EE RSRSE SI IRRN ERTTTE ARDNA a a SE ; ante” AT a Bree ; 2 PAR DN PETE hå SÄ 2 SE hå N ; Xx Xx LM MN Å - cd ag, - (nt ÅA I AN X N ) Söt C dd Kd 4 i Y Xx je Fr Fe if rr. fb KA är c - na / XX >» me AS « 2 mV i « SS 4 XY w N é > : T 7 KECED : se Vs - Hi å SR di - - ; Fl Ro sö HH ww Å 3 Sö X å Bb år far Ce & $$ | I 3 i a Lå är. 5 Ar SA RN Ar Ur + SE nn K ON REN SN Vet MALE 2 FRID Bo Cd sf” vs & Fr AN v a -: Nn =— RR a ' rs [ EE >. fö rg - = Rip fe 3 PAN Fd DA nå NGN fr 3 Sdp TEEN far ie ZE RR Se Vr ÄRR & AS NOT € SS ES > SS see är 7 (FR FA KE (EE < 4 css) & vv TR [RN SE SAR AA Unna FE EA KR , TA RE TS Mel Kongl. ÄCADEMIENS Lil Filhänd. KR ARMARNA NRA SEAN RAPP MV X STOCKHOLM, Tryckt hos JoHAN GEORG LANGE, 1776, ER rdr fä 4 et ba f , J TG ICNAERL I KAJ a Hl ar LUK ONOL VETENSKARSS a C ACADEMIENS oc DLI FÖR MånADERNE JANUARIUS, FEBRUARIUS; MaARTiIVsS; HÄR EJ 7. a POR 0 SAN fört Ökere NILS BIELKE, Kongl. Maj:ts och Rikfens Råd, m. ms Sr Bukiga kårils Rymde = måtning. N il utråknande af bukiga Kårils nea h. 4 hatva Geometr& tullit på ättkilliga: utvå- gar; de målte hafva doek antfedt dem; tålom (ammantatte af tvänne flympade Coner; vo SY lan Ink och &. | | COLLECT ” we Jational Nu” RA og SSE Bb VTA GS NGA > VON KIRAN da LÖR FR bL ie tg 2 2 RV PR är ALS VV a ALENA sla (EA STAN RARING ITA å RNE AE gå I RANN 4 Ft. AR SR RA SSA NS SÅR SSR OR ENE FR NN R HS | re 2050 R VT LON - ENSDSANRK n AES SM NA ar bee. om ik ola de af Vin- 'liggare och andra Kåril, fc innehålla våtvaror, bruket års flåfrarne ed för förd (å Rn håldre , för si | Kg ; ras tunnare midt på, få at dår blifver flörftas . ja fig ifrån Coner. 5 | Sadane affkurne Coners utråkning år ; jåmyål anförd uti de på Svenfka, om Geometriens ut- d öfning utkomne fkrifter, fåfom uti Mår Ts Geo= metrie, den f3 upgiften, i WIKSsTRÖMS.85 och : 93 5$., famt i Baron PALMQvisTs förra delen, bögningen, och för det öfriga ganfka litet fkil- - Pocirgpm 149 $. Då förft högden til hela Conen bör Grad : kas, fedan utråknas hela Conens innehåll, och få den bärtfkurnas, hvilken fednare (ubrsahetda ifrån den förra, då det begårte innehållet för den flympade Conen återftar. Men fom detta år en vidlöfrig och Hera NR. operation, i fynnerhet för dem, fom icke åro öÖfvade i Geometrien , och likvål hafva nö- digt at finna ev kårils innehåll, har dertil blifvit brukad, få vål vid Tullverket; fom af andra, den a "kallade Rojftocken , fom var en Cylindrifk Aln eller Diagonal - måttftock , in- råttad efter en Cylinder; hvars långd var lika med defs Diameter, och indelningen derpå ef- ter et utlånfkt mått, hvars förhållande var til 2 9 | Svenfka kannan, fom 13 til 10, enligt Herr Öfver- Direéteuren FAGGows beråttelfe i Vet. Handl. för är 1743, p. 202. Med denna Mått- flock måttes då, få vål på Cylindrifke fom bu- kige kåril, ifrån medlet af fprundet, efter Dia- gonalen til Fan motftående botten- kanten, och q flocken befundne delar dupleradesy Mås Ag : ee let antågs beftå af tvånne förenåmn- egenfkap egande Cylindrar; factum reduce- es fedan, efter förromrörde proportion, til fka kannor. hvars halfva långd var mindre ån Diametern, " med denna Måttitock måittes, blef innehållet mindre ån det borde; och tvårt om, når kåri- > dets halfva långd var ftörre ån Diametern, blef innehållet för ftort, och ju mera berörde halfva - långd fkilde ifrån Diametern, defto ftörre blef ock oc fkilnaden imellan det fundna innehållet och det råtta. Bottnarnes olikhet uti bukiga kåril gjorde, at denna fkilnad blef ån mera föränderlig, = - Sedan 13 vål förut, fom i fynnerhet vid 1734 års Riksdag, mycket klagades öfver den olik- het och ovifshet, fom befans vid Mått och Vigt, uti åtfkilliga Rikets-provincier, emedan Infpe- Ctorerne öfver Mått, Mål och Vigt, 1å tållan hade tilfålle, at göra refor i landet, och för- råtta juftering, efter de tillika voro Stockholms Stads Jufterare; 1å blef, genom Kongl. Förord- -Hnandet af den 21 Januarii 1735, Infpettionen öf- over Mått, Mal och Vigt, updragen til Öfver- - Dire&euren vid Landtmåteri - Contoiret, och TLandtmåtarne i Orterne förordnades til Jufterare, dock at Stapel - Ståderne om de ville, kunde antaga egna Jufterare , hvilka i Landtmåteri- Contoiret fkulle examineras i de til Jufteringen hörande grunder. REL KN Når det derefter begårtes, at Landtmåteri- . Contoiret fkulle upgifva något lått men tåkra- re fått, til utfinnande af Cylindrifka och Buki- JR A 3 BB 4 | | , 5 Re SR ; | Koh QR Lp . $ ” An . ) ; 4 | 6 > 1776. Jan. Febr, Mc HAE 3 X 1 AN ' LÅ & AA ög f RR > NRA Gall FK ; ; TT PA ; Vv | ) MN | Be kårils innehåll, ån. genom den förenåmnda Rojftocken, utgaf Herr Öfver-Diretteuren FaG= = GoTtT fin Rymde-mdining, efter hvilken, för Cy- Iindrifka kåril, tages; utur den dervid fogade Areal- Tabellen, bottnens begrep, fom multipli= ceras med kårilets långd , då innehållet ftraxt fes, når man vet, at 100 Cubic-Tum göra en kan- na, hvilket blifver aldeles riktigt, få vida pro- portionen imellan Diametern och Peripherien kan medgifva, fom då, för påfkyndandet vid Tabel- lernas utråknande, blef nyttjad fåfom 100 til 314, För Bukiga kåril, fökas i Tabellen cirkel- Be- grepet både för Buk- diametern och Botten-dia= metern, och af fumman tages medium Arithme- ticum, fom med kåärilets långd multipliceras, då innehållet tås i Cubic- mätt. | Detta, tlåfom et lått och mera riktigt fått, blef igenom Kongl. Påbudet af den. 4 Otober 1739, befalt at hyttjas vid Tullverket , och den fråmmande Rojftocken affkaffades. = 0 cs > Herr Öfver» Direfgteuren fann dock, at ge- nom nyttjandet af.cirklarnas medel - begrep , kårilets innehåll fås något ftörre ån dåt bör, och at felet kan blifva nog mårkeligt, når 1å vål Diamétrernas fkilnad, fom kårilets långd år ftor; hvarföre han författade en ytterligare athandling om denna. Rymde- måtning, fom uti K. Vet. Acad. Handl. för år 1743, pag. 200, år införd, hvareft, i ftållet för medium af cirkel-begre- pen, tages medium af fjelfva Diametrerne, och vifes, at föka innehållet på fyra fått, få vål för Cylindrifka fom Bukiga kåril. j Nr Det KR Så PAR ; ha Ra -N A HÅ 1776. Jan. Eebr. Mart 1776. Jan. Febr. Mart. = 3 SNR. ; i ) D Mierindras genom Tumftocken och areal -Ta- ys! a ÅR å bellen. 6. ; , Lj e e i Det 3:dje, genom en inråttad Tvår-ftock. 0 Mått-ftock. Men åfven fom förut anmärkt år, at fkilna- Det 4:de, genom en Sned-ftock eller Diagonal den imellan Diametrerne förorfakar, at innehål- let fås för ftort, når medium tages imellan Bu- kens och Bottnarnes cirkel-begrep, 13 tås ock tvårt om innehållet något förlitet, når medium tages imellan tjelfva Diametrerne, hvarföre Herr Öfver - Dire&teuren loc. cit. pag. 202, til före- kommande af betydande fel, angifvit den utvå- | ER at, då Diametrernas olikhet ftiger til 5 tum, lifver medium en linie; men år fkilnaden 10 tum, blir medium f linier nårmare åt den ftör- re Diametern.: Och fom: detta då icke nogare utfördes, och fjelfva athandlingen allenaft i K; Vetenfkaps Handlingarne infördes, men icke får- fkildt för allmånheten kom ut, få har miåft det förra fåttety fom i Rymde-måtningen befkrif- ves, blifvit brukadt. "a kl Uti fin Geometria Prat&tica, har Cr.Avius bevift, at en Pyramis truncata år lik med 3:ne andra, famma högd egande Pyramider, af hvil- ka den ena har til fin botten den nedra bott- et förfta fker medelft bottnarnes quadrater. - . É k JA É sea igenom den förmånen vinnes, at alt fom en efter " noga proportion inrättad divifor nyttjas, få ap» = proximerar man det råtta innehållet, antingen omötesinad fkilnad år ftörre eller mindre. Men fom man hår måtte föka quadraterne til den ftör= re och mindre Diametern, och multiplicera den förre med den mindre, fedan addera deffe tre facta til en fumma, och multiplicera den med kårilets långd, famt fift dividera detta fa&tum med 38216, få kan ej annat ån, i fynnerhet Dis vilionen med et få ftort tal, och fom tillika har en ftor zifra nåft efter den förfta, falla för de mindre öfvade, och jäåmvål för andre, når man har kärt om tid, befvårligare , ån Ofver- Dire- tteuren FaAGGoTts låtta method, den de gerna Onfkade behålla, om allenaft dermed famma nog= het kunde vinnas. Nr Til erhållande hvaraf år nådigt, at noga fin= - na en afftympad Cons innehåll, famt fedan, hu- ru mycket och på hvad (fått utråkningen efter en medel: Diameter derifrån fkiljer, och åndte- ligen; huru en fådan medel- Diameter med lått- het kar nyttjas, och utråkningen likvål blif-- va låker, i | | Om Innehållet af en ftympad Con fkal no-. g2 finnas, måfte en noga propartion nyttjas för : Diametern til defs peripherie. TR Om, til exempel, den öfra Diametern vore Vv : | : iv 1650, och den nedré eller flörre 1962, famt' tv långden eller högden 2333, och LuDVIG VON - CEVLENS proportion nyttjas til den 14:de de- ; cimar - eimalen; 1å tås för den ftrympade Conen Inne- I I 111 IV RR hållet til 5991270154 (XY): men fom de följan- de decimaler af proportionen bäårtlemnades, 1å år klart, at det fundna innehållet måfte vara för litet. Om då en enhet ökes til den 14:de de- . cimalen, år likaledes klart, at man då måfte tå et Innehåll, fom år för ftort: men fom det med det föreftående ganfka nåra kommer åfverens, och begynner förft fkilja fig derifrån uti ferupula Secunda, 1å at fkilnaden icke hinner til en Bil- lion « del af en Ort , fom år det minfta Sven- fka brukeliga Mått, få kan den med tåkerhet föraktas, och det ofvan anförde innehållet hållas för det råtta. Om ARrRcHIMEDIS proportion, fom 7 til 22, nyttjas, blifver den ftrympade Conens innehåll SE ÄRE FA =f9293681636, in emot 4 ort för ftort. Efter Proportionen 100 til 314, då allenaft de 3 förfta ziffrorna nyttjas af VON CEVLENs proportion, blifver den flympade Conens inne- 1 I In Vv håll f988232835, fom blifver in emot I ort v för. later. Nyttjas en nogare proportion af 100000 til 3141f59, blifver innehållet för den afftympade I TSE 0 BOSEER Conen f5991265093, fom år allenaft 313 ort för litet. ; ; Af Om ok rt Vd med [' ), am med Ca Linter | med ) , Gran med CM och Scrupler med( t ). hy OP | au io = 1776. Jan, Feb. Marti "Om 10050 til 314164 fom iir uti äre. för ftörre cirklar föreflagit, brukas, fås för Idö AV den fympade Conen et innehåll af f991284164, fom öfverfkjuter det råtta allenaft på sI3 ort. Om ApbriAnt Meri proportion, af 113 til nam iv $rr, brukas; blir innehållet = sar f991270668 fom kommer det råtta 1å når, NV råkningen ic- ke öfverfkjuter det mera ån 557 ort. å Om Råkningen göres efter CLavit Theo- rem och Herr PLANTINS tillimpning, med di- Tor Cm Ty viforen 38216, fås innehållet FB 006045 fom brifter i råtta innehållet vid Pals & & ort. | Såfom det icke gifves någon cl noga före hållning imellan Diametern och Peripherien; men man kan genom approximation komma få nåra det behagas, kan det vid åtfkilliga tiltållen vara nyt- tigt ar veta, huru nåra many efter hvarje af de brukto proportioner, kommer det. råtta innehål- let, fåledes 'tås et Innehåll, efter ÅRCHIMEDIS proportion af 7 til 22, fom ”SfYSrkjuten det råtta med sva Deremot bevifter s33=> når proportiotien 100 til 314 brukas. - Om utråkningen fker efter proportionen 100900 til 314159, lå brifter allenaft TIkaneT uti råtta Innehållet. Deremot når proportionen Fog til 31416 nyttjas, får man et Öfverfkott af s33s:s:del. Af alla med fmå tal utförde proportioner, kommer ADRIANI MeTiI ar Er EL 355 når- maft p . a 1776. Jan. Febr, Mart: ar maft det råtta; ty öfverfkottet blifver allenaft ste > men år til bruket befvårligare, eme- dan divifionen måfte fke med 1133; deremot vid de öfriga, fom hafva 1, med nullor efter, kuns na, efter fkedd multiplication, flraxt få många Zitfror afftrykas, fom nullor blifvit brukade, Til at finna, huru mycket utråkningen, ef- ter en medel-Diameter, fkiljer ifrån det råtta in- nehållet, tjenar följande. En Pyramis truncata eg, Tab. I. fig. 1, fom har quadrater til bottnar, och år rått-vinklig vid den emot bottnarne perpendiculaira linien ad, fom utmårker högden, år lika ftor med et Prifs ma, fom har den mindre quadraten edef til botten, tilfammans taget med. er annat Prifma, hvars Botten - quadrats fida år media proportio- nalis imellan den mindre quadratens fida dec el- ler a£, och fidornas difference 46; famt en Py- ramid hgf, hvars botten-fida år fidornas diffe- rence hg kb. Ty den ftympade Pyramiden eg> kan fön- derdelas eller hållas före vara fammanfatt 1:o af Prilmat defckasi. 2:d0, Af halfva parallele- pipeden ibhbkecf>, fom har til botten fidan bb—cf Zed och fidan bk, fom år differencen imellan ab och de, famt högden ke=ad. En aldeles dy- lik half parallelepiped år på fraånfidan , fom i fi- . guren icke kan föreftållas, och om deffe 2 balf- va parallelepipeder tfåttas fkafföttes tilfammans, upkommer en hel parallelepiped, fom har Re&- angeln hbki til botten, och if eller ke —a4g til högd; och om media proportionalis fökes imel- lan bb och ök, fås fidan til en quadfat, RR | " blifz ER ; re JG VÄRT v PL JET SER FIRAR fra? ER fe AR Jan: Febn Mart. blifver botten til det Prifma, fom med paralle- lepipeden år lika. = 3:0, Af Pyramiden bhgf, hvars botten är quadraten. uppå beg, famt har lika lod -rått högd if; fom de förra. Och fom defle kroppar utgöra tilfammans den ftympade Pyramiden eg, maåafte deras innehåll tilfammans tagne vara dermed lika. AR Vare uti fig: 2. ab=400 Linier, de =300, cek=da- 180, få blir kb=100, am=720, och dm ==$49. Efter det vanliga fåttet, blifver då ftrympade Pyramidens innehåll 22208. Af de fördelte kropparne år Prilmatis defckasi innehåll - - 16206. Prilma, fom år likt med Parallelepipe- den fom har hb til botten, innehåller £400. Pyramiden fbg — - öd = "600 Stympade Pyramidens innehåll, fom förut, 22206. Om man adderar fidorna de och ab, och des= lar fumman med 2, famt af detta medium op gör en quadrat, fom multipliceras med högden; fås innehållet på et Prifma, fom icke blir aldes les lika med den ftympade Pyramiden, emedan . derifran uteflutes 1t:0, 1 hörnet vid g, en hiten Pyramid 422, fom har en quadrat til botten, hvars fida är og= Ib =>hg> och år fåledes > af bg eller &b gquadrat; högden år allenaft half= ' parten af Pyramidens fbg högd, altlå kommer denna Pyramiden at blifva en åttonde - del af | Pyramiden fhg. 2:00, Om det nåmnde Prifma fkal fyllas ofvan til, at linien de må blifva lika lång med op, och ä770. Jan, Febr, Mått. "ag | ef lika med p45s få mätte halfva parallelepipeden rbagp upvikas, och likaledes den på frånfidan motivarande, men om dår då fkal blifva hörn, matte ifrån hvardera bårtfkåras en liten Pyramid hnrg, fom har lika högd med nått förenåmnde pyramid 4g», men en triangel til botten, fom år hålften af pyramidens gga botten, och blir (ås ledes hvardera af deffe 2 fednare Pyramider af pyram. fgh; och når defic två Sextondedelar låggas til den förra gg2 >» fom år +, blir fumman 2 af pyramiden fgh, fom ifrån Råkningen ute- flutes.. Om då denna tjerdedels Pyramiden låg- ges til, måfte råtta innehållet upkomma. ab= 450 linier, och de 23300, göra 700, hvaraf hålt- ten 350, defs quadrat multiplicerad med hög- den 180 gifver innehållet - = = ÅA20f6. — fjerdedels Pyramiden fbg tillagd => 150. gifver innehållet fåfom förut, ee 24206. Som alla Pyramider, hvilka hafva lika bortnrar och högder, åro lika, fa gåller det , fom nu be- vift år, för alla, eburu de ma vara flålde. Och Äfven fom cirkelen: kan hållas för en mångbörs ning af oåndeligen många och fmå fidor, 1å kuns na ock Cylindrer och Coner anfes för Prifmer och Pyramider, fom til bottnar hafva månghör- ningar af oåndeligen manga och fmå fidor, och fördenfkul kan det, fom nu fagt år om Prifmer ” och Pyramider, låmpas til Cylindrer och Coner. Således kan en ftltympad Con betraktas fåfom beftående 1:0, af en Cylinder, fom har til Botten ftympade Conens öfra, eller mindre botten. 2:0, Af en Cylinder, fom har til Botten« cirkelens Diameter en media proportionalis imel- i lan Jan Hinasde. Conens mindre Hllärlettn och difs ferencen imellari den ftörre och mindre Diames tern. 3:0,; Af en Con, hvars botten = Diarneter år differencen imellan flympade Conens förre och mindre Diameter. Högden före alla 3 år fltympade Conens högd. Om uti Fig. 3. ab =400 linier, öd == 1004 hkögden ef= 80, få blir eh =7205 fh==$F40, difs öronen imellan Diametrerne = — 100 Liner. Efter noga uträkning Jå det vanliga Geos metrilka låttet, So innehållet för den flyms i TI IV k ; pade Conen ecbz2174358 39427. Af de fördelte kropparna fås Cy- litiderns, fom har öfra ETEN 4 IV til botten, innehåll sh UR fer Af Cylindern på medel- pra tionalenig . = - - - A241150082: Åf Conen på fidornås difference = ah 230898. Hela innehållet, med det förra öf- PAREN verensfltåmmäånde, = - :. 174358 FoL27i Hår af kan göras den påfölgden, at om Ins nehållet af en ftympad a vore gifvit, tillika med bottnarne, ar då finna högden? Den mins dre botten - cirkelen och den eirkelen ; fom gös res på media proportiönalis irmellan den mindre Diametern och fidoörnas difference; adderas til en tredjedel af den cirkelen, fom göres på dif= fereneen imellan Diametterne.. "Med dentia fums ina divideras Innehållet > få tås högden in quoto. VS MAN , 6: Jan. Febr a Mart. | 15 + Äfven det fom viftes om: ftympade Pyrami- den, gåller ock om flrympade Conen, at når & Con på Diametrernes difference lågges til Cy- lindern på medel- Diametern, (få fås råtta innes hållet (f). Och tåledes blifver det — i:fta Såttet at finna et bukigt kärils innehåll; då man tager imellan Buk-diametern och Bot- "ten - diametern en medel- diameter, och upföker i Taflan defs cirkels- begrep, fom med kärilets långd multipliceras. Sedan tages Diametrernas difference för én Diameter, och i Taflan upfös kes defs cirkels begrep, fom multipliceras med en Tolftedel af kårilets långd;s eller helå lång- den med en tolftedel af cCirkel-begrepet, fom år det famma. Detta fa&tum adderas til det fas cit man fått af medel- Diametern, 1å har man kårilets innehåll: eller ock kan berörde tolftes dels cirkel-begrep läggas til medel- Diameterns Cirkel- begrep, och multiplicationen med långs den fke på en gang. ”Tolftedelen tages; emes dan en Cons innehåll fås, då Botten-cirkeleti multipliceras. med en tredje- del af högden, och hår fkal man allenaft hafva tjerde-delen af Conen:. Om esse -() Et annat bevis hår på har MAC LAURIN, uti Iä- > trödutionen til Defs Treatife of Fluxions. Det kan > Ock på flera fått Geometrice bevilas, men detta år behållit; . emedan : deraf finnes, hvilka delar af en >. ftympad Pyramid, . och livåd för. kroppar det åro, «fom ifråt råkningen blifva uteflutne , .då medium —imellan Bottnatnas fidor brukas. Omen fådan Py=. Tamis truncata af papp fämmanfåttes; och linierneé detpå updragas , kunna jämvål de i Geometrien mins «dre Öfvade finna fanningen håraf. ; j ”- 16 1776. Jan. Febr, Matt sÖm ab 400 linier, td=300, ef=180, år gerna 350, och ab —cd = 100 linier. För 258 är CI 4 Hatt äv 1 AN ÖR NE > kelbegr. - 9621127x180=17318029502&c, För 106 år CIPkels "ho ae | VER begrepet = = 485298, hvilket multipl, med IÖ =1:4 12 gifver = > «> TIRBORYA omies R 1743f 839227 2:00, Det andra fåttet år, at; efter det i 1743 års Handlingar af Herr Öfver - Diretteuren FaG= Gör gifne förflaget, finna innehållet, då medels Diametern tages nårmare åt den ftörre, alt fom fkilnaden imellan Diametrerne år ftor til; > Då fkilnaden trnellan Diametrerne allenaft år i eller & tum, år någon tilökning onödig, emedan tjers dedels Conen , fom då fkulle tilläggas; år 1å rins ga och obetydelig; men om fkilnaden imellan Diametrerne fliger til 3 tum, då kunde i ftål- let för medel - Diametern tagas en; fom vore 2 gran ftörre, utur Tabellen, och multipliceras med långden, 1å Kar man innehållet ftraxt. Vore berörde fkilnad 4 tum, Kunde 3 grati tilåkas , och för s5 tums fkilnad ökes medel-Dia- metern med fs gran; för 6 tums fkilnad , ökes 8 gran; för 7 tums, ökes den med en linie och t gran; för 8 tums, Ökes I linie och 4 gran; för 9 tums, Ökes en linie och 7 gran; för to tum ökes 2 linier I gratiz för 11 tum, fker tilöknin- gen med 2 linier $' gran; för 12 tums fkilnad | tages d 41776. Jan. Febr, Mart, = 17 äger medel = Diametern 3 linier ftörre. -Bandens fåttande på kårilen lärer förmodeligen icke til- låta ftörre fkilnader. Mera hårom nedanföre. — 3:dje Såttet vore, at ur Tabellen taga cir- kel-begrepet för Buk- diametern, likaledes be- grepet för Botten-diametern, famt multiplicera den ftårre Diametern med den mindre, då fa- tum år quadraten för en medel-proportional Dia= meter , Ret - begrep fökes genom pro- Portionen 1059 til 785, eller då man vil vara nogare, genom 10000 til 7854, eller ån noga- re, genom 1000000 til 785398. Deffe 3 cirs kel» begrep adderas, och fumman multipliceras med en tredjedel af kårilets långd, (å tås defs innehåll ("). Sa | 4:de Såttet vore, det förut omnåmnde och Å K. Acad. Handl. af Herr Infp. PLANTIN in- förde Diametrernes quadraters adderande til me- del - proportional Diameterns quadrat , då fums« man med kårilets långd multiplicerad, famt fa= ctum med 38216 dividerad, gifver innehållet. Om de 2 fitta ziffrorna utlemnas, och allenaft 382 nyttjas, blifver både divifionen låttad , och. man kommer innehållet nog nårmare: men om man ville hafva innehållet ån nogare, kunde di- viloren 381972 brukas. LEONE Af deffe 4, utom det förut omrörde allmån- na låttet, at finna en afftympad Cons innehåll, vore det 3:dje til allmånt bruk nog beqvåmt, om man icke nådfakades, at för medel-propor- 0 VARD RA tio- (") Berinors Curl, Mathem, Lib, $. Theor. 10. Coroll, 2. BR EN | REA 48 Hbl fån Fcbb. Nu tional Diameterns guadrat genom rå kning föka det deremot fvarande cirkel- begrepet, emedan det icke kan tagas utur Tabellen. ” Äfven lå år det 4:de et riktigt fått, och SN de mycket låttas genom Tabeller, hvarutur qua= drar I Varék för Diatterrerne Kunde Uttägas , men för medel" proportional Diametern måtte likvål multiplicationen fke, och ehuru Divifören kan med fördel förminfkas til 3 ziffror, anfes dock divifionen 1 allmänt bruk för befvärlig. Låret altlå Herr Falicangy uti förenåmnde 17.43: lata Handl -pag: 217, med god grund uts lårir fig 2 at till inneballetsvurtröndände, a läns ee kärilen åro obeftändige i fin fkapnad, icke on nagots lårtare fått, ån med Tumftock och ”åreal- Taflan, famt pag. 216; om kårilen i han- ”del och vandel hade något fåndigt fkick els ”Jer allmånn förhållning, långd och Diameter ”imellan, få kunde en fnedftock tilredas , fom med ”låtthet Vore at bruka til innebållets uknagde. Detta fenare & är, genöm Kongl: Förordnan- det. afiden 31: Aug.1773,' och demiuti 2774 års Handl. pag. 1683 af Herr PLANTIN inför- de Mäåitrtftocks= Tabellen, för de Svenfka Mål- kårilen lyckeligen vei rkftåldt, få av det förra nu fynes mått. angå de utrikes ifrån inkomrmande och i åtfkillig form gjorde kåril. | Inpölll let af fådane 'kåril kan fåledes EN ligaft finnas genom de under N:o t och 2 an= förde fåtten , af hvilka vid N:o 1. allenalt för: dras divifön; med 124 föm jär et MECttala OCK fåledes lätt: eller 5öG kunde i Tabellen, i tår (kild Hg 1976. Jan. Febr. Matt, 19 fkild, Column midt för arean för de förfte huns drade - tal, införas defs tolftedel. | Af alla år dock det 2:dra tåttet det låttafte; emedan dertil allenaft behöfves at taga et enda tal utur Tabellen ; och multiplicera det med långden, få har man innehållet. De hår ofvan anförde tilökningar, huru mycket medel: Dia= metern, vid hvarje fkilnad, fkulle tagas nårmå- re in til den ftörrte Diametern,; anga egente- digen de mått förekommande Kåril af Ahmaär; Öxhufvud och andra, hvilkas medel- Diameter icke vida öfverftiger eller år långt under 2 fot; men för de fmaå Käåril, hvilkas medel- Diameter år em fot; och derunder, famt för de flörre, då den år 3, 4 eller Here fot, bör denna tilöknin= ad; blifva något annorlunda. Och föm 1739 års Rymde- tmåtning nu fart lårer vara utgången; och om en ny uplaga deraf kommer at fke, kunde alt fådant då i akt tagas; hvilket icke blifver någon fvårighet ät utfåtta, få noga fom behåfves, då man af föregående har fig bekant; hvad fom bör låggas til medel- Diametetns cir- kel och af Tabellen fer, hvad fkilnad det år imels lan areerne, då medel- Diametern år 1, 2, 3 eller era fot: Om Tabellerne dervid fkulle utråk- nas til Scrupler; kunde det få noga utrmårkas; at felet fkulle blifva inom en ort. är a Imedlertid vote det vål, om Öfver-Directeus ten vid Landtmåreri-Contoiret , hvareft upfynin- gen år öfver Julterings+ verket, beförgde om; at'naågon atoge lig, at efter eh noga propor- tion utråkna fådane areal- Tabeller alt til ferus pler. Det kunde fynas onödigt, at Tabellerne i til 20 1776. Jan. Febr. Mart, til fådan noghet utråknades, emedan det tållan fkal hånda, at en eller annan linies briftande eller öfverfkott kan förorfaka få ftor fkilnad, at der- på vid det åftundade innehållet behöfver hafvas något affeende. Dock fom det gifves flera til- tållen, 1 hvilka man behöfver nöga veta cirke- lens innehåll för den Diameter, fom på en Matt- ftrock kan uttagas, och efter Tabeller deröfver fkola förfårdigas, 1å vore det båt, at det fked>- de med all erforderlig noghet, då man hade til- tålle vid utöfningen, at etter behofvet nyttja dem med den precifion, fom åndamålet åfkar. Antingen detta utråknande fkulle fke genom Peripheriens multiplicerande med fjerdedelen af Diametern, eller tvårt om, eller med hålften af hvardera, eller genom proportionen af Diame- terns quadrat mot cirkelens innehåll; 13 kunde icke undgås, om det fkulle fke noga, at bruka vidlöftiga multiplicationer, då låtteligen fel kun- de begås, och at fedan finna dem, famt vara förfåkrad om riktigheten , det blefve et befvår- ligt arbete: men no det finnes, at differencer- ne areerne imellan ökas med det beftåndiga ta- let 15707963267948975 &c. ("), få gifves ders igenom anledning til en långt låttare och fåkra- re operation, allenaft genom fimpel addition af två tal tillika; ty man behöfver allenaft noga utråkna areerne för de 2 förfta talen i Tabellen, och til deras difference addera 1å många frn. a (") Detta tal fås, når Peripherien i von CEULENS proportion multipliceras med 5, men fammanhan- get och bevifet hår til fordrar en fårfkild afhand-- ling. | | 1776. Jan. Febr. Mart; = 21 Af förenåmnde tal, fom man vil hafva Tabellen noga til, och addera det fedan til det andra ta- let, då man har areen för det tredje: huru talen fkola ftållas under hvarandra, finnes låtteligen, öm areen för det tredje jämvål råknas ut, och förfta differencen fubtraheras från den andra. Så- krare år ock detta tåttet; ty fedan med vifshet det förfta hundrade - talet befinnes vara riktigt, SN kan man derefter vid hvart tionde-tal ftrax fe, om - vid någon enda ziffra, i det eller de föregående 9, fkulle vara feladt, då felet kan upfökas och rättas. At felet 1å lått kan fes, kommer deraf, at famma ziffror måfte återkomma, til exempel för 210, fom man haft för 21, allenaft at de finnas tramflyttade mot vånfter ; och efterfes en- daft deras riktighet, fom åro komne i de fram- flyttades ftålle. | Uti det föregående, åro bukige Kårilen an- fedde, tlåfom fammanfatte af tvånne riktiga pa= rallelt affkurne Coner, men faft ån ftåfvarne gö- ras tunnare midt på, 13 at derftådes år ftörfta krökningen, år det dock icke utan, at de ju på den öfriga delen måtte vara något krökte, och fåledes innefluta et rum, fom i utråkningen ic- ke blifver intaget, då de, fåfom i Coner, blif= va för råta linier antagne. Herr Infpectoren PLANTIN beråttar, uti K. Acad. Handl. för år 1774, pag. 161, fig af för- farenhet hafva funnit , at vid Kårils förfårdigan- de, efter de derftådes befkrefne Mått , fkulle det af. denna bögningen förorfakade rummet upfyl- las , om Kårilets -långd råknades imellan kröfar- ne. Det år förfiktigt och gan(ka godt, at Handt- RR B 3 verr 22 1776. Jan, Febr. Mart, Verkaren, fom fkal förtårdiga Kårilet, får lång- den icke allenaft af bukens och bottnarnes Dia» metrer, utan ock, huru längt det fkal vara imel- Jan Kröfarne eller infkårningarne ; men når et tåre digt gjordt kåril fkal utråknas til defs innehåll, 13 förekommer: 1:0, Någon fvårighet at finna, om Kröfarne åra midt uti, eller huru når de åro bottnarnes yt- tra kant. pt Kg länge MN Tea 2:0, Laggarne til de ftårre Kårilen göras gemen: ligen, 1 proportion mot den öfriga delen, me- ra tuone midt på, ån laggarne til: de mindre Kårilen, alttå fynas de ftörre Kårilen tå ett mindre afvikande från Coner, ån de fmårre. 3:0, De af annan form gjorde Kåril, låra ock, vid Diametrernes olika fkilnad, tå et olika af- vikande ifrån Coner. 4:0, I fynnerhet låra de Kåril, hvilkas ftåfvar icke åro tunnare midt på, utan SE Skil Öfver alt, fåfom en del Spiltråd, Tunnor för Torfk, Cabbliau, Långor, falt Sill etc. tå et förre afvikande ifrån Coner. Om man ville betrakta en tådan kropp, 1å- fom en del af en Spheroid, eller rummet imel- Jan de bögde Laggarne och Conen, fåfom et Cingulum af en Spberoid, 1å blefve utråknin- gen nog vidlöftig, och åndå ovifs$; lårer altia icke någon annan låker utvåg gifvas, at finna, hvad ökning denna Laggarnas böjning, vid mer eller. mindre fkillnad imellan Diametrerne. kan förorfaka uti Kärilets innehåll, ån erfarenheten: vore fördenfkul vål, om- de, fom umgås med tg ; ver- EO 1776. Jan, Febr. Mart. 23 verkelig Juftering, ville noga och med akt- famhet utröna det: då kunde, genom en deref- ker paffad tilökning, innehållet med tilbörlig få- erhet Nan. NILS MAREL IUI. Öfver-Infpe&or vid K. Landtmåteriet. PTE «THEOREM, bevift af | nde Z. PLANTIN, UR pefiete ötver läng Mäl och Vigte/ Am | Pyramiden RDI RDEG >». Tab. I. fig. 4. hvars VV råtta högd år RD, affkåres med et Plan . BAC) for år parallelt med bafen DEG , och man gör DK=BA, KNENE, drager KL, NM paral- ”Jele med EG; KQ med PG, famt fullkomnar Prif- "men BOPDNM, och Pyramiden AKNY; 1å fkall Parallelt afftympade Pyramiden BACDEG vara li- ka med Prifmen BOPDNM + Pyramiden AKNV. stor kry låt AI vara NR med BP, och drag "Fara limernas IFK; 4Q och: CL; då åker RS (KE:KN::KQ: KV) LG:ILM. Och emedan CP år parallel med LG, uti et och famma Plans (a målte parallelogramen PL ACLG; brärknd Pa- -rallelipipeden AKVICLMP = Priltmen AK QCLG; Men AKNV =3AKEQ;> och följakteligen Pyra- miden: AKNV = af ras AKEQ; och fom "Pyramiden AKNV åfven år Saf Prifmen AOIKNV; vå måtte; Pyramiden AKEQ == : Prifmen AOIKNY + ål -d B d Py- 24 1776. Jan. Febr. Mart. yramiden AKND; til följe hvaraf Priflmen BACDKL + Prilmen AKQCLG -+ Pyramiden AKEQ = Prif-- men BACDKL + Parallelipipeden AKVICLMP + Prifmen AOIKNV + Pyramiden AKNP; men Prilmen BACDKL + Prilmen AKQCLG + Pyrami-« den 4KEQ = Parallelt afftympade Pyramiden BACDEG, och Prifmen BOPDNM — Prilmen BACDKL + Parallelipipeden AKVICLMP 4 Prif- men A40IKN7V; hvarföre altlå Parallelt afftyms - pade Pyramiden BACDEG = Prifmen BOPDNA -F Pyramiden 4KNZ. Hvilket fkulle bevilas. Corollarium 1. Emedan Pyramiden AKNZ år til en Priftme på AKEQ, under lika högd, fom I: 123 1å måfte Pyramiden KN = ÅA KEQxBD; och altfå Parallelt atftympade Pyramiden BACDEG = (Priflmen BOP DNM + Pyramiden 4KNV =) D DNM +73 AKEQ « DE. | Hår af följer åfven, om Cubifka innehållet AD DNM + 75; AKEQ x BD divideras med A DNM + AKEQ> at Quoten år lika med lodråtta högden BD. Corollarium 2, Låt KY vara Geometrifka me- del - proportional = linien imellan DK och KE; famt YZ parallel med EG; lå år ADKL:NKYZ:: AKYTZ:NKEQ; och når linien KG drages, år ÅA DKL: MN KLG:: (DL: LG::DR: KE::GQ:QE:: AKQG=) AKLG:A KE Q; hvarföre palejöle- gramen VKLM= (AKLG.=)AKYZ; och följak- teligen ett Prilfma conftrueradt på AK TZ, med högden BD= (AA KYZ x BD = Parallelipipeden AKVICLMP =) Prifmen AKQCLG; och - , ; av 1776. Jan. Febr. Mart. = 25 Parallelt afftympade Pyramiden BACDEG = (Pris- men BACDKL + Prifmen AKQCLG + Pyramiden AKEQ==Prifmen BACDKL + Prilmen KYZ x BD+ Pyramiden AKEQ=—= ÄDKE+ NKIZ + 3 DKEQx BD=) NBAC+ V DBAC Sedan nåftan alla Byar haft Storfkifts- delnin- gar, fer man en förunderlig och hederlig tåflan ibland Allmögen, at renfå fifia Äkerfkiftén ifrån ftörre jordfafte Stenar, rör och ften- bråttar, at srafva dikeft och årligen utvidga åkerjöfden, fom vål betalar deras arbete, Äkfens yrkande och tilredande, 1 fåttan tid och efter landets bruk , med Årder och Flarf, i åkt tages på det nor” Rör , 40. 1776. Jan, Febr, Mart, nogafte af alla Åkermån. Den åker, fom: beftår af fvartmylla och ör-jord, lågges hvart tjerde är 1 tråde,: och gådflas med Ladugårds-gödfel, hvar= på förft lås Rag eller Hvete, och derefter Korn, tvenne år å rad; Vid dtadant bruk har man ic= ce ä de 4 ke mirkt, at åkren blifvit förfvagad, når han fått behörig, och tilråckelig gödfel. - Vid nägre Byar, finnes någon del åker, fom äldrig lågges 1 tråde, utan belås hvart är, och gådflas hvarts annat. — Efter gådningen tås Räåg, och fedan é 2 SE Korn. På Sand-jorden föres Sjö-tang, eller fom - Oo) den hår allmånt kallas, Slak. Detta gör god tjentts fecunderar åkren, och förvarar den fpåda Råg- roten, at Sanden i ftormvåder icke afföres och blottår, eller ock aldeles uprycker henne. På- köres detta flak, och jämnt utbredes, fedan äk= ren år tådd, gör det ån mera gagn. Sandjor- den beltås allenaft med två tåden ä rad, och trå- des hvart tredje år, nemligen, efter et Räg-och et Korn-låde. = Sådes-flagen, fom hår brukas, åro : något litet Hvete, Råg, Korn, fom båft trifves, och följakteligen mått brukas; Ärter och något Lin, fom dock icke har någon tårdeles trefnad. Kål, Rötter, Rofvor och Jord - påron eller Potatoes, brukas af ftörre delen til hus- behof. SM Rs Af Hvete,. Råg, Korn och Ärter, ftiger ut- fådet i hela Paftoratet til ungetårligen 800 Tun= . nor årligen. Sållan gifver urfådet mer, ån tjer= de kornet, fom dock hvarken bör tillkrifvas åk- Sp 4 ren eller defs fkötfel, utan den ohågnad, för - hvilken både åker och ång åro blotuftålde hela aret igenom. Flere Byar, ja, flere Kyrkofock- nar, hafva et famtåldt Gårde, til åker, ång och f tjuders 1776. Jan. Febr, Matts = Ar: äh der sbete, : Hela höften, vintren och en del af våren, ligga alla Gården , med fådde ock ofad- de åkrar, och åfven ången, Öpne-för alla flags kreatur, Bofkap, Får, Svin och en myckenhet : Håifte - kreatur. Så långe åkren år bar, lös och ofta blöt af våta, och icke tilfrufen, kan man litt föreftålla fig; hvad vinter-tåden blir lidande. : Jag fer icke, på hvad fått detta fkal kunna håm- - mas, i anfeende til åkrens belågenhet imellan åns gar och tjuderbetes- platferne. ' Om-den fkulle igenom atftångande och inbågnande låggas för fig tjelf, fom" tyckes vara nåftan omöjeligt på de flåtte ftållen, tå lågga fig likvål Snådrifvor lika höga, och ofta högre; ån den högåta ftengårdes= "gård, fom lemna kreaturen fri ingång. Utom detta, åro alle gården genomfkurne med Hårads- Kyrko-och Bye-vågar, fom mycket hindra hågn teMid Maji månads början, elter ock förr, om Vårén år vacker, då Kornet fkal uttäs, upgårs das åndteligen de elåndiga enkla ften- gårdarneg och vacktare, fom hår kallas Kampar, tillåttass; men dels nedrifva vanartige kreatur den ufla ftens garden, dels ramlar den öfverånda, tillånga ftråc- kor, i ftorm och rågn-våder, hvarmedelft ctro= lig fkada tilfogas både fåd och grås. Sådant kunde likvål förekommas igenom dubbla flen- gårdar, hvartil ämne af ften intet felar. cc Nu varande Paftor har, ifrån 1770, omkring Pråftegårds egorne låtit lågga vid pafs 800 fam- nar dubbel ftengård, hvartil all-iten år tagen dels af gamla åkren, dels af den ftenbundne mark, fom til-åker blifvit upodlad. -Comminiftern vid Og Cs fit 42 1776. Jan, Febr. Mart. fit Boftålle, Krono- Lånsmannen BramsteD? vid fin Skattegård, och åtfkillige af Allmogen, hafva vilat berömlig flit med dubbla ften-går- dars uplåggande. Man hoppas, at fådant lån- der -de öfrige til efterfyn. Men den ohågnad, fom fker igenom tju- drånde, tyckes vara fvår at förekomma, hålft in- ga enfkilde Beteshagar för dragare och kreatu- fen gifvas, utan måtte deffe, fom GSRedgen bru- kas, tjudras och vacktas på Trådes-åkrar och åndre. dertil utfedde betes-platfer, imellan och in vid de befådde åkrarne, hvarigenom hånder, at man ofta med gråmelfe måtte fe hela hopar r desrikafte åkrarna. $. 3. Ängarné åro af otalige vackra och vål- luktande blomfter öfverflådande; men hö-fång- ften år icke defto mindre ringå. Våpling vi- xer på alla Härdvalls - ångar. . Hvad fom felar uti Hårdvalls- hö, erfåttes. någorlunda igenom bg och grannare Starr-foder, fom bårgas af de 12 flycken flörre och mindre Måffar, fom inom Paftoratet åro belågne. | Man har igenom dikning aftappat vattnet ifrån én del af deffe Måffar, i förhoppning, at ti grannare och båiåttre foder, famt vinna be- qvåmligare bergning ; men våxten och Starrfång- ften .har derigenom blitvit ganfka mycket för- minfkad. Grunden uti deffe Måffar år Sand, med en mager Sand-gyttja der öfver, tilkom- men af fand och något litet jord, fom af vådret uti torka ditföres. Ingen uwillats gifves af ve- He och fkarar. af kreatur uti de hårligafte och 1å- sed SSA GS RT ä776. Jan. Febr. Mart. Hp PR i fö TA I SR / getabilier, undantagande några Starrftran, fom Akonas af Lian , och imellan tufvorne förrutna. — Betesmarken år nog vidlyftig för de flåfte byar, men fkarp och mager, 1 fynnerhet vid våftra Landborgen, dår Kalk-berget, fom år grunden under hela Öland, år med en ganfkå tunn jordfkorpa öfvertäckt. -—$. 4. Uti hela Paftoratet underhållas 8 å 906 kreatur af Horn-bofkap, 900 å 1000 grof-ulli- ge Får, något Svin-kreatur, Gåfs, och en myc- cenhet af de bekante fmå Ölands - håftarne, fom fommar och vinter fynas på fålten i ftörre ho- par. De fom åro i dageligt bruk, hållas öfver Vintren på ftall, men de öfrige taga fin föda ute på marken, både Sommar och Vinter, 1å godt de kunna, undantagande, at de någon gång , under fkarpafte Vintren, gå hem til gårdarne, och af gödfel-hoparne, famt något fpildt foder på Ladugården, taga fig någon törfrifkning. Bi- fkötflen har ånnu icke kommit i gång hår ftådes, ehuru man tror, at den fkulle vål löna fig. Förledet är köpte jag en Biftock, hvilken nåftledne Sommar vål icke gaf någon fvårm, men vid fkattningen 4 kannor delicat Honing. Det miårkte jag, at mine Bi drogo det måtta af den tå kallade Aker- kålen eller Vild=-fenap, fom til öfverflåd våxer både på trådes - åkren och fidlånda Korn- åkrar. Af fyrfotade vilda djur, fintas inga andrå ån Harar, fom göra nog fkada både på unga råd, och på deh fpåda Korh-brådden på åkrarne. ; Det bib 2 Sv ad. md. Jan: Feljt. Maren un ”Det år mårkeligt, > av för några år fedång I då FEären öfver hela Öland befvårades af Koppor, | hvaraf förre delen utdådde, betvårades ock Ha= rarne af famma farfot, och funnos alleftådes der- af döde, fom nog minfkade deras antal. "Som 7 Böffe-bårande år allmånt förbudet på hela Öland , — få ock Hararne tåmmeligen vara 1 fred för fol- = ket; men deremot hålla Örnarne dem til godo. - Hararne taga för deffe fiender ofta fin tilflygt til fkråf-ifen på fjön, in vid landet, men det hånder vid is-lofsningen, at många af dem följa . de til fjöfs drifvande is-1tycken, och aldrig mer - få fe landet. . Undantagande Skogs-foglar, finnas hår Fog= Jar af : många flag, i fynnerhet all flags Sjöfo- gel. En myckenhet Tranor och Svanor uppe- hålla fig hår viffla års-tider. : . 6. $. Sill-och Torfk-filket, fom allmånt idkas, pligar gemenligen vara få lönande, at Allmo- gen icke allenaft eger til eget behof, utan kan. atven förfålja någon del, dels fårfk, dels infaltad. Gåddor, Abborrar, Sik, Lax - öringar, Flundror och Al täs ganfka fparfamt. Sjålar (Phoce) tångas ock af någre i de Byarne, fom åro nårmatt Öfter- tjön .belågne, vid ftenar, fom råcka något. öf= ver vattu-brynet, med ta kallade ftåbbar och res-garn. - Men, detta Fifke år icke af någon lårdeles betydelighet. i - | g. 6. Gårdarne åro meråndels vål och för» - fvarligen. bygde, ehuru Timbret dyrt köpes, och långvåga öfver fjön, och federmera på axel, hemföres. På Pråftegården äro, i nu varande Pa= ' förs tid, acfkillige grundmurade ftenhus upfat- 19€ te, I / + , 12776. Jan. Febr. Mart. = 485 ote, fåfom en Stuga med Spifel, och en Kam- mare med Kakelugn, på Paftoris bekoftnad 3; et Brygg - och Målt - hus, et Får - hus, och en jod öfver Källaren , igenom Förfamlingarnes omkoftnad. Krono- Lånsmannen har, uppa fitt Skatte-hemman Pategårde, upbygdt en vacker Stuga af ften, med vind eller loft öfver. AÄf- ven bar Gåltgifvaren WIiDGREN uti Ornfaga upmurat alla Mangårds - hufen af flen. Man förmodar, at en del af Allmogen gör famma- ledess nå | 0 ; OT Uri hela Paftoratet finnes ingen ftröm, fom kan drifva någon Vartu- quarn, mer ån et djupt dike, fom Krono-Lånsmannen låtit grafva ifrån et trälk til Öftertjön, fora drifver en liten Sqvalt- qvarn, i fynnerhet OM Valen, Nar, fnön bart fmålter. . Häåremot år ingen brift på husbehofs Väder -'qvarnar, ty af dem finnas 40 flycken uti defla fimå Socknar. id a NE — Kyrkorne, af fen upbygde i Catholfke tis den, åro nog fma och tränge, i abfeende til Folkhopen, men fnygge, och med all behörig prydnad förfedde. = Vid dem åro tvånne .Prås fter, nemligen en Kyrkoherde och en Capels lan, tjenitgörande. säden 0 8. 7. Folket i deffe Förfamlingar, är af mes delmåttig långd, ftarkt til kroppen, fåtom hårs dadt vid gröft arbete på landet, och mycket viftande på Sjön. Muntert til finnet, vet ic- ke af veklighet och vekiiga nöjen, arbetfamt fedipt , mårteligt och hålfofamt: Vådren, fom > ebehindrade alla års - tider fpela igenom. denna öpna och flacka orten, hålla luften gemenligen UTEN fen > "46 1776. Jan. Febr. Mart. ren och hålfofam. År 1773, når rödfoten gras. ferade få hår på landet, fom annorftådes, blef icke mer ån en perfon deraf död, uti hela Pa= ftoratet. | 2 Vid 1749 års flut , var Folk- numern uti bågga Socknarne, 774 perfoner, men vid fluter af näft!ledne år 1775, var den famma 966 per- foner, få at på en tid af 27 år, har denna Foik- hop , oaktadt Pomerfka kriget och det oer- hörde mifsvåxts- året, 1772, då mange hårifrån flyttade til Gottland, likvål fått en tilvåxt af 192 fjålar. 5 vå $. 8. Inga fårdeles Minnes-mårken finnas i deffe Socknar ifrån ålderdomen, dock vil jag nåmna det lilla jag vet. En oformlig få kal- lad Borg, finnes vid Löts Pråftegård , bygd nå- flan i rundel, med s$ å 6 alnars breda murar, af idel Gråften, hafvande tvånne ingångar och öp- ningar, en i öfter och en i vålter. .. Faft ån / denna Borg nu ligger & mil ifran Ötnerfjön, kan - man dock tydeligen och med goda fkäl fluta; af de måflar och fanka ftållen, fom ftråcka fig in til den högden, hvarpå Borgen år anlagd, ar en Vik ifrån Öfterljön tftigit dit upp, fom nu, och efter flere Secler, blifvit tillandad.. Utan tvifvel år denne Borg u'i Heden-tima upförd, af landets Viking - farare, til vårn och förfvar emot utlåndes Vikingars omilda befök. På Kårholmen, fom år belågen i detta Pafto- rat, 1000 alnar ifrån fafta landet, i Öfterfjön, och år en liten Krono-fkatte egendom, beftående af någon mager Äng, fynas rudera efter en Skans, en Brunn med fkönt vatten, och en Kyrkogård, hvar- 1776. Jan. Febr. Mart, 47 -hvareft för några år fedan, vid en gråfning til grundval för et tilårnadt Stenhus, at då varan= e egaren, Majoren och Riddaren, Flerr GustaAFr QvecCKFELT, många månnilkoben blefvo fund= ne, fom intyga, at orten i fördom tid varit me- i betydlig, ån nu. På fafta landet, gent emot Sårholms- Skanfen, år en dylik, bågge efter Fortifications-reglor anlagde. "Til åfventyrs tor= de deffe Fåftnings- verk blifvit anlagde under Danfka feigden , år 1611, at hindra fiendens inlö- ande i hamnen, hvarifrån Troupper låtteligen unde fåttas i land. Denna hamn år nu 2 fot djup, men har förmodeligen och efter all fan- nolikhet, fordom varit långt djupare. Imedler- tid lårer han för alla våder vara den tåkrafte på hela Öland. Om en Fyrbåk inråttades på Kårhol- men, fom år belågen imellan de ryktbaratte ref, den tå kallade Matkroken, och det fom fkjuter ut ifrån Långöre Capell i Bredfåtra Socken, tror jag, at manga Sjöfkador och ftrandningar kun- de förekommas. Hos Allmogen år en lågen, at Kärholmen fått fit namn af en Fru, benåmnd Etrsa KÄRE, fom för Digerdöden egt denna Holmen och me- ra egendom uti Förfamlingen — Et Fragment af en gammal Pergaments Kyrkobok, under Påf- vilke tiden, fkal, efter de gamlas trovårdige be- råttelfer, innehållit, at Fru Ersa Kåre måtte framköra $ lafs ften, når hvar Bonde körde et lafs til Ringmuren omkring Kyrkan, fom då och i hennes tid upmurades. Af faådan propor- tion fer man, at Hon varit i fin tid en nog bes tydande Fru på Oland, Ar Det SS kans Archivo, vid Probiten PAssenit dåd, 1744. vt nn » IN SANT SAN i ak > Det omrörde Fragmentet bårtkom ifrån Kyts 20 6: 9. Något bör jag ock til flut nåmna om --detta folkets klådedrågt, plågfeder -och fedvån= jor.- Klåidedrågten år enfaldig., men frygg:: Manrikönet brukar aldrig annat til klåder, ån det fom tilverkas i hufet, finare och grofvare Vals omar, famt fkinnen af Fåren. I hyvardagsbiuk; hafva de fvarta tröjor af Valmar; något kärta, och grå Valmars- böxor, något vida, fom råc- ka ned öfver knåen, livaränder de hafva tröjor "öch böåxor af fkinn; men vid kögtidelige tilfål- len bruka de bli Valmars- tröjor och böxor af buldan, eller groft trefkäft blångarn; öfver då ändra klåderna. Ie förmögnare ega gemenlis gen blå klådes-tråöjor, bvarpå klådes-liften för= ferar et falbalade nedankring tröjan, men deffé plagg brukas tå fparfamt, at de ofta gå 1 arf til tredje och fjerde. led: Vid viffa tilfållen; ifyn- tierhet' vid rågn och ovåder, bruka de gra eller blå-grå Valmars-rockar, fkurne efter lifvet ; med tvenne rader knappar; ötverklådde af flamma flag: Ännu har jag aldrig fedt hvarken någon. Bonde”. eller Bonde - drång, fom varit infödd i Paftoras tet, bruka fpånnen, utan remar uti fina fkor: Qvinfolken klåda fig åfven af egna tilverk= ningar, fvarta fköre-tröjor af Valmar, och kjort- lar blå- fprångde, af linne upflag och ylle blått "inflag. Högtids- kläderna beftå af fvarta pråffe- Valmars, Sattins, Chalons etc. tröjor. Deras Lifftycken af Sattin, Kalmink, med flera ty-. ger, rfåcka altid 13 dvarter under tröjorna, at de vål må kunna fynas. ”Pa fina hufvud brus: . ka ka de altid hvita klåden, af Sliffing eller annat FLårft, 1å gifta föm ogifta. Halsklåden brukas åfven af Lårft, famt Nåsdukar af Linne; Bom- Ull och åfven Silke. EA SL = Plågfederna åro hvarken tå löjelige eller vidfke- Pelige fom framledne Kaméreraren ÅSTRAND dem debiterat, uti fin Ölands Befkvifning, pag. 173. Jag har altid funnit dem enfaldige och ärbare, vid alla tiltållen, fåfom hos alt förnuf> tigt och höffadt folk. - DEE — Det har endaft mifshagat mig, at Brudarne altid, uti fin fulla fkrud, fkola gå til kyrkan, ehuru lång vågen år, och ehuru fvårt våder och vågelag den dagen infallerz; åfven det> at Man= folken, i fullt galop eller fpårenftrek , ridå rundt omkring Brud-och Brudgumme, både til och ifrån kyrkan, a Aldrafitt vil jag ock nåmna det; at fållan gifter fig någon utom Paftoratét, hvarföre All« mogén öfver alt år beflågtad och befvågrad, hvil- ket ock år et band; fom håller folket uti enig= het, vånikap och förtroende, Lörs Pråftegård på Ölandy = | "den 7 Jan. 1776: ; NONSENS SNSATEA Folkmångden i Upfala Stift, under en - fjerdedel af detta åra-hundra , ifrån och tned 1749 » tiloch med 1773; 4 N J ok RRD Eiven al 0 la fll PETER JACOB HJELM, — Aufeultant i K. Bergs-Coll, och Masmålt. Amnefvån. T | pfala Stift innefattar hela Upfala Lån , ftör- re 50 ' 1776. Jån. Febr. Mart, re delen af Stockholms och Gefleborgs, famt en liten del af Wefterås Lån. Efter Rikets förs delning i Landfkaper, innefattar det hela Up- land, Geftrikland och Helfingland. Art kånna deffa: Orters folk - mångd och defs förhållande på långre tid, om den til-eller aftager, år utan tvifvel nyttigt. Jag hoppas derföre, at K. Aca= demien med vålbehag uptager följande utdrag af Stiftets Folk - Tabeller. 1 Egen handlåggning vid utråknandet af Con- fiftorii Tabeller för Upfala Lån, år 1773, famt vid fammandraget af alla 25 årens Tabeller för hela Stiftet, har gifvit mig anledning til detta arbete, och tillika öfvertygat mig, huru myc: ket tålamod och upmårkfamhet fordras til defs noggranna förråttande, famt huru "mycket flut- fummornas pålitlighet ankommer på deras urfkill- ning och noghet, fom upråttat Sokne-och Prob- fte- Tabellerna. Genom nya Tabell-formulairet för de nåfta 25 åren, ifrån och med 1774, förmodas ånda- målet hår efter låttare och fåkrare kunna vin- nas. Men om en ftor del af vederbörande an= fer Tabell- verket för et onådigt befvår, af ors fak, at kunfkap och öfvertygelfe om defs grund och förtråffeliga nytta hos dem fela , blif- va alla förbåttringar i Methoden nåftan frukt- låfa. En liten men grundelig athandling om defs nytta, hvaraf et Exemplar meddeltes hvar kyr- ka i Riket, fkulle, efter min tanke, göra myc- ket godt : ty ganfka få af Pråfterlkapet i Lands- orterna hafva hatt tiltålle at låfa, hvad uti RK. Vetenfkaps Academiens Handlingar eller NE | ÖC- . utgör den öfriga delen af Stiftet, befinnes hår Då 1976. Jan, Febr. Mått. = gr Böcker uti det åmnet år fkrifvit. Nödigt Vö- re ock, at Confiftorierne och Probftarne för- ”Måntes, at ej emottaga felaktiga Tabeller; fom af Kyrkoherdarne inlåndas. Felen märkas låtte- |; ligen, då de fummor, föm böra ftåmma öfver- ens, finnas olika. Sådana befundna olikheter har jag, uti detta mitt fammandrag , med all varfams het jämkat, lå at flut-fummorna kunna anles i det nårmafte för RNA oc På det man ftrax må låra kånna inbördes förs hållandet i folkrikhet imellan de 4 Lånen eller delar af Lån, fom höra til Upfala Stift, vill jag til en början meddela antalet af alla Lefvandé månnifkor uti hvart och et, för å år 1749, då fam> ma antal var minft, och för är 1772, då det Var förft. | År 1749 voro Mankön. Övinkön. Summa uti Stockholms Lån - 21527 = 35318 - 66845 - Uplala Lån - > 29i34 - 34342 > 63476 NE Lån + 23143 + 28465 = $1708 uti Wetterås Lån UR Ra MAA > 14400 Stlmnia 2 Boro "19592 - 196429 År IE, VOTa Uti Stockholms Lån > 35981 - 29843 id 45824 Md AG ot der 2 Gefleborgs L. = 29595 + 33763 - 62258 ROW eReRSD: = 2104-8444 > 15848 Summa -10f564 -119081 = 22464$ Emedan Gefleborps Lån ftråcker fig öfver kela Gettrikland och Heifingland, men Upland als s2 1776. Jan. Febr. Mart. af, at Upland enfamt, år 1772, hade 161287 = invånare; oberåknad Stockholms Stad, fom til en del ligger i Upland, famt hel och hällen hö rér til Upfala Stift, men-ej uti denna råkning år uptagen: NR Ehuru Folk - hopen , uti hvart och et af de = 4 Eånen, ej alla år lika mycket vunnit eller tappat, har dock förhållandet imellan Lånen va= rit i det nårmafte det famma, och gemenfama tilväxten, til och med 1772, beftändig. Dock har Gefleborgs Lån mått förkofrat, fig , och Upfala minft: ty hopen har, på de 24 åren, ökat fig Re I Gefleborgs Lån, låfom = 1006 til 122f: Stockholms L: - = EO00G fr JA - "Wefteras L. - , 120 2000 > 11 100 Upfala Lån, fåfom = = 1000 til 1097: Men år 1773 befans hopen beklageligen hafs va, utt alla Lånen, anfenligen minfkat fig; dock : målt i Gefleborgs, öch minit i Stockholms Län; förmodeligen af orfak, at det förra grånfar nårs maft til Dalarna, dår den fmittofamima Rödfos ten och Rötfebren, vilken, möt flutet af år 1772 och i förra hålften af 17733 få grufveligen före - härjade många Lands-orter i Riket; fört yps pade fig. Derémot var Stockholms Lån långre | från farah, farnt nåtmare til hjälp och undlårts ning, få erhot farfoten fom hungers- nåden. Hes la Stiftets Folkhop beflteg fig det året allenalt til 220714 Själar, och var fåledes 3931 mindre, ån nåft föregående året. CAr ån ytterligare” vifa Lånens, förhallandés vill jag anföra, huru mange, uti hvart och et af Fa RAR VA VAR SS ok | AA i ; 4 i N N NR 1776. Jan, Febr. Mart. '$3 af dem, "blifvit födde och dåde på de FM då deras antal var ftörft och minft. i År 1764 - + Föddes dne 1773 Föddes I StockholmsL. 2526. — = 2013. oe Upfala L. = 2263. — -— 1695. TR & : Gefleborgs L. 2346. — — I12f1I1, >» Wetiterås Lån fo03. = — 348. Summa 7638. > Summa f307. År 1773 = — Dödde. Men å år 1755 Dådde. pA Stockholms L. 3008. 1882. « Upfala Lån - 3339, — öre I LAGG. =» Gefleborgs, 4037. " — — 974. oo» Wefterås Lån 1232. = — 286, ovan I1616, Summa 4611. Nu kommer jag til antalet af Födde och Dö- de i hela Stiftet, på hvart och et af de 25 åren, hvilka jag delar i f$ lika Perioder, | | Man- | Qvin- (Summa Man Qvin- Summa] | kön. | kön, kön. | kön. 11749 — 1 3260) 29721 6232] 2759) 2876 $63$5| 597 [1750 — I 3495] 3257| 67521 2277| 2278) 4555) 2197 [I7SI — | 37571 3488| 72451 25111 2590 5101 ra 494 2404 [1752 — 3034) 3403] 7037] 3279) 32941 6573) K253 —] 37181 3584] 73031 2335) 2503) 4838 Summa - 17864|16704|34$568! 13161113$41 26702 7866) IMedium | 35731 33411 6914] 2632] 2708) 53401 1573 D-3 : År in | Summa | Man- | EN a ; kön. OR 3535] 7109 23241 234 3580) 7304: 2200 3541] 7175) 31571 3109] Ösor SEA AREA RER un 25 år - [895 71/856621175233;72017|74810]147727]27506 Med af ] SR Vosk SR 1 25år-] 3583! 34261 70091 29171 29921 5909) 110 RS 1776. Jan. Febr. Mart. = 55 På famma 25 år, åro ock 45714 Äkta Par i Stiftet fammanvigde, och 39463 Äktenfkap, genom den ena Makens död , uplöfte 3; nemligen: EA "vigde. uplåtte, Under de 1:fta 5 åren, 1749-1753 98729. 6443. Under de nåfta f$ åren, 1754-17f8 9076. 7222. Uti 3:dje Perioden, 1759-1763 10084. 81966 Utiden4:de, '- 1764-1768 '916f. 7770. Under de lifta 5 åren 1769-1773 98660. 9832. Summan af 25 år = 45714. 32463, Altlå årl. efter et medel- tal, - 1828. 18578. - Uti den anförde Barn -fkaren åro f902 Tvil- lingar eller 'Frillingar inberåknade, famt 3619 oåckta Barn: men 4289 Barn, fom aflidit, an- tingen uti eller 1å haftigt efter födflen, at dé - ej hunnit tå Dop, åro uti detta antal icke up- tagne. Hvart 40:de Barn har varit dödfödr, och hvar 29:de Barn-föderfka har fått Tvillin- gar. Hvart 49:de Barn har varit oåckta. På hvart Hjonelag kunna öfverhufvud råknas 4 Barn, och hvart f£:te Hjonelag har årligen varit frukt- famt. Flera Pilte- ån Flicke-barn hafva blif- vit födde, nåftan i det förhållande, fom 21 VE Lr SNR SEE + Vid de under denna tid i Stiftet afledna måns nifkor, anmårkes, at ' | 39681 varit Barn, under 1 år, 13473, imellan — — rioch 3iår 7007, imellan — =— 3 — f. 6604, — — — m-—— fo — 10, De 5719 56 1776. Jan. Febr. Mart. $719, imellan — — 10 och 20 år, | 6916, — mm — — 20 — 30 | 3180, — — = 30 — 40. 9718, — —— — 40 — fO. 11239, — — — fo—60. 14043, — — > Ö0 - 702 15185, — — — 70 — 80. 2f42, — — — 80 — 90år, 1420, öfver = —- 990 års ålder. Summa 147727. de varit, 29463 Gifte Perfoner. | 17328 Enklingar och Enkor. 24171 Ogifte, öfver 10 ars ålder. 66765 Barn, under 10 år. Summa 147727. Flera nya Äktenfkap hafva blifvit ftiftade, I affeende på Giftermåt, hafva ibland de dös N ån gamla genom ena Makens dåd uplöfte; til et . antal af 6251. Alt vifar, at Stiftets Folkhop, på de 23 förfta åren, varit uti tiltagande, hvil-' ket ån ytterligare uplyfes af följande Tabell, på hela Lefvande Folk » hopen för några år, famt defs fördelning efter Kön och Giftermål, hvarvid åfven år 2ifoRag förtekning på Mat- lagen eller Hushållen för famma år. = År, | «<> AT RR Jan, Febr. Mart. 773k0398 skr 16725 : | Gif- Varit Gif Ogifte. ör. | j Alle Lefvande. FR OR rie E | fEnk-t E n- | Man- Qvin- [Man- Summa. P ar. be olio Qvin-; a kön. kön. | ER. 1749 90F03jL0F 926 196429 362791208 31 1848|21059 25818] 31650): 31412 29494] 17521 9344i[t08752[202193137474 [17501 1774|21381127432132364]3254428014] vv 175 st 97355] 10949]208304|58872oss]er537)2232k7209133652]353874[29007] Gå [1760 25966 17338412093$0!3885 1lz148)12621121726 27325133629 34199 292621 1'76 3], 9993 HI 141 121214045140492]2223 t187421825 26921 35063 35154j30568) 11766 102949|1179f57|220006141273 2328 12267 23438] 27827| 35962 35638 133417] 12769 104824 [18671 223495]42055 2158 F220224564i28139 360791 36242] 336881 224645 4165 212671 12381 träff 28989] 35792 36053 32580 Beg 12033 2582612933013 4357 3465 32944 | 772105 56411 19081 i v TE 58 1776. Jan. Febr, Mart. = Några haftiga fprång uti af- och tiltagande ' på fomliga Columner uti denna Tabell, gifva nog tydeligen tilkånna, at den icke år utan fel. Somliga låta dock förklara fig. Til exempel, at Mankönet, år 1760, var mindre tal- rikt, ån 1755, men fått en haftig tillökning, år 1763, på hvilka år likvål Qvinkönet tåmmeligen jämnt tilvuxit, hårrörer förmodeligen deraf, at de i. Stiftet indelte Regementerne commenderades til Pomern, år 1757, men hemkommo til en god del, är 1762. Somlige år hafva, efter Tabellernes angifvande, gifta Huftrur varit til några 100 flera, ån gifte Månner; andra år hafva Månner- ne varit flere. Det förra kan hafva fina fkål, i det månge Månner åro i tålt, til ijös, och 1å vidare; men at ånda til 1000 Hutftrur fkulle varit bårta ifrån fina Månner, och det hela året, fer mindre troligt ut. Jag har derföre, til at kn. (Fe jämka detta, tagit medium af Gif- ta Månners och Huftrurs antal, för råtta antar let af åckta Par. |; Oaktadt några fmå fel, kan man dock hår af i det nårmafte fe råtta förhållandet: tåfom '1:0, at hela hopen, ifrån 1749 til 1772, blif- vit vid pafs 3 ftörre, men förminfkats följande året, 13 at hela tilvåxten på 25 år, blifvit alles naft +:del, ÖRE | —2:0, Åt flera månnifkor flyttat utur ån in i Stiftet, til et antal af 3221: ty om öfverfkot- tet af de Födde, 27506, lågges til fumman af alla år 1749 lefvande, fkulle hela hopen, år 1773, hafva varit 223935, men var allenaft 220714: famt at ibland deffa 3221, varit 3168 af Man, men allenaft £3 af Qvinkönet. do Md 3:03 2 ; An. Jan. Febr. Mart. 59 | ir 3:0, At förhållandet imellan de årligen Föd. «da och hela Folkhopen varit, efter et medel- tal, fåfom I til 30; men de årligen Dödas, 1å- fom Xx til 36, då åren 1772 och 1773 inbegri- åren. 4:0, At Qvinkönet altid varit vid pafs £:del talrikare ån Mankönet , oanfedt 3909 flere blifvit födde af det fenare, och 1803 flera dåda af det förra, få at öfvervigten, fom år 1749 var 15423, hade, år 1773, bordt vara allenaft 9621, men BT slem låfom I til 38, på de 23 förs > var 12736. Deraf följer, at 3115 flere af Man= ån af Qvin-könet flyttat ur Suftet, hvilket nåra inftåmmer med andra flutfatfen, f:o, At de Giftas antal, når Enklingar och Enkor med dem inberåknas, ftåndigt varit in- emot 1å ftort, fom alla de ogiftas, tillika med Barnen; nemligen i den proportion, fom 100 til 127, eller i det nårmafte, fom 4 til 5. 6:0, At ibland de ogifte, åldre ån 15 år, år Qvinkönet rådande, och förhåller fig til Man- könet, fåfom 6 til g. Men ibland barn och ungdom under 15 år, år fkillnaden ringa, dock få, at könet jåmvål i den åldren gemenligen har någon liten öfvervigt. 710, At ibland 117 Perfoner, har et nytt Äck- tenfkap årligen blifvit ftiftadt, famt 8:0, at man "på hvart Matlag meråndels alla år kan råkna 7 Förfönerss «0 > Flera flutfatfer kunde vål hår af dragas, men hvar och en kan, med någon eftertanka och råk-= ning, låtteligen göra dem fjelf, famt mårka de de tydeligafte prof af GUDS vifa Förfyn, 1å i detta, fom alt annat. = | Ån : ' 4 i 's0 — 1776. Jan. Febr. Mart. Antalet af Fidde och Dide iUpfala Stift, på hvart och et af de 15 åren, ifrån — och med 1721, til och med 1735; upgifvet af PEOR WARGENTIN, å br SE Folkhopens tilftånd i Upfala Stift, uns 3 der de 2f fenare åren, blifvit, uti föregå- ende Athandling, få tydeligen å daga lagd, tor= de det ej mifshaga K. Academien at fe, huru den förhållit fig på de 15 åren, imellan 1721 och . 1735. Jag kan dock ej vifa famma förhållande för den tiden 13 fullftåndigt, fom Herr HJELM det gjordt för de fenare åren, af orfak, at jag ej har flera upgifter dertil, ån blotta antalet af årligen i Stiftet Födda Barn och Döåda månni- fkor, hvarpå Confiftorium i Upfala, år 1736, til Kongl. Majeftet intåndt Förtekningar, hvil- ka på fått, fom jag tilförne beråttat , blifvit mig meddelte. NR | Nåmnde Confiftorium hade ej gjordt något fammandrag af hela Stiftet, fåfom en del andra Confiftorier, utan intånde til Kongl. Majeftetr 22 tårfkilda Förtekningar, nemligen en för hvart -Probfterie i Stiftet, upfatt och egenhåndigt un- derfkrifven af famtelige Kyrkoherdarne i Prob- fteriet. De tyckas derföre vara fullkomligen på- litlige, och jag har jåmvål, genom mödofam jämförelfe med Herr TunNEeLbs Geographie, dår alla Soknar uti hvart och et Stift upråknas , fun- nit, ar ingen Socken år förbigången. bilar | | ar 1776. Jan. Feber, Mart. = 61 har ej utfatt, huru månge blitvit födde eller döde af hvartdera könet, utan endaft årliga Sum- man af bågge. Icke heller hafva Lånen öfver alt blifvit noga åtfkilde; ty några Socknar af Stockholms Lån tyckas då hafva hördt til et Probiteri, hvaraf de öfriga och flefta ligga uti Upfala Lån, och låledes blifvit fammanblanda- de. Jag har vål fökt fkilja dem åt, men någon oredighet I det målet låret ånnu vara öfrig, lom dock ej bétager fummörna af hela Stiftet deras Tiktighet: | SN S Jag vill nu förft meddela et famrnandrag af förenåmnde 32 Förtekningar, fom vifar, buru månge blifvit årligen Födde och Döåde i hela Stiftet, lamt ärliga tilvåxten under de 15 åreng mete I 3 lika Perioder al fo år. Ar. Lå 2 (kos or I AE rrpdiro rit ar, ERA car Yger pre Ne 1723 oo — 1724 — VÅG PR = Summan af deffa 5 åren Medium af de famma > 1726 — -- ER frn CSR BETER Summan af deffa åren | 290251 18301] 10724) Medium af dem — I s80fi 36601 2145] Ar. 62 1776. Jan. Febr. Matt. År. — > Födde.! Döde. [Tilväxt | 1730 1 > IK TOVE) 3vft 200 1732 — -— 13 6810-4398) "TOL:P 1733 — | 6419] 3696) 272:1 1734 — - 1 G6f300 J91r3) 261 173f — — | 6821 4112 2f0! Summan af de fifta fåren 31546 20070 11476 Medium af de famma - 229: Summa af alla 15 åren Medium af dem alla — Af föregående Födde och Döde, hafva hördt | Födde;.: DIE. fiVäxt. Til UpfalaLån' = 32419. 19203. 13216: Til. Stockholms »" '277$ 3.0: "17448:, 10808. Til Geflebargs. = 220314 st4öj NN RE Til Wefterås Lån = :6702: 4632. 2040 Summa « 8890f. $5088. 32017: Hår af fkulle tyckas, fom hade Upfala Höf- dingedöme den tiden varit folkrikare, ån den des len af Stockholms, fom lyder under Upfala Stift, hvilket, enligt Herr HjJELMs upgift, nu förs håller fig tvårzom: men någon blandning af bågs ge Lånen uti något Probtteri; antingen under den förra 154 eller den fenare 25 års Perioden, lårer förmodeligen vara vållande til denna olik- het , fom i hufvud-fakefi ej gör någon åndring, få vida fummorna af hela Suftet ej åro någon ovifshet underkaftade: | Gefles 1776. Jan. Febr. Mart; = 63 > Gefleborgs Lån beftår nu för tiden af 3 he- Ja Land(kap, Geftrikland, Helfingland och Her- jedalen, af hvilka endatt de tva förfta, nu fåfom tilförne, höra til Upfala Stift: De åro uti mi- na Probfte- förtekningar vål åtfkilde, hvaraf bes filnes, at på de if åren åro 3 | | Födde. Döde, I Helfingland - == = 13428. 8884. I Geftrikläand = - 18603: -f$821t. Summa = 22031. 147083 > Hår af kan man ungetårligen fe deffa två T.andsorters förhållande til hvarannan i Folks mångd den tiden, nemligen, at Gettrikland var til Helfingland, nåftan fom 2 til 3. Om fams ma förhållande ånnu år lika, hvilket jag anfer för troligt, hafva af de 63358 Månnifkor, fom, enligt Herr Hjerms upgift, år 1772, lefde uti bågge Landfkapen tilhopa, vid pafs 25340 hördt til Geftrikland, och 38020 til Helfingland. Herjedalen ligger vål ock uti Gefleborgs Lån, men hörer under Hernöfands Suft, och beftår endatt af 7 föga folkrika Socknar, fom utgöra 2 Paftorat. Uti det ena af dem, Sveg, fom lårer vara något itörre, hafva, efter den, af Herr Magifter Per. RIsLeERrR , mig meddelte un- derråttelfe, imellan åren 1749 och 1772, årli- : gen blifvit födde omtrent 57, och döde 38, hvaraf jag fluter, at folkmängden dår ej går högre, ån til vid pafs 1700. Om man gifvet det andra Paftoratet, Hede, lika många, blir Herjedalens Folk-numer högft 3400. i | Når 64 1770: Jat. Pebr. Mart, Når man hu jämförer fummörna af hela Ups fala Stifts Födde och D&de på deffa tf åren; med. fummorna af lika mänga år uti den fenate af Heir HjJetm anförda Perioden; til exempel; ifrån och med 17$4, til och med 1769, vilat det fig, huru mycket Folkhopen imedlertid blif- Vin: frörre. | Födde: Döde; Under denna fenate Perioden 1066$7: 8621 Under den förra; allenaft - 88dos. NED 8jildader 19752 FOR2f: 30226: | Emedan alt, på. dö fenate 1$ årens imel- lan 1754 och 1769, flere blifvit både födde och döde, ån på de förra 15.5 imellan 1721 och 17353 följer deraf ocmotlåjeligen, at Folkhopen, på de 33 ärens föm förfutic imellan Pigga Perio- dernas Vackert tilvuxit. Tage vide 'öddas an tal til grund; bar hopen ökat fig iden proportiong fom too til 120; men efter de Dådas antal. (ås fom 165 til if4. Genom medium af deffa tvåns ne proportioner, finnes; efter all fannolikhet; tilväxten hafva varit fåfom 100 til 137, eller vid pals fom 3 til 4, fåledes väl ej lå antenlig 3 fom i Åbo Stift, dår deh på 30 år varit fåfom 10 til f7 (f) elket fom gl icke heller aldeles få ftor fom i Carlftads Stift ; där den befunnits på 30 år fälorn 100 til 143 ("X); men likvål pa vacker och hugnéelig. Vill man jämföra de fifta 15 åtel uti 2$ års. Perioden; imellan 1759 och 17743 med de 15 « imek enats (+) K. Ver Acad. Handt. för år 1769, fid. i02: (9 K, Vet, Acad, Handl. för år 1774, fid 2024 Rå: dr fö TD ERE mu ; Jan, F 65 imellan | 1721 och 1736 > blifver utflaget af de Födde, ' hvad tilvåxten angår , alde ag at de Döåde, tåfom' 100 til 166. Men i vanfeende 'til de ovanligt Ej idemifka åren 1772 och 1773 > år tåkraft, atvej låta dem komma med i råkningen. = Til flut anmårkes, at i ; Upfala Stift, tå vål fom annorftåds, de dödas årliga antal mera. til- tagit, i jämförelle emot Folk - » flocken, ån de arligen föddas, famt at tilvåxten blir trögare, ju mera et: Land befolkas, hvar til orfakerna förut (") åro förklarade. Under de förra ig åren, var tilvåxten 32917, men under de fena= re 153 allenaft t 20444. Kö I fynnerhet uti K. ti K. Acad. Handl. för år dor G Zz 200, 201. ROTHMANNIA, ce nytt Örte-genus; ; funnet och befkrifvit af Oy PETER THUNBERG, M. Dö [Dr OMBAGAREN enbladig , ed. til onigtéd vande frukten, cylindrifk, femkantig, utan= til glatt, innan-til hårig, nagels lång, fem- delt: tånderne trådlike, fpick ige, upråtte, half-nagels långe. BLOMMAN enbladig, klock-lik, två tum lång: där E kuben Föne af KR gd , ne ooctjock fom en Gåspenna > upti eveklocklika Er KPN oe oBråmet. femdelt : hvar dd ågglik,. bakaböjd, nagels-lång. . Fårgen utan - til hvit- gul, innantil vo ad med purpur-töda fläckar. | Lukten är angenåm , lik natt- :violernés;, om naf | tonén ftarkare. pv a 5 HANNARNES :srddar: inge. FAIR Ng b Knäpp arne fem, med midden hlad då Bg 3 met, jåmnbrede, halfnagels. långe, hvite, hälften inom och' håltten utom tuben. HON ANS fåfte under blomman, kulrigt, ojämnt, ” Kantigt , Tråden trådlik, upåt tjockare, da hälfen 12 läng fom: blommafÉ2 str a Knappen två-klyfd. PENNE OESKT O FRÖHÖLSAN: ågglik,, köttig,: faftiga v vid bk tolf-Kantig, enrymlig, ftor fom et RN på fidan iprickande, | "Omogen I år den grön, och mogen våta faften inuti år fvart , Tik Tamarinders; å örn er tor- kar den; fpricker på ena fidan och faller af otrådet. - FRÖN A hvarftals Nn gande, platte, brunes. en I "hvart' rum... Kr "Blomman år ibland, dock (af "med fex- delt blä. "del t -blombågare, och "be Hans "trådat. 3 Sign kännemårk ke: Fröbölfan enrymlig. 4 te vYBlotbima ODER TEA NANNA ; Han- tradarne: inge! 4 RN a förka F locken, ef efter — äSkiljes fkle: I. Porlandin a) ed me flm- i Så för d el a ht Ng blombågare; a rer ' med enrymlig Frö-hölfa. ey) j-med två hon-knappar. Macroenemo, med entymlig Frö-hölfa, - 23: Bellonia a) med klocklik BIG Se SL 0; meditvå hoa-knappar, mn 4. Id an alla tre flageny med han-knappar Husa Få aa utan trådar. Fub fe dre ol blomman fitta öfver frukten 3 men bågaren Kp a ögh "Bellägop Frö- hölfan. ROTH M ANNIA Ca börs Fine af TIA rg Spare, Svart. Teerbous eller: fvart Jer 0 å ver Gtoot Vaders kop, och HE ör EE ag a vid Floden, kallad Rivier: zon=' I Hört Enda på Goda: Hoppets. udde iAfrica, Blommar i Januarii och F ebruarii - månader. vd Roten beftändig. Ja tärkahen år et tråd, uprått, långte io en mån-. | Grenarne SEybg fittande,. tipilödkder, bo jå | > Bladen, t Gtrafide,. på kärte fikar, alång > hele ten, vådrige ; glatte, på 1 Öf ra fida bid hög-gråne , på den undra blekare ; qvarfit- | fingers långe. Vi ”ådrornas utlopp, ften.a en liten, and Kö Härtet. | ”- hd Et på Bilo- 68 1776. Jan, Febr, Mart, | Blommorne fitta 1 toppen på grenarne, Atv | utan ftjelk. . «TT Hela örten fvartnar under torkningen. Trädet år ganfka hårdt och brukas cil vagns- axlar. j Figuren på en qvift af Tråder,. med dels | blad > "blommor och frukt, fes Tab. IL i Goda Hoppets Udde, dre ad 1774. | R Rör. Om AR er Acon: a; af JOH. LOR. ODHELIUS, m.D,. RADE I i K. dt sg Ita: NER T Ji K. Farrne akatinga för ar bGG, pag. 277, har jag lofvat afgifva berit- telfe om, hvad nytta de från Wien berömde Medel verkeligen vifat uti bårvarande K. Laza- rettet, och får nu, i anledning deraf, beritta, ; hvad jag om Extrattum Aconiti erfarit. Herr Störks method år, at gifva 3 gran, 3 eller/4 gånger om dagen; men af lå ringa dö- ' fis har jag ingen fynnerlig verkan blifvit varfe. Jag har. dertöre f(måningom ökat den famma, och brukar nu aldrig af detta Extractum min- dre ån 2 gran i fönder, i Socker rifvit, til 3, 4, 6 eller 8 gånger om dagen, hvarpå jag altid Irer Patienten dricka det, fom. befordrar se dunftningen. EA " Den- Ne. Jan. Föbr. Mart, 69 ; + Denna "method har vift fynnerlig god ver- ka SPV Chronifka Rheumatifmer och ftyfhe- lerna, famt nu i vinter gjordt all ånfke- SR Hjelp , då en Leucophl gmatilk och-cedema- teux (vallnad blifvit qvar,. efter de. med. myc- ken fvå righet botade intermittente Febrar, .Aco- nitum. har då altid drifvit utdunftningen,, : dT et ovåntadt tått botat deffa ledfame och far- ige metaftafes, 1å at Låkare-konften deruti v ök 5 nit en god och tåker förkofran, til mänga .nöd- "lidandes tå ddning. ” Jag har vål tydeligen fedt, at Aconitum åf- ven verkat ” Urine - gångarne, men fom vi i "det affeendet hafve tilgång på andra kraftigare "medel, kan jag hufvudfakeligen tilftyrka Extra- um Aconiti, tälfom 'et' ganfka kraftigt fudori- ferum, hvarpå jag fkulle kunna utur Lazarets Journalen införa mångfaldiga omftåndeliga NE "fom dock endaft tjente til vidlyftighet : ty hvår KAR fkall i råka re Ve af derma” mek d och a Seräole. ; för då bearbetande; Ka ; av sog BEN ast | Pl or Dire mye sg anerie | Hår a a vid BE LR fa llventyrk (kulle vårt Fåderkedh fv 4; undgått en for del af de förebråeller man Pra E 3 hö- a nat komma fig fåres.. k ne. Inrättningar. på vil a: a fällan gar fl M Metaller, Tr is pr jrl3 framter, "til Cymnig het och god et vida öfvert måte andra Orters, få fent blifvit påtänkte, om vallenaft Stensolk til. nå ” n mångd hår blifvit up- + €j j kuns ” som. låda= ; gen re än re : o ant YE TE RT förmånlig högd och fulkonlibern RÅrA > haf= va3tilg: hundrade års NR a äldersy ic ke. hel- er underligt, at de hunnit til fådan ålder, dé naturen .förledt dem med: tå rika ned erlag af det. nådvåndigafte haft evilarld Us. sade ak GE Ad Merge - AR shar NE iga In FU 3 r i ”” Sa - -” Fa AS kd KN dels '-Frlurning . men: det tåre a kö hh 3 "Tr ” Sö S fv AN ME > DPA ae JE N ' ; i sd [ s 9 ln : är a peilka I Riken font E deras & f ilgån 3 å Gull och Silfver. af : og ? illige Sn iden;blifva. icke fullko op nog i annati, ån Stenkols-eld,; och brjdR Itnin« par kunna aldeles ske idkas. med annat brån- . Ying 06 PIGBkOl gle Atleti 2 oa - iv eg 6 lean oh tg Tgb 0 vi ; 4 1776. Jan. Febr, Mart. = z2 — Hvad for fkatt vore det icke då för vårt "Land, ät upfinna tilråckeliga Lager af detta nyttiga ämne, til utvidgande af många agne- liga Inråttningar, och til befparing af”Fråd:kol, "fom: borde i fynnerhet vara "Merallernas förfta "beredning - och 'viffa' rå ämnens förbåttrände'för- "DE anmärkningar jag gjordr öfver” Stenkols ”fötfer i Eoglaod, och deras bearbetande, får jag den åran, at til denna Kongl. Academien ft mna, öhfkandes, åt de måtte tjena til anled- "ningar, vid upfökande hår i Riket af 1å nyttigt "trogna följeflagare, Eldfaft Lera, Om Stenkols flötfers Låge och dem atföl- oc jande jord-eller flen -bvarf..« fynd, fom Stenkol vore, och 'defs gemenligen 15 $etre rs Isnörra delen "af England Ffinhes adet fårita hederlag af Stenkol dår/i-landet. UNew- secaftles och: Whitebavens tora skolverk ohlhgga, «et vid: Kvardera Sjö-kuften., sutbredandenfig åt lands - fidån; sånda-til, de höga Cumberlandfka bergen: > Grånforne, fom» ömgifva:der anfenligt flora Flöts-verket vid Newcaftle på Tyne, åro - Pvål icke 1å noga bekante; "men af tedån Yppa- «de anledningar kan: man "finna, ar der bredden "intaga något öfver 19, och i långden 30 til'4o Engellka mil; ty de ftråcka fig alt ifrån Sjö- "fidan vid Tynemouth 1 Sydvåft, ånda:til Alun- "Gel, och utbreda fig i Söder til" Durbånv) om ”feke'ån långre. Omkring Marton, vid pals £9 4 mil län rei foder, begynner et” tort” Flötsverk. ”af Alun-fkifér ; ar falla in y fom fryker”af i öfter T — AFens-Lager. Dår deffa bergen fluta, infalla ån långre i fydveft Whitehavens Stenkols- flörfer, fom åf- venvål åro ganfka vidftråckte, men i fynnerhet bekante för deras mågtighet, ' hvarföre de ock hit intils ej fårdeles vida omkring blifvit efter- fökte, utan nårmatft Sjö-kuften vid Whiteha- ven, Workington &c: egenteligen bearbetade, + 'S. 2. Belågenheten omkring N ewcaftle vid Led med et långflutt fallande ned emot "Tyne år nog ordentelig , och märken jämn, de ned emot floden på ömfe fidor; dock Iikvål finner man Dalar hår och dår , nedtånkte til flere famnars djup, hvar- igenom ocktå de öfre Kol- flötferne kommit at affkåras. . Förmodeligen har man af fådane at ledningar aldraförft aut at efterföka S kol, och federmera, genom deras efterlåttande på djupet, lårt fig kånna andra Sten- och. vg | ; varf, 4 re Jan. Febr. Mart. 73 hh ar, fom dem hålft åtfölja, och nu-mera tje- na til goda anledningar, rd ingen Kol-flörts vi- far fig ig i dagen, hvilket på få ftållen -hånder , jord-ytan ingen rubbning undergått. Sr $ följande ordning finnas -gemenligen Flöt- erne vid detta Kol-verk :. ker ot. Damm-jorden, beftåe ende af en Sandblan- ..dag Lera, 4 til 5 famnar tjock. ke Brunaktig Jårnhaltig Lera, blandad med RAKNING år ganfka mör och lös: 3 fam- ont jock uti et lager, fom likvål ej infal- man ARN på alla ftållen. | hd. 'Sandften, hvitaktig, Skindkerblädddd : år ++ någor förånderlig , i anfeende både til Lag- ov oo fets tjockiek och Stenens befkaffenbet : 2, "Norsk till fyomer tjocka .r. cv 3 > 4.Lera, impregnerad med klo TEE faft sd rr Me BA dkdaia bilar År altid blan- «or dad med fmala rånder af Stenkol, fin Skim- "mer, Svafvel> kies och Kalk - hinnor i lös- | Her litet Jårn, och finnes. - sd tjocklek. uu 5 ve i Nice hvarf "Stenkol > allenaft 6 tum SAR enad äta; med fin Sand och Skim- 4 famnar,. 7. Er Stenkols - flöts, kallad Footcoal, eme- LR dan « den år a for ei fen C 1776. Jan. Febr. Ma i Tredje Stenkolssflåtfen 38 fö f fot Hockal i Å Se på fomliga. frållen dår” Utöfver. 0 II, Järnbaltig. förftenad- era återigen, lika PemRed (N:o 8. Jå hvilket La er man på då i fråller gått igenom, emedan man icke VE Mi 0 rit mån om, at efterlåtta de undra Kol flåt- ; ferna, fom likvål kg SA "förre dju; » åro. RE SUNE ta ir Ve . Om man ifver aktning låtfernas. låg pe i i anfeende. EE go åce vid ej infk rånker fig inom et enda Grufve- tält, det vara ftårre eller mindre, eller villa tiltållig- a NN lårfkildta .ftållen + utan vid behöriga rag örelfer hårutinnan: hafver affeeénde på Flöt- ernas frörfta, ftråckning. både i T långd | ; bredd, fom görligt vara kan, fkal man finna, at de åro 1 det nårmafte horizontala. "Den lutning de haf- va möt 8, O. i vila Grufve-tålt, "fynes äcke Med fkål kunna” "låmpas til: "hela: Föts- verket, "utan allenaft böra anfes för en tiltållighet, hår- "rörande af famma orfäker , fom "verkat p Flöt- fers ån förre" förändringar ifrån horizontal kö lodrått ftållnin affkårningary ”Ayttning relleroneder ; fläende gångärs ri ibbåy ling,” under- jordilka hålors och finga. djupa Pinga fka- Pa id ja me rg BON, f man ' ville fa, Oc k AU It lil lenaft til I £:dels Hara på hvarje al i lån hvilket ej. med blotta ögat, utan noggrann vågningar, röjas | kunde, ul > de Flötie innsbafver vid Newcaftle, icke råka "ham på mindre, 'ån 25 famnars ftårre djup utningen. ta ;es stil 3 re på alnen;, fo om I Ca kunde vara 6 i ; 7 JE icke mma Flötfer sid bene, på min- 9 ph ån 2085 mög Er up» .än-vid I [eW- SKR SR altfammat ftridet FDR erfaren- en ; folket , om | rukar betjena med g -förfök , når SKER fnkes fko- je eg älbdieon vå RR AA ACE et til en rs? mma Flöts på |! n en, fom ej Weber Ikiljet,. com njilvnendk tödt oy '$ 4. Som tilfåene:« a nmårkt årg ba Cum- - berlandfka bergen til en anfenlig högd' öfver Lan- det vid våftra och "öftra Sjöku ERKST "Man har i deffebergv idAldftoneémoor, Killhope och Coal- Cluff fånkt fig ned på ganika många ftållen på bi Erykan nde Blymalmå- gångar , til90 famhars Ujup, | ”defmed genom art eu; anfenligt. Flötsverk, | | våturi Skifer ochliSand ten: »tkiftevis ombyra ; men hvad”hår egenteligen anmårkas bör, i an- feende få vål til Flötfernas förhållande fins imel- ca Er on "deras verkan” på Stenkols- flötferne vid : Wiwitehåven , år, > at ganfka måg. tiga a Kälkftens- flårfer Na ig ing och. Sten- kols = lag ren, hvara af allenaft 2:ne iaf några tums k, och det öf Ro fört på SÅ fatnnars ar 18, fynas. kikfom, -WEETSDESN : "9 sd ; jup vi bar Il ec 4; f. Belig u| ICT vä NR 20 er de cha 4 ven n år. mera enn Åere åtfk Ide; högder och 4 dalar. Mitotgers VR HA om någon: ru NE å Lagren derinunder, hvilka nåra vid Staden Tipga elen OR pA tjocklek, Jlom - Ö - ; fd A ye fe 4 tum, KG i ed ; rv 14 Ä fasad N:; 76 1776. Jan, Febr. Mart. | N: :o 3. fon fötaktig Lerå, Ls RR RN fom fprakar och hård= = SN nar flarktieldden + Ff—-1— 4. Förftenad Lera = = = — 2 —& 6. 4 Dito mera hård - = 4—2— . Stenkol — . = + RR 10 — . Mörk Jåärnhaltig Lera, rig SKE blandad med Skimmer '—— 9 — 9. 9. Mörk Jårnhaltig och RR a der Skimmerblandad Lera =— ee 1 —4. 10. Fetaktig dito = o- 2-3 —4 11. Löfare Sandblandad dito — — — — 3- ap Förftenad dito - = -—-— MR . Eldfaft Lera (få kal- VI | a Silly - -— 4 - 4 a, 9 — 14. Fetaktig Lera med Jårn- vo 0 ften, Flets-maålm = = RR NTE RSE Skimmerblandad Sand=- än ven ften - 1 mja gir 0 16. Culm återigen Je — 17. Skimmerblandad Sand- RA ANTA 18. Löfare dito - = —3 5 & £9. Sand-och Skimmerblan» Hå dad Lera, eldfaft va 4 — si > 20. Blåaktig Lera åfvertta up Re I Tagreta och fvart dito SENSE På ig Idnder j + -——2—3 21 Stenkol, den förnåmfta 0 RN hrs ÅG fo dv iI—-—PJ—- 22. era, ad tig, rå li i a ng je 4 é 23. Hård Sida E ig 4-—2e- 7 | N:o kodas Febr. Mart. = 77 Famn, ; Fot. Tnm, — » I — IO. F lärd, » cldfaft Ita, = I — , a 1:26. Culm återigen, lika CE ERE IQ - TN Flere Kol- flåtfer åro på fomliga ftållen, til | anfenligt djup under föregående, intagne och un- der arbete, men olågenheten af eldfångd luft, fom meråndels åtföljer djupet, går, at man i det långfta håller fig vid de öfre Kol-hvarfvens uttagande. TR anfka många flera Kolverk i En - land. RE Helkriikat til deras fårfkilta Lan och -föråndring ar, låfom vid Bath, Kingswood, Ashon, The Foreft of Dean, Pontypool, Stur- bridge, 'Colebrooke Dale, Weidgebury, New- caftle under Line, Holly Well &c.: men det fom af jåmförelfe dem imellan i fynnerhet an- märkas bör, kan låttaft och med minfta möda för Låfaren inhåmtas utur korta fammandrag, dem jag långre fram, jämte fårfkilda Anmårk- öns tånker meddela. 7 RER FRUAR ; AN M ARARAREN GAR Ja nekulle ;$ rede til olika bigder | Ur en GD affättningar ; SANN gjorde at at G APR CLAS BJERKANDER. inne kulle, en ibland de vackrafte er i | Sj Sven BR ke Jan. of erige, belågen i Våftergötland, Kir Mäns shäraddl år vål, hvad Sten-flagen an An tilförene' i'Kongl, å Vetenfkaps Academiens Handlingar i Profil af- tagen och belkrifven:(")y men emedan Örterne, af fore och verlds - bekante Mån, endaft fom de under deras refor förefallits: blifvi kl och. dgder och de, utan affeende på Kullens olika hé ARERnIngAre dår de våxa, hvilket tyc es i fyn= nerhet förtjena upmårkfamhet; ty har Jag Ales” re år företagit mig, at hår öfver famla anmårk- "ningar, hvilka jag har nu den? åran til SO | Academien öfverlemna. kps d AA ” Sverige har tjäll, famt videG och Vidtyfiigå | berg. spå. hvilka man dock ej få RR RR på en liten fund, fom” på 'Kinnekul lé,; kan segra huru Öberg. i anfeende til olika höga der, våxa likfom uti fårfkildta. climater. På tjällen finner man, huru. örterne , med högdens TEARand Ran minfkas både til SAR ÅR ilor- 4 leka, Rö K. Vet. Åre Handl. pr 4id. mao fd. FA RT fid. 20... På Chartan öfver Kinnekulle, uti Aillnåmnde års Handlingar, böra följande fet. rättas: 4 " Fulagård, lås Jutegärden.. Hönfefeter , lås Hön- . fåtter. Ghiese lås. Gjöflatter. Torpfäter, Nås Törnfårter. Fulleléfa, lås Full låfa. Kerfia, läg. Kie- = ftad. > Önekalla, Väs Örnekuaha. SN VR VIL Kullatorp. borde nåfltan vara, dår Marizhus fär. Röd- S fåtter gifves allenaft et,. och det jger litet edan före Kullatorper, "5 > | "Marizehus var allenall" et Tröfhos ned torn, upbygdt ; år 1731, af: Öfverfte- Lientehanikan MaAkia VON " NACKREY på Hjelmfårtery hvilket år 1741 5 om näta. Tten före Pälkedagen ; förmodeligen af någon ffa k sä bn bler aldeles i grund. nedeftiifvit” ee kulls alladt. få Jag. Febr. Mart. 79 nan man kommer. til fjäll) gen 4 ät, Inga hvad til Floras EO + NG Bet Ain fä. inemot dlutet IE mer ån 2. el- de flera löf, och Saxifraga nivalis blir aldeles n | florerande. Under Pol=climatet; kunna Feller” våxter "Siberieh. er utom måffar Lädienet år, ju pr up, ödla sng tunnare j och låttare, hvilken ej kan emottaga och behål- Ja få mycken: varme, fom den lågre tåtare och 2 30 bökar rn år och kännes den. högre: ger menligen mindre: varm, vid lika folens' högd. | Hårat: kommer, sat något nå, uti de högre af- dåttningar på Kinnekulle > ligger. qvars uti Maj; och på fpetfern; tomliga år, til dens4 och 8 Ju- ni Således finner man, enligt Flora: Sdyvinas mv på andra och tredje affåttningarnestörekommaå: Örter, fom våxa i Skåne, Gottland och Öland Ch men på tjelfva högden eler Apitfen 2 gl Åt en del höra til det kalla Norrland ("5),- hvilket genom följande anmårkningar fk od Vvifas. JK Sandftens hvarfvet år betåkt med sins SN och något rödblandad mylla fr Högden. år ifran Vennerns vattu- bryn 832 TORNA kas a Comarum paluttre. .— ”Petula' ålnus. - Fen prog nar oe grn, dl (RE vr i de Nör OR | vå Ofmun- SE pls Per IM. 179: Lapp: ÄRR a Vet. Acade. H N un TYNER RER i Sä ; N / 4 Ä ' A Lä ” r Rn Opn t, sp uy r. £ Åk. - 3 sä ” luftre. ue Jå Drofera rorundifolia. Pyrola rotundifolia, i | Hippuris vulgaris. Equifetum hyemale (7). Veronica fpicata. IA groftis ipica venti. Liguftrum vulgare. ampanula latifolia. - Campanula trachelium. - Melica nutans. I Elymus caninus. - > Scabiofa arvenfis. Scabiofa fuccifa. = > Cornus fangvinea. Lithofpermum officin. — Afperugo procumbens, Anagallis arvenfis. = Lonicera löken; 3 Hedera helix. = > Ulmus campeftris. Sanicula europa. Heracleum fphondylium Daphne mezereum. - Allium urfinum. 000 > | Försomst d (") Som det tkulle blifva för vidlyfrigt, at uptekna all der prydnad, hvarmed Flora på Kinnekulle fmyckar fig; har jag allenaft anmårkt de rarafte.: Ehuru Kinnekulle har den vackrafte famlingen af Örter ; .hafvå åndock de spe nårgrånfande bergen några, fom ej finnas hår, fåfom på Kr — Haunneberg , Circea luteliana. RE Olleberg, = Carduus heterophyllus. — ENE 'Cornus herbacea. Ciftus helianthemum, = a ; Dracocephalum Ruyfchiana, MiöfJeberg, Primula farinofa, NS Billingen , Scabiofa columbaria. a 4 - FÄRS L NIE PR NAC RR AON fu 0 ” NaN ds d < al SMR REN a ERE i ; 4976. Jad. Fdör, Mare? Impatiens noli tangere. = Paris qvådrifolia. Vileum album. . - Orobus niger. Ådo od Orobus vernus. Chryfofplenium alternif. leg Papaver argemone. Ranunculus ficaria.' SM Origanum vulgare. Lunaria redivivas «00 a Fragatia vefca y. Fumaria bulbofa, : Larhyrus heteroph. = Trifolium melilotus.- Delphinium confolida. ” Carduus acaulis. Tufblago farfara. Orchis latifolia. = Serapias helleborine. = Fraxinu$ excelfior: Potentilla rupeftriss - - Mefpilus cotoneafter: Acer platanoides. — - Ononis fpinofa, Acta fpicara. > Anemone hepatica. 'Thalitrum minus. > Lathrea fquamaria. Dentaria bulbifera. Artemifia campeftris, Aftragalus glyciph. = Allium oleraceum. Crategus oxyacantha. Prenanthes muralis. Carlina vulgaris, Inula falicina. Convallaria polygonat. Ophrys monorchis. Fagpus fylvatica. Mercurialis perennis: Corylus avellana ("). osmel SITER Ophio- C") Våxer til få ftor myckenhet, at den intager nåftan ftörfta delen af detta bvarfvet, och jämte det den är allmogen til ved-brand, och de fattiga til un- erftöd medelft nötters famlande, få hafva de må- fa örter hårunder fin fkugga, fitt lugn, fil trefnad. Ornithogalum luteufn, Anemone hepatica,; Lathrea fquamaria , med flera, blomma, förrån löfven ut- fpricka; höftetiden fåppas löfven, fom tåcka örter- na för froft: når fedan Snö faller, och af vådren drifves hit i högar, ligga de likfom i drif-bånk, at ingen froft råcker rötterna. Detta år en hufvud- Orfak, hvarföre få många fållfynta Örter våxa på + detta flratum. Man fer ja, huru Indianika våster, vid förfta froft, då, ve Cucumis Sativus, Pha- tzr 1776. Jan, Febr . Mart, Ophiogloffum vulgat. — Vicia fylvatica. Ornithögalum minim. - Lepidium petrxum. Prunus fpinofa (+). TN Följande örter utvifa i fynnerhet Climatets ljuflighet på detta ftratum, fom mer liknar Trå- gårdar, ån vilda parker, i det de förr varit cul- tverade, men nu våxa hår aldeles vilda. Crategus aria. > Berberis vulgaris. Pyrus malus. Datura ftramonium. Ribes uva crifpa. Daucus carota. Tulipa fylveftris. Lilium bulbiferum. Lilium martagon. Aquilegia vulgaris. Humulus lupulus. Oenothera biennis. Lavathera Thuringiaca. Hyacinthus botryoides. Pränus domefttica. Pyrus communis. På detta ftratum åro Såtesgårdarne Hjelm- fåtter, Råbeck , Hellekis och Hönfåtter belåg- ne, hvilkas Trågårdar åro i orten af mycken fruktfambet bekantes Utom de allmänna tråd- flagen, finnas hår, Malus prefomila. Pyrus fa- lerna. Pyrus pompejana. Prunus Cer. Bigarel- la. Sambucus nigra. Juglans regia. Valnöt- tråden, fom 1740, under den ftarka vintren, til flam- feolus vulgaris , Mirabilis longiflora med Bere, åf- ven. få fomliga våra Svenfka, Anagallis arvenfis, Bryonia alba, Impatiens noli tangere, om de flå på Öppet få!t, men våxa de ibland bufkar, få trifvas de til fena höften, hvilket gifver tilkånna, at fkogar och "lundar förvara dem får kölden, - (+) Af denna, Rofa canina och Corylus avellana, haf- va de fattige en indrågtig binåring, hvilket, med mycket mera, borde uti en ceconomifk befkrifning öfver Kinnekulle utföras. vi | flammen dödde ut, åro åter igen lå förökte, at nu för tiden vid deffe gårdar åro 170 ftycken, hvilka våxa frodiga och höga, uthårdade köl- den 1760, 1771 och 1772, få vål, at allenaft fmå qviftar och grenar på dem fkadadess Ens ligt Prof. Anp. Cersn meteorologilka obfer= vationer, för 1740, fom åro införde i Vet. Ac. Hand!. 1741, fid. 67, kom ftörfta kölden det året med W NW + tåledes på denna orten öfver Vennern, och derigenom mera fkadelig; men deffe fenare åren mer med öftan, fom mindre dödar dem, emedan kullens högd gifver mot denna vind mer lugn. Trågaårdarne hafva mycken olågenhet, i fyn- nerhet af Ranunculus ficaria, Ornithogalum hi- teum och Chelidonium majus: Mer och mindre utaf deffa , Geum urbanum. Sonchus oleraceus. Mercurialis perennis. = Fumaria bulbofa. Ranunculus repens. Alfine media. Lamium purpureum. - Glechoma hederacea. Det tredje Stratum beftår af flo-lågrig Kalks ften, kallas af Allmogen Rödftens-klefven. Jords monen år Svartmylla. Högden 308 fots Campanula rotundifolia. Alchemilla vulgaris. Anchufa officinalis. Coitivolvulus aåarvenfis. Saxifraga granulata. Sedum ruprefttre: Sedum album: Fragaria vefea. Arnica montanåas Achillza millefolium. Polygonum viviparum. Potentilla änferina. Lyfimachia Thurfifloras Schorzonefa humiliss Hypocksris maculata: F 2 Öf- 84 1776: Jan. Febr. Mart, Öfverfte kullen: beftår af Trapp, fom år en mörk-grå förftenad Järnlera; hvilken faller dage- ligen fönder i ftora fned-tårningar: jordmonen år fand och fvartmylla. Högden år 794 fot (2): a Må oo Lin- ” (") Kinnekulles högd öfver Vennern år 794 fot. Ves nerns. åter Öfver Veller-hafvet, 147 fot, fåledes blifver Kullens högd öfver detta Haf, 941 fot. 3e Vet. Acad. Handl. är i7$5s, fid: 310. Ek våxer denna tid juft icke uppå Öfverfta -kullen, dock ftär i branten och på nårmaflte trappan, at fliga dit upp: Herr Archiatern och Riddaren von Linné beråttar i Flora Sveciedå, at Eker ej våxer i Notrland. Mån- ne icke derföre Vennern, fom i Vetter och Noré -omgifver Kullen, gör climatet mildare och lindri- gare på honom, ån det annars, i ånfeende til hög- den, borde vara? Detta kan iman ock finna af dé örter ; fom hår efter anteknade varda, hvilka til en del redan våxa på fjelfva högden, dels flå i klips porne rundt deromkring. Delftte åro på det nogafte; för nårvarande tid, anmärkte, på det efterverlden må fe, om flera vinna dår burfkap. Chelidonium maåjus. Betula alba. Galiuih tligino- fum. Fragaria vefca. Viola rnirabilis. Viola tris - color. Viola hirta. Viola canina. Pyrola uniflora, Lichken Aphttofas. Erica välgaris. Cardamine pras tenfis. Urtica dioica. Afplenium trichorhanes; Gles choma hederacea. Ptetis aquilina. Anemone ne- morofa. Vicia cracca. Prunus avium. Ulmus campefttis. Ranunculus fepens. Ranuncolus acris. - Corylus avellana. Comarum paluft. Vaccinium occycoccos. Jutigermannia refupinata. Phallus efcus lentus. Feftuca fluitans. Empetrum nigram. Con-= vallaria bifolia, Oxalis acetocella. .Sagina procumb; Lycopodium felago. Juncus pilofus. Rubus idxus. Rubus cefius. Galleopfis tetrahits Polypodium vuls gare. Poölypodium dryopteris. Lotus corniculata,. Mercurialis perennis. Stachys fylvatica. -Ajuga py- "ramidalis. Polytrichum commune. Veronica an. Ia 0 TORN N LE ARG hö SÄKER — i776. "Jan, -Febr. Mart: = 85 Tinnza borealis. Tormentilla ereéa. Vaccinium myrtillus. - Menyanthes trifolia: luniperus communis. — ”Trientalis europa. - Epilobium anguftifol. - Melampyrum criftatum: Gnaphalium dioicum. ' Alchemilla vulgaris. Geranium fylvaticum. - Vaccinium vitis idea, "Veronica officinalis, Rubus chamzmorus. Lichen rangiferinus. — Rumex acetofa, Circa alpina. Eriophorum vaginatum. Lichen iflandicus. Pyrola fecunda. Monotropa hypopithus. > Deffe åro gemenligen fmå bufkar och låga årter, emedan de åro mycket utfatte på denna högd för vådren. Höga örter finnas tvårtom i lugn och ibland bufkar. På öfverfta Kullen blom- ma och mogna örterne gemenligen 8, ibland flera dagar fenare, ån sa NE på de andre ftra- Fr ta. agquat. Erigeron acre. Geranium robertianum.; Ly- chnis dioica. Campanula" rotundifolia. Potentilla argentea. Berberis vulg. Pulmonaria office." Lo-= nicera Xyl!ofteum. -Ophrys coralloritza. Leonto- don taraxacum. Hypericam quadrangulum. Achils 12a millefolium. Scleranthus annuus. Arundo epi- gejos, Trifolium prat. Trifolium repens. "Ares " naria trinervia. Salix cinerea. Hieracium pilofella. Hieracium murorum, ' Drofera rotundif. Prunella vulg. Euphrafia offic. Tilia europga. Carduus lanceol. Equifetum arvenfe. Leontodon autumn. Melampytum fylvat. Sorbus aucuparia. .Polypo- dium filix mas. Callitriche verna. Callitriche au» tumnalis. - Prenanthes mural, Thymus ferpyllum. Pinus abies: Cf)annia i Å i (") På hela Kinnekulle finnes ingen Tallikog, dock vid roten på NO. fidan begynner den våxa. 36 1776. Jan. Febr. Mart, ta. Det vore nyttigt och förnöjfamt, om Bota» nicl, fom komma at göra utlåndfka refor, ville på Fjäll och höga Berg, vid flere aflåttningar, anmärka örters våxande, få finge man fe, huru det förhåller fig på flera ftållen, | Förfynen har tildelt meråndels hvart land nå- ra befynnerliga förmoner af egna naturalier , vilka dock gemenligen kunna fortplantas och likafom naturaliferas på andra orter, deras invå- nare til mycken fördel. Huru många förmoner fkulle vi icke fakna, om vårt land ej hade fle- ra djur och våxter, ån de hår åro inhemfke? Man vet, huru Indien fått Palmtråden, varma orter örterne, norden gråfen , de kallafte lånder moflar. Sverige har en myckenhet tjåll och berg: hvad vore angelågnare, ån at föka af dem draga alla de förmoner, fom de kunna frambrin= ga? Derföre, til at föröka örterne på Kinne- kulle, har jag, efter naturens anvifning, på fina tilbörliga ftållen, planterat dem, fom åro nyt- tige i Hushållningen, Medicinen och Fårgeri- konften. il Yu På öfverfta Kullen, Rubus aréticus. -. . Angelica archangel, Pinus larix. Fritillaria pyrenaica. Crocus fativus. Ornithogalum umbel, Epimedium alpinum. = Primula auricula, Sonchus alpinus. På andra ftratum eller Limftens-hvarfvet. Sambucus ebulus. - Anthemis tinétoria. Saponaria officinalis, Refeda luteola. IHatis tinttoria, Vicia dumetorum, Chry= OM ' An 3 (Cd | | Shenopodium vulvaria. Echinops fpherocep. Cochlearia officinalis. Adonis vernalis. försnisa officinalis. Papaver Rhuas. | Scabiofa columbaria. Malva mofcata. Zanthium flrumarium. Som hvar och en Tekn fcördiäm,. Rudbeckia lacin. Rumex fanguineus.,. Dianthus armeria. ' Ranunculus arvenfis. Serråtula tinétoria.” Dipfacus pilofus. ' Polemonium c2&ruleum. Fritillaria meleagris: Centaurea phrygia. landsort meråndels har fina fårfkildtra ogrås ibland Såden; tå har äfven Kinnekulle på fin lott bekommit deffe: . Delphinium confolida. Scabiofa arvenfis. Aréttium lappa. Sinapis arvenf(s. Lithofpermum arvenfe. Vicia fativa. Agroftema githago. Medieago lupulina. Mentha arvenfis. Lolium temulentum. Centaurea jacea. Artemifia cinerea. Serratula arvenfis.. Anthirrhinum linaria..... Vicia CraCOkuniv Centaurea cyanus. Ervum hirfutums. Polygonum convolvul. Brömus: fecalinus. Equifertum arvenfe. Vil man flytta neder från Kinnekulle, ät andra orter, några örter, tåfom:; Cypripedium calceolus. Serapias helleborine. Lathbrea fquamaria. Dentaria bulbif.:m. fl. få lefva de några år, et ufelt lif, men dö tt- dan, efter man: ej kan fkaffa' dem lika cjord- mon, högd, bufkar och lugn. ra År 1774, uti Junio, fågs på Kinnekulle ett flags fjukdom på WRSMTTSREN "Bärren af 1773 og ars 88 1776. Jan. Febr. Mart, års Växt, voro mycket tjocka och aldeles gula, d hvilka ånteligen gingo fönder, och fomlige klyfs des efter långden, lemnande ifrån fig et gult mjöl, til finhet och utfeende, fom Pollen på Blomttren. - Når löfven af Afk, Hågg, Bok, Påron och Oxel, om höften nederfalla, och de af vådren fammanförde, komma at ligga i högar öfver vin- tren, våxer på dem et flags fmå Svampar, fom tyckas vara at famma befkaffenhet med Hvitkäls= fvampen, (fe Vet. Ac, Handl, för år 1765, fd. 208). Deffe åro, mig vetterligen, af ingen til« förene anmärkte. De torde få kallas, : Lycoperdon fraxini. — Lycoperdon fagi. Lycoperdon pyrk Lycoperdon pruni. Lycoperdon 'crategi. - ; Deffe anmärkningar gifva anlednig at fe ef= ter, om löf, utaf flere flags Tråd, hafva lådana É uk fmå Svampar, | RENEE CNENEE pons BERÄTTELSE ET Om tvånne Soldater, fom under Frosa är SER " PEHR FREDR. LENNGREN, Förfte Chirurgus vid Hennes Maj:ts Enke-Drott- ningens Lif-Regemente i Stockholm, famt Ämnefvån i K. Vet. Acad. | FS KET Kar [en ting år allmånnare, ån at gifva den fjuk- dom KÖN FN LR rg FL & la d a LÖNN: jo R 1776, . Jan. Febr. Mart. 89 döm namn af Slag , fom haftigt dödar någon Mmånnilka. Lik -öpningar hafva dock icke iål- lan vifat, det många andra tilfållen dertil kun> na vara orfaken; och det år juft den Anatomi- fke Vetenfkapen, hvilken man har at tacka för de många uptåckter, fom. ofta gifvit anledning til fådane håndelfers utredande och förklarande, om. hvilka man annars altid förblifvit i ove- tenhet. 4 Det år fant, at oaktadt alla uptåckter, mås fte man ån i dag medgifva IHiPPOCRATES omå- jeligheten af alla fjukdomars curerande ("); men flitigt anfråldte Rön och Obfervationer hafva likväl, fedan defs tid, mycket utråttat i den vågen ; och om: följande beråttelfe kunde på något fått i fådant affeende gagna, vore hela mitt upfåt, inför få uplyfte granfkare, lyckeli- gen vunnet. je - ; Den förfta, fom utgör åmnet för denna be- råttelfen, år Soldaten Skog» vid Hennes Maj:ts Enke- Drottningens Lif-Regemente, famt Öf- verfte - Litutenanten och Riddaren Baron Dus VALLS Compagnie, Wermlånning , 30 år gams mal, af en tåmlig ftark kropps - fammanfått- För något öfver et år fedan, blef denne til Regementet anvårfd, och på den tid han ftätt 1 tjenft, har han tilförene tvånne gånger kånt fig fjuk. Den förra, under förledne års Cam- pering, då han allenaft. hade en enda Frofs-pa- roxyfme, mot hvilken han af eget bevåg nyt- Ed 0 tjar ÖRA SEADRARETET EN SITS UREA 03 x CV Lib. Prenotionum , Pag. 401. » 990 1776. Jan. Febr. Mart. tjade Krut och Brånvin. Andra gängen, blef han af en, ibland Soldaterne fittledne vinter gångbar, hofta befvårad, beledfagad med rheu- matifke håll i bröftet, hvilken likvål genom tjen- lige botemedel då aldeles förfvann. Sedan bör= jade han åter at göra tjenft, lefde altid nyk- tert, och förde en, efter fina vilkor, god dizxt. Men 1 början af April månad förledet år, fick han annandags-Frofflan, hvilken uti vänliga om- fkiften continuerade, tils han imellan den t10:de och ti:te paroxyfmen , då han fatt uppe at fkura fit Gevår, vart af et hål! 1å haftligt an- gripen, at han med hiftighet flog fig för vån- fra fidan, fåjande, det han fått et håll, fom vifferliga fnart dödade honom; hvilken fpådom. åfven inom en tima befannades. Hans döda kropp öpnades, dagen derefter, af Compagnie Chirurgus Herr PETTERSSON, uti Dottor BLADHS och min nårvaro, då följande vid Lik -öpningen befans: 1:o At, vid underlifvets åpnande, ftrax et ftinkande blod - vatten utrann, vid pafs til en kannas myckenhet. 2:0, voro bukens innehållne delar af en mörk utbredd blod -lefver öfverhölgde, hvilken fyntes hafva fit uplopp ifrån vånftra fidan, dåreft Mjålten var ibland fådan lefrad blod ingömd. 3:0, Befans mjålten på defs inre och bakre del, remnad,, til 3 tvår-fingers långd. ' 4:0, Vid mjålt« hinnornas afklådande, var he- då la | na la inre fubftancen til en brun och tjock > gröt-lik varelfe förvandlad, och | $:0, Voro hiertat och defs ftora åder-ftam- 0 mar, nåftan aldeles från blod uttömde. Den andra Soldaten, vid famma Regemente och Compagnie, vid namn Hemvig, var Dantk, nHågra och 20 år gammal, och af et fangvinifkt temperament. Sedan denne, vid lika tid med den förra, blifvit til Regementet anvårfd , har han ej va- rit fåfom tjuk rapporterad, förr ån i Martii rmå- nad förledet år, då hos honom vifte fig tecken til fkörbjugg > och under det han nyttjade fkör- bjuggs- medlet, fick han, i början af nåft der- på följande månad, annandags-Froffan , hvaraf han utftod 11 paroxyfmer. ' Men ftrax efter det fifta anfallet, infomnade han, och vaknade af et håll i vånftra fidan, (hvaraf han ock 3 dagar förut haft någon kånning), hvilket nu, inom en half tima, dödade honom. Han öpnades af mig, med tilhjelp af Herr Doctor BLADH', hvilken ville, genom Lik-öp- ningen, om denne nya håndelte med mig ån - vidare uplyfass då i den aflednas döda kropp befans på lika fått, fom hos den förra, allenaft med den fkillnaden, at mjålten hår var remnad på defs inre och fråmre del. Om bågge deffe Soldater, fom tfåledes, uti en och famma fjukdom, på lika fått aflidit, kan famfålt fågas följande: | 1:0 '1:o Hafva de, i början af fjukdomen, på bes gåran, af Herr PETTERSSON blifvit åder- låtne; utan at angifva något annat ondt, ån allenaft kånning af fvår hufvudvårk ("). Se 2:0, Efter nyttjandet af digeftivis. och laxan= i oo tibus, hafva de ä:ne gånger, på den Febers frie dagen, tagit 7 a. 8 af Herr Profeffor SCHULZENHEIMS fpecifica droppar emot Froffan (XX). : & 2:00, (+) Den flore VAN SWIETEN medgifver juft åderlåts ning i Vår - Froffor, vid dylika tilfållen, då han fåger uti fine Commentarier; - Poteft quidem cafu prodefle, dum v. g. in juvenili plethorico corpore, & imprimis verna tempeftate,. metus' eft, ne tema pore caloris febrilis rarefa&us fanguis plena nimis -vafa rumpat, vel dum ingens capitis doler ab ea>, dem caufa urget; fed tum fanguinis miffio non pro» deft proprie ad febris intermittentis curam, fed tang tum precavet illa mala, que a nimia fanguinis co= pia S& rarefattiope metanuntar, 1. €. Tom. H. pag. 5T2 ; (tt) I anfeende til Soldaternas motvillighet, at nyttja oo China - barken, har. jag ofta blifvit nödfakad at bru- ka andra Medicamenter. Ibland dem har ock varit ofvannåmnde Frofs-droppar. Deffe hafva dock al- tid, fålom okånde, med mycken förfigtighet blif- vit. ordinerade; 'då .åfven et antal af vifst 40 iges — nom dem fluppit Froffan. Ibland hafva de förore fakat kräkning; men ftundom ock håfvit febren, sv Utan någon mårkelig evacvation. ' Det har ock of- ta håndt, at de fjuke, efter dem få våt fom efter andre botemedel, fått recidiv, åfven fom de hos! nägra icke varit mågtige nog, at bota Froffan ; men jag har för öfrigt aldrig funnit dem hafva haft nä- "gra elaka fölgder med fig. 1776. Jan. Febr. Mart. = 93 —$:03 Hafva de badt uti et och famma rum, > hvilket dock på intet tått befunnits ofundt. or Hvad orfaken til deras död angår, bör den igenfinnas uti fjelfva tjukdomen. Det år icke något nytt, at underlifver i Froffor mycket li- der, fårdeles hos dem, fom långe antaltas der- af. Kommer nu hårtil en elak ftållning hos den tjuke, fega våtfkor, tjock blod, tå öfvers laftas de inra delarna i famma mån bäraf, och blifva lidande. Således upkomma ofta obftru= Etioner i Lefren, Pancreas och Tarm - kåxets körtlar, m: m:z; och at uti en envis Terttiana, fom börjats om höften, Myjålten varit mycket upfvullen, intygar redan GALENUS. SYDEN- HAM talar om Miyjåltens fvullnad och hardhet hos barn i Froffor, hvilket han likvål håller fö- re vara et godt tecken, hvarvid febren gerna öfvergifver dem. VAN SWIETEN tror åter, at mån ofta har förtagit fig på hårdheten i mjål- ten, då han faft håldre haft anledning, at til- fkrifva tarmen Colon denne förftoppning, fom vid mjåltens regio gör en flexus; emedan fåda- ne hårdheter förr blifvit uplöfte, ån man det i mjåltens fvullnad kunnat förmoda. Men utan at tala om verkeliga fcirrher och hårdheter i mjälten, vågar jag likvål, för min del, falla på den tankan, at denna inelfva i. Frofför oftare år mer eller mindre lidande, ån vi det i allmänhet tro. Defs löfa fammanfått- ning medgifver ju, at han vid blodets påtryc- kande kan, icke olik en Svamp, emottaga och rymma en myckenhet blod, fom ftundom åftad- kommer fyullnad och ömhet vid påtagandet, famt når ES 94 1776. Jan. Febr. Mart. når orfaken uphörer, och Mjålten tår återtaga fin förra ftlyrka, drifver han de innehållne öfver- flådige våtfkor ifrån fig. "Men år det få, at blo- -. ÖN | dets fereufe delar åro mycket fkarpa, måfte mjäl= = ten ock, i mer eller mindre mån, til hela fin varelfe, på dubbelt fått fkadas, nemligen både i. anfeende til blodets myckenhet och befkaffen- het: hvadan åfven GALENUS torde tagit fig an- ledning, at nåmna mjålten fåfom famlings-plat- fen för de våtfkor, hvilka förorfaka de långa 3:dje dags-frofforna; då defs lidande likvål, alle= naft fom en effett af famma fjukdom , bör anfes. Herr LieutAuD, uti fin Hiftoria Anatomi- co - medica, utgifven af Herr PORTAL, anfö- rer några håndelfer, dår mjålten föndergått 3; 1 fynnerhet kunna de af mig upgifne i någon måt- to beftyrka trenne deraf: hvilka finnas antek- nade hos nåmnde Auéttor, Lib, I. Scct. X. pag. 227.180 208. , Med de af Kongl. Vetenfkaps Academien , på de fif- förflutna 6 åren; utfatta Pris - Frågor, bar får landa tilgått. | P Frågan, Haru Sveriges ringa Folkbop båfl kan ans vårdas? Inkommo, år 1770, $ Svar, ibland hvilka det pröfvades båft förtjent til den utlofvade Belöningen, Tom var författadt af nu varande Oeconomiz Adjunten vid K. Academien i Upfala, Herr A. G. BARCHAUS, hvilket ock år at Trycket utgifvet. | På Frågan, om båfta fåttet at hushålla med Skogars 24, fick K. Academien, år 1771, allenaft 2 Svar, fom vål ej funnos nöjaktiga, och derföre ej heller blifvit tryckte; dock fingo Aub&orerne, Profefforen Herr S. HoorF, och Bruks-Patronen Herr J. I. ANGERSTEIN, hvar 3 4 i od ; 1776. Jan. Febr. Mart. 9 får bn Sifver-Medaille, i anfeende til åtfkilliga af dem elta nyttiga påminnelfer. "il den dubbla Belöning , fom var utlofvad för bå- fa Afhandlingen om Bifkötflen, anmålte fig, år 1772, ri VI kr ur 4 allenaft 2 Medtåflare, Comminiftern vid en Förfamling — i Skåne, Herr P. GULLANDER, famt Provincial- Me- ec or ah . e & 4 —dicus i Öftergöthland, Do&. J: O. HacsTRÖM, fom bågge fingo hvarfina 20 Ducater; och åro Deras Svar tilhopa tryckte. ”- Ibland 14, år 1773, inkomna Svar på Frågan, om bås fa fattet at uphjelpa Åkerbrauket , fans det vara bått, fom var ingifvit af Ordin. Landtmåtaren famt Secreteraren vid K. Patriotifka Så!fkapet, Herr A. MODEER, och dernåft Herr Adjuné&en BarcHar Svar, derföre fick den förre den utfatta dubbla Belöningen, 20 Ducater, och den fe= nare, nägra Silfver- Jettoner: och åro deras Svar tilho- pa tryckte. , Samma är inkommo ock 4 Svar på Frågan, om bd- fa Förvarings och Botemedlen emot fmittofama Sjuk- domar på Landsbygden. ' Författaren til et af dem, Me- dicing Do&. Herr G. LUND, fick 10 Ducater, och Me- dicine Studiofus Herr A. J. HAGSTRÖM, för et annat, 10 Silfver-Jettoner. Deras Svar åro tilhopa utgifne. På Frågan, för år 1774, om de båfta Medicinal-för=- fattningar , at befordra Folkhopens tilväxt , inkom alleg= naft I Svar, fom vål var vackert, hvarföre ock Au- &oren , Medicine Adjunéen vid K. Academien i Upfa- la, Doå&. J.: G. ACREL, fick några Silfver-Jettoner, men ej få fullftåndigt , at det kunnat af Trycket utgifvas. Sedan Frågan, om båfta Skapnaden och flällningen af en Plog, blifvit, för brift på nåjaktiga Svar, flera är up- fkuten, fick åndteligen. är 1775 , Studiofus Herr S. N. COLLIN, den utlofvad? tte-dubbla belöningen, oaktadt Def: Skrift ej funnits fä til-alla delar befkaffad, at K. Academien trodt fig göra det allmånna någon tjenit med defs utgifvande, utan har å nyo framftåldt detta Problem, til år 1778, emot $0 Ducaters Premium. På några Frågor åro inga eller aldeles otilråckeliga Svar inkomne. Ko— AS ara : DS FÖR. År - MER. = & SNR ds å fr ? oo FÖRTE EKNING På de Rön, fom åro införde i detta Qvartals "i Handlingar. vd for ON na mm Bukiga kärls Ryräde 4 måtni jp 3 MARELIUS äg FR - 2 3. Rön och Anmärkningar om Kifel, Lera och Alan; af CARL WILHELM SCHEELE J3$ 4. Pak- Fong, en Chinefifk hvit Metall; befkrif> ven af GUsT. Vv. ENGESTRÖM - $. Förfök til en Befkrifning öfver Löt och Al- — böke Förfamlipgar på Öland; så DANIEL 2. Theorem, bevift af LACH. yr FAR OE - 23 BRrRUSENIUS > 38 i 6. Folkmängden i Upfäla Stift, lig en förd del of detta åra-hundrade ; ifrån och med 1749 > til och med 1773; upgifven af PE- TER JaAcoB HJELM = 49 +. Antalet af Ebdde och Döde i Upfäla Stift j — på hvart och er of de 15 åren, ifrån och Med 14215 til och med 1735; NOS Re, ooPEHR WARGENTIN - - d. Rothmannia,; et nytt Örte- genus, förl i befkrifven af CARL PETER THUNBERG, 65 - 9. Rön, om Extrattum Aconiti; of sb LoRr. ÖDHELIUS sd 68 10. Berdttelfe om Engelfka Slönkölt Flötfer och ga 4 4 : ras bearbetande ; af Bencr QwIisT, > 69. LT Anmärkningar öfver Träds och Örters vå = xande på Kinnekulle , i anfeende til olika hög- KANDER = 12. Berdttelfe om tvånne slanten : ren under fran j RR fö NE v LR 7 Å Fv der och affåttningar ; ds af CLAS B dk rn fan haftigt aflidit ; af Perer F. LENNGREN 88 | a f '3 MV Id [TN vs ;e : i | | : : | JRR | | I | PRE IKKE EEE NR Ag rg nr ” 2 — 4 | N : RR 2 1 SR y h RN r : ,; a " ' I ( z ak ; .' - [ a SEE | & 4 j NN a - py t ann rn ' st - kx SN Tab. I. y MÄT Å 3 RN 3 4 || SA I 4 SANN SÖK z År rönn BY I sjok samt JR She ; : N al "a N (å » | N IT H Ny NT : ”| NN 4 & II HIN | d il ; = | NUUD ARR a i ONS 3 De po g É NR mm he 3 il ”- NN (4 frans z NN Q HB a Ner Ae] TR Zl KR - tear > SES RA ö SS & d 7? CS U fl TC fa | AT, AA i MALE = FÖTT fre fläns fl , TV i -z | | hv | j IANDLINGAR; NR oo FÖR MåNADERNE > CAPRILIS; MaAJus, JUNIUSs År 1776. Brad RR 9 Bina sydnårtt Hetr BENCT QVIST ANDERSSON, Dire&eur vid de finare Järn - Fabriquerne, Om uvfprunget, befkaffenheten och nyttan af Kärr, Måfar och Morafer i Sverige. fi hafve Bårtils näftan endaft fkårfkå- W dat våra Moraffer och Kårr, i ans > feende til de tiltållige olågenheter, V fom 98 | arb. Apr. Maj. Jun. fom vidlåda dem, utan at grundeligen underfö- | ka, i hvad mån de kunna atböjas, eller hvad = ftor nytta år at vinna för ELandtbruket af deras råtta upodling; det tyckes altfå vara nådigt, ar något nårmare granika fammanhbanget af alt detta. d S. 2. Långe nog hafve vi rönt och bekla- gat ofs öfver fkadeliga Natt-frofter, fom deffe fanka marker förorfaka. Vi hafve hvarken för Utlånningar eller inom ofs fjelfve kunnat dölja IH vårt bekymmer, at norra delen af Riket och i fynnerbet Finland år upfyld med deffe olåndi- ge och ofruktfamme parker. Ja, det har ej kun- = nat undgå vår upmårkfamhet, at uti viffe lands- orter, Kärr och Moraffer med fltörre vifshet tiltagit i vidd och rymder, ån Is-bergen i våra fjäll; hvaraf efterhand Climatets förfåmring och hela landets förftöring vore at befara: men vil man gifva fig tålamod, at nårmare ovåldugt un- derföka Käårrs och' Moraffers urfprung; gran- (kar man behörigen deras råtta befkaffenhet, lå- rer icke defs mindre tydeligen blifva updagadt, at både den ofruktfamhet deffe fumpige platfer i allmånhet tillågges, i det måtta år ogrundad, fom ock at all annan olågenhet af dem, på långt når icke upvåger den ftora nytta och de mån- ga förmåner, naturen igenom dem ofs verkeli- gen åmnat. $. 3. Jämföras våra ikring Öfterfjön belåg- he orter, med andra Lånders befkaffenhet til jordyta , lågen, berg och landftråckningar, rö- jas bår alleftådes fpår, at Hafvet en eller flere gånger af någon hattig och våldfam verkan öf- vergifvit defs forna ftrånder , fånkt fig och gjordt << Ute i OM REN NERE 1776. Apt. 99 utflyttning. Håraf hafva fåfom lemniogar fes dan qvarblifvit vidftråckte grunde Sjöar, hvilka efter hand jotdfylde och med fjö- ock kårrvåxe ter öfvervåxte, vid Hafs- kufterne nu hos ofs Uutgåra de ftörfta och vidlyftigafte Kärr och - Moörafer. 5. 4. Den urgamla Geoögraphifka Chartati öfver Öflerfjör, hvilken förvaras i Kloftret St. Micheli di Murano uti Venedig, utlåtter ock Öfter- fjöns utryme mycket vidftråktare, ån det nu år, åf- ven fom den utmårker för Skårgård de orter; fom nu vårkeligen belta af faft land ("); De brante och afbrutne ftrånderne vid Danfka Sundet, fåmt klip- — pornas och ftråndernes öfverensftåmmelfe uti låge, fika ften-gry och jordåmnen på ömfe fidor, pifva åfven all anledning at tro, det genöm någön fårs fkild flod eller väldfam utbrytning af Öfterfjön, våra Hafsvatten i fenare tider först gjort fig våg derigenom til Wäfterhafvet: men at de för= ut endaft haft fitt utlopp genom ftöra och lilla Belt. Om en lådan tårlkild flod antingen varit OcYGs, DeEuCcALIoNs eller någön anhan, kan vara lika mycket; nog af, at af en lådan betydans= de Öfterljöns ändring, vi nu på fafta landet fins ne låfom lemningar, en myckenhet vidftråkte tunda trålk, af hvilka med tiden blifvit vids tiga kårr, fanka myror öch rimorafler, 6. 5. Hela Sveriges förnåmtfta fkogsbygd, fi upp emot ftjällen fom ock i Wåfternorrland famt inland, år, förutan alt detta, dels ömgifs ven, dels upfyld af ftora vidftråkta Landehögs MR Rd der, —(") Herr Cancellle- Rådet FERRNER ,) i Defs lårda Tal, 0 om Wattuminikningen, 200 IA76GNÅpr Maj. Jun. der, fandåfar och bergftråckningar; emot deffe landtryggar drifves en myckenhet vattenaktige angor, ån af våder, än nalkas de ock deffe fto- ra kroppar, i fölgd af den allmånna attractions- kraften, hvar efter under rågn de åter nedfalla och gifva anledning til ymniga vattufamlingar, i dålderne på alla de ftållen, bhvareft hinder mö- ta för deras fria aflopp. | S. 6. Ofra farmlas en myckenhet ftillaftåen- de vatten, åtven uti ftora fidlånda fkogar, der- af, at utdvoltningen bade. af marken och fko= gen hämmas på deffe ftållen ; i brift af nödig vårma , hvilken fvärligen trånger fig in uti en tåt fkog, hvareft delsutom frö och kåla långre tid bibehålla fig; ån på et öppet fålt.. En myc- kenhet Kårr och Moraffer i Savolax, Carelen och Tavaftland, famt norra delen af Björneborgs Lån, hafva fitt urfprung icke af annat, ån detta. $. Når om våren ifrån jordkullar och landthögder kålen uptinar och fnön fmålter, neds flyter ifrån dem både en myckenhet vatten ned uti lågderne, fom ock bäårtfköljes ifrån högdere né en anfenlig mångd fin mylla och jord, hvil- ken nedflåpas til deffe vattubehållningar, hvar- eft förr eller fenare, i den mån de blifvit jord- fylde; Kårr och Moraffer fedan efter hand til- fkapas. | $..8. Ej mindre tildanas én hop Kårr och Morafler ock deraf, når åmynningar eller utlop- pen til ålfvar och ftråémmar af tilfälliga omftån- digheter, tilltoppas, :(3-:at' vattnet updåmmes at flöda öfver torr hårdvallsmark , famt gör den vattuljuk och kärraktig, KE | v$ 9. NG: '9. Deffé updåmningar fke, ån af oförfik- tigt anlagde Vattu-verk it flrömar och ålfvar, ån ock igenom olåmpeligen utftålde Filkebrag- der: men ån allmännare förorfakas de af djupa - kål-fkott, eller då ftrånderne is- och bottenfryfa i negden omkring vattudragens öpningar, hvar- af jord(fvålen ofta anfenligen upfpånnes. Efter jordarternes olika art, och alt fom de mera el- ler mindre varit måttade af vatten, år verkan olika af deffe kålfkott; ån uplyfta de trån , tråd- rötter och flenar; ån göra de ock flocktals up- högningar och Damhåll för vattnets afMlytande. At Kärr och vattufjuka platfer uti en och an- nan landsort, til vidd och rymder tiltaga, der- til åro deffe och flere flags updåmningar i fyn- nerhet orfaken. NER | EF ANAR N RAR TO SK AL ASA ROT or TREE NV 6. 10. Tråfk och Sjöar vallas åfven ibland ' igen, ifrån en eller flere ftrånder, til Kårr och Moraffer. Gemenligen fker detta, då fvall'och våg ifrån ljöftrånderne nåter och bårtfköljer mull och all lös jord, förer den med fig och bereder botten - åfja , dår fandåfar, holmar, landt-uddar och nås göra lugn, hvaraf efter band uplandas en käårraktig plats. g. 11. Då grunda fund och invikar botten- fryfa, få at marken och jord-fvålen flocketals af kålen uphöåjes, famlar fig åfven deromkring fjö- . åfja och rutna (jö-våxter; deruti våxer då förft Sjö-1åf, Rör, Hippuris och Equifetum, Hdf- gréning, derefter inftålla fig vidare efter hand andra Kårrvåxter med ftarr-tufvor, hvaraf fåle- des. med tiden en Kårraktig mark upkommer. M G 3 $. I2. 102 1776. Apr Maj. Jun, $. 12. Än tilfkapas åfven ofta mycket Kårr« aktige marker, vid äars, åltvars och bäckars ut= CPpa då af Vårfloder, efter vattu- dragens be- fkaffenhet, vattnets mångd, långfammare eller ha- ttigare flytande, bottnens löshet, lynne och fkap- nad, mer eller mindre myckenhet jord nedfköls jes i grunda invikar vid deras utlopp. Detta mylliga jordflam, hvilket tåledes årligen nedflå- pas, gör efter hand jordfyllning i dem, famt up- landar dem til Kårr och Moraffer,. = $. 13. Kärr kallas deffe fumpige marker dä, når de finnas i et flacklåndigt jordlåge, öfver- vuxne med Granfkog och ftora Björnmäffe-tufs vor af Polytricum Scoparium, jämte något Odon= ris, famt at uppå öpnare fålt och vid de vattu- rikare tftållen i dem våza Pil och Wide - bu- ofkar. Myllan i deffe år tållan öfver I alns måg- tighet; alfven beftår gemenligen af mo - blan- dad lera, : Se 14. Moraft eller Myror heta åter deffe plat- fer, då de åro ån mera fumpige och vatturike, belågne i dålder. På dem våxer ej annan fkog ån någre fpinkuge går-tallar, et och annat flånd af Dvårg-björken Betula Nana, jämte Myr-låf, Starr-grås, Agh, Hjortron, Kårr-våpling, Meny- anthes, Ängs-ull Eriophorum, med Scheuchze:- ria, Utricularia, och i laggarne, Andromed2e, Sqvatran Ledum och Pors gar for gale. Deffe hyfa jordfyllning af mylla, ofta til 2å 3 alnars djup, förr ån alfven tråffas. S. 15. Måfar beftå måft af jordråkte och öfvervuxne (må Inljöar, eller ock af tådane vat- tu: 1776. Apr. Maj. Jun, 103 -tudrånkte platfer, deruti antingen en myckenhet Kall-kållor upvålla, eller ock hvareft af updåm- de Sjöar, åar och båckar, vattnet inkråktat och ofta ifrån defs alf affkilt och uphöågt jordfvålen af Hårdvalls-marken, Bjuder man til at gå på deffe måflar, gungar hela måffen vid hvart fteg, och man år i fara at drånka fig i deras blöta åfja. De äro måft öfvervuxne af Rödmåfla, Sphagnum palyftre , jämtes någre laf-arter, Li- chenes. Denne måffa framvåxer i dem båddvis ur topparne, fuper vatten i fig fom en fvamp, famt utrotar trån och andra våxter, utom Drofera, Dagg-gråfet, Trånjon Vaccinium Oxycoccos ; famt Hippuris, med någte ftrån af Harulls-gråfet Eri- ophorum wvaginarum. Mafsmyllan i deffe fumpi- ga orter, fålom af föga vårde, finnes ofta i dera til 3, 4, f å 6 alnars mågtighet. $. 16. Ofta finnes åfven , at deffe maåffar för- ut beftart af Myror eller Morafs, $. 14. hvil- ka efter hand mera vattu-drånkte, fått påökning af anfenlig målsvåxt af Rödmåtlan. I detta fkick hyfa måffar en mångfalt bördigare mylla och jord än annars. De förra Kårrvåxternes rötter haf- va då gemenligen bundit fig ihop til en fam- manhångande (val, hvarpå Måfsvåxter federme- ra fatt fig, ibland til 1, 2 å 3 alnars mågtige het. Under den famma förek ommer fedan jerd- bådden af Käårrvåxter, med inblandade trån, tråd- rötter, Sjö-nåckor , famt halfrutha Ag& och Starrgrås- rötter, KR 8.17. Kårr, Morafier och Måffar öfverkom-. mer man icke heller altid enftakade ; eHer tårfkilt saffkilde ifrån hvarandra, utan de finnas åfven ic- å Ua ke 104 — 1776. Apr. Maj. Jun.. ke tållan allefammans på en och famma fumpiga plats. Nåft hårdvallsmarken tråffas då förft Kär>» ret med Granfkog och Björnmäffe-tufvor; der- .. på intager moraflet, jämte någre fmå fpinkuge Går-tallar, defs plats, och midt uppå, hvareft de vatturikafte frållen åro, har fedan måffan fitt jordlåge, ; | BN S $. 18. Moraffer, Kårr och Måffar, fom til» kommit af uplandade grunda Infjöar och läg». - lånde Hafs-invikar, eller af andra ftillaftående vatten » behållningar, i dem år altid jorden me= ra bördig och mullrik, ån om de blitvit tilda- nade af jordfyllningar ifrån närmafte landt-bhög- der, eller af det jordfiam fom åar, ålivar och båckar årligen nedföra til fina utlopp. $. 19. I detta fenare fallet, kan man af landt=. högdernes jordmons art, eller den jordens be» ' fkaffenhet, fom åar och båckar til utloppen ned» flåpa, med all tåkerhet dömma och fluta, om alla de Kårrs och Moraffers bördighet famt de- ras mull-famlingars art, fom på detta färt blif- vit tilfkapade, $. 20. Dår högderne ofvanför Kårren beftå af lerhaltig jord, eller ock dår ler-fötfer itöta til. dem , år både alfven i Kårren lera, fom ock Kårrmyllan lerhaltig. Hafva högderne til jord= mon lermylla med frodvåxt löf-och granfkog ned i dålderne, finnes altid i nårmafte kårr och mo= raffer ganfka myllig och bördig matjord. 6. 21. Omgifvas Kårr och Moraffer af Sand- kullar eller Klappur och fandblandade landthög- der, beftår alfven i dem äfven af fand, . ock "sa a KORSAR KLUSTER Kål Fu 976. Apt. Maj. Jun. 105 ock då altid någon fandblanning mårkes i Kår- rens mullfamlingar; - Moraffer och Kärr, om- kring hvilka marken långe varit kal och blot- tad på fkog, hyfa ock mylla til mindre måg: tighet och bördighet, ån de fom finnas up i fkogsbygden, hvareft af barr och löffall, ige- nom hölt - och vårvatten, ny mylla årligen ned- dfköljes i flika låga och kårraktiga platfer. $ 22. Ej mindre Kårrs och Moraffers ur- fprung och tildanelfe, ån deras befkaffenhet , ut- märka alttla tydeligen, at de beftå r:mo icke af annat, än uraldriga .mull-famlingar, och 2:0 at de famma, af öfveriflödigt vatten altid äro ber fvårade. Den mylla och matjord, hvarpå luft, > fond och våta med tiden blottat våra jordkullar och Landthögder, eller hvilken af förrutnade Sjö- och Kärrvåxter tilkommit, finne vi igen i vara Kårr och Morafs; det kommer altlå en- daft dérpå an, at deffe vattudrånkte platfer rått uttorkas, och at, i fall deffe mull-famlingar fko- la göra behörig nytta, vi förut noga underföke, thvad öfkick och befkaffenhet' de finnas; fedän. de blifvit uptorkade. RUNS $. 232. At Sjö-åfja, Kärr-gyttja och Mull- famlingar ifrån fanke och fumpiga ftållen ,; i och för fig fjelfve, icke åro ofruktfame , det har den kunnige och idoge Hollåndarens förfarenhet läns ge fedan lagt för öppen dag. I detta land år icke tålllynt, at fe en myckenhet folk med ftor forgtållighet vara fyffelfatt, ån at af kårr och morals upgråtva och tilmaka myllan til brånne- torf, ån ock at, med nåt och håfvar upbringa den låfare myllan ifrån alla Cadaler, vattu-gjö- > TN ; G f$ lar 106 = 1776. Apr. Maj. Jun. lar och Rånnilar, at famlas i bögar; hvarpå den upblandas dels med fand, mohaltig lera -eller med mo-jord, och fammanlågges at torka och rutna. De fom umgås med rotvåxters plante- ring, i fynnerhet Blumifter, köpa fedan fådan flags jord för rått dyra penningar, famt anfe den famma fåfom den bördigafte och båtta för » fina åndamål. $. 24. I anfeende til de omftåndigheter, fom j $$. 16. 18. 20. 21. åro anmårkte, kunna vål deffe mull -famlingar i Kårr och Morabls finnas, ån af nagot ftörre, ån ock mindre bördighet : men fom, både i Sverige och Finland, Kårrmull flåpad på akren til gödning och jordfylla, of- ta ganfka ringa eller ock mycket fent fråmjat och ökat åkerjordens fruktbarhet; då Kärr och Moraffer uptagas til åker eller ång, deras bör dighet icke heller altid tyckes fvara emot deras mull - rikhet; få tyckes en tådan deffe mull- famlingars ofruktbarhet icke hårröra endaft af denne ringa fkiljaktighet, eller af deffe förenåm- de orfaker, utan måfte den upletas i andra bir omitåndigheter. | 2 25. I allmånhet har man hårtills trodt, at dels en fkadelig fyra i Kärr- jorden, dels ock Jårn - ochror eller flamm af förvittrade Jårnmal- mer, fom allmånt finnas i våra Kårr och Mo- raffer, fkulle bereda Kårr-jordens ofruktfamhets. Jag har åfven långe trodt det famma: men vid nårmare granfkning af alla omftåndigheter hår- vid, tror jag mig nu mera dock kunna bevifa, at deffe tankar mera åro grundade på fördomar, ån på fakens råtta fammanhang, | 6. 26. 1776. Apr. Maj. Jun. = 107 0 6. 26. Ati Kårr och Moraffer, hvareft vatt- net en tid flådar upp, en annan åter uttorkar, den öfverfte jordbådden med Kårrvåxter kan för- fårtas i förruttnelfe, hvarunder til någon del en Fermentatio acetofa eller Kårrvåxternas fyrliga gålning upkommer, derom år icke tvifvel: men all den fyra, fom på detta fått alftras, år 1:mo icke annan år Vegetabililfk. 2:00, upfpådes och "dilueras den åfven årligen öfverflådigt både af höftrågn, fom ock af värfloder, då fnå och is upfmålter i Kårren, 1å at ingen fkadelig fyra håraf i kårren kan upkomma, 6. 27. I fenare åren har jag ock hår i Fin-. land underfökt en ftor myckenhet Kårrs och Mo- raffers vatten och jord-famlingar: men ibland deffe har knapt I eller 2 ibland 70 och 80, vifat prof på någon fyra igenom de laggrannafte rea- entia Chemica. Moraffer och Kårr af vi&ril- alcdga Kårrmyllor, åro de enda, hvilka hyfa en fkadelig fyra, och deffe åter åro ganfka få och lållfynte. Utlakas denne flags Kårrmull med vatten, blifver det ftraxt, af fönderftötte Gall- åplen, mer eller mindre violet eller mörkröådt fil tårgen, Sållan eller aldrig beftå hela Kårr, och ån mindre Moraffer, af tådan Viéril-haltig Kårrmylla, utan den tråffas endaft på et och annat ttålle 2 pr der bergkullar med fvaf>- velbundne jårnhaltiga malmer gjordt mullen Vi- Eril-haltig och obördig. RA $. 28. At järnhaltiga Kårr- myllor, hvilka igenom afkbrånning lemna en råd eller mörk- brun afka, ofta finnas i våra Kärr och Moras- fer, detta kan icke iekas: men håraf hårrérer Nor icke ! - 108 1576. Apr. Maj. Jur, icke heller deras ofruktfamhet. Ej mindre mina egna gjorda förfök i denne fak, ån de rön, hvil= ka hårom framledne Camereraren och Ridda- ren af Kongl. Wafa Orden, Herr OLANDER, mig meddelt, uplyfa detta tilråckeligen. För- utan det han vid en och annan af fine Kårr-up- odlingar funnit, at Käårrmylla, oanfedt upblan- dad med mycken fpridd Järn- ochra, icke defs mindre varit ymnigt fådes» bårande, allenaft en fådan Kårr-jord förut om höften en gång, och a:ne refor derpå om våren blifvit upplögd och vådrad; 1å har ock jag blandat til vanlig Krydd- gärds jord £:del Järn - ochra ifrån den hår vid Staden belågne Kuppis Surbrun, utan at jors den deraf i minfta mån förlorat defs bördighet at frambringa låd, blad-och rotfrukter, &. 29. Når, efter Chemifk Theorie, Jårn-jor- dens befkaffenhet i våra Kärr nårmare betraks tas, finner man ock, at den år dår endaft tå- fom et Ferrum calciforme eller i Kalkform, I detta fkick kan den åter icke uplöfas af fyran i Kärrjorden, om den ock där fkulle vara närva- rande; ty utom Kokfalt - fyran, kunna de andra > fyrorna hvarken angripa Järnet eller andra me» = taller i et metallifkt kalkaktigt lynne. | 6. 30. All den Jåärnjord, fom allmånnaft fin. nesi våra Kårr och Moraffer, år icke heller kom- men dit af någon malm- vittring i Käårren, utan förut redan uplåft och fkild ifrån Jårn - haltiga bergarter, har denne Jårn-jord, tfåfom et jord- flam, efter hand förft blifvit nedfkölgd och fam- lad i Kårren, "All den fyra, hvar med den i början varit behåftad , har denne Järn-jord en tiden BERT RIE SN AS NANA 1776. Apr, Maj. Jun. 109 tiden aldeles förlorat. At åter. Jårn-jorden, utan — Saliniikr vicril-halkigt lynne, icke förringar jor- dens bördighet eller fkadar våxter, det vifar : GusmMUND GaALEATI Rön i Comment. Bono- nienf. Tom. II. ;pag..t1. pag..20: &c. hvaraf flår at inhåmta, det Järnjorden vil anfenlig mängd, kan med nårings-faften gå in uti våxter, utan avi ringatte måtto lågga hinder för deras frodiga växt, &. 31. Hvarken fyra i Kärr öch Moraffer, el ler inblanning af Jårn- jorden; år altfå orfaken til den ofruktfamhet, fom i den gemenligen rö- jes, utan mera tydeligen hårrörer den 1:0 der af, at de uraldrige mull-famlingarne i IKårr och Moraffer åro mycket upblötte och vattudrånk« te, i hvilken belågenhet den båfta Kryddgårds- mylla äfven altid år obördig, .:2:0, "At Kärra våxternes rötter, ftjelkar och blad finnas i deffe fumpige platfer endaft halfruttne, fafom brånns torfvens befkaffenhet detta dageligen utmärker, och i hvilket fkick Käårr-jorden icke heller kan - utgöra någon låmpelig matjord för våxter. 3:04 Under. det vattnet upblövt myllan i Kärr och Morafler, har det at halfruttnade våxter, ej til ringa . del uplöft och-fupit i fig en myckenhet acer fixus, hvaraf både vattnet och mullen i Kår- ren blifvit ofruktfamas ty af Herr PrRistTLEYs Rön år bekant, at vatten, fom blifvit mycket impregneradt med acr fixus, federmera varit Otjänligt ar föda våxter. | c $ 32. Lyckligt år, at alla deffe omftåndig- heter, fom allmånnaft förorfaka Kårrmyllors obör- dighet, lått kunna både förändras och all olågen- het af dem håfvas... Igenom vattnets uttapning ENE och > v 10 76. "Apr. Maj. Jun, och afledande förlåttas mull-famlingarne i Kårt Och Moraffer i ftånd at efter hand uttorka. Om d n öfvertta jordfkorpan ifrån dem affkummas, och den underfta jorden fedan igenom harf och plog en och annan gång upriftas och upröåres, at denna Kårrjord blifver bättre ån förut utftäld för ombyte af luft , våta och vårma, förruttnar den lått efter hand och utvecklar ifrån fig tjelf, under det famma, öfverflådet af acer fixus, hvar- med den varit belaftad. Af låmpeliga jordblan» ; ningar får denne myllige jordmon i Kärr och Moraffer åfven all behörig ftadga och fafthet för planteringar, åkerbruk och ångfkörflen. 6. 33. Når efter deffe grunder och anled= ningar, Kårr, Måffar och Morafler hos ofs ups rödjas och upodlas, lindras och mildras icke al- lenaft ärligen håraf hela Rikets Climat, utan ock öåpnas hårigenom- et ymnigt förråd af nya jord -famlingar, famt många vidflråkta mylliga tält, at frambringa åt idoge hånder tåd, Bofkaps- foder och jordfrukter. Tvånne de ftörfta och fvårafte hinder, fom möta vid deffe fumpige markers upodling, böra dock förut igenom pu- blik anftalt ur vågen rödjas: nemligen: 1:mög - Kärr- och Tråfk - vattnets updåmningar vid myns ningar af åar, ålfvar och ftrömmar, famt 2:0, at deffe landets allmånna vattudrag uprenfas och något fördjupas, til det målta öfverflödiga vätt- nets afledande. : $. 34. Hvilka arbets-tått åro de fördelaktigas fte vid deffe fumpige och vattudrånkte markers upodling, derom finnes i min Geoponie, Tom. 1. Cap. 28. förmålt ; famt undgår jag nu, at få- dant » å 1776. Apr. Maj. Jun. i II dant hår vidlyftigt uprepa. Det allmånnafte fom hårvid förefaller, år 1:mo, nödig dikning, til vattnets: förfigtiga afledande. 2:0, Den öfre myllige jordens affkumning, hvilken Myror och Moraffer vål kunna tåla, emedan de betta af en ganika djup mylla $. 14. 3:0, Rotbuggning, fom endaft år nådig vid Kärrs uprödjande. 4:0, Jordfyllning af fand, lera eller mo-jord, hvar- med” den myllige jorden i Mäåflar och Morafs bringas til fladga och fafthet. $:o, Kyttande; hvilket endaft eger rum, vid djupa Mäffars up- tagande, och då Björnmåffan', Polytricum Sco-= parium, måfte med brännande utödas. 6:0, På- fyllning af fkogs afikråden, bvarmed de otrukt- fammalte måffar åfven kunna upbringas til bör- dighet , ehuru detta dock faller något arbets- drygt. 7:0, En, i början af upodlingen, flere gånger uprepad plöjning , at de halfruttne mull- famlingarne, hvaraf Kärr, Maffar och Moras- fer betltå, må defs båttre kunna råna luftens och vårmans verkan til nödig förruttnelfe. $. 35. Förutan det, at igenom defle utvå- par, Kärr och Moraffer kunna beredas til gan- ka fruktfame tfålts år öck nyttan af dem , i ans feende til deras ömniga mull-famlingar vid göåd- felens ökande, ej mindre ftor. De kunna ock i fjelfva verket ej annorlunda anfes, ån fåfom landets allmånna gödfel-ftackar, hvilka både förr och altfedan ÖDENS tid, redan blifvit famlade; det kommer endaft derpå an, huru igenom deffe uräldrige mull-famlingars fkyndfama förruttnelfe, vi må kunna håmta den förmon, fom naturen ofs af dem åmnat. 6. 36. Par 112 1776. Apr. Maj. Jun. 4: 126. I allmänhet begås hos öfs innu et ftort Fel derurti, at når mull ifrånakK åre och Mått famlas och upligges vil gödning för åkergården, den då hopkattas i frora mullhögar, til fkapnad ac en GConus, at. brinna ihop, fom der tåjes; el- ler at nårmare förruttna: men uti inre delen af en flik ftor jordhög, trånger fig fällan eller al- drig luft och vårma; hvarföre den ock flere år flår oruttnads.. Denne tilftåll ning fordrar altfå den ändring, at' Kårrmyllan bör uplåggas i fla= ta grunda högar , högft af en eHer en och en half alns måg stigbet; fedan omfkoflas den en gäng i månaden, och frn räckes mu höge 4 öfver alt red. litet: rs, halm granris-qviftar ; eller dylikt; at luften. och fol- vårmen vål ma kunna fråmja det öfverfödiga vattnets utdunftning ur jorden och mullhögens förruttnelfe , men ej blotta Kårrs myllan på defs fetma. Förfök hafva utmårkt, at Kärr-myla, på detta fått hoplagd i flata grun- da högar, ingn Äg ög söps mera fårrutthat., 2 ån på det vanliga fåtter inom 2 årg tid. 6: 37. Mull-famlingar af Hågg och Står: tings -vall och Starr » tutvor, fom beftå af hårda förgyttrade perenhne våxters rötter, äro de f[vå- rafte' ar bringa til förruttnelfe. Af föga biåttre Farblät ck Rödm offan ur djupa Mäåffar , oh den et af mylligt Jord- grummel förut blifvit mättad. Jag har fedt åfven på fandb) jandade ake far; en fådan Kårr- jord ligga i två års tid Ops pen både för fol; rågn och frå (T', Utan at den dock var uplöft eller förruttnad. Lågges det- ta flags mull- famlingar ibland gådflen i Ladu- gården, eller ock i Jord - gropar dit gödlel- vYatt- net IN 1778. Apr. Maj Jun = ir3 Het kan nedfilas; röja de vål då fnararé fin bör: dighet: men de uthårda åfven dår ofta nog lån: ge, förrån de fönderfalla til lös mylla: 6. 38. Både i Sverige och Finland har jag rådfrågat våra båfte Landthushållare , om rmedel och utvågar, at kunna påfkynda denna flags Kårr- jords förruttnelfe, men ingen har kunnat gifva låkre upgifter dertil: Det båfta råd jag Felf hårvid rönt, år det, at et år förrån Starr- Myror utdikas, låter mån under påftående vin- ter-före framflåpa på dem grof fand, hvarmed de tåckas, alt til 2 ä 3 tums mågtighet. I detta fkick lemnas Starr- myran, $. 14. et års tid; då om Våren, Sommaren och Höften derpå, Sandeiå fjunker ned i gyttjan och trånger fig ibland dé perenne Starr: och Käårr-våxternes rötter in uti åfjan. Når nu tådan Starr och Stårtnings- my- ra fedan utdikas och uptorkar; famt af Starrz tufvorne och Stårtnings = vallen, igenom af- fkummning ; göras Mull-famlingar at öka gåds fen; finner rhan federmera; det de mycket låt> tare och fnarare förruttna, ån annars: 6. 39. Som i våra Kårfr och Moraffer icke allenaft finnas de ymnigafte tnull- och gödfel- fatnilingar för Landet; $. 7; io. $. 12, 14, utari de ock kunna betedas til bördiga upodlings-fålt 6. 32. $. 34. fynes der allmånna tårikan; at dé böra anfes för de ofruktfammatte marker i Riz ket; vara mindre grundad. Emedan hårjemte det farhoga år utah grund; at af någon hårfkande fyra eller Jårnhaltiga Malm- vittrinpgar; jorderi i dem förringas til defs bördig het, $. 203; 275 283 29 och 303; Iå yppar fig at alt detta för värå . H Laäåndt- 114 1776. Apr. Maj. Jun, = Landtmån en upmuntrande anledning , at vid Kårrs , Måffars och Moraffers uprödjande ned- lågga flit och arbete. Och på det ingen må af- fkråckas ifrån et få nyttigt bemådande, för det, at deffe fumpige och vattu-drånkte platfers up- odling och rykt anfes blifva mycket koftfam och arbetsdryg, få må, til håfvande af denne fördom , åfven underfökas , om då andra flags ny- rödningar kunna upbringas med mindre antal dagsverken och för lindrigare utgifter. bs $. 40. Utan arbete och ans, åro alla flags jordlågen otjenlige til ång , åkerbruk och plan= teringars Når af hårdvall och faft mark upod- lingar fke, måtte med mycket omak och arbe- te, ån ftenar upbrytas och bortflåpas, jordtuf- vor affkåras, ojämnheter och gropar jordfyllas, vattuljuka ftållen updikas, grås - torfven riftas och plöjas up: flere år upga ändock ,' förr ån de fmårre tråd -rötterne och grås-torfven i fli- ke ny-röådningar ruttnat och fallit fönder til en lös och lucker åkerjord. Når åter Kärr och Moraffer uptagas til ång, åkerbruk och plan- teringar, fordrar deras beredning deremot föga annat, ån vattnets afledande och den myllige jor- dens blottande, til at fullkomligare ån förut, ruttna och uplöfas til en fin bördig mylla. - $. 41. Skog-vuxne Kärr måfte vål rothug- gas: men tråden i dem, fåfom rottåfte i lös myl-. la, åro ock mångfalt låttare afrågde , ån på hård=- vall. Morafs och Myror åro låttaft och med minfta koftnad upodlade. Förutan det, at af dem, efter updikandet , igenom affkumning ftraxt kan. tagas en anfenlig mångd mylla til gödfel-famlin- gar, 1776. Apr. Maj. Jun. = 115 par, få år den öfriga myllige marken i dem, ef- ter 2:ne refor anftåld plöjning och någon harf- ning, åfven ftraxt tjenlig at frambringa allehan- da flags fådes -arter, Lin, Hampa och Rotvåx- ter; i fynnerhet, om den i början litet upfri- fkas af Ladugårds- gödning. När efter 3:dje " året, en fådan plats fkall uptagas, antingen til flåndigt åkerbruk, eller ock til Lin-fåde och andra flags planteringar, fordrar den, i det för- ra fallet, i ftållet för gödning, endaft någon jord- blandning af lera: men i det fednare , hålft fand- blandad jord. $. 42. Gang-och Fly-måljar falla vål koftfam- ma at upodla, i anfeende til den ymnigare jord- fyllning de fordra, at vinna ftadga och fafthet 1 matjorden: men fom med påfyllning af lera, fand, mo-jord och all flags annan jord, denne affiot kan vinnas, och deffe altid finnas i når- matte högder och fkogs-backar vid flike Mås- far; den öfre jordfvålen åfven om Våren, då kålen ån år uti Måffen, igenom kyttande kan afrödjas; 1å blifver deffe Måffars uprödning på långt når icke heller få koftfam, fom af faft jord och hårdvall. Dikningen fordrar måtta koft- nad och arbete vid Kårrs,- Moraffers och Måflars upodling; fom dock vid alla ny-rådningar til någon del år nödig. Dikningen i deffe vattu- fjuka marker, fom beftå af mylla, går låttare för fig, ån i Häårdvalls - mark, hvilken åfven nå- ftan allmånt med något ften och tråd-rötter år upfyld. | LT 5. 43. AF alt detta, fom nu anfördt blifvit, tyckes altlå den flutfatts kunna göras, at Kårrs, HR är Måfflars och Moraffers upodling ingalunda bör förfummas > igenom dem mildras och förbåttras Landets climat, åfven fom deras uprådning til« delar våra Landtmån, på flere tlått, mycken nyt- ta och förmon. | PEHR ADRIAN GADD. KBIENERNENSERNONENSNENTE ANMÄRKNINGAR vid föregående afbandling ; PEHR W ÄSSTRÖM. lag har med mycket nöje genomlåfit Herr Pros y fefforen och Riddaren GADDs athandling om Kårr och Måffar, och funnit den, i fyn- nerhet hvad Kårrens urfprung och befkaffenhet angår, vara med 1å mycken flit och upmårk= famhet fkrifven , at dervid föga eller alsintet fy- nés vara ar påminna eller tillågga. En eller an= nan erinran torde jag likvål få lof at göra vid den fruktbarhet och fetma, fom Kårr och Mås- far nåftan gemenfamt deruti tillågnas, famt vid den olika koftnad, fom fordras til faft valls och til Käårrs upodling: AN Det år utom all tvifvel, at de Kårr, fom åro tilkomne och vunnit fin jordlåttning af förs multnade löftråd och deras löf, hälft ifrån Al- fkogen, byfa en ganfka god och fruktbar myls - la: åfven få de MåG-laggar, på hvilka Allkog nu AS SALT EA 4 CERN - - ä776. Apt. Maj. Jun. = 117 | våxer, eller fom i forntiden varit Sjöftrån- ; der, då uti dem vuxit allahanda fjövåxter, 1å- fom Fråken, Vafs, Rör, och andra Sjö- grås, med tilblandning af Snåcke-tfkal och Mufslor, om. Mm. fom til bördiga jordarter förvandlade blif- vit. På tådana kårr och laggar kan man, med full fåkerhet om en lönande måda, nedlågga ar- bete. Men jag har mycken anledning at tvifla, om det 1å vål lönar mödan at anvånda koftnad p lådana Måffar och Myror, fom i det måfta eftå af dels redan förmultnad, dels ånnu våxan= de Björnmoffa. Jag kunde anföra flera veder- målen af fådana platfer, fom, efter drygt arbe- te och mycken koftnad, ftå nu aldeles kale och — ofruktbare. Åtminftone råder jag ingen Landt- man, at våga mycken koftnad på dem, 13 lån- ge båttre tålt åro ac tilgå. Innan någon upodling af Kårr och Måiffar - företages , bör man noga underföka bottnens el- ler aifvens befkaffenhet. Finnes den beftå af fin fand eller klibb-lera, blir rådeligaft, 'at lemna fadana ftållen orörde: bågge draga fyra til fig och gifva 1å elaka dunfter, at dugeliga våxter på dem vantrifvas. Skulle de, genom djup dik- ning, kunna uttorkas, wore det vål nyttigt, til - Climatets förbättring, men den mylla man der- af får, blir knapt någonfin god matjord: den & fina fanden förvandlas låtteligen til en fkadelig flygfand, och klibb-leran gör fent eller aldrig någon god matjord. Se MUNCHHAUSENS II Athandling, pag. 840 och de följande, famt Ho- MEs Tyfka öfverlåttning, pag. 175. Men bes finnes alfven beftå af god mårgelblandad:lera,; | H 3 kan 218 > 4776. Apr, Maj. Jun, . kan -man med all trygghet på det ftållet arbeta och vara förfåkrad om en bördig jord, både til aker och ång. SM Förledne höft tåg jag, på et vidftråckt kärr, en tådan alf fkickt- vis liggande, under i til 2 alnars djup gyttje- jord: förft mårgel, i fitt fkickt, 1 Tum djup , fedan lera, et något tun- nare hvarf, och få vidare på djupet hvarf- tals. Mårgelen torkad, brufade för Attikan, men le- ran förblef oförändrad. ] | De förenåmnde bittre jordarter åro någor- lunda fafta, och ega uti fig nårande delar för våx- terna, kunna tåledes til gödning anfenligen gag- SLA Raser gr LI i ” | na de i bruk varande åkrar, men i och för fig - fjelfva, göra de icke den nyttan, fom mången fig föreftåller , utan böra de förut och innan de utbredas på akren, blandas med obrunnen halm- rafkig dynga, då de tillika med dyngan förlåt- tas uti fermentation: och vågar jag låga, at den blandade maffan, fom, til hålften emot dynge- förrådet, tages af nåmnde jord -forter,' göder akren båttre, ån om dyngan enfam nyttjades. Den bör ej låggas tjockare, ån med vanlig göd- fel fke plågar. Den mylla deremot, fom fent omfder tilda- nas af Björnmofla och andra fådana magra våx- ter, .år få lått, flygtig och 1å tillågande utan confiftance, at den til ftörre delen, tåfom damb, blir et rof för våder och vind. Likaledes lårer, efter min tanka, kunna tagas för afgjordt, at all barrfkog, utom Enen, fåtter en flått och . mindre. dugelig matjord, hvaremot 16f- fkogen gifver den mått bördiga. | rå | - -- 1776. Apr. Maj. Jun, = 119 vr Vid $. 22. anmårkes, at innan något arbe- te nedlågges på dikning, m. m. vore radeligaftt, at låta upkafta och föra några lafs af Kårr-jor- den på hård och torr mark, at utröna, hurudan den befinnes, fedan den blifvit uptorkad. Vid $. 23. Den trågärds- jord, fom Hol- låndarne tilreda af fin gyttje-jord, lårer ej i alt likna vår Kårr-jord. Salta vattnet, fom om- gifver det fanka Holland, torde mycket bidra- ga til den jordens kraft, fom med mulsie - fkal och annan jord vål blandad och omarbetad, gö- res 1(å tjenlig til nåring för våxterne. Vid 5. 25. Det har hårtils allmånt hållits för en afgjord fak, (Se ibland andra, MUNCH- HAUSEN, 1. c.) at järn- ochror åro för alla våx- ter fkadeliga, och vore det verkeligen en för allmånheten högft gagnelig uptåckt, om mot- fatfen, fom Herr Profefforen och Riddaren med 1å fannolika fkål tyckes hafva bevift, kunde ån ytterligare genom ftadgad förfarenhet beftyrkas. Saken förtjenar vifferligen upmårkfamhet. Ni- ftan det famma kan ock tågas om fyran i Kårr- jorden. NN | Vid $. 33. Hvar och en våltånkande hus- hållare lårer med Herr Auéctoren önfka, at det öfverflådiga vattnet, både i Finland och flera orter, (å vål för månnifkornas och djurens fom våxternas hålfa och trefnad , kunde utur våra kårr och måflar uttappas: alle finna ock låtteli- gen, at det ej flår uti Privatorum förmåga at företaga, ån mindre, at bringa et fådant arbes te til behörigt flut, utan at det bör ankomma på Allmånhetens åtgård. Atminftone tyckes det, HA. ge- 120 1776. Apr, Maj, Jun; genom alfvarfamma författningar, böra och kun= na förekommas, at Landet ej ån vidare blifver mera vattu-fjukt, genom oförfigtigt anlagde up= dåmningar uti elfvar och aar, för vattuverk och filkerier. Hvad fkulle ock icke Skånfka flått= marken, famt Riket i och med det famma, vin- na, om deras platta fålt, på allmån koftnad, blefve med erforderlige hufvud - diken genom= fkurne? | Vid $. 34. Huru och på hvad tått Trålk, q Kårr och Måifflar böra uparbetas , har jämvål framledne Cammar- Rådet, Baron BRAUNER, / uti fin afhandling hårom, utförligen befkrifvit. Vid $. 37. AFStarr-tufvor och tådana, fom åro fulla med gamla grås-rötter och tröga til för- ruttnelfe, tår man båfta gagnet, om de, affkur- ne och litet uptorkade, låggas uti högar och brännas til afka. Ingen båttre göådfel, ån den afkan, kan gifvas för grås-våxten, enligt MincH=. HAUSENS och HomMEs intygande. S Vid $. 40. Det år icke utan, at ju möda, arbete och koftnad måfte anvåndas, då ny jord, virgin earth > fkall af hårdvall, til åker eHer ång uptagas: men det kan ock ofta falla lika få, om icke mera möådofamt och koftfamt, at angripa kårr och måffar. Aro kärren grunda, och af- fall för vattnet finnes på nåra håll, kan koftna- den blifva drågelig: men om alfven ej tråffas på flera alnars djup, och affall ej förr ån på långre afftånd , 13 befarar jag, at koftnaden dår blifver rått 12 dryg, om icke drygare, ån med ftenbun- den hårdvalls uparbetande. Utgiften för diknin= gar, få midt och tvårs igenom, fom omkring My- ; : age 6 = ä776. Apr. Maj. Jun; rer ror och Måffar, lårer blifva anfenlig. Rothugg- ning på kårren lårer blifva rått 1å befvårlig och dyr, fom på hård - vallen, ftenbrytningen inbe= — råknad. Med plöjningen , för förfta gången, går föga låttare på kärren, ån på hårdvallen, (Se Bar, BRAUNERS afhandling, pag. 94)... Utom defs kan vara mårkelig fkillnad på godheten af. både alf och matjord , imellan hård-vall och kårr. - Om en hårdvall blifver vål upodlad , anfad och - gödd, år man på den famma mera fåker om bår= dig fådesvåxt och kårnfull 1åd, ån på myror och maåffar , dår man ofta får ringa och flö fåd , ehu= ru de varit vål både brukade och gödde, 1å framt de icke blifvit få djupt utdikade, at alt vattnet fått utur dem aflöpa. Lemnas någon dåld un= der gyttjan outdikad, har hela tåltet deromkring olågenhet och känning, icke allenaft af defs fy- ra, hvar med förftås den fuktighet, fom myr- jorden lika fom en fvamp drager til fig, utan ock af de elaka och kalla dunfter och ångor, fom ftåndigt upftiga ifrån en fådan vattu-håla. Hår vid faller mig i minnet, hvad för flera ar fedan hånde framledne Probften WEsTBECK, hvilken nedlade mycket arbete och ftor koftnad oa en Maåfle uti Löffta Socken, den han omfi- der til en del, vål brukad och gödd, låt belå med Råg, fom på halmen vifte fig ganfka fro- dig, men til kårnan blef 13 flå, fvart och odu- gelig, at ingen ville deraf köpa och nyttja en enda tunna. Samma måffe ligger nu, utom nå- gon del af defs laggar, aldeles i ödesmål. Min affigt år dock ingalunda, at med deffa vålmenta anmärkningar vilja förringa värdet af | Ef ro Sven Xx 23 2776. Apr Maj. Jun, Herr Profefforen och Riddaren GaADpps lårda och nyttiga afhandling, ån mindre, at vilja affkråc- ka vara Landthushållare ifrån förfök at upodla kårr och fumpiga måffar. Ingen kan hellre ån jag önfka, at de alle vore til fruktbårande tålt förvandlade. Jag vet ock nogfamt, at uti dem ligger förvarad en rik famling af mylla, fom åt- + minftone til en ftor del kan göras nyttig. Mitt : ändamål år endaft, at råda trefna hushållare til förhktighet uti fina förfök, NEJFRSMLFRS VLT PNLSFTRNLSFEN: MIL FENNISPRNISPRANISFRNNILTRS ANMÄRKNINGAR och CO BESKRIFNING öfver Banca- Sundet utr Ofilndien; af ; CARL GUSTAF EKEBERG. i an fkulle tro, at den Segelled, fom de måi- S fla Europeifka Nationers Skepp få långe idkat igenom de OftIndifke Skåren, borde nu vara vål kånd: likvål förekomma fom oftaft nya uptåckter , fom fåtta Sjöfarande uti upmårkfam- het. Jag har i fynnerhet, »uti det trånga Ban- ca Sundet, gjort hvarje gång aåtfkilliga anmårk- ningar, fom jag jämfördt med Chartorne och an- dra Navigateurers obfervationer, och årnar nu. något omftåndeligare upgifva. Långe vågledde man fig igenom deffa:farvatt- nen, efter de. gamla fkrefna Portugifilka Mi ord ände 1776. Apr. Maj. Jun, = 223 dåndfka ofullkomliga Chartor, och Engelfke el- der Hollåndfke Sjö- böcker; den fom en gäng gjordt en Refa eller var förfedd med Dag-bok, fölgde noga den deruti befkrefne leden, utan at ' bry ifig med nya förfök, til defs Capitaine ArrRés DE MANEVILLETTE, vid flutet af 17460 talet, "gjorde denna vågen mera kånd igenom famlade obfervationer utur många Dag-böcker, och af dem med mycken möda författade fin Routier General eller Neptun Oriental, med tydeliga imftrutctioner och Chartor, hvilka M:r HeR- BERT federmera med några tillåggningar Öfver- fatte på Engelfka. Det var vål ej 1å lått, at ftraxt af deffa fam- lade anmårkningar bygga en accurat Charta. Ob- fervateurernes olika ögnamått at giffa diftancer- ne, och et litet mifstag uti landens afpejlande på Compaffen, förorfakade hvarjehanda fel; Ström- vattnes orediga gång gjorde Skeppens lopp och kofa få olåkra, at man efter dem icke kunde utlåtta Lands - uddarnes låge med den vifshet, fom man borde. Sådane ofullkomligheter kun- de federmera af upmårkfamme Sjöfarande vid för- bi - reforne båft, igenom flitiga med Chartan jämförde pejlingar, rättas , famt igenom flera gån- gers itererande omfider ftadfåfta vifsheten och gö- ra Chartan pålitelig, På detta fått har jag gjordt en och annan åndring i ofvannåmnde Chartor öf- ver detta Sund, och deröfver bifogat en kärt "befkrifning. ; Sju-Öarnes, fe Chartan, Tab. III. Pulo Do- cans och Totys belågenhet har jag, både ige- nom Latituds obfervationer och RN ot ce 124 1776. Apr. Maj. flin. de pejlingar, befunnit vara V SV och ONO ) ifrån hvarandra. Chartorne lågga dem Oft och Veft: når man vet fkillnaden, kan man i mörkt våder föka viffare kånning af Pulo Taya, för at råtta kofan på inloppet af Sundet. Den Norra kuften af Banca år ej vidare känd, ån at defs oviffa fkapnad blifvit flyttad utur den ena Chartan i den andra, men uti alla för myc- ket Sydligt; jag har ifrån Docan fedt. et högt land deraf i SSÖ, och ifrån Sju-6arne famma land SO, men aldrig mårkt det inne i Sundet, hvareft, i följe af Chartorne, diftancen år kär- tare. I anledning båraf, måfte denna kuften tå en nordligare utftråckning: man blir ock varfe ifrån mynningen af Sundet, at denna ftrand ber gynner en åt NO bögd krökning, omringad vid de tre holmarne med många klippor och. Brånningar. Sådana farligheter befåfta Baren fidan innan= för Sundet: många dolda klippor, utfkjutande och haftigt uphögde grund, betåcka Sandftran- den nedan för Monopin, hvilken vid lågt vat- ten kan, två milar från landet, uti > faron anlo- das. En påilitelig och hår befaren Sjöman förfå= krade, at denna upgrundning vore ifrån klippan Friedric Hindric fammanhångande in emot Nanr- ca darne. Man fer ock ingen, fom vägar ig i utom den med Lodning upmÄrkre rågnan. En läg Sand - bank, af 13 famns djup, är belågen midt öfver på Sumatra fidan, ftraxt ut- med den fjerde udden, fom ej, år uti Chartor- ne utfatt, denne år få mycket farligare, fom man tått in pil honom har II famnars djup. 2 Of: FOA ON KA VE AE TARA a VA AE FAME rd | 1776. Apr. Maj. Jur, sa «+ Förfta udden af Sumatra går detta Sundet Emot Lallari uddarne mycket trångare, ån Char- torne förmåla. De ingående Skeppen kunna ige- nom et fådant fel mycket mifsledas; man bör - lemna åen Lucipara och fegla 1å mycket öfver ät Sumatra fidan, at Parmifang- bergen blifva gömde öfver förfta udden, fom i deffa Chartor fvårligen låter fig göras Sumatra kuften tår of=" vanför förfta udden en åt Vefter bögd krökning, hvilken Banca - landet i famma mån bör följa, och dåledes gå Chartorne på detta ftållet vida ifrån Landens råtta fkapnad. = - Sandbankarne; fom Nord om Luecipara liks fom ftånga farvattnet, vifa fig med lågfta vata ten i fpring- tid, dels torra, dels af Strömens brytande, uti något fkiljaktigare belågenhet , ån Chartorne utfåtta: den Veftligafte udden af den Veftligafte Banken ligger ifrån Lucipara NV, t. N, och kan med et utfkickadt fartyg låtteli= gen på detta ftrecket igenfinnas: om fartyget ligger uti et tjänligt djup, utan för Bankens kant, til ankars, kan Skeppet beqvåmligen på detta mårket undvika faran, Man har, midt - emot denna, på Sumatra fidan, en utftiekande mudder-bank, och år imellan deffa det trånga= fte och grundafte fållet, få at vid lågt vatten, Skeppen hafva knappa fyra famnar bredevid rån-= Han, fom ej bör vara Sandgrund, et teken, at man år för mycket öfver åt Öftra fidan; blöta- re mudder, år mårke, at man år Sumatra fidan för nåra. - Uti inga Chartor eller befkrtifningar finnes något farvatten på Öftra fidan om bLucipara | nåmndt 3 å 126 1776. Apr. Maj. Jun. nåmndt ; de hår i Sundet fvårmande Patiallingar - veta ej gifva hårom någon uplyfning. Det har håndt mig tvånne gånger om natte-tid, at af Strömmen blifva förd igenom djupare vatten öf- ver åt Banca fidan, nåtftan förbi Lucipara; Sun- dets bredd, djupa vattnet, och ingen fynbar fara tycktes lofva et rymligt farvatten. Om den då för . mycket ledna ärs-tiden hade tilftadt något uppe- håll, hade jag åfventyrat förföket på denna Leden. Trettio milar SSO ifrån Lucipara, ligger en vidftråckt Sandbank, uti ingen Charta ånnu anmärkt. At undvika den til Vetter liggande "Trå - öen , kom jag oförmodadt at infalla med detta Grund, hvareft Chartorne lofvade 14 fam- nar. Detta gaf mig anledning at tro mig vara förd i granfkap med Trå-ön, men fom hon in- tet vifte fig ifrån Skepps- toppen, föktes dju- pare vatten igenom oftligare Cours. Skillnaden af grunden röjer dem : detta har fin gråaktig Sand , det andra år omgifvet med gröfre rödak- tig grund. Det breda fand - och mudder - flac- ket, fom ifrån denna öen följer Sumatra ftranden, finnes ej heller i Chartorne. Ra Då fpring- tid år, har jag funnit vattnet flö- da hår i Sundet til 18 Fot. Floden löper vid Lucipara Nord up intil Nanca öarne, famma- ledes löper Floden tillika igenom andra åndan af Sundet åt Söder, och möter den förra åfven vid. Nanca, eller nåftan midt uti Sundet, fom ej litet påfkyndar Skeppens refor, emedan den ge- menligen löper 4 milar i Timen, flårdeles uti Rågn- tiden, då han ifrån Palimbangs Rivier får nog tilökning af vatten, hvilket utmed Sumatra fi- | dan 4776. Apr: Maj Jun. 227 dan altid år grumligare, och tyckes underhålla de på den fidan belågne mudder-Bankar. 1 Hela Sumatra Kuften igenom detta Sund år -låiglånd, fumpig och öde, undantagandes vid fjer- de udden: dår fynes igenom Rökar in uti fkogen anledning til något Negreri; den år öfver alt öf- vervåxt med hög rak-ftammig Löftkog. Flod- vattnet råcker långt öfver trådens rötter, och den utfallande Ebben blottar den blöta och gyttje- aktiga ftranden, på hvilken Crocodiler, Cafua- rier och åtfkilliga högbenta foglar då vifa fig, hela Sundet igenom; den år ockfå afdelad uti atfkilliga uddar. Den förfta midt emot Lucipa- ra belågne låga udden, beftår af ung fkog och lågre bufkar; jag tror mig intet fela, om jag påftår, at detta är uplandning, och hvem vet, om icke den blöta mudder-ftranden en gång ut- breder fig til Lucipara, och tvingar de Sjöfa- rande, at föka en annan Led? Förfta udden år mycket utfkjutande, i neigden af honom år djup- leken tiltagande, han lemnar bak om fig åt Ve- fler, en ftor inbogt, til et par mindre uddar; innan landet åt nord, midt för Parmifang ber- gen på Banca, hinner andra udden, hvilken, ef=' ter den år mycket afrundad, gör fig endaft kån- bar igenom et ftort tråd, fom enfamt fticker fig högre, ån den andra fkogen. Häårifrån föl- jer et bredt mudder- flack ftranden åt, fom up- fyller hela Viken imellan denna och tredje ud- den; för detta flackets fkull, fom breder fig ut til halfva Sundet, lIgmna Skeppen Sumatra landet, och följa Banca fidan, inul öarna Nanca. Den tredje udden år, fom den förfta , utfkjutande, och gifver Landet federmera en VNV itråckning til | den | 2 GAR SET IINE IA (CR AEIER, tres gå IV SAR KAN NR än tr, ; d AN ART Hd NY NS NELL [L | ME LTR BA KIA i 28 £, 7 åa . Apr. Maj. fun: v den tjerde udden. Vid denna börja öpningarné til det ftora Palimbangs Rivieret, fom igenom manga krökningar fkal råcka öfver 300 milar; och vara fegelbart intil Hollåndfka Faétoriet: Straxt vid fjerde udden ligger den omnåmnde uphögde Sandbanken , men Vefter om honom; mudder-bankar för hvar öpning af Rivieret, Lan- det år hår af lågre fkog aftagande ;s men fedan Palimbangs Rivieret flutat, möter åter fafta Su- matra landet i Vefter, af lika befkaffenhet fom det man pafferat, hela Sundet igenom; och ån- dar vid den midt emot Monopin-berget belåg- na udden, Batacarang kallad. Denna ftranden be- håller ånnu fina blöta mudder-bankar, fom vid udden åro mer utftråckte ; dock år utloppet redigare för dem >; fom hålla fig uti 75 fam- nars djup, tåkre, at ej faftna på Batacarangs Bankar, ej heller på Klippan Fredrich Hindric;: fom ligger nåftan midt uti farvattnet. Omkring och nåra intil henne år grof fandig botten, uti 14 til 15 famnar; hennes befkaffenhet är mig ej met bekant, ån at öfver henne fkal vara 9 fot; dock vet jag Skepp; fom af Strömmen blifvit förde öfver henne uti 4 famnars -Banca > landet år af hel ännan befkaffenhet och Jord- art; Strånderne, faft ån med ref och klippor omgifne, åro mer uphögde, leminandé imellati dålderne löf-klådda kullar, imellan hvils ka invånarne hafva fina hus och Negrerier; of= yanföre år landet högre, Kvareft ymnigt af Tenn> malm upgrafves; fom år folkets endafte hand> tering. - Monopins berget; fom på den Veftra udden af öen, uphöjer fig; tjenar til Lands kånning; i fynnerhet för de Skeppen; fom på den= i 1 1776. Apr. Maj. Jun. = 129 denna fidan årna fig Sundet ins och vilar fig för — brgående, Skeppen ifrån Nanca öarne: det gif- "Ver ock mårke, då det år Ot. 5; at man pass Terat klippan Friedrich Hindric: SO ifrån Mos hopin ligger, nåltan en tredjedel af Sundets bredd ifrån Banca fidan, en liten Sänd = Bank; hvars medlerfta del faller med lågt vatten torr, han lyfer då af fin fand gul, med rtiågra fvarta flenar 5 Mealayerne kalla honom Caram Bram Bram. Hela denna inbugt åt Banica fidari åt mycs ket ofåker. - Nanca öarne åro tvånne fmårre; med bufkar öfvervåxte, med fteniga holmar öck må blinda Skår på inra fidan omgifne; famt en frörre ö5 med et Ref ifrån Landet fammanhåns gande: man ankrar under deffa öar Uti 10 fams ohars djup, och kan för nöd fkull hämta Vatten butur en göl, på inra Gdan af dentia flora öen; men Fartygen måfte gå imellah dentia öch hols marne på Norra fidan, hvateft farvättnet fors drar upmårkflamhet för dolda klippoit; Vildfvin finnas hog på denna Öen ; åfven har iman fede fpår efter Tigrar på firandet; fom fördrat nog " Varfamhets — Parinillang Berget; fom har nåftan famrha högd med Monoöpin, tjenar på denna ås dan til råtteflnöre för de feglandesy ftranden hår läder är ren; och har jag ej rhärkt, at de tvåns he fmå Bankar, fom ligga vid udden af detta Berg, Varit farliga; men utfatt dem, I anledning af Chartorhé. Här i negden gör Banca en bryt- hing igenom de tvårine Lallati uddar, och Bö- jer fig fedan uti Syd OA, til defs mårkbara ån- da för dem; fom fegla denna ledens det behåls der fin kulliga fkapnad ; men Parmiffang berget, ser högfta i denna Jä Va vilar fig utan för FÖRA L Ur i Fä RE | An LAR 130 1776. Apr. Maj. Jun. . LT LED enn FN ' I Lucipara, och tjenar, fom fagt år, för et Se= : gel- mårke i detta Sundets trångfel. Lucipara är en låg fandig holme, omringad med et vid- ftråekt fandigt ref, och endaft fynbar på långre håll af några höga tråd. IR NEGRER TRRNEDNONEEG VIDARE FÖRSÖK med Naturlig Våxt-fyra; at | ANDERS JAHAN RETZIUS. Grrr R | ongl. Vetenfkaps Academien beha- k. gade med det vålbehag anfe den Athandling om Vinflen och defs Syra; fom jag, år 1770, hade den äran at inlemna, at det ålagt mig deffe förföks fortfåttande. Flera, ja gan- fka många Förfök kunde vål ån med fjelfva Vin. fleren och defs Syra anfttållas, famt utan tvifvel, hvarjehanda nyttigt derutur dragas , til Låkare- konttens fördel, men fom Vinflens -fyrans hufvudfa- keligafte egenfkaper åro af nyfsnåmnde athandling i det nårmafte utredde, (fe Kongl: Vet. Acad. . Haodl: 177043 po 207-3Cc.), ec Mi 00 vå rande göromål icke tillåta, at arbeta i fådane ämnen af Chemicen, fom fordra vidlyftig tilftåll- ning, nåödfakas jag lemna fortlåttningen deraf til et lågligare tilfålle, och vil nu anföra et och öfverensflåmmelfe tucå Vinftens-fyran. 6. se. annat förfök, fom vifar några andra Pdxt-fyrors 1776. Apr. Maj. Jun. — t3t 1 é é Vd FÖNE f ) . [i , ay 0 6 fr. Naturliga Växt fyror kallar 1åg dem, form icke undergått någon konftig. jälning, til fkillnad ifrån Fe > Syror , bvilka åro af en helt annan befkaffenhet. Man mälte härvid åfven fkilja imellan den, fom verkeligen undergått jås= ning, och det, fom varit närvarande vid jås= ningen, utan at fjelf jäfa. = Vinftenen år med vid Vinets jälning, men den tned fyran förbunds ne delen af Lut- falt bindrar jälningen ät vers ka på famma fyras derföre blir den oförändrad och naturlig: Den öfriga delen af Syra ders- emot förvandlar under jäfningen fin natur; och Blir en konflig. eller Fif- Syra. Såtter huru hår med tilgar, år et ånnu i mörker infvept ämne, och lårer få blifva, til dels någon habil Chemift vil fyflolåtta fig med defs utrönande. Jag har vål i detta åmne gjordt en del förfök; mer als drig hunnit långre, ån at det ena gifvit mig anledning til flutfatfer, hvilka et annat förfök ; om icke kullkaftat, åtminftone 'gjordt tvifvel- aktige, och jag får icke inlåta mig iå långt i dylike Chemifke Förfök, fom hågen fnart fkul- le föra mig. 6. $3. Alla våxter, fom genom jälming pifs va ÅArrika, Vila på hvarjehanda tått, fpår til Nas turlig Syra; men tå fnart man anftåller jåmfö- — telfe imellan den myckenbet, fom fås af en och famma mingd, t. ex. Sid; fi utan fom genom nings Jå blir efter det, fom ånnu kan vara ekant » förklaringen deröfver,; idel vacklande ”gifsningar; ånikönt jag ock ville taga den gran- nalte hypothefe til hjelp. Ännu konftigare blir det at förklara, huru det geléaktige ämnet i Iz 3 Djur- RE ) 130 1770. Apr. Maj. - Djur- kroppen kan ötvergå til en verkelig Ät- tika, hvilket dock, J anieende til verkeligheten; är otvifvelaktigt af rön. SO 6. FARA anförde fållet i Konzgi. Academ. Handl. p. 208, har jag tilfålligt vis nåmnt Tas marinder 3 jag tär nu vara något omftånde ue rare, . Exper. | Tamarinder, lädane fom de finnas på våra Apothek, kokades uti rent kålle- vatten en half timma, et flop vatten til et lod Tamarinder. Decotten filades het, och lemnades fedan et dygn på kalt frålle. Sedan athåldes det tunna ofvan- uppå ftående, då på bottnen fants en tåmmelig myckenhet af de $. 5. omtalte fjäll - like cry- ftaller. Deffa cryftaller likna Fifk - fjäll, åro bruna tilstårgen, fura- tik fiogkem, (vårioslte ir vatten, kårteligeny, det kommer 13 nåra Vinrften, at en- daft färg och fkapnad fkilja. Utien annan om- frändighet tyckas de vål vara något fkiljaktige, nemligen: at deflatråälla ftrödde 0 ett fprit- ta til flörre delen bit re, fåfom. et fint mjöl, då det Stiga etbigt , med Vinftens- lukt ; men denna fprittning utgör få liten réel fkilnad hår, fom hos de ; hvaraf. den era fpriteer: bart » elden, den andra intet. Exper. Den qvarblefne ER (yntes icke hafva för- lorat det minfta af fn fyra. Den blef upkokt och klarad med vifpad Agghvita, filades NG mera och afdunftades, til defs två tredje-deiar YO” å - + NN + - j v I « (0076. Apr. Maj. Jun. 433 "vore qvare, då den fattes i kölden et dygn. Un- der denna tiden gaf den allenaft några tå tjäll- like cryftaller, hvilka frånfkildes, $. 56. Den klarade och infpifferade våtfkan deltes i tvånne lika delar, til följande förfök. 3. Exper, Den ena hålften afduntftades, til defs den fick tjocklek af et extra&, fattes federmera i kölden flere dagar, i tanka, at derutur få cryftaller, men fåtångt. Derföre uplöfte jag den åter i vat- ten, filade och delade den åter i 2 delar. Den ena delen faturerades med Oleum Tartari per de- liquium, til et ricktigt medel-falt, fom til fma- ken kom nårmatt Terra foliata Tartari, eller fom den nu i Pharmacopoea Svecica heter, Oxytar- tarus, dock något mera enför af den myckna matiere extractive. Blanningen afdunftades til hålften. Sedan den blifvit kall, tilflogs den från- tagne hålften , och blandades vål om. Inom nå- gra ögnableck, grumlades blanningen, och efter hand föll til bottnen et pulver, likt cremor Tar- tari, åfven fom det fker, når en lådan Tama-' rind- fyra blandas til en uplöfning af Tartaro Tartarifato, fier $. f7. Detta utfiag har 1å mycken likhet med 13:de förföket, $. 26., at man icke kan : milstaga fig om den flutfats, at Tamarind- fy- ran år til alla delar lik Vinftens- fyran, utom det, at den år upblandad med en myckenhet af matiere extrattive. Man fer tillika af Exper. I och 3, at hos Tamarind-frukten, gifves både et Sal Effenviale Tartareum och et Acidum li- A | ; ; I 3 RS 134 17700 Apr Nöj, Jun. berum, eller, fom år det famma; at Tamarind- frukten icke har lut -falt nog, för at förvandla all fyran til et Sal Effentiale Tartareum. $. 58. Det återftod ånnu at förlöka denna fyran med kalk-jord, derföre uti ; 4. Expers Sattes den andra hålften ($. 56.) öfver elden at upkoka, då efter hand, under flråndig omröår= ning , tilflogs af en tjock Krit- välling, af fin rifs ven krita och kåll: vatten tillagad; dermed fort- fors, til defs blanningen förlorat all fyra, då den togs af elden och ftåldess at kallna. Den hade då deponerat en anfenlig mångd precipitat, och den . ofvanftående vårfkan fmakade hvarken” fur eller falt, utan fattig ("), af den inblandade mar tilere extactive. SS. 59. Når det i förra $. undtångne preci- NS underföktes, befants det vara en verkelig 5elenites Tartareus, aldeles lådan, fom i $. 8 &c. omtalas. Når denne handterades med Vitriol-fy- ra, gaf den ock famma utflag. : 6.160, Et nytt bevis, at. denna fyra är at famma natur och egenfkaper, fom Vinftens-fy- ran. Deraf, at Tamarind- faltet våller en liten hvit fållning med Qvick filfver- uplöfning i Sked- vatten," famt af Saltets fprittande på glöd, har ; Få RR säll -—— en vitter Chemift flutat til Kokfalt - fyrans når- varo. ' Slutfatfer ex analogia effe&tuum åro vål of- (") Då jag icke kånner något Sven uni trycker Sapor fatuus, eller Franfofernes fade, tillå= tes mig, at nyttja farrsg ; ofmakelig år helt annat. nfkt ord, fom ut- 1776. Apr. Maj. Jun. = 135 Gu oftaft riktige, når dervid alt i akt tages, fom bör, men bedraga icke heller tå tållan, når man al- drig 1å liter förhaftar fig. Vid detta tilfålle har jag anledning at tro Slutfatfen vara förhaftad; ty 1:o0, är tällningen knapt mårkelig, och kan få fMmart hårledas itrån Lurt-faltet. 2:0,-år det icke nog, at Kokfalt-fyran: tåller Qvick-filfret i en fådan uplöfning, utan det fker genom et flags yftning, fom nog år bekant, och den mår- kes icke hår. 3:0, Det år fant, at Tamarind- faltet, lagdt på glödande kol, flyger til en ftor del bårt, låfom et fint pulver, "men denna fprittning liknar mycket mera en del Kalkfpats-arters, ån 'Kokfalts affprakning. 4:0, Deltaga icke alla ' kroppar, fom bårtfpraka i elden, af Kokfalt-fy- ra, t. ex. Kalk, Gips-och Filt -fpater, viffa Leror &c. , utan lårer denna egenfkapen mera härröra af kropparnes textur, och kan hånda en ftörre mångd af luft år åfven bidragande. Jag tycker , .at på detta fått kan tjelfva Kokfalrets decrepitation låmpeligaft förklaras, hålft defs Sy- ra endaft i tvånne mig bekante blanningar yp- ar denna egenfkap. Jag ftyrkes tå mycket mer 1 denna tankan, hvad Tamarind - faltet angar, fom det i $. 56. exper. 3, erhållne pulver icke .« fpritter, utan fmålter tåfom Cremor Tartari. Sjelfva Tartarus Vitriolatus , fom ingen mifstån- ker för Kokfalt - fyra, fpritter fönder til mjöl, lagd på eld-kol. ; SK N. 61. Berberis-faften liknar Tamarind- fyran "aldranårmatt ; åfven deruti, at fedan faften ge- nom cryftallifation gifvit från fig et Sal effen- tale Tartareum, har vr en ganfka fkarp | Il 4 , iy- at 136 1776. Apr. Maj. Jun. fyra qvar. Saften af Vinbår , Syrefldgtet, Harfys ra, m. fl., hafva åfven en öfverflödig lyra, men den år långt fvagare ån hos de nåmnde. FEme- dan devina fyra år aldeles lika med den, fom ut» ör fjelfva det effentiela Saltet, och fåledes en- daft behöfver en proportionerad tilblanning af Lut-falt, 1å kan frågas, om ieke den ringa mångd af Effentielt Salt deffa Vegetabilier gifva, kun- de ökas derigenom, at man faturerade en vifs del af Saften med Lut- falt, och tilblandade feder- mera en vifs proportion oblandad faft. Trolis gen fkulle genom detta handgrep mycket mera och lika godt falt erhållas. Men angeläget blir, at noga utröna proportion af Lut-falt, fom til hvarje fort faft erfordras. + 5. 62. På hvad fått jag ock handterar Ci- tron - faften, har jag icke deraf fått något folid falt, hvaraf jag åfven fluter, at Citron-faften år fri från Lut- falt. Jag har vål både hört och lålit, at Inkrom af Citron, bråndt til afka, fkulle Bitva Lut-falt, men jag har ingenftådes funnit någon, fom fagt fig fjelt hafva gjordt detta för- fök, ehuru detta ikulle- vara och anföres fåfom et af de flarkafte fkål för Låran om Lut-faltets generation i eld utaf fyra, jord och pblogifton, Citron - faft , fådan fom den utifrån hitföres, in. fpifferad, torkad och brånd, vore låttafte för= föket, om man allenaft vore flåker, at en lådan faft icke med faft af omogne Drufvor vore ups fpådd. | $. 63. Fårfk, nypråffad Citron-faft fråfer håf> tigt med Oftron-fkal, Kräft-ftenar, Krita Xe. och uplöfer dem ; men fördrar vårma, för at bli mättad. j. PARA 1776. Apr, Maj. Jun. 137. åt lh 3: Exper i En pörtion frifk Citron -faft fattes i en af- fprångd Kolf öfver en lindrig eld; då den var "varm, tilflogs litet i fånder af pulveriferad Kri- tas få fnarr en tilllagen portion var uplöft, til- flogs mera, och dermed fortfors, til defs Citrons faften var måttad. I famma ögnablick grumla- des den förut klara uplöfningen, och all den til- flagne kritan föll til bottnen, förvandlad til en få kallad Selenites Tartareus, fom federmera icke ville låta uplöfa fig, uti den ofvanftående ofma- keliga våtfkan , oaktat både långvarig och ttark kokning, famt tilfpådt vatten, = os EN 0 ANG 4. Exper. 6. 64. I flycken fönderbrutne Ofron-fkal, på famma fått med Citron -fyra handterade, gåfvo aldeles lika. utflag. Äfven 1å kroffade Krdft-fer war. Jag valde med flit tönderbrutne Ofttron-fkal framför pulveriferade, at icke bli förvillad af nå- gon del Oftronfkals - pulver, fom kunde blifvit ouplöft, lika få kroffade Kråft- ftenar ; ty i båg- ge fallen kunde man utföka det ouplöfte ; når man ville underföka precipitatet. $. 65. Deffa bågge förfök låra 1:0, at Cir tron - faften kommer derutinnan med Vinftens» och Tamarind - fyran öfverens, at den med en Kalk - jord, utgör en i vatten nåftan ouplöfelig blanning. 2:0, Hvad verkan man af de 1å kal- lade Lapides Cancrorum Citrati ach Conche GCitrata kan vånta i Låkare - koniten. :3:0 At man farit Mycket vilfe, då man trodt det vara bättre, at faturera deffe abforberande faker med Citron-taft, I; SR 138 1776. JApr: Maj. Jun. än med Ättika, håltt dutiba fenare med Kalk- ämne verkeligen utgör et bittert, i vatten lått- fmålt ; faft ofullkomligt medel-falt, då Citron- fyran dermed utgör et ofmakeligt, ouplöåfeligt och platt odugeligt groft pulver. 7. Exper. $. 66. Färfk nypråflad Citron-faft kokades med Lithargyrio, i en glas- kolf, til defs fma- ken röjde, at den var af bly måttad, då den göts haftigt genom en linne-duk. Så fnart den- NV Xx rå ne uplöfningen kallnade, föll et groft pulver til bottner, aldeles likt det, fom ficks i 16:de expe- rimentet $. 49. undantagande, at detta var myc- ket gröfre, fåfom tilkommet genom en flags cry- ftallifation. — Ifrån detta förfök maåfte vål grun- den håmtas, då man vil förklara, huru Cremor Saturn; tilkommer. Den fom derom vil öfver- tygas, kan uplöfa Biy-focker 1 deftilleradt vatten, filtrera folutionen vål, dela den i 2 lika delar, och gjuta til den ena mera rent vatten, och til den andra Citron-faft, eller i den ena Ärttika, och i den andra. Citron - faft. $. 67. Vinflens- Tamarind- och Citron - fyrorne komma tåledes derutinnan öfverens, at de med Kalk - artige ämnen och Bly måttade, utgöra blans ningar, lom icke i vatten uplöfas, utan i få rin- ga mångd, at den år omårkelig (fe $$. 20 och 49), rpen deruti år Citron- fyran fkild från de andra bågge, at den icke hvarken för fig fjelf inne- håller eller med någon proportion Lut-falt, ut- går et folid och fvår-fmålt Effentielt Salt. Kan hånda, at den vål mogna frukten förhåller fig oli- ) NR j 4 1776. Apr. Maj. Jun. 139 ka; ty de Citroner, fom tåndas åt Norden, låra omogna aftagas. Saften deremot, fom från de Södra orterne pråflad hitkommer, år för anför- ar kål $. 02. otåker, + | 8. Expers. S. 68. Et uns Seignetrre Salt uplöftes i 6 uns vatten, Uplöåfningen filtrerades och delades i ra lika delar uti fårfkilte glas. Uti det ena flogs nypråffad Citron - fofe, uti det andra Tamarind- fira, och uti det tredje deftillerad Pin - dritika, Blanningarne 'grumlades uti alla 3 glafen, och tålde 1å mycken Cremor Tartari; fom ungefår åt- gått til beredningen af Seignette Saltet. 2. Exper. $. 69. Et uns Tartarus Tartarifatus uplöftes i vatten, på famma fått fom föregående , famma tillag gjordes och gaf enahanda utflag, $. 70. Herr Baumés (") milstanka år fåle- des icke den råttafte, ' utan det år verkeligen Cre- mor Tartari, fom afföndras, hvilket lått faller hvar och en i ögonen deraf, at förföket får lika 1å vål ut med deftillerad Vin - åttika och Citron- faft, fom med Tamarind- fyran, Det år vål vilfst, at då förföket anftålles med den fenare, fås mera precipitat, men orfaken år ock dertil klar: af Tamarind- fyran och det Lut-falt , fom 1 Seignette-faltet och Tartaro Tartarifato måt- tat Vinftens- fyran, genereras en ny mångd Vin- ften, då tvårtom de andra bågge fyrorna endaft frantaga nåmnde Salter den. måttade delen af | Lut- Ur) Elen, dö Pharm, 1: Ed. p. 156, 140 1776. Apr. Maj. Jun, Lut-faltet. — Slutfatfen håraf blir kårteligen den at fådane Medel-falter, fom åro af Viniten fam- ; manfatte, böra icke af Låkare förordnas i näs gon formel med Syror, KINESERNA SATAN RÖN, om ÅAfcaris Lumbricoides; af JOH. L. ODHELIUS. & pige Magdalena Litsberg, 16 år gammal, fom LÅ ånnu icke blifvit menftruerad, har i måns ga är miftat mafkar, af dels förre, dels mindre flag, Nått för Michaé&lis fiftledne höft. bl hon illa fkråmd, 132 at hon dånade, och började derefter mårka ena hvålfning omkring naflen, |) hvarjämte, nåft för Jul, eonvulfivifke röreller infunno fig Hon eka «1. Febr. 1776, på Kongl. La- zarettet; klagade öfver nu nåmnde hvålfvande vid naflen, likfom af et rundt klot, beledfagadt af fvåra knipningar , fom nådgade henne, at gripa fig om magen med bågge hånderna, och at kar» fta fig framitupa på magen i lången, hvilka plå- por ibland ej flutas förr, ån hon får convulfivi- fke ryckningar i hånderna, och fvimmar bårt, fom kan råcka 2 ul 3 minuter. Jag ville, fedan hon fört öpnat lifvet med Rhabarber och rg falt , förlöka, hvad Ma- das id MAX Fl avs. Apr. Maj. Jun. — 141 henne derföre, d. 3. Februarii, kl. 8 om morgo- ve FR ; VR . ige . Hen, et halft uns pulver af Radix Filicis, famt 2 timar derefter, piller af mercurius' dulcis och Refina Scamonii ana 16 gran, famt Gumi gutta 8 gran, hvaraf hon laxerade mycket och mifte fNem, men ingen mafk. Följande dagen mådde hon något båttre, men hade fina plågor ånnu Hvar, sbvarföre. jaga 'd..s5. Hebr. gaf henne en ny dofis af medlet, då hon kråkte up radix fi- licis; men laxcrade braf med pillerne, dock ej få farkt, fom förfta gången, la at jag kl.4.6. mo gaf henne et unce Engelfkt falt; fom ökade gon -mafk fyntess. ftolgångarne, dock utan at någ "Jag ville nu lemna Henne liten hvila, och gaf Nenne, 4. 8. Februarii, pulver af Rad, Jalapx, fönmina Cina och. Hal anglicum, ara, ac taga en ö i ; [0] å alf drachma, tre eller fyra gånger om da när drächma, tre eller fyra ganger om dagen, f - hvilka laxerade henne väl, och fkatfade lindring i fymptomerne. Den 13, gingo ifrån benne tvån- ne mafkar ( Afcaris Lumbricoides TANNE) af hvilka den ena, fom midtpå var tjockate än den andra, dagen derpå, uti kalt vatten, dit de flrax lades, hade gifvit från fig et knippe, fafthån- gande vid dets kropp, (fe Fig..1: Tab >IILIg men den andre ingen ting (fe Fig.3).. Den 14. kom. åter en dylik: tjock , fom ock gaf utur Be cc nältan dylikt knippe, (fe fig. 2), men vår fmalare. Den 18. kom äter en dylik fram, fom var något förre, ån de förre, men fom in- gen ting gifvit från fig. Tä Hon har federmera mycket fållan och lindrigt kånt til fina plågor, och fortfor med famma pulver til d. 24. Februari, då de började laxe- SA ; ra fa 1976. Apr. Maj. Jun, ra henne för mycket, och fåledes måfte lemnas. | Magen, föm, vid hennes ankomtft i Lazarettet , 4 var mycket utfpånd och hård, år nu natutlig och mjuk. Den 28. Februatii, klagade hon öf=" ver nytt buller i magen, aoch fick ”derföre an=4 dra laxer » pulver af Rad. Jalapp&e en ferupel; Rad. Hellebori albi fem aran,; och Gumi gut-. ta 3 gran, hvilka vål laxerade och afdrefvo fem, men ingen mafk vidare. Nu fynas tecken til hennes menftruation, hvarföre alla medicamen- ter tils vidare blifvit upfkutne, "och hon frifk' utlaten. 0 Manne icke detta rön ftyrker deras tankas fon pålta, at mennifko- mafkar föda lefvande uns: ar? (åfom VAN DozEveRrREN, in Differt de Vermis ua int. hom. Lugd. Bat. 17f3. och ZAMPO- NI, de origine Vermium, uti XLV I. Tomen af Raccotta d' opufcoli Scientifici,. Vened. 17f2. med flere, hvaraf fynes följa, at deffa mafkar varit både Honor ( figur. 1. 2,) och Hannar (fig. 3.1 " Eljeft fes hårutaf, at Novsserfke medlet ice ke i allmånhet år fpecifict för alla mafkar , utan torde endaft drifva Binnikemafken, fom dock år en- ftor egenfkap. | Figurerne åro ritade, fedan mafkarne legat några dagar i fpiritus vini. BE- 1776. Apr. Maj. Jun: = 143 BESKRIFNING | Norr - Americanfke Mulbårstrådet, ir Moras rubra kalladt ; af PEHR KALM. ; | E Norra America finnas vildt våxzande 2:ne arter af Mulbårs- tråd , nemligen: . Det Röda, eller det dåår i landet tå kalla- de arsa Malirs -trddet , ehuru det dock är al- deles fkildt från det Europeifka Svarta Mulbårs- trådet: om "detta Röda fkal flrax epagterg egen« teligen handlas. 2. Det Hvita Mulbirs- trädet , ( Mor us alba. ) Detta har jag vål aldrig på mina refor funnit dår vildt Växande, utan endaft fedt det på et el- ler "annat ftålle vid Ren gård , och hvareft egas« ren fade, at det förft kommit från E Europa. Men Herr JoH. BARTRAM, fom mycket reft i de Engelfka Provincerne, förfåkrade, at han åfven funnit detta Hvita Mulbårstrådet vildt våxande i fkogarna, dock endaft på ganfka tå ftållen. Pater CHARLEVOIX, i fin Journal Hiftorique d un voyage de I Amer. T. VI. p.m 140. låger uttryc- keligen, at det våxer i myckenhet uti Louif- anne. LAWwsonN, uti fin Hifory of Carolina, p. 103. beråttar, at i Carolina finnes en art Mulbårs=- tråd med flåta löf, fom bår dels hvita dels fvar- & bår. Vid Nya York fann jag i fkogen et Mulbårstråd , fom hade folia cordata glabra feu Ip 144 1776. Åpr. Maj, Jun. Ixviag men båren voro icke mogna; tör h det var dylikt fom de Carolinfka Iaebladigs Men jag går tilbal ka til det förra ellet da Mulbårstrådet. vå Namnen; fom detta fått af örrekånnare, år i fynnerhet följande: | MORUS (raubra) fohis cordatis fablur silods, Å amentis ÅN. v. Likn. Spec. penn ding KURS fors foliis fubtug tomentofhis, arhentis doas Y gis dioicis. ”Groz. virg. i46. 8 ö Moöros Virginlana. Råj. hiv dad | Morus Virginien fis, arbor, Loti arböris ins ftar 3 FOR foliis ampliflimiss Pyk. VR AR I I i De uti America boende Svenk é Fallade | Mulbirstråd, de Engelfke gemenligen Mulberry tree; och ibland Black Mulberrj tree: Eranföferne j Canada Mesriep och Murier: ”Tyfkarne Maoulz beer -båam ; ocK de Hollåndfke i Nyå TON nå Vince Moerbrefie- boorn. Ort; Det våxer i myckenhet i (kngiider uti Carolina; Virginien, Marylands Penfylvanieri och Sådra delen af Nya Jerfey s famt långre upp ech in i landet, på de orter; fom ligga under famma Polhégd med de nyfsnåmda Provincier. Uti Norra delen af Nya forbi famt i Nya Yorcks Province, blir det mera (oa amt; ochi den måft til Norr belägna delen af fidftnåmde Province; finnes det ej mera vildt våxande. Mam finner dem ån i fkogarne wid Al bany 3 men då jag kom 20 Engellka mil lingre til Norr, nde en nte ARN f RENAR 2776. Apt. Maj, Jun — 145 den Bonden, dår jag tagit herberge, at man dår fann endaft något enda hår ock dår i fkogen vå Xande. Vid Saratoga, fom ligger 40 Engelfka Norr om Albany, påftodo de dår boende der, at de aldrig fedt eller funnit Mulbårs= trån dår i fkogarna3 dermot förlåkrade Öfverften oLybpiuvs, fom en tid bodt i Saratoga Fåftning, och ofta roat fig med jagande deromkring, at han i fkogarna vid Saratoga fedt något enda Mul- bårstråd ; men vid gamla Fåftningen Nicolfon, fom ligger endaft 12 Engellke mil Norr om Sa= ratoga, och hvareft bemålte Ofverfte bodt i fle= re år, famt nåftan dageligen tårdats dår i fko= garna, har han aldrig blifvit detta tråd varfe. S ratoga ligger vid grad. Latit. 43, 25. Men vintrarna åro dår altid tå fkarpa, fom i Sverige, faft icke få långa. På hela vågen från Albany til Ofwego Fåftning, fedan jag lemnat orterna nårmatt til Albany, kunde jag ej få fe något Mulbirsträd i fkogarne 3; och vid Ofwego endaft et par fltycken; men imellan Ofwego och Niaga- ra, började de något mera vila H23 och vid Niagara voro de redan mycket allmånna. På denna filtnåmda orten, fans en varietet af detta tråd, fom man nåftan kunnat taga för et får- fkildt fpezies; ty då några få löf voro cordata, voro de flåfta antingen triloba eliter palmata. Ehus ru de 13 kallade Blew mountains eller Blå ber= gen åro mycket höga och kalla, våxa dock deffe N - dem ymnigt. Jag har uj dem på flera ftållen tråd åfven på dem, faft mindre allmänt. — Fordmdny hvari de våxa, år åtfkillig. Uti Tkogarna, dår ofta år en fkön fvartmylla, fer man vär SA SUNE VN I UN SRK AN) $ aM6 1776, Apr. Maj. Jun. våxa nåftan i bara fand- grus, dår de dock trifs vits ganfka vål. Niåppeligen finnes något tråd, fom tager til godo 1å torr och mager jordmån, fom detta: jag har på flera ftållen funnit dem våxa helt frodiga, och vara fulla med ftora bår, faft de ftått på de hårdafte och magrafte bac- kar, dår gråfen rundt omkring dem varit af den ovanligt ttarka torckan meråndels bårtbrånde, ÄR st få ac en kunde ftadna i förundran, huru de dår kunnat 1å vål komma fort. De hade blifvit dit- planterade af foglar, fom åtit båren. . Vid Mont- real + Canada hade Gouverneuren dåtit plante- ra några, de ftodo dår på en tåmmelig fkarp och mager jordmån; men hade dock ftora och frodiga löf, och trifdes mycket vål. Deras van» liga jordman år altfå på torra och håglåndta frål- len; med man tråffar dem ock ibland våxande i- kärr, ;t fynnerhetoi de få kallade Cederskårren, dår Cafrefjus ' Hyoides våxer, och åndå bårga de fig tåmmeligen där. > Landtmånnerne i Penfyl- .vanien anfågo deffe trån för et det vårfta ogrås ipå deras åkrar; ty foglarne kringfprida från af dem i den låfa jorden, dår de täårt upkomma; +å de flå dår. litet qvar och flå rötter; kunna de ej utrotås, om de ej; updragas noga med rotens ty affkåres frammen. nåra til marken; 13 up- komma från roten. en myckenhet telningar,; dem Landtmannen ater. får befvår med, at utrota. Om jorden brånnes på något ftålle, eHer fkogen bårtrödjes och marken upgråfves, årsdetta tråd et af de förfta, fom dår infinner lig af frön, fom foglarna ditföra.. Uti Penfylvanien och Nya Jer- fey låg man både vid gårdar och vågar ymnigt af deffe trän. På de flåfta ftållen hadesde KR Ä | IC EU 6 AA pho Maj Jab. "> Bye Hit planterat dem "vid fina gårdar; men då man "kom långre til Norr uvi Nya Yorks Province, fblefvo de mera tfållfynta vid! vågar; men mått "Mid hvar gård foder elleröflera. = De tyckas "vara af de Trådflag, fom hålft ålfka våxa i neg- den, dår folk bor; ty man finner dem gemen- ligen ymnogt nåra omkring gårdar , famt på af- - rögda ftållen; men icke 13 i fkogarna. > Jag ob- ferverade många gånger, at på de Mulbärstrån, fom ttodo i tåta fkogar,' fans meråndels ingen frukt, eller om de hade någon, beflod den en- daft i några tå bår; men deremot,-:om d& kom- smo at få anren vid ytterfta fidan af en fkog, eller nåra til en fjö, eller på öpna”ftålt , dår de hade fri tilgång. til fol och luft, voro de ge- menligen om fommaren fulla med bår. - Det famma fan jag måft altid åfven fke med en stör hop andra tråd. Deffe Mulbårstrån åro af de flag, fom uti en Botaniik. indelning egenteligen fkulle höra til Herr Archiatern och Riddaren von Linnés Clafs kallad Polygamia; ty på de flåfta af deffe trån åro fomliga blommor Han-blomfter ( Mares), och fomlige Hon- blomtfter,; ( Foeminxe). Påen del åro alla blommorna Hon-blomfter. Och åter på en annan del åro alla Han-blomfter; deffe fift- nåmde båra aldrig frukt... Ja, jag har fedt et tråd, dår på alla de öfriga grenarna den ena blomman beftått af Han - blomfter, och den andra af Hon- blomfter; men på en enda gren voro alla blom- -morna allenaft Han- blommor; och ehuru noga jag letade, kunde jag ej finna en enda Hon- blomma; det ock. egaren -af trådet beftrykte, 2 SR Ka fom 148 1776. Apr. Maj, Jun. fom förlåkrade, at han aldrig på den grenen fedt något bår, ehuru det var et gammalt tråd, fom i många år burit frukt. Man finner fomliga trån, dår uti en och famma blomma fitta både Stamina och Piftilla, eller at defs blommor åro Hermaphroditer; men at på famma tråd andra blommor finnas, hvaraf den ena har bara Sta- mina, och den andra bara Piftiller, hvilket jag flera refor fedt. Herr BARTRAM förfåkrade mig vål, at han vid fin gård hade et Mulbårstråd, SS fom alla år förut burit bara Hon -blomfter; men - at det om vären 1750, åfven hade en mycken- het af Han-blomfter; men jag fruktar, det han milstog fig: han torde icke de förra åren hafva 1å noga underfökt denna faken, fom det fordras, til ar kunna gifva något vifst flut uti en få ny och ovanlig fak. Folket hår på orten viflste nog at göra fkil- nad imellan Hannarna och Honorna af deffe tråd; ty de, fom buro bår, antingen de voro andro= gyne eller feemine , kallade de Hon - mulbårs- tråd.; men de, fom aldrig buro frukt, fingo namn af Hannar eller Han- mulbårstråd. Nu får jag gifva befkrifning på blommorna af de Mulbärstråd, fom äro androgyne, det år, de, på hvilka den ena blomman beftår af Han- blomfter och den andra af Hon-blomfter; jag vil mått betjena mig af Latinfka ord, fåfom de mått brukeliga vid blommors befkrifvande: Mafculi Flores in racemum conferti. Calyx: Perianthium quadripartitum, foliolis lan- ceolato - ovatis, Concavis, filamenti plurimam par= ( NT 1776. Apr. Maj. Jun. — 149 | partem fingulum amplexans, patenti-erectis, > wiridibus. Corolla nulla. nä — Stamina: Filamenta quatuor, fubulata, ereéta, car — lyce longiora, intra fingulum folium calyci= num fingula: anthere fimplices. — Piftillam: Protuberantia, obtulfa, emarginata feu - fubbifida in medio floris. Feminini Flores congefli in eadem Planta cum : Mafculinis. | Calyx: Periantbium tetraphylium, foliolis fubro- tundis, obtufis, perfiftentibus, ereétis, oppo- 'fitis, exterioribus incumbentibus alternatim re- liquis. Obf. Foliola trycka 1å tilhopa hvarandra, at Germen ej fynes, utan at man i haft kunde fåja, at hår vore hkvarken Calyx eller Corolla, utan bara Bermen ovatum. . Corolia nulla. Stamina nulla. Piftillum: Germen orbiculato-compreffum. Sryli duo, fubulati, 2 lin, Geom. longit: reflexi. Stigmata fimplicia. Obferv. ibland fker, at uti en och famma Racemo åro de måfta flores Foeminei, men tå finnas dock i den famma Flores mafculi, faftån helt få, 2, 3; 4å 5. flycken, och då fitta de litet från pedunculum, propter fponfal. plantar. & fecundar: > ty racemus år pendulus, at Han- blomftren tålunda komma ar fitta öfver Honor- klo KR Y N2, IjO ip7ö. | Apr. | M nay på det Hanarnas daämb vid nedfallandet: må komma på Honorna. Då och då har någon flos fxmin. 3. ftlylos. Når man rörer vid di anebönasg damba de frarkt. ad Beftrifning på blomkiih af då Mul- bårstrån, fom åro Hannar, Majfculini Flores in racemurm cylindraceum confertis Calyx : Perianthium quadripartitum, foliolis lan- ceolaro- ovatis, Concavis, acutis, patenti-ere- Ctis, externe' rubefcentibus, fere glabris, ma- - Jorem -filamentorum Pareem Yger Corolla nulla. Stå mina: Fölämknta quatuor, fubulata, ”patenti- crefta , calyce aliquantulum feu fere duplo longioras, intra fingulum folium calycinum fin- gula. albefcentia, Anthere fimplices, albefcentes. Piftilli 1oco punétum elevatum, acutum, + lin. .Geom. longit. Obferv. Somliga Foliola calycina åro blek- gröna utanpå; yttra fidan af Calyx litet pube- fcens, men 1å fint, at det nåppeligen kan fes. ”T NN Längden af arbentum II til 2 tum; deffe amen- . ta utga gemenligen ad SR foligralk på de fkott, fom vuxit famma ar. Befkrifaing på blomman af de Mul:- | bårstrån, fom åro Honor, Feminini Flores in amentum parvum, oblongum, $ fubcompreffjum congefti. jä Calyx: Perianthium tetraphyllum, fotiolis ovatis, profunde concavis, obtufis, viridibus, kd litis ER -— ec =. EE TA | 1776. Apr. Maj. Jun. = is1 Cfitis duobus exterioribus incumbentibus alter- — natim reliquis. | Corolla nulla. Stamina nulla. - -Piftillum: Germen cordatum, pallide viride, gla- berrimum , longitudine calycis. Sryli duo fubulati, calyce fere duplo longio- res, tantillum reflexi, fuperne albefcentes, inferne linea longitudinali fufca. Stigmata fimplicia. firar — Obferu. amenta 32 ad 4. lin. Geom. :longit: inlidentia pedunculis teretibus fubpubefcentibus. = 0 Folia Mori rubr&e cordata, crenato-ferrata, acuta feu in acumen fere definentia , fuperne ru- gofa, glabra, obfcure viridia, inferne leviter to- mentofa, pallide viridia, nervis fere omnibus val- de 'elevatis & fere totis fupra fuperficiem par- tis inferioris foli pofitis. Perioli teretes, Ixves, pallide virides, vix fubpubefcentes, 3 f.. 4. lin. Geom. longit. Deffe Mulbårstrån våxa til anfenlig ftorlek, och formera en vacker krona. Stammen år rak och tjock efter des ålder. Man fåg dem, hvil- kas flammar ned til voro af 6 qvarters diameter. » Barken på dem år gemenligen full med fprickor, hvari åtfkilliga Infe&er, men i fynnerhet Eldflu- gorna, fitta om dagarna. | At man må fe, huru fort de våxa, vil jag nåmna åldren af et, hvars athuggna ftam hade i ftoråndan 18 fafringar: diametern dår var 1 qvar- ter, 3Ftum. Hela högden af detta tråd var uftäsalnarson AD) d oe | KRA bre NT K 4 Vid ISY 1776. Apr. Maj. Jun. Vid den förfta Maji börjar det uti Pennfyl« vanien och Nya Jerfey at flå ut löfven, och vid d. 6 Maji begynner det at blomftra, midt uti > Maji månad ftår det fom båft i blomma. Det år hår på orten et af de fenfårdigafte trån, at komma fram med fina Ilöf. . 2 Deremot år intet tråd dår på orten, fom 13 tidigt frambår mogen frukt. Redan d. 10 Junii -17$f2, började en del af defs bår blifva mogna. . Långre til Norr mogna båren fenare; imellan Na York och Albany voro. förenåmde är en ftor del af båren ån omogne d. 10 Juliis;" och 7 vid d. 19 Julii, hade dårfammaftådes vål en del af båren affallit, men de flåfta futo ån qvar, och fomliga icke fullmogna. Det år et af de aldraförfta tråd, fom om hö- ften atklåder fina löf. Redan d. 22 Octob. 17f90. hade de uti Pennfylvanien fålt måft alla deras Iöf, "och ftodo helt nakna; då deremot måtta de- len af de andra tråden ån voro löffulla , och löf= ven på många ånnu helt gröna. De fortplantas förnåmligaft af Foglar, fom åtit båren. I negden af något Mulbårstråd up-= rinner ock en myckenhet fmaå trån, fom koms= / mit af da dit fallna bår. FNL | När någon kallare vinter infaller i Pennfyl-/ vanien, Nya Jerfey och Nya York, bårtfryfa gemenligen ända til: marken de telningar, fom nåfta fommaren förut upkommit. Orfaken år, at Mulbärstråds- telningarna, ifynnerhet om jor- den år någorlunda fet, göra förfta fommaren af fin ålder ganfka långa och frodiga fkott, valv tull v bv UP YEAR - d f dj 1776, Apr. Maj. Jun, = 153 til 2, 3 och 4 alnars långd, då kårnan af en 1å- dan telning år mycket tftor , lös och faftfull, och lika fådant år fjelfva trådet. Det kan alttå ic- ke flå mycket emot kölden; men roten blir dock ofkadd, från hvilken nåfta vår derefter upflå en eller flera telningar, fom gemenligen åro min- dre frodvåxte, och fedan båttre hårda ut mot vintern. . Men når en Mulbårstråds- telning hin- ner blifva 3 år gammal, måfte det vara hår i landet en nog ftrång vinter, fom då fkal kunna fkada den. Prof derpå, at de kunna tåla en - flrång köld, i fynnerhet då de blifva planterade på torra och något magra ftållen, at de icke göra för ftarka fkott, 1åg jag i Montreal i Ca- nada; dår, famt långre Norr i Canada, våxte in- ga Mulbårstråd vilda, ej heller voro några Plan- tager deraf dår anlagde; men Gouverneuren der- fådes hade låtit dit håmta några fmå telningar af Mulbårstrån från Södra delen af Canada, famt planterat dem hår i en torr och mager jordmån; hår hade de ftått i 20 års tid, trifdes ganfka vål, och aldrig tagit någon fkada af vintrarna, hvil- ka vid Montreal åro någonfin 1å ftrånga, fom uti Sverige. Uti Pennfylvanien fades man dock haft exempel derpå, at vid en ovanligt ftark vinter et flort Mulbårstråd dödt ut; men det r ftått i ganfka fet jordmån, och årligen gjort mycket frodiga fkott. Oo oo Nu vil jag nåmna något om »yrsas af detta tråd. Det bår en ftor myckenhet Bär, i fyn- nerhet då det ftår vid gårdar, vågar eller på öp- na fålt. Niåppeligen kan något tråd gifvas , fom har mera frukt. Ofta fer trådet helt fvart ut CEN. deraf; och då trådet flår på något kringftångdt EK ftål- NÅ ” - & DE FT IRA SO MN SVAG pr! a rä ; NRA | 1 eV pa 7 g (oc ML | 54 föreg. Apr. Maj, Jun, ftålle, och båren/ få blifva orörda, famt tålunda falla ob; blir: marken under trädet hel fvart, och ibland öfvertåckt til 1, 2, 20 tvårfingers högd med bår. Detsutom å ar hårvid: den förmån, at.de aldrig: blifva på et och famma tråd alla mogna i en gäng, utan då fomliga åro mog- na och (varta (fom år de fullmognas tårg), åro andra halfmogna och röda, och en del ånnu kar= tar och gröna. Det drager gemenligen ut mått en månad innan alla hinna blifva mognade, (å at man. en läng tid kan hafva det! nöjet,» at. tå njuta ny och frifk frukt, famt den dageligen i myckenhet. Deffe bår åro en af de mått vål- imakliga frukter en vil åta, och derjemte myc- ket faftfulla. > Långden af et bår år ifrån 3 til 12 tum; de fmaka fötfura >; dock hafva de mång- falt mera förma ån fyrlighet. Än hafva de en annan förmån, nemligen, at en nåftan kan åta få mycker en vil af deffe bår, utan at det fkal bekomma "en illas 1å at flere trodde, at nåppe- ligen någon frukt kunde derutinnan jåmnliknas med: dennas; måft alla pafstodo, at de aldrig hört, at någon, fom åtit nog mycket af deffe bår, kåndt eller haft deraf någon olågenhet;' de fa- des hafva en kraft, at ganfka lindrigt göra öp- pet lif. Såttet at beqvåämligaft famla ideffe bår, var, at breda ut dukar, lakan eller annat klåde/ på marken under trådet, fedan fkaka trådet ochi defs qviftar, "då båren 1 myckenhet föllo ned RN ar en i haft kunde få 1å viker en ville. « Hos adARerne af Iroquoifka Nacjölén låg jga en myckenhet af deffe bår torkade: ' de famla 4 båren, breda dem: ut vid fina:hus på breda bark= yes ho PORREN EN Vi j a 1776. Apr: Maj.. Jun; = I 55 cken at torkas i folen; fedan förvara de dem irkåril, och bruka dem på åvfkilligt fått til mat: jag åt hos dem fårfkt bröd, gråddadt på derag: vanliga fått i het afka, hvilket bröd var inuti fullt af deffe torkade bår, lika fom våra Fruen- timmer med Ruffin, Corinther &c. fullfpecka Puddingar; et tlådant bröd fmakade ej illa för en hungrig mage. Atfkilliga af de i America bo- ende Europeer bruka ock at torka båren, och fedan nyttja dem: på mångfalt tått vid deras mat: lagning. | S > Alt fom båren blifva fullmogna, falla de ned; man fer då, huru Höns, Ankor, Gåfs och Svin + myckenhet fig infinna, och åta up, hvad fom nedfallit. De äro 13 fnåle efter denna frukt, at når någon fkakar trådet, ac få defto fnarare myc- ken frukt, har man ftörfta fvårighet, at från- hålla förenåmde kreatur, i fall trådet år nåra til, dår de viftas, och bland deffe åro Ankorna ge- -menligen de oblygatte. WE FR För en myckenhet vilda Foglar åro ock deffa bår ganfka begårliga, i fynnerhet infinna fig då i deffa tråd i ftor myckenhet de: hår i landet varande vilda Dufvor, om hvilka jag omftåndeli- sen talat uti Kongl. Vet. Acad. Handl. för år 17593 . 275 följ. De tyckas hafva ftörre fmak för deffa bår ån för alt annat. Om något Mul- bårstråd fans vildt uti fkogen, eller ftod affides - på något tålt, (ag man , den tiden båren vo- ro "mogna, "tråden fulla af deffe foglar, fom fnart gjorde flut på båren; om man då fköt ihjäl hågra af deffe, flågo de andre til fkogen litet 4 | SV SAL 4 Q Oy . « derifrans men efter några tå minuter kommo dei mnycC- 156 1776. Apr. Maj. fläck” myckenhet tilbaka til famma tråd , 1å at en få- lunda denna årstiden icke hade fvårt, at få fkju- ta en ftor hop af dem. De båra, fom andra tråd, icke lika mycket frukt hvarje år. I fynnerhet blir den fomma- ren litet bår, då om våren nåft förut några froft- nåtter infallit, når deffe fått fom båft i blomma. Så fkedde det i en ftor del af Nya Yorks Pro- Vince, 17f90. Jag fåg i Pennfylvanien tråd, fom icke hun- nit öfver 6 qvarters högd, och voro dock tåm- meligen fulla med bår, Så tidigt börja de ibland blifva nyttiga i denna delen. Når båren blifva för mycket mogna eller gamla, infinna fig åtfkilliga flags Infeéter uti dem. = Bland andra låg man uppe i tråden nog mycket af en art Scarabxis, fom kan kallas Scarabaus corpore fubolivaceo > elytrorum futura & margine nigris, femoribus fafcis; deffe gråfde dju- på hål i de mått mogna båren, antingen de då åto dem, eller lade deras ågg deruti. Et annat Infe&, fom är en Elater caftaneus nitidus, pilis crebris grifeis pubefcens> fatt fom oftaft i de mog- nade båren, då man plåckade dem: den hade deri grafvit en djup grop, hvari den fatt med - halfva kroppen inne, hafvandes hufvudet innerft, och bakdelen ute. Man måtte derföre noga fe på båren, innan man åter dem, annars kan man få dylika fmå djur 1 munnen. Deffe Tråd gifva med deras vackra kronor famt ftora och tåta blad en förtråffelig /kugga om fommaren, få at en den årstiden, kan 1 deffe varma lånder fitta med ftörfta nöje under dem. När 1776. Apr. Maj. Jun, — 157 Når de flå på betesmarken och öpna fålt, fer man, at Får, Svin och annan Bofkap hafva, den ' hetafte tiden på dagen, tagit fina hviloftållen un- der dem. ON | — -Sjelfva trådet fades icke hafva fin like til at brukas til dymblingar uti fkepp, Jagter och biå- tar, emedan det oåndeligen långe ftår emot rö- ta; derföre utédes det ganfka mycket på de ftäl- len, fom åro något nåra til den ort, dår fkepp och jagter byggas. Likaledes brukades det gan- fka mycket til folpar , fom fattes i jorden, emé= dan det 1å ganfka fent rutnar. Det hålles före at vara et af de béfta trådflag til Snickare- arbete; fom tåflar med Svarta Val- nöt-trådet. Når det höflas, finner man, at det har ganfka fina ådror. Jag fåg Thé-bord gjor- da håraf, hvilka af naturen voro af en brunak- tig tårg, och måft af famma fom Valnött. Det ' fades hafva den egenfkapen fom Mohogony, at ju långre det brukas, defto mörkare blifver får- gen. Det år ock ganfka fegt, fom gör, at det, fom deraf år förtårdigadt, ej 1å fnart kan ftötas fönder eller brytas. Vid defs arbetande tordras mycket hvaffla verktyg, emedan det år mycket hårdt. Bureaux, Klådfkåp och annat dylikt gjordes deraf. Jag tåg håraf bråder hos Snic- kare, fom voro af 3 å 4 qvarters bredd. Som- liga Snickare påftodo dock, at det fkal mifta fin vackra fårg, då det blir gammalt; då der- emot Snickare - arbeten, förfårdigade af det Vilka Kersbårstrådet , blifva defto vackrare, ju åldre. Men den förnåmfta nyttan, fom detta tråd -Medbringar, beftår uti defs löf> fom åro den tjen- hå liga« sö I1p76. Apr. Maj. Jun. gp SEE SE ligafte föda för Silkesmafkar. Det år vilst, at in» ga anftalter voro ånnu hår tagne til Silkes-af= velns befråmjande, inga Mulbårstrån derföre planterade, inga Silkesmafk =ågg hit förfkrifne, inga Silkesmalkar någorftåds hållne, ehuru en och hvar medgaf, atlöfven af detta Mulbårstråd var för Silkesmafkar den båfta föda. Men de föregåfvo följande orfak til fin efterlåtenhet hår- utinnan: Landet var ånnu fattigt på invånare, få at det på intet lått nu lönte mödan, at fys- fellåtta fig med Silkesmafkars fkötfel och det af dem fpundna Silkets vidare arbetande. År- bets-folket var, för invånarenas ringa antal, gan- fka dyrlegdt: man måtte gifva en karl i dags- penning 23 til 3 Skillingar Sterl. och viffa ti- "der om året ån mera: en qvinsperfon tog i pros : portion derefter. Deremot funno de mera fin råkning vid åkerbruket, famt Lins och Hampas . planterande, jämte fkogens afkaftning, hvilka D RR ken far CR ce jan ed =] paj et WO =S AA [6] w & = jabå 3 mg = < peb [26] je = je Er > 4 Sjö ss En blad af detta Mulbårstråd ; de trifdes deraf gan- | fka vål, och fpunno 1å mycket Silke, at han - der«- ÅA dermed kunnat klåda hela fin familia. > Tag tal- te med åtfkilliga andra; fom fade, at de äfven någon tid, för ftt nöje, födt Silkesmafkar med löfven af detta tråd, famt at de mådt deraf gan- fka vål, och fpunnit få mycket soch godt Silke; fom et lika antal af Silkesmafkar kunna göra af hvita Mulbårstrådens löf i Europa: Då Gor- DON 'var Gouverneur i Pennfylvanien , höll/haty, d. 6 Januarii 1731. et Tal ul Affembleen eiler de hopfamlade 'Stäånder af Provincen, 'deri han med flera fkål fökte upmuntra landets invånare, at lågga fig på denna nyttiga Hushålls-pren; Affembleen fvarade, :at det vore ganfka vål på= mint, och at de ville tånka på en få nyttig fak; "men de förr anförde orfaker "hafva vallac, atiåndock ingen ting blifvit tilgjordt deruti. Tör hånda nu; når Engelfka Colonerne "kommit i tå ftark brytning med fit Moderland, at de något mera börja fåfta fin upmårkfamhet härpå. > "Det år befynnerligt, hvad Fribref den Store Skaparen gifvit detta tråd, at få behålla fina löf orörda af allehanda flags Infetter och Mafkar, fom annars ofta hårja 1å mycket på andra träds Jöf; Då Löfmafken om fommaren 1750: gjorde få grufvelig fkada på löfven af flera flags tråda cPennfylvanien, och hvarom jag utförligen hand- hat i KR. Vet. Adcadyi Handl. för år v964.:p- 124. följ. fingo Mulbärstråden aldeles flå i frid för ho- följ. fingo Mu | i rho= . iom. ”Aflalla tråd jag fåg IA mertcaly väriej när got, hvars löf vorö:få orörda af Mafkar och In- feéter fom detta. Jag tåg vål ibland någon en- da mafki på bladen, men om den hörde til dem, eller 'hadesafidem fin föda, kan jagej fåga; ty Jag fick aldrig fe ; ehuru noga jag: gaf akt der- : på, Nå ; N RA MES bn PAREN IG NA 20 get NR EN SE -, ; SER SN by IRAN mr xz 3 160 . 1776. Apr. Maj. Jun, - på, at en lådan mafk åt något af bladen, utan tvårt om vifte den fig ganfka orolig , och fom ha= de han kommit på något fråmmande ftålle. Et enda exempel hade jag dock, at då den förr om- talte Löfmafken kommer i ytterfta nöd af brift på föda, och har ej annat at gripa til, han åf ven då låter fig behaga bladen af detta Mul- bårstråd. En Svenfk, vid namn ANDErRs RAM» Bo, vifte mig om fommaren 17f50, nåra til fin gard, et Mulbårstråd, af hvilket de förr nåm- de Löfmafkar nåftförut upåtit alla löfven, hvil= ket tycktes tydeligen fkedt derföre, at fedan de förtårt alla löfven på alla deromkring ftående trån, och då icke hade mera at åta, men voro dock ej ånnu mogna til förvandling, dref högfta nö- oden dem, at tilgripa hvad löf de kunde komma öfver, til at ej fvålta ihjäl. Når man vil famla från af deffe bår, bör man förft noga fe til, at båren blifva tagne af fådana trån, fom åro androgyne, det år, fom hafva haft både Han-och Hon - blomfter på fig, eller om de åro Honor, at et tråd med Han- blomfter ftått nåra dervid, fom dock fållan plå- gar hånda; annars, om bår och frön famlas af et tråd, fom haft bara Hon-blomftter, och in= tet Han - Mulbårstråd ftått nåra dertil, 1å gro ej fådana frön. Sedan har man vid bärens torkans de, hvaraf man vil famla frön, mycket bes fvår. Breder man båren ut på golf, at ligga och torka, vinner man ieke gerna fit åndamålg ty fom biren åro ganfka faftfulla, få drager det långt ut, innan de blifva torra; ja det fker nå» ftan altid, at innan de blifva halftorra, Arvet ra. é STEN L | 1776. Apr Maj. Jun: 161 dragas de hela och hållna med mögel, fom fkåms mer fröna, och faft man, vid det de bredas ut på golfvet, kryfter ur dem få mycket faft fom görligit år, vil det åndå icke altid hjelpa; ty nåppeligen ligga de utkrammade Mulbåren 2 ä 3 dagar helt tunt utbredda på golfvet at tor- kas, innan de begynna möglass Vil man åter tvåtta bårt all flemmen och den miucilago, fom omgifver fröna, fker meråndels, at fom deffé frön åro mycket fmå, 13 följer en god del af dem med vattnet. Det båfta fann jag på min refa vara, at utkryfta (å mycken faft från båreny fom görligaft var, och fedan kafta de få utkra= made båren i fin mull, famt blanda det om hvart> annat, då mullen drog til fig fuktigheten, hvar= på, då mullen blef torr, den fiktades genom et fint fåll; då de torra frön låmnades gvar i tåla let. Hår til fordras 2 å 3 varma dagar; innan de hinna nog torkas: Men år man ftadd på en +refa, dår man råkar något Mulbirstråd, hvaraf man vill famla från, och ej har tid, at dröja öfver en dag; då har man fållan något annat råd; än at med munnen fuga ut all faften af hvart bår, och 1å fkilja kvart frö tårfkildt för fig fjelft från den pulpa; fom omgifvit dem; famt fedan ligga dem litet at torkas; hvilket år et befvårs RE nen A uar ige He bt Af de frön, fom jag famlade i början af Ju- hill månad 17fo uti Pennfylvanien; och dår til förfök utlådde i lådor, den $ ejusdem; upkom= no hundrade-falt fmå plantor; den 3 nåftföljan= 0 Sedan jag kommit hem från America och hit til Abo; fådde jag gå deffa frön uti drifbånek ör ; om » Maj. Jun: > om våren 1752. - Fröna voro då 2:ne år gamla. Jag fick dock upp 3 å 4 plantor; af dem do- go de förfta åren 1å många, i brift af tjenligt rum, at hålla dem uti om vintern, medan de voro fpåda, at jag endaft fick behålla et qvar. Detta har jag hårtils om vintrarna hållit inne i Frigidarium. - Då det åndteligen blef 13 ftort, at det började blomma, fick jag til min ftora forg förnimma, at det var bara et Hon - tråd, fom hade ingen Han-blomma i följe med fig, ehuru noga jag ranfakat derefter. Jag önfkade gerna, at Herr BARTRAMS förr omtalta obfer- vation ville hår tråffa in, det år, at ehuru det hårtils haft bara Hon- blomfter, det nu ville fkjuta fram någon ny qvift, fom hade antingen bara Han - blomtiter, eller ock Hermapbroditer. Men jag fruktar, det jag torde tå vånta för lån- ge derpå. Siftledne fommåre, 1775 , började det blomma mor flutet af Maji månad >; vid början af Junio blomftrade det fom båft, och d. 1 Au- gufti begynte de förfta bår blifva mogna, med hvilkas mognande det fmåningom fortfor ftörre delen af famma månad. Det frambar då en myc- kenhet ftora och ganfka vålfmakliga bår; och fom i de famma fyntes fom någon art åf frön, famlade jag dem flitigt, och tånker denna Vär med all forgtållighet få dem, och förföka, om jag kan förmå något at gro. Vid det deffe bår fiftförledne fommare började mognas, fick jag oförmodeligen nya medhjelpare til at dela bå- ren med mig, nemligen, Kajor och Grå-fparfs var eller Tåttingar, hbvilka hade en fådan bé- gårelfe til denna frukt, at faft jag låt fkjuta nå- gra, och hånga öfver trådet, kunde de ånda ic- | ke | 4 ke SÖN p 162 1776. Apr ke athållas derifrån. Nåt, fatt öfver trådet, blef det fåkrafte förfvar. Nu har jag börjat på an- dra tått föröka detta nyttiga tråd. Jag hoppas dock, at på flera orter i Sverige fkola finnas af detta Mulbårstråd, emedan vid min hemkomft från America, frön i Maji och Junii månader 1751, eller då de endaft voro et år gamla, blef- vo i ymnoghet utdelta til flera på fårfkildta ftål- förr 1 Sverige, I fynnerhet til de Södre Provins. ter; och Cliimatet i ftörre delen aflSverige äl. mycket blidare, ån på någon ort i Finland. De; fom då fingo frön, torde ock varit 1å lyckliga, at de fått upp trån, fom hafva både Han-och Hon -blomtter. KUPP FRATRIS UFÖORTSÄTTNING: om Engelfka Stenkols-Flöotfer; : af BENCT QWIST ANDERSSON. Cap. 2. Om deras bearbetande. sv DE N Å an vågar icke gårna tånka et nytt Sönd AVE Schakt til en Stenkols- grufvas öp- nande, utan at kånna fig före med Bergborren: fårfkildt folk brukas dertil, och betalas efter åf- verenskommelle, til vifst pris för famnen , antin- gen borrningen drifves på ftörre eller mindre fr. Den fom år hufvudman för det arbetet , håller Borr med dertil hörande verktyg och til- iu t & ftåll- AA I FPS Vänd a TORSO a . NE a | ) - 1 Pt av , AG 164 1776. Apr. Maj. Mg. 4 ftållningar. På flere ftållen har det varit gam= malt bruk, at fluta om Bergborrning efter en vilfs fumma för de förfta 10 famnarne , med ni- gon tilökning för de nåftföliande 10 famnar , och fedan et vifst tilökt pris på hvarje famn, ige- nom hvilket jämna tilvåxande, borrningen fti- ger til anfenlig koftnad, tå fnart den fortiåttes på ftörre djup. Detta har gifvit förfärna och tiltagfna Bergsborrs-Idkare anledning at åtaga fig detta arbete på vifft flumpköp, nemligen, 1 Guinea för hvarje famn, hvarigenom de, om borrningen fkulle uphöra på 30 famnars djup, eller förr, vinna långt mer, ån efter det andra betinget, men drifves den til 60 famnars djup eller derutöfver , fom ofta hånder, vinner Grufz ve - egaren en betydande befparing uti dels ut- gifter. | | Herr TrRiIewaALDbs Betkrifning om Engelfka Bergborren och defs bruk, fom finnes införd i denna Kongl. Academiens Handlingar för Jan. Febr. Mart. 1740, år ta fullftåndig, at dervid intet år at tillågga. | 5. 2. Når kolflötferne genom bergborr blif- vit underfökte til afftånd up ifrån dagen, tjock- lek och art at brinna, och det på behöriga ftål- len, til utrånande af fåltets befkaffenhet, fom man år finnad intaga; fånkes et Schakt ned på det djup man funmt den Koldlötfen ligga, fom med arbete efterfåttas fkal, och det utan affe- ende på några Kolflötfer högre up. Få Stenkols- flåtfer vid New Caftle hållas vårde at arbeta, tå framt de ej ligga på 26 til : är " Ny 7 ör p. RIV Pal - 077 bind > a 7; ; äv Se ar / 7 > fu NE j ; AM , + jo i; 1976. Apr. Maj. Jun. 165 3 famnars djup. Det öfverfta Kol-hvarfvet r på de flåfte ftållen få tunt, at det med för- mån ej kan arbetas, och förer ofta Kol af tå- dan art, fom ej brinna med låga, och kallas Crow Coal. | Det år måft vanligt, at flå up Schaktet til 6 högft 71 fots bredd, antingen de få en rund eller fyrkantig fkapnad. Öfverft up emot da- gen, 2 til 3 famnar ned eller på det djup, fom den löfa Dam- jorden ligger, förlåkras Schak- tet med en ordentelig Mur af huggen Sand- ften, i form af hvalf, fom år ganfka fnygt och varaktigt. Så fnart man råkar något Sten-hvarf af pålitelig ftyrka, tages det til fot för benåm- de Mur, och tilfkapas på behörigt fått. Der- inunder, om fådane Jord- eller Sten- lager vid- taga, fom icke åro fafte eller tåte nog, beklå- des Schaktet på det djup, fom erfordras, med en plank -fodring, fom med Tjåra öfverftrykes på bågge fidor. Utom famma plank-beklådning fpånnas fmidiga Spiror rundt omkring hela Schak- tet, til behörigt afftånd fins imellan, fom faft- fpikas vid plankorne, fedan de åro vål fogade och tilpaffade. Detta förtimrings- (fått år åfven- vål ganfka nått och behåndigt, och ehuruvål det kunde fynas mindre tåkert emot bråckliga och löfa Berg-flag, fer man likvål, at Grufve- egårne dår med finna båttre utråkning, ån med vanliga förtimringar af hela tråden , fom vid New Caftles Kolverk nu mera tfållan brukas. oo $. 3. När Schaktet år affånkt til det djup man årnat, och på förenåmde fått förbygt, kom- mer arbetet på fjelfva Kol-flötfen at begynnas, É 13 då ko Må ÅR AR S a AG (EN RIR 2 : AE oo IRANS . Yr rd Jå N by Vv 166 1776. "Apr. Maj. Jun. då aldraförft förefaller, at upflå en Ort på öm= fe fidor ifrån Schaktet, (få långt man tånker ftråc- ka Grufve- arbetet. Om lågenheten få medgif= ver, förfummas det ej, at med en fådan Ort gå ut i dagen, til vattnets afledande och utfordring af Kolen; men låter ej det göra fig, och om man finner af Kol-flötfens låge, at vattnet fkul- le dragas in på arbetet, vid det Schaktet man redan tånkt, år ingen annan utvåg, ån at bruka det til vattu- upfordring, och upflå et nytt Kol- öpfordrings Schakt, vid pafs 200 alnar derifrån, och ibland derutötver. Man år likvål i detta affe- ende ganfka mån om, at underföka flötfen med Bergborr, och efter de derigenom yppade anled-. ningar råtta fig med bågge Schaktens anlåggande, få at de nödige arbets-rummen utan intrång af vat- ten eller felande våder-våxling kunna öpnas, och årbetet federmera fortfåttas. ! ; Vid alla Kolverk följes gemenligen det tåt- tet, at upflå arbets-rummen 1i råt= vinkliga af- fkårningar, 13 at, om flråck - orterne komma at gå ifrån Schaktet, en i Öfter och en i Wi- fter, anlåggas Tvår - orterne derifrår i Norr och Söder. Man arbetar altid ut flötfen förft på de ifrån Schaktet långtt bårt aflågfne ftållen, fedan man kommit fram med Stråck- orterne,' och nårmar fig dit efter hand, til defs omfider hela fåltet man, förefatt fig genomgå, blifvit utbrutit, un» dantagandes pelarna: fom lemnas til. fift. > Stråck -orterne åro gemenligen f yards eller 71 alnar breda, med 42 alnars breda pelare, fom lemnas imellan hvar ftråck-ort, hvilka pelare SR PAS 3 alnars breda tvår- orter genomfläs. n 18 af det, fom redan anmärkt år, om fåltets upflående i råt-vinkliga affkårningar, föl- jer det, at både 'Stråck - och Tvår- orter varda vt fins imellan i det nårmafte jämnflidige. NIE 0 $. 4. Det fifta arbetet i en Stenkols-grufva, är Pelarenas utbrytande, hvarmed på det fåttet förfares, at de förtt allenaft til hålfren tagas ned. 1 fynnerhet om Taket år benåget at falla, då fmå Ekftåmplar fåttas deremot, hvilka ftållas ti eller 5 fots åtfkilnad från hvarannan, och få- ftas emot Taket med en trå-kil: den andra hålf- ten af pelarne tages derpå ut. Detta förftåm- plings - fått brukas ock i fjelfva Stråck-orterne, enår tak-ftenen ej år nog faft: man tager allenaft 1 akt, at igenomgångarne för Kolens utförfel varda rymlige nog. Många Grufvor i England förfåkras på intet annat fått, ån genom dylika fmå flåmplar, utan några gvarlemnade pelare: vid Kingswood och flere mindre Stenkols-verk, brukas 13 öfver alt. | Faft ån detta arbete at nederbryta pelarna, om det allenaft fker på behörigt fått, icke an- fes för fårdeles farligt, aldenftund det gifves an- ledning utaf et vifst knaftrande i Kolen up i ta- ket, at finna, når det begynner (åtta fig, och åndå gemenligen blifver tid nog, at komma un- "dan på tåkra ftållen, beftås likvål derföre ftörre dagspenning , ån för andre grufve-arbeten. Det angelågnafte, at åfven dervid i akt taga, år, at” begynna på de långft bårt ifrån Schaktet be- lågne pelare, och fedan gå i den ordning de flå, alt nårmare och nårmare Schaktet;, til defs | LA alla RTR 368 1776. Apr. Maj. Jun. | alla pelare varda bårttaene, då Taket tår falla in af fig fjelft, fom gemenligen fnart nog hån= der. Om Tak-ftenen år mycket benågen at falla, göra förenämde Ek-ftåmplar tjenft för den tiden, iom behöfves til pelarenas bårttagande, ehuru de gemenligen på 3 eller 4 års tid rutna. På andre ftållen, dår inga Pelare lemnas, utan i deras ftålle proppning (13 kallas egenteligen det- ta förftåmplings-tått ) brukas, måtte alla felak= tige flåmplar utbytas, Nr $. f. Det år merendels någon liten fkilnad uti Stenkolens godhet högre up eller lågre neder i Aörfen, hvarpå man vid brytningen altid gifver akt. Om de båfta Kolen, dem man år mån om at bryta ut i flora ftlycken, hålla fig up emot taket, uthugges neder vid Solan et fpor, 1 fot bredt och 13 djupt, at karlen, fom arbe- tar på det ftållet, har rum nog til at föra flåg- gan; men om båttre kol finnas vid Solan, ån i "Taket, förhåller man fig tvårt om, och hug- ger utnåmnde fpor öfverft i flåtfen med hackor, famt kilar ut den nedra delen. Man finner låtteligen, at inga andra, ån fmå kol kunna falla efter deffe uthuggningar, fom äro nödige både för rymlighet fkull, at komma til råtta med kilningen, och at förfvaga anbrot- tet, hvarigenom detta arbete med flågga och kil 1å anfenligen låttas, famt at de ftora kolen egenteligen fprångas ut genom kilningen. Ko- len åro ganfka fköra, och kunna ej motftå den minfta- tryckning, utan at lofina, knaftra och omfider ftjelpa ned: de falla ofta ut få ftora, at de icke kunna handteras, och måtte då vida- bl 4 re ng” Apr. Maj. Jun. 169 &e fönderflås. En karl arbetar gemenligen för dig fjelf på fitt ftålle, och år merendels naken: - han begynner med fporens uthuggande, tvårt öfver hela fit arbets-rum, 1å många han finner nådiga, och kommer fedan efter med kilningen: han behöfver ej flera verktyg, ån en Hacka, en Slågga, några Kilar, en Skotvel och et Ljus. För hvarje tjog korgar han bryter löft och fa- tar uti, betalas han med 1 Schilling och 11 pen- ce. En tådan korg innehåller mer ån en Bus» hel, våger, när den år fyld med Stenkol, vid pals 13 Skeppund Stapelftads vigt, år fkapad ej olik vanliga Lapp - korgar med' ftarkt hands ör at fåfta linan uti, och kallas på Engelfka Gal 6 « Alla omkoftningar åro utråknade efter et tjog fådane korgar, En karl hugger gemenligen ut 40 korgar om dagen, och ibland deröfver; de ftållas på en liten kårt flåda , aldeles ofkodd, och framköras til Schaktet med fmå håftar ( Gal- lowais), fom åro högft 7 qvarter fel Är flörfen 1å mågtig, at rummen uti Grufvan blif-' va tilråckelige för ftörre håftar, (tå nyttjas de, men på många ftållen komma arbets - rummen, at blifva 1å låga, at icke en gång deffe fmå hå- "far kunna gå derigenom, 1 hvilket fall Kolen ned famma tilftållning af korg och åkedon fram- kaffas til Schaktet af 2:ne Gåffar, en ftörre för- ut, at draga, och en mindre efteråt, at fkjuta på: de få tillammans 2 fchilling om dagen, och äro förbundne, at föra bårt ifrån det Grufve- rummet de hafva at fyfla vid, få mycket kol, fom dår brytes löft. | NA Ly Dår 170 1776." Apr. Maj. Jun. > Dår håftar brukas, har man en liten Gåffe af 9 eller 12 års ålder, fom drifver hvarje hått, flår gemenligen bak på Slådan, brukar inga töm= mar, och fjunger befltåndigt få långe håften går: ungefår på hvarje 90 alnar, har han et Ljus el- ler Lampa för fig i vågen: defs fyfla år, at ha- ka af Linorne ifrån korgen, den han kört fram til. Schaktet, fpånna före en ny Korg, och dir med fåtta af til fit viffa ftålle; dår han ftrax finner en fyld korg för fig , fårdig at bärtföras, Hvar och en af deffe Gafflar tär 1 fcehilling om dagen , deras antal råttas efter Grufve - rum- mens, fom flå under arbete, och Grufve - tål- tets ftorlek. Le En 1å kallad Overman år tilförordnad i hvar- je Grufva, hvars fyfla det år, at hålla råkning på antalet af Korgar från hvart och et rum; at proppa och förfe Grufvan med ljus, famrt til- fe, at all ting utom defs år i behörig ordning: honom beftås nu för tiden f til 6 pence för hvar- je tjog Korgar, och fom 21 til 23 tjog om da- gen meråndels upbrytas, ftiger hans förtjenft al- draminft til Z Guinea för dagen: honom tilhö-- rer det ock, at göra redo meilan alla Grufve- arbetare under, grund, fom det kallas. 0 8. 6. Ofvan dag, har man en få kallad Bank- man, at intaga korgen, få fort den kommer up ur grufvan, famt köra ut kolen på kol- hopen: han betjenar fig af en dylik Slåda, fom brukas nedre 1 Grufvan;s 1å fort en Korg kommer up, gifves en annan tom utföre: han betalas med 135 pence för hvart tjog korgar Kol, fom upfor- - dras, och om han derjåmte håller håften til ål ens IG Apt Majtfög.. säl dens utförfel från korg-ftaden, tår han åfvenvål derföre lika mycket. > Upfordringen af kolen förråttas öfveralt ge- nom Håft- vindar, hvaraf 2:ne flags Inråttnin- gar vid New- Caftle åro brukelige, den ena föga fkild från våra vanliga Håft-vindar, men gjord med en ganfka ftor Lin-krants, ifrån 6 til 12 alnar i Diametern, och åfven derutöfver, och den andra med utvåxling, beftående af et kugg- hjul vid hjert-ftocken, fom drifver en trålla, hvarvid Lin-krantfen år tåftad. Denne fenare Inråttningen af Håft-vindar har vål myc- ken kraft, men fom upfordringen dermed går nog långfamt, och man icke ånnu fallit på den tankan, at göra lådana åndringar med tyngdens afpaffande uppå Kol-korgarne, 1å at det fom i haftighet förloras, kunde genom en ftörre ver- kan erlåttas, åro nu mera deffe Håft - vindar nå- fran öfver alt utdömde. Peripherien af Håftens bahn, år ungetår 44 alnar, Kugg - hjulet af 23 alnar, och. ITrällan, af isf tums Diameter, då fjelfva Lin-krantfen år af enahanda vidd med Triållan, och gör sz omlopp för hvarje gång Hiåften går omkring, hvarigenom Korgens ha- flighet uti flyttningen år til Håftens, fom 338 til 1056. ; Enligt den förra Håft - vinds Inråttningen,. om Diametern af Håftens omgångs - krets år 12 alnar, och Diametern af Lin-krantfen 10 alnar, kommer Kol-korgen at flytta fig 313 alnar för hvarje gång Håften går omkring, och förhåller fig tåledes haftigheten af Kol-korgen uti defs i flytt 172 1770. Apr. Maj. Jun, flyttning up eller neder, emot Håftens ar gå omkring defs bahn, fom 3140 til 3768. Deffe åro de måft antagne upfordrings- ma= = ehiner, 13 vål vid New - Caftles Kol-grufvor, fom vid Whiteheaven:- de behöfva långt ftörre kraft til at drifvas, ån de andre, men fådant frå- gas aldrig efter, utan allenaft en vifs haftighet, at kunna fkjutfa Kol- korgen up och neder ige- nom Schaktet, hvilket ock efter deffe nu bru- ' kelige Inråttningar går ganfka fort: de åro til ftrorleken och förhållandet något fkiljaktige, Kol- grufvorne imellan, men eljetft allefammans gjor- de efter enahanda fammantåttning , med viffa fmå föråndringar , fom ej förtjena at anföras: de måfte drifvas af et, högft två par håftar. En ny Håft- vind, fom ftod under byggnad, då jag var i New- Caftle, var afmått för ån haftigare Kol-upfordring , och inråttades med ftörre Lin- krants, ån någonfin tilförene, fkulle drifvas med 4 par håftar, och på en gång upfordra 4 gån- ger få mycket Kol, fom uti en vanlig korg: Lin - krantfen var tilårnad, at blifva 15 alnar i Diametern, och drågt- ftången för Håftarne 1735 alnar: fåledes kommer Kol- korgen at flyttas 4775 alnar up eller ned hvarje gång Håftarne göra et omlopp, och defs haftighet at förhålla fig til håftarnas, fom 4710 til 5495. Om man nu jåmförer tlådana Håft- vindar - emot dem, fom måft vanlige åro vid våra gruf= vor i Sverige, 1å befinnes det, at de Svenfka = kunna med famma kraft upfordra på en gång in emot f5 gånger fi ftor tyngd, fom de Engelfka, ; men : 3 NIE WANELET SE RENEE See 1 SN få ESR ' | be. Apr. Maj. ke 173. net at def fenare förråtta upfordringen med lt gånger förre haftighet, ån de förre. Kägniden med Kolens upfordrande år 3 högft å pence för hvart tjog korgar. Hj jus 4 — Fortfåttning om viffa tilfålligheter vid Stenkols- to KNÄN fkal hår nåft införas. PRIPP Båfa | fåttet at för rita , fprickor och — mafk långe förvara Ek- virke ; af JO HAN ACREL, Skepps- Byggmåftare vid Kongl. Äviibaliven Galere - Flottan, i ag ng af flera års förfarenhet, funnit vara det JV båfta och tåkrafte "medlet i långden: Ur 0, Åt Eken fålles den tiden på året, når hon eger minfta råheten eller våtfkan uti fig, hvilket ofelbart år om vinter- tiden, fedan hon om höften vål fålt fina blad. Prof kan. upvilasy om få fkulle åftundas, af piecer, fom åro tag- ne af et och fimma Tråd, det ena om vinter- tiden i flark köld, det andra om fommaren, fe- dan löfvet utdlagir, och trådet tagit våtfka at i SÅ , fig. 174 1776. Apr. Maj. Jun. fig. DE feriäré hafva långt förr Börjat SuA ic I kas af röta och mafk, ån de fenare. Derföre Jårer ock råtta fållnings- tiden, vara om vintren eller tidigt om våren, til defs 4 n rer sr ; tiden, (åfom hår tils måft kede. - ESA : NN få GR I LÖ, Når trådet år fåldt på ofvannåmde vid? Lä bör det ftrax fid-huggas på alla fyra fidorne. Är man 1aå lyckelig, och hittar på at göra fåll- ningen och fid- huggningen i en rått ftark vin- 4 föl: är 8 öfvertygad, at våtfkan, fom år trädet, då ”fryfer til en ftor del bårt, och erfarenhet har jag funnit, at kölden uttorkar våtlkor, nåftan få fnart fom fommar-hettan, och det med ftörre förmån ån fommar- hettan, ty på Å fådane blifva nåftan inga fprickor, emot de AN BRdres or (ME 2:03: Sedan fållningen (amt apteringen på för fenåmde fått fkedt, böra piecerne, 1å fort fig EO göra liter, låggas under tak, med til= råckel igen höga mellan -ribbor, af torr Furu el- ler Gran, tå at luften får fritt fpela inellan - je piece. . Taket på fkjulet bör vara lå ed öfver Eke-virket, at fol-ftrålarne ej komma Ä dertil. Man håller åfvenledes före det vara godt, "at låta Trå-virket vara nedfånkt någon tid ig falt vatten, hvilket hafver fin ftora förmån med fig, då det fedan uptages, och lågg es på + renämnde fått under tak. = Uti Vi&riol - Vvat- ten vore utan tvifvel det båfta, men uti "ör 4 Ott ES fag ie. vål bönbå anföra , hvad” Puts : förlorar igenom liggande i frifkt vatten på långre tid, men jag vill låta der denna - LG göngen hår vid. Bero IN NN 2 MT (ENN mn NK tree an | ” OR 7: JÖRNS | ar få 2 FÖRTEKNING T På de Rön, fom åro införde i detta Qvartalt Handlingar. 1. 0 ur[pranget, befkafenbeten och nyttan af | Kärr ; Måfjar och Morafer i Sverige; | af PEHR ADRIAN GADD = or 97 2. Anmärkningar vid föregdende afbandling; af PEHR /W ÅSSTRÖM - - 116 3. Anmärkningar och Befkrifning Öfver Banca- Sundet uti OflIndien; af CARL GUSTAF : EKEBERG = > 2 1232 4. Vidare förfök med Naturlig Väåxt- fyra, ef ANDERS JAHAN RETZIUS =— 135 5. Rön; om Aftaris Lumbricoides; af Joum. L. ODHELiIivVS =» > 2 - 145 6. Befkrifning på Norr + American/ka Mulbårs- trådet, Morus rubra källadt ; af PEHR oo KALM - . . 143 ”. Fort[åttning ov Engelfka Steiskols ra af BEnctT QwistT - 163 8. Båfta fårtet at för röras fprickor gch smafk långe förvara Ek-virke; af JOH. ÅCREL AN ? £ 5 SE SE rn SA SES SEA NR 9 FN é FS SE PROV ; ) Rs Do ARA Fr RR ARE 9 7 UN "Xr vt RG FN Höker SO SA Vern Sao , 2 nöt RNE re $ Ber lr 3 Ah ER. (NA Få AD ÅA 3 , - adl så MN sa HN ÅG 4 KA ; EAS ASA - + 5 PLATT CHARTA / Öfver N CA: SUNDET. R NS frånDee > SSV rutr man kommer REL SR NT 3 dl jen mpckstt dög sell 2 Palimbangs Andra z Falsk udde VIL OR (F - RES TURK KR SIR BEBBE MES rt BONE ARR sRRANAR at Matelessn 4 Y La. NM fö Å " > ( R K v re V 2 Az åk & N | å ij A Å = - FÅ FÅ N Å S | 3 N | N | fär | ' | a r k RA 7 je LJ A i | Dy | a + h | bes - N Öw 3 vu , S Å wW sl vr Å = få 4 å Y Flodurg S erdprit Könet. Vetenskaps ACADEMIENS HANDLINGAR, FÖR MåNAÅDERNE Jurivs, RR AV SEPTEMBER, År 1776. FS OPIR ES KES3 Herr JÖHAN LÖR. ÖDHELIUS i Med. Doå. Ålfeffor i K. Colleg. Medico. Be ligare. änmärkningar om Alun= | kan sAg fn SE I jag får 9 år föla updaf förflag til & förbåttring vid Alun - -tilverkningen, antägs förnåmligaft den grund, art M « djelf- ÖR 1776. Jul. Aug. Sept. fjelfva luten vanligen eger öfverfléd på fyra, fom hindrar anfkjutningen, för otvifvelaktig> men, fom denna fanning federmera blifvit beftridd, utbeder jag mig hårmedelft, at korteligen få andraga de fkål, fom bevifa defs riktighet, och fåledes tjena til förklaring öfver min Athandling om Alun-luttring i IK. Acad. Handl. 1767. 6. 2. At öfverfkott på fyras då detwel är ganfka ftort, verkeligen hindrar Aluns anfkjut- ning, har jag, genom flere och på fårfkildte fått anftålte förfök , förviflat mig om, af hvilka nu de förnåmfte fkola anföras. NA Den 6 Mart. 1767, valdes 12 fpitsglas, til fin inre Cavitet ungetårligen like, och i hvar- dera filtrerades; efter menfur- glas, I uns kok- ket Alun-folution. I det förfta var ingen vi- triol- fyta, i det 2:drå 4 droppar, i det 3:dje 6, och få vidare, enligt förfta columnen af nedan- flående tafla, hvaråft numrorne utmårka. drop- parnes antal: de paffades i möjligafte måtto li- ka, och voro af den ftorlek, at 100 droppar . vågde 226 marker prober- vigt. Syran var en fvag då kallad Vitriols-oljas ae «> Glafen ftåldes i oeldadt rum, och dår ej Kel- ler folen kunde fkina på dem. Thermometern vifade på famma ftålle, under hela förföket , mintt 6, och högft 10 gr. öfvero. Hvad fom efter hand anfköt, uptogs med filfver-thefked efter 24 timar förfta gången, famt fedan den 8, 12 och 31 i fämma månad: cryftallerne lades på mångdubbelt tryckpapper 1 oeldadt rum, och vågdes med prober- vigt tårfkilt. efter 10 timar, hvaraf utflagen finnas antecknade i 3:dje, 4:de TR nl KR och VALE SER BAL, IR, BARE ta DE EE NAS Lv t : — 4778. Jil. Abg. Sept. 159 öch-fs:te columnerne. 'Sifta coluninen' vifar fums man af alv det, fom i hvardera glafet anfkuritg. ifrån den 6 til den 31, detcår på 25 dygn. - Glafens Anfkjutningens vigt i prober-marker, humer. den7. d. 8. d.t2. d. 31 fumman JL NIE 5 Rn IA osa | : nr EN ITA ANA 280. IV KA oo12Z ER 2 LAR ER RR 080 108 ROT SA Lä ån HERO Nf OESE RS IbA vv RY AE Sr AT 7 > 24 = 06 > Den 3 Jun. 1775 anftåltes dylikt förfök med, > följande föråndring ; at endatt $ glas nyttjades; at i hvardera filtrerades efter menfur = glafet 12 uns Alun > folutionh ; ar Thermörbetern under för föker höll fig imellan 1$f och 20 gr.; at 100 droppar vitriol-fyra nu vägde 183 marker, famt at förföket forofattesy til defs "alt var torrt i törfta glafet. CRT IG 09 Uv Ag "Glafens Anfkjutnifigens vigt i marker. numer: den 3... d.9. det4. diu2f. fumman Ra ARD: an Re NG | vie fena [GN > i DIE ot BA a BR RT RN Ne fr TO c ER Ravi a : ERA sö Fil MARG RE ac) 64 rie LOG: VU RT su Få ang: OT SRA HGT Ana SE ste "il Må - ÅF ALELETEL | JV hud O - kn Ro I 80 > TAG. Jul. Aug, Sept. oc VA deffa förfök fkönjes nog: tydeligen, at minfta tilfats af fyra hindrar ATlunens cryftallifas tion. Det år vål omöjligt, at. flere droppar af Tyran kunna paffas aldeles lika, men deraf följer ej ther, ån ar til åfventyrs 4 kunna utgöra li- ka tyngd, föm andre 6. Om tåledes något dy= likt tildragit fig vid förfta glafen, kan det vål ej utan fynnerlig ofkicklighet ertiot ens vilja hånda, ät 100 droppar våga lika med 753 7f$ med $s0, öch få vidare, hvilket går tilfylleft, då fråga egenteligen år om mer och mindre. Til förföken brukades Romerfk Alun, fom altid år med jord blandad, och tåledes var fil: trering nådig , at icke denna fråmrmande inblan- "ning [kulle förvilla anfkjutningarnes vigter, hvils ken förråttning varade 30 minuter för de 12 för- ta ölafen, och 10 för de & fifta. Filtrom af tryckpapper lades i glastratt, at båttre båra fig, och qvarhålla den förfta hettan; hvarigenom all cryftallifation deruti hindrades, hvilken ej hellet i glafen började vifa fig förr, ån efter flere ti- mar. Således var folutionens halt i det nårma=: fte lika ifrån börjad til fiuts: och, om någon rin- på fkilnad hårvid förefallit, har den beftått ders= uti; at deh emot flutet blef litet rikare; hvils oket vid et på famma fått federmera anttåldrt för= fök funnits, då förfta och tolfte unfet blifvit me- delft fpiritus vini redtificatiffimus fkilde vid fin Alun- halt. "Denna fkiljaktighet komrher af vos lumens Hopdragning > då famma Alun - mångd' tvingas ihom mindre rymd, men blir ganfka rin=- ga, om folutionen hindras at mårkeligen fvalas. Syran var förut i glafen, ock déertil flogos lika qvantiteter af filtrerad folution, fom var i Nnae I | »måftan kok-het, famt omrérdes med et glasrör, få at blanningen fullkomligen gick för fig. Uti fort, fker föga eller ingen anfkjutning efter 3 förfta dygnen. Orfaken år, at luten på denna tid merendels bringas til famma tempera- tur, fom omgifvande luft eger, och aflåtter 1å- — Jdedes, hvad fom med vårmans tilhjelp” förut up- ig Det år vål fant, at den federmera mi- fer någon del vatten genom fjelfmant evapora- tion, men fom det fker i mån efter fria yta, hvilken i Saffians-karen emot maffan år ganfka ringa, lå blir ock defs verkan omårkelig. An- norlunda' år det befkaffadt med conifka kåril, 'hvareft ytan emot maffan år anfenlig, och följ- akteligen utdunftningen måtte blifva betydelig, hvilket åfven af föregående taflor kan inhåmtas. > Om hvardera af 3:je, 4:de och site colum- 'nerne fkårfkådas, finnas årfkillige föråndringar, fomicke fynas kunna helt och hållet hårröra af plalens olikhet eller andra tiltålligheter, bero (å- Jedes, åtminftone til någon del, af. proportionen -simellan Alun, vatten och fyra i hvar håndelfe. - .Om ordinarer vinkelrått uprefas på en axel, famrt deras längder tagas. proportionele emot numror«. ne i en column, och motfvarande abfciffa emot rå Lå — .numtorne i den förfta,. föreftåller krok -linien, årg genom ordinaternes SKARA upritas, deffa fö ;råndringar, medeltt fina NN USRLE | ; böjningar eller vånd- DHingar. ä fn ORTER NEO ARGA så Ag 2 + fyra i öfverflöd hindrar anfkjutning, vil jag dock "tillågga några flera, "fom blifvit på annat fått ”anftåldte, I en"liten kolf, uplöftes-1 lod båfta le Ma Garp- / RAP gu. Ehuru: anförde” förfök ljufligen vila, år > 182 v. oJal. Aug. Sept. Garphytte - alun nåd rent vatten, och kat des, til defs ytan fvarade emot två mår ken, fom; enligt förut gjorde förfök., vifade, når folution var vid kokhetta måttad: Denna u flogs. - ef fpitsglas. Kolfven fkåljdes , deruti. a löftes äter 1 lod af famma Aluny men ti Hika. a deruti 44. prober=- marker af en ordinair vitr iols = olja” detta utdunftades til famma mårken, joch REN i et, med det förra lika, fpirsglas. Så förfors äf- ven tredje gången3 men ed den fkilnad , at tile fatlen af förutnämda fyra vigde 99 marker. uGla- fen lemnades orubbade bredevid hvarandra i et rum, dår Thermometern vifade 10 gr, öfver o, Efter 56 timar, uptogs hvad fom. anfkutit, lem nades 12 timar, jar torka, på tryckpapper, hvars efter affåttningen i hvardera. glafet fårfkilt våg- des, famt befans utgöra för det förfta: 290 mar: ker, för det 2:dra 242, och för det 3:dje 20 I följe af al i detta, bindras' Aluns ers fell [id tion af åfverflådig fyra, och mera af et förre, ån af et mindre ötverfkotrs ; detta hafver dock fin gräns, 'emedån "vitriol «fyran har frarkare” attrar "étion til vatten, ån Alin éger, Af denna grund har Herr BARON, får mer ån 30 år fedan, bé- "vilt, at mycken och frark pipare fyra precipi- terar måttade folutioner, ej allena!t åf Alun, utan åfven af rartarus” vitriolatus och virriol. Hät- vid blifva cry ftallerne ”rälige ”och hopgående "emot viffla likfom medelputg er, "hvilka bågge omflåndigheter vanligen intråffa, då haftig an- fkjutning (ker af bvarjehanda: falter uti lut, fom mycket Öfverflådar på fyra. > = :c> Vanlig Alun håller. beltide et Het: Sfrorikönr ” jag men få ringa, at det endalt genom Lac- mus yt 1776. Jul. Aug. Sept, 283 mus, fom år det ömafte reagens för fyror, kan rföjas. En ftråligt anfkuten hyfer dock mera, fom likvål 1å 15 vidhånger, at den genom up- : löming i rent vatten och cryftallifation affkiljes. För öfrigt år icke allenaft vitriolfyrans attra- éion ftåörre, ån Aluns til folutions-vatnet, utan åfven til det, fom ingår i ljelfva cryftallerne. När en klar Alun-bit flåppes uti god 4å-kallad vitriols- olja, löfes den trögt och lempar altid er hvitt fkråf; men om fyran eger omtrent dub- Bel gravitas fpecifica emot vatten, fker aldeles ingen uplöfning, utan Alun mitter flrax fin ge- nomfkinlighet, famt förbytes fnart til en hvit oformlig och opac klimp, aldeles enlig med Alumen uftum, ehuru cry ftallifations - vatnet hår blifvit på vata vågen förloradt. Detta lemnar en vig utvåg, at 1 haft tåmmeligen noga utfor- fka en concentrerad vitriol-fyras ftyrka. = oc 5. 4. Som nu vitriols-flyra med mycken ttyr: ka drager åt (ig vatten, torde någon falla på den tankan ,:at alt hinder vidreryftallifation -hårrörer af vatten, fom hindras: at förflyga. Hårvid:bör miårkas, at fyrans attrattion til. vatten förminfkas i den/mån,; fom den deraf måttas, Nu drager en ivål:concentrerad fyra ånda tildubbelt få myc- ket vatten utur luftkretfen, fom den tjelf vå- ger, om den: vederbörlig tid lemnas med vid yta I Öppet kårl, men nåpligen deröfver, hvaraf:få- ”dedes skan futas, at-ungefårligen 2: delar vatten måtta I del af flarkafte fyra, I följe hårutaf, kan ej fyran betydeligen håmma evaporationen, Jå långe vattnet år ymnigare, ån til defs mått- ning behöfves; Men, at icke itanna vid blotta ) 284 — 1776. Jul Aug. Sépe, ITSRr raifonnementer, har jag anftålt följande förfök Sö fom tydeligen afgör tjelfva frågomålet. = I hvardera af två lika flafkor, flogos 18 lod deftilleradt vatten, famt defsutom i den ena, 94 prober- marker vitriol- olja. Deffe ftåldes breder vid hvarandra, och bångdes imellan dem en ther- mometer. I bågge lades på en gäng lika flora afvågde fatfer af fint pulveriferad ren Ålun, bvar- efter vål tåppande korkar fattes uti. — Så fnart det ilagda var uplöft, flåpprtes en ny fats uti, til defs något blef olöft qvar efter flere dygn, Härvid mårktes beftåndigt, at fatferne fortare löftes i det med fyra förmångda vattnet, farat fluteligen, at bara vättnet i ena flafkan ej löfte mer, ån 632 marker, ehuru det lemnades flere dågar och underftundom fqvalpades, hvaremot det fyrda uti : den andra tog til fig 695, och, då vidare 259 marker af famma fyra tilblandades, blef i ftånd at ånnu löfa 150. Thermometern varierade un- der hela förföket imellan 15: och 19 öfver 0. "> Som nu uti nåftan fulla och vål tiltåpta fla- fkor ingen mårkelig evaporation på tå kärt tid kan ega rum, och uplöfning i vifst affeende år ”motfatfen af anfkjutning , 13 följer tydeligen af detta förfök, 1:mo, at fyra tåfom Öfverflödig, och ej låfom fucktighet qgvarhållande,; "hindrar cry ftallifation; 2:d0, at med vifs: tilfats af fyra, vatten löfer fortare och mer, ån. aldeles rent; men at denna förmåga öfver en vils gråns: ej ökas efter tilblandade fyrans mångd, utan tvårte om aftager. -z Således hoppas jag min mening C kra bevis grundad, och år för öfrigt ner ÖN veg vara på få- BROR EIA | 1756. Jul. Aug. Sept. it id vållande ingalunda enfildi för Alun. Några fal- ter åro aldeles lika befkaffade. = Sjelfva gipfen, | dok fordrar kring 400 gånger fin tyngd, löfes i långt mindre, om vattnet fkårpes med vitriol= fyra, at förtiga flere exempel, och jag vet ån- nu hårvid intet annat undantag, ån Vinttea och de få falter, fom dermed hafva lika natur. Ja, det lyckas åfven, faftån fyran år af annat flag ån den, fom finnes i Saltet, allenaft den år får gare, få at ingen decompofition kan ti Idraga fi fig. Således löfes Alun, Gips, m.m. ymnigare i (vagt Skedvatten, än i fent vatten , och 1 re -R töja SG Ir OM bär luten vid: sta ÅMabrak vink en . egér Sfverflödig fyra, har jag haft tilfållé at öf- BAR om, då 38 flere Feng belcat de NR | - Sk aldeles I lika StkanNes, utom HR af 1e- "ra, dock bör den externe' vidhångande fyra på 5 ålpind vål afföndras. ' Hånder detta med I Ika En (få måfte det vål åfven intråffa med | OM sn 186 1776. Jul. Aug, Sept. &X 190 och flere, då omftåndigheter och propor- tioner åro lika: jag Alun-tilvåxten bör verkeli- gen blifva ftörre 1 ftort, fom ttrax Ikal bevifas, LET Vår Svenfka Alun- (kifer håller, utom andra åmnen, altid mer eller mindre Svafvelkis, hvilken under brånningen decomponeras, och en del af fyran angriper fedan Jårnet, fom .deruti finnes, hvaraf upkommer grön vitriol, fom fmit- tar Alun-luten. Denna vitriolår 1å befkaffad, ar den i vatten uplöft, och. för öpen luft blottitåld,' fmåningom »-decomponeras ; hvilket ögonfken- ligen fkönjes af den ochra, fom ouphörligen af- föndras, ehuru ofta filas: detta går.ån fortare, om vårma tilkommer, 1 fynnerhet kokning. Or- faken år, at Järnet mer och mer. dephlogifti- ceras, hvilket kommer dels af vårman, fom ökar det. brånbaras flygtighet, dels af luftens frarka attraftion dertil. I en med klar vitriol-folution aldeles full flafka, fom hålles vål tåpt, vifar fig ingen ochra. Når Jårn uplöfes af vitriol- fyra, aflöndras altid en hop phlogifton, fom af eldr Jångda angan år fynbart, dock blifver vanligen få mycket qvar, at om den erhållna vitriolen tålles med alkali, pr&cipitatet affkiljes-och tor- kas hafligt, hålft i Nutet kärl, blir det fvart, drages af magneten, ja, Saltpeter fyra gifver dermed råda ångor, - Men ju oftare en: grön vitriol -omeryftalliferas, defto blekare blir den, famt bringas defto fvårare tilanfkjutning : ja, når phlegifton. anfenligen förminfkas , blir folutionen sen rödaktig moderlut, och fom Jårn-kalk fordrar Jångt. mer fyra til uplöfning, ån metallifkt Järn, få blir den i vitriolen varande mångden alt ot E SR NA ; Frack” få 7 I fe I 1776. Jul. Aug. Sept: 187 a åckligarey, i mån efter det brånbaras afföndring, vadan åfven ouphörligen .ochra. måtte fällas: | Jag. har i min förra afhandling anfört följan de förflök , fom tydeligen. vifar fråndfkapernes f örhållande i nårvarande årende (+). Man dry> per nermligen några droppar i tänder af uplåft alkali uti en klar folution, fom håll er både Alun och grön vitriol, lå fkal finnas, at förft aflön- dras leran, hvilken af fin hvithet lått kännes, och intager underfta rummet, famt fedan faller en "blågrön materia, eller Järnet lindrigt dephlo- gifticeradr, Håraf fkönjes, at Järn ftarkare at- 'traberas, ån Alun-jord > hvilket åfven vilar fig, "om järn lågges 1 -alun- fölution, eller denna ko- kas i Järn- panna. ”Tvårtom ,, når. famma förfa- rånde anftålles med alun-folution blandad med 'vitriolifk moderlut, faller förft Järn-kalken, och fedan Alun-jorden, hvadan äfven Tik EV Jur, kökad med lera, befinnes. fläppa Järn kalken och Töta ilagda jorden. Således, emedan en långe. kabad Aluh - lot knapt kan hålla någon ricktig vitriol, ätmintta- ne ej i någon betydande mångd , utan virriolilk Broker 1å följer, at. Alun kan derifrån renas -medelft alkalifkt falts men fom han då i ftållet Amittas. med annat fråmmande falt,. nemli; en Tär- tarus vitriolatus, om Pottafka brukas, få år långt HÄN at tillåtta lera, fom åfven fåller Jårn- kalk, fom koftar mindre, och rillika åkar Alunen. Ilagde SS järnfkråden hindra wid viriol- pve Mo nå ioå AN går ell sladsrlut. ÅT mi AR Nat Rs - v. hå He I Hald. De Tip SL jer en te FOrdlapen.. fm is dock finnes i fifta qvartalet för det äret åndrad. a 1776. Jul. Avg. Sept. KN Af föregående finnes åfven orfaken, hvar före af vitriolifk moderlut med tilfats af Pott- afka, kan vinnas Alun. Saken år den, at Kis Å| ”pfta, utom jårn och fvafvel, håller lera: denna förenad med vitriol- -fyra, utgör. Alun, men fom ej vål kan fkilja fig från den ymniga martiali- fka moderluten , innan åtminftone någon del af järnkalken blir afföndrad. Når åter Alunlut hål- lér mindre andel. dephlogifticerad vitriol, fker ef- ter tilråcklig evaporation, an(kjutning ; men vi triolifka moderluten ingår med cryftallifations- Vattnet, och fmittar Alun. Detta år håndel- fen vid våra Alunverk; ty fullkomlig vitriol kan €j gå ihop med Alun i en och famma cry ftall, ehuru de ofta anfkjuta bredevid hvarandra. I an- »Jedning af åfyannåmda förhållande, hafva en del trodt Ta -colcotharis eger någon likhet med Alun. ' Det är fant , at vitriolifk moderlut, medelft IG af litet alkali vegetabile, kan bringas, til anfkjut- ning, fom år nåftan tårglös och liknar Alun i fmak ; men vid nårmare underfåkning, kan man ej förblanda dem; ty deffe eryftaller gifva i yn eipitation med alkaäli ej annat ån Järnjord, årnjord kunna til lera fårbytas, håltt Sal med blodlut hele och hållne til Berlinerblått; d. fv. Sal colcotharis år fåledes icke annat, ån dephlogifticerad vitriol, hvars” fårg och fmak "genom phlogifti bårtgång åro föråndrade, Så- -dant kan vinnas utur all grön vitriol, bringad til ”moderlut; men verkelig Alun öndaft. af den, : fom erhållits utur lerhaltig Kis, och frår aldrig : at utbringas af rent Järn, uplöft i ren vitriol- -Tyrå, hvilket hvar och en fkal finna, fom åftun- dar bygga fin aftertyg gelfe på ENE : | (0 $. Se | 1776. Jul Aug. Sept. 189 gr Yr Af hvad anfördt år, Jlårer fåledes kun». ra inhåmtas, 1:0, at Sfverfödig fyra hindrar Aluns: anfkjutning ($$. 24 344.)3 20: at. det fr an. hjelpas med tilfats af lera ($.: Y:)3 3:04 at denna tilfats-ej allenaft nedftörtar flam, utan ock. a — afföndrar en: hop Jårn,. och ökar Alun= mång-. den ($.5)3; 4:00, at Sal colcotharis ej fly 2 ån dephlogifticerad vitriol ($. 7): | oc At för öfrigt vid Alunverk luten kylet; nås gon fetma, derom år jag fullt öfvertygad; ty. då den en tid tår ftå i glas, få fedan deffe vat- net ifrån fig, likfom de vore flottige. Mig vetterligen, "kan icke annat ån fetma gifva glas Mik tepulfions- kraft. Men hvad denna kan på anfkjutningen verka, lemnas derhån 3 til defs fe. re förfök gifva mera ljus i denna fak. TORBERN BERGMAN. vU TDR A G dr | Så SN förfök, RN fom blifvit a AN- fråldra på en Sjö-refa imellan Sverige och China , åren 1774 och 1775, och utvi | fa. det öfver fra vattnets egenteliga tyngd uti Stora Verlds Ha fvet. a PETTER JOHAN BL ADH: Tod några gånger i börj jah, har jag helå 2, refan igenom brukat -en och faimma Prof- i Vare, 190 | 1776. Jul. Aug. Sept: vare, hvilken nu efter . hemkomften befunnits I fria Luften våga accurat lika mycket, fom för två ar fedan, då han jufterades: Äfvenflå åro de vigter, fom jag tik deffa vågningar! nyttjar, och hvaraf den minfta går til 1808 del af et lod; ännu aldeles riktiga och utan tel. > Profvaren för- ”fårdigades hår i Stockholm, om "höften VS det nårmatte efter den inråttning, forn Herr Pros fefflören WiLcKkE, tti Kongl. Vet. Acad. Hand- lingar år 77 upg gifvit. Defs volurhe utgör nås got öfver 62 Cubie tum under vatten- märket 4 och år detta inftrument 13 qvickt, at ss: dels förändring 1 Hafs-vattnens tyngd under törjökpa gemenligen kunnat mårkas, och för sslIss del har det målt altid gifvit tåkra och fölikomiigen tydliga utflag; några befynnerliga tilfållen un- dantagne, då Profvaren vit fig ovanligen trög hvartil fjelfva vattnets befkaffenhet » och icke Profvaren, varit-orfakens Se | Hafsvattnets temperatur, fom der (jelfva förföken på det fogafte blifvit i akt tagen och upteknad,; år åfveralt utförd efter en och fam: ma Svenfka Therimometers anvifning. ja Jon mirad 17745siönan refan åninu var bär jad, (kaffade jag mig rent Snö-vatteh, och ut- rönte defs tårfkilda tyngd för hvar Thermome- ter - grad, ifrån vatten-frysnings punéen til 28 erader öfver o. Det förfökta Snö-vattnets tyngd under den Profvarens volum,; fom jag feders mera på refan brukat; brlanie då vara vid frys- nings - punéten ungetår 20576 vigter ,. jelter 125360 lod. | ch — 4776. Jöl. Abg. Sept. 191 vid 23 Br. +0 20581 vid 18. gr.+0 20561 NA ve ÖR I id yo Teg ff RR ei 20581 SMS 20558 KS GER 1: Sr rf 80 MAO == LOSS RN re HOV El. + Ris ROSSET ARA Re 20f78 22 = os - 20847 12 - -- 20576 23 - = = 20f43 Ean ASS Ah MORIN Bits ROR LER 6 Of Er sl RUT, RR AROR 1; ue a 20569T 20 - . 20f29 SÖNER 20FS7- 27 of RF OSAR a fönlkan der AA 28 = - - 20f19 > Denna Tabell har jag antagit och fölgt, få- fom en beftåndig mårtftock til Hafs-vatnets egen- teliga tyngds determinerande, i det jag jämfört Hafs. vattnets med famma Profvare befundna ab- — foluta tyngd emot Snå-vattnets i Tabellen utfat- ta Tyngd för den Thermometer- grad, fom Hafs- vattnet vid förföket haft. På detta fått blir Hafs= vattnets Egenteliga tyngd i Norra Oceanen, ef- ter ivapgmngen den 20: Jan. 1774, 150277,93 ty detta vatten vågde vid 9 gr. vårma, 21152 vigter: ment Snö- vatten, under famma volum och vid lika vårma, .befinnes efter Tabellen hafva vågt 20580 lådane vigter: Tages nu Snö- vattnets vigt til 1,0660, fom jag gjort, och öfverallt i detta utdrag bör förftås, 1å blir förhållandet dem imellan 20580 : 21152:: 1,0000 : 1,0277,9. At, fom hår nu fkedt, jämförelfen imellan tvånne kroppars tåthet och tyngd under lika ut- fråckning, altid bör fke vid lika temperatur, år få mycket tydligare, fom man ånnu ej kånner » något åmne i Naturen, fom oförånderligen be- håller famma volum vid olika vårma: och hade TN | Hafts- 192 1778. Jul, Abg, Sept; Hafs-vattrets Egenteliga tyngd, fom ej allenaft af fårfkilda. Auctorer, utan, åfven ibland af en och fammas 1å ganfka olika uttåttes, aldrig blif- vit tå fkiljaktig, om temperaturen vid förföken blifvit i akt tagen. Men denna förGiktighet gör : ånnu ej fylleft; emedan tårfkildta åmnen af lika vårma ej utvidgas i proportion efter deras tåt- het, utan annorlunda: ty genom de 'förlök jag uti Hafs - vatten anftålt med famma Profvare; hvars utflag uti Snö= vatten hår frammanföre åro införde, har jag erfarit, at et och famrma Hafs- "Vatten vågde K RR RR vid 12gr.+ö 211fö Vid ir Errö 21100 13 3 - + 21146 22 Av SLA TTOQR 14 = > > 21142 23 = - = 21099 off + 2" 2138 = 24 ss 2 21094 (a d00n nr ALAA 2f- => 21089 == 17. + > 21125 26 = + = 21084 fö + old so fr RT 0TE 19 + - > Äl110 28 = + - 21072 SR RO SYRRA RIE SR ÅR Hvaraf fes, at äfven Snö-och Hafs- vatten ån- dras til volumen ganfka olika af en och famma vårma : Följakteligen blifver förhållandet dem imellan ej det famma vid en lågre, fom vid en högre Thermorheter - grad. Ty om deffa vat- tens tyngder jämföras fins imellan Vid i2 gra- ders vårma, och Snö - vattnets tyngd tåges, fom . redan fagt år, til 1,00003 1å blir Hafs- vattnets Egenteliga tyngd 150278,9.3 men vid 20 gr. blir det 1,0271,9, och vid 28 gr. 45 endaft 15026 9,5: Ty:20576. : 21150 0 1,0000- fa ATS BOSST-:: SEI I 130000 11 ESR ANT 20f19. 5 21072: :1:1,0000 I 1,0260;fe i JR (576. Jul. Aug. Sept. FR Så a årin ig , | ma, och jårhförelfe med Söö - vatten af ika temperatur fedan fkedt, få Hade fkilnaden uti egenteliga tyngden blifvit ånnu ftörre 3 ty ehuruvål jag icke enkom utrånt utvidgningens förhållande hos Hafs-vatten vid de Thermome- ter grader ; fom åro under den tolfte; har jag ån- då mårkt, at utvidgningen redan vid den & och 7 gr. + o år ungefår lika ftor, fom vid den tolfte: Saledeés fkulle juft detta famma HaB + vattert vid 6 gr.+0 hafva vågt 21174 0 vid 7 — 21170 8 — 21166 AA 9 St BU VG FITNESS oa 218 | re BIT od a At18D OM. rr fe Öch i följe deraf defs egenteliga tyngd. vid & er +0 gått til 1,0288,1. i ftållet för 1450269,$5, om den endaft blifver vid 28 graders tempera« tur, hvilket utgör (lå betydlig fkilnad, na, omftåndighet vid noggranna förfök tjenar upthårkfamhbet. rde Hafs-vatten blifvit vågdt vid ån lå. = at den= vål förs > At derföre förekömma dylika milfstag om råts ta förhållandet af Hafs- vattnets egenteliga tyngd på fårfkildra ftållen uti ftora Verlds =: om man af det föregående eljeft finner vara: Hafvet , > oundvikeliga, då Refultater af fådana förfök fko- la jämföras, fom vid olika vårma blifvit förråt- tade; i fynnerhet fom det på Oft-Indifka refor hånder, at man den ena tiden kan hafya.6. gra- > ders, och den andra ånda til 28 och 30 graders varmt Hafs- vatten ar probera 3 få har jag ut- råknat, och uti en fårfkild column utför Lu Fd för- oc fök- X 194 TTR Jul. ” er föktra Hafs -.vattnens egenteliga tyngder vid rr 20:06 graden på Svenika Thermometern, fom år ungefårligen .en medel-vårma på Oft- Indi- fka relor. Til denna utrå kning. har j jag tagit för Rrä. at alt Hafs-vartten af temperaturen undergär til fin volum”aldeles lika föråndring, fom det, hvar- med förfök blifvit gjordt. Når låledes t. ex. 14 gr. varmt Hafs-vatten blifvit vågdt, har jag ifrån defs. abfoluta tyngd fubrraherat 28 vigter, och antagit reften för defs abfoluta tyngd vid 20 graders vårmas: emedan det förfökta Hafs- vattnet vid den 20:de graden befunnits vara 28 vigter låttare, ån vid den 149: Ty 21142—28 nara Ål sö, få br På detta fått. blir det Hals-vattens egenteliga Tyngd vid 209 +0 1,0271,7, hvars abfoluta tyngd den 18 Febr. Vag vid l$ Ber Var 21145 Ty 2tr41l ETEN öch sög 2rit3r 1: 1,0005 :1,0271,7- Äfven fom r,0264,6 blir Sam egenteliga tyngd vid 209 + 0 uti Baij Fallojden :30 April 17794; ty det vågde under förföket vid 14 gr. +0 211275 och 28127 28 o=21009; Men 20fff: 21099 ::1,0000:1,0264,6. Til abfoluta tyngden af de Hafs - vatten, fom vid förlåken varit varmare ån 2094 0, har jag åter adderat et efter vårmen determineradt antal vigter, fom följande exempel utvifar: > 1774, "Martii den 25, vid 269+0 vågde Hafs- "vattnet 211032 vigter. 2110354+30:—=211331; Men 20$f5$ v211337:: 1,0000: 02804 "Vid Hafs-vattens vågande, t tål Profvaren- ge- menig en i förftone mera laftas, ån fedan ” än a | i un I å l a p SM i | dt . 0 bn Jul. Aug. Sept. 195 . tund ske uti vattnet nedtryckt, e ehuru. "Ther- mometern ofta ej vifar någon åndring i äte raturen. Jag har 'derföre på några. flällen ut- fört. tvånne utflag , netoligen det ttörfta och det mintita,-för at vita, huru itor fkilnad ibland" kan vara vid: en och famma vågning: men för de Hådta dagar, år ällenaft det lågfta Reful itater. af förföken uptaget; emedan den. ftörre tyngden, fom vilar fig 1 början at vågningarna, nog ha- fitgr aftager, och 'defsutom oftaft bågröger, af blott. tilfålliga orfaker. > Juft de ftållen på Hafvet, dår vattnen til vågningarna: blifvit uphåmtade, åro få noga, fom | Sa varit, til Latitud och of, JR an Sf Lanrude VÄSSFarA ärmaj! uf År 7 Nord, Idofr. Te-lvid tör- föra tynga egentl, tyngd 37 MIGSR neriffa. fe STARR TEN RN | de försa G. I 0280, alt GÄRStG AU MR TSE 311,0264, I RETT ARTS OLA LT | 1!5027758 1, 0264,1 3) 140279, 7/15 226646 1,0279, 7/1, 0266,6 4 INpEI7 10267, I vi Hop En FRAS |t,0277,7|1, 0266, 9 b) 1159274, 311, 026575 ES ad : [14 02763 5|1, 027055 Ir2l4g 321 2,04 123 150276 110270, RE 1 ES SRA KO SOLNA av joma erg 2 Södra ånda aa Ful UG ob) £ Stop eller $o lod af detta Vatten fölverade ån- MU IS lod Salt, a 196" 1776. Jul. Aug. Sept. 4 | —ilatitudo Longituj Vid Förföken. z senteliga — t | 2] Nora. do fr. Te- Vid Förföken.” MR a | bneriffa. Värma före Tyngd. 20740 30] be TA P4 73 02 cy Hade Madera a f dan om of. dy) Vid Canarie - Öarna. = ; €) Hade nyfs för vågtingen tappat. Ferrd ur g je än kd ekann- Svår Ido fr. Te- Vid AH 1774) j al 5) k 16| 0,31] 3, 431263 I! Ji8] 1.121 4,13127 Jo] 5 Il 65 127 Ir21107: 1 6,051203 balt2,25] 672710 Je5116539] 73 10]26 fez):9036] 5>4s)es a NN old > belerin) 5r20)255 BBIl22 15] 4 15f20 4 April la | 23,4 1 ÅR KL oc bb 3245] 222242 od 1,33 | 75 122235 35] 2, 421203 7346 16120, 061 93 REK J f) Hade pe TRA Era > Rigens Tinien. 6. Jul. Ang, Sept. ia foRsviga: Värmalj | 1; 026954 1,027143 ft, 0271,8 190274, 1 15027$58 197 Ecent 3 oa Tyngd vid 209 +07 F SABLES T 3ent- T yngd | 130269, I AR i 179268, 4|1, 9270, 2 DH 1,02608, H,0270, £, 0268, 91, 0271, | |, 027156 1,027344. 150273, 311, 027543 [10277 21130279, :1£3.0277a 111, 027857 ; 59279, 8|13 028144 Ita 0279, 11, 0280) 4 1130278, 1,027935-1 [ 30277, 0] 1,0279237 ( |1,0278, 1 1,027937 115 0276, Ii Sa AA IE 02744 1 HH. 02753 "190272, ee 8 ; 1,0273,4 kora 6 Fa 027259 ILE 0272, 511) O273,5 ER I > 02704 1,0270,2 1,0272,91,027352 [15 0272, 111, 0271,2 I 70272, 4113 O271,4 1,0271, 41 0271, RN Grå 4l1302713 9, ; 774 € g ; " WT nd KO an firtldo LOAOR Vid Fö ST Tis . " Arts Syd. JomTene- omm omm Todd vid : 2 riff, | so Egent, DYng 200 Ru DIE RUNDA fn SSR SRRINE 3 Er 1774 dr RR I Ta 8 34547 19; 461 fp 10271; 9], 0271,4 27, fOE9 114 027333115 0272, 2 183 J13 0272, 8i15027154 183 |1,50271, 411, 0270, Zz |1, 0271, 311, 0269, Ler '03 9j13 0269, | + II,02714 31, 0289, 173 hi 0270, 4|t, 0268, 3 Se” Få PRRAAN j 1926333]1.0269, 1, 0268, fit, 1, rs Es 0269, "fe7[3655ol7r sd NN 16 örn 50269, RER REAR <> MPN | 0 gy) Sågo Land af Cap de bonne dNaäneR ovh) Gap d. b. efp. uti Veft 3 Svenik mil, Tilt ankars uti Bay F allo. HUR 4 SEM ANA Öl VV Segladö utar Bay Fallo, oe syre a ;; 1774 3 + 70 fgjbatmdojLong, Of! Vid aFö örföken: | Fgonteliga År 12] Svd | | Tyngd vid Vår: Vänsjegeat; Tyngd 209 40: VT — Ne PS Junii 3 35 hjäl 835 95)' | ER än 1 RIKE 1,027247 2 3115 02723 7|1,0267,6 3114 22285 åf 020 1) IRI ER SRB 8, sel 30,1: 25 [,0257571!502$5.9>3 26ålt;0254, | (0256, 3 i Il, O2f2,! 14 8, 231125, 30 2731,0251, 6.1 ;025 3,9 51 7, 52124, 20/27311, 0242, 111, 0244, 3 M 6175 361122, 2 ngr FÖRRA n SER NA STARR oe SI or, är ka RR eg fikte. kö s 3 ak om) pA RT en. 2 SIA RR ra nå N alm vo Bergen. | fr Tr BRED a kn ren ; Tisd € Jvär: Egen Tyngd ; £09 +0, —-j — — idbakad 02553 11, 0257,6 28 15 02513 fly 025 | fryo2467)ror4ne | 208 139242, 711)0245,4 r) 1, 35)r21,3rfe7åln YT RR . kn, Oe vek u)l g Ä alt [er 24128 ÅG be y) i | 2117,941130, Nad AT en å RAR os er 1774 0) Tlädpets "Höand.å Svenf mil ifrån ofs. ip) Vid Java Hufväd, a | CK LR La iq) UtiöStrat Sunda RT ST "r) Imellan Strat: Sunda: och erat Banka, sy Uti Strat Banika. = ov ; 4) Pafferade Ön Lingin, uti Chinefi ika. Sjön belågen., u) Hade pafferat Ön Timoon, - x) Pafferade Ön Sapatt ellet Låffen, ; > Kl. 9. efter Middagen hade Ha på Engellba ”BaoNek. / 1776. Jul.” Aug. Sept. söt dT 0 | ul Lattu [Long OM Vid Fö Sr! öken. | Egenteliga le Lä Ar E do: » om Tene- | Tyngdviid i kö d |Väåtr:a gent; ork TAR a TT a Do 6 » 90 arr 10 a a da köp 3 AsjN AT ärsdänlr lt s025249 1402$554 2 2 l,0251,41150253,5 ål15025254]1,0254,7 a | 20148) 110150, 8 ol RB) KL 6. Efur inidd. bade rd 3 Sr - ot valen « a) Horns Öåkng, Å ÅN Svenik mil ifrån ofs. b) Stora: Ladron, Ä i Sv. mil. ifran ofss | &Q På Maga forte. SE TIG 4 ; På. Hemrelan, 19 Sian AR — 1897 AA RR d) Jat | = | KÄNRÄSA 30280, 1 INord. aj 23) 19, 161130, 20 äs rv Lf Ir, 025856 241175 15) 305 3 3 [245 150257) Hy 025858 "J29114a följd a 2525-113 02493 4] O2FT) J26133 FÖjt 20 alt da 15 0248, 9)15 025045 281105 08 [25,38:20 It, 0247, 01, 024555 129) 83 202355 32 T15025357 ET SSE el å, of å2, 26 |! 0246, 911, 0248, & Rd 3, 22120, fara; Oka, 11502445; —€) så Ej (RENA Ad Ii 1, 02423 p5114 024437 | fö efe RSSRADR Cd) Vd då sfttast Won Chinelidka Skärgården, s e) Hade Ön Timon inom fkte, | - dette. Jul. Aug. Sept. | Task ine Tyngd vid «+ 200 nd | oe 29 Ada Long, Ej Sydl. änns : RE = EEE -— = Mönrarn | Pn 3 LR fy02fs5, 5 311 65451 20,1 23|£7å109025 244113 025457 1| 7, 18120, 09j28 Z 21 7,5 2119, 58128 3! 3,40l119, 38128 4 9, 00119, 34128 | , för bragder pr ch Febr. | ädada Eb een föra byt den 0270; 5 a 98, 35242! [30268, 7114 027075 a Tia 96, 00124211, 0206, 3:13 02608, 18 a det 92 SDR I ORD al ,0270,8 KITE If) Imnellan Pulc lo het och i Öarna, 8) I fikte af Berget Mönopin. h) UfffStrat Banka. 'i) Imellan Strat Banka och Strat Sunda. | k) Långs Kuften af Sumatra ifcän Nord Fjland; alt tin Kejfar Ön. ; TT Ezenteliga — —J Tyngd vid | 209.400 ' TIL, jöku$solrsozni 1, 02635 91, 026f,6 19 0265, 8/1, 0267, 5 1,0268,711, 027053 Es veg tba EG H125F79, Iso 27058 td) 10270, 2 I, 0271, 41, 0271, 6 11, 9271, $i1,0271,8 : 1, 0272, 41,0272,7 1,0927037.1, 02714 "19 027135 140717 1) Haft Lodning på. Cäåps Bank, - m) Nyfs för vågningen, fågs land af Africa, n) Hade Cap I Agvillas på fidan om ofs. = |k I t NN 204 — 1776. Jul. Aug. Sept. 0 | tylflatitudo; Longit:,. Vid Förs IE S| Sydl, 'oft om SEE 0 dr Lo Arean a . | 1975 Mart. 28 20,08 ga vn (EG 63 178 cl yr an of | kl ” m Ku For 9 sr 3 > ÄV ;t JR - 4 jär . I | PEN be OT å Pas q ; Ce F å Sr Ä rg i ” A FR Fo N 5 ' z 4 3 å : s, å 0) Kärt efter denna: vågning , fingo vi Ön st Hele» - oRD3 i fikte. P) På Sané& Helenz Redd. ; 0 'Sågo å ånnu Ön Sr, Helena; =. r) Afcenfion-3 Svenik mil i Of ifrån of. gj s) På Redden vid, Afcenfi on. | | $ py Hy rt UR kV PP | ; v 2, ce ig: 12 16 PROREE 302 3å Få "6, 15121, 05sj21å 20, 3013 | Jul. Ne Mö i Sugar liga Tyngd vid - 200 EG 1,0268,41150270y1 02757) 150273,4 1, 02704 81 17027274 [4 027456 027653 15 02743, 111,0275,7 MR Kol FO2TTS4 13 0279, 9Å1,0281,2 t) 11, 0280,3 17028 156 17 0282, 311, 0283, 6 1, 0282, 5|150283,5 5 tr, 0280, 51, 0281, 2 I, 027.938 1,0280,6 fil 1, 0279, SH 5 0280, 4 102793 210279, 5 14, 0278 202700 Fy 02773711402774 I 14 02773 7115 02763 8 1, 027747 jla O27f'3 8 11,027746 140273>9 402774 11,4 027343 14 027452 b5027038 F [air notn, .8 027447 RTR (18 ken Gl 150370541 | Ak 205: v 200 Lod F detta Hva vatten; NES en 24 M: - vVårma, och. utgjorde i det nårmafte en kanna ,. hvar utur. et lod :vål edulcorerad och torkad hvit; 'Magrie- fia erhölts, genom. SA aga Ava en fsk air orkade Jug ar Fouala ab d i 010 V (Tr + 206 176. Jul | AR See ul! | 170275; loro2g0, 4 x | [3 0270, 811,0267,5 170271,7 1,026551 Zz) 170268, 41, 0264,6 ARME ig arab, d) r, 0267, St, mad ng e 952540 19, L2lr22 23å I berg ssk gen 33 1, 9268, 8|r,0263,2 = 147 ! "uy Vid Lands End uti CARAT ; 50) Vid Govftart. y) Imell. Portland och Ifland Wight. 2) Vidån år 2 Imellan Ifland Wight-och Beachy-hbead; = : Irmeltan Beachy head och Dunges nefs. PRE ee Lågo til Ankars, och hade Singels Fyr-torn I ONO Sd 23 Sventk 'mil. d) Juft vid Dunges nefs, e) Imellan Dunges' nefs och Dover. : f ) Voro i Nordfjön och hade redan tappat Engtur fikte, — CAf de Refultater, fom hår nu anförde åro, ockunna i fynherhet följande flutfatfer dragas: > A1:o, År Hafs-wattnet uti Arlantifka och ZÄthio- pifka Hafven aldratyngft i mBegden af Tropikerna» — och går dårflådes defs Gravitas fpecificay vid 20 gr. +0 til 150280 och 1,0283. AR ER AN 2:07 Ifrån Tropikerna, år tyngden uti aftagan> de, få vål mot Linien, fom mot. Polerna, och det uti få hög Latitud, fom förfök blifvit gjorda. Mina Ezxperimenter, hvarpå jag hår egente> ligen åberopar mig, hafva vål icke ftråkt fig högre ån öl 69 g. Noört, och 47 &r. Söder om Linien; men jag har ock funbit at Dotor Irvins år 1773 anftåida förfök, at varrnet uti öpna Hafvet :-inom Norra Pol- Cirkeln år låtta- re, ån uti Zona temperata: Ty Hafs- vattnets Egenteliga tyngd uti Is + hafvet, vid 20 gr. +9o blifver efter IRvins förfök, den 26 Junii, vid 74 gr. N. Latitudo, vid pafs 1,02$9, och | den 3 Juliiy vid 78 gr. = 1,0260. ov I Det blefve för vidlyftigt at vifa, på hvad fått och igenom hvad möådofam uträkmng jag kommit til deffa Refultater. Imedlertid kan PuiePs's Voyage towards the North Pole, pag. 143. hårmed jämföras, endaft för at finna nöd> våndigheten, at. vid dylika förråttningar i akt- taga temperaturen, och göra Refultaterna af förs föken fins imellan harmonerande. Na 1 AN Det imellan Ti ropikerna beldgna låttafte vatt- met år ej mycket tyngre; ån Nordfjö-vattnet; eme- dan det förras Gravitas fpecifica ej gått öfver 1,0262 — och 102064. ME ER So ER | At 1208 — 1776. Jul Aug. Sept; oc JAt vattnet vid Våndkretfarna år 1å tungt, och vid Linien deremot 13 lått, tyckes oförgri- peligen komma deraf, at alla de vatten- ångor, fom från hela Hafs-ytan inom Zona torrida ups figa, blifva af de beftåndiga Vindarne mot Li- nien förda, hvareft de nedfalla uti regn: och år det mårkvårdigt, at utt de tracter af Atlantifka och /Ethiopifka hafven, hvaröfver de beftåndi= ga Vindarne råda, år Hafs- vattnet gemenligen tyngtft, dår Paffaden blåfer frifkare; men blir fes "dan mot Linien låttare, i det nårmatte i famma mån, fom Vinden faktar fig, til defs man, un-= - getår vid 3 gr. N. Latitud, kommer til gråns« fen, dår bågge Paffad-vindarne fammanlöpa, hvar- eft ock vattnet år aldralättatt. Eg | — Ato, De tyngfla vattnen ligga e jaft under Tro- pikerna, ej heller det litrafte juft under Linien , utan har hela frållpingen i defja Haf dragit fig ndgra gra- der Norr- ut. 4 ÄT da Äfven! förhåller det fig med Vindarne;s ty den Nord-Oftliga ftråcker fig gemenligen i hö- gre Latitud norr om Linien, ån den Syd-Ofts = liga. gör Söder + Utses .osrla äl Härd = $:0, De tynofta ; få vdl fom det dår imellan va rande littafle vattnet, löpå icke aldeles" parallett med Dagjdmnings > Linien; utan vrida fig vid Africanfra Kuften litet dr Norr, och vid den American/ka åt Söder. BR Nr = ”6:0, Det tyngfla vattnet uti Indilka Hafoct, hvars Gravitas fpecifica endaft går til 130272 och i,02743. vikas jämvål i negden af Sådra Trogiken, men lige ger fydligarey dn uti Äthiopifka Hofvet, och tyckes da ; dels Rep vin I 0, M KOR og Has sa s Egenteli- | der ge 20gr+ dy blifvaz efter de fara ; Sena re a, åro anftåldes ET oa Utle fra Hafvet > imellan 33 graders N Not on ud ng Linns På Utrelan ..- 1,02 5 | än Tv ag 150276. 0 te. Lt 1 ( en; På Utrelan. jär 1402734 f$. REN Er dr 4 PR Fx På Hemre an 159874201 Ba ar NH UT jk ek Surt en. $P på es ; på Den. fkilnad ; föra I fär nit ta jantifka vi attnéts Rp gtå ynkd nd Ut-och opå Hemrefan; lårer förnåmligaft hårröra deraf, at vi på Utrefan-feglade genom detta Haf, en» daft på tågra graders affländ från Africanfka Kus ften; men på Hemrefan. ,deremot, i det nårmafte | midt efter Hafvets ftråckning, hvaraf man finner Voy är Hol: - vattnet Rårå land gemenli ver Vä Uitaré > ån längre derifråny och uti öpna Hafvetr, » Detta kommer af utfpådning med det friflka vatten > fom dels ymnigare. nederbörd ditfamlar ; dels 4 foder och båckar kr 4 g landet atbörda, Ju ydnigare tlförden af Filt våtten, och ju min- dre djupet. kring Kufterna är. detto låttare bes 4 derföre Trand + Vattnet vara. AF denna sfane år vattnet uti Strar- Banka- 8 ovanligen vad emedan djuper å' SN Sund år SE rin- PS i; | g2, a gå, och a jämtestågnar dår. anfenlig Zen ller då ftållen på Jordkloten dermed slåra. kunna för lik- nas. Strat Sunda, fom ligger ej långt derifrån, torde” vå I hafva äfven (få tor”tilförtel af frilkt vatten 3 Fr djupet. år där män; RNgt förre s följakteligen ock vattnet tyngre, SUN Strat Banka. CAT vättner- uti. Chine filka Sjön: år låte taré åf ti ”andfå : Hal, år: ej: vårt ac Ad plöfa3 ty denna? Sjör år "mycket Aträng och grund, famt på alla; kanter omgifvens med D andi, hvatåfver mycket rågnars har fåledes.i: pro; portion. långt y nigare tilförfel bg frifkt vatten, än RT af Fä andra... Men-at-deremot. va kring .Canarie- Össrtlör! kickton och Sané& Helena a är lika tu unge fom långre til Sjös, « det år. icke. underligt > alla deffa Öar åro med et bråc -djup omgifne,. Kör meddela NT Hafvet få. Te frilkt vatten, | at ingen. fkilnad i PIE deraf” kd in ibeun Fk mår: : Äg ine keli IS are | de Å ÖR TORA en Re nå ra. ER - LJ Så j | 4 ES , i Lå C | N ; , : NM ä | ; , 4 mek. IREE i > a Ér OR ju 2 / I0RN GUSTAF HAL r MAN; I ' ; | NS hör j L fn +. Å ” « Zz org | ; fe ch $ 2 a AN FR | 3 Rd NR by? kl na NG La Nell NA pg Nag na en hos mig c om D hjelp « mor en vfvåndgantinte: org LA TT | Aug. Sept; = stt we Jul... hon; diver tu år då RK hölle; varit plås dy och fom hon: trodde vara en påfölgd. af illa rtade fammanflytande- koppors hvari: hon! legat ch blifvit vanfkött, tvånne år tilförene. dör ndersde tvånne förflutne ären; "hade åt(kils ren ej ing igen hon R ME gå Sk) derhålt ev frårk' tosaktig kring, nedre ögonlocken” dr jag, nå eg för mig förta dirigén Nr göne; Y gult cket inflammerade, och hvit- nell syren liknade rått kött, hvilken rodnad hon Hikvål Rides af-och tiltåga; åfven fom. vår VS gr n i ögat vockh rinnandet til: och aftopsno 'Ögt shicken = "hade; efter hennes betåttelle; fom” häs alt ifrån ljäkdomens börj jan, varit . Fa röda, ”bårda; kliande och lårige, | gifvån- de ifrån fig. et fegt och fkarpt var, fom uns rodnad ;. vida fpridd. oms "Synen klagade hon vål ej öfver s. met ER ftundom) at hon låg (må Infe&er och fjun för ögonen fvåfvande. I Öfrigt, klagade hon' ej: öfs ver någon olågenbhet i kroppen, churu hon 13g klen. och mager ut, hade gul och fråf. hud; men matlult och natt-ro felade Henhé icke, un-= katts eller, vid de tider, då dgonfAuffen var flats kala elle då hon irate fig. känna olideliga ftick- AE Be DVS r ingar Köla Iya ögats famt fördubbla klåda i | ned; dande åtog. jag. Ne ENA udkdatin then förr, ån jag berittar, genom hvilka ut- vågar jag t ror, rig hafva bidr agit til hennes bjelp; nas atvUnder en tid af tvänne skaåna- O å | der, der Lä hgkrg farligt arg! 'Blodi fs kör tiädalel; sr toertasing Blodren: gar; 1 Vg €ter och Mercurial - medel; jbliensjenlige ait värtes medel ÖN borr fäller, ls nd pAGE ya SE ja a jag förr å ån: Ten er gon ål fare er te fig, lika fom”rtilförene. -Villrädig: oms, hvad jag yttermera fkutle ötil -hennes. hjelp -förföka; - fedan fådane: medel få fröktlöft:blifvir anvånde; var, jag i begrep. at åtta henne eh Hank cels ler ENE Vodekee men Horns å slet gren gens Lå 1 5 LI an åtänd KAVifa s OpNelnle Jag beflör derföre, at gehotti a a hl ed föld” Skabben til utbrott på :de. kropps delar; k forh "deraf tilförehe hade varit änfatte: til den åndah låt jag henne någon tid afftå ifrån alla Mes dicameniters bruk; famt åra och. SKA hvad hod — villé, "hvatigenom 'krafterne. fart åter! Apel ögonen förblefvo lika frära. DBerpå, låt jag jag hen- ne taga nägra ijuma Karbad > dels för at'vål blöta defs torra hud, dels. ock för Cl bereda hen= 4 nes våtdlkor tr SkaBbifib nittans möttaganide. - Ser > dan hon en aftön (Migit tur” Bader; och båggé benen voro vål gnidne, pidrog Hoh f&'et pa po flrumpor,' fom” et”med fkabb "AY FN fl urit y j . N några ANDA hvarvid var och fkabb-ruf- myckenhet. faft + fkorpnat:- if pms 213 Lu vål Å 5 Nate och: dag i famfåldte tre dygn. > kla ade hon öfversryfningar,: ufvhda | famt: Vårk äclederney hvarpå febren :ök- fragbite hetta; hög och tåt Pulsy fpånnins sar i Bröftet, famt torr: Hoftaysaldeles liknans e de febrar; fom. förelåpa Måstling; Frifelm. m; runder; drack hon -fMtigtfvagt: Flåder=: Thé, intog. några droppar :Mixturafimplex, och a'hade benågenhet at kråkas.;: fick och hon till: hon en: Kråk/- mixtur,y beftående sfoTartarus Emetieus soch- Körn- vatten, . fom gjorde :foålt verkans: ;Efter er dygns fårlopp , minikades het- Hufvudvårken, Hoftan, aggningarne i brö- fler» och i famma mån fom utdunftningen :blef alt ftarkaré: ig ftarkare, vilade fig på:b benen en: vidlyftig. ros + vB uge fom" pår andra net; fkilde-lig, cochi drog fig tillammans i-runi= kulor; tili ordentelig fkabby fom ökades, och knapt hade varat åtta dagar, "förr 3 Vv hyitsÖgat återfått fin naturliga fårg, och fynen fin förra tyrkar ide fyullne ögonlocken fannos mindre : hårda och calleufa, famt varet både 206 6 öfs St, mera flytande soch mindre. fkarpt. ag 2g underhöll utflaget med Jjuma Kar- bad. och Iver tiltédde” at Svafvelblorgma och Cam- phert > famt Infufum Ligni Gvajaci til dryck , och nyttjade ejannar,utvårtes medel på ögonen, ån tåta beflringar af kalt 2 AG hvarinågra droppar Blyåtrika och Franfkt Brånvin dröpos ; ring te olågenhet är utan: sllesa T ökvet Hågdh th RS deta ön lårt ville. falla. til- f 5 / tid, atv förekomma defs sinrotande :- shvårföre 1J up komma af illa GORANS pt fomckaftar fig på 214 Gitbddal hvilket jag huftgi åfomi varma "emollierande' omflågs -"erö Ö kåren: voro åfven i det dk Florin, FA 7 'hon ock ej kunde vål lida fMarksdig.s bef ef | "Sedan Skabben omfidér: började” atvej mera i; få ut, utan dageligen minfkas, t trodde :j Stag ré jag låt "henne uphöra med. Svafvelblomman ock Des coéten3s-men i der fäller ofracnyteja purger-pils Jer med: Calomel;y famt /tvårta! kroppen: för låg- eld "med det tå "kallade Goulards v; ittnep, föm altid: vårmdes;, når det fkulle: brukas Pan uta ger ;torkade och: omfider förfvanns ög ken återfingor fin ftyrka 3: alt fom” Hrältbenedrdy nigd vy ock vitare Kön atoföljaktdeNFln: ka Brugny: soc RCRORA AR LI sacDenna håhdelfe. OR Mndå til nårmåre ups lyfning. om orfakerne til en del fvåra och envifa Öphtalmier soch 4 jär sens sne mint stiloderas kåfvandeyg; når angle sg vit frukt= rna anvånde. 1 | äng Hö fä Rona ek få En $ NF FURU ur a NUR a FOR SIR CANMARKNINGAR | a först / e Rida. om. TE pad. Skabb, 6 FR sp É = SP Rd Ny brå osår > sena sida öl srå Nr KANsANGN often, at: mångfaldiga farliga tjukdomanr ups Öms ANA $ 5 sx Xg itället yr ribi nd öganebe etar ! vblitv fver f EAA RY bg fö I At SLU oc Orange id fålom:s Hetr kb -Mez? diet Har LEMANS Rön; för mäleby skar; rr sligen: pp en ung Herre funnit, hvilken. ej förr medibe=- tänds blivit gvitt. en envis, ätter. br delen incefter mercurialifke medelsilånga. och Ng nyttjande, omlider. blef angripen af. en. fvår” bb, hvarefter BOpAD NR läro bota. 8: dh tj en : Be. med del, rt AA såv + TÄT rn Således ftyrkes. H rn Hatr LMANS, erfa farenhet: rigenom 4 soch; blir däsmycket. ve värd Lär. kares: upmåi! ärklamhet. til do fo ittils: ofta" Varit (värt. at få denefnitra | ak | | abba, fom mn dadlar derigenom, Buona bcliia få ändra Svåra Umksdosr. a BLIN rassfngr bridnsne ITV Är AG AA SA ER OB ME åå Ab mb Möte SR Få från en 1 fven ; pi AA en vä FR , normal äl eh svifven Parabo- ; Pa a | ONES lör fas spe vitha 3 "jon: HENRI LINDQVIS' | JRR KSR Docensivid. Abo Sed. £ laga (el ak dig: til eh Pa fb är Ch RYU fomyvår- belågen-- antingen ÅR QQ. 4 ljeli- Å we ; 1776. Jul. Aut tjelfva | Parabeln, eller på defs! nd; år anfka . lått, då man vet, at fubnormalen. på / Axelen år beftåndigt lika med halfva | parametern. : «Men. at draga en tådan normal ifrån. ösibannan. pun. fom behagas, år et fvårare Problem, fom jag-ej: funnit någorftådes vidrérdt. Jag har derföre: trode våg böra vöpiR. derpå följande op Conftru= lon:.' ost Ar Låt BAG, Tab. Vy fig. ONT Vara od alfrål Parabeln, hvars Axel år 4D, Vertex 4, och Focus Fy famt P.den punéeny sifrån hvilken dem | åftundade normalen fkal drägas. 20 ov Ng Fåll ifrån & råta linien PN» vinkelrätt: mot: Axelen, fom råkar den famma i Nn. Ifrån Fo- cus F aflått på Axelen fycket FRII3AN, och Sd R, vinkelrått mot Axelen, drag RQ=INP. Tag Q til Medel -punöt, och rita genom Ver-' tex 4 en Cirkel, fom råkar Parabeln i MH, -och' fammanbind punéerna P, M; 6 år linien ma fora mal til Rarabeln. R Sy KBrrator sö kar Ron könen AR: — Bevifet hårpå år. ej fvårt at finna. REN Ceeee0008 COFLCPTT — R ÖN: a Hört Om e ex + Catalepsicas; PARAR ER ARV: ID FAXE : ÄRE M. D. Amiralitetss Meäicus + Öasksörona, N Å R RM Cr F bland de tjäla Sd vilka. Vär Smöra 1778, | hyctjär Runnaby Brunn, förekom. een Mkligns / SÅN dn NA fju >å : &' a än: SEN Lars. ofrån Y ifstje sen i Småland; (om 26:år, fom :9 år dermed jefvårad ,- utan: föregången annan ljuklig« her ån en tröghet i å kroppen, Ta verkftålla det, ha un fartar i tankarge , hvilken Småni gom mer: ; fp hud - FE råde SN ch f men pg fnart han fladnade; >uphörde all rörelfe beh: få vål titvårtes fom EA vd kånfel; han fod. fom: ; en bild, med ögon, fötter och hånder i famma : frållning .han ftadnade » då pulfen NS ovänligt EA och. trög, Stötte man Ia bå rdt til ho- | vat K Fa ippen. fick öfvervigt, och han fe a läre FR EopPena kol n han. KU gång, ofus, PvE ka de- Moda bonom långa fb [cketa men ride han åter flåppres, frod 'hän c SER » och mik fe altid våckas med hafti ighet., Då han kulle edra e vi dricka, fckang gen CR ik honom; ty då dels idéer. Uftördes, hå han. omöjeligen i ftånd ar NHilgriga. något; men fick han läng é Mä, kunde han fe; : omfider komma figi gång» och åfven fatta det han årnade. Når han fkulle dricka, måfte det fke med häftigheta och glafet långe hållas för "munnen. Hvad fom upvåckte haftig glå e eller (kråm- el dor FO åfven i I Sig gudje fa | icke. hafva. t orått ,: då ja Fö MAN äg Hig Ne fm öre de mufoulöfle fibrerne 1å kånflolö erföre låt jag honom ”hvarie aft. ; | 'em r Tar ra vari, Jagörade Hotibn ibland med Sal TE At I 0 er ND 2 cuM nd 2v8 1778. Jul Ade SN dägiléums; och låt honom ; rick na Mi- - neral- källa på vänligt tått. "På y:de veckan He de han, faft han Tod illa) tala, röra Hånder och ögon, me ej' "komma fig at gå: hvarföre' jag lårde honom, når han ville komma fig igång; at bocka fig, och fatta högra knået med han=> deny draga det upåt lifvet, famt,, då han flåpp- te det ned, gifva kroppen: cftér 3 hvilket fått: KORR 2, at gen aw! 'kan bedtina og arena Bing. fån GS STD - Nåfta är dördé en lngie Bedhs - cur ån yt tll fördrifva det återftående af denna tåll- fynta fjukdöm,. hvilken en enda gång förut i Amiralitets Tfjukhufét, år 17745 förekommit, NR ELTTTDETEZ TLEERIAR Nr BESKRIFNING På fättet at fånga Båfrar frå bib kas z hi Nf ärtit Socken utr Kimpa = Lappmarkys Fris 3 5 ing sifven dr, orakole a Sar mård sh föra DS L JE hyrde. Stycket af min Belkrifning BR Kufamo Socken, fom åt infördt uti Kongl. Vetenikåps Academiens Handlingar för Jan. Petur Rlar€ Ts fe. lofvat En tärfkäd” befkirt ning; huru Båfren (Caftor Fiber)” Oe FR BRN: | Bas. fö R löfte vil jag nu, full gör. ; + Kl "He Båt. Fr LAGUS: FÅR Ur ETS SR IDEN c : , ät 219 f å få vilkas merändels wi ellet vid vatther, ferföre mätte et fångas. Sål> län hånder , - Hårt äl i IR Kor eller frårs er fig: i Når, Jå.ar man: på det; tårtet, kan. fån- Sa honor Lika få rart. år, at tå (kjuta någon. igaft fångas han uti 1å kall ade förbi vite : nu, vill hafva den åran at befkrifva, tåda- jiRäle. brukas & Kufamö.: - Annorftå- torde. » kan Hg MERA annörlubdä an Mbjsd NT så nd > Det År: RDR sak! Hifäne bygga ; ina hus bn kulor. uti. mindre. Elfvar, famt-at famma bus, åroj bygde til en del under; men ock alud IT ensdel öfver vattu- brynet ("), hvaraf ,. där fom ock af. deras fpår på landet ,. haältt i Snön öm vit ren, nogfarnt mårkes, hv järeft "de" hafva fir Balle Når man det ver, udfåttås. om' HäR ken, fedan Elfven uilfrufit PatoF,. en på Hvar= deta Gdan om hufét. - De göras af Banega på lår. CAG sleven fmal are, utfättes öfver hela elf ven en RR i på hvardera fidan- om Båfverz-: hulet ar fe f fig. 2. - Men uti bredare elfvar, fåttes (hPa på hvardeta Gdan; få långt man kän, uti någon lutning. til landet emot Fr NE fåfom fig: 3. vifar, "Kunna déffa fe- nare, långt ifran landet, fammanfopas med en, vard Lä ät der ar mycket båttre. Patorna: bö- kota anlåggas. ia längt. ifrån Båfver- hufets uti. SA span tyftbets at djuren ej, af buller l adér arborersdermed; bårtfkråmas.: hvaraf ock et: ordfp pvåk upi kommit; man | al varä fä jod Jat HE BONE BOERNA br od Ro ng Åh ä 220 = 1776. Jul. Avg, Sept: 5 Patornas figur, med deras; gårdar cb, ef> kl, 807 ens famt fjelfva karen edeigh> rpanmis och = deffas öppningar cb» »/, fes, båft af Ritningarna! > Karen, eller de tilimnade tång - hufen för Bifrarna, göras antingen hjertlika, fåfom vid B, eller trehörniga,” 1åfom vid 4, af 2 & 3 alnarg diameter. Öpningarne ch, r/, våndas til Båfverz hufet a, Uti bottnen på öpningarna fåftes et Bråde, och et annat i vattu-brynet , imellan hvil- ka år tjelfva ingången. På det Sfre brådet för ftes med hångflen åf Björk-vidjor, en lucka el- ler fall-dörr, ifrån hvilken gå fnören tilinre våg- gen i fång-rummet, eller fom på annat fått ups BRT 3 SENS Vere Når nu Båfren, fom har åtfkilligt at hus= ka fig mat, o. f. v. råkar gå in i karet; -gee nom öpningen ch eller r!, och litet vånder el- t rörer fig derinne, kommer han vid Snöret ned för öpningen, och aldeles inftånger honom, För ftörre tåkerhet, plåga fomliga före, fall-dör- ren med en klinka, eller en i merlar löpan: de bom, fom vid dörrens fall lånker fig ned för tröfkelen. Löne kd Sini ECO ART IRER Båfren bjuder vål til med fina tånder, at gnav gå fig ut genom dörren eller våggarna, men fom han ej kan lefva långe i vattnet, utan at håmra frifke > luft, qvåfves han gemenligen, innan han chuns hit fkaffa fig tilråckelig öpning. "Genom etui Vi Ifen bugget hål, uttager Jågare fitt tofs" och uppdrar årer. dörren gy a sups os . ybn al oer ae rr ” JIE HE Are q ; ' Y | Y . an giget då Luckan eller fall-dårren faller ifyers tinget > fordom idkade på många: äs | én ng Sfvåsg nu allenaft Hig ra' åar å z KRer CK" där? itinan kåre' 'uphöra > å T Båftarne” dår äro håftan utöddes ty gan- na undvika faran: id on Dirbeeuren a förmå ” Lappa uti” Pa rad na vå KET ftort hål, "ar' pt Bif ku ide kr på Mg. Omen RE Har SÄ i idra ER ofamr Täd: ” ; öd kål AON) ' Bad dd 4 Nod tg SE hg: frös | j iv ho Å | | - ÅA än ÄN vu AR sås 0 Fm Få åa | -” sn Nb CNE Om de vidater , + PRE i rr Fr RIO EKG fv so AA T j TJ F [| h vå oa j by i ' Er . og for a ; 2 FE rr bord: jubp. q | SPA VR | bark KANE LEG gir PE $ | Vv $ , Jam a dtas. eller c Fr RR rv N / sd Lå 4 Malma kd / S Ar jan BL freblfda von ge Pon. ika e uta hvilken. neg AT belyland Sn s kånnet lot,” OM före hvat i ? en fetta. (Årg: bar FSC nr kosan tår, v ALA » imindre gjorc då 8. - 7 agn. deraf uti husbållnlugene > coon an VI äg vat Utter a: nr Fåana lr NG Såld de fan(kylliga/ Läknndd famt AR SGT ups ) | Sn 4 ) o222 > 1776. oJul. Aug, Sept, upmuatrad af Herr Archiaterns. Förelåfningar , gifva. af foder,” gnagit på gammalt gårdfle (fe. Oo har jag, med ytterita Mit > å Ny Ö pråfvat de res dan. angifne, och underlökt en, myckenhet af de förut ej pröfvade våxter,, för at närmare utröna, hvilka: af: dem; åro ner "eller mindre för hvart och et af våra hemtamda djur. En del, af. .deffa; förfök ; fom. vila, hvilka våxter Svinen., tycka om eller rata, utbeder. jag mig nu lof, at för R. Vetenfkaps Academien få ups Ehuru nyttigt dettacdjur år, blifver det dock defs medfödda egenfkaper, och nåftan vårft af alla hemtamda djur: "De inftångas uti ohygge=" liga :mårka rum, och fpifas gemenligen med den tåmfta föda, agnar, utlakad tåd, Maker med eller utan mjöl o. f.v. Vana och hunger kun- a Da na vål mycket åndra djurens medfödda böjelfe )' men derafofår mansejr fluta; at: de egacimak för begärliga -merendéls af fina egare handteradt tvåft emot den föda, fom de af tilfålliga håndelfer blifva tvungne at hålla til goda. Hättar hafva , i britt Svecicus), men det vore både löjeligt och emot förfarenheten frridande; om man deraf ville fius ta, at ruttne Gårdesgårds- ftötar vore eh af nas turen dem åmnad föda: Lika få, Må man ej ine re bi IE fig, "at Svinet gårna” årer alt; hvad det för ; ndds kull tilgriper? Pinge det följa fin naturs liga böjelfe, kulle det förmodeligen theri likna fin nårmalte flågtinge, Vildfvinet , ån dör Bör. Lapparnas fått at upföda rna Renar, år natur ligt, derföre fe deffe få vackre ut. ”Elgar; Hjor= rara” Råbockar, .med sflera vilda djurs. äro nåftan altid nyggecoch frodige, då deremor de hems TT rn a ; -- Tam: a: . f [4 4 PS = RR SR LÖR / 776. 4 od ul. Aug a ä stam e oftaft åro magre. och ämnes Hvaraf + kommer c et, om icke deraf, at de, fenare ej nju- ta naturlig föda och frihet? H Hvilken fer icke, huru olika luft de hemtamde, "uti fina mörka, oftaft. ofmygga ochimed fura:: qvalmiga exhala- tioner upfylda rum; andas, emot de vilda? Brift Pa ga kan ejbeller. annat.,.å ån göra dem minrz NE IG igar Defsutom få de. "besramnde tållan - Djura de EN iom de. eljett gärna” ata, gbö- na och i Utan meråndels tö yrra och unkna, & kö NA fin. gårta, i lekeyt fängl OCh; Nar ra Nn Se 4 LV Jag vet Fc at findos f vårt elbrr Röker våra långa vintrar, omöjeligen låter fig göra, at til alla delat lemna de hemtamda djuren 1å- dan friker. 2 föda fom de vilda hafva at fåg- na Vr a a "do vil fin. Bo ip td treflig, bör, lå mycket möjé- ligt år, lång påle vid” defs. fkörfel; efter hvart och et "HUR ehe lynne,” i fynherhet. Kvgr födan angår. Til den åndan år nyttigt, "omen hushållare kånner- de våxter, fork åtas eller förs kaftas af hvart flags: djur. Mycket: hö -kunde brukas til det IE flags "djurets föda ; fom ratas för nd. fe allra (6 Om:et tycke a a a ve jag. bör SM le Wig' ÖP ie öres fatta ämne. At PÖPERA MARY NE nådgas jag ad med ept. ' 223 ck Sfvertygad, at den fom ob 1976. Jul, Abg. 'Sepe. an följande. tecken utmårka, Kvilka ting utr , Djur-eller Våx - riket Svinen åra eller rata: Ip Betyder, at hela våxten års... | = ll sed Hl. At den åres mycket gårnas RSS ädla 76: At deti åres aldeles icke. SRK NER leg Iona 18, At deh Förtåres' ibland; men | RA betyder Gammal, 4, Ung. ÅA Stjelk. 75 "Röt: i Topp: bly Blad: b Bär. dy Ärt: föl Från. äx,) Axet. Nr N 4 Fil exempel: öm vid. én ört et flår I ti. ki. blo. 5 6 för : etyder det, at unga bladen Lö Ag men ej TRA frjelkar. Ad BONE Ia Fa 15 1 yppp sb jar RNE a a ”Svinen. åta med. begårlighe t kött of FO ga R döda djurs; men detiffån bör man fra: rare afhålla dem; emedan de eljett' gå luft z at äta «up, Höns; sf ekoneba I ja fina BOR ES fe jade. har jag förfökt. 2 Mus agrettis, Malioda Irdgårds-råsea a dd FR A dl mufculutsvåder mulet It AG: a Rana tempararia; Groda; fed ERE Lacerta paluftris, Skrotabboré ; rangyd SÄ Lacerta agilis, Odla; Pyfoly « Rvi iD te ji Coluber ; HäggAorma "dan Än RR "Våra vanliga Ormar bellbar vi RE dem, > oc onydieke i flörtta hungers Inöda : so och — Coluber natrix, Tomiorfis Snök! en äv 3 vr Angvis fragilis, Ormflå > a ma wa YR ad EnoRyn branchialis, He ES RME I : PS 4 S Y X KE - N / | SR € 7? Rana bufo ,; Padde, Toffa 299 . had faen LA 1 SER ör Cyclopeterus lumpus, Sjurygg=fk (a) "+ I. 3Sryllus verrucivorus, Vdritbit 06 0 TT: " Gryllus ftridulus, Grdshoppa > = xo 8: CT: Gryllus bigutrulus Seg RANGE ter, Smpgel oc EDER NERE Limax agreftis, Mafk på fiden + LR Tr Mytilus anatarius, Mausfla = mö Co > dd ordning efter Syflemet. hk Gällitricke verna "7 SN VR RR — oo autumnälis > BR SR ÖR Syringa vulgaris, Syres a köl To. bli Vefönica fpicata — = RTR NN — — ägrettis OR IRAN (et eve = arvénlis - Ro fd mp oe Verha ; FL : Os "Pinpylcula, völgaris, Tårört -.08o.0 & Bi Utricularia vulgaris (by = - OR Lycopus europaeus, Strändklo "= = oc > GÖ Anthoxabthum odorat. Fdrbrodd 10. bl. ö. fax: Milium effulum, Amur, Hesflebrodd — AY. bl. fr: ANM alundinacea, Piphvids. oc tor Da Aira tefpitola, Täkrdrel HU ETERN rt sar Ca) Denne Filk lemnmat genom kokning nog Tran. Den leker om Vären ; och gilves af .Skårkarlarde i 0 Ualmare Lån at Svinen. . AHafssålen (-Syngnathus > oOplidion ) förkaftas aldeles af Skårkarlen, men åtes + Bårna både af Svin och Adkor. Målftadelen af vå- Coofå filk-llag åtas af Svinen, fall ån de af naturen ej tyckas vara ämnade til Dykare eller Fifkare, — (b) Uti de fmå flatkorna, fom fitta vid roten på dens na växt, finnes en SS aft, fom fårgar linde, = 226 — 1776. Jul. Aug. Sept: Ve Aira flexuofa,iKrustdrel. ell i FRNNONge Aira montana, Backtdrel mo ce CR Melica nätans , Grauslok rö Poa aquatica, JFdiregrék ad 0 — comprefla, Berggrén (C) om + 0: Briza media, Darnekäl vr FA Jr us Öv N Dactylus glomeratus, Handåxing = > 0. Cynofurus criftatus, Kambixing (d) . = 0. Feftuca ovina, LINNE Fårgrds oe oo 00 — — decumbens, Axfvingel = = 1. ax. — —— elatior, Ångfvingel om =. Og. "Bromus fecalinus, Lofta + + LK re — — arvenflis, Renlofla « = i > & hå Avena fatua, Villbafre - 0 NR —— pratenfis, ÅÄnghafre = SG Lolium temulentum , Diärrepe — = 1.4x.0. fi. Elymus arenarius , Strandräg AR Ör Triticum repens, Qvickrot = 1. blo.g.r. Montia fontana, Montii-öre = = SJR Afperula odorata, Myfka = = I. 4. 0. g. Galium boreale, = - TR Plantago media, Rémpar Ar de TA RA — — L Maritima, - | - 0, Alchemilla vulgaris, Dagg-fkål (€) 10. ubl.o.g. Kö Cu- (c) Det år befynnerligt, at de ej åta deffa flagen af "> Poa, då likvål bladen (men ej ftjelkar och ax)af Poa trivialis, Betesgrön, Poa anguftifolia, Angs- grön, Poa pratenlis, Sloztergrön, och Poa annua, Hvitgrön , icke allenaft af dem, utan ock af alla hemtamda djur och foglar, ifrån början af' våren, til långt inpå höften, begårligen förtåras. REN (d) Detta grås-flag år, efter all fannolikhet, giftigt. (e) Man fer håraf, at vifla våxter åtas af djuren, når de åro unga, men ratas, då de åro åldre. Mina / ggg Ab fe fcuta europa, Skorf oo. I re siscken Kr LTithofpermum arvenfe, Sminke-grdås 1.4.0. g. Anchufla officinalis, Oxtunga = I. ä.10.g. Aflperugo procumbens, Ormöågon og Re Lycopflis arvenlis = = - oa SR Campanula perficifolia, Klocka RC trachelium AF I. — —" cCervicaria co oo a ENN Lonicera Xylofteum, Try Må tele 0 BL BL Rhamnus Cathart, Valbjörk = = 0.8. bl. — — frangula, Brakved ra Och Ribes rubrum, Röda vinbär - I. b.o. bl — — nigrum, Svarta vinbår OK GA IRA — — alpinum, Mdåbår = - ” 1.6. o. bl. RR äva crilpa, Kraddr 00. co II. b. 0 6 Hedera helix, Murgröna > OA Glaux maritima = - - - ; Afclepias vinxet. Tulkört, Horskung (t) = oo. Chenopodium urbanum = > Oo. Gentiana campefttris - fan ER Panicula europxa - RE O. Conium maculatum a - CR Selinum paluftre, Fin/k Ingerfåra — Oc Cicuta virofa, Språngöre — = CR SO. / MA RR AN Che- SR Arve OR -Obfervationer frida hår ej emot Pax Swvecicas. Ob- fervatorerne dår hafva förmodeligen endaft förfökt gamla flånd, men jag både gamla och unga, Man kan ej utan förundran fe djurens förtråffeliga gåfva at urfkilja båttre och fåmre åteliga eller för dem odugeliga våxter: Ex. gr. Svinet åter håldre Leon- todon taraxacum, Psfenlit, ån Rofvor; håldre Rof- vor ån Veronica agreftis, Poa trivialis, Lamium oo purpureum och "I'hlafpi burfa paftoris, o. [. v. (f) Yuerfta åndan afbites af Geten med begårlighet. 228 1776. Jul Abg. Sept. Agopodium poda .gratia, Gel; (8) i Blog Viburnum opulus, Hdls-bdr" 00 6 0000 ocboblb ia Linurd cathärtieu DD: PAR. RS NORA -Droferå rotundifolia , Silkes- ÅT ÖR Myofurus minimus, Musvumpå RE je Tulipa Geffneriana, Tulpan, ( (HÖR Juncus conglomeratus, Knapptog a od filtformis, rädd vf TO — — burfonius, Kryptåg. AL NN — pilofus , Litdg FR — RASA Koyppletdg » (il RO Rumexz crilpus, Svinfyra om 1.4. bl. 0:2-blfli Trientalis europea - Arv WVaccinium myrtllus, Blibår >» Svålon 1. b. 0. bl örat Bra / eden RR FR en 22 1 VILSLET a Lingon RET FR Sr Ba kår OXYCUCEOST vger 4 äv bock | Dae] (2) Följande våxter af denna Clafs, föra uti Pan Svea cicus finnas upteknade, åro af mig, åter förföktej "för at fe, hvilka delar af våxten åtas eller a öl Chenopod. rubr. ködmolla, 1. ä. bl. dl. Ö. Så i ; 1 Mm 2. Atharmanta ER ia ER 3. Ule i RR EE a rac!ea fphond. AR ära, dT. bo hö ZAC 4 Ana gelica. fylveftris, bl. Öp Sö Sjum re vå då ora fö OL TA cynap. vild Perfilja, 1: a, FRA ö.g. ff. 7 Carumcarvi, Kumina, As blire Oc gg. f -8. Pimpinella sets Bilckrot, AN id Oo: £ BB. 9 Alline media, "flera. oh Det år troll igt, at de ej åta någon flags fölnö. | Jag vet ej Sr hemtamdt djur, om icke Håften ; fom har få laggran (mak, fom Svihet. Om man I blandar uti mjöl, mjölk eller dylikt, någon våxt, fom det ej tycker om, VERDEN det: mn) åter &r,. men . lernnar Växten, X hy Et enda Svin åt yr en fjelk , men ville ej Hafa ; oo Mn” Jul, Aug. Sept: Jag Daphne mezereum, Källarljäls Gen oc6. bl. id Polygonum viviparum - Oo. — "— hydropiper, Fungfra-rudl Kl 10. Adoxa mofcatellina | Pr Andromeda polyfol. F.N sg Na Arbutus uva urli, Mjslor (1) =. lo. bl. -Pyrola fecunda, Vinterbirke vs >. = Sa — — umbellata, Kylöre (m) 2 »å Chryfofplenium alternifol, > av Silene rupeftris - GR COR fiötetlaria nemorum — >» RA ER RO Aremaria trinervia dl I Sedum rupeftre, Bergknoppar LÄR LM — — album, Hålleknoppar - > Or — — fexangulare, Kant - knoppar . Öv Aras Githago, Klått = nn LOG Lychnis flos cnc. (n) - 1.4. bl. o. g. — vifcaria, Tjärublomfler > Ör Ål — dioica, > or | . O. P3. Ce- FERRARI FATTA RETT nn ; ENN a « (k) Allenaft Suggor , fom nyligen fått eller RNE öre da få grifar, åta mot qvållarna af denna bittra våxt. 1) Båren hyfa om vintren en åttike-fyra, hvaraf med EK torde Kunnå. tilredas en god och fmakelig åt- tika « (m) I Balbems föcken uti Calmare Lån, brukas faf- ten af denna fållfynta ört emot « varkan, hvartil den fkall vara oförliknelig , lika fom faften af fy "rola fecunda, emot orolighet hos barn. 2 Åteliga våxters blad, torkade i lindrig vårma eller i uplöfte i varmt vatten , åtas få bepårligt, fom då de åro fårfka. Prof derpå åro gjorda med Anchufa officinalis, Oxtunga, och Epilob. anguftifolium, RÅ- mjölks- "gråfet; ty de gamla flånden af denna våxt åta de ingalunda, | 230 ask. Jul fe Sn ; Ceraftium vulgatum qv smakar — — femidecandrum, = = - 1.80g Euphorbia heliöfcopias Jäs sa TNE — — paluftris, Vargmjölk ER » Prunus padus, Hägg = - RO bl. — — domettica, Plommon (0) - 10.bl. 1, fr. — — fpinola, Stärkebäår » Dl - O.bl. i. be Crathegus aria, Oxel om SAR 0 > Ae OR se Pr OK NACANINA AR Hagtorn, (PÅ ORG dosa I Sorbus aucuparia, Ronan fo NR Pyrus malus, Surappel = - + 0. bl. 1. ippl. Rofa eglanteria, Lakt-törnen = + 0o>- oI.bli Rofa -canina»> Njapon NN = AG Rubus idxus, Hallon, (qV — - i LE — — C2Xhus, Björnhallon , Kalfbjortron 14. bl. b. — — faxatilis, Jfuangfrubir — = 10: Bao kl — — Chamzmorus, Hjortron NONE bl. Potentilla argentea, Femfingers-Ört, 1. u. bl. o.g. Tormentilla ere&a , Blodrot; (1) = i1l:r.0.fh Papaver rhxas, Valbmoge, > = SAM Tilia europxa, Lind = - o, bl. Ranunculus reptans -—— = RAR SR Bcariaj Ren MRI ONES I « bulbofus - Ae NG l oRa- BRETT BUD NRD PTRS HNGDAA TINY KRA TERES a UD s (0) Af Prunus cerafus och Prunus avium, fuga I bär, åta de båren, men ej bladen. (Pp) De flåfta bår och kårnor gå ofmålte genom deffa djurs magar, fom fedan på åtfkilliga ftållen af dem utplanteras: en undransvård Skaparens inråttning! (9) Smultron , Fragaria vefca, åtas af dem, men bla” den mycket fållan. (r) De upgrafva jorden hårs och tvårs, at upföka denna Blodrot famt rötterne af Arobus tuberofus, Gökmat, och af Scorfonera humilis. | Å At ' we Jul. Rog förp: 3 Ranunculus repens = = SAN Eb r. — fceleratus ÄR a 'o. | tagquaticus, "5. O- Calhå paluftris, Kalf-lök ; Kubbolekal iu 1.4. bl, Oo. £. Trollius europweus, Bullerblomfler > = Oo. ”Ajuga pyramidalis, Kårlinge rukay = 0. Mentha arvenfis, = - oo. NOS Lamium album, Blind-niåflay = JR LE R — — purpurecum, > UR Te — — amplexicaule " . ss Galeopfis Tetrahit. "= - om ÖL Marrubium vulgare, Andorn> - Oo Clinopodium vulgare, Bergmynta; = = — &Q. Origanum vulgare , Mirmynta » a R hinanthus crifta galli, Skallergrås =. "Oc Melampyrum eriftatum, Kors-ört; = + 0. nemorolum, Natt och Dag; QO. pratenfe, Kohuete» .- 0 '"Myagrum fativum, Dodra = = 1.8. blo. g. "Thlafpi campefttre, Salom. Ljusftake, 1.u. bl. o Oo. g. o— — Dburfa paftoris, Ndl-dynor> 1. u. a Og Sifymbrium amphibium . - Oo. RR — iri0 BE RR ND Bl, Or Turritis glabra, Riknetraf, (S) x.u. bl. o.g. f Geranium cicut. Columb. och rotundif. = Oo Malva :rötundif. 'Kattof? > 1. 2. blo. ft. Lavatera turingica : - a Or Orobus tubérofus, Gökmat, "= 1.2, ul r.d.o.g.ft, — — niger, Vippårtery + 10.u.bl.o.g. ft. Lathyrus 'pratenfis, FER 1, «blid, o. E fi. ÄT fylveftris NR $ O. -P FSA BR EU SEN Rn (5) Praflica chnptlliie. Aker- kål , Sinapis aryenfis , ac Rp och Crambe maritim , tas gårna, 232 3 må Jul. Aug. Sept: VT Nah fylvatica — = mom > En blb sl —— CracGca, Musdårter, ie. Tet.bl.Ovgeför — » fepium, TIrandrtep > = oo Rs dv 0.8. för Ervum tetralpermum se 1.4 blid; 0.8. fs —- hirfatum = = 0-0 1 80bld0:g. fli Trifolium repens, Hvitvåpling > > saltet =. —Q artvenfe, = z CS Progänihes muralis ungt I. js bl. i La | Hieracium bor - Rö kt — , — umbellatum = > 2 oc H.bli Hy pocheris maculata, Fibler. = 1. ble, ocg för "Aretium lappa, Karborre, "PROS NER Serratula arvenfis, Åkertiftel, 0 SLOTS Carduus lanceolatus, Tiftel, (td LE RA Artemilia campeftris, — = SÄ EN Gnaphalium tylvatioum = inv er Solidago virga Aurea , Gull-ris, « =. Helianthus tuberofus , Jord-åvrtykockors 1. TY o TR | Centaurea cyanus, Bldklimt, + oo oI ubl.o.g. få —— = j2CC2, 2 TN . bl, o.g.får Filago montana, = = - SN Jacione montana, - = | Ra Ö; Tobelia dortmanna, Notgréås (W) a Os. Viola paluftris, Käer-Violers — = 2 Tragopogon prat. Bock/kdggs < 11.4. bl. Og. få. Scorfonera humilis - 11. 4. blik, Os g. få. Sonchus oleraceus, Fet- tiftel, -> 1. bl. Jaftuca fativa = = uven oboe Crepis te&torum = = . Lapfana communis. = = +) bt blo 0. g få | Sene= ERROR er (0 De åftunda gårna at upåta bladen, men åro rådde | för de hvaffa taggarna. (0 De åto några ftånd, men lemnade de orig 1 |) + | M Z Na SÅ ANA 4776. Jul. Aug. fe 233 Benecio vulgaris, Svenöpels r + VT Achillea millefolivum ve rr, bl ov aft res. RR ”Ptarmira a SEAN RULES TT” åL Viola: canina,4 Hund-wiokr = 000 CR I Orchis bifol. & maculata i SLA ara - Orchis incarnata & conopfea SAL ST NR - Ophrys övat Ls ÅN RR Serapias helleborine = = - Oo. Typha latifolia, Kafédan "> = Ti, o. bl. få, Urtica, Etternå(fla och a äng TOR. -Qverceus robur, Ek, n 1. Ållon, c O. oh, Pinus, Tatl 'och Gran = oo. RS Salix , Tolfter > Sålg > Grdvide 2 SS ESR : Myrica gale, Pors» ET SYRE oc s Juniperus, Entrdådet = Ur RN RS Equifetum fylvaticum,; GH FNS ARA — — arvenfe, RÖfrumpa + 11.2. fu o. 2: Chi äKlonvN wigatum FAR fe NG: - Olmunda lunaria, Ldäsgrds sl RRENO, Polypod. vulg. & dryopteris. - Ve Lycopod. felago, Lusgräås (2) & clavas tum, Mattegrés. a .- O4 Vv Agaricus Chantar.' &- piperatus "+ ">: 0; — — Campettris, 08 OR, SPARTA vr 0) Ätas af F argalten , men ej af de andra. Han åtee ock åtfkilligt, fom de andra förkafta, fåfom Eklöf. (y) Knoppar af Björk, Al, Haffel, åtas gåra af Svi- nen om vintren, men ej 'om våren. De öfriga hem- tamda djuren hafva flor åtrå efter deffa flags bloms> mor, både vinter och vär, de må vål deraf och blifva fete, hvarpå Haften , fom någon tid atit hasse felb'ommor, år et tydeligt bevis, 2) Getea åter denna giftiga våxt, 234 1776. Jul. Aug. Sep: Agaricus fimetarius, (a) INN ON Phallus efculentus, Maurkla ae 1-0 = "10: — — impudicus sia. NOVI O: Peziza cyathoides > <= VISAR Clavaria faftigiata = NR WINER 060 Uti Pan Svecicus åro 72 våxter upteknade, fom altid åtas, hvilka til en del åro uti denna 3 athandling af mig. införde, och 12, fom ibland, men ej altid: åtas. » Af mina för(ök finnes, at 72 andra flag altid åtas, men 13 ej altid: Så- ledes har man et antal af 169 våxter, fom åro anflagne til Svin- kreaturens förtåring, oberåk= nade de många allmånt bekanta, famt den ftora mångd af de ej ånnu förfökta, kan hånda åteli- ga våxter. Naturen år tåledes icke mera Stjuf- moder för deffa ån andra djur, och man behöf- "ver ej gifva dem onaturlig (SRA når få mycken naturlig Annes. . Nira skokotototolkololdkitolkolkolkofuloet kok RON wi BI-SKOTSLEN; af DANIEL MAGN. ALGREN, Ee&tor vid Strengnås Gymnafium. | )e fkulle änckasd fom kunfkapen om i 17 (körflen nu mera hunnit fin fulla högd, fe- dan lå många befkrifningar och underråttelfer derom utkommit: ÅR faknar den ånnu myc- : ket (a) Mojlar, Laf och 1 SNES tyckas ej vara åmna- de til föda för Svinen. 1776. Jul. Aug, Sept. 235 ket i fin fullkomlighet, -Orfaken hårtil år för- — modeligen, ibland annat, den, at en del af deffa befkrifningar- åro för vidlyftiga, och det ofta i fådant, fom år mindre nådigt: en del för käårta, åå at ej fållan ärfkillige nog angelågne omftån- digheter finnas förbigångne: til en del åro de ej grundade på rön , utan blotta hypothefer3; och fåledes mindre tilförlåtelige : men det betydligafte år, at de i et och annat åro tvårt emot hvarandra, få at, hvad af den ena berömmes, blifver af den andra förkaftadt. OR SN 0 Håraf. har häåndt, och lårer åfven dagligen hånda, at en Bi-ålfkare, fom ånnu icke mycket förfarit i Bi-fkötflen, men, för at idka den, famlat och låft flera befkrifningar derom, dels intet. minnes af det angelågnafte, dels faknar hvad han finner vara nådvåndigt at veta, dels fladnar i villrådighet, hvad han fkall följas och då han vil lågga handen vid detta nyttiga hus- hålls-åmne, undertiden förderfvar fina Bin. I anfeende hårtil, har jag trodt ej onyttigt vara, at meddela de rön jag förfarit 1 Bi-fköts- len, under det jag den fnart i tretio år med all möjelig upmårkfamhet och flit idkat, jämte de anmärkningar och fölgder jag tycker mig , med fåkerhet, kunna draga deraf: med ödmjuk an- hållan, at Kongl. Vetenfkaps Academien, fom med få prisvård ömhet, jemte andra, fynnerli= gen vårdar denna nyttiga och nöådvåndiga hus- hålls-grenen, tåcktes famma rån och anmårknin- gar fitt bepröfvande underkafta, huru vida de kunna anfes vårda något rum i Kongl. Veten- fkaps Academiens Handlingar, och fåledes all-. "månna göras. ORO | FE | I. Rös 236. 1576. Jul Aug. Sep "Yt Rogen "Jag uphåmtade en gång en Vife, hvilken med några Bin, fedan den andra Vifen bärtflu- it med fvårmen, var qvar i den nya flocken, «4 hvilken jag nyligen famlat famma frvårm, lig- gande under en bit af en Honungs- kaka, hvil- ken Bien fatt, under det de i några dagar med. ; (0) . . , . j Ku . ; ST . SR 3 otvå Vifar i flor oro varit tilfamnians i ftocken. Den ena vingen var genom honung faftklibbad, 1å at han ej kunde flyga.. Jag lade denna Vi- fe på handen, i tanka at atklippa den ena vin= sen med faxen, och fåledes kunna förekomma, at han, med de få Bin, fom voro med honom, ej måtte flyga bärt. Men 1å ofta jag kom vid . honom med faxen, lopp han undan; dock utan at gifva fig ned af handen. Jag efterfatte ho- nom. derföre få mycket fåkrare med faxen, tråf- fade och tryckte honom något hårdare dermed, Hårat retades han åndteligen at fticka Kaig i han- den; 'men lemnade ingen gadd, fom jag! kunde fe, utan allenaft en liten fvart prick, efter fig, Sticket förorfakade ej ftörre fveda, ån lådan, fom plågar kånnas af et Bi, fom fticker af våda, utan at vara förbittradt. "At ban ej måtte ftic- ka mig ån en gång, och täledes förlora gad-= den; ty pricken inbillade jag mig allenaft vara gift, fom Vifen med gadden infört; lade jag hönom ifrån mig, på fkågget af den ftocken, ur bvilken jag honom tagit. De få Bin, fom jag omnåmde, famlade fig dit , och då började et och annat, efter några minuter, ar vifa fig med bör- dor och föra in i ftrocken. Men Vifen blef dock qvar på fkågget, och gick af och an. Jag mas kade honom in i fluftret, och ville förmå hor SM a | / norra = SS 2776. Jul. Aug. Sept. 237 nom, at gå in; men han vånde om, och gick åter ut. Han fyntes alt mer och mer afmattas , nn bil dels han omfider lade fig omkull, fög- eller flickade fig i ftjerten, och derpå ftrax dog. AR R ömet, jag efterfkickades. en gang af min Granne, at inftocka en Svårm: Jag kom och lagade 134. at Svårmen gick af fig fjelf in; utan at höfas, Den, fom var mig. bebiclecia. blef, under det Bien ingingo, varfeé et , fom varde, andra shärkes ligen olikt. På tilfrågan, underråttade jag hos foslrike at det, var Vifen. Han Eg log fedan YNea famtyckte. NA fölades åt til 5 ac ein. jag nu til den åndan utkörde Men Vifen und= flydde ofs bågge, at vi ingendera fingo ie .hos nom. Svårmen var ganfka orolig ; flyttade å än i der: ena, ån 4 det andra träder. Jag! höfte ho< nom flera gånger in i flocken; men efter en lis ten frund flög hans åter ut. Omfider förfökte han, at åter lå in på moderftocket; Kvarifrån jag likväl hindrade honom. Han flog derefter ned 1 toppen af en Sran, EUNvekE Hörfrån. ” Jag förde dit flocken: en del lät fig inhöfass en del fatt qvar i granen. Jag förftod håraf, at Vifen var förkommen. Jag gick" dert rföre & ftållert ; Där: jag. We 5 och äter: utdrifvit Svårmen , .atr,efterföka Vilen, hvilken jag åfven igenfann, SO liggande under lakanet, fom jag Vid utdrifvan« der af Svårmen betjenr mig af, frifk och mun= ter. 238: 1776. "JL Aug. SEN ter. Svårmen fatt imedlertid ftilla; ty dels var den uttröttad, dels var folen i fin nedergång, at han nu ej fåg begifva fig til något ovifst ftål- le. "Jag uphåmtade' nu Vifen i et ftort glas, och låt heia tållfkapet fe honom. Under det vi betraktade honom, famlade fig Bien omkring ofs, och fyntes vara förbittrade, få at mitt fåll- fkap nödgades fkilja fig ifrån mig. Jag bar nu Vifen til ftocken, fom var lagd vid granen, dår Bien fatt fig, och ftjelpte' honom ur glafet på d fkågget. Bien gjorde dervid et 13 ftarkt an= fkri; at det hördes til fållfkapet , fom ftod et litet ftycke derifrån: Någre af Bien rufade då ftrax til Vifen, fattade honom fomlige i benen, fomlige i vingarna, och flögo med honom in i | / ftocken; bårandes honom, til min förundran, imellan fig. De, fom ånnu futto qvar i gra- nen, drogo fig derefter håftigt in. GR 3 NORA, En min Med-intereffent i Bi-famhållen båm- tade en gång, under fvårmningen, Vifen på fkåg- get af moder-ftocken, hvarifrån Svårmen kom, och förde honom i den nya ftocken, dit han tånkte håmta Svårmen; fom ock fkedde utan möda. Morgonen derpå, hade Svårmen två Vi- far, en i ftocken lefvande, den andra utan för fluftret, men död: utan -tvifvel ihjälbiten at Svårmen , fom ej tålde mer ån en Vile. Men moderftocken fants vara Vife-fallen. 4 Ronert, Jag kom en gång til en min ftåndftock, fom flod nog nära intil marken; och blef dår varfe et Bi, fom framför fluftret, men någor lågre, fvång- ”fvångde fig i flygten, ån til höger, ån til vån= fler, och ju nårmare det kom, ju tätare: och håftigare blef fvångningen, och efter hand alt kortare och kortare. Det tycktes vilja arbeta fig up til fluftret; men likafom genom en ma- »gnetilk kraft deritrån hindrades. Jag tåg noga-. re efter, hvarifrån detta kunde hårröra, och blef varfe en Padda, fom fatt midt under fluftret, med öppet gap; och juft i det famma flög det omtalta Biet Paddan midt i gapet och upfluka- des. Jag blef ånnu qvarftående, och mårkte, at Paddan åter gapade, ja, jag hörde henne åfven et par gånger [fkålla; och då jag i det famma fick fe et annat Bi under lika förhållande, fom det förra, åfven flyga henne i gapet, tyckte jag vara tid at afbryta denna lek. Dödade der- före Paddan, och förvarade fedan ftållet emot flera dylika håndelfer. | s. Rönet. En Bi-egare, i mitt grannfkap, tog en gång faft Vilen, på fkågget af en flock, då han fvår- made , fångflade honom och afklipte den ena vingen. Införde honom få i den nya ftocken, dår han tånkte intaga Svårmen, fom ock lär fig lått derefter införas. En eller flera: dagar derefter, fants Vifen vara utkrupen från Svår- men, med några Bin i följe: utom andra ftållen, fants han en gång upkrupen i et tråd , åfven med några Bin omkring fig. Han infördes hvarje gång han tråffades; men förgåfves. Ändteligen omkom han, och Svårmen gaf fig til moder- flocken. Ca RR | i) | ) ; An- : Alosbrlönl sidan Iy Rångt;> 1:60 Vilen har tåledes icke” ällenatb te utan Aicker åfven. dermed. Tvert emöt. hvad Herr Kock och flere fäga. OM "02:0 Bör man med flörtta varlalmbet hattdrakt ; Vifeny når man får tiltålle at fånga honom. OR 1: Ö. Synes troligt, at Bien, då de dl; yga lång våg, måtte båra Vifen imellan fig; få myc - ket mer, fom hans vingar, hvilke icke åto törs re, ån Arbets-biens, ické tyckas kunna Båra häns förre OR lång våg. Detta åt defs utom äfven Ia möjeligt, fom det, at en And bår fina ungar pa ryggeb,. når hon Hyget. Ock til. hvad ånda har altid Vileh et litet fälllkap, med bg af Bin, om de ej vore hans ledfagare? 20 Bor män ffrax, når Bien börja fätra fig, och medan ån en ftor del af Svårmen flyget i tTatten, håmta dem:i den nya ftocken eller kus pan; at de ej måtte få tilfälle och rådrum, at taga Välen, och med; honom begifra SE få z IBN Vid 3. Rinet. SEet är ganfka sfvontyrligt at tåga. fat Via fr. nåt et Bi-famhålle fvårmar,; och föra hos fom ifran in modet-ftock; 1 fynherhet den, fom vilar 12 på fkågret, 1edan. Svärmell är måft ut flägens hvilket likvål Hert KOCK lårer: ty håns da kany ar NAR ba derigenora blir utan Vite. Vid 4. Rönet, | Ng i ö Gtoddt och Paddor g götd mycken (Lidl men jag har dock ej förmärkt, ar de hindra | fvarmn ingens vtivd 1776. Jul. Aug. Sept. — 241 2ido Man bör hålla Bi-gården fri för grås — och mycken ikugge , hvaruti lådan ohyra trifves: "man bör icke bygga honom brede vid brunnar TOR S. ROREE. > $1:d Är det åfventyrligt, ar afklippa vingen på Vilen: kan hånda, at Bien ej äro belåtne med en ftympad Vife. vå År —2:0 Bör man ej tvinga deffa kreatur emot deras natur. - födan Rs RER cd. BE TERS BENCT QWIST ANDERSSON. > Cap. 3. Om viffa tilfålligheter vid Stens ; CE en kols gruvor 3 8 | —. vånne betydande tiltålligheteråro myc- . ket allmänna, få vål vid Newceaftles fom merandels vid alla Kolverk: den ena år, -Flötfernas atfkårande., och den andra, deras ut- Vidgande: den förra håndelfen utmärkes på En- gel a med ordet Die, hvarmed egenteligen för- ås fjelfva den tillåttande och atfkårande gån=- gen eller Flötfen; och den andra kallas Swell; ( Swullnad ); då man i fynnerhet dermed hafver affeende på fjelfva Kol-fiörlen, fom utvidgar fig nga MER Q eller | gt eller förfen” tråflas,. hvilken tållan' fär FR VR NV RR a äger a på ia Qål lc i i sjockleken,. och derföre låges vålla, RN | ST ve ÅR SE 6:12. Når en täskane tillåtrande ” gång affkår frenkyg fötjer ofta den verkan ocktå meds at flörfen varder flyttadreller kaftad högre up el- Jer långre, ned; | ibland” allenaft: nagra alnar ifrån dels förra låge , aven ibland 40 ul fö fartnar.. 'Om denna Kol flårfens flyttning fker fiedel; ätt, hälles det af Grufve - förfårhe för ct båttre tec- 'ken, ån om den går högre upp: Deffedi kal= lade D/kes föra ibland en Stentart, hvars: bland- ning beftår af förftenad Lera, fin Sand och Skim- mer, och ibland af en brådkelig' fer Feta fil med klyfter : de råkas af åtikillig tjocklek, på fomliga ; ftållen allenaft af några alnar; men på andra åter, af 9 famnars och detutöfver: Deras dtållnings emot dexaffkurne Sten > och Kol: - lagren oifver tilkånna, hvar. .defle baget, "om de åro Byen böra igentöl 125 > YEN högre upp el- er långre ned, ; Innan fådant kan ker målte: den adlkämade gången (the Dike) g oenomflis med:en förfök knings-- ört, töm dalpagej där trangatte man kan. Det år genom, erfarenhet utrönt, at affkårande gån- Bar, når de falla fned- vinkligt emot en annan ang eller flöts, meråndels flåpa (amma gäng an förs med" fig et diycke at de fidan, där aflkårningen utgör den mindte vinkelefi. Deraf har man gjort fig en regel, at igentaga den flyttade gången” eller Hörken, på Uct latter, at affkårande klyften genomflås och efrerföljes ifrån "den mindre affkårnings- vinkelen , intil defs gän- 'Fele. i I TE ad vå > pi a Ey 4 Om | Öm nu ab (Tab. V; fig. 5.) vore en Stenkols- Hörs, affkuren vid 6; af en Med - vinkligttils tåtrande gång (Dike) de; ochtillika flyttad "hö: er upp eller långre :nedery: 1å igenomflås ”förft re uEPp. sg (d RS » ty föm utgör emot Kol-Aörfen den mindreaf- — fkårnings- vinkelens alt ul f5 sdår den affkurne > ma fått förbållet man fig, om Kol:fötfen gf Vore under arbete del förlorades vid fs genom — åffkårning af en få kalläd Dike de; fomi genom: öch icke vinkelen g.6 e: Den förlorade och flyt- tade, Stenhkols - Hörlen a 6 tråffas omfider vid b3 och plågar gemenligen bibehålla defs vanliga flåll- ning ; tjocklek och öfriga förbållahdé; til def en ny Dike infaller. - Andre fmå tultålligheter,; fom med förenåmde Flötfernas affkårande och Hyttande kunna vara följaktige; få icke i det Dutfats: EN Så 2908: Det andra tiltålligheteti; fom årimys- ket vanlig uti Stenkols- grufvorne, nemligen; Hen 1å kallade: Sweity sy beftär deri; åt Aötfen Ut- vidgar fig, och gemenligen på det fåttet;: art bortnen intagew en krumlinea, då taket något når/ bibehåller en fåt: derigenorm vinner Aötlen en anfenlig tilökning på defs måpgtigheti och år fördenfkull en fådam Swelly uti Kol-grufvorne 4776; Jul, Aug. Sept: — 243 fammanhang , "at deraf kan dragas någon allmån den affkårande klyfcen des gehom en lien fök= nings Ort ifrån b til cy; och fedan efterföljes ifrån > nedflyttade Aörfen g fi omfider råkas. . På fam- "Vinkelen & h d blifver ledare vid upfökningen, 7 anika välkommen: Det hånder ej fållan; at. Flörlens utvidgande på — remmen. SAR. ÅN ; , 4 RR 9 detta fåtter intäger en. (4 244 — 1776. "Jul. Avg. Sept. NAN EFSNRTRG LR RN 4 SNR & få | öd STORT RT a fn långd af 150 yards eller 450 for, då tjockleken ofta INäxep ifrån, 3 ti.6, bPleyisera miner acne Man har icke: kunnat:i akt taga några. villa 20 ofkiljaktiga följder med deffa Swellies, utan plå? gar gemenligen en Stenkols -flåts, fom under” gatt förenåmde tilragande , återhåmta dels. vänli+ ga mågrtighet; utan några mårkbara förändrine gar på Kolen ; fom likvål: kunde förmodas. 5.4. Vid Stenkols- grufvor år fran ofta be> fvårad af få kallad Damp (eldtångd luft) eller foul air; det år en ofund dödande luft eller ån- a, fom ock kallas bad air. Det vil påftås, at eldtångd luft icke gifves i någon Grufva, förr ån man kommit under våg -lincen af vattnet uti Hafs - ljön3. men den andra dödande luften på många ftållen högre upp. Ingendera lårer ännu vara vål kånd i anfeende til beftånds-delarne$ men bågge två åro nogfamt bekante til de ela- ka verkningar, fom deraf äftadkommas. — ' Den förra år af mycker eldfångd natur, brin=. ner af med mycken haftighet, och finnes hafva ganfka ftor utvidgnings- kraft. Man har exem- pel på, at 20 mennilkor : och flere håftar i et ögonblick , .når den tagit eld, blifvit deraf dö= dade: defs förhållande kommer nåra öfverens med krutets, i anfeende til eldfångdhet och utvidg- nings - kraft med knallande:. den fenare åter igen - brinner aldeles icke, men dödar, genom defs vers kan på Lungan, både mennifkor och många an- dra "kreatur ;- och det! nog. haftigt.. = cc > $. 5. På de flållen, dår eldtångd luft plågar upkomma , målfte all. varfamhet med elden ta- 0 ct 5 n | RN PRV NR fr Me SM | ; ) a ik 73 76: kala ve shall 245 SE ch ån Mil gifvas a låkra varnings- PreCked! Md du fä HAVRE mr $ja fig för de utvårtes Grnen, lälom lukt | Mm ak &c. icke heller kan man af någ on vis fu på andedrågten' låra fig urfkilja, når den | til förre eller mindre mån d Tamlad. - en IN erligt. år, at åmnen 'utaf Våxt- Riket , fåfom det vill föregi fvas, ingen : fkada' tagå, när de fat- fa eld och brinna af; men 'utur Djur - Riket; Man all ting. Kolgrufvorte i Whiteheaven, fom åro ibland alla 1' England - drefne på första K djup, ångt "under vattubrynet i Hafs-tjön, åro oekiå framför andra, befvårade med Idfängd hift. Via tåller n gifvas, dår en fådan lar fintes gåns fka litet ammanpackad: "fattar åndå eld; de brinher> af; utan» någon explofion, 'hvarföre' ock Grufve- = drångarne c dermed plåga roa relande, bås de at fånga och tånda eld på den farmma. I-or | -' Många förfök åro gjorde, i afGikrt år öka vån der-våxlingen, och ar derigenom befria Gruf- vorna iftån den eldtångda luften: många årö ock anftålte;' blott i affeende at! förekomma dels an» « tåndande; i det man bjudit ti til-ar begå fig utan ljus eller hörs hvilket ånriu fom oftaft: måtte tagas Pakt, mot den tiden man våntar, at dens na luften famlar fig och vardet farlig. 1 «Man bar fäledes i detta :affeende förfökt: en kallad Flint - eler "Fire- Mill. (Eldqvarn)', gjord fom en Lyckta, med et litet hjul "eller en vals i in- uti, af hårdadt Stål, förfedt med en hyef: på ena åndan af de utom. RN ae Machinen! år ra a Nå an bäras as Under Mag en : ”Efnot då fa ful lg. I Nl UEmör förenimtide Stål- hjul, eller Vals är -å fa på. det fåttet. tåltad. titi en tryckare, a den kan: hållas huru hårdt. man behagar NE hjulet. med den ena. handen, under det män hvef= / var med. den andra, och. derigenom” gifva eld: ; af fkenet deraf har man trodt. lig, vara. betjent i i fället för ljus, . och det; utan fara för den. elde tångda. luftens. antåndandes men bå SR del arne hafva fMagit felt: ty utom det, at. machi= i ner icke. tjena til vågledande genom de mörka Grufve-rummeén, 1å vål och fort fom. .vederbör, eller til ljus. nog på de Here arbet Rign ib man: icke heller derigenom” kunnat 1 indg j å olyes kor af den eldtångda luften, emedan LIG f - gniftorne. uti deffe. mackhiner. blifvit antänd, "At öka våder- våxlingeny och dermed; lif af 'med eldtångda luften; såro en fortivådertrat= tar eller Ventilatorer förlökte, fom: kunna wvåns das" ömkring huru man behagar, och aluid: hål. Jas med den concava fidansemot vådrety at håma ta frilk' luft; och föra den neder i' ”Grufvan ge nom” pipor: eller fyrkantiga trummor, fom: från deffå ”Ventilatorer löpa. upp: ifrån; öpninigen är Schaktot ; ånda nedvtil: ;Grufvebotthen. .Sådang brukas på årfkilliga dållen med nytta, i fynners het vid Bly-och Gallmey -Grufvorneri Södra Valés; men at fåtta + rörelfe och afföra den elde tångda dukter, göra” "de icke tilråekelig »tjenft, och nyttjas detföre icke rer nu mera oa Stene kols-Grufvor. | LARS Re Ha De tå kallade är Bier (Luft- P OM eller Round - bonfes > ; göra båfta verkan, at fs öra Mera nåmnde oldångda luft, ÖVärföre de ock å åro vid 1å- ia 0 WO We SR. EN 1776. äl Aug. Sept,” 247 ”dådane Grufvor, fom dermed bebväddde. åro, söta ver alt inrättade: De byggas af Tegel; ej långt j fn Sehaktet, och hafva altid en. Conifk otöRTa rt med affkuren fpets. ; ; Ifrån Schaktet, vid pals, g famnar neder. Je Dagen, drifves en. liten Ort, fredt upp emot. SRS 1å ftäld, at den kommer. i dagen: på ena fidan 'om Schaktet, 3 hög git o alnat, der- ifrån. Denne Ort eller Trumma göres 13 tilltar nar, vid, 1 fyrkant, och förtimbras på båtta tåt- ES tet, RR om den kommer at gå igenom löfa. jord-" bv warf, fam; förles. and ar den 4 varder i SRNG I ända ned FL fed RAG Sep ena. Near a chakter åt, ochsledes. vidarey genom brott,: hvart man behagar, in ut! lädana Girufvo= -rum st hvilk a man : funnit vara af eldfångd, luft mått be- ns Midt. Öfver Öpningen: af denna:trum- app Å dagen, kommer: förenåmde Air-Pipe ul byggas, aldeles cirkel -rund, inneflutandes Bela; Öpningen til nåmnda trumma, och år: gemenligen; vid foten urvåndigt. ar drag lamt vid FAP. af i alnars Djametela no! Högden har jag: fdr föränderlig, LER 8 FN 97 til ra mch dre alnar, famt dervtöfser. - Murens tjocklek .år. vid - pals t8-tum, På en 1da a nederft vid foten, år en liten ingång med ört före, ejftörre, än at en karl tHipper in, I har at fyda med elden... In uti denna Pipa häng er en Lampa: eller13 kallad Stove; med jtän= EK (ol fom. fråndigt. brinna, och åtven itända nn eldrångda” löken, fom drages” hit "och brin- Lägg ner ä I 248 1776: Jul Aug. Sept. ner med ljus låga högt öfver tappen af mera- nåmde Round-houfe, men finnes altid få förgle- fad, at den aldrig, når den fattar låga, gör den minfta explofion. | Denna inråttning finnes befkrefven uti £” Are 4 exploiter les Mines de Charbon de Terre, par M:t .MOoRAND, pag. 248. &c, och atritad på Planehe XII. Fig. s., år ockfå den enda man funnit nyt- tig til denna Luftens afförande och förminfkan= de, emedan den icke på ta kärt tid, fom eljes, plågar famlas och condenferas uti de Grufvor, där dylika Åir- pipes blifvit inråttade. Icke de- flo mindre måfte åndå, fom förr nåmndt år, all noggranhet med elden nedre i grufvan i akt ta= gas, i fynnerbet om långre' tid förbigått, på hvilken den eldfångda luften ej tagit eld: ty efter tådan håndelfe, år man altid för någon tid fåker. 7 Ce rasa BIRROS TR TRE = Det vill af flera förtåkras, at fedan eldfångd Juft atbrunnit , kånnes en fråmmande oangenåm lukt , med tydligt Svafvel-os, fom likvål ej fkal göra hågon fkada. "Man har exempel, at folk 3 LJ nedre i Grufvan, fom funnit fig vid i haft, ar kafta fig neder framftupa, undanfluppit vidare olågenhet af den itånda luften, ån at liten grann brånnas; : men fådant ankommer utan tvifvel på Grufve-rummets högd, och den fammanpacka- de eldfångda luftens mångd, huruvida denna ut- vågen kunde lyckas eller ej. i $. 6. Den andra forten ofund luft ( foul Air)» fom ockliå ibland vifar fig i Stenkols-grufvorne, år af den -befkaffenheten, at itånde ljus, blofs &c dår utflockna, hvarföre det ock blifvit BES as NR OR Ky oh I j 1776: Jul Aug. Sep 29 fedt får et det fåkrafte prof, at genom deffe me- del utröna, om tädan luft är tilftådes eller ej. > Mennifkor, fom deraf blifvit angrepne, men undgått döden, hafva beråttat, at de föga haft annan kånning deraf, ån tyngd i hufvudet med SN k flark fömn, fom haftigt fallit på dem. = 007 > "Denne dådande luft år icke tållfynt, ochiic- ke egenteligen tilhörande Stenkols-grufvor; ty man har många exempel deraf i andra Grufvor,' åfven fom i Brunnar, Grafvar och underjordi- fka hålor: år, åfven fom den eldfångda Luften, mindre kånd wil defs verkeliga beftlnde> dela ån til dels elaka verkningar, och til åfventyrs nog fkild ifrån Tyfkarnas Berg - Schwaden och den fkadeliga änga, fom uti Guld-och Silfver- Grufvorna i Spanfka America, år allmånt kånd dera! den upretar den håftigafte magljuka hos Grufve - Drångarne, hvilken hittils ej /kun- nat botas genom andra medel, ån tvånne Örter från Paraguay, Camini och Yerva con palet, bru= kade tilfammans uti infufion eller deco&t, af hvil- ka Örter årligen måtte införfkaffas, med Cara- vaner från Buonos Ayres, en myckenhet, fom gemenligen utgör et 'vårde af en Million Stäck VÄNTA Ren ON gon EINES Vä Alla medel, fom med fr amgång blifvit för- fökte, at athjelpa nyfs omtalta ofunda Luft (foul Air) utur Stenkols-Grufvorna, bafva kommit Er tå ; + Å ön NM än på Våder- våxlingens förbättrande. 0 (Ferefåttving + nåfa Quartal. ) - SR fira LE "BESKRIFNING på et yet Örte- genus, kallade RADE- in MACHIA,; hvilket redan utaf RuM- PHIUS blifvit afriadt och; faftån ofull+. -komligen; befkrifvit ; men nu efter vä ih a RO dd noga mr Tr af VR CARE PETER THUNBERG, M. Dp; jä SS DE å n nm vktRNie Botaniquens ica. bör ER Ae 4 lenaft hafva fin. upmårkfamhet flåld derhån, ar ifrån aflåg(ne lånder uptåckadådane Örter , fom, ännu åro .den Botanifka verlden.. aldeles. obekans; tes utan åfven på det högfta. tracl Klä ti a klarare ljus. fålla de Örter, . fom i gamla. tider, och före Botaniquens réformation, blifvit. af. an=. dra upritade,, och antingen helt .obegripeligt elx ler, Tanfeende til Vetenfkapens ÄN Ands BEA på. et ofullkomligt. lårt DER ee Re Under. rhina. fleråriga . reforga har, jag. hållig dem 2 tvånne punégter, för mina förnåmfta. Ögons mårken. En. månads. viftande i Batavia, har ic= ke tillåtit. mig, at göra mycket. långa bra excurfioner; 3. men, SE de Samlingar. jag hår gjort har jag nogfamt fedt, at Java eger ganfka myc- | ket, om. icke det måfta,. gemenlamst med Am> boina och devåfrigé Moluccifke Öärne , fom ligga tått in til Linien, och alttfå näftan un--: der en och fammå den: brårnånde Solens hégd, ] Derföre beflöt jag, ara, Jå mycket tiden och SA | / om- oplr Pla 35 kd p bss Se ge räv lemnat i nike Sö ions: men hvilke hittils, i lynnerhet til de få ange- ; lågne frustifications- delär., "icke varit för Bo- tanrei: noglamt: sbekante... RA förnåm Herre hårs fides, fom icke år en blott ålfkare,. utan åf- ven en god kånnare af Örte = veten (kapen, har redån: flera. år anvåndt mycken måda och kofté nådirril: fanma åndamåls "vinnande, och til den | änden famlat, utom torra fpecimina, blommor och frukter af tådana .tråd,. fom i flafkor, fyl- de med Arak, blifvit inlagde, och: til en och afinah Botanlcus i "Europa. öfverlånde. "Samma ällety" atv bete: utom flera andra. «detta; rådg. fod; jag nu har den åran av befkrifva , och kbäkter; jag, anfedt för: dubbel plikt , at efter ; once: pn mia, fört. emedan Han: fjelf å år en både äl vare och kånnare af INTE a RAD DEMACHIE Jägrets befärifring, MN Bores Mafeulini, Sd pa FARYa nullus, Amentum ky liodriskipr, ER : Paid enfim ineraffarum, fpichameum, osand = > Ibusttotum te&um. (COROLLA Petala duo, oblonga, concava, ob- « tufa, villofa, alba, filamentum ineludentia. STA: Z i öd i Herre hat åfven fkaffat mig det" önfkeliga til: x 3 252 3776. Jul. 3 STAMINA. Filamentum unicum dära. 4 ärdinn corollam, filiforme, diaphanum, ADR a jr roll longitudine.. —Antbera pyramidalis, lava. = a & a vå t Flores feminei in eadem arbore. RR ER CALYX nullus. PIE DRA ge germini- bus teétum. 4 EOROLLA pilla. sa ET REN Af Yi PIST. Germina convexa, fexangulata, frequoa- I: Bilimna ov : Stylus filiformis, perfiftens. LURA TORRDG 0 ; Stigma unicum vel fepius duo, . cab ia, res voluta, lineam longa. PERIC. Pomum ovatum, muricatums carnofum, ; multiloculare. fd FR Semina multiplici ferie fdiberslag ot lique” tris ”guetra, carne ARN SDR Mag ivudis né juglandis. nd 2 abtd sr — Nucleus albus, cortice tenui brunnés ”öbdus Ctus. €Ebharabter generis: &. Cal. 0. Cor 2 NA k ” 8 sak 0; ce la bra : Pomum multilocularers. 3 Kocus i in sy. Naturae; Monoecia Monandria poft Ceratocarpum. Nompet I var jag giving den, til en Vilda FN b nelfe, af Herr RADEMACHER,. Halen öf- Ner Batavias SG Sökes JT RON Ja FRAS VA BASEN EN nd PASTE I AR AT : 2 äA” SR Käg. Sept. 253 ar TN Her ifning på Jagen ; fa RE ineifa: foliis inciflis: | 3 Batavias invånare kalla den Broodboom ; eller NRA add "Succos: - ig | + De Malijer källa den Succong; &) Suecong | 0 ”eradjja, och 8) Succong timboel; —— Soccus lanofus f. Soccus Capas eller Kätoens — Soccusboom, Rumph. Herb. Amboin. tom. CITSp. 418! tb, 32. — Soccus 'granofus f. Soccun bidji eller Korl So kamboom, Rumph. Herb. Amboin. tom. ja Pp. 112. tab. 33: Socks filveftris f. Soccun Utan, eller ilde Soec- - scunboom, Rumph. Herbar. Amb: tom. I. page Ir4. tab. 34. sd Visar på Java, rundt. om Batavia, på Am- "> boina och -ånnorftådes. "Roten beftåndig. CAULIS, Arbor ere&ta, fuperne ramofa , quin= nn HÖR: örgyalis, craflitie hominis. Rami Ba tentes. FOLIA älterna, petiolatå, oblonga, ip mes. dium incifa, novemlobata, integerrima, vil- lofo - feabrida, patentia, fupra viridia nervis pallidis; fubrus pallida, bipedalia, pedem la- ta; juniora minora, plicata, vilcida. Periolus fubtriqueter, villofus, pollicaris, craffus. Si pale juniora fölia involventes,; due, feffiles;, | i lanceolat&,; acuminat, concavX, integer- > Time, intus glabre, extus hirfutie,. deci- du, pälmäres.. | . FLO- 3 bb "254 2776. Jul. Aug, Sept, "FLORFE 1S-in årtal tamul is axillates, mafeuli & ferminer" diftinéti id :€odém »ramulo, : pes . duneulati. Pedancalas fubteres, erectis,' Vil: 230 lpfusyr bipollicaris 4: Craffitie. fere digiti. - omogna frukten år grön och härd; mögen blie oden löfares. gulnar någotsiår ofta Jå for fom et barnhufvud, s och Red ren 9 00eagdlig | lukt. rn Y NG SU > Hårat äro tvårine värlatiotier i. NR jr Pericarpio tterilt, muricara, fule inter germina reticulato; piftillis breviflimis, fes SC ominibus minutiffimis: non fecundis; "7 dh Pericarpio fertili, gefminibus piödudtis & piftillis longis echinato; TEMA ein 2419 repletocf 2 RANN I js: Frukten nyttjas på Följ ahide: [äte avetkl. 0. affkalad ; Tkuren i fydkens och” 'kökad i > vatten ined "eller titan täcket eller: fyrup. B. åtes antingen affkalad rå, ehuru dökter år vidrig, ellet nyttjas tjelfva kjärnorna 3 >. fom antingen ftekas och åtas på famma, fått "fom Cattanier, hvilka de i "Tmak likna; ert. "7 Jer kokas de förft i vatten; och fedan med fyrup, tils de få faftare confiftence: i dets ta fenare fallet Smaka: de nåftan forå magna ; del eonfredre ss | Stammen, grenatne, bladen söka bmogna fruksl ten ega en hvie nisi sh "Tom: ftelnar til en. kåda. ; Ni of R 6 integra: fatlis: indivifis, = CARE på M fataRalP ESR och fri [4] kten AR | ja” Ra Sat SE SB NE rd 4 + d i > AN | CER 6 Jul, fö Sept. 255 GALA | fra bi odm3 Rumph. Herb. Amboin. tomslI.:p. JM 1945, EET — Saecus arboreus minor f. Tljampadaha, Rlopb. > Herbar. Amb. tom. I. P: 107: tab; 318 fa Växer. på Java, rundt omkring Batavia. på Am- boina. och andre. orter, MR Rate, Stammen. Grenarne och Blönstne a åre påstlerraj likafom .på det förra faget. I 4 > 2 - Ny 4 c 10 | FOLIA alterna, petiolata,. övato-oblonöd, ob- Fl af cum acumine obtlifo, inte gerrima, in- ' divifa, nervofa; föpra läte viridia, Ievifli- ma; fubtus pall idiora, 'pilis rigidis hirfota, ”Patentia, PR Pe Re SS är Kber. pollicariser 0 cv — Ramuli pilis longis rigidis. hiefuris/ uti etiäm pedänculi. 10 gal, ut in priori. : j få 3 Ä Mm tt i iv + Såg d. ÅJ Jönir se MV 4 i - t f ; | är IC 1 4 i | rg & dh ch ? £ & AN i 0 RE CR fo an EN / ul 5 ja BMA ” av ; k vi ; 2 ss "Ar | act v gl AR b a Ro z fv ; jä n i ö i; k 2 in ; | > pu E 3 N (är pp; SÄ fö YR MAST Syr RAT ST NG VÄNBI RIKTA GR, GREP 6 a NEO GR ES ; ip + X ÅAR a Ny ') öv FÖRSTERIVINEG På de Rön, fom åro införde i detta Qvartals RN Handlihgårsikå.. dad ae | tterligare onmärkningar om Alun-tilverke HF ningen; äf TÖRBERN BERGMAN 197 "3. Utdrag af Hjäroftatifka förfök, fom blifvit" anfäldta på en Sjö-refa imellan Sverigé och — 4 Chinay åren 1774 0ch 1775; af P.J.BLADH 189 3. Rön; öm en gexom ympad Skabb botad ögonm- — fluft; of Dir JoHAn G. HALLMAN = 210 4. Anmårkna. vid föregdende Rön om yrmpad > Skabb; af JoH. LoR. ODHELIVS + 214 $. Problem, at ifrån en gifven puntt draga e&x "= Fdelinia, normal til en gifven Parabola Apol "> foniåna; af JoH HENnNR. LInDQvist 31f 6. Rån om en Catalepticus; af ARVID FAXE 216 "9. Befkrifning på fåttet ar fånga Båfrar, Tom > brukas i Kafamo Socken utt Kimi Lappmark; äf Ec1AstlAGUS Sot Este 218 8. Rön, om de växters fom dtas eller förkaftas af Svin-kreataren; af P. HOLMBERGER 221 = 9. Rön uti Bi-Skörflen; af DANIEL MAG. ALGREM SSE ENTRE 234 Fortfättning om Engel/ka Stenkols Fiörfer; af Bencrt Qvist Anderflon 0 = 241 Bejkrifning på et nytt Örte-genus, kalladt RA- DEMACHIA , hvilket redan atof RUM= PHiUs blifvit uprivadt och> faftån ofullkom- ligen, befkriftit ; men nu efter fexual-metho- den noga under[ökt; af C.P. THUNBERG 2f0 / - = II No SA 1 / 3 — vå = NE å > pe a ee Sage) vr Få EA s - -— 23 u FA ee SR , i ' - - - pd - SENNERR 3 - J AS Tr : - of - i 2 fs 2 - SS ) - i - = - 3 Ny " Så KS ad > E ja er SE Nä - Å ”& Fr - oe ST WT . i v ke AS - v - 2 g Så Ba 3 E | - 00 N fs Er, 3 WO Ke S i » AS - a - k AA ENT mr on FR NP LR AR AS Er SEE ER Ar ng så & bean 60 OR 1 ON TAANS NYSS LI a fi = — ji slö pd SKR oc CC KonNGr. VETENSKAPS NE FITTA GADEMIENS Arad För MåNADERNE Fox CTO BER 9 NoOovEMBER , DECEMBE R 3 FÖTT År 1776, oo PRZES ES, I Hans Excellence Herr Riks- Rådet m, M; Kölaon CARL SPARRE, Svenfka Brånvins-åmnen, utom, paånmäal, 1 RARE t mnen, hvaraf Brånvin kan produceras, åro 1 Våxt-riket vidt utfpridde, och af en ganfka ftor mångd. De kunna i allmån- indelas uti tvånne claffer, nemligen , dels i R EE fart $ Pa NS Y 2 ä ; MN ä6. Då. MNörå pö farineafe eller m mjölbaltiga, dk dold i lådana, föar | ”hyla-&t Moser På bägge flagen år. då värt Fådernesland god tilgång » dels af de vildt vå- ; xande Vegetabilier, dels ock af dem, fom ge= nom culture lått få ar frambringa. 2 | Om nu frågan blifver , hvilka vegetabilier hår i landet finnas målt tjenlige ul Bränvims- bränning, utom Spanmäl, få år famma fråga fal mycket vigtigare, fom, då den riktigt befvaras, uplyf es: ej ”Hiet €0 anndn åfven 13 Vigtig frågaj. angärnde de åmnen, fom 1 dyr tid och (panmäls-- britt kunna gå til folkhopens föda. Det år ges nom e€n dageliz förfarenhet öftridigt, at de des lar i fåd ock frukter, fon utgåra föda för DS nifkor och djur, blifva, vid det brånvin af dem beredes, förvandlade til fpirHus, och at refidu- um /eller dranken liten eler ingen förmåga: fe- dermera har åt föda. bor tyckes håraf bö- ra följa, at vegetabiliers födande- egenfkap fkul- le kunna m ärar efter nia mätt fläck, tom de gifva AES i mer eller, mindre myckenbors Man Yelar ej, om man antager fom gifvet, at alla de ämnen, fom antingen gifva (pir; itus, els Jet, på armat lätt handterade 3 utvifa en limrhån- de egenikap, åro i famma man tjenl iga ämnen til föda för folk och bofkap. Följ jakteligen, med det. jag upråknar ämnen för brännevins produ- cerande, (å upräknar PE ock med det famma veget us fom, 1 Ga I fimplicité lämnade, föra må åftadkomma ea god föda, och tåledes åro tjenlige at nyttjas, i brift af fåd, under dyr tid. Farineufå delar innehållas allmånnaft antingen i villa våxters rötter eller frå. ” igenfinna ej a når x At 1276. ÖäÄ Nov. Dec. = 259 Europzei'ka trådflag fådan farineufe fub- gra E å nee, fom i en del Indiunfka Palm-ftammar ommer. Grålen komma i allmånhet derut- | Öfverens, at deras frö, järnte mjöl-åmnetg sen innehålla vilqueufa delar; då fådana der- Emot gerna faknas uti alla tubereufa rötter, hvil= ka gemenligen hafva fitt mjöl-åmne inblandadt uti ett pulpeutt våfende. Om man forgtålligt från= — Kiljer deffa farineufa delar ifrån deras naturella tilfatfer, 13 utgöra de det man i allmånhet kal- Jar Stårkelfey hvilken man hittils varit van at blott förfårdiga af Hvetey men fednare tiders «> erfarenhet har lårt olfs,; ar lika god ftårkelfey jä dck ibland längt båttre, kan utdragas af de fle= fe tubereula rötter. All ftårkelfe, vare fig af "Hd eller rötter beredd;> gåfer ej Vederbörligen för fig fjelf, ehuru den förlåttes med Gått och andra gålande medel; men den låter dock brin> gå fig til en fullkomlig fpiritueufé gålfning, ige= nom de naturella tilfatfer: Skaparen behagat gös fa I de rötter och frön, fom hyfa detta ttårkel= fe =åmne. Rötterna, fåfom de fakna den vifgueu> fa tilfåtfen, åro dock långt fvårgåftare ån Så= den, fallandes gerna ned til bottnen af kårilet, och fynas tåledes obeqvåme til en riktig gås- bings undergående. Men fedan man påhittat at förvålla dem, hvarigenom ftårkelfe - delen brin= ge til en gelatinerande omfkapning, och man: Tedan med lätta fakers tilblandande, tåfom agnar och dylikt, påfunnit at hålla dem uppe, blan- dade med vattnet, hvarigenom gåften. låttes i ftånd at vederbörligen tå verka på alla defs de- dar, då har man kommit dertil, at af fådana röt- ter tå fpiritus. Ärt-flågtet har i fina frå fått fam- . R 2 b ma | «+ - N i 260 1776. 08. N ov. Dec. ma. fånkelfe- -åmne, fom: - of söfödlr Men | flår kelfen i ärterna har andra tillatfer, än I få- denz; ty i ftållet för det vilcofum, fom. fins i fägkan få finner man hos årterna en god del mu= cilago, fom, låter pfrcipitera fig med alcohol - vini och alla falia neutra imperfetta. Derjämte igenfianes ock hos ärterna fåcker-åmnet, fom låter elixiviera fig 12 med bett fom kallt vatten: Man kan ock at årter formera en perfifterande. emulfion, hvilket tyckes röja fpår efter . oléum Å expreffum, fom ej låter (0 göra med tåd; ty om man ftöter t. ex. Rag med: vatten, då far man föga annat ån en kliftrande mixture deraf. Håraf Se at flår 2 c-åmnert uti årterna åger tilbörlig tilfats , för at låta bringa fig uti en full- komlig fpiritueufe gålning. Sdckert -dmnet Annes uti växt-riket vara längt vidare utftråckt, ån mjöl-åmnet. Man igenfin- ner det + grålens famsile, utbredt ?ohela. deras - Växt. Aa del orås hafva det i tådan ymnoghet, at man'deraf bereder värt vanliga Såcker. Sjelf- va gråströna hafva ock tätt en god inblandning häraf, hvilket vid fröens groning. framfticker , och blir ofta ganfka kånbart. — Således blir alt Malt fött. "Rötterna af planta umbellate inne- hålla i allmånhet åfven Säcker- ämnet, hvilket man med ret -tificerad fpiritus vini ar utdraga, i det den flås på torkade roten, då fåckret ut- drages, och fedan genomceryttallifering frånfkil= jes. På detta fått har Herr MARGGRArT af fle- 3 re rötter håmtat. ett vackert täcker. ' Alla. våra frukter och bår, fedan, de blifvit mogna, inne- hålla. fåcker - ämnet förlatt med. mer eller min- dre på 1776. O& Nov. Dec. 261 lär (yra. MOtnom culture blir denna fyra för- — mildrad, men förman faknas dock ej uti de vildt : våxande furafte fr ukter. Detta täcker-åmne vit-: | trär ar bg ljelf uvipå en del förare frukter, fe- dan de biifvit torra och någon tid fått ligga, tåfom på Cathrin- plommon, Fikon, m.fl: Alt fåcker-åmne har den egenfkapen, at med lått- het bringas til: fpiritbeufer gälning; fedan”det fått en tilbårlig utfpådning med vatten. "Som. frukternas och bårens fafter en af nåäturen be- > hörig vatten-tilblandning > lå gåfa de ock af fig tjelfva, fedan de blifvit rå nd och” frålde | vederbörlig vårma. | Af det fom anfördt bli ifvit följer jålades: at man bör anfe alla fådana fötter, frukter , bår och frö, för åmnen til brånnevins- producerande, fom hyfa antingen någon farinceufe inblandning, el- ler et låcker- åmne; och .at deffe åro i famma mån mera lönande, fom de i förre mångd del- taga håraf; men tvårtom,, at man tår förbigå alla fådana våxter, fom icke finnas innehålla na- got af deffe bågge ämnen; Följande våxter kan jag för denna gången upgifva, låfom lönande åmnen för brånnevins pro- "ducerande. ;. Jag följer ingen ordning .vid deras upråknande3; men vid hvar och en växt ikall jag korteligen. antekna E anmärkningar j jag, finner nödiga. NN n - SOL4NUM tuber ofum , Potatoes. Gifver fist tUS genom fin farineufa del; men'år fvårgått, och ger ej der fmakeligatte brännevinet ,' få fraint &j tjeoliga tilblandningar + göras! > Man brukar fördenfkull Bemenligen,-at tillågga Enebår, för > R 3 at k NU ; | ) ; pö ; oj 262 1776. OA. Nov. Dec: ar förbättra fmaken. Af en tunna Potatoes får man, efter Herr VON AKENsS upgift, från to til 12 kannor förfvarligt godt brännevin. Denna. växt planteras låttaft af alla occonomifka växter, och år, fom bekant år; ganfka gifvande, och / derjåmte fållan fallen för mifsvåxt. Når Råg i det högfta ger 16-falt efter uttåder, få år ej ovanligt, at Potatoes gifver 407 60 til: 100=. falt efter fitt utlådes och når 2 tunnor Potatoes fvara emot I tunna Råg, til brånnevins produ+ cerande, tå hafver Potatoes ett ftort företråde fram för all råg, uti brånnevins-tilverkningen. RIBES rubram, Röda vinbär. Gifva ett fma- 'keligt brånnevin. För at tå det, kroffas båren, och gåfa jätnte deras fkal = Man underhjelper gålningen med någor tillagdt fermentum, pa det den må blifva mera qvick, eburu båren af fig fjelfva i en lagom vårma kunna bringas til gås= ning. Vinbårs- bufken år lået at plantera, en- datt med affkurna qviftar, värtiden nedfatte 3 och han våxer fort. Således kunna deffa bufkar til ftörfta mångd produceras, utan tårdeles mös da eller koftnad. Ar TT KR a RIBES nigrum , Svarta vinbdr. Våxa hos ofs vilda, fårdeles i Rikets norra provincier, och högt up i Finland. De planteras annars uti vå- fra trågardar med famma lårehet fom de råda Vinbåren. De komma ock ganfka fort til våxt,. då de 1ås af frön. Sedan båren blifvit mogna, få gifva de ett godt och fmakeligt brånneving, något aromatifkt,: uti. lönande quantités 4 I 3 REIBES Grofjularia ; Krusbér. Planteras hålft med fönderdelade rötter. Om de fåttas på upkafta= | ” Ru , kenhet, nemligen omtrent 9 kannor efter tune nan. n OA ARE RR Hö . 6 -B en ; —— RIBES alvinum , Mdbdr. Bufken våxer öfver- NR rd 2 hr deltt fitt fåckersämne, fom de hyfa i anfenlig myckenhet. Om fårfka Rödbetor kokas i vat- ten, at de fmålta fönder, och fpadet genom ut- vridning frånflas, fomt fedan inkokas, (tå får man en för fyrup. Jag anförer detta, för at vi- fa, buru anfenligen rödbetor hyfa fåcker-åmnet. "De åro fåledes af en utmärkt nytta vid brånne- rierna. Ehuru biennis, våxer dock roten tftor på en fommar, och flår vål i fpann. Rötterne kunna "ock beqvåmligen förvaras i magazinerna hela vin- tren öfver, endaft de aktas för at. fryfa, | BETA Cicla, Mangold. Är ett fpecies af Röd- baten och. förtjenar, få. mycket mer at OPEL ESR NEN oe & | . FN KE : planteras, fom bladen åro brukeliga i köken vid matlagning, famt, i förre mångd produceråde , utgöra ett "godt bete för botfkäpen. ”"Rötter- na innehålla tåcker-åmnet i flörre myckenhet än ”Rödbetornes ty då MARGGRAFPF af I fkålpund ST än SÄ er fån ÖRNEN TNG LG o ER NANG . torra Rödbetor fick 23 quintin fåcker, tå fick han hela lodet af lika portion Mangolds-+ rötter. oh DAUCUS Carota ; Morötter. Innehålla få myc- ken förma,, at. exprimerade. och inkokta faften i Kon. R 4 dd det - 264 1576. Oå, Nov. Dec b det nårmafte liknar honung. Man tillagar 1 Thu- | ringen en annan fort fyrup, i det man låter mo- rötter. fönderkoka i vatten, och fedan infpifferar affilade fpadet.. Håraf blir då en ganfka fmal e- lig fyrup, hvilken gör famma tjenft i matred- ning fom” fåcker. Således kan man lätt håraf fluta til den goda fång ft af fpiritus: defle rötter gitva, fedan de fått undergå en behörig gåfning. De låta förvara fig i magazinerna, (få Järt fom: Rödbetor, och planterade 1 flort. utegörk afvon bladen ett lönande foder för bofkapen, fom drif- ver mjölken hos mjölke- kor. ON ANGELICA archangelira. Så bekant denna våxt år på Apotheken, lå nyttig kan den ock blifva för brånnerierna. Fårfka roten, (om fermenterat,ger ett ganfka behageligt och aromatifkt: brånnevin, bvarföre den kunnde. blandas«-til Potatoes, för at derpå förbåttra fmaken. Fröna åro ock bruka- de vid de finare brånvins = deftillationerna. Väåx- ten år biennis; finnes vål til nog myckenhet i våra Lapfka fjäll; men rötterna 2 ej vara åldre ån en fommar, om de fkola löna fig vid brån- herierna, ty fedan roten flår i ftam,; 1a blir hon tråaktigs. derföre borde Räsar gå håraf anv läggas. SIUM Sifarum, Säcker- rötter. Ibland CR um-= bellater år ingen rot, fom til den högd utaf af- kaftning producerar, brånnevin , fom Såckerröt= ter, hvarföre de ock i flere hånfeenden: blifva oumgångelige. för Kronans brånnerier. ' Deffe rötter åro tubereufe, cylindrilke, föraktige. De innekålla farineufa åmnet nåftan i famma: mångd, h i fom Potatoes, och det vatten, man til mjöl-åm- 4 nets. ANTA a ou NUET JAR FIL IAN A SRSURA 7” IEEE RATES ARD SAT da DNR PR EA ; Ny L VSK NE fr "JR Å t 1 eka Å é MTG q ; nt. Oå. Nov. Dec, 265 nets frånfkiljande nyttjar, blir helt fötaktigt af ett verkeligt fåcker-åmne, fom deffa rötter, til- lika med farineufa fubtftancen, hyfa. Herr MARG- GRAF har af I (kålpund torra flåckerrötter utdra» - git 3 quintin ypperligt låcker. Man fer tåle- Jedes håraf, at Såckerrötterna med en god halt - : af 2:ne brånnevins-gifvande: åmnen utmärka fig, hvarföre de ock få "mycket mer förtjena at fam- das: Härtil kommer, at de tåla våra ftrångafte vintrar, och be hörva. ej uptagas höftetiden, utan kunna vintren öfver frå i jorden, och nåtfta vår — upgrafvas och nyttjas. "Det år för de 'brånne- > rier intereffant , fom blifvit fonderade på frukter, at vårtiden hafva tilgång på en frifk rudimate- Hav Magazinerna fupponeras år vara tomma, "frukter och bår finnas nu ej... Då blir det lik- fom en trouvaille, at, fedan jorden Sön fig, få fahänita frifka tåcker-rötter. PASTINACA fativa, Palfternackor. Defft par” ticipera til en anrfenlig del af fåcker-åmnet , hvil- ket röjer fig. medel ft rötternas föta fmak. De gifva fåledes ett godt brånnevin. Culturen år lått; de dela med fåcker-rötterna den egen- apen at uthårda köld, hvarföre de ock kunna sftå i jorden öfver vintren til nåfta vår. "HERACLEUM Sphondylium. Detta å är en.Svenfk våxt, och nog allmän: på våra ångar. Våxer hög och TtTeflig. GMELIN (Flor. fibir. tom. I. p. 217-) anförer en vidlyftig beråttelfe af KRA- SCHENINNIKOW om denna ört , .huru invånarne i - Kamtfehatka förftå, at utaf henne deflillera fitt måtta brånnevin.- De famla blad-ftjelkarna fram- fommaren fedan tjelfva: bladen börjat vifs- R 5 | | na. 266 1776. O& Nov, Dec na. De aféraga huden'af dem, och låta dem kaiftorka i vådret, hvarefter de bindss i knips, "por, och återigen bångas i luften uti folen. Der= efter inftoppas de i påfar; då de på kort tid öfs Vverdragas -.med ett gult tåcker- mjöl, hvilket i . vigt fliger til &:del emot ftjelkarnas egen vigt. GMELIN tviflar ej , at ju tjelfva flammarna, om de famlas medan de åro fpåda,vfkola gifva fam= ma taäcker-åmne, Af de nåmnde blad- ftjelkar, handterade fafom anfördt blifvit, deftillera de fitt brånnevin. Man har förfökt at deftillera tådana frjelkar, hvaraf huden ej blifvit afdragen, och hafva de funnits gifva aldeles lika mycket brån= nevin. Af 100 fkålpund ftjelkar få de 29: fkåls pund brånnevin, det år något öfver 4 kannor, och det af.den ftyrka,/” at då detta brånnevin reCiificeras, då man blott återfår hålften i mått, få fvarar det emot vanlig fpiritus vini re&tificas« tus, . och år defsutom långt fmakeligare ån korn=« brånnevin. Som örten år frodvåxt och blads ftjelkarna mycket grofva, roten ock år peren< ne, tå fkulle det vifferligen löna mödan, at hära anlägga plantager, hvilka icke fkulle underlåta at til brännerierna fournera en lånande rudima= teria, beqvåm at i magazinerna förvara. I €ARUM Carvi, Kummin- frå, Defa frön gif va vål ej direbte: brånnevin, 'men böra dock up« tagas ibland rudimaterierna til brånnevin, efter nationen år redan van vid Kummin- brånnevin. » Ehuru deffa frön ej innehålla åmnen får: en fpie ritueufe generation, !å fånda de dock i deftilla= tion Öfver en het effentiel olja, hvilken ej liter acucrar ett frvagr brånnevingat det kånnes farkt, få sd bk | hvils ä 3 es 1776. oa. Nor. Dec. | 267 Fövilker lårer vara det förnåmfta fkålet , Krirte i allmogen få flitigt brukat klara fitt brånnevin med kummin. Äfven få befkaffadt år der ock med kk | Anis> och Penkols- Tfn, MN 0 — PIMPINELLA nigra cultiveras vid Paolo an der Oder af brånnevins- deftillatorer, för ar Med roten låtta en vacker och hög blå tårg på deras liqueurer. Ty antingen denna rot öfver- —deftilleras med vatten, eller med fpiritus vini, få flis ger hennes fårgande 'våfende öfver och tingerar oliquidum, Våxten har en URIenae rota och kan ä komma fort hos ofs. 4PIUM graveolens , Celeri. Rötterna innehål= ok ert 'verkeligt Helens åmne, fom . på vanligt fårt låter frånfkilja Gg. Således följer s ar de ock kunna producera brånnevin. Fröna hafva en egen Nags oangenåmhet i fin fmak; men i ringa del lagde på brånnevin, göra de det (makeligt. SAMB UCUS nigra, Fi låder.. Som Flåder --birens fedan de blifvit mogna, åra ganfka faftfulla, få komma de åfverens "med ”allå” andra bår, ar de gifva brånnevin.- Herr von HALLER beråttar, åt man Utomlands brukar at af flåderbår bereda ett godt vin: Hiåraf följer, at man genom en fpiritueufe gåfning af dem kan tå brånnevin. Flå- derbufken år allmänt cultiverad hår 1 Sverige; gemenligen affalla båren om höftarna , utan ar. man. göt annan nytta dermed, ån undertiden.ko- kar något flådermos af dem, De mogna jäm nare i rikets födra provincier, ån 1 de norra, i BERBERIS vulgaris , Berbevis- bår. Sedan dé ; blifviv mogna, innehålla de aldeles ämne för en fpis fpiritueufe production. De gåfa af fig tjelfva, d fedan de blifvit ftötta med kållevatten; ån mer då de genom tilmålkning handteras; då gifva de ett godt brånnevin. - Bufken år vildt våxande bos ols, och på intet fått kinkug då han planteras; ållkar högder. SEN — VACCINIUM. uliginofum, Odon-eller Bldbuk. Äx en ganfka allmån bufke i fanka ångar. Båren. åro för -fyrlige, och de åtas fparfamt af allmo- gen, hvaraf plågar hånda, at de flefta. falla bort: och komma til ingen nytta. Handterade på fer- mentations - vågen, gifva deffa bår en god fpi= TU SR NA VACCINIUM Myrtillas, Bldbår.. »Våxer öfver hela riket i gamla fkogar. - Båren åtas allmånt; men fom naturen producerar ftörre förråd håraf; ån confumtionen år, 1å blefve vifferligen deffe bår en lönande rudimateria för brånnerierna. RÅ VACCINIUM Vitis idea, Lingon. 'Qaktadt det allmånna bruk, fom göres af deffe bår, 1å år dock. tilgängen få ftor på dem, fårdeles i rikets nor- ra provincier, at brånnerierna til en god del med dem kunde blifva. fournerade. : De fermentera vål, gifva en- god fpiritus, och hafva defsutom den förmånen framför defs flågtingar, at de ej 1å lått deliquefcera, hvarföre de i magazinerna läns gre ån de flefte bår-forter kunna conferveras, VACCINI UM Oxycoctos > Tranpbår. Finnas uti: ; Myror öfver hela riket. De våxa ftörre i de - nordligare provincierna. Ehuru de åro nog fu- ra, 1å gå de likvål til en fpiritueufe gålning, och kunna fåledes med förmån brukas vid Kro= ET nans vå ul vt LC UR 2 08. Nov. Dec. 269 je see. De hafva i detta hånfeende en vålendtelig préferance framför alla andra Sven- Mika bår, I det de ej mogna fulleligen, innan de | ucfkåtr vinterkylan, och derföre kunna de fam- (le 'vårtiden, då ingen tilgång år på andra bår. ; POLYGONUM Fagopyrum , Bohvete. Ehuru det äg Körer til grålens famille, 1å innehålla dock röna ftårkelfe-åmnet i nog ymnighet, och lå-- i ledes bör man vånta, at deraf få brånnevin. —PRUNUS Padus, Hågg. Är allmän öfver det mifta af riket. Den planteras litt, våxer fort Koch bår. mycken frukt, hvilken mätt förtorkas på ljelfva tråden, eller upåtes af foglar, efter gemene man fparfamt åter deffa bår. Genom en fpiritueufe- gålning gifva dock deffe bår myc- ket brånnevin; fäledes tyckes det följa håraf, at Higgbären böra utgöra en vålendrelig del af N rudunäterigtna för Kronans brån NN fårdeles "fom de ej kunna blifva dyra/uti inköpet. Om flenarne bråckas , få får brånnevinet fmak af -Perlico: PRUNUS Laurocerafas. Bladen af detta tråd, torkade eller: fåtlka, deftillerade. med vatten. cl ler fpiritus vini, gifva öfver det fmakande våfen- et, hvarmed deffe blad" likna Bittermandel. De brukas ock derföre af. Brånnevins- deftilla- törer: i Engeland, för at låtta en behagelig Per- fico-fmak på deras aquaviter. I Franika köken göra de på maten famma fmak fom bitterman- del, och nyttjas mycket. I fig fjelfva inne- hålla de intet brännevins-åmne, utan de upta- ”” HAR endaft til de finare brånnevins-deftille- rin- äv 1776. O&. Nov. Dee, ringarna. Trådet tål ej at ftå ute, utan fordrar at frias ifrån vinterkölden. Det fins i våra fles "Fe orangerier. PRUNUS frinofa j Stårkebdr ell sldabdr, Dens ne bufke våxer på vära torra och tterila backar, och mognar ej fina "bår, förrån froften kommer. shuru ftråfva deffe åro, få gåfa de dock frilkt &h gifva rikeligen nog fpirus. I magaziners na torvara de fig långe utan at deliquefcera. CRATÄGUS Ariay Oxel. - Detta tråd plantes ras öfveralt: +. Defs bår blifva mogna på efter= höften, i fyonerber fedan några froftnåtter koms mit. Båren kännas age. torra och rmjölaktiga: Genom tpiritueufe -gålning gifva de ett godt och fmakeligt brånnevin. De confervera fig vål i magazinerna, utan at deliquefcera. SORBUS aucuparia > Rönn. Detta stråds. båd mogna €) fillkomligen, innan de blifva froftbic- he, ehuru de förut kunna fe råda och vackra ut.o Som de äro oimakelige, få limnas de ges menligen at Framför Pa vederbörligt lätt . handterade, gifva de dock tåmmel igen mycket: brånnevin, I lårdeles om de ej afplåckas innan det börjat Fryfa 3 ty, efter Herr voN ÅKENs obfer= vation, får man af en tunna ofrufna Rörn- bål allenaft 2 kannor brånnevin, då likvift en tuns«- na frufna bår gifvit honom 6 kannor, PYRUS Malus; Skogs > åplen, Man har öd Riket ett godt förråd på villa åpletråd; fårdes les i viffa rikets provincier. Sjelfva åplena må vara fura eller befka, få gifva då Cider genom en vineufe fermentation; men brånnevin genom. en || bd a på 6, 08. "Nov. Dec. vt JR d A isen EP Som gemene man brukar dem ful bolkaps-föda, fa år prifev ej aldeles lå l28t. fom man borde vånta af deras vidriga fmak men. de löna fig dock ganfkå vil vid nlaare erna, fårdeles om de förbrukas lå fort fom fig. göra låter, ty de förlora något af fin. givande | sgenlkap, med det de ligga. I j Vi hafva vål någon mångd af andra frukter > hår i Sverige, fom sifva en rikelig produit af cbrån mcvin ; Men jag uptager dem d fock ej hår, efter de äro efculenta, och begarligen efterfö- ka. antingen. til matredning, eller til at åtas tärlka, lå ar det rr brånnerierna ingen fpecula- tion vore at upköpa dem. Således för! bigär jag våra vanliga Trågards- £plen och Piron, Rör [ebår j Plommon, Åivehlede: Hallon, Björnbir» Hjo virony | Smultron , Åkerbi är, Nypon; m. fd. SSE CSPIRAA Filiperdula.» Våxten år al klar på ogetna. Delfs rötter aro tubercufla, och hyla mycket ftårkelfe-åmrne. De gifva 1 det målta 13 mycket brånnevin, fom Potatoes, om de hö- fteriden uptagas Vid cultiveringen åro de dock pe längt när ej 2 bördige, fom Potatoes. POEONIA off cinalis, Peer. Roten år tubereu=: de, och innehåller. farineuft ämne, på famma fått Tom den föregå ende, hvilket genom fern FBR 5 tion går til. brännevin. fö BRASSICA lrdad, De flåfte Kil-forter kunna medelit deras tåcker-åmne rn en fpiritueu- fe fermentation, i fynnerhet Hvitkäls men förs Fr fkola utvifa, huruvida det kan låna mödan,» at Få . vå 278 70. ORANov Der at: brända: dem, Hvenfpmm Käålrötter. och Rof- vor, til brännevin. PISUM fativum, Årter. Hy, fom ofvan anfördt år, ett dubbelt åmne, fom år fkickeligt at genom behörig tpiritueufe gålning ga til brån- nevin. Om man ftöter årter med kallt vatten, få fljunker en ftor del flärkelfe til botten, och det ofvanftående vattnet [makar fött. Man bör derföre tilfkrifva defie bågge beftänds-delar den förmågan årter hafva, at gifva mycket brånne- vin. Af famma principe åro ock fröna af hela årt-flågtet ganfka nytvige til brånnevins-brånnan- de. Man har ock redan i brånnevins- tilverk- ningen nyttjat Tran-och Mus-årter, Vicker, Lin- förs m, fl. , Med famma fkål har man ock at vånta god nytta- af allahanda forter Bönor, m. m. LEONTODON Taraxacum, Pillchlin Roten in- nehåiler en god del fåcker-åmne, hvarigenom hon blir fkickelig til ar undergå fpiritueufe fermen- tation, och gifva brånnevin. Men hon bör då uptagas och (amlas, antingen helt: tidigt på Vvå- ren , eller på fena efterhöften. Midt på fomma- ren år detta läcker- -åmne Pen ringa quantitet, un- der det våxten flår i blad och blomma. Nått råfen år ingen våxt 1å allmån i Sverige, fom Piffenlit > vildtvåxande i de flefta rikets provin- cier, i flörfta ymnoghet, och ett ogrås i alla vå ra trågärdar. ARUM maculatum låter med äl lårthet plan= tera fig i Skåne, och trifves där aldeles fom en. Svenfk växt. Af alla de rötter jag underfökt, år ingen få rik på ftårkelfe, fom denna; ty hon låter 1 der. måfta relolvera fig til itarkelic helt och J ; ! | rYierna. | Så — Funripernus communis, Bnebdr: Tunehålla en myc- kenhet fåcker-åmne, hvilket ihneflutes i den pul- pas fom ligger inom" fkalen;' och år i vatten ” Vv Å i "2956. OM, Nov. Dec. 273 "och hållet, och det ofta blott genom luftens "åverkan. Men Arums- roten år, likfom frårkel= fe, ganfka/ trög - gåft, efter hon faknar de tilfat- fer naturen gjort hos de öfrige farineufe rörter och frön, hvarigenom frårkelfe + ämnet kan brins gas i gåfning. Men jag tviflar ej, at man ju ges nom törfök lätteligen påfinner något handgrep; hvarigenom man gör benne fkickelig til en fpi- ritueufé gålnings undergående, och då blir hon en af de mått lönande rudimaterier i bränne- uplöflig. Fröna åter åro ganika heta, hyfande &n effentiel olja; fom i deftillation friver öfver alembiken. Om man i kallt eller f(må-ljumt vatten extraherar båren, fedan de blifvit med den var- -famhet kroffade ; at fråna ej gått fönder, 1(å tår mån ett åmne för en fpiritueufe gålning, fom år fkildt ifrån Ifrönas oljaktiga delar; och ford producerar ett fmakeligt brånnevin. Man har ej allenaft hår i Sverige, utan ock utomlands, Tålom i Holland, Engéeland; m.m. anvåndt Ene- bår til brånnevin ; hvilket dock blifvit ofmake- ligt, efter man på det felaktiga fått tilredt det, ar. frönas heta 'ölja fått inblanda fig derbtinnan$ men man har vunnit det, at brångevinet blifvic ganfka hett och bitande. Af en tunna Enebår får man, genom det vanliga-tilrednwigs= fåttet , kela 8 til & kannorna' brånnevin.” "Utom den FER af Enebår, fom ifrån Sverige årligen fker til Holland, hår man en god tilgång detpåi den Håndeliga mångd Enebår ; fom Ännes öfver hela Ti- Sh KJ 5 : | ket g ÖN SN ASEERL ét RA FU RTR 4 s y Fa SENS Ve Wd AE nd | n i SSL ARTE fora RN NR 3 HAR 274 1776. OO. Nov. Dec: > kata hvilken, lemnad åt fig ST borttorkar, efter almogen, för briftande aflåttning, ej Soma "mit i vana at allmänt famla dem. Deffa åro de våxter jag denna gången påmin= ner mig, fom i vårt kåra fådernesland kunna med förmån . anvåndas tåfom rudimaterier för BRÄNneYANEN De producera alla funda Brånne- viner... De farineufa åmnena frambringa brån- viner i likhet med låden; men frukternas pro- duéter likna nårmare franfkt brånnevin. Enebå- ren åro de endafte, fom man kunde criticera på, då brånnevin deraf efter vanliga methoden Re beredt3; ty det blir då för mycket im- pregneradt med den feta effentieila oljan; hvar- enom det blir alt för hett och torkande til öda bruk. Men-om den varfambeten i akt tages, fom nyfs nåmndes, at fröna ej extraheras, få blir brännevinet långt lindrigare och en god » sel fundare. Det vanliga Enebårs - brånnevinet kan dock vid fina tiltällen för allmogen vara gagnande , fåfom medicinelt och upvårmande. Det famma gåller ock om Kummin-brånnevin. PETER JONAS BERGIUS. SRS ST SST SST SSE GEErGOCCCG Om Sådes-mafken Curculio granarius, och defs Jord RER ; - JOH. CARL WILCKE. | åå fver det ER Infe&, (oll fårtårer Rå» Bea och Byen til Kongl. Academiens åre é 1776. OA. Nov. Dec. 275 flrkådinde: flifrin öfverlemnadt af ln Ges néral- Dire&euren och Riddaren ACRELL, har jag, i anledning af det mig meddelta lilla prof- vet ab förenåmnde med malfk fmittade Sådes-flag, egt tilfålle at anftålla några obfervationer, dem jag nu tår den åran til Kongl. Academiens vi- dare bepröfvande upgifva. T4 > ss ; "Det uti denne råg grafferande lilla Hurt bä finnes, vid förfta påfteendet, verkeligen vara den beryktade fvarta Sådes-malken, fom hos Auf&o- s rerne, under namn af Klander a) eller Calandres: Curculio fangvineus b) eller Granarius C): Charan- fons du bled d), m. m. år befkrefven och kand åfom et fkadedjur, hvilket Herr Archiatern VON Linné, uti Kongl. Academiens Handl. 17f0 p. 180. låtter i fråmfta rummet ibland de Infeåter, ; fom fkada vår Såd, och för hvilka en hushållare bör vakta fig, med pålkrift: At: den famma åter up få- den i magazinerna, och gör dår icke mindre fkada, Ån råttor och möfs. Så låg det ock viflerligen ut med det mig af förenåmnde fåd meddelte lilta prof- vet; hvilket beftod af 1000 efter utfeendet fri- Ika korn, 266 utåtne toma fkal, 80 korn flö- SR PD ENE SEEDS 3) LEEUWENHOEK Vervolg der Brieven, 57. Miffive. & dö Aug. 1687. Leyd. 16838. - 73. KK. Contin. 2 Avokäa epiftol, 16289. Pp. ft. : CB) Linn. Faun. Svec. ösa I. 1746. D. 4903 K. V. 0 AV Handl. riiso, p. Pe DIN: Faun, Ed. 2, .n: os ; 87: Sytt. Edi 12. p 608. i nN:O I nåd DE GEER, Hif. des ärar; Tom. V. p, 239; I GEOFFR. Infe&. Tom I. pi28s: DU HAMEL, + Traité de la conferv, des grains, p. 99. / | ; läng ai | : HN | | KAN d "276 1776. OG MNov. Dee fåd och andra från, famt 87 ftycken fullvuxne och til frörfta delen lefvande Curculioner, utom de ågg och larver, fom jag redan deraf utlerasi eller mer och mindre fullkomlige uti kornen gvarblifvit, 1å at Öfver en tredjedel af den ftris dafte rågen var rent af förtårds och af de qvar- blefne kornen hvart tolfte, ja tionde, hade fin mafk; at det famma ytterligare förtåra, Bedröfveligare ålyn tyckes ej kunna gifvas för en idog Landt- nån, A0 Atle della fvarta fiender titta fram utur de urhålkade kornen, och: derftådes i all ftillhet förtåra frukten af defs fvett och måda, inöm lås och lyckta dörrar. Iogen ting i verlden våmje= ligare, ån den tankan, at denna krållande rag fkal blifva defs mjöl och föda. Så mycket min- dre lärer det ock böra anfes för en blott curio= fitet, at. nårmare underföka och befkrifva: det= ta lilla fkadedjur, fom på defs kånnedom'an= kommer, at til defs utrotande påfinna fåkra ut- vägar. | Infec&et år, foti jag fagt, en Carcalio, fåle= des af baggeflaget med härda Wingfoder och en lång hornakvig frabel, hvarpå Antennerne fitta, Fårgén, år efter djurets ålder, mer eller mindre födbrun, öfveralt lika. Storleken; en, tilen och en half, fan UNG linier, då vingfodren ut= göra inemot balfva, och bröftet med hufvuder jämte den långa fnabeln, något ötver defs andra halfva långd. -Byöåflet år kullrigt öfveralt, flått, med många utgröpte punkter , fom fitta irregu= lert. Vingfodren hornaktige, fryfva, g genomfkine liga, långs efter randade, hvilka rånder åfvenles! des. åro fint .puntterade: vid åndan åro de fkåli- ga, ati futa ihop och "betäcka bakdelen. Vine gar s RER J Ms O8. fMby. De AV jr FSS ihvarföre”djuret ej heller lårer kunna flyga. > Hofvuder ganika kårt och klotrundt, fit- ter? ti hålften inom ; den glatta ING aren och förlorar fig framår uti den långa ftytva och hår- | da: Snablen fom ofvantil år något platt och ran« dad famr litet nedbögd , men i öfrigt cylindrilk och flutas med en bredare rundning med fmaå bår, hvaruti Kiftårae åro befintelige, imellan hvilka LEEUWENHOEK förmenar fig hafva fedt en Gadd, hvarmed djuret förft fticker, och fedan gnager up kornfkalet. Tab. VI. Fig. 7. Nått hufvudet, öfver ögonen, utgå Jäntöhner sia fido-verts med en t(tyf: långre ded ; hvarpå fitta fex mindre klotrunda leder, och fift den ftörre fmå- hårade . ”Klabban; fom, efter vår CLERKS mening, tjenar Papilionerna til nåfa, vådrande och lukt. Når djuret fpringer; ftråcker det ut fnablen och an- tennerna | framför fig, fom då råckadtitet fram om fnablen,; Fig. 3: Förterne åro fex , två under bröftet- och fyra under bakdelen, alla "mått lika fkapade. Låret Mått ; puncteradt, fmåhårigt, taggigt, fluter fig med en lång och hvafs Kio, fom djuret vid gåendet kan draga in och fkju- taut, famt, lik en kråfta, fatta uti med. Plattfo- ten har tre fmå leder, och flutes med en lång två-klufven sd. > Bakdelens befkaffenhet kan hos "LEEUWENHOEK efterles. Djurets utfeende , fom bör fes med Microfcop, torde dock förtjena min= dre upmårkfamhet ; ån defs lefnads och fortplant- nings- fårt. Denne bubenito.å år, fom redd defs gelikar; dfkapad, at smed fin långa fnabel, göra öpning och åta fig in igenom fkalet på "tådes kornen: vn (ker: icke, fom man kunde förmoda, vid YURLR ; 53 ån- 278 1776. OM N åndan eHer klyften, utan midt på kornets flå tafte och kårnfullafte fida, in til renafte mjölet: åtven 1å förftåar han at vålja de ftörtta och fro- digafte kornen, at dels deraf. taga fin föda, dels deruti nedlågga fina ågg. I-förra fallet gör han större öpning, och åter fig tvårt igenom kor- net, famt fkålar ut mjölet få vidt han kommer ät, håller fig imedlertid ganfka faft vid kornet, och kryper til hålften derin;-: I andra fallet bå- rar han endaft et litet hål in til midlet at kår- nan, föndermaler derftådes mjölet, och fåledes båddar mjukt för fit ägg, famt tilreder löfare fpis och utrymme för den fpåda mafken, fom dår klåekes ut och föder fig vidare af kärnan, famt under fin tilvåxt, 1 ftållet för mjölet, up- fyller hela fkalet med defs. kårta trådlika tråck. Inom denna båddning undergår mafken fin. förs vandling, fört til puppa, och fedan til et full- . korligt Infe&, fom äter fig ut. genom åndan af fkalet, -och lemnar det tomt, parar fig, och åter på flamma lått fortplantar fitt fågre. -Uti et korn finnes aldrig mera ån en mafk, flere fkulle dår ej heller: rymmas... 4 00 token daner DN Jag hade fvårligen kunnat: förviffa mig om alla deffa omftåndigheter, dereft. jag ej bittar. på det rådet, at: kattaren del af rågen på vat- ten, och då blifvit varfe; at alla de friika och kårnrika Kornen föllo til bottnen, men de .mafk- . fulla och utåtne fummo ofvanpå. Dervid hån= der, at de förra kunna ligga en god ftund ivat= ten, utan at blötas up, hvaremot de fednare med mafk - mjöl fylde kornen, eburu ofkadde de an= nars fågo ut, fnart draga vattnet uti fig, och blifva mjuke, 1å at fkalet med en liten tjåder- | tanga äg n 1776. OA Nov. Dec. 279 tång lått kan öpnas och utbredas; då man altid deruti finner den lefvande mafken eller defs mer och mindre för fig komne puppa. Det full- gångna Infettet finnes dock endaft uti helt tos ma fkaly' och var då ovisft; om det varit der- — fådes utklåckt, eller krupit dårin, fom de mått alla göra, för at göma fig, når det blir kalt, eller man rörer uti rågen. På detta fått har jag ock funnit de Specimina, fom jag härhos får den åran upvifa, och under Microfcop någorlunda NSRItats 2000 | FS uoOCPab. VI. fig. 1. Sjelfva mafken eller Lar- ven, fåfom den kommit utur ågget, år helt hvit, med et hardt hufvud, fom fer tvaklufvet ut, och hvarpå de ganfka hvaffa och fkarpa Kéftarne åro bruna. Kroppen år oval, halfrund rygg, och plattare underdel, faller i tolf rynkor intil Azns, hvarifrån det trådlika mafk - mjölet utkommer. Denne mafk år ganfka qvick, och defs kropp uti en. fltåndig krållande rörelfe, förmedelft hvilken man nogtamt fer, at han inom det omgitvande mjölet kan trånga fig' fram, men utom kornet, + brilt af fötter, kommer ingenverts. Om man ocuvycker honom med en nål, blir han ond och b:ter fig faft i nålen med vidt upfpånda kåftar. Når matken förbytes til puppa, tpricker det oohirda hufvudfkalet jämte käftarne af; tafom en hjelm; dock bibehålles det mafklika utfeender, tils omfider flera tecken til vingar och ben bör- ja vila fig, och troligeh ånnu en hudömfning iker, hvarefter hela Infectets figur börjar vila fig uti en hvit puppa, genom hvars uphögnin- gar alla djurets delar, den långa fnablen, anten- nerna, fex ben och vingfodren på det nåttafte tr 5 4 | ihop- : ( | Sv ; 280 1776. -O& Nov. Decs ianlandn kunna: urfkiljas, Fig. 2. Deffa de- lar utveckla fig alt mera efter hand, hårdna och. erhålla förtft en gul, fedan. alt. mera'. rödbrun fårg , då ock djuret börjar röra fig, och förft: 1 Nn fpelar med fötterna, famt efterhand ligger de. förut framvikne vingfodren bakom fig, då in- -fe&ter blir fullkomligt; tåfom förr belkrifter fälge' och Fig. 3. föreftåller uti tiodubbel långd,; emer dan dets fanna ftorlek, Fig. fs, icke tillåter nå» got uttryck af delarne. Öm de runda kulorna, fom funnes uti några Korn, varit verkeliga ägg, år jag. ej. vils. på, 1å vida jag ej fedt. deras: vi- dare.fortkomft; Verkelig parning har jag dens» RE did €) helier blitvit varfe. - LEEUWENHOEK bar dock fedt dem paras, och uti honorna funnit flera 208, af. olika; mognad, hvaraf flutes, ar defla cj läggas på en gång, utan efterhand, fom ock lårer vara nådigt, om för hvart och et ägg, et; järfkildt korn (kall utbåras och beredas, hvar- före ock fkadan defla gåller gÖrA blilven (få mycket: flörre. Om deras öfriga lefnadstlått, har jag, på (3 4 kärt tid, ej kunnat utröna mycket. När glafet med karnet ftod fiilla, voro de merenidels un= dangöåmde, utom ar. en eller annan lågs båra och arbeta med något korn; men då flalkan togs i handen och värmdes, kommo deäftraxt fram, vandrade och förfökte, at krypa upföre glafet, men: åter -kröpo ned imellan kornen och inuti de toma fkalen: dårftådes höllo de fig ock flilla, når rågen fkakades ut på et papper, men lades de. spå varma handen, eller man andades varmt mc munnen på dem, blefvo de fnart. muntra och vandrade. Varmen målte låledes uplifva della kråk, V 08. Növ. Dec: 464 kräl, | KET köld gör dem: ftela. = I-början | framkommo. på: detta fårt rått många, men ef- ter, hand fårre, och omfider vill nu ingen mera j fåra: fig, påchvad fått det ock förföktes, hvar- + af flutes, at de lefvande djuren, inom den ftång- Ve da flafkan, dödt ut, och nu, ehuru med tilråc- kelig. mat förfedde, åro: alla döda. Om deffe vid, en-annan års-tid åter qvickna vid, får tiden utvifasv De fkola annars kunna lefva rått långe utan mat, ja öfver aret, fom LEEUWENHOEK an- mirkt. Atde icke frukta, utan fatt mera ålfka Ovarmen,' har Du HAMEL funnit, i det deffe | Curculioner ej allenaft, dår de i fort tållfkap famla fig på ev frålle uti tåden, ”förorfaka en mårkelig. Varme, utan ock gerna uti magaziner- ne intaga den födra eller Sol- fidan, dår måtta varmen finnes! > Dechafva ock , vidanftålda prof, funnits ganika vål uthårda en varme af 63 gra- der på Sv. Fhermom. och förft dådt vid den 7fute graden, fom år nog mycket. Om Sådens tork- ning »uri »flalkan : elier en inflångd luft bidragit Za til déras undergång 3; och om deffe djur båttre trif- vas utv tärtk och fbjtikae ån torr 1åd m, m, för- tjenar närmare underfökas. Mig: förekommer troligaft, at den gamla racen af lagom varme »- muntras och låckas til parning, famt då-lå ågger fina ågg utt kornens vid tilftörande köld åter dör detta Nlågts omfidet ut, men de uti kornen befinteliga ågg: och ungarne ligga derftådes QVar til defs en blidare årstid å nyo befråmjar deras tilvåxt och fortkomtt, Jag” fluter detta deraf; -'at fedan: jag af de förut. nämnda tufende "för gode anfedde kornen, förmedeltt vattuprof= MER sö ov Hitöndrat 75 korn, hvilka fums s TN väg mo, och låledes hyfa mafk, famt lagt deffa mifs- tånkte kornen nu på et kalt, nu åter varmt frålle , hafva altid uti varmen, inom några dagar, några fullvuxne lefvande: curculioner därutur framkrupit , hvilket ej fker uti kölden. - Om. deffe nu ater para fig och kläcka ny afföda, år troligt, at deras fortplantning fkulle, vid lagom varme, fke hela året öfver; hvilket ock med der ras öfriga lefnads-fått tyckes vara mått öfverens- flåmmande. KSL BRT SAG Men hvartil tjena deffe och flere underfök- ningar, vore det ej, at til nytta och nådigt förfvar emot denna lilla, dock manttarka och -»glupfka fienden, anvånda fådane kunfkaper? Ska- dan åt nog tydelig, når hålften af Magazins- förradet både i vigt och Ipann 'derigenom för- fvinner , mjölet af det qvarblefne blifver grått, och hvem vill, at förtiga våmjaktigheten af en fådan föda, förfåkra ofs, at ej uti mångden af deffa djurs hvaffa och hårda klor, 1nablar och . vingfkal, grunden och orfaken til dé befynnerhi- "gafte och farligafte okånde fjukdomar, med fö= dan förtåres och kommer uti kroppen? Qvarn- ftenen kroffar vål något af deras mechanifka fkarp- het, men hvad år dermed vunnet, i fall fjelfva -pulvret eger analog verkan med fpanfka flugor? o. f. vis Upvåcker blotta möjeligheten: håraf famma ryfning hos andra, fom hos mig, tå tor- de ej heller obenåget anfes, om jag; til bot och anftalt emot denna ohyra, vågar yttra några vål- menta råd och förflag: rd NT AR AF: mafkens förr befkrefne art och lefnads- fått år: ögohfkenligt, at denfamma icke födes på åkren, och derifrån med tåden införes ee las 4 FART ; Or« 4 i 08. Nov. Dec. 283 , Hälsa utan år hemma uti rmagazinerna, och — derftådes atbidar, angriper: och förtårer fin råt- ta föda och 'vånings- plats, fådes - bingen , när denne kommer at ligga för långe obrukad til — nödig föda. Til Magazinet lårer han icke hel- der komma, utan at vara med fjelfva fåden dit- — förd, och fåledes bör anfes för en fmitta itrån än fråmmande: orter, hvareft Magazinerna dårmed d åro anftuckne. : Detta ftadfåftes ock uttryckelis gen genom den beråttelfen, fom fednare til Herr -General-Direéteuren inkommit ifrån fjelfva or- — ten, dår denna fkadade fåd blifvit tagen, och | innébåller t:0, At rågen, hvaruti ohyran år ob- —ferverad, var upköpt från flere Socknar dårom- kring. 2:0 Beftår af 177$f ars våxt, få mycs ket man af fåljaren kunnat förftå vid. lefvere- ringen. 3:0 Har denna mafk förft år 1773 vi- fat fig uti Korn, fom då i Fun månad ifrån Stockholm ankom och blef up lagdt uti detta 4 Nilaparinos rum. 1774: och 177$ är den åfven på rägen varit fynbar dårttådes, faft icke til nä- gon myckenhet, har ock förfvunnit aldeles, få fnart höft-kölden infallit: åfven få år i år fkedt. 4:o0 Har man icke förmårkt denna fort ohyra "vid de andra bruken i orten, fom man åfven. fållan blifvit någon enda varfe i de öfriga Ma- Lissa dårftådes m.. m. af hvilket alt nogfamt kan flutas, ar hem-orten varit och år fen, men mafkarne genom fmitta tilkommit uti det ena Magazins-rummet, dår de: rotat fig och ånnu icke hunnit utbreda fig til de öfrige 1 — famma myckenhet, fom dock med tiden år at Seg få vida deffa fmå kråken ganfka lätt följa med fåckar, kårl, arbetares klåder Fp j ot” 2804. 1776. vO. Nov. Dec: term, im; och fedan efter omflänidigherértig fort- lanta och föröka fig på andra ftållen. Uti Hol- and, Frankrike och Tyfkland å äro en del Magazi= ner fulle deraf: utt Skåne håfva derock:, redan 17$53, varit på fina frållen i: lådan myckenhet , at ej allenaft golfven på tådes-loften voro dermed be= tåckte, utan. de ock kommo hopetals in i rum- men, och beklådde våggarne, ja trångde fig in i fkåp och minfta fpringa, fålfom genom hålen på Sackerdoflor, och gjorde fäledes otrolig fka= da och förtret (") De befvåra ock folk , fom. bo och fofva nåra vid fådane fmittade ftållen, och fkola deras bett vara mycket belvårligare. ån loppors (BR Vifferligen lönar det tåledes mös dan, at afhilla denna ohyran, och bevara de ors ter, fom hafva den RN at vara deritrån & än= nu befriade. rand ”Anttalterna, fom emot denna tja Hå och böra vidtagas; beftå naturligt vis (000 LLOSA 1:0, At föråda och förgöra fjelfva mafken uti en 1åd, fom redan verkeligen deraf år an- flucken. 250, At renfa och SÖREN Magazinerna ida den ohyran, fom deruti tagit fåfte. Hvad nu det förra eller Sådens rengörning betråffar, få låra alla hårtil tjenliga och bruka- de utvågar hafva för STÖRRE. antingen 1:0, at dåda och förgöra deffa infecter inom fjelfva Så- des- hopen; eller 2: do, förftöra och lada des ras hushå llning, för at dritva dem Ae om | SYRA : ån Fo Handl. 1753. pag. 159. (2) Du HAMEL. 1. cc påg. ve Py | Fr 2 RR Z SE 2 S RER 3 > KN Kil RR , DM i tg ( MH 2 0 Cd rd OM 176. OA Nov. Dec; 285 KI gla, at verkeligen fkilja deffa ohyggeliga gå- fer ifrån den ånnu frifka rena lack te möt als pre förgöra dem. At döda och förgöra defin djur inom HjolfÅ $ådet-ratfan, tyckes. vål vara det låttafte, och tör bånda' endaft brukeliga, men efter: min: tan- ka tillika vidlyftigafte, olåkrafte och fkadeliga= fe medlet. > Hetta och Svafvel+ ånga åro derefi> da fannolike och verkeliga medlen, fom hårtil kunna anvåndas: "Den förra, genom tjenlige tork-plåtar, badflufvor m.m. Den fenare, ge> nom dertil inrättade puftar och -kårl, hvarige- nom ångan af brinnande 'Svatvel öpdrifves tvärt igenom Såds$- maffan, och efter Du HAMELS förfökr, rår det: enda, fom dådar deffa djur:/ men utom vidlyftigheten, fom" denne "operation med+= förer', qvarlemnas uti "Såden en obehagelig lukt; fom går denfamma, ehuru ej (kadelig, dock min-= dre behagelig: Torkning: och hetta år mera vanlig, torde ock kunna utråtta/ mycket, men befinnes dervid tillika, 1:0,: at denfamma bör åtminftone öfverfkrida 70 til 75. grader, om de ; Hefvande djuren deraf fkola dödas, och tör: håns : oda ånnu ftärkare , om: de inom Kornen :befinte= liga ågg och "larver deraf fkola tå nödig kån- ning. 2:0, At varmen fåtter de fullvuxne krå- ken i lif-och rörelfe,' hvilka dels bårga fig på tjenliga ftållen; dels fly mar sk och fpridas om- kring alla golf och våggar: 3:04 At deffe ehus ru dödade kråken, når de” fihhasd til den myc» > kenhet, fom uti den upvifte Såden, förblifva dermed blandade, och då denne males, alla de=- orås klor, fnablar, fkal, 285, larver och excre- Köentör komma med uti mjölet; fom Borat blir cn 286 1776. OO. Nov. Dec: en ganfka otåck fpis, få tyckes miåntfkligheten förbjuda, at ej, med fåljarens ringa vinning, på indras bekoftnad til helfa och lif, vidtaga eller enfamt hålla fig vid denna redan= för tig tjelf koftfame och otilråckelige utvåg, fom i det — högtta lårer: tjena; at fördrifva de lefvande krå- ken. utur en åvilfs Sådes - mafla,' til andra rumi Detfamma : gåller om. andra redan för fig fjelfva otilråckeliga medel. : Du HAMEL förfökte med ftarkafte os af kol, men förgåfves: lika få med flarkafte terpentin- effence-utr flutne kiftor, men djuren aktåde det ej, och fåledes troligen ej hel- ler många andra i flamma aflfikt föreflagne luk- tande faker. cs fu Rea RASA EN At hindra och förftöra deras- hushållning och fortplantning, år em annan ganfka våltånkt ut- våg, at göra fig af med deffa gåfter. DEEUWEN> -HoEK föreflår til: den åndan det. vanliga medlet, at ofta röra och vånda Såden: Ty, fom Infe- &et behöfver tid at preparera Kornen, innan ågget lågges deruti, kommer defs arbete at bli förgåfves, då han mifter fit korn; och måtte ligga ågget utanpå fkalet, hvareft den utklåkte mafken, 1 brift af föda, måtte förgås. Du HaA- MEL, fom måiårkt, at djuren: behöfva varme, — för at trifvas, men ftelna af köld, har, tåfom en betydelig förmån af defs inventerade flutna magaziner, anmärkt, at den frifka kalla luften, form med ftora. bålgor drifves ofta: up igenom Såden, äfven hindrar deffa kråk av tritvas, och tåledes fördrifver dem. Man bör ej neka, at ju 2 detta fåttet något med tiden. kan utråttas. Men tå vida tåga någon, blott för denna mafkens fkully lårer upbygga något til Sådens flåndiga kd Ne Vår AR 1776. :O& Nov... Dec. 287 ds Hernde. inråttadt magazin, få litet lårer man åfven vara i ftånd., art 1å jämnt hålla all Såden uti rörelfe, ar ingen mafk fkulle tå lågga fitt g, hälft alla inlagde åggen qvarblifva, och - tjelfva djuret; under det rörelfen påftår, kryper IN uu någor tomt fkal at göma fig. Rörelfe och köld, famt frifk luft; förblifva dock aid I Nkivids fådane Brnbder, fom förtjena aritnilbkar - frkgr i KV RA «Åt kemkilkigen atfändrarimalt: och kal ifrån fåra goda (åtlen. torde dock omfider finnas vara det enda tåkra, och åfven med egarens förmån båt åfverens kommande fåttet, atv flippa denna ohyra. At hårvid föreflå et mådofamt utplåca ”kande4+ vore en dårfkap, då det båfta öga, ej utan mycken granfkning, förmår urfkilja” de vac- kra kornen; fom likafullt hyfa ågg eller larv uti fig. Uti Frankrike betjenar man fig af vis- fa til den åndan inråttade, och af Du HAMEL befkretne och förbåttrade SÅédes - harpor >; af fint utfpånde måffings- trådar, at vid nedrinnandet deröfver -ftörfta delen af de utklåkte döda. löfa - Curculionerne må nedfalla, och fåledes likafom tållas utur Såden. Men hvart taga alla uti de ftör- fla kornen ånnu inneflutne> larver, och uti de urholkade kornen gömde infeéterne vågen? De följa fåkert med den goda tåden, och ehuru til > antal förminfkade, derftådes lefva och må vål, - tils.de i fin. ordning råka at då , och då tåkraft fört blifva et rof för harpan. / "Alt det famma lårer: til en del kunna lågas om kaftning "och kaft- machiner, ehuru något mera derigenom vid saftålde” förfök en kunna utråttas. RN För- SAN ORAN EVA GR d 9: i > Fördenfkull, fedan eld och luft åro befond+= ne: otilråckelige 3 lårer "ej annat vara Öfrigt, ån vatnet, at därmed öfverrafka denna;fådes-tjufs Detta förmenar jag ifkal. ock verkeligen gå an på följande fått, hvartil ofvannåmndeunderföks ning håndelfe- vis ledt-.mig , ; och mig vetterli« gen ej förut varit bekant eller föreflaget.' Jag har redan anmårkt, at få vål fjelfva djuret, fom alla de kornen, hvilka dels redan blifvit utåtne och åro xtoma, dels ånnu jåmte mafk-mjölet hy- fa larver och puppor af detta Infe&, åro låtta= re ån-vatten, och fvårligen dåruti fjunka', hvar- 'emot de kärnfulla frifka kornen ftraxt falla til bottnen, :: Vål kunna åfven deffa kornen fimma på vatten, om;de åro vål torra; mjölige famt låggas »varligt. och fakta ned på vattu« ytanyg hvilket iman. vet åfven hånda med en fy- nål af järns: men blifva de:en gång våta och neddop- ade, fimma de icke mera. Ty efter framledne rösten EKsTRöÖMS rön, (") förhåller en me= delmåttigt torr rågs tyngd fig til: vatten, fom 4 til 3, och råg-kårnan til fkalet, fom 2 til 1. Om fördenfkull rågen ifrån någon högd fåppes at nedfalla på vattn-ytan; dock ej klimptals, 'at kors nen kunna medföra, och neddraga hvarandra, us tan fpridde och fkingrade hvart för fig nedflåp= pas igenom en tratt eller fkruf, fåfom vid qvar= nar, ftadnar all flö-fåd, mafkar och orenlighet på vattö-ytan, hvaremot den ftrida fåden: faller til bottnen, hvilket ån fåkrare fker, "om man tillika med en kåpp eller et roder rörersom det på vattnet fimmande fnafets Detta börolikvål, | | | | gl vilt sboicke (") Handl. 1753, Pag. 228. se RE AE TNRT onta ; Ä AR ANG | AX v SA - ba 4 ä IN We, sa Nov. Den ög V åeke för långe ftadna gvar; och af den påfal- dande tyngre tåden , nedtryckas til bottnen, utan bör antingen ftåndigt med en fil tagas bärt, eller, fom bårtre år, tå med öfrå Vattu-ytan fändigt och jämnt Ayra af öfver bråddarne af' vattu - karet, eller en dertil på en fida inrättad aflopps-rånna, igenom hvilken all på ytan frad= hande orenligket tillika bartflyter , under det den reha Såden fadnar qvar vv kårilet. Påförs fök i ftort ankommet, hvilkerdera hårvid år för- måniligaft: at anftälla operatiönen på et natur: Jigt flytande Värten: åt pumpa varcher,; och lå: Fa det upifråh nedrinna pa afföndrings- karet : eller at förrhedelft en afdelning uti karet, eller nedgående rår, låta vattnet fliga up nedifrån; för at; afföra det Ayrande fnafer. Når kåriler börjar blifva fullt, måtte den tiédfunkna renade Sådern icke lemnas för långe ar blötna, Utan Vartnet flrakt tappas af, och Såden derpå bres das up at torkas, få fort och härdt man vill och kan. Tillika bör man 'hoga tilfe; at ej något af den mafkfulla orena .maflan medföljer eller förfpilles, utan jämvål noga fångas up och fam- Ins, icke sntvatrdas ät kreattr eller höns; Tom Icraf dö, utan kaftas uti er god brinnande ugn; dår både den klåekte ochi oklåckte affödan år dåkraft, och utan fara för vidare fmitta bevarad: NR Efter de förfök jag red mitt lilla förråd an= Rålt, fMkall; efter denna operation,. föga något enda korn, med mafk uti, finnasibland den ned- funkna Såden + ej heller fågot verkeligen frifkt korn abland dem, | fom ftadrat på ytan. Man må dock härvid icke låta bedraga fig af utfeen= det. Ibland de förra, fkola vål tråffas många, dem infectet åtit hål på, faft kårnan i öfrigt år. frifk 3 likafom en ftor del af de fimmande kor- nen ega ct frifkt och fullt, eburu merendels nå- got fkrynkligr utfeende; men då de blötnat up och öpnas, finnas hyfa både mafk och defs mjöl. Skulle ock hånda, at några korn med ågg gin- go til bottnen, år likvål vifst, at öfver 90 pro=- cent fkadedjur blifvit afföndrade, och at de qvar= bletna genom den företagne fltöpningen och brå- torkningen, fom tillika gör Såden vacker och klar, troligen måfte omkomma. Ar blott itöp- ning eller fkölgning uti vatten, hvarvid hela maffan blandas tilfammans, icke kan åftadkom- ma förenåmnde afföndring, eller vara min me- ning, lårer af det anförda nogfamt kunna inta- K : e fc) SR gas. Sjelfva låttet, at låta de fpridda kornen nedfalla på en rinnande vattu-yta, år det, hvar- på alt ting beror. Jag tviflar ej, at någon ef- tertånkfam egare af dylik mafk-full Råg, i ftort anftåller detta förfök, och derigenom uptåcker, hvad uti detta förflaget ånnu torde brifta. = Nu får jag åfvenledes kårteligen vidröra den andra hufvud-punkten, til åndamålets vinnande, fom år fjelfva Magazinernes rengörning och be- friande ifrån ohyran. Derom lärer vara lättare talt än gjordt. Oftridiga nådvåndigheten for- drar, at deffa Sådes-rum blifva uttömde , men at. en vanlig fopning hårvid ej gör tilfylleft, lårer af infe&ets ringa ftorlek och lefnads-tått vara tydeligt. Om uti fpringor och vrår, nå- råa tå mafk-fmittade korn qvarblifva, år curen oful.komlig, och kommer förr eller fednare at om- a = 1776 Öä Nov. Dec: = 291 ömgåras. "At mafkarne fkola utan Såd långe kun- na trifvas Uti magazinerna, år föga troligt; kun- de man fåledes umbåra de låmma i några är, tor- de blitt på föda göra ånda med dem; Dock bör Å den håndelfen icke något annat ftålle vara i oranlkapet, hvart de annars fnart fkulle kunna taga fin tildygt. At ombyte af Sådes-fag ej går tilfylleft, futer jag deraf, at malken ins kommit med korn, och nu trifves vål uti räg:: tår hånda, at Hvete fmakade konom ån båttre. Om andra våxter, fåfom Tobak, Potatoes, Mals ört, Granris eller dylikt; dödar dem, ankommer på förlök. : Jag för min del vågar ej annat öch Håkrare föreflå, ån en kraftig och väldfam hand- liggning , och den method jag några gånger med framgång brukat emot den vanliga vågg- ohyran, beftående derutis at döda, förgöra och kröffa lå mycket deraf; fom tnöjeligt år, pe nom fkurning och fkafning uti alla fynbära fprin= gor och åpningar, hvilka utom defs böra fyls Jas och fköljas med bet och fkarp lut, af Afka och Tobaksdamb; hvarefter fpringorna med Gips eller Kitt vål firykas igen. Oljor åro en låker inte& = déd, tnen i ftort för koftfamma. Det törde ej vara ur vågen, at öfverftryka våggar och golf med vatten af flammankokadt Granris; Eneris och Tobak; men ån krattigate låter Va- "fa, at dertil bruka Vicltrils- vatten, hvarmed Herr Kyrkoherden RiszBerRG gjordt et lyckligt förfök (F); Sedan åtfkilliga medel förgåfves blif- vit förföktes; tog han åndteligen gemen Victriol, et fkålpund, uplöfte deti uti fjudånde vatten, NME 0 ROPASAROTT och « I « DA TW AR RN NR 01) Acäd. Handl. 17$3: p. 1sö. 292 1776. 0 Nov, Dee: och fedan den var uplöft och väl. omrörd i en kittel, låt han dermed öfverftryka hela loftet; både gblf och våggar up til taket; fom hade den verkah, at denna ohyra efter några Sagar var NSL bårta' utur hela hufet. ”Omet eller annat. ar deja meålen sogå vr vare brukas, och rått verkftålles, torde vål ic- ke få felt, at ju affigten dermed vinnes, imed- lertid, fom verkftålligheten fållan fullkomligen Nar emot der den borde vara, behöfves van= ligen ännu ert fått, at tå rätt på de efter förfta ftlammen undankomne, gömde och kringvandran= de flyttingar. Som deffe åro nåd (akade at för ka fin föda, plåga de ock gårnå å nyo infinna fig på de förra flållen, dår denna funnits. Nå- ra tådane ftållen, böra fördenfkull lemnas ovid- rörde, eller dock efter frengörning ej vidare gös ras otjenlige än. at de kringfpridde mafkarne å nyo, titan betånkande därftådes må taga vare ter, och laledes altid. på vifst och bekant fltälle kunna igenfinnas och efterhand fångas aldeles ut och för ftöras, Som deffa Curculioner ålfka varmen, år det faledes lått, at på det varmafte ftållét uti magazinet qvarlemna et mindre ” för- råd af den renade Spannmålen, och dymedeltt,; når mafken fått famla fig deruti, likafom intån-- ga , och genom vattu-vägen bårt[kaffa den qvarz blefne racen: Om detta några gånger med för- figtighet blifver verkftåldt; torde enfämt deriges nom den förtreteliga ohyran kunna utédas, och detta befinnas vara el låttafte medlet, ar flip- pa den famma. Helt annan åtgärd: Hårer dock bcköas vid en annan uti magizinerna bårjande grn om i ss A (TORN FR TT Fr FREDEN 1976. ”Ö& Nov..Dec: 253 fom: hårrörer af en liten' bHStöna hvilken låg- Ber fi fina ågg på Såden, fom af defs larv förtå- res, men til törvandling kryper upför våggarne, ; och. hånger dår fom puppa qvar, famt når den biifvit Fjäril, 3 nyo lågger äggen på Såden. "Det enda vill jag dock hårvid tillågga , at deffe mafkar icke trifvas ihop med förenåmnde - Cutculioner, "och troligen af dem förtårass "at. fåledes det ena onda med det andra kunde föra drifvas, om ingen utvåg gäfves, at. håldre lips på dem allefammans på en gäng. => BANDEN "ANMÄRKNINGAR spe ver några Flytt = Foglars | och | oa sty , famt huruvida man- af em id Je förut tilkomman= kad de våderlek; EE De K gjörde af ÖR AS BJERKANDER,. ; Comminifter i Grömene vid SA e sake | & j SO / en | U ed; n a Pröfeflor ngar i Åbo, ifrån £ ar 1748, FP til och imed i762, öfver några Flytt - fog- ye ankomft gjordt anmärkningar; - hvilka år V 1763 G äro K: el. Acad. Handlingar intagne > tot- de. Kongl. Academien med » vanligt. välbehag, anfe. följande HH ENRRRAS EN falom fortfättning "det Syngte TORA Lo Myr T 3 SAR Alaa 294 Alauda Eripgillägis Motmöjlla. oh i arvenfis, Coelebs. enanthe, i doo ; År. Lärkan. — Bofinken. Sten nfqvåttan. V ildgåfea, Al d. 3 Mart, d. 8Apr. d.26Apr. d. I Apr. 1759, it Mart. - S ÄRR ar FÖDER SAS O APP, 1760. -28Febr. - 11 Apr. >» 20Apr. > BApPr. 1761. ' >= 23 Febr. - JO Apr: o- "3 Maj: "13 Apr, 1762. -» 26 Mart. = 14 Apt, = > 10 Apt: =» 14 Apr. 1763. sa06Hebr.. > 12 Apr vs Mojut. BS Apr 1764. = 8 Febr. » 2S Matt. » 26Apr. > 29 Mart, 170$.. 5 OMart. + 20Mart. i « 15ABR oo n.c AD 1766. -å8Febr, - 11 Apt = 11 Apr, Ce [Y Apr. 1767. "23 Febr, ee 8 Apr. CE TAPE CE API 1768. -28Febr. + 1Apr, « 20 Apr. > I3 Apr, 1769. + 6 Mart.” « 15 Mart, + 18 Apr: > 28 Mart, 1770. »30 Mart, + SApr. += Ir Apr. ov 16 Apr: Il få DAD cf TIA FAR ANN 1772. > 24 Mart. «+ I1Apr. iv I4 Apr. 11 Apr, 1773. -24Febr, » SÄpt. = I7 Apr, > TÅR. 1774. -19Febr. >» 19 Mart. > 16 Apr: i le SAPpr. 1775. "24Febr. oo» 10 Mart, 33 Apr, Pe 2APTA. 1776. "gr Febr." = 27 Mart; oe 21 Apfv or 28 Mart Motacilla ' Hrdndad - Cuculus Rallus alba. urbica. >> Canorus. Se SFK | Sjderärlag. Hus- adde. Göken. BBR | 1758. d gApr,, d.. 7 Maj, ;&' 18 Maj. .d.16 Maj, '1759. « ss Apr.” > OS MAJ ir 13 Mij." 7 20 Maj, 1760. =23'Apr. = 16Maj, > + 1r Maj, = 25 Maj. 1761. 20 Apr ” 6 Maj. Face 9 Maj - s Jun. | 1762. + Apr. = ss Majs co» 15 Maj: = 20 Maj, > 1763-17 >I5Åpr. 601 Maj os 14 Majs 16 Maj. 1764. 57 Apr. ro 7 Maj ss 18.Maj. > 16 Maj, 1765. "12 Apr. , ta Mal - 18 Maj; > 21 Maj. 1766. = 4Apr. > 3 Maj. > 16 Maj... > 21 Maj. 1767. = 7 Apr. ov 10 Måj. > 18 Maj. = 24 Maj. 1768. -18 Apr. = 4Miåj. > 15 Maj. + 21 Mau. I 1769. ee I4 Apr. + 12 Maj ie 151 Maj. =» 23 M 1770. =13Apr. + yMaj oo» 16 Maj.s »r 17 M h ; dd Såders 4 AG RE gå äg 1776. Oå Nov. Dec. 295 > > Sädes-ärlan. ”Hus-fvalas: Göken. Ång-fnårpan 1771. d.18Apr. d. s Maj. d. 6 Maj. d. 19 Maj. 1772. - SApr. > 20 Maj. = 14 Maj. > 28 Maj. Re 1773. ”IOApr. + 5 Maj. - 7 Maj. > 15 Maj. re i den och följande månader. = Venrern hade ingen is qvar. -Kjåälen var ur jorden den 12. Bellis perennis blommade den 15. Den 6 Apr. börjades Vår-utlådet. Senaft har Lärkan låtit höra lig 1771, den 7 Apr. Det året var gan- fka mycken Snö, fom blef långe liggånde, at man ånnu den 19 April åkte med Slåde. Såden utfåddes ej förr ån den 6 Maji. Ännu har man intet, ehuru noga obfervationer åro gjorde, kun- Mat utröna, antingen denne Fogel flyttar hår- ifrån bårt, eller blifver qvar.. Om hötten fynes hon ånnu, faftån det nägra gånger frågat. Som- lige år harshändt, at hon fent på höflen varit framme om dagen, då natten derpå kommit djup Snö; dår hon ingått om aftonen, lårer hon tvif- t t Ke velsutan '(qvarblifvit öfver vintren. Om Våren hånder ibland, at hon icke år nog förfigtig, at veta förut tilkommande våderlek ; utan fedan hon år framkommen, faller fomliga år flere gänger fnd, fom med 16 å 20 graders köld under o. blif- ver liggande 8 til 16 dagar, under hvilken tid hon år ofynlig. At denne fogel vid alla fådana 'omftåndigheter refer bårt och tilbaka; tyckes ej lita fggöra. ; T 2 Hus- de S a : e [0] hå ; [] | AE d Cr ) Haus-fvalan. Här på orten har varit en Bandtz= : hushållare , fom aldrig om Våren. lädde ,. förrån Svalorpa framkommo, han fick vacker tåd., då deremot Grannarne, fom ej brydde fig om de- fås ankomit, utan tidde cfter tåders bruk, gam> mal vana och plågfed , fingo merändels fvagare, Aldrig tidigare ån den t Maji, hafva Sva=" Hörna varit fynliga. 1771 too de" oförmårkt afiked fift i Augufti. Göken. Man har anmärkt, at når denne fogel far fram til gårdarne , och gal i tråden, våntar: han köld och ovåder: få fkedde' det före de ttar= ka froftnåtter 1774, den 174 18 och 19 Majia likaledes 1775, den 25 Maji, hvarpå fölgde ym- « Digt rågn och åfkedunder: > At: denne fogel af Sädes-årlan upfödes, år en af-flera års förtarens het beftyrkt fanning. Af hvad: orfak han kalz Jas otackfam, år ånnu ieke fullkomligen ut» rönt. Man har trodt, atchan höfteriden upåter fin egen fofter-moder, och derföre tått detta nam= net. Någon anledning hårtil år anmärkt, ty då han uti Julio år fullkomligen ttor och. fjådrad, år det flere år befunnit, at når Sådes-årlan gif- ver honom mat i munnen, han hvarje gång « lik=- fom ond, hugger efter henne, hvilket på flutet ej utvifar någon tackfamhet för omtorgen vid hans uptoftring. Man har haft ungar inneflut- ne i Burar, uti hvilka Sådes- årlan matat dem. Uti buren hafva legat qvar "döde Gråshoppor och flere Infe&er, förmodeligen af Gök-ungen förkaftade, hvilket tyckes vifa, at ej all mat, fom Sådes-årlan brukar, paffar fig med Gökens naturliga fmak. Göken har flutat at gala — - 1768. X 1096. O&. Nov. Dec. 2 fd 1768: den 4 Julii. 1772 den 13 Julii. KD 1769 den ör Jun. "+" 1773 den, 8 Jul > FO den 12 Julu,. <0 1774 den 22 Jun. 1771 den 6 Juli. 1775 den 26 Junii. N a 1771 den 16 Septembers var han ånny nlig. — jie Ske År oy döp 15 Juli, hördes hon om aftonen mer ån vanligt fkrika uti Åkrar>-. one. Våderleken hade en lång tid förut varit | | rågnaktig; men dagen derefter blef den vacker. ” Nattfbråfvans (Caprimulgus europaeus). E frer be tid, fom denpe fogel om nåtterna höres i fkogen, år man nåftan tiygga at Igen a mer natt: frotft fkall. inftålla här | É Kråkor (Corvus Cornix PIRAT deffa har man ocktå nagra lårdomar. Innevarande är kommo Lirkor: fram den 29' Eebr. hvaraf månge. tånk-= te, at ingen vinter fkulle blifva mer; men fom Kråkor, hvilka från denna orten ftörfta delen åro bårta öfver vintren, vid famma tid ej fyn- tes til, trodde man, efter många års förfarenhet, vä mycken fmå ånnu fkulle falla, fom ocktå förft uti Mart. fkedde , hvarpå föl Iode 12 å I6 gra- 'ders köld: når hårmed var flut, kommo Kr. korna allmånt fram”, omkring den 19 Marit. Talgoxen> (Parus major). Denne gifver mär- 'keligen vid handen tilkommande våderlek. År 1760, förft i Mar tio, var fnån bårta, och Talg- :oxen flyttad åt fkogen, men den 11 kom han fram til bufen, hvarpå den 12 föll 8 tum djup pc. - efter 2 månaders rågn” , kom han Tr; | fram 298 1776. OO Nov. De fram den 3 Sept. hvarefter fölgde tvånne ftarka — froftnåtter, fom dels fkadade, dels dådade flere- handa våxter. De fom då i akt togo denna Fo- gelens fpådomar, och inbårgade ur Trågårdar- ne de ömtoligare våxter, gjorde klokt, och has d: ftor nytta deraf; men de fom detta förfum- made, fingo fkada, hvilken var 1å mycket me- ra kännbar, fom en tftor del af våxterne, i ans feende til den fena Våren, och derpå kalla Som- maren, icke voro mogne, utan ånnu blommade. Löfven på fomliga tråd blefvo förfrufne , gul- nade och ovanligt bittida föllo af. 1774 den 7 Martii, fjöng han om morgonen under klart ' våder: litet derefter mulnade, "och om aftonen kom Snö. Samma år den 29 Ofétob. flög han fram, och hackade på fönftren. Ingen fnö ha- de ånnu fallit, men efter middagen begynte den at komma. Hg Snö -fparfuen. (Emberiza nivalis). Har åren 1767, 1771 och 1772, uti Januar. varit hår fyn- : lig, och förebådat fkarp köld. Han gick då på vågarne, ibland på taken, och fökte hvad til hans föda tjente. fa OM TE SE Siden -fvanfar; (Lanius Garrulus) och Spöfka- tor (Turdus pilaris), företaga fina höft-refor til "denna orten, fomlige är fift i October, ibland förft i November, > 0 TA I anfeende til långden af Sverige, befinnes, huru Flytt- foglarne förr och fenare framkom-= ma i defs olika Climater, låfom til exemp. 1768. Lärkan lågs vid Skarad. 28 Feb. Uhleåb.d.26 Apr. Sådesårlan = "> » d.18Apr: > »« d. 3 Maj, NG oo Gök BAN GAN vi s SR > 11776. O& Nov. Dec. 299 Klåkepioniasn I vditg Majid Maj, Svalor er 4 Maj. >. d.25 Maj. öd — Når de 5 fifta Profeffor LeEcHEs obfervations- år jämföras med mina gf förfta, 'fes fkilnaden imellan deffe Climater. (Ser CF Sljande foglar hafva bärtflyttat om höften. ; - Svalor. 1768 den 14Sept. — 1772den105Septs 1769 den17 Sept. > 1773den 18 Sept. YO 0en. 3 Sept. .;.... 1774 den 9Sept, . 1771 den 30 Aug. 1775 den 20 Sept: | Sådesärla. 1768 den20 Sept. 1772den 27 Sept. 1769 den 21 Sept; - 1773 den 30 Sept. 1770den275ept. — 1774den 3 Oé. 1771 den29 Sept... : 1775 den 1 Oc. " OEnVupmårkfam Landthushållare kanj af Fogs larnas förr eller fenare flyttningar, hafva någon nytta, at derefter råtta fina göromål uti Landt- hushållningen. Ar 1772, förfvunno Foglarna fent öm höften, Ingen fnö, fom gaf fNlådföre och ftadig vinter, kom förrån den 29 Jan. följande år. 1770 begofvo fig Foglarne tidigt bårt om höften. Dj AF up Må och ftark köld inföll den 20 Nov: lamma befkaffenhet var 1774. Den 9 Nov. var fnön redån 8 tum djup; omkring den 22 det året, var den fkarpafte kölden, fom fteg til 26 . grader under 9, å REN Sr sv Om våderleken hvart 19 år blifver lika, och Foglarna ftålla fig efter den. famma, få: torde man af deffe anmärkningar, ftåfom et Calenda= : rium PFaune, någorlunda fe den förut. Således — borde Lårkan tirra i luften på denna orten nåft- kom> 300 — 1776. . 70. Noöv.. Dec" kommande år, den $ Martiiz och 17905 oms kring den 7 Aprils! At i anledning. af någre Landthushållares ins. rådande , efter Roglarnas förr eller fenare ankom ft, begynna utlådet om våren, år vål gode; men låkrare torde vara, at råtta fig uti hvart och et Climat, efter några af defs tidiga våxter och déras blomtid, emedan varmen i jorden derige- nom närmare utvilas. Några anmärkningar ök ver detta ämne torde man ' STAG ELER få frame. lemna. at BEREGGGGG SGGGGGGGGT BESKRIENING 4 SARCOPHYTE fanguinea, en förr obekant P arafi tafR ört från” DG = dra Africa. fömet « af feel NASN ANDERS SPARRMAN, M. Då Nera, dal läsk. Sh förtjufans de uti fina ikclamäd af Våxt-riket, har äfven, uti de torftige torre Africanfke fåtters utflått manga och vackra ombyten af deffa lina » fkatter: Vid t' Kin t' kay rivier, bakom Brun- tjes - hoogte, belåger trehundrade timars vefa N Ort. O. från Goda Hopps Udden, har fam- ma frikoltiga Måftarinna planterat Lundar af en taggig gul-blommig Mimofa; marken , uti fkugs fi af deffas likfom klipta och putfade kronor, a iv. .0& Nov. Dec: — 301 eger er Ängs: likare grönfka, ån annars vanligt år i detta landet, och utur denna gröna bådden framlyfer det. blodråéda af en körtaktig MAX, Tab. VIL, fom tyckes vara tåftad på omnåmn- . de Mimofe rötter. ER IL 0R Roren fäledes ingen: Utan våxten med fin maffa Rö Dar HRR 2 FA es Srjdlken, eh oformlig, til fin figure ombytelig 37, klimp,, smed. något fkroflig ytas ftråcker ön Re mera 30 en fot djupt. under jordens fkjuter upp i flere oliyffade oville- pyrami- der, fullt omgifne famt formerade af vid pafs tums-långa, ibland kantige, nårligen "rått uppftående och likfom tvårt åffkurne olikfoörmige kroppar, fom tyckas tilkomne af förra årens nu tilvåxte och fammanvåxte ”blomftånglar. = ) - Blad inga, men parabolifka, något tjocka, kött- > aktige fjäll vid -omkretfen, nåra jordfkor- pan; få lädane blatidade med de tvårs aftkurs ne kroppar. on a | -Blomflånglav , Äi:dels tum länga, rtrinda, tjocka tradar, flundom allena, ftundom flere fam-= mantåftade vid och imellan de athuggne ( okropparne. a Han - blomman år utan blömfoder , beftår ej lållan af 3, Obftate af 4 kulriga, utan til uthols oc kade, innantil körttaktige blomblad. Stamina ej flålan 3, oftare 4 tjocka trådar, fås itade vid blombladens bafis, och kårtare ddntbera, knapp-lika, hvita. | AEG Hog å Le 302 1776. Oå Nov. Dec. Hon - blommor kunde inga fås, emedan uti Januarii månad hår, dennas blomtid var förbi, och en enda af dem tillåt mig allenaft göra dens na; belkrifaing. 20 Lv SR Til antalet af Blommans delar, år den nå- got öfverensfråmmande med Merpyra ; et tråd med långa blad, fom jag belkrifvit i Syd-tjön, ibland Herr ForstERS Nova genera; men Sarcophy- te tyckes fkilja fig från den förra med köttak- tigt våtende, och då bågges hon - blommor en gång blifva bekante, torde man få förnimma tilråckeligare fkiljemårken. Når man fkår i denna våxt, förekommer » hon något hårdare ån en pumpa, och befinnes inuti, genom. hela fin maffa, af högröd fårg, men fårgade ej ifrån fig. Til fmaken år den torr och ej adftringerande. Torkad och fedan blött i vatten, fårgar den med en rödbrun fårg famt tingerar linne något gult, lika fåfom en annan, men hvit Parafit, Balanophora, från ön Tanna i Sydfjön; men denne fiftnåmnde har en något kårf refineufe lukt och fmak, fom Sar- copbyte ej eger. | JE ER a nr er re fn Om Rotmafken; an ;ö PEHR OB ECK YDNET je år öfver alt bekant, at flere Mafkar fka= da Såden, under defs växande: fomlige ; i | kas OÅ. Nov. Dec: 303 fMada axet; ' fomlige flrået, men fomlige hålla fig vid roten, under jorden. Man har i all- månhet hållit förej at Rotmaflken vore af et flag allena, och man lårer ej ånnu med vifshet hat- 'va utrönt, af hvad flag det Infettet år, hvars Larv gör åverkan på Sådes-roten. Herr Archia- tern och Ridd. v. Linné yttrar fig derom 1å- ledes, uti K. Vet. Acad. Handl. för år 17f50, pag. 180. ” Denne mafk år ännu 1å obekant, ar vi måfte tro, at han år någon Skråpuke af ” något Coleopteron; ty han år ånnu icke tftåld under någon ranfakning, Iå at vi ännu icke ”rått kånne detta (kadeliga djur.” 1 år har jag blifvit Hare tvånne e flags ma- bar; fom förflöra Sådes- roten: den ena år, ef- ter alt utfeende, 1å vål fom efter Folkets all= månna beråttelfe, Larven af Allonborren ( Sca- rabeus folititialis). - Denne har hår i Halland gjort fkada både på åkrar och ångar. På ån- garne har han gått under grås-tortven, och af- fkurit rötterna: på åkrarne likaledes. Så långe han funnit tilråckelig föda på åkren, har han fkonat ången, men fedan har han, på renar och backar oMikping akren, lå loffat grås»-torfven, at Kråkor, Kaijor och Korpar med fina nåb- bar kunnat vånda up och ned på torfven, lå at en ftor del af ångarne varit likare åker ån ång, i fynnerhet dår Svinen fått göra Foglarna fåll- fkap. Uti de åkrar, fom i håft blifvit til vin- ter- Råg uparbetade, har man råkat en myc- kenhet' af deffa flags Mafkar: Svin, Korpar, Kråkor och Kalkoner hafva flitigt fölgt Aker- RRRAGNa at öplöka och upfiuka dem. = Den ; NR RN 304 | 1770. Oå.. Nov, Dec: T Den andra Rotmafken har jag funnit i fu? tet af Maji månad detta år. - se fig. 8, Tab: VI. Han år roft-fargad: hufvudet ivart; ftjer- "ten och en led vid hufvudet brun. - Framföt- tren 3 par, bakföttren 1 par, trubbige, "Hela Mafken år vid pafs en tum ling, och af ena fmal. Gåspennas tjocklek: beftår af 11 leder; utom hufvud och ttjert. Han åter rötterne bå- de af Råg, Korn och Hafre. Äl > Jag har hbårtils förgåfves budit til at utråna; hvad flags Infe& blifver af deffa mafkar, efter deras fifta förvåndling , men jag vill ån vidare gös ra min flit derom, famrt önfkar, at flere villé vara hårpå upmårkfame, til defs fanmhgeén kan utrönas. Man torde: då kunna påfinna något "medel, at förekomma den fkada de göras Mas fkarne krypa mot höfter ned i jorden, fomlige til en alns djup, och låra följande vår upkom- ma och utklåckas; - Man bör derföre taga nå- gra lefvande mot höften; och flåppa dem uti et nog djupt kåril, fullt med jord, uti hvilkea man vet, at inga andra mafkar finnas. Man bör dår gifva dem Sådes-råttet til föda, 1å långe de vilja åta; och når de finnas hafva nedkrupit i jordens torde kårlet böra nedgrafvas i jorden; jämnt med öfra brådden; och tåckas. Nåfta vår bör man gifva akt; hvilka Infeé&er dår upkom= mas Förmodeligen gifvas ån flera flåg af fådas na Rot- mafkar. 2 19776. OM Nov. Dec 305 + FORTSÄTTNING och SLUT, ; oc Om Engeljka Stenkols- Flörfer : CC BENCT QWIST ANDERSSON: Cap. 47 Om Kolförflen öfver länd, pris a SNR a $$ & tenkolen föras ifrån Grufvörne til Kol= + VV hufen, fom gemenligen åro anlagde' ån vid Sjö-lfidan för utfkeppning, på tårfkilt in= råttade Vaghats fom innehålla 22 Ton, når de åro Ffatade på vanligt lått med råga, och dras RAS ae BÄ ATT "IRA Dår vågen år aldeles jämn eller lutar upfös te, fpånnes håften förut, at draga vagnen, men om den fluttar utföre, måfte hålten tagas ifrån, bindas bak efter Vagnen, och föras lös, emedan "Vagnen då går af fig fjelf. RE AE ha (AR — Belågenhethn af Landet omkring Neweaftle vid Tyne år i den mån fluttande ned til floden, ät på många fållen Kol-vagnarne gå at fig tjelf: ve flere mil, utan den ringafte hjelp af drågt, bch måfte gemenligen hållas tilbaka; at ej 1ö- på för fort, hvilket fker derigenom; at Karlens fom körer (the Driver), och fjelf frår bak på Vagnen, förtrögar defs gång i den. mån han fin- ner Vara nådigt, Och det genom en vid hvarje "Vagn inråttad Skö, fom tryckes emot det ena Bakhjulet. Öm detta hindet-tyg eller något ännat hufvudfakeligt tycke uti Vagnen går föns der, 1å at den famma kommer at fritt rulla ut- NE RES " Före 306 1776. Oå, v. Dec! | före-en fluttande plan; då Vagnen fåges Mila (to run a main),-åro alle. de Körare,: tillika med deras Håftar, fom åro frammanföre på vågen, utfatte för ftörfta fara at varda fönderkroffade , om de ej hinna. kafta fig på lfidan af vågen och hafva rådrum nog, at löfa och flåpa flacca med fig; ty denna fkenande vagnen kommer med ganfka mycken haftighet, och Ttannar icke, iå-.framt. €). et motfluttande planum vidtager. Man har exempel, at 10 til 14 håftar. blifvit genom en fådan håndelle re em: ging. förderf- vadele | bi så - kar 'vagnarne rö, efter ShA kanten, 3 alnar långa, 2 dito höga, öch åfven 13 breda, ganfka ftarkt byggde och inråttade med fåll- bottnar, fom med all låtthet känna Öpnas, (å at Kolen af fig fjelfva falla ut. Hjulen åro jorde af tjocka Bok- plankor, 6 tum breda i Fånten” af ftörre diameter vid den inre fidan å än vid den yttra, fammanfatte af 2, 3 til 4 fyc- ken, nått tilhopa paffade, dymlade och fältade med -Jårn, fom åro indrifne, tvårt öfver rr och fkapade fom et 5, "Hvart fådant bjul koftar 14 LEN och hela Vagnen ny, fo.Pund Sterling. 'Skoen år 23 alnar lång , gjord af ftarkt trå, ej olik en kro- kig handfpik ,,fåftad vid nedra lång-åfen af Vag- nen, med en ftark Jårn-dubb, och 1å paflad, ac den behåndigt kan flåppas ned emot bak- -hjulet,; och efter behat tryckas til af karlen med mer eller mindre kraft, hvarföre den ock altid fit- ter dertil i Ardeagn och når den icke behöfver ligga an emot hjulet, hålles upp med en Bö ina, 1776. OA. Nov. Dec. 307 dina, tåftad i öfra kanten af Vagnen, då ock - Karleh gemenligen' går? ' Axlarne åro af groft ä:kantigt Stång-jårn, faftkiladeri hjulen, och gå emot fmå tackjårns- pannor utt Tvår-åfarne under Vagnen, fom böra vara af faft trå. En Järn -finka gar från tvår-trådet omkring axlen, til fåkerhet'; at den icke mätte åka utur pan- nan, förfedd på ena Gdan med gångjärn, på den andra fåftad med en fplint. ifyractfådane finkor fordras til hvarje vagn, och paffas' midt öfver RR ER Kf KR dk pannorna, 7 > j $. 3. Vågen för deffe Vagnar år inråttad med. en ban för hvardera hjulgången, gjord af Ek-timber, liggande på behöriga tvår-trån, hvil- ka åro nedergråfde i backen, 1å tjöcka fom de åro , få at fjelfva banerne allena fliga up öfver jord-brynet. Deffe baner kallas på Engelfka Rails, och åro vid tvår-ftockarne, på hvilka de: hvila ; faft - dymlade :' de årortkapade, til öfra fis dan; ;hvarofvanpå hjulen komma at»gå, likfor- mige med bjulen i kanterne, få at de fvara nått deremorv, och måtte derföre vid yttra fidan va- ra högre ån vid den inray juft i den mån, fom hjulens mindre Idiameter: på den yttra, ån på den inra: fidan, det fordrar; hvilket egenteligen fker för den orfaken, :at: vagnarne icke måtte gå utom deras'baner, i Dår vågen .behöfver åt en eller-an- nan led- gå i kroky: utlåggas banerne derefter, och förfes med en ta kallad falfe Rail eller Fack Railg fom tjenar til av flyra vagnen efter tiam- ; mäckrok. 1 TORYVTG Bön $ ORREE äs Benåmnde Jack Rail år inget ting annat, "ån -en-ftock ,' nått" paffad til yttre fidan ar ba- KIA nå NEN, af 308 — 1776. :O&Nov. Dec. nen, faft «-dymblad på lika fått vid tvår-ftockar- ne, och vid pafs 4'å 5 tum högre, ån fjelfva banen, få at den utgör en falts, ock kommer fållan, at behöfvas öfver 243 3 alnar lång, alt efter fom kroken, fom vågen intager, det-for= drar. Ofta finner man deffe Jack Rails vara Sick - fack -anlagde, (få at dår en flump-af når gra fots långd, tåftad vid den enå banen, fom utgör concava fidan, futar, vidtager ftrax en annan, lika lång med den convexa. . Derige-- nom får Vagnen en lättare ftyrfel, emedan både: fram= och bak- hjulen på en gång tvingas at kröka fig. jr RE AE > Man finner låtteligen, at banerne måfte va- Ta fullkomligt jämnfidige, och at alla vågnarg fom fkola gå på en och famma våg, målte in=. fåtras derefter , alle” lika i/DjulgåkBer sy sa 6. 5. Vid de ftörre Kol-grufvorne>år altid en dubbel våg inråttad , den ena för laftade vag- nar, och den andra ftraxt bredevid"för toma; få at de utan hinder kunna mötas; men dår al- lenaft en våg år , målfte alla vagnar, fom där "gä: | följas åt både fram och tilbaka. Deffe Kolväs gar åro bygde med ganfka-ttor koftnad.: På ftållen. dår. djupa dalar infalla: har man varit nödfakad, at inrätta koftbara Trå= bryggor, til at Igentaga våg-lineen; men fom dylika bryg= gor, af den ftyrka, fom: fordras, falla ganfka koftfamma , och åro ändå mycket obeftånd un=- derkaftade , har man deffa fenare åren” hållit för nyttigare, at inråtta fådana bryggor af ften, under” arende : en dylik år icke långe fedan byggd, på vågen imellan South Moor och New - Caftles Na fr fom. : | fadt k ätt. Kolgrufve ; Intereffenterne 10, 000 ; Pund Sterling. 6. 5. Vid NewCaftle upon TIhe, betalas i för-lön för hvart Vagns-lafs ifrån Kol- verken, fom åfo 8 til 9 Engellka mil (vid pals. 6 En- — gelfka mil gå på en Svenfk ), belågne ifran Kol- - hamnarne vid Tyne - flrömmen, 3 Schilling , I obyarat karlen, fom körer behåller + delar, och — egareni til båft och vagn med defs tilbehör, de | öhiga delar: fåledes tår köraren utur hvart I bad ering, s] Schilling, och egaren af dra- ; I och APTESA KAP a de återftående 12 Schil- 1 ng. Se 6. In vid: floden fvg Kol-hus byljidé ät | Remwike och bråder, förfedde med behöriga Broar, at derpå köra Vagnarne up och ned: - deffe hallas Stead3 och åro altid tåckte med Tak- panvor eller fkifer: de åro afdelte uti fårfkilta pm-för olika Kol- forter, och ofta af 1800 fats frans famt 120 fots bredd; då et fådant hus inrymmer 130, 000. NewCaftle Chaldrons Kol. Vagns- vågen går hela hufer igenom med fina. - Bancr, fom förut befkrefne å åro, med den åt> fkilnad bår, at på hvarje 4 fots afftånd åro öp- » ningar gjorde, vid pafs 3 fot i fyrkant, emellan tjelfva banerne, pa det Kolen genom famma Öp- ningar 'på. deras : behöriga ftållen måtte kunna -flåppas net, antingen dirette uti Batarne (the Kl) eller ock-långre tilbaka i hufet öfver en Sned = lucka eller Stup- ränna, få flåld, ar Ko- Jen fyr vd hvad våg man behagar: deffe Steads äro fammanbyggde, «två och tva, tätt bredevid — hvarandra, och derige fn en vågg befpard; ty å ( 310 1776. OM: den fr dleröar Stolp- raden går; injentt la båg- ge bufen. NG AF det nu anförde är... OM dar bra. Bro- vågen alt igenom Kol-hufen, finnes Järreligen, at håftarne dår ej kunna. gå fram, utan mäåfte vagnarne det ftycket -hjel pas, forr af Körarena med handkraft. Som Kör-b: rybgorne upp. ut Nå Py Dec, . et fådant Kolf Hus, Ve emenligen falla FLOCK Vill= kel emot Bio- vågen genom hufet.,. at Vagnar- ne, fom icke åro byggde för tvåra våndningar, kunna ej låtteligen ledas dit åt, förutan någon tärfkilt LI lLAIGE fördenfkull år vid en ladan es .oundvikelig våndnings- plats på fjelfva Kör- bryg- gan en rörlig, Ram inrättad, fom ligger uti cen tro på en ftark Järnbult, etch) hvilar på en-fta- ( dig ftolpe ifrånsfafta grunden. Denna Ram isåt få afpallad efter Vagnens tyngd, når den, år la- frad, ar den flår i det nårmattesr jämnvigt, och kan med all låtthet ; fedan :Vågnen ftadnat på fit råtta tflåle, och håften blifvit frånfpånd, våndas dit man behagar: Det faller af fig tjl ar nämnde Ram,:' tillika med alla nådiga Bryg- gor och Broar, målte varalinråttade: med. dyli- ka hjul - baner, fom den åfriga ;Kol:vågen; och at följakteligen famma bredd och jämnGdighet målte noga r akt tagas. TEfrån deffe Kolhus af+ föras Sten-kolen på tårfkilt dertil byggde Båtar (Kills eller Reils) , fom draga 83 New Caftle Chaldrons:, och ros åf 4 Karlår med 2:ne Åror, tre man vid en fid-år, och em vid akter FR fom tillika tjenar för Styre. De paffa altid p fioden, och gå med den både" up och ned, tamt lefverera Kolen vid Sheels, dår de med van” liga Fartyg afbåmtas. di PST sr Seen ox OD. Nov. Dec. 3I11I Kind: Edets fom förut; dännärke än om ' Kr (Folnaden. ar arbeta en Stenkols= Grufva, finnes Edet, var de, vanlige arbets- -penningar belöpa fig, ; fom, följer, nemligen: I brytare-lön FREE tj02 korgar, xo sä nd GRI Sa 3 At föra dem fram til Schaktet = I Schill... —Overmans lön, med ljus och propp- ' ning inberåknade «+ > = > o Schill. ; Bankmans Re RQ RR Ko Upfordringen EE 0. 0 ROR i Makro Na förordat BOR FS I 7 20 lådane korgar v våga 2$ Skeppund Stapel- flads-vigt: och fom”et Vagns-lafs utgör Ton eller + gå 'Skeppund dito vigt, och innehåller 143 korgar, famt koftar i for-lön ifrån Grufvan til hamnen 3 Schilling, (å finnes det, at forlönen för 20 korgar Kol, bettiger fig i det nårmefta | til3 Schilling, 115 pence, fom med förenåmn- de kottnader fammanlagde > utgöra 7 Oe tis pence för et tjog korgar. Nu, fom 15 korgar göra I NöwCaltle Chal- dron, NT kommer den vid NewCaftle at kofta 6 Schilling. Om hårtil ånnu lågges 2 penny för hvar korg, fom torde upga til Grufve-red- fkapens. underhållande, och andra oviffa utgifter, få koftar I Chaldron Kol i NewCaftle 6 Schil- ling 72 pence. Förfåljnings- prifen derpå ftållet äro olika, och råttade efter Kolens godhet , fom åfven år något föränderlig viffa Grufvar imel- an, i fynnerhet dår ej famma Flötfer bearbetas. ; Små kol gålla mindre, ån ftora , af hvad arr LR de ock vara må; men fom förr påmint år, hug- CC 4 gr: 37 1776. "OM Nov. Dee, ges altid den fåmre forten Kol uti flötfen, med hackor, hvarefter de fmå kolen falla, få at de ocktå åro meråndels af litet tåmre art. Kolens inre godhet vårderas efter viffa egenfkaper, fås fom, at brinna qvickt eller trögt, at ofa mer eller mindre, 'och at råcka kärtare eller långre forteras til fårfkilta behof. De båfta Klenfmeds- kol famlas ifrån Hutton Main och | tid i elden, innan de brinna ut, hvarefter de Whitefteld, och fåljes til = 10 fch, per Chald. South Moors kol åro ftarka och mer varaktige i elden: falan Glo he sinn Long Benton's Kol brinna | qvickare, men ofa-ej illasss2osoecpe > och fåljas för = oc = 16 fch. per Dito. HuttonMoersKolen åro.myce rst (ta ketanvånde ul Cinders brån- ning för Målterier och vila =. soo. andfa behof: de minfta ta- n Sas kkvål dertil, och fåljas okolade för = — = = "Men fedan de blifvit kolade eller brånde til tå kallade 15 fch. per Dito, f fch. per Dito, Cinders, för = = = Sch. per Dito: snkolen, fom utfkeppas vid Sheels, åra belagde med tå kallad Duty (FTull-afgift) 14 fchilling på hvar Chaldron: tåledes om 10 Schil= Stenk ling per Chaldron tages til medel-pris för de båttre Kolen, kommer åndå I Chaldron vid ut« fkeppningen, at kofta 24 fchilling: och fom én | Chaldron efter. Newcaftle's, mått , ' utgör litet Sd < É AR - 08 Nov. Dec, 313 Ah mer, ån 2 Londons CHaldiehe, öck itrellån so'och art Svenfka Tunnor, altfå koftar I Chaldron ef- ter E 2 mått , utom frakt och andre one- Fa inemot 2 fchilling, famt I Tunna.efter Sven- fka måttet, alla omkoftningar med, frakt &c. oberåknade; I fehilling 22 GG JE Aflåttningen af Stenkol på London ifrån NewCaftle, åfvertråffar vida den öfriga på alla — orter tilfammans tagens ty dit håmtas årligen '300,,000., New Caftle's Chaldrons , fom utgöra 620,000 Chaldrons i London, når hela den öf- riga utfkeppni ingen Sp torde > Miga til Piet ån hälften. axl MN glokolkates toll stökatutealolstkatskot Teerbigare Re én och Anmärkningar om Majken. Afearis Lumbricoides ; ; af 6. M. BLOM, Pröv. Medicus. NN .bedamor” af elen Societeten i RS f ba gonomlålinder. Ne Han Affeflor le a nyligen ingifne Rön om Afearis Lum- i bricoides ("a påminner jag mig, ar ;jag år 1761 fick fe en Aflcaris af famma fpecie, fom, fedan den blifvit bårtdrifven från. en. Bonde. = goffe , hvilken om a. hölten faroma ar intogs uti Nofo.- fo SR GR CO> OMR dr FAR ERDNSRSARINASENE immdlnd a cam RA Kongl. Se Acad, Handl. år 1536, pag. 140. Uti detta Rön, pag. +42, raden 73) ve SR NouUFFER, i flållet för NOUSsER. Ä 314 1776. --Oét. Nov. Dec comio ACademico Heniledt otil botande . för Fallande-fot, tycktes, vid ena åndanh, hafva” faft- bångande. vid Va en naken. ange, SN Tab. VIL Ke be örnårkar den. SÄGS Lumbricoides, med tä. kalladt knippe, fom 128 eger. a år dels bufvud: b, dels Anus: och e. a med ”2:ne fmå filamenta éller tradar utur en fpricka tårt under”ano vidhångande, förmen- te: Ungen. Utom denne Afcaris, fick jag åfven åar gång en annan, utan knippe, fom fes ät Fig. 24 VÄ An. dn - OR Deff: har jap tagit mig före, at nårmare år fkåda och anatomifera, och funnit, det de båg- Be. komma: deruti öftverens: "11:05; ar dechafvar et lika bildadt hufvud a. a, fom både med blotta ögon och Microlcop fynes. trubbigt- treka antigt, och beftär-af 3 ftycken Upphögde må tubercu- Ja eller) vårtor (f), hvilkas fkapnad tydeligare kan inhåmtas af Fig. 2, C. 2:0, At från det- ta hufvud utgår i € ( Fig. 2,:B.) et cylindrifkt köttaktigt urtlkott, . fom. (trax derpå förvandlar fig i en tjock membraneulie utfträckning a, a. ” hvilken råcker hela kroppens öfriga långd uttö 1ey och år öroft- f[krynkhig” eller Iikaföm fållig, eanäliculeufe: i och öfver, famt omkring hvars rånna' 'Malkens inteftina eller Sfriga inhan-måten AOL SN Fn a $ k vå dr $ ; v E- ERT VKrFNANNSRD 0 CLEREK uti Gin Hiftor. lator. Lumbric. Pahl 10. fig. 3. 4. afritar och omtalar åfven et fådant huf- "vud, på en Lumbricus eller Metmafk, hvilken -han é funnit uti en Kalf: och Herr Jon. Anp. MUR- BAS, in Objervationib. de Lumbricor, fetis, kallar det Matkens os trilabiatum. i I Li (ra fa d Vä Fe . 9 S Fd ; : Ä Lå 'e Ni NV ket KUEltar. part dra fråm baleeider) |: famt til memor sen sums[bredd från anus,' på in- ranfidans myckerv fkrynklig , ojämn och öfverdras gen: med fem; men på denvöfrige vågen, och — mellan deffe Bilbao glart:sothsflåts 4:0. Ar) vid spafs inemor Fdel från bufvudet,> utgår utut denna fkrynklhiga hud, förmedeltt en fmalare tråd ehersttaniy en IRON Taärmig cos fom" ftraåx vid dels; börjar delar fig Å ;ne”grenar, och lös per med: dem” ned otilrdet tftållev:af anus ,ohvari eft huden: återisbegynner blifva. fkrynklig: famt arifios mellan och omkringsdenna tårm Ningra fig en Hel hop (må - Tarmar, (kanfke: til:en del Neryer ey di di d.; emedan des på ”fera ftållen tyckas göra plexus, och åro. dubbla 'fmalare, låfa och hvita til tårgen, famt luta fig med 5 léfa ånidar vid Samma itålle fom grofrva tarmen. Hvar. deffasrBörjansån, har Jag. dock icke kun- Nat oblerveras: semedan de: vore »ganfka: fköre, | och briuttog: vidminfta vidrörande, låtteligen fön- der: :likaform: jag :ock-bör gifva tilkånnag:at lå- gets pa alla vilcera: år, cd anfeendestil beqvåmli- gare afritning, någotiméra fkildr: och utvidgadt, ån hvad det 1 Mövlkerne natbrligen befanns, ang av, vid en ånatomifering af en ark malfk', fom nyligen framkommit , och ej legat få många är k fpiritu vin, fom deffe y någon föråndrad t(tåll- ning at ng måten möjeligen torile kunna finnas, ÄG Trvedlertid: rår af byad” SIV sälörde åra at SEN en e Mafkars Arudtur varit. alde- = fes on REA AN | ra Månne icke denna utftråckning Foss vara Maikens medalla oblongata och fpinal lis Jess enahanda. Detta hade jag: 1å mycket min dre bordt fupponera, fom jag med Herr Affes- foren OpHEurivs haft lika anledning at förmo- da, det den ene af dem fkulle varit Han (mas); och den andre: Hona: ' Jag hade ju då, i fådan håndelfe, fkolat finna i den ena et vilcus, forma fvarat emot uterusy, hvilket den andra icke kun- nat hafva 2: so ber a de » Det år dock icke hårutaf,; fom jag egente= ligen vil taga fkål mot Afearidum knippen, el= lertro, det deffe Mafkar icke fortplantas ges. nom lefvande fofter. Jag tycker mig faft: mes ra kunna: håmta dem utur följande 2:ne omftåns ligbettn: Sn vt VG ANS 21:04 Är ftållet , dår knippet framkommer, 'bå> ov de på Herr Affeffor OpDHELin tvånne och den af. mig:fedde ena Afcaris,' aldeles olis ka. : På den förfta af-Elans, vifar det ig til inemot &:del af: kroppensclångd från. ena ändan, och på. den andra, ungetår midt på Mafken; men på min, juft onder tjelfva apex eller anus Afcaridis: ; hvilken. olikhet icke möjeligen kan upkomma, få framt knips pet beftod af lefvande ungar, hvilkas utgång då börde: vara locus genitalisy fom alud år” uti en öch famma puntty hos hvar. och en wo djur- arts individuum , bettåndig. ' an -12:0, Fans utiden Afcaridis knippe, fom jag erhållit, aldrig minftarxeeken til: tarmar el» - ler innanmåten; utan beftod det både för ögat och fealpellen af et tomt ihåligt fkal > eller; fkinn: : hafvahdes altenaft uti fin fun- - do, eller dår det gjorde flörfta bågen, er Hags fanies' eller en tuna putrilago... Sh ; | He Min- ; d ah 1 i ; ) MW Pr OM Faq 0& Nov. Dec: — 317 2 Måne éke derföre. med so olikt kan ogillas, at. deffe knippen åro Mafkéns Tarmar, |; idrifilö" på något fälle genom en råmnad shud, LA Is - medeltt det vald, fom Msfken genom mediear. > menters- åverkan lidit: och följakteligen kunna anfes nåftan för det famma, fom et. Tarm Bråck hos månnifkan? om Jag villikvål icke. ed deffa (kål, eller def gilsning jag nu gjordt, påftå, ej heller; tiltror | mig kunna bevila, det denne eller andre ÄLG ”rides ej åro vivipari, Nej, deri kan icke vara någon omöjelighet: och vi Vete, ar lådant år Mi pdagadt bland Amphibierne; men, hvad j jag. ve i a anmårka hårvid, år allenaft det. at förhåls- landet med deffe Icke ånnu lårer vara fullkoms ; ligan upråckt? Det vore derföåre til önfkandes, at både hn Äter OpHELIvs, fom, utom mycken infigt och hug, eger få godt tilfålle, at uti Kongl. Lazarettet nåftan dageligen få omgås med Malk- vatienter , och jämte Honom andre Natär-Fors are och Medici, ville, då tådane Aféarides eller andre Mafkar med knippen, hådanefter ans. träffas, anftälla öfver dem en nogare granfkning, och i fyrnerhet tilfle, om deras nu förmenta uns j Bar. hafva famma vifcera, fom modren. "Ty då (kulle faken blifva råtteligen titredd, och Natural- Hiftorien vinna en uptåckt, fom; faft hon den:icke aldeles faknat, dock arminfto= ne hittils lårer . frå i ovilsher om. > ; ve lv a LR Lå tä väg + A ur oc 5 ” ” vå ” ' / i vr LE STA 0 dv ve > å « L : a kl -— FR l 38 ry7ö. 08. Növ. brer RN vid Herr D Dolt. B LOMS Rön, , om p Aftaris Lumbricvides ; 5 ST : JOH. z, ODHBLIVS. STA gra å 3 ww Är Nam -kiflorien viflhep utan Wife åf kat ; lade" Rön, "ftörfta ljus och ulvåxt, och fåledes förtjenar detta Herr Broms Rön, myc- ken upmårklamhet och rum i Kongl Acade? miens Handlingar. Det infrämmer 1 få måtto med mitt Rön, om famma Mafk, at den gif- vit från fig et utfkott eller LRGD fatt ån EA olika ftålle. .. Herr .BLowm: drager häraf dr furclats; at deffa knippen icke bevifa, at. Malken föder lef- vande ungar, få mycket mindre, fom de utkom- mit på olika flållen, både på mina bigge. mar far, Tabs IV, figs.t Ooh. so pohden Han. af ritat, utan tror Herr BLomMm fnarate, ar. det. år | Mafkens tarmar, hvilka , likafom tarmbräck k.hos månnilkor , kunnat. Uttrångas. af. SPrrger > med; lens kraft. SM Nu bör harsid fört 5 på HkaliD ar jag: frames: frålt denna tanka fråge vis, och tror icke: 'hels ler, 'at deffe: knippen äro ofelbara bevis om ma» fkens generations - lått ehuru jag icke kan fin- na mig vid. den meningen, ar decåro påföljder af purger- medlens kraft, emedan, då mafkarne framkommo , ingen ting tårdeles ovanligt på dem - ENÄENEN icke heller vid pafs 6 timar FA å 1 76. "ÖA Nov, Da gi9 då jag fört tåg dem leftande,,;' bevarade i et — glas svatten ; utan, tycktes Mafkarne endaft vara | tjockare, juft på famma ttällen, dår defferknip? pen dagen efter” märktes" vara utgångne, då ock Mafkarne icke vidare gåtvo tecken til lif. Jag medgifver för öfrigt, at "tådana knippen noga böra underfökas til deras invårtes befkaf- fenhet, om deras råtta ärt fkal kunna utrönas, det jag ock med mine Mafkar årnat göra, dår- eft icke. Herr Profeflor BerGius flrax- begårt och tått dem, at öfverlånda til Herr Proteffor PALLAS i Petersburg, fom arbetar på en Hi- ftoria Naturalis Vermium; > han "har ock. nylis gen, uti: bref til Herr Prof. BerGivs, utlåtit fig, at:deffe knippen torde vara :Vafa. Spermas tica; hvilket lemnas i fit vårde, intildefs: nya Rön i-åmnet gifva nytt tilfålle, at fulleligen afs göra denna fållfamma fråga. Hals SOM RUT CAR omideffe knippen åra frivillige. utfkott från Mafken, fom han, 1 fit: frifka tilftånd; kart utfåppa ur fig, och åter indraga efter behag, och fom .han nu i dåds-qvalet fkutit fram? Di- kafore Sqvalus carcharias £. -kan utflåppa och:in- draga fin mage efter behag > Jåfom Herrar BANKS. och SOLANDER obferverat. Se Voyage autour du " Mondey' Rans j8:vog. taga Ds RVNap.sfesesiöan KSR NE LR RN i é ” k Vå LV ST Md f då CN HY ÄR Le 320 1776. 08 Nor. Der i PROBLEM, ag 4 fina råtta figuren af er v änd-br - de. på en Plogs b ns STURE HENRIC NICANDER, "a K. Vef, Acad. Andra ARE ” Tar Höärbren år otal, utgår. åre et Parals lelepipedum ; uti hvilket hvar: punét un« der. våndningen , åtminftone til defs, ;torfven kommer på kant, befkrifver en cirkel-båge, och :hvar Horizontal=linea en cylindrifk yta Brådet, fom fkal vånda henhe, bör derföre med en fida åtfölja Axis af famma cylinder; och vid den andra continuerligen få böjas, ät hvar jord - partikel under vågen råkar det minfta mös Jeliga motftåndet. Problemet kan derföre. blif- va följande: ; "Om en half cylinder RBTOSM, "Tab. Vil, fig. 3, hvars Axis år Horizontal, framfljates med en jämn rörelfe" ifrån G til N> och en kropp Py fåftad ati M vid ändar af Radien MN, dker en krok + linea MpB vid ytan af famma cylinder upföres til defs radien bannit befkrifva en vifs bige MNS3N at då finna linien MpB, hvareft kroppen P under upfigandet råkar. det minfta möjeliga matfidndet. Når cylindren hunnit ifrån punéten N til 2» öch radien MN belkrifvit vinkelen MNP, få ligs ger kroppen P emot radien NP med en tyngd uti punéten 2; föm fvarar emot a sn När å 06. QfuNor.Den fik ST Når. cylindern. federmera avancerat et gan- fka litet fycke ifrån a: til v, kroppen P gådt ifrån P-til £, och fadien MN-befkrifvit den lil- Ja vinkelen EQF; 1å kan Seétor Cylindri FEPNQ då anfes fålom en vigg, hvilken förcerat ONES pe til: en högd EF ifrån E til £. | ND. P FN NE er Sätter man derföre PE: ERE:: ds Pr ND. ,; ND, ERT | ålätresilalen år. PE rg 2 P > hvilken differential = gifva en xquation får det mintta 7 eller den mintta agerande kraften. EN go SR Is Kra RN Såttes ND =), NOS MNES No == a pvc EP = dx> MP 2, FE mdr, PFIzds, fa tår man ss VERDE INN dB SR. CR Supponeras du ds beftändig, få år ir = de dd men ke VR SS pföljag teligea Bydy? å LÖ Pg 2 >? den på dds » då ck ddz inlåttgs uti Föregående | 4 eequåtion,. och tillika, dt de eller 4 —7 HL 2.2 ARE bÅ FR | i flåle i ; om della nya vår 322 — 1756. OM Nov. Dec i fållet för daty få upkoniner; fedan man In- LE a får SN PT dj er FR tll då AS Å regrerar Väg PISA db confb.s3'; : men 39 Jå a om denna brgle vng 4 förevarande ämne), inet leder til någon: practiques. få må den håldre. lem- nas, och i ftållet equationen ddz dxy + ly dz dx > ddx dzy 0: betraktas. under följande : orm | dåz dz . ddx Te ben 10 hvaraf fumnian år log. Sa NR Conf. ”Poneras nu vinkelen RMB — 2 — MmP i bör- jan at rörelfen intet aldeles förfvinnajrautan vas ra DigoNr Vd liten den. och vara vill, då kan 2 man dåtra Hue dzsd: Ci -hyadan Co nå = 108, 2 - Lt och hela zequation den hår dy= 2 ke eller a må tel, och Äng Eve Vag Vag ex pp =E = conft.; men når PD id) aå år ock x =o> och fåledes Conft.. =0> hvadan di PD= = ex eller. di ses: Ai Ovovb betoniog qui + jr EN Z Är RGB en rått vinkel = MNS och d: NER, | (2 år x til PD uti et. möjeligt ”törhaå ållaridé , långe x år mindre ån NG; har åter MN bell rif- ) vig? mer ån- en Re ÖRE blifviv frör- ; we con n forcera id anigon a dar hå ME utan år. fer. Sr A nom Nn om SN ige= FN SU vänn ; 1776. OA. Nov. Dec. 323 nom bågen. SO, hvilken båge, om kroppen Aall gå utföre, på famma lårt, fom han gick bågen MS upföre, lå befinnes, ar tecknet — då andras > Bdy a?) 2 til + framför quantiteten , hvadan PD = Lå &en 8 kommit til punéen 5, fkall Curva MpB> Tom efter föregående refultat år en Elliptifk bå- ge, continueras på andra fidan om B, tvårt emot den ftållning, fom hon förut ägde, och x tagas ifrån NM, åfvenledes tvårt emot hvad fom förut ikedde. få Alt detta tjenar då jorden år lös eh under körningen fkiljer fig i kokor. 200 hvilket vill tå mycket låga, at når pun- vn ”Poneras Viggen FRE, uti alla punéter P ls "ka for, eller at fluxionerna af x och z åro bes | flåndigt til. hvarandra uti et gifvit förhållande, få åro-åfven fjelfva Fluentes x och z uti fam- ma beftåndiga förhållande , och Curva mPb blif- ver en fkrutgånga, hvilken går rått fram eller genafte vågen emellan punétterna mm. och 6, en våg fom en fpånd, feg och fammanhånge kropp altid wil taga, och följakteligen år den tjen- ligafte för en feg och fammanhångande torf; "Coroll. Om man tager en Cylinder NG, Iå lång fom! mån vil hafva Vänd - brådet på en Plog, och hvilkens radius år få ling, fom torfven år bred; gör federméra" Virnkelen AGB =1359 vid pas, ligger en fpånd tråg emellan M och B, SÅ Fn famt 2 N 324 276 vO&ANO. famt drager, ifrån hvar puné& af tråden MB, vins delrårta lineer emot Axis Cylindri, 13 formera deffa lineer tilhopa en fuperficies MpBGN, hvil- ken år rätta figuren af et Vänd - bräde. ; UPN SRUFNNUFS APA Z RR SR Ae 3 Ö ÄRR NS Om Vattnens varme och fpecifica ad uti ti Ålandsbaf och Botnifkaå Kaka s. infånde af PETER JOHAN BLADH, Soper- SANN vid Oft-Indifka Compagoiet | Jndet tvånne Sjö- vlör tärde Stockholm och Öfterbotten, fom jag gjort, den ena til Vala, år 1773, och den andra til Chriftine- frad, år 1776, har jag anftålt atfkilliga förfök på vattnets varme och tyngd uti de Haf, fom ligga emellan de nämnde Ståder, hvaraf jag nu har den åran, abotil Kongl, Academien ln na Relultaterna. Hvad förft vattnets varme beträffar. 48 var den utom- - fkårs, år 1773, ifrån den 12 til den 27 Sept. på refan til Vafa, emellan 15 och 13 grader öfver frys- punéten på Svenfka Thermo- metern. På återrefan deremot, famma år , ifrån den 19 til den 22 October, var den emellan or och 10 grader, . under det luften. AR hade AR å 6 graders. varme. Lö KR jön ls AGE v. Dec, ; ev FEET den 27 Julii, kl. ; efter: middagen, Milan en mil inom ram i Svenfka Skår- gården, var luften i fkugga 25 grader; och vatten-ytan 21 gr. + o. Samma afton, kl. 9 utan: | för Capel- fkår, var luften 20, och vatten-bry- nen endaft 173 gr. + o. De följande bägge da- garna, var vattnet Öfver hela fiön, ånda intil: | Chriftineftads inlopp, emellan 17 och 182 gr. var mt. Na Hirvid. Ka jag ej underlåta at SKEN det hela atta dagarna förut, eller ifrån den 19 Jultii, var en ganfka ftark varme i luften, med lugn och tjock Sol- rök, hvaraf jag har anledning at: tro, det man fållan lårer tråffa 1å varmt vatten vy ån Viken, fom vi na hade. Fo | Betråffande äter egenteliga tyngden, få har ; jag ; under deffa refor, funnit denfamma hos det öfrå. Vattnet , öfveralt i Ålands - haf och Botni- fka Viken, vara til friflkt vatten, vid 20 gr. varme på Svenfka ”Thermometern, högtt fom T50041575 3 och mintt' fom 139038 til 1, 09000: Ja, efter en två dygns Sydlig ftorm, har jag» den 14 Aug, 1776, fännit vattnets egentel iga tyngd, ej allenaft kring Kafkö ftrånder, uran åfven invid det dårtil grånfande fafta landet af Öfterbotten , vara 1,0940, och fåledes lika tungt, fom uti tjelfva Botnifka Vikens Et fådant renen fom Herr Prof. VILC- | fkedde på Ande - fe 12 sn He dl vatt- a "HÖ, Dec: 326 1776. Oå Nov, D net, från ormtrent 20 fattinars djup, vid upkom- ftlen vara oa grad kallare, men lika tungt med det öfra. Om aftonen famma dag, fedan- vi feg- | lar igenom norra delen af Åland, och voro vid påf 7 Svenfka mil derifrån i Botnifka Viken, uphåmtades åter vatten ifrån 37 famnaårs. djup; fom var'2 gr. kallare ån det öfra på Sr kgigt 4 i le; men uti tyngden var ingen fkilnad: | Egenteliga tyngden har jag utrönt med fam- ma protfvare och på. famma fått, fom de uti Acad. Handl. för detta a ar, BS RE in förde Rön åro gjorde. At vattnets temperatur. uti. öpne Sjöar och långt ifrån land, fkal: råtta fig efter djupet, torde. vara dika 1å ofåkert, fom det är vilst, ar vattnet invid grunda ftrånder,. på ftarka Solfkens dagar om fommaren, lifver. mycket. varmare, . ån öfver djupet. Äfventå olåker år den: fatfen, åt nårmare landet, fkal vattnet vara varmare, ån långre til fjöfs: ty jag har ofta funnit, ,ar. det förhåller fig tvårtom. Årstiden gör. hårutinnan det. hufvudiakel lisa utom. .defs hårröra ock förefallande förändringar, 1 vattnets, 1å väl fom uti Luft- kretlens Temperatur af tilfälliga om- fRåndigheter, hvarpå en Rön famlare aldrig, kan - vara Sa upmårkfama IR Se TR Rae CER 2” X V 08. Nov. De 2 oban Vdrfiting. om Blåje. - fena ;> KV Ka rn up bi hävd vå ig 4 af. SA ig ; sekt CARL WILH. .SCHEELP,;' |A Is SKE ; å LÄR , a | S » ww NS - rd Bä kör 3 VR N eda Re famlat. a tildckelig antal. af. Bli- M ) fc a ena da könen, fom af Sten: Te varit Sr LJ VR ka RA kim beflafforher. Och 6 jag de vid uptåckt: et och annat, tilförene, (3 vida j jag Ser; öbekant , : tager jäg mig: frihet av! gifva > Kongl: Vetenfkaps Academien del 'deraf. > "Jag bör då förft gifva tilkånna, at alla de Blåle - slår jag tunderfökt, 1å: vål de flåta eller glatta, fom de fkråfliga och kantiga, funnits vara af aldeles enahanda art, och af famma be= ftånds- delar fammanfatte. ; ärad 1.) Af. denna. ften, fött i Pole Lu. något. uti en liten Glas - Retort, hvarpå: gjöts diluerad; Vitriol- fyra, fom fattes til digeftion: men. ften- -pulvret: angreps ej deraf. FR fukr tigheten var afdeftillerad , började den CoNcen- trerade. fyran, at verka derpå, lå at ftenen upr låftes: är, genom förökad hetta, fyran. var . pen ER ad: ficcitatem, äterftod et fvart. Kol, och. det Sfvergångna var en af flygtig. Svafvel- fpiritus f frarkt Mucktande vitriol- fyra. fa JK 2) Acidum falis concentratum & dilutum -hade ingen verkan på Stenen, icke ens då det- : Ha Acidum dermed. kokades .2 4 4 | jr 3.) A 328 1778 08 8. 3.) (a) Acidum Nirri dilutum eller Bked= vatten, angriper Stenen något, redan då det år kalt; men då det år upvårmdt, upkommer en frålning, med röda dunfters och ftenen: uplöfesiheboch hål len. ' Anftålles förlföket i Retart, och Kalk-vatten » blifvit flagit i Recipienten, få precipiteras. detta. > (6) Denna folution år fur, faftån Menftruun med öfverflådigt Pulver år kokadt, och ouplöft file änpu år derutt ÖP: 3. ugn eri odören Label Denna gul = tårgade folution gör På ju: den, högråda fläckar, fedan den en half timme förut varit påftruken, -- Når den faturerade for lutionen något mera. -evaporerat, blir den åfven. fjelf blodröd ,- hvilken tårg dock förfvinner, få fnart en droppe af Acidum Nitri deruti drypes. (4) Tung-fpats jord, uplöft i"Acido falis). precipiteras icke af denna folution. 1 sc (0 Merallifka uplöfningar fåråndras icke mår- keligen af denna folution. Va (f) Ej heller precipiteras denna Solution med Alkalier, utan blifver endaft något gulare, då Alkali år rådande, då ock denna blandning uti flark digeftion blir rofenröd, famt gör på huden, ; ganfka haftigt och utan hetta, dylik fårg. Den- na blandning pröcipiterar ock Metaller, med atfkiliga fårgor: Jårn- vitriol med fvaft; Kop= par -vitriol med grön; Silfver med grås Cor- rofiv. Sublimat, Zink och Bly, med hvit tårg. (g£) Men kalk-vatten deeomponerar denna up-= lösning , och tåller et hvitt precipitat, fom ja eduleorerat och torkat. Samma prxeipirat up-= löfes uti Acido Salis & Nitri, utan effervefecn-= ER fira fo Növ.: Dee: ' 329 — €e; ' Och faftån precipitatet år i öfverflöd når- varande, år dock uplötningen fur; (hvilket ock — hånder med Animalifk jord och Flufsfpat, når de uti famma fyror uplöfas). Låter man den» na, uplåning evaporera ad Siccum,lå tager det til flut eld. Om precipitater uti "USP LA | | gel något glådgas, blir det fvart och luckert -jålom Alumen uftum, och effervefcerar då me fyror, För Blås - röret blir det föråndradt til | Calz viva. | ; RR 4 0 ENE ee Sale >; (6) Säcker-fyra och Sal acetofelle precis pitera icke denna folution. Alkalifka blannin= gen (f) precipiteras ej heller af deffa fyror. 1 $4.) Denna ften, ftött til pulver, och kor kad uti uplöft Vinftens- Alkali, angripes ej der» af: men Cauftilk lut, fom ej. vifar minfta fpår af Buft> fyra, uplöfer ftenen, åfven då den år kall. :; Denna uplåöfning år gul, och fmakar når got föraktig: den -låter precipitera fig af alla fyror; jåmvål af luft-fyra.: Kalk - vatten pre ctpiteras icke af denna folution; men metallifka -uplåfningar :sdecomponeras. deraf: Järnet faller bruät,: Kopparen grå, 'Silfret fvart, Zink, Mer- -curius corrofivus och Bly falla hvite. . Om uti denna folution år något för mycket Alkali, luck tar den fom: Alkali volatiles -Alkali vol. ficcum angriper Stenen icke, men dådet år tilredt: med bränd kalk , uplöfer det :honom, dock fordras dertil. tåmmeligen mycket af detta alkali cau- bn MON eR Las an soc rknli rer soo os: 5.) Kalk-vatten uplöfer ock ftenen uti digeftion. = Til 12 gran af Stenen fordras 4 unts Kalk-vatten. Detta vatten förlarar då fin cau- | Nf os fi- > Fil [ 830 1776. AA. dy. Deer fika Amak. Genom: Hislenpiäg An Syros fålles åter fenen til någon: del. ink 6.) Rent vatten uptårer son het och AS 'men dertil fordras mycket ' våtten. Om man pi 3 gran fint rifven Sten, gjuter i unts vatten, och kokar det hägot Titer, "fa uplåfes han. Denna folution gör Lacmus tindturen röd, och priecipiterar ej kalk - vatten. Når åen kall- nat, fKiljer fig förfta delen af Stenen Föne i .Jörm af. fina eryftaller. OR 7) 1 Drachma af Stenen. drefs. uti en Ät ten Glas - Retort för öppen eld: jag erhöll en alkalifk flygtig fpiritus, I lik Spiritus cornu cer- vi, men ingen olja. I Retort -halfén upiteg et Boänt> fublimar. ; Sedah Retortert blifvit vål ge- 'nom = glödgad, år lag honom: kallna, och fick då et fvart kol, fom: vågde 12 grany och på et glödande järn i friar luften behöålr findvarra fårg, Sublimatet , fom tyckes hafva någor flutit, våg- de'28 gran : då jag renade det genom ny. fubli- mation, blef det >hvitt. «Det hade ingen-lukt. Blandadt med Alkali och något: fukradry- gaf det ej heller någon lukt. Til fmaken var det nå- got fyrlgt, och låt: geriom kokning i vatten låt- teligen uplöfa fig. Uti tpiritu vim uplöftes det 'öck , dock fordrades idertil en ftörre mängd af he sptagn ; Kalk- varten 'precipiterades) icke der- af. ”Sublimatet ofapkgen - vilst ven Va Sad fuck id dä Zz i hä Af deffa förfök. flank ng at res Pung- | fpatssjorderi, ( enligt: $-ogerlit. di) ”€) preecipiter I :ras, hvilket :dock.- nöådvåndigt fkulle fke , om når kg Mictiol- fyra: Vore; uti Stenen; -och emedan Nå ej I CK YA AN AN ej heller Såcker-fyra ($. 3 ; lit.b.Y åftadkommet å é ] någon fållning ; fom tfåkert fkulle fke, om kalk vore dår; 13 år Blåfe- ftenen hvarken Kalk el- ler Gips-artad: utan den beftär af en oljåktig, torr, flygtig fyras förbunden; med något gela- tinöft. Han år et oljaktigt-falt', uti hvyllket fyr ra har något öfverhanden, emedan han uplåfes af rent vatten ($..6.), och färgar Laccmus tin- turen röd. .Defs brännbara våfende vifarrfig ge- nom defs. uplåfning af Cauftika Alkalier och af Kalk - vatten ($. 4. 5-), men i fynnerhet genom den föråndring, fom Acidum Nitri derpå gör, 1 det han då får helt andra egenfkaper, ån når derutur tållas ($. 3. lit. f). Det Animalifka Ge- Jatinofum blir deraf uppenbart, : at Stenen uti leftillationen gifver ifrån fig. en fpiritus, for liknar Hjort --horns, och lemnar efter fig et fint Bab MLA balle mnmodaldiginobnillts ia han uplöftes utr Alkalier, och. ej. vidare låter fig FR 5. 8) Änteligen har jag uti all urine, åfven barns, funnit någon del Blaås- ften uplöft. Om 4 kannor klar och frifk urine utdunitas, til defs , allenaft 2 uns åro qvar, fårvter fig under affval- ningen et fint pulver, hvaraf en del hård fött! par vid Glas-kårlet. Det låfes utan varme, i några dröppar cauftik lut; gan(ka lått, och Kar för öfrigt alla egenfkaper ef Blåfe- ften. ' Det fediment, fom fåtter fig, likt Tégel- mjöl, uti deras urin, fom håfva Froffan; år af famma be- fkaffenhet. Jag tånkte i början, at något okåndt menftruum ,/ fom i fria luften förfög, vore or- faken, at 1å anfenlig mångd kunde hållas uplött, "men .då dylik urine, åfven i tåppr kårl, blef ill oklar, 332 2776. -0A.iNov, Dec; oklar, och ftållde nåmnda fediment, famt Es JE tilråcklig varme, löfte det up, kunde tydeligen — fluytas, at flikt menftruum hvarken behöfdes el» ler. fans, Så vräker RN sd 2 I SR . "6. 9.) All'urine håller åfven Terra animalis; eller Kalk förenad med Acidum phofphori, och genom öfverflöd på fyra, kan den famma. hållas e. uppe; I kraft af detta öfverfkott på fyra, gå urine Laccmus - papper röde. snåmnda of verfkott måttas med Alkali volatile caufticum”' faller et hvitt pulver til bottnen. Efter 4 kan: nor urine, fås 4 drachmer fådant pulver, fedan det blifvit torkadt. Jag löfte det i Acidum nitri, och precipiterade med Acidum vitrioli, då Gips föll, hvilken frånfGilades; hvarefter li- quidum befriades från Saltpeter-fyran genom eva- TS gr , då fluteligen ert fyra blef gvar, fom tåller "Kalk - vatten och, med Kimrök: blandad; gaf i deftillation phofphorus. Således håller det- ta pulver verkeligen både Kalk och Acidum PUGSPROTLG OO SR far Sn 6. 10.) I. anledning af anförde förfök , hål- ler låledes all urine, utom förut bekanta ämnen (fom åro Salmiak , Kokfalt, Sal digeftivus, Sal mirabile Glauberi; Sal microcofmicus, Sal per, latus, och et oljaktigt extraé&) en förut okånd Concret- fyra eller Blåfe - ften, famt animalifk jord. Det år mårkvårdigt, at fjuke perfoners urine år furare,; och håller mer Animäalifk jord, && po] 4 CFR RA A RE 3 2 ES 776. ”0& Növ..-Deci 333 ww Om Blåfe - Stenen; <= oo OCTORBERN BERGMAN, > dtan at veta af Herr ScHereres underföka J ning om Blåfe. frenar, har jag, under fams> ma tid, med dylikt arbete varit fylffelfatt. Mi- na förfök leda åfven til nåftan famma futfats, åt, nemligen deffe djur-ftenar förnåmligaft beftå af en beflynnerlig concret-fyra. Några omftån- digheter har jag likväl anmärkt, fom fkilja ifrån Herr SCHEELES utflag. Olikheten beror til åf- ” ventyrs af de åmnens verkeliga fkiljaktighet , fom vi å ömfe fidor analyticerat ; men fom alla, hvilka jag hittils haft tilfålle at underkafta prof, -förhållit fig håruti lika, torde den, til ytterlis | rande underfökning, fört gare uplyfning,i denna månnhifkors vål 1å når rö- jena at anföras. "> Hvad löfligheten betråffar, få har det icke velat lyckas för mig, at helt och hållet uplös fa Blåfe- och Njur- ftenar, hvarken i deftilleradt Vatten eller Saltpeter- fyra. Det år fant, at ju finare åmnet år pulveriferadt, defto omårkeliga- re blifver refiduum: dock finnes det åfven i denna håndelfe; om förföket anftälles med tils råcklig. quantitet, och i fmal kolf, 1å at det måtta öfverblefna, kan under affvalningen fam- Jas på et ftålle. Tydeligaft vifar fig detta, om fmå . Stenar eller bitar, af några grans tyngd, låggas uti öfverflödigt menftruum, och hällas ut en TÅR het- 334 — 1776. 04 Nov. Dec. hetta, fom kommer helt nåra tilden, fom brin- gar vatten i kokning. ” Man fär då fe det må- fta uplöfas, meni tillika afföndras fmå, hvita, fvampiga partiklar, hvilka hvarken i vatten, Spi- ritus vini, Syroör eller Alkali volatile caufticum mårkeligen angripas. Om hettan 41å förökes, at sad de nåmnde våtlkor bringas i full kokning, för- delas de hvita löfa flockarne, och blifva nåftan omårklige,. men utan art löfas, . ätminftone icke fullt. Jag har af dem hittils icke kunnat fam- la någon tilråcklig mångd, för at fullkomligen utreda deras natur: det vet jag likvål, at de i eld gå til kol, fom trögt brånnes til afka, och at deuna.€) heller Ioles I okedVAltele oms sida Blåfe-ftens uplåfning uti Saltpeter-fyra vi- far ingen tfållning med Såcker-fyra, hvaraf man haturligt vis ledes på den flutfats, at hår ingen kalk+jord år nårvarande, emedan detta pot är ibland de -tilförliteligafte; men jag har under mångfaldiga förfök , rörande attractiones electi= ve, funnit, ar et tredje tilkommande ämne, i fållet för at åftadkomma föndring emellan! två förenade, underftundom: fjelf med dem bågge innerligen förbindes. Jag hade 1å mycket mer anledning at tro det famma hår håndas fom Såc= ker -fyra hyfer fetma, ehuru (a fin; at den: vid förbrånning, icke lemnar något tydeligt kol, 'och utgången af mina förfök har vift, at jag icke bedragit mig. Ar håruti vinna fåkerhet, brån« de jag kol efter Blåfe -ftenar ul afka; hvilken blef helt hvit, förhållande fig i alla mål fom kalk: fråfte något. med fyror under uplöfning; förentes med Vitriols- fyra til Gips, tåldes med KN Sac . 1778. R Of. Nov. Dec. 335 , MikWinby reg ttåne til: en:del i: rent vattefi, o ; f. v. Jag bör likvål nåmna, at omtrent +&g af — alkan förblef olått i Skedvartner: refiduum etter det förut nåmnda: ämne, tillika med den cons ereta fyran, utgör Blåfe - ften. Om Blåfe-ftens folution i Saltpeter -fyra filtreras, evaporeras ad ficcum) och brånnes til hvithet, fås Hävdar oe Kalk - pulver. A | "Som ren Vitriol- fyra icke år fmittad' dd föra förmodade jag, ar den i nårvarande hån= delfe torde ftrax uptåcka kalken, hvilket ock lyckades. Jag dröp något af klar ftark Vitriol- fyra uti Blåfe-ftens upiöfning med Sked-vatten, och fanti, om folutionen var måttad', ftrax (må eryftaller afföndras, hvilka undérfökte funnos va- fa Gips, och efter uplöfning i deftilleradt vat- ten fåldes af Socker-fyra. Var Blåfe- hens up- löfningen mycket diluerad, mårktes i början in= en förändring; men efter någon evaporation, erhöllos ofvannämnde cryftaller. Således hålla åtminftone en del Blåfe- och Njur- -ftenar oemot- tågeligen kalk, men fållan -mer ån en half pros cent. CCS rar AGN fyra löfer Blåfe- Rund 'med tilbjelp af varme och under frålning, famt blif- ver. til fårgen fvartbrun. Om fedan litet vatten tillås, vifar fig likfom en yftning, men då me- fa tilkommer och omfqvalpas, blir alt: klart, dr a- gande i i gul- -brunt. Salt- fyra tyckes ingen RR utråtta; jag år duck ännu 1: tvifvelsmål, om den icke kan us draga... åtminftone någon del af Kalk- "jorden, hvarom: jag. icke hårvils brant förvilla mig. nä Den tt på j å 336 1776. OO Nov. Den råda tårg, fom af Blåfe- tens uplåfning i Skedvatten kan erhållas, år mårkvårdig. En måttad folution röjer ingen luckt af Acidum ni- tri, och om den lemnas i vidt. öpet kårily at fjelfmant evaporera, förvandlas den omfider til en högréd vårlka, fom knapt håller någon Salt- peter > fyra$. ty dels finnes deraf föga fpår på hace NODE dels förtåres tårgen af all fur tillats, utån at fedan kunna: återftållas, hvarken genom Alkali eller något annat mig bekant me= del. Om folutionen fortare utdunftas på varm Kakelugn, uplfvåller den omfider i oråkreliga fina Blåfor. Denna fkum rodnar mer och mer, famt blifver, efter ftark torkning, ändteligen fvart-råd. Denna torra fårg tingerar långt ftör- re mångd vatten, ån förut, och uplöfes ganfka lått af alla fyror, åfven fådane, fom ej råda på Blåfe - ftenens, men de förftöra all tårgen, och det defs fortare, ja ftarkare de åre. Utan all tilhjelp af varme, til bara fkum. far Blifettens- fyran affkiljes genom €Vaporation då mycket låttare ifrån Skedvatten, fom detta > fenare af den förras brånnbara del göres mera | flygtigt. Alkali fåller ej deras förening, och det + ikerej vanligen, dätvå fyror åro blandade, utan | de förbindas bågge dermed, efter attractions »1a= | gärne. Den röda efter uttorkning erh allna mas=- | ch år dock vida fkild från den Concreta fyran, > dådan fom den finnes i Blåfe-ftenen; ty den år, "mörkröd, benågen at deliquefcera; mintta parti- "> Bel gör en, anfenlig mångd Vatten rofenrödt 3 — angripes med håftighet af Acidum falis och an= fn fkarpa fyror, hvilka gifva förr eHer fenare SN en aldeles. färglös -uplöfning. En 13 märklig förs ändring hårrörer, 13 mycket jag hittils kunnat Ne utröna, mer af Saltpeter-fyrans verkan på den brännbara delen, ån af någon defs' qvarlefva. > Sädana röda flåckar, fom folutionen. åftadkom- mer på huden, vifa fig åfven på ben, glas, paps per och allabanda åmnen 3 men det fordras lån= Te tid, innan de blifva fynliga, hvilken dock genom varme, något kan. förkärtas. = Så Jag förbigår. hu en bel hop andra förfök, fom, ehuru til en del gjorde på annat lärt, ån Herr SCueELes, dock icke bevifa mer, ån af hans vackra afhandling kan inhårritas. "Atldra > göromål hafva äfven hindrat Mig, at föra en del cat dem til fur. Jag har i Nagta år famlat alla oc Handa ftenaktiga Concretioner uti d jurs k roppar, för at utreda deras famman låttning :»-jag har lof På Aete; och Na 0 detta, Låkare-kon ften SÅ FR SAK ENE LE SR Nr LJ pr : 5 > fådant af deras nu blottade lynne flrax kunna Viltas. sö tterligare underfökning torde 'ppa når got nytt medel, fom låttare kan användas. Om 338 Jå nåra TRON ämnes. blifva birrådd afdemy for ega dylika famlingar. All: grundad. anledning, til hjelp bör fotas på rått kännedom af Stenens natur. Om man ej redan af förfarenhet. vilste, at Kalk- vatten och Cauftik lut, åro ibland. de båfta medel emot Njur- och Blåfe-ften; fkulle alla Plåfe- enar åro af lika befkaffenhet, hop: pas. jag framdeles nårmare kunna ABP iF RR FORGOT 6: o5GBEGö UN DERRÄTTELSE, Vid hvilken ålder få vål Man-/fo no-könet i deffa tider hos ofs ingår fn är fö fa åktenfkap , famt hura många Barn kunna förvåntas af ki vart ; SK Äkta Makar, m. Us NE TA u GUSTAF HEDIN, g Probtt och Krok One de: 4 Kräklinge. TRE é ”” | RER tenn ie Förre kdlllsa öfver Födda bch Döda, famt öfver Folk - mångden i Landet - m. m. blifvit af vittre Mån med goda bevis ä daga. lagd, har jag kommit på den tankan, at man kunde firåcka detta vidare, til flera nyttie ga RTR ge bt ro hvar til Rd ; | ; er- Nov. Dee, 339 NNE lagat. förlra sBongen ifcråfa I Akten. Ika t huta flört antal Barn, få vål öfver > Underrättellef torde vål [vårligen frå ; för dé förflutne tider, ifrån thånga Förfan S je > 3 4 - sd N — a EA 45 é j $ ÄR fo famrmandrag deraf; form här hos framlågoes för iptages och kan framlåek a Aera i fams gä SÖ bara; VN ån TT Få Jo Län met (eg and = — pe-4 e IE & Sö | ns SISTER rn Jäbends ak Ngn 0 ac NK Ce Auttotens Beikrifning om denna Socken år införd oc BE Kongl. Vet, Acad. Handlingar, för år 17540 ev [ ”R jag ock utforfkat, huru många Barn af hvarte- ra könet hvar och en Fru, Huftru eller Enka födt, fom antingen i Förfamlingen blifvit död, ander de 37 åren, eller .i Mart. månad 1776 ånnu lefde, men voro til den ålder komne, at af dem ingen Lifsfrukt vidare kan förvåntas. Deraf hafva följande 3 Tabeller. upkommit, fom endaft. angå Kråklinge Förfamling, hvilken ut- gör et antal af vid pals 800 månnifkor, med unga och gamla. | | Tab. I. Huru månge Herrar eller Drån- gar, famt huru många Fungfrur eller Pi- PPI bat R RR . Åldren. 'Brudgumars "> Brudars - str og ossalal oe” die AL fo eas FÖR 16 -« - O , Ke ST Oo böt 2 RE PEN 2 DER cg < KD ARR 23 Ear rä Loke hg j 9 orkelnikon ekt ) Oo 2? bade CR A Rå PR 28 os 8 NPÖRIOR TNT NES RI ågräk MR RANDI RAR 5 RR og ER, Fide SA MERA ER 24 lair smed ka ved 27 SoK La - ; "7 far ; 2 j A så TFN om Ra RE ORG TSL Slug AO: sadlar RE 12 RR Ar ÅN 0 2776. O8. Nov. Dec. 30 gE Con Sker. oc 'Brudgumar. id Brudar. & ÄRE RA 0 då RR | kol TässRke KA 1 Tf at Ir och AR 24 i a LS I t ; Så SA MÖT 25 Kr = > 2 : "a wi IN A ' 8 i AN få 4 i =O = 0 GQ 6) 0 0 UD mm mm N&åA ARA UI Li RR AE Summa 330: An 380 FK - IL. Af 3 04 Holtrar. fom fällan. föde & 1283 Barn, fr många Barn de födt bvar- dera; famt huru många Huftrur , i propor- tion od hela deras antal, fått inga, nro vet eller flera Barn, Mödrarnas' » Proport. sex > Barn Summa antal. af RIGA | hvardera. af " Mödrar. 0 Bari, SR altfå hvar 9: de, varit Barnlåfe VD 28, nåftan - II ste, födr ” FRU IE BRN e MM 9 On N qA F&F a I Tab, III. Aja 270 Mödrar., I afv. ”Mödtar, MR EON RA 427 Värvå endaft Sbrert. I Fö = endaft Döttrar, RE oe «= fera Döttrar ån uSöner, 0 Som bevifa, at at. ter Fr eller Yord-Pårony kunna fårva= "vas i flera år , £ forde a afrmmbatia ; C, B. SKYTTE, a dan Då K. Academlens änmodan,. getom Bret ” d. 7 Febr. 17752 har VB anita 4 rr —— för- Jika mänga af bågge EK RR ot MM fjäl NV Rn of Pilen . «+ flera Såner ån: Döttrar, gu i 2 + Fr Å = 1776. OA: Nov, Dec. 343 — förfök, i affigt at utråna, om Mjöl och Gryn, | tilredde af frusne Jord-Påron, kunna flera år få vål förvaras för ornad, mal och annat förderf, fom. mjöl och gryn af Såd. Til den åndan tog jag, den 9 Febr. 1775, mjöl och grynaf Jord- Påron, gjorde i Decemb: 1773, hvilka fåledes "redan voro öfver et år gamle, och imedlertid varit förvarade i burkar: dem lade jag uti pa- .qveter af papper, fom lemnades öppna i bada åndarna. Alla paqveten lades fedan i en afk af trå, utan. lock, fom ftåldes på et bord i en bod, dår mjöl och andra mat-varor förvarades, hva- reft de fått alt fedan. Jag får nu den åran at beråtta, at jag, efter 3 års förlopp, ej funnit. deffa mjöl-och.gryn-forter. på minfta. fårtaf mål angripne eller eljett fkåmde, utan få goda fom de voro i början. Af famma redan års-gamla mjöl och gryn,lades, d. 9 Febr. 1775» en del i burkar, fom alt fedan ftått tiltåppte i famma "bod, och. nu befunnits helt goda och oföråndra- de. På famma bord i vift-hufet , lades en liten hög Potates-mjöl på et papper, och dår brede- vid en hög hvete-mjöl, öfver hvilka tjälptes en djup. tenn-tallrik.. De ftodo få orubbadesöfver . fommarens Om höften. befans hvetesmjölet al- déles utfprattladt. och. kringftrådt. . Den vandra högen, bar vål. ock mårken af. krypande. kråk, dom krålåt öfver honom, men behöll.i det no- gafte fin form, och fyntesicke ens genom glas något kryp deruti. Befynnerligt år, at Råttor, fom eljeft få gårna åta frifka Jordpåron, ej vifat minfta lyftnad efter deffa. mjöl-och gryn-forter, ehuru tilfållet varit för dem aldeles obetaget. Jag Murer håraf,at Potates-mjöl kan, i torra kår!, ofka- dadt förvaras 1 många är. FÖR- I fa FÖRTEKNING På de. Rön, fom åro införde i 1 derra a Qvartls | OM Handlingar. : 2 D I y dnvins - dmnen af Svenfka Wixter 3 > al DR Jonas BERGIUS. Ios CM Lang 2 Befkr ifning på Sådes - mafken Curculio grana- kl rius; af JoH. CARL WiLcke. = 1274 3. Om Flytt - Foglarnas ankomfis-tid om vårens 2 RO LAS BJERKANDER. PRI EA RAL 293 4. Befkrifning på Orten Sarcopbyte fangvinea; of ANDERS SPARRMAN. 1 oc 300 $: Om Rot-mafken, af PEHR ÖSBECK. > "302 6. Om Engelfka Stenkols-flörferne; fjerde Stycket; af" BENGT QVIST ANDERSSON. år « Anmärkningar om Afearis lumbricoides ; ; Lå Cr M. Brom: = oc de a 7 8. Om famma Moafk ; af J. DL: (OpRELIvS: 318 9 9: Om råtta Figuren "af et vänd bråde på en plog; of HENRIC NICANDER. 0 0 320 10. Rön, om Vattnens tyngd och varrme i MOR "000 Viken; äf P. J. BrLavu. 324 | Tr. sars borg om Blife-frenen; ; är Cz A RL ww. ' SCHEELE. Färg 2: Tilldegning om BlÖfANER ; af TORBERN "BERGMAN. = IVER OR a Yu Underråtteljey vid Fit ålder” > fd vdl Man- : forn Qvinno-köneti deffa tider hos ofs ingått fit ge Åkten/kap >. famt "huru många Mari = kanna förväntas af föga par ÖR kg , "Mm amaef G. HEDIN. 00 33 14. Bevis, at mjöl och gryn of Potater KR fö 7 vä varar i Fjerd va (ef T.B ÅRA Fart up V Lu a Md lä ? | j ; = vn 8 ' se Jå : b 4 vå nå ät ov it å d (å . « | ) K $ Kd ö 4 4 ä SKATTEN ; Vag / Eh | (IST - Hö v SR vi ; N är LTN - / 4 I - f 1 , ' < X ö i REG ISTE R ; 41 Iöke Socken på Öland rie 38-49. NN k. ÅAlunstilvetkningen ; upl; ande. Ånmårkningar År vid, 30-35: TENP189: 0 2 Angelika, åfven nyttig til Brånvins- -brånning Ht 264. Banca- Sundet i i Oft-Indien, Charta med Befkrifning dere Öfver + 12271 Oo Bar», huru många födde i Upfala Stift ifrån ' 1721. til ' 1735. 60-65, lamt ifrån 1749 til. 1772) med An- -mårkningar om dåd-födda, "Tvillingar m. m. 49- 59. Huru. många, Barn hvar. Huftra födt i Kråklinge, 1341-342, Bi-fkotslen'; några Rön och Lärdomar dervid, 234: 241; »Blåfe-ften, 16 Chymie. Brazvin; Afhandling om Svenika Brånvins-åmnen, utom Spanmål , 257-274: 'Boftap;- -(kötslén på Öjahd.. 43. "Påminnelfer vid Bo- ikaps fkötslen i allmänhet ,. i fynnerhet om Svin - krea: -turens, 221- Botanik; bolkkitka d med Figure på Rothmannia, 6 $- -68. Om råd och. Örter, fom våxa på Kinna- - kulle, "177588. " Betkrifning på N. Americanika fvarta Mul- (bård -trådet, 143-163. Förtekning på de våxter, fom : i a eller-ratas af Svinen, 221-234. Betkrifning på Örten "Rydemachia > 2$50-2$5-. Betkrifning med Fi ig. på Örten Sarcophyte, 000 Bifver., haru den fång: ängas i Kufamo, 218. Bar ; åtfkilliga i Sverige vildt. våxande , fom duga til Brånvins-brånning, re ON Chirargie; fe bo -Chymie >; Förfök med Kifel, ca och AR '30- 30, Aed en Chinefitk hvit Metall, 35-38. Med naturlig ”våxt fyra, 1 30-140. Anmårkningar vid Alunstilverk= ningen, huru vida fyra hindrar anfkjuthingen, 177> 189. . Förfök med Blåfe-ftenar, 327-339. fe Krona. Cirklar och Conzer ; fe Matbematik. ; Men "faft , F örfök md defs fyra, 136-139. 0 7 ; Ys Djur; ( Oo CRegifter. 70 j Djar; 'om Båfrens natur "och huru” den filgas, STA Döde; huru: månge spå döde i Ne seg Stift på - är, 53-05, Eke-virke ; båflta fåt åttet at Aon det för tötd, Mate och (prickor , ANS Enebår ; huru vida de tjena til Brånvins-åtnne.' 273. Filer på Öland, 44. Af Sjurygg -fifken. kan kokas oc Ekan, 2 Foglar ; åtkilliga Flytt- foglars ankomfts-tid om våren, med Anmåtkningar, 293-300. Folkets Mynné, feder, klådedrågt och hoshållwinog på " Öland; 38-49. Folkmångden i hela Upfata Stift, och defs tilvåxt på 40 år, 49-65. F Mar i Kråka ' linge F örfamling, 340, Cefieborgs Lån, huäru vidftråckt boll folktikt, vär - Geograpbie ; Anmårkningar vid "Sveriges fordna ; 9” Charta öfver Banca-Sundet, 1 22" 130: bi Geftriklands Folkmångd , 63. / k Giftermål i Upfala Stift på 25 år, 55- 49. vid hvad > ålder rudgumar och Brudar varit i Kråklinge, famt huru många Barn hvar Hufltru födt i i FORA 2416 Gips; Rön derom, 33-35. 'Grafvor, fe Steukal, EE R Gödjel 5; haru den kan ökas genom Jordtumting « utar 3 kåre och moflar, 106::16, ANA gt | Göken ; Anmårkningar derom, Se a "Höll; Häl F olkmångd, 6 RA. ve SS NE a Herjedalens Folkmångd, '63. RNE NaN Aa BOR Faa dal blir gemenligen I barnlös, 34 f Gifterma HydrdBasika Rön om vattnets pötbrå tyrigd' på 'mån- - a flållen uti Hafvet, med påminnelfer, hvad, vid få- | sb Rd Rön bör i akt tagas, 189- 210. DIG Rön Cd T "Botnifka viken, 324-326, Hägldr ; der af kan brännas Brånvin, 209, - Infe&ter ; ; Betkrifning på Öurculio granarius ,' 208 FLN i orda | Förtekning. sv | Sork fom finnas: i kåtr 'och infjöar , huru vidé de . 7 kunna nyttjas/ til: åker-jordensförbåttring, esk] Fårnochra; om den gör jorden ofruktfam , KOR I Kinna - källe; ”defs' högd öfver Wenertn';' 84. Hvilka «+ Crter: våxa på defs olika afl'å plana 77-88. ad Kifel; Rön derom; 30-35. t Koppar ; hvit, en "Chinefitk Metall , underfökning om defs natur och nytta, 35-38. 1 | Kriklinge Socken i Nerke, defs folkmångd , i hvad ålder Folket der gifter fig, ne -höry fruktlama MI drarn€'åro, 340342. fr Vad : Fövieta et godt B Brånvins:åmne, 266. j Karl; fe Mäthema H öra deras se sand och SRA Hefsilfaibet) hav vie fjelfva, och: de uti dem förvarade mull-(amlingar kun- na göras nyttiga, buru angelåget. det år, at de Marspr pas och uttorkas- m. m. 97-122. Landibusbållningen P på. OM 38-a 249: Se Brånvin, Kärr , Plog , Spannmål, - Lera; Rön derom, 203f0 uven > SE | pe Holim RR dl Cjplaniee, 268. ia, baft; ohålfofim 0 ängd. uti Engelfka, FIRE ; åra ufvorna , och hura man föker förekomma defs fka= eliga P4: 244-249. Lyckta; af belynnerlig art, brukas. i Stenkols= Grub vor, 245. fo vt NR Lörke, -Anmårkning om dne F ogel , 295. ny Löt Socken på å Oland befkrifves, 35-49. ; Mådde: RC NET ; -Mafkar ; Underlöknivg, o om Afcarls lömbricoides gär lefvande ungar eller ej, 142. 313-319. Om de Ma ar pa förtåra Spanmålen I Magteineraa, 274-203: O Rot-matken, get IQ4 > sb BÅL Matbematik ; Oo nårmatte förhållandet i imellan. ”Cirke- Jens peripherie « och de diameter, 8-11.. Om flera fått "at utråkna Coners och Pyramiders fam a och hp boli kiga kårls innehåll, i famme ot ed tillämpning til RR kårtsrr rym; ee oRegifter.. Rn 5 de- själen 23-30. Problem, at ifrån eu TYREN ” Pun& draga en råt linea, normal til en Pårabola Apol- doniana ; 215. Problem, at finna råtta figuren af et vånd-bråde på en Plog, 320-326. Medicine ; om Extra&um: Aconiti och defs. verka n emot Rheumatifmer , 68. Om orfakerna til tvånne. Solda= ters hattiga död, under Froffan, i det Myjålten fun- ce Nits-på dem remriad, 88-94. Om Maftkars fördrif- vande, 140. Ögon- flufs af inflagen fkabb, botad ge nom ny (kabb-fmitta, 210-215. Beråttelfe om en Ca- talepticus, 216. Om Blåfe: ftenen, fe Chymie, Mineralogie ; O Om Kifel, Lera och Alun, 30-35. Vi-: dare, om Alun, 178-189. En Chinefifk Metall, kallad Pak- -fong, ER 35" "38: Se. Scen-kols q Moras och Moffar ; fe Kärr. Morötter ; af dem kan ock tilverkas Brånvin, mög Mulbårs- srådet, fe” Botanik. iv en gt underråttelfe om paflagen, genom Banca-« fundet, T22-130: 08 4 (AVR MD AR "Ra Pak-fong , fe Mineralogie. Palfternackors nytta til Brånvins- -prånning, ay. ' je Plog; underfåkning om råtta figuren på et Vänd- brå "de, 320-326. Potater gifva Ömnigt Brånvin, 261. Mjöl och gryn af "”Potater kunna ofkadde förvaras i flera SR 342. Pyramider , fe Mathematik. | Rot-maften , Befkrifning med Hr derpd. 302. Royftocken ; defs bruk och fela kgeR åk "STYRA kårls > fymde-måtning, 4. : 2 Rymde-måtning ; fe Matbematik. Röbetor ; om deras nytta, 263. >... e: eld i. kort öfver Banica-fundet , Brrå AE s Re OL € "Skabb; fe Medicine, Md kent sönte LL er om Infe&et "Chrculio gravarius; fom föriårer Spanmålen uti Magazinerna, defs art och förhällans ' de, huru den fkåmde Såden kan fkiljas ifrån, den jån- nu AG va RÖNEN ohnu nal och huru denna ohyra kan utrotas utur Mar gazinet, 274- 293. > Stönaunfvkr; deras alka, då de brånnas, år en god. gödfel, 120. ic Sten: -gårdesgårdar ,' elåndiga på Öland; 41. | | pracka. nytta, 70. Beråttelfe om Engelka Stenkols. flötferna , deras. "lågen; hvarf m: ms. 70-77" : Deras — bearbetande och Kolens upfordring m. m; 163-173; "Om tilfålligheter : vid Stenkols-grufvorne, af ofund luft, Hörfernes! affkårning, '241-249: Om: Koléns Transport Öfver land, deras pris m. mm. 305-313. | ”Stärkelfe , Anmårkningat derom, 259. Svig-kreatur ; hvilka våxter af dem åtas eHer förka- flas, 221-234. Såcker 3 kan erhållas utur” mänga. Svenfka våxter, 258-273. Tabell- verket ; räk af defs DR. $0 65. Tamarinder ; Chymifka FÖrfök på deras fyra, 132. Timmer; i fynnerhet af Ek, höra det baft conterver ras, 173. Tran kan kokas ur Sjuryggs Fifken, 225. | Updåmningar ; oförfiktigt anlagde, göra ofta hela Lands — fkap vattu- fjuka , 100-120... — Upland; defs folkmängd, $1.' Upfala Stift; huru viditråckt och föltekt, 49- Eg Vagnar ; fom brukas til Kol-forflen i England, befkrif- vas, 305-306. Vattnets tyngd i ftora hafvet; fe Hydroflatik. Vatten- fjuke orter i Finland och annorftådes , hvaraf de få blifvit, och huru de kunna hjelpas, 97-122. Vinbär gifva Brånvin, 262. Vindarnas förhållande under Linien , 208. - Våderleks-mårken , af Flytt-Foglarnas ankomft och u- ko gång, 293: 200. Vådervåxlings inråttningar uti En- gelfka Stenkols-grufvorna, 245-248. TG helt befynnerliga inråttade til. Akalea fors- | den, 308. I Jkirs = VT | i; Å ; Sh FN Akerbruket hälölr f 397420 ån vr i 3 a i | Älderdoms- -qvarlefvor på Öland | 400 4 ö des : et godt Prinvigs re 50: 273. sd 3 Ag j ; Ättika kan tilredas” a Mjölon+ 229. NAR NS 0 : | ES FR RER Öland ; ”Belkoifning öfver 2 Solgar sändes 380 9 Irter.; fe Botanik. : Ad ferfjör; Tankar om « dels. fordna. fögderi. Om Öfters 1 än NORS varme. och Specifika yng 324 VÄSEN OR a väst ilj ak 4 ; & [d Å AN a OR » TSG ANING (NN A ; v ä | | Lan € - i 5 i sn é f€ 1 4 | FREE NEED deldlild dh OM ÄNNNS fa 1 rd TS i i s vä dd rr 3 4 Å - 7 5 >Å , 2 (fe é LTS oa RR LJ bä i ÅR r AN ; ” vå 9 LÅ N t NER a år RR ” : ö ja an pod i NR fr KDE FSE i i d - EE er LG 2 z ä : AN 4 i / å å É , a - po y d Y I ” 4 AN å ; - ka i ) Xx r ; N 3 = ' "TR ja La re ' 4 4 d 4 3 - bh I; L KR. å än y ee J k - ER d Å Sie 0 SF 5 i rar -. k 3 2 stl h & ER Å 4 . "4 5 sx cc så NE + / 2 SN z I AR ; (7 LEE OT SE j å K q | . np FÅ LITET + För ve KR . hå w Ve ar & SEM ' Lå Så sk ÅA. åå » VR a 5 3 - i er i d : h ; : PR Ä $ j 1 Pad BARN I i + få i i t pd rd Å : M VAR a 1 ä i ; 7 : ; " ast ENA NS 0] FR ww” SAR 4 d if so i res skleros ke bs AR Le & : - $ 2 - ve é ; : ( Nä i VÄN 3 » Ä 2 K i AV é ” &, + Å AN i 1 3 RR i Å Y Vv |å Fo + AN / $ + 4 bi a C É. fra a Kör fw ; i a, I ar At SER . + egt) AV i PR KR RE 4 4 J v 4 ks , , É f 4; TINA d I / Pa 44 ' åå sb , s | v + BL VIC Par p Ä z : | | OO , rak, > : 4 4 UN ve 4 v ) [6 1 ; Md kå N ” u « Ad je - Lå i då 1 ERE ör 4. Fr mn td 2 dö å £ Fo i $ m 4 å | - 4 ) FEN Al Ä Ak NE ( Cd j| KS | vg 8 i r i Kn 4 Fv. ÖR 2 ; Så r 4 iq . "9 - € ns , kh - Lä PRE ! RV hå Nl | i DEER ” $ DA : r ä ” ' ' r pg y 4 LEN å S MEN är de | tå / 3 Pr er NAR - Lå vi vn 3 ; ir j ; . I ; lin - lig RR ata i LON pt An 3 Lp Ma SN VÄ FS MKA MR RS SÖ Ht RR ÅA RR MARE RE ORVAR FREE fr Vv Kr EE Lå N NER 1 dl a fire 4 A > Läg " Dj ? 4 X D 3 it NV ik FÖRTEKNING På de Au&o rer, hvilkas Rön blifvit införde uti detta Årets Handlingar. . Värt Sid. UCKEL, Vi PR Oc förren ut för: röta, fprickor re och matk långe förvara Ek=virke, = «7 AA ArcerRenN, D. M. Rön uti Bi-fkötslen, > MH 234 BERGIVS; PET.: Jon. 'Om Svenfka Brånvins- KRO åmnhen, utom Spannmål, | AV: 257 SE TORB. "Anmärkningar vid Alun-/ SLE | fe tilverkningen , Kp BONET a III. 176 = « - Chemitke Förlök: med: Blåfe- RehdF. IV. 233 BIERKANDER C. Om Tråd "och Örter, fom ' f våxa på olika” kögder af Kiönakune > > vg > = - Om Flytt- Poglarnes 20 nrg Å och a | 'bårtgång BT Idas 6 LA Vi 293 Brapu, P. J. Om vattnets ofehleriga tyngd, LA än! flera itållen uti flora Verlds-hafvet,: IT 129 & Om. Vattnets Nar rg varme KE "Önfertjöny" fue 2 . IV: 324 Brom, C. M. Anmärkningar om Afearis Lam-” ; bricoides , é Vv. V. 313 Brusenivs, D. Befksiftiing öfver ör och Al 5; oc böke Soknar på Öland, a FH 738 a Ekeberg, C. G. Anmärkningar om Banca- Sanz SERNER det i Ofi-Indien, - Hu TN EncESsTRÖM, G. Befkrifting. på Pak- 1008; en REON ke Chinefifk. hvit Metall; & / pöl des Faxe, AA: Rön om en Catslbptions. : : 24 276 GADD] P.A. Om urfprunget och betkäfrtaner völask ten af Moffar och Moras i "Sverige, -. I: 97 HALLMAN, J. G. Om en fenor ympad Skabb ; på botad Ögon- fAufs , b PTA, II. 210 > HEDIN, 'G. Om Brudgumars- och Brudars ANT » 6 vader. I. (MN. | TV! 235 Hjerm, P. J Om Folltmånkden. ; i Upfala KSR Stift, imellan åren 1749 och 1773. Få p Rag HoLMBERGER, P. De Örter, fom åtas eller vo förkaftas af Sviv- kreaturen , | alt. 221 KaLMm, P. Betkrifning äg Norr-Americanika - Mulbårs-trådet, =. I. 148 Lacus; E. Huru Båfrar fångas i Kufamo, JII. 208 vPörtökning, fenvalar, P. F. Om tvånne / Soldater under Froffan: haftigt aflidit, 1108 år LinDpQvisTt, ). H. Problem at draga FR HOte a ; "06 making til en scen 'Parabola Apolloniaha, III. 215 | "> Mareruius, N. Om bukigar kårls : Aymder Han - måtning, ER NICANDER ; H. Problem, om)råtta figuren Söäldasd | . våndbrådet på en. Plog, aut amt IV 320 OÖDHELIUS, J.E; Rön om: Exruactum Aconitiy. RN JR ETT Om Afearis Lumbricoides, -—- IL 140 lörd Rren SL LR Ögon « f jukdomar , af illa bota RA eo. - V ttetliggre Anmärkningar om. Alcariss Z z Lumbricoides , ct Legs IV:318 a OsBEcK, P. Anmårkningar om kor -mafken, så Va 302 PLANTIN, Z. Theorem, hörande til 'Stereo- metrien , " fig FR 22 Qvist, B. "Beråttelfe om Engelika Sten a a flötfer och deras bearbetande, förfta Stycket, I. 69 ; » « + Andra Stycket, =. = TA 0 ; oo ev = Tredje Stycket, ” ". fotviodikll ad oc ÄR - Fjerde och fifta: Stycket, | is rå V30g Retzius, A. J Förfök med naturlig våxt: fyra, II. 130 4 SCHEELE, C. W, Rön om Kifel, Lera och. NN CE el > | jak: 30 | . = > Förfök red Blåfe- -flenen = SÖS såga 3250 SKYTTE, C.B, Om Mjöl och Gryn af. Potater, 1V. 342 SPARRMAN , Å. Befkrifning. på Örten Sarco= phyte PSN ; IV. q300 THUNBERG, C. P. Bekrifning på Örten Roth” A ve manna, in.6$ | (Re AN Betkrifning på Örten Rademachiåt' ur 250 | WARGENTIN, Paso månge blifvit; Sir öv q och döde i Upfala Stift, ifrån år 1721-til 17355 1, 60 WircKE, J. C. Om Sådes- mafken Curculio = : graparius och defs fördrifvande, Fr IV. SR 0 oo WåsstrÖM, P. Anmärkningar om Kårrs och 3 AE, - Moflars Sons, fy FR IH. 116 ; (3 öga öl RUE i vå i | Åre ÖRE $ > Sn RN : z äm / : ; d vi j - KG ; R ” : q 1 t SN Å / : S . vå ; Vv 4 7 Sr AN MR 24 F- EN Pad FE & .; s< —L . & Zz je GER å KA RER TTRAG $ SÅN RR RAR ' a - . TOKER ; ES PETRA E ARNE ST SÅ VE 17 pov Län gr a z lå NET NV pirr mRNA Bean Ao Å å (0 - ' es Xx k 5 I | Fd / | . , NR gj id i ed i Er. Achariud del. la ; IRENE fota RA J LER » Sör NN > er Hres sne VY EN LV i = 0 RN AS NR vä Sig MON ”OSARVD, aj SR (6 Ä sn SR Cd AE SS NR SEN SLA EE Ar | å FK Ke ENN AEED INKA EV NR EER SKREED AKAI EEPDYKVED NAMED PAR =O RN DEN EEED! ESS a - > ( rä ) : AT 4 ö NR 5 a a RA Nar "NN > Lå NN FS å 4 Y > NN ? : > RS » Må NN Se X + FR < PRE BK 6 Toad a X 4 / MN PR gr : ” sn SA Å åå Fa a SLE PST S ? > ae Vv - a gr AN gr 1 ST é ” dä z - É . y 3 R Vv ” 4 V av oa a z 5 ATA pr 2 fr TANT RR a > ARN N NN a VR > re = ; Mas NA ra SNR ne ia Re a Då > - YS 4 - , 4 - nt ; 5 Näe jr LSS är sett MA 2 RR RNE TEA SVEA BEE KT NIER (RSBSN OS AINA SA JON EEE ey EN 2 FIG RA NET ie er et [Ed AX Rao (AN + 4 Sk An PNISNMA Ä J ” NÄ SK | å É