- ed RA s é ” a draft
KH >.
> +
i
A
. - si
- -
f Är.
ges en
| 3
: fr
es
+ ÄT
a
N
3
s
d PO 3
- r , sö -
s
cc ”
- fn
= - stR
pr
I ji
: -
FE
a SÅ
v
s
” a PR
mo

Ts pg par + Ack, RER sn an RA
prao sv RA SRA 2

inse, F
Mor vajrar

- UV SF med
Fr
nr en frön rd pe Sö ” pA
<
s
"IV VBR KR YAN BRANN > BRON RAA RTR . >
— le ” 2

fäma SINSST

sx
s- Vv Pn på ”-
a 2 ot Få p
” sd ”, Få Få f
R Ya rö RN ” dj
FAR Ar rg be NY oh vat 4
dd 4 Te 3
H
å
S
od ” Då
Se d ” Nn .
Fa :. ”
Å € -
.! w SÄ i FRA C
- Få
v halten
PE nd N > Så mån 4 p
JÅ K NG N om
sf od hy
i | VS
N
2 Å
ka La 4
- ä

we

mate ANOR NAT , Pr - Åk

>
a
”.
RR
2
u
ITS
s VR
; + 8
f - NN
& - N
-
F

3 AS fre

ND LINGAR

FÖR ÅR 1770.
Vor. ÄXXL

: : å . 3 L öres fö sptlb ,; fred -
Å / a då / 3 "ND ;
4. . e AM AR »- AJ a v
ES ; Antrda a ar Mja FE

fr ASSR dt AA RE NO PRISRAS

Me Med Kong I, ACADEMIENS Tilftåhd.
; RER EEE 22 EREPESEEZ >ARETRET ERSTA
STOCKHOLM,
Tryckt hos Direé&teuren LARS SALVIUS,
« På defs egen koftrad, Sh

äv

"då

a. , agn SL. ACADEMIENS
LEDAMÖTER:

ett Grefve AVR. JOH. v. HÖPKEN, Kongl.

& Moajits och Rikfens Rad, Ridd: och Commend:;
SA » af Kongl. Maj:ts: Orden; f. d. Prefident i K.

«> Cancellie: Coll. famt Upfala Acad. Canceller; Le-
dam: af K. Vitterhets Acad., af Kongl: Inftitutum

y Hift. k Göttingen, famt a Vet. Societ.. i Marfeillé

Herr GÅ RÅ rn Mi LINNG, M. D. Kongl. SÄrehiatett
| Mede pe pen Bot. Profeflor Upfala ; Ridd: af Nordft.
" Ord: Led. af K. Vet: Aead. i Paris, af K. Acad.

- Nat. Cur: farht af Acad. i Petetsburg , Berlin, Loné
a don, Pp Florentz Montpellier ; Bern; Trund:
«hen, Edinbu ' .Fouloufe , Zelle. £ 3,

Herr Grefve C RL JOH: "CRONSTEDT; "Prefi:
- dent i K: Jölnsutnigollegin. Ridd: af Notäft. Or:
den, Skattmålt: af K. M. Orden. ii

> Herr Bar. AUG; EHRENSWÄRD, General, Ridd:
fbe Commend: af K; Maj:ts Orden.

NF . DAN. TILAS ; Landshöfding; Coläm: af

N . Ord. Led. af K. Infiitutum Hiltor. i Göttingen.

3

N

XY

Q i JAC: FAGGOT, Öfver-Dire&ceur vid K: Landr>
måteriet fämt Chartesoch JufteringssVerket. + 2
JE GILB.: SHELDON, Skepps - Byggmåftare vid

AGA » Flottan; LE
letr. C FRED: NORDENSCHÖLD, Öfver:
ee, N SA af Svårds-Orden. "2. I :

Herr GABR. sj Komillbgrn

Tap 3 ST Her
fo Å A : | STEJNEGER
RA Åagtanat ad

Sm RE Ku ? Ra
Herr NILS ROSEN : ig UKÖSENSTEIN, M. MIN. 4
« Archiater, RiddAaf Noråfte:Q Ord ;' Led, :
Soc. i Upfala.
Herr CARL DE ( BEER. Hof. :M |
Noråft: 'Orden, Led: ar KV t. Söc. i Upfala, C |
refpondent af K. Vet. Acad. i Paris, ff >
Herr ERIC v. STOCKENSTRÖM Ki Maj: 7 och
Rikfens Råd, Ridd. och Comm. af K Maj:t
Fler: OLOF MEMEKDERT; Tahdshöfd 4
af Nordft. Or ”
Herr GERH. MEYER I Öfver: Dite&tenr vid Kong.
Styckgjuteriet. =
Herr Grefve CLAS EKEBL AD, Kongl. Maj:ts:
Rikfens Råd, Prefident' uti AC Caneellie Co |

' Öfverfte Marichalk , Abo Acad. Cauceller, Ridd: cl
"Comm. af :K Maj: 5. Orden, Led. af Kongt” Vit
terhets Academien.. . | va!
Herr EMANUEL: SWEDENBORG, Affeffor. 3
Herr PEHR ADLERHFIM , Bergs: Råd. > «dh
Herr DET LÖOF EYKENSCHÖLD, Bergs-Råd.
Herr ABR. BÄCK, M D. K; Archiater, Prefes i
4 Gol Medicor, "Led. af Ko: Acad! Nat. Cut. famt
"af K. Vet. Soc: i Upfala och Trundhem + 1 .
Herr Bar: ALEXAND. FUNCK, Bergmåftare.
Her CARL FRED: MENNANDER » Th. D: Bi-
(kop och Pro-Canceller i. Åbo. "1. : Gr ikln +
Herr SAM. SCHULTZE, Cirbltikig a
Herr JOH. CLASON, Gro ftbandtenstiioriirnn
Heir Bar. FREDRIC PALMQVIST y "Major. "+
Herr CARL: LEYELL, Bergmåttare, =
-Herr PEHR KALM, Th D. Oecon. Prof. or 9.
Herr ZACH: STRANDBERG, M: D.. effor i
K. Coll. Med. .
Herr Grefve AXEL LÖWEN, Kongl. Maj: ts och
Rikfens Råd, Ridd./och Com; af K Maj. ts sig
f. dv General- Gouverneur i Pomern. - 4 AR
Herr OLOF ACREL, M. D. Pröfeffor , Regetr

OFåldkår vi L Ad SY Led, af K. Chir. Åca så
» Paris Vd S
KA RE NE age Fa lök, 6 nal
vå RR "apr Aspa, ; Herz
TA SSRå Hj
Fo Höga 5 EM NA
FR - Å 2
d ad pr 1 bk KR Få 4
NÄ a :

Y

id St Jago Förlamling ; Stockho Led. .
ER det. 3 - "D. Råntm! er SF Ko
RCH. «UU å re Ög -
Led. af KÖeRon Pei d London

LAR ONE er Rod Re

sa e CARL FR PIPER, P fident,- Ridda
ER, M Uj: ts Orden. : > NN

»D. Letiör hu ge

seen, Rd Heidemienk!
| ”Sesrera rare, Ridd: af N. O . Led. af Ki Vet. Acad.'
i Petersburg; af K. Sociét. i London, Uptala, Göte
tingen och Trondhemy Gorrefp. af KR. Ver, "Acäd,. ;

a & te
Herr tt HERM.. SCHUTZER, M. I D. Kongl. Are

z ack
RAN hn biti. Skellefta, i 4
[INH-oBERF SR Canceltie-Råd, Led:
ka inter. SÄG. ro: af Aaniquarian;
'O OTS CH; "WALLERIUS, M.D. Ptö-
Led af K. Acad Nat. Curiof. "ao Ik
err.G éfve HANS; HINR. v. LIEWEN ;K. Maj:ts.
"och Rikfen Råd, Generål » Gouverheur i 'omern,'
Greifswalds Acad. Canceller, Ridd, och Comin. ar,
K, Mar ts Orden,
Herr AND . HELLANT; DireCeur i i HK acskiäken :
Herr Grefve JOH. GABR. v. IT Kammarherre.
pu red CE GADOLIN, Theol. . och Profeffor i
- Hetr: JAG: Vv ”EGGERS, GederaKMåjor , Comment:
dant i Dantzig , Commend. af Svårds Orden. = =
Herr Grefve HENNING AD. GYLLENBORG, K,
2 Maj:ts och Rikfens Råd, "Rida och” Comin: anka
Jå Mays I Irden. Ropmtsov +
Herr Ba . JOH H. BRAUNER, afatelenar Råd: >
ERH. ROSEN, Med. D. och ord Iov.
Herr SAM. DURAUS, "Phyfices Prof. i<Upfalas 3
Herr SAM, SOHLBERG, Dire&cur af Mechaniken.

TRE | KR 2 ov Ser

nd

”och Rikfens- Råd; Riddare a gra. och ja Sån |
celler af K. Majsts Orden, £. ds Gonverncur för
Deras Kongl. Högheter Kron-Prinfen och deck Kong ;
>» ArÉ Prinfarne, Ledam. af K. Vitterhets Acad.
Herr SVEN RINMAN, D Dire&toår, vid SN Manu-
. fa&urerna, "$
Herr CARL ALB. ROSENADLER, Stats + Scorer J
terare, f
Herr CARL KNUTBERG, Gapit. "Mechanious. . 2 ÅR
Herr Bar, CARL FR. ADELC RANTZ, /Öfver- -
Inptendent, Commend af Nordft. Orden; Prelet SR
K. Målare och Bildthugg:. Acad.
Herr ERIC GUST. LIDBECK, Hi. Nat. Prof
för iland. to
Herr JOH. FR. KRYGER. Qgmmerce-Råd. ko
Herr. CASTEN RÖNNOW Dp, /Stats- Råd och
"Archiater, Ridd. af. Nordft. OR of ER
» Herr JOH. BURMESTER, -Brofeor 4 Länd. -
Herr BENGT FERNER, "Cancellie - Råd, Led. af.
”Kongi. Societ. i London och Montpellier, CC refp.
af K. Vet. Acad. i Paris, IM å VORE
Herr PEHR ZETZELL, M D.K. Få -Medi us
”Ledam: af Åcad, Ele&. "Moguntina. or
Herr TIBURTZ. TIBURTIUS, Probft, + MR
Fe JOAN JENNINGS, Kammarherre , Ridd, af
oc NGA Orden, "a 5000 ATS NN
Hojes JOH. GUST. WAHL IM, M.
och Provincial-Medicus.. fr soc F
Herr EDV. FRED. RUNEBERG, sBöretärtere hes
Borgerfkapet i Stockholm, famt i Kong Tabell= |
Commiffionen. + 2 ' N
Herr PET. JON. BERGIUS, M. Pp Hin. Nat. &
Pharm. Profeffor, Affeftor i K. C Sd: Led. af
Kejf. Acad. Nature Curiof. porer ack . Societ. i
OT Bafel, - Er ping sc och Hp
2 + RO us .

v H i. Xx AVG 3 ph od

AN: LT HUNGER Jiredé ger sf es.
flesk Sa dä "Medic, + +9 HR
HR AD OR Ra NEN | ig

ÖR nr

I
SE
TJ
ig
EE
vg
=
:
>
2»

sk
RR

&
ka
HER
ec

pr

He - v. RH ENHEIM, M, VS kr
tis Obftetr. ET Affeffor i K. C
Her CART SURT EKEBERG.iGiplaine

7
2,
a
250
+

)

L CIO fog. Vv. VÄSKOR EL PSA

I Qvartermåftare och Dire&eur- af F ortificatlonen,

Ridd. af Svårds-O Orden. VÅR Rs

Herr BENGT/BERGIUS ,. Commiffarius i Rikfens

”Stånders Banco , Ledamot af Kongl. Sogcieteterne Å
«oo Trond hem och . HÖRNET ov 1

Her FRED. CHAPMAN, Skepps -Byggmåftare. vid

+ K. Örlogs- Flottan. "2

Her AND. SCHÖNBERG, Riks-Hiltoriographus.
Herr MICH. GRUBB, Dire&eur. +1 >. ;
Herr AND. PLANM ÅN, Phyf. Prof, i Åbo. 22 7

-Herr JOH. WESTERMAN, Commerce-Rå Id; gr

Herr CLAS ALSTRÖMER, Affeffor i K. Com-
— merce Co legio, I - af Societ. i Florentz. ? 1

| UST. FRED R. HJORTBERG, Problt i
Walda. flyt -

JOH. FE LILLJENBERG, Fräflden:?

je gs-Collegio Comm. af Nardft. Ord. + vy

Bar. CARL RUDENSCHÖLD, K. Maj:ts

Orden; Ledam. af K. ad Academien, -

nt NG He

Profeftor i i

Ez och Rikfens Räd, Ridd. och: Comm - af KK; an t$ >

VN

et, NILS ARELI

EE SUS MR dd . Ho STR fe
Herr NILS LINDBLOM , Profeflor i
j «tilleriet.; sketvg Kn TOT 7 fr Å kl [C
Herr AND. BOTIN, Karhmar- ag 23 LÄR
är SAM: PY ENGESTRS Ridj 24) Hörard

Herr GUST- STRÖM Guar ar dr vid
Arad rer FIROEN Pad Sc ING
YR ns KE SKA i mk RR a

E JI Å La äs
d I IT EIN. SÅ
föogdka u Ar wu + (
| "då gö N iD s AG 3
4 AV &

Herr I R RR ABEN? Nope. Corife an-
mark Ridd: åf Elephant-Ord NAR meg Fu hn
Herr ALB. v. HAL ER, Råd sherre i. Va
«för Ko Vet: iSocier. i Göttingen, 'Ked. af. KC Ve
"Acad. i Paris, Bertin, Petersburg, Londoa, m. m.

Herr: FOH:a HEDLINGERA! Kongl. Hof- "Intendent

» och Medailleur. Ne
Herr ERA "Riddare af Maltha.

Her RO | u E: i LE, -Chynitcbe; ”Ledain, at K. Vet;
Acad: i Pari ;

Herr DE LA MARTINIPRE General -Chirurgus
vid Franfka Arméen,' Priefes vi fd. K:Chir. AG . rt

Herr HEVIN, Kongl. Frank Lif - Chirur urgus. LIG
Herr: ULLOA; [OS ERAR vid: K. Spanfka Örlogs.

Flotbfäl” v 14 ; PA BRA

Herr” Bari van SWIETEN, Kejferl. Ar Å
Herr: GLEDITSOH;, Botan. Profeffor i i Berlin 4
Hert ABBR: GG: KAESTN NYANSER Råd , Math
'feffori Göttingen, 777 ARE 5 La
Her Al M AYYFP atti: vn
Herr J. LANGEBEK, yr boilg Dani Jul ultinie-Råd.
Herr:C:: BONNET), "Rådsherre i 'G AMG sv
Herr j, 'ELLICOTT, såyedarh. 4 Kongl. 4 Ocie
Iblidok VER FEWTT IR FYROTA | RR
Hort. WAITZ; Stats-Minifter i i Heffeo Caffel. Ste
Herr DE: DANGEUL;-Maitre des ON i Paris,

vrå 0 RR Her.

>

bo

fre: | Anatoinicus. Fe mark VE

Ås VOGEL Med. brgEd Ä

er GUETTARD, Botanicus) -Lédäm org Va
cad SL Paris. Ål Se FAR No Na LA ok Brr a

Herr : PO OISSONN IER, Medicus, Ledam; af K. Vet,

Paris.

Har F FRED. C BÄER,

fd 4 1 0 / HON |

så FAN Kiks-Hilloriog kr lt i a Vr ”
FU; AEBINUS, Matbematicus, Led
FE må SLETARNTE X
Herr Grefve M. CA BURL, i i Venclig.”
| FREATIT, Anatomicus, Ledam. af Kongl. Vet,

2 | Aend. i Paris,
AT terare. vid Ke Societ, i London.” a
>» Aftronc STRET AS EN

LATA 5
DE LÄ L
EX Ly FARA ir i Kulslöne. 0
CERN. GUNNERUS, Th. D Place i
Ry Pr för Kongl. Vetenikaps Societeren

EN ERE

le PAUL FRISI, fr Prafefor I isPia, os

Herr W. CHAM MBER VV Archite& i London.
Herr DU MEL Dö AONCEAU, Boranicus ,
sd bes SVS Vet; Acad, i Paris.

det AC: VENT Sr Mechanicus i Venedig. er

Herr ÅA. L. SCHLÖZ Profeffor i: SR ringen.
kierr EDV ORT. Medicus i Haag. ” i

Her äre P.. NR VARSNEVEQUE Dire&teur vid Målare

Acad. i Stockholm.

2) «= sag REINHARD, Gehelme-Råd i Baden
DR DI

Herr J Meg ÅN D. MURRAY, Botan. Profeffor i
3 Ottin |
3 IICLAS CHR, FRIIS, Biop i i Norfka > Jag
od (I FRRA PR |

Her MAC VER, Öh icus, Led
Acad.' i Pa. ut ymi »

ÖR Re +

Herr MESSIER, Aflftronormus i Paris,

Herr 1]. BA RTRAM, K. Botanicus i Philadelphia.
Herr. LAMB. RÖHL, Aftron. Prof. i Greifswald,
Herr SI F. MäLLER, Cancellie - Rad l Dan-

. mark. |
Herr ERIC LAXMANN, Minctalog. Protea i Per
tersburg. "1 NS
Herr ZACH: VOGEL , Medicus i Libeck. |
Herr DE LA RÖCHEF OUCAULT, Due & Pair
« de Cd rance; |

Scjernan + rd bifogåde tal vid Namnen j bemårker ,
huru rg Rön elter afbandlingar famnma Ledamot
ingsfoke til Kongl tsnfmier; fedan ge af år

176 för

”KoONncr

KonGcL. VETENSKAPS.
FACADEMIENS”

DLINGA

FÖR MånNADERNE
Janvarivs, FEBRUARIUS, MARrRtIusy

Vangler s ÅR 1770
(G > PRESES,

Herr CLAS ALSTRÖMER,
+ sAffeffor i K. Commerce- Collegio.

Ny y Inrättning at förfkaffa Vi ådervåx=
ding-på Skepp.

tt Kongl. Academien, för några år fedan,
0 upgat. frågan, om något fördelaktigare
fått ar fkaffa Vådervå xling på AREPRe )

e) Handl, 1766, P. se

2 1770, Jan. Febr, Mart.

kom jag på en Invention, fom då ej fullkom-
nades ellevapgafs; men för defs enfaldighet, få-
kra verkan, ringa koftnad och låtta bruk; tor-
de förtjäna, at ej aldeles komma i förgåten-
het. es TNE
Om man ttjelper en ihålig Klocka, Tun-
na, Tratt, eller hvad ihåligt kåril det vara må,
med Ööpningen ned uti vatn, initånges Luf-
ten däruti, och vid nedfånkandet fåfom uti en
Dykare - klocka, fammanpackas, i proportion
af vatners högd utom kårilet. - Göres en "öp-
ning ofvan på famma kåril, få utfar den inne-
flutne luften dårifrån, med en emot vattutryck-
ningen fvarande ftyrka och haftighet, hvarpå kå-
rilet fylles med vatn. Om öpningen fedan tilflu-
tes, och kårilet dragesup utur vatnet; följer, ge-
nom Atmofpherens tryckning på det yttre vat-
net» alt det inkomne vatnet med, up öfver vät-
tubrynet, och tynger, tillika med kårilet. Men
då åter öpning fker, faller famma, vatn med,
och luften nedrufar med en-ێmor vattu-Colum-
nen fvarande haftighet. ' Hans kårilet tvånne öp-
ningar, fom åro med Ventiler förfedde, hvaraf
den ena öpnar fig inåt, och den andra utåt, få
komma deffa, vid kårilets dragning/up och ned
uti vattu-brynet , at ömfom. öpna ochdtfluta fig,
hvarigenom uti kårilet eller klockan århålles en
vådervåxling, hvilkei,. genom” tillämpning af
tjänliga Rör, kan leda$hvart man vil, fåfom
en. på den grunden inråtrad Modell båft utvifar.
PR BRED, Tabl E FIRE I ANEL € ec RÅ
vattu-kåril, ftående på en fot E Fhvariffån
tvånne upftåndare EG, FH, uppehalla tvårban-
det GH, Uti detta tvårbråde år nedfatt en ge.
> Cana

1770. k Jan: Febr. Mart. | 3 g

Cånåll IK; Tomvöfvantil: öpnarb fig uti ”Tvårs
Garialen LM; hvarutis finnas två Ventiler 4 och
byfom löpnarlig åt famma fida. oc

< Öpnimgenselter shalfen NN af f jelfva kloes
kan NOPN; futar hg och paffar nåra ikring
den nedgående Canalen. TK; och fålom: fodrad
med-ylley kläde ; Erifade eller läder; kän Nått
dragas up och.ned öfver denfamma j-utanär för
mycker fpilla luften. Vid åndarne L och Maf
Tyvyår-Canaleny, fåftas. långa, efter Herr VENT u-
RAS fått gjörde Luft-Canaler, fom ledas hvart
MaLeER Fd do EK EET. SA
so Otinw kåriléer. 4BED. fylles: med varn;
ock klockan NO PN; törmedelft:håndtaget. Ny N;
ellersepen NQ- NR lyftes dåruti tpock ned;
drages . luften vid suplyftningen in genönt den
ena; V entilen «Mb men utblåfes åter vid/nedFfån:?
kandet igenom densiandra wF varvid alkid
ömfas sfåv mycker luft; fom” klöckar :NO PN
innehållerj soch kan denna inrättning 17 forått
verkfållas med: hvadytunna eller käril I a tili
handsgiéndaft iuti en vartu-fäs men Ut fort på
Skepp s-kån: den fammå med ån: mindre ömfåns
digheter: århallås. pavufölfande fårtss SAN av
ev Sjeltva klockan WNOPN tilfedes i forin” af
en ftorfåck, af tåt :Segelduky hvilkert) når den
blir! vat , stilråekeligen innehåller luften til nårs
varanderåndamal. > Såcken, fom år: öppen uti et
ändag utfpånnes fafom en 'Styf-kjörrel. öfver
några ”Funne-band, fom hindra den” famma” at
fallwibopy för deh ringa emot låtta och ftofå
Ventiler fvarande Eu&-tryckningen. Vidnedra .
ändan: lastas "Säcken med bly-tyngdef, at Ham ril-
råekeligen : qvickt -$junker uti: yatner! Öfra
öh a betnen

4 1770. Jan. Febr. Mart.

botnen göres dubbel, och ftyrkes med ifydde
fnören. Midtpå den famma fåftes "en hylfa af
Koppar, fom fodras med: Boy eller Frifade,
Hatt-tof m.m. at lått löpa up och ned på Vi-
der-Canalen. Det öfriga liknar den för K. A-
cademien upvifta Modellen i det nårmafte, om
man ej, för ån låttare verkftållighet, vil inråtta
den nedgående Canalen IK af låder, fåfom en
uft, med ifatte' ringar. Stållningen til: hela
Machinen beftår uti en ifrån Skeppet utliggan-
de ftock eller bjelke, hvaruti Tvår-Canalen I
M med Ventilerne fåttas, och har tvånne Rul-
lar, öfver hvilka Repen NQ> NRy ledas init
Skeppet, at dragas af en enda karl, når”Såcken
hånger öfver bord, ned uti fjelfva Hafs-vatnet,
då lednings-rören föras hvart mån vil, eller
med litthet låmpas til beftåndiga inom Skep-
pet anlagde Canaler och Rör,
Förmonerne af denna Machine (hvartil jag ;
om den i ftort fkulle förfökas, vil upgifva när-
mare befkrifning och proportion ) åro ögon-
fkenligen de, at den f:mo. Kan förfårdigas,la-
gas och brukasaf hvar och en Sjöman, fom känner
enfamma. 2:0, koftar ganfka litet; emot alla
öSfriga, 3:0, kan göras ftörre, och tåledes ver-
ka fortare ån någon annan; men 4:0 tager li-
katullt, fåvål under, fom utom bruket > ej bort
något rum uti Skeppet. f:o fordrar ringa
kraft, och kan regeras af en karl. 6:0. gifver
imellan Tropici, hvareft 'Sjöfarandeé eg af
en het ftillaftående luft, den båfta kylande för-
frifkning , fom dårftådes hafvas kan m. m: Skul-.
le denfamma uti hård Sjögång vara onyttig, få

har han det gemenfamt med: alla öfriga; IT

ad ;

då vi nu dageligen fe Skepp, utan all luft-rens-
» ning; göra långa refor, tyckes:den ej eller
vara oftare: nådig, ån tilfålle kan gifvas at brus
ww mg inråttning.

| JOHAN CARL WILCKE.

stototetutotutotenststötatslstotels
"ANMÄRKNINGAR

Vid S vård-Fifkens , Xz iphie , Anatomie
rom ech Nataral- cr perack)
a Af

ae ÅLEXANDER BERNH. KÖLPIN, |
M. D. Hif. Nat. Profeffor vid Greifswalds- Nöså,

sromÉst örn ifrån Tatinfka Språkis. kl

enna lens Nånm,. Synonoma > Chara&ter
7 och : Clasfification, . årnar jag «ej vidröra,
emedan hvar och en kan dårom underrätta fig uti
Herr, Archiatern och Ridd. v. LInnés Sytema Nåt,
Edit. X.p: 248. XII. pag. 432. Fauna Svecic. Edit,
IH, n..303, famt uti ÅRTEDI Gen. Pifc. p. 30.
Synen. p-s47. > Defsutom hafva åfven följande
bemödar f ig med denna Fifkens Befkrifning.
THoMm. BARTHOLINUS, in Hifl. Anat. rar.
am II. 16. ..G:: HANNAEUS; in Ephem. Nat.
Curiof. Dec. II. ann: VILI. obf. CVII. P. J.
HARTMAN, in Ephém. Nat; Cur. Append. ad
Ann. II; Dec. Il. G. C; SCHELHAMMFR,
de. Anatomia Xiphie., Hamb. 1704s5in4:0. J, T.
jk 3 KLEIN,

Ö =£27Z0. Jan. Febr. Mart,
INLEINA Hifi Pifee Mift SIV. pris M: OC:
JIA NOW & Sel4enbeiten der. Natur und: Oecopomie,
Tom. I, Pp, 468. HI, :p 1221 sAfedeffa tyc-
kes HARTMAN i fynnerhet hafva fölgt Naturen.

«+ Til deffa berömliga MånseRön vil jag låg-
ga något litet, fom jag haft tilfålle at med

egna ögon obfervera,. på. dennesyvår. Öfterfjös
Invånare. cv FED TREAN
Natten imellan d:-23-och-24 Sept. 1764,
med NW -våder y fångades" en Sväårdfilk med
Fifkare-nåt , nåra; vid, Ludvigsburg , 4 milkifrån
"Greifswalds hamn, Wik kallad.- Jag fick ho-
nom ej om. hånder, förrån Fifkaren, några da-
gar förut, vifat. honom för penningar, hvilket,
var orfaken, at de invårtes delarne ej tillåto nå-
SA hHdgare:; granfkning, emedan de -redan voro
iåmde. rr Ne ] keboA RR RR NIE NN
> Fig. txFTab.olI, gifver de utvärtes delarnas
förhållande tilkånna. . Hela Fifkens Ldngd, ifrån
fpitlen af Svårdet, til det ytterfta åf ftjenrön,
var. oE fot. Sjelfva Svårdetsg ifran fpitfen g.
nedrå kåkens början a, 24 fört. Ifrån berörde
4» til fråmfta delen af ögonen b3; 7 FTum.mÖ-
gonhalets Diameter c; 3 Tum. Därifråvs til
åndan-af.nedra kåken 2574 Tums Ifrån nedta
kåkens- Bafis, til den: ttörre ryggfenans början
ey 5 Tums Dårifrång til ftörre ryggfenans
ända f, ri Fot, - Dårfrån til: mindre ryggfenan
gZ» 3 fot. Dåritrån til fido-uphöjningen fram
för fljerten hy 2 Tumi > Diårifrån, til ftjertens
början 2; 4-linier: - Dårifråny til 1tjertens med»
lerfta ånda 4,6 Tum, Dårifrån vil de ytterfta
uddarna l, oo Tum. €ö så kl sn CR RA
> Filkensryecklek, i fin ftörfta omkrets, var

32

270: Jan. Febr. Mart; vå

2 Fot. Omkring bröftet,.33 fot... 'Vid-bak-
elen, framför fido-uphöjningarna, 13 fot.
« sHela defs Tyngd var 168 Marker. -. i
am Gåltåcket (Membrana. branchioftega) hade
7, flrälar. Större ryggfenan 18. Den mindre 3.
Bröftfenan. 17. ' Ani flörre fena 10. Ani.min-
dre fena. 3» och ftjerten.20: flrålar. Han hade
ingen. Buk-fena; fäledeshar ftörre delen af dem,
fomigifvit Figure på Svård-fifken, mifstagit fig
dåruti, at de uillagt- honom Buk fena 3 hårifrån uns
dantages icke ens OLEARIus, hvilken i fitt Mat:
23£.3-afbildat den Fifk af4 fotslångd, fom fansuti
Mufeo Gottorp. och fom var fångad vidApenrade.
+» i Den 3 Jan. detta år ,: 1769, råkade jag .at
få fe en upftoppad Fifk af famma Species, hvars
mått jag håller för tjänligt at hår anföra... He>
la defs längd, innan han var torkad, fades haf-
va varit. 10 fot och I tum. men torkad var han
9 torrt." Svårdets längd var 2 f. 11 t. 3 din.
Ifrån medre kåkens fpits, til fråmre delen af ös
- gonenylfit. Ir dina sÖgonhålets diameter, fuls
Aror Dårifråny til .nedra kåkens bafis, -3 t.

Dårifrång til ändan af. Opercula Branchiarum,
och svidare til den ftörre: ryggfenans början, 6
tums. Dårifrån, til flörre ryggfenans ånda, 9 t.
3) sDåritrån til mindre ryggfenan, 2 t. 9.t.
9. das Dårifrån, til fido-uphöjningarna fram för
jerteny 3 t. -Dårifrån, til fjertens början, 6
din! Dårifrån, til defs medlerfta ånda, 6 tum,
Dårifrån, til.de ytterfta uddarna, 91.9 1. Om
denne Fifkens tjocklek kunde man ej-.-få noga
döma, emedan han var torkad ; men den: beråt-
tadés, hafvä vant 4 f. I t. då han nyfs var fån-
.gad; Des tyngd, vid pafs 205 Marker. . dl
TE DÅ Vet

8 1770. Jan. Febr. Mart.

let af flrdlar i fenorna, befans aldeles lika, fom
på deny förra, 1» flumma Ren 3
Denne fenare var flagen af en Fifkare, ej
långt ifrån Stralfundfka bamnen , dår Han, med
Svårdet uprått utur vatnet, och med förfkråc-
keligen lyfande ögon, kom til Fifkare = båten.
Filbarså! ble 4 törftone håpen, vid detta grym-
må djurs åfkadande, men repade "modet och flög
til: Fifken med en jårnfkodd påk , famt råkade
höriom få braf vid bafis af Svärdet, at intryes
ket 'och fåret fyntes ånnu på fvårdet. Når nu
blodet ftrömade utur fåret, utmattades han och '
famm' utan ordning hit och dit. Imedlertid flog
man en fnara omkring defs kropp och drog ho-
nom til ftranden! "Defs kött blef aft Fifkaren

förfåldt 'at upåtas. > Rn

> Men jag går tilbaka til den förra Fifken.
Kroppen vär aflåhg , något rund och bopkramad,
njöt ftjerten fmåningom aftagande i tjocklek:
hade inga fjäll, var betåckt med en tunn glatt
hud; under hvilken var det aldrahvitatfte kött.
Skinnet övar ofvanpå af en fvartaktig, men un-
der mågen af en hvitaktig fårg SCcHEUHAM-
MER och HANow tala mycket om Fifkens fet=
må, men ingen ting ftrider "mer" emot famnin»
gen: de hafva utan tvifvel hållit körtet för fet-
ma , hålft det år få hvitt fom flåfk. Men våre
Fifkare intygade, at de, medelft köttets ko-
kande, ej kunde få en enda mark fett... HA-
Now föregifver ock, åt fkinnet år mörkgrönt,

men ERE SA jag ingen liknelfe. >= sy4 000
— Hafvader nåftan fyrkantigt, dock” ofvantil
något kullrigt. — Svéraet tunnare på långden 3;
vid bafis, dår det Hänger faft vid mtd 20
re-

i770. Jan, Febr. Matt. 9

bredare ån en flat hand; vid fpitfer, allenaft 3
Jinier vid pafs. 'Hinnan, fom betåcker Svårdet,
år ej fkroflig utanpå, fåfom SOMELHAMMER
föregifver, utan helt flåt och glatt, famt fvart?
aktig til fårgen.” En Ndsborr på hvardera fi-
dah; fram för ögat, oval fom et ågg. aviga
«++ Ögonen TUnda, utftående, hvilkas Bulbus in-
gejör i ögnahålet , fom var fullt. med fett, och

utom. i. .en...tunica. offea,. fom fvarar emot
andra. djurs. tunica. felerotica. Iris ganfka fvart,
Sedan ögat, var utdraget ur Ögnahålet, och det-
ta från ifter aldeles renfadt, fyntes uti hvarde-
ra ögnahålets fråmre del et hål, uti hvilket man
kunde :infticka ;en penna til.3 Tum, och fom
flråckte fig in uti Svårdet. Det år utan all
tvifvel.deffa Canaler, fom -genombora Svårdet,
om hvilka Härr Archiatern BåcKk förmåler, uti
AR. Pi , Med. Acad, Nat, Cur. Vol, V HI. pag.
de medelmåttigt gap, utan tånder. Tungan o-
rörlig , Låfom på de fåfte fifkar: vid defs bafis
voro $. hvafla brufkar på yttra. fidan. Gdlarne,
eller. Opercula branchiarum, voro fyrhörniga,

RR

2

rå

AV

de ytterfta hörnen trubbiga.
0 Sido-linien vary igenom Fifkens fprattlande
i anden och på marken, nåftan utplånad eller
alsingen. ””Långs-efter på ryggen, ifrån ftörre
til mindre ryggfenan , räckte fig en fora, f2
djup, at en gås-penma kunde dåruti låggas, Fig.
1. f>- & Anus var nåftan midt på kroppen.
En uwphöjning ldnos efter på hvardera fidan, fom
liknade en köl, imellan Ani mindre fena och
a. A $ fljer-

120 = 1770: Jan. sFebri Mart,
.. kallar

fljerten, fee Fig. :2. MARCGRAVIUS
den. en: Aurieula .membranacea ; men | på vår, .
var. det .ej, .en- blott hinna, utan med kött för-
ledd, avg VA HE ; dr met rt 5. |
0 osStjerten fom en half-måne sz, midt uti, dår
fenans ftrålar åndas, köttaktig., Defs fårg , lik-
fom de andra fenornas, fvartaktig.

- Hafoudfrålens omkrets ganfka litet: bjernen
fåledes,; 1 proportion emot kroppen, jämväl
rätt "liten, hvars frgur jag ej kan utfåtta; eme-
dan han nu hela 4-ären- varit imnéflutén uti defs
fkål,' och: ej lemmar någon obehagelig lukt:
ej eller : ville jag . fåga "hufvudfkölen /+ tu, at
Éj hufvudets fgurs'ock defs nåra fammanhang
'med ”Svårdet, fkulle Afkädas. "Ty alla Figurer
fom” gifvas ,' undantågande '"ALDRoVANDI och
Kr;Eins, föreftålla 2Svårdet likföm inftött i huf-
vudet, ' hvilket dock ”Arider "emot Naturen.
Hela : hufvudet med" titt vård: och nedra-kåker,
ryggraden tillika med ftjerten och fenorna 3 för-
varas "ännu fammanhångande uti Greifsvaldfka
"Academiens Anatomlö- Sali Farsst tea ct

- Bröftets: ihålighet upfyldes af' hjärtat: -Hjert-
fäcken var genomfkinande medeltt en ganfka fpåd
hinna; hvilken fans faftvuxen vid bröftets f-
dor och öfra delen af Diaphtagma: den öfver-
Hödade af en mörk -gul våvtka.. Hjdrtat trehöt-
nigt, 21 tum långt, 1E-tjockt:+ Vid nedra fi-
"dan nedåt var Jhydrt-örat tom ianfeende til hjär-
tit var ganfka vidt. Den aflora sarterien. gick
upföre , förfedt vid defs utgång. med en: bulbus,
fmåningom trängare, gifvande, mindre grenar,
til defs hon vid Branchice fördeltes i het man-
ga. Hjärt-örat åfven iom hjärtat, hade Rv

Ng - Oc

1770. Jan. Febr, Mart, 11

och: invårtes'/ bygnad med den ; fom år van-
lig hos: fyrfotade- Djuren. Dock var ej Annu-
lus valvulofuseller trefpitfade luckor för hjärt-
örat ,. dår det öpnar fig i hjärt-kammaren , : få-
fom hos fyrfotade djuren, utan diftin&: valvu-
Je femicirculares, på hvilka man likväl ej fann
Arantii nodulis- Likadana och lika mångaluc-
kor åro åfven framför Puls-ådrens öpning , dock
få; atiden ena af dem-år dubbelt mindre. Bul-
bar vifar, vid ftora Arteriens början, en brufk-
aktig byggnad; men invårtess år den lika med
hjärt-örats "och hjärtats. > Iuckorna fitta på
hjärt-kammarens kött ,'och-ej. på bulbi: ej hel-
der finnas "på :dem:de nåmnde Globuli.

+ Diapbragma finare ån på fyrfotade Djuren:
intet :muftuleuft: kunde” förmärkas. : Peritopawum
9 0dTndlfoornas låge vifar fig. 73. ”Vi vilje un-
derföka hvar deras del för fig. Matftrupen hel
kärt: "Def diameter 32 Tum: sPå den finnas
arkroppar, 1-tftorlek och fkapnad fom månni-
fko- finger, hvilka hindra matens återgående.
HARTMAN omtalar 3 "dylika, men fig. a, b;o,
vifar,; at de åro allenaft 23: Strupen åndas i 2»a-
gen, Hvars långd år 13 fot: defs bredd midtpå,
dår: den år fom ftörtt; 4 Tum; men nedåt knapt
Tum. Vid åndan år han "trubbig. - Defs
1ttruttur: hafva HARTMAN och SCHELHAMMER
nog omftåndeligen: befkrifvit:! Når man up-
högde' och tryckte på magen, utgöts:en: Chy-
mus, fom vår: gröngul, blandad med något af
:ofmålte hafs-örter. Kärr a

vo; Matgången utgick: mot höger utur öfra
delen af magen, i hvilken han förut ingått.
förda | an

12 = 1770. Jan! Eebr, Mart.

Han var odelt , til 2 Tumifrån Magen; fig. 4:
b.. men fkildes ftråx i 4 delar, af hvilka 3,4 fe=
dan de åter voro -fördelte + långt Hera, gingo
in'1 Bi-magen (Ventriculus fuecenturiatus) men
en. gick ån vidare in uti de underliggande tar-
mar, hvilka 7 gånger hopviklade mot hvarandra,
flutade i ånde-tarmen. Vid denna tarmens fi-
dor voro 2" Cylindrifka kroppar, fe fig. 3; e.g.
fig. 4..7.r. 3 fot långa, och 3 fot i diameter;
convergerande, trubbige ofvan och nedan 5 men
innanför och nedåt mer och mer trånga, gåen-
de fram til ände-tarmen med hvar fin öpning på
ömfe fidor, in uti Anus, få at ånde-tarmens orifi-
cium år nedan eller framåt, mén deffe kropparsfi-
do-åpningar ofvantil eller bortåt. Defla kroppars
fubttance, fönderfkuren på långden, vifade en hvit-
röd fårg, och fördeltes uti: många fkidor eller
blad, hvilka hånga faft vid hela-inra våggen,
fåfom Mäingfållen på de idiflande djuren, och
tyckas vara fammanfatte af de-mintfta "Sphseri-
va kroppar: BARTHOLIN kallar deffa Cylin-
drifka kroppar Tefess: HARTMAN ” Uteri proces-
fuss men SCHELHAMMER liknar: dem mindre
betånkfamt vid de idiflade djurens Kongshatt. :
Ånde tarmen år lika lång fom nåmnde Cy-
lindrifka kroppar ; och få vål ofvan, dårshanta-
er. fin början ifrån fifta tarm-ringeln, fom ner-
åt, tunnare; men;omidtpå aldratjockaft ; få sat
han öfvergår alla,deiandra tarmärna i:tjocklek.
Det fom i honom innehålls ; var grön-gult och
fegt; men af någor löfare våfende, ån pa de
fyrfotade djuren. På de öfriga tarmarna kunde
ingen fynbar åtfkillnad förmårkas ; faftån HART-
MAN har velat fkilja Celor och Cacum. -
- , Ö-

1770. Jan. Eebr. Mart: = 13

« I högra fidan fans et vifcus, fig. 4, hvars
Tångd var 4 fot, och bredd 3 fot, til fkapnad
likt en Njurey til fårgen hvit-gult, af tåmme-
ligen tåt fubftance, och kallas Lefver af BAR-
THOLIN; men: råttare af HARTMAN Bi-mage.
Förutan motgångens 3 grenar, af hvilka den
nederfta, fom var ftörft; åter fördeltes i 3,in=
gårtvånne Rami venoli, fig'.4. 4.1, tvårrige-
nomsde omtalte grenar, in uti detta vifcus.
Deffe rami upkomma ifrån Venarum gaftrica-
rum 4dtora truncus, af hvilka, den ena-eller öf-
ra, går mer åt höger, den andra lågre, går åt
våntter. Denna inålfvas yta år kullrig ofvan
på, men nedåt ojämn, i hvilken Canalerne och
de omtalte vafa inga. Defs fubftance, fedan den
yttra lö vidhångande hinnan var afdragen, fyn-
tes fmåkornig; men då man nogare examinera-
de den famma ;' befans hon beftå blött af hvit-
aktiga tubuli; fom voro ganfka nåra til hvar-
annan fatte, : Inteftinula cxca tycktes vara fam-
manfatte af de fmårfta matgangarnas hopring-
lingar. Utan allorfak har HARTMAN tadlat
BARTHOLIN dårföre , at han tillågger detta vifcus
en oformlig fkapnad, liknande hopvuxna mafkar..
Då man trycker på deffa ingeftinula, utgjuta
de en faft, fom år hvitare och tunnare, ån den
fom innehålles uti de. matgångarnas truncis, fora
komma ur magen. Dåirföre tyckes denna inålf-
va i fynnerhet tjäna til chylification, få at tar-
marna blott mottaga, hvad dårifrån blifvit fkildt.
Månne icke detta vifcus kan fvara emot de os
råkneliga Pylori tilfkott, fom den ftörfte Fifk-
kånnaren ; vår Svenfke ARTEDI, tilågnat Svårds

14 — 17701 Jan. Febr. Mart

ooh Vid tafmarnas förta hoprihgling år ör vi-
fcus, fig. 4.» fom i anfeende til fkapnad och
fubftance liknar en månnifkas Mjdlte ; men i an-
feende til rummet, fom det intager, en Pancreasi
Det emottager ådrorna ifrån Venarum gaftrica-
rum flora truncus.. Jag har ej fedt. någon Du:
ctus excretorius. : I rp PN ;

Nåra intil detta vilfcus: var Gallbldfan, ledig
och fkild ifrån Lefren, likfom -fimmande ; af nås
ftan famma våfende och fkapnad: fom: på en
månnifka, och tycktes gifva ifrån: fig en du-
étus excretorius til tarmarna. ; Det vånftra Hy-

ochordrium, eller -råttare; den. öfra delen af
Mara och den vånftra af vidliggande Bi-mage;
upfyldes af en ganfka ttor inålt; Fig. 3:a: men
defs våfende var få löft, at. det vid mintta på-
rörande gick fönder, och:-man- hvarken kunde
utröna defs vafa eller ductus excretorios.. Dens
na omtalas icke ens af BARTHOLIN. HARTMAN
och SCcHELHAMMER kalla den Lefver y hvilken
den ock i fkapnad och färg hknar. -Bide hafs
va haft famma olågenhet vid defs., underfökans
de; men den förre: förer: den til Bi-mageny oeli
den fenare fåtter den i högra fidan, = => 2 0$
oc TE shela längden: af Bröttet och underlifvet;
ril vånfter om Ryggraden; ligger uti en tres
kantig Canal et. Vifcus,: af likyfigur ock lingd
med. Canalen , neml. 22 fot , men» fkildt ifran
de andra inålfvorna med sen ganfkå faft memrs
brana. aponeurotica, . "Nedantil får: det vafa af
trunco: mefenterico och Inteftinosretto. - Def
fårg var fvartaktigy defs vålende ganfka lö, få
at det föll fönders når man rörde dårvid... Det
hånger tilfamman med Örificio Ani, fig. va
bv 4R-

1.

2770. Jan. Febr. Mart, 1$

BARTHOLIN Kallar det et ganfka vidt blodkåril,

upfyldt med ftelnad blod, och hvars-hinna år alt
för tåckt hopfatt un Nebvers likföm” en rutig
våfnad. : HARTMAN anfer det för Njurar; men
'SCHELHAMMER går det med tyfthet åldeles förbi.
0 Vid Columne vertebralis högra fida, fans
Vena Cäva. Vartublifan fåg jag intet. HART-
MAN fåtter den imellan Luft-blåfan, uteri pro-
cefsus. och. fpina vertebralis, men fåger, henne
vara ganfka fin och tunn: »Defs öpning fyntes
tydeligen" under de Cylindrifka Kropparnas, öp-
ning' il fig. 4 d.

oo När vi. pängås Mee och. Matttrupena,
'uti hvilken vi förmodade o (s böra finna förtår-
da Filkar, funno vi, til vår förundran, intet
”ahnat ån den omnåmnada Chymus, och fmå bitar
af Kafs-örter; men ej det minfta fpår til något
'upåtet dj jun afs- -plåntornas bitar, i fyntierhet
”Tingehs, here, lågo dels utbredda” på lång-
den, dels" höprullade i Små bollar. "Deffe fmå
bitar: LM åfven i Matftrupens utgående gre-

nar, fig. 4, hm Men uti de grenar, hvilkas
trånga ng utehöll det ftadigare, fans en gul
feg Taft, lik den fom flåt ur ånde-tarmen: Defa
FR enars inre fidor, kvilka. gingo in i Bi-magen,
de en brufkaktig ftrustur; men truncus, fom
pat utur magen, famt grenen fom råckte in
i tarmarna; Hade famma ftrusgtur fom Tagen,
Hvilken dock var tunnåre.
”Rjog- knotorna voro 25 til gntaladt ng 12
dfre trammantil uthålade, med 4 -utfkott: den
14:de 19: de och 16:de hafva vidhångande Ref-
ben: ifrån den t7:de til den 25: te, hafva. de
ofvan och nedan taggiga utikart.

Ur.

16 > 1270. Jans Febr. Mart.
il IR Uttydning på Figurerna,

Tab. II. fig, 1. vifar Fifkens utvårtes
fkapnad. vä s NG

> Fig. 2. föreftåller bakdelen. på en fida, få
at defs uphöjningar på långden framför ftjerten
kunna fynas. a år Ani mindre Fena. bib. Si-
do-uphöjningen. = = Kr
| ig 3. Föreftåller Inålfvorna i Buken och
deras belågenhet.. a, Lefren. 6, Luft-blåfan.

e, Magen. dd, inålfvornas hopringlingar. e.e,

de Cylindrifka.kropparna. f, Anus. £, Bi-ma-

en. TR
3 Fig. 4. Bröftets och Bukens inålfvor, föm
hånga tilfamman, men åro nu utur deras låge.
aa, Gålarna. 6, ftora Arteriens bulbus. -c>-
Hjärtat. d, Hjärtörat. e, qvarlefvor af Dia-
phragma. f, Magen. g, Vaforum gaftricorum
truncus , utgående. efter hela Magens långd. h,
Canalen, fom ftråcker fig ifrån Magen til Bi-
magen i... £,l!, den fanimas blodkåril. 2, Tar-
marnas canal, hvilkens få öfra fom nedra ring-
lar -förfvunno, fedan cellulofa var loffad. 2»,
Pancreas. o, Luftblåfan. p, defs yttra hinna,
fkild ifrån åöfra delen, q, Vaforum truncus,
fom höra til luftblåfan: r,7, de Cylmdrifka
kropparna. s,åndetarmens öpning. s,de Cy-
lindrifka kropparnas öpning. 2, urin-blåfans:
öpning. x, öfra extremiteten af den inålfva,
fom år belåigen vid tryggradens vånttra fida. 7»

famma inålfvas nedra extremitet. RS
oo Fig. s. Vifar Ryggraden, tillika med den
ftora Ryggfenan och tftjerten, fåfom de ånnu

vifas på Anatomie-Salen. De |
| Mm Ill BE.

/

< : ALA BER NE) neg

i
” ; vå fd / HN
| d - sik,
i nn å >
AF é f på lå sf
2 i . NE
K Mede ån
S kr RR LÄN AX
FORT VA od SE ; i; å
AISA TS ARG a Ö
AN ER 6 MLA EFSRESER
ps 6) ENE SER Na
R I p /
.

A
ke - IT SAME HR SS
(SE JAR & ah «

Mn ä "RÅ NÅ | vw i Af by k sl ARD dd Ad
SP PSN Od + vd LAR av ae SVAR 0 Vf ÅS 2 lg
sälen a UR NN oe äl TERO AR Al Melin NOS saa old
ER -- ; f - Då « . j +
a Me "EE [ or TO TYSTA 0”
ve CARL JOH, CRONSTEDT-.
SK K $ p d dks ; PR É Väse of 4 . K

ing af det Svar, fom Profefloren Herr
BERGMAN, I år utgifvit, på Kongl. Ve-
»Academiens andra "gången framftålda
Huru Malkar ; fom göra fkada på Frukt-

edelft löfvens affråtande, båft må kanna

4 egfu

ifa detta Rön, menpej torde
arfkildt tryckta Svaret ,hål=

X

RN Sig» Såfom död eller åtminflome kånflo-lös

plågade a
Natt= =

|

Nldar
år ' därefter , började bhenorna lågga fina fmå

denna afvels utådande. Skräpukarne. ned
heller
—— före flammarna , at omkring knopparna

= hgg. At bindradem därifrån, föreflår He

framgång förfökt, och hi
Det kommer allenaft an på, at bruka a

— Hidigt; famt at tjäran fedan hela höften hålles vål
flytande, och at Fjärilarna, fora faftnat dåärutt, da-

— ej få tilfålle atv kr
va 3 tjäran.

1770. Jan. Febr; Mart. = 19:

«is Uti-min Trågård har, 3 år å rad, varitdå
mycken malk;, at Tråden, i början af Somnm-
ren, ftått helt brun-röda , utan löf, likfomha-
de elden gått öfver dem. Mot flutet afSotnr
maren hafva de dock utflagit nya löf igen.

IDen 19 Sept. innevarande år, 1769, lit
jag binda med Segelgarn en 'tvårhands "bred
Näåfver -rimfa omkring ftammarna af tråden,
dels' högre up, dels lågre" ned på flammen, alt
fom frammarne voro flåte til: då de voro för
mycket ojämne, bundos nåfrarna omkring, gre-
narna på Kronan; famt dår Ööpningar voro un-
der Nåfren, ftoppades de igen med Moffa, på det
ingen Fjåril fkulle kunna krypa up imellan Nåf-
rén och Barken: Sådan ombindning förråttades
på $f97 flycken Frukt- tråd, af allahanda flag.

Följande dagen, eller ds 20 Sept. låt jag
tjära en rand, af 2 tvårfingers bredd; midt på
s Nåfver-rimfan, rundt omkring: fltammen ;: och
lir fedan hålla tjäran flåndigt klibbandet. De
förfta dagarna torkar. hon fnarare; /men fedan
behöfves ej omftrykning oftare, ån högft hvar
tredje dag. KR
Det. drögde ej långre, än til den 23 Sept.
förr ån Fjärilar började vifå fig på tjåran: Mån
ngape den dagen 3 ftycken Honor, af defto-
ra Froft-Fjärilarna, hvilka äfven åro af det få
kallade Landtmåtare-flågtet, och af Herr von
LINNé, i Fauna Svecica, N. 12.38 , kallas Pha-
lena defoliaria.. Herr CrLercK bar, uti fina dcones
Tnfectorum rariorum , "Tab. 7, fig. 4. gitvit en
Banlka vacker afbild med lifliga fårgor, ej alle-
Halt af malken, utancock af både Hannen och

i
bå & H OO”

!

/

Ad SK NW

ö 2 1770, Jan. Febr, Mart, |

ME SR

Profeflör BERGMAN har ej Rp

(

riga våra Trågår-

kan jag ej undgå at u Sik efterföljande Dag-
bok på deras fångft, fom år nog anfenlig. At
Honornas antal uti Journalen ftannat med den

23 Oé&ob. kommer dåraf, at jag den dagen re-

fte hit til Stockholm, och hade ingen f å få-

ker at lita på, til at få alt få noga anmärkt,

fom jag önfkat. Imedlertid upgifves nu den

famling jag gjordt, för hvar 'gång jag plocka-

de Mafkarna, och det fårfkildt på Honor och -

Hannar; hvarvid mårkes, at jag ej förr ån den |

12 Ofttob. började råkna Hannarna. cc

EA > Honor. pj Hanvpar.

d. 23 Sept. fångades 3 Roar

eve mö 090 RE TARERRR

28 0 er EOGE se R INREN
RN

2 ÖR, 2 sn ARI

> 1830 - - månge,

3660 « + miånge.

L

Lå
i

1209 började fynas.
2928 0 MANS

tal endaft af fåkrade Honor; utom
00, fom fåto qvar i tjäran och
>» gifver nogfamt

lerna : myckenhet mafkar.

til der minfta på
la Honor

räd. 9

» ågg

so
kunnat

RR
4 å

ju ördknadrs "men talet år redan
lågga den, förfta Trågård. Vid

3. kn fe 04 Viken OR

Honor, aldeles ed JR at sko

A

KV SR SANT SVIN ÄR CC Öp RR I lm
1 ft FS " SÅ SA &) VV "Fr FR | så / É SAR ÅA "daj
Jå DÅ 3 2 PEEL KR 7 er RV 4 Hd . > ; «v HA : " =

Sv då utort Bi; arreau- dv har É ut der I
dd tiden” plockat 725 Honor. Ju ftörre Tråd
äro, detto Hera Fjärilar vilja dåruti ur

ry 4;
ty. på de fmå, fyntes ganfka f rg | i
årnade fig up. ;
-Mintta delen af Eloporde NR tjäran, |
utan fedan de” fullfmetat fina fötter , falla de af
Final tyngd ned på marken vid trådets ftam,och
ligga dår orörliga, til: defs de dö; då deras ;
ter DO hopklibbade ar tjäran få av de ej
kunna ' Däårföre år nådigt, at tjäran flåndigt (
hälles OCK tej Får förka.
| Om nätterna åro Fjårilarne måft framme;
men få fynas ock många Honor om dagen kry-
pa up til Nåfren. Hannarna flyga ej om

i dagen,
utan endaft om nåtterna, "och kunna aldeles
intet flyga med fina Honor ; titan tvårtom flå-
par Honan honom, fåfom en fock, efter: fig,

fedan de parats, i
— ”Getingarne åta fig få a nit af Se nedfall-

Nå Fonörnast ågg, at de ej "kunna ygas utan
ligga helt magtlöfe, och fomlige då jämvål dår-
af Fi Seen FRE ära , ae

€) FO ENE AY hag tilfätte giva nytta, Jå

gora de dock fkada på frakt , då äe finnas I il en
; 28 myckenhet. De aro ganfka ; glapes : för 2
är fedan woro de en fomamar ti ovanlig ymn

få at ja fån ade 30 Rycken på en gang, fom
| NE fig pA uti 5 RET på: jorden nea fallet Äpple,
fom til en föer del var af dem förtärdt inuti, Sam-
ma år flogo de ig på de brana Kirsbåren , då de

EE mognade ; ; och åto hg. få mätte, at de ÄRR nde
"flyga, utan krällde på marken under tr åden, helt
: mågtlöfe, at man fick döda dem , i det de We

midt på "med fmå Saxar.

A

CM jö de a fitta baklånges , med er

hvilka jag låt bårtplocka hvar dag,
onorna ej fkulle få tilflle ar” gå öfver
rnas vingar, fom intaga ftort rum, och
dårigenom m flippa förbi Tjäran: ty jag fåg i början,
då. Jannarna voro til flörita myckenhet, ånda
til 26 ftycken. fitta i ring; omkring : frammen
på et endå Tråd. Deffa Fjärilar funnos få vål
på API ce, fom. Påron - Kirsbårs- och Plommon-

j detta tilfålle ville jag och nä nå=
got om den mindre Froft-fjårilen ( Phal. bru
RAR OM Herr BERGMAN befkrifvit, uti 'defs'
es bågge Svar; men fom jag ej. fjelf: varit nårva-
rande, mer ån de två förfta dagarna, fedan de
förft låto fe fig, kan jag ej gifva en få utför-
5 beråttelle om. dem; fom jag fjelf åftundade.

ie Spa til deffa kommo förtt fram d. 15
V. stil :et litet antal, men ökade fig mer
el h mer. da seligen, KA år deras. myckenhet va-
rit nog tilrå ckelig, "Den 19 Oé. vifade fi 'g
Honorna aldräför&. Ifrån d. 20 O&. til d.
Nov. fyntes en fter myckenhet af dem, brå
nätt faftnade i 'tjåran, tillika med Hannarna.
Natten imellan d. 25 och 26 O&. föll mycken
fnå, fom dock icke hindrade.dem at framkom-
ma; Tea de 10. , Nov. Baa man. af a

vp
RM

mö D ) en 22 Ne öv. äv tvån npe ere Fjäri
dar fram, fom voro helt gröna: den ena 6 lika
> fforl ek med ftörre Froft- - fjärilen, oeh den an=
UTA or fom den mindre. Men fom dé
RY fade fig juft den ie då Nåfren togs a

SN | B 4 å trå-

RA 1770: Jan. Fold Mart,

stråden.,.Så har jaguej. vidare, kunnat få na
| underråttelfe om dem, fom jag daklrta he
fkaffar mig, om jag fjelf varit nårvarande.

Det vore ånfkeligt , om 'dennå beråttelfe |

kille äftadkomma någon upmårklamhet hos

dem, fom lida fkada af denna ohyra, at de vil-

le göra fådana förfök , fom ytterligare kände
uplyfa. allmånheten uti dettå angelågna' åmne.

RE RV RR

Berättelje om et gjord? förfök, lf roft -

-Fjäriars hindrande, > at komma

2p. och . lågga fina ågg. utv.
| Frukt- Wadenis RE ra

SO

1 PEHR ADLERHEIM,
> Bergs-Råd,

P" famma fått, öm Preefidenten m. m. Mer
Grefve CRONSTEDT , sn på IRI Såtesgård

Fullerö i Weftmanland, låtit förleden höft bin-

da Nåfver om frahundilis eller grenar på fina

Frukt-tråd, och dårpå fom oftaft flryka tjära,

VN afligt, at hindra Froft- fjärils Honorna at up- :

komma i tråden, och i dem aflågga fina ågg,

efter den anledning, dårtil, fom Herr Profefforen

"BERGMAN gifvit ; har ockfå jag, famma tid,

med lika god framgång jorda på Sliegllden

Fr, i dia EK
Jag

ÖVAR SON TT BS OM NEN RAR | £ . i; A
nd 2 rn Å ä

Å

| sne )
| famt Kirsbårs och Plommon-tråden , förtårde

v TR där j några år. didit: mile. fkada
mafki a. mina Trägårdar , fom vål de förra
a icke, aldeles betagit tråden deras: gröna löf
hf ifka utfeende , men dock förorfakat, at
burit föga frukt. Dåremot infann. fig ma-
en fiftledne Sommar få ymnigt, juft då Trå-
n frodo i deras högtta fågring och blomma,
1 atvo det båfta. ho .p om ymnig. frukt, at
ig nägra dagar fågo ut, fåfom hade de
ifvi affvedde och förtorkade : och det få öf-
eralt på, en: gång, uti tvånne Trägårdar, fom
ligga, 3.6 400 dteg ifrån chyarandra, atsaf 5 el-
er 600 Tråd uti dem , icke öfver $. eller 6
voro frie för. malk.. På några få tråd, hade lik-
vål en. eller, annan gren. ps liten: qvift und-
fMuppit, shvilka. fingo. blomma ut och fedan. ifs

va någon frukt. Defsutan; voro ock några helt

ch. höga vilda Påron-tråd icke af mafk
re: Men på de öfriga Påron och Aple

afken både blad och blommor: ja, han. fko- s

Sr icke ens. Krusbårs - bufkar, fom ftodo på

lifterne, under de olycklige blefne tråden.
Mot flutet af September och för..Micha-
| elis daga, råår. jag begynna med nåfverbindningen

och påftrykning af tjära, hvilken då fkedde
Öfveralt i den nårmare Trågården, men allenaft

til hålften ungefårligen i den dre ; emedan
man tånkte få tid at fullfölja arbetet på. de öf-

pen tråden, når de våntade Fjärilarna fkulle bör-
oja vil far fig, "Man fortfor fedan med påftryk-+
ko ning, få ofta det. tycktes behåfvas, och jag

lär Rurigt efterfe, om någon F järil hade dit:

"kommit ; men det drögde långe, innan någon
a BB ; : vilade

vv

9. RYSPO TEEN" SUI rn

"vifade fig, få ar man började villa "o om någ
på OR c åttet kunde fångas, Men OBS
20; O&ober om morgonen, nte fas Krk 0
förut varit ftarkfroft, funnos Fjå
framkomne, och det på famma natt,

”Trågårdarna, famt ftraxt til fådå
bet, atode tjärade KAR er linan a och > vÖt
nåftan” fullfåtte alt omkring riden. O yC Al

på längt håll, af Flannarnas HORA såRGar Bå |

mörka” äran Vid nogare efterfeende; f

ock -Honor hafva faftnat , månt vid” ukära kens .

terna af tjäran; men OCK til någon. del vid mod ;

ST kanterna: | - Ad Ua

Deras myc öht ä en i ere ot
man icke böd til at) or Bie pl det fn
1ågs för nådigare, at ftraxt fkynda med de
ombindning och ' CS psttrgkting på hvilka det
icke ännu Tkedt, famt med ny tjäras påfmör-
jande, dår den förra tycktes vara törtorkad.
Några fårdeles ftora och gamla "Tråd! kommo

dock ej at blifva ömbeförgde ; emedan det tyck-

tes vard mindrei nådigt , dels af orfak, att de.

hade varit malkfria de förra åren, dels oci «dåre
före, at man trodde, det de ovingade 'Honor-

na ej få lärt fkulle kunna krypa upföre f.mma

tråds ojämna och knagliga bark på tjocka flam-
ro nd CH RA alnar Å om-

mar, fom til en der
krets.” EEE SR TA vn
DE 'Froft- Fjärllatf Pom BIM åtal

af det mindre flaget; ; och blefvo vål” icke gg

mig noga exämineradey men få vål af Maflkar.
nas utfeende, fom hårjade mina Trågårdar våte
förut, fom af Fjårilärnas. nu, kunde jag m

vifshet fluta , at de voro aldeles ' tä famma

I

ad

äro: Ye fr SNR tnjekebl vg a frn
wilket fenare nog mårktes, emedan
j faftnat ; ofta voro upfpruck-
och deras "ågg- - maffa utgången, hvilken
vär grönaktig och pulverulent. Af de förre
Fo ka ärilar, har ingen hos mig funnits: ej
heller hafva; utom de myckna fmå Frott- -fjäri-
andra flygande kräk: faftnar / i tjär
hela den tiden Kon var påftruken,
brunaktiga Natt-fjårilar ,- famt några
ngliga och hvita , af det flaget, fom Herr
UMUR kallar Möncbek -papillonacées.
+ Froft-fjärils 'Hannarne voro ofta baklångs
y hvilket tycktes hafva håndt dåraf, at
med en. vinge Na och fedan jen
udit til at flakfa fig löfa, til des
;$ men de målte fåto rått, med
Ed déöt icke: allenaft på den
Våfren , utan (ock. på de frållen af
å frammar' under Näåfren, dit någon tjä-
hade ftånkt under 'påftrykningen , hvareft
fv månge faftnar. bo bga R med. Jå tterna eller: Ng

ta hela dagarna, ;
1 från den 26 Oé&&ob. öaRkådet (dh JD

> Hioen en ftor' "myckenhet af dem, 1 14 dagars

ÅA men mått de förta 5 å 6 dagarna; men
KN LH möt medium af November , funnos anikd fa,
och efter fifta påftrykninget fom de den
KH AfG "Novemb. fkal ingen enda hafva vilat fig
FRK då med vidare en ykning uphöt-

a 5
RAG

”

Då de, st. ilsa. af November, fånga
fom måift, fyntes dock: fållan : någon om dagar-
na; men om qvållarna, fedan det få fkumnar,
at folket måft gå ifrån arbetet, blef n man varfe,

at Hannarna. öfver alt upflögo ifrån kuporna och

fig at flyga om. hvarandra, kring t

gräsvallen om kring tråden, och. likfom roade
ens fram- .

mar, och under kronorna. Sållan . Högt någon

ifrån det tråd, under hvilket han upkommit, til
något ånnat; och fållan flög. nagon högt up
ifrån marken, til. eller inom trådets krona; utan

de höllo fig lågt vid, jorden, förmodeligen, at

föka fig Honor ; fom icke åro.vingade. Aldrig

mårktes någon . Hanne båra fin Hona, eller flyga

omkring med henne. Deras för Hata lårer fvår-
sh

ligen kunna fke i. långt Bråsy FJAnnangar vin-

gar. fkull.

Antalet. Ke Fra fjärilar, ol, er mig fån, ;

gades var. ganfka. frog til prof. dårpå kan jag
för Kongl. Academien upvifa några nåfver-fty [Ce
ken, fom blifvit tagne af tråden, och. åro öf-

verfulla med döda tjätllarssmv ög tviflar dock,

om jag på. något tråd kunnat aldeles: hindra, at:
ju nägra Honor upkommit. til. kronans ty

dels fordras mycken. uppafsning st. förekomma,
det de ej må krypa imellan nåfren och trådets

fram, om ,de; åro entrågna; och fluga nog, at
föka fig våg. uti. barkens fkrynkor. och ojämn-

heter; dels år ock: tjåran för fig: allena ej full-

komligen. tjänlig, at efter önfkan afftånga dem,
emedan 'hon den årstiden, då ofta år ftark froft
om nätterna, fmart ftelnar, och då låter deffa
kråken fritt löpa öfver fig. At fådant, håndt> |
kan jag nogfamt fluta dåraf, at en del Honor
| ej

. Jan, p ebr. 29:

ej faf nat. | flraxt vid nedre kanten af tjåru - rin-

Sen, utan kommit up alt til den öfra, fat å in

. merendels var öfver en tvårhand Bred,”

de cke troligt, at några torde hafva AA

öfver hela ringen, utan at faftna? Det vore för-

SR ul mycket nyttigt, åt påfinna någon tjån-
| 2 blanning til tjäran, fom ej få lått ftelnade

soch utan hålle fig ngr klibbig nog.
hopp» at nåfta år aldeles Disa fri för Froft-:
s mafk i mina Trågårdar: men tviflar dock ej,
atju dåraf fkal blifva oåndeligen mindre antal,
ån tilårnadt var, om alla Honor förledne höft
fått hafva fritt fpel. Jag årnar flera år på lika
fått fortfara, och förmodar, at de åndteligen.
fkola kunna aldeles utådas. Til den åndan har
ag I låtit. nåfver-bindningen fitta qvar på tråden,
vi lker jag icke tror kunna fkada dem. > -

iledes kan jag våld "göra mig f åket

i
18 SM
RS fs

ska MA st AS skotskt skolor /

rr öfver Blod-koppor > Ljor-
rd vid Kopp-fmittan Stockholm,
hörn åren 1760 och 17615

5 RN 4 ar |
| GABRIEL. LUND, ;
ren sten Medie, Dodger > ale

da Er ; 3 Ne Y

Den SEN Sök Mn Köp opp leta fom -
AR sg åren 1760 och 61 var gång e i Stockholm,
-befynnerligen på Södermalm, hvars dödande
NR | and fana ;

39. 1770. Jan. Febr, I Mart.

art, pårmare ak Esbellirna C) år at halla
och hvilken i anfeende til defs Tvåra tilfällen, C 2
fåfom ftark nåsblod, flåckar, frifel-utflag, in-
flamation i hals och lungor, med mera, ar. |
- mårkvårdig, har gifvit mig anledning tilnågra”
anmärkningar, i Rnerlie? ange de då kallade
Blodkoppor. NR
Defe vifte ke, 1760 om Håller och äv lipar |
ke på vinteren, jämvål ock 1761 om våren»
hår och dår hos folk af mindre förmögen
men, Gudi låf! nog fparfamt, få at til” Sv
ftycken barn, voro endaft af dem angrepne, Är
mycket jag kunde få veta. - Dock, fom deffe”
Koppor. voro farlige och dåre förtjente de
få mycket mer Sporsrk mine och förk öllo -
pr följande -färt äv see SRA
Början af. f jukdomen, eller dbfsnfävtb: fra-
dist; :var: aldeles lika med andra fvåra Kop-
por: hetta, hufvudvårk , ångflan och upkaftnin=-
gar infunno fig; men. i fynnerhet vifte fig en
flor mattket och fvaga lifskrafter, hvilket en
liten: och haftig puls, jämte fvår andedrågt , af
tilkånna; gemenligen var ock Be 0 a
fpelegeayn REN
Med andra dygnet. nee det andra far
dium , ty då började råda Håckar vifa fig, dl
hvilka några [(måningom högde fig, til en liten
valnöts ftorlek , fyllde. med blods andra åter vo=
ro mindre, och fomliga fn; fom vanliga fam-
manflytande Koppor; men förre delen af blå-
forne drog fig ofta få tilbaka in i kroppens.
"a de IR? voro SYN åter” Mifskds ig kg

Å år 1760 dödde här 84, och är 1761, NR 35 Barn på
i Kopporna. l

Loa sick, och kund; deaf s omslag.
för Ornos j Pe af Koppor

Ne ar äl fuppurations
gen. fuppuration. Kopporne:
örut, fyllde med blöda och då
n-af. belagt öskane. fig hit och dit,
ef q opporna, fårgade den utrundna
fer äfven fom Ännan blod, dock
kare. "Jag kunde vål ej mårka, 7 rig
ppornas då blåfc rne refvos fönder,
ad 3 men då blåfan fick lågga 4 ig
fäller, efter en liten tid, fvart-.
nttälde. figå åter. fkåftals; blodblan-
enter vifte fig; lifs- krafhönha; för-
och mer; ång oflan och mattheten
då sat de. fjuke gemenligen- do-
HR ygnet efter utbråttets början.
— Hvarken Nitrofa, acida mineralia vitrioli-
Na mul iva, sg FIA Camphorata eller. Chi-
ville någon ting til. fjukdomens håfvande
ta; men de få kallade hjertftyrkande me-
1; tykgtes aldrabåft hålla Kopporna jutgj... Bad.
för några utan verkan; åderlåtning ,
gor. och : fenaps-degar ; funnos. ock :
re tjänlige. Med velar, doppade i vi&riol-
alun-vatten , hindrades nåsbloden, och Rha-
| 03. famt Släkr opiater om da håm-

32 1770. Jans Febr.: Mart.
made durkloppet til en tid; men defla medel
voro endaft lindrande, och kunde ej hindra, at:
ju de af Blodkoppor angrepne: barnen alla do=
go på 7:de dygnet, råknadt från fjukdomens' |
> Hvad fom i fynnerhet gifvit mig anled-
ning, at fom kårtatft vidröra detta flag af Kop-
por, år, at jag » få vål under den tid jag fkött
deffe Kopp-fjuke barnen, fom ock federmera,
fitigt och fom oftaft efterfökt, hos de vid han- .
den varande Auéttorer, fom fkifvit om Koppor,
til at om dem vinna nårmare- uplysnings men
funnit .dem uti befkrifningarna vara fkiljaktige
med ofvananförda. FRA ERE RN
CSYDENHAM (2) talar. om et flags fam- .
manflytande Koppor, fom ären 1670, 71 och
72 voro gångbara 1 England, hvilka utbröto
på 2:dra eller. 3:dje dygnet, med en jåmn råd-:
nad öfver hela anfigtet, och på kroppen .up=-:
högde fig til en oråknelig hop Imå blätor, ibland”
hvilka hår och där, befynnerligen på låren,
voro likfom brånn-blåfor, fyllde med tunt blod=
vatten, hvilket til ymnoghet utrann, då blåfan
fönderrefs, och, befants det underliggande köt-
tet vara fvart, och likfom af kallbrand angri-
pet: lågger ock til, at detta fvåra fymptome' :
fållan vifte fig, men van altid dödande.
> Detta kommer icke öfverens med de of:
vannåmde Blodkoppor3; ty 1:0 flogo deffe altid
ut på andra dygnet; 2:0, Voro de fyllde med
blod och ej blod-vatten.”-3:0 Var anfigtet eller.
kroppen ingalunda råd öfveralt , utan tvårtom
många bleka mellanftållen fyntes vid Bledkop-
ärad VESA REN oc, I ERE SEA REN

st sn OR IRANS Cl
AN ENG

(4) Oper. univ. Edit, nov. pag. 202.

gifv Slkännä: Gungbesit ty alla
» förut nåmda omftåndigheter,

öra mer hos Ane My - et
ytande Kop 430 et violetta och
åckar, nåsblod och blodpin
ocka Fä blodet var mindre fam»
andra åter med” blodig uris.
ocka af. blodet. var åfven. få
RG atnet; och angifver
| Kar at ingen, fåger
ona peftilentia, Men.
; po g; or jämför. der ofyanom-

VPTIUS, 4 flags fammanflytande cla
& Hå ribland det 3: og lige tyc
komma Öfverens. med de af mig å

n fo voro blå Jorna fvarta, 2:0.

; EA fear. AO Mkr. de Com et
| ur. mor P: RE $.1397: (d) STA U-
| v. Med. pract ap. F art. 149. pi m. Ör. SN
je r, de la petite verole, pag. 169.

Xx

prak Con bege hände kllen YDE
confluentes” anomalx. (FY ROR BITA
” Likaledes- anföres af Mi äg (60)
elaka Koppor, ibland hvilka det
variolx . Sangvinex ;' men, & jämför N
nåmde Blod” koppor, Bes fkilnaden Vv; rand
mårkelig.: Ty. destörs ty: haft
rit. af Fd ftorlek, | fömd

fyedadö med: frårtBid Pr få 5. PU ock
blodeh fig våg, icke allenaft genom. munnen,
nåfan och $oönen utan ock alla kroppens öp-
ningar, och i fynnerhet. genom urinen3 de i d-
nare: voro endaft förkr 'ppa e med näsblod” oc

blodiga exeremänteét. I rt NO Fr > unnos
de, fom: vid: flutet ;af fjukdomen nål igen på
jer ungt 10 far, SA gnet AN | des' m med Tine i

FAR Nb. Cap.

- > vide Skor. (g) är OR u so fi

(07 ”apaR 17 Bt- FST CAE T SAD "39. (4)
Nofol. Method. Tom. II. P. h pag. 379:

177di JadsFebri Marts = 35

Ivedetydå dåremot de i Stockholm Bätsbile
id på det:7:de dödade. sons bo
fors PrLeNeiz,y ÅG finter. man: en. Kopp-
fnite omtalt ; fom år 742 var gångle, hvilken
började med ftor matthet; ;håfrig feber; myc
Vängilan och benägenhet til fömn. Kops
ena plägade flå ut vidt flutet saf andra, eller
föatkip af 3:dje dygnet. De vorocej tamman-
flytandes' men (må och nedtryckta. Några af
dém voro: bliaktiga seller (varta. > Såt voro våt
ock tik en del, sek Koppotr. befkaffade: i. börs
jäng' fömvaf mig ärd tåmdes men foms på ans
förda "frålle ej talas öm; bliforyfyllda med blod;
utan endaft, at några af Kopporna blånadeseller
fvartnade ,' unha de sg RSAREpEER sms
tr HI ku

DDRDaDÉSKDASNNrNEN

Ser på: Solens. För mixkolfe,
fär date 1789 Fosides 4 Obn.

I PeuR WARGENTIN:

mög

Ö Mävenbönen på dana Förmörkolle voro
angelågna, emedan man fäg förut ,:det
öck 'utgången: befatnatyrat: de fkulle' blifva nå-
från dee enda medlet; hvarigenom Meridian?
MEGAN avsluta | (kills
KO Oper. Ne Phyf: Tra. 11. de Vartolid. Pap
31. $. XL, |

36 I 770. Jan, Febr. Matt;

fkillnaderne kunde något når: detérmineras, i-
mellan de Orter långft uppe i Norden, dit A-
ftronomer hade reft; at gifva akt. på Planeten
Veneris framfkridande under eller framför: 93o=
len, fom tildrog fig natten förut. För de flåfte
af deffa Aftronomer, lyckades det ;ock, hvad
Förmörkelfen angår, rått vål, faftån ganfka få
af dem vunno fin förnåmfta önfkan, at. til nö-
jes fe Venus. Således kunna nyttiga uplysnins
gar för Geographien någorlunda årfåtta dem,
fom Aftronomien ej fick. Men om anmärk-
ningarna på Förmörkelfen fkola komma rått til
gagns för SCENE måtte de jämföras med
andra, fom blifvit gjorda på Obfervatorier eller
förut til Longituden: beftåmda Orter; 'dårföre
lårer K. Academien anfe. för nyttigt, at :de;
fom århöllos hår, uti Defs eget Öbfervatorium,
få fitt lilla rum uti Handlingarna. SAR
At undvika vidlyftighet, går jag förbi de
måtningar med Micrometer, fom gjordes under
hela Förmörkelfen, på defs til-och aftagande
ftörlek , "och anföter endaft nägra de ftörfta Sol-
flåckars Immerfonér och Emerbfioner; famt flu-
tet af Förmörkelfen. Solen hade den dagen en
myckenhet flåckar,' fom af Herr WILCKE
afteknades, ftraxt efter Förmörkeltens flut. Se
Sol-bilden, fig. 6. Tab. IL ' De blefvo alla af
Månen betåckte. Correfpondenta Oblervatio-
ner på dem, kunna tjåfia til någon hjälp at
finna Meridian-fkillnaderna. SENS
Herr Cancellie-Rådet FErRNER och Herr
Profeffor WiLrLcKE behagade jämvål nu. göra
mig bitråde. Den förre brukade Dollondfka 10:
fots Tuben; den fenare en god Reflexions tre |
Må fcop

1770. Jan. Febr, Mart. 37
fcop af 13 fots focal - diftance. Jag betjånte

mig af 8T forts Micrometer-Tuben, fom vifar
2 RP SN GER SAR PING REN ;
Obiectérna allenaft 30 gånger ftörre efter dia-
metern, ån de fynas för blotta ögonen. Herr
FEeRNERS Obfervationer utmärkas med F. Herr
/ILCKES med W, De öfriga åro mina.
Hela natten emot d, 4 Junii, och morgo-
nen til klockan 8, var himmelen hår mulen.
Når Solen började framblånka, klockan 8. 123
min. för middagen, hade Månen redan litet in-
fkridit på Solens öfra brådd, ej långt ifrån flåc-
ken a,»

vilken ock redan var beiåckt, åtmin-
ftone då ej mårktes. Afomfåndigheterna kun>
de, flutas, at Förmårkelfen tagit fn början vid
pe 3 minuter förut. Sedan var himmelen nog
lar, .befynnerligen, efter klockan 9.

>. Tim, min, fee, Körs
Kl. 8. 33. 8. rörde Månen den ena flåcken b.
0 8, 33. 22. betåckres den andra flåcken &6
0 8. 33: 24. den famma förfvann aldeles, F,

3. 44. 58. Immergerade fläcken e.

18. 46. 45. rörde Månen flåcken c. k
0-8. 47. 2. Immergerade &c hel och hållen, F.
PRE 30. Immergerade 4, .

8. 55. 9. Mån. tangeradeden ftörre g. W.
18. SS. 13: Samma flåck immergerade,
8. $$. 14. förfvann aldeles. Fi 00
18. Sf; 43» Immergerade den mindre g. F.
94. io fe AO, BSMErArade då We 0
9. ,2: 46. Immergerade 64 F.
0 9 4. FO. börjar I immergera.
9: 4. 54. dfre (pitfen af Limmerg, F.
9. 4. 56. det famma tyckes fke, W
Ag: Kl

Bs

Tim,

gå

9.

der

»

1770. Jani. FM Martt..

Mmnin.

2

6
6.

35.

-8

legg

36. kela FÅ var nu betåckt.. 3 1

5. 38. nedrefpitlén af L lr W.

6, Maån-brådden tangerar m. Wi
16. AR delen. at m, år. betåckt.

RR be.

4 49. iskihek en del Nå e:

56. var. hela e. framme,

. 31. den ran fkyn omkring 1. ly-

nes.

. $2. fyntes I, etter hela fin långd, W,
. 53. Emerg. hela I, nåftan på en gång.
. 16, Emerg. vånftra randen af mm. W,
» 232 fyötes något af m.

» 39. var hela 2» framkommen. F.

41. Syntes ånnu et litet fpår af Må-
nen på Solbrådden.

; 48, kunde j jag ej vidaré mårka någon

brift. på Sol: kanten, utan anfåg
det momentet för Förmörkelfens
flut: - |

fl. Tyckte Herr WILCKE, at Må
nen aldeles flåppte Solen. oc |
53, Alt hårtils hade Herr FERNER
fedt fpår”af Månen i Sol-kanten |
vid 22, men fedan ej vidare : fåle-
des bör detta moment hållas för
rätta flutet af denna För be sopa |
q |

2770, Jah: Febr, Mart, 39

— rt Dås Förmörkelfen var fom ftörft, kl. 9. 7
min. bortfkymde Månen vid pafs 63 tolftedelar,
eller litet. mer ån hålften af; Solens Diameter,

på Nord-Qftra da; RANE oj
Jag har igenom, Bref communicerat Obfer-

Vvationema på F örmörkelfens flut, med den be-
römde Öfterrikifke-Aftronomen Herr; fom på
Konungens i Danmark ådelmodiga koftnad, gjordt
en refa til Wardöhus, långft up i Norfka Lapp-
marken, vid Nord-Cap. » Han har .med dem
jämfördt. fina Obfervationer på famma Förmör-
.kelfe,-ogh ,dåraf., funnit, at Wardölus ligger 52
min. och 11 Secunder 4 tid, öfter om Stock-
holms: Meridian, Pol-högden i Wardöhus har
sbefunnits! 70:0t.022 min. gg fec. eller, på nå-
Igra fecundet når, lika med den| Herr .Dite&teu-
TÖVHEL LANT fått, af en enda med ufåmre
Inftrument Idår gjord Obfervation; fom kan
fes uti "KA cademiens: Handlingar för är 1749.
Altfå år nu den Norra åndan safevår Seandifka
sElalf=ö ” beftåmd. ; bådel til defsicGeographifka
Långd och Bredd, (CY ; STR
Då jag kommit at nåmna Herr HELL,
lårer "det ej mifshaga Kongl. Academien , at
jag ned: f1 ord beråttar, huru det aflupit för
Honom med: Obfervationerna spå Venteris Pafla-.
IR fot voro egenteliga affigten af Hans refa.
Jan "har varit def: lyckligafte af aha 3 vär
Nörd; och fått i Wäårdöhus, under klar him-
mel, fe både Planetens Ingång uti, och Utgång
ts 0116 3 KOCK ferader skedde pd. 3 Jun.
m aftonen », kloekan. 9. 16 min., 10-fec. vid
pals, faft ån Planetens pårvarelfe ej blef mår-
Ktlug på Solbråddeny 7 : EN

WILE 0 4 förr-

+

47: N
följan

Åltronomerne. | la fare |
Wilira kuten sf Hudlom Da

PRC
ra inl i
f4 fecunder :

Få

"Ky

äg -

42 . ov Jan. Febr. Mag

SEN KT CT
Kl. Öslas bu ag Minbridden HL m.
9: 4: &$ sy VÄr ve mätt saldeles NR Sedan
Ma | Tfrök en liten molurfläck öfver -
e KE Da. SLE od
ju 4. ör då sa redan var hel och. hållen .be-
2 täckt. af Månen, |
föga Emerfioner fick jag ej anmår-
kas emedan. jag var. fyffelfatt med: Solhögders
tagande, til SUESP AKER flut > fom NERITe.
Faces.

s av TR NR rg SR

Kl. 103 FYBYAfömig, > fö BAN
Se es ar Herr ört MA Den.
10. 2 få ME ME od SALENIUS.
SN gt dn Hetr Maocifter FALCK.

?

Alla hade fårhma Tuber, fom de' dagen
förut nyttjat, til år obfervera Venus i Solen
(K. Vet. Acad.Ehördis vyeo. Pag. 189) och
Herr: M; PACK bru Kade, 8 föga Micromerer-

Tuben:
ak + Fate Tootogte co tölölotoletotko

Sor-Färgmbjded san, obferverad ut; Pello y

de 4 Jann fdr
et ME

| EN MALLET,
. Kongl, Obfervator Allr, i Upfata,

immelen; a varit kräl hela natten 1i-
| mellan den 3 och 4 ue utom en kärt
i frund

1779. Jan.. AE Mart, 43

ftund vid Solens. upgång, klarnade kl... 712 om
Morgonen HA Junit, alt mer och mer. Ifrån
Kl 75 ti) 8x', tog jag 14 par Solhögder: de
flrykande. molnen, fom vifade fig elr = midda-
pen, hindrade mig icke at få alla motfvarande.
fl hade- nyfs. lutat med . Sol - högderne; och
tält tilred$ min Reflexions-Tub, då jag, kl. 8,
43 m, fig Sol- HRC, sanu vara Oröpc
Tim, m. fee. t
kl. 4 56 + Var Förmörkelfen börjad , dk
Månen bredde fig ut ötver
om fed " Solböräddeni ;. «
ig 47, 312 > Tanger Manen Sölflåcken a.
RR TER a Mån. tanger. förftaflåcken b,
ST TRA fr so Man, Oetackte der andra &.
18, 35 ” Mån. tangerade e.
266 KG RS aa Mån, betackte e.
fs RE dl Mån. tangerade é.
TOR RR Man. bitackte 6
RT EG Mån, "tangerade Zz.
| pr up 38 Man. kebakte d.
0 5 SE TING Mån. ranger... tres frad flåc-
41 . kär, nåra vid 4, eller . ce»
J

t

mellan doch £.
- Mån. tangerade f.
f2 - Man, betåckte £
28, 7 - Min. tangerade 'g.
SR EE EA betäckte .
49, 2,7 « Man. tangerade /,
SI + Mim betäckte t

Deffa lärer ioner eller betie!l sningar, blef-
vo rått £oga obflerverade ; men Emerfionerne
kunde .

”

44 — iy770. Jan. Febr. Mart.

kunde icke vål uppaffas, emedan jag var fyflo-
fatt med afftangens afmåtande imellan. Solens
horn, Jag mirkte vål på nägra Emerfioner;
men kunde icke determinera deras. moment til
nöje, eller inom en Secund, få långe minat-
-tention var fåftad på hornens afftånd. Når det
begynte lida til Förmörkelfens flut, inriktade jag
tuben til defs nogare obferverande, och uphör-
de at måta berörde afftånd, Då obferverades, at

i SR, (ÖGe.
Kl. 10, 36, 2615 - Emergerade flåckeng, det år,
Rd Mån. flåppteflåcken hel fram,
43, $9 > Emergerade flåcken /,
45, 7 - Man. flåppte flåcken 2, fom
i lig helt fmal, nåra vid Sol-
bradden.
4$f, 32 ov Förmörkelfen varnära tilflut
men-Solbrådden fyntes ännu
ra rånas st RTR tet IKE
4f, 36 »- Förmörkelfen flutades.

De obferverade afftånd imöllkn Sd horn
åro följande: -n .
Tim, MN, lec,. vu «> Hornens Af.
; TESS
Kl Bo för Al fa RR Ad
$2,43 or > 144 36. 1.
sf. 9 ir oo 184 4/7. I.
56, rf at 18, 7. 24

Ed

10, nr Ko, 3:
29 0 Sr 204 46. 4.
är Herr a Nor

4 SÖT dad vc jr

1770: Jan. Febr. Mart, | + )

Ör 83 15
fe SE RA

rag I
12, 56

19, 1

46,36
o0o24,; 9

26, 26

10,

>

For Ka UPPG BES Efi rer lr iar ts, ss Hå Kr ER

td
2
253

25,

vs Hornens Afa. >

i

12, 9,

FL

ue
$9. I.
2. 0.
lod
iv. 0.
ip.
3:
f2, 7
O. 7.

9 oh out

&

+

+
SJ
A ON. LON RVVA a Ur

vilde len: mu
fom fyntes. em ring bes at
betäckte, urancock för några b
homener 3. fom jag uti en ganfk:
de i akt tagascmen til en delit
af Å ftronomerue « annoterade. Mi
mig ur ninerad och (karp
et Fola Sann SRAriEn 1

SR

vel deg bada

Oblervätorilm, Us Det fll 1 at.
| äga Artmoö-= on,

| Fågra tekn: il nn
fp her. Af ag SENAT CE ac KAN a b lc
oc tyckte bansekropp hafva en kv
pur-tfårga.. fådan sz fom de m i reft
(trälar Bale. RAR, gifv SR
SR 0 MIR Aer

och

in t ;
SN

770. Jan, Febr, Matt. = 47

Y och vidäre i inblandaridé på Minens märka IG
innan de reflcderas til ögat? Det år mig otro-
fot, at fådan Fitg kunnat kärröra af det råda
Oculår: glafet; ty. då hade det öfriga fa fåla
ter haft lika fåirg utom Sölens fkinande 1 kropp.
Detta fvaga 'Må Anens (kefi "hade Tikthet med vd
ttfeende dm Månén hafver, , nägra dagaY för
eo efter Nyrånningen, då "man utt én" Tub
kan fe Månen helt rund, Hikåfönmi han' vore of-
verdragen med vatten på fin mörka del, och
hvilket utfeende råcker, fedan det få kallade
Jörd-fkehetricke' mera kan märkas. Månen fer
då grälkymlig ut: nu var han rödaktig; tv den
förra apparencen fkönjes "om" natten , den” fe-
nare fyntes om dagen. "Jag Hvilide mitt Öga
flera refor'; och Jag får hl [tid Tika' utfeende p på
Minens krop på TT mycket” fört Vår inpa So-
len," ip länge jig fåg vål, men icke längfe:
detta förhélt fig beftåndig fropa ert fått, Fn
öfta jag ömfade. Detta Piienomen | ätöicke ars
teknadt tilförene åf nigoniånnän; men det för-
drar -nogatte- upmårkfamhet och fördelaktiga
omftändigheter, fom för mig. inträffade, FI PAR
kunna i akt tagas; "det torde und fallit ae
åfven fåfom mig, uti förra /So!-förmörkelter, ge-
nom ögats afmattande utaf Solens: fken; under
en långfatti”obfervation.
Det famma måtte jag tro om, en nr
rad eller uti fårgor fkild mal. rand, hvilken jag
tydeligen fåg omgifva Månens kropp på TSAR
Jag blet denna tänd varle genöm det brandgu-
lå äh Citrongula ljufet , föm jag altid märkte;
når vifionenh" var dittin&. - Hvem kan afvöra,
om detta fårgbrutna ijufet upkommer af ”ferå-
larnes

ET ja n + AU
5 Ja sf HD RENnAr DÖ Ae lem Nå
TLPIV ILE | I 74 & SA & LLA Vi ; y 4
a SEN RTR Rat: er MSD SR sn Br « Rh ; : ;
Nå RER + 3 ba IF Ae ; ; ot bÅ 2 ” 1
RE Mac UPN JR ;
4 Mai fas ATTAN: ES q e
nen, nall kad es någ Ifåck. Hvar
ARLAS one Fe NE RTR BOR fv lä NTE oh äg I 3 3 fa
SHR PR: ar brå 2 g ”q : ” k ” A så AR ”
Arv frä ; - Hå >, 5
J FÅ 4 | Y 4
vgl A Y Å
"I
jag fann So I kenet
n 2 S d v
; Rd
SM to
Ar j Å 5 vå
3

f V 5 Nå el

nn Säl CC En 4 ig 2»
rar Ku das ro y :
Va Fä h 2 u 4
& Sa 8 N AV äs kumets
AR , ÄR RE RE Då G i
- 7
VR ; |
Ä ÄGER TöR FÖREN KRA
4 kr SV

nas tvi ÅR Let Ra brådd. Når Månen
kulle f ippa. Solen, tycktes en tåt me 18 djup
inhakning vara qvar uti Solbilde 1: dets åndar
tyktes ia [AE infkutna d
5; och inhakningen märktes
darne.+ Når inbakningen fmaln
Judna , och kunde Ad fynas ut
läg ng et. Jag fkulle hi
t, om jag ej märkt de
halcningen.. ju. fönlare den
oc st uddat ch d

i

| 2 a öar uk ra dr lera
Nga, tid, om det. fanima. håndt mig, ha-

; de

'

de jag råknat-Förmörkelfen för flutad 3 fecun-

der förr, ån de tvåre uddarne förfvunno.
Af anförda omflåndigheter flynes mig når.

maåft. omåjeligheten, at man, fåfom någre me-

na, fkal kunna obfervera Sol-Förmörketters: be-
gynnelfe med famma noghet, fom deras lut.

SETS RETT EIN AEIII I
5 FÖRSÖK, Sr
> Anfiåldte på Trafs;
af TENEE VÅR

oc BENCT QWIST ANDERSSON.

id. Trafs-Qvarnen van e Fortuyn, icke långt.

ifran Delft, och en annan. ån »nårmare
. nämde Stad , fans: omalen Trafs, til anfenlig
myckenhet, lådan fom den föres dit ifrån Cöln,
hvaribland jag icke kunde i akt taga flera än
- tvånne | förändringar, nåmligen: YT. SR
oc N:o, ör. Gråaktig på gult: ftötande, nå-
”gorlunda hård, kånnes: ftråf och tot för fin-
gren, liknar" i brottet en fin, brånd, mo-blan-
dad Lera, och hyfer ifbländade delar af Schörl-
ery ftaller, famt Spat och Qvarts- korn: år in-
uti helt otåt, full med håligheter, dels: toma,
dels upfyllde med inflammade körtlar af en hvit
lös Bergsart, fom har nägon likhet med fin-
otrådig Pimpfiten. Deffe körtlar fitta helt löfe in
Uti nämde håligbeter, och falla ut vid minfta
Pirörande : de åro ganfka låtte och in uti pi-
oa oD puge,

so JA mgnO. Jani Febt. Mart.

uge:, kännas fkarpe: mot fingrér ; löfas icke up

i Skedvatten ; men gåfa, faft ganfka litet; dår-
med y och fmålta icke för Blås-rör, om ej Bo-
rax fåttes til, då glafet håraf ingen tfårg ber
kommer... in fb STARS AR [EV

N:o. 2. Beftår af famma: grund -åmnen,
och år af famma utfeende med N:o. 1; men
hyfer Hera inblanningar af fråmmande Berg»
flag, fåfom: a) dylika hvita körtlar uti hålig-
heterna. 6) Svartaktiga ISKifet-delar. ec) Hvita

Qvarts-korn. 4) Små particlar af. hvit klar

Spat. ey" Sehörl-Korn , fom 'dragas af Magne-

ten. f) Skimmer-delar3. och g) (må bitar af.

-

en fvart Jårn-blandad hålle-art. 0 0 4g
Deffe tvänne ARS RANEd fins imellan
icke vidare fkilde, ån hvad frimmande inblan-
ningar angär, fom fihnas til ftörre myckenhet
PIG kd ad Pe JR . p Le |A
uti N:do2chvarföre sock den råknas för fåmre
til Cement. ) NV FLSA I

Traffen drages rå ftarkt nog af Magneten, «

gåler något med föra Spmtusg' rånner fig röd-
brun i: ftark? glödhettås och varderi därefter Ti-
tet låfare, lå at emsideaf fegheten, den han
förut har,' förloras, fame: fmålter med Borax til
et klart glas, fom har 'litet grönaktig färg. =

6 alt ot bye Or ngt se js VER
Uti amning har berörde Trafs förhållit fig
(åfom följer , nåmligeni: oe ut Ina

RT IDE JRR NE EN EN
a) Rifven til fint pulver och flammad med
kokhett vatten , gifver vid förfta påhällningen
den lukt», fom rådt Ler. =. oc. ER

| är ; | 1 |
öde ec) Frå-

41770. Jan, Febr. Mart. si

Vv 08) Pråfer' litet, i fynnerhet; om den icka
år detto finare pulveriferad,; vid Vatnets , förfta
pågiutning; då fmå”läft-blåför ftiga ups.
sö) Gifver 24 2 proCent en fin gragul

flamrmoy föm 1i:o. torkad, kånthes lika hård oc

flråfiö 0 230: Gåler litet med fura Spiritus, men,
ej fårdelesftarkt: > 3:0. Upblött med våtten och
”arbetad i någon vifs form, hårdnar icke. bes
håller nåpligen formen, fpricker intet ubder tork =
ningen, men år ganfka benägen, at falla lönder.
4:0.' Brånd ; hårdnar 13/ mycket, at den blifver.
uti fi form och tål hahdteras mer, ån förut...
f:9. Gåfer icke då mera ned fära Spiritus. ösa.
Suger' til fig vatten, öförlikneligen hattigt; påle
Blir i elden mörkgra til tåtgeny; och tlarkt brånd,:
ännu mörkare. Å ; fakes RR RA

(01 8:0. Kan per Te fmåltas, få at den ätmijns.
fronelacklöper och går med Borax til et klart
glas afimart grönaktig ad; 9:0. Calcinerad:
"med phlogifton, drages til liten dej af Mas
BINEReNLe obe SEG RE VIE
142) Den delen; fom uti flamningen fatte hg
på botnen > liknade en fin Mo af gragul färg,
tyktes föga fkilja fig. ifrån lammen (ct), mer
ån "til delarnas fborlokts fom ÖfVertråffar dem uri.
flamtmen, och hyfer inga åndra främmande. des
lar, ån Spaty Qvarts och Schörl »åmne,” fom.
icke åndå utgöra nigon fårdeles myckenhet: fm.
Particlar s fom. håriblatvi dragas up af Magne-
ten , .åro icke annat åäö Schörl, 5000 NICK.
AL a ige ds Di 4
ov 4) Rifven til fint mjöl; gifver en myckens-
het finare pulver, då ävikilliga ganika härda des"
SA D' 3 EA RU

SAN

Nar m >. RR ;
i af enahanda f
ÅG Under. flamnir
tet en hop. ganfka.
ke kunde flammas I
för tunga och fönko nå
"hen, fom de. gröfre de
Reg Scdimentet tor k

HÄR

ljusgrå. tårg.., e fe des frarkt oc 4
Jan fingren. 3:0. Beltod af åtfkilliga inb +
de:delar, fom nu efter fMamningen baått |

de utredas , än förut, fåfom 4) 1
och grannare, om hvarannan blanc

Så NRA

Figur, hvaribland sen ftor del.
ten. "Ob. vid närmare palcend
(cop, UN at EA

particlar, fö flöm voro updrag
om de ock voro aldrig 13 i
an SS er ren, VA bibagn
mer , REL dad
Deffe delar ftå lång
fig åndå gemenlig Å
dö andra: de dragas
ten, fmålta icke tullkom m
gifva åndå glafet 3 | grön Trgs
Ben; fårdeles mycken! Ibis TR

mn

Ka
4 FR Re

I oe) Particlar af hvit och rödbrifti NÄR:
fmålta icke med Borax, och tårga icke 'glafet:
följa med til liten del:

'd) Delar af en fvart flagg-tåt Berg-art , fom
år ganfka fkör och fynes: genom Microlcop li-
tet pipug i bråttet, med Tmå hvita körtlar nå-
flan i en jämn blanning': liknar nårmaft frvart
Lava ifrån Vefuviusy drages af Magneten: fmål-
ter per He för blås-rör och gåler” fom ”Zeolit:
uplåfes' ganfka lått 'med"F+ Borax, och gifver
glafer en grön fårg: finnes til' liten qvantiter.

e) Samma flags”Bergarv, grå, flaggråt:
förhåller fi ig lika i. elden med as år MED
finnes ock til liten del.

"f) Smi bitar af en blågrå Skifer, föm ic-
- Töres af Magneter: firinas tik någon ftörre
pri

&) Svarta Schör I-ehryftaller; [tårta och fmår-
re : tådane täs med deras fulla figur: de dragas
k Or keker ällefammäns af Magneten; men ut-

a icke eller någon fårdeles myckenhet.

hb) Svart Järnmalm, til! ringa del, utom
högt syre år invekladt” uti det" ljusgrå pälvret

f, 3. a

22) Grånat-berg, Wdbrilr til ganilka' rin
älg mede eller annan mångfidig ehryftalli-
ferad Granat.

2) Hvita klara Qvarts-korn, til någon för-
re JÄV ålagt

2) Spat dito, tå Hela och tydliga:

mm) Skimmer dito', dels hvit och dels” ul.
ön) Några få grynaf dels celadön-ftårgad',
dels HUsblå och dels mörkblå, klar,” gehorhikin-
lig ”fren, hvaraf några ti igenom Microfcop
AR ”D 3 tyk-

54 1776. Jan. Febr. Mart.

tyktes vara fexfidige:; de åro ej många och tå
-ganfka fina, at de ej kunna mnderkattas många
förfök ; de förlora blå tårgen i fura; Spiritus åt-
-venfa. 1 elden ,'dår de blifva hvita och fmålta
helt lätt med Borax, fom i förftone. dåraf fär
drifning. blir klar; otärgady.d namns ao

ia 0dFHelt få brandgula, lika fmå korn, gar
fra klara och genomfkinliga:.en eller annan bland
.deffa, har, igenom Mictoicop vift fig uti. ordens

2

/

.en cColophonier tårg; men genom liten ftarkare

telig' chryitallifk figur, med: låta tkinande: far
Cetter, fyrfidiga, med en.dika mångfidig fpetrs.

Uti fura Spiritus förändra defe fårgen. til röd
ul; men förlora den helt och hälltt>4

fmiåltaylitet trögare med, Borax, ån shnåftföregå-
ende, och. fårga, Borax-glafet.med en djup brun
fårg, flötande litet på grönt, fom likvål fnart
bryter fig uti mattare brun, til defs. omfGder all
fårg förlvinner igenom em ftarkare idrifning. -

ou pd Ljusgrå grymaf ovifs figur och fterlek,
lika "med. (a), därutinnan allena fkild, at deffe
icke dragas af Magnetens..de' utgöra 1isblans
Pingen flörfla: myckenhetenisvn 1 mc ban.

| > 5e 3: 0 RSA
oc sFörenåmde omftåndigheters yppade igenom
flamnings- profven,, hafva gifvit, anledning til

efterföljande förfök,

MILAN 11 mn fyr per stR OR ee
| Rå Trafs , föndermalen och kokad med Spir

ritus Vittrioli... a), Gåfle: litet vid Spiritus på-
flående,. 6) Uphettades därmed. anfenligen, u-
tan,ar; nägen Stark gåsning. förmårktess ce) För-
lorade igenom kokning uti berörde, Spiritus den

grägula ;fårgen helt, och. hållit och blef:krits

+ elden,

a

13770, Jan Febr. Märt: 55

” hvit; undantagande: hågra få fvarta' korn, forn

vöro, Schörl-ehbryttaller pröföråndråde til färgen
ch hade: fullkomlig” atttäction (til ”Magneten.

bd) De hår frammänföre befktefne& Tärfkildra
inblanningar kunde nu mera icke låtteligen åt-.

fkiljas > ty allefaniman' hadé utanpå fårrjen hvit

fåror, sundantaganide nyfs nåmde Schörl” chry-
ftaller ; Skifer-deldrn& ($. 2: Nid. 2.0e. 3 b.
fom 'åtven vål fått nåftan en Helt hvit” fårg,
och dé" må klara brandgula kornen ($i 2: N:o.

28, 3, 0.) hvilka til färgen voro nåftan! oför-

åndrade, » = KAP Fare NAR Å
e) Sedan Spiritus Viéiioli Solution var af?

håld och Trafs-jorden flera refor tvåttad med

kökhett vatten, ambtitörkad , fants”ånnu” dåri-
Blandy' utom förenåmde "Schörl-ehryftalleér, åt-
kn Kvita delar; fom drogos af Magneten,
hvilka ifati voro antingen mörkgrå eller brun-

Ft D

Sean

4 ff) Otur berörde "folution, fom var: nåftan

klar ”öfärgad J; täldes med!Oleum ”Tärt: pi d, en

Mae ; fom”redulésrerad '; blef gulbrun,
calcinerad'; hårdnade itet'y ”blef' grågul, ”drögs
til någon: deraf Magneter, uplöftes lått i elden
af Börax "och gicki dårmed til et klart glas al
"matt grön fårg. cn i a

1) Samma Solution diluerades med rent vat-

ten, filtrerades och! evaporerådes, famt ”ftåldes
ät ehryftalliferas ; hvarefter århöllos hvita, klas
ta; bladiga ”chryftaller, fom fart fig trapprals
ide ena på den andra, tti en trekantig pyras
midahifk "figur, - med ”affkurne hörn och fpets
sbvarigenom hvar och en af'deffe Lameller, fom
ligga på hvarannan, blifvit åttafidige: de gifvå
RV X DA på

Re

JBINGS Ofa i elden och gir
refIRNe iv en uti fl kare hetta:
på; KR ; pr Ne ) gilton, gi stva CO "er |
es men Sök od Borax til et: högbrunt. cc
phonie-färgadt glas. Deffe chryftaller upléft
vidare i rent vatten, fr gick ganfka fort,
kades: en liten stund och 'fltrerades, då uti fil-
tro ftannade. en brun; jord, (oogsirole a Mar,
”gneten;, federmera cvaporerades I luten och ftåldes
Rh nytt at chryftalliferas 3 men Mie icke mer

LL: RA ; de Tr bv ;
Ri ke VR la a se med gan-
fa litet tilflagen: Spiritus Viétrioli, omtrenr &
tima, diluerades fedan med rent. vatten, koka-
des åter igen vid. (rar 0 ma na tid fom förut,
filtrerades och evap rarefters, feda
denna lur frått några dags
fig fjelf et hvitt, fir vener, Iver, fom famlades oc!
torkades, Samma lut FN or på, yada di
luerades. med litet: rent vatten, kokades oc
vaporerades i i lindrig vårma Sr Så
ftallifation, fom förut, hvarp ef
gars för lopp århötlos hvita,
Chryftaller (X&) afsoftotdrifk :
af deffe . Chryttaller > voro fido
vade eller Itryckte, och | vinklarne - då
Tub bbade; men: icke detto i Na
åtta fidor. tilfammar Ser
fenare chryftallifatio in fatte fig sh
fårfkildt ånnu någor af fernö berörde hvita f
PR fom torkades- och fants vid jämför:

$r

7 vara af famma flag med det förra; nåmliger en
hop oändeligen fina Chryftaller af följande: e-
genfkaper: |
+tf:o. Krithvita och glånfande. 2:00, Fina,
fom de finaifte hår, fallande i klafar. 3:0. Fi-
guren år columnarifk, med fnedt affkurne ån-
dar: fidorna af Columnen kunde man icke tå
rätt på, för Chryftallernas finhet fkul. '4:0,
Ifran de ttörre Chryftallerne voro: verticalt an-
fkutne ånnu finare Chryftaller; hvilka göra, at
de hänga tilfammans uti klafar: | $:o. Gifva på
tungan ingen fmak , och uplöfas icke i kallt,
fvårligen 1 varmt vatten, fom ändå måifte vara
kokhett. :6:o. I elden fmålta icke per fe, gifva
et phosphorefcerande : fken, och uplöfas i Bo-
rax med ftark gåsning til et brunfårgadt glas.
"oo De icke långe fedån hår förut omröårde tfto-
ra hvita Chryftallerne (>&) förhöllo fig på föl-
jande fått: a) Gäfvo på tungan en fötaktig fmak
med adftringerande verkan. 6) Smålte på kol,
fkummade fig i början, och voro fedan orörli-
ge mot hettan. :e) Vifte uti ftarkare eldgrad
- phosphorefcerande fken. d) Sakta calcineérade
med litet phlogifton; vifte litet fpor til Jårn-
malm, igenom någon attrattion til Magneten.
e) Smålte med Borax, uplöftes nog lätt til et
djupt Colophonie-fårgadt glas, fom fnart för-
lorade färgen igenom en ftarkare drifning. -- >

= dnm. Neffe förfök, at af Trafs- jord och
Spiritus: Viérioli på föregående fått bereda et
Salt, uprepades flere gangor med aldeles ena-

banda utflag. De mnåft frammanföre omtalte fi-
na hårlika Chryftallerne fatte fig altid tårfkildt
ifrån de ftörre Öctoédrifka: och efter 4 åf

D 5 får-

8 pgg, Jan Febr. Mart.

fårfkilta. operationer; befunnos "de alla af enas
handa finbetip färg: figur och förhållande, både
1 eld och vatten, åfven fom de: ftörre Of&oé=
drifka Chryftallernes fom famlades efter färfkildta
förfök och anfkjurningar, icke heller voro fkiljak=
tige fins imellan uti någon - omftåndighet y få
fnart deffe förflnåmde fina Chry ftallev: fallit får-
fkildr utt lugnf smb MR te

ä oh KORR ka 5 öl feg
» Hvad fom -hårvid kunde 1? akt tagas, måft
granlaga ,/ til ärhällande "af "meyberörde Ocoé-

drifka Chryftaller: uti: ftora .och rediga flycken,
var; at: Vi&riols-fyran vålfatuteradessmed Trafs-
jorden$ hvarföre denna proceffen clyckas: båft ,
omen tilråckelig det Trafs lIokas uäti liten del
Viftriols Spiritusy fom fedanmåtte dilueras med
rent vatten &c. Då fallardeffe förr ömralte fis
na columharifka Chry ftaller lärtaft och fårfkildt
ifrån: de: Octotdrifka, fom: åfvénvål. då tkjuta
an uti mera :ordentliga fas ån rediga. Chryttaller..
+ Trafs-jord:, fom på: förebäende fått varit
kokaduti Spiritus V sdrriöli4 sedan
fjudhett vatten; och fom därvid »mårktes, at
en gantfka fin Jord villerrinna af; fimlades dens
famma 18enom flamnings: uriver annat kåridlysat
tvåttas färfkildev.s De: gröfre delarne , fömftans
nade spå bottnen efter flamningen, tvåttades åf-

venvål uti et eget kärily: då etter några få mup=

repade pågjutningarsat hett vatten, inge fmak
vidare: kunde "förmårkas, : Jorden torkades och
var; lika > med den förr omtalta Träffen, fom
blifvit kokad: med: Vistriols. Spiritus: ; Nyfsnåm:
de fina flamm tvårtades på famma Tätt med kok-

hett ;vatren, fom efter. 7 åa & färfkildaafhålls

nin-

4

1736. Jan Febt. Mart, 9

V onihgar åndå hade nog frark fmak qvar utaf So-
latton: ;; Deffe athållningar kokades på nytt,
-filtrerades och/oftåldes A "lindrig värma, at af-
> dunitanfamt däruppa chryftalliferas, : Efter fle-
re dagars (förlopp , "århölts: därefter et dylikt o-
ttotdiölkt Salt; fom föruts men. de fina colum>
navifka: Chrpyftallerne fyntes: intet. mera til. Bes
rörde: fida jord, fom icke ännu var nog ren Ir
fråm Salt-luten; och icke utan möda kunde blif-
ya får semedan den fatte fig ganfka längfamt;
flod, ifedamvatnet, få mycket görligt var , blif-
vt afhåldr, dö tiltåpt uti lindrig digeftions
hbettajut 13-dygn, då på öfverfta ikorpan förr
mårktessnägra altför ordenteliga krympningar,
diknande fmätftjerpor; fesFig. 2. Pabi I, - ka

" Tilet Ayttadessdårpå til evskallt rum, hvaråft det
ftod: i:22 :dygn, utan av efterfes. Omkring
bråddarne 'afrglafet . hade: dår fatt Hg en ganfka
tunn chrydstallferad Salt-fkorpa, a£ fimma flag
med förr: befkrefna oftosdrifka Chryttaller; men
fjelfva! jorden hade undergått en befynnerlig
förändring af följande egenfkaper: ; "|
30LÅ Aldrin tar akibördeks med uphög-
de Atjerhoryrbeftående af:4 met hvarannan fva-
FARK OG IRON: ka FR

ini BInuti famma ftjernor liga folida oftoeé-
drifka: Chryftaller > en" 1 hvarje fpets a hvilka
Chryftaller "voro af. famma flag med de förra,
genererade af Trafs och Viébtriolg Spiritus; men
deffe. vora icke få hvita och klara, utan hade
NE ESERANAN "del af rå jorden med fig muti
ehry ftallifation , hvilket kunde mårkas , då de
uplöftesluti wvatren : de vorö ockfå aldeles ned-
gömde :utisdehna fina Jorden, hvarom nu talas,
FT | | och

och hade igenom” 4 Henan andkj utande drifvit der
delen, fom betåckte dem; med fig up i högden.
SA Sjelfva das 4 daga elje
för (ök varit [karp ftråf och int
gande, var nu, fedan den torkat
ganfka. len imellan: fingren, utan och

Ej
3

--
”d rg , TR

böjelig: hade gått ifrån en ale |
fårtning, fom -densaltid. förut. haft, til en tr
dig» då. at den fullkomligen liknade. fina fam.
manpackade hära Lör Microfcop: fyntes en for
del af deffe hårlike particlar. vara genoml uinli-
ga: och ibland dem kunde fkönjas ågra tå dels
bli, dels röda, dels. gröna ochså |
momfkinliga. fina trådar, aldeles
glas- frrångar af. famma. tårgor; me
mera ;böjelige. Denna: jord Ar SA
fe i eldén ; men blifver fkör,
båjeligheten. aldeles förloras, går med
et brunaktigt på rönt [ER rien
mar fig nog unc era Ort ta uplåsnin [

en ört Bloksl f åra. då ör
äs med: en dylik. tårg, nå
r likvål at förmoda. » der i ; de
OM benörig ftark och längvari ; el
fvinfer. > Denna vegeterade Trafs-jor ut
hela. defs famman(åptnipia skolas SORe Rd nfka
nåra den. naturliga Berg-arten, fom : fåra. namn
af Berg-låder ellet: ;Berg-pappers och: dtynn on
het den forten, fom tås.i Dannemora och Stor-
R-yrorlistena ned; 4 aa Spat-Chryft ftaller. >.
Tills LONA fom; tilförene varit koköl åhed |
Vibtriols Spiele > tvåttades med varmt vann |
ÖC

1770. Jan. Febr: Mart. = 61

och kokades: ån en gång, uti ny tilflagen :Spi-
ritus Victrioli, fom därmed antenligen uphbher-
tade , utan. någon gåsning, och gaf, efter för-.
farande. på. vanligt fått, återigen. fådant Salt
fom förut ($..3. B. Ek). Samma Jord feders
mera vål tvättad och torkad, kåndes fkarp och
flråf, liknade en fin Mo,, och vifte fig för Mi-
crofcop nåftan af dylikt anfeende 3, men fmålte
per fe uti. elden, -blef mera -hvit ån förut, och
gick med Borax-ganfka lått til et matt gul-

Brånt Blason a
» Frafs-jorden underföktes åfven uti kokning
med Kokfalts-och Saltpetter-fyrorne ;': men. där-
igenom årHKöllos. inga andra uplysningar; hvad
jordens 'beftånds + eller blannings-delar betråffär,
ån fådane, fom igenom föregående förfök til-
råckeligen voro yppade, nåmligen Järnets och
Kalkens nårvarelfe, ehuru til få ringa del, at
ingendera kan anfes för hufvudfakelig uti blan-:
ningen, utan allenaft tilfållig, och följakteligen
icke utgöra grund-åmnet uti Trafs-jorden:
RR $. 4: SR
oc I anledning af föregående-utrönta egenfka-
-per hos Traffen, åro följande Cement - förfök
anftåldte:
N:o. 1. Trafs, fådan fom den kommerri-
från Qvarnarne , maldes ganfka fin, och arbe-
tadeés med lika mycket brånd, flåckt och pul-
veriferad Berg-kalk, famt vatten efter. behof,
til et vanligt tjockt: murbruk; fom uti: form
blef flaget til en kaka af z tums tjocklek : fam-
ma kaka, fåt ftruken på en fida med en våt
| | fpada

pd

be. 9 ON Ny är nee af
N:ö. 1, bråndes, fick i elden «
ftörande på brunt, ob blef: löfar
af gjordes en skaka likdome NN
ma lags Kalk årg stl lien; ENN

CR et!
fom Nio OANE tare
N: 0: EE Slam af ;Trals

jäst olg Uor Fregien end Leh
(ANG TER krig, förra,
andr fe boer Hä hå åvdar
på slångt når icke få härd: fo
dl hi en poBämm 18 Star ar um, Så

Nå
”

1770. Jah. Febr, Mart 63

äg åh mågon lafide föregående, och vard
edan; den. legat tatitorka :100 dygn,
| a) Flärdare, an JV:O, 3: fa. vål. inuti, fora
utanpå. 6): Den? flåvftrukna fidan! ville knapt
fuga vatten til fig: dårtil.behöfdes en lång ftunds
e) Samma fida kad er anfenlig; Kårdhet emot
alla föregående lag. d) Var inuti yrk jämförels=
fe emot. fkorpan utanpå,» icke. hård. 6) Kos
kad uti vatteniil2 timar, blef hvatken. hårdare .
eller! låfare::' ock : kunde icke där vid mårkat nå=
gon uplösning. «4 4
NS Sedimentet fkl Sladihen (N: 0;
och : 400 finare; Pulveriferadr, arbetades: med
Kalk på dika: fått," fom de ey och.» stod
Ae koRsN tooidyéån.:

f sena) Hadesen shvitare; tångy! S0cN: Ox Fa jön
4 b) Vat icke atsjämföra 1 hårdhet hvarken
branpå lelervinuti-emot” nyfsnämde tvånne flag
men: ec) hade :tikvål: en [korpa 'orikring Gg, tom
var, mycket. hårdare; ån kakdm inuti io

Nios 6 Refiduumi efter: Slammen (N:o os
och 4) famladsigenorm: Mag gneten, blandades med
lika mycket Kalk fom de för tar eger 1090 Aer
torkning, var , sie |

a) Löfarey åns Non fö kän ciala Jikvål en
hinna, fatt: EVR ra fom. Vär i härdare ån
kakan inuti. |

HS Vabed Gemen ökar aFrbn rfalip, åre
med bruna och, blåaktiga ränder, förhåller (G&fom
följer: a) Gälet ganika litet med Sloltnecche
b) Håller 45 IproCent fand af i åt fkillig blan-
ning, 13 vål i anfeende til tlag fom particlar-
nas florlek ; hvaribland en del roftad, drages af
Magneten. «) Uplötes långfamt i vatten. och
ST ; kån-

Sr Fr SLR
fondDenne Let-art, fedar
mad, bråndes ftarkt, I
ka mycket Kalk bereddes
ma :fårt fom de förra, och .
torkning, , 4) til all delar, h vad
görs” fvatande” emot NN: vä Ål ;
|) idergick ingen förånt
keel, öh kunde icke eller ;
va lidit någon uplösning.
N:o. 8. Brånd Fullers
tra med lika mycket Kalk
ut fupra, hårdnade icke fårdeles fa
men dv 100 dygns Far Vär
>N:o. 9: Ordinair froa gel- dor d.a
säker farkt Php ilveriterad
redd med Kalk: på föregående fått, fam
kad 100 fan örhöte É > lh är medoN:
SJ SIE ok a Y Hälle flin äver

ÅN 28

årg at te dö men antog
cr NIO 2 oh g
veriferad , bereddes
pint efter: san dygn
uti. skygga FAN ER
Rel av 1 2 Boh |

åå - (

Pe ög valt sg 4 Up
vatten sån I N:0v KA
RR

AF A
”S vå SA :
E Så SR RE SSE OY Rs
Vr 1 För ROM » Fen > - . 4
h REN 17 2 FaR ER on
Ti Å or > RE 2 S
+P ES 3 Rs Eg vär og SN
NS cc Å 4 Lar
HE SE a op Ta M ” 3
VU ; a ' AS ön SR K på aha =
- : SE: | frå På
SS 3 g SR a Kr NR >

j

"tre lågenhet dertil. Nu fynés det göra tilfyl«
| Ke. E |

Denne bråndes, pulveriferades och bered.
ed lika myeken Kalk fom förut, och ftäl-

des "med
des at torka 100 dygn: hårdnade någorlunda;

Men icke at råkna emot N:o: 4 och 7: oc

HMamärkningar.
Föregående förfök med Trafs-jorden gif
va tilkånna, at famma Jord år fammanfatt af
ganfka fnånga Berg -flag , fom likvål icke an-
norlunda kunna anfes, ån för tiltållige, och kom-
ma 1å mycket mindre i betraktande, då talet

är om Traffens bruk til Cement, fom icke al-

Jenalt det påftås, at en Trafs, fom år blandad
med lådana Berg - flag, gifver et fvagare Ce-
ment, utan ock Cement - förföken (N:o. 1. 5.
8. $. 4.) gifva vid handen, at få år: ån mera

Det hörer icke egenteligen til faken, ar

.bevifes det igenom profven N:o 4. och N:o.

ingå uti vidlyftig afhandling om flera yppade

anledningar, fom fynas bevifa, at Traffen uns
dergått en, om icke fcra, förstörelfer, både af
eld och vatten:: det torde framdeltes gifvas båts

KR

66 | 1770. fi, Föbr. Mår.

lett, at aklöra” de anledningar. man. Bet igenom
förföken , at ast Jåra.. -kånna .Traffens
grund-åmne ; til vågledande at upfinna koniti-
ga blandningar för Är FR

> -Sjelfva utfeender A$.. 1. N:o. Fö lukten
(& 2. Nios 1. a), förhållandet. -underz sflamning
sat gå til et fint mjöl ».ganika lått emor de fråm-
mande inblandningarne ($. 2. Nio. 2. a), hårdna

litet i elden, ($..2.:,N:o., 1. € 4:0.), och åndte-

Jdigen (målta per fe ($..2. Nio.t. ec. 180.) gif-
va, tillammanstagna, anvisning på Le jord.

No
ar

Fårlåken L54:4< Åsinö- stolt Lbe MV Arta

kånna, at Spiritus Vitrioli med Trals- jord pro-
ducerar Alun: (Ba )k:&& och ett felenitifkt
Salt. (B. 1:0. 20. 3:0. &c.). Det förra vit-

nar om Ler-åmnets" nårvarélfe uti Trälen, om

"man dårjämte år upmårkfam på andra egenfkä-

per, Traffen tilhörige: och det ' fenafe bevifar
alleniatt någon ting, fom icke "behöfver' bevis',
2 ar ar Kalk -jörd'3 år tilftådes med utr IK
Jens ammanlåttning.. rn
Den PER ENS LT tj fom föpadeR genom
Traflens kokning . 2 Vi&rils - Spiritus ($. 3.
C. 'c:).at förft så ifrån den naturliga (karpheten n
til en den, fammanhångande, med mera, och
"dan utt elden, at blifva fkör igen, hvilket är

det famma. fom hårdna, gitvcr den tankan fyr-"

kay” at' Jorden uti denna Alun är Ler-åmne.

"Fortfättning om "förfök med. konfliga Cement ,

Jamt. om AR ra Pouigzolana. - fråll framdeles föl 48.

.” HN $
i jr dr bro a 3
AE i b (3 oe LAR a N I jå ö R t | i K å ne 7 vi å &
ILLA

SN p ON
& Ms wa i 3 » hö

fö a RN
a Så ' 0 Gr .

5

1770: Jan. sF ebr.: Mart, &”

-sDjuret VIVERRA F ONSEN,

Be gor if uti Bref til Academiens nu varan |
de Prafes Herr CLAS ALSTRÖMER ; &

dat. d. Cr Ocbb. 17673 eh las Minas de la Mon- NS
(EDR. vid Pamplona i: America ,.

w

Fv 2 Fr
MI v j k

- 151 | LatsAbr

"JOSEPH CELESTINO MUTIS,
e D. 'och Ag log, Vice ng i Santa F é,

å- i we

”Öfoerfae från Spanfra Språket.
ti AE blattrka och Riddare ens VON. BSR

Sypermate Naturé lårer Min: Herre hafva.
fert. befkrifningen på ett Djur, fom där kallas

Viverra. Putorius', och: hvilket utan tvifvel år

det, famma,.. fom ' vara "Americaner kalla Mapuri>"

20. Bönderne hafva altid förfåkrat mig, at den

ftarka flanken ,. fom, detta. Djuret förorfakar,

kommer, af ..defs urin; och fom, jag fann alla
enfe i denna berättellen, få blef Jag. åfven af

famma tanka, och öfvergaf den mening, hvarom /
Européernejåro öfver tygade, at detta Djur, då
det. blir retadt > cum ventris crepitu halitum sexa
plodit > quo nibil foetidius.. Detta fenare år få (år
kert, at jag ej finner annan orfak; hvarföre man
ej. kommit, ttur denna vilfarellen , ty franken
år fannetligen. otrolig, och obegripelig för den
fom .ej kånt denfamma. Ett afladt fkinn af det=.

ta Djur fkickades mig vid början, af detta år,

och det förorfakade lådan frank ; at den körde

alla .månnmlkor på porten. Öm lådant endaft

fades ar däckert folk, tå vore det icke. då bet
JE NEO ST

JE rr

68 1770. Jan. Febi. Märt:

tydeligt ; men då tjelfve Bånderne fåga det fam-

ma, år det vifferligen undransvårde. Min Her=
re kan någorlunda föreftålla fig ftanken, når en
enda droppa af den fupponerade urinen icke för-
lorar fin lukt på några dagar, och at den kån-
nes på nog längt håll. Jag kan förfåkra, at
jag, vid detta Djurs underfökande,. utttått för-
fkråckelig vånda och qvåljningar, och ånnu i
dénina-ftund :kånner jag de lil

denna obefkrifliga flank... Ett fådant Djur blef
upfpanadt af en Hund; på hvilken det hade
Är fin flinkande vårfka, och når det var dö-

dadt, fkickades det til mig. Jag fant heladen-

nedra buken gulfårgad, och mig fades med vifs-
het, at detta, tå vål fom flanken, hårrörde-af

- urinen, hvilket jag äfven trodde; men ehuru
jag mycket plågades af lukten, villa jag likvål

afte: intryck af

underföka Djurets kön. Så vål jag fom de kring-"

flående tyckte det RA PUR JNA I men under
å

fkinnets afflående, vifade fig af en håndelle :mexm-
brum virile, Milstaget i denna omftåndigheten
var förlåteligt, men gaf mig hepp at finna ån-
nu flera .oförmodade ker ;

> Under det jag handterade födflolemmen och

de bakre flållen, framfprutade en våtfka genom
en liten fpenlik värta eller mammilla, hvarefter.
ftanken. fördubblades; men fom jag ftrax mårk=
te , at detta ej kom ifrån födflolemmen, ta bör-'

jade jag ifrån famma ftund tvifla på at det kun
de vara urin. Skinnet rengjordes, fedan det var
Befkrifvet, och kroppen hångdes i fria luften,
medan jag hvilade mig något efter de befvår-
ligheter, fom den förgiftiga och peftlika ftan-
ken förorfakat. " Följande dagen beflöt jag

1770, Jan. -Febr, Mart, 69

> fulltölja "Anatomien. med all möjelig "brådfka;
” och jå anfer ej för få ringa fak at: någörlun-
da känna ett Djur, fom hitintil varit få öfull«
”examineradt. Alt det märkvårdiga?
anteknadé jag på Tått fom Töljek, "7
Gaput parvum;, fäbglobofum , pilis denf flimis
breviflimis, preter nafum , undique tedlum,"”
um productum ,; "deprelhiufculum;, obtus"
Pfämt antrorfum fevitet fulcatum. >
Ayacer rigidiafculi » breves > triplici ferie

PONT

ifpofiti. sö .
Nile foramina ' rs rya, fubrorunda > .SPpröe
"Kimara.
länge brevis. å
> Lingua longa, tenuis, lxvifimaj 090

— Dentes Primores utrinque VT, Bpproxitias
el de SET ti, paralleli, erecti.

ER | Superiores depreffi , acuti, XAqua-

elen är pA ANNA "Tees?
| | öd Mferiobes” cömpreffi, obtufi, , ex-
ANLAEE "Trerioribus erafiöfeålis”
ENAS > Lanlärii folitarir:-
NT Superiores: femotiufeuliy €onici,
tb ANRe acuti, re&tiz
ä el 4 Så Inferiores"” approximati ö fétror-
traber rn fum incurvi, craffufculi, mi-
MOST nn SRGS douti.
& TIlle se "Molares V. , Wi ;
UR BR Prlorétö ömnoresk ale latere
-productiores, acuti:
3 avla I Pofteriores majores , 'ökeavari, ob:
ÖN Svalt bu rule.
gå ER Hei 5 medi; fere SUR öblique
vä fule. 0

vn E ir öres Aäri-

700 - i7707 Jan, Febr; Mart,

; daricale nuliz., fed margo minimus, sinftar
«+ -auricularum rudimenti, pilis paulo longio-
ribus -obduttus. as ARA rk

Gollum breviimum, adeo ut. retro afpicere, quin

Corpus circumvolvatur, vertebrarum colli
or nscOnftruttio -probibere: videatur. =
Corpus ”oblongum,; antrorfum compreffius.
Pedes Anteriores paulo breyviores, craffiores.
Pabag digitis V , parum fiffis, fubpa-
av cccrallebss; fubtus; nudiufculg, =
-Ungues longiffimi, fubcurvi, fub-
oo tus levifiime fulcati, acuti.:
Pofteriores ; licet primo intuitu breviores, pau-
lo longiores, talis, Urforum inftar, ince-
SCNYC Se: Hin ne når Lv RR 3
«oro Plante fubtus cum talis nudifima, di-
gitis V , magis: fiffis, pollice re-
motiufeulo..... SA
Ungaes tfere dimidio bréeviores,
rö änmbo « fubtus canaliculati,

Cauda retta, horizentalis, eylindracea , pilis lon-
giflimis, rigidioribus obvallata, longitudi-
ne circiter dimidia corporis. &

Color totius corporis nigerrimus eft: Corpus fu-
pra longitudinaliter maculatum linea albis-
fima, in fronte .admodum latiori, ibidem
utrinque connexa, deinde retrorfum tenuio-
ri faéta, usque ad medium dorfi decurrente.
Cauda. tota-nigerrima eft, apice vero al-
bida. EKA L

-€orpus undique veftitum eft, fupra vellere dens

fiffimo, rigidiufculo, pilis möllibus brevis,

reg. intertexto , fubtus veroö vellere raro,
molli.

”

-Magni-

17
hn VR

Magni itudo .F elis .domefticxe > habitus. vero Urfis nafi
Så KM ; iffimi , INCOliS Guache dicti, (Viverre.

70. JansFebr. Mart, = 71

— « Finnes i. negden kring Crufvorne vid Pamr
plona. i America. Grafver ganfka djupa hålor
i, jorden, hvaruti detta fredliga djur, fom. ej.
angriper någon, hela dagen ligger i djup fömmn:

én om Patten år. det ganfka vakfamt, har
fnabb gång, lemnar fin. boning och fnokar i
kring at föka fin föda, fom beftår af Met-ma-
kar (Lumbrici), Scaribå&i, och andra, Infeter.
fen. hörer,det af mågon, fom, det. häller för fir
ende [ if det smagra droppar af. en outfä-
Fen frinkande våtfka, på få långt håll
et vet fig kunna råcka, igenom hvilken pås
hålsning det betager ehvem det vara må äll
Juft at närmare nalkasi 20 35 SYaGL TE
"+ Längden från ”Nofens fpets til Svanfens ba-
fis 20 Parifer'tum. Svanfens'långd 9 tum. Fraro-
föttrens $ tum, 8 linier;” Baktförtrens 6 tum.
0 Misfklarne Vhalfen och framfötterne "famt
Bröftets ”Triangular = mufkel åro "mycket ftårké
och mer "ån "fvårande "mot "Djurets ftorlek', i
fynnerhet når;de :jåmföras. med kroppens -bak-
del. Denna. förre fyrka fynes vara nödig i
anfeende til den kraft detta Djuret tarfvar, bå=
de för vat; (kaffa fig föda medelft : Mafkars up-
fon och för -Infe&er icke finnas ofvanpå jor-

den , och för :at gråfva de djupa hålor det be-
of 3 1 anfeende til. hvilka åndamäl framfåöttrens
Klor åfven åro flörre ån bakföttrens. Klon på
”framfotens medlerfta Tå år 1 tum lång. -
De Mulklat, fom förft vifa fig, iro:2:ne
ora Mufculi intercutanei, en på hvardera fidan:
okävi ; E 4. Defle |

| 8 +

7 — rf78. Jan. Febr. Mart;

Deffe hafva en köttaktig begytmdlfe under brö-'
ftets "T'riangular, med hvilken de-confundera 4
na fibrer, utan. annat fåfte eller punum foli-
dum.: De vidga fig och blifva tunnare, för at
betäcka Bröftets nedra fidor och Bukens, hvar?
efter: de ftråcka fig til medlerita och bakerfla
delen af Tibia, för at ändteligen förlora fig öf="
ver Svanfen. Vid deras början fkilja de fig,
för åt låta paffera caput Mulculi ferrati majos.
ris: Ifrån midt på bröftet gå de til Rygg-ra-
den, på det fått, at. de alt ifran bröftet ända
til ofvanför fvanfen, dår de förlora fig, nalkas
alt nårmare och nårmare til Rygg-raden. Deffa
äro bade "de lingtta och bredatte Mufklar på
hela Eroppen." | ef Rat BARON GR ov fb
Jag begvnte at befkrifva Triangular- Mu-/
fkeln,. för at uprättaten, fullkomlig Myologie,
når jag i haft blef föranlåten at,afftä från ars
betet 4 anfeende. til de altför fvåra olägenhes
ter, fom. den; odrågeliga ttänken hos mig för-
arfakade. - Och däledes nödgades jag åfven fkyns
da med mina, obfervationer: på följande fått. -

" Når jag bade uplyft alla bröftets och frams
behens' Mulklar jånte Mufeuli ferråti, uptäck«
tes hela Bröftets cavitet, formerad af 32 Ref
bön, 16" på hvarje hdan:' Dre ötra 9 voro Coft&
verz, och de nedra 7 fpurie. "Alla der förra förs.
enade fig med 'Sternum genom ”åfven få minga
brufkakvige appendices: de fenare voro ej törs
efiade "med 'Sternum , men flutade tig likvar utt
brufkaktige appendices. ” Bland Cofla vera var
den förfta den mintta, och fedan togo de til i
frorlek, alt til den-o:de', fom var ftörtt. ; SN
VAG de oa ver-

2770. Jan. Febri Mart: = 93

; överta vär flört bland” Spårig; och fedan blef:
vo de alt mindre och mindre.
C Sternum år längt och fmalt, nåftan af lika
bredd i hela defs längd, fanimanfatt”af 9 fyc
ken, eller fmå platta ben, förenade 'med hvar
ehomi si kånpelj Banks 17 ov
-Hjerrae år likt en Hunds, och fyaräiide mot
Hjurets ftorlek , och fants deruri intet -befyn-

"Lungan Hole 6 Iobi, 3 på "högra fidan, z
ig den vånttra, och én lägre ned nåra vid fås
n agma. De '2:ne öfverfta voro mindre ån de
å:ne nederfta; den medlerfia på höger mindre

n de: vötvertta > men förre ån den 6:te. eller
nederfta. Altlammans vog t unz.

Liföern hade åfven 6 lobi; den åfverfta flört,
hvar a ar fe en ahnan medelmärtig ; fedan åter
en I RT ftor med den förfta, hvilken hå”
de i än hå en Klåfva, fom likväl ej
gick igenom. ril den kuöltriga fidan; och I fam?

ma klåfva hade Gall-bläfan. fitt läge: "Den-qrde
lobus var lik den förfta: den $:te förre å ån död
andra, lång b | trekantig > fämt delad i Aere
mindre lober': gen 6:te fvarade mot den 3:djey
men mMinft af alla och "delåd i två.” Gallsblåfan,

anfka Tik en Aafka med” läng hals (turbinata),
nhehölt. en -håltklar vårfka (inftar lotura care
nis), och var fåftad icke allénaft med halfen,
utan ock med hela fin långd. Hela Lefvera

| vog 23 unz.
> WMjelten lång och fmal, men Wfeket breda
te 'vid bakåndan ; hade 3:ne klåfvar eller klyf-
ningar » den bakerfta djupaft; och 2:ne midt
på allenaft i i-ytan, en 4 hvardera brådden: nåtftån
; midt

74 — 17704JanisFebr, Matti,

midt. emot; hvarandra.; Var 3 tum Jäng,och Meg
Lå unz.
Nitirarne flåte och. 'beftodo ko ra af en
enda Glandulg.) Båda aldeles lika, til. dan, ala

AR ARA oh

" Jdagen var ua "år utan å, men n ot
Te SR Jag har ej KEN vger
Tanica.willofa. > Magen. var DEF Medien, tjock
mucilagineufe SH full med fö ndertuggadeIn-,
"farter stckets fynnerher. unde jag: Fa iand
bitar. af Scarabei,, fom ånnu,ej undergått fmålt-'
ning, och många. Lumbrici (Mer maligg) a, fom |
voro hela, men döda. of |

Panereas kunde jag ej. finnai i denna 'krop ;pen.

Tarmarne: varo altsigenom af: nåf AR lika
diameter, nåmligen £ tum, och 72 tum länga.

Epiploon. och Mefe: nterium. VOro. 'betåckte med
mycker fett , och vogo i unz.

.. Diaphragima var. förenad :med Coftz. Apuriz;
alt. ifrån. den förfka, och få vidare, med, de dfri-
ges hög åt ne num och låg åt, ryggen > det
vilfåga, i ett i clinerande planum., conéav åt
bukeni,”och convex åt:bröftet. Hela Diaphragma
formerar, en cirkel, och. dels: köttaktiga brer
åro-åfven. lå många radii, fom, förlora fig uti
ett-aflängt. Centro 3; formeradt af .en membrana
tendinofa, «fom år. mycket tunn och, .genomfkin-
lig. Den efterfta delen af detta centrum år en
mindre diaphragma, eller sköttaktig: cirkel, ger
nom; hvars fråmfta del mat-trupen gär fram,
och genom den bakertta delens. nåra. til. Cana-
lis/wertebralis; gå blod- kårilen., NL '

I 2 Ne

5

pr

FE NR RER lp.
Pung var mem

1770. Jan! Febr, Marti = Yy

2 Under Pelvis'vid anus 'blef' jag varfe”2:ne
Körtlar af Dufve-åggs -ftorlek, fom jag i bör-
AV Re | lntlet ITRT ITV jär

jan tog för 2:ne tjocka och ftarka Mufklar,
Deras bafis vånde fig åt Svanfen, och fpetfarne
åt den I tums länga klyfning, fom jäg i bör-

Jan trodde vara Djurets Vulva. "Och fom jag

'fäledes milstog mig , få blef denna” klyfning
"eller kläfva förftörd, få at jag icke kunder
na flället, hvareft de »mammille flurader fig, fom
framfprutade den ftinkande vårfkan: Deffa Mutk-
lar åro några köttaktige, ftrarke och longitudi-

nale fibrer, fom allenaft. utanpå betåcka tvänne
ww + A eg a Ae SA 4 [ É 0
Glandule conglomeratae , fåmmanfatte af Aere' mi

: CR

"glandulzx, af. olika fkapnad och ftorlek,

> > nAlla deffa fmårre körtlar flutades uti 'éh

"pung eller folliculus , af ägglik förm, hvaruti jeg

fant något, Fagen flinkande vårfkan. Denne

membranefo-tendinofus ; myckert fåt
och compact. . Puné&tum mammillare, eller 'den

— Jilla fpenlika. Vårtan, var genombårad med én

kelhio

duftus excretorius, fom var nog fynbar, 'och

hvarigenom våtfkan utpråffas medelft' glandlar-

nes mulklar. Ehuru deffa mufklar tycktes vara

nog ftarke, anfåg jag dem likväl ej för ulråc-
e, at-kunna fpruta den föinkande våtfkan
ycket långt, fom den verkeligen går, och

fåledes tror jag at de underhjelpas "med ”nägon

tryckning af fvanfens bafis.”” Våtfkati liknade
Mandel-Olja både til fårg och confiftence; men

til fin lukt kan den ej jämföras med någonting
af alt. hvad Naturen frambringar: Defs myc- . =

.

-kenhet tyckte jag ungetår kunde vara X unz' uti

hvarje glandula ; ty utom hvad deraf gick från

Djuret når det dödades ,- var där ändock förrad

Ne | nog

76 1770: Jan.-F ebr, Mart.

nog, at ftilla min nyfikenhet , vid.6 förfök, fom
jag med: körtlarnes. pråfsning anflålde, och då
de upfkuros, var åndock få mycket qvar, tom
kunde få rum i'en medelmåttig Haffelnöts-fkal.
« Om man uti hyfterifka paroxysmer vil brus
ka de mått ftinkande och genomtrångande lukt-.
faker, få tror jag, at ingen ting tjenligare fkulle
kunna gifvas, til at. förtaga Åraxia Ipirituum,
ån,denna ftinkande våtfka, genom den fttarka
revolution den kan förorfaka uti hela” Nerv fy-
ftemet. Detta förflag bör ej anfes för ovanligt:
det grundar fig på hvad andra förut föreflagit,
nåmligen at förorfaka hos en Hyferica ttark förs
fkråckelfe, hvilket medel förfarenheten vifat kuns
na medföra en undransvård verkan, hvarom kan
låfas uti. Memoires de & Academie de Paris för är
1752: |
Membram virile år i ftorlek fvarande mor
Djuret , men ganfka (malt. . Defs ånda eller fpets
beftår af:en platt benfkifra, 3 linier lång: defs
bafis rund och brufkaktig. Urin-bldflan var gan-
fka liten, och nu hopdrageh, då den i ftorlek
och fkapnad liknade Gal-blåfan. Hon var nu
tom; men vid defs åpnande fants ej minfta tec-
ken, at hon kunnat imnehålla något fom kunde
förorfaka elak kokt. vas ikg,
Mycket år, utan tvifvel, ånnu förbigån-

get , fom hade bordt i akt tagas vid deffa delars
anatomie och befkrifning; men det var mig för
ingen del görlier at hårmed komma lårgre, i
faks s til de odrågeliga fymptomer af hutvud-
vårk , våmjelfer, fvimningar och annan fafelig
olågenhet, jag utitådt vid detta arbete, hvirs |
blotta åtanka gör at jag ryfer, Fc'a mine |
; | lär |

17270: Jan, Febr. Märr. 37

j äg RET | ka era NT ,
åt jag anftålde anatomien, ftinker'ånnu, eburu
Here dagar åro federmera framflutne. =
"cv Af alt hvad fagt årg finnes, at detta 'Djur
ycket kommer öfverens med . Civerra, hvars
Hftoria jag mins mig hafva låGit i Memoires de
P Academie de-Paris.

MicokerrokeokrknsNr RR VN AR br åt RAA

jo. + Utdrag af. Kongl. Academiens
FEET sllodel on

ww Rv OR / 1 TE BA NN '

"FTert Bergs-Rådet HEYKENSKIÖLD har beftytkt för
A+ fb Academien fanningen af den egenfkap man tillagt
vatuet i vår bekania Loka Kålla, at det fkalli flera
var kunna halla tig. oförändradt, får man har det på
Väl korkade oci hartfade Bouteiller, fom få hå i god.
Kiålldte. Herr Bergs - Rädet, låt redan är 1759, vid
fominarens början, ifylla Bouteiller "dermed, fom ftrax
”köorkades och härttades väl vid fjelfva Källan. Af deffa
Bouteiller-hafva några federmera kömmit at fti orörde
i en god Kållare här i Stockholmiin på ti:te året, och
befinnes nu, då man dem Öpnar, vatnet vara klart fom
cryftall , och kännas målt få frida til fmaken. fom vid
fjefva "Källan. " Vål blir man aldråöfverft i Bonteille-
hålfen vårfe några fjällsaf en helt fin och tunn hin-
na, fom med de förtta vattu-dropparna lätt afrinna, äf-
venfom sman ock merendels - mårker : korkarne under
härtfet vara murknade; men: fjelfvavatnet til tilta drop-
"pan år, fom fagdr år, Ofvermätran klart, utan at hafva
fatt "fediment til bottnen. eller hyfa minttia tecken til
- grummel. Detta låmnar en god öfvertygelfe om Loka-
Vatnets förtråffeliga renhet, och kan håraf anledning fås
för dem, fom antingen för fmaken fku!tl etter andra be-
hof åro måne om mycket rent och godt vatten, ar:til
"famma åndamä! förfkafta fig at”detta Loka-vatnet,
håldre ån ifrån Brittol och andra a8ågline orter.

FÖR-

3 för PV åå a 4!

RER

Ner jan,

: Djur
til öda

ig ro Utdrag af Kongl. 4

; +” TT |; é | . NN hier så 1 EN
I 4 .”! -
RAL 5 NE

VR pel

SS

Te

Å
i
;
å

4
2

i

pA BRG VR Pr

Kers

FREE
SR en
ERS SARASNAa

[d

| SR

RE

od

> ot RR

Eu a

4

I

kd
ik a öl
dd

Hj (
Ida | hi i I ki
MI

S

Illa Hd i |

här / fi li lil IH Häl
frid SALA dyl) UK GRANN I [ i MN
i illa HN MN kl il NN I I NN kl (i Md

UR

Bö ; Kono; Vä FRNSK br. i;
2 rv ACADEMIENS oc: 00

För MånNADERNE = co DES
gu ing ÅPRILIs; Majus; Juwiws,
El met Oh 1770:

k IRPDPRIESTST |

He ätt FREDRIC CHAPMAN,
Äbogra Bjäninåäne vid NEN Galére - Flottan.

ä

bbjnde miårkvärdigane Salter, (8 i Pr
7” feenide til fin nytta, fom befkaffenhet ;
råknas med NENSe fom apkomtiha ps

ROM

MN

s föreningar 2

830 > 1770. Apr. Maj. fun.

nom Saltfyrans förbindelfer med Qvick filfver. |

Je har fått NG at uplåtta följande ut-
aft til en Chemifk Hiftoria öm dem, af en Af-

handling om fråtande Sublimats tilredning på vå-

ta vågen, fom fiftledet år blef mig ifrån Paris
tilfånd, och fom jag åfven ftraxt hade den åran,
at til Kongl. Academien öfverfånda. Författa-

ren år Herr MOnNNET, Franfk Chemitt, fom,

enligt Regeringens anftalt refer på Bergs-veten-

fkapen, Ledamot af Kongl. Vetenfkaps Aca-

demierne i Turin och Rouen, famt fördelaktigt

känd af et vackert arbete om Mineral-vatten.

2. Imellan kroppar och deras löfe-medel år

1 allmänhet det inbördes förhållande, at de, fom

Chemitfter tala, mer. eller mindre ,niåtta hvar-

andra, det år, uptaga hvarannans, verkfamhet ,
famt genom fin förening utgöra en ny krop.
af.eget lynne, hvars egenfkaper betienl en a
bågge åro fammanfatte , dock underftundom”

ingendera kunna förklaras. :.. Om endera i ftörre

mångd år tilftådes, ån. den andra: fullkomligen

kan förbinda fig med, få upkommer dåraf en
fråmmande blanning, fom i tftörre eller mindre

mån, efter omftåndigheterne; lik fom bårtfkymmer

nya fammanfåttningens råtta art; men rang åf-
verfkött kan dock antingen affkiljas, eller ge-
nom vederbörlig tilfats. a
as til-famma”- befkaffenhet, fom den nåmda nya
roppen. ' Så tilgår, då fyror blandas med A

- kalifka Salter, en hop Jordarter och Meta fer,
men Qvick filfver med Salt-fyra fkiljer fig hår-
od

- utinnan, fyra ån något annat. mig: be
åmne. Det tager efter omftåndigheterne til fig
olika mångd af denna fyra och kan, då en vils

före

VIK 243
(ERE

Sr

hvad fom brilter, Brin-

1

sping år ingången icke utan fvåri het brin-
Ene tre för be vå fr

h a bitr ös | Frårande 5
Nä OT

den förenin FÖRE "Qvicktilfver ingår r med

fom dekan antaga. - 'DefF sfråtahde' kräft har

gifvit anledning; til dö anförda namnen, åfven

fom dels genomtrångande åverkan på ' Metaller

Bjort, ät fomlige kallat det Meidllynet Döbdsbam-

om ianga andre dylike namn at förtiga. :
Vä ov ja upfinnaren: af detta Metallile

4 aldeles obekant : det har likvålifrän åldre ti-

dödt Jr ad 36, talar dårom i fina Arbeten, ja,
ABUBECHER al Ruäst, eler fom: han g
ligen kallas Ruasis, nåmner det hela too: år före
NG SR Chineferné tilverka ock fråtand

mn föm kan ”inhåmtas af sen handfkrife pa

Dux! RSA ; hvilken” Doét. a ske gå
sit jue Herr ös sne Biblidrhek: ( by. |

an famtna-0 Hofsman;, fom: til ofs: i Burg
men lika ttoligr kan vara, ät flere, uratiar - j
Ä" a BAN fer fr 4 sr at g. A

LG atgÖler pin ; ;

(6) LME er förvåna ås rHifoire ip Atolage? interne
- oh Aercure fublimé corrofif, par pc le BEGUR
| ätgrsiDE PRESLE. (C2) Chemie Ne de Mr. Ma-
| öl LÖVIN. blus BIR GV)

Vä
(1

270. ud Apr, Maj. Jun. BU

a

a Salt

det Um kåndt. AvViICENNA, en Arabilk Lås
are, fom lefde i Ispahan och fom fkal” hafva

innidgen efterhand kommit til dem

.

82 | 1770: ; Apr. Maj. vn

af hvarandra ; råkat dåruppa. Det år bekant,
28 ES SE NTA SA a eg
at Qvickfilfver på mångfaldiga, fått blifvit han-
teradt, för at i Alchemien känna göra tjäntt,
och under flike entrågne arbeten har troligen
fråtande Sublimat, få vål fom mycket annat,

blifvit förft uptåckt , ehuru det fedan långe tor-
de blifvit dels aldeles förtegadt, dels uti obegripe-
liga gåtor invickladt. JUNKER anmärker, at det
hos de gamla kallas Mercurius, hvilket fåledes
ej bör förblandas med Qvick filfver, fom hos dem
heter Argentum vivam (£). TAR
> $- Om Salt-fyra flås på Qvick fver, få an-
gripes det intet, om ån kokning tillika anvåndes.
Alt fråtande Sublimat: har dårföre hittils blifvit
på en annan våg tilredt, nåmligen genom fön-
dringar. och nya hopfåttningar, med tilbjälp af
eld. Om J. C. BARCEUSEN vetat nigot mes
del, at utan flike omvågar åftadkomma. den i
fråga varande förening, kan ej med vifshet urs
fkiljas. Någon HERE Jobb bårtil tyckas följande
hans ord gifva: "Tandem fieri poöteft idem (Mercu-
”rius) corrofivus > fi fpiriva falis diffolutas , iterumgueé
coagulatus ; cucurbite inditus fublimarur (d), men.
han förklarar fig ieke vidare håröfver. Herr
MaröGRrRArF har vilat, at årfkillige Metallifke
nederflag kunna löfas i fådana fyror, fom ingen
ting förmå på famma Metaller i fitt famman«
hang (£): jag STAHL anmärker redan, at då .
Qvickfilfver fålles utur fkedvatten med lutfalts.
kan det åter löfas i faltfyra; men Kan tillågger,
enligt JUnkEers beråttelfe , at denna uplösning
icke vidate låter fålla fig med lutfalty hvilket
SAST ol OM a One. SANNGE a0erNe
(cy Confpe&us Cherniz. (4) Elementa Chemiz. (e)
Mem. de PAcad. de Berlin, 1746.

Apt. Maj. Jan. = 83

sknllér med uplåsning af fråtande
| Hyad fom kunnat vålla den nåmda
AA I EREPR SÅ Er förfök år mig obekant,
det år vifst, at jag flere gånger gjort fam-
| ör(ök och altid med annan. jurgång åfven
dä, RR mycket åfverflådat, ehuru ållningen
blifv it biekare ($. 17): Möjeligheten at
na vä ol fråtande Sliblimar . har få iledes
and € trolig; men ånnu felades et verkelig
H cH dårmed fullkomlig vilshet. De lika-
Ihlågar åro ej fållan bedrågelige. Herr
M KG har dårföre, åfven i detta mål gjort
fig af verenfkapen förtjänt, emedan han. genom
fitt arbete. fatt faken utom. alt tvifvelsmål..
NS De tilrednings-få årt, | fom hittils varit mer
eler mindre 7 bruk, åro mång faldige och myc-
et LUNNEge > men. kunna dock i .allmånher
ras under. yra följande flockar: =
1. Genom fådane dmnens 'blanning > fom bälla
Qvickifrr och Salt[yra. LEMERY , Fadr en, har
örft. freftat denna enkla utvåg, och 1709 ups
if it den för Kongl. Franfka Vetenfkaps. Aca-
mien ( f). Han ref 4 uns Qvick filfver med
a mycket utfprakadt fal , flog blanningen i
olf oc h vann, genom 4 timars eld, 4 uns. frå-
nde Sublimat, som, höll alla vanliga rof. In

AR i

tare tårg, mindre er ;yftallinifk fammanlå ftining .
och litet mildare art, hvilka omftåndigheter f: år
RE uteblifvit, genom ftörre tilfats af kokfalt.
Hårvid mårkes 1:0. at Qvick fil fvers fam-
| maniifning med kokfalt til dådning, år ganfka
AATvArlig och långfam. 2:0, At mindre Sublimar
NR . RR IG
kl DD Mem. de PA Cad. 1 209. sr, SE Var

NW i :

LD | Po Ir.

övdjdlles ån på AT t Ch 4 SV. Ah
"gement Salt, fom VELA år LäS SA
gnelia och ofta. åfven, med Kalk,
med Saltfyra. Når det ifrår deffc
ter aldeles år hetriadeg Fa då rd
färter icke det ringalt ima
Baumé enkom har kr (oh od ver
lade a RR Abe, EV då han n up
”filade och c allierade åmnit
sent kökfalt, Pn med, Qvickfi bend
efter vänligheten utftåldt för ge gal 2 aldel
ca dr Orfaken vär at rent Kok
sk ått SR fc | nå hv

lyra, ad
rdifk e kas ej SVR at ny
Så Il € ållet. för - iso om. Sr
ler fkal kunna angripas, måtte det SE
"genom fållning I Då det finafte vara deladt ,
och bringadt 1 ångor; men IORAn, kårlen til de
RA vunnit tilråckelig hettar har redan
mångfal dig t ykrigare fyra n gått hn: e.
)enna midt dårföre til f a grad vara tåftad,
| åt affkiljningen. fker juft då då Qvieklilhret, ot -
"dritves 3 rök. cd É Qv sr fä i
e "Salmial the vick ver al aåtvén
& bigor få KN Sublimat. århållas 3 | v ty. Eg Sv
2 har -med de Aåtte. andre den. "förmögenhet
| menfa am, ars liga G 7|
"hårpå bero åtf(killi iga G De I I
4 tilredningar (hb). öst SN saa
; STAML. belkrifver et anhär . hichörand e "för-
fök,. at nämligen. genom RR ar (3. ålade
F lornfilfver m ed Cinober , år! hålla frå årande, tid
bol Jå | lh t,

na. tår :

"W Di&. de Chymie Mt Mr. MACQuER.
(6) Hr. MACQUER, -—- e P'Acad. 1752.

granfknir > Cmlådan > HAF Profc En C r
rk 'at då ERA ablima kllerås
alk: np öc
Mvergar' c idé C Qvick dh
qvarblifver H Horn Ner, Bier ke
en Hält ån "Sarimanka de
övid sea Aa nn me fiser
f Hof dubbel arne och Svaf-
te ip å Mfret, tillika Qvi €lfrets
ch, Sfyrär bliver posinnkaN at” åftadkomma
has! Bllskklin STnR a SN
TE Md eb jdlp af Salt SP UP gl Pbet
» Qvickfilfver icke utan mycket. belvår döda
| SEKO k falt allena, och? ridock fedan” til € Ska
af vårn RO | gt updrfves, på har man fun
nit på den 'utvå År altpe ter-f CE hvär-
Qvick i an. göras ST vare och
fö ÄR dera äledes blifva både m éra
"bland ade uplösligt:” "Detta har annårs 1var-
kh vatt SE Sreka I i bruk” 'eller på enaharda fått
72 Sorlige tilblandå- abrEgd >Skedvatten” ind
mmanrifningen "med: Kokfalter '; CM hvari ren om
Aetallen angr ipes "och döédninge mycke 3 jä
stäs. SV dar (rg rer-foluti >. 1
UR SR L ski a 9 ög käftar: däruti', |
AR Rv år
Mina a 0 fs För + im). frog . då
(i) R. PPRRPENER Kriegs- args ul (Vv

LIG

36 Nr 70 JAP Maj, Jun

Vid denna förråving alftras förft et:
hvitt. nederflag, C(Mercuriu öpresipirarn
fom. medapföre- ärmar 3 a
nom. tjänlig eldgrad-.u (Li jer d et lin:
drigt Rusk orkra an ek dör Vg Ni:
trum Mercuriiy men : det år. fåkert. ibland «
minft lönande tilrednings-fått.; Andre å ter låts
med BARCHUusEN Solutionen utdumktan. til torr» - :
het, och rifva den fedan ihop :med lika, myc te ;
utfprakadt Salt. Detta år åfven i Edinburgfk;
Pharmacopéen vidtaget. .. Do&or G. RoTH rife ;
ver Nitrum Mercurii med: en fjerdedel; Kok-
falt , flår, dårpå i en Kolf alt det AV IREA LAS af
Qvick filfver-folution +: låter alt flytande gå. öf-
ver och updrifver. Jämningena 'Men-fom St
matet fkal blifva lindrigare, ån vanligt, €& före
fåttes blanningen: med lika mycket" 'Salt-fyra,
fom "det åfvergångna Skedvatnet, om nåmligen
fådan fkarphet fordras (£); Samma åndamälwin-
nes dock lika fåkert och med. mindre. -koftnad,
om ftraxt ftörre mångd Kokfalt anvåndes,. — >»
8. III. Med tilbjdip af Vitriols-fyra, > » Den: kän
nyttjas bunden, om Vitriol, Kokfalt: och Qvick=
fil Ifver rifvas tillammans. At. .underhjålpa. död-
ningen, fom på detta lått trögt. går för fig.
tilfåttes ibland någon torr lera. Sådan : tilred-
ning har långe varit vidtagen: och. förefkrifves |
a af N. LE FevrRE, fom påbjuder dä Sublimatio
ner (1), S. BLANCARD (21), Dispenfatorium
Boruffo-Brandeburgicum, J.F, CARTHEUSER 2
H. F. KIPARNE TA (002 FF A. NESRIR )

se FH

AB Ant: '20r Ch mie. (1) Cobké de dhis Cm)
Chimia. — (») barmssölogia (ed. Int. ; Nee.
(p ) Inft. Chemig. ss

Her TEN PEKIEN 6 4), med flere.
nligt OO; TACHENII bonå tel fker ock i
rkningen på detta fått uti. Venedig;
.: Qvick filfver rifvas. med. 20. Skålp.
ub limat , famt. blandas fedan Eenem ene
de : SKINNET med 400 Skaålp, Koke
falt, 600:$ ; Vitriol och 0 Skålp. Colcg-
thar. St bots. anftålles i 1f- ftora glas och
PSifvyer van igen 360 Skal ” efter ' jä dygns. 'eld-
fUNCKER berättar, at han i Amfter-
dam fedt.en på famma fått inråttad tilverkning
hos kn Portogäfk Jude. . Sammanhanget vid des-
få f ningar år följande : vårman och Vitri-
attraétion til Alkali Minerale bidraga
t- yrans affkiljande från Kokfaltet, och
denna åter råkar Qvick filfret 13 fördeladt, at dår-
med fr B kan ingås. Tilfåttningen af frå-
.stande SÖblimat .låttar dödningen. I. China bru-
kas ftlundom. Alun i ftåller för Vitriol (£).
RR i Vittiols-fyra nyttjas olika... Om Turpe-
tum .minerale ;anvåndes , hvilket år en Qvick-
+ filfver: Kalk; -fom med tilråckeligt vatten, ene
lig "Herr Baumés enkom gjorde förfök , flåp«
| fig all ör (2), få år icke nog at til.
: Kokfalt , itriol - fyra måfte. åfven vara
d, för kön -fyrans affkiljande. . KUNKEL VON
ENSTERN har brukat en mycket tjänlig til-
Hingik( 0) ss Stark. Vitriols-fyra abftraheras åf.
Ser sg mycket Qvickfilfver, 1å Sfvergår en
ga anfka flyktig och ftickande Spiritus 3; men i
: ”Retorten Foschsda en rr faltarrig. maffa Ä
; F s > fom
hemia Phyf. Vol. ju () Hösnsrati Chymi-

(0. Chemia
(s). Malouin, Chimie med,- (? 2 io
pr EN R) Labor. Chym. rn ) sp DM

SB apkodr <A pra MajoJun

Sön plågar tå NA RS Tärpetum album ock
Ajelfva verket' ej! annat! år 5 20 Qui filfver-
'Vitriol - Detta”Salt peb va Ra med
ket tort Kokfält och urttåldt för vrjä
"ver et fråtande' Sublimar. oOKUNKEE
”vål, at fedan Yr gång er i Salt-fyra låfa co
"]imera det; men fådant år onödigt; om

Årg blifvit vederbörligen antt äl

+86 Su gå mk FA dör Kongl, Er

rr Sytajar och be kat v ar
ITV ot IN Med Yellbjittps Sältpete
rmvkhra stigen! 4 EE Ir stadid-
”förne åro bundn&,' eller Q vickfilfver. Vitric
"Kökfalt och” Saltpeter rifvas tilhopa i Y fedar
"Sublimation anftålles. Meningen år, at: då Sale-
"peter-fyran af den Vitriolifka drifves, kal hon
fråta! Övieltfilfrers ; famt. bågge gemenfan t loffa
"Salt-fyran. Sådan år TucBENI förelkrift (2),
"JUNGKERS (7), med fleres. J. LWELFER (2),
1 pit öre Rd Arg , "ärade Sublim, oe bygder re:

uf ve v i > ä N 4 i . Vä e
klä 0 RE KÄRE 0 ” ;
inv ER regn kanse brukisofti KLEN MH
, Cå NE SET RE GR EET DI Flea 4

27

sgaléinera ”"lika't avse 'Göh/ Må iol tro d

af på botten i en: Kolf, p sråffa enom fkin Ad
på "Qvickfilfver, fedan däröf Fet) bvarfaf de
i 7 > > Calci-

it) Hippoetates Chym' (3) You. og AN (2)

Suv ”Phacm, Reg; :"(2) C Okemia Antalet» pRy GER.
mac. Lond. sttid odd (8 HE oc

4530” ”Apti Maj Job. — 8

'calcinerade Salter, o, fy Vv. Denna blanning be-
fRånkes med Skedvatten , det fuktiga afdrifves
och .reften fublimeras (e). ER

Om Qvick filfver-folution fålles med Tar-
tarus Vitriolarus och nederflaget blandadt med
Kokfalt, utfåttes för tjänlig eldgrad, kan med be-
[ våmlighet fråtande Sublimat århållas, ' Förmo-
-Jeläbien hor STAHL påfyftat detta tilrednings-
fått, men i ganfka mörka ordalag nåmnt dårom
(d): Herr Port har federmera tydeligen be-
trifvit det (e), och fedån Herr BAuMÉEÉ up-
tåckt, at Saltpeter-fyrai kan affkilja den Vitrio-
Tilka ifrån Lutfalt , åtven fom denna affkiljer hån-
he tilbaka, få år fammanhanget. vid närvarande
'förråttning ej fvärt at utreda; ty utom Saltpe-
ter-fyrans förmögenhet tilkommer hår Qvick-
filfret, hvadan genom dubbel fråndfkap förvåx-
Tingen påfkyndas. Qvickfilfret förenas med Vi-
"triols-fytan. til en i vatten fvarlöft Vitriol, hvil-
ken i brift på tilräckligt löfe-medel, faller til bot-
"ten, i form af fmå cryftallinifke gryn; men. Salt-
"peter-fytan förbinder fig med Lutfaltet och ut-
"gör et vanligt Saltpeter. Når den ärhållna Qvick-
"fillvertViniolen hoprifves med Kokfalt och ve-
"derbörlig eldgrad tilkommer, fker en ny förvåx-
"ling; ty.et fråtande Sublimat upftiger och GLAu-

"BERS (få Kallade Under-falt, blifver i låmningen,

LE Det lyckas åfven med blanning af Nitru
"Mercutii, Kokfalt och Vitriol, hvilken har va-
fit och ånnu år mycket i bruk, famt förefkrif-
yes af Jy BEGVIn (f)s SENAG (£)y Ho Borr-
fil stol bik (08) AN JIHAAVE
os SER Pharm. Chym: (d) Vom Saltzen. (e)
ST "Mifcen. 'Berol. Tom. V. (f) Tyroe; Chym. (e)
Cöurs de Chymie fuivant' les principes de bNewton

& de Stahl, Tom. II.

99 > 1770. Apr. Maj, Jun:

HaAvE (b), A, C.. ERNsTINGIUS MJ PE Ce
"ScHULTZE (£), MALOUVIN (1, H.. Lur
(m), A. Ridicer (n), Hr. MacQuei
OJ. R, SPIELMAN (p)» Baumé. 903 rs)
i. "SucKow (7), med flere, Sammanhan i2et
det Föregasnde lått at förklara. FAROR
MR Deffe åro de förnåmfte utv
til Förfärdiganila af fråtande Sublimat
”vånde, och fom med mer eller mi
kunna nyttjas; ty at med Mjölk- fyra ;
nm tilredning, fom en Apothekare i Pa
någon. tid fedan LOs torde långe nog fv:
utan verk ftållighet, I Sveriv :tilverkas tta
Salt föga eller INföka. Hyitker icke allenaft af
den grund år beklageligt , at penningar tur
Riket för arbetslön , åfverförlel, m, m. utan för-
nåmligaft emedan de, fom med denna Para drif-
va Handel, ftundom förfalfka den med. Arfenik,
et. grufveligt och. bekant gift, hvilker få myc-
ket mera år at befara, fom fråtande Sublimat
brukas. invårtes, dels uplöft i Spiritus. vini, dels.
mildrad. med mera Qvickfilfver. Hr, 'Dossie
vil ej nåmna denna fk adeliga tillats, i frukta
utlåra et (å fördömmeligt bedrågeri: hans &
figtigher är dock aldeles öfverflödig; >. by: re
på 1600-talet omtalas den i tryckta Skrift
"men hårom mera nedanföre : nu gör tilfylleft, ar
anmärka nådvåndigheten af frårande Sublimats g
FORN i våra IR ek. NS år börd arde .

(6) EL. Chemiz T om: II. a "fjertedå Cby bid
(2) Chym. Verfuche. (Il) A. St. (mm) Einleit. in
die Chymie. (») Syft. Anl. zur Algem. Chymie.

> (0) EL de Chymie pr. "Tom: I, (p)Ek Chemie
TÅ (2) Manuel de Chymie. (r) add Scheidekuntt.

AN j j - in ij $l

70." Apr: Maj. Jun. gt.

brukeligafte tiltednings-fåtten åro nog befvårli-
oftfame och farlige. Blanning af 3 eller
mnen år tröttfam, tager mycket tum och
ordrar ftora oviga kårl, föm ej fållan tinder
förråttningen fpricka fönder. Defsutom åro Salt-
peter-fyrans årgor ej allenaft högft olåglige, u+
tan förorfaka åfven blodfpottning m, m. hos dem,
fom -ymhigare nödgas infuga dem i lungornes'
Tilredningen år dock icke oumgångeligen bun=
de vid flike omftåndigheter , utan lyckligt vis
ro de enklafte fåtten de fullkömligafte. Om
Qvickfilfver. uplöfes i Skedvarten, kan det med
g af alla medelfalter, fom hålla Vitriolss

fyra, nederflås til Turpetum album. Man kan
aledes genom Vitriol eller Arcanum duplicatom
fom til ringa pris fås hos dem; fom deftillera
edvatteti, århälla Qvickflfver- Vitriot. Vik
man aldeles befrias ifrån rök af Saltpeter-fyrag
kvilken dock i nårvarande håndelfe år föga eller
intet betydande s 1å abftraberas Vitriols-fyra ifrån
Qvickfilfver, fom förut år omtalt ($. 8). Turs -
petum album, rifvit med tort'Kokflalt, gifver vål
en grå fickan de rök; men fom åmnena intaga
Minfta möåjeliga rymd och blanningen fart går
för fig, få år denna olågerhet icke at nåmna
not Saltpeter-fyraris ångor. Blanningen, efter
fiftens feglor utftåld för tjänlig eldgrad, gifver
omligt fråtande Sublimat, och i låmnins

-cination eller fållning med Mineralifkt alkalij bör
från alt Qvickfilfver artigt fenas. Kokfaltet
frer Enda renas ifrån de jordifka meds
följande Salterte; för de fkåt fom tilföretie åra
nåmde ($. 6), och af famma grund rä

t

4

92 Apt. Maj. Jun
det före ln en icke PuRie bå torkas
ån at banks allena afdrifves, t 4 I fyran
bör. bibehållas. gr FIRAR
"ants tlo Fråtande Sublimat finnes: anting
ga 1 vånitiga nålar, eller uti cryftallinifka k:
par fammanvuxit, . Om det uplöfes och Bra inga
til anfkjutning, blifva cryftallerne efter om KM
digheterne något fkiljaktiga. Brukas hett vat
ten och det flamma måittas, famt flraxt: dårpå
ftålles i köld, fåtta fig fnart er yftaller, menli-
ke fina ära hvaremot de, efter Herr Mac- ;
QUERS upgift, blifva cubifke eller fnedtårnige,
når anfkjutningen fker efter långfam er T
ning (s). Herr MOoONNET belkrifver deras k
nad på annat fått. Alla Salter hafva V vi
Kufvud- -figur, fom de efterftråfva; en LÄR of-.
ta af fmå tilfälligheter hindras från full komlig;
het, hvarom jag en annan gång för Kongl. A-
cademien torde: få u gifva omftåndeligare be-
råttelfe; nu gör tilfylleft. at nåmna, det fråtan-
le Sublimat > fom, med någorlunda frihet. får
a cryftallinifkt. lynne, gemenligen anlågger
äg; FM 1 fyrfidiga prilmer, 5 hvil ka. vå 'mot-
srnde Gdor äro Tmalare och R AN två, I

af vigge.. eller - talk plana.
>: Tabs HIT; SE ig SR NS ille

om gr /
js af. breda GG dofne, och £g. 3 ul (cen
dä HEN är midt Öfver ip itfen, - Ping
12. Fråtande ”Sublimat deliquefcera år intet
fc en... Til uplösning fordrar det, fo om de fl
Salter NN olika mångd vatten. - Å
| RS

j en i län

SE
=

fd

tighet. Enligt SPIELMANS u Pp , 1å
+ Så af 3 uns, fom har 50 gr. v
1 es | "Fr
> M m. de I'Acad. des Sciene” 1755. LI AE

SA | 4 POM cl äg kt ; | ; «+ faan |
2770. Apr: Maj. Jun. = 93

RENHI tTS Thermometer (re); hvaraf följer,
et. lod, hvars vårma efter Svenfka fcalan "år.
BIC Sr uplåfer inemot 18. Troyfka af eller,
ör jat ngd.. Dett a fkiljer någe desk Hr.
; MAcQuers Rön, i mledning. hvaraf I lod vart-,
en vid + 16 gr. på Svenfka Thermometern,
låfer allenaft 14 afs eller omtrent 34 af fin tyngd,
fer k vid kokning, öfver hålften eller 152305. Här-.
Mer "doc -mårkas, at kokhettan medeltt Sal-

FPG dfverftiger + 100 gr. Under f( jelf>.
pe märkes. annars ingen föråndring af
varnets öra 'vårma. Genom tilfats af Salmiak:
4 EMG = ålpes-uplösningen: ganfka; 'mycket , ehuru
sd då J 08 SF tyckes neka” vw [6 u hoj EE er de förfök;
fom MacQver anftåldr, låfa 3 uns vatten , redan
mättade med. almiak , + uns fri Sublimat, hvar».
der, 6-7 sBr? vårma 'upvåckes.. Under afkyl-
ingen anfkjuter. fedan något 3: men det kan und>
vikas, om-Sublimatet: liter. i fönder ilågges och
e fortare, ån. det hinner bklra: undan, ty: då
tpkommer ingen invårtes hetta. . Deffe medel-

Iter; en gång förenade, kunna icke enom'nå-

bekant medel. MKiljas åt. Be utgöra
ynhe 18 fapynanlärming bekant Söder
af Sal alembroth, fom KunKEL, Dies

Ls med Here, angifves fåfontet mågtigt me-

del, at löfa Guld. och andra Metaller. > sd

EN De äldre Chemifter, fom R. LuLLE;
ILIUS, VALENTINUS och SALOMON. TRI-

SMOSINU 5, :hafva redan handterar fr | Sublimat 'och
> Spiritus vini tilfammans. Herr Pott anmårker
; altet helt och hållit. -uplöfes ( +05 NA

OR Inf CJ AV botatory: aid open.
: (2) Dif. äc Spirita falis The Labo N | SO

NS

Kd

2

—

"Cy) Memi. de VAcad. de Tårin 1766, Macquer
(£) De Sale S0et e + AR (8

v

i

'v.

1770. "Apr; Maj: Jun. = 95

sat Vitriols- fyran åger frarkare fråndfkap med
Qvickfilfver, ån Salt-fyran, fom Doéor P. A.
IMARRHER gör (4); ty då jag flagit varmt vat-
ten på flikt nederflag, har det i haft helt och
hållit uplöft fig, utan at låmna något Turpe- |
thum minerale, Det år fåledes intet Qvick fif-
ver" Vitriol fom nedfaller, utan fr. Sublimat,
fom genom fkarp Vitriols-tyra fkiljes til en del
-fråtr vatnet. At Kokfalt tåller Qvick filfver löft
"i Vitriols-fyra, har åfven Profefflor Porr an-
-mårkt, och dét fker efter all liknelfe därigenom,
rat Salt-fyran fårter fig i befittning af Metrallen. :
(0 Det på vanligt fått med Vitriol och Salt-
"peter tilredda fr. Bublimat , gifver under dige-
frion åt deftillerad åttika gul fårg, och efter e-
vaporation århalles et rådt pulver. En del haf-
"vå anfedt detta fom Sulphur Mercurii; men
'JUNCKER hårleder det från Jårnjord, fom blif-
vit volatiliferad, emedan då fr. Sublimat flere gån-
ger fublimeras med ”fitt caput mortuum » eller
hy Vitriol och Saltpeter, det röda pulvret ty-
"dölipen ”vifor fär b)jän. 0 |
"0 "Efter Brcners beråttelfe, fkal fr. Subli-
"mat; dedan det blifvit i vatten uplåöft, med
”Tutfalt fåldt , dårefter digereradt i deftillerad Ät-
tika, utdunftadt, digereradt i Spiritus Vili, Och.
"fluteligen deftilleradt ; gifva en mjölkig våtika,
"fom tfåtter något Sediment och åndteligen för-

"bytes til en vålluktande olja. Man bör veta
.omvutflaget af denna förråttning verkeligen blif-
ver fådant, ifinan nigon förklaring af famman-
hanget behöfver påtånkas, Profeffor Porr be-
EO pm | G: NEN fåt-
(8) Dif-de affinitate 'corporum. . Wien 1762. (4)
0 Confp. Chemiz, USE |

Må
ve 9

” thecar en T

ver torkadt mörkn

pin

K 4 É

per, fkal fedan deft:
1603 ”blifver -
Oe ä Gl ma (EINER
— 15. Eldfaft Alkali nedflår fr.
"lösning rödaktig. Ju mera fyran råder, de
blekare. blifver älllngent ÅR om. den. myc-
ket öfverflådar, helt hvit. Ehuru (ytans Cd ohaf>
va ftor öfvervigt, få vifar fig ck ftraxt fäll-
"ning genom minfta tilflag af Al kali;
låfes å nyo inom få ögnableck. Rödheten sa
af Door ÅA. PE” TE RMAN, fälgen I hår tamr lån de
från Jårn - Vitriolen. (4), men Te SHMEYEÉR
ran den For af Prag a del - ”

"men grått, om 9 det år fmitra de af ök Hömpt bra HY

ma, fom Spiritus falis ammoniaci v Streskd hvil-

| ket af Zi MMERMAN anmår kes ( fs och | 4 | ag å

ven funnit vara VKCigea pe & Val lar Fran
ningen blifver helt - el
Higen af a & Kälkvad

Jr S od RN 4 ER Fr
2 gran fr. ”Subligara > ljusgul

apa TÅ Adv Phegr a 5 a me 2 or
Ci ad Se 4 ) MR ET ro ER
5 De fölphäre Makorgat. (d) Chimis- (1 Inf.

Chemiz. - (f) NE IMANS use Se avi
von ungel. Kalk. ”

sb, é Apr: Maj. Jän; ”

unlét , "år "helt lindrig; ty den håller knappatt

OAGpr Sublimat, och det lilla, fom qvar år, 1å-

ej afföndra fig med Lutfalt, men med Ayk-,
tigt Alkali fås et ringa och hvitt pulver. Uti.

Parififke och Strasburgilke Difpenfatorierne fö-

felktifves Aqua phag: omtrent af fådan flyrka;
men då man vet huru mycket Sublimat vatten
löfer ($: 12); famt huru mycket fålles af Kalk,
kan den låtteligen århållas af olika fråtande be-
fkaffenhet, alt fom omftåndigheterne det kråfva.
CCCFr) Sublimat plågar nyttjas fom en pröfvö-
ften , at utforfka om något Alkalifkt år tilftå-
BE: UME ät hvad natur. Härvid får jag ens
dåft" påra 'den lilla anmärkning, at fanma ånda-

j

mål lika tåkert och med flörre vighet århålles, .

öm allenaft en liten Bit af detta Metallifka Salt
kaftas 'up uti det; fom fkal underfökas; ty den
rödnar itraxt, gulnar; Sfverdrages med hvitt pul-
ver elle ligger oförändrad; efter omftåndighes
Er gtr SP RR FN

" IGallåple- infufion kar jag funnit nederdå
fr. Sublimat brunaktigt.” Sedan det torkat, år
det umberfårgadt, = 2 0 (RPG SE Re

22 46. DÅ flitte Metaller kunna åfven förföra

fammanfättfiingen af Qvickfilfver-Sält; STtAHL

anmärker , at det deliquefcerar; då det Får los
Lig Vann gIN TS Time tl Merllerhe
a på Tenn och Järn, famt at Metallerne af
Salt-fyran angripas (6); "JUNEKER berättar, ar
Sölutiort Hoa ad ijärn?kö
lémihar revifieradt Qvick filfver. Hålles Koppar
eller -Måfling i. dels. uplösnings (få blitdemttraxt
ikfom förflfrad af en Qvic stilfver-binnag font
därpiodagger fig. Zink fkiljer åfvem Qviektilf-
(b) Speciien Becker. > 0) 870 sb ae

d ijäm"kåril, fråter der fämråa och

ver från Salt-fyran, ,men amalgamerar fig dår-
medi ftållet, enligt Ports förfök (2), =
> Då fr. Sublimat deftillertas med Metaller,
fås ofta få kallade Butyra eller tjocka våtfkor,
beftående af Salt-fyra, fom förenar fig och öf-
verförer ftårre eller mindre andel. Så hånder
det med Bly- Malm (£), Tenn (7), Vismut
(m), Zink (2) och Spitglas Kung; men Silf-
ver, Bly (0) och Koppar (p) lemna revifieradt
- Qvickfilfver. CArpDiLvucius bjuder, at koka
fr, Sublimat med lika mycket jårn ; utdunfta
och fluteligen fublimera ; få fkal et rådt Subli-
mat århållas , hvilket åfven Pott funnit träffa
in, men det öfriga af förefkriften, nämligen:
at utfåtta lemningen i luften, fedan dåraf up-
drifva et Sublimat likt Talk, och ;utur den nya
lemningen genom extrattion- med deftillerad At-
tika draga et fmnöhvitt Salt, har icke ÅROR.
(9). At upråkna alla med Metaller gjorde för-
fök; blefve vidiyftigare ån rummet nu tillåter. -
17. De åldre Chemifter antågo fr. Subli-
mat med befynnerlig upmårkfamhet, ibland an-
nat af den grund, at det förmentes. innehålla
alla 3 NT ÄneRa re ÖAR RE PINT fökte
dock redan i-fin tid at vifa, det Salt-fyran al-
lena dåruti ingick ,. hans fkål får jag ock -lån-
gre fram tilfälle at nåmna, ; Ibland, de nyare,
yttrar Bergs-Rådet GELLERT den tankan, at
» Kungs-vatten finnes dårutt (7): Efter tilred-
() De Zinco. (4) Port de Sale communi. (/)
-PortTT ibid.: (2) Pott de Sale communi. (»)
Porr. de. Sale com. de Zinco. (o) BRANDT Vet;
, Acad. Handl. 1753. (2) PorTT de Sale. (42
Pott de Sale... (r) Metallurg. Chymie. VR

FARTEN KR ÄVTANR, 3 rd
> "Syran i fr. Sublimat år få måttad, at den
nåpligen réjes på tungan. Herr RovELLE för
; Täkrd GE å, at uplösningen grönfkar' Viol-fy-
räp , famt at Lacmus ej förändras; men alt fr.
'Sublimat, fom” jag hittils underfökt, både köpt
och af mig fjelf tilverkadt, åfven det fom blif-
vit i vatten uplöft, cryftalliferadt och afdrupit,
här gjört Lacmus-faft mårkeligen råd; men icke
ifvit tydeligt mårke af fyra med andre blå våxt-
after; hvilket dock Hr, Bavmé förfåkrar (£)?
BSR a cn 0 -får or mms ya ERE

(5) Mem, de VP Acad. 1754. (2 Man. de Eh ine.

( 4

2009 — 17700 Apra Maj. sJun,

ov, Rårta förhållandet imellan fyran och Qwick-
filfrer "kan icke ånnu med noghert utfättas. Ef-
ter TACHENI upgift, fås i ftort 360 Skälps
fr. Sublimat af 280 Skålp, Qvick filfyer, hvars
af följer ec förhållande fom 1 til 33: LEMERY
| ater. beråttar fig af 16 uns Qvick lf et hafva
ärhållir 19 uns Sublimar, hvaraf förhållandet blif-
ver fom I til 533 men Flr. MACQUER anmär-
ker med fkål,at naturligt vis mera Qvickfilfver
förloras i fmå, ån flora arbeten, . LE MoRrT ir-
rar fig-utan tvifvel, då han påftår fyrans mångd
vara 3 gånger flörre än Qvickfilfrets (4). Sal-
tets egenteliga tyngd lemnar ej eller: bårutinnan
tilråcklig uplysning, Den angifves olika. I Cor
TEs föreläsningar uptages fr, Sublimat emot rågn-
Vatten under famma rymd, fom 6.325 til 1,000,
. men MusscHENBROEK fåtter den til8,000, Hår
Af följer, av åmnenas förra rymder under föreninr
gen anfenligen ökas, i fynnerhet Qvick filfrets..
ch, 48, Jag har förut nåmnt, at fr. Sublimat
plågar förfallkas med hvit Arfenik. Möjligheten,
at genom Sublimation" förena dem, har dock
blifviv beftridd af C. Neuman i fynnerhet (a).
Det år ock vifst,;at GLASERS (7) och SPER-
LINGS (2) förfök tyckas gifva vid handen, at
då flik blanning utfåttes för vederbörlig eld,
fyran. förbinder lig med. Arfeniken stil et.Buty-
Tum, och Qvickfilfret blifver åter löpande, Här-
emot påftå Pott (4), GMELIN (6) och SPi-
lr Rs svd TN IRS TREAN

(4) Facies Chemie: purif. (xY Prelefiones: = (y)
« Cours de Chymie. (2) Diff. de Arfenico. (4)
"De Sale comm. (by Diff. de fpeeifica canorum -
— fanandi mewhodis, Tab. 1757 Refpond, Gerner.

1770, Apr. Maj. Jun. — IOT

HUMÅÄN (c) af egen årfarenhet, at det verkeli-
gen lyckas. At fjelf fe huru hårmed förevet-
ter, blefvo 3 delar fr. Sublimat fammanrifne med
2delar Arfenik , famt blanningen i, Kolf ut-
Näld för tjänlig eldgrad. Intet Butyrum arfe-
nioj -mårktes ; utan til flut fans altfammans i
halfen updrifvit, Då glafet fönderflogs, igehkån-
des någon del Arfenik och fr. Sublimat, fom
futto tårfkildte: och-af fine cryftaller röjdes. Det
öfriga var måflt pulveraktigt och kunde ej af
utfeendet urfkiljas. > Således år vål ingen tvifvel,
at de ju i nåmda proportion lemna torrt Sub-
limat ; ehuru icke Sj PR til likartig.maffa» -
cc ”At Lutfalt fåller en med Arfenik förfalfkad
Mercurius Subl. corrofivus fvart, har både i ål-
dre tider och i”fetiare af Du MonsTtIER (d);>
Dosste, med flere föregifvits; men BARCHU-
SEN har i fin Pyrofophia, fom. utkom 16985 redan
anmärkt, at detta prof år falfkt. Bourpuc, Fa-
"dren, gjorde i anledruing dåraf enkom förfök och
upgaf för Kongl; Franfka Academien 1899, -at
BARCHUSEN hårutinnan hade rått. Profeffor GME-
FiN'beråttar, at flyktigt Alkali fäller Arfenik blan-
adt Sublimat fvart. Jag har eftergjort förföket,
- men ej fullkomligen haft famma utflag. , De delar
fömtydeligen kånnas för Arfenik och fr. Sublimat,
ändra icke fårg uti Salmiak fpiritus , fom med
Kalk blifvit afdrifven. Den andra maffan mörk-
när vål, lägd i dylik Spiritus, eller råttare blif-
ver gra, men fvartnar aldeles intet: Jag uplö-
fre åfven något förfallkadt Sublimat 1 dettilleradt
- Wåtten, med tilhjälp af kokning. "Af caufticerad
BYSEN kl CROMA ARSA, nga 1
(6) Inf: Chemie” (4) Uti Noterne til: 1e Févres
OCK Glafers Chymie, ja

102 1770. Apr. Maj. Jun.
MAR fpiritus grumlades Solationen ftraxt och:
tycktes efter en liten ttund flåcktals gråna. Med
Vanlig Stinkfpiritus blef. det, ännu omårkligare.:
»aledes ar atminitone detta prof ganfka otyde-
och Arleniks tilblanning röjes långt både
fen och Vigare genom hvitléks lukt, då en: |
Ten portion kaftas på glödande kol, nd
Fortfåttning framdeles, Nn og oc
; T.: BERGMAN!
FANAN RAMA be SM Mn Ag
Fråtande Sublimats tilredning , utan eld,
BET ESPEN Kol
Herr MONNET'!
1. ( hemifterne hafva långefedan blifvit. var»
NA fe, at når det få kallade hvita preci-
pitatet tilreddes , antingen med Kokfalt eller.
defs fyra allena, blef altid något qvar uplöft i
våtfkan. Det hånder ock ofta, at om man vi-
ker ifrån det brukliga fåttet, århålles antingen
en ringa, ingen, eller ock vanligt fråtande. tåll-
ning. Efter min tanka törorfakas deffe fkiljak= -
tigheter 3 fyrans mångd, fom med Qvickfilfret
ingått i förening, ty ju ftörre den år, dels up-
lösligare blifver DVicka fer föl och tvårtom.
> 2. Ju mera Qvick filfver-folutionen med vat-
ten utfpådes, åfven få väl fom Kokfalts. up>
lösning eller defs fyra, defto ymnigare blifver
tållningen; gch tvärtom, ju frarkare våtfkorne
åro, defs mindre fållning århålles. I förra Hr

N

”minkone 1'ri

delfen: får: Qvickfilfret' ej tilråckligt af Salt?

yra, eller-åtminftone mindre ån i: den fenare;
mi tyckes komma dåraf, at dubbla decompofi-:

tionen fker i mindre mån, hvadan Qvickfilfret ej

bekommer mer-Salt-fyra , ån fom fordras til kvit
fällning, hvaremot då våtfkorne åga ttörre flyrka;
dubbla decompofition fker håftigare och jämnare:
Saltpeter-fyran, fom öfvergifver Qvickfilfret, för ”
at SE Fn metl -Alkali: minerale i Kokfal-
ter, atfkiljer efter fin mångd mera Kokfalt-fy-
ray hvilken förbinder fig med Qvickfilfret och
utgör et Metallifkt' Salt, fom håller" fig uplöft,
eller: om det «faller ned, få befinnes"det. lik väl

”låttlöftare 5; än det: vanliga hvita precipitatet ;

och följakteligen mera cauftikt ; ty defte- egens
fkaper: följasrätg «2000 LR TER
517 Om : Salt-fyra allena nyttjas, blifver fåll>.:

ningen defs ringare, ju ymnigare fyra” tilflås,
ock tvårtom, ju låingfamare och fvagare fyra

tilgjutes,y defs frörre nederflag. 'Qvickfilfret öf-
verlaftadt med 'Salt-fyra, faller ej ned; eller åt»

nga mångd. sv
Hårvid bör noga mårkas om Saltpeters

fyran år 'måttad af Qvickfilfver, ty i annan

håndelfe fker intet nederflag , då våtfkorne blan:
das, utan de förblifva klare; hvilket troligen
kommer af två orfaker, nåmligen förft dåris
saa at dubbla decompofition: förvillas, 1å at

afernes förvåxling trögt och fvårligen går för
fig, famt för det andra dåraf, at tå tnart Qvick=
filfret ingått förening med Salt-fyran , uplöfes
den af den öfverflådandeé Saltpeter-fyran.. I ån-
ledning af denna fenare omftåndighet> hafva en

del påftått soner vara uplösligt i Kungss -
vred ; $

vat»

104 = 1770. Apr; Maj. Jun,

vatten ; men detsår ej fant i annan” mening, ån
at Qvick filfret bör förut med : Salt -fyra vara:
förbundet: Mano vet, ar denna; Metall icke di-
recte angripesaf Kungs-vatten, och Hr, CHAN=
DELIER har nyligen fatt den! fanningen ix klar!
dag, utiien til Vetenfkaps Academien'i Rouen
ingifven athandling, : Detta bör dock icke n-
norlunda förftås, ån om Kungs-vatten, fådant
fom det vanligen brukas; ty en ringa tilfats af
Salt-fyra hindrar ;ej .uplösningen, fom nogfamt
kan förfökas med Skedvätteriy föm allmänt för-=
fåljes.. Detta, tåfom utdrifvit af olutrad Salt=
perers. fom altid häller Kokfält,. blifver nåd-=
våndigt af defs fyra mer eller mindre fmittadt,
men löfer icke defs mindre Qvick filfver. ” Hår-
emot kan fråtande Sublimat uplöfas helt och
hållet i Kungs- vatten; .oaktadtidét”ickevuran
fvårighet lätermigagöran: omisghörsvakisssala
4. Af alt detta har jag itykt det icke vara.
omöjeligt, av på väta vågen. tilreda den få kal<
Jade. Mercurius. fublimatus -corrofivus , hvilket
åfven i fjelfva verket för mig lyckats, fom föls
jande förfök: intyga, « Be a ef Sa
vs0fo Et Skålpund Qvickfilfver uplöftes i
tilråckelig Saltpeter-fyra, och-flogs.ånnu varmt
i en ftenfkål; Innan. all:vårman bårtgått, tils
flogs - en Bång: uplösning af 13: Skålp: Koks
falt. Blanningen kom ftraxt uti en innerlig rös
relfe, röda ångor upftego och et ymnigt neder-
flag fkedde, men uplöftes åter ftraxt.; Efter nå»
gon tids hvila, fatte fig; en fror mångd fmå cry+
ttaller, i: form af. dolkår med: 3 fidor, böjlige
och aldeles like dem, fom uplösning af fråtan-
de Sublimat gifver. De ftannade qvar på file
; | dl trunma

isrum,: däsaltfammans flogs dåruti; och kunde ej
på annar fått frånikiljas. rod
na 6. Sedan de blifvit vå! torre, fublimerades
hålften :.en Kolf, fom fattes i. fandbad, ; Det
gick rått fört och medringa hetta; AN
=. Andrachålften refsa glas: mortel med; Qvick
filfver, då 3 unces af erydtallerne dödade 2 un-
ces Qvick flfver , hvilket år juft famma. propor-
tiony fom i Parififka Difpenfatofium föreflkritfves
et dulcifiera fråtande USUNRr Denna-blanning
oc oHlåraf var nu,tydeligt, at Qvickfilfver på
våta vågen kan taga til.lig få mycket Salt-fy-
ra, fom fordras at förvandla den til fråtande Sub-
limat, -rAt-belafta den med ån mera lyra, freftar
des. pä följande fårt. | RAR OM
Ng Förfök,
or 76 Två fkälp, Qvickfilfver uplöftes: i få
«mycket Saltpeter-fyra sat något felades i måtte
ningen... , Haårtil" flogs uplösningen af 3 fkålp.
Kokfalt. i. En håftig invårtes rörelfe upkom och
råda ångor upftego , tålfom förut, men våtfkan
hyvitnade-knapt et ögnableck., utan blef åter helt
"klar, och det fom ån underligare var hade fött
en vacker ljusblåstirg; Som Kokfalret blifvit
J8 i få litet vatten; fom var möjeligt , få
-drögde ej: långe innan sen tftor hop cryftaller an-
» fkuto, aldeles like de förut nåmnde; Sedan. de
voro. affkilde, fattes väåtfkan i fandbad och en
"god fjerdedel afröktes , hvarefter under afkyl-
ningen åter fatte fig en mångd af famma Salt.
: Detta torkadt. tog åt fig lika mycket Qvickfilf-
ver, fom det. förra, för at. blifva Mercurius
dulcis. ;, Deffe cryftaller fkilja ifrån det vanliga

fras

106 1770. Apr. Maj. Juel

fråtande, 1 anfeende til fitt cry ftallifations-vatten,
dårföre bör ock. vid början af Sublimation nytt-
jas en ganfka längfam och varlig vårma, ty an-
nars bringas "eryftallifations-vatnet med haft i
ånga, fom bärttörer ftörre delen af Sublimatet
eller flår fönder kårilet. . Skal detta Qvickfilfver-
falt fublimeras enfamt, få behöfves ånnu ftörre
varfamhet. ; YTTER INGA FR
8. Hvad fyrkantiga Saltpetret vidkommer,
fom vid ofvanbefkrefne decompofitioner alftras
($. $. 7-3, få cryftalliferas det med fvårighet,
jä, drager fuktighet til fig utur Niften; följak-
teligen år ingen fara, at det inblandar fig med -
Qvickfilfver-faltet vid anfkjutningen. ' Det år
vilst, at defs uplösning' omgifver cryftallerne,
men den upfupes af papperet, fom torkningen

fker uppå. Tä
Den efter bågge förföken qvarblifna våt-
fkan utdunttades varfamt i fandbad til torrhet.
Alt fom Salt-maffan torkades, fublimertes hågot
Qvickfilfver-falt på bråddarne, oaktadr vårman
var helt lindrig. Således förlorades hårunder
mycket, men imedlertid bringades "Saltet til' full-
komlig torrhet. «0 "TT SINA
6. Art hårifrån affkilja Qvickfilfver- fältet,
pulvériferades mafflan och 6 fmå Kolfvar fylldes
til hälften, famt fattes i fandbad. Innan kärt
blefvo åfre Kvalfven af Sublimat dunkla och öf-
verdragne, men ftraxt:dårpå började utfara en
tjock hvit rök utur den fom frod midt uti. Jag
fig närmare efter, och fann det på botten qvar-
varande fyrkantiga Saltpetret flytande och med
håftighet kokande , famt då och då antåndas.
Knapt fick jag anmårka detta, innan de öfrige
vila-

—1770.4 Apr. Maj. Jun, — 107

vifade famma omftåndigheter. I fruktan at alt
« Sublimatet fkulle förloras, emedan den millerfta
redan klarnat, vågade jag taga någre Kolfvar
utur fanden, men fick betala min oförfigtighet.
Laboratorium blef upfylt med rök af Sublima-
tet, och jag måfte halfqvåfd med ftörfta fkynd-
famhet fpringa ut. Jag andades ftraxt Alkali
volatile och fvålgde åfven ned däraf, hvilket i
dylika håndelfer:år det fåkrafte medlet, ty Al-
Kali volatile, fom genom andandet infupes i-lun-
orne, förenar fig med fråtande Sublimatet och

; Kra dej är verka. Då luften utblåfes, följer
ock den fkadeliga ångan. Hårigenom blef jag
efter en liten: ftund 1 ftånd at åter beföka mitt
arbets-rum, De i fandbadet qvarftående Kolf-
var vore helt klare och hyfte icke det ringafte
Sublimat. Som elden faktat fig, få fans det fyr-
kantiga Saltpetret i fafta maffor hopvuxit på

' båtnarne; I de Kolfvar, fom blefvo uttagne,
var vackert fråtande Sublimat, men något löft.
Alla deffa' tiltälligheter härrörde af den fmålt-
ning, Kvaruti fyrkanviga "Saltpetret blifvit för-
fatt, hyarunder defs ymniga cryftallifations-vat-
ten bringades 1 ångor och med fig bärttörde
Sublimatet; men det mårkvårdigafte år, at dets
ta Salt af: fig ljelf kan antåndas och detonera.
«> IG. Åt utan fara och olågenhet fkilja Qvick-
filfver-faltet ifrån maffan , blandades den med lika
mycket fand;' fom hindrade få fnar fmåltning,
famt drefs med lindrig hetta i början, på det
fuktigheten fakta kunde bårtröka. Hårigenom
ärhölts utan fvårighet Sublimatet ; men fom
maffan, innan: fanden tilblandades, hyfte en ftor
- mångd fyrkantigt Saltpeter, få kunde ej i hvar
Fr NE ON ig

Kolf fås mer ån en tunn hinha. Det 'år fåles
des båttre, at i ftållet för Aere hyttja en til-
råckelig, då Sublimatet kan blifva mer eryftal?
LE OCK Faler, Fen ESS RS RAR
Förkok, Mt
fr. Uti er Solutiou af $ unces Qvic
ver flogs lika mycket Spiritus falis. En”
mångd hvit fållning nederAogs,; oaktadt Solus
tionen blifvit ftarkt vårmd.: "Detta föreföll mig
ganfka underligt; ty jag våntade nu aldeles ins
gen fållning. Den filtrerades imedlertid ifrån
och” edulcorerades vål med varmt vatten; då
ingen fkilnad kunde mårkas ifrån vanligt hvitt
precipitat. Jag flöt håraf, at då Qvickfilfver
icke på en gång århåller leka fyra at blifs
va fråtande Sublimat,; få tager det den fedan
atitingen icke utan ftor fvärighet, eller ock al-
deles intet emot; I de föregående förföken lårer
fåledes en tilråcklig fyra emottagas, juft då dub:
Bla decompofition går för fig. Det år bekant;
ät kroppar hafva benågenhet til förening, i mån
efter fom de befinna fig i reciprökt tilftånd;
mer i nårvararide håndelfe, få frart de förta de-
lar af Qvickfåilfver öch Salt =fyra" blifvit före?
tiade, råka de i helt annan belågenhet ån förut;
de utgöra en ny kropps fom icke” förenar fig
med ny fyra. Detta år troligen vållande; at
Mercurius duleis få fvårligen' kan tilbaka göras

é

fråtanide; ja, at icke fråtande Sublimat med me?

+

ta fyra låter förbinda fig. = 3 UR EIER

12. Våtfkån, ifrån hvilken hvita fållningen
blifvit fkild; afröktes anfenligen i fandbad och
fatte fedan under af kylningen vackra cryftaller,
aldeles like de förr befkrifne, men ftörre :. so
RUE å van

1770." Apr. Maj. Juti. = 109

fkan afduntftades å nyo och fattes til cryftallifa-
tion, Sluteligen upfteg en myckenhet ångor af
- Saltpeter-fyra. len
«0 Förföket omgjordes med famma framgång,
at de cryftaller, fom årHöllos; hade alla egen-
"fkaper af fråtande Sublimar. |
13. Ehuru Qvick filfver icke directe af Salt-
fyra angripes, få var likvål troligt; at fådant
låter fig göra, fedan den genom eldfatt eller flyk-
tigt Alkali blifvit (kild ifran Saltpeter- fyra,
"emedan; enligt den vidtberömde MARGGRAFS
årfarenbet 3 Vvåxt-fyror då kunna uplåöfa den fam-
mas Jag flog dårföre på et unce precipitat i en
-fked-kolf) 4 uns frag Spiritus falis, och fatte den
i fandbad: Knapt fick vårman verka; innan att=
fammans var uplöft. Det utfpåddes med något
mera vatten och utdunftades, men inga cryftal-
ler vifade fig, utan til tlut blef en faltartig mas-
få qvar. Detta kom af en öfverflådande fyra,
+. jag utfpådde dårföre med vatten; tillade mera
fåldt Qvick filfver; fatte i vVårman ; filtrerade, då
fyran pA vara måttad, och hade det nöjet
ftraxt dårefter,at fe cry ttaller anfkjuta aldeles lika
de förut omtalte. När intet mera fatte fv; ut-
dunftades våtfkan 'å nyo och gaf dylikt Salt.
14: Man kar fåledes i anledriing håraf til-
tTeda Mercurius fublimatus corrofivus på våta väs
gen, hvilket -mycket uplyfer detta $altets his
ftoria. Det år nu klart, at de irra fig, fom
rar at fyran måtte öfverflåda uti fråtande Sub-
hmatet; ty ehuru i Salt-fyran lemnas få mycket
tåldt Qvick filfver, fom den kan uplöfa, blifver
icke defsmindre dåraf intet annat Salt ;ån et verk.

ligt

110 17700 "Apr. Maj, Jun.

ligt fråtande Sublimat, hvaraf följer, at ingen
«dera af defs delar öfverflådar , utan både Salt-
fyran och Qvickfiliret åro inbördes mårttade:
at den fråtande cgenfkapen icke kan tilfkrifvas
Salt-fyran allena, utan hela fammånfåttningen:
at Qvicklilfvers förbindelfe med fråtande Sub-
limat ej år någon uplésning medeitft öfverflö-
dande fyra, utan en förening med det hela. - Mån-
ga kroppar förvårfva fådana egenfkaper genom
inbördes uplösning, fom ingendera förut ågde.
Det vore ock föga: fvårt ;at. .vifa, det fråtande
förmågenheten i Sublimatet , har ingen likhet
med den .Salt-fyran utåöfvar; men det fkulle va-'
ra en öfverflådig vidlöfrighet, fedan den vidt-
berömde Auéttoren til Dittionaire de Chyraie til-
råckligen ådaga lagt, huru litet denna mening
år grundad: | ROSE

at Upl. i K. Vet. Acad. d. 16 Aug. 1769,

REON RP SERGEI
Anmårkninp vid föregående Rön,
AND. JAH. RETZIUS,

I Mi jag, den 16 hujus, hade den hedren at bi-

iF vifta Kongl. Vetenfkaps Academiens fam-
-mankomft, uplåfttes en Memoire, infånd af Hr.
Monner, om Qvick filfrets förenande med Kok-
falt-fyran til et fråtande Sublimat. ,.Hårvid:på- -
minner jag mig en cafus , fom jag uti famma
Ämne, för. nägon tid fedan haft tilfålle at anmär-
'ka, hvilken .bade beftyrker Herr N.onnNET:

Theorie och tillika dåraf förklaras. :

bor ”Pårenadt Qvick filfver logs fi mycket Sked-
vatten , fom ungefår kunde behöfvas, at uplöfa
fämma. 'Skedvatnet var fådant, fom vanli-
"gen i hätidel och vandel brukas, det år, med
en god del Kokfalt-fyra orenadt. Som det hvat.
sken haftades med Solutionen , ej eller den be-
”höfdés faturerad, få brukades ingen vårma. >'å
8 minuter efter blanningen' belågs kårilet, oc
fans dåräti några (må Salt-klumpar; hvilka om-
gåfvo Qvickfilfver-kulorna.” Deffa'Salt-klumpår
växte tillalt mer och mer, 1å långe några blå-
for mårktes ftiga åt ytan af: Skedvatnet; når
deffa. uphörde få uphörde åfven Saltet at ökas.
"Jag afhållde då fakta all vårfkan och torkade Sal-
tet på grått papper. Det var hvitt, ftråligt
och böjeligt, fåfom Herr MONnNET befkrifver
itt, och ågde dårjämte valla egenfkaper'af Subs»
Jimat , undantagande, at. det var i vatten mera
Jåttfmålt. van
oc En annan gång anftåldes famma förfök, med
famma flags Skedvåtten: ätflaget blEf lika, un-
dantagande, at Salt -klumparne icke blefvo få
flora fom förra gången, hvilket dock årfattes
enom flera til antalet; fom fingos då kårilet var-
Amt .hålldes åt någon fida, hvarigenom Qvick-
filfver- kulorne blefvo qvitte fin Salt-beklåds
ning, få at Skedvatnet obehindradt fick verka
på dem, 4 |
Då detta Saltet federmera uplåftes i vatten
och vid dindrig vårma afdunttades > vegeterade
det uti orediga figurer kring kårilets inre fidor;
men en del anfköt på botnen uti en ftrålig com-
pact och fkör -mafla. VS 10 al

> H Detc

12 17705 0Apra Majojun.
Sked-

; Detta har icke-håndt,yutan. med famr

Fatten, utan tvifvel dårföre, at jag hvarken förr
"eller fedan tråffat något Skedvatten, fom hytt
«en och famma proportion af Kokfalt-fyra. Dår-
.emot. har jag altid, då Qvickfilfver uplöft uti
orent eller:;ofkedadt -Skedvatten, tätt en del hvitt
FIER hvilket ;.en. gång, då mera: Qvick-
flfver var.taget ån Skedvatnet kunde. uplöfa,
'Upvåxte midt uti kårilet uti corall-lika figurer,

med Qvickfilfver-kulor i åndarne. ; 2
Då man hit applicerar Herr MONNETA

"Theorie, blir förklariogen lått,
VE2AENEK EH

0 000 ANMÄRKNINGAR oc
uid et, d. 30 Maji 1769 , hår 1 Sta-
den timadt Afkeflag ;
| + anfltdtt

JOH. CARL WILCKEy
> Philof. Experim. Profeffor.. >>

X

Qedan visnu för tiden åro öfvertygade, at Å>
3 fkedunder och Ljungeld härröra af Electrifk
kraft, och i anledning af den kunfkap vi dår-
bm åge; börjat gifva förflager, at genom tjän-
lige inrättningar atböja och förekomma Afkans
fkadeliga verkningar; år ingen ting angelågnare,
ån at. vid: alla timade Afkeflag gifva noga akt
på de omftåndigheter; fom leda til förbättring
och fullkomnande af deffa : för Månnifko=flågtet
få högt efterlångtade, och af okunnigheten en
| CC kg M

4970)” Aptl Maj. Jöh. "113

Valt för omgjelige anfedde medel, at fria hus
ag lif för Klan våldfamheter. I fådan- affigt
Arja den verkan , fom Afkeflaget den 30
"Maji vifat på et vid Öfterlånggatan belåget hus,
"Stjernan kalladt, kårteligen belkrifvas. ov

CR ENTRE AN : ÄR
>" Den 30 Maji 1769, fedan luften dagen
"öfver varit mycket dof-varm, til 24.gr. med nå-
got drifvande ftråmoln och Sydlig vind, börja-
å ; efter kl. 8 om aftonen, upftiga ifrån Syd-
Veft; fom år den kanten, hvarifrån de mifta
Alke moln drifva öfver Stockholm , en flark
moln-vågg, framför hvilken öfver Södra bergen
FAS et långt fmålt lågt moln, fom en
'ull-fåck , hvaraf vid anhalkandet vinden åndra-
"des til SW. Molnet dref blåften likafom fram-
"för Gig, hvarefter det fallande rågnet Mart för-
tog all utfigt, och blixtandet gaf Åflkans når-
"varelfe tilkånna. "Tiden imellan blixten och då-

"hets "början, råknades förft 25 fecunder; dårpa

355; få 53 och fift voro fkenet och den fkrål-
"lande fTmållen hvarandra ormedelbarligen -följakti-
ge, hvarefter åter räknades 10 fecunder, och
"himmelen åter började klarna. ”Tillika anmäårk-
tes, at hvar och en blixt likafom förut förkunna-
Aes af det på en gång med ftörre håftighet.ned-
fkjutandeé rågnet, fom kärt efter fkenet åter nå-
gor fakrades; och år et ofta förut af mig an-
"mårkt tekn, 'at Aflke- molnen flå emot Jorden,
förmedelft det fallande rågnet, fom då likafom
föfes néd med form. Jag, fom af det anförda
var öfvertygad, at Afkeflaget uti granfkapet:fla-
"Bit ned, hörde "förft efter vid Kyrko-tornen;
"Meh blef underrättad , at det varit mig ån när-
TR H 2 ; mare

114 — 1770. fApr. Maj. Jun:

mare och tråffat ofvannåmde hus, vid pafs 208
fteg ifrån mig. RE a
" Någre hade långre ifrån fedt Ljungelden
fåfom en eldbåll åt den kanten nedfara: andra,
fom varit på gatan utanför hufet; hade fedt ga-
tan fyllas med eld, och likafom eldftrålar. löpa
utåt gatu-ftenarne til hufet, famt den bredevid
hufet til Skeppsbron nedgående grånden full
"med eld, fom ock fynts löpa ned. til de nedan-
före liggande Skeppen. Atfkillige, fom ftodo
uti hus-portarne i granfkapet, hade kånt en ha-
4tig ryckning igenom axlar och benz men ftar-
katte kånningen hade flera" perfoner uti fjelfva
"hufet i Gift-rummet, uti nederfta våningen vid
fr En Man, fom flere gånger hos mig
”kåndt och: förfökt den Eleétrifka fröten;. famt .
nu fatt med ryggen vånd emot: Fönfter-mureny
beråttade, at med det flamma han fålom et Ca-
pohefkått hörde Åflkeflaget, och fåg rummet fullt
med eldfken , kåndes en genomtrångande dttöt
uti hela ryggen, liknandes fullkomligen den E-
"leé&rifka Bleep fa men ftarkare, ån han det
förut förfökt. Flere: med honom, fom kånde
"fören, hade omedelbarligen,; dårefter ingen vi-
"dare kånning dåraf, och mådde, fedan förfta al-
terationen var förbi, likafå vål fom förut... Ej
eller fants uti hela rummet tecken til. minfta
Tkada fkedd. Uti rummet på andra. fidan, var
litet Kalk utur muren, och en liten fpaån;utur
golfvet utbruten. sat TE KA
> Uti kållare-trappan fades en Gåffe hafva
haft kånning af flåren, och et Fruntimmer lig
kållaren haftigt fylld med.eldfken.. Ut ikring
hufet funnos hår och dår, hålft omkring ES
a | are

1770. "Apr. Maj. Jun. — its
kätmarne, några Kalk-flycken utbrutne, hvil-
ka, järbte en vid Fönfter-karmen utbruten fpån,
voro alla de märken, fom et få våldfamt flag på
detta hus förmådt åftadkomma och i hafbghet
kunnat mårkas. Orfaken, at fkadan ej blifvit
flörre, åro, efter alt förmodande, de på hufet
öfveralt befintelige jårnledare, hvilka ock, få-
fom näftan efter kontftens reglor anlagde, gåfvo
mig, vid nårmare underfökning, anledning, at
ej allenaft fjelf utan anvisning fnart finna de
redan förfporde miårken, utan öck at uptåcka-
ånnu flere, dem ingen förut vetat af eller tors
de hafva fökt, hvaruti kånnare af Eleétrifka för-
föken fnart låra finna fig. SNR RN

Hufets fråmfta "något faconnerade gafvel
år, Tab: III. fig. 4. ofvantil tåckt med ftarka förs
tenta järn-plåtar, hvilka dock på några ftällen ej
aldeles med hvarandra fammanhånga. Dåraf,
öch' af ftrålens direftion til högfta fpetfen, un-
der hvilken en ftark järnftång fom utliggare går
Ut ifrån muren, tyckes hårröra et fvart tyde-
ligt (treck vid 4 på hvita gafvel-muren, förbi
én bugrt til-en litet ftadigare” takföt. At tak-
fidan åro jårn- plåtarne med vanliga jårn-band
fpikade vid muren, och fammanhånga dåtmed
fnedelft en annan fmalarå& plåt-rad, nårmaft. mu-
ren och takteglen, hvilken vål ofvantil famman>
hånger med tak-ryggens beklådning, men ej ned-
åt går ånda til takfoten, utan flutas två Tepelr
rader högre med en fpets, ifrån hvilken ock et
farkt fart Areck, fåfom' Afke-mårke, fråcket
fr ned midt på tvånne tak: ftenar til fjelfva”
tik-foren 8, Denne tak-fot beftår på båda fido-
"längderne åf hufet, af en dubbelrad farka för
-- Ma tenta

LIG, 12270. Apr. Maj. Jun.

tenta jårn-plåtar, af hvilka; ock en del åroup-t
vikne til vattu-rånna, och åro nåra famman-
bundne, med tvånne midt. på hufet nedgående.

frarka vattu-rånnor CN... Med dylika plåtar år.

fjelfva tak-ryggen förfedd , fom leda fig ikring:

fkorftenen E, och åro förbundne med de när-. '

matt gaflarne nedgående fmalare plåt-raderne,.
fom vid bak-gafvelen leda fig ned åndastil tak=
foten. På båda fidor af taket år en liten åfver-
alt med järn-plåtar öfverklådd glugg F, fom ej.
fammanhånger med det öfriga. Märken til Afke-

verkningar åro hår årfkilliga på tak - tegleny :
få vål ifrån fkorftenen E, fom gluggen F, ned-,

löpande fvarta fotade ftreck, famt ikring fkor-
ftenen E en fotad rand nårmaft den litet upvekne

Metallen , fådana fom Tenn vid Ele&rifka fmålt=:

ningar fotar af fig på underliggande papper,
T delikata fpår Ardrng ock bår, vid få Aa je
ligen fammanbunden ledare sej förvåntass hvilka
ej eller vifa fig hela hufet igenom, få långt de.
tvånne förenåmde vattu-rånnorna kunnat leda
flaget utföre de öfverfta.tvånne våningarne. Men
dår deffa fluta fig, taga ock ftarkare Afke-mår-,
ken vid... Ner sä
Ikring fifta ankaret, hvarmed rånnorne åro
vid D håftade vid muren, och Ljung-elden börs,

jat följa muren, år en gropsaf kalk utbruten,
nårmaft utanför et Köks-fönfter G, innanföre hvile

ket en Piga ftod vid bordet, fom utan. vidare
kånning fåg en Meortel i: fönftret FAM PR
hoppa up vid fmållen, få at Mortel-ftöten föll
dårutur. Förmodeligen hade Afke-åmnet hår, font
ofta plågar hånda, upletat den öfriga Kökssred-,
fkapen, om ej, nårmaft under, rånnan ipanföre.

un-

1970. Apr. Maj. Jä — 117

föllnits "en beqvåmare ledare, jag menar en li-
ten tak-fot H I K afjärn-plåtar, fom går ikring
hela hufet på tvånne fidor, och tjänar nederfts
nä til rågn -fkjul; famt nu kunde gifva
Åfke-åmner tilfälle at fördela Gig, och uti, flera
mindre fpridde ftrålar löpa ned öfver'den neder-
fla våningen ; 'hvaräft det ock måtfterligen uples
tat de vigafte och minft fkilde ledare. Ar
"00 Vid I flråcker et tydeligt fvart ftrek fig
ned öfver den underliggande hvita Gips-liften,
fåfom mårke efter en ftråle, fom gått til fön-
flret M, innanför hvilket de 'ofvannåmde perfo-
fler hade kånning dåraf. En annan ftråle har
fölgt fönfter: dan, N; och dårfrådes, vid öfra
hörnet 0 och det nedra py brutit ut Kalk-ban-
det” nårmatt ”föniter- kärmarne, och fåföm den
förmodeligen til denna våg haft RS
dö hela”raden utföre befintelige Jårn-beflagen
och de järnen på fönfter och luckor , har den
på fönfter > karmen vid 7s imellan gång - jårnen,
aftifvit én troligen” redan upfprucken fpån, med
fådan föree ;'ar dårmed tvånne rutör uti gran-
nens fönfter midt öfver ”grånden- blifvit fönder-
fagne; hvaråft annars ingen. fkada fkedt; och
yckes denna förålen fluteligen håft fitt måfta
ffeeide på den ftraxt nedan om fönfter-hörnet
p emot "muren och gatan fattftående ftarka järn-
frången ör "Den hårftådes öfveralt litet afbrutne
lédaren”har likvål ej enfam kunnat bårtföra he-
lä tak-liftens Ble&ricitet, hvilken ånnu vid hår-
net Ky utföre föntter- Gdan S, åftadkommit en an:
fian (träle, fom ock dårftådes, vid öfra och nedta
önfter>hörnetsuprifvit Kalkbandet, och utan tvif-
vel vågledr fig Br SNNNN ocktör hånda til'd”
4 Ha4

218 — 1770. sApra Maj. Junz

ftarka jårn-fången > vid hörnet I5 wid hvils
kens öfra ånda något Kalk; jåmvål utbrutits.
"» Utom deffe 2 eller 3 utvårtes ftrålarney
har ån en ganfka mårkvårdig gått ned nåftan
midt igenom andra våningen. Ifrån och ige>
nom ikorftenen E, år en egen liten luft - gang
inrättad, för at utur det höger om porter bes
lågna rummet 0 P afleda rök och duntter. - Ne-
dra'öpningen dåraf a, fig. f. flutas vid taket ifam-
ma rum, nårmaft Kakelugnen, med en: jårn>
lucka, fom ftyres med en. ftadig jårn-ten by
hvilken med fin ring hvilar på en fpik uti mu=
ren e.. Litet nedanför denna fpiken lutade en
ftor fyrkantig lös jårn-ftör.d emot våggen, fom
med nedra åndan ftod på ften-raden se, litet fkild
ifrån bråd-golfvet f. -Stråleny fom denna våg
kunde nårmaft komma til. Kållaren, utbröt hår
Kalken rundt ikring fpiken « uti muren, fölg-
de få järn-ftången til golfvet, och dår den trångt
fig imellan ften-raden och bråderne vidg, up=
bröt en fingersbred' fpån. af nÄges tums långd.
vad våg denna ftrålen egenteligen kommit el-
ler farit vidare, år fvårt at finna... Tör hånda,
at den upifrån fölgt fkorftenen åt; men troligaft
år, at få vida den på andra fidan om hufet e-
mot C D Avarande vattu- rånnan flutar fig. vid
pafs i famma :högd med förfta trofsbotnen, och
vid. fitt flut lemnat fpår til :Explofion, på -mu-
ren , hvaråft inga fönfter. och vidare ledning vos
ro för handen, har flaget dåritrån gått inåt hu=
fet til denna midt imellan bågge rånnorna, be-
”teliga invärtes jårn-ledaren, och fedan fölgt
"are-murarne åt ned utisjorden, . Vidare bör
vålt lemnas, at förbi hufvudfidan. af sa
ÄR gä

1770. Apr: Maj. Jun = i1g

fet, långs efter gråndén , går en djup rånnfteny
fom tvårs öfver Skeppsbro-torget , tager fitt nog
Jutande och låga utlopp under fjelfva bron ned
uti håmnen, och vid: det ftarka rågnet "kunnat
sag en tilråckelig ledning, ifrån hufet til
- » för Afkans fråmfart. Hvilket alt 1å nåra
öfverenskommer med Eleétrifka :principier, at
ej. den minfta.omftåndighet vid detta flag före
kommer, föm ej dåraf dels begripes, deis leder
til nyttiga reflexioner. |
T:o.Stadtåtter, den af mångfaldiga Rön afs

gjorda lagen 3; at: Afke-flågen håldre följa och
UBpleta Metaller, ån ften och trå. Lö
0 20: At mårken efter Afkans framfart i fyn=
nerhet: träffas på de ftållen,; dår gniftan hoppar
-"imellati . Metallifka ledare , och år nödfakad at
senomtrånga "andra kroppar, fom dåraf låttare
itåndas: eller uplöfas til: ångor, fes hår af de öfa
»veralt sendaft på dylika ftållen utflagne Kalk-
bsdems-ihväsktt någon mera fuktighet uti muren
"kunnat. förmodas, fom ökt Exploftonen.

0 3:0:; Metallifka ledare kunna fördenfkul ver-
» keligen förekomma Afke-flagens fkadeligheter, om
de åro rått anlagde och nog farmmanhångande:
Ledningarnespå detta hus åro i:det.nårmafte in?
råttade efter-de af Hr. Profefför. BERGMAN;
uti defs Tal, om möjeligheten at förekomma Åfjkans
fradeliga verkningar , föreflagne inrättningar, och
hade fåkert gjort fullkomlig god tjänft; om de
varit fylleft fammanhångande.- och med flit dår-
til låmpade ; dé gifva imedlertid: all önfkad vifs=
het , om jårn-=plåtars goda nytta til fådant åns
” damäl, och utftaka nårmare fåttet ät med fram
"gång ; nytta och rond anligga fådan inråtts
2 5 j

ÅL ning

rag

770. sApr Maj, Juni

ning mera fullkomlig. Ty fom vidÅfke-hagen

icke någon enfam: frröm” ned” eller upifrån' förs

orflakar Explofionén, utan altidy fåfom vid E-

lectrifka -förföken ; tvånne ”contrair4” flrémar ,
den ena upifrån molnet, det andra nedifrån jor=
den; utfara emot och itånda hvarandra, ör fäm=

ma förfigtighet brukas ned vid jorden, fömvrof-

(<]

vanpa taket, at förfkaffa elden en fri framfatt

förbi hufet. > Fil den åndan kan taket inrättas
på aldeles famma fått, fom detta hus, med jårns
plåtar, om endaft ledningarne blifva mera fam-
manhångande. : Dirifrån ledas tvånne eller Acera
ftarka vattu-rånnor ned; få långt de behåfvas,
och dår de fluta, vidtager 'en lodrått plåt-led-
ning utföre muren: ned til jordens; fom flutar fig
med ftark jårn-ftång. ' Öfver nederfta' våninps=
fönttren ledes ikring hela hufet; fåfom et litet
dropp-tak , en fammanhångande plåt -ledning,
fom år på fina ftållen vål fammanbunden” med
de :upifrån kommande rånnorna, och : hvarifrån
utom defs vid alla hörn eller andra tjånliga ftål=

len; nedföres flera breda plåt-beflag, fom; fluta

fig vid jorden eller tjänlige hörn-pelare af järn,
Canoner, m: m, ju långre ifrån bufet, dets bättre;
Utom denna” utvårtes garneringen; vöre vål,
om: ifrån högfta-fkorftenen, i fammanhang med

takledningen,, en lodrått järn-ftång eller plåt-led=
ning fördes ned igenom hela 'hufet, och flutas

des under-det lågftå Kållare- golvet; fämt efter
omftåndigheterne med den utvårtes nedra leds
ningen blefve" förenad. > "Ty: fåfom' Ele&ricites
ten gårna föker kårtafte vågen, fkulle ock. få-

dan lodrått ledning ofta göra båfta ENE kålfk
Jedn

når inom hufet: finnas flera afbrutne” ingar
för ftarka Afke-flag. < 4:0.

ip70. INAprscMaj. Juni vår

grckgrov Hvad nytta de af måft alla Auvctorer
aghér fpetfiga och höga jårn-frångerne kun?
hafva med fig, dårom år jag ej ännu full?
iomligen: öfvertygad. - Man tror fig dårigenom
fimåningom och utan: flag kunna afleda Afkes
åmnet;, men: få vida man / håltt fåge at aldeles
lippa denna färliga gåft , få år man å andra fis
dan i fara; at-sdymedelft mera locka flaget på et
vifst ftålle,, emedan fpitfar framlocka Ele&rifka
niftor: til - mycker: långre afftånd, ån trubbiga
;roppar, faft nårvarande håndelfe: lemnar faken,
i: ovifshet , emedan inga upftående fpetfar finnas
på dettav hus: « Det. befynnerligafte vid detta
och era: ändra hår i Stockholm: timade Åfkes
uvofiov At hufet,-hvarken år det 'högfta, el-
ler. den .med -måfta Metaller förfedde byggnad
1 äg; dör ME utan ligger vid foten af en bac-
kex; mellan högre och med jårn-plåtar: öfveralt
förfedde tak.» Det höga Tyfka Kyrkotornet lig-
| snöar yparre at om en hög, ledande fpets
unnat fria. de. lågre hufen uti negden, hade
flaget fåkert ej tagit: den vågen. Det enda
fom fkiljerihufet. ifrån de öfriga, tyckes bettå
dårutiy atudetoår nyare ån alla andra på den.
tracten, och endaft för sf ä:6 år ifrån grunden
upbyggdt» fåledes åger våtare murar ån de åf
. och.tårs hånda varit; når den befkrefne
- Metall-ledningen kommit dårtily fkickeligare at
framföraroch' aflemna Afke-åmnet, ån de öfriga.
Detta åter, få vål fom; mycket annat, gifver ans
föning at tro, at fådane ledande hus, åro mer

1 sandra; exponerade för Åfke-flag, och: förmå
är -elden ar taga en våg, fom den annats.icke :

tor=

Aaj. Juni

torde hafva upfökt, hvilket gifver ny anledning -
at med ftörfta förfigtighet anlägga dylika led=
ningar, om de fkola medföra den åftundade nyts
tan, utan at blifva mer. farlige. Ärfarenheten
intygar, at icke endaft de högfte, utan jäm-
vål. lägre och i fynnerhet nåra wid Sjösttrånders
ne belagne bufen, fom öfraft tråffasvaf Ljung
elden. De Afke-flagy fom de fenare ären timat
hår i Stockholm+: hafva ej vidrörvKyrkotornen,
uran oftaft något ej-långtrifrån vatten: belåget
hus; ja; flagit ned uti fjeltva Målaren vid Köngs-
holmen. Den höga trakten omkring St. Cathari-
na på Södermalm ; år vål oftaft exponerad, ock
hafva flera flag dår fkedt; men Kyrka fåföm
högt, har ej blifvit tråffad, utan lågre hus:
jäs nedanför bårgen uti Hamnen liggande Skepp”
blefvo af ftrålen fkadade: Orfaken tildeffa, eft
ter utfeende olika, men med Ele&rifka grun-
der mycket enlige. verkningar, år efter min tan<
ka den: at Afke-molnet, fåfom en ftor tafla,
ftråcker fig öfver en god del både af land och
vatten, och genom åmnets fördelning dåruti fam-
lar och förorfakar en contrair Elecricitet, hvil-
ken drages af molnet och dårmed: föker at för-'
ena fig genom Åfke-flag, ”Vatnet uti fjöarneé
år, f an den båfta ledare, tårdigaft at aflemna
förfta myckenheten dåraf; hvilken tager fin våg
upåt högre ftållen, hus; Skepp, m. m., at dåre
igenom, få fnart "ledaren år tilråckelig och koms
mit öfra molnet nåra nog, förena fig och itåns
das med det upifrån kommande contraira ämnet,
Fallande rågn- fkurar kunna vid . famrna tiltålle
tjäna: til ledarens förlångande, hvaraf: ock, vid
— börjad dragning det baftigare tilfkjutande 2

ot | Öre

12: 1770. pro N

2070: 1A pra Maj.oJun: 123

Sörmödeligenshårrörer, Hufen och Tornenåro
ördenfkul vidofådane tiltållen ej annat ån mel»
Jan- jaralfors tjäna båda åmnen til lednings»

ochiförenings-canaler, hvaraf åter följer, at be>

lågenheten. til hög eller -dåld ej få vål friår
hufet för, flaget j fom antingen hufets belågen-
het på mindre ledande mark, eller defs genom
tjänlige Metalleledare århållne: fkickelighet; åt
utan, vidare faradåta flaget:låpa öfver och ikring
fig; hvilken fifta utvig, om:den med alfvare
å tages, lårer, vara den fåkrafte.. Höga fpit=
SE ofacol hufet;. och långa afledare stil. vat»
ten, fjöar sm: mi, åros våly efter minstankay,

Frs at förfkaffa Afke-åmnet friare våg 3; men
det ankommer. på flera Rön at afgöra, om”de
ej. tillika, fom fagt år; mera locka flagetvat

a den vågen, och at. blifva ftarkare ån annars

ade fkedt.: Såkraft; år, sat-få garnera hufet,
at ftrålen, fom tråffar detfamma , må finna rilråc«

kelig ledning ifrån taket til jorden, utan at vi-

dare bry fig om hvad våg han tager, hålft års

sfarenheten vifars at flagets -verkningar meren-
dels förfvinna obtrtilråckeligen fpridas, når de
komma ned til jorden, fom gemenligen har fuk-
tighet nog at, uptaga flaget; och i vidrigt fall

Är mindre tjånlig at gifva ymnigt åmne upför

och förorfaka ftarkt lå: ög |

0 Tyfka Kyrko-tornet år med ledande Me-

aller å vål: örfedt, : at Afke-flagen nåppeligen

skap dtnt kunna göra: mårkelig fkada, Jag
har fjelf hördt denna fpets hvåfa fom en Orm,
då et ftarkt moln gått dåröfver ; hvilket ock
kärt dårefter gaf flag emot Södra forget Men
fom -ledningarne ej åro lika ;ftårke ned emot
MN Jor-

&

26

[å

124 1770. 5 Apra Maj oJör

gorden "fom upvid: har ock Håndty/
de fom fågs då til fjelfva fperfen ,
af: de nåra belågne hufen förörfakade fmå
döpande eldar och en ttark Svafvel-lukt: Hade
deffa hus; fom ligga högt på 'Sandbäcken, va-
rit fjön nårmare, få torde de ock af fårkare'
tilledning då kunnat taga fkada. "Höga, illa 1e-
dande Tora tyckas fördenfkul' gifva de nåra bes
dlågne hufen mera fara ån befkydd, och bör mah
ej lita på den fatfen, at fådane höga fpetfar tjä-
na den öfriga Staden til fåkerhet. : Ty forn
svattu-ångorna uti molnen icke med” hvarandra
fammanhånga, utan fimma uti luften, fom €j
deder tftarkt, få kan vål en ledande fpetsikring
fig fjelf förtaga en del af Ele&rieiteten, uti
shvilken håndelfe fjelfva mölnet ”fåfomt en ftröti
borde draga fig til Tornet "och dår atbörda
fitt: vatten (om 'man -gifver”akt dårpå, torde
man ock finna, atv vid Afke-dunder måfta råg-
net faller ikring Tornen); men ej längt dåri:
från kan luften likafullt behålla fin ETe&rici-
tet, och intet: hus vara fåkert vidare, ån deét
åger fin egen ledning och 'Affecurance. |

För enfkilde perfoner tyckes båtta fåker-
Iheten vid: förbigående Afke-dundet vara den,
sat 'uti et dtort med brådgolf förfedt rum få el
ler fitta på en bråd-pall med höga 'glas-fötter,
- utiren!gbnga af Silkes-repfkilja fig igen
É Het

edande murar; / golf och tak; få långr möjeli
år. Våta klåder eller /en på en hög järnt flår
fittånde rågn-fkårmi, åro, efter min tänka, åfven
f£blitet fåkra förfigtighets mått; fom fkygden
vaf €t fort tråd. äns TIMAR BAR TOMTAR EIS
Upllsdiis Jåll K76y. HAS runRel fp
; a; Til-

-ano,isApry Maj.oJjun. 225
iwobTillåggning 4 föregående Amne.;
or tll DRG af Sk shön

TÖRBERN BERGMAN.

oTerr WircKkes omftåndeliga befkrifning/åf-
I I ver Afke-flaget i Stockholm, d. 30 Maji
fittledne; intygar ljusligen om nyttan af fådatre
anftalter, fom jag inför Kongl. Academien hä-
de den åran år 1764, at föreflå. Vid detta til-
tålle utbeder jag. mig, at tå göra en och anv
mar anmärkning, til nårmare förklaring af mina
då upgifne tankar. 5 gr
« 4 .Hyad nyttan, af fpitfige Metall-kRängers uprefan-
ade vidkommer, få torde vål,den antes fom tve-
"tydig, emedan,fådane kunna draga Afkan på en
våg, föm den annars til åfventyrs icke toge:
flere fkål. hindra mig dock, -at/ånnu hälla dem
för fkadelige, då alt. annat år i behörigt fkick.
Vid. Ele&rifka aflofsningarsår en anfenlig Afkil-
nad , om gniftan uttåges med en trubbig:knapp
eller. en fin fpets, i: fynnerhetdå: denne helt
fakta framföres, -)Både: ttåt och: explofion. blif-
wa i fenare ;håndelfen mårkeligem mindre; dels
emedan laddningen förut. fmåningom minfkas,
dels .emedän gniftan alvid år:mindre emot fper-
fig, ån trubbig kropp. Fr: MaAzeas har åf-
ven funnit, at en til Luft-Eleé&ricitetens >fån-
gande gjord anftält, vifar fpor af fådan kraft,
få Mmart set Afk-moln kommer öfver fyn-kretten,
och at den,:i mån efter annalkandet, tiltager.
Om detta år fant ,; (och jag bör ro en få ups
riktig Rön-famlare, til defs andre och tydeli-
ge förfök -ådagalågga, någon irring),. få år det
ffa klart,

126 — 1770..5 Apr. Maj. sum
klart ,»at fperfiga ftånger, med tilråcklig afled-
, re O i 28 Pg et [7
ning förbundne, målte.anfenligen förminfka Afk-
elden innan den kommer i. belågenhet, at kunna
göra fkada: "Min mening år dock icke, at de
til byggnaders förvarande behöfva vara mycket
långe. "Efter mitt förflag år nog, at'åndarne
åro. de högfta delar af hufen,' få at, når Afk-
moln komma i nejden, en del af kräften må
genom dem: tylt vandra fina tårde, och, om
reften år tilråckelig at åftadkomma flag, må ock
det håldre gå genom dem, ån! med mera våld-
famhet bryta ut. emot. andra: ftållen. ” Kunna
flånger draga til fig Afk- moln; få måtte de
ock verka på ftörre afftånd; och denna verkan
kan ingen annan - vara , ån at minfka molnens
Ele&ricitet ; ”hvaraf' nyttan lårer vara oveder-
fågelig. FRE MR. MA SRV
> Om flere järn-flånger kunna frydda en hel tratt
emkring fig, åt en annan frågay fom efter min
tanka kan: bejakas under följande vilkor, nåm- -
digen:: at. de görasvanfenligt höge, förfes- med
ilvickelig afledning och ftållas i vederbörlig örd-
ning. At höga Kyrko-torn fållan jåftadkomma
få god: verkan, hårrörer, efter all trolighet, af
brift på afledning; ty i annan”håndele år det
ganfka naturligt; at Ljung-elden följer den nårs
mafta: och båfta ledningen åt. > Stångernas. af-
ftånd bör få vara påffadt, at Afk-Elettriciteteh
genom dem åger fitt friafte lopp, molnen må
komma i vik. kofa; fom : hålft "behågas. ” Det
är vål fant, at Metall; framföralla andra krop-
ar, flåpper detta åmne lått igenom; men det
är ock vifst, at fåmre ledningar genom fin be:
lågenhet kunna: våljas. framför möra SRSECAR
ehuru

fälls 2 MM — ———QXSV/
— — ce

ehuru: deras kraft minfkas, kan den dock

770: Apr SMajö Jun. = 127

ehoru i fig fjelf bårtre: Ibland hafva molnen
Tådan fart, at de af en fång icke kunna qvar-
sållas, utan de fryka dåröfver fin kos, och
Så | | vara
tilråckelig at gifva Mag på annat ftålle. Når
ångor blitvit til moln familade, kunna de, i af-
feende på Ele&rilka verkningar, 4 det nårmafte
anfes fåfom fammanhångande. |
= AF mig bekante Rön och förfök kan fåle-
des ingalunda flutas, art frånger åro onyttiges
mindre fkadelige, om de vederbörligen inrättas;
men härmed vil jag icke påltå deras oumgån-
gelighet ar förvara byggnader, utan tror jag

(et hus vara tåmmeligen tryggt, då tilräckelig

och fammanhångande plit-ledning går dårötver.
Det år likväl den fkilnad, at då alt annars år
lika, blifver explofGonen mindre, når Afk-elden
utbryter emot fpitfar, och detta torde hafva
fin fördel, fom flraxt fkal nåmnas, ALE
+ Åt fortfätta aftedningen längre dn til jorden, kan
icke alud vara nådigt, om nåmligen hulet år
beläget på någorlunda afledande grund ; men i ans
nan håndelfe bringas Åfk-åmnet in ät hufet,» hvil-
ket efter omltåndi3neterne har mer eller mindre
åfventyrliga fölgder. Det torde vål hånda, at
atbruten ledning underftundom athäller Afk-flag,
men i allmänhet år det ingalunda at lita uppås

v— M

träffar.

och faran blifver altid frörre, om Ljungelden

SR anledning af anförde omftåndigheter, tyc-

'kes mig vara ridbgaft, om en byggnad fkål
'emot Alkan förvaras, at förfe den med Metall- '

sitfar och at inrätta fammanhångande tilråcke-
g plåt-ledning ånda til VAR eller fuktig

grund.
En

128 1770. Apr. Maj. Jön.

En god afledning år åfven god tilledning." Mig
förefaller det farligare, at en enda gång väva
fig öfver en håftig ftråm, ån at flere refor fara
öfver en liten båck. SR i
Hvad A/kans väg beträffar, få utvifar den
fåkert båfta ledningen; men det år dårföre icke
få lått, ja, ofta omöjeligt, at i förefallande hån-
delfer kunna gifva orfak , hvarföre flaget träffat
på det ftållet, framför andra i granfkapet? Och
bvaiföre det juft valt en våg ned til jorden fram-
för andra? Härtil fordras ej allenaft fullkomlig
kånnedom af alla hufets delar , deras åmne och
belågenhet , utan ockfå kunfkap om Luft-kret-
fens. befkaffenhet, i anfeende Ka tåthet ,, vårma,
rörelfe, m. m. omkring det tråffade ftållet.
Af Ele&rifka förfök år bekant, at luft-tomt
rum lemnar ganfka god ledning, det kan ock-
» få bevifas, at en genom vårma förtunnad luft
åger dylik förmögenhet. Nu finnas ofta olika
upvårmde ftreck + luft-kretfen: monne icke få-
dane kunna leda Afk-elden? Monne icke af den»
na grund Afkan ibland flår ned i fkorftenar un-
der eldning? - AES
Ifrån fjöar och andre vattu -famlingar up-
ftiger ouphörligen en myckenhet ångor, deffe
flocka fig ofta i luft-kretfen dåröfver, eller tåfta
fig vid åmnen: i negden. Monne icke Afkan
härigenom kan ledas ned i fjöar, eller därvid
"belågne byggnader? - | de
Ärfarenheten vitnar åfven, at drag och luft-
flrömmar flundom lemna Afk - åmnet frihet at
utbryta. Man vet, at fådane flryka i alla ko-
for genom luft-kretfen, och kunna fåledes bi-
bringa många underliga Afke-flag , fom icke u-
tan

k

VG Cå | a K |; | tö a a f pr 4 Ny
1770. Apt. Maj, Jun, = 129

"tan kunfkap om dragen låta utreda fig. Inom
de byggnader, fom af Ljungelden råkas, torde
ofta genom fjelfva explofion upvåckas åtfkillige
luft - ftrömmar, hvilka efter omftåndigheterne,
och då annan. ledning felas, kunna lemna våg
at Eleftrifka åmnet. . Monne icke, i den be-
fikrifna håndelfen , af denha grund, en del af Afk-
ämnet farit ned genom trumman til fuktighets
afförande? kanfke: ock idåruti famlad fuktighet
något bidragit. TALET
> Sådane och flere dylike omftåndigheter åro,
efter min öfvertygelfe, ofta vållande til fållfyn-
te Afke- flag; men hvilka i hvarshåndelfe åro
verkande, ftår fållan annorlunda ån gifsningsvis
at upgifva, emedan man icke förut vet, når och
hvaråft Afkan fkal flå ned; och följakteligen år
utur flånd, at om negdens befkaffenhet föka un-
derråttelfe. OM vd
'. Sluteligen får jag nåmna några ord om af:
ledande rågn-tak. Jag har föreflagit fådane i
mitt: Tal, fid. 100j-för dem, fom i Afk-vådet
viftas under bar bimmel, utan. annat fkydd. Ja
har ej genom denna anftalt lofvat full fåkerhet3
men, dårom år jag förviflad, at den år båttres
ån. et tråd. Da dlag tråffa tråd; dker det ges
menligen «icke » utan våldfamheter på flammen,
hvilket nog vifar ledningens ofullkomlighet. Det
år ock mindre underligt. Det vattenaktiga i
fammen år enfamt ledande, och det mång fals
> digt fvagare ån Metall, fom jag genom tydelis
a förfök. kan bevifa. Således, ehuru et tråd
kan vara ofåkert fkydd, få följer icke dåraf;
at en tjänligen inråttad jårn-frång åfven år det;
då man icke håller dåruti.

Järn FÖRT:

NPA 0 Eke

y FANN

Uj ÖR RARE

£ rdningen en FN nu a vilja. eder ör til be

7 traktande af Landsby ygd Ny defs I nvånares
antal och de däraf Bytande -Hushålls-or omftån

digheters 200 FCM UR LE

4! GNT angelågnafte. sel. Wp då dst ygd
Invånare , år den Folkhopen, fom GR Sädes-
bygden anvånder fin möda, arbete och ömvård-
nad vid jordens 'och den dårmed förknippade
Ladugårdens ans och fkötfel. > På Landsbygd
bo månge Medborgare , hvilka med | Landtbru-

ket fig icke befatta > hvarvid, utom. Stånds-per-

foner med och utan tjänfty Husbönder, Betjån-
te och arbetare vid Bergslagerne, Pr ålterfkapet;
rk fynnerhet öm»

med mera, följande Perföner
eller fång

ma i confideration: bråklige
de af Bonde- -Ståndet, af inhyfes hjon, Gå
folk, Strandfittare och fjöfaret folk fo

åro Hemmans-brukare; Mölnare's Fifka
BN med” ere, 2/32 AR MaA

å man i | Qeconomilk aff äl vätrilte tta

Man» Sr ; 2 fordrar fakens

|
Fa MÅ
” -

2970: "Apr. Maj. för, — ide

natur, at fkilnad må göras imellan dem, fom fjelf-
ve lågga handen vid arbetet, och dem, fom fys-
fellåtta fig allenaft..med ftyreHen dåraf.
—— oLandtbrukare , fom .fjelfve, lågga. handen
» vid arbetet , jämte deras: Huftrur, : Barn och
Tjänftefolk , famt indelte Soldater, Gårnings-
ön Sokne-handtverkare och Torpare, bette-
80 fig, år 1760, til et antal af 1,83$5497 per
— foner; hvaraf 897200 höra til Man-och 938297
til Qvin-könet. ;
Hårvid åro oberåknade Ridderfkapet ock
Adelen , Pråfterfkapet , Stånds-perfoner, Äm-
betsmån och alla deffas betjånte, få vida de icke
drifva Gåärdsbruk eller åro Seminanter, Handt-
'verkare vid Berg-verken, Bruks+folk och alla
de hår ofvanföre undantagne bråcklige perfoner:.
— Det vare högeligen, til önfkandes;, at. hela
denna Folk-fumman finge råknas för de. arbe-
tare, fom på Landtbruket nedlägga fin möda.
Det. torde tillika kunna .anfes för, oafgjordt huru
vida indelte Soldater må råknas håribland, . Men
öm . man. åndteligen icke: vil anfe. dem; egen-
teligen fåfom Landtbrukare, i anfeende: til Gne
innehafvande Torp , efter deras hufvudfkyldighet
i Staten, icke angår jordens ans och bruk, få
kunna de dock icke vid Eandtbruks-arbetet um=-
båras, utan den bekymmerfamatte förluft i in-
låndfka Spanmåls-tilgången >; fördenfkul, fom det-
ta manfkap år ibland de ftarkafte och arbetfa-
matte arbetarne vid Jord -bruket, famt anvån-'
der ftörfta tiden af året på Landsbygdens ange-
lågnafte arbete och tyngtta fyfslor; få lårer det
våtven få litet kunna undantagas ifran våra Landt-
arbetares antal, fom Rom hade: kunnat fkilja
| 3 Ro-

Ön
gg a UbdndERA
LEN antal; förc
futbarn undergå innu tvån
ri råtta Landt-arbeta .

. Emedå n vid Landt
igt. til arbete nyttjade
rn RR få vili

BN

V21525 Goffar och 119514 ;
fam manstagne utgöra 24103

ja” Allmögens i ifrån de andra

ar man vål i Tabelleriie inge

10 lenna cönlider uå faan

lågen, få har man tagit proportione

Summan på” alla Parilég dt Viker ur

til antalet på Barnen i Riket Jå om å

10 och if Br Glock den

afdrag af tötala Summa |
fom åro under tf Ar Å
va kommit nåra til det

mogens Barn allena, im

blifva då 219521, hvaraf

och 1 10700 to Flickor.

Summan på Landt-arbetare

mogens Barn under 1 är Af

Ev TI PLN 2 DE SAR å ”
a

1770. Apr. Maj. Jun: — 133

ållet tillåggas de fundne Barnen imellan 19: och
15 års ålder, 219521, få blir den råttade Landt-
arbetarnes Summa 1,293246.

Det andra afdraget, fom fkal utefluta Ståndss«
' Ferfoner, få vål af Pråfterfkapet fom Civil-Sta-
ten, hvilka åro Seminanter, år något fvårare .
at tråffa med behörig noggranhet; man lårer icke.
kunna komma det antalet närmare, ån igenom
afdrag allena af Kronans och Kyrkans Betjänte,
med deras huftrur och barn. De förre utgöra
3969 apr och de fenare, af hvilka man
torde fåkraft kunna antaga en Pråftman för hvarje
Kyrka öfver hufvud, utgöra 2582, fom tillika
med huftrurne, hvilka icke eller lågga handen
vid jordens cultur, utgöra Summan $164. Defa
båda Summor 3909 och $164 afdragne af den
på jordens ans arbetande Folkhopen, lemna för
deffa arbetare et antal af allenaft 1,284173 per-

foner af bågge könen. ö |
> Håraf borde vål ånnu vidare afdragas Stånds-
perfoner och deras vederlikar af Seminanterne,
jämte Boftålls-innehafvare af Krigs-Staten; men
fom man af Tabellerne icke kan hafva någon
grund til beråknande af deffe Claffer fårfkildt,>
emedan: de dår uptagne Stånds- perfoner med:
deras vederlikar, beftå af få vål Stådernas fom
Landsbygdens Invånare; Boftålls - inaehafvarnes
antal därjämte af Militairen, hafva icke i Ta-
bellerne fin enfkilde . Clafs, fom i den confide-
ration hvarföre den hår fkulle. frånfkiljas, icke
är af flort Zetydande; emedan det år mycket
SR och ringa emot arbetarnes hela Summa.
by: måtte man antaga den fundna Summan af
I «4 arbe-

ner af I

34

tykerare RN ch åtnöja fig med:
det hon år något fen ör dryg tilta
Men ehutu denna på jarde 5 bruk ar -
de Polkhopens Summa, a "2 art dåledes:
btefven igenom de jord aa fe He 6 ringa, -z..
tillåter döck ieke fakens rg - on utan yte.
terligare a drag må före ta; as. |
man hår har affeende på > wrbetet :
fin egenteliga bomårkelle,. fe å "mine då irifran yt=
terligare (kiljas alla de perfoner, fom ehuru de :
nedlägga fin möda och arbete andet
hushållningen därvid, dock bell råd a det egen
teligen på Landtbruket eller: jordens. Arig: och.
cultur. RR SIR FRA
Hit hörer Barnasfkårfeln, - et af d 3 anges
lågnafte verk i vår folk= fattiga Stat. Om til
denna vigtiga omvårdnaden, man beråknar en =
perfon på 4 Barn, fom åro under i är, (ål up-
kommer dåraf en Summa af 84777 perfoner,
fom med Barnens ans, fkötfel och tillyn åro fys>
felfatte 3 då tillika för hvart Hushåll. mengr Å
allenaft: en perfon för de få kallade infyfslor,
fålom matredning , tvåttning, m. myt fa atgar
af den anförde arbetande Folkhopens summa et
antal af 276797 perfoner, mt den upgifn |
fars Summa förminfkas genom"å€ jeflat
ne afdrag til allenaft 22699. FERRAN AAA
INisder måtte ifran lenna Summa: fkiljas
bråcklig sd lytte, elåndige öckt urfinnige perfc KI
bågge könen, få återstår den råtta, pa -
jordens bruk arbetande Folkhopen, hvilken '€ |
utgör ftlörre Summa än 833006 erfoner.. "7
Man fkulle föga kunna "föreftålla fig, at
den på Landtbruket järn OfrSrbetande” F AG
3

4

na

aru den + år ärbirdnd ärictisllile ifrån den"
men af bågge könen, fkulle kuns'
få ring pa til antalet och i proportion
af Landtbrukets atkaftning» fom af den
hela Fo Ik-flocken, få litet anfenlig. M n
ter d täkrafte grunder, fom hos 'ofs kunna
es, noga gjord beråkning, vifar dock at den»
velågna Folkbop en icke år ftörre,'
dre 2 enligt hv vad ofvan anförde |
tyga ofs därom , at. våra Landt-'

SÖ

fig icke på en otrefven, (om el-.
confideration år tillåtelig) utan på
Ja måtton ringa och otilråckelig ar-
ht manna Foll hop. EN
e icke v vara al elek onyttigt, at
ågga Abefkufekieren af den na fän=

Sö

7d

Hj ntetsedeks och on fon om vid kan |
r, (Svake Fra den arbetande'el-

må! nilkors myckenhet bök devää.
at arbeta, det år, at producera
tid en vifs proportion, då arbetet
ndigheter förråttas: hånnes, få vål
urens kraft och förmögenhet år in=
h defs verkan afpaffad efter defs or-
ika fått, fom en machine eller et KÖRer
it efter en vils utråkning för=
mögenhet med en gifven kraft, icke ar åf åfvera
IH ida den a grad af verkan, hvarefter hon år ins

| SÅ a | |
jag Rö

otilr ekelighet för våra egne bes

äldr ] on
omftåndigheter måta olikhe
gar igenom olikheten i ftyrk:
En månnifko- -hop, uti hvill
måfte vara mer, en del mindre
bete, fom årligen förråttar et och
mål, beftående i varors tilver kning
ling, måfte med famma författni ar och
omftåndigheter altid hinna til frin FR ri
verkan» det år: til producering eller förådli
af lika ftor myckenhet varor; emedan
fak kan vid de fupponerade om tåndig
förbanden , hvarföre denna qvan
dras. Som nu en Machins ver
meras genom ittorleken af defs kra
fe. med. andre dylike konttverk, 1å lårer ma
ock i Naturens mycket år BRO AE AS f
nad kunna uttrycka. verkans frorlc ek.
tens. qvanritet. | (ROKARE
Således kan 833006 ext rimera [ 2 KR Ä
ÅRA kraften i Rikets Hushålls. - machine, fom
FENOMEN ala i. ke yx ål föda oc! on [ den |

några bikildre: om nd lek | AS SN Ä
antingen af Politifka eller Phy(ffka orfaker
åndringar, och leda n kat lenn
rande reg verkan; man lårer Itid b

1770. Apr. Maj. Jun, — 137

3nd. och låfom fullkomligt, innan man kan få

ec la på de irreguliere omftåndigheter , fom åftad-
komma oordenteligheter i deis gång och 4fkil-

aktigheter i defs verkan.

Ka "Då imellan deffa 833006, Landtbruks-arbe-
fare och Rikets Folk-mångd, jämförelfe göres»
få befinnas de förre i det nårmatte förhälla fig
til den fenare, fom 6,25 til 17,98, få at Landät-
bruks-arbetarne utgöra litet mer ån en tredjedel
af hela Folkhopen. Hvaraf följer, at 6 perfo-
ner fkola fkaffa födan af egen jord åt 17, eller
at en perfon. fkal i det nårmatte föda 3, och
at af dem; fom icke höra til arbetarne vid Landt-
bruket , målfte 93 nåras af fo Landt-arbetare,
eller nårmare, en Landtbruks-arbetare framdra-
ga för fig och 133 dels andre perfoner» fom icke
arbeta på Landtbruket, | nd
När til denna på Landtbrukarnes fida fva-

| SIM rasa emot. den öfriga Rikets Folk-

op, tillågges den brift, fom af deffe arbetares
fpridde Boönings - ftållen eller briften i Rikets
naturliga flyrka upkommer , i det icke flere ån
345 perfoner, öfver hela Riket taget, kunna

anfes at bo inom hvarje Svenfk qvadrat mil,

(men då bebyggeligheten tages fåfom et me-

dium af Rikets mått bebodde delar, Svea och

Götha Riken, Norrland och Finland, få åro af

Invånarne $8f perfoner viftande inom hvar Svenfk

qvadrat mil, af hvilka allenaft 2042 fkola med
fitt Landt-arbete föda 3803 perfoner inom famma

da AA hvilka icke arbeta på Landtbru-
tet); få lårer man ej allenaft icke hafva orfak

at klaga öfver: et Lr Climat eller en otref-

ven folkhop på Landsbygden, då man beflinnar,

MR at

högre & ån til jod tunnor; utan :
dåröfver , at en få liten arbetanc

culturen , kan. förmå, at ov
måls-fumma når , fkaffa
mångd. , Denna "fak torde fö
mare förklaras. Zz KR
Man lårer kunna antaga,

ycker fr fapnolikhet fog, en: C

ga, at på hvart Hemman belöper
"vud 16 Geometrifka Tunnlands
af denna vidd hålften varder årlig
och det med en tunna på Geome
det, få utgör hela Rikets Tr iga -
tunnor. a

Om man af detta årliga 4 utfå
för Korn» Hvete, Ärter oc r al
Sådes-arter, 3 tunnor, få blir f
utfådet på hvart helt Hemman öfver hufvu
tager $ tunnor, gör 490000 jaa ) Ru El t
Uti medelmåttig års-våxt, lårer man uta
fårdeles mifstag kunna antaga al
heten, efter nu varande Cultur,
vud beftiga fig til &:te. kornet Fa
Råg- -förrådet 2,400000 tunnor.

Når hårifrån drages. följan le PER Rå

fåde, få a återftår til bröd - få örtåring 11,760000
tunnor. Då hårjämte ärliga Snr fningen af
ar Uliva 1,900009 Å

utlåndék Råg antage:
fig til 200000 tunnor, få blifva 1,960009 tu
nor hela Rikets årliga Råg-coni umtion. KE

Om Korn-våxten i Rike Vantage är f fvara

emot hålften af Råg-våxten, få beftig

1770. Apr. Maj. Jun. — 139

; til 880000 tunnor; få at Rikets årliga Råg-
ch Korn-våxt fkulle, efter denna utråkning , be-
tiga fig til allenaft 2,640006 tunnor, hvartil
då årliga införfkrifningen af Råg och Korn
300006 tunnor tillågges, få blir Rikets årliga
Böanmiilé Stgång 2,9400d0 tunnor, ellér rotune=
de tagen, 3 millioner. ER by
? Med få tå och tillika mindre fåkra upgifs
ter, rörande Rikets ärliga Spanmåls- proveniie
och utfådet , lårer man icke kunna komma myc
ket närmare; men at utflaget af denna utrik-
ning måtte vara nog långt ifrån fanningen, vis
far fig flraxt, då af detta Spanimäls- förråd al-
.Jdenaft 15 tunna i det nårmafte belöper fig år-
ligen på hvar månnifka i Samhället. För at
komma fannihgen något nårmare, vil man göra
utråkningen håröfver af et annat fundament.
Om folkhoöpen tages til grund, och på hvar
månnifka f Riket, fom år åfver ty år, hvilkas
antal beftiger fig til t,;4$907 perfoner, råknas
allenaft 23 tunna BRåg i årlig bröd-föda, fom lå-
Ter varå det: minfta, fom håraf kan på hvar pers
fon beråknas; få gör det i tunnetal 3,862$f17.
Om hårjämte på hvar och en af ungdomen
under ts år råknas eh tunna Råg, fi fynes det
vara något för mycket tiltagit, i anfeende til
Barnen under 3 år, fom vid den åldren nyfs
"begynt at åta bråd; fördenfkul fynes af Barnens
Råg-confumtion, efter en tunna på hvart Barn
ände if år beråknadt, något afdrag böra göras
4 nårmalte proportion af deffa yngfte Barnens
myckenhet, emot deras antal, fom åro imcellan
3 och i; års ålder. Då belöper lig på hvart

Barn öfver hufvud i det -nårmafte 29 kappar,

fom

KR

100 270. "Apr. Maj.

fom gör > för 838106 Barn, 714855 tunnör Räg,
fom til det förra tunne-talet fammanlagde , ut-

göra 4,f$77372 tunnör. . ars nde
« ooDenna utråkning , fom torde åga något
tannolikare grund ån den förre, fynes, få vida
dåri år något betydande fel, böra vara fnarare
för liten, ån för ftor, efter 21 tunnås beråknan-
de på hvar fullvuxen perfon, fynes fmarare vara
för litet, ån för ftort tiltaget; dock, fom den
fattigare Allmogens bråd-föda på Landsbygden
år dels nog otilråckelig, dels ock, fårdeles i
viffa. orter, utblandad med agnar, bark och
mera fådant, utom det, at de Norre Provincer-
nas invånare lefva til ftörre delen af Korn-bråd
och hafva litet eller intet Råg-fåde; få torde
den minfkningen i Råg-åtgången , jämte de fat-
tige Landt-hushållens tvungna fparfamhet, kun-
na fvara emot fkilnaden 772504, imellan ofvan-
anförde fumma 4,577372 och $,394876 , fom år.
tunne-talet, hvilket upkommer af 3 tunnors be>
räknande på hvar perfow öfver 15 är, tillika
med Barnens Råg-qvantum. Då hårtil lågges
Korn-åtgången, til hålften af Råg-confumtio>
nen, 2,288686, få blir årliga Spanmåls-förtårin-
gen af hemvåxt gröda 6,866058 tunnor. Hvar-
til då årliga införfkrifningen af Spannmål varder
tillagd, få beftiger fig Rikets hela Spanmåls-
confumtion för hvart år til 7,1660$58 tunnor. -
Låggas hårtil de öfriga Sådes-flagen, få-

fom Hvete, Hafra m. m., dem man fynes kun-
na antaga åtminftone til 200000 tunnor för hvart
år, få lårer man, utan at taga för mycket til,
kunna råkna Rikets hela Spanmåls-åtgång til
7,3660$58 tunnor, hvarifrån då utlåndfke ng
en

1770." Apr. Maj. Jun. — 141
Aer 300090 tunnor afdragas, få återftå 7,066058
tunnor Spånmål, fom igenom Statens eget ar-
bete; af egen jord årligen updragas måtte.
2 Denna utråkning af Spanmåls Confumtionen

i Riket, fom den fynes böra traffa fanningen
mycket nåra, åtminftone lårer den verkeliga åt-
"gången icke vara mindre, om den icke år når

got ftörre, få torde den förra eller på åker-jor=,
dens vidd grundade utråkningen , kunna råttas.
dårefter. |
"> Om man öfver hufvud och efter den på
allmånt fått fkötte åkerjorden, icke tår antaga
”bördigheten högre ån til &:te kornet, få blir

-hela Rikets me utfåde 1,177676 tunnor; och

då et Geometrifkt tunneland råknas för hvarje
tunna i utfåde, (ehuru vål fedan åkerbruket i
fenare tider blifvit något bättre uparbetadt, ån
tilförene; få upgår icke en hel tunna i utfåde
a et flikt tunneland) få innehåller hela Rikets :
akermark, atminftone 101,792 eller rotunde 102

Svenfka qvadrat-mil,

"> Denna vidd år den, fom af 833006 arbe-
tare på jordbruket fkal fåfom åker fköras, bes
fås och bärgas. Om hela denna åker- vidden
vore fammanhångande, och Landtbruks-arbetar=
ne fördelas dårpa, få belöpa fig 8184 arbetare
på hvar qvadrat-mil och 2, 82, eller inemot 3
tunnelands äkerjord på hvar arbetare, ifrån och
med 10-årige Goffar och Flickor, til och med
de åldfte Landtbrukssarbetare. Men fom åkere
Bruket, eller i allmånhet jordens våndande och.
ans, år ibland de tyngtfta arbeten i Staten, och
fördrar dårföre manbart folk, men i detta ars.
betarnes antal år folkhopen ifrån 10 års ålder

1770. sApr. Maj.sJun,

antagen; få fynes, at man börafdraga alla dem,
fom åro under 15 år, 219521, då återftå de
råtta och manbara arbetarne på Landsbygden af
bågge könen 613485 ; på hydka, då åkerjorden
"fördelas, belöper fig på hvar och en 0 dem
3,83» eller i det nårmafte 4 tunneland at fköra,
och kommer på hvar Svenfk gqvadrat-mil åker
jord, altenaft: 6027 perfoner at fåfom arbetare
ARN EET Ra
1 denna utråkning år Rikets hela åkervidd
inbegrepeng men ehuru bågge årens utfåde och
ån mera det få kallade tredings -fådet fordrar,
at hela åkervidden nåftan årligen behåfver arbete
och fkörfel, få finner Mvlägg h at om allenatt
ETS EET RA AS HER IRENE 4 FR
ärliga utfådes-akren, 1,177676 tunneland, jäms
föres med arbetarne, få belöper fig årligen på
hvar arbetare af Manzoch Qvinzkön 1,919, ctl-
ler i det nårmafte 2 tunneland åker at årligen
fMöta, på hvilken vidd han årligen frambringar
"Spanmåal för 388, eller i det nårmatte för 4 per»
foner, emedan denna ringa arbetande folkhopeny
förhåller fig til Rikets hela folk > flock, fom
100 til 388 ; men: når itrån hela folkhopen
Tandtbruks-arbetarne afdragas, få förhåller den
fig til reften, fom 1090 til 288. bd LA ad
Om i anledning af hvad ofvan anfördt år
"man vil anlfe 61348$ för den kraften, fom fka
producera effecten 7,36605 8, men hinner icke til
flörre verkan ån 7.0660$833 få blir icke. fvårt
at finna, huru mycket kraften bör ökas, för at
äftadkomma den åftundade verkan, Då alt. fup-
poneras lika, och man antager, at verkan ökes
i mon af kraftens tilökning, hvilket hår utan
betydande fel kan fke, få kan denna agan
300 HNR eller

770. Apr. Maj. Jun: — 143

Her 73366058 tunnor Spanmål, i nårvarande oms
ftåndigheter icke Ar ak af Rikets jord,
ehvad politifke medel må vidtagas, förr ån kräfe
ten eller den på Landtbruket arbetande mans
ara folkhopen' 613485, våxer til et antal af
539531 perfoner, och fåledes ökes med 26046
manbara Jordbruks-arbetare. 4 ta
Håraf lårer kunna inhåmtas, huru når eller
fjerran ifrån Landtbrukets fanfkylliga hjälp, alla
de medel kunna vara, fom i vår tid varda få
"ymnigt föreflagne at vidtagas til ökande af egne
fömedelstame huru litet alla de medel, hvilka
icke bidraga til ökande af den arbetande folk«
hopen på Landsbygden, kunna verka til Rikets
fanfkylliga gagn och Landtbruks - effe&ernas
RNE EA omeel ÄR we
Ei Manga

hafva fallit på den tankan, at ige
nom Premier vid Landtbruket upmuntra arbe-
- tarnes Husbönder til. mera flit och idoghet, och
at igenom detta medel, fåfom det tjänligatte,
ehuru det icke egenteligen verkar på arbetaren
eller ökar den hopens gemenfama flyrka, bringa
värt Landtbruk, färdeles hvad Ängs=» fkötfelen
och nya uptagor af obrukad mark betriffar, i
fullkomligt fkick : hvilken utvåg, ehuru den
fkulle fordra ftörre koftnad, ån Riket til åfvene
tyrs kunde uthårda med, Y å vida eljeft all ins
duftrie hårvid fkulle njuta lika rått; få Ykulle
ock den igenom Premierne tilökte arbetfamhes
ten uphöåra få fnart den til ovanlig flit upmune
trande belöningen uphörde, och då år ingen
orfak förhanden , hvarföre våra Landtbruks«
—produ&er böra blifva Aera än tilförenes Andra

hafva håremot”trodt, ar Premier för hy upta«

a kl a os
MYR BE
-ADF, aj. ITLY1
ee a LL tt

i KOR I ba I i vi G | äs ; År å
SBRRECMNE SN Tkadeli: - LR os a0n q «: (a EL :
4 fkadelig ån gagnände, tib
g ån gagnände,

pen Mark vore me hår
lilkersseaniRh man fått anledning, då den vid-

grunden för medlen til vårt Landtbruks uphjäl-
ande, hvilka i fynnerhet beftå i den agerande
brafeens suitökring sg fynes förtjäna all upmårks
fambhet, hvartil en af General - Majoren och
Landshöfdingen i Gefleborgs Höfdingedöme Hr.
Baron FREDRIC, SPARRE, år 1762 til Tryc- .
ket befordrad mårkvårdig Athandling, om Landt-
brukets uphjålpande igenom Prxmier, gifver .
grundekig atitedning. EF: Cue ort Siv
Efter, fåfom ofvan fagt år, nödvåndighea
ten af den på Landtbruket arbetande folkhopens
GORE icke fynes hafva hos vårt allmånna fat-
tar få djupa rötter i öfvertygelfen, fom ämnets
vigt och Rikets högfta angelågenhet fordrar, få
torde ieke vara onyttigt, at til hvad hårom re:
a dan

3300 re LÖR S

| 2770. u Apr. Maj, Jun.

n. anfördt år, lågga en: annan få vi fm
fimpel;conh cration, hvarvid Can vil ÄR
smirofamheten vid. den ,enda, faftån ho F Nå
Sd söps å "Lands- -produéten, Spanmål... ene
7: 7,066058 tunnor Spanmål af alla Sådes- fa
— tilfammanlägde ; sår pina fr fom ftyrkan a
61 rd manbara Landtbrukssarbetare af bågge
"könen årligen producerar: "Om värdet af ”Span=
fra fumma Öfver hufvud tagen; utfättes til
"tunnan, fåfvarar detta årliga Spanmåls-
"emot en penninge-fumma af 211,981740
ler: Köpparmynt, hvilken då den: på Landt>
PP otner AR fördelas, vifar, at på: hvarje få
där! perfön, här Staten ärlig vinkomft; -allenaft
Uti Sj '34$ Dalercoch 16 åre idet: når
matte y enfkul bör hvar få ädan” arbetare anfes
Tfåfom on vB RE ital, hvitket årligét
- råntar til” Sambållets och fet eget underhåll 345
Daler 16'$re; fom til6: för hundrade beråke
ad är or Mg janfeendettil Spanmäls-pro-
utten itifka vårdet på hvarje f adan arberare
åf nen, til 5748 Duler wr öre 'Kop"

oket åre BRN tr MR
re HåraF följer 1:00 at av en f kan 'åjbera
pår I Staten, eller då han förftöres ; få mi
k ta ens verkande eller. rörande Capital (för
ar cälja det ifrån Sri MER rd STEP
Daler RA Kopparmynt. RN 3 ng
i ö Sol 20. D å en kd ådan arbet en är an too
; ;öromål, a gifver mindre 3 kefbninj rd
-minfkas Statens egendom med SER hvåt
med 5758 Daler 1 108 öre öfverfkj uter Ja Caplio
tal, hvåraf bans nya göromåls ;produst ÅF ränta, So
et RN ven 3 4

146 1770. Apr. Maj. Jun,

3:90. Når han går til fåtångelig eller alde-
les onyttig tjänft, jämvål ock då han blir fatt
ur frånd, ar göra Staten något arbete, få minfkas
ej allenatt af Statens egendom, 5758 Daler 103
öre fåfom et lucrum ceffans, utan Staten hider
ock årlig fkada på honom, fom , om man anfer
allenaft hans Spanmåls-comfumtion, bettiger fig
til 75 Daler Kopparmynt, beråknad allenaft til
2 tunna om året. ov oc TEE

>> Alla de Hushälls-lagar, fom i anfeende til
arbetande folkhopens anvåndande, betaga Hus-
böndren den naturliga friheten ; at vid fitt
tjänftefolks antagande , tå: förnöja eller aflöna
dem efter frivillig öfverenskommelfe med fam-
ma arbets-hjon, ehkvad deffe då betinga fig, at
bo hos Husbondfolket, eller på Nybyggen, Torp,
Back-ftugor eller Gatuhus, emot Stat och är>
lig lån, eller vifs betingad dagspenning. och få
vidare : alla fådana Lagar hindra tilvåxten af Sta>
tens verkande eller politifka sen och fåtta
Landtbruket i et med hvar entfkildt Invånares
-hushålls-omftåndighetery lika. fvärt och lång va-
rigt ådesmål; men når den arbetande hopen mår
fic, jämte ofvanberörde tvång i fine tjäntter, fö-.
ka perfonligt befkydd hos och af fina Mcdbor-
gare, emot. of akerhet för fina perfoner af Sta-
ten, då minfkas Rikets politilka Capital, igenom
tiltagande coclibat och utflyttningar, och i fam-
ma mon minfkas Statens varu-tilverkning, vår
det på Statens Rörelfe- Capital, (få vida defs
Rorlek år oföråndrad) och all Invånarnes indu- :
ftri€, hvilket alt fkulle kunna komma til den
ytterlighet, at det, igenom mångfaldiga politi-
Ike ordningar i oordning bragte Hushålls - NN
eid SR vi

1770. Apr. Maj. Jun. — 147

Finance-verket , icke mera flår at ördenteligen

TÄLLlAS. : ; | - jr Ha
> Deffa alla olågenheter i Hushålls-Syftemen,
fom legat den arbetande folkhopens ökning i
vågen och hindrat tilvåxten af Statens politi-
fka Capital, år den råtta grund-orfaken, hvar-
före man y oaktadt alla Hushålls-författningar och
dårvid gjorda koftnader, icke hunnit, alt til når-
varande tid, at igenom förkofran af inlåndfka
Spanmåls-våxten, minfka utlåndfka Spanmils in-
för[krifningen. Om fåfom et medeltal, 300000
tunnor Såd. årligen införfkrifvas ifran utlånnin-
gen fom allenatt til 30 Daler tunnan beråkna-
de, utgör:en ärlig förlutt af 9 millioner: Daler
cKopparmyat, och denna förluft, få vida den
icke kan med andra Export-varor arligen år-
fättas, fkulle kunna med tiden ruinera Riket;
få lårer ingen få kallfinnig Medborgare i värt
Samhålle gifvas, fom icke önfkade och vid för-
fa tilfålle, med et Patriotifk- nit verkftålde alt
hvad til botande hårat kunde höra. Af bote-
medlen i allmånhet låra, efter fakens natur,
ej flere ån tvånne ordenteligen gifvas: antin-,
gen at öka Rikets naturliga ftyrka med 26046
KA Er betare. eller at minfka denfamma
med: 120009 perfoner af de Claffer, fom icke
arbeta. på: Export - varors producering och pi
-Tandtbruket, eller ock at förtaga bruket afalla
sutländfka varor få långt, at bvad til deras be-
stalning fkulle til utlånningen ärligen utgå, (va-
sar emot utlåndfka Spanmälens atbetaiming,
fn Det dilta alternativet år det vi, utamtil-
råckelige medels vidtagande för arbetande folk-
ohopens ökning , envilt velat föka medeltt upmun-
Ha Y KK 4 trins

148 1770. PkpriMaj, Tä.

ringar för épna tilverkningar och håmmanc
af alt hvad vi kalle luxe, om hvars gråntk or, i
ånféende til anfté ndigheten > faft under en Ri-
ket tryckande förlå, enbet, man ännu icke" fy:
nes hafva kommit 6 fveren ER :
"Det andra är, väder Have förts undet
än illa betånkt egen fördel, och af hvilken för-
"döm man alt til våra tider, mårkt någ: fmitta-
'vidhånga våra enfaldigare Medborgare, > hvilka
döma hårom af famma grund, fom för et Half
Seculum tilbaka var allmänt rådande, Wi "man

kade aller gjorde: tilr åckelige, i een Invånar-
nes eller egenteligen åtarnas min a
lg Dn motftri ighet ' "denne grund Rp
inom fig fjelf, har fiu i fenare tider blifvit yp:
od och Fåderneslandets' fanfkylli I intereflt
åttre förftådr ; man har funnit, at ju flere In"
'vånare Staten kan hyfa; defs flere blifva ock de
fom fkola arbeta. Tä tider fant Höga Ré-
geringen nådigt, aa hålla” Rikets ÅA Fa et
i adant antal, för” man trodde fkullé. görligen
kunna i vårt alfvarlama Climat "Hafa a.
ning och utkomft. I närvarande tid h |
man, med Den Högftas tilhjälp, at igenom”) fck-
liga och til arbetande folkhopens Sökning bidra-
gande författningar, kunna mildra fjelfvå Ci Cli-
'matet, och at gåra egna Sparla förrkdet tilråc-
keligt för en mångfaldigt ftörre folkhop. Och
fom råtta frå - flocken til fådan ken folkhops
- igenfinna på Landsbygden, ut: hvilken ikäreepe
trefnad och tilvåxt Riket ”Bimer både
förlfvars få har icke allenaft det förfta 'alterna-
tuvet för data bjälps” blifvit af Höga” Rege-
| rine

ingen kråftadt” utan. ör ock denna menin
é r pek Send utan. märg rr an
tagen 'grundfats, hvarom redan för 30 år tilba
as Hans Excellence Herr Riks «Rådet v ]
He KEN, i allmånher fig fåledes yttrat (2):
Hon (Kongl. Vetenfkaps Åcademien) fåfter fina
tankar på menige Allmegen, på den delen niml sen
af fine Medborgare > fom år den talrikafte och jag
utkik i landet; hvars fvett och arbete föder, hvars
n och blod förfvarar Riket ; hvilken fördenfkul måft
Öfver föras och minft förtjänar ar glömmas. I
Sanningen båraf i ånfeende til Landt-hus-
CR vifar fig tydeligaft, då man Jämförer
er va varande jordens vidd med den ar-
€ chopen: man har ofvanföre efter tro-
vår 20 , antagit Rikets hela åkervidd,
Hmn til 102 Svenfka qvadrat mil; om man
likaledes antager fåfom i det mintta , Ängens
area, at med åkermarken vara lika vid, få be-
dtige all denna brukbara jorden til 204 Sven-
£fka 20 ep och då belöper fig på hvar
och en af. Landtbruksrarbetarne ,. i det nårmafte
8 Haphelands, fOldev4
m Betes-hagarne låggas hårtil, hvilka vid
NA ket, om det eljeft fkal komma i bé-
» hörigt fkick , åro aldeles oumgångelige, och
fom: lika. med Ängs-marken fordra fin periodi-
fa fkörlel, och deffa antagas allenaft til faim
avidd (om. åkern, få utgör den. fkörfel- fosblarge
jorden r Riket en rymd af. 306: Svenfka qva-
k Tdrat -mil, af hvilka hvardera fkal fkåras af 2004
ypsroner, och då belåper fig 1154 tunneland på
ker: Tele iPerloner p: eller: hvar 'manbar arbetare. def
AD Honcl. Vet. Acad. Hand! 1740. js Öva

Lå

| er
41T1C6 rug
Å /

150 1770. Apr. Maj. Jun,

bågge könen, har at anfa 11 och litet mer ån
& tunland jord, fom utan åtgård af månnifko-
arbete; dels aldeles intet, dels i en ganfka rin-
ga mon, gör Riket och det allmånna gagn.
Denna proportion af brukbara jordens vidd
och arbetarnes antal, fynes få befynnerhg och '
emot all naturlig ordning, at man, i avfeen-
de til vår vanliga Landtbruks atkaftning, fkulle
kunna taga den för et tryck-fel, håltt fom fakéns
natur fördrar, at denna relationen vore omvänd.
Vifst år det, at vårt Landtbruk i allmänhet, får-
deles hvad Ängs-fkötfeln angår, år i flått beli-
genhet, dock öfvergår det all våntan, at defs
atkaftning kan; på 300000 tunnor Spanmål når,
Skaffa bröd för alla Rikets Invånare, hålft når
man hårtil lågger Rikets af folkbriften förorfa-
kade allmånna hushålls-fått , fom medelft under
Jåtit arbete på Ängs-marken och däraf flytande
foderbrift, anvånder, i fynnerhet om vårtiderna,
en Sf del af månnifkans föda, Spanmil,
på Ladugårdarna. re
> Håraf kan man varda föranlåten, at fatta
något båttre begrep om vårt luft-ftrek och vår
jords naturliga bördighet, ån man af våra mid=
vintrars alfvarfamhet fkulle kunna bafva anled>
ning til. Når man befinnatr 2ker-jordens frukt-
barhet i Skåne, Upland, Sådermanland, Öfter-
göttand, famt ftörre delen af Väftmanland, ut-
om de hårliga Finfka Provincerne, hvaråft jorden
måtte flera år 3 rad fakna hjälp af' gådfel m. m.,
fom til bördighetens befordran tjänars få fynes
man naturligt vis böra ftanna i den tankan, at
med et dubbelt eller trefaldigt ftörre antal jord=
" bruks-arbetare, ån det deffa Provincer nu öka
ägs. OMC IRImAE FARS fulle,

SEA

0 770. Aprs MajoJun. = 157

kulle desallena kunna utgöra hela Rikets til-
råckeliga Spanmils-bod. RR a RR
Men ehuru Landtbrukets Spanmåls-afkaft-
ning öfverftiger, i anfeende til fin ymnigher, all
förmodan , få finnes dåremot briften i Viftua-
lie- varors producering , vara detto ftörre och
gå få längt, at utom Sill - filket, allenaft en
"ringa del dåraf, hinner til den ymnighet > at
den kan blifva hos ofs en Handels-vara. Större
delen af deffe varor måtte håmtas från utlånnin- :
gen, och en ftor del af de Viétualie-perfedlar,
fom af vär egen afvel hinner til den mycken-
het, at den kan löpa i Stådernas Handel, år
famlad, icke af Landtmånnens öfverfkott , utan
af defs nådträngande fparfamhet. — Af lika grund
kan man ock leda en del af den fparfamhet, fom
exifterar vid Spanmåls comfumtionen i Riket;
Bark, Agnar, Måfk, med mera dylikt, intager
en betydande del at bréd-låren, och gör, at en
helt noga utråkning på Rikets Spanmils- con-

— fumtion icke låttehgen kan träffas. -
= CAF alt detta lårer fynas, at vår allmänna
”hushållnings brifttålliga befkaffenhet, tarfvar én
få mar fom grundelig hjälp, hvilken mera måtte
hafva affeende på arbetande folkhopens ökning,
ån på det nu varande ringa antalets anväåndah-
de, hvarom få vål fom om det mera, til Landt-
hushbåliningen i allmänhet hörande, Fortfått-

ning följer hårnåft. La

Några Liflåndfka Orters Geogra

BAS
Si)

| | RR ke nrg eg rg Vv ;
v ; e / å SME I S Era ft KR ,” KORS AREA d
=> belågenbet vr
ba I 3 Å ÅT TS OR EN 4 val FR PM j 54 £ FI > rv Rv ww be r
s ; j 2 SKEN Re 25 -dart E EN y /

; Praia a 5 EPN 00 BR
ÄN RR KT ä Fr tta Fb RARE BE en KG SN ond SRA TN
RR PN tal SRS
, är RÖR pa $ PRC 3 sn a ; - 4 j CÄNA. 7 4 3 ; -

> PEHR ' WARGENTIN: 0 cc

| ; ; oST | | er ,

: , ås Å q ? a + | i
i FRAN VE RR: rd Vana OR SIS ER SER IG SR GR 4 0 Sd neg a |
[ ISA LSE Mg & Ing) WE S

EE

m ar de-
enhet.

z

scHows utflag något felaktiga eller åtminftone
eviffa. Och fom Jag dels har goda correfpon-

fka, dels andra vid famma tid gjorda, efter ör
UYR wo | Ta |

| i
| >

nyttigt, at närt he grand] a de af Hr. G
ifna I Sk håltt for 1. berörd eq€
oohigga vd AR ur Öferfjön, famt SE våra Sjö-
farande ofta belökas och 'förbifeglas, fåat né-
diöt åt Fark Aa DB: KÖRER: Hågo/ ömän a 0 0
och Sjö-Ke rtén. ar mol ; id
SE REAR Uf ; ggr pit rv Må
ll tinar OM EG AERRAGE NN
"« Dår har Ry e Aftronomen Kö Naibit,
om -håften år. 17505 gjort några Obfervationer,
sk billi Herr. GrRisenoy funnit Stadens Pol-
-håögd vara s6-gr. och. SE min: vid pats, fom
sår f å fö minuter: tftörre ; ån. den, under hvil-
ke vr fammå brad, findes utfart. pr de sun Land-
; Ng a BRM SE URUNL IR
För Löngitaden. sar där föl ljande” A&
lervationer,” [7 q Bok oÅ or q
SSL SER OT: om, fe. YvN
Agro rdr de Så bag 6 RM. I. Sk.
och Tales. dö 2p,kl Higng4. 14. Em. I Sä,
75 Jan... d. 2,kl, 6. AE Em; Hu. Sat.
> Til den medlerfta af. dem har en god mot-
afvanoden blifvit glor i Paris. +. De: tvånne an-
dra åro, efter förbåttrade Tabeller, utråk
til Parife Öarna -Fä5, Böerkgnetng, 6
ARR sg. Rd än

| Den RE klaga 38.1 TR ND
| hc Dee. r. 8. hr 2 verkel. oblerverså.
er 2 Jan. 43
en Alla blir Meri ilnaden iméllan: Pr
dis och Riga, |

Efter

154 — 1770, Apr. Maj. June.

Efter den andra > = = 1. 26, 4för
"Efter den tredje. + = = 1, 26.39. >
Genom -medium af alla tre, = 1. 26. 33.
GrIscHows utråkning har gifvit medium
i ”T. 25 om, If fec, fom år 13 minut i tid,
eller 19 minuter af en grad för litet. i
Om ifrån I T. 26 m. 33 fec. afdrages Mes
ridian-fkilnaden imellan Paris och U falkt i T.
1 m. 11 fee. få återftår Meridian» (kilhudeå i-
mellan Upfala och Riga, o T. 25 m, 22 fec.
i tid, hvilka utgöra 6 gr. 201 min, på /Eqva-
tor, fom år 19 3 15 minuter mer, ån de båfta
Chartor hårtils utvifat. Emedan alla 3 utflagen
nog nåra med hvarannan inftåmma, och KRra-
SILNIKOW brukat en jämngod Tub med dem,
fom den tiden vanligaft nyttjades til deffa flags
Obfervationers han ock angifver alla 3 för go-
da; få håller jag det fundna Medium för tåm-
.meligen fåkert, åtminftone inom en half mir
nur 1 tid, = : Ja
| Staden Revel. |
Hår har Pol-bhögden blifvit befunnen $9
r. 26 min. 22 fec. men det lyckades ej för
Hort KRASILNIKOW, at få mer ån en Obfer-
vation för Longituden, nåmligen Em. IT. Sat.
den 9 Jan. 1751,- kl. 8. 38 min, f57 fec., af
hvilken GriscHow utråknat, Meridian-fkilnaden
imellan Paris och Revel, 1 Tim. 27 min. fo
fee. Men jag obferverade famma Emerfion hår
i Stockholm , ky. 8. 11 min. $7 fec., hvaraf
följer, av Meridian-fkilnaden imellan SREERNEA
Kö | oc

FF

I N d My
q on , ” - LJ
ARN 4 Fd , be öv | Und » | jon , PM - 2. LR a. & MG JA
NI, Ok pr ; Myt Vv j| V vs i M ' $ €

och Revel år 27 min. 0 fec. i tid, följakteli-
pen imellan Paris och Revel, 1 T. 29 m. f$£r
fec. Samma Emerfion, 'o5ferverad i Lund af
Herr Profeffor ScCHENMARK y; gifver näftan al-
deles lika utflag, eller allenaft $ fecunder min-
ocdre. Om dårföre den i Revel gjorda Obferva-
tionen år få god, fom den angifves at vara,
få år Longitudsefkilnaden imellan Uptala och
Revel 28 min. 35 å 40 fec. i tid, eller 7 gr.
och vid pafs 9 min. på /Eqvator. 'Men man
torde ej fullkomligen kunna lita på en enda
Obfervation : och behåfver detta utflag få myc-
ket mer verificeras, fom det lågger Revel nå-
tan en half grad längre til Öfter, ån det fin-
nes på de båfta Chartor. ERS FROM

Dagerort , på Våftra Vådden
UR BfrÖns Dagö i sot RU
> Detta ftålle år en angelågen Land-kånning
med Fyrbåk., vid inloppet til Finfka Viken.
Defs Pol-högd år, efter Herr KRASIENIKOWS
Obfervationer, 8 gr. 56 min. Med, famma
"Tub, fom brukades i Riga, obferverades hår,
Kin i : JA min, fee. SR
1758, d: tr Aug. kl. it. 45. 7, Imm. I. Sat.
FE AL AD si los ala Immshs
d. 17 Sepö klitf. få: 22, Iam.
> Den fifta har jämvål blifvit obferverad i
Patis: de andra två åro utråknade til Parifilfka

Meridianen, dår de infallir, |
"ooTim, min. fec, ord TJ
TE SN NET EN
Av AU kl> 0: 48. dÖvgrlöl om os uubase
sd. 17 Sept. kl. 14. 34. 18, verkel. oblerverad,

| Meri-

vkå den: tredje: Ferie Va

156 IyG isMApreg Å. lax EE
+ Meridian-fkilnaden, imellan ind ka

goromt Få Ultedesg Fire | S ” DR oh at Mel få 2 i | |
| bfetvationen EF, lomså4r fee: É

la feb öd je hag LG SE 2 A9- UGN vd
ei

ICY SM fre IVA fr fll
Genom. medium ir alla hoj & |
fan KÖ akteligen imellan Upfala

18, mins. 10. fec. i tid, OR Ao TE di Me a

i sen be kil gni sb

arn Immerfionen. då 27 Aug ST RB |

verad. da Lund, famt de
fala». Lund och Wien. Når deffa Obfervario-
ner jämföras med dei -Dagerorty, bli ver Lon»
gituds-fkilnaden "itmellan Upfala. och
igenom medium af dem alla, juft nl k med det

redan fundna, nåmligen 18 min. 10 GÖ hvil-
ket fäledes tyckes vara i "det "närma fåkert,
få ar Dagerort ligger 4 grader, 321 minuter

7 Sept. bade i Up»

ig gsrart, |

Öfter” om Upfala, Meridian, Efter also ws
uträkning , fkulle: (orten vara belågen. AR Hjärde er |

dels. s grad närmare I fn eller fil Vålters.7 -

— Arensburg. på Ön Öfej "vä en

srt 24
Hen GRISCHOW var. fjelf 3 gån
åror. Öv våren: 17$2, 1755 och 17573, vill

Re foty

15 minuter,

De Obfervationer Han dår sjode Bä

gjorlen > åro > följangee Vr Na

Vi
At ar HH ja

War re månader .i fånder » .v var förfedd os i

goda. Inftrumenter, oEhag gjorde utt. Stac > ö
NAD > sen m yckenhet Ö Sbfetvationer, a .
and erörde Stads Pol- högd vara 58, grad

| 175244

| / rd
FED OR RN ” 3» e JG
a "- i ME Fk ; kd I NR jr
. ad Jä
LJ ,.

de tal ML skeLGd ove min. OT

d: 11 Sept. kl. 3,7 2 Imm. FS
; uk py, kl. 18:53:30. Imm. Ru

idag Nov. kl. 15.. för 45 mm. Fa oa

oDe tvånne Tenare blefvo -obferverade i Ups |

1 (ala af Herr Cancellie - Rådet FER NER; men
en förfta år utråknad til Ware "Meridian, dår

deffa RN EE timar: ; Z

| Hl. 5 Ng a EE ingen
5€ 13. 39. Rd
DD PE kl. 1f. 34. 6 &E ARR obferverad.
; ML kl. 15. 39.43. verkel. obferverads -
; Bilnaden, imellan. Upfala och As

>. Efter der förda Obf. - 0. T. 18 m. äv Cd
VV fer. en. andra - 0. J£ 18... 24 -»
her den tredje - Asir. AN je
fv Jag obferverade bår i Stockholm, Immer, ;
€ nd. 2 Nov; kl 1f. 3f5 min. 28 fec. hvar-

åf Tid fkilnaden imellan. ockholm och Arens-.
burg <a 17 Mm 2 f amt imellin Upfala och
Arensburg. 18 min. 42 fec.' Enligt mediudh af
deffa 4 elaltran. kulle. Longituds - fkilnaden
imellan Upfala och Arensburg + vara vid a 18
"mind 38 dec 10 ANT ET
Men Herr Grrsens hivhet ej» huru-
dan Tub han” brukat til fina Obfervationer: och
jig har någon anledning at tvifla, om den va-
rit af båfta fager; »dårföre år troligt; at defs
Obfervarioner' ej voro aldeles få: goda; fortr de
i Upfala 0 SRA EnafoGina Obferva>
tioner, nämligen den förfta , angifver han ock

1 jar. för läker ; I anfeende til mindre. klar hiff-
Mel. ou hans Obfervationer åro fåmre,
Ca än

> a
id t > TAR

-—

208 770 ; ipr: "Maj. Juni

ån de corr efporidenta'i i Upfala och Stoc kholm,

få har han fedt Immerfionerna för tidigt,

hvarigenom Meridian - fkilnaden b
ån den verkeligen år och hade bordr finnas.

fvit mindre,

Hvad fom ftyrker mig. uti den tankan, år, atv

några Obfervationer. på Månens Förmörkelfe ;
den 27 Mart. 1755, fom Herr GrRiscHow gjort
i Arensburg, jämförda med motfvarande i Paris,

gifva Meridian-fkilnaåden nog mycket frörreg äte

föreg'ende Obfervationer på i Jupiters Satellites.

Jag tror mig dårföre med mycken fannolikher

kunna fluta, at den imellan Upfala och ÅArens«
burg år åtminftone fulla 19, om icke mat 198
minuter i tid, eller vid pals 4 gr. fo min.

Af alla deffa Obfervarionet märkes noglamt,
ar Öfterfjöns bredd imellan Svenfka och Lif.

ländfka Vallen, ver "keligen år något förre. än

man hårtils hållit före.

perenn tnRtrttrA

BERÄTTELSE CA
Om Sill- Fifkeriet ("Y uti Narnläm:

den i Norrige, YR eieb

ingifven af

Herr NICLAS CHRISTIAN FRIJS;
Bilkop. i Norfka Lappmarketi:

Öfverfatt hän ån Danfkan

ÅND. OVR: PARGu HUS
Vic: Not. i K. Hof-Rätten, och K. Vet. Acad, Ämnefvån,

N': Torfk-Filkeriet, k åfom det allmånnafte

(5) Herr Bifopen har behaga? meddrlå K. LA

dylika Berattelfer om flera flags Fifkar, fom fångas é
Nerrige, hvilka efterband Jola införas.

indfka: fr ottbar söklist Si >» Fi
gafte och för delaktiga fte för Lan-
om, då Sillen höll Gireopri s, och
kunde årg är 4 Riksda ör
kad och ovråkt; men i fenare
er. och i fynnerhet på toå I2 år, har detta
eri icke lemnat Landet fora fårdelar, då
Svenfka Sill-Fifket gått få förtråffeligt för
y de Svenfke ligga ofs i vågen med- ut-
igen til Öferfjön, dit de kunna få Sil-
verförd , famma höft den år fifkad ;' eller
ligt om våren, i anfeende til Stådernas
het, at Nordlåndfka: Sillen, fom
blifvit filkad, ånnu knapt hunnit til
| KR idel infalta de Svenfke fin Sill
"Bok-kårt » hvilket dl den omitån-

kass Rör Hånade: fa begår a
d Nordlåndlba hvilken dock i fig
13 gt fetare och finare i köttet, hvaruti.
ven Sfvergår den Hollåndfka, när man tår
den råttafte Hafs-Sillen, åfven fom ock sdär-

"at den håller fi längre; men blifver icke

ra Fn infal 29 dar dem Norfke Bonden
ufkaffa i Landet , af Gran och pg AG
itomlands fåtter hånne i vanpris: I fyn-
den Nordlåndfka Sillen varit ringa
den tid, då Bergens Invånare för nå-
edan , då redan Svenika Filket var kom-

"drift, och Sillen gick ymnigt il på
Be a Kulter, både Nordan och Sun-
P om Staden, läto 1 Staden uptaga Sill-ladd-
par, hvilka voro förde 10 412, jag flera mil
de fällen dår Sa var filkad; och varit

ul

fa en. del. 8 dagar Vvgae: tid,
för mot-vind : ma ; od dåre tänka, &
I fådan. Sill belle: > men fom de
on ock faltad Hl Kö r
;&

r godt pris, blef I
var Ha Men hvad hånde? Varan ble
den på alla urlåndfka Orter vråkt S.
tiden har vår Nordfka Sill aldrig k 1
förra pris utomlands. Invånarne i Bergen för

lorade ej allenaft hela Capitalet, med ränta och.
alla omkoftningar; utan gjorde ock det allmån-
na ftor fkada, i det denna Norriges produét fats
tes i mils-credit. Våre Naboer, för några ät
fedan, fpunno ej heller filke vid famma felteg
i deras Sill- -handtering och handel, hvilket fatte

deras Sill- handel i förfall, hvarifrån den å SM
icke aldeles har reft fig, hvarföre ock dår, fam» =
ma tid, utkom et Kongh För bud. emot : lik
feltteg ” Sill- » handteringen, och faftitåldes, på
buru långt afftånd från Ståder och Byar deck v var
tillåtit at föra lös, tårfk och ofaltad Sill, förar
af de Fadg vg 4 Fila och. beredas rit en Köpman»

ANDA FANA nåt FAR yt frå är rr
i Norr af Trundhems Lån, nåft intil Nordland,
(hvaråft fordom Sill-Fifket nåftan årligen varit
i gång, men har nu några år, tillika med RE
Fifk et, ”flagit felt, få at inbyggarne hafva mål
föka efter Filken långre Norr ut), åro Helger
lands och Saltens Fögderier (på det förra. Tål-

let i alla Socknar» mer och mindre, på fina
Ok

-

PO

h- Höga flåller, nu

1 den 'Södra delen af 'Fögderiet
bs Bodö och F pldendens SÅ abe Vv er
ordentelhi Jen I
git, årminftone på tera: en;
ål, at Sill-tångften tråffar i in ng |
alven». i fe äv UC de

UN

ör Pralkad kåril sker Salt, ån
alta til husbekof, få kan Fifkeriet
fig högt, icke af brift på Sill, fom
är ela hötten och vintern under ifen,
E. g. I Refens Fjärd uti Trom'
några är fråndigt vårit mycket Sill,

ätt höften och vintern igenom, och
god uppehålle för de kringboende,
uggit hål på ifen, och med 2:ne garn (
mycken Sill dem behagat 3 men på då

de Sådra orter har F ifket varit mera fas
betydande. Nu på några är, har Sill:
ket aftagit, icke af brift på Sill,
ut. E. g. I Södra trakten a Saltens
Norra af Helgelands Fögderier, vat
åf 58 få flor mångd Sill, ar når våder=
tillåt ar ffka, kunde de med några få
fälad ån de måpgtade berga, och det
aldrabåtta och finalte Sill, fom, var kom-
j L2 omen

| icke å

2862 1770.

men direte ifrån Hilvar) Jag Å år AR
tygad, at ganfka ringa del a
kades til dugelig Köpmanna- -vara,
led brift på Salt til husbehof. lav
varit et Sållfkap af Handlande re Har
plats i granfkapet , fom haft förråd å
kårit, famt emottagit Sillen då SOS den
tilförd; få hade icke felat få ftort förråd af den
fetafte och båfta Sill- fort, för Helt ringa pris |
fom de velat begåra, och aen GUDs våltignelfe,
fom tilbåds 2 hade blifvit til ftörre nytta för
Publicum, ån nu fkedde, då Inbyggarena måtte
fe därpå och hade intet Salt at göra d en
tig med; ty då Korn-våxten 2:ne år efter hvar-
andra dår mifslyckats, 1765 af köld, och 1766
af torka, Fifkeriet åfven det fifta året E för felt, I
få nödgades Allno ogen anvånda fin ringa förmå- -
ga, ar få Korn ifrån Bergen til fitt uppehå 3
och hade ej råd at köpa Salt, eller at få det
upfördt , då alla Jagter gingo fullt Iftade (4
med Korn. |
Tiden på hvilken Sill-fifket sår a far ä
alla år den famma, i fynnerhet hvad Hal Sil
len vidkommer. Det hånder fomliga år, at den
famma aldeles uteblifver, få at man Hr allen nat
af den få kallade landftående Sillen, det år den,
fom året förut har inkommit, kviledn , når då en
flått fin' råtta tid vid landet, til de ”fifkan des |
tjänst, begifver fig ut på djupet, når fkarpafte
vinter-kölden infaller, och det anting en på Pjä -
dar, fom åro mycket djupa, hvarått : le sö 23
få i ro både för Filfkare och Fifkar;, i fynner-
het för Hvalfilfkar och Springare, ller ock til
vinignd, och fånker lig Hed et frycke ut Äng
an=:

&

1970. Apr. Maj. Jun; — 163

idet , hvaråft djupa hål och dalar finnas, at
hon dår kan viftas öfver vintern, och ftå i djurs
vet,at åter blifva fet, hvarefter den mot nåfta
föl. på fin beftåmda tid föker landet och de
vanliga grunden igen. Hånder det nu, at. den
råtta Hafs- Sillen på famma tid inkommer och
mlar fig med den landftående, få blir dår går-
na et ftort och långvarigt fifkeri;. men blifver
landflående Sillen famma år enfam, då år fifket
fvagt och oftadigt, ty hon uppehäller fig nå-
gra dagar uti en bukt. eller vik in vid lands-
idorna, och några dagar efter måfte hon fökas
uti en annan, hålft få fnart det börjar blifva
kallt om höften, til defs hon, då köld och nå
vifar fig för alfvare, begifver fig ut på djupet
igen: följakteligen kan tångften däraf ej blifva
få anfenlig, . Denna flags Sill kan ock vara fet
nog och tull af flomme; men aldrig få fin och
vållmakande i köttet, fom den råtta. Hafs-Sillen,
fom år ådkånd både genom fin fkapnad, efter
den år kårtare och bredare , famt med långt min-
dre hufvud ån den andra, få ock i finhet och
godhet. - Det fåkrafte fkilje-mårke år, når man
kokar bågge flagen, antingen fårfka eller in-
faltade, Hörlamen fkiljer dem åt. Ty af den
landftående Sillen uplöfes flommen, och fetman
dåraf rinner bårt uti kok-vatnet, få at man i
den finner intet igen, utom mag-tarmen och
de .magrafte delar af flommen, fom med det fe-
ta iftrer varit omringad, dock; kan den: i köt-
tet, för fig fjelf, vara ganfka fet och god. .Dår-
emot. finner . man i den kokta Hafs-Sillen/af råt-
tafte. forten, flommen lika hel och hallen qvar-
liggande, i. Sillen, fom. den' kom i vatnet. ,
ÖN Li De

Den dör fr
flotte: på nägra af de upråknade e flållen.
Hafs-Sill" mm, och det ibland |
förft i Augulfto, då den är få
at den tål icke det minfta at ligga
— blifver faltad, och år dårföre helt va
vånda til nytta, hvarföre gemene manicke ;
na få tidigt vil fifka, efter Sillen då behötver
mera Salt; och år fvåraré at bringa til en god
Köpmans-vara, få ock dårföre, at deras Landte
bruk gifver dem då icke tid at paffa p å fiket: 4
Men det förnåmfta Fifkeriet vh a
Augufti, och continuérar i September o
Etober, ja> fomliga' år åndi til Ju I ig
för infallande ftrark' köld, uphörer, a
fångas i ftark köld, fryfer fmart fyf,
pelig at umgås med, ör blifver ej e
gonfin god til Köpmans-gods, fedan den le
långe frufen i Hebegnnelat va den kan gen a äl
gas af Saltet, hvilket ock gör hånne” röd i BS
tet. Det borde dårföre förbjudas, och en på-
litelig upfGgt dåröfver hållas, at ej frufen Silk
blifver faltad til Köpmans- vara, men > vål til
husbehof och at förtåras i landet: om något då
år öfrigt, kan det föras til Trundhem oc ch före å
brukas vid verken famt förfåljas på den flora
Levangers Marknad, på denna fidan om Trund=
hem , dit årligen några hundrade, ja under ti-
den ivneltvn 1 3 2000 Jäåmtar komma, at til
byta fig Sill och andra Varor, emot Jårn-kram
och annat, fom vi”af dem tage. Hvad fom
föres til Bergen, f äg Re mans - RR Ae

: se
3 OF
o-

vara utvaldt; ty någr 56 sa il a handterad
NT fom komma ut lands ibland den - goda;
S göra É

4 | ;

at godt gods blefve rskr. prop Köp u
nans-vara, då det behölle fitt pris, och vore
til för fördel både för de fifkande och Hand-
"lande; men få långe ingen annan ordning år,
ån at Bonden allena fkal beftyra om Sill -falt=
igen , år fådant mer at önfka ån at hoppas. =
0 Redfkapen, hvarmed. Sillen filkas , och f äta
t at fånga den, år hår icke, fom på de 5ös
i orter, at med en läng Sill- not eller Vad;
100 til r20 famnar, Ö 'verftånga en vik eller
dår Sillen inkommit, få at a blifver
é Fänigästs för ln vn och drages til landsy'
en af Sill år inne=
åa 4 va fm å och ftor ng tilfam=
ske blifver någon begårlig Köpmans-
då dår år Skrskbpta Hlllada Sill-
anföre, brukar man mindre Vadar, af
famnar, inom-den ftora Noten, at dra=
dåraf i fånder til lands ; men dåraf blir
Gods, i anfeende dårtil, aren alt för
mångd fammantränges och på en gång fångas,
om ej kan få haftigt anfas och faltas, at ju
Bis On egg jöck blitver illa anfadt, utom
er, at Sillen i fig fjelf icke år utvald. En få-
dan ftor Not kan ftå i fjön 2 å 3 veckor, ja
ANOre SR man imedlertid fifkar med lilla Noten
h faltar få fort man hinner. Ofta-år ock få
or mångd Sill dåruti, at de Aluteligen nödgas:
iptaga Noten och flåppa ut Sillen. AF detta
- ke ye 0 ftora olågenheter, hvarföre det
minga orter blifvit aflagdt. Det dröjer ge-
iligen (många år, innan Sillen å nyo infinner
L4 fig

26g vå ufådana ftå ällen; ty ES den Sill.

fom kommirt-til lands, blir liggande i ] högar. 03 ä

landet: och rutnar, efter myckenhe ilö

ån man kan fordtera a Af Sillen, n när see cc |
få långe inneftångd, för qvåfves en otrolig ige |
fom blir liggande på bottnen, för hv Iken den
Sill fkyr, fom en annan tid. sa Infigaer 18 sr
NT Nerd! anden tångas Sillen allenatt- med,
Nåt, fom utgalra jämnttor Sill, dårtöre. är man
gårna förfedd med Nåt af ftårge eile

malkor, alt efter fom den. måtta inftigande, fred

len faller fig i fina viffa tider, förre eller: min=
dre. Deffa Nåt brukas antingen på fdrning»

fom man: det kallar, då Nåten, 6 til antalet > 3

och hvart Nåt af 12 famnars. längd,

några famnars tåg ut ifrån landet och: fånkas på I

djupet, når man märker at Sillen flår når vid
landet 3; fådant kallas at taga Sillen på landfått=- i

ning; och af fådana Nåt-fåttningar har: gärna:
hvar båt ;2:ne, at utfåtta på fårfkildta frällen.
Eller. ock brukar man dem på. drifning ; det år

man lågger fig med en båt om aftonen: st > på:

en fjärd; hvaråft man, af Måfars flygt och ropy

famt andra kånnetecken om dagen, .mårker a

Sillen ftår, och har en kådja med Nåt, af

til: 200 flycken > flåpande efter båten, villan, I

drifyer ut åt fjön alt efter fom vinden bläfer ; Y
eller: 4 lugnt våder, efter fom ftråömmen: gåry -
då en fådan kådja af Når fångar hvad Sill; fom. ;

kommer den i vågen. ie va

Ju mörkare och tjockare luft för. bågge
flags F ifke-fåtten , defto båttre tångtt: ören mn
ten, årikligstch Öm månfkin, fanker: Sillen

fig ned, dårföre måtte | man då låta Nåten. sjunka
aa us hå

mm mr a SA

«åå Apr. Maj.

! : ned i vatnet. få djupt od 5
'kes dels på Strand-fogelns Aygt högt

til 60 famnars. långd ; fom man, med få ånke
ti ena Åndan ; dåter He. lod » rått ned i. fjön.
Når man tager up, fer man firaxt af JR

Sill » fom dårpå aftnat ; hura djupt Fifken flår,

varat man då tager famne-mårke, och dårefter
l 1 djupt man fkal fånka fin Fifke-
få vål vid fåttning fom drifning. De
tjäna fg af detta konftgrep, kunna på
få Sill nog» och de öfrige på famma
NT inter ,. förrån Månfkenet uphörer och
luften blifve tjockare ; då Sillen gifver fig up
nårmate vattu- brynet igen. Svåraft år at up”
fåke jobb. tånga Sillen; når luften och vådret för-

der stile frorm , och tvårtom; ty då åndrar ock
Sillen fin gång, i fynnerhet. den landftående.
RA På förena Sill-ftjårdar plåga Spring - hvalar
med andra ftorå RAG infinna fig» fa fom
Ho Sillen på Nåten. IN fom ligga på
Fjärdarna med drif-nåt, råkna det för en flags
lycka, att
fifken nåra intil deras fammanbundna Nåt, huru
han fkjuter 53 fram och tilbaka, ja, fpringer
et lycke uj "atur fjö jön, Ö och -fåller fig äter ned
+ Sill-berger; ty de vånta fig dårefter en god
Bag; Dock aflöper detta: land. olyckeligeny
ob det Hvalen kommit Nåten för nåra, och når
é tkola inragas, befinnes, at halfva eller hela Nå-
oh dem, peröfvadt. Det hånder ock, al Hva-
den, då hen kjuter fig up öfver vatnet at taga
far ET RARNN söka frina sl de luft,

Sillen Når;

om dagen; dels. har. man upfunnit. et
| Slag - Nåt , det år et fmalt Nät, af

ifrån mulen til klar, från frilla vå-

ide om natten höra den tftora Hval-

KR

1970.

häfte, drifver up > för fi; Öfver |
fom följer Pn den dj jÖ han fprutar för tig, få
at den uppe i luften är kafokt er egel; och
har vid fådant tilfålle Sillen ofta fa it ned ic
kringligg oande båtar, fålfom komme den ned fr:
luften. Med fådan redfkap af Nåt på fåttning
éller drifning , kan, då fifket går vil, å
én half eMer hel tunna Sill för hva rö

RS

gra Sillar, når filket år Mått. Båftråknar ma
detta filke vara, då medelvågen följes och man
kan få & tunna ungetårligen f hvar EN låt |

bland ockfå mer; men ibland åter allenaft nås

den portionen kan man hinna i med

ån den genom liggning fördärfvas: därvid fka-

das ock Nåten mintt, ; hvilkas ( confe rv t on
en Allmogen NE EG RTR

04 Caj RÖN, pss ku
Om ” Qvalf e-trådets verkan. emot Gz

2 os E TRTANGE ER
EDVARD SAN DIFORT,
Med. Doå. Stads - -Phyfi cus i Harg.

Öfaerjatt från Latina språken

Sr Herr Archiäreå voN Hinmöla uti. vil

Academilk Difputation Cr gjort Quafize-

NG Difp. de Ligno Onafa FR "hållen af Herr år

LOM år 1763, och federmera inryckt i Amenitat. I

Academ. Val, VI, pag. 416.

2 = a

ög ip ar ir ry La
nda Vag men då ucäger

ninger PR hafva” de Hehe Ng förord |
19en. äl vidare förefkrifva detta bote-mé='
ikvål uptager. Herr T1ss SLS lg a denna
+ kraftig at flårka en: förlvagad. mas
år fasa "mat - fmåltningen , at förtaga
ritinnhet, och befordra löft liftfter dehl flags
pning, fom hårrörer af förflappadt under=
rofeflor Sen WENCKE tillägger den
enfkap , at morftå röta i kroppen,
magens flå rkande, befordra tare
fpånttig ret oe FR Profefforen
vald, AR KÖLPIN, förfåkrar, uti
KR ref til 7 mig” af den 13 December
> at han rönt god' verkan dåraf hos tvån-
Jikt = atienter och et Fruntimmer, fon?
hade 'Moder- paflion » beråttåndes dårjämre, ar
ad Ferr! Profeffor RHADES ” "Stettin ockfå fun
nit den famma vara kraftig uti Nerv-f jukdomär
och oordenteliga febrar. hl nyligen har ock
Herr MoNnro meddelt Engellka Societeten: et

Bref, fom ock blifvit infördt i defs Handlin-
ud , från. Herr FARLEY, hvilken dåruti
rmåler, huru han på Ön Antigoa med en De-

co af Quaffia brat en Feber-patient, fom ic-

ke tålde China-barken, utan gaf den famma me-'
kråkn lör ifrån fi KAS fs

oh 4 De Ad fame, - gens de lettres, p. 230 4 fö

I 2 . efibry ryving « der in-en vitlandfche gevafen ; ”

| Bibilofophical Frwacillörn | Vol. 58. pag. 81.

China - barkens förefkrifvand

2

[0

DD 0 SEN
d..

e

Jag har mårkt, detta trä, a form. al ins. I

fmåltningen cj velat fort, hvarföre jag ock re-
dan börjat anfe Tinttura ligni Quaffix fålom
et det bäfta mage-ftårkande medel, fårdeles fe>
dan jag åfven förnummit andra Medici hafva i
enahanda fall rönt lika god verkan dåraf. Jag
har ock låtit tilreda en Decoé af detta trå,
och förefkrifvit den emot Malkar; hvaraf jag
likvål ingen förman mårkt. Men dåremot har
jag funnit det fynnerligen godt emot Gikt,
hvarom jag nu torde få anföra. 2:ne exempel.
Jag förbigår med flit fådana Cafus, dår detta
medel icke enfamt, utan i fammanhang med ans

Ar

dra botemedel, blifvit förefkrifvet. = 0 >
En Fru af mycket fvag kropps-byg

ggnad,
47 år gammal, fom ifrån flera år tilbaka hade
varit plågad af ftark Gikt-vårk, och imedlertid
förfökt hvarjehanda botemedel, men altid utan
förmån, vardt i 1769 års början få hårdt anfatt
af denna plågfama fjukdom, at hon ej utan
hjälp kunde ftiga up ur fången, eller gå på
golfvet utan alt för mycken vånda. . Hon bru-
kade åter allahanda medel; utaf dem fom man

SK 23 nd vane

SEA då y vå

uf , då , "

AT vr TA y 4
ål (

a o. Apr. Maj. Jun, — 171

nli ata emot Öikt ge förefkrifva ; men alt
utves. Jag tilftyrkte då Tinéura ligni Quas-
> fedan on förut vederbörligen renfat mage
| tarmar. Hon intog dåraf, uti hvitt Franfkt
n, förit 30, fedan 60 droppar, i förftone en,
; federmera två ångor om dagen, kunnan-
ing icke fördraga ftörre dofis dåraf, för den öf-
vermåttan frarka båtfkheten fkul. Icke defs min-
re rönte hon, efter någon tids förlopp > mår-
elig lindring i vårken, hvarföre hon fedan tog
2:1e unz om dagen, och vardt dåraf få befri-
rån Gikten, at hon i denna dag icke kån-
til den mintta vårk,
nt lika måtto har jag med detta medel hul-
pit en fattig. huftru , fom i lång tid hade mått
ligga til fångs af en håftig Oi vårk, hvilken
i fynrnerhet öl fig 1 högra Knåt. Jag lår åf-
ven denna taga Tin&tura ligni Quafliz , fö
droppar i fånder uti ofvannåmnde flags Vin. Hon
kånde ögkgera håraf lifa i fin plåga, fick igen
din nog långe förlorade matluft, och återhåmta-
Vv Vb och mer fina krafter, hvarefter, fedan jag
Jårit hånne få 13 unz om dagen af famma Tin-
s&ure., hon lapp få fin vårk >» at hon kunde
lemna fången. "Men då hon dårpå i några måna-
ders tid uphört med detta Medicaments bruk,
och dårigenom fått igen värken, ehuru Hilvål
mindre (vår, föramlåts jag, at tilltyrka det fam-
ma å YO» hvarpå jag ånnu icke hunnit :' tå fe
| ve ängen; men förmodar, at den ej blir mindre
god, ån den jag i förra Cafua anförde.
"Uti bågge deffa 'Cafus har jag cj låtit Pa-
| tienterna invärtes nyttja nigot annat medel, ån
Ma, för at defto båttre kunna utröna, hu-

oo sfu dängt dele; kräft: ÖN förflå. - Utvårtes har
> jag endaft brukat frottering Era . $ållir mig
Jag har för vi heten fkul håldre hå lit mg
vid Timn&ura ligni Qduaflix > ån: något t annat pre-
paratum daraf. Denna Tinéure Fu ke båt
på det fått, at er unz Quaffixe-trå fönderfkäre;
eller rafpas helt fint, och rn jen. hog
glas: phiol. med 6 unz Franfk Sr uti lar
vom värma, tils kraften af Fer a blifvit nog
utdragen, hvarefter förta filas och förvar Se
ät se
Herr Archiatern' el Riddaren Sj TR se
har hårvid gjort följande anmärkning. Jag bar
| årfkilliga Rön om Quajfia ja, och hoppas Före Den ä
fom vil får(öka Quaffie Görkan ;A edicinen > bår a a . ;
tid taga af Roten, fom är brunaktig ; men ej af
Stammen, lom År bvit. Af Roten tagas mik alla
Lgna Off cinalia > €. g. Lignam Saffafras , Guajaci,
Alsés — Rbhodium m, m. Fa har fedt fior fkilnad i
verkan imellan mitt Lignum Quaffi. L 3 fom år af sd
ten, och våra Aporhekares , fom är bb Stammen.

VESA LSERLLEPLK ESPL RME AR
Anmärkningar oc Oculus Mundi Zz SR

BENCT QVIST. ÅNDERSSON. ct

(0) kl Mundi, Lapis Mutabilis RE
| I. Aucttorer råknad til Sten-Riket3 Rd
a underfökt til andra; egenfkaper, ån den, fom
ock år den mårkvårdigatte , at uti viffa flytan-
de åmnen, fålom Vatten, Spiritus Vini, Tin- =

a ;cchionelke re blifva genomfkioligs och -

r
k

31us va fj jelé a aber Jb uti än ee
re Curiofc råa å den andra, fom jag hår kommer at
if ay nnes uti Brittiika Mufeum, hvarålt tre flycken
ro förvarade äch ch inköpte af Do&. SLOANE, en för 300
Pund. Sterling ; och de tvånne mindre för 200 Pund hvar-
Adera: de Säger komne från Tofcana; Denne fenare
variation af SSM FEN a) til fårgen gråaktig på gult
fötande. 6) Fullkomligen opac, utom tunna kanter, då
€ årbalfge 5e NOR fkimlig. ec) Gravitas fpecifica år til vatten,
fom 2,00 il 1,00. 4) Rifves af fil eller ftål, .oanfedt den
hårke igen pr Blas. e ej Antingen den ikåres med knif
ller LÄ Peak fo ki åremot rifves, upflyger med en
Nags håftighe delen af Stenen, fom. under gnids
| res , j og åa fint pulv Nr / likt damm eller rök «
å HT någon lukt, lik Mufcus, förmårkas ;, men.
de til få liten yta detta profvet kan underkaftas
så Hurlymter, föl mätte i akt.tagas, at ftenen i ingen
bar fkada 1; ler, år icke måjeligt, at utråna denna ome
ieten me FURRGDR vilshet. f)Synes varaaftåms

d kept åttning, men'tillika ganika fkör,
gen, i anfeende til en alt för ringa fpån-
de omftåndi ghet, hvad damlika pulvret an
håtröret £) rör åftad omma ingen uplösning uppå
s Mu de > men fårgen förändras tl mera gra -gul,
fafån den omlide r, inom I någrå timars förl lopp, äter Vardet
Hikfom förut. 1läckar, fom ååraf upkomma, hindra icke
eller förändra de vanliga fkiften ut flyrande ämnen. 4)
Den ftörka af detfeftenar behöfver 2 titnår at ligga i i vatten,
an den klarnar, och blifver icke åndå få klar, fom de
nne finå. En vifs pun& bredevid Centrum varder alid
klar, hv iljösa ppnt fmåningom utbreder figemotkan-
om fil klarna. 7) Den mindre, Tom icke öd I

4

i HT kaj i vänd bledk er f

RR mja a var

vatten, äter vinnes ; Öpärkeren 4 uu > ar
Den förfte ibland dem, fedan den legat i
fick 5 tilökning ityngden. m) Det
innan den ånnu blifvit mera klar ån ti
iiter förre tilökning i tyngden Sedan den lega
1 vatten, Ökres tyngden til ä emot defs na urlig
dan-den år vpac. Återigen lagdi v [fon

igenom klar, half schoritle
nårkgul Bereken och fick då eökningi
idergick federmera ingenföråndring uti varten , Oo

fors etter OT NERARE NERE ati vig eh:

FÖRTEKNING
de 1 detta

| I | RA om Qvick ;lfvers få 7 ningar rd
HA falts- fyra, af T. "BERGMAN
VT ätande $ ablimats FRA tan dl,
Monnet. =»

3: Anmårkaing vidföregåenäe Rån, åf A

4: Anmärkningar, vid. et, d. Mage”
"den timadt RER af I. OC. WIECKE
T, vå slliggning ; ående ämne , af I BE
2 Fortfättning af Pogäonde Gam af T B ES
Ja Anmärkningar , och fårdeles om La
—famt om den därvid arbetande Folkhopen
RA RUNEBERG ses
3. Några Liflåndfka Orters Geograpb fka belag
4. välted.af.P. WARGENTIN, sö fe oh
'B. Berättelfe om Sill-Fifkeriet uti Norrlana ms Nerr
af IN FÖURIST.FPRUJGe Fe RN

9. Rön om Qua RF e-trådets koden E N ca ” ? NOEN FE

ED. SANDIFORT or LER
10. Anmärkningar. om Ocalas Munaz.,
Qvist Anderflon, |

VR

?
v

RS

sp
+
+
7

&

r RER

/ r
. - » 5 = 4 z
ar : q
3 | ER ? 2 : i å
POSSE ;

- 2 vas 0 0 VER ad FN >

- P2 RE än oasen 7 An SSTERESNSE fe
PRE r
/
z
i
r- 3
: ,
:
5
ig E
ä &

DIP
C

a

Mmh

Mm

SM

ESR are

AA

+

CE
>. ärr Pv >
ARR AE sn bk fa vv
Åsas If RR SEE AGA SES No Jo
= YT

FO

-

vs
REON? SERNER. SE
=

4 é ÄV
RR
Sö å

or

MN

AND

Fi okeL. VETENSKAPS så
ACADEMIENS |

FÖR MåNADERNE:

a

Juiius, AUGUSTUS, SEPTEMBER,

| 5 at : År I T vå O. : 5

FI TEEPRAESER,
— Cancellie > Råd.

fervatsoner på 1769 års Comet >

gjorda å Stockholm,

ladan år 1742, hafva åtminftone 20 lårfkilde

- Cometer blifvit obferverade; mén de Håtte
hafva til utfeende varit fmå. Nått den tftora

M och

176 — 1770. Jul. Aug. Sept.

och fårdeles vackra , fom vifade fig i början af
år 1744, och den namnkunnige HaALLEYys Co-
met, fom återkom år 1759, kan den vi fågo
förledet år 1769, råknas för den anfenligatte.
Ja! om Svanfens fken fvarat i klarhet emot defs
långd » hade han tåflat om företrådet med de

flåfta hårtils befkrefna. ; ae
Den berömlige och flitige Franfke Aftrono-
men Messier uptåckte honom förft med Tub,
d. 8 Aug. 1769. Mot flutet af famma må-
nad började han fynas vål med blotta ögonen.
Jag råkade då i några dagar at viftas på Lan-
det, dår jag ej få noga gaf akt på himmelen.
Efter min hemkomft, d. 30 Aug. var himme-
len i 3 nåtter "mulen. "Ändteligen di: "2 Sept.
efter midnatten, eller; fom år det famma, d.
3 om morgonen, fick jag det nöjet at fe honom:
Han ftod då uti Örions vånftra arm, litet.
under ftjernan z Orionis, famt ftråckte en rak,
fmal och blek Svans , förbi » Tauri, inemot
Hvalfifkens' hufvud, til vid pa 30 graders
långd. ' Med Tuber” kunde jag , dår fjelfva
kroppen fkulle vara; ej mårka någon folid kär=
na, utan han fåg ut fom en liten blek - hvit
molnflåck, midt uti något ljufare.. Med ftora
Dollondfka Tuben fyntes Svanfen utga ifran Co-
-metens kropp uti tvånne grenar: fe Tab. IV.
fig. 13..men med mindre Tuber och blotta ö- |
gon kunde fådant ej mårkas. Samma ucfeende' -
hade fvanfen ,' i famma Tub, de följande nåt-
terna= ; | h Pon
"För Cometens matta fken, var det; nu och
altid fedan, ganfka fvårt at få någon dugelig;
obfervation, hvarigenom defs råtta ftålle se
5

1770, : Jul. Aug, Sept. 177

determineras : ty den knappafte illumination för
' Micrometern förtog få hans fken, at han med
- måda fyntes uti Micrometer-Tuben. Efter mån-
ga fåtånga förfök , fick jag et par gånger hans
Afcenfions och Declinationsefkilnad ifrån en li-
ten ftjerna, hvars ftålle jag, några dagar dår-
' efter, determinerade, igenom dels jåmförelfe med
'y Orionis, hvars granne hon var. rä
Den 4 Sept. om morgonen, ftod han fjelf
helt nåra nyfsnåmda y ÖOrionis, med hvilken jag
ock 4 gånger fick jämföra honom. Som him-
melen nu var klarare ån förra natten, få fyns
tes Svanfen både ljufare och längre, famt var
mårkelig åtminftone til 40 grader, nåftan alde-
des rak, eller, om dårpå var någon krökning,
litet convex på öfra fidan. Vid 9 grader ifrån
hufvudet, var Svanfens bredd något öfver it
grad ; eller nåftan lika med diftancen imellan de
2 fljernorna, fom FLAMstEED kallar 6:a et 7:å
in Exuvits Orionis, imellan hvilka han ftrök fram:
— Sjelfva Cometens Diameter kunde icke måtas,
emedan dårpåej fans någon vifs kant eller gråns.
Med blotta ögon tycktes han vara ftor, men
i Micrometer-Tuben var hans Diameter knapt
3 minuter, och i ftörre Tuber ån mindre, hvils
ket gifver tilkånna, at han fyntes ftor, endaft
af den honom omgifvande dunit - kretfen ; fom
uti ftörre Tuber var mindre mårkelig. Samma
-dunit-krets. var genomfkinlig vid kanterna, ty
— fmå fjernor, förbi hvilka Cometen gick; fyn-
tes vål, faft de ofta voro nog djupt inom hans
Atmofphere. | Vi gåfvo akt alla nåtter, om nå-
gon fjerna fkulle råka på fjelfva kärnan, och
för någon ftund aldeles bårtfkymas , famt hade;
Ng M på i an»

AR

De 4 . - (6) ; ; e
i anfeende til de manga fmå, fom gemenligen

med flora Tuben fyntes omkring honom, för-

modeligen fått göra någon få mårkvårdig ob>-

fervation» hvarigenom vi båft kunnat blifva för-
viflade om kårnans foliditet och ftorlek , få framt
icke den mångd af fråmmande åfkådare, fom

alla nåtter infunno fig på Obfervatorium, varit

ofs få mycket til hinders. IRON

Natten emot den fs Sept. var himmelen
mulen. ie BO

Den 6 om morgonen fans Cometen uti O>
rions högra fida, under armen, och jag fick,
faftån ej få noga fom jag önfkade, en gang må-
ta hans Afcenlions-och Declinations-fkilnad ifrån
66:a Örionis, uti Caralogo Fixarum Britannico.

Svanfen hade nu tiltagit både i klarhet, bredd

och -långd , famt var tydelig til 40, men fedan
alt dunklare til åtminftone fo graders långd,

utan miårkelig krökning. |
Den fy fm. lyckades det mig) ar tvänne
gånger vål beftåmma hans ftålle, medelft ftjer-
nan n Orionis. Svanfen var litet långre ån förra
natten, och dels undra fida ljufare och jämnare
ån den öfra. | hn
Den 8 om morgonen tog jag honom åter
med 2) Orionis. Svanfen var nu något fvagare
och mindre ån förra natten» förmodeligen för

mindre klar luft: dåremot fans han nu något

krökt, famt mer ojämn på öfra fidan. Och fom
vi denna natt voro mindre oroade af fråmman-
de, behagade Herr Profeflor WILCKE, fom
alla nåtter gjorde mig troget biftånd, aftekna
Cometens utfeende och ftållning ibland ftjer=
nern4. ; Se Tab; IVs co slött Cor faim
I Den

1770, Jul. Åug. Sept. = 179
«<> Den 9 f. m. determinerades "hans ELocus
medelft 21:a och 22:a uti Enhörningen, Huft
vudet var klarare ån förra nåtterna. Svanfen,
flrök öfver Orions bålte, öfver fo grader lång.
Den 10 f. m. ftod han nåra 22:a Mono-
- Cerotis, med hvilken jag 5 gånger fick tämme-
ligen vål jämföra honom. Svanfen råckte til
och något öfver » Eridani. =
Natten emot d. 11 Sept. fick jag för moln
intet obfervera. |
Den 12 om morgonen fick jag hans Lo-
cus medelft 29:a Monocerotis. Han började nu
gå fent up, inemot dagningen: icke defs mindre
fyntes kroppen med blotta ögon klar, fom en:
ftjerna af tredje ftorieken. Svanfen fyntes hår,
för dagsljufet fkul, ej tydeligen, til mer ån 30
å 35: graders långd. Men i Bologna uti Ita-
lien, dår fkymningen ej var få lång och Co-
meten högre, har Herr ZANOTTI denna mor-
gonftund funnit fvanfen öfver 70 grader lång,
dock mager och dunkel fåfom tilförne. |
Nåtterna emot d. 13, 14 och 175 Sept.
voro hår mulna; men d. 16 om morgonen hade
vi mycket klar himmel. Det oaktadt , kunde
jag hvarken då eller följande lika klara mor-
gon , fe eller ens med 'Tuber igenfinna Come-
ten, emedan han ej gick up förrån i dagnin-
gen, då dagsljufet betog honom alt defs fken.
Emedan vi af uträkningar vifste, at fedan
han gått Solen förbi, fkulle har , mot flutet af
"Oé&tober, åter börja fynas, och det om qvillar-
onma i Wetter; få förfammade jag ej då, ar alla
klara aftnar föka honom , men jag fana honom
icke förrån-d. 28 Ocob. i mörkningen, då jag
: M 3 raka-

1

At

N

180 = 1770, Jul, Aug. Sept; AR

É å SN
råkade på honom med 2 fots Hand-Tuben. In-
nan det blef vål mörkt , var-han nåra til hori-
zonten, fyntes dock vål med blotta ögonen,
och hade en fmal ftråle til fvans, 8 å 9 gra-
der lång, fom ftod nåftan perpendiculairt emot
horizonten, Omkring honom fåg jag med Tu-
ben några vackra ftjernor, hvilka jag då ej kån=
de; men ingen af dem var honom få når, at hans
rätta. flålle dårigenom kunde beftåmmas. Diår-
före och fom ingen tid var at förfumma,, eme-
dan han fnart fkulle gå ned ftålde jag honom,
få vål fom hans fvaga fken ville tillåta, på det
orörlige parallel-håret i Micrometer-Tuben, an-
teknade tiden af defs pafflage igenom det verti-
cala håret , och låt Tuben fedan ligga frilla i
2 4 3 timar, famt gaf akt på alla ftjernor, fom
imedlertid inkommo i Tuben, under förhopp-
ning at af deras Afcenfions- och Declinations-
fkilnader igenkånna några af dem. "Det lycka-
des, få at jag ibland de 12, fom pafferat ige-
nom Tubens campus, igenkånde 12:a och 61:a
Serpéntis, och dårigenom något når fick veta
Cometens ftålle på himmelen. ÖKO
Sedan kunde jag, dels för moln ,:dels ock
för Månfken om aftnarna, ej fe honom förrån
d. 10 Nov. då jag åter råkade på honom med
Hand -Tuben; ty utan Tub var han nu mera.
ej fynlig. ' Han ftod nåra vid 41:a Serpentarit,
med hvilken jag tog honom fkåligen vål nå-
gra gånger. ; BRRIOE
Den 17 och 18 Nov, var han få för(va-
gad, at jag icke ens béd til at bruka Micro-
meter; utan fom han ftod få nåra ftjernorna.'y
och k Serpentarii, at han tillika med demdyn=
| ES

1770. - Jul. Aug. Sept, — £8r

tes i' Hand-Tuben, nöågde jag mig med, at en-
daft ungefårligen efter ögon-måttet höfta til hans
belågenhet emot dem. Men emedan det fåt.
tet at obfervera år mycket ofåkert, beredde
jag mig til de följande dagarna på et nödhjålps

"grep, at nyttja min Micrometer utan, Illumi-
nation. , hvilket rummet ej tillåter ar hår be-
fkrifva.

Ar det ioreper Betjälte ' jag mig. 4. 20,
srernnRR Nov, fämt di 2 och 3 Dec hvil-
ka dagar Cometen jämfördes, få godt fom fke
kunde , med ftjernan d Serpentis. - Han var ob
få afmattad, at han uti 5 fots Micrometer-Tu-

ben, utan all Illumination, endaft fyntes fkof-
tals, fåfom en fvag fkymt. Om jag ej af förra
dagarnas obfervationer vetat, hvaråft han borde
finnas, hade jag knapt blifvit honom varfe, I
fådana omftåndigheter får man ej -vånta goda
obfervationer , och jag -undrar fjelf, at de ej
blefvo fåmre, ån Herr PROSPERIN igenom ut-
råkning efter Elementerna funnit dem. Der
22 Nov. och 3 Dec. fick jag endaft Declina-
tionen > ty når han -pafferade Vertical - håret,
fyntes han aldeles intet. Efter di 3 Dec. fåg
jag honom ej mer. . RN

Då ftjernornas Afcenfiones R. och Declina-
tiones uti Catalogo Britannico, antagas för rik-
tiga, (41:2 Serpentarii undantagen, hvars Aflc.
R. dår år 30 minuter för ftor) och endaft redu-
ceras til nårvarande tid, finnes Cometens Afcen=
fio Retta och Declinatio, vid hvar obfervations
tid, hafva varit fådan fom följer. "Tiden år

«Tempus medium, til Stockholms Meridian , råk- -
nad ifrån föregående middag. . Når jag gjordt
On a M 4 RNA Cra

sås

-

182 — 1770. "Jul. Aug. Sept.

flera obfervationer på en, natt , anföres enad Z

en, at undvika vidlöftighet.

Tiden, Comet, Afc. R. SR Declin,
Dag. T, m, f£ Gr, m, £
Sept. 2 14,.2627 - 73 30 6 & Få o 19 Nordl.
3 14 2758 - "77013 fo BD ITNE
£. 14201 85 2720 ANT
6 1417.:31 - 0017 4: "AR RR
714 3816 - 95 348 - 212 45.
8 14 40 26 = 100 8 48 - SKER
9 15 I 28 - SE 25 5ST ” 0 I4 37 Sydkh
IT 15 40 57 =» 16 613 - 2 44 37.
Oa. 28 6 I 55 = 239 17 10 = OFf4 20:
Nov.1o 6 16 56 = 256 £50 39 = O 30 II
17 5 4f Oo - 264 0 OO + 020 0
18 $46 Oo - 264 5Ff OO - 018 O.
20 $ 43 16 - 266 46 få - OQO 15 ”
22 $5 28 45 - - - = 0 12
28 6 21 40 - 27 210320 0 ed 'Nordl,
Dec. 2 61040 - 27 ÅR Ok oa

Håraf år Cometens Longitud och Latitud
för hvar obfervations tid utråknad.

Longit, SN
Dag. ENA NR

Sept. 2 - 2 12 f9 27 - is 29 46 Sydk
3 = 2 16 44 30 + 16 38 f6.
$f-22$ 1240 - 18 17 TA
6-3 0 819 - 20 6 37.
2 FI ET AN
8-3 I f724 + 22 414.

fö ER 49 3

11 + 3 2840 16 - 23-38 57.
| - 19 8 14.

le 21-000

||

[9 6)

N
JV

adl

&+)
JEN
IN

|

: 22.59 59:
a 8 20 sh 1. ERT
löpa ra hu Pr Nov.

KATNR CR

| 1770. Jul. Aug, ; Sept. , 83

för Longit, Latit,

Dag, Gr. m, f£ Gr, m,. (Sf
Nov. 20 » 8 26 29 12 > 23 10 18, Sydl.
| BERN ie öre ag Ag AR
än ön 0 3 IN HA rsns2g 20 II
Me. 40 Gb allio > 23 32.2.

RR EET ar utt 23 33

Fa
Efter deffa obfervationer och fina egna, har
Hr. PRosPERIN med berömvård fkickelighet och
noghet utråknat Cometens Parabolifka Elemen-
ter, eller defs Bahns råtta belågenhet uti Sol-
— fyftemet och defs verkeliga rörelfes förnåmfta
. omftåndigheter, fådana fom Han fjelf uti föl-
jande Afhandling meddelar. Däraf befinnes.
o1:o. Åt 1769 års Comet icke år någon af
de sf5 til deras Elementer förut determinera-
de Cometer: at man fåledes ej med vifshet kan
veta hans omlopps-tid, når han fift var framme
eller hårnåft kommer tilbaka.
2:00. At ibland de nu determinerade $6 får-
fkilde Cometer , allenaft 4 hafva fin gång når-
mare ned til Solen, ån denne fifte. Hans di-
ftance ifrån Solen, då han d. 8 Oétob. gick i-
po Perihelium, var vid pafs r23 fådane de-
ar, hvaraf 1900 utgöra Jordens medelmittiga
afftånd ifrån Solen. 1689 Års Comets minita
afftånd ifrån Solen var allenatt 6 dylika delar.
3:0. At då han d. 9 Sept. var vår Jord
nårmaft, var deras diftance ifrån hvarandra 2690
af förenåmnde delar, fom hvardera innehålla vid
pafs 14000 Svenfka mil. |
| 4:0. At faftån Cometens Orbita, utan all
tvifvel, år en Ellipfis, har dock den anfenliga
del dåraf, fom han MAREN 3 månaders
a f t

tid,

184 | 1770. »Jul. Aug. Sept,

l
tid, varit få å lik en Parabola , at: obfervationer-
na. ej vifa någon 'mårkelig fkilnad. vv 7

'$:o. At fom Svanfen, oaktadt få ftort af- ]

frånd, fyntes under en vinkel af met ån fo gr.
få var defs verkeliga långd öfver $f Mil Hioner
Svenfka Mil.

PEHR WARGENTIN.
IRVINE TNA NALISNAT

Objfervationer oe ; famma Comet , Ljor-
1 ap Upfala ; |
Med utråkningar på defs färgen

ET

ERIC PRO SPERIN,
Mathem. Adjuné& vid ke Acad, i ”Upfala.

I Men 28 Augufti Ra kl. öglånnig Gck
ÄV 12 om aftonen, blef jag honom förft var-
4& van flodida iméllan A-ochöm Tauri, litet
ul höger om den råta linien, (om fammanbin-
der deffa ftjernor, och kaftade fin/fvans under
e til 8 och 0. Defs fken var ganfka blekt, och
Marvelous kunde ej fkiljas ifrån Atmofpheren,
utan genom någon: flårre intenfitet rv fkenet.
Han var dårföre ganfka fvår at fe i Tub, med
få mycken Illumination, at håren på Microme-
tern kunde fkönjas : hvarföre jag ej eller, oak-
tadt mycket bomödasdi denna gången fick gö-
ra någon enda dugelig obfervation.

För mulen himmel fick jag fedan ej fe
Cometen förrån d. 4 lg om. morgonen , »då

han

Aug. Sept: = 185

1770. : Jul.

han ftod helt nåra vid y i Orion, med hvilken
ftjerna jag ock comparerade honom. "Han hå
de nu anfenligen tiltagit, och defs Svans gick
igenom » i Oxen, til memot hufvudet af Hval-
filken. |

Den $ Sept. ftod Cometen litet til vån-
fter om en liten odeterminerad ftierna i Orion,
med hvilken jag comparerade. honom: Stjernan
har jag fedan determinerat, och funnit den fkil-
jalfan 4 rOÖkrionis 2; brii24 vii. 27 fec. uti
Afcenfio Recta til Otter, och 39 min. 3 fec.
uti Declination til Söder, Svantfen gick under
vi Oxen, til Hvalfifkens hufvud.

Den 6; 7, 8 och 9 Sept. nödgades jag fö-
ka Cometens ftålle igenom odeterminerade ttjer-
nor, fom jag anfedt mindre nådigt at utfåtta,
emedan Cometen deffa nåtter til fullt nöje blif-
vit obferverad i Stockholm,

Den 10, jämförde jag honom med tvånne
fljernor. i Enhörningen, fom 1 FLAMSTEEDS
Catalog 'åro den 21 och 22. 'Svanfen gick i-
genom Orions bålte, til u, » och 2 i Eridanus.

Den 117 fick jag en enda gång comparera
Cometen med den tftjernan i Enhörningens rygg,
fom i Catalogus Britannicus år den 29:

' Den t2 Sept. obferverade jag honom med
den 27 ftjernan i Enhörningen. Sedan var him-
melen mulen om nätterna, til d. 16 Sept. om
morgonen, da jag långe förgåfves letade efter
Cometen, - Miånfkenet och dagsljufet bidrogo
bågge, at gåra honom ofynlig.

I Oé&tob. och Nov, månader fökte jag vår
Comet hvar klar afton, men var aldrig i ftånd
at få honom i figte. HUD eran

De

4

186 1770. Jul. Aug,
De obfervationer jag fåledes fått göra, äro

följande. Tiden år Tempus medium, til Up-
fåla meridian,

Cometens "> Cometens
Tiden. Afc, Reéta. Declirnation.

Dag, TT, mm € Gr. 0 CER EG
Sept. 3 14 22:27 > 77 13 48'-:6 t446 N:,
FS 1 3 NRO TANDE EN.

f 15 fl2rr- 82 2 RUND Ha.
If f3 17 - 81 29 40-55 18 4.
9 14 29 47 = 10f19 8 - 0 13 13. 5:
"If 14:40 + Töf 290 9 0 If ö5g.
If 31 fö - I0f 32 49 = O I6 f8.
16 8 48 - 10f 40 42 - 0 18 49.
10-1f$5 75 P-Ftö 4fU DON
II I6 16 44 - 116 159 13 = 2 46 f4.
Deffa AfcenfGones Reéc&x och Declinatio=:
nes, gifva följande Longitudines och Latitudi-
nes, för hvar och en obfervations tid.

Comet, Long. Comet. Latit,

| SOM tt FSCm, ä
Sept. 3. 2016 .44.34" =» 46 3 Sydh

2:10 ST 4.” IGN
4002 SÖ PIGS ITE DN

Bar: $i0 -JiYhyE N
9:33 16:39 0600 8 ARN

3 16 FO - 2 49 f9r

3 16 f4 19 = 22 f0 35.

3 17 3 If = 22 51 29.
1000 103 RANE NRO RISE

[rök lgwBB fo 20 UR Er
Af deffa anförda obfervationer och dem,

fom Hr; Secreteraren och Ridd. WARGENTIN
gjordt i Stockholm och mig meddelt, har jag
genom den method, fom Herr DE £A CAILLE
se

1770. drd. Aug, Sept: - 187

beftiifver uti Mem. de I Acad. R. des Sciences Ann.
1746, P- 403» utråknat följande Elementer för
Cometens gång, å

& Ken ho

Longitudo Nodi Afcendentis $ 000 33.

Longitudo Perihelii => = 4 24 11.7:
| Cometens minfta afftånd ifrån "Solen var

= 6. 122722f> når Jordens medel-afftånd fup-
poneras a I.

Cometen var nårtnaft Solen den 8 Og&ob.
kl. 2. 49 min, 10 fec. för middagen, Tempus
medium, til Stockholms Meridian.

Cometens Banes Lutning til Fan vat
"= 40 gr. 48 min. 49 fees
Hans rörelfe var Dire&us, eller fecundum

Seriem Signorum.
| Med deffa Elementer har ja 28 sträng Coz
metens Kongitud och Latitud, för hvar och en
- öbfervations tid, hvilka bår iedäntöre finnas,
jämte (kilåsderné imellan Cometens oblerverade
och etter Elementerna calculerade ftållen, at fe
huruvida de fråmma Öfverens,

För Obfervationerna i Stockholm,
Dag. är. kongit, fkilnads Calcul, Latitud, fkilnad,

Gr im, fö Gr, m £ im.
Sept. Roj $9 37 - O 10— > If 20 37 - 0 I-
32 18-44 ör oR nr ar sor
$f-2 25 14 53 > 2 13 + 18 57 FT > O19—
6-3 0 8 25-00 1f- 20 Ff Ff9- 038
rr 24 3U- I 31 2 9 280- 0l4t
270 105037 Bat 20 4 FTrR Dt
rd 45 27 - LT 13 tv 3-0 0
Frk RENSA 14 Or 222538 F7 +0- 0
Öä. 28-727 12 35 - 4 I6 Ht + 19-12 31 + 4 17
Nov, 10=7 15 47 33 = O T2t = 23 22 28 - 034
17" 8 23 31 49" 8 &

=" 23 3 45 "3462
: OWVa

» Dag. Calcul, Longit, fkilnad; > > Caloul Latit fkilnad:
vu 5. GSE INA ar €
Nov. 18-824 32 £7 74 3J2— = 23 750-03 33—
208.220 27 S4 = I 181-23 13 16 - 252—
22186 fn RR ARN 0
28-09 335 F-4 391-23 3022 - 411—
Dec. ::2-9 6 43 35 - 2 If-— > 233344 + O I9—-
. vå 3 e äs : vd bea ed a rg 34 16 + O 47

För mina Obfervationer.

Sept. 3,7 2 16 43 30 - I 41) + 16 33-34 0232
OIM & a6bshmy487 Orre "18 FOSIE f-—
op? 2 20:57 36 0 kTISOAST er kr TA
L 2: 21706,:0: 840 ch dt RA
0 + 3-10.:38.43 0 33 - 2 45.00 20:
Frö OST FF AN ED 1

3 16 53 44 "IRS FOR BRO

ON 72 303 flv SIT POTSEREG (41 +
fö” 2241 37" 0 TT ÖR NE

LE; ns: 208, 40-577 OAS ARR O 19
co s Til flut bor jag ock nåmna,. at jag med de
fundna Elementer utråknat Cometens ftållen för
en ftor del af de Obfervationer, fom Hr. ZA=
NoTTI gjordt i Bologna, i Aug. och Sept. må-
nader, och hvilka åro tryckte vid flutet af det
Tal han hållit om famma Comet. Jag har fun-
nit de flåfta inftåmma inom en minut med ut-
råkningen, famt ej mer ån en enda fkilja fig 2
minuter, hvilken dock af Obfervationernas pro=
orefion finnes vara: något felaktig. De Loca
Cometz ; "fom, Herr ZAnwnoTTI fjelf utråknat, -
efrer egna af honom fundna Elementer, gå til
ftörre delen 7, 84 jag ånda til 11 minuter i-
från Obfervationerna. ÄGA FEL Au

Flera: utländfka Obfervationer. på denna Co-

met har jag ej ånnu fedt. |
| EE
RÖN

|

+ 1770. Jul. Avg, Sept. 189

(CC RÖN ocH FÖRSÖK
Med
Murbruk och Ciment- arter,
tie ME Ke a

PEHR ADRIAN GADD,
> Chemize Profeffor 1 Abo.

Sw högft nådigt det altid blifvit anfedt, at
JA til Skogarnes befparing och förekommande
af fkadeliga eldsvådor, kunna upföra hus af Jord-
och Sten-arter, få angeläget år åfven, at: kån-
na fafta Murbruk och Ciment-arter. I öftra
lånderne , hvaråft ofta år brift på Skog och
Sten, upföras hus af obråndt Ler. De urils
drige byggnads-ruinerne' vid Babylon och i /E-
gypten, utmärka, at de beftått af Sol-tärkadt
Tegel: i Rom var fordom ock et flikt bygg-
fads-åmne nog allmänt. Printuvs förmåler ock,
1 35 Boken, 14 Cap. af defs Natural-Hiftoria,
at i Africa och Spanien var en bekant fak, at
af Jord-arter upföra murar til Hus, fom kalla-
des Parietes fornaåcei. Som deffe orters Jord-
4 & ; | 5 ; [6] . j
arter åro af annan befkaffenhet ån våra, i var-
ma och heta Climater de åfven mera hårdas ån
hos ofs, få kunne viej göra ofs hopp om, at i
detta byggnads- fått efterfölja dem. Vår ym-
niga tilgang på de faftafte graniter til byggs
nings-åmnen förtjäna hos ofs ftörre upmårkfams
het: det kommer dock förnåmligaft dårpå an,
at de med tjänliga Murbruk och Ciment-arter
fåftas och upnmras. Huru de til ftörfta ftyrka

INRESA SYS fä CAD

| 190, i 1770. 9 Jul, Aug. Sept, å Aa

och godhet böra tilredas, det torde genom föl-
jande förfök och Rön nårmare uplyfas.
Rön So

t. Kalk och Lera med blandning af fand och
andra ämnen, utgöra våra allmånnafte Murbruk
öch Ciment-arter. Huru Naturen i fitt okontt-
lade tilftånd, ften-hårdar deffe jord-aårter, det
bör förft granfkas, förrån mån genom konft kan
frergöra det, och förtjänar altfå anmärkning,
ar Krita och Kalk«arter hvarken af hetta eller

-

våta hårdna af fig fjelfve: men tilblandas fand
och vatten, få hårdna de något, 3
| 2. Kalk - jord med Mylla och Mo + jord
hårdna icke eller; med Lera fker det dock na-
got, fåfom detta rönes af mårgelhaltige 'Topbi
och Stalactiter. Portlands = ften, fom ock den
Krit-ften, hvaraf hufen uti Champagne i Frank-
rike äro upbyggde, hyfa et Ler-åmne til gluten.
2. At Kritan kan hårdna til derba fint=flöt=
fer, det vifar defs låge vid Portland i Eng-
land och vid Perigord i Frankrike; men hvad
ämnen Naturen brukar til denne ften-hårdning,
det kånne vi icke ånnu, ERT
3. Om Jåärnhaltige leror tråffa i vatten els
ler jord, Mineralifk, Animalifk eller Vegetabilifk
fetma , få ftenhårdas de. — bo AR sär
4. Obrånd Kalkttens-doft, fåfom ock o+
flåckt Kalk utan vatten, hopbinder icke några
jord-arter ; men defs båttre, om vid Murbrukets-
tilredning Kalken då juft flåckes med vatten,
och fynes det flyktiga Kalk-faltet då förft up-
komma. Slåkt Kalk mifter dårföre med tiden
ock något af lugten och tyngden. |

+. Kalk

S

a

ör

&

1770. Jul: Aug. Sept: = r9r

«Kalk med Viårils - fyra och litet Lera,

fom utgör fammanfåttningen af Gips, hårdnar
vål båttre ån Kalk-bruk i torka under tak; men
i fria öpna luften och i våta; faller den vårre

afyrån Kalken:

— 6. Kalk upblandad endatt med åfverfödig
Vi&trils-fyra, käftar icke fynnerligen ihop, utan:
röjer fig gemenligen fuktig. At Kalken icke

» enfam attraherar våta från luften , utan åfven

jäm

Vistril-fyran, om den til öfverflöd varit dårmed
fäturerad , dårpå har man bevis i den Engelfka
GauLps förfök ; hvilkens Rön vifär, åt 3 qvin-
tin Viésril-olja på de förfta dagarne attraherat

åfrån luften våta tili helt qvintin och 8 gran.

= 7. Hvita Jårn-malmer eller Stahlftein, for
beftår af Kalk och Jårn, deras vitring eller Kalk

gyttrar icke ihop med vatten. = |
8 Örften , fom innehåller, et Phlogifton

te Kalk-åmnet 5 gifver ieke eller faft mur:

Ca Ar Kalk-jord taed litet Phlogiftön och

Vi&ril-fyra icke eller förmår åftadkomma båt

tre verkan och faftare bruk, det vifar allmånt

-

oLTefverfen, eller lapis hepaticus:

io. Ciment-jorden , fom gråfves vid Nea:
pel och Puzzoli, år én vittrad Jårh > jord, fom
har något phlögifton ånhnu qvar och binder myc:

oket vål ihöp med Kalk i miur-bruk; Herr As:

feflor ANGERSTEINS artiga anmärkning, at dens
ne jord-art, blandad med Pimp>ften; åfven finnes

i ordenteliga varf i”Grufvor, gifver tilkånnag:'

ar den "ej altid bör anfes för en fölgd af elds
fprutande Berg. At Järn få vål kan förföras

192 1770. Juh

af. Mineralifke fyror, "fom eld> ävpå. har | man
ock nog bevis i Chemien.:

Hollåndarens Tarras ollet; imjök af Tau-
fi jos brytes vid Bonn i, Siebenburgen och
håmtas Renftråmen utföre, den binder ock vål
ihop med Kalk och: år en:Järnhaltig jorda. = .

12. Mårgel- fkiffrar, fom befti af Lera och
Kalk, hafva icke någon ag a fafthet; lera,

och fand håfta båttre INöRa fålom det fes vid.
Tegelflageriers men upfylla icke nog affigten.
All Mo-och Sand iten-fki Aer, fom år Skimmer-

blandad, tyckes haft Ler-åmnet til håfte eller
gluten. Huru Naturen med Spat och Quarts
hophåftar och ften-hårdar jard: arter, det år ofs
ännu obekant.

13. Herr Öfveriten och Riddaren STRUS-.
SENFELTS och Herr Diretteuren RINMANS Rön
om et Skepps-ankare, fom' fants under vatten=-
horizonten, och rundt omkring: hvilket på en
tåmelig: vidd; Lera,- Sand, Flintor och Mufsle-
fkal hopgyttrat til en hård fren-art , år af myc-
ket .vårde , och vifar i fynnerhet Herr Öfver-
ftens- förfök , at Järnet hålft i Metallifkt lynne:
röjer denne bindande egenfkapen; men icke [3
Jårn- flagg, Jårn- ockra Sc AR KöN jura

ALtensT fi
14; Hvad Leran angår. få 2 hårdnar all Les
ra af vårma, och ftenhårdas aldeles; om Leran:
år ren och eldgraden ftark. ' Bevis hårpå har
man i de Polfka och Ungerfka Ler- kojorne;>
hvilka endaft beftå af Lera. läkomnlen. af Speck-
ften, Steatites, utmårker det fammas =

> 15. Upblötes. Lera ofta i vatten och den:
defsimsilan. får torka och hårdna i fria luften

lif,

SN | CR NA
7 j Ch i . ( K ; 5 å Å N Å |
” / q vän X = ; 2 ; ; i a
vd k h s vv ann . "4 NE ( , 4
ju Li d CE -

”blifver den omfider:få hård fom ften: hvarom
et artigt Rön kan låfas i Parilifka Vetenfkaps
Academiens Handlingar försår 1736. p. fe
håftar den icke ihop; likaledes förhåller det fig
med vår allmånna Blå-lera hvilken ej år fri för
Victril-fyra och Jårn-halt. RANA
17. T-Alun-fkiffrar år Leran impregnerad
af Vittril-fyra, och i Stenkol med Berg-fetmas.
men uti ingendera Sen-arten har Naturen kuns«
nat verka nagon fynpnerlig fafthet och ftadga,
0, 18. Järn- haltige Leror hopgyttra icke af
fig fjelfva, i fall ej af vatten eller af förmultna=
de våxter och. djur någon fetma tilkommery
detta fker då defs mera och fattare, ju mera
Jårnhbaltig Leran år. Hvareft fmå rötter eller £fi>
butnst Bubo eller; af Stårr och annat: groft
grås i Ler-jorden förmultnat, dår binda de: als
tid ihop Leran och, med vatnets uilhjelp , tilda=
na uti jorden fmå Tophi, fom fedan föreftå!la
petrificerade tråd-rötter. "En dylik verkan har:
Jag ock rönt efter Infetterne Spbhex arenaria och
Apis roftrata, hvilkalågga fina Erucer eller ma=
fkar i Sand och Ler-blandad Sand-jord, hvar-
efter jorden på alla de ftållen de gjordt. fina
löngångar och qvarlemnat några larfver, aldeles:
sten-hårdnars - Sjö- och Myr-malmers årliga til
våxt år åfven bevis af ensfådan ften-hårdning.

EE im dnga Förfdfs nn
oc oh TI forn - åldren voro flere flags mur-bruk.
och Ciment-arter bekanta. Kalken var redan ä
bruk. hos de Romarc och Greker. Både PLi-
NIus. och. ViTRUvius befkritfva flere flags ine
ön oNa2 SG Crue

23

+ ! Fr PESAA
MN Ha 1 Sen ST JIE
” : - ”” "Fart
VA fav avs Lv RE TA:

- eruftationer och encaufta, fom beftodo af Mar=
mor och Kalk, fom ock de få kallade Opera
Signina, hvarmed' bitar af allahanda Snåcke-
fkal med Kalk tåftades til prydnader på våggarne.

All Frefco-målning , fom fker med vatten-fårgor
på Kalk - bruk, fom &ck Grekernas pråktiga
fynd, den Mofaifke vattu-målningen , hvarmed -
allehanda fårgade ften- och glas-bitar i viffa tek-
ningar och afbilder, tåftades.på murar med Kalk,
utmärka ; at Kalk blifvit nog tidigt nyttjad til
ften-hårdnings RA ER a vad nd

0 2 De gamlas Kitt, fom kallades Malta, '
tilreddes antingen af oflåckt Kalk och Svin-ifter, '

eller ock -af oflåckt Kalk och Becks = cc
« 3. Hos Egyptierna var det redan til nå-
gon del bekant, at igenom flera flags fårgor på

- Murbruk ; gifva det anfeende af mångtårgad
Marmor. Grekerne började förft med artificie

ella inlåggningar och incruftationer , hvilken
konft i Rom upbraktes til ån ftörre fullkom-

lighet. Deras Litocolla eller Sten -lim >; hvar-
med de tilhopa håftade ftenar af åtfkillig ftor-
lek, och hvilka efter poleringen fågo ut -
et ften-flycke, Bbelkrifver Diostoripes, Lib.

V. pag: 164. då han beråttar, at den belftod

af Parilkt Marmor-mjöl och Lim, fom var ko-

kadt: af Öxe-fkinn. "Hvad CHARDIN, Uti dels

- Voyages en Perfey beråttar, om de ofanteligen

flora Marmor-ftoderna han fedt vid ruinerna af '

Perfepolis, och det ändra Refe-befkrifningar förs

måla om Öfterlånningarnas Sten- och Marmor-

byggnader, nämligen, at ofta en hel Colofs;
se ak » en hel vågg af et Tempel, föregifves

"Vara af én enda ften, torde vid nårmare granfk--

rd EN ning

?

Pro. ful. lAng. Sept. pg

ide ickes så förhålla fig, utan låra. deffaljför.
- menta forntidens underverk fnarare vara prof af
de gamlas: kunfkap, at igenom ften-lim få fam-
mantåfta flera ftenar, at de til fryrka och" ute |
feende likna en endå; och blifvit fåfom til en

sftenhårdning.

MR Kunfkapen om. Mofaift Mur-målning kom
til Italien i 13:de Seculo, famt tilreddes Mur- .
tar dårtil af Kalk, Marmor«mjöl. och Lin-

; 2 'pela fåljen nyttjas til Murbruk en-
daft Kalk ined Pozolan- "jord.

6. Vid Aqueduquen i Frejus, Amphitheattet-
he i Nimes, Bordeaux och Perigeaux', famt an-
"dra urminnes lemningar, finnes, at i brift af
:Pozolan-jord , man med: ftor fördel betjånt fig
af br id Ler och Tegel, för upblandning med
fo ti "Murbruk. RE

Ai och TIralien muras nygket fil-

Jan. 28 flåckt Kalk, utan flåckes den Förft vid
-Murbrukets tilredning, och anftålles Kalk-flåck-
ningen i jord-gropar eller fårfkildt bygg de Ci-
er » hvilka fedan rått noga öfver ra äv. da
fri In blandas ftraxt fanden vid Kalkens flåck-
g oc förvaras fådant Murbruk i jordgropar-

TR år Huru eng calceis af Öles Tartari per

Jali am eller Vinftens-olja i haft kan coagur
eras Heb. ftenhårdt åmne, det har Mar RE

rg genom många förfök.

Ao DesFår jag fåtta tro til: Do&or Junkers

VÅR åttelle,. få fkal Sal mirabile Glauberi, om .

der litet: KARäNeneras och fedan upblandas med

kd I N3 Kalk-

1770. Jul. Ar

Kalk-vatten, äfven i haft coaguleras til et ften-
hård ARNE. EDEN I SR LRAR RI
0 10. Kalk, blandad med” Tjåra och Tegel-
ftens-mjöl, har vid Sluf-byggnader i Riket i-
bland åfven blifvit nyttjade com RR RNA
of. Är Kalken god, få tagas gemenligen
r2delar Kalk och 3 deltar Pozolan- jord til Ci-
NARE biNbobe vnd a omen REA IRS
«> 2. Kalk.efter brånda Hafs-Snåckor år gul-
aktig til fårgen och gemenligen upblandad med
-Kokfalt-fyra, famt har icke fullkomligen Alca=
lifk natur. Den gråa. Kalken blifver af Ler-
blandade Kalk-fkiffrar, och år ej mycket bindan=- =:
de. Ifall Skjörl, Skimmer eller brunaktig Fålt-
fpat år inblandad i Kalk-ften, blifver ock Kal-
ken grå3;; men den år dock båttre ån den förra,
1 fynnerhet om Skjört eller Blåndet år Jårnhal-
tigts och om i förhållande til denne fråmmande
inblandningen, man-i mindre proportion tager
Sand Kl IVIGrDINRGs con dr 04 ed
+ n33. Kalk, fom beftår af. ren hvit Kalkfpat
utan främmande inblandningar, gifver den ftar-
kafte Kalken. Kalk, brånd i Kol-milor, decom-
ponheras något, Ju hårdare Kalk-ften, defs me-
Ta fordrar den vatten til flåckning: ju mera den
— år flåckt, defs mindre vatten vid Murbruket.
Ju mindre inflammabile i Kalk-ftenen för brånnin-
gen, defs båttre bruk; ty af inflammabile vo-
Jatilferas Kalken och mitfter fin alcalifka natur.
"At fyra Kalken, går den vål något gipsaktig;
men den binder dock mindre ihop, ån om Kal- -
ken vid brukets”tilredning förft DIG
14. Hvad artificiele ftenhårdningar af Lera
"angår; få åro Urner i tree :
| | Cor a Of

+

rar Såfom. midi [ Guran ib Finlind;,

| har: jag, åfverkomtnit 'och 'åger nå ra dtycken
af en adan Urne eller ften-kruka, hvilken år

målt af lika gry med värt allmånnå Tegel;

tyckes dock hyfa i fammänfå åttningen mer Le-

ra och mindre Sand ån vi nu bruke. . Inte fi-

dan af Urnen har ock varit mindre: bränd ån

I

den. yttre. je
väg. Efter Herr ERtEtrt Beritedlfö få

mura Inbyggarne :i" Alger. fine Terraffer eller
platta och jämna. hus- lt med. en compofition
ans naelar beray. 2 delar Atka, och en del fin

Sand, hvilka fållas, lopblandas , röras och bul-
tas uti 3:ne dygn utan uppebåll med tråham-

rar, och beftånkas viffa ftunder med Olja och
vatten, til defs bruket tår fin ftadga, - Detta
uk år fedan tjänligt til Arcader, Refer-

voirer "och Terrafer , emedan det ej uplöfes

af våta.

16. Ar båfta Tesa blifer af ren Sand

och Ten Lera; ; år Leran Kalkhaltig fåfom i mår-

FR få år hon fåmre' til Murbruk ån Blå- /

ra. Mo-blandad Lera duger ej. Ju mera

Leran år ren, des "båttre hårdnar hön under

torkningen.

17. Har Ler- jorden öfverhand emöet Kal-

ken i mårgelen ; få förflåggas den lått i eld,

NE

n fom Leran det gör genom tilblandning af

älraktig Kalkften, hvilken vankar' vid Haäfb-

-

y kufterne: men i ftort har hårtils ånnu icke koan-
"fen eftergjort et fådant Slagg-Tegel: '

18. Utrikes göres finare Tegel, för trapp-
feg, olf och tak-pannor, pp det fåttet, ar Te-
fager för ft' torkas ln rafpas "eller fampas til

; mjöl»

r ; ' SAG MR y 4
| åa vd Jä» da fn IN
198. 1770. Jul. Ag. Sept:

mjöl , ficktas och åndteligen uti et ftort tråg
med vatten upblandas och knådas til en tåm= =:
meligen hård deg, förrån något dåraf tilredes,

Håraf tilverkas åfven i Italien de få kallade

Copi eller ftora krukor, ifrån et til 12 ankars
innehåll, hvaruti Vin och Olja förvaras. —

oo 19: Skäårflar och Mufar tilredas til Doci- =
maftifka behof'af Lera och bråndt Tegel-mjöl.
De faftafte Chemifke Luta eller beflag göras ån
af Bolus, Tegel-mjöl och Fårniffa, ån af oflåckt
Kalk , Colcothar Vitrioli vål edulcorerad och
Ht ån ock af Hammar-flagg, Lera och
- BDIOd.. j Sd ; : ;

Särfkildta Förfök, 00
I. At nårmare uplyfa befkaffenheten af fa-
fta Murbruk och Ciment-arter, har jag anftåldt
öfver 100 Förfök, af hvilka 82 hårhos upgifvas.
Alla profven gjordes i form af aflänga fmå
cuber, I tum tjocka och 4 tum långa: målta
delen af deffe compofitioner tilreddes i början
af Martit månad 1760. Hindrad af andra gö-
romål, låt jag dem fedan flå i en kammare at
torka, til den 10 Julii 1767, då de förföktes
til deras hårdhet och förhållande i vatten. Tijo
minuters tid lågo alla profven i vatten; hvar- -
efter anmårktes , om de upblöttes eller aldeles
uplöftes dåruti, fom ock huru mycket vatten
på förenåmde tid hvar och en Ciment-art at-
traherade. SENS RE RE
Vid hvart och et prof anföres förft dels
blanning och fammanfåttning famt defs vigt;
fedan defs hårdhet och fafthet, innan det lades i
vatnet , och fift defs förhållande i vatnet.
Hr 1. Kalk

Wo > 0 T. Kalkaktiga KöRtvne "arter. |
ru 2 delar" Kalk, 475 Jårn- Vit del SS
$ Oija. Vågde 3 lod. Var r tåmmeligen hårdt och
TER Blötnade icke i vatten.
KL fi Koppar fillpån mot Kalken. Vide
JR | dj å Ögd rått hårdt, men drog til fig 3 lod
vatten. är
3. Lr Rofolja emot Kalken. 2 lod. Myc-
ket hårdt. Attraherade föga vatten. —
rof Sand emot Kalken. 21od: var här-
dare än käk och vatten. Drog til fig 41. vatten.
. Kalk med Koppar-Victrils vatten. I lod;
Var äte, Attraherade öfver & lod' vatten. = =
75 Tegelftens-t mjöl, med Kalk och Vi-
RR. 12 lod. Löft Murbruk. Drog åfven
til fig & lod vatten, höga
/, i del Kalk och & Järnfilfpån ,. med helt
liter olja i i vatnet. 13 löd; Vär Hårde: och fatt,
famt uptogs oföråndradt ur vatnet.
3 8. ANAR frRelitersrinjöl, emot I del Kalk.
g löd: hårdt, men upblöttes i vatnet.
Jön vill emot I del Kalk. 1 lod.
; Något Bårdt, men blef låft och inföp I 1. vatten,
= 10.5 Vi&ril emot Kalken. 1 lod: mera
h hårdt; men förhöll fig i vatner lika
; fom” det föregå ;

aende. '

1. $ Järn-filfpån emot Kalken, AE Tåm-
eligen hård; och uptogs faftare ur vatnet.
TR Tegelftens- mjöl, mot 1 del Kalk.

. Ej fåhårdt fom det förra, Attraherade

i Sr öar

SS i del Kälk: ås Jäm-filfpån, 23 Tran-
a pr lod.” Nog hårdt, UpIoBes icke.

vn FORE a»

Å ' Sp HÅ 3 far ' a
17 ”'Tul.. A PF JO
1/7 Ver JUL: I iug. ”2CUE

14.135 Jårne -filfpån emot. kv del Kalk. 13
å Tod: Löft bruk. Blötnade något. :
ov 15. Hålften Lera och hälften Kalk. L 1.
Löft bruk. Uplöåftes i vatten; > —
ono0 16.4 del Kalk, 3 Järn- -Vi&rill, pl fet
:Olja. Så lod:--Godt hrs Uplåttes. föga: bg
so del Kalk, & Triholje I done hår-
dare RR Ändrades föga af: vatnet.:
18. I del Kalk, 45 Jårn-filfpån i Vi&ril-
vatten. 1Z lod. Löläre. Upblöttes..
ER Co 1 del Kalk; I Salpeter med kokhett
vatten. I lod. Häårdt bruk ; hvitt. til tår gZen-
Uplötftes föga, I >
; 20. Kalk med hett isak vatten. 1
lod. Bl lakgub och råmmeligen hårdt > 3 men at
traherade I lod vatten.
ae Kodllé med: kokhett Ålaotvanen. it d. e
tåmmeligen härdr; men drog 3 lod vatten. |
22. "Fin. Kalk och: grofgrynig. Kalk, med
kokhett vatten. I lod. Den fenare gaf starkare
Murbruk ån den: förra; > men. bägge. attraherade
4 lod: vatten. 4
urämknår g.s BR Kalk > KR Te AT FASER i olj-
aktig lut. 13 lod. Blet et faft och til fårgen
brunt bruk, "och uplåftes ej..af vatten... ca
24.2 delar Kalk mot 1 del Lera. I lod.
Löft bruk. Tog til lig 3 lod. vatten. ,, .
25. 1 del Kalk, 1 delgrof Sand och 1 del
elda a lod. Löft bruk» fom. uplöttes i vatten.
NN 1 del Kalk, 3 Lera, & Jan klkpång 2
lod. Löt bruk. Uplöl BR f
«> 727. 1 del Kalk, 3 Sandy med kokhett A-.
lun-vatten. 13 lod.; Något Höpesa men, biltnas
- efterhand, -
"d 2: J

OS Jal. No. Sept, — sr
Så IE 287 Rak: med” kokhett Vibtril ök Alun-
vatten. 1-lod.: Likaledes. -— >>
ov 29. Kalk med ko k-hér Salpeter-och Kok-
falis-folution.>r 1. faft bruk. Attrah, föga vatten.
>> 30, Kalk med Kokfalt-och Vi&ril-vatten ,
fom hopkokades. 13 lod. Blekrödt hårdt bruk,
men gy och attraherade: I lod vatten.
Kalk med fint Kolftytbe och vatten.
3 jod hårdt: men blötnade likaledes. n
32: Kalk med Kokfalt-och Alun-vatten. I
| -lod: hårdt; men blötnade åfven.
83. Kalk med. Kokfalts = folution allena: 1
Aod. Förhöll: fig lika fom de 2 förra.
24. Kalk med Alun-och Saltpeter-folution.
I lod. sHårdt bruk; attraherade: dock 1. vatten.

. Kalk blandad med fur Kårn- mjölk. I
lod : vs kick shårdt bruk + attrah, intet vatten.
2736. Kalk med fur mjölk och hålften vatten.
Eb lod. Såg. lika ut; men drog litet vavtpn och
blötnade, yt fået
204 80: Kalky: fur mjölk: och Alun- -:vatten. I
lod: förhöll fig i alt, fom det föregående.
=> > 38. 2:delar Kalk med t del Käll-råft. 11
od. Tåmmeligen hårdt; men uplåttes i i vatten.
| 39: Kalk, Tjäru-våja och Afkå. 1 1. Hårdt:
men uplöftes.

40.'2 delar Kalk, 1 del Kåll- råft, med
dock, ehurband. lod. Faftare bruk; men blötnade

efterhan
Al. adelKalk, 4 I Kåll-råft med Kåramjölk,

12 lod. Godt Murbruk: blötnade föga, > -
Si 42: Kalk, Fjåru-våja och Wiéril. - x lod.
| Vanligt Murbruk 3 > men blötnade, AN

«|

i

23

202 1770. Jul. "Aug. s

; 43. Förenåmde compofition med gär |
dad Sid. 13 lod, Löft bruk, uplöftes aldeles: i
-Vatten. vn
v44.1: del Kalk, F calcinerad, Vickvl med
Linolja.. 13 1. Blekgult h härdt bruk , uplöftes ej.
45. I del Kalk, I jårnråftig Sand, med
affiladt gödfel --varten. 13 lod. "Blekgult” bårde
Murbruk, upmjuknade. ej i vatten.

2. Leraktiga Ciment- arter...

. 1'del Lera, € Jårn-filfpån, med "Tjäru-
våga. I I. Låft Murbruk , uplöftes af vatten.
SE Den Alka, 75 Rofolja. 3 lod, |
öra fegt bruk, uplöftes ej ÅT vatten. =
3. I del Léra, & Jårn-Vieril, £ Rofolja.
2z LV So och faft. bruk , uplöftes föga.
4.4 del Lera, $' Järnfilfpån med F Tran-
NN 1 lod. Rått hårdt bruk , fom ej uplöftes.
Lera med Tjåra och Afke-lut. I » Når
got åtde, mjuknar efterhand i vatten:
ä 6. Lera med Tjåra och vatten; r lod. Ni
got härdt; löfes i vatten. = =
+ - 7- Lera med oljaktig, lut, föm böftod af ;
4 delar Tranolja, med 1 del Afka: 13 lod. Rått
hårdt och faft bruk. Står faft emot väta.
8. Len med Vi&ril- vatten. Kr. lod. Låft
bruk: "löfes lått u |
SLA födel Lera, I ge Kdkkarg lag ryta.
131. SRasae ån det förra > men mjuknar I vatten.
10. 1 del Lera, I Kalk med Tjår - ja.
1 lod något hårdt; men uplöfes låte: =
27 del Lera, z Jårn-Vié&ril, med Tjär-
våja. 1 lod. Förhöll fi; ig fom det föregående.

12,

&x WNGK
MR

gr ar ön Hör Ed Afka, kd Viårilsvar-
ten: ”rlod. Löft bruk, löfes AF: varten former,
13. Lera 1 del med 4 fint Kolftybbe. 1 1
lod. Något hårdt, mjuknar lått i vatten.
214: Lera, Tjår-våja'och Kolftybbe.' 1 1.
tån bruk; drög til fig vatten och uplöftes:
LR Likaledes Lera i del och 3 & Tegelften.
16. Lera, Tegelften och T jär-våja. I lod;
Löft bruk; mjuknar efterhand:
rie ÖN Sammaledes Lera ; T egelften och Vi-
Etrils- folution.
ca Kerag Tegelttens- -doft , Afka och Tjåra
| med vatten. 13 lod. Håftar ej mycket ihop
och uplöfes. af vatten. —
dc Fre Tegelften och Olja. rL
Binder tå tåmmeligen: vatnet löfer det ej ftort:
Lera med Kåll-råft. va Duger ej til
Msbiäee ap bikes lått af vatten.
= 21. Lera, Kåll-råft och Tjår -lut. 1 1. Löåft
- Murbruk. Uplöfes lått. =
22. Lera, Kåll-tåft och Olje-lut: 13 lod.
Mycket faftare bruk; men uplöfes dock.
NE RS Jåtn-filfpån och vatten. 125 lod.
Liknar vanligt Murbruk ; men år ej bindande i
vatten, faftån det ock ined Lutaf Tjåra tilredes. -
> 24. Leras Alun-vatten och Sand. åa
lp vara bindande ; men uplöåftes lått.
25: Lera, Alun-vatten, Af sa och Sand.
dn nå got hårde i i torka; men uplöftes dikeshand Z
or Vatten. |
"2008 det Lera, & Alka, tilredt i fur mjölk.
rt lod. Gaf et fått hårdt bruk ; fom dock NN
"nadeci Vatten.

i Lå

å

AV ye
å FR
3 7 2
g

CM 8 å
Fn ER

204 1770.

mee Pbv dd rd äs dod.. Ni
gorlunda fatt. - Men uplåftes:

28: I del Lera och 3 Kalk. 1 & od: förhöll
fig lika med det föregåendes = . -

1 +29.:1 del Lera-och: 75 Kalk. Flod, Löt
Murbruk. Mjuknar lått i vatten. cc

+130..5 del Ler4s. 3 Sjöfands si Kalk, SA
lod : odugligt ock upläder lågt pve

r. i del Lera, $ järnräftig, Sands, 12 lod:

Hade vål hårdnat , men löftes dock. något. at vat-
ten. Det kan brukas til Ärilar i NENAr och.
til Hellag 1, eldfltåder. >isis

| bn del Lerasun jätnikg KOMER Had;
filadt dj rn rIl. Gufver frarkare Mur-
bruk , "och löfes mindre af vatten, ån Pet före |

gående. gear a
2 1 |

fn iä3rdrvstel ferab = Pozolanés
lod. Gifver et nog hardt Ciment,; dom dock ä i
värten 'Smäningod; ”blötnar. ; .

Seockird i psaktiga Ciment- Eter

1. Brånds.aäFkyld: Gips til Murbruk uti et
för (ök. famt het Gips-uti et annat, hvardera af I
lods vigt. Den fenare gaf faftare bruk: ån den för-'

ra > men bägge uplåftes och blåtnade i I vatten.
bel2: Het Gips.- med: hålften vatten och hålf-
ten Kårnmjölk, 1 lod. Gaf ån faftare bruk, fom
ej Sarlårt uplöftess mna .
3... Hålften Gips- och höläte AR ÅG Gaf
låfare. bruk, fom med mindre Kalk var faftare ;

uplöftes. dock efterhand af vatachtab.

4. Hålften Lera och hålften br ånd Gips. (F
Lod: tåmmeligen godt Murbruk 3; men. mjukna-.

de och upblöttes i vatten. .
Slut=

Jul. Ang Pe VA

ärtlka MA a Slet fat fer. sil
LR ro Efter .de anförde Rön, få vål Fran all

miånna och f årfkildte Förfök, blifva de faftafte Gie
- ment-arter och Murbruk af Kalk, Järn eller jårn=
haltig jord med tilblandad fetma, hvilken dock i

en vils afpaffad proportion och ej til äfverflöd bör

- tilfåtras ,-om den fkal röja ånfkelig verkan, :

2. Inblandning af Tjära, 1 äpaktige åmneny;
Vegetabilifk och : Mineralifk fyra, bindrar Ci-
ment-arters fAyrka.

; Om Kalken fira Mrkré förrån juft dc
Murbrökets»- tilredning , gifver iden et faftare

bruk: ån då den förut blifvit flåcktz

4. Af Lera, litet Afka och Olja blifver

et godt Kmenid Lemnas: Afkan bårt och Jårn-
jor med ymnigare tilfatt: Olja blandas i bru='

ket, få hårdnar det åfven 1 vatten. = |
vg De jårnhaltigare fand i Kalkbruket, defs:
faböre bruk; ju fetare vatten, defs båttre. Vat-

ten-impregneradt af falier , Över icke, i Ayn

nerhet om Vigtrillen år med.
65 Salpeter-fyra med Kalk gör et löft, falt-

( t ämne; men fåfom medel-falt bindek det.

se ör vål ihop Kalken i Murbruk.

"7. Varmt och hett vatten i Murbruk bif;
y- faftare Ciment, ån med kallt vatten. =

Bi Mårgel - leran duger: ej: til. Murbruk.:
Båttre & år. at: bruka: Sand: och Lera ihop, eller:
ock: endaft: Sand :och Kalk fammanblandade:

"9: Omde åmnen, hvilka nyttjas til Murbruky
år blandas och ihopåltas, bidrager det mycket til:
Gimentets ftyrka: om ock Lerbruket torkar nås
got imellan, och det fedan på nytt med vatten
FS » få blifver Murbruket defto faftare:

| ; 10.

ÅA
206 WO 4 Jul,

o. Jårn- -jord: förflaggad dör i | Kalk- för mg |
bilders icke (Svål ihop slank: fom då Jårs
net år i Metallifkt lynne 3; fkal ; den förra: brä=:
kas, få måfte något inflammabile tilfåttas; fom
metalliferar Jårnet i Cimentet, =
"> II. Sönderftött brånd Tegelften kan je
kas, i brift af Pozolan-jord, med Kalky. allenaft:
tilråckelig Phlogifton tilfårtes,

12. Åt blanda Jårn-viétril til Kalk i Muré
bruk , gör mera fkada ån gagn, i fall icke nås
gon fetma tilkommer.

2 13. Järn-Ochror, Järndagger och järdbals 5
tige jord-arter binda icke ihop Kalkbruket ; us
tan tilblandadt Phlogifton.

14. Ju renare Lera, defs båttre håftar den
ihop i torkas. Inblandning af mylla och mo-jord;
hindrar det, åfven fom för mycken fetma, e-.
ÖT Leran dåraf til flut förvandlas til mylla.

15. I fall järnhaltigt Stenkols- doft, fom”
ej år Lerblandadt, med vatten och något oljak=-
tigt åmne fuktas och dårefter et par veckor iliop:
blandas med Kalk til Murbruk, få giiven: det
et få faft Ciment fom Pozolan-jord.:

16. Som våra Konftnårer allmånt bruka Bly.
uti fina Kitt-arter; med tilfats af Oljor; Ché>
mifk Theotie och- förfarenhet åfven beftyrkerg--
at Bly i Kalk - forms med tilfatt Phlogifton;
altid ftenhårdnar ; få tyckes: det vara mödan!
vårdt af förföka; om icke af fattiga Blysmalmer,
fom annars icke löna fig, en god Pozolana kan
tilredas. ' Inråttningeh fordrar icke mer, ån en="
daft deffa önderbo jårnhaltiga grenar rs rätts
ning oc fönder NS SÖ

PR Ar rag ;
ue I rd 2 vo 1 5 = 3
” >” A >” 4 sv
AR
2
SN | RR:
& fv 4

1770; Jul. Aug. Sept. — 207
öd FÖRSÖK och

Med Vinften och def Syra,

ANDERS JAHAN RETZIUS,
NOR Philof. Magifter.

$. r. Vf inften har ömfom blifvit anfedd få-
fom et Salt, uti Kvilket et Alkali
ingredierade (2), och ömfom fåfom en fyra,
förenad med" någon jord och olja, af hvilka ges
nom calcination et Alkali upkommer. Den för.
ra meningen har icke allenaft blifvit beftridd ,
utan åfven en tid bårtät, fåfom orimlig, förgå-
ten, och dåremot den fenare allmånt antagen
man har icke nögdt fig med at pitt Lutåfal-
ter beftå af nyfsnåmde beftånds delar, utan man
har med en imponerande förfåkran nekat exi-
ftencen af et nativt Lut-falt i Våx-Riket.
TORN vare Rön och uptåckter, tyckas
med ikål vånda up oci ned på denna vifsheten
(6), och förfåkra ofs dårom , at alla eldfafta
Lut-falter ur våxt- riket åro educta och icke:

produtta, |
kör Säg $. 30

(a) Såfom af HJERNE , HERMANNUS &c, (by Jåm-=
oo för MArRGGrRars Chymifche Schriften 2 Theil p.
49 &c. Baumés Elemens de Pharmacie p. 100,
Di&iomaire de Chymie, Art. Alkali. Hr. HAGENS
.Betracht. Uber die Herkunbft und Abftammung des
feue: beftåndig : Laugenfalzes, Herr MONTETS
0 förfök, fom anföres i defs Afhandling om Bergs
"> kork , te Mineralög. Beluftig. 3:ter Teil p. 3403
har gifvit fullt ljus i en gantka benig fråga om Ses
LP äans generation, = 7 Än

208 1770. Jul. Aug, Sept.
$. 3. Herr MARGGRAF har förft af de nya-
re (ce) vifat, at Lut-faltet finnes förut bBeredt i
Vinftén , Sal Acetofellx och åfven i fjelfvå
Boktrådet. Han betjånte fig, hvad Vinitenen
angår , af en procefs den Herrar DUHAMEL och
GrossE långt för honom anftålt, faft de dra-
git dåraf olika fanningar; ty då de fenare trode
de af fina förfök följa, at Krit-jorden uplöftes
och med fyran utgjorde det lätt uplöfeliga Salt,
fom qvarblef, kunde den förra icke en gång
falla på den tankan, fåfom ftridande emot all
årfarenhet. Imedlertid hafva dock fenare tiders -
Chemici (d) varit af famma tankar fom DuHa-
MEL och GRossE (e). SEE
$. 4. Herr MarGGrRaAF, hvars åndamål,
då hän kokade Vinften med Krita, endaft var
at utforfka, om Lut-falt gåfves i Vinften, utan
» föregången 'calcination , uppehölt. fig icke med
at underföka den blandningen, fom af Vinftens-
fyran och Kritan upkom, och fom jag icke hel-
der har mig bekant, at förr eller fedan någon
gjordt det, få har jag af följande anledning fö-.
- fetagit mig det lamma. = IN
oo 5. 5. Näågre vilja påftå, at Tamarind-fyran
fkulle precipitera Vinften ur fina ölakdig:
Detta ville jag vid mina Förelåsningar i Phar-
maceutiken utröna , och blandade dårföre til en
folutio Cryftallorum Tartari , få vål infufum :
'Tamarindorum ; fom Attika och Citron-faft ,
men ingen fållning ville följas fåledes fant jag
: ÖR ORNEeN | rd det
(ey Loc. cit. (4) t. e. Di&ion. de Chymie Art.
Terre Calcaire och Tartre foluble, Manuel de Chy-
— mie par Baumé Ed. 2. p. 288. (ee) Mem. de.
PACad, de Scienc. de Paris A:o 1732 & 1733.

j

1770. Jul. Aug, Sept. = 209

det raifonnement utan fkål, at deffa fyror icke '

å et och famma Medicament dårföre borde hop-
blandas, at den ena fåller den andra. Helt annor-

dunda förhöll det fig, få fnart Vinftenen var med
något Salt förenad, t. e. uti Tartaro folubili
och Tartarifato , Sale Seignette o. f. v., dår
föll Cremor Tartari promt til bottn af de fö-

tTenåmnde fyror. Det rann mig dårvid i hugen
at TOURNEFORT (f) påftådt Tamarind-fyran
vara af enahanda egenfkaper med Vinftenen, men
få vida Tamarind-fyran åter pr>cipiterade Vin

> ftenen ur de nåmde Salt-folutioner, få tycktes
det icke kunna åga fullkomlig grund. Ar tå

reda hårpå, famlade jag en del af de tjållika

Cryftaller fom deponeras, då en faturerad Ta-

— marind-decoé&&, får ftå någon tid, deffa aftvåt-

tades, uplöftes i vatten och faturerades med Li-
xivio falis Tartari, til et fullkomligt medel-falt.
Til denna medelfalts-luten blandades en klar in-

fulion af Tamarinder, hvaraf et furt pulver, til
alla delar, utom tårgen fom var brunaktig, likt
- Cremor Tartari tåldes ; åfven få fkedde, då Ci-

tronfaft, Vin-åttika eller någon Mineral-fyra

tilflogs, ehuru därvid någon åtfkilnad måirktes,
hvarom mera en annan gång. |

——$.6. Deéffa förfök omtalte jag för Hr. CARL
WILHELM SCHEELE (en fnabb och lårgirug

Pharmaciz Studiofus) och tillika, at jag hadei
—finnet underfökadefla fyror nogare. Han beråttade
mig då, at når han fullfölgdt Hr. MARGGRAFS
— förfök med Vinften och Krita, famt digererat
den dervid undfängne med Vintftens-fyra måtta-
de Krit-jorden, med Vitriol-fyra, få hade han

+ (f) Id, lib, A:o 1699.

> oc fått

»

210 = 1770. Jul Z

AA
: j
4 x
FST FSWMERT
= ['] 5
a A

tått en fullkomligen ren och liquid Vinftens-fyray :
hvilken vore: fkild från alla andra fyror, til fina
egenfkaper. De förfök han dårmed anftålt , med=

delade han mig benågit. Glad,at icke allenaft fin-
na mina gilsningar grundade, utan ock en banad
våg, omgjorde jag icke allenatt de förfök, hvar-

af Hr. SCAEELE behagat lemna mig del, utan

fulifölgde dem ock vidare, medelft flera förföks
tri frä Narndes Con ben PR RON

6.7. Som jag hårvid tror mig funnit åtfkil-

lige förut obekante fanningar, hvilka dels i-Che-

mien, dels i Pharmacien kunna med nytta anvån-

das, få tror jag min fkyldighet vara til Kongl:

Vetenfkaps Academien upgitva hvad jag hårvid

-mårkvårdigt fännitsar sr KR ; REN
EE FRE SR ÄRAN a BUR Ng ÖN

$. 8. it Sk:d pulvériferade Vinttens - Cry-

ftaller lades uti en Tenn-kettil, dårpå flogs 3

ftop vätten, detta kokades få långe, til dels Vin-

ftens - cryftallerne, eller fom det allmånt kallas,

-”Cremor Tartari, var upléft. Då tilblandades ef

terband fint fkafven och fandfri Krita; imellan

hvarje tilblandning fick folutionen koka litet och

omrördes ; på detta fått fortfors til defs den til-
komne Kritan icke förorfakade någon fråsning,
och den öfverftående klara våtfkan förlorat all

ända TR

fur (mak > då togs kårlet af elden; våtfkan från-
filades genom grått papper och den i filtro dävar-
blefne malla, utlakades vål med kallt vatten.

As PEN BM I RER
> $.9. Den frånfilade våtfkan afdunftades lin-
drigt ad ficcitatem, då man hade en fullkom-
ligen god Tartarus Tartarifatus. a

a

CE PE

| U ne
6 UN

JG

Sc RN FASEN JP OPEN nr ju”
«

NUR RR J ,

4 Under denna Operation (1 exp.) föregår en
- sverkelig folution: af Kritan medeltt den del af
- Vinftens-fyra, fom år öfverflådig til det i Vin-
—ftenen varande Lut-faltets faturation. Det Salt-
åmne fom af Vinftens-fyran och Krit-jorden up-
kommer , faHer förmedelft fin indisfolubilitet
—(g) ftraxt til bottnen; dock icke-alt; ty en li-
ten del blir uti den flytande Tartaro Vartari- -
fato ån uplöft, hvilken under varande: afdunft-
ning vid andra experimentet deponeras.
0 0 S. 106. Herrar DuUHAMEL och GRrossE få-
ga, at den Fartarus folubilis de af Krita och
) I rekbes Tartari århållit ; "varit något Alkalifk:
"jag förmodar; at hårvid någon flags irring för
— relupit, hvilket framdeles af fammanhanget kan
inhåmrtas. Ville man underföka den ånnu var-
ma luten med Violfyrup , få fkulle man lått
bli bedragen, emedan den innehåller någon del
af Selenite Tartareo, hvilken fåfom et Sal im-
—perfe&um cum bali calcarea, färgar Violtyru=
REN. utdäR boyniden Dl öh bi Led
0 6. 11. Det förfta Experimentet fåtter ofs
od flånd at döma om det af den vittre Hr. Hux-
HAM föreflagne Sulphur Auratum -Antimonit.
Han tror bålta preparations-fåttet vara, at koka
— -pulveriferadt Antimonium med Kalk-vatten I ti-
— ma, filtrera Decoétten och precipitera den med
— folution af Vinften eller Vinftens-cryftaller (bh).
oc På detta fått fåger han fig få en mångd Saffrans-
SR Nara RS or Y ; 3 | tår-

AG

Jul. Aug. Sept:

OR 1770.

tårgadt Svafvel; men denna mångden hårrörer
af den under fjelfva precipitationen genererade
Selenites tartareus , hvilken dårjämte upfpåder
fårgen af det fallande Svaflets == 0
| ER BI 26 VE FIRE Son SA
"0 & 12. Af det i filtro qvarlåmnade (fom jag
« kallar felenites Tartareus) torkades en del i fkug-
gån; det öfriga lades i et ftort focker-glas och
tilflogs ungetår 10 uns god. Spiritus Vitrioliz
kårlet fattes uti lindrig vårma. Blandningen
fvålde up, och fedan 'all effervefcence uphört.,
fladnade det klara ofvanpå. Sedan det ftått et
dygn, frånfilades våtfkan. På det qvarblefne
logs ny Vitriol-Spiritus, trafterades fom förut,
och fåledes fortfors, få långe man mårkte nå-
SR Vv inftens-fyra vara qvar hos Kritan:y hvil-
tet utröntes på det fått, ar irnan Vitriol-Spis
ritus å nyo pågåts, torkades litet af Krit-mas-
fan, och fedan den vardt torr, kaftades på eld-
kol, då den rékte och röken luktade lik brånd
Vinften. srt tt Ae
$. 13. Ehuru både Saltpeter och Kokfalt-
fyrorne kunna fråntaga Vinftens-fyran fin Kalk-=
jord, få åro de dock vid denna Operation o-
tjänlige, emedan den dåraf upkomne blandnin-
gen förblifver flytande och fålunda blandas med
den” frånfkilgde Vintftens-fyran, Vitriol-fyran
dåremot , fom allmånt år bekant, utgår med
Krit-jorden en Kalkfelenit eller Gips , hvilken
lika få trögt i vatten uplåfes fom Vinftens-fele=
niten. Men fom den icke deftomindre til nå-
gon liten del kan uplöfas af vatten, få bör man
bruka det ganfka fparfamt, och hålft kallt, för
MOE ; at

1770: Jul Aug. Sept. > 213

at fkölja ur Selenit-maffan den loffade Vintftens-
fyran, dåråft man ej vil gifva den deleftt til
fpillo, fom faftnar i i filtro.

4 Experim.
0 S- 14: Den Vinttens-fyra jag fått eftor de:
3 förfta pågjutningarne af Vitriol-fpiritus , blan=.
dades och förföktes , om den vore fri från Vi-
triol-fyra, fom fkedde på följande fått: Vinftens-
fyran blandades med folution af Bly-focker, hvar-
af det fenare coagulerades; på detta: coagulo.
flogs ren Spiritus Nitri, hvaraf åter altfammans
uplöftes, til et tecken, at ingen Vitriol- fyra
vår med i fpelet.

$. 15. Man kan vid detta förfök åfven få
vål nyttja Spiritus Salis, Aqua Regis och Ace-
tum deftillatum; men det år högtt angelågit at
tilfe, det man bårtil brukar en fyra, fom icke
hyfer ringafte Vitriol-fyra hos fig, hvilket dock
den måtta Saltpeter och Kokfalts- fyra gör , ty
dåraf förvillas hela förföket.
| $- 16. Detta år genafte fåttet at utröna en
Bie fyras” nårvarelfe uti liquida faker, och
har icke flagit felt, då hvarken 'Oleum Calcis
eller folutio Mercurii fublimati kunnat uptåcka
den famma, hvarföre det ock torde vara det få-
krafte profvet vid Mineral-vattens underfökan-
de. Har man en vål concentrerad Vin-åttika,
få å år den f åkraft at dårmed uplöfa SME

RP ET IR

rv a 17. Samma förfök anftåldes med den in
ra, fom vid de 2 fifta pågjutningarne af Vitriol-
fpiritus århållits. En del af coagulo ville icke
oa AEA tu Nitri uplöfas, hvaraf mar fåg at den- = |
är 04 nar

om 1770. Jul, Aug.

na fyra var med någon Vitriol- fyra blandad,
hvarföre ock til denna orena Vinftens-fyra blan-
dades något torr Vinftens-felenit. Blandningen

fattes 12 timar i digeftion, förföktes åter med
folutio facchari faturni och Spiritus Nitri, då
den fants vara fri från Vitriol-fyra. Den blan=
dades då til den förra rena fyran och altfam-
= mans afdunftades ganfka lindrigt, til defs unge-

får 10 uns voro qvare. Detta år det jag hå-

danefter kallar Ren Vinfens-fyra.
$. 18. Afdunftningen tjänar icke allenaftat
eonceéntrera fyran, utan åfven at befria den ifrån

någon liten del Vinftens -felenit, fom vid af-

fkölgningen af vatnet uplöfes och medföljer,
hvilket åfven kan hånda med Kalk-feleniten, i
fynnerhet om Vinftens-feleniten digereras med
Vitriol-fyran, vid något ftark vårma , och filas
varmt. Deffa cryftalliferas då under varande e-
vaporation.

$. 19. Den Vinftens- fyra fom vid de 2:ne

fifta pågjutningar af Spiritu Vitrioli afföndra-
des, blef fårfkildt afdunftad, innan den med

Blyfocker- folutionen förföktes, dårföre at jag

varit nödfakad at vid affkölgningen bruka mera
vatten ån de förra gångorne, emedan vid hvarje
pågjutring mångden af Spiritu Vitrieli minfka-

des, och fåledes de fifta gångerne icke öfverfteg ;
3 uns, Under denna afdunftningen anfköto nå»
gra cryftaller, hvilka frånfkildes och torkades.

De fmakade ganfka furt och en del ibland dem
vittrade. De calcinerades på en jårnfpada; un-
der varande calcination mårktes at de, fom be-
gynt at vittra, fprakade fom en Spat och bårt-
flögo til en del, Hela maffan fkummade, NE
a oc

||

|
ån
4 (Lå
kH
— I
| EV
SE
NN
w

| 1770, Jul. Aug. Sept. 215

och rökte ftarkt » och råken luktade fom af Vin-

ften. Det qvarblefne kolet gåfte ftarkt med

Spiritu Nitri och. gaf därvid en hepatifk lukt;

> fedan få mycket håraf fom ville, var uti Spiri-

tu Nitri uplöft, upfpåddes folutionen med vat-

ten och filades. Når til denna filade ligueuren
flogs Oleum Tartari per deliquium , föll en an>
fenlig del Kalk - jord. Detta Salt var fåledes

dels Gips, dels ren Vinftens-fyra cryftalliferad,
dels Vinftens-felenit. |

6, Experim. |

$. 20. 30 gran Vinitens-felenit koktes f£ mi-

' nuter med I uns deftilleradt vatten uti Kolb,

det filgdes fedan nåftan under påftående kokning,

at icke något under afkylningen måtte fållas

utaf det uplöfte. Solutionen evaporerades ad fic-

citatem, och Refiduum vågde knappaft 12 gran.

006.721. I anfeende til denna trögheten at i

vatten uplöfas, hvaruti den liknar Kalk -feleni-

ten, har man gifvit detta Salt-åmne namn af Vin-
ftens-felenit. Den år til utfeende fom en fin

Sand. Med Microfcop kan man tydeligen fe
den vara genomfkinlig och cryftallinifk ; men
jag har icke kunnat urfkilja cryftallernes figur,
för deras finhet fkul. Den lemnar aldeles in-

gen fmak på tungan,

7. Experim.

08.22. En del Vinftens-felenit calcinerades

NETA
kl

,
Nå
Mij

FL
-

G

i

Digel uti öppen eld. Den fvålde och intog

är
4 å 5 gånger fin förra rymd, och under famma

d gaf mycken rök ifrån fig, hvilken luktade

« fom Spiritus Tartari. Calcinationen fortfartes
til defs maffan blef aldeles hvit. Sedan den kall-
RR se ; ”" 0) ve ke Nat,

-

+

216 = 1270.1 Jul. Ang. Sept .

nat, fants det qvarblefne vara en pöreufe och

lått oflåckt Kalk, utan minfta fpår til något

Lut-falt. ;

5.23. För ar acke vid detta förfök bli för-

villad, år angelåiget at Experimentet N:o 1 med
äll granlagenhet anftålles , annars, om någon o-

föråndrad Cremor Tartari fkulle finnas ibland
Vinttens-feleniten, få år klart, at man efter cal-

cinationen- tår et cauftifkt Lut-falt i Kalken.
$. 24. Detta förfök anftåldes för at utröna,

om Vinftens-fyran, friad från alt nativt Lut-

falt, fkulle under varande calcination med Krit-

jorden kunna producera något Lut->falt, men

förföket flog få ut fom jag förmodade, nåmlis
gen: intet fpår fants dårtil, oaktadt hår var fy-
Ta, phlogifton, jord och eld: Man torde in»
vånda, at det bör vara en vitrificabel jord (2)4
hvaraf hår ock en liten portion var förhanden;

fom man finner af 8:de Experimentet. Men Hr.
Baumé :&), fåger fig ju af Kalk och Oxblod

produceradt et Lut-falt , bvilket förfök dock
altid mifslyckats för både Herr SCcHEELE och
mig, ehuru noga vi obferverat EFlr. BA UMÉS
procefs. | TM

$. 25. Den efter Vinftens-feleniten qvar-

blefne Kalken var vål ovanligen poreufe, men

det kan icke tilfkrifvas någon anman orfak ån

particlarnes finhet , hvilka efter calcinationen
behöllo famma låge emot hvarannan fom de fått,

då maffan under calcination fvålde > kan ock hån«
da, at den lilla delen af den inblandade glas-

I

aktiga jorden något hårtil bidragit.

(s) Conf. HacEns lib, eit. par. 10. (2) Se defs Ma-
nuel de Chymie Ed: 2. p. 412 & 413.

ER

,
ER SA ; Z FE -

SA
SE AR

Vv

-
Li

flarkt, ar Retort-bottnen blef glödande. I Re-

fr Män 8 Experim.

ST $. 26. Ren Vinftens-fyra. deftillerades ur en »

Glas-retort i öppen eld, och drefs på flutet få

Cipienten ficks en Spiritus och Oleum Tartari:

1 Retorten var qvar et lått och fvart kol, fom

icke hyfte det ringafte fpår af Salt.

6.27. Som "denna fyra uti få många andra
mål har fårfkildte och egne egenfkaper, få år
hon ock dåruti befynnerlig, at. hon få lått de:
frueras. Man inlågger i Retorten en fyra fom
år få fkarp, at man knapt kan fördraga den på

> tungan, och uti vål luterade käril öfver-deftille-

SSE

rar et vatten, fom knappaft fmakar furt, jämte
en empyreumatifk Olja; i Refiduo finner man
icke fpar til fyra. Är det denna Oljan fom i
"förening med de 1 den få kallade Spiritu Tar-
tari Öfrige befintelige delar utgör fyran? Det
tyckes ej få kunna vara, når man flutar per a-

nalogiam, ty ju nårmare man förbinder. en an-
. nan fyra med et phlogifton, defto mera dulci-

Keras den, och når denna föreningen uphåtves, få
revivifieras den. Eiler tilgår det hår fom med
Acidum Nitri, då Saltpetret detonerar, at fy-
ran deftrueras per conta&tum phlogifti igniti,
genom en momentanea fulphurifcatio, fom en del
Auctorer påftå vid famma tilfålle exiftera? =

$..28. Det kol fom i Retorten qvarblifver,
år en verkelig vitrificabel jord , men detta oak-

+ tadt, och faft fyra tillika med pblogifton varit

dermed combinerade och fått agera dårpå, vie

far den dock icke fpår til Lut-falt. Månne man ,
håraf tår fluta, at våra begrep om Lut-faltets

— genee

|

generation i eld åro falfke? Jag befarar, at den tår
famma öde fom de fåfte Synthefes fpeculativa.

bl 0; JK PET RI
$. 29. En del ren Vinftens-fyra afdunftades
vid en ganfka lindrig vårma. Vid flutet afaf-
gduniftningen anfköto cryftaller, fom voro hår-
lika, kors och tvårs rå hvarannan liggande,
hvilkas figur icke nogare kunde urfkiljas, för
ceryftallernes finhet fkul. De voro til fmaken
ganfka fure och i vatten lått uplöfelige. =

$- 39. Som jag denna gången hade nog knapt
om fyra, få fick jag icke öfver g dagar förvara
detta Acidum Tartari cryftallinum för at utrö-
na om det, kan hånda, efter långre tid deli-

quefcerat : imedlertid hölt det fig denna tiden

tort. Det år troligt, at då quantiteten år ftör»
re, blifva cryftallerne ftörre och redigare, = 0

"> -$. 31. Denna fyrans cryftallifation rubbar

ingalunda den antagne fatfen, at. ren fyra icke
flår ar bringa ifolid form, ty ehuru den år at
räkna ibland de renare, få vitar dock den Olja
och kol fom fås vid deftillationen, at den icke
år bland de renafte. Men den hypothefen går

Ofverånda, at det år oljan fom gör Vinftenen

i vatten få fvårfmåltelig, ty £ uns af detta A=

cidum Tartari cryftallinum har mångfaldigt mera

Olja i fin fammanfåttning, ån famma mångd

Cremor Tartari ; det år i defs ftålle fjelfva det SN

'deliquefcerande Alkali, fom i yvifs proportion til=

blandat; gör denna teffebt. Ii SMG
6. 32. Vil man långre tid bårtåt förvara en

ren Vinftens-fyra, få bör den antingen cryftal-

liferas eller: ock ad ficcitatem infpifferas, annars
ER för-
y

SEE ESA
färs. "a SEE

oc UPN EE 4
rt 4
Wer 6 LÄN Lå
: bn

= 1770. Jul. Aug. Sept. = 219 -

— fördårfvas den lått af mögel, men afdunftningen
> måfte med all granlagenhet anftållas. = > .
ET 10; Experim. ,
05.33. Ren Vinttens-fyra, blandad med fos
Kr lutio Mercurii fublimati, vifade ingen föråndring.

KR NN SR per im,
> Icke heller med Oleo Calcis.

EE 13. EX perirn.
UREA. Lika delar at ren Vinftensefyra och
Solutio Ferri uti.Vitriol-fpiritus: blandades. In-
gen föråndring vifade fig. Blandningen afdun-
— ftades til hålften, då cry ftaller anfköto, föm voro
tjäl-like och flåto i våtfkan. De affSndrades och
-fkölgdes haftigt med kallt vatten famt torkades.
De hade ingen fmak, utom någon järnaktig,
voro i vatten ganfka fvårfmålte och vifte med
Ozblods-luten ingen blå fårg, förrån litet Spi-
ritus Nitri tilkom, då et Omnigt ljusblått pre-
tipitat föll. Kaltade på eldkol, gåtvo de någon
bl af Vinften. | | Re
6. 35. Ehuruvål denna blandning fick ftå på
kallt ftålle 2:ne dagar, få mårktes dock ingen
förändring, men då genom afdunftning få vål
Järn-folutioheén fom Vinitens-fyran- Concentrera-
des, tog den fenare en del Jårn til fig och utgjorde
"dårmed detta befynnerliga Salt. 'Befynterligt
kallar jag det dårföre, at det var hvitt, fvårlt-
gen I vatten uplåéftes, ågde icke fur fmak och”
— ofrögde icke med Oxblods-luten fitt järn, förrån
oooc&n Mineral-fyra tilkom. At deticke deftomins
dre hade en Vinftens-fyra hos fig, mårktes nog-
— famt af röken'y då det lades på eldkol; eller
'monne hår icke var någon Vinmtens-fyra, uran

|

- fe

at det beftod af Vitriol-fyra, Jårn och phlo-
gifton Tartari? Den ringa quantiteten förböd
mig göra tilråckeliga förfök.. > i

Af detta och 16:de Experimenterne fer man
Vinftens-fyrans egenfkap at förena fig med Me-
tallifka jorden och dårmed utgöra et mer och
mindre indiffolubelt Salt-åmne. "Troligen var
det hår Olja och Jårn, fom få döljde fyran, at
den icke kunde fmakas. Detta förfök gifver
mig anledning, at en annan gång underföka tvån-
ne allmånt, bekanta Medicamenter, nåmligen,
Boules de Mars och Ladovici JFärn- Tindlar,

220 = 1770. Jul Ang. &

13. EXPermn VÄ
-:$. 36. En drachma rent och tort Alkali
Tartari lades i en glasburk , hårpå gjöts fen Vin-
ftens-fyra efterhand. Så långe fråsningen vara-
de, hölt våtfkan fig klar, men då Alkali hun-
nit ar bli faturerad, grumlades blandningen. Jag
tilflog få långe fyra, til defs fmaken gaf til-
kånna, at fyran var i blandningen rådande, hvar-
under det alt mer, grumlades och en, verkelig
Cremor Tartari regeneratus föll til bottnen, h vil-
ken frånfkild och torkad vågde ungetårligen 3
drachmer. SV SR v
$. 37. Detta, jämte de tvånne följande Ex-
perinsenter, vifa tydeligen Vinftenens compofli-
tion af en fyra och Lurt-falt. - Hårvid åni fyn-
nerhet- mårkvårdigt, at en fyra fom i vatten år =
lätt uplöfelig och et Lut-falt-fom ärager vatten
ur luften och dårmed deliquefcerar, uti en vifs
proportion tilfammans utgöra et Salt, hvilket
I vatten få trögt uplöfes. SMR fö
$. 38.

1770, Jul. Aug, Sept. = 221

4. 38. Den efter denna blandning tilkomne
-Cremor eller Cry ftalli Tartari differerar, få myc-
oket jag ån kunnat mårka, uti intet mål ifrån

den genom depuration af Vinften århållne och
vanlige, om icke dåruti, at få vål den rå Vin-
ftenen, fom de ifrån Frankrike kommande Cry-
italli Tartari, hafva någon liten del Kalk-jord, -
dock til en ringa och knapt mårkelig mångd,
hvilket Herr ScuEELE förft anmårkt. Det tor-
de dock vara accidentelt. ; |

$.39. Är HaALes förfarenhet fullt grundad,

at nåmligen Vinften beftär af en tredjedel luft,
få böra ock Cryftalli' hafva den i famma pro-
portion, emedan de vid reningen icke förlora
got effentielt.. Vil man nu påftå eller med-
gifva, at den vid"detta tilfåtle eller förfök re-
genererade Vinftenen, få vida den i alla Sfrige
mål dårmed öfverensttåmmer, åfven innehållerluft

i famma proportion, få beftår Vinften, då acci-
dentella heterogenea undantagas, af 1 tredjedel
luft, 1 dito Lut-falt och i dito fyra, olja och
'vattert. Detta år hvad man per fyothefin kan
dömas; per analyfin har man fvårt at med nog-

bet underföka råtta proportionen håraf, emedan :

en del Salt faftnar vid Digelen, en annän vid

de kåril hvaruti utlakningen och infpifferingen

fker, och något uti filtro. Detta år dock den

— ungefärliga proportionen af Alkali emot de an-

dra beftånds-delarne; huru det med luften för-

håller fig, lemnar jag åt andra at underföka om

' SHALEsS utfago håller profvet, eller om icke til

"ångor uplåéft vatten utgjordt en del af den af
honom upgifne luftens mångd,

840.

/
? 4 v

222 1770. Jul. Aug. Sept.

$. 40. Man finner ock af detta förfök , hu-

tu orått Herr BauMé har då hån vil göra det
til en lag utan undantag, at intet medelfalt, fom
har et eldfaft Lut-falt til grund, hvarken med
Ofverflödig fyra eller Lut-falt. kan vara förenadt
efter cry!tallifationen, ånfkönt denne fkedt i en
fur eller Alkalifk våtfka, och at fyran eller Lut-

”faltet hvaraf et medelfalt kan vara rådande, då
de i tådane våtfkor blifvit cryftalliferade, endaft:

fitter imellan Saltets particlar och kan altid nog-
famt blott genom gratt papper eller fand från-
fkiljas &c: (2) Så framt jag icke fkulle tro
Herr Baumé fkrifva tvetydigt, få måfte hans
mening vara, at då uti en blandning af fyra och
Lut-falt, fyran år rådande, och blandningen di-
fponeras til cryftallifation, icke mera kan ingå

uti cryftallerne ån nådvåndigt" behåfs til Lut-
faltets faturation, och at den fyran, fom tyc-

-

ckes hos de undfångne cryftaller vara öfverHö-

dig, icke utgör någon verkelig beftåndsdel af

.Salt-cryftallerne, utan hånger löft i deras inter-
ftitia och vid deras ytor, och kan fåledes ge-
nom blott affkölgning med vatteri, eller: afrin-
nande frånfkiljas.. Likaledes tvårtom med Al-
kali. At Alkali hos et cryftalliferadt medelfalt

kan vara rådande, utan at på annat fått ån f
n
rådande delen, vifar ofs tydeligen Borax, fon

nom faturation med fyra kunna frånfkilja

nåftan altid. har et rådande Alkali; fom ej af
Sale Sedativo år fatureradt. Atdet åfvenfå hån-
der med viffa våxt-fyror, vifar ofs Vinften och

alla de Effentielle våxt - falter, fom likna den

ofamma. + .

-

() Se Diaion, de Chymie Art. Sels Neutres.

S. 4.

NR NAN a NR
Kg «a
NM Xx Å )

Å

fe 4

1770, Jul. Aug. Sept. 223

006. 41. Detta få vål fom förfta och andra
— Experimenterne vifa ofs, at Sal Seignette och
"Tartarus -Solubilis beftår af tvånne Lutr-falter.
Det förra beredes af Cremor Tartari ock Sale
— Sod&x, det fenare af Cremor Tartatfi och Al-
kali volatili (22). Vid deras beredning blir den
i Cremor Tartari öfverflådige fyran endaft måt-
tad med ”Alkali, fom vid förra tiltållet år fixum
minerale och vid det fenare Volatile, och emes
dan uti Cremor Tartari finnes förut et Alkali
fixum vegetabile ; hvilket af ingendera af de
förre Alkalinis kan fkedas, få blifva de dåraf
upkommande medelfalter dubbla, fom dock vid
”Seignette Saltets tilredning genom en mindre
allmånt bekant procefs kan förekommas , hvar-
om vid et annat tilfålle tår handlas. |
$. 42. Når en Tartarus Tartarifatus uti
vatten uplöft, blandas med någon fyra, fåfom af
" Vitriol, Saltpeter., Kokfalt , med Ättika, Cis
tron-faft &c. få faller Cremor Tartari fåfom et
pulver til bottnen. Detta är et allmånt bekant
phénoméne, men råtta ocfaken bårtil har varit
dbekant. Man har nyttjat det för at dårige-
nom vila, det Vinttens-fyran hade af alla fyror
den fvagatte attraction til Lut-falt, men at det
annorlunda förhåller fig, fkal 15:de Experimen-
tet vifa. Härvid föregår icke annat, ån at den
tilkomne fyran förenar fig -med den mångd af
Lut-falt fom år öfverflödig, för at conftituera
och Vinlten: ; gin

mna BRON, |
76. 43. Spiritus Salis Ammoniaci Aecris och
ren Viniftens-fyra blandades åfven uti den. pro-
AGT : | pore
(2) Se Chartheuf, Pharmacol. p. 422. |

224 1770. Jul. Aäg.

ortion , at fyran behöll öfverhband, blanningen
blef grumlig af fmå orediga cryftaller hvilka
frånfkildes och torkades. Detta Salt, fom jag
kallar Cremor Tartari Volatilis, hade anfenligen
furare fmak: ån vanlig Cremor Tartari , deli-
quefcerade ej i luften och var föga mer i vat
ten uplöfeligt ån den vanliga. ;

$. 44. Det år onekeligen et ibland de cu-
rieufe, phenomener i Halurgien , at en liquid :
fyra förenar fig med et liquid och flygtigt cau-
frifkt Lut-falt til en Vinften.

$. 45. Antingen jag med Herr Baumé vil
tro, at Alkali Volatile caufticum förlorat en del
af fitt phlogifton, eller med Hetr Mejer, at
et Acidum pingve faturerat det, eller med;
Herr HaLzes, at det: förlorat fin Ar fixus;
eller ock med Herr SCHLossERr, at det förlo-
rat bade foga, mkr och Acidum, få kan hvar-
dera af deffa Theorier genom detta förfök be-
flyrkas, och Experimentet dårigenom förklaras,
men man blir lika ovifs om, hvilken af dem har
rått, eller om alla fara vilfe.

$.46. Detta förfök torde gifva anledning
at någon at utröna, om et flygtigt Lut=falt ver-
keligen gifves i våxt-riket nativt och med en.
fyra mafqueradt ibland de få Nölkade Salia Es-
fentialia Tartarea.

15. br

$. 47. En faturerad Saltpeter-folution blane.
dades med ren Vinftens=fyra.. Ingen fållning

eller grumlande mårktes, hvarföre kårilet med
blandningen fattes uti en lindrig vårma. Så fort
vatnet hant afdunfta, vifade fig på ar och bot-.
ten

RK NE AMEN EA

ten af. våtfkan rena: och vackra cryftaller; hvil-
ka: frånfkilde förhöllo fig aldeles fom en Cre-
mor Tartari; och yttrade icke minfta tecken

til Saltpetter.

-— -$.48. Sedan Hetr MARRHERR 'öpnat ofs
ögonen, få blifve vi varfe oåndeligen många at-
traétiones reciprocx, hvilka rubba förr antagne
grundfatlers..; > Ar a ER

Hår hafve vi en våxt-fyra; fom fråntager
Saltpetter-fyran fitt Lut-falt; men det fker ock
tvårtom , når man uplöfer Cremor Tartari uti
Spiritu Nitri; digererar folutionen några dagar;
upfpåder den fedan med vatten, frånfilar den

'dårvid nedfallande Ctemor Tartari, och difpone=

rar det öfriga til cryftallifation, då man får ty=
deliga Saltpetter-cryftaller: - WT

KU (RR, REN FA oh osrisbeor ER
-- --$. 49. En faturerad folution af Blyfocket
blandades med ren Vinftens-fyra, blandningen

- coagulerådes, Detta coagulum upfpåddes med

a

deftilleradt vatten och flogs på filtro: "Den ge-
nomlåpande våtfkan fmakade och luktade af
psfs är ARV i filtro qvarblefne , torkadt ock
frådt på/eldkol, luktade likt Spiritus 'Tartari.
En del dåraf kökades med deftilleradt våtten $&
ä & minuter och filades fedan, Detta kokade
vatnet förföktes med Öleo Tartari per del, hvars
af det icke föråndrades. Den kokade Bly-kal>

ken torkades å nyo och förföktes på eldkol, då

han gaf lika ftark Vinftens-lukt fom före koks

hingen.: gy

6 JE RIE AR SE LOSS ESR re RE rg

$$. fo. Åter et ovåntadt phenomene , åt. Vins

ftens> fyran loffar en concentrerad Ättika och
CR På för?

eve 1770. Hjul Ang. Sept.

förenar fig i defs fålle med Bly-kalkens- (amt
utgör dårmed en i vatten få ouplåfelig blandning.

HANNA HIA
| BESKRIFNING = vc

| j på en rat vÖrt;
ALETRISCAPENSIS.
em säntänd. af 2
D. JOHAN ANDERS MURRAY,
Med, och Bot. Prof. i Göttingen,

Ledamot af Kongl. Svenfka Vet, Academien. -

w oblid Sommaren i Tyfkland var, år 1769,
i anfeende til defs fuktiga, mulna-och kalla
väderlek, för de Örtekunnige: få hafva deffe
likvål hårute blifvit fågnade med flera fållfynte
Örters blomma, hvarpå de i flera år förgåtves
våntat. Den fålllyntafte ibland dem var oftridigt
Cruvsit Draketråd 1 Berlin, fom jåmte Agave
Americana diårftådes blommade. I Hannover
fkedde det famma med Pifang. Göttingfka A=
.cademie-Trågården tycktes ock gifva mig, vid
tiltrådet af mitt nya åmbete, genom jåmnlika
håndeifer, det angenåmfla förebud. Jag nåmner
nu blott håribland en Nitraria, en Aletris ca-
penfis. db, S | kd Lå
Den fenare förtjenar få mycket mera up-
mirkfamhet, fom den, ehuru redan uptagen af
några tå Botanifter, dock hårtils ej blifvit til-
råckeligen befkrifven, och ån mindre af någon
afritad; Denna brift år i fynnérhet vid flågtets
utftakande känbar. Örte-kunfkapen år för vid-
lyfs

|

vi ig, at af en enda defs idkare, genom egen |
åtgård , kunna utforfkas til hela defs vidd. Det

"åligger derföre hvar och en at nyttja tilfållet

til vetenfkapens riktande. Jag efterkommer nu

denna fkyldighet til en ganfka ringa del, hvar-

til defsutom den årefulla förbindelfe , hvaruti jag

har den hugnad at frå med Kongl. Vetenfkaps

Academien, förpliktar mig. =.
Naturen har ej mindre varit angelågen omy:
at med de tåckafte Örter af Lilje-flocken (Li-'
liacex) låtta de obegvåmligheter , fom Caps tor-
ra mark, mattande hetta och ftormrika våder-
lek tilfkynda landets Inbyggare , ån med mång-

faldiga andra Örte - flockars) (Ordinum natura-

lium) undransvårda alfter, Fiera våxter, af Ixia-
flågtet , Gladiolus, Ha manthus, Aloé, Anthe-
ricum) Hyacinthus, Ornithogalum, Cyanella,
A maryllis och andra flågten , låmna derom vit-
nesbörd.. Men föga år någon ibland deffe, fom

i prunkande fkönhet öfvertråffar den Ört, jag
nu årnar befkrifva. Ja

Archiatern och Riddaren Hr. von LInné
har aldraförft anteknat den i andra uplagan (1762)
af Species plantarum , hvarett den utmårkes med
Aletris (capenfis) acaulis , foliis lanceolatis
undulatis, fpica ovata, foribus nutantibus, foc,
cit, p., 456; men utan bifogadt Synonymon,
Ar 1760 blommade et ftrånd, fom Hr. Her-
STER redan anfkaffat i Helmftådts Academie-Trå-
gård, af hvars frön et annat uplopp, fom lika-
ledes hann til fin fullkomlighet. Hr. FABRICKYS

(Enumeratio method. plant. Hort. med. Helmflad, Ed.

2. 1763.) fom derefter upfatte en omftåndelig
befkrifning , lårer dock vål icke igenfunnit Örten
NE rr. | i Spe-

228 — 1770. Jul. Aug, Sept.

1 Soecies Plantarum , fom han emot fin vana éj
anförer 1 denna Bok, utan deremot anfer den
för et eget flågte; fammanfatt af Aloös och Hya-
cinthi-flågtens kånnemårken, Je con
= Senaft (1768) har Hr. Nic, LAURENT,
BURMAN ( Elor. Cap. prodr. p. to.) befkrifvit den
under Hr. v. Linnes namn, och det til det
våfenteliga få utförligen, at jag nu ej vidare
mifskånde den i Species ; hvaruti jag federme--
ra hade den åran, i följe af en åfverfånd Be- :
fkrifning och Ritning, förviflas af Herr Archia-
tern fjelf, sd ör IA
Jag har haft tiltålle at vid en och famma

tid underföåka tvånne ftånd, fkötte på fårfkildt
vis, hvaraf jag få mycket bättre lårt åtfkilja
Ortens våfenteliga befkaffenhet ifrån de förån-
dringar, fom fkötfeln åfträdkommit. Bågge ftån-
den åro uplupne af från, fom för ungefår 10 år
fedan blifvit fådde i Academie-Trågärden. Det
ena var långt högre och til alla defs delar fro-
digare ån det andra, emedan det ftrax i början
blifvit drifvet i drifbånk ; det andra deremot
mindre och klenare, och på långt når ej lå blom-
rikt, emedan det, utan gödfels tilhjelp, blott
blifvit förvaradt i det varma Orangerie- hufet,
Det förra blommade i början af December må-
nad år 1769, och håde ånnu öfver en månad
derefter flera lefvande blommor, fom åndteligen
i April månad 1770 efterlåmnade mogna frön,
hvilka nu fkjuta up fom bått. I ftåd af deffa
bägge upfåtter jag följande Befkrifning.
Folium feminale unicum infra in canalem tonvo-

lutum, fuperius plano -expanfum, ovatum, medio

prominalum. AdneGitur bulvillo, furfum ad latus

| | ex

LJ IN i

3 70. Jul. Aug. Sept. — 229

Fa äl |
+ ex offixa cotyledone (que intra terram remanet)
>> gibbofo, ; |

Radix bulbofa, bulbo globofo, tunicato, fubfufcoy e-

mittens deorfum fibras numerofas , craffiores , lon-
gas , albas , ex gquibus fibrille copiofiffime, flexuofe,
hirfute , ad latera horizontaliter prodeunt.

- Folia radicalia 6, duplicis ordinis , guorum intimum

anguflifimum , reliqua duo latiora, extima tria la-
: tiljma , expanfione inter fefe alternantia , [capo dimi-
dio breviora, ovato-lanceolata, ad bafin anguftiora,
ibidemque violaceo-maculata . canaliculata & fucco-
fiora, fenfim' ad palmarm usque latiora & planiora, ca-
naliculo tamen fuccofo ad apicem fere Lefe exferente ,
duplicato-undulata , flriata , obtufa> fcapum ample-
bBentia , profunde viridia,. |
Scapus intra folia oblique [furgit, initio incurvusy
— dein eretiior , bipedalis , ad bafin pollicem dimidiapm
craffas , fenfim fefe anguftans , teres, parte florifera
angulatus, maculis denfis violaceis notatus , glaucus.
Spica ex numerofis floribus conflans, que nondum
expanfa, primum ovata, dein pyramidalis , bra-
deis imbricatis flores recondentibus inflruitur ; ver-
— fus florendi temvus inferius laxior evadens; & flo-
refcens fesquipalimam fere longa tresgque polices
lara: floribus initio eredlis., poftea pendalis,
Bratte& fingulis ad exortum pedunculorum due; qua-
ram inferior in flore nondum' expanfo appreffa > in
perfelto autem flore diftans, corolla dimidio bre-
vior, cordato-acuminata, pallide ex rubro wviridi-
que colorata; fuperior brevior, fubalata, dilute
viridis , femper patulå; utragae marcefcens. Bra-
— flea fupra in fpica comam quafi formant > quoniaem
åntra fupremas multi flores effoeti latent.

P4 — Pedun-

230 1770. Jul Aug. Sept

Pedunculi. conferti , breviff mi »> fesquilinea dongitu-
dinis, teretes, cernui. Inferior fpice pars primos
florens expandit , fuccedentibus dein fuperioribus, qui.
omnes, gratiffimo fpectaculo > prout KUNTON Nr
piores, dependere incipiunt. =

Calyx nullas. NN

Corolla-ssonopetala, infera , pubalifa , sg tres:
fere pollices longa,; duas vero lineas lata, inoderay |”
ad maturitatem fere fruötus > quo disrumpitur > pers
Siftens. Tubo parum incurvo,; verfus extremum
oblique avpliori y albido , maculis carnei coloris
diftinéto. Limbo eretto > linea panllum longiori ;
plerumque fexfido, quando marcefcere incipit , fefe
claudente , laciniis ovatis medio prominulis & viride
piclis , apice obtufo callofo, margine pallide rubro.

Stamina pleruwmque fex, Filamentis rubo corolle
per duas tertias ad fundum usque infertis, ad ins”
ferius latus corolla reflexis, prope marginem limbi
fefe terminantibus , fubulatis > ad bafin libera par-
tis carneo celore tinttis. Anvtheris totidem oblons
gis, didymis, incumbentibus. Polline flavo,

Piftillum unum, flaminibus paruwa brevius, ad iden,
guo flamina , latas declipatum. 'Germine fundo
corolle infixo, oblango, trigono, trifulco. Sty lo
fubulato, flriato. Stigmate ebrufo.

Capfula ovato-oblonga , ad bafin obtufa, apice 'acuta,
bipollicaris , trialaris, venofa, fexvalvis, fubinflata,
columella dimidia furfum diffiliente, trilocgularis ,
apice liquidam tenax dalce ante maturitetem får
€er nens. SE

Semen ia quovis ÄN plerumgue unum , interdum

duo, que fi adfunt , alteruter reliquorum vacuus

eft; obovatum, teress ad latrus fefie, bafi. cola=
mella affixum , arillo re nitente obdutlam , bag
Bie,

a AANDLOTLAY a GO BRA VR JR TEY USA
FTIR OR AS RER JR AR SR a
UA SR | NTA LI
rv

17790. Jul. Aug. Sept. 23E

albo; monocotyledon, coriaceum, incladens corca-
lum cylindricum apice erumpens. ODER

> Jag har, at ej afbryta Befkrifningen, ute-
låmnat några afvikningar vid blommans och fruk-
tens fkapnad, fom med fkål tyckas kunna fkrif-
vas på culturens råkning, hvilka dock nu får-
fkildt böra omordas! Fre (Spica) på det
ftora flåndet beftod af mera ån 60 blommor,
men på det lilla blott af 20. Vid det förra var
blom-kronans bråm (limbus) på de nedre blom-
morne delt fart i 8, fnart, och det oftare, i
FNRAN, pa alla de. öfre, fom.-ock nåftan. på
alla det mindre ftåndets blommor, blott i &
flikar. Äfvenfå råkriades på det ftörre flåndets
blommor nedanföre fnart 8, fnart, och.det på
de flåfta, 7, ganfka fållan 6 ftåndare (flamina);
hvilka likvål bemårktes på alla högre up fåtta-
de axets blommor. Alla det mindre exempla-
rets blommor innehöllo allenaft 6 ftåndare, med
undantag af en enda, fom hade 7. Nägra få
blommors Fröhus hade emot vanligheten 6 kan-
ter. Jag förbigår hår några andra mindre vig-
tiga vanfkapeligheter vid enfkildta "blommor.
Pluraliteten utvifar likvål ögonfkenligt, at den-
na Ört är Hexandrift. = ;
I ahfeende til bladens likhet, kunde man :

i haft mifstaga denna för FH2emanthus puniceus,
hvarifrån den likvål låtteligen fkiljes, få fnart
blom-ftammen upfkjuter. Ty detta. (ker på min
Ört ej vid fidan, utan midt imellan bladen. Der-
emot kommer blom-frammen med fina blommor
ganfka nåra Alot Uvaria (COMMEL. Hort. Amfel.
TT. 2.p. 29, Tab rs)» emedan bågge åga et blom=-
ög. : P $ | ar

2jt — 1270, Jul Anig. Sept.

ax af många nedåt hångande blommor af ena-
handa fkapnad. År (ev
Ortens Frérednings-delar (partes frudtifica-
tionis) åga mycket gemenfamt med Aloé, Hya-
cinth, Aletris och Polyanthes-flågten. Dock
äro den förres i flerahanda hånfeende ifrån de
fenares fkilda. Måft betydande åro blommans
krökte pip (tubus), ftåndarenas tåfte vid blom- -
kronans inte fida, och deras, jämte fpirans (Pi-
flill:) lutande; fom ock Fröhufets fkapnad och
£ramftående vinglika kanter. Hvarje af deffa
omftåndigheter anfes, fom många exempel ut-
vifa, af tilräckelig vigt ; at ftadga färlkildra
flågten, I få måtto kommer vid Lycopfis och :
Phlox blom-pipens böjning i öfvervågande. På
Pancratium hårttas flråndarne vid honungs-hufet;
på Polyanthes. vid 'blom-kronans fvalg > och på
Aloe vid tåftet (receptaculum). I anfeende til
deras -ftållning finne vi, at de på Crinum och
Atropa fkingras ifrån hvarandra, men på Phy-
falis nalkas hvarandra, at de åro på Hemero-
callis och Alftroemeria lutande, o. 1. v.; at för-
tiga de Fröhufens mångfaldiga fkiljaktigheter,
fom gifva anledning til fårfkildte Ört-flågtens
ftadgande. Ju flera af fådana enfkildte kånne-
mårken nu vifa fig vid en och famma Örts Frö-
rednings-delar, defs ftörre fkål:hafve vi; at an-
fe den för et eget Genus. SIR SN

I följe dåraf tycks min Ört ej fogeligen kun=
na förenas med något af de ofvannåmnde flågten.

I början trodde jag den kunna råknas til
Aloö-flågtet, i anfeende til både blommans och
fruktens likhet. Och fom min Ört kom når-
matt til Aloé Uvaria, frågades, om Fe ej.

TT” Uun-

I

hö

kunde föndras och deremot förenas med den om-

tviftade Örten til eget flågte ; hålft fom Uva-

bråmen djupt infkuren med tilbaka bögde fli-

ria fkiljer fig, redan efter Hr. TrRews påmin-

nelfe (Comm: Nor; i7240p. 1322, !375. Tab. av

Fig, 8.) til flera omflåndigheter: ifrån andra Aloc-
flag, och det, få framt:hela en Örts byggnad
(habitus externus)” bör komma i fkårfkådande,
tyckes vara något ftridandey at förena en Ört,
fom har pergament-lika blad, med få många
andra, förfedde med faftfulle. Men på alla Aloc-
arter, Uvaria ej utefluten, åro ftåndarena ej håf-
tade vid Blom-kronan, utan vid fältet.
Hyacinthus har öfverft vid Frö - knoppen

tre förmaförande porer, en tilbaka bögd biom-

bråm och et nåftan rundt Fråhus. Men min

Ört låmnar ej fpår til Honungs-hus, har en up=

råttftående bråm, et aflångt trevingadt Fråhus.

> Aletris våfenteliga kånnemårken tager Hyr.
Vv. LINNÉ (Gen. plant. Ed. 6.p. 170. Syfl. nat. Ed.
12. pv 248.) utaf blom-kronans fkrynkliga och

nåftan fom med mjöl beftrödde yta, då deremot

defs yta på min Ört aldeles år glatt. Hade
derföre min uplyfte och fanning-ålfkande Läå-
rare fedt Aletris capenfis lefvande: få hade han
fåkert åndrat generifka charattern , eller ock

utan all påminnelfe affkildt min Ört ifrån Ale-

tris - flågtet > ettdera håraf år jag öfvertygad
om lårer fom fnaraft hånda. De öfriga i nya-
fte Syftemet af Herr Archiatern anförde Aletris-
arter har jag vål hitintils ej fedt i blomma:

dock finner jag dem, vid jämförande af ComM-
"MELINS rithingar, mårkeligen afgå ifrån min

Ört. Ty på deffa år blommans pip råt och

kar,

Väjling 0

234 — 1770: Jul Aug. Sept.

kar , och flåndarena åro tåftade vid flikarnes ba-'
fis, ej vid pipens medlerfta del. 5
Ej. ringa likhet yppar fig vid jämförelfen
med | Polyant] res eller Tuberofens blomma. Båig-
ge åga vid fjelfva kronan tåftade fråndare , en,
aftån til olika grad, krökt pip, et ej mycket
olikt Fröhus, at förtiga annat. Men Tubero-
fens blomma liknar en tratt, bråmen år ftörre
och vidöpen, och fråndarenas knapp (anthera) år
p förhållandet til deras ftrångar ( lamenta) gane-
a ftor.

Förklaring öfver Figurerne, Tab. V.

Fig. 1. Vifar Örtens germinetande ; a, Lökens
början med defs fibrer. ,. b, en låmning af Co-
tyledon. ce, det förfta blad -fköttet. dy li-
nien utmärker jördens yta.

Fig. 2. Samma delar. I annan ftållning efter et
något äldre Frå-fkott; 2, den fpåda Lökens:
uphögning efter Cotyledons tåfte.

Fig. 3. Örten til alla defs delar, mindre ån oo

Naturen.
Fig. 4. Öfverfta delen af frammen One blom-
axet i naturlig ftorlek,
Fig. 5. Et af de flörre bladen i defs råtta ftorleks
Fig. 6. En ånnu ej utfprucken blomma med
defs braftex.
Fig. 7. En öpen blomma med def ftjelk. 3
mr 3. En upfkuren blomma med ftåndarena och
iran.
Fig: ». Et Fröhus til 6 yttre fkapnad.
"Eig. 10. Et genomfkuret Fröåhus , 1 hvars ena
kammare et Frö.
Fig. 11. Frö-kornet3; a dels öfre del; &6, SP
1t-

1770. Jul, Aug. Sept; — 235
= Ritningen år förfårdigad efter det ftörre
och fullkomligare Ört-ftåndet. MSI
— NMKVINPKTISMAISMATSNA NASN
- Phyfiologifk under/fökeing om tre arter
> Blod -vatten (Serum bhumanum),

”E | fö Sr

oo PEHR ZETZELL,
> Med. Do& Kongl; Fålt - Medicus,

SVAR

7 Nye

0

| EN Billiga Anmirkningar öfver de föråndrin-
£ 3 gar, fom blod-vatnet (Serum) undergår
af allehanda tilblandade Salter, finnas hår och
dår hos Medici gjorde, hvilka åro tilhopa fam-
lade af vår tids ftore Phyfiolog, Hr. v. HAL-
LER, uti dels Elem. Phyf.T. 11. L. v. Se&.
111. men fom jag ingenflåds funnit jåmförelfe
imellan Vattenfots- vatten, Blod - vatten och Mjölk-
-”fafe, då den kommit in uti ådrorne, få har jag
velat genomgå defla förfök , at genom jåmförelfe

fe fkilnaden imellan deffa tre flag af Serum:
Hos en huftru, fom, efter en fig lemnad
långfam och elak Catarrhal-feber med mycken
kråkning , fått buk-vattenfot, afdrefs vatnet en
gång med Fvål-Medicamenter och Squilla-rot;
hvarefter bittra faker, til kroppens ftårkande,
långe nyttjades; detta oaktadt , hånde likvål
ren en tilftötande forg, at Vatten-foten åter
kom tilbaka, och dår infant fig åndteligen vårk
under högra refbenen » oförmögenhet at förs
tåra något famt feberaktighet, under hvilka
omftåndigheter intet vatten afgick ; hvarföre man

236 — 1770. sJul. Aug, Sept;

til lindring var nödfakad at aftappa: det: famla-
de vatnet, hvilket år det famma, fom jag före-
tog at underföka til defs befkaffenhet ; detta
Serum hydrepicum kallas uti deffa förföken N:o I.
> Det andra blod-vatnet, fom hår blifvit til
förfök nyttjadt, år taget efter åderlåtning, fe-
dan den råde bloden fatt fig, hos et Fruntimmer
fom hade på fin blod en hvit inflammations-tåll
(crufta inflammatoria); och blef förvaradt 1 et
rum om 14 gr. vårma på Sv: Thermometer, tils
det, 30 timar efter åderlåtningen, blef underfökt.
Detta vanliga Serum Sangvinis kallår jag N:o IL.
Det tredje blod-vatnet, hvarom bår hand-
las, år taget vid åderlåtning ; fedaån den råde
bloden (Crvor) fatt fig; hos et ögift Fruntim-
her af $0 års ålder, fom år af en cholerilk
kropps- ftållning öch i fin ungdom haft i hån-
der och arm hålör en ovanligt ftårk utduntft>
ning med ftinkande från lukt, hvilken nu i fe>
nare åren tåmmeligen förlorat fig, och förer det=
ta Fruntimmer nu en flillafittande lefnad; famt
har blek hy: Hon blef åderlåten ,; 12 timar >
ter afcon - måltiden, andra dagen om. förmiddas
gen kl. 10,3 då defs blod vid flytandet ur ådern
fåg högröd ut, men ftrax dårpå fågs vid våg:
parne uti alla våderblåfor likafomren hvit mjölk;
och federmera hår och dår hvita flåckar, famt
åndteligen, når dencråde bloden fatt feg ned til:
botten, fåg alt blodsvatnet hvitt ut-fåfom er
mjölk. Herr Affefforen och Profeffloren Dos
or Martin låt bringa den til mig: och vat
vid defs underfökning åtven nårvärånde, Denna
hvita blod-viår/kå uptages hår i underfökningen
tnder N:o II. hen Oe MR
i. Får:

a

MN kt
Y

föra. Fårgen var uti N:o I gul; uvi N:o II blek-
ul; men uti N:o III var det til mig bragta
och öfver cruor ftåndande Serum rådmorigt eller
ljasgrått , flåtande någor i råédt (cinereo rubrum)
och nedfatte förft efter tre dygns ftillaftående
i et fvalt rum; def af rörellen, då det öfver
bragtes, inblandade råda bloddelar, då ofvanpå
tillika fatte fig en mycket tunn, men hvit hin-
na: dén medlerfta delen af detta Serum, fedan :
den röda delen var affkild, fåg aldeles grå och
tjock ut, fåfom en afkegrå välling, hvilken fe-
dermera blef alt tjockare och mera grå, i för-
hållning, fom det vattenaktiga bårtdunftade dår=
af, under defs förvarande i rummet, Den Ööf-
verfta hvita Hinnan affkildes , och en del dåraf
torkades i en thé-fked på lindrig 'eld,; då den
blef til en gulaktig hård och faft gummi-lik
hinna. Sedermera togs af den medlerita afkegrå
våtikan en del och utblandades med åtta delar
vatten, då af denna blandning blef en hvit mjölk;
hvilken, når åtta delar vatten ån ytterligare logs
dårtil, blånade och fick utfeende af en vanlig
vattenblandad mjölk. Af den mjölklika bland-
ningen, fom var gjord med åtta delar vatten;
upkokades något i en Silfverfked , då därtil flogs
acetum deftillatum; men yftades ej dåraf. Det-
ta utdunftades derpå helt och Hkållet ; för at fe
hvad verkan ÄAttikan hårpå gjort, då det lem-
nade en hvit; torr, fyrlig och ej fammanhån-
gande hinna: Til en annan del af denna med
Es delar vatten gjorda mjölklika blanning flogs
kok falt-fyra; fom verkade deruti ingen åndring:
Til en ånnu annan del håraf flogs en Kops
par + folution med Saltpetter- fyra, fom grum-s

: iade

238 4770. Jul. Aug. Sept.

lade det och efterhand nedfatte et löft öftak=
tigt” molg. COS Be TR AN

2. Smaken på N:o I var mycker. falt ; på N:o
II mindre falt, och på N:o III lndrigaft falt.

3. Nedfats : N:o I fatte ftrax til botnen flems
miga, hvita tjocka 'moln, N, II fatte inga moln
eller annat til botten, och N:o III fatte alle-
nt fina genom rörelfen, då det öfverbragtes,
inblandade röda blod-kulor til botten, men in-
gen ting mera. PRO ERT KO
3 4. Specifqae tyngden af N. I var, 2 timar
efter aftappningen, emot et nyligen taget och
genom tå fmålt fnåö-vatten, fåfom 1018 til 1000:
hvarvid anmärkes, at köld-graden var ftlörre i
fMmö-vatnet ånidet underfökta Vattenfots-vatnet.

+. Förbdllningen vid eld-vårma: af den vatten=
fjukas vatten N. I togs 113 lod och fattes på
elden i et Silfver-kåril. Så fnart det började blif-
va varmt, hvitnade det, och vid vårmans tilta=
gande gick derpå helt och hållet ihöp tilen kropp,
fom va aldeles lik en genom kokning hårdnad
ågohvita, och fmakade nu åfvenfå, utom det
åt den var tåmmeligen falt.: Ur denna famman=
lupna maffa” utdunftades vid lindrig vårma alt
det vattenaktiga, då til flut blef öfrig en glånt-
fande, brun» hård, fetaktig, fkör och ojämn
fkifva, fom var til yttra utfeendet lik et gum=
imi och vog tre dvintin medicinal vigt. Något
af detta efter utdunftningen öfverblefna våfendet'
Jades på glöd, då det gaf en ftark lukt, fåfom
af bråndt ben eller Horn, och påfte, fåfom då
horn brånnes. Hvarken på botnen eller fidorna
af utdunftnings-kårilet, icke heller på den uts=
dunftade maffan, fyntes något fand-eller ”grusak=

uu 1770: p nl Aug. Sept. . 239

icke. « ller Salt -cryftaller 3 men vål voro
tr om kring. fidorna af kårtlet fina under
en. glånfande Piggar, form vid under-
| Då å elden voro ai famma art iom det
Å To Sr förföktes ej På eld; men af N:o
des. I lod och fattes på eh varm afk-
"u gla -kåril til atdunftning. Detta

4

oc ef | gulaktigt , famt åndteligen. 4
stöd arlanaltigas bår tdunftande, var en del
öfv fyetbler na dikt" en brun gummi, men
fkör: en annan del” dåraf var tåt
1 vg fig. ME. Tom et torkadt lim af
iPod ÖRE det. efter utdunftningen öfrigt
matta. vog äö gran, hvaraf Eden” 'mör-
ega maffan affkild, ut jörge ungetår 18
Något af denna mörk delen lades i
. ten dår den lj ilnade och åndteligen
boda der hö mellan. fingren låtteligen kra-

; kå

rta (må bitar, famt fvålde ef-
Fu 1 god del ut i vatnet. Både den
4 len bruna "öfverblefna gummi - lika
de. Rn å glöd, brunno med en ljus lå-
det förra ej få långe, fom det fenare,
åfvo. en lukt, fåfom af :bråndt kött
c. Något af den efter utdunft-
lefna bruna gummi-lika delen N. I
ratten. länge i en mortel, föm tyck-
rifningen något. dåraf hvitna; men få
ck få, fatte fig altfammars til bott-
net ftod ofvanpa klart: likaledes refs
una och mörka delen 'N. III uti en
EIN med vatten, fom under malnin-
gen. tycktes ar bågg ge SS hvitna; men når
"det t j någon Kg få Må det vatner

. MEL a | blif-

egna

2 NOV Jul

blifva AE fom var rifvit med deg. Bla plitii- |

mi-lika delen, hvilken aldeles fatte fig til bott-
nen ; men det dåremot behålla någon fvag mjö
tårg, fom var rifvit med den ef er utdu vtni
gen. qvarblifvande. mörka delen N:o : I, hs ilker
ock uti vatnet blef hvit, fom Mind ppa 20
En del af Serum Chylofum N: Ill ut
dunftades på "flata glaskåril äl fri luft, då dår

efter blef åfrig en mycket fkör och mörk, nd

tår kropp, fom ALNde I yttra utfeendet 1
men var utanpå etaktig, få at fjelfva äfipe

ret, hvaruti den fedan förvarades, blef likfom ol-

jadt. Af denna fenare, utan eldvarma utdun-

fade köra maffan, lades något i vatten, fom

fraxt mjuknade öch inol I tima aldeles uplö-

ftes , då hela blanningen : fick utfeende af en

"ljus mjölk, hvilken blef -beftående, och hade
denne blanning nu ofvanpå fmå Ölje-kulor.
| 6. Spiritus Vitrioli acidas. blandad til SAR

a ; gjorde dåruti likfom et långt och fegt flem-
"moln, "men ingen oftaktig yftning. ftraxt, och

. ingen gåsning. Samma Vi bländad t til
blod - vatnet N. II, gjorde allenaft någ
"moln i början ; men fedan. -blanningen ftå
12 timar, Iopp altfammans ihop til en kro
lik en ftelnad hvit ågg ghvita, öm var få fal
at glafet kunde våndas up: "och ned då årmed.
7. Spiritus Nitri acidas, droppad uti A
åndrade det til en hvit. oftakt
manhångande maffa. Samma Salt 3

dad til NI, yftade det helt och hållet, och

var detta efter 12 timar en mycket faltare och
hårdare löpning, å ån den, fom var gjord 1 med Vi-
triol-fyran., lik en - af ljusgul tärg. See i
alt-

ra hvita

th SE
ig, men ej fam-.
tr r-fyra blan-

RR

i . vatnet
"Nl,

7 FR FER . j + 43

ARG vn LR

lanidac md N. på gjor-
er med. N: IH, fält

L lo Mum PER vål
i HK fenin fNogs. dårtil

å

ENDE, eller annan

aldeles. farm, Sons rg ök
vil N. III; -gjorde allenaft a
Ek tig: löpning: Kv "
dé! blandad med N. I, förkodgås.
isgul, jämntjock grådda eller. lös
var fammanhångande: gö
PVitriol lagd uti N. I; gjorde: en
RS , liken ljusgrön lös grådda.
lagd uti N. II, gjorde en lös
ng, lik en” grådda, öfver? rota
» timar fatte fig et vatten...

-
en MÅ
I A& ik + ME
j NE ba
FORE i :
Å 4 fä
LE 2 13
Kör ör |

242 N70. äl Jul. Aug.

a LTapis. Pre lagd uti N j nygjord. en
hvit HN löpning, fom var lik oftklimpar.
2 YA Arter fallna GjbrA faen NM LÅ
lika förändring fom lapis: infernalis are od
NIELS. Solutio mercarii vivi cum åcido + o Ritri,
"dad til N. I, gafen hvit löpning eller li
Mag; fom Saltpetter-fyran Sens amma Ho-
"lution blandad med. N. Il, verkade en ofta ktig
löpning af altfammans, fom blef til Mid mård
råd eller lik den tårg. vår hud: får af denna övik
filfrets uplösning. bv RR
16. Spiritus vini relifcarus blåndad til N. Kå ;
skred en hvit, jämn. och 168 löpning, til ut-
feende fom en lös-grådda: Likafå varv defs v
kän på Serum NIE osdk oe BR ( ÖN
> 17:e Spiritus "Salis "amimoniaci aguofus ob spi
vitus Cornu cerviy' -bländade til: fårfkilda delar af
Serum NT; gjorde” dåruti ingen åÅndring 3 icke
r&ller på NIT och N. UL | kv
18. Mercurias vivus rifven ed. önsbirted |
fjukas vatten NI; agg en Marmor-mortel, dö-
dades aldeles inom = tima.' Denna blanning 'ut-
fp äddes med vatten , at fe om detta Serum och
Qvick kflfret (kulle: fkiljas år, (då ev grått pulver
fatte: fig "til bottnen, men inga Qvickfilfver-
kulor fyntes. Af denna blanning utdunftades
därpå vid eder varma all den vartenaktiga de-
len; då Qvickfilfver- kulorne- åter framkommo.
Med Serum N. II blef. Mercurius på lika fått
i.en. mortel rifven, och förenade fig dårmed in-
om I Zz tima, lemnandes på bottnen et grått pul-
ver, fom vid SRS gar bottnen af mör-
teln. et utfeende af en liggande jåmn förfilfring;
men inga, kulor: fyntes öra RE a
är

ifrån vanligt

r $ 5 '
J ; p, b | Y
| fr ( Av TE
4 ( y jr ; 7 - 9 AM fp i ”q k T SK 3 & ; ev
4 nr : kv lulbL, | . ; 2 Sr
j id j

JG ,

vatten aktiga af denna bråriildg vär, ut

| fakta eld, fyntes åter ' Qvicl filfver ers»
Serum N:o II, rifvet med vickfilfver ,
fig lika! fom nu anfört. blifvit om blod-
N. Toch I; altfå var deffas. blanning
( )vickfilfver ej få fullkomlig, fom uti en

OR niops mineraliss men var likvål en flags ethi-

s, fom mörka tårgen vid handen ER och
| omf åndigheten, at: inga. Qvick ilfver- kulor
Mt ARA blef” utfpådd med vatten.

+ Anmär kning. Af deffa förfök ftad tåftes, , at
den -våtfka, kvilken famlas på vifla ftållen i:vår
kropp til få ftor myckenhet. uti Vatten-fot, år
a SnG mindre ån vanligt vatten, utan år
n vida fkiljaktig , 1:o i anfeende til fin
at löpna och gå. ihop vid eld-varma,
af falt dgghvita, fom på glöd lagd, ofar
om då horn brånnes, (fe f:te Rönet).
»'at detta Vatten- fots Serum löpnar
p til. en oftaktig mafa, genom tilblan-
ning af-Saltpetters- fyra (fe Rön. 7) och af La-
pis infernalis (R, 13), famt af Mercurius Sub-
limatus (R. 14) och af Solutio Mercurii cum
| FRID (Re 15): 3:0 dåruti, at det förra
gråddlik Lös döpning genom tilblanning af '
itriv 1 (R. 11) och af re&ificerad Spiritus
(R. 16). 4:0, at det förta blandadt med A-
un, är ens ale löpning (R. 10), och åndteligen
g:o fkiljer den uti Vatten-fot famlade våtlka fig
;t vatten dåruti, at den förra och Qvick- å
fver kunna genom rifning ofullkomligen, för-
enas, hvilka alla omftåndigheter åro sprolkälr
”- icke: tilhöra vanligt Vatten. a
Rn. 23 RR Men

Må

+

Men Härd or väta uti i Mavrer is
famlade vatnet Sfverens med d de

blodet 4 något Re =. på "Tatriken, bl

— dårifrån och vi kalle Serum Sangvinis. - Deffa två
ne våtfkor åro åfvetensftåmmande 1:0 til fårger a
"fom hos bå gge gemenligen å år gulaktig (1:fta R.).
2 o til a fom? år en SE fa adl sarg Su yr

5 af Nitsiol (R. flm gr, aE £ Sjön vini CR

16) famt til en ff löpning ar Alun (R- 20)
s:o dåruti, at de åro rika på et gelatinöft € ;
- hornaktigt våfende, fom löpnar vid kok-varma
och gifver hela blanningen fitt: hufvudfakeliga
kännetecken, famt år grunden” til de förenåmde
phanomener. Den: "gelatinöfa eller 'hornaktiga
delen var uti detta underfökta Vattenfots-Serum
emot det utdunftade vattenaktiga, fåfom til 15
(RR. 57,3 fåra dena Vattenfots-Serum var mera
rikt på den gelatinöfa eller 'hornaktiga delen,

ån vanligt år. - Denna hornaktiga delen, NORken

hos bågge efter utdunftningen blir öfrig > liknar
til utfeendet en gummi, men år bråckelig och
låter fig ej 'uplåla hvarken uti rent vatten, eller
uti Salmiaks- eller Saltpetters-vatten, icke eller
genom rifning med vatten; men då den lågges
: glöd, ofar den lika fom horn, | ben och hår.
anledning af deffa förfök fe vi, ar det famla-
de vatnet uti Vare inkas år et och det fee
. me

K BA | UL jå
SRA AN

27 ov Jul, Åka Re. 245

Jä 1 od-vatnet eller fjelfva Serum fangvinis; $$.
men deffa tvänne våt(kor fkilja' likvål dåruti, at
a /atte ten-fors. Serum år faltare (fe R. 2, famt at

- t af M ineral-fyror. ej få ftarkt löpnar (R. 6,

Så '8) och åndteligen fkiljer fig Vattenfots-
DR ct erum ifrån blodets Serum dåruti, at i det förra

år. vatnet til den hornaktiga delen fåfom 15 til 13.
men uti blod - -vatnet , fåfom 10 til 1, e eller tr
til og. å är det fenare mycket rikare på den

lat nöfe fa eller Hörnaktiga delen, & ån Vattenfots-

ENN lcd fe vi Ka dill förfök på en fida or-
å än el den ftarka afmagringen, fvagheten och
-.mattheten; fom oaktadt båfta och låttafte föda,
atföljer ; Vatten-foten; emedan Serum. fangvinis
inn fäller ge förer den mucilaginöfa födande
delen, få: förlorar kroppen fin föda i famma
, fom blod- våtnet gär ur ådrorne och fam-
1 viffa ftållen. Emedan vi ej kunne, få lån--
oc orfaken til f fjukdomen varar, bibehålla blod-
YVatnet gvar i ådrorne, Tå år vårt beméödande at
fe årfkildt bota afmagringen och mattheten ockfå
förgåfves. Vatten-fotens verkan och förhållning
Fiblade blir. altfå lika med den af en lång fatta.

+ Hvad det II:dje eller Serum chylofum angår,
år vål det intet nytt, at fe en hvit våtfka
-bloden vid åderlåtning , utan finne vi fådant
ara anmärkt af åtfkilliga Medici; > men man har,
Flodin af hvita färgen, tagit denna våtfka
EDT in mjölk-faft: ha mycket mera, fom man
lif änkor varfe ifrån den 3:dje eller 4:de
on dc 12:te timan efter maten, uti de före-

kommande håndelfer. Men at denna våtfka ic-
lake År en vanlig mjölk , det vifar defs förhåll-

0 Q4 ning

246 1770,

ning vid tilblanning af Ättikans fyra, då ingen
oft blef (R. 9): utan at den til fin rådande del
år et verkeligt Serum, det vifar -defs löpning
och förhållning vid eldvarma, famt defs refi-
duum efter utdunftningen, fom år til förre de-
len &n i vatten" ouplöslig -hornmaffa, af famma
art ; fom det af vanligt Serum fangvinis (R. 6).
Detta ftadfåftes ån ytterligare af-defs egenfkap
at löpa ihop til en gfakrig maffa af tilblandad
Saltpetter-fyra (R. 7) och af Alun (R. 10), famt «
til en. lös löpning af tilblandad PR, (R.

8). Än ytterligare ådagalågges Seri egenfkap hos
denna hvita våtfka, af defs förhållning vid rifning
med Qvickfilfver, at dåda det famma; fom år:

| ag ån hos et

me

PR sk. aj Ag. Sept. 247 R

för icke eller : annat vara, år at nårings-faf-
en. > då den: kommer til blodet ; har, til ftörre

| delen, egenfkap af et Serum; ty den verkelige
7 öva utgör då den mina delen, utan år den
då inveklad och farmmanblandad med en längt

re och ömnigare del af våra våtfkor. >.
en "grundlårde och namnkunnige Herr v,

/ädäen fåger vål, at i Chylus år .mjölks na-

tur. men. lågger dårtil, at den år ånnu med få
erimentet kinderlskt. Hvad. det nu föreva-
Serum chylofum N:o III angår, få fkiljer det
rån. GRE Serum» i anfeende. til fin fårg,
en hår, få fnart detta Serum fkildt fig i-
tån den råda bloden, var hvit, i ftållet för den
vanligt Serum å år ljusgul. Men at denna hvit-
heten var af en une ftörre mångd öljaktiga
vanligt Serum finnes, det vilar

rfta förföket , dår man fer, huru detta Se-
run ör bollar under tvånne dagars ftillaftaende
atte en in hvitare hinna ofvanpå, fom vål icke ha-
e aldele: eget utan mera 'Seri egenfkaper;
men. pr likvål tilkånna igenom fin låtthet en
emulfiv oljaktig, del. Vidare fer man af det
famma förföket , huru det öfriga af detta Serum
chylofu im, i fynnerhet når det några dagar i rum-
fria luft utdunftat, fedan befants til utfe-
ende "fö en. alkgrå vålling, det år: den mucéfa
och oljakti a nårings-faften var inveklad i lym-
phen de gelatinöfa. vålendet , hvilken för-
fariid med vatten, åter fick tilbaka fitt hvita

| njölkfårgadé Hifeende af död Iäölandade kriuls

fiva fetman, hvarigenom detta Serum chylofum

ockfå fkiljer ifrån annat Serum. Men det år

ån vidaré MiNkugt dåruti, at der år mindre
3 ; falt

falt ' för fäoke ån RENEE Pe pan då. at
2:dra Rånet. I fynnerhet vifar detta Serum chy- |
lofum fin (kiljaktighet däruti ifrån vanligt erum
fangvinis, at förhållningen af den fafta delen til
den. vattenaktiga, fom afdunftades, ar fom
I til 6, då likvål utt Act underfökta V attenlots-
"ferum, förhållningen var fom I til 15, pc uti

vanligt Serum fangvinis, fom Ir til o ell GE dd
til 11. Men det fkiljer ån ytterligare ifrån bär.
ligt Serum; i anfeende til den efter utdunftnin--

gen öfrig blifvande fafta delen, hvilken beftod d
af något mera ån den vänliga bråckeliga hor
maffan, och uti detta förfök röjer tig med ER i

enfkilda mörka fårg, famt egenfkap ar ljusna

och hvitna, blåtna och fvålla i vatten, fom ej

Döpegr med ch RG Pola deleg ng utan CR ger

» genftaper, fom höra til en mucilaginös kro

cl vi tbdeliRE. finne igen uti Siden frön. YR

de dåraf tilredde "Aaker. — Men det år ar. märka,
ar ju meren fadan mucilaginås kropp år genom

rörelfen arbetad och fin gjord, deftomindre fvåll- a

ning bar den, och få. tvårtom. - Imedlertid AE

det igenom denna mucilaginéfa kroppen och rö-

relfe, fom det oljaktiga NR ER med den
vattenaktiga delen och gifver hela blaopipggn |
en matt mjölk- -fårg. I anledning af hvac

ledes i föregående Rön anfördt blifvir, följer, SE i

detta nu underfökta Serum chylofum N. III år en

våtfka, fom beftår af vatten eller phlegme til 2

| delar > af en verkelig gelatinös. eller hornaktig fä

til 27; delar ,» och af en blandad bornakrig > mus

pj Fe och oljaktig kropp I Corpus gelatinofo-mu- -
cilaginofo- oleofum) til 53 delar, m med et ord:

få ådant fom det nu befkrefna hvita Serum blifvit

be-

4770. Jul fine Seps 249

fu: Nie, år PEMETIENE all vår nårings-faft ;
den kommit til blod-maffan i ådrorne, och
år ånnu icke hunnit, at geriom rörelfen fkilja
fig i fina beftånds delar.
0 Tilldggning: 1 anledning af Seri ctanikar at
dda Qvickfufver , torde vara all anledning at
I dum; » at då Qvickfilfver genom frictioner Dblif-
ver inbragt i ådrorne, det på lika fått igenom
I örelfen-:eller blodets omlopp förenas med Serum
til en art af /Ethiops, och på detta fått gör
fir iverki ing i kroppen. Som denna förening ej
ik ftare, ån at Qvick filfret , få fnart den vat-
ee naktiga phlegmen å år aldeles bårtduntftad, åter-
fr » enligt föregående Rön, fin runda flytande
form, få kan hårigenom förklaras, hurw det til-
| Qvickfilfver kan:eftér döden, hos dem
m brukat detta Medicament, fedan det: vatr-
na tiga år aldeles uttorkadt, åter finnas i rund
rm och fom en förfilfring uti benen, fåfom man
fer uti den hufvudfkålen, fom förvaras ibland de
Strasbur gåka -Anatomifka iprepareterde.”
Pos

OFRED. AE
Kongl Obfervator Alt.

Våfterborn äro MANN Floder "ganfka
Tä mårkvårdige Phenomener : landet betåckes
Kona WRRea med djup fnö, och har Banfka kärt
vår

270 me, Jul, Aug. Sänt:

vår: eller fnå-och Is fmåltnin; s tid. ”Inriev:
ode-år hade nog fnö, men öga. blid = våde
Febr. och Martii månader: jr tr börja

tå, men kölden återkom och Jef 4 nog. beflän

dig til den 26, då en ftark Blida.4 vera Fe

dock icke varse långre ån til d. 2 Maji, I
efter ftarka natt-frofter. förnyades.” N +

Dags- -medjans verkande mårkes hår Elinder
förft- på vågarne, fom af Solen varda "up

fineda eller ftupande uti den djupa (nån, at man
fvårligen kan komma fort, faft. kölden icke up»

hörer: dårpå begynna båckar at rinna vid fnöns

fmåltande och gifva fitt vatten til Floder
Samma: vatten ftåller fig ofvanpå Ifen, til: defs
det vid afrinnandet fkår: fig igenom; och plågar

uplyfta Ifen. ' Då år våren förhanden, och det
kommer an på våderleken, huru fnart Is-lofss
ningen fkal gå för fig. På Torne Älf famlades

på Norra eller Nordoftra' fidan , och Ablifta få

vatten til den 2 Maji, fedån afrann vatnet lika

fort fom det tilflöt, och föga eller ing
lyftning af Ifen kunde mårkas. En fådan hån-
delfe bådar altid ftor flod efter Is-gånsg
ju mindre fnå hunnit fmålta innan Ifen afgått,
defto mer vatten målfte fedan NNNNRAs af. fnöns
-fmåltande vid tiltagande vårma.

Den t7 Maji mårktes vid Pello den förfta
:rårelfe uti Alfvens is, fom ftraxt uphörde och .

gaf vid handen, at ofvanliggande: delen åtmin-

flone då kommit i rörelfe ; men blifvit nödfakad

at ftanna, för ifens' fammanhångande nedanföre.
Den 18 gick Thermometern 'til r3: Åfke-moln
fyntes Söder ut, och-litet dån af Åfkan' hördes
kl. oe. m. Den 19 rdinis ifen at Igen

Cla

en up- 3

18 oen; > ty

=

REDIA Der SL SSV AL BIEN KN

Älfvens. bredd: En. fådan isgång år nöj-
n: atsåfkådar den hårda ifen fynes likafom rin-

ande; det. jämna bullret af fammanftötande is-
ftryck ” 1 upvåcker förundran öfver Naturens ftyr-
a oka, och-et gladt hopp. upvåxer om: fommarens
+= Med is>lofsningen följa våldfama effe&er

fom utfkårningar af jord, land, tråd och bufkar,
ifven. flora ftenars våltande uti Stråm-fallen eller

. ov

QAR L ]
Oo a
RY 4

drapråk tigaft år at fe is - ftyckens upftaplande

« deffe :varda: fedan -underfkurne' af det: flytande
vatnet och tumla med förtårligt brakandes..
> 20 Torne Älfs isgång fkedde i år med lågt vat-
ten: is-ftycken. ftannade til fkiftes uti-bugten,
fom år vid Södra åndan af Pello. By; men:.af-
flöto. efterhand , få at vÄlfven d...22 Maji rann
med öppen ftröm midt uti Älfven. Man kunde
ännu nåppeligen vara fåker at. ro öfver Älfven,
> för mötande is-ftycken, och. man hade at frukta
k dö r rer fta ålfvens upbrott, då man kunnat: kring-
RA vårfvas af 1S- D. 27 Maji: flöto ännu ifar, men
— Alfven begynte ftiga och fjelfva Var - floden
lörditanrdenne atfkiljes ifrån is-gången eller is»
floden, faft de ibland hånga tilhopa..

NV

)
,

+

TR

252: 1770. oj A ao. Sej

-

> Vår-floden i Torne Älf har i detta år varit 1å
ftor, at ingen af de nu lefvande minnes defs like : .
vatnet fleg ifrån d. 27 Maji alt mer och mer: det
ökade” fin högd olika haftigt: högdens tiltagande
var förft vid Pello-d. 6 och 7 Junii; nåmligen en
aln på et dygn. - Det år hifkeligt at befkåda en

fvår flods verkningar: ftråmen får då håftigare
fart, den breder ut fitt ftråmsedrag öfver åkrar och
vånings-platfer, den bårtrycker alt hvad förekom-
mer med en otåmjelig ftyrka. Uti Pello upgrafde
ftröm-draget åkren på flera ftållen. Såder, föm år
få dyrbar i Våfterbotn > baärtfköljdes i fin förfta
gröda ; mullen bårtfördes och låmnade ftenarne
helt afrvåttade vid vatnets utfallande: vatnet up-
feg ånda uti hufen och flöt in igenom portglugs
garne: ångar och åkrar öfverfköljdes med fin fand =
och gifva föga hopp om grås på flera år: Påen
holme midt uti Alfven borade ttrömen up grås-val= =
.1en, "medan vatnet ftod dåröfver; och grafde fig
flera rånnilar, meni fynnerket en af sr air bredd:
och 4 å 8 alnars djuplek ; til 40 alnarfslångd in på
ftranden: ftråmen fynes hafva velat klyfva Hol-
men til fin framfart, och det år fannolik, at Älfs
ven hade förmerat fig en ny rånvil tvårt öfver
Holmen, om Floden påftått flera dagar. = 000
00 Dikaverkningar hafva fkedt ofvan och nedan-
före Pello, uti hela Öfver: Torne Socken, genom
denna ftora V år-Flod. Manga tufende famnar Går=
des-gård röfvades bårt af vatnet för Byarnevid Alfs
frranden: Hösbodar, fom åro-talrike, för Ängarnes
fpridda lägen, lyftades bårt uti otroligt antal: Pello
By enfam miftade öfvet erhundrade. "Defsutan fa=
des vid pafs 150 hafva flutit utföre Wuojenne
firömefall. -- Den ftoöra' Holmen vid FA orné
yr-

1770, Jul. Aug. Sept. = 253

— Kyrka blef öfverfvåmmad och hela Byen måtte
bårga fig med all Bofkap undan vatnet. Vid Ken-

OM

vigenom frålfad från nåftan hel undergång. äg
OD. 9 Junii kl. 11 f. m. begynte Alfs-vatnet
at falla vid Pello ftrand: Defs aftagande fkedde
med lika haftighet fom defs upftigande, och fort-
sfortild. 22, då vatnet ökades å nyo, antingen äf
> rågnets myckenhet eller af den tredje Floden, fom
kallas Fjäll-floden och fom plågar infalla vid Mid-

« fommar: Denna Flod hålles för mindre betydandé,
"och plågar höja vatnet uti Älfven vid pafsen aln.
7 sOrfaken til denna fvåra Flod kan icke vara
— mågon annan, ån fnö-fmåltningens haftighet, fedan
kölden denfamma långe uppehållit. Et ganfka
— varmt våder begynte d. 29 Maji. Thermometern
Aeg til23 följande dagen » famt til 24 d. 2 Jun. D.
30 Maji gick Afkan med nog rågn, fom varade 3
dagar a rad. D. 4 och € Juni var åter Afka med
rågn; fom icke felades följande dagar, ånda tild. 8,
Man k unde fedan icke finna någon faö på Bergen
— och uti Skogarne: rågnets myckenhet ökade vats-

nets tillopp och påfkyndade fnö - fmåltningen.
Muonio Alf förenar fig med Torne Älf nedan för
"Kengis: den förras Vår-flod plågar komma några

da-

+ BAN

bå N
dd

254 — 1770. Jul. Aug. Sep

dagar före Torne Älf: nu, flödade bågge på en gång,

"och gjorde föådandet hifkeligt. För 13 år fa hår
en ftark Flod infallit; men vatnet har innevarande år frått

415 tum högre vid Pello ån då, och vid Turtola 30 tum
bögte åti vid-förra: Floden... s7 nobel lat sea

En Betkrifning på de fora Alfvar i Vålterbottn jämte
goda Rön på deras årliga is-gång och flödande, -fkulle
gifva en mårkvårdig kunfkap om detta landet , hvilket un-
der en blid regering ftåndigt ökar fin Folkmängd, oaktadt
”Climate:s hårdhet. Hela Svenfka vidgrånfande Lappmark
hat fitt beftånd af detta Land, och den ovårderliga £ez-

— magtens förbkande kan endaft befråmjas genom 2 SI :
vänare, . Is-Climaterne och den kalla Zonen åga fina för=
. moner , fom förtjåna all upmårk famhet, 4 ” er = NN

VIRISRNER EERO SA EA REKAKS PUSSAR
La F ÖRTEKNING bhästi gnider

"På de Rön, fom åro införde i detta Qvartals
MG st Anda Handlingar. ER Kod EG DE AG

fbfervåtioner på 1769 års Comet , gjorda i
7 Stockholm , af PEHR WARGENTIN, pag. 1975

2. Obfervationer på farmima Comes +, gjorda i Upfala,
in med utråkningar på defs Etementer, af ERIC
PROSPERIN 0000 (Ro RT i TERESE NE

ie ; ; CR end BS NA kg
3. Rön och Förfök med Murbruk och Cimentsarter,
af PEHR ÅDRIAN GADD 0 tö = vv 18

4. Föcfik med Vinflen och defs Syra,, af: ANDERS —
SL FÄHAN RETZEUS oo Se GR Silk AS 207
K. Befkrifning på en rar Ört, Aletris Capenlis ET
"0 fänd af JOHAN ANDERS MURRAY 4 10226
6. Phyfiologifk underfökning om tre arter Bled-vate =
ten (Serum bamanam), af PEUR ZETZELL, 2 3$
2. Om Is-gången och Vär-floden uti Torne Alf, är.
> 1769, af FRED. MALLET Sör 240

Y 3 q
uns R—— we mm

så å . s N - I
Pag. 176 lin, 18, får: Orions väånftra arm; las: högra arm, Pag,
178 lin. 12 flår: högra fida, Zas: vånfira fida, Det förra är ockfå

. ; . [D d M .
rått, efter fom Orion ftår vånd på Globerna, .

nr AS NEAR DAL 66. FO 46 AA An 4 fö HH LOK ARRNA UNI NEAL VID
vo Oo 6 0

i
|
|
| |

x

0 VAR
Xx

| —=ERIDANUS

|
|

ONOCEROS
SE

SARENPNARa mn SD
2)

- I

t
-
:
;3
&
a
4
VE
:

i

åsar fr

Å

Fo

From

NG,

&

Vå

SNR rar LT HARG
SR MO ENE I SYTOREE GUT FIRAR IN 09) NN

3

2 KoNnéL. VETENSKAPS i
LPRESENCADEMIEN So

ANDLINGAR;

E

la FÖR MåNADERNE
oc OCTOBER, NOVEMBER, DECEMBER, I
ö "vÅT 1770.
J ÖOPRISES,

Herr NILS MARELIUS,

A Premier- -Ingenieur vid Kongl. Landtmåterle-Contöiret

Zz tter ligare Vnaderråttelfe ; Om en accurat
Profvare för våta varor ("). |

bland åtfkilliga flags Profvare, för de Dryc-
ker och Våtfkor, fom tjåna til månnifkors :
bebos hvilka Hydroftatiken uptåkt, och
| i R 0 Uutoms=!

ERT

| 6 I Kongl. Vet. TÅ. Elandl, 1:fta Quart. för år nr 1763

250: go KO. Nor, Dec

utomlands åro i bruk, lårer dena: fom pu fkal
PVeflkrifvas, blifva hav. ofs den båfta: i ty man
har hittat på et fåkrare fått til hans Juftering,
ån förr varit bekant. Defsutan åro hår villa
"Tabeller inråttade, hvarmed Profvarens utflag
kunna jämföras, och hvarigenom man får veta
Dryckernes mer eller mindre vartenaktighet,
tillika med deras tyngd, efter Svenfkt mått och
vigt. Denna Profvare år ock brukbarare ån
någon annan, och tjänar til haltens utrånande 3 j
ej allenaft af falta Solutioner, föta Viner |: Mjöd >
Öl, för Mjölk &c. fom åro tyngre ån vatten:
utan ock af fyrliga Viner, Safter, Brånviner
och Spiritus, m. m. fom åro låttare ån vatten.
Hvilket alt, til goda Hushållares och Vettgi-
rigas gagn, fkal i Fra Afhandli ling tyde-
ligen utredas.

Profvaren til våta varor, kan göras CR

flot) fom Figuren "Tab. VI. eller något flörre,
och beftir af et ihåligt och vattutått Inftru- /

ment, af tunn Måffing, med en kula, och et
rör ofvanpå, famt et ftift inunder, fom har en
FB i yttra åndan, hvarpaå ftörre och min-
'dre helgutna Mållings- knappar kunna, efter be-
hof, . påfkrufvas. - Röret år delt uti viffa mår-
ken eller grader, 'på hvilka man fer, huru djupt

Profvaren fjunker, i den våtfkan man vil för-

föka, och hvaraf man dömmer, om defs vyngd.
eller ftyrka,

2. På det man altid må hafva något vifst
fundament til Jufteringen, har man med fit
utfökt det 'muftigafte och tillika klarafte Öl,
fom finnas kan, hvilket uti 1:fta Tabellen kal=-"
las Björn-öl , och hvaraf 1 Cubik -tum vog

70)

FREE
PERS

v

3 NL j 5 HN a :
70 Afs. Nu ehuruvål få godt Dricka år fåll-

j ynt ; få gifves det likvål hos berömliga Hus-
mödrar å landet, hvilka förftå råtta konften, at

brygga flikt vålfmakande Öl, fom Ad ör

kan nyttjas, både för helfan och fmaken? dår-
före har man bordt taga defs vigt, fåfom Ter-
"minus a quo, til grund, förtyngdens beråknan-
de af de drycker, fom åro tyngre ån vatten,
hvaraf 1 Cubik-tum våger . allenaft 545 Afs.
Och emedan den ftörre tyngden måtte, fom
fades, blifva et ftåndigt råttefnöre för, Prof-
varens juftering; få låter man falt uplöfas i vat-
ten, tils I Cubik-tum dåraf, netto får $70
Affers vigt, få at denna Sallakan framgent -kan
nyttjas vid Jufteringen, i ftället för Björn-öl.
Berörde Sallaka förvaras til fitt bruk, i en vål
korkad: flafka; men fom dåraf, under nyttjan-
det, något bårtdunftar; få bör, efter en Lika-
re , fom enligt Herr Profeffor WIiLCKES me-
thod, enkom dårtil inråttas, då och då tilfåt-

tas, antingen litet falt eller vatten, på det Sal-

lakan må altid hållas vid lika vigt.

. ; ;
3. Til Profvaren förfårdigas allenaft 2 Mås-
fings-knappar, en ftörre och en mindre, at på

följande fått juiteras, och åmfom fkrufvas på
fliftet.. Den ftörre knappen (E) bör få den
tyngd, at det nedra åndemårket (A), fom för-
ur år ritadt på röret, fånkes af knappen, juft
til Sallakans bryne i glafet.

7 4. Sedan uptages Profvaren ur Sallakan,
fköljes vål i rent vatten, och torkas med rent

linne , farht nedflåppes at fjunka i et glas frifkt
Vatten, dår han ger fig ned til (B), hvareft
KR | R 2 törets

bl
FA

r D E TRANCE RR EA Rp OR NT 7 REN Lt KO
| å ; I t ESR PAN
I pb sj ir 3

258 1770 OÅ Nov, Dec

rörets öfra ändemårke fkal ritas, få at det kom- 3
mer jämnt tU vartusbryftgts I a Se

f. Långden imellan åndemårkena (A och
B), delas' i 10 lika delar eller grader, få vål i
Tabellerne , fom på Röret , hvilket bör vara
jämn-tjokt öfveralt , och vål poleradt,

0 6. Uti de Våtfkor, fom åro låttare ån vat-'

ten, fjunker profvaren, med den ftörre knap-
pen, djupare ned, ån rörets grader hinna til.
Men fom röret ej får vara långre, ån at det
båres uprått i våtfkornas få jufteras den min-
dre knappen (F>) i få måtto: at når han kom-
met på ftiftets ända, I fållet: för den ' förre
knappen; få flår rörets nedra ändemårke, fom
heter (CY) i 2:dra Tabellen, juft i vattu-brynet,
i et glas frifkt vatten: dåremot Profvaren och.
den mindre knappen, fjunker i ftarkt Brånvin
SC | | j fr
7. Ändteligen tillagas några Måffings-bric-
kor, fådana, fom vifas uti (G), hvilka til me-'
del-puntéten åro genomfkurne, få at de kunna
föras på, ftiftet, och fitta qvår i våtfkan, på
den ftlörre knappen, når få behöfves. Deffa
brickor jufteras til den tyngd, at Profvaren,;
med en på knappen fåftad bricka, fjunker juft
en grad djupare i Sallakan, ån han ftår förut,»
med knåppen allena. = SR
g. Det fom nu förmålt år, angår i fynner-
het dem, fom fkola inråtta och juftera Prof-
varne: fåfom ock dårjämte bör i akt tagas, at
få vål Sallakan,; fom vatnet , år til den. grad
af varma, fom de kunna få, uti lagom varma
husrum, då jutfteringen fkal förråttas, fom icke
får fke, då de frundom åro "RE

RR E RIE RSA MA LE MER VD
AG Re KAR på /
fr ARR SE KON ,

; ftundom fommar- varma, Af fådan förGgtighet
kan altfå fkönjas , at deffa Profvare.varda: til
juftering noggranna, och til halten + alla med
hvarandra lika. Men den fom vil nyttja en
fådan Profvare til våtfkors underfökning, har

nådigt at noga råtta fig efter det fom följer.

Man får då, efter Hydroftatikens Lagar, i all-
månhet fe, at ju låttare vårfkan år, den man
vil förföka, ju djupare fjunker Profvaren neder,
och få tvårtom. . Och,fom våtfkor åro antingen
tyngre eller låttare ån vatten; få yppar åter

”fmaken , at de af det förfta flaget åro efter 1:fta'
Tabellen, ju tyvgre, ju båttre: hvaremot vät-
fkorne af det andra, åro efter 2:dra Tabellen,
ju tyngre, ju fåmre: vål förftåendes hvar efter
fitt namn och fin art. a |

9. Emedan Tabellerne innehålla: Afs och
Cubilka-tum, fålfom en Svenfk författning med
Matt och Vigt; få torde någon behöfva uplys-
ning om Aflets tyngd, och Cubifka tummens
ftorlek ; hvarigenom denna Athandling båttre
förftås kan. Altfå åro 72 Afs nårmatft Ir Du-
cats vigt , och $$3 Afs våga jämt a:ne Lod fvår

Vigt> SNR > Afs når, går ihop med vigten
för Ir Cubik-tum båttre Svagöl, i t:fta. Tabel-
len , hvilket våger sf2$ Afs. 1 Cubik-tum
år arter et Mått, af I Decimal-tum. i långd,
bredd och djuplek , hvaraf 100 gå på en Svenfk
kanna. Nr |
«oc fo. Hvad Tabellernes utråkning m. m,
vidkommer; få åro åndemårkenas Afle-tal $70
och s45,1 1:fta Tabellen , fundne genom Hy-
droftatifk vågning af de våtfkor, fom diårftå-
des nåmnas : och fom diftancen imellan deffa
T R 3 ände»

| ; 1 ER AN
SAN dl Dä å Pig y
200 70. MM
nad LJ
NN

åndemårken , år delt i. 10 delar; få har man.
fubtraherat Affen $4$5 ifrån $£70, och dividerat
reften med 10, då quoten gifvit 21 Afs, til

fkilnad uti mellan-mårkenas Affe-tal, efter hvil-
ken fkilnad, de böra nedifrån, i tyngden upåt ,

aftaga, fåfom berörde Tabell utvifar. Uti 2:dra

Tabellen år allenaft Affe-talet gifvit för det

nedra åndemårket; men fom Affen, för mårke-
na upåt, böra, åfven hår, til 21 Afs aftaga;

få har vigten för hvart mårke blifvit fådan,

fom denna Tabellen innehåller... Hvad åter Ta-

beillernes bruk betråffar: få måfte det mårket

på röret, fom vid proberingen ftannar i våtfkans
bryne, eller nåra dårintil; jämföras med ena-

handa mårke uti Tabellen; dår vårfkans vigt,
jämte defs innehåll, få af den råtta våtfkan fom

vattenaktigheten , ftår utfatt: icke at dårmed

egenteligen förftås någon fjelfvillig vattu-blan-

ning , utan en fådan, fom vid tilverkningen

och af Naturen finnes ialla våtfkor, de ttar-

kafte Spiritus ej undantagne: dårföre vilar når-

varande pråfnings-fått allenaft, hvareft vatten-

aktigheten, jämförelfe-vis, år ftörft eller mintt

i hvar fort, Man kan ock i fjelfva verket år-

fara, at Profvaren, jämförd med Tabellen; rik-

tigt utmårker berörde vattenaktighet, om Sal-

Jakan verkeligen utblandas "med rent vatten, I

den olika mon, fom Tabellen utvifar;' ty då

fjunker Profvaren, i hvarje blanning , jult til

det mårket, fom uti Tabellen vifar blanningen

och tyngden willika:4!5 005 Og: Em

"> Alfa fkönjes i Tabellerne, fom fagt är,

huru vattenaktigheten; alt efter ftyrkan, förs

håller fig uti de dårftådes nåmde våtfkörna, sag

;4 RT

VR YT VON ” z 3 åk kr br
/ | gr AN EE

ÖRA RANA CL ep RE

fom beftående, hvar för fig, af et Nag och åm-
ne. Men ej kunna/differente dryckers vätten-
faktighet; i en och famma "Tabell utfåttas, af
"orfak , at det båfta flägets tyngd, fom blir Ter-
minus a quo, år olika i hvar fort, och tråffar
"icke in med Profvarens åndemårken. Icke defs
mindre "kan berörde vattenaktighet , antiägén
"den häårrörer af Naturen: eller konften, genom
bågge Tabellernes tilhjälp, finnas för allehan-
da drycker, når man af Profvarens blir: varfe,
at någon våtfka år olika tung, emot hvad: den
båfta af amma Namn våger,: eller: för hvilken
"grad Pröfvaren dåruti ftannar : shvarefter man-da
"råknar graderne från det tyngftas mårke til rös
rets öfvärfta, antingen i hela grader, når Profva-
ren flannar midt för en"fådan , eller i halfva gra-
der, om han ftår imellan tvånne: i hvilket an-
tal grader, röret då hålles vara delt, och ut-
märker fumman af hela maffans quantitet.. Men
”delarne fås, då grad-talet råknas 1:0 från prof-
”vets mårke, ned til det tyngftas: mårke, och
2:0 från fiftnåmde punöt, up til rérets öfverfta
mårke: då den förra råkningen uttrycker våt-
Tkans, öch den fenare vifar det ådlare flagets
del. Eg. Man har. funnit godt Canarie-vin
våga f6$5 Afs; men når et prof gjordes på Vin
af famma namn, få vog det ej mer ån 5625 Afs,
efter 1:fta Tabellen.” Når nu Profvarens rör fin-
nes vara delt i 8 delar; från förftnåmde vigt-
puntt, upföre rfäknadt; få bör ock vattenak-
tighetens blanning med Vinet, råknas i åttor-
delar : "öch "fom imellan det förfökte och det
båttre Vinets vigt-punéter år I grads fkilnad,
fom nu betyder +> få innehåller profvet + dt
ör 0 NR def

v

MH

262 1770. OA. Nov, Dec.

det ena och 3 af det andra flaget: det år, 1 >
del vatten och 7 delar vin, Item, man har öf-
verkommit et annat vin, af famma namn fom
det förra, hvaruti Profvaren frannade midt imel-
-Jan berörde vigt-punéter: då röret, råknadt från
1:fta Vigt-puné&en vid fs65 AG, finnes vara
delt 1:8 hela eller 16 halfva 'delarz altfå blir
.detta profvets halt, 1 del vatten och tf delar
-vin.. Vidare om det båfta Renfka vin våger
$40 Afs, efter 2:dra Tabellen; men et fåmre
dito våger $423 Afs: hvarifrån, fåfom det tyng-
fta, man finner råret vara delt i 9 delar, och
"hvaraf $ fvarar mot et flag och & mot et an- :
«nat: det år i del vatten, mot 8 delar vin. Ater
om det fåmre af det nåmde flags vin vore al-
lenaft 3 grad tyngre ån f40 Affers vin, och dår-
före delte röret i 17 delar, få innehölle prof-
-vets maffla 35 af våtfka och 15 af det ådla: det
år, I del vatten och 16 delar af båfta Renfkrt
-vin. Men om någon fkulle tycka, at flik un-
derfökning vore något mödofam; få kan han
ock vara belåten, at af Tabellerne fe våtfkornes
vigt allena. | ert mir
Nu åro likvål viner, i fynnerhet de fyr-
liga, många elaka åndringar underkaftade, hvil-
ka man , på fått och vis, föker at fkyla, utan at
kunna grundeligen bota. Fördenfkul åro Prof-
vare, lukt, fmak och fårg ej altid tilråcke-
liga at finna, huruvida et matt Vin år med et
re&ificeradt Brånvin (Sprit.)'förftårkt: genom
"hvad medel et grumligt vin år klarnadt: hvil-
ka viner åro blandade med andra; och huru
de eljeft kunna vara handterade : dårföre får ock
helfan ofta umgålla, hvad en efverflödig nA
| | illa

RENEE NE Mag

— mp70.7 O& Nov. Dec, 263

» älta grundad» vin-lyftnad : vål kan hafva för-
ET SFERSASOES |
MH 11. Profvaren med den mindre knappen,
> år vål för tung, at pröfva Rettificerade Spiri-
= tus, få at dårtil hörer en ånnu mindre knapp.
Men fom Spiritus /AZrthereus och Alcohol: vini
ej behöåfvas i hushåll; få har det varit onådigt,
at göra någon anftalt til Slikopsoberipg Det
år nog» at Profvaren, med knappen (F), tål få
dtarkt Brånvin, fom torde behöfva utfpådning,
innan det kan fupas och blifva lagom för fma-

) ken. su ij | Ra a ; | |
12. Dåremot får man ftundom fött vin ,
fom år få tungt , at kulan med den ftörre knap-
pen, efter förberörde juftering i Sallakan, ej
— fylleft vill fjunka: då betjänar man fig af de
» uti N:o 7 befkrefne brickorne, hvaraf en eller
fere fåttas på fliftet , öfver den ftörre knap-
spenar fävat frörets. nederftå., mårke. kan fånkas
ned til vinets bryne. Och emedan hvar bric-
ka, enligt jufteringen, då betyder. 1 grad, åf-
ven fom fkilnaden imellan hvarje grads vigt,
år 21 Afs; få lågger man få många grader til
nederfta mårket , eller få många gånger 23 Af
(Bl fo dom man. fatt brickor. på: knappem:.
hvarigenom : både graden och vigten finnes af
berörde tunga vin. Det famma gåller ock för
annan ftark lut, och af Salier måttade Solu-
Björn-ål, eller våga

«tioner, fom åro tyngre ån
mer ån $70 Als.
13. De fyrliga viner åro åter låttare ån

. vatten, och. böra förfökas med Profvarens min-
dre knapp,» tillika med Brånvinen. Nu år det
vål vifst, at de fenare, åfven fom viner af et
| NT TA

: j : WW fär SSR å
AR + é EN HA i RN
Fan ed Å ; ; 3 Är
4 e 6

Ramn, variera i tvnden, alt fom Deftillätioner-
ne blifvit fkötte, och våderleken varit mer el-
der mindre gynnande för vin-våxten: likvål vill
man, af egna och andras Rön, efter utråkning,

hår anfåra följande våtlkors tyngder:
ReCtifcerade Brag vin Cod IRA met na

a rr Cubik-tum, våger , Af&' = = "471
Vanligt Brånvin "= = 2 oo S0020 = fly
Pöngak "OSP 0fLene as 0 OEM R RE
Renfkr Vin Oe eo bege rk SYNEN
Godt rent Vatten ”- "== "SUMIIRRADan np
Spanlkt Väg ace ee RR NE
Canarie Vin 60 CER vv INET -$64
14. Uti fårfk Ko-mjölk ; efter godt Som-
mar-bete, ftår Profvaren, med den ftörre knap-
pen, vid mårket för Stark-öl, enligt 1:fra Ta-
bellen; få at r Cubik - tum, fådan mjölk, vå-
ger 565 Af. Men i mjölk efter drank eller
magert foder och bete, fjunker Profvaren djuä-
påre, alt fom mjölken år fåmre och Vvatten-
aktigare. ' Och emedan Profvarens rör, ifran
puntten för Stark-&1); år delt i 8 grader; få
bör mjölken och defs 'vatten , blannings-vis,
råknas i åtton-delar: enligt hvad i N:o 10 an"-
fördt år. E. g. Om Profvaren ftannar för mjölk,
fom a I Cubik-tum våger 5573 Af; få inne-
håller hon 3 delar vatten och f delar båfta
mjölk. Item, om Kreaturet tvingas af Som-
mar-hetta, inom hus, och dår ftåndigt njuter
mager föda; få hånder ofta, at Profvaren , 4
defs mjölk, ftannar vid mårket för 555 Afs: då
hon innehåller 4 delar vatten och 4 delar båfta
mjölk, det år, lika mycket af hvardera flaget,
utan upfåtelig blanning. Slika prof böra fke,

få

pd äs RESA SÄG VU RAKT AT SAR NA sekr nad
4 SR RON |

rd

”-

-

få fMmart m

,

finnes uti kanna vatten , föm år taget ur Salt-

ter Profvaren och Tabellen ; våger e. g. ffo

fjön, eller någon falt = kålla' hvars vatten, ef-

”
4

CAfs å ri Cubik-tum. Ifrån deffa fubtraheras

vattu-tyngden, fom år s45 Als, då retten vi-

far, at $f Afs, år Salt i hvar Cubik-tum af

detta vatten: fom nu tr kanna inrymmer 100
Cubik-tum; få blir kannans hela 'Salt-vigt foo

Af, hvilket går knapt 12 lod Salt Item, man
har låtit Salt, ad faturitatem , uplöfas i rent vat-

ten, utan at veta: någonderas quantitet 3 men

folutionen "Annes våga, e€. 2. s80 Als ä 1 'Cu-

bik-tum; af sdeffa drages vattu-tyngden £4585
Afs, då refiduäm år 35 Afs Salt för hvar Cu-

”bik-tum, och når fiftnåmde Affe-tal ,multipli-
”eceras med 10035: få finnas 3500 Afs Salt på I

"kanna vätten,y hvilket gör litet mer ån 12 lod

Viéualie-vigt. Alt detta kan, af hvad uti N:o

9 och 12 anfördt åra låtteligen begripas : det

kommer ock: vål til måtta, då man gerna vil

vetå et förekommande vättens fålta, innan nian

efier 1 allmänhet, år det helt nådigt, at

1750, "OA.FNov.<Dec. — 265

jölken förlorat fin fpen-vatma, och
fnnan Hön fart "öpnna! > ISP SIST
rs. Nu vil man veta, huru mycket Salt

vikas anftålla någon kokning dåraf; ty vid Salt-
Så

känna et Koöknings-åmne, eller Lut af Vi&ril,

Alun, Salpeter och dylikt, huru nåra det år til
faturation, eller huru långt det år därifrån ; ef-

ter fom dåraf kan dömmas, om en Sjudertin-

Tåttning må löna mödan eller icke: åfven fom :
denna förfigtighet år vid all Dut-görning ange-

”lågen; men blir vid dylika? Verk hos ofs myc-

> ket förfummad. Uti Kongl. Vet. Acad. Handl.

och

Nag &

LÄ

266 1770. --OÅ& Nov. Dec,

och 2:dra quart. för år 17$f, år ock-lårdt, hus
ru Kruts Salpeter-halt fkal utrånas, med den
Hydroftatifka Våg-balken. Med lika fåkerhet;
kan åfven det famma fke, genom denna Prof-
varen, når den ftörre knappen år påfatt. Hit
hörer. ock följande beråttelle,, += aavsv 3
«För någon tid fedan:fåldes uti. en Bod
Sacker för lindrigare köp, ån i de andra, då
cn uti Vetenfkaperne kunnig Man hade til
sshands en af de förr utkomne Profvarne, med
oshvilken Han underfökte, få vål det dyrare, »
olom det andra Såckrets ftyrka eller förma,
ytan Jlåt altfå uti lika quantiteter vatten, up-
»Jöfa lika mycket Såcker, af bågge flagen,
hvart för fig, och fann, at Profvaren flod hö-
»gre 1 det dyrare Såckrets folutian : dårföre fat-
te han fmåningom, och efter vigten, få myc-
ket af det nya. Såckret til den låttare folu-
tionen , fom behöfdes at höja Profvaren til
Äfamma miårke, fom ftod i den dyrare folutio-
ahens bryne: då fants det, at juft få mycket
,,fåmre Såcker måtte tilfåttas, fom tillika, med
det förra, netto fvarade mot det dyrare Såck-
rets: pris. Diåraf blef fåledes oftridigt, at af-
,snåmarne hade alsingen förmon af båttre köp
på én vara, hvilken var få mycket fåmre, fom
,prifet var. mindre.ff€ Detta artiga förfök blef;
för fåkerhetens fkul, 3:ne gångor omgjordt,
med aldeles lika utflag. Det kommer ock i
grunden åfverens med det, fom hår ofvanföre
år anfördt: famt vifar, at man genom flera utvå-
gar, kan i dylika mål få veta, hvad faken och
fanningén likmåtigt år. På detta fått kunna
ock Kok-falter, fom utifrån inkomma jön rå
illi-

| ye, NOR. Nov. Der ör

" fkilliga orter, til fin egande fålta, låtteligen
— underfökas, m. m. Sedan måfte det låras af år-
- farenheten, hvilka Salt-forter åro tjänligaft til
den ena eller andra varans infaltning : åfven fom
man genom Chemien båft kan utröna, hvilka
Kok-falter åro blandade med för mycket Alca-
li, fom vid infaltningar gör idel otjänft.

16. Hvad fom har gåfit, kan ej noga pråf-
vas, innan det blifver helt klart ; ty det terre-
ftra, fom år fpecifice tyngre ån våtfkan, men
genom attraction, någon tid, dåruti uppehål-
les, graviterar tillika med hånne: dåraf fker,

at Fårfk-öl och uprördt Dricka, lyfta Profvaren
z å I grad högre, ån fedan de klarnat. Dock
kan Vörts och Fårfk-öls tyngd, jämföras med
fitt klarnade Drickas vigt, och dåraf håmtas re-
el til Bryggningars ftyrelfe , för at århålla Dric-
> til åftundad ftyrka. Men illa kokadt och
" handteradt, eller med rått vatten utfpådt Dricka,
fom aldrig kan blifva rått klart, år ej allenaft
något tyngre ån det bör, utan finnes ock vara
ofundt för den, fom ej har ftark rörelfe. Där-
emot år et vål-bryggt, utgåfit och klart Öl,
den fundafte dryck, fom mätteligen kan njutas.
Likvål får Öls kraft ej fkattas efter defs ver.
kan på hufvudet allena; ty den famma år ftor
eller liten, når alt annat år lika, alt fom Ölet
år mer eller mindre het-gåfit: ja, man har år-
farit, at + ftöp het-gåfit Medel-öl, har gjordt
hufvudet vimmelkantigt, då I ftop ljum-gålit
Stark-öl, ej Fjordt fådan olågenhet i minfta
"måtto. Men igenom Thermometrifka förfök ,
jämförda med effecten, kan fullkomligen utrö-
ooRas, hvad grad af varma Öl-åmnet bör hafse
| ; va,

NN

I

va, når gåften fkal ingifvas, få at det fker i
lagom tid. h od NN

> Eljeft, och fom det ofta å Landsbygden
år mycken brift. på god och dugelig gått; få
at en bryggning , bakning eller brånning, blir
dårigenom ofta hindrad och ftundom mifslyc-
kad ; få torde det vara nyttigt , at hår införa
et bepröfvadt fått, huru man kan med ganfka

litet gåft, öka honom få mycket man. behagar,
och fåledes altid vara förfedd med et få nådigt
åmne, både til myckenhet och godhet. Tag

kannor bland = vårt ur tilmåfknings - karet
för. en bränning , koka den famma i en gryta
med något humla, rör litet Korn-mjöl dåruti,

når det år kokadt: flå fedan altfammans uti: en

bytta at fvalas, tils det blifver ljumt : gif då
en Thée-kopp god och fårfk gåft dåruti , och
hölj vål öfver kårilet 5 få blir dåraf fnärt hela
kårilet fullt med en ganfka god gått; fom kan

brukas vid. en tilårnad bränning, och retften vål

förvaras. Men fkal gåften nyttjas til bryggd
eller bakning, få tag brygg-vört i den föårras

ftålle, och rår dåruti litet Hvete-mjöl, famt”
förfar 1 öfrigt , på fått fom fagt år. : Detta har

3

hos få varit en hemlighet; men bör nu förval:

lom vara kunnigt. ; ; ör ne bed
17. Alla våtfkor böra förfökas , innan nå-

ot fött kommit dåruti; emedan de, både af

fåcker och honing, blifva tyngre, ån de -åro
af Naturen. bar

18. Hvad fom fkal pråfvas$ ja öcke Själ

va vatnet , bör hvarken vara kallare eller vars

mare, ån det kan blifva, når det fått ftå i en

lagom varm Kammare; hvilket ock förut, a0s
k gåen- .

1770, O& Nov. Dec, 269

+ gående Jufteringen , påmint iår. Derföre ock
et glas os AR fårfk-öl, bör förft i vatten af-
fvalas, innan dårå göres ungefårligt prof.

linn 10; Vid Olsprofver idynnerhet, måtte man
med en fked taga bårt fradan ur glafet , och
med omrörning befordra luftens upftigande

ur Drickat, famt ibland lyfta up Profvaren u-
tur våtfkan, och med:en fjåder förftöra de luft-.
blåfor , fom kunnat fåfta fig därvid, hvilka el-
jeft höja honom mer ån vara bör.

0» 20. Prof-glafet bör vara något djupare ån
Profvarens hela långd; famt få rymligt inuti, :
at Profvaren har godt fpel-rum. Under förfö-
ken, måfte man laga , at Profvaren ej får gni-
da mot glafets fidor, dit han eljeft ftåndigt
aralntas. Så oc oroa > |

21. Imellan hvart prof, bör altfammans
vål fköljas och torkas. Så tjänar ock glafet
til Profvarens förvaring uti blär eller bomull +;
at han ej fkallrar: hvarefter glafet infåttes i et
foder, fom förfes med låck, RE

22. Efter fom faken nog talar för fig fjelf;
få flipper man vara vidlyftig med befkrifning
om hn Profvarens gagn och nytta. Det
år ock tydligt nog , om man antingen tilver-
kar nagon vat Vara år. fig fjelf och andra,
eller drifver någon handel dårmed ; få kan man,
få detta fått, vara fåker om de dryckers halt
och vårde , hvilka dageligen nyttjas til månnifk-
liga lifvets uppehålle och förfrifkning : och at
kunfkapen dårom, fom genom detta Inttrument

'århållas , år nådig få för allmån fom enfkild.
hushållning : håltt hår gifves den fåkrafte ut-
Vågs, både för Köpare och Såljare » at i frållet för

sc onytti-

NE

onyttiga Taxor, komma: öfverens om varorg

pris, efter deras invårtes halt och vårde.
23. Det år ock bekant, at man, för gagnet

fkul, fåtter nog vårde på våta varors Profva-

re utoralands, och at de hos uplyft folk dåru-

te åro gångfe', änfkönt dej på få fMällen ; äro”.

få fullkomliga, fom de böra vara. Men fom de'
nu befkrefne Profvare inråttas hår i Stockholm,
med den accurateffe fom vederbör , och kunna

med prof-glas och alt tilbehör , jämte denna.

Befkrifning, vid. påfordran århållas, för ganfka

billigt pris; därföre tror man med fkål, at de
CR :

Kos ofsj komma fhart i bruk :.hvartil man med
nöje har velat bidraga, på fått, fom nu för ö-
gon år. SG

EE EE EE ee

CS ANMÄRKNINGAR,
0 Om RA
V attu.- Profvare A och: en ny In
våttning dåraf ;
JOHAN CARL WILCKE.
Sedan Herr Öfver- Dire&teuren FAGGOT ,

uti den för Kongl. Academien nyligen uplå-

fte A fhandling, om nyttan och bruket af en förbåt=
trad Profvare för våta varor, behagat nåmna
en” af mig vid dylika Infrrumenter verk ftåld

inråttning, fålom tjenlig at brukas til ala

a

a JACOB FAGGOT

/

1770. O&. Nov. Dec: — 271

af de för andra Profvare nådiga Likare- vatnen:
har jag trodt min fkyldighet vara, at för Kongl,
Academien upvifa detta Inftrument.:; och til
nårmare förklaring dåraf anföra några allmånna
grunder , hvarefter. kän dömas , om deffa fmå,.

men ganfka nyttiga Vågars egenfkaper och bes
HRenBEO 0 NORD . ABER
"Vattu - Profvarens ( Hygrobarofcopium. Hy
drometrum. Baryllion, Areometrum, Gallic. ”Pefe-
Liqueurs ) bruk til underfökning af flytande
åmnens tyngd, beror, fom bekant år , dårpå :
at en kropp, form flyter eller fimimer på vatten, undan«
trånger för fig få mycket vatten» fom viser lika
med hela den flytande. kroppens tyngd. Sålom nu
i och fa mma Profvare altid är lika: tung , få
måfte han ock uti'et låttare ämne för fig un-
dantrånga mera, eller dåruti göra en ftörre hå-
la, det år, fjunka djupare, ån uti-et åmne af
tyngre art >; ty flörre Volum fordras af det för=
ra; ån af det fenare , at våga lika med hvarans
dra och ined Profvaren. Denna fkillnad uti Vo-
kimiaf olika tunga åmnen, fom beror på och
"tillika utfrakar deras Relativa eller Specifika
tyngd, afmåtes aldralåttaft på fjelfva den in-
fånkta kroppen, hvilkens fkapnad åter blir hår-
stil låämpeligaft , då den förfes med. en fmal ups«
- frående hals af Cylindrifk figur, då dennas mer
eller mindre fjunkande utmiårkes genom viffa
mårken eller grader, på fjelfva den upftående
halfen 3 eller en bredevid den famma HKålten
Real Ben a : | AN
1 Befkaffenheten och nyttan af de på denna
grund inrättade vanliga Driks - Profväte , har
Herr PagGoTt för detta utförligen befkrifvit ,
no NG och

AA äf 4

272 1770. OM. Nov, Då

och vilat ; huru de genom et påliteligt jufterings-
fått kunna göras och blifva harmongrande , u-

tan hvilket deffe Inftrumenter varit af föga vår-

de. 'Imedlertid kan jag af deffe Profvare, detn

jag få långe vil kalla Enkla, taga båfta anled-

ning at vifa, hvarpå få vål deffa, fom alla an-

dra Profvares Conitrué&tion och Mechanifka fuil-
komlighet beror, hvaraf federmera blir lått at

döma, om den ena fortens förmoner framför den

andra. lå
De hufvudfakeligalte egenfkaper, fom fordras
af en god Hygromerer , och hvarefter dels full-
komlighet bör dömas , beftå i fynnerhet dåruti,

at Profvaren år i. Stadig. 2: Qvick. 3. Vidfiråke

+
4

nyttig. 4. Harmonerande. | |
"> Med Stadighet förftås , at Profvaren uti det

flytande åmnet; fom fkal vågas, håller fig up-.

rått, utan vacklande. Quickher åger Protvarer,

når han för ringa fkillnader uti ämnens tyngd,
gifver tydeliga utflag. Vidfirdkt kallar jag Prof-
varen, då han tjenar til många uti Specifik
tyngd mycket olika åmnens probering. Har-

monerande åter, då den år få inrättad , at alla

Profvare af det flaget gifva enahanda utflag:
hvartil kan f:o låggas , at de blifva Determine-

rade, det år, under bruket utmårka något vifst, -

eller en verkelig proportion af det ämnets

tyngd fom våges , til något annat, fom år be-
kant. Den Profvare,; fom har alla deffa: egen-

fkaper uti hög grad, år onekeligen den full-
komligafte. Imedlertid: förekomma vid fjeifva

”utöfningen viffa omftåndigheter, fom ej gerna

tillåta mer ån några dåraf, at vara i hög grad
tilflammans, fom båft inhämtas, då jag kärteli-

) gen

b

Mr UNGAR PN å VEN Ad ,
i

= 19770. 'O, Nov. Dec: — 273

pen vifar grunden, hvarpå deffe egenfkaper be-

rö och kunna århållas.

"> Profvarens Sradigher vinnes, efter Hydroftati-
fka Reglor , dårigenom: at hela Profvarens egeh

tyngd-puntit kommer at falla under tyngd-puntten af

vattu hålan , fom Profvarens nedfånkta del utgör uti

vattnet; eller, fom år det famma, under Cen?

trum Gravitatis af en Homogen vattu- mafla ,
fom annars fkulle upfylla vattu-hålan och i ftor-
lek famt Figur aldeles liknar Profvarens ned-

fånkta del. Denna vattu-hålans tyngd-puné&

kan anfes fåfom en faft', punét eller fpik, på
— hvilken fjelfva den fråmmande Profvarens tyngd-

puné likafom en Pendel hånger på en tråd.
Hvarföre ock kroppen år fradig eller föker famma

frållning , få långe defs Centrum Gravitatis år under
denna fuspenfions pun&en; men blir oftadig , ju.
-kärtare Pendeln år, och faller omkull, när det |
kommer: öfver bemålte puné. Afttåndet och

belågenheten af deffe punéer beror på Profva-

rens (kapnad, tyngd och delarnas proportion.

Den enkla Profvaren, Fig. 1. Tab. VIL be-

flår, efter den fkapnad, fom enligt årfarenhe>

ten år den bäfta, af tre delar. 1) Sjelfva kulan
A, fom utgör vattu-hålan. 2) Undervigten B,

fom fkal hålla Profvaren ftadig. 3) Upftdudaren

C, hvarpå graderna och fånkningen obferveras.
Deffe tre delar böra” fitta faft ihop: med hvar-

andra (f), och kunna Upftåndaren och Under-

S på ER VIg-

(") Når Profvaren för fig fjelf håller fig ftadig, kun-

na hvarjehanda löfa tyngder, fåfom fkålar til Mynt-

— Probering etc. hångas dårunder, mer aldrig får fjelf-

va Undervigten vara' lös ifrån kulan, fom då ej häl-
ler Upftåndaren up:iett,

a

/

-

274 1770, -Oå. Nov. Dee, | ön

vigten anfes fåfom tvånne Pondera, hångande
1 ; RN > inde RNA )

> en flyf Vectis ,' hvilkens hvilo-puné& , om

Profvaren fkal flå upreft, faller under Centrum

Grav. af vattu-halan, fom kulan utgör. Om nu

hårtil fordras, at vattu-hålans tyngd-pun& fal-

ler få högt, och fjelfva Profvarens tyngd-puné .

,

$£å lågt fom möjeligt år, finnas ock för Propor-
tioner af Profvarens. delar följande Reglor, 1)

At fjelfva kulan A bör vara ftor, och åga den.

fkapnad, fom aldramått upflyttar Centrum Gra-
vit, af vattu-hålan, hvartiläter, efter Mechaniken,
ingen figur år tjenligare, ån en omvånd Pyramid

eller Con, hvilkens tyngd-punå faller til & afhög=

den ifrån Bafis. 2:0. Undervigten bör vål altid vara
få dryg , atdefi drager kulan under vätnet s
men 1 den altid, genom den rymd ban uti
vatnet intager, drager vattu-halans punét längre
ned, bör den vara fåliten fom görligt år , och
håldre fånkas lingre ned, för at hälla jämvigt
med Upftändaren, ån för den orfaken göras frör-
re. .3:0. Sjelfva Upfldndaren tac enes
puntt up, genom dels tyngd, dels längd, hvar-
före nyttigt år, at den famma blir ffs och
kärt, kör AL AR

et ftlycke århålla ftadiga Profvare ; emedan god
öfning fordras at träffa berörde proportioner
rått > få vifar fig jämvål å andra tidan "en: för-

mån af de fammanfatere eller förbåttrade Profva-

res. Structur, Fig..2. hvilka ock Hr.FAGcor
federméera anhtagit uti de enklas ftålles " Deffe
Profvare, Fig. 2. fkilja fig vål iträn de enkla,
Fig. 1. endatt dåruti, at Undervigten b fkruf-

vas

gt

Om nu hårat å ena fidan inhåmtas kan, hvars
före det ej altid lyckas ,'at håltt af glas och utur

X

2 er | 1770. / OT; Nov. Dec, 275

Ad

0 VAR

på et. fmalt ifrån, kulan: nedglende hift;

öh dårigenom vinnes dock i prå&il cen den

förmon, at med lätthet flytta Ut dervigten få

långt ned, "och göra den få liten fom behöfs

at. uphålla- Upftåndaren. Ål eller kan denna
Profvaren ; fedan hän med den minfta visten
uti det låttafte ämne blifvir fadig, genom förs
re Undervigters (pk ufvande för tyngre äm- |
nen » blifva oftadig + få vida deffé vigter äro

målft Spherifke, och orm hela vattu-hålans tyngd-

pun&&: dåraf drages långre ned, kommer dock
tillika fjelfva Profvarcns punét , at jämvå äl falla

långre: Ha förblifvandes under den förra, och

/ Proraren: iCiledes fradig, FHivaremot. vid Un-

"Re

mer Prof
a "Dehna +255
i väg

dervigtens. ifyllande "uti de Enkla Profvare,

tyngd- -punéten merendels flyttas alt högre up,
och ju mer den behöfver daftas, ju mera CR
den "vacklande:

Goda Profvares skdia egenfkap år Ob

beten, at de gifva tydeliga urdag för fmå fkil,

nåder uti de afvågde ämnens tyngd. Defa
fkilnader fkola utmärkas igenom Profvarens mer
eller mindre nedfjunkande dåruti, hvilket åter

rs på förbållandet imellan Profvar oas nedlinkta
del, och Upflåndaren, hvarpå Graderne utmårkas,

och! fäledes altid tillåter "at göra Profvaren. få
qvick man OR t. ec tvänne Vatten [ko-
la pröfvas. "af hvilka det ena år —I& del tyn-
5. ITO0R Y

gre i famma Volum ve det andra, få kom-
aren Uri. det fenare at göra en Vattu-.
håla, fom år ,3sa del ftörre ån uri det förra.
253 del flörre Volumen fkal. fkönjas
NS , hvilkens olika fjunkande få-
Ör utgöra 3 2550 del af hela-defs nedfånhk-

oe te

276 1770, Oå. Nov, Dec.

te del. . Om nu denna fkilnad på röret; eller
gradernas 'ftorlek , fkulle blifva af en Linias
långd; få bör en Linias långd på röret i Vo-
lum , utgöra «33 del at hela den infånkta de-
lens Volum, Häraf fes, at om kulans ttorlek
vore gifven, blir Profvaren alt qvickare, efter
fom röret eller Upftåndaren blir fmalare. Åter
kan vid en gifven vidd af fjelfva halfen, Profva-
rens qvickhet århållas igenom en ftörre kula och
vattu-håla. Med et ord: ju ftörre proportion
vattu-hålan åger emot Upftåndarens vidd, defto
qvickare blir Profvaren. På denna grund har
DESAGULIERS gjort en Vattu-Profvare, hvil-
kens Scala gaf en linias utflag för 33135 dels

fkilnad i Specifik tyngd. Likafom de af DEPAR-
CIEUX brukade Profvare, vid underfökningen af
vatnen ikring Paris, gåfvo qvickare utflag, ån
den finafte Våg. Bådas-inråttning beror på en.
ftor kula och ganfka fmal Upftåndare. Men e-
huru förmonlig denna qvickheten år til viffa
behof , medförer den famma dock på denna
grund allena, åtfkilliga fvårigheter,; når af fam-

ma Profvare fordras RK så
. Goda Profvares tredje egenfkap, fom år,
at vara vidfrékt, eller nyttig at dårmed pröfva
många olika tunga åmnen, Man finner ftraxt,
at hårtil vid enkla Profvare fordras en långre
Upftåndare, i famma mon, fom denne blir fmal,
eller Profvaren qvick. Nu år det ej allenaft
fvårt at århålla nog långa, men tillika fina,
fyfva och jämntjocka Upftåndare, utan blifva
deffe ock befvårlige, dels för det ej någon Sca-
la dårpå kan utmårkas, utan Profvarens fjunkan-
de bör på en egen bredevid honom fåftad Bg |
vi Nk jmåd-

KAJ

= 1770, O&. Nov. Dec. 277

+ afmdras; dels för det en ehuru fmal Upftåhdarey
genom fin Jångd, får et frort. Moment, at göra
Profvaren wacklande 3 men i fynnerhet för den
| velkgenhet; af altför höga kdril, och myckenbeten af
det dmne > fom fkal vågas» hvilka til hvart och et
ot, i fynnerhet af låttare åmnen , ärfordras,
Når det kommer an på at pröfva Ström-vatteny
få kan det, likafom i Paris, gå any at bruka 3
fot höga kåril , för at åga 9 tums utflag
på olika vatten. Men vid Spiritus Vini, m. mm:
blefve det belvårligt, om den med vatten fkul-
Je. jämföras , då flere famnars högd- årfordrades.
sög vkörta har: nu gifvit anledning til den an
dra ära förbättringen af de fammanfatte
Profvarne , es I det man genom olika un»
detvigters. rufvande, kan göra en och famma
Profvare få vidftråkt fran man vil, utan .at be«
höfva långre Scala eller U pftåndare, ån de enkla
måtteligen kunna få, ja, åfven få kort och qvick,
fom man vil. Såfom nu deffe af DESAGULIERS,
MuscHENBRoEK och Herr FAGGOT utför ligen.
befkrefne Profvare, åga eller kunna få all nö-
dig ftadighet, qvickhet och allmånhet; få bör
man -cej eller dårvid. låta förtryta: fig den ringa
måda , fom de olika undervigternas åmfande med-
förer, hålft man dårigenom vid olika åmnens
-pröfvande undviker, at behöfva flere enkla Prof-
vare, hvilka i det fallet«blefve oumbirlige; e-
huru deffe annars vid vifla åmnens utrönande
blifva jämvål nyttige.
Alla deffa Profvare, ehuru ifrån långliga. ti-
der bekante, hafva likvål aldrig vunnit något
fårdeles förtroende uti Allmänheten, utom. hos
| dom, hvilka vål kånt deras natur och efter vis-

d 4 fa

278 | 1770, Oct. Nov. Dee,

fa behof kunnat inråtta och gradera deras Sea= >

lor. Det år, man har vål kunnat bruka Hy-

grometern och genom förutgående prof kunnat

utröna, huru långt den famma fjunker uti det

eller det ämnet, och diårefter fedan pröfva an=
dra åmnen. Hvaraf ock de bekanta Dricks-Salt=

och BrÅdnvins-Profvare hårröra. Men få litet man

varit i frånd at utan deffa förfök kunna förfår-

diga Profvare, hvilka uti gifne åmnen fkolat

fjunka: til ”viffa utfatte” pun&er 3 få liter skar

«man ock kunnat gifva deffa Inftrumenter deras
4:de fullkomlighet ; fom år, at vara Öfverens=

fidmmande , och dårjämte utvifa någon determi-
herad eller fpecifice bakant tyngd af de åmnen
dårmed vågas. Min vanliga Brånvins-Profvare
utvifar t.-e., at det, hväruti han fånkes; år få-

dant Brånvin, fom defsmårke blifvit utfatt: före;

men ej, om Brånvinet fördenfkul år godt, els

Jer huru mycket vatten dåryti finnes. Om det

tå nu å ena fidan kommer dåraf, at Gravitates

fpecifice af de uti allmänt lefverne mått bru-
keliga åmnen ej varit nogfamt determinerade »

få har dock å andra fidan ingen, mig vitterli-

gen , betjänt fig af det, fom dårom kunnat va=

va bekant, at efter en grundad Method jufte-=

ra och inråtta deffe Profvare, och dårigenom

göra deffe för Allmånheten nyttiga Hydroftati=

fika Balancer harmonerade och: determinerade. '

Herr FAGGor år den förfte, fom gifviv Prof:

varen denne fullkomlighet , i det han ej alle=

naft "noga underfökt och hydroftatice determi-

nerat verkeliga tyngden at alla deffa uti all=

månt lefverne förekommande åmnen, efter. de-

ras olika gradationer och godhet; utan ock dy=

ST 8 ' medeltt

+

1730. ÖA Nov. Dec. 279

medelft vilat vågen, hurä deffa Profvare kunna
2 jufteras, ar de blifva Karmonerande och de-
terminerade, hvårom Defs ingifne Afhandlingar
utförligare beråtta.”' Methöden ”beftår kårtelis
gen dåruti, at förmedeltt Hydroftatifka Balancen
förfkaffa fig Salt- vatten af famrima tyngd, fom
döt äftundade "åmnet' efter Tabellen åga bör,
öch dåruti juftera Profvarne , hvilka faledes cj
annat kunna ån blifva harmonerande och utvi-
få den vila tyngd, fom efter Tabellen deter-
minerass Om bårvid kan påminnas, at utan
Hydroftatifk 'Vågbalk och: fjelfva ”Tabellerne,
kan ingen på annan ort göra Profvare, fom med
deffar harmonera ; /eller pröfva deffas riktighet;
få lånder ock til fvar, at den, fom dårmed år
förfedd ;” ka altid åftadkemma "båda delarna,
Alla åter kunnacefter famma Method förfärdiga
Profvare, fom fins imeilan blifva" harmonerande,
ehuru 'de ej med de hår vedertagne vågningar
til pricka ven in. Såfom imedlertid vid det-
ta jufterings> fått, altid någon operation med
Hydroftatifk Våg förutfåttes, få vore onekeli-
- gen ändamålet ån mera vunnit, om Hydrome-
tras juftering och harmonie kunde byggas på
deras egen Conftruttion', eller Hydrometern
fjelf tjäna til Hydroftatifk Väg, at därmed fin-
Hå ämnenas fpecifica tyngder i determinerade
tal, utan annan vattu-vågning. Och år detta
hufvudfakeligafte affigten med den lilla nya In-
rättningen jag nu årnar befkrifva. ; K
0 Jag vil förft befkrifva min lilla Profvare,
fådan fom jag den til förfök låtit förfårdiga,
nd vid handen gifva , på hvad fått den
famm

a ån ytterligare kan förbåttras.

=

5 jelf-

> Sjelfva Profvarens Kula A' och Undervigt
B (Fig. 3.) af glas, med ifyllde Bly-hagel, åga
den vanliga fkapnaden af enkla Profvare ; men
år endaft förfedd med en ganfka kort håls Cj;
uti hvilken år fåftad en Måflings-hylfa. med
fkrufning för en liten, kårt och fmal Upftånda-
re D, fom låfes til med en nyckel E och midt=
på vid F, har et enda wattu-mdrke, fom vid
vågningen bör ftå i vattu-brynet. Ofvanpå den
lilia Upftåndaren eller halfen , år påfkrufvad en
liten rund fkålig Måffings-bricka G, på hvil= '
ken kan fåttas en annan half-rund fkål H, tjäns
lig at dåruti lågga fina vigter, och dem med.en
tång på- eller af-lyfta ifrån Profvaren. Genom -
infyllde "Bly-bitar jufteras denne Profvaren få,
at defs Vattu-mårke F, ftår i brynet af det
låttafte "vatten man vil våga, och är båft dår-
til taga rent Snö- eller Regn-vatten: Når det=
ta år gjort, våges hela Profvaren med fin fkål
på en qvick Vågbalk, och defs vigt noteras få-
fom et beftåndigt Likare-tal.. Om Profvaren
därpå fånkes uti tyngre åmnen, fjunker den ej;
fom förut, til fitt vattu-mårke, utan måtte ge-
nom pålagde vigter nedtryckas til famma mår»
oke; då man af des pålagde vigternas jämförande
med hela Profvarens tyngd, finner: determine-
rade tal för fkilnaden af deffe åmnens: fpecifika
tyngd emot likare-vatnet; fom utgör en ver-
kelig Hydroftatifk vågning, Förmonerne vid
denna Inråttning åro: TM ot ENN AE
> 1:0. At Profvarens juftering år ganfka lått
och kan af hvar och en göras om. Ty fedan
man genom förfta inkaftningen gifvit få myc«
ket undervigt, at Profvarens ANN nd Ö
: | älg a

j

>
"d
:

"råttas kan,

Ao. OM, Nov. Dec. 281

kas, behåfver man endaft lågga det fifta fom

felar uti öfra fkålen, och fedan på en gång ka-
fa det ned uti Profvaren , utan fruktan, at den

blifver för tung, hvarmed arbetet på en gång
ir gjordt.

|

= 2:0. Som Profvaren ej behötver mycket

figa eller falla ikring defs enda vattu-mårke ;

få behötves ej eller til pråfning högre glas och
flörre myckenhet af få vål tyngre, fom låttare
ämnen, ån nödigt år, at med ringa fpel-rum
inrymma fjelfva Profvaren , efter hvilkens Fi-
gur fjelfva prof-glafet til ftåörre befparing in-

320. Den kärta Upftåndaren kan hlitva

mycket fmal , och Profvaren | fåledes ganfka

qvick , efter ej ftörre ftyfhet behötves, än at
uphålla den pålagde vigten, hvilken likafullt kan

blitva ftor nog, at göra Profvaren fkåligen vid-

flråckt ; och då detta ej behöfs , går qvickhe-
ten få långt man vil. = oc ARN
> 4:0. Som Upftåndaren allenaft har en en-
da pun& , fom nyttjas til :vågning, behåfver
han ej vara Cylindrifk, hvarföre ock blir låttare,
at göra den af glas, til fkarpa luters och fyrors
vågande, hvartil Metall år otjenlig. cl
—of:0, Gör i fynnerhet denna inrättning af
Profvare, famma tjenft ; fom en Hydroftatifk

Vågbalk , i det mar dårmed omedelbarligen finner

åmnenas Specifika tyngd utideterminerade tal, alt

med famma vifshet , fom med vågen , hvarvid

Profvaren ånnu åger den fårmon, at kofta långt
mindre, at kunna lättare föras, och uti bruker

tjena til tre och flera prof, under det man gör
et enda med vågen. At nårmare vifa det för-
4. | 7 6 : få lå |

Fr
=

282 1770. 108 Nov. Dec,

ra: låt Profvaren vara jufterad uti rent regn-
eller fnå-vatten; men uti tyngre vatten behöf-
va nägra vigter pålåggas, innan den fjunker til
-mårket; få år klart, at i båda håndelferna un>
dantrånger Profvaren lika mycket, eller går lis

ka flor håla uti båda vatnen 5; men det un-
danrögde vatnet väger i båda håndelferna få
mycket, föm fjelfva Profvaren; Hvarföre ock.
Profvarens olika tyngd 'gitver detetminerade
proportionelle tal, för deffa åmnens olika tyngd
uti fämma Volum, fom år det famma vi kalle
deras 'Specifike tyngd. - Min Profvare våger
t. € med fin lilla fkål, når den uti fnö-vatten -
af 19 graders vårma, varit jufterad; 13712 få-
dane "Enheter, hvaraf 16000 gå på et lod Viétua-
le” vigt, och hvaraf en gifver tydeligt ut:
flag. Uti et tyngre vatten behöfver-jag lägga
260 til på fkålen, innan mårket ftår a vattu-
bryn, då hela Profvarens tyngd blir 13972,
Defla vatnens tyngder i famma Volum åro för-
denfkul til hvarandra, fom 13712 til 13972.

eller, om det förfta tages för 1,00000, fälorma
1,000009 til 1,01896: det ferare talet utvifar vat=
nets Specifike tyngd, med famma noghet fom
en våg. Häåirvid år ock det beqvåmt, at egna
vigter för Profvaren ej behöfva inråttas, utan man
kan bruka hvad för vigter man har at tilgå ,
varandes endaft nådigt, at Profvaren våges med

famma vigter, fom brukas vid pålåggningen. För
at flippa räkning, kuode vål egne Decimal-
vigter för Profvaren inråttas; men deffe blefve
dock odugelige, om Profvaren lider någon -å-
komma, hvaremot annars ej behöfves: mer, ån
at å nyo våga Profvaren, fedan den md

a Tad I

NÅ

1770. -O& Nov. Dec, 283

rad ; och af et annat tal göra famma bruk, fom
af det förfta. At vid denna vågning behöfves
en god Våg, kan ej gerna gifva något inkaft
emot Profvaren, efter den behåfs ej oftare ån
en gang, och det ej kan vara fvårt at til den=
nm enda Operation få låna en Våg, om man ej
fjelf åger fådån. Imedlertid följer af det an-
förda, at man med denna Profvaren ej allenaft
kan, efter Hr. FAGGoTs och andras Hydrofta-
tifka Tabeller » examinera godheten af de åm-
nen, fom dåruti åro determinerade, utan ock gö-
få nya Rön, famt tilreda åmnen af fådan tyngdy
fom Tabellerne förefkrifva. m. m, UN
— -6:0. Blifva alla på denne grund inrättade
Profvare i det nogafte harmonerande, om de ån
på olika orter af olika Måftare förfårdigas, få-
vida man med famma grund, fom vid Hydrofta-
tifka Vågen, kan förutfåtta, at rent regn-eller
fnö-vatten åger alleftådes enahanda tyngd, och
ej mera behöåfves til Profvarens jutftering , då
alt. det öfriga ankommer på Proportioner, Prof-
"Varen må vara liten eller ftor, lått eller tung.
Ehuru fåledes denna inrättning åger åtfkil-
liga goda förmoner, kunde likvål med fkål
dårvid fåfom ofullkomligt anmårkas , at Profs
varen genom de ofvantil pålagde vigterne blif-
yer vacklande och oftadig i famma mon, fom
tyngre åmnen' dårmed fkola vågas Detta år
ock vid den hittils anförde Conftruttionen o-
undvikeligt , efter hvilken en fådan. Profvare
vål kan blifva lika, om ej mera vidftråkt , ån
någon af de enkla förmonligen tillåter 3. men
likafullt blifver infkrånkt, och til viffa åmnens
pröfvande endaft nyttig. Fördenfkul blifver

e
an

ån ytterligare nådigt, at tånka på defs förbåt-
tring i det målet, fom ock verkeligen utan
fvarighet kan århållas. Förft genom ny om-
juftering , efter behofven , uti et låttare eller
"tyngre åmne ån vatten; på hvilket fått jag
ock med min Profvare kunnat våga ifrån ftarkt
Brånvin, til det tytigfta Öl, Men fom denna
omjuftering blir nog befvårlig , vore båttre dår-
til hafva flera för fårfkildta åmnen inråttade
-Profvare til hands. Aldrafåkraft blir likvål, at
gifva denna Profvaren den årforderliga exten-
fionen genom tillämpning af den vid de förr-
beikrefne fammanfatte Profvarne, Fig. 2. antag-
ne Methoden, med olika undervigters påfkruf-
vande. Och fom detta ingen mera fvårighet
vid denna, ån de andra Profvarne, medföra kan,
år tydeligt, at Inftrumentet dårigenom vinner
fin Perfection; 'och då 'ej' allenaft åger andra
Profvares goda egenfkaper, at vara ftadig, qvick
och vidftråkt, utan ock genom egen invårtes
rincipe blifver Harmonifkt och determineradt,
ko behaller alla öfriga anförda förmoner. Pi
hvad fått åter denna Profvaren fkal af glas, til
fkarpa luters och fyrors proberande, 'verkftål-
Jas, kan jag nu sn betkinlrd innan jag förfökt ,
huru det vil lyckas med det förflag jag til den
ändan påtänkt, och med förfta årnar fåtta i ver-
ket. Imedlertid fer jag nogfamt förut, at få
litet det år hvars mans fak, at umgås med Hy-
drottatifka Väg-balken, få litet låra ock deffa
finare Profvare paffa fig för Allmänhetens nyt-
ta, fåfom hvartil de enkla -och af Hr. FaAG-
GoT antagne fammanfatte Profvare åro de al-
dravtgafte och båtfta, emedan deffe cj behöfva

/ : al”

/

SÄL)

> 1770. O& Nov. Dec, 285

&anan årgård, ån at fånkas ned uti det åmne
fom fkal pröfvas, och comedelbarligen på Sca-
Jan utvifa defs tyngd. Hvaremot de förra båft
tjena til andras verification och flera finare
förfök ; fom dårmed kunna ånftållas.
> Til flut, fedan jag anfördt de måft bekan-
te och dugelige inråttningarne af Vattu-Profz
vare, bör jag. ej obemiålt lemna en invention,
hvaraf Pere FEvILLé, på fina Americanfka
Refor , betjent fig til Hafs-vatnens afvågande,
och åger någon likhet » famt gifvit mig anled-
ning til den förut befkrefne förbåttringen. Den-
na Profvaren (Fig. 4.) år gjord af glas , til
fkapnad aldeles enlig med de enkla, Fig. 1. Men
däruti fkild , av defs hals år ganfka kärt , och
Profvaren få afvågd uti fött vatten , at ej mer
ån defs öfverita fpets (c) häller fig uti vattubry-
net. Hvarefter uti tyngre vatten flera fmå
afvågda rin ar (d) kaftas öfver dets hals , at åter
nedtrycka den famma under vattu-brynet >; då
fkilnaderne dåtigenom yppas och afvågas, Man
finner fnart , åt denna inrättning år compen-
dieux och accurat nog >; men fålom FEviILLé
ej påtånkt, at juftera fina vigter efter Profvas
varen, (+) deffe vigter ej.eller under olika vat-
ten behålla famma tyngd, ej kunna blifva fina
nog, och med befvår bide på och aflaftas, Prot-
varen dårvid ej kan blifva fårdeles vidftråkt och
ftadig > få åger den famma nåftan inga af min för-
båttrade Profvares egentfkaper, utom den ge-

AY | . men-

(") Sedan jag fkrifvit detta, har jag hos STURMIUS'
"> fedan funnit denna Profvare afritad, jåmte giundad

principe til defs jufterande, efter hela defs vigt, fom
CC ham: åter hårntåt wtur Monconytii Itinerarium.

4

Cd

on
vd |;

286

menfama] principe, at öar en' enda pun& til
vattu- rp ln Båda blifva likvål på Hafvet ej
få behåndige, fom vanliga enkla Profvare. Hvar-:
före båft år, at-hvar ock en betjenar fig af den ci
fom nårmaft paffar til hans åncamal. ,

ses TSEST Kockoek SIS SEE

CALCEOLARIA pinnata,

En rar Växt, befkrifven.
Af
CARL Ve LINNÉ.

i huru. Botanifterne med en befynnerlig flit, |
Has hålft i detta Seculo, upfpanat få många
flåthmatide och "utom Europa boende våxter,
hafva de dock måft låmna de måfta, fom uppe=
hålla fig innerft i Africa och på vålftra fid dan a
Ktderiöa. Peru år fnart det endatte land på vå
ftra fidan af America, fom vift ofs en hop af
fine (katter, för hvilka vi befynnerligen böre'
tacka Jefuiten Pater LupviG FEVILLÉE , hvil<
ken, fåfom Aftronom ”förnåmligaft, viftades i
Peru ifrån 1702 /til 1712, och dårjämte BJORN
de fig mådan at famla vid pafs 160 å 170 våx=
ter, dem han efter fin återkomft til Paris, med
den ftora Botaniftens VAILLANTS tillhjelp ; Ut
gaf 1714, 1725.
Af Petuvianifla våxter voro fa FEvILLÉES |
tid mycket få DEKOR i Europa:

Helianthus annuns > flora Sol-blomman.
se or or tuberofs - - Jord-Ärtfkocken;
Trop&xolum majas - flora Indianifka Kraffen.'
= a 28mnt > Hilla Ifdiani(kå Kraffen.

Solanum tuberofum - Potatos.
Sönd
ER

dT a VAR AAA DE 2
RA at RR VRRSIA Lila '

a « ; | |
2” RT j FEN ; Å Vv ” j fler "a .$
Å ; | T NE y MM TEN /
vw FR |

gtr Sedermera, eller för 1730, inkommo til Bo-

— Ceftrum = diurnum, fomluktar om dagen.
om = e > ”octurnum, fomluktarom natten.
> Melampodium azsfrale. | SARA
-Browallia — — demifja.
- - Fl Rn wir elatad.
Tagetes = — minata. a i
Vid år 1737, då Franfke Aftronomerne res
ofte til Peru sat måta jordens figur, gjorde Mr.
Jussrev den yngfte Brodren dem fållfkap ,
men blef dår qvar och år dår ånnu. Han har
fåndt många flags Peruvianfka frön til fin Bro-
der BERNH. Jussiev, den lårda Demonttrato-
ren uti Parififka Trågården, fom af dem tildelt
mig och andra, få at flere håraf nu finnas uti

"Academilka Trågårdar; e. gr. 0
Mirabilis — dichotoma, ”Tropzxolum peregrinum.
i longiflora, Schinus > — Areira.
Solanum = macrocarpom Nolana = proftrata,
SR peruvianum. Nicotiana panivulata,
| pimpinellifoly «= == glatinofa,
Aa guercifolium, Zinnia pauciflora,
oo ooo Fädicars. — Alllroemeria pelegrina,
Phyfalis — peraviana, = 00 Sälfilla,
Atropa — . phyfalodes, Loofa - = urens,
Heliotropiumperavianam. Calceolaria pissata,
Malva peruviana,
3 | limenfis.

> Deffe aila åro måftedels tilråckeligen bes
Akrifne och anteknade af Botanifterne. Vi hafa.
Va at tacka Herr JACQUIN, fom utredde Loos
fa urens, innan hon förgicks i Europa, ty nu
Jrer hon näppeligen Ti finnas > jag har fökt
du förs

288 1770, O& N
-förgåfves def Från hos de flåfte ÅN a

Men ånnu återftår CALCEOLARIA pinnat Fan
fordrar en annan Befkrifning och Figur å ån den
"EUILLÉE lämnats; och.det få mycket mer, fom :
Blatfman åt Ca at dé befynnerligafte ; olik al-

la andra, om icke hon får iga ment tycke af
var Utricularia.

+ CM

Genus år helt åtfkildt. från alla bekanta vå våxter,

C ALCE OL AR LAS:

' CaAL. Periantbium monophyllum , EN
tum, planum, 2quale; laciniis OVatIs por
fiftentibus. |

Cor. monopetala, bilabiata: labio inferiore re-
fupinato.

ocbab. fuperius minimum, 'coarftato globofum,

2 antice bifidum.

Lab." inferius maximum, calceiforme infla-
tum , antice hians.

STAM. Eilamenta duo, breviflima , i intra labium

fuperius.
Anthere incumbentes, clavatae. manubrio emi-
nente.
Pist: Germen FRED fubrotundum. "Soylus
brevilimus. äg

Stigma obtufiufculum: =
Per. Cepfula fubconica, acuminata, biädcas bi-
locularis , quadrivalvis,
Sem. numerofa, ovata. ITE
& ok k
SPECIES åro allenaft tvånne af detta genere up-
st EGANe genom FEuUILLÉE, båg gge ifrån Peru.
.. CALCEOLARIA pinnata foliis pinnatis. +
Calceolaria foliis fcabiof vulgaris. Frvinn.
peruv. 3. pe i2. be Te 20

.
”" JM sl

289

ri ; CALCEOL ARIA integrifolia foliis indivifis.
oc od Calceolaria Salviz folio, FEVILL. peruvy.
RN 3: p. 13. 7. on dd
RN Sh 6 . S , AN
ren GC AL CE OLARIA pipnata. os ooo
> Befkrifningenaf denna, för Botanifterne, at
Yr | a JAN l [0] 4 ; y ; Por ,
ligga til deras acer, på det hon af hvar en må

igenkårnas, år fom följer: ST
Ravix fibrofa, fafciculata, brevis, annua. =.
Caurrs herbaceus, ereftus, bipedalis, fimplex,
brachiatus, teres, 16 - 20 articulatus, pus
befcens, fragilis, bafi muricatus tuberculis
dun TRE NELDUS ae RN
«Rami axillares> oppoliti, fimiliter brachiati,
US eRuUle , BTEMIOreS. I, i kö
Forta oppofita, pinnata, patentia> internodiis
longiora, fragilia, mollia, pubefcentix:; Pus
be fetacea, pellucida, rorida. Subtus nu-
vv oda atomis fubvifcidis.
.Foliola 7 - 11, fubalterna aut oppofita, ovas
> to-oblonga, pinnatifida (fapremafrpe bipin-
> Mata), ferrata, obtufiufcula, feflilia, [epa-
«vo rata finu obtufiore, latiore, purpurafcente;
«> Petioli teretes, fupra plani, bafi utrinque cöe>
untes, magisque pubeftentes.
Stipule nulle; Ra |
FroxeEs ex fingulis apicibus ramorum & cau-
lis, gemini. ag FR
Pedanculi proprii, filiformes, re&i, longitudis
ne florum: floribus fubnutantibus. bad
«Corolla fav: Labiam fuperias minimum, fubs
> -globofum, cavum, antice emarginatum ri=
0 ma pro antheris prominulis:
odabimm inferius tubglobofum, maximums
inflatum, margine, antice verfus bafins
) T 2 coar=

k
X

299 1770." O& Nov. Dec.

5; coarétatum, ipfo apice fubemarginato,'
a dein totaliter inflexum fupra labium
fuperius. an
Frub&us Capfula fubrotunda, bilocularis, apice
acuminato compreffo. läran
Viåxten år befynnerlig med den fina, flem-
miga och nåftan ofynliga dagg, hvarmed hon
ftådfe år beftånkt, vid hvilken Tipule pulica-
res och bipunétate gemenligen fitta vidkliftra-
UP lock avde, | AN i
Blommorne åro få befynnerlige til fin Blom-
krona (corolla), at jag vet ingen, fom i form
och fkapnad dår åt gråntfar. Det tyckes, fom
Naturens HERre åmnat den upblåfta nedra låp-
pen, at låta han-ftoftet få fritt flyga, utan at.
bortflyga. ÄR RER
De fom icke fattat, at Narurelle Genera gif-
vas, utan at de endatt ftådja fig på Botaniftens :?
behag, kunna jämföra bågge fpecies af detta ge-
nere med andra. 2 ; | |
De fom ej kunna tro, åt det ena fpecies
blifvit modificeradt och beftåldt af det andra, böra
noga betrakta deffe tvånne Ipecies , fom våxa
uti ett och famma Landfkap. RN a
Calcealaria blef denna våxt kallad af fin up-
finnare FEUILLÉE, emedan blomman, då hon blif-
ver utdragen, at bågge blåforne ligga parallelt,
liknar alt tör artigt en Turkifk toffel: oc
— Climaret i anfeende til våxterne år i Peru
mera fårfkildt , ån låtteligen på många andra ftål-
len. Jag fer, at i Peru framalftras en hop våx-
ter, fom åro allmånna med Virginien eller ock
Cap. b. fpei, fåfom Iva fratefcens , Baccharis
svifolia, Erxinus peravianus, Erinus laciniarus, Som
lan=

Åå
i SR
Ar
SON
NG
;
X ÅR h & - ER V
Ne RS Sr SKR
| ; i
dj

Y lan lötsliggen hår under Linien, måtte det i dål-
- derne vara brånnande hett , och fom det har.
de högfite fjällar, måfte det på de höga :bergen
vara kallt; håraf lårer hårröra den åtfkilda cul-
tur, fom åtfkilde flag: ifrån Peru fordra. Heli-
anthus zsaberofus (Jord-årtifkåck) tål ganfka väl
våra flarkafta vintrar. Sammetsblommor ; Solblom>
mor, Indianifk Kraffe , Nicotiana glutinofa och
— paniculara ; Mirabilis longiflora, förftöras af den

förfta froftnatt. Browallia,' Zinnia och andre tåla

«ej at fås under öpen luft hos ofs; altfå mera

granlagne och mera heta ån de föregående.
0 Bonings-ftållet för vår Calceolaria , i defs

- fådernesland , år fuktiga flållen ,. jämte vatten,

dår regn famlar fig ftrax det nedfallit ; med ett

ord, juft på fådane ftållen, dår Brunfkiår (Bi-
dens tripartita) våxer. Hvaraf följer, at våx-
Yten bör rundeligen vatnas, om hon, fkall fullkom-
ligen trifvas. ': Defsutom fordrar hon lös jord,
ty jag fer, at då hon blifvit fådd i jord, fom
vid förfta torkning tilhårdnar, torkas och vifs-
na de nederfte bladen på ftjelken, Ändteligen
tål hon ej mycken och ftark bldf; ty hon år gan-
fka bråckelig. Altfå våxer hon båft hos ofs,
om hon fås uti en kruka med lös jord, ftålles i
ett fönfter emot dagen , och flitigt vatnas >; då
vuptåxer hon i Majo , blommar i September,
bår mogna frön i Oéober och dör. Jag fådde
förleden vårtid oåndeligen många från ötver Trå-
gården på atfkilliga ftållen; men aldrig ett en-

da upvåxte, mer ån det jag fådt i kruka, Bo-
— tanici böra vara forgfållige, at confervera denna

våxt i Europa, at det ej må fke med henne,
fom fades med Loofa hennes landsman.

JR T3 In-

He

ko sv

INA >

PNTTIIVTNPKKISNSIANINNET

Förfök med Mercurius Gummofus,

JOH: LL: ODHELIUSSINE DYsNirn

EP On BROngE Eiot Miedikus.2 Nao
börsen fjukdomarne voro, efter den Lår- :
"da MeEaDs utfago , ännu i dag en tftöte- ,

ften för Låkare , om ej det fåkra botemedel
deremot; Argentum vivum , blifvit upfunnet.
— Qvackfalvare upfylla vål ofta de allmänna

Tidningarne med förfåkringar , at kunna bota
dem utan Mercure, och bedraga mången låttro=
gen, ty antingen göra de ingen nytta, utan ver-
kelig fkada, derigenom, at den fjuke uppehål-
les med fåfångt hopp, fjukdomen tager åfver-
hand, och blir fluteligen mer och mindre obo-
telig ,» eller ock, i fall de göra någon nytta ,
hafva de altid dölgt Mercuren få, at den en='
daft genom Chemifka förfök blifvit uti deras
hemliga medel igenfännen, "= ROR
De årfarnafte, och fåkra Låkare hafva der-'

före aldrig vågat anförtro fina fjuka til annat
medel ån Mercureén, på hvarjehanda fått beredd
och nyttjad, utaf hvilka defs utvärtes 'anvån-'
dande genom ungventer ibland alla fått vun-
nit högfta förtroendet, och jag nåmner allenaft
1 förbigåiendet, at framledne H:r PEtits me-
thod af mig blifvit på Kongl. Lazarettet med

(90)

ftörfta nytta brukad.

f d Y
d

,
|
. få

| £ ra agt a

ft

fruktan för än Ng PR olågenheter
gMinga Låkare
cCuren, utan at upvåcka. (pottning, dem åtmin-
Ne, fom: af årfarenheten ej kunhat döma, hu-

om dé; kunna mildras och undvikas. Ifrån den-
"na anledning hafve vi de mångfaldiga förföken
1 Frankrike, at blanda til: Mercuren allahanda,

fom fkulle hindra honom at angripa fpottkört-
larne, hvilka dock aila mifslyckats. Baron vaN'
SWIETENS Spiritus Mercurialis, fom på mån-

ga år varit mycket allmänt antagen, har; o-
aktadt han ofta gjort mycken nytta, åfvenfom

193

at föka nyttja Mer-

==

han ibland upretat en lindrig fpottning ; dock.

aldrig kunnat komma i jämförelfe med. fmörj-

curen , ån Mindre vinna förtroende i fvara och
inrotade håndelfer. Mycket tyckes ock med
fkål kunna invåndas emot honom af den grund,
at den fjuke oméjeligen kan få få til Iräckelig
myckenhet Mercur, fom hinner döda giftet, når
hela blodmaffan år fmittad,

Nyligaft hafve vi från Wien blifvit 'under-

| färcade om et helt annat fått at nyttja honom,
” uplöft med Gummi Aråbicum', i få årförderlig
myckenhet fom fjukdomen kråfver,. utan fara
tör magen och bréftet, fålom af Spiritus Mer-
curialis, och för fpottningen, fåfom af fmörj-
curen. Förflaget tycktes vara fmickrande, hvar-
före jag öfver fommaren anftålt några förfök på
Lazarettet, dem jag hårmedeltt bar åran:
korteligen 'beråtta.

Kongl.

Mg" Pigan Stina Fredrichs dotter intogs d.

6 Junii. För 2 år fedan blifvit fmittad med g0-

norrhée; och aeatule födt et frifkt goffebarn,

fom ånuu iefver > men efter förlofsningen fteg
; ln. IR | T 4 gif

2:0. Pigan Catharina Rudén intogs d. 20

Juniiz blifvit fmittad i Martii månad med Go-
norrhée, hvilken ånnu fortfor ; bade nu får i
halfen, under axlarne och på låret. Sedan hon
laxerat och badat, börjades ftrax med Mercu-
rius Gummofuss; efter 4 dygn börjades en lin-
drig fpottning; d. 27 började fåren låkas: d. 4
Julii litet mera | fpottning, men utan hetta i
munnen. D. 15 ålla fåren låkte. D. 28 Julii
frifk utgången,

2:0. Änkan Stina Ramflröm intogs den € .

Julii: Lues var allmån med ophthalmie och
flåckar på bröåftet. Efter laxering och bad bör-

jades famma medel; d. 16 ögonen rinna och
tandköttet ömmar, d. 20 fpottar mera, d. 23

utflaget bårta och nattvårken förfvunnen, fpott-
ningen går jämnt; d. I Aug. klagar endaft öf-

"ver munnens olågenheter, hvilka medelft gurg-
ling och penflande med Ungv. xgyptiacum

låktes. D. 10 Augufti utgick hon frifk.

> 4:0. Pigan sanna Stina Widman intogs d.
22 Julii med en Lues, fom vifade fig i får

öf-

Fe
AV ;

af månaden börjades en lindring fpottning, fom

efter 8 dagar åter minfkades och uphörde til
flutet af Augufti, då hon af förkylning "ådrog

— fig en Quortidian Feber, hvilken efter 8 dagar
— förgick ; efteråt fick hon fkabb öfver hela krop-
pen, fom åndteligen torkades, och condylomata

ani bårttogos med Caufticum PLEnKki, En ny
Catarrhal Feber höll henne qvar på Lazarettet
öfver October. månad , men d. 6 utgick hon

frifk. .

£:o. Pigan GCatbarina . Morell intogs. dia

Aug. För lues hade hon för + år fedan varit

intagen ; men i anfeende til mycken envishet >

åter utlåten; nu fedan tophi vid carpus upbru-

— tit uti orena får, lofvade hon lyda, och przxz-

parerades på vanligt fått, famt tog Mercurius

Gummofus. D. 15 började hon fpotta, fymp-

— tomerne lindrades fmåningom , ulcera tvåttades
med GouLaArpDs Extratt. Saturni, hvarigenom

de låktes til September månads flut; fpottnin-

gen var ömfom lindrigare och ymrogare. "Vid

flutet af October var hon frifk , utom at et li-
tet ben i gommen började lofsna; men fom det for-

€

drade lång tid til exfoliatiom," utgick hon tils

vidare, di 5 Novembr, ' ;

i 6:0. Huftru Helena Köping intogs d. 11
-Oéttober , fmittad för et år fedan med Goz=
norrhée, hvarefter fmåningom Lues upkommit

med får öfver hela kroppen och condylomata

ani. Efter bad och laxering började bruka fam-

ma

296
ma medel, bvarigenom hon fmåningom föå
rades: jämte en helt lindrig (pottning > at
hon d. 12 Növeriber utgick Kelt frilko" 0 ooo
CAF deffe förföll ynnest Mercuren , up-
låft med Gummi Arabicum , verkeligen gör
nytta i Venerifka fjukdomar; magen gripes Ic-
ke an > men til fpörbisdg retar han' merendels ,
ehuru den aldrig varit håftig. Jag' har åfven
1 deffe förfök icke kunnat vara fullt fåker På,
at de fjuka förut ingen Mercur brukat ; hvil=
ket H:r PLENK menar gifva anledning dårvil.
Imedlertid blir detta et tjenligt medel vid mån-
ga tilfållen, i fynnerhet om fommaren , då man
mindre behöfver frukta en lindrig fpottning,
hvilken i min 'tanka år en åfven få naturlig
crifis fom fvettning, dutchlopp eller urinen. Vi
fe ju utt Angina Terofa, at fpottning upkom-
mer af fig (jelf och botar fjukdomen. Och
han kan altid lindras och minfkas genom gur-
gelvatten, afföringar, m. m.

Upl, d, 23 Nov. HR

BERÄTTELSE - PI
Om 4
Torflöa -Fifkeriet i Norrige ,
Infånd af
NICLAS "CHRISTIAN FRIJS,
Bifkop och Confiftorial-Affeffor.
Öfverfatt ifrån Danfka fpråket
ATG, BARCHAUS.

; j orfk-(") Fiflket har tilförne varit mera all-

månt i anfeende til fjeliva F ifke- Nea 4,
3

() Gadus Callarias LINN,

SSM fd
Nå N

sx)

NOV, DEE TR

f a at kad undo fMlråck ingen igenom har, ute
> wid Sjö-ka

nten, ibland Skår och Holmar, va-
rit en allmån låglighet til Torfk-Fil Kör döck.

omer eller mindre, alt fom ftållet varit belåget

i anfeende til Hafs- -Öpningarna , hvarifrån Filken
gått in. "Folket fick den tiden Fifk in-vid de-
ras frugu-dör, at få tala, eller, de undgingo
at refa lång våg derefter... Nyttan var då ftörre
och koftnaden mindre; ty man kunde riktigt 'å å
terkomma "til fitt hemvift hvar afton , eller 2t-
minftone' hvar 'Lördags-afton, Den vålfignelfe
man århöll, kunde ock då båttre anv våndas, bade
för Folket "och Kreaturen vid” gården,

"Men i de fenare 20 åren, fedan man be-
' gynt måftra Fifke redfkapen och reformera får-
tet ar fiflka, "har detta Fifk eri blifvit låmnadt
på de flåfta ftållen, och år nu infkrånkt til nä-
gra få, dit den filkande Allmogen, för nårin=
gens. kull; måtte "med tftor köttnad refa i den
hårdafte och mörkaltte årstiden , och Hä gr
fora och öpna Hafs-f järdar, famt på fmå bårar,
hvarföre måft alla år, genom infallande hårdt

våder, fke bedröfveliga olyckor. För 3 år fe-

dan t. ex. omkommo på en dag 33 Man ifrån

en Socken, nemligen Gillelokå ; Saltens FÖRS
deri, då de fkulle refa til Fifkeriet åfver en ö-
GChAS mil lång Hafs-fjård.

Deffa Fifke-ftållen åro åatfkilliga. "Trånen
år ett gammalt Fiflke-låge i Rådöns Socken och
Helgelands Fögderi, 5 mil från land , öfver Haf-
vet. Hår flår en liten Annex- -Kyrka, til hvil-
ken Inbyggarena ifrån de fmå omliggande Öar
famla fig, når Gudstjenft hålles, De åro nås

der allefammans Pilkart; och "hafva litet eller
Gt äl ; intet

298 1770 OM. Nov, Dec.

intet at beftålla med Åkerbruk, men vål med

någon Bofkaps betande: ST
Detta hari förra tider varit ett af de åldfta
och anfenligafte Fifke-lågen, hvareft några hun-
drade Båtar legat til fifkeri, och famlat en ftor
Guds vålfignelte, få långe Filken kom få når
under landet, at man någorlunda i alt flags vå-
der kunde föka honom. Man kom då hit från
alla Nordlåndfka diftricter, och kunde en fådan
Båt, fom hår kallas Ottring, med 4 par årar
och 4 Man pi Båten, famla 4, $ å 6000 Fi-
fkar. Nu i fenare tiden, då Fifken ej kommer.
få nåra under land, då vintrarne åro blefne o-
vanligen ftarka, och den hårda våderleken imed-
lertid alt mer och mer tiltagit, (hvilket år ett :
Problem, fom icke få lått uplöfes), har detta
få vål fom andra ftållens Fifkeri rakat i ftort
aftagande, få at hår icke år någon fynnerlig
famling af främmande, utan allenaft af Rödö
Sockens egna Inbyggare, och deras Filk-fångtt
för en Båt kan i deffa tider öfver hufvud ej hö-
gre råknas , ån til 6 å 700 Fifkar. NNE
Förutan detta Trånens Fifke-låge, år Lofo- '
dens diftri& , midt uti Nordlanden, det råtta
Fifkeri-fåte för alla Inbyggare både från Sun-
nan och Nordan i hela landet. Strax efter Ny-
året laga de fig til at refa dit, och gifva fig
tilhopa 203 30 Båtar för hvar Jakt. Tre Man
blifva gårna på hvarje Båt, at föra den til ftål-
let , då de derpå ej kunna föra annat med fig
ån deras Fifke-redfkap, och något klåder och koft
ar i början lita til, til defs vinden framhjelper
de ftårre Fartygen, til hvilkas förande plågar
fåttas hvar 4:de man af hvarje Båt. Deffa Far-
4 tyg

da REN TIS RR An JE ge Le
KÅREN MN G LANTA
1 SSR MN
| AG MÄrk kh 5

a 700: OG NovinDec. ' yo
”" tyg föra det öfriga af deras koft med fig, hvar-
med de böra vara förfedde för ett fjerdedels år
och derutéfver. De fom hafva långfta vågen
hit, nåmligen några och 30 mil, må defto ti-
digare begynna refan, hvartil gårna förlöpa 2 å
3 veckor, ja vål något lingre, alt fom våder-
leken blifver. De, fom bo nårmaft, begifva fig
dock icke dit förr ån 14 dagar för Kyndels-
- måflan; men de, fom refa til de ftållen, hvar-
eft Långrefs-fifket brukas, hvilket ej fa tidigt
går för fig, (hvarom långre fram), refa icke hem-
ifrån, förr ån 14 dagar efter Kyndels-måffan,
men alt med ftora Fartyg och Jakter, ehuru
kort vågen kan vara, På deffa föres, förutan
. koften, deras Brånn-ved och få kallad rå ved,
det år, långa ftånger at hånga Fiflk på at tor-
kas, ty de ftållen, hvareft de komma at fifka,
i åro aldeles öde på Skog, få at de åfven måfte
föra med fig de fmå vidjor at, fpårra och hån-
ga Fifken med, åfven ock några knippor tftora
vidjor, at famla Fifk-hufvuden på, dem de föra
hem och bruka, något til fin egen föda, fedan
"de åro torkade, och det öfriga åt Bofkapen:
— ty de koka Sjö-tång och Fifk-hufvud, och up-
pehålla dermed fina Kreatur under Foder-briften
. om våren, hvilket år en god fpis för dem, fom
åro vande dervid, hvarefter de ock mjölka me-
ora ån efter Hö och Halm. Den mifta Bofkap
vid Sjö-kanten i Nordland blifver måft med
denna födan underhållen; men de Kreatur, fom
icke blifvit vane dervid, vilja fvårligen förtåra
denna koft, förr ån nåden går hårdt på.

På famma Fartyg föras ock kåril och tun-
nor

300 - 177 0... OÉ a NI

nor at falta Fif/ke-råmmen uti ("); famt kåril til
ät famla: Fifke-lefren, hvilken vid filkeriets flut
-"hemföres och beredes eller fmåltes til Tran, at
med Jakterna, i refan om våren, föras til Ber-
gens Marknad. . Hårvid år at mårka, a de.
fom .refa til Långrefs-filfket , föra ej Salt och
kåril med fig til: Rammens infaltning; ty efter
detta Fifkeriet går få fent til, få år Rämmen
få blöt och förderfvad, at den icke kan faltas.
Til Lefren föra de icke heller hålften få myc-
ket käril med fig, fom de; hvilka fifka med
Hand-fnåre, det år ett enkelt. Snöre med jårn-.
fånke och krok; ty Lång refs-Fifken år på lef-
ver och kött långt rhagrare , och igenkånnes
deraf ftrax ifrån densandra. -Deremot des fom
refa til Nåt-fifkeriet ; hvarom. framdeles, föra
3 I 4 gångor få många käril med fig «til lef-
vers och 2 4:23 gaångor: få mycket Salt och
kårilstil R2m,; fomde, hvilka Sfkå med: krok
ock: fnöre > ty Nåt-filk. faller långt fetare på
bågge delarna, åtven. fom ock på fjelfva köt-
tet; få at, når af Lång-refs-Fifk 30 ä 32 Fi-
Akar kunna gå på vogen ("F), ochaf Torfk, fi-
fkad med enkelt fmöre , 2$ ä 26 på Vogen, få
gå påsen Vog af Nåt-Filk allenaft 20 eller 21,
ty deis faller den ftörre, dels fetare och tyn-
| gre

(") Den infaltade Rämmen nyttja de. allenaft fåfom :
en Hantdels-vara , men den blifver aldrig förd til
Sverige , emedan dår icke lårer finnas fådant flags
Filke, fom i Frankrike, hvareft den brukas, at, få-
fom en fkön låckemat, utftrös i vatnet framför de
Nåt, hvarmed de fånga ett flags Sill, fom kallas
Sardiner. ig

| ("") En Norfk Vog håller 32 Skålpund.

Hr

JOMALA, a

SER bj A BÖN a 4
0 RIDA Oct." Nov. Dec, ' 301
res och når man til en Båt i Lång-refs-Fifket
OR Open enad. lefver-kåril, och til en Bår
med -Hand-fnöre 5 8 ä 12 kårl, få behöfver
man til en Båt på Nåt-filket, når det vil myc-
Fölket väl Måran, 40: foskåril. Affalt och, kår
ril til Råm-faltning behöåfves ock efter denna
famma proportion, få at når en Båt med hand-
ref (kaftar 6 tunnor. Råm, få kan en Bit med
påt fkaffa 12.3 15 tunnor, dels emedan Näårt-
fifken har ftörre förråd af. Råm och Lefver, ef-
ter Fifken den tiden ånnu icke flåpt fin Rim,
dels emedan man med nåt. gårna far ett ftörre
quantum Fifk, få at når en Båt med fnöre kan
på en dag få 2 ä 300, få kan en Nåt-båt på
en natt famla 6 å 800 Fifkar, alt efter nåtens
myckenhet. VG je Nu. hd
De ftållen uti Lofoden, där det indrågti-
- gafte Filket fker, år. Mofchenås, Stamfund och
Vågen : valla 3 åro anfenliga Fifke-ftållen , i
fynnerhet Vågen; fom bår prifen för de andra,
och år medel-punéten för alla: Landets Inbyg-
— gare vid deras nårings fökande. fv
; Mofchenås ligger långft ute vid Hafvet,
" ungefår en mil ifrån den. bekante Malftröm;
dår flår. en Annex-Kyrka, fom hörer til Flag-
ftads Socken, hvareft Inbyggarena och de fråm-
mande hafva fin: Gudstjenft hvar Söndag , få
dånge Fifkeriet varar , hvilket -gårna fom båt
går än afrån: den 12 /Martiistil den 24 Aprils
| Stamfund hörer til Buxnås Socken , 4 mil
derifrån:" Tiden til fifkandet år dår ungefår den
— fammas fom på Mofchenås, Imellan bågge
deffa frållen åro på den hela flråckningen aät-
— fnlliga fmå platfer ; hvareft Fifkeriet ; på fam, :

N

a
X
a

Få q MJ AV TSRADV & VE TY TALA TENS k dd
Vv KAN Ä
Vv UR Å

302 1570, Ott Nov. Dec,
ma tid nyttjas, få vål af Inbyggarne fom fråm=
mande; men det blifver alt råknadt under def-
fa 2:ne hufvud-ftållen ; dit de fråmmande fig .
målt begifva, och kunna, på deffa ftållen til-
hopa, 3 åa 400 Båtar fomliga år ligga på
Tilke.;<- Än Ra
Deras Fifke-redfkap år nu Lång-ref allena,
til en fträckning af 2000 famnar för hvarje
Båt. Vid detta långa fnöre åro, på hvarje 13

famns afftånd , knutne krokar , fom hånga på
ett fmalare fnöre, 3 qvarter långt. På deffa
krokar fåtter man agn eiler låckemat, antingen
af Fifke-råmmen, eller en liten fmal rimfa af
Filke-buken, få at Längrefs-Fifken kånnes går-
"nm igen derpå, at af buken år fkuren en få-
dan rimfa til agn eller bete. Hvar Båt har
gemenligen 2 refvar, få at når den ena upta=
ges, fåttes den andra "ut; och kunna de ofta
med. fådan fåttning taga 2:ne Båts-laddningar,
nåml. 43 600 Forfkar, få at når Fifkarena åro
rått lyckelige, kunna de i 63 8 dagar och nåit-
ter få fin fulla laddning 3; men: det hånder of-
ta, at når de fatt Ut refven , kunna de i nås
e: ; Oo e NI
gra dagar, för upkommande hårdt våder, icke
vittja den , och löpa imedlertid fara” at mifta
redfkapen. z FRA
" Fordom hafva de ock dår fifkat med Snö-
re och Krok, men nu aldrig utan med Läång-
ref. "Detta Fifke-redfkap har den art, at hvars
eft man begynt bruka det, dår må man fes
dan aldrig tånka at få en Fifk med Handfnöre.
Samma befkaffenhet år ock med Nit-fifkeriet,
at hvareft Nåt år brukadt ett år, dår må man
aldrig tånka, at/få en Fifk med Snöre året
derpå. = - Det

RN Da SK KE fd ÅA

(OF I VR SELENE +
ad Ben SR SKE ONS ” |
h PT PALT” JE x kind

1770. "OM: Nov. Dec: 303

oo Det flörfta och anfenligafte Fifke-ftållet år
Vågen » hvareft den gamla Nordlåndfka: Han-
”dels=ftaden var belågen, fom hade det Privile=«
gium, at alle ifrån Nordland och Finn-marken
ull dår handla, och icke på Bergen. Det
beftår af åtfkilliga Fifke-ftållen, fom alla til-
höra Vågens Socken, nåml. Henningvårr, fom -:
orånfar til de ftållen, hvareft Lång-ref brukas,
vaköke man ock diår i några år fifkat med

Ref; men då det befunnits helt fkadeligt för
det allmånna fifkeriet med Snöre , få år denna
redfkapen dårftådes affkaffad, få at en liten

Holme , fom kallas Valbergs Flåffen , bör va-

ra grånfen imellan Lång -refs- och. Handfnöre-
bruket. Skulle Lång-refvarna komma dår Öfter
fram om, få gör det en alt för ftor fkada för

Vågens ftora Snöre-Fifkeri, fåfom det allmån=
nafte, famt minft koftbara och farliga för ge=
mene man , hvars fattiga Omftåndigheter man:
+ fadant fall mått bör råttvå fig:efter. oc
oc Det andra mårkvårdiga Fifke-ftålle under
Vågen, på Norra fidan, år Raffunder,' hvareft
man för några år fedan hade det båfta Fifke
med Handfnöre; men fedan man begynte några
få år at Bruka Når, har: det icke ftått at få
en Fifk på Hand-fnöret; och nu, fifta året,
var lika få flått med Torfke-nåten , få at de,
fom gjort ftor bekoftning derpå, måtte rtefa
tomhåndte hem, Ty man har nog beklagelig
årfarenhet derpå, at hvareft Nåt i några år vas
Fit brukte, har Fifken ej vankat, hvarpå kun-
de upråknas”alt för många exempel långs ige=
nom Norriges hela Sjö-kuft.. Det år derföre
til önfkande , at detta fått at filka må blifva
or la U in-

a
VE

304 1770. O& Nov, Dec.

infkrånkt och icke taga vidare: åfverhanden uti
det ovårderliga Vågens. Filke-låge, fom uppe-
håller hela Nordland, och kaftar af fig några tun-
nor ge om äret. då NG ;

i

phörde hflökniot 1 Vågen få blefvetNard--

land föart åde, famt Ståderne Bergen och Trond-
hjem mycket lidande, emedan deras förnåmfta

ö
FINNE. MAL

NN
Å

Häandels-rörelfe' grundar fig på Fifkerierna. Det

fynes derföre högftnådigt, at genom;en Kongl.

Förordning gråntfor blefve fatte, fom utmårk-

te, huru långt Långrefs-bruket' på den Södra,

och Nät-fifkeriet på den Norra fidan af Vå-

gens ftora Fifke-låige, fkulle. ftråcka fig.

Med Nåt-filket går få til: Man brukar på

en Båt 16 ä 20 Nåt, hvart och et” 40 famnar
långt. Et fådant Redfkap tillika med Båten
kan kofta inemot 100 R:Dal. hvilket en fattig

man icke år i ftånd at utgifva eller våga, då
en olyckelig håndelfe, förfta natten man dem

utfåtter, låtteligen kunde beröfva honom ' alt- /

fammans , emedan antingen något ftort Hafs-djur
kan refa af med Nåten, eller hårdt våder kan

drifva dem bort, eller ock en altför ftor mångd

af Fifk kan: gå derpå, då de ej kunna tåla den

flora tyngden, utan, då man vil draga dem up,

gå til botten med Fifk och altfammans, hvar-
på gifvits mänga exempel: I det ftållet koftar

et Hand-fnåöre ej mera ån en Riksdal. i det hög-:

fta, fom hvar fattig kan både påkofta och vå-
a. Således, om det ej vore tillåtet at bruka
annat redfkap ån Nät öfveralt i Vågen, hvar-

å man nog mycket arbetat, fkulle ftörfta de--

len af Allmogen, fom icke förmår fkaffa fig
Nåt, blifva ftångd: ifrån alt Torfk-fifke , och

fkul-

Kv vy , ; | | h | i
V | é i
Ne | Of I ARN | Sä |
Å jr ; 4 Nr a eV t V
= 1770, Nov. Dec 6)
oo ar få 4 4 Land KM IS g ba h
é 3 1 ped OQO, ”q 5) jä AJ N » 7 e KK faner « 6 a 5
NE FR VE + kv I ot 4 NN 4 ; : $ |
| e

Fd kulle ej heller fedan få något med Hand-fnöre.
- Utomdefs vankade dår, fom annorftådes , alle-
nast i några få år Filk, och fedan intet på nås
got fått. Ty det år bevifligt , at det drågti-
ga Nåt-filkeriet varar allenaft några år, hvar-
efter hvarken med Nåt eller Krok någon bety-
dande fångft kan göras, åtminftone en rund tid,
til defs Fifken åter vånjer fig dit. Derföre kan
och bör ej någon upriktig Patriot förfvara bru-
katidet saf Når. cn oo
7 Jag vil til bevis nåmna tre af de förnåmfta
ftållen. Uti de 3, Socknarna i Storfofens Fög-
deri, Örelandet, Afjorden och Björnör, har i
fördna tider årligen fångats en ftor Guds viål-
fignelfe af Torflk ; men fedan man dår började ->
bruka Nåt, -har Fifket få aftagit, at man, i
fynnerhet de två fifta åren, knapt fått:en fem.
-tionde-eller en hundrade-del, emot förra van-
ligheten. På deffa ftållen år derföre nu det jäm-
merligafte tilftånd... Så aldeles har Torfken öf-
Fd SR deffa: orter ; och Gud vet når den åter
vill vifa fig > derföre -har. Folk i myckenhet

- '

— Ayttat derifrån til andra orter.

= oLikaledes uti Numedalens diftri&t, fom år
det Nordligafte af Trondhiems Lån, men icke
Stift, har man ock för några år fedan begynt
införa Nåt-bruket öfver alt, åfven ock til det
dår. liggande aldraåldfta Fifke-låge, fom ifrån
urgamla tider kunnigt år, Gieflingen benåmndr,
hvareft i förra tider många 100 Båtar legat til
fifke. Den bekante Probften på Foesnås, Herr
PeEberR HersieB, har lång tid ftått deremot,
men har icke kunnat hindra, at ju Öfverheten
beviljat. osa SA hvarföre Filket, fom
2 til-

IR

tilförene var öfveralt på deffa ftållen ymnigt,
har nu få aldeles afftadnat, at på de öfriga ftål-
len af detta diftridt år intet at få, undantagan-
des i Gieflingen, hvareft Nåt-brukandet fenare
blef infördt; följakteligen åro dår ånnu låmnin-

ar tilbaka af det fordna rika Fifket , fom dock
värt låra blifva uttömda, genom Nåtens bruk.

; Med mingfaldiga flera fådana exempel kan
bevifas, - at Nåtens bruk har förderfvat Torfk-
fifket på alla ftållen , nåftan ånda ifrån Bergen
up til Salten i Nordlanden: -Och om man vil-=.
le efterforfka det i de Södra diftricter från. Sund- -
mör och til Lindesnås, få fkulle man finna fam-
ma klagomål öfver Torfk-nåtens bruk. =. os

Det ytterfta ftålle af "Nordlanden, hvar-
eft Torfk-nåt hafva gjort fkada, är et ftålle af
Vägens diftri&, Raffundet kalladt, hvareft man
förft ruinerat Handfnöre-fifket , fom dår” tilfö-
rene var uti full och fördelaktig gång, och fe-
dan, efter några års rikt Nåt-fifke, förftört detta
flags Filke på en gång, få at de flefte Nåt-fifkare,
i fiftledne år, fingo ej 10 Filkar vr den hela ti-
den , och mifte refa hem med oförråttade åren-
der , fedan de hade" förfökt at trånga fig in uti
de andra diftri&er af Vågen med fina Nåt, men
blifvit af de andra, fom fifkade med Snöre, uti
en ordentelig flagtning , beftaende af några hun- -
drade man på bågge fidor, tilbaka drefné. Des-
fe förmögne Nåt-filkare, fom hafva lagt fig til
få dyrbara redfkap, åro de famme, fom drifva
på Nåt-brukets införande i de andra Vågens
diftrister. Om" detta vinner framgång, måtte
gemene man, fom icke har Nåt, ifrån Filket

; a ute-

JM

ut AG | 9 SEEN -

AR ra » ORT A b

FTSE ä 4 ”- =” Åh j ku i

70 AX. Nov. Dec O7

i 121770. OM Nov. Dec, 307
4 ; PAS Fu RR NE a en NR TR. ad Må

/ Lå

uteflutas, och Fifket, inom några få är, åf-

ven dår blifva förftördt.

">. Hvad fom egenteligen kan förorfaka Fifke-

SM
EON äl

— riets afgång på de orterna, hvareft Nåt i nå
gra år varit i bruk, år icke få lått at finna,

Förmodeligen bidrager dertil, at Torfk-nåten
utfåttas få tidigt, medan Fifken ånnu år uti fin
ingång, eller på fin: refa , och at man då gör
honom intrång uti defs "fart och hindrar defs
kofa',. emedan han öfveralt inveklas af fådana

s Nåt-långder, och uteftånges ifrån de ftållen dit

1 årnat fig til at leka och gjuta fin Råm.
)ernåft , når Fifken åndteligen år inkommen
til fina vanliga ftållen, at dår ftå vid bottnen
och börja fin lek; vil han under lek-tiden haf-
va oftörd ro och flillhet. Ty det år en be-

kant fak på deffa ftållen, at Fifken, få långe

den har fin lek för fig , låter fig at intet dis-
trahera. Man kan i den tiden , då man låter

Fifke-fmöret löpa ned til bottnen, kånna, huru
- Snörets järn-fånke ftöter an på en mångd Fifkar,

men om man har det begårligafte bete eller
agn på kroken, fkall. man dock på en hel da

knapt flita fig til 2 3 3 Torfkar, fom bita på
kroken, men i det Snöret löper up och ned ge-

nom få ftort Fifke-berg , hånder det oftare ,

ar kroken faftnar uti Fifkens buk, hvarigenom
den då blifver hångande fatt vid Snöret, och
på det fåttet fångas... Detta ftillaftående. kan
råcka 2 å 3 veckor , fedan Fifken ifrån Haf-

vet inkommit. Då år han aldrafetaft : och få
långe hans lek-tid påftår, tårer han på hullet,

utan at-bekymra fig om hvad flags låckemat

eller agn honom på Filke-kroken förekommer,

Ag -— förr-

RE

SA pia | ; Jå Nä SN lä :
308 1770. Oå. Nov. Dec

förrån han, efter fullåndad lek , gifver fig up
1 fjön,; då han fedan dageligen blitver fnålare
at föka efter betet, fom honom på Fifke-kros-
ken tilbjudes.' Men i ftållet för at njuta den
årforderliga ftillheten på bottnen, blifver Fi-
fken oroad genom omfpånningar af Nåt på al-
la fidor, få at han icke kan fno eller vånda
fig, utan at inveklas uti Nåten , hvarföre han
måtte fky för bottnen, och gifva fig upifjön,
hvareft han icke kan fullfölja fin lek : följak-
teligen måtte aflingen mifslyckas, och Fifken,
fom fkråmes ifrån fina beftåmda ftållen, begif-
va fig ut igen til Hafs, före den råtta tiden,
Når han fåledes blifvit ofredad några är, år
det naturligt, at han fkyr deffa ftållen och fö-
ker fig andra , dår han finner mera ro. Dernåft
kan man ock antaga fålfom et godt fkål til Fi-
fkens bortgång, at ibland den ftora mångd af
Nåt, hvilka dageligen utlåggas, fom oftaft nå-
got blifver förloradt och qvarliggande på bott-
nen, med all den Fifk fom derpå faftnat. Når
då den döde Fifken blifver til en rutten och ftin-
kande materia, år ej underligt, at den lefvan-
de fkyr det ftållet, åtminftone för en tid, Defs-
utom ditlåckas dermed en tftor myckenhet o-
byra och ftora Rof-fifkar , beftående af Brygd
("), Springare (+), Haj ("""), Håbrand (T),
Håkåring (TT), Håmårr (TTT), &c. för hvil-
ka alla en flik åtel 'år den ftörfta låckerhet.
Hvareft nu en mångd af fådana Fifkar fig up-
| pehål-
(") Squalus maximus Linn. ("") Delphinus Orca
oDL: (ff) Squalus Acanthias DL. (1) Squalus glau-
cus DL. (++) Squalus Carcharias L. (111) Squalus
maximus femina GUNN.

1770. Oå: Nov. Dec, 309
pehåller , dår trifvas ej de andra mindre Fifke:

— arter, utan måfte vika bort. Sa VARE
Men at åter komma til Vägens diftri&t, få
åro flera dårunder lydande Fifke-ftållen, hvilka,

> tillika med 2:ne redan nåmnde, utgöra en ftor
Kyrke-Socken, Defla äro Brettesnås ,: Helle;
ÖfinåsfFjorden, Svollvårr, Schroven ,' Örsnås ,
Kallen , Kabelvog , och Storvågen. På alla
deffa: ftållen ligga, utom Inbyggarne , åfven
fråmmande Fifkare, hvilka tilhopa kunna under
Fifke-tidén utgöra et antal af 4 eller 5ooo mån-
nifkor. Man brukar hår intet annat Fifke-red-.
ofkap , ån Hand-fmöre , <hvarmed likvål på en
Båt, med 4 Man, då vål tilgår , kan famlas 2
3 32000 Fifkar, fårdeles om vådret år fogeligt;
ty annars kunna de ofta blifva liggande på land
1 2 2 veckor. Når fådant hånder i början af
Fifkeriet, nåmligen i Februarii månad, kan fka-
dan vara drågelig, efter fifket då ånnu ej år af
betydeligket; men hånder det 'i Mars månad,
då Fifken redan begynner, at., fom man fåger,
"gifva Beite, hvilket ej långre plågar: vara ån
til den 14 April, då gör en veckas land-ligg-
ning alt för ftor sfkada, och ån mer flera; Går-
na infaller ock juft den tiden det hårdatte och
oroligafte vådret dår i landét , hvarigenom Man-
fkapet måfte utftå obefkrifvelig möda och if-
ven hfsfara, famt fåledes dyrt nog betala den
hilla vinft de kunna få af fitt fifkande, "under
det Landtmannen har alt fitt på det torra, och
"kan makligare förtjena fig födan, utan lifs.el-
der helfas åfventyrande: De förra kunna ock
"ofta förlora hela fitt förvårfvade Fifk-förråd-,
"om Fartyget förolyckas, antingen på hemvågen
> a aga från.

-

310 — 1770, 06

från Fifkeriet, eller federmera under refan til >
Bergen , i hvilka fall de få komma på knån,

at de aldrig mera förmå refa fig. = Co
Til Fifke-agn bruka de intet annat ån of-

vanberörde Bete af Fifke-buken, ty det blifver
ftraffadt fåfom et ftort brott, om någon fkul-
le bruka annan agn, .t. ex. Sill (F) eller Bleckz

fprut ("), fom Fifken: år få fnål efter, eme-

an de få, fom fådan agn kunde öfverkomma,

fkulle bortfkåmma Fifkeriet för den allmånna

hopen, fom hade allenaft den vanliga och til-
låteliga agn. i

En af de flörfta orfaker til Fifkeriets mifs- |
lyckande, fom ofta intråffar, år, då det kom-.

mer antingen Sill, -Bleck-fprut, eller en liten

Fifk, fom på Norfka heter Lodde ("5"), på
Svenfka Nors eller Slom, ibland Torfk-berget, -

ty Torfken förvillas derigenom ifran fina råtta
ftånd-ftållen , förmedeltft defs glupfka begärelfe
til defla flag, fåfom defs låckrafte föda, hålft

de 2:ne fifta, efter hvilka Torfken år få fnål,

at han aldrig undgår Met-kroken, om man har
en fmula af dem at fåtta derpå; hvarföre ock

deffa a:ne flag aldrig fes inne vid land-fidan,
utan at hafva et flort Fifke-berg med fig af

Torfk, jämvål ock undertiden af Sill.
> Lodden eller Norfen har måft fitt tilhåll i

Finn-marken , hvareft den i ftor mångd kom-:'

mer in ifrån Hafvet, och bringar med fig en
ftor famling af Torfk , fom igenkånnes ifrån an-
nan få kallad Vår-Torfk (T), genom defs öf-

SH verflö-

(") Clupea Harengus L. CC” Sepia officinalis IL. :
(""+) Salmo Eperlanus L. (t)Y Gadus Morhua I.

-

äro, QffNov. Den. sn
erflådiga fetma både på Lefvern och-Fifkens

kött. Denna Lodde ftår ej gårna flilia på ett

— ftålle långre ån i 8 å 12 dagar» då Inbyggare-

SA ARE

na och en ftor del af Nordlanden, fom den ti-
den beföka Finn-markens fifkeri, kunna, tått inr.

vid landet, når vådret och Hafs-vågen ej hin-

dra Båtarne at komma ifrån: land, bekomma 2
gångor om dagen fulla Båt-lafter, och få då

knapt annat göra ån draga up och fedan aflafta,

få at de altfå på helt: kort tid göra fitt fulla
- fifkeri. . Sedan ftryker denna Lodde fram långs

efter Finnmarks-kuften , och uppehåller fig kort
tid på fina viffa ftållen ; intildefs den kommer

förbi Vardehus.. Dår fticker den äter til Hafs
tillika: med fitt åtföljande Fifke-berg, imellan
de Norfka och Ryfka grånforna. Dock har han

ej alla år enahanda tour, ånfkönt han kommer

under landet. Han kan ock undertiden lita
fig fei Nordlanden; men det fker ganfka fållan.

. Bleck -fpruten deremot - har fitt tilhåll i

- Nordlanden,. . Många år. ga förbi, innan den

vifar fig i någon mångd, men når fådant hån-.

der, fker det i fådan myckenhet, fåfom t. ex.

i fiflledne år 1768, at alla fjärdar, vikar och

-bugter åro upfylde dermed: ja, man kan fin-

na dem i ftora högar drefna up på land. > Då

drager den med fig ett ftort Filke-berg af Siil,
Gra-Sik (") eller Torfk, och ibland af alla 3
forter, alt af fetafte flaget.

Til detta Vågens fifkeri komma ock mån-

ga af Landets Finnar, hvilka åro mera utlårde
och behåndige i fifkandet, ån de flefta af Bon-

Vor fe KMR de-

/ I

(") Gadus virens L.

812 1570. 04, Nov. Dec,

. de-folket, och altfå åfven mera lycklige. Stör-
re delen af dem bringar likvål icke ftort hem
med fig af förtjenften, utan fuper den up i Brån-
vin, hvarpå dår ingen brift den tiden finnes,
och håruti plåga jämvåil många Brånvins-fupare
af folket i bygden med dem inftråmma, fårdeles
ifran Helgelands fögderi, af hvilka några refa
fattigare ifrån, ån til, fifkeriet, fedan de druc->
kit up ej allenaft” deras Fifk-fångft, utan ock
Båt och Fifke-redfkap, famt ftundom klåderna '
af kroppen; ja, man vet dem, fom platt fupit
fig ihjäl. Jag AA ej tånka på den mångfal-
diga fynd och förargelfe, fom en flik grufve-
"lig liderlighet ofelbart måfte medföra. ” St
oo Når de nu fullgjort fitt Fifkerr, hvilket
gårna af deffa Fifkare flutes vid. Mars månads
ut, faft ån fomlige kunna ligga qvar til den
14 April, om fifkeriet gått fent för fig, och
fåledes til den tiden kan continuera, få föra
Jakterna hem den Råm, Lefver och Fifk-huf-
vud, fom de famlat ;hvart och ett Fartyg för
GÖR Bitar. ooo ont $ ERS
Den famlade Fifken, fom i dåén tiden alt-
fammans blifver Rundfifk ("), varder qvarhån-
gande til fift i Maj eller förft i Junio, för at
Blikva bebir, då de famma Jakter måtte refa öf-
ver til at afhåmta den, Rotfkår. eller Flåckt
filk ("+") göres icke på den tiden; en NR
i Klip
bn AROS

("Y Rundfifk kallas i Norrige Torfken, når han ej
blifver upfkuren eller flåckt i ryggen, utan torkas -
rund fom han år, fedan likvål buken til anus blif-
vit upfkuren, och inålfvorne uttagne, famt hufvu-
det frånfkildt. = | |

(++) Rotfkär eller Flakfi/k kallas Torfken, når han,

VYRSATDEND ST SERA

sj rd AMA . i | PR a i SS Ä HN SM h ä ar
1770: ÖA Nov. Dec. 313

; Klipfifk (") kan ibland tilverkas, åfven ock
någon Salt-fifk ("") i Krigs-tider, annars ej til
något fårdeles belopp. Når nu den torkade F M
fken kommer hem, blifver den ibland famtelt-
| & ågarne. delad , då Skepparen får fin frakt»
fom år tiside delen af all Fifk-fångften , hvil-
ken utaf få många Båtar kan belöpa fig til en
vacker fumma, når fifket varit ymnigt och Fi-
fken år i pris. Mera år nu icke om den års”
tidens Torfk-fifke at fåga.

Om Sommaren och Höften fifkas ock Småi-
”Torfk (XFX), fom de flefte fånga hemma, hvar
hos fig. De, fom bo vid Sjö-kanten och in-
ne uti Fjärdarna, och ej hafva Fifkeri hos fig
Tjelfva , refa ut til Fifke-lågena och idka Som-
YXOR mar-
> fedan hufvudet blifvit frånfkildt och inålfvorne ut-
"— otagne, blifver flåckt och upfkuren i ryggen, och
2 ryggbernet uttaget och afbrutet 3 leder nedanför
+ anus, famt Fifken federmera vid fporen uphånges
— på flånger at torkas, i den vanliga vid Stranden fä-
«ende fyrkantiga Fifke-jållen. se alone
(") Klipfi/k kallas Torfken, når han, på famma fått
> handterad fom den vanliga $Salt-Torfken, legat i fait
i 3 veckor, och fedan bredes flat ut til torkning
på blotta Bergs-klipporne ; mod kött-fidan up då
våderleken år: torr, och fkinn-fidan up då det råg-
> Ri, famt derefter lågges i högar och pråffas jämn.
> ("ty Salt-Zorfk beredes förnåmligaft af Vär- Torfken

— (Gadus Morhua), fom, fedan hufvud och inålfvor
"> blifvit borttagne, icke flåckes i ryggen, utan lågges
oo frax i fkarpt Salt, dår han blir liggande tils han
«0 flyfnat och Saltet bitit fig in, hvarpa han uptages,
«oc affkÖljes och. inlågges å nyo med Spanfkt falt uti
- Furu-kåril, fom med flit göras otåte, på det laken

cc må fränrinna. |
CO) Gadus barbåtus L.

I

/ Pe

214 1770, ...OåÅ. No
Rd ” 7 SS LR ” A
ä : ; RR a FÄR + RR dgr pr R LL räv d ?

mar-fifke, under frihets-tiden från deras Landt- -
bruk få vål fom deras Bergens-refor. - Man
bör veta , at det gifvas åtfkilliga Fjårdar, hvar-
eft man om Sommaren och Höftten har lika
godt filfkeri, fom vid Hafs-fidan; hvaruti får-
deles utmärka fig de 2:ne Fjårdar Sörfolden och »
Nordfolden , famt Ofodens, Tysfjordens och
- Bejerens Fjärdar, alla i Saltens Fögderi belåg-
na, hvareft alla Norfka Fifk-flag åro 'då at fa.
I förra tider har man åfven på deffa ftållen id+
kat Vinter-fifke, men fådant har nu på ett halft.
Seculum merendels flåndigt fkett i Vågen och
de andra ftållen i Lofoden, och aldrig i Fjärr

— darna mer ån några få gaångor på alla de 30
aren, fom jag bodt dår i landet. Den Smaår
Torfk , fom de i-annar års-tid ån Sommaren
updraga, göra de Rotfkår af, i det de flåcka
den alt up til fporen, och fedan hånga den öf-
ver långa fmala flånger at torkas; från hvilket
bruk de fkilja fig, fom från Nordlanden om
Vår-tiden refa til fifke i Finn-marken , hvilke
ligga fin flåckta få kallade feta Lodde-fifk ut
på Bergs-klipporne at torkas; ty de kunna icke
til detta fkog-löfa Landet med. deras Jakter
framföra mera fmala ftånger, ån fom behöfvas
til at torka de feta Hålje-flundror ("), af hvils
ka man dår gårna får en ftor mångd, fom hål-
la fig ibland det ”Torfk-berget, fom följer ef-
ter Lodden. Deffa Hålje-flundror fkåra de up
i rimfor, til den få kallade fina Raf, och Skår-
flog, fom år ett flags Rekling:("") af öde
; Ek MR Au ING ka

VITTRA AD RIM LESS SONET META KORNEN CE z kl

(+) Pleurone&es Hippogloffus L. rg
("") Rekling år ett flags låckrare tilredning åf denna

-—

770, OO. Nov. Dec, 315

i Filken, men bredare fkuren ån den råtta
ing, hvilken 'åfvenledes beftär af flåta rim-
, 2 å 3 finger tjocka, men denna Skärflog.
år gårna 13 å 2 hånder bred, och på ett eger.
fått (kuren tvårs-öfver, til rå 2 fingers tjock-
Iek, eftergifvandes icke i fmaken den båfta Rck-
Hbg HAF den blifvivi vål torkad sfym so må
Denna feta Fifk fkulle i Junii och Julii
månader, då den fångas, fnart förderfvas, om
den blefve nederlagd at torkas, derföre måtte den
fåndigt hållas uphångd uti fria luften: Seder-
mera nyttjas denna vara måft hemma i landet,
dels af Fifkarena fjelfve, dels ock af andra, fom
den fåljes til: Dock når Fifkeriet har varit
öfverflådigt,' och en god torke infallit, fåndes
ock en del deraf til Bergen, hvareft de få mer...
eller mindre betalning för vogen, alt efter va-
rans godhet. EG
> Hvad "eljeft betråffar den Sommar-fångften
af Torfk, fom anvåndes til. Rorfkjårs beredan-
de, få år den famma ej af fårdeles belopp uti
Nordlanden , utom Lofodens och Vefterålens
diftri&ter, hvilkas Inbyggare hafva ingen fyns-
nerlig Såd-våxt om Sommaren at fköta, eller
annat hemma at beftålla, ån at förja för några
få Bofkapstkreatur , dem de: dock mått föda
med Fifk, fåfom redan nåmndt år; och hafva

oro 1 frans

AA

ra

oc Fifk, beftående af rimfor, fom fkåras utur det feta
köttet på Fifken. ” Raf år det feta, fom fitter oms
> kring benen af de åffkutna fenorna. I Sverige har
0 Mån intet hamn på någotdera, ty hvarken tilredés
0 Fådant dår, ej heller föres det dit från Nordland,
emedån det, efter defs vårde och godhet, icke blif«
Vert rått aktadt eller nog betaldt.

de ej heller något Sill- TE om Höfttn atup=
pehålla fig med, emedan på deffa ttållen år rart
at någon fynnerlig Sill-fFångft fker.. Deffe få
merendels lof at föka andra ftållen til at fifka,
eller måfte de köpa Sill til husbehof, fårdeles
når Håljeflundre-filkeriet icke defto båttre lyc-.
kas för dem, hvilka de dels falta, dels torka,
för at bruka fåfom Spicke-mat i hufet 3 derfö-
re bruka de ock, den måfta tiden af aret, at,
fålom. Sjö-foglar , fråndigt ligga på vattnet,
Samma befkaffenhet år det ock i deffa delar
med Inbyggarne i det Nordligafte och til Finn=
marken angrånfande Diftri&t, Tromfen kalladt;,
hvareft de hela Sommaren och Höften igenom
på intet fått hindras från filkandet 3 och derfö-=.
re fvåfva de fråndigt omkring på Filkerierna,
både hemma och i Finn-marken. Ifrån. deffa
upråknade orter kunna bringas några Jakt- -ladd=
ningar af Rotrfkår til Bergen, förutan en anfen-'
lig del, fom Trondhiems BOR na Höoft
föra hem med fig til deras Stad. ”

| SISRSAKSAISESAISSSNSÄNENISN |
4

Rön om verkan af

IPECACUANHA,
SVAR z tja liten daför re oo

NILS DALER. EE
M. D. och Kongl. Lif. Medius: oe
e få kallade Kråkmedlens byt infkrån-

kes inom ok för trånga gråntfor , når de
; endaft:

1770, OA. Nov. Dec, = 317

endaft nyttjas. för at rena mage och tarmar.
MR denta ke ARNAUD 4 YOUNG .haf-
va redan vift, at.de Antimonialifka kråkmed-
Jen hafva vidftråcktare nytta, och ofta. gagna;
då de-gifvasi få (må dofes, at de ej kunna upvåc-
ka kråkning. Jag har några gånger haft tilfålle
at fe en del af deras upgifter vara fanna , och
deraf tagit mig anledning at förföka , om Ipe-
cacuanha= Roten, på famma fått nyttjad , ha-
de dylik verkan. Det år en del af deffa för-
LI oe 'nu har den åran at upgifva för
EK. Vetenfkaps Academien , i tanka, at deri-
genom upmuntra andra Låkare , at genom yt-
terligare förfök utröna, vid hvilka tilfållighe-
"ter. man: kunde hafva at vånta någon fåker nyt-
ta af derna Roten. ; Å |
En Borgare-huftru, af 28 års ålder, och
moder för 3 barn; blef, efter någon fåtigue ,
i flutet af: November 1768 ; varfe , at blod
kom på ovanlig tid ut genom födflen. Hon
låt underföka fig af en Barnmorfka ; fom fade
hg finna modermunnen få mycket öpen', at
hon kunde känna lefrad blod ligga deröfver.
Hvar dag kom något blod ut, i fynnerhet då
den fjuka ftigit up ur fången , och en tilta-
gande matthet inftålde; fig åfven. Når detta
få varat i 11 å 12 dygn; Öpnades ådren på
armen den 6: Dec. Både mattheten och blod-
flåden continuerade ånnu den 8:de, hvarföre jag
låt den fjuka taga hvar 4:de timma ett pulver
af 3 gran Ipecacuanha och en fcrupel Såcker.
Efter ett par fådana pulvers intagning, tyckte
hon fig redan vara båttre, och at ej få myc-
ket blod kom ut fom förr. Hon fortfor med

pulvrenr

318 — 1770. O& Nov, Dec,

pulvren, och var den "10: December fri från he-
morrhagien, famt hade lifmoder-munnen alde-
les tilfluten dagen derefter, då hon ock uphör-
de at taga Ipecacuanha-pulvernes i ss oso
oo En Fru, 19 års gammal, fick, 6 veckor
efter defs förfta vind fe hemorrhagia uteri,
fom ej ftod at bota med åtfkilliga hus-remeder,
Sedan den varat vid-pafs 14 dagar, och den
fjuka begynte kånna fig mattad deraf ,. gafs
henne hvar 3:dje timma ett pulver af 3 gran I-
pecacuanha och litet Såcker. Hzamorrhagien
uphörde genaft andra: dygnet ; Frun tyckte fig
derföre ej behöfva at intaga något mera, utan
uphöårde dermed. Blodflåden kom ftrax igen;
men ftadnade få fnart Frun: begynte åter taga:
Ipecacuanha-pulvren , hvarmed hon: continue=
rade fedan i några dagar, och blef frifk.
fr. LT fr ala
Juhgfru C: Ö. något öfver 30 år gammal
och van at hafva fin maånads-råkning i ymnig-
het 5. fick, en vecka efter fedan hon "haft: den,
en hemorrhagia uteri, fom, då den råckt öfver
8 dagar ,. nådgade den fjuka at begåra hjelp
derföre , emedan hon mattades deraf mycket.
Hon fick :då 2 gran Ipecacuanhay: rifna til fint
pulver. med 2 quintin Såcker och delade i 8
lika delar, hvaraf ett pulver togs hvarannan
timma. Den fjuka tyckte fig ftrax efter förfta
pulvren blifva muntrare , och mårkte at min-
dre blod kom ut. Innan 16 Ipecacuanha-
pulver voro intagne ; uphörde hamorrhagien
aldeles, HR LORRERE Te da
> Ett par andra Fruntimmer, hvilkas ålder
jag ej mins, hafva, för famma omftåndigheter
fom den. nyfsnåmnda Jungfrun, brukat fåda=
; OR na

1770, "OA Nov. Dec, 319
4 ha (må dofes af Ipecacuanha, och det med lika

gjort, at deffe 'blodflåöder fradnat af fig fjel
va, juft då når Ipecacuanhan togs, utan at hon
dertil varit vållande. Snarare tycks håraf vara
fannolikt, at denna roten år mot hamorghagia
uterina lika kraftig ; fom det få mycket be-
råömda Vitrum Antimonii ceratum 3; hvilket , i
anfeende til den noggranheten fom fordras vid
defs preparation; och til befkaffenheten af de
våtfkor det råkar i magen , har ovils , och i«
bland åfventyrlig , verkan. |
> Om Ipecacuanha åfven år kraftig nog at
oflåmma andra hemorrhagier , kan jag ej med
wvifshet fåga. En och annan gång harjag gif-
vit den - famma med nytta, på ofvan anförda
fått, 'uti blodhoftning ; men fom andra medel
tillika nyttjades , kan ingen ting flutas deraf.
Det vagar jag likvål påftå, at den ej år dår
farlig: få mycket mindre, fom jag några gån-

i - NN AR förda Rör | od SSRK a
VÄ Det år knapt troligt , at en; blott ed |

er fedt kråkning komma håndelfevis hos dem,
Vä varit befvårade' af "blodhoftning, utan nå-
gon medföljande pådkning i hemorrhagien ,
och Ipecacuanha, i f a fmå dofes tagen, ej gör
någon kråkning , om icke hos mycket fmå
Batt: ir ;

Af Ipecacuanha , på fådant fått brukad,
har jag många ginger fedt ganfka god verkan
uti flufshofta, ja åfven ibland uti den fom -föl-
"jer med lungfot. Uphoftningen blir meren-
dels deraf låttare > ibland följer lindring, utan at
någon evacuation blifvit befordrad. Både barn,
och de fom hafva fvärighet at taga medicamen-
; X ter,

320 1770. OA. Nov. Dec. AV

ter, kunna fålunda med låtthet hjelpas , och )
- man behöfver ej frukta ; at magen hårigenom
blir lidande, fåfom det gemenligen fker af fe-
ta och föta fakers bruk, Sådana fmå dofes af
Ipecacuanha-torde ock göra god nytta uti pe-
ripneumonie och pleurelie, dår hoitan 'ofta år
det fvårafte fymptomet , och hvareft Senega-
roten (fom i-ökt dolfi åfven gör kråkning) blif-
vit af åtfkilliga få mycket berömd, = vs

te ÄR ORO ARR

TILLÄGGNING
til föregående Rön,
AT ut RN
PETER JONAS BERGIUS,
M. D. Hif. Nat. & Pharm. Profeff. och Affeffor.
pecacuwanha-roten har vål, alt ifrån deg Piso
F vid medlet af förra Seculo förft kom fram
med' henne , och ifrån det ADR. HeLvETtius
federmera mot bemåiålte Seculi flut bragte hen-
one å nyo i rop, haft namn för at vara kraf-
tig til Röd-fots ftråmmande ; men Medici haf-
va åndock icke få, fom vederbordt , förfökt at
bruka detta medel emot andra blodftörtningar ,
oaktadt anledning nog dertil varit af det berör-
de Piso yttrat fig om defs vis adfiritiva (+), C.
BARBEIRAC år den förfte jag vet, fom berömt
defs verkan i ftarka blodftörtningar , omåittelig
. månads-

LASKSNOAAREG DN 2 SET FERRAN

(") Indie Hiff. Nat. I. 2. 0. 9 p. 57. I fin Hifl..
nat. Brafil. p. 101. fåger han, at denna Rot ade
firingende vsfcerum tonum reflitust.

månads-rening och Gyllenåder, famt åfven i blod=«
fpottning ("), hvaruti defs Syfterfon Sipos
ERE genaft med honom inftåmde (f, låran-
des ofelbart någon öfvertygelfe om denna Rots:
adftringerande egenfkap hafva bragt dem på
tankan , at förföka den famma i berörde fall.
GEoFFRoOY , fom egenteligen lårer brukat gif.
va henne uti Dyfenterie eller Rödfot , tyckes
haft något affeende på famma adftringerande c=
Sön då han , för at bota Röd-foten defto

åkrare och utan all fara för recidive , företog.
fig, at, efter en förutgifven ftor dofis af Ipe=
cacuanha, fom afförde vål både på öfra och nes
dra vågen, förefkrifva deraf fmå dofes af några
grans vigt, fom ej fkulle kunna laxera, til nyt=
tjande dag efter annan 1 Aera reprifer. Han
fann, at deffa få gran » i ftållet för at reta til
afförning , verkeligen adftringerade , och defs=
utom beklådde inålfvorna med en mucilago, un=
der det de belade och torkade den dår varande
hudlöshet och färnad ("). DE ta METTRIE,:
fom likaledes uti Röd-föt gaf Ipecacuanha i fmå
döfes, fann fig derefter befogad at intyga om
defs kraft at ftoppa och adftringera (+), åfven=
fom E, KöniG någon tid förut med upmårks
famhet anfåg defs virtus roborans & adfrin-
S | PE gens

Köd) Medicamsentor, Conflitut. f. Eormale C. BArRBEis

RAC, Pp. 95. 1 ;
(") Ypecacuanha, fåger han, miras obtinet dotes äd
fSfangvinis proflävium coörcendum. Se defs Tractat
de Variolis & Morbillis , p. mi. 59.
(""+) Sc defs traiid de la Matiere Medic. T. a. Pp:
feed 0 fr AE 6
(1) $e defs Ocxvres de JMedécine » ps 107.

rad , nn
Vv

322 1770 08. Nov.

gens ("); Jag vet icke, om W. färska,

juft håruppå fyftade, då han beråttade för BagG-
LIV, at Ipecacuanha- roten vore ett fpecificum , ac
ferme infallibile remedium in Huxibus dyfentericis >
aliisque hemorrhagiis fangvinis , colliquationibus hu-

morum &c, (""), eller om den Montpellierfka

Medicus , fom med tillåggningar utgifvit of-

vannåmnde - BARBEIRACS Formule Medicdmento-.
rum ;- haft egenteligen denna omftåndighet til
ögnamärke, då han betjent fig af denna drogue

til at flåmma håftiga He morrhagixe uteri; men.

man fer, at denne fiftnånnde haft famma tanka

fom GEOFFROY, at den borde gifvas i fmå do-.

fes, och det flera gånger, fedan man i förfto-.
ne börjat med en ftor (ÖVER, Annars hvad de
fmå dofes vidkommer, finner man dem af åt-
fkilliga Låkare vd fera tilfållen blifvit veder-

tagne , förnåmbgaft af Sam. Pyr i Engeland,

(T)» och kan min ej neka, at ju fådana för-

fök medfört gagnelig uplysning om detta hål-.

fo-medlets betycandle kraft och verkan. Men
hårutinnan fattades ånnu mycket, få långe man

med de få kallade fmå dofes mått förftod dofes.

af 5 til 8 grans vigt , och fållan eller aldrig.
gjorde dem mindre ån til 2 eller 3 gran ; om.

Kd

föra.

(") Regn. Desk pr m. 882.
pe

("+) G. BAGLIVI
man fer, at J. J. MANGETUS uti bref til Bacuiv
Ne enahanda mening om Tpecacuanhe ypper-
lighet.

(vt) Se Medic, Conflit. Sf. Formule C. BARBEIRAC,
edite (5 audtea a Dock. Med. Mozfp. p. 100.

(1) Se Medical Obfervations and Inquiries, Val.

Pp. 247 > > 207.

ra omnia, p. m. 61. Ny nrafkl

sickel

JA

Jå
La

Ad än ESA 2 X
| PENN | Å ; ' ; My d |
= 4 SM 24 i 4 OA ON . "Dt ä NN 4 JD milla
0. ”OCKE”NoOv. DEC, "328
f
i bå

icke några få gånger til fpåda barn; ty man

unde då icke veta detta Medicaments kraft
ch förhållande , enår någon dofis gåfves af
långt mindre innehåll. Jag har mig icke ' be-
, at Prattici någonfin fallit på tankan at
utröna detta, förrån Herr Lif-Medicus Dot,
DALBERG företog fig ofta-nåmnde Ipecacu-
anh& förefkrifvande » til allenaft ett tredjedels ,
ja ock fjerdedels , gran pro dofi; hvilket gör
"Honom heder, då förföken flagit få väl ut, at
de tillika låmna hopp om vidftråcktare nytta
'framdeles uti dylika och flerahanda omftåndig-
heter. Utan tvifvel lårer ock detta utflag le-
da of3 på fpar til låttare igenfinnande af Me-
idicamentets adftringerande egenfkap , hvilken
af Herr Lewis (5) och flera vil göras ftridig.
Imedlertid anfer jag denna omftåndighet för tåm-
'meligen tydelig, uppå de förfök jag tagit mig före
at anftållå, i det jag blött pulveriferad Ipeca-
'cuanha med vatten, och 'dertil flagit Solutio
Vitrioh Martis , då blandningen blifvit helt
mörk , näftan på famma fått fom af andra ftyp-
tica. Och i fådant. affeende år jag fnart fårdig
at underfkrifva Herr DeEGNERS pofitiva utlä-
telfe vom denna drogue, at den, efter förråttad
afförning antingen upåaåt eller neråt , medelft
adftringerande ftårker inålfvorna, och återftål-
ler de förflappade fibrerne deras förra ftyr-
AR ät ar
z SR rn TO > 4 3 Åh RR 3 Når.
(") Experimental hiflory of Materia medica, p. 3179
(t) Pofi vomitionem aut purgationem adflringend-
— Tobur inteflinis conciliat , eorumgaue tonum reiaxae
tum reflitait , åro DEGNERS ord , Hifl. med.;d.
Dyfenteria biliofo-contagiofa Fc. Edit. II p. 133

J

324 177 O, Oa. "Nov. Dec, Ne

oc Når jag icke långefedan hade den fågna-”
den, at af ofvannåmnde Herr DALBERG tjelf
få del af Defs med Ipecacuanha i nyfsberörde
måtto anftålde förfök, beflét jag för egen del,
at någon gång iterera de famma, och fick jäm-
vål tilfålle dertil ftrax, då en Fru ifrån landet,
Några och trettio år gammal, kom hit til Stock-:
holm, at föka bot för en ihångfen Hzmorrha-
g!'a uteri, fom då redan befvårat henne i 3 må-
nader, Jag förefkref nu pulver , beftående af
2 gran Ipecacuanha-rot och 12 gran Såcker
hvartdera, af hvilka ett fkulle tagas hvarannan
eller tredje timma dagen öfver. Efter det 18:de
pulvret afftadnade blodflåden , utan at vidare
komma igen, få långe hon fig hår uppehöll;
men jag tilftyrkte dock detta Fruntimmer, at,
för defto mera fåkerhet , fortfara någon liten
tid med ett par pulvers intagande hvarje dag,
hvarefter iag ej hört henne hafva någon vidare
anflör. Hos denna Patient mårktes pulverne
förhålla fig få om mornarna , under det hon
var fattande, at de gårna ville något åckla; men
om hon då åt, åcklade de på inter fått, hvarfö-
re hon ock fedan icke förfummade»,' at altid
ligga grund med någon frukoft, innan hon bör-
jade med pulvernas intagande. |
Fiiflorsen om Infetter

GYRINUS Natator ;
af
ADOLPH MODEER ,

Ingenieur. KG Jo
lar Infe&ernas förtråffeligen ftora antal, åro
i ec
|

gera RANE LER da FINT e KLARA
Ir RO

de ånnu fmart råknade, hvilkas mårkvårdiga lef-
nad frin uptåckt. Kunfkapen: om Infetterne

er fåledes ånnu infvept uti ett ganfka ftort

oh unnighets mörker, mörkret förorfakar förakt

T

r deffe okånde, men förunderlige, Djur, förak-

tet hindrar den upmuntran Idkare af denna ve-

tenfkap förtjena, och en faknad upmuntran gör
at vetenfkapen crnår få få och ringa framfteg.
Hvad kan mera intyga hårom, ån at de alldra-
ållmånnafte och til utfeendet måft bekanta In-
fec&ter åro få litet kånde til deras egenfkaper?
Intet Infect kan vara allmännare och mer

p fynbart ån det, hvilkets Lefnads-Hiftoria jag nu

årnar för Kongl. Academien upgifva, ty man
tråffar det bittida om Våren och intil fena Hö-
ften på alla frifka vatten, famt uti alla Åar och
Båckar där. lugn på något ftålle vid Stranderna

finnes, ganfka fållan ett allena, men vål flere,

ånda til och öfver hundrade - talet.

Det har ej heller hvarken varit obekant

eller förgårtet af forntidens, mindre af fenare och

nåtrvarande tiders, Natur-Lårare. ALDROVAN-:
pDus ("), JoNSTON (""),; MERRET, PETIVER
och RAjus, famt PoDA, SULTZER, SCOPO-
LI och SCHAFFER, hafva, åtminftone til namn
och ftållet dår Infe&et viftas, icke förbigått
at nåmna något derom; af Herr Archiatern
och Riddaren v. Linné år det förft kalladt Dy-
tifcus och fedan Gyrinus Natator , och af Herr

PR RE GE-

"(") de animal. Infe&. Lib. 7. C. 1.

—-("") Hift. nat. de Inf. L. 4. C. 1. art. 2.. De öfrige

flållen hos de öfrige Auv&orer åro anförde af v.
öra Fn. Sv. ed, 2. p. a17. Syft. nat. edit. 12.
P. 507. | |

GEorFRrRö:r år det jemvål förft upfördt unde
et: fårfkildt Slågte af ft anförde namn ,' fom.
på Svenfka lårer kunna: gifvas med Vatten-löpa-
re, 1 anfeende dertil at detta Infect nåftan be-
flåndigt viftas ofvanpå fjelfva vattnets yta och
gör dår de fnållafte fprång, cirklar och irfgån-
SR utan at lyfta fig eller hoppa ifrån vattnet,
ifom de få kallade Braxen-mygg (Cimex lacu>
flris & Stagnorum) göra då de fkola röra fig.
Men. ingen af alla deffe Aué&orer har kommit
at gifva ofs Infec&tets Hiftoria; OLE ae
oc Rozrser har likvål: hunnit halfva vågen:
han befkref och afritade fjelfva Infectet ("),
famt dels ågg och larv ; han iakt tog defs par-
ning ;:åggläggning och Larvernas framkomftt;
men det hånde honom den obehagliga omftån-
dighet, at larverne dogo 2å3 dygn efter fram-
komften , i brift af föda, fom var obekant.
Dår måtte Rorser fåledes fluta. Mig har det
för n'gra år fedan håndt, at åter dår kunna med
fortfåttningen vidtaga, och jemvål at utröna
och antekna någre flere märkvärdigheter. uti
detta Infeé&ets letnad , fom nu fkal följas = «= —
Vatten - löparen är med den allmånt kända -
”Torbaggen eller Tordyfveln uti ett och fam- =
ma hufvudflägte., emedan defs- kropp omgif-
ves med en fkalaktig hud. Til fårgen år den
; Hen 2 TARO SVAL

ER

bemesensnnl vå

nd

(t) Det famma har ock PETIVER giort , nemligen

& rr fjelfva” Infe&er, uti defs Gazophyl. Nat,

't +3. f. 9, men figuren år mindre god. GEOFFROI
Hift. abr des Inf T. 1. t. 3. f. 3. har åfven af.
tagit det uti ftor Figur, hvarigenom fkapnaden och
utfeendet .vå! blifver tydeligare, men tillika förflåldr
eller något vanfkapadt. tr” rn

Fr va åa BLS LIGA BE LIRA rr FEM
NN a RE MURDRAG ATEN
FOG TRAV EAT SG VALE SY
MERA AR INN da rg
AK w. f
a

vål och tillika något: ftåtande: på blitt el-
ler grönt , famt kopparfårg , men då Solftri-
larne brytas mot honom och vatnets yta tillika,
fär han en filfverfårg eller i det nårmatte likt
det finafte polerade Stål. Til /kapnaden år hela
kroppen oval, ofvanpå kullrig och inunder
midt på långsefter något uphöjd och mot fidor-
ne något nedtryckt , få ar buken kan liknas
ungefarligen vid en Båt. Storleken år i anfeen-
de til långden 2 £ och i anfeende til bredden
I I linea af en mathematifk tum. Huafovudetr är
ganfka litet, förfedt med fyra Ögon, hvaraf tvån-
ne fitta ofvanpå och tvånne inunder, få at In-
fe&tet kan fe både öfver och under fig på en
gång, utan at åndra fitt rum; en omftåndighet
måirkelig 3 ena fidan , emedan Skaparen deri-
"genom velat gifva en få haftig fyn, fom til al-
T delar fkulle fvara emot en fa oförliknelig
fnåll och haftig rörelfe, fom annars åtminfto-
ne betagit Infe&et at kunna fe under fig i vat-
net, hvarigenom det icke kunnat förekomma
"de under det famma håndande farligheter, för
hvilka detta Infect få mycket mer år blott-
ftåldt, fom det fållan flyttar ftålle under Gn rö-
relfe;' och å den andra fidan, eburu andre In-
feé&er gifvas fom hafva flere ån fyra ögon, få
åro de dock alla ftålde ofvanpå hufvudet , då
de tvånne af detta Infebtets ögon fitta under
defs hufvud; ja fjelfva Braxen-mygget , fom i
anfeende til fitt viftande ofvanpå vatnet nårmaft
öfverenskommer med Vatten-löparen, måtte be-
tjena fig endatt af tvånne ögon , hvaremot det
likvål mera år från faran befriadt, derigenom,
at det, efter fin inftinét , mycket fållan hvilar
ft NS på

328 1770. OA Nov, Dec.

på ett ftålle, utan hoppar nåftan ftåndigt ifrån

det ena och til ett annat. FA rr
Vatten-löparens Aatenner åro kortare ån huf-

-vudet, flyfva, klubb-lika och mot åndan nå-
got fpitlade. Baken år något långre ån Vinge-

fkalet , hvilkets underfta kant at yttre fidorne
år inböjd (inflexo-marginata) och på hvarde-
ra vingfkalet åro 10 fåror eller rånder af helt fmå

punétar (e punétis obfolete ftriata). Benen eller
fötterne åro gulaktiga eller gulröda, platta el

ler fammantryckta, och få korta at de icke fy-

nas på fidorna utom kroppen ; de fyra förfta

med klor förfedde, de tvånne efterfte bredaft ;
hvarmed den fnålla rodden eller löpandet på
vatnet: verk ftålles; den ytterfta leden af dem år
bevåpnad med en, och den medlerfta med tvån-
ne fpetfar eller taggar, och yttra randen eller

kanten bevåxt med fmå fina hår (ciliata), hvil-.

ket alt RorEsEL omftåndeligen befkrifvit och i

ftort afritat ("). CR RI ;
Likheten imellan bdgge könen har vål RoE-

SEL upgifvit vara få ftor, at ingen fkillnad dem

imellan fkulle kunna göras; men, ehuru jag ej

obferverat dem förenade, få år dock fkillnaden

nog märkelig : Honan har den allmånna egenfka= =

en ibland Infetterna at vara något ftörre ån
Hafén Hanen år likfårgad öfveralt famt fvart=
blåaktig med blekgula lår, ben och fötter,
hvaremot Honans fårg flöter mera på grönt,
jemte det at defs brötft , vinge-fkalens inböjda
kant och undra delen af bukens fifta led åro

,&ul- I

( Infe&eri-beluftigung 3 Th. p. 197. Tab. fuppl. Ä

31. Fig. 3.

. X)|
| SES = = a SEN
RA SR

> gulakti;

vs fed liggande och något utom ftående fpet-
far, hvilka likna andre Infeéters moderflidor ;
r åndan af deffe åro åfven åtfkåliga långre och

än

> eller gulröéde, åfven fom 2:ne inom

ortare hår, fom tilfamman fluta fig i den fina-
ieindderr

KJ ÅA

Då Vatten-löparne paras, fitta de ofta he-

da dagen tilhopa » och då honan år fårdig at lem-

na åggen, går hon under vatnet til botten , föker

up något af de vanlige ftörre Infjö-gråfen och
begynner dervid nederft at lågga ågg för ågg
tått vid hvarandra, under det hon 1 råt linea
kryper på grås-eller vaff- bladet upföre , och

begynner åter nedre-vid en ny rad til 12 eller
flere ågg i raden famt 4:å f£ rader äå ömfe fidor

om grålet, alt fom det år bredt til; underftun-

dom fåttas par eller flere rader tått tiifamman (5).

Jag har vål icke haft tilfålle at fe huru detta

tilgår, men med nog fåkerhet kan man likvil

taga för gifvet, at ofvanfkrifne bågge fpetfar åro

a) ot

det famma fom Moder-flidan ytterit fördelt uti

2:ne grenar; derigenom åger Vatten-löparen den
LE | e « LÖ Ö
förmågan at kunna lågga 2:ne Ägg på en gäng,

eller ock alternera eller nyttja en at deffe fpet-

far i fånder, och fåledes fullborda 2:ne rader,

- når det få paffar fig, och hvilket den förfta

Ägg-raden uti RoeEseLs figur tyckes utmårka,
fom altfå blifver förfta fkålet til den antagna
meningen; det andra år grundadt deruti, at Vat-
ten-låparen icke långe, och mindre ån defs når-
mafte flågtingar Dytifei, kan viftas under vatt-

net utan at åter ofvan vattnet håmta ny luft,

hvar-

(X) ROESEL 1, C. Pp. 197. T. 31. f. 4

|

15830 1 1770:

hvarföre Skaparen erfatt detta "derigenom, at

-

A

Vatten-löparen antingen få mycket haftigare med
bågge Spetfarne måtte kunna lågga 2:ne Ägg-
rader och äter upkomma, eller ock igenom den

ena Spetfen underhålla refpirationen, under det

Agg-läggningen med den andra verkftålles, eme-
dan, fom redan bekant år, de måfte Vatten-
Infecter håmta luften genom ytterfta delen af

kroppen; ändteligen beftår det ffta fkålet deri,

at ehuru oftanåmnde Spetfar ej åro utbångande

på Dytifcus, få måfte de dock finnas, emedan

de åro tydeligen fynlige på en del Specierum

Puppor (") af detta flågte , med hvilket Vat-

ten-löparen Tå ganfka nära öfverens-kömmer.
Årzgen åro glänfande , halm-fårgade och run-

da, men tre ginger långre ån de åro tjocka;

inom trenne veckor blifva de utklåckte.
Mafken eller Larven fom då framkommer år
1 början genomfkinande och hvitgul, hufvudet
brunaktigt åfvenfom nårmafte leden intil , eller
bröftet; vid defs fullkomliga våxt blifver den
öfveralt mörk eller fotfårgad, med en ljus linea
ofvanpå, fom går långs ät hela kroppen, men
undertil år den, åfven fom Bröft-fkölden', Föt-

terne, Hufvud, Antenner, Setz ani och Palpi,

hvitaktig eller råttare fagdt ljufare. ' Bröftet
och Bröft-fkölden, fom år convex hornaktig glatt
och har en inråfflad kant (marginatus), är långt

fmalare "ån nåfta leden af kroppen. ' Hufvudet

är ganfka fmalt (anguftatum) och hvåffadr, fram-
draget (exfertum) , och fluter fig i en fpets, få

(") RoesErL 1.:€ T. 2. Waffer-Inf. 1. Claff. p, 4'
Jfr. LYONNET hos LESSER. Te 2 ps 46, not.

- FORE

7 KOR NE JES ER DV EAS. VE RSKR
SRA AN SER INGENS ER TARA a ar
4 fa AR SSV -

-”——

"at maxillerna eller kåkarne och ögonen: flå nå-;
i) got på fidorna utom hufvudet. Kåkarne åro
> brunaktige, af halfva hufvudets långd, och fit-
> otatått under ögonen. Palpi åro 4, hålften kor-
tare ån antennerne. Ögonen åro fvarta och run-
da, fitta midt i hufvudet, dock på fidorne. Föt-
terne åro 6, af hvilka förfta paret fitter under
"bråftet och de öfriga par-vis på lederna nåft in-
til, alla lika til fkapnaden, men de 2:ne efter-
fte åro något långre ån de andre; alla beftå de
af 4 leder och hafva på åndan 2:ne ganfka fina
klor. De öfriga 9 leder af kroppen hafva på
fidorne hvar fin hårlik fpets, hvilken af Larven
kan böjas til kroppen; af deffe fpetfar åro de
— fråmfte lingtt och få i ordning de fifta kortatt,
> famt tjena gemenfamt til Larvens forthjelpande
1 vattnet. Den ytterfta leden af kroppen år
förfedd med 4 fina fpetfar eller ofvannåmnde
- fete, hvilka til hålften mot kroppen åro tjoc-
kare, men yttra delen af dem år alt fmalare och
— hårlik ;. de 2:ne medlerfta åro kortatt. Hela Lar-
vens längd år vid paff 253 linea utom fpetfarne
vid ftjerten, och med dem heid längden 34 li-
nier; tjockleken midt-öfver + dito, men åt båg-
ge åndar år Larven fmalare ("). SÅ
oo Mafkens förvandlings-tid intaller ungefårli-
gen i början af Augufti , ty fomlige åro något.
förr och fomlige något fenare fårdige. Mafken
kryper då högt up öfver vattnet på det breda
NER Er Sjör

NN

(") ROoESEL 1. c, f. 5. 6. har aftagit Matten uti den
I" ftorlek fom den haft ftrax efter utklåckningen ,
hvilken Figur jemvål med Microfcopets tilbjelp år
vifad i fort, men -ej fårdeles vål,semedan lederne
fynas för mycket klot-runda.

ER

-

33? 1770, OO Nov. Dec.

Sjö-gråfet eller bladen af Sjö-vafs, och lemnar
en glitande våg efter fig dår han afat fram, på
famma fått fom efter Sniglarne fynes, våfver
omkring fig en tunn fdck (folliculus) lik hvit-
grått ftyft papper, hvilken fårg likvål ibland
år något hvitare och ibland gråare lik grått
papper, och tyckes fåcken liknelfe-vis vara af
en flik tilredning, eller af famma flag med Ve-
fpornas byggnader , ehuru 'deffe- famla åmnet
dertil af tråflock; då tvårtom deffe Mafkar åga
inom fig åmnet til fin förvandlings-boning;
til utfeendet år denna fåck ågg-lik, men fpet-
fad mot åndarne , ofvan kullrig, men inunder
belt platt för bladets fkull fom den fitter Vg
ibland fåftes den åfven på vatten-fkaf-grålet,
då den får inunder-til derefter fin fkapnad,
nemligen något uthålad efter ftrået, och defs-
utom famma rånder eller fåror fom bladet el-=
ler ftrået har. Defs långd år mått 3; och defs
bredd 1435 linier. Malken virkar denna fin
boning merendels på bladen af 'Sjö-vafs och
finnes allena en, enda med fin innevånare på -
hvarje växt, men på vatten-fkaf-gråfet år detta
mera fållfynt, dock kan man hår finna 2 och
3 bebyggare tilfamman på en enda våxt, och
då nyttja de hvars annars fido-vågg ; orfaken
til denna myckenhet lårer vara, at på det run-
da ftrået hafva de båttre tilfålle få inrymmet
i fåcken mera rundadt och beqvåmligt för dem
at viftas uti, ån om de fkulle bygga tillamman
på et Hatt blad. 0
Når Mafken flutat oftaomrörde fåck om
fig, kryper han ihop famt böjer hufvudet och
bråftet tinunder buken; den efterfta af
rops

3 1770. - Oå& Nov. Dec; 333
& kroppen år åfven underftundom inböjd under
kroppen, då fåcken år ganfka liten och ej mer
tg

ro

oi hälften få flor fom den vänligen år. Efter
någon tids förlopp begynner Larven fvålla ut,
— lemmarne: tilfkapas efterhand , famt utgöra en
Puppa, fom i det nårmafte åfverens-ftåmmer med
de öfrige Infe&ers i nåfta fkyldfkapen; Pappan
blifver vidare gulaktig, brunaktig , får fin rät-
ta fårg, vingarne fin råtta ftållning, blifver al-
deles fårdig vid pafs medio Aug. eller något
fenare, åter ut fig genom fåcken och hoppar
å vattnet; och dår tager man Vatten-fpringaren
igen. Befynnerligt år, at om man tager Ma-
fken utur fåcken ftrax han år med den famma
omfpunnen, och lågger honom i vatten, bjuder
han ej til at röra fig det ringafte, ehuru gvick
hatt annars år når man rörer vid honom, utan
ligger då ftilla och krumpen aldeles fom den
befinnes ligga i fåcken. I öfrigt bör imårkas,
at Vatten-löparen, få vål med fin byggnad eller
fåck , fom dermed at han bygger öfver vattnet
och i fria luften, åfven ganfka mycket fkiljer
fig ifrån Dytifcus, hvilkens Larv gråfver net
— fig i den fuktiga jorden vid ftranderne , då

den fkall fkrida til fin förvandling. |
Vatten-löparens larver gå vå! alla en våg, men
hinna mycket olika mål: få långe de viftas un<
der vattnet, hafva de fina vidriga och jemvål na-
turliga öden, de åro fjelfve och viftas jemviål
ibland idel Rof-djur; få fnart de infpunnit fig,
dö åfven en del bort i beftåmd tid ; en del åro'
ej heller frie inom fin vålbyggda borg , och de
hafva knapt hunnit at fluta den om fig, förrån
de angripas af andre fiender, mördas och förftö->
| ras.

334 — 1770. ”Oå& Nov, I

ras. > Denna fiftnåmnde tidiga 'b ortgång utur
verlden timar derigenom, at förmodeligen en li-
ten Ichneumon med fitt Spjut eller ågglågga-
re genomitinger både Boning och Larver famt
påligger dem hvar fitt ågg, fom fnart utklåc-
kes til larv och dem upåter , för hvilken hån-
delfe Vatten-löparens larver ockfå åga en i na=
turen inplantad farhoga , fom mårkes få fnart
fåcken blifver öpnad och man aldrig få litet rå-
kar at röra dem , ty då/ vrida de fig och flå
med efterfta delen af kroppen vårre ån en kråf=
ta med fin -ftjert då den fångas. Af de Larver
fom lemnat det våta riket , omkomma fåledes
måtta delen genom ofvannåmnde Flugors våld-
famhet , emedan de fom på fådant fått gå förlo-
rade förhålla fig til dem fom framkomma , fom
1: 2, men de fom annars naturligen då fom 1:
4, och altfå framkomma 4 fel vid pafs af dem
fom hunnit vandra igenom det våta riket, K
Det år förut-omtalt, huru och når den om-
förmålte Flugan lågger fitt ågg Fd bn a
parens Larv; öpnar man derefter fåcken, finner
man Larven uti en hel annan ftållning: då l:g-
ger den dåd , utftråckt och vågig böjd , fom
hårrört af den plåga han igenom berörde or-
fak mått mutftå. Det fåledes på Larven lagda
ågget klåckes ofördröjeligen ut, och då fram=
kommer en liten hvit Larv, fom midtpå år nog
tjock och mot bågge åndar mycket tpetfad, i
fynnerhet då den ftråcker ut fig, men den ån-
dan år måft fpetfad, fom utgör hufvudet. He-
la kroppen beftår af 14 leder, fom tilfamman
utgåra en längd af 175 linea, och midt på, dår
den år tjockaft, år dea tvårtöfver 3 linca; får-
gen

— 770, v OM. Nov. Dec; = 335
gen år hvitaktig, men innandömet rhörkt el-
» JTer fvartaktigt, famt fynes igenom yttra delen
"eller huden, hvilken år genomfkinlg , men iimel-
lan bågge deffe delar får men fe en hop o-

jämnt itrödda hvita flåckar eller punéter, hvil>
ocka. vid mafkens ihop-och utdragning undergå
flyttning. Emot den tid denna larv fpinner
in fig; -blifver yttra delen alt mer och mer
höggul, famt det mörka til fin måfta del för-
| fatta händer vid pafs medio Aug. och
då har den upåtit hela Vatten-löparens larv ,
hvaraf allenaft hufvudet och föttren ligga qvare
inuti dets fåck. Bh Rd og
>. Flugmafkens ombyggnad ( Folliculus ) år
anfka mjuk ftraxt den år fårdig, men blifver
Bdecetka faft och hård 3; fkapnaden år ågg-lik,
men med lika åndar, utan at någon år tpitfad,
midt. på nedtryckt eller något uthålad rundt
omkring. Til fårgen år den mörk , men ide på
ömfe fidor vid nedtryckningen upftående kan-
ter åro ljula, få at denna Folliculus fer ut fom
Aden hade 2:ne ljufa "band omkring fig ; utanpå
befinnes litet fnugg (tomertum), inuti år den
ganfka glatt och glånfande famt gulbrunaktig 3
men nedtryckningen år dår helt filfverhvit, ji
ftållet för ar den utanpå år hel mörk. Långe
den år I och tjockleken i linea på de uphöjde
kanterne, Håruti ligger mafken aldeles hop-
krumpen, dock icke böjd. Men, hår händer
mig det öde, at jag måtte ftadna, emedan ibland
flera af deffa Puppor, icke någon enda förmos
deligen blifvande Ichnevmon framkom. =
< Jag måtte fördenfkull åter föka up min
-Vatten-löpare igen. pe år redan nåmdty, at Ho-
a | nan

.

[d å

,
-

336 1770. : OM. Nov. Dec,
nån går åt botnen för ågglåggningen fkull, och -
på hvad fått hon refpirerar 3 bågge hafva lika
egenfkap at gå under vattnet, och kan förden-
fkull hånda, at de dår taga fin föda åfven få vål
fom ofvan vatnet , men i fynnerhet ;år det de-
ras fåkrafte tilflyckt, då någon fvår fara år för
handen, at dyka under vattnet. Hanen måfte då
åfven åga något medel at underhålla refpiratio-
nen, och det år gemenfamt med dem alla, be-
ftående deri, at de blåfa up den ytterfta delen

af buken, famt för åndan formera en våder-eller

vatten-blåfa. Ofvanpå vatnet ligga de merén-
dels i hvila, och då de fjelfvilligt röras ; göra
de fina irrlopp jämnt och ordenteligen; men o-
roar man dem, komma de alla i en håftig rörel-
fe, och vid det de fpringa om hvarannan, på-
flöta de i förfkråckelfen hvarandra, fom föror-
fakar et dylikt ljud, likfom man ville hålla nöt-
ter eller pårlor utur den ena handen i den andra,
hvilket fmattrande eller fmållande kan höras på
en aln ifrån dem. Deras fnålla rörelfe ide
vara otroligen ftor och, i proportion af deras
ftorlek,: den fnållafte fom någor lefvande eller
fkapadt åger, emedan ögat omöjeligen kan fat-
ta den , fom åfven irras af deras pluralitet och
de haftigt föråndrade ftrål- brytningar. Deras
'rörefe år likvål defsutom, i anfeende til fåttet,
befynnerlig, och få vål til haftigheten fom fåt-
tet, måtte å ena fidan deras fkapnad, och å an-
dra fidan den våg eller ban de löpa uti; vara
"bidragande. jan fö RE RA
Hvad det förfta betråffar, gör ving-fkalens
och bråft-ftyckets inböjda kant, at dår kan va-
Ta luft-tomt imellan: kroppen och den delen af
vd sg MR vattnet

Va.

vattnet, fom kroppen -tåcker , hvilket ftyrkes
deraf at, då Infeétet hvilar, en cavitet eller ned-

tryckning i vattnet fynes omkring honom, dår

han ligger, hvilken ungefårligen håller i vid-
den blodet tre.diametrer, och fom måtte för-
orfakas af det luft-toma under, famt följakteli-
gen duftens i ftarkare tryckning ofvanpå Infectet,
emedan det fjelf, i anfeende til defs ringa ftor-
lek , omöjeligen kan hafva någon mårkbar tyngd.
Igenom denna tryckning mot vattnet får In«

fe&et tillika ftörre ftyrka eller fåfte, at med fi-

na fmå och kårta fötter, fom röras inom den
Juft-toma rymden , påfkjuta eller gifva fig
fart, hvartil egenteligen defs efterfta fötter bi-
draga det hufvudfakeligatte. |

0 Hvad åter det fenare eller fåttet i deras rö-
relfe angär, få vore det omöjeligt at de med
den lätthet fkulle kunna röra fig, om det fked-
dé efter fär lineas ty låt a. ci Tab! VII Fig:

2. föreftålla 2:ne Vatten-löpare fom fkulle kom-
ma i rörelfe och rördes efter lineerne a b. och

c d, få fkulle de göra en få tilfågande hel vånd-
ning vid b. och d. då de fkulle tilbakas til a

:» och c, hvilket måfte förorfaka långre uppehåll

at komma uti den råt-liniga diretctionen igen.
Låttare fkulle rörelfen blifva, om den fkedde i
ziczac , emedan våndningarne vid e. f. g. och
h. i. k. åro de minfta, men då fkulle rörelfen
blifva oördentelig, i anfeende til deffe direftioners
olika långd, och för öfrigt fkulle Vatten-löpar-
ne åndra deras rum, hvilket icke fker, emedan

de fråndigt röras på ett och famma ftålle, få vi-

da man icke fkråmer eller.oroar dem för myc-
ket. ' Således måtte rörelfen verkftållas efter en
TA annan

338

annan direction ,. hvilker icke kan beftå iannat

ån en ElHips eller annan dyhk figur af det fla-
get, fe Tab. VIII. Fig. 3. Denna rörelfe fker

a acne fått, antingen genom hela Ellipfens v
eller allenaft genom defs hålft; det förra fker,

Vatten-löparne, föreftålde genom a. k. g, rö-

ras omkring hvar fin hela Ellips:a. b. c.-d. e.

f. a. &c. utan at våndas det fenare verkftålles
allenaft efter halfva Ellipfens våg ifrån a. til d.

tfrån d. tila. och få vidare ide öfrige Vatten-
löpares baner, Bågge rörelferne åro ovilkorliga,
dock tyckes den fiftnåmnde vara allmånnaft. Oroas

Vatten-löparne ej för mycket, år rörelfen jämns

tvårtom, blifver den oordentelig , och då måtte
de fltåta emot hvarandra uti en eller flere af El-
lipfernas fkårningar b. c. e. sf. i, och af denna
fammanttötning förorfakas ofvanfkrifne ljud el-
ler fmattrande. Imellan hvarje våndpuné a. d.
etc. följa Vatn-löparne vatnet tått åt och, fom
det tyckes, med den fart de gifvit fig vid vånd-

nings-punéten, utan at under vågen vidare be-

höfva råra fötterna. PE FIRE
Affigten med ofvanbefkrifne fnålla och

va i fållfkap , de dermed fkulle förvilla och

undfly deras förföljares förfåt ; genom hvil-
ket annars många Familier, fom nu på ett ftål-

le viftas tilhopa, på en gång fkulle förftåras , :

til undvikande hvaraf de åfven kunna rådda fig
med dykande , hvartil kommer -det tredje , at,
då de haftigt och våldfamt blifva oroade > de
fkilja fig åt och tara i rät linea hvar på fitt

håll, hvilket dock ej fker på det vanliga fåt-

Ten

2
+

befynnerliga rörelfe ; kan. icke vara annan ån :
den, at, emedan Skaparen: förordnat dem at def-

j 7705. O& Nov. Dec: 339

tet; anfeende derril'at' de följa vatnet åt , un
ootan de göra fmå hopp på vatnet ånda fram,
| krilket fåledes 'ej' kan fke med den haftigher ,
- i deras fart annars år vanlig.

Sedan: Vatten-löparne hafva utftått fn dags-
| öd få hafva ock de det nöjet at föka, fin-
na och (maka fin hvila: De föka då et lugny
fom icke af upkommanide ovåder öfver, natten
kan ftöras, och detta finna de under. Broary
Tråd, fom få vid ftranderne och luta åkver
vattnet. med fina grenar; eller ftlörre -ftenar fom.
på någon: ida silve lugn; I dår famlas de vid
gens : annalkande! birtgång, åfven flere fam='
hållen tilhopa, dår löpa de, helt fakta, likfom
glade, om hvarannan ; låtta fina hufvuden och
munnar tilhopa, nu en; nuven annan, likfom de.
ville kyffas; hvarefter: den ene efter den andre,
kryper up på någon å ftållet liggande ften. el-'
ler ftock, hvarvid de fig famlat, och hvi-.
la dår öfver natten 3; fomlige fitta tått ut-
vid våttu-brynen , andre: krypa högre up; alt
fom dé håfva rum til, men alle fitta vånde,
med hufvudet medföre oacktadt det fåller de
> fir på fkulle vara lödrått: mot vatnet : blifva
de i dennå ftållning öroade., hafva de följak-
teligen låttare vid. at. rådda fi 18» soch om fä
Rs > hoppa de til famt fara genaft i vatnet.
| ti år vål ej mycket, hvad GEoFFror om,
paren fagr, men han har tyckts öka

defs pa kvårdigheter med beråttelfen om några
"fmå delar eller trådar, med knappar eller huf-
vuden på» fåftade omkring vingfkalens efterfta
rand, hvilka delar föllo ört. fö fart Vatteo-
åre dog» och PIREN harde fes me-
4 6 YT I oc dar

340 — 1770. O& Növ. Di

dan. han lefde ("). Då jag på åtfkillige tider
ranfkat kan hånda flere ån hundrade: af deffe
äle&er » men aldrig funnit fådane delar; få
har jag fallit i mycken förundran öfver denna
beråttelfe, til defs jag åndteligen påminte mig,
at RoreseL ("+) funnit det famma eller dylikt
a Dytifcus och flere Vatten-Infetter, hvilket
äfven den arbetfame SCHAFFER dere gån-
ger uptåckt (""+), men icke varit något fom
egenteligen tilhörde” dem, utan för fig fjelfve |
verkeligen lefvande djur, af det flag fom kom-
mer under namn af Polyper. Annars beråttar
RoErsEL (T); at då Vatten-löparne åro i någon
myckenhet tilfamman, gifva de en få frark och
vidrig "luckt ifrån fig, fom kan kånnas på 8
til 10 freg; nog gifver den våtfkan en obeha-
gelig luckt, fom "deras nårmafte flåckting Dy-
tifeus; per pofteriora fprutar ifrån Gg, då man
tager Gen. na SU DM OA ol
> Denna Vatten-löparen "år den enda i fitt
flåckte ; fom i Europa ånnu- blifvit bekant ;
dock' har hans Danfka Maj:ts verkeliga Can-
eelli-Råd Herr MåCLER beråttat mig, at han.
funnit et annat och nytt Species af Gyrinus ,
fom han lofvat til mig öfverfånda.. I America
har Herr SPERGLER åfven funnit et f pr org

NE

s Cd

(") Sur la partie pofterieure des bords de fes etnis ,
ON voit des petites eminences portées fur des pedi-
«> -cules, qui f'enlevent aifement quand I Animal. eft
. mort; il faut les voir for Y'Infe&e vivant. - =-1, c,
CC) Inf. belult. T. 3208 OL tU. 6 RR
UVTL top: 190. EKOT CE Deva
(t) Die Armpolypen T. 2. Fig. 1. 9. Die gruänen

>» Armpolypen Tab. 1. : ;

1770: 0. Nov. Dec; — 341

ks Species; det år at Herr Archiatern och. Rid-=
daren von LINNé upfördt uti 12 Editionen af
odefs Syft. Nat. p. 568, under namn af Levis,
emedan vingfkalen åro utan fåror, hvilket fkil-
jer denne. ifrån vår Vatten-löpare, fom defsutom
fkal vara dubbelt ftårre ån denne, hvilka väga
ge omftåndigheter låra utgöra den effentiellafte
differentia fpecifica , emedan. den tredje anförde
fkillnaden, eller labium oris ciliatum, icke fak-
- nas spå vår Natator, utan igenfinnes få vål, på
"Hanen fom på Honan. | ERE ig
SN RON syebom dao bend
Om låttafte och fnrarafte fättet at låka tuf>
= ve fär på Ängar; Gå

KT SO

| | | AES TRO bä | a klen
GUSTAF FREDR. HJORTBERG, :;
ENE Probft och Kyrkoherde, |
La fn Landthushållares möda och koftnad öåkes
Hoa ej litet, ibland annat , då han tråffar på
fina. Ängar de få kallade Tufvor, fom gifva

ringa grås, och förorfaka en befvårlig flotter.
> > > Tiltagl(ne och förmögne veta vål, at fart
med Plogen göra fådana Tufvor, inom några
år , icbåde ofynlige och fruktbårande ; men
det torde ock finnas de; hvilkas måfta- Ängs-
mark år dermed :beftrödd, få at det blefve för

> fvårt, ar påfadant fått öfverfara alla fina Parker.

.- oJag har nog hördt ; huru en del förhålla
fig, då derlåtit bortfkåra Tufvor på en Äng,
Och fedan i deras ftållen, på de bara flåckarna,
;velat befordra; gråsvåxt, hvilket år det. jag kal-
ke oYA4 lar

SEP) (FASER

lar, at léka Tufoe-fdr; men jag Har ock tillika, få
vål af andras fom egen" erfarenhet, inhåmtat ,
at det gått nog långfamt och mödofarit til,
innan -åndamålet kunnat vinnas: me sen år
Det lårer ofelbart blifva det fördelaktiga-
fre fåttet ar låka Tufve-fåren, eller frambrin-
ga ymnig gråsvåxt, där Tufvor blifvit affkur-
Hags når man det ena året om Höften kan afta-
ga Tufvorna af Ängen, och fommaren derpå ;
fé alla Tuf-flåckarna ftå; fom en bårfte 3 i en
tåt och jämn prakt beklådde med' grönt grås ;
fårdigt ; at i Slott-anden afhuggas med lian ;
famt hundradefalt betala Husbonden fin ringa
koftnad och måda. H | i.
> > Jag förlökter förftone det allmånnatte fåttet,
och låt, fedan Tufvorne voro borttagne, få Hafz=
ra och Hö-frå utr deras ftållen , hvilket både
koftade något och gick långfamt. Defsutom
befann jag detta fåttet at låka Tufve = fären,
nåftan ej båttre, år en Palliativ-Cur >; ty dår
växte väl förfta året något litet jämt. grönt >;
men det andra året -ftodo flåckarna och” årren
efter Tufvorna lika fkallote, fom förut ,- mör-
ke- til utfeendet ; lika fom grinande +, fpruckne
och fuckande efter ny och fåkrare låkedom.
Tag "tånkte då på följande utvåg. I min Trå-
gård hade de, fom luckat eller renfat fångarna och
fkyfflar gångarna , kaftat bårtrenfadt ogrås til
ett hörn uti en hög, fom om våren begynte
blifva grön; fom en bufke, Häåraf tånkte jag
då genaft göra båttre nytta på mina Tufve-får;
men fom det ej kunde förflå til alla; ty låt
jag famla tilfammans med en tåt-pinnad harf,
af alla de Akrar; fom plögdes om våren , SR
| den

17 70 I ; Vd ÖA, Nov. S D ec. Sh ; a 43 t

Ӂet Quieck-rot (Triticum repens) fom kunde
erhållas och fom år et befvårligt ogrås på Ak- .
4ar och i Trågårdar, ofta ymnigt nog i Sand-
Akrar. Detta låt jag famla' i en hög; fom fe-
dan af en goffe fönderhackades ungefärligen i
fingers långa flycken, hvilka jag fedan famman”

"blandade med ofvannåmda utur Trägården fam-
lade åmnen; Derpå fylldes gödfel-kärran med
detta plåftret och kördes omkritig til Tuf-fåren
på Ängen: drången, fom: körde, lade en fkof-
vel deraf på hvarje får, hvarefter en liten goffé

ick "och endaft med foten 4 eller ock med ed
fiten rifva,; utjämnade det famma. Når no all
Ja fåren voro få plåftrade, låt jag famma drång
fpånna häften för vålten och tumlade några
Rn fram och tilbakars öfver Ängen, at han
blef Nåt och Quick-roten tryktes faft til jor-
den. Arbetet flutades af en dräng och en liten
goffe; om aftonen, fedan de fålunda på en dag
plåftrat nåftan 3 Geometrilka tunnelands area-

de, fom” var nog tått beklådt med Tufvor. 7

> Vid Slotter-rtiden ville nåftan ingen med li-
an röra vid deffa många höga och frodiga grö-
PaMrRara >. ty en: del mentes at. jag dår fådt
någon fårdeles flags fåd. "Året derpå, och nu

'tre år derefter, har jag förnummir med få-
”kerhet, at anförda fått til Tufve-fårs låkande
ej allenaft.: var det 'låttafte och fnarafte, uran
ock det minft koftfamma och beftäåndigatte.
Sålunda kan detta fimpla, men nyttiga Rön,

på följande fått verk ftållas. | TER

oo Emme. Om Höften , når annat arbete ir

”

Muradt, kunna Tufvorna, antingen med den van-
liga Tuf-plögen affkåras ; eller ock med fpada
Ra Tf PR afta-

+ 344 1770. 0& Nov. Dec
aftagas. Detta bör fke om Höften, då Tufve

fåren dfver vintren. fönderfpricka, få at Quic-
roten och annat grås-frå kan; vid befåningen
om våren båttre gömas til groning i fprickorna.
..2:d0o. Dår Trågard finnes, kan om Höften
alt bärtrenfadt ogrås , fom til ftor del beftår
af Quick-rot, och hvad fom af gångarna fkyff- :
las, låggas i en hög, hvaruti blandas , fönder-
hackad, all den Quick-rot man. efter Höftplög-
ningen kunnat famla, och lågges i en vrå un-
dan nordanvådret, famt med. någon fandjord öf-.
verhåljes. Endaft .Quick-rot ; fönderhackad,
med. Hö-frå och någon fandjord blandad, år åf-
ven tilråckelig , allenaft man paffar på utfånin-
gen, på fått, fom omrördt år , då det rågnar
något, famt fedan öfverfar fåltet med en tung
vålt eller tummel , då Quick-roten fnart nog
utfkjuter fpiror, binder jorden och hufvudfa-
keligen famt låtvtaft och fnaraft låker de få kal-
lade Tufve-fåren. = ; är

FORA 0 ERA BAER AEAEAEAARRANaNen
| UTDRAG

: | nn : TN
Kongl. Vetenfkaps Academiens Dag - Bok.
| HT Préfidenten , m. m.. Grefve CRONSTEDT och.
Herr Bergs Rådet ADLERHEIM hafva underrättat
K. Academien om utgången af de förfök, til förekom-
mande af Mafk på Frukt-tråden, fom de'anftålt uti fina
Trågårdar , och hvarom utförliga beråttelfer åro införde
uti förfta ftycket af detta års Flandlingar, Hos den förre
hafva i år inga Maltkar varit til finnande , faftån uti andra
T'rågardar i Granfkapet derpå var öfverflöd, utan hafva.
Tråden fått behålla fina löf, och de, fom de förra åren
ej blifvit alt för mycket fkadade af Maik', burit ymnig
frukt. Nu i höft, då Herr Grefven och Préfidenten låt .,

Ki

1770: O& Nov. Dec 345

på famma få ätt, fom året förut, förbinda T ina Tråd, hafva
ej heller några 'Froft-f järilar blifvit f ångade, hvilket nog-
famt bevifar, at denna ohyra uti Fullerö Trågård var al-
deles utödd. Elos Herr Bergs-Rådet ADLERHEIM Var vål
Maiken förledne vår ej aldeles bårta, hvilket han ock fjelf,
i anfeende til de pag. 29 anförda omftåndigheter , fåg för-
ut, dock var mångden deraf mångfaldigt mindre , ån de

föregående åren, Nu i höft har ock en hop Froft- fj JAKE
både af det flörre och mindre flaget, blivit hos honom
fångad, dock e) på långt når få ymnigt, tom höftten förut,

SORSNENSNENER

PER KT KIR KT KIRK

| + FÖRTEKNING

4 På de Rön » fom åro införde i detta Qvartals

Handlingar.

I. VY?terligare underrättelfe om en accurat Prof-
— vare för våta varor, af JACOB PAGGOT. 255
2. Om Vattu- -Profvare, med befkrifning på ep ny :
Inrättning deraf, af JOHAN CARL WILCKE. 270
3, Calceolaria pinnata, ea rar FÄR belkriföen
af CARL Vv. Linné
4. Förfök med Mercurias Gummofus , af Jon, L

ODHELIUS 92
5 Befkrifning om Tréfl ff z Norrige, äg:
"> NICLAS CHRISTIAN ERIIS oc 296
6. Rön om verkan af Ipecacuanha, gifven i Py
liten dofi > af NiLs DALBERG , - - 316
R Tillåggning til föregående bid af FROER Jo.
NAS BERCIUS - 320

8. Hiftorien om Infedlet Gyrinas Natator 4 df Ar
"DOLPH MODEER

4
9. Rön, om. låttafte och Star aft färtet at läka TER

får äl Ängar ; af GUSTAF FRED. Hjort-
so Utdr nd 341
drag 4 K. 7 et. Acad, Dagbok, SPN

Rit elr a ati RER Quake |
Pag. 252, r. 5. får förfl: lås flörfl. famma fid day
15, flår Mört ligen, lås Pörigluggarna. Pag.
ren tr. 11, flår Diedalaka ; lås Liedakala,

se OR BOTSTERG

På de. förnåmfta Ämnen, fom, falenn |

uti detta Årets HAREN

Pål vAericanfka Ores upråknas, 286. |
bk ÄApotbhekäre kont > huru fråtande Sublitiat es
des, 80-110.. Käånneteken på råtta figbula PIN
132, Se Medicine.

Aftvsk. "Obletv. påre-Bgårs So-förmörkalle, T4red: På

Venus” i Solen, 39-41. På Jupiters Maånar 153

På 1769 års Comet, med dns. 8 på defs Elemen--

cter, 175-188.

X

Blod- vatten , onderfökning öm 3 flag deraf, 235-249.

Bofkap födes 1 Norrige, med torr Fifk, 315

Bozanik, Befkrifning med Fig. på Aletris capenfis, S 226: |

235. På Calceolatia pinnata, 286-292.; ;
Brånvias mifsbruk, åfven i Notrige , 312.
Cement ; förfök med det af TraG tilverkade, 61 66.
. Med åtfkilliga andra Cement-arter , 189 206. T
Chymifka förfök med Trafls, 49-66. "Hiftorien om med-

len at förena Qvicktufver med Kokfalts fyra ,. och

fåtten at tilreda fråtande Sublimat , med mänga nya

Rön och Anmårkningar, 79-112. Förfök med Murf-
brak och Cement-arter, 189-206. Med Vinften och

def; SÅ 20722. Med tre flags Serum baten;

235-24
Djur; Be frit på Viverra putorius, famt. om örfa-

ken til def; vedervårdiga ftank, 67-77 ;
Drycker; fått at pröfva deras ftyrka, RV 1286.

o

Eleåricitet; Anmärkningar derom ,i anledning afet Alkes ;

flag, 115-129.
Frk, "Anatomitk befkrifning med "Fig. på ”Svård. filken ;
-$-16 Beråttelfe om Sill- Freed ARR 158- 168.
Om Torfk- filkeriet derftådes ,

Folkhopen , fom i Sverige. fylellå rs pr ig med Landebrus - T

ket, med Oeconomitka Anmårkningar , Ra
Geographie ; Wardhus och Nord- -Caps råtta låge, 39. N
gra Liflåndfka Orters Geogr.. GS 152. 258.
Se Norr:ige. .
Getingar , göra (kada i Trågårdar rn ÄRAN
Gåft ; hora man af litet kan fkaffa lig en myckenhet
deraf, op

Afa Gåf p!

" Hus-byggned ; huru: det torde kunna förekommas , : at

»

Regifter.
M

Alkan ej fkal fkadachus , 119-129. Se Cement,

HIT HAR: oboe pr / SÅR
- Hushållaings-lagar, fom hindra Folkhopens Förmerng.,

böra råttas, 146. |

- Hjdroflatifka grunder til fåttet at pröfva Våtfkors gra-

vitates fpecifice, famt befkrifning på en ny art af Hy-

»-droftariik Vågbalk, 255-286.

Infester ; Om Froft-Fjärilen , och huru den kan utö-

—

N

| H296-3167 7
las m

das i Trågårdar, 17:29, 344. Hiftorien om Gyrinus
- Narator, 324-344. MES IT |
Isgången i Torne ålf, år 1769, 249-254.
Famtilänningarnes Sill-handel i Norrige, 164.

såra; huru vida det gör Murbruk faft, 192.

Kalk; defs nytta i Murbruk ,. 190.

Kirt; hvaraf de gamlas tilreddes, 194 , 206.

Landtbräket i Sverige; Anmärkningar derom , i fynner-
het om den dervid arbetande Folkhopen, 130-151.
;oTLandsbyggden år I olkhopens: råtta frö-ftocky 148.
En Svenfk Landtmans politifka 'vårde., 145. Huru

|

i mycken jord. han har at fköta, 149.

Zeror, uti" Murbrek , Rön derom, 191-206.
Loka hålfo-vatten, huru det kan conferveras, 77.

Medicine, Rön om Blod koppor, 29-35. Om Qvaflia

- Trådets verkan emot Gickt , 168. Om Serum hus
manum, i fynnerhet om Vattu fots vattnet, 235-249.
"Om Mercurius Gummofus och defs bruk emot Ve-
. snerifk fjuka, 292. Om Ipecacuanhe-verkan, på den gif-
ves i gantfka liten dofis, 316 324. RR
Meteorologica: fe Afka, Isgäng.

HMinskalagifkärförfök på Trafs, 49-66 På Oculus mun-

Mjölk-vatten, fe Phyfiolsgie, Sätt at pråfva Mjölk, 264.

Murbrak, FÖrfök med atkilliga flag deraf, 189-208.

JMåre ; Svenfka :Kannpe-mättets cubifka rymd, 259.

Nord-Cap, dets Geographiika belågenhet, 39.

dNorrige; Geographifka och :'Oecopomitka anmårknin-
gar derom, i fynnerhet om dets Filkaier ; 188 105,

POGlAS tdi fe Mineralogie. SN ör.
Pbhyfiologifk underfökning om tre flags blod- vatten,

Regifter.

Poz zolan-jord ; Anmårkningar derom , 191, 196.

Profvare för våta varor, 255-286.

Premier; huru vida Landtbruket dermed kan upmun-
tras , 143.

Qvickfilfver , RÖn om defs förening nd Kok- -fälts Sy:
ra, 79-112:

Salt vatten; fått at prö fa defs halt , 265: Om Kok-
» falt-fyra, 79-112, ;

S-kleriet i Norrige betkrifves, 158-168. EG

Skepp , fe våderväxling. |

Socker, fått at pröfva dels godhet, 266.
Soldater, åro omilftelige vid vårt Landtbruk , 131.

(

Spanmål, huru mycken årligen confumeras i Sverige ,

32. Medel at fkaffa tilråckelig Inhemik Spanmål, 147.
Stex-lim och ftenhårdning, 194-197.

Sublimat , fråtande; på huru många fått det kan tilre-

das, 79-110.

Svenfka Climatet år godt, jorden ej "ofruktfam och .

Landtmannen treflig, 140-151.

Tebell-verket; Anmärkningar deröfver , hvad den vid

Landtbruket arbetande F olkhopen angår ,, 130: 151. ;
Tegel, hvaraf det båfta göres, 197.

Turnes ålfs vär-flod och is-gäng , 249.
Torfk-Filkeriet i Norrige, 290-316. |
Trafs, Rön om denna Jord-art, 49-66. =
Trågårds-fkögfel , huru det allmånnafte faget af Löf.

mafkar på F rukt tråden kan FOLEx or och po

17-29. .344.

Tufvor , 1e Ångs-fkötfel.

Viltualie-perfedlar , brift derpå i Sverigå år fvår at bos
ta, I$I.

Vigter ; > det Svenfka Affets råtta lp, 250.

Viner , fått at pröfva dem, 255-286.

Vinften , Chymitka förfök dermed, 207-226.

Vi ådervåxlings inråttning på Skepp, en ny, 1-$.

Aker-jord , huru mycken 1 Sverige och huru ftort årlis
ga utfådet , 138.

Afke-flag , rånades & 1 "Stockholm, med anmårkningar , ku k
ru vådeliga håndelfer deraf torde kunna förekommas, |

Ängs-

I 12-129.

FF

NM

Fö ör påknd ing,
3 J Å

eger lg hära f år efter affkurpa tufvör båft kunna

låkas, 341. :

verflåd , Anmärkning derom, 148. |

J, huru 'deis godhet pröfvas , 267. |
Bperfjöps bredd imellan Lifland och Sverige, 158.
VER SAS SSI
FÖRTEKNING R

På ' Au&oterne til de uti Handlingarna för år
1770 befintelig ga Rön.
Ötvide. fida

; ÅA DreRnen, Peur ; Förfök at hindra Froft-

'

fjärilar. at lågga fina ågg på Frokt-tråden 1. 24
ALSTRÖMER, CLAS; sg KE på Djuret Vi |

verra Putorius ; I. 67
BERGMAN, TORB. itålokten om Micke

föreningar med Kok-falts fyra = = - 2 79
- s Anmärkningar om medlen at förekomma

Afkans fkadeliga verkningar = - 2. 125
BERGIUS, PET. JON. Anmärkningar om Ipeca-

cuanhe "bruk, uti fimå dofes - - 4. 320
CRONSTEDT, CARL Jon, Beråttelfe, huru Froft-
fjärilar blifvit ÖR 1 affigt ar förekom- ,

- ma deras Afvel afk på Frukt-tråden, ekt?
DALBERG, Nirs; om verkan af Ipecicuanba,
gifven uti ganika liten dofis - a dr HÖ
FAGGOoT, JACOB; ytterligare underråttelfe om
en accurat Profvare för våta varor - 4. 25$
FRIJS, Niczras Cur. Beråttelfe om $Sill-fifke- -
riet uti Norrlanden i Norrige - & AM SR

= > Beråttelle om Torik-fifkeriet i Norrige, 4. 296
GADD, PEHR ADR. Rön och förfök medj Mur- dn
bruk och Ciment-arter 1 2.189
HEIKENSKÖLD, DETLOF; huru Loka hålflo-
vatten kan oföråndradt förvaras I. flera år, I. 79
HJoRTBERG , GUsST. FREDR. Sått at låka

Tufve-får på Ängar - 4. 341
KÖLPIN, ÅLEXAND. Anmårkningar vid Svård-
filkens. Anatomie och Natural- Hiltoria, Lu
LINNE, CARL Vv. Betifning på Örten Öäldepe |
Maria pinnata : ” j H 286
Lod a.

SS 2) -/ Beråtte'fe om Is-gången och Vår-floden i +

LG UR | a

jer Fö yt OR ni ing.

leg GABR. emätkningan om Blodskoppar; I.

lÅLLET, FREDR. Solens Förmörkelfe, d: 4 4
jun. 1769 ; Obferverad i Pello, : =

Fölu.s If, är 1769. -

MODEER fö ADoLrrPu ; Hiftorien om Infedter

Cry fiNaS Nataror Te - 4.
MONNET ; Om frätande Salo tilredving,, u-
tan eld
MURRAY , JOH, Rb. Befkrifning på Örten
Aletris capenlis ÖR

+

Opnetius, Jon. F örtök med Mercurius Gum- N

mofus ;

PROSPERIN, ERIK; tbfärviöndr på Sok st
- mörkelfen , d. "4 Jan. 1769 ö Lo |
30: Obfervationer på 1769 års Comet, med ;

utråkning på defs Elementer å

Na BeEnGT ; FÖrfök , anftålde på än AR

”d

- Anmärkningar om Stenen Oculus mundi, 2
RETZIUS, AND. JAH. SATYEGIRE FLN INGA vid frå-
tande Sublimats -tilredning

|
.

ie Förfök med Vinften och def; gg ck

RUNEBERG , Epv. FrREDR. Fortfåttning af K.
> Tabell- Commifli onens Oeconomitfka Anmårk-
ningar, fårdeles om Landtbruket och den der-

vid arbetande Folkhopen ga
SANDIFORT, EDbV. Rön om Qvalliz - trådets
verkan emot Gickt - 00
WARGENTIN, PEHR; Obfervationer på Solför-
mörkelifen do 4 Jan. 1769 - å ne
> + Några Liflåndfka Orters Ge be»
lägenhet » råttad nr
ö Obfervationer på 60 ärs Chmét / För

AWar CKE, JOH. CARL; Ny InyÄ Nag at fkaffa

Vådet- växling på Skepp - I
so. Anmårknihgar vid et här I Stockholm
timadt Afkeflag” - - &.

2 - Anmärkningar om Vattu Svälbbyre' med
befkrifning på en ny inråttning deraf = 4.
ZETZELL , PEHR >; Phyfiologifk underfökning
om tre lags Blod-vatten eller Serum hömattm Vv

2”

112 ;

NE

3 vi 4 3 | 3 j é
| tfn förda la YR VER MANA mt CY KN 4
bi NM Y i Å =

Ka JA i

F 2 > 8

/ F / på Sc

Å R Å FAR SÄND USAIN od
fö : RJ MAD 3 - $

AR b MN X > INPE oM

LJ

sv

fn

5

'

4

FF
1:-Jabeller ofe er Uatvarors
profva: en kan Ef

t oo och klart vatten. — B-

t föisot bebycer valen. I EN

Sorg gol bebgda r kräks el H

F etyder

RE iyd ger vallen. 6
bety 2yd er
Aledelol b ärar vatten

| betyder vallen 3
SR betyder vaden -2- —

betyder Vaken oa

GZjörnol eller Mauft- Reg

Uv alten FE SE
Alaa.

vallen .5-

ih
'

EG hellen, öfver Valfkors
As äre A /

(FER HET gr Mä ;
betyder vatten 1 del

betyder vallen 2 Delar!

betyder vallen ä— —
betyder VARE
fer FaR
betyde er vatten

betyder valien

betyder vatten
begyder vatten

EE

fö
RE

Frykt och klart valen — ec

AE

Fe

|

halle for kvar Fra ER RE
äg äro RT an vatin

I

je hvaraf 1 (äbic tum vager . 545. a, as

I UMusE väger — 5475

MW 2. delar Wiust vager- L500

i 3. delar Muft —-— — 5524
I 4 delar Muft- > > 555.
Sidelar tft NES 55TA

6. delar Muft = => 2 560.
I delar fluft Az 5624

8 delas farfar = nn 65

i delar iMufe — EX MES

IN Rveraf L fb. hun väger. (KILO)

Hallrfor hvar q grad, dar
da de a ro lättare an vatten .
Brånvin. :
hvaraf 1 fäbic bum vager 520 afs
9: delar Branvin vager — 5224
8 delar Br. = — — —- 525.

4 delar Br: VR
jerk SEEN
NS ff ERE SEE
Lod Dra RSA

hvaraf I (äb. tum väger 545.

Ske SENS RR

Rs

TR RN [IR TTT |
-- | | a

EA

rå
MN
r
I
|
yu
i

-
|
I
|

y

rue

I
å

FR FR lg Ae. Ri ; fö 5 fars, haj MR F jr > N— od - AN
eg TE re EG pr F ; - rr EE so Än IRMERPRINES PAR RAP sa 4 = TAR SER >
i - ba 2 Fan. f mg FL wu” r rd - q ko <p - s - f/
& 4 ” - - NM -
4 -
4 gå | v ; é z
r 1 - F be -
& å j äs
C ön + : NÅ I Y <
FT ARR :

2 , Sof FN | eg é . -

i mad - é 4 = For MILE SG H - fr | RE . 2

& - ch Are >» » RN £ - 6 -
AN 3 ER . . mr "gl uu år " gj AG an of

ARK ö - , > - - 4 $ La - so a er Ar RI ANN RR RN RR lp n VV ER RR RRD pa
NN : s : a . q vävs bow RN re ” > - - EN yr ar

: - ; S AJforn ne Rask RR RR 4 : a

t Me. s san NÄANTRR oo ÅK RR RV AA å M q + -
Rå ss x a ne ; & Ed AE , Få u "a

2 - : , b. Å
- å A dn p Sr N é F 2 MM v i. Pad EA a JE jr Sn, SA

| p ä = Sd RR - - FR d XT bönde ” a ?
P3 å 4 NE dc EA N Sk er i v a S 5 ve -
är AS nd Fa ; Pa 0 — bi - & SN og” mc För ac Ras Ki £ =
- > Jå far - - Nga. och SÄ i Några ju
fe s vu - - AS i
FJ EEE ned — Rel aa f v +
” - x fö 4
. - Xx 3 JR
E : - E k
I
| i V
s KS r SA |
- 3 Lå
sd / fa - /
at paj 3 I ”
FR 2 [EE R p L 2 ye
SÖK M siat S ite é :
FK ; e ; f , k,
NAT AL ARN Öm 3 - é ;

s TE Nag i 8 An FA os
KOM, RTR FS fr AE SE
FR 4 rr & Jat ig
RR Ny EA SR AN N.
” Md, le 3 RAN

SRA je (ANAR NN IR

rf RNE rr RYAN

> g - "ee 4

ar a 4 dj dra ve ARA RR
flag Le RAA RR ME p