pafferat. Om morgonen dår- fn f forne U| på infant fig håftigt Durklopp 4 i ftållet för vett NO a r | ; Cå oien. god fvett >; hufvudvårken hade lagt fig. fom, oaktadt alla uptånkeliga medel, varade he- Ja dagen och natten dårpå, tils hon om moörgo- nen affomnade. Vak-huftrun lade ock hårtil, at hon altid doppat gröten uti purt. Renfkt vin, och åfven druckit ut reften af Vinet, fom kunde utgöra et godt fpets-glas,, Om jag ej. förmärkt ombytningen med. lakan och linnet, - hade utan tvifvel altfammans blifvit mig för- tegat. pa RR ERAN Håraf fe vi, huru ofta äf den fjukas egna förfeelfer, en Operation kan mifslyckas , fom til anfeendet, af mången kan tyckas vara både gruf- velig och fvår; men i fig fjelf år pratticabel och ofta lyckats, fom efterföljande Rön och obfervationer fkola: vitna; hvaraf hånder, det Eikarena: fjelfve fåttas i råddhåga, at den vid' flika tiltållen åter företaga, i fruktan, at dårige- nom fårlora fin goda reputation, Men detta bör ingalunda affkråcka en, fom gör det med båifta Samvete och vett, efter kontten, och då ingen annan utvåg gifves, at fkilja barnet från Modren. Långt ftörre blifver anfvaret. då, om man det aldeles underlåter, och icke tilgriper det medel och de utvågar, fom vetenfkapen med- deit, ar rädda Nättans Eld Ö PRIe oron j Nl RE ENS | jäs > I nårvaro af Herr Prof. ACREL och Herr PrEiFFER, öpnades liket, och fants okt 1) Buken litet uprifvens yttre kanterna af fåret torra och något fvartaktiga; men hela (året redan få ibop låkt, at man det åter må- fre upfkåra, innan man kunde fe bukens ihä- . lighet. y NE L 2). kooJul Avg. Sept. — 235 rna voro: våderftinna sj ack föp a om icke litet på de ftållen, fom ut fåret: hvilket mer kan tilräknas Harrheen', ån ÄR ee at LE ET lg. MN i ukens ihålighet/ files ej en SA dröja Uh fr lå itreligen hade kunnat vara lem" ter Oper at ionén. TÅR, FÖ Fd Ah SUNT OM ' E MT Lif-modren hade SE FER fig 1å 'ul- opa at hon. ej utgjörde en liten "knyt- -nåfves ftorlek > fåret KE igenlåkt ; men kanterna nå- Bor fvartaktiga. Detta fker eljeft med alla! färs nader E fn. id. en. månnifkas timade dödsfall! För | öfrigt. Bt>., SNR intet tecken, hvaraf man kunde tillägga op (2) rationen någon del i i dels död. våt Barnev el de, 4 fördes öh andet; och mid HÅ nrg m nu Hd är Hen! förfta: Hi andra Ck. dre Operationen, man hår. i riket på. defvan- de företagit, dårom åro tärfkildra meningar. Doc FART tTeyvarnius, a at Bok, kallad Mor atbl a Unterredungen, fom han år 16909 ut- ; al ar LOF RUDBECK, en namnkunnig Medi- i i:Sverige, frålfte. få n Huftrus lif, genom nn: ; Öperation', fom han fjelf på bånne, för- sÄjade Öm nu få i (anning år, få finner Jag Inter fkål, hvad fom bragt honom, at företaga denna Operationen på fi in huftru ; on fkal: både förut, och fedan efter, födr lefvande barn via ordinaria; > den bör och må- fc Ud De förr" företagas , ån Modren och bar- net be nana. 3 a den Sgonfkenligafte fara, och vi Å ; é ' "4 den MA ” 2 36 > YTR08, Jul. IA : NGE Häl Ur I Fife 4 0 ög Få Yr G nd 0 IT de 5 i den håndelfe Förlofsningen fynes omöjelig g nom Påturliga medel Och våran. toa Kongl, Academien tåktes gunftigaft tillåta mig, at, fom aldrakirtaft, tå vidröra urfprun- get til den Cerfarifka Operationen, och defs lyckeliga framgång i utöfvandet, til u lyfning för dem, fom ej åro mågtiga i utlåndfka fprå- ken, och ej hafva råd at köpa de böcker, fom Gam. frandid. 15 AR TR Ae Herr Simon, en Franföfk Chirurgus, få- ger. C): > ” Om, man fkal tro Frinivs (a), få, ”fynes: denna Operation, åtmintftone i den hån- . clips når. , Modren. ar- död. hafva Varit "brukad för läng tid tilbaka; ty Prinius li- ” ger: anfpicatias enella parente gignuntur, ficut ”SCIPIO ÅFRICANUS prior: npatus, primusgque Ce- ” farum , a Cefo matris Utero dittus.” Han fåger vidare : ” Detta ftållet hos Prinius, har blif- ”vit af Autorerna på årfkilligt fått uttydt; ” Somlige hafva fagt (b), at det borde förftås ”om Juuivus Cesar, den förfta Romerfka ”Kejfaren; och de påftå, at man har måft gö- ”ra en Infkårning, för at taga CAEsARrR ur fin ” Moders lif; men BaAyLE betånker fig icke, ”at fåga detta vara en ofanning, fom redan för ”honom blifvit vederlagd af LONARAS ön ka CA (") Se fullftåndigare och ganfka vidlöftigt hårom, id Mem de I Acad. R. de Chir. Tom. I. part. III, ifrån pag. 219. til 254. | LR (1) Cap IX. Lib: VIL Hiftor. Nat. ; Mie (by Servius, Cedrenus, Malata, Suvidas, Conftantin, "Manaffeus, Av&or til Alexand. Chronol, 005 (cy Di&ionaire de Bayle , Edit. Ult. vid ordet Céfar. | v Bar FÖRESE At Gf USS Eg 1 £ | FÖDS N SER al : NGAN FER SENAT Ås Sy ET AE IN Yu 237 ännolike, 4. at BRN: haft (kål, ig up emot den tillåmpning til JuLrus fom Auctorerna gjordt af deffa Pri- han hade åfven fagt, ar CAESARS ÅURELIJA haft befynnerlig omforg om tran, och at: hon dödde, då defs-Son förde krig emot Gallerna. Men hade intet AVR RELIA kunnat öfverlefvat Operationen? Den- na anmårkningen tyckes alttå icke aldeles kull- kafta deras mening, fom hafva påftått, at Csr- kd ;enom utfkårning blifvit tagen ur fin Mo- ders lif: den bevifar allenaft, at det icke år Om Honge , fom PLrinivs talar. Imedlertid tro fomliga, at Cxfarifka Operationen tätt fitt namn af CAESAR; men efter PLinn utfago, bör man tånka , är CAESAR fnarare tagit fitt af fjelfva "Operationen > ty når ban talar om dem, fom blif- vit födde ge nom famma Öperations-medel, få- ger han, at de blifvit kallade Cafares aut Cefo- 0 a Cefo matris utero. "Man finner icke hos Auctorerna, at mah ”befjäne fig af denna Operationen för början af ”Sextonde feculo. Den förfta, fom vi hos dem a Ane, år den, fom BauHinuvs : 'd) omtalar, hvil- ken han tillagt en JacoB Nurer, fom den på "fin: og Elifabetb Alefpackin , lyckeligen verk= ; fråldre (e) HUR ; 0 FrRAnwciscus RovssETvs, fom lefde vid futer af Sextonde feculo, år den förfta, fom ta-= a fig före, at genom fkål och förfarenhet bes | bd He arifka Öperationen på lefvande Qvin- nor. (dk Gafoari Baubini Spur ad Roffetutn. (£) Memoires de I Academie Royale de Ch'r rg, Tom, 1. part. III. Edit. Par, 1743: P, 214, - | nor. Han: utgaf, 2 Trär? Ämnet ; et. ek, fom år aldeles SME I ER Tför 23 8 sla. delen af fin Bok låg Bber han "grunden, lat yi nédvåndigheten och nyttan af Cafe rilka Operation, i aftecinde du a den Sgonfkenli- ga fara, hvari Modren och barnet fig befinna, indek Händelfen Möt lofsningen ar PAR og nom ce ”fE medel: von mt RSA —- 2) Möjeligheten af denna O Operation genom tfkilliga flags Rön, fom bevifa, at fåren på e delar, fom genom infkärning måtte fkiljas; äro icke dådelige. 30 Om Säll. tilfålliga anftötar , (FAR & Fr 03 ”åro olika mera at frukta före, ån den. Opera- go, fom med denna. Operation plåg rion han framftåller, och hvilka kunna til ftör- fta delen undvikas genom denna Cafarifka Oper JTALIONEN, I RouvsseT beltålkr 1 le ia rn +. fitt verk , fåkerheten at Cxfar ifka Operationen, Me- delft den framgang. han haft vid många tiltållen, | Delle obfervationer åro ljust. antalet. » Ibland dem finnes en huflru , på hvilken man fex gån- ger förråttat Operationen, : och barnen altid va- rit defvande: den fjunde Fong dög: pr, ör medan hon icke Pig tå hjelp af den Chirur-: ä gade perfa hånne, och var nu död, blefven. Någon tid förrån Rovssers Bok blef try ckt, hade AMBROSIUS PAreus utgifvit fina arbeten i Chi- (f) Denna Botend hä Titel: PiTratrd nouveau de CE hylterotomotokie ou Enfentement Cefarien, Par. 158T. 239 ARR tas jaa i anledning a af peration , fom lyckats för. en; | Bun ftark PR SAER emot den= | é utlöter fö åt det” fåret: NV Nu jag högeligen, hurt andra vilja pådaj 2 ig hafva fett Qvinnor » på hvilka man, til ”at taga ut Barnet, hade gjordt Infkårning på buken, icke allenaft en, utan: Aete ginger; 3 ”ty för manga orfaker fkul, år mig ogörligt at NT oro en: fådan fak , aldenftund; för: at (kaffa bars Pyret ut, måtte man göra en ftor fkåra i mufk« flarna p å buken, och likaledes: på Lif-modren ; | öv rer fom i den famma är en myckenhet 2 med blod -och puls- ådror, och man. dår gör vr ofki jesöpning, 1å målte därvid följa en a ftark.blodfly ttning, fom bar döden med » Dårtilmed fedan ”Bver gärt ihop," lår rna icke medgifva, at Lif2moödren: kälr ur- vidgas nilvat inrymma” et barn: "och defsutan ” gifvas andra anitöter , fom därsn kunna bånda; och hvad värft är, en haftig död för modren; ” hvarföre jag ock aldrig råder, at företaga et | ”fikt verk, dår få mycken fara år, utan nå- ””got hopp, på månfkligt vis at tala. Likvål ” har man förfåkrat Mig, vat en Chirurgus uti ”Hericy: vid Fontaineblau, vid namn MattrRE ”VincENT, gjordt denna farliga Operationen 2 med lyckelig framgång. Qvinnan, fom man ”fåger hafva blifvit fkuren, och den nåmde ”MaAITRE VINCENT, åro ännu i lifvet: en hop ” hederligt folk ; fom åro dk hafva be- PES LV ; Bo BR LEN SN +, v | |; vd 2 2 "fr i ; FRA y VR EA En va hk ' Br. St TV ka MG fö Sk ä 4 i YyrK ri ” I G RNE ) j - 240 1768 olul. / SPORE MN | han då Ni «& e AN j VR. 2 SS AA as Ae å HE sf Z É d > fyrkt det för mig, och gått få långt, at de / fagt fig hafva dert operationen Körs gchs barnet uttagas; hvarom jag altfå hvar en vil > eller törs tvifla; imen om få år, få driftar jag ”fåga, at det i fanning år et underverk i Na- kauten., och sfårvidartd 40 muta Ra LA GaspP. BAunINus öfverfatte, är 1982, Rous- sErTs Bok på Latin (i), och tillade dår efteråt vid famma verk, en famling af obfervationer, fom med lycklig framgång blifvit verkftålde. - OC FE RR TER na oc Ar 1f:905 låt Rouvsser trycka en Förfvarss Dialogue öfver Crfarifka Operationen (k): I. detta verk anförer vår Audctor alla de inkaft, fom hans vederparter gjordt emot honom: Han gör fig möda, at ftålla dem i fin fulla dag , hvaraf han får tilfålle, at uplyfa och beftyrka fitt tan- kefått öfver Cefarifka operationen. Denna Dia- loguen ådrog honom flere gånger ftarka Criti- quer af en Chirurgo i Paris, benåmd MARCHANT, fom han gaf ut under Titel af Declamatien (1). 0 Man finner efteråt vid deffa Satyrer i MaAzr- CHANTS Verk, et bref til Rousser ifrå GuIL- LE- (i) Titelen år: Exfe&io fetus vivi ex, matre viva, fine > alterutrius vite periculo & absque fecunditaris ab- latione , i Francifeo RossETo Gallice confcripta, a G. BAUHINO latine reddita & variis hiltoriis au= éta. Bafil. 1582: SN i G) Under Titel. Appendix ad Roffetum. SER (k) Dialogus Apologeticus pro Ceafareo partu, in mas levoli cujusdam Pleudoprotei diéteria. Par. 1590. (1) In Francifei Rossetti Apologiam, Jacoci M4 R- - CHANT, Regis & Parifienfis Chirurgi, declamatio, 4 tår - Er mdkr de fkål, my at i fina verk beftrida Ca- ionen, och tager" fig före at vån- från at fär och fkrifva för en om hade litet lyckats i hånder fte Chirurgi den tiden. Detta n dom. AN KA han. i fynnerhet g obfervationer, fåfom det fåkrafte medlet, ru deligen. ritna både med och emot Operationen. De, SR FR dö fom dör velobbartdk one e utan fara anftålles: och det år utan el orfaken, hvarföre den icke blifvit fatt nd de allmånt antagne Operationers antal, Sfäfon en hjålpe-utvåg i Chirurgien. I fjelfva verket år det icke nog, at några Obfervationer förfåkra ofs om framgång af en få förfårlig O= ration; en lånere tids förfarenhet måtte vifa ofs, til hvad grad famma Operation år fåker eller fa lig, P Då det man må kunna antaga eller förkafta ra. I anfeende hvartil, och at be- filen tilfreds, fom genom de difputer Jag O "a blifvit uprörde, utvidgade RovsseT ännu Je ; FANN ER | (m) Jagon. eri Reds & Parifl, Chirae a FRANC RoassETO ralutem dat. Obecmn ROSSET) serb ad Jag. MARCHANT PRISON. Mi see. altid intagen af fin rått- vederlågga fina motftåndare, Vi Te difputer, huru fom håndelferna tyc- 1 SRA SNpren, vila vål , at den kan verk= CH SN bevifa åtminftone, at Ope- ufta Operationens förmåner, och at frålla de rtterligare: fina underfökn ngar: Ö Peration, och utgaf, år 15:90, e tion af fin Bok, fom var mycket re ån den förra (0). U et " nya ganfka grundeliga' fkå talt, gifver sog ännu flere ex empel a 06 utflag. så on te TER EN Serio Mencoxt, Nä ner om et Bref ifrån NR Vä 2 one ng r fig: hafva haft under hånder en: Qvinna, 2 rk man gjort Czefarifka Operationen. for Migit:lydkeligén Ur:es oo Ja Efter ROoNHUYSENS berättali fom var” Chirurgus i Amfterdam (q), har SoMnivs, en Medicus i Brygges, fju gånger verk ftålt denna Operationen på fin Huftru. Rs, . THOMAS BARTHOLINUS beråtär (1), ars då han var i Paris» hade han känt en Fåltf(kårs- fn Hu- (0) Cefari partus affertio Hiftoriolog. Par. 1590. (p) Denna differtatiom' kallas : ey ömmare rn ! RR Tryckt i Venedig. q Obferv.: de morbis mulier, 30 (r) In hiftoria Anatom. Cent. 2. hi, 8 a Y I ; å OM x PER 2 É Sj n SOK PE TR ER å kras fom man fjor ton pi t göra på, Häfner så a Ac ledicus i Stad & € n ; SS / | | EV ae Nn i fie , E ON OR å Ås Så ES i 5 Å å 2Å kö då IDKINSCH), 0 Me: )| FILOR en, ock ly Sr RUS ( aah dök of är dy >» fom hade lyckeliga påfölgder. "= SS PoRR TN | NAN er | , utgaf Herr RoUvLAU, Chirurgus ;| Vä om. Re I fö Pr väjer och & Bå a eligafte mete. på SERA CER Äl RN der UR RIGGE od hål :) - | ? Did RER di & a : 14 £ yn 4, WTA få 2& 3 ja När : är NM > [ v kl t REOTETR ER vad i Kv Ne är Så ch . fa Tnfädrintniciin naturam, per Se&tionem , Aucore- an "Rexaupo. Soci i ad SN 000 VÄRSVNRA AU 4” eli Pie FE vit ite PER odi- | | DE LA Jälkerar dafömnti G n Bollen avi ”Barm-förlofsningar , en dylik obfervation.. fit År 1739, låt Chirurgifka Academien i i Pa- ris komma ifrån Guife en Qvinna, på hvilken man verkftålt Czefar. Oper. > hvars hiftoria fin«" hes 1 Paril. Acad. Handlingar, ; "Herr DE LA PEYRONIE har haft Slå - at fjelf göra fig förfåkrad om framgången af ; Czfar. Operat.; hvilken L”AmrraL, Chirur us i Marigny, tvänne gänger på en ht ftru med. fram- ANIN pång ”verkftålt. 5 | SÅ = 0 URBAN, Medicus och Chirurgus hös dd LJ abbé de Saint Hubert uti Ardennes, har. med- delt Chir. Acad. i Paris, 3:ne SR Operat., i fom lyckats för DE THisE, - äl => NOYER, Chirurgus i lilla Staden HNfer- teaux, Stiftet Clermont i Auvergne, har år 175 fåndt til Par. Chir. Acad. en beråttelfe; om en Czfar. Operat., fom han Iyckeligen VON fält av2a6ov mu Man finner i Kondl Så Verenilke AO. - Handlingar för år 1730, beråttelfe om en dy- lik operation, verkftåld uti Canton Freyburg. År 1749, förråttade Hr. SouMIN i Paris an Operation på Huftru Desmoulins > en krok- ggig och illa våxt rachitica, Jag var då i Paris, och hörde dårom talas. = | : År 17413 förråttade förfta Chirurgus i 1 Bi- fetre, på en inficierad huftru, Cefarifka Opera- tionen, hvars pe + Ra med förun- dran har fedt; emedan hon hade ftora Tophi på Rena och Venoerilka a i halfen, säker bd Kö I Sd. lagt alckad Sdde. at dels för O Operateuren, | elfer. ej må affkråckas, om år det endafte, oak- i leende. grufveligt 3 dels orha, fom råka i denna olycke- Vs ER cröft af en Hyckellg ut- Kl SR I 2 . "mera självfågbet uti detta Rön, ; tilfålle hafva den åran fram- cad., vid hvad tiltållen och ationen nådvåndigt bör verkfrål-: re Ene Rön of | SESRRNE ul ig SF IDE er acmelloides , + ; ? Mälkeifeen af OUT bra HihN or Kongl. Collegi Medici idella >; vården blifvit mig anförtrodd öfver den. etet hår i Stockholm belågae Trågård, gl. Maj:t, på Rikfens "Höglollige” lande blifvit, til Botanikens och naceutikens uphjelpande , " famt den ftude= ARR VORE | Q 3 - rane 4 FÖRA Tr Af deffe här jag ock nu en befkrifning, jämte god ritning, fårdig på en vacker Ört, fom jag, vid granläga efterfeende, finner vara en: verke- lig Bidens , och fom altf a kommer at utgöra Str nytt Species under detta Genus. Hår med kan jag få mycket: mindre undgå at: vårdfamligen framkomma: för denna Kongl. Academien, fom, bemålte Ört år af ofvannåmnde Trågård en få- dan förftling > fom för ingen med mera fKål bör nedliggas , ån för Kongl. Academien, hvil G på utmårktafte fått bidragit til KrigArdened & ST UR dd MÅ Andy öck fåledes framför andra gjort ifig af iden famma »förtjent. | Denna Ört upköom i oftanåmnde Frågård utaf frön, fom i Värtiden förledne år blefvo mig låmnade af Hof - Trågårds-Måtftaren Herr KaALLsTRÖM., hvilken hade året förut, under OM ande i Paris, jämte flera frön, åfven århål- Ii "från at denna nya Bidens; men utan at någon dår vifste at gifva befked, på hvad ort i verl-. den den famma våxer vildt. 'Örtens blotta ut- sfeende gifver likvål tilkånna, at hon måtte va- ra en Kårr-ört, eller åtminftone trifvas på fid- Jånd plats, hvilket hennes art'at våxa tyckes göra likligt; hvarföre jag ej haft betånkande Vid, at gifva henne vål och ofta vatten, fom éj bekommit illa. At hon åfven ålfkar någor- Tunda värma, fer jag tydeligen derutaf, at hon hemma hos mig, öfver hela vintren, ftått, och ännu flår, i et varmt rum, dår Thermometern dageligen haft ifrån 14 til 18 graders högd öf- Ver frys-punkten, och det utan minfta vantref- nad. Jag låmnar för öfrigt dårhån, huru vida hon ock år perenm eller icke. Når man tug- får pa et fårfkt blad af denna Ört, kåns det Vvål föga ampert 1 början; men fnart nog fram- kommer en ftickandé fmak, nåtftan fådan fom ”Arum har, hvilken hånger långe uti. + > Bifogade Ritning (Tab. VIL. fig, 1.) ut- vilar Örtens verkeliga fkapnad uti naturlig ftor- lek. . Jag framlågger nu fjelfva Befkrifningeng men vill förut med jet par ord anmärka, at, ehuru /fröns ”arifte åro 1 minfta laget, har jag dock med få, mycket . mindre tvekan fört växt Ip Q 4 ; ten culum hafva tydeliga Palexe , hvi de våfendteligafte Bidentis kå lj i DEBIAN tt h pe '” Å 5 hö ; 3 ig. CR é IN SR ; erg : a < SN ” Ön [a öv ORET FYR SER + : FSS OMDE d ( 5 - BIDENS (acmelloides ) foliis oppofiti ; - ratis, caule procumbente , floribus foli- > Spilanthus (oleracea) foliis ' ubcordatis ferru- > htis petiolatis. LINN. Syft: Nat. 12. pp. 534. 5, + DESCR. Caulis herbaceus, procumbens; te- res, fcabriufculus, ramofus, bafi diffufus, ad ramos fubnodofus , 'internodiis nudis, fubfuc-= culentus, fragilis, pallide viridefcens, vix peda= lis. Rami alternatim oppofiti, divaricati, tere- tes, ramulofi. Ramali pariter oppofiti, erettiu- fculi, minutiffime pubefcentes, tandem iterum ramulofi. Folia oppofita, petiolata, ovato-rhom- oidalia, acutiufcula, margine fcabrida, inequa- liter ferrata,; bafi integra, utrinque glabra, fu- pra viridia ,. lineata, fubtus glauca, nervofa, te-. nuiter venofa, bipollicaria, patentiffima. Perioli teretiufculi, fubtus convexi, glabri, fupra ca- naliculati, fubpubefcentes, fragiles, longitudine fere foliorum. Axille foliorum tandem rami- fere. Flores folitarii, pedunculati. Pedancali in ramis terminales , longwfculi, bipollicares, fub- pubefcentes, nudi, erecti, inferne teretes, fu- perne undique fulcati, apice fubinctaflati, u- niflori; - fructiferi vero fepius axillares e ramis tunc.excr:feentibus. CALYX communis hemifphx- TiCUS, minutiflune pubefcens, polyphyllus, ja i . d DrI- ; lg br Alin pla- | sera minutiffima, ciliatis, e- bus. COROLLA compofita ormis.. Nara. hermaphro- wphana: ore quinquefido, NA Filamenta 4 vel $ breviffima. rica', €x fufeo & albo variegata, brevior. — PISTILLUM. Germen oblon- Äägcamprefr, ciliatum, album. Sty- | mata 2, teretia, reflexa, corol- PERICARPI UM nullum. Calyx im- tri vå a, rugofa, fufca, marginata, ata: ariftis parvis, fubin- ECEPTACULUM conicum, ”Palee concavx, ; INCur- e ce lutefcentes, obtufx, t Sp ” fingulos Ryn obvolventes 5 ki i 3 : 1 1 LER s ' ch 3 KVA Ae Al Kc Äg ; ” s Y wi ÅR I I s ; Sm Åh - « + FRUAR é Mt i LE ND oa . ; SK omg r N) j ä en JR At SRA Mt nd äl BAN VR RY öar gör SMG 205 PG. UFR FR v RE ES FIG VR Mor RN a AE ol KN ET LR 9, NR böna fubzequali, obtufiu- jr ”SEMINA folitaria, oblonga, compres- va NG É jr : is rr gb Fl N . KA NJA (RIE NINE ad ek BR no RÄLS RR SE 0 NÄRA hg ; jut.ter Boont bolag SY RÖ; | 3 i I som ÄR 4 POM CARL KNUTBERG; dådde med et. och famma flags ; agb. och godhet uti intet annat fkiljaktig Fa ån kr vifar ; ch VA / £ b dj JAR Å fö fördårfvas ; då en myckenhb bi ”dkrarna, frräg'l a Zu 7 he; "med avi ning ke — förekomma « 1 ARGA SR ERA vingifvet bög VORO så AR de , at ” fer " ve T vånne nåra än EPn REN SM af enahanda jordmån, i famt Lik: vål göd- de och. tilredde, | Pest fånings-ti BÄ tt at mårka, at defla åkrar. åro. til deras pelågen- t den ena åkern år belågen nå got hö nr mindre fkygd för Nordanvådret , « I en I ke, fom på norra dar, ftöter OH båg Lu fa akrar. | MN Bör 3 3 3 ; É pr Net ; | NY Efter fånings- FÖREN vär ädelt a för- delaktig, at brådden alt mer och mer tilvåxte, och förr ån vintern kom, voro deffe åkrar öfver ER alt rävt vackra och” gröna: men förr ån jorden hunnit blifva tilfrufen, hånde, fom en hvar hår omkring Stockholm boende ånnu lårer fig kun- | na påminna, at en myckenhet Snö det året föll, hvilken federmera efterhand 1å tilöktes, at uti Martii månad 1767, fem til fex qvarters djup Snd , måftadelen lös; , och utan at vara af något tövåder tilpackad, låg gren deffa åkrar, dock aldra- blifver vek j så? år vv gå på fida, längs rn, VE fkedde , at åg-ftycke råckte, frun- ad. 5 dad Säga ue detta kn blef s ingen eller ganfka liten kåle i Äg erhet på den lågre och för LO ; fkylde åkern; någon, dock ej ljup, kåle var på den mera högt a kålen befants på det fycr- n gått: Och år det mårk- Väl ös kålen då å var, fick rdetiden erfara, at års- ler Ty dår vinter-vå- den lågre åkern, var Hve- Ål nt ch frodig ty ät det Ttod fom en en bredevid p 3 famma åker, ftod hår set mage: bsftånd ) och mått .ogrås. På rordanvå etovientt + fkylda: åkern, dår vinter -tiden affört en del af fnåny ålen .gått mågot , men icke: tilråckeli- var frodigare Hvete, dock icke at ediden ymnoga och hårliga fkörd, fom det fållet, d So mgirr. framgått, | omg STA SKR = AG EN La Ra Y Y Ng tydeliga Rön Hä to jtölklänlönttirnie tertånka orfaken til den tftora fkil- af års-våxt, fom på en och famma? iker fig Nn Hju ran vilat. Hade den omtalte vågen blifvit 4 & NE 7 LR: id i NS Se för NN a Ng KE n A I AGREE Re 1 ÅA 17 Do fat TMUVS "JCULA / ur L på ; ; Ne rag; ån fkedt å rp Ho vintern KOREA f 4 Nee ja låte fall fran krearuren utb lemna någon fetm 25 ätminftone på nagra flåekar, dår vågen gått; men når jag efterlinnat , at dökna våg > fom of- 7 van år fagt, fällan om vintern blifvit nyttjad 3 |; 1å har 'jag icke kunnat finna annat, ån at af detta Rön följande gr Sn FÖNRrNER kun- na göras. 1:0 "AT eh HUCKERRDE lås säs mera RAR kh kölden, at penetrera i jorden, ån om famma Snö efterhand blifvit tilpackad, c2:0, At kålen; enfam; och: nd fig: fjelf icka | fkadar Hvete, fom i jorden år fådt, utan bidra= ger til defs lif och varaktighet öfver vintern , amt förekommer, at det, under djup 0034 fuktig jord, icke kan taga otidig vårme, eller gå til förrutnelfe: hvaraf ”jämvål analogice, och af den i, naturen grundade likheten imellan de fkapade ting, torde kunna' Llura$ks: He 0e os Ag "Fiog At åtfkillige andre frång och åfven tråns rövter, fom 1 jorden öfver vintern ligga fåfom i en dvala, af ftark vinter-kåle icke far das; hvilken tanka genom framledne Herr Ca- itaine TRIEWALDS Rön jämvål: beftyrkes och Kikdätand emedan; enligt defs' beråttelfe, ör s Mulbårs-tråd, fom voro planterade uti defs trå- gård hår i Stockholm, flere vintrar, och åfven 1740 års ftarka vinter, utan den ringafte betåck- « ning uthårdade: Men at deffe trån fedan' gin- go ut, Vvarcicke vinter-kålen egenteligen orfak til, utan: förnåmligaft brift på fkugga om vå- ren rn; ön årdagarna förtär Kltathar unik konen Seg qvarter | ts djup kblol dee icke ooilt Sn på me ftållet för den fom blif- FOS Fomen' af Kongl. Ve- (G ns Handl. p. 25. Når man hår .den' beftån iga Naturens ICE I proportionerade mot deras orfaker, ka orfak åftadkommer altid lika effe&, indra 'omftåndigheter jämvål dårvid för- ; lika; få år ock det vid ofvannåmnde It tydeligt och ovederfåjeligt > Mo vå JA man i kunnat. Arrival ofvannåmnde = V kok S Cl vida j& vart "för flårt at nyt jar den förkgtigher, Feng jag däeleteba fått höra, at några erfarne , men likväl ganfka få shållare brukat, at med Vålt, eller på fom tjänligaft kunnat fke, låta: tilkrama få at vinter-kölden fedan defto båttre kun- jorden verka den för Hvete-brådden erfor- a och nöådvåndiga kålen. : Det år vål nog t icke alla är fådan våderlek: infaller, 766 > men når få hånder, at Snö på Åkrar , utan mellankommande tåvåder, sas, få at det icke kan hinna fryfa =-roten, hvaraf gamla Landtmån fåkerhet kunna fpå tilkommande kv rer. enligt den regeln, at man af egen egen och. dl fäder kan och bör tra ; at blifs "Va. mera förligtig och klok, det vekar Fofs ' vannåmniderd Aero kunna re bö SER a | AN NT biga förpd at ER hushålls = väg med Snöns tilkramande, åtmintftone vid vintrar» nas början, I vårt.climat, blefve m era: allmånne- | ligen, ån: härtils fkedt, brukadt och i akt ta ”Ect, om, la kan medhinnas, nu Rågens, men. ifyns - nerhet, fåfom den tiden dn SEN Hvete-får ä dets befordran. | faller NOR KG dl Faa saa md ma a ög | NGN SS fe Ur KR hg | Plilöten” Paperik gång. under Ky åra vlr och 4. Juni 176930 > ERIC PROSPERIN. Pr | Adjun& i i Mah. och Naturk. MR Aden? FT Myt SES > É resor bet år so bolsta at Förr PER fom i värt kåra Fblabedands: och i Så sdedns defs. Nord-Öftra delar, kunna göras” på detta mårkvårdiga Phenomen, blifva aft myc ken. vigt, emedan” Parallaxen på deffa ftållen kommer at göra ganfka ftor verkan i Paffag nd förlångande. Jag har dårföre företagit mig, ät få noga,» fom desbåfta Taflor tillåta, utråkna dels om fåndipbents för. alla de" orter i: SN nö ä. ör Sole gång här jag nyttjat DE |80-Tallör) GM. altid gjort mig om Solens dållel inom 0, or fec.; men s har) jag brukat den Edition af: HaAL- flor, fom Herr DE LA LANDE låtit 17595 fedan jag” råtta dem i följan- fn: 1) Veneris motus medius har jag ; tur Taflorne, utan fådan fom Herr. LANDE den upgifver (Conn. des. Mouv.. 1467. P 234 ); 2) Til locus Nodi har jag | Ae .; fåfom en medelvåg imel- | >» fom Herr DE LA LAN- | å öre. $. tort, Dberåttar fig innit vara Taflornes fel i den: delen, n. sr fec., fom famme Aftronom , i ling om" Veneris: gång under Solen gr til den locus Nodi, fom "Faflorné ifva. eduétionen. til Ecliptican- har jag re&te utråknat, emedan jag ej no kunnat li- aflorne i deévoftycketzsi43” iliden Ve- ongitud, fom jag ifåledes' funnit > har Jag: iv. de för, förn ”Taflorner befutinos: 61, ( Meém. del Acadi: de: Paris. Am, 2» och 16, 7 fec. för Nutation,: til-: "Min. 9, 12 Ae: Rör nen fålédes d Veneris Longitud, har jag åter di= i -motfvarande. afftånder: från N Or >» famt den: Heliocentrifka Lon- ; gl- | kd l , Ä 3 | ' | f Lt | 3 EN i 8 8 | > N ” 3 d i . SSR sg | Gad E : ” AA M Vv a . Vd SM - RAR Co | É 2 6 7 / nes ul NM i 3 / MN. = I oh Rö U 5 AR J $ ms bv "> gituden, och fått de flutfatfer, fom hår anfö- fas. Tiden i alt det följande, då ej annat ut- frog? år Tempus medium för Parifer Meris ål NR aa SE 9 J/ en wu & Towns & - Mot. Hor. OO > Log. Dit: Q--4 GC & Diam. .- Q helioc. Long. =, c O Mot. helioc i Long. ÖA: fan 0 Q helioc. Latitud - Q Mot Hor. i Lat. = Log: Dit. 2 20 -r Commut. Vink. - Mot. Hor.i Comm. Vink. FÖR oo GR SR I fd: a + oHvadan/ jag fluter, at Venus och Solen bås i Conjunétion kl. 10. 7 min. 18, 8 fec. uti 2 Tekn. 13 gr. 27 min. 9,18 fec., då Veneris Heliocentrifka Latitud år = 4 min. 13, 233 fec. - Vidare har jag antagit Veneris Diameter, at vara f$7, 89 fec., låfom en flags medelvåg imellan 57, 8, fom Herr DE LA LANDE be- råttar fig funnit den vara 1781, (-4fir. $.1060); och $8 fec., fom Herr PINGRÉ antagit i fin af- handling öfver detta åmnet. Hr. DE pA LAN- DE fjelf har, i fin utråkning för nåftkommande. är, fatt Veneris Diameter = f9 fec. Ha arlR i deffe hs Ke t den, fom Herr /EPiINUS utgif- ersburgifka Handlingarne; Tom. X. hyilken år egenteligen afpaffad för de neternes gång under Solens Difcus; | jag går vidare , torde det vara nö- at: jag i ”kårthet nåmner grunderne til Method. rä ära IDet:-hufvudiakeligafte af frågde går ut på, inna tiden, da afitindet imellan Solens och etens.. medelpun&er fynes från et gifvit Ua på Jordytan , under en gifven vinkel. enne vinkel kallar jag d i det följande. Lät (a (Tab. VIL fig. 2.) vara Solen, och B Pla- S neten, famt uprita på 48, fifom Chorda, et ; Cirkel-fegment qPBÅ, fom idnelaller ch vinkel en (RS man nu inbillar fig, at Cirkelen GPBAH våndes omkrig AB faforn fin axel, få är: det klart, at räta linien 4B fynes under fänke- 8 ds ifrån hvar och en pun& af den genom et fådant Cirkelens hvålfvande upkomne kullris' ga yta; och at följagteligen frågan förvandlas "Töensannan; nämligen at finna tiden, då en gif- ven punét på Jordbrynet befinnes i famma yta. Til den åndan , låt Cirkelen t4S$P föreftålla fkår- ningen af Jordklotet med den Plan, fom går igenom Jordens, Solens och Planetens medel- undter; och PBA, MBA, famma Plans fkårning den. nyfsnåmnde kullriga yta, farmt € Värd. medelpunét ril Cirkelen PBA, e medelpun& til Cirkelen tgsSP, och g en annan gifven punét på famma Cirkel, hvilken på den fökta tiden är LR SN R uti TT Sar PSTN RE NE BT NE VA VAR IE 169. Lr0ES 6 I IDDE 1 Cr SA a: | SNÖN ve öd > Re NR SS NS RIKA CE 238 vn uti. Cirkel-Peripherien PRA. Mokängokivd I 4 4c, och. drag: CIA ER vinkel- -rått emot AB, uden och AB utdragen, famt £m> pkar. ra ce. med 255 Ar. Emedan genom Cirkelens be- kanta egenikap, KB. KA— Kg. BC + CD =0>' fåy om 4B fåttes = 4, vinkelen BAc fet TR c4= ED) gm —=x, Nn =), a my och de genom et få- dant denominerande upkomne vården fåttas in i ftållet för KB, KA, Kg> BC, CD, farme alla de "Termer: bårtkaftas, uti hvilka x och » multi- plicera hvarandra, fåfom ganfka fmå i anfeende a de öfriga, få får man denne nne Eqvation: I (X) X) D—>2y. fin d—m. DJ: fin, Frdemx. Col; FfF+ +d= 0. | FN 6. 4. Om då x och » åro Kilhes det kl om låget af puntten g i Cirkelen £qSP år bes kant, få determinerar denne Formel vårdet at 'vinkelen F, når den gifne punéten g år i Cir- kel- Peripherien PBÅ, eller fer råta Linien AB under vinkelen dd. Således om g vore Jordens. .medelbuucta eller x3o, y=0, få finner jag af Formelen X, at fin. FE+dÅ =", och om för d och 2» fåttes deras vården 2.) fa blifver Un ORVAR | meter B Lmmetfion, . oh sc E.merfion. 0 Yttre Cont. rigg Cont. Inre Cont.' Ytire Cont. NS SN SSSmmateree RRnöEN Eee ÄR F=l6 28, 237116 > 212516 5, 186116 28, 2129 ; 259 im ( "ASPEKTER få åttes R sE ket Latitud =/, få 2 fu sang nåd sag 7 on Fy f åfom myc- man dkta å fchots: några förlöle fölns ti- jär E-har. de. nyfs ofvanföre utfatte vår- Således har jag funnit, at för Jordens” mp fker | Ör ; ; + ; ; rjan af Q Immerfio! on i iQ Difcns - kl. 7 18 25 ul af Immerfion om so ; ” 37 13: Srjan af Emerlioen — = LER Sr AN RIE bältet (är Emerfion =" + > >= ou 13 41 17 Medeltiden af Paffagen Her ” IO 29 sI(a) 7 Det minfta afftåndet imellan Q och hO medelp. 10 4,82 Be RT Om åter ;=02, och Hurdan Re dn Pon hvilket "hånder , då Phxnomenet förft och filt blifver fynligt för Jordens Inbyggare, — OD. find + mr. « blifver fin. Frd= fin or LR ; Men efter F+di är en fören vinkel, få kan defs > Cofinus anfes = 1, och. dårföre år fin £ +d = - fad + r ind ack 2 = cd fr gt ge (om Po Solens Horizon- rd Ca FE ER Ra Nav I rela ( Jag, har ockfå genom et Theorem, fom Herr Kongl. Obfervator MALLET mig meddelt , med Geometrifk 'noghet fökt tiden för det minfta acf- > flåndet, och funnit den vara kl. 10, 29 min. sr, GT 3:fec., och emedan detta träffar in med medeltiden af Pafl gen , få år klart, at ehuru jag i akt tagit | den åndring, fom Solens motus horarius , och Defs Diameter undergå ifran kl. 7 til kl. 14,-hade dock bågge, utan mårkeligt fel på få kärt tid, kunnat OK VRT tela Parallaxe, hvilken jag antagit — 8, $ fec.). .Utaf denne Equation” har: jagipi famma läto, fom i nyfs föregående $, förit funnit vården för F, och fedan den däremot fvarande tiden, få- dan fom följande Tafla utyifar: bed | Hr ae Paral- Ortens Längd > Tiden, | lax |OrtensBredd.] öfter från T verk. | KYLA Er oParisy vg ER AR da a AR dd rit | 7 11 4016 45 147 17 38NI o 35 2 Sift | 725 16306 51548 54 30S|12 27 151 Ra [-g Eont.int.Förft | 7 30 1217 1349 .32 45N| 026 F]| | Sill | 7.44 24 17 10750 54 255112 20 461 Förft 113 34 253/6 51321 56 255115 45 73 Sit 113-48 "26 45 ho 13 sINI3 33 261 Cont. int.Förft 13 15 18 17 10524 3$ 47$S15 57 5 I ; » Silt [13 29.30 7 1322 35 36N] : Uti. denne Tafla, har jag i 3:dje och 4:de Columnerne, utfatt låget af de frållen , där Phxe- nomenet förft och fift blifver fynligt, hvilket . jag funnit på det fått, fom Herr AEPinus i fin afhandling vifar, och fom nu ej hörer til smitt jlämne at förklara: (Ds SOA 6. 6. För at kunna nyttja den i 3. $. fund- ne : Formelen för flere punétter på Jordbrynet, PER ty FR. anfes för oförånderliga , fårdeles fom de minfkas båg- ge nåftan i famma mån. ; ; (by Sedan jag flutat deffe råkningar, har jag fått fe en Difputation, fom år ventilerad i Abo d. 30 fift= ledne Martii, under Herr Profeflor PLANMANS Pre- fidium, uti hvilken Herr Profeffören, genom olika våg, kommit til flutfatfer , föm ej mycket fkilja fig från. mina. v determinera den puné i Cirkelen 7, fom den gifne punten på Jordbry- nmer til den oftanåmnde kullriga ytan. idan anmärke vi förft, at emedan räta K år mycket tftor emot Jordens Dia- åa kunne vi i början anfe den kullriga kärning med Jordklotet, fåfom en vin- Plan emot Cirkelen 245, hvadan man ge- le vanliga Orthographifke Projectioner fin- cans obliquitet = o, Elongation. från meridian den Planens, fom fammanbinder Jordens, 9So- lens och Planetens 'medelpun&ter, lutning til Ecliptica— > famt 5 antages — Tang. o. lin. s, Rn L Cof. ce. Cof. a + flin. ce. tin. a Cofi a), k=r. fir. c. fin, e, få blifver x=h. fin. FIS. j IR LÄ ÄR | S RAR bada ae — Cof. 7FES, och py=Vri—ht— kk. Detta få- -ledes fundna vårdet föry, undergår ingen mår- kelig åndring af den ytans kullrighet; hvilken > vi hittils anfedt för en rätt Plan; men når ftör- flå noghet åftundas, bör i ftåller för x fkrifvas SADE dd | | Sh | | fe då s2—r2: »2:x2, (Jåmf, Comm EE Såbe brlog NR Sn re Or br ART REtrop: Tom, Xp 443: 4f2). Så at, Formelen X ($. 3.) förvandlas i denna L)D—=h. find—-m D-—-)y. fin F+Åd+ mn Er ms?2. Col. Fd FT ov Big nd SR AN SRS IG ös SEE AR D. tang. F 2 ft Cof. MIN DAS rd kommer til Cirkelen PBA på fam- t om Solens Declination fåttes = a, So- Tänd från Sommar - Solftåndet — s, Eclips AR | med || 'e, 'orténs complementum Latitudinis = e, och = 9 hvilken man = 200 1768: Jöhk Auf: SPE ) , | med trygghet kan nyttja, utan at befara något märkelgt Mek vw | k UL Rn TOR -$. 7. Uti denne Formel förekomma inga andra quantiteter, ån de, fom determineras af den gifne ortens låge och tiden. Jag har dårföre antagit tre fårfkildta tids-momenter, af en mi- nuts ikillnad, för hvart och et åf de fökte Im-; merfions och Emerfions momenter, til hvilka nära antagne tids-momenter jag förmodat, at de fökte fkulle infalla. För deffe antagne tider har Jag, til de orter, fom nedanföre anföras, utråk= nat de motfvarande vården af Formelen £Y, och - då för alle deffe orter funnit, at denne Formel utan minfta fel kan anfes fåfom den på två mi- nuters tid åndrades uniformt. Äfven har jag af denne Formels fårfkildte vården fedt, at den in- om deffe antagne tids-momenter eller ganfka nå- e Ya til et af dem, år — 0, fom han bör vara når den gifne orten fer Solens och Planetens afftånd under vinkelen Z, hvilken i hela denna under- dr fökning år antagen lika med fumman eller fkill- naden af Solens och Veneris halfva Diametrar. Når jag fåledes vetat värdet af Formelen I för en gifven tid, och defs åndring på en tids-minut, har jag låtteligen genom fimpel Proportionering fått tiden då ro, och dåraf omfider funnit, omftåndigheterne af Phxenomenet, i följande Ta- fla: då orternas Longituder och Polhögder an- tagas fåfom bekanta. | HÖRS de För Immerfionen, NE För den yttre Conta&us, har jag anfedt : för mindre nådigt at utråkna tiden, emedan den knapt ul. Aug. Sept. ed vilst et Mr ra blantatis. Det Fat veta, at den bör infalla vid pafs för Mik inre Contaftus. Sä Sn mr ög rr ANAR ATT RÄTTE DA Inre Contaé. i Immerfi. — Tempus verom. verk, [ Lund - 18 16 35, 3 | [UbadsÖrona = 18 -12f, 37419 | föGöthieborg - 18 9:46, 9 GCarlftad mr RO 44 LR Å Se Korn pfala - 8 33 46) Abo - rs TE Le, 5 -Hernofand - 18 34 52, I — Caja aneborg - AA 17, 0 6 4 = net -- 19 ao 16, För Emer fionen. Fö Den Inre Contaltus. ST Tempus "| Parallax | Solens vert... I verkaösg > bhögd. RA t t tt , nn Oi I” Åbo rer a 14 49 7, 814 sa, 310 16 43 Herdobina -|14 31 24, 314 39, 8I-+0 13 11 Cajaneborg i LEG IH 2 IL fald Torneå = 114 56 46 Ga AT ALA Pello vv bA 56 28, He 33. ÖR RE NA Er Den Den Vitre Contatlas. Tempus | Parallax | verum. | verkan. | så t Jöiniinr ssh "då Stockholm -t14 fo so, 8 ä 30, sl Upfalag + sc 449; 83 3145 fa ÄbRnR FST AISA Hertfiofand "= MY fö "1, 4 0: Al Cajaneborg » hf 29.29, 314 20, 345 39 Torneg too If 0.15, SATS NT 4 nn Pello: RN 15 14 173 f 3 or Den tiden, fom i förfta Columnen finnes anteknad , år tempus vérum. för hvart och et ftålle.. I den andra har jag utfatt Parallaxens verkan, fomsebåde vid Immerfionen och Emer- fionen på deffe orter förlånger Paflagen; och i. tredje Columnen , Solens högd för de fundne tids-momenter. Denne af mig utfatte Sol-håög- den. bör dock ökas med Refratction; fåledes, ehuru jag utfatt —18 min. 433 fec. för Solens högd i Abo; vid.den Jara Contactus i Emer- fion, -år hon dock +16 min. 163 fec. om Re- fractio” Fförlvontals, fåttes. = 33 mil I Och 4 fjelfva. verket,.går Solen den, dagen Op i Abe | kl. 2. 45 min. 28 fec., och fäledestat min. ins nan Venus börjar gå utur defs Dilcus.' Men i Upfala "Kommer "Solen: ej. up för anökil 2 min. 22 fec. , och i Stockholm "ej: för ån kl. 2. 56 min, 27 fec., följagteligen år på deffe ftål-, len föga hopp at finna Venus qvar 1 Solen d. 4 Jani om mörgonen: i de tödra Rikets delar, blitver flutet helt vifst ofynligt. - ÅA —— a VER AN ” 4 Se -S andens culverande ; URTAR 5 MONTIN ee 24 RR och RT Med. de Ing. se m dec många fölrig berdt af bärg , NE kala ljung - hedar och mager Jordmon', a på mer än många ftållen möta Lande- nen uti Halland, kar man med tftörtfta fog Flyg - Sanden, TTT ganfka hinderlig Sch ”Radanide både för: Akerbruket öch Ang fkötlelen, | där den fått åfverhanden:' hela Hörna åro I dåraf få aldeles ödelagde, at ej mintta tecken nu mera. igenfinnes efter dem: hvarpå Söpttrrand Socken kan framie klagans -vårdt bevis, fom denna tiden icke har mer, qvart af en bell byg hvilken beftått af fem hela Hemman, ån et ömkeligt Sand-falt. . Utom det, at atikillige orter dageligen h otas med lika undergång, (3 fom Himmeslöfs by i Skummerslöts Jöckous ; Kjällstorps 5 sard 1 Skrea Socken, och flere an- dre, dår Iakdhackarne redan hunnit nåra intil fjelva hufen, I Denna dlöcka är af få mycket flörre bes tydelighet fom icke allenaft Bylag och Sock- nar, utan näftan hela Strand - Kariten 1. Soder- Halland, och äfven mellan Falkenbers > och Warberg , år utitäld för den famma, fattån uti förre och mindre grad, alt fom det: -nårliggan- a Hafvets botten har mycket förråd af fadan . R 5; San, Sand , hvarifrån den otvifvelaktigt leder fin up- rinnelfe til måfta delen. De Socknar, fom hår- ” "af hafva drygatfte kånningen, åro Skummerslöf, Tjåärby, Eldsberga, Snöftorp, Södrum, Harp- linge, Eftra, Skrea, Staffinge och Morup; hvaråft finnas dels hela markerne öfverhölgde med fådan Sand, dels ock högt updrefne åfar, hvil- ka uti Morups och Skrea Socknar ftråcka fig i långden hela fjärdedels milen, utan fårdeles at- brytning, och befunnits, efter fkedd afvågning utaf Commifions Landtmåtaren Herr JACOB EFRrRIEDRIC ScHvaARTz, hafva; dår de åro hö- galt, en fluttning på yttre fidan til 65 alnar; fidan inåt landet 60 alnar, lodrått högd 25 al- nar, famt en bafis til 115 alnars bredd: = oc 20 > Det kan vål icke nekas, at ju en for Länets Invånare få om fak, redan i urminnes tider kom- mit uti behörigt öfvervågande, och til följe där- af få föranftaltats, at Sandens hårjande fkulle håmmas medelft ftångfel och gårdes-gårdar af ris, hvilka årligen flyttas up eller förhöjas, alt fom drifvorne våxas; hvarigenom flere Hemman och byar til nårvarande dag vål fredats någorlunda från förödelfe, faft famma orters utfeende blif- vit ej mindre obehageligt, ån faran oundvike- lig i framtiden för dem, til hvilkas hus och å- gor Sandbackarne dageligen nårma fig alt mer . och mer. 8 | Förfarenheten har fäledes nogfamt vifat , det råtta åndamålet år icke på långt når vun= nit dårmed, at Sanden til en tid hindras uti defs : fart, få framt den ej blifver betåckt med tråd och våxter, hvilka förmå gifva honom fullkom- lig . "Jul, Aug, Sept, 267 i dr göra honom både angenåm för gagnande uti hushållningen : hvar- fel fom ogårna tål bar och obe- Nu flereftådes vilat möjeligheten; och rel gifvit Hollåndare och andra til bk ande Nationer förfta anledningen, lanteringar pädl Margrås (Arundo 2 erlåria Fl. Sv. ed. 2. n. 1108), och Sand = hafra us arenarius ren Fl Sönorer JV fältd N anden ; >; hvilka ock, medelft Höga Öfver- hetens prisvårda omforg , redancär 1739; blifö | vit började 1 Skåne ,: vid Engelholm , och dir fedan fortfatte , med nog koftnad för Riket. Och har hos Rikfens Höglofliga Stånder vid nåftled- ne Riksdag kommit i öfvervågande, huru en tå "angelågen fak fkulle kunna verkftållas , äfven Ps öfriga « orter uti Skåne och Halland, dår Flygfanden mått befvårar, hvilket år til Hank A Maj: ts shöga beftyrande uti underdånig= t öfverlåmnadt; hvadan ock Konungens Bes ÖL hafvandes betånkande redan Eden a blifvit infordradt.- Y pamad . 5 En fådan Jord-art, fom ej beftår Aa andra | ER ån fin och ren Sand, tyckes vid förfta på eende vara nog otackfam , och lofvar defs ups. odlare ringa vedergållning ; fårdeles om den ej fkulle kunna frambringa fördelaktigare våxter, ån de tvånne åfvannåmnda , hvilka gifva et ftråft och magert foder för Bofkapen , ock, det fom ' vårre år, på långt når icke få tåfta Sanden, at han ju tåmmeligen lått kan flyttas af form äck blåsvåder, fom” utan fårdeles hinder får fpela fram imellan defs tjocka och föga bladrika ftjel- k ar. 268 2568. sJ 4 a. kar. Men fom alle vegetabilier håmta fin'n äv fta nåring och tilvåxt af vattnet allena, hvar- på icke år någon brift neder uti Flygfanden; har hoppet om fördelaktigare atkaftning föran- låtit mig, at, under fera refor kring Lånety vånda min upmäårkfamhet på de af Flygfanden fkadade orter; hvilket 1å mycket låttare kunnat fke, fom jag uti Snåftorp och Skrea Socknar funnit. de högfta Sand-åfarna prydda med fro- diga trån och bufkar af flera flag, famt med åtfkilliga fmårre örter. j EE NE RA Nödvåndigheten för en hvar Landthushäl- lare, at veta, hvad våxter han med fördel kan nyttja til den ena eller andra Jordmonen, famt hvilken mark år dugeligaft til åker, ång eller fkog, få framt han vid företagande upodlingar ej vil famla i mörkret, och med förluft förvart- va fig förfarenher; fordrar af mig den fkyldig- heten, at hår införa förtekning öfver dem jag funnit på Flygfanden i Halland. Den år med måjeligafte granlagenhet/ författad, få at ingen. våxt förr anteknats, ån jag föliit depå Her ra. fårfkildta Sandbackar, och til fådan myc- kenhet, at jag med vifshet kunde fluta, det han tålde dylik jord-art; hvarföre jag ock uteiam-= nat” Hera, fom jag pi något enda ftålle träffat. i Störfta delen trifvas dår, utan fkygd alvanlirda nägre åter behålla fin vanliga art, at endaft vå-. xa imellan trån och bufkar. De förre åro föl-' jande: 4 N Phalaris arandinacea, — Aira flexuofa. Agroftis canina. Aira montana, 4 Agroltis floloniferd! <<: Mira! vanefcens«: ini me Fe- Li i Hypochieris macalara. Hå 0 : 4 LER Arthemifia campeftris. s Campanula rönedifokal RI h an N ; KÖ NR ygbede Convolvulus, sr Scleranthus ANNUUS. Sedum Acre. Prunus Padus. » Prunus fpinofa. > Sorbus Qucuparia. Rofa carina | Potentilla argentea. Anemone Pulfatilla. Thymus i Genifta pilofa. Trifolium arvenfe. Hieracium umbellatum. ; . NY KA SR Gnaphalium dioicum. > Filago montana. Jafione montana. LISE tricolor. Carex ar aria. pv Betula alba. Betula Anus, Qvercus Robur. .Corylus avellana, Pinus fylvefiris. Salix fufca. Salix cinerea. Empetrum n»igrwn. Myrica Gale. Popuius tremula. Juniperus communis. lg arvenfe. Bryum vruarale. Sbichen. iflandicus. oLichen nivalis. 1 I Och KNedin F lygfands- backatne i SKINER 4 var frore Natur- ;torfkare, Archiatern och Riddaren: Herr von Linné Pe AG & med få mycken rkfamhet befedt, åfven fn ambringa en myc- Kenhet våxter, hvaröfver anmär kningar på He- ra ftrållen utt defs Skånfka Refa åro infördes får jag hår tillägga de mårkvårdigatte af dem , nåm- ligen: Phleum arenarium), Androface feptentrio- nalis Allium arenarism , Dianthus arenarias , MIG falcata, Aftragalus arengrius, Gna- pha- Yt . i , SPAN ET ; é a Lä UT . SJ nd ar dödar äv SA a . nt a , phalium: arenarium. De åter, fom vål begå fig uti Sanden, om de allenaft blifva hågnade mot ' blåft och ftark Sol-hetta, fom drager våtfkan utur öfverfta Sanden, hvaruti deffe fåfta fina rötter , ängar | RE OT Fi Veronica offcigalis. — Rubus fruticofus. Veronica Chamedrys. = Fragaria wvefca. Anthoxanthum odoratam. Ranunculus acris. Phleum pratenfe. - Melampyrum criflatum. Poa compreffa. Melampyrum pratenfe. Galium verum. Orobus tuberofus. ; Galium boreale. rv ov LathyTUS PraleRfn on Solanum Dulcamard, — "Trifolum repens.. 0 Convallaria »ajalis. Lothus corniculata. > Convallaria wverticillara. Hypericum perforatum. Convallaria bifola, Leontodon autumnale. Rumex Acetofa, Hieracium Pilofella. 2 Vaccinium Piris idea. Achillea Millefolium. Pyrola Minor a osten sr NÅAOla GORE i Silence 2xtans.: 0. viues BDERS MGM Stellaria graminea. Polypodium Filix Mas. Oxalis Acetofella, — Bryum fcoparium. Ceraftium vi/cofum. Bryum heteromallam.. Rubus dens. = Hypnum param. oc so Arvet tådant antal af erås ovh Orter, tråd I och bufkar oberåknade, vida öfvergår, hvad fom finnes på rått många tåmmeligen bördiga ångar, och at nog få af dem; hvaribland dock icke fynts et enda ftånd Margrås eller Sand- hafre, . utan månnifko-åtgård, hunnit tåcka en och annan Sand-backe med förfvarlig gråsvall, fom torde vara råtta grunden til Flygfandens fåftande; vifar dageliga törfarenheten hår i Lå- z net. fte dikvål I tilfå, det jag förgåfves f gon lönande grås-våxt på alla illen, fårdeles vid infallande torra fom- rar, wo våxter, fom ej. drifva fina rötter dju upt nd Hod.i i Sanden, blifva fmå och fvage, och förvilma undertiden : Förutan det, at åtfkillige flags Suffrutices och Frutices (fmårre och ftör- re bulkar), efterhand trånga fig dår in, och likfom tilvålla fig någon egen råttighet, at in- taga de platfer, fom af andra bebos med ringa rdel; hvarmedelit tiltålle fedan låmnas 3 at tråds ; frön, at fadna under dem, tåita rötter och k fiera hågn, medan de ånnu åro fpåda. Följer man Naturens handledning, fom i ” dne mål vifar den fåkrafte vågen > få finnes, at . med «trå w han föker förft fradga och beklåda Flygfanden med örter, fedan med bufkar, och omfider Til at vinna det förfta fyftemålet, nyttjar Se merendels följande: Agroflis foloni- fera; Aira caneftens, Campanula rotund; ffolia, Pim- pinella Saxifraga, Polygonum Convolvulus , Scle- "ranthus annpuus, Sedum « acre, Thymus Serpyllum , Hieracium = umbellatum , Arthemilia campefiris , Gnaph alium dioicum , Jafione ontana, Viola tri- Nor; Carex arenaria, Lichen iflandicas. Andra fikten årnås förnåmligaft genom Erica vaulga= ris, Prunus fpinofa, Genitta pilofa, Corylus avel- lana, Salix fufca, Salix einerea, Empetrum »i- gram och Myrica Gale; ibland hvilka ingen öf= vertråffar Empetrum ( Kråkbårs- -rifet), antin= gen at råla få mager. jord, eller fkaffa ftadiga- re betåck ning däröfver. Sedan få långt hun- Jeg hår aldrig felt, at ju trån framkomma ef- 272 7. 3 Jul. Aug. ed få framt. några åro I -granlaget, fon kunna dit kata frön: och. fer: man, det de trif vas ej allenaft. på fidorna af Sand-äfarna,' utan = ock uppå högtta ryggen, åfven få vål, fom uti nagon annan Jordmon'; och det fom mer år, at. fjelfva A4hlen häller til goda detta boftålle. Hruab dan jag tror mig kunna med få mycket flörre fkål göra den flutfats, det Flygfanden å år af Den Allvifa Skaparen förnåmligaft ämnad , til at fram- bringa Skog, fom frön blifva. dår icke långe liggande i dagen, innan de ofverhöljas utaf San- eo, och få Hedes låtteli igen komma at Brosd cv SE Sant är väk det , är Träd Rs vin- na föga framgång, dåreft man med Gårdes-går- dar icke hindrar kreaturen at ofr éda dem. Meri åfven famma koftnad. årfordras, då Sanden fkal befås med frön af Margrås ; Sand=hafra och dys likt >; bvarmedeltt (kog: AKNE, ätven de 'fruktbå> rande, Odas antenligt, utan at dem därföre gifves något betydande vederlag. Da däremot en Sand- backe, inom $0 ar, kunde pa tämmeligen vuxen fkog, årfåtta både fkada och koftnad; Och fom denna faken tyckes vara! af mycken vigt; har jag trodt den pligten sligga mig, få- fom Mejllciste at underkatta deffa mina tan- kar Kongl. Vetenfkaps Academiens ytterligare: granfkning och mogna omtip SVAN v ; 7V sve KA re värde k LE lighet. dåruils. FR AE | s JOHAN HUARSMAN; | 4 FR Fre st och Profeffor i Abo: RR / NTA hn £i Till ka ölag ä FIT i Europa, (re Mr Varit. ”omtånkte , at upfinna tilräckelige bor redel däremot; men hafva, all flit oacktadt; ej ännu pafunnit någon få nöjaktig bot; at ju | de fje veg få vål fom Patienterne; önikat lig an någon båtrre , embt €&n få (vår och ohy elig ! ;jukdom. De hafvå ofta trodt; at de TJårt Bot af dem; ifrån Hyvilka foten För lt kom; cd nl jäg menat af Americanerhé och deras Våxs ters mnicd deras hopp har, hårvils flaågit döm felt | og "De i läte, få väl åldre; fort hya- 'e tiders Medici; Hafva EN därutt in= jårnt, är Qvick filfret ; hvilket en. Medicus 3 N HJ ACbAvs BERENGARIUS' CARPENSIS 3 dan i början af 15oö:ralet, begynr bruka öt dennä "Sjukdom; år det fäkrafte medlet in föm den Arabifka fmaketi, at. Bör: stl V orimeliga famnanblanningat af Vv ry! ht den få kallade Chemifka ST i Mez icinén, då och Jing tid därefter Alcretade ; få ej underligt; at Medici Föllö på olika fans > om bälta fårtet at bruka Övick filfret: ftlan hvar och en 6 Föreflog fitt eoct Rn > tills i 2 4 4 I 768 ee Jul Å ÅN ; tilrednings - fått, hvarigenom denna. Metal | t dårigenom vinna någon förbättring: Siba 4 : e ? i 4 SER ( Ia () Ä MA : , ) T KL 1 4 / y ut + Kiuvatle dh ad 0: Asa oh a vå KK VV RS LGs i Lene FM kropp, fixerad eller corrigerad, troddes blifva mera verkande.: Alle voro dock dårom enfe, at 4 fullkomlig hjälp. ej vore möjelig, om icke fle- ra veckors Drågel-Cur af Medicamenterna up- retades och underhölles. G UL > Otroligt månge fjuke hafva: vål, alt fedan den tiden, genom :deffla preparater blifvit hulp- ne til hålfan; men de flåfte af dem hafva mått ' utftå ftora plågor, under fjelfva Curen. Rått månge hafva dock. undergått Curen, utan va ock dårmed ådragit, fig nya och flera fjuk- domar, ibland hvilka Mjåle-fjukan varit en af de frvårafte:” Ja! eh del hafva ock; under Cur ren eller ftrax därefter; mått tilfåtta fjelfya Lifveg: RE ER ES rr a > Ibland andra ftora förbättringar, fom Lå- kareskonften i vår tid vunnit, år den en ibland de :förhåmfta; at Venerifka Sjukan, utan. Che- micorum öfverflödiga konftlande och utan fpott- cur , nu mera år funnen botelig:..: Den: ftore Wienfke. Archiatern; Herr Baron VAN SwIiE- TEN, har låtit förföka den få kallade Mercurius föblimatus, i Brånvin; uplöft; fom vid Lazaret= terne i Wien blifvit brukad med: den framgång , ar, «enligt den ortens Låkares intygande,; flere 1009. dårigenom blifvit; ; hulpnes — Ifrån andra Europeifka Lånder åro ock vittnesbörd inlupne, om Spiritus, Mercurialis ftora:verkan., Tidnins garn? hår om hafva, ock föranlåtit mig, at hår på Laz arettet rått. envi ft på flera f juka. förföka famma medel. Men ehuru jag, ej kan neka, at 3 År dt bEsdts > blifvit dårigc | jar jag dock öfta mått årf ; form fyntes ki id; MER ny [mitta; ater blefvo GE j > fom Vvårre Varit; Bröft- fjus fvåra fl nkars eliuru litet af jamphert' författ ; med giyn- föppor. titfpåddes; ad har: dirr ofta nådgats, tunderhjålpa curen Bekanta Neapolitanfka Salvan af Qvick= Ifter-.på. de inficierade ftållen; dock vit LD rad: og jämför relfer med förenåmtida och an- s Cur utan Salivering,; Stmitiftone HAr ti hos de Patienter fom haft fjäkdomen ad; år både låttare och fåkrare ; åt förr Mercurial-Spiritus; och de öfriga up- Mercurial- sfikeringar och tilfedningar med på hvilka Smörje-curen med ofvan: icke funnits mera tilfylleft=gö- 5 & — fans afva blifvit TONC: vårt om, likfom de andra Gene | jädes 3 amt. med .Canel = vatten och ärlamhet; at ingen kgling ad dika inåHö a Wied Hide sc EN rt; fom genom blotta frmörjelfer ; Utalk ;j blifvit anftålde, har Jag åndteligen ullkomligen åfvertygad; 2” ”nyfsnåmnde ör: Dock Häfva någre Patienter in=" [3 FE då SERA 4 vc något Säte omr rg envift tort utflag, eller genom nägra långe inrotade indurationer i de [jukas kroppar på de aflågs= nafte frållen, fått infteg och tid. nog atoinnå Fe la fig. I fådana håndelfer har jag oftaft. funnit de af Edinburgenfibus få: kallade Pilulas /Ethi- ' opicas vara de fsk efter HBL fe HAr ENT NER | på Mercurii vivi, discohit vi vd van ST Saponis Albi Hifpan., = 00 | 4 Extratti Gvajac. Adv 38. AE eos td Fa&a' globulorum plena extin&ione , triturans mt "doi mortario Vvitfeg.; 2008 Lo Sulphuris Aur: Äntimoön:/ Edinb. Unciam. dimidiam. Syr. comin. d. f. ut f. inaffin PIC dva form. Pil: grani Unius, pulv. Lyc: fp. S: rv. - ftållet för Extr. Gvajac. har jag åfven brukat. FE Extrat burn. Pini SR Sh Såfom exempel, at beftyrka deffas. verkan, vil. jag andraga Drag gonen fjac Pebrman ifrån Pos” ; jo uti Nylands LIGG. År 17044. kon hän förs: 4ta en gen til Lazarettet i Abo, Defvårad af töllarnl fjälligt , Ref-orms- likt och om fig fråtan= | de Vilde. jämte härda kulory och några grunda. hågbråddade får, méd törra rufvor. öfver. heia. anfiktet ; måft öfver Pannan och åt kindbenen, famt på ”Axlen, dem ban icke vifste lig. RL på något annat fått ådragit Der of LOKE nöm en ber yktad Karl: a fom legat Hägra Rör af a | ånk uti ER Skisd Je Jag anfäg ör en Lepra, Chicken Grecor: men låt honom icke defs min- ihg, I ty veckors tid; och fråndigt drack Deco af Radice SR CSerp Dulcamar?' c. Sem. 'et Mos af Ele&. mundif. 3 Zxvj, NR Fr. Plummeri, (fom beftår af Merc, Man. aur: Antim. 127 vil 2 Drach? rfatt. Därpå låt jag honom bruka vAN NS AR Spiritus : men efter den a mycket, fom det förr brukade "fålom förra gången med Anti j örja utflaget med Mercurial- Salvan, Ef: let elle: utflaget blifvit botadt; men het, tilfltyrktes han, at' efter hemkom- ång tid, ymfom bruka Hafs-vatten i 14 n fafl Baje fade! fig tråget” Hå druc- ; vatten och En'- sdp Deco&er, har flaget åter ' fmåningom” viltagit, ok han Sept. månad, andra. gången til til krafterna gantka, medtagen, mas allen, med utflag: ofver Axlar, Rygg, Han hade ock nu en utmärglande fvett, ärt han fomnade, faft i huden om dagar- torr. och frråf. Han beledfagades: 'ock ara | öm famma Sommar fått 3 på Låret 3 famt. aft bågge fina h Antim. crudo ppt. ana ja 1 hönom åter bruka Sävj EL t. löcNABoRR IPlummeti, ”famt låt tillika : Flyt ; dh ; 0 ch andra 14 dagar Pas ar Enc-fpån. Ng, ch Knån; famt med. got frårare uta 1 ud Bg, RR vv Barn, « hvilka, Sommare en förae bör får r ond Klok Så HUN fick v vore BA. utråtta, | TS SR afrana mr H RTP ORHO tu Satnen. I Uragonen brukade därjämte, -Aera ginger I i veckan ;. Kar- bad med En- eller. Gran=ris, fom . nfenligen li- fade honom och gåfvo. honom: natt-ro, sk flåls > let för annan RÅN nynadAG han. I nee. af. Rag; Tarax,. Al bh ers grå FN ANT AA digt Gram. ; sg do bf 08 3 fra vr PT Rub. a ag Ö Sd i i 1 | i jad PÅ GE 0 fed äg Chinzy. ladda IR Ed rd öl ; j Carnp., FAN i åiv, 3 Kd et 2 FÖR 3 ; oe IN Ende DIR TE FÖ ARI HJT AA FANER excort, ad pondus, omnium, SMA Conci div. in pr 2YV;, VÄL DR DTE tape Dryck ak hvarje. flrut.at tilreda... EUR SR igenom blef Han i- "med Höftru Patti, inom 3 månader, full ikomligen til hålfan N äterftåld , ej mindre miga”. ån dem fjelfva, "til FA &G piren, förnåjelfe, SV AR (ögerE bold Jag: kunde. vål Jan för: NG dana .Cafusy . K ska za Pillernas flar kate verkan, ån. Mercus pial- Salvans, la AME deras "sl fiftnåmnde. Ae förmån. framför JM Pinus, hv iller (8 å | rek ec i | HAR i I hen ej Är lg Kr ? nerifk fjuka, ån mindre emot fåfom: Herr MicuH. Horr- Nf örleder al d "Strasburg a utom flera, velat R RR : men PR IE j SE min falan. 4 | d edet at VÖltera et Re ps underhafvande 1 'Mefleby Söcken £ Venerifk fjuka voro! befmittade.. Som hade tiltålle, ar fråndigt uppehålla fi ig (as gaf han: dem Spiritus Mercuria-' ändar Täkrafte och lättafte” ar bruka Y re ba våren ie RR ÄRA vn ie nog anfenligt. quantum; men blefvo ej dårigenom” ligen: hulpne. Däårföre blefvo 14 af deffe: :förledne Sommar nedfånde til ILaza-' Abo, hrilka ock famteligen .med Mer-- Salvan, (Ungv. Neap, WW) hulpos, och m 8 a do 19 veckor, 3 utan drågling, och. nerlig. fvårighet Sr de mitä: bog midt mna åfven fingo viftas i fria luften; un- des en Piga, hvars Refzorm- liknande ut- i sftod:ar, fördrifva med Salvan, fatt de: Syn ptomerna förfvunno,;. Men: fedan hon: 3. Järte Bad; brukat .omtalta Piller, kl op , faft, än nagot fenare, PER ST / / fu big Vv OM t h VR Te Bale | mycker jonvilt inde med: exulcerationer Halfens öch! Kg ört lärde 2 i dtållet för Bud ära VA Platter, (ÅR ON Ba ft Sul ph. UL sij. ÖR 2 SLR rum, Sifom ck följande Aqua Phag edeenica.' RB. Decofti Aritt. rot. vel Infufi Conti C. aqua Calcis $ TOC: Ibi1. Merc. Sublim. gr. i iij. Salis Am= mon, Du Mellis defp. 38. MI. äblijosbar ock detta med några untz Spir.' Vini Gall, eller A= ceto Sambuci blifvit författ. -Hafva/ exulceras tionerne gått ånda ned til Gl. Thyroid. eller om mårglande Feber eller fvagt Bröft befvå- rat Patienten, få har. Chinchinan. jämte. käoper. | um i tilräckeligt qvantum invärtes blifvit brukad. Sluteligen får jag beråtta,' at jag väl ej ånnu få enfamt pr befkrefne Piller, ät jag. Eb låtit. P tienten de förfta 14 dagarna, hvar el- er hvar annan afton, nyttja Laxantia + med Metc. dulci,' l. Turpeto miner, eller Pulv, Plum-- ; meri författe. Men at de ju enfame åfven kun= na äftadkomma fåker bot, har jag få mycker. mindre orfak at tvifla, fom de uti de fvårafte” Cafus vilar god verkan, där alla: andi a medel varit: 'otilråckelige; och jag i de flå WCafus 2 kan föreftålla 1mig , år, dé förfta veckornas laxé= > ring med Mercurio dulci,' tjänt til annat, ån. förberedelle. til Pilletnas brud NR a : Or (amma Ä thiopifka Piller å Ven eeh tå Ach hårtils för obotelig. håline och hår ofta före= kommande Flephantiafis; dårom torde jag framde- de få den är aren at til K. Acad: ingifva berårtelfe, f——L 7 å koda så S NAS HOLLSTEN ; de Fö i Luleå Ede 80, fom var få liten, at han i förs födas med: mjölk, den han ej på ån- kunde förtära , ån med napp; "At för ; det han ej, för brift på tjänlig föda ad af det lefnads-fått , fom hans natur , fkulle vantrifvas, Klor han ftrax förs h taga förfrifkning y famt med et skåril ed Sand, at grafva och våltra: fi Hg: uti. hvarföre han fom ofraft -må- utis Mk vattelsdaro at tå fimma , och hålla fig under vatnet; men. ehu- ib hem - -hus', | öfver halftannat ck ej, at vila fin ftarka- hug ar) a | vf i Ofta! då han mårkte;- at in- cademiens egna Handlingar för år 1756, as Befkrifningar på detta. Djur, famt beräåttelfer närmare uplyfäa et och annat, hörande tjl tr? 1-Hiftoriens alfkare obehageligt. 2 RN i 2 , a år dedarit ller .t mig tillgiba en. Båfs | med en vatten-ho, uti hvilken han fick. äre åndock : fela uti hans nöje, når mänga Böcker, "SM jämvål a uti Kobe AT si pderbara hushållning och lefnadssart z dock r Kyrkoherden , HoLLSTEN har: häfte en varide i lång tid, och dårigenom. få tt til orja, har K. Academien trodt, at.et li» af Dels Anmårkningar ej kan vara: Nå: — t. ka vild ch rådd' Um got folk. Du den; når vådret låg åt honom, .varihan; fom mårktes, når man g orde hon | gängor Lå i fynnerhet, da han for ned Vv; 282 gen tåg hohom:: Ia ”ock , Må hära Ur m-. ma undan få lång FA hant i. vattnet, li- ene där il KR: fedr nh. Or Han Hide. + ”r FN flark lul ög de | dock kånna, om folk eller hundar voro i neg- — Defs hörfel var. ejcheller I årdelés mårkelig; men fmaken 'de: ftlo båttre; "Hans mat var bark af Björ ork, Al; Selg och :Vide,' famt löfven dåraf; öv men. ej at Ahl; Rönn och oFlågg. . Af! örter åt” "han: alla? handa (mått Gråsy meérendels af. alla flag fom Fåren såra, men: defs- båfta” ört år F råken' (ES quifetum;. Han åt ock af allahanda fla ags Mag, I fom månnifkan förtårer, förutan F ilk, "ep nellet gårna kött. Han var ganfka” envis, Cöck kun- de:sej: låra eller öfvas' til något: annat , An hvar-. til; naturen fjelf åmnat honom, Någör arglint ad emot; men. defs' vrede varade ej långe. Når han. var nögd, flög han hufvudet hit och di några el och "öm det var "mycket v V ål, gjorde ; han några hopp; men föm främförtterna voro myc- ket kårta, och han defsåtom var något ovigy. flupade han fnart på nåfan. På landet kom han icke fort, men. i vattnet var han mycket. gvick, | bottnen ,: Ph han fine fkutt hela tre famnar i fånders Iman . ne då: knapt följa; honom” med: bat. Anitin-. gen han immer ofvan / på vattnet, eller” unde; vatten -brynen, törer han fållan framfötterna , utan häller dem tått under. hakan, at.de.ej.fko- lå. RB, hans FAR förräved fåledes.chelawrod- uiodo ue RO FÄRRE / 285 | ) Defs Apol: ieller fjert nom härvid mycket: med. den. fryrer vv ftåll vu kofan hvart. han vill... Defs | 1 hjälper honom . ät dyka el= »bottnen> få fort han. vil öch jä i n, Vil:han-fimma under vattäbry= " ) han beqvåmt med den. famma hid= gt ned d vattnet, fom: honom be= 5flått at hvila, år, at ligga js rygd ' As Vi ab f ålen pr dan om an= e djurs; Om nätterna var hanmuns fvickare ån om dagarna, gjorde 2 och målfta fyfslor. Men då rågn och rd inföll, var han om dagen lika qvick br na. ” "Då han hvilade, lade han något hå Ad ver hufvudet. Han å år. intet lått- RS TN SEjA hvila” annorflådes, ån i eller uti hågot fTåkert rum, fom han tt. Hans låte Sr tA föm Grifars 3 Nåsbirarna gör han 'et låte, fom n , dock ej få högt, eller med > Han befvåras nog af våder; Ådet fårtet > He hål åter Står . göra vid Fädana tilfällen. Y ej Mycket ;, döck år. han ej fri för i läckar han VU bårt. med. fina fingrar ke a z + ndigt. MEON ag RE - VEN ; SLA RN oo VANN GRE ! ! | / , j å BREED ER ERAN oo TRO RN LÄR kår. $ SN AH Nise LR" Ihr Pali: He år nog fkrifvet >; därföre! wviljag cj up- a Kongl: Academien dårmed;- håltt- jag ej fedty; a pchan då bår filar Ne igheter:torde dock fria a at leon ffa fä” RTL 4 For i LR and 3 (SJ id + SR X Te 1768, Jul. Huru han Er Målskiälier?! ita: | fet och Dammen, fynes undrans=vårdt. Han - här hvarken grär eller fpaday, får dock up jär | len med fina fmå framfötter: föfer hennesfedan tilflammans, och tager om henne med framföt= tren, fåfom med: famnen; 'hållåndes då hufvu= det sofvanpå, och fkufvar eller bår hånne framsi för fig, ditohan vil, Ar något kullfallet "tråd honom til hinders i vågen, få. hugger hanibårt fådant, och gör vågen ren, hvilken blifver mer. och mer flåt, genom den. myckna 'mullen; fom fpilles , under det han fkufvar börs ond rd EG ; fola. | bea Vid trå- verkets frajlnislnden nyttjar AR Er likaledes fina framfötter. Är han på Jlandeta, och vil hafva något flycke fram, få tager han » det i famnen, och dels fkjuter,. dels. drager: el= ler bår fram för fig: Soenld å1 vatnet. Ät med fina framfötter hålla uti, båra och draga, fal- ler honom intet frårt, ty fom han i vatnet en- daft brukar bak-fötterna at ro med, fom der- före fårt en annan fkapnad , CEN deras plantes åro palmato-natatorig) få har han fd framför=, terna. aldeles lediga. - På landet kar han ock med blotta bakfötterne , ; falk något faktare, | komma dit han vil, då han vid fitt förehafvan= de arbete bohöfvsr framfötterna ; ar halla utt i med, eller draga och bål. sen NN cac) 3 | Ä > Den gamla fågen , vat Båfrar, se materias ler fkola framfkaffas , låta en annan lågga fig NS pi ryggen, då de lafta på honom fåfom på en Slåda , och fedan draga honom fram med hvar fola, lårer vara ogrundad, Ingen Båfver - fån-- | RR RR asia Po ept, 285 ”-- vu pt : m jag råkat, har fett fådants menjag F både hört och fett; ar Båfvern tager »materialier i famnen, och förer dem på fö- umnde fått; Så gjorde min Båfvers Ar ligga - net och lita draga fig af andra; år emot vatur, ty han behöfver fom oftatt an= :et han under bördan ej fkulle kunna: fom fkulle draga honom, borde ock fim- långes , hvilket defs bakföcter, fom fit=« am åt buken, : aldeles hindra. På kulle fådant förflande vål tyckas gå any et år ej likt Båfvern, at göra med obes ghet, det han kan begqvåmare utråtta. "Åt fålla et tråd af et qvarters diatneter; ND : SA suv ep. fvt r han ungetår en timas tid til; Vid dettå rbete, flår ban ej på alla fyra fötterne; utan” vå bakfötterna; och nyttjar fin ftyfva likfom til: tredje, bakfoten: - Af framförts r han då en mera nödig tjentft; ty fom ör komma in i munnen, behöfver han em bäårt med. fina fingrar. Han håller bågge framfötterha bredevid munnen, hvardera: fidan; och plåckar:bårt fpånors Y fort de lifsna: "At förekomma, det de läfsnä på det fättet, at:de komma at ch ned i munnen , hvilket fkedde, om le fig rått emot frådet; ftlåller han av och håller hufvudet något på fned: let hun fäledes hugger. eller gnager, an fig fminingom tilbaka i ring rundt I8. trädets; oUnder oatbetets. fkjurer hart tånderna emot hvarandra; få hårdt, an höras hela 20 ftegen lingt; och fom | / fe SE nn $ Äg d ih I Luleå Lappmark; hafva Båfrar 1 förra tis der varit få fälltynte; at många Lapp-gubbar låjag at de ir fin upvåxt ej. rett Båfver. Då det nedre landet var mindre bebodt,. höllo & de fig 'dår; men fedan de blefvo mer ofredade; hafva de flyttat åtida hit til Fjällsfoten; men hår blifvit af Lappar mer efterfatte och utöd- 4 K Pr mr d det förs tälleti; or de nu mål ren åro Banifka” yn den. de Tagn I 1 eds röka 6 ig Å i få ; 0 måtte de .vål ,: få. vida de hållas efva a långe, . hafva ökt fig til någon myc- Å och med fina Dam- byggningar gjort :mannen fkada på ångar, ;hvartöre de i Imånna , Lagen: blifvit anfedde för .fkade- [ACA War. ock: en utan anfvar fick dråpa; nu, fedan de blifvit. få mycket. utödde , ; öv de, för sitt i Medicinen nyttiga Gåll och nn hd +» fina vackra Skinn, på: de ftållen .de: kunna ännu viftas,. fredlyfas; vätminftone borde ej.svara lofligt, at,dråpa ungärna;. SR äs BRYR hvars SER lar mn eller. Gäll duglige. FS RN oe Ät Båfvern fkall Medalit tt. hugga göra incu- able får, fom gemene mån fåger, år intetdant ; men at ban gör fvårare bett; kan ej nekas: ty fom han 1 en haft med ftri bett kan. taga bart — hela flycker; fom han griper til; och gifver utur munnen sen. ftark. heta, kan våk fåret blifva= N + fvårare at låka; men blifver dock. rang -omfider Jåkt.. KS atei akt 8 IRAN TR 4 vi Rh häre 4 Sv q b , v Pa y Lf JR AT Ra AX | Ål y Pr > N ” sffr Ca RNA wN alt 3 ME k a AR a äg re NE w-. sö S sj 4 4 av ' LJ stR rr 2 Lå eV ll SR FR SS På de Rön; j fn a årö införde i detta Qv : FÖRTEKNING >. andlingar: tå, af JOHAN CARL WILCKE > | Ob förvar på Magnet - Nålens Tnelination; gjorda under Refan til och från Canionz Åren 1766 och 1767 af Cart Göstar EKEBERG oc Rön och Berdtiele om Cilavihka Vpebatids RÖN: , förråttad på en MER kå HeRr- MUN SCHUTZÉR = : Bidens acmelloides; en rar Ört Ty beföäfoen äj PETER Jonas BErGeius <= Rön, fom vifar ; at Höoft-fåde til förre tiddt d örjök äil en Magnetifk ROR ”ideh fördårfvas; då én myckenhet Snö bes | å tåcker åkrarna, förrän He bunnit blifva [CEN tilfrufne ; ; med anvisning til et medel, at i förekomma det: ij Se af CARL KN UT BERG 2 a Utv åkning på Planeten Pepslls Zång Wer . Om Bote-medél ernot Vineriftå Skr och Solen 3 den 3 öch 4 Jani dj SÅ Es RIC PROSPERIN Pe é Såårkt4 orre dö vid Fljg- "Sanders Lå L ARS MONTIN = 3 om Mercarial- Spiritus otilråckelighet dåre til; åf JOHAN HAARTMÅN 5 o o080 Anmärkningar om Bifoern; CAS TOR, ön JONAS IHOLLSTEN "08 2 RR 1 24$ få 28å sö NES + F Pr ed FE ORSOK Tar, d Hl en 5 NE HD 3 —IM | ; : NET & a AGNETISK INCLINATIONS - I Fer - - ) I é | É 3 (En Å 7088 | CHARTA ; | 35 Kär? JAR 31128 3 3 SSR af ICWilehe — ) | | us Före SI ut SE er I t | RER | ej TTT Sa ; I I | Sul N Britan- TER antier 23 Oi pi an A | Ez JAS E syden Birlov | ä Fr Mn KR S I A NALIS HisrANTA 4 Sy $ äl Ma RE 50 N € I SN NN I MEDITE. rad SS | 3 I il ED) | & | | SE CHINA) SINUS ER : INDIA ÖRIENTALISS (cd AMexicawas Å ast -- + a = = — : e 2 [0 [ra || Jamaica - 20 | = | | ae | 3 | | Ers | EE Å 5 V| | ; | EE HOS | lilendero > | uinea Al 3 I Ö 2 ä0 2 | kl 2 a INA a TE 0, a rr NOR 180 : : ä GS be SÖN Å : AM RIC rafilia F år | BalNjpdd Pos ös : Föne fe - | Lä tallas ERIVIONALTS 00 z — = eo AA = a] | EE TT = RR Am TT 2 50 | I SA Hu Et Jä ak I = = & | z : dn SS 2 Novå ; | z Kö 5 = 2 =E 5 HorrANDIA FÅ är - 35 i] j > Fal i N lea fr RN KE | I Tr - RS a TN SS 60 5 Re ; é 60 565 ; TS Gl fr I i Å j g I Tecknen = — 7 nå ; ; | | 2 H: Ekebergs obfrvationer på Urefan til China 1766 — | 3 fär : | H: Ekebergs obfervalioner på Hemresan ifrån China är 1767: k | &x HiDelaCailles obfervationer Ar 1750 och 1754. 13 nis.C-Ha + PFevillées obfervatiener dr 1710. UL, | TSAR o (Gnuingliatts og/örnatonen: ar 1700. | —L |1E ME - Fit 2 0) utvifa Refan- ar | = ÄR Sr GE Res | | De krokuge Svarta Linierna beteckna alla de Orter på 1 I hvilka Tnelinationen är lika fer. Fn ar sö po -= Ti « — 1 SN, Ak tr 'd lär Ev hn Th | ' HAD É 1 SR L | Si Na | r FYR - Ne. N - M CM I i é kh | SJ SN IRS TIN | N I nd Ö Ek S 4 vv | N he ON ke k , bv EN AA i - I k il å go 4 nb, ) SN r [a såfe rn å Vi w S 4 sy XL i ' RR, t INS — II] 7 : AN TSSFSN SS SIRSIIKIEN N TIVSm KVNSSISS ISSPSÅ SIII]TR SSG SIG TT IavN SS POS I St SR Kbkd oå är För MåNADERNE RGven gen, DECEMBER, 2 SAL I 768. "FR, ADELCRANTZ, "Öfver-Intendent; Ridd. af Nordft. Orden. 1ges EF ördelar och Svårigheter i ” i jämförelfe emot andra Riken. + | befinnas, at Sveriges egne produr- | åfvenföm defs förnåmfta behof ifrån OR ningen, beftå uti fådane tunga och SIGNE om i och för fig fjelfva gifva ; ö + : ; Al” kr Pyse kl RER 290 2768. 408: Nov. Den i | anledning til en myckenhet Skepps cyffellligan- | | de; at-detta Rike inom fig åger. tilgång. påde jå flåfte til Skepps byggnad och utredning höran- de ämnen; famt at Sjöfart fålunda för "Sverige år ett, ej mindre naturligt, ån ganfka vigtigt Uföretagander (a IyOpa angeläget, at. noga kånna dets fördelar och fvårigheter, 1 jämförelfe emot an- re Riken, på det deraf anledning må gifvas, at göra famma fördelar mera gällande och i möjeligafte måtto lindra, eller undanrödja ,. de dervid förefallande fvår igheter. FR I Sveriges nu varande Sjöfart kan begqvåm- | I ligen indelas i tvånne flag, nåmligen den, fom i beftir uti tranfporten af egne produéter och. behof, famt den, hvilken idkas för Utlåndike frakter ifsölladfråmmande orter" Vid den förft- | nåmnde gren af Sjöfart, har Fågel: 6 sp, kö viffa ERE och tårfkilde förmåner fö $venfka Skeppy fatt fig i Behörig fåkerhet. utlåndfk medtåflan 3, hvarföre jag ock finner fö ga åmne, at hår gå in i någon underfökning om åndre Nationers deltagande håruti med Sve- | rige. Men fom :deremot en ftörre eller mindre andel i Sjöfarten för Utlåndfke frakter ankom- mer -på-de -håruti tåflande Natioriers "förmåner ; eller fvårigheter at kunna vånda. denna rörelle fig til nytta: få år det egenteligen i detta af- feende ; fom Sverige .har' nådigt at kånna och med någorlunda vifshet kunna måta de. grunder, 4 hvårpå defs tåflan med fråmmande Nationer hu! 7 vudfakeligen beror. åa Och fom jag uti detta granlaga fmnde jo deles hvad Frakt-farten i. Medellåndfka Sjöh be- | tråtfar, Fan den mått böförARa fann der Rn FA jeg ny få H w- et viftar inde. i flere Utrikes orter, på hvilka 1 idé: nr Sjöfart, dels ock igenom bref- xling, haft ifålle. at famla åtfkilliga uplys- of agf SR få har jag trodt mig | inna öra bättre bruk, ån då jag Vetenfkaps Academiens (kår- fkådande hårnm ne lelft dfverlåmnar. LR De aen, hvarvid Navigationen i Medel- — Jåndfka Sjön fyffelfåttes, åro mångfaldige, åfven ; om de Örter til hvilka den plågar ftållas. deke. defs, mindre fynes den famma kunna las i följande hufvud-grenar: nåml, 2 f:mo, Farten imellan de Tralienfke Sjö- - hamnarne och Levanten, til fortfåttande af viffe — ITtalienfke Staters Ievantifka Handel, a KS :do, Caravans-farten i fjelfva Levanten, "beftående uti Varors famt Pelegrimers och Pas- SK gerarers tranfporterande imellan de Levanti- . fke Hamnarne. - ETT Spanmåls- tranfporten ifrån Staden Bora fa famt flera orter i Barbariet , Levanten, Sicilien. famt Staden Ancona i: Kyrko - Staten mm til åtfkillig e andre orter 1. Medelhafvet, Arr Spanien och Portugal, — 4:to, Den -öfriga. farten, få vål inden. fjor de Medellåndfke ofterne, til deras inbör- ; des handels och rörelfes underhållande; fom ock ” ++ :imellan de famma och viffe orter utom Gibral- tars Sund, fåfom Hamnarne i Barbariet och kh Kuften af Maroccoy Cadiz , Liffabon; Kutten Lat Bifcayen, Oftende, Havte de Grace, Dun- SS Nantes, Amfterdam; Hamburg, Bre- öv. R CA j por 5 8, OO men, TrbERK "Svaret. Dahtzig och Peters burg.” sl | 4 Se TM IR a ) re "Ibland de Telle SN, för Gl HR da fortfåttande, idka dire&te Sjöfart på L c vanten, förtjenar egenteligen at nämnas Stor- hertigdömet Tofcana, Republiquerne Venedi FN ARR OM V. ech Genua, famt Konunga-] Riket Nbapel, Vän > Det förftnåmnde; eller Tofcana, åger fred med de Barbarifke Re ubliquerne , famt, Kunde | derigenom låttare umbåra bitrådet af ndra Te köns! Sjöfart. / Icke defs: mindre gör i bämålte ö Storhertigdöme, åfvenfom Neapel och Genua, NEC verkelig fkilnad vid fråmmande eller ög. I ne Skepps nyttjande, til hvad fart eller. rörel- fe det bålft må varas men deremot har. .Vene- dig fökt. förbehålla fina egna Skepp farten der- ifrån på Levanten, 'dermedeltft, at alla; få vål utgående, fom inkommande Varory hvilka med frammande fkepp föras imellan Venedig och de Levantifke Echellerne, blifvit belagde med 10 ro-Cents afgift, under det de varor, fom ifran - berörde. orter ankomma eller afgå med: Vene- tianfke fkepp, ej betala. mer ån 1 pro-Cent.” Af alla Sjö-refor för frakter, råknas FR ; fom göras til Levanten och imellan de Levan- tilke Hamnarne, i allmånhet för de minft lö- nande. Icke defs mindre plåga de Svenfka Skep- pen, fom komma til: Medelhafvet at föka -g ter, gerna antaga nyfsnåmnde utvig til deras fyffelt ättande, dels derföre, at de dervid. finna. ftörre och fåkrare utrymme at bibehålla fig: en järn rörelfe, dels ock derföre , at: de på få dant fört. 0å tiltålle til ytterligare: fyffelfär p | K den FEN = Å SA I SER 8 Red RER se Kära Sa 293 ro hårr rokiddårdag åt nyttjå "den sar gå til Cagliari "för ät intaga til Cétte,;:atrinlafta Vin och Brån- riges 4 vått oftäilue de, stökdelt ad ' på Hamburg , Havre: de” Grace; ned flere Hamnar i i Nordfjön; å ån- åre ig ikvål komma utur. 50 utitålla "fig för det åfventyr, ar io lÄBSnbef il frakt > nödgas rifrån, ter gå med barlaft , antingen, dixette. St. Ubes, för at lafta Sältugd.c Men derjämte:gör ofta några Svetifké Skep- res egehnytta, ar Skeppen antaga mindre lö- nande fre kter: på! Levanten, "binder: det de käns de fördelaktigare fyffelåttas medelft Spannemåls- — frakter och annan fart de Medellåfndfke orter” nerimellani! endaft derföre, at bemålte Skeppa- 0 pe å reforne til och i Levanten, finna båttre | utvåg til: Kajutans uthyrande, "dels: för Eonfer- Vvationiafiallahandacfinare gods, fålfom” 'Silke', > Car rel-hår, jngd, mera, dels ock til hyfande af ”Paflageräre. Tårigenom : hånder, at. en-Svenfk Rudorn 6 på en € enda refa til KOYRIEn under= tundom LR ( extra inkomft LAKAN 300: RN NN ika; SÄ ordelaktigare förfumrmande > förlåtter.. RDR. aft Re- re och fitt F "derneland, uti mi ning, af; HÖ a Be ög: omtartttis Fr. or ; ofed fe väl jöp FÖR JES nt å til | bililkolös$vonfke Skeppen 'blifvasädreffetades' ; men: de hålla: dock: ånlan: pkar det il kånna' tag öde fruktan; | AA vädrag figringon | Ovi id! af ide:Svenfke Han vr rehOm. LäS 4 r3> | kun- 204 176 ön DAS O kunde; aldeles gå qvitt de Svenfke Commiffio= nerne, vid hvilkas beförjande de, fåfom Ut= låndningar, intet annat intereffe kunna hafva, ån at ju förr defs håldre komma til deras pro- (3 2 4 « d måttadels "beftridde af Hollåndike kopp, faan dé Svenfke dervid' ganfka h tet fyffelfåttas. Och fke Hamnarne vidkommer , få år bekåht > at; + OR KOR Ta AN SR rv Vä ine Äl . och den öfrige. på arten, ir åa bade inom gg Med el > fotr | inellan- de famma och. Ca- ; Barbariet och MRFS , hat redtäflare Engelant MA yfeana, IA ita kriget, h aft” EN He. a ed til TRA fom "förat: nåftan aldrig ar anka | kepp varit I belökre. MR . (OR jen H hvad åndteli igen Säker PR At | ten imella n fjelfve ec LevantHke: ”Echellerne, i0a vi deruti under flundom; med. Ragu- föerne.. öNoftdane, Engelsmånnerne, de Fran- 4 oc a Venetianerneé.. rg fv fr si AÉ är med. nägorkunda vie Ringa döma, hv id verkeliga fördelar: eller (värt heter Sveri- SE uu förenämndeé” rörelfe kan hafva emot fina medtåflare, fynes vara nådigt, at hår anmärka le: omftåndig heter, forh bidraga-dértilj. at en Nations Skepp mti frakt-farten hälft blifvå ef- erfraågadé coch i fyffelfatte. Sådant beror. huf- vud keligen derpå: :mog At Skeppen åro af > fådan. byggnad ; för. til frakt-farterk år tjenlig. d dor At Flaggen Rv tepetkera ock? i fåker- het f ör Sjö - röfvares --3:tio, At: Skepparnce å äro eo -förset. hederligt och redligt upförande, | för årfarenhet och (kyndfamhet iv Scga |; tionen. 4:töy At frakterne fed irngårn til lin- & Tis. 1:to, At pilitelige. och vå accre- Sd red LS onfuler ler GC etiken åro at | Nr fom, vid hvar RO ig yppande tilfål- 4 | Fa CH, 4 ; - ban (öka. at TR fin Nations, flagg f före etråde vid "frakters. futande. 1: :mo, SÅR hvad font ch Luriak. Sk hålft fordras. för frakt-farten,: kan vål ej få no- ga utfåttas, :emedan de uti nyfsnåmnde . rörelfe förefallande: olika Ämnen, hyai felfåttas, föranlåta deruti en åfven få ”befkaffenhet >; ty Dals t. CER för m Livorno och Alexandria behöfvas ftora och I ar byggda ' Skepp. fåfom de Svenfke merendel åro, kunna fmårre Fartyg deremot med mera fördel nyttjas. vid rörelfen uppå viffe andre Le- vantifke Hamnar, på til fortfåttande af Sjör farten för frakter i fjelfva Levanten, hvarföre jämvål Ragufeifke ch vid mera yffelfåttas, ån de Svenfke , fom, i anfeende til deras långa rela, famt få vål deras ifrån: Sverige medföljande fkrylliga och; ringa vårde ågand FER fom ock. deras retour« »Jafter, beftåcnde merendels i Salt, ej gerna: kunna vara, mindre ,. ån de; nu brukas, IS tRROTRa "AIckedes: mindre kan i” 'allmånhet: fågas) vid Skeppen fys- SUaTe flere fmårre Fartyg der- de til 'Medelhafvet "ankommande Sven(ke Skepp åro af en fådan byggnad och befka hvilket för frakt-farten år oumgångeligt.. Sälän? befkaffen- het; fom finnes vara Befraktarne nog til nöjes; hålft fom deffe Skepp altid "hafva dul bla dåck; da år vid: Svenfke=Skeppens "byggnad och be: ; fkaffenhet;, i jämförelfe emot de” råmandej : fom åro i medtåflan om frakt = farten, intet hinde "utom hvad fom redan år omförmålt. Sd ad Y 3: do, I anfeende til Flaggens fåkerhet ; för kl röfvate , HALyA de Svenike fedan fre d blif. "4 N med Kejfaren af Marocco, nu me=- Cd n förmån, fom de Engelfke, Hollånd- anfke redan i flere år erfarit, i der deruti blifvit laftade, tilförene, af fruk- ör de Maroccanfke Kaperierne, merendels befvårade med £ til 1 prosCents högre rg oe ES RT SERA sect ROD ps RAA SkoRg e> ån nyfsnåmnde Rikens Skepp, famt maft göra en dryg koftnad til deras armering, medelft intagande af Stycken, Ku- dor, Krut och annan Ammunition, hvarigenom mycket rum blifvit i Skeppet borttaget, fom annars emot frakt kunnat uthyras. Uti den " förmån och fåkerhet, fom Sverige gemenfamt med Engeland ; Holland och Dannemark , i Sjö- farten. tnjuter medelft Re freds-flut med famtelige de Africanfke Sjöröfvare- Magterne, deltager jämvål Republiquen Ragufa , fom an- /, tagit både Turkifke Kejfaren och Päfven til — defs Skyddsherrar, famt, i fråd af bemiålte Kej- fares: pröotesion ; bör njuta fåkerhet endatt. för et .vilst antal Skepp; men låmpar den famma "Tikvål til långt förre antal, ån defs atkandling ingen af de om Frakt - farten, tåflande Magter, 1 anfeende til Flaggens fåkerhet, något företrå- de för Sverige; men tvårtom hat Sverige der- uti någon fördel framför Frankrike, Tofcana, Venedig , Genua och Neapel, hvilka dels åro red med alle de Africanfke Sjöröfvare-Mag- ne, dels ock ej ännu. ingått fred med Kej- RR f Marocco. TN RAL ' lg , iP : ENT + -3:tio, Til at kunna fkönja, huruvida den Svenike Flaggen, i jämförelle emot andra, uti kliv NA 7 frakt. RS Jar j FS SS na KIT So RSS | FC PA : » 3 å yn y 2 trådas med fvek och bedrågeri. NV ( tros jimvål, at en Hr b > jämväl ofta vid frakter fereras för de Svenfke, AR 299 a de Hollåndfke, fom ibland alle råknas för > mått ofirdive: Af hvilket alt, når det a öfvervåges, lårer kunna flutas, at Svenfka jöfarten, i den delen, fom beror på Skeppars Me ej åger något fynnerligt företrås de; men at tvårtom all upmärkfamhet år nö- dig, at på tjenligt fått undanrédja de hinder; fom kunna” hårvid ligga ög Sjöfarten i VARE Mtbor sto, Ti at ir lölnd utröna, huruvida Sven- "Skepp, uti. lindrigare frakters flutande, hvilket utgör en få ganfka betydande omfitån- dighet vid företrådets vinnande i frakt-farten , åro i tilftånd at tåfla med andre Rikens Skepp, blifver nådigt at fkårfkåda de fårfkilda grunder och orfaker; fom i allmånhet göra, at det ena Rikets Skepp kan fe la, eller idka Sjöfart, med mindre oOmkoftna än det andras. Sålun- da komma Hårvid i éfvervågande: 1:0, Om- koftningarne vid fjelfva pia AA byggnåd och utredning. .2:0, Hvarje uti Frakt- Rs. med- tåflande Nations bruk, at betjena fig frör-. Te eller mindre antal Befåttnings - Man(kap, i jåmförelfe emot Sverige. :3:0, De i fa: eller beqvåmare lågenheter , fom de medtåtlan- de Rikens Skepp » i jämförelfå emot Sveriges, åga, at infinna fig på de orter, dår båfta til ållen til f sffelfåttande med frakter förefalla. Vanfkapets eller Betåttningarnes i: 10 - ; 4: OO; rare SR lindrigare Månads-hyror. Uti. Ske pps byggnad och: utfedning til 25 j > drigt da Borde vål Sverige åga ganfka myc- ken" rdel för alla defs medtåflare uti da Får ens. emedan detta Rike, delsbinorm egnc för. här tilg gång. på.de väNel Få i inyfsnåmnde: f retagaride. nödige ;materialier, få lindrigare Pris, ån, nåftan alle: Riken, "dels 'ock-år få. brjåpee at det "med mindre koftnad; FA ER des 4 Tan= fkap erhålla de får ämnen ,:; hva m fig epohar/ tilråckeligt förråd , få fom Hampa ör allehanda grötré Tr -virke, Hvartil jämvål kom= ver, at de flåke til detta ämne nådige Handt= verkares Dags-penningar. eller 4 urbets-löner åro ] Sverige mycket. lindrigare, å ide, fom hos förre delen af våra medtåflare oklar > Detta kan omftåndeligen fkönjas af följande. jämförel- fe den Vete Valje Dag Hed agan, dr ; Fas AR förd emot if orters RR a ja fTörter; nåmligen: Br 2 S He FLAG söbDR TR a ATG Faria 1 "10 rg iördinaire Arbetskar! vid SKepps- ERS vg fven fär ö Dags- -penning t' Ka T it. i bs se barna DE ! it Amlterdam' AN iSardamy KE. Föll. FDA catyfver, hvilket årotanasgel SRA a - 22 Ja TLöndon 2: RK 22: Schill. fresliö 2006. 8 IL norr Tp ; Pholiy 2 ibötarnis: 3 E Stockholm H det högfta räk ö L Ed Mera örvåd h u ctare vid. Skepps- varfven > eller ' 4 kallad | SKe efril bikupan -” oe . ög L,-Amfterdam celler. Barda 355 Hollota rå fe FÖrirborn hå äl 278 LE i Tk - 4 Schilling - gör gossen 10 & Pefos += gör flsi28 ; ger. - då bidet. äg räknade 4 - Mr NN 4 Lv Fr kika 150 pro- CR RR änsu Stockholm, hvarigenom Sverige borde kunna ; bygga Skepp til långt lindrigare pris, ån deffe orter, ”famt följakteligen jämvål för den orfa- ; en idka Sjöfart: emot billigare frakter. Men oaktadt en fådan liknelfe til verkeliga fördelar rå Sveriges fida vid Skepps -byggeriet, händer ohikvål, at: Skepp både repareras och byggas til 6 tre pris i Stockholm, ån i London, Sardam eller Livorho, hvilket förnåmligaft hår- rörer deraf, at en Arbetskarl och Skepps-Tim- merman i Mlendonide Utrikes orter med et dags- verk gör nåftan "dubbelt' mera arbete, "ån Se dylik arbetare i "Sverige på lika tid äftadkom- mer; hvaraf följer, ar, då et Skepp bygges i / Stockholm” af någon vils gifven York? foch e& dylikt förtårdigas i London, Sardam eller Li- -VvOrno,; ' nåftan dubbelt fera . Dagsverken måfte »anvåndas på det förra ån på dét fenare, famt . Naifledes den förmån, Sverige kunde hafva af lindrigare "arbetslöner vid "Skepps- byggeriet, — -blifver af'i ingen verkan, En fådan tröghet vid > "arbetets drift hos den Svenfke Dagsverks- -arbe- -taren kan vål mycket tilfkrifvas folk- -briften, gifvit anledning: dertil, at gemene Man, hvilken mindre år förlågen at finna arbete; ån arbetet behöfver arbetande hånder, och för den I roorfaketlt €j fårdeles- kånner den-medtåflan,: fom i ; i / an- andre Lånder år den båfta drif-fjådren til: och idoghet, fådt en inrotad vana, at ej gri fig ftarkare an med arbetet, ån defs beqvåmlig Svenfka Arbetarne, fom nyttjas vid Skepps- byggerierne, fynes rillikatöilen flor, del; Hörs leda fig ifrån fjelfva fåttet, at drifva arbetet vid de Svenfke Skepps-varfveny . oslo d Då någon i Sverige vil låta bygga fig et Skepp på något af Skepps-varfven vid Stock- holm, verkftålles det för dens eller deras råk- ning, fom åga del i Skepps-varfvet, af någon vis Byggmåftare, fom njuter årlig lön af Skepps- varfvets ågare. Denne Byggmittare gör ritning på Skeppet, gifver förflag på nédige Materia- Jier, fom af Skepps-varfvets Idkare inköpas och hållas i förråd, anftåller arbetet, famt har in- feende öfver Arbetärne. Ju fkyndefammare Skeppet kan göras tårdigt, och ju mera befpa- ng uti Dagsverken och Materialier brukas, dels . trepreneurer för Skepps-varfvet. Men Skepps- ftörre blifver vål deras vinft, fom åro En- Byggmåftaren har lika ftor lön, antingen Skep- et kommer at kofta något mera eller mindre. eremot då ide flåfte andre Lånder, fåfom Hol- - Jand, Engeland, Frankrike, Tofcana m. fl. frå. gan år om Skepps -byggnad för enfkilte erfo- ners behof, fker det tåledes, at man vånder fig til någon Byggmåtftare, fom fjelf för egen råk- ning idkar Skepps-byggeri, hvaribland många gifvas, fom ofta ej hatva annan ågendom eller förmögenhet, ån deras kunfkap och infigt uti Skepps-byggeriet. . En fådan Byggmåttare, tå fnart 4 han. blifvit. underråttad om Skeppets er- kod lek och befkaffenhet, årager fig, at, | KG RI inom VR utfatt tid, för- a bö : he an omfog, ökerpetr för at vara få CN CM Ve at | är Fra a om LR är Forge be- rang KEN ch på tu föllane B 'ggmå- fare ofta fjelfve ej åga den plats, hvarpå Skep- pet bygges, å ån mindre halla något dyrt lager af de Ma rialier, fom til Skepps- byggnaden , få faknade likvål aldrig det de behöf- fv emedan deg med den Hanc enning. 9 fom de undfå, til en tredjedel eller hälften af det MM vetingade prifet, kunna beftrida det måtta, fom b bg sng drift fordras, och för öfrigt, om de äro kände för redlighet, kunna hos Tri- handlare, Jårn = sckråmare, Beck-och Tjår-hand- lare med feksas på Credit efterhand köpa, hvad de hafva af nåden, til defs de igenom utbe- see Ti af den - återftående Köpelkillingen en ant hg Födan NFEprägs ädsnd år vg fvårt at vara gelen om at få Frk An «och at noga tilfe. det en hvar af dem gör vil (kål för få Dag: NR SE ån då arbetet fort- fä åttes för. en annans råkning. H varförutan Hol- bed | oo Jånr 200 ND låndarne och de" flåfte andre Nationer, fo n id ka Skepps-byggerier, jäåmvål bruka en mer aktfam hushållning vid Skepps-Materialiers an- anfkaffa alla öfriga til Skepps- 'ge-tilbehör för lindrigafte arbets byggna nödigt Ek-virke, vas fmårre Fartyg, fom ej brukas til läng ga Sjörefor, hjelpa fig fram med mindre Be- fåttnings-Manfkap , ån andra folkflag, hvarige- nom de altfå kunna hafva någon ringa fördel framför de Svenfke;' men uti ftörre farvatten, fåfom Medellåndike "Sjön, kan Sverige, fårde- é ; e Hollåndarne vål i allmånhet hållas för, at på de- les fom lafta Skeppen, affortera de utgående addr i garne med finare och dyrbarare Varor, hvilka hulpe at båra frakten 'och omkoftningar- ne på en få lång rela, famt derjätnte hade ut- våg at hemma employera en fådan myckenhet af Medellåndfka och Levantilka Varor, fom vo= fertjenliga at gifva Skeppen fördelaktige åter- frakter, enår de blifva föranlåtne at begifva fig på hemrefan, Men Sverige år, uti deffe båg- ge affeenden, i en mårkelig undervigt emot de > af defs medtåflare. Då et medelmåttigt (kt Skepps hela laddning, fom affåndes di- til Medelhafvet, kan råknas til 100,000 - Daler Kopp:mts vårde, få beftiger fig et dylikt Skepps laddning ifrån Holland och Engéland merendels til 10 3 fö gånger förre vårdes hvars af kan fMutas, art de Hollindike och Eagelfke JEKSOR KET vg, Cd Sk DAG sm äksnada attan Cirdoles uti ne, kunna hafva en lönande frakt vid, deras ut. rela , under det de. oe Ve unna på få ringa vårde ågande V k ÅS or Peråkiå t en. d mot refans långd. och deryid förefallande om koftningar fvar; ande frakt, : T [$årame annars def) Varor ft ra, nödgas anfe ftörre- delen fatt igenom förhoppningen, ol Medellåndfke Sjön blifva fyffelfatte med förd. ela ktige. frakter, hvarmedelft de kunna få tilfölle ar återvinna, hvad de på utrefan förlorat. Likafå år FA befkaffadt med hemfrakterhe.. | Å cola på affåttnings-orten biifva f älgbar af utrefan. vara er- i K $ ad. lv SG ar a FR i NE > ä | ye 0 Udadts Va arors Rd fel Sch FS 2 ej lånda egne Fabriquer til fynnerlig ada, kunna ej fakna tiltällen för deras Skepp, at, medelft rike Retour- -laddningars intagande, förs tjena lönande återfrakter, når de DR fig hem; >; i det ftåller de Svenfke, i an eende. til vår infkrånkte Handel, och förbrukning, föga annat kunna hafva at hemföra , ån Salt, fan något Vin och Brånvin3z hvilka Laddningars ri ga vårde ej tål at belaftas med fvår frakt, Här igenom måfte altfå de Svenfke. Skeppen, både: på ut-och 'hemrefan, fara för föga lönande frak- ter, famt åro 1 det affeende mindre ån någre af defs medtåflare i tilftånd, at vara, belåtne med fmå eller lindriga frakter i Medelhafvet, om Skeppens Redare annars kola ran deras .råk= ning vid den til famma Skepps-byggnad, Mer | redning och. Hd RrbäNarjde al SRA koftnad. 4 Å Nov. Dec, 307 Hvad Månad - nen bätsälkan, fom af de i Frak farten deltagande Nationer betalas il der sSkop s-befåttningar, tillika med Man- pets mer Pp ler .mindre koftfamma underhåll, å fynes et för Sverige vara af få mycket me- ra vigt och angelågenhet, at tilförlåteligen kän- na, -huruvida det deruti har någon fördel, eller ej> i jämförelfe emot andre Riken, fom på den- betydande utgifts lindrighet eller ftorlek huf- keligen beror, hvad vinft och företråde det ena Folkflaget har framför det andra i 18jö- farten, & ad detta affeende har jag gjort mig 'mMmyc- ken vinning, at hårom famla pålitelige efter- - Tattöllet. Och på det, igenom jåmförelfe imel- lan de Månads>- hyror, fom af förenåmnde i fraktfärten deltagande folkflag vanligen beftås deras Skepps- - belärtningar, få RAN omitån- deligaré uplysning må kunna håmtas, 13 har ja — trodt vara nédigt, at för hvarje färfkild ort hår anföra deffe M nads - hyror , utråknade 1 Daler Kopp: mt, på enahanda grund, fom hår ofvan- före blifvit brukad. 1 > I Freds-tider betalas i Månads - - hyror på ”långre Sjö- -refor, fåfom til Medel-Hafvet och HECNER til en == Eäpraer i Capitaine eller Hårde. : Kopp:mt. d 3 Pund Sterl.per Dal. Öre smtdlNg 6 und fe Dal SL Slant Holland, 65 470 Gyllen: per me-. dium 6 n å 1 Ha 12 Öre bet 20 Föda bör RE U 2 beg fo 2 FASA = so FE 308 12768. v. ' in oa i er på A fr bv GH ' 3 4 l | I an 4 N Ir & 4 LJ å Frankrike, 100 Livres, 3 å 2a.Dal. 4.Öre. 21 Livornog: Bf 30 Pefos, PER dium 2735 pefos, 4190 Dal. 4 årg, > Venedig, 2014 30 Ducati correnti, fom göra 1523 233 Ducati d” ar- gento, medium 19i Ducati d ar- gentdy. å 8 Dal! 28 Ört ioR 8 Ragufa, 20 430 Ducati correnti di Venezia, likaledes el STOR Dannemark, 25:32 30 R:dal. Couranty dl Per medium 275 R:dal: Cary 293 Daler, - Sverige, - i der högfta, 25 Plårar eller Til en Styrman. I Engeland, 3 3 å 4 Pund Sterl. AR medium 3 Pund to fchill. år 35 Gyllen Courant, gör ISF EST RE a Frankrike. 78. Iivfos 0 ANNE Livorno, 12 4 1f- Pefos, per ög dium 13 pefos rk ÄRAS - Venedig , 10 års Dutati Correnti, | gör per medium Lire 77 - 1086, eller. 9& Ducati d"argento = få RA Ragufa, likaledes z SR Dannemark, 16 ä 18 R:dal. Cöurälib ; medium 17 R: dal. Cour. <=. = SYRE 16 å 18 Plåtar, per me- ne 17 plåtar, eller =: - 7 00 Til en Matros. | I Engeland, PRENSA (chilling, per medium I 7 RNE 6 pente fterl, .Hol- as a172- - 3 Af > - 12 SM - ÄR 136 22 oh I 8 ns vo j 16 3 - 20 | AR £ yn rn : | N albin LETA Å 4 aj ÅA ä - an LG Y en | ä . Mm - - 20, MM 1768. "O&. Növ. Dec 359 Er SA ee SS er” LJ a 2 | 2 Hand! 163 20 Gylle, per mes” um n 18 även eller vd R: daler ” a Livorno, NS Pelos, sne ige Org /enedig , 6 å 8 Ducati Correnti, gör. +. op SR ned dium 5 Ducati Jai Soldi 9” i | köa ” argento CRUISE RIE PER Fd. ds Ragufa , likaledes RR vå 148 a ; D: nt mark Md R':dal. (Conbbil. = Iver medium 8 R:dal! Courant = a sk sd Sverige, 6 ån Hiendd per SSR KÄNSLIG ör st la 6 tip. rtsper lå fom Båtsmannens, Conftapelns, Kockens. famt Skepps-goffarnes Månads-hyror, betalas i före- nåmnde orter. i proportion emot de upråknade hyror. ,Hvarvid anmårkes, at i Dannemark och Holland « Manfkapets Månads-hyror ej "begynna at. dem beräknas, förr ån Skeppet. kommit uti Öpna "Sjöns. men i de öfrige orterne. beråknas Maånads = hyrorne ifrån den dagen, Manfkapet K Fr blifvit antager eller fyffelfart. De Eng gellke och Franfke Skep | kn njus a utom råd de at Skepps- Redarne undfå i Måinads - hyra, en vifs afgift, kallad Primage,' ad alla på Skeppet. laftade. Varor , enligt en faft- tald Taxa, Hvilketr ungéfår. fvarar emot den tå allade aplakent, fom de Svenfke, :Hollåndfke och Dantke Sképparne upbåra, til $. pro-Cent dfver den ftipulerade Frakten. Hvarfötutan de Engelfke ,Skepparne" jämvål ofta göra fig an- FÖRR iinkomft af ke få kallade Prentices, ” $ ER er hö Nril, / TR BSR age RE NEN FRI LJ ror, fom han för fig angifver, til för Skeppare och Befåttning. Når nu, efter föregående förteckning på ofvannåmnde Lånders til Sjö Mantkapet beftåd ; vä Eu SR ; Gt ; ARG a $i hyror, en jär erg res > få a leffe Måna s-hyror fkulle vara 9 - P i vdk se 99. pro-Cent, yi el ÄRAN RN net e NR 433 da oVenedi ök RAS RT ARR hår re. jån i Sveriges Men 2 denna utråkning ft år jord. efter sjämförelfen, af. Månads-afz anaf hvarje Befåttning, ngr ngen för 3:neN lig en”Skeppari en > Styrmannen. och en enda COS, då 2 til m n mårkandes , ” at en Fadde ät killnadén ut + er af de Svenike och Ut- Via | FRE blifv KM a något min- a nifigs --M apets aflöning É pe ér ta PERS YI LEA OA TIGD eme- I nen fe -Matroferne och-de; fåm- sd kiljar 1 anvck hyileråge de får ring 4 la eg ens. RE I j F fö Kas ee SÅ & VR oc Mr vh ot u SZ - | I ä är nad t 3 v | a ee (8) sv SAVE Det ; Holdnäfrasskeppets: Capliel allöp "Skepparet: ade Holl.> IR AN - Courant GyNen sa Via MITT | Styr manheg Cr «= ÄR Gr Kl SÅ år LE Timmermannen NR SA Sako a LA Coniftapeln so RTR R ty | Sr Båtsmannen so oe « side Jöcketkr sm va 090 IR Atta Matrofer , harder vä gyllen - TH Skepps-goffar «= är0 gylen Summan af Månads-hyrorne på É 2 NER Fr "FoU SE seppet .gyllea = - 380 E. git Sof Hejir Nr på é NR hb. | ; Arn Ä Öna MED Ed Plåtar. eller. « Sul Fl Btyrtnaporkio KORSA Ia | T maemunoen Eiföl ln iv Lå - HÅL 108 FR atsmänten «oäB. FA ln VS TON SIE Conftapeln' NER Fe OT Sa ; Koéken su uni 4 sl Blir le 2ngasben 7 ga SÅ Timbiudareti, RET fo SE AR SR Sex Matrofer + 49 040 | Summa af Minas yt på det Fvilka, ; är äch välvation fori Fru PR år tägen fil grund, å it Dal 128. 0 gr og R:dal, Höll. bourant , 312 > Skilnaden år t4e GC len $ fi frck. (ER PET 38 rn len. a a FF eppse pps - Befåttningens. -Månads - SE beftego ; KR RR RIE SA ÖR NG heÖgre, an lä Svenfka. Skeppet. NO "Hvad fjöfölkets 'kofthåll vidkommer, få rige i den delen ej kunna råkna nå- dels äro vane at lefva vål, både til Lands "Sjös. " Meny! fom de flåtte vibtualie-perfed- fom til Skepps-proviantering fordras) åro Sverige e dyraré, ån i nåftan alle andre orter, lårer ” fHärare kunna tagas för ”afgjordt, Ske FRLdkrne i Sverige dyrare, ån på got SEP frålle 3 hvilket jåmvål" fynes Fn luras. rt LR då 'de Hollåndfke råkna en Bäåtsmans Ske ft eller föda til & ellet-hög (ft NS 12 öre per Reda, ; gör alletiaft rf dal, 12 öre å rd öre Kopp:mt, då likvål ingen af de Svenfke Skepps-Redarne lrer' kunna råkna 20 os föda til mindre ån 2'ä21 Dal. DERA öm” lagen för Hvar perfon. JT anfeende til. bitråder. af Plösalen och Gor millionairer:, hvilke mycket | dertil, at en Nations Skepp; iyppande; til fen, blifva til frakt-farten Idee > > vore ån ligit, at Sverige kunnat lig der. til nytta, fom från många år til olitvit föreflaget , rörande förmånen af eg tior inelle. Handels-Contoirs upråttande i de lågnafte Utlåndfke Sjö - hamnar; Feoaå jasl e Confuler blefvo förordnade, vore allmånt 2 Så | re fördel "eler" Kndrigare utkomft ån andre; räcke i jåmförelfe "mot de Engelfke, hvilka ns «folkets Kofthåll i Ile aber ”/ sg mög dagen, "hvilket 3" ärr Dal. | Skulle. båtag at.de, fom til Sver- 314 lake vål ERE STR förmögne Mån, fom, den ort de: viftades, kända & Sveriges H: del och. Sjöfart dte! mådigt -bitråde: Mi ye nere ig SS gris | utom; a BK NE SA & vå farne ,. då. de dånda, sl Sad rr fråk -Medellåndfke- Sjön. och Levanteny | i fågande es, Uti.eget, farvatten, och hafva ra med folk-flag, hvilkas fpråk voch? fått de, fåfom boende fa Sv kapet;- le. ÅnG kånnay,. få AR deras vedertagne -bruk,. ara, Skeppen NAN LISPT något bättre dk h fåk yftell ättande gifvesj företaga I6 or på: ipect tion, eller för. egen råkning lafta Varor på vi och förluft a å mycket. lÄnpase. at.verkftål äv f Skepps- Capitainerne.softaft fjelfve Sbely på h are ellers i El delen, å Pai sk > föra. HR varföratan. deff nt nämnde Nationers Skepp Jåmvål, finnv L åueskår at ifle. af lörd Åedellåridike, orterne ftörre Jåtehet , ån. de Svenfke och Here andre, at blifva -befraktade, | — dermedeltt ;' aträe Fstmerendels' föra” medi ; bord någ tin! pennihge för rd få kallad Camibio 'Maritimo, taren , för at dels Utraräy. oh Ed fiera 2 ä FA ! Jä (NA git Si Kv nd Se 7 JR a - 201 Sedan nuae föregående ath | ÅR gen nåra äran kunna fkönjas; i rige "uti defs Sjö-fart för Utlår sier KS (4 rygg ”eller ' 'undervigt, i jär Bosn i Vinga pr må bör ån vida. äs'och göras för Riket få fördelaktigt, T. dertil ej hvilket ej för ringa der gror, at vårt Mynt fnart får et fradgadr | ar - innan Skepps- Rederier,” Sjöfar m -handtering åro på ofåker fot och na ån vantrifvas. De til förenåmns :å d åmpel gé aftalrer, fynas. beftå der Utli. Im, Ar a våre Skepps- byggerier, i irdeles tockholm, i möjeligafte måtto bringas på den FORA AL. fjelfva Skep ps- By ygé måftarne; 1 få Het för ab arbeta emot lig Tön: för en an-- Nans r 1 a g. må. tå eget intereffe uti at fåtta sSkepps-vartvemi mera drift, famt afva alfvarfammare tilfyn Pola at hvar arbes tare gör mera "häl för defs: dags-penning; Af= Kelgiblire ock nédigt, at ville Handlandey färdeleren de; fom redan handla med Trå-Varory eller åtaga fig.at bålla lager til falw åa banlicterbisk Eke- virke och andre til 'Skepps- yggnad: hörande: Trå perfedlar: Rikets fördel” EE okep ps-byggnad och: utredning å år redan me= ra bekant, ån at den hår lårer- behöfva ; med: 1 beftyrkas;- men det år fåkert ; ;at den=; 3 vigtiga törelfe kan göra mycket förre "tile våxt ,. om . den »fullföljes: med den principerab | tåflan, fom i i andre Riken nyttjas. Och om på - fådant fått, igenom en båttre Arbets-Oecono- ; 4 vid 'Svenifke "Skepps-värfven, Svenfkå Skepp hh sög eka och. utredas” allenaft är fö i ents ) 36 1768. 108. Nov. Dec Cents lindrigare. pris... än, förmbs: dä år) lätt at döma, huru mycket våre Handlande af Skepps Rederierne, dermedelft, famt igenom en i fam ma mån vunnen befparing uti. Affecurance- omkoftnaden, blifva: Li tilftånd 3. at lata. våra fördelar i, Sjöfarts :idkande. blifva gålla nde ti den. Rycnlka F lagaon, ehenliågning, och ut Bredande. . id ggg "Tdo, At Sve GER sditände Ägen- ter och Confuler må få en f ärfkild TInftruéion, at ropa underrätta GG 'R om de i Utlåndfke far? vatten. feglande Svenike Skeppares upförande , | famt at vid aufvar gifva tilkånna, då något der- vid förelöper, fom på BS fårt kan fkada Svenfka Flaggens Credit. Ce er rv ML RNA GR d NED Sån "3tio, Ar, til: upmuntran fö dv Skeppa- Er rå vifa flit och upmårkfamhet til at för- ' fkaffa deras förande Skeppet fördelaktigt fyffel- fåttande med frakter,y den författning mä vid- tagas, at hvilken: Skeppare, fom i 10 års tid berömligen fört fådane Ske Pa form feglat ilån- gre aflågfne far-våttens bör äga” råtuighet ; gnrgt utan: genlågelfe vinna Burfkap på Handelj i hvil= ken: af Rikets Stapelftåder han fig anmäler; Få - hvarförutan jämvål- ej torde vara onyttigt, tvibren och annan Skeppare; fom be ne gjort fig utmårkt för fkickelighet "och rede upförande, gifves någon heders-belönin, , af få dan” art, at ham derigenom e&j' drages i från defs yn eller rävta föremål = Ovbes ar vat er 4: toy Åt. .Svenlike Cons ej må anfes f ålom lifstids-åmbeten, tran ar de; fom rs tas, vår är F Ha AR och Sjöfarm pen et Fiori 1 båttre värd, ån någon fä dan Con | finnes Ån åftadkomma. HR 107 "At Svenfke Confulerne må blifva. Mar Arnie! EE Vid "hvarje års flut infånda en om- ftåndelig beråttelfe om Svenike Frakt - farteng tilftånd i den ort de viftas, famt då tillika an- mårka, hvad hinder och fvårigheter för den fam- he ligga i vågen, och huru de kunna athjelpas. "Sto, At all nédvåndig omforg och up- muntran å Publici fida må hållas ofpard, til at befråmja tilverkniagen och urfkeppningen af hvarjehanda fådane finare Varor, fom uti be= hörigt Aflortement med våre vanlige grofva och fv a TG RANE produéter , tjena ar förfe de EN (4 Sk eppen med laddningar af fådanr vå Nä fd a utan fårdeles betungande likafult kunna båra en för Skeppen lönande och SEE refans. längd lämpad frakt. 710, At til mera utrymme för de ösa NN Evas fom Svenika Skepp fkulle kunna:'vid hemrefan til Sverige medbringa, men hår i Lans det ej finna tilråckelig årgång, må beviljas full-/ ko Pigs, -reftitution af Tull och umgålder, når idane Varor ifrån Sverige reexpörteras til Ut> Tiken. orter. Hvilken förmån i viffa affeenden säch, vid flere tiltållen fkulle vara både: beqvåm- igare, och af mera nyttig verkan, ån den.i amma afligt redan beviljade Nederlags- HA nl Jag förmodar, at igenom deffa ofvannåmn- de, ; jämte flere dylike författningar, hvartil en fy oo Hp 318 A768. 08 Nov. ' " DT (CN upmårkfam erfarenhet kunde gifva båfta anled- ning, fkall vår Handel och Sjöfart kunna göra anfenliga framfteg, cil Rikets. märkliga för mån ch sdp SA ft 2 TD JOHAN WESTER MAN. UpL. Öv 26 Jan. 1768. da SER ER öre RM ak NE » Tankar C foer föregående Harding; FREDRIC CHAN ERT BIR vid K. Galére Flottan. ör SR | j Jag kan ej utlåta mig öfver annat i Hen Com 'J merce - Rådet WESTERMANS Athandling, | ån det fom nårmaft angår Skepps- byggnaden. Herr Commerce-Rådet har i den delen 1 ag srun- deligen och vål. fkrifvit, at jag deruti ej kar finna något, fom i. det inge fkulle kunna ändras. . Én pf Skulle -man , vilja gån något -fårnäret ini der tail, få finner man råtta orfaken' til Engelsmån- nernes drift i arbetet, och til deras economie med -materialier , vid keps sbyggnider" vara | bon; vig REA Lö | "En Skepps- Bygg sällar år, fom Herr öns | merce-Rådet behagar fåga, fjelf ågare ar SKON $- varfvet; Han åtager fig at bygga et Skep; För | en vifs fumma penningar, fom år 1 propbr rtion af scppera Låftetal, och. förbinder fig ät, lef- - UR LÄR, KR 319 t fårdigt. sil en viG og Han. NR marerialier , fom åro nödige til by, Hå Fark år gerna en eller två. "är . båfta Tim fs fom kallas Takers, hvil- Så lålom hufvi udmån, accordera med Bygg- aren , .oCc håtaga fig, at, emot en vifs fum- ven ingar, göra. - Timmermans- arbeten. ofri c Timmermånnerne accordera med .deffe 16 n hvad de böra få, för det de förfår- delen af' Skeppet efter den andra: til exemp ig el, för-alla timrens infåttande, en: vifs fumma; famt en vils fumma för hvar. planke> Bing hl och få. vidare. Håraf följer, at ideras tförtjentt år i: proportion af flitigheten; och fom det år nådigt, at arbetet går lika fort för alla, och en. flitig Arbetare ej är belåten med en: fen- fårdig Kamerat,' få måtte: denne fenare; gripa ofg any om: han. annars vil vara med och: taga del i förtjenften, > Det faller ock gemenligen få vi 5 » at deras förtjenft kan råknas til 5 Schilling om dagen til mans. På detta fårtet få alle en vana at arbeta fort: de få ockfå et godt han- i 'dalag ; och påfinna. åtfkillige fmå methoder och ann tg fraNpken a ENE Masen. iv ngn | a äkepp dipol. FDR år Nåd SEE ligt hos många hår i Sverige, at man föker ut. de tjenlig afte ' ftycken af Timmer, fom kunna fås , hyilka mårtas til deras C ubifka innehåll, och RV ; ha ER . NAN | fö- SUN Varfvet. "Om timret år för ftort, få en kånnas vid koftnaden, fom år ; Deremot i Engeland måtes ej något timmer förr, ån det fitter i Skeppet, och har fått al ftorlek det bör hafva: derefter blir defs Cubi + vv” bg fka innehåll utråknadt. Var då timret för ftort i början, blifver det Byggmåftarens egen fkada, Man har ej fvårt at fe, det Engelsmannens drift i arbetet, och goda hushållning med ma- terialier, famt vår långfamhet och elacka hushåll- ning, förorfakas på bågge ftållen af den hos al- Ja månnifkor inplantade paflionen, Egennyttan. Och fom det år omöjeligt at utrota den fam- ma, eller, råttare fagt, fom denna paflion år helt naturlig och bör ej utrotas, efter den gif- ver lif åt nåringar och flögder: få böra inrått> ningarne gå derpå ut, ar Egennyttan, i ftållet för at vara en laft, fom : föder af Ht 'cketr ondt, må blifva en dygd:och en dri äden til folks flit och goda hushållning, famt deras der- på grundade välmåga. Det vore VE ENRG om detta obferverades vid alla inrättningar. Blef- ve detta vid våra Skeps- varf råtteligen i akt taget, fkulle fkillnaden ej allenaft gå til 190 pro» Cent, fom Herr Commerce-Rådet önfkar, utan kunde verkeligen gå långt deröfver. = 0 EDER ig UTERE EE PRE IRAN 2 j fäC fo ; DN NR POR. NG RR 4 3 HERA 2 KN FS ; Yiter- oh ; ” VR 4 ANS JOHAN CLASON, (Rod Grof: shandlare i Stockholm. NV 1 ; | Å " ; NA VÄRNA EN 1 Ä9 i NE Hör SWERNg RA El EM ret 4 re bl 4 2 Fn Br RR Se öh . Å och fe | läts hörer , göres derigenom koft: amt. ofs lika, fom den år i Holland ä RER AME VR ör så frn RER fpelet; ty dj at bygga måtte underhållas en fram af Timmermån,; ä det fenare tryter, måtte förtjena födan ed det, förra, antingen det år beftåldt eller ej, : KYNGGUTEn tj . 5. 26 FR EN arstid EJ får WJas de rtil, es Pr st wår keligen ökar koftna- | den, Ed 2 r | Lö 68. O&. ; Nov. den, emedän Timmermiå ne lön hela"året igenom, få n —adérak lefva a ORONd Un Öfter- och Vette ganfka många Furu-fartygy Bore Kol na och Bleking Eke-fartyg , blifvit! bygde, på fått ÄR Herr KoOre ER ARN ch på inrerd men lik- Md ke på (dn gala > Således år klart , at alt det fom år Ord i Engeland 'och Holland, kan icke eftergöras i Mg utan at rörelferne blifva RAN ”Myc- ken fvårighet torde likvål kunha af må eg möjeligir voré för et tilräckeligt a ab nmér- mån , at hafva fin bårgning, I Ag höfvas vid Skepps- varfven.. ; öfvergar enfkild mans förmåga > £ let fvårligen dtå åt vinnas. utan SA ÄN ning. Om Kronan af fine Båtsmån ville: inrät.> ta en Timmermans-ftamy fom: vid påkomn mani=” de: behof: kunde vara at tilgå mot betalning fkulle RN allenaft en god början. kunna Mög utan ock hon fjelf dervid vinna, jämte det:homn då altid. vifste tilgång til öfvade Timmermåny' | på hvilka årfarehheren: här. vifat at i krigsetider: eljeft år ftor brift. Uf Ffidan fam kunde fe dan icke: felacat ju Iyttiged "grenar utf ptidde” AE va N AN 4 aa . ) i «OA. Nov. Dec. 323 ch, gåfvos. både få kallade: Timmermån k tbyggare, Sågare och Dichtare, hvilkas til- 'vade NR fkulle befråmja arbetet, at det efve + vål gjordt och icke fölle dyrt; i det ftål- 74 bågg e delarne ofta måfte klagas. Noc Se r hushållningen med virket vid Skep; en fom til en del har fin riktig= het » fkulleg förfvinna, om virket blefve i fka- kå Å | S Er hvarigenom FLanporren fkul Tindras. 2 Hd jäs angår, NÅ Hår Befåttnin- antal' vara efter hvart Skepps befkaffenhet; . 1å myc ket mi bekant årg fara de En» gellke och Franfke på viffe farvatten manftar- kare än andre Sjöfart idkande folkdlag kunna göra, och likvål | AE koftnaden Engeland icke defto dyrare; af orfak;” at deras 'Befåttningar beftå til ftor del” af-Lårogoflar , fom viffa är tjena för, föda. och klåders” hvaremot: i Svetige än lika. beftå ldr med. Sjömånnen, fom med Tis? i Sa nen. - Detta torde likvål icke heller var ra, bi relött, Ban kunde hjelpas genom Låro- rofle inrättning, på det lårtet, at den Skeppar Er ro- goflar antoge, ej vorde betun- gad. r ed | deras Hägerha landes medan. Skeppet lige hemma, tils man komme dermed få långt år, fom 1 Engeland Härd at Föråldrarne, för mna; fådan utväg til fine Barns fortkomtft, -.ndgde fjelfve hålla dem. med: klåder och öda dé a tic den? och kulle. denne i inrå; tning 3 myc ket befråmjas , om fådane. Låro-goffar då kun- fyffelfårtas med: arbete, fom. hade. dne gemen! dl p. med rd til exempel, hos NK sot gel- se N 324 1768. OM: Nov. Dec. gelfömmare > Repflagare, K pare, Blockmaka: re, ja äfven på Skepps-varfv åa SR en Mycken utvåg til Sjömåns förökande: bårgning hår hemma fkulie ock SR om til de få kallade Rodare-och Laft-Båtar hår i Star den nyttjades FARTEN i fäller för BORN | fom nu brukas. HEN SRSPENER Dt PRRRRAA ANMÄRKNINGAR: : Vepguba Bergen, 29 pd 5 TORBERN BERGMAN; SEA Chemie" d Pobgll,, i Pyfala, Rud z be, Om Hvarfvens fortfättning. ti 7 ordklotets Phyfifka befkrifning få; 83 ; o 100, at Trapp utgbr et mågtigt hvarf ut dclfa Berg. Fbland fannings-ålfkande' Granfkar » fom behagat hedra arbetet med : fina anmärkr in-= ar, har en med fkål påmint, at, ehurt Fn fkrifvit om deffe mårkvårdige högder , med mig anfe hvarfven, fåfom fortfarande tvårt ige- nom, få har dock ingen Mp denna mening, hvilken honom icke en gång fynes trolig. Han förmodar fnarare, at Trappen nedgår dd dem alla och ac de andre arterna Le in on &. Nov. Dec. 325 geno ingen af något f ädant Ber > | efter. Mar fats rappen utgöra en kår- na EFGH, omkring hvilken eten AA, BB, fe och DD blifvit likfom upftaplade, É Det & mig obekant , hväruppå andre: för- fattare grundat fin med mig idenna fak gemen- famma tanka; men fom frågomålet rörer en gan- a våle adtelig del af deffe Bergens naturliga hi- förde) få hår j jag icke underlåta bordt, at tram- gifva de fkål, + hvilka” min ÅG gg blif- vit bygd. ' Dåi jag för häcka år faan BevAndade Halle- och Hunneberg;, var midt emot Nygårds Så- teri, uti. Tunhems förfamling, en fprångning gjord, juft vid foten af en lodråt Trapp-våg Låt 4B (fig. 2) föreftålla branten, eller, föra det dårftådes kallas, Floget, få utmårker BDE den fprångda Kalkgrufvan. Hår kunde då ty- deligen fké önjas, at Trappen tvårt afftadnade och hyilade på er tunt hvarf af Alunfkifer BC. (Man finner ock utan konftens bitråde dy- Jikéj prof på många ftållen. Jag vil nåmna et af de ögonfkenligatfte, fom mig åro bekante, På Billingen, dt för-Wåms by, cj långt från Sköfde har Trappen. lidit: ftarkare förftöriag vid foten, ån ofvantil.- Denna Berg-art, chu- mu bård. den tyckes vara, måtte dock. undergå än ge sr Han Öfverdrages icke allenaft i da- en: å mdd vittring SER a utan faller It mo Xx > min- minftone på någon fida. ”Hvareft riu fådant til- drager fig ftarkare vid nedre kanten, ån högre up, (fom det mångftådes befinnes), antingen af ar- tens fkiljaktighet i fafthet; olika aflopp för vat- »ten, eller hvad annan orfak fom behagas, få kan hvad hår omtviftas låtteligen urfkiljas; ty låt 4B (fig. 3.) vara en på detta fått förftör få tråffar man altid vid B Alun-fkifer B6..5 0 > Mera lårer icke behåfvas ; at å daga lågga hvårfvens fortfåttning uti Veftgörha Bergen; ty törd Trappvågg, + CK j STR kö då det om Trappen år oftridigt, lårer ingen fråga blifva om de öfrige. =. eo Öm Hvarfvens' planer. > Efter förfta ögnamått at döma, tyckas hvarf- ven vara både vågråtee och til lika högd öfver | Å jr é : På vå MS AN, Sr As ä A 4 RR 2 RESA | Venerns vattubryn.. Afvågningar fordras, at med fåkerhet afgöra faken; men fom de icke få fnart torde kunna årnås, få vill jag imedler- ) bd e ER VR RE SNES SE PAR OR FEN SG a tid anföra någre OR i hvil j GAR Sen 0 FR do å i KÖR an ER + j i å 4 Kd FER a ftone gifva anledning til vinnande af mera ljus ÅT detta åmne. : re Styre FRIN Det öfverftå af Sandftens- fåltet "på Kin- niekulle ligger vid pafs 80 fot öfver Venern. Åt vinna någon grund: til jåmförelfe; bör Hal- levads båck på Billingen fkårfkådas. Denne har fkurit. fig igenom hvarfven ifrån och med Flo> igenom '&n af båfta lågenheter, at kånna Ber- gets inre: befkaffenhet. "Nederft år vid denna » > rånnil en liten Qvarn änlagd, omtrent 12 fot V j e hb, ne kalk RR hag Fate un VR T O ; EN Ta RE Si öfver den nedanföre bBelågna fjön Lången. Nu uphörer Sanditens-tåltet ungefårligen 80 fot i lodrått högd' öfver Qvärnföten, och ehuru ar uy OÅ& Nov, Dec. 327 w ång FRE Lången, icke. har något -fynnerligt falls "innan den med Tidån. förenas , avål ro: deruti. fedan intil. Marieftad ,. dår den i 'enern utlöper, avfkillige, hvilka drifva 8 Mjöl- qvärgar > de flefte med 2 par ftenar , 2 Sågar, 2.Stampar och i Pappersbruk. I anledning ar alt: dEtöww tyckes vara tydelige, är öfre bryned af Sanditen;. :ofvanför Hall evady ligget åtmin- ftone 20 til 30 fot högre, ån Nn Kinnekulle, tr md Öm AR "Hunne- Och. pre berg I år, vet terligen , ingen grå eller röd Flokalk EblddeR, och ånnu mindre Sandften. Hårutaf (kulle kun- la flutas » antingen at deffe Berg -fkilja i denna ÅN ömftåndighet ifran ålla de, andre, eller ock at nåmnde ämnen 1g a djupare... Det fenare flåm- för öfvere s med "jämför elfen imellan bvar fvens d på KV indskulle,och Billingen 3. ty om Sand- AS Flen uti alla Veltgörha Bergen anfes (å- öm föndrade delar . af famma hvarf, få DR "det flårta gå til i minuter En SW eller 'och 1 denna håndelfe blifver det en. begriplig nödvändighet , at omkring Hunne och Halle NT fakna både San ften och . "lokalk. jod Öde Len Götbland, och de höga. Bergen vid Krcöna, har jag äl: icke fjelf haft tiltålle at underlöka, men Herr Areh. och Ridd. VON . ÅINNÉ beråttar, at de beftå af dylika hvarf. "-En :Mediéinze /Studiofus Herr CARL PETER THUNBERG har åfven , på min anmodan, fift- "ledné-Sommar befarit det förra, och ibland an- nat sanmårkt följande två omftåndigheter. Förf, tteDt pådetydtålle: af: Vetterns ftrand var et Kalk- "brott, 'knapt:9å 12 for öfver:fjön, och ar floén TH RI ftråck- 3880 V6RLORNoY: DIR: ftråckte fig ånda ut-i vatnet.v Hårutinnan tyes - kes vara en stig fkilnad från Veftgörha Bergen, dår Kalken ligger öfver Sandftenen, För det andra, at Sanditenén fants i faft klyft, åtminftone 130 fot öfver vattubrynen, hvilket fåledes åfven ftråmmer öfverens med det fom of- vanföre blifvit anfördt, emedan Vettern år vid. pafs 145 fot högre, ån Venern, famt flere mil mer åt öfter DELAR Ela or RR Vidare år det tåmmeligen ögonfkenligt, at undre fidan af Trapp-bådden uti Halle år nog lågre , ån uti Kinnekulle; ja, dentyckes åfven komma vattubrynen nårmare, ån uti Hunne, Oaktadt alt detta, bör dock icke förtigas, at jag i Nerike, ofvanför fjön Tyfslingen i Leke-' bergs Bergslag, funnit Sandften, grå och röd- brun Flokalk, famt Alun-fkifer och Trapp, juft i famma ordning, fom i Veftergöthland. Nu vet jag väl icke noga den nåmnde Sjöns högd:s men i anledning af den gamla Charta af år 1671, fom Herr ErL.vius i fin Dagbok anförer , kan den håppeligen antagas mer ån 60 fot öfver Hjel- maren, och fåledes i des högfta i lika bryn med Venern, ehuru den ligger mer i Öfter, ån Om- berg... Häårtil kommer belågenheten af Sandfte= nen på Öland och Gotland, fom ligger mer ån 230 fot lågre, ån uti Kinnekulle. | SE Bredvid och i följe med ftora Bergftråck- ningen, eller få kallade Gångberg, finnas ge- menligen Flötsberg, af helt annan art och be= fkaffenhet. -Sådane åro de omtalte Flolågrige, ' hvilka följa, på nårmare eller kortare afitand, Seve-flråckningens åt. Men churu öfverensftåm= nde del. kanna vara fins: dfloligår uti de fä: flånd:i Pyri få ortsjön dock. kunna flutas > dera fa i sl artiga donen i i famma planer , eller är g Vr ”m iden 4 åmnen. 15 oo FApp , Alun- f(kifer, Flo-kalk och Sarål ften å åro de råda res arter... Hvad Trappen Ad få sån; defs. gy iljaktigt, ej allenaft uti fårfkil- te” Berg, utaf åfven inom et och famma. Säå- "Jedes år den merendels grofvare: och tådig DE git och Billingen, men finare och gry- på Halleeoch Hunneberg. Man finner dock Då Billingen, Möffeberg och annorftådes, åfven af den finare Ringen hvilken likvål faller mera i blått, ån den: andra, famt tråffas uti tunnare lager. Den fkall göra god tjenft til bottnar i Bakugnar, och kallas af Allmogen ibland Jåärnhållar, ibland Klockften. Den för- 2 res anti åR genom roftig vittring 1 dagen, fom förut b ifvit anmärkt, eller genom fönder- fprickning , hvilken medeltt infupet och tilfrufet vatten för modeligen målft befordras. Derföre kan man ock icke utan lifsfara i vårtiden refa fram imellan Hunne-och Halle-berg, emedan ofan- telige frenar då rafa ned, oeh falla dels öfver lanc svå , dels Föäder(mulas- emot förut hop- ftaplade. ras, och förorfaka ganika farligt flen- FaR. SS SR NI od FRE sv Alla förändringarna, af denna Trapp gifva åde kök Stålet, fmålta tåmmeligen lårt för Blås-- rör til fvart flagg, dragas äfven ofta före roft- oj af Magneten. KPN fer dj Utby. år ; t - 4 1 I 330 -1768.10& Nov. Des; til tårgen grå, mer eller mindre (mittad med roft Svartnar 1) eld, och drages: af Magneteni so -& oc Alan -frifern år rätklufvén med "matta ytor, méerendels ta genomtrå n gd af phlogifton, at t den är helt fvart och ofta brinner i eld; men fin- nes åfven, dock fållan, gråaktig. . Den förra fkall gifva Merd', men orenare; ”Alän, ån den fenare. I Kri bg Tlunneberg år den löfaft, fotar merendels »då den /vidröres fålom fvart-krita: Somlige lager åro fylde med. Hafskråk ; andre åter helt rene. Härvid bör anmårkas, at den 4tora Entomolithus paradoxus; fom är befkrif- ven och afritad uti Mufeum ”Tefinianum , blifvit funnen uti. Oltörps Skifer-brott , i Dimbo För- famling, Jag har nyligen fedt defs likar uti Tandshöfdingens och Riddarens: Herr , Grefve LAGERBERGS vackra Sten-famling.; Goda Bry- nen:tås både af-:gra och fvarta arten, når de vål- jasiaf: vederbörlig. hårdhet. såna köl PIGS oc På ätfkilliga fkifvor af den fvarta bär jag funnit gedigen Alun i hvita blommor och cry- fallinifka gryn. Äfven tråffas på fomliga er: — utvittradt. höggult, pulver, fom på FRRBAN TE | jer en torr, föga faltartig) och -hopdragatide SA & 4) i i rö sytt Ng er ie > SER : ON ER DI fmak. Hållet på knifsudd i ljuslåga, fvartnar det ftrax,; börjar med pöfning fmålta, och dra-' ges fedan. håfugt af Magneten. , För Blasröret går förtare ältfamman til fvart Slågg- fkorpa, All es, Tomi Veltergöthland tilvérkas, är mer eller mindre fmittad af grön Vitriol, fom hår- ftammar, dels: från infprångduSvafvelkis i Mal- men, hvars fyga i brånningen fkiljes vid phbla- gifton,, fom förut hindrat henne:ar draga fuk- ( WEI h i Se SER MN a RAR - tighet, och detigenom blifva tjenlig at'angris 'pa Jårnet, 'dels af Järn-kalk, fom vid famma tillfälle få vida reduceras, at den af Vitriols- i kan uplåfas, Är denna fyra otilråckelig Jöfa bade Jårnet och Leran tillika, få tål- les af den fenare i mån efter briften. vg. ä | « Hvad K miten utråttar genom fyrning, det gör Naturen: genom folvårma och andra medel, men behöfver långre tid, och hårmedeltt up- komma förmodeligen de Alun-vch Vitriol-blom- mor, fom underftundom pårakas i Skifer-brott. Dår finnes åfven ibland gult pulver, fom för Blåsråret utan upvållning rodnar, och förmode- ligen hårftammar från förftörd Vitriol. ; > Skifern förefaller imellan alla de andre ar- terna; och utgör ibland aflöfningar inom-et och famma hvarf.= I eld fprakar den fom Salt , in- nan han blifver tilråckligen uphettad, och förlo- rar fin tårg, alt fom phlogifton utbrånnes. 'Smål- ter för Blåsröret: RE VAN d Kalken år af årfkillig befkaffenhet. > Den flolågriga år i allmånhet antingen rådbrun eller grå, famt hugges på fomliga ftållen til Golf- fen; Trappor, m. ms En rödaktig föråndring med gröna ådror finnes vid Råbäck på Kinne- kulle, och fkulle, om deraf vore tilråckligt, genom fipning gifva en ganfka tåck Marmor. Deffe arter hyfa verkeligen något af Mårgel- natur, och år fomligftådes tilblandningen af Le- rå få flör,; at de hårdna i eld och falla fedort mera icke fönder i vatten, ja, blandningen år ibland fådan, at de fmålta. Når man frågar "Bönderna på Kinnekulle, hvarföre de icke brån- Se na / 332 1768. 08. Nov. na Kalk af de flolågrige flagen , fvaras gemen- ligen, at de icke duga dertil.' Jag trodde i början + är Orthoceratiterne , hvarmed de ym- nigt åro fpåckade och hvilka i elden med myc- ken våldfamhet fpraka fönder > voro råtta or- faken; men har federmera . genom. förfök funnit deras tanka underftundom vara. grundad. Me- rendels år dock Ler-halten få ringa, ant brift. på båttre åmnen de både kunna och verkeligen blifva anvånde til Kalk- -brånning. I dagen vit- trar Mårgel-fkifern fönder, och Fahlbygden har | hårutaf in. bördiga jordmån. Ehuru fammans fåttningen år tåt, faller han dock under för för ringen ofta förft i knylar eller SEA H och kal- Jas då dår på orten Gärften. ” 0 b Jå Orften träffas fjällig fgnitsigr fate ech drufig, både fvart, brun, grå och gulak- tig. Hvareft denna utan för ftor möda kan vin- nas, brånnes den til Kalk med befparing af ved, ty då ftenen vål hunnit upeldas,: brinner de för fitt ymniga phlogifton af fig fjelf.. Kalken blifver defsutom ganika god. Den fvartbruna ”har ibland Körtlar inuti, hvilka under. ANG E loffa det ena fkalet efter det andra med myc- ken håftighet. Deffe undvikas forgtålligt, och i: kallas af åtlmagen Lefverftenar, ehuru de gå- fa flarkt med fyror. .På den fingniftriga Or- ftenen har Jag omligftådes funnit en befynner- lig vittring. - Den år lös och nåftan af famma fårg. fom BAR Yttertt gåfer den nåpligen, | och ibland intet, med Skedvatten, men nårmar re kårnan blifver den fmåningom härdare och mera ar fyror Augripelig. Det FRYSES änd SEE 333 Mild - S dn af Magnetens ver det Inger fa glas, st Magn d Sal n gul- grått, half- genomfkinligt. ittrings- (korpan kart, likfom fri- , fånnu brånnas til Kalk, och i vif3 ed Borax drifvet til klart glas, fam- oer unc ler” afkylningen blek gula, moln; ”åndteligen göra glafet helt ogenomfkinligts ilket a tiga phenomén åfven tildrager gr 'gädå | di » Kalksarter ; och kan icke utan nöje åfkås Denna vittring hyfer fåledes Järnjörd, u- tån ak hvarken defs inte. del eller frifka kärnan låmna något fpår. För öfrigt få ligger Orften i ordenteliga floar inom. Alun- fkifern, fom åtfkilj er: Sandftenen och Flokalken, hvil, ket lien, fynes vid Hallevad , och vil Hvar ifran idefs phlogifton hårftammar.. — oc 3 Nin Sandflen utgör underfta odtbtcniar OR bat förut änmär t, at kring Flunne öch Halle" Hit tils i en" fådan blifvit blottad.” För några är fe aäP RM ovårer jordbårs-förfåk ” vara. arttåldt imellan Ti ung kyrka och Nygårds Såteri, hvarigenom man. Sr der rakat på en Sandbådd; har hårom ; icke "kunnat utfpana nårma- åttelfe.x Va» -Sandhvarfvet hår. fvarar ergens s Sandften? Ad pENer og KÄR pj pc oh RER at QvArsitoner DHR na Sten-art. åro hoplimmade genom något Ler- "MNC era tyckes ingå. i Trappen 3 likaledes i -Flokalken, och i Alun-fkifern utgör den grund- åmnet. Man har fäledes: Mys cken anledning a 3 vå CU CHTOR NINA NI, SETSn La SIREN mils- 334 ag. mifstånka dén Gr Ho art uti underfta mm vet. låret kommer, at vtt Sandftenen fom- ligftådes råkas en. mjuk med. lika Sand; blandad Deras: f afom vid Flat ken iRR ej längt från Rå båck på Kinnekulle, hvareft SR Datuirligk blandning; fom icke gåfer med "Skedvatten, ur tari. tilfats af Kalk, blifvit nyttjad, och beråt- tas mycket båttre. binda Sandftenen ,; än. vanligt murbruk. - Den; håller något järnmaktigt, ty den KR eller roftas -med tiden, -och drages ,efter ränning af Magneten. Oakradt, alt, detta, få hvarken hårdnar. Sandftenen mår. Igen. 1 rd eller röjer den någon upblörning i vatten.” 0 AF låfa ftefiar: åro de Kiflar i fynnerhet a 4 Pn hvilka finnas fomligftådes i damjorden + Flokalken. "De åro ej fållan utanpå helt: röde, men inuti” mörke eller blågrå, i brottet fjållige och nårmatt like Hålleflinta, Av (De tyc- kas: i anfeende til FE lokalken på något it fåt. ar fa emot Flintor i Krit-hvarf, och åro mc SE Slik vigkringandkerag Lv . omgif ne a ) | TR enom t OM kan vin ha den hårdhet, : oc Leta ge at & Fa eld emot f år Ir - : om, cat.den ur al PILiguor Silicum fälda jord med Vi fyra gifver "> sÅAlun;: men at åfven K; a de I 1 deg i en K fe Aag DELT genom "ångfam digeftton ju Se fy: V ledning « at' tro den utg es RR ra — 3-E kär els eme- i dan Liquor Silicum, gjord af fn te Qvartseryftal= der, gelätinerar tried fyror åfven tå ä väl, fom dn hvilken af Flinta tilredes. "Menflruum,: fom til def «' såmnens beredning förmodeligen varit: nödigt; rån ou obekant, ehuru Kifeljorden, en gång genom al- I Uti deffa : Flötsberg PEN adeln fpår af någon Metall, 'utom Järn, hvilket: dock: icke:i i eller: floer: famladt förefaller. I T rappen ng: vg fomiaf hvad förut anfördt år kan inhåmtas , dock: uti föga berydelig imångd's i iden grå å Kalk- t ren vår det underftundom ins sälg dt, ISvafvel uplöft och: 'eryftalliferadt til fmå Marcafit-tårningar så Alun-malmen tråf= fas ftörre: oc NNE BENSON öoh sant i Sandftenen. pch I sh IRA ST er RT KN nedöom' BN ra fo gå Baron” ITE s-äT SA f. Sd an vu La Rond > då rne SMER esberg 3+t0gH år för f An et befvirlig: Stegläriat tycke a tjockfkifrig och på djupet blifva re, Fr. V VMårkeligt å ål at Damjorden nårmatt ; den famma vifar! partiklar af alla de flag, inga FaR defs fammanlåttning,. och år det Wi g- e körtla SN eler fv pen utpråektigen delad, skan: ulötis Nn bälten. rå NäR : 4 V . ok Lå - é "9; j ww Må än OF ; vå a yror. + ; : STL vå 3 | ö AE 1 LAR ! & iw å j vå Mi | troligare, at anfe dem fom vittring e ån fom öfverlefvor ; hvilka i britt på öfverlig gande tyngd: och tilräckligt ie icke kult fammanvåxa.:: För öfrigt åt jag: '"benågen» at tro denna art vara duglig til 0 ag vid Mås-: fingsbruken;- och at: fäledeside; sranit-hål- lar ifrån St: Malo torde kur n FÅ Falke bat= nåd. ombåras. -:Denha tanka TAR af förfölke i-fmått, om man ånnars i denns sty SF filane. | Något får Opbhafin, FR ; Öfver .detta fålt ideer Sultan. skift ck Flokalk (men mig veterligen ingen "Crapp VR och utgöres håraf den högd JogR, Fänge ; lädr namn af. Lognäs. sg SA ytterligare gifva blire logi Vili Biigens. ftråcknin sy OCT LARN ATIN yfa der "vackra befkrifning, fom Herr Baron HERMELIN gif- vit uti K. Academiens Handlingar för är. 17075 bifogas en Charta, för hvilken n jag oe i ÄR ka Herr Öfver-Dire&teuren Pacaor. öch Hr. Promier-Ingenieuren Maåänretivs. märkes, at underfta Hvarfven, til: och kalken, ej kunnat utftakas, j för deras övise fa grånlor, fom ännu på dé flefta ftållen åro oå mtrönte ,, dels för deras anfenliga - vidd. Kring Kinnekulle å år dock Flo-kalken. någorlunda us FAR men Tand EöNgnr LE RES sn v. J , RK ME TO Ve A 5 c FR - ök Un EP t k AR 7 1 RER 2 NS SM s fart HN VR KM ANA HE ME AS f | 1 bug RK Ö fo FR ANTI JAN NR RR nr SARA RR NA di jr 5 SED s on ; v ov | ORELLA färueke bidra ; Vs En Svenk PR Ve Ken Hö Je skr ” Vetkrifven af RM PETER JONAS BERGIUS, Hp Na. Z Phorm, Ne för och Coll, Eg ADlör. BN Y: törde FN Hildrer, at nu-mera vilja di ftadga ett hytt Genus utaf någon hår i Få- andet vildt våxande Ört, fedan få måns. ga o granfynta å Sp flera refor öfverfarit vå- ra FlorX parker. Icke defs mindre vågar jag Hill, dep öft, med få mycket mindre tvekan, fom en up yt och ovåldig Samtid nogfamt lå- rer finna, at jag hårutinnan icke följer något et go Nee lg blott åtlyder Naturen. R Er Baropxifka Örternas fkår [kå- ch ra ande varit ett an enåmt 'gÖro- ör åtfkilliga 'Botanifter, och långe hade få den Vixt, fom jag nu årnar befkrifva, rit upragen i deras Örte-långder , och var- at ur bok och icbok med nog btilråckelig ply ning, antingen under namn af Plantago, el-- er Holofteum, el er Caryopbyllus , eller Gramen juh 9 ÅN v. . Häl åndteligen Herr BERNH. DE | | Jusstev företog g dels nårmare underfökande, och i K. F Academiens Memoirer för år ). 131. ingaf derom en betydande anmårk» ”bifogandes famma gång en accurat Rit- ning, Mr en. ock verkeligen gjordes behof, Ont tvånne sekr Botanifter redan i i förra Ör” Seculo -defind Ört AR 4 afritat. > Herr ay nu den vackra uptåck >, fom. allit alla föregående Botani' | het, at de på blomfkaften fittjande E B ne voro idel Han- -blommor mena ren n utom Hade. andra helt fmå Blotaia äg RN | blomfkaft futto i bladens axillis nedre vid r ten, och voro Honor. - Defs belkrifning på denna. Växt. år . annars. omflåndelig nog > sme fkulle utan tvifvel hafva. fallit fig, m 'cket lå! tare at i haft tilgå och nyttja, O den, blifi Vit behåndigare inråttad efter de målterliga I OR fom vår uplyfte Herr von Linné Lit faKat. "öfrigt låmnar Herr Jussiev' denna Ört intet du- ; nat, namn, ån hon förut. hade af fler ra bekor om mit, nåmligen Plantago;' och dervid I har ör ock federmera. intil denna dag fått förblifva, utan ät någon enda Botanift tagit fi; ig före at no ge : traktå den. BR med erivilkat SER Me 6 | ned Vv a För min del, har j 4 Fr. "det af denna. Ört vara ganfk ljaktigt "de öfrige mig bekanta Plantaginis Spe cies, hvar före det ock ofta förefallit mig I rått fållfamt, & Naturen, fom annars ita. gerna bibehå | tia ting en fört få dager: ST An likafo jag FM aa ch räd råa if at efom oftal vid lediga funder granfka våra Svenfka € ör se vardt jag ; jaktigheter. imellan | > a) fora, . OS de. öfni- ; Ri på fur j Fann än és huva d flera ds, med; och. dels När, de andras Stamina fi fittja i jä FE intåfte uti Re> C an båra en Capfula med . a 0 r. denna i i det fäller en rik- ed fin Kårne inom RT hårdt Skal; ; de öfrige a åro Hermaphrodi- och Honor hvar för lig, MER kilde Os. dy. Mei ERE ktig > at AR oftanåmns 2 mer bör flå ihop under ett us Vä .Plantago, få mycket n | icke heller kan förlikas med der en och. famma. Clals3,.ty hvem - at den, hådanefter bör tå fin tilftändi- uti- Mongcix. Claffen,. och. den der- nde. "etran; Irig Qrdoy' värt få. vål Betu la, Morus eller Urtica?. Som ller något annat hårtil bekant Genus dana not generic, hvarmed denna tikan behörigen inflåmma, få år jag i fan- nn Rn AS ning ning. föranlåten at upråtta åt denfa och eget Genus, det jag tager mig frihe ten "at kalla Littorella efter & enna Örtens hems vift SEA är på fr Nag bör” ej Ake da; Ak Nefrå u fkedde Fialang SnOR fkall möjeligen k så fes fåfom mindre nådigt, fedar vå ra al ningar mig dertil föränlåtit. ag vet vifferligen f jelf, at annars otillåteligit år, ja ock vara : bör, | at efter blott godtycke förfara med, en gång påfatta dugeliga. Namn, och fÅera' Bingo ra kva dem fram och tilbaka. Jag vet ock tillika, om ej de Lagar, hvarpå ett intaget Bota- Dikt Syfteme hv Vuk Eg undar fig, var- då forgtålligt i akt tagne,. Örternes H bitus och öfriga utmärkte tlhörigheter ved börligen anfes, få kan ej annat fke, ån at je va Naturens imellan Genera u upfatte & grånfor r bas och förftöras , och fådana underlig iga f amma fåttningar deraf upkomma , fom, 1 fållet hjelpreda, lågga hinder i vå sen för Vetenfl ”pens idkare, och omfider göra, at hela Vet Bapen faller ihop til ett /sonfufam Sas å Men - förfogar je: EN frax til. ar pe . va Örtens befkrifning, fom jag jr fanta fc fått med granlagenhet upfatt 3. öe sög ER Fr et heldre velat til denna Kon oh I ingifva, fom det båft tyckes på Tä f ; Svenfk Ört blifver osten i el sv ht N demics Handlingar. = SAR SEE Canlis nullus, 6 elin. "3 atum, tetraph te Fia infundibulife or- , ere&o: > STAM. ece praculo NA LE ens. PIST.:Germen Oo igifimus. - Hekoet;i. pi2g9 "OEDER Lon. fafe. N nn a da 1 bona > Dar. Parij 51. FN ) Av OR | Pla ÖRE > be É ÅA 5 i JT å NA uta SER | rd cit. at det ror ” 3 fjelfva bladen fig dr och ve å Mllkde Cor= Y ' ; ER | År ” ) Ja Madre öm ra) £ lus ubulatis , Lä nifloro: Huvps. 4 Oe JONS NE Pp antago floribus fosmin nes feMilibus ad ev fom Sep uniflori I Maris. USS dile P pIäraRs paluttris, ramineo. foho. monanthos okATIGENag TOoUuRNEF. . Jnffit, 128: VAILL. CT Parif, ib 04" 43 Ra - ya eri V 316 Ei kl ; 2 TI Car yo hyllus mariniip TS far N ART. a J07: Ac lä - SUec. 20 RR fr 4 Gramen jänceum. LD AP — filamentis SPE Mor RIS, I RAR RAN five | Holoft DIRT 9 CR quäru or mentis dönatis,' Prå nån pit V IM g bg 2. mediocris. is Ju rn Habitat ad-littora känt im op, ING interdum. fundo. ME sti så Pr DESCR Radix fibro ag fibris: delacdknvisnr inxequalibusy dongit fere plant, albis;- aggregat 1843! Viv filiformes, :radicantes, i dos 'emit fubulata, fupra plano; NAN iculata , på öl earnings SN OR teretia. obtula, 5 ÅR FSA rn + ; Ät na HG | nieula ( Pr a. 4 byka erna k rit Polyper, få vida de voro fragil /tubulo bo 45vel s-fido, tandem kör rr had to qvar. Men åter når jag fer, at den | DILLENIUS: funnit riktiga fr «= blomikaft. fittjande blommor, ka. > Littorell& blomikaft, åro idel Hannar, : 1 ej undgå at fatta en hel; annan öfver gel ie 17.68. ..O&. Nov. sDec. 343 0 - patentia, bafi vaginantia: vagina concava, ålbida, margine teneriore membranaceo; omnia radicalia. Flores diclinis in vaginis foliorum ex- teriorum axillares , aggregati; MASCULT pe- dunculati. Pedancalus t. 1capus fubulatus, teres, glaber, pollicaris, ercétus. ' Bratlea ovata, ob- tulinfeula, amplexicaulis, tenéra, membranacea, - erecta, parva, media circiter pedunculi annexa. Square 4, lineares, acutz, mMembranacex, dias phan&e, erecte, bafli "infima pedunculum ful- ientes.. GALYX: Periantbiumquadripartitum: 'fo= iölis länceolatis, obtufiufculis, concaviufculis, » Carinatis: carina wividiyymarginesutringue mem- branaceo- diaphåho , vilke föbpubefcentibus > €- buk sumarceftens. COROLLA monho= pPeralay, falygaparlaltesinr, infundibuliformis, UU FE altera tripartita, "lacintislinearibus, acutis, CO- ROLLA "monopetala, conica, fumme diaphapa, te vridentato; perfiftens.. STAMINA nulla. PI: OUR BIR SVR SERENA 0 TOR Stigma minutum, P ICAR IUM. emarcida fruéetum a SEMEN. Nux 0 ta, mucronata, fufca, vinutiflme fubrugofa, ir gnitudine vx feminis. Lini,/ uniloculari album Continens.. og. SD > Ra a $ PNG NRA ST i ? 3 Zn Mu 6. - EDONENEOAOD NV DD se a - a få ; BESKRIFNING 2 På en H AR os fom. kallas Farcin, KA si Kongl. a nd bes”. Ne ionen år Känt ai 2 fas. HEERE NQVIST, SSG Phi lags & Artis sf terin Sus. TT Mn FÅ. D ofkiliga D juren åro, ej min få ÅR Mån-= nifkan, plåg rade af viffa Sjukdsmå sä mm . KV orfaker ed botemedel” Ad flått uy. Gt 1 rinarii ännu åga ringa kunfkap. jt domar hållas ock af de obetånklam neligen för mindre vårdiga vår och litet rörande vår. våltård. vi betjene af Djuren til våra nöjen och nådtorfter3; åro emot dem. .otackfämme och hårde; ja, ven obekymrade om värt ER båfta, når bärs IG vid I magt hållan n- nde kunde och borde fväridas. ed Råtfens ringen het och fmit, dolda Täddnlogen adel | i fin. hög ofta a Brad, | Br för NAR har jag nyligen hår. i Lyon botat. ”allanfo rörftaden Croix Rous- odade. mig, at er orda en defs Mulåfna en til fö SA & undergått flera Cu- ;r emot detta inrotade onda, hvaraf hon redan ar tå finkande på långt håll, at ingen ville mma henne Boj » Hon var. genom plågans. varighet få . utmattad , LS krafter yne es öfriga, kil at dela Låkedomars ver- an, Å Å fetn a: var 7. förtård > > få at allenaft hud ben. öfriga. Sår, ftora och höga fom kulle, liknande fönderflitna kött-fycs petåckte låren, och hindrade hennes gång: vor En ftötande på mörkt, blod- ; rå vå | mpaktiga, dock til en del med ar. De futto måft innan på låren , 3V omkring Vena Saphena : på a fölgde de Vena cephalica; Imel- ch köttet kändes varfulla och hår- h kört a på flera I frållen. Bröftet Oc derom får 0 bellöke de åfven-- 346 — 1768. OA. Nov. Dee = — fmittas blodens sta var ke ojämnt och vaklande 3 lifs -andarne tycktes tryta, Ehuru- vål. hågon matluft var qvar ,. var dock fmålt- niNgs- kraften (vag och nutritionen. oordentelig, | famt all ftyrka I mufklarna förlorad, hålft. de åma faren fällan tillåto henne at ligga och ge- nom förmin hämta förfrifkning. I andedrågten fyntes intet markeligt hinder. ”Urinen var fkarp, och tranfpirationen afftadnad > öronen flokande, ögonen matta, ögonlocken hångande , tungan het och betåckt med: en feg och vidhångande ateria,.; nåsbarorries inre : membrana. något. in» flammerad. R gl FE KINNA KJ vh "Sårens egenfkap och åtag? "jämte dö: här Jöåknade Kånnerecknen , gafvo mig nogfamt vid handen. Sjukdoömens namn "och Jämvål, defs Ar Til mitt råttemöre”, få vid Dix- fensg Låkedomars förelkrifvande framdeles, lea de jag pu: Hvadan denna fmittan fört i, Kroppen inkommit ? Om Mulåfnan blifvit i Kötdan. otver fin förmåga tvungen, at löpa elle bära, och derpa fvettig och. oanfad infart p ställ? "Om hon. tätt åta, medan hon. ÅN, varit, Var? Om man fodrat. henne med fårfkt hö, GET nyffagen EA RR Häårtil fyarades ncj. Jag låt då Stall: Dringen följa. mig. til Stallet >, Hväleft Kreatutet. Ta hvilket jag fant vara trängt och på allå fidor med rtåta murar för-, fedt., liggande fankt och 1å ime län hufen, at föga frilk luft. kunde dit kommå.. Af Åfnans egen träck, och urin, blandad med 'halm, fom hvar afton. blifvit underbåddad”,, var detta rum. upfyldr til 4 mic 14 Mp, väggen” SkKrapa och AR - Å OA. Nov. Dec: 42 en ns fäknades 3 amen ARBås Förråd: fants. på pir FN TRE Nu blef det” vn ej: Bäen att finna ubliste vet til en: få: vanfkapande fjukdom, : Invårtes voro förfkåmde våt[kor , fom borde renas och förbåttrås. : På ytan fåg jag orena och ftora får, fom borde rehfas: och låkas >; famt. rs fibrer' och rör, fom fkulle "ftårkas: | "Herr BourberAT. förefkrifver 4 uti en i Encyclopeditn” införd: artikel. följande methode. Efter Acre” gånger. ab ftåld åderlåtning', fåttas upmjukande Lavemens >; I dageliga drycken blan- das decoét af Parietaria och Malva. Det fju- Ka Djuret undethålles med Kl, fuktadt med - kylande dryck af Cichorium) Stortohera., Pas tientia ,. eller ' Batdana. Dermed fortfares en lång tid, innan map börjar tåhka på något. af förande, fom kunde draga fkarpheterna ini CHG den. Sedan öpnar man vidare adten, och der på. förft purgerar.. Sederméra brukas ån nåbgn tid kylande och humeéterande medel, famt ånd- teligen decoétum. Lignorum. "Skulle bölderne. ej hårmed förfvinna, börjar man åter med åders "lätning , låfkande och kylande drycker , lave+ mens, pur gerande. medel, i famma ordning, och: fi fkrider, man til de. mercurialilka. -procpara- tioner. i c Lä Ra nu Nplas S mig rd altför bb ut på dans få Ing förföka någon annan utvåg.. Jag RM åderlåtning, mindre, tjenlig i denna chroni- fka fjukdom;, hå 1 då kroppen; var. blod - fat» OVE -Higa hvarföre jag bebynden med et lavement ; hatbls emollientibus, med 6 Äggegulor t och fodrade: fedan "Djuret med Kli, i decoé Parietarixe fuktadt. Defs: dryc gjordes ljun och gafs antingen. flrax på medicar nenterna, ler ock en liten ftund efteråt... Med fodret a pehölts 2 timmar efter ingifni igen. Andra « gen derpå gaf jag et afförande medel, beft de af Agarici pulverifati dr. ij. Honung blandadt 1. Patiotaria de nahanda, fom förra dagen. dk J2g Lr unz Flepar; Antimonii ; bea lagen I öktes dofis til 21 unz, fite dagen 3 unz, dagen 4 unz, Detta, ehuru i ra hå förc torsd Tine ji Läkemedel brjadd 4 OA var lär LÄ döfis 8; > hva med mera. til och .med den 16: del sen; rtfa De fmårre fören begynte nu torka; me Jag fruktade, det frulle "något drag om allenaft invårtés botemedel fkul få beflöt jag, ar åfven bår til anvånd medel: ” Jag lår! binda 'och kt famt affkåra 'jåmnt' efter hude Såren, hvilka flrax derpå med [ bråndes , dels för at' fråmma bloden', at borttaga alt qvarblifvet d dåd-kött. L jag ock brånna alla ltr ar, j | ' Pa » $ . ” pr I re fr ri iv "CL Me 0 S så i | ; a ob A ä ; 2) änn a -— j £ p el VARG OA a åå R, je Sfverftryka dem alla med en. Salf- ” Äggegulor och Sot, 'och fe- ned tjenliga bandager.. De 4 föl- igafs famma dofis af /Ethiops, och lår jag omlaga bandagerna. Alt hvarföre jag ån. vidare Jåt om- r 2 dagars. förlopp åter ombytte fåg fåren. Skorporna afföllo nu Br ftållen. Vidare ingafs hvar dag men Å nina fpl pemligep Pi cotta lätt RN de mig, ati inom en ad fu old iGlasn, med. Mulålnan, til ågar- > och håg eras förundran. För yttermera anmod jag ågaren, at ån vidare lepar Antimonii, famt > dagar hålla famma diéte, efterhand vånja fig vid fitt tör- Jag Fåminct ) ock : om nöådvåndighé- a I IE. rent ,. och infkaffa frilkare i fkrapa och Tyked Åf- NS Skiar lg: 3 där Tårlkildk )Cafus' z jär fö rd. med der jag: förr. vid Herr (BouURGE- ER käRho a os dcleil SR Kö åmne fede ,' Fl ock EE 5; ( nd rd) år Chronifk tvårtes f jukdom, fom vifar fig förft . hårda kulor på kropr en, bilder hu- omkring ådrorna , 1å på Bale - fom n innant 1, dock 13, at ingen del af derifrån undantagen. Desfa kulor > NR vy Mogdr fent, On förvandlas die t t fråt 4 fom FörO HA "väårlkak fora får. ,” ale likna I öprn + härd äro j 48 ER viftande i et dåfvigt, « kande Stall, och en derut 'dåmpad utdunftning.' Haft Hten "år fvertig efter tftark rörel I nybårgadt foder Ör vockfitr) tilgd GE åfte- 'ker tillåggas. fåfom' 'orfaker, mycl cen fålra, fy ra och + fkarpheter Mist dk vs RER Ao lg ? BESKRIPNING Pic en Guaperva ("), fångad uti) Ve ; bo GUST: "FRED. HJORTBI RO; yv : Kyrkoherde i Walda i i SR AA ipn | Lt ml, | VV roppen > IA fig: : Tab: AC Jörn Nan påfede JIÅ lik en Simpa, men har frår 2 bredd, "hv h ken tvårs dfver NR diftancen mell vä I öka AN 4 "0 rg VÄ Mä er Herr Arne Hä olkvind H cat denne Filk år en LOPHIU NS Cm M 403, fom: vå fre ven» och. a Ae «men. öar . på ört Head Ne SK d kallade Horn > af hvil- "åro gre ge; beftå RR Klang trian- tlairt flyft b 3 det ftörfta nåftan S | tygg-fenan, De minfta utgör det äfdldR- im - $pningen hafver ifrån: Ög onén 3 Helt fmå, runde , ågande en brindgul d en hvit k kant och fvart Sgneften: RK öd ur-fj åder vefvad, en mörkröd, åf trån, a a än (PR fidan ar ögat, or mh a Filken Utur Öp- inge Red dök (Br Be 1å- KVA dräng ar (C Y. hvärtitur NS spar EA 4 it vid. fMjertén: Men et TA Ag Vara omcM och åring, fara en Mafk, v FSE dn NA AR v Mani för vg . våg de én leg öra Sa jer a i ånd ÄR på a en LEPSRER dofs. Fö . på Figuren met A, B,C [enl är a frängen arafiticum , fom fält. fig] på den Fitken, och iet ecies LERNAA » fom ti iföme aldrig varit up- cl kt, och hörer ej mer til denne, ån til andra ag ; Fi kär men förtjenar at blifva bekant. > är Ag 3 SN » RR SL ÖN a år tjockatt, -bredatt och långft. åa: ögat Vg SR fiölet, ina 'oråkneli fö 1 | liter Ste ån der n; un an .hvilk Jen 352 2768. Båda kåftbenen åro beklådde a med 2: ne: rade fmå fyllika Tinder , -hvarannan. mindre; de 1 fkola falla emot hvarandra uti någotdera kå t benet , Muta fig jämnt och tått. — Nåsbåror De inga fynlige. Gålet ( branchia) år p å hvarder fidan trefalt , med tredubbla öra | —Gäåltde cket ( membrana branchioftega m hafver uti fig 3 bögda 'runda-ben. Märkehgit år , at denna É kk ha et litet rundt hål under hvarje Arm- fena, fido- eller bråöft- fena, utan tvifvel, fåfom Gål- Sf ning. Nacken år något bred, conye x och kul: rig. — Ryggen gär ifrån det åfverfta få kallade hornet. litet upföre; men ftrax fluttar. få fmå- ningom af til ftjerten, och år tåmmeligen ihop- krammad. Buken rundaktig, tjockare å ån YERen. Liånglinien (linea lateralis ) år ej -mårkelig. Fenor. me åro fju: 2 bröft-eller fido-fenor; 2 buk- nor; en rygg-fena; en gump-fena; en ftje fena. Bröft-eller fido-fenorna hafva hvardera. ftrålar , med. fmå hvaffa klor på åndan, oc ut i haft fom en SER Arm. &B k-fenorne f fom en utfpånd Sjöfogel- fot, fitta rått tillam. mans, hafva hvardera $. mjuka: ftrålar. I hvar- je ånda af dem, fitta (må brunaktiga klor, fom åro hvaffe och fyfvare ån fjelfva ftrålarna. De 2:ne fråmfte. åro långft, och de andre 3:ne -minfka af i en lika proportion. Bygg- - fenan en, hvilken tager fin begynnelfe vid nacken, och råcker in emot ftjerten , år mått få hög >. fom Filkens halfva bredd midt på fidan. Spitfarne af ftrålarne åro. 18, vål hvaffes men €j fyfve, 'Hela fenan år teknad och beklådd t am migt brunt, brandgult och violett fkinn. Gumpe sag har 6 firålar , och Styert-fenan 8. Anus är . 6; dtor, 3 353 basår af ne halla åa ke och under framföre gump- fenan, Rygg 017. Magen tåmmeligen ftor, beftåen- (4 LA, x ifegt fkinn. Våder-bldforne, en ftörre och en Idre , runde.. p Tarmen. låg dubbel, och i åndan fatt en myckenhet af Rdm , fom beftod af helt fina runda gula oryn, inneflutna i i en feg hinna. — Hjertat "EE är er, och 2 Bånger. få långt fom bredt. = | MA RR Vil sd ” OR NILS GISSLER, MU D. Log. & för FER vid Hynofshös Gytmnaf. lär Sr lätde-, ; SÄKER uti en fOrkide ö föreftält de Simpla, Medicamenters för- min oc äger få nåmner han, fåfom. exempel pe dh itt g EE Mid följande : Gif mig: Saltpet- ” ter, Camphert, Rhabarber, Opium, Qvick- RR frit China, tå fkall jag vila hvad jag | kan z sutr Ar LD : SAR deffe vil jag nu billi et enida: Ovdick- frets. proeparatum , 'hemligen Cålomel ; och fa lefs nytta i flera fjukdömar.' Den Calo- rel, fom jag brukat , bar varit gjord hos La- zarets- ÅA pothekaren i ål Stockholm” fyesr Geor- GI er rerna RN dt al baten el vg ML Wu N ng åd ” jen Zz ” CA öd Må "Bru- a förr särokrt egén upgift: til: Kol: Ve- | Mösdenion tilreder denna: Calomel håltt i: Ko a piller BB Calombl. ögrS 4 Sj Campbhb. Croci aa 31. Theriac. Andr: 30. M f. pr RS pondere. AR BINSÄR SER IFÖ Nar man efter ÖMfändVlitterad” vu Xp (d- rat Patienten med. Deco&, TLaxativer,. Åderlå ning eller Bruns-drickning, fl gifves detta n nedél, fålom "följande ägnad utvilas SR såk Pär bb Å i STA Uti F iftlar. LR "Eh Student föll om våren” 1746 af Hill | genom en Fårjas frjelpande, och ftörtadejuti Ån- german-Älfven, dår han drefs'et långt ftycké in- nan han kom til lands.;: Derefter anfattes han af pleurefie, fom utflog med 3:ne öpningar midt öfver vånftra delen. af bröftet » hvarefter ftarkt vahr-flytande fiftlar yppades ifrån cavite- ten. Han brukade då af Calomel- -pillerne,2 ft. morgon voch afton hvar dag” "til 4:de dygnét då han ökte en om mornarna intil 7:de'” ' C ifedermera ékades åfven en pill. om aftnarna t bd de. RT Och pg detta fårter BERN man a k j ST up. fr SEAN Fd c SKR cd A 1 bi NA 4 ) 9 Mud aa på "Följande fått. Han låter HV i unz genom diftillation ”vål renadt; Qvickfilfver med 24 unz - Mercurius fublimatus, få långe, at alla: är ilf- ver-kulor förfvinna. Med Jämn och län am El =" digereras blandningen, å det Sublitn f ionen-må b lif va defto båttre, hvil eri gerna ärid 6 tims Na Når 'Calomel år uppe, låmnas kå ma i den grad af hetta , fom fifta eldnir en ållad- ; kom , och tagas fedan ut at fvalna. Man kaft tar bort det fom på bottnen qvarligger. of renfar den » fafta Calomel. ifrån det ofvanför saa . aktiga våfendet och det dn Qvick kålfret... sal Way / . , ä fdr Eka ANN VV sl 355 ; fom. minfkades' til 2 ygo Patienten var mattare. Ef- veckan. : faktades vahr-flytningen,' och s up vid. 7:de veckan, då öpningarne > men.en sypbröt Ng efter. en vecka, fig Öpen.:med. litet. vahir,. til defs. den veckorna 46 jr Denna (Patient har å ånnu. "god neg Sr i behåll. - z Na al Någon tid rader blstygas HAREn Gör e, efter famma 'V dn [ehe ra fkåren i Carlsérona. KR vd vå för r fvår he bredevid. vånftra f dan af. per ;ardii låge, efter pleurefie på 4: de året. Den- kars fAera gånger af Fåltfkåren, jäm- prutningar, under. de 2 år Barnet låg med ön rlighet. Når Fliékan kom til mig, DA En. NG vår brötk äl ville h ; öttäga hågor: Medicament fom | Kände fe Fellersdnakas S > derföre måtte Calo- met rifvas med Socker, Tom til't gran mor- eg h afton ingafs. oförmårkt uti ”Thé- «vatten. Sller fe dag | ; Derföre måtte man hvar 4:de eller $:te d KEN Nit. löfas och gifva efter: si halfen, då man åter fortfor med Calomel. Efter 17: de dygnet, irl IR ipteta fmåningom "Skad 4: märktes ej ralfen. befvåras mera. Hvar dåg' måte; vahret flåppas morg gon. och afton til Il > sär 2 RA ret fom fådt bröft-fittlar efter (vår pleds. Method , befriade, af Hvit , D ter, på 6: te.året, bade. fådr is öktes fmåningom, men halfen måtte ng: ga aktas, emedan Medicamentet ej nu var in- dag imellan hålla up hårmed, til defs ralfva qvarte- de veckan låktes beftåndigt.. Under fi- brukades. iblavd. 14 2 högft 3, pil- sr ån 3 $ j ; 4 i$ 2 Ad et i fånder ;" vårandes tunt'/ "grönt och gult: famt ibland blod - rosfligt', och öpningen hölts täckt endaft "med drag-plåfter.- Dofis af Calo "mel kom i högfta fatfen til Zz gran. Svettninget "blef lått och ymnig , Febren afftadnade, a "drågten vardt” ledigare , 'höftningen 'mindre', "och utan convulfiva rörelfer. '' Vabret af Säret ”minfkades ock efter f:te veckan, 1å ar ållenaft "et fkedblad "godt och vål moget 'vahr afranh hvar gång. Efter 6:te veckan flöt öpningen fig igen, men upbrör åter efter en vecka, dock låk- tes igen beftåndigt efter 5 dygn. Medicamen- tet fortfattes derefter 14 dagar, då åfven infånk- ta hålan omkring fårets öpning blef jämngrodd med naturlig - Barnet, fick frifk och liflig 'tårg i anfigtet, famt blef frodigt och muntert, och måt åhnu”efter! era) är fått väl Co IKrAND oc En Glas 5 blåfares Dotter, om, 9 år, bade efter pleurefie en Fiftel.med ftark .vahrflytning nåra under högra bröft-vårtan. Hon laxerade par gånger förut , och tog fedan .en Calomel- pill morgon och afton ;. derpå ökades en hvar fjerde dag, til defs 3:ne nyttjades pro dofi efter 14 dagar, hvarefter fiftelen flöts beftåndigt ef- ter tredje veckan, och Flickan finner fig nu. vid Jämn: och god hållär, » te anbatevs. stydsnga TV Handels-Betj ent Bä år x hade haft en --Apofteme under nafian några år förut » fom ef- terlåmnat någon hårdhet , och fick på famma ftålle nytt upbrott af fiftulös: fårnad ; hvaraf hårdheten utvidgade fig , och intog: til et: par tums tjocklek hela buken, med 5 itycken fiftu- låfa fammangående öpningar, fom RR i | a so San» | / M vatten: och ;odugligt våhr ifrån fig. Så Ötte några månader - af Fålt kåren 3 o .dageligen vårre. Når jag på an-. befedt denna. Patient, rådde jag til Ca=: or Pillerna. Velarne i fåren bortto 083 och: »hela buken tåcktes med Pläfter-duk,, då början fked e med: 2 Calomel- piller morgon, ch af. ton , fom efter en: kr ökades til. 3:ne, och : eltek. kod ren til 4. Nu började hårdheten öf- Ver. på la buken at mjukna i :omkretfen', och i amma man. fom denna- hårdhet uplöftes och hant til. fåren, få: flåto de fig tilhopa. Efter f:te veckan var allenaft en öpning midt. genom naflan. med en par tums bred hårdnad öfrig fom löftes och låktes vid 7:de veckan , fedan han. fifta veckan brukat 5 Piller pro dofi. Pa- tienten; århölt god. -hålfa , den han ån njuter. : ] än. Kö öpmans-Huftru, om några och 40 år, Made (en fiftel vid nåfan under högra ögat med findig. vahr- och vatten - flytning. Hon hade orrefpo. derat på flera ftållen om bot derföre en. alla rådde at låta fig fkåra, det likvål Pa- tienten ej ville tillåta. Jag tilkyrkte: Calomel- Pillerna > for hon brukade 2 Piller morgon och | åfton med vanlig SAT hvaraf fiftelen til- flöts efter 12:te dygnet; Medicamentet fortfat- tes fill: dje: veckans flut, och fedan har ej fi- FN fu på 15 år. FUPDIGNE sg ; En Giftgifvares Son, om 14 år, de. ef 0 rk och inflammation i högra låndan, tådt Fidlar på bågge fidor af låret nått ofvan Knis leden, hvare ter famma led tilhopadrogs med SERIEN hårdhet : Rn om knåt , 1å at benet bi | 3 EVR vär u pdraget under länden; och Yn lingén gick | - med Knå-krycka. Han brukade Calomet-pil- "ler i 7 veckor, hvarefter fiftlarna låktes och Knå-leden upvektes; fom federméra tilbaka brag tés med et beqvåmt och" fkåladt tråd-ftycke unc der leden med fpånn- remmar öfver knåt til hållet, fom bragte delarna -. "rått fkick'; fåat Goffen , efter 3 månader ;” til min förtindran ; RR bredevid: Håften; undér der hat en gång” tjutfade mig; och då beråttade > w han våren förut Varit ömin "Patiehts sele fo aemt one En Rädfnans-Dottert, 6 år ga sta; ; tjock, frodig och fradig til våxten; kom at falla ”af et bord och ftötte vånftrå knåt, hvarpå fölgde en' fvår fvulinad, hårdhet och knåts krökning, e- huru anhörige flitigt fmort, plåftrat och badat det: fimma efter fleras råd. 7 Veckor efter fal- let fördes Barnet til mig, då en ftark Feber med hetta, matthet och hela vånftra.låndens och sbenets läruhets famt knå-ledens. updrifna hård- het och inkrökning , jämte olideli E vårk och fotens ihopdragning i krok, vilade fig. All mat- luft . var förfyuninen. "China bruktes i2 dygn innan Febern ftillades, och tungan blef ren, då början fkedde med Calomel- Piller morgon och afton. Efter 7:de dygnet öktes 1 hvar 4:de dag, få at 3 3 intogos våll och morgon; men fom fle- ra fedes deraf örorfakades om dagen, få min- fkades til en Pill, hvarmed fort tfattes til 7:de veckan, då foten. var rörlig och hårdheten vid knå-leden i det nårmafte förfvunnen , hvarefter förrnåmnde methode brukades til dets knå-lede til råtta bragtes, och Barnet efter en vecka: fmå- 0 er TM NS T ningom började sr allena - ” "gölver mo TIrdrg Rn erDptger sj 9 år, hade: 2 år förut, ftra axel- leden, NARE fvullnad,. ,: bulning fölgde, Tom låmnade et halfg Jang öpning på inre fidan. af Armen ,. nom. flere. benfkårfvor utgätt. Öfre Arms. hufvud var. nedfallet i inåt bråftet. s. del rmen, nedföre åt. handen hård , ftyf och ud; kögrera famt orörlig hängande ned. frer fidan. n var 2 gånger förut fkuren, af en F ålt(kår jo oh, Doé&tor, liten tid. mellan: hyar gång. Vd, ankomtten til mig låt jag hen-. 1e Jaxer se BN er, och gaf ftrax Calo-. ne ; mA och morgon , hvarmed: n. fkyndade oh ände til 6 å 7 ft. emedan: €j- fy ntes I röra. henne vidare, å ån at bon fvet- - tades.lått.. Efter. Fiber veckan var hårdheten i. År nen. -uplåft lar ådren kunde Öpnas , ;derpå. I -åndring. >röntes , få ar man kunde föra. t nn c yna up Äng Armhålan . , fom förök- fö at Arm- hy pans hufvud mer. ich mer åte väck, medeltt tilhjelp af bandage,: åtta: billama emot axeln, . I o:de- veckan. AN - föra; hela armen i alla” vänliga rö- elfer,,. och Fiftelen var Jåkt , men fåret hölls öpet ;någon ti I. med d en fontanells kula, hvar- fter Armen | ick ugn. fin FY och (SNS NE Pp vå | VN vt. s kr NN i Convulfio omer. bis sl mgfru ,. om 19 är, "hade ifrån 10: är året haft itryckande, vårk i vänitra fi dan vid mjål.' tens läge, JA jämte malkar, hvaraf hon varit myc-' ket iplågad. . Efter. 15:de året. började > convul- floner, en och annan dag emot renings-tiderna,. KA La4 Deffe' ” för, kn é I ” PR i PA ON - SARA I RIE GE S R Nr å j4 Vv ÅTna q 4 fn fika MA é - ov | N fä fn | | t had då hörflen förft årerkom, derefter fynen, och/fift: | Deffe ökades årligen; få at de omfider vårade BANA 4 +; flera dagar och veckor i fånder,' få våldfammey åt 2 ä 3 Perfoner' måtte hålla värd under paro-' SE j ( ” a ö EG KIRAN IR | NET Z VORO 2 äl OUT Sie ») Xysmérne, fom hvar på annan återkommo flera dygn 3 rad. . Man förfökte åderlåtning , famt flera vanliga och goda medel emot Convulfio- ner, fom deraf tycktes lindras, men bröto lika fnart åter löft igen. "Under denna tiden förfök- tes bruns - drickning ; men efter några dagar blef alt vårre: ""Detfamma "hånde ock 2:ne an=' dra Jungfiär vid famma tid, hvilka hade? ena=' handa Convulfioner och nyttjade tillika Brunn; Dock var förftnåmnde fvåraft anfatt. Hon mi- flte fyn , hörfel, tal och all rörelfe i 8 dygn; men blef omfider upvåckt af FEle&riciteten ,' 4 Rå fom red ftarka flag applicerades på hufvudet, talet, famt lemmarnas rörele. Strax derpå bör- jades med Calomel-Pillerne ;' 2 ftlycken i fånder, qvåll och morgon ,. hvaraf” Convulfionerne up- JES Sh ; i 3 TER ENSO SRS e On vo pA Bo hörde efter tå dagar , men bröåto åter löft vid: a FÖANN | Tyr4g. eg I ag ar renings-tiden, -.Calomel-Pillerna ökades fmånin-' gom til 7 pro dofi vid flutet af 6:te veckan, hvarefter aldrig någon fvårighet af Convulfio- ner vidare röntes. Den andra Jungfrun nyttja= de ock Calomel med famma förmån, och haf=' va deffe nu federmera haft god hålfa och varit ifta i några år... Den tredje Jungfrun fick ej tilftånd af anhöriga at nyttja Calomel; refte der- på til Stockholm, och brukte dår HuxHAms Eh s mineralis, hvaraf hon flapp en liten tid; men fick efter återkomften recidiver, hvilka dock ftadnade omfider, fedan fynen var för- ftröd. EES or ee | En Nov. Dec; . 36 ; ya utefru hade ifrån: fådelfen fa haft | ufiva r relfer , fom årligen tiltagit , til$: "efte "16:de året blefvo dageliga, våldfamma eh Härivade: til fullkomlig: Epilepfie.. Hon la= grade. par gån nger med Laxer-piller, med Ca- De. Derefter börjades med 2 Calo- .mel-Piller. morgon och qvåll, fom ökades fmå-: ningom til 5 fycken under högfta fatfen ; oci uphörde de' dageliga Convulfionerne efter 7:de | dygnet; men Calomel- curen' fortfattes åndå tik 9:de' veckans flut, hvarefter "hon fick: en-jåmn ch g d hålla , Å RA blef gift liten rid efteråt. ” pö SEN Ä LA AN onpfria,: 19 år r gammal, hade: haft pott hårdhet i fina ben, med öpna får, fom .blif= » vit låkte; hvarefter hon fick en flyttande vårk iméellan bröftet och hufvudet ; "jämte fvårighet vid renings-tiden af Convulfiva rörelfer och o- tilråckelig' rening. Defs:ftråfva finnelag och entrågna böjelfer hade af et tiltålle blifvit retade och uprörde, då hon föll i yrfel och fvårt rafe= ri, fom" under flera veckor på intet fått. kunde betåmas, ej heller ftillas med åderlåtningar, La- xer-medel, Spanfka flugor, famt flera tjenliga Medicamenter. ”Calomel-Pillerne tilgrepos der- före, och börjades med 2:ne, öktes til 7 ftyckex i7:de veckan, då hon 'började tåla PRE fö. reftällvingar, och blef ftilla och förnuftig , famt ätervann fin förra hålfa, efter'10 veckors medi- Rap. Lör Året derefter trådde hon i Ägten= int RR. de CEN Huftru , fom varit filas: dygdig och RR bete, föll på 8:de dygnet efter fin förs ning i yra GL sn förftöring , få NN | a 36 1768. Oi at flere Perfoner. måtte i; 3 .månåder hålla rvakt Öfver henne 9 at hvilka h on fedan, h ades $i ilvanig. ; Paroxysmerne voro få befkaffade, at. hon villa fom fprång ;- dantfade ropade + fjöng, fvor, bannades och: talade tokugt, under fråndig fömn=; låfa. . På ledigare timmarna fatt hon:på et rum (må convulfiva ryckningar våxelvis i ögonlock, IN Re | munn och alla: ötriga lemmar. /: Detta ombyttes, på famma fått :hvar. dag , få at. medan hon: ra= likafom fördelte i finnen och alla frivilliga mu=" fculéfa rörelfér men få fmart detta vårt ftad- nade, ankommo de ångfliga flunderne med Con» vulfiva ryckningar. Det förra aktades. fnarare. med : Medicamenter ,': ån, det fenare ,- fom var långvari gare och ihård igare. oEmedan: ing en för reftållning - eller ;tuktan. kunde «frilla någon del af paroxysmerna, få repeterades: Spanfka flugor - pulver; at återftålla den naturliga vänttenssikar faknades. Derefter mårktes Patienten böra spe got. akta tuktan, och åndringar.vifa fig-i de o= tamda ofnyggheteri, fom blifvit under långva- viga: finnes r fö fröringen inrotade. + Men efter deffa fvårigheter, funnos 1å djupt rota de y. ojn a om: fullitåndigare våtfkornas rening for difdesns kärja ”Calomel- curen vidtagas; den fortfattes 5 veckors stid. med 4 och 5 Piller i högfta fat- fen ; hårefter blef Huftrun frilla, och visfte. då j at börjar klaga fin: nåd och - vidriga tankar, fom qvalde i, henne.: iv Hon hades då til B runnen, 1.3 | . veckory hvarefter hoå förnåégd; tilfredsftåld o h | v, ”v h Har federmera Aitigt (kört m "kar- båd med is på huf- Curius dulcis åå. at låta -formera' Piller "deraf ,;' fom innehöllö et gran af hvardera. Men Pil= ler eller något" Sgonfkenligt ' Medieament kun-' le: ej bibringas' Patienten. ” Derföre föreflogs ; at gifva henne :nåmnde dofisi pulver, méd 'Soé-' ker rifvet , och inblandadt i något fom fkulle drickas, hvilket tåledés fortfattes med tilökning” af dofi til's och 6 gran i 12 veckors tid, då under hvar vecka litet förftånds-ljus fyntes bör=' ja framlyfa, "ock Patienten: hade i åfrigt ingen: olägenhet eller kånning af Medicamentet. Ef. ter nåmnde 12 veckor började Frun at fpotta gy! likafom i en fullkomlig Salivation, hvilket va- rade lika lång tid, fom intagningen fkedt, och under detta tidehvarf hvar "vecka "låmnade få- ; gnefamt pro af ändring, ; få at all ting återftål- des i få fullkomligt vålftånd, fom någonfin til- -förene 3 och det innan fpottningen aldeles up-> -"e. sr k FNS hört. Man låt underhjelpa denna fpottning med" r ran af "Pulvret, hvarje, och tbland hvarännan: - dag. 364 — 1768. OM. Nov. dag.n Hos alla, fom varit: få lång. tid befvåras, de til fina finne 0, och tyckts förlor at alt förnufts-' ljus, har jag rönt Calomel- curen vara den til- förliteligafte, når den. för ere blifvit nyttjad. Ty fådane Maniaci fordra både mer och längt medicinerande , ån alla andra MäpailsgN fa Vr Jyttande Gikt,. RME En Fru, om. några och 40 ära hade i 2:ne. års tid nyttjat . näftan. alt-jämnt: på flera flålten: ' hvarjehanda råd och medel uti. fin »odrågeliga Gikt-pläga, hvaraf hela dels kropp'var intagen, tillika med en ftåndig Gikt > feber. | Efter in-; håmtad underrittelfe om alla de: kraftiga medel, , fom. blifvit förfökte och sytt jade föreflogos ak mig Calomel- Pillerna, fobkoir Line; Piller nyt= tjades, fom efter en- vecka ökadesstil 3. pro dofi;. men emedan. Naturen vifte fig: -benågen at taga. fin renings-våg genom. (portning, - få acuerades- Calomel- : Pillerar. med åå af Mercur, dulc. och: Curen fortfattes med.2,-och i högsta. fatfen 3 och 4 Piller., hvarmed. continuerades 2 veckor, ck. all känfla af. vårk var för(vunnen + och fpotten. ren, fom förut. varit. grulig. och--oren, Efteråt dracks Decoét siav olet para ng mådde federmera vål, Korta br KN Dlkr och Arglcarion 4 förenåmnde Medicaments bruk och Aytta 0 vå grän tr a flere. Cafus. För unga Patienter ; fom ej fo mpd Går | chexie. eller fvår Cacochymie -behåftade ; for- dras ej vidare preparation, ån at laxéra med sedd Piller. : Rc. Extr.' Aloes, Panchym. : | ”» FÖRE , 1 | j NL SN , é | sv Å N ov: Dee, 305 | lev Ren: Jap! Glbär angl. 3 36. 'Calom. "Dj. Ca jamplhor. gr. xv. MM: f. pil. ad gr. ij. hvar- t SAR Pill! för hvart 'års ålder, til 102 De fom hafva Cache&ifka kröppar, fom med böra prepi d k a löffad och Uprård af" Calomel , når Er fin verkan hos de flåfta genom ymnigare mm år ördinair dofis för ftörre Perfoner.' Y niga fkarpa. och orena vätlkor. äro upfylde., UI areras med Decott; ty man får ända "de n hinner. komma i fin action, : Medicamentet "frän piration och lått fvettning: hos några. .ge- nom ÅpoEnåpR, hos en. del åter genom urinen. "Spådare och yngte hafva. til flittes fvettning och ftolgån g. Calomel år ock ibland de PM na Flag främja I lårs Jlåkning, Hara Sok 2 CT anféende' til nåmnde HAR fet many at der år angelågét, at Patienterné hållas i jämnt varmt rum; dricka: flitigt varm dryck, fåfom Öloftvalsla , Thé- vatten; '"tutin Hafre- ir pa, "Svag- "dricka, tunt 'Gelée o.d: "De föm förmå och vilja gå u ppe i rummet; kunna det gård; Ån "de ifäNder fom de må vårre, böra de hål- 16 fig under varma 'klåder och Hime NERE var mt, HE ön det ftråx åfver. KARNE IO sä En för del vet aldrig 1 någon .Knnivg är olågenhet i hälfen eller på annat fått, mer "åter andre anfåttas fnart i halfens churu. god Cr ”lomel | man kan hafva. Derföre år altid fåkraft "hos alla Patienter, at tilhålla dem ftåndigt ifrån Curens början" hafva halfen 'vål ombunden "ät hvar dag Mlirigt' följa och gurgla fig til fkif- tes med rafura ligni Guajaci ; & fkedblad ko- Kkadr uti et ftop vatten til et halfftop 3 hvaraf ka — up- of gi dö I & N JE 1 Sa NN wo Fo RR ET RK 366 upvårmes en hka I Perm En 1 spend fön- fgstkuret Enstrå, på vi fårt tillagad, gör fam Ja BARA 7 å9 ft. fönderfkurne F ikon kokas i nt Ifftop vatten til Fikon- Rat at Born ; Rp med. vid gurglandet. AGE fr Dofis E 'Calomel-pillerne skr man film gr at hvar. 3.dje,. 4:de eller; rite, dag ökas en i fånder, efter Patienternas bef kaffenhet, och få fnart man fkulle finna, at hallen. vil befvåras , ; Tå minfkas dofis åter til hålften', Ser mer, et par dagar, til defs det hinner SA , då man fti- ger up igen: med, Pillerna; och fåledes ökas do- fis. til dels man kommit til. 5 6, eller 7 i hög- få farfen , fom ej mintkas, utan fortfåttes til defs man vunnit fitt ändamål; få framt icke Pa- tienten blir afmattad: då bör: man. sftrax gå ne der til 2323i några - dagar. Öm, Barn 3; fom upl PRI FER EE ST fkulle. deraf. hafva PIE 3 fedes om dagen, , dd år det nyttiga- fe, at gifva dem allenaft: en: eller 2 finder; då går det hållre i fvettning, fom år fördelaktiga- Ägar Når ftörre Perfoner blifva. förftoj ppade -6f- ver par dygn, 1å kunna de taga 7 4. 8 Laxer- piller, hålft om hallen börjar anfåttas. > ci De fom haft gammal G G ikt-paflion , bruka Jämte. Calomel- pillerne följande Ptifane. BL. Ra- fur. ligni Guajac. 3ij. Saffafr. Rad. Satfap. Chi=" ne åa 3). Corts Saffafr. 3f.: incif. hvaraf. et fkedblad i fånder kokas helt fakta uti et halfftop vatten, til; defs krydderne hålla fig under Mare SS brynen, då de affilas,. och. flås på I N cies ånnu et flop vatten fom; in ol ten. och blandas tilfamman I ; med. förra: affilnin- ) pe LJ ss Adrickes. båraf fr i ka Hngdn om e får ene > känna i lägger råg sa Bom gng ty. del Sr hala, inne Sikt-materia, tå vål altid anfats, nu åt ena de- 3 Hu. SÄTT fedan den år loffad' ÅR Fo ; fom i i långre tid LE LS fuläo ioner, Se ; Cngvari are bruk af Calomel- piller , Ögre . dofls , : kona ock med fördel. as 20 mma Priane.. SR KR As vt Under ftarkafte paflions RE VE vb. - 2 He luktar Afvetten illa: på kortare och långre td, alt fom påflionen är mera inrorad ; men ef- er. dei na Crifis, agera fållan 5: och 6; piller. få kår bart, fom. 2 eller 3 1. förfta början. Jas når 'man går gradvis up» och förbidar 33 4.3 f da- gar imellan, hvarje pills. tilökning , ; "(a gar all Ng åkert och. Valga och. finnér man vid full- Vad, rang. a all mödofam kånning af Me- -dicame ånfkönt i högfta | farlen, Å Är. förfvun= YR all. vårk borta » i hvad del. den våra. må, Ott, fvett UCh, tranfpirationens, lukt ren: - våt- a kånnes jämn. i alla” lemmar ä alla evacuatio- ken ASEA 2 NG nan. KR =KRAOET ARA all Fa fynas vilja, Ända ras: fillkomligen Pg a mel- pillernaj; tillåtter ran 12 af vål preparerad, Mer- cur. duleis och Calomely til ;förenåmnde, Piller- maffas NRöge med Ki Piller deraf; efter. a ; Ä id :Calomel - pillerne: allena förut »förråttat £ renings - kraft, och går up. på lika fått til 'hö- gre dofis, 18 fker det utan all fara och olågen- X Ärkucäg den ;råkar i em få envisioch tuktande plåga, fom vål leder honom tilbaka: at lyda go- da råd. : Endaft hos: ftarka Arthritieos har jag "rönt fådant förekomma en och anran: gång. 0 Uti flera Cafus af följande flags Patienter har jag nyttjar. Calomel- Curen med" all önfke- "Itg. verkan för Patienterne: Uti Aufliga, fårade Ögon, med cornex förmörkande: "uti början af era ftarren: uti en och annan Cafus har det ock yckats i den fvarta ftarreh. Uti gåmla öron- Hur ar med flinkande vahr-flytning och hörslens förminfkande, har det altid gagnat. Uti updref- ne, hårdnade och fåre hals - mandlar, famt i Engvarigt får hals, har man håraf fåker hjelp årfarit. En Huftru, fom i hårda delen af gom- men långe håft en får öpning, vid fom en fkrif- penna, ånda fram emot tand -gården; blef ock genom detta "medel låkt. : I fvår Rachitis har Calomel-curen, i tid nyttjad, varit den nårma- fe, jag fedt något tilråckeligit kunna Rem gång er 2 veck eg fine in | de ej varit gamla. I annor håns e lingvarigare tid: Ber Og öfver nålar, at den kroffades 3; men dåktes. > få tilråptes dock andedråg- våfan. "Göm- täcket blef nedtryckt tig våxt, åtida ned på tungan och at ralfen , få at han hade möda at måtte hyåfa fram orden under ta>: ra ki dbenet var hårdt och uphögdr, til toppadt och jåmnt fufande. Deff 6 An ja tu ars tid, at Hah P7 ielp. Jag I är 'hönorn bruka Calomel= då altfammans blef återftåldr, kor, man olägenhet qvar, ån at flem- TG e falla til nåfan, mer och håldrg; of åt hallen, = fom varit Befvårade- Re händig vårked” Hy; Våldsbagt , med ångflan, qval : jag fedt de flåfta hårmed hulpnes. egen tanka. och hopp. Aa fe Bonde hade: fiftuld SS åpning uti bågge hv varigenom all urin aflopp » men Rårin vågen. Efter 12 dygns bruk” Ka bör jade vatnet gå den råtta vågeny pod a cv låkas ” fom tildlåtos efter 3: Hen h t | fvår blodpink, har: SÅNA jälnjnodel fkaffat hjälp” Flera Huftrur, Som efter. ön Conii < plåfter. fnart borr- Ra bn et ng ing, om 18 år, blef flöte med e en LÅ tid blifvit: bulpne « ä RC 10; inom par månader blifvit. fvårad efter fifta Barnsfån ngen va hål på blåfan. ” En öpning i vär blifan + vore RR 8 ög Hicks AE ror ta vägen , ehuru åndå nigot gick. de (å viks Huttrar råde Hg ds Pa NG äng fått. ändig. te ock: hos en Fru, fom 18 [cd fants, om en fingers vidd, I midt för r bl hvari enom 'vatnet fråndigt. utfilad Ne lan gick nagot fkedbla d råtta vå ia utg kunde, huruvida, b in bj 2 derlifvet af fkarpa urinen blef. V flm j hb. blåfan kändes fpånd « och utv idgad j DåR por var be-- hällen, och kunde då aflåras. hela qvarteret råt- genom nåmnde öpning. Årstiden Och ch fika, våndig. föreftående fela atbröt. vidare medicine rande 3 ör mår Frun nu annars | a jG - bjabrio MR KAR MA iv peng BIR dan och andre delar , hvar åndigt öpna får och vahbr flytningar. yr på. fig, fom af Ca- = lomel emottaga, den fåkrafte hje fasad a & ud ja rö hållt hårvid litat på denna. MF för. HN S AR garmlå röt-och ros-får F fom” 0 Itt at tillluta och uptorka på annat härmedeltft öfvervundne i fin” a hafva federi mera kunnat renas gen I RICA rahellpå dändev(f FR USA TEN sd hå ve årnader: i öttaktiga. Sö öl idoler ks ch f KrAre 3; dock har jag ej hel- ; fl rv rr lidit af denna Cur; ty i ( fr ofta 2 15 och u gående. ben- i kv ” 3 Båtgifrete hade bnctölg i balken aftört fpik 3 hvaraf han var helt ut- med. elaka våtfkor , olidelig vårk och ide vahr ur fåret. Han brukade Calo- Nee de få fällen det fahingde, | ktes fare. OR En Piga hade bentör.Fät öd RN Vsder adet; -hvareft: en. ruten knota, efter aidje kans cur, utfköts af ä Kn och fåret t til- syndfamt.. FR ,» För yngre har jag ej | gj Ott: något rdr. ligt väl, at vid nådiga: tiltl en låta dem bruka inna Frö vg Men hos åldre har jag ej få mån t vågar nyttja denfamma., utom : några fus, där Jag ej a rönt för. mycken cachexie.. rn 'Huttry, om 65 de hade et Y ar, vidt och djupt fom en knytnåfve , innan på vånftra tjoc- An jen - kaflen med fvårt blod- -lopp viffa tider månaden. Hon brukade Calomel - pillerna i 5 eckor,; dessas & året blef Aeken kr böjren at jo. Bonde | j nåra intil ”” år , mager och å årglad, hade et får, bredt, och djupt fom årfir nger , rundt om högra fmalbenet, få ar aft en fingers bred rimfa var behåillen >; utur: ” id ARE ok CE da fåret rann I ftåndi t någ EN ar kade Calomel- -curen Gl AO öre oi SE 2 då det underhjelptes med falt, och .Calomel- curen fortfattes: tils. det var, Hål AKER is KE Canfkå' Hl LR fjelfve vetat hvad medi- «cin de brukat , gon: dänan! heller har någon klagat: öfver. pk she en le behagelighet ,' fom fjelf. emottagit oci "Ve 2 d Y EN de höres Mar de mösldelromrhål och an medel; hy ; kr fenare åren bara ohyggeliga -Conv ner antaftat flera af Qvinno- könets: m ned raferi och urfinnighet , fedan de förut någon tid: mi- | flat fin rening ; hvarvidalla , fom anlitat r mig om råd, hafva fkyndfamt blifviv-hulpne 4 medelf ; Calomel- pillerna. Fi BR en ar DATA, LC ae CÄCEN der. Ho burit. längt flycke en tung vart ci -[å4 odrågelig vårk i tyg gen med benknotornas utfkjutning och hela ryggens krökning” framåt. Hon RU KAdE Calo- mel med önfkelig verkan, gar RV SN Et par Cafus har jag ock föke ” et ör och et 9 års Rachitifkt barn, med krokig rygg och: kröl ct hals, famt fnedt dragna refben i eiia fidan, tillika med axlen åt famma Huay: hvile: | ka mårkeligen råttades efter Calomel- curen , fedan af denfamma alt var upvekt, och fnör- lif lamt bandage kunde med TEE NER No NG å 5 4 | RE äl ME : La 20 a RE Ur RSE VBA ? A SVT DR | + illa a ATEN NM i FR BN | ERE FKP SSR a fö KOsS Gu ÖRE SOL Vd | FR 4 ; ; ir h d Ku Sd i så HR: vd bo gar, då Äct: vå vsjggngs var frarkt. folfken. Men d hh VN oh h f€ Å Å fö SN n ål 4 E T i | d + Er « A je RR ; a Ng kör kk nl i ka HäR 4 ” g KARE FIRE bk 3 köa Fr 4 kl p IV 0 6 dn RS Ej ; sing 'Å 0 + so - F Å NR q vilke FF YF h Fa | 3 Ur EE 5; RE AA är a ka ; 0 NR NA EV TEN / EN: ARN d Fa Rv ä JA Rå Fr BERNESS: RH SMER Hå 5 i v / ät 296 gå bllviv ågare ar tvänne Orm ? Ju vilka je berna ville bibehålla lifyeblef im in tfördärsnvka , ata OVER d me tjenlig: födåj' hvilken jag ir Ver. EJ ngar för år 759; por, funnit! - För Mara N Myr2ågg. Lf Dela. tog jag då: Eur Fang Fide ;"Myre > flag, fom 1 Herr Archiat.” och Ri dd von Linnés FAM Svecica "år infördt" 2 ufider nämn af Formica (fufca) cinéreo-”. S Pallidis y och eljeft kallas Svart -My=" ka ses mot futet af Julii månäd , fom” jä le famla defla Ägg. Herr Archiatern Hig cademiens Handlingar för år 493 at fall oki någon kupa af fandy: aldrig viftas på norra fidan, famt at HV "me Brås. Men jag har, uti givit akt på deras "hushållning, al-' t dem uti Ler-kupor. ; fom varit ibland Japd. utan gräs Den hetafte ftunden + Harijag altid funnit dem på den nor- vord-öitra fidan; åfvenfom ock kupan: its: Sfverdragen med en, tunn fkorpa" under hvilken Äggen legar uti fina ;. Detta obferverade jag några da- j ( > då jag gick ut at taga deffe' Ag d ax äg ”förgåfves fökte dem på vanliga ' DT Ar: flållet, 374 1768: fäller , ty de voro bortos men fungosc o igen på Södra fidan. " Orfaken dertil | ku ide j jag I i förftone icke begripa; . mén andra dagen, då vi fingo flarkt rågn med nordan-våder , tånkte jag vid mig f jelf: månne. Myror we kunna vet at på få befynnerligt tått förvara fina: Ägg för rågn? Detta gaf mig anledning , at nog re effe. > terfe, om det nu håndt af en flump s;reller om det. verkeligen var Naturens inråttr inge J 2 mårkte då med förundran', at: når rågnet' var förbi, flyttade de sj fina Ägg ti til vanliga ftål- let. En annan ång, då jag bong ut 4 för atshåma ta Myr-ågg sikant ja dem på den vettra fidan,, vå tåmmeligen djupt nedre i jorden; : jag giffa de ftrax, at vi kulle få rågn med 6 oftan- ideer ; hvilket ock dagen dänpås flog in; men hvartö re de voro få. djupt nec gömde, kunde. jag -ej Ce gripa, förr ån jag federmera fås ; ar: rågdet: va-. rade in på 4: de dagen. Di förftod : g> a de; dragit fina Ägg få "djupt ned 5; rä | icke fkälle hinna at våta dem. Penna? hushållning höllo Fe Rea Sor rens jtilsin: än September , då. vi fir | kalla nåtter och mindre varma dagar, in RR ; de började ftåmdigt hafva fina Ägg på der fö- dra fidan:. . Herr Archiat. von LINné har ock. behagat fåga, at deras Ägg ligga outklåckte til andra året; men jag fant fom, oftaft; tom na ikal; hvarutur: förmodeligen. de ljufare Myror. voro utkrupne, At defle voro af famma f ig med: Hö, I andre , år otvifvelaktigt , emedan de voro. de. Y andre aldeles til fkapnaden like, utom d BL då: Me EN voro få Re ock muntra. - At. AT I vå ” för, k — Zz AS 4 få (rd då ve sår ga ka ske eme- dear rv RE de Som lid (kupan. wfönr,, ön! ting jag. mycken ; men der! fog. mig altid fees Xl | sy rag se SN dä rågnet skärade Mt: d flera våders; flyttade åg> dan varje våder. 1 Annan under: ej håruti tå, ån at jag en dag, uti fere dagars och jag. kom ; oe hvarken sfant dem på näs midt utis. hvaraf jag flör 3 stiltålle måtte? draga nvaf kupan. Ju långre” det led in "jur fållt kan llr "blefvo 208 a sg adl ha på Oo kar fra uUtrönte 2 Helga tingtus" och. egenilkap hos deffa kräk, Sh allenalt bidraga til någon liten ups - HEN liftorien, u Nr ock leda. til agn föj mången. L SR fom. ou Nye olika "förhållant e kan fe, rm i eller de dagen fkall låta få fist Hö, åra n Sådy åtminftone hafvå deff MT | Sa BESSIE NONE ÖP or ANG iga, fa fila i ssd slikt fom Fa nafs Ne an- irkt vom. deff” kräl; har. åfven jag årfarits RE dem nes 376 ling, införe. följande e frågor at Myrflackar föröka fi ig och blif d - vorne fvdrma? Eller på hvad fått” detta t anledning afrdet jag erfarit. om deffe Sv. ror, tror jag, at de aldeles icke fvårma, .eHé någon höp af dem Sfvergifver fitt Aparall ab at annorftådes göra ny kupa: Om hag vore, de den gamla kupan icke få myeket för fom den' gör. Jag har. fedt en" fådan - pa, på 3 år; nåftan tiltaga til t hvilket ej vore görligt, om /d Om af årets ungar en tredjedel de andre gingo derifrån ; vöre det å ligt; at de 18 fnart kunde föröka fig. ju bjuda til at utröna , huru dermed tilg r om det för mig lyckas, inko nm ritad REAR demien med beråttelfe derom. ae MER a OR NE vä > Hvad orföken år» 2 4 i N + CE 2 FR ÅT -. al a RNE = Ro | Ritter på ”åft föregende. [ v far Fl Pag. ag FR 20 VR 1 27082 "min. 42 fec. lås ngr decor 3581 22. fin, F+d lås fin FF4 259 1. 2r & 22. fin. SOT O F i A OA I INT 3 ide. A 7 FR &A i z i Fu Ä RE 7 Få 4 El 261 1. 18. fo. z fn 4. Cof. a. lås fin. fn. 4 Cofie > MH | hang | 2 ST Lig / TT Fa ag x yu a Veg | io. Se MD Jr ån fran d 262 1. 9 & 10. tilhvilka nåra soigne ia nent 23 je | ; förmodat, at de fökte kulle infalla. nd til hvilka antagnée tids-mömenter jag. förmodat 4 ,. 10 Bt de fökte fkulle nåra infalla. 1. sol g | A vu hv 6 ks a Aes som Ara, Sa AR SN Å ica Sjörbfare fred med de A år nödig f arten , 20650 fen KAT AE OT RR dr derna! i dertil år Smålåndå Sä od ran duge g. 130. Alun"Skifern i V eftergöthlapc TTR a age ÅAnatomie ; ; om en fallfam fållnin på några föl re Puls«. ”åder-ftammar och grenar, n fr N I hjärtat, 85-92. A nat; Anmärkningar som Lif-modren hos en död qv , Na, fom på femte. månac en vari hafvande, famt o "Uterus RE Foftrets. fråll ning , Circulation mellan Foftrer och lif-m dren, I Mm. M: 134-140. Ar Ka obf. 5 a ER Y år n Selar KR Få 320. : Ps Ta RN utråknit på Panien His ; Jm ande ie Paflage genom Solen, 254-26 EAS Bare pegn föga mer varm blöd: än äldre folk; 187. CAnmårkn. vid Barnmorike Vetenkap ND, 229-245. De kafler.w yn hp vbn SANTR Bergen FO ENON, deras. ften-a te hv ESSEN ; omen befparing vid Koppar: ; förman för Stångjärns "och I 1 t r gin R. öd: Ag k X Mineralogie. ES BK RR Billingen ; Anmärkningar om der Hl ka i SNR Bafver , Caftor om det SN art, 2 282-285. hvarfö re det nu år t ållfynt , | RES tr 0 NPD OR LM koktver er oc q ; j as Calomel; huru den tilredes. Vd xQ Medicinen , '3$3- Erp a Kd Chirurgie; om nådig tfamhet. uti yt rers mer och mindre farlighet, 90. F Tfarifka Operationen, med en ojed Rö "Se Medscine, ef Fe | k | pe > FR 3 SÅ s MARE ar .d fA ER oc cs i $ - sÅ € 3 3 a s =S SAR. - A 95 5 ÅS : 5 5 3 [1 he sd < - EE 5 AES V S ” | förför med Smålåpdta Mblvnng fbe om SINE Arn VAATI 'Om Liquor Sj s-Ståder hvad deras göros | | | - hår mn fä fn Leka de ten stra derom, 29 uu ineralogi(ka Or Ok rpa FSA åh ilken Cz fria OÖperat, brifvie förrir pssvaven, be bara. dermed. bör hushåle ; ät. Miner F ika uti i fnå Skogs Vär aa bör. tågas” i akt vid Fifke- ande, 1 -17 7$. och Sommarflods. tiderne. uti N orrlånds H om den fkac a den. förosfakar då PS wok da och m medel at dåmp: honom, .265- : "fölgder, 301, ng OG ei ERE + 140. ex i Medelhafvet Anmårkn. derom, vagt ; såm fkapnaden. på För tjäntiga pj -F H: ödet Bör rktlätre 3 7 eh Farc ; år sbekrining dårpå, med. ag : nclinations 7 Gambali fe YA FTSE fe. Hiftorien. OI 2 en for Mag SV 203, SR då il Lappmarken, 6 80. AR tjocka: Ir : - å rd ; | g ä | ; V MM TANNER | | Killen: Haliéafra Sjöfärtet 'och ätidelba? FHrisg Sy 2 ML Kalkftens- arterne i: Veltgörha berg Ar in, IN — Kaplake, en vils proCent af frakten för ”Skopparen, Bo, Kärprdammar, Anrnarkvinga (7 Kinnekulle , defs ftenarter och HARG 26-5 34. RN Kopparforman i hn RE SR TT kan 3 ras ti til hål ften "af. går 86 SYND IR Vr DN Käle i jorden öre vintren inddt AN sine, SE N Pers den: Stnälåndskå hvitleran och Mänksålh Inelination; Se Pbygk yta, I Åror, 40-54. Förlök at allmånnelj en uplöfa Pr blemet om Geometrifka” Aberrationer, Har tös, I -"jetkions Methoden ,- då man vil utråkna V neris Pås- -vfage genom Solens” Difcus, 257-262. SE. et Medelhafvet; de Europeifka' Nåtioners $j fart deruti, 291. Medicine" Om Elé&ricitetens' verkan i vila T akdomar. 93. Om Botemedlen emot Veneri(ka fjakan; och Mer- sn curial-Spiritus otilråckeliphet dertit, SSM Bifver-' .sSulantes af Allmogen för mycket Ny ttigt La "Medici- ne, 236. Om .Calomels- Bytta i flera ju domar, 353- 372. Meteorologica; ij er Oblsratönss Sånings - -och Skörde- tiden famt på Vär- och Sommarflods ti SARA 72 32 sänörn åro 'Väderleks- på 0, SSE SA Mineralot 16 I t NN ” 16 Å 1C | erde hårdare | a flaa ålder Add fåför Må Diamant Rubin, Saphic, Topas mid. Jat una deras. fader hårdhet; (Specifica tyngd, för! nde ie Idm. Nn. sf om Veltgörha Bergen, deras: bag a FP, lågen' Jm. m. årg 336: Se Tvurmaline. es a ån c AR ' "Mash: utig 26300 Bettitalng med FI Figur på et fråm. mande Djur Nirica; 140-145. Anmärk I. om Mar- kattan Szm:ia 0: dipasy 146. Om krål et Gordius Mes' » dinenfis, fom funnits lefvande vid Göthebo 5. 1 Befkrifning med -F iguter "på Infe&erne "$ "vafipes och »LGepistra sigra, vid hvilkas Dis fäftade en myckenhet Acari, medel it RE Su RER RB | Iygag je ip några flags: Vatten-kråk ;- 182. ing RE Figur på Örten- Bidens. acmelloides , en tekning på Orter fom våxa i Flyglan=- - 272. Anmirkningar ;jom Båfvern, Caftor, ; Befkrifning på en Svenik. Ört, föm blifvit It en Plantage, men vifas vara af et nytt Ge- ning Arg Figure på Fifken Lopbius hifirio, famt | vie Species Lernas, 350 25 20RÖR och Anmärke- ning öfver Svart-Myrorna, 37373764 > om a dl PR ; deruti kunna Obfervationer på Magnet-nå» lens Inci ination. Öra god tjäntt, 223-225. Se Sjöfart. Pbylik; > Hiltorien « »m Tourmalinen, defs Ele&ricitét, defs dragning. o h repulfion, och: andra befynnerliga egen= ber sg med många nya Rön, 3:25, 97-119. Hilto= rien om Magnet-Nålens Inclination, om Inclinations Comp fler, 193-202. Förlök til en "Magnetitk Incli- , med Anmårkningar få vål dår öfver, fve JV agnet-Theorien i. gemen, rann NTA GS j No obfervatio En: da linatione Dy 225 / Ze a bår vallar vår blod, 184- 186. rn hyfa föga mer vårmeg, än : äldre folk, 187. Ret flageriet; Ön. och "nyttiga Anmärkningar, dervid, 120-125. Roddare';. huru de kunna långft uthårda, och huru ftor inf vind 47. da a gÖras nyttigare ges. "168 "Sjöar i Luleå: | rd Ve FS RER IE | NE 5 för delar och pd : finotåj andta Riken, TR til MIT HR SGR Öm de- ras N anads-hyrors olikhet i Sverige < h:ånnorflådes , st Hu ru SJOfolket be ph untras , 216; 223; Skeppare; på deras fkickelighet, trohet m. m. ankom- mer mycket i I rackt-farten, 293, 298. — Skeps -bygger: ; vigtiga anmärkningar , rörande inråttnin- gen och hushållningen vid Skeps-varfven, + 299-304, 3153 318-322. or AMIN aker plågar falla i | Lappmarken, 32, den ; fom och kallas. Littorella fjancea, 337-3 4. efkrif-: & [ fom faller 'på Ofrufen "åker Och slP ängk ligga! dör fkadar Hölt- Sådet, och huru det kan förekommas , i 250-254. jo Svår fördelat. och öräketbder 10 Sj Södr 280-323, Säådes - kornet bör fnarare hå mtas” ifrån "Nordligare” ån Sydligare orter, 79... 7 3 Sädes- växten famt Sånings- -och Skörde- tiden dh Läpp sh "marken, 78-80. 0 | d öre fvalkar rnånnifkäns kropp, (SWAN: bd "Tjära; den conferverar ef ST äg verken Ta RO IET o ”Trågårds- Rotel, "NYA FÖRE ög kårerna ofta gå ut om » våren, a 5 on sia - FN 3 FÅ aller | til Skeps- proviantering Akerbruke i Lappmarken, 78-30. "At Mörded.; det må på ofrufet Höftfåde ej må fkadå', 250-254. ”Ågg , huru de genom .artificiel vårme ”utklåckas 3 on "> nå, 188-191. Kö Åka Stenar, förfök pp en del af dém, 3576. Mt 008 i kop pre Fda SEE AN a Få on 3 bl OR ” FLAG TF NE: .6 DR rd gt SN SS y: | Tyne a NÅ I + ER JN i 3 - ” i - A RR Vv TE se NE Kg 4 hd ks äär sår år än hg Fe Y q NG ut ku sh INA CM ANP Sd vd KJ Md Jå Vr Nu IN Rs 2 bald FE filar fö ME STREGA SMB ICEA ARN JÅ FOA BRMtr ÄRR Dr ROR a NS 2 i ij pe En Ed $ v : Nn NV : , i e Lö de Rön, fom: åre: införde i [6 etta årets Handlingar. . AE ” 4 å rr AG KITE Ag vag fd ; Hälloles'. Per. Jonas; Befksifn. på Bilens) j a wp pipp Pe en rar Ort $, Ct Rn på Lissorlla, en Svenfk. ört änn ; Sår niftt Genns 2 oc rr ST > BERGMAN, "Anmårkn. om "Vefkötha Bergen hy Nira (CHAPMAN3 Problem, at finna råtta proportios. = t ror. i fynnerhet för Galérer + 1. s 40 REN Om bålla. inråttningen vid-Skepps- varf, 42 318 Rare, Anmårkn vid Svenfka Sjöfärten Alvar CM j de 'GEER ; Befkritning på må Djurs font med 4.00 rea ER trång i åndan åro fåfte vid andra tefvans KR. AR Län de "Djur, ” 4 vi ar 176 k | | Exepeno; V Betkrifning å Chinefernes fått a Bl OR 3 drklåcka Ank ägg. ERT EE dä Opfervationer på Magnet Nålens inolinn, 2. 20 I "Gabon; Förfök med. Smålåndika' Hvit-leran, VOR SA Så NR och om def" n Bytte uti Alun luttringen-"-- u2.: T2$ Fb oc GERDES; Anmärkningar om Svart-M: ytorna, 4. 373 4 (dl GISSLERE. Om: Calomels nytta gt icinen 4 "353 0 HaARTMAN; Om Botemedel emot. Veherlka >. > Ye fjukan', och om” VRISröufaT Spiritus: otilråc- NER EE i kelighet dertil, HarökNa 4 HEERENQVIST ; om: en Sjukdom Hös Hällar > Refomi kallas Farcin, , med-boternedel deremot 4. 344 ; y TRE : RPG: Jeg ) n rr SANS tel S q | Af w Hå I 4 S SA jr RA NR | ; LURSN RG ga os en ng oc Caftor ] Kuwuriket. HamI ndrag ,- med egna tillågg- 7 ningar, af 4 å ÅR ad Fråga, om : "bälta fåttet at liken Fifke- dammar , AA IN ER ne af Majoren och Kidd. FR. Vv. WaALL- i; WiJK, Aflefloren THOMAUS, forvöklarokt pN LuND och Rädmannen BERGSTRÖM 203. 260 Huru den fkada. kan förekommas , fom | : = Anmärkningar om Simia ig, edipas « RaGtA: Om: en; INN på Koppar-forman ; allra på I Höl- -Sådet af a My k en < på ofrufne åkrar NG LINNÉ; 'Betkrifning på Brf lika Djuret, I Agutta ERE EE PR Betkrifning på Djuret I a Gordias Medinenlis, xo = > Ingen be 146 Mete , Ror: Om Lif-Modren ES AE ve Qvinna, fom, gs:te månaden «varit -hafvande 2..134: MARTIN, ANT. Rön, fom bevila, 2 BA — fvalkar månnifkans kropp. jAtT Sat Ch MonNnTin ;' Om: de Örter , fom våxa i Flyg od fanden, med Anmärkningar, 4 bike VY. Aa 2081, MURRAY; Om en ovanlig fällning. på fig jar > FRK dtörre Puls-åder ftammar hos en 'månnilka. 1. : 85 — PALMQVIST3 Förfök at allmånneligen uplöfa gr ped Problemet om Geometrilka Aberrationer, 0 MET PROSPERINJ! Utråkningar på :Veneris inftune «00 dande Paffage genom Solens Difeus, +. Fö 2 Ran ANDERS CND RIRIEKDINGAT, Hi Rep- RA då | Alageriety rs. = Winer QvasT 3 Förfök. å. en del. Kisa pch 4 nd d Tynnerhet de hårdare få kallade Akta ftenar I. sf; RInMAN; Anmärkning om Koppar - F ERNST TREE "för Stångjärns fmidet = - Ka 184 NM ScHiurzer ; Beråttelfeé om. Cale Öpera-.» ATELG dä «tionen, med Rönuderomiyr rs. tät - 20. 2 TisugTivs;. Om Fifke - Plantering, uti fmå. FÖRE » Infjöar, - RA lack nn 30. | 4 TOr Stångjå ärns. och Platfimidet” mast: 4 82 WESTERMAN ; Öm. Svenika Sjöfartens för- re 2» måner och olägenheter, åå 'Jämförelle mö andra Bilbetfet skomtvöat sker vann led 289 WircKe; F Hittorien . om Toocmälinen,; med 7 j4 många egna förfök j.., «= j a Nn - » Slutet af den famma, try EST = = Förföks"u en Tibet Inclinations FEN TER FÖR AAGE åå 3. I oe Mad vöR 080 TR ADR SS PT E CR ev ER | sad AA RT IBiörfå Ra IN iieckefea Ungnas CfG0Ne 2 SNENNEREK A Holmängsö =E FT Sunnersbors Vjö E- 4 TRackeby KY ”Kinne 3 Hämnerhet at wzfa belagenheten 6 YH Bemige ill - å Hald Hunneberg sf z | inne Kulle . JE Kållänger FT aria N Synnersby 7 Å Sale by fs! : Gicrum ba” : > V Horlunna — EL Siögerfta : = HS Rana 5 Fkiung Winkioi RE Fröjered Så ATräwatna å z = ) Hi oby ds N $o sär fä [ ARNE ei ro frå. SSR FOG KORIES Ta Dr för 0 ng Vr Rn rr KAD ARR ra Ar ro AR GSR as mö | 1 C , | X | ' verk ; r ; - i ! | i ur XY Gr - i N i i Ö Få i ' Ez j Y j i sö N 4 i Er / - ” 4 w | ; > É i | q s j i - Lå i fö a AH k $ s ” d f 4 - ba & / -— EN Oc j ; 1 / | Tsar - 4 A [RR a | z ' | jön" ; Z S - LÅ ' 2 ING kJ 2 IN NGE & NE KÄR: SAR AT Rd NRA HR