ANDLINGAR För ÅR 1773. VoL. XXXIV. SYRE + VWhelr 0 fler t Med enEg rs Tilfånd.. SS vå Oo CI K HO O L M, Tryckte i Framledne Direé&. Lars SALvu Tryckeri, På egen koftnad, 1773. SS SE a SRA NR pF fö SÅN fe 2 FÖR GE VR Å KE RA rr å by FR äl - rd KoncL. VETENSKAPS ACADEMIENS få böja gla För Må INA DERNE: | r ; ar JANUARIUS; PEBRUARIUS, Marius, Bana sbaot Sr Bad prob Herr AXEL MAGN: von ARBIN, > General- -Qvarter- -Måftare, famt Ridd. af K:gt, Sv. Ord; emper til en ny inré ättning af Pip na Di 7 gefor, til Occonomifka BED > |blånd märkVärdiba a Rön, hvarmed PåÅPInNus, en Franfk Medicus, och federmera Profesa FN i Marpurg, under. fit viftande. b London ch: den berömde BoYLEs infe riktat Na- 325300 STEJNEGER COOL LECTI ON turkunnigheten, kom han åfven på den tankan : at förföka, hvad fkillnad, emot vanlig kokning uti öpna kåril, dåraf fkulle upkomma , om fjelf= va locken, genom tftarka fkrufvar blefvo på det nogafte tilflutne, och de ftåndigt bårtrykande - -Vattu-ångorna dårigenom fullkomligen inneftång- de "och qvarhaällné "€') SN 4 Verkningarne af detta prof funnos få bety- delige, fom ovåntade. Däåraf befants, at all van- lig kokning med långt mindre eld, och på kår- / tare tid kunde förråttas: fjelfva åmnena af alla 4 flag behöllo uti egen faft en ganfka god och be= hageligare fmak : hvarjehanda hårdare ämnen, dem vanlig kokning föga vidrörde, blefvo hår uplöfte på et fått, fom gaf de vidftråktafte ut- figter af nyttiga tillämpningar uti alla grenar af rörelfer, dår et'förbåttradt koknings-fått kunde : åga rum. I fynnerhet anlågos de förändringar, hvilka alla forter af djurens ben undergingos, för 1å betydelige, at: Parinuvs gaf fjelfva inftru- mentet namn af Digeftor of bones (""), håltt fjelf- va de hårdafte benen dåruti ej allenaft blefvo 1å möre, at de imellan fingrarne kundé föndertryc- kas, utan ock funnos lemna ifrån 48 en -bety= . delig myckenhet af ganfka goda. och föådande geleer, dem han på flere fått, 1a vål til Sjö- fartens nytta, fom andra kroppars, confervation, fökte anvånda. RR a (") V. BoyLE Exp. Phyf. Mechan: P. II. prafar. "0 8. Artic. 19. De elixatione in vafibus cochlea ob- turatis. 7 eg : Rp Å new Digeftor er Engine for foftain bones, by M, D. FE. R.S. Leopdonp: 1681. KO VR PP RAR AN Sör cd RE, ÄR Få WERN TVA id 3 dd 23 JR Ar AM Roy 4 ; , Ny BR 3 ka 39 d zu Nå de 4 - TR Vr E Ge- han ock, jämte nya förbättringar af defs Machine, genom offenteliga demonftrationer och Ogonfken- liga prof, fökte öfvertyga allmånheten om ve- derfpelet. vt Deffa PA Print afhandlingar utkommo kärt dår- efter i Amfterdam, i en ny Öfverfåttning (TT), "och innehålla en mångd af mårkvårdiga Rön och Förfök , fom bidrogo,;at ingen. mera tviflade om fakens riktighet, eler om möjeligheten, at dår- af draga .verkeliga förmåner. I fynnerhet blef- vo Phyfici och Chemitfter nårmare bekante med deffa Digefteurer, dem hvar och en efter fin fmak och affigt inråttade och förbåttrade', famt under namn af Olla eWer Machina Papinianay uti de måtta Phyfifka Hand - böcker finnas dels be- HN A,3 dd — tkref- uu Aa &a Eradit, 1682. p. 105. 306. Ibid. 1687. p. FO | i ("9) La maniere damolir les os, t& de faire cuire "> toutes fortes de viandes en fort peu de tems F a pen ide frais,. Paris 1682. rag 4 = (1) Continuation of the new Digeftor of bones. Lons UR OM) 10800, KV = or (I) La Maniere damolir les os, etc. nouv. Edit. res = Vae & angmentée d'une feconde partie. Amflers km. 1638. 4 vek dax Fabr May Afkrefne dels omtalte (5). - Phyfiologie, Chemie | och Phyfik hafva onekeligen, hvar för fig, blif-- vit. riktade med nya kunfkaper ;: men PAPINI e= genteliga affigter hafva-en lång tid blifvit lika- fom aldeles förglömde. TIfrån en nyttig Kok- "gryta, har denna få kallade Machine blifvit up- högd til vårdigheten af ét Philofophifkt Infru- ment, hvarmed nya befynnerligheter, vattu-ån= gors flora fpånflighet, vattnets hetta at fmålta tenn, med flere fcientifika decouverter fkolat be= - vilas; hvaremot den enfaldiga Oeconomilka nyt- tan blifvit å fido fatt, och Digefteuren omfider blifvit en beryktad, men okånd raritet. Man kan ej tvifla, at ju i början förfök i den - delen blifvit anftäldte, och at en flor del: af de inrättningar, fom dels i Köken, dels vid åtfkil- liga konft-tilverkningar, ånnu åro i gång, och ofta tracteras för hemligheter, dåraf åro lemnin= gar. Men hufvudfakeligafte förmånen af PAPI- NI invention, at därigenom vinna en betydelig. befparing at ved och brånfle ; :famt på et gan- fka fördelaktigt fått, til de mindre förmågnas be- hof anvånda och gagneliga göra hvarjehanda ofta för onyttige anfedde Ämnen, har ej varit råtteligen årkånd, mindre nyttjad, för ån Herr MARE- sCcoT, Canonicus I Rouan, 1759, företog lig; at ifrån Kloftren och andra hushåll ihopfamla ben, och däraf uti Digefteurer låt koka Sop- por för de fattige uti fin Förfamling ; hvarige- nom 6) V. MUSCHENBROEK E [Jay de Phyfigue. 4:ta Leyd. ; 1739. pag. 427. It. NOLLET, Lecons de Phyfigae. "Tp: 46. It. LL årt des experiences. IT. IH. SN | 7 | j AEA ESN Ch v Sö SEN 08-20" rr v Å LS 4 q «> 1973. Jan. Febr. Mart: = nom Vetenfkaps Academien i Cletmont- Ferrand fått anlednihg, at riogare underföka och genom. flera Rön ftadfåfta deffa Digetteurers förtråffeli- ga Nytta i Oeconomifkt affeende, famt dårom til Allmånheten upgifva en påilitelig beråttel- fe (ff); fom innehåller de nyafte och lyckliga- fe tilbud, at göra detta påfund allmänt nyt- > "Underråttelfen om denna nyttiga Upgift hade ej få fnart blifvit hos ofs bekant, förrån Kongl, - Academien dårpaå vånde en billig upmårkfamhet, =: hvilken ock föranlåt Herr Öfver-Diretteuren och Riddaren MEYER,at til fortlåttande af deffa Rön, fkånka en dyrbar af Metall helguter. Digefttor, hvarom Herr Capitaine KnurBerG vid Préfidii -nedlåggande anfört berömliga påminnelfer ("”); i GSR ätfkilliga Digefteurer af får- fkilda .conftru&tioner hårftådes blifvit förfårdi- gade. Imedlertid har åfven denna gång, (ai Frankrike, fom annorftådes, faken ftadnat vid de förfta förföken, utan at någon allmån tillåmp- Ning dåraf, mera nu ån för nittio år fedan, kun- nat förfpörjas: en omftåndighet, fom i anfeen- de til tjelfva fakens årkånda förmåner, förtjänar billig förundran. ; I fousoces avantages, gue perfonne na jamais cons tefles, & que les gens del Art lui accordent meme — encore aujourdbui , portent naturellement å demander NA pour: —— () Memoire fur P ufage économique da Digefleur de > PAPIN, donné au Public par la Société des Belles Let= —— tres Sciences 3 Arts de Clermont Ferrand. 1701. - Se dels Tal, om nyttiga AÄmnens famlande. 1762. MM PITYAR | 8 1773. Jan. Febr. Mart. poargquoi I on neglige V ufage de cette Machine. ' Jac — vonae (låger Herr NoLLET uti defs Lecons. T. IV. p. 47.) que je n'y fais point de reponfe, fi nons gue les nouveautes les plus utiles ont de la peine F S-introduire , fur tout quand elles exigent quelgue ap pareil, gui peut fournir un pretexte å notre parefje. IT fanning kunna orfakerne til et få oblidt öde : ei fökas uti fjelfva fakens hvarken omöjelighet; eller mindre: vårde ; men efter all fannolikhet , uti viffa bi- omftåndigheter, fom legat och ån ytterligare fkola ligga verkftålligheten dåraf i vågen, få framt deffe ej genom et oftare för- nyadt bemödande blifva undanrögde. Deffa för- hinder åro, efter: min tanka; grundade, dels uti fjelfva befkaffenbeten och conftruttionen af de hårtil årforderliga kårilen 3 dels uti oriktiga före- flållningar om fjelfva koknings-låttet, och om vis- fa med denna Operationen förbundne ledfamheter och våda. I förra affeendet åro de flefte af hit- tils brukade och bekante:Digefteurer, onekeli- gen af en mera ovanlig, konftig , uti bruket be- ' fvårlig och 1 fynnerhet koftfamare inrättning, ån at de famma för låttbrukade Köks-redfkap kunnat antagas, eller hos mindre förmögne, fom dåraf bordt håmta ftörfta nyttan, komma i bruk, Andra, fom dårmed varit förfedde, hafva åter fnart ledfnat vid en tå laggran och mådofam fköt- fel, fom deffa kåril årfordrat, utan at: man dår- vidi alla fall ågt tilråckelig tåkerhet för de o- lågenheter, fom ångornas otidiga utbriftande, eller luftens påtryckning vid lockens öpnande medfört: Lågges hårtil, at fjelfva kokningen ej altid efter önfkan kunnat aflöpas få blir dår- af ingen ting mindre underligt, ån at det förfta ni- -- i Öv Jan. Febr. Nare, 09 ” nitet omfider focknat, och deffa Förfök tåfom — fruktlöfe blifvit a fido fatte. oo Jag måtte tilftå, at ryktet om deffa olågen- heter tilhopa tagne, långe afhållit mig fjelf, at ligga handen vid deffa experimentery, ja, torde ån ytterligare föranlåtit mig, at dårifrån afttyr- ka andra, om ej dels nyare Rön, dels egen ef- > tertanka, börjat öfvertyga mig, at nya utvågar til åndamålets vinnande, på intet fått, genom de förras otilråckelighet blifvit affkurne. Jag inlå- ter mig hårvid aldeles intet med de ftarkare Che- mifka och Phyfifka profven, och öfverlemnar til vederbörandes bepråfvande, buruvida Herr HAAN ("), uti en liten Digeftor, fom vog 0» och innehöll et fkålpund vatten, kunnat uplöfa och utdraga effentiella Salter af Guld och Jårn,, -m. ms. Herr ZEIDLER ("") i Bafel, har one- ” keligen gjordt Vetenfkapen ftörre tjänft, då han genom möådofama Förfök , börjat utftaka en — hittils faknad nogare måttftock för den kraft, fom efter hettans olika grader, verkar inom Di- gefteurer, och uti et nått fammandrag föreftålt — förmånerne af deras bruk uti Pharmacie och hus- hållning, hvarvid, ibland flera vålgrundade på- minnelfer, anmårkes: at hettans och koknin-> gens grader, vid många åmnen, ej kunna drif- : Arad ig AD Vasa MAS (") AND. LEer. HAAN, Libellas, is quo demonfira= tur, qaod zon folum Vegetabilia, Animalia (& Mize- ralia, ménflruo fimpliei paucis hobis poffint folvi, ver ram etiam extradla purilima 5 Salia effentialia e- daci. Windobon. 1766. | se Y N (""y Specim. Phyf. Chem. De Digeflore PAPINI, ejas 0 firadara, effedau S& afa, Bafel, 1769. / 10 1773. Jan. Febr. Mart: vas öfver en vifs högd, utan at de famma måt= keligen föråndras, få en bitter och vidbrånd fmak, famt med fjelfva gelatinens bindande kraft för- . lora deras båfta egenfkaper, Detta har jag i fynnerhet funnit träffa in vid åtfkilliga forter af mat, i fynnerhet kött och ben, hvilka endaft "tillåta en nog måttelig hetta, om deras fetma och gelée fkola behålla deras godhet och fmak. Y Lågges hårtil, at deffa Ämnen åro af de mått hårdkokade, fom i vanlig mat-redning förekom- ma; och at man defsutom, förmedeltt en ringa utdrågt på tiden, vinner det famma, fom genom en ftarkare brådhetta, 13 faller af fig fjelft i ö-' gonen, at Digefteurens förnåmfta nytta beror på hettans mindre grader, och at Vattu-ångoörnas för 13 ganfka våldfam utropade fpånftighet, tåle- des i och för fig fjelf ej blifver farlig eller fvår at "tåmja för, än fom hela påfundet varder o- nyttigt til alla Oeconomifka behef. Nödvån- digheten af öfverdritvet frarka Digefteurer för- faller hårigenomaf fig fjelf, och med den fam- ma en god del af koftnad och befvår, fom, i brift af vifshet håtom, hållits för oundvikelige. Alla öfriga fvårigheter vid deffa Grytors bruk hårröra af det hittils endaft- och af alla bruka- de fåttet, at genom usrvärtes tryckning bröft- mötes, förmedelft fkrufvar och dårtil hörande - vidlyftigheter, tvinga och innehålla den kraft ,. hvarmed vattu.--ångorna föka deras frihet. Så fvårt detta, vid någorlunda. ftora kåril, genom en enda fkruf midtpå locket, kunnat århållas, 13 o- vig och för Köks-rörelfer, mindre paffande, år den af Herr ZEIDLER fenaft förbättrade tillåmp- nIin« kw: ) 4 / = ningen af Aere fkrufvar med deras nycklar ; ha- kar och tilbehör, För at på en gång undvika alla —— deffa omftåndigheter, har jag fallit på den tankan, at genom Lockens tillåmpning inifrån avvånda fjeltva ångornas egen kraft, at flånga deras våg; och har däraf, utom annat, funnit den förmån, at, då kårlets flutning, efter gamla inråttningen, — blifver alt otlåkrare och fvårare, ju mera hettan och tryckningen inifrån tiltagas 1å bidrager fam- ma våxande ftyrka, efter nya flutnings-lfåttet» alt mer och mer til en god" flutnings fullbor- dande och til fjelfva ångornas innehållande, tåfom ; hvarpå hela verkan egenteligen beror. På fam- ma grunder beror nu ock hela den öfriga inrätt- ningen af det Förfök til en Oeconomifk : Di- geftor, fom jag bårmed får den Äran under- fålla Kongl. Academiens nårmare bepråfvande, famt til dels befkaffenhet-och bruk närmare be- 4BCDEFRF (Fig 1. Tab. I.) år en rund inuti vål förtent Koppar-kittel, af vid pafs 2 til 4 kaninors rymd, famt efter ftorleken. ifrån en > enkel, til én dubbel flants tjocklek , beftående af tvånne halfvor BAFE och BCDE, fom hvar- — för fig åro Utur et ftycke updrefne, och fedaw -midtpaå, förmedeltt et ftarkt veck eller en fals, Fig. 2. med hvarandra förenade, hvilken fogning med ifmålt Tenn-lådning år. vål ifyld. - Nedra delen BCDE, år midtpa något inplattad, at tjäna Gry- tan til fot; på den öfre BAFE åter, år en gan- fka kärt oval hals updretven, och midtpå utiku- ren med en Oval, tre til fyra tum lång, famt tva til tre tum bred öpning, hvilken rundtom- kring år tre til fyra linier mindre ån halfens in- ra 12 1773. Jan. Febr. Mar: ra vidd; 13 at et likaledes ovalt lock GHAFfta= dig Koppar, med en vål faftnådad och 'ilödd up» — flåndare I, kan dårigenom på fnedd nedtåttas, och fedan: det år våndt, nårmaft och ledigt paffa in uti den inra halfen, famt öfveralt fluta noga til under den gqvarftående inbögda hals-randen; hvil- ken flutning ytterligare, på vanligt fått, genom några blad jämntjockt och vål fuktadt papper fullkomnas. Såfom nu locket i denna ftållning - omöjeligen, utan hela halfens afrifvande, kan dra- gas ut, kan ock hela Grytan, med en lös Jårn- hake L, fom tåttes igenom öglan K på upftån- daren, uplyftas, famt förmedeltft en kärt kedja 2, - uphångas på en ftadig fpik uti Spis-muren, hvar- åft tvånne Tegelftenar ftållas, en på hvar fida om Grytan och kolen, famt kokningen utan vi- dare omftåndigheter förråttas. Ty fedan Gry- tans och kokets egen tyngd gifvit den förfta flutningen, börja de inneftångda Vattu-ångorna fnart med håftighet uptrycka och tilfluta locket jämnare och tåkrare, ån med båfta fkrufning . 4ke kan. Mera kunde i fig fjelf til Operationens full- " bordande ej behöfvas; men viffa fmå tilfatfer be- fråmja 13 anfenligen låttheten dåraf, at. de blif- - va nåftan oumbårlige. Åt hindra lockets nedfallande uti Grytan; år igenom upftåndaren infatt en kärt och ftadig järnftift, hvarunder på Gryt-randen framfkjutes en gaffel eller dubbel tvår-kil, Fig. 3, 1å bred,” at locket jämte papperet dåraf klåmmes någor- Junda faft; men tillika på et ftålle har en half- rund intånkning o, hvaruti fliftet, når den dra- ges > mrs: Jan: Eebr, Mart; -y3 > ges dårunder, kan nedfalla , och locket tåledes d fullkomligen och vål låfa eller öpna fig. Utan Penril, hvarigenom början, framgån- gen och fNutet af kokningen någorlunda kan É LL famlar man uti et obehageligt mör- ker, Jag har förfökt andra förflager med håf- Zz ftång och vigter; men funnit dem, få i fig fjelf- va, fom får min aldeles fritt hångande Gryta, 'ebrukbare. Med ftörre nöje har jag brukat en > Inråttning, Fig, 4» dår en liten bricka eb, fom flyres af en upgående ftift, inifrån genom ån- ae kraft tilfläter fin lilla öpning. Men fom lefs tåthet af minfta hinder kan rubbas, har jag omfider ftannat vid en vanlig liten men vål gjord PFrid-bane på fjelfva locket, Fig. $, fom gör nöjaktig tjänft; och med en dårtil tjänlig ayckel med fkaft, Fig. 6, med ftörfta beqvåmlig- het kan öpnas och tilflutas, når det behöfves. «+ Papperets pålåttning öfver locket, fom vid deffa Grytor år oundvikeligt, låttas ganfka myc- ket, förmedelft en efter Gryt-öpningen låmpad oval Mifings -bricka, Fig. 7, hvilken för upftån- daren och Ventilen år behörigt genombruten, at > fallå tått in på locket, Denna bricka tjånar förft, — jämte fjelfva locket, til tolk, at dårefter klippa papperet, och fedan två eller tre fkifvor dåraf uti varmt vatten blifvit något genomblötte, famt lagde på locket, at förmedeltft: famma bricka och den förenåmda kilen fatklåmma de famma på locket, under det fjelfva pappers-kanten ef- ter Gryt-lockets rand, med en fax på det noga= fte afklippes; det blöta papperet hålles dåraf i god ordning, och fvalkas jämvål under fjelfva oc MD | koks= = 14 1773. Jan, Febr. Mart. i ; NR) kokningen dåraf, at fällan eller aldrig blifva för-. bråndt, famt at oftare kunna nyttjas. Kedjan, hvar- på Grytan hånger, af vid pafs en alns långd , behöfves endaft få ftark, at med fåkerhet båra - Grytan. Öfverft år &n förre ring N, med en) få Kailad fek, vat låmna fri våndning åt alla fidor, och nederft en jirnkrok O, fom kan hakas uti de öfre lånkarne, at därmed efter behag. höja och fånka Grytan öfver elden; Nyttan och bruket af alla delar låres båft af fjelfva utåtningen, Meå fom jag ej kan förmoda», at fjelfva Koknings - fåt» get år allom nog bekant , torde ej vara onyttigt, at dårom anföra det hufvudfakeligafte. | "Det förfta man bör utfe , år et tjänligt ftålle för Kokningen, dår man med beqgvåmlighet kan uphånga och handtera Gryran, famt' vara full= komligen måftare öfver-elden, at efter behofven både öka och minfka den famma. Drag- ugnar och granfkapet af ftarkare eldfken paffa ej vål, utan en fri och öppen, ej eller alt för låg fpis- mulss ät hartil tjänligalbe; fy4mmeh:i bade oc Innan kokning börjas, kan lockets tåthet och flutning pråfvas genom ftarkt blåfande in iges nom Ventilen , fom därpa tilflutes, då man afluf: tens förhållande finner; :om papperet öfveralt lig- ger vål åt. Z OR RAG "Grytan fylles dårpå med våtten, tå högts fom lockets beqvåmliga nedfåttande kan tillåta, och uphånges öfver tå mycken kol-eld, fom til defs fnara och 'fullkemliga upkokande tyckes kunna årfordras, når defs hetta genom påblåsning påfkyndas. Ventilen hålles ifrån Början öppen, eller öpnas någon gång, at den inra luften får til ; ; | en ' FETA RV CHR LO sor AA VINER Å Mer X d d Z 19730 Jans Febr. Mart. ig VAA én del gå utz; Når vatner kommit til kokning, diet ånpoftia Börjat flima, Mötes den famma al> deles igen, och kan åfven då elden påfkyndas, til defs Grytan blifvit få varm, at litet kallt vat= ten, fom flås utanpå den famma, börjar fkum- ma. Ifrån den ftunden bör elden minfkas, och Grytan lemnas i fred, at defs hetta,» fom vid ”Bottnen år altid ftärkaft, komrméer til jämnare för- delning. Den ftora fkilnad, fort år imellan detta och-det vanliga koknings-fåttet uti öpne käril, fordrar en befynnerlig upmårkfamhet hårvid. Vat- ten kan, fom bekant år, uti öpne kåril icke up- Hettas öfver cn vifs grad; de vid kokningen up- ”ftigande ångorna bårtföra ftåndigt den öfriga til- flytande elden; och fjelfva åmnena uti vatrnet åro dårvid ej tör miårkeligen ftörre tryckning utftålde , ån uti fria luften. Inom Digefteuren dåremor, blifva alla deffe Vattu-ångor qvarhäll- He, hela maffans hetta år uti et ftåndigt tilta- gande, tå långe elden något dåraf meddelar, och fom defs atkylning uti luften fker mycket långfamt, behålles all upvåckt hetta, hvilken med - ganfka få kol kan underhållas, och vid ringa på- rifning dåraf anfenligen ökas. I medlertid utöf- va de inneftångda ångorna en ganfka ftark tryck-- ning på fjelfva kårilet, och alla dåruti befinte- liga kroppar, och dårigenom befrårmja eller e- 'genteligen verka den ovanligt ftarka och hafti- ga uplösningen, | "Om nu håraf å ena fidan begripes, hvarföre man bör vara måftare öfver elden, 1å fordras ock å den andra en någorlunda måttstock, at - döma om defs grader och ftlyrka. Våra vanli- "ga Thermometrar kunna vål hårtil låmpas; men Se huru ; RN — huru fkola de bårgas uti en Köks-fpis, dår fjelf= va Gryt- randen torde fakna nogfam tåkerhet. Lyckligen gör en droppa kallt vatten famma gagn. Når denna flås på en het Metall; börja omkring kokhets-punhéten fmå luftblåfor vifa fig - dåruti; vid ftlörre hetta börjar vatnet alt hafti= "gare fkumma och duntfta bårt; til defs omkring 160 graders hetta, efter vår Thermometer, vat- net nåltan "på en gång upblåddrar til fkum;> fom hånger vid Metallen, ochi detfamma för- flyger, Ökes hettan vidare, börjar vatner fpritta fönder til fmå kulor, fom med fprakande utka- fras ifrån Metallen, til defs dropparne omfider löpa ihop til runda klot, hvilka knapt röra vid Mee tallen, och uti trinda ådror likafom öfver en fet kropp nedrinna.. Denna både låtttångne och bru- kelige Thermometer paffar i Ät Bo vål, för min aldeles fri hångande Gryta. Hvad art af kokning dåruti förehafves, bör hettan ej gerna drifvas långt öfver den”endaft vål utmårkte ftarka= fre fkumnings-graden; utan i det ftålle bör genom några Förfök afgöras, huru långe hvart och et åmne behöfver darvid underhållas ;- då genom en liten eftergift i tiden, det famma vinnes, fom genom en ftarkare hetta. Når kokningen år fullbordad, och Grytan tages ifrån elden, bör defs lock på intet fått våld- famt och i otid öpnas eller vidröras, emedan hes la koket dårigenom, med våda för omftående, uti et enda fkott går förloradt. Grytan ftålles för- denfkul affides, at långfamt kallna, eller ock, då det fkal fke fortare, uti et åmbare med fnöé eller vatten, fom tillika fmåningom kan hållas öfver denfamma. Den förenåmde kilen, Fig. 3, RS or | 4 | alUCÉ håller locket, flyttas hårvid; tå, at defs tånk- ning kommer under ftiftet. Ångorna fjelfva up- Å hå I a. locket i början en: god ftund > men fed an de fallit. tilhopa, "upkommer efter: den, .genom Ventilen 'utflåppte: luften et Vacuum, fom gör den yttra, luftens. tryckning rådande, >hvilken ock ; då tiden blir; ganfka jämnt, och vanligen med 'etohaftigt flag ; Öpnar locket, och rufar in uti Grytan; hvarefter locket, utan al I fara kan aftagas.,, Grytan tömas, ånnu-varm:ren- göras, He Beg IR det famma vidtagas... nos J «sh Afbalt: detta; slår; (ålom verkeliga FöFmäner otydeligen ;kunna intågas. :or un. IBV TE (CC, Ar'deffa kåril blifva mindre koftfame, än alla! förr "be känte', "i dét” ej allenaft” at Järge fmide, ånda til förter och händ-tag , dårvid umbå- res; Ötan RR pp erfa tåg aden ; fom Dur- niogs-låttet alt för: vål- tillåter, = 2773. Jad, Febr. Mart. = 17 id dennanya Inråteningen: af Digetteurer, :ej SLK Ale 1 oo er, fordrar mintta MetallPemöt defsirymd, -hvilkens'erfordefliga. fm åfven lättare kan: erhållas: > Arbetet år &j egsvån atshvar fkickelig arbetare der kan förtårdigas>fjelfva lockets-flutning: har ock ”funt nits Mindréstvår, åncjag förut, kunnat Föreftålla mig. I öfrigt, behåller: Kopparen-altid fit vår de,, och.långe finngodhet, emedan. Grytän ej beböfver ;(oras > voch. utomdefs, fom et vanligt kok-käril;. kan, brukas öfver: öppen eld, = -— + 0002: Blifva deffa Grytor mycket lärtbrukädée; (3 vida decför fig fjelfve åga ingen betydelig tyngd; förmedelft; kedjan med for -låtther kunna yftas, p flyttas på och ifrån: elden; famt genom en fri våndning :öfveralt bevakas. Lockets pålåttning o—- 428 17735. Jai, Febr. Mart. i och RN fker' utan; befvår, och med: kela > gåt kan friare omgås ; ån med någon anhan. 3.” Ångornas otidiga' utbriftande ,” jämte alla af luftens" tryckning håtröratide oldgenheter , unds vikas kårvid 13 mycket fåkrare, fom deffe kraf- ter fjelfva tjena; den förra at: tilllutas den fes nare at: öpna locket, juft 13 långe och i det famma, föm de” vid andra 'conftruttiöner. Ål | en ftridig' effeå. 0 ANT "4. At déffa Grytor åga all nådig; ocktil” de Öcconorfilka behöofven, hvarpå jag haft 'mitt”af- feendes' erforderlig flyrka, kan vål til en del flus tas af. fjelfva conftruttionen, hvilken, om den år vål och tilbörligen. verkftåld , ej utan den fo» lida Kopparens tvärrflitning kan: komma i olag$ men: beviles med ftörre fåkerhet af sjelfva Köke föken,: fom dårmed blifvit, anftålde. Jagchar. med. båftar framgång, ej led fulls Pang det: bårdafte Ox -Ikött. på en atimas tid, utan ock til-mör kalk 'uplöft: de hårdafte ben, och. dåraf utdragit en god och muftig Soppa, fom>i kölden fteltat. til gelée, men ock med starkare hetta kunnat Aå aldeles öfverkokas, at den "blifvit brun, luktat brånd , och: VR föra | blifvic' fom-et tunt.vatten. Grytorna hafva vid 'deffe Sfverdretae öv varit. sfårändråde: det enda; föm: dårvid kunnat röjas, hafva varit de-mintte felen; uti tenn-låd- ningens fullkomliga. tåthet inom falfen;' hvilka lårt blifvit botade. Jag fer fåledes ingen orfak , våt hålla deras bruk, efter en vål aflupen ftark prof-kokning , vid de mindre och endåft nytti- Ad graderne. för BANER ehuru ad 5 KX 2 ig Cr SR ; ÅN » z fi frånfkilia v a na 1 - kål vä Jr FR , ' sy at ötnuftige omgas. dn. RR flår ch ten-görning famt .påmintia fig, at de te Canoner och Mörfare, genom. våldfam kunna fördårfvas, Det ytterfta; for (fe & Digefteurer . hånda kunde; voré det; paren på något ftålle råmnades. och ko- genom en ftrång af heta ångor ginge-för- tHloradt; detta torde. dock. fmåningom röja fig3 ck lesona rådrum til kön ed undanfly. 2 ajort "ingen fot fion och :fprångning , iafom vi | ge Fr Sa ärar. befara. Gryraris minfta ning. Föch. de finafte ofynlige ange - ftrålarne, pråckas låttaft; förmedelft lägan af et litet ljus; fom under kokningen föres. mia "Gryta, 1 dåraf - blåfes. ös vå Jag kati ej. öfvertala. I mig at. tro äl dara dv a Invention altid fkal blifva :eller anfes för et "blott "curiofitet och lård fpeenlation:- Förmås nerne dåraf åro för ögibolkenliges at kunna dras gas i tvifvel må nå eller. at altid "föräktas; Bes: (patingen af brånfe år. ganfka betydaride; och an a rie råknas til hålftens ja; fjerdede- len :emot. den vanliga åtgången Tiden : köftar inft; men vinnes dock åtminftone i famma måns ed. ett mindre Gryta, har jag kunnat fullbots da tre. fulla kokningar af beften; innan fjelfva körteta på vanligt fårts varit fullkokadt. — Alt det: geléaktigas. fom; finnes uti väras Kött -fop- por, :hårrörer 4. efter mina Förfök, ej få vål af res a kö tet, fom af fenorna och benen. - Når. deffe 8, får man af köttet en vålfmakande Sop- PaohyNben dock sbör ganfka ftarkt inkokas , of en fkal ftelna til gelée. Benen innehålla långt mera ÄRE , Brate är Saktate ej utan goda ) st KS , Ikåls fkål, "hålla dem i famma pris med fjelfva köttets men huru fållan och otilråckeligen nyttja: de icke vid vänlig "kokning? Huru mycken nyttig föda "förtrampas ej dägeligen under våra fötter , hvare ter, präffis ut och flyter upp gelatinen äter, från ben - maffan li a RE I Feb. Mart 2 rf & IC nen , til. ganfka fa BARN 2 Östh | om öpnna förre yta, til utväg för gelati« len äfven Iå nyttigt, och vid utöfningen ir, at vid förita k: kningen” nedlå a öfe igt med ben, och dårifrån uttaga fetman»> ämte det ytterita af lame! Herne, fom "gifver cn Ä EN a$ benen blifva dä; få. länge de åro me, Jå möre, ar de utan möda” med en yxe mmare kunna kroffas til mos och ganfka fmå bitar... hvilka fom en deg åter låggas i grytan, echvid ny upkokning gifva en lika mycken- hety/ nindre tet, men mera muftig Soppa ifrån Detta. Ben-mos kan jämvål ifrån det ena Ske til lr ändra gömas, at dårmed förftår- ka 50 pan, til defs en torr kalk qvarblifver ; fom ej torde. kaftas bårt, utan lemnas til' dem, fom kånnma defs nytta och vårde. Med denna ke hållning kunna benen oförlikneligen komma re spina och hela operationen ej vara de mine eter underkaftad: "På famma fått förs fre hjört:> horn; rafpadt Elphenben och a åmnen,. hvaraf geléer plåga tilredas > fom: med denna ta går ganfka: fort. Alla deffe är eller ön-forgor ga» fom bekant är, för rk ingen fmak; hvilken med falt, kryde der, grönfaker, m.m. eftar vanligheten bör til- fåttas, fom man båft finner, At de åro hålfo- fame och födande , 1å långe gelatinenc ej år före brånd eller kalkfull, lårer ingen kunna tvifla, fedan alla månhilkor da ja eligen åta Söppor, fom kokas med ben uti. Fochel liga myckenheten af det födande åmnet, uti olika forter af ben, hat jag icke ånnu: hunnit noga determinera S | åra lod fint rafpade färfka Ox-ben af Tibia, gav 0 B 3 vo: 2 2093. Jan "Fö ”R NÄR 4 I vo är. avarter fy gelée, Ta et halft op. + | Soppa; hvaraf, få vål fom af andra Rön, jag med. nog Anet khet vågar giffa, at, dåreft alla de. ben, fom dageligen i en Stad, fom Stockholm, bårtkaftas , lefva famlade , fkulle förl edeltt Digefteurer mera Soppor dåraf kunna Ren ån vi åga fattige, at dem. förtåra, > SE JOHAN CARL WILCKE. "Kong V arämikapa Aca lol bämdkA åt en äg an=" » nanuti Staden och på hvardera Malmen i Stockholm: ville fåretaga fig at famla Ben, fkaffa fig dög ryta, fom hår år befkrifven, öfva tig. ed för=. fktighet bruka den, och 'dårmed koka alt - foppor til falu. "Hvar och en af dem tkulle förmodeligen . fjelf. hafva dårvid fin nåring, och månge ön för en ringa NERO få fin fiber Pa q ; a HT LV NA fr 145 Lå På tvänne EF far ar 7 ik po lek | ; ””» vt N af å CALEX. MICH. Vv. STRUSSENFELT, sd 1 GirerakMajot och ÖR af K.Svs Ord... i 3 i ÖR KLER I GADUS ciubring, Fab, IL. fig. 4 as ile Jenna Filk har jag hos ingen Auétor funnit. LF afritad, icke heller af någon nåmnd , mer ån af Herr Archiat. v. Linné, Sys gat. edit. I 12, 440. dår han. n. 16. år med Gin klär as fik ferentia fpecifica VPragen,. stin 0 Lä ö NR är KH NN . VV FN Nå SAR : v sb Å å i i ; ä x 4 it ” Cd re + - i öm | Feb 4 Mai ”e Sör Ve Fu ; dd Kö f (Så 43 - 4 3 dj a q F | M 73. Jan. Febr. Mart, 23 spraden år han lång och fmal, nåftan » Gädda: har fmå med blotta ögonen fyn- jäll, och en mörkgrå fårg, ftötände på ; +9 Så e (5) Vg G RA > fom likvål något förlorar fig, och ljus- "oder buken. gå [3 Lä Ro 4 . — Hufuuder år något långre ån det år bredt: Mera kantigt ån rundadt;, til en del öfverfart med Munnen år litet mindre ån hålften af bufvu- dets lå od. Den öfre kåken år långre ån den nedre: och har två länga, famt en kort töm rrus); men vid den nedre kåken, år allenaft Hrenda töm, sdss sad NL — Nisborarne åro helt fmå, belågne midt imel-' lan åndan 'af nofen och ögonen: Hvarförutan, et litet hål år tått vid hvardera långa tömen, Ögonen åro något aflånga och fvarta, med en hvitaktig ring. NN 5 — Gdl-tåcker "har fina 7 ftrålar på hvar fida. rr ja fenarne åro tvånne., Den förra börjar nå- got bakom hufvudet, och beftår af en ftor, fart, fpånftig ftråle, famt åfver 30 fmå hårli- ke ftrålar, fom ligga uti en liten tåra: Den fråm- fta eller ftora fträlen, lutade åt nacken, och hare de en ahnan tvårs öfver åndan, lika fom en huls- ling; men om den var naturel eller håndelfe- vis tilkommen, kunde ej vifst fkönjas : icke hel- ler kunde de fina ftrålarne råknas, efter Fifken fått någon (bada i ryggen. Den fenare rygg- fenan tager fin början, dår den förra flutar, nå= ' got fram om två tredje-delar af Fifkens långd, och råcker inemot ftjerten: har 48 frålar, ad Vv B 4 LR Brifi- | 24 1773. Jam Febr Mart Bröft -fenorna fitta midt fram på fidorna, sJi- tet från ytterfte fpitfarne af Gål-tåckenen: åre nigot aflånge och fpitGge: hvardera har 16 flralar, j RNA Me Er ILE — Bak-fenorna fitta midt under åndarne af Gål- tåckenen , något längre fram och nedoim bröft- fenorna, med hvilka de åro af lika fkapnad 3 men mindre, och hatva 7 ftrålar. raskt , va id Gump- fenan börjas vid buk-öpningen, fom år något fram om halfva delen åf Fifkens långd; hvarifrån den råcker lika långt med andra rygg-= fenan: har 42 frålar. | et — Stjärten är jämn-bred, aflång rundad, och fmalare ån på dé vanlige af flågtet: har allenaft a NR dn Denne Fiflk år tagen uti Sundet vid Landscro- ”a, år 17573; men år på orten ovanlig. 0 GADUS Maftela. "Tab, II. fig. B.7 Denne Fifk faknar. vål et af de kånnemår- ken, fom tilhöra Herr v. LInnés Gadus Mufte- fa, då han, i ftållet för fs cirri eller tömar , har allenaft 4; men når fkiljaktigheten år 1å liten, och i de öfriga "hufvud - omitåndigheter finnes tilråckelig öfverensftåmmelfe, få tror jag mig böra hånföra denna Fifk til famma Species, dår han må råknas blott för en varietet, hvilket vål ottare händer i Djur-riker, jämvål då fkiljak- tigheterne:' åro långt ftörre och betydeligares Ritning på detta Torik - flag vet jag ingen för- ut gifvit, mer ån J. F. Growovivs i 48. Upf. SY 1742. tab, 3... Men den famma år tåmmeligen sfullkomlig, låfom den beftår af blotta grund-. OM : Mr å re SÄS ANNE MR Til linierHé." — 773. Jan: Febr, Mart, — 25 TU fhöpnarék år. denne Tofik något. lik &n Las HR Eran och Mö, men för blotta 10 Rae fjäll : öfveralt år han beftrödd må fvarta prickar; hvilka fitta uti rader, fom gå fnedt öfver fidorna, - och korsvis öfver hvarandra ;- utgörandes, vid noga påfeende, (må hvitaktiga, litet nedtryckta rutor; hvarigenom kroppens åfre del blir grå, ttötandes dår och hvar på gult; men den undre delen år hvit, med, «en fördrifning af matt förgyllning upåt fidor- na. Tvårs öfver bågge flidorna, har han ljulare och mörkare rånder uti vågor af. förenåmnde får, gor; hvaribland fig något rödaktigt vifar. Si- 10 -linierne åro, midt längs efter kroppen, fina och råta. . På hvarje fida år åfven en rad af nå- got aflånga gulaktiga uphögningar, fom börjas vid öfre kanten af Gål- tåckenen, och kröka fig utföre mot fido -linien3 följandes den fedan in emot ftjerten, = sn rare Hafvuadet år något aflängt och rundadt : til förre delen med många (må uphögde fvarta'pric- kar betåckt. ; dia > Munnen gör et vidt .gap. Öfre kåken år lån- gre ån den nedre: uti den förra åro tre tåmar, af hvilka den medlerfte år kortare, och fitter ar ned; men uti den fenare år en enda töm , om har en'led. : Tungan år kortare ån nedre. kåken, tjock och trubbig: til tårgen mörkblå. -—"Tdånderne uti kåkarne åro många, fpitfige, och af olika långd: de långre åro något krökte, och til ftörre antal uti öfre kåken. En liten gphögning» fom en vinkel med fpitfen framåt, itter ofvan uti gomen, med fmå fpitfiga rån? Nr | Bs der, ön £ rr — . 26 1773. Jan. Febr. der. Längre in öfver fvåtgers” åro ”2:ne Mån uphågningar, hvardera uti tre afdelningar , hvit. ka alla hafva fmå fpitfige tånder. Nedan rått vid Gålet, på hvar fida, lig ser et aflångt beny likaledes med fina tånder fulla att; och år illedes id denne Fifk, til tåndernes befkaffenhet, nog HE den vanlige Torfken ( Gadus Callarias ). ”n > &dlee år fyrfalt På kanterne upåt, af de tre ytterite Gål-bågarne, fitta fmå benaktige vår- tor, dels i enkel, och dels fkiftevis i i dubbel ” + É rad, på en och (amma kant; men ä den tfjer-" de bågen, åro de i två, mera åt vilde rader: . alla med olika antal, ifrån et til tio, af gans fka fina och fpirfige ”tånder öfverlätte. Ndsborarne äro nåftan runda, och fi tta imel- Jan de öfre tåmarne och ögonen, dock nårmare åt de förra, Tårt in vid inre: fidan af hvardera: öfre tömen, är äfven et liter-Tunde häl a. Ögonen åro runda: Ringen Glfvertårgad. ; och ögne- sftenen fvart. Gdl- råckee har 7 frrälar, fom på de frige af | Mågtret. Rygg-fenarse åro tvänne. Den förra bar fråmft en ftor och fpånftig , famt efteråt 40 korta, hår= like frrålar; hvilka fenare frå uti en afläng tåra. Den fenare tager fin början dår den förra flutår, fom år litet framman om: två tredjedelar af Pio! fkens långd, och ftråcker fig emot ftjerten, med: en fvart Häck ytterft , dår hon fliger någor I mer ihögden å än framman ull: har 46 ftralar. Kr Bråfi-fenorna Geta in vid Gål-tåcket midt. öfver . fido-linierne; åro n: igot aflånga, vida ut åt, och: rundade med fvart (chattering:; hafya 14 frålar.: AV Bake ta | - de rr under ntdd själ UC L c ch | roppen: ära myc- | ch bg hafva 6 6 vid åndarne, ; mp- om SET vid buk-Bpoingen, é fom å år ke fram om bålj fren af fifkens In AR år red: Ub år NOR öns a ad midt uis med Spösk: ton ned Ar É må mdsckona; i men år då fer Då inelfvorne rese 4 ke-mafk af 10 tums-långde dude t CAN. MAR KN ING A Rea ; Få LE NR på ” > 07 Brid-bakaing i) jämte utder fökning , st uruvidå ' Såden 1 dyr tid ErEre ie Fa de da Ner RA fig koi (CC EC j PETER JONAS BERGIUS, - I V:sd, fn got 'Såd: (13, med. Me tilr t D KAR Diet, år ej a SR nånnyikans uppehålle och beftånd. (Storiba må den i verlden brukar det icke, och lefver åndå, ja ye allenaft lefver , utan ock mår vål, årnår kröpps- +” 1773; Jan. Febr. kropps- yrka, och kan hinna til ålder. iz 4. fien brukas i dels ftålle mångaftådes R ] Nr sa za fativa ), tilredt medelft kokning i vätten, 13. ) fom i tftörre delen af Turkiet, i Ihdien, på Mas Jabarifka och Coromandelfka kufterna, I Siam, i födra delen af China, i Jipan och flereftå- des (£); på andra ttållen 'kårnen af några flags Palmtråd, nemligen Sagu, Libby, oc Å, fålom i Oft-Indien, på Philippinfka och Moluckilka = arna (80, &c.; på Ceylon en rot, fom de kal- la Ufa (Nr); i Siberien och Kamtfchatka dels' tubereufa och bulbeufa råtter ($), dels torkad Filk (tt). Hos en del'kringflyttande Tartas rer, lårdeles de Mungaler, fom lyda under r na frågas ingen. brödföda efter CT: frin ” THEVENOT Voy. an fs Were v PVoyas ge aux Indes orient. po 241. 4 LA FrorTtE Ess "fay hifl. far P Inde p. 278. DE ta LOUBERE Royaume de Siam T. I. pe 104. DU HALDE Be fchresib. des Chinef; RT II. p. x63. Allgem Rei= ' ebefchr. ed. Lipf. T. VI. 55. KAMPFERS $ Ka KRA R. or kl m. fl. Få Algem Reifebefchr. T. VIII. p. 15. 336 T. Xl. p. 432. T. XII. p 67. (CR qv. DER BEHR Diar. po 98. — ' (t) T.ex. Litium bulbiferom och SA La» ghyrus tuberofus , Heracle:m Sphondylium, Poly- fr viviparum &c. 1J.G GMELINS Reife dwcb ibirien T. I. p. 381, II. p. so. S. KRASCKE+ NINNIKOWS Bejchr. d. Kamtjchatka P. 102, 1936: Cm GMELIN Å. ce T.J, p. 343: KRASCHENINNE — KOW I cec. p- 233. "HP Se DB ANTERMONY'S Voyagiét” Mir Se. Pr —Bersb. dans diverf. cortrées de V Afie, p. 222: i hvareft fes , at en Ryfk' alle Bad. under refan til Peking, en hel minids t tr Sa Jan, Febr. Nart. 129 t brukas på: en del örter bäde: det 1å kallade rn lilla Milium (Za Majs och Holus Mm )a fom Ne grerne förta fönder, renfay ätten på och göra fmå bållar af; dem de fedan koka ("); på andra otter Ris», hvarjehan= da legumer och rötter, tårdeles Yams ( Diofcos — Fea) och Convolvulus Batatas Cro(TERA åter på ye fåfom på kuften Congo, kär» nan af fjelfva frukten på ett flags: Palms : träd (CT 4 HÄtherica brukas fom brödy "dels de 1å kallade Bolby elter bullar af Mayz = mjöl, infvepte i blad af Mufa paradifiaca och kokade j vatten, tålom i Carthagena och flerftådes (TT)3 dels tjelfva Mayzen ftekt, fåfom i Florida fker, Nn mligen då man vil lågga up den til provi- Gon (TTT); dels den få kallade Cafave, fom göres eoc ntelr en af rötterna utaf Manioc ( Jatropba Manikor ), och år både Indianernes: och Negiers es allmännäfte. föda, få på fatta landet; fom på ho "> dare ma 0 4 til godo idel do idel Får- 20 utan tiskoft af m mi infla FOR bröd eller nägot annat. « 6 ) Allgem. Reifebefchr. T. IV. p. 129. 248. 14. « EE nat du Senegal p 1357 Mir 3. ) Afric. landfch Fetu, Pp. 191. RÖMER om Ryfber kö Öresbygetpidg. p. 267 ) LasAT Kos de Pr Afr. occid. TV. p. 77. &G. FLACOURT Hift. de NU ler OT pas. eQ RöÖ- OMER fel 0 , jer) Om Hottentötterne beråttar TEN RHYNE, at de, oo cd flållet för bröd, nyttja bulbi af flera flags Gtladioli | och andra. dylika "lök- - våxter ;-fe defs Sechediafmea. de ök Promentorio Bone Spei, p. 47. JR « ($) PIGAFETTA dejer. regni Congo, p.. 29. oftt) ULLoa Vayc del Amerigae merid. po br sätt QCOREAL Voy. aux Inde oecid. T. I. p. 340 PRE ls bodrås RR std. af Görs volvulus. Batatas,: fåfom, på SN Domihgo och -flés ra Öar ee) ss dels frukten: af Muha paradifiac 3 hvilken omogen-fönderfkåres ; ftekes- och åtes Varm y fåfons I Guayaquil; och Popayans( TI dels Ållon, ) kokta i flera vatten, tils befiheten- före gärt;, ock tjena til bröd,för några vilda Natios ner. i Canada, åfvenföom ock bark .och hyarjes ”handå rötter (Ft); at nu förtiga I Ler anera, til Brödföda ahtagiie: fakers fom. vidlyfi tigheten iförs bjuder sat omröra, I Eutopa. göres, bröd allmåns tiaft af Hvete och. Råg; men: 1 Några; SNajv sås ven "af Korn och Hafre. TRE meg ANN — Brukeligatte låttet i Eufopa- til. Bröd bereds ning års fom män vet, ar Aigot af dead vanliga -Sådflagen, antingen en (amt € let i bland= ning med flera; blifver; efter od at ulves riferande, til mjöls, formeradt med en il ö58s rhed inblandande af Lak ju dricka; H ROR fe ären nd nn rd FÖRRE Roe ER ag IT UuLroA I C: NS a I. 6. p. rg IBAncRoFT ss Naturgeleb. v v. Gviana , p. 24. I Bralilien åtes mjös > Jet håraf med fked;. i faller, för bred: Uitoa/ 66 Mod 0 AA LR (Ev) CoreaAL / ee. p. igt. DAM en fot vid Fat | fen dl fom i Brafiken nyttjäs, och THEVET en- nad, fom kellas Hettich, 'och. dårfammaftades åtes för bröd ; fe defs Singular. de la France. Ir fol. gr: Pop 2 () Larat Voy. ans ie. de V Amer: T. $; p 443. Å ”(t) Utiöa Ie TI p.i50. CoREAL Ive. 7.1, fas OR i (14) LE BeAuv Avant. T.Il.p.ö$,96. Piet tra& As fricå åta invånarne ållon af Ek, flektaå; men deåro 08; SHAW Voy. gg dd Bärbar. TI eser, P AR 4 Jan. Febr. Mart, futdeg, eller något annat fermentum, för åt up» | a gåsning, hvarefter famma deg bakas til | r, af fådan ftörlek och form fom behågasg, mfider i lagom varm ugn gråddas. Det fålunda blifne Brödet åtes både mjukt och tors kadt, ofta för fig fjelf, men mått jämte någoh tilkoft af annan födas = 0 jä dd 3 Hvad angår den omtalta gåsning ;' fom degen undergår , få år den af enahanda befkaffenhet med den, fom:vanligen vid brånnevins och drickas be» tfedande brukas, neml, fpiritueufe, blott med - den fkilnad, at. deg-gåsningen åftadkommes med minfta vatten, form möjeligt kan bli; öch kors tare tid; underhålles. : Man: vet; at vid all fpi- ritueufe. gåsning följande phenomener förefalla: .1.at blandningen, under årforderlig vårma; Brin gas i en ftark imbördes rörelfe 3 2: at, under dets ta arbetes: de oljaktige delarne förtunnas til ftår- fta finhet , och intime förena fig med de vattenaki tiga; hvilket män kallar at fpiritus generérås; 3. ac, medan detta påftår; en myckenhet faft luft (air fikus) låttes 1 rörelfe och afdunttar; 4: at en: hopc:af fpiritus åfven följer med och flyget bort: $5-oat frcule, då vehiculutn år tilräcke> ligt, frånfkiljas, och dels upfkjutas ät öfra y> tan j dels,deponertas på bottnen af kårilers "Men Tom deg-gåsningen göres, tålom fades, körtare ån vid bryggning och brånning ; det år, atbrys tes i förtid, 1å blir ock det imbördes rörelfen mycket ofullkomlig,; och följakteligen köröma åcke alla, utan 'allenaft några tå delar; af det i mjölet innehållna oljaktiga våfendet, at bringas til fpiritus, åfvenfom ock hvarken några fecu: Jae kunna frånfkiljas, för det ar vattublandnin= : gen i så ki i 32 1773. Jan. Febr, Mart. gen sår, få liten, eller pårlångt når få mycken falt luft utur degen kan afdunfta, fom vanligen fker vid en tilftåld dilueråd gåsning, - Denna i de rå kakorna qvarhållna fafta luft år annars det egenteliga medlet, hvarigenom de; under: vår- mans. action uti ugnen, göras pipiga; hvarföre ock brödet altid bir flålbakadt; om gåsningen för långe: påttatt , 43 ar fafta luften för mycket fått förlygas -då man deremot ofta fer, at las gom: gåfta deg -kakor kunna fållas juft uti. vin> terskölden, ja åfvenvål fryfa, och lika vål blif- iva-pipiga och arta fig: vål, fedan de derifrån blifvit infatté i:bakugnen. ;' Det förberörde phé= noméhet vid fpiritueufe: gåsning, at en: mycken» het fpiritus jämte fåfta luften dunftar bort; in- tråffar. åfven vid vår vanliga bröd-bakning, dels uinder.det: degen år i tråget, och fedan 1: fjelf- va ibakningen åltas; dels ock" förnåmligaft under gråddningér i: ugnenfy: smtintdad Flon vå Det tyckes vål: redan våra tåmmeligen klart; at deg-gåsningen år af enahanda fpiritueufe na> tur, lom den: mera diluerade gåsning , » hvilken brånnevins ochdrickas tilverkande fordrar; icke defs mindre hatfvjag nårmare utrönt "det medeltt ett förfök :- då jag tagit deg, och låtit den med mycket vatten utfpådas, 1 likhet med en til- måfkning, famt federmera denna blandning på vanligt fått. deftilleras,' hvarigenom jag tätt en verkelig fpiritus frumenti ; til nog betydeli quantum. Jag anteknade vål, vid: detta förföky både degens och det deraf blifna brånnevinets vigt, på det alt fkulle blifva tå mycket nog- grannare; men då jag nu fer efter -min antek> ning, mårker jag den vara förkommen, och jag . FR Dar LÅ Jan. Febr. Mart. 33 LÄ AR ej tilfålle at. göra famma förfök om igen. sgen jag nyttjade, vaf något fyrad. tager för afgjordt, at Sådens födande: JAG r åro jult de famme, fom de, hvilka under ngen gå til fpiritus, ty man fer vid all brån- ling , huru ringa föda år til ge uti Feldt bj r brånnevinet. RN Va Når då mjé 1 undergått den tilredelfe, at det rt bakadt til bråd, efter föregången gåsning, tlå en hel mångd fpiritus under det (am= afdunftat och förflugit, kan man, i följe af fagdt å år, vara nogfamt förfåkrad, at tåm- många delar af defs födande åmne gått orade, och det famma följakteligen blifvit dre drygt « och mindre kraftigt til en flyrkan- de fpis och nåring, ån om det på något annat fått hade blifvit anvåndt, hvarigenom famma fö- dande delar icke behöft förloras, . Den fom vil itäer Lp mitt nyfsnåmnde Förfök , öch fe efter, i hvad 'propörtion vanli deg gifver fpiritus, kan något når fåga, i hvad mån mjölet mifter af defs. gr dande våfende och. ftyrka genom 0515 hejade de til bröd- -bakning. i Min afligt bed: don påminnelfer å är icke, at . jr på. bortlåggande. af vår vanliga bröd- de Ning, Jag håller den fnarare mycket god "och gagnelig för alla, fom blifvit från barndomen | jvande . vid bråd, och derföre ej utan olågenhet - kunna vara fåda nt förutan. "Jag tror, at ett lin ka qvantum mjöl blir låttare för en fvag mage at digerera, fedan konften beredt det til ett pi- Pigt S vål artadt körs , ån om det famma blott fkul- Y 34 1773. Jat. Fehr. Mart, fkulle förbåttras medelft kokning eller ftekning. "Ty det år ej nog,"at cruditeterne i mjölet bort= tagas, under det brödet i ugnen gråddas, hvil- ' ket kan fvara emot kokning och ftekning; utan gåsningen, fom förut upvåckt en tåmmelig ftark invårtes rörelfe i deg-maffan, har ock med det famma verkat på både de oljaktiga och vifqueu- fa delarna, flå at de blifvit i god mån förtun- nade, och dymedeltt tjenligare för magen at: fmåltas; hvarefter fafta luften likafom; utbredt dem under gråddningen , 1å at fjelfva brödet no blitvit pipigt, och altfaå benågnare at under tug- gandet blanda fig med faliven, följakteligen mes ra digeftibelt för magen. . Bröd, med gåsning tilredr, år ock i få måtto en beqvåm föda, fom det utan fkada kan torkas, och fålunda långe förvaras, för at tilgå och nyttja vid allahanda behof." LL (EN AA Men når dyr tid år, å tårde, och Såden up- fligit til 1å högt pris, at en fattig man knapt med hela fitt capital förmår köpa en:enda tun- na, fom med ytterfta fparfamhet fkall. utfpifas : til flera munnar, då blifver vilst en nog:ange- lågen fråga, huru han famma Såd-tunna båft må kunna anvånda, at den: kan blifva dryg och in- gen del deraf förfpillas, Skulle jag då gifva råd, få ftlyrkte jag icke til at baka den til bröd ,. fe- an jag. fått Öfvertygelfe om den fpillning af -födande åmnen, fom-medföljer brådbakning, För en 13 ufel man, fom vil undgå den hårda och - vådeliga utvåg , fom-mången 1 hungers-néd til- : griper, at til lifsmedel nyttja bark, brånda ben: och mera dylikt, gåller det vifferligen, at noga hus- Kd BEFANNS NA NN då SRA 6 AN I ; NLRA ; UN ke | ”d a K NET VR / é (9 Öv k ; , + 2 Hiv M fr å 4 SEN OR CE I NN Rd er Vv (d yr b A å t 4 | 41773. Jan. Febr. Matt er C a AV 3 . LJ o e i 2 hushålla i alt, ja ock i de minfta fmå-faker, varpå han i båttre omftåndigheter ej behöfde RR ON ER TR AA | SR NN gy ”4y e ara nogråknad. . Men den fpillning af födande FARAN RR VV ENSE KR ng Re | Zz å åmnen, fom med fpiritueufa delarnas genereran- de och tåfånga afdunftande vid brådbakning up- Ly &E FS en mångd Spannemål upbakas, fårdeles då deraf SG furt bröd, fådant fom Skånfka Bonden bru- deligt för den fattiga at nyttja i dyr tid, eme- I i IgE AR er ” fo SEKET ENN 0 3 C BN lan, under den protraherade gåsningen, och ges nom det nyttjade 'fura fermentum, omfider en ”åttike-gåsning upkommit, hvarigenom en åttike- art inblandat fig uti fjelfva brådet, ofta med få flark fyra, at den yfter mjölk. Af fermen- ””tations-lagarna vet man, huru all åttika drager "fin uprinnelfe ifrån det fpiritueufa våfende, fom vid gåsningens början blef alftradt, eller eljeft blifvit ditlagdt." Således kommer ock at calcu- Jeras på någon anfenlig åtgång af de fpiritueu- och verkeligen födande åmnen i mjölet, ge- nom den portion åttika, fom tilkom, Detta kun- "de vål vara likgiltigt, om få vore, at åtrika åg- "ge den förmågan at födas men då den, efter de antagne Låkare-principer, uplåfer och förtunnar bloden ; få bör man i famma mån medgifva, at denfamma fnarare magrar ån föder, hvilket gan- ka illa kommer til pafs i hungers-nåd, då blo- den nog ändå år appauvrerad och benågen at bli för tunn. DE | 7 Å ST C Zz Jag Yy = = SNS 36 "1773. Jan. Febr. Mar - Jag ville dertöre, at den utfattiga och ufla hopen fkulle , under exifterande dyr tid och fpannemåls-brift, uphöra med fin brukeliga bråd- bakning, och bereda fitt förvårfvade ringa mjöl- förråd fig til fpis medelft kokning, utan någon föregången gåsning. Månge af våra Dalkarlar tyckas rått vål förftå detta hushålls -grep, fom koka gröt af det mjöl-förråd de föra med fig, utan at bekymra fig om någon bröd-föda, och likvål hafva gemenligen både god hålfa och flyr- ka, at göra fitt tunga arbete. Jag tror, at man på det låttet drager af mjölet all den kraft, fom möjeligen kan ftå at århållas. Men någon torde befara elack påfölgd för hålfan, efter magen fvår- ligen fkulle kunna fördraga, at långe förtåra Så- dens vifqueufa delar i det måfta oberedda, och utan at vara förbåttrade genom gåsning. Det- ta kan jag vål medgifva, dereft jag vil fuppo- nera något öfverflådigt nyttjande af ogåfta mjöl- råtter. Men hår talas icke om fådant folk, hos hvilka något öfverflåd kan hafva rum , utan om uflingar, fom tryckas af hungers-nåd, och fom i flikt tilftånd ofta hålla bark, ax-bofs, agnar och ån orimligare faker til godo. Förfarerhe- ten vifar ju, at bloden hos dem fom fvålta år både för tunn och för fkarp; följakteligen kan det vifcofum, fom Såden, utan gåsning tilredd, innehåller, komma ganfka vål til måtta, för at” infpiffera och förmildra våtfkorna. Och månne en fådan månnifka fkall kunna fara illa utaf da-: geligt bruk af gröt, vålling och dylika ogåfta råtter, då de famma efomoftaft nyttjas med fundhet och vålbehag i våra flefta vålmående hus- > håll? Pålfka Bonden lefver hela vintren Benen, | | a — ara gryngröt , ty han har ej råd til at baka Det år vål icke utan, at en fom altid varit JA $ 3 2 '; V 4 a Vi Van V id bröd, kan tycka fin mage det famma fordra, fåfom något ftadigt. En fådan må vål baka åt fig de 1å kallade Tunn-kakor, fom utan gåsning tilverkas (""), och på några orter i ri- ket åro nog bekante och vedertagne. Men hvar och en, fom om höften finner fitt inbårgade Såd-förråd vara få otilfråckeligt, at total brift år at befrukta, gör mycket klokt, om han då ge- naft, medan hvarjehanda flags Rötter ftå til. fångs i tåppor och kålgårdar til drågeligt pris» förfer fig dermed och anvånder til bråd - bak- ning. Herr GLAseERr har förfökt Kålrötter der til, dem han, efter föregånget tvåttande, fka- lande och fönderfkårande, låtit i fåll torka uti ugn, och mala på qvarn til mjöl, farat deraf federmera baka bröd, på det lått, at til hvart fkålpund lådant mjöl tagits 23 lod god bake- gåt, hvilket bröd fkall blifvit fmakeligt och ic-- ke befvårligt för magen (""+). Vil någon an= nan mindre nöådtrångd åndteligen hafva Såd der- ibland, 13 kan han af Herr Affefflor STRAND- C 4 BERGS PE — : Ira ("YVoyage en Sibérie par I Abbé CHAP?E Pp” AUTE: — ROCHE, T. I. pe. m. 31. ; —("') Hårmed kommer det hos Araberne brukeliga bröd oo. Ofverens, hvilket af hoprårdt mjöl och vatten utan gåsning gråddas på heta ftenkåril &c. Se D ARS a VIEUX Voyage dans la Paléftine, publié par DE LA oc RoQuey,p. 192. Cfr. Suaw Ike. T.I.p. 384. (4) Se Frånckifche Sammlungen ec. 4. Band, 24. I Stop. $4. . 38 1773: Jan. Bebr. Mart. BERGS nyligen utgifna tradtat (") få en nyttig upgift, huru ett godt och fundt bråd fkall kun=" na beredas både af Kålrötter, Rofvor och Po- tätoäs, dels med en tredjedels och dels med en OM é | 4 ll » SM va ro , t halfparts befparing af Såden. Om det fiftnåmnde Rotflagets fynnerliga tjenlighet til bröd -bak- ning, i blandming med Såd, intygar en annan Traltat (FF), fom åfven upgifver ett baknings- fått, med en fjerdedels befparing af Såden ; och lårer nu mera, efter fleras anftålde förfök , knapt » kunna tviflas, at ju deffe Rötter åro de båfte och målft födande at blanda med mjöl til bröds be redande, ja 1å, at man gerna bör inblanda nå- got deraf i hvarje Spisbråds- bakning, til brö= dets förbåttrande både i fmak, muft och mör- het: Annars kan ock hår nåmnas den för någon tid fedan upgifna anvisning til bråd-bakning af Qvickrot (Triticum repens ), 1å mycket gagne- I:gare för den fattigafte hopen at vidtaga, fom denna bakning låtit verkfrålla fig med tre fjer- dedelars befparing af Såden, och fjelfva råtter- na defsutom merendels lått ftå at bekomma u-= tan penninge-urgift, varandes både funda och födande (""). Det vore til önfkandes, at fli-. tiga och noggranna underfökningar af upmårk- famma och kunniga månn anftåldes, til behö- rigt utrönande af våra inhemfka våxters natur och Så (") Sätt at til Sådes- befparing nyttja tilfats Hr Rof- vor, Kalrötter eller Potatoes vid bröd-bakning (Fc. ("Y K. Commerce -Collegii underrättelfe om Fordpå- rons. plantering och bruk, åt 1749. 9: 7. = (""") Mitt Rön om Spannemals: briftens' ärfättjande medelft Qvickrot, år 1757. i pd Jat. Febr, Mart. 29 y og låmpelighet til lifs-uppchålle i id, hvaraf mycken båtnad ofelbart fkul- - SOBRE TR HÄNDELSE, der 4 4 Blyboin (Ceruffa) af förfeende blifz — vit brukadt : mat , Anfånd från Goda Hoppets Udde, 2 ö CARL PETER THUNBERG, ARR Med. Dod&or. i kd ) Qedan jag låmnat Amfterdam, och antrådt re-= oo fan til Cap, at derifrån vidare komma til Java och Japan, hånde de förfta dagarna den cafus, fom jag nu har den åran, at til Kongl, Vetenflkaps Academien infånda, om den. verkan, fom Blyhvitt haft i månniflkans kropp, då det af oförfigtighet blifvit nyttjadt i mat. (> 1772den 4. Januarii bakades om aftonen pann- kakor, hvartil Skepps-pråften, fom på deffe [kep- pen ofta beförjer om, hvad hvarje dag fkall åtas, hade af förfeende gifvit hålften mjöl och hålften Blyhvitt , af en kruka, fom ej röjde fig tör ho- nom med fin tyngd. Pannkakorne voro tunna, med bruna brånde flåckar hår och dår, men för öf- rigt fågo de hvita ut, och 1å torra, fom om deri ej varit en enda fmörbit. Kocken, fom mifs- Oe: hafva illa bakat dem och fparat fmöret, CA blef 49 1773: Jan. Febr, Mate, blef. derföre inkallad och fick bannor: En pann=- kaka åts dock af hvarje Dåcks-officerare vid bor- det. Smaken var endaft litet fötaktig, och an- nars ej oangenåm. De öfriga vannkakorna åtos. af Köks- måftaren och poikarne, tå at in alles 20 perfoner håraf hade fått fin portion. Effe- tten derefter var den, at fomlige kråktes der- af flrax, andre natten derpå och hela den följande dagen, då Blyhvittet , helt mörkgrått, fank til botnen i kårilet. De, fom fingo krå- kas famma afton, blefvo materien qvitte och voro fedan: frifke , fom hånde alle poikarne, At- - fkillige af Officerarne, fedan de fått gifva öfver, hade ej vidare olågenhet deraf: Förmodeligen hafva de åtit af de pannkakor, fom förft blifvit bakade, ock fåledes innehöllo mindre Blyhvitt. Andre åter fingo dyrare betala fin måltid, dem jag vil tårfkildt omtala, | | Capitainen mådde, efter kråkningen, ett par dagar vål, men fick fedan en Colik, fom icke . lindrades, hvarken af emollientia externa, emol- lierande drycker eller clyftirer, utan continue- rade 2:ne dagar; då gafs en dofis Laud. liquid. SYD. om aftonen, hvaraf Coliken aldeles gick bort , utan at Han fedan haft vidare någon olå- genhet. | ; Ingen var ftarkare plågad, ån jag och Skepps- Pråften. . Emot morgonen den f$. Jan, började jag förft tå kråkning, fom continuerade nåftan hela dagen, 1å at jag in alles hade imellan 30 och 40 upkaftningar, hvaraf i kårilet hade fatt fig vid pafs 4 eller 5 matfkedar af ett brunt fediment eller Blyhvitt. Den pannkakan jag at, . Al | var 3 4 / é Au VR N fån Br. Nar) då mn af de öfverfta på fatet, hade tåledes i- de fifta blifvit bakad, och innehöll der- > mycket Blyhvitt, hvilket, enligt fin tyngd, rukan nedfunkit til botnen. 'Jåmte vomitus, jag Colik,, fom dock ej var mycket ftark. Redan famma dag fvullnade tandköttet vid tand- röåtterne , och fatte fig likfom knylar, de dår 1å- kert innehöållo Blyhvitt, och vore helt öma och hårda. Likaledes fvållde körtlarne, få i munnen fom under hakan, Spotten var ganfka feg, och tungan helt brunaktig. Med ymnigt drickande låttade och befordrade jag upkaftningen; och nyttjade ett emollierande gargarisma, at lindra fvullnaden i munnen. Den 6:te Jan. fick jag en fullkomlig, men lindrig, fpottning, och munnen fårades inuti, i fynnerhet vid fidorna, med en oelack flank utur munnen, Öfver tånderna fatte fig ett gulaktigt flem, och urinen var rödaktig och brandgul, För at draga materien nedåt, intogs ett Laxans, Den 7:de contnuerade fpott- ningen lindrigt , och tåren i munnen blefvo helt gula. Den 8:de mådde jag båttre, men natten — derpå inflammerades ögonen, fom dock af frot- tering med ögonlocket gick öfver; tärarne flåto + fedan dagen derefter ymnogt til, voro fkarpa, — fråtande och adftringerade huden: Högra fidan af anfigtet fvullnade up, med en Ör- vårk , fom var ganfka befvårlig, i fynnerhet under fpottens nedfvåljande, och gjorde, at jag med ftörfta — fvårighet kunde dricka, men omöjeligen tugga — eller fvålja något folidt. Mot middagen fyntes Pi fingrarne upfvållde råda flåckar, ftörre och - mindre, utan tfårdeles ömhet, hvilke gingo ef- ter några timar bort, och vifade fig åter efter 42 17738: Jani Febr. ett par dagar. Den 10:de var fvullnaden:i hal= fen borta, och materien drog fig då til magen, och förorfakade å nyo några kråkningar. Den ' I I:te continuerade upkaftningen, och litet blod vifte fig dervid. Den 12:te åfvenlå, då mera "blod vifade fg. Den 13:de kånde jag endaft åckel, och lindrig Colik då och då, Den 14:de:. voro munnen och halfen få torra, at de likfom limmades tilhopa, och Blyhvitt fyntes åfven i fpotten, fom ock var krit-hvit. Den 15:de ha- de jag åter Colik, med ftythet i knån, hvilken flyfhet åfven 4 af de andre Officerarne fingo, Den 19:de infunno fig hufvud-vårk och åckel, Den 21:fta upretade Blyhvitts-materien åter Co-' Lik, flygande vårk i högra armen, men en fix vårk i knån, under fottålorna, och mellan fjelfva benen i foten, at jag med måda kunde gå, hvil- ket ock continuerade dagen derpå. Sedan be- gynte jag må vål, och återfick fmåningom kraf- terna, fom af de många upkaftningar anfenli- gen hade minfkats. = KN Skepps-Pråften hade de förfta dagarna ftark upkaftning och colik, och på honom 4(å vål, fom på Commendeuren för Soldaterne ; fvållde tandköttet up,» och får i munnen, fom åfven gulnade, flogo ut, thuru den fenare ej haft 1a' väldfamma kråkningar eller ftark colik. Mot flu- tet af Jan. fick den förre åter en ftark Colik, fom fvårligen gaf fig af emollientia: Den kom efter hågen dagar flarkere åter, med en full- komlig Iliaca. - Hvarken fkarpa cliftirer el- ler ftol- piller fkaffade öpning; derföre fattes ett cliftir af deco&o foliorum tabaci, fom ej hel-' ler halp, hvarföre det itererades, då öpning ficks». ? men Jan. Febr. Mart, 43 | asien med upkaftning: hörde ej up, förr god dofis Laud. liquidum.gafs. | hh ki kocken fick, efter några dagars för-. 107 p> fedan förfta kråkningarne voro öfver, Co- lik > fom gaf fig af vanliga medel; men kom åter, och blef mer och mer ftark, och: det ka | rd i "början af Februario fruktades för Enteritis, ty han blef då nåftan urfinnig , och ville fric- ka fig buken up. Ådern' öpnades derföre, och - cliftir fattes, hvaraf han fick lindring; men an- dra dagen ökades åter Coliken med Tliaca. In- ga falta cliftirer eller ftol-piller öpnade, ej hel- der i början Cliftir af Tobaks-decoé&, förr ån 2 &3 förgåfves blifvit fatte. Laudan. liquid. gafs, men det halp honom ej 1å fullkomligt, fom de | förra, utan fkaffade lindring endaft för liten tidz - derföre lades öfver magen en fpanfk fluga, fom aldeles halp; men han blef deraf likfom half- bank i låren; at han ej kunde gå, hvilken lam- | t dock fmåningom förgick. | EA Decda olyckeliga håndelfe, fom Rd mig. : den måtta plågan, och lärt mig, at hådan- efter, på fråmmande orter i fynnerhet, .blifva odd granlaga i mat och dryck, vifar = 4 1:0. Huru Blyhvitts- materien, ehuru tung dén år, med våtfkorna blifvit omförd, åfven til de finare kåril, hvaraf kom fvullnad i körtlar och huden. | > 2:0. Huru den vål förorfakat ne frark Cd: pris men ingen Colika pittonum, 3:0. « HV jer lå 3:0. Huru den kunnat excitera fpottning, » faft ej lå frark, fom Mercurius; och | ; 4.:0. Huru den hållit fig flygtigare i de mju- sd - ke kropfens delar, men mera fix uti lederne- och mellan benen. | SER AR BERNS de Några Svenfka orters Geographifka Lon- gituder, utråknade af obfervationer sfs ver Sol-förmörkelferne , Aren | 1764 och 1769. = ot ARR | oo ANDERS JOHAN LEXELL, Aftrön. Profeff. och Ledam. af Keiferl. Vetenfk. Acad. i St. Petersburg. D: jag nyligen var fyffelfatt, at för en del af de orter, hvareft Veneris fifta paffage genom Solen blifvit obferverad , utråkna Geo- graphilka Longituden, 1 anledning af de obfer- vationer, fom blifvit anftålde öfver Sol-förmör- kelfen; hvilken famma dag fig tildrog; hade jag åfven tiltålle, at för de Svenfka orter, hvareft denna förmörkelfe blifvit obferverad, utföka de- ras belågenhet i anfeende til Longituden. De, flutfatfer,fom jag för några af deffa orter fann, vo= ro få mårkeligen fkilde ifrån dem, hvilka af ob- fervationer på Jupiters Månars förmörkelfer blif- vit dragne, at jag, i ovifshet, om til åfventyrs de inkaft torde åga någon grund, fom emot Me-' thoden at beftåmma Longituden af kn | jöl- ; x fr I ; Eg 3» Jan, Febr. Mart. é MEGA Ae IE re vo Få Md. (On AN I e FÖR « Sol-förmörkelfer , nyligen blifvit gjorde» beflår, at åfven utråkna de obfervationer, fom öfver den g v a ar mårkeliga Sol- förmörkelfen är 1764, i Sverige blifvit anflälde, i mening at dåraf utröna, om bågge Förmörkelferne fkulle gifva enahanda ut» Mag, då jag icke mera trodde mig böra tvifla, ar ju deffe ågde mera trovårdighet, ån de flut- fatfer, fom af Jupiters månars förmörkelfer blif- vit hånledde. Jag fann ock, mer ån jag för- moda kunnat, at bågge deffe förmörkelfer i detta mål ganfka vål öfverens-fltåmma, och tyc- ker mig låledes hafva tilråckelig anledning at påftå, det i fynnerhet de för Lund och Abo hår- tils antagne Meridian -fkilnader ifrån Obfervato- rium i Stockholm, behöfva tåmmeligen ftark råt- telfe. Imedlertid vågar jag dock ej upgifva de fNutfarfer jag funnit för fåkra, mer in inom f fe- cunder. Ehvad trovårdighet de hålft kunna åga, förmodar jag, at Kongl. Vetenfkaps Academien med vålbehag lårer uptaga mina underfökningar Lacka ämne. cc / JR of. Innan jag kan upgifva de flutfatfer jag af obfervationerne funnit, blifver förft nödigt, at i korthet nåmna om den Method jag vid deffla - underfökningar brukat. Låt altiå, Fig. 3. Tab. II. Linien MNS föreftålla Ecliptican, S Solens ftål- de, L den punéten, hvareft Månens centrum ver- keligen år, och K defs fynbara ftålle för en gifz ven tid, famt linierne LM, KN nedfållas vinkel- rått emot Ecliptican, tå at MN blifver lika med Månens Longituds parallax; och KN defs fynba- ora Latitud, lika med fkillnaden imellan den ver- -keliga och Latituds parallaxen. Om vidare SK fammanbindes med en rår linie, blifver KS der TR fyn- 46 1773. Jan. Febr. he AN OM "NR MV NN LG AM M IR i W fynbara afftåndet imellan Solens och Månens me- delpunéter. Til at nu af en anftäld obfervation föka tiden, då Solen och Månen voro i deras råt- ta conjunéttion efter Ecliptican, bör, fom be- kant år, triangeln SKN uplöfas på det fåttet, at af fidorna KS och NK, fidan NS fökes. ' Se= dan NS blifvit funnen, bör MN, efter omftån- digheterne, dårtil låggas eller dån från tagas, för at finna SM, fom år Månens verkeliga afftånd ifrån Solen efter Ecliptican. Om federmera tiden förs kes, fom Månen med fin relativa rörelfe anvån-- der, at igenomlöpa MS, och den famma adderas eller fubtraheras, fom omftåndigheterne fordra, til det obferverade tids-momentet , finnes dåraf tiden, då Solens och Månens conjunéttion efter Ecliptican bordt inträffa, | "2. Detta vårde på conjun&ions-tiden kan al- lenaft få vida anfes för påliteligt, fom de antagne Elementa, på hvilka utråkningen af linien MS blifvit bygd, åro med fanningen öfvcetensftåm- mande; ty i det fallet, då fynbara Latituden år Nordlig, fkulle, i båndelfe Månens verkeliga La- titude borde ökas, NK blifva ftörre, men SN tvårt- om böra minfkas. Art nu kunna hafva affeende på den åndring, fom det fundne vårdet för conjun- €tions-tiden fkulle undergå, til följe af de råttelfer, hvilka antingen Månens Latitude, eller medelpun= Eternas fynbara afftånd, eller ock Månens parallax betarfvaz låt den förfta flags corré&&ionen kal. Jas ;, den andra d, och den tredje e, famt vin= - kelen KSN heta £L. Om deffa 'rättelfer, v, d e anfes ganfka fmå, i jämförelfe med linierne KS och KNy4 hvilket i de flefte fall fke kan , kun- na de ock betraktas fåfom 'differentialer. Nu är Rp ”. CM Å ” Jr, Pöbr. Möt 47 r altlå KLGA ät WAR: der” råttelfen kår conjun- & jons- tiden bör fökas genom corrtEtionen på li- n ien SM, hvilken år lika med d SNYÅMN. Se- VR år ock tjenligt at anmärka, det d.NS= KS. Sec. L—d. KN. Tang L, hvilken fats j jag i h är då. mycket håldre undgår dr bevifa, fom jag 'et fådant bevis redan anfört uti Kongl. Acade- miens Handlingar för År 1771, tredje Quartalet. Om nu horizontal-parallaxen under equator kal= las P, or oi Pp sa dt ituds paral-. laxen 25 4 år d. KN= ty > (hvarvid bör mårkas,. ät jag hår anfer va Latituden Tå- fom Nordlig, och gålla de öfre tecknen, om den freen Latituden år Noralig , men de nedre, om Kden år Sydlig); federmera finnes ock d. MN LL 24 förjakeslilen. blifver d. SM = d. NS +d. Fi Ej pd ES o£ Tang. EN Låt » i Ke of Tang. L+» ibötyda det talet, RE en gifven långa bör multipliceras , at finna tiden, fom Månen med fin relativa rörelfe genomlöper den famma, 13 upkommer åndteligen den fökta råttelfen för con- Prem. pojk =md. Sec. a Tang, L+m f 4 (GG Tang. L+ 2) 4 Jag kap ej hårvid förbigå at ufimår ka, hu- mu ENE! det vid Sol-förmörkelfers beräknande ; . är, 48 1773. Jan. Febr. Mart. år, at på denna råttelfe hafva affeende, för at ej ganfka mycket fara vilfe om råtta conjunéions- tiden, I fynnerhet bör den råttelfe, fom Må- nens Latitude behöfver, ingalunda ur akt låtas. Detta kan med et exempel ganfka lått förklaras. & é Al 3 5 0 ; ; S + ". » Låt uti Triangelen SKN, fidan KS vara = 18543; ng ””' | Vi ” AE | KN = 610, få blifver NS = 17f0: om nu anta» t” N | ÄN | ges, aty,=—20, då råtta vårdet på KN torde vara 90, finnes dåraf NS = 1757: Denna fkillnad på 7 kan i viffa fall åftadkomma vid :conjunéions- . tiden ét fel, fom går til 16, lålom vid Sol-för- mörkelfen Ar 1764. dr 3. Nu får jag alttå ftraxt framte de utflag, fom råkningarna öfver förmörkelfens flut, Ar1769; för de Svenfka orter mig gifvit: jag vill med flit anföra dem förft; emedan de gifvit anledning til de råkningar jag federmera öfver 1764 års för- måörkelfe anftålt, TR RR Ur RN Tiden för Solens och Månens conjunéttion uti Ecliptican, har jag funnit vara: SR RR Fl för Stockh. kl.21:3 3.56—1 i 90.d+0.86.)—0,25.€. > Upfala = 21.32.12—1.88 —+0.82 —0,24 ' Lund 21.14. 30—1-97 H$02 0.17: Uranieb. 21.12.48—1.96 —+0.99 —0.16 brak 21,51. 3—1.88- 034 0.3 Ej Cajaneb. 22.12.35—1.81 —+0.66 —0.38 Pello 21.S7:48==1.77 "Mörfgi Eg Når Mi Febr. Mart. 49 ä j Når deffa vården för de fem fenare Orter i a med. dem, fom blifvit fundne. för de vånne ne fört nåmnde, blifva Meridian fkillnaderne föl saböd, imellan Stockholm Ly 100 Lund” 19.26 0507. d 0,16. J —0,08.s, s4e Agge 21. 8 +0,06 —0,13 —0,07 « Wanhab "rå ro 002 0,02 "0,08 Fl Bajancb. 38.3 39 +C,09 "0,20 —6513 Pello - 1123: (2 -F0,13 0,33 —0304 (007, imellan Upfala at LLA | ; och Nörd 1 17.42 +0,09.d —0,20.) —0,07.0, Uranieb. 19.24 40,08 0,17 —0,06 Wanhal.: 18.56 +0,00' +0,92 —0;09 Sören 40.23 '+0,07 = 0,16 —&,I14 Pello 7:2f.36 +0,tI —0,25 37 930 "a, Nu åro vil, coéffidienterne för d, y> e> 13 lka (må, at de utan mårkeligt fel kunde, ur akt låtas;' likvål på det ingen ting må förfum= mas, fom til'vifshet bidraga kan, bör Jag nåma na, at jag funnit deras vården vara något nåra fom följer, d=—3 fec. y=—22 fec, oche=>-& fec. "Jag tåger med Mit något nåra 3 ty en va -metrifk: noggranhet år vid defta underfökningat ej at; förmo a, håltt obfervationerne på Sol at de högft' kunde sne ge två Apr då hår lik-' a at rått derdtna BR Re förl Mirai » Latitud, tiltror jag mig. kunna förlåkra, "at der af mig SAN vårdet på» ej fkal finnas D : fel. 50 ay; 73. Jan Febr. felaktigt på 5 fec. bålft jag ob at, om, alt be- | afäktande af correétionerne d och e fkulle förd fummas, Latitudens' råttelfe dock borde 1 det. pårmatte blifva 17 eller 18 fec. fom med flere. fkål nd kunde MSEK om; 13 BER vore. vr ib Meridian - fkillnaden iw ON Stockholm ; . Upfala Mu uti Så fom Följer: ö | ice fe ud - 19, s2950 ka 17i (6 de fr SÖTraniebutg.s 2 se pi ös 28: CSÅbo mona IfooSLd AT LÄG Tajaneburg. = 8043 p40l27: Pello rr Nn RR OEDE Bf: ApS hvarvid bör mårkas, at. Waohulipsdr ligger 23 feci i tid öfter om Åbo Domkyrka, efter Fferr Dofttor GADOL INS upgifvande uti Hand- Jingarne År 17659... Nu,kunna. ock ibågge flags flötfatferne bringas til Öblervatorii i Stockholm: Meridian, emedåt Meridian - fkillnaden imellan jod Sr och Upfala;. fom plågar utlåtras til: ör 397 eller: 404 ofelbart år aldeles pålitelig. På detta fått finnas följande vården på. Meridian- 'd fkillnaådérne imellan de anförde orter och Stock-. holms-Obfervatoriuni, hVareft I; utmårker de vår- h dep) fom blifvit ;fundne 'af jämförelte med. den i: Stockholm gjorde Obfervatiohen; : IT. de. fom följa af' den 1 Upfala MOE - och Nr meföjtaer af båBBer ; . SE MYR TE "Lund . « é 0 z å äg MN Å EN j Y $ Å ; å l | ER ffa v? ÄG 4773. Jan. Febr. Nart, 5 dur Ae ” . | a I [1 Å b IL 4 2772. JA]. TCUIe TNdil, 3 i 0 g Z kö ) i; | å NAT Vr KR > L q ; 4 DEE Rs Me i i iv 5 tf SC EO, og SL ag i 5 - I i 2 FLAT $ FÖREN (å RES, ÄR > Pg $6 pR Rand cd 19.129.) 19.125 IT: > Uranieburg | 21..11 | 210 71 21009 ' AT ; I ; e : ; | RÖR ene 16. 5330 16. ib d 16. 3 Cajaneburg | 38. 43 | 38.48 | 38-47 ; Pållo + =) 23-591 24 04240 KIA 2 6. Så vål öfverensftåmmande, de för Caja- neburg och Pello fundne Meridian -fkillnader 'åro med dem, fom af Jupiters Månars förmörs kelfer och andra förut gjorda obfervaåtioner blif. vit faftftålde; 1å mårkelig år afvikeifen,' hvad Longituderne för Lund och Abo angår, Uti Kongl. Academiens Handlingar för Ar 1765, 1:fta Quartalet, förlåkrar Herr SCHENMARK, at Me- ridian - fkillnaden imellan Stockholm och Lund år vid pals 19 min. i tid; uti Handlingarna för SÅr 1763, yttrar fig:Herr Secreteraren WAR- GENTIN, at Meridian - fkillnaden imellan Stocka holm och Abo, i det nårmafte finnes 16 min, 37 fec. i tid. Den förra af deffa flutfatfer , fkil- jer ifran den hår fundne på hela 27 fec, och den fenare på 16 fec, Bågge fkillnaderne åro få "fora, at de ej gerna af begångne. fel vid Sol- ”förmörkelfens obferverande kunna ledas, hvilket nårmare af Sol-förmörkelfen Ar 1764 kan bekråf- tas, Hvad i fynnerhet Longituden för Lund angår, bör jag ej obemiålt lemna, at den famma Lfullkinligen beftyrkes , af den i Köpenhamn förde obfervationen, fom gifver Conjunétions- tiden för Köpenhamn: - ocKkl gt, 12. f — 1, 97d +1. 02.7 — 0, 16.6. hvaraf finnes Meridian-fkillnaden imellan Köpen- än oo a D2 hamn ss” 1773. Jan. Febr, Mart hamn och Lund a min. 25 fec. i tid, fom al- lenaft på 5 fee. år fkiljaktig från den, hvilken af verkeliga måtningar blifvit dragen. Vore obfervationen i Lund felaktig, borde famma flags fel finnas uti den i Köpenhamn gjorde, hvilket > fynes mindre troligt. Den på Uranieburg an- ftålde obfervationen gifver vål mindre utflag för Meridian-fkillnaden, ån den nyfsnåmnde, emedan til följe af den famma, Lund borde ligga våfter om Stockholm 19 "min, 10 fec. i tid... Huru- vida denna obfervation kan ftållas:i jämförelfe med de bågge förenåmnde, lemnar jag dårkåns 13 långe ofckapt är, af hvad medel de Herrar, > fom på Uranieburg obferverat, betjänt fig, at utröna urets gång, och faftftålla råtta tiden, 7, Hvad Longituderne för Stockholm och Upfala angår , i jämförelfe med någon til fit lå- ge bekant utlåndfk ort, har det vål ej egente- ligen varit mitt åndamål, at af Förmörkelfen Ar 1769 utföka dem; dock bör jag ej förtiga, at då et medel tages imellan de flutfatfer, fom Pa- rifer och Grenwicher obfervationerne gifva för Conjunétions - tiden i Paris, blifver Meridian- fkillnaden imellan Paris och Stockholm i Tima, 2 min, $$f5 fec,, famt imellan Upfala och Paris « 1 Tima, I min, 10 fec. Om man alttå vil taga et medel-vårde, blir Meridian-fkillnaden imellan Paris och Stockholm 1 Tima, 2 min, $3 fec. Icke defto mindre fynes mig den förra flutfat- fen, fom af den i Stockholm gjorda obfervatio= > nen allena blifvit tagen, åga mera trovårdighet, > hvilket nu af Förmörkelfen år 1764 tilråckeli- gen kan beltyrkas. I FrögkD IRI 8. Ar | Yt Vd på 3 FOS Ra ig ; SK REA Ers TS j 4 Bi k IA q 1773. Jan Febr. Mart: $$ st Kg Ar s ; ; | dh 8. Atutaf de öfver Sol- förmörkelfen år 1764 gituderne för Obfervatorierne i Stockholm och ning at tro, det orten, hvareft Herr SHerT ob- ferverat, til fitt låge ifrån Obfervatorium i Grene wich, aldeles fåkert år faftftåld, Slutfatferne, fom råkningarne vid handen gifvit, åro följande Vården på tiden för Solens och Månens råt- ta conjun&ion uti Ecliptican, fundne af Herr SHorTs obfervationer, fom blifvit gjorde förr än famma conjunttion timat: fbe är Förmörkelfens =, Ao | be början 22 T.21.46-2>32.d+0,74.y—0340,0. oh 22 21.33-+2,33. +0,76. —0,44 II. 22 21.39-+2,33. +0,76. —0,;44 oo HI 22 21.42+2,33, +0376. —0,4$ IV. 22 21.44-—23534. +0,77. —0,46 al V. 22 21.40-F2,34. +0,77. —0,46 - Medelvårde' 22 —21.41—+2,33.d+0,76.)9—0,4$.6.; Vården på ofvannåmde conjunétions-tid, af ob- ervationer, gjorde emot förmöårkelfens ut: — a 22 T.21.33—2,28.d+0,57.9-0,88.e. b 22 21,23—2,28. +0,f9 -0,89 0 € 22 2I.22—2,29. +0,f$I -0,91 -Medelvårde 22 21. ermtd +0,59 -0,89 e 3 lår gjorde obfervationer råtteligen kunna utröna Lon=- == fA 17731 Jå. Feb. oc Når af bågge deffe medel-vården ånyo tas ges et medium, finnes Conjunétions- tiden haf= va intråftat för SHogkTs Obfervatorium i Sur= föyflreet i sbondomy" Ten POR kl.22Tim.21mi34fec.+ 0,02 d +0,67 7 =0,68.e. 7 Den ftora :öfverensftåmmelfe, fom imellan deffa Nutfatfer finnes, tyckes tilfåckeligen förlå- kra om det fundne medel-vårdets riktighet: äte minftone år 1å mycket mer. fkål at tro, at det ej öfver 2 eller 3 fecunder kan vara felaktigt, fom den ftörfta fkiljaktighét, hvilken hår lig företer, ej går öfver 12 fec,; ty om'det af För- mörkelfens början dragne flut ; jåmföres med vår- det a, finnes följande medel-vårde: 22 Tim. 21 min. 40 fec, + 0,66.y— 0,64. e. och om vårdet 3:jämnföres med vårdet ce; upkommer detta me- del-vårdes 22 Tim. 21 m. 28fec. +0,68.y—-0,67.e. ot oSkada år, av Herr SHORT ej fått anmärka Förmörkelfens flut, emedan den obfervationen hade tjånt at pröfva riktigheten af de mot flus tet anftålde Micrometer > måtningar. Imedlertid bör jag til det ofvan anförde medel-vårdets yt- terligare bekråftande anföra, at tvånne måtnin- gar; dem Herr SHoRrRT gjort öfver den lyfande delen af Solen, gifvit följande vården för Con- junttions - tiden : + ”€ RNE 22T.21.S0 F4,22.d+3359 J—2588.60 22 21.19—4510 —--354f +2349 -medel-vårde 22 21.34Z-+0,06.d 40507.) —0,19.e. Denna flutfats fkiljer 13 litet ifrån den förra, at om bågges pålitelighet tvifvelsmål ej yppas kan, annars ån i anfeende til de fmå råttelfer, fom af p och e kunna upkommay, Br a , KR TY MARE Kiel a ST Ne 4 LO VRRN A ps ? Sig RR å ' ; | ; - NR ; FR N ä SR 4 Rag AS + 1773. Jan. Febr. Mart. ialla håndelfér'ej kunna åftädkomma en ändring, fom 'går til 2 fec., hvarjämte bör mårkas, at ÄR RN : . , ; Å S (6) bi Ä ? j de fift nyttjade: obfervationer- åro få laggrånne, at allena (t en fecunds fel vid någondera måtnin- oen gör vårdet på conjunéttions - tiden felaktigt Då 4 fec., altlå det dåraf upkommande medel- Värde felaktigt på 2 ACC: puls an Don 9. At finna ConjunEtions- tiden för Upfala, hår jag nyttjar de Micrometer- obfervationer H:r Oblfervator MALLET dårftådes anftålt öfver hor- pens afftånd, hvilka finnas anförde uti RK. Aca- demiens Handlingar för Ar 1764. Af Obflervar-. tionerne,' gjorde nått efter Förmörkelfens bör- jan, finnes conjunétions- tiden: intråffat. för Up- fala Meridian: ek ae ) | DOPET ORT 23.32.40 F2,25.d+0,345 J—-0377- 6. : UR NE | VTI. AR RN RR 4 byE 23.32.44 +2525 A.S) RAG. 23.32.11 +F2,23 23.32.f1 +2,22 23.32.44 +2,22 - Medel-vårde 23 32.41 -+2,23 +0543 —+0,441 -+-0,36 0,30 NOAA 23.32.40 2,22. —+0,21 HOTA. OR — 0,8 I —0,80 —9,80, « Dåremot hafva de nåft til Förmörkelfens flut gjorde obfervationer gifvit följande vården: 23T.32.19--2,36.d +0,83.y- 155 1.6. 23 32.10.2333 -d-F0,76 01350, 23 326 4:2533: +0:75 —-I13f0 23 BO HRSESPRO72 1514 ; 32 43 -2,52 a en EVAS karl! BR TA 32.12-2332, +0569, 1356 D 4 För= ms ASA ; | . Ö å S iv E f 4 PÅ AF FR : Ar ) 6 177 3« | Jan. Febr. I j art. ; Y ” L é, ia kd NN ge $ a Ä é få | | a 4 q ; LR 1 Ön AN f ” | ; SNR OM Förm.flut (7) 23T.32:23-2,32.d4+0,68.y=1 STR Medel-vårde 23 32.18 -2,33 40373: -Is54 och af bågge de fundne medel-vården blifvér me- dium 23tim,32 m, 30fec. -0,0f .d +055'4.) - I, I FE > Emedan ibland de anförde flutfatfer, IV och E ej finnas nog inftåmmande med de öfrige, åt / alt fkål at utefluta dem, då följande medel-vår- den fÄNHas, soi ägd MR cc. 23 tim.32 m.46 fl. F2,23.d+Ho0,34.y —0,80,e. II 23032 15 —233-F073 —LF4 och medium af dem ay Fia 0 023 132 131 —030f dd HOfAP—IS17.e0 Aven for förut, s käjte Hl SLI OT anal -< I detta fallet blifver ftörfta fkillhaden, fom af deffa vårdens lårfkilta fammanbindande kan up- komma, 17 fec. alttå år at förmodå, at det fund- ne medel - vårdet, fom bör anfes vara et medium af 36 dylika combinationer, ej kan öfver 2 el ler högt 3 fec. vara felaktigt. Hvad deffa i Upfala gjorde obfervationer angår, bör jag ej förbigå at nåmna, det jag antagit centrernes af- flånd litet annorledes, ån Herr MALLET dem funnits och det i fynnerhet, emedan jag brukat det af Herr SHorT fundne vårde på Solens dia- meter, 31 m, f$9 fec. fom på 2 fec. fkiljer ifrån det, hvilket Herr MALLET antagit« Denna ir JANA $ & ) = au nr SR TERESE ERE FEET DAR VERVA TV METER UPPER KATR (+) Förmörkelfens flut fkedde i Upfala kl. 1. 38 m. 2 fec. men ej kl. 1.239. m. 2 fec.: fåfom det flår uti 1764. års Handlingar, pag. 179. Et dylikt mifs- > tag på en minut i tid, har ock infmygt fig vid ob- fervationen F, och åro bågge deffa tryckfel uti fö- regående utråkningar i akt tagne. - 1773. Jan. Febr. Mart. =— 57 jaktighet gör i hufvudfaken ingen åndring; ty: iruvål conjunéions-tiderne för början och flu- "dåraf litet åndras, förblifver dock medel- vårdet et och det famma, GG RR MR TIS ] = i kö (go es > 10. Obfervationen på Sol-förmörkelfens bör- jan i Stockholm gifver conjun&tions-tiden: — 23tim. 34m. 181ec. +2,25 d +0,46 3 —0577+00 men af Förmöårkelfens flut finnes den vara, fom fades: - TA k 23 34 2 —2,32.d +0,71:y—1,60.6e. edel-vårdet blifver altfå ENS 223 34 10 = —0304.d +0,$58 ) —I518.60 Nu återftår allenaft,; at jämföra deffa för Stock= holm och Upfala fundne vården med de för Lop- "don upgifne, Om medel: vårdet för Upfala jäm- "föres med et dylikt vårde för Herr SHor Ts Ob= fervatorium, finnes Meridian- fkillnaden imellan deffa orter RN I 1 Tim. 10m, f71ec. —0,07,d —0,13.y —0549. e. af media för Förmörkelfens början finnes den '1Tim.1rm. f$flec.—0,10.d—0,32.) —0>3$.6, och af dem för flutet 1 Tim. 10 m,49fec, —0,0f .d+0,14.y —0,6$5,.e. > Råtteligen hade de bågge fifta jämförelfer -bordt förbigås, emedan, då fråga år om Micro- meter > obfervationen, vårdet på d kunnat vara ' mycket annorledes för Upfala, ån för SHORTS Obfervatorium; men emedan fluteliga medel- vårdet håraf intet åndras, har jag ock anfört dem jåmte det förftnåmnde. Imellan Obferva- torium i Stockholm och Surrey - ftreet i Lon- don, finnes Meridian-fkillnaden, af flutfatfernes jämförande för Förmörkelfens början: CD ff 1 Tim, ” 58 1973. jan Febr Mår Tim. 12m.32fec. —0,07.d—0,28.y —0,37.e.. famt af de fundne medel-vården för Conjunétions-. tiden: 1T.12 m.36 fec. —0,06,.d —0,09.)—03$ 90.6, At nu uti abfloluta tal finna Meridian - fkill- hHaderne,; böra d, y och e, vara bekante, i fyn- | nerhet dehna fifta correbtionen: och ehuruvål jag ej tiltror mig kunna förfåkrå, det.de vårs | den jag på deffa correétioner funnit, fkulle va- ra utom alt fel; har jag dock af alla obferva- tioner haft anledning at fluta, det d och e åro nekade: hvad y angår, gifva vål en del obfer- våtioner defs vårde jakadt; raen fom alla obfer- våtionerne för de orter, dår denna Förmörkelfe var ringformig, inftåmma, at det bör vara ne- kadt, har jag ock trodt mig böra trygga mig vid de vården jag af några, efter min tanka, påliteliga obfervationer flutit, fom åro d=—2; y=-f och e=—3. Då nu deffa vården fub- ftitueras uti de ofvan anförde Meridian-fkillna-- der, blifva de famma: imellan SHorTs Obfer- vatorium i Surrey-ftreet i London och RR Upfala | Stockholm I. |iTim.10m,fsofec.l1 Tim. 12 m. 35 fee. Lod 17:56 08 I > ag, L ILL. (1 öl fa EN a Om SHor'ts Obfervatorium - antages lig- ga våfter ifrån Parifer Obfervatorii Meridian 9 min. 42 fec. och Upfala ifrån Stockholm I min. 39 fec. finnes åndteligen, når et medel- vårde tages af deffa fem utflag, Meridian-fkill-- naden imellan Obfervatorierne i Paris och Stock- holm vara: I Tim. 2 min. 56 fec. måft lika, fom den ofvanföre af -Sol-förmörkelfen ar a | le 4 = 2 f77. Jan. FeDr. Mart, 5s9 om blef funnen. - Då man allena håller Gg vid de utflaz, fom finnas af de anförde medelvårdens Rev é (- klar. 4» ! CL” jämförelfe , år tydeligt, at corre&tionerne d och UTDRAG a) ; Me : » ej verka til Meridian- fkillnadernes föråndran- de ara blir då allenaft frågan öfrig om det af mig antagne virdet på e har fin riktighet. Jag har redan nåmnt, at Obfervationerne enhål- ligt vitna, det e bör vara nekadt: på andra fi- dan tror jag ej, ar man får antaga det för långt åt den leden. Jag har nyttjat det vårde på Pa- rallaxen, fom af Herr DE LA LANDE blifvit antaget: MAYER har i fina Man- Tabeller gjort figöoc « lec. mindre, om då ex —7 > 'blefve Mieridian-fkillnaden imellan Paris och Stockholm > 1 Tim. 2 min. 58 fec. fom tyckes vara för drygt. FM » 11: Deaf Herr WARGENTIN, uti Hand: lingarne för är 176:, nyttjade Obfervationer på Tupiters Maånars förmörkelfer ; til faftftållar d: af Stockholms Obfervatorii Longitude, åro vis- ferligen få pålitelige och vål fammanitåmmande, at förre ån 4 eller $ fec. afvikning ifrån det utflag han funnit, ej kan vara at förmoda, ÅA andra fidan åro de af Obfervationerne på Sol- förmörkelfen dragné flutfölgder få litet fkiljak- tige , at mer ån 3 fec. fel i den fundne Meri- dian-fkillnaden ej lårer hatva kunnat infmygt fig. Om man altfå vil lemna deffa bågge flags Ob- fervationer lika rått , lårer Stockholms - Obfer- vatorii Iongitude öfter om Obférvatorii i Paris "Meridian, få antagas til I Tim..2 min. f3 fec. då man vifst kan vara förfåkrad, at den ej öf- ver 3 fec. fkal befinnas felaktig. | 12. 60 1773. Jan. Febr. Mart 12. Uti Parifer Vetenfkaps Academiens Me- moirer för år 1766, har Herr PinGré gifvit Lå fig mycken méåda, at af Obfervationerne öfver famma Sol-förmörkelfe bevifa , det Meridian- py EST SERENA Te så fkillnaden imellan Paris och Stockholm bör faft- fällas til I Tim, 3 min. 5 fec. Det blir altfå nödigt at efterfe, om de fkål, på hvilka Herr PinGré grundat fin tanka, åro giltige eller ej? Han fåger fig af jämförelfe imellan de i Wien och Stockholm gjorde Obfervationer, famt Herr SHORTS Obfervation på förmörkelfens början, hafva funnit, at denna Meridian-fkillnad imellan Paris och Stockholm nödvåndigt bör antagas. Gerna vil jag medgifva , at jämförelfen imellan de i Stockholm och Wien gjorde Obfervatio- ner, gifver för Stockholm en Longitude från Pa- ris, on går något ötver I Tim. 3 min. om nåmligen Longituden för Wien anfes -vara full- komligen riktig; men at Herr PiInGrRé kunnat finna, det famma Longitude för Wien bekråf- tas at de i Wien gjorde Obfervationers jämfö. relfe med Herr SHorTtTs på förmörkelfens börs jan, tviflar jag mycket: åtminftone vifa mina råkningar mig helt annat. Af de obfervationer Pat. Hernt i Wien anftålt, har jag funnit föl- jande vården för conjunétiohs-tiden: PRI | af Förm, börj. 23 T. 27.32 -+2,22 d +o0,2f.p-0,20.e. afFörm. flut. 23 — 27.10—2,f8.d +1,34.y—1,78-e. medel-värde. 23 27:51 —0,18.d +0464.7 -—0O,99.e. Om deffa vården med de för Stockholm fundne jämföras, och för d, », e deras vården infåttas, blitver Meridian-fkillnaden imellan Wien och Stockholm: 6 min. 47 fec. 6 min. 54 fec.' 6 min. i Bör 7 ' pb Å 6 / VARE A UNO KG fa, Bel 43 Å E v Ko Ng FE för + nen sin 4 rang Te NE nin HR Rv SV 08 > 4 oh y (ye — 1773. Jan. Febr. Mart. 61 Ö AN fl LL 6 Jae and 3I ; AF Lå 7 fo fees altfå om Wien antages ligga aris 56 min. 10 fec, blifver Longituden stockholm I Tim. 2 min. i det i ip de af Herr PInGré antagne vården på d, jr nyttjas, fom åro d=—f3>3 )=—$ och e=—7. finnes Meridian-fkillnaden imellan Wien o ock Stockholm imellan 6 min. 48 fec. och & min. 'g2 fec. altiå 6 min. 50 fec. | "Jåmföres vårdet på Conjunéttions-tiden för Wien af förmörkelfens början, med det, fom af Herr SHorTsobfervation följer, blifver Meridian- fkillnaden imellan SHorTts obfervatorium och Wien: 1 Tim. 5 min. 46 fec. —0, 10.d —0, 49.7 +0, 20.e— I Tim. sg minuter 48 fecunder efter mina Elementa, få vål fom efter Herr Pin- GREsS; altlå Meridian-fkillnaden ime!lan Paris och Wien 56 min, 6 fec. Håraf tyckes oftridigt följa, at Herr SHort om Momentet för för mörkelfens början litet mer felat ån Pat. HELL, och bågge mera ån Hr.Cancellie-Rådet FERNER;» ätminftone. om Longituden för Wien fkal kuns na åga beftånd. Herr PinGré tånker annor- födes, emedan Herr SHORTS obfervation ej fkil- jer ifrån Lord MorTons på mer ån 3 fec.; alt- få emedan SHorrT obferverat förmörkelfens bör- Sh förr ån Lord Morton, måtte den förras ob- ervation ej kunna vara felaktig. Om denna flutfats kan för aldeles pålitelig arfts, lemnar jag hvar ovåldug at döma. = Ännu återftår at fe; hvad fölgd kan ledas af Pat. HeLis obfer- Vation på förmörkelfens flut, i anfeende til Ob- fervatorium i Wien, Detta flut år ej obferve- radt i London, dåremot har Herr HornsBy i Oxford anmårkt det, och af defs obfervation 4 >» föl | 62 1773. Jan: Febr. följer, at conjunctions - tiden för "Oxford i tr åar : NN okli 22,16 m. gif. -—2,28. FE bre ed Innan jag detta utflag med. det för Wien. fundne jämföra kunnat, har jag, måft göra mig förfåkrad om Longituden för Oxford, hvilken Jag genom. en dylik råkning ,; fom by. obferva- tionerne 1 London och Upfala ofvanföre nåmnd. år, funnit vara 4 min. 37 fec, våfter om SHorR Ts Obfervatorium , altfå 14 min. 19 fec. våfter om Obfervatorium i Paris. Om nu vårdet på conjunttions-tiden för Oxford Jämföres med det, fom af P, HELis obfervation på törmörkelfens flut följer, blifver Meridian-fkillnaden imellan Wien och Oxford: I Tim, 10 min. 19. fec. — 0530, do, 58. , —0,82.e = 1. TIM: sFo MIN 19 fec. efter mi= na Elementa, och-1 Tim. 10 min. 15 fec: ef- ter Herr PInGrées. Altfå år efter förra, hvpo- thefen Meridian- fkillnaden imellan Obfervato- rierne i Paris och Wien: $6 min. o fec., och efter den fenare 55 min. f$6 fec. Detta kan nu ej förenas med den antagne: Meridian - fkill-: naden för Wien, om icke Pat; HELL antages: hafva angifvir förtälkelans flut 10 fec. för: bittida, eller Herr HornsBY 10 fec. för fent, eller - at hvardera å fin fida något felat, :hvils; ket filtnåmnde troligaft år, då Herr HORNSBYS obfervation med den Stockholmfke på förmör-- kelfens flut jämförd, ej gifver något orime- ligt utflag; andra (kål at förtiga, fom kunde, anföras dårpå, at Pat. HEL Ls obfervation,.på: förmörkelfens flut måtte. vara litet telaktig, om eljeft Longituden för Wien fkal å El beftånd, y | eg. Jen. Fcebr. Matt, K) des ker nu tåmmeligen. tydeligen uttedr | 5 oc Prego (ma fel i EE Ande kan hå äfva den genf ågelfe, fom eljeft imellan C bfervationerne i Stockholm och Wien lig fö- Teter, famr at åtminftone Herr PINGRÉE dår i felat, ar han fagt, det jämförelfen imellan SHORTS pm rv vation. och Pat, HEnLs uppå förmårkel- I början, Mulle bekråtta Longituden för Wien. 4 Ehuru det aldeles icke hörer til mitt plan at nu. underföka giltigheten af ålla de fål, på. hvilka Herr PinGré grundat fin tan- 2, angående L.ongituden för Stockholm, kan jag dock ej undgå at anmärka nigot Öm den af honom uddke Longituden för Madrid » Hval> ken. han åfven hår til et bevis åberopat. Då 285. efter de Elementa han -fjelf antagit, utråk- nat obfervationerne på förmörkelfens 1lut, gjor- de i M2 drid och Oxford, har jag funnit Me- da fllugden imellan della orter vara 9. min, 31 fec,, och fåledes imellan Paris och Madrid 23 min, 5 fec, För öfrigt tviflar jag, om de af Her Tr PinGré antagne Elementa, kunna up- fylla alla de i Madrid. gjorde obfervationer, nåmligen. 'den' öfver förmörkelfens flut, famt Ar ver Momenterne då förmörkelfen förft blef ring- formig. och. då ringen öpnades, - Då jag efter famma Elementa råknat, har jag funnit följan- de lins iméllån ganfka [kiljaktiga vården på, 995 AT ns-tiden? ja Meet då ringen. (lörs. 22 T. 8 m.. st ef Momentet då den ÖOpnades. 22: 8... 241. Far förmörkellens flur. FINT od ES AMT 14. Då emot det af mig brukade fåttet, at FN gälla Longituderne för Stockholm och Up- lala, 64 1773. Jan. Febr. Mart. fala, hvarjehanda inkaft kunna göras, vil jag åfvenledes vifa, huru de mått betydande full- komligen kunna bemötas. '1:0, Det fåttet jag för Stockholm nyttjat, at af de flutfatfer hvil- ocka förmörkelfens början och flut vid handen: gifvit, taga et medel-vårde, torde otelbart fö- -rekomma mindre påliteligt, få vida förmörkel- fens början aldrig få! noga kan anmårkas, fom flutet, hvaraf bör följa, at i det fundne medels vårdet betydande fel kunna inflyta. Ehuru o- fåkra i allmånhet obfervatiener på förmörkel- fers början plåga vara, vifar likvål förfarenhe= ten, at håndelfer gifvas, då de vid dem be- gångne fel fkåligen ej kunna förmodas öfver- fliga 10 fec. ja, ofta ej 5 fec. At förmörkel- fens början i Stockholm denna gången ganfka noga blifvit obferverad, bekråftas låtteligen af defs jämförelfe med de i London och Wien gjorde. Da medel-vården, fom på detta fått af förmörkelfens början och flut uttagas, för tvånne orter jämföras, böra Meridian-fkillnader- ne, fom fåledes upkomma, ej mera blifva opå- liteliga, ån i förevarande håndelfe, om icke fe- len vid obfervationerne åro alt för mycket oli- ka. Ty om man antager, at på tvånne orter förmörkelfens flut blifvit aldeles noga anmirkt, men at felet vid förmörkelfens början går på det ena ftället til 10 fec. och på det dnr til 20, Iå år tydeligt, at det fundne medel-vårdet för conjunétions-tiden blifver på förra ftåller fel- aktigt til $ fec. och på det fenare til 10 fec: hvaraf altfå i Meridian-fkillnaden deffa orter i- mellan, fom håraf flutas kan, allenaft f fec. fel kommer at inflyta, och om af famma rg | e- killgiden; fkal. nt felaktig på 20 elen vid dem ena obfervationen gå högre, ån vid den andra, då felen fökas i: 'obfervationen öfver förmårkelfens: fos At jag jämte obfervationer på keltens början och flut, nyttjat Microme- itningar på afftåndet imellan Solens horn, ik R. kunna anfes betånkeligt, emedan des- a fenare flags obfervationer ej "plåga gifva (å fan Sr Ämne utflag » Lom de: förra. Til fr de håraf, år allenaft nådigt at anmärka, t. def le obfervationer genom myckenheten'up- ylla färad. 1. noghet brifta kunde, och år det d ARA vid. defla 3 soft SÄMRE et jämförer Aer SA fd Nike varse rn de Microdisinnt obfervationer jag vid. detta tilfålle nyttjat, få vål öfverensfråmmande flutfatfer,; fom någonfin önfkas kunnat, 3:0, Bör, jag ej förbigå at nåm- nå > al fom di allmånhet utmårker råttelfen för centrernas. fynbara afftånd,' hvilket: för” hvarje ö -obfervation år olika , det fkulle fynas orimligt,. at jag bandterat deffa vården på d-för alla: ob- fervationerne fåfom fullkomligen lika ftora. Ut- om det, at de Micrometer - obfervationer för London och Upfala jag i fynnerhet nyttjat, €j -fkillja. mycket i tid, få at d tårmodeligen för dem ågt famma vårde > lårer man ock kunna för a igjordt anfe', at dotil frårre delen utgöres af . den tråttelfe , fom Månens fynbara Diameter be= höfver, antingen den då år verkelig, eller hår- SRA AR röran= N ok SR a | 1 "u - CM no NET i Jan el I re r ee DÅ VE Å ER AN JR FR KF K i | ö föras TT end brytning. uti: Månans atmofpher eller böjning ut med Möånans ka tychvad Solens Diameter angar, har jag rec mminfkat den på 2 fees och den ftörfta- mi Ding, fom den vidare torde behöfva, ä år j vertygad ejukan, gå till Er fec. 4:0, Hvad" teligen de antagne vården på 4, > och 'e angar, få bör jag medgifva, åt de ej kunna anfes aldeles ofvikeliga; dock hafva dö föreko | mig fom de trovårdigatte: förnåmligaft kr > det hår an på vårdet af e, om hvilket jag e- dan anmärkt, at nog tydeligen' mårkes , at Jet bör vara nekadt, och at det knapt kan gå Är fs. fec. Utomdefs, måtte jag anmärka) at deffa” corre&tioner ej beträffa de: Elementa, fom: - nas af Mayers Maån-Tabeller, utan dem: Jag, I antagit efter Herr Du SEjours upgifvande uti Pariler Vertenikaps Academiens ÄN för är 1765: | Det öfriga befpares til lr Qi ENN RE er RNE RE RR Om Uvaniburgs och Lunds OVRRRAR | Lägga Wefter om Fockkobgss IE Meridian ; MO RN TA a FPA NS | PEHR WARGENTIN. RE pA , FLY » 2 mu [eco vil den diytkoshön f RER SR obfervationer, lys föra vida berömde: Re Word rt fä ring TS |] if 97. ÅR so RN at I Her avlilje ållets rna och Latitud, emedan ej rått kan nyttja. en del ae famma oner. ECika angeläget å år det för Geo- och i fynnerhet för Sjö-farten," at få fund, 'uti hvilket: ön Hven med Uraniburg ser, tillika med de kringliggande Svenfka . Derföre var det et:af de fom Kongl. Franfka Vetenfkaps n fig företog , ftrax efter fin inftiftelte, r 1672 fkicka en af, fina Ledamöter, den iwnige Aftronomen! Picarp, til Urani- I gZ» idatfigt at beftårmma det ftållets råtta aphifka låge. Förfedd med goda Inftru- fann han Pol-högden f$$5 grad. f4 min. ec. ' Han gjorde dår ock $ obfervationér NN upiters” innerfta "Manes F rörmörkelfer , af a. jämförda. med Hot(varande i Paris, han at Meridian- -(killnaden imellan Paris och U- raniburg var 42 min. 10 fec. i tid, hvilken alt fedan bi ifvit: anfedd för få mycket mera vifs, 4 alla bla PoRsrenonereN LR mycket nåra fam man ftåmmande utflag. j SE ena Bimedan pr KSESET nh Lunds Fan vål fynas på Ön Hven, ville: PICARD wid fahma > tilfille: jämvål utröna defl4 Ståders belägenhet, r Sn byn dem derföre : med Uraniburg ge- nom en Triangel; genom: hvars måtning och tråkning han fann, at Köpenhamn ligger 29 fec. hn (ng til. Wefter, men Lund i min. $9 fec. til Öfter om: Uraniburgs Meridian. Således fkulle Moci dian- tfkillnaden imellan Paris och Köpen- 2 E 2 hamn anika ku 4 rätt nedlagde: på Land- rr 3 AA SSA N Nå Sr SR . BAREN i; : — hamn vara 41 min. 41 fec.. men imellan "Paris och Lund; 44 min, omer. a tid: öm fm oer nd :ooc Genom mångfaldiga dö i Stockholm gjor= da obfervationer, fedan år 1749, har jag fun- 'nit, at Meridian - fkillnaden imellan Obfervato- -rierna 1 Paris och Stockholm år 1 Tim. 2 min. sr fec. eller högft 1. 2. $5. Jag vil antaga oden fenare, fåfom båft bekråftad genom Herr + Profeffor LEXELLs underfökningar , i anledning af tvånne hår anmärkte $Sol-förmörkelfer. Då borde den imellan Stockholm och Lund var: 18 min. 46 fec. (RS MR de drkgl RSA er AA Men af en: myckenhet obfervationer, fom Herr Profefforen SCHENMARK , och i fenare åren Herr Obfervatoren NENZELIUS gjort i Lund, på Jupiters Månars förmörkelfer, jåm- förde med motfvarande på andra obfervatorier, har jag långefedan blifvit öfvertygad, at Lund, följakteligen jämvål Uraniburg och Köpenhamn, ligga långre til Wefter, ån PicARDs determi- nation medgifver, och det ej litet, utan, om medium tages af alla obfervationerna, öfver en half minut i tid, eller 73 minuter af en grad. Men fom jag ej kunde föreftålla mig, at Pi- CARD kunde hafva flagit få mycket felt på Uraniburgs Longitud , började jag /mifstånka hans Triangel-måtning, hvaruti något milstag kunde hafva förelupit, fom gjort fkillnaden 1i- mellan Uraniburg och Lund för ftor, då det förra kunde vara rått, men det fenare orått ut- fatt. Jag anmodade dårföre Herr SCHENMARK, då han var fyflelfatt med fin Triangel-måtning omkring Hallåndfka och Skånfka kufterna, år "2761, at verificera PICARDS måtning, Det Bjor- Så e lof) ) MRS i + 14 TR VW OSAR [1 I / Y 1 Å é N CAREER N A i i 6 AI / NE PL OR Vv d ' a Pas Å S dj Tag , JE KG ; å pd Me INA 5 : Å U S xt Sr ' ELLA å 4 K 4 N RN Vd . ee rn ÅN EN - ON F I Ä M 5 | NE et I JAGET I 3 å ; om a ' d « q 23. Tan. Febr. Mart 6 | JJ V . d LJ e e ” ; LJ j : 6 A ti i LK ( ' I, och fann honom aldeles riktig: därfö- fte felet i Lunds Longitud vara gemen- med 'Uraniburgs och Köpenhamns, famt af PicaARDsS Longituds obfervationer. I jag dock ej kunde tro felet vara få ort, Mifstrodde jag håldre en del af mina och err SCHENMARKS obfervationer, fom förde und långft til Wefter, och uteflåt dem utur råkningen; men kunde, det oaktadt, ej få mid- 0ags- Killpaden imellan Stockholm och Lund mindre ån 19 minuter i tid, fom år I minut förre , ån efter PIcARDS obfervationer. Dir- vid hafva Herr SCcHENMARK och jag hållit ofs, til des Herr LExELL uti föregående afhand- ling tydeligen bevift, at den år vid pafs 19 m. er 20 fecunder. | ; 4 SR oo oo Når jag nu å nyo, utan fördom, jåmförer alla i Lund gjorda obfervationer på Jupiters sMånar, med fina motfvarande på andra obfer- vatorier, finner jag ungefårligen famma flut- fats, fom Herr LEXELL. 27 par correfponden- ta, i Stockholm och Lund gjorda, af hvilka II Varit Immerfioner och 16 Emerfiorer, gif- va fomliga något ftörre, fomliga mindre mid- — dags-fkillnad, men alla, fåfom et medel-tal, 19 min: 22 fec,' Imellan Paris och Lund blitver, af 22 par, på famma fått, 43 min, 34 fec.> följakteligen imellan Stockholm och Lund 19 Min, 21 fec. Altlå, fedan jag afklådt mig det — proudicium Aultoritatis jag haft för Herr PIcCARD, anfer jag för högft fannolikt, at middags-fkill- naden imeilan Stockholm och Lund år 19 min. 21 fec, å 19 min. 26 fec. at derföre få väl -oLurd, Köpenhamn och Uraniburg, fom alla 3 AG 00 NE Fra 20 MN Jan Feb öfriga orter vid Örefund; ligga 36 å fan) feci der. tid, eller inemot 10 'minuter af en grac . fom uti den Parallelen utgöra: nåftan en Svenfl Mil; långre til Wefter om Stockholms, men Mindre til Öfter om Parififka Obfervatorii Me- > ridian, ån man: hårtils 1 allmånhet hållit före: en nog betydelig råttelfe för en få å sangelågen Paflage, omi Örefänd år fo 5 TI Brat d oo Huru alla f PIcCARDS obférvationer kunnat gifva få lika, och ändock få felaktiga" utflag, ar fvårt av förklara. Dec kan ej /tilfkrifvas näs gon olika godhet af de Tuber han brukade på | Uraniburg och CaAssinr i Paris: ty utom det, . at. defla 'Fuber genom andra förfök funnits nå- flan lika goda, voro ock ibland de f corre- fpondenta obfervationerna 2 Immerfioner' och 3 Emerfioner , då olika goda Inftrumenter pli- ga gifva olika utflags hvilket hår ej fkedde. Af en" befynnerlig flump tyckes hafva håndt; at” bågge Immerfiens-obfervationerne varit felakti- ga.i Paris, och de 3 Emerfionerne nåftan lika mycket :felaktiga i Uraniburg, hvarigenom ut- flagen saf. alla. 5 obfervationerna råkat blifva i det: nårmafte lika, och dock alla för ftora. = Af:det, föregående följer, at Uraniburg tja gera mn br dec; a nimin. 2f0ee WH fler om Stockholms Meridian. At den i Ura- niburg gjorda obfervationen på Sol- förmörkel= fens flut > d..4 Jun. 1769, gifver allehaft: 27 min. 9 fec. måfte tillkrifvas- någor feki f jelf- va obfervationen, ; > Hvad Åbo angår, hvars Longired Förs Pros fefflor LEXELL funnit nog fkiljaktig ifrån den, io uti Kongl. käre a Aeademiens Hand- lingar SR BESATT & HÖRN ET dar i K Fl EVS ir 1753 af några f å obfervationer år an. /Febr, N gifva ock några af H:r Obfervatoren > 17$54 och 1755, dår gjorda obfer- -nogfamt tilkånna, at middags-fkillna- lan Stockholm och Åbo år något ftör- 16 min. 36 fec. och kan vål hånda, at år til 16 min. $7 fec. hvilket med flera ationer förtjänar at fradfåftas. Premier-Ingenieuren MARELIUS år sk oh År sd med en ny förbättrad General-Chartas dragande öfver Riket, och då jämvål nya iå-kort öfver våra: far-vatten åro under arbe- det kommit vål til pafs, at vi fått nå= - Pe ; Fr Tv ASKS så SA kV d ( p Vv ON EN ih MEN & j ; ho b ; + ; | X BO FIK Ä WE É RR AR SMR ; + € PET REL eg PN SEE kr ER LENE rs NR Vär & rå a i v 22 É hb ÖR FL js FN OR Lv SR ådel och angenåm vetenfkap: at betrakta deras 2” 92 | Oo ; bilåger, fömn om nåtterna, famt af någras fam- —mandragning och åöpnande fe hvad dagen lider, Fv ef : e »e . j 5 år nöjfamt: ar hårjämte i akt taga utdunftningens olika fittande på deras blad, törfätter en upmår- fam åfkådare uti förundran öfver 'Skaparens oån= = — WaShed vishet. Ska RN | AR ÖRA ASSR N ) I . Den t Es ra S ? | Å V ; i J å k ; Gr KG 7 pr Nu Rn Å 3 ä I 2 p »E de é E 4 N 7ev 2773. Jan. Feb. Mart; Kr ' Fd MN ; i ', ci LL - i j : ÖR [75 AM .S fe LJ why 9 f (FOOT ij | oDen fuktighet, fom. om -morgnarne de x mare årstider, med befynnerliga ftörre och fn re droppar, efter våxternas befkaffenhet, vif fig på örternas blad, trådens löf, och på fjelfv grålen, har vål blifvit af förre tiders Naturkun= noge kallad dagg; men efter nogare utrönande finnes den vara” allenaft. Örternas. utdunftning, fom Atåndigt utdrifves genom ådrornas öpningar eller, utfilnings - rörens mynningar; dårföre fåfta .£g merendels deffe droppar på bladen, dår å- drorna. uti kanterna och fpitfarna flutas.. = 4. Til at underföka, "huruvida denna fuktighet kommer ifrån luften eller fjelfva örten, hvålf- des flere gånger om nåtterna glas-klockor öfver Fragaria Zefca och Equifetum Flaviatile, på hvil- ka, oaktadt betåckningen, dropparna vilade fig 1 famma ordning, fom på de 'otåckte, hvilket beftyrker den fenare tankan, nåmligen, at en ftor del af den 1å kallade daggen leder fin up- rinnelfe från utdunftningen, hvilken defsutom famlas få vål under, fom på bladen; och uti fjelf- va blommorna på Campanula z220r och Digita- lis ferruginega, PN Genom flera års obfervationer, uti detta vid- - flråkta ämne, fom vidare och framdeles fkola fort- 1åttas, har jag ibland vilda och hemtama örter, fom hår omkring våxa, och gemenligen vita o- ordentekigen, famt öfveralt fuktade blad; funnit några, hvilka utvifat en'befynnerlig från allmån- nafte fåttet afvikande ftållning, i det at vatten- dropparna på dem futtit i följande ordningar. Så + T Oå ko Od År : I. På de örter, fom hafva runda ( orbiculata) och halfrunda, (parabolica) hjärt-lika, (cordata) VIg- d rlsaller 23 ia VEreEY i ed neiformia fira dropparna i 1 kanterna. onum perficaria, vidlyftighets undvikande, har jag ej ut- el ) och njur- -lika ( okpklr Se Tab. Tropzolum maäjus. Tuflilago farfara. Aquilegia valgaris. Tuflilago perafites. ry fanthemum fegetum. Cucumis 2elo., curbita « citrullas. Cucurbita pepo. Trifolium pratenfe. Sonchus oleraceus. fatt alla örter, fom til hvar ordning rk. eme- dan det. af bladens likhet någorlunda kan låras, | m annars denna utdunftning , påalla örter, fom h man förmodar, förhåller fig lika, hvilket ankom- Jc på framdeles obfervationer. ät De (om hafva par-bladiga, (pinnara), tres Junk e ternata ), och fåg-lika (ferrara) blad, åre dropparna inom alla fåg-kanterne. Fig. 2, --HFragaria vefca. Potentilla argentea. -Tormentilla ereéta, Mentha piperita, | Sambucus ebulus. o£ Delphinium elatum. -Pimpinella faxifrage. Ribes uva crifpa. NR ulmaria, de a Lamium purpureum, Bidens tripartita, Tagetes parala, Alchemilla vulgaris. Urtica dieica, Senecio elegans. Rubus ideas. Betonica officinalis. Eu pörstig odentites. Rofa caninaa, Alla örter, fom hafva håriga (pilfä) och "ludna (tomentofa) gr beklådas hvart och 5 et 3. Tan: Fel. M et Här, från roten til fpitlen, med I bord . oåndeligen fmå fina pl TAN jö AN Centaurea benedista. . Verbafcum Thäapfus ligt. Brunella vulgaris, Digitalis SE VS ; Inula Helenium, Agroftemma LR R Pulmonaria ondiflifllE Leontodon bhifpidum. p Carduus palaftris. "> Lupinus larens, = Lithofper mum arvenfe. Hefperis tri; Her IV. Ganfka befynnerligt å är at ålkåde , hu: vid hvar led:3» 4Hå RN droppar. famlas rundt om- kring på (Fig. 3) ge fre Så 'fetum arvenfe. vå i VI Bh enda ftor dispia Sir de under bla- "det i fpitfen på Alline media. Fig. r. RR VI. Som ådrorna på de flåfta, om ej alla gråsj gå til fpitfärna;: 1å utgjutas därföre: Ape dem vatten-dropparna. RA CR Vv SOV T er SR 4. RAD "Triticum vepens. Avena Yr N NR Tolium temulentum. Triticum hybernum. . Bromus arvenfis. > > Hordeum vulgare, le Phalaris canarienfis. Eriophorum. "VARG Aird cerulear vv ov Fetuca own inmmu Carex dcauta, ört DETTA MIRA Panicum /iralicum, —- >. Secale. cereale. På. ftårita delen af 8 örterna, fom jag Haft til-' fålle hår ER. betrakta, öfverdragas bladen, utan någon vifs ordning, med fuktighet i fNör- re : och fmårre droppar, ibland mera famman- hångande, fom då efterfölja adrorna på bladen, af hvilka jag upråknmar några, hvarefter. på an» IATA frållen kan SEN om det förhåller fig. lika. yu SAN bene! nemorofa. jp Vinca minor. S Pali ea Ma el > Helianthus annuss. 0 0 igt Zinnia multiflora. >> Mirabilis longiflora. 90 TRA graveolens, sf 0 Mercurialis" perennis. Chenopodium valvaria, ' : Menyanthes trifolia, =" > Aconitum »åpellus, ECC "Primula auricala. — " Rheum Raponticum. =" -Cypripedium calceolus, Betula alb2. | - Qvercus robur. Lilium candidum. Capflicum annuum, Humulus lupulus. SAG RS Scofzonera hifpanica,. Salvia: officinalis. Sium fifarum, Prunus domeftica. På det ingen, fom å andra orter behagar föra denna: våxternas utduftning, och finner em olikhet emot hvad hår anfördt år, må ka, at jag vid. obfervationerne förhaftat och ilstagit. mig, 1å århindras hårvid: At ob- rvationerne åro gjorde flrax efter Solens up- 8, når natten förut varit lugnt och ftilla ', då utdunftningen fitter på alla örter uti | naturligafte ftållning : fedan, ju högre Solen. friger ' öh AR BR ” »6 773. Jan. Febr. rn dropparna, fom fitta inom låg-bråddarna, un- NO figer på älska och luften bl varm, de mer blir den förändrad, eller aldeles ofynlig. | ofta fker, fålom på Lamium album, at de fmår- der bortgången famlas til fpitfarma och dårifrån 1 NÖrTe droppar. nederfalla, I - Når gråfen åro fmå, hafva de dropparna sd fpitfarna; men når de blifva ftörré, åro de i kanterna eller ock Öfver hela bladet: = Lå Under ftark torka, år utdunftningen ringa, hvarföré vatten- dropparnas ordning på bladen ej mårkes lå noga; men ju ymnigare våtfkan AR defto båttre blifver den fynbar. he i Somlige örter hafva under fin fömn om nåt- terna annan ftållning ån om dagen: når nu den om morgnarne åndras, fkakas tillika vatten- drop- parna utur fin ordning, och gå fin våg. : TEESE ert rs Uvdrag af en Befkrifning öfver Kufa- mo Socken 1 Kemi Lappmark, författad af ELIAS LAGUS, Phil. Mag. Fjerde och fifta Stycket, Om Invånarnses Hushållning, tfn och Vtfkylder.” 8 ERRIN PE OERRRYET >KNPRONE RS EEE fiker och Äng ro Etkundradi. år brukade i I Kufamo , men finnas icke defto mindre ån- nu i nog flått tilftånd, dels emedan Inbyggar- "ne cj förstå, at rätt (köra dem, dels SR et ge - kunna nåra fig jacd Syedjan- eri, dels ock för fjelfva jordmånens ktbarhet , oaktadt alt dårpå anvåndt De til åker redan uptagne jordmåner ra flag; dock Sandmo och Klaper-jord nen Ler-jord mintt. De flefte Nybyg- afva mera efterfökt bonings-platfer , fom o nåra til filke- vatten och Svedje- fkogar, öm hade god jordmån. Froftfria ftållen åro hål utvalde, men fruktan för froft har of- a hindrat nödig farhåga för torka. Platfen,' fom årnas til åker, nyttjas gemenligen förut til Si 'edje - land. Når Skogen år bårta, upvåndes marken: fedan brånnes dårpa Torf, tråd,-fpå- nor och 'ris, för at med afka göra jorden Frkta bar. Til hågnad brukas vanliga gårdes-gärdar: ågre hafva dock börjat nyttja den utur akrar- ia upgrafna ftenen dårtil. ”. Utom Gråft. och Spade, nyttjas inga flera köret redikap, ån den Finfka tvegreniga Gaffel- Plo en och en Trå-harf, fom dragas af 'håftar, elle 2 1 brift. på dem, AF oxar, famt i nödfall af en-oxar. Åkrarne behöfde vål, men få icke lig gödning: ty hvad fom faller efter Bofka- n, år otilråckeligt, når det på intet lått ökas, 3ödflen utflåpas om höften på den åker, fom ed korn fkal befås nåfta Vår, då den förut ut- oredes. På trådes-åkren brånnas fpånor, 'den tid 10) kapten. dårpå ligger. Diken brukas aldeles cke, och vattu -foror mycket gleft, emedan å- krarne oftare fkadas af torka å ån af våta. Åkrär- gg hvart Heman åro ånnu (ma, Hop, I gift 10 Tunneland, fom 'åro -delte- i 3 eller 4 ( far, af vilka en årligen befås med Råg, Fo eller va a D 78 1773. Jan. Febr. Mart: eller. tyå med Körnz och en liggeri oss a Råg et år. vuxit, fås nåfta år Korn, V akten. tredje året tår hvila, Somliga. 43 - Rägy utan endaft Korn: andra åter blanda het med Råg, uu dem tilfammans om: vå och bårga Kornet den förfta, men Vågen andra. höften, hvilket: fifta fått doc! sd fkadeligt, och därföre nu tåll halt” brukas kr — Sånings- tiden för Kornet år eta (nar tila. ch kåle bärtfmålt, fom fker i fenare hålften af Majo, elier. i början af Junio. trög Ira Åkrar bli; dem, . dels Rb HE han. om ita för AA te nens torrhet eller. bittida fallen fnå, icke hun- nit blifva mycket. djup, dels af Solens verkani de. långa vår -dagarna, håitt om råg kommer til. Rågen fås i Augufti begynnelte. Skörden förråttas med hand - (kåra> gemenligen. i. början af September. Med tröfkningen, fom 'vanligen fyffellåtter Qvinno- könet , drager. det. Jångt. ut. på tiden, emedan, Bonden ej ågern mer: ån en ofta nog liten Ria. :Imedlertid fåttes och för= varas Säden i håfsjor.., Alt fom åkrarne åro: af båttre eller fåmre jordmån , och: mer eller min= dre. vål fkötte, blifver af kaftningen. ymnigare eller. knappare, dock: fållan mer ån til 4:de eller 6:te kornet. Förleden höft, år. 17713 Re, jag likvål prof på , at en tunna utfådd” Råg på en nog. frag men vål anfad åker, gaf 8. försi ng om, Råg och Korn, utfas jåmvål. HampeSoch Rofve- frö: det. fenare hålit på ny-uptagna. flye= ket. Med Äter. dd JamRk Fer gjort. för[ök.. ber lanklan a Vr bg SÄS a Sved- ( 4 Rädd kul, äl föda å Fall; ole n smed. halm ved rn. HA ÖR bärchuggas om ndre tråd, om vintren eller våren Öf iga, ”Eftercevveller tu års förlopp 3 3 Sam od) för HO Följande våren prandarna i högar, hvarmed landet i djas: dårpå befås det med Råg, ghnas in Julio. - Man plågar ock de tråd, fom: (kögs- eldar nedftör- fpillan” och ofta lika: gagn fker. (köras ej bårtre ån Åkrar. Nybyg- pföka gemenligen allenaft 'Starr- myror, rdra minfta: arbete,” ock utgöra ånnu flår- del in afvÄngen. » Man har vålla fenarecåren nog rödjat på hård - vall, men dårtil är, i fyns nerhet Stort på Landt- ryggen, föga tiltålle. t rödja och befå AÄngarnay famt genom dikan-= "kyttande upodla Moraffen, år hår alde= dåmmes vattnet uppå. dem, at utrota mos- Höet torkas i ftackar, emedan inga hö- Hit 0 til en del Aå fankayrat höet ifrån dem kan båras,- -utän? måtte dragas på långa Björk- Rö $trand- "ångar ftå ock ofta få under vat- at dej: kunnä flås: ofta bårtföres det flag- mil å I L 4 y ör q a N Pollen AN anti Når flrand- ångar: ERA mofs-lup= ; ; ” d dem brånna mar ken, hvilket med | i och / göda vallen, Slåttern' börjas Jacobs- 5 if stiden; och varar til dets fkårde-anden in= r brukas. Kårr-ångar bårgas hvartannat år, - ar åler: åt en haftigt figande: Aod. Ängarne - äro (ma och vidt kringftrådde, fomliga flera a 80 1773. Jan. Eebr. k mil ifrån gården, 1å at bårgningen år PA bes fvårlig. Det anfes för godt höbol, dår 30 lafz- hö årligen kunna erhållas. nå Bo/kap hafver hvar Bonde, alt. L. han. år , förmögen til; | a 2 FANG, fa LOG Mjölke- "kor, 10320 sbönv NN finnas allenaft i några gårdar, hvilka kreatur dock hår vål trifvas. Öm Sommaren år Bolkapen til ringa befvår > ty hå- ftar och får gå ovallade i fkogem: Koerna val- las ej heller oftare, ån då de af Björnar ofredas, Betes-markerne åro måft kårr eller fand- hedar, fåledes magre. At underhålla Bofkapen öfver en ling vinter, koftar mera möda. . Höet förflår föke långt: PRSe vän förtåra det måfta dåraf, och £å mellanår hålla til goda halm-hackelfe. iFårend måfte nöja fig med löf och Ren-moffa. Koer- ne fpifas til en del med hö, men mått med halm, fjö-foder eller Ren-moffa, af hvilken likvål de, fom blifvit vane vid-båttre fpis, icke vilja åta, om den ej med:'agnar eller andra foder- ånånen utblandas. > Afp- bark tilgripes éndaft i högtta foderbrift. Bofkaps-tjukan, fom grafferat på få många ftållen, har icke vifat fig hår. Bonden har af fina Kor tilråckelig mjölk för fitt hus= håll, och kan flakta et par Nöt til Vietren, men til falu får ban af fin Ladugård ej mer ån litet Talg och Ho lispund Smör, --Oft göres hår fållan. Renar 'åro af ortens Bofkap föga ill de minft fördelaktige: de :egas vål icke nu: til den myc- kenhet fom förr, dock finnas ånnu vid nägra Hemman 100 flycken, och vid de flåfta ifrån f til 0. Ingen. kan utan kånbar faknad ; vara dem aldeles förutan. Om fommaren ga della djur. tåmja fig, utan fåtta fig emot den fom vii öf- "dem : i fynnerhet fågas de, fom åro aflade af vilda Tjurar, hafva fvåraft före at afklåda fig "fin vilda art. Utom de vanliga kör-redfkap och åkedon, fom brukas för Renarna, nåmligen Pal ka, i hvilken folk eg och skja, uti hv ; | . fe uti fin frihet i fkogarna, ofta många mil åfrån deras ågare. Dår föka de fin föda af Meny- anthes trifoliata, Starr, Svampar m. m. Dår kalfs 'va Vaijorna vid Junii början: dår firas deras 'parnings-til i September. - Når vintren infaller, måtte de på fina vanliga betes-platfer med ttor möda upfökas : 1å många fom då igenfinnas', drif- vas hem och inqvarteras i fkogen, få nåra vid gårdarna fom fke kan, dår tilgång år på deras vinter-föda Ren-moffan. Där fafttjudras en el- ler flere af dem, ifrån hvilka den öfrige hopen ej gårna långt fkiljer fig. En perfon måtte dock dageligen beföka dem, ömfa de tjudrade och flytta dem på nya ftållen, famt drifva "dem til hjorden, fom derifrån fkingrat fig, Når fnön "mot varen blir få hard, at de ej kunna flå i- genom honom til Ren - moffan, måfte laf-trån för dem nedhuggas. Aren ifrån 1756 til 1762, "då en myckenhet Vargar förfölgde Renarna, nöd- gades man antaga Lappar at gå vall med dem; men fedan odjuren utrotades, hafva alla vall- hjon fått affked ,' emedan de befunnits hafva 'mjölkat Vaijorna , hvaraf både de och deras -Kalfvar vantrifvas, "På andra eller tredje året, vånjas de unga 'Renarna til at ' draga: men fomliga lita icke va dem:;, och förföra fig jämvål på andra fvaga- va cer ä | re Rénar, få at man nådgas hugga hornen af iiken man man lågger lafs , fpånnas: hår ock Renar för Kilkar ;, på hvilka de matte draga hö, halm, ved .m. m. men på Stads =refor nyttjas ej kålkar. Den nytta Almogen har af. Renarna, år ganfka flor: de göra god tjenfb: vid körflor, medan de "lefva, och når de flaktas, gifva de Kött, Talg, och Hudar, både til husbehof och falu... Skada år, at ej hornen famlas och. nyttjas, til Lim- i kokning. Br RR Skogarne åro hår ej alt för ftore, emedan Sjö- ar och Kårr intaga nåftan hålften af Socknens rymd. Til byggnad, brånfle och "andra. behof . åro de dock ånnu tilråckelige; ehuru de, genom. et i 100 ar öfvadt fvedjande, och ån mer ge- nom fkogs-eldar, fom af våda och vårdslöshet upkommit famt obehindrade vidt och bredt fått hårja, ganfka mycket lidit. Skogs-eldar göra ock ftor fkada på den hår a orten. omifteliga Ren-moflan, ty fedan den afbrunnit, hinner han - nåppeligen på fo år til den långd och tåthet, at han kan fammanråftas. Uti 1749 års: Kongl. Reglemente åro goda mått tagne til fkogens be- fredande : om de handhades ; och fkogen derjåmte deltes imellan Byarna, fkulle klagan öfver fkogs= brift hår ej få fnart. få höras , fom jag. nu be- farar. Genom "Tjäru - brånneri ödes hår ingen fkog, ty det idkas endaft til husbehof, af ftub- bar och rötter, Til :Timmer, Brånfle , Gård- fel m. mi atgår ej heller (a altför mycket. Fu Iöf-tågt fålles mycken ung fkog, fom til ftörre delen lemnas på marken at förmultna. - Såg- - Qvarnar åro hår inga, ehuru goda lågenheter dertil gifvas. Om Bråder och Plankor ej kun- de efter Alfvarne nedflottas til Stådernas rd dock , i 3 ) FURSTE Sr DRG SS Hj a där: Bebr. Mart; > 83, d ock. Sockne - boerne ,: med mindre befvår. och Mårkelig fkogens befparing, få hvad de f jelfve ehöfde, ån nu, då de med yxa och bila nåd- ' gas klyfva och tildana dem. | må Djur-Fogel-och Eifke-fånge hafva varit Soknens förnåmfta nåringar,. och åro det ånnu, faftån icke få fördelaktige, fom fordom. Björnar an- gripas om höften i fina vinter-qvarter, och fån- gas om fommaren med fållor-och giller. Mår- Be iasdlrmeliner tagas med giller, Ut- trar fångas i fållor eller faxar. Om någon Varg förfpörjes vara inkommen, efterjagas han med outtröttelig möda, til defs han för Böffa. eller Yxa måtte ftupa. Ibland finnas Vargar vara af Ren-tjurar ihjälftångade. - Fil-frafar åro fvåre at med efterjagande ertappa, emedan. hundarna ej gårna vilja drifva dem, kan hånda derföre, fom det föregitves, at Filfrafen håller dem ifrån fig med någon för dem> vidrig ftank: de. fångas derföre på lika fått fom Uttrar, 1å framt de ej nödgats upklifva i tråd, da de fkjutas.. Råf- var blifva målt fkutne: eljeft år nog brukligt, at upföka Råf-ungar i deras kulor, och under- hålla dem, til defs de blifva få ftore, at de med pallen kunna betala den föda de njutit. På al- Ja förenåmnda djur år nu få ringa tilgång, at det ej lönar mådan för hvar man at jaga dem. Ikorn-jagten var för några år fedan mera lö- nande: mången Bonde anvånde flera veckor af vintren dertil, och kunde aårligen föryttra 10 (a 15 Timmer Graåverk. Ikornar fkjutas. mått med Böflor, dock åro Stäl-bågar ej aldeles-ur bruk. Vild-Rens jagten var fordom ortens för- delaktigafte nårings-medel, och förråttades måft NER med An se Mm Jan Febr, Mart. med -upgillrade fpjut, pilar eller fnaror i fkogs- gatorna, dår de funnos hafva fin våg, eller dit de drefvos: men nu åro Vild - Renar, genom girigt efterjagande och eldens myckna mitsbruk: på ikogarnma , gantka fållfynte. Huru Båfrar fångas, vil jag en annan gång fårfkildt beråtta.. Fogel fkjutés mått; dock brukas jåmvål fna- ror och fällor. Svanor och Vildgåfs fångas om - våren vid åämynningar med Råf-faxar. Om vå- ren fångade Tjådrars och Orrars bröft eller brin- gor plåga påfaltas och vådertorkas, famt fåledes förvaras tilen fmakelig föda åt fommaren, > Fif/ket förråttas med Ryfsjor, Nåt och Not. Ryfsjor brukas uti åarna med patagård, om vå- ren: för Abbor; Id och Harr, om höften för Sik, och för Laken under defs leketid, på flrånder och grund. Nit uttåttes vår-tiden för Abbor och Gådda, höfte-tiden för Sik: det fe- nare fker förft uti Sund, fedan öfver grund och vikar, då ofta flera ån fo Nåt fammanfogas, Vid Sikens fenare lek om vintren, låggas nåt på grund under ifen, fom vittjas dageligen, men utfättas åter ftlrax, och kunna i 3 å 4 veckor hållas ute, utan är torkas. Not drages om fom- maren efter all flags fifk, når och hvar hålft tilfålle gifves. Når Siken vid löf-fållningen begifver. fig på djupet, förföljes han åfven dår med Not, men fås icke gerna annars ån i gry- ningen eller fkymningen. Is- Not förfökes en- daft af fattigt folk. Ljuftrande brukas i nå- gra forflar. Gåddor torkas faltade eller ofaltade , och för- fåljas. "Sik, fom fås om vintren, fåttes i fnö at fryfa, och nedföres fedan til Staden. All annan Fifk Fd sJad. Febr. Mart. = 85 Fifk förtåres hemma , antingen kokad fårfk, tor- kad eller. inialtad. För 30 år fedan voro vatt- nen få fifk-rika, at då med 10 Nåt vankade mer, ån nu med fo. Mången fick då årligen 20 Lifs- pund torra Gåddor, 10 Tunnor Sik o. f. v. men nu hinner man knapt och med möda til bålften: "ögonfkenligt bevis til Fifkens aftagande. Om fifkeri uti lek-tiden infkrånktes, alt för fina el- ler tåta bragder förbådos, och Fifke-vattnen : fördeltes, fkulle dock någon Fifk lemnas åt ef- terkommande. Då med Slögder förftås rudimateriers föråd- ling, åro få tådana hår kånde. "Af Lin och Ham- & göras Fifke-redfkap och grofva våfnader. Af Ull tilverkar Qvinno- könet hvarjehanda klåder til husbehof, hvaribland enkannerligen förtjäna nåmnas Tröjor, af fårgadt garn med mycken behåndighet och konft ftickade. Någre Bön- der förtårdiga Pålfar af Fårfkinn, fom i godhet föga eftergifva de Ryfka. I Kuolajervi By fys Handfkar, Vantar, Stöflar och Skor af Ren- dkinn. Emedan inga viffa Handtverkare åro i Socknen, måtte nåtftan hvar och en fjelf kun- na fMmickra, mura, fmida, göra fkor och klå- der m. m, Hvad Handelen angår, få tåljes alt, fom hem- ma icke behöfves, eller bytes emot oumbåirliga varor, dels til Ryfsland, dels til Ståderne eller Bönderne i Öfterbotten: Ryffar hitföra Lin, Hampa, Lårfr m. m. och önfka hälft tå betal- ning i fkinn-varor. Sokneboerne plåga ock fjelf- ve refa in i Ryfsland, at köpa Halm, Spanmål 1 mifsvåxt-år, och andra varor til falu. Til F 3 (rn EjA 56 7. Jan. Febr. NG - Od Tja marknadi Ölterbottennedföra de årligen Smör, Fifk-varor, Talg, Hampa; Fjåder. m.sm. dels | af egen afvel, dels köpte i Ryfsland. : Om vins tren' föra de til Uleåborg fårfk' Sik, Ren-kött, "Talg och hvad. mera de kunna hafva. atsaflåra, famt köpa deremot af Borgaren Salt, Jårn, To= bak, Krut, Bly, hvårjehanda Tyger och kram= varor. | Ijä och Kemi bönder hafva i de' förra åren hårifrån håmtat mycken Spanmål, få at Ku- famo antågs för deras Korn-bod ; men fedan Sok- nen i några år varit med mifsvåxt hemfökt, och Spanmäls utförfel ifrån Ryfsland förböds, hafva Sokneboerne ofta fjelfve lidit brift; och mått dyrt "köpa utlåde til fina åkrar. Sr Ibland. Almogens ut/kylder anmärker jag förft ace-fkatten, hvilken denna Socken och ftörre delen af Sodankylå och Enare Byar af Utsjo-. ki Socken til Ryfka Kronan: årligen årlågga. Almogens beråttelfe om defs urfprung år redan anförd. Hvart få kalladt Båge-lag fkall fkatta 112 Rubel. I Kufamo årö 113 Bage-lag, och fkatten af hela Socknen belöper fig til 17 Rubler och 46 kopeker: Af denna fämma betalar Ma- anfelkå by, fom likvål år den ftörfta, ej fylleft 4 Rubler, men Kuolajervi, faft den år minft, hela 9 Rubler, Hvad hvar by en gång blifvit taxerad til, måtte den ånnu erlågga: Skattpen- ningen infamlas Jul-tiden, af någon pålitelig man i Byen, fom af Ryffarna kallas Starofta.. Hvar och en Mansperfon, fom gårt til Skrift, fkjuter lika mycket dertils Hvar vinter hitlånder Ry- fke Commendanten i Kola en Under-officer, fom i fitt åmbete heter Danzicka, Til honom af- lemnar Starofta fkatten emot quittence. Det å- lig« NN wa Jan; Bebr: Mårts 87 FTgger dårjämte Starofta at draga förforg, det Danzickå på gemenfam bekoftnad får herberge, förplågning, fkijuts til nåfta By, famt én By- fkånk , åtminftone af en Specie Rubei, eller uti "vårde deremot fvarände Skinn-varor. Til Svenfka Kronan betaltes intil 1767, af hvarje 1å kallad hel fkatt> efter 1696 års Jorde- bok, 3 Daler Silfvermynt. Ar 1761 blef Sock- nen fkattlagd til Mantal, icke efter föregången refning, utan efter Krono-betjentens och vifla Sokne-fullmågtigas upgifter och Domarens be- pröfvande. Hår fkuille icke blifva något min- dre ån +:del, men blef ej heller något ftörre ån dels Hemman: Hvarföre ock i hela Soknen /”/ ej räknas mer ån 3 155s:dels Mantal, faft hår fin- nas inemot 160 Råkar eller Hushåll. Sedan den- na Skattlåggning blifvit behörigen öfverfedd, och at 1765 ars Stånder faftftåldt, .at et Man- tal borde utgöra 20 Daler Silfvermynt årligen, och det i hvita penningar, betalte Soknen, år 1768, förfta gången denna Mantals-fkatt, hvar : och en efter fitt hemmans ftorlek. För alla o- nera perfonalia och för Soldate - håll år Sock= nen befriad. | Til Kyrkoherden utgöra Sokneboerne Påfk- - penningar, Tionde af Råg och Korn, Smör och torra Gåddor; hvarförutan han af Kronan njuter 40 tunnor Korn, famt 40 Dal. S:mt årligen, hvilka åro hans viffafte och i oår nåftan endafte underhåll. Til Tings-koft, Soknefkrifvares, Klockares och Skjuts- råttares aflöning, utgifvas årligen viffla ”kappar Spanmål af Röken. Utom defla flåndi= = | ga utfkylder, får Almogen vidkånnas flerahan= >» da utomordentliga, för allmårna Byggnader, | RV Skjuts, 4 / 38 uma dn Febr. Mart Skjuts,. Fångars underhåll, : Brets framförande m, m, fom tilfammans-tagne ofta gå högre ån Krono-utlagorna. | : Sluteligen bör litet nåmnas om Politifka för- fattnipgarna.. Kufamo +, jämte den mifta öfri- ga Svenfka Lappmarken, hörer til Wefterbot- tens Höfdingedöme, och defs Norra Jurisdigion, famt har en gemenfam Fogde med Torne- och Kemi Lappmarker. Hårads-ting hålles gemen- ligen i Martii månad, på tvånne ftållen i Sok- nen, då ock Marknad pålyfes, och utfkylderne til Kronan betalas. Lånsmannen beftrider tilli- ka Soknefkrifvare- fysflan, hvarjämte ock i Kuo= lajårvi- by år en Lapp-Lånsman, hvartil utvål- jes den befkedeligafte man i Byn, fom för fitt belvår har föga mer ån någon heder af grannar- na. En Grånfe - ridare underhålles, at afftyra Turendrågerier : nyligen år ock en Grånfe-Tull hår mråttad. Inga ordenteliga Gåftgifverier åro 1 Soknen: Domare, Pråfter och Fogdar föras utan betalning, och andre refande, för betalning, ifran By til By, måft med Ren-fkjuts. Af et Håäft-lats blifva fyra Ren-lafs. Vågarne åro om vintrer förfvarlige, men Sommar - tiden år hår fvårt at refa, dår man ej kan komma fram med Båt; men målfte då merendels gå obanade fligar, ofta öfver fanka kärr och fteniga, DETA, " Bret: ifrån Dom-Capitlet framföras af viffa Poft-bön- der, fom derföre åro frie för Präftegards-bygg- nad. Vid famma tilfålle . medfölja ock andra Bref, fom kunna vara ankomne til någon i Sok- nen, adrefferade til Uleåborgs eller Torne Poft- Contoir. i G rån- = 4773, Jan. Febr, Mart. = 89 2 Grånfe- freden, hvarom förr år nåmndt, har "varit en af de nyttigafte inråttningar för denna orten, fom derigenom njutit önfkad ro, jåmvål under infallna krig imellan Sverige och Ryfs- land, Under förra långvariga kriget, trädde Deputerade ifrån Kufamo och nåftgrånfande Ry- fka orter på beftåmda tider och ftållen tilho- pa, at förnya Grannefåmjan. Under fifta kri- get, 1742, blefvo vål tvånne Bönder, fom farit öfver grånfen, grepne af Ryfka Soldater, och förde til Kola Slott, men fnart lösgifne. Så mycket oförmodeligare var det, at midt under - djupafte freden, 1760, Näe Ryfke öfverlöpa- re hår inföllo, och plundrade några gårdar, famt fjelfva Kyrkan. . Til Kyrko-författningen hörer Soknen under Abo Stift och Kemi Probfteri, famt har der- jämte den förmonen, at ftå under den är 1739 förordnade Kongl; Direétiorens öfver Ecclefia- flik-verket i Lappmarkerna hulda öfverinfeende. Kyrkoherden måtte ofta refa til de aflågfnare Bvarna, at undervifa och förhöra Folket uti Chriftendomen, emedan de, för den långa vå- gen, ej mer ån 8 å 12 gånger om året kun- na bivifta offenteliga Gudstjenften i Kyrkan. : Det vore, både i anfeende til Sjåla-vården och hushållningen, nyttigt, om flera kyrkor uti Lapp- marken upbygdes. Kitka-boerne fkulle hafva ”ogemen beqvåmlighet af et Capel! någorftådes vid Kitka Sjö. De i Kuolajårvi behöfde ock "et eget. Om,Kemitrålk, fom nu hörer til Ke- mi Paftorat, och Kuolajårvi, vid något tilfålle framdeles gjordes til et Paftorat för fig, finge Paftores i Kemi och Kufamo, icke mindre ån FF s Als 99 773 sar Febhr. Mart; rn Almogen i deffa Byar, ftor lindring derigenom. q Kemitråfk-boerne råkna mer ån 20 Svenfka mil til fin Moderkyrka, och ftörre delen af Kuo- lajärvi Lappar mer ån 10 til fin, ; UP dvdr Stycket af denna Sokaebeftrifning , 1 234.! raden 26. flår JULENIUS åter; men bör få 0 LOF JUNELIUS. rr TERRAN SN i Obfervation på Åfke- Mola , fom gifvin Blixtar på hvarandra, g jord 3 Pello; mom Pol - Cirkelen ; af DANIEL HALLENCREUTZ, Aftron., Docens vid Upfala Acad. edan många Phénoméner , Kaa Ålkan SÄ. blifvit nu för tiden bekanke och förklara- de, låra endaft de obfervationer förtjena up- mårk famhet , fom kunna göras vid de tilfållen, då denne luft-eld tydeligen för en alkådare up- tåcker fåttet, buru den fig utöfvar, och hvil- je i anfeende dervil, tjena til ftyrka och Vi- e.Afamiicp för Alkans theorie, «oo dblard fådane. obfervationer. får. jag råkna en , « fom jag gjorde 1769 d. 30. Maji, under mitt viftande i Pello, i fållfkap med Herr Pro- feflor MALLET: få mycket mer, fom jag hvar- - ken förr eller fedan, oaktadt flitigare efterfeen- de tråftat komma i ftållning at få fe et dylikt : Phénomén , fom dock ofelbart oftare lärer til- draga fi ; - Luf. = 4773. Jar. Febr. Natt, 91 =E DTuften var denna dag mycket töknigs och, efter årstiden, varm, fom åfven vifadesat Ther- mometerd, uti hvilken Qvick filfret kl. 8 om morgonen ftod 14 grader öfver frys-punéten, kl. 4 eftermiddagen 23 grader, och lånkte fig til kl. tt om aftonen endaft: 8 grader lågre ån fift- -nåmnde högd. Barometer - Qvick filfrets högd var deffa dagar nåra omkring 24 tum, 98 linier. oc Kl. 6 eftermiddagen ' hördes förfta gången Afke-buller åt Södern, fom fedan oftare åter- kom, til kl. 9 om aftonen, då det hördes ftar- kaft' i: Pello; och: kort: efter aldeles "uphörde. Kl. 72 fyntes blixtar, nog matte, ftråcka fig från Syd-viåft til Nord:våft, hvilka föregingo bullret ,' ibland fo fec., ibland en Minut och 20 fec, och derimellan. Deras figur var olika : of- taft vifade de fig fom en af blekt ljus formerad', men hår och dår afbruten, båge, hvilken tyck- tes fluta fig i ofvannåmnde våderftreck vid hor rizenten, och hvars högd midt-på ej öfvergick 29 grad., men de blixtar, fom voro högre, fölgde "flere flags oregelbundne vågar: - Utom deffe blixtar, fyntes ljungande i NV, med ftar- RR US, EE fe NR KI. 8 fåg jag i V.t. N. tvånne fmå, men tjoc- ka, moln (a) (b) Tab. II. Fig. 4: af hvilka (a) fyntes ftörre, nalkas hvarannan med mycken ha- flighet, fom våckte min hug at fe, huru deras möte fkulle aflöpa: - Når de kommo nåra til "hvarandra, fyntes tvånne ftarka blixtar dem i- mellan, hvarpå de båda antogo Conifka Figu- rer, fåfom i Fig. 5, rörande hvarandra med fpetfarne, och hångande på det tfåttet tilfammans II minut, då de fkildes från hvarandra, åter- NL | tagan- Vs or 1773. Jan. Febr. Mart. tagande fina förra figurer , men repellerande hvar- andra med mycken haftighet, gående den ena til Horizonten, den andra nårmare åt Zenit, under det de blefvo tunnare och mera ljufa, få at de til flut ej kunde åtfkiljas från de andra. Efter deffe blixtar hördes ej något buller, tvifvelsuzan af den orfak> at vinden, fom var fydlig, hindrade ljudet: ty från S och S 7, (hvil- ken fenare var nedra vinden, men den förra öf- ra vinden) hördes endaft buller, då likvål blix- tar fyntes ån hår, ån dår, vid Horizonten. Efter denna Afka började fommaren i Pello detta år. Marken var ånnu, d. 30. Maji, 1a- dan, fom den vid början af våren plågar vifa fig, men följande dagen fyntes nytt upkommet grås öfver-alt, fom fedan, jämte andra våxter, haftigt drefsitil fin mognad. 200850 30r0 00 ennen Ar Bee 0r0ereNaan eran BERÄTTELSE Om Blod - Iglars verkan i en Epilep- tafk anflét, RO af | CARL SAUR,: Med. Do&or. -- ifan 60 års Man, ftark och blodfull,; fick vid Hör fitt fo:de års ålder öpna Gyllen-ådren, fom federmera förhöll fig ojämnt. I de fenare åren började han få fusningar för öronen, jämte tyngd uti hufvudet. Flera fymptomer fållade fig hår- til "efterhand, fåfom en befynnerlig retning at fr | fvålja, fvålja, fedan ban om aftnarna lagt fig, hvar- jämte fömnen blef 1å ftark, at man knapt för- mådde våcka honom. 'Denna befynnerliga fvålg- ning åkom fedan oftare, altid med fömn, hvar- vid ock infunno fig anftöter af convulfivilka rörelfer , håftigt fkrikande, och fnårkande refpi- ration, hvarjämte Patienten fkar tånderna och fradgades för munnen; hvilka paroxyfmer kun- de råcka hela halfva timman , och åndades fe- dan altid med en djup fömn, fom låmnade nå- gon mattighet och ömhet uti kroppen. I un- derlifvet hördes ett ftarkt buller, få vål vid bör- jan fom flutet af paroxyfmen. Sådane paroxys- mer kunde påkomma flera gånger på en natt. Nårvarande Låkare nyttjade håremot flerahan- da medel, utan verkan, ibland hvilka Extr. A= Coniti tycktes öka plågorna, Patientens fimnen förfvagades ögonfkenligen efterhand, minnet för- lorades:, och han fyntes" blifva helt oredig: Likafullt fortforo Epileptifka anftöterna. I det- ta tilftånd blef jag tilkallad. Jag fann åå en mårkelig rodnad i anfigtet , hvarjämte jag mårkte, at arterie temporales flogo hårdare ån vid hand- lofven; fötterna voro ock ftåndigt kalla. Jag förfummade nu ej at revellera våtfkorna från hufvudet, medelft åderlåtning på foten, frotte- ring på lår och ben, finapifmer, lavemens, m. m: Utom det jag forgfålligt reglerade den fjukas diéte » gaf jag honom kylande och afförande medel, och jag förfummade ej at med de få kallade Specifica Antepileptica föka lindring. Så- dant fick jag med fågnad fe til en del, i det Patienten återfick fitt minne, blef munter, och epileptifke anftöterne tycktes ock aftaga i tid RR | och 924 7 Jan. Febr. Mart, é | 2 "och håftighet. - Men fom Paroxyfmerne åndå åkommo, och jag fann det ledfamma fympto- met beftåndigt 'fortfara, at pulfen. ej flog lika vid tinningarna och handlofvarna, 1å tviflade jag ingalunda på, at fjukdomens orfak ånnu var qvar. Derföre beflöt jag at fåtta Blod-iglar på tin- ningarna, bakom öronen och kring halfen, hvil- ket. fkedde med den önfkeliga verkan, at Pa- tienten flapp alla fina plågor på en gång, och blef helt och hållet hulpen. Några gånger fc- dermera har han; vål. fått nog hårda :attaquer, orfakade af grofva fel i dieten, men fådant har dock fkedt fållan, hela 6 månaderna imellan hvarje anftöt, och hafva Blod- iglar altid :vifat famma lyckeliga verkan. fe - USA A= A= ((Å Kit , fom bvarken af eld eller vatten förtåres eller uplifes;" är GUSTAF HINDRICH SKOGE, Handlande i Carlscerona, ER halft ftop för Mjölk yftestil helt fkir Ölott, > Ka med Vin-eller ock med god Öl-åttika. Når > den år kall, bör often vål filas ifrån vafslen: den fenare upblandas fedan med 4 eller 5 Ägg- hvitor , fom åro aldeles fria från ' gulan , och förut vål vifpade. Når vafslen och hvi-: torna åro vål blandade, tager man fin fiktad oflåckt Kalk, om man den hafver, (eljeft kan ock annan god Kalk nyttjas) och blandar den HN uti 0 73 I JAN FÖbrö Märt. 95 ; ; k : X ; : Ae YP ; Md u i vafslen, til en lagom tjock deg, 1å at den f6j rinner, då den fksll brukas. Sedan detta Kitt år vål torkadt , ftår det emot både eld och vatten, fåfom fagdt år. - | + Herr Öfver-Dire&. och Ridd. THUNBERG har med förmån brukat detta Kitt, (3 vål ti den vid Docké-byggnaden inråttade Eld-Machi- hen, fom til at göra fin Vatten- Tub, hvilken år befkrifven i K: Acad, Handlingar för år 1759, tjenlig at utehålla vattnet, famt til andra behof. Jag har dermed igen-fmetat hål i bottnen på en Ror Jårngryta, hvilken efomoftaft nyttjades at koka Beck uti, och har den redan ftadt ut i $ ars tid, utan vidare reparation. US HÖNOOOE j Utdrag af Kongl. Academrens Dagbok. Kron 'i Alsheda, Herr CARL JoHAN FN Kemer, har ingifvit beråttelfe, buruledes en ung-ftinn Hare-hoha blef, den 12. Junii för- ledet år , af Herr Affeflor RIDDERSKÖLD på Rö- ningsholm i Småland, uti fleras nårvaro, fkuten, och genaft upfkuren, då 6 fullgångne ungar der= uti befunnos, af hvilka, fom de ånnu utvifade lif, Han ur lif-modren uttog en, "och låt båra den hem til gården, för at förföka, om denfammäå fkulle kunna upfådas. Förföket lyckades, få at ungen kom fig före, och blef fedan lika liflig Sch treflig, fom en annan Har-unge. - FÖRTEKNING. På de Rön, fom åro införde i detta Qui, Handlingar. [. fon til en ny inrättning af Papini. Di geftor , til Oeconomifka belefö 6 T To tr HAN, CARL! WIUCKE 2. Befkrifning och Ritning på vänjr Fifkar af Tor/R-Slågtet ; af ALEX. MICH. Vv. STRUs- SENFELT la o- - Anmärkningar om Brödbakning ; fdveté över fökning > huruvida Siden i dyr tid gagneli- goft af de fattiga dertil nyttjas; af PETER JoNAs BERGIUS = - 4. Hindelfe ; at Blybvitt (feralia) af förfeende blifvit brukadt i mat; af CARL INTER. THUNBERG - > 5. Några Sven/ka orters Geographifka Tölrdde der; utråknade af obfervationer öfver Sol- förmörkelferna , Åren 1764 och 176 » af ANDERS JoHAN LEXELL 5 ; 6. Om Uraniburgs och Lunds Obfervatorii Lon- gitud, Vefter om Stockholms Meridian; af PEHR WARGENTIN A 4 . Anmärkningar vid Örternas utdunflning ; och « def; olika fittande på deras blad > af CeRvAS BJERKANDER - 8. Utdrag af en Befkrifning öfver Kila övas ken i Kemi Lappmark, af Ertias LaGus 9. Obfervation på Åflke-moln, fom gifvit Blixtar på hvarandra, af DAN.HALLENCREUTZ 10. Beråttelfe om Blod-Iglars verkan i en Epkpr re anflöt, af CARL SAUR - . Kitt, fom hvarken af eld eller vatten före Re: eller uplöfes ; af GusT. HIND: SKOoGE 9 + 12. Utdrag af es Academiens Dagbok ” 221 27 44 66 71 26 20 oz SRV ME Fide TT ANN d SINAN 6 | = HANN 7» NE Nyt ae II I HN, ANTA LHARR VO AO TARA Ya We F | CR ; ; än, ML ar — e mu fen hh KOR CJ "I LITT TTT ) HD A Ce 4 [ba ONANI 0. SES EL ——] fr ERE a RE mr dn nd é MEN SPRERrre vare rad Lö / dh IR IN lh IE N MS KS AD: Vr av RNA WRE ue wi VA a AQ "an MN I IPLILD NN | Tv = ; ma Vad weed VA a ST SAFRAN ID Lr RN pe 5 | ir N NE LÄN LARNLN TOMTE LE Sr Ol PENN NET EA NR ONA I SAGER EE I ET ART SER TA arv LV vars LLA Pra SIR NR AG RR 8 RA AR åy i 3 é | ö Jj å > i; | = 3 ) : He - EE S v —— - ' - ; / f FS [I A RÅ A i i 2 j i | ; = X 2 2 - f - : , z - / f - / , S Å = ” R 5 / ( - i PS Tv a [] f Je i Å - sz ee 3 | ' a - [4 + — g S Fd é 2 j | - ht fé - 5 2 ; X 4 4 ST ' d 8 ' i ) - 3 [ i I 4 f ST LI 0 it d | a G I z AR SY SPARE TA RARE a FANAN de ye TAMäy FE TE C ; - = 28 Ir 3 £ ana a Få a cv FN ; a z FSE 3 dj : ; kjol ELAN f 5 BÅ 4 I ' SM ; ; MR > - E . 3 CA en — a ör IR IR EF ÖR MaNADERNE. RE VP 8 Magjgu Sj JUNIUS, : pr åa 2 sÅr | du År 4 FÅ 3: | | RN ; ski gödsonov! PR 2E0STES, 02 öjt ay RA irerre SAMUEL HERMELIN; IAN SA i Bergmältare. | NN ed Cement förftår jag tådant Murbruk, fom har den egenfkapen; at vara vat? VT otur-tått, och under vattnet hårdna, 7 2 God" Kalk, med ren Sand allena, hårdnar - vål ockfå, både uti luft och uti en fuktig jord - FR eller - lå I Å 3 : 6 j Nä FÖRA SANNE JE 0 dj dd ö KS ANA ( å i CR 98 > 1773. Apr. Maj. eller grund-mur; men fordrar til fin härdning ganfka lång tid, och blifver åndock mindre tåt, och af den befkaffenhet, at vatten och fuktig- het fmåningom kan tåra fig dårigenom. Dåremot har åter Gips den olågenheten, at hårdna alt för haftigt, 1å at den til vanlig mur- ning fvårligen kan nyttjas, och år defsutom af fådan art, at den efter torkning fuger vatnet til fig, och dåruti med tiden fnarare uplöfes. ån hårdnar. OD Kalken blifver fåledes det förnåmfta grund- åmne för fådant Cement eller murbruk, allenaft man finner någon tilfats, fom befordrar fnållare ften-hårdöing och torkning, famt därefter me- ra täthet, ån den grofva och allmånt nyttjade Sanden. folken ra ge ha Sa DÖR Su ERE De ifrån urminnes tider brukelige och be kante tilfarfer af tådant lynne åro, Terra Poz- zolana ifrån Italien och ”Tarras ifrån -Gölnifka >. Gebietét, om hvilka half- förftenade Jord-arter, eller förmodeligen Vulcanifka lemningar, åtfkil- > lige vittre Mån, ochzbhös ofsi fynnerhet Herr Affefor ANGERSTEIN 3; Herr: Profeflor,; GaApp och Herr Bergmiåftaren QuisTt, redan gifvit mån- > ga uplyfande anmärkningar. Skadaårs-at fådant af Naturen tilverkadt åmne ånnu hår i Riket icke blifvit uptåkt, och at defs tranfporterans . de. från utrikes orter faller för köftfamt. "NV av- nor, håndelfe torde vattu-tåta> mutningar , båd af Klinkert och huggen Sten," hos 7ofs kunna " blifva mera allmånt nyttjade, til mycken befpa- ting uti "dyrbart tråverke, ul NN d Bri- MN RN RN EE k . 3 OR 2 SÅ: EM od ÅA pie Maj. Jun. 99 sh af detta åmne fatte mig uti nog er, då jag, för 2 år fedan, eller I ejocd jodad, at vid Garphyttan i Nerike, an- pa et nytt Alun-verk, hvarvid Herrar” In- ereffenterne aftundade, at alla de många forter af Cifterner och Refervoirer, fålfom : Materie-Kar, Hös-och Renfe-Kifor , samlings - brunnar > Råluts- Sumpar , Sval-och Saffans-Kar, m. m. fom dår- vid fordras, fkulle muras med huggen Sten, kvartil-behöfdes icke: allenaft et vattu- tått, u- tan ock et 1å befkaffadt Murbruk eller Cement, fom af den fkarpa och fura Alun-luten ej fkul- le kunna uplöfas. Vag oUTjänlige Byggnings-åmnen, 1å vål af låmpe- dig Hållesartad Kalk> fom Sandften, hvaruti en del af Nerike åger en outöfelig fkatt, var åf- "ven 'vid. detta Byggningsftålle och nåra dårom- kring at tilgå, utom em ftor mångd af den: alls månna Gräftenen eller :Graniten, fom öfvertåke te hela Byggnings- platrfen. j inn Den, nåftan fom Sten-kol, eldtångde Alun- > Schiffern, fom utgjorde grunden för famma Bygg- ' CR AT RT NA til Kalkbränning , i ftållet för nings-plats, tj : Ved, då et groft Tråverke år i denne orten oc Med et ord: all ting talte får Byggnadens anlåggning af Sten, både til våggar och innan- rede; men en bepröfvad Cement-jord, ”Tarras - eller Terra Pozzolana feltes, och kunde, utan et par års omgång och odrågelig koftnad, ej an-< > Hvad fom i defsoftålle af inhemfke och It fångne åmnen var oc och uti trykta Skrif- RR 2 RN LÅ ter föreflaget, fants dels olåmpeligt, dell ber EN f- PAS NE JRRER AN AR SUM LA NGN mihdre tilförlåteligt. Såkrafte utvägen at kom= ma til åndamålet med Byggnadens verk ftållan- de, var dårföre: at, genom egne fmårre prof, — Utröna det Cement -åmne, fom hår kunde er-. ; Ahällas "och anfes för.der "ballad ra fo CO Deffa Rön tånker jag nu för Kongl. Aca- demien tå den åran at upte: få vida någon nyt- "tig tillåmpning dåraf torde kunna dragas vid an- dra tilfållen; hvarvid jag, til en början, kårte- ligen torde få befkrifva de mindre allmånt be- kanta materialier, fom dårvid blifvit nyttjade och namngifne: HA RE te a) Med Schiffer - mjöl förftås hår, en til blek- röd tårg vål brånd, och genom hår- fikt flagen Alun - (chiffer. : i SVT KR fa Denne fina fiktning til mjöl, har med alla öfrige hårtil nyttjade: torra materialier blifvit i akt tagen: hbålft Cementets tåthet icke kan er- hållas, 1å framt icke alla ingredientier åro på det. finafte malne eller pulveriferade, b) Nybrind Schiffer år den, fom blifvit ta- en på Fyrerne, och varit vanligen brånd til ut- lutning för Alun-verket. Det var lått at för- moda , det en brånd Alun -fchiffer, hvars grund- åmne beftår af Lera, ”"börde uti egenfkaper nå- got når fvara emot den utlåndfke Traffen, då det var bekant, at den famma til någon del åf-. ven beftår af lika åmne; men om en fvagare el" ler ftarkare brånning dårtil fordrades > famt om förfarenheten med en. Theoretifk kundfkap ville inftåmma, m. m., måfte med Förfök afgöras. c) Fyr H köt i ajy Jun. — 10 ar kallas vid Alun- Vere ; flör- ; affor eller klumpar af Schif- fom under råftning uti Fyrerne, af alt för hetta, rafat och fmålt tilbopa, på fomliga n til glafig, lefverbrun flagg, famt blifvit på sar fått död- brånd och Orlne til utlut- UT Med Rå lat förflås den Luzen, fom blif- vit gjord genom Schifferns utlakning, och fom med” Alun-halten få impregnerad år, at den för- tjänar til anfkjutning, genom kokning, vidare | -Concentreras. är | er. Mutter - vatten eller Moder = lut är den lag ka Luten, fom vid Alun- tilverkningen ,- uti -Saffians- eller Våxt- karen blir åfrig , fedan den rå Alun eller Saffian, dårutur anfkutit: inner hållande vid pa 19 proCent Alun, emot 3 44 proCent Viltriol, date en god del Schiffer-olja och jord. ) Berg - kalk af grå aktig fårik, har hår= få les varit brånd af den vanliga fpatige Kalk- eller Lim-ften, fom brytes uti den hår nåra vid -belågne Hjul- åfen , och år Bemenligen med fmå Geber af Serpentin inftånkt. 'g) Flo-kalk, til får rgen hvit, har blifvit brind - den hår i orten på många ftållen befintelige Flolägrige, eller uti Hilleform , både ofvan och un- der jord- fkorpan, liggande Kalk-ften, hvilken åfven formerar Hjätiofrer fjelfva Schiffer - båd- den, och tyckes innehålla någon liten del af Ler- åmne, fom gör, sat famma Kalk =ften kan uti ftark eld 1å brånnas, at den icke mera gåfer, hvarken med vatten eller fura Spiritus. — (a b) Le telige, dels röd » låtta, | ; s ften, bekant för defs hår 2 i) Tarras eler Trafs har til prof blifvit håmrtad ifrån Arboga- Sluffar, uti Pulfver, få- dan fom den beråttades kommit från Holland, af ljus-grå fårg, blandad med fmått grus af al- d vå y /' lahanda flag, famt nog olik den Tarras jag för- ut i Hollånd fedt och underfökt. &) Sval- kars Slam år en gul, liter Jårn=hal- tig lerig Ochra, fom tåtter fig på bottnen uti Sval - karet', under det den kok-heta Alun-luten dåruti en liten ftund atkyles. Innehåller litet Alun, och mindre Victriol, famt brånnes, uti Calcinations-hetta, til en mårk Röd-fårga. I) Pann-hack år af famma art, fom förenåmn- de Sediment; men har tilkommit af Luten un- der defs kokning uti Alun- pannan, vid hvilkens botten det, uti ftenhärd form » fåfter fig lå hårdt, ar det med våldfam hackning fom oftaft måtte därifrån; Muiljask I rag LET SG = m) Schifer-råk, kallas det fvarta Sot, fom fåtter lig af: Röken, hvilken går af den Schif- fer, fom til eldning under Alun-pannan nyttjas: mårkvårdig för dels fina ' och ftarka fvårta, fom 'i: godhet öfvergår all annan Kimrék, och fom, i fynnerhet för defs beftåndighet emot luft och Solfken, år den aldrabåfta för Kopparftyc- kens aftryck , famt til Toufch, m. m. = fo kö | N RR Ro ÄG a SR KCR Å 7? I J Vr NN oh SR SKANE BARD 2 UP : | | M , i dd = NR Pa $ é . 4 ÅG he. Ak Ä bl å ” öm aa Br CEN 1772, > Apr. iMaj. Jun. 10? | Å AN NR $ + ; IGN HÄ KV ÅN + R Sh UND | h + R |) å ; RV ! i VS » ; 7 . S q r d å Y K (6 i $ ; sälla efterföljande blanningar, hafva dels C ken af” regel, Sand -och Kalk-ften blif- mmankliftrade, dels :ock fmå kakor dåraf nerade, famt altfammans förut några veckor torkadt under tak, innan profven blifvit under vatten eller uti Lut lagde. :Hårvid mårktes, at Cementet på Tegel-tften fortaft torkades och hårdnade. Dårnålt på Sand-ften, och åndteligen : långfamaft på Kalk - ften; tålfom minft fkicke- lig at infupa fuktigheten. Dock tycktes aila,; efter torkningen, hafva faftnat måft lika hårdt tillammans : .om icke Sand-ftenen håruti hade når got företråde, framför de andre Stensarter. NGE KA va RAM, | oo 1:o Uti lös Sand-jord, upkaftades en grop, och murades dåruti i November månad 17705 en liten fyrkantig Refervoir, ungetår om 30 kannors innehåll, af fmå ovulige och ohuggne Kalk-hållar, med et murbruk eller Cement, be- frående af 2 delar grof-risfladt Schiffer-mjöl af Fyr-kalfvar, emot &n del Flo-kalk, Straxt ef- ter murningen förföktes vål denne Refervoir med vatten, men fants otåt fom et Riffel. Och fom vinter med ftrång köld ftrax efter inföll, innan Cementet kunnat torka, 1å fants det om våren!, uti Maji månad 1771, aldeles af kölden uplött, och mört fom en Sand, at intet vatten kunde dår- med innehallas, hvilket tyktes gifva ringa hopp om detta Cementets-duglighet.; men at förföka, om denne otåthet kunde hjälpas utan om-mur- ning» låt jag allenaft bärtrifva det gamla odu- geliga Cementet> utur de 'öpna ftora fogarna, RE en G 4 ; | och X | och tilfmetade dem, 1å godt det kunde låta fig gra, med en blanning af Bergkalk = 3 delar; Schiffer-mjöl af F yiballkge are tadt -"4 delar; med lagom vatten vål arbetade. Re > .Smetningen blet uti fogarne hård: intrykt- med en Fog-flef, och lemnad 8 dagar at torka, hvarefter den var tåmmeligen 'hård och fkarp emot naglen. Direfter intylldes ;2:ne tåar Rå- lut, fom i början på 5 dygn minfkades til et Quarters djup, men höll fig fedan i 3 veckor, . utan at minfka mer ån 5 tum. - Refervoiren renfades och fylldes åter med Ra-lut, fom på 14 dagar intet mårktes hafva minfkat öfver 4 tum, hvilker förmodeligen af utdunftning hårrört. Och om Rappringen uti'fögarne nu fants mycket härdare, ån då han var torr, få at en ftark knifs- udd behöfdes til dels rifning, kunde ej annat flutas, ån at muren allenaft igenom denne Fog- firykning blifvit vål tår. = öde. så Det utomkring ännu. i behåll varaade gam la fönderfrusne Cementet befants ock under den- ne tiden, hafva til någon del hårdnat; förmo-- deligen af den våtfka, fom i början genomfilat. Håraf upkom vål någon anledning at förmoda, det et dylikt Cement, vid en förfi tigare handte- ring, andreligen torde blifva påliteligt; men flere Rön borde göras, til mera uplysning och bevis. Sälar de EO Ra 2:05 Nybråndt Schiffer-mjöl och Flo-kalk, til li- kadelar, med 'vatten fammanmingtade. Kakan -håraf hade en glånfande yta ofvanpi, fom kärt någorlunda faft emot nagelen, och tår emot vå- ta; men på undra, fidan nog lös och pipog, SN sådd FRV YR . Maj; Jun. 205 "brå åttet, dh ig vatten til fig > var at mycket fpricka under (OE nifle åftade vål vid Stensforterne , och blöt- "inter" på. 14. dagars tid under vatten; men git. På famma tid åro Sven följande cd rfökte under vatten: Rio 'Schiffer- AR Färs I del, Tegel- mjöl Elita del er Flo-kalk = - RN - 3 delar. Likaledes med rent vatten arbetadt , var efter torkningen. målt lika med N:o 13 men något låfare emot nagelen, och mera benågen at drar ga vatten til fig, och blötnade något dåraf, PR NPEN mjöl ry et 27 delarys Flo - kalk = sämeviose 3vdelar, Arbetades på lika fått med vatten, och förhöll fig, 1å vål efter torkningen, fom uti vatten s icke: heller uu hårdheten. däraf hafva til- ng "lagd, mått lika fom N:o Få var allenaft Kero löfare emot rifning. NE ” rt $£:0, Tegel: mjöl = 0 3 delar Berg- kalk pF - - a delar, At förföka « om, efter LEKA tanka, murbruket ”fkulle ftarkare hårdna, genom tillåttning af Alun och Vi&riol, och om dårmed kunde förekom- mas, at det federmera > genom deffe falters fy- ra, ej fkulle angripas, .uparbetades denne blan- Ning. med Moder-lut, i ftållet för gement vat- SEE | Efter torkningen blef kakan löfare ån van- j ligt, med en mjölig yta af den utvittrade ON Och blörtnade ån mera under Vallen. so dns Nu Gr 6:03 N / j | | 5 ; | ; vå HÅ Å ; 106 = 1772. JApr. Maj. Jun. FM rg Kr 3. BR KORA s SIS Je, vr SNR & . SE) j : X .. 6:0 Berg - kalk och Schiffer-mjöl, til lika delar; äfven med Mutter-vatten fammanbråkade. | Blef måft lika med N:ofs, dock något hårdare; men blötnade under vatten. 0 cc pekaren. 117104: Bergakallo:orttei nt vä ket sdf dee Schiffer - mjöl :swé rorkvfr anser dello Md Svalkars- flam 00 NRA Mb delj med rent vatten mångtade, härdnade ttarkt, med glånfande yta; och tTåfte bått vid Kalk-ften; men blötrnade och föll fönder under vatten: > 8:0, Samma blanning med Pann-kalk, i ftål- let för Svalkars-flam, tyktes arta fig båttre ån föregående; men var dock ej biftåndig under Vatten. ATEN RB ra 9:0, Bläynningen N:o 7, med Mutter-vat- ten arbetad , blef lika fom N:o 5 eller 6> men nog låfare och fåmre, famt mindre hållfaft un- der: vatten, : ; IRON LEA -röNse:03) Berg « kalls - > (590 idelary'! Schiffer - mjöl af' Fyrkalfvar = > > "3 delar, : uparbetade med rent vatten. - Blef nog hårdare ån N:o i. Fick en glånfande yta. Blötnade icke under vatten. Uti Rå-lut lagd, blef ån hårdare och mera faft. Uti Rå-lut indrånkt, på 3:ne' veckors tid, blef vål på ytan något lös och angrepen; men inuti var kakan lika hård och torr, famt blef tåledes af denne fkarpa luten ic- ke penetrerad, fom tyckes vara mårke til godt beftånd. RV AN SE Ty en VN = f11:o, Berg-kalk och Schiffer-mjöl, til lika delar, med rent vatten arbetade: blef måft lika med N:o 2, dock något faftare med glånfande yta på öfre fidan; "men litet löfare ån N:o 10. d 12:0, JONA JA då RR Nee 1 dl NE ök ped Mija fr. 107 | A + Flo-kalk, Maiugns -flagg ch Tegel: mjöl, iglar a af hvarderay meg arters paso Cd fr My 0rbi - kalk ÖN tål Höcksdlfu endaft blan dad: blef helt varm och hårdnade flraxt, fom et fält och fradigt Kitt, hvilket i början, och' 1å långe det var varmt, kunde arbetas med hånderna; fom et vax, famt uplöftes och blöt- nade icke heller, om mera Beck -olja tilflogs, ån för Kalkens måttande behöfdes. Blet helt fkört, fedan det k allnat, och blötnade icke: uti kallt vatten; "men efter någon tid, gulnade ytan uti vattnet, fom tyktes gifva tilkånna, at "den oljaktige och bindande delen, efterhand under vatten extraheras , och at detta Kitt fåledes i långden däruti torde vara någon förftörelfe un= | derkaftadt. MER RR — 14:0, Berg- - kalk och Schiffer - mjöl med Beck- olja enlamt arbetadt: förhöll fig lika iom för regående N:o 13, men blet uti luften ån mera Afkarpt ch hårdt. Et tycke af detta Kitt, lagdt uti Mutter - vatten, började gåfa, och fants efter några dagar uti denna fura och fkarpa luten va= ra uplöft, och den. oljeaktige delen dårifrån af- fkild, flytande ofvan på luten eller vattnet; men Schiffer mjölet , tillika med en del Kalk, låg på bottnen, fom en Sand, och Murter-vatts net hade håraf extraherar en ponfo- -röd fårg. — 0 18:04 Berg- kalk 3 delar och 'Schiffer- mjöl ”adelarso med en del Beck-olja, och 2 delar vat- ten tilhopa, kunde ej vål fammanblandas eller arbetas til et fmidigt bruk : i det oljan ör : fogar i RN SE FR ANNE Se - fogade fig til kalken, och klimpade Gg med famma tilhopa, fom gjorde, at intet tjänligt M bruk dåraf kunde erhållas. = SO, se 0 16:0, I anledning af någras tankar, at feta " oljor fkulle uti Cement - blanningen göra nå- Ben nytta, togs Berg- kalk och Schiffer - mjöl til ika delar, och gjordes med vatten til et nog fladigt bruk ,-hvartil flogs litet Rof-olja och ar-= betades dårmed åter ganfka ftarkt tilbopa, til et lagom Cement, fom i början tyktes fåfta vål vid alla forter flenz. men efter 8 dagars tork- ning , föll altfammans fönder til pulver, vid min- fa påkånning och var aldeles intet hbåll-faft, hvarken i luft eller vatten. ER ORM 17:0, Berg - kalk eo ga 8 dölars Cm Schiffer -mjöl = mi Ke 4 delar, Schiffer-rök EEE RI DTE on RN med vatten arbetade, gåtvo en ftinkande lukt af Salmiac- Spiritus. Dårafeblef et fmidigt och flarkt håftande fvart Cement, fom hårdnade ef= ter torkningen ftarkaft af alla förenåmnde, med glånfande yta; dock inunder och inuti fants det- något löfare och poreuft, likafom de öfrige Ce- ment - blanningar. Uti Rå-lut lagdt, behöll det åfven fin hårdhet, och lofsnade intet lätt, hvar- ken ifrån Kalk-eller Sand-ften. Uti Mutter- vatten, gåfte vål flarkt, och blef på ytan an- grepet , men kunde fedan intet vidare dåruti » uplöfas.- LS AE RE GA = 18:0, Berg-kalk-enfamt, med bhålften Schifer- Rök, gaf en ånnu frarkare lukt af Salmiae-Spi- ritus, och blet efter torkningen hårdare ån Kalk enfamt; dock mjukare och ej tå ftark, fom nåft förbemålte N:o 17. . rd dä RNE ; vå ; 19:00, ös 109 OS e SE 0 RS dnade. efter torkningen unge- d filtnåmnde N:o 193 men uri Rå-lut lagd, frenar, 0 RE. —22r:0, Lena-kalky, med lika del af Schifer-mjöl, bråkade. med vatten: gåfvo et Caffe-brunt ..Ce> ment, fom uti kaka torkadt, blef lika hårdt fom N:o 21, men hårdades mera och målft af alla, på 8 dagar uti Rå-lut lagdt. area De låfare torkade Cement-forter N:o 3 och 4, blefvo med Beck -olja åfverftrukne , hvar- igenom de vål fingo en hårdare yta. Lika få, når de blefvo öfverftrukne med Rof-oljaz men, fom redan anmärkt år, tyktes det oljaktiga med tiden utlakas af vatten... Så ar, til er beftån- digt liggande under vatten, torde en 1ådan öfz verftrykning med olja vara föga tilråckelig, om An . ) | po z | h. USE ; FEANAD. AE GÅ SR j 4 ( f ba NE GE ohne. SE UGN E 4 CA | + . Va ju än : NN ; Å mo to om icke vid viffa tilfållen, och” på ”Uer låt, ar i lådan öfverftrykning flere gån ger itereras. äc: dl av 24-okt Mycke Florligtig. Kulkftep hångdesg förmedelft en ftark trå-vidja, uti en Panna med fju= dande Alun-lut; at förlöka, om Kalk -iftenen fkulle på det tåttet kunna tåras eller uplöfas. Efter 8'dagars kokning, fanns Kalk-ftenen ieke allenaft aldeles ofkadad af Luten, utan ock på ytan få hårdad och föråndrad, eller förmodeli- gen til en art Gips förvandlad, at den nu me-" ra icke fåfom förut, gåfte med Skedvatten; men famma hårdade Gips-hinna, var ej öfver et fkrif- pappers tjocklek, och inuti behölt ftenen fam- ma Kalk - natur; fom'förut. Til vigten bade Kalk-ftenen mera til- ån aftagit, genom en dår- på härdt håftad Ochra: eller Slam , fom forme= rade på fomlige ftållen en knottrig Sinter-fkör- pa, hvilken ifrån Kalk:-ftenen :fvårligen kunde loffas, NAR od 135 JUR TN. a ÄMMÅRAMMBAN NaN Lo Af föregående Rön, tyckas följande undere fatteller Kunna: intagas ee. ANUS NLU a) At af alla deffe blanningar hafva N:o ro, 17 och 22 förhållit 627 åldrabåft och ftarkaft både uti luft, vatten och Alun-lut: famt at man — däledes. med tåkerhet, til vanligt Cement, kan nyttja 2 å 3 delar god Berg-kalk emot 3 2 4 delar Schiffer-mjöl af Fyr- kalfvar: och at det fenare. bör vara något mera ån kalken; alt efter fom” den” år ftarksoch afigodratt. sure nor '« b) At N:o 17 eller förenåmnde blanning med tillfart Schifer-rök, i fynnerhet artatifig vål, at FÄR N nyt- ba giskApt Maj fan. z Hu fogftrykning : hållt 'den til fjölfra ;n torde finnas för koftl ASA vid Cemént- murning år högt ange- er mycket. bidragande til tåtheten, at Cementer ganika hårdt, med er tjänligt Järn, tr fögarne frykes och intryckes, famt at det fedan får behålla den glånfande Kalkhinnan, fom fårter fig på ytan... (N:ö 1). d) At all Cement- murning "bör förut torka, innan den; kommer under vatten, e) A t Schiffer- mjöl af Fyr-kalfvar, fom år i ji färgen a mörk- rg hårdnar; fortare uti Ce- fö Hbdne ch torde vara. något (åmre, håltt om någon betydande Älun- halt dåruti kulle Ränas. (Se RÖV 'f) At inblanning af Alun och Vidriol” ej gör någon god. verkan uti Cementet , finnes af Rö- hen N:o > 6, 7, 8 och. 9. Dåremot kan an- mårkas : at om Mur- bruk, Utan Kalk, af Ler och Sänd allena, göres med Mutter-vatten , til "murning uti fådane eldftåder och ugnar, dår en lindrig: Cåleinatioris - hetta, utan ftark upglöd- ning, år nödig, blifver tådan murning mycket ”ftarkare, och 2 fammangyttrad , at den icke us tan våld kan bråckas, Saledes fkulle Alun och Vi&rioly uti” det vattnet, fom tages til Lerbruk uti eldftåder, för Spiflar, med mera, göra gan- spå €0 od-effe&, allenaft Kalken år 'utelemnad. Er At Tegel-mjöl gifvit mindre hårdt Ce fel-jord torde vara tilkommen, famt med någon fier jord: iInbländåd:? 95 SSSEo0 var erk SG i) Åt tjänlige blanningar mera hårdnat uti Ri-lut, ån uti vatten. (Se N:o 1,10, 19, 21 och - 22). Förmodeligen dåraf, at de uti Luten va=- rande «fina Jord? particlar, medelft 'Alun- fyran» förenat fig med det Kalkartiga uti Cementet, och dårmedelft ältadkommit en art af Seleni- - TIK, PEtril Cation På klår osnklt GA SS RR 4£) At Masugns- flagg uti Cement, gör in- tet mera, ån en god: och ren Sand. (N:o 12). Ar ej heller Hammarfmeds- flagg år den tjänli- gafte, at bruka i ftrållet för Tarras , har för det- | ta blifvit förfökt. Likaledes, at Herr BELIDORS befkrifning på Vattu- Cement, med Tegel- mjöl» Teågelftens -fkårf; Masugns- och Hamsnarfwmeds- flagg famt »y-fldckt. Kalk» år, i anfeende tl Hammar- fmeds - flagget, mindre påliteligt. Det finare af famma Auttor föreflagne Cement, af bruk | : 7 fe makar (UT 3 VA pre Maj, Jun. Sig. makare- fpink ,' Glasbruks-krats, Jårn.-filfpån SE ned oc Ca Ba FL Kalk och flådde Skogs-fniglar, lårer ater ivår- sen, til någon ftor byggnads behof, kunng ans ligen, => 1) At hvad Auctorer-fkrifvit om feta oljors nyttjande till Cement: åfven at Svin-ifter på utlåndfke orter dårtil: fkolat brukas, har för mig icke 'velat lyckas (fe N:o 16). > Sådane oljors och feta fakers natur: år åfven aldeles emot det, fom fordras til: Cementets hårdnande i vatten, hvarvid: en art af Petrification bör upkomma»> och dårutinnan lårer föga någon tilfats, hvarken af Djur-eller Våxt - Riket, vara tjänlig: åt- minflone intet förr, ån den undergått någon ftor förvandling och defs förgångeliga del blifvit ge- nom förruttnelfe dårifrån afföndrad. MN — om) At Beck-oljan dåremot, förhåller fig vål något fkickeligare i detta ”åmne,- och at et vid många tilfållen , ganfka nyttigt Kitt kan göras, af Kalk, Schifer-mjöl och Beck-olja, både fort och til godt köp, (fe N:o 13. & 14). Men at hvar- ken detta eller det, fom hår i Riket blifvit bru- kadt med Kalk och Tjära, år emot vatten i lång= den biftändigt, fårdeles intet emot Alun och Vié&riol- fyra (fe N:o 14). Icke defs mindre år mycken anledning at tro: det de Mineralifka Fet- mor, uti en vils proportion och på et vifst tått med Kalk inblandade och förenade, kunna för Cementets ften-hårdning uti vatten göra någon god verkan, hvilket af den ulfatte feta Schif- fer- rökens förhållande beftyrkes. 'Denne mine-. ralilke Kimréåkens art, at med IKalk gifva en få ftark NAR > DR tyckes åfven förtjå= j na na någon upmårkfamhet, famt at vid annat til- tålle nogare granfkas. ÄN 2) At den fvarta .Lena- kalken haft någon förmån uti Cementets hårdning , 1å vål blandad med Schiffer-mjöl, fom med Tarras, framför den - i hvita eller grå Kalken; dåruti inftåmmer få' vål gammal förfarenhet, fom ock de hår anförde Rön, N:o 209 och 22. "R - Mårkvårdigt tyckes vara: at denne fvarta Kalk intet drages af Magneten: at den, med Borax fmålt, nåftan fom en Magnefia, gifver et rödt Granat-fårgadt, men ej grönt glas, famt at intet. fpår til Jårn deruti kan uptåckas genom folution uti Aqua Fort. m. m. Hvaraf tyckes följa, at den fvarta fårgen, efter vanligheten, intet hårrörer af Jårn-halt, utan endaft af någon i Kalken varande Berg-fetma;, fom efter brån- ningen. meddelar Kalken detta fotiga utfeende. För öfrigt fynes ock denne omftåndigheten yt- terligare befanna, hvad hår nåftförut fagdt år, om den verkan, fom Schiffer-fotets inblanning aftadkommer, nåmligen, at Mineralifka fetmor, fom ej åro underkaftäide någon förruttnelfe , kun- na uti Cement vara til någon mårkelig nytta. o) At Refervoirer för den fkarpa Alun-luten, åfven kunna göras af den tåta Hålle-artade Kalk- fenen, fedan medelft Rånet N:o 24 blifvit af- gjordt: at lådan Kalkften, ehuru den i början at | ”Alun - fyran med ftark gåsning angripes, blif- ver åndteligen på defs yta at fyran 1å måttad, eller til en art Selenit förbytt, at den federmera af famma fyra orörd lemnas. : Deffe ehiru få och enfaldiga Rön, torde lik- vål kunna tjena låfom tillåggning uti detta, af ; Her- mera vidlöftigt utarbetade åmne, Jag med- er gerna, at om fullkomligen fåkra utflag tådane Rön fkola håmtas, fordras därtil flere års upmårkfamhet > men defsförinnan torde äftun- das någon anledning til fådane lått-fångne Svens fka åmnens erhållande, fom man har orfak at — hålla för tjänlige til vattutåta murningare. Uti NE - detta vålmenta affecnde, har jag hållit nyttigt, at ej förtiga, hvad af mig hårutinnan blifvit förfökt. 44 > Det omnåmnde Schiffer - mjölet , kan ej an- , i Ma LR Lr FRE SR PV ska RN j . : : t C norlunda anfes, år fom et i många mål mera låtttånget åmre, ifrån våra inhemfke Alun-verk, e, -ån.den utlåndfke Cement - jorden. Huggen Kalk- Sand -och Tålg. ften famt Granit, få vål fom tjenlig Vattu-klinkert, borde hos ofs åfven var ra mindre dyrbara byggnings - åmnen , ån på många utlindfke orter», hvareft de likväl få all- månt nyttjas. Och fom jag edan varit föran- låten, at på deffe Rön grunda verkftålligheten af det hår förut nåmnde nog vidlöftiga arbete vid — Garphytte Schiffer- Kruvor, famt efter anftåld Prof-lutning och ko »kning , förnummit , art alla | ; förleden Sommar, 1771, med tadant Cement murade Materie - kar, Rå-och Moderluts-fums par, famt Sval- och Saffians- kar, m. ms, förhål. lit fig både tåta och itarka: hälft där 'murnin= gen blifvit gjord med tilbörlig varfamhet, och under påltående fommar- torka: dår Cementet varit arbetadt med Berg - kalk, och Schiffer-mjöl Svar Fyr-kalfvar: famt dår den, hårvid nyttjade, dels Kalk -ocK dels Sand: ftenen, varit med be- hörig aktfamhet hårtil huggen och låmpad; (å NR AM Mae ' är | 26 1773. Apr. Maj. Jun. år dåraf 1å mycket mera anledning, at til vi- ju ar fom tiden och våra fkarpa, ftundom Berg- fprångande Vintrar, åftadkomma på (ådant ar= fmå Rönen varit förhaftad eller icke. Annat kan vål ej våntas, ån at åtfkillige fmå fel och låkor, uti et 1å ftort antal af murnings- fogar, torde yppas, hålft dår alla förenåmnde om- frändigheter vid et 1å vidlöftigt arbete ej kun- nat i akt tagas; men de aldrabåfte af trå gjorde byggnader, åro vid et fådant verk icke heller VS från reparationer undantagne, och af det bår- förut anförde Rönet N:o 1, år anledning at för- moda, det fådane fmå fel på Cement- murar, kunna låttare och allenaft med behörig fog-ftryk- ning botas, famt at Cement - murningen bör blif- va ju långre ju faftare, på den tid, då Trå- verkets förftöring vanligen kan väntas. Slagåla d. 20 Febr. 1772. S. RINMAN: - geeen Några 3 K 7 å tf ej. VR PINSNA MPR t Jan 3. Apr Majs June "vagn Några Svenfka Orters Geographifka Lon- —"gituder , utråknade af Obfervatsoner — öfver Sol-förmörkelferna , Åren 4 1764 och 1769; ig an > ANDERS JOHAN LEXELL, = > Aftron, Profeffor och Ledamot af Keiferl. Vetenfk«' | 0 Acad. i Petersburg. = | > Senare Stycket. ; Ny NV DE af de öfriga i Sverige gjorda Ob- > DJ fervationer på 1764 års ftora Sol förmörkelfe, Meridasntkilläsdarne för de orter, dår de blifvit anftålde, nu fkola utråknas, . får jag fört upgifva Conjunéttions momenterne, få- dane, fom jag dem för hvarje Ort funnit. För Pello, hvareft förmörkelfen var ringfor- mig, finnes af momentet, då ringen flöts, icon- -juné&ions- tiden vara: 23 tim. 58 min: 8 fec. + 2,33:d +0573:) — 1549. 6. Af momentet, då | ringen öpnades, finnes famma tid EE kl.23.58 mi 12fec. —2,22.d 40,23.) —D12.6: Pro medel- värdet blifver altta : Rv kl.23.58 m. 10fec. +0,48.y —I1331.e. — Utaf Hernöfandfke obfervationerne för rin= gens flutande och öpnande, finnes conjunttions- tiden: 23tim. 33m. 48 fec.-+-2,22.d -0,28:) -0,$7-£e 1 2300 34 12 —2578 -—+1,69 +-2509:- f | medel- vårdet år ck 4 0707 "33 | a H3 Of” S » f TN Öp 3 Oo w I - hå n ig eo or i; d & FE Y7Y « å sd . L - a 19: Apr. ih UPSrmötkellns flöt. gifvear RR Sa vin 23 tim, "ab fö fed. 2 127: d FOSS uta, be AE obfervationerne 1 GC ofR på: början b öh flutet, finnes Coniunétions FC sg I 22tim 240, L9 fec, + 2325. d+5,45 P +0,61.e. 1.23 0023 59 "AT TO SZ vå medel- vårde: år, — ci 23 RA AR ina ROR d Fö —L,09:8. Obfervationerne i Åbo på "början och flutet, gifva för conjunéttions-tiden följande vården: I. 23 tim, 51 m, 25 fec, +2,24 d +0,39.p =0,82.e: 1.23 SN Mr Nere ae FTRRR S medel: värdet är cn Cå 083 FIS EN —o0,30f-. d 40556.) - 1,26. OÖbfervationerne i. Lund och Landserona på förmöårkelfens flut, [Afva för deffa orter Gonjuo- Etions-tiden, fom följer: för Lund FAN Jå 23 dim 4 m. 37 (ec. —24334.Å +0,79 3 53. e. ; För Tandser Oona 0 12053 h344 FOJ7I —L43. SN Re obferi bationerne. i CarlsCrona angär,; an= ör jag för afgjordt.- at antingen. början: eller flutet, på en hel minut TIKbet blifvit upgifvit: Jag har trodt, at det vore dutet;- fkulle det emot förmodan vara början j vil jag allenatt 'er- Inlagt oden fundne Meridian > fkillnaden då nte minfkas på 49 flag (ER dr | ä& 6. At af de a emoskäretl fom årerir rin- gens. tormerande Dion anftälde, fluta til orter: ES Rd nas ”( N Se vidare bår om den 227:de eller fifta /Paragrar Ca af denna Afhandling. Aa EA å TA / WL ; Mn GA 0 JG i & & ” NG SÅ : j bör AN N at vg . j « j å ET a 2 clA pris Maj.sJurn et by . Vv CM LÄ SF fo ön Å j 4 4 , | a ; i i vi LJ + KÅ -” i ” vy OR LA FR å Nu NR ; 4 a / BEA i å RUS a | å Ik hg ÖM eridian - fkillnad, kan ej på annat fått fke, de fundne medel - vården jämföras med de Stockholmfke och Upfalienfifke> hvaraf upkom- "mer Meridian- fkillnaden imellan Stockholm och Pello 24 min. I fec., famt imellan Upfala och Pello 25 min. 40 fec. Imellan Stockholm” och -Hernöfand 11 fec.: , famt imellan Upfala och Her- > nöfand I min. 30 fecs : Förmårkelfens flut för Her» —nåfand gifver, med de i Upfala och Stock" holm gjorde obfervationer jämförd, Meridian- — fkillnåden imellan Upfala: och Hernöfaånd 1 mins 27 fec., imellan Stockhölm.och Hernöfand 11 fec. Sedan Longituden för Hernöfand, genom de obfervationer Herr Prof. SeHENMARK dår an= — ftåldr år 17515 i det nårmatfte tyckes vara bes — flråmd , lårer den mårkeliga oskar fom — fig hår företer, endaft böra hånledas, ifrån de — otilråckeliga medel, fom af Sal. Doétor Giss- LER vid Sol-förmörkelfen blifvit nyttjade, art > förlåkra fig om tiden och Urets gång , då ob- fervatioherne för öfrigt tyckas vara rått goda . och påliteliga. Utaf de i CarlsCrona, Abo , "Lund och LandsCroha furdne expreffioner på råtta conjuntions-tiden, finnes IN — Meridian-fkillnaden imellan |Stockholm, Upfala jr och CarlsCrona st 10. Oo jr i ab TREA S PE LÖNT GE Br visar To 9 SIG Ner É 8. 7 abb ol li 176048 JE | II. daler sol 10 idÖ OCT a Ty AMS a Lund - | 19. 26 7: 46 RR - LandsCrona | 21. 10 119. 31 og HIVAL? 120 1773. Apr Maj. 0 Hvarvid år at Mmårkaj det I, II, SET; tärfkildel utmårka de Meridian - fkillmader, öm frara emot | de tre flags ofvan anförde vården på Conjun> ions - tiden, Som jag, hvad obfervatiönen i | Åbo betråffar , nyttjat de. momenter' Herr Ju- STANDER upgifvit, kan ock vara nödigt, at er= inra, det Prof. PLANMAN, upgitfvit flutet Ir fec. förr ån Herr JustTANDER, och om denna obfervation nyttjas, blifver Meridian» fkillmaden — imellan Stockholm och Åbo 16 'rh. 50 fec., damt imellan Upfala och Åbo 18 min. 29 fec.s För ar vidare blifva förfåkrad om "riktigheten af den i d Lund gjorde obfervationen, har Jag åfvenvål be= råknat de oblervationer, förta Köpenhamn bhfvit k anftålde, 1å vål öfver Förmörkelfens fut, fom bör- ; jan, men har funnit, at-båda inftåmde, at gif- va Köpenhamn en ganfka orimmelig Longitud, nemligen ungefår 49 min, 20 fee. 1 tidy rg om Parifer Öbfervatorium. 17. 6, Når nuet medium tages Nr de RR fatfer, iom för bägge Förmörkellerne : funnits, blifva Meridian - fkillnaderne för de redan nåmn- de Svenfka orter, tåfom följande 205 utvilar: Meridiån= fkillnaden imelan sal Stockholm ji fala vs och KIL böj igrad. oi tid i grad. Lund > > jig". 26! 4 svs ante 2673 Kandsbipang tg FO RYTZ IE + frå CaårlsCrdna.toss!2ria. 30 SE ej fi Åbo = "= 16: $7'!14. 14 Zl18: 36 g > Cajaneburg 138. 2 9: 41/49: 24 110. 6 Pello vukn J24: BIS -R I 20040 he RT FeyAG 2773. Apr. Maj. Jun. 12 / . Longituden för LandsCrona angår, vet jag ej, om den kan anfes för pålitelig, 1å vida mig obekant år, huru Uret blifvit regleradt (>), hvarefter tiden för denna obfervation år angif- ven. Dåremot tror jag mig nu med full vifshet kunna låga, at Longituderne för Lund och Abo -nårmaft böra vara, fom jag dem funnit, åtmin- one at felet ej -kan gå til.10 fec. Til at in- fe riktigheten af detta påftående, bör förft mår- kas, at vid. bågge Sol-förmörkelferne de fmå correé&ioner 4, y och e ej mårkelig verkan kun- nat hafva, at föråndra Meridian - fkillnaden imel- lan deffa orter och Stockholm; om altfå et fel vore, borde det fökas i obfervationerne fjeltve. Hirvid förekommer då förft mindre troligt, at deffa fel för bågge Förmörkelferne, i Lund 1å vål fom i Abo, fkulle vara lika ftora, och gå år famma led 3; men ån mindre troligt år, at deffa fel för Åbo och Lund, juft fkulle vara ftridige, nemhigen ; at man i Lund Jie gångerne obfler- verat Förmörkelfens flut 30 fec. för tidigt, och i-Abo angifvit det 20 fec. för fent. Ej heller år det troligt, at de, fom obferverat Sol-för- mörkelfens flut, Ar 1769, i Köpenhamn, juft få mycket kunnat fela, fom Obfervatorerne i Lund. ip : 718. 6. Nu torde ej blifva otjenligt, at an- föra några allmånna anmårkningar, angående på- Md > | Ne oo o(") Af Picarps mitning, fora år omtalad uti nåft- föregående Quartal, fid. 67, göres otvifvelaktigt, at TandsCrona ligger » m. 12 fec. i tid Vefter om Lunds "Meridian, Om då denne antages vara 19 m. 26 fec, til Vefter om Stoekholms, få kommer LandsCros Rå 20 Im, 38 fec. Vetter om den famma. md or > ING. liteligHeten af de flutfatfer; fom af obfr rvetade Sol- förmörkelHer hånledes, : til beftåmmande af orters Longitud, hålft den famma af en ibland vår tids ypperfta Aftronomer, blifvit på flere grunder beltridd. I allmårhet bör vål en Me= thod i famma mån anfes för grundad och påli- telig, fom den finnes gifva fammanftåmman= de utflag. At Meridian - fkillnadernes utrö- nande af obferverade Sol: förmörkelfer eller af Fix -ftjernors betåckande af Månen, kan i detta affeende, åtminftone fåttas i jämlikhet med an= dra hårtils bekanta fått, at utfinna Longitudeny hoppas jag endaft af de råkningar jag framman-. före anfört; nogtamt vara beftyrkt.. Skulle ock » exempel vilja anföras til motfarfens beftyrkande, år jag fulleligen öfvertygad, at all den fkiljak-. tighet, fom torde yppas, dels hårrörer af fel uti fjelfva .obfervationerne; dels af oriktiga formler vid pårallaxernes utråknande, dels ockvaf de min- dre riktige corret&tioner, fom antagne: blifvit, få vål på Månens Longitude och Latitude, fom: Solens och Månens diametrer >; och Månens pa- rallax. Hvad obfervationerne angår, bör jag anmärka, at 1å vifst det år, at vid Sol-=förmör- kelfers obferverande, i fynnerhet vid- början, Mårkeliga fel kunna begås; få otvifvelaktigt år det å andra fidan, at, om man undantager Fix- fljernors betåckande af Månen. ; obfervationer -på Sol- förmörkelfers flut vida öfvertråffa andra obfervationer i vifshet. Huru obfervationer på Söl- förmörkelfers början, (om de ej åro, altför mycket felaktige) med förmon kunna nyttjas, här jag uti $. 14. vilat. MR Maj. Jun. SN 23 9, $. Mera 'befynnerligt förekommer dens velat föka fel uti fjelfva Methoden, då gerna år at förmoda, at futfatfer, fom byggde på Geometrifka grunder, kunna fvi- s råtta figur, mycket fkulle föråndra Paral- Xx råknifigårne, och göra dem ofåkre. Af fle- Te förfök har jäg funnit, ac den ftörfta fkillnad,; "föm 1 detta mål, af mått fkiljaktige hypdthefer för Jordens figur, upkommer, ej öfveritiger $ fec, öch fom denna fkiljaktighet för de flåtfta or= ter; åtminftone dem, fom ej öfver 30 grader i Tatitud ifrån hvarandra åro belågne, mått å- "ger famma verkan, förändras utflagen för Me- Tidian"- fkillnaderne hårigenom ej öfver 3 fec. At rätta måttet för Solens och Manens diametrer ej år noga faftftåldt, gör åfven få litet ar för- ändra deffa utflag, allenaft man vid utråkningar-> he ej förfämmar, "at hafva affeende på den råt- telfe diametrerne behöfva, famt, tå vida görligt år, på det fåttet fins imellan jämförer expreflio- nerne för conjunétions-tiden, at uti det fundne vårdet pa Meridian -fkillnadén cöefficienten för AE blifver (å liten, fom möjeligt år. Således då cönjunétions- tiderne för London och Stockholm, af Söl-förmörkelféns början År 1764, fins imels Jan jämfördes, fans Meridian-> fkillnaden YI Tim, 12m. 32fec. —0,07.d —0,28.p —0,37.e. Hvareft coéfficienten för d nu år 13 liten, at man | i behöfver befara något fel, om den aldeles ur akt lites. "Månens parallax år vål i det nårmas "fte fafttåld, dock torde ånnu en ofåkerhet af 5 fec, vara öfrig. Den nyfs anförde expreffionen på Meridian - fkillnaden imellan det RA ANA | Ia Förf? har man trodt, at olåkerheten om Jor= + fka och SHorTts obfervatorium, vifar, huru. myc= . ket den af g eller 6 fec. åndring i Parallaxen kan blifva ofåker. > Det gifvas vål håndelfer, då o- låkerheten blifver ftörre; men i deffa fall bör i > allmånhet i akt tagas, at för corre&ionerne d, 3, och e föka tådane vården, fom båtft upfylla de obfervationer , hvilka påliteliga fynas: fkulle 1 en fådan håndelfe, vårdet på e vara litet fel- aktigt, år det et vifst tecken, at antingen en- dera eller bågge af de andre correétionerne y och od oriktigt blifvit antagne. Likvål kan man i alla fall vara förtåkrad, at de råtta vården på d, 7» e fkola gifva målt Samma utflag, fom de antagne, allenaft «man ej för mycket felat vid Latitudens correttion, fom mått hafver at be- tyda, och gemenligen vida öfvertråffar de andra. Icke defs mindre år ingen ting viffare, ån at, vid beftåmmandet af correctionen > gemenligen flora milstag begås, hvilka ej litet torde vålla den .mårkeliga fkiljaktighet, fom vid de af Sol- förmörkelfer dragne fölgder undertiden yppas. 20. $. At utråkningar ötver Sol- förmörkel- fer åro befvårlige, och at fel i demofig kunna infmyga, vet hvar och en, fom anftålt fådane utråkningar: icke defs mindre år det lått at up- tåcka fådana fel, och göra fig förfåkrad om råk- ningafnas fullkomliga riktighet. - En mera be- tydande ovifshet vid deffa uträkningar, har jag förmårkt hårflyta af oriktiga formler, fom en del Auéctorer låra nyttjat, at utråkna Longituds-och Fatituds parallaxerne,; i fynnerhet då det antages, at Jordens figur år en afplattad fphoeroid, och denna oriktigheten har ibland gått ul 15 9 Eg ; & sd” Ti. | fs. Apr. Maj. JUN, rg , -Tatituds- parallaxen. I tådana fall år det viffer- ligen et lyck -fkott, om de fundne flutfatfer ej på 20 fec, åro felaktiga. Utom de Aftronomi- fke Elementa, hvilkas corre&ioner 4, y, e bö- ra utfökas, förekomma ånnu tvånne, hvilkas-o- tåkerhet kunde göra Meridian- fkillnaderne tvif- "velaktiga, nemligen Månens ftundeliga rörel- fer efter Longitude och Latitude; men det bå- "fta år, at fjelfva Theorien vifar, det inga mår- keliga fel hår kunna betaras. Om atmofphe- rens och luftens olika tilftånd på fårfkilde orter, - bör åndra utflagen, fom af obferverade Sol-för-:' mörkelfer finnas, vil jag hvarken jaka eller be- frida, åtminftone år jag vifs på, at den flörfta ändring, fom af denna grund kan förmodas, ej bör öfverfliga 3 fec. Ändteligen, om man ville med- gifva, ar deffe inkaft vore få grundade, fom de 1 fjelfva verket åro mindre riktige, blifver frå- gan, om man ftraxt dåraf bör fluta, at alla deffa ebidd vänd fkola fammanftåmma, at göra Lon- gituderne oriktige på 20 ä 30 fec.? Kunde icke lika troligt vara; at det ena felet tphåfver det andra? Atminftone borde den förra fatfen ej Utan bevis vara framkattad. FÖR oo 21. $. AF hvad fåledes anfördt blifvit, för- - modar jag tydeligen kunna inhåmtas, at de för- mMenta fvårigheter, vid nyttjandet af obfervatio- ner öfver Sol- förmörkelfer til Longituders be- råknande , ingalunda böra tilfkrifvas någon orik- tighet uti Methoden;s utan at, då fkiljaktiga flut fig förete, de ofelbart til ftörre delen hårröra af fel i obfervationerne, eller i några fall, af fel- aktiga formler til Parallaxernes utråknande, el- ler dåraf, at Latitudens correétion oriktigt blifs N ; Vit N | | | ÅNS sr A RR RR NR RAN, ÖV NE ANA, da NS RUN $ d ss SATAN IA SAN ! + / i SARAE IR vit beftåmd; ty de bågge andra råttelfer d och e åro fmå, och hafva den minfta verkan, Jag lemnar til hvars och ens ompröåfvande, vm 1å= dana fel böra tilfkrifvas Methoden i allmånhet, eller om de icke böra låggas dem allenaft till laft, fom af den i fig fjelf riktiga Methoden, gjordt en mindre lycklig tillåmpning, = + oc 022. S. Nu återitår at vifa, hvad förligtig« het bör i akt tagas, då man af obferverade Sol= förmöårkelfer, vil draga riktiga och ofvikeli- "ga fölgder til Longitudens utrönande. Framtör alt böra de obfervationer, på hvilka flutfatferne grundas, vara fria ifrån grofva tel. Vid obfers vationerne kunna, utom de fel, fom komma dår- 2f, at et moment blifvit antingen för tidigt el- ler för fent angifvit efter Uret, andra fel in- fyra, hvilka leda fit urfprung ifrån mindre nogs« granhet, då den efter Uret angifne tiden fkal förvandlas til den råtta tiden, och deffa åro åf- ven Iå mycket at befara, fom de förenåmnde: hvaruppå Sol - förmörkelfen Ar” 1764 gifver o-: jäfaktiga prof. Af påliteliga obfervationer bör, efter riktiga Methoder, hvareft nemligen forms lerne för Longituds-och Latituds parallaxerne åro låkra, eller andre fel ej blifvit begängne, antingen Conjunttions- tiden för hvarje ort fö- kas, eller det obferverade fynbara efitåndet imel- lan Solens och Månens medel-punéter jåmföras, med det vårde på famma afftånd, fom af de u- tur Tabellerne tagne Elementa borde följa; dår- vid bör ej förfummas, at åfven hafva affeende på de åndringar af correétionerne dy y och e, hvarom jag $. 2 handlat. Af fere tådana flut- fölgders behöriga jämförelfe, bör man federme- | | Ta VILSE CA | | ” ) , | 93 Ape Majötfin, 123 ra föka, at, få noga fom fke kan, utråna vår- den för correétionerne, och fedan deffa vården 1. futfölgderne blifvit infatte, kan man, åtmin- ftone vid den af mig nyttjade Methoden, ome- delbarligen af de, fundne Conjunétions-tider ut- taga Meridian -fkillnaderne, 4 OA 23. 5. De ofvan anförde råkningar vifa, at når correstionerne ej åro mycket ftora, och ob- fervationerne blifvit gjorda inom famma land, kan man aldeles ur akt låta, at på deffa rättel- fer hafva-affeende. Således föråndras de Sven- fke orternes Meridian - fkillnader ej öfver 3 fec., om för 5Sol- förmörkelfen Ar 1764, uti de an- förde råkningar, d, y och e aldeles fkulle för- fvinna. Likaledes kunna de för Wien fundne "vården för conjunétions-tiden, jämföras med dem fom finnas för flere orter i Tyfkland, Italien, Ungern och Polen, uran at behötva gifva akt på dy ) och e, famt Meridian-fkillnaderne ån- då i det nårmafte blifva påliteliga. ”För de or- ter, hvareft i flutfölgderne Z, y och e åga myc- ket fkiljaktiga coéfficienter, kan, 1 fall både för- -mörkelfens början och flut blifvit obferverade, et medel-vårde tagas af de expreflioner, fom på Conjunétions-tiden finnas af bågge deffe ob- ferverade momenter. Då et fådant medel-vir- de jämföres med et dylikt för en annan ort, hån. der gelllenligen , at corret&ionen d til ftörre delen förfvilier, utv vårdet på Meridian” fkillnaden, och coefficienien för'y mycket förminfkas, (å > at allena e kan bidraga til åndring i Meridian- fkillnaden. Om man ej defto låkrare kan göra fig förviffad, om råttelfernes dy; 7 och e råtta vården, går det ingalunda an, ' at jämföra för- mör- 128 2773... 0Apr. Maj. Jun, möårkelfens början, obferverad på en ort, med. flutet, fom på en annan ort blifvit i akt taget. I 24. $. Obfervationer ötver afftåndet imellan "Solens horn, eller öfver den lyfande delen aF Sol- bilden, kunna med mycken fördel nyttjas vid Conjunéions- tidens beråknande, allenatt de åro med forgfiållighet antftålde, och hålft tådane våljas, "fom ej åro för mycket nåra til fynliga e Conjunétions - tiden > ty då göra.de mintta fel i obfervationerne, ganfka mårkeliga åndringar uti Conjunéttions=tiden, Obfervationer, fom göras med”vanliga Micrometrar, eller med Quadrans« MINE NN I ter, åro fållan 13 pålitelige, at de kunna brukas, om man ej vil nöja fig med alt för ftridiga ut- flag. De fom göras öfver Förmörkelfens til-och aftagande uti Camera Obfcuri, plåga rått fållan tjena til något bruk. + | BULLE 25. $. I de fall, då Förmörkelfen på tå or- ter blifvit obferverad , och deffa orters belågen- het år lådan, at coefficienterne för d, »; och e uti vården på Conjunétions-tiderne åro mycket olike, man defsutom ej har någon utvåg, at faftflålla deffa correttioner, uphöårer denna Me- thod, at: kunna nyttjas. Af en dylik orfak tor- de komma, at de eljeft få låkra obfervationer . a Fix-ttjernors betåckande af Månen, ibland nok gifva 1å olåkra Rag, Detta kan med följande exempel förklaras. Låt vara, a00n fljernas Immerfion allenaft på tvånne orter I vit obferverad, och at råkningarne gifva Con- junétions-tiden för den ena orten 7 Tim. 20 m; +2.d +1,4.7 —1,2.e. famt för den andra 9 Tim, fom. +4.d +3,6.y —2,8.e, få blit- a ver iver foskal s fki Ilnaden up Tim. a min. + 2 d F2547. niel oc Om på dy'y och e ingen + aktning göres, "fra den famnia. verkeligen vara ZTim, 30 min. TE au doch: e vara 50) meny =20, hvilket Mel MaYERs Taflor ofta kan förekomma, 13 bor- de Meftidian” fkillnaden til , följé af denna råt- elför undergå en åndring på 48 fec. Ar lädana fall, 13 vål vid Sol-förmörkelfer, fom Fix-ftjer- nors betåckande ; åro möjelige, 'år "Onödigt at hår vidare: 'beftyrka. "Af iådanha enfkilta håtdel- fer ;yckes: dock! ej billigt "vara, at drågaå en allmän : fölgd,- tid. Methodens OA ARE och | 3 Rd | RP VS ularGr $. förr fåledes fulleligeå bovill bliva, Fä Longjitudernes” beftåmmande genom 'obferva- tioner på.Sol: förmörkelfer ej förtjenar at an fes för tvifvelaktigt, vil jag: dock :derföre i ifiga- lunda: förkafta. andra. dårtiletjenande:: 'Mettioder, i fynnerbet obfervationer på Jupiters Mänars för- mörkelfer, hålft da man sgör ;urval på 'obfervå- tioner, och allenaft brukat. dem; fom: fynas & t0- da och fammanfråmmandes "Min tanka å år ej hel | ler, sat af en enda obfervation: på en Sol- förs -mörkelfle vilja faftftålla en orts Longitude med flörfta noggranhet, åtminftone ej med förre ån 5 fecunders: vifshet. : Dåremot : år jag öfverty- gad >. at.då tvånne obfervationer på tårfkilta För- mörkelfer.. fins: imellan öfverensftåmma, "hvad en. orts Longitude « angår, men åro” tkiljaktige 4- TN de flur,; fom Jupiters Månars. förmörkelfer givit. på 20 fec. och dårutöfver , har man ftör- Je Kahl at trygga: fe vid iden fölgd; fomiaf tä El Ör- N Förmörkelferna "blifvit dragen. Huru vida ob- fervationer öfver Veneris eller Mercurii gång genom Solen, böra anfes, för tjenligäre -medel, at determinera orters Longituder, ån Sol-för- mörkelfer, år nu ej mitt åmne at underföka 3; dock bör jag i allmänhet erindra, at ofåkerhe- ten vid obfervationerne (i fynnerhet : då frågan år om Veneris paflage) år mycket ftörre ån vid Sol - förmörkelfer: en. olåkerhet vid 'obfervatio- nerné, fom går til 15 å 20 fec.,-gör åfven Lon- . "gituden för orten, dår obfervationen fkedt, på lika många fecunder tvifvelaktig. - I fall Plane- tens både ingång -och utgång ur Solen blifvit obferverad, kommer man vil til ftörre vifshet , (i fynnerhet om felen för obfervationerne up- håfva' hvarandra), då man af bågges jämförelfe dföker antingen tiden, når Planeten var i dets råtta Conjunétion med Solen, eller ock til fitt minfta afftånd ifrån Solens medel- pun& ' Paral- lax-råkningaårne åro hår ej mindre brydfamme. ån för Månen: ovifsheten om Solens och Plane- tens diametrer åger famma verkan, fom vid Sol- förmörkelfer, omicke' åndå någoviftörre, i an« feende dårtil; at Planeternes bilder åro fmå, i jåmförelfe med Solens: alttå förtjena, i detta af- feende , deffa obfervationer framför :Sol-förriör- kelfer rått 1å liter något /företråde, fom det o- billigt vore, at på: denna grund förklara dem aldeles otjenliga, at utfinna orters Longitude. Utan at af fördom vara intagen, lårer vål in- "gen kunna falla på den tankan, at Mån-förmör- kelfer böra tåttas för Sol-förmörkelfer, vid un=+ derfökningar om orters Longitude. Lika orim- meligt vore, om någon påftode, det FR CR NR sg CHI Z rr , BERDTAA ST AD La É $ I | ; yra! VApr "Maji Jun. "för or oblerv 69, fom blifvit gj ectoren dår infallit kl. 7. $$ mins 22 fec och els flut kl. 9. 46 m. $fec. för middagen. Sta- dens Pol = högd år af framledne Profefforen ST RrRö- MER . befunnen $6 gr. och 10 fec. i det når- matte... Deffa obfervationer bekråfta fullkomli- gen, hvad jag uti 15. Paragraphen, lagt, nämli- gen, at vid Minutens angifvande för flutet af 11764 års Förmörkelte 1 Carlserona, et milstag förelupit. — Sådant hånder lått, igenom dens tör- lälyade COUT OR TTE & 1 | LG og a RR vallande, fom dtår vid Uret, utan at. Obfervatoren fjelf dåruti bar någon fkuld. När jag nu bes räknat deffa oblervationer på 1769 års Förmör- -kelfe, finnes tiden för Solens och Månens COT- juntion i Carlserona, af Förmörkelfens början, kl. 21.23 Mm glec,+2,00 d-— 1,06.) +1443.e, och af defs flut, kl. 21. 33 m. $fiflec. +i, 08.4 21,03.) —0, 20.0, Medelvårdet af dem båg- «ge blifver tåledes kl..21. 23 m, 4$ fec. 40, 01.4 TC För Paris var Conjun&ions - tiden: af Förmör- kelfens början, kl. 20: 30 m. 31 fec. + 2, 04. Å ot) 15.) + 1578. 8. hvaraf upkommer Meridians fkillnaden imellan Paris och Carlserona ; $2 m. s8Tec. —0,04.d +0;09.) -—d, 33. e. eller i det närmafte f3 m. 7fec., fämt låledes imellan Stock- mo RG NR holm LR 073. Apr. Maj. Jun. ki (Sv Ra i holm och Carlserona, om. 48 fear om-den imel- | lan Stockholm och, Paris POE É Tim. (2min. FRIEG. ha För Greenwich Gone Görjlmadork ten a Förmörkelfens början kl. 2005 min. 17 fee. 41,94. d —0,96.7y FI,61.e,' altlå Meridian- fklihaden imellan Greclilbich) och | Carlscrona ir Tim. 2m. 22fec. + 0,06.d —0, 10.) - —0, 18.e, eller i det nårmafte 1 Tim. 2 min. 2f fec.. famt imellan. Stockholm och ONE 9 min. 44 fecunder. | Va - Medel-vårdet på 3 Conjunétions- den Rica, crona, jämfördt med de för Paris och Green- wich fundne, fom åro, för Paris, kl. 20: 30 m, föfec. —0,02, d+0,06.y+0,89. e. för Green- wich kl. 20. 21m. 32 fec.-0,02.d+0,04.y+038$:e, ifver Meridian - fkillnaden imellan Paris och Carlserona, $2 m. ssfec. +0,04.d —0,08.y '—'0,28. ey eller 52 m. 57 fec. Imellan Green- wich och Carlscrona, 1 Tim. 2m, 13 fec.+0,03.d FOO rot e, eller I Tim. 2m. 1$ fec, Så- 'ledes imellan Stockholm och 'Carlscerona, 9 m, $8 fec, eller 9m. 54 fec, Förmörkelfens flut i C arlscrona, jämförd kd. "Conjunétions- -tiden af flutet i Paris, fom var kl. 20. 31 m. 9lec. —2, LI. d 4+1,27.) +0,) 03.2, gifver . Meridian - fkillnaden imellan Paris och > Carlscrona s2 m. 42 fec. + 0, 13..d — 0y 24. 7 —0,23.e> eller i det nårmafte s2m. 48 fec. Så- ledes imellan Stockholm och SUPER 1om. s fecunder. Af Förmörkelfens flut i Olsen wick fåhös -Conjunttions- - tiden dårftådes. kl: 20. Ar; 0 ve ec. . jiApradMajs duns — 199 im LR. dr EST + 9, 09. e; altfå Meris: ; killnaden imellan” Greenwich" och . Carls«: crona, I Tim, 2 ms 3 fec. —0, 31.e, eller nåftan I Tim. 2 m. 4 fec: amt imellan Spegeln och Carlscrona 10m. gåec. os För Stockholm år: Conjun&ions - "riden fö nen af futet kl. 21. 33 m: 56 fec. — 1, 90. d +0,86.)y — 0, 38.es Dåraf följer Meridian-fkill- naden imellan Stockholm och: Carlscrona- = 10 m. ffec. +0,08- di—0,17. VEN seller 10 ms. 8 fec. För Upfala finnes Conjunéions'-' tiden af flutet kl. 21:32 m. 124ec.-—=1,88:4 -F0;82.y —0,24.6, följakteligen Meridian - (killnaden imellan Upfa- la och Carlscerona 8 m. 21 fec. Fo,10.d —0,21.), eller-8 mi-2g féc, tåledes imellan StockHolm och Carlserona, tom, f$fec. Når man nu tager Medium: Nå föregående utflag , befinnes- Meridian - fkillnaden imellan Stockholm och Carlscrona: - gr Af 1769 års Förmörkelfes början -: "=. 9. 46. Af början och flutet, fammantagne - 9. f6- Af flutet - 0 SUNrO. 6. Af 1764 års Förmj bårjäls fe Pig. Sig, ö. Af defs början "och flört öre Giv en 10. 2. Af flutet allena == - 10: Vä. Medel- vårdet af alla 6 vit danda > = 9. 59: caMen« fom: -utflaget af 1769 års: Förmörkelfes bårpn mycket fkiljer ifrån alla de öfriga, år mycken! anledning «at tro, det: Carlserona ob- fervationen »på början: då. varit något. felaktig, ed. (RR 1 AN Pp AS CC J "rn 290 Xx hvilket.ej heller kan vara ovåntadt.,' då man vet, at.en Sol-förmörkelfes början fållan med den nog- 2 het kan anmårkas, fom EM altfå tyckes fam- & I 3 ma 134 273. Apr. Maj. ma; titflag: med fullt (kåtböra urefluras utur sårat ningen, då Medium af de öfriga fs utflagen bRifR- ver 10 m. 2 fee. Penne tids> fkillnad ' imöllant Stockholms och Carlseronia Mepidianer åror AR mycket mer kunna antes för tåker inom” 4 för cunder, (fom, enligt Herr:Seereterarer WAR- GENTINS genom Bref. mig meddelte underråts: telfe', de i Carlscrona” af Herrar STRÖMER och ZLEGOLLSTRÖM Bien obfervationer: påJupiters TR F Era ine apr ng ge er EO på 2 fecunder når, Ng HAR e Å dv. ale -r R v d , ) q Ka NY it » ti BESKRIFNING 3 ER i 2 SÅ | 2 d På Pjdvet MUS Myofpalax, polis | Maxiumis ; cauda brevry oculis ads ; Moda Patrol, ; be Nå ERIK LAXMANN, ie Prof. och Ledamot af Kejfek, Vet. Acad. i Petersd. SV Jetta Djur ån jag or får bd gången år ri om lek ftråömmen, "00 wertt ifrån Barnmaul,: belågen. Faft ån dev läg dédr på marken, och var myc- ket upfvullet, kunde jag dock fe, at det var obekant. Jag frågade Bönderne efter namnet: de fleste hade aldrig förr fedt det3, men Fog ue Pp ommaren, vid Paniufcheva, en by vid A= 73. "Apr. Maj. Ju: 135 Gubba r kallade, det Semlianaja Mediwedka > det å år, fi Je ordbjörn; och jag årfor federmera, at detta 'var defs egenteliga nämn uti hela Sibirien, $ L tån”efr Hop jämväl a källa den gemene | Mull- ”Tonan jag kommer til Bälten I vil. jag : däri en beråtta Kongl. Vjetenfkaps . Acade- mien, vad man af (kritteli MG efterråttelfer om detta Djur Bhäårtils vet. Mima Sibirifka Bref, in Heir 'SCHLÖOZER, 1769, låtit trycka i i Göt- tingen på Tyfka, åro de enda, hvaruti något om detta Djur förekommer: men chara&eren år af mig deräti 1å illa angifven, ar jag oroas, Iå ofr ra den rinner, mig i hugen. Min affigt var då er daft; at FJåta min correfpondent, Herr Prof BECKMAN, ibland anåra (må nyheter, ocklå.ve> ta hågöt om et obekant Djur; jag tånkte, bar tkullé behålla: det för fig tils vidare, och fkref fådaht, fom jag om et ödt och upfvullet Djur, et halft år (iden jag Ne deRba EOS PANIRna | föreftålla mig. ; aktadr det, uti påkgn ur föplyvanstoikreRåleR fkl Lånet , och hela den imellan Stråmmarnoe VLELE OR belågna tra&ten, til ganfka ftor myckt nhet hvarje dal. och flåttmark viftas, få hade e' jag åndock intet tilfålle at befkrifva det, förr ån 1768 om Sommaren, då jag oförmode- ligen hittade några flycken Tefvande, fom -lågo uti heta Söl torna til Mullvadan, och detta gaf mig apled- ; / MJ bj 3 SDL UA KE PRne. FÖ RANA PUR TAN LOGAN BLI RSS TION - Hufvudet är kort och; trubbigt: trynet år Få helt korta, men ganfka tjocka, och vifa, 1å vål uu RN då OR VERDE A VEN 4 + ÖREN RN 0 RA FOND LR Su SAM É på | 2 NR FR a åenens töm mufklarnascoch fenornas fkap- ti Djurets ftyrka förnåmligatt fitter ur! På: det korta benet följer-en bred Hand= om (åriconcav, och åndas med fem ftar- lor; af hvilka: den ;medlerfta är den förftas 4 n fom år nåft den ; medlérfta ät yttra fidan, j fka klenas svål målare ån framfötterne. De åro inr (kt mått; Jå når kroppen fis» den tredje 5, ftörfta bak-klön 7,. Hufvudets tjocklek" utgör 475, men kroppens nagot öfver € tum, : Det öfriga utvifar figuren, Tab. IV.; fom 'föreftåller Djurets naturliga ftorlek och ut- fö a iden IR (a RAD STEVE RO sf | TED $ eu OMM / ” Fåtgen år öfveralt blå- gr > å, meh efter hvart ÖL fe MS NEAR Et fa RAI TED ri LEN JR ERNA hår åndas med en ljus - gra eller ljusbruniaktig fpets, få har denna tårg, öfverhand, äg WU AF hy så L i d g Kr SVE 4 j k 4 — Rörelfen år mycket trög, och aldrig har jag fedt denna Mus löpa, Så vål det ; fom ock.at hon ej år arg; och- bitande fom Mus. Schlepyfcb3 .80X3 at man utan möda och fara kan fånga ;henne, tå fnart man allenaft råkar henne uti varma Sol- -Daddet efvan.pa jorden... ov a Sig CA oc Råtta tilhållet år under jorden, och jag för« tåkrar,: af erfarenhet och efter anftålde förfök med Mas Schlepyfeh och. vår gemena Mullvad, vå Is ac ” I I 773. SM pri enn Maj. ee i . | at jag sej fedr någon: fnållare. råfvare, än - -Myofpalax. Hon kaftar åfven fådana jord-hågar; fom: Muilvaden; och 1å ymnigt, at hela jor jr | ytan i våftliga Sibirien år fylld dermed: och minerad; En ftor obeqvåmlighet : för: dem fom | ker, utan måtte beftåndigt taga fig och Håtten i akt, fom utan rida; ty man får aldrig vara låker återvåndo ftupar, deraf, at förterna fana uti de minor ; fom Myofpalax gjort. "såteniatodkale d 19 GR FR ; Jag; fom ofta refte omkring fonder 1 fkare, var ofta ganfka förtretad öfver Myofpalax » mnan. jag Hogare: betraktade defs hushållning, och lårde kånna Skaparens vishet,.fom har för- ordnat detta Djur til ganfka vigtiga tjentter uti Naturens Oeconomic. Detta. mårkte jag af följande; omftåndigheter. - Förft å år hela fåltet uti födra Sibirien, hvareft faft inga Mofs-arter fin- nas, åfvervuxen med perennerande: Växter och fmått bufkverk , hvilkas tåta och greniga rötter göra jorden hård och torfartig, åfvenfom des" tas fltjelkar och ris intaga hela. ytan. Plante annux, fom behöfva hvarje vår en; mjuk och lös jordmån, för at komma up ifrån frå, kulle alt- få aldeles intet kunna komma fram uti et obe- bodt och flackt lånd, om icke Naturen hade be- ftålt Myofpalax til at plöja marken i. Sibirien, på famma fårt, fom den gemene Mullvaden i Po- len och Schlepyfch" uti Södra Ryfsland. Vidare tror jag, at ingen af de många fmå Föglar, fom om Sommaren uppehålla fig på. Sibirifka fälten, kunde få utklåcka någon unge; för de många flags Hökars fkull, form ort otrolig myckenher, utan atervåndo» icke Atens Lu än de frigafte De ”- & (ATS BR ll l0 Af 4 ANS DNGOR ER DRA VG 4 bg! : N (a i NN & j öra 6 ; RE i | ; ; ER - ST RN NR Å oc / 2 é LL sj ) ? s , i frå A a SS a M i 3 e å "ala - : - VE are, lövera öfver flåttmarken, om icke ex och. flera defs likar förfkaffade dem np flåkra, källare och hvalf under jorden arsboning. I båda tankarna flyrkes jag af erfarenheten; ty jag harcaldrig fedt i Sibir ie 1 någon Planta annua, utan antingen på deffa gon våg och upplögd mark, eller ock vid ftrån- "Seann EO LJ 4 | å ue. MIR SApr. Maj. Fr Ku - BESKRIFNING . rå Om Tröha” eller ett flags Nåla Söta fömes p: Krig: yr . Barbariets ingifven a CHRISTIAN BAGGE; Föt detta Og i PER hå jag, för några dagar fedan, Hå uti i En gelfka Tranfactionerne för är 1771, Vol. 61. at t Doc. DONALD. MONRo, uti fin befkrifning i öfver detta Natron, irrat ig uti många omttån- digheter, och at. en del deraf varit honom obe- kante, har jag trodt det vara nyttigt för det all- månna, at derom gifva en utförlig beråttelfe, och åndra hvad Herr MOoNnRro, medelft oriktiga re- lationer han; haft, felat uti, famt at öfverlemna denna til Kongl. Vetenfkaps. Academien. = - Detta Natron kallas uti fjelfva landet på Ara- bilka Tronma.' . Defs nativa.ort år I ;Provincen Suc-. kena, fom ' hörer til Tripoli, tvånne dags-refor från Faizan på denna fidan, eller 28 dags- -refor från Tripolis. Det finnes vid, foten jak Sten berg, öfver jord -fkårpan, och gar intet på dju- | pet, i en fkårpa af en tums, sioskisk. och derz under, til bredden af en knifs- bak. Det finnes altid-4 Cry ftall - form, uti brot- tet beftående af farbmanpackade;-atlånge, paral- Jele, ftundom oblique, och ftundom ttrilige Cryftaller, Til utfeende liknar det o5r ändt Gips, Def, undra yta tyckes belia af en grå tår jord fkår- 1773. Apr. Maj.s Jun. — 141 fkårpas helt: tunn, hvilken;' åfvenfom- Cryftal>- lifke delarne, gåfer med fyra, och har Salts fmak; Ett itycke af denna Trona öfverlemnas hårjäm-= " Defs bruk uti Landet, be ynnérligen hos Negrerne, år följande, Emot Colique-fpån- , ningar, och at purgera med, tager man deraf in, til en Valnöts ftorlek, uti vatten, och an- fes- för ett fouveraint medel. "Man bereder det ock på följande fått. En thé- kopp full med Bom-olja flås uti ett kåril, och föttes på elden, deruti lågges denna Trona, af famma ftorlek fom redan år fagdt, vål fönderftött och fin. fom ett mjöl, tåfom fes af N:o 2, och röres fråndigt om med en trå- pinne. Oljan börjar då at gå- fa 'up uti ett fkum, fåfom af tjock Såpa, fom varar 4 eller 5 minuter, då det häftigt faller ned; och blir flytande tåfom vatten... Sedan den ko: kat andre 5 eller 6& minuter, och fråndigt blif> vit omrård, Dblifver oljan något tjockare, och då flås den på en Sten, hvareft den ftrax ftel- nar, och blir til fårgen fvart - brun, fåfom fes af N:o 3. Detta, brutet i (må bitar, fvåljes ned, och drickes vatten. på, då der blifver et godt la=> xativ, om hålften af denna portionen intages på en gång. Trona brukas, ock:i Snus, på det (år- tet, at. man blandar den bland Tobaks-bladen, fom ftöras tillammans, (få at den incorporeras vål med Snuftt >. då det blifver ganfka irriterande för nålan. Den fom vant fig vid tfädant Snus» tycker federmera icke om: Rapé. SN ; . k Tilgången på Trona år ganfka ftor, tvårt emot hvad Herr Monro menar; ty utom den NS | "bo 142 1773. Apr. Maj. Jun, flöra quantiteten ; fom föres til Negrernes land, til Stora Cairo och Egypten; körmma årligen ti Tripoli 360 Camel: Laddningar vid pafs, eller tufende Centners vigt, hvilket, utom hvad dår confumeras» til förta delen fkickas til Tunis, "och ett litet partie åt Levanten, för Negrernas behof förnåmligaft, emedan Turkartne fjelfve fällan. betjetia Gg”bårafer Sh ter 3 Herr Monro irrar fig, då han låger detta Natron hafva: på båda fidor:fmå Öryftaller af Kp at det ligger i fmala fkölar och i Salt= sådd» och at Tripolinfka Kokfaltet fkall vara fmittadt dermed» hvilket alt år ogrundadt. Salt- grutvorne ligga vid fjösfidan, och detta Natron ligger 28 dags-relor up isdandet, få at de haf- va ingen gemenfkap med hvarandra, Utomdels blifver det kött, fom med Zvard«eller Tripoli- falt faltas, aldrig rödt, fom Hetr MonNro me- nar, utan målte man blanda det med Saltpeter, derelt man vil hafva det af den tårgen. =. oc Detta Natron fkulle vida öfvergå all' Soda och Potafka til Blekerier, Såpe= fjudning och andra behof, emedan det år få tent Alkali, och; fom Herr MonRro obferverat, fo pro-cent ftar- kare ån $oda. Tronan, kokad i olja, fom ofvantil beflkrefs, då den frotteras i vatten, löddrar fig mycket ftarkt, fom år ett låkert prof af flyrkan af det- Hå Aleali, och defs tjenlighet til Tvål och Såpa. rg Jag håller ock detta Alkalifka Sältet för långt låkrare ån Soda, at nyttja vid Cattuns- och andre Blekerier, lå vida det, fålom bragt i SR : | | ry. - :y ftall- förn, derigenom afklådt fig den caus ficité, fom altid ärföljer de Alkalifke Salter, fom genom elden blifvit producerade, hvilken cauftieité ej. litet bidrager til at: göra Linne och Bomulls -tyger fköra. Jag, fkulle ock tro, at detta Salt, tåfom cryftalliferadt, ofelbart mätte vara renadt ifrån jordaktige och andre fråmmande inblandningar, fåledes til bruket tryg- gare ån-de Alkalier, fomhos ofs förekomma un: Ber annat ÄRE nr kr glo > Jag måtte ock nåmna, at denna 'Trona, ju tunnare hon-år, defto:dyrare och mer aktad år hon dår i Landet. = | Öm någon Chemicus vil gåra vidare förfök med Trona, kan jag meddela honom tilråckeliga SENSE BRORERTRENE a FAR Äg anal : CT OR VERBENA OÖOblatia, ex rar Ort; RA sik befkrifven BET OCR EA oo SANDERS JAHAN RETZIUS, > Demontträtor Botanices vid K. Acad. i Lund, 20 SAR i | | Sä en af de fråmlingar, fom i förle- LJ det år förfta gången befökte Lunds Bota- nifka Trågård. a Fr VEN Def hemvitft har jag mig icke bekant, men giflar, at den år från Södra America: dock bar jag ingen annan grund härtil, ån at jag fick defs "frön jämte några andra ifrån denna verlds-delen. > WMåxten, fom otvifvelaktigt år den vackra- fe i fitt Någre, lårer någon tid ere Sv et FER + —- , 144 — 1773. Apr. Maj. Jun, e ARP RAS JAA a . Su i ) i Paris, hvarifrån jag, genom en: förnåm Gynnare fick frön, under namn af Obleria D:mi LE MOon- NIER. : EG VN AA Vr De få fkiljaktigheter, föm man mårker hos denna, låra pifvit Herr LE: MonnierR anled- ning, at föra den til et nytt Genus. : Sådane multiplicationes Generum hånda lått, då man an- tingen ej år nog bevandrad i Herr Arch. och Ridd. voN Linnés fkrifter, eller år för hattig at fluta. Efter min tanka, bör den förblifva vid. Verbena Genus, fom af följande: befkrif- ning lårer fynas. — Jag har författar oden famma på Latin, efter flera på famma fpråk : för detta influtit. i Kongl, Academiens. Handlingar. Oj Radix annua. Caulis fttolofus, erectus, brås dö då 2) pe chiatus, tetragonus, fubpilofus. Folia ovata, fubtriloba, incifo- ferrata, fcabra, fubpilofa. Elo- 7es in fpica, fenfim fub Aorefcentiaelongata (pre- ter .propter bipollicari, fub initio',vero capi- tata ) terninali, feffiles; rofei, föbrus intarnard, Calyx tubulofus, linearis, ftriatus, hirtus, corol- . la dimidio brevior, quinguedentatus, denticulis fubulatis, ciliatis , fuperiore breviore, intertori- bus reliquis longioribus; perfiftens, Braétea tub fingulo flore,; fubulata,. calyce. brevior.. Co- rolla monopetala, hypocrateuiformis; iinxequa- lis. Tubus calyce. duplo iongior, linearis, pas rum curvus, verfus fuperiora gibbus, intus linea villofa> in gibbofitate genitalia colligens. Lime bus 'planus, fere horizontalis, bilabiatus:- Labio fuperiore I. interiore > (rvefpectu fpicx) bipartito, inferisre I. exteriore tripartito, lacinia antermedia aliquantulum majore,. omnibus leviter,bifidisg - rotun- KE rotundatis. Faux pilis claufa. Stamin2 quatuor, inclufa, tubo adnata, quorum duo fuperiora bre- viora, bali propinquiora. Ådnatbere quatuor, fer- tiles, .complicat2e, biloculares, fuperne. oblique dehifcentes. Piflillum, Germen quadripartitum. , Sy Jus fimplex, longitudine tubi, fentim verfus: fli- gma incraflarus , TORRE fe Stigma le» viter bifidum, lobo inferiore capitato, fuperio- re acuto, parum reflexo. Pericarpium nullum, fed Calyx balfi turgefcit, fuperne contrahitur & maturis feminibus a latere fuperiore longitu- dinaliter rumpitur & decidit. Semina quatuor, oblonga, teretia, punéttato-rugofa, bafi craffio- re receptaculo affixa. = Receptaculum intra balin calycis, orbiculare; marginatum; lineis binis de- cuffantibus, punctisque quatuor elevatis pro bafi feminum, inftruttum. begynt blomfra. ; ; Som jag endaft ågt tvånne plantor, (få har jag för Fröns fkull icke ;velat uprycka dem, för at efterfe, om roten år grenig , eller enkel hvilket icke hår gör något hufvudfakeligt. Under varande blomftring, då våxten tilråc- keligen vattnas, har hvart och et bår på Ca- lyx en liten vattu-kula i åndan, fom gifver år- ten emor Solen et ganfka tåckt utfeende, och "beviler åfvenvål, at deffa hår endaft åro fil-rör "Teckningen Tab. V. år gjord, då våxten , eller utdunftnings-kåril. : | De tå omftåndigheter, hvarigenom denna ört, i anfeende til Fruttifications- delarney. Ikiljer fig från de Verbene jag haft tilfålle at lefvande examinera, åro Tubi långd emot calyx> ttyli | KR figur; kh I 146 EF 3. Apr Maj. gönt figur; limbi horizontella ftållning >; calycis dub- | bla långd emot från; Corolla år ock ovanligt . ftor i detta flågte. "Men om detta: kan förmå fkilsmåfla, underftålles Kongl. Academiens om- döme. 55 NÄRA NA TRA STAT > Nomen fpecificum torde kunna blifva VER- BENA (Obletia) tetrandra, fpicis folitariis, ca- lycibus fruttefcentibus acutis, foliis fubtrilobis incifo- [erratis. Sä - Synonyma kan jag inga gifva, af det jag ej har til hands de dertul nödiga Böcker. AM logga Herr Archiatern och Ridd. v. LInNé anmärker; at denna Obletia år en af de nyare och rarare vdåx- ter > fom i fenare åren kommit til Europa, och har ej tilråckeligen varit bekant. Den kom förft til Aca- demie Trågården i Paris, och kallades då af Pro- fefJor LE MONNIER Verbena tubo floris longis- fimo. År Jfedan blifven kallad Aubletia uti Herr Rozi1ieErRs Obfervations fur la Phyfligue & fur IP Hi- floeire naturelle. Paris 1772. Tom. 3. part. 1. p. 204. 20E8O00NNNRSEN OR EATBNANSNRRADRNeNAnanene Om Jord -nötters plantering och nytta; af i HÖ GUSTAF HINDR. SKOGE. ord-nötter; eller de tå kallade Aardakers , Erd- måänfe , Ford-möfs , åro knöliga rötter af den. växt, fom Botanifterne kalla Lathyras tuberofus. Den= -A7736 | Apr, Maj. Jun. AJ Denna Jordfrukt har hår i Sverige varit bekant vid-pafs i fo år, och derötver. Redan ifrån min barndom, mins jag, huru deffa Jord-nötter från -Amfterdam infördes i tunnor och andra kåril, inlagde och förvarade i Sand, Om jag rått på- minner mig, Iå koftade den tiden Skaålpundet håraf 2 til. 3 Hollåndfka flyfver. Som plante- rings-låttet i våra Trägårds-böcker föga eller intet år vidrördt, om jag undantager det Herr TrRIEWALD om deffe rötter infört i Kongl. A= cademiens Handlingar 1744. Vol. $. p. 243., få torde följande upgift lånda allmånheten til nå- gon nyttig efterråttelfe. Båtta tiden til-deffa Jord-nötters utplante- ring år höften, ftrax efter det man upragit dem ur jorden. De trifvas båft i god fvart- mylla; men jag har ock af förfarenheten funnit dem vå=- Xa frodigt uti nog hård och torr lerjord. Hu- ruvida de tåla våt jordmån, har jag ej ånnu med förfök utrönt. Man bör noga tilfe, at deffa rötter ej utfåt- tas på någon lös och tillika djup jord, få framt man ej vål båddat under den 1löfa jorden, an> tingen med tråvirke, hard - packad lera, eller med någon ftenlåggning; ty rotens natur år at Och fom roten, då hon K föka fig til botten ("), ehuru djup jorden år, hvarföre man, för at undvika vidlyftig grafning vid rötternas uptagning, bör hindra denna ro- tens nedfkjutning medelft den omtalta bådden. hindras at fkjuta djupt äg ned ; RV rn CN Hvilket åfven Herr TRIEWALD fant, då han plan: terade dem i en uti jorden nedfatt och med: jord fyld lär, NS RR 'T48 = 1973.50Å pr Maj.i Jun: ned; isftållet kryper åt fidorna, 13 bör ran åf ven rundt omkring landet göra en frångfelaf de ofvanföre omtalte åmneny. efter hon iannor hån- delfe altför vidlyftigt fprider fig, hvilket åftad- kommer ingen ringa frvårighet vid: bårgningen. Sedan nu grunden; fom fagdt år ,. blifvic lagd, 1å fylles där öfver Lerjord eller Svartmylla, til 1'alns djuplek. > Vigaft år, at vålja tådana ftål- len til deffa Jord-nötters plantering , fom af na- turen beftå af berg eller hård alf; hväröfver den nåmnda fyllning paffas. Tyr ; 1 ' vi 1 Xx Når Jord-nötterna fkola utlåttas, få år nog, at låmna I quarter imellan hvarje, De låttas he- la, efter man ej blir fynnerligen varfe flera ögon på dem, tfåfom på Potatoes. Men man måtte granneligen tilfe, at Jord- nötterna, fom åm- nas til utfåde, ej ovarfamt afflitas utaf de ftrån- ar från roten, hvarpå de, ofta til 3 eller 4 i en lafe, fitta, få at ögat fkadas; ty då gro tåda- ne Jord-nötter icke. Äfven år at noga i akt taga, at de Jord-nötter, fom fkola utplanteras , ej få uptagas innan gråfet aldeles bortvifsnat, ty man har funnit, at de, fom uptagas då gråltet” ånnu år grönt, ägt VG och bli aldeles otjen- liga til at förvaras. Vid landets upgråfning om höften, famlas och förvaras de ftörfte til hus- kållet; men alla de fmå Jord-nötterna utfåtter man gerna. Man kan ock lågga hufvudftjel-' karna uti jorden på ect ftålle för fig fjelf; ty dår åro gemenligen altid några fmå fördiblner. fom efterhand flå up och gifva frukt. Bittida om Våren flår gråfet af deffa Jord- nötter up, få fnart kålen år ur jorden, och de få a fram -> om” bn ae LATIN SR vp LÄ aa NE Sv I a å Å j- . Åg73..; Apr. Maj. Jun. 149. fram på Sommaren blommor af Ärt-flågtet, hvil- ka åro ljus-blå. I de frå-fkidor, fom: följa på blommorna, har jag aldrig funnit mogna frå, ehuru jag med forgfållighet fökt dem: på ett land af 18 alnar i fyrkant... Gråfet på denna våxt blir ett fmakeligat foder för bofkap, men ganfka fett och mågtigt, i Innan Jord-nötterna hinna til fullkomlig ftor- lek, böra de flå 2.år i jorden och derutöfvers; ty fom de åro af en faft texture, och på intet lått .vattenaktige , flå våxa de långfamt. V Der- före bör man antingen anlågga 2:ne land, eller dela landet. midt i tu; 1a.ar.-man hvart ar kan höfta hålften. Jag vil annars upgifva ett för- flag til denna plantages låttande, hvilket jag dock ej. ånnu fjelf förfökt. : Det beftår deruti, at bland Potatoes plantera Jord-nåtter. Som de förre måft hålla fig i ytan på jorden, men de fenare föka djupet, få tyckas de ganfka vål kunna trifvas ihop, tårdeles fom Jord-nötterne våxa med ett fmalt grås, hvilket fåledes ej hin- drar Potatoes-våxten. | » HEtt annat förflag til deffe Jord -nötters plan- terande upgifver Herr /URIEWALD (l c.); hvil- ket jag anfer fåfom ganfka beqvåmligt, i fyn- nerhet. fom: jord-flycket af annan gröda tillika blifver bördrgt. Efter den beråttelfe jag fått om Hollåndarnas tått at cultivera deffa rötter; få lå- rer det i det nårmafte tråffa in hårmed. Nåm- ligen, man våljer ett åkerflycke , hvars belågen- het år, at det med bålleberg år aldeles omgif- vet. . Sedan jorden blifvit vål plögd och harf- vad, Ia nedlåttas håri Jord-nötterne, hvarefter FRAN Ag man I 1y0 1773. "Apr. Maj. Jun: man fedan kaml2 hårpå Rofvor, Ärter, Einfer, mm. M. Enår denna fenare gröda år båmtad, lå upplöjes jorden, då alla de Jord-=nöåtter famlas til hus - behof, fom man kan igenfinna 3; de i jor= den qvarblefne finnas altid tilråckeliga til nåfia ärs utlåde: På detta tått fortfar man älla år. Deffa Jordfrukters utfeende år helt fvartbrunt, i det de åro omgifne med en tjock och feg fkal eller hud; vid uptagningen ur jorden bör man tfåledes akta fig för at bortblanda dem med fvart- myllan, hvilken de nog likna i tårgen. Man kan atflå huden; om den fkåres i kors från huf- vud-åndan mor tftjerten. De fleste åro aflånga, men ganfka tå runda, långa fom 2 led på fin- gren, nåmligen de frörfte; och tjocka i propor- tion; alla hafva en liten ftjert, 1å at de til ut- feetide på vifst fått fnarlikna en liten Mus. > Uppå de förfék iag med deffa Jord-nötter an- flålt, bör jag upriktigt bekånna, at de, i jäm- förelfe mot Potatoes, åro långt mindre gifvan- de 3 men få böra de dock, i anfeende til deras : godhet» hållas för 'den båfta af alla våra hittils. bekanöre Jordfrukter; ty de likna ”tilvalla delar de frifkafte och förafte åkta Caftanier. Når man vil hyttja dem til mat, i flållet för Caftanier, 1å förvållas de förft, då fkinnet loffnar, och be- qvåmligen kan aftagas, Man kan ock koka dem + frifkt vatten, tils de blifva mjuka och fkinnet lofsnar, och når det går lått af, få uptagas de, låggas imellan en ferviette, för:at hallas varma, hvarefter de fedan åtas med litet tårfkt fmör, fmakandes då i alla delar få vål fom Caftanier. Vil man fleka dem; antingen i ett käril, ed & afke- end ” É | 7 3. SApr Maj. Jun: rg afke- mörjan, "tå måfte de öpnas i ftora åndan, lika med Caffanier, annars hoppa de derifrån. De åtas då antingen med fmör, inlagde i Blå- kål i ftrållet för Caftanier, eller med hvad flags anrättning , fom konften låmpeligaft kan påfinna, VE EEE Ytterligare anmårkaingar om Jord -nöt- ter, jåmte några påminnelfer om Jord- pårons aytta : matredning ; Need af | tU. Bi OAS Arken I ban lå jag, fom andra, hafva”'all-god. tan- ka om Jord - påron eller Potatoes, 13 hin- drar fådant mig dock ej, at tildela Jord->nöt- terna eller: Aardakers alt det loford de förtjena. De tåla bittre vårt climat >; få ute öfver vin- tren;- rota fig ftarkt, och, fom jag tror, föröka fir åfven af frö; åro behageliga til fmaken , och ågaren flörre födande kraft, ån Potatoes; fom jäg dömer deraf, at då jag anfer mjölet af båg- ges kårna til afkaftning” och nytta, 13 finnes, at ' Jord - påron: gifva långt mindre. Herr Prof. v. Linné fkref något i: förledne fommar om Jord- nötter, hvaröfver jag 13 når hade tållt en: för- dom, emedan jag trodde ingen: hårligare Rot til - föda kunna gifvas , > ån Potatoes; men: vål var, at jag behöll denna tankan inom mig, ty nu år jag åfvertygad om helt annat. Jag; har anftålt ect förfök med. 7z lod fkalade Jord- nötter, och nan KR 4 72 s t Å NÅ nå 73 APL. Jun. | 72 lod fkalade Jord: påronr af gula forten >; hvil- ka hvar för fig blefvo refne på rif-jårn, och med lika aktfambet handterade , : för at bekom- ma mjöl af dem bada, det: jag' ej velat rena, på det intet af det famma fkulle. förfpillas. Jag fann med förundran, at Jord-nåtterne gåfvo ym- — Digare, ån Jord-påronen, och at vattnet, fom ös ftes på de förre, blef hvitt fom en Mandel- mjölk , utan någon obehagelig fmak. Sedan mjöl-vattnet var vål utkramadt, vog maåffan ef- ter "Jotd- nötterna litet öfver 2 öd; men: efter Jord - påronen litet åfversi lod. Sedan mjölet blef torrt, vog det efter Jord-nötterna 13 lod, men efter Jord-påronen & lod. Man kan nu fjelf döma, hvad mårkelig fkiillnad det är imellan båg- ge deffa nyttiga rötter.” ; Denna fkillnad uplyfes-ytterligare af:ett an- nat förfök- jag: anftålt, i-det jag tog en rot af hvardera, likaiitil:vigten; då devorolfårfkes deffe blefvo i kammaren/torkade på entalrick utan ar hafva dem vidare i någon vårma. :; Det. gick långt ;ut,: förrån Jord -påronen blefvo: tor- re.> . De förlorade fm fårg,: föllo I hop, och torkade shunno de ej til fjerdedelen af det: de vogo frifke, fom var vid pafs å lod: Jord-nöt- terne deremot, af lika tyngd då de voro :fårfke, blefvo fnart torre, behöållo fedan fin: fårg , och förlorade ej fullt ut hålften i torkningen: Förat bårttre fe fkillnaden, 1å fåndas nu rötterna torka- de; de -hvitaktiga åro Jerd-nötter,:men de gra Jord < påron.. Så vål af detta, fom af förföket med mjölet , lårer kunna flutas, hvad mårkelig fkillnad: det år imellan deffeé bågge rotflag, och huru. Jord-påronen hyfa mera våtfka, FA | jÖr f 1773..: Apr. Maj. Jun. — 153 jr Mjölet eller grynen af båda flagen böra låg- gas i kokhett, då de Ikola nyttjas, och tror jag, at Jord -nötterne åro tjenligare til Sego-gryn, ån Jord-påron. De förfök , fom nu blifvit anförde, hoppas jag fkola på Allmänheten hafva den goda ver- kan, at Jord-nötter hådanefter mera allmänt blifs va planterade. Min mening år ingalunda, ar hår- med fråntaga Jord- påronen eller Potatees deras billiga loford; tvårt-om , jag favorilerar dem ganfka mycket, i anfeende til den ftora nytta, fom vårt Rike fkulle tilflyta, om de blefve all- månt vedertagne, ; Jag har derföre med all noggranhet på Jords - påron anftålt förfök, til at utröna, om de fkulle kunna förådlas , få at man til fina råtter af Ba- kelfe och Kakor kunde nyttja deras mjöl. Jag hår ock funnit, at det gar aldeles an, rått få vål fom af båfta Hvete, fedan de förft blifvit gjorde til mjöl. Jag har af iådant mjöl bakat det finafte bröd med gåft, Sprits-bakelfe, i fmör - och i ugn båkad , Nyckel - munkar, Våder-mun- kar, Hjorthorns-bakelfe, fina Pepparnötter och Kakor; alt har fynnerligen lyckats, och blifvit fullkomligetr tå godt, om icke båttre, ån af hvete, undantagandes Taärt-bakelle, fom jag tvif- lar på lårer gå an. Jag kan förlåkra, at Pota- toes- mjöl år få godt til förefkrifne behof, ati alla hushåll, dår fådane ;råtter åro nödige, ett ans fenligt quåntöm «deraf borde finnas, i fynner- het fom denna våxt ej år de föråndringar af brand- fot och vår bårgning underkaftad >; fom hvetet år, hvilket då til. matredning ofta år både ofmake- ligt och hinderligt. fo 4 a VA ÅG fn SR gen A pe. Maj . Jun. Jag har fedan, i anledning af Inrikes Tidnin- gen, tom 1 fommars nåmnde om, at af Potatoes göra Sego och andra gryn, fatt tåttet ej upgafs, våndt min omtanka dårhån, och efter mitt be- - grep gjort flera flag Gryn, af finare och gröf- re forter, och funnit, at Jord-påron med för- del hårtil kunna nyttjas, fag har ej vinlagt mig få mycket om fkapnaden af Grynen, fom mer, om färtet ar tilreda dem, och jag vet ej, hvar-'' före vi böra binda ofs vid utfeendet af ett ting, då det ej år vanikapeligt, når ändamålet åndå vinnes. Til prof öfvertänder jag til Kongl. A- cademien några af deffa Gryn, De kunna förs: fökas i en fked öfver en lampa, men de böra ej låggas 1 vattnet, förrån det kokar frifkt. EEE Era lr a 2 BESKRIFNING 0 På en Svång - Kran; Y af ar 2 TLEBER TSL oc Öfver”Skeppsbyggmått. vid K, Örlogs-Flottan.. SÅ VS Kongl. Örlogs- Flottan i Carlserona fked- IM sac berrycaninyar at Skeppi eler detsc ur» tagande, antingen med en Ginas och dets Brocks uplåttjande, eller ock vid ftora Matt=-Kranen, hvilka bågge utvågar fordrade anfenligt man- = fkap och tid, både til defs uttagande och trans-, porterande, tårdeles når Örlogs-Skeppen (kulle göras toma», at halas in uti Skepps-Dockan, och A 7 arter I SR AN Nu fA, ” HÖRA j6 HÅ j Å Y ES Apr YMajstJun. 355 åter monderas och tilredas, fedan de kommit uur Dockan, då man var nådfakad föra Cano= ner och Amraunition på ett ftålle; Skeppets Rundhult på ett annat, Tackling och utredning på det 3:dje, famt Barlaften, låfom det fvårafte, ftörre delen beftående af Järn och gamla Cano- ner, på det tjerdes til hvilken ånda Skeppet måtte förlåggas ifrån det ena aflågfna ftåller til det andra, både då det fkulle in: i Dockan, fom ock fedan det kommit derutur,' hvilket förorfakade anfenlig koftnad och tids utdrågt. Til lindring hårutinnan, och befparing för Kronan, fann jag båfta utvågen vara, at anlägga en brygga eller bråd - bånk , nåra vid landet, at Skeppen kun= de ligga intil, och det ena med det andra af Skeppets Attirail, dels på broen, och dels nå- fa intil på landet, få fine beqvåmlige lågen. Som hårtil fordrades en beqvåm Svång- Kran, af den högd och befkaffenhet , at den utom Skep- pets Beftyckning och Rundhult, åfven (kulle kunna nedan ifrån djupafte hål- fkeppet, på törfta och bredafte Skepp, med beqvåmlighet . "uptaga och på Broen uplågga den fvärafte bar- daft, famt Canoner och Mörfares; ty åtog jag mig, at allenaft> med 2:ne trån och något gam- .malt tågverke, på et helt nytt och ovanligt fått, inrätta til detta ändamål en tjänlig Svång-kran. Som denna fimpla machine och inrättning äfven kan vid mångahanda tilfållen tjäna det all- -månna, och ånnu lår vara obekant, få fordrar min förbindelfe, at til Kongl. Vetenfkaps Aca- demiens bepröfvande den famma öfverlåmna, hu- ru vida den törtjånar, at ibland defs Handlin- gar Uuptagas. OR RA pe Be« ÅR = 40 T73: NADPE Maj. Jun. å Belkrifning åfver Ritningen Tab. VI. och Li bruket af: Bråd - bånken med tjelfva vodKranen SRA rn 4 Brid- bänken eller Bryggan, med fin förpål- ning vid landet, eller tjånlige Broar, at be- qvåmt kunna tranfportera hvad fom fordras i land och ej på broen kan inrymmas. . B. Stenkiftor imellan yttra pålverket, rundt om- kring Bråd- bånken, at inlågga Kulor och Barlaft. j : bre fr NS C. Upftändaren, fom tåftés imellan Pilar, 637 fot under öfverkant af Bråd-bånken, fom har et hål vid öfra ändan, hvarigenom Staget el- - ler ledaren för ftagets fvångning kommer at gå, famt på öfra åndan en inkipning, fom formerar et hufvud för bakftagen. Denna up- ftåndare komirer at luta framåt, få at dels fråm- fta fida faller lodrått öfver föten eller pannan under Kranen; hika lutning får åfven upftån- daren åt den fidan, hvaråt fvångningen kom- mer at göras, för den orfaken, at Kranen af fin egen tyngd fkall vara benågen at hånga > fram öfver, och åt den fidan fvångningen bör fke, och ej med någon fvår tyngd fvånga eller rafa baKvårts öfvers at bryta” och fkada verket, fom fkulle kunna fke, hilft ingen bak- flag år på den fidan, fom underftödjer Kran- hutvudet , och ledaren kommer ur fin fvång- nings- angel, ; Dp. Krantrådet , beftående af et långt Furutråd 12 å 14 tum tjockt, fkarfvadt med ett krumt Ekehufvud på öfra åndan, hvaruti äro rd : if NR RE GE 4 E kl 1773. Apri Maj. Jun. — 157 fp för ftora Ginan , och långre neder en: Så | tafka eller fall Kimbackes blåck , med en fkif- va på hvardera fidan, för bågge löparne ifrån flora Ginan, Undra åndan af Kran-trådet år > rundt, och förfedt med et ftadigt Järn-beflag. ar 4 OB. Korta: och bredå fammanfatte Eketrån af 14 tums tjocklek, fom uthålkas för foten uti halte + va trådet, hvaruti inlågges en bred Jårn-pan- na för Kranfoten, at kunna uti den beqvåmt ledas och fvångas. > F Tvånne ftråfvor af 8 tum i fyrkant, fom kom- ma på innerkant emot upftåndaren, hvaremot de någor. as och fåftas, 13 vål fom uti tjelfve Bråd-bånken. G. Tvånne bakftag af gamla vandt, något fta- diga, fom tåftas med fin bockt omkrin ng huf- vudet af upftåndaren, och gå med hvar fina :åndar neder, den ena långs åt til hörnet, den andra tvårts öfver Bråd- bånken; deffes tjentt år, at ftyrka upftändaren under Kranens Sd ning; ty antingen den år langs eller tvårs för Bråd - bårken, ia år dock en eller bågge ril underftöd : deffe bakftag halas ftyfva, och få- ftas vid Pålverket eller Balkarne, antingen ge- nom ett Bläck, eller med Jungfrur eller Tal- je» rep. H. Staget eller fedaten är Kåftadt med ena ån- dan omkring Kranhufvudet Z, och löper ige- nom upftandaren C, och neder åt Talljan K, ”hvarmed det fålles 'öch firas efter behag, ane tingen man vil hafva Kranen upreftt efter den utprickade bågen til Z, eller lutad ul MM. Denna ledar NR 158 1773. Apr, Maj. Jun. > ledaren underftådjer förnåmligat Kranhufvu- det, och bår nårmafte tyngden med Kranen, fårdeles då den fackas neder til 37, och åter når den refes til Z, alt fom den kom= - min mer nårmare, at ftå lodrått; men under vrid : OR 5 Ht ESA a fr ningen, då Kranen kommer at fvånga efter . o Ge | : . den prickade bågen til IM, och at hånga in- om kanten af Bråd- bänken, fördelar tyng- den fig til upftåndaren, hvilken då underitöd- - jes af bakftaget G, fom år håftadt långs Bråd- P. bånken vid hörnet 0. Ett täg, fom tormerar en handfot, och år håftadt vid undra åndan af Kran- hufvudet, hvarifrån det löper förft igenom ett Blåck vid öfra åndan af Upftåndaren, fedan genom ett annat Blåck , håftadt långre neder på Kran- trådet, hvarifrån det åter löper genom det tre- dje Blåcket, fom år hiftadt öfver halfva up- ftåndarens högd, hvarifrån det går neder til foten, och håftas med en liten Talja, at lå - mycket beqvåmare kunna underftödja Kranens :/ fackning, refning och fvångning, Q. Gin-blåcket med trenne fkifvor, en öfver" och tvånne under: genom detta blåck och fkifvorne uti Kran- hufvudet infkåres Gin- löparen, 1å at defs bågge åndar komma ar lö- pa öfver Kranfkifvorne, fom fittja uti Kim- backs-blåcken på Kran- hufvudet, och der- ifrån gå löparne vidare långs Krantrådet ge- hom fot » blåcken R&R til fpelen SS, hvarmed " bågge löparne omvindas. På detta tåtter, med 2 fpel och 2 löpare, vinnes uti tiden, och då man har 2 man uti hvardera” bommen , ja | . den "1773. Apr. Maj. Jun: — 159 den fvirafte tyngd lyftass men når man har > tilråckelig tid, och mindre folk, kan vind- ” ningen fke med et fpel allena, Skulle någon > Matteller något lådant behåfva upvindas, fom” > fordrar 2' håften, uphånges en Talja til hjelp på Kran - hufvudet. OR 7. Tvånne led -tåg, ett på hvardera fidan uti Kran - hufvudet, hvarmed Kranen efter den prickade bågen N .fvånges och vrides sefter behag. Deffe tåg kunna ock infkåras ge- nom enkla blåck, fom Gölingar. — , d Den vid Carlserona af mig 'anlagde Bråd- bånk år 11 lång och fvår, at den har 'en Bod / på ena åndan, och kan bårga 2 fvåra Skepps- ”beftyckningar: med mera, åfven Koranen tå (vår, fom ritningen utvifar; men om någon Privat å- ftundar en Svångnings-kran, til upvindande af Sten-bläcker, Ankare, mindre Canoner, Ham- pe- buntar, fvåra Faftager, eller andra tyngder, kan en dylik inråttas mindre, och fparas både uti trå- och tåg- verke. At confervera en fådan Kran, år 'lått, fårdeles til defs tåg-verke, fom år målta fördårfvet underkaftadt, hvilket om vintren, eller då det ej nyttjas, utfkåres det ena med det andra, fom med tjelfva Blåcken och Spelen inlågges under tak, Kran-trådet tåckes med en kåpa öfver hufvudet eller fkif- hålen, och åfven pannan vid foten, då trådet najas up- råttftående vid upftåndaren, til defs den åter be- chöfves, Stockholm den 4, Junii. 1772. = EES / | > FÖR. CE FÖRSÖK ärr ! At nyttja Vattu- profvare til utrinan- > de af Salpeter halten i Krut, ' NILS LINDBLOM, Profeflor vid Kongl. Artilleriet. = : E Kongl; Vetenfkaps Academiens Handlin- 4 : > RE TG / gar finnes väl en ganfka grundelig och oms . fråndelig afhandling, om Salpeter -haltens utrö=- nande i Krut; men fom inråttningen dertil år nog koftlam, och jag gerna ville hafva någon hydroftatifk. Krut-profvare, företog jag mig at förlöka, huruvida Vattu-profvare fkulle dertil vara tjenliga.. Af tunn Cryftall låt jag blåfa kulor; i det nogafte fpherifka, af olika ftorlek , förfedda med tränga och korta hallar, uptil något litet vidare ån nederft, til at lå mycket båttre kunna igen- korkas. Om kulan icke år något ftörre i dia= meter ån I dec, tum, blir hon nog oftadig och vacklande. Sedan hon år lagom laftad med £i> na bly- hagel, vårmer jag henne i het afke-mör- ja, korkar fedan igen henne, medan hon ånnu. + år vål varm, och dryper nägra droppar, antin- gen fmålt Kitt, gjordt af vax och harts, eller ock lack, på korken, fedan den år vål infatt och något ned-tryckt. Inemot at kittet eller lac- ket vil ftelna, vånder jag om kulan, 13 tår det en någorlunda conifk figur. Innan det”år al- deles ftelt, fåttes midt-uti ett ftift, af fin guld- tråd eller förgyld filfver- tråd, 1å lod-rått, fom man EARL SÄS i ON RL | ja ; | X . sz | 773 Apr. Maj. Jun. - 161 ] X C f p i . man efter ågon-måttet kan råka på. Skulle kit= tet redan hafva ftelnat, behöfver man allenaft vårmå åndan af ftifter, 13 låter det trycka fig ned, lå långt fom behöfves. Stiftet år förut af« - deldt i ro lika delar, hvardera 35 tum, igenom fina rundt omkring infilade mårken, och år faft= lådt vid et liter och tunt meflings- bläck, hvars uppå vigterna komma at låggas. Deffe åro in= rättade på vanligt fått, Eg, at I lod vis - €tualie-vigt antages för hela Centnern, fom fe- 3 dan år fördeld til och med halfva lod. Den kulan jag målt brukär til Hydroftatifka Krut> förfök, år något öfver 2 tum i diameter, famt glafen, hvaruti Salpetern och Krutet uplöfas, något öfver 3- Om glafen åro trångare, blif: ver kulans rörelfe derigenom rmårkeligen trögare; Glafen rymma något mer ån + kanna, Med få ftor vatten - quantitet flipper man det befvåret at våga vattnet. Om man en gång fkulle råka til at få en eller annan droppa vatten mer eller "mindre, ån en annan gäng, kan det icke göra något mårkeligt fel, lårdeles fom det icke koms mer an på vattnets abfeiuta quantitet, utan på "vatten - quantiteterhas förhållande: Derföre må- ter jag "vattnet med en fmal + halfad 3 ftopss - boutéille, fom fylles vål, oeh rågen afftrykes på famma fått den ena gangen fom den andra, Åt ; 0 ve rare må kunna fmålta; dels ock; at vatt nets föråndringar, i anfeende til vårma och —fto mindre. SA I | | 1:fla EN el ; | Så JA É - | 2 162 1773. "Apr. Maj jön od | 1:fla För föket. gå dp RN oc Når Kulan var vål torkad med rent linney och balancerades i rent vatten til nederfta mår- ket, kunde jag fedan få henne at ftadna på hvil=. ket märke jag ville af de öfriga 10. Guld-ftif- tet , fom då brukades, var fom nogaft +33 tum i diameter. Då hon lyftades up ur vattnet, fyn- tes vattnet fkingra fig mycket olika på hennes yta, få at det fomligftådes icke fyntes til; men annorftådes hångde dropptals vid. Kulan blef ftående i famma vatten några dagar. Hennes tröghet minfkades mårkeligen efterhand, då åf- ven vattnet, når hon lyftades up, fyntes likare fördelt på ytan» ån förut. ”Trögheten var lik- vål icke aldeles borta, tårdeles. når hön ville fjunka, men hade motftånd af vattnets frittion emot den delen af ftiftet, fom ftått öfver vat- ten. Äfvenledes blef jag varfe, då hon någon ftund ftått ftilla; men ville ftiga, at hon på'en oång nog haftigt fleg up 3 afdelningar, men fank åter och fteg ömfom, famt ftadnade 12 af- delning lågre, ån hon ftod i början, innan hon fteg de 3 afdelningarna. Så långe Kulan år fom trögaft, har hon det laget, at fradna tvårt af, når man låtter henne i rörelfe, 1 ftållet för at figa och falla flera gånger, innan hon ftådnar, fom det hånder, når hon tått flå i vatten, åt- minttone 2 dygn. Til at afhjelpa en 1å ftor o- lågenhet , fom kulans och ftiftets friction emot vattnet förorfaka, tyckte jag båft vara, at för- ut låta henne ftå i vatten 2 ä 3 dygn, och fe- dan fåtta henne i liten rörelfe, med en fmal pap- pers» rimfa, hvar gång någon obfervation ful å SS | ks - MM 2730 A pr Maj får. "163 ; 5 och altid råtta mig fer den dideln- JA AL hon kunde ftållas. fom Ar Hol åa ÖA :dra Förföket. | Säk a a på förenåmnda lått;> tyckte mig 1 VR om råttafte och påliteligafte fättet , at ni ot af fald, blef borttaget, "lika döma om kulans utflag ,; den ena gången fär "Tom den. andra; blef nu mera angeliget för Mig at. fbor Ed huru mycket hon fkulle fliga, når - Då kulan var laftad at fradna på åfverfta el- fer iö:de afdelningen, och ett lod togs bort med den varfamhet ar kulan icke fick någon annan rörelfe , ån den hon borde fa, af de pålagda tyng- detnås. "förminfkning > blet jag ganfka "ofta och med förundran varfe, at deffa utflag voro den ena gången mycket olika emot den. andra, I- "bland ganlka många fådana förfök fanQ jag det ftårfta inemöt 7 a delningar, och det minfla nå got öfver 3. Så at, om jag (kolat jämföra det borttagna lodets tyngd med vattnets, bade jag varit olåker, antingen lodets tyngd fvarade emot 17, eller ock de öfriga afdelningarnas. Vattu-co- lumner, til och med 3 ig] DAR du tilredde jag ett fift af Mellings- gt med dubbelt ftörre afdel ningar, ån de för- ut nåmnde » och fkar utaf famma trå 1å mycket. fom i det nogafte fvarade emöt 1 atdelning el- SR 10 tum, hvilket hamrades platt och veks up på ena åndan, få at det beqvåmligen kunde handteras med korn-tången. Når kulan balan- —cerades til 1o:de afdelningen, och fiftnämnda vig- ten: togs bort, fteg kulan; vid olika tilfållen, La gan- enkla loden, hvarmed hon var la- | J 164 1773. Apr. Maj. Jun. = ganfka olika, ifrån och med 10 til och med 6 afdelningar, Så at, om jag hårutaf fkolat dåma om Meflings-trådens fpecifika tyngd, hade jag. varit ofåker om numrerna, ifrån och med 10 til "och med 6. oh SÖ Utaf de olika tiltållen , då deffa förfök tid efter annan blefvo gjorda, tyckte jag mig någorlun- - da kunna veta orfaken til få ftora irregularite- ter. Men til yttermera viffo, och til at få re- da, om möjeligt vore, på en få förtretlig fak, famt at tå veta, i hvad mån vattnets olika köld och vårma gjorde föråndring på kulans ftigan- de och fallande, anftålde jag RR SN 3:dje Förföket, Ett ftort glas, af något mer ån 3 kannas in- rymme, hvaruti både Thermometern och kulan, utan ar komma för nåra åt hvarandra eller nå- gondera fidan, hade tilråckeligt rum, flogs in- emot fullt med upkokadt 'Sjö - vatten. Ther- mometern hångdes, vid ena brådden, 13 djupt ned, at Noll-puncten fkulle komma at ftadna i vattu-brynet. Vid 70 gr, vårma fattes ock kulan i famma glas, men var då för tung, 1å at jag måtte låta henne med Meflings-plåtten hvila på tvånne, tvårs öfver glafet lagda, Stål- trådar. Når Thermometern hunnit ned, til in- emot 67 gr., började kulan ftiga nog haftigt, ifrån 10:de atdelningen , fom var i vattu-brynet, då ockfå vattu- profvarens och Thermometer» kulans centrer i det nogafte voro midt för hvar- andra, lika långt neder i vattnet, och förhölt fig fedan, fom nedanftående Tabell utvifar. Uti förfta columnen åro de pålagda Centner-vigter- na KAR RN HÅ JR NA (a & VR V RT LR e CN : na 1 I0o sd z I ag / A , L i CR OR Gad 7 Ch VT LG I EA 1 3. Apr, Maj. Jun. TÅ od -tal antecknade; uti den andra ftiftets afdelningar, fom vid hvar. och en obfervation voro i vattu-brynen ; famt uti den tredje Ther- . mometerns grader öfver o eller N oll-punéten. j Centner-|Stiftets Thermom, - ”Centner-|Stiftets | Thermom. ov vigter. jafdeln.] gr. = vigter, |afdeln, Br. 0 0 | 10:11 67 + 450 1 OT fa 64 | 0 | 631 s14 | o| 281 128 | o| sor 546 | ol 203 192 1 0 TTT $73 2 | 21 256 | ol soå FDL Sd 208 J:0 0 46 0 $£96 2 | 17— 204 1 0 | 41 | 601 | isl 160 ol Hela anftalten flyttades i ett kall-rum, at flå öfver natten. jande obfervationer. Centner-]|Stiftets [Thermom. Mor gonen derpå gjordes föl- Centner-|Stiftets! Thermom, vigter; l|atdeln, gr. vigter. lJafdeln.] = gr. ss Kv SER & 620 | 4—] 63 BETAOET IG 620 1 41 7 graves 618 | 3£ | 9— 61813 | 21 614 | 2Z | 101+ 619 | 15 | 4— 611 | 4—] 12 Kur oo 4å 6094 13:) 123: 620 | 3 frr 608 | 21 | 13— | o6Eorj 20): få 601 | 57 | 16— TEST I Hrån början af fift anförda obfervationer, företog jag mig famma underfökning, fom i 2:dra ” Förföket, nåmligen, huru högt kulan fkulle fti- ga, af I lods borttagande. Hon fteg i förftone 63 afdelningar; fedan något mindre, til Ther- mometern hant up til 51, då hon fteg fom no- L 3 gaft | a | EAT TS ERE CN SE RE SR | k ; Sk ; j ; sl NN 5 NES | 1081 « 1273. (Apr Maj. Junr 3 gaft. 5 afdelningar.. AA ak tiden, Thermo-=. | metern, var mellan få och, AS feg I hon cknap=- ; dö 53 och fedan, mindre och; mindre. . tl hålles 3å När jag a ar Thermometerns. långfam=. | ma rörelle,, trodde. honom vara i. våndningen,. iméllan” figande och, "Fallande; obferverade Jag. at hon. i början, feg. 475 fedan. inembot 5, och flurcligen något öfver 5 afdelningar.. ÅN Tibar än nogaré anftållaj dylika förfök ) fört deles, at: utråna det befynnerliga phenomén,” SN Vattnets: fpezifica tyngd år frarionniaire; vid”e vils-tetaperature af köld ochi vårma, börde man råttelgen hafva en Thermometer i. fom håde ftör-. re afdelningars ån de. vanliga , famt vore: 30 fedd. 'med Nonii Scala, på ÅR fått fom; de 4 vanliga Barometer- fcalorna, til at fåk rare kunna. ; dömma om Thermometerns grad- -tal, ån jag kun- de rråka' på derigenom, at jag altid ”bemöådade' nig, at ögat och qvickfilfrets yta rullen varan , linia lod-rått -emot afdelning calan., En annan orfak = til felaktiga : obi ervationer kan, ofk finnas uti någon liten oriktig jpropprujon Centher- vigterna imellan | ' Kärlani och T betmometera. låt. jag atpdäns må qvar—i vattnet några dagarg och fånn? henne, dag -iftån dag, blifva något litet: tTyngte', ehuru jag flåndigt aktade henne får. damb. "”Förmode> ligen, hade hon tagit atsfig något: fediment; af vättnet, fom ökat tyngden, Ocklå kändes, och fynres hön' flemaktig, når. hon, tog$ ip, ur yart- net. och, törkades, fö ve och oo UC i 3 D erpå, vågdes hon, vill med. flifer [0 den dervid. falt- lödda Meffingen, på: én; FIRAS å igen ligen qvick Balance , och befants lika med 31890: lod af Centner-vigten. habe oc c7 fall nu kulans volume varit oföråndrad, i- från det Thermometern var något öfver 67 gr. tils 'han föll ned til 6, fkulle följa, at vattnets fpecifica tyngd åndrat fig i den proportion, fom år 'imellan 31890 och 32f10, eller något når föm: 98 til 100. » Mén at kunna urfkilja, huru: mycket hvar och en af deffa båda orfaker bi- drager til hela effe&ten, borde man af åtfkilliga påliteliga obfervationer formera en Series, fom fedan fkulle interpoleras,' til ar få igen förån- dringarnas progreffion, famt de nåmnda orfaker- nas tårfkilda verkningar. | k 28 NR 4:de För föket. . En Ett ånnu ftörre kåril, ån det fom brukades: i förra Förföket, hvaruti både Thermometern och tvånne lika ftora kulor hade tilråckeligt rum, öftes inemot fullt med vatten, få at o- puntten på Thermometer- fcalan ; fom förut, var nåra vid: vattu-brynen. Til deffa kulor ville jag nyttja lift af olika finhet ; klipte derföre: af. en och famma Guld - tråd 2 lika iftora frycken, af hvil-/ ka det ena drogs igenom en drag - fkifva, famt blef, efter dragningen, långre, i proportion til. det odragna, fom 19 til1o. Trådarna deltes på vanliga fåttet, och fåftades hvar vid fin kula. Når kulorna voro fårdiga, och hade några dagar fått 1 vatten, paffade jag på når Thermometern "var omkring 6 gr., laftade kulorna, efter van- ligheten, til öfverfta afdelningen, och tog var- famt bort 3 lod ifrån kulan, fom hade det gröf- "re fliftet, då bon fteg, och fluteligen fradnade KA knap- i 168 1973. Apr Maj. Juni = | knappa 3 afdelningar under den 10:de. - Med den andra kulan förfors på famma fått. Når fam- ma halfva lod togs bort, fteg hon så afdelningar, Medan Thermometern var imellan 62 och 71, , gjorde jag åtfkilliga dylika förfök, fom alla flo- go olika ut emot de förra, men voro felaktiga ät en led; t.ex. Kulan med gröfre fliftet feg ” så afdelningar; den andra $33; och åter den förs ra något mMerån. 2, Omfhiui.en fan onåd Kunde man vara tfåker om vatthets oförån= derliga temperature, eller ock behålla det nåra vid 6 graders vårma, tror jag, at Vattu-profva- ren fkulle, båttre ån någon Balancej tjena til fina vigters juftering, fårdeles om guld-ftiftet plordes det finafte tom måéjeligt vore. Torde hånda, at något annat fluidum vore tjenligare än vatten. Pi Sluteligen borde nu s:te Förföket anftållas, til utrånande at kulans pålitelighet, då fråga år om Salpeter- haltens beräknande. Mi- na 4 glas inrymde jag med lika mycket upko- - kadt vatten, fom i flera dygn fått fvalna, och komma til famma grad af vårma, fom "var i kammaren. Okokadt vatten plågar hafva den olågenhet, at det gifver ifrån fig våder-bublor, fom tåfta fig vid kulan. Til at icke behöfva handtera glafen med varma hånderna, blefvo de fNålde på hvar fin tallrik, affides i rummet , dår jag trodde vårman vara minfta föråndring un«+ . derkaftad. Förföket börjades ock, då jag trod- de Thermometern vara i våndningen imellan fti= gande och fallande. Utu förfta glafet var rena välte =. å Mr Apr. Maj, Jun. 169 Vattnet; i det 2:dra, 3:dje och 4:de voro fol-. ' verade 74, 75 och 76 pro-cent raffinerad Sal- peter. Vatten-glafet flyttades fört fram på ett annat bord, och balancerades kulan til afdelnin- gen 213 lyftades fedan ur glafet, derigenom at jag fattade om Meffings- plåtten, utan at röra vid kulan, och ftåldes otorkad på grått papper, at det öfverflådiga vattnet fick rinna bort, me- dan andra glafet bars fram. Deruti balancera- des hon méd 9 fkålp. 20 lod af Centner- vig- ten, och ftadnade åfven på afdelningen 21. På famma tått förhölts med det 3:dje och 4:de. I det 3:dje var hon laftad med.9 fkåtp. 24 lod, och fladnade på afdelningen 2. Hade fåledes behöft ånnu +& lod, at tjunka til afdelningen 21, al- denftund hela lodet fvarar emot $ afdelningar i det nårmafte. Til det 4:de behöåfdes 9 fkålp. 28 lod, då hon ftadnade på afdelningen 13, men hade bordt ftadna på 13, om annars förra obfer- vationen, hade fin riktighet, Om fkilnaden imel= lan vigterna, til 2:dra och 3:dje- glafet, nåm- ligen 475 lod, tages til grund, blifver icke fvårt at råkna, huru litet man fkolat fela om Salpeter-haltens beråknande, i det fjerde gla= fet, i fall deruti varit folverad 1 Centner krut, 1 frållet för 76 pro-cent Salpeter. Til at unds vika all råkning, och at få friftet något finare, förlångde jag min öfriga Guld-tråd i drag-fkif- van, ifrån 203 til 32, få at en afdelning fkulle fvara emot 53 pro-cent. RN Skilnaden i) koftnad, imellan denna och den vanliga hydroftatifka Krut-profvaren, år i det nogafte lå ftlor, fom koftnaden, för den finare: Br Lfg r balan=' pr iv0 1773. Apr. Maj. Juni balancen , förra glas - - perlan balanceras, til-' fammans med koftnaden för den 0 hvar=" med vattnet våges. HORNEN Om Lufifyraz | af 1 föds BERGMAN, ; JA ; då från bogra tid tilbaka hd mänga Chemi= | fer förment neon Syra finnas uti vår luft- krets, «hvilken gemenligen fått namn af Acidum. univerfale., acidum, aereum eller primigenium; dock hafva tankarne om. defs art och råtta befkaffen-. het varit olike. Atfkillige anfe den ånnu få myc-. ket viflare för vitriolifk, fom de. palla, ar vest getabililkt eldfaft alkali håller mer eller mindre Tartarus vitriolarus, fedan det för fri luft Brag varit utflatt. ägg För mig har detta förfök: HAdg helt annat ut flags ty ett rent alkali, fom 4:år på en vind varit blottftåldt för deröfver fpelande luftdrag, har icke vifat ringafte' tecken til vitriols- fyra. Man kan annars färeld lått bedraga. fig, om ej lutfaltets renhet förut vål underfökes; ty ofta | finnes Tartarus. vitriolatus i ny-brånd afkai För- föket bör ej anftållas i et Laboratorium, hvars eft ftundeligen genom eld eller andra medel al- lahanda kroppar förftöras, ja ej en gång dår fy= ror förvaras, om utflaget (kall: blifva tilförlite= "NOR 08 SS | | gr 1 B Od block rågnvatten "har vål Herr Maaer | gar funnit fpår af både Saltpeter - och Kok- falts- fyra, "ehuru i ganfka ringa mångd; dock vet man ej ånnu vilst, om SR age och alle=. fådes. träffas, At likvål en från alla hål bekanta helt 1lår-. fkild Syra åfveralt i vår luft- krets år urdelad, | hvilken” frden följande kallas. Luft - Syra, hoppas. jag nu” Fo ön, ock Förlök tydeligen kun- na bevi fört den famma annorftådes upfökas > fedan vi-. fas , CL den til fitt lynne är Ng och åndteligen, ar den 1 Jordklotrets atmofphér år radande. 2. Den namnkunnige Riddaren. Boyrr. ha-. de. fig redan bekant, at vid gåfningat och alle-. banda uplöfningar framkom; en myckenhet luft. "Haves, gjorde ån mer upmårkfamhet på dana åmne, fom han kallade 4ör 'fixus eller Faft' luft, emedan. den, före defs aflöndring, år. låfom, et grund- åmne tåltad i kroppar, och få innåftlad, at all defs, fpånftighet fynes förlorad, hvilken, dock återvinnes i famma ögnablick, fom den på et el-: ler annat: fått blir l6s. från förbindelfe. Seder- mera har den vanliga Kalkttenen i fynnerhet gifvit anledning til hela Låro- byggnader. och mångfaldiga hit hörande. förfök. Man vet, at denna ftenart i eld förlorar: vid pafs, hålften af fin. tyngd, lig (karp, och löflig. Vatan sm må | Chemix Prof. i Edinburg, Herr. J. BLACK, fläta. te,1755,or fakerne til omnåmnde förändringar, ge- nom finrika och fina förfök, i mycken, dager: han/ .vifar ; at Kalkften genom brånning och fy- «ÖN; förlorar aber Pers Se at. defs aflöndring blot-. Y Til detta åndamåls vinnande, måfte. Kg 172 177 3. Apr , Maj. Jun. blottar naturliga egenfkaper, fom under nårva- relfen åro likfom öfverhölgde. - Nio år derefter, eller 1764, framgaf framledne Herr F; MEJER, mycket berömlig Apothekare i Ofnmabriuck , ett: nytt Syftem, hvaruti han förklarar famma verk= ningar, genom en få kallad Fet fyra ( Acidum pin- VÄSKA RER RS AR k (d gue), fom fkall finnas i eid, dår infupas af Kalk, : fom då tåttes i lynne af medelfalt, blir låflig, cauftik , m.m, Deffa två meningar, med alla de- ras fölgder och tillåmpningar, beftridas och för- fåktas ömfom nu för tiden, underftundom på ett fått, fom, vid en fanfkyldig och upriktig fannin- gens efterforfkning, år mindre vårdigt. Rummet tillåter ej denna gång, at gå in uti någon pröåf- ning af denna tvift; men det år imedlertid vifst, at de i detta åmne gjorde förfök 'öpnat en ny dörr til Naturens hernligheter, famt redan med förunderliga och ganfka mårkvårdiga uptåckter riktat Naturkunnigheten. 3. Syror fkiljas hufvudfakeligen derigenom ifrån andra falter, at de på tungan upvåcka en kånning, fom vi kalle fur fmak: at de ganfka- begårligt förenas med alkalifka både falter och jordarter, famt i förbindelfe med dem utgöra viffa medelfalter, fom åro mildare och mindre fkarpa, ån åmnena Aårfkildt: at de uplöfa Metaller, och göra de flefta blå fafter utur Våxt-riket röda. Vi fkole gå igenom deffa förmögenheter hvar för "fig, och underföka, huruvida de tilkomma ör fixus, fom efter vår tanka år den råtta och ver- keliga Euft- fyran. 4. Ett åmne af den finhet och befkaffenhet, fom luft, kan nåppeligen fmakas utan vehicu- Jum. Rent vatten år hårtil i fynnerhet fkicke- ligt, hvilket gårna förenar lig med falter i all- ånhet, och åfven med: aör /fixas.” Slik måitt- ng kan på flere fått förråttas, hvilka af andre redan blifvit befkrifne: de komma deruti öfver- ens, at åmnena inneftångas tilfamman, och an» tingen låmnas i hvila, då vattnet fmåningom fu- per uti fig den få kallade fafta luften, eller ock — påfkyndas föreningen genom tjenliga rörelfer. s Sjelfva aör fixus århålles förnåmligaft genom blan- — ningar, fom åftadkomma häftig fråfning (effer- vefcentia), eller ock någon invärtes rörelfe, kal- lad gåfning (fermentatio). Til tvåtydighets und- vikande, har jag i det följande gjort förföken med bågge flagen. $s. Når vatten år måttadt, hvartil, vid medel- vårma eller 15 gr. öfver frys- kallt, fordras om=- trent lika rymd af aör fixes , åger det en lindrig och behagelig fyrlighet, lik den, fom hos Pyr- monter-vatten eller Champagne-vin finnes. Alla, fom jag låtit fmaka derpå, hafva håruti kvoms mit öfverens. Denna fyra år fjelfva lifvet i kal- da Hålfo- brunnar, hvilket, med mera fom ne- | danföre fkall anföras, lårer ofs, at en hop nyare —. Chemifter förhaftat fig, då de anfe dem meren- — dels för alkalifke, och i följe deraf utdöma de + gamla benåmningarne, Sarbrunnar och Acidulg. — Med tilbjelp af denna fyra, har jag i några år, både til eget och vånners behof, tilredt Pyrmon- -ter-och Seltzer- vatten, til fmak, halt och egen- fkaper aldeles like dem, fom utifrån förfkrifvas, ja, åfven ftarkare, når få åftundats ("). Nu > (") Herr PRIESTLEY har genom bref emot flutet af . / | A ; RAR Ne IR SSA Ka aut | Rö | i v ; SRS AA 773. 0Apr Maj: IJön. 6 ig ; ' f || mera år det lått> at med konft fällkömligen'ef- tergöra ett Mineral - vatten, 1å fnart man noga kånner defs halt, och kund vi framdeles alde- des umbåra dem> fom med dryg koftnad håmtas från utrikes orter, hvilka, då de hår fkola bru" kas, altid årö något mattade, och ej tållan al- deles förlkåmde. Jag man fkulle kanfke få ge> nom konft längt ypperligare» ån de naturliga, om vifla ingående ämnen uteflötos. Pyrmontet- vatten t. e, håller en hop Gips, hvilken förmo= deligen ej allenaft år umbårlig> utan ock fkade- lig; at förtiga andra anledningar. 6. Huru 2aör fixus föråndrar alkali fxum ve- getabile , kan bålt fkönjas, om en deraf vål måt- tad lut jämföres med en derifrån aldeles renad (cauftik): den förra befinnes då til fmak helt mild, utan fråtande fkårpa, och benågen til an= fkjutningy hvaremot den fenare år likfom brån- nande» fråter, håller fuktighet envift qvar, och; om den ån medel eld buttöklestt drages dock (& håftigt våtika utur omgifvande luft, at maffan fnart blir flytande. Likafå år belkaffadt med mildt och cauftikt alkali volatile; hvilket alt i allmänhet hånder, då alkalier förenas med andra fyror, eller befrias derifrå. + Wmren. Od natur. liga vatten tråffas alkali minerale uti et befyn- nerligt tilftånd: det vil ej redigt anfkjuta, dra- ger fuktig! ret til fig ur luften, i ftållet för” ät mjö- Sfillleder är berättar MID. at han och kllide g BÖra Pyr- — monter-vatten ; men om det år riktigt, fom om hans method beråttas i i Journaler, kan det ej fullkomligen likna naturligt, fom hyfer flere ämnen , ån Luftfyra och Jårn, dock torde väl hånda, åt defla äro. de, fom förnåmligaft verka och göra Nytta. J —- ä77 Sul Apr. Maja Jun. -— Oy 2 | | | | | , 8) fom vanligt år, och fråfer ganfka myc- a Or | TE a BE SE : "ket 'med fyror, Deffe omftåndigheter, famman- "lagde, vifa, at alkali kan öfvermåttas med luft- fyra, och blir verkan juft enlig med den, fom "följer af åfverfkott med de Aefta andra fyror. | 8. Genom brånning kan Kalk bringas der- hån, at ej fråfa med fyra: dylik kan ock tås utan eld, om en i fyra uplöft Kalk tålles med ett aldeles cauftikt alkali fixum 3 men håller tål- ] lande medlet mer eller mindre luftfyra, 1å tager nedfallande mjölet den åt fig, och blir i mån derefter brufande. Ett cauftikt alkali volatile kan ej ftrax affkilja uplåt Kalk; men vål ett mer eller mindre mildradt, hvilket verkas genom dubbel fråndfkap > ty fumman af drag-krafterne imellan iuft-fyra och alkali, famt kalken och den honom uplöåfande fyran, blir då mindre, ån fum= man af dragkrafterne iméellan luft-fyra och kalk, famt alkali och fyran, juft fom det ofta fker vid andra dubbla Salters blandning, Bringas en rin- ga mångd luft-fyra in i Kalk-vatten> 1å grum- las det genaft, och börjar tållas, men tilkom- mer rundeligare, eller mer ån Kalken fjelf vå- ger, la förfvinner ftrax oklarheten, och grum- Tet uplöfes: jag har en dylik folution, fom vil tåpt hållit fig i flera år helt klar, Skiljes Ma- HW gnefia alba från fyra, genom mildt alkali, 13 faller deraf ej alt ned» utan förenas en del med luft - fyran, och hålles uplöft. I fjelfva pre- Cipitations åögnablicket har altid ett åmne ftör- fta ytan, och hvad fom då ej angripes, blir, fedan det fått tlåtta och packa fig ihop, långt fvårlöftare, ih Ar. ROSE AN EA EVA da ae TAGA 176 ; 1773. Apr. Maj. S Jun. NR At utröna, hvad luft-fyra utan en lå fin fös "regangen delning förmår, fyldes 3 flafkor, hvar= dera af 4 cubik tums rymd, med deftilleradt vat- ten, fom var måttadt med luft-fyra. Iden 1:fta lades 2 afs pulveriferad klar Kalkfpat, i den 2:dra' åtven Ia mycket Magnefia, och i den 2:dje År lun-jord. Flafkorha korkades vål, och ttäldes upned i ett fvalt rum 24 timmar; hvarefter de - Öpnades, filades och förföktes. Papper, fårgadt med Fernbock, blånade på ftunden tydeligen af vatten, i törfta och andra flafkan, famt fåp- te hvad uplöft var, då cauftikt lut-fak tilkom. Något af hvardera låmnades i öpne glas, då ef- : ter par dygn ett fint pulver fatte fig i bågge, och tillika en hinna ('(eremor) på ytan af kalk- folutionen, fom efterhand i fria follkenet raitftat fitt til uplöfning nådiga öfverfkott af luft-fyra. Hårutaf låres orfakent til kalk - incruftationer, in>- . blandning af Kalk och Magnefia i Mineral- vat- ten, Med mera, Af Alun-jordén fants ingen ting uplöft; jag väntade det-ej heller, inen förfökte dock , för åt vinna läker ner. -. > 8. Järn uplöfes åfven af luft-fyra, och utgör detta merallifka Salt hufvud-åmnet i alla mar- tialifka . hålfo- vatten, Således förhåller fig uaör fixus ej allenaft med eldfast och flygtigt alkaii, utan åfven med Kalk> Magnefia och Järn, juft - 4 på famma lått, fom fyror i allmånher.. = "9. Åt dör fixus reagerat, fom fyra, har jag på flere lått blifvit öfvertygad. Då den drif- - ves utur något alkalifkt, med tilhjelp at fyra, och bringas uti blå Lacmus-tinétur ("), befin= 2 | nes ”y () En flack Lacmus-tin&tur drager mycket Frödt; men 2 73. | fpl Maj. Jun: en Mart rodnäå. Röret; fom I jag brukat tif ormen ät fot. högt: bvartörutan den 1 SR Sr fer öfver fråflande blandningen, löft toppas med en i lut doppad Bomiullsstapp , it fedan: öfverdrages med finafte Nårtelduk , FER iten med (amma lut. Någontorde'dock: göra det inkalt,; fom jag verkeligen gjort! mig TjElk: Åts Gar all denna förfiktighet > kunde: tilsåfventyrs, under. väldfam brufnings rörelfej en ringa fmitta af den til uplåmingen brukade fy- ra nigorftådes flippa igeném,, utan av fältas ar alkali,. och vara tilråcklig , at åndra fårgen på Lacmus, fom aF alla, bekanta år den åmatte för fyra. Jag mötte dettainkaltt med: ec ännat Röny .nemligen,.at den 'rodnadé tingturen, irftåld för folfken eller annan vårmay fart blifver lika biåy fom förut » hvadan tårg-åndringen borde ti Hhrifa vas en .Hygtigare : fyras ån de: 'Mineralifke åtov Nu år. vål fanta at dylik förfvinnande rodnad: åfven kan tilvåga kommas med kheltilitet vitriol= olja, Ja med taltpeter -fyra, fom annars i öh förtärer tårgor; men detta hårrörer af någor alka= lifkt, fomj. vid fjelfvå beredningen af: Lacmus, kommit, Mil, ” ÖRE ne ing och drager' fyran. år Gg3- mem få Marc det hunnit måttas, blir rodnaden ej vidare flyg brigg utan fafts Nåb dör fixus drifvesnin uti. Lacmus = tindturen, bör, fe den ock fluteligen få en bettåndig rodnad, om medföljande fmitta af uplöfnings- fyran vöte! og! fakens men faådant hånder ej, om: anftållnin- gen år riktig, ehuru dånge mancock förtfar. RO: vår rödja alt tvifstelsarl utur vågen; har RN : 3 M jag” ———VRV a— 30 MEESE : — ”médetlt rent vatten kan den Ta utfpådas, at färgen. . ST blifver fullt blå. OA gen | 178 1773. Apr Maj. 00: > > jag åfven betjänt mig af Aör fixus, fom under - frilk guning fkilde fig trån en blandning, fom ågde ingen fri fyra. Jag måttade dermed deftil= leradt vatten, fom fedan blandades med Lacmus- tinétur, och behöfdes ej öfver &, at tydeligen föråndra tårgen, Denna rodnad förfvinner i vår- ma, ja, åfven den förutan uti öpet käril, faft- ån det gär fenare. SPUR EA ve 11. Således, efter aör fixes har tydeligen fur fmak ($.5.): efter den utgör med alkalier tärfkilda årter medelfalter ($. 6.), åfven med Kalk och Ma- gnefia ($. 7), famt Järn ($. 8.): efter den gör Lacmus-tinttur röd ($- $.9.10), 1å hoppas jag vara ögonfkenligt, at detta åmne til Gtt lynne år en verkelig fyra. Då man vet detta, blifva de flefte egenfkaperne deraf naturliga fölgder. At fyra efterftråfvar förening med alkalier, en del Jördarter och Metaller; år en bekant fak: at en dylik mildrar alkaliers fråtande kraft, li- kaledes: at en ftarkare fyra afdrifver en (vagare, - vifar dagelig årfarenhet uti Laboratorier, och måtte dervid fråfning upkomma, om den, fom blir fri, år låttare, och i famma ögnablick vin« ner fpånftighet; ty hvar partikel, fom affön- dras, nådgas då ftrax antaga form af upfimman= de blåfa, hvaraf nådvåndigt en fkumnings-rörelfe upvåckes: at aör fixas med phlogifton frambringar åtikilliga fvafvelartade och eldfångda förbindelfer, fom vid metallifka uplåöfningar i fynnerhet mår-"' kes, år aldeles enligt med den fråndfkap man vet utaf imellan fyror och brånbart åmne, o. f. v. <= - 12. Af föregående lårer fynas, at jag anfer vanlig Kalkften, fom en art medelfalt. Detta torde i början låta hårdt, och behöfva ytterliga- HT I e af Jä ; | RK ; ES AR AE NNE ee SR Ne Et ee FN d AG > K - i ; = lär. Cr å = 2/3 ss $i RER 17 IE "re förklaring. Förtt bör i allmånhet nåmnas, at > [KR a Å "ger mer vatten til fn uplölning , än en lika tyngd af. Tetra foliata Tartari, utan at den éna anfes "för mer faltartad,;. ån den andra: ibland Jordi= fka och Metallifka medel-falter år fkilnaden ofta än förre. Bitterfalt kråfver ej fin dubbla tyngd, då likvål I del Gips åfkar omkring 406; famt I del. Mercurtius dulcis iicö delar vatten, Ö: f. Vv. "Med fmaken (hvilken ock til ttor del af löfdlig- heten beror), år likaledés befkaffadt. Vi äga sdåledes hår en vidftråckt förtgång af förändrin- "gar, utan ät veta hvareft den uphörer, och kun- ha vål Salter gifvas, föm fordra mer varten, ån fom på en gång kan dem ompgifvå, hvadan de an- tingen 'ftåndigt förblifva olöfta, eller ock ens daft angripas med tilhjelp af tilfålliga örfakers fåfom Mrérkore på fyra, anfenlig och inneftångd "hetta, ogement fin delning, in. Mm. Hit "tyckas "höra Kalk, Magnelia, Kifel, Flufs-fpat, m. fl. De två :förfta tråffas dock öfta uplöfte ; thedeltt åfyerfkott af Luftfyra: "Kifel här jag med förs | be M 2 1 DAR RR & uns 280 > 173 Apr Maj. Jönn undran funnit uti Upfala kållor, och fedan i åt« "RONNA "Aera” Fätten (TIA a ARE 0 Fullbrånd Kalk är löflig, ' vatten. Det torde då förefalla belyhnerligt, at vifs mångd, Cuftfyra gör den 1å fyårlöft ; dylikt så RS ss ra PERS SEE ah dör kak. "år dock”ej flållfynt. "Rent Lutfalt år högtt be- någer at våtfka fig, bara af den fuktighet, fom "kan dragaås utur luft-kretfen, och vitriols-fyra har (å frark attraction til vatten, at den ej kan fås enfam och fri från alt låidant; fom ej hörer til defs våfende; icke defs mindre upkommer af deras inbördes måttning 'et falt, fom år minga 'refor fvårlöftare, ån någotdera af grundåtmnena. Orfaken år i bågge håndelferne enahandå, och fkilnaden beror allenaft på mer och mindre; men fom jag har under hånder et annat arbete, dår hit hörande omftåndigheter nårmare fkola uplys fas, 1å befparas nu bårom vidare underfökning. 13. Atvår Luftkrets hyfer en anfenlig mångd aör fixus , det kan af mångfaldiga prof beftyrkas. Caullikt alkali mildras i öpen luft dageligen. Man tror vål nog allmänt, at ingen fkillnad: år imellan et 1å kallade Oleum Tartari p. d, och den uplöfring , fom göres af; fåmma da s$. Dalt, då mångderne i bågge håndelfer blifva lika; men årfarenheten vitnar, at den förra år längt mil- dare. ” Kalk-vatten fåtter fmart i fri luft på ytan en med fyra fråfande fkörpa (cremor); om, oh - na brytes, fåtter fig en ny, och 1å vidare ; pk intet, mer år qvar: Jag har brånt klar Kalk- fpat, til defs den ej fräft med fyra; och funnit ROT ca AS Lå ; - Ne t ; m Mat: ön ; sula «= (") Jag har tydeligen vift, uti en 1770 utgifven D pi tation om: Upfala Kålle - vatten ;;sat de hålla vid pals 3 als Kilel på kannan. | HAprstMaj. Juni t 188 n förlora”? af ERE denna, utftåld i fria luften, "började efter kort tid 'vifa någon frås- ning, (t wu fyra tilkom; hvilken egenfkap dageli- BEN "åk ades, tillika ned" vigten, få at omlider dé i elden förlorade 3 2 återvunnos. Detta kråf- ver långre' eller kor (åve tid, dels efter lutekret- Md befkaffenhet, fom ej altid år på det- ta åmne lika rik, dels efter ftörre eller mindre: frivta. Hvad fom djupt inpac kas, eller annars vål inneftånges) bibehåller fig många år; men den Kalk, fom ligger blott, blifver omfider al- deles hk obränd. Rågn bibringår äfven luft- fyra, 7 Fil murning brånnes aldrig Kalk fullt > ' utan Många partiklar fråfa ånnu frifkt; det år ej Heller nödigt , ty om elden allenaft (å tått vér- ka, at ftenarne vid Alåckningen falla fönder i fint mjöl, får det i bruket ingående vatten nog til fin måttning; imedlertid år det Kalk-vattiets décompofition, och de brånda Kalk -partiklars . dar Oe med BS fom efterhand (kall bin- ' 7 0 NAN, Hjäktähet Nad blir Pet. Sch NERhds hån- ER qvar på ftållet, emedan öfvervigten i i tyngd; ; M 3 er. ej förmår öfvervåldiga frittionen. > Så mycket jag, hittils kunnat finna, åro föråndringarne i rymd. af olika vårma flörre hos luft- fyra, ån vanlig. luft, hvilket, tillika med mångden, fom ej alle= frådes, ej alla årstider, ej den ena våren, fom= maren, m. m., fom den andra, i lika. propors . tion: finnes blandad med den luft, fom omgif= ver ofs och vi andas, måfte vålla många än- dringar uti djurs kroppar, och många fjukdo= mar, fom man til fin orfak ej kånners innan. Herrar Låkare vånda fin upmårkfamhet åt den= na kant... Men jag bör ock vifa, hvarifrån den=. na fyra til ftörre delen kommer i luftkretfen. 14. Chemifk analyfis vifar ofs, at kroppars nårmafte grund-åmnen (principia proxima) ej al= Jenait : mifta fammanhang, utan ock verkeligen falla ifrån hvarandra, 1 det ögnablick. de flåppa fin Aér fixus, hvilken, enligt det föregående, år juft den famma, fom Luftfyran: fynthefis åter lårer ofs, åt föndrade grund-åmnen: förenas och fåfta fig tillammans, då luftfyran. deruti ingar. F anledning håraf, fynes bemilte fyra lik fom hop- limma de fafta grundftoften i kroppar, hvilket blir ån troligare, då man vet, at nu för tiden . kan, med tilhjelp af luftfyra, ej allenaft förrut- neife hindras, utan åfven fafther, frifk lukt och. fmak åt det, fom redan börjat frinka och falla fönder , .åter[tållas. , Skörbjugg och. andra rötor . inom vår kropp hafva åfven med förunderlig | - framgång blifvit hämmade genom famma medel, : Uti den frora Naturens verk ftad förefalla oup- hårligen mångfaldiga operationer, låfom digeftio- ner, kokningar, förbrånningar, fråfningar, gåfnin= gar, förrutnelfer, m. m,, vid hvilka en otrolig män ed NN Kd uit- ; ret (en, hvilken deraf faart fkulle få belaftas, behöåfdes , och (tundeligen anvåndes, til nya kroppars alftrande, uti de förftördas ftålle. = Den luft, fom under refpirationen blafes ut- ur våra Lungor, år omtrent til & förfkåmd, ; NR . . ” e . ; ,N e ä och vidare til andande otjänlig. ' At det för- fkåmda intet annat år, ån Luft-fyra, fom i lun- gan fkiljes från vår kropp, och med utandnin- gen afföres, vifar fig ögonfkenligen, om andan tföres i klart Kalk-vattens; ty det grumlas och tålles ftrax, juft fom af denna fyra vanligen fker. Vi fördrage en liten tilfats af detta åmne iblar.d LÅ i Ju ) a e ; | Er a fyra blir fri och fpånftig, famt inblandas i alt lefvande förgvåfdes, i fall icke detta åm- den luft, fom andas, men någon ftörre inbland- ning befvårar ofs mer eller mindre, efter om- fråndigheterne. Hår finnes otvifvelaktigt orfa- ken, hvarföre höglåndiga orter i allmänhet åro fundare; hvarföre friluft förfrifkar; hvarföre (må och draågfria rum åro ohålfofamme, m.m. Dir luftfyra ymnigt tilkommer, orfakas qvåfning och fjelfva döden, om ej fnar hjelp kommer, hvar- om kol-os, ånga af gåfande åmnen, Hundgrot-' tan i Italien, m. m. öfverflådigt vitna. = Til- fats af 3 gör blandningen ofkicklig at nåra eld, hvilken derföre ftrax deruti flocknar. > ff. Mitt föremål har vål denna gång egen- teligen varit, at vifa, det få kallad faft luft år til fitt lynne fur,: och den råtta i luftkretfen rådande fyran: hvad fom defsutom tilfälligt-vis och för fammanhangets fkull om åtfkilliga an- dra egenfkaper blifvit nåmndt, fkall Framdeles utförligt blifva afhandladt. Imedlertid må, ins Dag jag nu flutar, korteligen befkrifvas förhål- M ds lan- al: | P be Maj. Jun; i i landet af -deftilleradt vatten, fom; med. luftfyra blifvit måtradt, OÖkunnighet hårom gör» at it in ga riktiga flutfatfer kunna dragas af de verknin= a fm de. til vattu- profver. vanligen brstkas de ämnen vifa. RE 16, Specifica tyngden af et med litte måt- ERAN ; tadt vatten Aas EMOT deftilleradt, fom 140022; til 1,70C03. men då et dylikt. 2 dyga fåvt dbå Öperi et rum, fom åger ts gr. värma, blir .t tyngs den I PRE och 413 vidare, tils all luftfyra år från= fkild, då den åter blifver 150000. Aflöndringen gär defs f SR ju ftörre vårman och. sip ger åk es Ht mån CK perlor. Smak sen, röjer. en CA men lindrig 2 angenåm, [yra. En del håraf gör fo delar fullt blå Lacmus- tin&tur mår keligen råd. Om en. ftark uplåfning af blyståcker linet uti, [2 mjölkas fr ftrax, och omfidertåtter fig et hvitt Gnt pulver. Således afdrifver luftfyran åttikan från bly, förenar 12 dermed, och ut; ör et fvårlöft Salt, fom faller ned: dok löfes åter SAN mag om deftillerad åttika. flås på. Qvi ick filfver, uplott i Saltpeterfyra, fålles åf-. ven i hvita fina fockar, men det blir gemenligen. CLJÖE sån efter et lie annat dyga fynligt. Silfver- folution gör ingen fynlig förändring, ej heller. hvarken: fyra eller alkali. - oms Et med lufsfyra måttadt vatten angriper och uplöfer Järn, fomår i Metallifk form, men förmår ingen ting taga åt fig: af en, Jårnkalk > ja icke .en gång af: Järnfand., fom finnes ibland; vid ålfitrander, och drages af Magnergn.; rå hy e Når « Xx 4 1773. VA pr: 20 Maj. Jun: = i8go lföjen tagit åt fig:Tå mycket den för- är af Järn, får vattnet en frång järnig fmaky fådan, fom! martialifke Surbrunnar åga: on Stark tinétura g gallarum (gjord med rettifice-. rad fpiritus vini och Gallåple = - pulver), I droppa: upvåcker ljus -purpurtårg i et helt qvarter vatten. «0 Viol-fyrup. 'grönfkas, deraf, hvilken omftån- dighet hår ögonfkenligen bårrörer af Jårnet, och "ej. gåller ,» at enfam bevifa nårvarelfen af et rå. Krde alkali, fom en del Chemifter förmena. För öfrigt gör et fådant vatten Lacmus-tin=, €tur- röd, "hvilken tårg dock i Solen eller + vår< ma fnart förlvinner, med förra blåhetens fullkom= liga återvinnande : detta hånder ock om intet Jårn år deruti. > Bly -tåcker tålles. på famma fått, fom förut år befkrifvet (6. 16). — ; 0 Qvick filfver-folution verkar något förtare hår, ör annars lika, fåfom ofvanföre är nåmndr. : Silfver-folution tyckes i ingen åndring göra. Detta vatten fåttrer på ytan en frark fkiftan= de hinna i öpet glas, ja, kan icke en gång i vål flutna kåril hindras der Fb utdunftas det til | torrhet, (å århålles omtrenrt fs. åfs fårnkalk på kan- nan, fom ännu i alla Sera UA Alen? år löfelig. , ; ” dh 286 1773. "Apr. Maj. Jana fliceradt, men röras ej af cryftalliferadt flygs tigt eller eldfaft alkali. Kalk-uplåfningen orumlas af Kalk-vatten. | i « Tilflagen fyra går ingen annan fynlig åndring, h Vär ANNE I SORRESE Sn > FN Wan V SS ån at en bop perlor vifa fig på botten och bråddar. =” Qvick Glfver - folution fålles hvit och flockig. Silfver-folution tålles ganfka fparfamt af Mas" gnefie-folutionen, men ymnigt af Kalk-uplöfnin= gen. Nederflaget fvartnar fnart, til tecken, at den håller filfret. | ide MER Va ars a rm YT AM Uplésfning på ett-Probleme; . inlemnad af År DANIEL MELANDER. i | tv fifta quartalet af Kongl. Vetenfkaps Å- 4 cademiens Handlingar, för är 1771, fram=' fälde jag följande an REA Probleme, Låt en kropp gå ut ifrån en gifuven punit, med en MET (FSE gifven hbaftighet g , och låt h vara finus til pro» - jettions-vinkelen , famt central- lagen, hvilken de= penderar af kroppens affidnd ifrån krafts-puniten, vara fom afflåndens guadrater tvärtom, men låt den abfolata kraften tillika ökas eller minfras be- fråndigt > genom florlekar , fom våxa uti et gif vet förhållande; få begåres determination af den nå kroppens rörelje. | Uplöfning, = Det år klart, at Problemet ej kan uplöfas, utan at den abfoluta kraftens af och tilvåxter ex-= sÅ ps då FÖ Ne | å ÅR 5 4 yr ha Apr. Maj öd Jun. z 8” v å k. . 4 | | as genom fådane funétioner af de variable iteterne, fom ingå uti Alquationen til krok= få bör man finna en tådan funétion af tiden , fom år proportionelle emot den abfoluta kraftens af= och tilvåxter, hvilken funétion bör ingå uti tål- -jaren af central-kraftens expreffion. Låt nu P. vara den abfoluta kraften t början af rörelfen, och låt Q bemårka den quantitet af materie, ige- nom hvilken. P på en gifven tid ökas eller min=. fkas på förenåmnde fått , når då bf 2 bemår- ker den funétion af tid, fom år proportionelle emot abfoluta kraftens" af-och tilvåxter, 1å fkall | P+ Qpfrrde RE AR | 2 Vara exponent til den eentral=,. kraften, med hvilken denna kroppen drages til krafts - pun&en, och då —dx ue LL Kv 0 Sy SE (EF RÖfrdEN DT hs ÅN Xx X- To XX | differential- equationen til den fökte krok-linien. Den fimplafte af alta detta problemets hån- delen är) då oi eller då af-och tilvåxterne åro Proportionelle mot tiden, ehuru förhållandet 3 pir Maj. Jan / gi af Solens min(kning- går någor ifrån detta föra 3 hållande ; men "denna variation år likvål' icke 7 frörre, ån at folutionen på Problemet i denna' håndelfen hågot når utmärker Planeternes otbi- Å tel; I denna håndelfe reduceras den förut fund=: ne differential -A£quationen til denna FE UR A VAR (CEY=S) TR jeg LR dr Ne Er åa equation, 2 ginger differenierad, SN + Qukder | äugkiergb —- 6dxddr 0 6drta 288 Xx pat CE då dz år beftåndig. : Om jag Hade fått 28 eller. dr beftåndig, (å hade sequationen blifvit (å in=" veklad, at intet deraf kunnat furas. Men då man” I bör i den nu fundna Xquationen tfåtter x=7> lå up- kommer denna fimplare AU VHrgeR je v?d 30 Yr rt ig uti hvilken. Et har. Ö ;. rum, då Solen minfkas, men — då hon ökas. AF dennä sequationens integration beror-nu Proble= mets uplöfking, hvarvid man mårker följande: 1:0, Denna sequation, då man tåtter Q=07. eller at ingen af-och tilvåxt vore uti Solens vis abfloluta, gifver.di v+dvdz2 =0; yhyvtikensintes=, grerad, gifver ddvtydz? + Rd2? =03, fom ut- märker” Pekondara af de conilke fe&öner ne, iår fom den ock borde göra Il denna håndelfen. =? Fre ST + 2:0, Lårer knapt någon Geometra finnas, fom? går ut med at gilva en abflolut integral på den ; Quan É fundne: 2equationen vid v +v dude? ETS > Föl. Apr Maj. Jun. = 189 ARR fkall dock gife neipalatte termerne 1 integral - kora och. tåledés i”det nårmafte: utmårka: p plåner- te å rbiter. Jag: låtter . U ky hystelt k i Eer Planetens medel = dilfance ifrån Solen, 6 2 a ENN delen ;af Planeteris reciproque afftånd. Derföre fkall r våra mycket liten emot k. Då man ÖL; denna fub rena up kommer 1. ARE NGN — Qdet NE j > z EN S 23 : Rida ap (kar) =9, ock tardide? Nodar yt td 2 ; 255 id (2 cd UV Vä rv uti hvill ken, emedan + år gan(ka SR 'emöt EN öch termen fd ånne mycket. mindre emot TÅ (kall Xäua - tionen dit +dtd2?2 3 : Ad 0 1 det nårmas EET | fte utmårka den krok - Jinien 3; fom fkall deferi« beras.. Då man integrerar denna edquation > Lom ånnu' år af 3 :dje graden, en gång» få » få upkommer différential- requat. ddi +id2? FRIN dz? 20, ; + ; byareft, Py fena äg 2ggk2) hvilken år af andra graden, | och hvilken jag integrerar på "Bljände lått: Jag fåtter. tee" Va talets € Logarithm årenheten, ) 3 én nh ny variabel; och ” ett arbitratte itorlek, Håraf rupkommer a? cT Pyde? Ke der dyrt” dena + REN de? 6 Jag [åtter fedan” ni =93 ad 47 och »=. EST och blir sequationen > 2 20 ; det « Sa» | det affirmativa värdet afn tages; , : denna, 3 vad | 2y— 1: dyde 4 RF NE 2 Fega Jag fåtter vidare dy =4qd2> då Equätionég dgr Nä By gåz +R+Ne. MR Iäze0 upa kommer, hvilken år af förfta graden. Denna EDR ad equation multiplicer ad med e? VR SV kd Fagtoyned V=TEde4 rna | ag v "TT la2 val. NE hvilken integrerad gifver FE rd (re atelje Lo all. 2-1 1.2), EK YV. nej, OR det före gdz= Ske | VS 192 >Å7, HAAN Rquarion fa terigen | integrerad, gifver Aa ARG Dryg re 2 AN SL nd role NT defarbaetV de, Men man finner RR behörig annaly flis | Pe d Vg ror VD a Nzc V—1i,2 YA | . VE 0 ” ra 1,2 gr åfvenledes Je” 2-1 VR dar | dem SV VA TD ye a av och 2 2” 3. : Ap v Maj . J un. ; | i 19 I | oh lerföre-c"' ATV fREND EV R NY TNE pp NV —L ARE >. 2y—1 | 2 ar kd É FR + 602V : ZE REN +Roolz+N ån. pig i | , och når man tåtter in de vården, fom genom be- ANA : 4 . 5 | Oo 3 AN RE ERE NGA hörig torre&tion upkommå på LochG,låupkommer t—=dcol. z + elin. z-REN2 + Rcol.z+N lin. z och derföre uzzk --t=A—R+ J+&R. Col.z+ eN. Sin. a N2 Utaf detta nu fundna vårdet på den reci- proque radius vector, finner manyat uti honom in= BN termerne 4 Nz och + N ån. z utom de termer, fom utmårka, at en conifk fe&ion bör defcriberas , då kraf- ten, utan af eller tilvåxt, år fom afftåndens quadrater tvårt= om. Afdeffa innehåller termen Nz2 en cirkel- båge, fom gontinuerligen våxer, hvilken år nekad, då Solen minikas; men jakad, då hon fkulle växa. Men emedan denna termen uti radii ve&oris reciproque vårde år nekad, och continuer- 4 ligen våxer, få fkal han ockfå continuerligen Öka radius ve- 4 G Aor, och föranlåta derföre Planeten, at under fit beftån- diga omlopp omkring Solen, lik vål altid continuerligen dra= ras alt längre och långte ifrån Solen, och fluteligen, hår olen evanefcerar, gå oåndesigen bårt uti en råt linea. Om Nz år affirmativ, fom då hade rem, når Solens abfoluta kraft fkulle våxa, få fkal Planeten i famma flags krok-linie, under fin beftåndiga convolution omkring Solen, dra» a gas 'continuerligen nårmare til Solen, och | | fluteligen falla ini Solen, | FÖR- FÖRTEKNING På de Rön, fom: åro införde i detta Quartals EEE Handlingars- 2 Å 2 D ön om fören y få RINMAN, > 09 ÅK Några Sven[ka Orters Geographifka Lon? --gitader; atydknade af: Obfervätioner öfver 'Sol-" förmörkelferna , Åren 1764 och 17633 7å AN- oDERS JoHAN. LERA Tan a 117 3: Befkr ifning på Djuret Mas MjofpälaE; 5 pal" Mis maximis, vauda brevi, oculis admodum ge wiss Af ERIK LAXMANNGN As + 134 Fo Befkrifning om "Tropa , eller ett F flags Nlarcon. 3 fom finhes i Konungariket Tripoli i Barbariet; ” ingifven af CHRISTIAN BAGGE, - = 14 $. Verbena Obletia, en rar; Öre; beftrifen äf i POÄRD.-JAH: RET luv - Ht 6. Om Ford-notter:s plantering och 3 nykta ; nå Gvu- STAFF HINDR: SKÖOGE, oo» 2 Ytterligare anmärkningar om "Förd- nödrer, jämte nägrå påimiknelfer öva ford- -pirons jäyr> itä i måätredning ; af Ci B. SKYTTE ON TR 8. Befkrifning pd en Sväng - Kran; af GILBERT d SHELDON3 4 SADE | 9. Förfök at bruka Varhisprfanres Hl utröndas >. de åf Söp - halten i SN ibn LIND> BLOM 0 CAB a MR | 10: Om FfpNrå af Torsk "BERGMAN, 170 It Uplöfring på et Problerne ; inlämnad, yh Da-. vn NIEL MELANDER 5 sybå msn 486 ÄR é SPV i Utd 'nåftföregående Qvartal, fidan 63, raden 21, fär al min. 5 fec.: las 23 min. so fec. a | 7 ve I XV U I ; - SD = - | ; | dj ER FE NT PE NVENENNS SS” STP t)p ); t EN SE ERA aga Er - AV | s = é N - a . a | i | ; | Hy 6 3 a a ; | | AVN & vå 4 | | I | Xx é | j IR Ag a TE Ar Vv 2 : EEE ec NR TE Sa VS AN - Ar ROGA + y ? . z — fa » I x r Z Nå | =; ; z X 5 jam z : - L. q - , , +. SÅ 3 ES G | Y Ä R V - $ | << 1 A / AR Vv Fe ; ; K Ad å 4 lya Se Å = - | 1 3 I : STA 4 sd : ; ' : ; 3 P «+ a far 4 SR EJ a ; | fx f SJ 4 > å 9? I "i N : St / / (3 6 ; 7; ; a AE IS ÄRLA TE SN ER AS RR BR RR OK RER EE SE RN ANNE a ES | Ed SE se - RS i E Nea 3 | ; ) I N MUN LVR Lo FELSTEG j öra i - S pga | INjl MN liin LUELEID NN RE UP I , Rå 5 a SN (RT RAS Så : É - ) | ; I ES N 1 | y (rå i ; L sa 1 NÅ é a Xx 4 PRE ä : | Al fv | i js? Sch ; LJ I 4 I - Få I + I een ö | é X ; : ; 1 : ; : : i - " I i | ; = j E 3 : E ; > za NORRAN u | N Xl $ s | 5 ; : & i V å c 5 | SR L 1 X 2 rå A tf vr Ve ve = > 3 ÄG ä - Hj ke = i ä - - I 2 - j MV E = a and = - [ =, 1 1 x d - - 4 tr 2 : SA FR i [a [d ; | j i 3 2 q ) - 4 t få = KA ee H ' 3 4 NM - 3 - i I | + | "> U ; Å -— 1 ä 2 i -” $ -— £ I - Vv j fe ja F I ' k jå | 4 7 - 1 - å - dT | Sa v 4 FT 2 vo = V SO Kg rr N 2 + få od AN (; S ( it Vd i a - | - SSK J a oh - ) ar = (CE = , ; j - - | fa | | Ö KG V S " I y ' ”g in - Se | RR Röve VETENSKAPS ön ot PA CA PDEMIENS cc su HANDLING AR, FÖR MåNADERNE JULiIus, AvGUSTUS, SEPTEMBER, fa Ll År 1773: ebok av SP RUB SES, Herr NILS LINDBLOM, ; Profeffor vid Kongl. Artilleriet. RSK — Geographifka och Phyfi ka Ånmårknin- bar, g jorda på en Refa ifrån St. etersburg til Poliava. i flråcke ej vår upmårkfamhet långre , ån til det vi kunnat fe vid en Lands- våg. I framfarten derpå gifve vi ofs N / icke JA AN 0 icke tid til Natural- Hiftoriens, Antiquitetens och Oeconomiens tjenft. Hår föreftår en refa, fom fkyndar tvårt igenom Ryfka Kejfaredémer | på mer ån et tufende femhundrade Werh. "Han år |. acke mindre betydande til Stationer: Sv. PE. I TERSBURG och POLTAVA; Ståder, få olike in- rbördes i ftorlek och feder, fom de åro långt "från hvarannan; men båda lika ryktbare, den ' förra född af den fednare. Hvad fom mått gör denna våg mårkelig, år defs Bredd, hvari han å ömfe fidor bör åfkådas, icke mer fom en Våg, utan fom ett Landfkap, Ty han utvidgar fig til höger och vånfter i ett Filt, fom den fkarpaftte fyn, om hön ock uptrådde på högfta Sand-ås, finner ftångd med föga och lig Skog, men inga: Berg. En Area af fådan rymd, medan hon går ; igenom 1a färfkilde Latituder, måtte icke finnas aldeles tom af Rön. | 2.) At upmuntra Låfaren til fållfkap på en Refa , befynnerlig åfven deri, at hon tftadnar hos Cofackifka och Tatarif/ka Folk, vilje vi förefåtta en Rafte- plats 1 MoskKwa. Geographie och Phy- fik hafva långefedan genom denna Staden dra- git en /Equator, hvilken delar omtalde aréa uti tvånne Verldar, ganfka olike hvarannan; och vi > odfkifte dem ytterligare med fine Tropiquer, fom, - gå igenom NovåGorop och KURrRsK. son 3.) Efter denna indelning, befinnes Landet ifrån St. Petersburg til 120 Werft ligt, fankt och vatta-fjukt, 1 den mån, at utom ftråt-vågen ingen grundfatt fotftig tillåtes, 1å långe den rågn- aktige årstiden fortfar. - Derifrån til 170 W. : Öpnas början til en ny theater. Sörnde tiger fig5 | | En ET Höck j ua. Jul, Aug. Sept. 195 dock allenaft för de ögon kånbart, fom förftå denna nivellerings art, men icke måta den efter ickar och Högder, hvilka upkomma ej: förr ån bj SE , We Fd N [0] ; or, En 25 W. emot Novågorod. Då fynas Afär för- fla gång, imellan hvilka Dalar fånkas, fom på bottnen föra en liten Rinmmil med vatten, bvil- ning åt våfter. frn 4.) Denna markens fanka befkaffenhet har gifvit anledning til den 1å namnkunnige Bro-vdg ( Mofroybja ). från Petersburg til Mofkwa. Tro- ligt år, at/de Nordifke folken, fedan de fun- no. Floderne obeqvåme för Skepsfart föder år i - Ryfsland, började denna Gatulåggning, til ber qvåmlighet för deras vanliga vandring och hår- - tåg. Ehuruväål hela långden af 730 W. öfver- alt ej betåckes, men ftyckevis, 1å lårer dock utråkningen finna måda nog, om hön åtoge fig at låga antalet at de millioner unga tråd, fom hår ligga fällde vid hvarannan. Kunde få kott- fam våg fmickras med namn af Storverk, (a driftar Ryfsland förete en Landsvåg, hvars ma- ke inret Rike vågar anlågga. Men annan fak; årevård och ofkyldig, år den, då hår utftråckes, efter jämnt geometrifkt fnöre, en verkelig Kej- far-vig på 112 W. famt från Floden Mfa til "250 W.' Och ånfkönt han fedan ofta kröker eller afviker, iå år dock hos Landet intet hin-. ket utgjuter fig efter Landets fortfarande flutt- va der, at han ju kunde fullföljas i ouphörlig rår linie alt ned til Poltava. f.) Vanan at brolågga, åfven dår markens — hågd och lynne, hålft Söder om Woldai, det ej fordrar, år i många Ståder öfrig , hvilkas Gas fr N 2 (Or Awig NN 4 NL f cå fd i a ER 1 1 [NIA I 4 AR = 196 R 1773. Jul. Aug. Sept. j PARSE EE & tor få illa grundas. " Sten-brift nåödgar hårtil i Ukrain, dår mången ftad annars blefve odråge- lig för fotgångare. Men på de öfre orter år det ett milsbruk, fom hushållningen börjat igen- känna. DVigen flenlögges. Ett företagande icke mindre dråpeligt. Men långt ifrån at blifva en Via Appia, år han illa både grundad och famman- fatt, och lofvar ej långe uthårda de tfågna och tunga foror, fom hår ftåndigt flåpas. De Re- - fande utftå fin plåga dervid icke' lindrigate ån öfver Stock-bron. Denna Stengata börjas 200 W. från Petersburg >; men träffas allenaft flåc- kevis. | ; 206.) Så tidigt börjad och ftåndigt, fortfatt fkogs - öda har ån ieke til fullo hunnit blotta marken. - Hon beklådes med nog Björk, mycken Gran, litet Tall, hvilken från Floden Mfta blif- ver tålllynt. Entrdd och Ljung, men i fynnerhet Ek, åro på denna vidd rariteter. Icke öfver en mans-ålder fkall behöfvas, til at fe detta Land- fkap ombytt i öde fält. Alt bidrager dertil. En hel fkog om 289 W, år frigifven, och man ' Må vara vils på, at han icke; bar TEeters- burg, med fin folkrikhet och Italienfka bygg- - nings-fått mot Nordifk Vinter, förtårer en o- råknelig fkog. Barquerne, fom til ftaden ho- petals inkomma och dår qvarblifva til bygnads och brånfle-åmne, hjelpa at uttöma Trådens öf- verflåöd. Eftland , fom ock qvåljes af fumpig jord, flåfer fin fkog på annat fått: då Svedje- kon- ften lårt, at flåpa tråd på åkren, dem förbrån- na, och ur afkan undfå rik fkörd det förfta, an= dra, kanfke ock tredje, året. -Svedja år ingen okunnighet för den, Ryfka Bondens SER 8 | Al 1 AMIN j ; / M 1973. Jul. Aug. Scpt 197 All nuvarande ung fkog ftår uprunnen på gam- Ja Svedjor. Ännu fares icke vida bort efter "Timmer. Norr om Twer århålles det för lin- drigt pris, och af ovanlig tjocklek. Mangen hederlig Svenfk Frålfeman ville bo 13 artigt uti Öfvervåning, Om Bonings-ftugan kallas Pörze, tilhörer det namn endaft de öfverfte hvarf af rummet, där invånaren glådes at lefva uti rök och haiffynlig låga. Ifrån Woldai til Mofkwa tråffas ofta behagelige hus. Men deras tränga ftållning, granne tått vid granne, betager all hjelp vid elds-nöd, i 047.) Redan Norr om Novågoröd måfte man öfver ett öper File af flere Werft, och det iår ic- ke bevuxnare ett godt ftycke Söder ut. Lan= dets höjning upkommer af Sand och Lera: den- na med ett tunt hvarf gömer förgåfves Sanden; hvilken redan utom Petersburg blottar fig gan- fka djup. Jorden har icke ån tå aldeles botat fin Varru-for, ar ju ån framgent kånningar åter- få. Men ÅAfarne taga imedlertid fin rått, och Dålderne fvara deremot i bredd. Deras Stråck« — ning hela Arean utföre drager ifrån Norr til Sö- "der. Föreftålle man fig, hurudan Åker fådan bot- ten bår. Det blifver ej mycket, hvad han åter- gifver öfver utlådet. Han vifar fig i ftörre och mindre rymder mycket behagelig, hälft ofvan om Woldai; men för nogare. granfkning gles och frag. Ofruktbarheten anklagar fina orfa- ker: Norr ut Moras, föder ut Sand. "Bondens enda vinning år Hö, och åfven det af flråf art. NA 8.) Jag har vål befriat den antagne Meri- dian-linien ifrån Berg; men fpåren dertil kan jag sq ko EN icke Y 198. 1773. Jul Aug. Sept icke vågra. . Norr om Novägorod och mer. Sås der ut, ligger Filt - Sten inftrodd i Sanden soch ofvan marken. Deffa .leder måtte hafva fin kropps af hvilken de blifvit brutne. Hvar åro då Bergen? Stenen beftar ej endaft af Hållebergs- arter 5 1 frörre och mindre flycken , men hår ly= nes mycken Agat och Fafpis-Flinta hvilkeod i fyn- nerhet . utfår lig ymnigt på alla åkrar norr om Woldai. Deffé Berg - ftuffer, tefne af de un- derjordilke bergen, åro i Flodens timma upkåfta- de idållfkap med Sanden. ;: Den. fom år hugad at förkofra fitt Mineral- Cabinet med en anlen- lo Sten: Samling af Species eller Varieteter, be- håfver icke leta ”Jångre omkring, ån på de ften- Jdagde flåckar at Landsvägen. Sanden Vilar lig a manga flållen rsd, få ar han ock UN. vatt- lag Sjelf- fråtflen fäktas nåftan allmänt. 9.) 250 W,. från Petersburg börjas ett. »yre Laxd > Dalarne åro i för ftone få a Dofisnköarnd lång-. iuackte, Fordyten måft jämn och en Sand-bot- : ten, hvarå mycken Gran, fedan mer Tall, trif- ves,. Derefter blifva Åfärne åfvermågtige den fanka marken, och fkicka fmåningom Vattnen ifrån fig. De föreftålla hår en underbar geftalt af en oåndelig Ocean, hvars vågor oförmodeli- gen ftelnat, De föra hår namn af Woldåifke Ber- gen, och flråcka fig Zo W. Såder om denna. lilla köping til Byn JFedrow. Då man ifrån denna re- fer norr up, varder belågenbeten, ju närmare, ju behageligare. Högder, ftörre och lågre:. Dalar, bredare och trångre, äl hed Löflkog och A- ker- tegar omfkiftande, famt på djupen fmaå Vattu- ådror. Öfter om Woldai vifar fig en In- få, och i Sydvåft en annan. En: for Infjö vid 224 RA Aug. Sept. 199 24 W.s år A utlupen , at refe-vågen går der- ver. på en lång Bro, och detta aka låge fort- ar od åRtan emot 280. W., dår Lera förtt yppar ; fr ätan a Vid 292 W. vilar fig Lander Vär ocj hå, aldeles afbrutet: Dalarne vidgas bredare, ; Id Åfar ne”åro plattare och lågre; 3; men den för- sftalten återtages nart norr ut. En Svenfk Hlsdare betöriiöer: VWeldailke utfigten fom ett ft Tempe; men Ukrainern år. altför van vid fina flårter, at finna. behag i' denna oordentelighet.: Det år artigt at höra honom , i fall han cj får- dats bredare mA ån på denna Landvi-' gen, huru obegripelig honom förefaller idéen . — af ett Stens Berg hvilken han icke hatver at få= fla vid annan årfarenhet; ån Sand-aås, HT en obereft Svenfk , ånfkönt han hos fig kan ötver ång och åker: börja idéen af ett U krainifkt Fålt; förmår dock ej forufåtta denfamma med fin In ofta inbillnings - kraft. to.) Vid Floden :Msta, ftrax djafifdar Bytt Broönnitza, va fig en "Högd , och lyfer enfam på &t vidt tålt, likafomsen Landkånnings Fan år altför ftor och vidt begrepen, för ar: våra up= förd af: månnilko «arm; men dec må man. undra, av få dållftynt” bel lågenhet icke blifvit intagen til Stad, "Sanden fortfar, och år icke obenågen til Grås - våxt. De förra Tråd-flag yppa fig åny til- lika med mera Tall; men: fåtångt hinna de fam la lig, at: kunna föra nämn af Skog. Han ftår rmignarure med unga och låga tråd hvilka dock TT mycket göra, at horizontens omåxslive rand år något fkymd för ögat. Mot; Molkwe, ju nårmare, dels; rarare vardet Tall, få ar den. ock fom ett tållfynt Tråd, tårt rum i Hg Trågår- N 2 dar / 200" 1773. Jul, Aug. Sept | fog til måte: Worpar år en köping, mår-' kelig knapt för annat, ån en Sprinage- kdlla, den enda i fitt flag på hela refan, af makalöft var- ter, fom uphätver fig utdr djuper me "fer ae er 11.) Landet immerfort til Mofkwa år Ås far, Sand och Fålt, hvilka båra dels fkog, dels åker, och den år nu merendels mycket fvag och ofruktfam;, ofta med tftor ften beftrödd. — Ljung dar i Staden. - Knapt har man derifrån hunnie til 30 W. norr ut, då man plötfligen får Graz ö AR SN Aa AN vilar fig å öfvergifne Svedje- land. > I denna neg- den uptåcka lig Petrificater, mått af Conchylier, och fökas begvåmligen i Stenhögarne, fom från grapikapen fammanförts, at deraf bådda Sten- 5 e ; : Dl gatan... En ny och angenåm afyn blifver den få ryktbare WoLGA Floden; mer tånkvårdig i Hi, florien, ån gagnelig i fin tjeot. Minuit prafen- tia famam. Nog flyter han ganfka bred, : ofta til 300 freg; men deremotr uti fitt måfta djup föga tre famnar. Den orfak föranlåter Ryfka Handlande, fom årna med Barquer ned til Aftra- can, at pafla på vårflödet i Månaderne Maj och Junius, då Wolga har vatten nog at,betåcka alla. grund och låga holmar, och at friga öfver fina bråddar, ehuru höga de ock åro. Fans egna fNrånder, fom icke åro annat ån Sand, blifva hans fkada, når de årligen affköljas och upfylla bottnen. Med tiden varder han få onyttig, fom Don> Floden nu år, hvilken hunnit merendels ftån- [4 ga fitt utlopp. 12.) Det behöfves icke at fkrida långt å& Södra fidan om MoskKwa, innan man finner lig författ uti en ny verld, Den ombytes ej lå tvärt, at - Jul. Äug. Böpe 201 vadet behåller likhet i fkog- -brift, flåttmark och åfar ; men deffa-uprefa fig anfenligare ån til- förene. Genaft utom ftaden blir an deffa lö- fa berg varfe. Land-ryggen år, efter ortens ärt, behagclig med högder, dalar och fmi fkogs- lundar , uti ”hvilka Barrtråd allmänt faknas. Men hvad nu mårkas bör, år JFordmidnen. Sand: förlorar ej fitt låge, mén fitt välde; ty han tuk- oftas af Leran, och denna bjuder til at båttra fig fjelf til Mergelbaltig art, tils hon mer och met | förådlas til god Svartmylla. Sedan är icke under, om Baraniken nyttjar tilfålle, i tå godt hemvitt för fina underlåtare , och fkickar dem i nya geftal- ter til måte mot den refande. En af Landfkar (ER fynnerlige måärkvårdigheter år den, at alt fran Mofkwa, och fedan framgent Söder ut, förfuinaer Sten; hvarken liten eller. ftor 2 å jordbrynen. Men borta år han dock ej. | Nå- ra vid Moikwa upbrytes en Sand elr KL ken, i fållfkap med en Krit-flen > gar, (ålfom mig fynes, uti ouphörlig fortlåttning fn kos til Kur/f, mer än 480 W. och ho vet om ej ån långre? På vågen uptåcker han fig icke fynlig öfver mar- ken; men upgråfd utur krit- och ler - jorden, altid i fycken. hvilka falla i flagor, Så ymnig han finnes, tå litet nyttjas han; dels til funda- menr vid bygnader, dels hop ftaplad til fmå uthus. 1 13:) SéRPUCHOW, 90 W. från Mofkwa , år en Stad, kånbar för ett ofgammalt och nu Ode Slott, af den omnåmnde Sten updraget på ett Sand-berg af reflig högd; Så (3 måtte ag, I brift af måtning , utlåta mig. fo W. långre fram börjas med alfvare Ek- fog > ganfka rar bit 3 intil, eller nåftan ingen. "Det år mer til fkrtyt, NG ENT SR 208 Tag Jul, Ag. Sept. SN at han fåpes gå fram ånda til Tula; ty mridmd fudaot anteende? Spada Telningar, hvilkas forn= fåder målt vika för . Svedje- elden, och låmna: rum at väl mycken, aket, Manster an de.uts gangne Någter flå qvar ut ftubb. ; iifom en grafs plats full med flaghe Tråd. Naturen har om- forg för invänaren,. och fkyndar planteringen; han deremot ver icke hvad tackfamhet år, men fkördar hvad han hinner déffa akrar, de unga Vidjor tagas til Fachiner eller Flir- verk, at flån- ga uthus, åfven' ock någon del af Sädes - tåltet. På, pacra 43 oter låder och norr om Tula, hågnas med Jordvallar. Deremot målte. Halmny 1 ftåller för ved, nyttjas til kokning. Folket bor ock, likafom til firaff, uti Rök- Pårten, hvilka: börjas ifran Sérpuchöw (å bedröflige, atiingen Tavalt - tarparg ville taga dem i byte. Landet Pasdenna trakt NG fver fig med fakta dofering ; hvilken mycke ct långitråckt gär. up, til högd.,. Ifrån TurLA varder Åkerjorden lådan; fom Nas turen, tjelf kan Filar utan at Koniten kan ef- tergöra. Sand och Lera hafva gätt ur vågen på djupet ,. och betåckas med frodig och ymnig Svartmylla, Vid alla Jordbrott förråder hon fitt ftrarka hvarf, och vifar , ar hon år ej löft anftru= ken. Skåd en. fom få gårna ville vara tilftådes på fådan halten. törbjudes af åbyggaren, fom, icke nögd med åker, "vill hafva hela haf af åker. Tråden råkna fin ålder icke öfver 20 eller 30 är. Floderne hafva 1å bunnit utlöpa. ,; at man vår dar igenom, och Broar: ftå mångaftådes ännu qvar. Floden Oxrå flyter på långt. når ej få bred fom fordom; men har dock ej affagt råt- tighet på den fordna bottnen, fom är fank, ån- ' da juli ding pt 2 de Mlnder, fom honom från början til- -Mallvaden har uti hela födra Ryfsland en oråknelig underjordifk Colonie; och ofina portar upfkutit den finafte mull. 114.) Såfom Novågoröd kunde fkilja den Norra Linien, (3 utråttar Staden Kursk förs åndring uti den Södra. Ifrån denna Tropiquen föröke vi vår betraktelfe. Den utfaga måtte något. betyda, når vi redan talat 1å ERAN om Landet. Intrådet til Staden år en triumph af busbällningen. ovan hårtils, och nu haftigt båör= Jad... Frukt frdgdrdar omgifva Staden, i fynner- heta födra fidan. Det lårer vara climatet, fo på= mint om denna fkåtfel. Boraniken hade icke min- dre at fyfsla med fina fria Våxter. Floden Sim flödar öfver det låga landet om Våren, och på en vidd af nägra Werft blottar Sanden. Men det år alt hvad hon kan göra på Fåltet. Sta den har uphögt fig på en Sand- ds, hvilkens högd Iå mycket förtråffeligare yllar, fe, mn | han flår utan tråflare enfam på en vidd, der Ö- at igke hinner måta. Makan belågenhet för a Stad, å år acke funnen på hela denna rymd, och Ban, må med heder kallas: en Berg - Stad; 15) Alt! hår intil var man ledfagad af det ök Ryfslands Seder. vEn: ny omvåxling fkall nu bryta: fram. Den fågnar få mycket lifliga- re, fom den vånder fig ul någor båttre. SåRrR- oScHA, en Köping, gifver förita fkymt af Ma- Lo- Rossren; och emottager upmårkfamheten tb defs fulla förundran. - Hon ftadnar hår imellan en blandning af båda Verldarnes art; men på det fått, at den förra! förlorar fi ig, och den tfödra pia | | bes (Cl fö SO källa nner med otvunget och intagande företråde. Ulvdinta Sederne börja framlyfa: Hus, med våg-. gar fängsn och på det jämnafte bilade: rum-= men Inygges behagelige: Bilderne, fom ifrån Mofk wa varit förlagde i vån ftra vrån vid dörren, hafva nu återtagit hög - vrån uppe i rummet. ra kommer i annan | klådedrågt, utfeens de och: lynne.» Hvår husbonde i Staden och å Landet . fågnar fig af egen TIrägdrå. ; 9.) Inemot Stadén SUMF, Höbe yppar fp en Skog > Aere 100 W. i vidd» om fant få= ges Tall- fkor ; fom en god våg tilbaka hade uphöårt , kommer” nu åter fram, 20 W. föder ut; Medan felas ej Ek och annan "LÖkogA Strax öker Växte Rikets fpåda folk fin tilflygt un- der detta (kydd. Men huru frilkt man plågar lefva på för mäåner, faft fkadan med ftora exem= pel frår nåft intil, det intygade Skogs- kriget, fom fålit de båfta tråd; jag vet ej för annan or- fak , ån öfverdåd, emedan de målte hår qvarlig- pia til förgångelfe. Den växande Skogen var ung, och ”hade til åminnelfe ibland fig ålder- ftegne tråd, af hvilka ett eller annat uprunnit vått invid Svedje- ftubb, : likafom til 'at hölja honom undan åfyn. ”Deffa Skogs - annaler låga. ofs, at aker-elden icke nyligen hår brunnit, De” tröfta ofs ock i (å måtto, at Jorden, feédan hon fått hvila efter (vedjandet , höljer de ”brånda or- ter med Låffkog, och upkallar imedlertid utur djupet den fetman, : fom år egen för våxternes Hf och nåring. En ifrån början mager jord tål vidkaligen ömare fådan tvinfot, och måtte i lång tid, likafom med fömn och vållefaad, aterhåmta fina frodighet. Men Ukrainike Jorden är af då - is 3 HÄLCA INA. SJil -Aug. Sept: — 20. flark complexion, om jag ia må tala, at hon icke vifar tecken til denna fjukdom. ” Hon mä- fte icke ftort hafva känt til Svedje- elden, för- 'varad, fom hon år, med en Svart -mylla, hvars 'djuphet, finhet och ftyrka, den Nordifke Landt- mannen knapt håller trolig. Den åfyn upvåcker en ftark tvekan emot den föregifne årfarenhet , at Svart - mylla varder alftrad af Växters itoft. Hon bår faft hållre adlas med börd fom Primi- genia, och at hennes ökning fker igenom Sten- Rikets egen tilverkning. — Geogonien år på detta Landfkap den, at San-= den blifver grundval, men öfvervåldigas af Krit- jord, fom faller mer i Mergel-art, hvarutöfver löper en bådd åf Svart -mylla, ofta til half alns djup. Trådes- åkern blifver fnart grås-lupen; och det må antagas fom urfåkt, hvarföre Aker- mannen förer fin Plog (Plug) med tre par Oxar. Annars fade jag, at hans orklöfa beqvåmlig-. het låter arbetet ankomma endaft på Dragare- na, men ej på fin arm, För hvem har Natu- ren Iå tråffeligen bemödat fig på denna jordens trakt? Ukrainerns Landthushällning år aldeles fådan, fom hos en rik och orklös ftadsbo. Gran- nar, nägra hundrade, hafva förenat (8 uti Byar, hvilka ligga på denna Ocean , fåfom Öar. Krin dem år öpnad all mark til åker, hvilken tfökes mer i vidlyftighet, ån i fkörfel. På den tomt, dår nu en By ftar få enfam, at den knapt vet "hvad Granne år, kunde en folkrik Stad hafva rum, och af en långt infkrånktare åker-rymd håmta uppehålle, Ukrain, af Engelfke Farmers fkört, vorde Kornhus för halfva Europa. Bon- den, fom hunnit med utlådet, hinner för låt: å ICke r NAT 206 1773. Jul. Aug. S a NM icke med fkördens ftörre delen qvarblifver til förrutnelfe. Aldeles icke eftergifver han Sven- fka Bonden. uti måltids- ftyrka; men hans kök åger rikare Vifthus bredevid fig. : Landet haf- ver tillåten frihet af BrÅånvins - bränning ; och hvem år okunnig om den rika 'Sådes - förvand- ling, fom med denna Alchemien verk ftålles? Emedan denna handel icke får utvidgas öfver grånlen, få nyttjar Ukrainaren tiltålle; at fjelf förtåra varan. Men deffa verkftåder -håfva ock, 1å håfrigt fom någon Masugn göra kan, hulpit til ar öda Skogen. Finnes han ån någorftådes anfenlig, få åro ej mindre anfenlige ocK ouphör- lige Brånnerier uti honom inhyfte. Om vi fun- ne Invånaren ån få trefven, år honom dock o- möjeligt, med 1å tå hånder, at fköra tå oformé- ig vidd; ej heller vet han aftåttning för varor. Derföre bekymrar han fig föga om Ladugård och Fårfkötfel. Ångarne bårgas efter ligenhet, och det återftaende Grås och Hö mi förgås. Jag vet ej, ho fom lårt honom, at åfven åfver Angs- fålten låta Svedje-eld gå: han menar der- med utrota viffa hårdare” Grås-arter; men be- tånker ej, huru han förftörer tillika de milda Blomtftren både i frö och rot. Hvartil åro för- dentkull få omåtelige rymder uptagne? Mer til ögon - prakt, ån verkelig rikedom. Den miltta åker bör kallas en obrukad åker. Sådan jord måtte, efter all nyfs uptagen marks befkaffen- het, gifvit de åboer, fom fört den förfta plog håröfver , en makalös vålGgnelfe. De hafva ic- ke haft orfak at Öfvergifva fina hemvit, in- - nan de blifvit af vandrande folkflag derifrån ut- trängde. LR | 70 ali Ag Sept. 207 Pn tema Mirgorod, solning och fle- c ikke vida omkring bg tecken til Skog, en fåltet båddar fig; lom "det jämnaltte golr, och uplåter en vilfarande utfigt. Achtirka Char- | kow, och andra Städer Nord- IkKoft ut; aromer omgifne a Skog, men deras märk fandlupnare. Mansjeleja , en liten Stad vid Floden Pfo!, 72 WW. från Poitava, gör fig kånd för en Sand - äs," för ga lågre ån den i Kurfk, och hög nog, at gif- va utfigt alt til Daieperns ftrånder. Från nåmj- de frad 10 W-. bredes ett mågtigt Sandfålt ; rart phenomén 3 deffa Landfkaper, och bodar en hardt dervid utlupen Sjö. 13 AV inåra PorLTA- VA år åter en Inljö> uttömd redan 1å,. at man med fåkerhet vadar derigenom. Omfider den- na ryktbare Staden upläter omkring fig, ehvarrt man ögon vånder, den omåteligatte vidd, dår några fläckar med fkog frå qvar, lålom tecken, och kunna råknas tråd för tråd. På fådant fålt har ett litet Svenfkt Låger vågat nedftigab På ett lålt, dår ock en fri Vandringsman bilnar, når han fer fig omkring, och inter annat fer, ån himmel och mark. | + 18.) Landet ifrån Ukrain up til Kurfk år på långt når icke 13 grepigt af många och djupa Dalar; men bortom denna Städer; alt nårmare mot MTsCHENSK, upkomma de defto tlere, och bibehålla fedan immerfort den antagna be- lågenhet. örn undergår äfven en art Geo- graphifk åtkilnad. Norr om Kurlk, är sbon -dJåmre ån föder ut, men likvift-ej rått vål be- redd,» fruktbarsoch grås-rik, förr ån hon hinner in i Ukrain, och åfven dår kånnes hon vid för- ädling. Hennes lyone år nu altför fynbart, fe- Mad dan 208 — 1773. Jul Aug. Sept. dan Skogen låmnat henne oklådd. Alt up til Mirgorod utfvettar Jorden en myckenhet Sålra, och på vifla' trakter berömmes Gråéås-arten för någon befynnerlig ftyrka. De Blommor, hvil- ka kringom Poltava och so W,. norr up vo-r ro allmänna, och ftodo fullgångne i början af. Maji månad, de blefvo intil Kurlk dels trågårds. rariteter, dels upgingo uti fin födfel och ung- dom. Denna Vixt-Rikets gradation går ej med haftiga fteg. Climaterne låmna fina Landfkap at hvarannan med oförmårkt fkilnad, och Bota- nikens borgare följa lamma regerings-art, få at de på gråntfen ånnu blanda fina familier. Den- na fakta afvåxling fönes på fi lång våg, fom den år från Petersburg til Poltava. Den rönes 41å mycket tydeligare, fom hår inga haftiga om- fkiften tillåtas af höga berg, många floder, och inljöar, hvilkas lågen fkifta Luften i allehanda förändringar. Defs vårma finnes ganfka kånbar på något afftånd, få at Achtirka bjuder tåtångt tilvart Tiena PP olkvests 19.) , Vi vilje vånda til något gagn deffa i korthet anförde anmärkningar, om af dem må håmtas någon allmin flutfats öfver Ryfslands Geographico- Phyfifke utfeende, ej vidare om- kring, ån på den antagne Area. Vi föreftälle ofs den 'i tvdpnehanda Begrep, och båda tåfom Förvardlingar. Ryfsland 122 icke på det lätt ut i fordom timma, fom nu. Jag förmodar, at hvar och en, fom betraktar Landet, endaft efter den- na befkrifning, måtte dock famtycka, at defs urminnes Charta föreftålde denna rymd, fom en Archipelag, eller åtminftone fom ett vatturikare : Land, ån någon jord i Europa, Alla F - | Or d Kr i sd 1773. Jul. Aug. : Sept, 56 9 då högre, fullare och fegelbare i bredd och: up. De Rånnilar, fom nu knapt föra en tmal FN nix Man fkall företåtta fig, at heka Vattu-minfknin- gen, når man å denna Vågen, och i fynnerhet Söder bort från Mofkwa, fkadar likafom hela uttorkade Infjöar >; ty hvad kunne vi annat kal=-' Ja dem, medan de ånnu töma. fig det måfta de hinna, och en del gjort fig redan aldeles tor= ra? Utlupne åro alla de Flodet, fom nu fått annat namn af Dalar imellan Sand-åfarnev Man må kalla dem Naturens egen utdikning, och: de hafva någorftådes norr om Novågorod gag- neligen förmått marken, at vardashöglånd och torr. Södra Ryfsland har fört begynt med den= na athållning; huru måtte då icke den Norra delen, fomån i dag år ett Moras, varit öfver-: fvåmmad alt ifrån Novågoroöd til Belten? Om- fider. tölgde ock deffa Floder de Söådras exem- pel, och gingo bort til de vilda Vatnen: De lära icke förgåta denna Vattu- flyttning, at ju ån framgent uttorka fig. Sedan Floderne titlu- pos uptäckte ftranderne och bottnarne fin Sand, denna ofkiljaktige Vattnens följefvån. Han kan icke! heller vara borta i fjelfva det jördrike U- krain, men frambryter 1 Dålderne." På detta Land. - Haf, tjena: Högderne långt. ifrån til kån- ning och fpaådom af någon föreftående Dal, eller ån öfrig Båck. Floden CHoror, ehuru nu mer bred än djup, år dock häruti mårkelig med Strånder, a ena fidan ovanligt höge. Ti- den gifveri finom dag ett ftort förfök i den fan- ning, då Mäårning beftåmmer Landets upgdende' -Högd. ”Tycket vill hafva det högdt från Söder LA -Q emot v ådra, åro ån öfverblefne vittnen til denna fak, Kg (RR v A 210: 1773: Ink Aug. Beppe emot Kurfk, och fedan fakta nedbögdr til Bel-- ten. Men vi vånte hållre, til defs Geometrien beråttar med mera öfvertypgelfe, ån nu rönes med | ögnamattets kånfla, hurudant jordalåget år; och då komma i mycken aktning de mårkvårdige: Stationer på Högderne Mansjeleja, Kur/k och Ser- pauchow. - Vi långte at veta deras refoing up öf-: ver Svarta Hafvet och Öfterfjön, famt hvad pros= -portion, de må hafva emot Svenfka Fåltet och: Bergs-toppen. Poblen och Lithwa fkola> efter tfå-: gen, vara fulle af åmnen til enahanda rån med: dem, fom hår anförts. Utan at ingå i orda-tvift, vill jag. allenaft årinra det nymodiga ordet Up- landning > hvarmed Vattumintkningen fkall kun- na förklaras, bevifas, vederlåggas, eller huru man vill:haåfva det. Jag åtager mog ej; at pröfva denna Anti-hypothefe.. Men at Land öfvergif- vas af Vattnen, det fer. jag, det bevandrar jag» det måfte jag med uptåckte finnen och omdö= me finna. Hvart hafva Vattnen dragit fig?” Rått på den frågan hvålfver det ftora fvar, tom for- drar betånke- tid af hela Secler. Ryfsland talar, med alla fina Floder, »Afar och Dalar, om ett verkeligt Vattnens aftagande och utlopp, men icke om Uplandning. De ån återftående Flo- der Mfla,; Wolchow, Twertza, Don, Wolga, Pfol och flere, hafva icke mer qvar af den fordna kroppens, ån ett fmåningom aflidande majeftåt, fedan deras underhåll, de fmå Strömarne, förft' aftynade. Deffe åro intereffet, hvaraf de ftora Flo- der nåra fin flyrka; nu år det förtårdv, och de måtte lefva på egen koftnad, då Capitalet fmå- ningom fjunker, | os 20.) ANN AE H 4 ög. sJuliAugy Sept. ”s28r 1 220.) Sådan åndring befaller Naturens: Mån- — nifkan kom dertil, och arbetade i famma täårt , hvad hon kunde; men efter vanligheten ti tör- svårping. Ej nog, at en omårtelig äker- girig« ochet jagade Skogen undan; iman har funnit kontt at hårma Naturen i Urdikande. SNOWA, fo W. norr om Kutfk, år en Flod, bred nog, men updåmd med ett Bolverk (Greblja) atris, jord och ' ochalm, För hvilken orfak? Til at tvinga henne at drifva en Vattu-qvarn. "Nu år hon allare- dan neder-om Dammen half-torr med vål uphögd grund. Denna fed-år allmånt antagen i Ukrain, och anvånd icke allenaftatil Måld, utan ock at: införa frifkt. vatten i Brånne-hufen til Retor- ternes fralkning. At röra Handqvarn, dertil år Tfcherkaffern alt för lat: at bygga Våder-qvarnar efter Svenfk Architectur, derom år han okunnig, voch de han nu nyttjar, åro honom tilringa hjelp, för deras oformlighet fkult; ehuru de flacka fål- ten låta aldrig luften hvila, och vådren fkickas hit up ifrån födre Hafven. Giffming behöfves ej i fynbar fak, at Ryfsland med tiden vaårder 4äcvartu-löft, fom nu: fkog-löft, och det frukt- bare Ukrain fkall plågas af tört, föm ett Africa. I de vattu - rika. Landen år denna fattigdom - allenaft: ett rykte, och: man har ånnu ej. hört > uti Europa den röft af allmånna Riks- Hushäll- ningen, fom påbjuder at vårda Vattnen lika örot, fom Skog oOch Bergverk. - Ukrain, fom 13 an- .gelåget tarfvar Sjöfart, förftär ickey huru obo- telig fkada det fig ådragitg: at bafva förderfvat oden 1å nyttige och flingrande Floden" Psonr. Men Alfvernes kontt-dikning år nu ftor orfak til Landets torra Nang och at Sådes-Magaziner an» Å NW é 2028 073 vel LAN: Sept. 1 I , ” OMM anlåggas i underjordilfke Kållare, utan: fara för im och fukt; en fed, den Nordifke Jorden ej behåfver eller kan antaga: Det Norra Ryfsland kunde genom tjenlige åderdrag befrias från fin vattulot, om man icke låte tå oförfgtigt Flo- derna Wolchow , Mia och flere gro ihop. De åro icke hulpne dermedy at de fammanbundits med Canaler och Sluffar; ty. deffe genomfarter blifva framdeles 'mer': för fotfolk, ån Barquer el- ler Båtar. | LEN EIS RA FAR SNART IRS VR SNR en i LAT NI JAR TM år To Nå N 21.) I en Phyfilk Afhandling tjenar icke vål, at Anriguiter och Hiflorie fig inmånga, utan at varda kallade. Men emedan defla kunfkaper blif- vit inledde, (at fe uppå Vattuminfkningen, och trugade, at under defs namn antaga hos fig en ny Epoque, 1å hafva de'all rättighet, at vara tilftådes, få ofta denna frågan förefaller, ehvad de hafva något dervid at tåga, eller allenaft at höra på. I deras nårvaro, driftar jag icke, af ofvanitående få Rön göra någon allmån flutfats; men anledning gifves-dock at fråga, huru det flod til med Landet i ålderdoms- åren ? Oneke- ligt år, at Södra Ryfsland tidigt upfyldes med Invånare. De nu 1å kallade Tjcherkaflifke Slågter åro vifferligen icke de förfta,: fom hår fatt fig ned. - De oroligare hushåll kommo och gingo. En del drog fig fmåningom Norr ut, och uti sort da Sven Land gats ingen genomfart, an- nan ån efter Vattnen, och Byarne behålla ån i dag fin belågenhet vid de" förlorade Strander. Stam-Flyttarena, fom fölgde Floderne,; funno dem djupe, brede och filkrike.; Alt up: emot Novagorod tillåts för Kojorne. grundval på åfar. Hjordarne. hade Betesmark, och Svedning gaf - Skörd, Juls Aug. Sep, SY körd Je eller annat, til defs Sandheden af- e fig fruktbarheten. ANGEL från Novago- | Belten föriäddde” illa behålla fina Ny- Det var då, I låfom ån, etttVinternå- : ERS cl Ryfsland i hela fin vidd lårer uthårdat Våren mycket kall, Höften rågnaktig och Vir- tern fkarp.; Såfom Folkflagen flutit til Nor- den, få kunde de ock tjöledes gå tilbaka til Svar- ta Hafvet och det Cafpilke. Når omfder Flo- derne fånkte fig, och befvårade genomfarten, 1å hånde i det famma, at Vågen kring Portu- gal blef trågnare befaren. An i lång. tid för- varade fig vattnen tilråckelige, at draga fmå Fartyg, hvilka, efter-de tiders art, Ofta buros öfver land, dår en flod råkades utlupen eller med Vattufall hindrad. Vi kunne efter orden enfal-. digt antaga, ar Götherne reft til det verkelige Grekeland, och Ryfka Hiftorien erindrar flitiat om Flåtar, hvilka frigit Dniepern utföre, til ar oroa Grekifka Keifaredömet. Hon förtiger icke Vattufallen (Zapor); men de låra undvikits der- med , at fartygen förts land -em. - Kan ock fke, at deffa Fålt då fluttade mer låiglige, når vatt- nén ännu gingo högre, . Den Zoporofebzifke Cofa- ken ( Haydariek ) förrättar an 1 dag fin driftiga fart igenom dpffa ttörtningar. Hvarmed kunde 8 pafta, at namnet Hol mg ård tilågnats denna Ryfka Archipelagen ? ell ud huru må det Slavi- fke ordet. Cholm ( Backe ) I indrigt etymologice- ras ihop med Svenfka ordet Halipa? Jag ville gårna för tålja viflare bevis, ån Sloff MT Men lå lång” våg, ab 1$00g WW ert, vet. då föga alder- doms - mårken för de hög ita Secler. Ukrain har varit en ftåndig krigs- Mivater: def3 tålt och tri- ; 03 "ov SIS 214 1773. JUAN sir hus förftördes ar ”oupbörlr "ftröfverier.. hö enda åmin helie, fom Görhifk fynes, sök. den förftöring ej rådt på, åro Årsebågarme, hvilka bör» ja vila. åg 2 200 W.-. från Petersburg, ec fedan framgent ofta vid VÄgRNR få vål vid 270 W. mänge och rätt anfenl IC fom ock k Vid B 3ya Mio gonegi, 7 W, norr om Wol dai, Ukrain, är, med deffa Värdar beftrödd, och de finnas där af fåll- fant drt. fÖ Wo. från Poltava åro de många til- famman, höge, aflånge, två til tre parallele med. hvarannan. Traditionen minnes icke andra än Tararer, fom varit Architester för deffa Hjelte= Grafvar. Ännu har Been lård hand rört 1 den=. na mullen, fom dock ofta framgitfvit lållfynte urminnes - ting, Egen anka ing förtjenar "den förflörde Staden Öritr SU AA Sten. floder och ” rara fynd. Nu åro deffa orter endaft i värde hos de Skatt-lyftne, hvilka årlåtta fitt hopp med Sagår, för dem de finna åhörare någde at lara fig inbillas. CHRISTIAN BJÖRK LUND. 22229 få. Aug. Re 215 RV oh K a ERÄTTE HÖ MR 0 ar eller Flfras , förd bifvb vit nu dj nn då han var unge, och fedan vp andra året pita C öd rr Md OROR ERROR. « Probft och Kyrkoherde i Offerdal i ” Jämtland. bd ; Fjällen boende ka tog denne Fil- fras-unge, i Maj månad 1771, utt ocher redevid, dåfs | bo, uti Fjällen, 5 mil Nord-Weftt ifrån Offerdals Kyrka, tillika med en annän dy- IR ungé, fom dock var en Hona. De tycktes då vara vid pafs 8 dagar gamla. Honan, fom var fpådare, med glelare och ljulare hår, dödde i Lapp- kojan efter 2 eller 3 dagar, Ean af hvad orfak. anled: var då ruggig och brun, men med en liten fvartaktig fpegel på ryggen. Han föddes med vattenblaridad mjölk, innanmäå- ten af: Djur och Fifkar ; eller med kött - bitar och qvarlefvor ar Folks mat. ; Miå 'åldre GR Jonas fick veta häraf, och köpte af Lappmannen denna unge, fom” genom en kjärkickad Dars ifrån Lapp- kojan hit til Prås Ö4 sfte- ÄR Cd Enka detta Djur år fällfynt , och ingen rått ologus tyckes bafva fedt det lefvande, utan alle += + befkrifvit det måfi efter andras kennövel/er och fa=. oc belaktiga fågner ; kar Kongl. Academsien trodt fi vid detta af böra meddela alt hvad fom,blif- vit obferveradt vid denna Färf-unzes fkapnad, natur och lefnads- art. | "e Kd Jul. Aug. Sept. ftegården, vid Midfommars- tiden. Han var då klen och mager, $ eller 6 veckör gammal, med - vånitra liakhonet nederom- knål leden atbretitet, få at det flank hit och dit, fom dock fnart låktes af ungens flitiga Nickande. ' 7 Han tföddet på famma årt Ba kojan, men fick nog mat , .våxte fart, ar gerna tå HIN, ek allehanda affkråden och qvarlefror, fmaå ben, kött- fpad, välling och foppor , men icke vatténgröt och torrt tunn-bröd. På tjockt rågbröd gnagde han: -vandes efterhand: vid kokad mat, denhan fedan at gerna och haäldfeyxan fa, (Mt tycktes 5 bättre deraf. Allahaoda fet mar, lätom Talo, Flåfk, fom ej var mycket falt, ålfkade han myc- ket, och Smör, fom han ej flukade i fig, utan fmäningom flickade , . famt ;var dera ar få Kör. at når han oförvarandes fnokade up. någon Smör- klimp, af 1 eller 2 markers vigt, kunde han med möda fkiljas derifrån. | Om nåtterna förvarades han" hus , dår han ofta behåndigt gnagde fig ut, ned genom golf- very - eller klångde fig up genom gluggar och fönfter. Men om dagarna lopp han. lös på gär- den och i rummen, fåfom en Hund-hvalp, - föl Igde efter-Fölk ut på marken, hade den arten at vå- dra i buflkar, grafva i tufvor, ruttna ftubbar och lågor i jorden, klifva upföre ftolpar och tråd plafka i vatten och fumpiga puffar, vältra fig deruti, famt i fand och mull, fom han kraffa- de up. Han gned fig ofta ha ryggen ut efter jorden, tvifvels- utan af kliande i bullet ;' och at göra fig af med ohyra. Hans kliande tånder våx- te fort, och blefvo hvaffa, med hvilka han Suck , RE c J ul. Aug. Septer — ALA SUN NT Ar ; da FPA påalt hvad förekom, fåfom ttäs YMåder, m. m. "dricka eh plafka? uti, ville han hafva nog en flråndigt bredevid fig, når han fattes 1 kådja. Sålom c en Hund-hvalp , lekte-han med fmå 5 hundar, famt med qvaftar, fpånor och. allahan- da fmårt, fom kaftades för honom: låde fig of- KR på ryggen, roade fig med fvanfen och med fina förter, i arfkilliga viga bugter och fväng- | ningar, famt tumlade öfver hufvudet Mang | ga gånger. Var af fpak , mild och ttilla art; få at han ej angrep något kreatur; började dock, når han blef Rp ttörrej' at jagad, VA och bita Lamb och ifrna Killingar. = Han var ej rådd för ftora Hundar, fom icke heller gerna SPARA honom, och om det fked- den: gong gång, fvångde han fig haftigt och vigt Cor dem, förfvarade fig med klor och tånder, jämväl. då HA var allenaft 3 manader gammal, och gick ftrax: trygg fin gång, vådrade och fnokade utefter mar ken, lika fom oroade han fig intet af deras fkållande. . Med ris eller mjukt fpå låt han tukta fig, och med lindrigt hand- terande, håltt af Qvinfolk; fom måft matade ho- 10m, och fom han noga kändes vid, få at en fädan fick taga honom, och handtera fom hon ville. Med Iek och låckatide, utråttades. mera hos honom , ån med väldfamhet. Med kåppar och ftörar tiladek han mer til Bndfka', fom” fö- ga kunde öfvervinnas, förr än han utmattad ha- så tår fofva 3, 4 eller flera Faa Och det la hardt, ar han kunde båras och lyftas, utan ar vakna. . Fullföfd, var han god igen, och ville hafva mat, Os Han , Lå 218 > 179350 Jak Aug. Sept; | Ha in var cj glupfk, rod Hund eller Varg, AP ei heller rått m ycket 1 fånder, utan lermnade qvar, när han fick öfver fin vanliga del"; En lagom for Hund kan åta 1å myck IN Och vara lika dryg at föda; äter ock målt famma flags mat, "föm gafs "ät denne Jark: Narr tyCKTes tåledes ej. förtjena namn af Storåtare eller Vielfras. Med Grifar och Svin förli kres han Väl slät, döm komma , lig når, I och åte är fin mat; men med Hllgdan icke 13; utan; rufade på dem, når. de ville gåtta honom, da de firax .togo til flykten. En eller annan arg Skogs- hund latte; ftarkt ihop med "honom någon gång; når de vo- rö flere, och Me blifva honom öfvermågti- ge, Eller här ble ef mycket ond och retad, 'hof hak utur fig excrementerna fafom en trång, hvaraf. de fkydde undan. Hans excrementer väro mer-' åndels blöta och illa luktande. ' Eljeft mårktes han ej gifva någon god Jukt/ ff GE, ovinle ock gerna hålla fig renlig, våltrade och ”grof: fig in i fnådrifvor om vintren, fkubbade fig med mangfaldigt Jöfkande och Nlickande 3; kraffade kring fig, och var fållan ftilla, når han var va- ken. ”Infltångd, fof han ofta mer om dagen ån om natten, då han gnog och arbetade. med alla. krafter. | Han hade ganfka (karp hörfel, mårktes höra det man hvifkade långt ifrån eller talade nog fakta. inne I rummet, faft han var på garden. Lika. (få god fyn: han fkilde ock med fmaken det i- ; från fig, fom ej be hagade. Flans trågna vådran- de utefter marken, 1 hål, tufvor och ftubbar,: : utmärkte åfven ftark läkt. 6 ft ; Mot föl Aug. Sept. 219 i or 1771, då han blef mera vidfaren yrig, fattes han i band eller kådja a med id Låder- rem om halfen, fom fram på Vin- örmårktes I [kafva Barset. ar Dallen. mod, 1ng kanter, genom hans trågna flitande och gr idans. & fämt förorfakade någon fvullnad eller knål: derföre förbyttes det breda 1 (ett fundt halsband, | fom ej kunde fkatva halfen, t Mot Michaélis tiden, begyn te han flåppa samla Sommar- håren, och i början af Novem-- gn 1770 var, han fullvåxt, och hade "vacker Spegel: ju långre det led fram til Kyndelsmås- Iyns defto vackrare blef han. > Jag var sd da nad, at. kicka honom til Stockholm, at fafom ät fälltynt Djur .upvifas för: Hans Majeftet, och förfökte , om han icke fkulle kunna föras på Slå- dö, utt en dervuilg gjord lär eller: tunna, med hål för kådijan genom Ar men han gnog ng ut, inom en kort frund, lå ar ingen driftade fig ar med fåkerhet” föra - Holst Man nådgades -derföre upfkjuta med refan til håfta Somma ar. Re litet hus af bråder tillagades. på gården. för honom öfver vintren: då deri lades. mofla» hå eller SJänjis, fyCckce han val om: at ligga cn Hunts men kraffade det fnart pt iggns., bet och gnog omkring hålet... Ser OLED DA ingick, och - i hörnen: var I jämn röreke, och låg få gerna ute fom inne... Det var fvårt at hal la torrt i hans hus. Han begick fig vål nog nå den. [trånga kölde en, fom var den vintren; men, når den blef alt för frark, och: den fyntes lika en illa, hade man honom 'unne,; håltt om Flera ganger flapp han lös, men håll ) 210 73 MN Aug. NE I fig vid och kring gården, eller kröp in Line I got hus, och lade fig at fofvas ar man Mek fart 7 på bonom igen. Få gang t00 han Tig långre rea före, utefter vågen, od alt mil bort, a han vek. af våge en til fkogs, och kom på en (id, sc han 13 når hade blifvit ihjällkuten, om icke. af Kärlarna dragit kånfel på honom, fom ej. var fkygg, utan lopp emot dem, I det famma kom en af mig utfkickad Piga, den han ftrax igenkånde , hoppade up i Slådan: til henne, la- de 8. och lebidt och fölgde henne hem." Ifrån” den tiden bevakades han båttre,' och fick nytt hals - band i der förras ftålle, fö fans vara förs multnadt af den jämna vårman och fuktigheten ifran djurets hals. : Han var ock behåndig at fmyga fig utur halsbandet, emedan:han har li-! ter hufvud , och man tordes ej fpånna hardt om: hällebem ..< / I Sanfeende: tib fin lilla kropp, tyckves denné Järf hafva tftor ftyrkay' fårdeles t framdelen, bo= gat och beny .1 fynnerhet når han var mycket arg och retad. En gång anfattes han af 2 arga” Hundar, då han .ftod i band med lång kådja (ty han vil hafva godt fpatfer - rum): han ref då och bet ett ftycke är den ena-Hunden, och; ftrax derpå mycket vigt vånde fig, och med fi-- na hvafla klor fpånde 1 den andra, och Fyckte gä honom til fig, fom en vant, ehuru Hunden var dubbelt ftörre : han hade ock fnart rifvit honom fönder, om icke Folket hade trådt ftånger imel- län dem: han bet da i Hundens ben, och flåpp- te ej förr, är det braft, at. IGN (kedde om Sommaren 1772, då han var mer ån års = Ban mal. Shi. äg. Böpe 221 Maj. månad, når löfvet begynte fpricka ut, flåppte han fina vackra vinter-hår, och mi” frade alt mer fin: fägring, ju mer det led in”på sommaren. Med. åldren, tycktes hans mage fordra mera mat, och han blifva mera vild och oftyrig» tårdeles når han var hungrig; blidka- des; dr när: han: feckimatv, men ät dock cj Mycket, glupfikti,; Stark Somnar - - vårma befvå- rade honom. och ftack han fig då gerna undan Solen under fkjul: 'dock fårluitade han fig frun- dom, och fof i middags -- olen. Det kom åt. honom några gånger, at han ville arbeta fig lös ur kådjan baklänges: fick han tåfte uti nägot med ba kfötterna , I få höll han håftigt uti, och arbetade hela 2 timarna; men når det ej gick. an, lade han fig, uttröttad, ar fofva i god ro. AE Augufti manad, låt jag min Dotter ORE- TA Lisa, fom måft matat honom, och hvilken han båft kånde och ra veckor på inre” Stallgården hållits lefvande. z rn | Je har den årån, at framföggå en befkrimme Jul. Käg. Septa 223 sä re. fört få nåmna, at Kongi Vet: Avademien , år 1739, i fina Handlingar paz. 84, åftundat en fuil komlig befkrifning på detta Djur til defs utvårtes fkapnad 3; fåfom ock, at Herr "Arch: och Ridd. von Linné anförer i 12 editionen af dels Syftema Nature Tom. 1. p. Ki at Han tjelf ej ånnu fedrt detta Djur dunde och vore tåledes ovifs, antingen det fkull le för” ras til Mufiela. eller överse genus. För öfrigt char man få .många fabler -om detta Djur, ät ej underligt år, om allmånheten deraf blifvit för- ledd,» atittonen mångd tokuga beråttelfer om det (amma; ty förre delen bland dem, fom det i åldre tider befkrifvit, hafva ej fedt det. Jag får nu den åran at beråtta, hvad jag på 14 da- gar, 1 Januarii Manad, oblerverat. Denne Jif,; fom år af Han - könet, tyckes ej vara gammal, men lårer dock vara fullvuxen. Defs kropps långd befinnes: ifrån öronen til fvan- fen vara något öfver s qvarter, defs hågd, nir han ftår ordenteligen, 3 qvarter. Til tfårgen år hufvudet frtbranr., mid korta glånfande hår; under nedra kåften vid ftrupen, fynes en helt liten hvit flåck. Halfen år kort, och ej få lång eller ftryf; fom en del föregifva. - Hår begynner den fvartbruna tårgen fmåningom höja fig ul rödbrun, och gar öfver. bogarne ett tycke ut på ryggen, men flutar fig ner åt på fi fidorne vid bröftet , och går til 11 hands bredd på ömfe &- dor om magen, dår tårgen år enda rödbrun, hvarpå han går vid ljumiken upit lånden, och til flut omfattar fvanfens bafis: Men midt på ryggen, och något på defs fidor år en ftor fvas flåck eller fpegel, ej olik ett hjerta, hvars a flu- - a tu ora. duh Aug. Sept. flutar fig på lånden, och omgifves'af den förut &e belkrefne rödbruna fårgen. Denna 1å kallade ' fpegel fynes aflång på Muffar, fom göras af Jårf- 'vens fkinn, men fdånt kom deraf, ar dd fkinnet år afflådt, ftråckes det ut"paxete. bräde; Magen och Låren på inre fidan åro fvartbruna, men midt på magen!iår en bar ljus flåck. Lå= rén one ech fötterne äro ta men låren mått I länghärige. Svanien, fomidetta Djut förersrätt. ur, år något öfver I qvarter, men åndan år ftrid-hårig (amt fvart. > Håren på ryggen äro ftråfvare ån på fidorne, och'falla utåt Jånden, men På lär och ben nedåt! taffärne. Framtånderne ( Denates primores ) dn och nedan i munnen åro 6, och på båda ftållen .få-: got fkilde ifrån Be tårhe (Dentes Laniarii), men framrånderne i öfre Kåken förhålla fig: 1å; at de 4 midt uti åro lika långa, och de andre tvån- ney en. på Onmle: fidoröat dellti44; åro NR förre och hvaffare;' dock huruvida de åro lobati på inre fidan, Hkatom de andre 4 tfågas vara (å! på yttre fom inre fidan, kunde je ejs> 1 fruk= tan för at blifva biten, nog tydeligen fe; men dev tåg jag likvålj at-de 4 midt "uti ej årto på. yttre fidan fördelte i lober, utan gå rått ned: med hvafs kant. förtbrånder nt 1 nedre Kåken: åro alla 6 lika långa, och böja fig pa yttre :fi=; dan nägot inåt , famt flutas med en hvafs kant3 men tvånne tånders inre bafis, flåfom den andra i ordningen på ömfe Gdor, (kjuta bara och blot- t2, likafom uthalkade; långre in i: käften ån de: andre, hvilka ftrax vid foten betåckas med tand- : köttet. Betarne åro 21 öfre och z 1 nedre kåf- ; ten, - ; MH ära. Jul Aug. Sept, 225 ft denne Jårf hade förlorar fin högra i ne- en, men tydeligen åro de fkilde ifrån er, få i öfre fom nedre Kåken; för öf- ro de tjockare, ftörre, krokugare och hvas- | ån de andre tånderne. Kindtånderne (Den Molares ) åto 1 öfra Kåken 5, men i nedra 6, alla fördelte i lober, men den yttre och inner- fla i båda kåkarne och på ömfe fidor åro min- "dre, fom vidare kan fes i Trondbiem/ke Selfkabs fkrif> ter > Tom, 3. Tab. 3. Fig. 5, 6. "Tungan år ordi- nair, trubbig och flåt. Bada kårtarne ligga pa- rallelt på hvarandra: Nofen år fvart, ej få trub- big fom på en Katt, och ej få lång fom på en Hund. Nåiåfebårorne hafva på yttra fidan en li- ten uthålkning af en Gås-pennas ftorlek -upåt kindbenet. Läpparne betåcka tånderna helt och. hållet, når Djuret ftår i fred; de åro fvarta, dock litet bakom mungiporne, låfom ock vid vöfre Låppen något nåra utåt Nofen, fynas på ömfe fidor, likafom i 4 rader, de fvarta Murr- håren ("Vibrife ) utgå Kindbenen fynas något intyycktes 20 | | > Ögonen fynas fmå, Iris år brun, pupillen fvart, dock under ögon-locken, föm åro flåta och ludna, lyfer Adnata hvit; i brådden på ö- gon - locken fynas inga hår, men vål på fidan om Canthus major; öfver öfra ögon-locken åro några långa hår, i alt lika med Murrhåren , men fållet, dår de utgå, år af en hvit ftyfvers ftor- lek, och fynes något ljufare, Öronen åro korta och trubbiga, ej öfver en tum ifrån inre fidan uti brådden åro de nåftan nakna, af en grå tårg, men inuti gles-hirige. Ser-Djuret fig vara i SR fara, 1å lågger det NW dem f Zz 4 g AGS INN ; N Lr NE TV NS ; i . IR ET ANAR FONNSN =p Sej V 226 10773. Aug. Sept. dem på binfe fidor inåt pannan, men usd förer j det dem raka. 3 Benen alla fyra åro helt bord. eng farne, med hvilka Jårfven tager til G ig alt hvad han får, och få fermt fom Markattan: si rer rar fin: talrick, äro breda ' och ::détrexi fom tåer, hvilka hvardera åro förfedde med Hvälla krökta. hvita klor, af hvilka den andra ochitre> dje, inifrån utåt råknade, äro. ftörit > men fkil- naden imellan tåerna år ftörre imellan den tredje och fjerde, tjerde och femte, från famma fida råknad.; För dfrigt gar han platt och bredt med dem, tåfom en Björn, med utfpårrade klor, fom då likna en half + cirkel, men han drager aldrig in dem fom Katten. Baktaffarne , på hvilka Järfven går bakut; fe ock få ut fom' Björnens, men mera hvaffa til figuren, och åro åfven för- delte i fem tåer, hvardera, likafom framtaffar- ne, förfedd med ”krokuga hvaffa klor; men fkil- naden imellan den andra och tredje tåen , inifrån råknad, : år ej 1å ftor, fom mellan de andra; hvarföre, når han går, defle ligga tått intil hvar= andra; men de andre deremot fkilde. Scrotum är litet. » Penis intrans. " Detta Djur kallar Herr Arch. v. Linné Muftela Gulo, pedibus fifis> corpore rufo-fufco, medio dorfi nigro: Syft. Nat. Edit. 12. Tom. FE. p. 67. Det finnes ock af andra befkrifvet och afritadt , fåfom af Herr Bifkop GUNNERUS i Trondb. Handl. l.c, Äfven + Herr KLEIN, Quaadruped. difpof. påg. 83. Tab. 4. men den figur, fom Herr BuFFON Hifl. nat, Tu, 13. pag. 278. vilar en til i Ep- WARDS Hifl. of Birds fig. 193, föreftåller ett an- nat Djur, nemligen Herr v. LINnés Urfus lu- fcus i kö Påg. 18. I. KA, fig. 4. har jag ån iltålle, at fe..; Dock fom; ingendera af erne, fom jag kommir at tå fe, år nog Hel, och I lynnerhet KLEINS figur för iller Djuret alt för högbent, I lå önfkade j jag Kongl. Vetenfkaps Academien täcktes, för at gång tå riktig figur på detta Djur, låta med noggranhet afteckna det famma, efter man nu rr det lefvande (PM). De Autorer, fom annars omrört och befkrifvit detta Djur, anföras af Hr, v. LINné ovat Gr. BUFERON, 4 co..och. af Hr, Vv: NE kan låggas Herr K. LEeEM, Be/kriv. over EFinm. Lapper , Posen. fl Detta Djurs hemvitt år i norra delen af Sverige, fåfom Norrland, Lapp- land och Finland, ehuru det eljeft ven finnes Norrige och Ryfsland > tlårdeles i Sibirien. Man föregifver, vål, at Jårfven fkall utmår- ka RE med en. förfårlig frank ; men dådant har hyarken jag eller någon annan hos denna lefvan- de Jårf kunnat förmårka; dock torde det vara möjeligt , at, då Djuret år i fin vildher och nyfs åtit af flinkande as, det då har en elak frank ec I fig. Eljeft år denne Jårf underftundom nå- got gladlynt, och likafom vil rafa- med den fom matar honom; men ftieker någon fråmmande en kåpp åt honom, och dermed upretar honom, få murrar han i förftone fom en hund, och hugger fedan feg til fom en katt, famt fattar i ER FN saa sön BEG AY a Academien har, igenom fin. ölen Herr Ingenieuren ÅRRE, låtit detta Djar noga aftecknas, Uti tvänne olika flållningar om fes Tab, VIL RÖ | , FT figur, fom Hovtröe kall anfört s- RISSON 1 defs Recon... anim. p.i 2336.deg..$ hvartil 228 1773. Jul. Aug. Sept. pen med framtaffen, nyttjandes då både fina klor och tånder. RR sr ”Sofvande har jag fedt honom i tvånne ftåll- ningar: en dag, då fnå föll, gick han förft om- kring ftållet, dår han tånkte lågga fig, likafom en Hund, hvarpå han lade fin kropp i en båge, fatte alla 4 taffarna tilfammans, men imellan dem fatte han nofen, hvilken han betåckte med fvanfens; en annan dag, den 25. Januar,. fann jag honom fofvande helt och hållet vidépen och ut- ftråckt, och ånfkönt jag oroade honom”fere gån- ger, lade han fig hvarje gång i fammia ftållning. Mot elakt våder fynes han vådertjuk. : Når han fkall tråcka , går han litet ifrån ftål- let dår han plågar föfvå, och fkrapar ftundom. fåfom en Hund förut med fötterne, hvarpå han fåtter fig något på huk, men ej med krokug rygg, hårpå fkrapar han federmerä å nyo; Hans excremetiter likna något Album grecum. = Efter Hundar och Kattor illtårnas han tåm- meligen, och fer då mycket lömfk ut. Den 23. Janvariishade några Bönder, fom fört Hö til Kongl. Stallet, bundit fina Håftar på ömfe fidor om honom, då han var i mycken oro, och fprang ån på den ena och ån på den andra fidan, likfom för at kunna tå faft i någohdera; men Håftarne tycktes vara föga rådde för hohotn. Omkring det ftållet dår han ftår bunden, har han med taffarne hår och dår grafvit gropar, och åfven i ett bråde gnagit en tåmmelig ftor ut- hålkning. RE ' At Järfven år ett Rof-djur, tviflas ingalun- da, men om han år få glupfk, fom Oravs Ma- ; | GNUS, FK NV UA ; E 7 / j ) 4 4 Ö ' é ( 4973. Jul Aug. Sept: 22 Y i dj åå vh / 3. a [ | K e j dqd ” y Ål KV ARS SN , f Fr ; vr > JoNsSTON och åtfkillige flere Aucttorer fö- || a. år nåppeligen troligt. De fåga, at han fkonar intet djur, om icke Vargen, med hvils . n han ganfka vål fkall kunna omgås. Annars fva de ock, at han fkall vara mycket be- på as, och åta deraf tå glupfkt, at buken ler up fom en trumma, hvarpå han fkall ftålla "fig imellan tvånne nåra intil hvarandra ftående Trån, til defs alt det han åtit gått bort per por feriora ; och i lådan flållning atbildas han ock- få af OLravs MAGNUS, GESNERU3, SCHOTTUS och Jonston. Men Herr GUNNERUS nekar. detta, och håller det aldeles för en fabel. NG 8, dra funnit denna lefvande Jårf långt min- dre glupfk; ty den 23. Januarii blef för honom kaftad en ofödd kalf, hvilken han ej på 3 dar gar hann at åta up. Jag vet icke, om han fkall "vara mindre glupfk, då han ftår tångflad, ån då han får gå i fin naturliga frihet, hvareft han of- ta, i brift af föda, nödfakas fvålta i flere dagar, hvilken långa fafta torde kunna förorfaka mera glupikhet. Han låppjar våtvaror fåfom en hund. Atfkillige Scribenter områra den fynnerliga lift, hvarmed Jårfven, fåfom oförmögen at fpringa fatt Renar och andra fnabbfotade djur, fom han. åftundar fig til rof, klifver up i tråd, hvarun- der de plåga hafva fin gång, och ligger dår i förlåt för dem, tils de komma at paffera midt un- der, då han fom en pil kaftar fig ned på Dju- Fet, fpånner fig faft med klorna, och biter få långe, tils bloden förrunnit, och Djuret ftörtar. Men hårom har jag ingen ting kunnat utröna På denna tångflade Järf, icke heller om mycket | | P 3 | an- 239 1773: Jul. Aug. annat, fom. Auctorerne om Djurets naturliga art i och genikapar föregifva. Högla a nd Med Kongl Mäjeftets nd dill sila ad: ,; var kd mien finnad, at ficka Djuret lefvande til Upfala, ät äf Herr. Archiatern och Riddaren v. LINNE fjelf no- gere Jfkårfrådas ; ; men innan det kom at fe, dödde Djuret , vvifst af hvad håndelfe; och kroppen bortka- friades af den, form haft det om TE Åadnrés at onde gon derom blef tilfagd. Tu NE a Befkrifningen och Figuren har dock Herr po | chiatern tyckt (io kunna fluta, at Firfven år af Björn- flågter. Det återfidr allenaft > at under[öka , om han har Penem ofjeum incurvum, fom år en ibland i Note Charalleriftice Urfi. Kongl. Academien anmodar der- före dem» fom framdeles fånga eller frjuta nägon Fårf af Han-könet > at det.efter[e > och at ST na Academien underråttelfe derom. [AA vå Anmärkningar om: Feel inlånde af S nA + JÖNAS HÖLLSTEN 06 oc Kyrkoherde i Qvickjock i Luleå Lappmark. i Mårfven (Maftela Gulo) > eller , fom den år förs liga kallas, Filfrafen, år til namnet allmånt kånd, men fom den i många lands - örter ej är fedd, 'och torde mer viftasi Lappmarkett, ån annor Hädes. har jag ej kunnat underlåta, at, i ödmjukhet lemna onek Academien del af de an- - F An ÖVRE RN TORRA YR NG ig rkningar, jag dels med egna ögon gjort, RE 0 ; ock efter trovårdigt folks beråttelfer up- BOTEN 1i1Ar | å Jar, : v 2 AR j ”hvaribland den fråmfte år mindre, den dår nåft ftörre, den tredje flörft, den fjerde minft. Denna fitter ej långs efter tand-gården, fåfom de andre, utan kröker fig tvårsföre in åt gom- men: alla mer kantiga och hvaffa ån på Hun- dar. Hund-tånderne (Caninpi) åro ofvan och ne- dan två, hvaffa låfom på Hundar, men ej få lån- ga. Framtånderné fex: de fyra medlerfta åro mindre, men de fom fittja nårmaftt Hund=>tån- derna åro långt. SE " Hufvudet år kort och tjockt, Nofen ej 1å fmal och lång, fom på Hundar, omgifven med fvart kort hår. Ögonen runda och blå, til ftor- leken fom ett Blåbär, Nåfebårorne fmå, ej ftör- re ån på Hundar. Murr- håren fittja fåfom på hundar, men åro ej 1å långa. tig Hund, men trinn och fyllig, nåftan lika tjock fram - och bak- til. Långden år vid pafs 5 avar- ter, bredden 2. Men ehuru ej ftörre, har det dock Ben-låggar nåftan lika tjocka, fom en års- är Björn , dock ej öfver en half aln håga, Fötterne åro förfedde med Taffar och ftadiga Slor, men ingen klo bakom taffarna, utan i defs NEN liten: knyl) 00 Skinnet år tåckt med fvarta ftyfva hår, fom äro fvartare midt efter Ryggen, hvilken fårg RR Djurets kropp år ej ftörre ån en medelmåt- i I Z3r 1773. Jul. Av. SEP4 Begynner vid bogarna, och går bakefter ryg> : gen öfver Låren. Denna del af Skinnet kallas Spegel, fom måft pryder och gör det famma behageligt, 4 ere Då djuret år fullhårigt, fynas öfveralt hår och dår några Silfver-hvita hår ibland de Svar- ta, men måft uti den delen, fom kallas Spegel. På fidorna går en blekare tårg , något gul: aktig, hvareft håren åro något lingre, ån på Ryggen, Buken år åfven omgifven med fvar= ta hår, men ej 1å tåta och vackra, fom på Ryg- gen. Imellan Bogarna år en liten hvit flåck, äfven en liten tådan under hakan. Svanfen år kort, allenaft ett gvarter lång, och har långre och ftyfvare hår, ån den öfriga delen. 5 Som Dijurer lefver af rof, men faknar den fårdighet, at komma 1å fort, fom de flefte ans dre: Rof - djuren, 13 har Skaparen förundt det famma en förmån, fom iårlåtter denna briften. Det vet at utvålja Skogarna vid höga Berg til defs måfta hemvitft, hvareft det har den förmån, at når det förföljes af Skyttar, tår det taga fin tilflykt til högderna, då defs fiender, för o- beqvåmligheten at komma or målte vånda om , och lemna det famma i, fred. go Ungar plåga finnas redan i Martii månad , ej flere ån två, men ofta allenaft en. De iko- la, då de åro nyfs födde, vara gråaktige. Få ”Skogs-djur kunna vara lå förfigrige, ar föka hem- liga ftållen , hvareft deras afföda kan bållas för- dold, fom Jårfven, Det hånder derföre fållan, at någon kommer öfver defs ungar, hvilka me- rendels finnas få längt in uti håliga Berg, at in- | | Ben "agge LE ånnifka flipper til dem. För mer ån 39 an, hade dock en Lapp i denna Förfam- ; funnit 'en Unge i en Bergsklyfta, hvilken föddes hår i Pråftegårdens; men den fkall ej a blifvit få tam, at han kunnat tå gå lös, -måft bevaras med en Jårn- kådja, at han - måtte löpa bort eller göra fkada, hvartil han fkall funnits benågen. = NE 0 På ett år hinner Djuret merendels til Gn fulla våxt... Når det blir gammalt, mifter det tån- derna, och kan ej föda fig af rof; uphåller dock lifvet någon tid med Myror ( Formica rufa ) + fom upfökas i Myrftackar, Skinnet blir omfi- der få oanfenligt , at det. til ingen ting duger. ot At löpa år Järfven ej få fnabb,, fom Hunden, men uthårdar långre, innanp han, tröttnar. Ehu- ru Hunden kan fnart hinna på honom, då har jagar efter honom, kan han dock ej döda ho- nom,, dels derföre, at han år. ftarkare, dels för det han ger från fig ett 1å våmjaktigt våder, at han måtte hålla fig ifrån honom, Han blir i- bland efterfatt SPMgen , men förmår åfven vår, ja fig för honom. Skulle han ock råka ut för flere på en gång, lå fpringer han vigt och. ha- figt up i något tråd, hvareft han fitter trygg, tils hans fiender omfider mått gå fin våg från honom. SÅN oo På fprång kan han ej taga någon Ren, ty "Renen år mera fnabbfotad; men han vet dock — dått, at åndå fånga någon til fin föda. Om vin- tern gifver han akt på, då Renen grafver i djup —Snå neder til jorden efter fin mat, Ren-Moffan — ( Lichen rangiferinus )» och har hufvudet under 4 ; Pr; Snöng Snön, och fåledes ej kan fe något omkring fig, då. Ha i haft: rulat fråm) och KA LD hå Ach d Trygg, och fnart fedan dédar honom. Om Som- - -rarna går det vål ej an för honom, at bruka det- ta konftgrep, men han nyttjar då ett annat, få- fom at fmyga helt fakta up i något tråd, i någ- | den dår Renar gå i bet, och når de komma . honom nårmare, och fomlige ftryka fram under det tråd , uti hvilket han fitter på lur, håfver han fig i haft neder, på den Ren, fom kommer : honom nårmaftt , hvilken då blifver defs rof. Han har ftark lukt, at kånna på långt håll, hvareft något kan finnas, fom tjenar til föda. Kan derföre, fåfom .den båtfta Fogel- hund, up- föka ftållen, dår Fogel år nedre på marken, då han genom fakta krypande kommer honom ibland (å nåra, at Han kan taga någon. ” Detta Råf- ftrek lyckas ej altid för honom om Somrarna; men om vintrarna, då Fogelen ibland håller fig - under Snön, fåfom i fynnerhet Ripor ( Tetrao La- gopas), då flår det honom ej gårna felt. | Han hålles i allmånhet för at åta mera ån an- dra vilda djur, hvilket jag lemnar dårhån; men at han åter up hela rofvet ftrax på frållet, ehu- 1 > ru ftort det ån vore, år ofant; ty hvad han ej behöfver eller förmår på en gång förtära, graf- 'ver han något tftycke derifrån neder i jorden, eller bår han det bort i någon Bergsklyfta, hvar- eft han kan hafva det i behåll til en annan gång. Han gör ej flyttningar ifrån den ena orten eller landet til det andra, fom de flefte öfrige . Vill - djuren, utan håller fig vid de Berg och - tra&ter, fom han begynt, och hvareft han fått | | PRESSEN i i är Var nna något. Rof. Han någon Fåbo- dana flållen, fom han viftas» hvarett a Bröd, on och Smör kan vara i var inlagdt , må Han ej göra fig låker, at få ålla fådant, om Taket och Dörren ej åro ftar- et. faller” honom icke fvårt, at med.fina diga klor och tånder rifva och bita fönder fr klent tak och en mindre fradig dörr. | — Lapparne lida årligen: ftor fkada af detta Djur, P på deras mat-perfedlar i Fjäll-traéten. Når de om höften vånda tilbaka från Fjällen, at öfver vintten beta Renarna i Skoglandet ; lemna de uti fina Stabur (") det Kött och Oft, fom de åm- na til koft dem påföljande Våren ; men det hån- der ganfka ofta, at Järfven då borttagit altfam- mans, når de återkomma. = Likaledes gör han ock med de mat- perfedlar, fom nedergrafvas i Jorden, eller fåttas in i någon Bergs- klyfta i Fjållen, om tådant ej öfvertåckes med få ftöra Stenar, at han ej kan röra dem. j Såttet at fånga Järfven, år med Skid - -löpan, de jaga efter honom, då han kan uphinnas och med Spjut dådas; åfven lågga ut Luder för ho- Häms hvilket hån glupfkt. tager. Men tåkraft at fåtta ut Slag-jårn eller Råf-fax på de. ftållen , dår han vifar fig> dock böra fådana haf- va flyfvare F jäder, ån de allmånne, famt vara förfedde med tänder, faftfkrufvade: vid bågge FDA Profvet på et dugligt nd c järn för Järf- 0 Äricbaer år fåfom ett litet Hur, fammanfatt af brå- der, på en fradig påle, med 2; sne fmå Ståckar lag- de i kors på Ofra åndan af pålen , hvarpå det får en famn högt ifrån Jorden. 2 my MOR ft ij EM TN RAL VPN, N i FLEN RAN SA ENN. (RQ sr AR WAS ebrslh 236 1273. Jul Aug, Sept, = + Jårfven plågar vara, at Fjådern år 1å fly 5; vat ä man med en tunn Knif, fatt, imellan Bågarna , | kan lyfta up det famma från jorden, fatt det ; kulle ag ungefår ett Lispund.. 7 Fesee NE Om Boferups Stenkols- Grufva, och de (Me Stenkols - fefet utg Skåne; Baron SAM. ÄLL HERMELIN, Bergmåftare. ti Kongl: Academiens Handlingar, V ol. I, i | J och II., år tilförene befkrifning införd, om Stenkols - 'grufvors arbetande i RA fen | Det år fåledes icke i anfeende til arbets- -låttet , fom jag får öfverlemna denna athandling, utan det år för at vifa förhållandet af Stenkols-la- gren vid Boferups Stenkols-grufva, fom nu ar- betas i Skåne, famt vid de åfrige anftålde För- fök, til at deraf kunna föreftålla, huruvida an- ledning må kunna vara för erhållande af förre. tilgånå Stenkol uti denna lands "ort; jämte det, at deffe anmårkningar kunna tjena til kun= fkapen om Jordhvarfvens förhållande , och jämfå- relfe med de befkrifningar, fom utkommit öfver deras belkaffenhet vid utrikes Stenkols- verk CE. Bo- Sä SVVEEEVRAER ————— om ; C") Uti Engeltke Societetens Tranhållohet åro åtfkil- lige SET RIaGA införde - om Lagrens förhållande s Koltålt år belåget i Malmö Lån, le Hårad och Rifa Kaftlöfa Socken, på. 58 och Gitsholms Såteriers ågor, och har spå anlagde Grufva blitvit kallad Konung Iph Fredrichs Stenkols-grufva. Belågenhe- på en flacklåndig landtmån, med fluttan- de jordhögder och kullar; hvarimellan år en li- ten Inljö, Lunnoma ljön kallad, och någre vat- tu-rånnilar ifrån kårr och fifk-dammar. Afflutt> ningen går ifrån Haga flått til Boferups qvarn, på an. fvpd af 900 famnar, til 11 famnars lod- råt högd , uppå hvilken långd Stenkols-flötfer åro med jordboren upfundne: men det med Gruf- ve-arbete hittils upflagne koltältet år ungefär af "170 famnar ifrån Söder til Norr, och 1920 fam- nar imellan Öfter och Wetter, då Dag-ortens långd derunder icke beråknas.. Jord-och, Sten- hvarfven famt Stenkols= flötferne ftiga och falia Jängflutt;, eller åro fvåfvatide, och afvika något från horizontal>-linien> når alla deras bugter flu- tas inom ett hufvud-planum, nåmligen den öfra Kol-flåtfen, 33 fots dofering uppå 24f famnars längd, ifrån Södra fchachtet til Dag -orten, och til Norra åndan af grufvan. Deffa lager åro dock tåmmeligen parallela i deras afftånd trån hvaran- dra, ehuru de ömfom af + och tiltaga uti måg- tighet. Deras fluttning år ifrån Söder til Norr, och upftiga på Södra fidan, hvareft landtmånen höjer fig til Haga flått : men marken år deremot lägre på Norra fidan om Grufvan, dår landt- GR Lo | | ma- = vid de Engeltke Stenkols-grufvor: och år 1768 har "Herr MORAND utgifvit förfta delen af Defs Be- > fkrifning om Stenkols-grufvors arbetande, ibland les Defcriptions des Arts & des Metiers. 0 238 1773. Jul Aug. månen har aflåttning och dåld; AR den rer uti fmårre kullar upftiger.. oc SEAN Jordhvarfven bettå af följande « arter. I t) Damn j jorden af gul Sand och Lera, tila famnars UR b lek, betåcker de öfriga. - od 2.) Ljusgrå Sanditen af 2 Hild famnars måg- tighet, fom öfverft år a pe grof- grynig och mör: men ju långre på djupet, detto faftare och = finare... Den befttår af fammangyttring utaf ftörre och mindre Qvarts-korn med Ler-åmne, af hvil- ka en del falla half genomftkinlige, til ftorleken fom "hampfrå, och mindre, Denna Sandften år : lått ar hugga, och fmålter ej uti ftarkafte eld: men ehuru den ftrax uti elden något hårdnar, har den dock det felet, at gng af hettan ; famt blifva mör och falla fönder, då den Aere gånger varit upeldad, famt derimellan affval- nat. Den torde dock kunna nyttjas uti fådane = eldftåder, fom hållas uti ftåndig hetta, i fyn- nerhet om, efter huggningen, den indrånktes och blefve genomdragen af Ler - vatten, och fedan torkad, famt vål brånd, innan den nyttjades til ugns - murning. Uti detta Sandftens- hvarf åro fem fårfkildte afkegrå eller rådbruna och hårdaler- aktige ftrata imellan Sandften, från 4 til 6 tums tjocklek. De hålla några och 20 pro-cent Järn, och beftå af förftenad Järnlera , fom faller fkifrig, af enahanda art, fom de Flöts - malmer ,» hvilka på en del ftållen i England nyttjas til Jäårnfmåltning. Denna Flåts-malm faller vid Boferup til en del drummevis, och uti körtlar deraf och af annan le- ra, fammangyttrade med fand och leråmnen. 3.) Nåft under detta Sandftens- hvarf å är den öfra Stenkols-flörlen af I til en fots ågkaten, -Up- ka PEPPE VIT VER ER cen hela den nu arbetade Grufvan år Defs fallande år förut omnåmndt, och a flöts aldeles ut til dagen på Södra (i- remot de derunder befintlige lagren up- ot Söder åt Haga flått: men dervid mö- irften, til defs, efter något afftånd, lagren ;rkomma til mera ordenteligt förhållande: Det- ta rubbade fålt, fom genom Dagorten blifvit ge- efter har öfra flötfen uplitigit öfver taket af defs förra horizontal -linia eller öfver Dagorten , fom då tråffat det hår nedanföre N:o fs uptecknade 'Sandftens-lager. Deröfver år vål den öfra Flåt- fen återfunnen: men torr och flybbig, tå at den ej förtjenar arbete. Denna Flöts, fom varit Kol- gifvande på Oftra, Norra och NW. fidorne ef- ter ofvannåmnde vidd, af 170 famnar utiden ena ftråckningen och 190 famnar uti den andra, år” genom dag-fituationens affluttning och rubbnin- gar på de fidorne infkrånkt och affkuren: men 1 SW. och Wetter, har famma Kol-låger fin fortftrykning; dock fynes Flötfen långre uti det fåltet fånka fig och flupa mera, ån den hittils gjort uti den arbetade Grufvan. Af i qvadrat famns area uppa denna Flöts, och I fots måg- tighet, erhållas fex tunnor Stenkol. "Stenkolens befkaffenhet kommer uti det följande vidare at anföras. on dr TN 4.) Derefter vidtager”en fvart -tåt och Jårn- haltig Lera, af 4 til 6 fots mågtighet. "Den hårdnar uti luften; rodnar efter brånning, och år eldfaftare ån allmån Tegel- lera; men ej lå mycket, at den kan motftå ftark eld. é ' | us SON - ” | | G Vv Hr ; ; I | Kn RR M 2 d é ; | OMG KARA j r Sa Nb; gg SR SA ; J J SV ff 0 . ee &« » e a Lä 23 ; ; V är 2 É j ' ; , : ad ; a 1 SÅN yN AS $ Å förft ett rubbadt fålt, beftående af Sand och gänget, gör en långd åf 45 famnar, och der- BEAR AD, SUPA GT NG 240 1783: Jul Aug. Sept: 5.) Det femte hvarfvet beftår af fin ljusgul. Sandften, af.6 til 9 fots tjocklek ; genömfatt med årfkillige borizontala löffnor af fvarta Skiffer-ele ler Stenkols - rånder. Denna Sandften fmålter ' ej, men blir mår, och fpricker efter upeldning och atkylning; FR &.) Svart mycket Sandblandad Lerfkiffer, af 23 til 33 fots tjocklek. ES OR 7.) Undra Stenkols- flötfen, af I til 21 fots mågtighet, har, på de ftållen, dår den blif- vit öpnad, uti det fålt, fom är under den nu ar-- betåde Grufvan, och vid dé ofvannåmnde rubb- ningar, icke befunnits beftå af annat, ån frvart Brand - fkiffer och glånfande ftybbig Svårta med Sandftens- rånder, famt där och hvar inblandad Svafvel-kies, uti hvilka arter njure -vis infalla ftora Stenkol af båfta flaget. Ehuru uti denna trakten detta lager icke år arbets-vårdigt, gifva dock Jjordbors-förföken anledning, at det lån- gre i tåltet finnes til vacker mågtighet med rent. y. "och fortlåttande Kol-fålt. 8.) Derefter vidtager ett ftratum af ljusgrå, hård och fkifrig Lera, blandad med fin Sand och Glimmer>; hvilken til 6 å 7 famnars djup blifvit med Jordborer: underfökt, och blir den. på djupet faftare, och fom en bård Sandften, hvaraf beftår det djupafte lager; fom hittils år bekant. Denna Lera, fom hon förft upkommet utur Grufvan , år hård och fkifrig, men blir 16- fare och faller fmåningom fönder, då den uti nå- gra års tid legat i fria luften, i fynnerhet öfver vintratne. Derefter löfes den uti vatten, famt flammas, då den blir helt fin, och har po ; Lera | . SERA RON a NRA sn Gr Ya ( ,” Tera befunnits fullkomlig eldfatt och tjenhig för ti verkning af Heflifke eldfafte Lerkäril. seen blir 'då ljusgrå til färgen, och ia härd, at den flår eld mot ftal. RANE + Utom de vanlige Stenkolen,; fom åro klyf- tige i brottet; har åfven funnits tårta, hårda och mer glånfande, i fynnerhet i Kontt- fchachtet , hvareft Knappar, Örhången och mera dylikt blif- va fvarfvadee Dår år tråffadrt Gagas> eller Träd aldeles förvandladt til fådase härde Stenkol, och en del med tydligt mårke til den bark , fom om-= rifvit trådet, en del at Stenkol och ånnu oför- vandladt Tråd tilfammans. Likaledes Mumia ve= getabilis, eller träd til mindre del måttadt med Srenklöls -åmne, fvartbrunt, mörkbrunt och ljus= Vw brunt, hvaraf den fiftnåmnde år lik Umbra, hvars til den ock kan nyttjas, och åro hela Trådftub- bar fundne uti åfra Stenkols-lagret förvandlade til'Stenkol, fom af faf- ringar, bark och en del ånnu tråd varande kan inhämtas, -AUtaf de öfris e arter anmårkas de få kallade Svårtor, fom "beftå af fvart lerig Skiffer, hvilken vål låter tån- da fig, men glödgar utan någon fårdeles låga eller hetta; de åro blåndade med Stenkol, fom flamma och brinna til afka, då de förra behaila en del, och det måfta, af fin förra volume. Dets af finnes gemenligen ofvanpå deffe Stenkols = flöt fer, och deraf beftå deffe Svårtor, fom blifvit tråffade med Jordboren vid de öfrige anfiålde förföken. De åro dels löfa, dels härdare; och falla inblandade uti de öfrige hvarfven. - De fc= nare kallas egentligen Brandfkiffer. Deribland år åfven en del, eller Kolm, fom brinner med ftarkare låga ån Brandfkiffern, men mindre ån NN oten-= 242 1773. Jul. Aug. Sept, Stenkelen, och falla ej heller til afkassätdn lem- | na flagg efter fig, famt åro mindre fkifrige å ån. förerlåmnde art. Uti Stenkols - - grufvan finnes röd Jån- ochra, fom" dels år lös och medföljer Grund ”ve-vattnet, eller -famlar fig på viffa ttållen, dels. hård och förftenad. Kalk ften finnes ej ibland Stenkols - svär fvenl | eller på denna trakten uti något ordenteligt la= | ger, JE allenaft til ringa ymnighet i löfa Ste= nar och Flifor, fåfom på Saxtorps ågor, vid vägen. til Malmö, famt vid någre obeftåndige anvilningar deraf i backarne vid fjöftranden, åt Hellingborgs fidan. Dåir har, uti ett Jordhvarf ftrax utanföre Helfingborgs Öftra port, på vån- flra handen i backod. och åfven vid Görarpe mölla, ett ftycke från Rå fifke- låger, blifvit funnen Stalactifk Kalkflen af fammanhångande. utgröpte kåglor, gra rödlette, och järnhaltige,» liknande fammanhångande ftrutar af papper, träd- de uti hvarannan, med jämnt afragande i högd och öfriga dimenfioner. - Den har funnits för Oren, at nyttjas til IKalkbrånning , och heller af lära deles myckenhet. Stenkolen i allmånhet uti denna rälva årö. ej til fmide få tjenlig ge, fom de båfta Engelfke, efter en. del der falla något inblandade med en lerig Skiffer-art, hvilken ej utan befvår och koftnad kan frånfkiljas, och eljeft lågger fig för blåftern, famt förorfakar orenlighet i hården; dock kunna deffe Kolen åfven drenfäde til (mi- de genom flitig fkötfel nyttjas, och blifva ingag andra brukade til redfkaps-fmide vid Verl tet; åfvenfom Smederne uti Ståderne deromkring nå- + 800 N | N 1073. Jul. | Aug. Sept, 243 pot betjena fig af deffa Stenkol, och af den: förre och rena lorten har til Köpenhamns Sme=: der. alifvit förlåldt, fom nyttjat dem med törs mån, flött dem fönder, och låtit dem ligga 8 eller t4 dagar i vatten, då de fedan hvarken flam= ma lå ftarkt, eller iå hattigt förbrinna. Til eld- i ning på Fyrbåkar åro de åtven mindre nyttige, emedan de åro löfe, och vid torkning, ut-och inlaftning famt landtförfel, til en del falla för der, få at allenaft de ftörtte och mått fatle Sten= kolen kunna låggas uti Fyrpannorne, utan at af -ftorm derutur katftas. Deremot göra defte Stens kol all nytta och verkan vid Kalk-och Tegel= bränningar , -hvartil de förnåmligaft anvåndas, och hvarvid icke fkadar, at de falla uti mindre ftycken. Deffe Stenkol gifva ftark liga, och brinna haftigt , famt åro mycket fete, och falla til afkas men flagga fig ej, och gifva icke tå långvarig hetta, fom de Engelfke ttora Kolen, hvilka derföre åro tjenligare uti en del andre eldftåder. Men uti Kakelugnar kan man:til eld- ning med. förmån betjena fig af deffe Stenkol, Vid Grufvan ärfkiljas de ftörre Kolen genom harkning ifrån de finare eller fmi Kolen,. ”Deffe fenare kunna genom vafkning fkiljas från berg- och ler, fom medföljer en del deraf, efter defie arter åro fpecifice mycket tyngre ån Kolen, och de låmfte, fom faila flybbige och lerblan- -dade, kunna på det fåttet göras nyttige, at de anfuktas och til bållar fammankrammas , öch fe- — dan torkas. På detta tåttet åro de nyttjade vid-' - Saltpetter-fjudning, då de underhålla ens jämnas re kokning, ån med ved: men dryga Forlöner hindra deraf transport til långvåga orter. Det é år : . stt) LÅ A 244 — 1773: Jul. Aug. Sept”. år utrönt, at, med en Saltpetter- panna af 8 tun- nors innehåll, 18 vanlige fåar lut kunna inko- kas om dygnet med 18 tunna af de fmårfte Sten> kolen , forn "til annat åt föga tjenlig pe. Hårvid får jag i korthet omnåmna de eld- verk, hvartil nu deffe'Stenkol nyttjas. Glums- » löfs Tegelbruk vid Sjöftranden i Örefund, 1 mil från Kol-verket och 3 mil fran Fändsero- na, drifves för denna Stads och Fåftnings-bygg= nads. betjening, til Murtitens och Taktegels til- verkning, endaft med Skänfka Stenkol. Brån- ningen ker genom Kol-tftröning, på det Tätt, fom SÖREN brukas, och kunna. 6 å 7003000 ft: Mur-titten fimt 100,000 ft. Tak-pannor vid denha inråttning om året tilverkas, hvartil åt- gå vid pafs 3000 tunnor Stenkol. Kalkugn har blifvit inråttad vid Rahamn på det Engeifka fåt- tet, och tvånne andre Kalkugnar vid Staden, fom drifvits med Stenkol: men förbud, och fe- dermera tilftånd, med' vidlyftig ömging af För- tullning och Pafs-tagning, til Kalkitens utförfel från Dannemark > och då den icke nåra intil fin- nes på Svenfka fidan, har hindrat Kalkbrånnin- en, hvaraf dock viffa år en anfenlig mängd har blifvit tilverkad, medelft Stenkols nyttjande. Til ofvannåmnde Tegelbruk och til Kalkugnen hafva öfver $0,000 tunnor Stenkol blitvit lefve= rerade. Szenkårils- Fabriken har tils vidare: "upt hört, dels för briftande utrymme til ftörre in- råttning deraf, hvarförutan en lådan Fabrik icke kan båra fig, dels för koftnaden, at vinna den eldfafta "Leran, innan dagorten vidare på undra : Flötfen blir fortfatt, då vattnet har aflopp; men . tilförene. förorfakat mycken koftnad, genom 4 : | "Pum- umpars ftåndiga i gang FO til updra- fi Mif det ymnoga vattu = tilloppet uti Ler- Ch ic jachtet. Ifrån år 1747, då arbötar uti fåne Gruf- va något förut var börjadt, til år 1751, har ine brytningen af Stenkol varit 3000 tunnor, toch ifrån den tiden til år 1762 ungetår $,000 tunnor årligen: men federmera har brytningen blifvit minfkad, i fynnerhet för briftande affärt- ning , 13 ar den nu är vid pals 2 4 3003 tunnor årligen, och det oaktadt, åro dock, genom de förra ärens brytning, Aere 1000 tunnor qvarlig- Bande på Grufve- backen, och år affåttningen på de fmå Kolen, hvilka utgöra ftörfta quantum, "hufvudfakeligafte hindret för ftarkare drift: vid detta Stenkoöls- brott. För Stenkolen betalas vid Grufvan I Daler Silf:mynt tunnan, för det quan- tum, fom til Kronans behof erfordras, och 1 Daler 8 öre Silf:mynt af andre, hvilka dår til -Ståderne hämta Stenkol; och fåledes mycket lin- drigare pris, ån hvad de Engelfke Stenkolen HU hår i Sverige kofta. Arbetslönerne vid: Gruf- van äro på beting inrättade, och voro är 1764, under mitt viftande vid verkev, för!ål tunna uvi brytningslön 10 öre S:mt, utom utforäringen til Korgftaden, då brytning en-fkör spa pelare - ar- beten, och I Daler 8 öre til Lr Daler 16. öre S:mt för! en famn ort + arbete i långden, .med.6 4:7 quarters högd, och 10 quarters bredd för Krum- höltzer:-orter ,; med framförfeln til. Schachtet inräknad, dock tårfkild tilökning af 4 Daler i "månaden , enår orten öfver to famnars långd in- kommit. - Når hårtil råknas upfordringen från Schacht = bottnen til dagen, materialier och är= (03 lige lige reparationer, famt Kolens harkning och Gruf - Fogdens lån, blifver ej någon vintt, fom 7 kan nyttjas til koftfamme anlåggningar och för- fök, hvaröl Intereffenterne förut af egne medel gjort mycken omkoftnad, jämte det underttöd af Manufattur- fonden! på utifrån inkommande -Stenkol, fom vid 1762 års Riksdag indrogs-för detta verk." I början förföktes åfven, at trans- > portera Stenkolen til andre orter, fåfom til Norr- = köpings Såckerbruk, til Carlserona; och flere « staltemvs men ehuru allenaft år 13 mil il Rå lar ftageplats, 1å blifver denna förfel ganfka kottfam, I anfeende: dertil, at Allmogen på den orten år ej van. med foror, fom dels ej kunna erhållas, dels blitva mycket dyrlegda, fedan verket icke hafver nägra hemman, och vid, 1765 års Riks- dag milte de Kronohemman, hvilka voro löfte til Skatte: ”Derjåmte ökas åfven kofltnaden der- af, at Fartyg icke kunna låggas intil ofvannåmn- de Laftage- plats, -utan Kolen måtte med. Praås mar til Fartygen utföras. Deffe åro de orfaket, fom hindra affåttningen , och följakteligen ftar= 7 kare drift vid Grufvorne >; jämte det at de min- dre: och löfa Stenkolen icke åro tjenlige til en del behof, hvartil de Engelfke Stenkolen nyt- tjas; men de ftörre Stenkolen kunna med för- mån åfven dertil brukas. Av erhålla förre och : faftare Stenkol, och fåledes til transport famt fere eldverk nyttige, fynes vara anledning, om Dag-orten, hvilken år 360 famnar lång ;”indref- ven under "tak, vidare ifortfattesav SOM 00 a 2f0 famnar under Haga flårv, :dår den undra Stenkols-flåtfen upftiger högre, och tåledes fkul- le kunna arbetas, famt hafva aflopp för em ; ; | CKSIULEP ? SE UME z Ae ad 4 N AR K BIEN (0 NYE : Le > BR JR MN . nr & å bör XY x $ få Ps vå PEN KEN N nd | SN ; RE dl p ” RN ål ; JE då . id y ooh 4 HH 4 oe SURT ANG M WEE I ; - F vy 4 ' k tu ah RA AL JP SRS Bl JEN fl LEV hörts ne Å NR ME viS Å EF ARPRGETE TA om N fig. Jul Aug. >Septs. 2400 fter Jordbors- förfåk, fom til anfenlig ftråck- ning uti detta fålt åro upflagne, har denna Flöts — därftådes. befunnits beftåndig , af 2 til 2 3 fots SRA SA | ; Etighet, med fafte Stenkol, uti ett vackert z fålt med ordentlige lager, och fkulle fåledes båt- tre löna arbetet, ån den öfra Flötfen, fom nu drifves af allenaft I til en fots tjocklek, fedan — koftnaden förft blitvit gjord, at nedflå ett eller” annat Schacht, til fåkrare underfökning om Ko- lens befkaffenhet, och fedan, om de befinnas — fulikomligen gode, Dag-orten blifvit fortfatt > til ofvannåmnde långd, genom det dår rubbade fåltet, och under. en framrinnande Båck imellan de långflutte högderne, | På Norra fidan om den nu arbetade Stenkols- Grufvan år en Flöts yppad, vid defs utgående i dagen, under en jordkulle vid Norra åndan af - qvarndammen, under Möllevången och Boferups lund, i hvilket fiftnåmnde tålt den til anfenlig ling år upborad, och befunnen af goda Kol, af > til I fots mågtighet, Denna Flöts fynes va- ra den famma, fom uti Grufvan arbetas, och hvilken genom den mellanvarande dålden blifvit afbruten och rubbad. » Sedan föregående om Boferups- tåltet blifvit anfördt, tär jag omtala trakten ikring Helfing- borg och de öfrige tftållen, hvareft Stenkol. blif- vit efterfökte. På Nörra fidan om nyfsnåmnde > Stad, uti en ftråcka af & mil til Hittarps by, Vila fig vid ftranden af Sundet åtfkillige Sten- kols- flötfer, hvilka i förra tider blifvit drifne::' men .de uti fenare åren där upfundne lager haf- va varit af da ringa mågtighet och fortlättning, Qa4 | famt ; ON 248 LSE Jul Aug. Sept. | SN famt förre delen beftådt af odugelige STAN | at de ej vidare blifvit med. arbete fortfatte. mio famnåar 1 Öfter från Saltfjö- ftranden, öch 19990 famnar i Norr från Helfingborgs Stads- brygga, fkola arberarecfrån Skottland, vid reds" I let dr förra hundra - talet, drifvit Stenköls-gruf- ; vor, hvilka vid påföljande krigs-oroligheter | blif- vit ödelagde, och hvarefter 1 fenare tider be- funnits tvånne "Schachter af 16 til £8 famnars "djup. På ärfkillige flere ftållen lårgs-efter ftran- den, hafva tid efter annan förfök blifvit gjorde efter Stenkol; men få arbeten i förra SR drif- ne på. bergs- vis, utom ert Koi- verk, fom varit" anlagdt på Tinkarps utfrålfes ågor under Krap- perups gods, 1020 famnar från Tjön, och! 2,3 00 famnar från Helfingborgs brygga... Men Bön- derne hafva vid lågt vatten brutit: Stenkol yt- terft vid Hafsftranden, af dår utgående Flötfer, och jämvål med grafvande under högderne,; (å långe jordrymningen ej. blifvit för koftfam. På tvånne ftållen vifa fig Stenkol, vid lågt vatten, på den långgrunda ftranden ur i Sjån, och 120 famnar från den vanlige fjöftränden.:. det. ena 2000 famnar från Helling börs och det andra + mil derifrån i NW.,, nedanföre Hittarps. by. Deffe Stenkol vid ftranden åro ej öfver någre tums til > fors mågtighet, dock af tåmmelig god art, med en tunn Sapdftens-fkorpa betåck- te. På denna trakt äro åtfkillige Sandftens-brott, til Byggnads-ften och Slipftens- huggning; och UEgen Sandftenen uti lager, en del i ftörre frycken, en del mera (kifrig eller flifig, Når någre Herrar Intereffenter, för det all- månnas HT är 17375 började med ga S- Öre Al Öd fre. innan ofvannåmnde Boferups Grufva blef. fv PAS NNE DT TROR REISE SV FT 3. Jul. Aug. pepe. 240 Minderföktes ätfkillige ftållen vid Helfing- upfånnen. På detta fåltet Norr om Helling- borg grofs en fån! ning, 750 famnar i Norr från — Tinkarps Kol-verk ; på Skabbelycke och FRAN arp utmark, hvarett, efter 2 famnars djup ut Mög Skiffer, träffades en Flöts, I fot BRG: Or Märsöbda Kol. Den frupade med backen til —Såder, 'och fåledes anlades ett Natvars- häl 100 faninar i Söder derifrån, eller nårmare Tinkarp, i ÖN oh och träffades famma Flöts på 22 famnars djup; men fmalare ån förut. Borhålet fortfattes vida- re til 6 famnars djup, då en lerig Svårta, med tå Kol- gnillror blandad, til I fots tjocklek, träffades under 'ett harde Sanditens- lager af 8 qvarter, tilfammans til 10 famnars djup, utan at finna annat ån Sandften och fkifrig Lera vå- xel-vis om hvarandra. Ut Cien dåld) a Stubb: arps utmark, 240 famnar från det ofvannåmnde, i SW. och ej långt från fjöftranden, nedbrag- tes "ett" borrhål ”til : 321 famnars djup, hvarifrån ooTinkarps Kol-verk år vid pals 250 famnar i SSO. Dår träffades dock ej annat ån Sandftens och fkiftige Ler-lager åfver hvarandra, med ömfom tjockare och tunnare Kol-fvårtor, men ej öf: ver > fot mågtige, och fltundom med fmå Kol- gniltror under bvart flratum af Sandftenen, hvil- ken fyntes ra tjockare på djupet. Men i Fart da Uerlagret, af 3 famnars tjocklek, yt- trade fig tvånne Svärtor, den öfra flrax under Handitenen af > for," och den andra af 3 fot, famt undert til 3 tum med Kol blandad; och fom ingen dugligare Flörs upfants, 1å inftåldes bor- hålet uti den derunder liggande Sandftenen, Q i Sams 250 1773. Jul, Aug. Sept, I Lå Samma flags lager funnos åfven uti ett 'annat bor- hål af 12 famnars djup, foo famnar i Öfter NK Ry från Tinkarps Grufva, Uti den 13 kallade Prott-- 3 vången, invid och NO. om Hellingborgs gam- — la Fåftningsverk , yppades en Flöts vid defs ut- gående i dagen, fom med åtfkillige bor- hål förs föktes. Öfverft beftod Damjorden af röd Sand= blandad Lera med Flinteftenar, -Derunder blå fkifrige Ler- lager och Sandftens-hvarf, hvar- imellan voro 3:ne Flötfer, til ftörfta delen be- frående af Svårtor, med fina och glånfande Kol blandade. Deffa hvarf flupa til Öfter, och tvårt- emot landtmånen 1 dagen, fom fluttar til We- fter åt fjöfidan. De tiltaga i mågtighet, alt fom de komma långt under högden, rmen befta ej til nägon mågtighet af duglige Stenkol. Med fåda- ne lager och Svårtor förhöllo fig åfven ftrata öns. vid Hjelmshult > 1 mil från Helfingborg, och - mil i Söder derifrån ej långt från Allerums Kyrka, hvarelt hvartven ftupa flarkt mot We- fler: men en dår yppad Kol-flöts förvandlade fig åfven på djupet til: Svårta. ; Pa Sådra fidan om, Helfingborg , 3 mil från Staden, vid Gåfebåck , år en Kol-flåts blottad, på atfkillige frållen nedre uti dålden öfvertåckt med en 6 famnars hög backe. Defs ftrykande år imellan Öfter och W. med fallande til Sö=- der, en famn på 100 famnar. Kolen ligga fkif- tevis, goda och fåmre om hvarandra, af 6 til. 9 tums tjocklek, uti den vanlige Lerfkiffern, och med Sandften betåckte., Pa detta ftålle up- -brötos 800 tunnor Stenkol; men fom Koler vifte fig. låmre under högden, 13 blef arbetet ej vi- 7 På dare fortfatt. [| I. sjil. Aug. Sept. 250 Är Nb 'W allikra Krono - Rufthålls ågor i Fjereftads Socken, 1T mil Söder från Helfing> borg och I T mil islandet från Salttjön, atslades ett Stenkol s- brott i fluttningen af en hög bac- ke ("). Lagren, fom ftupade til SSO,, voro följande: 1:0, Öfverit Sandften, af 6 fåmnars tjocklek. 2:00, En $tenkols- flårs, af allenatt 2 tums Ikea fom utftryker 1 dagen, 310 Flisften eller fkifrigt Ler-lager, 23 famnar,. 4:0, Sanditens. hvarf af I fots tjocklek. f:0, Den arbetade Hitekoldsdårfen 13 > til I fot mågtig, 6: OF IVAN tum 7:03 äirdera fvart Ler= fkiffer , I fot. :8:0, Sandften, blåaktig och gan- fka hård, 4 famn, Denna Stenkols - flöts var i dagen nb 1 fots mågtighet; men tiltog på 12 "famnars fålt til I for, hvarefter den Förändrade fig til en odugelig Svårta, fom varade 4 fam- ' nar, då Stenkolen åter vidtogo, af I fots tjock- lek: Sedan (fåoo tunnor Stenkol blifvit ut- brutne , uphörde arhetet, för Rör flötfens rin- (ga mågtighet go, obeftandss fkull, amt at. en Sandftens- vägg tvårt. affkar Flötfen uti N O, fler, "På följande ftållen hafva tfkillige I bor- hål blifvit flagne, til flere famnars djup, uppå Ikif- "rig lös: fvart Lera', med fmårre Kol inblandad, eller Svårtor, utan at upfinna någon beftåndig Stenkols- föts. Hvarfven hafva beftådt af fkif- orig Lera, "Sand, 'fkifrig Sandften och Svårtor; "om hvarandra, och på 7 til 9 famnars djup, nar "Ber mer och mindre, hafva lager at Klapur ften på [G Detta Stenkoals - brott Ng: korthet omnåmndt i Kr ve Acad. Handlingar, Vol, I, p. 243. 252 1773. Jul. Aug. Sept. på deffe frållen mottagit, 1å at näfvarshålen der-d emot målt afftadna; nemligen på Södra Wall< akra fålad, 3 mil från Boferup ; i Wrams Soc- ken på den 13 kallade Svårta bacl ken, 2 mil O: fter från Heltingborg; i famma Socken på Jord- bergs ågors vid Bju Kyrka på Bju tålad, på hvilket ftålle fants Hol 1 dagen , men vid förr fök ett Ler-lager af 53 fots tjocklek af fet fin Eera, och de stunder Klaparsiigörg i Kaftlöfa Socken vid Bökefkogs berget, 23 mil SO. från Helfingborg > vid Öffra Ljungby, 31 mil NNO, från nyfsnåmnde Stad. Sedan la iver af Klä pur på 'ofvannåmnde ftållen vidtagit, hafva Jord- | bors > förföken ej kunnat fortfåttas, och ftåda- ne hvarf hafva äfven fannits vara tecken til rub- Å På Fjeretad bys ågor, åt famma trakt föm / Boferup gjordes flere bor - hål, och ehuru uti ett ab d SK på fyra famnars djup; träffades en Stenkols- flåts af s fots mågtighet, med derun- der liggande ljusgrått Ler -lager, af (amma ber fkaffenher fom den eldfafta: Leran under andra Kol- fiötfen vid Boferup, fånts dock famma Flöts, uti de många på fålads - marken i alla direttio= ner derefter anftålde borningar, icke hafva nås gon vidare fortftrykning, utan förmodeligen va ra Sen och förflatt af någon fråmmande lyft | eller dike; ty på6å famnars djup. sj ej annat ån brun fifig Lera. | RV Ibland de mänga giorda förfök, åro tvänne, fom tyckas förtjena vidare utrér Sähdel Det ena 1 mil från Helfingborg , på Kropps pråfthem- man, cj längt från Jändsväg en til Mörarp. och ett Jul) Aug. Sept — 253 ett litet frycke från Benarps by. : Dir vifar fig utgåendet af en Flöts i dagen, hvarefter. tvånne bor- hål nedflogos, af 9 och 127 fam- nars djup, uti hvilka funnos tvånne Stenkols- flötfer öfver hvarandra, den öfra 6 och den un- dra 12 tum mågtig. Deffe hålla ordenteligt ftry- kande uti vackert fvåfvande tält, och) efter. hvad fom kunde flutas af grufet, fom uptogs med jordboren, fafte och dugelige Kol. Det andra fållet vid Mörarps Gåftgifvaregård, 13 mil Ö- fer från Helfingborg, hvareft med Jordboren funnos tvånne Kol-låger, det öfra allenaft af 3 4 tumy det. undra 12 tum; och + mil från detta ftålle, på Rofenlunds frälfe-ågor, tråffa- des på 6 å 7 farnnars djup tvånne HFlötfer, af lika befkaffenhet och tjocklek fom de tvånne förenåmnde, hvilka torde vara de famma uti de- ras fortftrykning. KA NR I anledning af hvad förberördt år, kan flu- tås, at vid Boferups Kol-grufva år i långre tid tillgång för Tegel-och Kalk -brånnerier, och at til erhallande af faftare Stenkol famt miågtigare lager är god förhoppning utaf den undra Sten- kols- flötten, hvilken hittils icke blifvit arbetad, e vo d | för upgaäende koftnad til Dag -ortens fortlåttan- de, och denna Flötfens befriande från vatten. Uppå de hittils bekante Flötfer vid Helfingborg nårmaft Sjöftranden, fynes ej vara anledning til beftändige arbeten, emedan de i allmänhet ftu- på til Sjön, och upftiga åt landet, hvareft de nårmare dagen icke åro dugelige; men någor lån- gre .från Hafs-ftranden, fåfom de fift anförde ftållen, år liknelfe, at goda Stenkols- brott tor-. de kunna erhållas, i fynnerhet om hvarfven på A ännu SRCSRE SNR ji KR SKEN ec fe Å 254 1773: Jul. Aug. Sppe. at a ;å ånnu förre djup underföktes, efter erfarenheten. vid utlåndfke Stenkols» verk, at de mågtigafte och renatte Kol- flötter tråffas på djupet, och . merendels äro under hvarandra flere parallele Stenkols «lager. ON ö | 2 EEE EE RNRTSTT TTT TENN BESKRIFNING På en lått Vagn, forn köres med en Hål ; infånd af | CARL JAC. von QUANTEN, Öfverfte, Riddare af K. Svårds-Orden, pr af mina Vänner hafva af miz begårt be- fkrifning på en fördelaktig Vagn jag bör-. jat bruka, fom är beqvåmare ån alla andra åke=. don til en fkyndfam refa, och fom transporterar tre perfoner med en enda fkjuts- hådt; hvilken Vagn, oaktadt, defs, klena utfeende, har redan utitådt en refa, och hållit at köra med uti Bergs- lags« vågarne, mer ån en mil: timmen, utan ringafte fynlig åkomma, För at göra deffa Vån= per til nöjes , vil jag meddela den åfkade Befkrif- ningen, och har hårmedelft den åran , at undeér- kafta den Kongl, Vetenfkaps Academiens om- döme. ; | ; ; n Hjulen åro, til ftorlek och proportion, fom. ' Ritningen Tab. IX, utvifar. Lötarne åro 25 um breda åt Nafvet, fluttande på infidan alle- na til fkoningen, fom år 12 tum, hvarmed fö- rekommes, at orenligheten ej kaftas i Varan Å ; af 4 IVER TELE EA ' 2 DN ggg arg. Jul Aug. Sept: = 25 em | - Nafven åro 9 tum långa, 5 tum tjocka bak, 6 = — tum midtpå, och 33 frammantil. Fram- nafven åro ödfveralt £ tum imalare. Ekrarne åro I tum tjocka, famt 13 tum breda vid Nafvet, i afia- gande up-aåty efter vanligheten. De åro ej af Mig utmårkte på ritningen. > Axlarne af järn åro 1 tum breda, varandes innerit vid Nafvets början tjockaft, til 13 tum, och fedan i jåmnt afragande til åndan, fom är at 4 tums diameter, De åro 1 aln och fs tum i gängen, och hålla 9 tum til hvart Naf, och I tum til Skrufgångor framföre, hvaraf 2 gå til höger och 2 til vånfter. På bak - axlarne mir- i" kes ett hål midtpå, och ett på hvarje ånda, 13 tum ifrån centrum. På fram -axlarne mårkes åt- ven ett hal midtpå och ett på hvarje fida, 8 tum från centrum. Trå-axlarne, fom tåcka Järn-ax- larne, blifva I aln och sf tum långa, 33 tum hö- Z2, lamt 23. tum breda. Bommen krökes ftrax vid Bak - axeln, i fam- ma bugt fom Korgen, och få djupt, at defs ne- -derfta. kant år horizontal med Sprinten framutis blifvandes 32 tum i fyrkant bak-til, och i af- tagande fram - åt: famma Bom fkall råcka 15 tum bakom bak - axeln. Svanhalfen göres af godt och fegt järn, 1= tum tjock, I tum bred, klyfd 13, at han inne- fattar Bommen med 2 Skrufvar. Den har en uphögning i proportion af Hjulens högd. Sam- ma hals delar fig til höger och vånfter, vid för- ofta kanten af underfta ringen, igenom påtveffa- de järn, fom på detta fåttet utgöra hålften af Öfra ringen, och hvars åndar håftas under ötver- i fla MN ; NA ms RS ju - | 3 Nå 256 1773. Ju Ag AR fta fram «axeln, Det medlerfta järnet af Svan= halfen råcker allena tvårt öfver underfta ringen. - I Svanhalfens öfra del N:o 1. flåsvett hål, åfe venfom ock. ett annat 1 qvarter högre ån Bom= men N:o 2. RT LE "I öfra Fram-axeln, 2 tum från åndarne, få ' 2:ne Upftåndare, 19tumbhöga, och 11 tum tjoc- ka 1 fyrkant, fom hafva på åndarne järn, at hån- ga Kulk-brådet på. Deffe häftas med jårn, få- flade uti N:o.1. på Svanhalten, hvilka 0å til N:o04. Från famma Skruf gå åfven andra järn, fom håftas igenom Slåarne och Fotbrådet för Kufken. re | Undra Fram - axeln får 2:ne Slåar, 11 tum” från hvarandra, 13 tum breda, och 11 tum hö- ga, hvilka fåftas i en Järn> ring af 16 tums dia- meter, I tum bred och 3 linier tjock, fom tje- nar til krants för under- vagnen. På deffa Slå- ar lågges. åter ett tvår-tråd, hvars åndar gå e= mot Hjulen, och tjena til at håfta Skåcklor- . nå på. | Bak «vagnen tår 2:ne Tvår-flåar, fom fåftas med åndarne på Bak-axeln , med famma Skruf fom häftar bågge Axlarne. De åro jämnlånga med åndan af Bommen, 1£ tum höga, och 2 tum breda. Under Bommens ånda, lågges ett otvår-tråd, hvars ytterfta åndar ligga öfver nyfs- nåmnde Tvår-flåars ytterfta åndar. Samma Slå år 23 tum hög midtpå, 1 aftagande emot åndar- ne, til jämn tyrkant af 2 tum, fom är trådets bredd öfveralt. På deffa åndar tåftas de Fjådrar- ne, fom upbåra Vagnen baktil. Framtil båres Korgen. af ett tvår- järn, tåftadt uti hälet N:o 4 2 på Svanhalfen. En aln ifrån Bak -axeln, Me | as MM Me ” ör ju fe X > E) 19773. Jul. Aug. Sept; 250 s uti Bommen 2:ne Jårn, hvilkas åndar åter flas på famma Skrufvar, fom binda Jårn=-och Trå-axlarne. > Fjådratne fmidas af fegt och hårdt Jårn, 2 tum breda, och 22 linier tjocka baktil; i ett jämnt aftagaride fram åt til 13 linia. Sedan de äro vål och jämnt tilåmnade, få handvårmas de Vvål, öch hamras fedan tått och jämnt, jinder det at vatten flåndigt fmårinner derpå; dermed kun- bb 4 na de bringas til en hårdhet at fpringa af. Två blad åro nog, då de undra altid blifva en tum kortare. Man har bekymmerfamt fökt hos ut- ”låndningen det, fom på detta fåttet kan lika få vål tilverkas af hvarje fkickelig Smed hår hem- ma, hålft fedan någon liten öfning och handa- lag tilkommit:. Korgen göres efter den ofvan åberopade Rit-« ningen, blifvandes I aln bred, och fåtet 13 tum från bottnen. Jag förmodar icke annat; ån at min hår fram- lagde Befkrifning fkall finnas tydelig nog, ehii- ru jag utelåmnat många fmå och mindre bety- dande omftåndigheter; hvilka jag med flit un- derlåtit at anmärka ; på det Befkrifningen ej måt- te blifva grålig. En fkickelig Handtverkare fin- ner fig vål åndå under arbetet, och fer lått hvad fom år til görandes. -vE222229 os - Media 258 1773. Jul, Aug, Septs Medsicinfka Förfök med Örter Aconi- i TUM Napellus; ju inlände af. la RR CARL MAGNUS BLOM, M.D. Provincial-Medicus i Öftra Bergslagen. = run Herr StörcK i Wien redan publice- rat flera prattifka håndelfer 5 famlade un? der defs förfök med infpifferade faften af örten | Aconitum Napellus, få torde det dock ej vara öfverflådigt, om jag, til vidare uplylning i den= na del, meddelar några tå Cafus utur den Dag- bok jag höll, under det jag för flera år fedan frequenterade Stockholmfka Lazarettet. = CASUS 1. En Sadelmakare->gefåll i Stock- holm, 22 år gammal; blek och mager-lagd, och från yngre åren merehdels af fvag Kålla ; fick, år 1762, uti hullet på inre fidan af bögra armen , en lös våxt, ftor fom en Valnét. Han rådfrå- gade fig, om defs befkaffenhet; hos någre af fina vånner, hvilka mente den vara ett Flenhus, och gåfvo honom anledning at deremot föka lijelp af eri gåmmal Huftru hår i Staden, fom iådana plågåde borttaga. Detta råd fölgde ock patien- ten, tälte ined huftrun, och fick af henne en: fmörja 3; fom luktade fom tjåra ; hvilken hån jämnt fkulle gnida öfver våxten, Härigenom gick vål den famma, efter några veckor, bort; men den sjuke började imedlertid at få rånningar af vårk i armarne, och i fynnerhet i högra armleden, hvilken började kort derefter fvullna, vårka, och omfider blifva aldeles krokug och ftyf. Han . brukade då på armleden famma fmörja, fom AR | L 773. Jul Aug, Sept. 259 förut betjent fig åf för våxtens; dock. utan rin- oafte verkan. Den 14. October 176 3:anhöll han om tilftand at få blifva i Kongl. Lazaretet in- ageh, hvilket äfven honom ftrax tillåts. Vid Iernöen klagade Patienten öfver en fvår vårk 1 högra armbågen, fom undertiden äfven flytta> de fig i den vånftra axeln; famt ftack och rån- de hela vånftra armen långs åt. Högra armle- den befants utanpå uphögd och fvullen, lika- fom uti Emphyfema. Då man tog eller tryckte, på denna fvullnad, blef ingen hila efter fingret; utan var den elaftifk : dock kåndes mellan cels lulofa och cutis likfom en brofkaktig materia; hvilken tycktes vika för fingret och kunna fö- ras hit och dit. För öfrigt ftodo os hiumeri och offa cubiti aldeles i en öbtus angel emot hvars x 100 -ej Öfver 1å håftig vårk , fom förut: D; 26. gafs Så ÅA > Kos 360. 1773: (JU ANOR Sept. | —e- bh KURSER rd 1 N AM NL sä LR Å 5 b ' AT 4 | UM , NV honom 3:ne pulver, hvarmed han fortfor til d. 24., då antalet af dem öktes til 4 ft., nåmligen 2:ne för och 2:ne efter middagen. Nu började patienten at fvettas mera, och vårken kommå fkåftals. Nåtterne voro dock ånnu måft fömn- löfe och orolige. Icke heller kåndes i armle- den mera böjelighet ån förut. Han fortfor med fina 4 pulver til d. 27: då han började taga gf. D. 29. öktes dofis til 6 ft. Imedlertid var pas tienten från d, 27, aldeles vårkfri, då han ånd- teligen nu mot aftonen fick några rånningar i vånitra armen, famt nedåt låren, benen och töt+ terna. D. 30, Laxerade han med-R habarber. De följande dagarne användes at taga Aconitumy fom förut. Ian åkte åfven ånnu dofis af det- ta pulver, få at han d. 3. Növ. hade tagit 8 ft. Hvad vårken angick, 1å fortfor han åt kom- ma fkåftals , famt ömfa imellan högra och vånftra armen, axeln och fotlederna. Han vår dock ej” mera 13 håftig, ej heller varade få långe tillika; fom förut. Håraf hånde, at Patienten, fom hit- tils måft legat til fångs, nu begynte at gå up- pe. Den lindriga fvettning, fom den tjuke alla nåtter, och åfven om dagarne, haft, förbytte fig ock i ett ftarkt urinens aflopp, hvilken gick likfom hade hah alla dagar, tagit Scilla. Icke defs mindre öktes ånnu dofis af Aconitum, (å' ät han d. 8. Nov. tog deraf 9 pulver. Hårmed fortfor han til d. 14., då det föll mig in at för- föka detta Medicament in forma pilulari, och förefkref hönom tåledes deffa piller: B. Extr, Aconiti fer. j; pulv. Gentian. rubr. qg. f. ut fiant. Pilul. pond. gr. j. Confperg. pulvere Radicis Liquirit. D:r. Utaf deffe gafs honom en pill d. 16. C | fas FST VORRENER x NV Og NG. Jel Avg. Septz - 207 d. 16. och 17. D. 18. började han at taga en bill morgon och afton, hvarmed han federmera höll uti til d. 22., då honom” ordinerades at ta- sa deraf 3:ne ft. Imedlertid kom vårken ånnu fkåftals; dock fick han merendels hvar natt fof- va vål. Urinen dref ftarkt, och hade han alt- fedan d. 3. Nov. å fido fatt Decotctum antifcor- buticum. En ftark Handfvett, fom han aldrig förr mårkt, åkom åfven d. 16. och fortfor tils Patienten utgick af Lazaretet, fom åndteligen fkedde d: 30: Nov., "då han altfedan d. 23: i famma månad varit fri från all vårk. Jag tåg federmera denna fjukling alla dagar, då han var munter och frifk, klagandes icke öfver ringafte kånning til vårk. ”Armleden var likvål i famma tilftånd fom förut, hvarföre jag vidare låt ho- nom hemma fortfara at bruka 3 piller af Aco- nitum alla dagar, famt tillika ingnida öfver ole- cranum en Salva, beftående af Ungvent. nervi= num, Sapo venet,, Spirit. Sal. Amon, och Cam- phora, famt båra öfver armen ett Fäårfkinn, med - köttfidan inåt vånd. idel -€AS, 2. Änkan Brita Ljungberg; 30 år gam- mal, tåmmeligen mager och blek, intogs I La- anter dd. 16. OCoOb: 1763, förren fvår vårk i högra höften, fom hon då uti 8 veckor haft, och . henne åkommit efter en exacerberande Feber, hvilken hon kort förut dragits med. För den= na vårk måfte hon jämnt hålla fig vid tången, fkrek och jåmrade fig vid minfta rérelfe, och kunde ej gå uppe utan med tilhjelp af någon perfon, på hvilken hon fick ftödja fig, eller med betjening af kryckor. Samma afton hon 2öy 1273. Jul Ag, Sopte > inkom ,:; ordinerades herne ett farke R habarber« pulver. - Dagen derpå "lades öfver dev vårkande ftållet en ftor Spanfk. fluga, fom drog braf, men utan ringatte iindring. Härefter förefkretvos hen-. HG d. 20. :Ocobl pulveres,Acomtis etter den i förfta Cafus nåmnde compofition. Hon tog der- - af famma afton ett) föll om natten uti en lin- drig fvett, och mådde ftrax andra morgonen båt- tre, » D. 21. tog hon 24 och åkte tedan fmå- Pingom dofis, 11 athon inom d. 27. hade fti- git up til 4 ft... Värken lindrades mer och mer, alt fom hon åkte antalet af pulverna. Hon gick ock redan d. 24. med en enda kryckas tilhjelp uppe nägra flag kring golfvet, D: 2. Nov. tog. hon för förfta gången f$ pulver. Håraf föll . hon den och följande natten uti en lå ftark fyetr, at hon likfom flöt. i vatten, då hön om morgo- nen vaknade. Vårken, fom hon förr plågats af, kåndes nu icke mera. tilv > Dofis af Aconitum Öktes, derföre ej vidare, utan utgick hon d. 8. derpå följande helt frifk och fårdig från Laza- retet | vek CAS. 3. En 60 års Gumma, blek och ut- mårglad, famt merendels, altfedan hennes pur- gatio menftruofa hade uphört, af frvag och ofta= dig hålfa, emottogs i Lazaretet d. 6. Nov, 1763» befvårad af Blodgång. famt håftig vårk i högra tToen. "Hon hade haft vårken fedan midfomma- . ren. förut, och Blodgången uti 13 år. . Bloden, fomsbortgick, vifte fig alla dagar, våt fyart, | grumofus och 1å ftinkande, at man knapt kun- de gå intil fången. > För öfrigt voro krafterne fådane , fom hennes ålder kunde tillåta, och mat- luften tåmmeligen god. Så fnart hon rag UR Ja MN gas 1773. Jul. Aug. Sept. — 263. je I unz Eleétuar. lenit, Lond. at laxe- fr 'Durpå förefkrefs henne d. 7. Nov. puls Aconiti. Hon tog deraf d. 8. förfta gången : norgon och-afton. Sedermera ökte hon hvar- in eller 3:dje dag antalet deraf, 1å at hon | iom 3 veckor hade” ftigit up til 8 pulver da- seligen, hvaröfver hon ej fedan gick, De 4 för- fa. dygnen mårktes i tilftåndet ingen föråndring. Floden flår fom förut, och nåtterne voro oroli= ge och fömnlöfe, för den pinfamma vårken fkull, fom. hon hade i roen. På gfite dygnet började blodgången at blifva fparfammare. På det 6:te åndrades confiftencen och tårgen af bloden, (å at, i ftlållet för det han hittils varit grumofus och fvart, nu började at blifva tunnare och råd, På 7:de dygnet flöt han helt fereufe och blek. På g. de uphörde den at fAyta. Mot futet af) det 9:de vifte fig en feg och hvit materia, lika- fom uti fluore albo, fom. ock flöt hela det ro:de "dygnet , men uphörde på det 11:te, hvarefter in- gen mera flåd, hvarken röd eller hvit, vifte dig. Imedlertid fick den fjuka på r3:de dygnet kån- ning af Hxmorrboides coecx. Varices yppade fig i ano, och. hade hon mycken fvärighet, då hon fkulle gå til ftols.. De lindrades dock efter nå- gra dagar genom Lavementers bruk, och Un- gventum Linarix, fom utttröks på Bourdonnet- ter och uptftacks i inteftin. rectum. - Hvad vår- ken i roen angår, 1å minfkades den ock fmå- ningom, och gaf mer och mer relache, men up- hörde. ej. aldeles at låta kånna fig, innan Patien- ten d. 29. Nov., på egen begåran, kom ur La- 7aretet. Vid afgåendet derifrån, fick denna hu- ftru löfte om flera Medicaméenter, i fall hon R 4 fkulle 264 1773. Jul Aug. Sept.” fl-ulle behåfva 3 men fom Bb ej federmera lå 1år höra af fig, få flöt man, at hon i inga vidare. måt- I te behöft, utan blifvic frifk, ersten ren rs NOAA Ef på Bi- Kupors företråde MEJ Bt- Stockar ; af PEHR ERTC PRINTZE ENSTIERNA, Adjutant vid” Öftgötha Inf, Regem. Lsör flera är fedan tog jag emot en Bi-Stock Eri halfnad , I bopp at mycket vål komma mig före med Bi«afvei, och når jag gång ef- ter annan fick någon Svårm 2 inrymde jag den åf- venledes uti Stock 3; men min Bi-afvel ville ic- ke fort, ty jag kom aldrig långre ån til 5 Stoc- kar, af hvilka fomlige fvårmade fållan och fom- lige aldrig. Långt ifrån at öka 68, dogo de efterhand ut, lå at jag om varen ar AI icke ågde mer ån en enda Stock öfrig. . Då beflöt jag, på Provincial = Medici Herr Do&. HaG- $TRÖMS inrådande, at, i håndelfe denfamma vil- Je fvårma, icke vidare i inrymma fvårmen utiStock, utan håldre uti Kupa, på det fått gjord, fom jag hade fedt brukas i Pommern, Jag hade ock redan en fådan Kupai beredfkap > då min Stock midt i Junii månad famma år fvårmade, hvars före jag genaft uplåt min nya Svårm FN til bonings- ftålle. > Denna Bi- Kupa fvårmade år 1772 tre gån: Ber, nåmligen d. 14.3; 24 . och 25. Junii, de ine | r / KO Wisiins niel fullgoda, men "deny iten 3 alla tre blefvo herbergerade 1 Ku- | sd äga "Den för fte af 'deffa Ö nåmnde. rmar , nämligen den fom kom d. 14. Junii, gaf redan (amma fommar, d. 31, Julii, ifrån fig en Svårm: en (få mycket mårkeligare håndelfe > fom ingen hår på orten vet exempel på någon - fådan Svårme - Svårm. Det låg föga likligt ut, åt denna 1å fent ankomna Svårm (kulle kunna bibehålla fig vid lif, når federmera en våt höft tilftåtte. Ja underftådde honom alttå med nå- gon föda , både fram på efterhöften, och i böra Jan på våren vid blid våderlek , hvilket alt ihop kunde utgöra x flop honung. Hårigenom bår- ; fade han fig vål, och år nu flink och arbetfam om de andra , men har ej ån fvårmat, afvenfom icke beller den 3:dje af d. 25. Jun. Uti innevarande år 1773 har Moderkupan gif- vit mig 2:ne Svårmar, nåmligen d. ry. och 22, Juni. Defs förfta Svårmafd. 14. Jun, eller den a famme fom i fjol gaf Svårme-Svårmen, har i år gifvit ocklå 2:ne Svårmar, nåmligen d, 6. och kun ; Likatly har Moderkupans andra Svårm af d. 24. Jun, från förledet år nu i år frambragt 2 ne: sSvårmar, nämligen d. 20. och 27. Junii, Således har jag på >2 års tid århållit 10 Svår- mar efter en enda Bi- kupa, hvilken, når den "åfven inråknas, utgör den it:te Kupan i råk- hingen; alla frifka och i godt frånd. En gan- fka ftor fkillnad. emot de förra arens atkaftning, rg jag nyttjade Stockar til mina Bi, och ånnu + hade begynt med Kupor! Rf5 Men 266 1773. Jul. Aug. Sept. Men för at ånnu båttre sla förmånen af Ku= | por framför Stockar i i anfeende til Biens trefnad, bör jag beråtta om. min ofvannåmnde »Bi- Stock, | at den hela förledet år 1772 ingen gång fvårma- de, och at den famme ändteligen nu i våras fants vara blifven död. Hade jag icke, då denne Stock fifta gången år 1771 fvårmade, placerat den Svårmen i Kupa, lålom jag gjorde, utan i Stock efter förra vanan, 1å torde jag nu, i ftål- let för den vålfignade mångden Kupor jag åger, haft blott en eller annan vanmägtig SLoCK /: .kan- fke ock ingen. | De Kupor jag nyttjar, . har jag indfvat en Soldat hår åa orten at göra, hvilken vål fkulle araga fi fig, at äfven göra lådana åt andra, til fkå=- Et pris, om de i god tid beftåldes. Jag för . min del vil ej undandraga mig, at derom göra all den anftalt, fom möjelig år, om min åtgärd deruti anlitas. Man kan vål framdeles a. dera Karlar, fom låra fig konften och handlaget hår- utinnan, om de få fe detta göromål få lönande, at det kan blifva dem til någon födekrok. 2 Mina Kupor åro en aln höga, 2 qvarter 4. tum i diameter, fedan taket flutas, hvilket bör- jas helt fmalt, ovh göres något mer ån I qvar- ter högt; fCderaren 2:ne krantfar lika vida ånda utföre til bottnen, hvilken gåres trinn fom Ku- . pan, och I tum vidare rundt om , men för flö- gen 4 tum, famt fått höflad inåt, "Detta år är. on för(vårm, då han förft intages. För en efterfvårm, i fall den år mindre, blir Kupan 2 tum ringare i diametern, och för en af de min- fta kan = alns diameter göra tilfylleft. "En tum mer eller mindre kan ej fkada; dock tyckes, at X = 3773. Jul. Aug. Sept. — 267 öfve r 3 qvarters ln får ingen Kupa 1af ay om det ock vore til den ftörfta fvårm, nåmligen i: början. Sedan min Moder-kupa för- ledet år hade fvårmat, och. Bien någon tid ders ter mårktes ej hafva rum, fatte jag en krants under Kupan; hvilket nu i år torde fordras, då vål til den , fom til de 2:1ne förfta tjol- lärs marne. De acne Kupop, ,åom 1, av; icketvärn mat, har jag redan funnit mig föranlåten at un= derlåtta en Krants på hvardera, Då en Krants underfåttes, kollas Kupan rundt omkring. 'med en. knif, fedan drages en ftöltråd imellan” Kupan och bottnen, på det , "Vi fallnå- gon kaka midt-uti år faft, den derigenom må > blifva "lés , ty annars kunde den nedfalla vid "Kupans- uplyftning > och förderfva både Vife och Bi. Detta har jag förråttat midt på da- gen, då min drång uplyft Kupan, och jag fatt Krantfen inunder, hvilken (edan blifvit tillmes tad, och halm- mattan årer pålatt. Vi fom tager en ST uti Kupa 2 Och liter den famma öfubbad fa 1.2 a 3 ar, utan annan åtgård, ån at, fedan Bien fvårmat om ä- ret, den fullbyggda Kupan ökes med en Krants, lårer "förundra tg öfver Biens: förökelfe. Jag tror, at Bien trifvas båft på fjelfva man- gårdarne, åtminftone blifva de mera fpaka och fredliga af det de ofta få fe folk hos fig; de haf- «va ock dår båttre efterfyn, då man efomofraft har fina vågar förbi dem. Men Bi-g "gården bör vara kringftångd, famt. hållas ren, 1å ar inga fmå- rkarur fa fobnna derin, och godt, om SNppEepe bakom och på fidorne hafva lugn af hus hus eller plank, 1å at icke ftormvåder fritt få bruftipa' dem. "7 fv a ; Når någon Kupa blir Vife-fallen, eller för= lorat fin Vife, 1å har faken ett förtvifladt ut- feende, och vil mera lycka ån konft til at hjel- pa. Mig hånde tfådant nu i fommars, och pas= fade det fig då tå vål, at en efterfvårm vid fåm- ma tilfålle kom , fom hade flera ån en Vife med : fig, hvilket jag förut af deras tårfkilda ropan= de hade förnummit. Då nu denna fvårm fatte fig, delte den fig i 2:ne högar, fittjande tåm- meligen nåra hvarandra, af hvilka. den ena var flor och den andra nog hiten. "Den ftora högen inkupade jag i en tom Kupa, fåfom tfåker om at den verkeligen hade fin riktiga Vife med fig ; men den lilla tog jag, med den qvitft hvarpå han fatt, och lade in uti den Vife- fallna ' Ku- pan, Jag gjorde detta på en höft, ej fulleli- gen vifs på at denna lilla hög hade någon Vife med fig i följe, men förföket lyckades> och min V ile-fallna Kupa vardt i önfkelig tid hulpen. =. FERRAN Rb Thermometrifkt Rön 2 Ki opporne ; | af ANTON ROLANDSSON MARTIN. Lan qvick Goffe, om f år, ftark och ftadig Kl tl växten, föll d. 12.: FED I76f UL KKopporne, fom blefvo fammanlåpande, och lem=. nade nog årr efter fig. Under fjukdomen - | | «> han fr 1773. Jul. Aug. Sept: — 269 han uti ett rum imellan 20 och. 24. graders VR re og | ora Dagen var patienten hångfjuk med upkaftning. > 2:dra Dagen kl. 5 e. midd, var magens vår- ma 37 grad., bröftets 37 gr.» bandens 36 gr., fotens 34 gr., Tinninge-pulsflagen 97, hand«= > lofve-puisflagen 118; och anderagen 22 på mi- (Rutten. f 3:dje Dagen kl. Ö fom var underlifvets . vårma 34 gr., bröftets 36 gr. , handens 28 gr., Tinrninge - pulsflagen 915 handlofve- pulsflagen 109, och åndetagen 37 på minuten: dår voro nu fpafmer och ryckningar. = / | oc SKL 12 om midd. handlofve-pulsflagen 132, och andetagen 46 på minuten: ph Kl: 9 ec m: magens vårma 36 gr, bröftets 36 or.; handens 38 gr., handlofve-pulsflagen .-140, och ahdetagen 37 på minuten: urinen var 40 gr. varm, | 4:de Dagen kl. 11 f. m. magens vårma 36 r., bröftets 36 gr., handens och fotens 34 gr., hatdlofve-pulsflagen 107, och andetagen 3$ I minuten. | Kl. 9.e. midd. magens vårma 33 gr., han= dens 33 gr., Tinninge-pulsflagen 64, handlofve- pulsflagen 98 i minuten, Kopporne utflagne. fs:te Dagen kl. 9 e. midd. magens vårma 36 | 2 handens 34 gr., handlofve-pulsflagen 105. opporne ån mera utflagne. = / | or 6:te Dagen kl. 11 f. midd. magens vårma 33 gr.; handens 32 gr., Tinninge-pulsflagen 64, handlofve-pulsflagen 64. Kopporne voro öfvera alt ute UR 8:de På 270 yng: , Jul. Aug. Sept. 8:de Dagen om midd. magens vårma 38 gr., i bröftets 36 gr. ; handens 34 gr., fötens 3f gr.» tinninge-pulsflagen 88, bandlofve-pulsflagen 88: Svullnaden öktes i anfigtet. to:de Dagen kl: 8 e. m. magens vårma 37 gor., handens 37 gr., fotens 36 gr., kandlofve-puls- flagen 87: Större vårma i fötterne, än förut. 13:de Dagen orm midd. magens vårma 3$5 gr.; handens 36 gr., handlofve-pulsflagen 104, och ; t > Kd : andetagen 28 på minuten. 14:de" Dagen om midd: magens vårma 35 Blig bröftets 34. gr., handens 36 gr., fotens 31 gr.» tinninge- pulsflagen 915 och handiofve- pulsfla= gen io9g. | 2 j 17:de Dagen kl. 9 e. midd; mågens vårmå 36 gr.y bröftets 34 gr., handens 36 gr. fotens 23 gr., tinninge-pulsflagen 85; Kandlofve-puls- Magen 100. Bröftet var heft och magen ftinn. F£lectuarium Lenitivum tillika med Cliftir fkafs. fade Öpning: 2 | |; 20:de Dagen kl; 9 e. /m. magens vårma 34 gr., bröftets 35 gr. , handens 36 gr; fotens 33 gr.» tinninge-pulsflagen 80; handlofve-pulsflagen 95, och andetagen 20 i minuten. Hela krop- pen hade nu naturlig vårma. | 23:dje Dagen kl. 9 e. m: mågens vårma 34 gr., bråftets 35 gr:, händenhs 36 gr., fotens 33 ”gr., tinninge-pulsflagen 80 ; handlofve-pulsflägen 95; och andetagen 22 i minuten. Den fjuke Rick nu uppe. oe ä I anledning håraf; fer mah; 1:0 at magens underlif var varmaft i början af det 1:fta och af det 3:dje Stadio; dernåft varmt i flutet af i:fla Stadio; och midt i det 2:dra; 17:de dyg- net JR 03 Jali Augi Sept, 271 net ock magen 2, grader för mycket varm, af retning til ftolgång af intaget Eiec. Leniti- vum; ty genom Thermometrifka obfervationer år befunnet; at når Laxantia gifvas, blir, innan evacuationen fker, ig vårma gerna okt i å a grader: / Log Ät bråttets vårma var ftörft i början af I:fta ftadio. 3:05 At handens vårma var flarkafisi i flutet af förfta ftådio , nåft förr ån utflaget gick i hu- den, federmera "aldramintt under de dagar anfig- tet fvullnade; men åter i 3:dje ftadio var handen något varmare. : —”4:0; Åt fotens vårma blef frörft i g:dje fta- dig; eller om aftonen det io:de dygnet, innan "fvullnaden kom i den famma; men fedan fvull- naden infunnit fig> 8 kg foten til hela frgra der> och fötterne hytte denna tid minfta vårman «under hela fjukdomen: (far fi09 WAD-LIMNINgE- pulsflagen voro falskad i minuten under förfta ftadio, och dernått i bör- jan af 3:dje ftadio, då anligtets Wnttpänning var fom ftörtt: — 6:0, At hand!ofvespulfen fog tåtalt i hela 1i:fta fta- dio, i fynnerhet det 3:dje dygnet, innan Kopp -giftet gick ur blod-maflan åt: hullet; men få fnart Kopporne voro helt och hållet ätflagne på Ö:te dygnet , var hand- lofve-pulfen aldralängfammaft: vid det fvullnaden gick ur anligtet, blef han vål något haltigare, men denna ha- oflighet uphörde , få fnart fötternie fvullnat, = OK 7:00, At andedrågten var måft tryckt och haftig 3:dje dygnet; ty ftrax förr ån Kopp - giftet intog hu- den, var hela kroppen uprörd och fpånd af tetningar och fpafiner. i FÖR-= FÖRTEKNING På de Sön y fom åro införde i detta Quartals. d Handlingar: Md eographifka och Phyfifka Anmärkningar , : v gjorda på en Refa ifrån St. Petersburg til Poltava, of CHRIST. BJÖRKLUND Pag. 193 2. Berittelfe om en Fäårf eller Filfras, fom blif- > it fångad, då ban var unge, och fedan på andra året upfödd af OLOF GENBERG Zig I Lå Befkrifning på Djuret Fårf eller lg JoHAN LINDWALL 0 et KORET 4. Anmärkningar om Färfven » , infå inde af Jo: HoOLULSTEN! fö lö ME SR oc 230 4 $. Anméårkningar om Boferups Ske - Giufva j och de öfrige Stenkols > för, ök åti brass af sv Bar, SAM. GUsT, HERMELIN - oc 236 6. Befkrifning på en litt Vagn, fom kåren med CC en Haft; infånd af Carr JAGAS QUAN- é 3 TEN [a vu Re RER, : Te Medicinfka För fc Oh - med så ad ” en Aconitum i pellus; inffude ef CARL MAGNUs BLoi 8. Prof på Bi- Kapoys s företråde fram mför Bis Stockar > af PEHR än RIC PRINTZEN- STIERNA -3 7 KIA 204 | o. Thermometrifkt Rön i KOppornsl af ANTON ROLANDSSON MARTIN SR. : 268 ; år FÖ j wo RR FR og RO É v T RR | 4 Cd ; a : Sh Sd ä X hv SM 4 a FÅ Jä ) é i M 0 . få AE ; OJ TC ee - AN o— of Ber. Gvifö la NR sd 4 > fy 2 ABA GR 20 ÄRA RE > p S SSA rk brat fs Flak | > d RA | CC . i Fp | | i j | ' (1 1 = ; | | i Ri kl 1 i : t 2 > us I 6 j $ v i i k | ; ' | [0 IN | : | N .” - Å | - / $ | | | J z | ig é 4 Ä 13 - | | S - i Xx S [ | 3 A | | | | då - = | i Ad . ÖR 6 j , Tab Vi. Dre ad vivum delin. är GR as FN ET Tåg - - —A . ed ”. Z Xx je ÅT £ N ” Sr | CR »” hh pA 5; å 2 4 + 7 » 2 ; | i a : É | Ft a 7 RK 5 a RR På ” : 3 id G É i 2 z så re é ; RA 3 7 = - 5 N PRE S (e ä [ö t - : + ” RR | ? Z a a färg Arr = + rn RR ARR RER I ( 0 JÖSSE I Sör FÅ i å 2 d fore AA > 1 - S ONE iq -—$ ot 2Å + ES ska RS be SM pr fr > i st I SEEK TREA a : Bö fo c NRO a SER säd NIER nr SETT aber ört - po « RE a 9 ; FE , EFENEEVEINr NR —A > = ee —— I RAR —— me = 2 na rv - Rn Å a i - Å z A pe - : Ha a R » P - " S é a - j 7 i 4 S PE t x NN 3 $ S ES ; C | I I SA 3 j i ö € & j I : R : j ES förs — ' - ) 1 MV 4 - Be ; . : ; G d 3 SA SE G + S |; ; R - -. I Er 4 2 4 RR hi ge ” « : Made sla +" UA LS = i i 4 | ( sg 4 5 ; | i a t - ( & es -— Å i I N X 4 f RTR arg Pre kna — fr el 5 ; S 3 — é PR i FS + Alpar SATA Pkt TK 0 KONGL VETENSKAPS SE ACADEMIENS DLIN KJ | 4 int 0 UTFÖR MånNADERNE "OCTOBER, NOovEMBER, DECEMEER; LET Grd ENE NRO PRESES "Herr CASTEN RÖNNOW, , Stats-Råd och Archiater fam: Ridd. af K, N. Ord. | ör en Landthushållare år en god Barome- ter vifferligen et mycket nyttigt Inftru- = ment. Art med någorlunda fannolikhet kun- : nå gila til några dagars DIE -våder , eller. ock & | Når ÄT $ ÖRA $ FSE VA NEAR sa LA sa SEN 274 1773. Oct. Nov. Dec. någon nederbörd, känner hvar och en Landt- man, huru vål det fkulle komma honom til gagns vid Sådes- och Hö -and = tiderne, famt då jorden ' fkall betås. Men til at kunna göra deffa flut- fatfer, fordras en långre kådja af obfervationer på Barometern, jämförd med den theorie, fom låran om luften och defs condenfationer gifver, ån at endaft af hög Barometer fpå klart våder, och återigen rågn af en låg. Orta år klart med lig, men rågnar mycket med hög Barometer. $. 2. Ibland de Aué&orer, fom athandlat det åmnet, at af Barometerns ftigande och fal- lande döma om tilkommande klart våder eller nederbörd, och til lådane» verkningar gifvit na- turliga fkål, kunna i fynnerhet nåmnas HaAL- LEY, 1 Engelfka /Tranfactionerne för år 1686, LEIBNITZ, Uti et bref til BIGNON år 1719, hvil- ket FoNTENELLE vidare utfört, år 1711, uti Frånfka Memoirerne, och MARIoTTE, uti fin EfJai fur la nature de l air. Tbland dem förtjenar HALCLEY, efter min tanka, i detta målet, före- trådet. De reglör, hvilka Han upgifvit, tråffa nårmaft in med förfarenheten,;: och de orfaker han til dem anförer, fynas- båft med naturen enligé/ CI Få KAR, Vi KO EN MAR år ha 6. 3. Bland de flera reglor, fom HALLEY | - gifvit på förenåmnde fålle, år åfven denna: at enår Baronietern" fliger långfamt, 2 4.3 dagar ä rad, ftrax efter mycken nederbörd och elakt vå- der, och det tillika rågnar under detta Barome- terns frigande, man då har at vånta klart och. vackert våder, flera dagar å rad. At undvika vidlyfrighet med repeterandet af det, fom ög agt, 1773: 'O& Nov, Dec: 27 ; går jag hår förbi de naturliga örfaker > fom JALCEY upgifver til detta 'phenomiénet s ment märker: allenaft ; at det nåftan hela innevarande fär 2 förfarenheten beftyrkt. ' Vi hafve haft” önfkeligt rågn efter behof; men derundér har Ba- nétern målt altid längfamt fligity 2 3 3 dagar: ad, hvaruppa klart: och vackert" våder fölgt hela tiden bortåt. Detta” henomenet innehåller et ånnat, vid hvilket HALLEY icke Kar gjort: upmårkfamhet,. nåmligen, at det ofta rågnar un=" "der en hög Barometer , när han år uti fliganäey” och år ofta Elart vådert under en lig Barometer,” når bar år uti fall lande: TÖRErArMASa år, har det flera reför rågnat under Barometérns figande och under en högd til och med2f tum och 70, eller 80 partier; då det deremöt' under defs fal= lande varit klar äsch vacker våderlek , til defs han fallir;ted til 25 tum: ock! 10 eller 20 parcier;c: - 15 1 di Detta parad axon. fynes lemna et: mines dre förtroende til Barömeterns. fpådoms-andasnefss ter man. gemenligen;, af-honom väntar» klart -Vvåe! der; då han» år högre än:lågre, och rågn tvåtft-: om: men då man examinerar faken nogaré 3; Hå finher; man; huru naturen år fig lik3-och följer; fina! ibeftåmda lagår, och huru man kan, af fam= 1 ma: grunder. fomsman. flutar til vackert väder. af höga: men: rågmaaf låg Barometer ; fluta til rågny då han år utidtigandej ochtilklarc, då han” år utisfallande, i fynnerher. Om han I börjar Riga Rn 4 Jä rv - | If. Det år nu nera ingen tvifvel göran! ar LEA condenfations-lag är fådan, at defs denfiterer äro proöpörtionelle emot de SÖ S 2 — gans 276 17.73. Oc, Nov, Dec. gande luft - columnernes tyngd: Då man af den=, na lagen, och tillika af gravitations-lagen, fom följer afftåndens quadrater ifrån jordens medel-. punét, tvårtom, vil föka luftens denfiteter uti or. lika afftånd ifrån jordens yta på et ftålle P på jorden, 1å drager man igenom jordens medel-. pun&. 7, Tab, X. Fig. 1, råta linien TPBDF, och upråttar råtvinklige ordinaterne RP, AB, CD,: OM &c. proportionelle emot denfiteterne uti af-. frånden P, B,D, M &c. ifrån jordens medelpuné& 7, och kallar dem », men afftånden TP, TB &c.. x, och finner, at differential-2xquationen, fom fkall utmårka naturen af kroklinien RACOE, hvil- ken år locus til puncterne R, 4, C, 0; Ex blifver. , ; ; d i i i denna dy — 7, hvilken integrerad, gifver I ue ERT KL vä denna, log. oy= = eller ,”= NE "Denna: equation gifver tilkånna, at råta linien TF år affymptote til krok -linien RACOE,; och at den= fiteterne 4B, CD, &c. aftaga uti et geometrrifkt förhållande; når afftånden TB; TD &c. ifrån jor- . dens medelpunét våxa uti et harmonifkt förhål- lände. Utaf denna nu befkrefne' arten af: krok- linien RAE följer åfven, om- Barometern faller, och följakteligen luftens denfiteter ofvan för det: fållet, dår Barometern år fallande , minfkas, och": krok -linien QHI då blifvit locus til punéterne' Q, G,H, L, I, &c. vår PQ,HD, LM, föreftålla: denfiteterne under denna lågre Barometern3" at: förhållandet imellan ordinaterne CD, HD, uti fam- ma afftånd ifrån jordens medelpuné& minfkas be- ftåndigt, ju förre afftånden tagas, det år, at 48 har AVR RENA LIG FR ARSA ASPA Ne RER SN / INGE LT 1773. OO Nov, Dec. 257 "och tå vidare. SR LUTA Nn PRE j SR 0 OS. 6. Utan at gå in i den tviften, fom iår -Phyfici imellan, huru de particlarne genereras, hvilka genom fin coagulation utgöra moln och fa Se pl e . . (6) gifva rågn, och huru deffa, hvilka innehålla en "har et förre förhållande til GB, ån CD til HD, i materia, fom har mera fpecifik tyngd ån luften, kunna upftiga i den famma, antager jag, at moln å [0] SG tupkomma, då en myckenhet af deffa i luften upftegne particlar komma hvarannan mycket nåra, och likafom coaguleras, famt at, enår des- fa molnens denfitet blir fådan, at deras gravitas fpecifiea blir ftörre ån den luftens, i hvilken de "hånga,; de då gifva rågn ifrån fig, fedan vatten- ; particlarne genom denna condenfation. kommit hvarandra 1å nåra, at de genom fin inbördes at- trattion kunna utgöra droppar. $. 7. Då vi nu, i anledning af det fom år "fagdt i de 2:ne föregående $$, vilje underfåka, huru det fkall gå til, når det har rågnat, och Barometern börjar ftiga alt mer och mer, 13 "finne vi, at de efter detta rågnandet , fom fkedt under en låg Barometer, qvarblefne dunfter fko- Ja då börja at upftiga alt mer och mer uti den luften, fom nu efterhand mer och mer con- denferas, sKrok -linien GHL I fkall. då avancera "alt nårmare och nårmare til fituationen 4COE; men emedan 4B har altid et ftörre förhållande til GB, ån CD til AD, under detta Barometerns "figande, 13 måfte de lågre och tjockare dun- fRerne upftiga fortare ån de högre, och det con- tinuerligt.. Deraf följer fåledes, at luftens cone denfation, fom tilkånna gifves genom Barome- 3 terns + i TR MAN (i ö | ? i VAN | -O&& Nov Dec | ” a Y SPIN å gp Vå 0 3 Vv 30 TOM LE OR NUV TF: 1 3 terns ftigande , fkall alt mer; och mer ;coagulera de i luften qvarblefne och de nya upftigande vapeureroe, och fåledes bibehålla en mulen him» "mel, och generera åfven nya moln, hvilka, når deras fpecifica tyngd” genom denna coagulation blir ftörre; ån den luft-kretféns, i hvilken de da hånga ; fkoöla kunna gifva rågn ifrån fig: Se- s& dan Barometern derpå börjar 'at falla;' 1å fkall det hånda tvårt om... Emerlan krok-linien ACO E "då avancerar til fituationen &HLI, och '4B altid har et ftörre förhållande til €B ån CD til HD, gå fkola de nedre: dunfterne' falla fortare undan, & 2 e d ej: ' os - . vån de öfre hinna ' följa efter; hvarigenom de i > början af Barometerns fallande coagulerade mol- nen Tkola alt mer och mer åtfkiljas, och fute- ligen fkimgras, utan at kunna gifva rågn ifrån fig. Under et tfådant, fom” nu år befkrifvet, Barometerns fligande, har mån tåledes at vånta . mulen ochsrågnaktig våderlek , men vackert och klart, under det han fedan faller, och ju lång- fammare Barometern faller, defto långre har man ock at vånta vackert våder. pb 1 $..8. Emot föregående flutfatfer torde in- "våndas, at ehuru de nedre vapeurerne , under den fligande Barometern, : fliga fortare ån de öfre och tunnare , hvarigenom, den befkrefne con- denfation: vål fkall bånda, 1å diflipgras de åndå "derigenom, at de upftiga uti divergerande ra- dier utaf en fphére , hvars medelpun& år den- famma fom jordens, . hvilken diffipation fåledes fkall hindra den befkrefne coagulationen. Der- (kilde coucherne utaf vapeurer gå tillammans uti uppå fvaras, at vapeurernes condenfation derige- nom, at 2:ne de nåft intil hvarannan varande får- en 1773. O& Nov. Dec: 259 chej, år mycket ftarkare ån den rårefa&tion, + É Lb . [SER As | Ad ÅR 4 - 4 | ” fker igenom. upftigandet 1 de omtalte di= ”vergerande radierne, hvilka utomdefs.-åro:(å fmårdelar utaf radierne til de fphieter,o fom hafs va jordens "medelpunét til fin gemenfamma. me- delpunét; och til tå ftora afftånd ifrån fine me delpuncter ; at de kunpa anfes at vara parallela med; hvarandra. ; : EN å sfanolip j jag å HERR hå. 0. 5 9. Detta, fom nu år afhandladt, fkulle efter en. Geometrifk noghet vara fant, om man. finge antaga, at luften och defs condenfationer under Barometerns ftigande och fallande icke ge- nom tilftällige omftåndigheter turberades ifrån de I förhållanden; fom 2etuationen log. ,ey=—=2x ut- mårker. . Sådane kunna vara, når få väl den öf-: re fom nedre luften, hafva blåft efter en vind nå-: gra dagar, men endera fedan ombyter vind, hvar- 1genom. fådane condenfationer eller rarefattioner: kunna fke, fom åndra den Mathematifka arten; af krok-linien 4CE, med mera. 'Men i detta: föregående har jag icke bygt mina flutfatfer på ordinaternes verkeliga. ftorlek, utan: endaft -på deras förhållande til hvarandra, fådant, at det i detta ämnet år nog, at 48 til GB har et ftörre förhållande ån CD til HD, hvilket åndå kan va- ra, faftån 48 och GB, CD och HD genom defla tilfållige orfaker fkulle litet: föråndra fine förhål- landen” fins imellan. Utomdefs år det altid nog, at.i lådane frågors utredande, fom denna, haf- va gifvit deruppå uplöfning, då omftåndighe- terna annars åro lika; och at hafva dragit de-. Fas uttydning af de lagar, fom naturen allmint > RR föl- , 280 1. OM. Növ. Dec. följer, och vifat, at de phenomener., fom förfa= renheten gifver tilkånna, åro' fölgder af deffa lagarne. JG. | följa, at man borde vånta råga, då Barometern ar hög, men klart, då han år låg , hvilket ftri- der. emot det fom allmånneligen i Phyfken af- handlas om verkningarne af tjockare och tun- hare luft, Art befvara detta, år nog, at allenaft nämna den fkilnaden, fom år imellån en ftigan- de och fallande Barometer, med de omfkiften i luften fom fig då tildraga, och en hög eller låg ftilla ftående Barometer, eller fom år ganfka litet om- fiftelig, famt at det, fom i denna athandlingen år taladt, endaft då gåller, når Barometern år uti et continuerligt fligande några dagar å rad, och fedan uti et lika fallande. Samma grunder, fom or denna afhandlingen åro brukade, ftyrka eljeft de fkål, hvilka Phyfici anföra til uttydning der- af, ar det år klart elter rågnvåder under ttilla= ftående eller litet omfkiftelig hög eller låg Ba- rometer, Låt krok-linien ACE vara locus til ordinaterne, då luften år tjock, och GET den famma, då han år tunn, men nåftan, ftillaftåen- de. Men emedan 4B har et ftörre förhållande” til GB, ån CD til HD, 1å fkall ockfå AB hafva et förre förhållande til CD, ån GB til HP. Der- före fkola de dunfter, hvilka upftiga i den tun- nare luften, approchera nårmare tik hvarannan, då de efter fina fpecifika tyngder komma uti luf- tens fårfkilde regioner, och fnarare coaguleras til moln, fom gifva rågn. Deremot då luften år tjock, komma deffa particlarne til et ftörre af- frånd ifrån hvarandra. De komma tåledes icke ac d KV 6. 10. Af detta föregående fkulle 'nu fynas | NACKA VIT F ATV FOSTER ta SEO 0 Å it coaguleras til moln, utan falla, fedan de blif- vit genom nattens köld condenferade, tilbaka igen til jorden, och utgöra daggen. Derutaf' futer man ocktå til vackert våder, den dagen, då det har fallit mycket dagg om natten' förut, emedan luften genom dunfternes nedfallande igen, uran at de blifvit til moln coagulerade, blifvit renfad ifrån rågn-åmne. DAN. MELANDER. RERESEN SR PENNAN Gjorde vid Silkes- Afvelens införande NL Finland ; nde af fi PEHR ADRIAN GADD. Naken etemssodneN / $, 1. Lyinland år vål ibland: de orter i Riket, 4 . hvarett; i anfeende til Climatet, Folk- briften och andra omftåndigheter, Sfkes-afve- Jen nu minft bör påtånkas: men fom under de fmå förfök hår blifvit gjorde, jag haft tiltålle at famla några Rön, hvilka kunna tjena fram- tiden til något ljus i detta åmne, 'och gagna dem, fom i kalla Climater hugfållas, at vidare anftålla förfök dermed, tager jag mig frihet, at hår anföra dem. 2 T 06. 2. I froftvulne kalla Climater böra Muli- bårs- tråden icke utplanteras i mycket fet eller Sank-jord, utan hålft i Sand -mylla; de upväxa i det förra fallet med för mycket frodvåxta fkott, a 0 hvil= 28: 1773. OA. Nov. Dec hvilka altid af Vinter-och Väår-kölden illa med- tagas; .1 det fenare då de aldeles. Ya under kal- Ja och lingfamma Vintrar. : Så 5. j Mullbårs- håckar må man €j på deffe orter anlågga på lådane ftällen, hvareft om Vär ren Solvårman tidaft verkar och låckar faften at upftiga i trådet; håraf framdrifves blad -knop- pen, at utvekla fig för bittida, hvarefter den. af nattfrofter om Våren bortfryfer. 4. Af denne grund år ock nådigt, at röt- terne åf Mullbårs-trån , åfven fom Åkerbår , lån- ge om Våren böra vara betåckte med Snö; eller ock, at de om höften ofverhöljas med Granris, - fedan jorden frvfit. $..5r of fall om böllan ymnig Snö faller på marken, förr ån jorden tilfrufit, taga nåfta Vår Mullbårs-tråden gemenligen mycken fkada; men fopar man om höften flere gånger bort Snön fran tråden, at de vål kål-fryfa, förvarar detta tråden för den fvårafte vinter-och vår-köld. «6. Når Mullbårstrån ifrån Plant - - fcholan omlåttas. » år nådigt» at affkåra alla bjert-rötter, fom .gå perpendiculairt ned i jorden, emedan de fka kart dem under. våxten3; då deremot Aullbårs- bufkar med många horizontelle: rötter /bårga fig båft under alla våderfkiften. 6. 7. Mullbårshåckar, fom framfkjuta om Sommaren mycket fora och frodiga fkott, kun= . na med förmon toppas och-atklippas i flutet af Ju- lil månad. Herr Dire&teuren AF GRUBBENS, hvilken i fjelfva Canton: mårkt Mullbårshåckar uppe i toppen ibland af. köld och våta taga fkada, har åfven funnit Chinefaren nyttja denna :tepp- klippning, til förekommande af nyfsnåmnde olå= genhet. - $. de 177 3.70 OA Nov. Dec. 283 soo & 8. Mulibårstrån åro vål tådane våxter, fom höra til Moncecia, eller hvilka hafva Han- och Hon: blommor på et och famma ftånd, hvar- sföre de altid borde kunna frambringa mogna Från, fom åro feecunde: men vid unga Mull- bårs soch Valnöt - trån har jag ofta anmärkt, at förfta året de börjat blomma, förma de ej frambringa annat , ån endaft Stamina, eller Tlan- blommor, Americanfke Valnöt - tråden blom- ma på detta fåttet, i början 3 å 3 ars tid, förr- ån någon enda Piftill eller Hon-blomma vilar fig: når Hon-blommorne omfider framkomma, för- minfkas åter på deffa unga tråd i början Stami- ha til et få ringa antal, at en fullkomlig befrö- ning ej kan fke; jag har ock ofra rönt, både i «Academie -Erågården, fom ock hos -mig fjelf, ar åfven unga Mullbårs-trån ibland endaft haft Piftiller >. de frambragte det året många Bär Jåmte Frön, hvilka til alt utfeende voro mogna: men vid anftålde förfök ,. grodde icke något en- da af dem, ty de voro alle obefråade. då v Rj rn ÅA + 6. 9. Hvita Mullbårstrån komma fig bått före i vårt kalla Climat; de fvarta och röda åro mera kinkuge. Til högftammige trån kunna de ej med tåkerhet'upföras, utan hålft til bufkar Seller håckar, hvilket måft kommer på et ut, i -anfeende til Silkes-afvelens upfödande. Som alle a Fartarifke våxter i Finfika Climatet vid an- ftrålde förfök vift mycken trefnad ; vore ock mö- dan vårdt, at hårftådes förföka med plantering af -Morus Tartarica, hvilken våxer ikring Afloff. "Jag har bårtils icke varit 1å lycklig, ar få Frön a detta Species. Ar $. IO. NN få 284 | "1773. 'Oå. Nov. Dec. 5. 10. At upfåda Silkesmafkar med något annat, ån Mullbårsblad, har jag gjort flera förfök. Efter Botanifk theorie, har jag til fö- da påtrugat dem fpåda blad af unga Björkar,; af Betula nana, och af förvålda Näfslor, tå vida . deffe våxter höra til en och famma Claffis och ordo naturalis, och åro Mullbårstrådens nårma- fe Slågtingar. Jag har ock af. Valnöt - och Haffel-bufkar, med Sparganium och blad af A- maranthus, Lattuca och Mangold, med påftrödt doft och pulver, födt dem med blad af torkade fönderftötte Mullbårsblad : men detta har varit utan fårdeles nytta i längden. Som Chemicus, har jag ock tagit min tilflygt til unga fpåda Kirsbårs-blad, emedan det flått at förmoda, at -det kådaktiga åmnet, fom finnes i Kirsbårs-trå= den, borde hafva någon likhet med den limak- tiga våtfka, hvaraf Silkesmafkarne fpinna Silket, då de födas med Mullbårs-blad. Detta har icke heller lyckats. Det enda jag hårvid erfarit, år det, at i fall Silkesmafkar i förfta och andra åldren födas med Mullbårs- blad, kunde de i nödfall, enår de öfverlefvat den 13 kallade hvita Sömnen, fom Franfoferne kalla la Mue, utfpifas med 3. del af Laétuca, Mangoldt eller fpåda Björk-och Kirsbårs - löf emot Mullbårs - bladen, och 1i4:de åldren, då de åro en Fraize, hålla de til godo. til hålften af hvardera. Silket deraf blifver ej fåmre eller fvagare. En enkel Silkes-tråd efter " Maltkar, fom på detta fått blifvit upfödde., och, » hvilken var af 5 alns.långd, bar 9 lods vigt, förr- än den braft. Men fortfar man, at på detta fått upföda Silkesmafkar , förlåmrar fig Sil- ket med tiden af hvar generation, och afta- ger ; z 1773. Oc. Nov. Dec. 285 ger omfider då, at de endaft fpinna några trä dar Silke. | — $ It. Igenom förfök har jag funnit, at: en Silkesmafk ; fom, kort förrån den fpunnit Coc- cons, vågt 122 als i Troilk vigt, våger, fedan en fpunnit ut, med Malk och Silkes-hus, ej mera ån 49 afs, famt förlorar fåledes inom $ dagar nåftan 3 af fin tyngd. Silkes- Fjärilens tyngd år 15 ats förrån den vårpt: men endaft 7 Troifka afs efter det den afbördat fig åggen, hvilka jag ofta råknat efter en Hona til 417 6.12. En och annån gång har jag ock mårkt, at ifrån deffe Mafkars Coccons framkommit Hon- Fjärilar, hvilka lagt ftrax ågg, förrån de parat fig med någon Han> Fjäril: men fådane Silkes- malk - ågg åro altid ofruktfamme; de finnas ganfka låtta, hvita eller ljus-gula til tfårgen, famt tå aldrig den grå tårgen , fom afvelsföre Sil- kesmafk-ågg hafva. Phalxna Leopardus och några andra Infetter af detta Någret har jag åfven rönt kunna lågga flike obefröade ofruktfamma ågg. nr $« 13. Silkesmafk-åggen fkadas ej af någon köld. Jag har förvarat dem, hela vintren öfver, i et oeldadt rum, utan at de tagit fkada deraf Under de 40 dygn Silkesmafkarne undergå fin förvandling , och lefva fom mafkar, år värman åfven hos ofs8 hog tilråckelig för dem; ty efter Herr SAUVAGES. anmärkning, år 18:de graden paåREavmurs Thermometer, hvilken fvarar e= mot 221 grad på vår Svenfka, den låmpeligafte grad at vårma för Silkesmafkarie, och iådan vårma hafva vi inom hus, fom ej upeldas, ån- nu 286 1773. "Oå. "Nov. Dec. nu i September månad. ”Kuhde” "Mullbårstråa lika lått tåla Climatet, fom Silkesmafkarne , fkul- le ock Silkes-afvelen med lika låtthet hos of kunna införas; fom i de Sådra orterney På ins flyttning af Mörus Tartarica” tyckes alttå det ARN håruti bero; x Na Silkesmafkarnes fender, under det. de ;uptödas, åro 1 fynnerhet. Spindlar;, fom ock: ATA Leucophtbalmus:, Af en, tilfållig håndel=' fe hat jag ock funnit, at. man för Kattor vålr bör akta'de Silkesmafkes=Coccons ; i hvilka Sil= kes- Fjärilar qvarlemnas at komma til lifs, för at para lig, och at lågga ågg för et annat är. Kattör åro lå fnåla Efter dem) fom efter Råttor, öch har en Katta inom 8 å 10 minuter för- fört och ätit up (för mig 200 fådane Silkes-" Coccons:, Slut ffa f fer Ru EN. i: ös I kalla Clare. kunna Mullbårstrån ups föras til håckar, allenaft jorden, hvaruti de växa utftälles för nödig kåla om höften och vintren, och: Mullbårstråden- hindras, at om våren €j för. bidilst jute i våxt. $. 25 33 gb CRsf Ia p 0, Mullbårs- håckar ja en ippningg: allena det (ker "med val och i behörig tid $ 7: AN 3: 0; Muillbårsträdens beftånd berör mycket derpå; wurti, vid deras omflytt ning ifrån Planterings= >fchölan, deras rötter tilfk kapas: $. 6. 4:03 Fvita Mullbårstrån tåla. båft kalla Clima- ter, och de Tartatifke tyckas hårda båft ut kölden.: $: 9: N Er; a j:0 på RN OR TK den Nov. Dee, 287 y Orfikdn "til öfraketaame Mullbårs- från, hvilka, öfta. ifran -utrikes-örter införlåndas, bör F ej aläd igenfökas deruri, at Fröen varit gam- la och förlegade e!lér ar de blifva tagne af je brnogna. Mull ilbår, utan fatt” mera, ar de blif- vit famlade af Mullbärs- tran, "fom varit för unga, och hvilka förfta ären burit frukt. $. 3, Den fora. fkilnad, fom röjer fig i vigten > Imellan: En, Silkesmalk , och fedan den fpunnit ur fig. Silket och . blifvit Fjäril, ;utmårker sd0Ea "at den famma, tfåfom mafk , hyfer tu ymnoghet..: i lg et lårfkildt åmne,; Hyäraf Sil- 2 beredes»> och hvilkets vattenaktiga del 4 igenom. utdupttning milt afgår. $. 11, 7:0, Obefröade' Silkesmafk-å eg fkiljak från: der; sr strör äro tru krfammas RNE deras färg och "vigt: $rora,” | 8:0, At Honor af Tofeétet ” utan Handus tilhjelp kunna framklåcka ågg, men fådané fom åro j 'ofruktfamme , det beftyrker och uplyfer bes — fkaffenheten af aflelfe - lagarne i Djur- riket. ö: 0> A Finland och andra dylike kalla Climater; äl Sommar- vårman tilräckelig nog, at både ”urklåcka. och framföda Silkes= afvel, allenaft Elädane. Mullbårs.- trån tpföras til växt i lan- oa fom tåla Climatet. $. 13. ” 10: os At med andra! våxter än Mullbårs-blad upföda Silkesmafkar, lönar ej mödan 3; det kati ofte endaft ionödfäll, och på en-koört tid, SS THUN- 2828 1773. O8. Nov. Deco THUNB ERGI ÅA, B nytt Ört-flågre från Cap, > inlåndt af cc > LARS MONTI, ! M. D,. Provineial "Medicis i Halland. t Goda Hobps udden, på "Södra dat af LÅ Africa, och det deromkring liggande Caft fak landet, tåflar med de måfta Riken i verl-' tens at kunna upvifa många och befynnerliga Naturens aliter, intygas nogfamt af de ftora famlingar, fom redan 1 förflutna åra- >hundradet derifrån hemförts af en granfynt Profeffor Her- MANNUS, och en HENRIC ÖLDENLAND, och derefter af Do&or HaArTtToG, famt i fednare ä ären blifvit öfverfånde af franiledne Gouverneuren på Cap, Herr TuLBAGH; och flera andra; ;hvar- ack Ört- rikets Hiftoria. vunnit ner da tilvåxts ) denna vetenfkaps-idkare båmtat fkål til fin n 5 äng, at mycket lårer ännu vara ofedt på famma ort, | Hopp om era uptåckter, och förmånen af 'Våxternes betraktande i deras hem - ort, bar öp= nat et behageligt tilfålle för en Svenfk Ört-kån-= nare, Herr Dottor CARL PETER THUNBERG, åt, medeéelft den yngre Proféfflor BURMANNY ber medlande, ej allenåt tå denna förrättning fig updragen åf Hollåndfka Oft-Indifka Compagniety utan ock blifva förordnad; at fedan förtlåtta fin refa til; Ceylon, Amboina, Java och kanfke Ja- pan, til uplyfnings vinnande om dé je ån= nu okånda växter, fom finnas både nåmnde of ale FER Mt. ; SN 3 OM. Nov. Det, 289 afritåde uti KaMmprers, Ruredes och Rums PHI verk. Å | FFEVAM pA «Med hvad flit och buttrörtelig möda den- ne Botanicus tilbragt Halft-annat år på Cap, och under famma tid förrättat ect par hundrade mils refa Söder ut genom Cafferfka landet, bland Hoöttentotter och vildt folk; kan nögfamt flurtas af antalet på Def redan famlade Captka våxter hvilket han uti fitt fednafte bref til mig berät- tar fliga öfver Tolf hundrade Species; af hvil- ka årfkillige förut varit obekante. | Herr Do&or THUNBERG har behagat fkic- kämig en liten qvift åf ett tråd, med defs vac- kra blomma, fom geraft ädrög fig min upmäårk- famhet;, hvilket han ock fjelf anfer fåföm nytta och; bifogar åtfkilliga anmärkningar deröfver uti fin förtekning3; med hvilkas tilhjelp jag förfat- tat än utförlig befktifting, fom hår bifogas, bes ledfagad med £gur;, lådan Tom jag kunnat åftad- komma efter det til mig öfverfånda exemplar. ee Tab. XL Ede : Caulis arböreus, biorgyalis, råmöoffimös. Folia verticillata> ternå vel quaternay ingquas > lag bipolliearia vel ultra, internodiis longio- Tåg petiolata ; -patentiay ovatas Iintegerrima; acuminatå; nervofo- vernofa nervis paralleliss notatå fovers obtedtis cilus in axillis nervo- Tum plag& inferioris foliorum;, concaviufcu> Fda, fubundulåta; fuperne glabra, inferne nis « tjdiufcula: a RR 3 ve Petiok breves; unciales, aliquantum alatiy fub- > tus callofi; | sunt ert kb TEN » SÅ I | Ya 206 -1773.//Qå Nov, Dec Stipale fupra axillares, vaginales, Rc brwnäger, monophyllx. Calyx. Periantbium monophyllum, cylindricums prope bafin hirfutum, fupra glabrum, pilis ad> fperfum,, corollz tubo triplo brevius, ad: la- tus apicis dehifcens, dum erumpit flos, intus villofo+ vifcofum , coronatum foliolis feptenis, fenis vel paucioribus, -petiolatis, cucullatis. Corolla monopetala, fupera, tota albag eraffa: Tubo cylindrico, incurvato, obtufe ftriato, fen- fim paulo SORLBENS palmåri, glaberrimog os re villofo fulcato; Limbo novempartito :. laci- Nils imbricatis, ovatis, obtuliflimwis, integer- rimis, margine TERERO patentiflimis, pollica- ribus. Starmina. Filamenta nolla; AntHtrae novem, li- neares, circa medium itå affixe ori tubi in iplis fulcis, ut dimidia pars eorum intra tu- bum .includatur, dimidia altera fupra illum extendatur, erect:e> (Hriater, ungvicularcs. Pol- len flavum. t ö Piftillum. Germen inferum, planum, ceronatum tuberculis melliféris, glabrum,; Stylus clava- tus: inferne filiformis, glaber; fuperne” villo= fus , fenfim ampliatus in "élavam tubo longio- rem. Stigma oblique truncatum;> ”quingue- fulcatum, Tulcorum marginibus réflekis.- Pericarpium, Pomum ovatum, fubrugofum,” ola- "brum, virefcens, uniloculare, quinquevalve, polyfpermum, magnitedine ovi gallinacei. Detta tråd år fåledes. uti nåra flågtfkap. med Gasen från hvilken det dock YES fkil- Å Fas i ÖÅÄ Nov. Dec, 301 å med Blomfodret, fom har inga katiter på G= dan, år vid fpitfen genombrutet af blommany us. tan några Aikar, men befatt med fmå ftrutlika blad; med en i nio Aikar delad Blom-kronas nio Mjöl-knoppar; ett med fem täror tecktadt Mårke; famt frukt lik Påron, beftående af ett rum, deladt til hålften i fem kamrat. : Til föl MN hvaraf, det får utgöra ett eget Genus. Och öm Upfinnaren förtjent, at defs namn förblifs Ver i hugkommelfe hos Natural > Hiftorici, har jag tagit mig. frihet åt kalla det famma bums bergsa; hvilket kommer at intaga fin plats uti hionde Claffen och förfta Ördningen, nålt före > Trådet finnes planteradt på några få Nållen vid Goda Hopps udden; men våxer Vildt långt in uti landet. - Det kallas af Huropeetna, fom bo på Cap, Wilde Ratje. Piving v til atfkilnad från de råtta Ratje Piring, Garderia florida, kvilken Blom: Mmorne få myckert likna: > , ER > Debs blömnings: tid år Mutet af Jahwarii och början. af Februarii månader, då trådet fkall vad rå helt betåckt med blommor; fom åre bland de vackralte, och toge företrådet från de fena andra, om deras stågringsej vore få övaraktig; ty Naturens Herre har förefkrifvit dem den la? pen, at allenaft én endå dag få förnöja Gina årkaå- dåres-ögon , och fedatr förvifnå. Skadan blifver dock årfatt dermed; at nya blommor dageligen få ut; hvarigenom trådet åndock gör prydnad för .en Trågård; lårdeles fom det vål täl klipp- Ding: Am | T:2 Luk 292 1773. ÖA, Nov. Dec. Lukten af blofiman år vål angenäm, men. har dock litet obehageligt med fig, emedan den liknar til någon del lukten af Datura Strämonium, men rår längt fvagares CN NE luteligen anmårkes, at man finner några få blommot "med arta Hann - khoppar, och Blom-. kronan delad i åtta fikar, åfvenfom ock , tio Hannar träffas med en tio- delad Blom - krona; hvilket alt likvål år mycket tlållftynt. = IE ES er RT BER UT TREES Sh Om Herr Dire&teur ULFSTRÖMS Ce- ment til Valtu-byggnader.; ingifven af > FREDRIC MALLET. 0 0 Hi jag förledet år, uti September, var vid EJ Arboga, at befe Slufs-verkets tilftånd, och i fynnerhet den under Herr UrFfstnröms dire- E&ion anftålde reparation vid Drottning Ulricas och Garl den XlI:tes Sluffar, fökte.-jag noga un- derråtta mig, bade om Grundlåggningen til de ömbyggda Sluffar, emedan bottnen vid Ulricas Slufs år ganfka lös och af fåmfta flaget, fåfom ock om fjelfva Slufs-byggnadens inrättning och befkaffenhet, Det fkulle mycket förtjena ar låg- ga för allmänhetens ögon, icke allenaft den var- famhet, fom blifvit brukad uti grundvalens fam- manlåttning och vid Fördåmningarna » hvilka-fko- fra | la Los 473. OO Növ. Dec: 203 la hjelpa til Sluffarnas' tåt - hållande; utan ock' de flera förbåttringar vid Slufs- arbeten, fom Herr ULFsTRÖM påfunnit, . och hår tillåmpat utöfver Herr BELipors och andras hittils bes kanta. byggnads- reglor: men omftåndigheterne tillåta mig icke denna gången, at ingå uti he- la den vidlyftighet, fom en redig befkrifoing hårom fordrar. Jag vill nu allenaft berätta om det Cement, fom Herr UrFfsTRÖM'Y efter an» ftåldta Rön, uptånkt och brukat vid ofvannåmn- da Slufsverks- byggnad, hvars beftåndighet och faftfer jag nyligen fått erfara, då jag å nyo be- fedt och underfökt famma byggnad, Herr Di- recteur RINMANS uti andra Quartalet af inne varande års Handlingar befkrefna Cement har för- anlåtiv mig at noga efterfråga Herr ULFSTRÖMS berednings -1ått, och den fkillnad, fom deruti gifves ifrån Herr RINMANS rön, fynes mig kun- na leda til en nyttig uplyfning uti detta ange- låga ämnet veva sia Herr UrLrFstrRÖmMs 1tått at bereda Cement är följande. Tiltvå delar Trafs-eller Skiffer-mjöl ifran Garphytte Alun > verk lågges en del Le- ma - kalk och en del annan god fin Berg- kalk. Deffa åmnen blandas tilhopa, och brukas med 'vatten, hvaruti nybrånd Kalk blifvit flåckt; Brukandet fker genom ”Trä-ftötar, med hvilka det, tilårnade Cementet ftampas ganfka vål, i två timår: och derutöfver, til ett ftadigt eller knapt flytande bruk. ) RY TS 000 Förfatenheten har vifat; at vatten, hvaruti kalk "blifvit flåckt , befråmjar Cementets flyrka ech hardnande : på ett ganfka förmånligt fått. Man Har: utrönt, at ju färfkare eller nyligare KT 3 sr SAGA 294 1273. OM Nov, brånd den oflåckte kalken år, defto ftörre vere kan erhålles deraf., och man vet, at kalk flåce fom den infuper utur luften. - Herr UtFsTRÖM har tillika märkt, at vatten, hvaruti Kalk flera refor flåckes, åftadkommer Cementets haftigare hårdnande, och at man tåledes kan pålkynda Ces mentets förftenande, om mar behagar. Men 1å= fom ett vål tilbrukadt Cement på förefkrefna vis — funnits göra all erforderlig nytta, (få behöfves icke, åt med famma vatten flera refor flåcka Salk, och at dermed öka: koftnaden på Cemens tet, om-icke til befynnerliga åndarmål: > » All flags Kalk årcieke dika tjenlig och god til ect faft Cement, Hård och fvår-brånd Berg= kalk år .genom an/ftålda: förfök funnen vara den bålta > denfamma går uti förefkrefne Gemenr ftör= ita verkan, Den Kalk; fom vid Arboga Slus= far blifvit målt nyttjad, och til Cementets hård= het gjort båfta gagn, år håmtad vid Jåders Bruk uti. Glanshammars focken, Om man icke har tilgång på oflåekt Kalk, eller. om den flåckta Kalken-famlas:til dådan myc= kenhét, at den icke-til tåmre bruk hinner an-: våndas, kan man brånna :om den redan; flågkta Kalken uti någon tjenlig ugn, lålomsaf följan- de ftru&ur: En fyrkantig Ugn af Tegel up? bygges, fyra alnar: på hvardera fidansinnantils defs öpning igentåckes med tvånne Tack jårns= hållar af två alnars bredd och fyra alnars långd, hvaruppå den flåckta Kalken fkall utbredas och låpgas til vid pafs tre quarters högd. v Når ug- nen eldas, och hållarne blifvit nog heta, må- ste Kalken:.omröras, 13 at altfammans deraf var- + oo der WT 177 3: O& Nov. Dec; 295 dér vålsgenombråndt; hvarföre ugnen inråttas 1å, at -amrörandet beqvåmligen kan verk ftållas , och en Jårnfkyffel anfkaffas, förfedd meda långt rm behöfves. Uti en fådan ugn inlåg= as. femton .tunner Kalk på en gång, hvilken är affopas, få fnart den blifvit nog brånd, och ny Kalk inlåggas på de ånnu varma Hållar, fe- dan den: förra blifvit lagd til at fvalna. Förfök åro, anftåldte, icke allenaft med Jåders Kalk, utan ock med. den vanliga Gottlands Kalken, och hvardera af dem år vid ombrånningen fun- nen göra lika god verkan, fom då Kalken för= fa ängen blef flåckt. Wlan , i vigare arbete: uti Cementets. beredan- de, kan man på vanligt tått bygga en dubbel Bruks - eller. Cement -lafve, och ofvanföre den= famma, upftålla en nåftan lika ftor lafve, fom åf-; ven delas midt i tu: uti öfre Lafvarne lågges oflåckt Kalk , och vatten pumpas eller öåfes der- uppa, lå mycket, at når Kalken år vål omrörd, vattnet fynes mjölkaktigt och likt en tunn vål- ling, "Detta vatten låter man afrinpa uti nedra Ala hvareft Trafs och Kalk bhfvit förut . hopblandade, fåfom fagdt år. Hålet til vattnets afrinnande göres vid pafs två tum högt, och tre tum bredt, och betåckes med Jårn- bleck, fom år genomboradt med Sil- hål, Vill man göra de öfre, Lafvarne djupa, at mycken Kalk på en EE RR PT LER SE OM ML se med fkottlucker,, fom infåttas, då vattnet fkall DA öfas öras på den ofiåckta Kalkena och uttagas når Kalken år omröård. 3 RO KID IA > Befkrefne Cement år ganfka vål fammans« hångande, och binder all fa Sten, åfven den huggna Grå-ften , fom uti ofvannåmnda Sluffar nyttjas til den högd, at vattnet icke fkall kom- ma at få deröfver. (Mårkeligt år, at ingen vid Arboga förftod konfted' at hugga Grä-ften, då reparation fkulle anftållas på Sluffarna, faftån uti alla Sluffar finrtas huggna -Gra-ftenar, ehu- tuvål med mindre noghet. Håraf fynes, at den- fia konften, fom genomsen ifrå Breft efterfkref- ven Stene huggare blifvit införd til Carlscrona, och genom en defs Eiårling til Arboga Slufs+ verk nu år fortplantad, har, vid Sluffarnes för- fa byggnad, i flutet af förra Seculo, dårftådes varit pog allmånn. ) Cementet torkar haftigt eller inom få timar, fpricker aldrig, utom når det år för blött, och ftarkt Solfken genaft fal- Jer. deruppå, i hvilken khåndelfe: dock allenaft fi- na fprickor vifa fig uti ytan, faft ån det bre-. des utanpå fjelfva” frenen , och lemnas öpet för fria luften. Det hårdnar under vattnet, 13- fom af upvifta prof år intygadt, hvilket blef uptaget 21 fot under vattubrynen vid nedra Slufs- pöreen. Bri rottning Ulricas SlufG&, fedan det legat under vatten ifrån den 2. O&. förledet är, - då underfta ftenen inlades, och vattnet påflåp- tes, ända til den 17. Augufti innevarande är. ir A Herr ULrstTRÖMs Cement måtte ftrax nyt- ker då det år tilredt, eller flitigt ombrukas me- elft ofvannåmnda Kalkvatten; dock blifver det dåmre genom lådan ombrukning: det tål icke ” Få 1773, 1O&. Nov. Dec. — 297 Rå i hera timar, innan det blifver hårdt och otjenligt til fitt råtta åndamål: man bör täledes aldrig lemna något uti lafvar eler baljor öfver patten, fom fkall användas til de angelågnafte flållen. Då af en håndelfe, i förledne Maji må- nad, något af detta Cement blef låmnadt uti en balja, och det kom at frå uti 8 dagar, fants det alt-igenom hårdt fom ften, och måtte med Jårn- fpett utbrytas. ' Jag har uptagit Cement uti ten-fogarna, fom varit olika gammalt, och fun- nit, at det fmåningom hårdnar, få at det, fom år allenaft 3 dagar gammalt, redan innehåller fmå flycken eller bitar, fom åro aldeles ften-hårda. Det liknar inuti vår Sand-ften , hvilken uti trun= dare fkårfvor kan imellan fingren, faft med fvå- righet, fönderbrytas. Fuktig våderlek fkadar aldeles intet vid Cementets nyttjande, ej heller vattens påflåppande , fedan ftenarne blifvit vål fammanfogade: det behåfver då :allenaft långre tid til at hårdna, och år i öfrigt aldeles lika med det, fom ligger öpet för luften. Jag har vid ofvannåmndeSluffar noga underföktimurarna, : hvilka förledet och innevarande är blifvit upför- de, och hvilka-en del ftådt mer: och mindre tid under vatten eller uti öpna luften; jag har uti dem funnit ften-fogarna öfveralt lika jämna och tåta, få at numera intet tvifvelsmål hos mig kan upkomma om nyttan och godheten af Herr Ur r- stRÖMsS, på ofvan befkrefna tått, tilredda Ce- — Stockb. d. sr. Sept. 1773. 4 L dt É wo EE. SR EN | | $ AR RIS. dh där VASA OMG J. | d RN | 298 1773. OÅ. Nov. Dec. Tillåggning vid föregående. Berättelfe em Cement för Vi fdr Sksosilt så | afvr SV ud RIN M Å N. A Aed hvad flyrka och mogen Kl Herr LV Diretteuren UrFstTRÖM anlagt, och me- öden nyo upbygt, de 2:ne af Herr Profeffor Maruoet nåmnde Arboga Sluffar ,' har jag ock- få haft tiltålle at inhåmta, under det jag nyli- gen befedt famma arbete ;, och. tyckes, ibland annat, äfven det nu befkrefne och af Herr UrF- STRÖM nyttjade tårter til. Cementets beredande» förtjena ar vara allmånt bekant, och vid fådane byggnader vedertagas. Det år kustalen at då nyrbrånd Kalkt rå med mera vatten, flåckes, ån ban kan infupa, eller til fitt måttande behöfver, löfes -en god del af Kalken uti vattnet. Förvaras detta Kalk- vatten uti vål tåpta kåril, förblifver ock Kal- ken. långe deruti. uplåft; men, få fnart luften tillkommer, bårjar den uplöfta Kalken fkilja fig ifrån, vattnet, och betåcker fört defs. yta med en tunn ftensfkorpa, eller Cremor Calcis, fålom början til ften- hårdning och. en ny Kalk-ften. Orfaken. dereil. må nu vara antingen den, at en flyktig Salt; fpiritbs,. fom under, Kalkftenssbrån- ningen tilkommir , och fom håller Kalken wplöft. bortdunftar vid fria luftens, ätkomft, och låm. når fin Kalk- jord ledig til en ny förltening : eller ock at en igenom elden utdräifven Kalk- feng ake. > acr fixus - luft-fyra, nu åter ifrån luf-. KDS NR Å | ” d 4 luften infapes, och bryter uplåfnings- medlet, famt famlar Kalkdelarne til en ny förening; 1å år det dock vifst och genom Rön afgjordt, at det fom löfes uti vattnet, år det förnämfta.-och den activa. delen, fom egenteligen bidrager til Sten-hårdningen: At denna förmågan intet varar långe, utan at Kalk» vattnet frax efter afflåck- rg bör nyttjas, medan det verkande med- nau år i arbete: At flåckt Kalk vål genom « ny brånning kan återfå den egenfkapen art gåfa med vatten; 'men förlorar likvål efterhand, ge-' nom fere utlakningar, fin bindande kraft, och kan på det tfåttet ändteligen bringas til en död jord: At en flåckt Kalk ocktå med tiden förs lorar något af denna kraften i öpen luft: At om Kalk nyttjas i Mur-bruk , innan han fätt tilråc- keligt vatten, drager han federmera, til fin full- komliga flåckning, fuktighet utur luften, och . mörnardå fönder uti-muren , fom ej heller år nyt- tigt: At om en, med tilråckelig myckenhet vat- ten fåckt, få kallad Se- kalk ej fkall mifta nå- got af finbindande kraft, bör den uti jord-grop med öfverlagd Sand och jord-torf förvaras ifrån luftens åtkomft m. m. Således tyckes Herr UrF- $rTRÖMS tilftållning vara ganfka förfigtig, 1 det at til. Cementet brukas flåckt. Kalk, jämte det brånda Schiffer-mjölet ; .men at defs bindande och ften - hårdande egenfkap ökas genom Kalk-vatten, fom ftrax efter flåckningen tappas på Cementet, hvarvid »en beqvåm, tilftållning med den högre belågne Slåcknings-lafven, ofvan. om Bruk-laf- ven, förtjenar upmårkfamhet.. Den grofvare Kalken; tom blifver öfver efter affilningen, går ledan: godt :gagu utinden tjocka och af ohug- ve så Re , : . JAN NEN ng Sch / "gen Sten upförde bak= muren, och går: fåledes' | icke heller förlorad. De fmå fprickor, fom af häldigs torka kun= 300 1773. OM Nov. Dees ARN EE 0 0 I na yppas uti Cementet , förekommas "gen: om ftarka : fog - flrykning med FIeRIDe I ppt vr foga Nefvar, Vid Garphytte Alun - verk, rt 'ett dylikt! Cement för förtta gängen blifvit brukadr, var ej tilgång at nyttja någon annan blandning, ån' en gemen Berg-kalk , med hålften af en ny-fläckt Syr- "kalk af den tåmre flolågriga Kalk- ftenen, fom, til confiftence af en tjock gröt, blandades med Berg - kalken, och imed hälften Schiffer= mjöl, elier något mer, fårmedelft Jår: a knifvar arbetades til ett lagom Mur-bruk.- "Herr ULFsTRÖMS lyckeligen nyttjade Ce- ment beftyrker nu för det'förtta, hvad redan uti 2:dra Quart: af Kongl. Academiens- Hand=- lingar för innevarande å år om detta åmne anfördt: ; finnes, Hhåmligen, at "Schiffer-mjöl ifrån Garp= byttan, fålfom beftående tå vål af em glassbrånd, fom en abförberande jord, jämte någon Alun- fyra 3 med låkerhet kan farsan i flåller för den: af ika gerund-åmne tilkomne utlåndfka Tarras eller Terra 'Pouzolana, och at den uti famma afhandling pag. 114. 'korteligen befkrefne Lena- Kalken åger mycken del uti Cementets hård- het: famt, at dår en dylik Kalk>ften. finnes, fom uti ink, gifver en fvart= fläckig och ftundom blåaktig Kalk; fom rå uti Skedvatten löfes håftigt, och åter kan tållas -med”alkali til en hvit Kalk; och fom tåledes icke innehåller något Järn, utan allenaft et brånnbart åmne: dår igen man en fådan til Cement och farkt Murs bruk 4973: OA NovilDee. gör bruk tjenlig Kalk. För det andray gifver den= "na beråttelfen god handledning til en betydande "förbåttring uti Cementets tilredning, tå vål fom Jen” tilförlåtelig intygan om def bindande ftyrka och "goda beltånd emot vattnets åtgård, hvil- ket år det förnåmfta , fom vid tädan bygg- nad fökes. tar DR dd | BENNNTNSNOKNRNN ANNA För AG a RON, SR AG Om Nucis Voinice nytta emot Rid- fot, JOHAN OTTO HAGSTRÖM, M. D; Provinéial - Medicus i Öftergöttand, G 1 EK Får i Lånet hafva Röt- feber och Röd- fot I I på et är varit mycket gångbare och fmit- tofame', tårdeles ibland. Allmogen och de /fatti- ges fom”fhitrat de: förmågnare, hvaraf månge -aflidit; innan tjenlig Låkedom hunnit vidtagas, "Aldrige och Barn, låfom af fvagare krafter, haf- va fvåratt blifvit angrepne; dårnåft Skörbjuggs- fulie och Lungfotige, af hvilka fenare tå och med möda kunnat, råddas, SÖN > Röd-foten igenkånnes litt, utom Hera tec- ken, af pinfama ref och fet i buken; och håf- tiga, trågna, men ofta fruktlöfa, trångningar til ftols, imed blodblandade flinkande excrementer och tarm-fkaf, fom, når bot ej mellankommer lutas med Kall: brand i tarmarna. NV Den | 302 1773: OA. Nov, Dec, . «Denna fjukdöm började förledne höft, 2933, Banfka vidt ucfprida fig; 1å i Staden Linköping, fom på Lander i Hera Soknår. Jap fick då bes fallning af Herr Prefidenten och fandshöfdins gen, famt Commendeuren af Nordh. Orden, Bas Jon STRÖMFELT > at fefa til deffa Soknar, Det fkedde: jag lemnade til de fjuke nödiga Medis Tamenter, dem Kongl. Collegium Medicum es mot Röt-feber och Röd-fot uppifvir, eler Mes dici cijeft plåga förefkrifvå, med tundervifning, huru de borde brukas: men nåt jag måtkte, åt de ej altid gjorde nog mar verkån, famt betånka te, at de, för den itora myckenheten af fattis ge fjuke, fkulle blifva för koftfame ; började jag efterlinna, om icke något mindre köftfamt Lä kemedel> i fyntierhet emot Röd-foten, fom var den allmånnafte, fkulle kunna påfinnas. Jag pås minde mig då några vidtberömda Låkares Thed» Xie: Dyfenteriå Epidemica eft Hembrrbagia iåreflinga rum ab acaris; hvilket bragte mig på de tankars at aldenftund Nux Vomica fördrifvet och dödat vifla fyrfotade djur, lå torde den åfven fördrifs va fina Atari, Nucis Vomicé befka fmak flyrks te mig i den tankar; Och föm jag vifste,; at den, uti mättelig dofi, kunde ofkyldigtsintagas af månnifkor, beflöt jag, at förföka defs verkan. Men emedan alle förfarné Medici bjuda ; at iman, innan egenteliga fpecifica Låkemedel ingifvas emot denna fjukdom, bör rena undetlifvet med något attörande och magftårkandey låt jag några fjuke förft intaga Rhabarber; blatidad med Cre> mor Tartari, och fedan et Pulver om dagen af Nuz vomica, til en Serupels mått pro Doi; öch fann dåraf en förtråffelig verkan; och bät= ER tré 105. sa Novi Dee, 303 jag fjelf hade förmodat. Af de många och Cafus jag fjelf närvarande haft under | - g, förlök jelt när hånder , vill jag anföra några få. VAR | | | ; 00 Cafus I. Skole-pilten Killrothy af vid pale is års ålder, faftnade om höften 3; 1772, förft i Röt- feber, med bitter elak fmak i:munnen, orfen tunga, blek-gul hy , m. m. Jag låt honom i början intaga ITpecacuanha, och fedan Mixtura fimplex i Korn vatten. Detta brukade han i några dagars Imedlertid var jag nödfakad, på befallning, at refa på Landet. Vid fnin åter- komtt, efter 8 dagar, belökte jag Pilten, fom då klagade öfver häftiga flitningar och trågen blodblandad Stolgång, til 14 eller 14 fedes om dagen. Jag låt honom i 4 dagar hvar morgofr intaga en portion Rhabarber, och mot natten "en dofis Venedifk Theriac, ,. Men Röd-foten var infka envis, hvarföre jag omfider fkred til Puls ver af Nux vomica, det han intog en gårig om dagen uti varmt Korn-vatten, då han, efter 4 'Pulvers bruk, blef aldeles :frifk, NN pv Cafas av Börgaren isberg hår i Linköping, kickade "efter mig i October Månad 1732, te- dan han flera dagar utftåte häftiga plågor af Råd- fot, hvarunder mycken blod -afgick. Han var blod-rik och 1åg fredig ut, hvatföre ådren öps= nades, och federmera brukades dels Ipecacuan- cha, dels Rbabarber med Cremor Tartari, ”E- mot nitterna låt jag honom få ro af Theriaque. Han fifrifknaåde Here gånger; men föll äter in i Röd-foten, 1å Mart han gick uti fin Handels- a Sedan både han och jag tröttnat af de Många och tåta recidiverne, gaf jag honom mitt (3 k | Pulse 304 1773. ÖS Nov. Dec | Pulver, hvaraf han, efter 2 Pulvers bruk, blef aldeles 'frifk , och har ålt fedan mådrt vål. ' Eafas 3. En tiggare-Gåffe ifrån Wadftena, af ir års ålder; köm til mig, smed tårar i ögo- nen, och uptåckte förft fin nåkenhet, och ders nåft fina plågor af Röd-för. Med et par Skor och et Lin-tyg fkyldes hans nåkenhet>; och Röd- foten botades med Rheo et Nuce vömica puls 'verifata; hvaraf han, efter-3 dagar; blef hel- bregday. och går ånnu hår i Staden i fina pals tor, frifk och fund. KAR eld - Cafus 4 & 5. Stads- Fåltfkåren Gökts tvåns ne Pigor, Maria och Stina; ljuknade i Röd-föt; med vanliga fymptomer. - Efter en dofi af Rha: barber och tvånne af mina pulver, intagne af "hvardera, blefvo de bågge fin fjukdom qvitte; och viftas ännu frifka hår i Staden. ad Cafas 6> 7, 8. Fattiga Enkan Kirfia på 8. Koörs-gatan, med fina 2 Söner, en af I och en af 8 års ålder, antaftadés alla tillika af Röd-fot, midt uti Oéober förledet år. Jag befékte deffa uflingar, och gaf dem förft Rheumy, och fedati Nucem - vomicam; De åfvervunno fnart fjuks dömen ; och lefvå ånnus. / Cafus 4 och 10. Affkedade Ruftmåftåren Tik berg och def& Huftru, öfver jo år gamle; FA nade förft i Röt- feber; och under den famma ÅA Röd=fot, med grufveliga ref och blod -gång tum excreris. - Med-acidis dåmpades Röt-febren, men RöÖd- foten med Rheo och Nuce vömiga; allenaft 3 gånger idtågne af hvardera. Cafas ii och 13. Vattu>skaren Bergftess Hus -. fru och dels di-barn om 12-års ålders; råkade É i | j : N ut sa AREALER ARR Ra dnr kas KEN Mod AD SER SRA «AL NA ät Sh Gry 23. OM Nov. Dec: 305 ut för en håftig Röd-fot. Jag låg med ömkany huru det fpåda barnet qvaldes af ref, under det klara blodet äfgick med exerementerna. Mo- dren intog, flera mornar å rad, af. Rheo och Nuee vomica 1 oblat.” På barnets buk och nafs: vel applicerades Theriak, fom gaf det-ro och lifa, fedan det förut intagit Tinctura Rhei. In- om $ eller 6 dagar, öfvervann både Modren och bårnet Röd-foten. De lefva ännu frifka, faft ån barnet år magert, förmodeligen för Modrens fraga föda. | Cafus 13> 14 och 15. Poft-drägaren Pills Hus. fru; Knappmakare - Getållen Schröder och den fenares Broder Foh. Schröder; om 12 älg åntas ftrades af Röd-fot ;' hvarföre de brukade förft Rheum och, 12 timar derefter, Nux vomica, och det allenaft 2 dagar i rad, hvarigenom dé: alle blefvo til hålfan förhulpne. > Cafas ib, 13,18 13 äch av. Hallråtts-Vaktmås flaren Wollerén > Vakt-karlen hår vid Slöttisars vréften Svea Larsjen , Arbets-karlen Peter på $. Kors Gatan, med defs Huftru och Dotter om & åra blefvo alla ifrån famrma fjukdöm med famma me- del befriade. Aldramått fyffelfatté mig Vakts kärlen Sven> fom förut, på fin huftrus råd; brus kåt ett 1å ohyggeligt medel; at jag blyges det anföra, hvaraf hans plågor blifvit odrågeligare ; ; med ftårk Feber, knipningår, fömnlöshet, matt- hét och ångflan. Dét drög ut hela 3 veckors nå, innan han öfvervann fjukdomen; och ån lån= ge tid, innån hån fick fina krafter. Han has é huftru och 3 barn i fin koja, derföre gjor= dé jag min ytterita flit, at dageligen beföka hos SN U nom 306 | 1773. | Oå. Nov, Dec. | K . nom med Medicamenter och tjenligt uppehålle. Han lefver ånnu. | Cafas 217 225 23, 24 och 25. Pigan Brita i- från Ny Socken, Soldate-enkan Sara ifrån Klo- fters Socken, Torparen Ni/s på Malmfkogen och 2 defs barn, fom alle hade Röd - fot, fingo u- tan betalning Rheum och Nux vomica, med öns fkelig verkan. Cafus 26> 27, 233 29, 36. Hår vid Slotts-arres ften voro, i Of. och Nov. 1772» 30 tångar, af hvilka $£, 6, och ftundom flera, i hvar vecka fjuknade:: De lågo influtne i hvåltda rum uti ne- derfta våningen af gamla Slottet. Ingen fpis, ingen. kakelugn, intet fönfler var på viffa rum, utan allenaft et litet hal af I. qvarter i fyrkant på dörren, hvarigenom dagsljuflet inflåpptes, når dörren tilflöts, hvilket fker vinter-tiden klockan 3 eiler 4 efter middagen, til kl. 9 nåfta mor- gon. Hvad ftank af Rödfotige dår vankade, kan hvar och en ”föreftålla fig... Medicamenter feltes icke, men i brift på fkörfel utråttades med dem. alsintet. ”Hårom gjorde jag föreftållning - hos vår ådel-och .ömfinnade Landshöfding , Herr Préfidenten m,m. Baron STRÖMFELT , famt hos K. Collegium Medicum, fom genom Herr Ju- föitixe - Cancelleren och Riddaren LILLIESTRÅ- LES berömvårda bitråde uträttade, at eldrum, med föntter, golf, bånkar och fångar blefvo för deffe uflingar inråttade. Innan det fkedde , död- de 15 .rådfötige delinquenter på en månad, mått af olidelig ftank och rutten luft uti de gamla jord- kulorna. Men fedan de öfrige flyttades i nya ljufa eld-rum, har icke en enda dödt af röd- fot, 1773. Oå Nov. Dec. 307 fot, ånfkönt de alle efter hvar annan haft både. "Rört-teber och Råd-fot.. Hos deffa patienter har jag oftaft och tydeligatt erfarit kraften af Rheo och Nuce, vid tilftörande håftig och pinfam utfor. Til deras vederfående bidrog ock gan- fka mycket den ej nogfamt beprifliga barmher« tighet, fom Herr Baron och Préfidenten m, m. bevifade dem, i det Han, 1å ofta jag för dem ”begårde något Pontack, at dermed ftyrka deras” utmattade kroppar, låt fkicka til äem några Bou- teiller af detta Vin, åfven fom Han ock behas' gat meddela de måft nödlidande ibland dem, Skor, Strumpor, Lintyg och andra nådtorfter, Det vore för Kronan en drågelig utgift, at beftå Ar- reftanter i hvart rum några fmå Jårn-pannor, at upvårma fin mat och dryck, nägra frifka halm= "kårfvar hvar månad at ligga på» med mera 13. dant... Nu fattas deffa olyckliga all ting: de förgås af frat och ohyra, fom famlas i den game. Ja unkna halmen, at förtiga, det fmittor dårifrån' fpridas öfver hela orten... Hvad jag på et år ut= ftått af fjuka arreftanter och andra fattiga, lemnar jag obemildt. sin 4 > Upmuntrad af den goda verkan, fom före. : nåmnde Medicamenter vilat på de hår upråknade' och många flera Patienter, meddelte jag Kyr=' koherden BECKMARK i Krigsbergs Socken en fats af famma Medicamenter, at gifva åt fattis ga af Röd-fot befvårade: men fom jag fruktas: de, at ingen fkulle vilja intaga" Pulvret, fom: vifste at det beftod aF Nux vomica, hvilken i ' allmånhet hålles för giftig, 13 gaf jag det et annat namn, och kallade det i förftone Ameris can/kt Pulver; men fedan ftillande Pulyer. Det ed Ua drög= / 3208 1773. O Nov. Dec." drögde ej långe, förr ån Paftor BECKMARK bes gårde mer af famma mg Medicamenter, med intygande, at Pulvret haft en förunderlig ver. "kan at ftilla håftig utfot, fom fölgt på Röt=" feber, famt at det jämvål hulpit dem, fom ge- naft af Röd-fot blifvit angrepne. Med famma. glada tidningar hafva ock många flere af Prå- fterfkapet, fom fått af deffa Medicamenter at utde- la, fågnat mig; fåfom Probften och Kyrkoherden i Wreta Klotter, Herr Mag. TiB. TIBURTIUS$- Kyrkoherden i Winnerfta: Herr Mag. P. W:/ LitzenNIus; Probften och Kyrkoherden i Rifin= oc Herr Mag. D. ADOLPHSON; Probften och Kyrkoherden i Hellefta, Herr Mag. LAuRBECK; Vice-Paftoren i Weftra Eneby, Herr A. O- STERGREN;3 Paftoren i Ljung, Herr J, Nor DELL; Probften och Kyrkoherden i Qvillinge, Herr P. ÄnF; Kyrkoherden i Öftra Eneby» Herr M. MoseLius; Kyrkoherden i Mjölbys Herr J. FALK? Kyrkoherden i Skedwi, Herr EnGsTRÖM; Vice-Paftoren i Klockrike, Herr Jou. Wicius, m.fl. hvilkas Bref, antingen in o- riginali eller uti bevittnad affkrift, jag dels redan til Herr Archiatern och Riddaren BicK och Kongl. Collegium Medicum intåndt, dels hår hos Bifogar: Af dem kan Kongl. Vetenfkaps” Academien fe, at en ftor myckenhet Röd-fotige, til 40, 60 å 80 uti hvar och en af deffa Sok- nar, ja i Schedwi til 245, nyttjat deffe Medi- : - camenter: at de flåfte, fom brukat dem efter förefkrift och i råttan tid, förr ån fjukdomen tagit - Öfverhanden och utmattat dem, kommit fig fö- re, och det gemenligen efter 3 å 4 dofes, el ler 13 många dagar. At månge, utan N:o ; AR ; | Cr, d G SMET « ä hör vå ad NR ; ÅR fs Z | INT in EN EE od SA all8haft genom Pulver af Nux vomicay, | äuppit fjukdomen: at det i fynnerhet tjent för Folk, fom varit i deras båfta ålder; nyttjat grof -fpis; och gått i ftyft arbete, och:at Pualvret, når det intages uti varmt vatten: eller dricka, gt lindrigare och båttre verkan , ån i kalt. ti Schedwi Socken: hafva af 255, fom haft Röd-foten, allenaft 22 dödt, ibland hvilka vo- fö10 Barn, fom mån ej kunnat förma at taga in”detta båfka Medicament, och 12 drögde för långe, at gifva tilkåänna fjukdomen, då låkemed- let fedan ej kunde hjelpa. de Vv Genom GUDS nåd och vålfignelfe har jag fåledes haft den hugnaden, at med detta fimpla medel frålfa många nyttiga Medborgares lif, och hoppas at ån vidare dermed hafva famma fram= pång, ty farfoten år. beklageligen ej ånnu hår i (RARE OUEICE GÄMPAO vp tt eg Bana NV Sedan jag genom Bref-våxling med Prob- flarne TiIBURTIUS, ÅDOLPHSON och flera, famt af egen, förfarenhet blifvit öfvertygad, at Pul- vis nucis vomic2e, når det flrax. i början af fjuk= domen .intagés, enfamt förmår håfva Röd-foten, ar; jag, til mera bevis hår om, -bordt: anföra. följande Patienter; fom. utan Rhabarber,:endaft: med Pulvrets bruk, blifvit råddade: nemligen, ymnafiften Kinberg , Skole - piltarne :Hallander >; berg > Mörling > Scharff, Sif och Åfrand, famt minga andra; fom det blefve för vidlyftigt at upråkna. . Dock håller jag ,tils vidare före, at Man. ej i otrångdt mål bör förfumma Rhabar-. berns bruk. Stundom har jag med litet Ele= Etuario Diafcordii gjort Boli -af-Nux vomica, i 10 17 73. Då. Nov. Dec, och med fördel gifvit dem åt fådane tjuke, fom varit deligarare upföddes +. > noeraldieV ; —-< At oleofa och Sulphurata ej tålas af Aca- ris, år bekant. Art ock ofaltadt Smör, flott aF€ Flåfk, Krut med Brånvin blandadt, m. m.-of- ta curerat Röd-foten, har jag under nårvarande farfot fåkert funnit , och flyrkes dåraf i den tan= kan, at Acari torde vara orfaken til de pinfa- ma ref och flitningar, fom åtfölgt fjukdomen. Brånvin blifver ett förtråffeligt Medicament, om — defå bruk ej ftråckes långre ån til Apotheken; - hvaremot det år ett gift, då det dageligen och i otid brukas, fom .förkårtat oråkneliga månni= fkors lifs- tid. FR | — Hvad verkan några andra Medicamenter baft, dem jag för denna tjukdom förfökt, vill jag en annan gång hafva den åran at beråtta. I- medlertid hoppas jag, at det nu af mig upgif= na botemedlet för Röd-fot fkall af andra, fom detovilja förföka, finnas godt och kraftigt, håltt om man bjuder til, 'at göra det fmakligare, el= ler gifver det i Piller eller på annat fårt, at det låttare må kunna intagas. Arméer i fålt, fom gemenligen åro utfatte för Röd-fot, hvilkem ock derföre plågar kallas Fålt-fjuka, kunna för= modeligen hårigenom vinna mycken fördel, och . Medicinal= verket lifas i defs annars många och dryga urgifters? 14 Md WL SOL aRO te KA CCEn arbetares Hf år et lefvande Capital för Staten, fom i Politifkt affeende har et vårde af 1195 Daler Kopparmynt, och, då han år gift, går til et vårde af 2190 Dale (f); Når man. . (") Se K. Vetenik. Acad. Handl; för år 1748, påE. LAT. | «4 1773. OA Nov. Dec. 311 I nu vet, at Linköpings Höfdingedéme åger öf- ver 140000 invånare , och at 30 Soknar, utom — Ståderna, detta år varit af Råd-foten hemfökte, — fort likvålj genom GUDS nåd, blifvit med gan-= fka drågelig koftnad håmmad; få har man anled- ningar fluta, det en enda farfots dåmpande ri- keligén 'ertåtter Kronan all-defs koftnad på Me- dicinal-verket för flera år. SENASTE SER EE ät gal BESKRIFNIN IG På Damafcherade Skjut-Gevår af Järn och Stål ; ÖT Mira inlemnad af fö ör ber. WAÄSSTRÖM. I» |G le Mam Slevåns få på jagt fom mot fi- F$ enden, hållas alleftådes 1 ftörfta vårde. - Sjelfva Pipan eller Röret RIDE det förnåm- fra af hela Geväret. - Svenfke Böfs- Smeder hafva uti (ränte tis der tåflar med utrikes, 'hvad Monduren angårs men en PEHR GösTtAFSON, likfom LAZARINO CoMBINASo, dog med konften at utföka och bereda Järn til goda Pipor.. Turkifka Damafcherade” Båfs - Pipor öl altid blifvit anfedde för de båfta, och af ftarke Skyttar mycket efterfökte; > faft de åro, i anfe- ende til fin materia, fom är. ganfka fpröd, mMyc- ker grannlaga at umgas: med, pA 313 1773. OM. Nov. Dec: oc oo > Hår hos ofs har Damafeher -konften icke med , om icke händelfe-.vis, ej: hunnit til ftör- re. fullkomlighet, ån at. ritzor,. låfom efter en grafftickel ,» dår och hvar kunnat fkönjas på Pipan. fynes förmodeligen hårleda fitt namn från Staden Damafco , fom vore konften förft dår pafunnen;3 at Silkes-Damaft: Tyget dårftådes för det för- långe varit kunnig 3 utifrån införfkrefne Böfls- Smeder hafva vål, på ett och annat Gevårs= Far .€torie, tilverkat Damafcherade Pipor 3; men der ' NN i Det ordet Damafche, på Jårn och Stål, fra blifvit arbetadt, och at det bår namnet efter famma Stad, vet man” likvål med ftårre vilshet. ” ÅRE BRL | Med denna Metall-Damafche förftås hår en blandning af Jårn och Stål, fom; efter full- åndadt arbete, vifar fig på Gevåret eller Böfs- pipan på tvåggehanda fått, nemligen,; nåftan En- " tårgad och förgrépter, eller Flammig och mått fåt. Jårn- och Stål-arterne, fom til Damafeben utfökas, förorfaka denna olikheten. | Hvad för flags Jårn och Stål, fom den för- re fordrar, och huru de tilredas, blir nu endaft mitt göromål atv befkrifva, = —— Det tycke jag fattat för de Furkifka Da- mafcherade Böåfs-= pipor, flåfom de der fkjuta på långfta håll, bragte mig til at förföka , om icke få god Metall-Damafche kunde tilredas hår hos ofs, fom uti Turkiet; dertil fick jag ock ett ' tiltålle, då Herr Commerce - Rådet och | iddaren FINLAY anmodade mig, at vara fig ul hjelp vid Norr-Teljes-Gevårs-Fattories. be- drif. ” $ NS VEN SOT AME " 3 OR Nov.sDer, 313 drifvande.” Jag låt ditförfkaffa” Jårn af det båtta och mjukafte från Leuffta Bruk, famt hårdbråndt Stål från Åkerby Bruk, och refte, i tållfkap med. vålbemålte Herr Commerce-Rådj til Norr-Tels je, då förföket med Damafche: tilredningen ftrax anftåldes. Vållaren, fom i början ogärna ville gripa til arbetet med det Stålet, vite fig gän- 4ka nögd, når han af nåmnde Stål och Jårn gjort tvånne Rör, och befann dem fårdige utvia en Damafche, den han tilförene hår icke fedt, fom ock til utfeende liknar den båfta Turkifka, famt til tät-och' — väjer Öfvertråffar denfamma: Deffe bågge Rör, det ena ett Hagel-Böffe, och det andra ett Stuffare- Rör, monderades feder« mera tårdiga af framledne Piftol + Smeden Mzers DINGER, hår uti Staden; och befunnos vid bea fkjutningen hafva all den egenfkap, fom af.de båfta Skjut-Gevår någonfin fordras kan. Wiåls Jarne, fom genom premium upmuntrades, hafs va ifedermera förfårdigat en: myckenhet af. Daz mafcherade Böfs-pipor, 1å för inrikes behkof, fönt til utfkepning; och då förenåmnde Järn och Stål dertil” blifvit "nyttjade, - har icke en enda Pipå för: dem mifslyckats, utan behålla allefamman enahanda tårg, med både fynbar och kånbar förs gröpning. Håraf fynes; huru angelåget det års fa vid detta, fom andra :Smiden ,' at lyda vår 'vittre RINMANS råd, uti Defs: nyligen af tryc- ket framgifne: Afhandling om Svart- Smidet, at til hvarje behof utföka af Jårn och Stål vjenliga arbets- ämnen. Om ock det i akt-toges af Ges > vårs » Fattorierne., 14 fkulle icke allenaft Kongl. Maj:ts och Rikets Krigsmagt blifva förfedd: med goda och "en Skjut-Gevår; utan ock! op f TT Fas 314 1773. O& Nov, Dec: oo Fattoriernes ågare finna båttre' utkomft på fine Tefveranfer til. Kongl. Maj:t och Kronan, ån hittils fkedt, och icke 1å många Gevårs- delar, för den fattiga arbetaren, gå förlorade; hvilket Jag åfven haft tiltålle at vid Norr-Teljes-Fa&to- vie utröna, då, på min tilftyrkan, för Commifs= .Gevår nyttjades det Jårn,> fom vid: .Carlholms Bruk af Plåt -fkro blifvit fammanfmålt och ver kadt. Detta Jårnet, ehuru nog dyrare ån or- tens vanliga Jårn,:tilbragte dock både Fattoriet och arbetarne mårkelig visning; i det, at'på de håraf vållda Pipör, -fållan vid befkjutningen förlorades mer ån två pro-cents; då deremot af det vanliga fåmre Järnet; meråndels tjugu å tret= tio pro-cent fpringa, och med det famma: alt på dem nedlagdt arbete, med föga dugliga öfver= lefvor. Lika 13 förhåller det fig med Gevårens alla /öfriga inonderings-perfedlar... Vid vållnin= gen befants åfven, at.daå två Karlar förut af det vanliga. Järnet hunno-om dagen allenaft vålla; för en hård, tvånne rör, vålldes af detta goda Jårnet, på lika tid, af famma arbetares åtta til tolf rör... Kongl. Krig$å-Collegium -har fig ock båft bekant, huru deffe: rör; af det goda Järnet, voro at.anfe. - Skada, at hår i landet, dår lik= vål den båfta Jårn- materia finnes, fållan tå go- da Skjut-Gevår kunna ås, fom utifrån! Orfa= ken lårer tvitvels- utan vara den, at hår tages Stången 1å rå, fom hon kommer från Hammar- hårdeny til Båfs-pipe-åmne >; dåremor garfvar ut-: låndningen Jårnet flere gånger, innan det-åmnas: til rör. -Såkert kan det anfes för ett ftort fel, då hugen, få vid denna fom: flera 'handteringar, år mera fallen för quantum ån guales Får vore SR Uj ån= I 3 a TIRRER MiGNYAR Gad OMM K i 2773. Os Nov. Dec, 315 innu mycket at. låga om elakt och ogarfvadt Jårn til Böls-pipor, fåfom, ibland annat, at Väl- laren nödgas tillaga flårre och tjockare plåtar, ån vara borde, hvaraf hånder, at då Pipan fkall fkapas lika med fitt modell, måfte, med förluft och mycket arbete, en ftor del utan på henne flipas och filas bårt, hHvilket utan-jårn likvål, mder vållningen, blifvit mått fammanpackadr, och år tåledes det tåtafte och båfta på hela pipan. —- Men jag finner- mig redan vara för långt kommen från mitt råtta åmne: och fom Dama- fcher-konften år, hår i landet, få arbetare kun- nig, och kunde med tiden fnart gå ut; få tor- de, det vara Kongl, Academien behageligt, at- den, igenom följande kårta befkrifning, blifver för framtiden: förvarad. NYE | oc, Til denna Damafche-blandning viåljes, fom fagr år, det mjukafte Järn, lom år at tilgå, och hårdbråndt Stål, hålit af Åkerby-Stålet, emedan Järn af båfta Dannemora - Malm befinnes icke gifva få yrt Stål, fom åtrfkilliga andra Malm - for- ter... Stalet och Järnet utfmides hvar för fig, un- der Ämnes-eller Knip-hammaren, til den långd, fom den. påtånkta Pipan det fynes fordra; til en ordinaire Pipa behåöfves ungetårligen fex markers tyngd: af hvardera: forten, fom. utråckes. til fmå ger, en och en half tum breda, och en fjer- dels tum tjocka. Deffe ftånger, athuggne til pa i ka långd, låggas fålunda: på. hvarannan, nem- å ; li | ligen förft Jårn, fedan Stål, £å Jårn, åter Stål, derpå. Jårn, och, få Stål, fomt ;fift och, ytterft UR ärn; ; då hela. knippan, kommer at. beftå af fju fkenor, fom, efter vanliga methoden vid add 0 9 su Fm alla 35 316 1773. OA Nov. Dee NS - BÅL alla Stål- garfningar, fpånnas tillammans uti en dertil tjenlig tang , och vid förfta vållnings-het- tan på ändan varfamt med hand-hammaren klaps= pas tillammans. - Med vållningen fortfares fedan, under en lått Knoip-hammare, til defs hela knip- pan blifvit vål och tått fammanvåld, föm då tillika utråckes til en frång af ungefår en tums fyrkant. Denna ftång«halthugges midt på och vikes tilhopa på den ena Jårnfidan, famt vålles åter. med all flit tilfammans til en lagom platt frång , fålunda, at kanterne "på de fammanlagde fkenorne nu utgöra platta fidorne på ftången; och plågar Damafchen efter :denna andra fam- manlåggningen blifva lagom fin; men om fina? re fkulle åftundas, kan med en tådad fammans vikning och. vållning flere ganger fortfaras. . Sedan denna af Jårn och "Stål blandade ftån- én, efter hvars och ens behag, antingen en eller flere gånger, blifvit viken och våld, gö= res den beqvåmlig at kunna lindas omkring ett förut tfårdigt eller gammalt rör; hvilket fker på det tåttet, 'at ftången råckes 1å lång den kan blifva, til en tums bredd; men uti tjockleken blifver den olika, nemligen vid” ena åndan en half tum, och derifrån alt igenom tunnare och tunnare; få at på nio eller tio quårters långd, blir, hon en fjettedels tum, och tå vidare allenaft en åttondedels tum uti fifta åndan.” "Den tjoc- kare åndan affpetfas fedan utt bredden; til en lång - flutt vinkel på fyra tums långd, fom ut- "gör förfta omflaget öfver gamla rörets. Krut- cammare, och hvarifrån den Damafcherade ftån= sens omlindning går jämnt och uti fin erdning hela röret igenom, under jämna och NES ET 2073. "08. Nov. Dec. ji7 Hetfer öch vållningar, til-den långd på röret, fom åtftundas. Til 1å mycket ftörre tåkerhet , öfvervålles röret andra gången altigenom med (må vållar och under tåt hamring. 000 0 oc På annat fått, och utan omlindning på gam- malt rör, kunde ock Damafcherade-Pipor göras, nemligen: om det til Damafche förenade Järnet och Stålet fmiddes i form af en Rör-plåt, fom fedan, på vanligt vis, vålldes kant mot kant; dock få, at Röret vid hvarje våll+hetta, och" fedan vållen vore förråttad, omvrides två å tre hvarf; då derigenom vinnes 13 vål mycken flyr ka, i det vållen eller kanternes fammanfogning på lädant fått kommer at gå uti en fpiral; fom ock at de olika hårda ådror, hvilka nu ligga uti en fkruf-förm, ej kunna förorfaka ojämn boörr> ning; varandes detta hand-grep med vridnihg' "€j mindre nyttigt vid alla rörs vållning af an+ nat Jårn, få vål til Jagt- Böffor fom Commifs= pipor. AR Rn EN Sr Ifrån Smedjan kommer Pipan til Borr-ävars nen, hvareft det gamla röret, fom, under viåll- ningen, til ftörre delen blifvit hopftukadt, al- Heles utborras, 1å at hela röret beftår enda af Damafche. Til prof, filas röret rent uti båda åndar, och om Damafchen då, efter etsningen, vilar fig hela rör-ringen alt igenom, 1å år: games la röret, fom fig bör, utborradta 00 0 + > Sedan Pipan blifvit borrad, dragen och bes redd, famt utarbetad, om få åftundas, kommer Damafchen, genom etsning» at göras fynlig. 0 Til den åndan igentåppes Pipan med vaxs . proppar uti båda åndarna, och lågges uti en ho NE kr med ( 318 1773. Oa. Nov, Dec: — med vatten eller urin, hvaruti Salt, Alun och: Salmiak åro uplöfte, til den myckenhet, at flera; pipor dermed, på en gång, kunna vara betåck= te. Denna beta bör fta på något varmt ftålle,: då Pipan ej öfver ett dygn behöfver ligga der- uti, och blifver derigenom, til defs yta, renad från hand-folk och oljaktigheter efter renfilnin-. gen, Damafchen uptåckes ock i denna bera3. men blir fedan 13 mycket tydeligare, då Pipan,. aftvåttad och torkad, fluteligen ötverftrykes, en eller flere gånger, med ett lagom ftarkt Sked-. vatten. > ÄR ÄT SN För dem, fom tånka verkftålla Damafcher- arbetet, bör jag, til flur, kårteligen påminna: ar til vållningen icke nyttja Gran-kol: de göå- ra både Damafcherade och flåta Pipor ganfka ores« na; Sten-kol åro de båfta, om WVållarne förftå at handtera dem, dårnåft kunna kol af Björk, Al och Furu vara mera tjenliga. | DEE VER Tillåggning til föregående Afbandling, NR SVEN RINMAN. . j | allmånt bekant, at både Jårn och Stål vinna anfenligt i flyrka och feghet , genom mycken fmidning, och at ju finare en Jårn-ten utdrages, defto fegare blir han, Men om alla tågor i Järnet fkola blifva fint utdragne och un- dergå mycken hamring, måtte åmnet.af flera grofvare flycken fammanlåggas, vållas i eng ; | et pykta » efter. konftens reglor, och fedan, under and = eller vatten- hämmare , utdragas, en eller flera gånger, efter omftåndigheterna , hvilket e- genteligen kallas gårfva: Detta arbetes vidttråck-= ta nytta har tydeligen blifvit bevift uti Por- HEMS Patriotifka Teflamenrte, och uti mina fenare utkomne Anledningar til förbåttringar i Svartfmi- der. Och fom Damafcheringen fordrar den ftar- kafte garfning, få måfte ock den nåmnda nyt- tan af ftyrka och feghet hårigenom aldrabåft vin- nas, tillika med något fom fågnar ögat, och egen=: teligen gör, at lådant arbete kallas Damafcheradt , i det ftålle det eljeft endaft borde kallas garf-' fo BR SA / OT > Kontten har, efter all liknelfe, hos Turkar= na, derigenom aldraförft upkommit, at man, i brift af ett enda godt Järn- flag, nådgats fam- manblanda flera, til angelågnare arbetens förnö- denhet , och at få vål nyttan, fom ytans vackra utfeende, fedan gifvit anledning til arbetets ef-' tergöårande hos Européerne, SS En' enda god Jårn- eller Stål- fort tyckes vil genom garfning böra blifva lika god, i anfeen- de til flryrkan, fom flera af olika lynne famman- Jlagde: men man kan aldrig tåkrare blifva för- viflad: om en fådan föregången garfning, ån då man på Damafcherade fmiden tydeligen kan fe el-' der kånna, at fådant arbete verkeligen blifvit derpå användt. I fådant affeende bör denne kontften, fram för en vanlig garfning, ega heder och vår= ' de, i fynnerhet för Skjut-gevår, dår månnilkors lif beror på materiens flyrka, fom ej bör vara tvårydig. Likaledes för Sabel- och Vårje-klin= Bor, ål 3820. 1773. 708 Nov. Dec gor, fom hårigenom ofelbart vinna mer ån Varis lig feghet och fpåmftighets ==: kr God och ren Sand, fom fkall nyttjas vid vålla. ningen , bidrager ock något til renligt arbete. Hvit ftrö-fand, med litet Köks-falt fammanrifs ven, nyttjas i fynnerhet med mycken förmån vid lådant Smide, 1å vål fom til annan grannlaga. vållning. Re Hd bil "> Herr Camereraren W ässtrRöms belkrifning på > /fåttet, "huru en art af Damafchering på Skjut= — gevåt eller Böfle> pipor åftadkommes, förtjenar derföre 1å mycket mer at göras allmän, fom de ot vid Norr-Telje Fattorie, under Def infeendé; fTmidda Pipor befunnits, både i ftyrka öch vac- kert utfeende, ega företråde för de Turkil(kay' hålft emedan ej mycket derom finnes af andra fkrifvet. Uti Sjetre Saralingen af P. N. SPREN= GELS Handwerke and Kinfte > tryckt i Berlin, 17703 finnes något derom -anfördt ; pag. 194. och de följande, men fom tyckes vara mindre tydeligt' för dem, fom vilja fådant arbete eftergöra. > Herr WisströÖm hat vål angifvit Åkerby" Stål, i blandning med det mjukafte Jårn, tifo / det båfta af Honom förfökta til Damafcherade : Rör 3 men jag förmodar, at lika god Damafche= ing kan åftadkommas genom andra blandningar, aftån af annat utfeende, i det Damafchen mera rifar fig för ögonen, uti flammor och vågor af nårkare»och ljufare tårgor ; ån för kånflan , med phöjning och förgröpning. Jag har gjort prof åa en lådan fort Damafchering, föm ej mindre yckts arta fig til godt åmne ERAPOREP PAR 4 | ; ck xx 0 3 rn OR Nov. Dec, 321 | af fö jande sg Jårn- och Stål - forter, uti följans | de ordning fammanlagde: nemligen - ve EOS Mjukt Norbergs Stångjärn, « — -2:0, Brånftål af Danmora Jårn. —- 8:0, Tårt och faft Danmora Jårn. = -4:0, Ogarfvadt och fegt Småltftål. N:o, Mjukafte Ofmunds-järn, 000005 ee Uti Diltiomaire Encyclopediguey at förfta Edis tionen, under Articlen Damasquiner, omtalas en- daft den flags Damafchering , fom år, en art af Cifelure, och fker genom Graf-ftickel, med in- läggning af Gull och Silfver. Cefts. heter det, VP art d' enjoliver le fer ou VP acier, en lai donnint une facon, gui confifte d le tailler ou graver, pais.d vemplir les raies qu'on y fait & un fil d' or ou Jar: gent. Ceft une ejpece de Mofaigne &c. Detta gif: ver tilkånna, at Auctoren til denna Article: ej vetat af någon annan flags Damafchering ån den, fom endaftt tjenar til prydnad, men til ingen nyt- ta, och tåledes ej hörer hit. En falfk Dama- fchering kan ock göras genom ritning och åtss ning, på Järnet, fom något når liknar den åk= ta, men har hvarken något beftånd emot nötning, eller, något invårtes vårde. - Falfkheten uptåckes ock fnart, genom en droppa Skedvatten, fom Nlåtteligen förftörer den fallka Damafchen, och röjer et flått åmne. RR Ae » kk é Å F vv sj Elementarifk Afbandling ; om de Coni= fka Seitionerne 1 gemen; föreflålde tea När Fda an å anod SÄS CT CJ. MELDERORE UTA: NN TA $. I. pv tvånne råta linier fkåra hvarannan 00 224 uticen gifven angel; och utur deras gemenfame mötes --punét,; fedan utfAyta tärfkilte puntter uti hvardera linien: famt den ena linien, med iden gemenfame mötes = punéten , åtföljer i en parallel ftållning , den; i den'andra orubbade ”Finien, flytande puntten; "Då genomvandrar och tillkapar, den, uti den parallelt flytande linien, flytande punéten, en ny Linie: fom blifver Rår, i håndelfe'at punéterne uti bågge linierne; Ayta med jämna , faft olika haftigheter: men fom eljeft blif- ver: krokig. | [IIS TA RR nu Således tilfkapade linier; kallas Geömetri/ka, då tärfkilta ftörleker; fammäntatta til enahanda Dimenfion, af de å en och famma tid förbemålt :genomflutiia liniers delar; och andra oförånder- liga gifna linier; åga fig emellan et beftåndigt förhållande: De tågas; efter Isac NEWTONS fått, varaaf Förfte ordaingen ; famt åro råt-linifka, då bemålte genowflutna delar Eenfama; sutgöra fådana ftorleker: Och tågas de vara af Andre ord: ningen; då förbemålte föränderliga ftorleker; bes flå af Restangulare Rymder,; 0: f; v.: kurnän- de linier af förfta ordtingen ,; fkåras af en Råt li- nie, allenaft i en pun&: och de af andre ord- ningen, fkåras, af en råt linie, allenatt i tvån- ON ne + LÅ sö 5593. BA Nov. Dee 1328 e punåer, famt af en annan linie af andre ord- ingen, allenaft uti fyra punciter, Oo, Fv. 2 Della krok = linier af andre ordningen, åro de Enfaidigaftes; hvilka Naturen fjelf jämvål i. akt tager, i de Himmellke kroppars rörelle, uti det nårmalte: och noga, dår Tyngde-kraften verkar enfam, i förvånd mån, af afftändets från tyngde- Centrum quadrat, ä en för öfrigt jämt förd kropp. Dem häåfva de Gamle Geometrer; för APOLLONII PerRGAr tid, föreftålt treggehanda> medeltt In- terfe&tion af Hvals-Råt-och Trubb-vinklige Co- hers ytor, nedan om deras fpetfar , medeltt en emot hvarje Cons fida vinkelråt plan; men federmera ochafver AÅPoLLONIUS, för vid pafs tvåtufende år fedan, föreftålt dem af alla tre flagen, medelft dylik Interfection,; af en och famma Cons ytay med en råt plan, fom olika inclinerady fkår, antingen Conens bågge motfvarande råtlinifka (= «dor, kallad Eitpfe: eller allenaft en defs fida, pas +tallelt med den anidrå, kallad Parabel: eller alle- haft en def6 fida; men icke parallelt med den andra, kallad Hyperbel; hvadan de alla, af ålder kallats gemenfamt ; Comifka Setlioner. "Och hafva. de gåmle, af de Georetrifka kroklinier nåftan endaft:athandlat defla tårfkilda, men mycket grun- -deligen och omftåndeligen: famt nyttjat dem til äplöMingar, af de hos dem namnkunnige tvånne dfolide Problemer ; om en Cubs fördubblandes'” öch öm. en råtlidig angels i tre fkårande. 2 Hvad Arotrönivstlåledes begynt och gjort vid deffa kroklinier, det Har bland de tugre'Geos Mmetrer af filta feculo; i fynnerhet GrREGörRIUS och ST; VINCENTIO mycket tilökt, hvarvid han eV KA 3 TRAG Ed 324 1773. O&, Nov. Deck | / jämvål föreftålt deffa linier, uti Conen, lika fom APOLLONIUS: famt PHILIPPUS DE LA HIiRE, hvilken, ehuru han föreftålt famma linier uti Co- - "nen, dock athandlat dem, på et lårfkildt, åfven ganfka djupfinnigt fått, i ftåd af den 1å kalla- de, och af de Gamle kända, Harmonifka Seltion. Til fådane kroklinier höérer ock Cirkeln, hvilken åfvenledes kan föreftållas, medelft In- terfection af en Cons yta genom defs bågge mot= — fvarande fidor, med en råt Plan, i behörig ftåll- ning. AN RE ; Likafom Cirkeln likvål, bland de Gamle Geometrer, af EUCLiIDE Megarenfi, blifvit före- ftåld uti en råt Plan, fåfom den dår dr en plan Figur , omfattad med en linie, till hvilken råta linier, dragna ifrda en vifs punet inom denfamma, (kallad Centrum). blifva alla jåämnlika fins imellan; 1å kan ock en Comifk Settion i gemen, föreftållas uti en råt Plan, fåfom den der år en plan Figur, omfat- tad med en linie, till hvilken råta linier ; dragna i- från tvånne vilje puntter vid denfamma, (kallade foci eller med APOoLLONIO, till jåmförelfe (46, 111, Conic. Apoll.) belågne lika å ömfe fidor om Cen- grum, 1 rät linie dårmed), hoplagda eller afdragna, blifva alla,,fåledes famfålt tagna, jämnlika fins imel- dan: Når de hoplåggas med hvarannan, få år det en Ellipfe: Når de dragas utaf hvarannan, 1å år det en Hyperbel: Når den ene viffe puncten; befinnes till oåndeligt långt afftånd ifrån den an- dre, 1å år det en Parabel;: Och når de bågge falla ihop med hvaranhan, 1å år det en Cirkel. ; » Detta öfverensftåmmer med hvad APoLrLto=- "NiUs redan i fin tid bevift om Conifka Seétio- ner« då AA Bg Nor. Dec, 325 Ho (51, 52. rrr Conic.); hvilket gifvit an= ; ledning til den deras Organifka Conftrué&ion, fom bland de Yngre, FRANCISCUS A. SCHOOTEN, befkrifvit: Och fonv fedan nyttjats af REAR "De t? HoPitAL, utidefs Analytilke Afhandling, om förenåmde treggehanda Conifka: Se&ioner fårfkilt: famt federmera af ROBERT SIMSON, iti defs Synthetifke Fylke Athandling om de amma. > Huruledes låran om deffa Conrka" StöAior ner efter Synthetifk method må athandlas: Och at hvad dem allom tilhörer, icke må fårfkildt för hvarje, utan för dem i gemen uti ett, utrer das, med | behörig tillämpning efter fårfkilte hån= delfer, på de Gamles vis: famt med betraktan= de, af”allenaft en Diameter i tlånder, utan någon Parameter , tälom 1 Cirkeln brukas: Och utan at behöfva fupponera förut bekant 111 Boken "af EucLipis Elementer om Cirkeln, hvilken till : en ftor del blifver fedan dåraf en fölgd 3 Det varder . | följande Elementarifka Afhandling vifande, $. 2. Fig. I. Tab. XI. Om F, f,åro Foci: och fN Radius utur Centrum f> till Cirkeln N»> år gif- ven: famt göres, z4=4F, och angeln, nqM== Fa M; 1å blifva alle puntter MM, hvartill MP år half erdinat och CP correfponderande Abfeifs, då MPC =MPA, famt As, Axis eller Giund-Ditameren (Af. I, Conic.), uti en och famma Conifka Se&ion ( 6. 1): men alla annorlunda belkaffade. punéter, befinnas utom denfamma. « Hvarföre om TMF =/fMt; lå tangerar råtli- nien, It, kd 5.201.) (S-48. III. Conic.), A 3 SS Sam” ? | OG NGA SD | 3226 1773. OA, Nov. Deca Sammaledes ära på axis A23 NA=AF=fa: ; | och Aa=fN=[M + FM, (CE Om defsutom G år Centrum; 13 år, FC? 4+ CM? + 2CP. CF=] fe [Fc + CM? — 2CP.CF =] FM2 == 4 CP, CF (12.13.11,); och, fM-+ FM:2CP::20CF:fM-—FM (16. VI); famt AG:CP CF: AC+ FM CEO Hvarföre, når FH drages (I Tt; (lå Pllveny | MH=HMF (6. 29.1. ): och AG:CP:: [LC dh [46 FEM) fa($.1 ») i [MH= 7] MF::] CT: MOTSV Öonic, ). Sammaledes år, [4C+CT=] at; [CP+4C=] as [AC:CP: CT: AC::]) TERRIER AR [+ 0 CE AP i Harmonilk Proportion (Se. 36, I. Conic,), å Hvyarföre, aP;CP:: [AT: AC: UTA AP, Samt aT: CT: PT: AT. Och når göres TMG=tMG; Sa bl ÖV JG: FG [:efM:[ME=] MH (3. VI: i STREET ÄMNG 2 Hvaraf följer: Få = CF; [fer fell CIN [FG. ET:n] CG. GRE Lirofats. FA. Fa:CA?::PM?::Pa.PAL(12.13. 14.1; Con Å Bevis, Emedan, CP:CA::CA:CT ( föregående), « och CF:CG::CT;: CF (föregående). Sår, CF:CA::CG:CP, och [+C4 For =) FA. Far CA: [PG:CP: : [PT. PG=] PM2 (8. VIL): EPT, köen aP. PA ( föregående). f. fk. b. Alt (2) Blad CM och ch gålla. af för. Elliplen,- och nedanunder för i 3 dr BANEE STEN KR SEP, Le ” LETRT IN N ne SVR 1 F a del ar Ö FO sd NO lära Aug Å ; q PR 3 ; SRA ; : Rv : | 4 id j ända LJ SR - | JT i ; y NM 6) Je ; 7 | ARE blifver, PM2: AP, Pa: Md Ah. ha (Si 21. I. Conic,) eller PM2, (åfom AP, Pa, uti et beftån- digt förhållande fins imellan; Hvaraf flutes, at de.pa förenåmde fått föreftålda Conifka fettioner (6. 1.), åro enahanda med dem, fom de Gamle - föreftålt uti Conens yta. =. AN $. 3 ; Lårofats. Om, Ea, och TM, tangera | Han ke: uti en gifven punét, a, och en obeftåmd, M: famt utur en lådan pun&, My drages en råt linie Mp || aE, fom måter den, ge- nom den gifne punétten, 4, och Centrum, C, "gående råt-linie, ae, kallad Diameter > uti en pun&, LÄN fom för, M och m, gifver, Mp och 2p till Se&ions ordinater , och Cp, till correfpönderan-- de Abfciff, vid Diametern, Ca: Och berörde dlinie Mp; möter IM, uti en puntt s; Så år, Cp: Ca: : Ca: Ci, | Bevis. Drag, ah || PM, ak I| TM, Emedan, | PM: PT::ah:hky och, PM: Pl: :abh: bg ee. lå år, PL PT: Eb, hk: : [PM?:ah2::] LENE: Bars] CP. PT (6.2): va ha= Ch. Eh ($.2.) och alt(å, Ch: hk: CP: Pl, famt Ch:CP::Ck:Cl, BB. nu år, CT:CA::CA:CP (8.2), och CA:CE:-Ch:CA' hvarföre,. Cp:Ca:: [CI:CE:. Ck: CE TOasG STUR:D, - Lårofäts, Sammaledes år, ap. poo:pM?::Ca? od aE?. Bevis. Drag ytterligare; på [| PM. eu. Sikäedart; Ck:Cl::Ch:CP: (os. föregående), GI:CE:: | Cp-Ca:5) Cd:Ch > lå blifver, Ck:CE::Cd:CP, och CP:CE::Pd:Eky B. nu år, CT:CE;: [Ck:Ol (B. föreg. );:] Te Ely SR OENSEN re ;ap:: ] Ch:db > X 4 ey. Alt- 228 wird. o8. Nov. DecA Y. Alttå db: Tk: [ChsETAER! CE: I (föreg, är EK) i, oo nu år, Ea:oa:: Ek Tk, i Ea:bE:: [ Mi: Pi: :] pM:Pd, 00.:at: pM: PR at. Ca::pt: | Ga +Cp=] pos ($- ig. då Ch : Ca: : dh: apa Hvarföre, ap. poe:pM?::Ca?: TE 42. SAK. Och blifver då, »C. en, | stkenkde til pE 2 Ca, beftåndig ftorlek', jämlik med quadraten af den, i fådan proportion allmånt förut brukeliga, halfva Conjugat Diametern >; €b I oEs til Diametern, ac, emedan, ap. poe:pM?::Ca?:Cb>. Likafom, aF:Fa (5. BY: år jämlik med Quadraten af halfva Conju= gat- Axel, CB> (S.45.III. Conic.) Jåmvål blifver pM =p (osV4 S. 7. sön sta 48. I. Conic.) bak Genom analogt bevis BR ca at Eh. aE=Cb?, famt CT. PT = AT. Ta ($. SIA CUaN ad» år hvilken annan LAAneren än Axis. | g. 4. Lårofats. Sammaledes (53): och om 42, år en Diameter, Axis eller annan, hvilken 'ordinaten, »M, möter uti en pun&, b; lå åra ml. IM: Al la: Cb2:CA?, (S. 16,11. Conic.). "Bevis. Emedan, aE?:T5 aE?=—]Gb3 (Se OR i [bE:Ch:;] [bE. CE=]CE>-CA? (5:IL): [6C.CE=] CA? ($. 3) CE2-CP. "CE? ;; [Ca? -Cp?:Ca? (2.V I); ]pM?: ch2($. 5), | och, på. ekv sCl2:CB?, 3 SEND TURE SU AG (NR VINN, KA RANN tr TEE MRS IVer tt «BR SN 1 KERALA (7, 8 > RANGE VAA TN NRA d FE TND el ål br BL DE AN AA Me NN FSA j [0 ) (rr Dö CSE jär GÅ ON EN 4 j ö får, CA? (CE?-CI): CP, (CE?-CA?)::pm>:pl2,- — och, CE?>.ACP - CA) :C2P (CE>- CA);pl2—-pm?:pl?, cci Hvarföre, och för, aE2:CE>:pl2:CI2, år, [pl?-pm?—] mi. IM: [CI2-CA>?=] Alla (6.11): TE CER SC 1: 1002 iCd, Sudkybev Om mötes-punéten, I, år innom fettion, få år, och bevifes, det fammaledes, oc oo CHåpf följer, at uti Cirkeln, gifva de där emot mötande råt-liniers delar, utur en och fam- ma punct, jämnlika rettanglar. (35.36. 111) - Liårofars. Sammaledes, och om, MP», år en ördinat; Så fkår den, och fection, alla råt-linier, Ty; fom gå ifrån en och famma pun& 7 utom Settion uti Diametern 4a, i en Harmonifk;propor- tion, 13 at, KT:xXvS XT: Xv. (S:38, III Conic.) = Bevis. Drag, aEll Tx, dåXe=cx, vid Diam, Ca, : fEmodan, Glsc:;CE:a4E, PE:YT;hE/aE, ot och ; Ch?YeE? Ch: bE($.13), S — fåår, [CT.PT($.2.3)=] AT. TaicT.uT:: [bC. CE= CA? ($. 3) é GR rk TA XT. TN (föreg.) na BYSKOteA SKICK cTYIX (9: Va HEN td ixva Le rör | TAX (I9,ND Sa Ikeb,, > Håraf följer, at en råt linie, ej kan fkårå en Conifk Setion, uti mer ån tvånne punétter: och at alttå en Conifk Section, år en Geome- trifk linie af andra ordningen ($. 1). Icke heller kan en Conifk Section, fkåra en annan fådan, uti mera ån fyra punéter, (ÖKA TV. Conic.) FIRE . | oo € Tanledning af föregående, kan en Conifk Se- tion befkrifvas genom fem gifna punécter, vr RN i; > al 339 1773. Då Nov, Dec). af trenne icke åro belågne uti en och famma råt-linia, (S. NEWTONs Princ, Phil: Pat KU AR LLA Ny ww g. 5. Utaf den uti. föregågndå. 8 3) bevi- fta proportion, 1 hvars ena term befinnes ftor- leken öh aE?, 1 flållet för den vanlige halfva Conjugat Diamcteras Quadrat Cb>, låter fig le- da under gemenfam föreftållning, hvad mera fom fig paffar på Conifka Seéttionerne i gemen; Och det ofta med mycken låtthet, SER EN NV äl Ne bat ; ja Således följer dåraf lått, at, når Conjugat Diametrerne, 42, Bb, varda fkurna af en annan Diametrers, ads Tangent, aE; (å blifver rettan- gelin, af Tangentens delar imellan Conjugat Dia- metrernie, ea. aE, jämnlik med quadraten af half va den fednares 'Conjugat Diameter, GG)”. Ty, når, atll C4; då år, ae: [ai = |Ch::aE: bE, och, hE:aE?::Ch:ae, RUNAR ET aE?=| Ch?, Under gemenfam föreftållning , låta flera e= i genfkaper af Conifka Secttionerne,; fom bevifas om deras Conjugat-Axer, bevifa fig på et ana- logt fått, om andra 'Conjugat Diametrer, då det icke ankommer på en råt vinkel dem- imel- lan, eller focos, hvarigenom bufvige Cr endaft. går (51. I. Conic.) Jåmvål kan det fom bevifes, om den ena Con> jugat-Axen, då det ej ankommer på focos > eller - Diametern, låmpas til den andra, och tvårtom med förbytta Coordinater. Hvad på föregående fått utredes om Gönis fka Settionerne | gemen, det låmpas .beqvåm= 1i "gen ra SRV AJA ALENA g (ATS (LITER AE SA ADR LAT TAN GA ks UD BR värn NU FLIT ROT AN $ hi od ÖR MR 4 H v ö i . Ng | ve : 4 i MOR Å å 4 , AN ' N yl od Ya ) Bal ; | y AE. j 5 nd y i ; a oo QA Nov Dec 331 IT ' ' a $ ' STARK äl + é SN . Yr 7” LÅ ; på 4 MSN Ar Lä ko » Ve C - É FEM CD : | 4 NS SNR ; AN | LR ligen til Parabeln , når dårvid tages för afgjordt, 1 anfeende til-defs andre foci oåndelige afftånd: at oåndeligen, eller öfver hvad fom kan anvifas, fora ttorleker, kunna fig imellan ega famma för- hållande, fom åndeliga: men; at de åro jämn- olika med hvar annan, då de ega allenaft en ån- delig fkilnad från hvarannan: lika fom ftorlekers — tilvåxt, anfedde för oåndeligen fmå, kunna ega fig imellan famma förhållande fom åndeliga tftor- leker, dem de medeltt fin tillågning eller från=' tagning, icke kunna föråndra, och emot dem — fällas i något kånbart förhållande. Aluå följer: sat föregående. förbytt, at. — uti Parabeln år, a T:aP::AT:AP ($.2), AT—4P. (S. 35.1 Con.) [AF Fi AF. 2CA: CA? |[PM?= AAF. AP. (S. 11. PM?;[PA P:— 4P.20CAI 20. I. Conic.) I SÖFGRfT:FT ($:2), FG=FT=-FM=Mn. — Cp:Ca::[ CarCi($.3):: ]ap:ar,' at—=ap. | — pM:[ pa po=|pa: 2Ca:: |pM>=2paf2E2-EJ-|202, ; 8 (CH) Ca, aE>?:Ca? (0:33; i ke i | JG K ; när faE— ao. -Huruledes tillåmpning af föregående, kan fke littare til Cirkeln , år prof förut vift ($.4). I ftållet för ofvannåmde föreftållning, om oåndeliga ftörleker. emot åndeliga, vid Conifka Settionernes inbördes jämnförelte: paffar, vid de- fas betraktande uppå. Conens-yta, den, Conens bågge vs r fkårande råte planens in= billade -våndning til parallel, efter: gjord. oånde- lig liten: angel med någondera fidan, för at for- mera på bemålte yta, en Parabel på de Gam- 1es vis. OR BA Ga Sr oo NR De Fab Ne ITA YLVA NAR PRI VN DR 333 1773: OC, Növ. Dec! De befynnerliga Egenfkaper, fom vidare fr d följa hvarje håndelfe af Conifka Secttionerne, kunna federmera efter hvarje håndelfes art, ut- redas och tårfkilt "utföras; tfåfom om : Cirkeln, enligt Eucripis Elem, III, Bok, och om Hy- perbeln, med defs Afymtoter (b), SNR Och år. mårkeligt, at de egenfkaper, fom vifa fig i Parabeln, utan fvårighet förete fig a= naloge uti Eillipfen, och Ellipfens egenfkaper åter uti Hyperbeln; men icke 1å tilbaka (c), år Lika NNESGNUNNDT oense (b) Afymtoter, kallas de råt-linier vid Hyperbeln, CR, fom dragas utur Centrum C genom R&R,; då AR tar ges på tangenten uti åndan af axis i 4, jämlik med halfva Conjugat Axen, €B. Då blifver, sM. Mo =[sP2--PM?=] RA? ($.3,19.V )=&m.ms, och, sM-—gqm, Samt, Zz M.Ms==[ar? =] Sm. mg, ochzM==Sm (S. 12. II. Conic.) SR SN Jåmvål delas tangenten i 4, dårftådes i tu, emellan - Afymtoterne, få at ag=42 (S. 3. II. Gonic,) Om MQ || €S || AV; få blifver CQ. QM = CV. VA (S. 12. II Conic.) Hvadan upkomma et annat flags beqvåmliga coordinater : Abfceiffer på Afymtoten u- tar C,CQ, och correfponderande ordinater, QM. Hvaraf vidare följer, at Hyperbeln, AMa, i långden nalkas alt mer och mer defs Afymtot, C€ Qz, &S. 14. II. Conic. ). Afven emedan, FREE aE?:;ag?::ha?: [ (gy, H AR, = Ka, Fab) | Kb, . å eg se RE ot | CA? :Ch2 —CA?>:: RA? :ab? (6.3.) Ch? —CA? :Ch> ::hE:Ch ($. 3), få år ag” =|=] Cb? ($. 3.) (S.1. 2.II Conic.) (c) Således gifva, få vål i Parabeln, fom i Ellipfen och Hyperbeln, de utur bågge focis dragne råt-linier, till en pun& i Se&ion, jåmnlika anglar emot tan- 3 NO FRA LI AEA PRE red LR Mig ANA PRE kr ORT BA AP AREA TA SR 1 IAN i KN EN LR LT SED 1773. O& Not. Dec, 333 od Lika fom ock på famma fått, knapt någon egenfkap finnes, uti de jenfaldigare Geometrifka limer eller dem af lågre ordning, hvilken icke finnes analog och därtill leder, uti de Högre —1$. $,4), fom dåremot hafva egenfkaper, hvilka = faknas i de lågse (d). NG > 0 Uti lådan omvånd ordning från lågre linier till högre, hafver DE LA HirE, utaf den ge- nom Cirkeln från tvånne tangenters Mötes-punét — dragna råt linies Harmonifka Section, förmedelit ; Cirkel-periferien, och råt-linien emellan tangent- puntterne i Cirkeln, hånledt den hår förut defs- utom bevifte ($. 4) dylika egenfkap, uti de Co= nifka Se&tionerne 1 gemen; famt dåraf Dem för- bemålt utredt ($. 1). SÄNG Tillika hafver Han vidare uttedt famma Har- monifka Seéion, til en betydande förmån vid de 'Geometrilka liniers af Högre ordningar, Ele- - Mmentarifke afhandlande; tåfom COoLiIn Mac Lavu-= RIN, det med icke mindre fnille, uti Defs af- handling om Geometrrifka linier i gemen, och dem "> genten i famma pun& ($. 2.) Uti Flyperbeln, blif- ; va ej mindre ån i Ellipfen, af jämnlik ftorlek: Pas= rallelogrammerne, fom foörrmeras af tangenter uti Con= "jugat Diametrerries åndar: och fummorne af Con» / Jjugat - Diameternes Quadrater. ($. 3.) Hvaremot — Afymtoterne svid Hyperbeln ; faknas uti Ellipfen. (d) Dubbla eller flere fkårnings-puhå&er: åtfkilliga flags > bögningar, emöt fårfkilte leder: Flera Afymtoter ån tvånne: med flere ån fyra, fig oåndeligen utftråc- > ckande grenar, m. mi; finnas uti de högre fammane - hångande Geometrifka linier: Men icke uti de Co- —nifka Sectioherne, fom åro linief af andra ordnins Ben ($.4); (Se Newtons Enum, lin. Curv, tertii + oOrdinis.). Ne 834 0073 OS Nov DER od af tredje ordningen i fynnerhet > fedan Vilt, Bes nom tilhjelp af et, den Högre Elementarifla Geö= metrien ej mindre gagnhande theoörem af RöcER CortEs, ån det NEWwTtToN förut påfunnit om fåndiga förhållandet af producterne utaf tvånne ofåt-liniers Interfe&ionssdelar ; af en Geometrifk linie, ifrån deras inbördes tmötes-puné. = - | > Jåmvål hafver Mac LAURIN utt defs tras , tat om Fluxionerne, af Cirkelns egenfkäper, frambragt dylika i Ellipfen, hvilken Han con- fidererat fåfom en Section af Conens yta; efter SERENI ÅNTISSENSIS lått bland de Gamle Geo- metrer. | RR a Utaf tangentens befkaffenhet i Cirkeln, haf- ver R. SImSsoN äfvenledes anvift denfäamma uri TONER og ot Ao PE RR dk > Märkeligt år ocklå, at ÅPOLLöNIVe varit, den hår om Conifka Settionerne i allmånhet be- vifta proportion, ganfka når, då han bevitt (fo, I. Conic.): Åt, enär, Ca:Cb::2Gb:aL (kallad Para- meter till Diametern ax): och ADZ tangent i A, möter ofvannåmde linier, Ci, 4E: famt äD:aZ:: al: 2aÉ; Så är, pM?—=0pspr. Flvaraf ftraxt föl: jer, at; aD-aE:pM? i: Ca! ap. po SATA a Emedan, aD:bA::aE:hE, EMODIE sg BA :Cb AZ ida ost . äp.pet:pM?:iCa? i Eb.aE?, ($. 3): få år, 2D-AE:pM2::0a?: ap, peer Si fkibe Sarmmaledes' blifver 1 Parabeln; a5.ap:pM2: : Ahi2aB (S:49: 1; Conic;) Likafom ofvannåmde Som af föregående åfven beviles3 här - ENA RN ; ; FS He LUNG JR 1773. ; OaÄ Novi: Dee, 83 | hår. förut bevifte propor tion ($. 3. 7 lått ledes och bevifes åter, utaf förbemålte APOLLO N1I Per R pofition: ; Såttet hår frätnbaniill, at bevifa periom Åe- få pioportiöoners, uti en tölgd, fammanlåttning, tåfom de Gamle Geometrer mycket. brukat, 1 - förmågo af 22, 23 fatferné uti V. Boken Evu- eLiHdis Elem,, utan fårfkildt uprepande; befpar mycken vidlyftighet , dock med famma vifshets bibehållande. Och undvikas fåledes jåmvål, fle= ra förutgående Lemtmatifke Satfer; af öfrig min= dre nytta (ej: KOREAN ERAN NNE | BESKRIFNING AR På de Håf-tyg, Jom Bonde -drången på OLOF BIRGERSON, sfrån Kumla Soc= — ken i Nerike, påfunnit, oärined flora Ste- nar lånieligen kunna upbrytas och bårt- föras af Åkrar och, Ängar ; upfatt, — med nödiga förbönr ihgar, JÖNAS NORBERG; i "Commidarits vid SN Sr Model Salen i i, Stockhs TZ org. Patriotilka Sålfkapet har behagat til IN Hong Vena Academien inlemna Mos : dels v ae RA. SIMSPONS Note örver 3 pr. ir. VI. Bk: uti de af honom utgifne EUCLIDIS Elementer; 336 1773: OO Nov. Dec. deller af berörde Håf - tyg, med begåran, det | ville KK, Academien. låta uti fina Håndlingar ine | föra Befkrifning och Ritningar dårpå, om de tycktes det förtjena. Och fom Kongl. Acade< micn icke allenaft af Aera och fåkra "intygande funnit, at ÖLoF BIRGERSON. gjort nöjaktiga- prof med deffa fina Håf- tyg, utan ock pröfvat imråttningen nyttig at blifva allmånt bekant, famt, hvad vagnen i fynnerhet angår», ny» iå har jag, på Kongl. Academiens anmodan, författat föl- Jande Belkrifning, efter då af Préfidenten och Commendeuren af Nordftjerne Örden m.m. Herr Grefve CRonsteEDT gjorde Ritningar; hvarvid dock äåtfkilligt blifvit förbåttradt , få til propor= tioner i delarnes långd och tjocklek, tör nödig flyrka, fom til fjeltva fkapnaden och famman- >. fåttningen, emot hvad Modellerne utvifade, ---Inråttningen beftär af 3 flags redfkaper; näm- > ligen:” 1:mo, En vagn, fom fes i Perfpectiv» "Tab. XII, Fig. I. På denne vågn kan vål bru- kas hvad vagns-hjul man har, då vågen år hård, och axel-hålen i nafven åro vida nog3s menyan- nats åro de få kallade klamp-hjul, Lit. a, båft, fom hafva 5 tums breda lötar, 6, at icke fkåra. fig få djupt ned' i blöt jord och åker. At från. digt behålla fin bredd, beflås Hjulens omkrets allenaft med bandjårns- fkenor, men i 2:ne om- gångar, ycterft vid bågge kanterne b på lötarne, ty midt på behöfves intet. Hjulen åro hår 3 alnar höga, nafven 18 tum långa och 12 tum tjocka midt på, famt axel-hålen i nafven at 6 tums Diameter in åt vagnen, och $ tum ut åt. Axlarnas tjocklek, fom gå i nafven, paffas ef- ter nyfs berörde hål, och låttes hjul-dubb utan= före: 1773. Od. Nov. Dec, > 237 före: men imellan bågge hjul-nafven, åro både fram-och bak-axelen 2 alnar och 10 tum långaz och axlarnas hela långd 4 alnar och 7 tum: > Fram-axelen år imellan bjulen 8 tum tjock och 13 tum bred på. högden, Så ftark år han -derföre, at et hål, 10 tum långt och 3 tum bredt, måtte huggas midt igenom honom, at deruti in- Hfåtta den få kallade broen 4. Denna bro år 10 tum bred och 9 tum tjock, hvilka 9 tum delas i 2 delar, 3 tum i hvardera; af medlerfta delen ut- j tfågas och athugges I aln in i broen, hvars hela låingd år 2 alnar och 16 tum. Underfta 3:dje delen fålles ned i axelen ofvanpå , 1å mycket fom fordras, : och få flås broen in i axelen, då den N genomflagne åndan blir 16 tum lång utanföre, hvilkens medlerfta bårthuggne 3:dje del, åter fylles tått igen, med et trå-ftycke, 16-tum långt. Är då axelen litet lågre ån broen, få fylles med Mr trå, at detta kors blir jämnt ofvanpås hår uppå fker fram-vagnens våndning, på det tåttet: At en fyrkantig ram e, af 8 tums bredt och f$ tums tjockt trå, med lika tjockt kors £ midt uti intappadt, hvilken ram i hörnen vål i- — ges ofvanpå, och då bulten år tåledes infatt med hopflittfas, och defsutom med en nåd-nagel i hvart hörn vål famman- nådas. . Midt uti denne rams kors genomborras ett hål, åfven ock ett hål midt igenom det kors framsaxelen och broen göra med hvarannan , och detta hål 1å ftort, at en $ fjerdedels tum tjock rund jårn - bult går derigenom, hvilken jårn- bult trådes up genom axelen, at hufvudet blir under, och går åfven genom ramen, fom-låg- ett ”Å bad AVN ? FST OR ER 338 177 3: Oå, Nov. Dec. ett underlags bleck på ramen, få flås en få kal-" lad fax genom bultens hål i öfra åndan, at axe- "len och ramen hällas vål tilfammans, hvilket går en ganfka vig framvagnens ledning eller vånd- > Ding. ; SN RN I fråmfta åndan af berörde bro d, göres uts fkårning för drag>-ftången' g, hvilken i och vid broen år 8 tum bred på högden, och 4 tum tjoek efter utfkårningen i broen, men affmalnar fedan på Kögden, at hon år allenaft f tum bred, dår hon går genom drag-ringen på Ox-oket, Uti den befkrefae ramens e fidotycken, ned- - tappas 4 ftölpar h; 2 på hvar fida, af $!tums fyrkantigt trå, faledes, at de fråmfta luta fram-. åt, och de efterfta bakåt i lika lutning, få ftor, at då de med öfra åndatrna intappas i tvårtråden ö, i, fom åro 3 alnar långå, 10 tum breda på högden, Och 6 tum tjocka, at tvår-tråen då åro inimellan i aln och 8 tum åtfkilde, famt med fin undra kant i 13 tums lodrått högd öfver ras men e; Deffe tvårtrån 2, 7, hafva ock midtpå "en regel imellån fig intappad, af 9 tums bredt och s tums tjockt trå, at hålla dem tilfammans, af hvilken regel icke fynes mer ån den ena tap> pen vid ol s : LEA Når framvagnen år få nåra fårdig med fine tvårtrån, bör nu bakvagnen omtalas. Defs axel år i långden imellan hjulen lika med fram =axe- len, 2 alnar och io tum, taen tjockleken år 10 tum, och bredden eller högden år 143 men hår af blir dock vid öfra kanten en. god del af- fafad åt fram och bakfidan, för mera beqvåm- lighet at intappa de 4 ftolparna, hvaraf ÅR ; etter” - KT Of 4 tferfta, L, lota ållenaft bakåt, men de 2 fråm- fta 22, luta tillika framåt och något utåt, eme- dan deras tappar i axelen. fitta inom de efterfta, Deffe 4 ftolpar, fom åfven åro af $ tums fyr- kantigt trå» fåttas til den lutning, at då de åro - intappade med öfra åndårna i fina tvårtrån, fom e Jo . ; SINNE ÄN é I ae åro i alt lika med de på framvagnen befkrefne, detffe tvårtrån » då åro dika ät[kilde fom de fråm- fe, och tå åfven lika få högt ifrån jorden, då alla 4 hjulen åro påfatte. Deffe tvärtrån hafva ock lika regel midtpå imellan fig, fom de fråm- fte, at bålla dem ftadigt tilfamman, Windvalfarna op, åro 7 och en fjerdedels aln långa, runda och 12 tum tjocka midtpå, fmals na mer och mer af, til defs de komma vil nårm- fa tvårtrån é och.» , dår de med 9 tums tjock- Iek förtfara til åndarna: ty 6 tum ifrån åhdarnä, bafva de halfar, balfarinan tum djupt 'omkring- fkurne, 1å at halfarnå i fråmfta och efterfta tvår- tråen åro allenaft'é tum tjocka, och åro få län- ga fom tyvårtråens tjocklek , hvaraf fram-och bak- Vagnen hållas på fina råtta ftållen, at icke gå ät- fkildt. Når vindvalfarna fåledes åro tilredde, 'och Vagnen med fina hjul får på en Hörizontal plany bör då 13 vål ramen e nedunder, fom alla 4 tvår- tråen ofvanpå, flå Horizontelt, då utmårkes 2:ne råta parallela linier, 2 alnar och 5 tum årfkilde, tvärt öfver alla 4 tvårtråen, 1å at deffas åndar äro lika långa utom linierne; dår deffe linier gå fram, blir medelpuncten til half- Cirklar af 42 tums frän på bågge medlerfta tvårtråen , men af 3 tums Öpning på de fråmfta och efterfta;y hvilka alla 8 half-Cirklar nedfkåras i tvårtråen, ät valfarna pp, at ligga til hålften nedflånkte uti, ; | ENG Hfamt Vv YE = TES SRV IN NNE YA SE 340 1773. OM. Nov. Dec famt lika makar half- Cirklar uti 8 ft. en alns långa trå-klabbar, 7 tum breda och 6 tum tjocka, fom låggas hvar på fitt fiålle öfver valfarna, och vid. tvårtråen med Järnbultar faftfåftas, och. böra hålen vara 1å rymliga, at valfarna gå helt lått, famt fmörjas åndå med talg , men bättre år, om man har blyerts. | 0 RR Valfarna bafva ock hvardera 3 hål; oo, tvårt igenom fig, af 4 tums långd och 23 tums bredd, at deruti fåtta handfpikar eller håfitånger r, af I alnars långd, 2 til hvar vals, til. deras om- vridning. Deffe 3 hål genom hvar vals, åro 4 tum ifrån hvarandra på långden, och dela val- fens omkrets i 6 lika delar. Läme Yen Uti hvardera valfen, half aln ifrån de med- lerfta tvårtråen , inflås mårlor, hvaruti fåftas 41 alns långa Jårnkedjor TT; eller ftarka rep, fom hafva Järnkrok i andra åndan, HÖNS | Vagnens bruk. Ligger nu en ften få, at defs vidafte om- krets. år öfver jorden, eller man , med liten gråf- ning omkring, kan komma dår nedan om, (få körer man Vagnens fida midt för Stenen, och lyfter bakvagnen fido-vårts 13, at Stenen ligger midt under Vagnen: Då håcktar man de 4 från valfarna hångande kedjor eller rep faft i den ked- jan, fom fitter omkring Stenen, och med. hand-> fpikarne 7r i bågge valfarna, fpelas eller vindas, til defs Stenen kommer få högt från jorden fom behöfves, då en handfpik i hvar vals, hvilande med andra åndan på andra valfen, håller Stenen uppe, at bårtköras. Är Stenen mycket ftor, och AV jla vägen = EE SEN + O&.. Nov. Dec: 347 vågen kanfke något enig ,' få år nådigt rat håk- ra ihop: bakvagnen 'och framvagnens ram e, med en Jårn-kedja v på hvar frida om Stenen, hålft föm bakvagnen ånnars .endaft fkulle: dragas af .wvalfarne, fom ligga 102 quarter. högt tip ifrån jorden, hvilket gör för ftor brytning, 2 oc "Men fom då flefte Stenar ligga djupare ned, RR brukas. förft til deras upbrytande: ri 2d0a Håf-flånger, Tab. XII, Fig. 2. hvil- ka. åro gjorde at. kunna långe lriead och at — fkarfvas til den långd, fom tyngden fordrar. På denna med et ftycke tillkarfvade Håf- frången, år nederfta frycket 4 alnar långt och 5 tum tjockt; men bredden år, 1 nederfta åndan 4, 9tum, och fmalnar fedan af, at öfra ändan b år 62 tum bred. Ofvanpå nedra: åndan a år et ftål- (att Jårn, fom Sn fr vel-tand något infkuret, 3 quarter långt, I tum tjockt och 6 tum bredt i nedra ålidan dår det år hel rakt och icke krokigt, föm Fi- guren vifar: det blifver alt fmalare "och tunnare åt öfverfta åndan, och år med 3 nåd-naglar faft- nådadt vid ett under ftången fittande infkuret tun- nare. Järn, 15 tum långt och 4 tum bredt, 13 för nåd- -traglarnas nådande, fom at fången icke fkall utnötas af underlagen c, Det öfra håf-flångens ta lkga kade fycke d, årg alnar långt, 5 tum tjockt och 61 tum bredt i nedra åndan e, men fmalnar af, [få at det i öf- ra åndan f icke år mer ån 4 tum i ty ckant. På detta ftyckers. nedra ånda e åro 2:ne flyc- ken 4:hörniga Jårn-ringar faftflagne, få ftora, at nedra ftyckets öfra ånda 6 kan intrådas déeruti kel tått , ; at fkarfvens vridning förhindras, kl j3 Som ” JA fe NR FER SR SON rr Å vå 5 Å ön , NS 348 1773. Oå. Nov. Dec: Som nu: denna 85 Una ling håf-ftång blir för hög at fatta med hånderna i kll-åndan , tå är: — 3:07, Här til gjordt et vind-fpel, Fig, 3, 1 hvars fido-ftlycken a åro upftåndare 6 nedtap- pade och fåltade, ej allenaft med pinne c igenom, utan tapp-bålet år långre på under-fidan, tå at når tappen år kilad, 4& år han en bax -ftjert, fom icke kan utdragas, Uti deffe upftåndare 6 år nedfåld en liten vind-vals Z, fom har på fig tåftadt ett rep, hvars andra ånda har en Jårn- ögla, fom, innan håf-ftången uprefes, hånges på håfftangens krok f, Fig. 2, AN RTR Och då håf- ftången år upreft, fatt under Stenen vid 4, och ligger på fitt underlag c, 1å håfves ften eller jord på vindfpelets botten-brå- "der, Fig. 3, til den tyngd föm Behöryts; då fattar man uti valfens handtag d'2, och vrider valfen omkring, at repet e lindar fig omkring valfen, och drager ned håf-ftången, fom under r” det famma något lyfter Stenen, då en pinne fåt tes I hålet på upftåndaren vid 6, fom hindrar handtaget och, valfen at gå tilbaka, medan Ste- hen .underikolas til dyve Drott. 0 vn TSAREN Detta vindfpel år 3 alnar långt, 2 alnar och 4 tum bredt, fido-ftyckena a 7 tum breda på högden, och fs tum tjocka, upftåndarne & årö 1 aln och 19 tum höga öfver fido-ftyckena, 1r tum breda, och f5 tum tjocka; Valfen 4 år 6 tum tjock g8:kantig, defs halfar, nedfålde ofvan ifrån uti upftåndarne 6, utfkårningen fedan med öra upfyldg och 2:ne ftarka pinnar genom;hvar- dera, A > Handtaget d2 år 9 quarter långt och 6 tum bredt midt på. Hjulen 22 åro hela triffor, 12 tum” ” Eu NM 1773: Oé&. Nov. Dec, ÅR k fa igenom fido- -flyck ena 4, och tjena til deras mmanhållande fålom reglar , hvarpå åfven bot- ten- -bråderna » 2, åro, faltfpikade. Jag har varit nödfakad göra denga befkrif- ning nog vidlyftig, om den fkulle blifva något | idelig, efter jag tårt ritningen allenaft i Per- ; ar ” det. år ändock ej för mycket för den, om tkall. göra inråttningen blott efter ritningen. Medelft deffa Håf-tyg och några tå Perfo- | foners fämt 1, 233 par Dragares tilbjelp , fkall OLorF BIBGERSON, til mångas ej mindre för- undran ån nöje, ganfka behåndigt och fort haf- va upbrutit. och undanrögt Stenar af 9, var vil Hase 'Cubic- alnars rymd, RÖN, ; Om För 5 få kallade. för SodR Hagtoras nytta til Kfgdi | de. Håckar ;, + , senat PEHR KALM, Theol, Do&. Oecon. Profeffor; Ledamot af K. Wafa- Orden. T i Kongl. Vetenfkaps Academien har jag med tåimmelig trygghet kan förlåkra) fkola Tlamtigen blifva et af de nyttigalte i Fådernes- Na lane tum, höga och 5 tum tjocka, fitta på axlar, fom | KRISEN ENT nu den åran at fånda frön af et Tråd, fom 344 1773. "Dt, Nov. Dec: landets hushållning. Det kallas i Norra Ame- rica, af de dår boende Svenfka, Tupp-/porre Hag- -tora , och af Engelsiwånnerne Cock/pur - Hawtborn; uti. Herr Archiat. och Riddaren von Linnés Spec. Plant; heter det Crategaus coccinea. Tjen- Tigare Tråd til lefvande" håck kring Aker, Ang och Kryddgårdar, kan aldrig gifvas; ty-den ta- ger til goda en torr och nog mager jordmån, och det fom år det förnåmfta, år til alla grenar 3 och qviftar full med länga, ganfka ftarka och hvaffla taggar, at intet kreatur kan våga trånga fig genom en lådan håcks. . I 030 Jag år daker, at om man hade en betes- mark, omgiven med-en1ådan håck, och en hög grind för opningen, fkulle : man: med all trygg- het kunna låta Får och Bofkap om fommaren ga dår, utan Herde, natt och dag, faft man ock vilste, at hvar natt ftora fkarar af Vargar fvår. made öfver fålten rundt omkring; ty Vargarna kunde omöjeligen trånga fig dit in: man får ej 'en gång 1å mycket rum, at någorftådes föra han+ den in i håcken, dåreft ej ftrax flera förfårliga taggar möta. Detta år en detta Trådets' ftora egenfkap; men den andra år ej mindre, och be- ftår detuti, at denna Tupp-/porre Hagtorn tål våra vintrar få vål, fom måft något af våra inhem- fka tråd: Den har vifat derpå tydeliga; prof i 21 år, då fomliga af våra vintrar varit kallare, ån 1709 års vinter, enligt alla gamlas enhålliga intygan. . Huru' grufvelig köld: hår varit fomiliga - af förenåmnde vintrar, kan man fe af min be- råttelfe Uti Abo Tidningar för år 1772,, Num. 10, pag. 79. Af 1å ovanligt kalla vintrar, haf- va hår i Abo och håromkring, icke FÖR. La / | il- fkilliga Svenfka och utlåndfka hår planterade Trån, utan åfven åtfkilliga af våra inhemfke eller - Finfke, tagit ganfka ftor fkada, fom min Beråt- telfe uti Kongl. Vet. Acad. Handl. för år 1761. "pag. 19. följ, och pag; 129. och följ. utvifar >; då - "deremot allenaft. någon enda af denna Tupp-lporr- Hagtorn; Vd 1760. års vinter, tog til yttérfta - åndan på fomliga qviftar få liten fkada, at man ej kunde :anfe dev för mårkelig fkadax. at för- tiga, det famma fkada torde fnarare haft fict Urfprung af Slem-mafken, fom Sommaren nått för» ut. vat på deffa tråd: mensandra ftånd af famma tråd 'togo>då: ej den minfta fkada; fe förenåmn- de min: Beråttelfe i Kongl. Vet: Acad. Handl. pag. 133. Sedan-den tiden, har aldrig någon af deffa Tupp-fporr-Hagtornar lidit det minfta af våra fvåra vintrar, oaktadt kölden, uti Februarii må- nad 1772, ej gaf efter den, fom vi hade vid flu- tet af år 1759. och början af år 1760. = | Til ytterligare bevis af hvad jag i början fade, nemligen, at näppligen kan gifvas tjen- ligare tråd til lefvande håckar, ån denne Tupp- fporr-Hagtorn; kan följande tjena. Uti min egen Trågard hår i Abo, har jag en lefvande Häck af var Svenfka Hagtorn, ( Craregus oxyacantha ), den jag genom tående updragit af lådane Bår, fom blifvit famlade på de Hagtornar, hvilka "våxa vildt hår i Finfka Skårgaården; deffa borde dålunda, fåfom vildt våxande, aldrabått tåla vårt Climat; men detta oaktadt, bårtfrös och utdöd- de famma Hick ånda til jorden, af 1760 års ftrån- ga vinter; men den utflog ftrax från roten nya NÖT, få at, inom 2.3 3 år derefter, var den Jdika hög fom förr; men vid 1772 års håftiga rv $ vin- 346 1773. Oå Nov, Dec, ter, bårtfrös och utdådde den å nyo ånda til ro- ten, och håller nu åter på, at derifrån utfkjuta nya fkott; deremot tog Tupp - fporr - Hagtorn af ; N fidfrnåmnde vinter ej den aldraminftå fkada. Böre vi då icke fåtta vårde på ett fådant "Tråd, då vi dageligen fe, buru våra Skogar ty= - na bårt, och då vi i de kallare ott$r icke haf- ve något tjenligt Tråd til lefvande Håck krin; Aker och Äng? Jag har i år varit få lycklig> at jag fått en ymnighet mogna Bår och Från af detta Tråd: Jag har deraf uttådt 'denna Höft en myckenhet , både i Académie Trågarden, i -plantagen "på Sipfalo, i min egen”Trågard i Sta> den, och i den Frågård och Lund jag anlagt vid Pråftegården 1 mitt Annexe Pattorat St, Mar ria. Jag har ock trodt min fkyldighet vara, at fånda en del Frön: af detta gagnande Fråd vil Kongl, Vetenfkaps Academien, fom deraf kan utdela åt fina vårda Ledamöter, at låta dem upr i amma det på flera ftållen i Sverige." > & > Det har den fvårigheten, fom ftörfta delen af de Norra Americanfke våxter, at Båren ej blifva vål mogna, om ej Sommare år defto lån- gre och varmare. N yfsförvekne Sommar var hår på vifsr fått. Americanifk, lång och varm; Bä- ren bleivo' derföre rått 1å vål mogna fom 1 A- merica, Fråen böra dås och handtéras på famma fått, fom man plår gåra med vår Svenfka Hag- torn; de hafva ock famma ledfamhet fom vår Svenfke, nemligen: at de ligga mot par (ark jorden , innan de komma upp >» fåledes , om deffe Frön fås ån denne Höft, komma de ej upp förr ån i Junii månad 1775. Men upfkjutes med de- i as Män LT Sö 773. Oct. Nov. Dec. | 347 ras tående til nåfta Vår, få torde en del af dem ej komma upp:förr ån i Junii månad 1776. Jag har funnit båft, at förfara med dem på följan- de fått: Så fnart de åro mogna, tager jag dem utur Båren, låter dem torka 2 å 3 dagar på ordet 1 en lagom varm Kammare, at de mi des båttre fkiljas från hvarandra. Då man ta-: ; e | N z ger. dem utur Båren, tvåttar. man dem rena i kalt | Vatten, då ftenarna låte fkiljas från hvarandra; ty i hvart Bår åro 3, 4 å fs ftenar eller kår- nor. Sedan tillagar jag uti Octob, eller No- vemb. en fång i Kryddgården på tort ftålle, af - Vanlig god Trågärds-jord,af 2 alnars bredd; dångs efter Sängen, flår jag med Trågårds-fnöret 5 RTR a TAN AS : Vr . ov 4 rader i lika diftance från hvarandra: långs efrer / deffa rader, fåtter jag Kårnörna, 3 tvårfinger i- EA Xx mellan hvar, och til 2 tvårfingers djuplek ; myl- ar fedan igen hålen med Trågards-krattan. Jag tycker mera om, at 13 fåtta dem i rader, ån at få dem: ty de komma nu at ftå jämnare fins imellan, och vid renfningen, då de upkomma, har man låttare at få dem igen, och vakta fig, at ej draga up, dem, emedan. man vet, hvareft > SPINN VG | 00 ' el (0 man fkal fe efter dem. Så fnart fången år tådd, » $fvertåcker jag /henne med En- eller Tall-'ris, hvilket lemnas at ligga derpå, til den Vären jag våntar at de fkola komma up. Man kunde ock. upfkjura med detta rifets pålåggande til nåfta Vår efter det de blifvit fatte. Orfaken, hvarföre jag låter rifet ligga hela tiden. öfver dem, år 1:0, at fom: de ej förfta Sommaren komma up, i1å hindrar rifet ogråfen, at då tå våxa på lången; ty om ogråfet finge komma up, tå kunde dke, at då man renfade bårt ogråfen, upfölgde Jåt- URNESEN ANA oå TR , N U H 2 348 1773. OM Nov. Dec = > låtteligen 'med deras råtter -några kårnor af Hag< Tr tors ;' deffe, då de kommo art -ligga öpna för Solen, fkulle bäårttorka, och mifta deras groéen- de kraft, at förtiga, det de ej kände gro och taga rot, da de ligga ofvanpi jorden: "”2:0, Om en torr Sommar med en hett brånnande' Sol in? fölle, fkulle den 13 torka" och brånna de'ej djupt liggande kårnor, at en ftor del at dem fkulle förlora all deras förmåga at någonfin kom-=-' ma up. ; d AN a ;d bo Når den Vären infaller, då jag våntar de- ras upkomft, vatnas fången en eller par gånger i veckan, i fall ftlark torka infaller: Rilet har : ock famma Var uti April blifvit bBärttaget. De- ras vidare ans fker, på famma fått, fom med vår - Svenifka Hagtorn vanlig. år; jag fkulle dock tyc- ka vara rädligt, at plantera en eller flera af de upkomne plantor på något flålle i godt Solbadd, at deraf bekomma mogna Från; ty, fom förr ' nåmndes , mogna deras Från ej alla år; men det famma fker ock hår i Abo med vår Svenfka Hag- torn, nemligen, at vid kärta eller kulna Som- rar, blifva ej defs Från mogna. ; Men i våra Syd- ligare. Landsorter; förmodar jag, at Fröen, 13 vål af den Svenfka fom Americanfka, fkola, om icke alla år, dock oftare mogna, ån. hår i Abo, >" Än vill jag tilligga något om Tåpp-fporres Hagtorns egenfkaper: Den fer nog tåck ut, då den flår i blomma, med defs ftöra hvita blom- klafar; men ån tåckare blir den mot Höftenr, då den börjar pråla med fina ftora Bår, af en fkön röd fårg: Det köttiga af Båren, fom om: gifver kårnorna, åtes begårligt af Gåflar; : det fma- 1773. ..O& Nov. Dec, — 349 — fmakar nåftan fom Njupon, och torde meren- dels kunna brukas til mat, på famma fått. På det Konel. Vetenflkaps Academien må fe, med hvad vapen denna Hagtorn år förfedd, 1å följa hår innelykt 2:ne defs vanliga taggår. 'Se Tab. XI, Fig. 2. ' De grenar, fom åro tftör- re, hafva ofta nåftan dubbelt långre taggar ån deffe, famt tjockleken proportionerad derefter: Når de mogna Båren hunnit falla ned, och lig: ga under Trådet, hat man ofta flor fvårighet at famla' dem; man'kan då fållan komma med orif: er ån aktfam. na klåder tilbaka; det lindrigafte år, om -Hatt och Peruque blifva hångande på någen af Trå- dets taggar: om ögonen bör man då vara mer PERNSNSNENSA: 03: TERENCE ANMÄRKNINGAR Om Folk -uumeras förändringar 2: We- IR fierås Domkyrko Förfamling åå på 148 är; hat ; i ABRAHAM HULPHERS .ABRAMSSON, Dire&eur och Brukse Patron. FH allmånhet låra vid våra Kyrkor ej finnas ål- L dre Förtekningar på Chriftnade Barn, Begraf> na Lik och Vigda Brude-par, ån ifrån Konung CARL XI:s tid, då Kyrko - böcker öfver hela - Riket inråttades, enligt den då utkomna Kyr- 350 1773. "Oct; Nov. Dec. "ko-ordningen. Wefterås Domkyrka har likvål fådana Förtekningar i behåll, alt ifrån 1622 års lut, då dermed början gjordes vid alla För. famlingar i Wefterås Stift, efter den då varan- de Bilkopens, Doct. JoH, RuDBECKIH förord- nande, fom genom flera nyttiga anftalter gjort fitt Minne vördadt i orten. Skada år dock, at vederbörande, ifrån 1701, til och med 1712, al- deles förfammat upfkrifva både Begrafningar och Brud - vigningar. Ar 1713 började man vål åter upfkrifva de Döda, dock ej alla, utan endaft dem, fom vid aflidandet voro öfver 15 års ålder, - hvarmed fortfors til 1726, då alla Lik började a nyo anteknas. Brud-vignings Boken kom ej å nyo i bruk förr ån 17413; åtminiftone har jag den icke fått fe, Deremot finnes Förtekningen på Chriftnade Barn 1 oatbruten ordning fortfatt til närvarande tid. Ne Under Domkyrko-Förfamlingen hörer, jäm- te hela Staden, en liten Landt-förfamling, Sané » Ilians Socken kallad, beftående endaft af 167 Hemman, och hvars Folk. humer nu år vid pafs 300. Deffe Sockne-böer nyttja nu, fedan de- ras eget Capell, år 1611, blef förlagdt, famma Gudstjenft med Stads + Förfamlingen, och åro derföre uti följande Förtekningar inbegripne. Då jag, för några år fedan, til Genealogi- fka underråtteHers famlande, genomfökte Dom- kyrkans gamla Minnes-böcker, tycktes mig va- ra mådan vårdt, at tillika efterfe, om och hu- ruvida Förfamlingen af- eller tiltagit i Folk- Jikhet. Jag gjorde derföre utdrag af Födde, Dåde och Vigde för hvart år, ifrån 1623, til rn och i och med 1770, hvarigenom jag fått antalet En 1773. ÖA Nov. Dec, ' 351 de årligen Födde för 148 år, men , för ofvan- nåmnde brift, Begrafne allenaft för 123, och -Vigde för 108 år. . Samma utdrag tager jag mig Hu frihet, at til Kongl, Vetenfkaps Academien Öfverlemna, med några | ningar. LA i I Är. Födde, Döde. 451. 105 47) 99 76 Födde. Tog 106 9i 74 1 76 I 120 . 30 | 92 N 84 244 195 1f7 76 98 79 deröfver gjorda anmårk- 353 1208 oa. Nov. Dec. a 4 Är, Födde. Dödé. i Är. |Föd Födde. | Födde.| Döde | Vigde:] N 1673 64 SR 170$ 0 Vr å ko TALS 291: :O0iA 6): DAR na ds 75] 921) 133: FÅR FS KÖRA IEEE $ 1721. 1931]. $5] 16, Dk SA 78) Oj) 101 1710! 601 jr -r 79) 831 98 II 57) SE 1680] 991 106 Sö ER HE Bri sMölrsda 13] 8ol FS 820 PIA 14] 8t). 291 = 831: 1001: 94I 15] 761: 37) > > 84] 1994-84 1613:031) 2410 851 100] 64, 171 Bilig) er 86) 110180 18] 96] 31|-- 871 took 721 19] S3] 491 "> - 881 ot 39 1720] 99) 37) - ” s;8901: 271.-30 271 113 46) rr 1690] 69) -9I 22132001, g2n 911 91-108 '23| II9l: 30p > 921 661 1390 241: ÖST RT 031. 090] 181 251 113] 36) - - | 8t Bs) 24 108] 30 Be (En ENA Ar 154] 23 Red! frans ba JT4T) 133 ÅR (GÖR ar8) 36 721 104] 24 fl 16 961 I3S5] 29 Fre 23 ät ONA Ba 105] 2 it of FN gÖ 140750 30 89l 68: 32 | 88; 29 Blok löss 73] 2 102 He 24 LT RK 104) I2P:' 27 >" Åt undvika vidlyftighet, har jag ej gjort fkillnad. på Könen, och vill allenaft nåmna, at - ibland de 1855 Barn, fom i Förfamlingen til- kommit på de fifta '20 åren, hafva 952 varit Gåffar och 903 Flickor, famt at ibland 1987 Dö- de på famma tid, hafva 952 varit af Man-och 1035 af Qvinkönet. FR Jag har anfört de döda för åren 1713-1725, fat ån förtekningen på dem år ofullftåndig, på det man deraf ädkone ma fe, hvilka af de åren varit mer eller mindre fjukliga. 0 Hår öfver kunna nu följande anmärkningar göras. 1:0, Faft ån antalet både af Födde, Dö- | de och Vigde ofta varit det ena året nog ftör- re eller mindre, ån de nåft föregående eller föl- jan- 3 Oå. Növ. De. jande åren, 13 finnes det dock i all inånhet -mår- keligen mindre på de förfta åren ; tiran 1623 til 1640,» ån på de fifta, I de förra föddes alle- naft per medium 69 Kvart -år; dédde allenaft 82, Falt ån två af de åren voro Poll -år, och et annat myc ket fjukligt;. famt vigdes '20 par Hjonelag: men på de fifta 30 åren hafva, efter medel-tal; blifvit födde 94» döde 1045; och: dice - par om året. ; Jag tycker mig kunna med n nög (räköl her deraf” fluta, at Förfamlingen nu år folkrikare, ån den-var omkring är 1630. Dock fynes folk- hopen hafva haftigt tilvuxit i Staden, imellan ären 1640 och (650, lå at: den då varit få tor, om icke något sftårre ån nu: hvar efter den, under fmå omvåxlingar, och i fynnerhet en mår=- kelig minfkning imellan 1700 och 17205 förhål- lir fig nåftan lika; til vår tids arligen föddas antal ftörre ån de dödas, når ej Pett eller annan Epidemie inföll: men på de fi-' fa 40 ären, hafva de Déde oftare varit fere. Dock har fkillnaden; GUDI lof! ej varit Myc- ket for. I allmänhet fer man likvål, at För- famlihgen ej kunnat bibehålla fin folk-ftock af $ Förs 20; Pa de förftå åren, var gemenligen de Å infödingar, utan har måft fylla afgängen med något tilfkott ifrån andra orter. Peft-fmitta har | varit Staden; aren 1623, 163043 (6923 1653 > och 1710. Det filtnåmnda året yppade fig Pe- ften i September månad, och varade til Febr, månad, 1711, på hvilken tid den. fkall hafva bårtryckt vid pafs 300 Perfoners År 1639 för- orfakade' Rödfoten ftark afgång. Ifrån 1691 til bag voro ”de flefta åren mycket” fjukliga:' de - NN två 4773, Od NOV. Dee. = 35 oo o&vå fifta, hårrörde mortaliteten af mifsväxt och dyr tid. Koppor och Rådfot hafva ömfom va- - rit vällande til den ftarkare afgången, 1736 och fomliga af de följande åren. - Krigs-folket, fom åren 1742 och 1743 vår förlagdt i Staden, bi- > drog ock då til at öka de Dödas antal. Om —— orfaken , hvarföre Mortaliteten i allmånhet varit - något flörre i de fenare åren, lemnar jag andra | å HE a | j FRK ARA ER SPE LAR ENTIRE SR Sr — at döma. Åt den verkeligen lå varit, fkönjes — nogflamt deraf, at på 30 är, imellan 1660 och 1690, allenaft omkring 74 årligen aflidit, men på de fifta 30 åren, 104, då likvål fkillnaden i- mellan de -föddas antal, och följakteligen i folk= mångd, uti deffa Perioder ej på längt når var > fåftor. Minne icke detta bör tilfkrifvas det til- tagna öfverflådet, och en deraf förorfakad ftörs lemmar Ogdan Tabell-verket inrättades , hafva . Förfamlingens Ledamöter> med unge och gamle, ogenom råkning befunnits tålfom följer: ; 4 I År Mankön. > Qvinkön. - Summa, ÖRRR LA RUN I far 219 OL IRÖJET vi 2888: 17f2 > = 1281 AT BZ nr se 200 HART Al FS T20GT TA syr 1ÖJÖLA AD IGA I7G0:R Rn 12770 1810 a 2002; AV GS oh 18 k28drae CN SMÖR? olyhockR 35. 1766 = = 1308 = = 1f39 = = 2847. FRESTAS Aff rr > Altla har medeltatet af Mankönet varit 1294, oocaf Qvinkönet 1581, och af hela Folk = hopen 2875. På famma tid hafva vid pafs 93 barn blif- > Vit årligen födde, och 99 månmfkor döde, famt > 26 Brud= par vigde; Således fvara hår 39 def TR Go 0 oh NäR b ' 356 1773. Oc. Nov. Dec. | I REON vande Perfoner emot hvart Barn, fom årligen : födes; 29 emot hvar och en fom årligen dör, : bend - (af Mankönet har dödt 1 af 27, och af Qvin- könet I af 31); och 110 emot hvart nytt hjo- nelag. Den af deffa proportioner, fom går långft fö (0) . . e / . SÅ 4 NE ifran vanliga ordningen, år den imellan alla lef- vande 1 Förfamlingen och de årligen födda Bar- nen, fom plågar vara fåfom 28 til 1. Det gif- ver tilkånna, at i-Weftterås födas för få Barn emot Folkmångden. Deremot då dår flere mån- nifkor årligen, ån på Landet i allmånhet, dår gemenligen ej mer ån 1 af 36 eller 40, i goda ar, afgar. . Giftermålens förhållande til hela tolk- fkaran, kommer nog nåra det vanliga. in Matlagen i Staden hafva meråndels varit 380 4 400, och på Landet fo. Således belöpa fig 6 å-7 Perfoner på hvart Matlag eller Hushåll. Tillåggning til föregående" Anmärkningar , af ÅAultoren nyligen infänd. Om Kongl. Academien finner de anmårk- ningar öfver Födide, Döde och Vigde i Wefter- . ås Stad; hvilka jag för et par år fedan ingaf, förtjena et rum uti Defs Handlingar, 1å torde denne tillåggning för de > fiftförflutne åren, få vid famrna tiltålle införas, ehuru obehagelig den år, i anfeende til de Dödas myckenhet de 2 fi- fa åren. 6 | po År. Födde. IMankön. Qvink,'Summa, Mankön. Qvink.'Summa. 17711) 49 1 47 | 26) 621) 481110 1772 dark 1 93 da40 ITE - ; 1773: O&. Nov. Dec, HA KN likes! at faftån Folk - numern /' varit ungefärligen lika ftor fom tilförne , nemli- gen imelian 2800 och 29003 finnes dock de Föd- das antal något minfkadt , fårdeles år 1773, då "det var mindre ån något år, Tedan 1737... Der- emot var de dådas antal famma ar beklageligen förre, ån det någon gång befunnits, altfedan ; Pet året 1710: Åf.de 275 Döde, hafva 113 varit Barn och ungjom under 10 års ålder, och a "162 åldre Perfoner. oo Rötfeber, fom gick hela förra hålften af aret, medtog 86. Perfoner, :alla äldre EO är. Rödfoten, fom började vifa fig på Barn i Maji månad , var vårit i Jul. och Aug. och afftadna- der Oéttob. dödade 62, ibland hvilka voro 36; under 10 års alder. Kopporna graflerade i de 4 förfta månaderna , och bårtryckte 22 Barn, Derefter fölgde Kikhoftan, uti hvilken 14 Barn afledo. De öfrige 91 dådde af hvarjehanda an- dra fjukdomar. > Ibland de Döde', voro. 17 öfver 70 års ål- : dör. nemligen 4 Mån och 13 Qvinnor, ibland hvilka fenare en hunnit til. 93 jar. ÖN, Om en Skifer , fom haller bitterfalt ; Loo Herr M - NN Len Jag har i en bok om Mineral-vatten redan talt om. en I9RENg fom de flåfte hittils icke rått £3 känt, l KR v 358 1773. oa. "Nov. Dec. ” känty' ehuru den utgör bafis i i Epfoms, Bömifkt eller 1å-kalladt Engelfkt Salt. Man har efter BouLDpuc haft oriktiga begrep om detta Salt, Ja, det har ej blifvit anfedt fom fårfkildt, utan tålfom en blandning af Glaubers med et jordifkt, - beftående af Kalk och, Saltfyra. Ringa möda ' > hade kunnat blotta en Nik irring, men det. har dock icke fkedt. Sjelf har jag anfedt: 'baflis der- un, fåtom nåra lågt med Kalk, och får nu til- z lågga, at den år likfom "et" medel dertmollan sd och dera, At denna jordart a fig fjelf finnes i Natu= ren, år nu mera otvifvelaktigt, fedan jag funnit > den uti "Alun = fkifrar,' famt Herr MARGGRAF utr Serpentin och Hafs-vatten, Tiltålligt-vis har åtven blifvit bekant; at Epfoms-falt finnes i fin egen malm, åfven fom Alun. Et bolag "uti Ne- dre Normandie, fom. vid Littry bryter Stenkol, rådförde mig; om det icke: fkulle gi än, at fju? da Alun af de åmnen, fom omgifva Kolen, hvar- igenom anläggningen kunde blifva mera båtan- de. Jag :röfte dit, för av i tort! göra prof: 6 Centner råftades i öpna luften, hvar under fvaf- vel rökte ftarkt derifrån. edan. lutades de, inko= kades och fattes til anfkjutning3 men efter 2 » timar, fann jag, til min, ftora förundran, fåller för Alun , idel vackra Ory ftaller af ms fal, Luten, å nyo inkokad, gaf-åter Epfomssfalt, men oredigare, ån det förta. och med fyptifk fmak , fom utmårkte nårvarelfe af både Alun och Vä eriol. At afföndra de två fiftnämnda Salter, koktes luten med bränd Kalk, til des den fty- prifka (maken för(vann, och endaft: med Epfloms- 3 falt följande ssläkinndne var qvar, Detta. ar dar 73. ”Ö&. Nov. Dec rk dp äg på en fats, fom jag annor frådes' bevift, nemligen,» at brånd Kalk fåller Alun-öch Järn- jord; 'men ej bafis'af Epfoms-falt. " Den på nu befkrefaa fått handterade Skifer 'år "mörk- Brå, och af finare gry ån Alun- malm, >; Efter denna” tid,' har jag i Frankrike fn: fr en: kilig bergart, fom genom vittring lem- nar både Epfoms-fält och Alun: åtfkillige andre Kis- -artér gifva åfven tillika bågge deffa ”falter, Vi kånne tåledes”3 helt fårfkilda jörd-arter: ”Kilk, baflis af Epfoms=falt och Lera, tivilka, i förening med Syror, gifva ganfka (kiljaktiga Sal- «ter. Den medlerfta'af dem fmåltef ej iceld; men förlorar” nåftan allå alkälifka egenfkåper, farmt måtte fedan kokas i-Vi&&riol-fyra; innan:den up- döfes, men gifver då åfven1å fullkomligt Epföms- EL fom förut: med Svafvels ingår den mycket 1ås Förbikidelfes. ty denna art Kefver förfltöres låt- teligen' af fig Aer sk ORK He By e Syre a DK oms - falt. DEE === Föföt, at af Linnzock Björk lake ko ka, Sirup:; infkiver Iieutenänten och? Riddaren. CARL FAFODRARD STAL HAMMAR, ti. K Academiens Handlingar får, år 1254, . "fidan 232 ,cår anfördt; at man kan koka Söker af Svenfka Lönnars aft; men fom gan- fka få i Landsorterna veta deraf, eller nyttja den- re a hushållning ,/ torde: en” NR "påminöelfe ej va- SIGN ar gp. ra 860 1773. Oå. Nov. | åka va otjenlig, Jag vill Fogtäne meddela de Förfök - Jag gjort. no vkAfi24 kannor öm He hvilka. lodos i Brygg-kittelen , och höllos vid jämn kokning i 19 timar, har jag fått en kanna Sirup, hvilken 1 fmak, godbet och nytta aldeles liknade, om ej Öfvertråffade den finafte Socker-Sirup , hvar- jämte ock er ftycke Socker eryftalliferade fig på bottnen af kårilet. Detta upmuntrade mig at åfven förfåka | Björk - lake, hvilket ingen tilförene, få vida j jag veta hös ofs gjort. Af 80 kannor erhöll j jag 5 half- itop Sirup, fom, ehuruvål nagot fvagare ån Lönn- Sirupens dock vida öfvergick i godhet den vanli- ga 13. kallade: bruna Sirupen, och i mat- redning - gjort fullkomlig nytta, i ftållet för Socker. De fom hafva] Sfverflödig tilgång på Lönn- och Björk-fkog, kunna igenom tädan Sirups kok- ning befpara mycket Socker: Dock bör laken at tråden med all förfiktigher, få at man €) låter för mycket rinha af hvart tråd, emedan det åljeft förfvagaås och dör ut. Det borrade bälet, hvarutur laken runnit, bör ock ftrax i- gendlås med en räv pls SR Råttelfer, | Pag. 325. lin. 28: Aa. Lås Aa; 1,32, 33.1 t L. w.iPag.326. 1.21: få FFG.L. fG + FG. Pag.328.1, 23,04; L.! Pag, 32 «1 14:7.L.7, dår bågge tangenterne mötas, öm 18 IST; 1.16, 381, 37, Pag: 331.121; az. an. Pag. 332 - 18. M:s. LL. MSy af: E.af; mg. Ei. va 1. fer Zz: def; 22.05 LIGE: Pag, 3330 KrärsSbiä mör: AG Läs: famlingen + ; lin, 31. Afymtoter; Lås. råtlini- fke Afymtoter, Pag. 328. lin: 26: CE? —CA?. Lås. +CE?FCA4?, &c. Pag. 329.121. Cha: Lås. Cbe, RR FORE Fadren dör Me 0 RK [ ”- I Cr NE ON åå KORET ÄNIN G På ET Rön, fom åro införde i' detta Quartals Handlingar. 3 1, - flydning på några Luft - Pbenomener , af WU DAN, MELANDER/ & AS SR gjorde vid Silkes-Afvelen, af P. Ä Elav 28 3. Ihunbergia, et nytt Ört-flågte från dp in- [ände af LARS MONTIN or 288 4. 'Berdttelfe om Herr Dirett. Ulfftréms Göthe til -—— Vattubyggnader , ingifven äf FR. MALLET 292 $. Tilldgoning vid Fk akad FSK af SVEN RINMAN = 298 6. Rön > Om Nucis Vomice nytta emot Rödfat af ; JOHAN: ÖrTo HAGSTRÖM iv ur as =, ”Befkrifning på Damafcherade Skjut - Gevår af — afäårn och Stal; inlempad af P. W A€STRÖM o3TFf 8. Tilldggning tilföreg. Afbandl. af S.RINMAN 318 9. Elementarifk Afbandling, om de Conifka Settio- Vag i gemen, förefldld i en Råt Plan, Zz ika MELDERCREUTZ = - AeR 410. Befkrifning på de Hif-tyg,» fom faner Dirdare Olof Birgerfon ifrån Kumla Socken i NAD | je fannit, hbvarmed flora Stenar litteligen kunna” upbrytas och bårtföras af Åkrar och fövgar 3 ; up- fare af JoNas NORBERG =- 33F I I. Rön, om den Americanfka få kallade Tupp- fporre- Hagtorns nytta til Åka Håckar > af "PEHR KALM > - ft 12. Anmärkningar om FolksusseriN fördndringor i Wefterds, af ABRAHAM HULPHERS 0349 3 ya Rön; om en Skifer> fom håller fererialk af Herr MONNET | - 357 14. Förfök at af Lönn- och Bröckildie åa Sia rap, af C. Lr: "STÅLHAMMAR, RE SN RE. ER BEA STERN På dé förnåmfta Ämnen; fom förekomma i detta Årets Handl: ingar, föder vr plantering och nytta, 146 - MN I54 Acart., om de åro orfak til Rödfot ,. 302-310. Åconitiäura Napellas; defs Medicinika verkan, 258-164. Åér fixus, bör kallas Luft: fyra, med Rön derom, 171-186; Alan - Skiffer, tjenlig til Kalk-brånning, 99, 358. Arboga Slu(far , anmårkningar om dem; 292.20. Aflronomie : Obfervationer på 1764 och 1769. års fot förmörkelfer , med utråkningar om deras nytta til ar determinera orternas Longitud, 44> 66. 117" 134. Barz , de i Wetterås årligen föddas antal på LR år, 350: 357: Barometer , huru vida man deraf kan fötutfe våderle ken, 273 281. Ben, huru Kraft - föppor déraf kunna kokas, Ir Berg , fållfynmte i Ryfsland, 197. 199: Bi/körfel, om Bi-kupors företråde för Bi flockar, la :268. NM Blyhvitt, defs verkan j månnifkans kropp , 30-74 Boferaps Stenkols-grufva i Skåne benves 2 £47- Bojfkaps- fkörflen i Kuflamo; 8o. | Botanigne: om Örternas utdunftning , ob i hvad ord- ning dagg - dropparne fåtta fig. på deras.blad, 71=76. Befkrifning med fig, på Örten Verbena obletia, L43= 146. Dito på Orten ADUNDER 2885 - 292. Se Tragarads-fkötfel. Brude - par , vigde i Wefterås på f11är, 350358. Brangvins brånningen' ib krain; 2060 i Bröd: bvad fom brukas för: bröd i i mna lånder, 27= 30. Huru vida fåd i dyr tid kan gagneligaft användas til bröd, vi "med anmårkniogar om bråd-bakning, 30-39. | Bijfö- "fimidet', anmärkningar derom, 3! r SKAR Capat Bone Spei, rikt på rara, örter, 288. Caflave , brukas ör bröd af Indianerne , 29. Cement ; ätikilliga förfök at tilreda det af” här i Landet befinteliga. åmnen,.937- 116+ 292- 30kå Chymie: Rön om Aér fixus eller Luft- Tran 170- 186. Om Epfoms falt och Skifer, fom håller Bitter-falt, 358. Conifka Sestiomer ; athandling om dem, 322- 335: 4 | a- VORE - z vå Må | rn ST Regifter, KUGA Damafeberade Skjag. gevär, deras. nytta, och hurude de gåras, 311-321, Djur : ; Om Djur - och Fogel. fåret i Kufamo, 83. Be- fkrifning med fig. på Mus Myofpalax, 134-139. Dito på Järfven eller Filfrafen, 215-236. Kö RR inar. Döde i Wefterås, på 143 år, med anmårkn. 350- 328. Epforas - Salt , Rön derom, 353. | Eftlands naturliga lynne och åkerbruk , 196. Flkar: befkrifning med figurer på tvånne af T Orik-flåg- tet, 22-27. nr Doderec i Rytfsland, en del: af dem uttorka- serkänd. 195 - 2120: | Folk- -Aumera Å Mekterås , 349- 356. Fångar, och Fångelfe- rum, anmårkningar om dem , 306. Guagas finnes i Boferups StenWojs: -grufva, 241. Geographie: Huru orters Geogr. Longituder kunna ut- oråknas af correfpondenta obfervationer på Sol-förmör- kelfer', med "prof derpå, för några Orter i Sverige; 44-66. 117-134. Geographifka anmärkningar på en råa ime!lan Petersburg , Mofkwa och Poltava; FR 4) Gecmetrifka liniernas generation och fördelning, 2221 Gryta, Papini förbåttrade, hvaruti ben, kött och ranhat kan ganika fort och vål kokas; 3 - 22. Gifnine; derigenom miltar” bröd HÄgOr af fin födande Kraft; 323, ” ; Hagtorn , od Americanfkas nytta til Håckar, 342-349. Hare - bång. död; ur hvilken lefvande ungar bl lifvit ut- [| fkurne, 9$. ; AS Häckar , "Jefvande , fe. Hagtorn, lag! Hålfo= brunnar; anmårkningar om dem; 171-185, Ford -nötters plantering och nytta, 146- T$4: "Fårfs; fe. Djur. Ffarn- och Stål- "Smide; anmärkningar derom , IAN / Kalk- bruk til murning under vatten, 97. . Förfök med. den fvarta Lena kalken, 102, 114, 300: Anmärkn, om Kalk och Kalk- brånning , [YA 81: 24473$509, Kize ; fom hvarken af eld eller vatten uplöfes, 94. Et annat, 113. ; Kran, fe Mechanique. ; Krut; haru defs Saltpeter- halt kan utrönas, 160 YO. Kaurfk, "Red fröri Kurfk, en Stad i RYMT 203, 209) Kuöfamo Sackens hushållning , m.m. 76-90. Luft -fyra, Rön derom, 170-186. Luftens condenfa- tions-lag, 275-281. "Mays, huru den brukas för bröd, 29. Mathematique: Uplöfuing på et "Problem, 186. Ele- mentarifk. afhandling om Conifka Sectionernay 322 335: Mechanigque : "Befkrifning på en Svång- kran, 154-159. På Håf-tyg, hvarmed ftora fténar kunna upbrytas och bårtikaffas , 335 - 341. På en lått vagn, fom kan dra- gas af en håft, 254-2$7. Medicine: Om ”Blod- -iglars verkan vid Eolleptilke an- flöter, 92-94. Förfök med Aconitum napellus, '2$8- 2264. Om Nucis Vomice nytta för Rödfot, 301 > 311. Et flags Natrons bruk mot fjukdomar i Tri- poli, 141. Om Luft-fyras verkan vid åtikilliga fjuk> domar, 182. ”Thermometer-RÖn på Kopp-fjuke, 268- SM. Sj ukdomar , fom gått i SVIRe ENA 1773» 357 Nissevclogicen fe Barommeter , Luft. Mineral- vatten , anmärkningar om dem, 174- 146. Mineralogie : om et flags Natron, kalladt Trona, fom finnes uti Tripoli, 140= 143. Befkrifning på 'Sten- kols - grufvorna i Skåne , med: deras ftrata, Sten- och - Jord-arter, 236 254; Om en Skifer, fom häller Bitz | terfalt, 357-359. Mofkow , Landets lynne deromkring, 200. Mumia vegetabilis , finnes i Skåne, 241. Maurbruk, fe. RANG Natron ifrån Barbariet; defs art och nytta; 140. Nowvogorod, Landets befkaffenhet deromkring, 197. Papini Digeftor förbåttrad, 3 22. > — Pefl; huru ofta den gått i Wefterås, fedan 1623) Sör Phylique : Ny inråttning af Digeftor, til Oeconomifka behof , med förfök och anmärkningar , 3522, Obi fervationer på Åfke = moln, fom gilvit blixtar på hvar andra, 90. Phyfifka ah märkningar i Ryfsland, 193 = TATA Förklaring på nägra Luft- phenomener, 273-281, Potatoes , brukas til bröd, 29-38. Gifva. ej fa mycket mjöl, fom Jords nötter , iF bj Pultava Stads belägenhet och utfikt, 207. Pyr- BN AT RESA ARE TOR RR GL TA MT ER SUNE PRIO FONT | & | er Regifter. é — Pyrmonter = vatten , artificielt, få godt fom det naturli- gr AN Renar , hushållningen med dem i Kufamo, 8o. Ris, brukas för bröd i OftIndien , 28. : Ryfsland : bnmårkningar om defs land - mån, jord- arter, ->vågar, fkogar, ftråmar, m. m., famt om Fölkets hus> hållning, 194-214. > Sagu', hvad det år och huru det nyttjas, 28. Salt, Anmårkn. om Epfoms eller Engelikt, 358. | sne huru' defs halt i Krut kan utrånes, 160 - 170, Silkes=-afvelen , Rön och anmårkningar dervid, 281-287: 3 Skjut» gevär: Om deras fmide, och huru Damafchera- irde göras, 3LE=321. sd Skogarne i Kufamo, 32. Skogs- ådande och fkogbrift i Rylvlang 196-211. S Socker och Sirup af LÖnnars och Björkars lake, 359. Sten, fållfynt på många ftållen i Ryfsland, 201. Se Mer chanigae , Stenkol, fe Mineralogie. Stockholms Obfervatorii Longitude, 59-63. Svedjande i Eltland och Ryfsland, fördårfveligt, 196, 204. Såd, huru den i dyr tid båft anvåndes, 30-39. s Sådes-magaziner , under jorden , brukas i Ryfsland, 211. Tråd , förvandlade i jorden til Stenkol, 241. Tragards -fkörfel : oms Aardakers eller Jordnötters plan- tering och fkötfel, 146-154. Om Mulbårs- tråds plantering, 282-287. Om Tuppfporre-Hagtorns plan» tering och nytta til Håckar, 343 - 349. Ukrain , Landets hårlighet, och Invånarnes flåta hushåll- » Ding4 199-204. | v | Uranieburgs Longitude råttad, 66-71. . Vagn , fe Mechanique. rr Vattu -minfknirgen år Ögonfkenlig i Ryfsland, 208-213, Vatta-profvares nytta til Krut-probering, 160. - Wefterås Stads Folkmångd, 349 - 358. Wolga = flrömen , anmårkningar derom, 200. Vaderlekens förändringar, huru vida de kunna fes förut af Barometerns ftigande och fallande, 274-281. — Akker - och Ang -fötfel: fe Kufamo, BRyfsland, Mekanik, Alke- moln, fe Phyfigae, ; Atte» högar befintelige i Ryfsland, 214. SER OK den FÖR- öl FÖRTEKNING = - aj på Au&oterne til de i denne Volum införde: | Rön och Arhandlingar.. i j Qvatt, "Sid. N Bu CHRIST. Betkrifniog på et flags Nas "| tron , källadt Trona, fom finnes i Konun- | —fariket Tripoli a . - 2: 40. BerGius, PET. Jon, Anmärkningar Ori Öröde tre. I EE bakning , och hurt: vida Såd i da tid bålt 2 > dertil kan anvåndas = =» Ng I BERGMAN, TörRB. Rön om Luft - yen RR SA ky oc BIERKANDER , CLAS; Om Örternas utdunfb= = 000 ; ning, och hurt olika Jagg" dropparne fitta KR sur Par derås Dad sant Rare ln Ake & OR < BIORKLUND, CHRIST: Ånimårkningar, Bjordd Feer under en refa ifrån Petersburg til Mofkwa Sv tock Poltava s 8. 2801. Brom, CARL M. Medicinfka förfök med A= j conitäm Napellus - - 258. GaåDD, PEuR ADR: Förfök vid Silkes- PEO > Jen = > så - 4. 281. GEnBERG, OL. Beråttelfe om en Jårf- - unge; 5 fom blifvit Fångad Jefvande, och på andra (IOK aret prod 3. Als. HAGSTRÖM, JoH Orre: om Nucis väthica vå nytta emot Rödön; - . LIRA BÖL ; HALLENCREUTZ, DAN, Oblervåtioti på Åfke- a MOD: (OM gifvit. blixtar på hvarandra, +"1. ' 00, HERMELIN, SAM. G. Om Boferups Stenkols- ; on Erufva och andra Stenkols förfök i Skåne = ENE HoLLSTEN, JON. Anmärkningar om. Djuret NS Jårf eller Filfrås, = > 33 230. HULPHERS, ÅBR Förtekning på årligen födds 8 öch Döde i Wefterås Stad, alt fedan är ANGE EL KALM, PEHR? Om Tuppfporre-Hagtorös Sy jude 4 > > ta til lefvande Håtkar = EEE KEMPE , CARL J: Om en Hare- -UNge, ön lef- 0 > Vande blifvit fkuren utuär fin döda moder 1: Hf, Lacus, Erias; Om hushållningen och nårin- i "garna uti Kulamo Socken i Kemi Lapp: RR mark 4 eld KVAR NN 1, 720. 4 Å | j fört ur SARS 0 å, hd of fe RT GÄR PAR ARD NS "LI PN | EV KV VU NEN Fö PUR UFA re INET pe REN SL SKALL TRE Så KETAL > a fR lea 0 BRAT STAM vi + it ja TA st NS k ; Få MOR 7 t Nå R é : NN i SORG fa | AN AT OR FOR MA ÖT , SÅ 0 Förtekning. — LAxMAN, ERIK; Betkrifning. på Djuret Mus Myofpalax olak LexerL, AND. JOoH. Naåpfa Sventka | orters Geographifka Longituder , utråknade af ob- ferverade Sol + förmörkelfer, — - - - = Senare flycket af famma afhandling - LINDBLOM; Nirs; Förfök at med vattu-prof- vare utröna "Säaltpeter-halten i JKöruti ss 20s I. 2: oLinpDWwaALL, Jou: rn er en lefvande i: Ätfin Fes MALLET, FRED. Of d af Dire&. SA STRÖM brukade Cemer rs. DEF: . MARTIN, ANT. Thermometritka Rön iKop-> porna, MELANDER , DAN. Uplöfning på et Probleime, . - Uttydning på några Luft-phenotnener, MELDERCREUTZ2, JON. Elementarifk afhand- ling om de Conifka Se&ionerna i gemén +il pros gNaS Rå 2. i. - MÖNNET 3 Rör om en Skiffer, fom håller Bit- ; ter - (alt, Se - MONTIN, LARS; Befkrifning på Örter byns bergia, - 4 NORBERG 5 JON. Befkrifning på hågra Har. tyg at upbryta och undanrödja ftora. ftenar,: - — PRINTZENSTIERNA , PEHR ER. Prof på Bi- kupors förmån frathför Bi- ftockar, -- ÖQVANTEN, CARL JAC. von; Betkriffilng på. Så en lått vagn, fom drages af en Håll, Retzius; AND: Jan; Betkrifning på Örten Verbena obletia RINMAN, SvEN; Rön om Cartent, a os or Aninårkningat i famma & åmne, > ee & Anmårkningar Om Damafcherade' 'Skjut- gevår, a é e ; SAUR; CARL ; Ön Blod-iglars verkan | i en Epileptifk anftöt os å "SHELDON, GILB. ”Befkrifning Pavel Svålga Kran, 0 a SR. RR (2 NS Nar SN 4. 4. hu 3: 5 AR 2. Di ; ” er FOPREPRPER EINE dr SKOGE, Gubr: H. Om et Kitt, fom ej af eld eller vatten fårtåres eller uplöfes , Fc iokål Dk = » Om Jord-nötters, Antäkckera plantering RR och nytta - - Net 140. SKYTTE, C. B. Anmärkningar om Jord- nöÖt- ters och Jord - pårons olika nytta Äimaäta da. v redning s - Mus STRUSSENFELT, ÅLEX, Mic. Bögerifnine på öd | tvånne Filkar af Törfk- dlågteb, am ria STÅLHAMMAR, CARL LEONARD; Förfök ann & af Lönn - och Björklake koka Sirup.. + 359. THUNBERG ,, CARL P. Hvad verkan Blyhvitt | haft ,. då det af förfeende blifvit brokadt i | mat, I. 29. WARGENTIN; ÖN (JöRibures dl Lunds Öb- fervatori! Geographifka Longitude brom. 1 MÅ WiLCKE, CarzL Jon. En ny inråtthing gä pini Digeftor, til.Oeconomilka behof. = I. oh oWåsstTRÖM, PET. Betkrifning på Damafcehe- > rade Skjut-gevår af JR och Stål - - 4. 31156 ö ” &R N - / NN um KåRNnrnr S | > Ö ; CQ ZIN PKN ZINN reg re SEE a La | | = Stf Hör Yr pl RAS (RE ADE. EA NÅ SHR rr RR Re ; « - 1 - = i AN ( 4 - Yr I | | - | Å 1 di : a Å é , 1 G - / | å i | | i ft - b | i [1 2 av - Lä + ; | j E, ö / : j ; | | iK i Isu j » få — i < z jS | ct : - | 6 / / i é | ) | S | i | ' [ i y 3 på 1 + 2 Rn ac i LG - ' [| p c i f ve | ; , s 5 i : — > end 3 |. ; Tab. XIL. ER a Y NE at ARNE VISS REN AA > c Se Fe KR