Yototän
don".
la jä.
vein AINNhsaait
M289v
BTOLOGY
Digitized by the Internet Archive in 2011 with funding from University of Illinois Uroana-Champaign
http://www.archive.org/details/vetenskapligrundd0maek
IEN) | e
MEN N 5 J, a ; -
Vetenskapliga grunder för bestämmandet af -
fogelarternas ordningsföljd
inom slägten och grupper.
Akademisk afhandling,
hvilken med den vidtberömda Filosofiska Fakultetens
vid Kejserliga Alexanders-Universitetet begifvande,
till offentlig granskning framställes
WA = viim a S m / 5 GA
D:r Fr. W. Mäklin, H riä
e. 0. professor i zoologi, J N z eaa | . a % v. (9 Yy/ cn . 5 N K TAE 0 1 filosofiska lärosalen den 27 April 1867 NAE N —Tazryt
Pa ao toaiko Ma
>———»—===<dl<550]0P a —.. Helsingfors , J. C. Frenckell & Son, 1867.
R. FRIEDLÄNDER & SOHN
Buchhandlung Berlin N.W. 6.
11, Carlstrasse 11,
Ett till alla delar fullständigt och tillika fullkomligen naturligt system i zoologin mäste anses som ett slutresul- tat, hvartill denna vetenskap sträfvar, ty detta mäl kan naturligtvis uppnäs först dä, när man vunnit en säker kän- nedom om samtliga djurformer och deras organiska bygg- nad. Dä den vetenskapliga framställningens form emeller- tid är den systematiska och systematiken säledes äfven un- der den zoologiska vetenskapens fortgäende utveckling mä- ste anses som grundvalen för densamma, skall man utan tvifvel framdeles liksom hittills, i den män den vetenskap- liga forskningen framskrider, efterhand sammanställa de redan vunna resultaterna, för att med ledning af desamma pä ett allt mera naturenligt sätt gruppera och ordna de kända formerna och sälunda smäningom närma sig det ef- tersträfvade mälet. Som en allmän princip har den äsig- ten gjort sig gällande, att djurarterna böra ordnas i syste- met efter den olika utvecklingsgraden af deras organer, dä man ställer antingen de fullkomligast organiserade främst och slutar med de minst utbildade eller tvärtom. Man föreställde sig en tid, att samtliga arter i djurriket bildade en enda fortgäende serie ifrän de lägsta till de högsta;
vat L
J PJ
S
E
W men redan länge har man insett, att detta ingalunda är
n fallet, utan att denna utvecklings serie sträcker sig i flere N skilda riktningar. 1 händelse man nemligen vill äskädlig-
CA
I
S göra den successiva utvecklingen inom djurriket medelst wen bild, kan densamma ej förliknas med en linie, utan, * säsom man i sednare tider ganska lämpligt gjort, med ett 3 träd och dess förgreningar, dä de ifrän stammen utgäende
* hufvudgrenarna motsvara klasser och de sekundära och föl- i | jande förgreningarna i sin tur ordningar, familjer, slägten ät-
S v,
N (F. W.M—n V.1867,) =
2
vensom arter. Ty liksom pä ett träd flere gvistar, hvilka utoä frän stammens öfre grenar, i sjelfva verket kunna hänga lägre ner och icke komma till samma grad af utveckling (bära blommor o. s. v.), som flere andra, hvilka leda sitt ursprung frän nedanföre belägna orenar, sä är det äfven fallet inom djurriket, att de lägsta formerna inom en grupp, hvilken pä grund af de flesta eller ätminstone de mest ut- bildade representanternas organisation ställes mycket hö- gre, onekligen stä pä en lägre utvecklings ständpunkt, än de mest utbildade inom en lägre afdelning. Vid den syste- matiska sammanställningen af hela djurriket, mäste säledes i Ofverensstämmelse härmed icke allenast hufvudgrupperna (klasser, ordningar, familjer o. s. v.) ordnas efter organer- nas relativa utveckling, utan äfven t. o. m. de skilda ar- terna inom hvarje genus.
Att systematiseringen af djurriket under sednaste de- cennier gjort betydliga framsteg, är allmänt bekant, och skulle man med nägon fullständighet söka att framhälla den mängsidiga utveckling den zoologiska vetenskapen vun- nit äfven i denna riktning, kunde en framställning härom, äfven med förbigäende af den otaliga mängd species, som isynnerhet genom mer eller mindre omfattande monografi- ska arbeten blifvit närmare kända och hvilka härvid utgöra det nödvändiga materialet, onekligen fyllä volymer. För att endast med nägra ord här antyda det som i ifrägava- rande afseende pä sednare tider blifvit gjordt och enligt vär ofvertygelse närmast förestär att göras, tro vi oss, med begagnande af den ofvanföre framhällna liknelsen, i öfver- ensstämmelse med verkliga förhällandet kunna pästä, att man med afseende pä djurarternas systematisering bäde pä grund af deras organiska byggnad äfvensom med ledning af hela deras utveckling ända ifrän primitiv-ägget hufvud- sakligen sökt att bestämma, till hvilka förgreningar af stam- men hvarje särskild form bör hänföras samt tillika full- ständigare bestämt antalet af och noggrannare utstakat gränserna för dessa förgreningar. Man har derjemte och
3
öfverhufvudtaget med stöd af vetenskapliga grunder med större eller mindre framgäng inom skilda afdelningar för- sökt att bestämma hufvudgrenarnes högre eller lägre plats uppä sjelfva stammen; men sävidt det beträffar de sekun- dära och isynnerhet de sista förgreningarna, d. v. s. släg- ten och arter, har man i allmänhet icke ens försökt att ef- ter nägon slags förnuftig princip afoöra deras inbördes företräde, utan har deras plats nästan uteslutande hblifvit bestämd af enskilde naturforskares subjektiva godtycke. Detta pästäende, att icke allenast arterna och genera, utan äfven familjer, om ej ännu större afdelningar, ännu.i när- varande stund ordnas i zoologin utan nägot fästadt afse- ende vid organernas lägre eller högre utvecklingsgrad, gäl- ler föröfrigt ingalunda blott om de lägre djurformerna, utan t. o. m. om de mest utbildade bland de vetebrerade djuren. Det kan visserligen ej förnekas, att i spetsen för hvarje grupp eller slägte merendels ställes nägon oftast endast genom sin storlek mera framstäende art och till sist t. ex. nägon särdeles i ögonen fallande degraderad form, men denna omständighet kan väl knappast anses säsom ett bevis emot värt här ofvanföre anförda pästäende, dä alla mellanliggande generiska eller artformer inrangeras i sy- stemet nära nog efter det fullkomligaste godtycke. Följ- derna af ett sädant förfaringssätt i den systematiska delen af den zoologiska vetenskapen mäste af hvar och en pä förhand kunna beräknas, ty de äro sjelffallna, nemligen att de former, som af en naturforskare uppföras främst, af andra ofta nog ställas emot slutet eller t. o. m. sist inom en serie. Att detta pä mängahanda sätt och kanske isyn- nerhet för den systematiska uppställningen af zoologiska samlingar särdeles störande förhällande skall fortfara, ända tills man pä ett förnuftsenligt sätt bestämmer formernas relativa plats inom hvarje hufvudgrupp, är utom allt tvif- vel, dä man föga kan hoppas, att äsigter, som endast mo- tiveras af godtycke, nägonsin till alla delar kunna öfver- ensstämmäa med hvarandra; och kan detta sä mycket min-
1
dre vara fallet inom vetenskapernas omräde, der hvarje godtycke mäste vara bannlyst och endast en förnuftig prin- cip kan vinna allmän giltighet. För vär del tro vi dock, att man redan vid zoologins närvarande ständpunkt inom de flesta, om ej inom alla djargrupper bör ätminstone ap- proximativt kunna ordna de skilda art- och generiska for- merna äfvensom större afdelningar efter den relativa ut- vecklingsgraden af deras organer, endast man inser nöd- vändigheten häraf och vill rikta sin uppmärksamhet och sina forskningar ät detta häll.
För att i allmänhet visa, huru man enligt vär äsigt bör gä tillväga vid bedömmandet af enskilda slägtens och arters företräde framför andra i systemet, hafva vi här förelagt oss att utforska de allmänna vetenskapliga grun- der, med hvilkas ledning man enligt vär öfvertygelse bör kunna bestämma foglarnas relativa ställning inom de skil-- da hufvudgrupperna, och hoppas vi att härigenom ätmin- stone visa möjligheten att frigöra sio frän det fullkomliga
godtycke, som i detta afseende hittills varit rädande.
Dä emellertid mängen, som förut icke närmare fästat sin uppmärksamhet vid dessa här öfverklagade bristfällig- heter inom systematikens omräde, möjligen betviflar, att ett sädant godtycke 1 sjelfva verket varit och är rädande isynnerhet i den systematiska ordningsföljden bland repre- sentanterna af en djurklass, hvilken med en sä stor för- kärlek blifvit bearbetad som foglarnas, anse vi det nöd- vändigt att här ur nägra mera framstäende arbeten eller hos oss allmännare kända och begagnade handböcker fram- hälla nägra exempel, hvilka synas vara egnade att pä ett öfvertygande sätt ädagalägga sanningen af vära här anför- da pästäenden.
I Svenska foglarna ställer SUNDEVALL inom ordnin- gen Passeres och den underafdelning deraf, som allmänt är känd under benämningen af Oscines, främst de finkar- tade foglarna eller de s. k. Fringilliformes samt derefter i
5
ordning Turdiformes, Scansores (Genera Sitta och Certhia), Hirundiniformes, Corviformes och Tubilingues. — 1 Mu- seum ornithologicum Heineanum har CABANIS deremot, om vi fästa oss endast vid de i Skandinavien och Finland fö- rekommande arterna, uppräknat de former, som höra till ofvanstäende grupper, sälnnda, att en del af Turdiformes ställas främst, derefter Hirundiniformes, sedan de äterstä- ende af Turdiformes (likväl med undantag af slägtet Orzo- lus, som föres till familjen Paradiseidae och säledes till SUNDEVALL'S (Corviformes) samt slutlisen Scansores, Frin- gilliformes och Corviformes. Tubilingues, hvilka icke re- presenteras af nägra former i Europa och säledes icke hel- ler i den skandinaviska norden, uppställas af CABANIS emellan Scansores och Fringilliformes — Uteslutas de släg- ten, hvilka numera allmänt föras till andra ordningar inom foglarnas klass, finner man, att ordningsföljden af de of- vanuppräknade till Oscines hörande grupperna i Skandina- visk fauna at Nilsson (3:dje uppl.) är följande: Scansores, Corviformes, en del af Turdiformes (Genera Oriolus och Bomtbycilla = Ampelis), Hirundiniformes, de ötriga Turdi- formes samt till sist Fringilliformes; — och i det nyaste ornithologiska arbete vi varit i tillfälle att genomögna (Hand- bok %i zoologi; 2 del. Skandinaviens foglar af Aug. Emil Holmgren, Stockholm 1866) uppföras och beskrifvas de till Oscines hörande familjerna, äterförda till de af SUNDEVALL föreslagna grupperna, 1 följande ordning: först Turdifor- mes och ibland dessa Scansores, derefter Corviformes, se- dan Fringilliformes samt slutligen Hirundiniformes, hvilka sistnämnda i detta arbete likväl föras till en skild under- afdelning inom ordningen Passeres och icke sammanställas med de öfriga Oscines.
Denna olikhet i den systematiska ordningsföljden, som man anträffar vid en anställd jemförelse af skilda arbeten, sträcker sio föröfrigt icke blott till de här framhällna grup- perna, utan äfven till de skilda släoterna inom hvarje af desamma. = Bland Fringilliformes beskrifver SUNDEVALL
6
t. ex. till först slägtet Loxia samt derefter Pyrrhula (inclus. Corythus — Pinticola), Fringilla (inclus. Coccothraustes) och Emberiza. NILSSON uppställer deremot dessa slägten ien alldeles motsatt ordning, nemligen till först slägtet Embe- riza samt derefter Fringilla, Pyrrhula, Corythus, Lomia och Coccothraustes.
För att i allmänhet visa huru längt olikheten i den systematiska ordningsföljden kan gä, dä densamma icke grundas pä en förnuftig och derföre allmänt giltig princip, skola vi här endast efter fyra skilda arbeten anföra den ordning, 1 hvilken de i Skandinavien och Finland före- kommande hackspettarne uppräknas eller beskrifvas. 1 Con- spectus generum avium af Bonaparte anföras dessa arter 1 följande ordning: Gecinus viridis L., Gecinus canus Gmel., Dryocopus martius L., Picus major L., Picus medius L., Picus minor L., Picus leuconotus Bechst. och Apternus tri- dactylus L. — I Nomenclator avium musei z00logici Bero- linensis (Berlin 1854) uppräknas dessa arter deremot sä- lunda: Dryocopus martius, Apternus tridactylus, Picus leu- conotus, P. major, P. medius, P. minor, Gecinus viridis och G. canus. — I Skandinavisk fauna af Nilsson, der alla iträgavarande arter uppföras under den gemensamma gene- riska benämningen Picus, beskrifvas desamma i följande ordning: Picus martius, viridis, canus, leuconotus, major, medius, minor och tridactylus, — och i den nyaste bear- betningen af skandinaviens foglar af Holmgren, der alla dessa arter äfvenledes upptagas under det gemensamma slägtnamnet Picus, antöras Picus major, medius, leucono- tus, minor och tridactylus förut och Picus martius, viridis och canus deremot till sist.
Dylika exempel kunna framvisas inom alla ordningar utan undantag. Sä t. ex. ställer SUNDEVALL (i Lärobok x z00l0gien) ugoleslägtet främst bland roffoglarna, deretfter hökslägtet (Falco) sant till sist gamslägtet; Bonaparte upp- räknar deremot i ofvan citerade arbete gamarna till först, derefter hökarna samt ugglorna till sist, o. s. v. Vill man
i
jemföra ett större antal författare med hvarandra, kunna nära nog alla möjliga omställningar af den systematiska ordningsföljden uppvisas, och det bäde emellan genera in- om de skilda hufvudgrupperna och mellan arterna inom hvarje särskildt slägte.
Det störande inflytande ett sädant godtyckligt omflyt- tande af slägten och hela grupper i skilda ornithologiska arbeten mäste utöfva pä den systematiska uppställningen isynnerhet af sädana samlingar, hvilka innefatta former frän alla jordens delar och säledes icke kunna omställas efter hvarje nytt faunistiskt arbete, bör inses af hvar och en; för vär del känna vi det af egen erfarenhet. Det härva- rande universitetets allmänna fogelsamling var nemligen ursprungligen ätminstone approximativt uppställd efter det Cuvier'ska systemet, men under en läng följd af är hade emellertid den temmeligen betydliga mängd arter, hvarmed samlingen smäningom riktades, blifvit inställd i densamma af skilda personer och ätminstone till en väsendtlig del efter olika handböcker, i hvilka ordningsföljden af slägten och arter inom de skilda hufvudorupperna, säsom vi sett, är mycket olika. Hela samlingen räkade härigenom slut- ligen i en oordning, som knappast kan beskrifvas: flera exem- plar af samma art voro oftast uppställda längt frän hvar- andra 1 skilda skäp, dels under samma, dels under skilda bäde generiska — och artnamn, dä nägra sädana öfverhuf- vud voro utsatta. Under de läseterminer värden af mu- seum jemte den zoologiska professionen varit mig anför- trodd, har jag derföre ansett det nödvändigt att bland an- nat äfven smäningom bringa de ornithologiska samlingarna 1 systematisk ordning och har vid utförandet häraf sett mig t. o. m. nödsakad att preliminärt uppställa betydliga delar af samlingen pä golfvet, för att sälunda kunna sam- manställa de kringspridda exemplaren och arterna. Det är äfven under detta arbete jay mer och mer insett nödvän- digheten deraf, att icke blott klasser och ordningar upp- ställas i systemet efter graden af organernas utveckling
8
hos deras representanter, utan att denna princip, för att förekomma allt godtycke i den zoologiska vetenskapen, bör utsträeckas ännu längre och äfven finna sin tillämpning vid bestämmandet af den relativa platsen för hvarje grupp, fa- milj, slägte och art.
Redan länge har man känt, att de olika slagen af or- ganer hos samma djurart icke uppnä en lika grad af ut- veckling. Sälunda kan det inträffa, att t. ex. nutritions- organerna i allmänhet äro mera utbildade inom en djur- erupp, lokomotionsorganerna inom en annan. Dä det sä- ledes är fräga derom, att efter den olika graden af orga- nernas utveckling i systemet ordna, vare sig klasser, ord- ningar, familjer, slägten eller arter, mäste det naturligtvis pä förhand afgöras, ät hvilket slag af organer man i ett sädant fall bör tillskrifva en högre betydelse. Det förnufts- enligaste härvid synes vara, att det animala systemets or- ganer, säsom ensamt tillhörande djuren, alltid böra upp- skattas högre, än det vegetativa systemets, hvilka ätmin- stone 1 förändrad form äro gemensamma med vexterna, och att bland de förra sensationsorganerna äga ett afojordt fö- reträde framför lokomotionsoroanerna. Detta torde ome- delbart inses af hvar och en och säledes här icke behöfva närmare ädagaläggas.
Äfven inom foglarnas klass bör i öfverensstämmelse härmed sensationsorganernas utbildning i främsta rummet bestämma ätminstone de större afdelningarnas eller ordnin- garnas relativa plats i systemet; likväl saknas ännu nog- grannare och isynnerhet komparativa undersökningar om hjernans och hela det öfriga nervsystemets högre eller lä- ore grad af utveckling inom skilda grupper, och tager man 1 betraktande den tid, som erfordras för dylika undersök- ningars anställande, kan man icke ens hoppas att inom den närmaste framtiden fä emotse nägonting fullständigare 1 den vägen. 1 afsiot att vinna nägon kännedom om hjer- nans olika bildning inom skilda grupper af foglarnas klass, har jag visserligen redan för ett par är sedan med biträde
9
af nägra ynore vänner börjat att ihopsamla härtill nödigt material, men antalet af de former inom skilda grupper, som jag hittills lyckats ihopbringa, är ännu alltför obetyd- liot. Att sluta efter den likhet i bildning foglarnas hjer- nor i allmänhet visa, är det emellertid föga troligt, att nä- gon säker ledning för mera affina gruppers ordnande i sy- stemet härigenom kan erhällas, ätminstone under närva- rande tidpunkt, dä man ännu föga känner funktionerna af hjernans skilda delar och bedömmandet af den lägre eller högre utvecklingsgraden säledes ätminstone i de flesta fall vore temmeligen osäkert. Deremot kan man ungefärligen, och mähända tillräckligt nog för att sälunda afoöra de skilda ordningarnas inbördes företräde, uppskatta foglarnas intelligens, om vi sä fä kalla den synbara klokhet och be- räkning de ädagalägga 1 sitt lefnadssätt och i sitt förhäl- lande till den omgifvande döda och lefvande naturen, samt isynnerhet bedömma den mer elier mindre utbildade in- stinkt eller konstdrift, som de ädagaläsga vid byggandet af sina bon. Det är pä grund häraf man äfven med allt skäl icke allenast ställer de s. k. sittfoglarna framför spring- och simfoglarna, utan äfven, säsom man i sednare tider allmänt gjort, flyttat tättingar och gökartade foglar (skärr- och klätterfoglar = Zygodactyli) framför roffoglarna.
I allmänhet mäste det medges att man ätminstone 1 de flesta nyare ornithologiska arbeten finner de skilda ord- ningarna temmeligen förnuftsenligt sammanställda och det bäde med fästadt afseende pä utvecklingsoraden af repre- sentanternas instinkter äfvensom med hänseende till den affinitet, som förefinnes mellan vissa grupper inom skilda ordningar, — och derföre räder äfven i detta afseende en nägorlunda tillfredsställande öfverensstämmelse, hvilket, sä- som vi ofvanföre visat, ingalunda är fallet med anordnin- gen af underafdelningarna o. s. v.
Näst efter sensationsorganerna möäste inom hela djur- riket, enligt hvad vi i det föregäende anfört, lokomotions- organerna ovilkorligen tagas 1 betraktande vid bestämman-
10
det af enskilda familjers, slägtens och arters relativa plats inom hvarje grupp, och äro dessa organer i ifrägavarande afseende inom foglarnas klass af sä mycket större betydel- se, dä flyoförmägan och en härmed öfverensstämmande or- ganisation mäste anses som en bland de väsendtligaste och mest framstäende egenheter, hvilken med ytterst fä undan- tag utmärker representanterna af densamma. Den relativa ftlyoförmägan hos skilda fogelarter mäste dessutom äfven vid vetenskapens nuvarande ständpunkt ätminstone appro- ximativt kunna uppskattas, visserligen sällan genom en di- rekt jemförelse af deras flyghastighet, men väl genom be- stämmandet af de organers proportionella utbildning, af hvilka en mer eller mindre skarp eller lätt flygt är bero- ende. Vingarna äro, säsom hvar och en känner, det egent- liga redskapet vid flygandet, och dessa i sin helhet äfven- som de enskilda pennornas relativa längd kunna, sävidt det är nödvändigt för ifrägavarande behof, temmeligen väl undersökas och uppmätas pä skeletter och uppstoppade exemplar. Vingarnas rörelser utföras visserligen med musk- ler, men det är dock naturligt, att i samma män de till flygapparaten hörande musklerna äro utvecklade, mäste ät- ven de ben vara utbildade, som tjena dessa muskler till fästen. Användandet af foglarnas flygförmäga som en led- träd vid bestämmandet af de skilda formernas relativa plats bäde inom högre och lägre underafdelningar torde säledes redan pä grund deraf kunna förordas, att ätminstone det väsendtligaste materialet för hithörande beräkningar kan utletas ur vanliga zoologiska och osteologiska samlingar. Vid särskilda tillfällen har jag uttalat mitt ogillande af den Darwin'ska transformationsläran hufvudsakligen pä grnnd deraf, att de nu lefvande djurarternas geografiska utbredning kring jordens yta omöjligen läter förena sig med de slutsatser, som skulle följa af antagandet, att alla utgängna äfvensom de ännu existerande formerna uppkom- mit endast frän nägra fä ytterst enkelt organiserade väsen- den genom en under millioner generationer smäningom
11
fortgängen formförändring. Pä det man likväl ej mä kun- na beskyllä mig att vid behandlingen af en sä viotig frä- ga, som den närvarande, der det gäller att bestämma prin- ciperna för ordnandet af familjer, slägten och arter inom de skilda grupperna, hafva med förbiseende af det Dar- win'ska äskädningssättet endast följt min enskilda upptfatt- ning, vill jag här ätminstone med nägra ord försöka äda- galägga, att äfven enligt sagde lära den af mig här före- slagna principen för bestämmandet af fogelarternas relativa plats inom hvarje större eller mindre afdelning är den en- da användbara. Förutsätter man nemligen att alla djurar- ter, sä högre som lägre, uppkommit frän nägra fä enkla väsenden genom en under otaliga generationer fortgängen och ännu fortgäende successiv utveckling i skilda riktnin- ear, borde djurrikets systematiska indelning lämpligast upp- ställas 1 form af nägra stamträd, säsom det äfven blifvit föreslaget; men detta är i sjelfva verket fullkomligen ogör- liot, emedan af de föregäende generationerna endast ytterst fä spär finnas gvar, nemligen i form af petrifikater. Vill man derföre öfverhufvudtaget i öfverensstämmelse med DAR- WINS äsigt ordna djurriket i ett vetenskapliot system, kun- na de skilda formerna inom hvarje grupp förnuftigtvis upp- ställas endast efter graden af organernas utveckling; ty dä de i hvarje afseende högst outbildade stamföräldrarna sä- kerligen icke varit begäfvade t. ex. med nägon slags flyg- förmäga, mäste man väl, och det äfven af geologiska skäl, anse, att densamma uppkommit först i en jemförelsevis sednare tid genom organernas utbildning i en derför gyn- sam riktning, och säledes böra de former inom hvarje slägte, familj o. s. v. anses stä högst, hos hvilka orga- nerna 1 denna riktning hunnit till den högsta grad af full- komlighet.
Pä grund af alla i det föregäende anförda skäl, hvil- ka öfverhufvudtaget icke torde kunna jäfvas, äro vi full- komligen öfvertygade om nödvändigheten, att i foglarnas klass alla arter och efter dem naturligtvis äfven genera
12
0. &. v. inom hvarje grupp ordnas efter den relativa flyg- förmägan, utom i sädana fall, der man faktisk känner, att t. ex. representanterna af nägot slägte utmärka sig genom en mera utbildad instinkt, eller dä man framdeles pä grund af anatomiska undersökningar öfver hjernans och det öfriga nervsystemets utveckling kan bevisa, att nägra art- och generiska former stä högre, än andra inom samma afdel- ning, som utmärka sig genom en mera utbildad flygför- mäga. Att man derjemte alltid, sä vidt det är möjligt, bör fästa tillbörligt afseende vid den affinitet, som förefinnes emellan enskilda generiska eller artformer och vid den systematiska uppställningen för den mer eller mindre ut- bildade flyoförmägan icke förbiser denna affinitet, är väl naturligt och behöfver derföre här icke närmare antydas. Genom införande af denna, säsom oss synes, fullkomligen förnuftsenliga princip böra alla godtyckliga bestämningar beträffande den systematiska ordningsföljden af sig sjelf förfalla.
Sedan vi nu i korthet gifvit skäl för den princip vi föreslagit för bestämmandet af fogelarternas relativa plats inom slägten och grupper, skola vi här äfven meddela re- sultaterna af nägra beräkningar, som vi anställt öfver en- skilda arters flygförmäga. Vi inse visserligen ganska väl, att dessa beräkningar i mänga afseenden ännu äro och mä- ste vara bristfälliga; men jemför man de relativa värden, som vi erhällit genom uppmätande af flygorganernas di- mensioner hos skilda species och hvilka äro fullkomligen oberoende af arternas storlek, mäste det dock medges, att, med näyra mer eller mindre betydande undantag, som isyn- nerhet framträda vid en anställd jemförelse emellan arter tillhörande mycket olika grupper och hvilka säledes till hela sin organiska byggnad ansenliot afvika frän hvaran- dra, dessa siffertal öfverhufvudtaget äro proportionella med den kända olika flysförmägan hos flere allmänt bekanta fogelarter. Man torde säledes redan häraf kunna anses berättigad till den slutsats att det ligger inom möjlighetens
omräde att med en viss grad af säkerhet beräkna den re- lativa flygförmägan isynnerhet hos mera affina foglar samt att i bestämda siffertal uttrycka densamma. Inseende den vigt och betydelse sädana bestämda siffertal i allmänhet mäste äga, dä fräga är att efter organernss olika utveck- lingsgrad inom slägten, familjer o. s. v. ordna skilda djur- former, emedan endast med ledning af desamma hvarje godtyckligt uppskattande fullkomligen kan undvikas, hafva vi ej tvekat att nu redan publicera vära hittills gjorda be- räkningar 1 förberörda afseende sä ofullständiga de än äro, i förhoppning att derigenom möjligen framkalla andra na- turforskares samverkan till lösande af denna fräga och till afhjelpande af de bristfälligheter, som tilläfventyrs vidläda vära beräkningar.
Onekligen kunna skeletter lättast och med den stör- sta möjliga noggrannhet uppmätas och dä foglarnas orga- nisation, ätminstone sä vidt det beträffar deras flygförmä- ga, mäste stä i den närmaste öfverensstämmelse med be- nens bygonad och relativa dimensioner, hafva vi äfven an- sett det nödvändiyt att nästan uteslutande stöda alla be- räkningar pä skelettets form. 1 mänga fall vore det vis- serligen önskvärdt om man tillika kunde uppmäta t. ex. handpennornas längd, men det borde dä ske pä samma exemplar och dertill har man jemförelsevis mindre ofta till- fälle — och sä vidt det beträffar exotiska former högst säl- lan. Alla uppmätningar t. ex. Ofver öfverarmens längd i förhällande till den öfriga vingens äro pä exemplar, der vingbenen icke blifvit rengjorda frän alla muskler, högst osäkra och kunna omöjligen begagnas för nägra hithöran- de beräkningar, dä nägra millimeter mer eller mindre i de nppmätta dimensionerna framkalla ganska betydliga afvi- kelser i de för hvarje art beräknade proportionerna. Pä uppstoppade exemplar, der öfverarmbenen vanligen äro af- brutna, kunna dylika uppmätningar ännu mindre företagas, men pä dessa kan man likväl ganska noga bestämma hand- pennornas inbördes längdförhällanden o. s. v., hvilket ät-
14
minstone inom nägra isynnerhet mindre talrikt represente- rade slägten kan lemna en temmeligen säker grund för bedömmandet af de dit hörande arternas relativa flygför- mäga. Härom likväl utförligare längre fram.
Dä ingen af hittills lemnade beskrifningar öfver fog- larnas benbyggnad är affattad i en sädan form att den kun- de begagnas för ifrägavarande ändamäl, har jag varit nöd- sakad att genom direkta mätningar söka bestämma den re- lativa utvecklingen af de ben hos skilda fogelarter, af hvil- ka en mer eller mindre utbildad flyoförmäga i väsendtli- gare afseende är beroende. Sedan nägra är har jag vis- serligen redan uppmätt de skilda vingbenen af särskilda fogelarter, som jag händelsevis öfverkommit, och dervid äfven fästat mig vid den i ögonen fallande olikheten af deras relativa dimensioner, men med ytterst fä undantag, hvilka särskildt angifvas, äro alla här uppgifna mättsbe- stämningar grundade pä nya uppmätningar af exemplar, som förvaras i universitetets anatomiska museum, hvarige- nom möjliga misstag när som helst kunna kontrolleras och rättas. Detta museum innehäller nemligen en ganska rik osteologisk samling, hvilken genom sin omsorgstulla upp- ställning och sitt värdade skick utmärker sig framför alla dem jag varit 1 tillfälle att se. Genom ett sällsynt förtro- ende af dess grundläggare Herr Professorn och Arkiatern E. J. BonspDorrr har det förunnats mig att under sistför- flutna julferier, pä en tid dä han sjelf var fränvarande, be- gagna ifrägavarande samling, pä hvilken sä mycken tid och möda blifvit nedlagd. Jag begagnar detta tillfälle att offentligen betyga Herr Arkiatern min uppriktiga tacksam- het säväl för detta förtroende, som för hans beredvillighet, att ur sitt rika anatomiska och fysiologiska bibliothek läna mig nägra specialarbeten, hvilka jag fäfängt eftersökt 1 universitetsbibliotheket.
Innan jag likväl närmare redogör för de ben, hvilka jag af en eller annan anledning ansett nödvändigt att upp-
15
mäta, mäste jag till undvikande af alla misstag beträffande de här använda benämningarna pä förhand upplysa derom, att med namnet nyckelben (clavicula) i denna afhandling alltid betecknas de ben, som vanligen äro kända under benämningen af korpben eller ossa coracoidea, emedan dessa
ben bäde till läge och funktion — och ingalunda det s. k. gajffelbenet (furcula), säsom man i sednare tider allmänt antagit — motsvara nyckelbenen hos menniskan. Beträf-
fande dessa ben yttrade sig den berömde anatomen RET- Z1US i ett föredrag, som under titel af Närmare bestäm- mandet af nägra muskler för främre extremiteterna hos Fäglarne finnes infördt i Förhandlingar vid de skandina- viske naturforskarnes tredje möte i Stockholm d. 13—19 Juli 1842, p. 659, sälunda: ”Dä CUVIER, genom utgifvandet af sina föreläsningar 1 comparativa Anatomien, grundlade ett nytt tidehvarf för denna vetenskap, hade läran om enheten i bildningsplanen endast föga framskridit. Hos fäglarne ansägs furcula ännu säsom ett eget ben, utan motsvarighet hos menniskan. Vida senare fann man, att detta ben icke var annat än de hopsmälta nyckelbenen, och att hvad man förut antagit vara nyckelben, endast var de till en viss sjelfständighet bildade coracoidal-styckena af skuldran. Mec- kel, som 1 grunden hyllade denna äsigt, antog tvenne par nyckelben, ett för Acromion och ett för processus (oracoi- deus, emellertid har den enklare äsisten, säsom den mest naturliga gjort sig temmeligen allmänt gällande, sä att en- heten i skuldrans bildning, frän menniskan, genom dägg- djuren och fäglarne, till oeh med Amphibierne väl kan an- ses fullkomligen ädagalagd.? — Dä jag likväl här i ffall- komlig strid emot ofvan anförda bestämda pästäenden för- klarat de s. k. korpbenen motsvara nyckelbenen hos men- niskan, anser jag mig böra närmare framställa grunderna härföre och tilltror mig t. o. m. att kunna lemna det full- ständigaste bevis för riktigheten af min äsigt.
Hvad först och främst den ät nyckelbenen hos fog- larne gifna benämningen af ossa coracoidea beträffar, sä
16
härleder sig densamma frän den äfven af RETZ1us antydda äsigten, att dessa ben skulle vara ”de till en viss sjelf- ständighet bildade coracoidal-styckena af skuldran.? Egen- domligt nog tyckes man ej hafva fästat tillbörlig uppmärk- samhet dervid, att processus coracoideus scapulae hos fog- larna i allmänhet, och det endast med ytterst fä undantag t. ex. af de strutsartade foglarna, är sä fallkomligen utbil- dad som man möjligen kan tänka sig det pä ett till den grad smalt och outveckladt skulderblad. Föröfrigt äro de af oss som nyckelben ansedda ossa coracoidea hos ingen enda fogelart fästade vid processus coracoideus scapulae (vanligen kallad processus furcularis), utan, säsom förhäl- landet äfven är med nyckelbenen hos menniskan, vid pro- cessus acromialis, d. v. s. den hos foglarne s. k. processus humeralis scapulae. — Processus coracoideus utskjuter nem- ligcen hos menniskan säsom bekant ifrän den inre emot ryggraden vända sidan af skulderbladet, acromion deremot frän den yttre, och vid basen af detta sednare utskott är cavitas glenoidalis belägen, emot hvilken caput humeri ar- tikulerar. Att tyda ofvannämnda utskott pä skulderbladet annorlunda än vi hafva ojort det, är att helt och hället omkasta deras läge. Äfven hos den vanliga strutsen, der de s. k. ossa coracoidea ligga nästan i samma plan med de nedtill frän hvarandra alldeles ätskilda gaffelbenen, är det naturliotvis acromion af skulderbladet, som ligger närmast till cavitas glenoidalis, och härifrän utgär os coracoideum eller det egentliga nyckelbenet; gatfelbenet är deremot till en väsendtlig del sammanvuxet med den motsatta sidan af skulderbladet och utgär säledes äfven här säsom enligt re- gel hos andra fogelarter ifrän processus coracoideus scapu- lae. Redan pä denna grund kan säledes gaffelbenet omöj- ligen anses motsvara nyckelbenen hos menniskan, och dess- utom äro ossa coracoidea liksom nyckelbenen hos menni- skan fästade pä hvardera sidan vid främre kanten af ster- num (manubrium) i en incisura eller cavitas clavicularis, hvilket icke är fallet med gaffelbenet hos en enda fogelart.
KT
Dä det säledes, enligt hvad vi ofvanföre antydt, i sjelfva verket är gatfelbenet, som utgär frän processus coracoideus och ingalunda de egentliga nyckelbenen (vanligen s. k. korp- benen), hade det varit mycket lämpligare att tilldela be- nämningen af ossa coracoidea ät de begge grenarna af det förstnämnda benet, än att härmed beteckna foglarnas verk- liga nyckelben.
Man har utan tvifvel misstydt de egentliga nyckelbe- nen af flere skilda skäl. Nyckelbenen hafva nemligen hos foglarna bland annat ett nägot förändradt läge derigenom att de äro riktade betydligt mera bakät än fallet är hos menniskan. Denna riktning af nyckelbenen stär emellertid i en fullkomlig öfverensstämmelse med foglarnas hela or- ganiska byggnad, hvilken hos de flesta arter af denna djur- klass är beräknad för ett dubbelt rörelsesätt, nemligen för flyot samt gäng eller spräng. Dä under hvardera af dessa rörelsesätt hela kroppen naturligtvis mäste hällas i jemnvigt, äro för möjligheten häraf de främre (vingarna) och de bakre extremiteterna särdeles närmade till hvaran- dra och de tyngsta delarna af kroppen mera concentrerade i mellersta delen af undre sidan. Hela den nedre delen af bröstkorgen och isynnerhet bröstbenet, som här till en vä- sendtlig del tjenar som underlag för kroppens tyngsta de- lar, är derföre hos foglarna i öfverensstämmelse härmed betydligt dragen bakät, och dä nyckelbenen äro fästade vid och stöda sig emot främre kanten af bröstbenet, mäste deras riktning nödvändiotvis rätta sig efter bröstbenets läge. Dä gaffelbenet i sjelfva verket till sin riktning, ehuru ingalunda till uppkomst, vidfästning och funktion, sken- bart mycket mera Öfverensstämmer med nyckelbenens läge hos menniskan, föll man lätt pä den tanken att anse det- samma säsom de nedtill med hvarandra sammanvuxna nyc- kelbenen hos foglarna. Hos strutsen deremot, som helt och hället saknar förmägan att flyga, ligga nyckelbenen, säsom vi ofvanföre nämnde, nästan i samma plan med de frän hvarandra skilda gaffelbenen, emedan bröstbenet här
(F. W.M—n V.1867.) 2
18
icke är draget emot den bakre delen af kroppen, säsom fallet är hos andra med flygförmäga begäfvade arter.
Äfven till funktion motsvara de s. k. ossa coracoidea nyckelbenen helt och hället, emedan desamma fixera det ställe, der öfverarmen artikulerar. Undersöker man nem- ligen närmare den riktning, i hvilken musculus pectoralis major verkar pä öfverarmbenet, är det lätt att inse, att hela skulderpartiet vid en kontraktion af denna hos fog- larna alldeles ovanligt utbildade muskel och hvarigenom hela vingens slag emot luften framkallas, skulle dragas emot bröstbenet och isynnerhet emot bröstbenskammen, ihändelse ej förenämnda ben, hvilka hos foglarna derföre äfven äro särdeles starkt byggda, skulle motverka detsam- ma. Det kan visserligen ej förnekas, att skulderpartiet äfven till nägon ringare del stödes i sitt läge af gaffelbe- net, isynnerhet genom dess vidfästning vid främre ändan eller spetsen af crista sterni, dermed det stundom t. o. m. är omedelbarligen fastvuxet, men att detta stöd är mycket svagare, kan man bland annat redan sluta af gaffelbenets mycket klenare och svagare bygonad.
Det säkraste beviset emot den äsigten, att gaffelbenet vore de sammanvuxna nyckelbenen hos foglarna, kan man onekligen framställa genom en undersökning om uppkom- sten och den rätta betydelsen af detta ben. Vi hafva för detta ändamäl undersökt en stor mängd fogelarter och jem- fört gaffelbenets form och läge nästan pä alla fogelskelet- ter, som finnas tillgängliga pä universitetets anatomiska museum, och skola här i korthet meddela resultaterna deraf.
Säsom man känner uppnär musculus pectoralis major, den väsendtligaste flygmuskeln, en ovanlig grad af utveck- ling hos foglarna. Till förökande af vidfästningsytan för densamma har icke allenast bröstbenet inom denna djur- klass en betydligt större utsträckning i längd och isynner- het i bredd, utan detta ben är äfven försedt med en hög uppstäende kam. Men det är icke nog härmed, ty ur-
ih
sprunget af förenämnde muskel*) sträcker sig hos största antalet foglar ännu t. o. m. ett betydliot stycke framom sjelfva bröstbenet. Vore den organiska byggnaden hos foglarna vid främre delen af bröstkorgen alldeles lika med den hos menniskan, skulle m. pectoralis major här helt och hället sakna en vidfästningsyta, men hos representan- terna af denna djurklass finnes framom bröstbenet och emel- lan de egentliga nyckelbenen en senig membram af betyd- lig utsträckning, som här tjenar ifrägavarande muskel till vidfästningyta. Genom Herr Anatomie Prosektorn D:r G. R. BJÖRKSTENS förekommande välvilja har jag varit itill- fälle att pä tvenne skilda menniskolik jemföra alla de liga- menter, som stä 1 nägot sammanhang med hithörande de- lar, och har dervid kommit till fullkomlig öfvertygelse der- om, att förenämnda membran omöjligen kan anses motsvara nägonting annat än det för ofvanuppgifna ändamäl hos fog- larna till en särdeles utvecklingsgrad komna ligamentum interclaviculare eller semilunare, säsom det äfven kallas. Formen af detta ligament rättar sig hos skilda fogelarter i allmänhet efter skapnaden af bröstbenets framsida och bestär oftast icke blott af en mera horizontal del framför främre kanten af sternum och emellan de nedre, d. v. s. bakre, emot bröstbenet vända och mera utplattade delarna af de egentliga nyckelbenen, utan frän detsamma utgär pä hvardera sidan en del i mera vertikal riktning och öfre kanten af dessa mera vertikalt ställda delar af membranen närma sig mer eller mindre bägformigt hvarandra samt för- ena sig vanligen till en enda senig hinna, som ligger i samma plan med crista sterni och är fästad vid hela dess främre kant ända till spetsen. Framät sträcker sig liga- mentum interclaviculare hos foglarna icke blott längs hela inre sidan af hvardera nyckelbenet, ehuru det smäningom
*) Se härom C. G. ScnorPss' utmärkta afhandling Beschreibung der Fligelmuskeln der Vögel i Mecxgt's Archiv fiir Anatomie und Physiologies Jahrg. 1829, p. 108—112.
20
afsmalnar och lemnar 1 midten emellan hvardera sidan en framtill mycket bredare öppning, utan gär t. o. m. förbi och fäster sig vid den inre kanten af den s. k. tuberositas furcularis eller ytterstä krokiga framändan af de egentliga nyckelbenen samt gär härifrän till processus coracoideus sca- pulae. 1 likhet med den böjelse likartade delar hos fog- larna i allmänhet visa att ossifieras, uppstär inom främre kanten af detta ligament hos de flesta arter en ossifikation och denna benbildning antar derföre äfven sä längt den sträcker sig formen af ligamentets in- och framsida. Detta är gaffelbenets verkliga uppkomst och derföre har detsam- ma säsom ben, i fullkomlig öfverensstämmelse med den gamla äsigten, icke nägon motsvarighet hos menniskan. — Ossifikationen inom främre kanten af förenämnda lisament sträcker sig föröfrigt icke lika längt hos alla arter. Stun- dom förbenas t. o. m. hela främre kanten af den vertikala delen framför bröstbenskammen (det s. k. ligamentum ster- no-furculare) och i denna händelse sammanvexer vanligen spetsen af oatffelbenet helt och hället med spetsen af bröst- benskammen, säsom fallet t. ex. är hos tranan och pelika- nen (ätminstone hos Pelecanus crispus Bruch.), men vanli- gen sträcker sig denna ossifikation icke sä längt, utan in- tager endast en del af det vertikala partiet, sä att den äterstäende delen af ligamentets framkant gvarstannar i sin ursprungliga membranartade form emellan den s. k. apex furculae och spetsen af bröstbenskammen. Denna förbe- ning synes föröfrigt icke uppstä samtidigt längsmed hela kanten, utan fortgä successivt. BERNSTEIN yttrar härom 1 sitt arbete De anatomia corvorum (Vratislaviae 1853), p. 43: ”In eo osse (furcula!), guod nomen e forma cepit, ra- mos duos dignoscimus, gui in apicem s. symphysin conveni- unt, supra autem per exwtremitates humerales cum ossibus coracoideis et scapulis cohaerent. MEURSINGE affirmat (V er- handeling p. 109), ramos illos duos in corvis pullis separa- tos sero inter se coalescere; guod dictum eguidem probare negueo, guippe gur hoc os in recens natis semper simplex
nec unguam vestigia jissurae pristinae invenerim. Sed la- minam osseam, guae perpendiculi ratione symphysi insidet et apex furceulae vocatur, in neonatis corvis cartilagineam inveni.” — Stundom ätminstone inträffar hela denna förbe- ningsprocess ännu mycket sednare. Pä universitetets ana- tomiska museum förvaras ett ungt, likväl mer än halfvuxet exemplar af den afrikanska strutsen, der de emot gaffelbe- nets bägar svarande delarna endast utgöras af broskartade ligamenter, *) och äfven pä detta exemplar ser man ganska tydligt, att desamma utgä frän ligamentum intercelaviculare. Inom flere grupper, t. ex. hos roifoglarna, förbenas endast yttre kanten af de mer eller mindre bägformiga sidodelar- na, som hufvudsakligast utgä frän inre sidan af nyckelbe- nen (d. v. s. det s. k. ligamentum sterno-furculare coracoi- deum), utan att nägon apex furculae uppstär, och i denna händelse bildar hela gaffelbenet endast en nedät böjd bäge, som pä hvardera sidan utgär frän processus coracoideus sca- pulae tätt förbi tuberositas furcularis pä nyckelbenen. Stun- dom sträcker sig ossifikationen icke ens sä längt emot bröst- benets kam, utan begge bägarna förblifva nedtill skilda
*) SrAnnius anför i Lehrbuch der Vergleichenden Anatomie der Wirbel- ihiere, Berlin 1846, p. 257, följande beträffande dessa ben hos de struts- artade foglarna: ”Die Schulter der Struthionen zeigt sich dadurch eigen- thämlich, dass die drei Elemente des Schultergeriistes jeder Seite mit ei- nander zu einem einzigen Knochen versehmelzen und dass die Claviculae bei Apteryx, beim indischen Casuar und bei Rhea americana kaum, bei Struthio camelus und beim neuholländisehen Casuar dagegen sehr bestimmt als starke, vorzäglich bei letzterem convergirende — wenn auch unverei- nigt bleibende — Fortsätze angedeutet sind.' Beim neuholländisehen Ca- suar bleiben die das Brustbein nicht erreichenden Claviculae während der grössten Zeit des Lebens eigene Knochen, während das Os coracoideum frähzeitig mit der Scapula verwächst. Beim jungen afrikanischen Strauss finde ich Scapula und Os coracoideum als getrennte Knochensticke; die nach innen vor dem (Os coracoideum gelegene Ulavicula, welche von jenem später nur durch eine Oeffnung theilweise getrennt bleibt (s. Alton Tab. VII, fig. g), ist noch ganz ligamentös, ohne Spur von Verknöche- rung und erstreckt sich zum Brustbeine.”
Y
(9 13 p
frän hvarandra, säsom fallet är med gatffelbenet hos Athene (Strix) passerina L. (enligt exemplar pä universitetets ana- tomiska museum); hos ätskilliga papegojor inträffar, säsom man känner, aldrig nägon förbening i detta ligament, till- följe hvaraf dessa arter helt och hället sakna ett gaffelben. *)
Säsom ofvanföre uppgafs, sträcker sig ursprunget af musculus pectoralis major genom sin betydliga utveckling hos de flesta foglar framom sjelfva sternum öfver ligamen- tum inter claviculare, och dä framsidan af detta ligament förbenas, vinner förenämnda muskel ett sä mycket stadi- gare fäste. — Dä fästet af denna muskel pä bröstbenet hos foglarna mera höjes emot bröstbenets kam, för att med desto större kraft direkte kunna verka pä öfverarmbenet, och hela muskeln derföre kommer att ligga öfver och in- gen del af densamma utgär ifrän nyckelbenen säsom hos menniskan, trodde man sig naturligtvis 1 denna muskels delvisa uppkomst frän gaffelbenet finna ett ytterligare stöd för den äsigten, att gaffelbenet i sjelfva verket vore de nedtill sammanvuxna nyckelbenen hos representanterna af denna djurklass. Den omständigheten, att ingen del af musculus pectoralis major hos foglarna utgär frän nyckel- benen, betyder likväl säsom här beroende af bröstkorgens byggnad i sjelfva verket ingenting, ty härom gäller hvad
”) STANNIUS yttrar härom i Lehrbuch der vergleichenden Anatomie der Wirbelthiere, p. 256 & 257: ”Selten sind die beiden Claviculae unten nur knorpelig oder bleiben unvereinigt, oder fehlen ganz. Sie bleiben unten knorpelig bei Strix ulula nach Meckel; bei Strix jlammea sah sie Nitesch constant in ein seitliches Knochenpaar zerfallen; ebenso Meckel bei Buce- ros nasutus (während Owen bei PB. cavatus sie verbunden fand); ich bei mehreren Rhamphastos spec. dub.; vielen Papageien fehlt die Furcula gänz- lich; so, nach Vigors in Taylor sPhilos. Magaz. 1831, N:o 51, p. 2832, bei Ps. mitratus, eximius und galgulus; nach Nitzsch (System der Pterylographie S. 145) bei allen Platycerci und bei Ps. pullarius; ich vermisste sie ausser- dem auch bei Psittacula passerina. S. auch Kuhlmann, De absentia furcu- lae in Psittac. pullario, Kil. 1841, 8.” — Äfven pä universitetets anato- miska museum finnas atskilliga papegojor, som helt och hallet sakna gaf- felbenet.
23
Retzius yttrar (pä ofvan anfördt ställe p. 661) beträffande en annan muskel: ”Det synes häraf att denna, sä väl som flere andra muskler, kan förändra form och fästen efter me- kanismen af de närmaste benen och ledgängarne.”
Öfvervägas alla här anförda fakta, som tala för den äsigten, att de s. k. ossa coracoidea motsvara nyckelbenen hos menniskan, torde man finna, att en annan tydning af desamma knappast är möjlig. Vi hafva derföre äfven an- sett det tillbörligt att 'beteckna dem med dessa deras rätta namn.
Säsom bekant skilja sig foglarnas ben frän de öfriga ryggraddjurens genom sin egenskap att sakna märg och vara ihäliga, men deremot fyllda med luft, som intränger frän lungorna genom stora, inuti kroppen belägna luftsäc- kar. Genom denna egenhet i benbyggnaden blir foglarnas kropp specifikt mycket lättare, och graden af benens sä- kallade pneumacitet stär hos skilda arter, säsom man har all anledning att förmoda, i ett temmeligen direkt förhäl- lande till deras flygförmäga. Hos fogelarter, som helt och hället sakna denna förmäga, äro nemligen endast nägra af hufvudskälens ben luftfyllda, dä deremot de flesta ben äro pneumatiska hos dem, som äro utmärkta genom en snabb och uthällande fiygt. Hällas fogelben emot dagsljuset, sy- nas alla de genomskinliga, som äro pneumatiska, och man kunde härigenom ätminstone approximativt bedömma gra- den af denna egenskap hos benen af skilda arter; men att 1 bestämda siffertal uttrycka densamma, torde deremot möta nästan oöfverstigliga svärigher. Ehuru foglarnas förmäga att svinga sig upp till en viss höjd i luften i väsendtlig män mäste vara beroende af benens pneumacitet, synes densamma i sjelfva verket dock ien proportionsvis ringare grad kunna bidraga till flyghastigheten, hvilken hufvudsak- ligen betingas af vingarnas byggnad och muskelstyrkan. Det är dessutom troligt, att benens pneumacitet stär 1 nära samband med deras ändamälsenliga byggnad i öfrigt, och att de resultatev man genom närmare undersökningar öfver
24
förhällandet hos skilda arter i detta afseende kunde vinna, skulle öfverensstämma med dem, till hvilka man mycket lättare leder sig genom en direkt uppmätning af benens relativa dimensioner, och derföre endast tjena att bestyrka riktigheten af desamma.
Flyghastigheten och den lätthet, hvarmed foglarna kunna fortskaffa sig genom luften, beror utan tvifvel i främsta rummet icke allenast pä vingarnas längd i propor- tion till kroppens, utan äfven pä de enskilda vingbenens inbördes längdförhällanden. IFoglar, som äro kända för en lätt och sväfvande flygt, hafva nemligen enligt regel myc- ket länga vingar; de som utmärka sig genom en skarp flygt, hafva deremot öfverarmbenen proportionsvis korta i förhällande till de öfriga vingbenens längd. För att kun- na uttrycka dessa förhällanden i bestämda siffertal, är det säledes nödvändigt att pä skelettet uppmäta icke allenast hela vingens och öfverarmbenens, utan äfven kroppens längd. Dylika proportions-bestämningar, ehuru endast ungefärliga, hafva visserligen redan förut blifvit använda för att i all- mänhet karakterisera hela grupper eller vissa former. Det är 1 sädant afseende som SUNDEVALL i sitt förtjenstfulla och allmänt kända arbete Om foglarnas vingar*) yttrar sid. 323: ”Längden af vingbenen kan endast bestämmas genom jemförelse med truncus, och denna mäste beräknas frän skullran till stjertens sista verteber (stjertroten eller stjertfästet) hvarpä Rectrices äro fästade. Skullran utmär- kes af den mest framstäende ändan (eller processen) af 08 coracoideum, som emottager clavicula (furcula), och som tydligt kännes under huden näst framom humerus. Humeri ledgäng ligger straxt bakom denna knöl, vid främre delen af sjelfva truncus. Första bestämninoserunden blir alltsä att mäta huru längt det bakre vingvecket (armbägen eller bakre ändan at humerus och cubitus) räcker pä truncus dä
*) Kongl. Vetenskaps-Akademiens Handlingar för ar 1843, Stock- holm 1844.
20
vingen är hoplagd. Af alla foglar har Diomedea exulans, som har de flesta armpennor, äfven de längsta vingben. Dessa räcka nemligen betydligt (med !/13, eller 32 millime- ter) utöfver kroppens bakre ända. Kortast äro de hos Trochilus och Cypselus, hos hvilka de ej uppnä fullt !/4 af truncus . . 0. s. v.
Vill man endast i allmänhet erhälla en ungefärlig fö- reställning om dessa längdförhällanden, kunna dylika upp- mätningar visserligen anses tillfyllestsörande, men för nog- grannare beräkningar öfver fogelarternas relativa flygför- mäga kunna desamma säsom alltför obestämda icke begag- nas. Vi hafva derföre ansett det nödvändigt att sä noga som möjligt utröna benens verkliga dimensioner. För sä- dant ändamäl hafva vi sökt att pä skeletter bestämma läng- den af truncus efter afständet frän början af den första bröstkotan ända till den sista af stjertens vertebrer (verte- brae coccygeae), hvilken vi här för korthetens skull helt "enkelt beteckna med det nog ofta använda namnet os coc- eygis. Oaktadt all använd omsorg, har en viss osäkerhet vid uppmätningen af detta afständ stundom icke kunnat undvikas.. Hos somliga arter äro nemligen de med kors- benskotarna sammanvuxna bäckenbenen ganska kullrigsa pä öfre sidan, hvarigenom den nogoranna uppmätningen af kroppens hela längd betydligen försvärats, och pä flere exemplar i universitetets anatomiska museum bilda stjertens vertebrer, genom den ställning de vid preparationen tillfäl- ligtvis eller med afsiot erhällit, en uppätböjd bäge, hvars egentliga längd varit ytterst svär att bestämma. Vi hafva visserligen i mänga fall genom uppmätande af de skilda delarna och genom summering af deras längd sökt att nog- orannare bestämma hela längden af truncus, men vi inse ganska väl, att nägra af dessa uppmätningar det oaktadt icke äro fullt pälitliva.
Till vinnande af större noggrannhet hafva vi särskildt uppmätt alla de ben, hvilka tillsammans bestämma hela vingens längd, och har detta varit sä mycket mera nöd-
26
vändigt, som vingbenen pä alla skeletter i härvarande ana- tomiska museum äro ihoplagda i den naturliga ställning, hvilken de intaga dä foglarna icke flyga. (Genom denna partiella uppmätning kunna dessutom icke allenast vingbe- nens inbördes längdförhällanden lättare öfverses, utan äf- ven möjliga misstag i sjelfva uppmätningen upptäckas. Föröfrigt hafva vi ansett oss böra uppmäta vingbenen pä den sida, der en längdbestämning pä ett skelett är lättast utförbar. Största längden af öfverarmbenet är derföre upp- mätt pä öfre sidan; underarmens längd är bestämd efter längden af ulna, emedan detta ben icke allenast är det mest utbildade i cubitus, utan äfven emedan det är lättast uppmätt pä ett uppstäldt skelett. Uppgiften öfver läng- den af benen i handlofven (carpus) är öfverhufvudtaget nä- got osäker; det har nemligen varit ytterst svärt att beräk- na den tillökning i hela den utsträckta vingens längd dessa hos skilda foglar till formen nägot afvikande ben i sjelfva verket framkalla. — Os metacarpi äfvensom lederna af det s. k. mellanfingret (index) äro alltid uppmätta vid yttre (radial-)kanten. Accessoriska vingben, som förekomma hos nägra arter och hvilka icke bidraga till vingens längd, äro ej tagna 1 beräkning.
Särskildt bör anmärkas, att alla här angifna längd- mätt till en viss ehuru ringa grad äro osäkra tillfölje af den begagnade skalans nägot olikformiga indelning, som likväl röjer sig endast när det gäller smärre bräkdelar af millimetern.
Dä fogelns vinge liksom menniskans arm mäste be- traktas som en enarmig häfstäng, anser väl mängen, och det med rätta, att vi för bedömmande af hithörande pro- portioner pä hvarje exemplar bort uppmäta afständet emel- lan den yttersta ändan af caput brachii och det ställe pä ofverarmbenet, der musculus pectoralis major är fästad, och 1 sjelfva verket hyste vi i början den förhoppning att ge- nom uppmätning af detta afständ och genom ett samtidigt uppskattande af den vid flygten använda muskelstyrkan
21
lättast kunna beräkna ftlygförmägan hos skilda arter. Ut- förandet häraf har likväl strandat emot oöfverstigliga hin- der. Ofvannämnda muskel är hos foglarna icke fästad inom ett alldeles inskränkt omräde, utan utbreder sig*) antingen endast öfver den yttre ytan af den öfre spina hu- meri, eller hos nägra arter tillika öfver en linie, som ut- gär frän början af den nedre spina humeri snedt uppät och framät ända till slutet af den öfre. Dä vidfästningsytan derjemte icke har samma bredd pä alla ställen, skulle be- räkningen af medelafständet af muskelns vidfästning frän caput brachii**) hos skilda species vara ätminstone yt- terst svär.
Vi hafva ofvanföre uppgifvit, att de foglar, som ut- märka sig genom en snabb flygt, hafva öfverarmbenen pro- portionsvis korta i förhällanden till de öfriga vingbenens längd. Detta förhällande beror af fysiska skäl, som vi skola försöka att förklara. Säsom man känner, hafva ut- märkta flygare i allmänhet länga vingar; men med vingar- nas tilltagande längd ökas naturliotvis äfven svärigheten att utföra vingslagen, i det härigenom lastens afständ frän den enarmiga häfstängens understödspunkt tilltager. La- sten motsvaras här, säsom hvar och en lätt inser, af luf- tens motständ emot. vingarnas undre yta. Alla de delar af vingen, som hbidraga att föröka dess längd, utan att i vä- sendtlig män föröka den emot luften utbredda ytan, mäste derföre framkalla ett för en snabbare flygt ogynsamt för- hällande. Pä öfverarmen sitta inga längre pennor, utom i högst fä fall, dä nägra af de innersta, enligt regel säledes äfven de kortaste, cubital-pennorna öfverskrida armbägen. Ju kortare öfverarmen är, med desto större kraft kunna
*) Se härom utförligare i Scnoegess' ofvan citerade arbete, som fin- nes intaget i MECKEL'S Archiv.
**) Vi beteckna, säsom äfven andra gjort, den öfre ändan af öfver- armbenet med samma namn, som den bär pä menniskans skelett, ehuru det mäste medges, att ett caput brachii i egentlig mening icke förekom- mer hos foglarna.
28
derföre vingslagen utföras. Med underarmens och handens längd är förhällandet deremot helt annorlunda. Pä under- armens hela bakre (ulnar-) sida äro cubital-pennorna eller de s. k. remiges secundariae fästade, hvilka i väsendtlig män bidraga till förökande af vingens utbredda yta, och deras antal tilltager, enligt SUNDEVALL'S noggranna under- sökningar öfver organisationen af foglarnas vingar, i allmän- het i förhällande till underarmens längd. Pä handen är antalet af smällpennorna (remiges primores eller primariae) visserligen föga variabelt, dä de flesta foglar hafva tio, ett jemförelsevis mindre antal nio och temmeligen fä elfva; men tillfölje af dessa pennors vidfästningssätt, bidrager längden af os metacarpi och af mellanfingrets leder pä ett väsendtligt sätt att föröka längden af vingarnas utbredda yta. Remiges primariae äro nemligen fästade pä handen i en sned riktning, mera längsät sjelfva benen, och det en- ligt SUNDEVALL'S undersökningar sälunda, att den första, eller den vid yttre kanten, sitter pä yttersta (2:dra) finger- leden (nemligen af mellanfingret), den andra, tredje och fjerde pä första fingerleden och de sex äterstäende pä me- tacarpus. = Antalet af smällpennor, som är fästadt pä de skilda delarna af handen, tyckes vara lika hos alla arter, som hafva tio remiges primariae, ätminstone har det äfven varit fallet med alla dem, hvilka jag varit i tillfälle att un- dersöka. För att i nägon män bidraga till kännedomen om handpennornas vidfästning, vill jag i förbigäende omnäm- na, det jag vid anställd undersökning öfver förhällandet i detta afseende hos Podiceps auritus L., Sundev. (cornutus Lath.), som hör till ett af de fä genera, hvilka hafva elfva handpennor, funnit den första af dessa pennor fästad längs- med mellanfingrets andra led, den 2—4 pä mellanfingrets första led och den 5:te till och med den 1l:te pä meta-
carpus. *)
*) SUNDEVALL tillägger i en not (I. s. c.) p. 317: Hos hafsänderna (A. glacialis &c.) finnes en ganska liten 5:dje fingerled” (nemligen pa mel-
29
Dä nu, säsom ofvanföre blifvit anfördt, den första hand- pennan är fästad längsmed den andra leden af mellanfing- ret och den innersta handpennan sitter temmeligen nära basen af os metacarpi, är det naturliot, att de främre re- miges primariae framskjutas ungefär i samma förhällande som benen i handen äro förlängda. Detta förhällande tor- de bäst kunna upplysas genom ett exempel. Pä ctt exem- plar af Podiceps auritus har jag uppmätt de skilda hand- pennorna och voro dessa af följande längder:
Den första eller yttersta handpennan 94,0 m.m. ” andra handpennan frän yttre kanten 98,0 »
” tredje ” ” ” YSO jus » = fjerde ” ” ” 94,6 —» » femte ” ” ” JUON L ” = sjette ” ” ” 89,5 —» » sjunde »” ” »” 87,0 ” ” ättonde ” » ” 84,6» » = nionde »” » ” 83,9 9 » = tionde ” ” ” 80,2 ” » elfte ” » ” 071,0 »
Genom sin sneda vidfästning längs handen skjuter emel- lertid den första pennan, som är 4 m.m. kortare än den nästföljande och 17 m.m. längre än den elfte, pä sjelfva vingen ungefär lika längt fram som den förra och 52 m.m. framom spetsen af den sednare; den andra pennan, som är 21 m.m. längre än den sista, räcker 52 m.m. framom den-
lanfingret), ”som bär en rudimentär l:sta penna med sin lilla täekfjäder. Liksä hos Uria troile och alle, men ej hos grylle eller Alca torda.” — En proportionsvis liten, stundom alldeles rudimentär och ibland med den fö- regaende atminstone till en del sammanvuxen tredje fingerled tyckes finnas hos ett stort antal simfoglar. Detta är t. ex. fallet hos arterna af släg- tet Cygnus (atminstone hos C. olor och C. musicus), troligen hos alla spe- cies af det allmänna genus Axser (ätminstone hos Anser segetum och Ber- nicla torguata), hos Anas (Ouerguedula) crecca 0. s. v. — Till och med hos Podiceps auritus L. tyckes förekomma en knappast half millimeter läng tredje fingerled.
30
samma; den tredje, som 1 sjelfva verket är den längsta och 21,6 m.m. längre än den sista, skjuter endast 49,4 m.m. framom densamma; den fjerde, som är 17,6 m.m. längre än den sista, öfverstiger densamma pä vingen med en längd af 41,6 m.m. o. s. v. — Man ser häraf pä det tydligaste, att längddimensionerna af benen i handen i ganska väsendt- lig grad inverka pä längden af den yta, som handpennor- na öfvertäcka dä vingen utsträckes. 1 händelse alla 7remi- ges primariae äro ungefär af samma längd, hvilket Sunde- vall anser som det typiska förhällandet hos foglarna, mä- ste vingen genom det beskrifna vidfästningssättet blifva temmeligen regelbundet tillspetsad. Hos ganska mänga fo- gelarter, och, sävidt jag kan erinra mig, t. o. m. hos alla dem jag varit i tillfälle att undersöka, är antingen den för- sta eller nägon af de första dock märkbart längre än de öfriga, och efter denna hvar och en af de följande emot handlofven i ordning litet kortare. Denna skilnad emellan de främre och de innersta handpennornas längd är, säsom man känner, pä länot när ej lika hos alla arter eller inom alla grupper, men stär i ett temmeligen direkt förhällande till benens längd i metacarpus och i mellanfingret. Till följe häraf kan man äfven genom uppmätande af vingbe- nens dimensioner bestämma vingarnas relativa längd hos skilda fogelarter, utan att behöfva fästa särskildt afseende pä handpennornas längd.
För att lättare kunna jemföra hela handens längd hos skilda arter med hvarandra, hafva vi ansett det nödigt att för hvarje art angifva den sammanlagda längden af os me- tacarpi och mellanfingrets leder. Till denna summa hafva vi ej lagt längden af benen i carpus, emedan desamma pä uppställda skeletter, ätminstone hos dem med ihoplagda vingben, stanna vid ändan af underarmen, och äfven pä en lefvande fogel, säsom belägna i sjelfva vingleden, ej bi- draga till handens förlängning, ätminstone dä den hälles i hvilande ställning.
Dä nu säledes, säsom vi ofvanföre visat, en större
31
längd af öfverarmbenet framkallar ett för en snabbare flygt ogynsamt, de öfriga vingbenens längd deremot ett gyn- samt förhällande, synes det antagligt, att förmägan af en mer eller mindre skarp flygt sävidt den beror af vingbe- nens proportioner kan uttryckas genom det tal, som man erhäller genom att dividera öfverarmens längd i den öfriga vingens. Genom denna enkla beräkning erhäller man £. ex., ihändelse de af oss uppmätta exemplaren läggas till orund, för den afrikanska strutsen talet 0,79, — för den tama hö- nan 1,67, — för hjerpen 1,92, — för orren 1,946, — för tjädern 1,968, — för rackelhanen eller bastarden af de bäda föregäende arterna 1,959, som ligger emellan de för stam- formerna beräknade talen, — för skatan 2,31, — för krä- kan 2,37, — för korpen 2,49, — för den tama dufvan 2,77, — för hussvalan 3,73, — för ladusvalan 3,88 samt för torn- svalan talet 5,76. Inskränker man beräkningen endast till ofvanuppräknade species, kunde man lätt falla pä den tan- ken, att ifrägavarande proportion är ensam tillräcklig för bestämmandet af fogelarternas relativa flygförmäga, eme- dan de erhällna talen ungefär synas motsvara den kända flyghastigheten hos dessa allmänt bekanta former; i sjelfva verket synes detta vara fallet, dä det endast är fräga der- om att inom vissa grupper bland de foglar, som hafva bak- tän ställd i samma plan med de öfriga, afgöra arternas fö- reträde framför hvarandra inom samma genera, emedan dessa enligt regel till hela sin öfriga organiska byggnad ganska mycket öfverensstämma med hvarandra. Gäller det deremot att ätminstone approximativt jemföra flygförmägan hos former, hvilka tillhöra mindre affina grupper, kan man lätt finna, att denna beräkning icke är tillfyllestgörande. Vi skola anföra ett enda exempel, som är tillräckligt att bevisa det sagda. Dividerar man nemligen öfverarmbenens längd hos Spheniscus demersus L. i de öfriga vingbenens tillsammanstagna, erhäller man talet 1,97. Hos denna fo- gel, som helt och hället saknar förmägan att flyga, äro vingbenens relativa dimensioner säledes mera ändamälsen-
32
liga för utförandet af kraftiga vingslag, än fallet t. ex. är hos den tama hönan, hjerpen och orren. Denna omstän- dighet finner likväl sin förklaring deri, att bemälde fogel- art ätminstone stundom begagnar sina vingar säsom ett slags lokomotionsorganer vid simmandet och isynnerhet vid dykandet, hvarvid pätagligen ganska starka vingslag erfordras, för att öfvervinna vattnets motständ. För fly- gandet erfordras likväl, utom att en fogelart naturligtvis mäste hafva utbildade vingpennor, en annan ganska vigtig omständighet, nemligen den, att alla vingbenen tillsammans äga en tillbörlig längd i förhällande till kroppens dimen- sioner. Tager man denna faktor med i beräkningen, pä sätt längre fram skall visas, erhälles för den tama hönan ett tal, som betydliot öfverstiger det för Spheniscus demer- sus. Flere fogelarter utmärka sig dessutom genom en slags sväfvande flygt, hvilken i jemförelsevis ringa grad tager kraftiga vingslag i anspräk, och derföre mindre är beroen- de af öfverarmbenens kortare dimensioner, än af hela vin- gens längd. Sundevall säger visserligen om denna slags flygt i ofvan citerade arbete, sid. 331: ”Det tyckes t. ex. vara tydligt, att de bäst flygande foglarna, som med stilla vingar sväfva, eller liksom segla fram i luften, vanligen i stora kretsar och till en ofantlig höjd, endast äga denna förmäga genom den stora yta som bildas af länga och tal- rika armpennor; t. ex. Vultur, Aguila, Milvus, Ciconia, Grus. Denna sortens flygt är den skönaste af alla, och torde böra anses säsom den högst utbildade; ty dels kunna dessa foglar längst fortfara att flyga, dels kunna de alltid, dä det behöfves, flyga lika sä fort som de bästa öfriga, pilsnabbt kasta sig ned frän den ansenligaste höjd o. s.v.? — Dä likväl hos hönsfoglarna, som äro kända för sin tun- ga flygt, i allmänhet förekommer ett proportionsvis ganska stort antal armpennor, och tjädern t. ex. har tre stycken remiges secundariae mer än kungsörnen, samt armpennorna hos densamma derjemte äro af en nog ansenlig längd, är det väl snarare troligt, att denna ofvanföre omnämnda lätta
53
och sväfvande flygt hos somliga fogelarter i mycket högre grad är beroende af vingarnas totala längd, än af armpen- nornas antal och dimensioner. Vi skola äfven försöka att med bestämda siffertal ädagalägga riktigheten af vär äsigt. Dividerar man det af oss uppmätta afständet frän den för- sta bröstkotan ända till os coccygis i hela vingens längd hos följande arter, som höra till de af SUNDEVALL särskildt framhällna genera, erhälles för kondoren eller Sarcoram- phus gryphus L. äfvensom för Vultur fulvus Gmel. talet 2,92 —, för ett äldre individuum af Aguila chrysaötus L. (frän Helsinge) 2,64 och för ett pätagligen yngre exemplar (frän Uskela) 2,88 —, för gladan eller Milvus regalis Briss. (Falco Milvus L.) 2,81 —, för den vanliga hvita storken eller Ciconia alba 2,65 (?) samt för tranan talet 2,28. För tjädern deremot, hvilken, säsom vi ofvanföre omnämnde, har tre armpennor mera än Aguila chrysaötus, erhäller man genom samma beräkning talet 1,59 —, för hjerpen och den tama hönan endast 1,59. — SUNDEVALL säger dessutom sjelf, att mänga svagt flyvande foglar hafva länga armpen- nor och säledes breda vingar (t. ex. arter af genera Parus och Sylvia). Äfven hos de arter, som utmärka sig genom särdeles uthällande flyot, äro vingarna i förhällande till kroppens dimensioner mycket länga. Dividerar man nem- ligen längden af truncus pä det af oss uppmätta exempla- ret af albatrossen eller Diomedea exulans L. i hela vingens längd, erhäller man det jemförelsevis ganska höga talet 5,27. Visserligen anträffas hos denna fogelart det största antalet armpennor, nemligen 58 enligt SUNDEVALL (40 enligt NITZSCH), men vingarnas längd hos albatrossen beror sä- kerligen ej allenast af underarmens dimensioner, ty pä det af oss uppmätta exemplaret af denna art är os humeri af 392 och wulna af 397 millimeters längd, säledes endast 5 m.m. längre än öfverarmbenet. Af allt detta torde säledes framgä, att flyoten hos en fogel i samma grad blir lättare och mera sväfvande som den af hvardera vingen öfvertäckta ytan utsträckes i längd, d. v. s. ifrän kroppen utät. Här-
(F. W.M—n V.1867.)
A I
54
med öfverensstämmer äfven det förhällande, att de fogelar- ter, som i timtal sväfva öfver vattenytan för att uppsnappa fisk, alltid äro försedda med mycket länga vingar. Dä der- jemte kraftiga vingslag, säsom vi ofvanföre visat, äro be- roende af öfverarmens kortare dimensioner i förhällande till den öfriga vingens längd, mäste graden af vingarnas ändamälsenliga byggnad för en utmärkt flygt hos foglarna i öfverensstämmelse härmed uppskattas i direkt förhällande till hela vingens och i omvändt förhällande till öfverarm- benens längd.
Den muskelstyrka, hvarmed vingslagen utföras, kan ätminstone i mänga fall till en viss grad afhjelpa bristen i vingarnas ändamälsenliga byggnad, och densamma mäste isynnerhet hos sädana arter, hvilka äro utmärkta genom en uthällande flygt, vara af den högsta betydelse. Ehuru det torde blifva svärt att beräkna, till hvilken grad muskelstyr- kan i allmänhet hos hvarje art bidrager till flyghastiohe- ten, är det likväl en möjlighet att ätminstone approxima- tivt uppskatta den muskelstyrka, hvarmed vingslagen utfo- ras, och äfven detta kan i mänga fall vara af viot; ty 1 sädana fall t. ex., dä tvenne arter hafva en lika ändamäls- enlig byggnad af vingarna, mäste naturligtvis en mera ut- bildad muskelstyrka tagas i beräkning, dä det är fräga der- om att efter lokomotionsorganernas relativa utveckling af- göra deras ordningsföljd i systemet. Det är utom allt tvif- vel att flera bland de 48 skilda muskler, hvilka förekomma i foglarnas vingar och omständligt beskrifvas af SCHOEPSS i MeckePs Archiv (ärg. 1829), ätminstone till nägon del äga sin betydelse vid vingarnas rörelse under flygten; men, säsom vi redan ofvanföre omnämnt, utföras sjelfva ving- slagen af musculus pectoralis major, och det är derföre styrkan af denna muskel, som här egentligen bör komma i beräkning. Vi hafva i det föregäende beskrifvit, i hvil- ken riktning denna muskel verkar pä öfverarmbenet, samt derjemte framhällit, att det är nyckelbenen hos foglarna, som vid ifrägavarande muskels kontraktion stöda skulder-
3 Xd 35
partiet i sitt läge och förhindra dess dragning emot bröst- benet och isynnerhet emot bröstbenskammen. Dä allt i na- turen utan tvifvel är inrättadt pä det ändamälsenligaste sätt, tro vi äfven att styrkan af nyckelbenen hos represen- tanterna af denna djurklass stär i ett lämpliot förhällande till den kraft, med hvilken musculus pectoralis major ver- kar i deras riktning pä öfverarmbenet, och att man säle- des genom beräknande af den relativa styrkan af dessa ben hos skilda fogelarter bör erhälla värden, som motsvara den vid flygandet använda muskelstyrkan. För att beräkna styrkan af dessa ben, är det nödvändigt att uppmäta de- ras längd, bredd och tjocklek. Längden hafva vi uppmätt. frän den främsta ändan af tuberositas furcularis ända till den vanligen nägot framstäende vinkel af nyckelbenen, som är belägen vid yttre kanten af tincisura eller cavitas clavi- cularis pä främre sidan af bröstbenet; bredden hafva vi be- stämt efter det smalaste stället, emedan benet här lättast kan afbrytas, och uppmätt tjockleken pä samma ställe, för att härigenom kunna beräkna genomskärningens yta. Vanligen anser man storleken af den vinkel, som bil- das af gaffelbenets bägar med hvarandra, stä i ett direkt förhällande till flyoförmägan hos skilda fogelarter, och det kan icke förnckas, att ätminstone flere species, som utmär- ka sig genom en lätt och uthällande flygt, hafva denna vinkel ganska stor, däliga flygare deremot proportionsvis temmeligen liten. Säsom vi ofvanföre omnämnt, utgär en del (den främsta sidan) af musculus pectoralis major ifrän ligamentum interclaviculare och ifrän gaffelbenet; styrkan af detta ben mäste derföre i sjelfva verket stä i ett visst förhällande till den vinkel bägarna bilda med hvarandra, och i allmänhet blifva större, ju mera dessa bägar ligga i samma riktning med sjelfva muskeln. Dä gaffelbenet emel- lertid, säsom vi sett, uppkommer genom en ossifikation 1 ligamentum interclaviculare och derföre äfven antager for- men af detta ligaments äfvensom af bröstbenets framsida, som till skapnaden är mycket olika inom skilda grupper,
36
kan vinkeln emellan gaffelbenets bägar ätminstone ej be- gagnas säsom ett allmänt mätt för bestämmandet af den relativa flygförmägan hos species, som tillhöra isynnerhet nägot afvikande grupper. Säsom ett bevis för detta värt pästäende, skola vi här endast anföra, det vinkeln emellan bäparna af gaffelbenet hos tranan, som utmärker sig genom en temmeligen lätt flygt, är endast omkring 459, dä den deremot hos den tama hönan är af omkring 55 graders storlek. Men äfven för affina arter torde användandet af ifrägavarande vinkel säsom mätt pä den relativa flygförmä- gan icke kunna förordas, emedan det är ytterst svärt att pä ett uppställdt skelett med större noggrannhet uppmäta densamma. = Bägarna äro nemligen icke likformist böjda öfver deras hela utsträckning och sjelfva spetsen af vinkeln stundom t. o. m. inätböjd. Ehuru vi endast approximativt kunnat uppskatta storleken af denna vinkel, hafva vi lik- väl ansett det nödigt att anföra resultaterna af dessa upp- mätningar, emedan desamma kunna tjena ätminstone som bevis för värt pästäende, att den relativa storleken af fö- renämnda vinkel i allmänhet icke kan anses som ett mätt pä skilda arters flyoförmäga. — Största afständet mellan bägarna af gaffelbenet motsvarar 1 de flesta fall skulder- partiernas afständ frän hvarandra; för att ätminstone gifva en föreställning om dessa partiers inbördes läge, hafva vi pä gaffelbenet af alla exemplar tillika uppmätt förenämnda afständ.
Alla öfriga uppmätningar, som af oss blifvit utförda; tjena endast till att närmare bestämma bröstbenets dimen- sioner och form. Längden af detta ben är enligt regel uppmätt pä den öfre, d. v. s. den emot kroppens inre de- lar vända sidan, frän främre kanten emellan nyckelbenen ända till slutet af den mellersta delen. 1 längden af ster- num hafva vi likväl ej inberäknat det stundom förgrenade utskott (spina sternalis), som förekommer hos ätskilliga foglar vid bröstbenets framsida, emedan detsamma tjenar hvarken till underlag för kroppens inre organer, ej heller
OT
som fäste för musculus pectoralis major. — Emedan fästet af nyssnämnda muskel exempelvis hos roffoglarna sträcker sig pä bakre delen af bröstbenet endast sä längt som bröst- benskammen räcker, hafva vi ansett det nödigt att särskildt uppmäta längden af crista sterni. 1 sädana fall, dä bröst- benets kam baktill smäningom — och i början nästan omärkligt — höjer sig öfver sterni utplattade del, är detta längdmätt nägot osäkert.
Hos flere fogelarter är den främsta ändan af crista sterni nägot nedätböjd emot bröstbenets framsida; vi hafva derföre ej allenast uppgifvit bröstbenskammens största höjd, utan äfven dess höjd vid främre kanten. Dä bröstbenets ytä svärlisen kan pä ett likformiut sätt bedömmas efter dess största bredd, emedan vid främre sidan af detta ben inom somliga grupper förekomma egendomliga utskott el- ler bihang, som saknas hos andra, hafva vi ansett det ändamälsenligare att uppmäta den minsta bredden af ster- num. Härvid mäste likväl anmärkas, att den minsta bred- den af ifrägavarande ben inom skilda grupper icke infaller pä samma ställe: oftast är sternum mähända smalast emel- lan det andra och tredje paret af ossa sterno-costalia, stun- dom bakom det sista; men i alla händelser lemnar, säsom redan nämndes, en mättbestämning öfver minsta bredden af bröstbenet en säkrare grund för bedömmandet af dess yta, än uppgiften öfver den största bredden.
Af bröstbenets dimensioner äfvensom af bröstbens- kammens höjd och utsträckning beror naturligtvis i väsendt- ligaste män storleken af den vidfästninossyta, pä hvilken musculus pectoralis major utbreder sig, och dä pä bakre sidan af bröstbenets utplattade eller mera horizontala del förekomma större eller mindre häl eller utskärningar, mä- ste dessa ätminstone till nägon grad minska styrkan af fö- renämnda muskel. Väl betvifla vi, att man genom bestäm- ningar ofver bröstbenets dimensioner kan vinna en lika sä- ker grund för bedömmandet af den vid utförandet af ving- slagen använda muskelstyrkan hos skilda arter som genom
SS"
beräknandet af nyckelbenens styrka, men hafva dock an- sett det nödvändigt att ätminstone ungefärligen uppge stor- leken af dessa häl eller utskärningar, emedan desamma äro ätminstone betydligt större hos sädana foglar, hvilka icke utmärka sig genom en snabb eller lätt flygt, och saknas stundom alldeles hos utmärkta flygare.
Valet af arter, som blifvit uppmätta, har naturligtvis icke varit alldeles fritt, utan beroende af tillsängarna pä härvarande anatomiska museum. Med undantag af nägra fä species, som äro allmänt kända antingen för sin utmärkta tlyoförmäga eller totala brist derpä, hafva vi nästan uteslu- tande utvalt sädana former, som förekomma i värt land och hvilkas flygt säledes af oss bäst kan bedömmas. Inom nägra slägten och grupper hade valet af arter visserligen utfallit annorlunda, om vi ej varit nödsakade att fästa af- seende vid de uppmätta exemplarens fullständighet.
Vi hafva vid ett föregäende tillfälle uttalat värt ogil- lande af det nog allmänt använda förfarandet att förändra ilere af de af LINNE gifna artnamnen och i stället begagna dem som generiska benämningar. Dä vi likväl här följa den vanligen begagnade nomenklaturen, sker det ingalunda af nägot slags medgifvande, att denna method vore riktig, utan endast tillfölje deraf, att vi anse det olämpligt att här 1 ett arbete, som har ett helt annat syfte, rätta nägra fä benämningar, dä det vore i högsta grad nödvändigt, att hela den ornithologiska nomenklaturen samtidigt skulle un- derkastas en fuliständig revision. Alla artnamn hafva vi skrifvit med smä initialbokstäfver, säsom man i sednare ti- der med allt skäl brukat göra i fräga om flere andra djur- klasser. |
Enligt de grunder här ofvan blifvit framställda hafva vi uppmätt omkring ett hundra fogelarter och gä nu att meddela resultaterna af dessa mätningar, hvilka tjena till material för de längre fram utförda beräkningarna.
1) Hirundo rustica L. — (Uskela — ppt. E. J. B.)*) Eo ta os" humeri (0. 0000. 138 msi.
” » ulna S L MO AC POS MOI 8 NOS MEK SN 0 24,0 ” ” SUREE NEN OD USS af 20) Ale. ana. ska SL KN 2 H ” » metacarpus . . . + VATA YL DNI 4560 » mellanfingrets 1:sta mnt Mua 061 1 SLIMIN ” ” ” paueja 115 Ma WPT N sh SETA 5,3 Hela handens längd =. . ... 1283»
Afständet frän 1:sta bröstkotan till 08 coceygis. 38,4 ». MIN Lak olanT0ula.ss s 000 6 HAN 00 15,0% Rianssatbredden af clavicula:. . 0. s. 12: Tjockleken ” ” aa Lea Ad ehä van. (10 LASS N Vinkeln emellan bägarna af LIN PUS 5 KUODA Största afständet mellan bägarna af furcula . . 4,0 m.m. TEO KLSAa US TOTTUI < 00 0008000 lain! 10 110. 2 Nimsmaaredden af sternum. . . << +. e 105 (Största. » ” ” LE yyeä hamal konv 11330 Sa VUIEIENI TE OD EL On S TOT TEN ln 40 okran e njaa 0 a LÖN 9 SIUKELTOJAen. al crsta. sterni <. 6,0. 9 Roda K Crista. sterni. framtill > =... < <. "6,4. » * Längden af incisura sterni (ossifierad) . . . . 6,0 » Storsta, bredden, af ncisura. sterni. . . . . .'. 3,5 »
2) Chelidon urbica L. — (9, Uskela — d.d. J. v. Wright.) ' E SIN TAE ]08. Romnert otsa susa Halen! a. 13;2..1:10
” RUK Danana veis. ok 2 NLVA laat on 198 SVE S D 105 10 20,0. an ” DAUD CM O 16 CGEDES Na JaLe matin +. 1101, Day Mpate ” KIULLAL ONS: 0 1 IV SINN Rs 1123 ON ” » mellanfingrets lista led 30108. JMANISSIN. (n 2 ” ” 2100 vin "1110510205 1 29 Hela handens längd . . ... TII N EIM2A, a
Afständet frän 1:sta Eö tan till 08 coceygis 38,0 » KT KaL ua (207 t00la kä «aa. H sak yin. 0 16,00
*) För att bestämdare utpeka de uppmätta exemplaren i samlingen, hafva vi efter etiketterna afskrifvit uppgiften öfver fundort, m. m.
40
Minsta bredden af clavicula . Tjockleken ” ” NIPISROMIN semit ans 10is Vinkeln emellan bägarna af n vula SINISIÄ 1099010 Största afständet mellan bägarna af furcula . . 5,0 m.m.
Eängden af sternm! | <. s. PA Minsta :bredden'af sternum.. . . 10000 001005 (Största — » ” » baktill +. v:n ET ON Längden af: orista :sterni =. e J. 100 PENN Största höjden af crista sternd. . . . <<. -'16605 Höjden af erista-sterni'framtill .!..!.!. iie Gn Längden af incisura sterni (ossifierad) . . . . 6,7 » Största bredden af incisura sterni . . . . . . 3,5 » 3) Monedula turrium Brehm. (Corvus monedula L.) — (Aboae.) Längden.af, os humeri < 0000 1 ” D. MIA EE n a aa DIA ER ” ”, Deneni Ccarpus. =: v 0 TE ” D INELACAT PUS Vin pie 1 Waden e A EAS NÄR ” » 'mellantingrets 1:sta led -%-. 0-1. 12 ” ” ” 2:dra e ae 10000 NINE Hela handens längd . . .... 2 via Dos API Afständet frän 1:sta bröstkotan sar 08 coceygis 83,0 » PBäneden. af -clavaoula" < 2 1.0 at museo idS Mista bredden af clavscula!." "sis 419 Tjockleken ” ” LIRA akai sa 0 Kin Vinkeln emellan bägarna af fur TiN ERVASTIA" LL Största afständet mellan bägarna af furcula. . 15,0 m.m. Bänogden ak sternum.. < Juo < 192 KIANTO Minsta Dreddenvafsternum: << vuan. 0 2055 Ma Bängden af'crista"sterni.. s. oe m) ot" 9450 Största höjden af crista sternis. <. 06 s, 0 vit Uin Höjden. af crista sterni framtill ... = -1--1-0 EON Länden af incisura sterni . . . 0000 007 19,0 9 Största bredden af incisura sterni . . . . . . 6,0 » 4) Corvus corax L. — (ilelsinge — d.d. Hirn)
Eängden: af! astkumera = < 21,21. 2 EEA 10127.) 19050 naa
Längden af ulna .
AN SOKONN 109,0 m.m. ” » benen i carpus 5:07:92 UUNI EE O OET PUS SN ven 0 ans! 59,0 » » mellanfingrets 1:sta led. . . 31,5: » ” ” ” 2:dra » 19,5 » Eslvkamdensiläned.'.. ke te i 110,0 ” Afständet frän 1:sta bröstkotan till os coceygis 147,0» Längden af clavicula . . ... 56,0 » Nimstabredden at alavieula" = ....u1.0 ehea lo 45 » Tjockleken ” ” ; 47 » Vinkeln emellan bägarna af tun 1059? Största afständet mellan bägarna af furcula . . 30,0 m.m Längden af sternum 65,0 » Minsta bredden af sternum 37,0» Längden af crista sterni 60,0 —» Största höjden af crista sterni . 210081 Höjden af crista sterni framtill . . . .. 20,0 » Längden af incisura sterni 13,2. » Största bredden af incisura sterni 65570» D) Corvus cornix L. — (Uskela) Längden af os humeri 75,0 m.m ” » ulna . 81,0 » » n benen i carpus 3,4 »? ” » metacarpus SMT-MyA 48.0» ” » mellanfingrets 1:sta led KA 21-90 5» ” ” ” 2:dra » 15,0 Hela handens längd 2 82,5; Afständet frän 1:sta bröstkotan till. os coceygis 118,0 —» Längden af clavicula . 45,0 » Minsta bredden af clavicula . 31 Y ME: Tjockleken ” ” J 3,9 —» Vinkeln emellan bägarna af fur jä 1059? Största afständet mellan bägarna af furcula . . 23,0 m.m Längden af sternum ” ” 52,0. » Minsta bredden af sternum 2908 >
42
Däneden”af crista stemmi >... On. Största höjden af crista sternä. . 2 n. 18,5 Höjden af erista sterni framtill . . . . . .. 15,0 Längden af incisura sternid <. 0. . 14,0
Största bredden af incisura sterni . . . . . . 8,0
6) Pica eaudata L. — (cy, Uskela — ppt. E. J. B.)
Dänsdensat 0) Tumneran s 0. K SEN 45,0 E DALI MNE. Na TEE (n Ye NE Netan 2 20. ” Di Denen "I eanpustimi = us! 21.0 -aEakE 2,6 ” DIN CT AOT JUNE [107 Ne Näe aKE, SINUN s ja LESS ” a! mellanfinerets: Lista led 000 äISNe 12,8 ” ” ” DAAN 4 haen Maay 0 aka TD Hela handens Tähed nn Vah. paa oamt Kamae KOIN 47,5 Afständet frän 1:sta bröstkotan till os coceygis. 77,0 Eänseden at olavieuta "< EAN 34,2 Minsta' breddencaf elavicula L. i 002 mM 2.0 Tjockleken ” NN ETA ALMOSSIIM ST 2,4
Vinkeln emellan bägarna af furcula . . . . . 1059?
3 S= S 3 9
Största afständet mellan bägarna af furcula . . 17,7 m.m.
Päänoden. ali story |). 8) ele KK 200 SIN TO Minsta "bredden "af sternum o. 1 110 0 Päneden attemata. stexnio. 1.0: 10 NS 36,4 StoESta hojden "at orista "sternatt "Rt SINN 12,0 Eöjden af crista sterni iramtall' 15 115 Läneden af -inessura sterni 10 18.0 L 1120 Största bredden af incisura sterni . . . .. MTA J
7) Garrulus glandarius L. — (Uskela — ppt. E. J. B.)
Eno den ' alt OSiktetRent 1. msi aid E si (0 RIN ” KN 4 NUTS SAN N RA PE s aita LE K NNEENISN ” » Penemnrnvittebapus ts <. .0 (11. sia. ei MSN ” Pi MEEOOOT TOAS Kiika 1 21 LINNAN 1155 290 ” 27 mellanfinsretstlista ledi elsaäL05S »” ” ” Ara v 9 MIES. 6,0 Iela handensänedi <. ANI: 1-s Ve 39,5
Afständet frän l:sta bröstkotan till os coceygis 76,0
nsasutaf olavioula. 0 0 2. 0 10. 288 Rhiin. Nuustakbredden. af clavioala s. . . 00000 2,0 5 Tjockleken ” ” Kia 3401 E Ts Vinkeln emellan bägarna af fureula . . . . . 609?
Största afständet mellan bägarna af furcula . . 10,0 m.m. Ina OVA SE TUt [0 2 e Tms e + 81 HG Manskasbreddon af. sternum. =. 00! sa00 x 17,0. 9 PDEIERIST Cn25to siernd | <! 0. omis 41 290 7 Pomo] den at crista sterni . 2. a... = x 10,0.» Elaicmkat teristo aterni framtill =... . 2. . < 10:00 Pänsden af ncsure 8ternt . . 2... + nn 9,6 7 Största bredden af incisura sternid <. . <. . 6,0 n
8) Turdus pilaris L. — (Helsingf. — ppt. Hacklin.) MS NmUaLNOs! kumerd < . - J s. 1.00 29,5 mm.
” TAMK ae PIST ate) STT Daa AP ek IT OAO VK ” SITE SN KO aTDa8! ENS av. da 101041 PALJON (siä ” » metacarpus . .. . eek Stana] 50 sa ” » mellanfingrets 1:sta 163 Dyk 248 Mä [1151 pah ” ” ” 54561 kN 0 SÄÄTÄ TS aednan 50 LIN Hela handens längd . . ... SGD N [n
Afständet frän l:sta bröstkotan MU 08 coceygis 60,0 » ELO A8 lava oeula s. se ae TT 210. KianstaWbreddem'af clavrcula 00 3122... 7 Tjockleken ” ” aa Kao. 182.042 Vinkeln emellan bägarna af fur yr Laaas las 09920
Största afständet mellan bägarna af furcula . . 11,5 m.m. 1 N TA 077 AA N OSION =! MIK Nunstaubredden af siernum .... J - 20. s e + 195 9, WIN ESRI AE CITSTO STEPnt 03 n s 10 la. e eI PT PU,D = 9 Puorstahojuen at crista 8terni ! ..-. susta 1, 14,0. ;9 ElöjaAen tat crista. sierni framtill -.!.. s. = - 11,0;7 Limägyden af ncsura sterni 110 n. 12,0 0.9 Största bredden af incisura stermi . . . . . . 6,5 »
9) Ampelis garrulus L. — (Helsinge — ppt. E. J. B.) Pan SARD ALORIN Aumner tos a. LYH e 0 KAABA mm.
44
Eängdenvafmlna jes 26 2 49 ylite sakea ” » benen:1 campus. <a 5 LAS KUN ” » MEtacarpus . . . se 00 6 ” » mellanfingrets 1:sta 1 < 210005 DO ” ” ” 2edra 9 1201 21 Hela handens:längd =. 00% 7 2015 05 Afständet frän 1:sta bröstkotan till. 08 coceygis 57,0 » Längden af clavicula! 2. + in < 15 Minsta: bredden:af clavioula = 121. 10 NSN Tjockleken ” ” SP AS" Vinkeln emellan bägarna af Jarla A USE
Största afständet mellan bägarna af furcula . . 6,7 m.m. Längden af. steruum.! = ean < 1. 154-1520000
Minsta bredden af sternum. . .'. 0 3 1100 Längden af. crista sterno =. s. 2195020 Största 'höjden af Crista sterni 0.0.1... 0-0 a 0
Höjden af crista sterni framtill (framom sternum) 12.0 05 Längden;af oncisura.sterni v. = 01 1010 EN Största bredden af incisura sterni . ... 5005 10) Pinicola enucleator L. — (Nyland. — ppt. E. J. B)) Eängdenjaf ,03..humert 1. eaa 23: FTSE
” DAHA e A e ou o K NEE S KI ” » benen' i carpus vu EES ” D MMTACAT PUS 100 E ATT 00 E Oa ” » .mellanfingrets'l:sta led' 2 155100 ” ” ” daa m, 011300 Na Eela handenslän sd ss vu! 4e 253505 Afständet frän 1:sta bröstkotan ti os coceygis 51,0 » Längden af olavioula <». 5 2... 2150 27504 M * Minstaä/bredden af elavieula "15000. Tjockleken ” ” SPEAK tas A <) din 8 Vinkeln emellan bägarna af furceula . . . . . 1009? Största afständet mellan bägarna af furcula . . 6,0 m.m. Taängden :almsteranum., . vest - vas tatsän=n < 0200
Nlinsta breddemkat sternumn") a <! Raskas... 10 KOON
Längden af crista sterni
Största höjden af crista sterni . Höjden af crista sterni framtill Längden af incisura sterni Största bredden af incisura sterni
11) Cuculus canorus L. — (cf, Uskela — ppt. E. J. Längden af os humeri ” » ulna ” » benen i carpus ” » Metacarpus . ” » mellanfinorets 1:sta at ” ” " 2:dra »
Hela handens längd KOTA
Afständet frän l:sta bröstkotan MN 08 Coccygis Längden af clavicula
Minsta bredden af clavicula .
Tjockleken ” ” M
Vinkeln emellan bäzarna af vin JI
Största afständet mellan bägarna af furcula . . Längden af sternum
Minsta bredden af sternum
Längden af crista sterni
Största höjden af crista sterni .
Höjden af crista sterni framtill
Längden af inceisura sterni
Största bredden af incisura sterni
12) Dryocopus martius L. — (Uskela.) ' Längden af os humeri ” » ulna ” » benen 1 carpus ” » metacarpus ” » mellanfingrets 1:sta K ” ” ” Pidra" ne
Hela handens längd
45
22,0 m.m. 909515 SID n
POSIN » 4,6 »
5.)
41,0 m.m.
425 » 2,0 »?
20305
12,0»
T10 1."
43,5 »
67,0 »
29. 0 Dn 24 » 20 809?
11,0 m.m.
34,0 —»
SN
5 055 E
13,0 »
12:00 5? 5,0 = 7 2,9. 007
54,0 m.m.
67,0 » 2.0
30,0 »
16.00
10,0 »
56 N ”
Afständet frän lista bröstkotan tll os coceygis 109,0 —»
46
Längden af elavieula < + a Ss Minsta' bredden af clavieula — < 1-37 000200 Tjockleken ” ” IE TISSI s 000
Vinkeln emellan bägarna str oil SIPIISINPIKSEN 1] <E Största afständet mellan bägarna af furcula . . 22,0
» Längden af sternum SPSS JISIENSN < Minstaybredden af sternum .. 10212 VR AI Längden af crista. sterni .... . 0000 1000 Storsta ,höjden af crista sterni.. . v. v-0-1-040 8210 Höjden af: erista sterni framtill.. .. -wsse na Längden af incisura sterni eaterior . . . . . 8,0 >» Största bredden af incisura sterni eaterion . . 5,0 » Längden af incisura sterni interior . . . ..... 110 » Största bredden af incisura sterni interior . . 3,0 » 13) Gecinus canus Gmel. — (Uskela.) Längden af! 08 Kumeri 220. aate an ma ese E USEISSA ” D MIRA LT ooo yo rpm 0oe En a KN ” » 'benen 1,.0akpUus ena 1 0 2-1 aN ” D TCLACATDU8 +. 1000. PEI OIOINNN ” » mellanfingrets 1:sta jr 5 0] SP AION ” ” ” 2:dra. » 10010 SIN Hela handens längd . ... i O Na Afständet frän l:sta Mhstkötan till 08 coceygis 711,0 »
Täängden'af clavaicula 100 N 001 Minsta"bredden af -clavieula 1. 05 LAN Tjockleken ” ” E L E a Vinkeln emellan bägarna af rout KT pst 115 Största afständet mellan bägarna af furcula . . 12,5 m.m. Längden af sternumn. < < + 1 S DN Munista bredden af sternum <.> 0 51 SS Lämsden'af crista sterno 1.0... 101 1 Största iöjden af crista sterni. . . 2. 13 105072 Höjden af crista sterni framtill (enniohitä ster Ri 15,0 —»?
*) Största höjden af bröstbenskammen är alltid uppmätt ifrän den horizontala delen af bröstbenet.
Längden af ineisura sterni exterior Största bredden af incisura sterni ewterior Längden af incisura sterni interior Största bredden af incisura sterni interior
41
14) Geeinus viridis L. — (9, Svecia — d. Sundevall.)
Längden af os humeri
”
”»
”
”
”
”
» Metacarpus
”
ulna
2»
Hela handens längd
Afständet frän 1:sta bröstkotan K 08 C0ccygis
Längden af clavicula Minsta bredden af clavicula Tjockleken
Vinkeln emellan bägarna af fur sv Största afständet mellan bägarna af furcula .
”
Längden af sternum Minsta bredden af sternum
Längden af crista sterni
» benen i carpus
» mellanfingrets 1:sta wer 2:dra »
Största höjden af crista stermi .
Höjden af crista sterni framtill (framom ster JE Längden af incisura sterni exterior Största bredden af incisura sterni ewterior Längden af incisura sterni interior Största bredden af incisura sterni interior
15) Picus medius L. — (Germania — ppt. Hacklin.)
mellanfingrets 1:sta 104
Längden af os humeri ” » ulna ” » benen i carpus ” » Metacarpus ” » ”» ” bo)
Hela handens längd
2:dra ”
8,5 m.m. 2.9, 107 9,0» da n
43,0 m.m.
53,0 » 200.308
25,0 »
ESIOT D nP
415 »? ?
58,0 m.m 2350» 24 » 809?
18,0 m.m
29:04 *»
Tin *n
SI0N F:n
12:00 o
193010 SAV» HIP
10:01 % 45 »
52,0 m.m
37,0 » 125 +, 44
16,0 »
10,0 » 5.20
31,3 »
48
Afständet frän l1:sta bröstkotan till os coceygis Längden af clavicula
Minsta bredden af clavicula .
Tjockleken ” ” Varro
Vinkeln emellan bägarna af fur kä
Största afständet mellan bägarna af furcula . Längden af sternum
Minsta bredden af sternum
Längden af crista sterni
Största höjden af erista sterni . avaat. . Höjden af crista sterni framtill (ämoin sternum) Längden af incisura sterni evterior
Största bredden af ineisura sterni exterior Längden af incisura sterni interior
Största bredden af incisura sterni interior
16) Picus leuconotus Bechst. — (o, Uskela.)
Pangeden at. 05" Iaummeori ss anta s » ulna ” » benen 1 carpus ” » metacarpus N : " » mellanfinorets 1:sta jaan ” ” ” - 2:dra ”
Hela handens längd S
Afständet frän 1:sta bröstkotan till 08 Coccygis Längden af clavicula
Minsta bredden af clavicula .
Tjockleken » ”
Vinkeln emellan bägarna af fur lä
Största afständet mellan bägarna af furcula . Längden af sternum
Minsta bredden af sternum
Längden af crista sterni
Största höjden af crista sterni . Kot Höjden af crista sterni framtill (framom ster an) Längden af ineisura sterni emterior
64,0 m.m 27,0 » 1,6 » DO isi 509? 7,5 m.m 21.0» 10;6' n 30,0 » 10,4 » 13:50" > 1,99 3,0 » IDR 7 3,2.» 36,5 m.m. 45,0 » 1.28 mt 18,5 » 190 D ITG UN 35,5 —» 740 » 31,0 » 1.5 10 250/9 609? 12,0 m.m 30,0 » 15:0P., 2 23,08 12.050= 15,6 »? 0012
Största bredden af incisura sterni exterion . . 5,0 m.m.
Längden af incisura sterni interior . . . . . 9,5 »
Största bredden af incisura sterni interior . . 4,0 » 17) Picus major L. — (2, Helsingf. 1859.)
DNS T KOE KLeni min ams 000e asen BO mum.
” Es SLT AST ASIN Ea Lo! Fassa n BIO 5 ” KISKE LI CARDS PI sastton ssa kolkase, 1 A30 109 ” PYIRETACATIIUS NENÄ "6 410 134 3851185000 ” » mellanfingrets 1:sta ledi Vaho ies. 9051 ” ” ” asda On! 1. PTS RSM Sus! 109 n Hela handens längd . . ... Ja 325 5 »
Afständet frän 1:sta bröstkotan till. 08 coceygis 68,5*),»? ad omattelaomeula =. NN st 28/0:75 Minsta bredden af clavicula . . . . 0. 20 » Tjockleken ” ” TAI th TDS — Vinkeln emellan bägarna af furceula . . . . . 659? Största afständet mellan bägarna af furcula . . 10,0 m.m. I S DNAE Ster Run N Ea 44046 27,08 Niustabredden jat sternum =. +. ssa <. 18;0 » AEK jeTtsta jeterna 0... sm n 30.0: n Största höjden af crista stermi . . '. . . . . 105 » Höjden af crista sterni framtill (framom Hoa) kN» Längden af incisura sterni eaterior . . . . . 8,0 » Största bredden af incisura sterni evterion . . 3,2 » Längden af incisura sterni interior . . ... 8,0 » Största bredden af incisura sterni interior . . 4,0 »
18) Picus minor L. — (Helsinge — ppt. E. J. B.)
Ranen Laf)08.Rumert 1.00 ks e osntesalla 48140, m... ” TI KLT o) m adiy10nnn ANOA e0a Vo k AE 2540.) 08 ” PIN DSS MO 7700605 1 1042 010 Osa kN koidu
*) Emedan tvenne svanskotor saknas, är detta afständ approximativt beräknadt efter ett annat exemplar af denna art.
(F. W.M—n V.1867,) 4
50
Längden af metacarpusi 0. 00000 10,0 m.m
” » mellanfingrets l:sta led . . . . .. 185
” ” ” MadTa m0 TTK TT Nän Jet Hela handens lämgd. s" - <. 209 5 4.20 J 20,4 —» Afständet frän l:sta bröstkotan till os coceygis 43,5 » Juan eden al" olaoiula mi <" + 2-20 Ka 11205 Minsta bredden af clavicula . . « aan n 12.5 Tjockleken » D at VA OKS 15 1108 Vinkeln emellan bägarna af furcula . . . .. 609? Största afständet mellan bägarna af furcula . . 4,0 m.m. ksängden af sternum. . 0 s e VN [2 5? Minsta: bredden af sternum . . . . ea 000 8,0» Eängden” af erista sterni s. 110 18,5» Största höjden af erista sterni . . «e. 6,5 » Höjden af crista sterni framtill (framom sternum) 8,5 » Längden af incisura stermi eaterior . . . .. T,0! Största bredden af inceisura sterni enterior . . 3,0 » TLängden af incisura sterni interior . . . .. 5,0» Största bredden af incisura sterni interior . . 2,0 »
19) Apternus tridaetylus L. — (Uskela — ppt. E. J. B.)
Eäneden af 08 Iumeri pe. 0. smet e 1 +000 30,0 m.m.
” 0 MUSA 1-3 S SANOTA TED 0101 34,0 »
” 95 Det un CA TTS! Jee toe. 1,6
5 ARLTAO AND token Animan "jani sio) PU 15,0 » mellanfingrets lista led. . 4. SISU
” ” » TÄNÄ 1099 41 sahtia Me TEI 4,0 » Eela"händensykängdp. 2 [Mousa Jes aio Viinin VSS Afständet frän l:sta bröstkotan till os coceygis 61,0 » Peaaodon af clavseulana 04 ah KYT R 26,0 » Minsta bredden af claveula.. . = < i. sua 1 MNE Tjockleken ” 710 0013 ANOR 2.02» Vinkeln emellan bägarna af furcula . . . .. 559?
Största afständet mellan bägarna af furcula . . 6,5 m.m.
Tängden akisternumm. 15 ye! Mä Ha. 24,0 Minsta bredden'af sternum. <. s ene 6 EET
Pänedem af crista sternd . .. . <a se 26,5 m.m. Storsta höjden af crista sterni . . < <. n 10,0» Höjden af crista sterni framtill (framom sternum) 11,0 » Längden af incisura sterni eaterior . . . .. 1.03... Största bredden af incisura sterni exterior . . 4,0 Liängden af incisura sterni interior . . ... SAA
Största bredden af incisura sterni interior . . 32 »
20) Cypselus apus L. — (Uskela — ppt. E. J. B.)
PONOA OS ImeT? jee e Te 0 n 11,0 m.m. »” 2 CLIO koti Tan jae Ay GJA 19,01 ” SI CENT LGTYDUS: SN n a tata ea 6 14 »? ” PÄIIKEL TOA PTOUS kon ä äm ua Ks enk OSM 21,0 » ” » mellanfingrets 1:sta led 0.0 40. 9,0. » ” ” ” DARIA: Kavengettest 15,0 » Elaiadens-längd + < Ks. 43,0» Afständet frän 1:sta bröstkotan till os coceygis 46,0 » PRnE den ak clavoula .. taa ea sä dia 14,0 » Minstaybredden. af. clavicula = vap ssasan sien 2,0 4.9 Tjockleken ” E JI YSA Li5. Vinkeln emellan bägarna af furcula . . ... PUUS? Största afständet mellan bägarna af furcula . . 7,5 m.m. MIKIS LOT NUM jea sa Ko Ee nA a jat 24,0» Minstaybredden: af sternum =... s k. 9,0.» (Största bredden af sternum baktill. . . . .. 18,0») Pane denvat 'crista. sterni - ss. 217,0» Ptorata hojden af cristastermi. 2... 13,6» Höjden af crista sterni framtill . . . . . .. 13,0 » Päng dem ar" motsura sterne <! UI 0,0» Största bredden af incisura sterni . . . ... 0,0 »
21) Cypselus apus L. — (Uskela — ppt. E. J. B.) Lansden af os Rumeori VISTA Va Tid 11,5 m.m. ” Ta Th 100. LII. 194 » ” Pena I 0006 Pese TANI ARO SN 15 »
52
Längden af metacarpus. s < 00. 20,5 m.m. ” » -mellanfingrets 1:sta! led === PU 10,0» ” ” ” 2:dra Wat 05! VimRNNa 12,0» ELela handens Jänsd VJ 1 TN 42,5 —» Afständet frän l:sta bröstkotan till os coceygis 47,0 » Liang dem ap olaviesla" v. 000 10 1902 14,0 » Minstabredden af”claviounla . .. i 1 19503 Tjockleken ” m. Luuäketi ikaaea 16.0 Vinkeln emellan bägarna at furcula . . . .. 1700? Största afständet mellan bägarna af furcula . . 7,6 m.m. Taäneaden af sterammma "amo < (n NSN 24,0 » Minsta bredden af sternum . . . . «an 20 95.3 (Största bredden af sternum baktill. . . . .. 11.0 55) Längden af crista sternd . . 0 0 n nan 26,0 » Största höjden af crista sterni . . . . =. 13,0 » Höjden af crista sternö framtill = . - <... 12,0 o» Längden af incisura stermi . . < < kse 0:05 p Största bredden af incisura sterni . . . . .. 0,0.
22) Hypermetra (Trochilus) gigas Vieill. — (Ded. D:r Sahlberg.)
Längden af 08 humeri. 00000000 00 10,0 m.m. ” OTT OTIT S aa n 12:09 ” n abenen "1 -ca7puss M Saa je oik 10257 ” D ANELGCAT JUS e TS tae en N N 15:05 ” » mellanfingrets l:sta led . . - . - - 1010759 ” ” ” Ja 62 E VR PNEAS 11,0 ” Hela thandens läned. | =" Pitkot. [88 NE 36,0» Afständet frän 1:sta bröstkotan till os coceygis 32,0 » Wianeden af elamaa. Ka e v0- 00000: 13,4 » Minsta bredden af clavicula.. . < ne. 24 » Tjockleken ” Pu raa) 50 Taun PAAVIEN 16 n
Vinkeln emellan bägarna af furcula (afbruten). =? Största afständet mellan bägarna af furcula . . ? Längden af sternum = < «e ke 6 30,0 m.m.? Minsta bredden af sternum . . «< «ke. 350 12 Längden af crista stemmi . . 0 een 30,0»
Största höjden af crista sterni . Höjden af crista sterni framtill Längden af incisura sterni Största bredden af ineisura sterni
23) Caprimulgus europaeus L. — (Uskela — ppt. E. J. B.)
Längden af os humeri 38,0 m.m. ” » ulna 46,5 » ” » benen i carpus 2,0 » ” » metacarpus kt ain 24,0 » ” » mellanfingrets l:sta led . 12,0 » ” ” ” 2:dra » 14,0 » Hela handens längd ya se) S kl Afständet frän 1:sta bröstkotan ti 08 coceygis 51,0 » Längden af clavicula . 20,0 » Minsta bredden af clavicula 2,9 » Tjockleken ” ” shan 15 15 Vinkeln emellan bägarna af varalla 1009? Största afständet mellan bägarna af furcula . . 10,0 m.m. Längden af sternum 26,0» Minsta bredden af sternum 15:01 7» Längden af crista sterni 26,0 » Största höjden af crista sterni . 110* 1 Höjden af crista sterni framtill 10.05 Längden af incisura sterni 5,0 » Största bredden af incisura sterni T40x 199) 24) Pandion haliaötus L. — (Uskela.) | Längden af os humeri . 139,0 m.m ” » ulna 1 USP "0 ” » benen 1 carpus 4,0 =»? ” » metacarpus O va 85,0 =» E » mellanfingrets 1:sta JÄÄ 38,0» ” ” ” 2:dra » 32,0» Hela handens längd 302 155,0 » Afständet frän 1l:sta bröstkotan till os coceygis 139,0 —»
Längden af clavicula
14,5 m.m. TOME 0,0 0,0
53,0
53
54
Minsta bredden af clavicula . < < n. 8,0 m.m. Tjockleken ” Da 18 100 HL 5,0. » Vinkeln emellan bägarna af fureula . . ... 1509? Största afständet mellan bägarna af furcula . . 39,0 m.m. Pängdenn af Sten |.) ++ 0e10 N epä aN 84,0 » Minstaibreddem.af.ste7num. >. a vie Ba e EN 43,0 » Tanoeden af erista: stemna.. .0. 0-1 Ake 65,0 » Sporsta höjden af. crista. stern smell] miastäelä 25,0 » Höjden af crista sterni framtill <. «< + « . 20.0»
Af incisura sterni finnes endast en svag inböjning pä bak- sidan af bröstbenet.
25) Milvus regalis Briss. (Falco milvus L.) — (Germania, Brandt.)
Eänoden jaliosikusmen vee... 003140. PaSa 125,0 m.m. ” PATE NUI U n SNM en ) sn 000 SSS 146,0 —» ” mobenen dveanrpusiatti: tu ema ye: 3,5 »? ” 5. MCI JUST 5. 105 10 NIIIN 73,0 » E » mellanfinorets lista led . . . . .. 31,0 —» ” ” ” 2.02 19 af A PSA 23,0 » Hela kändens längdsY6SI ie! 127,0 =» Afständet frän 1:sta bröstkotan till os coceygis 143,0 —» Fansden" at olamieukoy.). 1. 3. ISSN 49,0 » Minsta Dredden af elaviculas s 0 "00 MDE 1,0 » Tjockleken ” JR T YÄKS OSA DO ASTUTAAN LLE 5,6» Vinkeln emellan bägarna af furcula . . ... 1359? Största afständet mellan bägarna af furcula . . 32,0 m.m. Taa TE AEKA IIS TOTT N io) kak Gt isa (e lopt EäN Rnt KEKN 67,0 » Minsta Breddem.af sternum. mute mese akka» 41,0 » äaneden 'altraststerni. ... 0 Ju Linus 54,0» Sozsta höjdemn at erosta sten jouk mea ei k=ekSll: 16,0 » EHojeemat Crista stora viran tuki 2: aN 15,04. 0 Länsden af foramen sterni vu +. djur 20. Största bredden af foramen sterni . . . . .. 6,0; van
26) Aguila chrysaetus L. — (7? Uskela.) Wiärieden alsos, Lumeri vem Bust . . 198,0 m.m. ” pk TÄNEISIEENA IP UUSIN [2 S SAIN I 224,0 —»
Jänsdenaf benon i:carpus «= . steet, 5,0m.m.? ” ETA K DOS as |. J ASA 102,0 ” » mellanfingretss1:sta led . . ., <. 39,0 » ” ” ” PdER 90 ta 238 28,0 » o mA Sea: KN 6040.) PA 169;0 » Afständet frän 1:sta bröstkotan till os coceygis 207,0 — ». PIENEN VEI Teravtoula "VN 1 SN. 80,0 » Minsta'bredden af claviola '. < NN. 14,0 » Tjockleken ” Palkkana hm STo n SOTII INN JD! » Vinkeln emellan bägarna af furcula . : . .. 1509? Största afständet mellan bägarna af furcula . . 58,0 m.m. sa dommabsspernum! ili. oe. ella p 124,0 » Rm tahna dden sah sternum. s. s 0 Jen 64,0 — » N NOSA 1Crusta Stern? =. . e eI 93,0.» Storstahojdem.af Crista sterni <. me aave 6 26,0» ROJOLIESE Crista. sterni framtill =. ..n sat o 24,0 » Eänpgden af foramen sterni . «kann 8,0 » Största bredden af foramen sterni . . . . .. 6,0 » 27) Aguila chrysaötus L. — 9? (Helsinge.) DER 3503 Jum eri juveosante s VÄK 1N 210,0 m.m. ” VPDK E TTI MINAN NATION ET 4 PSA: 250,0 » ” SIRDE DEN TC0a PILE AMI Te Una YLA S 2.1 1 kk 6,0 —»: E LTA AI 117 SAI JÄÄ ASV S NOO 109,0 —» ” » mellanfingrets 1;sta led . .. . =... 41,0 » ” ” ” Da VM TTA AN: AN Eme ns än ed s 10V00N. LAKOT AED. 18:01) %8 Afständet frän 1:sta bröstkotan till os coceygis 245,0 — » IMK PS tolavsealm) < sis) LAITI N 73,0 » Minusta" bredden af claviola"... s s. Ja 140 » Tjockleken ” AE na tod KEN J 10,0 » Vinkeln emellan bägarna af fureula . . . .. 1659? Största afständet mellan bägarna af furcula . . 66,0 m.m. 15 TEE 2 1 E N NN NNN 134,0» Minsta Dredden af sternum . seems 0000 69,0 —»
JETS ENEKR ETA Sterni. . kimi ss (s. s. (m 107,0
56
Största höjden af crista stermi . . 0. 28,0
m.m. Höjden. af crista sterni framtill vat 26,0 — n? Längden af foramen sterni, . vien +. yj ain Största bredden af foramen sterni . . . . .. 0,0» 28) Halia&tus albieilla L. — (Helsinge.) Länodenjaf jos. Rument lm. 10 PE 236,0 m.m. ” DILTT 150 NA =. 1<1 os IEN 276,0» ” » benen 1:6arpuss tus PERE 0,0 =»? ” PHMETACAT PUS 2 OTT TUL US EIE 121,0 » ” ” mellanfingrets 1:sta sa admA IATA 47,0 » ” ” ” Dadnauts J.C Past 33,0 » Hela Bandenslängd ye 3750 MK 6 0 0020008 Afständet frän 1:sta bröstkotan till os coceygis 273,0» Längden'af elavioula: < n < KT 1 94,0 —» Minsta'bredden af. clavioula. L. 000 16,0 » Tjockleken ” AES ALAT RKEILE MRSSISSP S LY 10,0 Vinkeln emellan bägarna af furcula . . . .. 1639? Största afständet mellan bägarna af furcula . . 100,0 m.m Eaneden jaf, stemmaa) s0= sal) Ipod 145,0 » Minsta bredden af sternum vy vau LONE 15.05. ano Hon katvorista stenna |! samt 115082 Storsta höjden af crista sterni wv 295055 Höjden af erista sterni framtill =. oni 1 2200 Eängden af foramen sterni =o. ois e == 4 000 ONS Största bredden af foramen sterni . . . . . . 0,0 29) Hypotriorehis subbuteo L. — (7) Längden'af. 08. humeri a) ssa oh -300 pan oe 925 Oana ” DUNANT ENESN ad.n 510 NATON UNI 60,0 ” ” 9.1 Benelli VCarDus | uma akteä Ja. 1,5. » ” n» metacarpus. a 188.005 020080850 ” » mellanfingrets l:sta led SUVUT S1|T 14,6 » ” ” ” Dada ast7 sa aa NE 14,0 » Helan handens,länedss vi) 45: 0112 1.01. 64,6 » Afständet frän 1:sta bröstkotan till 08 coceygis T6,5 » Eängden "af; olasgeula ... <a Ja E RZ Oa
Minsta bredden af clavicula Tjockleken ” NE: JA 3,0 » Vinkeln emellan bägarna af furcula Största afständet mellan bägarna af furcula . . 14,0 m.m. Längden af sternum (baktill afbruten) . . . . 40,0 »?
Minsta bredden af sternum +. sn. 21.00 00 Pa JES ERE Crista Siernd s. < s ese. 35,0 —» Sävramaukojden af Crista sterni 0. 0000. 14,5 » Höjden af crista sterni framtill . . . . ... 14,0 » PIC RTALIPOTANMEen Stern m... un oikikalen o ? Största bredden af foramen sterni . . . . .. ? 30) Falco peregrinus? Lath. — (9, Sitka — d.d. Holmberg.)
MIISA NAEV OS humeri 10 at st omisti. Tie 102,0 m.m.
” IEE TaaMa maa PPP va nais ari aag 1, K AIE 116,4 »
” DEEN 1.00 DU! (meta Shala 3,0 »
- NELLI CTI a 2 NA 66,3
” ”mellantinerets: 1:sta led'. 2: <. 29009 32
” ” ” PS 14 do Mrs Ms LASS: 26,2 AMI n SYlängd! e 2 < sad LITA A 117,6» Afständet frän 1:sta bröstkotan till os coceygis 157,0 —» RS Clavieula- <... 0. en 1 a 61,0 » NMinstatbredden "af olavicula". =. < fo. 1,0, 9 Tjockleken ” aa 8 110 i emie MI 5,5 » Vinkeln emellan bägarna af furcula . . ... 1309?
Största afständet mellan bägarna af furcula . . 27,0 m.m.
IE Kaa etermum 1.4.10 5 AKIN JN. 80,0» Minsta bredden af sternum. ...-.0 014 200. 420 » EOHEIELI SE omista. sterni |. ss s 0000 66,0 —» Storsta.höjden af crista sterni 0. 00. 25:07 > Hojden af orista! sterni framtill . .. 30008. 23,0 » Piansden af foramen, sterni. st. sat n 12,0 » Största bredden af foramen sterni . . . .... 9.0u ka
31) Astur (Nisus) nisus L. — (2, Uskela.) EänedeuNsios Jmumeri maat ViNa en 60,0 m.m. ” at TAAN PK PUISEN 25" STN PIOANIIINE JETT: 5 MENET
58
Längden af benen i carpus =. 0000 2,4m.m.? NT" MCIACATPPUST KY L O 37,4 » ” » mellanfingrets 1:sta led. "= 15,2 » ” ” » 2:04 A ao. aPINa 109175 Tela Aandens Hänod 125. 10.90 J Naa 62,6 —» Afständet frän l1:sta bröstkotan till os coceygis 90,0 » Längden af olavieula ">. 0.0. 1 55,0 » Minsta bredden af clavscula. .. "< 100 00 3,0» Tjockleken ” Les =): 3,2 "n
Vinkeln emellan bägarna af furcula (inböjd i midten) ? Största afständet mellan bägarna af furcula. . 17,0 m.m.
Längden at srernum =). 0110. 10 49,0» Minsta bredden af sternum =. . . «2 «en. 21,0. Jiängdon 'af' orista sternd 3. +. 0 aa 49,0 —» Största höjden af orista sterni 0 < 010 100. 15:53 14 Höjden af crista stermi framtill =. ss - 12,0...» Längden af foramen sterni . «e nn. 8,50. Största bredden af foramen sterni . . . ... 5,0. 0
52) Astur palumbarius L. — (9 — ppt. Fagerström 1861.)
Juängden af os" kumeri (0. 02001 042 TAB 1045 m.m. ” 2 MULTKA N LL oy ainen NN e M SSE 115,0» ” ». bemen i carpus'' Ya 19 00908 4,0 =»? ” HÄME LGNTSN aN 61595 ” » -mellanfingrets 1:sta 100000" 21,0 » ” ” ” 2 UA 197 VL SORI 15:09 ELelahandens kamaa. TN Pao 00E SAIN Afständet frän l:sta bröstkotan till os coceygis 147,0 —»? Hiamoden af elasmaa: Vi) 100 AN E N a-HaN 55,0 =» Mirista bredden'af'elavieula = 0 a 60. SSP Tjockleken ” = N PE LASER) oss 5,4 » Vinkeln emellan bägarna af furcula . . . .. 1059? Största afständet mellan bägarna af furcula . . 34,0 m.m. Längdentatrsternums m. 0 11. 08 N". 84,0» Minsta bredden af sternum.-. .-. Na 58,0»
Piäneden aferesta sterni "1... Pa 60 005 11,0»
Största höjden af crista sternd . . . . 0... 22,0 m.m. Höjäen af crista sterni framtill . <. <. 19,05 Längden af foramen sterni =. 1 L k ne. 13,5 » Största bredden af foramen sterni . . . . .. 9,0 » 53) Archibuteo lagopus Briinn. — (7, Germania — pr Brandt.) Kam EDS af 08 Juament i, ala kids sitein o 147,0 m.m. ” RRE TL a an Vat LE MEE a 18%) oi aak an 5 175;0 9 ” PAKO ETSIN. 5 CATS 1 akmelltn. vei 15 sää 45 »? ” ELI LL OLTII ESTI aN) a Taa ee "5 718,0 » » » mellanfinorets-1:sta led <. sae 90,0» ” ” ” PERÄN 1Ykolyt Shakti 23,0 EKR Ons Aäned '. . 30 EN 1310» Afständet frän 1:sta bröstkotan till os coceygis 173,0» Me mat telavionda <. .' . UT N 58,0,» Minsta bredden af clavicula . . +. 0. 8,5 » Tjockleken ” PI Ae 08y, PÄNSS SO MI 6,0 » Vinkeln emellan bägarna af furcula . . ... 1500? Största afständet mellan bägarna af furcula . . 36,0 m.m. IIE LEN ST ET TÄLITV 10. a 06 00 00A AI KANSI VSINA 86,0 Minstä' bredden af sternum .... . s sen n 46,0 SKK AL CP 28LaA 8TCrR ssa 40 k 1040 & 12,0 Största höjden af crista stermä . . . 0... 20,0 » EIOJACERSE Crista sterno i framtill' . » < + a-0.0, 20,0 Eama Aden at foramen sterni))-. jane. m seis 45 Största bredden af foramen sternmi . . . ... 3,5
34) Buteo vulgaris Bechst. (Falco buteo L.) — (9, Svartä — d.d. Linder.)
MIAIdett E 108. Muonero 0. JR ese e, 000 95,0 m.m. ” 01 TS SE 0. VI YUI) a
” DMIETLE IEN OLIS O5AE «1101 0.1 a (IEN 3,0 »? D TVO OI TUS N SV 60 aN» D4,0,13 » mellanfingrets 1l:sta led. «=... 20,5» ” ” Padza 191 käsit 14,5 —» EHelöikändens längd" . . . vt mA sens a. 12 PORI 4
*) Finnes endast pä högra sidan.
60
Afständet frän l:sta bröstkotan till os coeeygis 128,0 m.m.
Länedem af clavicula. 11:30; +000 39,5 » Minsta bredden af clavicula . . . ... 10 Nano Tjockleken ” DIT CI YANNN 42 » Vinkeln emellan bägarna af furceula . . . .. 1259? Största afständet mellan bägarna af furcula . . 27,0 m.m. Dänedentat stemmi < 1 Sa 60,0» Minsta bredden' af sternum '. . -. . JN 32,0» Bangden af: eristä" sterni <. -'<. 20 52,0 » Största höjden af crista stemmi . . . L... 15,0 » Höjden af crista sterni framtill . . . . . . . 14,0 » Eangden'af foramen sterne +... >... 200 O JA Största bredden af foramen sterni . . . .. a TEISTA
35) Pernis apivorus L. — (9, d.d. Brenner — ppt. Hacklin.)
Eängdenlaf. 08vumers Shea 1040 106,0 m.m. ” Duane 0 ITE 113.075 ” »bencn a carpus N 110 MAN 4,0»? ” 2) ILTA OAITAUS WS. 161 SA N 57,0 » ” 5" mellantinereis: I:sta' led. < = a » ” ” Veda 19 A ELN 20,0 » kela; handenstan odu" en jaos. katot oe 99,5 —» Afständet frän 1:sta bröstkotan till os coceygis 139,0 —» Pianedon af olavieulau Kas akk v mai: U 46,0 » Minsta bredden af clavicula . . . .. =. 8, 2 10 Tjockleken ” Fk Paja SA PASO «1 27) K APENS Vinkeln emellan bägarna af furcula . . . .. 1159? Största afständet mellan bägarna af furcula . . 30,0 m.m.. Eängden af 'sternum. s 0 1 <... =. a MSN Minsta bredden af sternum . . . . .. 35,0 » Bänpden af crista stemin TN 508 Aa 3164 NK Största" hojden af croata!sterna .'' 1.0 N 19.5 Malt Höjden af crista sterni framtill i. . . . .. - 190 Längden af foramen sternö . . n. OG 0LI
Största bredden af foramen sternmi . . . . . . 0,0 »
61
36) Circus (Strigiceps) eyaneus L. — (Germania — d. Brandt.)
mesdeutat..08 uumeri = < + < e IN. 81,0 m.m. ” KLT GS PAS haa so hana PAN 95,0»
” SOLA ENeT TOC Dau Luka... de 116 2400 /0? ” Taa TAIKA YTN 1 PIAN 49,0 » ” nmellanfinorets Lstanled .'...'. . . 19 ” ” ” JAA 52 ET IP 14,5 >» ERtaubaadensiläned 2. < eaa ssi 6 83,0» Afständet frän 1:sta bröstkotan till os coceygis 110,0 » RIAA A Cla Pola" < 00. et 00000006 37,0 » Minsta bredden af claviosla . : < s s... 4,6 » Tjockleken ” oja A 01 ja keV 40 »
Vinkeln emellan bägarna af furcula . . . .. 1509?
Största afständet mellan bägarna af furcula . . 23,6 m.m. ETENKIN A ENS GLT IMO 5) nos 10 ETN sk 49,0 » Minstabredden af sternum . . . -uotie. 26,0 » NURnIEMNVAEI CTISTa. Sterni ...] . JN ln 46,0 » Största höjden af crista stern? . .. <... 14,0 » 1ojAen jat crasta sierni framtill <. (0. 13,0 » Längden af foramen sterni =... N. 45 » Största bredden af foramen sterni . . . . .. 3,0 »
57) Sarcoramphus gryphus L. — (7)
SEE 08" kumeri. 1. n NN NN 270,0 m.m. ” PINTO ER Na 10. M YTSYN M asN8e Matma 326,0»
” TIISTAI. 0098 MAN 13). JONES TIIMEEIN JAD SEA ” SKA TN NN J MANAN 11 155,0 — » » mellanfingrets 1:sta led . . . . .. 59,0 > ” A on anne 48,0» ESTI M EISA ed.. =. sve ei ye seis tl aija 242,0» Afständet frän 1:sta bröstkotan till os coceygis 290,0 —» MAE VAT Cl0 va CLA 21 00e 00 AKIN NI 108,0» Rata. Dredden af clavioula......! om te 16,6 » Tjockleken ” Pa Amo n MIAU L hen en 12,0»
Vinkeln emellan bägarna af furcula . . ... 1289?
Största afständet mellan bägarna af furcula . . 65,0 m.m. Längden af sternum 155,0 »
62
Minsta bredden af sternum . . . . . . si 201601 Cy KTS PTäänedentaf crista sterni v. <. 1004008 155,0» Största köjden af crista stern? a n lmtWä 39,0 » Höjden af crista sterni framtill «<... «On Jängdem at foramen stemmi sa. e siusumat-aEkk 0,0 » Största bredden af foramen sterni . . . . .. 0,0» 58) Vultur (Gyps) fulvus Gmel. — (Aegyptus, ppt. Helenius 1859.) Lanedet af 08 humera |... .. < 02090020 260,0 m.m. ” 2141 PASI N PSS SLS 326,0 —» ” n * benen'1 v07pas. asa <): JN 6,0 >»? ” 2 MCE OCAT TUS 0 SEPA AEL 20 NKIEE 134,0» ” » mellanfinprets Estä 1ed-"6'e. 10 54,0 » ” ” » Lda S 701 A Ne 58,0 » Hela handens lämgdat..*= Mui ad AN 226,0» Afständet frän 1:sta bröstkotan till os coceygis 280,0 » Eänodens af claviomla.s <. < aa Kn p TISDN 105,0 » Minsta bredden, af elaviaula . . se 03) 12.02 Tjockleken ” N VETOSI ENS la PS47 N 10,6 » Vinkeln emellan bägarna af furcula . . . .. 1159? Största afständet mellan bägarna af furcula . . 76,0 m.m. Panoden at sternum ' = .a1'21:7 0 N 158,0» Minsta' bredden 'af sternum-ti = a yt 9189808 81,0 » Päänerdent'af 'cPi8tasterm. "S 0.! oike. 122,0 0 Största höjden af crista sterne. . . 0 0. 19:00 Höjäentaf crista sterni Framtill (vs. ssa; 14,0 » Längden: af: foramen. sterni . .. sspatala e 25,0» Största bredden af foramen sterni . . . . .. 15,0 —»
39) Nyetea nivea Thunb. (Strix nyetea L.) — (Uskela — d.d. E. W. Sallmen.)
Pamoden af oe Kasmmaemtys! ode leat eli suusiu s Moko 158,0 m.m. ” AHA 111. EMUS NT e, e Ka 6 SANAN 180,0» » 2" Denen avanne 0 one NN 4,0 >»? ” DPA US Naa |. 1 MIS. 05,0 —» » » mellanfingrets l:sta led . . . . ... 35,0» ” ” j FUT RE +) PSN 29025
Hela; Bandlens 1ahgd >. + 2 a < sisi ohmin s POIKIA
N
65
Afständet frän 1:sta bröstkotan till os coceygis 163,0 m.m.
MUISSA AE olavseula" s. Josta + + 100 1004670 Minsta' 'bredden af. olavioula. <. < < «< 210700 9,;0 Tjockleken ” ” , Lan LSTDMMO
”
”
Vinkeln emellan bägarna af rauta Misi 2241" (9002
Största afständet mellan bägarna af furcula . . 36,0 KUD EIVSEN STOP 700 0000 a 110 n ka. V6,0 Minsta bredden af sternum . . . . . 2... 47,0 D KONISIN 072570. Stern «p... se 0000 06,0 Piärstaymojaden at crista sterni. . . . . i. . 23,0 Eojdenvan crista sterni framtill . ... +... 22,0 Pängden. af incisura sterni eaterior. <. . . 25,0 Största bredden af incisura sterni exteriorn . . 9,0 Längden af incisura sterni interior . . . . . 10,0 Största bredden af incisura sterni interior . . 6,0
40) Nyctea nivea Thunb. (Strix nyetea L.) — (9 — ppt. Silfverberg 1866.)
Na EENAaN os. Rumera 1.0 00 00 150.0 ” PEE TATT U KSS Poa ita ta a ha 2a TTA jan ATTE TN KL NO
” HALO E TEM ICA TDS? 0. KTK n KS J 10410)
» EN PIAMKAT A TAANNOIN A VESTEAINAINN. «3 6)
» mellanfinorets 1:sta led . . . . . 35,0
” 2:ÄTA P mui ian 00 MTS
Hela handens längd . . ... . 145,0
Afständet frän l:sta bröstkotan tin os coceygis 178,0 MEET ALI 000 CLO oas enn VIIS kien NSKUaN kes 1 ODGD Nmsta bredden af olavicula ... sn. an 1090 Tjockleken ” ” 5 A 5 aN.
”
Vinkeln emellan bägarna af furcula . . . . . 859? Största afständet mellan bägarna af furcula . . 48,0 m.m.
DLNA STOP IVAN at at s Sn N nn, 008. 108,0 Minsta bredden af sternum . . . . . . . . . 48,0 MiNmpMeatat Crista stemmi =... 017 N 70,0 Största höjden af crista stermi . . . . . . . . 25,0 Höjden af crista sterni framtill . . . . . . . 24,0 Längden af incisura sterni eaterion .. . . . 26,0
64
Största bredden af incisura sterni ewterior . . 9,0 m.m.
Längden af tincisura sterni interior . . . . . 4,0 » Största bredden af incisura sterni interior . . 2,0 » 41) Bubo maximus Ranz. (Strix bubo L.) — (Uskela.)
Längden af 08-humerd . . <. 2 0 0 11000n-
” DIaELTEa +. 0 tas 010 AST SNN 184,0 »
” n" benen' 1 'carpus" <... <. 1 050
” D MOACOIJES 2 IK e no CEN 81,0
” » mellanfingrets 1:sta led . « . . - 20 TIEN
” - ” 2:Ara 2 0. 1.1.20 LENE Hela handens längd . . ... ams o8 10iä6 Io Afständet frän l:sta bröstkotan til os coceygis 173,0 —» Längden, af claoieula. usva sm va mia SIE KANE Minsta bredden af clavicula . . . «n. 9,0. » Tjockleken ” n N STP KI 6,0» Vinkeln emellan bägarna af arstid ea SN Största afständet mellan bägarna af furcula . . 47,0 m.m TEA ASNT AE STOP Ens la, 5.01 IN 2 OON PS Minsta:'bDredden-af'sternum . 2000-11 47,0 » Eängden af crista sterni < <. . 00% = 000068000 Största. höjden af crista stermä. =. e a. 25,0 » Höjden af crista stermi framäll. .'.-. . 5 23000 Längden af incisura sterni emterior ... . .. 20,0 » Största bredden af incisura sterni evterion . . 7,0 » Längden af incisura sterni interior . . . . . 6,0 » Största höjden af incisura sterni interior . . . 5,0 »
42) Bubo masimus Ranz. (Strix bubo L.) — (Exemplaret i zool. museum.)
Tsangden af 08aumext!o s. os peu (e 810t Var javaolää 169,0 m.m.
- » Wlan rat fi. a 6018 4 ah 19200...
” D Peienpistarpus. 1! 02808 N-Ra 6,00 »?
” 2 ANTA CAT PUS Vane N Ne JNS a NEN 85,0
” » mellanfinorets 1:sta sd v a oa 1 34,0
»” ” ” PA 1442 E JS. 042, 1101 PNT 28,5» Hela'handensilängd + 35% UR. 28 147,5 —»
65
Afständet frän l:sta bröstkotan till os coceygis 190,0 m.m.
tusen jaf elavacula 1 0 08 07050 Maustarbredden af volavzcula.:. <; 20.03 11,0 Tjockleken ” ” Ss ik :s1356 15 9 NPO
”»
”»
”
Vinkeln emellan bägarna an oml Musti ii 462
Största afständet mellan bägarna af furcula . . 45,0 VTS AS ESLEman joss e Sl ena0e 1et6 ate» 82,0 Minsta bredden af sternum . . 2 0 L R 47,5 Ppnsuemtal crsta sPörmi jr. + < + <1e 000 0. 15,0 Siprstaukojden af crista. sternä . . . <... . 295 Höjden af crista sterni framtill =. . . ... . 28,6 Längden af incisura sterni emterion . . . . . 22,6 Största bredden af incisura sterni eaterior . . 94 Längden af incisura sterni interior . . . . . 115 Största bredden af incisura sterni interior . . . 7,5
m.M.
ITI Jo aasi kpiiteaN Jäin JAINILs JÄTIN Joni)
43) Athene passerina L. — (D.d. E. Rotkirch — ppt. Hacklin.)
ämodenkak! 08 Pammeri =. 0.00) 050.000 05010084,0 ” 3. VAN LS Kaa KSP NESSAT TUKEA 1980 NICI ” PAD EET ASAT US s RSA ES 9 TÄLTS ” DLL ILO OD DUS A 40 NN H TSI ” a mellantinorets Lista led?" Gi KA Pv ” ” IEAn LP NS ATT 6,0 Eelagksadens' längd' . . ... KASINO H 20100
Afständet frän l:sta bröstkotan U os coceygis 57,0 W DIEN Makkola vioula << s = n SSI 11 24,0 Minsta bredden af clavicula . ESP Lai Pt) S VEKä Tjockleken ” » LUT TAMAASKS (DA 1.30 VA SIES Vinkeln emellan bägarna af fur n (icke ossifierad) ? Största afständet mellan bägarna af furcula . . 8,0 TED ROMA ESL On ena joa 2 IA. UN 0F 25,0 Ninstabredden af sternyum < <... eoatamtävss.r 14,0 INRDSIED af crista sternie! mietin 2002 matlaulkilset .» 18,0 Siorskaykojden af. crista esterni... tae < 6,0 EROTUS kerasta. sterni Iramtul Le Reis! < <dvnk Längden af incisura sterni emterion . . . . . 11,0
(F. W.M—n V.1867.) 5
m.m.
” »?
”
”
N
Y
N
66
Största bredden af incisura sterni exterion . . 3,0 m.m. Längden af incisura sterni interior . . . . . 7,0 » Största bredden af incisura sterni interior . . 3,0 » 44) Syrnium uralense Pall. (Strix liturata auct. svec.) — (Uskela.) Längden af os humeri . . 2 1000 L 000105 05An. Längden af ulna s, <. 1. 0. 10 n
” » benen i carpus: + . +: 100005 ” » metacarpuss. 10. ODIEN ” » mellanfingrets l:sta Ja KA UT VEEN
” ” ” D0na 9 aa 15,0 ”
Hela handens längd . . ... MIISA 2) 0 ut. Afständet frän l:sta bröstkotan PT 08 coceygis 129,2 »
Langdon af elavionla + 1 < <. + 4.2 22 IAIN Mimsta bredden af clavieula >. . . < 1000 Tjockleken ” ” ve aiiaieeta JR ENätK
Vinkeln emellan bägarna af fur lt TA Tak ho 0 Största afständet mellan bägarna af furcula . . 35,0 m.m. Länöden: af. sternun. < < < os > 10 Mänsta fbredden at sternum. . 257 .=.1. 222000182 20 Längden af crista sternt . . < omis mini 0 29.05 Storsta höjden af crista sterni ......- < 0 < 120 5 Hojden..af -crista sterni framtill .'. ... - 122005 Längden af incisura sterni emterion . . . . . 21,0 » Största bredden af incisura sterni exterior . . 9,0 » Längden af incisura sterni interion . . . . . 9,0 » Största höjden af incisura sterni interior . . . 5,5 » 45) Columba livia Briss. v. domestica. Dängden af 03 umerä. = .. ss is muoaene a ss2n! a E A
” Di TAM ned Sige Asiat 5 he 1:05 Ho; 1odt s Sä ” » benen i carpus . . > » 52040200 ” » metacarpus . .. 5121 19.2 ISTANIIAISTN ” » mellanfingrets 1:sta K GPI AN REDAN ” ” ” 2:Ta 50 a [1:20
Hela handens längd . . ... Ea. < A 0 Afständet frän l:sta bröstkotan in 08 coceygis 95,0 »
PIIIAEaNAT Clavzodla 10 0. -39,0 mn Minsta bredden af clavicula . . 0. 4,0 » Tjockleken ” ” va Nk Mntd s 3,0 » Vinkeln emellan bägarna af fur tä = Eätuk k 509? Största afständet mellan bägarna af furcula . . 17,5 m.m. E Ian USE aan 000 0 M IN. 64,0 » Miastatbredden af sternum . .' s. 0. 24,0» Längden af crista sterni (missbildad) . . . .. 66,0 » Största höjden af crista sternd . . . <. 25,0 Höjden af crista sterni framtill . . . . . .. 20,0 Längden af incisura sterni (exterior) . . . .. 23,5 » Största bredden af incisura sterni (eaterior) . 10,0 » Längden af foramen sterni (interior) . . . ... 10,0 » Största bredden af foramen sterni (interior) . . 6,0 » 46) Columba oenas L. — (cf, Germania — pr. Brandt.) EHO OSU Lemon. L L. KL 1 n 45,0 m.m. ” 3 16, vak mea rin haa SA e 51,0 » ” PD SIS NTSC AT DES [KEN en) SLe rst 6 2,4 »? ” VATA VT MAT PÄSSAN 0900) VIIMEIN VN 31,0 » s » mellanfingrets l:sta led . . . . .. 14,0 » ” ” ” IDEA DY sa YKn kat 18,0 » IIS NS längd: paa Eä isät. 63,0 » Afständet frän 1:sta bröstkotan till os coceygis 86,0 PEE MRS alata»! a yet. 1011000 0 34,0 Minsta/'bredden af clavicula . selta 3,5 —» Tjockleken ” Xak RDS 2] 2000 NS 3,0 » Vinkeln emellan bägarna af furcula . . ... 609? Största afständet mellan bägarna af furcula . . 22,0 m.m PRS ASIA LU SLI TUU", 13. pss TN 0 a e all0 SM0., » MIistarpredden'at sternum =. . . . . 1.10. 21,0» VEST ar" Crista "stemmaa 2 TP. 59,00. 2 Största höjden af crista stem . . . 0... 23,07 ,» Höjäden'af erista sterni framtill =. . .'. .... 21,0 » Längden af incisura sterni (eeterion) . . . . 22,0 »
Största bredden af incisura sterni (exterier) . 10,0
68 Längden af foramen sterni (interior) . . . . . 13,0 m.m. Största höjden af foramen sterni (interior) . . 6,0 »
47) Pavo eristatus L., domesticus. — (D.d. Etholcn.)
Längden af 08 humeri . < <= 040 00 0 PAS n- » 80 PAIN TIIMIN 11 0
nk! benen 1..6amDu8 = 1.00 me R ” » Mmetacarpus ... . 4 9 eAiva ” » mellanfingrets stä a 5 VIENS ” ” ” Did rm Ta Tae = 21,0 D
Hela handens längd . . . .. NOSES A 98,0 ” Afständet frän l:sta bröstkotan N 08 coccygis 172,0 »?
Längden'af. elavreula 01100. 10 10555 N Minstä. bredden' af olavaoula v. 21. 1.0.0005 Tjockleken ” ” : 1 >
Vinkeln emellan bägarna af fur tn s 00. 10 8 SAE Största afständet mellan bägarna af furcula . . 32,0 m.m. Langden af sternum. 0,0 2001 10 at
Minsta'bredden af sternium" +... nsa sa PIS itä Böängdem af orista. 8termnis == SUN 10002 Största 'höjden. af oristavsterna . 2001 Maan Höjden af crista sterni framtill . . . . . . . 45,0 » Längden af incisura sterni emterion . . . . . 33,0 » Största bredden af incisura sterni exteriorn . . 18,0 » Längden af incisura sterni interior. . . . . . 74,0 » Största bredden af incisura sterni interior . . 23,0 »
48) Numida meleagris L. — (92. — D.d. L. Hirn.)
Längden af 08 amerik rs < U SEO NIE ” i alma tasa aa 1.3 a Viho ts Man kä I E Min 1 » benen 1:eanpus = n 2 1o 120 ETES ” » metacarpus . . . . 11 A SO AIN » » mellanfingrets 1:sta vää: ysin (ota ro nai ” ” ” Pk 91 LNIMSISY 213 — 15,5 ”
Hela handens längd . . ... PII 4554 = 67,5 ” Afständet frän l:sta bröstkotan Hn os coceygis 166,0 —»
Längden af clavicula Minsta bredden af clavicula . Tjockleken ” ”
Vinkeln emellan bägarna af fur n
Största afständet mellan bägarna af furcula .
Längden af sternum
Minsta bredden af sternum E
Längden af crista sterni Tata) |
Största höjden af crista sterni .
Höjden af crista sterni framtill
Längden af incisura sterni eaterior
Största bredden af ineisura sterni exterior
Längden af incisura sterni interior
Största bredden af incisura sterni interior 49) Gallus domestieus Briss. — (2)
Längden af os humeri
” » ulna
” » benen i carpus
” » metacarpus
” » mellanfinorets 1:sta jä ” ” ” 2:dra »
Hela handens längd
.-
Afständet frän 1:sta bröstkotan till. 05 c0ccygis
Längden af clavicula Minsta bredden af clavicula . Tjockleken ” ”
Vinkeln emellan bägarna af fur E
Största afständet mellan bägarna af furcula .
Längden af sternum
Minsta bredden af sternum Längden af crista sterni
Största höjden af crista sterni . Höjden af crista sterni framtill Längden af incisura sterni exterior
*) Pä högra sidan 55,0 m.m.
69
. 52,0*) m.m. 6:25 10 D,00119
O? 27,0 m.m. 88,0. »? 27,0. » 1430 > 7 33,0» 29,0. » 28,0» 1105 53,0» 105 ME 79,0 m.m. 67,5 »
PAU 53" 35,0» 14,0 » 12.5.19 61,5 — »
152,0 » 53,0 » 5,2 —” 5,0 »
559? 24,0 m.m. 98,0 —» 30,0» 86,0 » 26,0 » 24,5 » 98,0»
70
Största bredden af incisura sterni exterior . . 15,0 m.m. Längden af inceisura sterni interior . . . . . 65,0 » Största bredden af incisura sterni interior . . 18,0 »
50) Gennaeus nyethemerus L. — (7 — ppt. Hacklin.)
Bängden af os humeri + < 20... NMan.
” Da N VN
” » benen ircarpus 2. Sen
” » metacarpus . .. + ya in NN
” » mellanfingrets 1:sta OON MLS aan [ans
» »” ” 2:ATA JD L LLA EN Hela handens längd . . . .. SPP INSSI S: + £- Afständet frän 1:sta bröstkotan till hyi af 3:dje
SWS KOTAN WaNna De ist alea «430. i POA De felande vertebrae coccygeae heräkkaän till . 1950 05952 Längden af clavieula +.. < s 00a pose e oe 10. MENN Minsta bredden af'elavitula!. s 0.2 05 0002 Tjockleken ” ” SAI PIIItIINN i 7:
Vinkeln emellan bägarna af furcula . . . . . 709? Största afständet mellan bägarna af furcula . . 37,0 m.m.
Pängden af sternum ' 1 01 1 Bn Minsta-bredden"'af sternäm =... 00 PUN Isäneden af crista sterni =... 0301 200 OSIONESE Största. höjden af crista sternä <. 10 19310505
Höjden af crista sterni framtill . . . . . < . 32,0 5”)
51) Tetrao urogallus L. — (Uskela.) Bängdän af 05 'hameri .'. ee 01. + 11 EIST
” vol J NINNU ee SN S Varas 1658) 1000100 7 ” 2: belle J (Ca7DUs . .) 6 01100 120 2010. AASS ” » MEtacarpus . . . . 7 40.50.0400 E OPIS ” » mellanfingrets 1:sta vet. 2471000 an » ” ” 2idra ana od I AN
Helat Handens Jänedsusstu a es. P0.00507 20 UPS ONNEa
*) Emedan skelettet är ofullständigt, kunna nägra mattsbestämningar öfver inskärningarna pa bröstbenet icke uppges.
Afständet frän l:sta bröstkotan till os coceygis
Längden af clavicula . . . .". Minsta bredden af clavicula . Tjockleken < ”
Vinkeln emellan bägarna af fur ve
Största afstandet mellan bägarna af furcula . .
Längden af sternum . . . . .. Minsta bredden af sternum
NURSE VAL Jerasta. StLrt. yy an tosta ean a 6
Största höjden af crista sterni . .
Höjden af crista sterni framtill
Längden af incisura sterni emterior Största bredden af %ncisura sterni exterior Längden af incisura sterni interior Största bredden af incisura sterni interior
92) Tetrao hybridus L. — (D.d. Ekebom.)
Längden af os humeri
” » ulna
” » benen i carpus
” ” Metacarpus Pa AKA 140 A Pa ate l ” » mellanfinorets 1:sta ua
” ” ” 2:dra ”
Hela handens längd
Afständet frän l:sta bröstkotan till os coceygis 193,5
Längden af clavicula . Minsta bredden af clavicula . Ar Tjockleken ” TEK ae Yann LSTUn
Vinkeln emellan bägarna af furcula . . .. Största afständet mellan bägarna af fur eulä N Liängden af sternum i... JA KYVASAA!
Minsta bredden af sternum Längden af crista sterni
Största höjden af crista sterni . Höjden af crista sterni framtill Längden af ineisura sterni eaterior
71
3,4 53,6 21,0 22,0 96,6
77,0 8,0
234,0 m.m. 91,0 » YSS 8,0» 609? 42,0 m.m. . 164,0» 53,0» 142,0 »? 53,0 53,0: » 66,0 —» k 29,0» 108.07 » 20.01 n
. 103,8 m.m. . 103,4
12
Största bredden af incisura sterni eaterior . . 185
m.m.
Längden af incisura sterni interior . . . . . 102,5 »
Största bredden af ineisura sterni interior . . 19,0 » 55) Tetrao tetris L. — (Uskela)
Längden af os; hummerit <. 2 100! 1283 ” Draken =. na 1 SAN ” »-'benen i:carpua. . <. 0100 1020008 ” D MOLACAP PUB: 165 00 ää 00000 00 026 E NEEN " n» mellantinerets l:sta: led . .. - - =. 18500 ” ” ” pida Vi: MRi yin Pa0iduS 17,5 »
Höla; Raadens' länedi 73022 PAINT 790 ”
Afständet frän l:sta bröstkotan till. 038 coccygis 160,0. »
Uängden af -elavicula n < +200. 207500 20 UI
Minsta'bredden 'af olavicula «=. 0:03. 2705 Aasi
Tjockleken ” ” RUTIININ RIISA 0 000
Vinkeln emellan bägarna af fureula . . . . . 509?
Största afständet mellan bägarna af furcula . . 28,0 »
Längden af sternum =... NURITISTTA [2 1L J.S.
Minsta bredden af sternum haa 4 SD n
Tiängden af! cristavaterni. <<. aamusta = AOOINIS
Storsta" hojdem af crista sterni. <. 12 0980
Höjden af crista sterni framtill . . . . . . . 360 >»
Längden af ineisura sterni emterior =... -. 90055
Största bredden af incisura sterni eateriorn . . 20,0 »
Längden af incisura sterni interior . . . . . 77,0 »
Största bredden af incisura sterni interior . . 16,0 »
94) Bonasa bonasia L. —- (Uskela.
Bängden af osekumerituus. 0. 1.5 ta SI ONI ” LIN T3 707; TUON PAREEao Se PSA | VIIRI STT SN sin S 0.» . benen10ampu8 < s6e aa 0 ak IKEEN ” D MEEACATJUS +200 VIT 2 5 Sita ja » mellanfingrets l:sta led. . . .' . 10,0 » ” ” ” drain 13: ea < 0
Hela handens längd . . . ... . 43:05
Afständet frän l:sta bröstkotan till. os coccygis 98,0 »
Längden af clavicula
Minsta bredden af clavicula .
Tjockleken ” ” a pa Vinkeln emellan bägarna af vad a Största afständet mellan bägarna af furcula . Längden af sternum
Minsta bredden af sternum
Längden af crista sterni
Största höjden af crista sterni .
Höjden af crista sterni framtill
Längden af incisura sterni eaterior Största bredden af incisura sterni eaterior Längden af incisura sterni interior Största bredden af incisura sterni interior
55) Lagopus alba Gmel. — (o, Kuopio.)
Längden af os humeri ” » ulna ” » benen 1 carpus n 8 metacarpus e ” » mellanfingrets 1:sta 1) ” ” ” 2:dra ”
Hela handens längd Ri
Afständet frän 1:sta bröstkotan till 08 coceygis Längden af clavicula
Minsta bredden af clavicula .
Tjockleken ” ja ä
Vinkeln emellan bägarna af fumoulä
Största afständet mellan bägarna af furcula . Längden af sternum
Minsta bredden af sternum
Längden af crista sterni
Största höjden af crista sterni .
Höjden af crista sterni framtill
Längden af incisura sterni exterior
Största bredden af incisura sterni emterior
37,0 m.m JOTI 3,0» 509?
13,0 m.m
715,0 »
222000 "5
ORS07 0
22.0»
220 «7
35,0 —»
?
50,0 »
14,0»
62,0 m.m.
60,0 —» 24 =»?
32,0. »
PS: 05 +
14,0 »
599,0 »
20-32
45,0 » 4,5 44 » 500?
22,0 m.m.
88,0 »?
32,0 —»
68,0 —»
28,0»
28,0 »
57,0 —»
?
74
Längden af incisura sterni interior . . . . . 61,0 m.m. Största höjden af incisura sterni interior . . . 15,0 »
56) Ardea cinerea L. — (Aegyptus — d.d. Wallin.)
Läheden af os" Rumeri 111» 1000570 008 179,0 m.m. ” D YTN EV 10, OTA N 1908 213,0» ” 2 enen 1,.carpus <. N i 2 18 ” NET VÄT N TTS MP S 0 aa ” » maellantinerets Lista led. <= Vat sää 33,5 —» ” ” ” LAEN 29 nta no e 29,0» Helan kandens Jäned "ota ma. [tv Vaa 150595 Afständet frän 1:sta bröstkotan till os coceygis 205,0 —» ämeden at" elamaa NN NN SN PR AS Minstat bredden'af *"elavienla s 0.3 <).- Nai 6,0 » Tjockleken ” AN Yo TR ls netn JI. 07 Vinkeln emellan bägarna af furcula . . . .. 00 Största afständet mellan bägarna af furcula . . 32,6 m.m. Diänpiden' af sternun M Sn, 02 0890 110 SS Minsta bredden af sternum . a. 004 3655-16 Längden af crista sterni . 0. MPkavaaut! SVA S
Största höjden' af orista sternä 0.1.0020. 00200805 Höjden af crista sterni framtill . . - . . . . 20,5 >» Dängden af aneisura sterni 1... 132.12 0 VERAN Största bredden af incisura stermi . . . . . . 105 »
97) Ciconia alba Briss. (Ardea ciconia L.) — (o, Germania — ppt. Grönwall.)
Langton tan .os Ramen! KS 101 ava . 198,0 m.m. ” D [aukeamaa / a ie VW 11.00 1 120 » n Denenircarpus, . 5. 1050 MAK E 45 ” » metacarpus . . . saati 2000 ” » mellanfingrets 1:sta led sida telä 17 1Ykda 45,0 —» ” ” ” 22dxA Dukrot i Sea 32,0 » Helasttidens längdi ki Ra 8/80 183,0 » Afständet frän l:sta bröstkotan till os coceygis 232,0 »? Jiängden ab elamcula sos sas tan v! 14-20
Minsta 'bredden'af:ctavienlais. s: 2 8595000
Tjockleken Ky olaaeao a eNka ae else k Yo ieikn . 85 mm. Vinkeln emellan bägarna af furcula . . . . . 809?
Största afständet mellan bägarna af furcula . . 51,0 m.m.
SS TUT KSS OTIT ONI. 10nn Ja) Joe) in nti 10 n o 90,0 Minsta bredd&n, af sternum. ... . 1... . . . 54,0 Längden jaf erista sterni . eie + e 00 . 84,5
Största höjden af crista sterni . . . . . . . . 46,0 Höjden af crista sterni framtill (framom sternum) 44,0 NE m AU amoisura sterni. ja. 0 nt a € 16,0 — Största bredden af incisura stemi . . . . . . 195
58) Grus cinerea Bechst. (Ardea grus L.) — (Tammela — d.d. Wahren.) Miss ACMtat 08" kumeri - . . J maa, 1112280
” MEE Ia DA Ea Naa 110 a aleta Mosin . =. 262,0 ” EDSMSN [17 C0NDUS (SN Tie kysta AP KOJO ” » Mmetacarpus . . . 14300.) 27004 0 PEE 580) ” » mellanfingrets 1:sta kait ylensä x 14425 ” ” ” DT AKIKI TKM 1144. 03985 ElNkändens läkd <. 2 (0. 11990
Afständet frän 1:sta hyöätkotan till os coceygis 305,0 EINtat claotedla n PSP A 1418920 Minsta' bredden af: clavicula 0. 0 7 15,0 Tjockleken ” ” I SRT 8 Oy! FO
Vinkeln emellan bäzarna af fur Sa LR hse 1 490? Största afständet mellan bägarna af furcula . . 45,0 m.m.
M DSS Tat sternum 101 30 att. 0 + 16550 Minsta! bDredden af sternum..... - ja = 00n 390 KISSIIN SEN CK28t a! sterni. jaune. 30.04). 11 IPO Största höjden af crista sterni . . . . . . . . 59,0 DA omyat cristasterni framtill..!---.>...- es 99,0 MN KASN af 17cisura Stern |. . + e a 2 100. 0,0 Största bredden af incisura sterni . . . . . . 0,0
99) Vanellus eristatus Mey. & W. (Tringa Vanellus L.) —
(Heinola, d.d. Moilanen — ppt. Fagerström.)
Längden af os humerd sn LS 64,0 Mm.
16
Längden af ulna . ” » benen i carpus ” » metacarpus . pi »” » mellanfingrets 1:sta oe ” ” ” 2:dra ”
Hela handens längd . Kk
Afständet frän 1:sta bröstkotan till 08 coccygis Längden af clavicula .
Minsta bredden af clavicula .
Tjockleken ” ” 1
Vinkeln emellan bägarna af furcula
Största afständet mellan bägarna af furcula . Längden af sternum
Minsta bredden af sternum
Längden af crista sterni
Största höjden af crista sterni .
Höjden af crista sterni framtill
Längden af incisura sterni exterior
Största bredden af incisura sterni emterior Längden af inceisura sterni interior
Största bredden af incisura sterni interior
74,5 m.m 3,05. 0 JO DE 14,6» 13,5 » 67,02 86,0 » 29.9.97 Ed 3,0 » 1059? 15,0 m.m 51,0 » 20,07 » 50,0 » 13,08 (1 152327 11:20 591.71. 6,9=—2 214
60) Strepsilas interpres ;.-— (c7, Aboae — ppt. Hacklin.)
Längden af os humeri s » ulna . N » benen i carpus ” » Metacarpus - » » mellanfinorets 1:sta adr 9 ” » 2:dra »
Hela handens längd Krak
Afständet frän 1:sta bröstkotan tl 08 coceygis Längden af clavicula .
Minsta bredden af clavicula .
Tjockleken ” ” A
Vinkeln emellan bägarna af fur kä
Största afständet mellan bägarna af furcula .
38,5 m.m. 425 » 2403150? 24,0 » J00 5 10,0» 43,5 » 66,0 » 19,4 » 22003 2,0 br) 159? 12,4 m.m.
RänEentat sternum! 1) L. 000 ien. 8830) min. Niistä "'bredden af sternum +. s. 00 16,5 1 7 O Ao LM af oristä [sterni Ws:!..] <a. JI70 07 DTS NLO ASIa tervstansterni s. ...-.--aie ne1 10004 1A50 n Hojden! af! o7Mta sterni framtill . ..x . . . . 140: Längden af incisura sterni eaterior . . . . . 10,0 » Största bredden af incisura sterni eaterion . . 5,5 » Längden af inoisura sterni interior. . ... . . 6,5 » Största bredden af incisura sterni interior . . 3,0 »
61) Eudromias morinellus L. — (c7, Germania — ppt. Hacklin.) MNE aemäat os! kumeri .. <. < 2 0 06000. 40,0 m.mm: ” 25 OHK DG 08 KI A ne PIT OIS MENN 15355 a ” 2 TEE Maata 17 MI TEIT PT US KANA. Yan [10009 ” PÄRLLOT A OUT D US 40 |) 100 Väpökey Ve a nd kN OS0I 11 1190 ” » mellanfingrets 1:sta af hd Sh yntykkss 196) aikai (Dio k 1 722 ” ” ” VAA kan DTL aa) ad m Ge FelaNiändens:längd- +. <. 0450105
Afständet frän 1:sta bröstkotan kää os coccygis. 68,0 imeem patvalavteulassi (3 08 sa. yst alot 02050 Minstaybredden af ;clavicula vi vä 0! 0 25) Tjockleken ” ” KoSo Ra vkusss VIII Vinkeln emellan bägarna af furcula . . . . . 909? Största afständet mellan bägarna af furcula . . 10,0 m.m.
e Jne JR 19: |
AOT ADS tenn] pad onen iäikiste 30 JTD + Minsta bredden af sternum . . . . <... . 16,0 » MIA NO PRS 6a Sema athisn kate a 040000 BTD) WD Siomstayhojden, af crista sterni . . < < - 175»
EHojdensah cresta..sterni framtill ..%. . <. . . 16,0 '» Bänyden af incisura sterni emterior . . . . . 5,2 » Största bredden af ineisura sterni emterior . . 3,0 » Längden af incisura sterni interior .. . . . 2,0 » Största bredden af incisura sterni interior . . 2,5 » 62) Haematopus ostralegus L. — (Helsingf. — ppt. Hacklin.) MTA I EMINEa0 8 RUTTETT sia a N 1 ma sa s e 01.0 im. ” < a A SN KOMISSION ns aka ” ha sak lka?) 5- kr PS N 3 KÄANT
78
Längden af metacarpus . . . 00005 140109 ” » mellanfinorets 1:sta elä 0 AINE ” ?” ” 2idTa 9 JR Ne 16,5
Hela handens längd Afständet frän l:sta bröstkotan till os coceygis 112,5 »
Eäheden af: olavtesla ysi 00. VN NNN 325» Minstabredden af 'clavaculo 1.) 10. TON PE5 Tjockleken ” ” 8. Vn 3,0' >
Vinkeln emellan bägarna af fureula . . . . . 1059? Största afständet mellan bägarna af furcula . . 19,0 m.m. Längden'af sternum v. vä tal 2 0010000 Minsta: bredden af sternum. ss 00 0 1980 No
Jäänoden aki oristajsterni 1. < 11 5950.» Största höjden af crista sternä . . «= n a. SAMMA 17 Höjden af. crista sterni framtill <... 060 22,6 » Längden af incisura sterni exterior . . . .. 16:0p s 2
Största bredden af incisura sterni eateriorn . . 8,0 » Längden af incisura sterni interior . . . . . 11,6 » Största bredden af incisura sterni interior . . 5,6 »
63) Limosa lapponica L. (rufa Briss.) — (Lapponia — d.d. Ehrström.)
Längden'af os-humeri =. 110 03 O ” PÄI RAA 2 SNL KIPEE N YTOS ” n benen'ksearpysst Tot Pls. 120958 ” TIIA ITU NN MC s. Aa ” 2 meManineretst. sta Led! Kei 11.0.09 ” » ” 2:dra 7. <. < <! ka
Hela handensians dl" SN : 755 JAVA
Afständet frän 1:sta bröstkotan MU os coceygis 103,0 »?
Eanoden at lavaan <! ius + viite 29,9 Minsta'ibredden'af'clavreula 1.00. P 20. 8 Tjockleken ” PATA A e NTI 2,6 Vinkeln emellan bägarna af furcula . . . .. 1159? Största afständet mellan bägarna af furcula . . 14,0 m.m. Tiängdepvaksssennum (def). 38001" v. 43,0»?
Minsta bredden af sternum . . . ... = 12020000
79
Bangdepsaf crista..sterni (def.) . . . i aan. 2 Största höjden af crista sterni . . . . 2... 23,5 m.m.
Höjden af crista sterni framtill. .*. . .'. ... 23,5 » Pääpden ahanosura -sierni v. 0. p. a ? Största bredden af ineisura sternmi . . . . . . ?
64) Machetes pugnax L. — (Germania, pr. Brandt — ppt. Hacklin.)
THOSE 08) humeri! 1.00 .n. 54,5 m.m. »” 1 ET AN So RDS x SN 645
” EK ET CAT TIM Sy] lan SON si Ta MPa eh 2,9 =»? ” DITEELALATTUS" 1.00. s. EILA. 33, JOT 9 » mellanfingrets l:sta led . . . . .. 14,5 » » ” ” Ara. PP K PT 1 Dr N n Eelkamumadeasläned. < e. 63.75
Afständet frän 1:sta bröstkotan till os coceygis 88,0 » mama Pieloseosla at. L 1. 195,50" Nimstasbredden af-claviosla < 000.00 2,002 Tjockleken ” ” a 004 LYS A Vinkeln emellan bägarna af nNE SSN PT AIO Största afständet mellan bägarna af furcula . . 13,5 m.m.
VEDON A 8607104044 [oN mine. haa ESITA 54,0 » Minstarbredden af sternum +. . < . saatan 2050 n VIIS ASE 090860 ETT Ni e N LevaNa ee pas mo 54,0 » Storstayhöjden. af orista. sterni . .--002e 5 000 21,0 » Höjden af crista sterni framtill +. . . .. ärTSIKN n Bängden' af incisura, sternä. =. <. 4005 Största bredden af incisura sterni < . 0... (0.
65) Pelidna alpina L. — (Germania — ppt. Hacklin.) känpdent af 03 kumemt 0 L) mos 000 29B mm.
” 2107 0 PÄ! > VID AIN L PIIA SINN 14- 73.31.27 JAR ” PATA INN NILE 1 ams aa Ja 14.0 al < ” D MACAPPUS < s N 6 08:20 19:01:79 ” » mellanfingrets l:sta led . . . . .. 8,0 » ” ” ” 2000 1)-N8 ON ss. v Sii Hela handens längd n TNT aT 10)! SIRKIS e ja" a 95,9 ”
Afständet frän 1:sta bröstkotan till os coceygis 48,6 »
80
Längden af clavicula . 14,5 m.m Minsta bredden af clavicula 1,8.» Tjockleken ” » a ja Vinkeln emellan bägarna af ar aa 909? Största afständet mellan bägarna af furcula . 8,7 m.m. Längden af sternum 29,0 9 Minsta bredden af sternum 12,5..09 Längden af crista sterni 26,4 =» Största höjden af crista stermi . 12 0NEa? Höjden af crista sterni framtill 12,0 » Längden af incisura sterni evterior 6,5 —» Största bredden af incisura sterni exterior FI Längden af incisura sterni interior ja: Största bredden af incisura sterni interior 4,5 » 66) Tringa eanutus L. — (c, Germania — ppt. Hacklin.) Längden af os humeri 40,5 m.m. ” » ulna 43,5.» ” » benen 1 carpus 2,5»? ” » metacarpus TNA 26,0 » ” » mellanfingrets l:sta led . 10,5 » ” ” ” 2:dra » 11,6» Hela handens längd m 481 TVA Afständet frän 1:sta bröstkotan G 08 coccygis 69,5 » Längden af clavicula 190 Minsta bredden af clavicula 2,0 n Tjockleken ” ” vt 201 Vinkeln emellan bägarna af furcula 150? Största afständet mellan bägarna af furcula . . 11,0 m.m. Längden af sternum 415 Vn Minsta bredden af sternum 14:08 =? Längden af crista sterni 40,0» Största höjden af crista sterni . 16,0 » Höjden af crista sterni framtill 16,0»? Längden af incisura sterni eaterior 1557
Största bredden af incisura sterni exterior
6,7
Längden af incisura sterni interior Största bredden af tncisura sterni interior
81
67) Numenius phaeopus L. — (9, Helsingf. — ppt. Hacklin.)
Längden af os humeri . . . 0... ” Naa 15 x ” » benen i carpus ” » Metacarpus . e ” » mellanfingrets 1:sta led Kaa ” ” ” 2:dra »
Hela handens längd
Afständet frän 1:sta bröstkotan ti os coceygis 111,0
Längden af clavicula . . ...
Minsta bredden af clavieula . . . . . ... Tjockleken ” ” N. N Vinkeln emellan bägarna af uhat
Största afständet mellan bägarna af furcula . .
Längden af sternum
Minsta bredden af sternum
Längden af crista sterni
Största höjden af crista sterni. . . ..
Höjden af crista sterni framtill . . . ...
Längden af incisura sterni ewterior Största bredden af incisura sterni exterior
Längden' af incisura sterni interior. . .. Största bredden af inceisura sterni interior . .
68) Numenius arguata L. — (D.d. Hisinger.)
Panpdenlaf 05 umeri =. asenn ls ” DOS LAV nid S ” » benen i carpus ” » MEtacarpus . . . . . . . ” » mellanfingrets 1:sta led . . ” ” ” 2:dra ”
Hela handens längd
Afständet frän 1:sta bröstkotan till 03 rua 152,0
Längden af clavicula . (F. W.M—n V.. 1867.)
7,0 m.m. 3,5 —» 14,0 m.m. 82,5» 2,9 0? 41,0 » FT.0 25 17,0 » 15,0 79
”» 51,2 » 13305 VL HI 1050? 19,0 m.m. 05.05 23,2 » 65,0 » 200 > 25,0 » 115 13.» 1,011 12,9)7, 9 6.0:);, 2 98,0 m.m 11291, n PD. 1. n 56,0 » 22,0. =» 29, ” . 101.000 ” 41,0 » 6
82
Minsta bredden af clavicula .
Tjockleken ” ” Kidin
Vinkeln emellan bägarna af fur all
Största afständet mellan bägarna af furcula . Längden af sternum e
Minstä bredden af sternum - < 0 Ta Längden af crista sterni +. < 2. <
Största höjden af crista sterni .
Höjden af crista sterni framtill . .
Längden af incisura sterni exterior
Största bredden af incisura sterni eaterior . . Längden af incisura sterni interior
Största bredden af incisura sterni interior
17,0 8,0
0 S EES TNS IAI
69) Totanus (Glottis) glottis L. — (7, Helsingf. — dd. Hirn) KS 50,2 m.m.
Längden af os humeri
” 2» ulna . . . . . e [ 5 o ” » benen i carpus
” » metacarpus . .
” » mellanfingrets 1:sta 40d. ” ” ” 2:dra »
Hela handens längd .
Afständet frän 1:sta brösökouun H 08 oikat Längden af clavicula .
Minsta bredden af clavicula . .
Tjockleken ” ” ä
Vinkeln emellan bägarna af fur S
Största afständet mellan bägarna af furcula . Längden af sternum
Minsta bredden af sternum
Längden af crista sterni
Största höjden af crista sterni . .
Höjden af crista sterni frantill
Längden af incisura sterni eaterior
Största bredden af incisura sterni eaterior Längden af incisura sterni interior
Största bredden af incisura sterni interior
54,2 2,5 32,0 12,5 14,6 59,1 87,0 24,5 3,0 2,5 1009?
” »? ” ”
”»
Bi.
11,6 m.m.
52,0 19,0 50,0 18,0 17,5 17,4 6,5 45 2.5
e Jäkäät ja iin 18aA |
N
N]
N jia LAN
70) Aetitis hypoleucus L. — (Uskela — ppt. E. J. B)) Längden af os humeri 26,6 m.m. ” » ulna 28,0. » ” » benen i carpus 459)... ” » metacarpus e 17.00 ” » mellanfingrets 1:sta led . 8,0» ” ” ” 2:dra » T Sai Hela handens längd JAN ; 32,5 —» Afständet frän 1:sta bröstkotan till 08 coceygis 54,0 » Längden af clavicula 15,0 m.m. Minsta bredden af clavicula D DIT Tjockleken ” ” : 4 14 » Vinkeln emellan bägarna af fur vä 950? Största afständet mellan bägarna af furcula . 7,4 m.m. Längden af sternum 30,0 » Minsta bredden af sternum 103 Sii? Längden af crista sterni 28,0 » Största höjden af crista sterni . 14,0» Höjden af crista sterni framtill 13,6 » Längden af tneisura sterni 8,0 » Största bredden af incisura sterni Dy jin (19) Scolopax rusticola L. — (Helsinge — ppt. Fagerström 1861.) Längden af os humeri 24,0 m.m. ” » ulna . 60,0 ” ” » benen 1 carpus 2,2 »? ” » Mmetacarpus : 58,0 » ” » mellanfinorets 1:sta jä 13.00» » ” ” 2:dra » 12,5 >» Hela handens längd nahki 63,5 » Afständet frän 1:sta bröstkotan MT 08 coceygis Yö » Längden af clavicula 29,05 "u Minsta bredden af clavicula . 4,0. » Tjockleken ” ” : : 005 Vinkeln emellan bägarna af N an 1109?
Största afständet mellan bägarna af furcula . .
83
16,0 m.m.
84
Längden jaf sternum >. 21. 05 O E Ran Minsta'bredden af sternum =. .*. '. 15220505 Längden af :crista sternä 00-10. SNS Största höjden af erista sternid . . . . . . . . 25075 Höjden. af crista sterni framtill. . 2002 Längden 'af ancisura sterni =. 520151100 Största bredden af incisura stemi . . . . . . 3,5 »
72) Ascalopas (Gallinago) gallinula L. — (Germania — ppt. Hacklin.)
Längden af 08 humeri, Ke 010 Oa
” ETT JS AE TYS Cd HSITAA £ 00. ” » "benen1Carpus sea k 00 IA ” ” metacarpus ui hi 000. 10902 » » mellanfingrets l:sta led. . . . . . 7,2 ” » ” 2idra. 2.40. 10: E SN Hela Bapdens längd < s 1 MISS TN
Afständet frän l:sta bröstkotan till os coceygis 53,0 Längden af olavioda e 2 05 Oa Minsta bredden af elavieula a 10 EZ Tjockleken ” ” STT HE 17 K TT
Vinkeln emellan bägarna a uämeulta 00 0005 IE
Största afständet mellan bägarna af furcula (afbruten) ?
” n? ” ” ” ”
”
Läneden af sternum.. <<. < 190501040 65£ Olavia
Minstat bredden af 'sternumi. 0 lama vak Dängdemaf erista sterne Jo ve arkena Största; hojden. af erista sternevs. ue s < 11010 Höjden af crista sterni framtill:>. ves 1 088 Längden af incisura sterni eaterior . . . . . 6,0 Största bredden af incisura sterni exterior . . 3,0 Längden af incisura sterni interior . . . . . 2,6 Största bredden af incisura sterni interior . . 1,5
”»
”
”
S äi Jään e )
73) Phalaropus lobatus L. (fulicarius L.) — (New Foundland.)
Längdet af 08-humeri:. s) <<. 10... 09) 0
” D RUIan n L TOSIA A aa 1! ISSN ” n" Denen % varpusi 11 5 MIKKI! MET
» »?
Längden:af metacarpus . . . . . . . . >... 20,6 m.m.
” » mellanfingrets l:sta led. . . . =. =. 86 ” ” ” SAE 92 Pomes tan 20 Is Hela handens längd . . ... = IDL
Afständet frän l:sta bröstkotan till. 08 coceygis 55,0 PBangdatak elassonla = 00. D e1.0se 22 16,2 Nanstaredden af clavieula, s. sn. R 2,0 Tjockleken ” ” PSS 2. 83 Mane: 1,4
Vinkeln emellan bägarna af furcula . . . . . 659?
Största afständet mellan bägarna af furcula . . 8,4 m.m.
TURA KÄ VS TeTTUN |. - <. 10 ena 1. ele. 130,0 Nansta bredden af sternum . . < enn 00 13,0 R JOE TCTaSTa Sterni <. e 000001000 < 29,0 Siorstahojden af crista 8sterni ..--.. 2 0.0 11,4 Höjdemiat crista, sterni framtill =. . >... . 10,5 Längden af tncisura sterni eaterion . . . . . 65 Största bredden af incisura sterni exterior . . 4,0 Längden af incisura sterni interior . . . . . 3,0 Största bredden af incisura sterni interior . . 22
14) Otis tarda L. — (Germania — ppt. C. Trapp.)
muo nat ,08 humeri: vs. 00.00 00. 174,0). mim;
” 3 M BON TONI ONISSIaNNa 1.10 | 138 ” RETKI NAT PUS an EA X VL RS] Sn? ” » metacarpus . . . a MS 300 1:79 » » mellanfingrets 1:sta ve KEN 0 29 200 ha ” ” ” LTO SI 27) 29/080 58 Hela händens längd . . . .. PITT 149 099 Afständet frän l:sta bröstkotan til 08 coccygis 250,0 » Pam dnmamtolaviula < KIN J UNmTO" '» Kamnttarbreudem"af! clavicula 0210. 0. 85709 Tjockleken ” ” VAT Ma IITSDN 47 OY i 9 Vinkeln emellan bägarna af akti aa s. 099 Största afständet mellan bägarna af furcula . . 37,5 m.m. nE AEmKOikaternum < 28051 IMEN... 125,00" n Btstavbreddemaf. ster nume! im... < 600 »
86
Längden af crista stemi <... 000. P50mm. Största höjden af crista stemmi. . . . . . . . 44,0 Höjden af crista sterni framtill .. . . . . . 41,0 Längden af incisura sterni eaterion . . . . . 28,0 Största bredden af incisura sterni eaterior . . 115 Längden af incisura sterni interior. . . . . . 20,0 Största bredden af incisura sterni interior . . 14,0 75) Ortygometra crex L. — (Uskela — ppt. E. J. B.) Längden af 0s humeri 00 0. 0 0 46210:
8, Jav/ "3
” 17) E Pau it sus 1 0 ” n" benen i:carpus. 2 a. - 1101 ” » MLACaATPUs S 0 < < e 1 0 2! L IIIEN " » mellanfingrets 1:sta ra IN! 1 ” ” ” 2sdra 5 100000 108 Etelä haändens/längd = 200 % . 46,0 »
Afständet frän l:sta bröstkotan in os coceygis 94,0 » Längden af claviela +. «< e 0 Te vd KS SEN
Minsta 'bredden. af clavicula. . . 1002000005 Tjockleken ” ” BLINK MISKA JA n. 100 Vinkeln emellan bäzarna af none 570714 ISSUES Största afständet mellan bägarna af furcula . . 13,5 m.m. Eängden af sternumt, om a15. 45 0200 EEI Minsta. bredden af sternum. - va] 0 UAE Läangden af. erista; sternti s. => emateiät 16) 0 NEN Störstayhojden af crista -sterni <a 0 Höjden af crista sterni framtill.. . = 141 <..-2- 4400 Bängden af etsura. Stern. veto Leteuo ako 00 EPO Största bredden af incisura sterni . . . . . . 5,0 »
76) Fulica atra L. — (Alandia — d.d. Tapenius, ppt. Hacklin.) Längden af 08 humert eraan e 40. 112 JÄRN ANIN
” PNG 15 in täyte a Pipo [a ain So. 1. KaKa!
” » benen i Carpus a ca ae Aa Mei » metacarpus . . . varten siten» 121ufyaai » mellanfingrets l:sta Trda epa sa» ; JAD
” ” ” ZÄT A Petyskäkäät as! Jai Ea
Hels handens Iähgd <. 02 < < 1000. < < 0 NE
Afständet frän 1:sta bröstkotan till os coceygis = ?
Nd Eai af olavaoula. some e n ana! alli 33,5 m.m. Minsta bredden af clavieula . . n. 42 » Tjockleken ” TIME KES m TT) KAKUN E Vinkeln emellan bägarna af furcula . . ... 450? Största afständet mellan bägarna af furcula . . 20,0 m.m. UUDEN AE ISLeT NU... sie s poe kN N 5.8 02 Minsta bredden af sternum . . < k n. EKUN = KTAÄEIAE Crista stermi s... ss seke 54,5 » Största hoöjden af crista sternd . . « <... 165] 00E Elojdenvaf crista sterni framtill «<... s +... 10055 kuänoden af ncisura sterni . . . kse. 35,0 —» Största bredden af incisura sterni . . . . .. KD Lin 07) Larus fuscus L. — (D.d. V. Falck.)
Piähedem'at Os humeri . <. > e 0. 123,0 m.m.
” PULAU I ROE INE1oN aka K VAS AAN 14 äks MT 140,0»
” MVS A CAPPUS jees ITN 4,0»?
” DILLE OOT PUS! 11005 ES. 73,0»
” » Tnellanfingrets T:sta led'. < <... 33,4
” ” ” DIET PEVISA 32,0 ” Helatiandens längd *. s sen 138,4 —» Afständet frän l:sta bröstkotan till os coceygis 138,0 —» ams mat elaveeula K PKT. 50,0 —» Minsta" bredden' af elavieula « <a s. 4,5 » OTIS KOn At lavea" kN. 4,0 » Vinkeln emellan bägarna af furcula . . . .. 809? Största afständet mellan bägarna af furcula (af-
15 SE n Yh 4 A STEKINNIISTT 30,0 m.m.? PIT UOMIAE Stern < sok 01 0001 4a 12,0 » Mista bredden af sternum +. < s o se. 34,0 » modenat Crista" sternmi 0. < << sau . 73,0» Största höjden af orista sternä . . «n. 25,51. Eöjdensaf crista sternz framtill: . seas. 22,0 » Längden af .incisura stermi =. Ss 0. 10,0
Största bredden af incisura stemmi . . . . ... 7,0
88
78) Larus marinus L. — (7, Svecia — d. A. Malm, ppt. Helenius 1860.)
Längden af 08 humerd =. < < e. 1.62 09 äi ” » vaaka aa Va 1 ERV . < 48207 457 ” D: benen Ancanpus:- 42: yuspauta nt sät ME 5,0»? ” » Mmetacarpus . . . 0 19092 Na E » mellanfingrets 1:sta ea". TT AIVAN ” ” ” 2:dra' ni 190 MN HeläPhamdens längd KU. 00.0 J aN 176,0 » Afständet frän 1:sta bröstkotan till os coceygis 197,0 —» Pängden ak olavsemia 11 2k3 MIT N N 64,0 » Minsta'bredden af -claviula" i 00. 03 Tjockleken ” ” a TAAN: aon 2 60n Vinkeln emellan bägarna af amm PIN (rs dt
Största afständet mellan bägarna af furcula . . 46,0 m.m. Längden af sternum U ” Minsta bredden af :sternum < 0 0 470005 Längden.af crista.sterni < <a vapo e 8 8 5NN= Storsta höjden,af crista sternä. == 37 5100005 Höjden af crista sterni framtill . . . . . .. 24,0 » Längden af foramen sterni (eaterior) *). . . . 11,0 » Största bredden af foramen sterni (eaterior) . 6,0 » Längden af incisura sterni (interior) . . . . . 11,0 » Största bredden af incisura sterni (interior) . 11,0 »
79) Larus glaueus Bränn. — (Ppt. Renholm.) Längdenjaf 08 humeri 0 0000000. 01.0 1500 ” mnlna!. MT Vas 2007-17. 1 OON ” 2. benemä Carpuss sa 200000000 E ONS ” » Mmetacarpus. . . . .. 000 ” » mellanfingrets l:sta led . . . . . . 36,0 » ” ” ” 2:dra 90 12105 0 Hela hämdens längd' 22007. VARSIIN LA 15000
Afständet frän 1:sta bröstkotan in os coccygis 187,0 —»
*) Uppmätt pä högra sidan, hvilket här särskildt anmärkes, emedan detta häl icke är lika stort pä den venstra.
89
Längden af clavicula 61,0 m.m. Minsta bredden af clavicula . 5,215 Tjockleken ” ” M 45 » Vinkeln emellan bägarna af furcula 750? Största afständet mellan bägarna af furcula . 45,5 Längden af sternum 87,0 » Minsta bredden af sternum 42,5 » Längden af crista sterni 84,0» Största höjden af crista sterni . 31,0 —» Höjden af crista sterni frantill 23,0»? Längden af incisura sterni exterior *) 12:04 00 Största bredden af incisura sterni eaterior 3461» Längden af incisura sterni interior 11,4 » Största bredden af incisura sterni interior 116510: 80) Sterna hirundo Gmel. — (Uskela — ppt. E. J. B) Längden af os humeri . . ... 96,0 m.m ” » ulna 67,0 » ” » benen i carpus 24 =»? ” »” MEtacarpus $ e 34,5» » mellanfingrets 1:sta led . 1780805 ” ” ” 2:dra » 1908» Hela handens längd LK 11005005 Afständet frän 1:sta bröstkotan i 08 coceygis 154 »? Längden af clavicula 23,5 =» Minsta bredden af clavicula 24 » Tjockleken ” ” S 2,005 Vinkeln emellan bägarna af furcula 109? Största afständet mellan bägarna af furcula . . 11,0 m.m. Längden af sternum =... 57,0 » Minsta bredden af sternum 18.0 in Längden af crista sterni 39,0 n Största höjden af crista sterni. 14,0»
*) Alla dessa mättbestämningar beträffande utskärningarna af bröst-
benet äro angifna efter förhällandet pä den högra sidan. Pä den venstra
sidan äro dessa incisurer märkbart olika.
90
Höjden af crista sterni framtill
Längden af ineisura sterni eaterior . . . . . 4,6 Största bredden af incisura sterni exterior . . 3,0 Längden af incisura sterni imterior . . . . . 5,2 Största bredden af incisura sterni interior . . 3,0
81) Sterna hirundo Gmel. — (9, Helsingf. — m. Maji 1855.)
Längden af os humeri
”
”
”»
”
”
DÄR in A N RE LIIN
”
benen i 007008. mi love vetäs 1] NS AEK
» metacarpus 1. s 0112 » mellanfingrets l:sta led . . . . . . 1655
”
” Aidra "901 10000 PNI
Hela -handens längd tan Pa: KOSIN Afständet frän 1:sta bröstkotan till os coccygis 71,0 Eängden af olaviosta 0 Minstä bredden af clavieala s. <<! 000 Tjockleken Vinkeln emellan bägarna af furcula .. . . . 609?
Största afständet mellan bägarna at furcula .
” ” REIPAS JY PUTS ksieket. 2.
Liämgden lat sternum x (0103 Minsta bredden af sternum 0... 0. 000470 Bängden jaf orastasternä |.) JIS0 000 k SN Största höjden af crista sterni . . . . . . . . 14,0 Höjdemaf crista; sterni framtill:i: omaakin.) EO Längden at incisura sterni eaterion . . . . . 46 Största bredden af incisura sterni exterion . . 2,8
50,0 m.m.
”» » ?
11,0 m.m.
»?
Längden af incisura sterni interior . . . . . 3,0 Största bredden af incisura sterni interior . . ?
82) Lestris pomarina Temm. — (Helsing. — ppt. Hacklin.) Längden af os humeri o stsg . 109,0 m.m. ” PULMA ea, a 19 Jään Yskä KK NEN > % benen 1.carpus ia 5004 ääk A ” Dirametacarpus. 1.20. L U STA ” » mellanfingrets 1:sta wu 5 L IS ” ” ” DAF Daa deN Ve. + TS
Helä handens Fma: e 2 peonaje. USS
91
Afständet frän l:sta bröstkotan till os coceygis 125,0 m.m.
Miasden af claviculda. s sat J N 1 0 420507 Minsta bredden af clavicula . < < < n. 4,0 » Tjockleken » ” TK LANE VIIS 4,2 » Vinkeln emellan bägarna af sota TIES J (29? Största afständet mellan bägarna af furcula . . 29,0 m.m. VU UAP ET 0141 a sateessa jana Seen 76,0 » Mimstanbredden af sternum < ss 00 o n 32.0 jo MINEN UN SEL orista STEN inva. aN ea sln A 68,5 » Största höjden af crista sterni . . sn 22.5. > Höjden af crista sterni framtill i. . . .. No PAO ot Man EAMILat tncisur a sterna sv. ae 1000 00 19.6./ 29 Största bredden af incisura sterni . . . . .. 10,6 » 83) Diomedea exulans L. — (Ded. Sahlberg.) SU SSIAENOSKhumeri! <. ee ovnnsa . . 392,0 m.m. ” 0005 TE ES PTO TNNISN Doka 4 <I INY ” TIE SKSL 1. C0NDUS 0" jona 114 41062 UAV DIN ” PEILI CAT PUS NNN dasa saana PS 610: dä ” n mellanfingrets L:sta led,.' 01210 162,0..20 ” ” ” DATE vavan oootaypaasen vad OMON: aa Hela handens längd . . ... na PKETNGT40; 10 Afständet frän 1:sta bröstkotan a 08 coceygis . 326,0 » ao Aaa el aviaula. mese a) San Ne Jai 4 88,0» Nunstatbredden af clavicula x e kea 19,0 » Tjockleken ” miä Kary AA YS Ean 2 | 10h00 yin Vinkeln emellan bägarna af furcula . . . .. 1009? Största afständet mellan bägarna af furcula . . 94,0 m.m. VTS AL UpaEy BL er nm usa. 454 170le an And 4 2140 ALUS 00329 Niinstaseddemnvaf sternum 3.0. ( 2 048 1490;0 =: N ALA itent sia. sterniet ved. < s 0 0 1000 92,0 —»? Största höjden af crista sterniö . . . . . . . . 40,0 » Höjden'af crista sterni framtill =. s... .. 36,00 Länyden af incisura sterni exterior (pä högra PIN hitta han oo käy ey ase Tett ok e 14,0 »
*) Pä venstra sidan nästan helt och hället förbenad.
92
Största bredden af incisura sterni exterior . . 12,0 m.m. Längden af incisura sterni interior . . . . . 40 » Största bredden af incisura sterni interior . . 14,0 »
84) Procellaria glacialis L. — (Norvegia — ded. C. Sundevall.) Längden af 08 humeri =. +. 100 0 0012005
» Di aalnaa a AN 05 VN ” » benen' i carpus- . 11.10. MS ” » metacarpus . . . NINE Palms ” » mellanfinorets 1:sta yj E L OMNI ” ” ” 2:dra'' 91. s L ISINE Eelarkandens lane 5. K . 1155
” Afständet frän 1:sta bröstkotan till os coceygis 142,0 » PEängden ak olaviouta* n 0. a Minsta 'bredden af clavicula =" . < 1 a Tjockleken ” ” III ek. Vinkeln emellan bägarna af fureula . . . . . 5509? Största afständet mellan bägarna af furcula . . 30,5 m.m. Dängden af storms 0 la Minsta"bredden,af sternum 1280 Längden af crista sterni =. > +. < 110. SINN Största hojdem af orista sterni < > +. 1002500
Höjden af'crista sterni framtill >. .-0:.0055230808 Längden af incisura sterni exmterior . . . . . 3,0 » Största bredden af incisura sterni eaterion . . 5,0 » Längden af incisura sterni interior . . ... . 40 » Största bredden af incisura sterni interior . . 62 » 85) Pelecanus erispus Bruch. — (Aegyptus — d.d. Wallin.) Bängden af'os Kumera... < = =. J ON ” K» VR POPS Pas KN SS Sne sn <rs2sl o ” » benen i carpus s e < 0010. E EaN ” D, METCCATJUSI sn [ea an etana TEA SEL ” n mellanfingrets l:sta led. . = + 1-0 02,0 = ” ” ” DATA 20 SSN 55, 0 ” Hela handens längd . . . .. . 215,0. »
Afständet frän 1:sta bröstkotan til 08 coceygis 390,0 —»
Längden af clavicula
Minsta bredden af clavicula . 20,0. » Tjockleken ” ” Mauri L6,6*17 Vinkeln emellan bägarna af eaa 909? Största afständet mellan bägarna af furcula . . 99,5 m.m. JUHHS JEMVIT [SLC N UM 10. 00000 N + LH ls? Minsta bredden af sternum . . . . .. - 102.02 Längden af crista sterni . . . ... 9900 ja Storsta Ihöjden af crista,sterni .. . . 0... 52,5 » Höjden af crista sterni frantill 46,4 —»? Längden af incisura sterni 20,0 » Största bredden af incisura sterni 46,0 —» 86) Mergus merganser L. — (7) Längden af os humeri . 142,0 m.m. ” » ulma . + 198;0. 9 ” » benen i carpus 5,0 + .n? ” PLEL OON DILS o, Valaa S1,0 +300 ” » mellanfingrets 1:sta led . . 36,0 — » ” ” ” 2:dra » 57,0 ” Erkismatns längd *, + 0 A an. . 154,0» Afständet frän 1:sta bröstkotan till os coceygis 223,2 —» AP UEaT L elav00ula. v.t A. Vianta N nekdL NA 715 » Minsta bredden af clavicula . SOT. n Tjockleken ” ” kä 5,0» Vinkeln emellan bägarna af v mi 1092 Största afständet mellan bägarna af furcula . . 43,5 m.m PERIN a6dster num jo) <. a 107,0» Minsta bredden af sternum 48,5 » Längden af crista sterni 97,0 » Största höjden af crista sterni . . 21070» Höjden af crista sterni framntill ? Längden af incisura sterni 25,0 —'» Största bredden af incisura sterni 10,5 —» 87) Mergus serrator L. — TASTI Sä Am eri sta L M 1500 89,0 m.m ” s A kj + kA OSASI ko. 75,0 »
93
. . 141,0 m.m.
94
Längden af benen i carpus 0 aae n 4,0mim?
” » metacarpus . . . 1 1005
” » mellanfingrets 1:sta Jeg 00 PES
» » ” Zidra 1 1. NN *) »? Erola handenstlamoa Yr... 12: 00 e PS 100,0 »? Afständet frän l:sta bröstkotan till os coceygis 194,0 » Eiän HASHRTt- vL000010 MN. Pn NN OU Minsta 'bredden af clavieula . . LL. 6,0 » Tjockleken ” a A NA. S aa 44 » Vinkeln emellan bägarna af LY OLL a aN 709?
Största afständet mellan bägarna af furcula . . 32,0 m.m. Eängden af 'sterAumn 1.00) E EE
Minsta -bredden af sternum ' . 1 20a TIANKASR An Crosta sten a. assa Me 716,0 » Största hojden af &rista sterni <... 100. 16,0 » Höjden af, erista sterni Trarntilla.. 201.005) Längden 'af foramen sterni a < 00 0 21,0 m.m. Största bredden af foramen sterni . . . . .. 12:00»
88) Fuligula (Oedemia) fusea L. — (o, Helsinge — ppt. Fagerström 1861.)
Eängden af os humert se 00 <. UTAN
” KON KIKI Rye SS Jersey NTI yes = < Udin ” » 'benen 1 campus *. < 0 eo OI OMINESN ” n. MOLACAIDUS, aio 05 vk ks < ne EN ” » mellanfingrets 1:sta led . «+ si LINNA ” ” ” 2:dka 000 1 6l ue EEA " ” ” SaAJE 2 ai okei e S EN Hela handens längd . . .... + 118 Osa Afständet frän 1:sta bröstkotan till 08 coccygis 184,0 » Länedöansat elavieumavt a s a Gens Weiknat «ai VERS Minstafbredden af clavaoula s mat emä ta
Tjockleken ” 20 ken YOSSTSA A EAS ie JLY N
*) Denna fingerled är pätagligen afbruten. *) Spetsen af crista sterni skjuter längt framom bröstbenets framsida.
Vinkeln emellan bägarna af furcula . . . .. 1109? Största afständet mellan bägarna af furcula . . 34,0 m.m. IRO NEKIN R Larmu S) 03005. ahsen 2000 TT 97,0' 5 Minsta-bredden'af sternum" = sl s i. 00. 190 ME RRE APNITENemist a! stort s... M. 0. 92,0 —» Största; höjden af crista sternd . <. s... 28,0 » Höjden af crista sterni framtill « . . . . .. 28,0 » Längden af incisura sternä < L. 34,5 —» Största bredden af öncisura sternmi . . . . .. 18,0 »
89) Fuligula (Clangula) elangula L. —
m dEnNaE V05 Tumert . . < s. a muss 19,0 m.m. ” == 150 k SR PST OPSIN 105; . 2 ” SID EEG 1 CATDU8 2 00 00 sei ad et 2,9 11 b ” PIKHL LIK EDES NUTS ANI RSS 49,0 —» ” 2 mellantinprets 1:sta Jed... eli 18,6 » ” ” ” DeAFA Drop osho Atkinsin 15,4 » ” ” ” Sja: LEA vuan ui N 1 Dy08niin Iitmuene Längd s up Peleus + 88,0» Afständet frän 1:sta bröstkotan till os coceygis 146,5 —» ämKasaNatelauotla <) 0 KI NT. 55,0 >» Minsta bredden af clavieula . . 0. 5 Mk Tjockleken ” ” KIA At Pa kaan kr on Do Mis 4,2 ” Vinkeln emellan bägarna af fureula . . . .. 909? Största afständet mellan bägarna af furcula . . 29,5 m.m. k ETA TASAN TSOIN 84,0 —» Minsta bredden af sternum. . se eee 410 » NS ACMNIELLeT 0900 StePni | S. N Lene 0e 1 Siprsta äojaden af crista sterni 1. . « 100. 20,6 » Höojden"af orista" sterni framtill' =. . . s. a) Längden af foramen stermi . . L. 20,4 m.m. Största bredden af foramen sterni . . . . .. 12.0 005
*) Spetsen af crista sterni skjuter längt framom främre kanten af
sternum.
%
90) Fuligula (Somateria) spectabilis L. — (9, Sitka — d.d. Holmberg 1859.)
Länpasn, af 08 Rumert ls. <! + js a Kapek 103,5 m.m ” 29 LITA ON Ee Saas e 30. rohdmmlkskso VIII! N] ” n benemnta campus +. vj amivan Mau 3,6»? ” DMA CAT TOSI so 0 as Van jka OS kaen 65,0» ” » mellanfinerets 1:sta;led -svely-M-pystE 24,0» ” ” ” DATA, Pips Ne KNIN ka 21,0 » ” ” ” 3:dje RUTSIN HOME S TO 31 6,6 ” Hela handensylängd.: <. aate Ua Mae 116:;60 Afständet frän lista bröstkotan till os coceygis 200,0 » Längden af clavieula . . . .. so e LIT O NEIN Minstä;Dbredden af; clavicula . + + +! 20 7,0 Tjockleken ” D a A Yet Re NR NNN 5,5 ” Vinkeln emellan bägarna af fureula . . . .. 10509? Största afständet mellan bägarna af furcula . . 40,0 m.m Puäno dental sternum joa py 2 pit tn MaIRa 103,0 » Mängstat bredden af -stermummn vhs 0 aN 54.0.49 Länedemsaft crista? stemmi na = J MaKI EINE 95,0 —» Storsta hojden al jerasto stenni =o piaule 21,0: 147 Höjden jaf crösta sterni framtill. . st" 21,07 PLängden" af*incisura' sterni i si e SB 40,0 =» Största bredden af incisura sterm . . . . .. 12,0 » 91) Anas (Ouerguedula) creeea L. — (O, Uskela.) Längden af 08. lumme, 132011050 TAI EUT 56,0 m.m ” DHUNUA «0198 asa e KN La] TOST VÄSNON 49,5 » ” n benen A Carnes. N0INTY0: MAIN 2,4 »? ” 5 MAETGCOTISN <: 200 10 sl mean ako UpSD 34,5 —» ” n mellantnerets. K:sta ed 0.0. 13,0 » ” ” ” PARA D Lokomo TSI 12:20 ” ” ” 3:dje EÄNNSVKAVST N raaka) Hela; Rändens längd. =. 2.00774 ase). 62,2. » Afständet frän l:sta bröstkotan till os coceyges 111,0 » Biänodenraitelavieula! <a RR <. 33,0 » Minsta ;breddenvaf claviosla.. n Maa! =. 07 3,0»
IT
IE Mat Tdvvoanla E... IT PVT 25'umm. Vinkeln emellan bägarna af furcula . . . .. 750? Största afständet mellan bägarna af furcula . . 16,0 m.m.
äänedeut at sternuom * . . J. i K O ITTTOINS N TISKIT SMO EENaT "SterNum ||... 0. i... i 22.6 UE HITRUKETIST A" S6e7Ri 0. s 00 sl. A 56,0 » PUINEN JAlent Tai "Crista "sterni .. . 10. 15,0 » Höjden af crista sterni framtill AN X 19 AINE. SNT 4 KS.0:7V5T Längden af incisura sternd . . n esi TAA ei Största bredden af incisura sterni . . 6,4 »
92) Bernicla torguata Frisch. (Anser berniela L.) — (O junior — ppt. Hacklin.) PUS ASDNAEtos humeri 0. J. 2010 0 117,0" m:m.
” KKEIER En tae Su Tn Ta Teinin TUN a NSN VPS L 111,4 » ” E ISK OT DUS j +. 2 HS 15. SON ISA 0 5 ” VOR Ltaearpus" . .. . .... . nakersi mood 00 Nas 23 ” uolltntnerets" Lista: led”, .. + m 3 20,08 15 » ” ” TURA Damiel vsata va 4205 DMa ” ” ”» 5:dje ” a kilo 0 V.orji <ofäkto 9, 5 ” Hela handens längd . . ... va. E . 119,6 6.0. Afständet frän 1:sta bröstkotan till 08 coceygis 176,0 » KS NEIIKAT OL avaeula. 2! yysste Kaia Jo 391 DO dos Namstambredden af clavieula .". . . 1 1,0. Tjockleken ” ” OPET MA Aki 6,0 » Vinkeln emellan bägarna af N OUT maasta N 1009? Största afständet mellan bägarna af furcula . . 23,0 m.m. KULTTI ST LITLMIT j n a i Vea Feelin. 90/0 n? Pintstambrodden af sternum <. 0. 0. 0483) EaHE ASEMAT eT asta; sterna 11. 5 0:10 855. n? SEbrsta”kojden,af risto stermi. . . a 010: 129,5. KO demat crista sterno framtall .. . -..! se). 28,50 Längden af incisura sterni . . E 22,0088 Största bredden af incisura sterni . . . . . . 16,0 » 93) Anser segetum Gmel. — (Germania — ppt. J. Hellström.) Läneden ot oskuneri 1 VN. . . 163,0 m.m.
(F. W.M—n V.1867.) 7
98
Längden' af alaa. = 19.00.0000 SENN ” n» benen i campus > 11. 00 ” » metacarpus .. . 0 ” » mellanfingrets 1:sta K URIN ” ” ” 2:dra 22375 LUSIN ” ” ” 3idje SA NN 10,0 Hela handens lied 2 9 : 11359 Afständet frän 1:sta bröstkotan MT 08 coceygis 257,0 Jäängden af elavicula <a a Ra Minsta bredden af clavieula . . en. IIN Tjockleken ” ” Jeata SLA 100 83,0
m.m. »?
Il» Bh S
Vinkeln emellan bägarna af furcula. . . . . . 1209?
Största afständet mellan bägarna af furcula. . 38,0
? Bänesdenpat sternum i K s. eva e Yes 132,0 Minsta bredden af sternum . . . .. E SUS Pianeden'at cresta sterni te KSK 125,0
Största höjden af crista sterni . . ... . >... 380 Höjden af crista sterni framtill. .-. . "2 30300 Länden af incisura sterni . . . .. -. 1825 TAE Största bredden af incisura sterni . . . . . . 19,0
94) Cygnus musieus Bechst. (Anas eygnus Gmel.) — (Helsinge — d.d. Appelgren.)
EBaneden vak 08 Tumerta ss. res Iä 2 a1018) Pia ” JULI LL Tmin nia JAT Loota sat s 2 0LI ” » benen 1 carmnus s eame e KEEEN ” 23. YVCLOOTTDUSS TSS PAN! kA + . . 1440 ” » mellanfingrets 1:sta led . . . . . . 58,0 » ” ” Zadra matsin 18 (100 ” ” ” S:dje 2052. 010 KN Helääkandens: längd =. 2001 JU M 4 «26 00 Afständet frän 1:sta bröstkotan till os coceygis 450,0 Längden af clavicula . . ... KYNÄ 4050 salaa KU Minsta bredden af clavicula . . . . ... 13,5 Tjockleken » » 4-1 SPENT MIIANNELta: 22N
Vinkeln emellan bägarna af furcula . . ... ?
Största afständet mellan bägarna af furcula . . 59,0 m.m.
Päneden af sternum . . D - i 284 008 121008020, 0 NIIST Breddem ab sternumi vei s. + essee 79,0 SAE DES ENETESTON SLernin...s 1.10 010 145,0 Största höjden af crista sterni . . < 0... 63,0 Elojdenjamterista sten? framtill' >... =. +... 56,0 ERE meisura sterni. J. s s eee 39,0 Största bredden af incisura stermi . . . . .. 16,0 95) Cygnus olor Gmel. — (Ppt. Fagerström.) M IAEA OSI Ntmeri 0. e) sos a [ees 276,0 ” 2 VT Io OONAN 257,0 ” SAI SISIN COTDU8 s one 06 e au ee 2,0 ” PIKA SEEOITIIDIS o 2 o] las Jay ien Lakko 129,0 ” nunellantingrets l:sta led vise. vsk 53,0 ” ” ” alan o paltssta koon jokke Rin 40,0 ” ” ” 251010 VAN 9 JOT 10,0 EaNRamiaens läned,, 23; =YVväl sä mv 252,0 Afständet frän l1:sta bröstkotan till os coccygis 430,0 MIISA EV eta va eula ,. . eat miuva teen e Ijs 0a0a 93,5 Minsta bredden af clavieula . 0. 13,5 Tjockleken ” N, VOITTI AINI S SAL A 10,5 Vinkeln emellan bägarna af furcula (afbruten) ? Största afständet mellan bägarna af furcula. . 71,0 SS IKE EST OT 100 josta 5 a osaa 10 ala e 185,0 Nimastakbredden. af sternum. s... < s. 84,0 JOIS ETISE TEPIstu. sterni =. ale m. sa » 166,0 Största höjden af crista stermö .. . n. 47,0 Höjden af crista sterni framtill . . . . . .. 47,0 Eänoden"at inosura sterni s < s 0 0. 46,0 Största bredden af incisura sterni . . . . .. 21,0 96) Mormon glacialis Leach. — (Mus. Etholen.) Länsdemmiioskumeri'. <. 0 Mo. 66,5 ” KLT TNL na sea VÄ aklo 1a RISE..(1ioe 57,0
” D DE nE ean ua. KYY. 0. 130). 0071708240
100
Längden' af metacarpus < 10 N S Ema
" » mellanfingrets 1:sta yi + IN
” ” ” 2:dra » . . . . . . 19,0 Efela Kandens'lämed estot... Yhtä : 73,4 Afständet frän 1:sta bröstkotan til os coceygis 122,0 Längden af clavicula? < s. < 2. KISIN
Minsta Dredden af elavicula s... 1 SENNA Tjockleken ” ” Pa IEN
Vinkeln emellan bägarna af fur vita A PSS Största afständet mellan bägarna af furcula . . 31,5 m.m.
Läneden af sternum 0... < +022... ESS Minsta'bredden -af:'sternum.' 0. NN 20 Längden? af. erista sterni <.) vaa Storsta/hojden af; erista! sterni '.* 1-1 1.0
EHojden Sat iernista 'sterne Tnamtilli "51 150 Pao 2) Längden af incisura sterni (exterior) . . . . 17,0 m.m.
Största bredden af incisura sterni (exterior) . 2,5
”
”
S I VY
”e
Längden af foramen sterni (interior) . . . . . 7,6),
Största bredden af incisura sterni (interior) . 3,0 97) Alca torda L. — (Helsinge.) Längden "af 08 kumeri N 9 ” I LT SMES LIHA loman N Husa 1 50 ” n» benen'1'carpus:. <<. 0 0 NINE ” » Metacarpus . . . . NIKEN INnaahtoe- <=! ” » mellanfingrets 1:sta 1eaF RUSS h Pn m; < ” ” ” 22dTa: m I0E LA NEE JA Jea handens lämed' 1119 v. = . 84,4
Afständet frän 1:sta bröstkotan till. 08 coceygis 152,0 Eängden af clavieula" =! 12 javali Lem Nänsta) bredden 'af clavicula 0.0 000000 Tjockleken ” ” UPI a Skans 3 ask
Vinkeln emellan bägarna af ”Portyla AN vh ain VAALIIN
*) Spetsen af crista sterni skjuter längt framom främre kanten af sternum.
**) Pä venstra sidan märkbart mindre.
9”
”
?
?
”.
”
TTA
%
Största afständet mellan bägarna af furcula . . 28,5 m.m Längden af sternum 103,0» Minsta bredden af sternum 29.6. . » Längden af crista sterni 89,0 » Största höjden af crista sterni . 21 0M Ei» Höjden af crista sterni framtill 2) Längden af incisura sterni 16,0 m.m Största bredden af incisura sterni 4,0 » 98) Uria grylle L. -— (Helsinge.) Längden af os humeri 63,0 m.m ” » ulna 94,6» ” » benen i carpus 3,6»? ” » Metacarpus ; 35,4 » ” » mellanfingrets 1:sta led 15,0 » ” ” ” 2:dra » 15:89 Gin Hela handens längd 4) % 66,2 » Afständet frän 1:sta bröstkotan till 08 coceygis ? Längden af clavicula . 32,0 —» Minsta bredden af clavicula 3,6» Tjockleken ” ” E 2,9 ” Vinkeln emellan bägarna af ahnt 1209? Största afständet mellan bägarna af furcula . 26,0 m.m. Längden af sternum 94,0; » Minsta bredden af sternum POD Vn Längden af crista sterni 75,0 » SmaTIkLOjAen. af crista sterni . . [ev sst «+ 21,05 79 Höjden af crista sterni framtill 85). Längden af incisura sterni 15,0 m.m. Största bredden af incisura sterni . 6,0 » 99) Colymbus glacialis L. — (Norvegia — ppt. Pippingsköld.) Längden af os humeri . 192,0 m.m.
*) Spetsen skjuter framom sternum.
**) Spetsen af crista sterni skjuter mycket framom främre kanten af
bröstbenet.
102
Eangden' af ulna < 150. 210010080 NE 155,0 m.m. ” n- benen i campus. = <... =. D, P ” n" MCLOCANTUET 40 05 Naa 1100. ok E POLO.» ” » mellanfingrets 1:sta led . . . . .. 29,0 » ” ” ” Ya 102 MA PAINE ST i 21,05. » ” ” ” 3:dje 2. J. L Naa 11,4. » Helaakiandens Jängdisysf sn e 16 su 132 19mMäENUN 168,4 » Afständet frän 1:sta bröstkotan till os coceygis 296,0 — » Kane den af olavi euka ay. 4i S Ee msn ENNE 74,0 Minsta'bredden. af: clavieula. s <. 000 H 99105 Tjockleken ” J TASE. 8,4 » Vinkeln emellan bägarna af furcula . . ... 509? Största afständet mellan bägarna af furcula . . 36,0m.m.? Vuänodent at sternumi1ia tei asiat Vn 1720415? Nlinstarbredden, af :sterntmpmysäa 5 e 000. 20 69,0» Löngden af crista sternä 0. 143,0 » Största höjden af crista.sterni +, .. = < !1- sel] 34,5 —» Höjden af crista sterni framtill . . < - 34,5 » Längden af neisura sternä 1.0 a "Sa 38,0 —» Största bredden af incisura stermi . . . . ... 20,0 »
100) Podiceps suberistatus Gmel. (rubrieollis Gmel., Lath.) — (Helsingf. — ppt. Hacklin.)
Längden af os humeri . . tuespaai? 95.0 memp ” n Mkna 3 a ii 4 40. -0 -L OIS ” D benen;i :carpass 0 -Neaivk SAN 4,0»? ” DMA CAT UE + [S AISA SANS SSN 45,0 —» ” n» mellanfingrets l:sta led . . . . - 18,55 5 ” ” ” 2:dra (Pa TYKNSAN S.2540 ” ” ” TAJ I Lann paa 2:00 Ekeläkliandens. länedi muk. do sänky a 0349317 Afständet frän 1:sta bröstkotan till os coceygis 160,0 —»? Eänsäensat. elavieula s... us. oe 2 AISA 42,0» Minsta bredden af clavicula . . n. 4,5 » W ockleken ” PAIN 18 53. =0 15) ESKO 3,6 ”
Vinkeln emellan bägarna af fureula . . . . 809?
103
Största afständet mellan bägarna af furcula . 30,0 m.m.*) MUI O HIT SE | S6e7000. essa LL 08530» Minsta bredden af sternum . . . . . . : . 39,0 » än sdlentatfserista. sterni 00. 0.1... 564 SiarstaWhojdengaf orista sterm . . . .T. . 21,50 LElOjAen at erista "sterni, framtill >... en <. 22,00? PE UEIIAE neisura sterni". .!.. . - vrea 23,0: 7 Största bredden af incisura sterni . . . . . 14,0 » 101) Spheniseus demersus L. — (Africa mer.? — ppt. Fagerström 1861.) PI MVA 03 Jumeri ! n 0 4100 in 10172,0 mm?
” ERE DS snk dä n Kita AK PMI 5050795 ” LUEN EINI Campus 0 E, Järä TSkatthjne ” aa ana] SA SO aa ” 2meikamnnete ts" I:stä? led” 2000 n ” ” ” LATAAN 188 10 ND 22,0 ” Hela handens längd . ... EE Ko OIK MN 2 Afständet frän I1:sta brostkotan PT 08 coceygis 280,0 —» Aate tama outa V.T [L K TT 6,055 Mimuswbredden” af. clavicula. =; J. 11 11. 12,01" 3? Tjockleken ” ” s 2310. AJAN [ASS OPA Vinkeln emellan bägarna af in EHTA 14 KL 40 830 Yo Största afständet mellan bägarna af furcula . . 52,0 m.m. MEET DKAE ITA TS SE OLIILIT | 141 10iet lo! 000 ITA VA VÄIT5,07 n Nine taupredden af; jsternum. 02 0.0 109520» I SN KA CTASta 1sterni, 310 0 6 yi 110 T13.0 21» Storsta hojden af Crista sterni..-... <... 0 81,09 EN SmNaPerista sterni framtill 3:10:02 THEden a6.meisura sterni 1 = 04:30... 950 m:m. Största bredden af incisura sterni . . . ... . 12,0 » 102) Struthio camelus L. — (FExemplaret i z00l. museum.) Bänoden af 08, humeri. 3. = 001. 001 350,0 1.1. ” EPO N PÄ KN TÄN PSE SIEIIIST A X o 6 .. 122,0 ”
*) Hos denna art sträcka sig grenarna af furcula t. o. m. längt bak- om processus coracoideus scapulae: ligamentum inter-claviculare mäste der- före här hafva en ännu större utsträckning än hos de flesta andra foglar.
104
Längden afibenen i-carpus ve 10 105; Oton ” D MEEACATDUS a 1 sien eikai S N - » mellanfingrets 1:sta led MTMIIy s 1 MT ” ” ” DATA 5295 kaedaa 4: JESEN 24,0 ”
Hela handens läned? <. 1: E 14204. SN 0 Afständet frän 1:sta NT Can MTN 08 coceygis 1070,0 —» Längden af elavioula <. <... 000 10.00.1010 980058 Minsta bredden af clavicula : = 100200 90
Tjockleken min a ALSO Vinkeln emellan bägarna af fureula . . . . . == 659? Största afständet mellan bägarna af furcula . 117,0 m.m. Längden' af sternum, <. = 01.50 10000 52400005 Minsta bredden af sternumi. <. 0 0 a 0. Längden af. crista sterni 11.1.0002. 10 1040-00 ETEN Största höjden af crista sterni v... 000 1050105 Höjden af -eristo Stern framtill=.! 0000 0,0» Längden, af incisura sterni s 1.00 110 58005
Största bredden af incisura sterni . . . . . . 29,0 »
Bland alla här anförda mättsbestämningar öfver di- mensionerna af de ben, af hvilka en mer eller mindre ut- bildad flyogförmäga hufvudsakligen mäste vara beroende, böra onekligen de som beträffa vingbenen och hela truncus anses som de väsendtligaste, emedan de förra af dem an- ge sjelfva flygorganets proportionella byggnad och med ledning af de sednare utbildningen af detta organ i för- hällande till kroppens storlek kan bestämmas. Vi hafva ofvanföre pä grund af anställd jemförelse emellan flygför- mägan hos skilda species anfört, att fogelarter, som ut- märka sig genom en snabb eller skarp flygt, hafva Ofver- armbenen proportionsvis korta i förhällande till de öfriga vingbenens sammanlagda längd, samt äfven försökt att
*) Det är nästan omöjligt att med nägon säkerhet uppmäta nyckel- benens längd, emedan dessa ben äro helt och hället hopvuxna med skul- derbladet och gaffelbenet.
**) Afsmalnar smäningom bakat.
105
ädagalägga den naturliga grunden för detta förhällande. Sid. 31 hafva vi jemväl yttrat att det synes antagligt, det förmägan af en mer eller mindre skarp flygt, sävidt den beror af vingbenens proportioner, kan uttryckas genom det tal, som man erhäller genom att dividera öfverarmbenets längd i den öfriga vingens. Säsom vi i det föregäende genom nägra särskildt framhällna exempel visat, är likväl en lätt och sväfvande flygt mindre beroende af kraftiga vingslag, som i väsendtlig män ästadkommas genom pro- portionsvis kortare öfverarmben, än af vingarnas hela längd i proportion till kroppens dimensioner. Pä grund häraf är det väl nödvändigt att vid uppskattandet af enskilda arters flyoförmäga i förhällande till andras begge dessa här anförda omständigheter tillika tagas i beräkning, helst ganska mänga fogelarter utmärka sig pä engäng genom en snabb samt genom en lätt och uthällande flygt. För att bestämma vingarnas längd i förhällande till kroppens di- mensioner, torde det vara lämplisast att dividera längden af truncus i det tal, som man erhäller genom en summe- ring af samtliga vingbenens längd, emedan den erhällna gvoten genom detta förfarande blifver större för alla de arter, som utmärka sig genom en lättare och mera uthäl- lande flygt. Dä nu säledes, säsom vi nyss nämnde, begge dessa omständigheter, nemligen bäde öfverarmbenets längd i förhällande till de öfriga vingbenens samt hela vingens längd i förhällande till dimensionerna af truncus hvar för sig 1 väsendtligare män bidraga till en utmärktare flygför- mäga hos foglarna i allmänhet, bör man genom multipli- cering af de begge omnämnda gvoterna erhälla relativa vär- den pä de uppmätta exemplarens flyoförmäga, sävidt den- samma är beroende af vingarnas proportionella byggnad och deras längd i förhällande till kroppens storlek. Om man betecknar flygförmägan eller kanske rättare anlaget för en mer eller mindre utmärkt flygt med bokstafven v, öfverarmbenets längd med %, alla vingbenens samman- lagda längd med a samt längden af truncus med t, inne-
106
fattas den af oss föreslagna beräkningen af skilda arters flygförmäga 1 formeln
a—h
h
Efter denna formel hafva vi beräknat värdet af gvan-
titeten v, som vi för korthetens skull benämna flygttalet,
för hvart och ett af de 102 exemplar, hvilka vi uppmätt,
och meddela här de tal, vi genom denna beräkning erhäl-
lit. För att tillika lemna en öfversigt af vingarnas utbild-
* ning hos de skilda arterna antingen för en snabb eller för
v
a (a
en lätt och uthällande iflygt, anföres i den första kolum- nen det tal, som man erhäller genom att dividera öfver- armbenets längd i de öfriga vingbenens, i den andra der- emot det tal, som erhälles genom att dividera längden af truncus i hela vingens längd, samt i den tredje kolum- nen flyottalet v eller produkten af dessa begge faktorer. Vi hafva ansett det lämpligt att genast uppställa de skilda arterna inom hvarje ordning, grupp och slägte efter flyg- organets beräknade utbildning, hvarigenom den praktiska tillämpningen af dessa siffertal tillika antydes.
Passeres. o) Hirundiniformes. LAT rundo Tustioa IL. 00.00 0015 9.88 150 170 2)-Chelidon urbdica. L... +120 15,15 < 1.02:=352
£) Corviformes.
3) Monedula turrium Brehm. . . . 2,65 X 2,02 — 5,55. AY Corvus, 007. aa. Dan. e) 2 LAI IK PAASI
Ia, =. C0ra Das a <) nn 2 XX 2.05 6),Päca *) caudata Li. =. iina = 2,91 < 192
1) Garrulus glandarius L. . . . . 2,22 X 1,69 = 35,70.
*) Detta slägte torde i sjelfva verket sakna en anvandbar generisk benämning, ty namnet Pica är endast femininum af Picus, under hvilken benämning LissE, säsom bekant, beskrifvit ett helt annat slägte. Nam- net Cleptes Gambel deremot, som är accepteradt af CApasts i Museum
7) Turdiformes. 8) Turdus pilaris L. 9) Ampelis garrulus L.
2.4 CI UE TKK
Öö) Fringilliformes. 10) Pinicola enucleator L.
Lygodaectyli. 11) Cuculus canorus L. . . . . .. 12) Dryocopus martius L. . . . .. 13) Gecinus canus Gmel. 14) ” viridis L. 15) Picus medius L. 16) » = leuconotus Bechst. ER 9 15): vimanor L. 19) Apternus tridactylus L. . . ..
Va PT LE N R PUISTA
Strisores. 20) Cypselus, apus L. <. sn 21) ” ” 22) Hypermetra gigas Vieill. 25) Caprimulgus europaeus L. . . .
Accipitres.
o) Faleonidae. 24) Pandion haliaötus L. . ...0. . 25) Mtilvus regalis Briss. . . . .. 26) Aguila chrysaötus L. J? ... 24) KIP ” S En A 1
254 X 1,74 — 4,42. 2,61 X 1,47 — 3,84.
2,34 X 1,53 — 3,58.
215 X 1,93 — 4,15. 2,33 X 1,65 — 3,84.
2,25 X 1,56 — 3,51. 222X ? — 2? 218 X 1,59 — 3,47.
2,19 X 1,57 — 3,44. 2,21 X 1,55? — 3,43? 2,21 X 1,55 — 3,43. 212 X 1,53 — 3,24.
5,76 X 1,62 = 9,33. 5,51 X 1,59 — 8,76. 4,90 X 1,84 — 9,02. 259 X 2,67 — 6,92.
242 X 3,42 — 8,28. 221 X 2,81 — 6,21. 2,01 X 2,88 — 5,79. 2,08 X 2,64 — 5,49.
ornith. Heineanum och torde räkna sina vetenskapliga anor frän 1847,
kan ingalunda godkännas, emedan denna benämning är använd af La-
TREILLE för ett hymonopter-slägte redan 1804.
Föröfrigt bör skatan bära
benämningen pica som artnamn, emedan LinnE endast under namnet Cor-
vus pica beskrifvit ifragavarande species och aldrig under namnet Pica
caudata. stes pica.
För vär del skulle vi för denna art föreslä benämningen Gela-
108
28) Haliaötus albicilla L. . . ... 2,04 X.2,631—5,37. 29) Hypotriorchis subbuteo L. . . . 2,43 X 2,33 — 5,66. 30) Falco peregrinus? Lath. . . . . 2,32 X 2,16 = 5,01. S Laden masus a 0.0 0. IE 2,28 X 2,19. = 3299. 52) » — palumbarims L. . . ... . 2,07 x 2,1829— 4,51? 85) Archibuteo lagopus Bränn.. . . 2,10 X 2,63 — 5,52. 54) Buteo vulgaris Bechst. . . . . 2,20 X 2,57 =521. 55) Pernis apivorus In n. 2... 2,09 x 2,36 = 4,932 6) CIPcus yanes ET A 2,23 X 2.95% DS
2) Vulturidae. 87) Sarcoramphus *) gryphus L. . . 2,14 X 2,92 — 6,25.
58) Vultur fulvus Gmel. . . . .. 2,15 x 2,92:=6,28. 7) Strigidae.
89) Nyctea nivea Thunb. . . ... 2,09 X 3000 = 652
40) » DNI Ed) 2,08 X 212159506"
41) Bubo maximus Ranz. . . . .. 2,06 "XK 2163151038
42) » 2 TINAN IAHTN 2,05 X 2110191508
43) Athene passerina L. . . ... 2,18 X 1,89.:==4,14
44) Syrnium uralense Pall. . . . . 1,90 X 2,36 — 4,48.
Columbae s. Pullastrae. 45) Columba livia Briss. var. domestica 2,77 X 1,86 — 5,15.
46) ” 120610. Pa JANKA Pe Pi 2:11 X 1.85 Gallinae. o) Phasianidae. EINI ADO (Cr astatup kun s IN! 101 aT 1. 1,84 x 1,892 — 3,48? 48) Numida meleagris L. . . ... 1,84 X 1,34 — 2,47.
49) Gallus domesticus Briss. . . . . 167 X 1,39 —2,32. 50) Gennaeus nycthemerus L. . . . 1,83 X 1,16?—2,12?
*) Namnet Sarcoramphus Dumer. (Zool. anal. 1806) är bildadt af GapE och Oaupoc > Och borde väl derföre skrifvas Sarcorhamphus, eller
annu hellre enligt lagen för grekiska ords sammansättning, Sarcorrhamphus.
2) Tetraonidae. 51) Tetrao urogallus L. +) 53) ” tetria L. 54) Bonasa bonasia L.
55) Lagopus alba Gmel, . . . . ..
e) Herodiae.
ua Kueeanemerea L... . . . . ... SUL teonta jalba Briss. . <. =. -epe0
58) Grus cinerea Bechst.
P) Charadriaceae s. Charadriadae. 59) Vanellus cristatus Mey. et W. .
60) Strepsilas interpres L. 61) Eudromias morinellus L.
62) Haematopus ostralegus L. . . .
7) Tringariae s. Scolopacidae. 63) Limosa lapponica L.
65) Pelidna alpina L. 66) Tringa canutus L. 67) Numenius phaeopus L. 68) ” 69) Totanus glottis L. 70) Actitis hypoleucus L.
11). Scolopax rusticola L: . . ....
12) Ascalopax gallinula L. 13) Phalaropus lobatus L.
0) Alectorides. 14) Otis tarda L.
e) Rallinae s. Rallidae. 15) Ortygometra crex L.
E VIET Ks 25 JA PIP Samoa
hybridus L. . . .. vä.
EH Ko UR ei Mat (Mo
GI Machkeies pugnaa De... . - .
sit ko aka ol [Celta v 000
109
1,97 X 1,59 — 3,13. 1,96 X 1,59 — 3,12. 1,95 X 1,53 — 2,98. 1,92 X 1,39 — 2,67. 1,96 X 1,50 — 2,94.
2,09 X 2,70 — 5,64. 2,11 X 2,65? — 5,59? 2,05 X 2,28 — 4,67.
2,27 X 2,43 — 5,52. 2,29 X 1,92 — 4,40. 2,25 X 1,91 — 4,30. 213 X 1,97 — 4,20.
2,32 X 2,097 — 4,85? 2,34 X 2,06 — 4,82. 2,31 X 2,01 — 4,64. 2,32 X 1,93 — 4,48. 216 X 2,10 — 4,54. 219 X 2,05 — 4,49. 2,31 X 1,91 — 4.41. 2,33 X 1,64 — 3,82. 233 X 1,89 — 4,40. 2,28 X 1,92 — 4,38. 2,23 X 1,94 — 4,33.
1,99 X 2,04 — 4,06.
1,96 X 1,44 — 2,82. 1890 KIIN == 8
110
Natatores. c) Longipennes. 17) Larus fuscus L 78) ” 19) » = glaueus Briinn. 80) Sterna hirundo Gmel. SLS ”
82) Lestris pomarina Temm. . . .
8) Tubinares.
83) Diomedea exulans L. . . . ..
84) Procellaria glacialis L.
7) Steganopodes s. Totipalmes.
85) Pelecanus crispus Bruch. . . .
0) Anatinae s. Lamellirostres. 86) Mergus merganser L. ST):Kjo? serrator L. 88) Fuligula fusca L. 39) ” 90) ” 91) Anas crecca L.
92) Bernticla torguata Frisch.. . . 93) Anser segetum Gmel. . . ..
94) Cygnus musicus Bechst. YI VIVA
=) Pygopodes.
96) Mormon glacialis Leach. . . . SRAL at orda JK E Na
98) Uria grylle L. 99) Colymbus glacialis L.
MAPIN EG LY yo 10
elangulasdi. ie sa n speetaDls n.s
Ong! "of 'WlTIKS 1 Bok ON "vo
00 Gm eli mis aa N
2,30 X 2,93 — 6,74. 2,26 X 2,66 — 6,01. 2,14 X 2,51 — 5,37.
2. 2,51 X 2,607— 6,53?
2,58 X 2,52 — 6,50. 213 X 2,73 = 5,81.
1,72 X 3,27 — 5,62. 193 X 2,47 — 4,77.
1,99 X 2,56 — 5,09.
2,23 X 2,05 — 4,59. 2,01? X 1,38? — 2,77? 2,09 X 1,78 — 3,62. 2,04 X 1,64 — 3,35. 2,07 X 1,59 = 3,29. 2,04 X 1,53 = 3,12. 2,01 X 2,00 — 4,02. 2,05 X 1,90 = 3,89. 1,92 X 1,89 — 3,63. 1,79 x 1,79 = 3,20.
1,99 X 1,63 — 3,24. 1,92 X 1,52 — 2,92. 174 X ? =>?
1,71 X 1,76 — 3,01.
100) Podiceps subcristatus Gmel.. . 101) Spheniscus demersus L.
1,71 X 1,67? — 2,86? 1,97? X 0,76? — 1,50?
Proceres v. Cursores. 102) Struthio camelus L. 0,79 X 0,58 —= 0,46.
111
Vi anse oss uttryckeligen böra erinra derom, att dessa för hvarje art beräknade siffertal icke kunna betrak- tas säsom nägot absolut mätt pä flyghastigheten, utan en- dast säsom värden, motsvarande flygorganets mer eller mindre ändamälsenliga byggnad för en utmärkt flygt, d. v. s. för en flygt, som är pä engäng snabb och lätt samt ut- hällande, och det är väl äfven sjelfva flygorganets högre eller lägre grad af utbildning, som vid dylika beräkningar hufvudsakligast bör tagas i betraktande. Flyghastigheten kan deremot vara beroende af flere andra omständigheter, säsom t. ex. af fogelns storlek äfvensom af den muskel- styrka, hvarmed vingslagen utföras. Sjelfva flyghastigheten hos foglarna kunde möjligen utrönas genom direkta iakttagel- ser, men ehuru kännedomen af densamma i och för sig skulle äga ett ganska stort intresse, kunde väl föga nägot för den systematiska uppställningen användbart resultat deraf vinnas. Hvad särskildt den vid flyoten använda muskelstyrkan beträffar, hafva vi förut (sid. 35) uttalat den förmodan, att densamma stär i förhällande till nyckel- benens mer eller mindre starka byggnad samt att man sä- sedes genom beräknande af den relativa styrkan af dessa ben hos skilda fogelarter bör erhälla värden, som motsva- ra den kraft, med hvilken vingslagen utföras. Nyckelbe- nen hos foglarna hafva icke nägon regelbunden matematisk form, och det vore väl derföre ytterst svärt att hos hvarje särskild art med större noggranhet beräkna deras styrka, isynnerhet som musculus pectoralis major icke synes trycka emot dessa ben alldeles i samma riktning hos alla species. De närma sig till sin skapnad högst sällan ihäliga cylind- rar men hafva vid en genomskärning i midten oftare en form, som närmar sig den af en triangel. Huru härmed än förhäller sig, tro vi att man kommer sanningen till- räckligt nära, om man antager, att nyckelbenens styrka stär 1 direkt förhällande till genomskärningens yta och i omvändt förhällande till deras längd, eller ännu enklare; * om man vid beräknandet af deras styrka multiplicerar den
N
112
minsta bredden med tjockleken pä samma ställe samt di- viderar den erhällna produkten med benets största längd. Efter denna beräkning erhäller man säsom uttryck för den vid flygten använda muskelstyrkan t. ex. för Aguila chry- saötus (9? N:o 27) talet 1,96, — för det andra exemplaret af samma fogel (0? N:o 26) 1,66, — för Haliaötus albi- cilla 1,70, — för Sarcoramphus gryphus 1,84, — för Vultur
fulvus 1,21, — för Pandion haliaötus 0,75, — för Astur palumbarius 8,59, — för Astur nisus 0,2, — för Bubo maximus (N:o 42) 1,00, — för det andra (mindre) exem-
plaret af samma art (N:o 41) 0,79, — för Nyctea nivea (N:o 39) 0,94, — för det andra exemplaret af samma spe- cies (9, N:o 40) 0,83, — för Athene passerina 0,15, — för
Corvus corax 0,58, — för C. cornixz 0,29, — för Monedula turrium 0,19, — för Columba oenas äfvensom för C. livia v. domestica 0,31, — för Turdus pilaris 0,16, — för Hi- rundo rustica 0,110, — för Chelidon urbica 0,09, — för Larus marinus 0,59, — för L. fuscus 0,36 .och för Sterna
hirundo (N:o 81) talet 0,21. — Jemför man dessa siffertal med hvarandra, kan man genast finna, att den beräknade muskelstyrkan stär 1 en viss proportion till fogelns stor- lek, hvilket i sjelfva verket äfven mäste vara förhällandet; ty det är väl naturligt, att den relativa muskelstyrkan hos djuren i allmänhet mäste tilltaga med kroppens storlek. För att uttrycka den vid utförandet af vingslagen använda muskelstyrkan hos hvarje särskild art med ett tal, som är oberoende af kroppens dimensioner, torde det äfven 1 det- ta fall vara lämpligast att dividera den pä ofvan uppgifvet sätt beräknade muskelstyrkan med längden af truncus. Genom denna beräkuing erhäller man för den vid flygten användbara muskelkraften absoluta värden, hvilka tydligen variera frän den ena arten till den andra, utan att derföre stä i nägon proportion till kroppens storlek. Vi skola en- dast som exempel anföra att man sälunda erhäller bäde för Larus fuscus och Hirundo rustica talet 0,0026, för Larus marinus endast 0,0020, för Lestris pomarina deremot 0,0032.
113
Säsom vi redan förut anmärkt, torde det blifva svärt att beräkna, till hvilken grad muskelstyrkan hos hvarje art kan bidraga till flyghastigheten, men om man förutsätter, att densamma hos närbeslägtade former, som till sin orga- niska byggnad mera öfverensstämma med hvarandra, be- fordrar en snabb flygt ungefär i samma proportion och man i öfverensstämmelse med detta antagande helt enkelt multi- plicerar det funna värdet för muskelstyrkan med det be- räknade flygttalet, erhäller man för Lestris pomarina och för Sterna herundo (N:o 81) talet 0,019, för Larus fuscus 0,018 och för L. marinus talet 0,012. Detta här vunna resultat synes vara af viot för att rätt kunna förklara en känd egenhet i lefnadssättet hos arterna af slägtet Lestris. Nilsson säger om dessa fogelarter*): ”De äro glupska, djerfva och tilltagsna. Deras föda bestär mest i fisk; men som de helt och hällei sakna simdykare-förmägan och äro däliga störtdykare, sä kunna de ej sjelfva fänga mycket fisk i vattnet. De passa derföre pä, dä en annan vatten- fogel, isynnerhet en Tärna eller Mäse (bland hvilkas ska- ror de oftast uppehälla sig) fängat nägot rof; de angripa honom genast 1 luften, knipa och hugga honom sä länge tills han mäste utkasta den stundom-redan nedsväljda fisken, hvilken de dä, med beundransvärd hastighet uppsnappa, innan han hinner vattnet eller jordytan”. Dä emellertid det af oss beräknade flyottalet för Lestris pomarina märk- bart understiger det för Larus fuscus, Larus marinus och Sterna hirundo, vore det anmärkningsvärdt, att en fogel, som af naturen är begäfvad med proportionsvis mindre ut- märkta anlag för en snabb flygt, är i ständ att plundra bytet af andra, som i förenämda afseenden öfverträffa den, om ej detta förhällande skulle finna sin förklaring i den öfvervägande muskelstyrkan hos den förstnämda arten. Det synes derjemte antagligt, att arterna af slägtet Lestris äfven pä grund af sin mindre utbildade flygförmäga min-
*) Skandinavisk fauna, II, 2, sid. 354 och 355. (F. W.M—n V.1867.) 8
114
dre lätt kunna uppsnappa fisk frän vattenytan och derföre endast under en kortare tid till det yttersta anstränga sin större muskelkraft, för att af en fiskmäse eller tärna frän- röfva dess fängade byte. Med anledning af detta här om- talade förhällande, anse vi äfven, att man vid uppskattan- det af fogelarternas relativa flygförmäga i allmänhet icke bör taga den vid utförandet af vingslagen användbara muskel- styrkan i beräkning, emedan ett endast för tillfället kanske ofta nog ända till öfveransträngning uppdrifvet anlitande af muskelkraften icke just bör räknas säsom nägra egent- liga anlag för en utmärkt flygt. Endast i sädana fall, der det beräknade flygttalet är ungefär lika för skilda arter, bör, enligt vär äsigt, säsom vi äfven ofvanföre yttrat, en ätminstone betydligt öfvervägande muskelstyrka tagasi be- traktande vid afgörandet af deras inbördes företräde i sy- stemet. Vi skola i detta afseende anföra ett exempel. Det beräknade flygttalet för Sarcoramphus gryphus är 6,25 och för Vultur fulvus 6,28, och äfven denna ringa skilnad beror endast derpä, att förhällandet af öfverarmbenets längd till den öfriga vingens hos den förra ger talet 2,14 och hos den sednare 2,15. Det absoluta värdet för muskel- styrkan hos Sarcoramphus grypihus är enligt vär beräkning 0,0063, hos Vultur fulvus deremot endast 0,0043. Multi- plicerar man dessa värden med tlygttalen, erhäller man för den förra 0,039, för den sednare 0,027, och det är äfven pä grund af denna öfvervägande muskelstyrka, som vi un- dantagsvis ställt kondoren framför sin samslägtinge, ehuru det beräknade flygttalet för den hvithöfdade gamen är li- tet större.
Att föröfrigt den vid flygten använda muskelstyrkan icke i samma proportion bidrager till flyghastigheten hos skilda arter, som tillhöra mindre affina grupper, kan t. ex. * bevisas derigenom att man, om det absoluta värdet för muskelstyrkan multipliceras med flyogttalet, erhäller för hafs- örnen eller Haliaötus albicilla talet 0,033, för ladusvalan eller Hirundo rustica deremot 0,018 och för hussvalan (Che-
115
lidon urbica) endast 0,015, ehuru det är ganska säkert, att hafsörnens flyghastighet pä intet sätt kan jemföras med svalornas, och det oaktadt denna roffogel derjemte är mäng- faldiga gänger större än de sednast nämnda.
Öfverarmbenens längdförhällanden till den öfrioa vin- gens dimensioner hafva vi hos näygra arter uppmätt pä flere exemplar och dervid i allmänhet funnit, att detsamma ät- minstone inom vissa grupper varierar ganska obetydligt. Större äro afvikelserna deremot bäde i förenämnda propor- tioner och i förhällandet af vingarnas längd till kroppens dimensioner hos individer inom alla sädana genera, der de skilda könen t. ex. 1 storlek betydligt afvika frän hvaran- dra. För att faktiskt ädagalägga detta förhällande, hafva vi beträffande Agurla chrysaötus, Nyctea nivea och Bubo mazimus här meddelat resultaterna af vära uppmätningar pä tvenne exemplar af hvarje af dessa arter, hvilka exem- plar troligen äro af olika kön. Redan af dessa fä exempel synes det emellertid, att man vid en fullständig systemati- sering af fogelarterna inom de skilda grupperna efter lo- komotionsorganernas utbildning nödvändigtvis mäste be- räkna medeltal efter förhällandet hos ett nägot större an- tal individer. — Den stora skilnad deremot, som visar sig i de beräknade flygttalen för de begge exemplaren af (y- pselus apus, bero säkerligen endast pä den mindre grad af noggranhet, hvarmed vi varit i ständ att uppmäta de fra- gila och genom omflyttningar under sednaste krigsorolig- heter nägot skadade exemplaren af denna art. Emedan öf- verarmbenen hos detta species äro ytterst korta i förhäl- lande till den öfriga vingens längd, framkalla äfven min- dre bräkdelar af millimetern vid uppmätandet af de skilda vingbenen naturliotvis högst betydliga afvikelser i de be- "räknade flygttalen.
Vid ordnandet af skilda species inom hvarje slägte äfvensom vid bestämmandet af den relativa platsen för hvarje genus inom de skilda grupperna, hafva vi här kun- nat fästa afseende endast vid de af oss uppmätta arterna.
116
Troligt är det derföre, att flysförmägan hos flere species, hvilka icke kommit i nägon beräkning, skola förändra den systematiska ordningsföljden ätminstone inom nägra yrup- per *); men dä vi i allmänhet bland dessa exempelvis fram- hällna former, sävidt det varit möjligt, utvalt sädana spe- cies, som äro mera framstäende antingen genom en utmärkt eller genom särdeles tung och föga utbildad flygförmäga, torde de resultater, man vinner genom uppmätandet af flyg- organet hos ett större antal arter, ätminstone eji alltför väsendtlig män omställa den af oss här endast efter ett mindre antal former beräknade ordningsföljden.
Vi skola nn öfvergä till betraktande af de öfriga en- ligt vär äsigt mindre väsendtliga mättsbestämningarna, som här blifvit uppgifna för samtliga uppmätta arter. Beträf- fande den vinkel, som bildas af gatfelbenets bägar, hafva vi i det föregäende redan uttalat vär äsiot om den bety- delse, som bestämningar deraf kan hafva för hithörande undersökningar.
Dä bröstbenet hos foglarna i allmänhet är af en ovan- lig utbildning, är man föranläten att förutsätta, det förhäl- landet emellan den minsta bredden af förenämnda ben och skulderpartiernas afständ frän hvarandra, som vi trott oss kunna bestämma (likväl endast approximativt) genom upp- mätande af största afständet emellan gaffelbenets bägar, stär i en viss proportion till flygförmägan hos skilda ar- ter, och i sjelfva verket synes det vara fallet, att bröstbe- nets minsta bredd är betydligt större i förhällande till det omnämnda största afständet mellan bägarna af furcula hos de flesta arter, som utmärka sig genom en öfvervägande
*) Sä kunde t. ex. Tachypetes aguilus L., hvars skelett vi ej varit i tillfälle att uppmäta, mähända föranleda en omflyttning af Steganopodes framför Longipennes, om man ej sammanställer denna fogelart med repre- sentanterna af den sednast omnaämnda gruppen. BONAPARTE yttrar nem- ligen (Conspectus generum avium, 11, p. 167) beträffande denna fogel: ”Vix Totipalmus! Primus eontra inter Longipennes!”
117
flygförmäga. Det oaktadt hafva vi häruti ej kunnat upp- täeka nägon bestämd proportion, och det finnes nägra ar- ter, som äro begäfvade med en ganska utmärkt flygt, bos hvilka bröstbenet till och med är smalare än det största afständet emellan gaffelbenets bägar.
För att bevisa detta, torde det vara tillräckligt att här endast framhälla nägra fä exempel. Hos Numida me- leagris är minsta bredden af sternum alldeles lika med stör- sta afständet emellan bägarna af furcula och hos Gennaeus nyöthemerus, som är begäfvad med en ännu sämre flygför- mäga, är den minsta bredden af detta ben till och med 2 m.m. mindre än skulderpartiernas afständ frän hvarandra. Hos Chelidon urbica är den minsta bredden af bröstbenet jemt dubbelt större än afständet emellan bägarna af gaffelbenet och hos Hirundo rustica, som utmärker sig genom en än- nu snabbare flygt, är den minsta bredden af ifrägavarande ben 10,5 m.m., största afständet emellan gaffelbenets bägar deremot endast 4,0 m.m., säledes mindre än hälften deraf. Enligt N:o 20 har bröstbenet hos Cypselus apus, för hvil- ken vi, utan tvifvel i öfverensstämmelse med verkliga för- Lällandet, beräknat det högsta flyottalet, pä längt när ej samma bredd i förhällande till skulderpartiernas inbördes afständ säsom hos svalorna, och hos tranan, hvilken t. ex. i jemförelse med hönsfoglarna är begäfvad med en ganska utmärkt flyotörmäga, är den minsta bredden af mera nämn- da ben endast 39,0 m.m., dä deremot skulderpartiernas af- ständ frän hvarandra är 45,0 m.m.; hos den tama hönan är 1 motsats härtill minsta bredden af sternum 30,0 m.m. och största afständet mellan gaffelbenets bägar endast 24,0 m.m. = Olikheten i dessa proportioner beror onekligen i främsta rummet pä bröstbenets variabla form hos skilda species. Af dessa här särskildt framhällna fakta torde framgä, att uppgiften om skulderpartiernas afständ frän hvarandra i förhällande till bröstbenets bredd i allmänhet jecke kan användas säsom nägon säkrare grund vid beräk- nandet af fogelarternas relativa flygförmäga.
118
Vi hafva i det föregäende redan uttryckt värt tvifvel om möjligheten att genom bestämningar öfver bröstbenets dimensioner kunna vinna en lika säker grund för bedöm- mandet af den vid flygten använda muskelstyrkan hos skil- da arter som genom beräknandet af nyckelbenens styrka. Beräknandet af den väsendtligaste flygmuskelns vidfäst- ningsyta skulle nemligen mötas af betydliga och nästan oofverstigliga svärioheter. Ytan af sternum kunde visser- ligen ätminstone approximativt bestämmas. Man borde i sädant afseende multiplicera bröstbenets längd med dess medelbredd och ifrän den erhällna produkten subtrahera arealen af alla utskärningar eller häl samt till det sälunda erhällna talet lägga den beräknade ytän af crista sterni. Utskärningarna äfvensom bröstbenskammen kunde man i allmänhet anse som trianglar och säledes beräkna deras yta genom att multiplicera längden med halfva bredden eller halfva höjden. Hos sädana arter, der höjden af cri- sta sterni är mindre framtill, än pä nägot afständ ifrän yt- tersta framkanten, borde man naturliotvis fästa tillbörligt afseende vid denna omständighet. Dä man likväl, och det isynnerhet genom SCHOEPSS' noggranna undersökningar, ganska väl känner, att musculus pectoralis major icke är fästad öfver hela ytan af sternum och crista sterni samt att häri visar sig en betydlig olikhet hos skilda species, men att bemälde muskel deremot tillika utbreder sig öfver ligamentum interelaviculare och gatfelbenet, är det klart att man för beräknandet af denna muskels utbildning gan- ska noga borde känna förhällandet i förberörde afseende hos hvarje art och t. o. m. hos hvarje uppmätt individuum. Alla dessa omständigheter skulle säkerligen leda till högst invecklade och osäkra kalkyler, hvilka föra kunde vinna en praktisk användning, och det är med anledning häraf som vi anse det mycket enklare, att bedömma den vid ut-
förandet af vingslagen användbara muskelkraften efter nyc- kelbenens styrka.
119
Det ges en mättsbestämning beträffande bröstbenets dimensioner, som inom somliga grupper ätminstone i nöd- fall, t. ex. dä vingbenen pä ett skelett äro ofullständiga, synes kunna användas som en — visserligen ganska osäker — grund för bedömmandet af den relativa flyoförmägan hos mycket närbeslägtade former och isynnerhet hos arter, som höra till samma genus. Jemför man bröstbenet hos den afrikanska strutsen med detta ben hos andra foglar, som äro begäfvade med flygförmäga, är dess ringa längd i för- hällande till kroppens dimensioner i ögonen fallande, och man ledes härigenom lätt pä den tanken, att ätminstone längden af detta ben stär i en bestämd proportion till flyg- förmägan hos foglarna. Dividerar man det pä hvarje exem- plar uppmätta afständet frän den första bröstkotan till os coceygis 1 bröstbenets längd, erhäller man för längden af sternum 1 förhällande till kroppens dimensioner absoluta värden, hvilka, sävidt det beträffar affina arter (och det inom flere grupper), 1 sjelfva verket pä ett anmärknings- värdt sätt Öfverensstämma med de af oss för hvarje art och t. o. m. för skilda exemplar af samma species beräknade flyottal. Att denna proportion emellan bröstbenets längd och de beräknade flyottalen icke sträcker sig till mindre närbeslägtade former samt att t. ex. bland hönsfoglarna kunna uppvisas väsendtliga undantag ifrän denna regel, bör ej väeka nägon förväning, dä man ihägkommer, att hela formen af sternum är ytterst olika inom skilda grupper.
För att ädagalägga den omnämnda öfverensstämmel- sen 1 förenämnda afseende sävidt det beträffar mycket af- fina arter och isynnerhet sädana species, som höra till samma slägten, skola vi här framhälla ett större antal exem- pel. Till underlättande af jemförelsen, anföras i den första kolumnen det för hvarje exemplar beräknade flygttalet, i den andra deremot bröstbenets absoluta längd.
120
Passeres.
Hirundinifor mes. 1): Hirundo rustica L. v N 6,79 — 0,44. 2) Chelidon urbica L... <. < Li. . 6,12 — 0,39.
Corviformes. 3) Monedula turrium Brehm. . . ... 5,35 — 0,45. ELO On us On aa 19. 0 jat TIN 5,33 — 0,44. SNT NE0 P984 JÄI Sa. «2 sä sl n 4,93 — 0,44.
Turdiformes. 8) i Laundus Palamas a LD JN 4,42 — 0,52. Dy Aimpelis" garrulus LOIN 3,84 — 0,42.
Tygodactyli. 11) Cuculus canorus L. =. < 202x IEI Ä 4,15 — 051. 12) Dryocopus martius L. . . . . 0... 3,84 — 0,39. 13) Gecinus canus Gmel. « . «+... 3,51 — 0,39. KDA UE ITV MOLSK Man A NN he N 3,47 — 0,42.*) 16), — leuconotus . Bochst. 202 NN 3,44 — 0,41. KL KTS ITIEIL O Tn Joki 4 ja avi Vaa oai Au Mat E Aa 3,43 — 0,40? 19) Apternus tridactylus L. =. <... 3,24 — 0,39. Strisores. 20 psetus "apua Au: PENN TN 9 ae 9,33 — 0,52. 21) ” Pi kaat JAALAN JA SES 8,716 — 0,51. Accipitres.
24) Pandion haliaötus L. . . 0... 8,28 — 0:6P 26) Aguila chrysaötus L... < < un 0 5,719 — 0,59.
97) a - ia itte] PMYa 5,49 — 0,55.
*) De i bäda kolumnerna här förekommande talen för genera Picus och t.ex. Gecinus förete en märkbar afvikelse; man bör härvid dock ihäg- komma, att representanterna af förenämnda slägten äfven i lefnadssätt betydligt skilja sig frän hvarandra.
121
28) Haliattus albicilla L... . R... 5,37 — 0,53. 37) Sarcoramphus gryphus L. . . . .. 6,25 — 0,53. 38) Vultur fulvus Gmel . . «0... 6,28 — 0,56. 39) Nyctea nivea Thunb. <. L. 6,27 — 0,47. 40) » ” Pa PIPIN JN 5,66 — 0,44. 41) Bubo maximus Ranz. . . . . ... 5,83 — 0,44. 42) » ” M ONE) 04-44 5,56 — 0,43. 44) Syrnium uralense Pall. . . . ... 448 — 0,39. Pullastrae.
45) Columba livia Briss. var. domest. . 5,15 — 0,67. 46) ” EETU RE Renan & SN oar a ATV Ten pkano 5,01 — 0,66. Grallae,
67) Numenius phaeopus L. . . . . 4,54 — 0,61. 68) ” ao [mia a 0 ylä 449 — 0,57. 1) Scolopax irusticola L. 3. . . . .. 4,40 — 0,67. 12) Ascalopax gallinula L. . =. . ... 4,38 — 0,64. Natatores.
1175900 N TTT PNP ISINI 6,74 — 0,52. Dav 2aa rai Luisin jaoks säk e 103400 6,01 — 0,47. 19). Larus glaucus Bränn. . . R n. 5,37 — 0,47. BE) uligula usea. 1001 00 d0e) paa 3,62 — 0,53.
89) ” 00011334 PMS TEAC J 3,355 — 0,50.*) 94) Cygnus musicus Bechst. . . . . .. 3,63 — 0,47. NIKSI ka OLOt Om &l, 203 asini 4 0ekl lol 3,20 — 0,43.
| Cursores. RUS truthio camelus L. N NN 0,46 — 0,22.
*) Hos Fuligula (Somateria) spectabilis L. är bröstbenets relativa Jangd litet större, nemligen 0,51, ehuru det beräknadoe flygttalet endast är 3,29.
122
Jemför man mindre närbeslägtade former med hvar- andra, blifva afvikelserna i förenämnda afseende mera i ögonen fallande. Hos skatan t. ex., som visserligen bland annat genom sitt egendomliga sätt att flyga och hoppa be- tydligt skiljer sig frän arterna af slägtet Corvus, är bröst- benets relativa längd densamma som hos kajan, ehuru ska- tan med afseende pä flygförmäga betydligt stär efter sist- nämnda fogelart.
Säsom en egendomlig afvikelse mä anmärkas, att hos species af slägtet Tetrao ett alldeles motsatt förhällande synes äga rum beträffande bröstbenets längd än hos andra fogelarter. Man erhäller nemligen för
Tetrao urogallus L. . . . . 3,13 — 0,70. D == tetria 19: 2,90 0 Bonasa bonasia L. . . . . 2,67 — 0,77.
Dä den relativa längden af sternum hos de hönsarta- de foglarna i allmänhet synes vara ovanliot stor, är det antaglist, att detta ben, som hos foglarna isynnerhet un- der flygten tjenar som ett nödvändigt stöd för kroppens inre temmeligen tunga organer och hos representanterna af denna ordning är särdeles djupt utskuret, tilltager i längd i samma proportion som det i Ööfrigt är mindre utbildadt. Jemför man nemligen inskärningarnas storlek pä bröstbe- net hos hjerpen med dem hos tjädern, skall man genast finna, att desamma hos den förra arten äro betydligt större i förhällande till kroppens dimensioner.
Inom de flesta grupper synes emellertid, att sluta af de ofvanföre framhällna exemplen, bröstbenets relativa längd hos affina arter tilltaga i samma förhällande som flyoför- mäsan är mera utbildad och denna omständighet kan stun- dom i nödfall tjena till grund för hithörande beräkningar. — Här ett exempel. Af den i Europa ganska sällsynta Chlamydotis Macgueeni Hardw., Gray (Ind. zool.) förvaras 1 universitetets samling af inhemska fogelarter ett enda pä Drumsö vid Helsingfors skjutet exemplar, och alla de de-
123
lar' af skelettet, som icke varit nödvändiga till stöd för det uppstoppade exemplaret, finnas uppställda i anatomiska museum. 1 brist pä ett fullständigt skelett af ifrägavaran- de art, äro vi nödsakade att beräkna dess flygförmäga ef- ter det omnämnda fragmentet. Resultaterna af uppmätnin- gen äro följande:
Afständet frän 1:sta bröstkotan till os coceygis 141,0 m.m. änmejo nat sperman. sl Jodl oeledse TLO Joanedencakelamiomla vaje 35 aie k 010 01 4870 Minsta bredden af clavicula . . «si. 5,4 Tjockleken ” ” : a. kA. sy AD Ok
Bröstbenets relativa längd iin denna art är säledes 0,503. Hos den i Finland hittills lika sällan anträffade Otis tarda L. är den relativa längden af sternum, beräk- nad efter det af oss uppmätta exemplaret (N:o 74) 0,500. Det är med anledning häraf trolist, att den asiatiska kra- getrappen eller Chlamydotis Macgueeni äger en mera utbil- dad flygförmäga och pä grund deraf mäste uppställas 1 sy- stemet framför den säkallade stora trappen, isynnerhet som den vid flygten användbara relativa muskelstyrkan enligt vär beräkning hos den förra arten är 0,0039, hos den sed- nare deremot endast 0,0036.
I de flesta utförligare zoologiska handböcker framstäl- les det vanligen nära nog som ett axiom, att höjden af bröstbenskammen hos foglarna stär i ett direkt förhällande till deras flyotörmäga. Tager man endast i betraktande, att en crista sterni saknas helt och hället hos de strutsar- tade foglarna, hvilka alls icke kunna fiyga, och att denna benkam deremot är särdeles hög hos ätskilliga arter, som äro utmärkta genom en utbildad flyoförmäga, säsom t. ex. tornsvalan, kan man lätt förledas att instämma i den all- männa äsioten. Det är dock anmärkningsvärdti att man icke fästat sig vid den omständigheten, att alla hönsfog- lar, som äro kända för sin tunga flygt, äro särdeles kött- rika pä framsidan af bröstet och det just till följe af bröst- benskammens stora höjd.
YY I SY
124
För att kunna jemföra höjden af crista sterni hos skilda fogelarter, torde det vara lämpligt att dividera den- samma med längden af bröstbenet eller ännu hellre med den af hela truncus. (Genom det förra förfarandet erhäller man för bröstbenskammens höjd hos kungsörnen (enl. N:o 26) talet 0,21 och hos den tama hönan 0,27; enligt det sed- nare hos den förra arten 0,13, hos den sednare deremot talet 0,17. 1 hvilket förhällande emellertid kungsörnens och hönans flyoförmäga stä till hvarandra, känner hvar och en. För att i korthet visa, det den relativa höjden af cri- sta sterni, ehuru den är ganska stor hos nägra utmärkta flygare, icke ens dä kan användas som grund för beräk- nandet af fogelarternas flygförmäga när det är fräga om nära beslägtade species, är det nog att anföra nägra exem- pel. Dividerar man största höjden af bröstbenskammen med längden af sternum, erhälles för Hirundo rustica talet 0,39, för Chelidon urbica 0,44, för Corvus corax 0,32, för Corvus cornia 0,36, tör Gelastes pica (Pica caudata) 0,34, för Cypselus apus 0,57, för Pandion haliaötus 0,30, för Te- trao urogallus 0,52, för Tetrao tretrin 0,52, för Bonasa bonasia 0,29, för Larus fuscus 0,55, för Larus marinus 0,53 och för Larus glaucus talet 0,56. Divideras äter största höjden af crista sterni med längden af hela truncus, blir resultatet lika oförmänligt för hithörande beräkningar. Man erhäller nemligen sälunda för Hirundo rustica och Cheli- don urbica talet 0,17, för Corvus corax 0,14, för Corvus cornia 0,16, för Gelastes pica 0,16, för Cypselus apus 0,30, för Pandion haliaötus 0,118, för Tetrao urogallus 0,23, för Tetrao tetria 0,24, för Bonasa bonasia 0,22, för Larus fu- scus 0,18, för Larus marinus 0,12 samt för Larus glaucus talet 0,17. Hvar och en finner, att dessa tal ingalunda kunna representera flygförmägan.
Denna olikhet' af bröstbenskammens höjd beror onek- ligen pä den egentliga flygmuskelns vidfästning pä större eller mindre delar af bröstbenets mera horizontala del, pä bröstbenskammen eller pä en del af refbenen o. s. v. Hos
125
hönsfoglarna har crista sterni säkerligen en större höjd framtill af den orsak, att en större del af musculus pecto- ralis major härigenom kan finna ett fäste pä närmare af- ständ frän os humeri. Genom denna organisation kan ifrä- gavarande muskel pätagligen inom kortare tid kontraheras och sälunda de tätare vingslagen utföras, som äro nödvän- diga för dessa foglar, för att afhjelpa den för flygten min- dre gynsamma byggnaden i öfrigt.
Beträffande utskärningarna och hälen pä bakre sidan af bröstbenet gäller enligt vär öfvertygelse ungefär detsamma som om höjden af crista sterni, nemligen att man pä grund af deras fullkomliga utevaro, större eller mindre antal och utsträckning i allmänhet icke kan draga nägra direkta slutsatser, som kunde användas vid beräkningen af fogel- arternas flygförmäga. Det är visserligen fallet, säsom vi äfven ofvanföre uppgifvit, att dessa häl eller utskärningar alldeles saknas hos nägra utmärkta tHygare, men deremot enligt regel äro ganska stora hos sädana species, som äro kända för en mindre snabb eller lätt flygt; i sjelfva verket torde desamma likväl utöfva ett större inflytande pä den vid flyoten användbara muskelstyrkan än pä sjelfva flygför- mägan 1 öfrigt. Sälunda saknas t. ex. alla häl pä bakre delen af bröstbenet hos kondoren, hvars muskelstyrka en- ligt vär beräkning är betydligt större än den hvithöfdade gamens; denna sednare art har deremot ett häl pä hvardera sidan. Flere dylika exempel kunde anföras. Antalet af ut- skärningar eller häl pä bröstbenet är föröfrigt mera karak- teristiskt för enskilda grupper säsom man kan se af dei det föregäende uppgifna mättsbestämningarna *).
I det föregäende hafva vi framställt de hufvudsakli- gaste resultaterna af vära hittills anställda undersökningar öfver benbyggnadens användning säsom grund för beräk- nande af fogelarternas relativa flyoförmäga. För att lemna
*) Se härom ntförligare Stannius, Lehrb. d. vergl. Anat. d. Wsrbelth. p: 255 och Berthold, Beitr. s. Anat., Zootom. und Physicl. p. 105 &e.
126
tillfälle ät andra naturforskare att granska och mähända yt- terligare förbättra de af oss använda beräkningsmethoder- na, hafva vi ansett det nödvändigt att här sä fullständigt som möjligt uppge dimensionsbestämningar öfver alla de ben, af hvilka enligt vär äsigt flygförmägan i väsendtligare afseende kan vara beroende. För vär del tro vi likvä] det vara tillräckligt att pä-hvarje skelett uppmäta endast ving- benens dimensioner, längden af truncus samt de förut upp- gifna trenne dimensionerna af nyckelbenen, emedan man, sävidt vi kunnat finna, med ledning af mättsbestämningar öfver dessa delar i hvarje händelse vinner tillräckligt sä- ker orund för beräknandet af de enskilda arternas anlag för en mer eller mindre utmärkt flygt.
Af farhäga att skada den utmärkta samling, som blif- vit begagnad för dessa undersökningar, har jag icke velat fullständiot uppmäta ett större antal smä foglar. Beträf- = fande nägra Fringilliformes och Scansores samt slägtet Oriolus, om hvilkas olika systematiska placering i början af denna afhandling tillfälliotvis varit fräga, mä här likväl meddelas ätminstone mättsbestämningar öfver längden af truncus samt af de pä ett uppstäldt skelett lättare tillgäng- liga vingbenen.
103) Oriolus galbula L. — (Helsinge — d.d. A. Montin.) Eängden' af 03 humeri %: pei! 0 SOINEN: ” O K VLAN AVIV SPLA ” D" Denen 1 Campus N N SE a ” » metacarpus . . . nao k PENNIN ” » mellanfingrets 1:sta nen PITI £Rih 2 » » 10: S AN TSP NT/1 00 Hela; bandens längd ees ori matan 3 SIA
Afständet frän 1:sta bröstkotan till os coceygis 61,0 » 104) Loxia curvirostra L. — (Nylandia — d.d. Ekebom, ppt. E. J. B.) Längden afsos kumeri' 01.05.04) 288. 19,00 ERIEIN E 2 Raas 008 n n a IIN 10102 4ESsan ” 2: Denemi carpuss 2042. 20. 00090
Längden: af metacarpus . ne. 13,4 m.m. ” » mellanfingrets l:sta led... KA ANT ja ” ” Sak aaasa vä. vyt Va 0447
Ea A EMS län dasa e9t0ean paa Ta dk eet Syy 23,4. »
Afständet frän 1:sta bröstkotan till os coceygis 42,0 »
105) Plectrophanes nivalis L. — (Helsinge — d.d. Ekebom, ppt.E.J.B.)
PEISAena1tos. keamem (s 2.2.0 a ikal. 20,0 m.m. ” ILA m ae [BH yh elna a L ohendelkan + 25,9" - 9
” ERISTI Tea? pas VI 311 NK N NRINI Mh 14 »? SARL II GOT JDYS [ia oy 0 leet 1o! Te Kaklno - 14,2. » ” n mellanfingrets 1:sta led ...; a - S 0 5 E itä Yi 15 Jeak OS Pea 2,8 » ISIS AND Sd: ai sa e[e päinen audt nat» 29.00 >
Afständet frän 1:sta bröstkotan till os coceygis 44,4 »
106) Kmberiza eitrinella L. — (Ppt. E. J. B.)
1Snsden abtos humert 2. 0004 joo va 21,6 m.m »” SLP S USTSEEEE YS ja Kasakat 26,0 —» n PMOS KETI C ER 9008n 85 Tohyta lan N 1,4 »? ” PK LA AT PuaTN N TNT Myin KIIA 12,2 » ” 2rmellantimetets T:sta led AN. 8,0 » ” ” ” Zidaa-10im. Lai. 3,0 ”
käeluhandeng läned =. 0 Man. N2352
Afständet 'frän 1:sta bröstkotan till os coceygis 42,5 »
107) Passer domesticus L. — (c7, Uskela — d.d. J. v. Wright.)
an a demtateos' Tumeri m... LMN. 18,5 m.m. ” NEEN 3 VVli n 097. RAKASTA. TATIN O. 212 » ” HA DETTE M rat C0HPe0s aik G. Xli TN ka eo? ” PAD OTL OT DU 1 Vaaraa anta sa aa A Na 11,4 » ” 5 mellanfingrets l:sta led .'. <... 14 » ” ” ” DATA T.A mea IN. 3,4 »
PNmanAens" Laned! <. 4, 22,2 ”
108) Certhia familiaris L. — (Helsinge — ppt. E. J. B.) Kanoden (RE 08.Rumerii susi emme N enstä 4 12,6 m.m.
128
Tio donna ulna.vsve su: G 2-0 0 SO 16,0 m.m. ” » -benen i:carpua ES SES Nä 0,5 =»? ” 00 TACA NS R K NS 8,0 s » mellanfingrets l:sta led. . . . ... 3,5 ” ” ” Zdra 0 Na 2,0 » Hela? handens'kängd* 5598611, 11000 SKI aN 13,5
Afständet frän 1:sta bröstkotan till os coceygis 27,0 109) Sitta europaea L. — (2, D. C: Sundevall).
Puanoden af JOR m JULmEarnt. alaa ei + Te 18,6 m.m. ” EVLI: MAPIN PI KONE TLS maikka NEN 24,0 » ” ae benen'ärcanpus i KIN EI: KONA 10.5 ” N HLAAT PUS, AsNPsiedSn Hen toili-vio 15 NE 12:07 060 - » mellanfingrets l:sta led . . . . .. 6.04 ” ” bo) DATA maassaan 5 Sä NIM 3,0 ”
Erelaihandensalängditv 4:50) suikeat 21.0.0005
Afständet frän l:sta bröstkotan till os coceygis 35,5 »
De efter den förut uppgifna formeln beräknade flygt- talen blifva för
103) Oriolus ydlbula D. i i noen 2,01 X 1,55 = 5508? 104) Loxia curvirostra L. . . ... 2,62 X 1,64 — 4,30. 105) Plectrophanes nivalis L. . . . . 2,60 < 1,62—4,21. 106) Emberiza citrinella L.. . . ... 2,35 X 1,70 — 4,00. 1077! Passer' Jomesteeus Lu. EVIAN. 2,41 X 1,51 — 3,64. 108) Certhia familiaris L. . . . .. 2,38 X 1,58 = 3,16. 109) Sotto europaea I! i <a fe Nee 2,91 X 1,28: 35208
Att dömma af dessa flygttal, bör Oriolus galbula, om den föres till familjen Paradiseidae bland Corviformes, stäl- las näst efter slägtet Garrulus. — Bland Fringilliformes synes flygförmägan vara mest utbildad hos slägtet Lozia, derefter hos Plectrophanes och Emberiza, sedan hos Pas- ser (Fringilla) och minst hos genus Pinicola (Pyrrhula). — Hvad slutligen Scansores beträffar, är flygförmägan hos representanterna af denna grupp visserligen mindre utbil- dad än hos Fringilliformes, men fäster man tillbörligt af-
129
seende vid deras större affinitet med Turdiformes, mäste dem väl anvisas en plats näst efter dessa.
Vid bristande tillsäng pä skeletter, kan den relativa flygförmägan hos arterna inom nägra mindre talrikt repre- senterade slägten, till och med inom hela grupper ätmin- stone approximativt bedömmas efter de yttersta (främsta) handpennornas relativa längd. Det är lätt att inse att 1 samma män, som de ytterstä handpennorna äro förlängda, sjelfva vingen blir längre och dess skapnad mera gynsam för en god flygt *. Om man derföre uppmäter dessa hand- pennors skilnad i längd pä samma exemplar, bör man ei- ter olikheten häri hos skilda species kunna sluta till de jemförda arternas relativa flyoförmäga. För att lemna nä- gra lämpliga exempel i detta afseende, gä vi här att med- dela skilnaden i de första handpennornas längd hos näera Corviformes, hvilsas flygförmäsa i det föregäende blifvit beräknad efter vingbenens inbördes proportioner och deras längd i förhällande till kroppens dimensioner. De ifräga-' varande exemplaren förvaras säsom uppstoppade i univer- sitetets zoologiska museum.
Monedula turrium Brehm. — (cy, Esbo 181939.) 1:sta handpennan . . . . 66,5 m.m. kortare än den 2:dra. 2:dra ” k A TT 2010 Min » » >. 3:dje. 3:dje » (den längsta) 3,0 » längre ni vw kide: 4:de ” PE (5108 = j » Dale D:te ” k I £=75 ANNE ” D. 1. 0j Oke. 6:te n S VAI 1oA 08118537 ” MUT Corvus corax L. — (9, Kautua 18847.) 1:sta handpennan . . . . 86,5 m.m. kortare än den 2:dra. 2:dra ” Sula matan Kn LOK SED) D ” ” ly! OIÄTOT 3:dje ” ESM | [130 Jln ” » = 4:de. 4:de » (den längsta) 5,6 » längre 9: v ötte.
*) Flere utmärkta flygare hafva likvä! den första handpennan förkor- tad; hos svalorna saknas den alldeles. Se härom utförligare i Sunde- vall's ofvan citerade arbete sid. 318—320.
(F. W. M—n V. 1867.) 9
150
5:te handpennan . . . . 59,0 m.m. längre än den 6:te.
6:te ” L E: ” »” = Tide. Corvus eornis L. — (gy, Helsingf. 183147.) l:sta handpennan . .'. . 85,5 m.m. kortare än den 2:dra. 2:dra ” SANE PS Ja ea ” n = 3:dje. 3:dje ” aN 05 MTO ” » = 4:de. 4:de » (den längsta) 5,0 » längre » = 9:te. D:te ” PAS; 1070 15 ” n. "Gita. 6:te ” Eko as E, 0” ” » tide; Gelastes piea L. — (2, Kautua 182545.) ; I:sta handpennan . . . . 61,5 m.m. kortare än den 2:dra. 2:dra ” PRL aI 25,4 ” ” ” 3:dje. 3:dje ” 102) 6! 08205 ” » = 4:de. 4:de ” 100 has 210869 ” ” = 5:te. D:te » (den längsta) 2,0 » längre n. Gitte: 6:te ” SULKIA IEIIIN TA 0 288E S ” ” 7:de. Garrulus slandarins L. — (9, Kautua 18540.) 1:sta handpennan . . . . 41,0 m.m. kortare än den 2:dra. 2:dra » 10009919 ” n 1 LJ En 3:dje ” PTL VY USUT ” ” 4:de. 4:de ” LT An JEAN 1.99 ” ” Ö:te. 5:te » (den länosta) 5,0 » längre » = 6G:te. 6:te ” Pay. n LSL DUNY ” 0 Aiden
Jemför man de första handpennornas inbördes längd med hvarandra, kan man finna, att vingarna ätminstone hos de fyra första arterna blifva ungefär 1 samma förhäl- lande längre och spetsisare, som de respektiva flygttalen aro större.
En jemförelse af förhällandet i detta afseende emellan den 4:de och 5:te arten är deremot betydligt svärare, och detta gäller i allmänhet om de foglar, hos hvilka den 5:te eller G:te handpennan är den längsta. Äfven inom sädana grupper, der skilnaden emellan handpennornas längd är mycket liten, säsom fallet är hos flere Passeres, är det nä-
131
stan omöjligt att pä detta sätt med nägon säkerhet bedöm- ma den relativa flygförmägan hos skilda arter.
Det är bekant att flere species, som hafva en djupt utskuren stjert, kunna under flygten göra mycket hastiga vändningar, en omständighet, som ätminstone vid en lika fl ysförmäga i öfrigt mähända förtjenar tagas i betraktande.
I det föregäende hafva vi närmare skärskädat eller ätminstone antydt de förhällanden i foglarnas organiska byggnad, som kunna läggas till grund för bedömmandet af de mer eller mindre gynsamma anlagen för en utmärkt flygt. Stöder man den systematiska uppställningen af fogelarterna inom hvarje slägte och grupp pä den relativa flygförmägan och använder för uppskattandet af densamma de methoder vi i sädant afseende föreslagit, väga vi tro att man, sä ofullständiga dessa methoder tills vidare än äro, härigenom skall vinna ätminstone en förnuftig grund för denna upp-
ställnine
g, nägonting som man hittills saknat, samt sälunda
frigöra sio frän det hittills rädande godtycket. Äfven inom andra djurklasser kunde lokomotionsorganernas utbildning ungefär pä enahanda sätt uppskattas för att läggas till grund för bestämmandet af arternas inbördes företräde in- om systemet.
10. N ! D N s : 1190:
” R
A. - J w KC Hi O n N p
a UU a
| than L Lai