FLN kr hära = 2 a RA AD t be OK Ren 3 ,f FR S AA SN , sök De 3 > a be - p Se för je é ” dog a sd ÅR Z < Vv a - a 3 Å -— . NS 5 Mö Pg X, X 3 adl a - 4 $ SN be É - z 4 7 i p : 3 Zz z S 4 Så : | S > - 4 MA « | 5 Å a - < v Å fs - N M - k ! : z I k 3 RARE Ry RN TR RRD RR for NNE RAÄ - DJ $ ny ger Star je BYNS nr PES ed ark 4 ” ie > Rn or RARE PER ARA a > Aa SN : z Å s , Nytt x - Ser N S ' ” UJ ; ,x ne e 4 (a SD Pa a G - SS rr 6 SR å 4 MO 4 VA , kv a te rg - WS ad Nä Mä "rg vd å angr fr Rö Y sk - Pomnenmegr Pr am » ÄT - BE aptövsteme dör a, > ”. pu ry pg JANNE SS få martanrvE Prey ärr NR Ergntår a rg + Ar FR, é ; br 4 4 v. < ka : = 3 fa / , a i E - N- ; v k fra - Wy Per 4 4 > jä Jå M j A, LJ - å an é - I Å NM « .- S pj é JA ÅG - NÅ J É å Nat Så j ? g he 4 a 0 ” > Pa TA SN - q 3 - ” Me 417 4 På Si Ta - 4 & , 1ä - " 6 e G N rg k sr sed - te ra v Nn FN é ' na / pt ” ; - > SA / N 5; ” NY j Få s » R. F + 4 jön a - Ät FS TR LEG RN di k S Md Prev $ pg PP ra I då 5 X annen ar AR: DAT Hömje sa - - - a EN > . AR RA fe Nl HÖRA sn MNNTNRL aa en AE ost AN or r h om a AS N ; J Bor sx dd qe å 2 ve SN 2 - sw 4 ww Na Sa NW 4 SN . 4 Ag 2 - 24 Ern. T a N - yr = s ” d re RR - 4 é a - - pu = ? e - 7 PR "4 a" "| < a - d KO pa dne Na 5 4 N / MN ” d , a heden a We —m . du . mo. AROR ÄV FRIAR - 4 feränkvå nn RN orsdtore rier frrax fina Förtekningar för de fifta 15 åren, "och inkommo jåmvål följande året med fortfätt= ningen för 1736 >; men ifrån den tiden finnas in- ga vara inlemnade. Man har för modeligen blif- vit varfes at blotta upfatfer på Födde och Dö- de, ej kunde gifva nöjaktig uplyfning om alla nödiga omiftåndigheter vid Befoll ningen ,, hålft då de ej voro inrättade efter något ”vilst före- fkrifvit Formulaire: ty då hvart Confiftorium fölg- de fitt eget tycke, blefvo Förtekningarne. myc- ket Olika. itälde > då det föll fvårt at jämföra dem, och at draga af dem några allmänna flut- fatfer. Confiftorierne tyckas derförk hafva tätt tillåjelfe , at. tils vidare dårmed aldeles. uphöra. De inkomna Litftot lågo fedan förvarade uti Kongl. Cancellie - Coilegi; Inrikes Civil-Expe- ditiony til defs jag, för några år tilbaka; fick" kunfkap om dem, då de, på gjord anmälan, blefvo mig tilf ftålde, med befallning ar rd om någon hytta dåraf kunde göras. =. ng Det föll mig flraf in, at man genom de- ras jämförelle med de fenare Årens Mortalitets FAR a ha Ta- för nån" MN RÖ non äg pglin RR i > MR IS lärt Åig / mabantra ”Å & SR ? ä RR ; ar 1769. a Febr. Matt, FN & Tabeller. kevde kunna inhämta, om och huru EEE beper stilvuxit, på 30 til 40081, få li hela Riket, fom uti hvar Lands-ort för fig. ; Ty: antalet få vål af de år ligen Födde uti en Stad eller Ort, fom af de Döde, hålft då Kor -medel- tal utfökes af ficra år, år gemenligen uti et. vilst och nåitan bettändiot förhållande” til antalet af alla Stadens: eller Örtens invånare , tåfom jag tilförne (”) vilat os DAMOFe om, ef- ter många är, längt flere födas och då ärligen å famma. CN. antites. det, för et: dåkert prof, I Folkmängden dår imedlertid blifvit nålftan i famma proportion ftörre: hvilket i fynnerhet vål inträffar Hå dya nds- bygden, hålft då man grundar uträkningen på de F dddas antal; yr de Dödas år mera oftadigt. Emedan en f adan underfökniog tycktes va- ra både nyttig och nöjfam, tog jag mig före, Vid: lediga ftunder, at jå förlora. de åldis och nyare För tekningar: : hvartil jag vidare upmun= trades, då jag til min ftörfta fågnad mårkte, at Befolkningen, 1 de Orter jag förft företog varit åtver förmodan vålfignad. Men mig Möte. te tvånne fvirigheter. Den ena var, at TENN flåfta Confiftorier låtit göra goda och ftådade, faft ån mer och mindre omflåndeliga famman-' drag af Probftarnes och Kyrkoherdar nes 1 Stit-r ket. til. Contiltornim infånda frrödda För teknin=- ar, hade däremot några ej. giordt fig den må- er. utan til Konungen inikickat dem julft fäå- alle fom de dem fått, på få många låfa blad, A 3 fom (") Se K. Vetenik. Acad. Hald. för år 1754, fi fid.166; och för 1755, lidan 12. vi 6 1769. Jan, Febr. Mart ; fom Kyrkor åro i Stiftet. Deffe voro råkade i all möjelig oreda. Jag nådgades dårföre, efter v. HENELS Florerande Sverige, dår Kyrkorna uti alla Stift finnas anförda, lågga de löfa bladen i ordning, fe om de alla voro tilftådes , och fe- dan a fammandrag af dem, famt åndteli- en fummera tilhopa få vål alla Soknars i Stiftet Födda och Döda för hvart år, fom hvarje Soc- kens på alla :6 åren. På få möådofamt fått har jag fått reda på et par Stift; men tviflar om det låter fig göra med tvänne andra, fom åter- CN (SN frå. För Skara och Wexiö Stift har jag inga Förtekningar funnit, och för Lunds Svft, al- lenaft det ena året 1736. Om inga ifran dem blifvit infånde, eller om de federmera förkom- mit, år mig obekant. MSE ROR Den andra fvårigheten år, at de åldre För- tekningar voro inråttade efter Rikets fördelning 1 14 Stifts men de nyare Tabellerna, fådana fom Kongl. Commiffionen öfver Tabell-Verket dem” emottager ,. åro efter Sveriges fördelning 1 25 Höfdingedömen. Om hvart Stift innefatta- de jämnt 1, 2 eller 3 hela HöfdingedSmen, få- fom några gåra, få förorfakade det imtet hinder uti förevarande åmne. Men fomliga Höfdinge- dömen ftråcka fig in uti 2 eller 3 färfkildta Stift. Ja, på några ftållen hörer en del af et Probfteri til annat Höfdingedéöme, ån den an- dra delen. Dåraf förorfakas en liten oredighet uti några Höfdingedömens Tabeller: det hin- ; 4 . je 2 drar ock, at någon annan kan anftålla den a- flundade jåmförelfen imellan de åldre och nya- re Förtekningarna, ån den, fom har tilgång EL | | ; Pro - > HU bl ör järn Pebr. Mate = 3 EN sTabellernå; fom qvarblifva vid Confi- — flörierna: "Herr Bifkopen PDoétor' MENNANDER; hvilken. jag meddelt en affkrift af de åldre för - Abo Suft, har behagat ätaga fig deras jämfö- felfe' med de fenare årens Probfte- Tabeller, amt "har redan til en del fullgjordt fitt löfte. Uti några andra Stift, har jag ock förhoppning om bitråde dåruti. 'Imedlertid kan jag, för min del, allenaft vifa, huru Befolkningen förhållit fig; fedan år 1721, uti några få: Lands-orter, och i Staden Stockholm. Jag beg gyrart denna gången. med. den fiftnämda. bg anlédning af bågge Stadens Conhi ftoriers | då prisa fullftåndiga och Slas Förteknin-. fn häfva I Staden blifvit 42 j Fbdde.: 0. Mä År Fagen He KÖ TIRIPADY IR RAM BOSE SÄLEN MONT R2A STA ASO CR KR D938, Eg INR (dl I8D0T, | <.BI SE: RT La RDS IRA ARE. där EN su de LIN öre AA Ne 1 19139, 07 a” IF44 ERE ER (ES 1040, ir 0 NRA. RT KR ÖL ngr BIfSO- TR RIKT ET ge NN BROS MEK 30 NY IKÖL 9 on REDO ul RIE TV RERDRS AN TPI EITJe VARSE ot BOTA fv NP I93S- KET AR. Cl ANTON NI FINEER2 IKE nt BTS, FNAS0S. FRA 7 ST 8 ON EBTTA re ÄSEG: RR I730 0 EI748, rlA3794: | Sämman af 16 år, 29539, 1 || 1 ts: LD | sö bv 8 1769. Jan. Febr. Om föregående Summor delas med Årens antal, fom år 16, få upkommer medelmåttiga antalet af de årligen Födda på den tiden, 18463; och af de årligen Döda, 2104. Det förra fkil- jer fig €j mycket, öfver eller under, ifrån det verkeliga hvart år; men det fenare går ofta nog längt ifrån, hvilket beftyrker hvad jag fagt, nåmligen, at årliga afgangen år ojämnare ån til- £ödflen. ; RE VN Emedan de Döådas antal på de fenare 8 å- ren var mycket ftörre, ån på de 8 förfta, kun- de vara någon anledning at dåraf fluta, det Folk. hopen, inom deffa 16 åren, anfenligen ökat fig> men fom det ej bekråftas af någon dåremot fva- rande Barnens förökelfe, hvilken år fåkraft at bygga pås> få fer troligt ut, at fkillnaden uti e Dödas myckenhet hårrörer, til ftörfta delen, af mycket frifka år i början, och fjukliga mot flutet af. denna Perioden, famt at hopen antin- gen ftått aldeles i knut, under deffa 16 åren, eller ock ganfka litet tilvuxit. Ne Efter 1736, åro inga Förtekningar at tilgå, . förr ån Tabell- Verket vidtager, hvarutur jag håmtat följande fummor: | Döde. RER Födde. År 1749 oa RR FD ”8E0f. båg "2298, En röd 2418, 2735. 1752 2641, 3148. 1753 2583, 12500. 1754 2756, | 3149. j 175 3466, 2784, År 269. Jan. Febr. Mart: = 9 GV fö ' FU KN ed 6 RR / -Födde, Döde, EA Harg, Aer 3oge KE TS ÖSRN 28, kn 23663, RR SD 2 24943 - 3306. 7 NG 2668, "3965: in GL 2748, 2401. 1762 ATEN 3$iI. 1763 24484: tot? BOOT KR nasta 2001: sor gN0e KARE 3 2 24035, VINBSOR ERE 0 SÖDER SESSDTIBSLOGN TTT RATES TIA ETT ERFAR SV ASIA III STI SA SME AA Lö 3 Summorna för 18 är - 46029. + - rs > Om deffa fummor delas jåmnt imellan 18 år, belöpa fig på hvart och et, 2557 'Födde, och 3430 Döde. ' Uti förra "Perioden töddes al- lenaft 1846 årligen, och dådde 2104. Skillna- den år ganfka mårkelig, och få beftåndig, hvad de Föddas antalvangar, at det under förra Pes rioden ingen gång iteg få högt, fom då det var lågft uti den fenare: Vifar det icke oemotfå- jöligen, at Staden inom en kärt tid af 30 år, förkofrat fig rått anfenligen i Folkrikhet? Om man tager de årligen Födda under bågge Perio= derna til grund, få har Invånarnes antal 'ökat fig, fåfom 1846 til 2557, eller fåfom 1000 til 1385, eller i det nårmafte fåfom $» til 7; men efter de årligen Döde, faåfom 2104 til 3430, eller fom 100 til 163, eller vid pafs fom & til 8. Dirföre om Staden , år 1757, enligt det årets råkning, hyfte "72000 fjälar (faft- än jag har mina fkål at tro; atv hir altid åro. A R nå- ( fo 4 sö Jan. Febr. några 1000 flera, ån abellmid säg Ni få voro hår, omkring är: 17283 föga 1 merån 48000, eller högt $0000. j Hopen tyckes hafva fändigr vuxit, ir är 17694; fedan. tatt några ar vid fin högd, och , under de fifta åren något aftagit: hvilket år tro- ligt ; i anfeende tilde förändringar Nåringarne denna tiden undergaått , och beftyrkes af 1766 års Råkning, fom ej gifver Stockholm mer ån 68936 invånare, då hår likvål, är är TAK nades 72989. At den frarka tilväxten af mer ån 20000 : månnilkor, pa en tidaf xo FIRE om man råknar ifrån 1736 til 1754, allenaft 18 år, en-. daft bör tillkrifvas de kraftiga upmuntringar, fom Handel, Handaflögder och andra Nåringar fingo vid 1738 å års Riksdag och de följande, fyr nes vara aldeles otvifvelaktigt. Det år ännu i frifkt minne, huru ftor Tyskt kar utlånningar den tiden inläckades i Riket, befynnerligen tål Stockholm, famt huru månge jämvål af vara. egna, fom. för brift nh nåring tilförne gått o-: gifte, nu fattes i i frånd at bygga jonelag CR föröka fig... öEknddtiy gt hat vål måft tillläppa en del af de 1 Staden tilkomne, famt årfåtta britten” af de 19846 månnifkor, for på 34 'år blifvitir Stockholm mer” dåde 'ån Födde. Men dels kan et (å litet "antal; draget ”urar hela Riket, på 34 års tid, ej hafva förorfakat någon mårkelig' faknad på "Bandet; ty om ån ålla 40000, fom inflyttat i Staden, "hade varit Svenfkt Lands | folk, få blifver det dock ej mer ån 47 py a , Or Jå fkor på hvart FR TREE Höfdingedåme : dels FAR SR + 69. "Jan. Febr. Mart, 11 har og Staden. rikeligen betalt til Landet detta lån, i det Stadens tiltagna rörelfe mycket bi- K dragit. til Landtbrukets upkomtt. Ty långt i- från , at Stads och Landtmanna- nåringar bindra eller förolåmpa hvarandra, år den ÅS tilvåxt den andras hf. = I fjelfva verket har ock Landt- bruket i Riket på denna: tideh mer förkofrat fig, ån Stådernas rörelfe, och Folkhopen på Landet lika my cket , ja, på några ftållen me- ra tilvuxit, ån i Stockholm, hvilket en annan gäng. fal. tydeligen a a daga: låggas. Och käre! må vi icke (a gårna låta en ringa del af Landt- folket föka fin bårgning i Ståderna, fom fe dem aldeles flytta utur Riket? hvilket åndock be- klageligen alt för mycket ker, och ej lårer kun: na förekommas, förr ån rörelfen i våra Ståder blifver i allmänhet få a lefvande, fom uti de ut- låndfk av Imedlertid vore det likvål en fak af hög- fta angelågenhet at påtånka, huru det må kun-= vw förekommas, at fa mycket Folk årligen dör hår i Staden, föm dårföre altid behåfver å ärlått- ning ifrån Landet. At den ftora afgången på Folk icke år något nådvåndigt eller oundvike- ligt ondt, hårrörande af Climatet eller fjelfva aturen; -år nog klart dåraf, at ofta imellan aren 1720 och 17303. famt jämväl en” och an- nan gang i de fenare åren, Aere inom året hår blifvit födde ån dåde, hvilket ock fkal hafva fkedt förledet år 1768, då, enligt den förtekning jag funnit uti en af våra Vecko- Skrifter, hår föddes 2576 Barn , och- dödde allenaft 2519 månnifkor. 12 | 1769. Jan a Bebr. Nl SA har tilförne (") vil (als ät den hår rz- dande ovanligt håftiga Mortaliteten. måft angr: per fpåda Barn, i det merendels hvart annat håt dör i förfta året, då på Landet allenaft hvart fjerde'afgår. Skulle icke det genom flera, dd re veller "bättre inråttade Barn! hus« kunna -boras Slu ell igen an umårkes, at He Dödas antal har (ikags cit något mer, ån de Föddas.' Det famma fines ock hafva fkedt i Lands- - orterna: hvar- af följer, jar antingen matte Barnens årliga an- tal tilvåxa uti en något mindre, eller ock de Dådas antal utt nagot förre proportion, ån fjelf- va Folkhopen. Troligt är, at bågge delarna Be TALEN mycket ftörre Folkmängd uti et - och famma Land; : vröngde utryme för hvar och eny, iå at cj alte kunna lika fnart tå tiltål- le vat oifta fig, fom då Landet var tomare, När åter flera bo tått ti Hfamman , kunna fmit- tofama fjukdomar mera utbreda fig. Dårfö- re, når: man af: de Föåddas och Dödas ökade mångd vil underföka, huru mycker fjeltva Folk- itocken Fa ordörr fynes vara fåkrafts at taga et medium imellan de tvänne proportionerna, , fom. | upkomma genom åe Föddas och Dödas jämfö- relfe uti tvånne cids. Perioder.. . ” WARGENTIN, Å FO Uti K Vet! Acad. Handl. 2 - F ebr. Mart. ; 1766. tidan Ford OC SES Bee AA LR SA BE CE ARNE / BESKRIFNING Med s bjgd Ritning , på en i Finbie sdfg Såg- Qvarn, : af CART ENUTBERG, Na piate eaten, Cd a "5 Ål lige, fögr NM förflutna 3 åren hafva I. |. HE bygga Finbladiga. Sägqvarnar, hafva anmodat mig. om Ritning dår ul. Jag har då fått tiltålle at påfinna en och annan förbättring, fom förut vid fådana byggn: ader ej varit vanlig. Och fom fere, nu och framdeles, kunde vi. ra. betjänte med någon underråttelle i. det- ta mål; få hoppas jag, at. Kongl. Academicen få mycket håldre lemnar den et H tet rum ibland fina Jandlingar, fom ingen lådan lårer tilförne vara utgifven 1: Sverige. KRA RPG TR Öfver fälls Påatrubjäl, af 33 las diameter K & alns breda hjul-ringar, 2 ale nars 8 tums långa fkoflar; imed "botten, på fört, fom vanligen brukas vid fådana bjul. Hårvid anmårkes, at på de frållen, där ym- kk nigt flröm- vatten faknas, kan et fa apt vat- tu-fall, fom fvarar emot detta låga hjul; icke iftadkomma en få ftark' drift, fom vid tvänne ; Såg- ramar fordras , når tvånne Sägftockar. på en gång fägas til bråder, och till ika tvånne andra Fastar TI fådan belågetihet fkulte våly til selparog af vatten 3 4 de ftållen, dir mindre | til- 14 sd. Jan, Hök, M: tilgång dårpå år, et högre ST Mörs nyttjas, hvareft et 10 eller flere alnar högt vattu-hjul, med dåremot fvarande öfverfall , "kunde årlåtta hvad i vatnets myckenhet fattas: uti hvilken håndelfe et fådant vattu - hjul borde ftällas ut-. om Såg -hufet, en långre hjulttock anfkaf- fas , och, til at erhålla lagom ' haftighet vid fågningen, jämvål et Stjernhjul, famt Trälla med frark 6 tums-delning förtårdigas, jämte en tråll- a med vef i bagge åndar. En I fådan i ie råttning år vid Åfva i Tyresö Sokn, dår vattu- hjulet år 83 aln högt, I aln 15 tum brédt, varen. hjulftocken I 12 alnar lång, r:aln i diame- ; Stjern-hjulet på denna ftock hart f2 kug- då och Tråll-ftocken år 3 alnar 15 tum ling, med en vef i hvardera åndan, famt trålla midt p2, med 22 tråll-kaflar, och 6 turns delning, alt verk-tum, Men det aldrafimplafte och följ- akteligen det bälta, mintt koftfama och för nötning aldrafåkratite färt , år, då vattnets ym- noghet tillåter, at nyttja få lige? och bredt vattu- hjul, fom på ritningen år utfatt, ytan | ftjernhjul, trålla och trållfrock.. | B, Vattubjuls- focken af Ek, raln i He fälsbirar och I i långd. På det han icke må förfvagas med häl för hjul-armarna, åro 8 armar latte. och faftkilade uta på Hjälltocken Sör AA cc, Tvånne ftarka Kors-vefvar, ar godt och - fegt Ed Fig. 4, Tab: II, ftarkt faftkilade 1 åndarne. på hjul =ftocken , hafva fin gång öf-- Var dynftocken ce, uti dår inhuggne. metall-pan- nor af hård Metall; deras reft i OMBäNger år! 2001 tum. | OM "Me- L Jän. Febi. Mart: 3 5 - Medel” deffe: Sägvefvars. ömgång, åftads RSA fyra fårfkildta rörelfer, fom uti den- na Sågqvarn (finnas; nåmligen: 1:0 Såg-ramarnas | ih) Sågbladens- up-och' PTE dt s 2:0 Såg -flockarnås h Såg-bånkens långfama fkridande fram emot Såg= bladen', 3:0: Såg -bånkens och den kantfkurne :Sågfptoc- kens förande tilbaka , 'och 4:0 O/kurne Såvflockars | framdragande, dår belågenheten få medgifver , Sf Og in utl Säghlete; bön Då Tab: I Tvånne Walp dåren vilde deflöde la med pannor vid: deras; nedra vånda, af hård metall :. deffe pannor fes Fig: sy Tab: IL; och åro: faftkilade vid vef-ftrocken, imellan 4 (lärka järn, och tilhörige bultar och. fprintar nederft igenom öglorne, och järnhake öfver bultarne Öfver hvilken. hake. trå-kilar inflas , at den öÖfra - och undra pannan kommer ar, fitta tått til var- tan eller. runda: ändan a ef at ryckning och ftötning må förekommas Ofvannämde 4 järn. faftfkrufvas par-tals, tvånne på hvar fida vid vef-flocken, på fått, fomiRy Fab; II: be: teknar. Et järn med faftvåld bult, 25 tum i diameter , fes Hig! 3 Mabi I 3 och. fältet äfven med tre farka fkrufvar vid: SelWökors Öfra ända, och .medelft denna vål rundade och på rundningen Nåtfilade bult leder fig vef-frocken, uti tvånne par fmerall-pannory Pig. 8: Tab, IT; hvilka med: tvånnes järn-grimor Fig. 9, vid den undra tvår-ftocken, lit. ee, ”Tab.cl. på Såg-ra- men faftfkrufvas :: för den Sark avda år vid gjut- ningen en (3 -tum djupa, 13 tum: bred råfla i deffla: pannor. formerad, rt grimorne pafa, och på der fårtet. komma at fitta få mycket UT fta- 16 1769, Jan. Febr, Mart. stadigare: uti Metall-pannorne, få vål de öfra, fom de undra, göres loppet icke djupare, ån at atminftone I tums fkillnad blifver Imellan deffe pannor, då de åro tilfkrufvade , hvilket år at 1-akt taga, dels för det, at något kan va- ra til at nöta på, dels ock til at "begvåmligen kunna fmöårja få vål runda. vartan på vefven, fom ofvannåmde tapp. Til at förekomma nöt- ningen på deffe Metali-pannor, böra de vara af något :härdare compofition, ån vanligen brukas til Klock-metall. Något mindre varaktige pan- nor kunna förfärdigas af härda tråflag , med in- huggne fmå metall-kotor; men i fådant fall bö- ra 1 ftållet för Järn-grimmorne, fom fes Figi 9, Tab: II. andra 4 grimor fåftas utan på den un- dra tvår-ftocken, på fått , fom. Fig. 6. Tab. I. . (6) e jos k å sc a ET eg vifar, då trå-pannorne kunna blifva både ftörre och ftarkare. . 9, trå- pannorna: 1, en trås kil under pannorna, z, en hake eller jårn-fkena uns der trå-kilen, fom, med hakarne neder, håller ÅN oe c ENE NR EN . [omg N tilfamman bågge par järn- grimorne. a, tvån-. ne bultar med hakar up åt. I ftållet för of- vannåmde vid. järn - bulten faftvålde järn, kan, til undvikande af vållning, hvaraf det fvagare fö pe ce (ÄRR od oh le ; $ ÅR ER [0] > järnet ofta förbrånnes, järn- bulten faftkilas på ändan af vefsftocken, på fått fom befagde Fig. 6 gifver vid handen. 'Jårn-bulten, fyrkantig midtpå, dock kanterne:på öfra fidan bårthuggne, dår järn-ftången går öfver. d, en fkruf, fom in- fkrufvas, fedan järhftången år faftkilad. €e, en järnhake nederft ; fom håller jårn-ftången på bå- - da fidor til vef-ftocken. . Trå-kil, fom går igenom öglan på den bögda jårn - frången och igenom hålet på vef-ftocken, hvilket hål år 4 Hd tum a dlighet, i ftörre mått ån den utfatte måttfitoc- jen. Som ä jallmånhet vid Såg-verk den regeln bör isakt tagas, at'all ting år faft och frarkt', Oo kat ingen ting glappat, fom kan förorfaka fkakning och ftörre nötning > få kan den Gft- nåmde kilning, i födant affeende , hafva fin förs del: men valla kilat yatode icke mi fkrida tilba« kaj böra med nått - pinna vid fådana tiltållen 4 ec RE ST FA SN N fågas, kunna fågramarne inråttas af mindre bredd, | BOM : fo a . CS FAL då at uti den. ena en fagftock til bråder fågas, med 12 å 13 blad i ramen, och uti den andra ramen; en fågftock kant-fkäres, med tvånne eller fyra blad. Så fker vid Åfva, der hvatde- > ra grinden eller fågramen år 2 alnar 10 tum bred, upftåndarne inberåknade: - men imellan upftån- darne år I aln och 22 tum: upftåndarne åro.6 tum tjocka och 10 tum breda,.och hvardera af de fyra tvår-ftockarne af Ek, 10 tumi fyrkant: imellan de tvånne mellerfta tvår-ftockarne, a hafva råflor för Sågblads-ftjärtarne , år på bråd- fågen 2 alnar 10 tum: imellan de tvånne öfver- fta tvår- ftockarne år 11 tum: dé tvånne fkruf- var, fom binda dem tilfammans I aln 19 tum långa; imellan de tvånne nedertta tvår-ftockar- ne $ tum, och fkrufvarne, fom binda dem til- famman, I aln 3 tum långa: hvilket torde tjäna til mått för en enkel ram för 9 qvarters långa fågblad och 24 tums reft af fåg-vefven; men dår Sågftockar kantfkåras ; då ftockarne taga ” flörre rum, år ftörre. fkilnad imellan de tvånne mellerfta tvår-ftockarne på den grinden; nåml. 2 alnar 16 tum, och nyttjas vid den grinden 10 gvarters långa fågblad, och reften af fåg-vefven år icke mer ån 2zo tum: uti:det öfriga åro måt- ten vid bågge grinderna lika, och conf enahanda. i j Sr DEE 6 Så | : Jå SR gor fold sk A | SER RN FÄRD SMR Re - Dår belågenheten år fådan, at vartu-hjulet bör fåttas utom hufet, och 'en enda vef nyttjas, kunde, til erhållande af någorlunda låtthet och jämnvigt för en fådan dubbel ram, fom ritnin- gen vilar, famma ram inrättas, med motvi Ad | oo Up «& Febr. Mart. — 19 inden, eller i nedra rummet, på fått, fom ade Tågverk' vid Gevärsk Fattorierne ” ujiltrde eller fom Fi ig. 2. Tab. IT. vifar: | bla JprrgR fkårning ned igenom Sågttocl ken fordrar ofta mindre kraft å ån en lådan Sag-grinds . tyngd, > hvarigenom ojämnhet i i verkets gang för- "örfakas. Det förftås, at balancens främfte del / ng (Btion af en cirkel, hvars centrum år ftåd-: ae ten, och längden åf denda feétion år Säg» vefvens reft. SAR p år en frark pinne tillaben bd fned i åndan på Sågrams-ftockarna: omkring | bigge Ahdurra går | en föark trofs dubbel up; och br vå 0 deblider 4 åro HARE af 9 qvarters | Far sekt til” kantfkurne” Sigftockars fagande ' til sbråder, och 10 qvattrers til kantfkår ning, famt Mdisart tums bredd; delningen af fågtånder- navår og tum, och "dj jupleken 1 tum, bladens tjöcklek + tum På ten vid tånderne; men nagot tunnare på bak-kanten: 22 tum vid öfra och nedra. åndan af deffa bladen, åro tvånne kär- ta täppar. ; tvårt igenom bladen faftfatte ; få at, ni midt på bladen drages en paralel linea med” Fu tandslineend, fåttes den IS tappen & tum når- måre båk. skanten, vid hvilka tappar Saghakar- re frjärrarte gripa faft, ”Sågbladens långd "determineras för öfrigt, i proportion af Säg- efvens: ret och Sågtimrets tjocklek; men ju vg och tunnare ”Sagbladen åros. defto' frar- i revbör. deras. fpånning våra, är de icke. må i under r fågningen. Alt för tunna blad åro eder B rr bes 20 1769. Jan: Febr. befvårlige FnpDen ENE Säghbldi EN kan naglas. falt , dock.13 at den leder fig på tappens til mera beqvåmlig ghet vid ut- och in- tagnins gen, fe B Tab. I Nägre bruka ock åf ra arne fa imidde, fom Fig. a Tab. IL. vi-: far; då, 1 ftället, för en kärt tapp, tvånne lötfar tappar kunna genom tvånne hål på Sågbladen: infättas. Om. et Sågblad fkal kunna flår hb rår linea, och formera et på alla frållen- jämntjockt, | bråde eller PAN ok og . måfte en Sågare. hafva nö-- ga upfligt, at alla Sågbladen fytta rätt. fram, och hafva (in riktiga tand-fkrånkning, famt blif= va, fom lagt ar, Gar ltarko fpände, fom möjes; Hpr ar. Tand - fkrånkningen” bör med et ord vara lagom och på det fått, at hväkte tand får fom en liten bugt, få at yttra uddarna icke vet- ta för mycket ut; ty om de tkrånkas för myc- ket, går fågningen tyngre, och för mycket af. fasar gar bart. då ågfpån: fkrånkas de äter för! litet,. kunna -Sågbladen icke -gårna. hålla” fåt slis; nea, utan gå antingen til höger eller vånftersa då brådet far utfeende fom en. Kil, och. Säg Fas bladen låtteligen kunna briftaj, eller ock: gå der en frund til höger, och -fedan en flund til vån-> fter. Vetta tånderne förmycket ut , då fer brå=> det ut, fom vore det på tvåren i fneda linier: råffladt: dj ylikt hånder ock, om. Sågbladen jäcker blifva, fom fig bör, fpånde eller icke ftå lod=- rått, eller icke åro i lika diftance öfverft: och ; nederft, eller ock om fjelfva Såg-grinden vin='; kar, , kvilket fifta fel bör vid Pygesetet! före= / kommas. td fd Vanliga benker.3 år vålL at fpånna Sägbladen med. järnkilar, fom efterhand inflås; . men” Fr 1 vid- (ög Febt. Nät AR sh alb hånder TT den olågenhet , at' når et enda Sä: blad behöfver kilas, låfina de nåfta Såg-ki- a vilket år nog kinkugt, i fynnerhet , då der fågningen märker > at något blad tas rna galen väg , och fåledes behöfver ftarka- kilas. För denna orfak har jag vid en fin- blådig Såg inrättat en annan flags fpånning, hvilken; då den srått verk ftålles, år fördeläkers pre! Riot ro: Tab. IL: vifar: et flagshakar, ee å kallad Sågblads-ftjert, med fkruf-kilar: deffe: hakar å åro klufne vid nedra åndan, at Såg- bladens öfra ånda kan paffa i klykan, och med i ätnåtnde kårta tapp haka faft vid Kroken: | vid öÖfra åndan år et hål för kilarne, & tum eller " bladen, uti den diftance oc mera långre , :ån der kilen år Birddaft: Det lå- rer fnart kunna intagas, at Sågbladen på detta fått med nog låtther kunna infåttas och utta- ga och med lika låtthet pr ty då Såg- ordning, hvarom Hrbdalföre talas , blifvit infatte, kilas'de få myc- ket möjeligt år, med den ftörre kilens indrif- vande, och at den må komma at fitta på fitt Å week och icke behöfva högt upfkrufvas, flås undem fmårre kilar ofvanpa, och frundom un- un) Kjödkanmmar men emedan den förtra kilnin- gen åndock icke förflår , infåttes f(krufven g, fom tillika med fkruf-hålet i kilen år med horn och 'Salt-laka' hårdad , och medelft fkrufnyckeln Fig. ET: fkrufvas och fpånnas Sagbladen, det ena sets ter det andra, litet efterhand, til defs Sågbla- den få fin riktiga fpånning PN ftyfhet , hvil- | 4 frytl ret år et mårke til hvad i denna delen 'or Härigenom vinnes den nyttan, at om detAkulle "hånda;y at under fågningen nå hh 2got fe B 3 SE TRE = AEA Ne i ge 100 JU Fen I tjl Sågblad flaknar, kan det makeligen, utan dall=- ring eller de öfrige Sågbladens rubbning, och utan at behöfva ftanna verket, tilbörligen fpån nas : kilarne kunna våndas, om få behagas, få at hålften af fkrufvarne ftå på bak fidan, och andra hålften på framfidan af Såg-grinden 3; men. NN båft kan en Sågare obfervera och råtta Sågbla=- dens gång, då alla fkrufvar fåttas på framfidan. Järnfkenor åro uti grindarnas tvånne medlerfta tvårflår inhuggne, hvaremot fkrufåndarna hafva fin nåtning. - Det lårer af fig fjelf kunna be- gripas, at vid Sågbladens nedra ftjertar icke an= dra ån långflutta -kilar behöfvas; ty de fom åro, - tvåre > loflna Mart: LE få På det alla Sågbladen må komma at fitta lodrått, i riktig diftance och ordning , få vål ofvan fom nedan, utan brydfam måtning och jämkning, infåttas Sigbladen imellan tvånne par flåar; et pår vid éfra och et par vid nedra ån= dan af Sågbladen; på hvilka flåar, (åtminftone vid de två, fom komma fram åt vid kanten af Såg -tånderne) vid öfra fidan, Jårnfkenor med fkuror, en fkena på hvarje flå, årv faftfpikade, hvilka fkuror med en Såg-fil, efter Säågbladens ; tjocklek; åro infkurne , och midt emot hvar- andra paffa, få at Sagbladen dåruti med fram= ) r : e Oo. ; NG é : kanten kunna håfta, och åro flåarna få långa, at'de paffa imellan de upftående flockarna på Såg - grinden, Når Sågbladen imellan flåarne åro infatte, fkrufvas flaarne tilfammans til Såg= bladen, och formera en klåmma, fom fes Fig. 133 Tab. IT, och Tab, I. h. På det at fåg-= fpån bättre må falla af den undra klånman, åro Nå: 23 flåarn SE för | Siobliden affneddade. Sedan infåttas de” nedra ttjärtarnå, om de åro löåfa,; med: fina kilar, och äfven de öfre med fina fkruf- kilar, och: når alla bladen fitta faft, infåttes Fig: 12, Tab. IT, och, Tabs IL, halfornn ” if i ör HDefte: Järnpinnar paffa uti hålen på flåar- ng öh bågge deffe får kunna åfven med tvån- ne fkrufvar och fkruf-vred fkrufvas til öfra ån- man Mån stördellt. må trå-kilar kan kila bak - kanten deffa blad, få at de fikta til fina mårken på afde af Sågbånken, och under fågningen gå "rått fram och formera jämna bråden. Detta , fåfom mycket annat, kan båttre genom erfaren- het och öfning, ån genom befkrifning låras, och ankommer ganfka mycket på Sågarens fkicke- j Så förftås ak fig fjelf, at för hvart flags tjocklek a blöder; Tom. man årnar fåga, år nådigt at hafva fådana fårfkilda klåmmor. Når Sågbla- den fkola uttagas, ar fkårpas , fkrånkas, filas ller omlagas, bör icke mer ån, til det hög- fta, tvånne blad i fånder uttagas och åter in- fattas och fpånnas , innan några flere utta- gasjopi det den förfta tvår- -fliarnas fpånning må bibehållas. Fig. 15, Tab. II vifar en oct Y filas.” pd SVAL fä igas med 16 eller are, blad uti en dubbel ram, hånder gemenligen , at Såg- tjocka Järöpinnar, igenom deffe öfra flår, i den: ordning » at Sågbladen midt imellan. dem fa fitt an af Sågbladen, och hafva den slips at 1 ighet, - eller at tå honom tillård. - Det torde am - ol; é sastur 2 YR RT at fkårpas sl fiockame, v vid ramens upgång , blifva uplyfte >> IA B &. | til l 1769. Jan: Febr. Ma til at förekomma den olågenheteng år Ö åfver 1 ftockarne , nårmaft til Sagbladen,iupfatt. En motfldndare eller fröd, '&, Tab. "rr tg med öfra ändan emot en med trofs-botten och taklaget ihopbunden Bjälke fig ftåder. Denna motftandaren år få g jord , at defs ena del kan, medelft en kil, uti Jari SA k, flåpp as ned eller dragas up och faftkilas , och iåledes, efte? ”behöFhboch "efter dc Sigftockars tjocklek', fom > fkola kant-fkåras, göras ”långre och kårtare; men til de kant-fkurne behötves merendels en långd. Pader denne -motftåndaren, til hvilken fida man åftundar, "må kunna frjuras undan, och icke vara til hinder, vid Sägftockarnes inlåggning, i soch åfven, nådigt år, må kunna flållas i ännan lutning baklänges , 'då den kant- (körha flocken dräges tilbaka, ät IE upftåndar ens Öf- ra ånda en korfs-tapp Fig, 145 PRUTTS på hvilken han fig leder: hårigenom "undvikas de många upftåndare ; omflyttningar och kilningar, fom vid Hollåindfka Finbladiga Sågar åro vanli- gr Vi Åfva Sågqvarn åro fyra fådana ftöd, nämligen et på fram-och et på bak-fidan vid bågge Sågramarne, för mera fåkerhet inrättade, och frålde 5 å 6 qvarter IEA a dee sige. FR ole Tabu kader -bincken elli ölninkäkna frå i Profil vid IJZ. Tab. I, Fig. 18. Inom denna bånk liggas Stookardas fom: fkola fågas, och faftkilas i lill-åndan, hvareft: fögningen.fig fu- tar: til den åndan åro genom Sagbankens tvår= få hål g gjorde, hvarigenom Tårnktary Pig. 1739 Tab. it, uti Stockarna indrifvas. Stor-åndan an Såg htockarna kilas eller fåftes icke förrasån - Såg- s iobladen f - fr ul eller / 3. qvarter in i ftoc- ler då fedan åfven den åndan vid et låt block blifver faftkilad, eiler. vid Säg - - bånken fåftad. Påid t Såg- -bänken, af de ORK brukade och mycken nötning underkaftad e .triffor ,: icke må för[vagas, åro tvånne par, I I aln höga och $ tum breda hjul eller" rullar af Ek, ya; Fig 18, et par vid hvarje åndan af Såg - bånken inråttade , och fatte på en, 2 tum i fyrkant frark Järnftång "eller axel, hvilken vid bågge åndar för loppet af rullarna & år väl afrundad och flåt-filad, med fpint ON ping. framför rullarna, och Jätnikrufvar med | öglor til axelns tåftande. vid bänken. På båg: ge fidor af Sig-banken åro Plankor N:o IL. längs. efter a hvarpaå rullarna hafva deras gång. Defe plankor tjäna ock at ftyra Såg- bår ken, På det: jämvål Sågftockarna må utan fynnerligt motstånd med lätthet föras fram och tilbaka i Såg-bånken, åro valfar, med ftarka Jåärn-axlar, inhuggne långs midt uti valfarne, med rund, kilade och med ringar vid åndarne, 3 ar -imellan hvarje vals , lagde imellan lång- fockarne, nedre om denna bånk, på fått, fom igt 218 , i sog vifar N:o 9. & fs Tab. I. Stdllet för atväixlings- hjul, Trdllor oci satsar sämre hjul; at drifva Sågftockarne och ”Sågbånken fram emot Sågbladen, och, fedan fågningen år förråttad, den kant - fkurne Såg- "focken och Såg bånken tilbaka. Hårtil hörer en ttång eller våg-bom, fom vid I. år ledigt in- fatt imellan tvånne klotfar på kanten af Sägra- men, 'och åtföljer denna ram vid defs up och å BEAR med andra åndan år As uti NS KR en en -vånd fom ftåndigt itöder emot, och faller in i hvar=. je tand. Vid detta tand-hjulets omgång drif= ver Trållan 7 det nedanföre fatte ftjernhjulet s, (3 pi hvilket ftjernhjuls axel-ftock trållorne «, 2. Tab. I, åro inhuggne, med jårnringar omkring," S at betålka och faftkila tråll-valarne. Deffe trål- lor gripa uti Sågbånks - kuggarne, och drifva Sägbånken, at, genom den nu befkrefne andra a | - g O- j , 4 '" ; ÄG Sågverks - rörellan, långfamt fkrida fram, och dritva Sågftocken emot Sågbladen. T Hårvid anmärkes, at ofvannåmde arm » år få gjord, at den kan flås ut eller kilas til hvad ”långd, fom til Sigbånkens lagom framfkridande . CE CIEEA ESR s "MERA fordras. Således höårer til denna rörelfen,;' på fått fom ritningen vifar, 1:0 det öfra Spånnare- hjulet af järn g, 1 aln 18 tum i diameter med 18 tums delning för tånderne, 3 tums tjock= lek; och 112 tånder, hvilket hjul år tåftadt och fallfpikadt vid armar af trå, fom gå utan på Tråll=s ftocken.' -2:0 en /FTrålla:r safitrås med :& tråll-valar. 3:0 et Stjernhjul s, 2 alnar 1o tum: i diameter, 48 kuggar. 4:0 Fyånne Trillor eller allenaft en dår Sågramen år inråttad för ; : dock, fock, kring med 8 trällvalar, fom årö af lika fom nedanföre befkrifves vid delningen f£f K uggarne uti Sågbånken. f:o Tvånne fpån- nare j. Pp wi ab Il; famt Vånd-vals aiTabo ip och I, med defs' arm ».och våg- -bom Ö a REN Den tredje rörelfen, fom vid et Sågverk år nödig, AL. -Sågbånken, tillika med den kant tf vatnets drift dragas tilbaka” fkyndfamare ån medd den andra armen G-. tab. IT, på vånd- vallen a am, Tab. I, och II. hvilken arm på vardera fidan om vånd- valfen förer tvånne ftån- järnhakar, tilfkiftes, omkring drifva det undra andhjulet eg. hvilket tandbjul är jämvål af 13 I di ameter, men af ftörre ellér” 13 tums del- ning = 3 OCH. allenaft fil tånder. Vid detta tand- hjulc ets omgång . > drifves , medelft Trållorne Få 2 Tab. fan Sågbånken til den led, fom nu I an Såg - flådan kan dragas tilbaka, måtte, jäm- mg det at ftådet. eller motftåndaren G. Tab. 11; dår kantfkurne ftocken ligger, fkjutes undan, iANer: våndes til en annan led, jämvål Spånnars« ne y voch p förft få högt uplyftas , at de icke råra vid det öfra Spånnare = hjulet: Detta fker, då ftecken z Tab. II. flåppes, at af fin egen tyngd falla ned, ifrån en vid golfvet faftfpikad clots, af 8 eller 9 tums högd, på hvilken klots en a ftock , medan fågningen paftätt, hvilat : igenom öfra. åndan af denna ftock går den ena Ne | ar” / kurne, Sågttocken, må, utan, handarbete, af latt fram, jerk ftålles, fom ritningen vifar, ger eller fpånnare x, Tab. II, fom med fina + byt ritningen Järet böldetigen Benäbsie at in=- WT É N NA armen af väg-frängen d 4, fom up uti vinden med en pinna eller ftöd-punkt vid 'Z; på under- lagde dynor hvilar, ' och fåledes 3; når vid! ftoc- kens fall eller nedflåppande, vågftångens ånda d går ned, måfte den: andra åndan af, fammna våg-ftång gå up, och med det famma flängen ö-medelft tvånne pinnar eller järnhakar , flit- filade dår de röra vid fpånnarne, updraga deffe fpånnare 7> p, få högt fom fordras, Uti den- na upftäende frång $, år ock. en klyka gjord med en påfpikad Må, hvarigenom fpånnar- one hafva din.,gang / och. blifva "Hyrde ) fart fram emot fpånnare-hjulet, och uti bägge bot- narna åro hål gjorde, hvarigenom ftången 4 blif- ver flyrd. Detta fkulle ock kunna verkitällas genom et rep, hvarmed vågftångens ånda 2, blifver 'neddragen; men det år tyngre, och den emnåmde ftocken tjänar til motvigt för fången ö. "Det famma fkulle ock: kunna få inrättas, at figningen ftannar af fig fjelf, eller at en kloc- ka ringer, få fnart Sågftocken år til fullo 1å- gad; men båft år, at Sågaren vånjes, at vid det tilfållet vara tilftådes, emedan de tågade brå- derna då ftrax böra uttagas, innan. Sågbånken flåppes at gå tilbaka. Således. då Sågbånken, efter fulländad fågning, fkal drifvas tilbaka, få at ny frock må kunna inlåggas, och den kant= fkurne fyttas, flåppes den ena frocken vid :z förft ned, och den andra dår bredevid lyftes fe= dan up, med. hvilka tvånne nog lätta handalag - fpånnarne >, p, blifva uplyfte, och fedan fpån= narne x nedflåpte, at fom ofvan år beråttadt, drifva omkring det andra fpånnare-hjulet gy och med det famma Sågbånken tilbaka, Kuggarne NN uti ati sStgbänken åro af 41. tums delning ochat ika fps 105 4 Åro: Präll- -valarne uti T rållorne- iu, u 8 ror Det år kunnigt, at! ed MR bå kädioa Sågar. areft brukas långt tunnare Sågblads an "vid dag rok - bladis Ba lagar, otal ické MESKEL ps ar - Sågftockarne diifvas med få långa fkted, fom vanligen fker vid de enkla Blad, hvilka I pro- | oortion mot eras tjocklek ega: Ahefa fryrka: och vd Fänleende til en fådan erforderlig Sagitockarnas - lama framdragande emot fina SHI blad, plår Har go (frerligen vid fådana lågar HYR GR, i åls för Kuggar af trå i Sågbänken , hvilka for-= rå pröbre "Celnisg', Ene sid fere alnar lång Järnftång , med dåruti uthuggne finare tånder, Ä hvilken Jårnftång rbed der ån ökade trälla och "axel-ftång med etvftort fpånnate- hjul, altfams i järn, låv nogkoftfamt, och i fomliga orter (vårt at an(kaf all Til belparing af denna koftnad, å åro tåledes ofvanbefkrefne: utvåxlingss oh fyren trållör af tråj och mindre fpånnares ul inråttade!, hvilka göra lamma nytta, och åro ark im a tråäll-valarné: göras .af godt. och fegt itrå; ochi Kuggarne af lika” godt trå, uti ZtN: breda, 2 tumotjockat Ekflär: varda Än-=i huggne, hvilka Ekdlar inpaflas soch : faftfkrufvas: årsånna iftårkaresasrmen. ock koftfamare ; om och gran åro för löfa trån, sats lärer inhugga' Kuggar. ; Sågbänken. plågarsvarari2 , 18: eler: ovkalnar ;Mänig. vellerinågot: lan gra exa Sägtimret, fomiuman år ”finnad at lågasssS Såghufet. bör åfs vag hafv: - båne flockarne, ar. Sägbånken,: elennock js fom! | denna: bånk -blifver gjord af Ek 3 sty fara varminitone den långden',; spå det Sågs san LUKE | KE ve . EE | - / a SA T ken må nattetid; eller då fågning icke fker, na flå under tak? den öfriga frållningen för Så bånken kan gåras utom h behagas. - . Fab. I, fpånnar. vågbomen 2, Tab, taga, det' fi vål för Syllarna rundt omkring', fom för de grund - flockar, hvilka komma ar emedan förutan deffe ftolpar och hammarbandy' bjälklaget 10,-20, Fig. 18. Tab. Iz icke enfamt' kan emotftå och båra den tyngd; fom dårå tryc«' ker, då 16 eller flere Sågbiad fkåra igenom en, utom defs nog tung, Sagftock. För den orfa=' ken böra ock valfarna, N:o 9, Fig.18; göras. fom fagt år, ftarkay i fynnerhet den valfeny: fom ligger nårmatt til: framfidan af Sågramen, förfes med en Järn-axel af. 12 eller 13 tums järn i; fyrkant, längs igenom valten, med afrundade tappar och Jårn-ringar på åndarna, vål kiladey at: den och de öfrige valfarna fuck Sälar: paunor af hårdt trå eller ftens komma. atv lig= ve - testing bjälkamma N:o röy på hvilka bjälkar Boren åfven lågges, och ofvan på golfvet 3 plankan N:o 1137 til underlag, i vattupals, för ågbånks-hjulen, famt at flyra denne bånk, rt je böra ock Såig- grindarna på bakfidan nafva godt 'motftöd af tvänne bjälkar 19, Dab. I fom öfverft: fammanbindas med bjälklagen, och ”nederft. ut inmurade' ftöckar med (nedband håftås. Deffe: bjälkar åro INRE fodrade , på "den fidan, fom vetter åt Sågbladen, med plan- kor af hårdt trå, eller åro breda Kuggar af hvit- bokiY::d TRA II, intappade i amma .upfti 2e0- de bjälkar, emot hvilka Kuggars åndar, de på bakfidan i ramen inhuggne och flåtfilade ftar- NS Modin näta, hvilket fiftnåmde fått år bättre, i anfeende til mera beqvåmlighet vid "böra örfes ck ofta de åro så gäng. i SN Å vå YR LR Rh I rd vd Mn NY lät; förekomma ,. atrvå rukiöler eken i uplyftas ur defs pannor, då, fom oftaft händer, : Så sphbpn ob fega och halftorra Sågftockar, år för s rg ; åkånningy åro ftölparne N:o 12: Tab, SME fom vid Sfra åndan ftöda emot bjä laget ich vilket ock i fynnerhet på det ftål- öre. fordrar ftarkafte fråd: ”imellan ftolparne år Jöfa blocket 13, med 2 tums tappar, uti råflor ftolparna infatt, 1å at det igenom utfkårnin- a 14. kan uttagas, och åter inlåttas; Tedan nålarne blifvit fmorde: och ofvan på detta inflås flutregeln 15, igenom hålen på ftols 0 amt i hålen på ftolparna kilas. . Våggarna af hufet byggas med vanligt och korsverke ) af jr lg(morning, hvarmed deffe: verktyg dageligen och. går. Fran «Em ränla. på blocket, 4 Va ÅS a fåga, at en f 8& 1760: Jan. Febr. Mart j É ftolpar, grundflag ; hammarband och: fned=« band, 'och beklådas med bräder: eller ock up= fåttas.omkring det nedrarämmet tftarka gråftens+ — pelarne, hyarpå bjälklaget hvilar: Ju högre det | sd > MEN 6 NN ÖR Na nedra rummet och deffe ften-pelare åro ; deftö långre får vef-ftocken vara, och defto mindré brytning blifver vid Sagramens up-och ned? : NE : e ARE om eg ER RT gång. På det, öfra; rummet, dår Såg bänkenrår; - Iemnas på en fida då tor épning- utan ftolpar) ac de långfta Sågftockarne, når -belägenheten få år, ifran någon backe må kunna-igenom fam: ma Ööpning intagas, eller in. utichbufert! våltrast til det ftållet de i Sågbånken böra inlåggas, at vid: tillfälle -dä8a5.5 "ns kDtAa BMT RRD he Detta hoppas jag lårer vara tilråckelig före” klaring på Ritningen til en. finsbladig Såg. Et enda matte, jag ilikvål tilläggas ehuvw tydeligt det:i-fig fjelft år; nåmligen; at det ganfka myc- ket. ankommer, .på en Byggmättares; fkickelig- . het, fom fkal verkftålla: denne- ochandra ahes ' chanilke deffeiner. I famma mening , fom ord- fpråket lyder, at en god Domare år bättre ån en .god- es torde man ock med fkål kunnå' förvårra en gjord. ritning: Men aldramåft an: kommer på en Sågares och. hushållares förmågå och fkickelighet 3; ty-deffe kunna låtteligen åftad:+ komma, at den.-båfta bide-byggnad och deffein w Dyttig. NR il a ERRAAUNASÄRALILAVA i J by JR RASER NN . FAR oo 13 | SG At hr / RR nl lv. Lå va '” » 6 ol gt + L Me TENSON OS " BH 4 RN a l " i sö bu. CP OM Kiev ' bk (EN / | j NN 4 AR TE HEK tg fé Vv CJ » . X | tatt j . Kol ” ; : r < 3 IT É j yggmäftare både kan förbåttra och kan: blifva onyttig, i ftållet at/den bordt vard Ad: AG RTR AEA SA da RA NR SE | & (RR är ä Få | 0 KN NäR AR Cr ar a AR (KR bör kaki ie Til en ny FR af Luft Pump, ar, sd förmedelft kokande Va atta egen ; AON "4 SET MR af | | ; av kd N 0 las "CARL WILCKE, Så SR t uti” i Experim. Phyfi ken. id (3 fö z del PR: är lipas > PAPINI fen + | och de verlds-kunnige Eld och Luft-Ma- PR anftålde Förföken, år bekant: at Vats tens fom af Elden uplöfes til Ång gor, utgår et ganika lått och fpånttigt F luidum” fom drifver Kufen ifrån och undan. för fig, och i inom flut- ne kåril utöfvar en dåfvermåttan ftark och ge- . prätrångande! kraft. i Når fpånftigheten af delta attu-ångor. börjat upvåga Luft-kretfens tr rycks ig , hållas -de gemenligen för: 14000 gånger cfare ån fjelfva Vattnet, och vid pafs 16. gån- fer: låttare ån. vanlig Luft, hvilken ock dåruti junker: til bottne t a I - Men vid -ftörre hettay kan: deras. fpånfti, het -våxa til då anfenlig. mån , at de ftarka fte kåril icke förmå uthårda deras våldfamhet Dåremot förfvinher . denna af.elden hå: rörande utvidgning, vid påkommande afkyl= nir 85. få aldeles! at.de ångor, fom upfylt et tort kåril, falla: tilhopa til en liten vattu-drop= emnandes- efter fig en tom rymd, hvaruti ARR litar 5 och ofta nåftan aldeles måg, BEE NRA Vä NER AR gå se Oh Fö a FÄLG Deno Deluguijers Cours of Exp, Philof. Vel, I: Pp 34 = 2769. Jan. Febr. Mart Denna Vattueångornas befynnerliga natur, som redan vid Eld och Luft-Machinér med ftör- fla förmiri anvåndes, och i flera andra mål kan blifva nyttig, tyckes jämvål på tvånne fått bör ra kunnå tjäna til kroppars underfökning uti luft- tomt rum, eller 1å kallade Luft-pumpar. Förft,; kunde man omedelbarligen flytta kippparn in den, uti den af heta ångor upfylda rymden, och ge- nom deffas atkylning haftigt förfåtta dem uti Vacuum, hvarigenom förmodeligen många nya omftåndigheter ikulle yppas. Men på ånnu an- nat, och våra vanliga Luft - pumpar mera lik- nande fått , kan Luften förmedelft detta vacu= um förtunnas eller utdragas ifrån andra kåril, - klockor:och Recipienter, under hvilka ; förföken fåfom vanligen anftållas. oa oc > Den allmånna möjeligheten af deffa FPeRags a. - kan ingen, fom kånner vattu-ångornas anför egenfkaper, draga i tvifvelsmål. Men huru långt et fådant Luftpumpnings-lått i fjelfva verket, och i jämförelfe med de brukelige Luftpum- parne, kan gå, och på hvad fårt det famma ge= naft och låttaft må kunna. verkftåilas, kan, i brift af rilråckelig kunfkap om ångornas gles- het och fpånfrighet vid "alla hettans grader, famt huru mycken luft dåraf uti hvar och en håndelfe utdrifves eller qvarblifver uti de rym- der de intaga, icke med vifshet a priori förut- fes; utan kommer det an på värken Btofs Til den åndan har jag anftålt åtfkilliga fma för- fök ; och fluteligen låtit förfårdiga en liten Ma-' chine eller modell til dylik Lagt Enekts ning, hvarigenom jag funnit, ar denfamma icke «al are. 3 j allenatt är md) eli ; utan ock genom stökig | ie förbättringar ka n blifva bru bar och: nyttig. elkaffenheten af denna Luftpumps«modelt S af Hera Fk RR oron. ng Tab: III: å j pen en vanlig The- kirtel or & kans ich HÖRA md, fom til hålften fylles nöd Vats Fk et vanliga locket gjordes med papper RA blånor vål titt, famt förligs ofvantil med NA referve- Ventil. Uri denna kittelens Vattus 6 dip attlöddes B, Ånge-töre et, af måfling, en half tum vå ad år ihopfatt jar tvånne delar; och tjänar at les: oda Angorna up til | ÅA TEA Blåfan eller Lultputnper, fom beftår Jar en på alla dor vål tår Måffings-Cylinder med rundade böttnår, af vid pats &3 Cubic turns: nn rymd: Den kan: upfyllas med k vvarttngor, fom dårifrån utdrifva luften; och 4 efter atkylningen leénttia denna blåfati luftstorm,- Ån ilken ock til den åndan år förfedd tned tre färd ildta och med luft-tåta hanar eller ven- N iler förfedde rår der hallar 3 nåmligen: Dy Den | gående Lufteoch Vattu- canaletri; | fränt fnkaroga uti Blåfan ; och Sh RNE Upkormifrande vattnet åter nedrin= ,Luft-och WVåder-töret, föm ucflåpper Itften, bc futeligén SE SEB 9 hår Ängötna > upfyltB Blåfan. bn ; ” & LT öda RJ ä &Å Vana SÅR os CNG FÖ : RAR MT Sk vv Få ko RA NN | LS T É, «v | ; j | F, Oe nde «ock: Rarefactions=C; analen, fom: pålkräfvad. uppehåller + cp Mie G, Luftpumps- Tallriken, shvaruppå. sbvilanga ; H, fjelfva Klockan; hvarutur Luften fkal: drar gas, och fom efter vanligheten frår på: et vatt Låder. Blåfan C år utomdefs 88 ifven och, på en fjerdedels tum når, tär fr Jedig imom'n 3 SR jä, en tunn Milfågs: Cylinder, band u > ifrån flås kallt vatten, at afkyla blåfan, når ång "na dåruti fkola Lökdetled cras, och fomå åter ige nom fido-röret K aftapgar reg la Rör Hela Machinen hvilar utien rörlig fäll- | ning LL, och anftålles F ÖrtökaR NR går dets få låttet , ar. ) 4 på 1:0, Sedan SkRNiga bid 1 Re, bör ar köka, ; Spnas. V entilerne.D och -E, men F tilllutes; stil defs, ån sorna få älom-en frark: rök. framdrifva ge- nom ; . a ; tf beg In feta Ae 1 20: > Då tilflutes Ventilerne DektE, AN fär=": emot beldinen på kittelen [ å-långe öpnas; Tillika lp ;o ”Slås Kallt” vatten, fom nu hade vid pafs sf å 6 graders vårma; öfver Blålan uti Cylin= - dern, och fedan detta lika: kallt utkommit Från K, och svacnum år gjordt suti, Blåfan, a AR 21 4:0 Öpnas Ventilen F, varigenom Luften under Klogkan & tar tiltålle at utvidga fig, ned- -rufa, uti. Blåfan, och dårigenom blifva förtan= nad: Hvilket ftraxt rånes dårigenom; at kloc-- kan fager fig fatt vid Tallriken, få hårdt,; at hela Machineo dårmed kan uplyftas. Om dårpå ( Ta uk od fö n ten Fårer tildres, kan: frdba O- peration med Blåfan å nyo företagas, och luften dårige skögpgianas NA klockan AD gj : felagas anlag finaler? (ÖRA nå FE ilsbet. v afgöra, > til hvad grad Luften | på . det fåttet blef LÄN förtunvad, afmårte" jag genom ifylt vatten få vål NR Iockans fom Bia ans Jinra. vidd och. förhål- lande. > hvilka, fedan Vilbårlig afdragning fkedt R den rymd en liten” Barometer under Kloc- intager , funnos ; det nårmafte, fom .z til tf. Om Blåfan fördenfkull genom ångorna blif- vit aldeles ' luft- tom, hade luften uti klockan bordt rarifieras, - vid förfta draget 16 ganger, det "andra VG a vid. det tredje 4096 gånger 0. fån v. Men fom .en dylik verkan vid denna Inråttningen - icke ens borde förmodas, ftåldes 0 TEEN Arek. Barometer under klockan, för at deraf finna, til hvad grad” luften verkeligen förtunnades. Qvickfilfret uti detta rör befants er förfta pumpningen, ftadna vid 20, efter idra til vid .pals 4, . och efter den. tredje > Decimal linier öfver defs bryne uti do-. ie : i följe af deffa dagars, Barometers | dö» id 26 tum, vittnade om en, 13,65 och - 'gånt ger "förtunnad luft, och tillika” intygar, u- ångorna vid denna operati on. väl ut- mycken luft utur Blåfan; men ånnu lem- SR dåraf Sfrig,. emedan alla följande | ac icke förmådde fålla Barometern lån- he skinn vå CA åa frark evacuation, ym- ifom få da nn åter en sa. 7 (Lå | iz & ” 38 1769. Jan. Febr. At jämföra denna effecten med det andra goda Luftpumpar förmå åftadkommay, fatté Jag famma klocka och Barometer öfver den dub- bla Angelika Luftpumpen, hvaraf jag vid Fö- relåfningarne betjänar mig och fom nu var för- fedd med något ftarka ventiler; men jag var ej i ftånd at fålla qvickfilfret uti röret unde hinnor, fönk det dårurti ned til ganfka der £ le ranika fina litet åfver och under I linga. Så fina hinnor få likvål ej gerna långe bi uti deffa pumpar, hvarföre de ock vanligen ej gå vidare ån til 2 Iimier, hvars vid den långa Barometern under pumpen, efter Atmofpherens tyngd fvåfvar ikring 30 graders eller verk-tums högd, Deffa pumpar förmå fåx. ledes rarifiera luften något öfver 200 gånger, och hafva det gemenfarha felet, at icke vidare göra tjänft, når den inneflutne luftens elaftici- tet ej mera förmår lyfta de fina blåforma, fom ut- ve Venrilerne, De enkla och med goda vrid=- GrAVESANDS, LEUPOLDS och NOLLETS Coli- ftruftion, kunna gå långt vidare, MuscHEN- BROEK beråttar, at vatten uti en dylik Barome= ter därmed kunnat fänkas inemat aldeles ned, fom fkulle vitna om en öfver 4000 gånger rarifierad- luft (2): Men Abbé Norter, fom mycket arbetat på deffa pumpars förbåttring, medgif- ver, at den båfta dåraf, ej tåller qvickfilfret un= der vid pafs en linia, och endaft förmår göra luften litet öfver 300 gånger glefare, tyck ÅSE (+) Introd. ad Phil. Nat. Vol. II. p. Bär. a C) Lecons de Phyfique. Tom. ILL. p. 225. . Febr. Mart. 39 ; Man fer iöpal; vuaW ehuru den lilla nya luft- | pumpens verkan icke gar aldeles up emor an- dra fullkomligare, är den likvål ej få” ringa, at man ju. vid Ytterligare förbårtring kan göra lig mm, at därmed vinna famma, om ej ftör- hopp, o Få de effeter. Hvad I fom håruti ftyrker mig, år lels denna förfta Modellens fynbara och med flit Ange oful Ikomligheter , dels andra förfök, fom; bevif: a, ar luften genom Vattu - ångor til FRYERER högre grad kan rarifieras. Til de för- råknar jag: Kittelens otåthet, fom ikring 1oe] ket utflåppt och ej nogfamt uphettat å angorna; den långa ledningen igenom tränga rör; 1(jelf- a Blåfans, rörens och ventil-gångarnas med flit . tiltagne- fyrka och tjocklek; Bli ans ringa vidd emot alla deffa: delar; Luftens och Ånge - vatt-- Held. otjänliga afledning m. ms fom alt bidrager, at-ångorna ej få behålla tilråckelig hetta, och vid alla deffa prof förmodeligen aldrig ågt 100 Bg vårma, få vida de vid E utfarande dunfter- he aldrig förmåtr updrifva Thermometesn öfver Vv fo gr Såfom nu alt detta kan förbättras, (få kunna ock ångorna til ftörre grad uphettas, hvar- ara återg i anledning af följande förfök , fulttas förre rarefaction Modråndig jota” stra såla ki sn sviten glas-kula om vid pafs 2 tums Dia- eler. med lang fmal hals, fyldes litet vatten, Stver. en. kol- eld upkokades, tils det me- Is bortgått uti angor, och kulan börjat torr, hvarefter halten haftigt omftjålptes, Her 'båttre , redan var nedfånkt uti varmt, för- Klang kokadt, och under Pumpen ifrån luft ER vatten. När kulan kallnar, börjar detta ; Ca vat- TEA 2 pr FR = | 49 salg Jan. Feb Rr. uti kulan, och fåledes i och för fig fjell RER Detta förlök Or a cr åa myc tl > bevis af vattu-ångornas 14000 gånger förre Vo- at. deffa lume å ån vattnets, bevifar. längt: -fåkrare Ångor åtminftone 8000--gånger rader luften fve vid denna hettan förmå vida mer ån "den båfta L Luft- GEN Förmodeligen råttar: denna rarefaction Å ig. efter. hettans.: grader, hvarom jag med det förfta årnar anftålla närmare. prof, och kommer fåledes endaft an på tjenliga utvågar. at -uphet- ta denna .å ångan, för: at dårmed gå. de; dfriga Pumparne, få. nåra man vill, "Denna Luftpumps Inråttningen .å äger dock utomdels ar färkild- | ta. förmåner, FYeDlang är: [0 pA id Åt dylika, fore brer blifva ARR koft=' 2 fame, och, icke fordra få fkickelige. arbetare, fom de ltgket hvilket kan. göra dem mera allmänna, EE NR fn RR fö ÅR & 2. Kunma de utan noffapteks PES ganfka föras | och fåledes haftigt förorfalia. en anle lig cuation, "Dåraf' hårsöferssseeng Ve dTd lg E 2 At de framför de sd hafva den RER . Pen, at, på en gång, och nåftan uti et .Ögna- blick. förtunna luften, hvarigenom många. nya > föråndringar hos Kropparne torde yppas. Sår > Jedes har det med denna lilla Modellen några Bingo SYSKON at på en gng HRÄTSYA et EN » re je FE SV 4 BE BER pk Bäplene VA SAR RE vid den Ag ämpting | om fikk Käg bblif va ganfka ringa , och éå- få uti några hanars "Spnande och til- de; jäs det är möjeligt, at denfamma, än Mo luft-machinerne; kan drifva FI Jr öfrigt ad BR aa i SYM Ag r denfam ma til alla dr BL fon po ra F FAR fr , men Rör om V utom- z så oh (CS vd JR vr RK ting TRE SEG år of å finnas ock. vid. dänna. Inråttningen våm mlighetér; fom torde göra denfam" ma mindre b ehagelig, AT fåfom dårvid = .. SÖ ras Fd och Vatten, gör detta vid ni , bruk, nig SF ä BOT 7 £ | NÄE Ah åå 2) TEM vd rå Wide: koftnad v»liten 'beqvåm ugn a tes, f drar likväl röken fin egen afled- dö ERNA FIRST ; Få os 3 Den vid Modellen brukade atkylnir en: om påflaget Vatten, fom ock vid de förfta C hu Kene varit i bruk, utgör hi ttils"den frörfta ofullFÖN Nehe, få vi ta" tiden dårigenom åtgår, och man til Iperationers anftällande bör vara" "förfedd Nn od AVsÖReer dåraf. - Man kånner vål den Pysket: -behåndigare. infprutningen af a LINE gör: sun dalle | ar 1769. Jan. F kalt vatten in: uti FOR flv; FN gr. nytta Pirat fKang at. lst man 4 Stl erhålla 10 pumpningar uti minuten, jämte. en 300 gånger glefare luft, år AR tvifvel,. Ar 3 denna Luft - pump blefve en både nyttig. och nöjfam Machine. Imcdiödd har j jag vunnit mitt åndamil, om jag hårigenom giffit andra anled-', ning til en Ed efter tankar, om Vattu-?å ångor- nas "mångfaldiga bruk til Pystigarg, behof. Ytterlis igare Eb ensn e ( 4) om. den Cefarifka FANN KV ARr | " HERMAN SCHUTZER, är M: D. Kongl: Aehier och GECorpus. ” 4 ÅA få Er vå 5 z | t kunna bag de håndelfer;. PR he tågass år en fak af få mycken vigt, at jag. för= bundit mig denfamma, enligt fa, och förfa- renhet, fårfkildr inför Kongl. Academien Adam g PBB. . 4 Hvil- PR Bept. (768 fari ifka Operation åger rum och bör före- ) 0 Se de Ölund uti s Häkadfantt för Jul, Avg: viken kan vål fe Ng ibland ock tren- dde i Lifsfaras utan at anvånda all:för- ig urfkillnings « gafva til uptånkande af de Ivarig senom de kunna hjelpas dårucur? fko»kårleken drifver en dårtil. HATA TI a ( peratiorlen år ftundom det ens da medel, hvarigenom AN dylikt ändamål kan vinnas; huru mycket angelågnare år det då ic- ke, at rått. granfka de håndelfer vid hvilka dét- al dal det endafte medlet, bör an TäNdATE En otidig driftig] et, hvars utgång bör råknas ofå- ker, et långt drögsmål eller uteblifvande med le ina. Operation, vore, utom denna kunfka- en, Icke annat ån hemliga förebråelfer , forn unde fårta Tåkaren. bide” Å Horla anlvar och villrådighet. ++ 0 ; - Måmnifkors bella beh dif 6 föremålen af alla C irgi a Operationer > föremål, fom fåt- Ken "Chirurgien' i lika förtråffelighet med andra AS hvilka hafva famma äffigt, Intet ar dels fade fynes dock i det- a affeende vara få noggrant; fom den Cafari- rå Öperarlonen: $ hår tånker man flundöm på tvånne Lifs råddning, ftundom ock, på der e- nas allena, br fenare fallet fkulle man ftan-. om uti en. oånt delig & Öd EBEInEs om man icke Ab IAN "tygad , » at det ena, utom operationen, genom fin ded,. blefve det andras oundvikeliga död ; PR -ockfå, at det fenare igenom fitt qvar= Blifvande, tillika beredde fig grafven i fitt mo- de kg Lif; hvaråft det likvål” af Naturen blifvit tilredt, ej at undergå det fifta tidefkiftet af fin > kefmd) jag "menar - -döden, utan för at etnå den flags 44 1769. Jani F fl fullkomligh ct, fom fordras ik. der öförtta. Jag] menar. födelfen. rn ip K é HONA i ki allmånhet Kil Jag: nu Å. igen förutfåt- ta tvånne håndelfer , vid hivi ka ' r RE fariika Ope- rationen år oumbärlig > fan vinn | föremål. Sk HAr Eörf, når bild vekig! dåd döljer Si Barns: börden , och barnet n (5 tilförene. öd Ho, | famt -vifat- tecken, til Te då bör man ej å fdo; | fåtta , at fkyndefamatt ”medeltt den: Cal rifka FRA föka” rådda detfaran i 6 a så Hö kåpdatag! Sn Inföktieter, RN Hel dRR älker el-; ler flyckevis', via” naturali,' utfkaffas” kan; ehu Ås | ru Modren lefver, ja åfven kan må våk ng Ha" kerna ”tilsen. få befkaffad. Barns-börd' kurina va ra;t:oEt, trångt? eHer oformligt, Båckens;' fom aldeles betager barnet paflagen 3. hvarpå exempel gafs hosz den Dvårgwnan ja vopereradé:; fold Når, någon: våxt finnes 4 uti. eller bredevid. Båc- CERN eller ockfå ar .dån 2 äg 28 löjkaren Ge ade t LS a a & kört Rosp gen, ucfkaffas ; hvilket, efterföljande” "exem beftyrker.. väg Ä TA op das ll År 17493 rd re oda af-en: Var ; vid Rö »Mariz; F örfaråling, a ar meddela. dels Fru a når ; ( kö REV ANS OR WERN öv Ä NN $ j i || .» derlifvet."" Vid” derfökanderi, 4 Hg der is RR - ovåriunt eller ågg-ftock vara'Scirrheux (") och få enl gen utvidgad, at aldrig” buken i et Haf- vande tilftånd kunde: vara mera 'utfpånd, "Scir- rhi om krets tog fin början sen god tvårshand i; frå lögra fidan om nafveln, gick åt vånfter, och intog hela vånftra fidan af underlifvet , ifrån ret enen'til:Os Pubis, och åfven et litet ftyc= ke ned ii lill: båckencet , få at den vid fonde- ring en' kändes ftöta emot vånflra fidan af Col- | lo uteriz ; dåreft Patienten tillika hade-fmå rift- SS ”umen eljeft föga. eller valsingen: vårk - obhiplåbag ingen Feber: eller tran- fjuka. Som - nu inga botemedel voro at för vånta, och åfled- cn ÅS og VR 1 Nol o RELL defsutan i i tvänne års: Rå kl frndis b p il ga et. , för era RN ät ej öl frn vida:: hvilken påminnelfe jag fant- få mycket.nö- - digare; fom Hön ånnu var 1 god vigueur, myc ket munter, ' och hade fina menfes ganfka or- fast > men Sd 6 veckor voro förflät- ky förrän Hon befant fig: uti vålt ignadt til- Land. 4 ; Mannen anmodade dårföre mig, några veckor för Barns-börden, at'vara Henne behjel- elig ; om få påfordras fkulle; hvilket ock, med ket bekymmer; löfvades. För den ömtalta en fruktade jag vål, at om barnets fötter dd Ma om"icke hela kalfen därvid kunde bög gnat OL Unge on nat [oj dv il fllddsvän. "efter Hennes" död, vid Lik: -Öpnia-' gen befannades. Va fl e förft framte fi 183 det ej kunde frambrin- - AS figi födllen; och efter en timas dragande, i va de åndteligen uttått det til buken, Pilte | ” afflitas; men dåremot framtedde, vote intet Tiden inffindade.s är jag efter äkide är men fant vid ditkomften tvanne Barnme rfkor 4 [D hvilka redan hade fyffelfart fig med at drag på barnets fötter, ben och lår, fom förft vilat barnet lefde och fparkade; "men dö i födflen, af det ftarka möotftåndet vid dragnin gen. At undvika halfens afflitande; d jag dem uphöra med dragningen; då jag fel f låm- kade och drog förfigtigt på barnet RR Skuld= rorna: jag införde fedan en fmal hake eller Cro- chet fattade därmed ena armen och drog den til mig; på lika fått, dock med otrolig Vini | het och måda, gjorde jag åfven med. den an=, dra. Sedan bågge armarna voro, ute. mårktes hufvudet ftåldt med anfiktet åt vånftra och nac- ken åt högra fidan3 dock låg hela hufvudet mer ät höger; jag fåfte då en: pitblgt hake åf barnets högra öra vid. futuren i Hjernans en h lyckligt vis, dylik hake infördes, par hazard öc ockfå i defs mun och undra kåken; låt klen Barnmorfkorha draga utföre och til mig, på den uthångande delen af kroppen; då det efter myck ken möda, åndteligen helt framkom. Sit vil- Je jag ock uttaga efterbörden3 men den tmös dan blef. förgåfrgt anvånd 3 bty Lif « modrens hals NE I: = Febt. Mart; 47 K$ efter förlofsningen, blef få af våx-' eg -omöjeligen. någon. hand kunde utan efter tre timars förlopp, och etter | dragande och runkande på nafvelitrån- C enas å, kom den omfider af fig fjelf nu: pungen vid. förlofsningen förft , hade Patienten aldrig hatt hopp n För (sning , utom den Ceefarifka O- ” ck jag vet ej, om jag varit når- flraxt från "början: : om jag icke heldre, affadt tilftån d, anftålt eperatio caxfarea. e fedan. efter omftåndigheterna tåm- meligen våls och dog förft efter två ärs för- , af defs plåga och våxt. AR RR RE Å 4 SR MN pg AR TAR 1 ” Ae » il ne fn E d an q 4 G + ” » Når Foftret legat i | Trompetens Cara! I allopiana), eller i Buk-Caviteten; år 20 an hjelp Sån. Czefarifka Operationen. Di MPR SR efter ftora får och ut- fällande Gen, bräde frycken, år upfyld med ftarka Callofiteter och hopfnörpningar; at man med förta möda kan införa någ gra ra blif- bsr utgång omöjelig. | ES TE SR AE i f:o Vid je Hifbadren går rd antin- (8 nn | fet fall, eller ock af Accoucheurens eller Jord; gummans hårda medfart och oförGgtighet i fjelfva förlofsningen, få at batnet antin- It och hållet, eller med föttren och half- väns, faller utur Lifmodren in uti Buk- baviteten; år ej annan hjelp för barnets, lif, nn Ceefarilka Operationen. - Men fallet; allenaft eller bägge armarna, eller dår til med en del. af hufvudet i denfamma, och det öfriga af bar= REN - hets Ke 5 | nets kropp och letiädkes er "]if-mod ul A kan det medelft handalag uttag gas, > fomt = Erf5L Ibn fmaded bevifer. » a Pås INN Åt 1752, hade en NNE er på Drottning ggatan , uthårdat en Batnmc hårda Eder hvilken, då hon ,éj mera mådde , gick från: den fyror Käg at fig om henne, eller. påkalla vidare hjelp. - förnåm Fru, fom bodde i fa umr a'hus, fick äm” /fider höra hvad fom Akedt; då' hö kade efter mig; och berätiader Ha med anmodan at fkilja Barnet PC Jag, fom kånde föga eller” ingen enten , fant henne kallfvettig och utan ning, fruktade, at. hon, om . var få kraftl kunde, under arbetet; medan; våndningen ; | le fke, då mig under hånderna; hvilket € IE den nårvarande Fruen tilkånna- gafs'; men hon påltod åndock, at jag fkulle bjuda slimed: örs lofsningen, Jag fkred då Åndtöle r då, jag ville: oforhie Barnets : fötter,? kom jag SS dertils-och med hela handen utan ringafte motftånd genom ' buk; och kånde med beftörthing? rar lika med Barnets hufvud ibland dem 1 Jag drog handen något tilbaka, oeh tant tr Barnets ena tot, den jag "förde til mig ,'då d andra 'efterfölgde :: jag fattade dem då ”bågge och drog Barnet ut på ögnablecket.: Efterb oo Lifmodren , in i fjelfva Caviteten KÖR sg VR den uttogs” åfvenledes3 öck: gr | | eh -tvifvelsu ar a 6 minuter; men fom födan utgjutit fig uti Buk-Caviteten', e | modren yar remnad i des boten; fom var: PET got got dälllynty där ruttnad förorfakar Tnfamma- åndteligen Gangren; få dog Mo- på femte dygnet >, fedan hon förut lansning igen. | pu barnet, i anledning af hvad förue af denna Barnmorfkas hårda och vålds | » fallit helt och hållet uti bukens hålighet, hade ingen annan hjelp varit öfrig ör Paret, 5 den Cefarifka Operationen: FRRLERIFNING, » ” Einfk Ko blifvit smb och å fr te, ty at bon gifvit 9 til 10 Pund Smör om året, ke > > Förfättad af nd: ao ock tilvandes at åta någor SR > ände RE LEG rd PEHR ADRIAN GADD, Chemiz. Profeffor i Åbo. - MN Ke INR ifrån Kal. på Ch fåt. 7 tet, at tvånne. dygn efter Jet Kalfven var buren efter en god Finfk Mjölke»Kö, köp» tes den af en annan, och nödgades man då fraxt fkillja den ifrån modren, De förfta 3 å 4 dagarna fick denne Kalf et ftop mjölk om n, fom efterhand öktes få, at han på 4:de. a åtnjöt I kanna mjölk om reg hvars . nt godt hö. i - Co RR Vä | | H MM. 5 I så 7) AS «AK | 2 NRO Räv i 50 1769, EE Feb , 2. Hårpå upblandades den kanna mjö Ik fom åt Kalfyen dageligen beftods, med v ätten och litet Rågmjöl eller Hytte-kil F Når nm ken, med fvagdricka utfpåddes, 1å kän 1 umbåras , och öktes på detta fått den litet i fånder, til två Källor” och lite 1å at når Kalfven hunnit til 2 månaders ålc beftods honom af denne fåledes utfpå Ide mjölk, 3 kannor hvarje dygn. Råg, m målad til Malt och brygd til dricka, i mjöl- drycken, har ar mai funnit anfenligen öka Kalfvens ftyrka och vå våxt Godt tort hö fick han, jämte denna dryck; he- la MM 1å mycket han förmådde" åta. så Efter 2 månaders ålder, uphörde mr med oe urfpådda mjölk- dry RAN 8 ÄSd Ne nom i det ftållet mjöl- dricka j ftoc Rågmjöl och "vatten: en Råppa "Rågmjöl ut- blandades då altid i 13 kannor vatten , hvartil" åfven lades: én kanna Eneris dag, och. blef den- na dryck låmnad, at något furna, då det rön- tes, at Kalfven nådd defs båttre dåraf. Af denna dryck fick Kalfven, 3 gånger om SABen, 1 kanna i fånder, få långe han utfj fpifades med tort ös men: endaft 'morgon och äv väll, fedar ban flåpptes ut på betet, : Annan Säng fc (har icke, hela fommaren är klo ig han om hé fjol födas hemma i hufet. == I OM) ib jur få Re c he Sj 08 I vb |. d 6 $; Ag Om föder r detta unga ki HEN "gjordes om fommaren , efter tid, vilf: le och belågenhet, följande anftalt. "Alt hvad på gården och ikring hufen våxte af Nå isflör , . Gråbo, Tiftel, Malört, Mjölk -tiftel, Hund- | kumé oh am , Smör-blomfter, Leontodon, ad d fort | utrenfades: ifrån Krydd- fom allehanc 4 Ogrås, Appel- ch dylikt; 3 det famlades i a örvar til vinter- föda. je pakt Otil föda. Nee Ke lå 1 hat rhugga altfammans med et hugg sjärn, få ipt om hackelfe, och i fall någre mycket gtof- a lit med i denna Foder-famling, och torkades då och då i en i fönderftöttes i en gammal trås inare gry. Af denna grås-backelfe, pu köket; ; fylldes en järn-gryta, af rymd; ; då det om mor gonen de. detta förpe öm aft Fra | | fpis för kreaturet, Sedan fyll- lytt igen, då om gvållen et nytt fr itäle es Nå för det famma 3 til nåfta "Detta förpe bör vara JTjärnty | och ej för hett åt t kreaturet. CN N ilsålle var, at fatnla ptås - från tall. fkullar , få blandades det i detta grås-förpe. och man anfenligen öka både ftyrka och 4 ajölk hos Kon. Då denne gräs.» fé fåledes igenom kokning tili reddes, få ed jämte. Vv et, dåruti allehanda affkråden af ma ty difk-vat n och annat, fom i köket kunna nlas, men annars. f "låga bårtkaftas. Salt-laka Lax. och Flifk, eller vatten hvaruti ”fkölgde, kunde den unga Kon ej för- BBR och fick förminfkning på | Nr > AE RT [ a od ooh - so. Ma : (4 fåfom IL Åsö. (bis ris ÖN SE JA litet i ugnen, fönderftöttes och lades i grytan med den "öfriga gräs-röran at fammanl oka, famt nyttjades (edan, med mycken RAS af hö, , til den 2 Kons utfpisning. Va KN Detta grås-förpe ville Hän i bö äl ej mk lika begårligt fom hå 3; men når, i en veckas tid, man då och då ftrödde dår på litet Malt- Aäjöl; få åt hon dåraf gårna, och efter 2 veckor, blef hon få van dårvid, at hon icke ens kunde åta hö, förrån hon på fin. vila tid fick af grås- förpet. Förutan denna tilredning af grås-röran, få fick hon åfven I pund odt hö om dygnet; och håruti beftod defs utfordring hela höften och vinteren öfver, til defs hon flåpptes om våren ut på grås- Mengs i äl af Maji månad. 6.8. Kreaturet blef al Scär föda filkr, muntert och vil til hulls, "amt. åfven hg örre ån vanliga Finfka Kor. Emot all förmodan befans hon drågtig med Kalf, redan i andra fomma betet. Skötfelen blef, höften och vi vinteren d på, likafom förut; men fedan hon k al vat, ti reddes för hånne en f årfkild- dryck, fom beftod af 2 kappar Råg-mjöl, I: kappa. / Äl Skålpund fpis-kumin, hvilka med vatten ihop- na mjöl-vålling togs fedan en kanna, , fon af blet en dryck af 2 kannor, Hvar kokades til en tåmmelig tjock vålling. SÅR SR blandades med en kanna ljumt vatten, at, 1 tvånne dygn, om morgon, HE Bi tilfammans I Anno om fter de nna gå togs. fr dök tilNda ;en endaft I flop mot en kanna vat- ch öktes drycken dageligen, ifrån 2 kan- ar morgon, middag och qvåll, til 3 kan- i målet, eller 9. kannor om dygnet. Hi | fortfors i 14 dagars tid, då man åter bör- ; med det i fre Kola belkrgtns hö-förpet; K on då. och. då något dåraf, famt hö, förut $. 7. förmålt blifvit. Da Förutan detta, fick. hon efter dina öften, vintren och våren öfver, I z kap- -blanc adt Råg-mjöl til mjöl-dryck hvar ; The g den få, at hon morgon, mid- vål altid fick dåraf en del at dricka. . För öfrigt hårer til denna Kons , at! båfet o R golfvet, -hvarpå hon låg, indert SG tort och rent, at hon ftod i et : NN t ÄR varmt rum: at hon hölts fnygg : och at man med en gran-vifka bor- Kreaturet en och annan gång blef fri från damb, löfa här, nnan orenlighet. I ftark köld om vin- var hon åfven betåkt med et hand-tåcke. 12. Hon -mjölkades 3 gånger om dagen, , och qväll, och. röntes ftraxt NHöjtena i fall någo on gång 3:dje f förfummad. rer förfta kalf- något mindre å ån federme- alfr pe, til det RE = NES $ : i | g D i I ; organs od i Jä ÅS KRA Peer a TJA - AS ÄV | FRAN J a KA VR NN 1769. Jan. FR S: 13. Mjölken efter der An hvit i fårgen, och tydeligen fetare år än efter an- dra Kor, och behöfdes icke altid däraf 60 kan- nor til et: Lifpund Smör, "Mjölken väl förtenta soppar- -och måflin ; var uppå hvart. kåril inråttad, I tum i nen, en pipa med 'tapp uti; hvarig fura ”mjölk-vasflan aftappades, fedan gt råckeligen fatt fig. I Krukor, glas-kåril och förenåmde förtente kåril,' har Tr drat långre: tid at fåtta och? fam CT da, ån i trå-kåril; men af de RKO har ma dock altid kunnat. famla mera : grådd: : Sik i $. kg Mjölken har i É hyart KO i ff ir in» filad högft til 3 å 4 tums dju Pa mer ån 24 timar, innan grå ungt gen. Man här, 3 om. fofinaren varit mycket angelågen dårom. cl nike SKER NARE. BYGANIE teg E Aer 0 ol Zz v HG AEA JAN: 0 Ör in tille NR 4 0 EV fr SN SÄL T sd 5 d N Ne SN $ X É k e 7 2 . 7 af mycken vårma för häftig Töpna o furna, utan efterhand, långfåmt få Al HÅ dån , då vid: åftappningen ”vasilan Aa FEN mager och fur; men får mjölken i ha FSp upblandas äfven. gråddan med”. vi, kens "vattenaktiga del, och kan mjöl HH Near ej få noga, fom vederbör, p XCipi Nr rummet, hvaråft mjölken för . ders vårma, efter Svenk TR knet netérni, = fvarar emot 18 grader på Keatmurs, (4 är de den: j2 äg ge vårnia' til grö Era $.15. I anfeende därtil kr lenna . mjölken var. mera fet, ån af va: nliga Finfk Kor, la kun de ofta griddan 2 ginger däraf fal Lördag blef af denna grädda | Må > at. ökats ng alla fäsil. Å 0 brukade, lades förft i kallt elag. och 7 'Pors.' Så långe förv: arades den: mera i kallt, emedan Tannat SAN den öfra ri knars, far: villa soch blir: ör jå eds 3 le ; öns Cå ÅL 4 V , igen an mårkes ,; ar apralr vie DE , schon; har. icke ailenaft haft njölkning : Ake a 1 fin nårvaro, ken altid varit inom lås, få -kunhat at förfpillasy ;eHer.a anvån- hof, ån. Smör-kårning. . KAT 2 och 1753» har åga- t ordentlig Dagbok bade Hkaftningen. efter den fam- 1 Månd ar har Sn r- -atkaftnin; dj Sä litet "öfver Yr IE SER månader CN "de, fom bon Smör; och fom denna: 'Ko ver. 3 högfbisds be om mi mån Nader id v vit. mer i” månadens få År 2 AKA rd at af en! iditen, Finfk. Ko, u refna fåtret.anla s och Ak tÖ- dj rt ät. are utv äs 19: pund k OM KN KR wa ' at SEA & Rig- malt ; SA Ok dar i Kal rycken, i a ; NR MyC- fedan Jår man vål böna och varmt rum; ”defsutan anfågs för mi grädde-fa -famling en + ellerg a s6 1769. Jan. Febr. mycket. ökar detta Kreaturs ice böta ÅG vig at gi | VÄL. Sö Ar SÅ —- 2:0, En hop ogrås, til och måffa , famt allehanda affkråden i ukilers kur : na med förmon nyttjas til Mj $734 Kor ej annars sytrja til fodete. kan i igenom I Mjölke-Kor. $i 4:0. Unga Kor, fom upfödas äl Mjälko:Kör, | 3:0. Af hå-frå och å(billige sköj fom böra , likafom Ammor, vånjas och tilhållas, au. drieka ofta och mycket. $, 2, 3. 8. 9. s:o. Måltad Såd och Spis-kummin öka mjöl- ken hos Kor, 6. 8; | 6:0,' Skölje- vatten efter falt sill, Fk och Lax, bör undvikas för Kor. $. 6. 7:0, Mjölke-Kor tola mera köld OR Ne 44 ma: fnygghet och renlighet bidra ket til deras trefnad. $i Yll, te : 8:0, Det år fördelaktigt, kl anfälla mjö Ag. flere gånger om dagen. $ ende sila 9:0, Trå-kåril, fom ej utan möda > na. las fa för fyra, åro icke få låmpelig ge för mjå och grådde-famling, fom förtente Mets Kn eller Glas-kåril, de och ye ak, aril g mer grådda, ån de, fom åra trånga och. d JM $. hå 14. | öv pt ib 10:0. Af fet mjölk, Pe gråddan «| mia en affkumning få noga aftagas iom ved 11:0, Gråddan bör, under fämlingen i kår- nan, några gånger om dagen, omröåras, at bes > vara ger ock AN A fr 4 Å Net . 1 z f Vv år Å ' H ” hårfk dis TR &&; ock fldken til RKINE 1 kamrar får a vara mer ä graders vårma ; emedan det för mjölkens yftning och Koga olGe lt Side sår Fo a pycltge godt, f fom bettyr- pe ag fkötfel förut år be- flag kunna, genom god ans- rdeles igenom få tilvickeligs gm mi dig utfordring, fom denna Ko haft jölkning, har jag tjelf båfe agra och 26 ar fedan låt ftil- hög "men ye bringa vanliga n mera Finfka, fom mérens mjölkning, och det fknin ing, nåftan a la månader :; | ga File , det år mårkvår- ål fom ällmänt år kunnigt, at goda "vål efter kalfningen gifva ymnigt '4 månader; men fedan fmåningom les fedan de rån blifvit drågtiga, al lales affina. | lv 2 4 i ; ] Ner ” LR F å- [L | | s INR SÅ L ) 1 I N Y fö sc sUtfordringen, för den .F Ne vara utom | pchofver får f af egen årfarenhe ör AB 1 hus gen vil lågga på god afve å göda dem til flakt, gör alt ten" nyburna Ralfve; r ft fra SoH ot pel början, få a aturliga frihet, He nj uu 08 ÖN NET: renfar honöom”i fr ån öösfan 'n nor ”förkatta delha Heh ey ning, at. Kon fördårfyvas: ism vånjes ifrån at låta ordenteligen ib. ptnnig! het SSomg ön mera dårabs men a med ade eo. se äro redragn a HE -hafver ofta n kan, Jag lärer altid a Å de: klafvas bredevid 8 501 on dm diffa Få RR so Vi gen, har; han. Fr EA ro wiV a N dd RR es AR "Fatl. Febr. Mart. 59 andima n då föl räd, far 4 fränt | han icke ”ogement flort ho- bol, och ligger få fjär- I Häl0. åt fån, snödgas upftilla det 240 Lispund godt hö, och 56 | i 1, fom, Blitver” Utfordringen. för Bm > torde Sn värde öfverftiga de ”århåll- n SEK OR Smör, I öfrigt undrar jag icke dätpå».; LE en. Kö, föm. mjölkar SC kannor om igen , famt. ar hnyburet > och får njuta godt bete under de sd fommar:månaderne, kan prefte- TO eg : hon bör vetkeligen'” undér meg, RE 3 "Tispund Smör, I Dispund fråknad RS Ö kannor mjölk; i anledning åf a FE k” fö 2 18 2, til Kong "Academien in-. Temnat i Han INgarne 1745, 3 "Qvartalet,; och - TVBVA Koh Värtålc sön all sker nyttjas til kär- nande. ” ÖCK” dåräft den upgiften år grundad”, at dentiä FinfkaKo” "mjölkat: 1 8 månader fina G'kannoWomidagen , få blifver qvantum af Smör 24 Lispund om året: och' då betalar: hon /ver- keligen den ofvanförmålte eljeft dyra utfordring, . de Holitenfka , -Hollåndfka och An» |Hadana äro: ielle, ANG Lö CHv AD om förpe af Köshrö s grås,. bläd; med mera, år, fagtiyvår. af en. ovkderfågelig nytta ji rr mjällning. Men det bör tillåggas, at de ushållare, .fom. inråtta. fina Fåhus med vattu- iboar framför hofen, och hålla [dem flåndigt fyl- idag på Hollåndfka vilet ; göra fig otroligt Bagn. MH on dricker dås når hon: -behöfver. ; ge öfrigt: år det både med "Théeörie och föra i förenhör infråmmande , at mjölk lemnar” ymni- gatt grädda 1 i vida famt föga djupa kåril: rn un- Bunkäll åro KIRAN ra Bly-kåril torde folveras och hålfan: glaferade NG Re e torde vara båft. AF Fil r mjöl SE är bekant, fås m nfta aftiga löpningen Kindrek Mm delar at upftiga. I de Dirige pa känner man icke Fil- bunka: under-jordifka rum, fom kallas icke aldeles under jord, utan förfe ster, ,til,ar infläppa. Sol=vårman ken: vål får kålna; men icke löpna. Man har bunkar, förfedde med en tapp ned vid bottnen, dår den kålna mjölken uttapp sy, få at ar C junker til bottnen och famlas för Smör- då den kålna mjölken nyrtjas til de Nå Kal lade Hollftenfka Oftens bere Den obfervation af viffa gm idérs' Hindfar löpning för mjölk, 2 Nyttig hushållare: ar gg taga. ” LL = - Se sö =E z BBS 2 é ; S Fe = E , ; fe KV ; 4 SE rr K rr pp 3 & - RR se 5 ES 3 "Er, : | Så NE > = NN NR > St 5 E GE Se SN 3 - N ES - ” 4 Y SE SE - NR 3: Ez : säng ov a 3 . as BE SS TN: ad fom år anlagdtsi No HJ on halt mil ifrån Tönsbergs Stad Wallde, vifar, at det år ej endaft i de Så Jbpden , fom Salt-tilverkiång med förmon Dp 'åro ur å | iI7T NS k jar Fer, SANN kokas efparing f ved. Inrått- i Augufti månad 1768 bes tt i den. ordning och drift , | | efterdöme Fö fådand Salt> Utan at anföra alla de umftåndigheter, ö a til SMR och hvilka af och Ängelfke famt andre Salt- j mte en kårt beråttelfe om nna det Förfök, fom blifvit o vid Salt- , famt prof, PF aol ende a der fenare, anmår- 3; V. HALLER, uti dels Befkrif- | Salt-verken uti Bern, ps något Förfök därvid i ftort, rd af dem, fom fkrifvit uti dets kö rå, eller fluttande frår ; | > til Å 260 fots langd r Nja under vattu-brynet; senheten Har vifat, at Solan år ftärkare i uti ytan, Sedan drages det 45 g. ek 6 ” Sradér-hofen genom en håft« ÅN fö fa 1 håftar, med fex fltycken pumpa hvarvid man funnit mera nytta och Wide | ing, ån med föm det hår varit tilföre= va affåttning på pumparne och mel- då kolven är i fin högfta teft 30 ad EN uti de. utgifne Befkrifnin- ita vattnet til å ; det fule vattnet eller Solar, ap: fars vinnas. de. vattu-col ART lol + uply fres. IRA 2 IV 8 NR RR SEE RS hr i Sh ER sk R. + er å NN on AA AR dä Y K söskyga CARAT dér- hus. å året : klen fots långd. sftå långa. (mala. Ribbor, bvR på I ligger, hållt af. Hagtorn + le brift dåraf, RA 3 tå gu en fots hög > och ä famt. 10, fots sh Ra do dångs efter, med g dorne.:. Vid bottnen. fom något Öpnass då fmala, måft platta hoar, lor utfkurne på öre f 0 le rifety och dårvi Sar fr åtgärd på d de. många pape utgöra, en d ) vart du rkare Sola fedan famlar fig uti d Plans fumpar. - Sådane -hoaruach så på hvardera fidan.o »m. rånn b a om, efter fom. vind så må drifvas utom rife ANALOG ofvanpå. med et liter bråd- å långfidorne. åro inga om ; Fådret fritt tå fpela i hufet åro bråde up långa firetor, at. hålla by under år vatten - rss fom år afdelt uti iex eler W- kallas , . Caflor >» hvaremot. J ; fv JAg uti de ofvanpå varande rånne €: d 2750. adan. Febr, Mart. = 63 Solan, fom. förutsår nåmnt; blifvit uppumpad, rinner den uti förfta "afdelningen. eller rånhan; och dryper dårutur genom rifét ned uti den förs fa Calfan; då år den en- gång graderad. ' Dårs ifrån. pumpas den åter up, och rågnar likaledes nediuti en andra Caffan; detta itereras til fex gånger, då den kommit uti fjecte Caffan och år da tilfylleft graderad. Således, fomsSolan blir dtarkare och mindre til myckenhet för hvarje "gradering , 1å år, efter förfarenhet, hvar och en Caffa af olika långd och: djup ,' nåmligen: efter det hår vidtagne råknings-låtr; beftår Gra= dér-hufet i långden af r44 buntar, hvar bunt 14: Hollåndfke fot lång, och åro fumparne: få- ledes inråttåde, at den törfta Caffan år 35 bunt, den andra 30, den tredje 25, den fjerde 22, den femte 18; den fjette 143-tillammans. 144. bunt.” De tre! förfta Caffor-åro invändigt fyra fot" djupe; 'men de tre fifta tre fot: Byggnar den hvilar på låga fren-pelare;' et ftycke imelr Jan hvardera; at tillyn må vara tå mycket: låt tare, ifall fumparne ej fkulle: vara tåte. > Sift- nåmde pumpning at Solan fker genom en ftåing- gång för alla Cafforne med: håft-vind, efter hår ej år tilfålle "til vattu-fally få at:de därmed kons» de drifvas ren FL GO Ve Mn TD os Når Solan kommit uti tjette Caffan3 rin» ner den 'dårifrän til et förråds-hus, hvaruri åre utvånne stora kiftor eller fumpar af diktade brås der. » Dårifrån går vattnet genom pip -ftockat under jörden och fliger up til pannornaj famt finner dårut ; utan at något behöfver Öfas. ke OS SRUL EA Kö lg (og | sänd 64 kan råknas til fyra timar; tilfammans 12 ti- mar, Sedan faktas hettan, och vårman under- hålles allenaft litet. Når Saltet fatt fig uti tre timar , uptages det, och lågges för fig. fjeltt. Det år icke aldeles rent, och nyttjas dårföre allenaft, at låta låfas-up uti den andra Solan til förftårkning. Det Salt, fom: fedan fåtter fig, år aldeles rent: och godt, och uptages -hvar tredje tima, til defs intet mera fåtter fig eller cryftalliferas , hvilket varar uti 23 dygns til= fammans 3 dygn för hvar kokning, for . fom kallas et Verk-Salt, och århålles-i hvar kokning vid pafs 25 tunnor Salt. Når det kommer utur pannan, åfes det uti Conifke Kaflor, gjorde af trå-fpjålor, fom tåttas öfver pannan, at vatnet vål tår rinna af; och fedan uti rum, fom åro- varme, dåraf at fkorftenarne från pannorne le- das dårigenom. Skoritenarne åro nårmaft pan» nan af Tegel, fedan af Jårnblecks»rör. Med fått-pannor af Jårnbleck 4 hörnen af pannorne, uvtages under kokningen det Sediment, fom nedfaller af luten> åfven fom på rifet uti Gra= dér-hufet tåfter hg mycken Ka k-jord: Moder» uten nyttjas ej , utan bärckaftas. Tillarfor af "” | ur ba it RR RARE DS RR a b ÅT vd : ( Hr ål ” vä Lä d Å N ,” NE - + | Fr - N :e faker vid: NE fom del -andre : Salt- verk, brukas: ej; ation fker lika vål, genom en Ia- kd. vårma, vid dendik one kok-faltet an+ en "ej det. medel-falv af Vibtriols-fy= ts Alkali, fom ftannar 1 uti mo= - Sankt MR RUP TaR his NM Årliga tilverkningen & är omkring 10500 tun- Så alt, och tålj es tunnan vid Verket för 2 Mo. KOREA. eller 18 Dal. Koppar:mt. En t år 63 cubic fot, eller' tun- r lika” med I1L Kokt tunna, nna år AL cubic "fot. | En tunna schåller fig få til en tunna Norfkt, - SR men fom på den förra ligges j på den ferraren då den måtes , få es för lika, Detta Salt år ganfka int och få godt, fom något annat | kokning filvbikad; men het hålles det, fom vinnes genom ut=' ing af Solen, utan någon kokning , för och" drygare. til infaltning , åfven. fom år båttre ; til en en idel. andre behof. RA KEEP DL KH Det falta v atnet updrages Från 39 fots djup det brynet , fom i början anfördes, och er. : dår ifyra: grader. Når ifen -förft bärtgår våren, har Man funnit vatnet åfverft eller u- ttu = brynet af famma vigt, nåmligen 4 rs; men når vår SVT SVE Py a rå AA 4) rp rå JV IG (6 3 € ; k a d 25 - Rn pr Å DANS » g Ei PÅ SER: 20 Ng t ja FM 4 FR 4 JK TE. vå å qg i ö V å V MA ch $ Y a i ; V : 0 dia JR KX & | EN LANE 007 SE ES AR NN Å " » 3Å q AV) , Å LIN Na ! ; i ; i Lv : / Pe NN re SR å : at Rå 3 ANS SRA kö nde Sprit-Hvete, eller Triticum GSR ica multiplici, Lå SFR PEHR OSBECK, Sa — Kyrkoherde i i -Hafslöf i Halland; Wir Sfellyvket ig Käcr lånar: mödan, föm hår i Halland, bör åfven utrönas , om våcke. andra Sådes-flag, ån de målft vanliga, kun- de åtminftone något ftoppa, om icke aldeles fförden rg 3 Sådes- briften. äper ok Fjell 220. okeslie FAN SER Våra iga ljur ung-hedar kunna. icke gifva bofkapen FE 2 den - 17 9. Jan. Febr. den ftlyrka, fom anvörngaeT LE ÄR råckeligt bete" falldn > faknas: "ERNER betes - mark ' oc magert foder, blandadt med Ekelöf och qvi- I frar, gör, at bofkapen knapt kan underhållas , får- 4 deles då ljung- -fålten af kölden til for del Bare: vifsnadt, fom i år håndt. Når gödflen fåledes ÖS lik: I blir liten, och kan hånda mindre kraftig, na en del af våra åkrar en fandig Jands - vå, när de "tillika omedas Ieke allenaft höft och vinter, utan äfvenvål lingt fråm på värcit, "ar mången rådlös, fom finner angelågenheten af äkerbrukets uphjelpande ; men Taknar de där til bidragande. medlen. Funnes mera benågenhet för ftor fkiften ,; få vore. + detta mål båttre: hopp AN för fr amtiden. Så länge vi hår allmånt råkne 4: de nt af Rag för bålta å åring, och 6:te af kornet; må- ite den. fattiga allmogen årligen föka fin årfått- ning fran Skänfka lätternag til bade bröd och dricka. Herrfkaper och Pråfter årogicke heller alle törfedde med Hvete til egen » vinter-hvete. Vaäar-hvetet kan vål fås på fam- ftålld mark >; men lönar få litet Nr at det. RR RETT AE drarft, e-: medan få hafva tjänlig och infrångd aker ti Ak båfta ax knapt innehåller 20 KOM men svål ringare antal. Det lårer därföre ja falla Kongl » Acide- mien obehageligt, at fe et flags H vete, - fom Past AR gifvit öfver 80 korn, vål vå ftora och klara , fom något af de allmänna flagen, fom tål rått få vål, om icke bättre, vår- kd kölden, blir moget rått få fart, fom något af de andra och fviker ej da i vigten; ty 1424 korn vå-' ga > äbr. Mart, 69 på 6ä-1od-0); Me kallar. det: SM - Höetey e- an det utom: hufvud -axet nriner 4. tik , é mindre ax på hvardera - Hidan.,» -muDertaHvere-flag fkickades mig, f ifomf ål: d les fälllynt, ån a en Tyfk vidtberémd Pro- 'eflot-, fom Sten, IA ars. begaran åändteligen fått vå at 2 Variöteter ifrån Ungern och F ene ke, det. ena. under namn. a Triticum fpica mul- tiplici & glumis villofs > det andra - - glumis” glabris. Big: c flagen; fom ma heta Triticum compofi: tum, mentés vara Vr -hvete, och faddes midt i A- pril. månad; fåledes förr ån Vär-Rågen, hvar- med väntades til följande månads början. Big- ge deffe fla sen upkommo, utan faknad af nå- ; gor iRbrty "våxte frodigt. midt under de påföl- Krk Jande” kalla” nåtter och dagar, då Vär- Rågen, om" den varit fådd, fvårligen "kunnat rådda fig. a Den ena varieteten begynte ej förr, ån MN midt i September månad, gå i ax, och blom- made Ögob. månad , famt lårer Tf åledes: vara SR. art. af vårt. allmånna Hött- hvete. Å Lange Hvetet med ax på ax och flåtare frukt- hölfter; fick jag allenaft 15 korn, fom alla la- des .uti en: fandig mull-jord vid et plank, på fö- dra fidan. » Af deffe korn blefvo 64 ftrån, öfver ER alnar. höga, aldraminft 4 ftrån tillammans: och högt 7-flrånsaf kornet. Det blommade i bör-- janaak Juliiyg,) och de bålte axen voro mogne midt se Augufti. iRåeeda.e eller famma tid. fom” Rågen. ONA ET OK SR of kh föra a RR Alla mn Jag år sven i i några år C adt Put Hv ete, fom sta bär Song korn, dock längt ifrån få många iaxet; ++ men sninfta delen dårar hinner til full mognad, tik- fom ge få kallade Turkifka Hvctet cller Mays. 70 1769. Jan, Febr. Mari 1 Alla axen blefvo ej förvarade, ty hågra af= togos til Herbarier , en del blefvo af foglar up- - åtne, och de fpådafte fido-fkåtten hunno icke om-= til mognad ; hvartil detta årets rågnaktiga mar anfenligen bidragit. KT NE De ax, fom blifvit mogne och h fe opfamla- Å No NYE | de, hafva hvardera frambragt fulla Hvete-korn, dem jag råknat i hvarje ax, och funnit 10 in- Oo Pr e ; EE Se > NT NR nehålla ifrån 20 til 40 korn; 15 ifrån 40 til 603; och 7 ifrån 60 til och med 84, in alles 1424 korn. ESR BENEN Når nu deffe 32 ax, fom var allenaft hålf- ten af de upkomna ftrån efter 10 korn, ut- FE få mycket, få har detta Hvete förhål- it fig hår, låfom i defs egen hembygd, dår det : fkal gifva vid pafs 150:de kornet: Låt vara, då det fås på mindre tjänlig jordmon, at ej mer ån halfva vinften kunde våntas; få öfver» ar det dock alla våra öfriga Sådes- flag, och år i fynnerhet för denna ort och defs likar förs delaktigt, dår ler-jorden år fållfynt, famt defs- utan många åkrar åro för gås-jord, vattuflod och andra orfaker aldeles otjänliga til annat ån. Vär-fåd, emedan diken i få lös jord icke kun- na ;vid;magt; hällasss det ue renen HR > At jag, kan hånda, förft fått utröna et få makalöft Sådes- flag i vår ort, år en vånfkap, hvarföre jag vårdar gifvaren , fom icke varit enfidig och ogen at tjäna andra månnifkor. w CC. BAUHINI namn med fleras på detta Hve- te , åro famlade uti RAji Sy»nopfis Edit: 3. p. 387. och den ritning M. DE Loser uti defs Örte-Bok på Hollåndfka, tryckt in Folio 1581 : ; | ; Pp 28 - an. Febr. Mart. Fä ) 28:gifvit, ehuru nog olik och. djsenig lårer n vara hit HÄRA ys JoH. Baurinus uti def. Hi if. Plont. Tar a god 3 talar. ock dår om, famt meddelar någorlunda | god Fi igur: » Det kallas på Än» gelf re eared fr | äfom les. hosRaAjusl.c: Rene = (BERNEBEEE Fa BI SKRIFNING io. År ” älde Vä se Frö - Planta, 2 NTE NA Inde frn ErOrre HERR TO MäLLER, IH shaa > Ledam af Keif. Acad. Nat. Curiof. TS IDR det af Bayerfka Vet, Acad. I Y (0 4 ON fr 2040 rg se i Öf re fart Eäfrån Vena Språket. åa gå ss få | Sn LM v ; en [rbeppoiborn mlnad är. EAU jag Se på HKset fuktigt och fumpigt "fålle, imellan några MR -bulkar, en hvit kropp, hvarifrån en hop frå hvita par rticlar flågo f åfom dam. Jag ville ptag honom, men fann, at han fatt falt vid rr en torr Ba k-qvilt, hvilken jag afbröt med myc- z 2 varlamhet , på det detta ”befynnerliga och > fom liknade Skum, fåg upbläft och torkadt ut, famt. Vär, fprucket- på manga ftållen, och vid minfta luftens rtörel= fe doftade ifrån fig et afint höfter buden Jag fatte något af famma Puder under: et Micro= fcop; men det fåg ock dåruti ut fom et fint genomfkinligt froft, af oordentlig fkapnad. På Svampar har jag vål fedt något dylikt frö-ftofts; men kornens olikhet fins arr vr kind på ; at anfe deffa för frön. j F & 6 Å "” Åk ck fr sön i ;& De blå I je Bi/Habsa "behårna närmare AR fkrifvas. Det var egenteligen en: klafe af er- kla Plantor, fom från den tunna' Brund- hinnän utbredde fi: oi flera fmå grenar) hvilka vöro om hvarannan förvicklade, klyfde i åndarne, 'afloli2 ka långd , ifrån 2 til 12 linier. /Grenarne voro öfveralt fullfatte med fammäntryckte knutar el: ler kulor, beftrådde med fint hyitt mjöl, fom vid minfta rörelfe föll af. Då' Jag vil le frånb Ty ta en af deffa grenar, 'mårkté jag, "at mind fin- . 2 dåraf fvårtades:” jag trodde” mig då hafva unnit råtta från, voch ftyrktes' 1 den tankans' når jag med en nål öpnade någraaf de FATT kulorna, och fatte det uti dem EIA tone oft / h AN fä | ÅL "NR ös a M : I vär fn s ÖR. v Lä. AdiLle ar Lp Av ers TV . cl 0) TV rtl korn: "fytites 53 NA ENN få ot, fom en fvart . lang idel pi glafet utfpridde körn» fyns rermårtan fina hårseller trådar, hår fatte med enkla fvarta-korn; och tycka de öfriga på glafet liggande löfa korn äfven | barjv tåftade: vid deffa trädar, fom voro: 4 vi fmalare sy ån shvart ;vidhångande korn, lana trädar” finnas ock uti frå -ftoftet på nä" artenvaf i Lyeöperdon: «De fmå blåaktiga ud ; uledes utan: tvifvel frö + Husiå fylde korn, fom fitta på fina här el> amenter ;- och endaft vånra på,rat det gar 7) figav Skum - lika involaerum. > fn. år deja h affalla; Hae väska Sd och” SARI CS afrönaja ville: taga några cenkla frår ; men” märkte, at:de hångde ocksh, reda hårcaf famma fega ams hinn: ny hvilken tjänte- hela ENA ickan. IR ARS ARN LJ A AG a TNE a MX ar fed ofta fa fännit. denna Ru VR nagon I i ftor, fom den nu betkrefna, 4 orkat , år han tåmmeligen var- kan förvaras i flera år, utan at upr FR sider undantag ande det gula in- NN Klafen Ter; ratt. vacker ut > och Mi H högre LÄCB. lägte tråd, hvil- nor äro, beråckte. MÖR MOA oh fom vid förfta: gåkselide: får örtjå mrs RN Fpeiäkävteetas utan fs sifinnes dock, vid nogare un- ning, vara en Planta, fom: hår ltt ur- SR E f > Aprungs 74 1769.- Jat: F fprung af fitt reget frå ; tålom andra rer DD vilar ofs.fin Ror faftån af heltsannan : rattirån— andra Örters rötter; ty den; beftår af en' kla ag fis, ut(pånd hinnas. Hos några Svampar: finner man ingen. annan rot, ån en feg hvitaktig- mas teria, fom år utbredd påmarken, hvaraf Svams parne upkomma:-men hvilken har. någonfin til+ förne fedt en upråttftående ; utfpånd genomfkins lig hinna utgöra en. rot, fom: har dina rotstrå= dar fåftade vid en'torr qvift? Når 1åg man en ört eller. Planta , hvars grenar: åro idel frå-hus 2 Uri shära; delen at T ronhiemåke- 'Sållfkapets Skrif=- ter, :pagi 3213 befkrifver. den ej mindre grundes lige. Theologussån flitige» Hittoricus Naturalis,; Hr. Bifkopen Doét. GUNNERUS, en Gorgonia, hvars grenar. åro åfveralt: fullfarte med. frå-husz men utom det, at deffa egenteligen åro et flags. djurs bonmingar; få beklåda ock trö-hufen endatb grenarna. . Min frö- -planta har ftamy grenary frå» hus.) frå korn, xradär eller: filamenter ;;hvarpå fröen fitta, och et gemenfamt blomfter-tåcke fom til en tid innefluter en helklafe af Plantor. Blomfter-bladet. eller tåcket: 4kiljer. lig c ock ifrån, alla bekanta, 2 anfeende til litt” ämne och fina FÖR en ga men. liknar dem, i iaflig igt a och i IRS Ibland” de få kallade Aötkolier Plår gifves ingen, hvars blomfter-blad (Coroll Lt) Gc kalk (Caliz) har minfta: likhet. med denna. ke vi dem ibland de Våxter, fom' "våra Förf ; enfaldighet' kalläde: ofullkomligaz Ha finné Vi ic- ke siledn ibland: dem något-dylhikt:; frå-täckte. Når gra flags;Svampar (Agarici):hafva deras frö-bos' par stil täckte: med. en vilken -ellex ull-lik, hinna, Lå förh efter en vifs tid brifter från kanten af hat- fen; men på min frö-planta år frå-hufets tåc- ke tillika et tåckelfe för hela växten, ja, för en hel klafe af Plantor, famt beftår af en blöt- aktig materia, fom når den gjordt fin tjäntt, "törkas, fmulas bått och förfkingras af vädret. En ännan Svanip finnes, hvars tåcke har mera lik- het tned min plantas: det år et medium imellan Lycoperdon och Mucor, och beftår någon tid af en tunn fkorpa, inom hvilken hela maffan år idel ftoft :. fkorpan år ock i bårjan en blöt, gul- aktig och flytande materia, fom fedan torkas, blifver fvart "och fpricker i. ftöra ftycken. 'Så- tådane lagar och affigter, fom vittna orm Skapa= nit någon våxt, hvars Befkrifning få paffat på denna af mig uptåckra, at jag kunnat kånna fen TOrC den Tämmar” ORD OA DU oc I min Förtekning på Fredrichsdals Svampar, har jag kallat den nu af mig befkrefna våxt: Mus Cor truftaceus erelius.albidus , corymbis globofis nigris, UR oh SA SE RS SANNE 0 pr SE RET byg — Förklaring på Figarerne, Tab; III. Fig. 2. Hela klafen af Plantor, fittande på tickan.: 4, Bok-ftickan: by; den tunna gu- nna'' fom tjånar i ftållet ERRORS jr a Nag ud CS bs binnäns trådar eller. Fälarogennd det tiga våfendet ;; fom. .betåcker. Plan t Nr ng Brenaty fom vifa fig, 'n Hår mjölet ör fallit Nr i Ne CR fav rear af $öpälenera ad ÄRA Nåke, Ne SN dem Tama, fe ledda g genom Microfeop. . Kod PI fore Svarta hör korn. fom. fall utur. Frö- Capfl erne,. ock ullen. del .å ännu fitta” faft vidafina Piampeegn SKO de; er ut. fydgenanm | MiCroleRps I oe da KR SN GA RN fd öm AaNaknt kroppst vn ww ; 33 Åh jen sd 3 fl ide vidd. eller” br de af Rå (Ralliga sed EE be ANG Sön JO 10 rr fir > ÖN (Er ft jr iv FR I a MA | 2 RR 4. &ä tops é SAR NN Sr 04 ARG SSR 2 a SN 18 AE a Re NR År vw BA VÄ SDR Ä | i gi | IK SÅ Op nå ha a) å mar fy SN 1 hek | ;A [ ” CN e 5 " | [IR TTT | C TR Mv $ Tr tå ng ÖP vy AR ks N is ta Sjelfva fötrikbettn äflméd! noghet. och få rd ; Se göra 'fådäna Obfervarioner, tillåter ;vålb.4 icke. rn FH iman far anfe delja fåfom til alla delar | Hilförlåse NETA od Jan. 'Febr. M Fåbderen BE 9 öfver C3 tå et AE (fa Ret benedy' midt 'öfver'Scro< "Ma kn GON $:5' MabEi Horse sfver Maflbn. 3 TN anfeende til bröftets olika vidd under AInfpirationen och" exa fpirationen, tå något vilst at hålla mig vid; har js g tyckt fåkraft vara, at” anmärka mina! mitt | vid Köndeh af andedrågtens otvungna indragan2 de, hvarföre jag, til mera täkerhet ;" "hållit mår? ket någon frund frilla "på Yfrecmåller. | Utom deffa delar, har jag jämvål underti- den mått Handlofven, "Litet frrax vid ljumfkan, tjockafie vadan; och 0r Se ofvanföre föt- ag CA ANA dbga delar Na jag nyttjat et må af frarkt papper, 2 tvårfinger bredt, på hvilket jag dragit linier för åtfkilliga i min kropps delars vidd, och utmärkt hvar linia med Bok- fråfver, at åtfkilja dem. Måtningarna åro gjor- de på en fittande kropp 5. emedan jag BLT Ak kt äv NE I ef EHyäd. jag genom deta måtningar anmärkt, år följande. i Mat ,; dr rel. rörelfe, SAR och vårma ut- vidga. kroppen. vÄter man mätteligen, kan ma- gen 'blifva 5 lst Såg och: bröfter lika få. Ja Ni mah ätit ftarkt mål; eUer druckit mycket je ES hvar” för ne - Jiniet vidare, famt mar RN EUPTORVRINEE då is gå nen ANSER KE NKRD SEN Töreddedde äro beromwvarde, och Kongl. Academien Fl Ok AL Def anmärkningar kunna åtminflome gifva anled "Wing til ytterligare Jörfök $ detta ämne, 1 fin och C offée , få håva: Colta vera och 5 u-= fe LR kroppen blir Dåg ot an då han > a KELSRA Ce r 78 1769. Jan. Febr. Ma magen to linier eller en: hel Tum, 13 at vid- den af deffe delar tilfammans kunnat blifva 2 tum och 4 linier ftörre, ån då man var faftande. — . ac SAR AN Hos fofvande , hafva handlofven och fken- benet varit hvardera et par linier, och vadan $ linier vidare, ån ftrax efter fömnen; men Ref- benen hafva dåremot under fömnen varit 8 li- nier trångre, hvilka utvidgat fig igen, få fnart månnifkan vaknat , hvaremot andra lemmar då affmalnat. ET sg REG Köld gör kroppen fmalare? af Acera Röndår- på, vil jag endaft nåmna et. Den 17 Jan. 1766, då kölden hår i Finlandevar få håftig , at Qvick= filfret i Thermometern föll til 44. grader under Frys-punéten, gick jag om dagen ut och in i- mellan rummen, utan at fryfa vidare,-ån at jag rlågot darrade.. Sedan jag vaknat nåfta morgon, var bröftets vidd öfver fafta Refbenen' 6 linier, öfver de fria åfven 6 linier, och magens 3 li- nier mindre ån" förut. VE Spiritueufe vdrfkor > fålom Brånnvin, tagne, jäm vål i måtteligen varm luft, göra kroppens vidd " anfenligen mindre. Når jag tagit et par fi i Cd CR ef. 79 b = NA p enen $ PIE de frias 'en hel tum, och magen f linier fmalare: lårets vidd des 3 linier , vadans Bö och fkenbenets. 2 4 RR = Salmiac, kstuRark Mi edklritja örntina (ka kroppens vidd; men Kpapt. hålften få å myr cl lom Brännvin. SÅ oc Når Bröfet af f juklighet kännes bilders bar mårket öfver Gofte verx och magen ftått oföråndradt , men Coftz fpurize funnits f -linier | Ering re ån vanligt: dock hafva de, efter fvett och tdunftning , åter utvidgat fig igen. Når jag . yra od mig: fuinn i magen af Våder - Colique eller fatulent fpis, har de fafta retbenens och ma- gens mått icke åndrat fig; men de fria retbe- nen varit til 5 å 8 linier utfpånde. | + Vrede har förorfakat 'en öjämn utvidgning; u NR der Coftz vere kunnat utfpånnas til 6, och fpurie til 83 10 linier, utan någon magens ut- |; Ilan afton- och morgon - fiunderna har 5 mårkt den Sisi at 'handletvpaj låret. '$ jur Ler frp om mor gnar na, förindrag k. rop= ns vidd: om. öppningen varit liten, har ma- gen .endaft: blifvit. 4 eller: < linier fmalare ; men har.den varit ymnigare, - å har ock reftbenens vidd gifvit fig dårefter, få at vidden öfver Co- ger i magen flundom blifvit hvarde» ra 4 linier mindre; ja få, at åfven Colt vera: f git ihop fig til 5, fpurie til 7» och magen, ad U ARR ES 8ö rd "Jan. Febr, til 5 lnier. - Når ftol-gången varit afniattände, Ng fåfom efter Diarrhéer och Laxantia, hafva (pra benen fmalnat, men magen ftått utvidgad til en hel tum. Starka evacuantia genom ftol- -gång hafva undertiden gjordt de fatta retbenens vidd 7, och de frias 4 linier trångre, utan åndring på magens. De fom lindrig afföra, fålom Dia= grydium til en half Scrupel, hafva" dåremot ö- kat de fria refbenens vidd cil 4 linier, hvaref- ter ock magen tillika uphögt fig 1å många linier: Efter upkaftning af 2 Scrupler Ipecacuanha,; hafva de fria refbenen blifvit vira lätet utvid= gade, met magen lika få många affmalnat. Når 4 efter upkaftningen fölgt flera Sedes, hafva hvar- ken- de: fatta eller fria refbenen' undergått: nå- gon förändring i vidd , snren mägen funnits om gvällen. Hela 1f linier eller 17 tum wevkigad öfver det "mört hän haft förutan Jå Rob. Sambaci 1 Unce, för at efördr te dtibainben) har til 4> elletn fodinmer utfpåndt de”fria refbenen,. men lika få mycket minik At inågen,. fom om aftonen var til en ss tum d gl gå Age Fr Quvintin Sal Favrldrd Rv ajorde de" faftaid refbenen 7 linier, de fria'4, och magen 3 li-- nier träfigarenån förut. sed: Mokdel-oka lja. inta- gne, hafva utdånat magen: 3 liniersiigo föfckeni infyltade Oliver, fom blifvit åtne, hafva dragit. ihop magen f linier. I Qvintin Gentiane-rot in-. tagen, har dragit tilhopa Coftx ver 75 Spurie. 4», och magen åfven 4 linier. ; 20 Et halft Qvintin Biflorte-Ror > intagen af en, 4 Hos hvilken lifvet dagen förut var af bröftvårk. RNE trängt, Nl tilhopa bröftbenen 7 di- Her; SR SR Re 3 Na i f på äm iden. förorfakades platt ölkber nens vidd fedan äter fick fitt för- Fyra od od Honing öd at Cofte fpus ;atvö fig ut g linier, hvarefter utbraft fvett och magen fants f5 linier utvidgad. Et Spanfke / e-Plåfter , fatt under fotbladet, förorfakade 2 £ nger ftark Strangurie,- hvarefter magen bes FR mer ån en tum fmalåre, jämvål fedan Plås ftret var aftaget: men Retbenen;- fom kela das gen behållit fin jämna vidd, befunnos fedan til G linier utfpånde: Under plåga af” Cacharé , flå de fatta Ref- enen och magen i oförändrad ftållning; men a ria. .Retbenen utvidgas ftundom til 3 åå $ Et halft Qvintin al Spiritas Nitri dultis, ins tåget på en gång > har gjordt, at både Coftze vera, fputia och. magen, hvardera lidit & tums mini pd på a örra vidd, hvaraf SER lenaft pulfen och vårmeh , utan ock Refpiras tionen eden. med ångflan och oro hela dagens > "Viddens ombytlighet öfver de tre fållen; Coftz vere och fpurie famt Magen, vid Inz fpiration och 1 RTR år tnårkvårdig » 1 an- feende til den viffa proportion; fom dåruti fin- nes. Når man andas otvungit, förändras vid- den öfver deffa 3 frållen tilhopa» uti kvart an- detag; vid pafs 15 linier; nåmligen magen to; och de andra båda häl MEN £ linier.. Men re SN dör bibehélles ånidöck j LOReR FE ket ÖN HÖRNAN sv er AN lå 2 förhällit ritar & po id mån fkan varit fjuk , eller någon annan orfåk 3 få fom hetta ,' köld; m. m: hvarom jag redan tar lat, dåruti förorlakat något undantag. d 8 Fu vil jag kärteligen nåmna om och måtnings - fått på kroppens låingd, fom brukas | hos Allmogen i Finland, och ej torde vara: un tan grund. Då et Barn blifvit fkråmdr eller fått hjär tfprång , tager man det och lågger det 7 / på magen: fedan böjes högra foten öfver er i gen, och dåremot urtftråckes vånftra: armen, få at vånftra banden råkar högra hålen eller tåen: på lika fått förfares, i kors. dåröfver, med hö- gra armen och våntftra foten. Hånder det då, at deffe delar icke råcka i långden til hvaran- dra, utan et halft eller helt qvarter fattas, fom öfga fker;. få gifver man akt. hvilken fi då. er ler del år kårtare: den famma fmörjes och bad- " das få långe , til defs de fäledes i kors lagde lem- mar nåkas få vida, at de röra hvarandra, I man tager det för et teken, at Barnet blifvit NE | BBEBBIBBBI SERAEA Utdrag af Kongl. Vetenfkaps LÄR miens Dag-bok ; famt. inkomna" 2 och Aron Kole 2 17 VAR 26 SR et"ar icke ot ar god Olja tjänlig 8 D vål til matredning , fom til brinnande lar Rosl Såp- SR Hudars Pere m. m. m. kan ” | RAA Cprås- + | ter NG Öla kas NS tll fa i, Tyfkland,: famt i » Flindern o och Schlefien. Dock STA i ARN vh add Nie hår meddela utdrag 7 et Bref ifrån Ita-. lic. til Defs Ledamot, Herr Przefi denten och Commendeuren af Ki Nordftjerne Orden ; Ba- ron LIuLJENBERG) hvaruti beråttas, at Do&. GIOVANNI "PARGIONI Tozzgetti , år 17675 förfökt göra Olja af Bok-nötter, fom ganfka vål lyckats, Han låt famla Nötterna i Octtob. nånad , ARA "hölforna, . hvaruti, de. ligga > Öp- nat f och ur fjelfya. fallit af Tråden. Af dem åts F AG |. utvålja de båfta, kroffa. den vid eH: sin varn, u nder en rund på kant rullan-: in Hed. af en häåft, och fedan pråfla em med en ftark Pråfs, genom. påfar af håfte- å. el; då af 100. Skålpund Bok-nötter århöl- : [2 Skå nd ganika, ren och klar Olja, famt | ågo 2 rumlig. Under- -malningen o tes då da nagot hett vatten på Nötterna , | vilka L ock då 'omrördes , dåfom vid Lin-oljas til- verkning LIN Om ifkalen fkildes ifrån. kårnor- na, fn de fedan fRöttes. 1 en Marmor-Mortel . am ; » fick man. dock ej mer Olja; wilket vifar, at få alen fuga, ganfka litet af Ol- Dn til fig. Men nar. man af de fkalade kårnor- r bärttog. den. rödaktiga hinnan och. fnafer hvarmed de åro täckte , blef Oljan mycket livår. tare. och aldeles ofårgad.. Oljan år af ganfka ' för (mak liter fötaktig, famt af angenåm lukt. SS 2 0 I Lam- i , ' å ARS Da ra M | d LR | od Nr d | 7 ft ” NON i I Lan en fv et Jes fken : likafom vax-ljus3; och då Lampan flåckes, ofar. den « ej få illa, fom Bom-olja. n har ock mårkt, at Bok-nöts O! Jana uti dén. ftarka köl- den, fom var, uti Italién i Januarii månad 1768, ej frös, utan ” höll fig flytande och genotnfkin= lig, då likvål Bom - oh blef härd fom Tvål, Hon år fåledes den Vt til b Rs om ickall luft. pl Önfkeligt vore, at ic Såder LR ds-orter kunde hårefter förfe Riket med fådan: Olja, ud hvars tilverkning ock blefve. ev GE NERO medel för fattigt folks de Blod ON Di wöturen vid SUcperen tjuderierna i F in». länd, Herr ABRAH, ARGILLANDER, har koma mit på den tankan, at fom öfvejult I ä MNaturettg finnes en undransvård och vis ordning, och en tädan jåmvål ögonfkenligen mårkes vid månnifkos> 4 flågtets fortplantning, i det nåftan lika "många. födas af hvardera könet > allenaft med en ringa öfvervigt på Mankönets fida; tå lårer det ock. icke ankomma på en blott flump, uti hvad rang Gäffe-och Flicke-Barn födas af en och famma Moder , utan torde jämvål” dåruti viffa jagat! af F örfynen vara friftade. Han har dårföre fö- »retagit fig, ar af Mådrar, fom födr många Barn, | utforfka , i hvad ordning Söner och N Döttrar blifvit födde, tagande fig dårvid noga tv vara, at ej af mellankompa Mifsfall, a hvilka könet ej. varit tydeligt , blifva förld d3; och har till - den åndan famlat Påliteliga underråttelfer , af so uk, fom hvardera Födt a mint 6, högt le, 233 a tilhop 6 Barn, KN en: :284 sö ner q Iggnopsger = Dåraf har fan funnit, at ofta fi Öde en $on och en Dotter, om hvar ans ra; men om flera Barn å rad: födas af et Kön, få ftadna Piltesbarnen på jämna tal, fåfom: 2549. & 8. och få vidare; men Flicke-Barnen på ud» - da bälg: gg fy och få vidare. Det år: at om en Huftru fått 3 Söner å'radyoch fedän "årer faller i Barnfån , få blir'der SEN Son; där- näft kan hon tå antingen Son eller DERE men om hon födt ju Såner å rad, få följer ock eger den fjette, 'om 'hon 'anrpars far fort at fö. Lika få, om hon förut aflat. 2; 4 eller 6' Dire å rad, och fedan å nyo: blir: vålfignad med Hifsfrukt, få tår hon åter en. Dotter | menn, når hon få Fast eler Dåttrarå. rad; då: år ovifst , om nåfta: Barn: blir Son: eller Dotter; Ifrån denna, fdning har Naturen få fållan vil: kit, at iblan de. fo Huftruerne, hafva allenaft> Ltvänne, cn. gång hvardera, efter 2, Döttrar,, födt en Son: Sch då tror Herr ÅNSKLLANK /. DER, at något tilimnadtFofter af Qvinno- könet , torde hafva milsgått, utan at Modren vetat dåraf eller påmint fig det. Den ordningy' fom aldramäft: SREtommer imellan. Barn af ent "Moder, AE at på en Dotter följa två Söner, och: på dem 2 UR å rad; famt tvårt OM at på 3 Döttrar följa. 2 Såner , och på dem en” ok Dotter. På: 6. Söner följa gomenligen. 3 Déöt- trär, famt på 5 Döttrar, 2 Söner. Den,Mo-7 E der, fom födt 6 eller flera "Söner 3 rad, föder fedan ej fera Döttrar, åtv gemenligen 3 3 rad: och den fom fått 5 Döttrary får fedan fållan > mer 2 Söner 3: rad. Hårvid mårkes, at, Bars. F 3 nens 0 36 — 1769, Järn För nens säga fom åro ”fådde af kr Moder ,' &) rubbas, fattån hon aflat fomli iga uti ny tt gZifte > med en annan Man: hvaraf Herr ARUt KAD ER 3 be pod art könets determination Hö8 Fofter, & Så ft .beror på Modren. Äg fn SE föregående. små balneN apiöa Ad SE väl nägre.: af Kongl. Academiens . Ledamö- ters med upgifne. exempel af vederfpelet, vilat: 3 at deffa Reglor ej. altid hålla, prof 3. men: Hikvåls | tilltyrktar at de; fåfom. anledningar til vidare: underfökning rå Mått Kong TEE ösa ä | föl nåmnas. . lg jr At RAA ] . oUtiden' "Pabelle på fo Mådrär dä deras. göra 'Bativ; fom" Herr pe ss ingifvit,. föreköfimer” eljett' åtfkilligt märk FR af Médrafna > har, med en Man, ra 1 Förn | 18 Söner & rad ;- fedan RE dåref-- d törs Söner, och” fit til flut ”2 Döåttrar, t til i på” gg Barn, ” af Sönerna voro 12 på en g tillika! ned" deras Herr-Fader, 1 Kongl: : och Rikets tjänft? En af Dåt träna var Ir Modet bil 34 or Barny Nga Söner SN 8 Å ar. En annan Huftro Hår födr 22 Barn, 11 af NR k dera köret; fom fåndigt med hvar” andra altet- . nerätt Jr 'en. äflnad både" redan vv 40, SöneF «4 rad ,”och vår stan i ung! > En hadi & börjat. 'med ec En Sok y "men Tedat födt 'o Döttrar 3 rad. En hade; rå med 2 Mån haft > MAN SNI S en Dörgerstag Moder til 14, Bab 5 TSG ARE Wiciuaw, sd afletmnat följande beråttelle : Södermanland; äv tf vi Röd Ye pp Tod NA Vv M V 4 NIRO GGR ARS PA Må z ns AD sf, 4 TG ; ( A 4 X AV bra | A i t 0 1769: Jans Febrys Mart. = 87 Rönnd Hårad och Leftringe Socken, Kat en Tor pares Huftru, för tre år fedan, lagt en/Tålg- EA Något öfver It qvarter lång, uti et Drankt åmbar ey. ; ; pafs 12 års ålder; fom nyfs kalfvat, i tanka at "förekomma, det Kon ej fkulle blifva förtrollad, efter gemene Mans inrotade inbillning och fkråck ploner. oKoön förtårde "icke allenaft 'drans ken, utan fvåigde ock hed knifven, hvarefter hon mådde något illa i 4 dagar; men blef fe- dan frifk, utan något botesmedel: För et år fe- dan började knifven utfticka fig, 2 tvårfinger BR. eg bröftet, en tvår-hand itrån Bor gen. .Befynnerligt år, at Kon "altid mådt vål, burit. 3 Kalfvar tedan hon fick knifven i fig, SV s eo SL j (ön är den -båfta Mjölke-Ko dår AA LI Hlegdenen. - RR RAR VAROR EN I 4 NG TR ke ERA fåges fu vara tjerde gången drågtig, och :- hvilket hon Aatte sförsen Ko, af vid FÖRTEKNING ” hög På de: Rån , fom åro införde i detta Qvarals DT. 3. Eörfök til en 2) Prilninidö pe Lupt> Pri 4 f E 8. 9. Handlingar. nn. kockbelsii Stads tilvåxt i > aker Uf ifrån år i72t, til och med 1706 po & Befkrifning > med bifogad Ritning, på en Fin= > bladig Såg - gurrk. , gå. Carr Knurs" to BERG Wban. Rå Winpar, förmedelf - kokande Vattu- ANS - J OHs CARL WILCKE Ytterligare Anmärkningar om den Cefarifta ” k perationen, af MERMAN SCHUTZER - 42 Bejkrifning , huru en Finfk Ko blifvit anfad och fkött at bon gifvit y til 10 Pund Smör a om året, af PEHR ADRIAN GADD: Ag Anmiärkningar vid försgven dia Röw3 så An: rd DERS BERCH = =. $7 Anmärkningar om Salt - tilverkningen vid Walioe i Norrige >; of Baron SAMUEF GusTtT. HERMELIN =, 600 os of 60 Rön, angående Sprit. Hvete, eller Fritieni [på ca multiplici, ef PEHR ÖSBECK . + 6 Befkrifning på en klafad Växt eller Er6-Plan- ta, af OTTO FREDRIC MäULLER - 7 10. Anmärkningar öm minnifkans kropps til och ti. afragande vidd eler bredd; af ätjkilliga or- faker > af ANTON Ros kyyrseg Mars TIN 7 78 Utdrag af Kongl. Vetenfraps Moaderkiens Dag- bok, famt inkomna Bref doch Afbandlingar 02 ÄR NR ar Z SE | SN | & ; ; ; EST 6 - : ; ; C / ) ' TV & SÅ NN na == gg då & CS EN SV : & Sm NN 00 0 ER me II SEE I & H—- T NN = [I OSDANDTER EA FERM NIN Kn NA Y LM fl. 0 DL Gl Bi SB so md 1 Arm pr ll Unn etr NAR ARR AS i i Fr FRA AGENDDEDADDR RLM EDER FDR KLANEN AAN banan BA AHLA Ika pr ANDRA RANN na Ud AA | = TN i TLL LÖN | nes | il | | hi af RR un RN SLU Im as [| i hr än Be NN Tab. mr: | ” LÄ | Å | y Å I i | on såg « er sva RC i i : få j 4 jä NN I 1 å tr | a ål Råa LIN ( zu 2 S arta, Magjvs, Junivs, Vd ie ”K 1 20 ” S ; Ra om STEEN ER til S nt Ce — like Tiger, i flutet af Januario ik | kl ilborksorid Phyflico efter- d 5 de a fire ed varten "fylde Claäskäs (00 [EX ; SON tilen, RA a 5 kö 4 i fä FR RR MR MRS nd | v Vy I å 8/4 SN Prifea DDR GENER NA ås ATEN j Y, NO IN a. ; K | (ARD : p $ ped NE 4 I AN ? ; pve . AX - S k / ' ( » CR 10 SS dant a å aj é ;z + 4 é fre rilen, bg genom Is. frysning, fömistn a fka da; men ej utan förundran ånnu fant Va ut dem alla klare och ofrusne , ehuru köålden hus redan tvånne nåtter förut frigit til 16 der, och Thermometern inom r rumm met eg åok | nu flod vid 8 grader under fryspun&en >; föranlåt detta mig, at med deffa. vatten: pröfva det a FARENHEIT, TRIEWALD, valg a ÅATRAN och MUsCHENBROEK anförda mårkvårdiga För- föket: At dylika kalla vatten, vid. dh de rör relfe > luft och kalla kroppar. kg psäre fryfa til ; Is-fkifvor och at en dåruti nedfäte Ti hermometer upfti- ger til fryspuntten sm CNRS Til den åndan nedfatte jag ftraxt några kallas Glas - flånger, hvilka orörde legat 1 famma PA VRETA och fåg med nöje, med hvad haftig Mif vorna därifrån lika fom utvåxte och kf e he- la vattu.- maffan. För at oftare fe oc ch nårma: re granfka et få vackert Phe nomén, t buros Gla= fen uti varmt rum: dår den låöfa Ifen fart ups töade , hvarefter de återftåldes uti kölden på förra hyllorna, hvaråft Ther some RANN son 6 grader-under fryspunéen, EO nov 2 Efter 6, Mms förlo ph båt 7 jag. åter mina. Glas, och blef me Fong åndring varfe famma Is- - frysning fa | för rut... Men då jag uti den ftörfta Glas - kulan meter , .nedfatte -Glas- -röret , up inga Is -fkifvor tom: förut , dår Ås liten fund efteråt, ifrån kulans | eh myckenhet de vackrafte och re ftråliga Stjernor eller Snö-fgut Horizontell fULNNg gå fka I 0 Hand, 4 bt. 4 9. > MÖR gr vå - 4 LJ ya | 1769. Apr. Maj. Jun. = 91 up genomidet klara vattnet, under upfarten öv Ugenikebli en blefvo ftörre och omfider ftanna- . decemot kulans öfra del, hvaråft de utgjorde ” en fin kraf-is, fom utan vidare tilvåxt lemnade det öfriga vattnet klart: och ofrufet. 0 6 3: Detta behageliga och aldeles ovån- tade ; Phenomenet retade få mycket mera min ” upmiårkfamhet, fom jag ej utan orfak befarade, at ej oftare efter behag få alkåda denna uti rent > Vatten upftigande Snö , hålft ingen förut blifvit ' varfe eller med et ord vidrördt en få mårkvårs- > dig omftåndighet: ;Jag behöfde ock i början ; rått ofta omgöra förföket, innan jag med vils- het kunde återfinna hvad jag förut blifvit var- fen Men fedan jag tråffat råtta orfaåken, år — det mi mera ingen håndelte, utan et ganfka fåkert — och lått förfök , at få fe deffa fnölike 1s-fjer- nor, och genom deras olika Metamorphofer formera fig både litta och grundade före !ttälls ningar; få vål om naturlig Snö, fom: alla öfriga vid vattu-frysningar förekommande Figurer. I hvilken affigt jag ock torde få lof, at något. utförligare befkrifva: mina dårvid gjorde Rön KF OER ARNrkningars 00 one a cs 10006. 4. Såfom allmånt vid deffa Förfök , bör jag tförutfåtta, at: hvarken Glas- kårilens, eller fjelfva, vattnets olika befkaffenhet hårvid fun- Hits göra något fårdeles til faken. Uti Metals "der och trå-kåril har det ej ånnu velat lyckas at behålla vattnen ofrusne. = Hvita tunna och klara .Glas« kulor famt' höga Cylindrar, åro tjen= ligaft at långe fe; »och efter upfarten granfka Is «figurernas utfeende, dock åro alla öfriga fkap- nader lika fåkre m. m. Hafva Glafen fmå öps a G a ov Mie be å vu i ne öd FOR ; Keeg - j mn jag: locka AV era nu nogfamt underfökt. RN fkal afkylas; bör Syr ål -Juft utan drag , fom if éj eller: vidröra någon: VI det gerna fi do-fryfer, uta då eller hångas vid fnåren > vattnet lika öfverält , då tager flörre köld ån va Man finner | enom fmå ifrån början uti - ormen hvad kall kropp [ dels brukat fmala C (filfver eller ASdT a lite ter" äda förng dj för ydslibhetne dd tu apftigande I Tra "fen rer, 1C€1 IpR | t ( ; kallar de förra, den a £ doi Is, - Min K 1 ilj p . k ifrån e afligt. Ci befkrifva den fn. kall 4 Ng rä Ad ; , i br Ne ER M CCR A | ”. > å SOK - ( 4 N - vil j NÅ LV | J Oe - ; PA Oo rn " / Å | 4 1 . ör - X a , d GN hJ h [I N SLR w | 4 / 4 ; ; 4 ) 2 É Nj NN 6 I i VR Hen, (äföm ökände äf de förenåmde vackra Snö- figurer ne; men få vida man dårigenom fär anledning, at ifrån en ny fida anfe all öfrig få kallad och af andra ofta befkrefven Sido-Is, bör jag åfven med få ord. beråtta hvad fom dårom förekommit. RR RY; ms AJ ”Betkrifning På den uti fria vattnet upfligande. Medel- = eller. Stjern-Ifen. RR FA Såfom utfeendet och Belkafenheten al denna Is Tåttar fig efter vattnets uran frys- ARN köld, får jag ock dårmed jämfö- | efs olika" utfeende och figur. Således fin- nes: ar vatten, fom ännu dger en hel eller half gradt åra Öfver fryspuntten på en Svenfk Thermosne- ter, käre Je intet. fårt genom kalla kroppar bringas til Is-Cryfia lifationer.” Utan deffa kroppar öfverdra- mm endalt med en jämn något bvitaktig och luft- blandad Is-fkarpa. Förlöket lyckas dock endaft med LE kalla kroppar, fålom et med Snö Fe falt fyldt Glasrör, m; m.. 6. Om wvattnet dr vid [jelfv va Frys-puniken, SN I flås uti kallare Glas, eller "därmed om- bres , ganlka kallt Qvickfilfver eller Blyhagel futi nedgjutes, m. m. upkommer i ftor myc- enhet en liten Is- figur, fom år likafom grund Ch. början til alla de följande. Denna. beftår Fen liten 'fullkomligen Cir isl platt och mycket nin klar Isbricka eller Penning (HAE PID IV ag til luft-blåfor. Defla fmå runda fickor, fom alla uti Horizontell frållning be- ifva fig all åro ibland få många och (må, at de likna en rök eller et damb uti vattnet, fom G 3 däraf 94 1769. Apr. Maj. Jun, dåraf glimrar; men våxa ofta, under upfarten, til en linias och ftörre diameter. De Tei det nårmafte jämntjocke ut, men finnas vid nårma- re påfeende kullrigé på den öfra och platte på den .nedra fidan. Förft gå de mycket långfamt, men (fom de blifva ftörre, tiltager deras haftig- het, hvarföre ock de nedre of hinna up de öfre, lågga fig platt ihop, eller faftna med kan=. terna , hvarefter. de utan. tilvåxt uti det öfra vattnet utgöra en fin. kraf-is eller Is- mårja. Om man uti fådant vatten genom en appéers > tratt nedgjuter Qvickfilfver fom uti inö och kok- falt år afkylt, fryfer vattnet ikring den nedrin- nande fträlen haftigt til en ihdläig Is-Cylinder , fom efteråt flyter up uti vattnet, $, 7. När det fillaftående vattnet bunnit källs ma til en half eller hel grad under Frys-puntten: ups komma de förra Isbrickorna, men börja nu til- lika under upfarten omgifvas af en i famma plan utvåxande bladaktig rand, Fig. 2.) hvilken fyn- bart. tiltager, åndras och utgör en reguler fex- bladig Snå-figur, ..Dårvid mårk:s, 1:0) At den medlerfta brickan ofta med vål terminerad cir- kelrand, hunnit til en linias Diameter, innan något utfkotr dårifrån mårkes. 2;0; At ifrån början ej endaft. & regulårt ftålda fmå blader därifrån utfkjuta, utan hela randen omgifves ar längt flera lika ftora FANA ar ER Ibland deffa taga dock fnart de Sex, fom gif- va Stjernan che fkapnad; genom en haftigare tilvåxt och nya fidogrenars utfkjutande, likafom lofven af de öfriga och förtrycka deras våxans de, (Fig. 3.) 4:0. Deffa ftrålars tilVåxt tyckes ofta likafom litet afftanna, och äter jär y Mö | drift tv NM > 1769. Apr. Maj. Jun. = 95 drift taga vid, bVaraf hånder, at Aera fårfkil- da figurer ligga inom hvarandra. + (Fig. 4.) Det tamma fker, når flera redan vuxne Stjer- nor lågga fig ihop, af Kvilka den nederfta me-. rendels förtager de öfras våxt. (Fig: gj.) f:o. Når deffa figurer komma uti varmare vatten, fom hårvid altid fker, fmålta de finare ftrålar- nej, hvaraf nya fkapnader hårröra. (Fig. 6.) 6:0. Säfonv vattnet under denna JIs-fårtning” blir litet varmare; blifva ock figurerne efterhand mindre, otullkomligare, och flutas omfider med enkla brickor, hvarefter Sido-Hen enfamt tilta- ger, om Glafet lemnas i kölden. '7:0 Nedgju- tes: detta vatten ifrån början vål kalt Qvick- filfver, upvåxer ifran bottnen likafom en liten fkog med itora Is-blader, ifrån hvilken Stjer- forna upflyta, fom fer artigt nog ut: | ON g. Åger vattnet 2 gr. köld; behöfver man dåruti.: endaft nedfälla nägra Hagel-korn, för at .upväåcka en myckenhet ikringitrödde "vackra Stjernor, (Fig 7.) hvilka alla åga en liten rund bricka til. medelpun&, men mindre ån förut; deras finare grénar våxa ock hu mycket forta- re och jämnare, at figuren fMmäårt hinner til en hvit- Styfvers ftorlek ; blifva omfider mindre; dikna de förra; och jämväl fluta vanligen med Bbiickor och Sido -Is. = NR 206. 9. Vid ånna kallare vatten, upkomma de fört befkrefne Stjernorna på famma fått; men med fådan haftighet til en och flera tums rer, at ögat föga hinner medfölja deras nn, innan hela vattnet däraf intaves. Den Jil Merfta brickan tynes nu'ktaprt Mera til; hvaremot 6 frarkare hufvudfträlar utgå ifrån dét- | G4 ta ta Centrum, och : fidovårts: utdrifva, efter 60 gr. vinklar, andra mindre :Sido-grenar, hvilka å nyo åro med mindre: utfkott prydde, (Fig. 8.) och tilfammans utgöra en nåt-lik våfnad, om hvilkens tilvåxt och befkaffenhet jag af många Obflervationer inhåmtat: 1:0o, At hela denna fullkomligare Is-ftjernan utgör en” enda jämn och mycket tunn plan. 2:0, At den famma på en fida år heit jämn och fpeglande, men på den ändra uphögd och likafom graverad. 3:0, At hela Stjernan och defs: ftrålar , midtpå och. nårmare medel-punéten, åro tjeckare, men aftaga ju långre dårifrån, hvarvid de ftarkafte fkotten åro måft uphögde,; och de finare fåfom tunnare, tyckas likafom ftupa. emot hvarandra. | $. 10: Vdxandet af delja Isblader och alla deras grenar kan” bättre med nöje åfkådas, ån med ord befkrifvas; men förhåller fig vid pafs på det fåttet: at den förfta hufvud -ftrålen, icke fom en hvafs udd, utan et framtil rundadt blad ( Fig. 9.) framdrifver uti vattnet efter en. råt linea, men tillika altid klyfver fig uti två an«' dra Sido-blader, €Fig. 10) fom tryckas at: fi- dan, i det han fielf dårimellan ytterligare fram=: tränger. Ofta ftannar denna tilvåxt dårmed, at hufvud » ftrålen i åndan förblifver likafom klufven. -Paå förra fåttet upkomma nåftan hvart - ögnablick nya fidofkott, hvilka alla efter fam- ma lag fidovårts afgifva nya Sido-grenar, hvil-' ka vid deras fpetfar, fåfom utur en källa, fram- bryta; men deffe få ej alla behålla deras våxt, utan. de måfta dåraf ftanna fnart,. och likafom qvåfvas af några, iom äga frarkafte driften och! genom fido-grenars utdrifvande likfom förtaga amnet , , ämnet, allel frånga vågen - de säten -Såle- des tager: ofta en di doc sgren; lofven af fjeltva hufvud-grenen, och dels mindre utfkott' åter af honom tilbaka, hvaraf flera och; olika nåt-iika våfnader upkomma; uti:hvilka man ibland fö- ga igenkånner. den för (ta Stjernan seller .medel- untten. Alla deffa utfkotten våxa båft och ut- reda fig åt den fidan, dår friafte vattnet årg hvaremot de: afftanna, få fnart. de möta hvar- andra eller Glatets! fidor: - Dåraf hårrörer ock. en- annan omftåndighet ; fom få vål vid deffa fom de förra mindre; figurerne förekommer. Man fer - nåmligen ibland: tvånne figurer likafom ftuck- ne: igenom hvarandra och lutande, fåfom fkul- le flera ftrålar uti olika planer: utgått itrån fam- ma Centrum. - Detta hånder når de förfta fmå — flambrickorna. med. kanterna faftna ihop til en vinkel; och dårpa båda, hvar efter fin plan, fram- drifva ftrålar. Den ena ftiernan hindrar då me- | rendels. den andras våxt, hvarföre ock vanligen en. ena dåraf ej blir mera ån half. > Likvål hånder, at de. förfta hufvud-ftrålarne flicka fig of igenom: hvarandra , at. tvånne nåftan fulla Stjernor dåraf upkomma, fom dock år mycket vart; ej: eller åro fådane figurer KIPPIRor ABANA : tilfålle ati akt taga den befkrefne Is-våxten, å- roman, di vattu-ytan FORM med en fin kall fpets eller Is-fpira, hvarigenom Stjernans Centrum dårftådes. fåftes ; och siden tedermera a ped: IA vantnet: scr | Om. Sido-I fn Sällan. eller aldrig et de hirnils ; ra MiGeurerke vifat fig & Uutl nägot kalla | : GG vatten, hå vatten, at icke tillika, eller ftraxt dårpa ikring Glafets fidor börjat upkomma flera andra och vid förfta påfeendet dårmed nog olika Is-figu- fer, af mera irreguler fkapnad, faft aldeles en- lige med der vanliga Sido-IHen, hvarmed et för öppen köld utfatt vatten plågar fryfa utitrån in= at. Denna Ifen år efter utfeendet af tvånne flag. 1:0, Den förfla, fom med långa jdmra fpetfi- ga hrdlar följer Glas-eller vattu-ytan ät, men inåt vattnet utdritver en myckenhet de förra Stjern- Bladen liknande utfkott. (Fig. tr. t2.). Denna Is upkommeér tydeligen dårat, at någon af de : törra Stiernörna vid förfta formation med en kant fåftat fig vid Glas-eller vattu - ytan och dårifrån inåt vattnet utvåxer med fin förra fkap= näd ; men på Glas-fidan hindras 'ftrålarne at utbreda: fig efter fammaå plan; hvaremot de flrå- lar, fom fåftat fig vid Glafety få likafom en. ny och ftarkaré" drift, at framvåxa efter defs yta, men tillika inåt vattnet utdrifva en myc- kenhet fido-grenar och blad, hvilka alla med förfta Stjernan åro i famma plan: på Glas-fidan åter tvingas deffa fido-fkott til en bredare och på flere fått kantad Is-rand.” Denna Stjernor= nas Metamorphofis förekommer få ofta vid de förra förföken, atman ej annat kan ån hålla al- | la defs ötriga variationer för verkningar af en ck farmma” Orfaki Göra enar NR NA -+$. 12. Den andra irregulera Sido- len, dr den, fom följer på de förra Cryftallifationerne, och öfverdrager få väl Glalets fom Stjern-bladens ytor med en jämn Is-fkorpa', hvilken i början är klar och genomfkinlig; tiltager i tjocklek; blir omfider luftblandad och fluteligen upfyller alla "mellän= em rymder | 1969. Ape; Maj Jun. = 49 tymder åt de platta Is-fkifvorna , famr förby- ter hela” vattu - maffan til en folid Is. Ehura liten gemenfkap denna Ifen tyckes åga med de förra Figurationerne , blir man dock vid def förfta formation varfe, at den icke vidare fkil- jer dårifrån , ån at de platta Stjernorna här låg- ga fig platt etter Glasytan, och fåledes utvid- a fig etter defs plan. "Man fer fördenfkul al- draförtt hvarjehanda af många runda brickor tammanflutne blomverk upkomma, (Fig. 123), och ofta finnas verkeliga Stjernor (Fig. 14), hvilkas ftrålar framdrifva jämt efter ytart, åro a båda fider med bladiga utfkoött firade, hvils Katedra 628 och öfverdraga ytan; blifva tjoc- kare och oformlige; hvarefter man ej vidare blifver någon tydelig figuration varfé. 6. 13, Den jämna Is>fkorpan, for vid artifiei- ella frysningar öfverdrager kärilen, plågar vål icke gifva böj na til någon Is-figur, men då man med Microfcop belkådat defs yta, finnes den > beftå af många fmå parallela ftrek eller uphög- "ningar, Hvilka ej otydeligen hårröra af en myc- kenhet fmå runda brickor, hvilka alla på kant . fåftat fig lodrått til ytan utmed hvarandra. Den- nm Iens gemenfkap med de förra kan tydeliga- re inhåmtas, om man uti en blanning af Snå och Salt efterhand och fakta nedfåttér Glas med -Blika afkylde vatten, då åfven denne Is rättar REN a tiger sr Og RA AR nan AA ENE efter" de törra graderne, Således upkom- er, 1:0, Uti varmare vatten än fryskallt , aldrig nat ån den jämnt tiltagande Is-fkorpan. '2:0. id fjelfva frysnings-kölden, och ånnu båttre en ad därunder, börjar IHen med hvarjehanda "irfvelaktiga Is-blommor (Fig. 15.) liknande löf- 100 = 1769. Apr. Ma löf-verkon på Fönfter-fkifvorna, föm Söysrdik 88 vn med en As-fkorpa, hvarifrån upåt ( Flafets fidor utikjuta fpetfiga 'Sabel-like frrälak men inåt vattnet fker ånnu ingen Cryftallifarion:” Om dåremor »3:0. Furtado döer' 2,3, éller fle- ra graders köld, upflyta ifrån bottnen verkeliga' Stjernor, och framväxa enahanda Is-blad och figurer med alla de förra, hvilka nedifrån up= a fylla a vattnet med Is-fkifvor, hvarefter mellan-; rymderne förft börja fyllas med pr ör Zi tterligare Anmärkningar vid deffa > vattu. öd frysnin gar. . | SET Sedan jag fåledes någorlunda er fkrifvit utfeendet af de vid olika vårmans grå= der och håndelfer förekommande Is-figurer, får jag ånnu tillågga några, hittils med flit förbi=. gangne omiftåndigheter vid deffa' förfök. > Man > lärer, utan min. påminnelfe, uti alla de hittils befkrefne Is - figurationerne blifva varfe få; mycken harmonie och likhet, at man ej utan. | fannolikhet kan” hålla. dem för et och famma: - Phenomén , och anfe alla uti fryfande vatten. upkommande Is - figurer, för blotta variationer, at de vegulera Sexfräliga Stjernorna, hvilka egen-' ' teligen utgöra mwattnets fana och fullkomligafte Cry: Er flålilarinmir hå igar. » Denna börjar altid uti en liten, puntt anfkjuta i. form af. en röänd bricka, as." kring hvilken de öfriga ftrålarne uti famma plan: framvåxa, Storleken, utfeendet och. tilvåxten a af deffa frrålar, beror på den grad af: köld, fom vattnet åger; men ar altid 1 fynnerhet: pe 4 af deffa ftrålar taga lofven af de öfriga, och nrg or " wål fig imellän, fom med'alla fido-grenar, antaga eller få en 60 graders lutning, förorfakas utan tvifveka nique och Figur. Må man ej håraf kunde flu- ta iffån det ftörre på det mindre, och med fam- ma fkål hålla vattu-delarne för fmå platta tun- na brickor, fom de vanligen anfes för fmå run- da klot? MAIRANS bekanta Frysnings-lag til plana fkifvor och 60 graders: vinklar, bevifes få ögonfkenligen genom deffa: förföks, av -dårtil "&j något vidare behöfves. Men den vanliga fö- ”reftållningen om alla figurers fammanfåttning af fmå fina Is-nålar, torde framdeles behöfva nå- > gon nårmare lämpning efter det ej fpetfiga, u- tån verkeligen bladlike utfeendet, fom alla I- feng ftrålar åfven behålla under Microfcop. 0 6. 15. -$åfom man utan Thermometer icke AS SE 4 se 5 : SJ äl e s Vä å -&erna lårer vara 1 ftånd at tråffa de ofvanbefkref- he Figurerne med någon vifshets få förtjenar ock des fligande och fallande vid detta Rön en be- fynnerlig upmårklamhet ; hvarom jag anmärkt; 1:0: At den uti-vattnet aldeles nedfånkta Thetmoö- metern efterhand nedfallet til inemot famma grad; fom en annan bredevid uti luften hångan- de utvifar, alt fom. vattu sig - kö Ai Fb - d Maj. Jun. ; ; . yt vw fta til de flörfta, få framt de icke faftvuxit vid andra kroppar, altid fimma up uti vattnet, e- huru dåruti icke finnas tpår til inblandade luft- blåfor, få tyckes ock den mycket omtviftade frågan, om all Is dr lättare dn des eget vatten? med nog fannolikhet kunna befvaras med ja. Så vida görligt år, fkiljer Ifen fig vid alla fråm- mande kroppar, och äfven luften, fom dåraf ' famlas utt blåfor och inneflutes inom Ifen, når "de ej åga vtuilfallesat frivt. upfara sn DENA utt | .gör all Is låttare ån den annars (kulle vara. Men; vid de fria medel-figurerne fynes ej tecken til fådant luftens inftångande; man blifver ej eller varfe några luft-blåfor förr, ån den jämnt tilta" gande fido-ifen börjar formera fig. Imedler- tid fimmer den mintta bricka få vål upåt, fom den ftörita Is-ftjerna, hvilket onekeligen vitt-. nar om någon fårfkildt vattu-delarnas famman- ftållning til en glefare kropp. Och anfer jag detta bevis för et af de tydeligafte och låttafte 1 fitt Mag. SAME FRA NRA $. 19, Deffa uti rent och oblandadt vatten uppkommande Sexftråliga Stjernorna bevifa: ar alla dylika Figurationer uti andra Vattublandningar härröra endaft och allenaft af fjelfva vattudelarne, och bidraga de öfriga ej annat, ån dels hindra de förras fammanfrysning, dels. föranlåta finare ramificationer. : Sö $. 20. I: tilldmpning på naturlig Snö; förfalla fåledes alla CARTEsit och andras på Luft par- tiklarne, olika Salter m. m. grundade Theorier af dig fjelfve. Man behåfver inga tunna blå- for och vattu-hinnor uti luften; emedan alt få- dant icke finnes uti en ren jämnlik vdbrur nOg Li sd Vv vu i ; KN 3 & 7 | , i | Nr i EE | | i v) Å OM Abir ; ; N i - x DM SÄ SN TN i POSK ; b - R ENE ARR AE G iq & j | kr = 1769. Apr. Maj. Jun, 107 Ka 2 kh N s i är HikAR til mycs upkomma. Man behöfver ef heller gös gra andra föreftållningar om fåttet, hus nangfaldiga Snö-fkapnaderne upkomma keliga Snö-figurgi aldeles enlige med mine för j ftörre i Ne MT Mera C ken til denna deras £ ta upi ”verkeligen ofta dylika brickor: fame fom til ftörre FERON utur laften: (CS Man" rundade Is- brickor! NN RE kafom uti vattnet antaga TINGS Foeh få vål refleé&tera fom tb larne, villa Meteora Emphatica> å ifrån "Solen upftående och hos FEN ER Columner m.. m. med för | hårledas? REL Mg SN ER Fil vid naturlig Sn omflåndigheter kunna håraf "på fått förklaras. Såfom: Hvar SR Sc Bj kommer med blåft och JV kall: påftörande luft: år fjel formation. Hvarföre kölden ofö ? — wvänkar ? 'Snåfärtningen upvårmer It Is- -fåttningen gör det uti vattnet. den ofta fkårper til efter Sp6? Emec luften, fom förorfakade Snö, nu å NA da, MS ÖRE TR a RRD NE "Hvad kalla kro jorden förmå uträtta på de uti vattu-ångorna, har jag på et Ö | ågt tilfälle at råna fi ditledne de se Denna Sögen började med en na er iv [d 4 a NS t I 109 Muffehenbroek Phyf. Tå. XRV, Z.15. i 7 1761, Tab, 1. (8: 500 SI GRN 2 A AA i, Vv /” ; 4 OM 4 F 4 , 6 b k ; . JM th & Sw FK ; é -” år | er "| ' F + I ; » i I 69 «Apr. Maj. Jun, IP FF klarnade emot middagen, lemnandes efter fig en > Mycket fuktig luft. Kölden var imellan 2 och 3 grader, men hade de förra dagarne varit lingt — Markare, hvarföre ock alla faftare kroppar, mu- rar, flenår, järn m.m. blefvo öfverdragne med en ymrig rimfroft, hvilken vid dörrar och fle- ra flållen, hvareft varit et fakta luftdrag, an- > fkutit. til fmå hångande bufkar af Is-cryftal-: + ler, öfverdragee med hvitare rimfrofts - gryn. ” Middags-tiden blef jag, på de med Oljefårg öf- - "Verdragne fido - ftenarne af en Hus- port, uti å en trång gata i Staden, varfe, i ftållet för — rimfroft, en myckenhet glimrande Is-brickor, "hvilka til en del börjat få liknelfe af fmå fex- kantiga Stjernor. Men då jag omaftonen åter Med lyckta befökte famma Port, funnos Ste- « Darne Öfverdragne med en ftor mångd tydeliga . regulera och naturlig Sné fullkomligen liknan- "de Is-ftjernor; hvilka dels med deras medel- — puntter futo fatt vid frenen, dels futo lodrått ti des yta... De förra voro til alla: delar full- | — komlig med de finalte grenar förfedd Snö, de fe- — Mare åter målt halfva och mer irregulera Stjern- > blad. Ingen annan rimfroft fyntes på hela Por- ten; ljelfva Stjernorna voro ock dårpa endaft ”likfom utftrådde. Såfom ingen dylik Snö den: «dagen fallit eller, fyntes til på andra ftållen; ej Beller på fadant fått kunnat ditkaftas; jag ock — fjelf förut fedt Figurernas början och. tilvåxt, fom varat til andra dagen, då de funnos ftörre, . fat mera åndrade : hafva onekeligen de utilut- + ten redan. afkylde ångor, genom luftens con- denfation ikring de kalla ftenarne blifvit ditför- "de, och genom deras vidrörande fammanfrufit " , ? ig ” bara SR SA Jukeic pi våra "graderne, N e fig surer? SA Den b Ra gan ika vål befk: ,. de förut befkretne CR Denna Is-frysning 2 ” ter Islofö sningen 2 NN Imerendels för. AG an efter ful, eller ul, mer tr älvid: vi köld, upp på blid föregaån "med, Is g fladgat fig, pidetifi Alt detta flåmmer, f: Hjelbva: Ifens IEA k förfå ken. : V (attne fom” bör förut blifva kallare 1 fker, få (narr någon i Ez | VR eller Snö. sö art (an vattnet. åter e e [' lg oa CR EJ NASN é ic len, pd Sd ju PR iföcr RE | ” + Matala steder: få CO TIG pages 0 ibid. pag. 67. + betåckte fa år. al ” Ström men | vattu "frysnin dand on Srorlakar | hav sg flädnände m, m,. ” FS les torra | och bara vintrar fem en- gån f le 1769. Apr. Maj. Jun. = I11r ” »de hållen," hvareft. grunden år ftenig, eller Tålleberg dårunder framftryker (").. Om nå- J got: haftigt blåsvåder dårpå kaftar Snö, kall" jord, fand m: ms uti vattnet, fylles vattnet i- från: bottnen på en gång med en myckenhet Is- blad, hvilka efter omitåndigheterne utgöra en” verkelig Botten- och Grund-Is , hvilken genom - haftig tilvåxt kän upfylla hela vattnet up til dagen , med få kallad Krapp- -eller Kraf-Is, Man behöfver fördenfkuld icke tvifla på gemene mans > fanfårdiga beråttelfer om fådan a ej eller med — de lårdare gripa til några befynnerliga Is- gö- rande Materier: at den famma förklara, emedan — hela faken beror på en ringa fkilnad uti vatt- nets och andra kroppars tilftånd af vårma och köld. Tér hånda, at man, genom nedkaftandet af annan redan färdig Is uti vattnet, kunde ; förekomma, den förre afkylningen och dåraf Fek Kraf-Ifen. Ål JOHAN CARL WILCKE. fackman ac En bef ynnerlig Vi attufat 2 Ovari , ån ärogon Belkrifven af ae ROLAND MARTIN, Ana, it. & Chirarg. Profefl. och Affeffor i K. Colleg. Med. X EN . en ; | I fån Lazarettet var i Januari månad til Ana- tomien upkommen en: död skumnor kropp; hvar- = ka (") ibid: pag. 79. 80. il ec edeck Jå 2 af Je Foton ERS frart Med. St 0 RANN fom på denna Ne didtitiolk VING Blog teten, fant han er 0 vatten fyld blåfa, fom”låg För ROR Köra hans: tycke nog N er irin- blåfan eljeft kunde so NERE Omen: döhfgs blåfa os Fas dr ck Nafvel: tv ät bv en fådah eskltji där Å rades UEdÄROS. MUR SE Mig blef då tillag dr fe 1 het, met "denfamma 4 (ROR feende Fe år måg. Ar denna däck ; fan, uta at denfamma i Gt deles urin vin under Os pu deles: berårlien OA rg sade; Når peritoneum t MN uteri fundus fig tåmmeli sa nedfå ånkt , och 3 få redigt åt hö Ån rad vid ligamentum datum och fpertilionum > fom: det plågar ev dexter fante oja tydelig, « LT ROR bidklaga non oq arli, fom de NN bakom och nEdömi 0 det ) N pg ; a På g ' MM eh ( ” SENSE RNA 4 LJ . 7 (FYR é i d I 4 4 0 d d Ä | , | . 4 / s + 4 - > vd Å 1 - N DN , å ! d 2 + t - . / ji ( a Ps | ) | 4 é X t I - Lå 'd | fc , 5 a | ; , » FAN L ' X SE ' d Xx. MA Jaa j 2 1769, Apr. Maj. Jun. ; 113 0 3:0, Dåremot var ftrången imellan uterus och ovarium tydligaft ; fom eljeft minft af des- fe delar faller i ögonen, Han låg frammanföre: och öfver tuba Fallopii, hvars extremisas abdo- minalis, dårvid fimbrig fivta, äfven var likfom utplånad, få at fimbrie ej fårdeles fyntes til. sn väkito, Juft tilsdenna ftrång ; fomokallas li-' gamentum ovariy fatt den af början anmärkte " vattufåck fåft, få at dét-nu tydeligt gafs vid ' har fin: handen vara fjelfva ovarium. dextrum; men bi- de til defs råtta direction, ftorlek > och textu- Fe, Var dåruti följande olikhet med naturen: «& Då ovarium naturligt få år. placeradt , at det ligger fåfom ågande näftan en oval figur, förre diameter tvärt öfver, och fin mm- | dre up oeli ned, få: fants. hår: hela fåcken. med extremiteterne af ovalen up och ned, få at defs långd var ftående perpendiculairt midt framom uterus. RN Pp Niår ovarium eljett har fin fråmre vidd mera råtlinig , och tilfamman med ligamento ”lato, men den bakre mera convex, och fri i- från ligamento,; famt fuperficies öfver och un- der något convex, fa fants hår på den onatur- - liga vattu-fåcken ingen fkilnad imellan bråddar och fidor, utan alt lika aflängt rundt och jämnt fyldt med: vatten, allenaft at åndarne, hvilka el- jet, fåfom fagt år, finnes en ut och en inåt, ftodo hår up och ned. yr Då ovarii fubftance annars år beftiende af fina veficulis, bundne med en tunica cellu-- lari, hvilka i fig innehålla et hvit-grått och: på rödt ftötande ferum, famt i öfrigt af et fegt cellulöft parenchyma, få fans hår hela ovarium tan, H; ihåligt, fkirreus, få at lacune Grafiane och;h futro refer ET ftenaktigheter eller Tand, an I " fammangyctradt , fegt Jå och ul ka ij men (eg och utan i Imréx yta fmå en än (k Kd Storlel cen at ova förre; å ån vid pafs fom e in Höns-ågg; men denne tå ftor, > fom.et. Strutz-ågg. RN tersvattenjy: fom måftade $å hölts, förutan ar. på ena nos Seann NR & & Peri itönel; ”doplioatanes Ut ligger flackt utbredt, mårkeligt, utan utdånt, 0 Kamp spbeg måftan for NN teri bee FR SHRge Akon hek kill la; käck FAR mare til. foramen olicka grenarne af arteria hypog: Il | ven cellulofa at ej vafa kunde 3 vaxet 1 dem tvårt afftadnac le ÄG ehuru. det På andra ftållen ång grenar; fämg mufklarn ä rött våtende, dermed förente 4 och når man ville : ) af fkadades. Hö RR RE var vid fin tognintsumed.. vagina ”uter 2 j per analogiam kallar -proftata mulieb FR ; t fr t Wo å Nv SÄL «w Å f ur MM z SV Li LJ Nr a | v | X ” | RV - å 1 UV N LÅ / ; bj 7 1 Xx —— 1769. Apr. Maj. Jun. = 115 flåfk >artadt våfende förvandladt. Detta tryck- te ut vaginam, fom åfven åt fin fida til rectum - var med famma fkirre omgifven. "> Håraf hårrörde den fvultt, fom liknade mo derfallet, och i denna uflingens lifstid få myc- > ket plågat henne. ic På fjeltva fundus uteri kunde dock knapt det befkrefne ovarium hafva legat och nedtryckt den famma, hålft han både "til fhorleken och läget ej var få determinerad; at han "därpå kun- de verka. - Dock var det ej Lifmodern fom nånfin fallit ut, utan den dåraf gående, vaginze nedre del, fom hårigenom blifvit relacherad och förlorat fin adhérence. «0 Jag låt jämnföra denna: Hydrops Ovarii med den Herr vy. HALLER afritat 1 fina Icones, och fant, at vål-10 gånger iftörre volume år i den jag befkrifvit , famt denna aldeles olika fi- tuerad, fom nu vifadt år. Herr Profeffor ScHurTtz beviftade med "mig denna obduéion, och kan altfå bevittna > håndelfen. | | > Uti BörHMERSs Icones finnas åfven ovarii hydropes af avanlig ftorlek ; men med fådan pro- laplu vaginge, och fkirre omkring uteri nedre del, famt vaforum hypogaftricorum framgång, vet jag inga förut anteknade, ' R A ISRN Lp M. D Profeffor och JÖ NS ån Mise. Studiofus NN DOBPH för ett,år fedan he | läng Sjösrefa, lämnade han mi uppå refan famlade Våxter, ål ling af Öre ifrån Havana, i hvilka några få mycket fnarare upmiå årkfamhet, fom Botani föga eller alsintet. Harö ng nöjer mig denna gången med ar upgit af ett fållfynt Tråd, om hvilket . mar ågt någon tilråckelig kunfkap , och 4 vil om .defs. råtta. namn. Det; är 2 CAROLUS' PLUMIER och Herr P. BROWNE hafva på deras Amer 3 tråffat detta Tråd, våxande vilc t:l Sd ra af dem har lat komma Men, far kan kunnat få fe.E "rukten; utan endaft fått fe blotta. Blomman. förre befkrifvit under namn af 20 åfven Pa fn fate afritat; den fen befkritvit den famma under. namn a Jum , och: meddelat derå -båttre fi; hufét år af ingendera hv: arken nån er 3 Rd Det år vål ock fant. ar P. LÖFLIN NO sd a fin Americanfka refa fett Da Blomman och 4 Frukten, men fom han blott dervid uppehål ler fn | ES AT ra | > 1769. Apr. Maj. Jun. =: 117 "ech det något korteligen , utan at omröåra flera -Våxtens tilhörigheter, famt icke” heller bifogar > någon Ritning, få kan man nåpligen vid förfta påleendet finna, at han menar dermed denna Våxt. Som nu icke heller vår berömde Herr VON LINNÉ hvilken uptagit den famma under Hedylari Genus, kommit at få fe fjeltva Fruk- ten, få har jämvål han ogörligen kunnat hån- « föra den under defs råtta Genus; hvilket jag nu finner bör blifva Prerocäårpus. . oo oJag får altfa nu den åran, at för Kongl. Academien upgifva en accurat Ritning , både på Blomman och Fröhufet, författad af Herr ÅRRE, efter det Original jag ifrån Havana åger, " fåfom ock en Befkrifning på de delar af denna '"Våxt, dem jag af det hemförda Specimen haft tilfålle at med vifshet inhämta. Jag bör för öfrigt anmärka, at hårutaf kan nu en liten knur uplöfas vid Charaéteren af Pterocarpi Genus, i den del fom betråffar Stamina, ty hår vifas, ar Filamenta åro delta in duo corpora zqualia. Jag får ock tillågga, at Herr Lör LinG utgifver — detta Tråd för at åfven framgifva Sangvis Dra- conis, på lika fått fom det Orientalifka Spe- .eles hålles före at göra. PrTEROCARPUS ( Ecaflaphyllam ) leguminibus fub- orbiculatis obtufis planis, foliis alternis ova- tis fubtus villofis. NL Hedyfarum (Ecaftaphyllum) foliis ovatis fubtus — dfericeis, petiolis muticis. LiNN. Spec. pl. io52, Ecaftaphyllum frutefcens, reclinatum, foliis e- ” Vato-acuminatis, integris, alternis,. BROWN. JOE TT sf BONA, AN Spar- tv 4 1 Pa > VR Pedicelli filiformes, ferruginei, patent ad nodos confertim nafcet tg. Icon. tab. ERS SO en Sanmgvis Draconis. LoEFui, tin rr RR g DESCR, Caulis fruticofus, 7 longitudine; obliquus (BRrRoOws teretes, minutisfime ftriati, ne. glabri, fuperne pubelce ferrugineo - villofis. Folia" Ovata, acuta, integerrima, tia, fupra glabra, fubtus i ti-villofa, glauca; alterne nervof giora, palmarias tenella fer retiulculi, rigidi, fublignofi, c€ lati, foliis multoties Sälen man res axillarés ; racemofo-corym parviufculi. —Corymbulus fub gineo - villofus, erectus, pe 18 pau bing, parve, Tquamacex, villofe, fubject&x. CAL. Perianthium monophy RN rr RE : dentibus fubaequalibus, C . Ca a ”tero margine fublineari, altero vero' fubovato, gitudine fere vexilli, oblong&e, fubfalcate ,; al= neari = filiformibus, longitudine fere calycis. : | Jc ÅL MN ik NR NN " srina navicularis, concava, obtufa, apice & pone bifida, alis paulo brevior; :ungvibus binis ca- pillaribus, calyeis longitudine. « STAM, Filamen- za 10, in duo corpora &qualia, lincaria, ftri- . ata, a germine diftantjäg coalita; fuperne libe- ra, Carin: ”"inclufa, "4 tia. darhere par- ve, fubrotunde. PISTIL mer obverfe lan- céolatum, utringue comprefum., vix pubefcens, Pedicellatum : pedicello” teretiufculo, calyce "fere longiore. Scylas fubulatus, adfeendens, ger- "mine brevior. Stigma fimplex, obtufiufculum, PERICARP, Legumen fuborbiculatum, utringue compreffo - planum,, foliaceum ; obtufum , pubes+ fcens, precipue bafi, margine fuperiore repan- dum, fubvenofum : venis e margine fuperiore de- fcendentibus; e calyce pedunculatum, pollica- re, fuberofum, uniloculare? SEMINA pauca, '& FÖRR EDEDEODEPMNTDAD EDI Om Hvia Valnttirådets egen/kaper och bä ; & Af IN SÅ PR.OR. KALMp go sc jå ku Theol. Do&. Oecon. Profeffl. i Abo, MNlamn.” Af dem, fom befkrifvit Örter, har V detta Tråd, utom andra namn, åfven fått SR na ER .« Jugläns foliolis feptenis lanceolatis ferratis, im- pari feflili. LINN. Spec. plant; edit: 2.p. 1415. -— Juglans : | tJuglans alba, f funde infeulpto | 4 minima, plerunm | Walpats. Gro De Engelll förl en White Nr = tra id, eme | HR "följ: VS Ng QR Ta de Eopelsmån. fick det n och: Bydkelodtinenr det lr ”Smörnör-tråd dels. af ylys NÖlRerda: åro , å på deg med. Smör Rn Olja SE derna och fingren blifva fo | fmorda, når man banking -demy då de ån åro. gröna. F SEE AN "lade dem Nopers longues , 9 emedan aflånga, och långre, ån på något Valnöt-tråden 3 och: Ur d le uti Ny vince boende Holländare. kallade RR Me Rn Hemvift. Hå äke 2 Maarde uti Nona America, båd .Colonier och Canada, Vd å Valnöt-tråd, nåmligen Svarta och flera flag af det få kallade H - licker oket fidftnåmnde en annan gång, vil än — belkrifvas). Men imellan Nya RA Sar 200: Apr. MajsJonE > att » utgör hvita Valnöt-trådet på många flållen den måtta delen af fkogen. Norr om Quebec, börs jar det blifva mindre allmånt ; vid Baye St. Paul, fom år belågen 18 Franfka mil Norr om Qvebec, fans det fifta Hvita Valnöt-trådr De dår boende Franfofer beråttade enhälligt, at de aldrig funnit det våxa Norr om befagde ort, = JFordmon, De ftållen, iom det aldrahålt våxer pa, äro långfluttande eller icke branta -fidor af Alf +- och A-backar, i torr, lös och något god jord; dårnåft på torra långfluttande fidor af andra backar ; dock finner man det ock nog ofta på torra ftållen af jämn mark uti fkogarna >; ja, man får ibland fe det i rått torr, ftenig och mager jordmon; med et ord:, det utvåljer hållt fådana ftållen, fom Ekar gemen- - ligen ålfka hos ofs. = Blomftrings-tid. Dei godt Solbadd våxan- de, .begynte at blomma vid Philadelphia, år - 1750, den 26 April nya Stylen, (fom i följan- de altid brukas); men de, fom ftodo ej få vål til; gjorde förft början dårmed en vecka fer 2 + nare. Vid hvad tid äter detta Tråd öpnar fika Blommor långre til Norr i America , har jag mid ej bekant. Eljeft framkommer detta Tråd äST 7 Kandet perna en vecka förr med fin Blomma, än de andra arterna af Valnåt-tråd: "on Löfoens mrförickande fkedde förenåmde år vidiPhiladelphia, ungefär 3 eller 4 dagar fedan it begynt blomma. — Når Nötterna blifva mogna. > Vid Quebec VÖrd de ; ar 1749 den 25 Aug. ej flort mer ån ' ER SO fe ETANE GEG NN I NR LR CR TJING halfmogna; den 23 Sept. famma år voro de förtt rått mogna vid Montreal i Canada Vid Ale SM bany 9 1 A sx N Vänöe x fatt Kl få ae eg: RN 2 UN en. OR Montreal, fant ags. - Nötter, den 12: Se terna. FÖTT. mogna dre fagen af ala få —Löfvens fallande. elde Ve KR i början af Oftober famma månad fyntes intet 1öf: 3 den. År 1750 afföllo de i I : fenare. delen af förenåmde m 3 Ut Egen/kaper. Nötterna L en Laval Figur, hvarigeno rd alla andra arter af | sar eka Nötter ger dr gå het. då han | Jåncål å Valvdt- -flagen. Når ES 'g imellan hånderna, luktar han hi fom en från Bock. Den har och -hagelig fmak. Gröna löfyven, : ånderna, gifva ifrån fig nan Sd VE mn 9 a PR Met, a769.Apr. Maj. Jut. — "123 v endaft hvitt inuti; hvarföre det förnåmligaftan- — "våndes til ved. Somliga fade, at Trådet vore — ganfka härdt, och dårföre brukades i qvarnar, til kuggar i Tandhjul och til trållar; men des- fe fammanblandade Hvita Valnöt-trådet med > Hickery , fom til dylikt anvåndes, och fom af fomliga åfven fick namn af Hvitt Valnöt-tråd, 0 Med barken fårgades ylle fvart uti Alba- ny. Decoéten af barken, hållen i munnen, berömdes :mot Tandvirk. > Noötterna åro dej fom i fynnerhet gifva detta Tråd vårde; når Tråden blifva någorlun- da flora, båra de mått aårligen en elke ftor - myckenhet, håraf. Det var ej ovanligt, at fe marken under dem: vara om höften öfvertåkt- Med Nötter, til 1, 12 och ibland til 2 qvarters — högd. Skalet på Nötterna år tjockt och ganfka Å I ARN be | Pg. ec a ; & hårdt, at en ej med bara tånderna kan gårna få dem fönder, utan man måtte nådvåndigt bruka antingen hammare eller något annat hårdt, at — förft kroffa dem. ; ; oc De nyttjas på åtfkilligt fått. Man har håmnt förut, at yttre gröna barken på Nötter- — na år likafom öfverdragen med Olja. I Norra "America fants ock intet. Tråd, af hvars frukt "få mycket Olja kunde århållas, fom at detta, Indianerne famla Nötterne, koka-dem i vatten, då Oljan flyter ofvanpås den de fkumma af med en fked eller flef, och förvara. - Med denna re Olja imörja Indianerne af bågge könen fina 'hår, at hafva dem lena och rediga; likaledes ”fmörja de kroppen, men i fynnerhet armar, föt- ter och leder, då de blifvit trötta af mycket gående eller annat. farkt arbete: AF sel MRS 170 RR. . rå | ru” 1 7 ro få frilla fom de nyligen nn Kö 00 Mest rr man eljeft plågar be ] -Rof- Olja ; SÖN go Af alld-] Tälhorrer! i DD | deff. ig långft frifka: "Ja ter håraf, fom voro års-ga ROAT nd ateden; minfta: hårfkhet ku: des tog jag, litet från Philadc börj jan af Maji månad , undet' ter, fom dår' tegan hela EB ölten, Varen, utfatte-för rågn, hör ; köld, « ken och andre luftens SEA a e Tötterne Råvål 6 kå icke fär mycket, fom de Europ vålfmaklighet tåfla de altid med De famlas dårföre ' Aitigt | rena dår i landet, i fyane hi Fciene, IE erg ned KR, a KU | RN UA urdägna knop tilfällen I åro Nötterna och kårnan. uttagen, få a båres, På åtfl killiga frållen Tallrikar, vid: The rickand 4 då de åtos under. Het. Thée -. fedan. man: druckit. a RR Uti Canada Lys de at. intylta. deffe rg 2 då reil i i flutet a Fulii månad, Mäss är bada de ånnu voro (må och fkålet omkring dem: nog blött, då de in- fyltades uti Socker på famma fått, fom uti Frankrike fkal vara brukeligt med de Europei- fka Valndötter.. Vid Måltider tramfattes deffe infyltade Nötter, ibland andra Sylt - fåker och öronen 2 och fmakade tåmmeligen vål. I Perra RN elyad i Finland. Af de Nöt- ter, (om jag hade hem, med mig fran America, och fom uti och vid Abo blifvit fatte', hafva många Tråd upkommit , och tält våra Vintrar 4 vantka. vål, ja båttre, än Appel- Kerfsbårs och Plommon-trån, hvilka filtnämde tre flag dock i > längliga tider blifvir planterade hår i Händer ; ja, det fom mer år: då vid den ovanligt kal- ag vintren, 17603 åfven arfkilliga af våra hår i j Landet vildt vikande "Trån, f3lom Afk; Lönn, > Haffel och andra blefvo mycket [kadde af köl- Ben, och. åfven til en del dåraf dådde aldeles "Ut; tog ej något af defle Valnöt-trån, (då jag | undantager dem ,, fom Sommaren nåftförut bhif- Vit, flarkt (kurne) den minfta fkada, faft 1omli- & af dem voro: då. redan ungefär a 4 alnars & d., och ftodo. långt "mera öppet för Nordan- ådret , än at(killige af.de nyfsnåmde få härdre då ölladde inlåndfke, fom omftåndeligare kan fes af min. beråttelfe dårom: uti Kongl. Vet. Acadi Handl. för år ån NIE både 1 förfta och andra Qvartalet. Af 1768 års Vinter, ,. fom. annars SINE, få ftor fkada på våra TE och. Krydd- å är, hade deffe Valnöt-trån ej heller minfta kadelig kånning eller olägenhet, Man fer nu, KL vål 1 min egen Tråg gard i Staden, fom uri a 3 Plan- hår ganfka varm; men til | deffe Trån det året är! hade Ätfkillig ec förnåme 126 ä Puder vid "Sir ptilo, ; am | INare hvilka EIA al | | mar upkommo, börj ade 3 frande infaller hår gemenli fom Äppel- trådens , och h at Hvita Valnöt- tråden” 6) » fomliga år burit nog RAPPE och andre, hafv tar Valnåtter, och funni' det lilla Jag hårtils' gu aft 4 ker jag mig hafva al falla, fom ibland plågs deff hög hinna til ft ÅA De Valnör-trån, fe] ma den 29 Maji, år 1761. og de flera ganger burit blomma oc od sg fom andra Trån, åfven fomli; I det år, icke haft någon” TURE å gynt blomma tillika på en LB h fa r Jag. har hår endåft en end få någorlunda mogna Nötte ; I dock icke hunnit til se våra lifta Somrar varit Tu ] af vära vanliga Köks- Kryc icke hunnit mogna. ; Somm JENNANDER Hen något varmare och långre 50 fom förut åtfkilliga utlåndfk ter, rs t infyrrade til ofs, anv 1969. 1 tpy. Maj. (Jubk, = 122 fynda med” fin mognad, ehuru de i förftone; er oa kunnat frambringa mogen frukt, få våntar man åfven det famma af deffe.. Nöt- terna hinna hår årligen, åfven i mindre varma Somrar,. til mycket anfenligare ftorlek och fafthet; ån de då voro i Canada, når Fruenti- merne dår funno dem tjenligaft til” infyltande; få "at man åltlå bår hvart år, når Trådet icke .hvilar, altid kan hafva dem dugeliga och ftora ng därtil. Vid: min bbkoma både til: Götheborg och Sioekbolm fran Norra America, utdelte jag -rindeligen både af deffe Nötter och andre A- | mericanfke Frön > men” huru de fedan : velat trifvas på Svenfka fidan, vet jag icke. : PSPDRNESHDEANHCNAD — Yuterligare uplysning om Vi HP a fr kap KR rn vg | CARL FREDRIC NORDENSKJÖLD, ig vid Portification, Ridd. af K.: Svårds rdr | & vingar » , Om hägra 3 bana pe Sera i I 4 -—-all- vt ä viften om Vattu-min/knin eB varar ännu, och cr lärer ej; afftadna , förr än ngn Rön , efter nåzra Mansaldrar, gifva ojäfaktigt atflag. Kongl. Ve- FÖRfAPE Acadimien vil dårati vara aldeles ovåldig ; Men tror fi Id dock böra meddela de Jkl , både 2not | allmänhet, och under de kalla Climat i fynnerbet ; fom” uti Kongl. Vetenfkaps Academiens Handlingars. andra Qvartal för ar.176f5 åro införde, kunna tjäna til någon uplysning om Vattu --minfknin- gen, eller förfvaga en mening, fom. på fåkra Rön år grundad; fynes vara högitnödigt, at utur bemålte "Anmärkningar anföra et. Sch annat, jämte de förnåmfla fkål vil Vattu- minfkningens ofelbara Ffattftållande. RR Jå Frågan fynes i förftone ej få egenteligen vara, om vatnet i Hafvet minfkas, eller om: Jorden: höjer fig 3; utan om Jord, Bårg och + emot Hafsbrynet, ån förut, de ma ligga antin- gen öfver eller under vatnet? — Sedermera kan hvar och en underföka; hvilket år fannolikare,. antingen at. Jorden höjer fig, eller at Hafvet blir lägre, och vatner efterhand minfkas, eller om bågge deffe omftlåndigheter mer- eller min- äre bidraga därtill « FT NR Nyttan af en fådan underfökning år ögon- fkenlig; ty dårpå beror til ftor del vår Navi- gations fåkerher hår i Öfterfjön, och kanike åfvenvål i andra Sjöar. Vi böre ju på detihög-; fra beflita ofs om, at måta varnets djup, och föka up nya grund, når vi hålle före, at vat- ner 1 Hatvet blir lågres men tvårtom år det | ER MG Rp och med, Hislka fynas leda til Faner utien Fras ga, fora är få iaviklad och af få Stor, ige i Nas de Skrift, turkannighetep. Af fadan art ar närvaran och den af Herr Diresteuren E. 0. RUNEBERG ingifna Förklaring daäröfver , forma bärnåft fkal in= föras. Kiippor vid ftranderna hår i Öfterfjön altid be= halla lika högd, eller ock om de blifva högre: . | 1769. Apr. ; Maj. Jun. 129 - Mindre, angelåget, når vi tro, at dår Far eller Farfar feglat fram med et få eller få djupt- gående Fartyg, dår kunna ock vi och vära efterkommande fåkert fegla, få vida vatnet al- drig blir grundare. dag RE | > Men at Jorden, Bårgen :och Hafsbottnen med tiden komma vi högre belägenhet emot Vattu - brynet; -bevifes : Jå : > 1:o, AF Jätt-grytor, fom ögonfkenligen åro vatnets. fvarfningar under lång tid, medeltt Renar och fand, dår belågenheten tilförene va- rit, elier ånnu år fådan, at vigorna brutit, el- "ler ånnu bryta fig i hvirflar, når viffa våder, fom dårtil paffa fig, blåfa. « Men emot uppen- Bara Rön tyckes det vara, at Fåte-grytor kunna rått fd vdl vara hålor efter något i det blöta Sten- — ämnet faftbåftadt ring , fom icke låtit förvandla fig E Sten, fora de kunna vara märke af vatnets notan- > de; ty en dylik nötning: kan vifas, at den ån . årligen på förbemålte fått i vattu-brynet fker3; men til den andra fuppofitionen finnes icke den " Minfta liknelfe. «cv. ör ; 0 2:do, Af fafta Bårg i Sund och annorftå- des, öfver hvilka vatnet blifvit nu grundare ån förr, fom af gamla Dombref och Skrifter, få vål fom af cgen årfarenhet, kan. beftyrkas: Dåremot tadane Skålftenar och låta grund, hvil- okasaf Ifen kunna både nedtryckas och uplyftas,, ; köar på hvarjehanda fått rubbas, för ingen del tjäna til pålitelige bevis. | 0 3:to, AF utbrutne Kalk-ådror, för 2 a 300 år. tilbaka, hvilka vid pafs lika många alnar, fom 100 är förflutit, nu ligga öfver vatnets medelhögds.. i ARS a RM HN 0, + + + > p Å / , K X , ( N Å Ci 4 « KA + Z N He 4 ä Fr - k A-$ nas nu få högt ölvå kunnat NR n tilförene mycket ös ån r sf, Af Stranc er vat de omöjeligen af ftorm icke vatnet i Hafvet ftåt den meningen dårhån, at t jåle dår öfver ffa jordfi rålen fand, fmåningom kar dan år ej någon af . tan en verkelig, 5 i af flörre oc 3 > parallelt med nu va "ÖR ; 30 a 49 alnar I Hafsvågor och fv fl fom våra än FERRER Se nu bef nnas; a hvilka 3 vatnet federme a föl dylik frormy bg al få vidare; om icke mener e ibland hvilk hv är ja Y SR a be f AR V ff , TN | Ög j ( I ( + Y Nl 'h L| || ; Re » b SÖNA > I É hak Hd vd ; ; i öd å N DA KR VN vå 4 «> "1769, Apr. Maj. Jur = 131 ad / "90 St Og PR : GR Al RR CSR . änder långvarig tid fkedt, och ej kunnat'på et år fullbordas, mindre på et halft års tid, fom den Allmånna Floden kunnat förörfaka låmnin- gar efter dels förftörande kraft. Ty uti 150 lagars tid fteg vatnet til defs ftörfta högd. då förmodeligen Jordfkorpan braft fönder öfveralt, och fatte Jordén i det bizarre och förftörde 'ur- feende, fom hon nu har; eller ock då ftraxt fick, förutan hvad federmera tilkommit genom fuc- LÄ cesfif vattu - minfkning, Jordbåfningar och hvar- jehanda fmårre töråndringar, ibland hvilka de, fom af köld och vårma förorfakas, åfven råknas kunna; men dock tillika böra anfes för gan- fka fmå, emot den allmånna förftöringen, fom - af Flodens krafv hårrörde , fåfom til ex. uplyt- tad Hafsbotten , nedtryckt Svartmylla , höga Fjäll, Bergftråckningar , frånfkilda Verlds delar « med ftora Öar och otanteliga Berg, fåfom de Andifka i Veftindien, på Teneriffa, och faft Ho Ed andra, af vattnet från deras beklåd- ning at I ord blottade, famt hvärfven uti dem Oo nu flupande , och. mått på kant ftående, lika > fåfom en fönderbruten Is fkockat fig til ftora Isberg; hvarom, med det corpa, fom famman- mera, et fullkomligare begrep kan inhåmtas af mina enfaldiga Ånmdrkningar Öfver Herr BER- TRANDS tankar om Fordens invärtes flruttur ("), dem jag hoppas, om de utan fördom noga be- > traktas, vara af et tydeligt och bindande fam- > famt aldeles öfverensftåmmande med iga Skrifts underråttelfer. re den Hel 2") Denna ech några flera af Herr ARGOVIR dheres — PBade Afbandlingar , hafva ej ännu blifvit tryckte. KN UR ; ones | Defsutan år det en bekant fak ; nåtrom Vin- teren Upfjö infaller, få brytes Ifen vid ftran- derna få mycket, at vatnet ofta. går in i flå- dan, förån man åkandes kan komma ifrån torra Ifen på faftav Landet: Om ftranden vid et dy- likt. tilfålle hade uphögt fig; genom den krafe Ifen åger, fom fammanhånger med den tjälade | (6) ; 1 Ö UC a 4 RANN 0 SK i ftranden, få fkulle faädant icke kunnat hända; hvarjämte anmärkes: at Hens och tjälans kraft AC LVTRA AL proportionerad emot. den. tyngd, fom kan uplyftas,; ty Hen förmår ej rubba en Pål-brygga, fom har någon anlenlig tyngd öfver vatnet, och. hvars; pålar; flå fålte. 1. bottnen, utan Ifen måtte förr briufta, ån han förmäör iyt= ta. Det måtte vara en lått ftrand, af ringa tyngd och fammanhångande, fom låter lyfta fig af tjälan, når: den: ej rar med en ften af några alnars .högd och bredd, ja, knapt med en af er par alnars ftorlek, då den'ej ligger öfver:2 a3 qvarter in uti jorden, få ar famladt vatten kan fryta under. ftenen; och med. Ifens utvidgande: kraft, fom år ganfka ftor, får tilfålle at. uplyfta honom. Men annat år, at Ifen kan lyfta, och ifrån något grundi Sjön flytta tåmmeligen fto=- ' ra flenars; ty når Is fkåckar fig omkring dem til anfenlig tjocklek, och vid fadana ftenar faft- fryfer, kan kraften at lyfta dem åfvenvål i pro- portion blifva: få; mycket ftörre, . hårrörandes endaft af Ilens illa låtthet emot vätnet; a 6:05 Bevifes: at Jorden blifvit högre ån vattu-brynet, af Älfvars och AÅars bråddar, fom befinnas lågre emot utloppen, och höja fig up åt Landet, i den mon, fom marken fordom vas NM a > s a e : « d rit innefluten Inom trängre "Opningar 3 fe Ny Å || såg Nprö NajöJan, 133 v eler Sund, förrån den blifvit torr, då man kan — Föreftålla fig, at den fedt ut fom én Vik eller "liten Fjärds; men fedan vatnet fallit; blifvit / upodlad, antingen til Ang, då dén år måft Ho- «> fizontel, och har få höga åbråddar, fom fin- nas proportionerade få vål emot belågenheten, fom tiden, hvilken förflutit, fedan den ftod un: der vatten; eller ock til Aker, då den upplög- de jorden låttare rafat ned til Alfven, och flu- tit bårt med Ström-vatnet til Hafvet, hvaris genom emot Älfven lutande Aker-backar blifvit formerade. - At detta fkedrt under några 16000:de ars tid, fynes dåraf, at Abråddarnas högd, dår inga affåttningar eller Strömfall finnas, fvarar dåremot ; men dår fådane Strömfall gifvas, kan man mårka den fuccesfiva vattu- minfkningen til 305 a 45 alnar öfver Hafvets vattu-bryn. » Södéerfjärden i Malax Socken, fom har nu få rundt: vatten, at: man kan vada dåröfver på al= N ftållen, lårer med tiden befanna detta, då den af vattu-minfkningen blir torr til Äng; och at jord-materier, för den nu exifterande anfenliga tillandningen, icke tagas utur Fjärden, och un- der den af tjälan uplytte ftranden inpackas , hvar= af ej låttel. någon tillandning fkulle förorfakas» Utan allenaft en högre ftrand, emedan vatnet i fjår> den dåraf nödvåndigt i famma mon borde blifvå djupare, utan kan hvar och en finna, at tillandnins gen hårrörer dels af vattu-minfkningen, dels öck af alt hväd ifrån Landet omkringblåfer och ned-s Myter, med tilskning af förrutnad Va, Starr, Viålla , varnets fediment efter rågn, im. m., fom uti Såfven och Vaffen fåfter fig, famt nog: ofamt kan förorfaka en ymnig tillandning, utan SNR | hagon 1 ' F RS | 4 AVR —— [| på någon fapponerad verkar fynnerlig - båddning frand-f fora fvårigheter med fig, at dår jag nu. Öfver 40 års t tid. Pjord "JAG iCke kan finna mig dårutis 7 de vatnet förer ifrån. något ftålle Sand, oc Rene den uti PRISER ur noder Ch dels vid. Skapelfeny då jorden u | ftarka rågn[kurar förorfa & Pag ; RAR | mentation. Ft Hafsvatners. 6 ASA blandas, hvariger ; | Bouteille> fom i ga mening , eran Af & ar. fom .under de AN AS korpan förmenas FNB in(kö nin N ” ”R FN d fre. aktgi fvande på tilland tari jorden dåraf kunna hårröra, at 2 HäR rata endaft åro tilkomne af vi va jo des, och dels före, dels: efter å Jag, nåmnde vatnets. Sedime va ets, olika partiklar emot det Hr. Fr ARP Rö 1, OM n i Amtum Ah Al Mn NS NV & ad d T ö g VÄ a å sj ning; ; utan häller jag tvårtom år öre , at hvarf och pj KO KG Se ji SKA ; I ARG) Tr Floden, af en fuccesfif vattu mink : fqval; m. m.3. hvilket j jag uti mina : Skrifter, år 1758 och 170300 ; tilråckeligen. beftyrkt. Fi J Å i på SEPT E eg wa 05 3 ; LÖR i s Ol fervatio- yt. ag re 4 Z, AT & d CJ 3 4 - Ca FS RENA SE S = kr FRIN fs 5 RT SAST ANSE AS 2 TRE Pr ASEA SR Bess SSR 2769. Apr. Maj. Jun. — 138 '- åter igen blir klart, och fåtter. nytt Sediment. « Uti Söderfjärdens grunda vatten gör hvar rågn- fur en fådan fermentation med Scdiments Ht. f tande.;. men i de djupa vatten kan rågnet ej få mycket verka, eller förorfaka f a anfenligt Sediment , fom i de grunda; och ,dårföre up- grundas förbemålte Fjärd fnarare och tillan- das, utan någon tilhjälp af tjäla >: hvilken, om den någonfin kunde uplyfta någon Strand, " nådvåndigt fkulle göra centraire verkan; och Malax - Fjärden årligen blifva djupare. Den fom har fig Chymifka Fermentationer och Przx- cipitationer bekanta, kan alt för vål finna, hu- ru den förra operation fker, och at af Natu- rens bemådande, at fåtta 2:ne Liqveurer af o- d lika partiklar i jämvigt, en fådan precipitation | hårrörer. > > -7:0, Det fkål til vattu- minfkningen, fom tages af Skal-hvarfven i backar, kan ej tjåna ; til at beftyrka defs exiftence efter Floden, om berörde hvarf ligga högre ån vid pals 40 alnar; omen om de finnas uti någon backa, på .1000 fots högd, 1å kan det ej förklaras annorlunda än genom Floden, för hvilken både: Skal och Petrificater af fådane kråk, fom nu endaft fin- 4 förde högder och berg, uplyfte. Deck tror nas imellan Tropikerne, kunnat i hvarfven hår blifvit inblandade', emedan bemåilte kråk, åfven få vål i vårt Climat, hvilket den tiden varit varmare, fom nu i Zona torrida, kunnat våxa och trifvas, famt blifvit til deras fkalhvarf, vid den Allmånna Floden, genom Jordfkorpans tö- tala fönderbriftning , Ika fom alla branta, af hvad utfeende fom håltt, eller på någon fida för- Jag A 4 Å å Ly em Svenfk md vål et. eller annat Bergflag, ften och Kalk-ften, Krit-berg , BB de fåledes ht bade” Jary "och med de « de. | jag id at dö ja a 1500 alnar dj jupt, mindre ; jor dfkorpans. jocklek , värts y kan: ej Ailelide Ad hvilket jag genom utråknin tens: tryckande kraft, uti e om Eleé&riciteten, t deligen Fö vd Sian fartu-n äl det fo våxer > före mer eller mindre jordaktighet åfvenvål genom den allmånna jäm fermentation och -petrificerar de lån gfamt, förökar Berg af Luft och vatten ofvan Jor men med de måfta Betg och S ej kunna hånda >; ty fom alla ting tid, -£å långe det. har 0 vatnet och. jorden, f Få låra « fön SÖN Så af Jo SL hvilken HAN då rår os r och; vatten. Kanonen JAN an foer et eller és a at säker ven Ai CC s Hårdare delar våxa af ret; och det fenare JE RE de tings uplöfande per 1e ur 0 IA behåndigt Mört Ning, ingaf jag vitning er ; en ugn, at $f a. 6 qvarters högdg co 0 3 ät ngar vg rök en NN ja hä dr Porikenat a de Häafsbry ANS RERLjäRE rit in-vikar på "lots | ; dår fådant vatnets finatte > oc ”vatnet kunnat fimma, i nedan vatnet i fö rna tider Detta kunde ju Pl på åftod ; inom et är HA Å 4 at hålla fig vid AN ; få fratnt man ej jla ere än Re = tögo fi år federmera införd utj K.Acad. Handl, fö Får 1766: RE & LYSA : Å fv | RA | så RAN j ; 2 FANOR t PM Ka + Å : a 138 ter, gnaga Rate berörde: Syftem el vättu- Finubg Arp någor där Lu mor den. Heliga. Skraft, AoT 0 EDO AS Stenen Lv m k es” vara för tung at : kunna ou Po D lyftas a " ä Nö ; mö man find sr at Nägneba ökar ynka JÄST ov och: BrörKs, år :1744 uthugga ye var min. fkats vid pafs få mycket, iom. mitt förr upgif. ne och i möjeligafte +: måtto. granikade I Rön ut» vifar, hatnl.c em alt på oe år, fnarare något 3 öfver, ån under; Dåremot måtningen. och I be- fkrifningens ar BurLLicHs ften för 60 år leg catd Vattu-brynet , år mindre: -pålitelig,. 'emedan den af Ifen, fedan den tiden, har. kunnat 2740 uplyft , och en förligtig Styrmany «til at fö Ör ringa ft: fely åtvenvål torde hafva påftårt ; sat ftenen legat i vattu- brynet, då den likvåliva- | Finer godt frycke högre; hvilket j ag ockfå obferverat håra orten vara. Folkets vanliga ta- lefått; men få år ock. däremot Simon: Ke fos Skål- ten et få mycket. fåkrare. vittne til. minfkningen , emedan. den ligger paå-faft Berg Och når. man anfert at Skålen Hr i kunnat ”klifva: up på en få litet lutande ften 3 fåfon "denne, få öfverenskommer det ock. mer "tet. tåmmeligen vålyt emedan tftenen ns hög da varit, erUOpTe några tu ; och år ej eller, nu mer ån 1. aln och : hvarjämte. Bonden fågrs var vatnet- då fått nå- gra tum Öfver defs. -medelhögd, fom gifver « 0 ledning hör tro, det. Skålen legat på denne. fres nen Höttet iden, då vatnet- mertendels år nå got högre. Således ter det f åkrafte vattu- Lå + minfkaings måttet ej bli högre, ån något öfver en aln på 100 år: och detta minfknings- mått -lårer varit ån mindre för 4000 är tilbaka, i "dei mon; fom fuperficien af Hafvet då varit ftör- re, och vatnet behöft mera tid til defs minfkning. of öEbr:o At vatnet verkeligen förminfkas , fy- nes åfvenvål dåraf; at tll den fatt oåndeliga myckenhet jord, fom ifrån det torra, i alla tis der, beftändigt , ftrundom mer, frundom mins dre; Ayter ned i Hafvet, ej uphöjer vatnet vid fträndernay hvilket det nåödvåndigt borde göra, emedan det tager ftörre tum in under Hafsbry- net, ån det, fom vatnet genom ftorm kan katta up öfver Hafsbrynet; ty högt öfver brynet kan vågen icke kafta up något betydande, utan sallenaft jämnt med vattu-brynet formera en til» «landning, fom federmera af vattu = minfkningen blir högre; - Genom fådan nedflytande jord, fkulle Haåfvet fmåningom öfverlvåmma Jorden, och dränka ofs vid ftrånderne, om ej vatnet verkeligen minfkades. Förutan alt hvad i Haf= » vet fjunker, finner rban ; at de många utgröp- ningar öfveralt på jorden, böra anfenligen ör» "ka vatnets åöfvertlödande. 'Det minfta dike, båck eller vattendrag, fom rinner genom någon mark, ' Aker eller Äng, har fört och förer dageligen til Hafvet, befynnerligen Hölt och Vär, famt . Hår mycket rågn faller, flor myckenhet jord, oföm alt förökar tillandningarna , och jordens råktning inom Hafvets vattu-bryn.. Når hö- ge. Land, Bärg och Öar, fedan mot-vigten af våtnety fom blifvit lågre , icke förmår uppehål= Ja deras tyngd , eller ock genom jordens bärt> fkårande tnder til," nedrafa eller fjunkå, kuns ERNA fll Np - 140 ria väl Prag nya leg NR vattu.« bry + dåraf ur okomma , f älom. det i fmåt FOG Ne Ne är tilbaka fkedde, på Frugärd i kh Månfé 1 Södern, CCR fyc! ce af min Aker; v Mid ematt jor - ; blöta om Hötten, med et ngr a qvantitet. | At vatnet uti runkar >, öm hålles f ag Nn a före: ASAT , ad KN Bg. Vvatnet NE äv men Ng Köa, 'vål åndå Hafvets inkråktningar på: jorden, emot jordens. på Hafvet, fom .Gåruti intager då mycket ram? Inkråktningen på Hafvet år -beftåndig, ånfk kont ; i flörre och mindre gråds menat, -Hatver lyfter sd up öfver defs vattu-bryn något, fom. förut le= gat inom det famma, iker d allan och til sk - va n ra i jämnhögd med Hafvet , icke Sul dd ; tiden djupare, då Hafs-brynet blir lågre;. ell ock, at vatnet uti andra: fti dar, och faller med utfjö, bevife in emot vattu- minfkningen; g. ty. vattu- åligga. uti jordfkorpan & åro, fålom ftrömmarna: på några frora, andra fmårre ; och de målta. gan fka (må, hvilka, fåfom. grenar, famla fig i c förre, och komma ut i Hafs-botnen. Når er fådan ådra kommer ut genom jordfkorpan ver fuperficien, kallas den :en kållas hyil kan vara af förre och mindre tr ågtighe! efter fom fere fmå grenar. ökat dels ftc åfven fåfom et öfvet-jordilkt vatten -dr eller Älf, år en famling af (mårre. båckar ” rånmnilar. Sådana under-jordifka ådror, har. jag er, då. Hafvet flö- i; iJor Såg Å funnit vid en hård, jar. Sand och - bet åe = ' RK , SÄ | | 4 — — "Ty69. Apr. Maj. Jun. — T4t de backas genomgråfvande i Tavaltehus. De " vöro flåta inuti, omgifne med en ljusbrun fin Ochra, en del af 2, ändre af en lineas diame- ter; men några med” ganfka fmå hål, af en fmal ftåltråds tjocklek. Jag fann ock i famma backa fådane, fom voro igengrodde af Ochran; hvaraf noglamt kunde fes, huru vatnet i adror löper genom jordfkorpan. Ingerf djup bruun lårer' kunna gråfvas, fom icke affkår en eller Here fådane fmaå adrör' och fpringor, då vatnet ifrån fidorna nedrinner och famlas , utan någon communication med Hafvet. Men om lika mågtiga adror med de inkommande flyta utur "brunnen, på 3, 4 eller fiere alnars högd ifrån Bruns - bottnen, få ftår vatnet i Brunnen altid til en och famma högd, och rinner med berör- de ådror ut genom någon öpning i hafsbottnen. Då Hafs-vatnet år högre, hålles ock det föta vatnet lika högt i Brunnen genom jåmnvigten, och faller når Hafsbrynet år lågre. Ale Kåll- och Bruns-vatten kommer genom jordfkorpan ifrån högre refervoirer och vattu-famlingar, lika fom de öfverjordifka Ström -vatnen. Men når en Brunn i Skårgården har famma flags eller få tält vatten, fom Hafs-vatnet år , då år det tecken til, at Hafs-vatnet rinner genom fmå ädror, och at Brunnen ej har några ådror af fött vatten, fom flyter in ifrån högre ort, och med ftråömmande kän hindra det falta vatnet at "komma in utt Brunnen. Igenom fmå canaler utt Hafsftrånder drager fig tältan och det fal- ta Vattnet in uti fanden; fom jag obferverade, då jag år 1727 låt gråfva vid flranden på Fa- gerön, hvilken ligger en mil ifrån fafta Lan- ; Ka det pf > u. de varmare Lånder. - jer d hår rf Sibbo Rs grof sprallig nar, och hb fic! k utur dem faltare vätte vattnet ANNES hvaraf jag Jar Pörge s var ärr mår pass arb TR jag et våke- SJÄLEN lär pa n och 1å vidareg hvaraf man kan futa attraherat och hos fig behållit mera Hafs-vatnet innehölt ;. ty de "för fröone v var. gropen famlade vatnet faltare; men når för det af den i fanden concentrerade fålta ole: EG förändrades. det til mått lika SR öv ) - Hafs-vatnet utanföre. ; Pa detta, fätter, fT- fom genom en annan invention, medeltt tens fyllande uti en half alns hög bråd Ifen, fom låmnades at fryfa; då det o ofrusna rg U| ganfka falt, har | jag med råmmelig. förm ju oh falt; få ar, om man ville kofta på en god råtthing , med flora, vida, men liga Soppa pannor, torde Salrkokeri väl jo dd ner hör. emedan man, fom bernå kalla Climat, genom frysning | fåltan , lika fom det fker geno Sammaledes bevifar afv Kyrko-golf, öm nu Ar NELL 133 alnar högre ån Hafs-bryne nar, ån at der efter mitt, vå "> för 1300-00 tilbaka "legat j ed ner , och efter ( Celfi anifka måttet a 100 år, vid. pafs för 620 år; år, fom uti Anmårkningarna ar nrg icke et enda SEN finnes, fc ja NH ; ji DIS 7 attu - -höågnings ENG innay at städanarttr - RE ör höga Bergftråckningar, RE T ne R LE ä & | fårta. fig, når. Hafs-vat= RA Kö sminikningen ; örmint SE os Tr Hjalda. CN mortrytkningen på jo infkar den icke, fälpel: dee. varne. år anfördt. Och hvad fom högder fåtta fig. ned, och dalar= u nöta de. förra Dar vågen, Han. apan fåda Dy håndelf eingen ; ån at det. torra fkulle FR AA she : Hin vatnet. fliga och: hö Lå fta jord-tracter: utan om nås = ler annat. ftålle -hånder yöde SÖ ; nedrafande » och föror- ”motvigts 5 förminfkande , SN (DR böönije i bortfkår ve Pa É at upråkna | Ve flere I N fom uti. Herr CBI > ER 3, uti Kongl, Veten- ' ngar med råtta blifvit 0 mmnknng. tör fbardelen tagas. vc oo Ibland ohyvi ilka - Va / der -ringar I ” by hågre Bög > ; gare, de I-leder ,, med 5 de, at den SÅ wara mer H fkal kunna flag a Fem ö varandes tv tvärt: ; bo KRO NE M | - z & a AA ; | ; Aa 3 » RÖ FaR - re om af Fäst bikt joldarar Bock hvilket: hvar: och en skan. finna hafva ändar ud bur - Klin be dh fact 9 grn Te födan emot GUDs rod rt åniu ae of kta — för en öfverfvåmmande | vattu = flod, Vatten= minfkningen. mätte. fördenfkul vara anfenlig ftor, Se och vål 2 gånger ftörre ån den, fom vi blifve vale hår i vattu-brynet, genom vatnets perpen= diculera fullande efterhand; Den fkal nog föl. ja Naturen uti defs verkningar tått på fpåren, fom fkal finna, hvart detta. vatnet tagit vågen, så eller annu far rum; hvarom jag! gifviv. någon » « uti förbemålte (må fkrifter; hvilka. Jag: ÖR fkade kunde blifva tryckte, til vedermåle i fram= tiden för fanningg- allkare, at man fökt. gifva tydeliga (kål til” fTådana och flera Naturens a iv gabrodar, göromål. = ER ”OmAltbyndhär framföra. om vatnet åh vat= fu- minfkringen år fagt , kommer ock nb vål Öfverens med den ”underråttelfe. Moses gif- vit, fom var den ftörfta Naturkunnig; > I my kö fkildes vid Skapelfen den måfta Jorden ifrån vatnet, och drefs tilfammans, medel LA ordens 3 ration, til högre och "lågre land : och na ; > Ofriga jordaktigheten. ' vatnet fkiljes ån ng SE Ne ligen, få långe verlden kära får at det torra ot | ökas och vatnet tager af. At flere duntter KR mög ig up ifrån jorden ån. ev Hat h Snö vatna och fvalka jorden, fra fmåningom litet ökas, men kas, kan dock fuperfi- et förblifva nåftan lika ftor, genom ' s infallande , och til defs vidd "och yta ugn ed et ord: Hafvet tappar altid, orden fällan eller aldrig, utan vinner RR del .hårbårge uti Hafvet;' hvilket ica, Vineta och flere infaonkne Va sand land vid Landscrona, PO” änderne,' i Holland famt flereftåds , ne sfetör . äre j nogfamt bevifa 3 r dSfrigt, af hvad nu kårteligen an. . NN hvar R en fjelf ytterligare underfö- uta, EN Verkengen. minfkas el- i Celfanifka + vattua - minfknings- lämligaft. varit orfaken dårtil, ch åro emot vattu - VARE emedan de funnit , at berörde commit öfyerens med: förfarenheten,. it fig tilfålle at äv grå all vat: i fynnerhet fedan F Bifkopen i ei LL sö Nol Wäveri in : ; niköne de icke behagat underföka. . bevis, fom jmed en lård penna blifvit råro grrunda e eller iékt; ”EtiSy yftem uperficielt öfverfes , och dårföre Mä det "år emot en inrotad allmän NN mindre authoriferad vågar uti "& 5 me Nin ssp presen sng dt Rn a ve X o pärta, , utan förit noga jämföras ; t | | fe oe ör erg er ; "kens - SEN ssd Pittibre | Beråtrelfe , fkridande under. ;ellers framför EA ket. felakvigt> och emedan jämn ga: ANS Forieksnåsy: ba Nyland VN få jorda i förän a te / ten. Ven enus a Solen , ” den AV vå ) ar - (TR Y VN vd EA Se NV ' | 1 j Fd he O Obfervationer , fätar edt al 7 delar gjordes på Planeten Ve NE nad hafva. Nälg: fedan de b 4 Parallaxis, angr långe nåll ie ellerysoka Segundeng: år all ena dock åro ej alla Aftronomer Några anfe för mindre troli 1gt, Ham. en ttor: myck enhet åldre O fynnerhet. de; fomiåtvivsiy gi des bärs. nog enhålligt. gifvit,fkull Br 0 NN a I Å N Vår i Ve / Es NE | | ri Ad ; i , | PLA 2 N / / LF 4 I IR i | N | g IG had p | ! Ke FÅ ; + X 4 d ) VEN i 4 bring 1 Ä | ÄR i : Å & $ Mö y) k 2 PN (CR, > fs om dl eller åtn kta ftorleken prkeren E d ög Älgen är 5 eller, ommöjeligt i på RR 0 ermineradt Måt i så ' vi le he [I 4 fa ; « LÅ 4 är t | ia vi I AJ : od | RA EEE | Ma . t Få Så sr! ) i k k NN Sa Va SÅ CR Jr SPANAR FAN PR , i I av . ÖN sd NR a j x än 4 uf RA le är Fröna Be Rd 1 la | farat på den andra , någon Sf Öar nd uti Vv Ar 4 ONE + SAN under IN Fa SR Cr 3 Bolhöad: vera RNA antingen ipå. Nea 4 Hl RR id OCK Ta nåra dart, fom” kunde ker M Mikot flere hafva bepifvit fig, TN alligt > läng wit Norr up til Kutterne af Is-haver, om No DE SvenIke hatvava mycket mindre un- ”derlåtit at, hvar å fin Ort, vara upmårkfame härpå, fom bandets” belågenhet fatte | "mycket | vårde på Deras atgård vid detta tilfälle. "Men - emedan endaft Planetens ingång i Solen BIC fynlig i de Sådra delar af Riket, hvaremot både jr Ingången och Utgången kunde anmårkas i iV (CE : irerborn och Ofterbotn famt Lappmarkerna, dår | Solen den årstiden år uppe nåftan hela natten; få pröfvades nådigt at för anftalta, det goda. Obferva- tioner dåruppe kunde göras, på flera Orter, på det de åtminftone vi något frålle måtte lyckas, ; om de af moln hindrades på & eller ke SR re DE Vetenfkaps Academiens underdaniga fö- reftållning, behagade Kongl. Maj + af vanlig hög Nåd och ynneft för Vötetlkåpe rnd, bevil- ja nödiga medél dårtil. -Konglige C > Hl dör Of a Aftronomix vid Academien 1 Upl a all ENT "MALLEeT, hvars utmårkta I Tilbr månt känd, ätog fig at refa til Pello, belågen 10 mil Norr om Torne Stad. fören” vid - Academien i Åbo, Ho ä NIE Ma v q é vt N £ k | ON SA kr, ; K vn — 1769..Apr.: Maj. Jus = 149 RE t ; MAN » hvilkens år. 17614 i Cajaneborg, få vål och lyckligen tog i akt Veneris Sol- befök, var nu beredvillig, at i lika årende förfoga fig til famma Ort... Defsutom hade K. Uladeiden en i Staden Torne ftåndigt boende Ledamot; Herr Direéteuren HeELoANntT, hvilken alt fedan år 1736, då Han gick de Franfka Mathematis ci tilhanda , fom. måtte en Meridian=- grad un- der Pol-Cirkelen; af egen hug och. px egen koftnad, i Torne gjordt många goda Öbferva-= tioner. Defs imråttning var vål rubbad genom den elds-våda; fom år 1762 öfvergick Stadens men Inftrumenterna likvål:bårgade , få at Han med, något underftöd kunde fåttas i ftånd, at åfven. nu göra nyttig tjänfts: oc ja ov Jag bör nåmna det fkål Kongl. Atademien hade, at vålja Pello och Cajaneborg til Statio= ner för Herrar MALLET och PLANMAN. Nås gon kunde tycka, at om de begifvit fig långre Norr-ut 5 hade de fått Solen högre; bade vid Planetens Ingång och Utgång, och fåledes haft hopp om båttre Obfervationer: -men de: hade ock då förlorar en flor förthon; fom de funng för fig på de nåmnda Örternas: i det de redan voro til deras Geögraphifka Läge beftåmda. Om någondera af. dem, på et obeftåmdtr ftålle, aldrig få vål fått fe Veneris Immerfion: eHer - Emerfion. allena, få hade Obfervationen blifa vit onyttig ; Om Han ej tillka genom andra " Obfervationer. fått förvifla fig om flållets råtta Meridian = fkillnad ifrån något Obflervatorium:. Men det år bekant ; huru fvårt det år och hus 'ru många förfök det igemenligen fordrat; at no- 82 utforlka en Orts Longitude : i fynnerhet tå PE | långt NON långt uppe i Nordenz på årstid, då dår i många Månader år en Ör p dag. 5. See man ej eller, utan alt för "for a genhet , tillbringa lång tid', fr en Vinter. - Solen - Förmörkelfe, fom inföll den '4: fun Vil. "tyckt vål tilbjuda et önfkeligt tilfålle : at få Orternas- ”Longituds-fkillnader ; men utom det. at moln kundat' hindra dets obferverande . » farkorsden | berömde Pater Herr nogiamrt I bevift, u ku —Ephemerides. Afiron. för år 1767 jämfö la Ob fervationer på Sol-Förmörkelfer ej gifva nog . vilshet om Meridian 2 fkillnaderna. KK. Acades mien ville dårföre, för et ovistt- äger ej ups. offra en vifs förmon. 'Igenom. Hett HELLANT mångåriga: flit, : ar Torne. Stads. Longit ade: i de närmafte gifven ; följakteligen oc ck Pello Bys, fom: igenom de Franika Attronomers Trian; el -måtningar, år 1736, år fammanbunden med ' fom. | tie: Serena Longitude hade Herr PLAN: MAN den lyckan , la 17613 ar a "fors fre til sd utröna; EA KR "Men defla sun stalkalrad: hare: fn når frukts döftraftu it. Herrar MALLet och F ers ; hafva bolldekeen: intet. fått oblervera. RER Jo svar Himmelen fullkomligen klar, då en 2 nit, alt til klockan 2 efter midda fc vål fedan, i Wetter; men en m de då inneflura FRA Det hot fercflåndigohadey at: Stinnand drifvas detta moln, flog. felt, "ov - merfion gick förlorad. " Klockan aftonen; Sramblönkek Solen. en liten vg nom en öppning, f3 at Han med fih Objeé jo KM ierometer Hoka m ta FR Diamet ER bör (Kl | / SA Md ; . s La 1 PRAT är ” Lig ( FO. . , 4 ; Å 23 | ” , 6 » 4 Å y efs nedg role y Sko- idnatten ; vilade fig den ed 3 jo spanar : kanes king orades ifran "hi förbiSes oo | ar gonen ee ööleh med 3 en ite; och vilfålle gafs ärvdlina ; imellan So LV : ba ens bråddar: Men det var k fuly.a nya moln: kommo, pt möte på Solen, och flåp pe | KR RR å sker ta ; n gång fom älg é 7 Ånn hel Svält i Solen, i vB X CC hade den lyckany sat få få na Mon enter yt bland ide a fre ffa FIS SLE 0 MARS SSR I a SILJAN . | ; FYLLE, ÖRE SKON SR äv 5 dat EV CNRS i FR 5 i Ar SR VA . Så i I - rv . | j kl Le PR få myckety.« at Mönsitåt ro Tr men eller Conta&tus interior: vidstiliken , fbyde -Cajaneborg, deg Juniis klockan 93 204 ds la Emerfion. eller . Contaéh ter, 455 fecunder om aftonen, oc fö sb At as exterior Vic gåligen ; kloekan. Ar 32 min: 27 fee. I morgon: S ln I WG yn Styiskkolmisa Upfala,. berg Lu ; Hernofand , var Himmelen' någorlunda klar, den 3 Junii om, aftonen; och unnade de i deffa Stås der boende Aftronomer det nöjet at fe Veneris Immerbon; De lära fjelfve efterhand inkomma med deras beråttelfer;3 imedlertid: får jag nu ng K. Academien till kånnag Ne det byst hår på Dels: eget "Obfervatoriums = » > Den dagen var i Stockholm. en af fila fack kräfte vi ånnu i denna Sommar: haft. Kloekan blef alt. lågre: ty i fådan Tkghon frp 8 om aftonen började vål Strö- moln vifa fig vid Nord=Weftra Horizonteny hvilka ock fruns >» dom bårtfkymde: Solen; mmen gingo: öfver och > lemnade Solen tåmmeligen ren de itunder, då det båft. behöfdes. Större olåg genhet h ert dåraf; at Solen var: knapt 3 Rs dels fken ak de myckna duntterna vid Ho tens. öch defs bråddar. tyckas' liktom £ sr let på 1: fvallande vågor, AR ar man 2 kan fe näs got rått tydeligt i Solbrådden. Denna undu= latien förekom ofg hu nåftan farkare iv ligt; och . brydde ofs få mycket "me Ya jutt ytterit i Sols-kanten FORSAR +Å rita fpåret kv den ärinalkande Venus seder 0 og Herr Öfverften och Riddaren ol örRvss SENPBLT) > Herr Caneellie- Råd et Fe RNER C Å j MN | Herr r.90 gånger; eller nåftan . Tubaf 21 fots långd, fom lerrar S TRUSSENFELT öck var fin god Reflexions Tele- va nogare. akt; några snitt neter efter utråkning våntadess If RDR minuter öfver räls vå blefvo. srgpt varfe. O Om- " MEST Vi g f al Fd FÄR mårkte jag, litet fra vertical-punéten- på Solens öfra aj många. hvart: ögriblick förån- e nom fa decunder utbredde fi ig til en säpdar Sol- -brådden. ' Af defs beftån- at det var Venus, och förvis- + kl..8. 24 min. 2 fec. då en mörk Solens brådd började blifva mir- n delen af Planeten , fom mer och på Solen, - fyntes ej rund, utan ch mangkantig, famt "ändrade flun« kapnad. Kl. 8. 32 min. 30 fec. pafs halfva Planeten vara inkommen ; Sedan: betåcktes Solen af et. moln i minuter , och vi frucktade at Totala Nolig, fkalle gå ofs utur hånderna ;' men, 8. 41 min. 32. dec, tyckte jag, efter och Abp ns at Venus var hel ; om kiRols. men hon hångde ånnu AR tilhopa NER betjånte fig af Dollond> och det ene ARA SM sag Sol-kanten, en fvart punét, > gick. molnet åfver i råttan ride: 0 X Ä SN EN med Sol-brådden , nåftat Tab. VI föreftåller; tilvdets F an ök min) 47 fec från Solbråddeny.i tdetsan dkör. fi Ku fram öfver Ver usa och! Öppning hon gjorde på Solunbbr | -ftunden fingo. vågorna på Sol-brå tils flannat emot famma åpning, och Venus flöt lös och ledig sfeus. -Häånnes bråddar fvallade, I ;' af dunfternas rérelfe' vid Horizonten, och hon | -ombyrte. ofta fin figure , dock liknade Hon mått «en oordentlig. Oval, hvars långre: Ojoreiekalr parallel. med 'Horizonten. At fedan med Mi- serometer: bjudaz til; ar. måta > Hennes Diameter och afftånd ifrån Solens nårmafte brådd, var få / fångt. Solen nedfånkte fig Socks ej långt. dår efter, i moln, innan hon aldeles gick Hedra ov CV 1 voro: ej utan valt ihoppjat nåfta morgoi > få fe fifta futet af Planetens utgång > men. ";Himmeleh var aldeles matled vid Solens upgång , «til lånigtt. it: paisdagjen.2 pr vemHosokse RN Oe : Herr FERNERS' Obfervationer red si an- föra med: Hans: egna orda ense Bi neris föregående: brådd: väl yng jr. Mät eh Solen kant. FN Sö dels 8 At min. sl Pn tycktes Solens ljufa brådd förena fig, då Venus var he och hållen inom Solen Dilcus:. ET Sd Tan er > Solens brådd: rd kade; ök kalvadel gönika Petekdtnng och Venus var luvfrig) och mångkan- "tig famt åndrade immerfort. fin ' fkapnad. NN; id ap än ej hunnit hä ng inom. Solens: brådd,' dh of X AX N 1 2 | : i N SÖGA ' l , - N Å N AED A | - END l A+ st 4 Breed. ARE RA AR ek 0 år Zz ; BURE AN fo AR | 24 ; 5 ; ; H < i : NA SR NE R [EN RA ONE OR OM | : An Få id (ER. y Of V Si "4 ÅA ; På eo ; || ; + KU ING UA prov Mij. sJure > ify ÅS ABER CN G . ' at Solens fken utom hånne förenat fig, fyntes oden Diametern, fom var - perpendiculaire mot Solens Peripherie, vara långre , ån 'dew: andra Veneris Diameter, hvilken: drages däremot vin- kelrått : men når. Hon hunnit vål inom Solen, :' fågs defs Diameter, fom var sperpendiculaire e- mot Sol-brådden, kärtare ån den andra. Alt- få fåg Hon aflång ut ibåggeshåndelferna, men -defs långre Diameter hade olika direét:oner. Om det: fken ter mattare, ljus omkring Veneris KF Eropps tom jag år: 1761 'obferverades a Paris, kan jag nu, för luftens tjockhet och: den ftar- ka dallringen, ej med vifshet fåga något vida- re, ån at Solens tvånne Cufpides: vid totala Immerflionen fågos med blekare fken, ån den öfriga Solens Difcus. Innan Sol-brådden hun- nit förena fig omkring Venus, tycktes Hon, at döma af Solens rundhet, redan vara hel:och hållen inne på Difcus, få at uti Difco'fags lik« fom en inbögd holighet: och fedan Sol brådden aldeles: förenat fig, fågs en mörkhet gå ifrån "Venus; perpendiculairt: mot Solens brådd , 1 F förm safi en Pelare; hvilken likvål sej var. få mörk; at ju Sol-brådden fågs dårigenom. (is merr WawoKe oharvdbikaledes. fjelf upfatt följande beråttelte, Sedan" Solen fkridit Hori- - zonten få nåra , at defs rand börjat gå med fmå Wågor., vilade lig, något til vånfter omsdefs hög- del URNA | | TERS 24 minig feesert Jiret sfvare: firek "BRON tp' prick! inträda surfe Tab VE Hg. | i | | ä UTN i YA LR d ” (6 KR ” 0 Ko i > så r Nuäm. 1. ; ; 4 NA or OKRIN8: 24 mini 9 fec. var på famma: ftål- de redan en ganfka :tydelig trekantig grop in- PA ÖR Li Mo ; ftucken, h I ut dn görs i minkeligen infkrid rg fe N. 2.. Samma grop ru och mer, N. 3 bok liknade båttre Se ; af en Ellipfe; ån af sen Cirkel st ou Cia ve. KL. 8. 26 min. f9 fec. och ån tydeligare , "är 8. 29 min. 18 fec. tycktes den f Venus, fom ånnu var utom Solens sara fyndig 4 sl med et matt ken, fom var mörkare ån Sc ler i "men ljufare ån Tubens öfriga” får, och midt på; fe N. 4. "lä nd ex ROS sti minktyg fong fyntes Planetens- HåRe fånkte del, salen en haftig öppning på mol- nen, (utan nå AR glas för. Ögat; fom dårefter | ”Hsårtlades') ganika mörk med fk fkåligen fkarp kant, rundt omkring omgifven af en Jå nnt red / hå mera hvit-blek ring, ån Solens fårg, N. rs. Hvar efter tåta moln betåckte Solens öfra hålft, men gäfve, kl. 8. 37 :m. 33. f. nytt tilfälle at gan- ika tydeligen fe förenåmnda bleka ring, N: NTE. då ånnu vid pafs & af Planetens omkrets håfta- de vid Sol-brådden. Ringens bredd fk attades utgöra omtrånt > af defs. Diameter: Mar en El. 8. 4 min. 2 fec. var VÄN til. Böle | defs något aflånga rundhet inkommen inom OD | brådden , och Contaétus i interior troddes då adkes / men Veneris "ljufa ring, N. 7, ftannade å ånnu likfom "mot en grop 1. 'Sol-brådden, och blef: kårt dårefter aldeles ofynlig. Hvaremot Plane- tens mörka kant började” gå med förre vågor, fom hindrade, at imellan Solens fkilda Cufpides 4 fe något klart ljus framkomma, utan var Ve- nus ånnu, kl. 8. 41 mi30o fs. med Solen: förenac ; RY ) ev skögm et mörkt band eller 0 vägande neg. | unc ör de omen: väser tken> förrän vid, : 5 feci Efter hvilken tid: era Övale. Inom defs fvarta män fjelfva kårnan lyfa med >; tildefs. Hon, mycket lurfvig N. 9» tillika med Spleka: Bön 3 FiGlsvdssränder Q Öar na a Na hinderlige, ån den ftarka rårelfe och kokning, fom af dr fterna få nåra vid Horizonten föror= akades på bråddariia, hvaraf; jämte ögats tör- ga! 3 alla de anförda 'apparencer förmenas hafva hårrördt. Så längt Herr WILCeKE. Han | Her för kgeekserr började med vifshet ärka, ar Venus med fin föregående brådd in- nit påS Solens öfverfta kant, kl, 8. 24 min. OCH tyckte, at Hon hel och hållen in= kl: bla m. 13 f. faft hon dårefter, i en half minuts: tid, pas faft körd $ Kr Vid alla föregående SE Nara, de: an- k at Solens fken, ifrån början af Vene- vd Föda: fler Brå. USrblden lans men t ar: Here Hörn lind ye RE 5 behagade vara ofs hår til hjälp, k upmuntrat några Herrar Office= Fortifications-Staten, fom gö- scrona, 5 skO. för fedde . med goda RN Inftru- > fan få hua ve och matt, at vi imel-. å fys blef vo vid? rag Immerfionen onå- A J ECHO Hidtrd OB VRAN flårt, atvakta Veneris Ingång Smidnelföd af derig namnkunniga | de uplifvas , vid et få högtvideligt tilfål dd ock dår, med Hera ”Tuber, i lan h os CvaR en sdf Förs Nlääde den förfta n Örkels å börj an af Planetens Inråg På Solen, 3 Ng 42 fec. men för mellankommande moln, - lyg kades det ej ar oblervera totala Immerfio- ' nen. Dåremot fingo de, följande morgon >; på famma ftålle, til fullt nåje fkåda Solens För- mörkelfe, hvilken tog fin början kl. 7, 40: min. | 20 fec. och för yra kl - 3 m he dec. OR oe AR ” ad på WG END s fir RR å 1 yr a BB SR a sp NIE oh a Veseris Inträde 4. NOleNs . den behö Jan. 1769, krig larna $ Ipeer ph sr Å - a or NG ERIC > PROSPERIN, RN ”Adjudrd i Mathem. famt nu Vic rit Om Me h | KÄNgnoNg BRN Fe äg He, dä Hå / CÅ så Kr då SM - Ägar sj hen 3 baptnl gj Wavir te Hilttelen vilt mic id en ÅS dags-tiden at mera klarna. Strax « : SN middagen gen jag då och då ae ; NPR RANG LAT RA | LF i SÅ > 2769. Apr. Maj. Jun, N 159. F anden om någon. 'Satelles ville förebuda "Vene- ris ankomft ; men förgåfves. Nårmare aftonen, flålde-vi ofs i ordning, at emottaga Venus Self. Obfervatorer voro: Herr. Profeflor ÖTRÖME Roj . med, en 3 fots Reflexions Telef icope : Herr Pro=. ; vara Halla inne 1 Solen. fellor. MELANDER , med den 20 fots Tuben, fom Herr SakiucR Brukade! ar 1764. 0 Herr Profeflor BERGMAN , med famma 21: fots Tub d fom förra: gången, Jag med den 16 tots Tu- ben , fom. Herr MELANDER Nyttjadear 17644 och Fara Mage PALENIuR med en 12 fots Tub. ; KL 8. 22. Mm. 12 fec. blef jag varfe, at Venus börjat flicka fig litet in i Solen. Sol- brådden. undulerade ganfka frarkt. Jag hade fle- UTA gånger förut tagit någon af de vågor , fom jag fedt på Solens brådd, för Venus, men öfvertygades (närt om mitt milstag , af deras or beftåndighet. Andteligen fick jag, på det nu nåmnda momentet , lea en grop i Sol-brådden, nårmare til Solens Verticala Diameter, ån jag för- modar, hvilken: fltrax: med fitt utfeende och fin 'beftåndig et fkilde fig ifrån de vanliga vågor-. na, och dfvertygade mig om Veneris nårvarel- fe, Denna grop tycktes då.ej.waranet ftycke afcen: Cirkel, utan liknade ,fnarare en nigot trubbig udd eller et hörn, fom redan inftuckit något djupt i Solen, få at jag helt fåkert ha- de | kunnat blifva den famma förr varfe , om jag "vetat, utt. på det ftållet fåtta min. upmårk MÖR hets, Något :ofvan för detta ftållety,: var, nåra viga a ns kant, en fmal Sol-Aåck, Nr 30 min. vid; Pals, tycktes Venus La VE KR j Hä - 38 min.. rä ag , at” Plänge Curvature bör jade infalla vå » Solens, Men ehuru han federmera immerfort fred me in. på . Solen, hångde han dock ihop med 'S råd= den , genom en klack , hvilken befälet fmalare, til defs den kl. 8. 40 min, 12 fee. " -omfider -braft. Venus var nys förut lik ev = Apple, fom fatt och flank på fin frjelk : ty un= id dulationen gjorde, at hon tycktes rårå fig fram - och tilbaka. Når ftjelken bruftit, var Hon re- dan et flycke inne, Under hela Obfervationen, ; a ye nåftan aldrig rått rund, utan med irregulaira kanter, hvilket bör tillkrifvas bråd-- 'darnas undulation. Solen var nu få låg, och åfven i moln, at intet vidare kunde ks NAN Herr Profeffor STRÖMER 1åg få förfta” fpårer af Venus, kl. 8. 23 m. 4 fi då hon redan var litet inne... KL 8. 30-m. fr fö Sm Hon vara ungefårligen half inkommen. = 0 € AR MT agg & dels rundning tangera Solen innan til 2 Kl. 8. 40 m. 32 f. tilflår för FRUN kringom Venus: dock hade Herr Profefforen förut fedt något mattare fken imellan. Venus och Sol-brådden. = LR stone Herr Profeffor Mera var den förfte ibland ofs, fom mårkte Veneris elen po Sol- FER kl. 8522 min ör vägt si | NG Kl 8. 40 m. 12 T yr "Han den Syakd | | randen brifta, shvarmod | Mesa hade Bänkar rid ÅG Sol-brådden, bälg NAN ÄG Herr / 3 LSE kr SA - ; Sc O EO fvarta klacken n, hvarmed Venus var fåftad vid "So b fken omgaf hånne på alla fidor, men lopp åter | « i HERA 2 4) SN i : / d i YNE ae Fe N pd 4 r Profeffor TROR Blg förft varle FR 22 min. 45 mn ON pv 20 tm. i +l Re fär Han det SR. t br rifta ; och mårkte drvid famma ap ncer fom jag. RN ; Menu” 8 22 min. 15 "a | 39 min. 46 f. märke! ön sa at. Få lsbrådden dh rang haftigt Up a Så at: Holens" ilhopa igen: detta fkedde nåftan i i et ög- 2 Ändteligen Känt 8 408. ig lf braft den fvarta. randen å Planeten måg SA pr och hållen Bj Solen Dice. 0 Vi vakade hela natten, Eg "det: vivid sr fkulle vara tilre at efterfe, om g t fpår af den utgående Vet 50-75 or ör 3 men det var då mulet, och bran ej Ci Vi förr ån a (er Mr br GE ran. Ante staäp å de Phenomerer ) bvilka dr. lja Planeten Veneris ER — Benno Solen, 5 inlåmnad ; ANTEL MELANDER , $$ NR Ni ng i der Le '- AR vall a SR NO ar Sokenz ar 1761, vv, ute fr ck I SEA dörr. at Mons fäller. os år åt dftrax efter dets Contaétus. interior. med Solens kan lämna denna tjufa. kanten . Saka JAR Bo fynlig; lika fom igenom” et bredt bar klack med Solens kant fyntes VÄGG 0 ån mån af dels figur med vifsher ku "at Contactus vore förbi; 3 hade” vi tilfälle kant, fåfom i Fig. 49 hvilket band, under Ve- neris vidare Inging i Solen , 5: blefyi alt fmalare. Th a skolk 1 Fig. 54 Fabr V ön äs IRA typ ärn al och be då bordt fynas inclinerade stalle Solens. kant, mårkrtes de til den famma hafva en nor-. mal ftållning. Når Venus ytterligare framfkred, och Hade. verkelig gen, efter alv omdöme, (om ED RTR DAR | de Huta is. fkåda åfven vid denna Veneris. Ing ång i laled, ; | aldeles på famma fått ; fom .uman: "fåg det de 4 6 Junii L761L. 0 ocdan. Venus började at sfynas: half i inne Ii Soleny. och, 13 fom. man af dels Kal - dåröfver dras kunde, -paåfferat förbi. 'Contaétus ; interior, I å fyntes hon icke defs. mindre genom et band: mr. en klack hånga ihop med. och fmalare 3 Txom bien BRN ENA band likfom afkliptes, då Venus fyntes hel Pine ner Solen, men; tillika hå något avancerad . nom Solens: Dilcus. CA Då detta Frame og aldeles på amma fåtty oe fåfom nu år befkrifvit , vifte fig år n76r 3 föll det mig redan då in, at fluta til det fammaaf Ve- neris Atmofphere, hvilket jag; ock sdå -beråttade för Herr Profefflor STRÖMER. AE någon för- gätenhet kom den utt dning, fc fom a ; Jag af den= na grunden håröfver för fättade, dö äv ar a den famma vil jag likvål. RU, med några pod denha gången, och - | örlälrar: SEMA VR Jord år od Gi in: Acniolp hörs Ikas denfiterer fkola fökas af SNR HERR | Man fkslb för görk Navet n Ön om Han RR fälla + förfök > fkulle råcka utom deffa förföks oråntfor. Då de förfök, hvilka man bör måft El äo åfverensftåmma , at. luftens den= — fitet följer famma förhållande, då, högderne of- - van för Jordens yta ökas få längt fom fke kan, ' sas bem Då man fer en ften falla, Öje SR gp i en, fom icke kånner Centri- - Lagarae , "at denna Attraétions- kraften a öketrågt alt in til Månen, och vidare til tviflade; at en defs Lag, hvilken hon beftån- digt följer "få långt: möjligheten tillåter ar an- d detta FÖRR sNehde icke undergår, uti alla: 'detfa d olika afftånd från jord-ytan, den minfta åndring; ocfå år der fieke: enligt med Naturens verknin- 3 Vr rar, at utftaka någon grånts, dår det famm föll, af LO hafver utan all fär hvar | å | vat de öfrige' Planeterne, få af den för-" - mn af den andra Claffen, fin Atmofphere, Å fom den ofvanliggande Luft- -pelarens tyngd, och Saturni orbita och dårutöfver , och det efter en och famma beftåndiga Lag. : Icke mindre ån (ER Lagen nu kan bevifas, år det troligt, at än ma Condenfarions-Lag uti Atmofpheren, fom nom förfök finnes altid träffa sin, 3 äfven fc: 1 RA 'continuerar. ko SK dor i 2 : ; Då denna: grund Hopes, on man vil veta den af Jordens ”Atmofphere få föker man oden tåtängt "inom några mrsilars afftånd ifrån - 4 år Ya SR någre bf den otiltåckelig | den om (kymningars duration, hafva ”förfökt. Man kan icke då determinera någon grånts af Atmofpheren. ; utan: at det med det famma bes vifes, at den ftråcker fig öfver famma Brånts, sd ehuru luften blifver, ju ftörre afftånden tagas; ju tunnare, och det efter den regeln, ar då GI - flancerne från Jordens Medel-punét våxa til uti et Arithmevifkt förhållande , luftens denfit elva oc växer af uti et barmonifkt - förhållande. Om Jorden fåledes i förfta början varit den Planeten, 0 föm haft all den i Planet-Syftemets omkrets och + åfven dårutöfver befintelige Atmofphere gär; > fkildt tildelt, få har den famma, efter den förr - belkrefne Lagen, bordt ftråcka fig til alla de öfrige Planeterne , och vida utom deras regio-" ner, in fpatia indefinita. Hvar och en af deffa Planeter hade dårföre bordt draga år fig få myc- ket, fom emot defs dragande kraft fvara kun- de, och denne antagne Jordeas Atmofphere blif- va ifrån den gråntlen, dår Central - kraften til Jorden och Planeten år lika, alt in til Jordens yta, få mycket tunnare, dock få, at når afftän= - 7 den åro de famma, efter et fådant luftens för- ” tunnande, fom förut ; denfitererne i famma afe 7 flånd likafullt genom ordinater uti en krokli-' nie af famma art altid exponeras, få atde nåm= ligen åro uti den förr omtalte - PETE har- monica. Ned AR Ya Denna ökar föreftåller man fig båt på Ca hut | dant fått, at hela den r ymden, uti hvilken det behagade Allmagten at fåtta alla af fig fkapa= " vä de Himmelfka kroppar, förut och innan deffa SN. fa intogo na fallen Sar honom var upfyld rd an ee = s rå RYYRISTA - | denfiter på alla ftållen , af de folida Himmellka krop- | fartes- hvar och en uti fitt ers.1 denna rymden, fkulle dra- | portion af fin 'Centripetal- -kraft, fe Si fom på dem löpa kunde. ” Ef- > und, fkal då hvar och en af t Planet- Syfteme åfven hafva mofphere.. Om Månans Åtmoö- . xempel, 25 gånger tunnare vid ån Jordens Atmofphere vid jordens ti denna tunna: Atmofpheren. 1C- "7 rå få tjocka vapores utur Månans nog - pp kunna. upftiga, ar de förmå för ofs a > föråndra den facies, tom Månen: altid vifar ofs; och om högden at Jordens Atmofphere, fom | -mårkelig refringerande kraft, år högt 8 -ejlen 9 våra milar,. få (kal högden lika refringerande Atmoflpbere vara en, at den icke under någon mårkelig vin- ofs kan obferveras, därföre måtte någon sion vid Månans appulfus til Fix- frjernor, Var: kår nycket mindre mår kelig 239 fom Månen ; å ut iom defs vancerar emot Stjernan , och fkyms. mer bärt hånne i famma ögonblick, fom denna refrattion, fkulle obferveras. De fom bo i Må- i in, åro dårföre ,. at deffa mårken til Atmofphe- RE. ofs: icke kunna. obferveras, ej utan dets Ip och bitråde , faftån de tårlof at inrätta lungor efter en mycket tunnare och finas uft , ån den vi andas. Om Jupiters Atmo- år. 9: gånger tjockare. vid. dets ytay ån AR ya få RR da tjocka. an af defs. 18 regeln, hvarefter jag. determinerar detta för- af oche Planeters Atmolpherer vid. [amma Pla och! Jådg gr: våindröt folida "kropp. NN vår Jords, fkiftevis kunna i i den'tjoc! | fpheren updragas, at vi uti honom: blif i fådana omfkiften af band, hvilka visobf od och hvilka fåledes icke äro. (pk ån ganfka tjocka och ftora moln, fom fö I men gå fedan bårt igen, juft: FÖR a, do | 'våntat få fe uti Minan, för? at: ör AR on sälg. Atmofpheres ss omviaöm vr At af deffa nu uprå knade- grunder utmårk et. vh förhållande imellan Prisoner Atmo- fpherers denfiteter , hörer: vål icke egenreligen il der ämne, hvilket jag nu. förefatt mig | at afhandla , och fordrar fitt eget sochksfåre Akildra raifonnement ; men efter jag kommit at. Omröratdet, "vil. jag Hvål upgifva den ETS PSOE DE IEND a RS hållande, fom år tphere vid def yta, AF damma grund: blir At- | mofphera Jovis: Atmofphera Terra ::9: 1 vid pafs. | Atmofphera UNS Atmofph.. Veneris:: 102 113 och få vidare. Det roade mign mycket, då jag för någon kärt tid fedan var i Stock- holm, och hos Herr Cancellie-Rädot PERNER, | 3 fick ögna på Herr Frisir Diferration om Pla- - NV 'neternes Atmofpherer, för hvilken ban jr ; Bageminm) vid Kon Franfka Vv 'etcalkaps-Aca-- | demien, i 4 n ( | . Hå Y köl F no! sn rn ln aldeles det ; sk DUSAN rr då AR ket kärt; och vil jag vid” vä. EE WiRan at de: famma meddela. CN bl är et FANNreRNn of och för- än uk eter: analyfis. RR 26 0 MD 6 free HÖNA il Tunderfök- NR 20 omge FN ISBAdAT HAIR vara Sr Låt vidare 4 vara det RR Jor läns ye "hvarifrån Obfervation t råta linien 4 B' contingera Solen > uti hvilken pun&- Venus vi id terioj fkulle skola IS röra pe ens RER dr dc fördt: Vopeing er bastuen a 1 åtver Y: Contactus interior med So= ”punéter JB i famma "moment Så för CAR kär: vara kommen til en” pun é | rbita, men ännu icke få långt, at hon” | ar linien 4'B, utan fkåres AF delv fam- | uti punéterne i> vv Lät vidare den' delen (eneris 'Atmofphere, fom har? en refringe- hk & kraft, vara ötössPen af Spheren Pg V r concentrifk med Venus, och låt ljus- . BL, d SENT utgående ifrån. Solens jan Ibfervatorn i AA annu bärtfkymda äl si Veneris: Atmofphere: + Deffa: Nrå-. Å brydks ARA det de Ene ON då ; | FNS METE | » ; | ki ” i 4 ” Ki SL AN den fiol och Vi id RB bryiaas al din 4 By fåfom flrålarne tm a om, hvilka ikola ti | ke vara hvarandra nog nåra uti PUOGrEENA a vin 2 på råta linien CD, hvilken må vara : grund vilje examinera de Phi Pg gt 2 förekomma vid Veneris Paflage BEG Sole, NS Eon kunna 2:ne hypothefer lå 2 fund; de ena, at V eneris Atmofphere är til en ve l fringonåggar. , ach den ARR at. End fam je äl J2 vi OR ; ME TS färg Fe Aa. ög: 5 ed LETA ER Vä md örcnlan de får ått uti vägt tefring AE pol 4 mofphere, och fedan den genom Veneris rörelfe har flört på pungen då få pafferar. den famma -puntt förbi, och kan Speftator uti genom dem famma då icke/vidare fe; denna kanten B. RN marc denne har pallerat, fkal en dylik. trål- pentel , genom famma Armofphere på famm fått: bruten, men kommande . IR inre p RE eller del x af Solens kropp, ftöra på År vida fom al Ha deffa efter hvarannan äfrån. inre delar. på 4 flörande, men tillik ka t& ringera- de ftrål-penflar, pallera genom Veneris ÖS ”Atmofphere,, och af de famma dår Ore en "ftor del abforberas och refle&eras til Venus, . äg. Praba en Spectator uti. 4. där Vann, kunna f | dem, . > 1769, Apt. Maj. Jun. 169 "> dem) och om af. någon håndelfe någon af .des-' > fa ftrål-penflar hinner göra Solens kant fynlig, få echaperar åndå den nåfta och: de följande. ” Dårigenom 'fkal då Venus, genom en klack el-, ler et band tynas hånga: vid Solens kant, altin til defs fom def refringerande Armofphere kom- Mer hel in uti; Solen; då de råta tfirslarne hin- ha fram och vila Solens ljufa kant. Rn rt Ar en lådan klack: eller band vid detta til- fålle fkal: fynas ; följer dårafy' at de fift brutne flrålarne genom Vengris tunnare. refringerande Atmolpherey hvilke gå nårmaft intil paralielismus med de räta fom: gå utom dem , åro de, genom hvilka man förft. börjar at fe Solen bakom Ve- ..Heris omkrets; och hvilka; om de tfkulle gå rått fram ifrån Venvus' til Solen, fkulle: ftåta nårmare in til kanten Bj och en peripherie gående genom denna punéten,': dock nu brytas in på fjeltva So= len; på fidorne om fjelfva V eneris dittåntia minima a föle ; men åro icke nog tilråckeliga at vifa Ve- nus fkild ifrån denna kanten, förr ån Venus år et flycke in uti Solen, då bandet tynes aftklipt, och Venus något: fkild ifrån Solens kant B ge- nom deffa fifta ftrålarnay hvilka då på Solens kropp intaga et mindre fält, ån den vinkel, hvarunder Veneris refringerandé Artmofphere för ofs fkulle fynas: - Når dårföre Herr Magitter SALENIUsS fåg Venus fkiljas ifrån Solen, men fedan gå ihop med'hånne igen, få målte fädant hafva. fkedt genom:en af de brutne ttrål-pen- flarne,; fom af någon håndelfe varit: få ftark ; at han i et moment för honom vifte Solen fkild ifran Venus. At Veneris Atmofphere år at en fådan verkan, famt at - tjockare ftral-penfei for- | färde d59 innån hn Fä us »fkilc PR ifrån: Solen, fynes äfven: Helbyrkasadd Obfervatio=' ner, fom gjordes i Uplala” på det momentet, då bandet tyntes afklippas.: Profeffor BERGMAN, > fom, hade en 20: tots tub, > hvilke eh han åfvön! nyrtj jade alv 1761. 4 och hvilken! ör af Tec | sd nec a | mårkeligen" goda Glas , vifade: Ser Afkild ifrån: Solen kl. 8, :40 min. 9 1ec:- Jag, fomväfven Så icke: SR hade en 20:fotsitub, men hvars Glas i af famma godhet fo den'sförrasy' fann icke Ve. fed nus inne i. Solen förr ån kl. 83540 minsr2 fo. och altfå 3 fecunder femare ån' Pe Bi ER GMA RN > Adj unéten- PROSPERINY fom” hade en 16 fots a men med: excellenta Glass fann” Venus: fkiljas accurat lika med. mig, men 'Magifte SALENIUS > fom hade en i2 "fots Tub förr ån kl. 8, 40 mg fec: > 1å at de träl- penfeln, fom fkulle vifa Solens kant', behöfå 08 "Vara: alt tjockare ; ju fåmre: "Tnftrumentet ar, och at därefter fann man ock V ener' mindre åvancerad inuti Solen: 3 når F 100 Nåppte Solens kant. Jag tror fåkert av decea baner fkolat fynts nog litet, och Venus" icke långt ifrån Solens kant då hon - flåp te öd kunnat nyttja 30 fots Tub sor pe 7 en af de båfta Dollondfke Tuber. 20 nare. Hypothefen, eller den; at Vern fphere år continuerligen r drill 4 annan fkilnad ifrån. den uti förra: håndell förmålte explication', ån vat: Phzenor klacken eller bandet: blir: icke'a deles peligt, men kan likvål föreftållas på d tag + at fedan en del af de ifrån. Boch Selent. img es N SP ner, ocker t fom förut sA A 4 : | | SA v ' R | k och m rg ag Xx nus I ydeligen Ls as IGN k cecedera. .de' ftril- ondare unnare delen af denna når de hafva bli ifvir nog ftar- olens kant, hvartil. dock för- eftå af en tjock penfel, fom k ke allenaft ifrån kanten B, rd ifrån i 'e.delar,; .om-: Solen igenom: den fkal fkild- ifran Venus , A avarigenom i ella klac kö fal: fö rmeras, de mindre och mindre, ju ; man obtlerverar med ; och Ve- örr fläppa Solens" kält. | ef jag varit fyffelfatt sat expli- j Dp ner , fom. vifat fig vid Vene- —risjingang i Sol en, af. den. Atmolpherey med » hvilken, åror AN det torde tillåtas mig at. nuvanföra några andra -fölgder af denna Pri jäka kunna. reduceras til deff: a föl-- | ih + man. såpke kånner v den D beltame. ftrålarne, få Xx med vi sg fåga , antingen. tet, litet eller mycker förs pL STOL Dig MÅLA då man: förft' fkiljas ifrån Solens kant. 2:0, Eme= - | cumenternes. godhet och Obfervato=- ; fan kammen, atfe Venus förr. el- ja RN Solen» och för Ob- novis nn 'u lingt Venus filer Nactus ; interior, då hon efter ran Solens kant, få lärer Mi 0 man - JF JM i dit, dels önfkat. 30, Man ova Vara fåkrare, då man vidt: 1 högre drifven nogheét, Anal gifvit exempe få vidare. 4:0, Skal den n Diameter ap > okiing Venus ifrån Solen eme uti dels Atmofphere, fom NG ån HR år 5 och på hvarigenom "Venus åter b hon år; det ena compenfe JA NW: ND Ke Få Ve 4 Sh så ARS H ST 4X ON ] A S SR ( Nn Tåg man sekel heller få göt precifon uti utr åkningé af deffa O Oblervationerne, fom THEW STEWARTS utråkning eller om man önfkar ån förre parallaxis af Maånans obferverade turl u ioner. fålom af Motus apogei, hvar på He JTerr STEWART båd cl, eller ock | Motu ken man får på Venus i i Solen's litelig, ty på ena fidan förtagas LS ma, hvarigenom Venus fkal fyr man Solen omkring Vent : geno! | refringer: as genom dets tunhäre' 0 + Ir ä RA SUR FARa ) ; (Vy AA Må p| MER dä. cn AK a rd I I (Gl SE AE PR AM KV vet icke, om de se Då hållet, LE om PR son 4 €) ket Planeten ” och dåviden k refringerinde. Atmofphere ti til AM, hvarifrån den reflegteras oc endet genom Atn nofpheren brytes uti en krok= + linie til 0, då den fedan för ned vn sen Ry FÅ fårorläke. en Sår rdg utire Låt ftrålen E-Ng Fig och där ak bosädg fer XM Sy 'ub af 20 fots I Ne Ve ” ljufets undulation M k Fes VS på det fäller var kona, kl. 28 på före äg : FRIAR trllllodk förläkrade > mig om Vener Appulfus , oaktadt Solens. "kant "ännu I mårk | vara. rund og FO ; | Kl. 9. om. Mn Ng Örldor jar su MRS omdöme, Veneris törst Immerfion.: Pheno- | menet var af följande befkaffenhet. Sedan Ve- k nus' hunnit få långt in på Solens sila ar So> lens bråddar tycktes hatva bordt I redan gro ed famman ifrån ömfe fidor bakom Venus, för- blefvo dock famma bråddar vida fkilde: ifrån hvar andra medelft et mörkt band, hvilker ifrån. Veneris efterfta lida ftråckte Go; MM "den Öppna Sol- brådden. Detta band blef fmåni ingom - i fynnerhet midtpå, fmalare och fmalare: ; På den hår utfatta tiden hånde det förfta gången, ay bandet midtpa bet ögnablick -aFfkars, likfom als er tvårs-öfver flygande ljus- ftrima , > hvarefter: bandet åter lopp tilfamman. Et fådant el dets öppnande och fammanflytande; omvåxlade fedan immerfort ,, då bandet tillika. fmåninge Som anfenligen aftynade, til defs det: " Pooh Kll9..0 min. sf I fec. svt at. öps "nings tiderna. på bandet icke mera fkedde i få haftiga dgnablick - vkicke. varg, rnespeprans a); 4 utan hade någon långre moram. EON RANE oÅ - Herr JUSTANDER )' fom brukade Quadratit- Aaker > hvilken allenaft år afiug Nira ng vd tyckte , at Immerfio ratalis) kedde klveg AO | $2 JOGR oa Se i JA ”CD3 vis nåfta. morgon Villa ob era ble netens Emerfion, var Solen betåckt af moln, alt til /kl...3. 42 & minuter, Hå Mäter fpår af Venus: vidare kunde mårkas i Solen. bop. del s É & uk ( Fi I TAND är i d N ör 11 v : vå åå Hå Få + , ) EE ÅR ÅK CN j a a ob örvekade |. FREE. Selcas förmör» ON é é I + 6 ÅN 5 av ; ob vid.p 5 var Eör- : | Sedin gick moln fra mkom ME BERND (a fv då en ringa. VAR CR edd;, 4 eller högtt ; I Pörlad. RO 3 DN rå fec. inföll flutet. af ras r mitt omdöme, men råtta 0 s kant infann fi ig icke förr ån a 3 CR Y. SN ; : j IM ;R har, r med fin lilla. Tub, | ens början 4 J : Kn I: CE Pterocarpus Ecaftophyllum , > en Jå ; > Växt , befkrifven af PETER Jonas Ber-. LÅ = yra SS FU di ÄN Nada EN AST PET [RED FARAN: HH | N SN, ” Jr 2 RR 3 I NM CN X 4 pan Å CM Å AR gg TR så & JAN a Ke minen ; ja hu an u EG I a Rön, om Vattnets Frysning' til Suöbke ; 5 4 Is-Figurer, af JoH. CARL W ILCKE, pag- 8 9 En befynner lig V attulot i Ovario, beferifven EN 3 af? ROLAND MARTIN rd SK ne PAR GIUS da - . KT ; .Qm Hvita Paso teddeta egenföaper och te NE YI ta, af. PEHR- KALM NR RA RR 119, Ytterligare uplysning om Våfenodilör I a sv9af CARL FREDRIC NORDENSKIÖLD Berdttelje om de anftalter., fom varit gjor= 0 NR da i Sverige, at oblervera Planeten" Penus va i Solen, den 3 Funii 176954 och huru der: vd = lyckats; med objervationer därpå i Stock- a 2 Yu RR 3 holm, af PEHR WARGENTIN = Utdrag af Olaearien på Veneris ÄR 5 EN tråde i Solen, d. 3 Fun. 1769» fom blife == vit gjorda på Öpfer saraldee. Upfala; meddeldt af ERIC PRolsenrN. FN 8, | Veepdring på de Phenombner bvilka dtfölja Au Planeten Veneris. Paffage genom” Solen , R JR ud Mmnad af DANIEL MELANDER utr — Obfervationer på Veneris Intråde Fb vie ra d. 3 Jun. 1369, anflälde i Åbo och CS at ef Sager OAROMINA em 173 RL , SOV, Ör VN ÖN | N HE Os ARS LE ' LÄ SMD QR TA i ;: Ni ; $ / : ix 4 ys w Ae w . kl &: k I rang vå ] FANG RA | ik TREE TER för KO 1 BE å . b Ad vid t LÅ 2 pr hp > ÖN ' N Kl DN NOVA r 3 ) / 4 Fa $ RR SEN < Å SÅ NI | i ; JAS å mA NG FRUN Ö Je Å NE SÄ pri sl I (NT I Hl ät IN ij Nl få Ul lf) Kl Ecaftaphyllum 2 Arre dolin Berggvife Se EA = BÖRSER oroa NR nd Sn AO JA » NJ kr N Ve VÄ Å CANE RA : CE: i Er EV SE SN 5 i i 3 EE RR bo STAL DBRINDBEIS SIA MERSETDIDIVISISS SDN EAD. KR ERINESIESIRIIOIA EASBMTVENINSPAIESVEP SRAMOMNEGLISKADASIE TBABKSNSIBEENDDSAESAD STR RAL ILE NANM SOSA ABENASISSNANSIEIINESUN, ESERNBISVEERNEVATSSDA TRELTEBIEIMENSKESIKD SR RONLIDSSIISVVSGNAIR i WEETLASESEEROTD = EEKISOMSASORIA MSLLILILILLSLLELS ESIESPOXITERNPMEG ' VPS PLALP SÄS egt SAL || TAPAVBT ME (GR ORD VARVID SI SERBISKA SR > Kioa OR AS AE CGT MAS DA, RAMA ENERSGNSIBERNIMSN 2 So — Ä 5 : i T LER FIRTERTR LILLA LILL LLLST TLL IRAS STL TR ILS LLLILELTT | p555500DSERIS EL FASA RA GARDA TSE v rs BONE än Er AL - LESS CC Koner. VETENSKAPS dt LU ACADEMIENS FI NELL IR GR I MINA DERNE CC 076 ” JULiUvs, AUGUSTUS, SEPTEMBER, ENARE SOFTER Al FR NRA 4 Hj vr é w | AR j Ng RS t SR EA RN sä a 04 q ös NR 11769. PTE ad C Np TR S . d AN Ka Kl TA ; ; ) | ; IN ; SER IT JR KÄ SÖT a 5 + t 4 bn RR Da SS SR ; CR S ÄGRR EK ANES SKkammar-Hefre, Ridd. af. Kongl: Nordft. Orden: RNA , Förklaring, på några omflåndigheter ; ris (tande Frågan om Pattu-minfkningen. Manfedt jag, i de' til Kongl. Academion; "år 1766, ingifne Anmärkningar , om migrå” Srändringar på Jord-ytan i allmänhet, och . f É fr PIG KRAT E T Pa 5 i il Lipina de vid rg o(bningstvillen på fe ning kan förftårkas och ifran alt vidare tvifvels- NV DRA Al lp ra HE fidor anförde Rön kunna förenas och g naturliga verkningar förklaras; utan ock af de "Tifevis förekomne aren mot Ad ed. fånkningar på Jord -ytan, velat förmå vederpar- terna, at icke påftå något vilst , dår man om fatta punéter, fålom grunder til flutfarferne, må. fte ånnu vara ovils: likvål har jag anledning. at a fluta af de inkaft mig: kommit under hånder- na, at någre Vattu-minfknings ålfkare tiltro Cd ånnu åga tådane bevis, hvarigenom deras me= mål fkyddas.. Jag vil fördenfkul ån ytterligare. låga mina tankar dårom, och bör dtvid 0 den ordning, fom inkaften för E utftaka. för än yu | NE mig hafva i bred I Brake Hål bc råa je hvilka med Sand, Jord, Ler, eller annat ope- trificeradt åmne varit upfylde: Når deffe gro- ot baft fkarpa kanter och fpetfiga ojämnheter, årer man €j föregifva "dem vara af vatnets rörel- fe utarbetade ; och dår de åro innantil glatte och sa kan tiden hafva uplöft de fkar arpa kanter- , låfom de (vag och måft til förmultning acllölde delarne ; på famma fått , fom jag 1 $. 26 om de runda örureR mig yttrat, hvarige= nom a Bet ”fkyndar en fom 1 på hk NN ing , och: utan tilhjälp af ia valpar il concavitetens flårhet. fs - vatnets' nötning varit orfak + tenars yttre fåthet, borde Hafvet 1 fordom ftätt öSfver vära högfta Wp fERSTEDT har beråttat, arna af Norrfka Fjällen har ad, | Ja fle Å lar, | fåfom de hade at kålet & fagesa af falla Berg, åfver a vatnet nu blifvit grundare, pd beftrider ej fådane Rön, utan har 2: på flere ftållen, och f årdeles $. 7. a t nka om fafta Bergens rubbning rida i a SEAN CA fom ftråcker fig fram oj Ag. genom högder och e frarkafté Berg, och 3 RE ; fig af Jord-ytans rubb- 3 år ränning förhögning eller fkuf- rn . Samma krafter , då de fmå- 7 »m. verk > lyfta det ena Ber get fakta ur ; t, och doppa. det andra lika långfamt dår- n at vi för mårke dad RON haf- CF RR t tredje MFåler. håmras ur aller das yr, hvilka alt ned til Varttu-linien blifvit K utbrutne; men ligg Ta nu Åren vat- DR, elhögd, vid Nr lika många alna Mäns ere Ka MR Kör i och hela Sverige med Norrige va- en. Ty Gränfe- Ft | om Kalk Ra RR Rene Uv bönen ftånd ;' men: faftån det fkalle »-medgifvas,' faftån detta Kalk - berget: ej. fkullega (ÖRA de EE Malm- SEEN tikväxag byg vilka dtryka ta KBoap icke: 'undantagas. SRA de Omyåglingar på Jord- ytan, fom jag i $..2. och Ai Nl ed Berg hafva mått undergå. ör, SG let jarde iläler. gifva.de. ad enar vid br hvilka, långt. uppe i "landet > fame. on högder , dit köp fla Hafs-vatnet numera.i ske råc- ker, befinnas ligga p å fmå fenar: nde: Ehuru jag icke kan påminna mig hafva blifvit. få 2 belågne frenar vare på "ber < andé högder, kan jag. likvål icke finna något. fål 4138 déras förnekande; men då jag breder. min fyn ut öf- ver hela Jord-klötet, och befkådar de fåndiga oo omvåxlingar , ; fom under nägra rooo:de är fig -tildragit på defs yta; år JAG benågnare. at tro det jag fer, ån at för höflighet ikul a antaga der jag icke fer.;” Jag fer et fort. Tand ut plyfta fi fin rygg ur Hafvets böljor: jag fer med håpnad Fur u Jorden öpnar fitt g gap, och upflukar landg : månnifkor och djur: jag kånner ock gr - fkråckelfe huru Idkakar grundvalar da - NA jag detta med annat mer ade vital Mm vå d icke. fö at deffa åbero C minfk ningen, åro Ed 216 på FI 6 - PE E Y ; Ala NS 3 REAR y FSA ES SSR ER SR SÄ SDR or Nee ? Se te RN Sa a fö, SET AN AZ 3 CY RR ST SRS EA TEN då: i Ach Ferie ör ie Fijdg oför: Ögonen, "omkring Wafa högder , beftående” af flora ”buller- rarannan famlade..- Men fådane fte- | SD "kunnat vara ditförde af Hafs- is-gång as landet varit under Vattu- ri ånkt "och hvilka federmera remnat ;, fedan landet blitvit uphögdt : eller de hafva tilkommit, då et i början nde. Herb mg tiden bruftit och en; fåfom jag på flere flållen ögon- u nat fe det vara håndt. Säledes 3 PTE DE it An SNIA > AR RR vatten på nu varande bhögder fam- | atnets. årliga aftagande. RE | | er fr höge öfver vattu-brynet belågne, at igen af florm kunnåt formeras, om t i Hafvet fått hög re. Men: fom sat vara. liggande vid föten af något backe, få kunna de ock blott ge- ings-lagar na förklaras; ty når én bac- > fåtter fig djupare ned, tilat ifrån en kull- taga an en horizontal fuperficies, måtte dels yta förvandlas i ryggar eller jord-vigor, om jag redan förut $. 10. mig yttrat. El- vål andre, fatt ej ftrand-ryggar , dock er frrånder, i doceringen af: höga bac- 1 + Hauho Socken af Tavaftland, iC- falkerr icke Frang taga för tg ordt, | ftenar, dår har man fedt ojäf= "3 Ii fårt ban dt TR fkåler Helvätas, flrand-ryggarne, hvilka nu fkola ER ; N;3 ke ke” långt. ifrån Kyr kan, Hobart - PE - nars" högd ifrån nårliggande inf ör fynas fAere ränder af kullrige' och fipade ftenar , til liknel- fe af ftrånder, hvilka rånder åro ARK hvarat - nan fkilde och öfver hvarannan belågne. Men om detfa: ränder vore af len fueceffiv Vattu- minfkning tilkomne, fkulle de ej vara ifrån hvar- annan fkiude, få framt man ej vil IA riodifke Floder i infjöar ;/ likafom i Hafve famt at ifen under flådes-tiden fammanfkutit ften=- rånderna. Jag för min del fkulle håldre. förklas ra deffe rånder, antingen genom infjö -vatnets haftiga nedfallande, då ofvanjordilke utlopp fku- rit fig djupare ned, och kanfke; nuritletsöraike ådror blifvit uprymde; eller ock genom jordens haftiga uphögning > ty båda håndelferna före- komma ej fåilan i Naturen; men om en fuc- ceffiv Vattu-minfkning har man ånnv icke - få af Naturen nägot Själva vitne. | | 1 "På dekia fålle får jag. tiltålle at päre kuru fom Kyrkoherden WEGELIUS, +» hvilken va- rit Paftor i Utsjocki Lappmark, befkrifvit för mig Fjäll-ryggarnas befkaffenhet imellan Uts- jocki och Torneå Stad: de beftå, fåger han, af ganfka höga och linga Jord - ryggar, hvill fig ril mer ån en mil uti bredden utvidga med gles Fjäll-björk åro bevåxte : deras tr ning fkal ock vara merendels i Norr och Söå- der. Herr WETTERSTEDT, fom vandrat Ööf- ver både deffe och flere Fjäll - Tyggar, fåger G dem ftundom beftå af Berg, eller med Berg va-- ra befpåckade; men 'at de merendels beftå af en. n-grus-jord, och fkjura ag fram få vål > 4 er . 2283 och VM lr. en än vd Söders dock de merendels följa V ilyrletekningdnies eritr ck efter. Det förefillor, mig, likafom or len varit i början fpherilk , och: at hon fe- de AR , för den mot Polera aftagande centri- fug RN ften fkul, brutit fire. klotaktige Norre Segment uti hvarjehanda vågor och ryggar, hv Ar vatnen feaan tagit fin direétion. Om oe belläkage ryggar tilkommit genom Hafs- vatnets rörelfe, fkulle Hafvets djup och ftor- nas håf i jla hafva i den mon varit ftörre n annorftådes, fom deffe Fjäll öfverfliga 1 de uti Vattu- minfknings- tvillen frame råg s-lika. Kullar. Ehuru deffe mils bre- r åro ganfka ftora, i jämförelfe emot Vamlingbo-ryggarna; likvål blifva de nog fmå i jämför elfe til Landet - - ryggarna, hvilka fkilja ora Lan andfkap och »Konunga- Riken åt... Ge- & Finland gär en ”mårkvårdig Landt- -1yg2g 1- | N. Lom til 5 V., eller i fanma våderttreck opa ftråcker fig, hvilken fkiljer Öfter- j byfsland och alt det öfriga Fin- dårifrån AR mindre ryggar fifom. ref- ut, onåftan til rått vinkel, varandes deffa k e ty gar eller Landt-åfar få Sgonfkenliga S 3 Finfke Special-Chartorne, at man ej utan ag kan befe deras unifor ma lopp. När 'q andt-ryggar jämföras emot den Ty8g, tg fram långft igenom hela Europa»>”oc i Norra Ryisland bryter fig tilbaka uti fråckandes fig genom hela Alien, och ifrån fig åtfkillige Landt-ryggar åt fi- AR. blifva Vamlingebo och alle dylike äg HAVS ÖN od aRj; annorlunda ar anle, ån fålom vågor- fö OT Nb na NN R I ; : RR ” Dh mv NR rn äl v SN BE i " SR ONE bj RN 04. NUR GE AE ÄRA UA FORA JANNE bära SE LE: NR RTR VF NV - > Å Nä hd Va vo ed h + fö | BÖR is 3 Gå ; - Sd re AR na på eh i båck , a emot dem) fm upröras sido 2 i. i Ö Få 8 - RR gr 183 ra Occanen, rt Dr t SE ål KE på Rö ” SA byt War Må. säll NR BAR Vä Eloddar Nitar år fe oe än uti. i frörke och | mindre, få borde man tå tillktifva Ne 120 at hafva anlagt Europa och Alien. I L eng gar, Sockne-åfar och Fjäll- TES ag med fam: må fkål, fom de mindre. TYGE? une, fkrifvas. | Hafs = vågornas råkning. 5 Pe TS : at” Landet - TYGgana eller a Jårog. stil Sör re delen, uti fitt håfte af lika hi ögd fom tora "ryggens hvarifrån de utfkjuta; få kan jag ej begripa huru vatnet tle” förft va aj gt de 2 för fta ryggens fedan,; til en rätt” vinkel; d re- Kv mot, kaftat up mindre ryggar; SER - Aer rått vinkel upvråkt tvår 7 Iy gar el ler Sockne»= ätar Oo, L. Vv. utan at vågen til lika. igenkaflat de förra. På Rifti- -Cangas, i i Lajhela Socken, fynas | ganfka många likhöga kors- -vågor öfver hvaran= nan lagde pi marken, hvaraf Rifti-Cangas ller 3 kors-heden fått fitt namn (CS At ligga Sö Lik chöga kors- vågor jämte "hvarannan > - blad ån vågornas ög SE SG SR ale & Py Å TN | i g (g KG Va få Fp SLS a - FE äg vara fn vatnet äre: ERA to dö vara” urgveds- ryggar, och at en del. genon trycknings- kraften upkommit, antingen dyme- delft, at de blifvit af uäder jord kraft rd SO eller ar en NOA Rrgnee: SN br AN | Na kört Os å ys IN KÖN IR i $ FSA KO a HT HO Se fasa "Cåkens Befkrifn. i Kongl. Vet: t. Ackd, Handl. för är 1758. p. 2. $$. 18, 22: I . L | —ff69r2 Jul: Aug. Sept. 185 — Jag fer ej, hvad fkål man til Vattu-minfk- ningens förlvar, vil för det fjetre tå af ålfvars och aars bräddar, föm nu befinnas lågre emot :'ut- loppen, ån up ät landet. Deffe bråddars hög- der årositke annorlunda, ån fom landtmånens befkaffenhet medgifver :” dår landet höjer fig, dår år a-brådden högre, och tvårtomsz 13 framt ej hård bötten tvingar vatnet: högre up, at dår- med förorfakar vattu-fall. ” Man kan med famma "fog gå tilbaka til Landt-ryggarna, och af deras högder hånleda vatnets fucceffiva nedfallande. > Hvad om vatnets' Sediment efter regn an- föres til Vattu- minfkningens bBeftyrkande, föm fkulle det föra fky-vatnet förorfaka en fermen- tation med det falta Hafs-vatnet, och diårefter precipitera et Sediment, fom upgrundar Hafs- vikarna, det lemnar jag til andras vidåre be- | TENN Mig fynes, at i fådan håndelfe fkul- . Je åfven få många upgrundningar fke i Södra, fom i Norra orter: da borde ockfå Hafvets bryne årligen upftiga efter det Sediment, fom arligen til botnen nederflås , eller åtminftorne "borde defs högd vara beftåndig, om vatnets af- gång år lika med betnens tilvåxt : då fkulle jäm- ä vål på grundt vatten icke: finnas fand, utan åtje- botten 3; och åndteligen fkulle en få ftor myc- kenhet Sediment, hafva alt ifrån verldenes bör- jan: fatt fig under linien, hvaråft mycket” regn årligen faller, at landet borde til minftone ige- nom långt utfkjutande uddar i Öfter och Våfter, "vitna om Hafs-botnens ftora och årliga upgrund- ning, Når Sverige i allmånhet och defs Nor- ora landikap i fynnerhet, hafva de: flåfte tilland- Er Nf nin= ningar: at äl vet. jag ej rä äl ler ig vid orfaker, fom hafva en allmål kan, :och)ej. vil antaga dem » fom i fynnc -utöfva fin kraft, i de kalla egg SR sd Man Na ej | ödlan ÅR ar fom f nde, fig med kål. fkorpan i i f trander SN en ch | famma kropp, förmår uplyfta ftranden til nå- gon del; då en ftark upfjé he SR 1 tvingar . den zostala is-planen, EN anta a figur af pg to Segment : och det för I 13 R. prjaler.; at vatnet fom upftiger, trånger rinner til. flranden, fom år lågre förd kar; 4 oup lyftad, Men juft i oh vr fåret r ifen. vara fpheri! rinner åt ftrand en. och bevilar uplyfta rangen Jagt har ock I mår årkt, at il år tjockare vid. landet, HAD längre ut, hvaraf h tår förre: hållfaftighet och förbinde fe med ttra "den. : Icke lyftes ftranden lika h gt up, fö den lyfter ifenz ty då fku rinna åt flrånderna och tillan Nr (kulle gan Åka? haftigt upvåxa:, icke eller lyftes all jord- mon lika; ty den, fom infupit 4 £ ngar myc ket vatten, fom jord ($. 15.), år ftarkare m ifen förbunden, ån andre jord-arter: d ir et j r hvarf låttare följer fig från et annat, dår f ock den upfpånde ifens kraft mindre motftånd ära Menar 4 at dår Jamen 4 nda fjöa ning ke ig rum. Men man må ten at dår den. rusne. bottei n flut utar fin yn EÅ d ånk | a 4 NE ilk R dår år jorden: vatten fördrånkt, hvi I ny, då Het 2 har communication med. andra vatten K fom 4 Vi Vg ; , . i? YT ; hal nl ge Kr ) kan bidraga til ifens och den dår- ål-(korpans uplyfrande. 3:0. Me- inga bryggor på pålar och: på a beftånd, om ifen förmåd- a då .enat och I ER jelfra landet: Men ras a n. påle ok. ften - pelare går otten under vatnet, alt tilen i fa i af ifen omfattad , utgår en NEN och ; emenligen vatten, dit fpherilke gj ckei a Äl i vg år AN lr r en Cut Mm Vv: öd et | fe at utvidga fi; vå varit lika nds tyngd (”"); därföre lyftas "grundvalar icke åro no mma: orfak måfte ah Å BuRde: sikånnas Snicke- fkal och r öl vedermålen til Vattu-minfknin- e de finnas til en vifs 'högd öfver en förklaras genom fynda - floden, IS uppå ftörre högder nedbåddade. EA a et flycke af et Rön til fin | & gifva Vd et andra KN en hel pr RR 2 a $ nar g a 3 MR. SE ? GA om jön: icke vore Kna Sn g sk vifat, huru blotta öfver-vat- Vv Höndet tyngden? hvar- N ös på fjö- "bötcen, kunna oh I och taga. dår , ön hemvil "annan för klaring- Hage daremöt! ; Petrificater atSjö- djur och Vara et a fyrdlal SURA ver a fnåck - hvarfven bord: fedan i kalk-jord" förvandlade. > "åt fkalckråk och. 1jö- väder 'T Norden utider käl- -fkorpan af upfljö blifvit uplyftad > oci nerhet då de finnas til någon år oligaft , at de” genom jo. d- blifvit: infrångde och uplyftat drar at nårmare burna, ut id (Når jag befkådar Je re vatten dårupp ä 0 nedföra det högre vatnet "belågenheten och jordm ? igafte vågar. Föga | et underjordifka vatner: des Töra Tält "af vatten, TG fer Kyrk- Socknar, , "och hela fkogs-marker, fåf nederfjunka Gc fördrånkas: dår och ålfvar, genom hvilka famn hålles imellan vidt aflågsne öfverjo dår åro ockfå mindre båckar | hvilka leda..ct/ högre. til et låg ter, fom trifvas och fråas under va föröka fig. i deffe under 2 flyta ifrån den ena fjön til « fjö-kråk drifvas imellan gråfver män Brunnar, : fin Ya Ta ”- drang , Käll trofkar och andra É bön JämO Björ | ' = 2769. olul. Avg. Sept. 189 Sjöskråk. framkrypa genom vattu-ådrorna.; Når ”jörden. haftigt. eller. fakta Re .eller fånker fin fkorpa, få defs underjordilka, inbyggare, ej mindre nns dåraf, ån de ofvanjordifke : dem affkåres vågen til de ftårre vattnen, de imfvepas i mötjan och kroffas under jord-fallen. = Uti en vida affkild framtid, gråfve vii jorden, och finne Sceletter af FHvalar; famt ftörre och min- dre fjö-fofter'i mulleh: vi öpne fand-bergen och. finne Grodor inneflutne i hårda ftenen: vi fprån- ge i de til Kålk-ften förvandlade" jord - arters famt finne dår Petrificater af kråk och våxter. Håraf göre vi ofs ärfkilliga tånkar, hålft når vi fe på det mindre och göre dårifrån' flutfatfer til det ftörre: hår jorden har tångat ävfkillige Hafs- fofter i fin buk och upftigit federmera til hö- a land, och, åfar slå -tro vi detta, flållet hafva ordom flått under, vatten, och bygge dårups på åcfkilliga lårda Afthandlingar.; tg ; or Mani vil fåtta.1 tvifvelsmal, at något land kan til en Svenfk -mil i lodråtta högden, fta öfver Hafs-brynet, fom jag 1 $. 8 fagt.. Det år. vilst, at jag ej kan til förfvar. åberopa. mig FINA afvågningar; men jag ftödjer mig uppå den årfarenheten , at .om' et rinnande vatten ikal makeligen och fynbart flyta, måfte det luta til 1 för hundrade. Således når en ålf, fom kom- Mer 100 mil up ifrån landet, fåtom Oby, Do- nau, Nilen, Nigern &c. ej allenaft fynes rins Hande,; utan jåmvål på fere ftållen brådftörtar fig i höga fall; få (lutar jag dåraf., at det land, fom omfattar ålfvens urfprung, måtte til en mils lodrått högd vara öfver Hafs - brynet belåget HH ON : Det | v vd 190 Det fkrif Ty mil og kl och sn AS återftå likvål få a SR däraf. för(var. ESS "Det åttonde fkåler Vi förvandling til jord. oD ap, ån jag åger, i Chyr > jaka eller förneka dene LI i en annan. Men om . A terien låter förvandla fig man dock medgifva, at bringa jorden tilbaka til vil vara nog vågfamt, AE dika om föråndrings-cirl k ös et annat fpråk. ; För det nijonde nöngrn | an i - / = och fucceffiv Vattu- LR: at på fomlige ftållen finna: ver hvarandra uti fin lera -fammanla SK RE a f tunna viffa fkiff T di ATA år tåt, en annan del | Rn annan i lameller: "Vattu -minf ven få onédig rö ken kl ER figurerande och fam et mera, fom vatnets r ; fkiljer ej åt några dagg 5 ret PT Dh ag VE NL LR Jag har i $. 4 17 och 2 id en kunna f . sg ver sn förklaringen d dåraf tjänli. va är pra 1 tårning kl DLR ; SN X FS SN i 4 ] «< 2 , | C i 1769. «Jul : Aug. Sept. eg uplyftes. och något af fjöbottens-jorden affkål- jes: fedan når årliga regn-vatnet dragit fand, lera eller mo ned med: fig genom jord -fvålen, och lemnat fvart- myllan qvar i dagen, tåifom "mera porös, pölande och lått. Til at förklara uprinnelfen. til de ftrata, fom ligga djupare ned i jorden, tår jag anledning af den betraktelfe jag gjordt om de underjordilke vatnens lopp och befkaffenhet. Et underjordifkt vatten lö- er en tid på året fram , och en annan tid år "ådern förtorkad: i fådan håndelfe kunna årliga Sedimenter åga rum. Et annat underjordifkt vatten , fom fyller en ftor håla, och har fitt urt- lopp högt up på hånne, deponerar fråndigt på hålans ; botten få grummel,; fom vatnet fördt med fig. Et vatten, fom rinner genom för- multnade Snåck-hvarf och Krit-berg, förer med Gig deffa föffiliers finafte delar, och deponerar dem under vågen dårifrån, hålft på fådane ftål- len, dår ådern utbreder fig uti en ftörre finus "och kommer i mindre rörelfe. Et vatten löper igenom et ftreck Myr-malm , och fårgar famt magnetiferar den jord det vidare filar fig ige- nom. Et vatten rinner igenom en brun jord, "och lemnar på et annat itälle et brunt Sedi- ment af fig, o. f. v. : Under alt detta, och me- fen vatneét 1 några 1000 år uplöft och fördt med fig från ena ftållet til det andra ån en; ån nä- Ssnnas jord-art, hafva några adror blifvit Iftoppade, andre dåremot uprymde och af nyo tilkomne : flundom hafva ockfaå hvarfven blifvit igenom jord-fkorpans upftåtning eller förfånk- ning, brutne, fkufvade och i hvarjehanda dire- étioner omftjålpte, hvaraf man råkat i ftridiga | me- Få vid en olikhet uti, jordbåddningarnas art, hvil- ket jag ej fer huru. det vil förklaras, Bvarken genom. fynda-fioden eller Vattu>minikningen ; men vål, lom-fagt är, genom det i ådror och planer udder jord-ytan framrinnande vätnet, hvil- ket jämväl torde hafva flipat kuller-frenarna och bidragit. til deras Hållsta 3.4 set dd pe A 1 a få LÅ vg ” 3 Sö ; 2 ger vad RAA RET jondgstkälet bygges pe Geper War på hvilken Herrar HasTt och B JÖRK äv ENN OR FN. 1 SD ROME Yr & LR AR NA Ut- K. Det tijonde fa hamn, äv 1769 själ Ag. Sept 193 letyhvilken förmenes vara förre, lyftas Ban I Vid detta tilfål= jag på en utfki få vad: tfikickades bes jtolörn, VA nmirkingares om dens ögfta. hidan: år flåt; lodrått och eh +: dårpå inkläppades åratalet | sionenngordan 'och var då lshögd:& fot-eller mågot: ringate, uns turen utgrafvit håli tenien , hvilket ungefårligen 2 tums Diameter: I jåtns not idetv obfervation? jag fjelf gjorde lade: Bullichens ften; kan jag flu- s. medelanfe fålom beftåerde; af trehr ej Co fpherifke -fkali;/ 7 det: åfverft; iefat torra och med vatten | »égutnå , fon gre ån Hafvets. vanliga. yta: det med griper alt kvad lig gger: slägga o yta och djupafte! botten i beftår 'vatten, och dels:af varrasidrinRda ö underfta hörers hvad [fom i SRA botten. . De at Srge RA ys eran - Vg at: srt änSan. i fra 'förminfkas 'och. fåtter fig atdetie 06 Hafs- botnen fig uphöjer... «:Således' tilft ne orfaker, fom tillika bad 0 : Hats årliga uphögning ; hvaraf 'det torra fl | BUR ördfänkad) om: mån € ej 0 spa en fuccefliv- Vattu-minfknin, 1769. 32, Jul. | Aug. Sept; "= 195 dé. fig ej ut hårifrån dårmed,- at man föreftåls ler fig Hafvets botten blifva djupare genom böls jornas haftiga rörelfes. icke eller om: man ville : föregifvas at vatnet. arbetar up ftörre 'Cånaler öck finusidet medlerfta fkalet; ty. en föråndring af frun; ;Ör ingen förminfkning: RSA sak UT. befvaratnde hårafs tager: jag ej tmn tils flykt: tilden .nederftå (korpar: under Hafssbots ned; hvarutil vatnetotör Hånda arbetar fig: årlis geni i djupare. fed; i fall. denna fkörpan: och hes lacjordasrunden dår nedänföre ej-år förut i vats ten: fördrånkt: icke: eller flyr jagsbhögre up til gen förfamlat och tör hånda förminfkar den flys tande Vattusmaffan..- Jag kunde beropa mig up- på jord=fkorpans högningat,; hvarigenonr vatnet får nya rum, och det torra högre beligenhet; fane fruktar, at man gör mig en lika itor FANDIDE med jörd-fånkningarna. Jag radförer if ww I FER mig håldre med Naturens flitiga efterforfkare; få yppa de, at luften innehåller ötaliga ångor och doft, hvilka ifrån Hafvet öch jörden ut: dunfta; at deffe utdunftade faker blanda fig tned. fegn-Vatnet och fallå ned på jorden; at et ftils altaende regn-vatten upgrufnlas, blir ftehaktigt, déponerar jord, famt kläcker ut våxter och In= fecter; af de frön; fom regn-vätnet innehållit (5); Når detta af Salter; Oljor; Jotd; Frön; Ägg Mm. m.,; bemångde vatnet rinner på och pen äpden, fåtter det. af fig och filar bårt hvad det intieburit ,: och emottager atidra faker af .de jord-arter; genör, hvilka de framrinnas fördenikul år ockfå tegiösvatnet af helt annan Rei Snor EG i sa kl (6) Börru, Chym. T. 1; p, tf. 400. &d. - lertid och til. defs fåkrare Rön låggas WU > håller jag mi NAN Mr ÄR kand behålla Vis, famt låmnar apparenta fk 196 1769. Jul. Ar halt ån Käåll-vatnet, famt bidrager lå Y til jordens fruktbarhet, ån Kåll-och Bruns-vats ten: om regn- vatnet' ftannat uti underjordifke hålor och där förruttnat, har det deponerat ån mera: jord ifrån fig. Et vatten af 3 fots djup; i luften; lårer, fom jag menar, kunna å mycket det på de förra förlorat. = 00 od | Hvad fom under denna puné år anfördt e- möt vatnets högd i Brunnar, gåller allenaft om dem, fom ifrån ofvan-vatnet hårftamma och hvil- ka inom, jordens öfverfta fkal finnas. Hvares mot de Brunnar , fom i Anmärkningatna omta- las, åro med fin botten ingrafde i jordens med- lerfta fkal, och utmårka fitt fammanHang med Hafvet, dels genom et correfpondent ftigande : Af alt detta lårer ånnu ytterligar var b flyrkt, at jord-brynet ftiger och faller ftycke : é ita Ika få wål til Vatt minfknings fom vattuhöjnings -fatfen. - - g vid den meningen, at vart in i fkapelfen undtångne pr sd MEN REN | 97 n > faflån de kunna på flere & n. Så hånder ock i andra Na- t förhållningarna beftå, oan- luta. ftorlekarna, belå senhetetm cg an- ndi ieter MOM omfkifta. oc Bin å op och Pre Cnedler i Åbo: rår fe dan, tillånde ie. Kids. Ve ss Academiens Secreterare et af Ho- andrag på årliga antalet af fåd- ifkor. uti de: flåfta Förfam- ft, ifrån och med AF I721, til fom af Confiftorium i Åbo, ng (") blifvit famlade, och til t Målde.r Jag. anmodades, ar [107 om-Fé rtekning en för de nåmda åren. vore nig, då at, ingen Förfamling var förbi- 1, och Ar ONK nagre faknades, öka up- en, genom infordrad. underråttelfe af varande Kyrkoher dars 2 2:0. at Jämföra 4 vå a 40 vr KON Fö Mira de A / gen. dårsil ä siti förfta.. få A få idevaiens Hanillingar ni 80 ÖRE (å ru mycket: flera nu årligen: födas Feb må: kunna 7 flutas, huru ; mycket de. tvånne jämförda :periodér ne. åro 30 år, 198 176. Je de. fåledes' completerade” äldre e För de fenare årens vid Confiftor fre: Tabeller , / å affigt tet, ån för sz eller 40år. fear. på 4 kshopen är Stifter Ökat. lig nr lamm RUTA åtog mig: detta arbete med: jes och har, efter fkedd. I sompleteri fl förelle.,.. mer mycken” tågnad" blifvit v Folkets antal , igenom” G U | f- ver förmoda ÅA i D 71 & jag nu "göra! Kongl. Noades dd bör fört gifva. tilkånnay hvariö : långre tilbaka, ån til år 1727. I fka fredöR år t781V drog "det ut nå old nan Finlands åfverblefne fkin radelInvär a ng famlå? fig octil fin hem-ort, de an fängenfkapen dels ock ifrån en ftor? del hade flyktår unda dex'Fienden; En del Förlämli under -öfreds ären och ftraxt utan egna "Pråfter, då at Förtekninga och dåde-ej få noga I dn hål Ilos, M € var redan alt i a RR | om "icke" allej" hemkomne ej aldeles "fatt fig ned 'p andra återftå af ofvannämde 15 år ;/ allena! ligen ifrån "och med 1727, til och medi P.mot dem har jag anfedr för ”h sg "jämföra ro fenare år, ifrån 1757 til 1766. su imellan 2 an FäknandEran den enas til den andras.början. 1769. Jul Aög. Septz — 1995 fd sienna effe torde ock vara: nö- digt ät jag yttrar mig, huru vida Förtekningar- ne kunna anles får a Idåles” rikti; å "Och påliteli- ZånN Tvad Probi [öra getlerge CS ör de fenate 10. aren hgår, år Ingen. anledning 3 at 'milstånka dem för något mårkeligt fel i-dettå mål. .Un- dér de förra 10 ären tyckes ock ' de fåddås 3 är- liga antal vara rått. Söch noga angifvit ; men öm de.dådas. antal kah Vara något” tvifvelsmål, .emc- dan jag. tyckt mig!mårka, at en eller annan torde den tiden ER anfedt för mindre: nådigt, ar i Kyrko-Boken..(å noga uptekta alla Lik, Nr ge af fpådar Barn ,: föra: bliftiv be! rak 16: Om då | ikedt , hvilket jag.dock ejumed 5 : åftår, G "lärer felet ej Vara mycket be-. i emedan. allenatt et, på i ”Öfterbetten. Na OR känna” d det Målet vara Mil ja ikar ,underkaftade.' fll ER Wen angifna antalet på födda och dö ida i he- : HÖ si Rin hvart och et af de 20 FR år Talc före på TR SS äg Såg Föddo. +-Dåde. fr EL ak 5 års. 2 a NR på ” Er SR Le INISEE TS KA 4 1729. - IA "= 4761. ENE se 22248 pb STA TÖRIN ST AN OL a NRA WBA SYLÄRN > 46720] eh Rae en rek 78200 Så2gsotr 4726:Y [legoimobe in sly 3 300 S89R or ASS FR VER + LÖ: mA RR i” 25203 Rd 735 - UD D4gE. NIKOS äv a ; 0 DÖR cr 65:39) 20 BITIR 1 RAT de 04 1757- jr ödde. rå TS SÅ Sc VR hv OT vid 1757: i 1 2234. sl | AS få CE 2 BR fo. år, ä35843, j i FN Y 4 CO få uf 400 ; a FA & - vidd hu Sö Stömmorna. Ae : 4 RR Nu K dena a are ic SE i le find | an « då född as, antäl l YT KN åfom Ht tili I 1000 til. 1694.. nål Imellaty 47541, tl 93240,-eller fom före, om Stiftets PRC ; portion fom Barnen, få ige råknade ifrån 1731 vil 1761, Vv 16. Men vil man. råtta fig ; tagna myckenhet, få har Sc dubbelt folkrikare, EN «i Orfaken, hvatföre båg ee gifva lika utflag, år uti: Kon gp Handlingar för d få ord. nåmnds nm utföras! Uti et land, | om men dår likvål tillålle gifve fig, dår gifta fig 'nåftan alla f och afla Barn at h pt Bär PB. vr - YT - i hd å MH ' få ”» ; f i MX å d 4 ; S / bv ös Å EM | I EON NG ; £ > ka. > ÅT 4 Nr E & FAN Host i vn f ik - pr NNE oe NS ef : alt fomrden blifve AMI GR 1 MERA Ko OBLA NÅ ( Rå Y NGE K - > É 4 q | ch: en något kt som: där vej idkas.:mer å x. Landtbruk; och ora :deti arne år. : infkrånkt, devon ns ärndl yfva tea och N; Slädene ej sadläga - Ja ndtmannen ej ee har lof at un= | e åhvet vilt åntal Tjänttehjoniy o if. vn dårföre fer Å Ving "och: därföre: sb he&dir ej Ängar Barn ji proportion: cniot fe 3 rångden, fc På I varstös ; förene uti. en Socken, beftående Cs igen föddes ivid pafsigo ; O kings Ly Ern v ra (4 0 4 ig | jön nn. RYASASETA RE för håller om; tyvdet. våxer: gemenligen: AT 2 proportior Få Folkhopen Tå av där af Uenaf vid pairs Selina Bingo, då it år, af 2000; fomsbo på famma rymd; 90 kanfke 60 eller 70. " Orfakerna SE na vara: flera; men: de tvånne följande vara de. örnåmifta : :1:0.. hafva: Epidemier fama f jukdomar ftörre: lårther atute dår Jan det. CR Kåtligs ång ; dår: dets år > ; och dår olje och ib Pga Dårföre .dö gemenligen Hera rå Ståder, ån Mad dika flor< men [ Pipa Landsbyg aden..; 2cdo.. Då olket mycket; och; haftigt Skar- fig, måtte sarå ÖR Of | en emot heia" or EA opens van "a en NG? ytor alla i fann yt a äg eka Aspa $ f - so Deck HR tån plutt ÄG F om man jämförerS Summån: TYG dåda, ifrån 1924 ti il 1931 aflide” $ årensifrån? OC | år | ; ae tronen dem” iAelan i til 1829: Jag: anta sep då Hd åkrare: ån! iden förut? fur » Emedancaltfå Barnéns antal fålom pogortil 16545: men de til:r829, fåvår högft troligt) hoper i detta" RR pe en fa » bder förhå | | baren Pp Av näm igen år Cehocju månde d vålfignelfe: irl... vt "w R mit: mig” få” mycker fan Ama tid tvånne SS 1769. Jul. Abg.iSept. 203 igehotw alehahdar de! vankligartet : Krigs -påfölg= ”der,:1 fynnerhet sfmittofama fjukdomar ;--meds mtogottyphovitolkst sisdö49örngstdri: 4 > mab ve Hafyeoviodå icke billigafte. 'orfak y avitdex ka GUD för fådån förkåfråg;famt ,at årkånng vår hulde Konungs Fadeiliga omforg, fom :tilx låtit -Hemmans klyfningengbefordrat Storfkifts dålningen,onminfkat några folkåökningen hindrans de” författningar; och på flera: fått upmuntrat Landtbruket y: får:vål fom::andra, Nåringar? Jag fåiger, minfkat; ty åtfkilliga hinder återfå ån> nus fom böra undanrödjas; 1757 ärs Circnolair, Bref, har "menigheten "hvarkeh, tått Höra eller til godo njuta; dårföre år högfthödigt, ar, en allmån Kongl. F SoldR ikoner . fom fkyd? där arbersshopen med perfonlig fåkerhet under agen, få at ingen Svenfk underfåte tår anfes för lösdrifvare, då han kan föda fig och de fina Med lofligt arbete, ånfkönt han ej år ftadd”i +» NÄ årstjäntt,. eller år fkrifven för Vist jordbruk; > annor håndelle, flyttar folket bårt ur Riket, når det kunde; göra båtta gagnet' i fit Fåders — Ofvananförde Sumtmor af $-års födde; vifay at tilväxten varit. tåmmeligen jåmn, 1 det de fåndigt ökat fig nåftan lika mycket på lika lång vid; hvilket ' beftyrker>otroövårdigheten få vål af fjelfva Förtekningarna ; föm af den flutfats jag - dåraf dragip Men ar de dödas antal. ej, lika | jämnt tiltagit,. år en, fölgd af Mortalitetens: os+ jämnare förfarande, > det-fjukdomar fomliga år varit "mer gångbara.» FER 2 SR ml OR sd SER CT 7 i Åbo Stift år af panfkådtor vidd, ochfråcs ker figy längs efter: Botnifka viken, in: emot "Ng et? bi ofäll Au ge ethundra mil i trons eniy Kemi La pmar dock oberåknad, och åtminstone; Nåd a mil i den, famt inbegriper hela det: 'egentel kallade: Finland ,> fördelt' uti Södra och Nor Finland; ;hela” Öfterbotten;'- någon dellaf N Nu och -Tavåftland, famt 'åen Åland. O id ide nåturliga” fårmonerna och olågenheterna. famt” hushållningen i deffa orter: åro nog fkil- jaktigar,uhar "jag hållit smödan vävde? at under- föka >. öm. befolkningen Årld dem: alla lika i i anv Problterictnas. grånfor åro vål icke alleftå- des « de famma, fom. Lagmans-dömr ens och Lå- Råer; dock år denna. fkilnaden i nårvaran-, Södra, Finland; 4 Probfterier , nåmli pe obs eriet, IWebmö,, Wirmo och Nyby, i a "inland jämvål 4; Björneborgs > Tyrvis, och Pelkene. "AF Nyland. och. TAN ind Ä bojo I ;. Ingo och Tammela Probfterier til A bo. fterb otten har; Probfterier:. Wafa > Isa ajoki y Sjkajoki, Paldamo och Kemi. far | et Bröbfteri, Når nu alla uti hvar liggande: Probiteriers. födde och ide dera. Perioden låggas tilfamman, 3 he Son Star fom följa ande Tabell ing TE tinderde förrai: sr U Bl (ar dd fl vigd id uta åren. jan ; Hå g vv : Pe hdcK, Finland. / jä ORT Pagt orra Finland. - 19501. 99$0. SS Svan "10864, 6107. ars . I Ofterbotten. + — Seka 8. 1661 ibga 57 dl P4 Alan... 0 2 BIS2 ad 58 84. sr sd 18408271- då Ö HAT Stiftet. VN a oe AYO2. ATFÄTE "HINNS 93240: ox 13 i 2 ES EE "mindre. TESS Så råknas til om; sn bältsh sa A tilvåxten' va: Her mindre. VAT dåtta ng je: a meddela råtta” pr bg fate | (el ER SKOR guss för hvar Su on ungetårligen” ij | fva Folklio APR ARG oss DI |: 7 Proport, imell Proj nellan Pi Ne opo ime en op jga Kn de Födda. AT hoper 1S6d. f.d f VR til 142 ve 1009. 1595. I I Nor land. 1000. + 1522. 1000. 1938. ff INy och Tä. 1000. > 1464. 1000. 1842. 1600. 167 3 ITÖfterbotten. 1000. - 1858. 1000. 2302. 1000. 20 båg Åland; - 1000. 1304. 1000. 2064. 1000. 1684. — Håraf år tydeligt , at Öfterbottens Invåna- fär ; ökar fig aldramåft, nåmligen til mer ån dubs belt antal; eller om man endaft vil hålla. hg ; rid proportionen af de födde fåfom tåkrare, åt- - minttone til nåftan dubbelt. Dårnåft kommer : Ner Finland hvilket ock grånlar til Ötter- botten. Dår har tilvåxten varit fåfom 10 til kat Södra Finland och den dårtil grån fan delen af Nyland och Tavaftland, kar förökels fen varit. mint; men likvål ätt öfver hål ålften, > eller ifrån io til 1f å Foo ys Åland ängar, | > få gifva de två proportionerna mycket olika ut- 0 hen medium af dem inftåmmer nåra. med fåktets föreplantnitig ASAT : ina i frarkate i Öfterbotten , ån i. de öf- ar af "Stiftet a Fk spåsanhar fer | hade (ÄRAN RR vi 24 ce i hvar Land ba famrma: ort! irli en nes, ab iö. so Firar 0 3 Hd ra soch- Nosta, Finland | der» de, fäsane 10; råren glöd sem ot. 255 "Jefvande- månnids »svke en i :Öfterbotten. opåll 3, eller si af 100: De | deta eller daler dä här funnit SEM ät Eg SK Fe ötre Lär 8 Tr 9. fåfom C För se Ås är . å FN å och utmärker, KI FREDA iöland or ot r är | 3 ir gifte öfve d RT ende la de 4 ia red öfv ver SR ga 3 de 1 uver 2 AM äl nt Båa sl 28 Hal år a od SRS TA "okå ani i Cöetliche Ord, Äg in de; ud AJ e Menf[eblichet Gefchlechts )"- BO Jandet gå fara dj "famt at kör VR , indd KR AN 7 R ph. 2 1 Fr sg NET SAN CR y 4 RAN p ME L A L Fä T rd oh vr äv 3 vå 1 AR IA Nå [MARE SE ed MR ENE ENE SEAN) en Ä T ÖNA I NS SR RR RN är - sg er SN Å or jo a ferbiga ; Ä ; j | VV PL. , je 4 2 VN ” € did e 5 ek. ” RR rn Vd i ROSE AR NN he ÅA h F- bk sö få sS SAR FT E AV'V 4 Mr OR Cr äre fs sn AA 1 DR RR H 2 AA e (RT 0 MR / ög VAT KA 4 (| 1769: .oJul. Abg. Sept. 207 »kånna sen: ftarkare: fortplantning.+ Öfterbotten. Det' år fant,y at ock flere dår dödt: i deffa åren, nåmligen vid pafs hvar 30:de Månnifka årligen hvaremot allenaft 1 af 37 afgatt ivden öfriga delen af--Stifter. , Men ötverfkortet af födda år dock ftörre ii Öfterbotten, dår Folk-numern på Hd års imellan 1757 och, 1766 ,:enligt råkningy vukit ifrån 96153 til 114412: Men på famma tid i- Abo Höfdingedöme, allenaft ifran, 142768 til 173239: Hvilket fifta tal;,;dock tyckest,ge- nom: milsråkning vara. något för: litet. > ty det var redan 'år 117633 153546 och hade, gunder de/tre följande årens igenom flera: födda ån dör da, bordt blifva vid pafs' £300,4törre. >" s>jd "CC AF alt detta fynes Klärligen, at Finland; öch i fynnerbet Öfterbotten, fkulle; nåft GUDs välfignelle ,. och öm det i' öfrigt tår fata fört, föm det börjat; fnart nog blifva Folkrikt, om alléfraft den altför ftarka afgången "på fpåda Barn kunde minfkas, Kvar til Kopp-ympthingen utan tvifvéel mycket fkulle bidraga, om den allmån- tre ibland fjelfva” Allmogen :komme i brak, = Ibland örfakerne til en få ftark och nås fan, ovanlig förmering , låret den råknas för den förhåmfta, at. detta i fig fjelft hårliga och frukt- famma landet var vid fredens flut; år 1721, fs Vermåttan utblottadt af folk, och en del orter, befynnerligen 4 Öfterbotten; nåftan aldeles: öde; å det icke allenaft petten år 1710 förådt et ftort antal månnifkor , och det 'båfta manfkapet., un- dersdet öfverltåndna långvariga Kriget, genom tåta fectuteringar och utfkrifningar ,. blifvit ta- get til krigstjänft , utan. ock til dur: Arden ja ans en” Here ned d 21 wi fom ' ej flyktar öf 1 Sveri paet Barbarifkt Hårt a mörda ; frön veden tilbaka. 0 Hale deg fo. folklåft, isjämförelle: w rot Hvad | e vära bebodt. Når åndet gen: och: Ofverhketen gjorde alt hvad i defs för Röd til landets uphjälpande,; gick « , få jag hår ofvanföre fagt, at det plåga di lika vomftåndigheter, ; nåmligen, at al fig, fom giftas- kunde, aflade i kade fig; hvartil ej. litet bidrog' en nåfta d fåndigt god tid och He Vr de | Håfta Mål en, befynnerli, eat. 11 1 ÅT vi Klä 7 40. Våra fedan. ar A730 mån mål förb [ING Hushålls-Lagat och förlann : hafva :Ögonr fkenligen båt dårtil, få . vål fom d er | tran och tilvåxt andra INA arimgar feda den. fått; hvilka haft den ER kan, a Växten fagit felt, har m En ck ven Moi bårg gning ”och Prujå (£ og ARS VN (å "AB js ; be ötk få | kuben oki ot fölk', bår ö 40 vär fedan, famt jämvå ky pro ter, blifvit båttre upbrukade >; få lånet ifrån ej fås föm det EN q önfl än BONE; Vara. AA Cry en; 9 föddas Mek na vo NA : &r det klart, at ti | 1769. Jul, Aög. Sept. 209 arbets-folkets utAyttning til fråmmande land : hvartil orfaken ligger i felaktiga författningar: Dirföre år landet beklageligen ånnu altför tomt 2 de flåta ftållen, och tål en mångfaldig för- dubbling af Inbyggare; til hvars vinnande jag ånfkar; at GUD wille gifva ots i:-långliga tis der vålfignelfe; goda år, frid ochvenighet, klos ka och helföfama råd, famt drift och lycka til deras verkftållighet! EE ER ra HIRUNDO danrica; area temporali — rubra , Uropygio luteo rujefceate. sg befkrefven af på TOR BRACTAXMÄNNST - Luthertk Paftor i Siberien, (Ved denna Svalan, Tab. VII Fig. x. fom VÄ mer ån 30 år til namnet varit känd af Naturforfkare , har. jag denna gången den åran at upvakta Kongl. Vetenfkaps Academien. Man gaf hånne namn, men -bemödade fig ej at ut- gifva någon Befkrifning; . Ornithologi; fom no ofta är Rele-befkrifningar blifvit bedragne, hats va ej vagat fig at uptaga hånne uti Sytftemer. Man har altiå tviflat om hånnes varelf(e. föJagavet äcke Kuru det gick tibvat jag för min Refa: til Siberien, - ej hade tiltålle at ögna hånne uti Petersburgfka Natural-Cabinettet. Uti Däurien fäg jag åtvenledes icke en ckhdafte, o- aktadt. jag 1766 mitt Cm Sommaren. viltades RARE ER KRERA dår= End Å egenteli pA or RE TRA NA in din er elagda: Singorie ksdå Hirundo Singorienfis, och. (ic ken, dock utan. befkrifning Vetenfkaps ACademnien, under c de jag uti Tlatnien fått ner ra a torde -håndt > »at.sjag sgiffarntil och ki irundo daurica. ag tyckte saltlå Su defs jag "vid imin återkomit- ibetien fick uti Norarl Cabot ESSER: sCHMIED/ka. Svalan, Fogel O at jag hade en. ny ån 1 . för, jag ockfå kundat fån ine Bårg Micnad dårföre , an non i fyrnerhet v kring idezhög flå ppor Oo | bo uti på ArBSekI GE ft man .Cärftå drog säg Big B r om I mo 3 sj j" Jeg ” å ” söPetr, utviflar. ; 211 17.69. Jul, Aug. 5e ör degiis Zoologicis, fom, kök tryckas: r Berling M seg bl DR "ej, vara. egenlinnig, utan >. än vad, gamla, namnet, , och. ej. påbörda Nas r(karena.,et . RER jord, v DRA de redart ng a 4 vå så kroner ändras Wekistat fo ig ät Uk riva där va Svalan; 1å tycker jag mig döek våra i 1tånds at gifva den nårmatte /undérrättelfe "om hånne ; HG haft.stiltälle ati betrakta hela; hånnes lefnads-ärtnin; loco statali, ochokan dfåledes ej allenaft-befkrifva'fkapnadens utan ocktå hela: hust hållningen, Logg ac STAR är ANG IR ON uti . ”Zodlogien. SHE AIK AN DAT fort FOT flöo od Eda SLM Sd Komma om våren FBR var" da iller med, Ladu- fralorna, och der ge me enligen Ä början af Maji månad , Hygå några dagar omkring, tänga Yreå uti Täften> behityvkas likafombriga hitt Sönmår- qvarters belå änhetiner 'öghräfigre..- Så ofhart! de någor: lärd: + cd ig om ttrakta' de endaft och "alles Sat refterkommåsden plikt, 'hvartils Naturen diifvitsdem ar förevaga in vär-refa:! Boet byga fe, Jo gemenfhmå I kräftor , ock affanmma äms om hosdettå fNägte år Sfligt; förnämligaft tia Birgs-klyftots omen - ockia under: hustaken) med "en ganfka lång , trång” 'ockiränd ingång på rostig ijöck; captfenligen: Törrslånsde an- dra” Svalor plåga: 1 Sa dnart. bygBnaded!. vär: full» ån är BRA de; Öm fnöhvitasåg Ög, på, hvilka ee» Nr växelvis Hgga.. Under den. tidi Då kan fitter, uti boet, har, ;den andra at pp nåtings-pimlorgen, och.t klär hån he uti nåfvet rått ofta nagrå låGkra bitar äf det vå P 20 Vil= ungarna RN Urklskre = i Sten Föråldrarn emenfama omforg endaft dåruti, at 'förfk em tilråckelig föda , til defs de jåra' flyga. förtt tyckes deras nöje hafva hunnit til fin Nn fta högd, de tålla fig med fit r omkring i flora hopar och taga oförmårkt at- fked, äfven fom andfar Svalor.”- i 7 vn ÅR : ed anden, klor. bo, och föra ren Bran ål; kog> do. ja de ej långe fina makars RR jagh ar. ofta mel t at den qvarlåmnade, fc om BER nom kattors lift el- der andra olycksfall blifvit enfam, ganfl a fnart och innan några timar, fökt fig en annan maka. ; Jag g» fom flitigt. tång; le dem , hade iblan tiltålle at fe, huru en qvarblefven Hannes nå: gra timar efter det han blifvit. Enk de fria efter fia orannes maka, do tilftå, at Honan hös Svalorna år lår gare uti fin kärlek, ån hos de milfta a ren: ty jag fåg,. ar Yuri altid A fr kk hade beftåndigt mått lefva Apdilirn gb Ht kol varit förhanden. LAG: STR 2 ARR EPN FTORS SYNA ISTER vw | cc it 5 OR SE ja vv . 4 3 då Svalors; Eh Sv je Lär 1, Långden köl oh AGE til ytterf pånnorna, år 7Å, bredden imellan fpetf vingarna då de utftrå ckas RIE arv IM före Sn va befteg fig til ÅL 23 | Roh um RANN Pa Her flumpigt. ; get vidlöft Nada, under ögonen. Tun=- ' r utde sons) med klufven fpets, api- Oo cis (Vederhakarna) ciliatis, cilis a- åfven fådane taggar fitta ockfå uti a tdå i öv Bb bättre kunna snbålla Fr > Ögonen åro fvarta med anfenligen fora pu- FIRURESSn SONY Sly Pile ek tr åro 'glänthde. fål- ( år Tölira vid roten hvitaktiga, iela Pile us går en råd rand, fom på ralis formerar en triangel af famma , Gula, Jugulum, Abdomen, vins re fi da och framkant åro ljusgrå el- | b röd-gt laktig ga, med mörka ftrimor ådrar längs åt, fom likna någorlunda okog Marmor. « Ving-pånnorna åro 18, tl färgen, , den ycterfta å år den. lång- tillika med de åtta nåftföljande, > de nijo kårtares åndar åro midt- uth ilkade (emarginata): Uropy- dj Stjärten beftår af 12 pånnor om en f Å utfc endet, de ytterfta äro de långf RKA. två gånger långre ån de andra, umt mörka til a jä Våg ig vingarna. är, rices C ud: inferiores är aa med fvar- et ssp 24 4 osa fvarta. klor, ' gen. annan: h Bilmad ån "Me lar, af m inl on Db Vi C- trå 1769. Jah Aug. Scpes Vepas' i>Solen, den” ng Tani,. 1789 om NK - + Oblerverad. 1 Osjaneborg, is Nod är äv änn | PN a IS | sa öJ send ANDERS" PLÄNMAN, Wat ja 1 $ Phyf. LIVER i Abo. Ae nr stal Meg fyren var ra möda ”» ” t öblervära Planetens Immörckon. ock Egmpn fon, nyttjade jag famma fm Vd bo om 21 Svenfka fots focal-långd, fom, vid 761. ärs. paffage , hvars Öeulaire. Har vid visa 239, Sventka decimal tums foeus.. Uret. gjordt af Herr ERNST, och bid med en fammanfatt pendel > utröntes. dill RR gang SC EONGR fa ofta SR FR (Er rad 4 3 crm PR VT MA fådant 5 oh ut i 750 års. RR bolkrifv ve öch 'befant jag defs gång Vard flälle a jäm ER SÅ USÖ Jag hade ock .ti EN bet ma Urets gang den 2, och. atG | dig ER den'' 3: dje R SEE ER V Sol Sn inga" motfvarande Sol- - högder., århållas 3 hd från RTE rö; förmidda en var,jämnt mulet. 0 yeralt, til vid Pals kl..8 om ”qvållen, då. några fmå öpningar på molnen. började" vifa hör Genom en lådan Öpning hade jag, det. nöjet at. CE Mor lens öfre kant ramfkina famma qvåll, Klo9 78 min. 37 fee då” Venus” fyntes vara til vid' påf z inbruten på "Sö - bråddeh. Genom 'denfia Öpning , fom utvidgade 16 i lång- den efter” bg dire&tion, hade jag Soten bes fåndigt i figte, uti 20 minuters tid vid SE ak- se orgel ajlpå amning äns des sola noga ön 4 bd Salena fe SÅ fd i Or Ro Spies a Er möfkakropp oms | md å rn r ” Kd ban T hå ; vadade jag, tig. til, Géperapbika it tåga ösna ifnellan, olens SM ande til fammå Vertical -"eirkel ar iHelér. svar med jäg rvation ct, hvilka, jämte de- odat) je (paras Ttil annät var Tkedt; Betå ktes? Sc le : | 6 måne mha dl br AIN ; ST Fr JO NEN RN fe, då jag. befanr sa | Ar ma. häde. fbråke oe g3 vn rem | Rn j vd 5 | fecdde Veneris a 4 j mårk= 216 mårktes vara lika fjud nde'> m fb hå bråddår, 0 0 EA ME ag ORD ON Min V ärd > Poker härf - - UHLwiJK, hvilken nu andra sidgin HÖR at vånja fig vid Aftronomilka se vatlonst böd fig f fjol? at obflervera Emerfionen , fedan han genom andra förråttningar blifvit hindrad at fe på Immerfionen, Jag gaf honom den Achro- matifka 3 fots Puben och underråttade- ho- nom, hvad vid obfervationen borde i akt tagas. Han århölt totala Emerfionen 3 ; fec. förr ånj Är By nåmligen kl. 15, 32 min. 24 Tec. ENA Pegg UHLWIJK betjänte fig af et klart lens g för min del nyttjade hvarken vid NARE ob eler Fmetlidden något får- fr glas; emedan phanomenerna i Solen, hvars en var mågot dunkelt, vilade fig för mina ö gon tydeligare utan, ån med tådant glas, Af totala Emerfions - momentet: kan. man i det nårmafte åfven utfåtta det tids- moment, , då Venus började at bryta fig utur Solen 3 medan man genom utråkning kan århållav nes drögsmål på Sol-brådden, eilkars] medel parallax-verkan blir ungefår 20. fecunder min- dre i Cajaneborg, ån om obfervationen hade fkedt från Jordens medel-puné. Och fom fam- 'ma drögsmål, vid Emerfionen, böry' enligt ut- Pt Je vara i före por 18 min. 28 fec., få blir entre på ll Kl. min: $9 fec. det moment, då>Venus härflådes bn gen Sr arve- Mergeras. >> « at ya rådt fen fa samför oeulaire-glafet , at förtaga So- i 4 i | För i 0 ARE = < NR - big | För öfrigt märker jagyat Veneris' tota- > merge inföll: 5 min, 45 fec. fenare > (ån en be efter de utråkningar jag för et år | ngt. Academien inlämnade , fom ån- runnit uti Handlingarna Anflyta. IN anebor gs Polhögd åra enligt” "thina ob- oner år 1761, fom uti Handlingarna för 62 finnas anförde , 64 grader, 13 minuter o 30 keeper Meridian - /kilnaden Ölter om Stockh holms Obfervatorium, befans ock då vara 38 min. 4 fec. vid pals. Jag beflitade mig vål nu, at göra några Longituds-obfervationer, wrigenom Meridian -fkilnaden närmare kunde ;t nen det lyckades mig ej, för mulet ra at tå fe mer ån en af Jupiters innerfta ; Immerfioner, hämligen d. 22: April om n, då amma Måne, efter ling af- Åndrelig sen aldeles förfvann kl. 2, 30 min. 46 fec. Men ehuru himmelen var lv frakvar je | dock. at Månfkenet och dagsljufet, fom L dan började Bry gjorde obfervationen ofåker, Samma ImmerGon har blifvit obs dö Ae itockholm, kl. 1. fe min 4r feca 'Upfala, kl. 1. so min. f2 fec. Efter den förra, fblifver- "Meridian - fkilnaden imellan ;Swock rolm och Cajaneborg 38 min. 5 fec. Ef- ter den bjnark) 38 min, 14 fec. : Men i anfe- - sende til nyfsnåmnde ofåkerhet, lårer vara bått, at hålla fig vid det utflag, fom 1761 års flera och båttre obfervationer gifvit, til defs man hin- ederbörligen jämföra mina och andras ob- ner på Solens Förmör kelfe, d. 4 Junii in-' nevarande år > 'hvarigenomviffare torde. kunna af- göras WauMäbecårde utflag behöfver någon råttelfe. PP $ Med 4 sj octernas Diameter - vid. pals, ran anmärkte jag famr ma Sol öre pan f | - Ven eneris. gäng 3 Njemi (Fråken-N pang] Med: Py rr Cajaneborg, kl. 9, 0 Min: 53 fe6:rr gen, och def; Nlursckli 1130; min. 0 UHLWwIJK >, med en vanlig: Tub. | blef ej defs: början: varfe förrån | 8 fec. men feg med mig om äg fecund når, i. det han: århölt det k min. $9-fec.. Under tftörfta Förmårk. ; olef Solens. Norra” kant. bårtfkymd til vid pas & af dels Diameter. : De med: Micrometer. gjorda obfervationer på Förmårkelfens til-och aft ans Sfarned deras Simtuna gj proteser vt annat ba, i FÖ Aug ip - 1 : | i ) er 5 Ed KO pA Kr AN ” 24 öd NN 4 FN NÅR FRE DPRIGC MA LL ks vr Kongl. ik aker Altr. i a Lala -aob 7003 tå HN C äl nd SK i ri in vi -” Jä c ledar: jag lyeki gapet andlåndt til JF min: förfta” 'omforg, ar or le til obfervationernes anftällanc Bjön Fit Cteuren' HELLANT hade föreflagit « årtil C "1 u 4 ÖN dä / KF Ci - CAC ! MEL a 3 NS Så 2 Ne BARE Sr rd j : , Np ” , 4 w Lf NR 4 j Å / 4 LS ” LJ jå i [ ” 'k am de Franfke A ftronomer haft ec ppor qvåg 219 than werade: Sol-För Avril 17645 cJagsfänn.defs.rid muppå: Kistisubårg, år -Antet hus | CoPted-. famslåch hoParrajnen äro ar än vätatt fråmmandexkunna.+ Vär? Pe Ho: ADE åros belågnesvid: på unnar ifrån Kittissmock hafva. en gon ei Norr Utsvisankola stvånne går: 344 4 ra sit ler roten: ab 'Kiittiss ågas a1cke sån” hvarderasfitv Pörte: voch:en mera trängd NN esta tr obton eka bg AO vå Te ol wa ense ve sar Nåra kö NRA FR SORSOMAA Å dålsjer dr vd ; Eh : 3 n RAA, it ie fr mihuter 5; högd, och på Ika fått hortzo ten. "Tädala våggar Hå gas RR ter. Midt emot upreftes på & "och en lll fik av fåftades därpå. dor Midi kandergonom rr kan dragas tibÖfter och. Vå ung boer uti AN 1 i omkr AK På åa dettanfått >formerade HibdN selen. senast. king é cen icke: Altan taga Corre» ögde 4 tu prdpts. Je od under. Noll-punåen, . Jagh et litet Secund-Ur af GR AHAMS, och på det ma flålde jag .minuterne lika med Oblervatians« middagen, men mot de hö nom tunna moln: deffe inftårr ide li | ment. "II. i de 1 fka vål "SEC an århöllos' några | 2 fdr frin Sov, ck Nosa om; n dagen, i ara ång pr vifsbet om tiden kan t os mig upl Ra jag ofta funnit Herr ERNeTS Ur vara fåkert, jämvål uti en. frår.. köld: af 30. & ling från Torne til Tolk, socket råkr fe derne : vid obfervationer hade jagaltid ti Uret, Detta fkedde i fynnerhety at foörn må oreda vid minutens upgifvande af Ur-råknaren, hvaruti flere Aftrondiner hafva råkar, oc dår- eid gjordt fina obfervationer oviffa.. Den 2 Junii' var himlen, klar I hela [a ö jag ingen fvarande. efter middage De Den 3 ; a nil tog jag 22 par Sol- -högder, men århölt al- lenaft tre par 'motfvåraride efter mid lige noga, at gifva et och fam 'ma I ET Rad Fant lyckades 'Sol-högc d. 10 och 13 Junii, fämt åndreli fvarande 4. mg Junii, Kvarefter j ag | Sul gen begaf mig på afrefan. Hintnsle t sbegynte. prdt flraxt eft mid: dagen den 3 Juniis molnen tiltogo.nårmare aftonens de låmnade vål en åpning. uti. V nedan. för ae amen tilflöra me tåkt. "Kl. 193 öpnades Far test i blefvo tun- neg få ar Solen: fyntes, åra Mi enus befann lan t godt Ayc tees jag sönder "TE ånnes Diameter, men bäde Solens ock åddar: ts lika fom tjudande + för århet vid horizontens; och för de fram= "Solen fvåfvande sdimbor. seller >moln. Jag unde ic SY Vencris' Diameter til nöjes, ins nan pa pr rg an af tj sg nar vn ökades ån mera til kl. 102, och n n-drop- par KA -ripA Aovrnd åfra brådd fotgrvatk av Å orizonten til kl.o113 och lvfte Ja a” fkogs Rn utan at jag vasa tå ren de bråd ren och Ma eg ölen Venus. ror rorkrngVio - na rblef beråke: Bfverdlg ya jö sända efter midnatten, : då jag. åter rumenterne : en dimba byns bök rykite lyfta fig up. Få årefter öpnades fkyn, molnen förjaga- åt alls rg jen fkår himmel vifte lig ti Zenith; men de Nordlige molnen, fom vid ; ngo ganfka fort, iaktade fivt lopp når di ”fedtor. hornorten Kl, 1 tima fö ar. deras högd vid pafs 23 grader, och på molr kanten utmarkte tydeligen ålles .meén Södra molnen hade begynt år iga, ör rening gått förbi. Zenith, famt e fig til Solen med S. til W. "Innan fram, > fick jag fe åfra Sol- = brådden , "ofvan för Norra :molnsvåggen. Så art denfamma tånkt hg nd: om Venus; 'af- Ä hänhes.. hörizontala Diameter , och ielig noghet fann denfamma 57.3. fec. et min utråkning efter Dellondfka Micro- i gifrer, då Solens Diameter. antages 1 min. Fille alltsa Sola” Diaer CR leat le pl | mia "00 Möts abknde vie i a Sol nefis närmatte bråddaty. hvilk ess refor, NR ms sängs föra Siv Att I du blid Cr Hebe Sw a VE De. utfätte Iomentet ; åros telgs men afftånden. höra ractas med Refrac naden, emedån de: åro -tagnesuti om | ning mot horizonten, och ej para! lelt.. Jagths same SR åre Wain masttallnin baler uti. ända pia Bl Di mu | Bär. Tiden FÅ AF . Et 22 HATAR ORANA gå ra Ta bt dor NV el ge VIN äl a | 3 ty [9 Ages Brlddarisa sp tErBE a 4 btv targ pj NER Stpklryga od då PAM 24752 35 Bang & | IR Kr 21 2ydrd0r FR BA | Straxt «efter; defle amoråentärsi. envin' på Ofrav! i Ög naliloc AE | M eneris issgangförbiySol väde öknersicanRödandtoltivel flergixefon, . åfven det. frålles hvaräft jag id a salvolaen nades. ofiavidockmåras tila. emtibg ment $o vatraltid be beråelkti, ända. til klig3omimorgone eller nu pa st fat lg 3: val äv öd afva varit: lån gt ; vn dels våg tros rer några: af de tes Knape /| su ov arters Ö ät Än fn farat. på Sol-R i dera dp MR hk 3 Wo ON i KR & på ås Hr Lr 2 MESA iden gb HE ka RR LM fe eV nr SR GE br FAR A a frå | r eligen- J Sh Il NR RANN NN Ar. Fk Hu HK Yr , SN Sr wo a vi nr glas för ig etpreg mörkt! ifo- pad a IK I DE N ARA ; , k 224 1769. Jul. Has Bg. 4 min. ” iändå råti rida AA Afrteén blef jag varfe förfta fpåret af Planeter p2 Sol- brådden, och tycktes vara tämr vils, ar rätta Contaétus limborum Solis & Ve- neris exterior då fkedde, eiler. åtminftone ej til- dragit fig många fecunder förut: - Herr NEN= ZeLIvs mårkte denna Contaétus 10 fecun på fe nare, eller kl. 8, 4 min. 15 fender. Då totala Immerfionen el LOT j&us ”terior inftundade, gaf jag, med all flit akt Solens horn, fom omfattade Venus, med före- fats, at anfe det för råtta momentum Conta&tus; når bemålte horn fkulle löpa. tilfamman. Men innan det /fkedde, och då klockaån var 8 tim. 22 mins 7sfeer märkte JAG tydeligen et fn ljus af F Sok, Sp vger unde ry Tom rr me NG RARE ANN brstldt ER a "Jag lämnar däårhån, om besk mårkte vaga fken verkeligen kom dire&té ifrå Sol- brådden, eller om: det hårrörde anting någon ftrålarnas Refration uti Veneris A fpher, eller Inflexion vid Venus, fkyl: dighet är. Mt angifva obfervationerna jutt fåda-. na, fom vi dem: ätt, MEN ed . .2769.0 Jul. Aug, Sept. 225 20 vUnder”Sölens F örmörkelfe: följande dagen, varcbhimmelen rått klar. Vi brukade famma ”Tuber och mörka”glas, at obfervera defs bör- Pra okionors obferveradt i Hernofand.. a. vagn: MD. Philof> & Phyf. Le&or. Å Er FRU NN pd ÖN GE, ON 0 "redctorerne, Herr M. STRÖM och: Herr M: 2 EURENIvS behagade vara mig behjälpeli- gör Vi hade 3 Tuber, en: af.22.s en afr2o och. en af 190. fots långd: men jag .anförer al- lenaft -de :obfervationer;' fom af ofs-alla anfågos för de viffafte, ;-Himmelen var få klar, fom den kunde önfkas. = > sv KL 8.023 min, efter middagen, eller några få fecunder förut, begynte Venus vila fig med föregående brådden uti Sol- kanten , faft vi i början "knapt kunde tro, ar det var H ör, 4 al feende til Hånnes oformeliga fkapnad, Pörfa far | Hö gån- (Sd äv — 226 1769.7 Jul. Ah gången vi 1ågo Hånne: i Sok Arg 1761 jäwvar Hon rund; men nu mångkantig och förånder- lig, hvilket endaft -hårrörde: af dunfterna wid Horizonten, fom gjorde både Häånnes och So- lens: bråddar: ojämna til utfeende.. > Kl. 8.31: min. 30: fec:' vid pals, yfokar vi. alle ;:efter Ögnamåttet, at Venus: var half inkommen: 40 AKLAS: 40 MIG De 2å fyntes öken höja Planetens rundning inom Sol-brådden; men hång- de likvål ånnu fatt dårvid , medeft en (mal fkug-. ga, fom flåpade med, alt til kl. 8. AT mn. s5 ä 9 fec..då nåmnde fkugga flåppte Sol-bråd- den, få at den blickade hel ren och uplyft bak- om Venus: Kl. 9. 18 min. gick olsa ned under Ho- rizonten. Följande morgon var himmelen mu- len, och blef 1& hela dagen, få at vi hvarken fingo obfervera Planetens utgång, eller något af Sol-Förmörkelfen: ; Tiden år. råttad: efter. en' Milkdacis-linig el- ler Gnomon, fom Herr Profeffor Ma LLET, under defs viftande hår förledne VY inråtta- de och jufterade uti SS ps man HOLOTH URLA Phyfalis, ("). St Nat. i Bafritad ss befkrifven Rv GUSTAF FR. HJORTBERG, då KYFROHEDAE i Walda. DD Sjö-kråk, fom af Oftindie-farate Il: gar (2 Nåmnes nåfian ki fn a Sjörefe = Befrifningar 1769. Jul. Aug Sept. 227 "bar kallas Orlbgsman ; Bidevinds-feglare eller ”på ”Engellka Man of War, fynes ofta på Hafvet un- der Linien. Sjöfolket mentey at det allenaft var en med våder upfylid blåfa; utan lif; men jag öfvertygade "dem om vederfpelet ; då jag, under min andra Oftindifka refa,. hade tiltålle at y 4 upfifka åtfkilliga. KÄRE ER | «0 Det föreftålles, Tab. VIT, fig. 4, liggan- "de på ryggen, och B, på fidan. > Corpus eft nu- dum, ovato-oblongum, glatinofa & pellucida tonflans euticula , aöre impleta: fafligium D in [eptem ärti- culos divifum, & tentacula plurima per fafciculos dis PN Ron dra 007 Jag tåg dem få vål utom vatnet, fom då de voro dåruti flåppte, vål i 3 ä 4 timar röra fig; 1 fynnerhet mårktes rörelfe uti. den linga firången F, fom vid fåtter i buken eller den delen forn kräket flyter på i vatnet, delar fig uti åtfkilliga fmå fina or ser Kammen Dj, fom fitter ofvanpå, och beftår af tunt fkinn,; delt uti 7 eller 8 leder; famt runda fpitfen E, åfven af 7 leder, utvifade likaledes kråkets hf och rörelfe. ; ga korg > Fårgen var befynnerlig och vacker: ,Öf- iverfta kanten af Kammen D var blåaktig, röd- fpråklig och violett, Hvar led eller Lameile 'utmårktes med: en fvart-blå fårg, och teknades defsutom med 3 bläåaktiga ech violetta ftrek, af hvilka det medlerfta var långft. - Spitfen d RR RA och NON SR och finnes afritad hos flere Auorer, efter dida kråk ; fom länge legat uti Spiritu Vini, då de mi ftat fin råatia aga och fkapnad. Kongl. Academsexn tror därföre, at demnma Ritning och befkrifming eft: ter lefvande djar , ej kal anfes för öfvirflödigs mannen fåker ing på fin es fe & Ra AG 1769. Jul, Aug: Sept: 229 tilssblifvit påfundne, låra de i Wåfter-Norrland brukeliga" Tork - Håfsjor förtjäna fynnerlig up- mårkfamhet. Förfarenheten har vifat, at få fnart man fått up Såden i Håfsjan, hvilket fker fam- ma dag han biifvit fkuren , kan man anfe ho-. nog kr redan bårgad, emedan han dåruti ej låper någon fara, ehuru mycket och långe det fedan ma rågna. Pa Kongl. Vetenfkaps Aca- -demiens befallning (")Y vil jag nu meddela en kärt befkrifning på berörde Håfsjors byggnad och bruk. Och fom på de flåfta ftållen bår i "Norrland ; ”Tröfk - Loge blifvit anlagd under Håfsjan, !å anfer jag för nådigt, at tillika be- fkrifva Logen och Tröfk-vagnen, faftån om den fenare redan år något anfördt uti Kongl. Academiens Handlingar ("”). dj Hår brukas tvånne flags Håfsjor, Exzkla och Dubbla. "De enkla, fe Tab. VILL, B, åro på följande fått inråttade. Til ftolpar tages tim- ber af 14 eller 15 alnars långd, och en half alns Diameter i ftor-åndan. De tåljas något platte på 2 fidor, Vid pafs 3 alnar ifrån ftor- ändan, börjar man på platta fidan uthugga af- långt - fyrkantiga hål ut efter hela ftocken, 22 qvarter ifrån hvarandra, alt up til fmal-åndan, uti hvilken inhugges en klyfta, tvårt emot hå- len vånd. Stångerna, fom trådas i hålen, äro vå 10 alnar långa, I qvårter tjocka i ftor-ån- a 3 dan. ; + 22 7 NRA rn <(t) Et nåflan dageligt och ymnigt rågn, i hela Se= Kratern ad 1768, hvarigenom mycken Såd fkäm- > des på marken ati våra flåfta Lands-orter , gaf an- Hl ledning därtil, atv Kongl. Academien anmodade > Doffor GISSLER om denna befkrifning. ” ot (")) För Jul. Aug. Sept. 1761. b bolp beg inänit gene Frosta ; Fro å endl alnars. långd.z 1 NeC SN . ne frånger 2 É | " vidjor eller : ue fångerna , » och Db EE k År? 4 " | ; EA + iggen RS + imellan: 2 / AN med nedgrafs ; 2, 206 Pallar lan finn AG våder, och « | A 1 1769. ye J ul. | Aug. Sept; 23E då måtte frångerna på något fått tåftas, at deej af ftorm-våder upkaftas af fina pinnar, hvilket fker med en ftång; (om utanföre de inlagda her rizontala ftångerna faftbindes, parallelt med ftol-: pen. På öfverfta åndan af hvarje ftolpe, of- vanför vågg- bandet, fåftes,: til rått vinkel 'e-: mot: Håfsjans plan, en röftad trå-klabb; med in- hugget hål; at tråda på åndan 'af ftolpen: på deffa klabbar faftfpikas 3 bråder i bredd, med vederbörlig hållning, långs hela Håfsjan, at tjä- na de Sfverfta Sådes-banden. til något fkygd för rågnet. Utan på hvar ftolpe båras hål, på fi- dan midtföre det nederfta uthuggna hålet; där-. uti infåttes en ftark pinne, och dårpå låigges en ftång, fom tjänar til båttres ftöd för Sådes- banden. . Man kan vid hvart fjerde hål lågga en fådan ftång til band-ftöd. ät cc En fådan enkel Håfsja af. 24 alnars långd, med 18 ftånger, til 22 qvarters afftånd ifrån hvar-. andra, kan båra 100 til 110 Skylar Såd, hvar Skyl beftående af 12 band. Banden böra bin- das lagom ftora, efter rymden imellan ftånger- na, få at de hvarken packas för hårdt, eller fitta mycket löft, då de af blåft kunna nedka- oftas. Til Sådens upfåttande i Håfsjorna, bru- kas et ftycke trå, fig. 4, 3 alnar långt och få bredt åt ena åndan, at en triffla om I avar-. FÖRRA 2 LISE 0- 920 ÖEETIR & dd jä ifbåras tvånne pinnar, få långt imellan dem, at. de. iHjna omfatta den öfverfta ftången på Häåfs- 1 och därvid hållas i fin råtta frållning: i an- IS diameter dåruti kan infåttas. Midtpå in-7 n. ndan båras et hål, hvaruti fåltas några vid- a 1 RN I KÖR SA SALA g Tv För É EN j [2] pen » 1om knäppas omkring 4:de eller $:te ftängen | 4 där- Fri aker banden: vo, fam ue sr ering i hva King Järn-krok, på hvi en af fig fjelf går nec get. & Dårméd kunna flera fund; safok: Perfoner. upf: de ret,” midre öfver Bergen OR fatta plate, och Ka pi | RT er fr. 3 aflår > fidan, til 4 alnars difta fåttas breda flåar, 7 al tvårband at. fam manbin / of Sådana Håfsjor åro förmodeligen de fåkra- fte: medel i vårt Climat, til Sådens torkande och bevarande, fom hårtils åro upfundne, i fyn- nerket då de åro tåckte; tyvi dem kan den Sad om aftonen upfåttas, fom om dagen år fku- ren, då man får tacka GUD för fkörden, få- fom vore den redan i Ladan, Riör åro koftt- farmare', fordra mycket brånfle , åro ofta under- kattade eldssvåda, famt förtorka och fåtta rök- fniak på halmen, at Kreaturen ej må få vål dåraf. FHäsjorna icke få. Om "någon i de Södra or- terna ej har nog tilgång på fkog til ftolpar, fröd och flånger, kan han, för en ringa pens ning, förfkritva dem aldeles tilhuggna och får- diga ifrån Norrland eller andra Skegs-orter, få få at han ej behöfver mer ån uprefla Hålsjan. Når man nödgas fkåra Såden mycket våt, kan den dock genaft upfåttas i Håfsja, allenaft ban- den bindas: mindre och infåttningen fker utan hård fammanpackning i Håfsjan. I Medelpad, dår Håfsjor ej ånnu allmånt kommit i bruk, Har nåden lårdt dem följande fått at förekom- na Sådens fördärfvande af långvarigt rågn: de nedflå i haft ftörar par-tals, 4 alnar höga, fam- manbundne faåfom vanliga gårds - gårds ftörar: på hvart band låggas fmala ftånger imellan ftör- bären, då dåraf blir en art af Håfsja, uti hvil- ken Såden obunden infåttes imellan ftångerna. Alt fom Såden dåruti torkas, fjunka ftångerna "ned på ftör- banden, och lider han dår aldrig lägot af rågnet. De plåga ibland nödgas up- rifva Skylärnaj, och fåtta Såden i flika fmå Håls- jor, fåfom: fåkrare til defs ; förvarande. H6& på - Kärr-ångar bårgas SN fått, och PEN EB q - s åa mo | albds "grönare » joraa, dö NO. och SW. Uf kommer dec. ALctoREL ledig, at vådret tår fritt fatte med. Såd. Mindre kotft I utan tak, Ara -orådeligt :.. ty frångerna tager då fkada Trölk - loge för Trolk - Mö > ne ån vain "blifvit marken och inför dt under tak. Inti | Hg ÖKA jär SO EN 0 LS åro > de mått torkande vå pafa RE 2 alt. för ga åro fn > caner. Landtmånnerne åro ej ra år båttre, en enkel eller er i det någre RE at de enkla. än och behål la honom hvi 3 koherden WAHLMAN fökt bågge flagen, förfäran, a naft man i de. dubbla len och taket , hvaraf. förorfaka våderdrag imellan Hålsjorna. gå tak på en. dubbel, ån på det fkal. blifva varaktigt. . vatnet drager hg. åfven i de nedre Jägen.. En d genom. dubbla Hålsjor, nåm mellan dem och under : åger färfkild PER Särfi sänioliar (bol palt låg Sören 4 far p . den, längs efter "hela Hålsjant tvärs öfver dem lågges golf af ladiga bråder eller af säte Ae er na 60 til. 100 alnar, nder en del af Logen gå ren snadens födre lång-vågg, öfver ter hus, hvars rak går i famma Vg IDE Re TX På fia de alnar SRA or i dgr Loge efter Ed , då Sådes-golfven på fi- och til egen beqvåm-: en göres en utbygg- 13 alnar farit , och 3 ge. byggnad CAI na Ladu- byggnad fållas vn Tag Förläng Ve hvardera fidan, af (3dati inl bygd Loge. år, ar stilekta får inlågga Så- vål ya? & Hi Sjor rna. Mn Tpl un-' a dref -rågn,» tår-; del af 'Båden, då; 1 Pbslär vän ragit någon och isning kan. lägga fig J im det, at man nödgas på kynda med: n förrån fnön kommer, få at förfummas. Hele Tröftroagnen, fig. E. beftår. af 24 sälen ”Htl- Na + & NJ i | pa NR Så så räd AN 5 CCC Herr Probften Orensing Sö e fällas" på fha aj Rind tom hvarandra; och hj a trea or: it 5åer i fe mtit et riga bon fitt-fåter d åftade för Kör 18 Fa sg BÄR SRA af en: alns di de, fom fig. G utvifar. Hjul - mana frade ed järn - Tända | nått böja fig efter halmens c oj RR "Kyrkoherden WAHLMAN ög hjul, af 5 alns diamete 85 HH utvifar, och finner, a båfta gagnet; hjulen böra, vid f gen, gå få mycket inom hvar: | all lenaft Bå fritt; ty ju kårtare v vigate år han, och dels. sc ändarne af ör SR OR ER zu " br en Hö Mias Ana? iv I af I alns högd, famt ora hvilka gifva fkarpa flag, Fa för 'eri håft at draga. Med altid ro'å 12 Skylar mer om de; runda: af famma ftorlek.. e pa til at kaka och; ligga : tröfkas med den förra, 136: förvi middagen til kl. 6 efter m bias brukas' af Bönd nr ber E | I ad 1769. Jul. Aug. Sept. 237 N kän; fomskhår dånk- gång midt på, då 2:ne naf tgå på hvardera fidan. I åndan på ling-plankan ståftes mårlan at tråda Skåkel-kroken uti, och - tåte för Kör=karlen. > Når denna trå- machin år järn: fkodd ialla gångar, och åfven omkring alla lötar, fårtrvöfkas därmed» nåftan lika myc- ket, fom: med: järn-vagnen... CC Herr Kyrkoherden LocKNn us i Själevad bar låtit uthälka rundt omkring trå-lötarna en "djup infkärning, et par tum bred, at fkodda 'fpor-gångarna på bågge fidor blifva allenaft en tum breda, fom då verka långt båttre, ån bres "da fpor- gångar på hjulen: kan brukar hjulen 7 qvarter höga och 2 håftar för vagnen, famt "uttröfkar dårmed 19 tunnor om dagen. a Det år ej ånnu fullkomiigen afgjordt, om högre eller lågre hjul, mångkantige eller alde- "les runde, med bredare eller fmalare fporsgåns gar , böra åga företråde. Ej eller, om det är +törmonligare, at vagnen mer utftråckes i lång- «den, eller ock.at hjulen hållas i kårtare och bredare flråckning fammanfatte.. Flera jämförda förfök och utrönte verkningar dåraf böra förvifta els om båfta valet. Hår bör, få mycket möåjes digt år ,: hafvas- affeende på at lårta dragarens latt, famt at vinna ftörfta verkan af. hjulen: i De omftåndigheter, fom mechanicé bidra- ga til Sådens lofsning ifrån halmen, åro, 1:00. at Logen har fpånftig darrning och. vifar kräf- tig reaction emot hjulen; dårföre år en Loge, ned frarka fyllar och fafta åfar underbygd, mindre fördelaktig, ån en. med bråder och fpån- fliga golf-åfar ; då »bråderna vid åndarna med tvär. fr Bollen fortial Eka sgungäne Vv fören ; bråderna på Logen i darrning dk fr ön Prof af ens fådan verkan fer man; om tunna | enar nig edas löfa NER Fyran br Slkslöire 2:0.. Ar 7 blalk: Aer ”arpalt oc Kr Ad kraftigaft når de åro lagom höga, män ligen försona ; qvar ters diameter då de åro. af järn, med dubb Ja fpor-gångar i omkretfen på hvardera, alle kö å MN r' hel tum breda. Tj Py alla hjul, fom hår- tils blifvit gutne, åra 2 å 3 tum i fpor- gån gen och altfaå mindre verkande, rk ra 3 förre fuperficies af halm-maffa, at trycka mo ch öfvervinna. Bönder, fom nu årligen fö båttra fina trå- hjul, hafva redan fränt bt nytta af fmårre hjul och fn pe por- gångar. ar bör. 1 följa at des utbreder fin verkan til. alla. -möjelig / Eter. efter Logen; famt at. hjulen: med. fis lar åro ledige at håfvas up och ned. af den in ning. och darrnin 8, fom upvåckes i K Log en >; dår- före: måtte axlarna håftas tillammans med tj driga SUR al, krökta järn-lånkar, fom vid darna åro tåftade, uti hvarje. hjul-axel med JOE för. ledig. och lått böjning. oci lekning. Det blef en tid förfökt,. at binda ftora ftenar på vagnen , til ar öka dets rykande men det gjor 96 mindre. verkan, fobysinitrsatnd latest kant Tröfkningen med sitt fker fålunda : på rö I alnars näe framlågges hvar gång 9 å 10 Sky- Pe Vagnens (ammanfogning b dd Hå ane da i do ger ! vig. skyla brilker Polen | add Kyrk (0 V. våmligen sonat Hällar 8 å ye Loga, då ock ingen SM di hal- Nar Såden €j finnes gå våk ut, vå då våndes hvart framlag ar Så- ger n uttröfkade Såden efter hvart til. balkarna- och efter hvart tredje n bärt af Logen, at. ej hindra ma- js fryndfamt fkaffa Såden af 1) -Snö- plog, bakvåndr före- » då man framförer - droffen Ls ab a RR TV ER I FRA 4 NEAR I Å KT SON Na of NAR t Ä Såden, både ke SM | beqvåmt nyttjas et bråde, en aln långt, n ftör. Den karlen, fom är åden, gör. det på ena fidan et köres på den andra, och då från; drager han am eden Harf arne, få at intet ax måtte gö- "hjulen; om han fer halme kufvad på någor "ftålle, jäm- ; iploffar I ionom med en: take. f Logen RR, jen. litet fluttande nar lång, af fmått timber, få at red; vagnen där åa” ftanna, vidå: öjt mera åka vånda om håften och fåtta den i mårlani vid 1 vagnens andra; ånda, hvarefter dona UR | oo kar« os | od med en håft och 3 perfo foner, | ån lyfta fkakel-kroken utur den ut. FR SA ( I dels båltreds ty. ju orenat nå Ke yude fnarare fker trö Sfkningen. Man: vinner genom : nämnde bro den förmonen at re Jämn ändarna 48 sger NN en ckårtar Sa måfte man med flagor underhjälpa | trålknic Mäenong vid Logens. åndar. Torry, klar luft med land- vind, och i fynnerhet fkarp och törr "köld ; bi- draga ganfka mycket til lättare uttröfkning "med "vagnen, famt ar Såden blifvit mogen oct vvål torr I Hiåfsjorna. Korn ;' Ärter och 'Hafra trös fkas fnarare ån Råg, därföre år bått at itröfka - Rågen, , då luftens om fråndigheder underhjälpa ör De flåfte hafva hirtils fatt. SÅ fd | fa Nå äs Ör "vagnen 9 fom ock år nog vid mindi Ire BLandt- gods, men ftörre fordra las a ne håll fom oc hvar ”balf dag behöfva ombytas; did Fbrnåige A poffe fäftes gen "med full drift fkal fortfättas. En under håft-fvanfen, at förekomma 'orenligl Logen. Den 3:dje perfonen. öre a, Så ONE 'kaft-lögen, under körningen och imellan det ha infinner fig, at hjälpa til med: Sådens: framlå 0. 0 Ning och älmrens athåm tning af Logen ERS BRL. ba detta låte. tröfkar nu Bonden ip 3 nd dagar ut all fin: Såd, och. åger fåledes god tid av företaga annat nyttigt arbet > 1 det. han. förut, med. flagor: och 4: M | nn Be tröfka Öfver 6 Skylar om dagen. i : > vg "Nyligen hafva en del: fmå He Kär börjat bygga Tröft-machinen 6 g. Helfing-bondes uf finning Inner P > hus om så ss nd ängd 'och bredd; "ligges jämnt aga v 9. ..Jul. (Amg. Sept. = 24r SMP Rd Cal - i ensfaft påle; uprefes: emot taket, midt -på golf- vet :sen Stark håf-ftång, 9 alnar lång, med hål midt; på, omfattar. pålen, och kan dår omkring; herizontelt omlöpa, når håften, fpånnes för ena ändan, af håf-ftången. I. famma frång-ånda: haf- tes, med järn-lånkar a, en fyrkantig. aflang brådr låda, .genom . hvars fidor gå.axlar för 2:nc,Cyr lindrar; af, hardt. trå ,. Lo.qvarter långa , och Dia- metern 12.34.1323 tum, hvilka rullas: parallelt går ende och efter hvarandra ftålde in 1 lådan, hvars Nedre bräddar .€j. gå 12: längt.ned,. at. de, föra utbredda fåden med fig under omkörandet. / Den ena Cylindern 6 karfvas tvårs före rundt omkring med djupa infkårningar, at ryggarna eiler fpor- gångarna blifva til å tum i kanterna. en andra Cylindern € fkåres långs efter, i lika ryg- gar, eller man faftfpikar kantiga ribbor af hirdt trå, jämngående på alla fidor. Fa «Med denna ringa machine tröfkas 19 eller 20 Skylar om dagen, då Kör-karlen har en per- n til hjälp, til, Sådens framlåggning och : af- järn med hål, i hvilket axlarna af Cylinderns bägge åndar löpa; ty då kan håften vigare vånr das vid en och famma håf-flångens ånda,, utan indra fig med RNGSha lådans jomflyctning EN Ö på t ändkas fidan af Nåf-fången, fö om a 1 si LÅ håften fördrager. éJ at 18 a i rund en få ringa omkrets, öfver 4 eller högt 6 innan den fordrar våndning: Når Cylin få löpa ledigt och fritt, med frn - 4 gjntdin vid deérktneg font or gr våndes vid ån- dan af håf-ftång en, 1å vånda fig ån idrar- na fjelfva dårefter. Men då diametern a lå- ftens omlopps bane år något ftörre, eller 14ä1 alnar, behöfver man icke 13 ofta vånda håften, ln år i 008 Äralen 5 FE AR LÄN | Rångens dat) och en rd inomy f å kunna C ; linder- kådjornas ytterfta ringar på jr in Ör ; tas, både långre ut och långre in på håf-ftån- gen, då det ena Sådes-hvarfvet fter der andra on uttröfkas med flyttade "Cylindrar. fa Det låmnas nu i hvars ch ens. het, ar jet bog ie ittet bh de bt pa rad ar | a veg 3 / vsk TR rpler ar ne 62 3 8 perfoner varit f felt tte I 16 a röj ; 8 å 10 månader, nåftan dageligen; men nt na 4 perfoner 9 med Trölksvagu vt 1 en el håftar, utråtta alt det famma inom 3 veckor. Deftsutom år gamla tråfknings-f t Slagor, et tungt flaf-arbete; men det nya fka låer.. Altfå vinner Landtmannen h håriger tröfkning. Herr Kyrkan. genom bref beråttat a Bonde 1 hans. Förfamling nu forn då. ttar deras tröfknings- Ne afva nog pr åfrig til at med och andra nårings-tång för- | jo fkedt, at de blifvit aktadt deffa Ba årens, tryc- CT F DE 2 ir r vid Stäser Ort-EN iftorie, je, | VAA Rd A VÄ AR KO AR RE Se SN AN. VYER ' SR i£ 20 NA ha i Få vg tr ) | N 0” H få MN MT (6 ade ;afan Ive n Dagbok gic ck förlorad, fom Secreteraren och Öfver-Poft- ddaren Herr MA TTHIAS | fedne' Am falitöts-M edicus Je rr "r JOHAN FJELLSTRÖM, och Du Prövinoial Medicus i Malmöhus Låner, Dot&or Nirs Ret: ide är 1729; på Archiater” K. ad” js en refa öfver Skän n har c Sch genom'Herr | Profefl RCHES Prim tig Flora Se nice, och Herr Profes- FEN NN / for circa Mantäsi a rit Wet äu fbelid f Cd ge Archiatern och Riddaren Herr «Mon i OT 1749 anftålde 'Skånfka sag rikeli eg 3 ylifv ärlattel deltat vn trast IRVELR ped Sådan des tiden! åro särfkillige. Species ap: tåckte, fom förr i Skåne varit oanmårkte , få at man nu kan råknainemot 900 tfårfkildte Spe- cies i Skåne vildtvåxande. Håraf är der, ör | jag nu har den åran låmna del af de fålllynta- ite, hvilka dels af mig fjelf blifvit famlade,; dels af Kongl. Secreteraren Herr JAcoB von EnGEstRÖM och Hiftori& Naturalis Adjunéten Herr EBBE BRING mig -meddelte. Någte. af Herrar LecHE: och Rosén an- mårkte , men i Elora Sveciea utelåmnade: Örter, åro hår uptagne. En del hår nåmnde åro o- felbart af utlåndfk' börd 3 men fedan de” blifvit få naturaliferade,; atde, Sökåsne hatade och för- fölgde, flera mansåldrar blifvit qvar, böra de efter min. tanka anfes fåtom inhemfke, af fam- ma grund” fom viffa ogrås i åkrar, hvilka årli gen med månnifko-hand fås, och annars aldrig finan hos ofs. IGEN denna fee 2 Lå en | SE Skåntka Örternes ad S SR I: Veronica Arinifolia; re Su N at. kat d p. 59. år den fom nämnes: i I a Bot, Po 59. five 1 AEA ER HARE örsrlr ör 2. Valeriana: Locufta.: äh belydti lig. varietet, + knapt en tum hög. Hela växten år HÄRAR Å oblomskrona, med råmmeligen. fora blad ö mg ven NA ov rel FTY ON NN x MN ÄN j tan > fom ”formera lika” ök 3; to de fäledes vara denfamma, fom MYRAN 45 rädiata.” Å Våser bran Se Cimbris ishamin, ÖR ÄN co ömipref Us. SINE Bo I pA sd ; mai ör utom Öhrifltanflads” dare port, Å "Hagen vid” Ljungby-gård,: och vid Val Vas dar På betesmarker år den'lig- ände Fikärtyo och hela” ftjelken rund, men Hafs -ftrånden. dubbelt ftörre, mera up- | frjelken. vid roten erekantig, hat Tmåningom: förlora GC RE TN oi oa; S: NI Pp gb Fixer i än-= = arne vid EN te ner nere SR MM ” NR ; rä Is ER et 'qvarters oftelt båvmarken, och refer ig rå te ÅA pr adén åro fmalare å ån på Ee- MlmistnP, | Vagina ud, cylindrice. Ca- X minimus. Glume' florales oblong&e acut2, gine membranacetr , fubfpadicex. Pani- Zl Vix Tambla. SR IENN infra paniculam fca- téres. ”Mannatgrafet har både Calnrus'och | ar RA vaginae äro 'ore” "Pilo- | Oronate. ” Växer på SK OCIL is RE Lar vid d Chriftianftäd. - SSE a SIE TR I ÅR 6. Breo- 6. Bromus Trifterus. SON, p. 98. "Torde i påmint vokaler ar åvan Te&t Or Hg on ag ål Plildack slbic 5. NE tå petra Primi Cap: i.n.6. Växer vid Spgrbrey Malmö, Rå och Säxtorp påcfandi i. NR 8. Plantago Serpentina , fblls linearibus planis gla- > bris bafi lanatis, fpica ereéta cylindricalon- glore, fcapo tereti hirfuto, pilis adprc Lecu. Prim, C: i: n. 7. Växer vid Lands crona , Skeppakroken, Barkäkra ,. Malmö, Kullen (åfven tagen i Ben af SIR Secret. Vv, ENGESTRÖM. 9: Pulmonaria anguftifolia Sj N. 146. vå åxer vid Foglefång på en bar bacl 0 | 10. Ornithogalum nutans. S. N. 243. I våra erh. | 1 Tobaks-landen tillika md Talip : a 5 lveftris > Ornirhog. mabell, och Scilla bifalia, I SÄ Jungby | Araslöfs, och de flåfte gamla STEe i Se | 1 nerhet på grås-fålten, = 11. -Ornithogalum Umbellatum, S. N. 243 Ddser I i Lund, Skaberfiö. RE ÖR 12. Scilla bifolia. S.N, 2 Se um 3. Saxifraga BIR Ing eo Ne myckenhet imellan Ölleröd och (ngå Ömfe. fidor af Landsvågen. År. det varit få ög BRAM ma Ört och ej TA birculs s, fc m ln AP p- ER rg | tyd eli; | RN Åtfki | den imellan deffe bågge Species Vara nog fvår; bågge hafva lika Ne&tarier. ond 4 Sö - Ned YE Öv. ääa ; iflinge e och. sund. - Herr v. NT gå Rofenlu und ftraxt utan: för. går . I PER NA ee a IN Rör. Å ia Hildäinge Ski- ÅN Nona ÄN hålft a | 347: on Våser vid Mag jå +) Na imellan Hörja och a STR NN NGE ra re. S. N. , för. Växer allmänt på Pp ja tråd SA pl AVR 3 de DER N. 488. Våxer på hö ög- | Cimbrishamns iflanflad 1å 13 tum sråle | EE felat Vyarn. och Chriftianfiad : He ' Rosén, , ENS JAR : i SE OA la MA. « Mb ) ka se SKA 2 AR GR ; OLE LR AROR SEDEN i É a 28 4 A PS fa NR RKA RR ÅR ey tr å NK 2. Ser 7; MOTA FR « 4 DÅ 6 Ä ! g ” i Ak | | ; ; ! FE LÄ - At ' Ä 15 AG 4” 4 ” NN i '; fa »Serapias longifolia, 8. N fgurRos: 0 bf Bör: os po JITNRREN ner Wafaholm; Kligonap fr Ljungby, Ljungby : gård. | ör sla sa et Serapias ärönd öra: INTA 93: Rol 0 Bot.ss'4: Växer vid Hafgård.. fö nrvåRRNE år 2 Carex. Leporina. So 616 Tr Spica VA on firay Tpiculis” feffilibus adpref fis, femi fi mis terminålique , ”m afeulis” intern | et Ne ijparns dyata fpica EFRON I cylindriea, Y. » fpiculis fubeapitatis ter SD a So Våxer oc. BB. vid Ljungby y. vid Chri ianfrad.: 26. Afplenium.. Adianthum nigrum. FJESN & 690: vån xer Iinmellan; Dybeck och 'Efverlöf, Bring, 27 Phafeum Subulatum. S NN; 699. Växer på få- ”dane ttållen dår torf [kurits, på ban Sen mark ej lådgt ifrån :Vipe- SER FITA NE 28. Fontinalis: pennata, '$, N.6991 ixer påR ke tråden i Göinge- -hårad. EER NK 2 ENE RN 29. Hyppum Adianthoides, 5 .N:i703, Ros: ob "Bot. 57.: Växer på frohera i Ske PyB de i Bl fe 1as pg org RENEE 5 5 ; ) Vr : AN SE SN 3 ME . är: S i 2 Bg 4 i a v. : så Må a - ,” a | PR " 2 I RE firbider oo Ne 205. I 4 ( x 14 - a ga ] sd SÅR Må | d | ; 3 Vr RR få J i | la Bok-tråd:” bl pr ba Fungermannia bidentata,. SN HA Ne «70 so Väx på Bok-tråden. or pet 33. Marchantia cenica. S. N. 207. Då ker påbrå | darne af båcken vid Foglefå ång. Vv, ÖNGESTR. 34: Riceia glauca. S. Ni 708. SA x6 r på fan go LÄSA vid Veberéd. iden a € -Våxer på fenmari | upkad eb 2 É är ; Hå åk ARR burins rot farinaceuss' fipite fapitato., scapitulo iglobofo > Växer snar vid Gudmantorp:oTiknarcen Li- chen dep öfus; men frustification fom sår en -iv'ganfka liten knapp, fitter: på. en fljolk 13 li- 29 me > Hela våxten år: fvafvelgul ;- Pvil- dock medelft mycken våta afgår. emell i mefenterica feflilis" membranaceo ge- nofa ; congefta, finuofa, aurea.' Noftoc Ia (ER ARE forma. VALL. Bot. Par. le XIV: Ng DILLEN: Gar Gif: 194. Mi- ”CHEL. Gen. 224. Guredirtscu. Metb. fe kg Våxer på tållda Al- Bok-och Ek-tråd, | Kurd green och: Björkebark, : "På AJ Så | ran åd år den Rör och: liknar aldeles VÄIL- "KANTS figur: på FEkar år den; mindre, på rutn tna-Furu-bråder , Björk- -bark och erft spå Bok-barken år den enkel, ; merer dels OS Rd sbögd, - liknar äv uns TSAR fa frundom” fmå: kulor. RE RS AN 38. Trén incl dn + rum feffilis. Mörslnldete, äälor- en fubfufca. "Tremella arboreg ni- veden minus: pinguis:' we fugax. DIiLLEN. (0 mufe. '$4. Ti X, förg, k Växer på Vide'och sia Pilar i Göinge-hårad. Är nog lik Pe- i Riza auricula;. men: "tjockare , mindre: delad och krufig ;- har. , på undre fidan. irreguliere | "ådror, famt c en något på grönt. förande fårg. ve orbicularis 'orbiculåta, conicava, Vi- Växer på 'rutna tråd i Göinge-hårad vid: Ekan Den liknar nog Peziza feutel- Pod 250 date, men har inga hår, år grönsti af I å 13 linies diame he LS 40. Tremella Agaricoides Mipitata,' nang, pileo. fubconvexo. : Fungoide cinum” peltatum nigrum : mp | be 99. Limfvampen, Minter a GE | , £. Sve C 76 3, Ps 1of. "F: 3. Växer m ere idel ä i -—> par, på Bok-Ek-och Al-tråd; fom varit. rid fålde, gaffka allmänt. PEN sok-trå cv har jag fedt dem, fom, lam Re e undantag- one, til fkapnad liknat Agaric tre Herr Mi LLERS figur, hvilken åter bättre | KR fig med dem jag rs på Ek och. At koka Lim af. denna. FreNipen har i ve- lar lyckas för mig. hn | 41. FR granulofa granule ta, c congefta. hå Lichen agaricus ecefpit ofus acaulis | gricns i, cute - - - eru mpens. M ARE på torrå. Hatlokqvilkri 9 på tor ra Vinbårs -.qviftar. "Den: år aldeles (ki ifrån Tremella purpurea eftår af mång NA = Al RSS ES du eb jelfva epidermis , , hvilken. andteligen ton i S rabpsnr å år ig å flor fom en ki Ärt, beftående af 10 4 20: mindre. Nå) Brad Tremella carbonatea fubbem: ff her erica. lis, fölitaria z extus brunne: -rugola, in atra folidifima: Lichenoides' tuberculofu nigrum, ligt is putridis adnafeens. - mufe. 127. DT: XVII fö 7 Våxer på och BUK-O0ENr Def: fkapr ast i ofå i rtetts, Mölme fkalet å år brunt, ; >» hvarunder fins en tår, hård och vart inde kropps fom jagat i brottet. SE cfta jag funnit. hade” 3 liniers. tvår- 43 jan RE ARNESEN hemilpharica,. viridis, lu- + brica, faxis. ädoats. Vdxer på frenar under 0 Matnet i rånnelen vid Foglefå ång, flundom 1 for fom. en Haffel-nért; beftår af et fegt, > far ma shaped Nipp t fem, och fafthän- ger med hela undre fidan vid ftenen.. 4 + Ulva. -radicata , (pharica, aggregata, radici- ÅL in siNbigarg fis, viridis. Ulva granulata. Spec. > Plant. 1164. 1633. Flor. Svec. 1016. 1160. 0 non vero. RR Nat, EA XII, Tom. i. HA 0 -— a for REN åd er då ytan, fom vore Sn ak > —ftrådd med 8 grön romm. Sjelfva våxten år en | do fkör kulformig hinna, fyld med vatten, hvil- ( 2 en ger.et liter. fprakande då den fönder- > Atryckes, . Den har nåftan ingen Og men. Hgrem, Ö rötter, lika långa med kulan. Når filen 4 unnit til ftorlek af et flort knappnåls- RR TA ud. torkar den bårt til en. knapt mår- FR j kelig hinna. —4$. Conferva gelymorpha. 8 ON: Fe. . Conferva | oc otrichodes virgat DiLr. muafe. 3. T SV. al 5 äl | 3. Vdxer på flenar i i ”Vivinge 46. Byfus” Bombycina > Ianuginofa PR filas tarbabklongioribus implexis, lignis söjälcene. 252 Växer i tydarnad på Bok-ved i as. Ser ut fom Botnull,”och beftår af trådar I 2 17 tum länga. Når deni-ej. "har fritt ut Orymme at/ fprida fig, packas den tilfamman til et fegt ämne, nåftan fom hvitt låder, och. får dar ofta namn af radien Snfoe-lån "vders och nyttjas fom tunder.2"söles 47. Acaricus cinttas > flipitatus," Wes. camp: ;lato albo, radio cinereo, lamellis' albis a "medium ramofis. Växer tåmmeligen 'allmånt i Ängar. ILamellerte grena fig mot randen. 20 Agaricus fellatus, fkipitarus, piled phaniufcu- Ly fubangulato pellucido, "laméllis” auciori- bus reålis. "Fungus minimus candidus, pi- leolo clypei forma & veluti angulato, limbo. > fuperna parte repando. MicH. Gen. 140 T. OLXXIV. EA? Växer i refvor på gamla tråd. TIDen- är FANN liten, något mindre ån Mi-' «NCRELT four, ; hatten genomfkinlig , at. "27 Iebellerbe Tynas på öfre fi dan; $ rk ne fmut- 20 RE bv ROR NSU 49. Agaricus falvus AL pieRne tjg 'hernai ph rico ftipiteque cylindrico levi, fulvis, lamel-' 1i$ albis. alternis. -dimidiatis. Växer i Sko ”untr: SEK 12 RASEN d rv i 50. Agaricas AREA AL piled cd ny ”"”pallide rubro, radio barbato, > pr F3j plieibus ftipiteque. albiflimis. Fåxer i Björk - Tkogen vid Ljungby gård, på Svällge ung, år kanten inbögd, ju äldre n: blir, ju flatare blir ÖSNERA men behåller dock” nr våad I "Mkigg i i nig Hypa sea ITA ov OR er Re ON SR arta lands 4 Les ofe gurkonkbmed ös "i si. Boa ÄR an 253 om db ner Nipitatus, p pileo; campanu- dato rubiginofo margineyinflexo: änferne al- voris tenuiffimis fimplicibus papillofis, fipite cylindrico fuperne attenuato albo. Sur illus efc culentus craffus fuperne. ex rubro fer- Få VR albidus,. pediculo conco- 40 rimoflo vel flriato.. Micu. Gen. KE vå Vixer E "Skogarne i Göinge- hårad. fr Re Polyporus ftipivatus > 4 perefinis än Bie fubhemifpherico , ubtus :planiufculo fulvo. HE Polyporus exiguus coriaceus fulvus, pileolo seCONCaVoO Jac in medio nonnihil umbilicato. SSR. USSR OKT CNEX: fr 9 Vixer på Ängar, vid. "Brönneftad., Hlarlöla, << ”Boletus convexus Nipitatus; pileo utringue con- vexo, margine inflexo, fupra fordide fulvo, dinfra gryfeo, fipite lacero fufco. Växer fkogarne i Göinge-hårad. SR 5 i; ole Bugloffum , nl: öh ge ranula-' | papillofus , papillis poruliferis , fuperne cor vexiufculus carneus, inferne planus fubal- | = bidus, fub ftantia Abu gelatinofa. Agari- .Cus porofus. rubeus, carnofus , hepatis facie. gr "DILL. Cat, Sön, 192? Växer på Ekar vid 2 Tilla Oberöd. Fårg, yta och inre ftruéur pek Hår mycken. lik chet med rökt och kokad I sal Ox-tunga. Har angenåm Inkt, ls liknar ir Violet... je Myrar ramefat, faner difötndt,, pite xengplo. a, pulvere rufo. (BB: pulvere aureo. dxer 1 fpringor af rutna Ek- ftubbar. Den- fpl bear. GClatbrus-vadas; och några Mucores ST | LR byCe (20 254 — 1709. 57 7. Lyceperdon feffle, parafiticum, fubrotun ac at RESER pd tyckas vara et och famma, faftån från « thraus tancellatus fkilde ger: . i Clavaria £ implex , finger c oto, "magra hedar ilG8ding e-hårad, Den tjock, trubbig , VIC roten. gar” (ma aggregatum , cortice farinaque flavo-bru nea, ore lacero, fipite nullo.. Våxer vå jr nm Furu-ftockar. Den ftörfta år fålom en for årt: defs fårg kan jag ej likna vid an- nat ån Klipping. Jag hardedt famma Svamp i en Ört-famling, under namn af Ljycéperdon Epidendrum >» man trodde, at den med åldren åndrat tårg, men Lycoperden fe effile behåller fin fårfkildte tårg alla åldrar. = 00 da 58. Lyceperdon aggregatum parafiticum Ghard obe longum congeftum fulcum, ore irregula dana fulva elaftice, exfiliente, ftipite” nullo, | Växer på rutit trå vid Tykarp. Stor forn et knappnåls - - hufvud, något. Sa e nedåt. Då den britter i centro > komrner hafti fram et bråndgult. fnjugg, fc Hitte Svampens inre bafis. Fle ilflammans, dem man för fkörhetens fkuld har fvå: RIKA, ; al ON. 59: Lycoperdon fipitaum, parafi ticum,. flipit FREE EE 5 EL E Vv AR é ad at vo, capituio globofo brunneo, ore irregu- lari, Växer på gamla fyre-rötter vid ingan= gen til Tykarps ften-brott. Stor fom et litet knappnåls-hufvud. Stjelken, fom har lika högd med Svampen, år gul, hufvudet (LOS RÖDING ce innefluter et lika tårgadt mjöl. 60. Lack- å d ur hd - , dd yr Pe | 2 NAR tus p | RS - H > RR RA ray Få I ” Cd kl & JA | Fr RE om Åbo Stifts Et era ad Henke O. fre BER het på 30 är» of CARL fö . ONANDER ön Ra 3 Hirundo daunrica , , area tem shall i rub — ropykio lutco slägga 2 Beftrifva ven. | Fa LAXMANN - i MR Sä enas i Solen > 2 G 3 unit CE FEN olörve- radi Cajaneborg ;. af AT SEO EG "Beråttelfe om det Jo m kunnat. öbferveras uti dr > vid Veneris gång förbi Solen > den och 4 Funii 17695 JF FREDRIC HH Maine oo - - HQ 6, Obfervationer på Veneris iujbirk om i Solen, ; d. 3 Jani» famt på 'Sol- Förmörkelfen du "oc 4 Jumi detta. dry Björda i Lagd, Yo 4 a Nas SCHENMA ARR og st 22 TFT. Veneris Tatråde på Solen; dy 3 Å Sn få sö obferveradi i Hernofäna ; Nr SS LER | BANG or I 22g Pre or a > Sf Nar. ofritad och > befkrifven Gu s rar FR. Hjort BERG 1 9: Befkrifningi på Tork-H sfrjor och THOR je — MAT I fora brukas i Wifier- Norrland, VN uden ef NILS (+ISSL ER Te 10. Anmärkningar vid Skénes Ört-Hi ÄNDERS JAHAN RETzZIUS FNS NSTE S Vä LIRA Aleve Ä | i i ÖR Sk SN LR JR ÖRE pd VN 4 - Ng 7 När PS Ne ET Hi Er ME AR RR rs Rd SR iv. ADA mA NR rä z | 4 ; 1 ; fa ae N q ' I ,d LAN LS i. svek v "2 £L Ur h Noct AK SS 4 ; i É S - l = 7 RRENO LOAE NIE ENL SEKTER TY IN FIRE TA SERA NGN EE ; ? Årserin smarnsår ns. RE EA "oa setupen SR Vv $ SR Mu "Nf gRns AN. NS ER Få | AC (Mr N | MN fi All ST ärrag RA AE do SK SE dm ekrar 0 > SINA 6 TÅ Fo a £ Pal a bh fpahyn KA bt NE SO kak jaa Vd U Mu ! UR 0 ob - SES Mo RR a | i hdd vr Vv 2 VG SpRRsAR in Be Ng wp " ROR Ft ARN AA omr 0 BOR NR At RA for ver PRIENNA Hl We Ar - 2 Sar - AX RT - . FER AA ; ku SJ fs Kc ON NOT.” VETENSKA Ps | PORER TACA DEMIEN Sv 0 os ND KAR. i FÖRrR MånNADERNE KR rr RAK de NOovEemMBER, DECEMBER, - bd or ÅT LÖD. | HR San PRESES, X | Herr JOHAN WESTERMAN, IT än genen SARIDIIETEeR. > Råd. 0 ANMÄRKNINGAR, Kn . Om Tall - eller" F uru- Sko gen. Hi alla de Skiiftér; fom ägd ön ste Nren | SK -mål åro utgifne, och kom mit til min -kunfkap,, Kanet Jag etta Sr unpilsåd 18 stäms Cd . 1 SEEN Och Do ; Sr v ARR fsk NET K tj $- & C i e ; i, c EN åmne til fin grundeliga befkaffenhet mintt vara områrdt ; dårföre har jag ej kunnat undgå, at uptåcka mina tankar (å dåröfver , fom orfaken til denna Skogens mifsbruk. RR > Trådet kallas Tall, medan det ånnu. får i fin våxt; men Fara, (") når det nårmare fkri- dit til fin mognad och kan brukas til Stor- verke. Defs fafringars antal, hvaraf en tilSkes hvart år, alt intil 300, men ganfka fållan 400 ar, utvifar defs ålder. i: "Det Land Skaparen tildelt Malmer och Mineralier til hufvud-atkomfter, har Defs vifa omforg , 1åfom en OYT RARRSNE nådvåndighet til deras uparbetning , fofring och anvåndande til bruk, (fom ej kan vinnas, utan genom eld) åf- ven begåfvat med tilråckeliga, til Kol-tång och andra tilhörigheter tjänliga Skegs-arter. = At Sverige ifran -defs förfta urqveds - tid baft ar bugna fig af bida deffa fördelar, år 12 SAT | A DEG (ty) Detta år aldeles enligt med Herrar Botanicorum öfvertygelfe, nåmligen at Tall - och Furu åro et och famma flags tråd, fom endaft fynas något fkilj- aktiga, då de våxa uti olika jordmoner, hunnit til — olika mognad, o. f. v. Men fom månge ånnhu på: flå, at af våra Uplands Tälar, de må mogna få långe de vilja, blir åndock aldrig någon Furu; famt at-tvårtom, råtta Furu-åmnen, jåmvål under yngre Oo våxt, vila Furu-art; få vore vål, om någon, til efterverlden$ uplysning i detta mål, ville taga Tall- kottar, e. g. ifrån Parken vid Solna Kyrka, och NNE dem på en Furu-bårande ås i Småland eller' | - Weftergöthland, famt tvårtom , plantera Frön af den båfta Malm-Furu, omkring Solna: då fkal det vifa fig, om hvardera Tråd-flaget behåller fin art, ty elter ock. åndrar fig efter jordmonen, hvilket.fena= ofe år högft.troligt. FA 5 AE 5 / Så a EREN ANN NE ME Nov. "Dec. 259 ös ww AX i ) f a Ct. hn foriIl ens afligt, på de flåfta frållen, blifvit 13 i fom för dem varit hafva, låra få full orfak at vida öfver deffas elaka förvaltning af et anför- frodt gods, hvilket de åtminftone i famma, om icke förbåttradt ftånd, fom de det emottagit, vid deras dödstima bordt, fåfom en lifstids för- inikg, efter fig låmna. | Xx ig hvar til fitt behof; men til Metallernes och -Mineraliernes beredning och flera dårtil hörande byggnader , år Tallen eller Furun egenteligen åmnad, förnåmligaft i tvånne affigter, 1:o. at defs Kol gifva den renafte och jämnafte elden, — — All Tråd-våxt, Löf-eller Barr-fkog, årnö- når de förfigtigt kolas och fparfamt blåfas: och . ftort måtte drifvas, åga långfta beftänd, di de - byggda af Furu. För den orfaken fkul har Förfynen i drygafte mått proportienerat tilgån- Ern detta trådflag efter -behofvet , och til" 2:0. at Vattu-verk, hvarmed de oundgångeligen i / fs få mycket vidftråcktare fortplantning för- fedt det med en myckenhet af vingade och flyg- ge Från; men varit måft betånkt därpå, at bibehålla dem i deras naturliga Fofterjord, fom år Mo; til den ändan har hon utfedt den be- et föraktade, jord-våxten Ljung (Erica), at Tall - fröc 1 blåsvåder, tå fåfta rötter och upfkjuta deras telningar, fom fedan fig fjelfva, om de a rå ) för / nta, men, ty vårre, af de flåfta af okunnig- . n, under defs betåckning och fkygd ” : 2 60 17 69 9 vi O&, Nov, iN Flo | é , för Bofkaps-bete tå frå i fred. Härvid år mårk- vårdigt och bör upvåcka vår förundran, at Pal= len har fin båfta trefnad i en jord, fom för , miånnifkors ögon år den torraäfte och magrafte ibland alla jordmoner; men producerar det fe- tåfte trådflaget, fom afgifver all Tjära och Beck, utom :hvilka hela Sjö-farten, fom affåttningen af Metallerna bör befordra, blefve få infkrånkt eller åfventyrlig gjord, at öfverflédet ej med fkålig vinit, hvarken för det allmånna eller en- fkildta, fkulle til de utrikes orter, fom af des- fe. Produtter ej århållit någon lott, begvåmli-. gen kunna utföras; utan måtte, oaktadt all dår- på använd koftnad, ligga landet til laft, åt- minftone med betydande förluft 'aflåtas til ut- Jånningar, om de: det tjelfve fkulle athåmta. + "> Sem nu för ingen annan Skogs-art en få befynnerlig tilredelfe genom Ljung-våxt år nö- dig, få år ock. naturligt, at alla våra Ljung-' .moar, fom Tall-fkogen annars ijelfmant fram- bringa, från urqveds-tid varit med famma Skog bevuxne, och at Ljungens vanfkörfel, atbrån- ning och nyttjande til annat ån defs naturliga bruk,, varit orfaken til de många onyttiga och ohyggeliga flygfands-fålt och ådemarker, fom i fynnerhet i Sveriges Södra Provincier ligga för allas ögon, fedan nu fanden förqvåft hela By- lagen, och nådgat inbyggarne at öfvergifva deras hus och hem, til föga båttre ån evårdeligt öde: Samma 6de föreftår åfven de Ljung-moar, fom ännu af gamla våxter åro bibehållne utan Sko och Frö-tångft. "Med dem plågar 14 tilgå: ia fnart den minfta hola, af hvad tilfålle det vara OR FREE NINA AT FAR RG KERSS SEN Ke Re TR AN SSK RAR KR FN FAS Öd AN an SRS LG Ar NYE EV AY LER LER z FS RR Ab ARNE SN CTR SR a G DE De PSN ; Å i mi, tif at blltrsdents får EEREN 1 ela i om dels bråddar, begynner Flyg-fanden där cireu era, til defs flora: med torr våderlek Ne jonom ftarkare drift, då Circulationen. utvidg r och fmåningom utfprider Gg, förit nära. krin åpningen, del fedan IRM vöR, öfver a tål til dels Ljungen blifver förqvafd , AX pr Rättar "och åter-våxten NN | je eda genom SNS 1 om L jan, dc Förs unblake idkare, haft om fan ar ösa befkaffenheten. Vid det jag, vr några och tjugu år tilbaka, fann nådigt, at | SFR elfara, huru Landbönderne fköt- D Ife-T hemman, fann jag inom Hemmans- ånne Ljung- moar af a anfenlig vidd, u- len til en enda Tråd-planta, ehuru dår Kride ; var vacker Skog, följakteligen tilråc- ir sc Bröstdng. Jag lår Åboerne komma mig til må tes, ibland hvilka var en eller annan gam- gråhårig, man, och befalte dem gifva mig tilkånna orfaken til Skogs-briften på de omtalta -Moarna a SR > men ej annorftådes i granfkapet: — de fvarade mig .enhålleligen, at hvarken de eller "deras Förtåder någonfin fedt eller af frålågen hördt talas om någon Skogs-våxt pi dedadllioar. vr var nog pofitivts men behöfde nårmare granfkning. Jag öfverfor fåledes fålten och -mårkte, at jan gatt öfver alt. På vidare til- frågan, hvartil. den afflagne: Ljungen bruktes, ck jag det fyar, ar topparne förtårdes under || 'S 2 AN vin- | pra 262 1769. Oc Nov, Dec. vintertiden af kreaturen, och det öfriga, fom til deras föda var för groft, kaftades på dyng- högen til förruttnelfe och gödning. 0 > Jag fig efter, om brift var på AR i pro- "portion af Hemman - talen, och fann Ängarn vara på flera ftållen af Ljung öfvervuxne: mår- Kelige prof af-vanbruk , fom jag dem alvarfam- ligen för ögonen ftålde. Omfider gjorde jag på fynen detta flut, at Bönderne, om de an- nars ville undvika at blifva upfagde ifrån deras Landbo-befittningar, fkulle renfa deras Ängar, och efter den dagen aldrig mer, penen Ljung- flag, athugga et enda, frånd på berörde Moar. De förklarade fig hårtil villige; men fi ålogo öfver denna fåtångan, i deras finnen. Denna åtvarning uträttade, dock 1å mycket, at jag fe- dan den tiden, utan ringafte plantering, om fått hugna mig af ymnig och tåt-våxt Tall- fom förbåttrar Hemmanen til en ftor del. Ja har ock fedt våxten få tiltaga, at han nu i nårmafte år kolnings-gild, och ej hört minfta klagomål öfver foderbrift. Imedlertid tror jag, at detta milsbruk fkedt mer af oförftånd, ån e- gennytta, få af dem, fom deras företrådare. Så- ledes har jag utrént Hjälpemedel til de fkoglöfa Ljung-moarnes upråttelfe, når Fröå-tångft år i: - granfkapet, fom planterar fig fjelfs = Den helfofama författning Öfverheten redan behagat göra, om vifla Södra trakters upodling och förvandling från kala flygfands-tålt til grås- bårande mark, genom fandhafras uttåde och in: ftångfel, år bevis nog til måjeligheten af jor- dens åter-förvaändling, allenaft Skogs-planterin- | gen ingarna | » omfider all-( 08, É kl fö , O& Nov, Dec. 263 gen åfven' påtånkes, och det ena med det andra ftråckes vidare in uti låndet och til de Fan lön där I sröng-vägten ånnu år bibehållen, 1 å at de med Skog blifva förfedde , fom sutan oåfvervin- 1 ; fvårighet kan fke af Från från nårmare kogar, innan flyg-fanden dår ock tager öfver- ar : och TMA växten AK sMo- jorden | grn öciöne Ae sele ger. fre öfvt vin en. Och dår. jorden beftår af Mo, finnes fällan Lera, til at dåraf formera alf, fom nu vidare fkal fårmålas. "Annan jordmon beftår SE Ån ÅS nu långfa D RER aft af Lera eller Mullj eller Klappur Her bla andning, fom 'håar egen ”Ler-alf, hvarpå fågnvatner franna kan; men 'Mo- jorden tånker fio NE eller trettio alnar på djupet , innan + ha nagot Stratum af Lera vidtager, fom vatnets ning kan:återkålla, hvilken olågenhet går, at Tallen ”våxer flera hundra år, innan han, I förbemålt år, blifver fullmogen, fon af ObiNEnA noglamt kan intagas. Det ginge ån- famare därmed; om de flåfte af defs mång- ge rötter, genom « "den Stare upfinnarens för- org, ej ”höllo fig uppe under dfverfta ytan af orden ; at dår kunna ftraxt mottaga rågnvatnet; til defs fvalka och "våxts befordran, innan ' "det nedfjunker under ” rötterna. dl +; ölärned må nu vara höirå det vil f ifs kos "Pall-(kögen och de underjordifka. atkom- rn ftet- fterne; efter Förlynens dkickelfe, böra följas åt, och den förra vårdas och fkötas stil, de.fenares uparbetning , om dåråt, fkal blifva gem anis nytta, Samhållet åga beftånd, och efterkom- mande ej, tå orfak av klaga öfver vår elaka hus- | rt CR es NN hållning. AL SN ä 1 FR VANA SE AR AS IAN ”- för mitt yttrande förut, huru jag afsegen för- farenhet åfven pröfvat at dåmpa en upr g- fand, fom redan utfpridt fig och förqvåft en Mo-backe, ofvanföre Bruks-å hvilkens yttra fido-tomtning jag Jag hade fnart -förgårit,.at göra fall redo | a XR i ; FS RE FA id EF äpt X É rädd Ve 4 Jan 2 er os RÅ rå LJ ss I I LF Wh + nh vo 3 SN ya i FR | , DELAR PR Markg rås- schö Sandz ; akfrand kavat deffe' därjämte hafva tjänt ; Hiliotdl kl för densnåra antil. belågs Dan ens.Frön, fem nu mera flår i fro- och. utan. väldfam.;hahd i arligen - för- utvidgar fig: tillika; med Ljungen:” - IR I Medes har jag fjäf pröfvar, Hr jag i pb Klor äg its soch örilkar, av. flere 265 a fada JAceReln peta ochranvånda deras a späidi vidfbråktk Ft ngr -fands och ådelig- ung-i ålten dem hågnaysoch,:i brift PV jtåller ditbringa få ådana Frön Skogar. | Jnder Öfverhetens be- ihé s. förlåning- för alla” utfkylder, p& .eär fe ngn göra detta ftyc- läka ens” förökning , under nu fredslugn, om,» i briftaf Boftållen , hos Spa utur landet. Imedlertid draga: de hg an(var öfver hufvudet, fom på et oföre Idfamt fått underhålla deras Ljung- ; föga båttre ån öåde-tilftånd, och sbri uk gifva Flygs fanden tilfållég. at bryta ut och på. futet Öfverfvåmnia Mä > utan: ringafte bekymmer om den h «deras efterk mmande föreftår Mann lan efterlåtenhet. af den. månfkliga fik NR coch funda. ANNA bruk, -ej år ; fra g On NASEve bin Mun MIRA NRA ib e pr båttre tiltälle at ej RS etbuntie utan” ock pra- Naturkuhnighetens inre delar, hvar- ideffe-tvänne ande ONE dock tilför låte- kina Född 4 MÖR ER liga 266 1769. O& Nov, Dec. diga Rön, ej torde göra tilfylleft til deras åfvet- ga Imedlertid låra de nogfamt finna an- ägenheten af en allmån och fpar 'uplysning 1 Sk Riks-vårdande åmne, innan våra Fiyg- fands-tålt och Ljung-moar, genom okunnighet, råka i Africanifka FBR tåltens Ps gr g förödelfe, = ti d Än Sverker at vidisi vila slang inden och fobha -orfaken til Tall-fkogens för ftöl sl ng, for förnåmligatt innefattas i följande kårta århindrin- gar. I :0. Jag fade, at denna Skogen från Ur- qveds-tid i ymnigafte mitt fallit på Sveriges lott, och at hela Tandet merendels varit dårmed bevuxit, Det var naturligt, rt ot fom til. antalet efterhand öktes ypperfta födans fkul, fom var Såden och Bofkaps-fköt- feln, nådgades rödja fig utrymme för en fe åker eller ång... "Men denna rödjnings-luften för- vandlades hos menigheten ja begårlig het til öf- : verflöd af Såd, hvarpi var fåker finn lått af fårtning ; mar: kade. ock då mindre kundka om; hvad under: jorden låg förborgadt, fom fom fordras de fin del af Skogen; dårföre upvåktes et ups penbart hat nåftan tiljalt hvad tre, t tan eftertanka af påfölgderna i framtiden, fom vå | med gråmelfe få röna. Hårrtil bomimer.z o. Ge mene mans ogrundade omdöme om; Fre idernas djupare infigt i Landt-hushållningen, ån de nva- res förfarenhet, fom gör, at Allmogen, . 3 han råder fig fjelf, Aon ika aber amt handterar JEOKM NAN ska I a ge fr dage OA cådernas obs bygsjldr j bår tid So annan flera gångor atbrunnit na veck ågel« 1 vat Ena Sr SN 2 NA a vå ” r BRO RA SR RR CE Å ; ;) w . ; HR AE a Ä / v.Dec. 267 | fågelle försminikar Tall-kogarta, dårom blef Öf: verheten' för några år tilbaka få åfvertygad, at : ol Ma ft ,” br € Uv Nn IR k a MN la. uRenade få åttet åter latt på förra nrg por ÄV ankt frihet låmnad åt hvars och ens åa hvarpå fedan fölgdt den ena Stadens för- fö i in; eftc den. andra af eldsvåda, alt på Skor gens | bek olla rna par. Ni råkne: Tall- ph vg änn bland våra omedelbara hufvud-exporter. (pil kon ä år, fom: icke vet, at hela Staden Amfter- nes på Hera flållen et enda tråd til brånsle Ofrigt.. Är "f:o Vi låte inbilla ofs, at Tall-fkogent föråd ki 2 beftår i fåg-eller tve-klufne ”Bråder ock 'råkne dem "åfven ibland Landets hufvud- utföring s Varor, fom i fordom tid återbraktes 1 målade fkåp ; bord, med mera, hvarmed'andre orter; fedan fork förtviflade handelen hos ofs omfide uphört, nu mera förfes. Vi tro, efter fågen, at ingen Jårn-utfkickning kan fke, utan und erbåddning och ftufning af denna Varan. Mån fråmmande, fom håmta värt Jårn från. de or- ter, dår by får på Bråder, ej utan detta hjälpe- medel kunna verkftålla deras afföring? ifömlgg Til kolning | hålle vi för oåfvervinne- ligt befvår, - at genom ISEN nyttjä den mo- gnare K af ömhet om Rikets båfta; fann f frn ar ogran fä Ha af: sand dam år til-en betydande.del, upbyggd. på Sven- Ma Tall-pilar, hvarigenom de nårmaitt intil Hafs- ftrander - i forna tider öfvervuxne hår ge Skogs» trakter, nu mera åro få utåédde, at dår knapt fin» . - ög, eb NR a E ÄR NG LÅ krien Sverga , år det åldita rådningsåfå åttet, fö gnare. Skogen, fi om. ie fak : Lol och: ane vån nd dåreil den f pådarey hvaraf lärer ole msgid. Gemene mans begrep tttåcker | - a KR FA NA 20 fans ln aid TÅ vidare ån inom den”nårvarande tidens Ik rs utan eftertanka och Nr rs om yng 8 . AR "80. Vi fvedje, vi ”kytte, vi FEN "den, för. Metal! 4 nes öck" Mineraliernes beredning af Förf lynen i fypne rhet ämnade Skogen, och göre jörden til Skogs-våxt för långliga tider ofrukt- farm MIR un derhälle frora Get-hopar, url I-(ko- gens hårfkatte fiender; på de ftållen, dår c den båft behöfves, och emor- den ringa” en Get i huskillningen kan åftadkomma , tillate hånne för- dåtfva oräkneliga Tall-plantor, Kårteligen: om alla milsbruken af denna ovårderliga Förfynens gåfva, fkulle hår upråknas, blefve det alt för vid- iyftigt.2> Hvad jag bår ranfört, är tilråckeligt nog, at fyffeifätta en: ömfinnad: och vis Öfver hets upmårkfamhetr; och kraftiga handlåggning til förberedning af en för Tall -fkogarnas, akteligen Rikets gemtalania upråtrelle, hugne- ridå framtid. ce TAR Någon dördö schen AKER böåetkd; tiva förttås med Tvedja, kytta och våcka 'Sko- om å Å flår dår uti, at, fålla och brånna Skogen, fmått och dök. ar få Såd i afkan, Denha brånning: Aträcker fig allenatft til: 'qviftarne,ba wrret och Ljungen>' för en gång. Genom” ”Kyttning upbrånnas « t ne, til påföljande Såde, fom beråttas i Finland vara sbrukeligt; då. jorden förvandlas i et Capurt Marte; , fom fent eller aldrig producerar bg a ken tammar- + ÖR 3 CR R . ; D €e. 269 : utan Björk - våxt, Spurs: är af den DR Mk on ög het, ar halföes' Stammen hua o0cs frycke- 3 den fidan ymnigatte K Edan på Fu- år, til den hbögd buggaren kan räcka smed Af deffa gr ofva fpån brännes Tjära til ötverflåd , ÄN. Skogen. tåla och fom 2 år, blifva fidana, ikicad tedan Lonyttige och hinder « jär. Bkogens återväxt; på famma fått, fom fker I båda fallen af rötterna, fom ftå: flera ; år qvar i jorden, utan förruttnelfe. At £ö ma denna fifta olågenhetcn, har jag up- muntrat mina Land- bönder, ALLT ob egen nytta up srafva och til Tjåru-bråpnin Jeg använde de mångt aldiga Furu- och Tall- -rÖtter, hvar med Skogame från: urminnes "tider varit och ån åro Aupfyllde, ehuru de åro f3 a kadfulle, fom de fris ka åden "i. deras våxt. Denna tillirélfen hafs va de fed: n årligen nyttjat til deras förkofring och Skogens förmering i renare och mindre rot- bunden jord, når FRLOREIE igeofyl äg fora åf on ven få irbe vållit år Si | ST USRde har jag i välmening pling den gif- FÖR rp i detta granlaga åmne förekom- AMNIL + En fenare framtid lårer fåkrare kunna dö- ma, om jag ratt eller fåkunnigt Frigs 5 pråkyat Oo fy fagt. RE ; d RR de sag Hitintils har j jag fått min v pmäcklabet vid Or ee egén åtgärd til Tall-fkogens utöd- "ning: nu "atef far en ”örar , hvaruti menigheten hvarken I äger del, eller. Han fn fig, utan uns " dervisning af dem > på hvilkås lott underföknins« SMAD "pröfningen och uptåckningen af Natu- | rens rens ånnu förborgade hemligheter fallit, "och årö ; flånd at utföka bote-medlen til' det ondas få rekommande eller utrotandes «00 oo . Detta onda, fom ej mindre år farligt, - vidftråkt, beftår af e& föraktadt Mafke- I torra år, fom undertiden infalla, hafva viffa Skogs-trakter blifvit af denna ohyra få hårdt angrepne, at. af Tall-tråden bäde fmått och ftort efterhand utdédt. 'Mafkarne, hvaraf några til KN "hår bifogas, famla fig tilhopa på barret af all-qviften, arfi klumpar af gn eller tu knyt- nåfvars ftorlek , fom ej Hg förrån alt bar- ret, på det ftållet de fattat fåte, år aldeles för- tårdt , och qviften 'bar. as Sådane Malfke - klumpar åro mångfald men om eller huru flyttningen fker ER lea | ena qviften eller Tallen til den andra, år ej ut- rönt... Nog år mig i deffa dagar berättadt ; huru obferveradt år, at en Trollflånda, ( Libellula) fom hår kallas Eyrvinge, och vifar fig årligen til anfenlig myckenket ,' fört den ena mafken efter den andra til en annan qvift, fom varit e | JE a ASA NER, pi KOL EEE ON ef orörd, Om få år, ankommer nårmare pröf- ning. Et förundransvårdt för j g hela kli nalkas dem, vrider och vänder npen nu hit nu dit, på en gång, få långe man äfkå- Ä dar dem och blifver qvarftående på ftållet. Om denna rörelfen påftär långre, eller byad den be- tyder, kan ingen få noga utforfka; men det år Maltkar 'kan jag dock ej br at når man Vv vilst, at hela Skogs-trakten, fom varit angre- en, blifvit af en vifs ågare, fåfom dödvida= '- ikog , förfåld på roten til kolning åt nåfta Jårn- bruk, diken» för defs vidlyftighet fkul ej Hg ola bonom fjelf, innan han seten 0 l på FÖteN song vi 6 et år berömligt, at bläbd annat , fom hös ki Naturkunnighetens förbättrande, åfven underlöka den delen, fom angår löfe&eternas Hi- ftoria; men: ånnu berömligare, at ftråcka denna kunfkapen til det våfendteligafte åndamålet , fom är Fåderneslandets råddning från åfverhångande » fkada af en få föraktad ohyras frat, fom förftö- rer c det omifteligafte Nag af Rikets Skögar. > Huru angelågne åre vi icke, at utrota Blad- Mafkar uti våra I rågårdar, hvilka allenaft för- hindra ett års Fiukt-växt pået eller annat Tråd, fom dock L fig fjelft ej lider til fitt beftånd, utan år tårdigt nåfta år at årfätta förluften i dub Hvad koftnad anvånde vi icke på Oläng erier, fom allenaft tjåna til ögne- ågnad? Hvarföre åre vi icke lika öme om Furu fkogarna, fom, inom 30 intil fö är, ej kunna med ny växt åter upfylla fitt lediga rum; men tjäna til långt våfendteligare' nytta, och til vår tilr RonA, YADiNgas befråmjande? -upråkna alla de trakter i gemen, fom i försa ti der va wit med Skog bevuxne; men nu åro: Skoglöfe, är: ej mitt åmne, ej eller år det möj ligt. SD vilallenaft nåmna Falan eller Fal- ; Er Wåftergötland, fom på 1200:de ta- bödel med Skog åfverait, delt i Norr- >» Såder-Falan ocH Öfter-Falan3 men nu åt e fom en nål." Bihanget til Wiftgötha-La- gen åger håruti ej mindre vits-ord, ål du mån- ge välgrundade och ofta förnyade Kongl. Skogs- Or pa fd - «+ [CO 1769. ordningar» och SEE milt: den » Skogens åter-plantering , famt de få oi för EET och joner äter pd | TORBERN BERGMAN, — sök .Chemia. Profeffor i 1. Sr ; SN RN ”-— £ Im de M ER fom it ; föreg. egåen AS ling nåmnas, och af hvilka ritu Vini förvarade. blifvit mig. jag nu den åran, at på Kor gl. Ac fallning, upgifva "följande underrå ffa De Län til et flägte, fom ja lingarna. befkrifvit, under namn of V: kar, För/'6 år fedan hade jag åfvén ( anmärka jwkt uden and fråga v franc örvandling. Jag träffade den vid bå 1ii månad, i å Samhålle, fom d - Mafkar, hvilka redan atåtitvalla b: gviftar, och furto. öfver. hvarandra påsenigren; De uprefa ån fran at kroppen helt lodrått- och fyr åfkådar dem, med en droppa. hålles utom munnen. Denna rörele iker- hs och nåftan på en gng aft Ner se illet, famt "tjänar, utan tvifve a någon afd deras 6 a affkråck ra ARrurligk fiender. od förmodeligen. Ichneumones. sarrén på en gren, flyrta en äre ingen annan öfverförlel at tilhjälp af lina fötter. -Samhål- varit Nörres, al nu varo de mått , OC 1 inom dets r lågar en del omkom- utfeende var BE hufvudet rundt, Krc ppen delt i 12 leder, grön- ;firet klångs efter kroppen, juft vid fåfter af Stterne , och öfver dem på hvar fida liktom 3 ed långs efter, af hvilka det åfverfta rkt och de öfrige tvarta. Sifta leden var art. Långden knapt 1 geometrifk tum etern omtrent I linca : fötterne åro 22: ige och fvarte, under de fråmfta e hinnaktige, röngra. et par SM de fitta äta I lederne;' 13 at Ke en tjerde å år utan färter. Ef- nfade deffe Malkar hud.. Hår- f gen träd dragas utur munnen, der de famma, at inmåtet åfven en mi irkvårdiga omftåndi ghet jag ; tälle. anfört” om en del andre -mölja uti "ge stal td fi- icke å därföre | RR arts | ts affkalade ; ne a ära. nu ei flår. Hufvudet i L ', famt ögonen frarta, men. Amå- Få let fvartbrunt, utom det fom var hyill et förblef hvitt. Kroppen | va g, med 5 rader fvarta flåckar låings- efter hvilka den Sfverfta delades i tu ERAN a TRA a rr Da- 274 — 1769. OA. Nov. De Dagen efter började de Aåfte a at) AG förvandlings- hylfor, hvilka voro glatte, , tåt åggformige och hvitaktig en De fmakade ingen mat efter den nåmda hv - åmfningen. I flutet af Auguftus framkommo deffe kråk med v gar, och höra under Tenthredines eller vag flu- gorne.. Befynnerligt år, at af 60 til 703 fom hos mig utklåcktes, var ingen enda Har 4 tan alla Honor. Det år tåledes. om. de följande befkrifning gåller. > Horstd > -Hufvudet år rödaktigt bind fvarta "ögon. Antennerne åro :fvarte, knapt långre ån bröfter miångledige.; 'hopkramade, utåt fmalare: ån på undre fidan med en: blem taggar förfedde" nl YR pettinate). kvis "Bröftet år rödakeigt. på | undré fidän tr mörk | 'grått. Fötterne åro r klige. gen år röd- — aktig 3 men på fidorne gr IbtAb Jä de til brö- tet nårmafte lederne fvarta på öfre. fidan. SEn liten fvart tagg fitter | rn hvardera fidan om anus. Jag fann famma år en-annan art Mag STÅ -pukar, fom år den förras nårmatte Ane r på Tall icke gör mindre fkada. Deras Binoa endaft af 83, och til rörelfer, fått m. m. kom aldeles. öfverens, med Fk n da ma; men fkilde fig dock i flere omftåndig SR Hufvudet år mörkt, men på fid fr aktigt. Kroppen år grön rå med Mp Sö öfver fotfåftena, men ar öfver på hva ARE allenaft en rad med fvarta flåckar , ch Ga "leden mörk. Fö ötterne åro 22: de Mä Sposrg kö fom rv de föregående,. Fr a SEN uden före ädre Hut sn blef helt vad - | sill KV dd aldeles förfvundne, För SE ad , åfven fom de förras, öfver jord, Nee like: AE raj m. m. ; som etan ye she ng oe. 7 Den ne fEilj es : 1 ledes frän fr WODel R ide. v. Linné be- sdo ; ini, börd Fen ar han år rifna ar rten åre p älderal, ganfk igges ftorlek; fedan de tått vin- edlotrg. amma fom en ftugo- ra har jag i något Syftemfun- Må der gör) Sn förledde: med 1(aå- c e göra öpningar för fina ågg, ligen i qviftarne. De föröka fig farkr; enligt föregående :anmårkninga: Hona alftrar 100, fi ; SR å framkomma i 1 tjerde led 12,500,000 | malkar efter en enda. - Når därföre omftåndig- heterne gynna denna afvel, lå kan den på kär i SI T ti Na NR 276 NN 1769. OC Dec, tid blifva i fånd at bedadkkårn ma en 13 bekl gelig förödelfe, fom Hans” Excellence; n. m. ”befkrifver: | LEN vå ALAIN PAR Åt utrota Mek athålla denna. ohyra, vÖrG utan tvifvel åfven lå ba fom det ånner fe -omöjeligt ut. Om man än'fra ideles 'hir utfpana ”hos deffe fkade-kråk' någon dfådan .nerlig ec Hg at hvar Tall för 4 g ig pe -vederbörlig tillåmpning at denna kunfkap d de befredas, tå blir det åndock troligen 'c ligt at verktålla i en ftor Skog. sor ad Det år vål fant, at defle Mafkars-famma fkockning gör, at de lått i röjas, dels genom qvi fkarnes: atbetning, dels. genom deras talrik tåll kap: det år ock vifst, at en perfon fkulle om en. kunna upleta och förftöra. då tufendetals hvilket tör de iland åren hade m jak tydas men det. torde icke defs min falla alt för befvårligt , at. UPN Bör da fin Skog, i JJynnaner om. den har flere mils rymd. > — Når deffe Ma ar icke åro i fådan mångd at hela Tråden atklådas, oröSA e til åfventyrs 'göra något gagn i ftållet för (kada. Tall ter icke nya fkott på | qvi- a SR fidorne, 1 utan från qvi Marnes ändar >) hyadan' ock en "Palbjr Vv ar ; qvift-åndar blifvit affkurne, NEKE MON. Som nu Maf undre grenar, och tillika med b barren afbita de- s ytterfta ändar, 1å måtte alla. del es - etterhane äs bar sj dårige om Tråden likfom Jå MR ifta d Len er Bruk förledet år äta j Mälibus T pv wa ÄSST TROM, K bu fatpelfotren LSS SR ” ONE ås "vålbebagys Ljundrsned, Kongl: ps Academien behagat anfe mitt. P torka 'Spannemål vid Hammar- )y har varit det fullkomligafte fkål . tilfe och genom förfök utröna, om i Hammar-hårdatne u pftigande » vår- ån vidare nytta ävå das. rre oc BA Herr Hof- in CARE De. nor | Får a Han förledet” år Me, at anlågga er. Målthus ad-B ruk varande $ Stång- FAM rr ÅR iepler bat rättade 2 idee da je AE MH 5 full gång fatt, utom Stöp-karen, fi jas ar trå; men "komma at muras Cen ents-bruk. RE upit, famt huru an- h inräteningen af famma Målthus- ST SnG ar, Br, Je blif- ock. Habdläcer för. år: Rv Kongl. ÅAcademien hedrade Herr ASSR, För det pås . fundet, med em. Gull- Fettom. 18 1769. 06 blifvit verk ftåld ; år hvad jag nu sfod mig bör inför Kongl. Academien framlågg , öfver ån ad at Könol. Academien, fom dd tårdeles be fn | ca för et re årt 6. så Vv genhet. altid uptagit de Rön, hvilka för € Fådernesland kunna vara gagnelige e och nytti- ge , åfven lårer gilla et arbete, f om. Jag Mm lika åndamål mig företagit. 29 NE Sjelfva Mältbufet til defs inte” ftållning fådant fom det vid Leufftad-Bruk nu finnes och nyttjas, utvifar det Modell, famt ren = Tab. KX. fom fr Kongl. ”Academi en år upvilt. - ,Hufet år bygt af ften, och hela under- byggnaden likaledes af ften hvålfd RR .ven: ofvantil utjämnade. och. bortnen med: åril= ften belagd. SE vg Golfens KJ uto 24 det fäller, + fo fom T r 1 S ; | Kt o tunnor. TÅ t, dem at ärta UchSRe forc Då ESA :Stöp- -karen bs. Ps as ML alla 12 - ad hvardera, och komma at mu S lånd!k Klinckert ,. men ånnu tils af trå, åro flålde i. bredd vid; de len, .gent emot: "Milrhule H ifran dörren. intil. JAR bredd, år lemnad, och hv varpå, enår torknin en kod fin falla rn : i . 1769. O&. Nov. Dec. 279 -wcinUnder bottnen! på: Stöpskaren, hvilken blir concave och hvarpå en -holad jårn-plåt låigges, gårven Kran med tapp fram til rånfrenen Lit. C; hvaruvur, enår denfamnia öpnas, vatnet :af- tappas, få ofta flöper fkal Ayttas til fverrnings. CP framfidan af Stöp-karen infåttes, til lin- dring uti arbetet, en Ek-ram in vid bottnen, öém 7 qvarters högd och 3 qvarters bredd, hvar- uti en lucka eller dörr, åfven af Ek-virke, in- >aflas, hvilken fenate, få "ofta kornet lågges i. bien at. ftöpas, vål tilfåttes ; men uttages, når ftöpet år fkedt och vatnet aftappadt, då kornet mält 4F€ 08 fjelft faller ur karet, utan annan åtgård, ån at det fom vid bråddarne qvarblif- ver > föres ut med fkyffel, och karet renfopas. ån , Uti detta Målthus, går fjelfva måltningen för fig pådet fått: at kornet förft lågges i ftöp- karet; åruti; vatten af den nåra dårintil inråt-, tade. Pumpen föres, til få mycket, at det ftår et quarter högt öfver kornet, och når ttöpet ftått et. dygn, aftappas vatret, hvarefter den ofvan- örmålte.: dörren eller luckåin öppnas, och det flöptekornet fkyflas öfver rånnflenen C, (åt hvil-. ken .rånnften. fvettnings- ftållet fluttar, til vatt- nets båttre aflopp från fjelfva ftöpet) i en hög, til fvettnings-ftållet. D, dår det blifver Några tils det börjar vårmas, hvilket merendels fker inom. et dygn: dårefter flyttas Måltan til Ej; och, bredes ut til ungetårligen en half alns högd. Av Håtvid anmärkes, at förfta dagen tilftålles med förftardtöpet uti det ena karet; den andra dagen vid famma tid, det andra ftöpet, och fortfares på famma fått med flåpning hvarje dag: Ä ; var- hvareftet det andra: Bön lägges i-fin ordning ' « likaledes sat fvetras, och efter et dygns é fkyflas den förfta' Måltan ån långre fi met F; den andra åter intager den f och det tredje ttöpet föres til fvertni På enahanda "fått fortfares hvarje ds den förfta Måältan altid g dan «< föres efter, til dels den, er hinner fram til; ugnen, då den ftårdig at upliggas. til to fla Miltan fåledes år år tor | ny om et dygn, lågges FÅR andr a "Ben fortfares lårmed , få BORRA korn är i för råd. TAR Dock 1 akt taget, at it. Må ts dagen, fedan den kommit utur Å flere gånger, ganfka vål tvättas Mel blifver något myc (er da bör flytta bum > pd areft dre Måltor, fom ej HWndst al al dygnet beqvåmligen fke br 301 dan håndelfe' kylas. om på” flåll ingalunda blifver få varm, at den famma, eller at | ; tiltällen planen a g a Dirjåmte måtte dyg nen förut maren å år | sand. vt ar altid a komma at få en heller annan nr a SFC rummet oder hv ane 1 rd 1769. -O& Nov. Dec, 281 nyttjas. I: öfrigt, fom Mäåltan efter fvållnin- gen altid-intager tftörre rom eller låge, åfpaffar mand jeltva ansningen under måltningen därefter. «oo Hvad åter torkningen angår, år därvid. ej något vidare at i akt taga, ån at den på ug- nen och järn -plåten lagde Måltan vål våndes, kvilket beqvämligen fker med en därtil gjord Spade G, afen alns långre fkaft ån ugnens bredd, på det fått, at ämnen fkjutes under Mal-, tet , ;då fpadan federmera vändes i håndren, hvil- ket i början kan falla något tungt för en ovan, men Jlåres inom kart tids. Nr oc Af fådan befkatfenhet år den inråttning, fom vid. Leufftad-Bruk nu för tiden nyttjas, och på detta fått procederas. dår: med fjeltva .målt-och torkningen. rdr: sen LL Den nytta föm detta målt-och torknings-. fått medförer, år lika få ofelbar, fom mängfal-. dig.:- Befparing af Ved måtte frigenogn på et betydande fått vinnas 3. hålft Målthufet, utan nå-, gon annan vårme, ån: den ugnen medförer , drif-, ves, jamvål den kallafte vinter; ..Den anfenliga: golf-röta uti Arbetarnes egne Stugor, hvilken. hittils förorfakats af de dåruti anftålde. måltnin= gar, förekommes, åfven. fom all Badftugu-bygg- nad, hådanefter blifver onödig , 1 fynnerhet, fom både Malt, Råg, och all annan flags Såd kan på famma ugn torkas. 3; cn SP =) Men den nytta, fom nu år Leufftad-Bruk förbehållen». kan göras mer allmån och vid alla -Hammar-Smidjor .ganfka.lått vinnas, i fall nu omrérde inråttnin g antages. och fådant. affeende blifver ej eller på alla fållen den koftnad och vidlöftighet nådig, hvar- Sd ; Tf med 282 1769. pen vid Letftad-Bruk detta "Verk år anlägdt; hvareft det för Brukets florlek och AZ talrikhet mått få flört vidtagas, uta ugnen och Målthufet göras mindre, vara tilråckelige,. alt Sreop let oc ägares "beho. a ner Så "7 Under-ock åtver-byg nad: tas efter behag, och tt ägna bidete vid Leufitad bel och hållen r hvälfd. höjningen vinnas genom. ftolpar; då bi jas med bjelkar "och bräd:botten, hvar grus lå Iges, och dår ofvanpå Tege € iten, vål '/och faft i bruk lagd: å til 4 alnars högd' och 'dårpå åte: så Tak-tegel; hvarvid doek' tilfes, at hölilen, mältningen förråtras , hålt nar högre från”eld-ftållet ' uti Har få 3 'framt tilråckeligt dra ag fkal Y + Stöp-karen behåfva icke heller muras, "uran bog 'med förmån | tigt virke 1 yr jäs, och fjelfva t Hinder möta, inrättas aldeles | för Kongl. Vetenfkaps” Academ upvift och belltrifvit, ti Gifta ärs Handlingar > hvarvid endatt « ning arne på galten böra hår gå he intil golfvet, i ftållér de på def Han & lairt inrättade. fig em "Måiltorne; 8 qvådratalha råkn rum. > Börandes i öd tilråckeligt. våder- ÅR af bråder, til imor Fnas bå delfe at Haan för myc et sn 33 1769. OA Nov. Dec. 728 3 huflet, fåttas Gardiner af pröffta våf omkring ugnen på de hi fidörne' hvilka under måiålts våndningen "Uphiffas ; men fåppas ned, når den år förråttad; Emedan” ör Hammar- Sivödérne Sö, annat arbets-folk vil vara nödigt, at Maltet, få framt det ej af dem fkal ratas, blifver något rökigt, få kan, når torkningen fker för dem', fpjäller uti galten Titt. £, vål til hälften öpnas, då detta ändamål låtteligen vinnes; järlrgöt fpjållet ; når rök-fritt Malt åftundas, vål tilfåttes, få at rös ren m, Mm,: enfame agera. Den anmärkning bör jag vid alt ävrda flu- ligen ej förtiga, at under förföket med milt- ningen vid Teutftad- Bruk, kornet hade fig myc- ket ojårnntr hvilket af Hen mer och mindre odhet härrörde; i atifeende' hvartil i mitt fin- ne' högtt nådigt blifver, at kornet vål riftas, få at det frida fkiljes från det: låda , : hvilket förra fordrar. långt kärtare tid'både til ftöp-öch måltning; men genom hvilken utvåg , man jäm- vål af det fenare, ehuru längre tid til defs ftöps och måltning fkulle fördras, kan ån gagn Sch Hytta at förvänta. ANS ANA AN ANN AN RR RÖDA Angående” Möalm-och Berg fprengning SAMUEL SÄNK . Bergs - Råd, | | [ Jrder de fiftförflutne AG åro I uk ftycken af vår Bergshandtering och där til 284 17.69. M OM. Nov, Dec. til hörande 'Arbets-pröceffer, fynnerliga fördetar: utrönte: en frukt dåraf, at Slögder och Nårin- gar blifvit upmunttade och hållits uti vårde.. Om vi jåmföre åldre och fenare tiders Gruf- ve-byggnad, Upfordringssverk, Vafknings, Roft- nings och Småltnings, famt Smides-och Metall- Manufattur-proceffer, få vilar fig uti inråctnin- gar och handalag mycken fkilnad, til vår tids heder: vår omtanka på förbåttringar har ftråkt fig ånda til det fotiga: kolnings-arbetet och de- ' ras grundeliga handledande, fom dårmed umgås. . ee Men hvad vi måft förfummat , har varit det” både: tunga och 'koftfama Malm-och Berg- fprengnings-fåttets underlåttande; hvarå likvål beror en våfendtelig förmon: för Bergslagerna: åtven ock för landet i gemen; hvad den fenare eller Berg-fjtengringen ängar. .siraaidt sed oo Man - råknar med fkål mycket dårigenom vara vunnit, at -vimerendels aflagtidet förr van- lige och fkog-ådande Malmbrytnings-fåttet eller brånnande i Grufvorne, genom få kallade: til- makningar, och at vi nu mera til ftörfta delen nyttje grengning med Krut; meh nu återftår, at genom möjelige förbåttringars utfinnande, gö- ra detta fiftnåmde fprengnings-fått ån mera för- dehltlät. 0 SE BRI EEE I nåftledne fommar har jag biviftat nägre i.det åndamålet anftåldte förfök , fom tåmmeli- gen vål lyckats: och om andre, fom därtil haf- va tilfålle, behaga med fådane förfök vidare fort- fara, kunne vi dåraf vånta mycken nytta, Dårföre har jag den åran at meddela beråttel- fe om den fäledes förråttade prof-fprengningena jämte mina dårvid gjorde anmärkningar. -Kieu- i fora pker TYST 1769. O& Nov, Dec. 285 tenanten vid Kongl. Artillerie Regementet, Hr. JoHAn BERNT von TORCKEN gaf anledning til berörde förföks anftållande. Fan anmiälte hos Kongl. Bergs-Collegium , at under det ho- nom "varit ombetrodt infeendet öfver Berg- fprengning, fom fkedt för Kronans råkning, (kal han utrönt viffa fördelar, fom han förmodade ”åfven komma til pafs vid Malm-brytning. Af Kongl. Collegio blef altfå mig updra- git, ar refa med Herr Lieutenanten och tvån- ne under defs tilfyn inöfvade Berg-fprengare, til någon Grufva, at dår anftålla prof-fprengning, fom 1 följe. dåraf verk ftåldes. vid Riddarhyttan i Våltmanland och, Skinfkattebergs Socken; uti där varande Järn-och Koppar-Grufvor, på flere fårfkilde "arter och blanningar af Betg - och Malm-flag. VR äs > Som de hårvid utrönte förbåttringarne e- gentcligen angå underlåttarde och 'påfkyndande "af bornings-arbetet , hvilket år det fvårafte ftlyc- ket af hela Bergfprengnings- proceffen, få in- fkrånker jag min beråttelfe och mine anmårk- ningar inom: den delen af Malm - eller Berg- - fprengningen, fom rörer verktygen och handa- lagen vid borfiings-arbetet. 0 0 För mera ordning och tydelighet tillåtes mig, at i hvarje omftåndighet förut nåmna, hu- ru börnings-arbetet, få vil verktyg fom handa- "lag, hittils vanligen och i allmånhet blifvit fort- "fatt. då dårefter båft vifar fig, hvaruti dé an- märkte förbåttringar befti, jämte grunden dårtil. Hvad: verktygen angår; och förft' fjelfva Berg-boren, få fkiljer jag mig låtraft ifrån be- -fkrifningen af de nu för tiden i Bergslågerne bru- ” böskadö dr ns nitr jag dåröfver bifogar. PG £l- ritningar, "Tabula Öl en OR igotke föreftåller i rt rie v det en get: "Fig. 2 >» profil af boren, dåd ticalt midt i tu, långt efter: profil. tagen midt På boren, men tvårt öfver fkåret:. Fig. (4. fpectiv : Fig. 5. åren. horizon ren genom pun&erne 4 och B, bågge profilernes. fkårnings-linie med ab och cd. Fig. 6. en. tal. af boren, efter linien Md och Fig..7 7.en pF efter linien GH. 0 Bor Fig. 8. til a pr på lika fått. beten af det andra flags erg-be r, dc ergsla agerne , och hvars fkår, fom. i. perfpectiven: Fig, 11. har ens helt .conftru&ion ifrån den förra borens. En Grufve- brytare: eller Berg -fprengarc rag vara förfedd med flere kår are och lån re» gröfte och finare Berg-bor, dels.för om Byte efter bor-hålens olika djup, dels för be fparing. af tid vid bor-hvåfsning Bebnonoigtn AN ”Sådane tillammantagne Berg-bor; kall Is en Bor -.poft, hvilken. umagend els beftår af 14 til 19 Äolkeön RE ned ; Den fårtlan. fom brukas. vid. ) nande och kallas: för-bor, förhugg -Bröftare, år altid gröfre, ån de. bor-hålets tiltagande djup: och j hålet fkal blifva , defto oftare byter om emot finare, bor, få ar til et. enda bor ål kunna behöfvas, efter bor-hålets olika dj 4 ? z 3 ÖRA be AA RS rne af de hår 26 trade BR -bor 4 kpsbor ” dock. ar de finafte. 1 den jag fi Fond: alm- -br ytningen 'ttjas; ty i få Bergslags - orter ; gröfre , (åar Jag. blifvit varfe lag, fom. föreftålles- Fig 8, hvars få er för 8 linier fed tum, fom en hel decimal. tum och 4 li- RE bor, fom nyttjas til dju- e til I förr-bören och fgi i- å gt ot förhållande, men hvad dårom ä Agas, älg a Är merendels. HG > fållen, hvar de gröffts filja uti tjocklek få mycket t bor- hålet. liknar en RR fål- -låggning hedda man n af något vilst utvaldt frål- Lag grund , ån den, fom beror på va- arne, at handtera det ena eller ans t. : Således nyttjas på. det ena fäål- på et annat. Brånn-ftål, och åter .C pp - flål, gemenligen af de til- om I hvarje ort åro. at tilgå. = bruka vid fål- -låggningen klyfva idan, på det ftälet må i vållnin- tåfte: andre hugga bor- järnet = = Så : a ee = (CA "a Sö RA 4 ler två hugg eller få kallade hullingar, n affigt at bårtre tåfta ftålet: andra ög jämnt afhuggne bar-järnet. sö gg en både i ändan af. järnet och på den I-biten.> fom paffas. emot bor-jårnet, utan vidare anftalt, ftåler vid det i åns a flags | 0 KA 4 ” UC 9 e På de flåge Aållen brukas, är åfven i öfr ändan ftål- -lågga boren; men på många flålle varder f: ädant förflummadt. = NS SOV ; fn Når jag nu fkal göra mina anmärkningar (SN och befkrifva en rått" conftruerad 0, åter af bif f öfver de Berg-bor, betjänar jag mig ningar TaBRT tillika med Tab. XIT, hvil ken fenare föreftåller de Berg- bor, dem ja ag fun- nit "Köra båfta verkan, 00 bo MR Bör i z Vid det: förfta fager "af de va nlige » Ber; Bör: TE AXL Fi. ”anmärkes tåfo oi fördelaktige. omftåndigheter. i :0, At a convext: fåledes gör mindre de en dår kan i perpendiculaire dircéion vid > dra vi ( 'förrån rundningen blifver afnött. I - 4 FR 1 fnart nog, efter fom den delen aft fkåret , fom förft tangerar fjelfva Berget efter perpendict Jaire ANNA. måtte vid. a Nag ; upbåra ftar- kafte re action af Berget; men I ed der ' fördårfvas på det ftållet åggen af fkåret: och i 'anfeende därtil måtte deffe 1 ofta om- lagas och hvåffas. 2:0. For mård f lr ets lång- fidor emot hvaratinan en Angel CAD, Fig. 3 fom, efter hvad j jag obferverat, + lå ar gå inemo 90 grader, då likvål i följe” af vi Ooens enligt Mechanifke principer, en fpetfi gel mera verkan. ”3:0: Et muru fkåret elle untterne E,F Fig. 2. ftråcka fi få långt utom Borclkafrets diameter G,H, nåmligen til 13 1 n på ömfe fidor, at en god det at ja år dö ändar icke har underftöd af br a är d fkåret litet kårtare ån Rat enat hvarföre de fkarpa hörnen på fkå Be emot Berget, fom hindrar borens både ridblllg | : tre vid lag i hårda Bergrarter, ån boren Fig. JA. Nov. Dec: 289 | gång i Berget. -4:0. Vifar hela borens fammanfåttning, enligt profilen Fig. 2; en bryts ning ifrån G& tl IZ A.och E, hvaraf händer, at flaget ; då defs verkan fkal fördelas i fi många direétioner, mycket förlorar af defs-ftyrka. f:o. - Faller det genaft för ögat, at. denna flags bor, fom :både år vid fkaftet 3 linia tjockare och i fkåret 1å til 2 linier: bredare, ån Boren Tab, XII, famt följakteligen agerar på en ftörre Cos lumn af Berget, icke avancerar på djupet 18 . lått, fom boren Tab. XII. och ånnu trögare måtte borningen gå med de gröfre förr-bor, iom på m n a ft len brukas. FR 2 så => Betraktar man åter fkårets eonftru&tion på boren Fig. 8. lå, ehuru den föregifves ftå båt- 1, få finnes den dock ännu mera felaktig, ån den förfta; ty 1:0. agerar fkåret i fin perpens diculaire dire&tion, blott efter den lilla långden E F, Fig. 9, fom under påftående borning må- fre foutenera hela den verticala Bergets rea- ction af flaget. 2:0. Alt hvad borens diameter och fkårets bafis til ftorlek öfverfkjuter E F, tjä- nar ej til annat, ån at hindra flagets verkan jorningen och at onödigt vis öka Bergets rea&tion, hvilken 'ock på fkårets både tvår-och lång fidor Fig. 11. blir 1å mycket ftarkate, fom de famma åro inböjde , hvaraf Berget får få myc ket ftörre kraft, at mota borens avancerande. = Hvad fåledes redan år fagt om de 2:ne flags na allmänt brukelige bor, Tab. XT. I Jämförell emot de Tab. XII. teknade bor, utmårker nog- famt ördelarne af de fiftnåmde. = d U Som Som: det, likmåtigt hvad jag redan påmint, förorfakar flort hinder-i börningen, om diago- : nalen af fkårets bafis 'öfverftiger åggens långd, och åggen äter icke foutenerar fig vid en långd, fom icke: har underftöd af ”bor-fkaftet, 1å har jag i affeende på deffe omftåndigheter , fom), når en: Berg-bor fkal fmidas , tållan varda be- - hörigen i'åkt tagne, gjort 2:ne tårfkildte afrit-' ningar af Berg-bor Tab: XII: hvilka icke fkil- ja utisannat, ån i fåttet, at rårteligen afpaffa nyfsnåmde partier emot hvarannan, antingen ge- nom. nedflående- af de fkarpa hörnen på fkåret, fom fes Fig. 1. jämförd med profilerne Fig. 2. och 3.> och perfpettiven af fkåret Fig. 4, famt "horizontal planerne få vål af fkårets bafis, fom bor - fkaftet Fig. 5. och 6: eller ock medeltt borens inråttande på. fått, fom den i per- fpectiv och profil $ BA: SONEN Pre; ftålles, få at horizontal planen af fjelfva bor- fkaftet Fig. 12. förvandlas imellan I C Fig. 9. til. en fådan plan efter linien C.D; fom Fig. 11, gifver tilkånna. I öfrigt kommer Berg-bors- conftr uttion Tab. XII é Big. I. och 7 på et ut. Skårets ågg år en /råt linia, fom gör, at flaget -communicerar fin verkan på Berget med utan at fkårets conftruttion. dåruti gör något hinder; fkårets | Må NE g i AR ; Nov. Dec. sid = ksp r SE hörde arifs . ed wid do äro terande och vridning: refiftancen af Berget år jä nvål. nindre efter åggens mindre långd: con- dtruttion af boren år mera fimpel, ån af bågge de fören och med mindre brytningar, hvilket gör dd tiden perpendiculaire: verkan på Ber- vid: per flag blir ftarkare och gifver bo- mera ftyrka at uthårda Bergets reattion: Ha förenåmde. omftåndigheter bidraga är en långre ftår, utan omlagning och hvålsning. >» De finare af detta flags bör, fom nyttjas dt bese; tiltagande djup, Milja ifrån förr- boren och fig imellan allenaft til + eller & linier. Så mycket mig år bekant, lårer Sahla Silfver- verk vara ibland de få, om icke det enda ftål- let i Bergslagerne , :hvareft brukas Berg-bor, af den conltruction, fom närmat liknar, Berg- oren Tab. XII... Wen +»Conftrustion a bög: gör dolk. jake alle- nå tilh Meft i det åndamäl man föker, eller at gifva I oren mera kraft. och beftåndighet; utan bero deffe egenfkaper, fom en . rått conftruerad bor bör åga, åfven til en god del af syntar dd ningen och roPsngen. + Efter Theoretilke grunder at döma, fkulle jag hälla före, at Garf- flål vore tjänligare ån Brånn-ftål til Berg-bors ftål-låggning, och min- dre ån annat ftäl förlora fig vid en ofta itere- rad borens upeldning och omlagning. Dock JAR jag. det, fom SA rktda Md til når= mA” 202 1769. OA. Nov. Dec mare underfökning, i fynnerhet af Herrar Ge- Tchvorner i Bergslagerne, fom fkola utom defs för Ämbetets fkul hvar i fin diftri&t beföka Gruf- vorne och anftalta om Grufve-brytningen , famt fåledes hafva båfta tiltållet ; at på fårfkildte ftål- Jen utröna förhållandet efter infallande olika om- flåndigheter; ty man bör i:den delen endaft li- ta på Rön; men ock tillika: icke låta förvilla fig af et olika hårdnings-tått. : Man har fvårt at finna arbetare, fom med lika tårdighet förftå at handtera alt flags ftal;j utan merendels bru-- kar en hvar fitt fårfkildte hårdnings-tfått , fom han fått låra, och nyttjar utan affeende på ftål- flagen :-och fom jag håller före mindre vara för- loradt igenom fkilnaden i ftål-fagen, når ftålet år i fin fort vål arbetadt och fritt ifrån Jårnto- gor, ån genom felaktig: hårdning af et för ar- betaren obekant ttål-flag; få följer ock diåraf 1 min tanka, at til defs man kan upgifva någre - fåkre Rön om fördelarne af det ena eller andra ftål-flaget vid Berg-bors ftål -låiggning , jämte hvad vid hårdningen efter olika Berg-e ler Malm- - flag bör i akt tagas; må man hålft nyttja det ftål - flag, hvarvid >arbetarne åro vane. Hvad man i anfeende til Berg-borens hårdning för- nåmligaft åfkar , beftår dåruti, at fkåret år faft och hårdt; men likvål icke fpringer af eller bråckes. ÅA a (RRSR je Den på en del fäållen brukelige och förut emrårde Methoden at klyfva bor-jårnet i ån- dan, når Stålet fkal fåttas til, år icke den bå- fta; ty dårigenom hånder, at något af Jårnet breder fig vid fmidningen jåmrte Stålet i fkåret. Man må håldre , om få nådigt fkulle ven | öka X IDE man icke förlumma;s eljeft kid a MR Nov. ; Dec. 293 gifva vållen mera flyrka på fått, fom föka är gifva vållen I fo! fomligftådes fker, igehom hullingar i åndan af RER 0 AN SNR RR RDR te KOR Rö SNR öjt bor-järnet och i fjelfva ftål-biten. SR >. Stål-låggningen i åfra åndam af boren får an icke förfu t lider boren för myc- ket af flåggan , och varder fnart fördårfvad. Den Ce. NOR ra åndan bör därjämte fmidas accurat kullrig, fom Tab, XII, Fig. 1. och 7 utvifa, få at flåggans kraft mi verka midt uppå boren, hvar- igenom borens verkan på Berget blifver i en perpendiculaire direétion, och följakteligen af CA RAN Sr 0 Jag har aktat mindre nådigt at påmin- myrdet til Berg-bor måtte utvål jas godt Järn, få at boren, når den råtteligen handteras, hvar= ken må fpringa af eller kröka fig. Men mår- keligt år och igenom årfarenhet beftyrkt, at ånfkönt Järnet år af båfta flag, kan man åndå icke med en ny Bor-poft af nyflmidt åmnes-jårn drifva” borningen få fort, fom med de bor man 3 eller 4 veckor nyttjat, hvilket gifver tilkån- na, at Järnet icke åger all den tåthet och fatt- het,;' fom boren bör hafva, och at genom det fkapen förut i Jårnet faknas, I följe håraf åro samla utflagne Berg-bor icke at förkafta, utan unna af dem de bäåfta nya Bor-poftter förfårdi- ras til ftörre fullkomligher, ån man i förftone idkeliga flåggandet vinnes, hvad af denna egen- sond finner hos andra af nytt åmnes-jårn fmidde bor. CSR —- Jag har mig bekant, det: på en del ftållen ” - ' dre af Jårn fmidde bor; men jag år nog be- Ung nå” | ; + "- | 4 DNE - 2 9; Er 5 | j SÄG id SR ” x a l 1 " e , ) någen at tro, det en af ohårdadt Stål fmidd bor rmårcte äga befländ, når man man med hårdnin- gen icke går vidare , ån til de delar, fom i en Berg =bor böra vara ftållagde: och en fådan Berg-bor, om Stålet år hela ftången igenom li: ka godt, fkulle göra all den verkan, man kunde begåra, och med:mindre befvår, ån en annan af Jårn, hållas vid: magt. Nyttan af deffe GR Berg -bör ankommer ' likvål på nårmare fö i Jag går tilbaka til Berg = borens: conftru= sion och ftål-låggning, i affigt at utreda ors faken, hvarföre man bittils brukat de Berg-bor jag nu förkaftar, framför andre af mera fimpel conftrudtion famt ftörre verkan och mera var- aktighet. Man här nyttjat grofva bor egente- hgen för tvånne orfaker: den ena, at man hål- lit före, det på diametern af bor-hålet och mycs . kenheten af Krut, fom dåruti kunde rymmas, — fkullé bero ew ftörre eller mindre Berg- eller : Malm- vintt efter Kvarje / fk Ott: | den 4 and ra; | A gröfre bor kunna lättare handteras och håll "> Hvad den förra :omftåndigheten angår, få i beftrides icke, at ju et ftarkare fkott kan i viffa äaffeenden göra en dårefter proportionerad ftörre verkans men vid många och kanfke de flåfte tiltållen år icke något vunnit med de få kallade t är ftarka fkotten efter grofva Berg-bor. Bergen hafva merendels fina fkölar och lofsnor. Med gg ; måg Aegrr Sd pe all den ftyrka fkottet kan åga, frtannar dock ver- kan dåraf vid mötande nya aflåésningar. Om ock Bergets befkaffenhet och låget af det ftålle > dår fprengning fkal (ke; medgåfvo, at bor-hålet kan ftållas och riktas til vinnande af et ftörre, quan- AÅ [S ; Nov. Dec. 295 Berg dgsnom.. ftarkare fkott, fås unna kotten verka Bergets råmnande til lån- ÄR är RN och fjor Berger ko za når av år rått 2 at man dårige- ADS fen Kommer det | SSR jla åå år RNE dår- fÖt 2 efalla- antingen. I ånkningar,. eller ort-eller 3 = arb ten. åd: ftrofs - arbeten. elle: uppå 3 Fa h vidrymmige. pallar. fkulle FR med KO Jösbra mna för hvårj Ir dtörre tor lösbrutne, om dårmed nagot vore a - ende vil” arbere . fom | I Be RE San r bibeh cl de då RSK ngelågen, at Irten och SR ollen hål- råtta dircétion efter fö förefkre! ven. högd 1, oc h fårdeles at taket innan för Sr bör vara BABY mera. öppen. eller. ut- för , icke fin fortf åttning höjer . eller fån- va araf örorfakas. luftens fragnation. utom det man fåledes PES kan vid : Malm-fprengning gagna ig af myc- ka fkott, och: 1 den afligt upflag gne vida tan "dök viflafte år, at. bal ar bors nyttjande förlorar mera i arbets- ; man, vinner i 0 g-eller Malm-fpreng- nin- 296 1769 . :OQA. "Nov. Dec. ”ninger på de ftållen dår ftarkare fkott kunna eller behöfva göra någon ftörre verkan, få kan den omrörde åndringén uti Berg-borens conftru- lion föga göra någon åndring, 1 anfeende til ftyr- kan af fkottet; ty jag bar Ål föreltålde, at Ör- »boren icke bör vara få grof, fom den vanligen brukas; men at det gör tilfylteft , om denna och de följande Bor i famma Bor-poftt fkilja i- från hvarannan til 4, eller om det högft vore 2 linia, hvaremot vid det nu brukelige bor- nings-arbetet, ehuru förr-boren år mycket grof; nyttjas dock til flut nog fina bor. Dårigenom blir vål bor-hålet vidare upåt,: men intager icke defto mera Krut: och följakteligen år icke nä- got vunnit, i anfeende til fkottets ftyrka, utan hånder ofta igenom fåledes formerade bor-hål, at vid affkjutningen Krutet drifver ut förladdnin- gen, innan fkottet kommit at göra fin verkan. Den andra orfaken til fidane Berg-bors nyttjan- de, fom nu mått öfveralt brukas, fade jag vas ra Berg-borens låttare handtering och fkötfel. > Man har icke underfökt och råttat viffa fel eller ofullkomligheter i handalagen, utan til- : lika med dem och för deras fkull bibehållit fel- aktigt inråttade verktyg, Dåraf kommer, at man gifvit gröffe Berg-bor företråde fram för finare. Dåruti finner man ock igen grunden til den fårfkilda conftrué&ion af Berg-bor, fom Tab. XL: Fig. 8. utvifar, och til hvad jag be- råttat om de brukeliga fårfkildta fått at ftål- Tpga boren , famt om fkårets lutnings angel på de vanlige Berg-bor. Man har icke fedt fig nn med handen'få lått vrida en fin, fom en någorlunda ftadig bor: man har haft för affigt, | i vat od KÖRA a i ; ä så 1769. 7 0& Nov. Dec, 297 I grötre bor, på det de efterföljande finare bor med mera. låtthet matte kunna hållas rörlige: man har gjordt mera afleende på forteringen, ån på en rått conftruétion af bor : man har ock åf- ven trodt, at ju mera man genom armftyrka förmådde öka flåggans kraft, defto ftörre ver- kan fkulle boren vid hvarje flag göra på Ber- get: och fom, vid det fåledes brukelige håftiga flåggandet,borens fkår,i fynnerhet når härda berg- arter möta, icke kan möjeligen ftå bi, aldra- -—minit om fkårets lutnings angel år mycket fpet- fig, då det genaft brytes, få har man fökt be- fordra borens beftånd och varaktighet både ge- nom en ftål-låggnings Method, fom kunde un- > derhjälpa vållen, at ånnu båttre fåfta ftålet och ' bor-jårnet vid hvartaännat, och genom:en få- dan fkårets ftällning och fkapnad, hvarmedelft fkåret, ehuru mindre verkande på Berget, lik- — vål kan långre flå emot de hårda flagen, innan at göra bor-hålet rymligt genom förutgående ww - det aldeles”brifter eller förftåres, é > Men når jag hår nedanföre kommer at om- röra fjelfva handalagen vid bornings-arbetet, fko- la de olågenheter vid borningen förfvinna, fom. hittils kunnat föranlåta til grofva och i fin conftru&ion felaktige Berg-bor. i aen "> At fidorne af fkåret på vanliga Berg-bor a srendels åro inböjde , har icke något vifst ån- amål, utan år åfven få tilfälligt , fom vid bor- gen hinderligt , hårrörande af hammarens SSR BONO NN ock + 'TLläLL US A de SR 3 ä Å U Vid Sr $ 1 TTR IN SC Vid. nian ” Com FN Ra bor- esi nådtga verktyg, . behöfver Jaga icke vis dare. uppehålla: MIG sån: allenaft .nåmna, at de brukas til olika tyngd, åfrån da til 12 mark, Hbnaliorvige, och på en del ftållen ånnu tyns Sr 16 henke roma bök lar gng tan: at ty baleps sen Sri emot ng) fee 1, Når. de: h äro; frållagdes.. blir få: Anåll ock häftig, a ren icke gör fin. fulla verkan. p på 3 Berget boren. lider. ic ke AR FDA Dn kånning.... . san unflelkpetöeny ge ss Hvad nu. ”bandelsgen vid I bornings-arbetet. betråffar, få a. förefalla därvid, egente igen.tvånne fårfkildte c operationer: den ena år flåggningen: den andra. är borens råtta Ikölel” Kn ak gande Jag fåtter hårmed icke å fida hvad mera bår oblerveras ; fåfom bor-hålets renhållning och vattnande, med. mera men SR örbi allmänt bekante och fådana .omftåndighet fo e Hi til .u lyfning. i de upgi ter m ngar ”rackälla. å ä oh . Fd tre DE MI RR 87 de fednare e åren fär" nan vid jd le ådlaré verken dår trånga orter och arbets-rum ofta förefall ay efterhand Ft uberrena n kallad en mans 'kborning, - > hva 4 ch fam= ma perfon, med den ens håller och fkö- ter boren, fom år finare ån vanli ge Be rg «bol 3 - . b 3 = mera anv ider arbetaren fin armftyrka at gif- cd len andra banden förér flin | Men et år arbetet vid borningen få fördelt;, var håller, lyfter joch: vrider boren: en åter förråttas af en-annån, eller ock; många ftållen ånnu år brukeligt , af två vet 3 hvilka hvar med; fin Någga få hvart flag. . Ju mindre Måiggor brukas, deftö vd sd i kraft ; ; och ANS til den åndan flåggan ögt ime tt FM en på en al: ena. ; då misinveng . et' hinder de föra hiafannia ter TAllån. gå. fängäag”e ån tik NN ch 45 eller po flag shvarder vd ne hjälpas är inder rg ät fom hille boren,: itke Söke dy fear: vrida fröra neder. boren imellan hvarje flag.; Dår- kunna öde. eid öre börer 2 elda fifter fig, då han” pb I'et eller annat frarkt flag hjälpas lös, . Härvid far Njäg påminna; at-det icke Ån,ger m våldfa a flag, fom. borningen fortikyn- + Alt shvad vid borningen genom» hvarje kan utråt tas, år en. måttelig. nötning eler ter ”Berg-eller, malm-arternes olika r hårdhet. - Vilman genom båfti- reera "Berg-borens - indrifvande:lån- Bergets mot-. kraft. medgifver, utråttas icke annat , ån. at. Cool ; fom: -fittet lan » tager (kada.- "Det famma 'hånder- ån > då man vil med flera flag i en I och fam: ens ft Ining drifva- honom dångre in, för det förfta flag et; t Bergets ”fidorne Näe a då il at re ” a t LER re 300 1 769. O&, Növ. ret motftånd. Man har fvårt at upgifva HHilFa | Reglor, huru Grufve-brytaren bör töra fn flågga. Sådant beror mycket af bor-hålets rik- tande och ftållning: det åter dels af olika be- fkaffade arbets-rum i Grufvor, dels af Bergets föranlåtande. På denna fitta omftändigheten må- fre. man göra noga upmiårkfamhet , ej mindre i anfeende til Berg-eller Malm-vinften , ån bor- ningens underlåttarde; men man har lika: til tålle vid Grufve-brytning , och vid vanlig Berg- fprengning i dagen, at i akt taga och nyttja fördelarne af bor - bålets ftållande efter Bergar- terues förhållande 3 ty 'borningen gär lättare , når den får ttållas verticalt, eller åtminftone på fluttning mot inre fammantåttningen af Berget och emot gång - ftrykningen, hvaraf man vid fprengningar "dagen har utvåg at gagna fig; men börningen går mycket trögare » når vid Grufvors: aflånkande bor-hålet måtte frållas lika” eller parallelt med Ber g-våxten och gångens ftu- pande , famt den på borft frående frimmern, fom år de flåfte gångar följaktig. "Jag" tiltror mig icke, och fkulle icke eller utan för mycken vidlyftighet kunna gå in i til- Jåmpning af arbets-method och handalag , efter alla få ärikildte Cafus och förändringar, fom fö- refalla' vid Grufve - brytning och: förnåmligaft vid ådlare verk, i anfeende til olika befkaffen- het af Grufve-byggnad och arbetsrum, åran: fom fkiljaktig fammanfårtning af ävreg de Berg. Rc Jag går altfå nu icke lån äl. än til jjek + | fällning at Berg-fkott, fom åtminftone, hvad - Berg- fprengning. i hd och daner 4 ning e + € ; Jårn-Grufvor; år den Milmånr mligen arbetaren vid bor-hålets upflåend cen fådan ftållning med fin flågga, at hon faller midt på kullringen af borens öfra åndas - och at återftöten hjälper til at lyfta hånne i fin behöriga direé&ion tilbaka; Arbetaren ftår 1 det fallet ut at föra en tyngre flågga: och hon bör vara tung til omkring 16 eller 18 marks vigt, efter fom hon agerar på boren förnåmli- ligaft; med fin egen tyngd. Arbetarens göro- ål beftår til. det måita dåruti, at hålla, föra och ftyra flåggan, famt i det famma flåggan tråffar boren, paffa på det Moment, ar han har hjälp af återftören. til flåggans lyftande : han behöfver hvarken lyfta flåggan högt, eller låg- ga någon fynnerlig kraft til flaget. Genom den: fom förbemålt år, förrättas, kan en. rått con- ftruerad Berg-bors fådan fom Tab. XII före- flå ] el » dubbelt långre flå bi, ån de nu i Bergs= lagerne brukelige Berg-bor vid et håftigt flåg- EN " Ban” LU jetet går de - fått” förare DD de i ”anfeende på ins conftru& åggningens afpaffande, förre. verkan, ep arbetaren hinner. med. den tunga flåggan da minft 15 Mag i minuten mera, än våra Gruf- > ve = brytare vanligen "och med mindre flåggor komma ril våga, når de icke förftå at vid lågg- ningen. nyttja råtta fördelarne; men: icke detto mindre gå de fenare mera. ULprÖgväge öf0 fu ånrv Oc de. förvRss-> ARI ARR vw Med hvad förbemålt år om ätter; av. vd borningen föra flåggan; kan för ingen del före- nas den:ånnu nog brukelige arbets = methoden med: 2 flåggor vid en: bor: två, fom flågga, Otråtra föga mera, ån en, fom: vet at. rårteligen "handtera. flåggan; når han. enfam flår: minft” =. lag 3 hinna de tilfamman icke öfver” 100 flag: deffe hindra och flå hvarannan i vågen, 4äat de komma bågge utur fin råtta Häfsrmgs Np igenom deras arbete blir tyngre, och flage dre: verkande ; hvartil kommer, at den, fom fkörer boren, icke gårna hinner imellan Inienje flag, når två freröb inses - hang 1 jämn 'rörelle.. RR GER NR RR Borens råtta Akörfal.å år eb angelägen del af balingt - arbetet. > Hvarken gör boren i verkan, eller har han; beftånd., med nindre.. imellan hvarje: flag: er lyftas, under ly gen vrides til vid pas zz del af en Cirkel, genaft: tryckes ned til "Bergets. få ar defsförin- nan: flåggan icke må tråffa boren. Operationen år icke. konftig, men få fordras dock en öf- vad och fnåll arbetare åt gifva boren en f ådan shelle några och" 70 eller 80 gånger i -minu» : é Bov, Nag 303 | te Kg hvarföre n inyän icke kan sägntig at når: fNågg- i tet forceras med 2 flåggor, arbetaren. IKkU ina orått före! boren 3 hälft man hit- -tilsi Ber bskigerne. icke vetat af något ig ; fått at vrida: boren ån med handen , och får hvilken orfak ; enligr hvad redan år anmärkt, ma 1 0 gå ttat borens: conftruétion mera i afleen- depå 'Underlåttande af borens rårelfe ; ån borens 3 bd, an' på Berget. Men genom et fimpelt in- ftrument ; fom förefkålles db ONE sFiga 15: förråttas vridningen ganfka behåndigt:: Det bé- får af en afling ftällavd ögla med 4 alnsjårn; fkaft. Arbetaren. applicerar öglan spå bor-fkaf- tt - Med "den ena: handen: lyfter och: vrider "han boren, med: den andra håller han berörde Inftrum nt eller vridaren, och imellan hvarje flag fåtter or. nig en tryckning; öglan'i bånd på den af är antigt Järn imidde bolt. famt ” ak famma utan fvirighet vrider honom; Hår- igenom låttas icke allena arbetet för den, fom Öter boren utan ock får boren mera: ftyrka äv es behålla "fn fin råtta direétion. Jag har funniv, at om boren träffar under borningen på fidan eller Ölnroigen af en körtel eller | på någon af- lösning eller ock annan: förändring i Bergety "kan ar etaren vid: borens- vridande "med: hand> kraft, nåftan 'omöjeligen förekomma, at ju.bos iren eller fkåret gifver fig undan: eller viker litet på fidan? och få fnart det fkedt, år arbetaren icke vidare i flånd at med ihanden vrida bo» ren, utan måfte låta bero vid det djup bor-Hå- let då åger. "Men däremot bar jag fedt, at når vridaren brukas och vridningen fåledes fker. med Rörre krafty går boren i fin råtta dire&ion frava. Berg- 304 — 1769. Berg - fprengare hår i Stockholm veta at gagna fig af et fådant Inftrument; men mig vetteriigen har det icke hittils i Bergslagerne eller vid Grufve-brytring varit brukeligt, vi- dare ån at jag har mig bekant, det på viffe ftållen i Öftergöthlands Bergmåftaredöme nyt- tjas et Inftrument, under namn af Gevaldiger, fom kommer tåmmeligen nåra det af mig be- fkrefne, allenaft med den åtfkilnad, at i ftållet för den aflånga öglan Tab, XI, liknar det an- dra Initrumentet: mera en mårla, hvars ena från- gel år midt på atbruten, och at: man med ög- lan tager behåndigare, genom en liten tryck- ning på fkaftet, fåkert tåfte på boren, ån med kroken på det andra Inttrumentet, hvarföre det icke eller oftare "brukas, ån fådant behöåfs för at få lös boren, når den fåftat fig i Berget. Deffe: åro de Anmärkningar, hvartil jag af den förråttade prof-fprengningen fått anled- ning. Jag har vål hår förut fökt å daga låg- ga grunderna til alla upgifter; men hvad. affe- ende faken ma förtjäna, fkönjes ånnu båttre ge- nom fjelfva effecten af de områrde förbåttringar. > Jag följer den method jag börjat, och med- delar förft någre'fåkre utråkningar öfver för- hållandet af den vanlige Malm-brytningena får- fkildte Grufvor och Bergslags-orter. + oc » Vid Stora Kopparberget år utrönt, at i Talk ; Skimmer och Täålgiten kan man. flå I varter med 1 eller 2 bor ; .men i Fålt-fpat, Öharrå och Granit plåga s5, 6 til 8 bor på qvarteret blifva utflagne: i en annan Bergart åter, fom dår kallas Saltflag, beftående af Jårn- bindig Svafvelkjes eller blötmalm med blånde i ; en ja KE: RRD + Sv (. sön ;Å ycsjas” CC et qvarters hål: - ningen i ' dä varan-= get : iv obe AR arternes bran ped un vånda” arbetarena olika tid, gg 1 på hvarje Qvärter. ska irpenbergs opparverk botnast 1 dörr Oua aren öl Briprsnblbadene ftaredåm id vid anftådlt r förlöle på 3 Kalk- ång me någon inblandning af grön Koppar- ; fra mn t Skimmer, borad. ralnv ITrER vt kg, I- timars tid: och u på famma gång, 1 et annat. afbets-rum,' d dåratterne åro sek fo iposinee: 18 'bor på 2- timar. so I Jårn « Grufvorne utt Nerikes Belyslaper > följande obfervationer gjörde: at om fom- | > då arbetstiden råknas ifrån '6 om 'mor- til 6 "om aftonen, borar uti lök Berg, tfåfom Kalk Ik och löft Hornberg, et borlag af 2 perfoner, 2 py R til högft 4 alnar, och et borlag £:3: perfoner: 234, 3 til 4F alnar, men I hår- dare ärter, tåfom Fål tfpat och Flinta)” Granit och Skör 1; fnart hålften Medie och i de hårda -arterne flår man icke öfver 2 eller 3 tum timed prerin per Hårvid år til mårkande, hvad Yor- ”nings-tiden angår, at hår den icke utråknas ef- timt: sco utan: ord dagsverke; få år dårunder ps oc PR VBR ang tagen På ir til: bor- 306 1769. brytning och undanförande ; NERE måltids funder, med flere fmårre imeltamlvörstrilntslitre- der, fom man funnit uptaga vid” pafs 3 delar af dagen, 1å at når man nåmner en dags Gruf- ve- brytning, får man dåraf tållan sikten mera ån 4 timar på bornings-arbetets Bron Uti en Järn- Grufva i Öftergöthlands Bergm öm ;döéme, år förfök anftåldt på en af hård, tå ftens- artad Järn - Malm "beftående valm ipån ng, hvars gångart år en hvit hård Qvartz, på fin tållen tått inblandad med fvart Skinmår;' jätb- te fkiftevis infallamde råd Jaspis: och et bot- slag af 2 perfoner flår dår icke mera ån 21 al- nar om dagen; men behöfver dårtil n vetja mint 36 och ftundom flere, ånda til 45 börs: 270 00: VidRiddarhyttan har jag utrönt > följa ide förhållande af det förut vanliga | bornings-tåtte I en: Jårn- Grufva, fom" förer en blågrå fådig torrften, igenomfatt med fmala rånder famt ftör- re och mindre körtlar af Flinta, har et borla af två perfoner hunnit högft- til 5 alnar nea 40 bor. I en Koppar-Grufva , 'hvareft gång .arten år en hvit Quartz, dåruti ftår ve Kop randig mer bare | mindre pr bråte m eta nen. ER kf 7 ag i; LR da enn send nee gått tåm: ides, utan fnarare haft något för ler profaufsrengrngen kom man avi” Kör sn talg Grufvan borades' ” al på fiamma tid, fom förut upgått til 5 alnar, ch i ftållet på falnar "blifvit -utfiagne 40 bor, nde man t bog alnar hjälpa fig med 18 bor. j s den”: 6 rf nämde af Riddarhytte Ko pare : ufvor borades 4 alnar med 14 bor på famitslå id, fom upgått til 2 alnar:med 30 til 40 bor: i den andra Koppar-Grufvan 62 alnar med 3 i ftållet för 3 eller 200 alnar "med: 19 7 a nen. ' 4 AGG ens så bl | SAR NÄR rn & dd ubbel ån näe press or TR nand Ära sr sama kna sv tjerdedelen 4å ( -- gg förut > men Krut: confumtion igen; äfven efter alntalet råk= eid nårmatte komma på et: ut, ru tet angår, et med fmalare bor up- hål laddas merendels något ftarkare. tion: kan nm man: ve Roe accu- I h dju hörn sborsttäl efter arbets-ru ummets eller: Ber- ets famt a nes olika låge och befkaffenhet , man ock efter fårfkildte omftåndigheter laddar mer eller. mätvdaer farkt, famt 1 viffa fall, når fkottet "icke lyekas; år nédfakad at ladda om cecooh-famma: fkott, då det fenare gången cko> ta ra Krut, ån förra: "gången, om; vid för- icke allenaft förladdningen gått ut» ;widaflkjutni Sol RN gt sråms So HAR 308 nat. : Men: enligt: o obfervationers- tom jag de ijelf gjordt, dels: ifrån en och annan Bergslags ert blifvit mig communicerade, finnes, a flere fkotts fammanråk nande . efter: sta sc an djuplek, Krut - confumtion går öfver UR högt til. 10:d0d: påsalnena als Supömesa 9 Efter Cubic-famneny fom i Berget utbrytes, har man i Grufvor långt fvårare abry iträkn; Krut-åtg gängen , ty Malm-eller Berg-lofsninge fkiljer för mycket, deis efter ardarnedg; Syns bets-rummens olika befkaffenhets «0 0 > Sedan prof-fprengningen vid: Riddar var förbi, har jag ock igenom famma porto oner, fom dårtil nyttjades, låtit anftålla Berg-fpreng- ning i Stockholm, uti hår varande Täpekerg, då borningen gått ånnu fortare ån i i Gruf hö; nåmligen til. fulla 15 alnar om dagen ler ifrån 6 om morgonen til.6 om aftonen; : man kan icke vånta, at: hinna 1å svt c med N brytning i Grufvor, fom med: Berg-fpren i dagen; ty dels åro arbetarne i Grufvortvu ne, at de icke altid få ftålla eller rikta ber- let, hvarken efter deras beqvåmlighet , « efter fammanlåttningen af Berge a dels. åro ga arter uti Grufvor gårna mera fafta och concen trerade , ån andre vanlige sek Håillearter i fynnerhet på den fidan af Ett frack; 106 år förfedd med aflésning och Salband, fine arten altid år mera fammantryckt, änp od andra fidan,' dår gången med Hillel Crgs-ar år anvuxen. = ven lr ma På det man: sne nåd: hvad. det för för ör Rike betyder , at få införd någon förbåttr Malm brytningen, tillåtes mig. dårkfröntir danftående Calcul. . er dåraf en årli Ber borni 405640 ägor Vad lmförelie AF af etall-tilverkningar, våra NER ys och Aörkällendet af Malm ning efter flere fammanråk kr ade arter och arbets-rum, fkulle ma den sg vadare dr i Grufro vor et Malm- qvantum är icke i in . 4 fre S 1 pa Y 1 AA ROGE 20: dagsverken: ningen. kan Sinseaker: il dagsvt sees ver park a Räknar man vidare, at vid den hittils v van: rn alm-bryrningen, öfver hufvud mintt 9 bor Inen bli fva utflagne, men man efter hvad prengningen år utrönt, kan komma t ; m d 3 bor på al ne pg > mer eller: mindre e aft bn Fr få Hekoraug för ör a 10 eds Fire £ SF Fo 1765, | ÅA lika. artér, och man og at 2 karlar icke" hin na hvåffa flere ån vid pafs 20 bor I timar . då behöfver:et bor-lag, fom efter gamla Metho den flår ut 36 bor om: dagen, på 4 alnar mätt en-tima. mera hvarje dag: til bor-hvåfsning, ån et annat borlags fom. til 6 alnar nyttjar alle- naft 18 bor: och fom: det icke går 13 fort ät frål-lågga, fom at fkårpa en förut ftållagd bor, utan merendels en tima -behåfs. til - 4 D frål- låg ggande , och man icke, imellan ”Kvarje gång en: borå nya måtte ftål-lå Meri Novan bör eller; Ra honom” hart an ag AR nd 3 prao utr Km ibn igt HAL sat sh fme ie - 01, oberåknad befparingen Å flågg roch flågg: järn, igenom; dels mindre våldfama ke rått conftruerad bors ftörre verkan vid hvarje ty vi. anfe vanligen en. flågga ar haf a gjor god tjäntt, når man med hånne kan då 4 Oo nar, innan hon igenom den fåndiga nåt tning förlorat fin vigt ”ellewt tyngd, at hon til det ar» betet icke långre kan nyttjas, Vi gifve i Bergs- lagerna få liten aktning på åtgången af järn och frål; men når man råknar en Bor-pott af 18 bör at våga 10 eller 12 Lispund eller ock mera, om boren åro af gröffta flaget: ar til hvarje bors frål-låggning i fkåret årgår ifrån 4 til 6 lod ftål, efter: borens olika contftrustion; och fårfkide til hufvud-eller nack»frål 3 å 4 lod: at på borens conftruétion famt på arbets-method och handa- lag: beror, at man med'en Bor-poft- icke hin- ner, en ar utnött och föda gå d, få S jer når I ÅS med. en a jårn Rd tal arligen, nee se portion rad uti tiden vinnes a senom det, tal TR boras imellån hvarje gång ges och imellan hvatje .hvåfsning, nda. til lösbrytande och un- nera Berg eller Malm, fom fammare dagelig ”borning. ring af tid och” Nätet Malm-brytningen, Caléulerar, I vid. Borg-fprengning ng til Fåft- andra byggnader, famt til mu- Jag MRI th mig vår icke. beka 1t n ti il fådan Berg-fp rengning, na ut beloppet af fpreng- ag får utan mott, selfe. taga FB off ARS Dir Öfver é AR Xx ; AR förfå åka NN > OR hvar,” ar nu upg sifne fördelar vid ; Ca rg Jt SV RR Kö AE Wed dR oc Fer —3 > Bergs-Rådet S rt LS År gä dende I Malm-och Berg fprengnings har jag, på Kongl. Hör död Aca- fika FTSE Järn ; LK vara Sfvertygad 40 a ne 4 bar mycken förmon, hälft” når i Ski lige a än förde omitåndigheter tillika i akt tagas. Det år ock bekant, at med drill eller 'borningar uti Järn och Metaller; vinnes defto mera tid til hålets fullbordande, ju mera borens eller drillens ågg - dras uti en rak linea, eller fom Relgsvar SK Rn hvilket i fynnerhet, vid få ng båldne borande på Järn-Canoner, med : mera, i akt tages. Vid denne Berg-borens ftållå ggning och hvålsning ät ock men frörre branter, t, ån vid de gamla; allenaft Smeden åger någor- slunda godt handlag, och tilhålles at noga efter- följa den förefkrefne Modellen. I annan hån- delfe och genom Smedens 'ovuligh ret , förvand- lar fig Sbgens fkapnad fmåningom til likhe ö med den gamla boren Tab. XI Figoe eme edan der fordrar någon mera aktfamhe t, at med hammä- ren allena formera fkåret uti en ping linea, « ch tillika hålla de yttre hörnen. EF, Tab fullkomligen fkarpa, ån då han får litet. dqulirk åggen, fålom Tab. XI. Fig, 1. eller flå in hör- nen, fom Fig. 8. Men fkulle detta, genom Sme- dens goda handlag eller aktfamhet, icke få får yt kunna vinnas, få tyckes det ARNE kun- a fpronzs sat Smeden vid hvåls+ i; kn fänik bigger Vvaj ) fr ostintrinatag fält ällenaft'a at Jå en-: Berg=bors nyttjande och ftruttur » utan ock-at dem, fom vid Gru uf -fprengningar åga at hafva någon S, at noga tilfe, det hvad fom ederbörligen efterfåljas. ing har jag funnit o arfvadt ön er spe rs och fritt från ; h åfven fål= Å fbe Brånn- ag Nsljöe föänöresnär kd ärn, dock islångden ån det förra... ittelfer "har jag inhåmrat, at vid nåden: uti Finland, dår Berg- ed få mycken accurateffe blif- 1, fkal sg alnars borning om: bulla antagen fladga eller Sm ston för 3:ne | vanligt . Gråberg eller Granit ; men fig mera an på beting , hafva 24 3 sng, visa in allés 73 8 alnar om nat bo ras, fom har blifvit anfedr emot rd med feg af Het BerdsRäåder. Pe: ; fkrefne bornings-method kunnat utråttas, då If unar hår finnas af 2:ne perfoner på mindre tid | rat örbän WeRon mindre nötning på Na £ förbåttringen år på många fätt gan- tarne meréndels tå 314 — 1769. OR. få fin betalning efter. alnen- eller q 1 rteret > och denne inrättning icke mindre, kanslånda til de ras: förmon,, få år intet tro ligt, avd icke : uti långden hårmed- kunna uchårda fc RS ft frun- dom plågarbånda; då forcerade prof göras. år ock .otelbart, at fom. anledning" hå ot ÄN ves, at hådanefter handtera Berg- -fprengeriet oc | Berg - borningen, med - mera AGeHFarefle: ån hit- tilsikedt, och der tillika kommer under förftån-- digare Mäns: UP ligt, vån. vanligt.v A end libanon och detta arbete.drifvas. til mera fallkomlighet, ge | nom ytterligare Rön på råtta pi aporkden. oc rand vår-järnets groflek , fggors Arne ra och Hårda 4 RT Up m fom jämte. laddhi de, förbåtttas”oc! | vas, -hvartil.de. ännäskningar:e om; B ning, hvilka. Herr :Profeflor - pd NBE RG. bifvita och-uti afledne Herr Öfver-Intendent Baron HÅRLEMANS andrasDagbok eller Bre förl år: 117505, Pag. 230. fönpsssn Orde, å fört 4 . vel me age gl: nägon Me ye iopvänb, äv TAND ån gen kran j : 4 id , Ida Nedan v vi hård I Södra Hallands förle jet Hu på flera ftålten haft en--anfenlig mif ; på Vär-Rågen, et smyekel allmånt Sideslag:på | en- få n . if . uf y | WAAG . tält AAA CR js Oct. Nov. Dec. 315 en; har man tilfkrifvit då varande vår- orfaken, jämte haglet. vid. Mid+= men når åkrarna i år på famma blottade, hafva, efter nårmare granfks nits et flags Mafkar. til myckenhet i vilka om dagen. hållit fig ii. jorden, från Rågftånden, men om, nåttetna stått Free vid. nederfta le- leles ppaft något flånd blifvit t, dår deffe röfvare f) fkäcktals framfarit, Vär-Rågs låningen £ jordes hår bör- : vanligheten, förfti I aj! månad, och | dagars förlopp. ; Skadan," fom Ma- an aj mårk tes dock icke 1å tår- ec ww n vid, Janii månads början, til och imarstiden, då de började förvand- I0 rört. Here tunnor > Bäd, för. är åcker bit. af hvarje Rägftånd, u- det « friga « ler, det kringftåen je or ån - & 6 ne: åkrar Tikfom öfrergå ång: Lia, Önfka, at medel funnos emot den- Sy fienden 3 men vi bemöde ofs tå- itrotande, innan: vi "förft vete Te Hvad ftålle han i fyn- [ h kunne fkilja honom ifrån anl- fven Sö ER på åkrar, dels på ro- $ långre flraet , dels åa axet. Iblar F förekomoikade botemedel för denne afferande Vår-Rågs-mafken, få vi icke föres hull. han köpes dyr ifrån andra orter. tro, at Sådens ftåpning uti Salpetter, äl er dylika faker, fkulle förekomma fka- Ny förfök låret en gång vifa det. Låg- ni &ct jäs 1769. 7 Ar han fina å ä in jelfva' kornen, töm; C- kes vara en BRG kornen I rån kö = mer utfygande midt i Juli månad, då år kornen merendels fått fin fulla färdas lä rer det vara tilräckeligt: men huru åggen un- der tr ökningen ändock 6 vid maj sty är enan: han n fråga: KR ÖS SR Följande sot sheter tyckas gifva of AAA til botemedel : på rar år ick Mafkens råcra trefnad, TN panerhet där siden. blifvit nedharfvad, i ftållet för at nedm yllas me OCK PT gödda. Korn-åkrar har han föga nit uträtta, dår han fökt föda, då näe 5 ig fn -Rågssål Krar förenåen eller a de rg RR Vi VR Våra rats ; TE år förmödeligen I kölden ör ans fiende. - Annars komme khan nog f förr fr År | de fållen Rågen fås tidigare , lom nd fe re ftållen i Socknen. Ju le öfter "de bn f ås Kår Vär-Såden. i abyl 4." 0 ANAR Ar få Vår: Rågen : sidigare , når ker r mö | la » lårer fåledes. bli SS medel ar. hindra Ma- fkens; upvåxt. , på det Vär-R An fn ma likfon Vinter-Rågen , den. han” alde es förbigårt, blif. va vid hans framkomtt få ftråfve. at han må fte minfkas , om icke aldeles Sdas ut. Mitt Sprit-hvete fom förft få åddes, blef icke vidr rdt men det fom fåddes några dagar fenare, tå! 'bredevid det förra, , til en del vu påtit, inna ja blef det varfe. om gödd å- ker, bör Vår - Rågs jorden gödas, och håldre kornet. fås i andra utfådet. | vi få sta RÖR TNG RES CALA RTR a VT Eg | (ke nn må. RR kånnas vär ökas i utlåndfka Skrifter dår bo fm finnas, får jag befkrifva. och fe :på honom, fom ånnu lårer fak- pning at därmed tjäna allmånheten. fkrifr ingen pår Phalena pollsa nilkitans, Fauna Sv. 12 192 liknar nårmatt denna Mafken, men fom han dår fågs finnas uti lundar, och icke råknas bland våra ördårfveliga åker-mafkar; 3 år jag icke aldeles fåker, om det år den fa sög: OR vet; om, fås icke år i fenare åren ink sars från utrikes orter med Spanne- mål. eller annat frö, likafom Tobaks-mafken "och flere and dra? Defsutom år. snuten nr denna PE alena ej. belkrefven. EE > Mafken, Larva - Tab. Xx. Fig. $ år | ot öfver en tum lång, tjock form en medel- attig fkriff fpånna; har 10 leder, utom hufvud ch fljärt. Fdrgen år grå med ljufa rånder långs «TN hva fida, nåra intil hvarandra, och n långs ry gen, med frarta pun&er på hvarje led: Den” ena raden med fvarta punéter, långs an v d baken, har 3 i hvar klafe, hvar föra n ftörre med Blek Häck inuti, fom gör, nna - varta puné- -raden fynes. båft: och Går hå ro pungerne vid fjärren fört. Uti de mörka eri a imellan rygg-randen och de bleka fido- nierna , åro 2 baner i hvar Jed fnedvis. I den nedra bleka fidolinien, en i kvar led, men 2 nårmaf N ifvudet. Under buken ut. med. fi- Pa FORE i kvar led (ÄN tvärs, -Hufvader - : lg ön öl EAT ör ade fört (9 (se och: fensiditen Vi Th förfå- vv oc krar, at det verket igen år Phalisna BiCtitans. 3 1769. år: blekbrunt' och munnen fvart. Nacken förgår näftan en halfmåne med fvart kantning, 3 par framfötter under de 3 fråmfta lederna, 4 par bak förrer; utom ftjärtens, Vid ftjärtenren fvart tvår- rand, "fom böjer fig bak ut och innefluter 2 fvarta puntter; frammanföre på ryggen nårmatte 3 paren 1varta punéter Urs I är Når Mafken vil förvandlas til Skrå på vag 4 blir han målt ljus öfver alt.s'Skråpukencel Fig. 2. år brun, itfig, fom. vanligt år på detta flågtet, åt ena åndan, Den 25 Junit funnos de förfta puppor i jorden, och efter den tiden pup- jla efterhand de, fom jag födt hemma i glas. åro: pd | en. 20: Julii och följande, red Hvar nå FR Phalzener M fom höra til Ni Cl unnos ock ute på marken. .c Denna natt-tjäril (fe Fi ig. SR ä jäs altid lika; utan -fomlige alke - tårgade , fomlige mer förande på rödt eller tårf-afke tårg. itlngan rullar fig (fpirilingvis), hornen (antenn2) råcka til hälfva långden af öfvervingar na, då hon låg- ger dem ut med deras fida, och åro til fårgen lika. kroppen. Ögonen år mick hoger a > En bel liten mörk tåfs, fom udden af en gröt knappnål, fitter, på fkuldran. (torax). och en likaledes baköm fkuldran på abdomen.. 1. Skul- drans lugg ligger tvådelt ned på vingarnas bar fin, och den medlerfta delen år upftående med en liten tveklyfd tåfsi De öfre vingarn: va vid pals $ eller 6 mörkare krokiga tvårs öfver, och midt ötver vingen. et mörkare bålte , hvaruti et rundt råft- -tårgadt öga eller en rund flåck, och dår bakföre en annan flåck, fom finnar et öra (ibland omgifvit. med :2” Ci 3 t ohvita Å X Oc; Nov.cDee. 319 ) ibländ. hvitty ibland TR tår gadt. : r ok ant bak förörar, åro 3 fmå hvir punéter. > Borterfta kanten af öfra vingen, 1å- for fkbepner (ciliatus) blånkande af rödaktig tirg, både ofvan och inunder: öfvervingen inunder vid fidorna famt undervingarna inunder like: den: dfriga tårgen på kroppen; men öfver- vingarnas undre fida och undervingarnes öfre fi- da långre ing nåftan fottårgade. -Undervingarna inunder HKafva en mörkare linia, fom en fpelbäge sh en 20 0 ne inpangöver 9 Vita VR NE c WILCKE, (3 år på bikniftet ot: rd åro Inge dåk- IT I nade ibland de mått Ele&rifka- kroppar; men arten och förhållandet af den Eleé&tricitet, "fom de vid fammangnidning med andra krop- par upvåcka, Har! ej varit foga underfökt.” Då jag för någon tid, uti Herr PRIEsSTLEYS nya "och fullkomliga Verk om: Ele&riciteten, The Hiftery and prefent State of Electricity, po Z3s. vid anförandet af mina Rön, om contraira Ele&ri- -Citeters, ombytelighet vid kroppar, fom gnidas "emot hvarandra, ibland hvilka jag låmnat glä- fet ; fom” merendels blir pofitivt ; (det fråmfta rummet; fant, fålom et undantag änfördt , Hetr ö: | CANS åter håret tvårs Öfver defs långd; fåfom då jag oo med FF Hear P na aldrig. lg 0rivt, utan når det Bie lef- asda FAR siren. deras långd.” Ne med en. Prel kår. farras om : glafet; fnider & tvåratt med glafet 3; eller drager det- am och tilbaka tvårs öfver ryggen på lir altid. glafet pofitivt. Glafet blir för= Anmå rkning. PR mad håraf lått förklarar olikheten uti de förenåmnde förföken: få kan man ock, i fröd af Herr Ber GMmans förfök med iden". band och glas-fkifvor (Handl. 1763, p. 323: 1765 pol fr Sd ganfka vål förena alla 'omftåndigheter med hvarandra, ech dåraf fluta, 1:0, at de lefs' vå vande håren | i: anfeende til Ele&rifk kraft få: gafte likhet med det båfta glafet. 2:0. At e&ricitetens ombytelighet vid olika gnidnings- fått beror på ftörre eller mindre gnidning och dåraf upkommande fkilnad uti vårma, fom gla- fet får emot I håret: ty glafet gnides mer ån håret och blir negativt, når hvar och en. defs del löper | Miki hårets hela Jångd; ; men gnides mindre ån hå- et, då glas «+ råret ftrykes' tvårsötver detfamma. Vi pv Nag lN håraf et nytt prof på denna orfak il Ele&ricitetens ombytelighet. Men få vida ' detta ej håller ftrek vid de "döda håten, forå al- «TT göra glafet negativt , finnes håraf 3:0. de en | de le döda, år, hår til sm tyll É rkvårdigheten, at de lefvande håren åga nå- Ly fom: de med tiden förlora, och hos dem Keller den. förenåmnde likheten med gla- «> Jag har mycken anledning at giffa, det ej nnat. ån den naturliga fetman, fom finnes hos eh ande håren, och med tiden SarTyfaner hos 30 3:0. Sedan jag bundit en liten qvaftaf fri- fka torra hufvudhår på åndan ar en kåppsoehder- med pifkar glasröret, fom blef ftarkt negativt, fann jag dels rena fpeglande yta öfverdragen med en ringa fetma, fom aftorkades.. Håret lades jäm- te glafet på en varm kakelugn, och fants efter 14 dagar göra glafet mindre negativt, och defs yta mindre matt eller fetaktig. Efterhand kun- fedan f$ veckor voro förlupne, började håret e- ; le&rifera glafet pofitivt , fom alt ; mer och mer å tilto . låmnandes nu glas-ytan al deles ren, och kunde ingen nmcgariv kraft vidare därmed up- våckas. Jag förlökte då at ftryka della hår med sanka litet talg, pilkade glafet, och tant det- Unit åter blifva »egativt , rfted fådan fetaktig yta fom ifrån början... Men fedan talgen genom lut och fåpléder var bårtfkaffad, gåfvo håren åter endaft pofitiv Elebtricitet ifrån fig: til bevis, at någon fetma hos de lefvande håren kan förorfaka den .fundna fkilnaden, fom leder til nya underfökningar, om man ej vil antaga, at hårets fetma endaft: minfkar gnidningen , fom dåraf blifver ftarkare på glafet ån håret, och få- 322 1769. 081 = 4:09. De '"lefvande hårens olika verkan på glaet emot döda gamla hår, gaf anledning vå giffa, at de fenare, ftrukne tvårsöfver emot le vande fom gnidas efter långden > borde gifva mår- "kelig Ele&ricitet, Til den åndan låt jag en. perfon med långt hår ftiga på en pall med glas- förter , och luta hufvudet, då jag med en torr och något ftyf borfte ftrök haftigt ned öfver det fritt hångande håret, fom hade den verkan, j i at 1769. O& Nov.-Dec. 323 at håren dels refte fig up uti. vådret, dels dro- | £0 6 PN dgr anfigtet. och kroppen, och hela mån- , fedan han några gånger med armen fam- gg ul fig hårens ele&ricitet , blef ele&rifk i der mån, at tydeliga gaitftror på hela defs kropp "kunde framlåckas, och de vanligafte förföken, til och med laddningar af (må glas, af honom utan vidare befvår anftällas. Denna Ele&rici- tet har hos alla, fom mn förfökt, funnits pofi- iv; hvaremot når ja ag Nl [jelf med borften får på Pil och äter. öfver håret på den fom ftår på olfvet, blir mih Ele&ricitet megariv. -Förfös -ket, jömå år et ibland de nåjlammare ,. bevifar al- drabåft, tt de få kallade Ignes lambentes » fom många a rönt. vid hårets kammande uti mörkret, ög annar RR ån "Ele&ricitet. Den nytta, fom ig hi - ag kg påfta fig åga af hufvudets bor- de ock bs nå i FN årkas. fi Alla öfriga ER (åfom Hökak trå, ennor, papper, lack, fvafvel och metaller , når pifkas eller nidas ed. tefvande eller dö här, ärhålla dårat en »egativ Ele&ricitet. Hvil- ken ig ine fe uti. föck, fvafvel ech metaller år . anfk a aq' rick. -Metallerne, fåfom ledande, böra K t uphångas vid filkes-trådar och tå pifkas re Borg spin blifva Särpids likafom tig) 3 sh ör fog fors dr fläta rn fyra, fn > SÄ Nn fom ej annat nl hår, re- dan långe innehaft. br: ; Til aa p Til flut får jag fåifom et billahö säliste et förfök , fom vifar, at f(målte Metallér, gutne | på glas, u upvåcka den Eleé&rifka kraften på före. ma fått, fom det redan år bekant fker vid lack, hartz, fvafvel m, m. Til den åndan har jag på en vårmd glasfkål nedfatt en liten krok af jårn- tråd , och ikring denfamma: gutit en kaka af fmålt Bly, Tenn eller Zink, i ftorlek af en Riks- daler, låtit den kallna. och med: Fen filkestråd: uplyftat Metallen. "Då glafet, når förföket lyc- kas, följer med och hånger vid Moetallen, fom fritt hånges uti torr luft. Så långe kropparne fitta ihop, mårkes ej:ringafte Electricitet, men få fnart. glafet > af egen tyngd eller flag. med c€ torr glas-ftång, faller ned; vifar: bade Metalle och glafet en fprittande qvick. Ele&ricitet , on år negativ hos Meztallen, men pofitiv hos -glafet. Åter förenade, flokna båda: men fkilde, behål- la den långe. -Etenda vidrörande förtager den- famma likvål aldeles hos Metallen; fom äter lagd på glafet. och då vidrörd , återvinner den- famma. Mån denna Ele&ricitet ej år lika få naturlig hos Metallen fom glafet ? « Dir famma hårrörer af glafet allena, mån då i gläfers Eleé&ricitet genom blott vårma upvåckes: ler mån det fker genom gnidning vid Pidliea det, fåfom qvikfilfver uti Barometern upvåcker | Ele&ricitet? eller genom den nåra förening och duftens uteftångande, fom fedan -hafti strular in imellan kropparne?: mån ej ock en ft or de | Adhefioner. uti Naturen bero: på en dylik he le&ricitet? Frågor, hyartil det anförda förföket ifver anledning, men ej utan förre vi het, ån rummet nu bye kunna befvaras. , Be- 1769, O& Nov. Dec, 325 I SPBESKRIFNING Öfver. den finittofamma. Bofkaps - Sju= "kap, forn år 1769 grafferade DÅ marna su STON dder vd omfånd af CC EDVARD SANDIFORT, 0 Med; Do&: och Stads-Phyficus i Haag, Xx Öfverfatt från Latinfka Språket. Ng Pr ej jon Dr grufveliga Bofkaps-peft, fom i är få hår- : jat våra Lånderg; at bara i Holland 63281 kreatur "deraf ftörtat ifrån April månads början til September månads flut, har upvåckt maån- gas hug, at underföka denna tjukdoms natur, famt åfven: at anftålla förfök ; huruvida defs våld> famhet nagg yMmpning: måtte kunna förekom- mas. "Kongl: Academien lårer derföre ej anfe för obehageligt och onyttigt, at jag tager mig den friheten , at meddela hvad:jag 1å vål: genom egna obfervationer, fom af andras på Hollåndfka fpråket nu i år utgifna Skrifter, i detta: åmne inhämtat 3; hålft jag vil förmoda , at vål när gon uplysning lärer deraf kunna århällas, "At kreaturen ådragit fig fmittan, kan der- af fkönjas) at de fkilja fig från den öfriga bo- -fkåpen, ligga merendels fåndigt på marken, åta ganfka litet, och: fe dufna och ångfliga är 1 ögonen, hvilka åfven åro något röda och in- fprutade. - Detta tilftånd varar til deG fjukdo- men med alfvar anfaller, då de merendels hvar- 1 Ken 326 — 1769. ken åta elli dricka det ring något förråra , intet idifla. De tå då ftark ning, dels Sfver hela kroppen, dels öfver vifi defs delar, hvarpå följer en feberrhetta > och pul- fen blir fåll, ojämn, men icke mycket ftark. Horn, öron och fötter blifva fAundom kalla, flundom varma; mulen och fvalget ölifra tor- ra: under hvilket alt Bofkapen EH Mod: tån- dren, famt plågas af våder fom jämnt | underlifvet. Afgången af urin och exerementer år merendels i början afftadnad, men når ex- forglande, - Kreaturet > SERA af Fuberins | erementerne fedan gå bort, lukta de ganfka illa ) och åro frundom val: för hårda , yada: a år hos de flåfte på an- dia vel. tredje dygnet .outflåckeli Vv Aon het förmå kreaturen ej hålla hu Ser up och öronen åro Färs le Intet rå je hi Hofta infinner fig efterhand mer o och mer, fall ån. fvagare och frarkare , alt fom « rdr e a mer eller mindre angrepne. Ögats yttre I hin ror fvullnas famt hånga utom ögat f rådaks ig vattu-blåfa. Hvitögat år gar | inn died) Ur den förre mm ba ng var, och då fjukdomen. år nyck tig. yta tårar i ftor mångd. Utur:de fv föl naturligt « vis finnas på den åra. delen-a? mulen, ut las en våtfka ,” och 4 ur nåsbarorne utrinner i början fåfom ett klart V vatten eller vattenaktig materia, hvilken på tredje dy blir feg; femmig: och varblandad, SVE värfka rinner ock ur mulen, hvilken kre ej efter vanan med tungan fork ändodrigs ten blir då fvärare, famt fker med fnarkande och lig Dee je igger nu på marken; och ftråcker flundom ut hufvudet ; och ftundom åter trycker det mot bu- iom fvåller och blir ftind fom en trumma. en: tyckes merendels vara ovanligen: lös från köttet. "De Målen nr de, s:te eller 6:te dygne' en frinkande ftundom” blodblanidad ut- fot; med ufvåra trång ningar. Urinen går boit inga må dä: sIDjutree ”fvullnar hos Kor, och omiåro drågtiga, kafta måttadels fitt fofter. jölken-minfkas mycket ftrax ifrån tjukdomens örjan;' och tår en befynnerlig lukt, famt y- ert ve under -kokningen, fedan fjukdo- mit til fin. högfta grad. "Några dö 1 om inom: Käglrimöaar j andra på 3: djey yr Ivenet IVT 4 ER HR FRA = > sHos de kr ror grn i denna: fiukdom ftårs t, och bl ne0 Ara har jag funnit följan- : hufvude :-merendels varit mycket vat- ock varit kamrar. Den ftarkare hjerne- S er) har | jag Aso tållan fun- "d iv hinnan” fom: beklåder någbås ”famt gommen, har altid: funnits -Ofvermatton inflamme sad , ofamt ofta angrepen af kall brand (gangrena): På tungan, mulen och HH en hafva inga ”Torfk - blåfor (puftulse fx) | fynts, "men" deremot här tungan varit dd "med et: grönaktigt fegt lem. Tår rne hafva mått varit löfa, I luftråéret (afpera ria ohar inflammation varit i ganfka hög grad mt åfven-gangraenerade fAåckar vifat 08, hvar. UvE T4 jämte 328 jämte få vål luftröret fom defs (må SW da lungorne: araststn varit fylde blandadrt Tkumimigt. flem, Så bröft-fom bu Caviteterne. hafva hos n några hyft.n myc et vinOC aktigt vatten. På de. flifte h fva lungorne fynnerhet. varit mycket inflamm några åfven gangrenerade, ja 'kallbrand helt och hållet;4 OrTTarad fom dog på site dygnet» vor 0 flere varfå (Vomic TC ä 1 lung orna, fom ti ja lo ett tj CK ult.Var. Hjertat- bar jag. länder fa funnit jer at Mask eg men hos bång rk ganfka fort. jertflaget ( hinnan fon brått - d 4 Hangårdet (Diaph om och mindre. sanBnsntr ua m at ap ing sj mar penna gra var denna materia. (Abomafus) har altid varit flarkare i och har den gemenligen innehå allt en. grömakrig våtika. ME rer ungt kreati Fö 1 ik ker bn fe Äslagdtnu unner luter vånftren, at Genna' inälf- let stiltå: ot, få at den inne- ej lapp ut; eburuvål inålfvan 5 at den tycktes vilja brifta. r jag åfvenledes fedt ftundom mer, SS aöraggekenhå ja fmå-tarmarna ess GR va aff sera edv få ut, ock fäte svalka Ändetarmen [> rmitton onda underftun- d Lå oa af var. dra tb Santa sa vde "vanligen be- «5 hon velat. brifta, för ör inkande galle, hvaruti jag le) flyta. Mjål- ; batsprkog jog | ock ba - | 330 1769. Oå. ' ock på fomliga kunnat finnas tom, > fimniandras gen och inflammerad. Lifmodren: på Kor har jag fedt vara naturlig , men flida msn uteri) hos de flåfte, fom ej varit drågtige ; få fammandragen, at en fin Stilet nåppeligen kun- nat föras in. Köttet på bofkapen år altid näs got: fladdrigare och mindre rödt ån det annars plågar vara; men vårt fåmre folk åter det da- gelgen, utan at ånnu för viffo nr sek utrönt, :om och huruvida de deraf taga någon fl Herr VEERMAN, (fom om derna Bofkapsslju= ka helt nyligen utgifvit på Hollåndfka en lård Tratftat, och hvars anmärkningar öfver bote- medlen inftårsma med mina) fåger dock , dp fedt åckel och löft- lif hårutaf Näe va > Man kan taga för ett: avd faller V nm Moukdinn om Frk sor Ö om se Mröbrureigilter viljd ån ck drisking om an- dedrågten blir friare: och omgivet demtå ck .menterna blifva ftadiga , fom de natt ligen rå böra; omM urinen afgår i tilbé Dörlig sinne en» het; ; om mycket flem rinner ur nå årorna; or gonen ej batjohe Mr byg infla mmera de: lent mt 0 +” är sk mp -förel jag ;dt hafva dem, måft alla Wfibrstlbetkod jag: byns v går Ko, ur hvars ljumfke ganfka mycken tftinkan- de vårfka utflöt , fom version ig: pre igen. Man NAN, göra 8 Mälar godt Nr i den- sr Oe . Nov. Dec: = 331 na fjukdom, om: fötterna i' början åro myc- och på tredje dygnet tå fin naturlis sensgkan kan vara helt vifs på, at på god båttrings-våg, om matluften 1 var idifla åter inftålia "Gig, hålf: om lerjämre aftager. "-Deremot har man intet ita ån döden; om fymptomerne mer och rårras, eller ock ifrån förfla början åro a för. fvårs 3 om ala funétiones naturales kom- oordning 3 om andedrågten blir fvårare; antingen inga excrementer afgå, eller ock DÅ niga och vd ; om blod-fot med pins S Ng . rån Avavaad ti IHtörer 3; om tig ut> ind dr yumévj blidde om: ögonen n inflammerade; om inga af de a som föder kältijod rfvinna, ptomerne förvårras, oc fiovar med det andra ar man tydelig igt i i fynnerhet. angriper åniefibnia vAt före komma denfamma, tjena , fom kun a afvårja inflam- L våtfkorna fkickeliga at emotitå inner och tarmar. - Hårutin- ingar; fyrliga drycker. 0 spå - Fa KET anat i fjak ah VM et bm ya Su om ka vvs Mr ifsk raf terne underhållas , och de elac- Man bår derföre flrax fl ju jobisk anftålla FNEENR och fe- sr 250 rOt fedan förnya den. mi gånger, alt e ir Fe mr f ådant fegt Fvarjämse mage o ct HÅR Honung och födepenrens ltt om: ks a trångningar in= finna fig. . At bryta den rötaktiga fkårpan våtfkorna, brukar man då Mineralilka fyror , a hvilka Vitriol-olja, bla ndad + den vanliga dry . ken til behagelig: fyra, befunnits göra kraftig verkan. : Andre hafvat famma affigt, åfven mec tåmelig förmån, gifvit Kårnmjölk med Honur och: Koksfalt. säten alt detta” måtte ifskraf:- terna. underhållas: med vatten hvaruti bråd å kokadt.. För öfrigt å år nödigt, at kreaturen-h Jas ganfka rena, bevaras för alla luftens vål famheter. 3; fame: fköljas' om mulen oc med åttika och vattén. "Månge haf a ock fökt at fåtta hanken ; men jag här ic ene denfamma medföra någon nytta.” > En hk ja lät jag. fedan afförande medel -förft blifvit brukade; p förfök gifva China-bark.,> Jag gaf på4:de, fire '6:te och 7:de dygnet hvarjedag Me Jecoct, til» na vatten til defs ett ftop blef 'qvary | om affi: lades. Kreaturet, fom i: början mådde. ganika illa, tilfrifknade: få at det på 8:de dygnet - egå vål. idiflade. Det hade hittils 4 hållet inom äter Nåptes en luften, och fick deraf en få håfi det på to:de dygnet måfte- åder detta gjorde ej ae kördrisia hi kar olet ret 1769. O& Nov. Dec 333 choftan i 4. dels under hvil- id det föga åt, utan lifvet endaft uppehölts mtalte bröd-vatnet. Det tog derjåmte ag | n diluerande och Jenande dryck ; hvar- tan lifvet hölts öpet .med cliftirer.” Och bår- An Ifrifknade omfider denna bry få sat. ina dag mår, aldeles: vål oc. os tta ofvanbefkrefne sksntlade. (5 att t haf: "54 ONE blifvit. från denna fräna da Öv ch et Pen | jukdom, fom: redan år år Ka åar frtämåls år! utab kelkallins rfökt. Den berömde Proteflor Meodik rÖ gen Herr VAN DOEVEREN, fom Ppningen på 33 kreatur; af hvilka 21 fig "lyckeligen före, har helt nyligen lånd tgifvit fina tankar om-denna o- Jan håller! deruti f ådana kreatur eliga til detina. operations. undet- »m”" åro vål frifka , famt af 14 til 2 års m ej ympningen .genatt. (kulle nap- Her: han. rådeligt, av ftrax affkilja de reaturen från den öfriga Bolkaps-hoz pg. dagar anftålla. operationen å väller ingen beredelfe dertil för nå, rationen: verkftåller han på följande er trådar af linne; ylle eller bom- fjukt kreatur, låtandes dem vål ä den våtfka dår utrinner; och böra de erpåjt förr -defs håldre brukas, ty ju fårfkare de äro, € Ce s. bättre. förmenas operationen kola lyc= TF. d RNA. LINS ie 3 I OM N ) FER 3 : kas. > Deffa: trådar tråder ban i: en fådan. krokug : ; EA näls fl tum. länga ,' och infticker dem. 1 | . Nov. "Dee, 334 1769. nål, fom Chirurgi bruka til futurer, hvarefter folie med vånftra tummen och pekfingret up lyfter huden på bakre delen af låret, och den famma då genomfticker, famt fedan : knyter de ; inftuckna trådarna med en knut tilfamma n, hvil- ka han dock federmera borttagera, få fart han mårker at fmittan faftnat, då ban ock behöri- gen fköter den fvullnad, fom där frundom up- : kommer. På 3:dje eller 4:de dagen efter " gen låter han kreaturet aderlåtas, då af ett k réa- tur, fom har ofvannåmnde ålder, tages 10 eller 12 unz blod, och i fall på tjette dy gnet ånnu inga tecken til £ jukdomen vilja vifa fi fr förnyas åderlåtningen , dock tages endaft hålften blod emot förfta gången. Efter ympningen ude han, gifva kreaturet någon hård töda, och läte han ifrån famma tid blanda drycken imed Vitri ol-olja, afrådandes för öfrigt alla andra medica- meéenters bruk, af hvilka han påftår m in liten eller ingen verkan alt hittils fkolat funnit. Star- ka purgerande. medel håller han för fkadeliga; men fom fjukdomen ofta får lyckelig utgång genom diarrhée, tror han lindrigare laxér- del. om de gifvas i början, ej vara onyttig ra håltt om kreatur et år förftoppadt, då. ån der, at antingen med-handen,y fom man (mort med olja, uttaga de hårda excrementernay: eller 4 | tjenligt cliftir befråmja ö Öpning. $å: långe 4 domen påftår, vil han at kreatured vål f(k tas för köld och luft-drag. Och när. de åndre” ligen tilfrifknat, hvilket bålft.. kan fkånj difländet, förmenar han recidiver fåkraft k rekommas, om kreaturen niuta godt och lärt fmålt foder, och imellanåt få något lindrigtia- xatiy pnine: € 1769, :O& Nov. Dec. 335 tativ, famt om kli blandas til deras vanliga dryck; få linge den diarrhée varar, fom ofta plågar följa på fjukdomen. Omfider når de bofkaps- nå ta (0 m vål genomgått ympningen, fkola flyttas på annat flålle och fårdeles då de fkola flåppas hop med den andra bofkapen> håller han rä- leligt, at de defsförinnan vål renas och fkrapas, famt tvåttas med åttikas och vatten. = > ov Herr CAMPER, fom åfven år en berömd Profeffar i Gröningen, och i år hållit publique förelåsningar om denna Bofkaps- fjuka, dem han fedan utgifvit på trycket, har, tillika med den goda Pratticus Herr MuNnniKs, anftålt i ; Frisland åtfkilliga: förfök uti ympning, med den gäng, at af 112 ympade nöt 45 blifvit bragte effe Månn hatva gifvit några krea- morgon och afton 7 unz. Decoét af Pil- (Cortex Salicis) med 40 droppar Vitriol- hvilket medel de berömma. På andra krzas r hafva de förfökt en Decoé af Sötblomtter lores C KR ) jämte nyfsberörde Olja; men håraf fkola de alla mätt ganfka illa, och de Aåfte jutt blifvit bragte til upkaftning. Ymp- ningen tro deffe Au&torer hålft böra fke på låret: itet ofvanföre låndbenet (Os Ifchium), kanfke. ock något långre ned. De ympade nöåten läta de tå grås til foder; eller annan låttfmålt föda. På femte eller fjette dygnet från ympningen oruka de gifva ett afförande medel: För öfrigt förmena de fig redan hafva utrönt, at den bo- fkap, fom tått denna fjukan genom ympning . och denfamma lyckeligen genomgått, federme- ra ingen vidare fmitta åro underkaftade ; men man kan ej vara vifs på av kreatyret verkeligen ge 3 336 1769. OA Nov. "Dec. piren ympningens åtgård haft fjukan;, och får edes år fritt från vidare (mitta, få framt-man ej mårkt följande tecken: at det nåmligen på fjette dagen efter ympningen fjuknat; ar det. da förlorat all matlutt; at idiflandet afftadnat 3; at på 3:dje eller 4:de dygnet från fjukdomens anfall, eller 9:de och t0:de från ympnings-da- gen, materia utrunnit ur nåsbårorna ; at Ögo- nen blifvit råda och inflammerade; at en våt- . fka i ftörre eller mindre myckenhet utfutit ur flörre ögne - vrån; at diarrhée infunnit tig; at urinen aldeles icke eller ock helt trögt atgått; famt åndteligen. at födflodelarne varit. inflam- BCKAe i an a ht MIO a GE 7 Detta: år korteligen innehållet af de an- mårkningar. ofvannåmnde Herrar CAMPER och MUNNIKS d. 1. fiftledne September utgåfvo, fåfom förelöpare til en: utförligare athandling uti åmnet. Scdermera fkola de hafva utrönts 1. at om ån ympnings - operationen förråctas & a a é ; SRK RAR på ett kreatur. a fex fårfkilda kropps-ftållen på en gång, få yppar fig vål fjukdomen fnarare,; men blir ej derföre fvårare, hvarföre ock de- ras tiltyrkande blir, at altid göra ympningen- på 2:ne kropps-ftällen på en gång. 2. At blo= den af ett fmittadt KURERR sr ej fmittat ån- dra, hvilka dock fedan genom vanlig ympning blifvit anftuckna och ftörtat. 3: At den lem, fom blifvit tagen ur nåsbårorna på ett fjukt kreatur, och nedfvålgd af en frifk Kalfs icke . v YT upvåckt någon ft ör m, åfvenfom ock andra för- fök vifat, at icke heller fjuka kreaturs mjölk och blod meddelt någon. fmitta: "4. At ympe:' ningar med trådar, fom blifvit. doppade. i igar | rn de RE | oka .1769.,:0O&>Nov.-Dece. 337 ”ocka -kreaturs” mjölk, ehuru 2 tex kropps -iitål- > Jen ipå engång gjorde, ej bibragt fmittans hg. Art fråtande medel (cauteria), hvilka; på, 2:dra til och medi4:de dagen efter ympningen blifvit "applicerade :på ymplaret, fedan ymptradarné vo- ro .borttagney upfkutitiympningens verkan: på 2:no dagar, mencaldeles icke: förtagit dönfany- sma, emedan - båda 'kreaturen ,: på. hvilka detta förfök -anttåldes ; af tjukdomen federmera Httörta- de; 6 At ympningar, fom blifvit: anttälde, med hud, fett, blod eller kött af kreatur, fom bden- na fjukdom dödt, antingen det blifvit taget ftrax efter döden, eller ock,hela”2:til 6 dygnen der- efter, meddelt fjukdomen,. och den ta tvär, ät de flåfte på det fåttet. ympade nöt fatt. litvecstil. Utomdefs hafva, de, för at få mycket :bättre -kuhbfia titröna denna grufveliga fmittans:cgente- Jiga verkan, förfökt på några kreatur; at Hvar- -ken låta dem åder; eller gifva hägot! afförande medel, -ej heller. någon ting annat » åin.-bara:hö. -såbland annat; hafva de mårkt, at: bloden af ett med denna fjuka behåfradt kreatur baftigt. ftel- nat, blifvit lemmig och feg, utin fpåck-hinna Cerufta inflammatoria)y och nåftan utan blöd- vatten. (ferum), ånfkönt den -ock ftätt in på Ste dygnet. efter åderlåtningen (hvilket jag åfven - ”ufjelffedt)s då deremot aldrig någon blod, tagen .ur de ftörtade kreaturs blod-käåril, plågar dam- .manlöpa;4 ånfkönt den ftår orörd i 8 dagar. För - sOfrigt hafva ock merberörde Månn tagit fig före at för viffo utröna, huru mycken blöd- man bår 4 en åderlåtning taga, hvarföre de ock vågt:hå- la den blod-maflan; fom fritka kreatur innehaft, då de funnit y. at. Oxar och Kor; fom vågt 33 Nov. Dec. 30 TiRpGN haft 40 og fo Skålpund, ör - : vid pafs 5 til '612 kannor, blod; ftörre Kälfvar, fom vågt til 6: Lifspund, 6 til 10 Skålpund blod; och lagliga Kalfvar 4 til 5 Skålpuad, eller från 13 kanna til ett flop blod. ' Ändteligen, för at ocktå' blifva öfvertygades huruvida denna (mitta kan fortplantas på andra kreatur ån Oxar och Kor, hafva de. med 6 ympfår låtit: inoculera ett Får, hvilket dock ej deraf tått någon den min- fra olågenhet', åfvenfom icke heller den rin-. gafte förå örändving! derefter” FE mår kas. i'defs Sak NSD Rdr Herrar | Dirctetrerne - af Societas. Batava Från bljot RE gagn a må fö de hafva icke ännu gjort” någ 66 för allvänhéteraes. 218 7anusd An) "Helt nyligen Pen ek Medici Her G öre penn nd omer ne mit: Vv före r med Spiritus Fernd andra åter Attika med Sin) nh förelkrifvit Pil-barks Deco&; han låtit få Deco& af Ek- bär bågge federmera ftörtade. VR tit på fjerde dagen efter den ssk gifvit: något HR rahde a Z bruka hållan, betr fn NON Elr nå. sty nu i | anad | fått 4 kreatur ;9 fom: han: ympat, då han famma ätt: fer ån 2 til -hålfan af ett lika an- 0 fom; an Årg vilt: råkar ut RATE AN / a MSN VOR on ör och Allo. dt bd 0 OO £ Vy ÄV, | ] J4g om den nionde Farfotens nhe nogfamt blifvit af veder Kongl. Coallegium Medicum 1 telfer gång "efter annan ur | Se jag, at. + Acalomigpen : 0 theorig år kuogdenlågslten. nlig och 340 i. och Defs. böter Bå ät nBickorsniyia ”åfve bota fjukdomen, bygd: på de fundafte och för nuftigafte grunder, jag. hittils funnit upgifna varandes hår och dår: åtfkilliga nya uplysninga i åmnet at håmta, 1å mycket mera för of i nårvarande tid intereffanta, fom po andsplås a nu år på vågen at: i Skåne” föröda den: då krig blef bolkapeh. Mi rak todo EE je sb Det år icke utan, at' ju sock: för ofs: kar vara vårdt at veta, hvad Herr « BERN så publicerade förfök Rad He nr Tips ät de, anförer, fårdeles för dem hos ofs, fom X varit i beråd ,>at låta sanftålla denna famma operati Icke dels mindre, . då hvarj a da Tra 'velsmål Sv my > om och följer Mage gon Mä ever arg mpningen följer, gen ; 18 RET ” hål fom 'er sen liga : -oniftåndigheter;” hi baväRdd dömas åro ånnu icke” öE | nig "kej förrånkas, "om Jasied någr nål er en” och annan 'be ånkeli; ohet mot 'denna' ympnings ve dertagande I Jag 'har' "den "idée om: piren a Farfot: den” blott år -maligney'o | > exd sd NäR fer hvad an jödid: ebrar: hos månnifkoi febräv 0: fCDÅ nu inge g teligen” carateriferar dolk: Farfoter, va deras mali gnitet få Er ble jag dem « vida Afkilde från riktiga: exanthematiflka ellér ut: flags-fjukdomar, för at äga "enahanda nåtur nilt: dem, hålftr de eruptioner och” depötsy' medhemma AUDI efter: min. te SEIN " tifka. & 3 No Vv. Dec. 341 ar Och fom TER art år, at flera gångor,» b r, santafta 'en. och famma. perlon, få hg åfven i den delen ifrån de” flåfte atilka fjukdomar,- åtminftone ifrån dem, Ika man hittils brukat inoculera. Aten per- on: kuhnat tå: flåckfeber om igen, vet man af Alerfäldig 'ärfarenbet, ehuru man likvål. torde tå net gif va,at ingen gerna blirandra gången fmittad juft uti en och famma epidemie. Hvad Peften vidkommer, få år ingen månniflka frikallad från str se 0 hp igen, ånfkönt man förut haft ho- DIEMERBROECK, fom var Peft-Medi- gr er exempel på. dem fom tått honom 4); Herr ALEX. RUSSELL, fom Jån- i Aleppo, hvareft Peften var gång- beråttar, at han kånt perfoner, fom haft den 2 or: ja vål oftare, tilliggandes jämvål, at han fedt folk fom fårt Peften. ve gängor utt en ch famma' epidemie [GOT Likafå: beftyrker l krog ie 20:31 viftats- -1 Orien=- en, at folk gångor k er få Peft-(mitta, bifoga des ett. få MMare exempel på en Grek, fom föreftod fjukhufet, hvilken dödde af Pe- fteny då han den. 14:de: "gången hade honom (AF) DD er kan. vål vara rart, at. man tår Pe- Ren om igen uti en och famma epidemie, få- sm Dot, CHENor anmårker om den Peften, Gar Är o1756 hårjade Siebenbur gfka Dacien; nn ar dådant likvål åfven den gången hånde 2 mälte sRoftor: nog FÖRRågRnA på. fin egen Piatemerd e B ön äng» sd "4 5 Aer OYR VR i Fl i 4 OR Traftat de RR äv bif. 37. Arn (MY Natural Hiftory of: Aleppo, p. 228, ("+") Philofophical Tranfadtions, Vol. LIV. p. 307: j 342 — 1769. OM Növ. Dec: drång ; fom då 3 gångor genomgick "Peften("). Jag årindrar alt detta af den orfak , at jag tyc- ker mig finna nog nåra hkhet och analogie i- mellan Peften hos månnifkor och merberörde Farfot hos bofkapen, få i malignitet, fom åt- fkilligt annat hånfeende, hvarföre jag icke hel- ler tviflar, at ju denna fenare åfven få vål kan angripa famma fubje& flera gångor, åtminfto- ne i en påföljande ny epidemic; men man lå- fer ej hittils få noga gifvit akt på denna om- ftåndighet. Hvarvil fkulle då något ympande kunna gagna? Når månnifkor ympas med Kop- por, blifva de i full trygghet för alt vidare an- täftande af dem, annars vore ju ingen ting med ympningen vunnet. Genom ympningen plågar FN ock eljeft hos månnifkor vinnas, at fjukdomen under påftåendet blir af blidare framfart och af få mild art, at ibland. flera hundrade ympade Pperföner knapt någon enda dör. Men hos dem fom ympat bofkaps-fjukan, finner jag ej vara uptaget, at fjukan medelft ympningen blifvit förmildrad , utan blott anmärkt, at denfamm: icke "blifvit fvårare. Håraf kan vilst intet fkål enfamma håmtas til oftanåmnde ympnings vedertagande, åfvenfom jag icke heller tycker någon få fyn- nerlig orfak at tilftyrka denfamma kunna ledas utaf Herr CAMPERS upgifie -refultat af ymp- ningén i Frisland , hvareft utaf 112 nöt, 1 :ympades, allenatt 45 kommo undan med lifvet; ehuru likvål Herr vA4N DoEvERENS förfök flog något båttre ut, dår 21 kreatur kommo fig före utaf 33 inoculerade, Men jag kan ännu ej athålla mig från at tveka, om det juft varit. | | i | fjelf- "(")' CuENoTr de Pefte, pag. 50. a SR cm AR X fjelfva inoculationen fom verkeligen åftadkom- ) i | / 1769:; O& Nov. Dec, 343 mit ett flikt refultar , eller om icke til åfven- tyrs fådanr fnarare bör tilfkrifvas den forgfålli- 5 fkötfeln och de goda botemedel, fom vid amma tiltålle anvåndes, ty man vet hvad ver- kan Mineralifka fyror åga at emotftå röta, och huru vål åderlåtningar komma til pafs uti in- flammatorifka tiltållen. Jag fruktar altfå, ej u- tan anledning, at någon irring hårutinnan torde är Bör inlupit ; få at ympningen 'ofkyldigt fått beröm för hvad den icke bragt til Håga. , För åfrigt kan jag ej vål fe, at någon yrp- ning gerna bör företagas i någon af de byar, dår bofkaps-fmittan redan inkommit, ty förfö- ket blir då aldrig rent, utan utftåldt til. nog SAN efter ingen kan vara fulleligen vils, at ej kreaturen redan ådragit fig någon flång af fmittan. Äfven 1å litet menar jag nå- gon ympning böra anftållas i de byar, dit ännu ingen bofkaps-fjuka kommit, ty famma ymp- ning blifver ju då ett medel til fmittans vidare kringfpridande , hvarutaf flera elacka påfölgder kunna hårflyta. 000000 KOR <> Deffa mina korta och i haft upfatte tankar hafva enkannerligen haft det til fyftemål, at up- riktigt meddela mina Landsmånn de anledningar, af hvilka jag för min del blifvit föranlåten til min- dre förtroendes fattande för bofkaps-fjukans ym- "pande, famt at förmå en och annan, fom af fördo- j& +' å id ( : mar intagen redan torde hafva fattat beflut om ympningens verk ftållande, at få långe dermed dré- 12, tils mani faken fått klarare ljus och vifshet, el- ler åtminftone beledfaga denna operation med all — uptånkelig varfamhet och förfigtig fkötfel. ARR Tag ov FÖRS Vv FÖRTEKNING 200 -På de Rån, fom åro införde i detta Qvartals UR RE nt "Hi :Å pndednör ar om Tall-eller Fig Skotiga. 2 7 2. Uplysning omm de fkadelige Tall- Mafkar= 20, af TORBERN BERGMAN isl vaga Eg ”Bifkr ifning Ping på den ET Leuffad Bruk fe de | födogs är gjorde. Inråttning of et "Malthus och Tork Ugn, af PETER WåsstTRÖM ör 4. Råd. angdende Malm-och Ber E-Abrengning > Ci SAMUEL SANDBILo0. & 283 ; Je HOlribykniugär vid föregående Rön, af Sven RINMAN I < 3 6. re rd på Pär:Rigs Moftens af Prur ÖSBECK od öde RAGE 304 z Eleétrika förfök dn Här och JSmålta äleral ke Befirifoing ob fraitsöfänma. B INS | Siukan , fora: år. 1769 grafferade i Hol, an ( Gt | af invekgbD DANDIFORT > ös rit ju 9. Fe Ksp af några betånkeligheter sil Bor v -Skaps[jukans vr å PETE Jonas Så BerGivs: FR EE 339 4 INR R 5 | : Fä SS ERE IS cs i ER RNA RR + EDER aa åk Np a v Re er ER br VE LS & . rg ON > a öd SM OSEOR ” FE SS ERAN TE - gr SÅR N bh ar jr NU SR vi - oc råg NR NR a b 7 ad S OS OG fler å g å JAR FNS iP a Lå É JÄTTE NE i? i" dr SDR IGN Mn 4 Ye 4 vå ANER SS : < ; Å ög Mu | Ett dewärele Retifter fdr Jhbobållek a 20 Uutkorane Tomer af Kongl. Vetenfkaps Åcademiens Handlingar , nämligen ifrån och med ar 1745, gil och med 1769, är SUS Sommar ut- å gifvar. aj 64 fr AR EJ 7 fed de klar. Forn, fom förekomma VV - 4 uti detta ärets Handlingar, ; | RT a Obfervationer på en Hydrops' Ovarii, med (| 4 agn uterig AT1-04 5000 Afronomie.; Om nyttan af goda olilivättonkr på Mötäris paflage genom Solens difcus; d. 3. Jun. 1769, famt om de anftalter dertil blifvit gjorde i Sverige, 146-1$0. För ob npårmn i Stockholm, Uranieburg , Upfala siäsoRay3. Cajaneborg , Pello; Lund. och fö soker, ir 214-225. Förfök at förklara. de Pheno- mener, forn dervid vilat fig, famt om Veneris och de frige. Planeternes en gro 261-273: Obferv, på PO F$ rmörkelfe d.:4. Jun. 1769, i Uranie- burg, 158 i Abu, 175-11 Cajaneborg, 218.1 Lund, 2243 Barn: huru "antalet af de årligen rödda tiltagit, fedan är 1721, i Stockholm , med anmårkningar deröfver, 1-12. ou Likaledes:i Abo' Stift , 197-209. Förfök at utröna, I hvad ordning Såner och Döttrar födas af en Moder, med ' prof på några Mödrars fruktfamhet , 84-86: Pro-' portionen af de i et Land årligen födda Barns: ann, emot Landets Fotkhop, 206. Berg; om de våxa, minfkas, pe junka eller åndra 6 8 1139. 143. 179. Bergslagen i fynnerhet föratde ämnen ; om de för Ber verken få angelågna Furu -fkogarnas nödiga värk ågon Barn :en fördelaktig Målt-och Tork-hus in- ymnR? för Spannemål, vid Hammar - Smedjorna, fo 283. Utförlig afhandling om Malm-och Betg- Tprengning , hvaruti de förr brukeliga Berg-bårs felak- "tigheter vifas , fkapnaden och befkaffenheten af förbåt- > trade Bår beftkritves, famt deffas förmåner fram för de gamla genom förfök å daga låggas , 282-320. room årfel; huru en Finfk Ko blifvit anfad , ifrån fjelfva> dflen; at hon. gifvit mjölk til 10 pund Smör 'om året, 49-60. Bolkaps -fjuka, den ER Holland ääalars. hvilken ock » redan infunnit lig i Skåne, befkrifves , och botemedel » deremot uptåckas., 325-339. Några betånkeligheter emot Bofkaps-fjukans ympande anföras , 339-343. Brunnar, orfaker til vatnets minfkning i fomliga, 1490. Bråde- Regifter. Budde fågning , en finbladig Såg - inrättning befktifves , 13:32. Bråde-håndelen: , anmärkning derom, 267. Chirur gie; Om Ceflariika operationen , ati hvilka håndei- kofer Och med hvad varfamhet den bör företagas, 42-49. Chymie; om Salt-ti Iverkningen i Norige, och der dår -braktlige Gråderi Ae fate; B0-07..4 Dar ; om ben, fkal och andra låmningar af djur, fom finnas djupt i i Jorden, 187-189. DPidé3 huru, aptalet ar dem, fom årligen dörr tiltagit i KARE Im och i Finland; med: BN oci 5 Ketrrior, fe Pliefk. | Finland ;. defs Invänares. anfenliga förökelle. edan är 1727, med orfakerne. dertil, 199-209. Fjall-ryggarne i Sverige; anmärkningar Åcioly. OR ed er flodens verkningar på vär. Jords: yta, 131- Flygfomdr, af hvad orfäker den får öfverband, och hus ru den kan dämpas, ,260- 204 Foder-fömbing af ogrås och andra eljeft. onyttiga. ämnen, FO: Folkbopehs f ågnefamma växt på 30 årg i Stockholm $-12; ochi Abo. Stitt 198-209. Fuck: defs fkilnad ifrån Tall, 258. Def; fora nytta, 259. Våxer och: fortplantar tig Sjelf båft på - magra Ljangmoar , och baru den dår bör fredas ,' 259-270, Geographie; (vårigheten at. determinera orters: Longitu- . de, p49: Cajaneborgs belågenhet, TIN Forden. Getter, äro Tallfkogens fiender, 268. Hafvet ; ora vanet deruti verkeligen minfkas , dö ke Halland; anmärkningar om äkerbruket. dår i an ef 6 Hiftoria NA tt MN Rön! om Sprit - enn eller Triti- cum fpica multiplici, 67-71. Betkrifning med ritning på en dtiten klafad wåxt, Macor: cruftaceus erectus, 71-76, Betkrifning med Ritning på en Americanifk väst, Pierocarpus Ecaftaphyllum, 116-119. Om A- mericanfka hvita Valnöt- Tide, Fuclandis albe, e- genikaper och nytta , 119-126. Betkrifuing med: Fi i- gure på Hirando: Daurica eller: Berg - Svalan, 209- ; 213. Betkrifning med; Fig. på et Sjö-kråk, Holsthu- via =” Reg ifter. type Pbyfalis , 226. Anmårkningar vid "Skånes :Ört- ov Hiftoria, 243-255. Befkrifning på de Mafkar, fom ”föröda Tall-fkogarna i Småland, famt om deras för- vandling til Såg - flugor, 076 Befkrifning med Fig. på Vårrågs-mafken, 314-319 a Hoeie, med ax på ax, sifver 15o:de kornet, förfökt, pd Hå. deras Ele&ricitet , 210-334 Håfsjor , Befkrifning med Ritning på de i Wifter Norr- Jand brukeliga , hvaruti Såden aldrig fkadas af rågn, Sva Jorden > dels ytas förändringar, med orfakerna dertil, 131, 180! Defs inkråktningar på hafvet, 139, 145, 194. Om Jord - Berg-och Landt-ryggar, 183. Jor- dens lodråtta högd öfver Hafs brynet, 189. Jordens hvarf eller ftrata törklaras, 199; JGRebaringars yerk- i ningar, 179. fe Haf, vatten. FE Rön, huru dermed tilgär, 89 - Ir. Om kraf-eWer botten-is, 110. Is på Aora fjöar, defs verknin- gar på ftrånder och klippor , 132-138. 178-197. Vat- nets kraft at utfpånna fig vid is-frysningen, 187. Får om de bevifa vatnets minfkning i Hafvet , | 178. Karfoar hora de kunna upfödas til goda Mjölke-Kor, 49: Kuff, nedfvålgd at en Ko, utkom efter. 3 års tid Iges nom: bröftet ; Kol-bränning ; ”anmårkningar "derom, 267: Kratr, dels åtgång til Berg- fprengning i 0 309: Lands-bygden , förfer vål bd ftörre. Ståderna med Folk, :men tappar ej dervid,; så Landt-bruk, defs hinder, avg Se Bofkap, fitfjers, Lo- Be, Tröfkning , Akerbruk, Skog , Måltbus Logebyggnady ruklig i Norrland , 234 Ljung och Ljungmoar böra ej vanväårdas, emedan Fu- ”rufkog båft. deruti trifves, 261-265. Luft-kretfens condenfations lagar, och huru vidt den fråcker fig, 163-167. Luftpump, Se Phyfik. FRIDA för f ådan bör ingen Svenik onderfå åte an- au PÄR FRI Malm-fprengning , fe EE I Majfkar , fe Hifloria Nat. | Mechös 10 SR SYNEN Mechanik; Beltrifäing med: Ritning på sö nbnläg ig Såg- - EN 11-32. Om Eld-och Luft- ons rn 33 ; m Trötk- Machiner, ba ot | Medicine ; om några Medicamenters VäNNNA ät utfpånna | eller. hopdraga Magen, Bröftet 'och 'andra/delar på vår "kropp, 77-82. Om en” befynnerlig: FRI ORat (ft: Se Chirurgie, Pofape Jinge, | Metaller , fe Phyfik.s>' | Metcorologica ; fe NA Dä MG Mjölk; huru Bofkap bör anfas, at ädrif ymnigt mjölkar, och burna mjölken bör förväras , at deraf nå blifva. mycket fmör, 54-60. rn Mat jövde odugelig. til åker, men den" bälta. til Furg: j fkog, 263. Mären, tankar om def Menmen 168; Mal 2gR TR has; betkrifning om en relåkrig in- rättning deraf vid Smedje hårdar, med undervisning "om del bruk, famt om'måltning i gemen; 277-283. MS Hågters förtplantning 3 3. Fyren. ana dår- vid BY CVSE BONET eh beg Te Noribe? bur Salt dår til verkas , 60: 67. är Näringar ; efter deras'til- och aftagande rålanke 06 Kolk- hopens, 10. 201-208, Stads- och Land manna nä går hindra ej Hvar andra', AELAUTR OBOE Oka; kan pråflas af Bok ällon, 3 i. åfven sa hylta Val-. 9 nötter, 1223: 4 Optika Phenalljönet vid Veneris Paflige db förklaras, 16177173. Ing SYRE ; "Mike! kan påkomima € en ber flera fångor, 341. i -Pbyfik; om vattu- ängors: kraft och fpånflighet ; med för- och at igenom dem inråtta' en flags Luft = pump; 33- " Rön om vatnets frysning. til fnöÖ- lika Is-figurér, fv 111. Elearitka förfök på Hår och finålta Matal- ler, 319-324: Se Jord; kg Hattendkav YA. DPlaneriv Te Afir Romer ÖREN Id RE Salt-tilverkning i Norige , genom: Gradering, O-66. genom”Isfrysning., 67; 42.0 buds SÅN sSjöars bag seb örfakerne dertil; AB 139 85. våtten. | | Ska förfel: påminnelfer och RAINER om Tall- ukaf Skög, pr värd, och emot allahanda kö AG / Så MA ”2fE Solen /.| EN | Reg ft Rn SS dv Skögs-beflparing;: genom. Må imsy fom 4 behöfva eldas, 277-283. oc, Skåne ; anmärkningar vid defs tbiloria, 243-255: Skår-flenar ; om de:åro f åkra bevis til Vattur -niniknin- MÅR - KD 129, 135, 180. ar ttiingar vid dels kårni ingy 54-60, 506. huru den genereras i luften och i vattnet, urdtt om I orfakerna: til fnö- figurernas. olikhet, .90-108. Snåcke-fkal på torra Landet ochi Jorden; huru. PE dit- kommit, :135, 187, Selous Parallaxis, om defs förlek ,. 146. 1720 RR Stenar Vid Sjödrander , om de kunna bevifa vatnets. af- i.Sjöarna , 138, 179-183. NR SSR Stockhola ; huru anfenligt. Invånarnes antal sa fig på 30 år, 12. Sråder , dår ÄN Tråhus. ej få byggas, 266. fe Na- | ringar. än ; SÖK och kadlighet, 268, Sverige SS I | erhet a ätt Mineral M fin ända Synda-flodem, gi! i ötamg 1 ty 137 Säg-qv ära" tt EAA Såd , Spritshvete; ådes-flag forlökt 3 Battand, 267- VÄ, äv / bruk.” : eri dc ll | Prof af defs I tä, SN 197-209. ES Anmårkningar dervid, 269. röfk-vegnar och Machiner, -bruklige i i Norrland, Mag” fr det hvitas egenfkaper och" nytta, 119- ; an Vatten; def; ångors fpånflighet , är Defs frysning til is, 89-111. om vatten kan förvandlas til Jord, 136, 190. Skål med och mot Vattu-mivfkningen I Hafvet, -befynnerligen i Öfterfjön, I 27=140. 177-197. Ympning ; om det år rådeligt at ympa Bofkaps -fjukan, 339-343. Huru denna flags ympning 'bifvit af flera ej 1 SAN 333339. ”å X Ma | Abe - N.N Mr Skift: dets vidd och Atråckning , ag tilväxt iFolk- rikhet på 30 är, 199-209. = Åkerbruket i Halland, anmärkningar dårvid, 67-314. "fe Sad. ANNE oh Båckar föra mycken jord med fig til Haf- wc Vet, 133. 139. 194, Ang-Jkötfel; om Håfsjor, hvaruti: hö upfättes och vål förvaras, 233. fe Foder-famisng, Öfterbotten ; dår har Folkhopen vuxit til dubbelt Mäjtal. | på 30 är, 205-208. KET dm, bporfjön, te Västen 0 ERE NY Å 7 | 8 ; | d t » Ad ” + iu x ;å FÖR- st Rog: SRA SAR RAR Co FÖRTEKNING ev PE RN til de Rön, fom denna. Åi gång a af Kongl. Vetenfkaps Academiens Handlin- betet ur bar innehåller, Lv Qvart. RR FRE RIEE ABR. Om fällde imellan ro sg Böner och Döttrar , fom födas at:en Moder i. och RT LE «+ < & vi + om - DD SE Bercn; AND. Anmärkningar, om Mjölke-kors bålta fkörfel, fämt om Smörkårning g I. BERGIUS, PET. Jon. Befkrifning på en Ameri- | canifk växt, Pterocarpus Ecaftaphy! NAT + AD Betånkeligheter vid Bodkaps - I Folcäns ÅL bjän odtal La 4. BERGMAN, Torz. Befkrifbidg på Tä Måfken 4. Gem, 'PERR ADR. Beråttelfe , huru. en: Finfk Ko blifvit anfad: och ikött, a at hon gifvit IO - Pund- Smör om åtet > > GADoLIx, Jac. -Obfervationer på Iläristen Ver nus i Solen, d. 3. Jun. 1769, gjorde i Abo än GISSLER; Nirs;. ök på Venus i Bolny Kelige Tr k-hålsjor och Tröfk-vagnar - öl sh er Sam. G. Anmärknoingar om gp tilverkningen vid Vallö i Norige aloe -HJORTBERG', G:F.Holothuria> Phyfalis, Ibefkr. Ke ; KaLw, PrtrR; Om > Norr »/A mericanika hvita > Valnöt rådets egefifkaper och; ; stick öda KRUT m RI C. Befkr. påen finbladig Sågqvarn 1. LAXMAN, ERIC; 'Betkrifning på Hirundo röjs tor >: rica:ellet Berg-Svalan Frbyonål dd Sic frekor Jon. G. Huru Öja kad tilre AO das af: Bolt ANön cm lol ge ko MOLN MALLET; FREDR. Obfervationer på Venus i: tt SON, gjörde i Pello css > « Martix, "ANT: Anmärkningar om Månnifkans” kropps til och aftagande vidd, af ätfsilliga Or faker lar) ie I. MARTIN, Ror. Om en belynnerli ig Vattofor / i Ovärio, PUR OMR we å Rp CMETENDER "DAN. Uzrtydning på de' Pheno- - mener, fom vifat fig vid Planeten Veneris 1) Hernotan Fi (krifning på ide i Wålter Norrland bras i Id Je fida. d KV PSA FT paflaga Reg Solen, - - EL 16! C NORDENSCHÖLD, CaArrL FR. Uplysningar: vid siorva RUNEBERG, EPHR: OTTO; Förklaring på nå- AJ ' SCHENMARK, NILS; Oblöjvat. på Vem AR teckning) Mask CARL ER. Om Åbo Siihs til- hd AKA NN M ä 4 k ”våxt i: Folktikhet PASO AR SRA V lg a 4 MiLLER , OTTO FR. Näset på en klafa 3 I våxtseller frö-planta = —- 1. YEN » Frågan om Vattuminfkningen iNopdeno 1av 427 OSBECK; PruR; Rön om inviga hå reg Sh RAR : Tritieum fpica: multiplici,; - lo Eu 67 ka Betkrifning på Vär-Rågs Maft tä. 4 ; 245 814 CPDANMAN, AND. Obferv. på V Enisd 1 Solen," We gjordari: Cajaneborg =! le vå. 214 (PROSPERIN, ER. Obfervat. på Veneis intråde”' filar i Solen, gjörda i i Upfala niel Ro 158 Retzius Å. J. Anm. vid: Skånes: Ött-hiftoria FARS RINMAN; 'Sv. Anmi om Be erg-fprengning =: 14 3 gra omftåndigheter ; rörande F rägan o Vatz SR + tuminfkringen: "= = Rd Sn AMOG Ballryy Cab SAM. Om Boriroclr Malm-fprengning's 4 283 "SANDIFORT , EDV. Befkrifning öfver den fit: HäR tofamma Bofkaps: fjukan, fom: är 1) 69 grase - &: ferade i -Hoölland ++ >> ; | 54 Solen, gjorda i bandi oe ber on varg SculrzeR, H: Anm. om Cafariika Operatic men io WARGENTIN, PerrR, Om Stockholms. 'Ståds tilvåxt I Folkrikhet på 30år bg OM LR s - Beråttelfe om de an 1 FR fom bligvige Aa — gjordai Sverige; åt obfervera Venus: Selin, dAvxeo 3. Jun. 1769, med obfervationer derpå. i'Stockh.2:" 146: AV CK Ma D. Om en'Ko, fom fvålgren knif..1. 86 £WiLCKE, JoH. CARL; Förfök tilled apäånis 20 os rättning. af. Luft-Pumpar, Hörmedg ut Rog KL vattu-ängor - : able 33 » = Rön om vättnets frysning til (hö lika lat iab figuteko ot id 89 be a Ele&ritka Experimenter på Hår Säk fmål--- ta Metaller , ör I 4::320 IWaåssTRÖM , P. Beofkrifn. på en ny Milt-tich' ; Torkhus inråttning vid Hammarhårdar. 74.0 297 Anonymus.,. Anmärkningar. mid Tall:eHeraBurpssaupo. > fkogarna: = oo» mölla TROTS SUNET TARANTO DT TALENT wW & > RR a ME JE FER EN JR — er > RR — —— FA föga nn DS ams ME & ER OR ÖT sr TE SE FARAN /. te Aese — RA > RA Rene a 2 JE RE AA FRE AR Z 0 «saa > I KA Re > ER i ATTANS Lö 2 Så Lv NN PARAR Rn 6 rr SÄKRADE a a CAN Ål | ni i ; ; er : bt MSN: 4 L a SK LÅ Fi HONA sår Oe LÅR SEM Ar UU rgja X , tba - & : ; 0 UT AN i ia Od | RE RR AREA ONS ET 'y 4 lara st ; [| ; | ) '? 4 - SN ER - ] 5 h YA ' | v d i h : s - Ip Li | | Å å Ål) i $ ' Ke MA i NI i É - i t - -” v i 2 ee - : | - i aw Å a 1 | 4 | i i t t > DA = 2 4 | | y | [| (EET I J t VAS vå vn Å der : fj 7 Hö atg RA j 4 | SA a Ak z | Å kd 5 - . i 4 - 2 | i "i 4 PE AA | v - | ; ; kd / [ ; " t h | : Ål ad i IM | GV Lä I 2 i I I | I Rd d Pag v Hy N [| i i - td | | z ) | K ; - + EA 3 i I / Luuer ar 32 Pesunal au PS 78940 AV 23 456 vn Pecimal hum HA vB SVA FR VASA Se äs a ETTA af AA ORO EYE VOR SME BO LER SA oa TS 200 Ze än e SA RAD RIDAENTAS LEN Jr TA RR Rn to SE Si ARR SEA rr ROSA PE EATAS AR AV Fig. 10 29-10 dd tum, [ + 4 ; uu - 1 dd ”A t Vv Å 5 + Geometri/lkelinier. Decimal tum. spi : SNR OR Ken? i spor RA VERA star BD al SAN A "å In a Rn FRA ARR 2 ! se SEE: h 5 ” CN i j lin, - Nå LAN Vår vå pA ERROR 5 ört In AR Tr rare AR Ar tta FT SAN 1 RR Gryta TR bjrvöra sn Ann tr Vere or År AAA EIN re VR frå AS ” j vad dör Pn +" 3 SM I + 4 fp? PSL Kl CSE - FRAS pe då SA Ra joma” jåg a N FR a; ” ga ä ratt 5 Sher Ce + $ STR LB pat H Fö N F ; . fe TD Me JM Adyspaf BIR Fabre ih lg Få ERE cåg gg > ; = / hy VY « : FREE Kand a [ 4 K NAR - NI $ Ule Sell Nörden Jag Säg Ry oa kr MADEN FRÅ » ; ÄN RED pk RNA ra LER sd ÖST RUP NAD oc Su ,. Aa Pr Fa Av för EA. FNS SNES EL säg NG ham ALSGA sin , SE KA d 4 j A AN FS Ä NM é - Ra re Pr Bf a Mears ar toner HE nrg Lr gr d NA