NE na Vare ee Are FaR LYS Men åk 2 é Nr 7 - F ” SDB EN get Pg VARS 5 i » å hå h a wv a k ö (& e 4 4 -. hj Å - ÅA - r i La 3 fr Md 4 ( , & å EA . - ; X 2 NER S å > q ” ä 4 Na ; sk | ATKINS kris de (ST KÖR CF STARKARE Sö ÖcH SN Md År 1789: i « X NA UTRYckT VII KonGr. ÖRDE rd WECKOSKRIFT ; a För | LÄKARE OCH NATURFORSKARE. C Sjette Bandet. ARN R på op NS ; K. Vet. » Acad. Nya Handlingar. 3dje Quart.. 1784. ; sd af Prolkän D:r Samlingen och; Mt Acad:s Cabinet; höre | Ödlor fom h: a daemon port Velg ; fabfqvarnofoa chara&er (SR : Ga Caus » na da carinäte', denticulata, corpore a för giore , dig Et palmarum planera ke ) Har : 10 Mos likhet må | Viftas, i jördet 1 vatturånnillar o iboliga tråd. = äfven” i 'Penfylvan Ene 4 S Ty p. 180. Om ar ng hab r er-jorde en 2 ; "lar ; farnt fått a vd da 80 a MH af Cr W. ScHéefEra & RS 6 Sedan roten: -blifé yin > infokion i varmt vatten få uplöft tå orden Ry go si = -soch falla "på "botten ; farot få: ofta b DIV eri N. Tv fn Bs. A tad er = oå go TOR ONE tad at hon fått fallkomlig hvithet , fants I libr. Oftind. Rh. hålla 4 3 lod: Denna Jord åger ef Syra föm ej af Via . triol-fyra flod at utdrifvas, år fåledes hvars ken Citron- eller Vinftens-fyra (6. 3 )» Med Saltpeter-fyra hanterad, efter kekning i Vin= ftens-lut, uptåcktes at defs befånds-delar ej annat åro ån Kalk måttad med ÅAcétofell-fy« ra ($. 5.) Når Acetöfell-fyra hanterades på a, fämma fått fom Vinftens-Cryftaller , af hvilka - MF Acidom Tart. cryft. beredes, upkom med Krita et i vatten åldelet olösligt compofitum, fom var en vårkelig Rb abarber-jord, hvilken ej heller flåpte fin fyra. genom -påjuten Vi- > triol-fyra ($..6.) Sluteligen har ock A. ($. 7.) uptåckt at Acetofell-fyran år aldeles denfam=" me fom Såcker-fyran , hvilket ftyrkes' dåri« > genom at. man med Aikali vegetabile och ör Så Såcker-fyra kan få et vårkeligit Sal Acetofela 23 fåledes hafve vi Såcker-fyra af "Naturer et järuen kora Acetofella. på As Rån om Vest Starr och defs Operation > af. J; Li OPHELIUS. — -Tvånne Patienter, dem A. opererat på Kongl. Lazarettet hafva gifvit ytterligare be= vis på den Venerilke fmittans benågenhet at afla fig på ögonen och at Iris bör hos få- -dane ftarrblinde vid Operationen icke fkonass 'P: 209, ENG ETR > MH 200. Rån om värkar åf Håggbärks Des V Pr (Prunus Padus L.y uti Venerifk föu- ka, af ENGT BIÖRNLUND: | ÅA; har med 11 upgifne håndelfer utredt denne barkens vårkan, brukad antingen als dena: eller med mercuriäliet tillikaz/af fårfk els ler torr hackad bark: kokas 12 a 16 lod med en kannå : Sjö» - eller --Kållvatten til vinkoks= ning af hålften, däraf drickes. dageligen et qvarter, i flere imå portioner åfdelt; i förre myckenhet föker: den med: eckel 'och kråk- ning: Smaken år något befk, dockrej vidrig. p. 240. Förfök, at utur Naturens Hifloria förklara de Nordifke RE ämparg. Bir« ferkasgång af SAM. ÖDMAN 2 Berferka-gång var et med kont gjordt Raferi, då Kåmpen ej vidare kunde regera fig fjelf utan dråpte hvad honom förekom af Folk eller Få; han blef fluteligen få matt, - fom” hade” ban hn Wen upkommit; af en fvår fjukdom ; Ralf eriet varade a SE | dag. OR Jä Sedan A. underfökt hvad FR hårtil | troligen ' må hafva blifvit nyttjat, håller han troligaft at Flug-fvampen, Agaricus Mulflcari- us, varit den fanfkyldige. Defs allmänna bruk i Norra Afien at åftadkomma en vållus« fig yrfel, hvartil tages från 1 til. 4 fvampar, hel eller i deco&, hvarigenom mennifkan - förft blir luftig och ”fedan urfi innig med con=- US | vul« 4 > I oC Fl -.vulfioner ; flyrker denna förmodan, hål Os den , fårflammände från famma Landsort och införde Berferkarnes fed hår i Hapet. ocK. Medic. Societeten' i Paris höll en allmän fammankomft d. 31 Aug. 1784, då Soc. förklarade at fvaren på den 17833 upgif- ne fråga : om fammanhanget emellan Lefrens och Hudens fjukdomar ej voro nöjaktige, u= tan utflåldte frågan til d. I Maji 1786, €« mot 606 Livr. premium, oo o.för fvar på frågan: om båéfla fåttet til ”barna-upfoftran och medel at förekomma deras vanliga Sjukdomar , utdeltes 600 'Livr, pre> :.mium ,- på det fåttet, at en Guld-Medaille "om 300 L. gafs til H. Munniczs, D. M. och ”Profell. Anat. et Artis Obft. vid Acad. i Grö- ningen; en dylik om 200 IL. til H. Bret, Ma D. i Arles och en om 100 L. til H.. rä AN PERYG, Sonen, M. D. i Montpellier. ET För befvarander af frågan: om den i Band och Sverige kånde Hals-fjukan , An« gina polypofa S Membranacea (Str ypfjukan), dfven finnes i. Frankrike, defs kännetecken och båfta botemedel? utdeltes en Guld -Me- daille om 100 L. til H. Vieussreux, M. 'D. i Geneve. 'H. DurtuiL, Chirurgus, "bär fått en Megqaille "af en Guld-Jettons vårde och H. BERNAND, M, D. i Bezjers blir med lof. ord NO GE AIN CNE ord nåmd i Handlingarne. >. Sedermera utdeltes Guld- Jettönar til fle- "re. Franike Låkare för inlåmnade Medicinfke Topographilke Befkrifningar. Vidare kängjordes följande tilkomman- de ”Tåflingsåmnen: | 1:0, Emot 600 L. belåning, frågas: hvilka dro Nerveufe Sjukdomars kännetecken, t. e. Hyflerie och. Hypochondrie, och hvaruti fRil- jas de från Melancholie,' hvilka åro deras allmånne orfaker och hvad bör göras i af= Jagt at bota dem? S 3:0, Emot 400 L. belöning, frågas: bvilka förfigtighets=mått böra "tagas at fier et flutat Fålttog bevara Soldaternes hålfa i Qvarteren och at förekomma de farfoter fora dår zgemenligen angripa dem? 3:0, Emot 600 L. premium, frågas: hvad år genom årfarenbet funnit vara orfa= ken til Stenpaffion hos barn; har den gemens=.,. fkap med den hos dem påftående benpåxten 3 3 huru kan den ena eller båmmas i fi nafå fortgång? Desfe priferutdelas Faftlags-tiden 1786, och fvaren böra vara infånde til d. 1 ANN famma år. 4:0, Emot 360 Livr, preminm, frågas : hvad förmån kan Låkare- Konflen vinna af de nyafle Uptåkter at utröna Luftens renhet, genom Eudiometrer? A 3 Detta 6 CR OCR Detta utdelas: Höftetiden 1785 och bö- ra fvaren vara inlämnade til d. 1 Julii f. ä. Societeten. påminner om Farfoters och Endemilke fjukdomars belkrifningar, hvilka 1786 komma at belönas, hvartil 4000 L. i flörre och mindre Guld-Medailler då kom- ma .at anvåndas. (a) | "Sedan uplåftes följande afhandlingar, — om det vattnets Natur fom genom -H. PErR=- RIERS Eld-Machin updrifves, och föm för- klaras ganfka hålfofamt, — H. FOURCROY . om Maulkel-Fibrernes Natur och Irritabilite- tens fåte. — Secreteraren uplåfte Lof-Tal öf- ver H. Girop, fom infördt Koppympningen i Frånche-Comté — H. CHAMBON om Stryp= fjukan — H. Hauire om Camferts- nytta i > fora dofes och defs kraft fom 'et corre&if af Opium, å "> Seffionen flåts med Äminnelfe- Tal åf- «ver Soc:s af. Ledamot H. Lorry. | - ( Journ. de Paris N:o 248. 1784. ) | JR ) FULICA Chloropus. " Funnen i Sverige. - Naebbet kullrigt, den &fre kåkens kant hvålfd öfver den nedre ; nedre kåken bakom »fpetfen något knölig ; vid roten mörkröådt, vid fpetfen gulgrönt; lika långt med hufvu- det ; (a) Se Pp: 232: B, f. > ec R ll Jörg det; något hoptryckt: öfver nåsbororne ; åfre kåken Jångre, något nedbögd mot fpetfen. — Näåsbororne aflånga. — Hafvudet framtil bart ; åfvanpå fvartgrått. — Pannan bar, blek- röd. — Ösgonringen blekråd. — Ögonflenen fvart. — Nedre Ögonlocken! hvita. — Tungan trubbigt rumdad; i fpetfen Narfvig, hinnaktig. — Halfen mörk blågrå. — Kroppen ofvan= på, från halfen til fljerten, mörk-gulgrön, åfven ock Vingarnes Ööfra tåckfjädrar. — Kroppen under , fåfom bröftet, på fidorne af buken, något mer ån hålften af låren blågrå, på fidorne af låren något mörkare. — FBu- ken midt undef, med hvita ftrimmor ilprångt. — Wingpennorhe de yttre och inre fvartgrås: den förfta af de yttre vingpennorne på yttre kanten hvit; Vingarnas nedre tåckfjådrar i kanten hvita, fom likna vågor, — Stjerten kort, rundad; ofvan mörk gulgrön; under på fidorne hvit, midt uti fvart, — Stjertpen- norne 14, Vid fpetfen fvartaktige; vid roten. något roftfårgade, — Benen långa , gulgröna, något mörkare tåer; något öfver knået bar, med en brandgul ring omkring låret dår fjå- drarna flata, — Fötterne , Vadare-fötter med mycket länga tåer, fyr-fingrade , med en tunn fmal hinna på hvardera fidan om tåerne al- deles icke utklipte eller flikade, — Medlerfla Framtåen långft med 3:ne leder, — Yttre Framtåen med 4 leder, — Inre Framtåen med 2 leder, — Bakfåen af en led med A 4. klo CS RR EK klo aflika ftorlek med Framtånernes, — Stor Jeken "af 'Fogelen är ungefår dika med: en. Hem-Dufva, Viftas vid flrånderne utaf ftröm- mar, hvareft Fogelen -håmtar fin fåda afvat- ten-infe&er och Spongia, Blef -fkjuten vid Söderforfs' "Ankar - Bruk > utmed - Dalålfvens Årånder,; uti Nutet af April ”mådad år 1784 , då Ålfven begynte bli ren' från Is, och vanliga Hafs-foglar "kommo 'flytandess Ingen här. bår 'å orten någonlin tilförene fedt den famma. Förvaras nu upftoppad uti -Hérr .Bruks« ' Patron Grius' Fogelfamling på Söderforfs Bruk och finnes vål hos von LInné i Syftema Nature famt hos flere "Ornithologer förut nåmd , men år dock en ny recriäte för vår Fauna, ehuru fålllynt, hvarföre man ej hål« lit otjänligt "at hår anföra / defs. befkrifning, torde hånda,; någorlunda fullftåndig och til en del fkild- från dem man på andra Språk förut åger, P, G, LINnDRoTH, Nouveaux Memoires de PAc. R. des Sc. "et B. LL, année 1788: Berlin 1783. 4:0 5- tab. Uti Experimental-Phyliquen , ' vifar fr. ACHARD at vid Eleå&rifke Gniftror ingen Sya. ra afföndrat lig; han. låt: öfver. 400 Slag, ger 6 1100 CET 29 genom Leidifke: Flafkan ; gå uti Alkali Vo- Jatile , -men icke ringafte tecken til Medel- falt mårktes, -Pofitiv och Negativ eleårifitet göra vid åtfkilliga tilfållen lika vårkan; hvil- ken altfå icke beror på öfverfiéd eller; brift på ele&rilkt åmne , utan på: delarnes refras åaion, Vegetabiliers gåsning och Animaliers röta befordras genom 'eleårifitet, — Uti cel- lulofa - på åtfkillige Djur har ock A, inblåft ållmån Luft «och allåbanda Luftaårter; den förre gjorde ingen vidare ' olågenhet fedan han blifvir infapen och fvulnaden fördelt fig; Saltpeter-Luft var. -dödlig, nemligen, den i Cellulofa redan varande Luften blandar fig med henne, delar henne och. det affkilde Acidum Nitri måfte "hafva denna fkadeliga vårkan; Fix-Luft går ingen oordning i lits- rörelferne, utan infupes. lätt. och fort af de flytande delar ; på hvilket -fått" den torde kanna gagna i fjakdomar:; S5Af Inflamabel | Euft. dog intet kreatur, utan blefvo tröge och forgsne, til: defs' den 'hant : blifva infupen; blef den genaft åter utflåpt, fedan den varit i. Cellulofa , få var den decomponerad, — Hr, AcHARD har ock med Eudiometer un- derfökt hvad vårkan allahanda! Rökvärk haf- va på Luften; de förbåttra honom icke, och phlogifticera honom åfven få litet, at det in- gen fara blifyer, — H,' GrieoitscH talar om'c SIMON Pau falfkeligen få kallade Gramen Offifragam , (Anthericum Offifragum L.) i var A 5 anse Lo & ) ol | anledning af en Bofkaps' farfot, dår benen och brofken funnos fom et fymptome, fön- derbrutne , men: detta hårrörde af elak fåda och fördärfvade fafter , få at detta gråfetins gen fkuld hade, sd å (Gött, anz; 1784. St, 148.) - 4, Treatife upon Ulcers of the - Legs, 0 in Vich. former. Methods. of treatment are candidly. examinated and compared With one more rational ånd fafe Sc. by SAMUvEL "UNDERDOoH. ' London 1783. 158 p. 8:0. Denna Afhandling öm Benfår år en fruckt af 20 års årfarenhet.: A£ Torgfkrikare har han förft lårdt fig at bota dem atan at Pat, behöfver vara ftilla och inne, — A;, upråk« nar förft. de brukelige fimplicia, fåfom Co- nium, Solanum nigrum, hvars goda vårkan han ofta. erfarit, men fom hän dock kbåller för et både för kraftigt: och ofåkert medel; Nitrum, Bindor, Merc. prec.: ruber, Bad i adftringerande medel, Calomel, Merc. fublis matus, och Kinabark 3 afföringar anmårker han, emot Heifter , kunna futeligen taga - med fig) både ondt och godt ur kroppen. Fan gillar icke en för ftlrång dizt ; at vara Räåndigt filla, inne i rutamen och at hålla be= nen 0) 0 CTR Ng nen i horizontel> Nållning , hvilket fifta år or- faken at benfår 1å lått bryta up igen; icke heller tycker han om omflager och 'gråtar, ”Tvånne Indicationer antager han, 1) at för- båttra det fåriga ftållet, 2) at fkaffa et fta- digt årr. Digeftiver: blifva aldrig för flarka, ty om man tillåter fri kropps-rörelfe få reta de ej för mycket; dårnåft råder han til ftarkt ombindande med flanell, flitig kropps-rörel-' fe och en oinfkrånkt förnuftig digt. - Invär- tes medel vårka icke mycket, dåreft ej fpe- > cifica fordras til viffa fmittor, Merc. prec, > ruber år i början det båfta at blånda ibland Digeftiver; vid elaka rötfår bör han icke tunt frös på, utan fåren böra dårmed fyllas; är fåret nåra en brofk , få brukar han fråtande medel om 'bandager icke vårka; år benet dårintil angripit har han ofta rönt nytta af fis dentyg öfverftrukit med fårnifla, Kina gör for nytta at flyrka magen, hvartil åfven Vi= triolica fynnerligen tjänar för Fyllbundar , få- - fom gangren dårmed kan förekommas ; åf- 'venledes en flark Deco&tam Lignorum och Kalkvatten. — När fåret börjar rena fig fkal man lämna låkningen til Naturen och ej bru- ka torkande faker för bittida. För Rosarti- ga och orena får brukar han ef ivag folu« tion af Sal martis med litet Mercur. fublima= tus. I Scrofulåöfe fårnader brukar [han Merc, precipit. ruber, fom aldrig gjordt/fpottning; åfven nyttjar han Setaceum, Siftoåns- | de a. POLE de "Solution år 'ock god för fåra Bröt. vårtor. | Sv Mycken årfarenhet fynes A. hafva och hela ”Afhandlingen år Naturligen och lått » fkrifven. vd 3 Mg Re På | (Gött. anz. 1784, St. 191.) (| «vc Uti Gött, K. Vet Societeten uplåfte Hr, Prof. Gmeun d. 28 Aug. 1784 fina förfök at förena fårn med Zink. Under det Me- ” tallerne uti. elden ftåndigt voro betickte med "net lag af -kolftybbe eller Talg, kaftade han | dit flytande Zink eller glådgande Zink-kalk, eller. glådgande Järnfpån, eller ock tvårtom, ” på fått fom fal. Prof. BERGMAN förenade Jårn "och Ténn; åfvenledes på fått fom vid Mås- : fings-Bruk Kopparen coementeras med Gall- meijan, i öpna och tåckta Diglar3 likaledes. | med den af Hr. ILseMAnN och Bosc DÅNTIK berömde Fluffen har han fådt dem i någon flytning; hvilka, alla förfök han anftålt i mång- faldiga proportioner Metallerne emellan ; men anka fållan har. han varit lycklig nog at vår- keligen fammanfmålta dem, och når det nå- gon gång något lyckats har den blandningen våcke låfvat fynnerliga fördelar i allmånt bruk. Vid några förfök då han med nåmde förfik- tighet kaftade 'glådgande. järnfpån i flytande Zink och fedan ftarkt omrörde med en jårn- käpp, KR 00 KR 13 kåpp , fick han vårkeligen klimpar. fom mer bade fårg af Zink ån Järn och fom på Kol för lampeld och blåsröret afbrann med Zink- låga, men lått draga fig ganfka lått åf mag- neten och föråndrade ren Saltfyra, få at hen- nes fårg och Gallåple-Tinåur, åfven fomlut' - af Berlinerblå, ovederlågeligen gofvo Järnets nårvaro tilkånnag men blandningen var i bråttet helt rå och få fkör at det vid. förfta, föga. flarka, hammarflag fprang i flere ftyc« ken, van icke heller mera fmidighet fedan det ån en gång med Borax var fammanfmålt. Då han. fmålte Zink-kalk med hålften få mycket Jårn-ochra, Svatvel och kolftybbe, midt i Potalka inneflutit, fick han en bland= ning fom drogs':af Magnet och liknade mera Jårn til fårgen ån Zink, men var i högfta -måttan fpråd och fkör. - A. beklagar.at HenxKer icke upgifvit det . fått han brukat; hvarigenom deffe Metaller få lått fkola blifvit förente. ( Gött. anz. 1784. St.. 154.) Bref: om beflåndsdelarne af Spanfkt Snus. == = Til at-uptåcka :orfakerne hvarföre det Röda Spanfka Snufet förorfakat. villa olågen= heter hos. en min Vån , företog jag | mig at med. detfamma göra töljande underfökningz. 1:0, Lades ganfka litet dåraf på et kol och SAN | lå< 14 x ) ol Jjågen af et ljus Råldes 'dårpå med” et Blås- rör. Det förbråndes då haftigt, med en li- "ten lukt af Tobak: och återftoden var et rödt pulver, lika med den allmånna Rödfårg fom brukas på tråhus, Detta pulver med ttarkä- - re hetta påblåft, fmålte tilfammans til en fvart flaggrufa hvilken dtogs få qvickt fom rent Jårn af Magneten, Det var då ej fvärt at dömma, at detta pulvret beftod af en'rfd Crocus Martis eller Jern-Safran.. At få ve- ta hura mycket Snufet af: detta fråmmande åmne kunde innehålla, lades 2:0, 100 fkålp, Proberare-vigt på en ny Skårfvel och Calci- nerades med ftark glödnings-hetta, -Dårvid 'mårktes , fedan ”Tobaks-lukten förgått, en blå låge med lukt af Svafvel och det åter- Rående röda pulvret vågde nu 39 fkålp. 3:0, Samma pulver afblåft med vanlig tilfats ; fom et jeroprof uti Digel, gaf ettent jernkorn fom vågde 15 fkålp. eller proCent, Dylikt prof på halten gjordes ock på våta vågen medelft uplösning; fom du kånner ; då en ren Ber= "linerblå dåraf fåldes , fom gaf tilkånna, at Jernhalten rätteligen var 18 proCent, En ungefår "lika- Jernhalt erhölts at et annat dy- likt rödt Snus fom blifvit köpt för Franfkt. Flere forter af det flaget har jag ej haft tils " fålle at probera. Men då et lika quantum af den bleka forten, eller få kallad Havana "Snus, Calcinerades, förlorade det 7$ proC. i vigten, eller gaf allenaft 25 proC. hvit” - | AN er Ber Ip OR An nn BK ler ljusgrå afka ; hvaraf Magneten knapt drog något fynligt doft. Kan nu deffe 25 proC. fråknas ut vara afka enfamt af ren: Tobak och du ånteligen af blekt Snus vil göra Co- ftarika” eller rådt Snus, få finnes, at du mås fte til 6b lod :af-det bleka eller af ren To- bak ; lågga: minft. 39-1lod Crocus Martis, Du lårer knapt vilja filutera din nåfta med. Jern= - pulver, fom- innehåller en ftickande Vitriol- fyra i ftållet för Tobak; men» torde. dock vilja veta af hvad fort Crocus Martis härtil mände brukas, Af mångfaldiga olika mes thoder , hvarpå en Crocus beredes , kan jag intet vift veta hvilkendera de hederliga Snus- Fabriqueurerne hårtil nyttja. De må vål in= tet vara få plumpa at taga vår allmänna röds- fårg, utan torde hålft betjena fig.af: den jern- råft, eller Colchotar Vitrioli, fom fålles med Potafka , då Tartarus Vitriolatus för Apothe- ken tilvårkas, och fom kan fåljas ungefår til et halft runftycke lodet famt år ganika fin och liknar Spanfkt Snus, 'då den torkas i luften, men blir rödare efter brånning : — Eller, ock torde den Colchotar finnas tjenli= gaft, fom erhålles til lika godt pris vid Skedvattens Brånnerier och har åfven den e= genfkapen at blifva fuktig i luften , hvariges nom Snufet hålles frilkt och en" piquant luft befordras, om litet Sallmiak tilfåttes, Hvil- ket preparat af Jern fom hårtil hålft bru- kas, få år vift, at Fabriqueurn dåraf med kös 46 | 36) 0 a (3 köparens” bedragande ; kan vinna: minft.24 63 re på et öres förlag; hvilket kan vara nyts tigt at veta, både för fåljare och kåpare; Om du villes blifva rik, a» la mode, genom filu= teri', få tkulle jag 'recommendera- detta fom en Sekvet 3 men fom det intet år! din Cara= Ger , få må det: divulgeras.' - Kanike: detta Jernfnus kap vara: nyttigt för: den fom plågas af nåsblod;z:zmen: den fomtånkero nyttja, fås dant. rödtoSnus til Sgonens. upfrifkandei, ;ta= ger lig: et farligt oråd före, foms fnart Kun förorfakavågonens fö rluft, | Jag förblifver &c. Anmärkning: > "Auåor Ca) .förtjenar Allmånhetens högaktning för denna nyttiga uptåckt 3 men at befara Synens, förluft af järnräftigt Snus kan - ej med goda [kål förfvaras. Snus i allmånhet gör [amma vårkan fom Errhina, + reta nåfan til ömnigare. flytning och kan i den affigten ibland. vara fördelaktigt för ögo= nen; men åfven det ftarkafte miffbruk (kulle med fin vårkan troligaft Skada nåshinnan mått, utan fara för fynenv; man fer ofta at flarka fnufare omlider, mifta lukten och föga "eller ingen kånning hafva af det fkarpafte Snus; hvartil, efter Auéors vackra underfökning det Röda Span/ka Snufet bör: råknas, . J. L. O: ( Dagl.. Alleh. 1783: N. 300.) Matz Na (öB. R. oc Re R = = = 24 OUR NR Matordning vid 1784 års Venerifke Cur- hus i Fönköping , gillad .af K. Colle- gium Medicum. Matordningen inrättas få, at för hyar patient beftås til middag Köttfoppa kokad på en half mark godt Oxkött, afredd med hve= temjöl, hafre- eiler helgryn (uti hvilken ef- ter tilgång hvarjehanda Vegetabilier åfven kunna låggas), famt til afton antingen lika portion Soppa eller i defs ftålle 3 :qvarter Vattugröt, kokt af fammanmalit Rågmjöl el- Jer Hafregryn , hvartil bör gifvaås et qvarter föt mjölk: eller i defs ftålle fvagdricka med Sirap; hvarjämte på hvar perfon dagel, be- flås et flop fvagdricka. Til utfpådande dryck Kokas vatten på " gröpt malt til behörig fmak , hvilket utdelas til hvar och en efter behag; i hvilken dryck: kan låggas efter Medicorum anordning, en liten partion af Cremor Tartari, j Uti K+ Fr, Vet, Academien "gjorde Hr, LavotisierR d. 4 Sept, 1784, uti nårvaro af Prints Henric at Preuffen , förfök at genom — afbrånning förvandla Spiritus Vini i rent ” vaälten. Chemici hafva vål fedt at lågan af Spr Vini gaf vatten; hvartil endaft fordras at: den VI.B,N:o 2, B rås 18 - IOC råkar en kall kropp, emot hvilken den con- denferas; GEoFFrRo1j har ock af 8 uns Spir, Vini fådt $ uns vatten; men fom de öfver- blefne 3 uns ej voro granfkade, har Herr LaAvoIsIER nyttjat en ganfka limpel inråttning, upfunnen af Hr. MEUNnIErR, hvarmedelft icke allénaft hela quanturn blifvit til vatten, utan ock en tillökning vunnits, få at af 16 uns Spir, Vini 18 uns rent vatten upkommit , hvilka 2 uns ej annat åro ån en decompoli- tion af den luft fom åtgådt vid Spir. Vini afbiånning, — Nytt bevis för Hr, LAvoIsIERS lyfande Theorie, hvarom förut talt år, (Se > B, $+ Pe 74:) . Utdrag af Hr. Le Roijs Memoire da fr då | ” Ett flycke Bernflen får genom gnid- ning den egenfkapen at draga til fig låtta kroppar, dam och ftoft. — Denna ringa an- ledning har uptåckt Eleårifiteten, nemligen , fåttet at upvåcka den i hvarjehanda kroppar; men huru kan gnidning åftadkomma Eleéri-. fitet? Kommer den från den gnidne-: eller gnidande kroppen? Det år det fom Hr, Le Rolij förefatt fig at utröna, Glastuber, fom förft nyttjades , hindrade at utråna vårkeliga be= fkaffenheten 3 likafå Glasgloberne, få at ingen möjelighet vår at utranfaka det förr, ån glas- fkifvor antogos i de förras flålle, Herr LE Ro1rj föreftålte fig långe at Glas vårkade fom en pump och at. det fög til fig Eleårifke, åm- I - NO (CAR 19 åmnet från de kroppar hvarmed "det gneds, hvilken gifsning ock blifvit beftyrkt igenom defs nu anförde Rön, — De vifa at Glas fuger til fig elden af de kroppar. fom nyttjas at gnida med och at tvärtom." refiner , t. e. Spanfkt Vax, gifva den från fig til de krop- par fom de snidas med. En Eleårilfk Mas chin, upfunnen: 1771 af-Or, Le Rorj. och. känd under namn af La Machine de Nairne, upviftes vid famma tilfåHe; Huru långvarig vårkan Fördomar åga, bevifes bland mycket annat, af.det ån i dag i Paris brukelige fåttet at Högtideligen tilreda Theriak, Denna urgamla Compofition, fom fkulle förekomma och ' fördrifva alla både : kånde ochsokånde Giftarter,: borde följakteligen i vidfkepelfens öfvertygelle: med mycken omforg beredas, hvilket ock i alla lånder med fyn- nerliga Ceremonier förråttades , men hvilka, i famma mån årfarenhet och Chemifke up- lysningar blifvit rådande, fmåningom åro alf- lagde och Theriaken reducerad til den fims" plicité fom med. bågge år. öfverensfltåmmans- de, hvarpå egånteligen, och: framför alla an- dra, vår Pharmacopoea Svecica år et lyfan- de bevis, Men i fjelfva det, i phyfik måtto, up - B 2 ly= 00 RR DONE "lyfte och lårerika Patis famlaldés ännu d. 13 Sept, 1784; uti College de Pharmaciej Lieu- tenänt de Police, Hr LE Noir, och Pros cureur Du Ror, År, pE BRUNVILLE med De- puterade: af. Medicinfke Faculteten 3; ” då Hr DUHAUME, Prof. Pharmacie och Hr, Lago? RIE; Led, af Coll; Pharm, höllo hvardera' et Tal öfver åmnet', och Fr, Taxi, Ledamot ' af Coll, Pharm; åpviflå offenteligen ”"ingredien- tierne (fom fliga til omkring 70 fårlkilte flag, då Ph, Sv. endaft förefkrifver 10): Samma perfoner famlades ytterligare d. 30 Sept, på famma flille, til at upvåga Ingredientierne och - den” tredje offenteliga Sammånkomften Iker når de Ikola blandas tilfammans, "Huru långe fkal et” fådant uptog lidas? öck huru kan det undvika namn af Charla- taneri ? Men i et land dår Religionen myns digt lårer få mörka lårdomar, får man då. kett långe” vånta at Fjufet törs förjaga den egen- Bygg fMKymningen;" åfven jandra. Vetenfkaper. « En Charlatan vid” namn bu BRAUFORT hovi! is Paris: långe" til: et ofkåligt dyrt pris fåldt : et få kallat : Eau Antisputride ; fom fkal hafva 'Miråculöfa: egenfkaper. ' K. "Med: -Sö- cieteten har genom H:rr GEofFROrj och FouR- ckolj låtit underföka det och funnit at det - . ejvannat år ån KEN Vitrioli. utfpådt med vata & oo ( KK 21 vatten, i proportion af 15 uns flrömvatten tilr. unsoch I drachma Acidum Vitrioli con- centratum, '» (a) (bos » ofs ville en Gref Bor- Lo för några år fedan; göra "lycka med:et dylikt hemligt medel; fom han färgade rådt; men Kgl, Collegium Medicum uptåckte ges naft bedrågeriet), — (Journ, de Paris 1784, N:o 256, 2024263, 265.) NN C. Ir. WINZEL Chynuifche unterfuchung defs Flufs-fpats, : Dresden 1783. 8:0. SINN A, har utfökt från Stollberg och Gerfs- dorff de renafte flycken,, låt dem fpringa fön- der i vål tiltåckta upbettade: kåril, fedan fint pulverifera, flamma, och lindrigt utglédga; han fant då- icke allenaft, fom ScH&rLre, i denna Stenart :en egen Syra, hvilken ock genom Phosphori: och Arfenic-Syra ftod at utdrifva, utan ock, fom WieGieB och MeI- JER, at Kifeljorden, fom den gifver uti»glas- kåril, kommer allenaft från glafet och år altfå tilfållig. Utan tilfats gaf Flufs-fpaten, i flark eld ; något inflamabel Luft. - A. fant ock, jämte Syran och phlogifton, Jårn, kalk - B3 och (a) hvar uplyft Läkare vet nog hvad gagn han kan i Rötfebrar, och flereftädes, göra med Acida Mine- ralia ; men det hör endaft Bedragare til at utvidga defs bruk til alla händelfer, > Ben + ) 0 (KR och Alun-jord, men intet fporr til Kifeljord: Vid- uplösningen af denna kalkjorden, i: Aci- dum falis och Nitri,feck han Cryftaller, fom dock låtteligen fmålte. fönder: ( Gött. anz. 1784» St. 149:) N j é Xx Petri Camper &c. ÖObfervationes circa mutationés gqvas fubeunt Calculi in ve- nen. Pell 1784» 4ito c. tab. en. p. 36. | A. följer Blåfeftenens åt(killiga förånd- ringar efter och föker utreda fört buru den upkommer, Njurarnes och Blåfans glatta - och med et klibbigt åmne förvarade hålig- heter åro få litet artade til en Stenfkorpas danände, at det nådvåndigt fordras en fråm- mande kropp för at blifva kårnan uti en ften- våxt, lika form om man ville beftryka et U- ringlas innantill: ofta med Olja och likafult hoppas få en ftenfkorpa dåruti formerad. Hos en gammal Huftru fants en Oxeltand utgöra kårnan af en Blåfeften 3 hos en annan fants . en fpitfig kropp vara genom Mulklarne kom- --men i blåfan, och då den blef utfkuren ha- de redan mycken ftenfkorpa fåft lig dårom- kring. — Blåleftens fkapnad beror dels på defs kärna, dels på kroppens ftåndiga rörel= fe, då Stenen blir aflång efter. äv A - RS (I 23 » AF mycket hårda Stenar har han icke kun- nåt löfa det ringafte; hårdheten hårrörer icke . af ålder och tid, fom Vv. HALLER trodde , e= medan Stenar borde då vara hårdaft nåft kår- nan, fom icke altid finnes, utan den hårrör af (korpans egen belkaffenhet. ”'Kantiga fle- nar göra icke altid mycken fmårta och blod- pifs. Uti alla kantiga ftenar år kårnan lika-; fult glatt, hvaromkring f(korpor famlat lig ef- ter obekante Lagar. - En Sten om 27 lod gjorde Blåfan genom fin tryckning emot båc- ken-benen brolkaktig. Blåfan drar fig ej al- lenaft faft tillammans omkring fora fRenar , utan hon lyfter dem: ock up med fig 'emot Os pubis. - Dårföre far man ock med fon- den lått under honom förbi. De ftora Blås- fienarne fammanvåxa icke af flere fmå, fom ArGHis1 och ArBinus påftå; hvarenda, ån- fkönt helt liten, flen, har fin egen kårna, ' flora ftenar åfvenfå icke mer ån en. ' Når flere flenar åro på en gång i blåfan, drar hon fig icke om "dem ihop. ' En ften fom vågde 10 lod och I qvintin, och fom långe varit i Blåshalfen ioneflutén , uttogs fu- . teligen genom en i perinzum upkommen fiftel. Den vanliga ftora tången, atfönderbryta blås- ftenar med, kan icke fatta en for filen; Blå- fan futer fig ofta om tången och år ibland fchirrös, få at hon ej nog kan utvidgas. Lr Cats och LE DRANsS tånger kunna ej fatta flenar fom åro 2 til 3 tum tjocke. Le Cats BA Sten- 24 PR IDE GAR Stenbär kan ej nyttjas ; A: ön(kar. at. Annod : Ni vårktyg , fom P1inius intygar utifrån fprång- de flenar,. må ;FpHOkas, (Ibdm. St. 2505). Ghnisen Nåuc Beytråge zur Nåd und Arigney Wisfenfchaft. von C.G. Serie, M D. Prof. und Medicus des Charitéhaufes Zu Berlin. 1783. = » + Förföket at fylla Sjukrum tndå dephlo- gifticerad Luft bar ånnu icke lyckats efter önikan , ehuru ftör fördel man ock läfvat fig dåraf. En Paralyfis blef ' bulpen! genom Aör Fixus , anvånd efter Hurmes Method; (Skul- le icke de tillika brukade Bad och Nörviftyre kande Salfvan något hafva bidragit?) Af 100 Patierter har det endaft lyckats at bota 3 för Tvinfot med Aör Fixus. Exempel anföres på en Pbthifis Pituitofa3 af ere förfök år funnit. at' Hectici få dåraf andtåppa och blo- den uphettas. Vid Stenpafflion vants lindring af en blandning. Bitterfalts-jord med Vitriols fyra; vid en petiodilk Tympanites ; fom var förknippad med en hårdnackad förftoppning, utråttades genom Cliftirer at Fix Luft med flraxt dårefter gifna mjukande Cliftir , at den »fjuke icke allenaft genaft feck öpning , utan Fock flytande Gyllenåder j hvarpå Tympanites i 8 veckor blef borta. (Gött. anz. 1784 St. 161.) Ut- RO Utdrag . af "Prov. "Medici :D:r: EKMARKS Bref til K. Collegium Mead. dat. Lo. infann OCK TIN Sedan den tiden nu til ftörfa delen år förbi, på hvilken Rödfoten hår i orten måft alla år vanligen plågar bland Allmogen: gras- fera, och dikvål ånnu ingen fårdeles Farfot af-det faget hår blifvit förfpord,: har: man nu all anledning at hoppas, det denne Lands- ort för. detta onda i år blir förfkonad. Från S 2:ne Förfamlingar åro vål "Medicamenter re- quirerade och jåämvål dit affånde,fedan fjuk- dömen på barnen begynt vifa fig; men lå- rer fedan afftadnat, få: vida hvarken från Prå- flerfkap, Krono-Betjening eller genom Refan=' - de någon ting fedan dårom blifvit beråttadt. Jag blir-fålunda ftyrkt i den tankan, at, åt- miaftone | hår i orten , ombytelig våderlek från hetta til köld om Sommaren mera bid ra- ger til denne fjukdom ån brjit på tjenlig och naturlig föda. - Hungersnåden har i år varit få gråfelig och bland Allmogen allmån, och födan: ganfka' onaturlig ; nen Sommaren : vål til förre delen kall ; dock icke ombytelig, ty då vårmen påftod , var den beftåndig. Det > vore högeligen at önika, det Allmogen kun- de bringas ifrån den fördårfveliga ochohyg- " geliga hushålls-methoden, at låta barnen he- la Sommaren igenom från morgonen til .af- tonen fpringa halfnakna, blott med et gam- Bs . malt 26 är I BR malt linge klådde , fonr hånger lf på Köp | pen; jag: år vils på; at mångas lif [kalle fpa- ras, fom nu i Augufti- och September måna- ' der i Rödfot förfpillas. Dito från: Af-ffor Montin, dat. Halmflad d. 18 Oéiob. 1784: lok De ohyggeliga fölgder, för befarades i affeende på hållan efter en fvår hunger bland Allmogen och dårunder nyttjad ovanlig bråd- föda , famt för tidigt tilgrep af ny gröda; hafva: medelft Guds Nådiga biftånd blifvit få aldeles borta, at nåftah ingen befvårats af Rödfot , ganfka få haft R&taktig feber, ic- ke heller någon annan [vårighet dåraf mårkts ån vattenaktig fvulnad i kroppen; fom dock hos de flåfta af fig fjelf förfvan, få :at endaft få nyttjade några dofes Cremor Tartari och det med förmon, Detta har hos Kgl. Col- legium jag ödmjukaft bordt vid handen gif- va, jämte det jag åfven får beråtta, fåfom något oförvåntat , at Kopporne aflupit långt låttare hos dem, fom nyttjat bröd af halm med "eller utan tilblandning af Såd+, ån dår barnen haft båttre föda, och dageligen fam- lat röta i kroppen. Cafus om en dödeliz Afibma Convulfivum. En man om 53 år började klaga öfver andtåppa med fvårighet at gå i trappor, hvil- ket fmåningom öktes med forlande under x ) oC 27 ahdedragen. Defs vanliga Medicu$ , fom til- "lika kände honom vara hemorrhoidarius, gaf honom Ammoniacum, lindriga afföringar och blodiglar , hvilket vål lifade honom , men - plågorne tycktes ej med alfvare vilja min» fkas , utan infann fig fnarare qvåfvande fpas- mer vid halfen med retelfe til hofta och ec- kel; i famråd med en annan tillades nu ker- mes Minerale i Vårt och togs några dofes om dagen af Pulv. Ip. Theb. ph. fv. Åf- ven defle medel fyntes gifva lifa , hålft jäm- te lindrige öpningar hemorrhoides Coece vi- fle lig, hvilka genom blodiglar aftappades 3 men den qvåfvande andtåppan kom fkoftals, faft oordentligt ofta och hålft om nåtterne i- gen med fara af haftig dåd , hvarföre fom Pulfen. var : hård. och aldrig intermittent ,, ådren innom 12 timmar Öpnades 2 gånger, då tillammans omkring 9 a I0 uns blod togs, fom fans bågge gångerne hafva ftark crufta Inflammatoria; detta låttade vål ock , men Spafmerne kommo likafult tåtare och ftarka- re igen, och oaktat alla ytterligare förfök med Vinätticke-ånga öfver Mentha crifpa, Eau de Luce, m, m. affomnade Patienten på 17:de dygnet, En få envis och håftig fjukdom gaf fall anledning at förmoda något- organilkt fel, hvarföre ock kroppen i flere Låkares Hårvas ro "Öpnades +, hvarom följande befkrtifning vittnar: Vid 28 Xx I OCK Vid Fabriqueurer FoM: G--s-1S "obs 'duttion fants följande märkvärdigt vid | Bröft-cavitetens öpnande: Eobus inferior pulmonis dextri ftarkt få- ftad vid diaphragma, men medius och fu- 'fperior ej adberent med vidliggande plevra, hvilken åfvenfå vål [om nåmde lunga var hår och dår beftrådd med förre och mindre fcir- heufa knölar. Vånftra Lungan med fin nedre lobus ej fammanvåxt med diapkrazma, fom den hög- ra, men med den öfre lobus ftarkt adherent "med vidliggande delar hvilken ock hade fle- te fcirrher, af hvilka en var af den ftorlek, at han uptog nåltan hela öfre hälften af lo- bus fuperior fämt tryckte bronchus finifter med defs grenar. Denna flora feirrhe var i fynnerhet. ganfka hård, af en ljusgrå fubftan- Ce i ytan, men mörkare inuti med fvarta flåckar ; vid. ifkårandet hårdare ån en ftea- tome, "I Eäftröret faots ej något utom ordent- ligt: Hjertat med defs vafa och pericardium åtven utan något mårkeligt fel. (a) Anmärkning: | Denne Andtåppa liknar "mycket den af Engelsmån få kallade Anginis Pe&oris (Se om den (a) Obdu&ion, förrättades och PENNE n är upfatt af Hr; EKMAN, fom nu är Under hirurgus ag Kol, Lazarettet, SR RR den Band. 1. p. 5.) och lårer vift blifva o- botelig'når den hårrör af Schirrher, hvilka ges nom flin forlek och tyngd trycka Bronchia och hindra refpirationen, Hår hade ock kan- fke' någon finnes oro del i fjukdomen. Jag här fedt någre dylike "Cafus fom' alla varit dödande; andre Låkare inftåmmaå ock dåruti at dé vid dylike fjukas obdu&ioner funnit or: ganifka fel circa bronchia et afperamarteriam, af växter, fråtande 'Sår im. m. ” ”J. L. Hundar anfallas ibland af. en dödande fjukdom ; fom -kalläs Morve. De begynna med at nyfa flarkt och ofta, hvarpå följer en öm- nig flytning genom nåfa och ögon af en gul flem; de blifva modfålte och mifta matluflen, + På Slottet Pinczow i Pålen blefvo uti Febr, 17384 13-ft, Jagthundar, af fårfkilte ar= ter, håraf båftigt angreépne; man gaf dem 3 dagar å rad, hvardera en dryck fom beftod. af et halft qvarter" mjölk. och et halft qvarter olja, men. 4:de dagen dogo 3: ft. Ågaren fruktade då at fjukdomen var fmittofam och ville fkjuta ihjäl dem alla, men någon af de. nårvarande påminte fig hvad vårkan ZEther Virnioli gjordt vid andra kreaturs”fjuk domar, (Se Band, 5. p. 9.) och beflöt” därföre för- . föka den: Han blandade "30 droppar "ZEther med et halft qvarter: mjölk i en” bouteille , fkakade vål om och med tilbjälp at öppna ; | Huns . 800 0 Säk 3) 20 tl sk Hundarnes mun , hålde i hvardera denna portion och flåpte dem dårpå Jöfa. Efter 24 timmar nyfte de icke mera, flytningen genom- nåfan. var ej få ftark och genom ögonen al- deles ftannad, och matluften kom åter med någon munterhet, Dagen dårpå funnos de vara glada och lekte med hvarannan, famt vo- 'ro efter 3 eller 4 dagar aldeles frifke , utom en löpik hynda , hvilken varit vårft angri- pen; hon feck dårföre en dofis til och nås fan retades med Eau de Luce fom äftadkom en flark flytning. Två dagar dårefter var ock hon frifk. (Journ, Encycl. Oå. 1784+ p: 150.) Utkaft til kalla Mineral. Källors underfö- kande och befkrifning. På K. Collegit Medici anmodan upfatt af framl. As- fesforen: D:r GÖRAN. ROTHMAN. Hårvid i akttages: 1:0 , Topographia et Fecgupria Loci.: Hökock, sö Håradet, Socknen, 3 Hemmans- - ågornes Natur, om de åro: Kungsgård , Såteri 4 ;Å Fråle v ELR 31. Fiälle. Krono, - » putt, . » Skatte, = = Rufthåll ; = - Boftålle, Stadsjord, Academie-Jord; 7. Pråftgård , | Praebende Kyrko- Jord, HölsllesJord; ' | Nu varande Ågaren eller Tolskhätvaton, Huru långt Kållan ligger från nårmfta Stad, Om och hura långe "den, fålom Hälfo= Rå Källa varit i bruk. Om fället år bebygt. | Huru med Bruns» Intendents tilfåttande hittils förfarits. | Om någre Oeconomilke inrättningar å- ro fladgade vid källan til bes qvåmlighet för Brunsgåfter. 2:03 Defcriptio phyfea: Loci: Kållans vidd, 3 = = > djup, =» vatten-mångd 3 huru mycket rin« ner i timan. » === Om- den. alla årstider år lika. o- = Aflopp: pra Belågenhet och Negderne däromkring: Berg, Kr kö 2-0 Ås rk Berg, = - - ” Sandåfar , äger Slåtter, (Gp. Dålder , Ti rd Skogar, ; Haf, : Inljöar ,-- k Myror eller Moffår , Floder, Åar, Båckar, Flere Kållor, | Mineral-ftrek, +: NN Bergvårk , Kö el ; Vattnets. Sediment i "Källan, Aflopps-ränniln LA ir Sn ” Stenfkorpa, fom iplfäherar, kalkartig, Selenitilk ,, m. m. > dä .:Vapores eller Palitus: Deras vårkan. på: Smak, Lukt, "Syn, Thermometer , Barometer, : >Metaller': ; = = poleradt Jåra, age) Koppar; = «= Silfver. — Skadelighet för djur; ”— Antåndelighet — Kraft at flåcka eld. 3:0, - » 9 € fr a. 320; , Hifloria Nåturalis: Loci: Jordmonen och ”mineralier i'och om- kring: Kållan; Oryéstologia Loci. "Växter , Flora Löci, Djur, Fauna Loci. 4:0, Sjelfva Vattnets befkaffenhet ? Föråndring af omfkiften i årstiderne, + Re SS Våderleken, = = 0 een sv MOrgon och afton, . = » då kållan nyligen runnit til, ef- ter föregången tömning. Om. det har någon befynnerlig egenfkap ock vårkan på dem, fom vanligen dåraf dricka, e.g. at göra tånderne löfa, --fårorfaka ref m- m. | För hvilka fjukdomar i SKnnerbe det vifat. vårkans.; Underfökning af" vattnet : ÅA) med utvårtes finnen: | a) då det nyligen år håmtat. ur källan ; Om det år Klart eller grumligt ; Fårgat , huru; > . Lufligt, fom vilar fig med porlande | ur kållan och vid omfqvalp- ning i en Bouteille, om pår- lorne hålla fig pe Luktande , huru 3 Smakande, hora; Om kållan gär til Is om vintren, eller ej. VI.B. N:o3, € Om 34 SD oa Om vattnet fnart eller långfamtupkokar.. Om Skalfruckter , fålom årter, bö- 2 « nor, m. m. då de kokas däri, bli hårda eller upmjukna och mofa fig. Om Såpar och Tvål löfer och lödrar lig dåruti, eller ej. b) då vattnet Mått uppe nägra timmar i > i fria Luften 'Om det förlorar mycket af innevaran- de luft. Såtter pellicula, huru dan. Sediment, huru dant, Mitter af utfeende, [mak , lukt. : Genomgår famma phyfifka och | chemilka förfök, fom nyli- gen håmtat. B) Med Phyfilfke Inftrumenter, a) Vägning. Frilka vatnets gravitas fpecifica, vid determinerad" temperatur, mot defttil- lerat vatten. b) Thermonieter. Vattnets köld och vårma Vinter och Sommar NN fjeltva kållan, Cy MF Chemifke förfök. " De åmnen, fom i kalla Vatten uti jor- den hittils blifvit fundoe, antingen genom fin mechanilk delning och rötelfe inblandade och i Vattnet KPP eller genom i Jös- 0 RE 0 ISsnihe nårmare med vattnet förenade, åro följande: 1:0 ; Syror a) Vitriolfyra : fållan fris bunden til Neutral= och Medel-Salt med Alkalt vegetabile til Tartar; Vitriolatus, ” Sållfynt, — — Minerale til Sal mirabilis Glauberi, Mångaftådes. — Kalk til Gips. Mera allmånt , ; hälft i brunnar. —— Magnefia alba til Bitterfalt. På åtfkilliga fållen. — £LTera til” Alun,. På åtfkilliga fållen, — Metaller: Se nedanföte $5:0, b) Saltpeters- fyra: icke fri; bunden med Alkali Veget. til Saltpeter. På - flera fållen, ; — Kalk til Calx nitrata. På mån- ga flållen, = — Magnefta alba til Magnefia nitras ta. På många ftållen. €) ,Saltfyra: icke fri; bunden | med Alk, Veget. til Sal digeftivus | Sylvii. . Rart. — — Minerale til Kokfalt. Mån- gaftådes, ! — Kalk til Sal ammoniacus fxus. AN Mångaftådes. Ca Mag- 36 a 0 KR. — Magnefia alba til Saltafka. Måns gaftådes. na Tungjord til Terra ponderofa falita. Anmärkt. — Metall, Se nedanföre . N:o $5:0. Alla deffa 3 Syror finnas ftundom i fam- ma . vatten. . 'd) Flusfpats-fyra: icke fri; bunden ' in Med Kifel-jord til. Kifel. I de flå- fle vatten, e) Lufifyra: fri och bunden, Alla Vatten på Jordytan hyfa Luft- fyra, åtminftone I eller 2 Cubic-tum på kannan; men de få kallade lufti- ge befinnas åga 10, 20, 30 til 40 Cubic-tum, - Denna ”Syra, fri, utgör det fom i Hålfo-Vatten kallas fpiri-' tueuft' och etherifkt. I proportion af myckenheten håraf , fom Vatten : kan antaga vid pafs lika med defs egen rymd, får det en angenåmare fyrlig [mak , och, då Luftfyran år ömpig , nåftan fom Champagne-Vin. Kan i Vatten vara bunden: med Aik. Veget, til Alkalivegeta- bile a&ratum. I gran- fkap med Torfmoffar, — — Minerale, til Alkali mi- nerale aöratum. Stun- dom få öfvermåttadt af Luftfyra , at det trögt OCR 37 trögt vil anfkjuta, famt ARRETLR RR fmarare benågit at de- liquefcera, ån fatefce- ra i Luften, — Kalkjord til Kalkfpat, eller vanlig Kalk. I de flåfte Vatten, j — Magnefia., til vanlig Magne= fia. alba. Icke fållan, — Metal; Se nedanföre $5:0. Kalla Källor åro antingen grofva, fom hålla föga mer Luftfyra, ån gement vatn, 'eller fina , fom hålla något mera. 2:0, Ålkalier: a) fafte: knappaft frie; bundne med ofvannåmde förbindelfer. b) fygtigt: fållfynt fritt, men anmärkt, 3:0, Fordarter: a) frie, genom mechanilk fördelning inblandade. by bundne: Kalkjord 7 Tungjord | Magnefia alba >med ofvanflående Lera föreningar, Kifeljord | | ec) Mucilagineufe och extraå&ive låmningar af Vegetabilier, upflam- made. 4:0, Brånbare ämnen : C 3 Kals 38 "ra CX Kalla" vatten, fom Innehålla något Svaf- velaktigt, åro fållfynte. "Skola dock finnag... i Andre brånbare åmnen kunna vara up- flammade och genom mechanifk del- ning inblandade. Å 5:0, Metaller: UR s a) mechanice (ördale och upflämmade, b) uplöfte i fvag Vitriolfyra: Koppar, til Koppar Vitriol.. I Cement vätten. - Järn, til Jårn-Vitriol, I Svartkållor. Zinc, til Zinc-Vitriol, Ofta inblandad . i Cement vatten, : Nickel, til Nickel-Vitriol, "Ej med viflhet funnen i vatten, ey) uplöft.i Saltfyra: Brunften. Anmåärkt. d) uplöft i Luftfyra: Jårn tll Ferrom aöratum i Sors brunnar, Om Arfenicalifkt naturligt vatten kan gif vas, år ånnu icke aldeles afgjordt; det år åtminftone icke hittils med viflhet funnit, " Hvit Arfenik ;år en metallilk Kalk , fom vål år löfelig i våtten; men dårtil fordras 90 til 100 delar vatten vid 50 graders vårma, mot en del arfenik. At underföka hvilka och huru mycket af of-. Vans Hr ETERN vannåmde Åmnen i'et Kålle-vatten finnes , föreflås följande Method : 1, Fria Lufifyrans affkiljande och måtande. Uti en med botten och Conifk brådd förfedd Koppar - Cylinder paffas en annan, fom år öppen inunder, ftående, på [må föt- ter, uphögd litet öfver den förras botten, famt af få mycket mindre Diameter, at det blifver en lineas, rum rundt omkring imellan bägge Cylindrerne, Den inre bör deffatom ofvantil vara fluten med et något kupigt lock, fom midt på år förfedt med en pip af 1-4:dels tums högd, hvars öfverfta kant ftår minft en god half tam lågre ån öfverfta bråd- den af yttre Cylindrens Conifka brådd. Den- ne inre Cylindrens rymd bör ock: vara afs mått och bekant. , | Cylindren och ftörre delen af Conilka brådden fylles med vattnet, fom » fkall pröf- vas på fin halt af fri luftfyra: en flaflka utaf bekant afmått rymd, fyld med upkokat och ånnu hett vatten, flålles omftjelpt på inre Cy- lindrens pip få förfligtigt , at ingen luftblåfa får intrånga, och fedan fåttes hela anfalten öfver eld. Så fnart vårmen börjar vårka på den innom mindre Cylindren inneflutna del af vatts net, flåpper denna fin låfa luftfyra ,; hvilken i kraft af fin låtthet genom pipen upftiger och famlas öfverft i flafkan, hvarunder en lika rymd af kokta vattnet utdrifves, Når CA. en je 40 28 ER en flafka blifvit. til 3-4:delar tömd , »borttages den, en dylik tull fåttes i fRållet, och få vis dare, tils vattnet åtminftone 1-4: dels tima va- rit i "kokning. Ömsningen med flalkorne bör med förfta ikyndfamhet förråttas , och fker utan fvårighet med tilbjelp af en rund, djup fked, fom fåttes under öpningen. Flalkorne fållas Omftjelpte i en fkål med bett vätten , och når: de” blifvit til en vifs grad affvalade, » måtes dét rum , fom i dem tyckes vara tomt, Hårvid måfte Barometrens högd, famt vatt- nets vårma i flafkorne vid fjelfva mätningen, , noga anteknas. > Måtningén bör fke medan LEN åger ånnu 30 eller 40 graders vår- a, för at vara fåker, åt ingén luftlyra blif- of dåraf 'abforberad. "Då man af andra för- fök vet hvad vårkan olika tryckning och vårma utöfva på denna fyrans volume, kan dev åndock för jämförelfers fkull bringas til vift mått vid Barometrens medelhögd, fn tum, 3 lin.) och medelvårma ( då head, metren vilar 18'ör. öltver, 09." AL inte Cys lindrens rymd, jämförd. med den, fom vund- na Lultlyran äger, finnes fluteligen hålten på en kanna eller annat mått efter behag, Til undvikånde af irring bör inre Cylindren, in- nan den brukas, med kokhett vatten vål tvåt- tas inuti, at fullt befrias från all utvårtes vid- lådande laft, | IL. Reationt och Pracipitations-prof. "Deffa anfållas dels med frifka Vattnet, nys Ha Je 1) Poll Fe Ar. ligen tagit ur källan, dels ock', fedan defs volum "år rminfkad genom evaporation. A) Med Lackmus-Tin&ur, gjord med rent > vatten , och få utfpådd, at den år fullt blå. Denna rodnar af Syror och blir blåare af Al- kalier, famt lika få af Kalk och. Magnefa i fyra aplöfte. Når håraf litet efterhand dry- pes i vatten , upkommer fåledes råd fårg , om någon flags fri-fyra deri är nårvarande. Finnes den icke uti tilråckelig myckenhet at åndra fårgen af Tindturen , förlökes med pap- pers-lappar blekt fårgade i i läckt eller dår- af något dragande i rödt ; blifva de mera blå ån förut, år i vattnet antingen Alkali eller Magnefia, eller Kalk, uplöfte i Lufifyra, Papper, fårgat rödt med Fernbocks Tih- Aur, blånar ock af alla Alkalier, Kalk. och -Mazgnefia, men blir mera rödt af. Acida. : Papper fårgat gult med Gurkmeja blir brunt af ÄÅlkali och Kalk, fom år fri' från Luftfyra, men knapt af Maznefia. Stundom rö6jes icke effe&ten af deffa Re- agentia förr ån vattnets volum genom evaporation blifvit minfikåd, och de i "ringa myckenhet ingående åmnen blifvit concentrerade, Om frifkt vatten af Lackmus-Tinåuren' rodnar, men ej det fom varit kokadt, bevifar det at den fygtiza Luftfyran var rit den enda nårvarande Syra. C 5 2 485) sorC B) Med Tintuara Gallarum ; gjord med, Spi:- ritus Vini rectificatifhmus och vål måttad, Om "Vattnet blifver håraf rödaktigt, violet , mörk- blått eller fvart, bevifar det 7årns nårvarelfe, Vifar fig denna effe& endaft medan Vattnet år frifkt, flutes dåraf at ej annat Jårn, ån det fom i Lufifyra år uplöft, dårtil år orfaken , men om ock upkokadt och til en del eva- poreradt Våtten vifar fporr af Jårn, år den- na Metall i Vitriolifkt. lynne nårvarande, och källan fåledes en Svartkålla, | Vatten fom" håller Zinc blir brunaktigt af Gallåpple-Tin&ar, och Brunflen. om den år i Vattnet, fålles gulgrå af flam- ma Tinéur, ; ; Med Blodlut, några droppar i etfpitsglas Vatten, röjes ock Järn genom et bög- blått precipitat, eller Berlinerblå, fom förr eller fenare vifar fig. Om i Vat- "net ingen Syra år förhand, och Järnet fåledes icke uplöft, bör Blodluten neu- traliferas med deftillerad Vinåtticka, för at äftadkomma denna vårkan. Biodluten röjer ock de andre Metaller; fom med ' Vitriolfyra. förente i vatten kunna finnas, neml. Koppar med gul- brunt precipitat, eller ljusgult, om Kop- paren år til ringa mångd, och Zisc med hvitt precipitat. | Brefiljetråas-fpånor fårga det vatten blått, fom håller någondera af deffa Metaller up- TELE. SM uplåfte i Vitriol-fyra. Blir vattnet afBre- filjan rödt ; håller det Auln, C) Med Alkali vegetabile fixum uplöft i. de- Ailleradt vatten; om få droppar affkilja et hvitt precipitat år det Kalk, Magnefia, el- - ler Lera3 - Om all jorden hårmed' fålles, och det klara inkokas, och dåraf fås Tar- tarus Vitriolatus , bar förenåmde Jordarters menflruum varit Åcidum Vitrioli, D) Med concentrerad Vitriolfyra ; om några "droppar i et fpitsglas vatten upvåcka blåfor, förena de fig med Alkali eller Magnefia; fom förut varit måttade med Luftfyra, hvilken af den ftarkare utdrifves. = Vifar fig” ej någon åndring i frifkt vatten, förfökes på famma fått, fedan genom kokning och evaporation', åmnen blifvit bragte inom mindre rymd. E). Med Sockerfyra, måstad med Alkali Ve- getabile til et neutralt: Salt. Detta Salt år gan»= Ska tjenligt at röja minfta fpår af Kalk, ty dåraf decomponeras alla andraföreningar med Kalk ; til och med Gips, Om en liten frau- la af detta Salt flåppes i et fpitsglas vatten, fom håller någon mångd af Kalk, blir vågen flrax fynlig i vattnet genom hvita ftrimor; år Kalken fparfammare tilftådes, famlar fig förft på bottnen omkring den nedfalina Cry- ftallbiten. et gråaktigt precipitat, och det in- om en högft 2 minuter. Ännu ringare mångd af Kalk gör ock trögare precipitation. F) ån RENEE F) Med Silfver-Solution af Saltpetters - Syra; om Vitriol- eller Saltfyra eller båda åro når- varande; blir vattnet håraf grumligt och blackt;, ty delle” Syror åga ftarkare fråndikap hed Silfret, ån "Saltpeters=Syran ; fon följakteli- gen afdrifves, och de nya föreningarne falla til botten. Blir af fållningen Luna Cornea, har Kokfalt eller defs” fyra varit i vattnet, 6) Med Qvickfi lfver" Solution af ”Saltpetters- Syra; gjord med vårme för vattensprofver.' Drypes håraf i vattnet och en gul Kalk eller Turpethum Minerale fålles ; ' bevifar> det; at Vitriol-Syra år närvarande ; år åfven Saltfy= ra tilfltådes; lägger fig set hvarf hvitt preci- pitat ofvanpå , och det gula inunder. - H.) Med Solution af Mercårius fublimatus corrofivus i deflilleradt wvåtten; den precipi- teras röd om fritt Alkali Veset. fixum , brand- gul om Älkali minerale ; och hvit om Al- kali Volatile år i: vattnet; 1) Med Koppar-Solution af Sättpörert is syra; om vättnet fårgas håraf blått, håller det Al- kali Volatile, K) Med Alkali Volatile 5; om vatten HALF Blic blått, håller det Koppar; ju ftarkare fårg, ju mera. L) Med Kalk-vatten 3; om det blandas til fri- fka vattnet och dåraf förorfakas grumling och Kalkpulfréts fållning, fker fådant at Lufifyra fom ne och nederflår den uplöfta' Kalken, M) RA NT M) Med cryflalliferadt. Blyfocker; om hårmed fålles et hvitt fint pulfver, fom icke löfes i deftillerad Åtticka, år det. Blyvitriol, och be- vifar Vitriol-Syrans, nårvarelfe i vattnet; löfes äter dét fålda pulfret i deftillerad Åtticka , hafva Lufifyra och Kokfalts = fyra förorfakat dylikt precipitat. Når fållningen år hvit , ut> mårker det at intet Svafvelaktigt eller brån- bart, utom hvad: våfendtligen kan tilhöra fal- ter eller jårn år närvarande ;. emedan mörk- het. dåraf annars borde 'upkommas. = osa N) Med grön ellet -Fårn-Vitriolz om: en crys ftall' dåraf lågd i vattnet" decomponeras och under "'uplösningen affkiljer jårnet-under form af Ochra, > bevifar:. det sat.-i wattnet. finnes Kalk och Mazgnefia, löfte "af. Luftfyra, hvilka attrahera Vitriol-Syran -mer ån. Järnet, | O). Med poleradt Fäårn; om Koppar finnes i vattnet precipiteras den på Järnet med fin metallifka fårg, II. Evaporation. I. 6... Uti en: Tåljftensgryta , eller "i brift dåraf, et glaferät 'Stenkårl af flere” kannors rymd, inmåtas noga viffa, til exempel 3,4; eller 6 kannor af” vattnet, men ej ' mera; ån at kärlet bar tilråckeligt koknings-rum', och fåttes på koleld ; i början tåckes dét med et låck, tils vårman blir få ftark , at imman kan: afhålla ftoft och fal-alka. | | 2 f. 46 3 IFO | 2. 6 Så fnart vattnet häftigt, men fullt up- kokat, flås altftammans, med det fom fallit til bottnen, hvilket vål och aktfamt f(kiljes - från kårlet, på et ftadigt Filtrum af papper, hvarefter det i filtro ftadnade vål torkas, nö- ga våges med Prober-vigt, eller ock accurat Medicinal-vigt, och vigten anteknas. > Det fom med blott upkokning affkiljes år Kalk eller Mazgnefia eller Järn, fom i Luftfyra varit uplöfte, eller alla deffe ämnen. biandade , emedan de vid 100 graders eller koknings=hetta låmnas af fit flygtiga men- firuumir På det fålde och torkade pulfret anmårkes, om den liknar: Ochra ; lamt fma=: ken vom den röjer något martialilkt 3; en af vågd' del af pulfret lågges i deftillerad Åttika, och i akt tages om någon fråsning: dårvid upkommer ; fom bevilar at det i Luftfyra varit. uplöft; det låmnas i digeftion några timar, affilas, och om något år olöft; fköl-. jes det med deftilleradt vatten, torkas och våges. I den affilade Åttikan drypes ren Vitri- ol-fyra, fom, om den fålles med det i Åtti- kan uplöfta til. Gips, bevifer det famma haf- va varit Kalk, - Skulle med Kalken hafva fölat någon inblandning: af Mazgnefia alba, röjer fig denna genom det Bitterfalt, fom i fådant fall, fedan Åttikan: blifvit afbåld , ge- nom anfkijutning - bland Gipfen borde fkön-= jas, eller ock kunde med litet i fånder så dv '& a sä ROR SS AN flagit deftilleradt vatten Har Gipfen utlakas , öch efter afdunfning vila h 18. Det af Åttikan olöfta åren Järnkalk el- ler et hndrigt dephlogifliceradt Järn, hvilket fmak och uttigt röjer ; och ånnu blir Ögon» fkenligare ' genom ”reagentia. Det famlås , - torkas 'och våges'; hVvåtigenom 'utfinnes huru mycket et vift mått , br ög. en kanna dåraf innehåller." | : 3.6. Det filade vattnet (2 6.) RE äter på elden och hålles inemot kokande, tils det afdunftat til torrhet, Men [kulle finaken ut- mårka någon Ömnig-fåltar i vattnet , eller nå- gon: hinna eller (korpar vifar lig ofvanpå; bör det tagas. af elden ,- filtreras och fåttas tilan- fkjutning, Det vundne' Saltet famlas och tor- kas. - Affilningen låter: man fedan afduntta til - torrhet, i fall icke imedlertid: någon förnyad fiitrering och anfkjutning finnes nådig: | Efter deffa filningar utlakas Refidga i filtro varfamt med litet efter. hand påflaget hett deftilleradt vatten, för at uplöfa det falt- aktiga, och utlakningarne Nås til -affilningen at afdunfta och anifkjuta. 4. 6. Refidaa i na vål torkade vågas no- ga: tillammans och underfökas på följande fått: < En afvågd del håraf. uplöfes i Vitriol- fyra; blir dåraf Gips, bevilfar det at jorden år Kalk (cr. 2.6.) Om Tungfpat (kulle mårkås , flutes -dåraf” at jordarten år Tung- jerd; 48 "Ky kb RR jord; finnes, dåraf anfkjuta Bitterfalt; har jor= den i famma mån varit Magnefia, alba; Skul-” le nå Vi Alun anfkjuta år jorden ren Lera. . Om got olösligt finnes qvar , fom icke röres af triol-fyran, år det Kifeliord.. rd Gips, igenkånnes dels af. .Selenitilke Cry= flaller, fom åro - hoptryckte fneda stårnins gar med: hopgående ;kanter, och ganfka fvårlöfta, dels ock genom tilflagen Lut af - Alkali:Vegetabile, fom förenar. fig med + defs Syra. til Tartarus Vitriolatus ochlåm- par, kalken fris sov Tung fpat igehkånnes af in fora fpecifica 1" tyngd;:43500, och: affin olöslighetivat«< «tem sjelfva defs bafis. eller ”Fungjorden »-gifver med Saltpeter-fyramn fåfta Cryftaller, : noch ned Åttika: et: deliquefcent Gumi, 'Bitterfältzeller Engellkt, Epfoms, Seyfchät- fer eller Seidlizer-Salt igenkånnes af bitter fmak ; löstighet i vatten "och Cryftaliernes figur: dé 'åro 'dels fmala fyrfidiga och råt- "”vinkliga prismer med" ”fyrlidiga pyramider "på åndårne, dels körtare dylika prismer, med 2 motfatte fidor nog bredare, ån de 4 Öfrige ; famt fpetfade allenaft med 2 'höpgående plana i form af et tak. Om Bitterfalt lågges i godt kalkvatten , decom- ”poneras "det ; och Vitriol-fyran öfverger Magnefian at förena fig med kalken. Hår- igenom kan det ock fkiljas: från Glaubers- | k ; Salt , NG 2) FO UNS 49 Salt, hvilket det eljeft nog liknar, emedan detta ej kan förftöras af kalkvätten. Alun igenkännes af fin ftråfva (mak, och fina Cryftaller , fom åro tårningar med 8 trekantiga fidor- eller plana; den fålles lått af Alkalier, Kalk , Zink , Jårn. Kifeljord egkdönsa dåraf at den ej uplå« fes af Vitriol-fyran eller någon annan ut- om Flufs-fpats-lyran , fom dårmed gör Ki- ofek För blås-rör fmålter den icke en- famt; med Borax lått , utan rörelfe; med - Alkalier under håftig rörelfe; med Lera och Kalk flyter den ftrax, s. 6. . Det famlade Saltet (3 6.) underfékes jr följande fått : Fins något tort, mjöligt , fom icke velat cryftallifera lig, flås Vitriol- fyra til måttnings om dåraf blifver Glaubers-falt år det Alikali Minerale, men upkommer Tartarus Vitriola- tus år det Alkali Vegetabile ; om hårvid Iker : fråsning, åro nåmde Alkalia AZerata eller med Luftfyra måttade. De anfkutne Salter röja fig af deffa egenfkaper: : Glaubers-falt på ofvanförde fått, Tartarus Vitriolatus här kantiga klara gryn, fprakar i eld, fatelcerar icke, he= patefcerar för blåsrör på kol. Y Saltpeter har 6-fidiga prismatilka Cry- faller med 6-fidiga pyramider; sräfor el- ler detonerar i eld. VI. B. N:o 4, D — Kok- fa ED DJ Kokfalt har cubifka Crykaller, dectepi- terar eller fprakar i eld, | Sal digeflivus fylvii bar 4-fidiga prisma- tifka Cryftaller, eller cubilka med Ifkar- "pare fmak ån kokfalt. Om deftilleradt Vatten håraf måttas, och dåri drypes rent Acidam Tartari fker precipitation, » emedan Vinftens-fyran förenar fig med Alkali Vegetabile til en ren Tartarus regeneratus , fom faller til botten, Sal ammoniacus fixus har fammanhån- gande Cryftaller hvilka fnart deliquefce- ra. Vitriol-fyra nederflår kalken hårutur med hetta och fråsning til Gips. Finnes en brun pellucid Maffa, fom ickecry= ftalliferas, om icke i fltrång köld, och fom lått deliquefcerar och på kol detonerar nå- ftan fom Saltpeter, år det Calx nitrata, Up- Jöft i vatten flåpper den kalken om Alkali tilkommer. — « | | Mazghnefia nitrata har prismatifka fyrkantiga fpathbaltiga Cryftaller utan apices och deliqae- fceras lått i fuktighet; det har ock en fkarp och bitter fmak. Om et i defs folution dop- padt papper torkas och itändes, brinner det med grönaktig låga. Om Vitriol-fyra hålles i folutionen tager den åt fig Magnefia från Saltpeters-fyran, men fålles ej förån evapo- ration minfikat menftruum, eller Spiritus Vi- ni rectificatislimus tillås > - fom ablorberar Vattnet. | Salt- - 3 I oo (CCR 5I Saltafka eller Magnefia 'falita år: ofta i fåll. fkap med Bitterfalt och Kokfalt. Den år för fig fjelf af ganfka bitter fmak och cry- falliferas ej gerna om icke infpisferad i kok- hetta och håftigt utfatt för flark köld, då [må nålar anfkjuta , fom fnart deliquefcera, Salta afka låfes i Spiritu Vini. Den kan fnaraft uptåckas, om på en del af Saltet hålles ftark Vitriol-fyra, fom tager åt fig den uplöfta Magnelian ifrån Saltfyran; och om hboprullat i vatten doppadt papper, hålles dåröfver, vi- far fig en hvit rök, fom lucktar faltfyra ; den- nes ångor åro i torr luft ofyolige, men vifa fig i hvit rök ; då fuktighet tråffas. Anför- de fått! år det beqvåmatte at i haft uptåcka minfta fmitta af Saltfyra, Terra ponderofa falita igenfinnes på lika fått. | Hvart och et åmne fom fårfkilt kan be- - kommas , våges noga, för at få veta huru mycket dåraf innehålles i et vit mått e, ge en kanna vatten, | 6. 6. Extradive och mucilagineufe "låmnina gar af Vegetabilier röja lig lått med den fårg de gifvit Refidua i filtro, och med det kol de låmna då något dåraf fåttes: för blåsrör eller eljeft brånnes, - Svafvelaktigt åmhe li- kaledes om det fkulle förekomma, > 7. $, Metallernes myckenhet utrönes på föl- jande fått: Om annat JZd4rn , ån det, fom i luftfyra varit uplåft (2 $.), finnes i vattnet, fås det D 2 når X - so RN bt når hela Refliduum (4 6.) utlakadt , med deé- filleradt Vatten; torkat vid 100 gr. vårma och vågit, begjutes med någon Mineralifk Syra, fom folverar Järnet och fedan afhålles, och maffan åter torkas och våges å nyo, då fkilnaden i vigten utvifar Jårnets mångd. Hårvid bör dock noga aktas, at fyran icke : år för mycken, för ftark' eller vårkar för lån- ge på maffan, ty då kan ock någon jord up- löfas och göra irring i utflaget. - Såkrare år at med Blodlut fålla Jårnet utur Tolutionen - af maffan, gjord med fvag fårglås faltfyra; fo- lutionen utfpådes och tilflås få mycket af -Blodluten at full precipitatiom åftadkommes, fnarare "mer, ån mindre, Når det blå preci- pitatet, eller Berliner-blåen fatt fis ; utrånes med några droppar af Luten, fom -drypes i det öfverftående klara; om alt Jårnet blifvit fåldt, Hårefter filas genom et noga :vågdt filtrum af tryckpapper, och all fpillning und-= vikes; ingen ting låmnas i kårlet, alt fam- Jas på filtrum , fom fedan forgfålligt och var- famt med varmt "Vatten lakas fritt från all fråmmande fyra: Sluteligen torkas filtrum och våges, famt defs egen förut bekanta vigt af- drages, få erhålles vigten af Berliner-blåen, Som det år bekant, at 6 delar Berlinerblå fvara mot en del rent Jårn, finnes fnart järnhal- ten af Berlinerblåens vigt och genom jåmförelfe af vattnets myckenhet, fom gifvit refiduum, huru ftor järnhaltenår på et annat mått, e, g. en Ka op 3 ) on 53 Koppar, fom af Readåions-profverne blif- "> vit röjd, fålles, då vattnet ånnu år frifkt, eller båttre då defs volum genom evapora- tion blifvit minfkad utur fit menftruum ; Vi= triol-fyrån af tillagdt Alkali fixum. Når full precipitation år förråttad afhålles liquidum och Kopparkalken torkas och våges. Zink och Nickel på famma fåitt. -Brunflen utrönes, fedan vattnet genom eva- poration blifvit -minfkadt, genom Gallåpple- : Tinétur och Blodlut, Defle fålla Brunften ” ur fina folutioner fåfom en lått gulgrå jord, Detta nederflag fullkomligen fåldt ur wattnet af Blodlut, löfes icke af Mineralifka fyror. Det famlas, torkas och våges. Utdrag af Herr: Prov. Medicorum til K. Collegium Medicum inlåmnade Embets- Beråttelfer för år 1784. | 1:0) Prov. Medicus i Ekfjö Diftri& af Jön- ; köpings Lån, Do&or J. A; WADSTRÖM:. | JFunii och Juli månader hörde man icke talas om Farfoter bland ftörre folk , men barn blefvo få mycket kraftigare angrepne af Koppor och Kikhofta, af hvilka i fynnerhet Ve förknåmde tiltogo alt fom vårmen i luf- ten ökades , och ehuruvål man icke kan låga D 3 at 14 IS CC at vi detta år haft ”mycken Sommarhetta ,; tilvåxte dock Koppornes antal dageligen. De voro värkeligen' hos pluraliteten ganfka mas ligna och dödade ganfka många; jag har dock :' haft den lyckan at ej mifta mer ån en patjent och det trör jag mig böra tilfkrifva den ky- lande Regimen och Kinan, hvilken jag dock velat hushålla med på bålta fått ck ej nyt- tjat henne oftare , fom af Recepturen fynes , ån då nödvåndigheten och ytterfta nöden det fordrat, Båttre Folk hår i orten åro mera prevenerade emot Kinkinan ån Allmogen; öch jag kånner den fom tilfkrifvit detta våls fignade medel orfaken til fit barns död, e- huruvål det kunnat fauveras om Kinan i tid blifvit brukad, Kikhoftan har varit gångfe hela Varen och Sommaren, men nu emot Hötten afftad- nat. Den har börjat hos de flåfte fom en vanlig fluflshofta och ej decouvrerat fin Natur för ån efter långre tid, Merendels har den varit irreguliere och hos fomlige ej gilvit > relache någon dag, Hos många har hon vas rit förenad 'med Feber och hos många andra blandat fig med Kopporne, -- Emetica och Leniora Laxantia har hos fomlige gjordt til- fylleft; andra hafva blifvit ”hulpne igenom Squattran (Ledum) andra åter igenom Huscuren med Åggegula och Tjära; men hvad jag funnit 'göra den bålta och kraftigafte nyttan, har ofel- bart varit Hr. Lettsons Methode,- hvilken jag Ä oo CR 55 jag fåledes flera gånger nyttjat, premiss premittendis, fcilicet evacuantibus R habarba- rinis & Salibus mediis. Jag har åfven fedt detta medel endaft. minfka, men ej utrota fjukdomar och det har tör hånda hårrört dår= af at man ej gifvit fig tid at fortfara. ' Jag har åfven anledning at tro det alla 3 ingre- dientierne tilfamman vårka det fom intet af dem per fe fullkomligen Skulle göra, Vårkan af medicamentet år MaA dock "icke infallibel, (B- 2. ps 249.) Uti :Ausufli månad vifade fig Redfoten på — några få fiällen ; fedan hördes den icke af för ån i O&ober då han åter fporadice bör- jade yppas i Ekefjö, t, Sandfjö och Bålaryds Socknar. Eburuvål fåledes flera Vva= rit angripne, hafva dock icke någre refor varit af nåden. Luftens tiltagande kyla och god regime hos dem fom varit fjuke hafva beta- git fmittan fin utfpridande kraft. Jag har vid flere tilfållen fedt god vår= kan af Ledum paluflre fedan Emetica och R habarbarina förut blifvit nyttjade; dock målfte jag bekänna at den åfven ofta fagit — felt; det år dock icke utan at den med nytta uti Rödfot kan nyttjas, faftån icke alla fub- je&ter finna fig vål af et och famma medel. Jag har åfven vid långfamme diarrheer med fördel betjent mig af denne ört, - Venerifke Sjuke tiltaga mer ån förr in- om Diftridtet , ehuruvål både Curhus inråttnin- Da gen 40 | - ren & gen i Jönköping och den vård: fårfkilte” Sju= ke af Provincial Medici undtå, tyckes” hafva bort förminfka denne fmitta, / På en enda har jag: haft tilfålle förflöka Dodéor CIRILLoOS Ungvent (a) med Mercur. corrof. albo; för- föket lyckades til. mitt nöje- och et år år nu pafferat , utan at den SjuKe haft minfta ut. brott... Rhachitifke nskdonian åro hår -nog gång. bara och kallas Skjörfvan. - Man brukar en Huscur med fkårning vid bröftgropen och dårefter ingifves några,.droppar blod. Lika få litet fom jag kan utgrunda orfaken hvar- före deffe fjukdomar ikola hårja hår mer ån. VN TROR . lika få. litet fkål kan jag gifva til den allmånt åäntägne Curen, hvilken jag dock ingenftådes fedt-reuffera. ; . Opium emot invetererade Venerifke fjukdomar har jag några gånger utan radical nytta föår- fökt.. Det enda han fynts göra har varit at flilla nattvårkar , ehuruvål jag åfven fedt på- tienter fom blott i börjän haft lindring dår- af, men fedan man hunnit til II a I2-gr. på dagen, ej fårfport den mintfta lindring, Jag behöfver håruti mera årfarenhet, förån jag vågar aldeles beftrida” deff kraft, men jag fruktar jag blifver långe en tvekande Thomas. ”Doéor BucKHAves medel, Geum urba-= num ,. hade jag förleden Vår tilfålle. at pt (a) Se Band. 3:. P. 330. AE 57 föka; ; den lyckades på tvånne med Fd af Salia Digeftiva,. men svtilLy GK NNR på 4 Sjuke. Herr Profeffor- TUNBERGS Förfök med Ol. Cajeput för Podager och Gikt, har jag med båfta förtroende och fallkomligafte aktning för deff. Au&or , dock ej vågat förföka; men af en håndelfe kom jag en gång at nåmpna det för en förnåm Herre i Orten, fom fedan fjelf förfökte det med den framgång, at han nu beftåndigt, då gikt eller podagre plågorne' håftigt angripa honom, nyttjar famma medel, utan at det på minfta fårt repellerar , "men i defs ftålle endaft lindrar den odrågeliga vårken, För gikt-tantlvårk, åfven dår caries- varit Or- faken ; har jag icke en utan flere gånger förordnat Ol. Cajeput och" altid med nytta för hvar gång. «vc &« Decoa af Ledum palnprs och cortex Ulmi invårtes nyttjad och utvårtes bader med Ledum, har, jag fedt göra en önfkad vårkan emot en invetererad Venerifk fjukdöm , fedan Patienten förledit år pafferat hela Sommaren Methodo Mixta utan minfta förmon. RS Arfenicum album har en- Bonde på egit bevåg nyttjat för fig uti en kråftfkada och med den förmon at han år aldeles frifk. Jag har «icke fedt perfönen utan genom beråttelfe hört det af en trovårdig Man, fom fedt fkadan och fom fjelf har infigt uti Medicine, Det- ta gaf mig anledning at under min varelle i : Ds . SR 8 RER (KR Norrköping förleden Augufti månad exåmi- nera de medel den bekante Oftgötha Bergs- mannen emot kråftan nyttjar. De medeljag fåg , tycktes. beftå af Vegetabilier, men pa- tienten fom i fmyg kallat mig tillika med en af Stadens Låkare, beråttade at det förnåmfta ' medlet' år et hvitt pulver, hvilken ingen annan får röra ån Bergsmannen fjelf 3 at detta pul- Ver år ganfka corrofivt och at ban år ganfka forgfållig at torka af den knif på hvilken han haft pulfret. — Detta” alt tyckes gifva anled-= - ning til arfeniken öch om få år, år ej med- Jet nytt, emedan Hr. LEFEBURE nyttjat fam- ma medel. (a) Fotvatten nyttjat om mornarne. under 10 minuters förlopp har jag fedt förlånga tiden emellan podagrifke acceerne , men ingen nytta förfpordt af Solutio Gummi Guajaci. | Qvackfalfvare fvåfva hår i landet likafom Gråshopporne 'i Zseypten. = Antingen finnes då ingen tilråckelig kunikap hos Medici el- ler böra de varå'otiofi Speåatores ? Uti hvil- Kendera 'håndelfen man betraktar faken , blifver "altid fölgden farlig. . Pråfter, Kloc- kare, 'affkedade Ryttare ; Soldater, Kåringar och flera blifva föart fullkomlige Låkare och man måfte med fillatigzande låmna alt för at ej föra den lilla pra&ique fom de behaga SN låm- (a) Aldrig utvärtes utan uplöft och invärtes; en me- thod fom dock aldrig hos ofs vifat någon god utan fnarare en farlig och dödande värkan. ODHELIUS. SCR 0 Jlåmna.— O! tempora — O! Mores! = I- bland: åndra år åfven en Bonde fom vånt fig ifrån plogen til Afculapii Tempel. Han curerar Venerilke fjukdomar i fynnerhet, och nyttjar följande method: Den fjuke infys uti en fkinnfåll fom årigenomrökt af Cinober 3; uti denne blifver han liggande 8 dagar, under hvilken tid ej njutes annat ån tunn Hafre- foppa och mjölkvålling 3; fedan rökes han med pålls och alt uti Cinober 2:ne gånger; dår-' efter går han i badfluga 2:ne gånger, ligger åter infydd 8 dagar och fedan han hållit g dagars quarantaine, förklaras han frifk och ledig, ifrån fkinpållen. På detta fått cureras många i tyfthet, men om curen blifver til- råckelig ,. det vifar framtiden. Fordras ej mera ån Cinober och fkinpåls til denne fjukdoms curerande , hvartil tjenar då Subli= mat och. fridioner ? Skadar åter fådant förs hållande med rökning ,. bör det då icke i tid hämmas, innan generation tager för myc- ken Skada? Fort, es av 8. Ht Bevis på vårkan af. Cauterium Potentiale vid galna hundars bett. (Journ. de Paris 1784. N. 324.) = + - En Trågårdsmåftare blef biten af en rafande bandhund i låppen; hvilket han för- ak= 1 60 & ID TR aktade och ville ingen ting bruka. En ung drång 'om 22-år, fom flrax dårefter kom in i Trågården » dår hunden var lösfåpt , blef af honom 6fverfallen och biten på 23 får » fkilte ftållen , oberåknat '50 refvor i huden, innan hjelp kom, fom dådade hunden. : Hr. - SABATIER, fom tredje dagen dårefter - blef kaliad , ' lått vidga bleffurerne med mer eller . | mindre djupa korfande incifioner och caute- riferade fåren dårefter i bottnen och. på kan- terne med Butyrum Antimonii (Cauft: Antim. ph: Sv.) ;; famt alla flållen , dår huden var afrifven , med hufvuden af ftora knappnålar, "hvilka i ”lågeld voro rödglödgade, hvarul ät "gingo 2 hela. timar. Trågårdsmåftaren, fom var få öbellyinad angreps Sf:te dagem dårefter af Hydrophobie och kunde ej råddas, "men den frimodige ynglingen, fom utftod få hård fmårta af Caus« terifation , undvek all fara och blef fri för denna hifkeliga fjukdom; defs fårnader blef- vo efter Vanligheten Öfverdragne af en efcara, hvilken i finom tid föll bort och fåren låk- tes utan at låmna honom minfta betydande olåglighet. Anmärkning: Denna Cafus flyrker ågonfkenligen fan- ningen dåraf at denna hilkeliga fjukdom få- kraft förekommes genom medel fom vårka lo- CR ORUENE ny Or: localt och fåledes at incifioner, fom vål få blåda, fkarpa pålagde veficatorier eller ock, fåfom hår brukas, Acida Mineralia famt Cauterium potentiale, åro de tilförliteligafte medel emot "rafande hundars bett, allenaft det nyttjas i någorlunda. tid, hvilket hår lyckeligen aflopp faftån 3:dje dagen efter fkadan redan var inne. Alla andra medel fynas vara af min- dre fåker kraft, ehöru de icke böra förfåöm- mas. I början af September 1784 intogs på K. Lazarettet en 12 års gåfle fom 8 dygn förut var biten af en galen: hund tvårtöfver vånftra handen , hvilken nu var fvullen och” hadé 3 fl, öpna får efter tånderne; Jag lått ftrax lågga öfver hela -handen et fkarpt vefi- catorium och förbandt federmera- med Dige- fMif-falfva och pulvis Cantharidum , famt gaf morgon och afton en half dr. pulvis rack Belladonne , fom. bringade: patienten i lindrig: dåfvenhet; efter 14 dagar tillåt jag fåren at låkas. Gåffen geck då ut frifk och munter och har federmera til årets .flut ingen den ringafte olågenhet kändt, — J. L. ODHELIUS, Gefchichte eines d. 18 Dec. 1783 glucklich Voll. brachten Kajferfchnists bey der Frau von L, in Weymar , vobey Mutter und Kind am ' leben -geblieben; Jena, 36 p, 4:04 1784. SE oh EGG Ju fållfyntare fådane vigtige och lycke ligen aflupne, Operationer åro, jaftörre heder gör denna åt Hr. Profeffor STAnK i Jena, i- genom hvars förfigtighet och mödofamma til- tagfenhet , få vål fom. modrens flora ftåndag- tighet, utgången blifvit få Önfkelig; i anfe- ende til et inåt bäckenet vuxit ben var ingen möjelighet at förlofsningen kunde fke natur« ligen, icke heller genom fynchondrotomien. In(kåringen fkedde i linea alba och fympto- merne vifte nog fara, men likafult aflopp alt efter önfkan, > Detta alt uplyfer A, ytterligare genom . åt(killige bifogade nyttige anmårkningar. (Erlang Gel, anm. 1584. St. XLVIIL) Förfök med Kråftmedlet SE , infåndt til 26 RER Arch OCh 2 HACK Hd CL ve - DENEKE (b). å En ogift qvinsperfon, 40 är gammal, kom til mig 1784 i Februarii, och frågade mig om råd, hvad hon fkulle bruka för fitt fjuka bröft. — I det högra bröftet hade hon en Induration, fom varat 16 år och hårledde fig från en ftåt, men hvaraf hon ingen olå- genhet förfporde och fom i ftorleken, fedan den Se Band. 5. ä BS Regan, Fika i Stralfundh 0 OCR denitiden ) ingen ting hade tiltagit, Men dåremot. hade hon, för et år fedan, i det vånflra bröftet bekommit en fvulnad, fom ganfka mycket i forleken tilvuxit, och nu redan hade upbrutit. Utur öpningen hade en fvampaktig fvulft framfkutit , fom var 4 tum i långden, famt på rägra "flållen nåfan 2 tum bredt utftråckte lig öfver det tilhårdna- de bråftet, dårutur rann et tunt, gulaktigt och flinkande vahr. Hela bröftet var öfver- | alt hårdt; vårken var icke alla dagar lika flark , men når reningstiden influndade var den i fynnerhet ganlka fvår, likaledés upfvål- de hela bröftet mera denna ån. någon: an- nan tid. Det mårkeligafte var, at hon förut, ins nan fvulnaden i 'vånftra bröftet yppades, of-: ta plågades af Spafmer , hvilka, fedan vån- flra bröftet tilhärdnat, aldeles uphörde. Den-. na Patient var lång til våxten och ganfka mager, haft mycken forg och ångflan; men kunde eljeft icke föregifva någon orfak til Sjukdomen. I anfeende til dieten, rådde jag henne at åta Vegetabilier och i fynnnerhet at dric- ka mycket mjölk. 1784 d. 1 Martii blef den rn fvulften med Kråftmedlet' helt tunt beftrödd, fom fkedde klockan 2 eftermiddagen ; uppå det hårda af bröftet lades en comprefs, fuck- tad med Spiritus falis ammon. c. Calce viva Al= AR NN (Alkali ammoniac, cauft. Ph. Sv.) en drach- ma och brunnsvatten 4 Uns, detta förny- 'ades hvarannan och hvar tredje tima , famt altid kalt pålades. | Den 2 Martii blef hon kl. 4 eftermid-' dagen förft förbunden; hon klagade fig, at ” gårdags-aftonen. kl. 9 på det fället, hvar- eft pulvret blifvit påltrödt, hafva kåndt värk, ehuru icke - håftig, men fom flundom varat en half, och ftundom en hel tima, at hon defsemellan fofvit, men at. famma plåga åter upvaknat ; denna vårk hade ock varit ftarka- re ån den, fom kråftan tilförene i bröåftet förorfakat. se ; Den fvampaktiga fvulften hade i högden och bredden mårkelig:n aftagit, och ytan af denfamma var öfverdragen med en hvit ehuruvål något fvartaktig fkorpa.- Det tunna vahret hade nu flarkare, ån tilförene , af- flutit, men hade ingen flank; fom det för- ut hade haft. En tima efter förfta förbandets feck hon fvindel, hvilken förfvan innom en tima. Jag frågade den Sjuka, om i under- lifvet, eller i bråftet, eller i någon annan del af kroppen kåndes någon plåga, hvartil hon fvarade nej. I dag påftröddes å nyo litet pulver. - AR Den 3:dje Martii: en tima efter går- dags-förbandet bekom patienten åter liten anftöt af fvindel, hvilken då icke påftod få långe fom förra gången. Klockan 8 omaf- tQ«- let 0 tonen började fåret mycket flyta; och.från kl. 10 e. m. til kl. 7.om morgonen dårpå hade hon haft en dragande vårk , fom låmnat hen- ne föga hvila.' Det fvampiga fåg fvartare och " fläppare ut, och: hade ingen Kånfel, når man med (karpt Inftrument: rörde därpå. I dag beftröddes” våxten för tredje gängen med pölvret. Den 4:de Martii. Efter förlindaingen förleden gårdag hade Paticnten ingen fvindel, utan endaft kåndt liten hufvudvårk 3; vårken i bröftet .hade; aldraförft begynt kl. 6: om af tonen och varat en timma; dårefter hade kon varit fri från flidftnåmde -plågor och fof- "vit i god ro. Föårbandts nu | endaft med vattnet. «= > Den sg:te Martrtii. Förleden natt hade hon fotvit vål och ingen plåga haft. Från Kråft-fåret 'var "ingen ting låfsnat, men jag låffade -med en Sax hela ytan, hvilken var ungefår et finger bred i-tjockleken. I dag förbandts fjerde gången med pulvset: «Den Ö:te 'Martii. Vårken varit dråge« lig; Menfes hade denna natten infunnit SR Vid förbindningen nyttjades allehaft vattnets Bröftet var :mera updrifvit ån tilförene. / Den .9:de Martii :afftadnade Menfes. Den 10:de Martii förbandts med vat= net fåfom de föregående dagar. Den 13:de dito' bekom” hon feber med kyla, hvarföre China förordnades. VI.B.N:og5. E ; Den 66 + I ol Den 17:de dito feck hon en torrhofta, och hade denna dagen 8 flolgångar. Den 24 dito var febern mårkeligen för« - minfkad. Den 2 och 3 April fkar jag med en. biftourie mycket bort ;' ingen" ting var af fig fjelf läfsnadt. i; - Den 6:te April affkars åter något. -Mens "> fes hade intet vifat fig. Den I1:te dito borttogs mycket och fåret blef redan : djupt: Under hela denna tiden brukades” ibland- vattnet och ftundom pulvret. "Den 13 och 14 dito blef något förderf- vat fett åter borttagit. Den 13 dito fants et ftålle aldeles rent, hvilket blef helt tort förbundit. I dag af- fkuros åfven några lod. Den 28 dito. Feber infant fig emot aftonen med kyla och hetta. Den 30:de var et flålle åfvantil på brö- flet aldeles rent; klagade öfver en tryckning i regione epigaftrica, fom ofta befvårade. | Den 10:de Maij bortikar jag öfver 6 lod; Den 14:de åfven få mycket. Den 22 dito feck hon en håftig trycks ning öfver magen; det lidande fället frotte- rades med Camfert-olja. = . | Den 27:de fåg man öfver 2 och en half tum frifkt kött. 1 Den & ) ol rg «Den 29:de blef «han varfe huru det ren- blefna fållet började helas. Patienten begyn- te blifva mycket matt, hvarföre jag nu bör= jade: ofta förbinda endaft tort. Den : 3:dje Junii bortfkars åter något. Den 6:te Junii beråttade den fjuka, at hon ej kunde ligga på våntftra fidan, och at det vore, likafom i underlifvet något våltra= de fig ifrån högra til: vånftra fidan ; fom för« otfakade. mycken olågenhet ; utvårtes kunde ingen ting mårkas. Hon beklagade fig ofta öfver en bitter fmak och tryckning öfver magen , hvarföre icke fåltan gafs litet Rha= barber. Feber inftålte fig ofta. Den 19 Junii var hon mycket matt och febern varade ånnu. Den 24 dito affkilgdes-mycket af hård- heten. | Den 25. I dag afföndråde fig det fifta flycket af den ftora Schirrhen, på djupet låg ' en tjock materia, fom ej förr ån 3 dagar : efteråt frånfkildes. Den 30. Vid inre fidan af 'bröftet var et rent får,' vid den yttra började fvulften blifva tjockare och förre. Den 2 Julii. Fötterne voro mycket fvals > ne 3 febern hade icke ånna fullkomligen öfs vergifvit henne. Den I0:de dito. TI regione epigaftrica ånda til naflen var den fjuka fvullen och hård fom en flen, fötter och ben voro os- E 2 dee 68 . "Re C K dematöfe ända til knåen, och når fvulnaden i dem aftog, blef den i underlifvet få 'myc- ket ftörre, och få tvårtom; krafterne aftogo. Den 13:de. Nu kundé Patienten: icke mera » vara. uppe; fötterna och underlifvet voro mycket upfvålde ; matluften förgeck; afföndringen i fåret obetydelig. Den 25. Linderna började åfven at fvålla; underlifvet blef ofta mycket updrifvit; fömnen ringa. Plågan i bröftet var drågelig. Vid yttre fidan af bröftet , hade det mycket gifvit lig up: och fvulnat 3” men vid inre fidan låktes det, och fåg hår rent ut. Den 27 feck hon en: håftig feber; ig ret fåg ånnu rent ut, dår var ockfå allenaft en fjettedel af bröftet ännu Öfrig. ” De lifta dagarne blef hvarken :pulvret eller vatthet mera "brukat. | Den 28. Febern återkom i dag emot aftonen. Den fjuka var nu öfver måttan kraftlös, kunde och ville icke heller i dag. låta fig förbinda. | Den 29. Den förledne natten hade hon varit ganfka orolig, fofvit litet och dog om morgonen kl. 7. - Hon hade inga convulflio- ner, klagade blott öfver matthet, men kånde inga plågor. | Jag har funnit detta Pulver i Kräft/kador vifa följande vårkan:, as 1) Borttager fraxt ;: åtminftone fåkert andra dagen, den luckt Kråftfår vanligt fpri-. da. 2) Men 3& 1) 10 0 KR 69 2) Men förmår icke, enligt förefkriften, vårka Kråftknölens affallande den andra eller tredje. dagen. 3) När jag fiere dagar efter hvarannan förbandt tort, började fåret at luckta; litet pulver fördref ftrax' denna ftanken. 4) Upvåcker icke fållan feber, når myc- ket dåraf pålågges ; och år hårdheten i Schirr- hen for, få måfte det ofta nyttjas, eljeft går hårdnaden icke bort. 5) Knölarne afföndra fig bittals genom pulvrets nyttjande, ungefårligen på 3 veckors tid, ibland litet förr och ftundom fednare, Fettet kan däremot Inaräre affkiljas. Vattnet. vårkar ganfka Jlångfamt; det förtager icke-den flinkande -luckten, men förorfakar ofta "mycken fveda, i fynnerhet då allenaft litet dåraf trånger fig til den frilka delen , eller dårpå lågges. (a) E 3 , vå. ES (a) Hr, Reg. Fältfk. berättar ock i Bref af d. 26 O&. 1784, . at han fedt god värkan emot Hamorrhagia Uteri af faft präffad ur färfka Rönbär (Sorbus Auc: L.). I- pecachuanna i de fmärfta dofes har ofta gjordt kräk- niog hos fenfible och byfterifke Fruntimmer, 20 0 ROD IL NE Våderleken och gångbare - Sjukdomar i Stockholm, Månaderne Odober; No- vember och December 1784. ; -Odober: T. Morg. klart, 3 gr. v, Bar. 25,83. midd. 8 gr. Vv. Bar. 25,01: "2. Morg. dimma, 2-gr. v. Barom. 26,06. midd. 10 gr. v. Bar. 26,09. 3. Morg, mulet, '$ &r. v. Bar. 26,12; midd. klart, 8 gr. v. 4. Mörg. mulet, 5 gr. V. Bär; 26,08: midd. mulet, 7.gr. v. 2 5. Morg. "mulet, 5. gr. v. Bar. 26,02. pejl. 8 gr. vas Bar. 26,04. 6. Morg. mulet, 7 gr. v. Bar. 26,04. midd, OS BAM Bar. 25,94, om aft. norrfken. 7. Morg. mulet, 2 gr. v. Barom. 25,90. midd. g gr. v. Bar. 25,86. 8. Morg. klart, '$ grad. v. Barom. 24,84. . midd. 11 gr. V. Bar. 25487. 9. Morg. tjock dimma , 3 gr. v. Bar. 25,92. midd. klart; 9 gr. v. 10. Morg. firåmoln , 4 gr. v. Barom. 25,75:« midd. mulet, 10 gr. Vv. 11. Morg. mulet > 4 gr. v. Bar. 25,73. midd. flråmoln, 12 gr. v. Bar. 25,76. I2. Morg. klart, I gr. kalt. Barom. 25,86. midd. 8 gr. v. Bär. 25,91. 13. Morg. klart, Therm. O, Bar. 25,84 midd. 8 al V. Bar, 29577: 14. Morg. re CK 71 fä. Morg. klart; 3 gr. v. Bar. 25,75. midd. 10. gr. v. Bår. 25,76. 15. Morg. tjock. dimma, 4 gr. v. Barom. 25,73. midd: 7 gr. v. Bar. 2$,71. 16. Morg. firåmoln , 7 gr. v. Baroim. 25,46. midd.. 10-:gr. v. Bar. 25534. 17." Morg. firömoln ; 6 gr v. Barom. 25,39. midd. 9 gr. v. "klart, Bar. 25, 47. 18. Morg. flrömoln,: 3 gr. iv. dimma. Bar. 24,55 » midd. 10 gr. v. cs 19: Morg. klart, 7 gr. v. Bar. 25,49. midd. tunna moln; II gr. v. om afton, rågn« $ flånkte. 20. -.:.Morg. mulet, 7 gr. v. Barom. 25,28. utnidd. 10 gr. v. 21. Morg. klart, 5 gr. v, Bar. 25,37. midd. ; firömoln, 9 gr. v. 1.20. Na mulet, 5 gr. v. Bar. 25,35. midd. 7 gr. v. Bar: 25,37, rågnade afton och och natten. 23. Morg. mulet, 6 gr. v. Bar. 25,10. midd. 4 gr. V. Bar. 249,21, rågn om natten. 24. Morg. mulet, 10 gr. v. Barom. 25,01. midd. 9 gr. v. , rågn f. m. flarkare e. m, 25. Morg. klart, 6 gr. v. Bar. 25,18. midd. 8 gr. Vv. Bar, 294,33» 26. Morg. duggrågn, Bär. 25550: midd, 7 > gr. v. Bar, 25, 61. 27. Morg. mulet, 4 gr. v. Baroms 2$,74« midd.. 2 gr. v. Barom; 25,76, om nat« ten rimfnö. ; E 4 28. Mora 72 Xx) oc KK 28. Morg. mulet, 2 gt. v. Bar. 25083: midd. 4 gr. Vi 29: Morg! duggrågn, 3 gr: vi: Bar: ; 25,74. midd. 5 'gr. Vv. aft. vackert rågn.' 30. Morg. duggrågn, 7 grad. v. Bar: 25,84: 'midd. 7 gr. Vv. aft, 'duggrågn. 31. Morg: mulet ,; dimma, 7 gr. v.: Bårom. 24583- midd. 7:gr. vå Bar. 29581. midd. =. 0. natten: duggrågn. November : 1... Mörg.: mulet, 7 gr. v. Bär: 25;76. midd. 7 gt: Vv. Bar. 24,72. j 2. Morg. mulet, 6 gr. v. Barom. 1 kR midd. 6 gr. Vv. fans rågn hela alt. 0. natten. 3, Morg: mulet, A or. V. Bar. 25,47. tmidd. 6 gr. v: rågntilafton o. natten. 4 Se klart; 4: gr. v. Bar. 25,51. midd. SR v. mulet, Bar. 25557. "5. Motg. mulet, c gr. Vv: Bar. 25,66. midd. Tot | 6. Morg. mulet, 5 gr. v. Bar. 25,66. midd. "I 4bgr: vi Bar. 25,04: rågå e m. och natten. = ”, Morg. mulet, 3 gr. v: Bar. 25,;55- ”midd:. rågn,; 4:gr. v. rågn e. m. och natten. — "8. Morg. mulet, 2 gr. v. Bar. 25,47. fnö- flafk, midd: 3 gr. v.: fmått fnöflalk f. och 6. m. | 9. Morg. ' RA 9: rn mulet ; 3 gr. v. Bar. 25,24. midd. IO. IT. 20. 21. 4 gt. V. Bar. 25,14, litet fnöglopp f. m. Morg, benet 3 gr. v. Bar. 25,08. midd. 4. gr. V. rågn heia förmidd. - Morg. mulet, 2 gr. v. Bar. 25,13. BILA 7 INsv Bar. 25,02; fmått rågn hela dagen, natten form. jar rågn, 8 gr. Vv. |A JAG midd, 7 gr. v..Bars 24,84... Morg. mulet, 5 gr. v. Bar. 24,82. midd. 6. gr. vi Bars 24,07: » Morg. klart, Therm. O. Barom. 25,26. midd. 3-gr. v. Bar. 25,33, aft. Barom. 29547: a ) jäs rågn, 5 gr. v. Bar. 25,35. midd. 7 gt. v. Bar. 25,13. «-Morg. ftråémoln, 7 gr. v. Barom. 25,10. midd. 8 gr. v. Bar, 25,16, Morg. klart, 5 gt. Vv. Bar. 24,28. midd. 7 gr. v. Bar: 25,33: . Morg. rågn Få midnatt. 3 gr. v. Bar. 24,82, midd. 2 gr. v. Å Morg. mulet , Therm. O. Barom. 24,77. rågn för och efter midd;"Midd. gr. v. Bar. 25,23 , fnö-yrade: hela afton: Morg. urvåder, I gr. v. Barom, 29,10. .”midd. 2 gr. v. fnöfllåfk hela dagen. Morg. fnö, 2 gt va Bar. 25,30. midd. 2 gr. iv. Baroms Nag fmå fn: hela dagen. Eg. 22. Morg. 74 AR ) oc 22: Morg. In&, I gr. v. Bar. 25,45. midd. ER def GR Barom. 25,40, fnöglopp hela ; dagen. 23. Morg. mulet, 3 gr, kalt. Baroni, 24,22. midd. 3 gr. kalt. 24. Morg. klart, 6 gr. kält. Batom. 25,20. midd. 2»-gr. kalt. Bar. 25,32. 5 25. Morg. flrömoln, 3 gr. kalt. Bar. 24,33: natten hade ifén lagdt fig på Clara-fjer- den. Midd. I gr. v.' aft; våt fnörågn. 26. Morg. mulet, 3 gr. v. Bar. 25,41. midd. 2 SKPVEIREeR 29 27. Morg. duggrågn, 5 grad; v: Bar. 25,60. ; midd. $ gr. v. mulet; ifan var upfmålt. 28. Morg. mulet, 7 gr, v. Bar,' 2544 midd, 7 Br. V. Bar, 24,34,” 20, Morg, rågn öfver hela natten 6 gr. Ve midd., 5 gr. 3 Bar, 25,27, rågn til aft, 30, Morg, klart, 3' gr, kalt, Barom, 25,48+ midd, en half gr, kalt,” Bar, 25,40, December: I, Morg, mulet,.2 gr, v, Bar. 25,11, midd, 3 ov rågnftånkte, 2, Morg, klart, 3 grad, kalt, Bar, 25,28. 'midd, 2 gr, kalt Bar, 25,32, 3. Morg; litet fnöyra, 2 gr. v. Bar, 24,76, midd, $ ste Vi mögade e, m, 4; Morg,. mulet, 3 gråd, kalt, Bar, 24,44. fåledes mycket låg, Midd, 5 gr. kalt, Bar, 24571: SS S+ Morg, RER SD ID EEG 28 + $. Morg; mulet, 11 gr, kalt, Bär, 24579+ . Clara-fjerden åter tilfrufen , midd, 14 er k; Bar; 24,81. aft, litet urvåder, 6, Morg, klart, 13 gr. kalt, Bar. 25,00, midd, mulet, 11 gr kalt, afton klart, 15 gr. kalt, 7. Morg, urvåder, 8 gr, k, Barom, 25,11» oo midd, 4 gr. k, Bar, 25,08- ROAT he- la dagen, "8. Morg, mulet, 3 gr, k; Bar, 25,01, midd, 3 gr. kalt, aftonen fnögade, 9, Morg, mulet , 2 gr. v. Bar, 25,16, midd, UTEN fnö om aft, och natten; 10, Morg, mulet, 1 gr. v, Bar, 24,95, midd, I gr, V Bar, 255044 11. Morg, mulet, 5 Br. k, Bar, 25,49, midd, 6 gr: kalt, 12, Morg, mulet , I or, k, Bar, 25,36, midd, 2 grokalt, fnögade f; -m, och "natten, 13, Moörg, mulet , 3 gra k, Bär, 25,27, midd, 3 gick, fnögade åfton och" nätten, 14, Morg, urvåder, I gr. k, Bårom, 25,14, ”midd, I gr, k, urvåder hela dagen, "I$5+ Morg, mulet, 2 gr, kalt, Barom, 25,41, rnidd, 3 gr, k. fnögade hela dagen, .: 16, Morg,. mulet, 6 gr. k, Bar, 25,47, midd, 4 gr, kalt, 17: Morg. mulet, 12 gr, k, Bar, 29,74 midd. 5 gr. ky Bar; 25,76, 18, Morg, mulet; 9 gr. k, Bar, 25,70, midd, 8 gr. k, Bar, 25,00, e, m, fnör I9:+ Morgs 76 Xx 0 0 194 Morg, idimma, 11 r. v. Baromy: 2 midd, 1. gr. Ve Fark dimma. . At 20, Morg. fnågade, 1: gr k. Barom,-25,15.- midd, I gr. ks. ftark fnöyra hela dagen, 21. Morg, urvådery, 3 gr. k, Barom, 25,19, midd, 4. gr, k, Bar. 25;244 22, Morg, mulet, 7 gr, ky Bar, 25,48« midd, Zogte ks Riddarhalms-fjerden tilfrös, 23. Morg, klart, 12 grad, kalt, Bar. 29,45: midd, Ii. gft,kea : 24, Morg, klart.; 11.grad; kalt, Bar, 25536. > omidd, 3 or. ky. 25, Morg, dimma,;:7 gr. kalt, Bars 25,40, bismidd. 6 gra ky Bars 2935420-o0:0f4 26, Morg, dimma , 6 gr, kalt, .Bar, 25,52, 0 smidd. 7 Sr kb gr | 27, Morg, klart, 11 gr, k. .Barom, 25,72, onivmidd, 9 gr: k, Bar; 25576, VN 28. Morg, klart , 17 gr, kalt, Barom, 25,72, vo omidd, 7 gr.cka | 209, Morg.: dimma;:4 gr, kalt. Bar, 25,65+ :7 smidd; 4 gr k, ; 30, Morg, nmåulet, 3 gr, kalt, Barom, 295554 ji midd, 2 os k; 31, Morg. urvåder, 2 gr, kalt, Bats 24445+ midd,:3 gr. kalt, : Sjukdomarne voro Catharrhale 3; hos någ- re en Angina -benigoa, hos, andre Remitte- rande Febrary; fom: dock ibland förvärrades | til 16e 2 OCC 0 til Rötaktige och Flåckfebér, hållt i. higörd renlige' och luftige Rum: "Mot Jul dogo fle- re gamla, 1 allmånhet Hat. detta året varit mindre fjukligt , än flere SSrEERen der Beråttelfe om dödligheten TNE Fate- burs - Sjön, på Södermalm, upfatt af DANIEL WicKman ; Fattig-Medicus och K.. Coll. Med. Notarius. Fateburs - Sjön, ep liten Infjö eller ftor Puls, belågen”i fj elfva dålden på Södermalm, fom fråcker fig ifrån åfter til våfter, eméilan Högsbergs- och Göthgatan, och omgifven på 2:ne fidor af Fateburs- holmen, åger en vidd. af ungefårligen 3 'a 4000 alnar. Til denna lilla Infjö, fom viflerligen un= derhålles af någon underjordilk rånnil, yta flere trummor och rånnftenar, hvilka, i fyn- nerhet Sommartidén ,' öka ” det ftillaftående vattnets obehagelige lackt, då det kommer i rörelfe, At den åger en eller flere 'dy-bottnar vet jag med vifshet; ty då framledne Alder- mannen DJURBERG, fom' den tiden bodde på Göthgatan uti "hufet N:o 10, och defs grannar erhöllo vid 1770 års Riksdag råttig- het, at, emot någon årlig afgift til Sta- den, intaga en liten Ångsrimfa emeilan be. rörde Infjö och deras Trågårdar , omg Or 78 3) 2 of (KR for refervoir vid 'åndan af Fatebärsgatan blifvit utdömd , 'beflöt bemålte Alderman at med Staquet infånga den delen dårat, fom honom tilhörde. Sedan pålar af 14 eller 15 alhars långd voro uti fjö-botten nedflagne, ” tycktes en af dem ej vara få faft och djupt nedtryckt fom de andre, hvarföre Alderman- nen befalte arbetarne at med kran-bulten gif- va denna pålen ånnu et flag. Efter et en- . da flag blef pålen med haft ofynlig , och defs öfverfta ända eller fpets kunde ej kån- nas under ifen med en fång af fex alnars Mogdssr a SG Et litet kållfprång fom man för 14 år ” fedan. förmårkte vara vid fjelfva fjökanten, men har nu genom Ångens vallning och flrandens utlandning avancerat åfven få mån= ga alnar ifrån fjökanten up i Trågården, fom hörer til hufet N:o 10 vid Göthgatan, gör altid ifen ofåker. utanför Staquetet under fjelfva hårdafte Vinteren. På det tilgång -fkulle: finnas til vatten . vid. 'upkommande eldsvådor, "blef vål hos Magiftraten refolverat ,, om jag noga mins, år 1778 eller 1779, at en Bro-byggnad fkul-= Je (ke ifrån ftranden af Fateburs-gatan: På- lar blefvo famma år nedfiagne, men med Bro-byggnaden har federmera, jag vet ej af hvad ordfak , aldeles kommit at afftadna. Rudor beråttas för flere år fedan blif= vit planterade, uti denna af Naturen gr | e ME '29 | de Rud-damen, för Stockholms Stad ;. men nu finnas dåruti, få mycket mig vetterligit år, inga åndre lefvande" djur och kråk, ån våre vanlige Odlor och Grodor; någre Spe- cies Dytifci med Here Vatten-Infeå&er. En | otrolig myckenhet af Ephemere - flågtet : furrar om fommarsaftnarne omkring defs ftran« der. | Då denna Infjö vid Vår- och Håft-tiden af den fmålte fnöen och af trummors och rån= - ftenars ftarkare tilfytande fMiger, rinner vatt- net uti en Cånal, fom fråcker fig genom Tobakslanden på berörde Holme til Sinkens Damm, med fådan haftighet, at en Mjöl- Qvarn med ”o:ne par ftenar, och en Hamp- filamp, Herr Bruks-Patron SjÖBErRG tilhörige, dåraf drifvas; och tådan faller det ut i Må- laren. Atfkillige våxter framkomma federme- ra, efter det öfverftigande vattnets aflopp, omkring defs gyttjefulla ftrånder, fåfom: A- corus calamus, Hottonia och Caltha paluftris, Ranunculus aquatilis och fceleratus, Solanum . Dulcamara, Gallium paluftre, Rumex acutus och aquaticus, med flere. Då det lider lång- re in på Sommaren, uprefer Butomus ums bellatus &åfver vattnet hår och dår fina tåcka och med flere fårgor af Naturen utfirade blommor, och hårefter blifver Sjön aldeles Öfverdragen ' med Potamogeton natans, och med Lemne af flere flag, hvilke då de blom- ma, tyckes Sjöens yta fnarare likna en blom- t fler. 80 35 IDR NE fler-rik Ång. Vid infallande form, då be- rörde vatten-våxter förfkingras och vattnet af blåsvådret upröres, upftiger den obehageli-' : gafte flank, fom , jämte relervoirerne vid hu- fet. N:o 41 på Timmermansgatan, vid hu- fet N:o 146 på Högbergsgatan och vid hu- fet N:o 10 på Göthgatan, nederft i grånden, hörnhufet af Fateburs-gatan , förgifta luften , och federmera har jag under de 3:ne åren, fom Medici Pauperum- Syflan på Södermålm blifvit af mig förråttad,' förfpordt ibland fat- tigt Folk, fom bo omkring flrånderne af den= ne Infjö, Synochus putrida , Dyfenterie , och då det lider långre inpå höften , de sénvifa- fle quartaner, fom. ej vika för något medel, merendels förorfaka bulning eller hårdheter uti innanmåten, hvarigenom den fjuke kaftas uti en obotelig Vattuflot. Af förftnåmde fjuk- dom dogo 4 perfoner år 1782 uti gården N:o 146 vid Högbergsgatan, hvareft den flora och med as upfylde refervoiren år be-' lågen , oaktadt de kraftigafte medel emot an. förde fjukdom blefvo nyttjade. ' Fråffor och Rödfot hafva i fynnerhet vifat fig ibland ar- "betarne vid Herr Fabriqueuren Pauus Fa- brique , fom bo uti den nederft på Fateburs- gatan vid fjökanten belågne Tråbyggningen, dår den af Stånderne utdömde refervoiren nu dageligen tiltager. En fattig Flicka, fom förledit år bodde vid åndan, eller flutet af Timmermansgatan, hvareft den 3:dje fvamp- | do- ör oe FR dofan i ordningen fig vifar, och hade öfver ' et års tid dragits med er envis quartan , fom hon ej kunde öfvervinna, flytte, på min in- rådan , tådan til fin Sytter en Jårnbårare. Enka i Skinnarviken. Hon blef hårefter fåart til hålfan återftåld med Tinåaura foetida ph. p. upblandad med litet ”Tinétura colo-ynthis dis; et enfaldigt dock kraftigt medel emot anförde fjukdom för fattigt folk, at. förtiga flere dylika håndelfer. Ofvertygad dårom, at en ren och hålfofam luft för fjuke, 'år åf ven få nådvåndig vid fjukdomars botande, | fom de båfte och tjenligafte Medicamenter, och at utom denfamme, Låkemedlen föga eller alsintet. uträtta, råder jag nu fattige "> fjuke vid anförde årstider, fom bo på före. nåmde trakter, at flytta tådan om någon til- | gång finnes, til vånner och anhörige fom-bo "på lundare fållen, och har jag med glådje årfarit at fjukdomens utgång hafver i flikt' fall merendels varit lyckelig, och at mit vål- . menta råd fåledes haft en fa och önlikelig vårkans. För/ök med Opium uti Venerifk fjukdom. Förleden Maji månad 1783 blef en meds- ålders Man fmittad med en Gonorrhoe. Åt- fkilligt qvakfalfverie gjorde den til Virulent och at den ena Tiftikeln fvulnade. En Fålt- VI.B.N:o6. F fkår | 82 & RAR + fkår blef kallad, genom hvilkens hjelp han tycktes blifva bättre. "Men: 5-veckor dåref- ter feck han en Venetilk fvulnad vid hal- fen, med hvilken han. plågades en lång tid > utan hjelp. Medio Augufti kallades åter Fåltfkåren. -Svulnaden vid halfen hade då minfkats, men 'i det ftållet hade han fått några Venertilka får på högra armen , och et ort får inpå vånfra benet. Han började då en lindrig falivations-cur med Mercurio Dulci och Decoé&a Lignorum , hvarmed con- tinuerades i 4 veckor; men fom han tyckte fig ej blifva reftituerad under denna tiden, qvitterade han Fåltfkåren och fökte en få kallad kloker mån, fom åter med fåfånga förlök drog ut tiden i 3 a 4 veckor. Därpå kallades åter famma Fåltfkår, fom å nyo' började med fin falivations-cur. Hårigenom låktes fåren på högra armen; men en oli delig vårk upkom, fom måft plågade nedre Extremiteterne 3: han. var ibland fri därföre i några dagar, men vårken återkom defto grym- mare, ehuru med Mercurio continuerades. 1784 d. 4 Januvarii blef jag kallader; Patienten ytterft utmårglad; hade et grufve=- ligt rötfår inpå vånftra benet; de Ööfrige få- ren ville ock bryta up. Men vårken var om nätterna den grymmatfte man kan föreftålla fig i alla leder, i fynnerhet uti knåen, hvil- ka voro ftora, upfvålde, röda och blå. At ändra curen, få at han med mera nytta kun= de 2 1 v 2 0 CN -,83 "de nyttja Mercuren, tillåto ej hans fvaghet och grymma plågor, hvarföre jag genaft or- dinerade Piller af Opium jämte; tilråckelige diluerande drycker. Janvarii d. 4 om afton I gr. Opiatn. Någon lifa om natten. Ds. $ om morgonen 2:ne grans Piller af Mer- curio: dulci ; aftonen I gr. Opium. Om nat- ten nåftan famma fvåra vårk , fom fårr. D. 6 togs lika in, hade om natten någon ro. D. 7 om morgonen 2:ne Mercurial-Piller och om afton 2 gr. Opium; om natten var all vårk borta , fof litet och blef munter... D. 8 togs lika; hade om natten liten kånning af vårkens D. 9 gafs 2 gr. Opium morgon och afton, men hade dock vårk ifrån kl. 4 eftermiddagen til kl. 1 om natten. Sedan continuerades med 4 gr. Opium til den 13. Hade tåmmelig ro, men ibland kånningar af vårken. Den 13 om afton 4 gr., fof godt om natten, ingen vårk; var för öfrigt mun- ter, åt litet och hade jämna öpningar. Såren artade lig vål, fvulnaden i knåen minskades, men vårken kändes : ibland litet. Den 18 gafs om afton $ gran, och fedan 4 gr. om mornarne och 4 om aftnarne. Patienten tyck- tes aldeles vara frifk, munter, glad, fof om nåtterne vål, men ej ovanligt, öpningar hvar dag; vårken var förfvunnen och fåren båttra» des; han hade velat fliga up, men krafter- ne voro ej ökade. Den 21 togs $ gr. mor- gon och afton, hvarmed continuerades til F 2 den 84 Xx I ol den 31: Han var måftadelen munter, hade god appetit och fof vål allenaft fin vanliga tid; hade tilråckelig Öpning, och fåren, fom förbants med Solutio aquofa Mercurii Subli- mati artade fig Öfver måttan vål. Den 31 återkom ftickningar i fåret, fprångningar och någon vårk i defs knå. Februarii d. 1 ö- kades fåledes 1 gr. morgon och afton. Sam- ma vårk. och fpånningar continuerade, få at han ej heller fick fofva denna natten. Den 2, 3 och 4 lika, men den 5 blef han fri för vårken om afton och fof vål den natten. Den 6 togs 6 gran om morgon och 7 gran om afton, men fick åter igen famma vårk "och fprångningar. Den 7 togs in lika, vår- ken blef mycket lindrad och fof vål om nat- ten. Den 8 togs allenaft om morgonen 7 gran, om afton intet, fick om afton famma vårk igen, och tillika vårk uti fmalbenet; fåret inflammerades öch han blef matt och fvag. Den 8 togs 7 gr. om morgon och 3 om afton. Spånningarne i knåen continuera- de hela natten. D. 9 lika. D. 10 togs in li- ka; var munter och glad hela dagen, ingen vårk och fof vål om natten. Den II togs 8 gr. morgon och afton, han var munter, fof vål och ingen vårk: fåret bäåttrades til låkning. Den 12 togs in lika, men famma åfton fick han vårk utiknåen, fmalbenen oeh +» fprångningar i armarne. Den 13 togs 8 gr.' om morgon och afton ; famma vårk och fprång- | nin- I KON RR SR ningar continuerade, hvarföre han ej fick nä- gön ro om natten. Den 14 och 15 lika; men fåren inflammerades och blefvo orene,; hvarföre han tog tillika 4 gr. Calomel på - eftermiddagen. Den 16 togs 9 gr. morgon och afton och på eftermiddagen 4 gr. Calo- mel, ”vårken continuerade til kl. I om nat- ten. Den 17 togs lika; kånde allenaft liten vårk -om afton. Den 18 togs lika in. Väår- ken blef borta, foöf vål och fåren "liknade fig båttre -til låkning. Den 19 lika, men då 10 gr. Opium togs om "aftonen kåndes äter famma vårk, fåfom förut, hela natten. Den 20 togs lika; hade ingå fprångningar, utan fof vål. Den 21 lika.” Den 22 lika Opium: men 8 gr. Calomel; fof vål och ingen vårk, Den 23 , 24 och 25 lika; men blef något oroligare 'om natten. Den 26 togs lika in, var mycket matt men fof vål om natten. D: 27, 28 och 29 minfkades hvar dag 2' gr: Opium. Han var matt, men hade god natt- ro. Den I Martii lika, den 2, 3 och 4 var: han ån fvagare och tog då ingen ting - in. Såret blef til. det måtta låkt. — Den 5 och 6 var han åter något munter och åt li- tet... Den. .7 och 8 var 'han mattare och fva- gare. Den 9 något munter. Vi höllo nu aldeles up med intagningen, fökte på. båfta fått at flyrka honom; han var ibland mun- ter, men ibland mycket fvag til den 18 på eftermiddagen fick han feber, yrade litet och . | ha- - 86 ko) ok hade: fmå convwulfioner; Den 19 och-20 måd- de han båttre, men.den 21 kom febern och bufvudvårken åter. Hade förut fått uphoftnin- 'gar, fom nu dageligen alt .mera tiltog.. Til- flåndet variabelt med hofta, matthet och fe- ber ibland, til den 1- Maji,. då. alla. krafter förföllo , få at han affomnade natten. emellan den, 12 och 13 Maji, « För at fe hvad Opium, dels allena, - de els "Combineradt med Mercuren, kunde utråtta, har jag noga hållit denna Journal; -E-början föll. jag i förundran ;åfver den: förtråffeliga ändring, fom. detta Medicament gjorde.,. men det tycktes dock mera likna -et Palliative. Hade Patienten intet; förut varit. få mycket utmårglad.,. och hade, hans fyaga bröft ej. til- lika förtårt krafterna; få hade jag förmodat - lyckeligare. fluts- Men uti få fort elånde var det dock ovårderligt at kunnaclifa defs. plå- gor... nee Gc WAHLBOM: Uti Honbl. LTazarettet i Stbckfiotr haf- va är 1784, 497 perföner” blifvit TAAARR Sjukdomarne voro: : Venerilk fmitta af allehånda grader” "204. Infammatorifke Bröftfebrar "= CE I3+. Föbrar al valla lag "I ERE RET SSB, Vattuligtige af alla flag '- UED: Om KOOCpOrDInga Lungfot och Hédlique > AT6G Tranfp. 322. 9 200 CNE 37 dn Tranfp, 322, Inflammationer och Bulningar = snc-I9: Förkylningar och brånde Sår - ie Åkommor, fom fordrat Chirurgifke Operationer, fåfom Vatten-bråk, Sten i Blåfan , m.m os 20, Chronilke Sjukdomar, fåfom Gikt Torrvårk - 2 344 Ben-brott och [sdvridningar ROND Ögon-fjukdomar, bland hvilka 8 ft, blifvit för Starren opererade =. :: .I44+ Blod-får af olyckshåndeller re ARNE KA Öfverblefne til år 2785. FR FRE IR | S:maz: 497 Af deffe lr! 400 fik utgångné' $I "dogo och 46 voro qvar til 1785 ärs' början, Uti Sahlgrenfke Sjukhufet i Götheborg hafvå år 1784, 182 perfoner blifvit vårda- de, af hvilka I$ voro 'qvar vid i785 ärs början , 146 utgådt frilke', 3- förbättrade, 2 ohu!pne och 16 blivit dåde. Sjäktelrnd voro följande: 2 Remitterande Febrar ” :- å 106 Flufsfebrar af flere flag, OK NR > och illa artade LA = 68. Tertian | bu OR äte stR bn otal (Heåic) - ge FA ; Hr EE 89+ i r I ER RR dt HÄN VAR -Trnpåp. 89. Köppor en Fe SEN NR SE Virlinnighöt gi Men. VET NAAEN ON Mjåltfjuke => - MEN Ca 2, Fallandefot "Ce ar! UP od, SPOrbjugg =. Ao uE Et bd 3, Gickt och Torrvårk med och utan fdr "on Dönttattur.: "cd RE Poe "Lungfot ” = = SR RS AR öv Kräfta. Te RR & hel ka MÅ Scrophler = SPAR Z 1, Väattenfot” = ön PORR Rödfot och långvarig Lefvertjka" RR Benbrott åf Here flag dk ve Afikuren Strupe och Hutvudikadér ET "Bosikadörs med Rötfår > , - RER Våxter, Svulnader och Varfamlingar = "7, Barnplång: ve: oss : 28, ap, far ; SINAN 182, förfåk ; ehuru 137 månader fullfölgde af Par. Vet. Academien ,. gåfvo in« ga Cryftaller, ej -heller MyRKades det i Pygtan u Xx I oo ( DR Nu fom Bergeryftaller och Qvarts gene- reras på våta vågen, hålft i Krit-: och Kalk« berg; :troligen - af Vatttn impregnerat. med Luftlyta; | ehuru med annat menflruum blan- dat.-och--Ådla Stenar hafva efter BERGMANS och AcHARDsS underfökningar lika grundåm- nen, neml. mycken : Alun-jord ; Qvarts, litet Kalk -och järnhaltig jord m. m. ; shar Al vår 8 förnya AcHARpDs Rön med någon åndring i methöden, Rägnvatten vål- måttat af Luftfyra , och flarkt Kalkvatten gjordt af Räågnvatten, blef- vo blandade vid 3 gr. vårma, tils et klart Mepbhitifkt Kalkvatten århölts, med få myc- ken; Kalk fom ville. -uplåfas 3; denne: våtfka Nogs-uti 4 :Crifall-fafkor; til den ena lades tillika 7 bitar Bergcriftall, den: andra 6 bi- tar Bergcriftall och 4' bitar Alun-jord , den 3 9 bitar” Bergcriftall fåmt en $ tums lång Jårn- ten och i den 4:de i unts otvåttad fand af Cryftallifk' Qvarts. Flafkorne ftåltes up och ned vånde. "Efter 9 månader 8 nades flafkorne. "I dé andra och fjerde ic ingen ting be- fyrnetligt; Cryftallen"i andra flaflkan tycktes ej hafva lidit .minfkning, men de i den för-. fla tycktes -hatva förlorat gr. af: vigten; i tredje /flalkan åter var Jårntenen: få farkt an- gripen, at 2: gr. Martialifkt Refiduum efter afduoftningen århölts, och Bergeryftallerne hade förlorat Zz 3 gr. i vigten; Järntenen fom var 92 0 CE var, Biverdfugen med roft, drogs fagta ge- nom deftillerat Vatten och torkades' i fria luften, då vid kanten. af ena fidan fants en glasaktig pun&, hvilken dock år få liten at figuren: fvärligen kan utredas, men genom godt Microfcop finnes beftå af reguliere pla- ner, fom futas uti en pyramid; han”tyckes ock vara rödaktig. - Samma fida af Järntenen har flere få fmå Cryftall-punåer, at deras fkapnad ej kan med de båfta : Microfcöp fy- nas. . Faft Järntenen drogs : genom Skedvat- . ten, har ej Cryftallerne vifat någon ER eller blifvit uplöfte. P. 286. Anmärkningar. om någre Foglar of Loxia-fldste på Goda Hopps Udden, af CK "THUNBERG. Deffe angå Loxia Aftrild, L. Sulpburas ta, L. Capenfis,, L; Örix och L. Cafira, hvilka utan utdrag förtjäna låfas. P. 289: Anmärkningar vid Ört -flågtet Albuca , ms. Mm. af JONAS DRYANDER. Detta Ört-fågte, fom hittils endaft Haft 2 fpecies beikrefne, riktas: nu med 4 nya fpecies ;" få at det nu beftår af A: altisfima , A: major, A: minor, A. coarftata, AA. fafti- giata och A. Vifcofa; hvartil kommer”A: a- byslinica , fom af H. BO R. JAQVIN fate blir befkritvens. P. 299: a I Oo CA 93 P. 299: "Pera Arborea, et nytt Örte-flågte från America, af JosepH CELETSINO -MuTIs.« ; ov Detta vackra "Tråd våxer i Mariquita , - på $ gr. Nordl. Lat.; år en vårkelig Dice- cift, med många famina, 4 piftiller, et en- da bukigt blomblad, (om år (VERA frukten en Capfula. - P. 301. Fifkljufens (Falco Haliaus) hushålls ning och Hifloria , af SAM. ÖDMAN. ; A. råttar efter egen" förfarenhet hvad LInnE, PENNANT, SALERNE och Hare i åm- net fkrifvit. Han bygger fi fina bo, icke bland Rör, utan i de högfte Tråd i granfkap med trålk, vårper 3 ågg, något flörre ån Höns- agg; kläcker i Julii månad, lefver af Filk, Ormar och Snokar. P. 315. Beråttelfe om en Bonde hvilken för- lorat alla ut= och invårtes finnen , men efter 12 års tid dem baftigt återfåd: , af A. FAXE. AE Patienten år nu i 41:fta året; har i ung= domen tjent til fjös och varit i fara at för. gås; fjuknade 1771 af feber, hvarunder han förft förlorat målet och dårpå haftigt alla ut= och invårtes finnen; efter en månad var fe- bern borta , men kroppen var aftynad, han blef liggande orörlig på rygg, med ögonen es 94 KI) OC måftadels tillutne, i II år, til Sommaren år 1782, njöt ingen annan föda ån litet Mjölk, famt mycket fällan litet Vin eller godt Brån- vin; Kroppen blef icke hudlös. : Efter ljuma Vartenbad 1782 fyntes han få kånfel, famt Jängfamt komma fig före, hvarefter han ock badade hufvudet med kalt vatten. På IT:te äret d. 8 Aug. 1783, då han hölt på at tvåt- ta fit hufvud med kalt vatten, började han tala helt fakta, några bloddroppar flöto bort och förftåndet återkom, med ihugkomft af alt fom före fjukdomen håndt, kände alla, och undrade at de fågo få gamle ut, men vifte af ingen ting fom håndt under fjukdo- men. P. 319. Infe& Calender för år 1783, få Ci. BIERKANDER. P. 330. Utut Academiens Dagbok anmår- okes: at framl. Hof - Qvartermåftaren. ERIC SUNDBERG teftamenteråt, under K. Vet. Aca- demiéens difpofition, 800 R:d. fp. fom pre- mium för den fom upter de fåkra och tilför- liteliga Rön, hvarigenom Njur- eller Blåfe- : flen, och den fednare uian (Pena radicar lement kan botas. | | "Låkare Nyheter: - Prov. Medicus i Wafa Lån af Öfterbot- ; ten, Afllefloren D:r BARTHOLD RUDOLF HAsT, dog 0 FORE 95 dog den 3 Odaobet 1784 i defs '61:fa år. Han var bland mycket” annat. kånd för fin nit at i Olterbotten införa Koppympningen, hVar- om mera framdeles. ' j Qvakfalfvare firaffas i Preuflen alfvarfam- ' Jigen; en dylik, "Ull-arbetaren Martues, fom 1784 i Berlin nyttjat figneri och vidlkep- pelfe at narra til fig de' enfaldigas pennin- gar, dömdes d. 9 Oéober af Öfver-Collegium Medicura til 2 månaders Tucktbus-firaffi Konungen i England har gifvit til Defs Academie i Göttingen 100 Ducater fpecie, at årligen fom premium utdela til de Stu- - derande, fom båft på Latin befvara en af » hvardera 4 Faculteterne föreftåld Fråga. Så- ledes får hvardera Svaret en Medaille i Guld > til åndamålet flagen, med Konungens Bild, om 25 Ducaters vårde, hvilken utdelas den 4 Junii, Konungens Fådelfe-dag. Medicin- fka Faculteten har til 1785 upgifvit följande Fråga: ; i 2 Olea Ungvinofa värderas af Låkare el-' ler Konflnårer olika, efter fom de til viffa / åffigter nytijas. Men fom månge förmoda at de flåfte Oljor kunna ömfom, utan fkilnad, nyttjas , begår Faculteten at til fakens afgöa rande, de Oljor, fom i Ldkare-konflen an« våndas, må i anfeende til gravitas f[pecifica, förändring af köld eller hetta, benågenhet at' blandas med vatten genom tjenlige: medel, vårkan på Svafvel , Salt eller Metaller, fom til 06 JR DRAG til låkedom tjäna, famt kraft emot lefvande Moafkar och Infe&er , blifva fins emellan jäm förde: och pråfvade. Prov. Medicus i Kyiheneskrae Lån D:r C..D. EKMARK, har den 7 Septemb. 1784 blifvit i Nåder hugnad med Afleflors namn och heder. Likaledes Stads-Phyficus i Gefle Dodor PeuR AÅPSLBAUM den 17- Nov. I. å. Doéor Jo. FREDR. LoBsSTEIN, berömd Anatomicus i Strasburg, dog dårftådes af - Vattufot 'den 11 fftl. O&ober i dels 49:de år. Affeffören i K. Collegium Medicum D:r DANIEL WensSER, affomnade den 2$ Dec. ' 1784 i defs 42:dra år, af Flåckfeber. Han hade |fluderat i Upfala , lårdt Chirurgien i Stockholm , var Pra&ticus i Södermanland fle- Fe Ar, dårefter Reg. Fåltfkår vid Kongl. Lif. Gardiet och fit Affeflor. Saknas i Hufvud- fladen fålom en af de lyckliga Pradici; ef- terlåmnar Enka med en Son och 2:ne Döt- trar. Hr. OrTtto FRED. MuäLLER , Kgl. Dan/k Conference-Råd och Ledamot af K. Sv. Vet. Acad. m. m. en berömd Hiftoricus Natura-., lis, dog. i Köpenhamn uti Dec. 1784 i dets 55 år. Vid Gött. K. Vet. Societetens allmånna fammankomft den 13 Nov. 1784, var intet Svar inkommit på den 71782 af Phyfifka Clas- fen för andra gången föreftålte Frågan om Al- i 0) OK vs Alkalt Mlpskale et Lixtoiofum, (Se denna Vecko-Skr.. B: 4 p. 119) hvarföre 50 Duca- ters premium var utlofvat; och blef fåledes detta åmne icke vidare yrkat, utan fkulle - "> man tånka: på andra upgifter. Hr, Frep. Herm, Luov. Muzer, Kgl: Preufifk Gebeime-Råd och Lif-Medicus, dog i Berlin den 7 Dec. 1784 i defs 69:de är. Han har utgifvit Medic. und Chir. Wahrs + nehmungen uti o:ne Band in 8:0, Aonäre Upa - lagan år af år 1772: Hrs D:r L: J: MONTIN + Affeff. D. Pr. Med, i Halland, afled d.3 Jan. 1785, på 62:dra året gammal. Han var , jämte lycklig Pra&ticus I myca ket fnåll Hiftoricus Naturalis , famt bidrog af eg- ne medel tilflere unga Svenfkars upmuntring för denna Vetenfkap. Efterlåmnar en vacker Sams ling, fom dels Syfterfon, DRYANDER, (En fnåll Svenfk, nu hösPrefid. BAnKs i London) fkånkt” K. Vet, Acad. Medicine Pra&. Profeffören vid K. Ås cademien i Lund, D:r EBERHARD ROSENBLAD; en Bror til framledne Hr. Arch, o. R; von ROSENSTEIN, har den 13 Dec. 1784 undfådt Nådigt Aflked från fit LåraresEmbete, med bibehållande af lön och öfrige förmåner. Aflefforen Dostor GustaArF Jonas HjErT: . Zeit år den 17 Januarii 1785 i Nåder förords nad at vara Stads-Phyflicus i Chriftinghamn: S. D. år Med. Licent. Adiun&en och Profe&orn JoserH Gust. PiPrInG befordrad til Stads-Phyficus i Åbo. ; WL B, N:o Te s Un« | B8 & I oo CC Under d.. 18 Nov. 1784 har KR. Maj:t Nådigt tillagt Prov. Medicus i Elfsborgs Lån; Door DAVID HuLTMAN, Afleffors namn och vårdighet. =. 1 Sn K. Lif-Medicus Hr. ErtAs' SAtoMon ins - tog den 3 Februarii 1785 Såte och Ståms ma i Kongl. Collegium Medicum. > . Stads-Phyflicus i Gefte, Affefforen D:r PER . ' APELBAUM ; dog d. 4 Martii 1785 i defs 32. år. Hade fluderat i Upfala, varit Bruks- Mes dicus vid flere Bruk och eftertrådde fin Bror, Prov. Med. i Nyköping D:r APELBAUM, uti Stads-Phylici Syfslan. | Utdrag af Pr. Medicorum Embets-Beråttel- fer för 'är!' 1785. (Förtf. fr; p.r50): 2) Pr. Med. i Calmare Lån D:r JoH. NY- . > ANDER. j | Mårkeligt år at jag i allmånhet de fe- nare åren af min pradtique aldrig funnit få god och liftig blod fom i början, utan altid år den åndrad til fårg , proportion och con- fitance, åtminftone defs "lymphatilka och ' fereufa del: och fjukdomarna mycket olika mot förr, med många larver förfkapade: al- drig fer jäg någon ten Fråffa, ren Pleurefie ; fom förr; "men mycket mer af Spasmodilka fjukdomar, ån förr: ja fjelfva de gångbara. Febrar participera af mycket nan C y )ölR 99 Och ördfåken år vål Iefnadsfåttets förfåmring , fom medfört mer kånfel-ömhet igenom fafa ternes corruption och de faftare delars förs SVAR ANGGN a lära ik NR Men! fårdeles, har, mycket. Venerilkt (åfvenfå nog förlkapat) i detta diftritet ocs cupetat mig, fom mine, tid. efter annan til Kongl. Collegium: Med. ingifne "Memorialer nogflamt bevittna:.-och beklageligen är den= na fmitta hår ånhu nog: gångfe, ehuru jag” curerat vål 800 perfoner. Och i anledning af min lilla årfarenhbat; får jag yttra mina tankar, i affigt at tjena til gägn och förbåts tring i Mercarial-Curer, och dem med fås Eräré effe&t och mindre köftnaäd' sa = 0 Några lyckliga calfos har jag erfarit vid: Svarta Starren utaf repeterat Snus-pulver hvar 3:dje eller ' 4:de dygn, utaf finrifvit Merci precipitats rub. med litet Radix Ari och pulvs föl; tobaci tilhöpa: 3 "Tfånne Maniaci, en Ståndsperfon och en Bond-drång , har jag botat med följande procedere : 1) Bra åderlåtning genom Panns ådren eler Arterie tempor: 2) Dagelig cona tinbation och copieuft bruk af Nitrum och -mell äå $ uns tärt; emet: & gr. på 13 Sk Vatten: 3) Slå kalt Vatten öfver kroppen is från hufvudet, få ofta räferiet fligit högre? » och få ofta anfigtet börjar mer födna och fvålla (gemenligen 14 dagar emellan) åderlå= tes på fötterna: NB- förhögde dofes af Os | G 2 pia 100 ox bol & piater göra hårvid ibland hågon god effe&; ibland ingen ; men copieuft tagen Nitrum och flåndigt underhållen åckel bringar dem mer til raifon ån man tror. Jag kan nu åfven med trygghet anföra en. mårköpig obfervation, fom jag i flere år full. Afölgt; i anfeende til 'defs fållfamhet hos Flic- kan ANNA MÅNSDOTTER hår i orten, hvils ken -nu, litet öfver 8 år : gammal, år coms= plett och mogen i fit kön. Hiftorien år denna: s Då Barnet var innom och til 40 VeC= kor gammalt, mådde det helt vål, faft tide« tals ifrån det famma mårktes gå en Ieg hvit. | fem, fom ftårkelfe; men vid nåmde tid vi= -fades förfta råda menftruation i 3 a 4 dar, med blod , mörk fom Tjära: når famma pe- riod 4 veckor efter åter inföll, fick hon til lika med reglerna en continuerande diarr= hoée, fom jämte ordentlige månadtlige reg- ler fortfor och få afmattade, at hon hvars ken kunde gå eller ftå, Defs bekymrade För- - åldrar trodde detta onda vara tiltogat af e- Jaka månnifkor, eller, fom i vådret kommit flygande, dels ock fom en fort röd ålta, hvarföre föktes' hvarjehanda råd och kolme= rtier: de gofvo ock Barnet in ftillande faker at taga bort denna röda åltan, hvaraf mens flruation uteblef i 12 veckor; men under defla veckor mådde Barnet mycket vårre, tils det åter vifade fig igen i lin ordning. / Bes 2) 8 KR Ior Befynnerligt år, at ifrån förfta åren har pubes marquerats alt mer och mer med til- växt, tils den nu åfven år complett; och at, i början af denna flåd, mot hvar gång den fkulle infalla, få upfvålde Bröften fom fmå — nötter, tils de nu federmera (måningom vå- xit til och åro äfven ordeotlige och upfvålde må Bröft. | ; — Under nåmde långvariga utfot afgick ba- ra mjölken, fom var defs enda föda; då åf- veh en fkalkaktig Bror, fom fkulle” fedan Sköta. och tilfe hennes renlighet, ökte hen= nes elånde med hunger och fvålt, på det han ej måtte incommoderas af at hålla hen« ne ren och fri för afgångar: under fammäa tid vardt hon ock rachitifk med ftora hand- och : fot-leder; på tredje året förft vardt : hon litet båttre, men kunde ej gå: var cir«' ' ca 4 år gammal innan hon kunde krypa el- ler gå: var fveg och flankig i kroppen tils: G:te året; men det har nu fedan fmåningom aldeles månats bort; på det fitt, at för två : är fedan vid Jul, fick: hon utflagna hånder och fötter, med ”blåfor, fylda med: vatten och dels med vahr, fom gick, bort innom 14 dagar. Aret dårpå vid Kyndersmåffo-ti= den. kom och bortgick et lika utbrott, och förleden Vintras Bröt det ut bara litet på hånderna , få at nu ej något rhachitifkt år at finna. Hon var förr blek och blå under &- gwen, men har nu en fund hy, god mat- luft 3 (SM 102 & ) oo ( luft, fladgade lemmar (om ej litet fvagare knån) och ftarkare ån efter dels år, få at hon i flere fyflor arbetar ute och inne, faft hon altid varit litet tung och ovig af fig, Målföret år nog gröfre ån hos barn; muns« ter och rafk, af fadig gång och åtbörder, låttrört , ömt finne , godt förftånd” och mog- nare tankar, faft något blygfam öfver fit tils frånd, För obflervationens vidare follföljande vore fkada, om hon fkulle nu bortryckas af Kopporna eller Kikhofta , fom hon ånnu ej — hafvit, | Efter 'anflålde rån peka årfarstitie i egit hus, kunde jag under fiftledne hungersnöd med fåkerhet fåreflå och kungjorde Allmos gen i hela Lånet , at bereda fig en fund fpis och bröd af Ekällon ; med någon ringa til- fats af Såd, 'hvarutaf blifvit et födande och vållmakande Bråd, fom: råddat många tufens de lif ifrån undergång af fvålt, hvilket” at hosgående certificater fladfåftes (u); At lika årfarenhet kånde jag åfven, at då rå, torkade Ållon, antingen med för li: ten eller ingen tilfats af. Såd, nyttjades til bröd eller annor fpis, få fadar det genom tor=-' (2) Meddelte af Präner. Adel ock Ständsper(öbet I 1 or ten och infände til R Maj:t af K. Colleg. Medi-' cum, fom af denna anledning anmält Pr; Medicus til ANS åtanka, På i) 103 torka, hetta, magplågor, flinhet, vårk, fvul- nad , obhrustio alvi & glandularum', famt år af vidrigare och. bålk fmak.; fom alt förfvin- ner och råttas til en fund fpis, då Ällonens . adftringerande kraft genom en ftark förvålls ning borttages: och faciliterades denna in=- '”vention "mycket dårigenom at denne frukt under 1783 års flarka torka var ej, fom van- ligen, flråf, befk och fnörpande, utan af mildare Fe fötig fmak, Min kungjorde beredning var denna: » Mogna frifka Ållon kokas förft vål och för- vållas i tilråckeligt vatten , at fSkalen [pricka och 'frånfkiljas, hvarefter kårnan, antingen torkas och males: til mjöl, fom åter aflåc. kes!' med varmt vatten innan det fkäll blan« das, eller ock kan på den kokta och från fkal rengjorda frukten, i et 'rtTymligit kåril, åter fås vatten och omröras famt efter då bårs-yört. = » flund afhållas, hvarpå maffan circa et halft. dygn låmnas "orörd , at 'dårpå med en trå- flöt vål arbetas och fedan med lika eller minft .en tredjedel af ordinairt mjöl famman« knådas kraftigt til deg, fom. fedan under bra vårma ftålles til någon Jlångre gåsning at vål. gråddas och bakas. Sårdeles fårlkt (mas- kar detta bråd rått godt; men ånnu biåttre och -£makligare, då tilfålle varit at, i Aåls let för vatten, til degen taga inkokad En- (EC 4 sin Dens i 104 ÄR )ol( Denna föda befvårar ej magen, år nås rande, ftårket och bekommer kroppen vål, och bör altid prefereras för fpis af flög fåd, >. med fråken, agnar och damb famt barkbröd, Ja, utom de många flere »hushåll, fom förra fvåra åren på min tilltyrkan nyttjat dete ta nårings-åmne, utan någon olågenhet,; år ock en ftark kark och ftenbrytare, liflig och frodig, fom med Huftru och Barn nyttjat det detta år: och kommer det bara an på at frakten år vål mogen och frilk; 2) At -den på. et eller annat fått med vatten vål utlåckes och förvålles ; 3) At deg-maflan mer och längre arbetas och bringas til fullkom- lig gåsning med furdeg eller. gåft. Man kan ock genom trölkning Ikilja fkalen ifrån ÅlS Jon och på detta mjöl flå flere varma vatteå at afrinna, tils alt aufterum och adflringens år borta; hvartil man kan nyttja et råfte-kar at låta vattnet aflåckas igenom. och fedan dårmed procedera fom fagt år. Brift på föda var hår 'allmån och elån. det hår i orten defto flörre, fom Folket för- ut var aldeles utarmat genom böter, hade intet at köpa för: och hvad tilgångeligt båt- tre nårings-åmne kunde de vål råddats med; ån hårigenom? nyttan var allmån och flagit vål in tils dato, och kunde dylike flera vit« nesbörder Öfver hela Lånet fås, om få tarfs Vvades, Ibland ND oo CK 105 Ibland. goda "och vålfmakande Vegeta- bilier, får jag upgifva den få kallade Hås- fe-kålen (en ganika vacker companula) fom tidigt om Våren, då ej annat grönt år at tilgå, ger en fmakelig föda både ftufvad och til Kål kokad; bladerne fmaka nog likt Spi- nat och rötterna mjålla och faftige , uplöfan- de: våxer i dalige, goda grås-tomter och ångar, icke allmånt, och framgifver fedan i Augufti månad, från en råt, adelt och kan- tig ftjelk , aldradfverft en ring med lutande, pråktiga, vackra blommor utaf en fkön och lyfande gredlin fårg: dårtilmed år roten pe- renn och förtjenar få i Oeconomifkt fom Me= dicinfkt affeende cultiveras. Förledit år under min refa i Landsor- ten, utrönte jag en nog gångfe fjukdom hos » Få-kreatur och Får, med långvarigt illamåen- de, fvaghet och förlamning, dels ftyfnad i bakdelen, ”at' de föllo kull utan at kunna fjelfve uprefa fig: vid nårmare fkårfkådande af ordfaken fant jag, at nåmde mifsvåxt-års flöra torka producerat en ovanlig mångd af Cicuta virofa , Phellandrium och Sium, fom ' dels kommit i fodret, dels hade de uthung=- rade kreaturen under foder-nöéden förleden - Våras , då de flåpptes ut och ej annat grönt fants,, vid ftrander, vattendrag och uttorka- de fanka flållen ; förtårt de gråönfkande fkått och rötter af nåmde örter; hvarföre jag ock G $ förs 106 VPA förleden Sommar låt kungöra en allmån' var- ning hårföre, med någorlunda lik målning och befkrifning på famma giftiga Örters ute leende Fortf. e, a. g. Atal Sö Ta FORAARNTARERD Vid: K. Medicinfka Societetens -allmåns na. Sammankomft i Paris «den 15 Eebrgaril 1785» arimålte Secreteraren: 1) At på den 1783: föreftålte I Om frittofamma Sjukdamars art m. m. (Se Band, 5, p, 232 ) inga nöjaktige Svar inkoms mit, -hvarföre Frågan, å nyo upgifves, med tilökning i belöningen af. 200 Livres, få at den nu blifver 800 Livres, hvilken kommer at utdelas 1787; och böra Svaren vara in- fånde innom d. 1 Maji f. å. 2) Som det (kulle blifya mycket nyt- tigt i pradtiquen, om man: noga kånde egen= fkaperne af allahanda flags Mjölk, har Soc; emot 600 Livres Premium :. föreftålt följande ' åmne: Ät genom Chemifk och Pbyfifk under« Sökning utröna Naturen. af Qvinno= Ko= Get - Åfne- Får» och Sto- Mjölk. : Hvilka Mjölk= flag noga böra granfkas til fina beflåndsde- lar; på fårfkilte årstider och fårlkilte orter. Denåa. belöning utdelas 1786 och Afhands- lipgarne böra vara infånde til d. 1 Maji f.å, 3) Emot'lika belöning, på famma tid, begires , Rön om Kd Pyälkllagens Medicins [ SD) NR fa nytta, deras förmåner och olågenheter , medel at förekomma de fenare , och upgift på de fårfkilte håndelfer. där det ena Mjölkflaget kan förtjäna företråde för det andra. '' Alla Afhandlingar och Svar böra infåndas til So- cietetens Secreterare Hr, Vio-D AZzYR. 4) På den år 1781 föreftålte och 1783 ä nyo: upgifne frågan: om Naturen af de ÅAntifcorbutifke Örter fom kallas Crucifera im. 2., (Se Band. 4 p: 395) åro; tvånne Svar fundne förtjäna Societetens upmårkfamhet, emedan de innehålla Chemilke underföknin- gar, fom med mycken fit åro gjorde, och flutfatfer fom' grunda fig. på mycken årfaren= , het. Societeten beflöt dårföre, dela belånin= - gen "emellan bågges Auå&orer, och at gifva hvardera en Guld-Medaille om 150 Livres. Den förfta tilföll. fåledes Hr. GvErREeT, Apo- thekare i Strasburg, hvars Afhandling var tecknad: Dulce ridentes Socios Ameabo 3 den andra til Hr. TinGRY, Ledamot af Colleg. Pharm; i Geneve, hvars Svar var tecknat: In hoc gaudeo aliquid difcere, ut doceam. 5) Societeten har 1783 och 1784 bes gårt Svar på den Frågan: Om en hetfig Skör= bjugg gifves? (Se I. c.: p. 394) hvilket ock » Hr.: GoGveLuIn, : Med. Doé&or i Moncoätour i Bretagne, til Societetens. nöje fullgjordt; fom til hans heder nu beråttades. 6) För Medicinfka Topographilke Bes fkrifningar utdeltes en Guld-Jetton til gu 3Us OR MER OC GuYETANT för defs befkrifning på Staden Orgellet. | Acceffit Hidönmder Hr. DIDELOT , M. D. för defs belkrifning på Landsorten om- kring Mirecourt. 7) Utdeltes 3 Guld- Tsttoljös T:0) til Hr. Reg. Fåltfk.' JAcovineure för 2 defs Afhands lingar, den ena om Tarm-tanalens flen-gytt- ringar , få vål hos Månnitkor fom Håftar, och den andra om den våta Gangranen i Sjukhus. 2) Til Hr. RaAmer, Med. D. i Aubag- ne; för defs befkrifning på: de håtfkande fjukdomarne vid Handels-Contoiren Bonne och Calle i Africa. 3) Til Hr. LEFEBURE ' DesHAvEs, hemma i nya Plymouth, för 2 defs Afhandlingar, den ena om ortens Mine- ral-vatten "och den andra om Albinos eller hvita Negrer. Societeten har ock med vålbehag upta- git et Rön af Hr. Massié , Med: Dodåor i Bordeaux, öfver viffa fvåra olågenheter fom tråffat det arbetsfolket hvilket inpackade och vådrade Gethudar, komne från Lovifi iana, hvarigenom flere förlorade lifvet. Sedermera uplåfte "Hr. LASfÖNE et föra fök fom han gjordt i famråd med Hr. Cor- NETTE, af et nytt tilrednings-fått på /Ether Nitrofas och Spiritus Athereus Nitrofus , famt deras- nytta i Låkare-konften. Se. . KOCK 1069 -Secreteraren uplåfte dårefter Åminnelfe-, : Tal öfver Hr. MACQVER» Hr. Caiue anförde Rön om den bilieufa Peripnevemonie fom hårfkade 1782., 83 och 84, få vål i Paris fom i Provincerne. Hr. MaupuyTt) uplåfte Rön om Ele&ris fitetens vårkan emot de darrningar, fom hår- röra af Qvickfilfvers-ångor; emot paralyfie ef. ter' Målares Coliquer; emot” fvåra inrotade Rhevmatifmer, ”Torryvårk, Byskalogar och Styfva: leder. - 2 ie Lävorsiak föreflålte äs föråndrind gar fom Luften undergår genom folkets tör- ening i famfund. Seffionen flöts med Sacketexarena Åmin- nelfe-Tal öfver afls Hr. TARGIONI TOzeTTI , Med: D. och Hiftoricus Naturalis i Florens. (Journ. de Paris 1785 N. $1:) Pan Pga Ögats altför flarka välgbe är et af de: flörfta hinder vid Starr-operation, til hvilkets afhjelpande -mångfaldige utvågar åro vidtag= ne; Hr. DeMours, Sonen, Ledamot af Pa- rililke” Faculteten , här nyligen upgifvit , i det åndamålet, et nytt inftrament, -kallat Ophihals, moftat , hvilket förenar alla då fördelar man i detta affeende önikar. De af Medicinfka Faculteten rtnlmde Commiffarier , fom biviftat den Starr-opera= | | tion : HÖ BUR tion' bemålte Hr. Demours gjordt på "Grefs vinnan. LONGVERAT, hafva om Inftrumentets fördelar låmnat det nöjaktigafte intygånde, utom hvilket operationen Hade blifvit ogörs lig, i anfeende. til Ogäts convullivilke belkaf- fenhets (Ibidem Ne. Döda Ppirgérdl Pam fot upkömmer hos Bäfnlängobakrör flräxt. efter! förlöfsninge, es genteligen i Barnbörds=hus , år -&pfjukdom fom fåltah trätfat all konftens ocH Nåtbrens motftånd.:? Hr: DouvrcET har vål med nåftan fpecific kraft öfvervuonit honom; of hans me- 2kiod blifvit vidtagen mycket fart; fedan de för= få tecken ”dåraf yppat lig; denne 'beftår is - Vomitiver åf Ipecachuunna, en potion af Mans del-Oljd,:Alihe-firap. och 'Kermes: Minerale , en Tifan of Linfrö, Scorzonera och Alihe- Jirup , fart afföringar; men hågra få tims mars upfkof har altid gjort all råddning frukta Jös, '"Nå Har dock denna Methode. lycklis gen räddat lifvet på em Flufttu; ehutu' den ej konii at” nyttjas "förr ån 36 timmar efter fjukdomtns utbrott, hvilken fåleddés vär blef ven ganika våldfaro. Hårom år en omflåns dehig befkrifning införd i Journåt de Medis cine' af Hre pe Brise-ORGUeIL; K. Lif:Mes dicus och Lazatets-Medicus i Melon (Ibidem N: 62.) - Uta JR RR Tr Utdrag af Bref från Hr. Lic. Penr ArFzeLIvS (Se B. 5 p. 62) til Öf- i wer-Directeurén vid Chirirg. Socie. teten m. m. Hr. D:r THEEL), dat, Paris d. 1 Marti 1785. » » = Innelyckt har jag åran til: Kongl. Chirz urgifka Societeten .infånda, en Belkrifning på 2:ne Hufvud-fkador, fom nyligen blifvit dög ferverade på Hofpitalet la Charite; och en Beråtteife om fjukfkötfeln i Lyon och öm de håndelfer , fom under . mit. viftande dårftådes på Hofpitalet förekommit; Om: Kongl -Soz cieteten behagar anfe deffa med vanlig. våls vilja, har jag vunnit min Önfkan och det fkall upmuntra mig, at hådanefter. med. mera nogs granhet , ån. mit fjukliga tilkåndhitintils tils låtit. mig, göra råkning för mina arbeten i Chirurgifka vägen. === = = » Efter "några månaders tänds hårflås des har jag årnat begifva mig til: Rouen och — dårifrån frampå Höften til Eondon och E< dinburg. Om ,Chirurgifka - Societeten . gillar denna förefats, har jag dubbelt skål at fåtta honom i vårket ;. och som denfamma' -benågit tåcktes. låmna mig del åf .de faker;. om hvils ka jag i fynnerhet bör fkaffa mig underråt« telfe och. uplysning; fkuilé det. - ej allenaft litta mina underfökningar, utan: ockfå fåtta mig i flånd ati Wotydeligare mån: vara tib nöjes sm Tvdns 172 20 CK Tv4nne Hafvud-fkador ; obferverade på Hä- fpitalet la Charité i Paris. . Jean LE Brun, 52 år gammal, gjorde den-21 Januarii 1785 et fall af Håften, fom i det fåmma gaf honom et ftarkt flag med foten på högra flidan af hufvudet. Han för- lorade hårvid 'ej fansningen, "men klagade öfver-yrfel och at det fvartnade för ögonen; hvarjämte hufvudet begynte anfenligen fvul- na. Samma afton, några timmar efter olyc= kan ; inbars "han. på Hofpitalet. ”Anfigtet var rödt : och updrifvit, Pulfen fnåll och hård. Patiepten kunde ej hålla Hufvudet uprått, klagade öfver ftark vårk på fkadade fållet,; hade fvindel "och benågenhet til kråknings Hufvudet: rakades flraxt, då man uptåckte en ' ftark: Contulion öfver Angulus pofterior inferior ösfis bregmatis, förenad med benets - - nedtryckning til en Riksdalers vidd. Som det var för férit på aftonen upfköts operation til morgondagen, och hela fkadan jämte en contulion, den Patienten fådt på högra ögat, förbundos med compreffer doppade i eau marinée (Vatten hvari Kokfalt blifvit uplöft, fom brukas hår mycket i contufioner). Den: 22: Integumenterna Öpnades med en crucial=- incifion, 2:ne ”Trepan-kronor applicerades flraxt bredevid hvarandra på deprimerade benbiten och mellanftycket borttogs, hvari« genom låmnades utlopp åt en ej betydelig mångd lefrad blod. Förbandet fkedde med | torrt + Å LEE I torrt Öhatpie och vahlig Bandage. En ådera låtning gjordes på atmen och förnyades om aftonen på foten, tillika fick den. fjuka et Lavement ' och invårtes antiphlogiftica och temperantias D. 23: Patienten hade tilbragt natten ganlka roligt, fåg munter ut och klaa . gade nu "mera "Öfver ingen ting fedån alla förr omtålte fymptomer förfvunnits Vid förz bandet utföt något mera” blod: Invårtes forts fors med pulvis temperans och Emulfio nitrat. D. 24: kanterna 'äf Såret voro torra och fup« purerade trögt; man applicerade dårföre i' dag på fkadan en Gröt af Rågmjöl med. vis num aromaticum , fom cembyttes 2:ne gånger om dagen. ' D. 95: Pat. fortfor at må våk och utom en rodnad på kindbenen famt en flags hebetudo' fenfuum , hade man intet fkål ' at: milstånka något förborgadt ondt, i fyns nerhet fom Patienten fjelf ej klagade öfver någon af de plågor, fom plåga förebåda en inflammatio cerebri. ' Man gaf honom i dag af förfeende dubbel dofis af et draftifkt pura ger-medel, hvilket vårkade förfårligen, hina drade den nyfs begynta Suppärationen och afmattade den fjuka få, at han under förbans det flere gånger föll i fvimnings -D. 26— 20: Man hade hittils continuerat med Cas laplasmet ex ving aromatico, men dårmed uphördes i dag, fedan man genom en incis fon, fom blifvit gjord på dura mater , hvil- ken fallit i gangtene, låmnat utlopp: åt en VILB N:o 8: H IMmycs I ZI14 496 0) o ( X myckenhet ftinkande vahr. Patienten hade 4 eftermiddag en ftark rysning ,. fom varade 2:ne timmar. D. 30 och 31: krafterna aåf= togo i famma mån (om . diarrhéen continue- sade, kanterne af fåret, blefvo bleka och flac- cida, Varet tunt och flinkande, dura:mater "kom i fullkomlig mortification, anfigtet råd- biått, pulfen liten och haftig, den fjuka blef foporofus. . D: I Febr: Såret förbants med Balfamus fioraventi. Alla elaka fymptomer tiltogo: Patienten föll om aftonen ur fån- gen då han [kulle luta fig ned för at uptaga Båckenet , och dog några timmar efteråt. — Vid Kroppens Öpnande funnos integumenta capitis kring fåret fafthångande och ej, fom man hade anledning at tro; dfkilda från be- net. Fraåturen på os bregmatis fråckte fig ungefår en half tum framom och lika långt . bakom det. fållet dår Trepankronorna blif- vit applicerade , hvilka befunnos vara på det målft decliva ftållet af fkadan. Något nedom detta ftålle fans yttre taflan af benet vara li= tet nedtryckt, utan at vara fullkomligen 18s. Dura mater var gangrenerad i hela fra&turens vidd." Uti Hjernan fans en famling af ma- teria liknande tjock Vindrågg, fom ftråckte » fig från Trepanations-ftållet millan lobus me- dius och potterior til origo nervi optici och corpora ftriata. Hela Hjernans fubftance var defsutom mer råd ån vanligt och ventriclarna ida dels af extravaferad Blod, dels af en gul ICE Ls MM gul lympha. — Ehuru man ej kan påftå at den flarka purgationen förordfakat Patientens död, har den dock onekeljgen påfkyndat denflamma anfenligen. -Sädane olyckor åro ej rara på de Hofpitaler dår Hofpitals-Medi- cus förelfkrifver alla invårtes medel,: åfven för de Chirurgifka fjaka, och hvilken fållan äger nog måntklighet för at underråtta fig om 'den fjukas tiltånd, och fållan få myc- ken wånfkap för Chirurgen, at han frågar "honom til rådsinnan medlen förordnas. Pott i fin: Afbandling om Hufvud-fkador obferve- rar redan, at fymptomata commotionis et inflammationis- cerebri ofta ej yppa fig förr ån flera dagar efter fkadans undfående, och ” hämtar dårutaf "et fMkål at råda til Trepana- » ions anftållande i god-tid. — FiscHer i fin Differtation de Inflammatione et Suppuratione Cerebri occulta, gör famma anmärkning, och denna anmärkning år et hytt exempel dår- på. ” Saken år af mycken" vigt i Medicina Forenflis, emedan på viffa flållen den fom gifvit laget befrias , då inga fymptomer yp- pat fig innom "g:de dygnet: " Den olyckliga - utgång fom nåftan altid fölgdt på Trepana- tionen, har gjordt, at den i fomliga Hofpi- taler aldeles ej mera företages, och det. år fom oftaft vift, at de famma fymptomer fom: göra honom indifpenfabel, bevifa tillika det han fkall "bli fruktlös. Malicen påftår at ; ordfaken hvarföre den få ofta lyckats för Sn H2 Or Hr. 216 ” Jo R Hr. Pott; fkall vara den , at han få ofta blifvit onödigt vis företagen, men naktadt deffa moöt- fkål hafva vi för många bevis på Trepana- tions nytta, för at ej företaga denfamma , då han möjeligt vis kunde vara nyttig och i fig fjelf aldrig medför några fkadeliga vårknins al 2:d0) Skråddare- Gefållen Jean N. från Fribourg i Brisgau fkulle" den 6 Dec. 1784 om morgonen i mörkret gå utföre en tra pa, men gjorde et falfkt fteg; föll häfvud. fiupa utföre och ftötte: Hufvudet mot en trå- pelare fom nedanföre var: upfatt vid trappans början. ; Vid bullret tillupo defs kammerater med ljus, då de funno honom liggande med hufvudet mot: pelaren, utan all fansning, munnen full af blod, blådande ur nåfa och öron. En Fäåltfkårs - Gåfle tilkallad öpnade flrax ådren på bågge armarna och om: mids dagen på foten, utan at Patienten gaf min- fia tecken til kånfla. Han uphoftade blod och fortfor at blåda ur nåfa och öron, ehu-= tu i mindre mångd. Följande dagen förnya- des åderlåtningen 2:ne gånger och man hål- de tid efter annan i den fjuka en Decoa. vulner. utan at .dårigenom förordfakades nå- gon föråndring i ”tilltåndet. ”Tåta kråkningar af et klart vatten förenade fig nu med de öfriga ”fymptomerna. D.-. 8' Dec. om mor- gönen på 3:dje dagen efter fallet, infördes den fjuka: på Hofpitalet. Utvårtes fyntes in- tet xx IoC 117 tet tecken til:contufion. - Patienten låg utan farisning med tilfllutna / ågon; hade ftundtals kräkningar , uphoftade ibland: et blodblandat fkom och blödde ånnu någotur öronen. An- figtet var rödt, andedrågten djup, långfam: och fnarkande. Pulfen hvarken fårdeles hög eller fnåll. Hr. Desaurt, fom ånnu var qvar vid Hofpitalet, låt flraxt lågga den fjuka i en varm fång, och fedan hela Hufvudet blif- vit rakat, applicerades på detfamma et ftarkt velicatorium ; fom flråckte' fig från millerfta. delen "af pannan til öronen och nacken. O« aktadt den fveda fom detta nödvåndigt föras orfakade , förblef dock Patienten ånnu i dag uti famma foporeufa tilftånd, ätfölgdt af åf- vannåmde fymptomer. D. 9: Flugan, fom hadé dragit ganlka vål, aftogs och epidermis bortkliptes , hvarvid den fjuka förft började vifa. en utmårkt fenfibilitet och tecknade at Pannan i fynnerket vårkte. Pulfen var hög- re och fnållare , anfigtet hade förlorat fin rö- da fårg, andedrågten var fri. Blodflådet ur öronen och kråkningarna hade! til ftörre de=- Jen uphårdt, men blodhoftningen fortfor ån- nu lindrigt. Flugan förbants med digeftiv ”acueradt med pulvis cantharid.. D. 10: Res fen af epidermis borttogs och fåret förbants med fimpelt digeftiv. Patienten började tala och jämrade fig ej öfver annat, ån den fve- da fom Flugan förordfakade. Utaf den ret- ning, fom fora velicatorier vanligt åftådkom- EE AG ma 118 OK | ma i blåfan, hade han. mycken fvårighet tat låta urinen och det fkedde med ftarka fkår- ningar. At håfva denna olågenbet förefkrefs et flitigt bruk af Deco&. Sem. lini med E- mulf, nitrata och då och då några Camphert Boli. Tillika förordnades en frång dizet, Den I1.— 14: Patienten fick tid efter an- ran Lavements och lindriga evacuantia, Flus gån hade fuppurerat vål och låmnades at tors ka, Alla fymptomer hade f[måningom för. "funnit och Patienten började återfå appetit och krafter, D.:149: den fjuka började i dag åter igen beklaga fig öfver fvaghet, tyngd i hufvudet och benågenhet at fofva. - Hr. Des sAULT froktånde för et nytt. anfall, låt flraxt å nyo raka hufvudet och applicerade et Ve- ficatorium lika ftarkt , men: mindre ån det förra. Så fnart detta gjordt fin vårkan, up- hörde deffa fraktansvårda "olågenheter; men ivårigheten vid urinerande återkom fom förr, och förgick ej utan. genom et långt bruk. af lenande drycker och Emulflioner. Suppura= tionen underhölls gn 8 dagar, men federmer- ra, då Patientens förbåttrade tilltånd ej gaf -enledning at befara några nya anfall, låmna- des Flugan at torka. Under hela curen gafs då ock Lavements famt lindriga afförande och den ftrångafte diet i akt togs. Födan: éktes i famma mån fom Patientens krafter och våls fänd tiltogo, Sluteligen brakte hån et par veckor Mineralvatten, purgerades några gån- | ger Hoj oo ( & "0 ger och låmnade den 17' Jan. 1785 Hoflpi- talet, fullkomligen återflåld til hålflan och i flånd at med nöje återgå til fina förråttnin- — De: förfta fymptömerna hos denne , fjuka voro vilfetligen mera betydeliga, ån i "den håndelfe jag förat befkrifvit.« Icke defs mindre har utgången emot förmodan varit lyckelig ; och den fiuka har at tacka de Span- fka Flugorne för fin råddnings hvilka Me- del i dylika fall blifvit med lika mycket fkål recommenderade, fom med framgång an- vånda. ; Om Sjuk-fkötfeln vid HotelsDieu uti Lyon. ; Hotel-Dieu uti Lyon år i anfeende til fin Aorlek et af de betydeligafte, och i an=” feende til fina goda. inråttningar, fin fnygg= > het och noggranna fjukfkötfel, et af de måft feensvårda Hofpitaler i. Frankriket. Belågen- heten utmed Rhoneftråömmen år den beqvåms ligafte man kunnat utvålja för vådervåxling och tiltörfel ; men genom en hop af oförlå- teliga fel, fom vid byggnaden blifvit begång- na, då man mera haft atfeende på utvårtes pragt ån invårtes' beqvåmlighet, har håndt:' -at man fnarare hindradt ån betjänt fig utaf deffa naturliga förmåner; lågger man nu hår- til en annan olågenhet, gemenfam med alla de Lazaretter jag hittils fedt, St. Jacques i ”Touloufe undantagit, at nödiga afdelnibgar efter fjukdomarnas art och belkaffenhet felas ; Ha och 7 120 ä& I oo CF och at flere: hundrade fjuka måfte ligga til- fammans i en och famma Sal, ofta fere i en fång , finner man ”lått ordfaken hvarföre Juften åfven på dettaftålle, fom annars råknas för et af de fundafte i Frankriket , viffa års- tider år få förfkåmd, at 'de i flora och o=- fnygga Hofpitaler vanliga fjukdomarna Fievre et Gangrene PHofpital, bortrycka en bety= delig mångd af de fjuka. Sjuk-nummern fti- ger vanligt til I000:de, af hvilken mellan 2 och 300 tilhöra Chirurgilka Departementets Deffa fednare åro fördelte uti en ftor Sal för Manfolken, en mindre Kors-fal för Qvinfols ' ken, famt 2:ne fmå för dem af bågge kö- nen fom blifvit opererade, :Convalefcenter- ne åro vid åndan af flora Manfolks-Salen, från -hvilken' de affkiljas genom et betydeligt mellan-rum, fom tjånar til Gudstjänfts förråt- tande. "Ofver-Chirurgus år, Gagnant Maitrife, altid en ung Karl, fom, fedan Hofpitals-fon- den underhållit honom o:ne år i Paris, bi- behåller: fyllan i 6 åry utan annan lön ån det ymniga tilfållet at öfva fig. En inrättning fom borde efterföljas. Denna fyfla beftriddes ' nu af Hr. DessAusson, en ganfka fSkickelig och fnåll Operateur. Under-Chirurgi åro 10,3 iom qvarblifva 3 år, under hvilken tid de fådas och klådas af Inråttningen. -Ars-num= mern af fjuka fliger vanligt til 16— 18;0003. af hvilka hvar 14:de eller: 15:de dör. Hvad Hofpitalets oeconomilka inråttning angår, GR | j den RE CO VCE > 2 den noga befkrifven af Hr: HunézowsKky i defs Medicinfch-Chirurgilcehe Beobachtungen. Jag fkall framdeles låta den blifva et åmne för en comparativ afhandling och nu endaft fyffellåtta mig med belkrifninger på utvärtes fjukdomars fkötfel. Allahanda flags Rörför uptaga hår , båt på andra fållen , mer ån hålften af det an- tal Sjuk-fångar , fom blifvit -deftinerade för utvårtes fjukdomar , och om de hår i pro- . portion finnas til flörre myckenhet, bör det tillkrifvas den förligtigheten, at ej utan i högfta nödfall gåra ”amputationer. Hofpita= Jet fom i brift af rum, ofta måfte lågga 2:ne. fjuka tilfammans i en fång, blir hårigenom onödigt vis upfyldt med ”fjuka , fom oftaft låttingar , hvilka med all forgfållighet hindra låkningen af fine fkador, fom, utan at göra fårdeles vedermöda, förikaffa dem en få lått tilgång på föda och klåder. Denna olågen- het fkulle lått undvikas, om-de hade at ber fara delens tförluft, fom et billigt ftraff för fin laftbara induftrie. — Rötfår förtjena med ftort fkål namn af crux Chirurgorum, de uttrötta fom oftaft vårt tålamod, och de olika fått hvarpå de i hvart enda Lazarett fkötas, vitt= nar nog huru litet man ånnu år enle om råt- ta methoden til deras behandling. Emedan - de fom ofta bero af invårtes ordfaker, år klart at de ej kunna botas innan de famma : genom tjenliga medel blifvit håfna, men få 3 122 a IA bidrager ockfå onekeligen et förnuftigt an. våndande af. .utvårtes: medel anfenligen til de- ras helande. Plåfter och Saltvor åro nåftar allmånt och kanike för mycket fårkaftade , och man har i det ftållet "antagit andra me- thoder , fom fela dåruti, at de blifvit för mycs ket generaliferade. Således brukar man i Rom endaft Såcker med Camphert, i Neapel Gou- > lards-vatten, i Marfeille Grötar med rådt Vin ; på la Charité i Paris tort Linne-fkaf, åtmin- flone i de flåfta håndelfer;s Hvart och et af deffa medel. kanna vid fina tilfållen . vara nyt- tiga, men få åro de åter igen uti andra helt och hållit Ikadeliga. Det fkulle vara lika o- förnuftigt, at förbinda et orent Rötfår med feta Salfvor, fom et retligt eller fådant fom år fårdigt at cicatrifera lig med tort Linne- fkaf; De allmånnafte fel fom begås vid Röt- fårs fkötfel åro, at man under förbandet he- la timmar onödigt vis exponerar dem för luften; och at man handterar dem ovarfamt med torkande och -kramande kring kanterna. At låmna luften fritt tiltråde år vift lika; om ej mera fkadeligit, ån at underkhålla rötan med et fett Plåfter och at beftåndigt reta får- bråddarne, genom hvilkas förening årret fkall förena lig, år et fåkert medel at aldrig er. hålla någon förbåttring. - Denna fenare olå- genhet år nåftan oundvikelig, då man betjå- nar lig af tort Charpie, och då fuppuratio- nen ej år nog ymnig för at upblöåta och afs : 8 d KR ” ÅR Jo ( 3 > 128 Milja. förbandet. -Maån måfte då vid hvart och et ombyte, fom det fker vid 1a Cha- rité, upblöta Linnefkafvet -.med varmt vat- ten, hvilket relacherar och förderfvar fåret. På intet ANålle låkas Benfår fortare och båt- tre, ån. på -Kongl. Lazarettet i Stockholm, fölgd af et förnuftigt anvåndande af Mundi- ficantia, Digeftiver och Exficcantia. Uti Lyon förbindas alla får nåftan utan åtfkilnad med plumaceoler, doppade uti en deco&ion gjord med rödt Vin och några Aromatilka plan- tor. Detta förtager ganflka vål ftanken och håller i allmänhet fåren rena. Defsutom vi- far det god vårkan i fådane ulcera, fom å- ro torra, fuppurera trögt och hafva calleufa kanter, til hvilkas uplåfande man förfåkrade mig det Scearificåtioner aldrig behöfts fedan Vinum » Aromaticum blifvit vedertagit. Vid andre tilfållen år det;åter igen tydeligen fka- deligit, då neml; fåren åga en vifs-retlighet, » hvilket hånder då de åro complicerade med Siphilis eller Skörbjugg, en i Hofpitaler o- undvikelig fjukdom , det förordfakar då en odrägelig fveda och ökar den fanieufa fup« purationen. Exempel dårpå fåg jag hos en Man fom hade et ulcus -venereo-fcorbuticum vid radix penis. Detta förvårrades och vidgades , dageligen genom Vini Aromatici application; men man fortfor icke :defs mindre dårmed mera af vana ån åfvertygelfe, til .defs Pa- tienten fick. en Heåilk feber cum reg 6 | COI= f I SR IR EE colliquativa och> dog. Vid detta tilfålle has de man bordt förlöka tort förband eller fön= derkroffade Vegetabilier , hvilka:j jag fedt med få mycken förmån brukas på vårt Lazaret och fom jag hår ej underlåt at tilftyrka. Plå- fter och Salfvor brukas nåftan aldrig, utan då fåren åro tårdige at låkas förbindas: de med Goulards-vatten. Då fåren åro mycket. orena brukas China med Camphert , Mel e&ruginis, Ungv. de ftyrace eller cauterium adtuales » Andra mundificantia, fom Borax, Ledum ,; merc. corrof. rub. har jag ej fedt blifva nyttjade. - Uti de fall då delen tillika år fvullen, hvilket gerna hånder, då fåren ås TO betydeligare , och i fynnerhet då. de -hår= röra af fapprimerade evacuationer, år com- Preslion et af de kraftigafte medel. Den fö- "rekommer €j allenaft' delens rörande, fom til låknings erhållande år aldeles nådvåndigt, utan "befordrar ockfå reforption af det fiui= > dum, föm blifvit extravaferadt och hindrar ' våt[kornas för farka tillop. Engelsmånnen fåtta mycket vårde dårpå, och man betjånar fig dåraf med förmån vid flere Franfka Ho- " fpitaler, åfven i de flags fvulnader fom ups komma efter contufioner , 'ledvridningar,; benbrott &c. Vid bindans'anlåggande' obfler= teras at den altid börjas från ytterfta ändan af tårna eller fingrarna; famt continueras fes dermera med tåta fpiraler til 3 tvår finger öfver fkadan, 1 fall detta: ej i akt tages fran» gr 124 I EE SE 125 guleras det flycket fom år nedänföre och fal» Jer fnart i gangrene, lika fom vi fe Ike uti fraAturer, föm förbindas af okunnige Empi-. rtici och för hårdt tilfnörass y > Ulcera Gangrénofa åro allmånna viffa "årstider då frifk loft .ej låtteligehn kan erhål- Jas. Man brukar: uti dem Scarificationer, Ca- taplasmata eller cauterium aéuale ; af deffa medel här jag fedt god vårkan och i fynner= het en eryfipelas gangre, cruris arreteras dår- igenom, at Chirurgus gjorde med en glåd- gad knif en circulair incifion i grånfen mel-, lan det fjuka och -frifka. Nyligen har mån til deras fkötande vedertagit en ny method; fom med förfla lår bli befkrifven uti Chir. Acad,. Handlingar, hvilken heftår 'dåruti at fåret betåckes med China til. en tums tjock- lek ; på hvilket federmera fmåningom : dry« pes Therpentins Spiritus tils maffan blir fom en deg. Då denna torkar formeras en fkor- pa, hvilken qvarlåmnas tils den af fig fjelf affaller. I fall då ej feparation fkedt och god fuppuration etableradt fig, förnyas fam- ma förband och repetera$ få ofta fom finnes nådigt. Jag har fedt all önfkad vårkan; af denna method, i fynnerhet i de: håndelfer.; då gangrene kunnat anfes fom et vitium lo= cale, hvilket den gjerna år i den få kalladå gangrene d>Hofpital »soch då Pat. krafter och ' våtlkor varit i någorlunda godt tilftånd. Skor-=" pan blir qvarfittande alt fom det efter Pat. i CON I oa 0 DoK Me conftitution fordras mer eller 'mindre tid til Separationens fullbordande, och den affaller ej förr ån han nödfakas dårtil af den mångd vahr, fom innanföre famlat fig. Utom Chi- nans antifeptifka kraft bör detta medels go- da vårkan förmodeligen tilfkrifvas den yttre luftens uteflutände, hvars-tilkomft i dylika fkadorår få högft fkadelig , "och defsutom bindrås ej dårigenom fårets utdunfningar få fullkomligen fom af Plåfter; hvilka juft af "den ordfak öka rötan. 'Deffa åndamålupfyllas på långt når ej få vål af Catapl. Saturn. hvilket blifvit recommenderat i ulcera gangren: och jag fedt ej utan nytta ånvåndas. Uti Ulcera €ariofa brukas mycket at, då få Ifke kan, underhjelpa exfoliationen genom benets fkra- pande med rongien, efter hvilken operation : benet förbindes med digeftiv, emedan man funnit at tort Charpie retar för mycket. = Amputationer voro fordom mera allmån- ne, i fynnerhet då Hr. Pur war Öfver-Fålts- fkår , hvilken åfven haft den, kanfke ej' al- 'deles klanderlöfa, driftigheten, at 3 gånger göra Amputatio femoris in articulo, jag be-> höfver ej fåga med hvad utgång. De åro Hu af de ordfaker jag åfvanföre anfördt , me- ; fålllynta och kanfke för mycket; åtmin- Rone fåg jag en Man, fom med en knif'af- fSkurit art. brachialis 3 tvår finger från arm- bålan ; fåtta lifvet til, då man genom am- putationen , i tid anftåld, efter all fl 4 ; | | et 4 + PRO CX 127 het kunnat rådda honom. Operationen Iket annars a deux tems, men med rak knif;, fom efter Hr. DEsaAurTtTs råd. blifvit nåftan allmånt vedertagen. Man har förfökt ALEN- Jeons method at affkåra hud och kött nedi- från upåt och inåt; men funnit 1:mo, at den påfyftade befparingen 'af hud och kött dåri- genom ej mera vinnes, ån då retra&ion fker med klufna compreffen ; 2:do at ligatura va- forum år fvårare at förråtta och 3:tio, at den åger famma olågenhet fom operation en lam- beaux, at flora och långfamma fuppurationer formera fig under flikarna, hvilka förfena låkningen anfenligt., Det år en afgjord fan- ning, at Mulclarnes rtetra&ion altid år obe- tydelig,' få låhge tela cellularis , fom håller dem tilfammans, ej blifvit uplöft. - Således fer man ftraxt efter amputationer nåftan in= gen denudatio osfis, 'men "denna blir betyde« lig i famma mån fom foppuration etablerar fig och förftör cellulofan; fom förut. låmnat Mufclarne ftéd och hindrat deras tilbaka dragning. : I anledning håraf åger man rte- dan a priori et fkål emot detta operations fått, dår retningen altid år betydligare, få- . ret tiltåppes och en ymnigare foppuration få= ledes måfte formera fig. Hr. Desaurt har "nyligen börjat :vedertaga den gamla metho- den, at anlågga ligaturen på arteren enfam, utan at tillika innefatta kringliggande delar, fom Hr. Petit fört påfunnit och fom feder- i me- 728 Xx I) oo CK mera blifvit allmänt. och! med framgång på andra fållen efterfölgdt. - Hr. DEsAULT pås . får lig dårigenom , ej allenaft undvika en os nådig retning och -de olågenheter fom ibland upkommit af Nervernas innefattande, utan fåger ockfå, at hemorrhagien dårigenom fås krare förebyggess ; De olyckliga ' håndelfer, fom föranlåtit Chirurgi- at Ööfvergifva :denna method, tilfkrifver han "den oförligtigheten, at de för hårdt tildragit ligaturen, hvarige« nom-håndt, at Pulssådrens inre hinnor blif- vit afknipne, då flumpens -mortification och feparation åfvanföre knuten: blifvit en nöåds våndig fölgd. At förvifla fig om- det få fker , har, han gjordt fera;förfök : på lefvande djur och :funnit at ruptura tunicarum interiorum altid "åftadkommes då ligaturen öfver en. vifs point. tildrages ; i.anledning hvaraf ban tå» der, at ej forcera knuten vidare, ån til defs endaft något: litet blod exfuderar; ur Öpnins gen. Jag har ännu: ej fedt denna method tilråckeligen ; för at kunna med: fåkerhet dö- ma om defs företråde framför den wanligas Vid detta: tilfålle. bör jag åfven omtala de förfök Hr. DesaAviTt anfålt, för at förvifla fig om möjeligheten af de flags confecutiva anevrismer, hvilka viffa Theoretici påftå ups« komma då någon af arterernas hinnor brus fit eller tilfålligt vis blifvit öpnade och då; fom. de fåga, kårilet . på detta fålle vidgar fig, emedan refliftancen mot blodens pA | "0 > blife MH CE 129 blifvit) förfvagad.;ss Han) bar blottadt carotis på Hundar, -börtdiffeqherat” få mycket möjes ligt varit. der yttrerhinnörna och låtit, fåret federmera låkas.' Då djuret efter några mås naderbblifvit dödadt,- har. han funnit Puls- ådrenrpåni detta fåle,fnarare ; coarcterad ån: Idilaterad;; ::Samma phernomeéene har: åfven vis fat fig, dåvinre bionornaårblifvit, på åfvanan- förde fåttrafkHipna. Omadetta fåsförhåller figs hvärpå jag ej bår tvifla ,-åger , man. et nytt bevish på huru sliteno tro bör fåttas til raifonnementer, då då ej, belannas af,förfa« renheten ;cOchy huru tlått: det år at>bevifa mö. jelighetev af fjukdornåry- hvilka, defs;båttre, å fjelfvålvårket -ej, exifterad wid pov 100 Fulflagoioch LCafiones digitorum et. apo= nevrofumiismanus med >hvafflai Infirumenter; flickor &t) konna' föras under famma titel; tyodd wårkå på famma fått: och åga enahan- dafölgder. "Defle anfes-gemenligen i början foms obetydeliga; men thåftig vårk med fvul- naditilkommer fnart , ej allenaft handen utan ockfå -hela armen updrifves af: en: eryfipela- teus £fvulnad, den fjuka får ibland: convulfio- ner: ochsantingen tillår gangrene, fom innan kort gör flut- på. Patientens dagar, eller ock- få formera! fig vidlöftiga fuppurationer, fom uplöfa både hud och cellulofa , få at Mufclar- na ligga likfom diflequerade 'och Patientens lif förfåttes i ftörfta fara. Det år befynners- ligit, soch Heister . gör -famma anmärkning , VI.B. N:o9g. ns at 130 «ox at deffa fkador på långt når ej åga få fvåra fölgder i våra "Nordifka Lånder. Jag påmin- ner mig ej hafva fedt mer ån et exempel och Wet i Upfala, på en Man fom fluckit fig i lillfingret och var "hardt når döden; men undflapp genom flora fuppurationer ; fom råckte hela 3 rnånaderne och flutades med. en änchylofe i armleden. Uti Lyon och Pa- ris har jag fedt många, alla komma til den högd, at armen varit anfenligen fvullen med odrågelig vårk. Utom en:enda, dår aponevs= rolis palmaris blifvit fkadad genom et: fkott och dår Kallbrand med convulfioner j> oak-= tadt alla: anvånda medel; tillog; hafva alla lyckeligen blifvit botade genom tilråckeliga äncilioner, "at förekomma fpånningen och låmna "den famlade materien fritt utlopp; hvarpå delen beftåndigt blifvit hållen neds fånkt i varmt vatten til defs all fvulnad bort- gådt. Med låkningen har altid dragit gan-= fka. långt ut, innan de tendines och apone- . vrofer ; fom blifvit blottade, "hunnit exfolie= ra fig. I de fall då eryfipelas 'gangrenofa tilflagit, har man” gifvit ymnigt China och förbundit fåren med vinum aromaticum blan- dat med Spirit. vini Camph. Deffa flags fka- dor förekomma ej fållan bland Chirurgiz Studiofi , fom under diffequerande oförfligtigt fåra fig med Scallpellen. Hvita Infammatorifka Svullfter, Ångels- månnernas White Swellings och Franfofernas Ina & ) oo ( 131 JInfammations blanches, 'åro :fjuk domar. fom jag ej fedt i Sverige, .ocH om” de dår före- komma låra de vara ganfka rare, åtminfto- ne vet jag ej at man obferverat deras förfta eller inflammatorilka ftadium. De åro annars litet kånda til: fin natur och ånnu mindre til cur-art. Vi hafva befkrifning dårpå af Mon- Ro och SimPson i 4 Toms. af Edinburgfka Medical Effays, af CuHeston i defs Patholo= gical Inquiries: and obfervations in Surgery, af HEvin i defs Patholdgie et Therapevtiqne Chirurgicales , och i fynnerhet af Beit i defs fköna Treatife on the Theory & Manage- ment; of Ulcers, under namn af Rheumatic White Swelings. - Deffa. åga i början alla >» möjeliga infammatoriflka. fymptomer, fom fvulnad, vårk , fpånning, hög puls &c., u- tom rådnad, hvilket gifvit anledning til de- ras namn. De igenkånnas Jlått af åfvannåm- de tecken och af en fpecifique fpånfiigbet, fom ej låmnar grop efter fingret , famt af en egen fenfus flu&tuationis, liknande den man kånner i djupt liggande ableesfer.. At de ha fit fåte uti vafa lymphatica, år få mycket tro- ligare ; fom: de allmånnaft förekomma på de flållen, dår deffle finnas form ymnigaft, t. e. kring :articulationerna, och man altid funnit dem anfenligen dilaterades Vid de difle&io- ner, fom efter delens amputation blifvit an- ftålda, har man hvarken fannit benen eller fynovia Skadade, ej heller: någon. betydelig ig fam- 1 å sol > & Dh vt famling af HR utan endaft ligamenta, tendines och apönevrofer updrifna til en os vanlig tjocklek. "Då fjukdomen varat någon tid, uphöra fymptomata inflammatoria, fvul- naden tiltar , materien blir fkarp och tumeu- ren Öpnar lig i flera fmå fiftuleufa öpningar, fom ge eh tunn rödaktig materia; då deffa igenlåkas upkomma "nya hål, få at fvulften omflider blir full af fmå årr. Men innan fjuk= domen kommit til denna högd har Patientens hålfa redan lidit anfenligen genom 'abforp- tion, han får haftig puls, nattfvett, coliqua- tiv diarrhée med andra he&ilka fymptomer, fom fnart förta honom i grafven ; i fall ej amputation fker. Ordfaken til denna fjuk< dom år utom utvårtes våldfamheter allmännaflt en diathefis rheumatica. Hvad curen angår har man rådt til äderlåtningen , antiphlogi= .- ftica och vidlöftiga velicantia på. locus' affe- us, men i flållet för ”deffa fiftnåmde har man vid Hofpitalet i Lyon börjat med gan- Ska god framgång bruka et annat utvårte$ - medel, fom beftår dåruti, at fedan de förka inflammatorilka fymptomerna blifvit håfne, betåckes hela fvulften med fönderftött Gips til en tvår hands tjocklek. Detta appliceras få varmt Patienten kan tåla och ömfas då det kallnat. På detta fått befordras refolu- tion fmåningom och fvuinaden förgår efter en 14 dagar, låmnande efter fig en ftyfhet, fom fvårligen Öfvervinnes. Jag har fedt någ- ra 0 er 133 ra exempel på denna methods goda vårkan, men om man vil vånta lycklig utgång, for. dras det curen fkall företagas i fjukdomens förfta fladiam. Då tumeuren antingen fjelf > upbrutit eller blifvit. åpnad, kånner man in- tet annat médel til Patientens råddning, ån delens aftagande. Vi hafva flera exempel, bland annat hos Hr. HunczowsKYy i defs åf. : vananförde Bok, på de olyckor fom blifvit förordfakäåde, då Chirorgusy förledd af den fluduation. han trodt lig kånna i fvulften, Öp- nat denfamma antingen med knif eller trois- quart. Tårfifllar. förekomma ganfka ofta och åro fölgder af de ophthalmier, fom uti Lyon viffa tider epidemice graffera. De fkötas ef- ter Fr. Petirs method med god framgång. Låkningen Iker gemenligen på 14 Sagar, få framt ej tårfåcken tillika år utvidgad, i hvilket fall det drar oåndeligen långt ut. fe jectioner med Anels Inftrumenter brukas fål- Jan och deras nytta kan: ej vara betydelig, få framt de ej nyttjas fimpelt fcopo deter- gendi. - Jag har fedt compresfion brukas i dilatatio facci, fom förordfakade mycken vårk men ingen nytta. Uti en af de håndelfer jag fåg var tårfåcken fyld af en liten polyp, fom hade fit fåfte på os ungvis" och nedfteg med en liten appendix i du&us nafalis. Ja- NIN omtalar en dylik i defs Memorial får Poeil p. 299. MeJeAns och PoutaAus metho- I 3 der, 334 & ) oo ( 3 der, den förre at införa Setaceum genom pun&a lacrimalia och den fednare at, til und=, vikande af ärr, öppna faccus lacrimalis på in- re fidan af ögonläcket, hafva blifvit förfökta” utan fårdeles framgång. De åga ockfå ones keligen flera olågenheter ån förmåner. Hydropthalmieé fåg jag en, fom refifte-. rade mot-alla anvånde medel. Man trodde denfamma hafva blifvit förordfakad af en å- derlåtning oförfligtigt anftåld på den fjuka, fom förut var afmattad af en intermittent fe- ber. Det år befynnerligit huru mycket åder- Jåtningar difponera til diffolutio fangvinis, och jag tycker mig hafva funnit då Röt- el- . Jer Hofpitals-febern år gångfe, at de fjuka fnaraR faftna för denfamma, på hvilka man anftålt copieufa venefedtioner. Starren opereras med Sax, fedan en li- ten Öpning förut blifvit gjord på cornea med en Lancette efter Hr. DAvieis förfta method, forn hår vid Hofpitalet fråndigt blifvit fölgd. Jag tycker mig ej åga fkål at gilla denfan- ma, ehuru jag fedt honom fom oftaft få väl ut. Denne operations lyckeliga utgång be- ror defsutom mindre på methoden, ån Pa- tientens 'conftitution och fkåtfeln efteråt. Chri- fallen uttages med curetten, fedan eapfula lentis blifvit åpnad med cyftotomen , emedan Hr. Dessaussov aofer det tryckande, föm vanligt anvåndes til lentis utdrifvande, för 'högft fkadeligit, och han torde dåruti fr | | g0- kk ) oo ( 135 Ögonen förbindes eftér operationen ej med våta comprefler, utan tåckas endaft låfligen med tort och mjukt charpie, fom då och då aftages för at borttvåtta de orenligheter ' fom famlat fig. Man har funnit och H:rr JANIN & PeLrueR DE ZUENGSY göra famma anmärkning, at . inflammationen hårigenom båttre - förekommes ån då ögat beftåndigt hålles fucktigt. Tr. Thebaica Ph. lond. fom i denna affigt berömmes af Engelsmånnerne, har jag ej fedt brukas. Jag fåg åfven hår en artificielle- pupills Öpnande, fedan den na- turliga genom en efter Starr-fkårningen ä- kommen inflammation fammangrodt. . Cor« nea öpnades och Iris klöfs med en vafs Sax nedifrån upåt efter JAnins råd, fom. fännit,'. at kanterna åter fammanvåxa då incilion fker transverfelt. Patienten återåck fynen. Bråk/fkårningar förekommo tvånne , båg- ge hernie fcrotales, ej mycket flora och u- tan betydeliga adherancer. De aflupo lyc- keligen, ehuru tarmarne i den ena håndel- fen voro nåra at falla i gangrene, Det är bekant at man mycket tviftat om dilatatio annuli abdominalis. bör fke utåt &ller inåt, för at undvika art. epigaftrica, hvars lefion år af få mycken betydenhet. Så den ena fom den andra af deffa methoder, hafva fina flo- ra förfågtare, och bågge hafva vid fina til- fållen. haft olyckelig utgång, at den ordfak, at arteren nåftan lika ofta befinner fig på in- ; TA fe 136 3 ) 5 CR re fom på yttre ”fidaå af annulus; och "det blifvit 'anfedt för omöjeligit at innan opera: tionen förvilla fig om defslåge. > Herr De- sAuLT påflår fig , genom Cen ftör mångd: obs= fervationer, dem han déls fjelt gjordt, dels erhållit af 'andre , hafva fönnit det Puls-ådren beftåndigt befinner fig på famma fida fom fu- niculus "Spermaticus', få at dilatationen - med all fåkerhet kan 'fke inåt; då: Sådesftrången ligger på yttre lidan af Bråkfåcken”eller vice verfa. Ordfaken til denna" difpofition år fvår at förklara. Som dét medför: liten "elev ins gen fvårighet, at efter Bfåk-fåckens öpning underråtta fig om Cordonéns belågenihety år uptåckten af ftor betydenhet; och "det vore at önika at den ville befahnaåas af Vidare för, farenhet. AN Sven-fkårningen Iker efter en egen mes thod, fom i viffa delar liknar "Raws, » Pat. lågges på et fluttande Bord och hålles "af 3:ne hjelpare. Operator håller algali med lilfngret, uplyfter 'Scfotum med annularis :och medius och fpånner huden” ned pekfingret och tummen af vånftra handén. Incifionen fker med en Biftourie, mera rak och något flör- Te ån de vanlige , a déux tems, om Pat. är fet, men på en gång om han år: få mager at creneluren eller fondén kånnes genom in- tegumenternå. Knifven dirigeras ej direéte åt tuber ifchii, fom vanligt, utan litet nedan- om denfamma;, hvarigenom art. pudenda båt- | tre 0 01 tre ändvikes ; men man löper mer fara at fkada inteftinum redum.. Olågenheten af den- na lilla knifven ; fom annars år fåkrare och ibåttre sat flyra, ån de flora och breda lithos tomerna, år den,. at proftata ibland; i fyn- perhet på feta perfoner, ej tilråckeligen kan genomfkåras , i det fallet dilateras med Haw- kins Gorgeret tranchant efter Hr. DESAULTS förbättring. Då incifionen fkedt.införes fing= ren: och på denfamma tenetten. - Om Atenen ej firåxt kan fattas , göres inje&ioner fom-hin- dra blåfåns fammandragning och låtta calcu« : i igenfinnande. Man vet at infprutningen blifvit: förkaftad af fomlige, men Hr. Des: saussov , fom ånnu ej under 124: Operatio- ner haft den olyckan at ej kunna uttaga fte- nen ; påftår at man utom dem i viffa fall ej kan vinna fit årdamål, och at de håndelfer, då ftenen efter dåden funnits innefluten uti en appendix vefice- ej exifterat före opera= tionen, utan upkommit dårigenom, at man låmnat blåfan tid at contrahera fi ig. Det tyc- kes åfven vara naturligt .at man vid fonde- . ringen ej fkulle kånna en fåledes innefluten ften. Bland 5 calculofi dem jag fåg opere- ras i Lyon, var en Gåffe af 6 år, på hvils ken åfven appareil -lateral bruktes, och et Fruntimmer: från hvilket ftenen af et Dufs 'åggs-ftorlek uttogs genom urethra, fom: di- laterades med en incilion. Alla gingo lyc- keligen igenom och låktes 'på kort tid, u- I 5 töm - is. oc DD BK & tom en enda, hos hvilken en fiftel qvarblef. Af omkring 50, fom hår årligen opereras, dör knapt hvar 10:de, hvilket år ovanligt. Då flenen år få ftor at han ej kan uttagas genom laterella . methoden , brukas haut ap- pareil, den man med alla: fina olågenheter håldre utvåljer, ån underkaftar fig de olyc- kor; fom man tror följa på ftenens våldlams ma fönderkramande. Hr. Louis råd at lem- na flenens uttagande til defs fuppurationen relacheradt får-bråddarne, förkaftas af de flåfta, och jag har ånnu ej fedt detfamma blifva efterfölgdt. — I Rom fåg jag 4 ften- fkårningar lika fimpelt fom illa förrättas. In- cilionen fkedde med Moreaus ftora lithotome ,; då den ej var tilråckelig dilaterades hon med fingrarne och med ftenens uttagande: gicks få. oförligtigt tilvåga, at bitar af blåfan un- derftandom medfölgde. De opererade dogo alla af hemorrhagie eller gangrene. Simpla Benbrott inråttas hår aldrig ins= nan fvulnaden til ftårre delen lagdt fig, få framt de fjuka ej inkommit i få god tid, at denfamma ånnu ej tilkommit. -Delen lågs ges endaft i tjenligt låge, emollierande grö- tar appliceras och då fvulnaden bortgådt, vöres förft redu&tion och -bandagen anlågges målft med circulairer; Man har hårftådes ve- dertagit emollientia i fållet för refolventia uti alla de fvulnader, fom upkomma efter lindriga contulioner, ledvridningar, benbrott | m. ÄR ol 139 m. m: Man påftår at. de göra lika fnar vår- kan, famt at den flyfhet fom gerna efteråt evarblifver i delen; båttre förekommes. Då fvulnaden bortgådt fmörjes delen en lång tid med. Olja. Ordfaken til drögsmålet "med FraAturernas reduåion år, at man vil förut fe hvad utvåg naturen fjelf vil taga, och ej öka >retningen genom -et nytt bemådande, då -partierne förut åro fpånda. Defsutom har man fedt delen komma i gangrene, då ban. dagen -blifvit' anlagd innan fvulnaden kom» mit til fin högd. Hvad detta angår få har man altid at befara delens mortification, dä bandagen för hårdt tildrages eller anlågges endaft på fjelfva brottet; men då den börs jas från ytterfla extremiteterna och federmes fa cContinaeras med aftagande. tryckning til tvår hand öfver fkadan, år intet medel få- krare at hindra och fördrifva fvulnaden. Hvad äter benens inråttning vidkommer, få låter den vål i viffa fall" ej göra lig innan fvulna- den til en del bortgådt, men få tyckes det vara-rådeligit at göra denfamma ju förr defs håldre, af ordfak, at benen efter en vifs tid då fuccus osfeus ej mera utfilas i tilråckelig myckenhet , fvårligen taga fåfte. Jag tyckte äfven at Fradturer låktes fenare hår ån på andra fållen, och jag fåg en fra&ura femo- ris dår benen aldeles ej fammangrodde. Fradura clavicula "et patela, har jag fedt på flere flållen merendels dfverlåmnade ät 140 AX I oC kk | åt Naturen, då de förra låkts med liten dif- ' formitet och de fednare med, knåets orörlig= het. Deffa fölgder kunna ej heller undvikas, med de vanlige onyttige>bandagerna... FraGura complicate åga hår lika olyc- kelig utgång och fkötas på famma fått: fom på andra ftållen. Jag våntar med förfta til- fålle at få fe nyttan "af Catäplasmata aroma- »tica, dem'/Hr. David med få mycken fram- gång nyttjat i complicerade Fraåurer ;' Skott- får och Contäfioner , och genom hvilkas bruk han undvek fora dilatationer. 1 Sedan min ankomftt: til Paris har jag haft tilfålle .göra hvarjehanda mårkvårdiga an- mårkningar, få angående Benbrott i allmån- het, fom i fynnerhet om Fra&ure complicate, clavicule , patelle och colli femoris, famt om ruptura tendinis achillis. Deffa fkall jag med förfta Sfverfända. | Utom de Sjukdomar och Operationer jag åfvanföre anfördt ;: förekomrmmo under den tid jag frequenterade Hofpitalet. i Lyon, fle- ra andra at mindre betydenhet, dem jag ej trodt löna mödan at fårfkildt nåmna, utan fkall inrycka det hufvudfakeligafte i de be- råtteller jag framdeles kan få tilfålle at in- fånda. dat. KOpenhO RR, den 12 Marti 1785. ; För Kikboftån , fom grymmeligen hårfkat denne Vinter, har jag til min fora glådje. funnit et ganlka godt medel, hvilket jag til allmån; nytta vil upgifva. Det beftår uti Rä- dix Belladonne, fom gifves i pulfver från et halft til 6 gran, med Såcker rifvit, efter fom Patientens ålder år, och har innom 8 a IA dagar, dåreft Kikhoftan icke råckt-defto lång- re, eller varit altför? hård, "denna fvåra fjuk- dom 'dårigenom blifvit aldeles Öfvervunnen. Hårvid har jag "dock ibland gifvit'Emetica hvar” 4:de dag, ftp för ON Belladonna: morgon och afton. En obotelig oförmögenhet, at nedfvålja mtit eller dryck,' hårrörande af magens (ventriculi) fammanfnörpning) genom Scirrheufa hårdheter > å denna och närliggande delar i Regio epigaftrica, befkrifven i Bref til G. D. och R. - af-ÅCREL, af P. G. LInDRoTH, E- xaminerad Chirurgus. Hr. E. O. en Man vid några och 30 år, hade på de: 2:ne fednare åren, och i fyn- IA? ock 2) 1000 a fynnerhet - från "O&ober månad fiftledne ; vax sit gan/ka mycket plågad af en ftor fvårighet Svid nyttjandet af någon mat; emedan då ma. ten hunnit ner til et Vift ftålle , nåftan midt- för maggropen (Scrobictulus. Cordis) har den ej långre kommit , utan tyckts aldeles faft- nat där, fåfom en ftopp, hvilken santingen efter några: timmar , et "halft eller til och med et helt dygn, förht kunnat fjunka riktigt: ner; eller ock i annat fall. måft; racklas och fpots tas up. Samma -olågenhet kåndes ock vid tunna fakers förtårandes FÅ TT ER » Förfta anfallet af: denna! fjukdom var e- gentéeligen Vårtiden 178334 då han efter en » skål kalt vaättens ovårfamma drickande, una der det ban: var frettig.och varm , flraxt feck kånning af en fvår magplåga, fom dock , ef- ter någon tids nyttjande af Rhabarberina och andra båfka famt Aromatilka medel, blef få vida håfven och bjelpt, at han ej klagade fig öfver någon: betydelig olågenhet håraf på mer ån et års tid; men måfte dock altid å- ga litet i- fender och ofta, om han fkulle må vål af maten.- | Men i Oå&ober fiftledne, efter någon å- dragen förkylning, anfatteé fjukdomen åter; då flere Låkare rådfrågades, efter hvilkås or- dination" han nyttjade åtfkillige bålka och - — magftyrkande faker hela tiden bortåt, hvars under dock fjukdomen alt mer och. mer til« tog. De förfta månaderna af detta fjukdos mens Ry door CARE 143 mens fednare anfall... kunde han ibland flere dagar få riktigt nyttja och behålla maten; men. åter andra dagar ,. var det omöjligt at få ner något, utan at flanna qvar på vanligt fålle, ”då liten vårk och ömhet kåndes på flållet, men i fynnerhet en. ftark oro och ångflan, få långe maten fatt qvar, hvarunder han åfven tvingades til flera flags bemåd- ningar, at antingen. få denna ftopp at fjun« ka ner, eller at komma tilbakars up: fåfom i förra fallet, at ligga på magen, trycka ho- nom , mot bordet, fitta framfltupa med brö- ftet . mot knåna; eller i fednare fallet, föka. enom något retande;i halfen tvinga fig til äkninga ty. under; hela fjukdomen var han annars fri från kråkningar, icke en gång re- telfe dårtil ; om ånfkönt maten futit qvar hes la dygnet; logen fvårighet var vid nedfvål- jandet uti matftrupen, utan maten gick gan« ska lått dårigenom; "ej heller någon betyde= lig kånfla och ömhet på flållet dår maten kåndes faftna, utom på fifta futet af fjukdo- men. Under alt detta förmårktes intet tec- ken til någon feber, utan et beftåndigt af- mättande och afmagrande. "Vid ” flutet af fiftledne Januarii månad blef jag af Patienten rådfrågad, då han re- dan til krafterna var mycket afmattad. | Hvarjebanda medel; fom fedan blefvo förfökte , i anledning af de råd Hr. General Dire&. och Ridd. Acrzr hårvid tåcktes mig med- 144 KRO CK meddela ; fåfom ötvårtes i med Vefil icatöria , Dragplåfter, baddningar' af ljumma” Livfrös- grötar med Camphere "uti "öfver niägen! "och på ryggen ; fämt tjäma vatten-bad i” kar, åf. ven nägra lönande och äfförande' medel; fom någon gång kunnat nyttjas invårtes har dock alt varit utan lindring eller nytta 3" "fjukdbmen ökade fig Nuteligen få, at den ringäfte födas 'nedfvåljände” blef hönom”>ömöjeligs. och Pa- tienten 'måfte nåftan til Nöt fvålta ihjäl; ”ebu- fö man fom oftålt fökte uppehålla Hver med födantde Ciiftirer. På "något öfver?8' dagars tid förmådde han ej hedfvålja det”ringafte' , utan med en fjädet doöppad i Vinoch? Vat- ten, målté man” endaftiflryka” på hans låp- par "ock funga ar "dårned. linda han” Ketta ; "och törft: KB ROR INO; vård 15 a (ÖR de Slideligane "plågor. på. de fi- fta. dygnen, då han. "ej. kunde liggani. fin fång, utan, framflupa 1 en- annans, knå, och. efter et Mluteligt krafternas afmattande jig afled han den 24 Martii om morgonen, = Dagenc dårpå «den, 25 ÖReRÅR. jag: Li- ket, och uptåckte, följande; fjukdoms-ordfa- 'ker., hvilka , ehuru; hittils) fördolda j likvål i det nårmafte voro; för: döden ; mifstånkta': 1:m0, Örnentlag fants aldeles bortfmålt. 2: dö Lobäs Minor Hepatis på defs con- vexa fida fåft vid ”Diaphragma och. Bröftbe- net, til en Riksdalers ftorlek. 3:tio, CR 0, CR 145 3:tio, På defs concava fida med magen hopvåxt til en flat hands vidd, hvilket fålle var förhårdnadt til et Cartilagineuft och Scirr- 'heuft: våfende, fom gick til hålften in uti Lefrens. fubftance , hvilken dock för öfrigt var naturlig , utan får eller fvulnader. Lobus major hepatis var aldeles ofkadd. 4:to, Sedan Lobus minor hepat. var fkild från Ventriculus, fyntes dock ej något fullkomligt tecken til Mage, utan altfammans var hopvåxt uti en hårdhet, fom til confiften- cen liknade fullkomligt. bråfk , och til utfeen- det var hvitgult, liknande en famling af fett eller talg, utplattadt i en rundhet, fåfom en liten talrick, faftvåxt vid ryggraden och al« deles intryckt åt ryggen. 0 g:to, Sedan Magen (Ventriculus), på fått fom man kunde för den Cartilagineufa eller Scirrheufa våxten fkull, var fkild från de un= derliggande delar, med kvifven ; Öpnades han från Cardia ånda til Pylorus , då han befants få bopdragen, at knappaft et halft qvarter vatten dåruti (kulle kunnat intymmas, ; 6:to, Cardia, feu Orificium Sinikrum Ventriculi, var vål något tjock och omgifven af nåmde hårda våxt, men dock icke få tåpt, at ju maten -dårigenom tyckes kunnat komma - ner i Magen; ej heller fants dår el ler på något annat ftålle i den Scirrheufa växten , ringafle tecken til något heteroge- VI.B. N:o 10 K | neum, RE RO peum ; fom var fupponerat, hvilket jag på det nogalte underfökte. Atcus major Ventriculi och vid defs Ex- tremitas finiftra var til någon del fritt från hårdhet, af en tums bredd, fåfom et band långs efter flora curvaturen, men från detta” ' band tiltog hårdheten och tjockheten alt mer och mer, ju nårmare man kom åt Arcus Minor och Orificium Dextr: Ventriculi, hva- » seft Magens kanter och tunice ventriculi vo- ro aldeles förvandlade och intagne af fam- ma härda åmne, och få tjocke, at nårmaft Pylorus och Arcus Minor ventriculi, då den genomfkars; vår den af 2 tvår fingers tjock- 7 ek, och. få bård at man hade fvårighet at med knifven kunna fkåra dårigenom, likafom man hade /fkurit i Epiphyles coftarum nåra intil fernum. ” 7:mo, Pylorus var aldratjockaft och hår- daft; fjelfva Öpningen ganfka trång och nu optyld med et gulgrönt var eller materia. Och tycktes fåledes fvårigheten för matens nedkommande , haft lit -egenteliga hinder u- ti Magen af défs litenhet, hårdhet och fcirr- heufa egenfkap famt trängleln vid Pylorus. —8:vo, Oefophagi flåt och Duodeni börs jan voro mörke fvartaktige, faddrige och köra, förmodeligen af den vid dådsflunden tilkomne. gangren; åfvenfå voro ock alle öfs tige inteftina, få Tenuia fom Crafla på li- ka fått belkaffade, famt. helt tomma; utom ine ÅK I oC KK SMA? 'inteftitum colon , fom 'innehålt 'ånnu någon Samling af foeces, fom dockicke voro hårda: Ono, Pancreas var helt och hållen fafta våxt med Magen tramtil och méd Ryggra= den baktil3; aldeles förvandlad i en fcirrheufe växt, likafom "Magen, tillika med glandlarne i melfenteriö , och utgjörde en hård knöl ftor fom en” knytnåfva, och då man fkar dåruti fyntes inga tecken til fuppurationer eller an« dra Heterogehea, utan: var aldeles likadan ånda igenom; 10:mo ,«Lien var aldeles frifk och i na= torligt tilftånd:: 1I:mo, Renes voro ock utan fel, elti- ru på de! fifta veckorna at fjukdomen, den fjuke klagade öfver vårk i dem, urinerade ofta och mycket, faftån intet vått under den tiden kunde nedfvåljas eller njatas. | 12:d0, Ren Succenturiatus' Sinifter; få- fom nårmaft den fcirrheufa växten , (var "ock åfven af famma hårdhet angripen. 13:tio; Diaphragmåa på den delen fom år uti Regione Epigaftrica var ock något ins - tagen af famma fcirrheufite. I4:to,, Således var” hela Regio Epigaftri- ca -med dels måfta contenta intagen af den« na befynnerliga fcirrhus. 15:to, Bröftet med älla defs innehållne delar voro ofkadde och fullkomlige, utom Cartilago af den 7:de Cofta vera på högra fidan nåra intil apophyfs SROKeNg fom has. | K 2 da 148 ÄR Oo CK de på fig en knöl, likafom efter något brotts ' hår var Lobus minor hepatis mårkeligaft faft- våxt vid bröftet. Det blef mig ock nu be- råttat, at den döda för några år fedan fått et haftigt flag (contuflion) på detta fäållet, ordfakat af et fall genom ftjelpning med en Chaife ; fom förmdodeligen blifvit illa: vårdat , ofördelt och lagt grunden til'deffa indurationer. Detta var hvad jag vid den döda krop- pens ranfakande i akt tog. Och ehuruvål i detta och dylika fall; platt' ingen hjelp kan förvåntas, gifva döck de updagade ordfaker- ne "efter döden, båfta ljus om ordfakernes råtta befkaffenhet och botelighet. Låkarens förutfago om ordfaker och utgång i en fjuk- dom, emottages. håldre af den fjuka och an- håriga , ån blotta ovifsheten. Hela förlop- pet bör ock tjäna dem til varning, fom lie : "dit någon ntvårtes våldfamhet på kroppen, fåfom fvåra fkakningar och flötningar ; at hål- dre mifstånka det onda, faft det icke fynes, och i tid göra fit båfta til fölgders afböjan- de, ån at vårdslöft öfverlåmna alt til tiden och ödet. Våderleken och gångbare Sjukdomar i Fa- nuarii, Februarii och Martii Måna- der' 1785. Januarius : | 1. Morg. klart, 11 gr. k..Bar. 25,38, midd. 10 gr. kalt. 2. Morg. Xx ) or 149 2. Morgs klart, 16 gr. kalt, Bar. 25,35. midd. 11 gr. kalt, fnågade om natten. : . Morg. mulet, $ gr. k. Bar. 25,18. midd. 4 gr. kalt, fnågade hela dagen. . Morg. mulet , 10 gr. kalt, Bar.. 25,18: midds 10 gr. k. Bar. 25,24. Morg. mulet, 9 grad. kalt, Bar. 25,48. midd. 7 gr. var fnögade. Morg. mulet, 1 gr. v. Bar. 24,90. midd. I gFf. V. Båt: 24,87: Morg. mulet, 13 gr. k. Bar. 25,98: midd. 14 gr. kalt, fnöyrade hela dagen och” > Nattens 8. Morg. urvåder, 12 gr. k. Bar. 25,52. midd. 12 gr. k. Bar. 24,70. 0. Morg. klart, 17 och en half gr. k. Bar. 26,03. midd. 10 gr. k: 10. Morg. mulet, 2 gr. k. Bar. 29576: midd. ; Therm. O. II. yra mulet, I gr. v. Bar. 25,67: midd. I gr. Vs: / 12. Morg. målt klart, 6 gr. k. Bar. 2$,51. midd. 5 gr. k. 13. Morg. mulet, I gr. k. Bar. 25,51. midd. 3 gr. k. 14. Morg. mulet, 3 gr. ks Bar. 25,04: midd. gögr: ks 15. Morg. fnögade, 2 gr. k, Barom. 29,55. midd. I gr. k. fnögade hela e. ms: 16. Morg. skida 4 gr. k. Bar. 25,50, midd. 4 gr. k NM Mn BR & K 3” 17. Morg. C- 150 ev DA 17. Morg: klart, "4 gr. k. Bar. 25,66. midd. o gr. k. fnåögade om natten, | 18. Morg, mulet, 1 och en half gr. v. Bar,. 29,36. midd, 2 gr. Vv. om natten dugg rågn. 19. Morg, duggrågn och diminat 3 gr. Vv. Bar. 245,30. midd, 2 gr, k; Bar, 25,38: fnögade e, mi. > 20. Morg. mulet , 3 gr. 'k, Bar, 25,70: midd, 9 gr. k. Bar. 245577. ; 21, Morg. mulet , 8 gr. k. Bar, 26,03. midd, 4 gr. k. Bar: 26,04. 22, Morg. klart, 9 gr. k. Bar. 25,90. midd, | $ at k, Bar; 253584: 23. Morg. mulet, Therm. O. Bar, 25,73. midd, 3 gr. v. 24. Morg, mulet, 2 gr. v. Bar, 25 69. midd, 3 gr, Vv, ; 25. Morg. mulet, I gr. k: Bar, 25,70. midd, Therm. O. Bar. 294,71: 26, Morg. mulet, I och en half gr. k, Bar, 25,82» midd. en half gr. k. ; "27. Morg. mulet, 5 gr.k, Bar.s2$,z24. midd, ' 2 gr, k.: Bar. st 28. Morg. klart, 6 gr. k. Bar. 25,38. midd,/ Therm. O. Bar, 25404. S 20: Morg. mulet, 2 är. Vv. Bar. 24,86: midd. . 2 gr. v. Bar, 24,77, inögade f. m. 30: Morg. klart, 5 gr. k. Bar. 25,11. midd. I gr. kalt, ”Barom. EpVErg kd ef: termiddagen. 3k Morg,. | TO EET TR EE 31. Morg. mulet, I gr. k. Bar. Nie midds pe are V. Februarius: 1, Morg, mulet, 3.er, k,.Bar, 25,45+ midd, ; : 20er.ck, Bar, 255504 2, Morg, måälet, 4 gr, k, Bar. 25,76, midd, 3 St k, 3. Morg, mulet, 2 gr. k. Bar, 25,03, middå; - I gr. Vv, Bar, 25,506. 4, Morg, mulet, Therm, ÖO, Bar, 25340, midd; I gr, & Bar, 25,34, 'e, mi rågns blandad fnö, 5. Morg, mulet, 2 gr, v. Bar, 25,19: midd, 0 SISIDING Bar, säd fnållafk exom: 6, Morg,. mulet, 2.:gr. v. Bar. 25,17, midd, I or. Vv, Bar, 29,10, fné hela. dagen: Z. Morg;: mulet, 2 gr. v« Bar, 24,93. mid: > 2 grav. Bar, 24,87, ind helä dagen. 8. Morg, mulet, I gr. Vv. Bar, 24490: midd, 4 gr. Vv, Bar: 24393: 9. Morg. mulet; I gr. Vv. Bar, 2$;13+ fnö- gade, Midd, 3 gts. Vv. Bar, RARE Inös , gade litet, 10, Morg, fltråmoln, ;2 En k, Bar. «25,27: > "Midd, Fherm,.Os Bar, 255580 fnögade ee, m, II, Morg, klart, 5 gr. .k, Bar, 253914: midd, viking SR do Bat, 205034 | 12, Morg, klart , dimma, 12 gr, ky Barom, 265244 midd, NE 5, KA 13, Morg, HW RE PECK 13+ Morg, flråmoln, 9 gr. k. Bar, 26 03, midd, 2 gr, k, Bar, "25,96: / 14. Morg, mulet, med litet flånkfo$ , 1-gr, k. Bar, 25.614 midd, 2 gr, v. våt fnö och litet rågn e, 'm. 15, Morg, mulet, 2 gr, v, Bar, EN midd, | I gr, Vv. Bar, 25,07, om afton, florm och yrvåder öfver natten, - 16, Morg, N, form och urvåder ; 14 grad, ok, Bar, 25;04. midd,. 15 grad, k, yrde hela dagen; 17, Morg, ftorm-urvåder, 3 gr. k, Bar. 24,97+ midd, 45 gr, k, fnögade hela e, m, och natten, 18. Morg, mulet, urvåder, 5 grad, k, Bär 257,45» midd. 4 grad, k, urvåder hela dagen, -' 10, Morg, urvåder, 13 gr. k, Bär, 25,44. midd, 9 gr, k, Bar, 25,36,, yrde hela dagen, 20, Morg, fnögade, 5 gr. k, Bar, 25.02, midd, 1 gr, k, Bar. 25,07. 21; Morg, mulet, 4 Br k, Bar, 25518, midd, 3 gr, k, 22, Morg, yrvåder , 5 gr. ky Bar, 255074 midd, 5 gr. k, fnågade hela dagen, 23, Morg, ftrömoln, 16 gr, k, Bar, 25,25, midd, 11 gr, k, 24, Morg, air. 19 gr. k, Bar, 25,32, midd, ; 12 gr, k, 259: Morg, 3 0 Oo UR , 194 25, Morg, mulet, fmåfnögade, 10 gr. kalt, Bar, 25,31+ midd, 9 gr. k, fnögade he- la dagen, 26, Morg. mulet, 19 grad, k, Bar, 15,76, midd, .17 gr, k, Bar, 25,88, klart, 27, Morg, klart, 27 gr, k, Bar, 26,12, midd, 21 gr. k, Bar, 26,13, aft, 27 gr. k. ' / 28, Morg, mulet, fnö-yra, 19 gr, k; Bar; 25,71, midd, 20 gr, ky mot' aft, 5 gr, k, Martius: 1; Morg, klart, 11 gr, k, Bar, 25,28, midd, 15 gr. k, Bar, 25,57, 2, Morg, mulet, fnögade, 13 gr. k, Bar, 25,57, midd, 3 gt, k, fnågade f, och e, ms 3, Morg, mulet, Therm, O, Bar, 25,54+ . midd, 5 gr Vv, 4, Morg, mulet, I gr, v. Bar, 25,53, midd, 4 Sr, Ve 5, Morg, mulet, 2 gr. k, Bar, 25,47. midd, 5 gr. v. klart. > 6, Morg, klart, 2 gr, k, Bar, 25,58. midd, | $ gr, Vv 74 Morg, klart, 4 gr. k, Bar. 25,63, midd, 3 gr 8» Morg, klatt, 5 gr. k, Bar, 25,50, midd, $ gr V, 9, Morg; a 7 gra k, Bar, 25,27. midd, 3 gt, k, "ES IO, Morge 54 KE DERE 10, Morg, fnågade ; 3 'grady k, Bar, 25,16, | cl 4-gr. k, [odgade; aft, klart, 13 gr. k 4 11, Morg, mulet, 11 Na k. Bar, 25,12. midd, 2 gr. k, yrde fs m,. aft, Barom, 245953 8 8. ke 12, Morg, klart, 12 gr. k, Bar, 25502, midd, | 9: gr. k, 43, Morg, klart, 16 gr, k, Bar, 25,20, midd, 10 gr. k, 14. Morg. klärt , 18 gr. E, Bar, 25,25, midd, kör NET NKe agn 15, Morg, mulet, 8 gr. k, Bar, 25,19, midd, £Eherm, OO, 16, Morg, mulet, 48 k, Bar, 25,38. midd. 8 sl, Vi SET Morgs klart, 2 gr. .k, Bar, 25,38. midd, 20 ov Bar: 29,52: 18+« Morg, klart , 8 gr. k/ Bar, 28,52, midd, 2 grck, Bar, 25,62, 19. Morg. klart; 10 gr. k, Bar, 25,44+ midd, OR KR Ke 20, Morg, urvåder, 6 grad, k, Bar, 25,06, midd, 6 gr, k, "7 XY 21. Morg, klart, 14 gr. k, Bar, 25316, midde' 8 gr. k, Bar, 24500, 22, Morg, klart; 18 gr, k, Bar, 25503. midd. - 10 gr, k, Bar, 25,17. yrde litet f och e, m, 23, Morg, firåmoln , 11 SVE, Bah 25:31. "> Mmidd,; 6 gr, k, « | | 24. Morg, KAR 0) 0 (Cia 155 oAd Morg. firömoln; 15 gr, ki Hat, 25,40, midd. 7 gr. k, 25, Morg, klart , 14 gr. ki Bar. 25,44; midd, 4 gr. k, 26, Morg, mulet, 3 gr. ky Bang 25530. midd, > 4 gr. Va aft. fnö-yra, | 27, Morg,. urvåder, ftorm, 6 gr, 'k, midd, 6 gr. sk, klart, le 28. Morg, Nr 15 gr. k, Bar, 24,98, midd, dan ER 29,4 Moro. "klart , 20 gr, ky Bar, 24,10. mid, Fr AS Pr OR NE mulet, | 30, a klart, 17 gr. k. Bar, 24,97. midd, ) 2 gr, k, Bar. 24,87. mulet, | 31, Morg, urvåder, 4 grad, ky Bars 24,66, midd; 2 gr k, yrvåder hela dagen, KR KK kyck De allmånnafte Sjukdomar voro Cathar- te, Hofta, Angina och en Remitterande Fe- bet, fom på flere ftållen var Maligne med fläckar och röta, hålft i de- hus dår frifk luft och fnygghet felades, En bedröfvelig fördom och fruktan för drag våller fåledes / mångens förluft af -hålfa och iif, få mycket .ovederfågeligare , fom fere af Flåckfeber il- la fjuke blifvit denna tiden förde til Kongl. ; TR hvareft dock ingen fara dåraf up- kommit hos de månge andra dår varande Patienter. ; "ee Sått 156 GES Sått at bereda och öfverfånda döda Fogs lar, för at dåraf göra Samlingar. In- fåndt af P.G. LINDROTH. Hårtil fordras at i akttaga 5 fårfkildta delar: I:mo, Åt flå af fkinnet. 2:d0, ” Dels preparering med påftrådt Alan- pulfver eller Afka. 3:tio, Defs upftoppning med Blåner , Hö el- der Dref. '4:to, Dels torkning i fria luften eller varm Ugn. $:to, Dels inpackning i lådor med Atomeg tilka Krydder eller örter. Förut obferveras: Om man har fått Fogeln lefvande, dö- das han dårmed, at man kramar honom un- der vingarna, midt öfver kroppen, hvarige= nom han låttaft dör , och tillika undvikes då fjädrarnas ruggning och nerblådning. År han fkoten eller på annat fått dö- dad, obferveras noga at bloden med grått fugpapper blir vål aftorkad, på de fållen,” dår den faftnat på fjädrarna, och det hålft innan bloden torkat faft. Åfven fes efter om blod år i nåbben eller ögonen, fom bort- tages och inftoppas i ftållet grått fugpapper, at hindra blodens vidare utrinnande, Det CK DOC LISE Det förfta eller at affå fkinnet , fker på följande fått: | Än > Fogelns fkinn upfkåres från nederfta de- Jen af bröftbenet, "eller nåftan midt under buken, ånda -til ftjerten , då fjådrarne förut åro undanvikne åt fidorna. Skinnet fkiljes då med fingrarne från: kroppen och fidorna af infkårningen, til 'defs man finner låret, hvilket upfkjutes eller updrages och affkåres i leden.» På famma fått göres med det an- dra låret. : "> Skinnet fkiljes vidare vid gumpen eller fljerten från kroppen med varfamhet: fedan drages det ner öfver vingarna, fom böra, på det vingbenet, fom år nårmaft kroppen, vara 'knåckte eller afbrutne, hvilket hålft. gö- res med fmala kanten af en hammare, eller med en tång. Då man nu hunnit. vånda och draga fkinnet öfver vingarna, fkiljes det med 'vingarna från kroppen, på det fållet dår vingbenet år afknåckt. Vidare fortfares med defs afdragande af halfen,; hvilket fker nåftan på famma fått, fom man omväånder en handike eller et korf- fkinn. ; Man fortfar med fkinnets afdragande ånda til hufvudet ; och om detår af de Fog- lar fom "det låter fig göra på, få drager man Skinnet af ända til nåbben , då man noga bör akta fig vid öronen och ögonen, at ej fkåra hål på fkinnet, fom lått kan fke då ; man v ; 158 ; EE KR man med knifven hår måfte loffa häden3 dårföre måfte man hår altid fkåra åt nacken” til, från huden fom år omvånd; tils den lofs- nar fårft från "Öronen och fedan från Ögonen. Men år det af någon annan fort Foglar, få- fom Ander, Lommar och Hack fpikar, få lå- ter ej huden få fig öfver hufvudet. Då kan man låtteligen åpna dem 'framuti halfen ; då huden fedan lått kan flås af ånda til nåbben, fom år båft, eller. ock flår man endaft til nacken och "nöjer fig dårmed. I. båda fallen affkåres fedan HKalfen vid -hufvudfkålen i nacken; hufvudet rånfas ifrån hjernan och Sgongloberna- borttagas tillika med alt kött och fett, fom finnes i vinggro- , parna, på hulvadikålen, vid fljerten famt an-" norftådes på huden; åfven ock tungan: Då nu fåledes fkinnet helt och hållit år fått af Fogelns kropp och halfen med kroppen Ikild dårifrån , har man tomma fkin- net qvar, hvarvid hofvudfkålen , nåbben, vin- garna, fötterna och fljerten åro faftlittande. Då följer Det andra, ör år, at preparera fkins net , hvilket (ker fåledes: Man tager helt fint fönderflött Alun, hår- med beftrör man) hela fkinnet innantil på köttlidan, och åfven införer håraf i hufvud- fkålen , ågonhålen , vinggroparna, det tom- ma af låren famt vid ftjerten. = ; El- EGR AR RS Eller ock gör man en blandning af fön- derftött Alun och Svafvel med vatten, hvar- uti år kokat Malört och Tobaksblader, il en confiftence af en tjock vålling. Med den- na blandning beftrykes med en penfel eller fjäder, hela fkinnet på inre fidan och de förenåmde ftållen. Detta fednare' beftrykes dock med varfamhet , at det ej blöter för: » mycket up fkinnet, eller våter san nerfmut= får fjädrarna. en år Fogeln mycket för på fkinnet, fåfom ftörfta delen Sjö-foglar, måfte man förft beftrö det innantil med alka, hvarvid aktas i fynnerhet de hvita fjädrarna från [(muts. Denna afkan bör då ligga 'qvar i Fogelns :fkinn Öfver natten, och dagen dårpå ta= ges den bort, då man tillika med varfam- het föker bort(krapa det qvarblefna fettet , hvarpå fedan det förenåmde Alun-pulfret el- ler blandningen nyttjas. Det tredje år då at upfloppa fNoidirs få at det beqvåmligen kan transporteras , och tilgår på följande fått: Til ftoppning åt de minfta Foglar bes tjänar man fig af Bomull eller fina Blår, åt mellanforten af gröfre Blår famt åt de ftör- fa af groft Dref eller Hö. Dref, fådant fom uprepäs af gamla tjä riga tågftumpar, och vanligen nyttjas til at drifva och dickta Båtar med, tyckes vara , det tag at upfylla Fogel-fkinnen med, hålft då 160 xx )oC0CK då det nyfs år uprepat och ånnu lucktar myca ket af tjära, fom fåkert bjelper til at confer= vera Fogel-fkinnen från: Infe&ernas ofre- « > dande. i | Då man utvaldt håraf det, fom tjenligt år, och fom man kan hafva til hands, bör- jar man med at upfylla' hufvudfkålen och 6&- gonhålen , hvartil hålft nyttjas finare Blåner och Bomull; då 'ögonhålen åro upfylda nå- flan lika med, hufvudet, har man til hands antingen trinda årter åt fmårre, eller knap- par, runda trå-kulor eller bönor åt förre Foglar; hbåraf infåtter man i Ögonhålet en få- dar. , fom paffar efter Fogelns florlek, i det borttagna ögats ftålle. Bller ockfå fyller man få mycket fom ögats proportion fordrar, en- daft med Blårne eller Bomullen. Då detta år gjordt drages eller våndes fkinnet tilbaka i fin råtta ftållning öfver hufvudet, och man pafflar få, at ögonlocken eller öpningen för ögonen på [fkinnet, komma at noga fvara mot Ögongroparna i hufvudfkålen, och den Roppning, fom dåruti år fylds Man utvid- gar då varfamt ögats kanter i lagom propor- tion, få at' öpningen blir helt rund , och ak- tas i fynnerhet vål, at de ej blifva vikte, u- tan jämna, fåta och runda, dock icke för mycket utfpåndes Då nu ögonen med hufs vudet år fårdigt och fjädrarna dårpå jämna- de, flåtade och neddragne , upftoppas halfen, det tomma af låren och fjelfva kroppen. en | Här. + I» oo CI 161 Hårvid. mårkes, at man ej bör floppa mycket hårdt ,- eller utvidga fkinnet mer ån det bör vara, utan fnarare mindre ; ty det år båttre at fylla, fkinnet icke mera ån, tre fjerdedelar, eller hålften af. det fom det kun. de innehållas i fynnerhet bör detta oblerves ras med halfen.. Uti vinggroparna eller på fidorna åt vingarna bör nåftan ingen ting fioppas , emedan , om deffe ftålien blefve för mycket fyllde, finge man ganlka fvårt at fe- dan kunna hjelpa det. Då nu huden med denna ET Sa år uppfyld ,' hopfyr man med. nål och tråd den öpningen, fom gjordes under buken, åfven den i buller, om Man dår har måft öåpna Fogeln. Fjådrarna dragas och låggas fedan jämna och i ordning, Hela fkinnet ligger i en utflråckt ftållning på långden; Vingarna bindas jämt utmed kroppen, med en pap- persrimfa, tråd eiler band, fom fåftes midt om kroppen. Föåtterne' dragas eller låggas jämt ut åt ftjerten. ; Hårpå följer det fjerde, fom år at tor« ka fRinnet då det är upfloppadt. Détta fker då det antingen lågges på et bord, uphånges i et tak, med en tråd trådd igenom nåsbororna , at i fria luften tor- ka; eller ock kan man lågga det på et brå- de i en lagom varm ugn. Då fötterna med tåerna få mycket torkat, at de med fvårig- VI.B.N:oir. k | het 162 "9e 1 Do CC het kunna böjas och åro hårda, få år Ifkin- net nog torrt. SNR | Nu återfår allenaft det femte, fom år at inpacka adeffe upfloppade och torkade Skin« nen uti Lådor, få at de med fikerhet kun- na transporteras, fom fker på följande fått: De båfte och tjenligafte Lådor hårtil å=. ro fådane, fom åro gjorde af hårdt och kåd- aktigt tråd, med fkottlåck på. I öfrigt år li- ka mycket, allenaft de åro vål tåta, få at intet vått eller några infe&er kunna komma dårin. ; ; Uti en fådan. Låda, fom år lagom åt de flörfta. Foglar, fom man tånker bevara dåri, få at Fogeln kan låggas utftråckt til he. la fin långd, beftrör man bottnen til-en fin- gers tjocklek med et groft pulver af bålka aromatifka och fkarpa Örter, fåfom Malört, Tobaksblader , Campher eller dylika, hårpå lågger man et hvarf med nåmde Fogel-fking åter et hvarf af kryddorna, få at fkinnen vål betåckas; vidare et hvarf fkin och cons tinueras på famma fått, de förre Foglar un- derft och de fmårre ötverft, till defs Lådan blir full. Ofvanpå frös måft af- kryddorna, och tillika. låggas hela qviftar af Malört öf- verft. På detta fått kunna deffe Fogelfkin förfåndas få långt man åftundar. Bref JR 1) 0 KC 163 Bref från P. G. LinprotH til A. 3. HAGSTRÖM ,' om -framledne Herr: Ar- chiatern m. mi. ÖLoF RUDBECK, den yngres, målade Samlingar af Svenfka . MNaturalier. För några veckor fedan hade jag tilfål-' le at vid Löfflad Bruk, uti Herr Baron och Kammarherren CARL DE Gégers pråktiga Bi- bliothek, noga befkåda det fköna målade Verk om Svenika Infe&er, Orter och ifyn- nerhet Foglar, fom framledne Herr Archiat, och Med. Profeff. i Upfala D:r Oztof Rups BECK'den yngre, med egen hand och naturs liga fårgor fjelf målat; hvilket framledne Hof- Marfkalken och Commendeuren -Hr. "Baron De GézrrR , af vanlig nitför Natural-Hiftorien; för en. betydande penninge-fumma fig. tils handlat..— Och fom detta Verk år få gana fka litet kåndt, få torde ej illa uptågas' at "jag meddelar någre underråttelfer dåroms. > De aftecknade Foglarnas antal åro 232, alla Svenfka i naturlig forlek och få lifiia ga, få naturliga fårgor och flållningar, at de jämnförde sned. BuUrFOns, EDWARDS: och FriscH?s'Iluminerade Plancher, tager myca ket företråde för” dem alla, i anfeende til naturlighet och ej för mycket prålande fåra gor; ehuru FriscH?s Fogel-Cabinett var gan« fka vål och naturligt gjordt. Jag hade i det- ta fköna och anfenliga Bibliotheque ej ale- L 2 naft 164 IOC KK naft tilgång til deffe vackra Böcker , utan dår fants nåftan alla Au&orer uti Ornothologien , fålom >ALDROVANDUS, JonstONUs,; RAIUS, RuvyscH , CATESBY , PALLAS med flere. Skas- da at jag nu få kort tid ågde tilfålle at up- pehålla mig dår. De flörfta Foglarne åro på löfa Plancher 35 flycken, alla i naturlig ftorlek. De öfri- ge mindre Foglar åro endaft en på hvart blad, utom de fmårfta och några dår hans ne och Kona åro på famma blad aftecknades. Alla deffe åro i Regal folio inbundna. Ingen belkrifning finnes hårtil, utan endaft fmå laps par mellan bladen liggande ,. hvarpå Augor fjelf citerat de åldre Au&orer, ALDROVAN= pUS, GEsSNERUSs, WiLLUGHBY, RAljuUs ms. fl. famt Ikrifvit någre åldre namn. Nedunder hvar Planche har Hot-Marlk. Barön DE Gérr fkrifvit namn efter Linné Syfl. Nat. 10:de Edit. Framför de inbund= ne Foglarne 'åro 54 pag. med Svenfka Ins feåer uti naturlige fårgor afmålade, famt et låft Portrait , förmodeligen af Aué&or, Arch. OroF RUDEECK gjordt 1720. Utom deffe Taftor åro åfven 12 flora folianter med vackra på famma fått: målade Örter 3 men fom Tit. vet at kundfkapen om Foglarne, varit. den del af Natuaral- Hiftorien. fom jag mått vinlagdt mig om, få-uppehöålt jag mig ej långe vid de öfriga fakernas: be= traktande 3; utan mig en kort befkrifs ning a 9 PCR 0 ning Öfver hvar Fogel, efter RUDBECKS rit ning, fom nu. gör mig mycken nytta vid kånnedomen af de Foglar jag nu år fyffelfatt med at upftoppa och confervera för Herr Bruks-Patron Ap. ULR. GRILL. Obfervations .on the method of curing the Hydrocele by Means of a Seton. Lon don by I, HowArRpD, 8:0 1783: 56 ps "AA. förfvarar. fin Låromåftares, den be- kanta.H. Pott, Method och gör i dep -afs figten en jämförelfe med den Elfi/ka. Han påftår: at Setaceum gör lindrigare inflammas tion ån .Caufticum, bereder pus bittre och åftadkommer . mindre -håftiga anftöter, famt förkortar Curen, hvarom han, efter 10 års årfarenhet, blifvit öfvertygad. Hos mycket ömtålige Patienter kan man aldeles icke brus ka Caufticum, men vål et Setaceum af 8 a 10 tråder. Sufpenforium gör han af Flanell. Seltene .Chirurgifche und Medicinifche Vors fålle, : beobachtet von CARL LupviIG SCHMALZ , Med. & Chir. Do&or, mit — Kupj. Leipf. 1784. 239. p. T denne vål författade afhandling finnas so Cafus och 3 Beråttelfer uti Medicina Fo- L 3 ren« 166 ” 3 STR Fenli; af deffe anmårkes följände mårkvårdis ge: 1) om en monflruds ÄAsgffock, fom: man hade anfedt för et fofter. 2) om Vattufos ten hos en hafvande, 4) om en fvart Starr; upkommen efter en för tidig börd hos et 18-årigt Frantimmer, hvilken botades genom fotbad, vomitiver, kylande afföringar och extr, Pulfätille. 10) öm eh flör Böld vid As nus , fom tillika öpnat fig i Urin-blåfån; vid def& låkning gjorde Conium god tjenft, 14) om en Blodfvulfl vid knät, hvarutur vid Öp- ningén Adt en half kanha blod; den fjuke frilkhade genom torrt förband, infprutningar och lindor; "= 15) om operation af "et Bröft . fom vågde 30 fkålpund; åf Arfetic och Bucs fe fvarta plåter har A. fedt god värkån i Bröft-Schirrer, 20 & 21) Årfarenhet om Os pii kraft vid Gangran i tår, 28) om en Bröft-böld fom låktes genom 'Gurkfatt, — Koppyrmpning tecommenderat han på det högfla och ympade under 1782 års epides - mi med båfta framgång, 31) om en längs varig Spasmodi/k fjukdom, fom ånteligen bo- tades med Camfer och Afa foetida. — Håns- delfer med Dibarn; fom blifvit af deras Am. mor fmittade med Venerilkt. 39) om Mas hie, fom bötades gehom; extr, frammonii; i famma fjukdom fåg ock A. god vårkan af = Camfer en hälf Scr. 4 gånger om dagen och af Tart, Tartarif; et halft löd öm dagen. 41) om Fråttura Paiele, äskar. CR Ce & oe Ck 167 deras fal; Prof. i Jena KALTscHMIEDS För- band. 49) 4 fl. Bevis om kraften af Gum- mi-Gutta emot Binnickemalk, m. fl. mycket nyttige anmärkningar. (Ailg. Litt." Zeitung 1785. N:o 77.) Vid Gött. K. Vet, Societetens famman- komft den 12 Febr. 1785, upvilte Hr. Prof. BLUMENBACH en Vatn-Salamandert, (Lacerta lacufiris) , på hvilken han i Maji 1784, efter anledning af Hr, Bonnet (Oeuyres dHift. Nat. T. V. P. I, p. 3595) uvtfkurit förfta de- Jen af det vånftra ögat, hvilket nu år i fullt återvåxande. På 3 andre af famma djur-flag, dår han helt och bållit utfkurit bulbus, oculi vid nervi optici infertion har intet återfål- lande af ögat vifat fig, utan utur nervus op- ticus våxte en hvitaktig och; fom af obdu- aion efteråt befans, hel tåt (vamp, fom up- fylte ögonhålan, hvarvid djuret fvålde: och dog innom några månader, Men på den förftnånde hade han förft 'öpnat Cornea, lå- " tit criftallen och &gonvåtfkorne rinna ut och dårefter utfkurit de fammanfallne hinnorne på en liten del når, fom han jlåt fitta qvar. vid nervus opticus. Vid en noga underfökning i rent vatten, af det utfkurne, fants det, til det minfta, utgöra fyra femte-delar af ögon- > globen; innehållande hela' Camera anterior, LA Lens 168 Mo) 0 ( a Lens och proceffas ciliares, famt förfte des len af Camera pofterior och den öfverblefs ne en femtedel var fåledes ej annat ån fmå öfverlefvor af de 3 GE MONO Rrp Ögonglo= bens hinnor. De nåfta månader hårefter fyntes ögon- hålan fåfom betåckt af palpebrerne, men i November började de åter öpna lig och det vifte fig då i början en mörkblå kropp, hvil- ken i Januarii Imåningom fkickat lig mer - och mer til et vål bildat åga; Ånnu år det vål mycket mindre ån det högra, Cornea mindre convex och något dunkel; men man kan bakom helt tydeligen fe den nyvåx- te Lens criftallina och den . gyllene - pus pillen. Når det hinner til fin naturliga fors lek ; årnar Audtor göra en lika operation med dadia Ögat, hvarigenom : utrönes» om djuret vårkeligen fer med: det nyvåxtas Hr. Hof- Med. MicHAzrus anmålte ock den af honom fundne reprodudio nervorum ; hvars om vi vilje" anföra det bufvadfakeligafte med hans egna ord: jag blottade snervus phre- ”nicus på en Hund, af hvilken jag 4 vecs ? kor förut bortfkurit et flycke om en god 2? tums långd och fant efter vanligheten en ”de frige nerverne aldeles lik, fal, något ? tupnare återvåxt fubftans och. då jag noga ?lös-preparerat nerven från alla :andra des lar, famt knep honom Ööfver,; under eller ”?på "det nyvåxte ftållet , kånde flunden iSke l för od ål HE 10 vo TC He 2169 ” allenaft "håftig fmårta, utan feck' ock de »flarkafte convullioner i diaphragma.? — Bref om Nervernes Regeneration, från FR: MicHaAEus til Hr. Pet. CAMPER Caffel 17855 19 p. :8:0, handlar omftåndligare både om nu nåmde och dylike andre förföks. ( Gött. anz. 1785 St. 47.) Utdrag af Hrr. Prov. Med. Embets-Bes< råttelfer för år 1784. Se det före- gående p. 106. 3) Prev. Medicus i Hedemora pung Affesa foren C. M. Broms Utom Koppor vifade fi ig ingen enda fjukdom , oaktadt man fådant likvål bordt bås de frukta och förmoda, i anfleende til den, :/ på många fållen, tryckande brift på föda bland Allmogen. Det år vål fant, at den icke var få flor fom åren 1772 och 1773 3 men den hade döck /kunnat anfes. för tiltåc< kelig," för at fkåmma chylus "och bloden,; famt til följe dåraf upvåcka: Säittölämmsna fes brar och rötor. Deffe hade 'ock utan twiflel i år intråfs fåt, dåreft icke Naturen Sjelf vidtagit et ån- nat och motfvarande 'medel at förekomma dem. Det var, efter min tanka, den fvaia och tempererade , famt hela Sommaren ' och L 5 Hös« 170. SE I oc Me Höften fortfarande, merendels rena luften och våderleken. Genom: deffe: bibehålls bes Råndigt den til hålfan få nådvåndiga elafti= » citas Vaforum et fibrarum få , at af alt hvad i kroppen af otjenlig föda kunde inkomma, intet fkadeligt i tarmarne,' bloden eller våt Skorne fick qvarftadna, utan genaft bortför- des, dels genom de vanlige Vias naturales, dels. genom en -tilråckeligt underhållen och altid i jämn gång varande perfpiratio Sanéo= riana2. Te hår ock til denna min mening få mycket mera fkål, fom, fedan luften i flafet af. Ö&tober och början af November detta år, började blifva "mer rå,- våt, töck- nig och fucktig, en Febris lenta Nervofa i in» fann fig, fom vilade tydeliga tecken til iner- tia fibrarum och congeftiones biliofo-pituitofe in primis väs. Den kunde vål icke anfes fom Epide- E mie; menigick. dock fporadice och angrep flere, — Defs förbåliande beftod uti en re= mitterande, merendels oordentlig, feber (Hes mitriteus), med ftark matthet och Collapfus «nvirium ftrax från början: fpånd Mäåge med bullrande väder plågor i underlifvet: åckel och fvimningar,; få fnart den fjuke reftes up i-fången: mycken flummer och dårunder col- . liquativ fvett: hvit, men ej mycket oren tuns ga; famt ofkuren 'och merendels blek urin. (— Denne feber var långfam och varade he- la. månaden famt dårutöfver;. dock dödde ins ) oo ( & 171 ingen dåri; utan halps- med lindrige afförans de och flemlöfande medel, (hvaribland Mix- tura Salina Ph. Sv. författ med litet Renfkt Vinp, tycktes göra båfta gagnet) och Kinkina til Nut, få fnart fom tungan börjat blifva ren och: utinen, med et frofslikt fediment; fkå- ra fig, I December var: icke eller, utom nyfs förendrmde feber och ånnu; fedan förra året, fortfarande Koppor,; någon fjukdom å bane, utän förfpordes det alleftådes lika hålfofamt och frifkt, 4) Prov, Medicas i Vefternorrlands Lån, Ass ”"feffören Doc 'JoH: SAHLBERG, Ventkrilk fmitta, Utom” Jemteländ ; hvar- ” eft denne fjukdom i någre år vifat Tig, har man hår i Lånet ej fört hört tälås om Ves- herilk fmitta, förråh Råpport dårom inkom til Landshöfdingen från Ulånger Socken och i fynnerhet från Ålia Gåftgifvaregård , fart kort dårpå från Saltvik och Brån, Byar i Säbrå Socken, Denna fjukdom , dels fåfom nyköms men, dels medan den var midti ftora landss vågen, våckte mer Herr: Barons och Lands- höfdingens upmårkfåmhet, få at flere Bref åfgådt och ordinerade refor fkedt för denne fjukdomen fkull, > Symptomerne hafva varit åtfkillige, Bu- bones et Phimofes hos några få: verruce et condylomata ani et genitalium, famt ges Cs 178 0 MR 09 ICA fes hos flere; famt ulcera: exefa fauciam och i fynnerhet flörre och mindre ulcera fparfa corporis, hos ganfka många, fom alt nog tyckes caradterifera fjukdomen , jämte fmits tofamheten och modus contagium propagan- di, dels-genom ; dia-gifvande; dels genom | fånglag. | ; Händelfer. | | ösreRartn Saturni (Qval-Socker) hade i Jemteland blifvit gifvit en Gravida; hvaraf hon fådt otidig börd, med; få ftark hemorrs- hagie , at den futats aned döden. | Tobaksrökande lindrade den vårk, fom Venerifka får i munnén förordfakades fom- lige fmårre tår låktes ock dåraf; fåledes år tobaksrökande i: dylika; håndelfer ej allenaft »illätit, utan ock nyttigt; vid Ulånger tyckte karlar "fig mindre fmittas af mub= och hals får, då de. rökte Tobak; men: de kunde dock med: Tobak : hvarken befria fig från » fmittan eller fjukdomen: > - Noufers Mafk-medel. Några fom på Landsbygden tagit detta medel, men ej fått nog afföring ,, medan. purgantia ej. varit för dem tilråckelige, hafva; fedan länge kändt fvår vårk i magen, utan; matluft &c., hvils ka tilfållen fedan af intagne purgantia ej ve= lat hjelpas: Rad. Filicis gör båfta vårkan om den ej pulveriferas , förr ån. nyls före intag- ningen, långe pulveriferad gör den ingen vårkan. : | De! | RR I oo CK 173 Decodum Radicis Leviftici.3 en af fluos re albo plågad Bondhuftru beråttade' fig al. tid af denna 'Deco& befrias från fin fjukdom; men då hon uphörde med |Decoéten, åter=. kom fjukdomen efter några dagar. Colica" gravior byflerica. En tjock fet so års Capellans-huftru, ofta plågad af Hy= Rerifka tilfållen med» Colique, fjuknade mot vanan håftigt d. 20 Febr. af en fvår vårk i högra fidan, fom" dagen dårpå flyttade” til vånfter med fördubblad håftighet; fom jag ej kunde refa til henne, emedan hon .bods de utom Lånet, fåndes ordinationer. Ader- Jåtning, Lavements, Fomentationer,; tjenlige Laxantia, Opiata, gjorde ej ringafte lindring; ånteligen tog hon et halft Muflkott fort Björn= galla (troligen helt: upriktig) då vårken quafi äncantatione ftillades.' Månne «all Galla fkulle göra det famma, eller månne Björn-galla år kraftigare? De gamle hafva berömt den, Bönderna bruka den och nåmde håndelfe var et tydligt bes= vis på defs kraft. 1 Hvitkål. En Phthificus fick altid Colique af Hvitkål på vanligt fått tilredd, men med Mjölk kokad hade han dåraf ingen olågena het, andra hånder ofta tvårtom'; men den- na var flark Phthificus. Utflag förordfakadt af Ungventum Mer« curiale. Båtsmans-Enkan BRITA JONSDOTTER Wik, 27 år gammal, mifstånkte fig fjelf för / Ves 1 on de bol dt Venerifk fmitta, ehuru intet vifte fig utom -en fvår hufvudvårk om qvållarne och at hon omgåts 'med fmittade, fick dårföre ungv. mercuriale ; efter förfta fmörgningen , fom fked- de på ena.benet, låret och lånden helt tunt , flog om natten ut fina vattublåfor; med het. ta och rödnad; deffe blåfor kunde medfng. ret lått fönderklåmas, då. vatten 'frilade ut ”dropptals; 3 dagar efter fmordes andra bes net, då åfven utfag vifte lig; men endaft uphögdt fkarpt, rödt, fom ej innehålt vat- ten;. fedan vifte fig ej vidare fådant vid de andra fmörgningarna. — Hennes Barn, en Flicka som 3 år, hade en liten Reforms:-lik rodnad på högra kindbenet; Huftrun tog af ungv. en hvit årt tort på fingret och fmors de dårmed Barnet på kindbenet; natten dårs , på flog ut öfver hela kroppen fom en mefss ling, .med feber, oro, hetta, törft; utflaget var ej likt. Modrens, utan torrt, fkarpt vid påkånnande, rödt och uphögdt; fedan fmors des Barnet ej mer. | | Crufla la&ea infantis. På et fpådt Barn, fom öfver förre delen af hufvudet hade en dylik crufta, lades empl; merc.; efter 3 ”da«= gar var huden helt ren, utan minfta tecken til crufta eller får; några dagar dårpå kom en hofta, men fom aldeles ftillades af en Jazering och Tin&. Peåoralis c. opiatis. Cu- ren fkedde om Vintren ; utflaget kom ej i- Lå gen, åtminftone inom en månnd. XY Mas SD I Ge 0 Mania. Månne ftarka Sudorifera ej fkul- le utmärkt gagna i denna fjukdom. GISSLER , en tokug Student, fom dock hade tilftånd gå lös i Hernöland , geck en dag i Februa- rii månad i ftark köld en mil utom Staden, hemfördes om morgonen åter til Staden, men kom mot middagen i fådant rafers, at han dödade 3 och lindrigt fårade en. En annan Maniacus, Moseir vid namn, rafade flarkaft om Vintren; en Sommardag då alt folk voro fyflofatte med Hö-bårgning, måfte han bindas ute på gården med tåg, under detta kom en ftark rågnfkur och dårpå ftark folhetta, Mannen fomnade : och vid folkets hemkomft var han vid fundt förnuft, lefver ån och år tåmmeligen förnuftig ; månne han ej af detta ombyte kommit i fvettning. Pro- feflor Auriviuuvs beråttade i Upfala at en Maniacus blef altid fvårare af köld ; men cu= rerades af fudorifera. Månne Svett-medel ej förtjente förfökas. Den omtalte Gisster år nu under Domfholen för fit mord och kan med honom intet förfökas tils vidare. Copbhofis diuturna: En 60 års Man, fom möt en nog fvår döfhet fåfångt förfökt Ve- ficatorier , laxantia, "åderlåtning ,: många for- ter Ör-baHamer &c., låt mot fin tiltagande döfhet hålla Spiritus therebintine in i Örat, håraf upkom en nog fvår vårk med fafande; fmållande och hetta; fom fortfor i 3 dagar, hvarpå hörflen återkom; en 4 a EN dårs= 176 skr) o CC Xx A dårefter. kom åter någon: döfhet, men på” långt når ej fom förr. KR a Scorbutus vilte fig mer allmånt detta år: ån de föregående; månge forn drucko af Stadlens Surbrunn, fingo alla Symptomata Scorbuti mer uprörde- af Brunn; matthet, dolores artuum, .macule Coerulee > crurum , fcelotyrbe , macule faciej, öktes hos många. Månne denna årgång hade fådant fårfkildt med fig, eller månne all vårk, fom af Bruns- cur upvåckes eller ökas, kan milstånkas-för Scorbutifk. a Lycopodium clavatum. (Lusgrås) Deco fen håraf brukas på Landet mot Cardialgia med fördel; en Man, fom mot vomitus crus entus” brukat -mycket förgåfves, blef ånteligen hulpen af. denna Decoå. if Miliaria alba. At de ej altid komma Regimine: calido , vifar följande: En ung Flica ka, 14 år gammal, fjuknade vid flutet af en Bruns-cur, anflåld mot mafkar. Under Brunss curen vifte fig flere Signa.Scorbuti, -dårpå kom feber med ganfka ftark matthet 7; fvår hufvudvårk , ömhet i hela kroppen och fmå kråkningar 3; fedan lindriga emetica, repetis= ta laxantia och refrigerantia pitrofa utan lin- dring voro brukte, gafs i.2 dagar China, medan man fruktade billigt för rötfeber 3; men fom tängan frax blef tjock och magen hård, uphördes dårmed och efter et laxanhs bruk= tes Spirit. vitrioli tenuior med Syr. violar. Mag 1 RIBR 1) 200 CNE 177 Man fortfor med deffe och andra fura faker, famt frifk luft, rökte med Åttika &c;' Det. ta. alt -oaktadt kom på 13:de dygnet milia- ria salba öfver hela kroppen, kort dårpå ftri- dor dentium , delirium, coma, och på 19:de8 ' dygnet döden. - Miliaria voro fåledes hvars ken criticaseller ex-Regimine calido. Strypfjukanm. En 49 års fetlagd Fru fick denna fjukdom med alla teckei,' häftigt och -båftigt, hjelptes med emetica och finapifmer mellan axlarna. Denna fjukdom var hos en ens« da fullkomligt cara&eriferad , men mångaan- -dre-bade vid famma tid bals-fluffar med mina dre håftighet. Månne Strypfjukän bör 'anfes för en rbindre grad af Myt, Å hals-fjuka hos en pituitofus. Cafus -Phtbifleus mentienis. ”Gåftgifvaren i Ålan,' mellan $o a 60 år, hade ganfka myc- ken matthet , liten -torrhofta; frark nattfvett, ingen matlaft., tålte ej vara ute i fria luften, ej en gång midt i Sommåren$ brukade på egit råd en tid bortåt Gifllers Deco&,), fom år en vidlyftig blandning af amära, fubåros måtica och laxantia3 men utan nytta; Därpå förlöktes Bruns-cur, fedan' pe&oralia , ladici- nia &c. alt utan nytta, motion förmådde han ej taga, utah rnåfte hållas vid fången; Tuns gan litet hvitaktig. 'Ånteligen råddes han dricka Deco. Radic. Joniperi, efter några dagars bruk ökades mattheten , få at han nöds gades uphöra; men å nyo öfvättalad af nås VI.B. N:o 12. M gon, a 20 Ju or (BE gon, började han åter, drickande få mycket han förmådde om dagen. Efter 8 dagars bruk, en: Torsdag, kom: håftiga 'kråkningar med: en :gelatineufe tnateria til flere liber på eh gång. :-Som han håraf ; kånde fig mårke- ligen låttad; fortfors med Decoten med för- dubblad ifver. Exa& efter 8 dagar ; nåfta Fre- dag, kom åter kråkning af lika befkaffad ma- teria. På detta: fått fortfors med Decoéaen, och kråkningarna kommo hvar Fredag i 6 a: 7 veckor., -- men hvatje gång var mindre af den gelatineufa materien; ånteligen blef han få frilk at,ban nu förrättar alla Bondesarbe= ten utan hinder. - Månne denna Deco& age- rat fom et fpecificum , eller endaft fålom di- luerande och likafom ljumt vatten gjordt kråk= ning och mechanice vårkat curen, = Bark-Mjöl.. De fom i Sådes-brift bru- kat: detta, hafva dåraf aldeles intet fådt di- arrhoe, utan fnarare obftrudtion; men vanlis ga vårkan dåraf år Cardialgia fputatöria: Tin&. Thebaica. Både af köld få :vål fom af tiden deponeras Opium, hvaraf den blir fvagare, tyckes fåledes. vara för litet Spirituofas $) Prov. Medicus' i Nerike Dodor Jon. LYs MAN. ER » Säfom befynnerligit får jag hafva åran gifva Kongl. Collegium vid handen, at på det året hvarken Epidemifka eller Sporadi- i fka . ko CK 179 ika fjukdomar tynnerligeh hårjat, ehurö det var nåftan allmän -milsvåxt öfver hela Länet, "Deh förfistiga -hushållving och låttade tilgång på Spånnemål gjorde at nöden ej var få for KID år ORPR INN TS ; | "0 S Förledfe Våras-Yyppades en Maligne Fe. ber uti Knidftad Förfarling , men "den dåm- ipades flrax i början, få at enddft et par ft. i börjar ”dödde', ehöru Öfver 40 perföner vå 10 fjöka ”dår och i annexeh, Hidinge.' = Venerifke Sjukdomar "både döljas" och förtfära., och til deras hjelpande år "Kvarken fönd ellér Tum 'på Lazarettet nu mera. ”Köppor hafva varit Tålfykta,, ätminftö- ne har därföre ej hågon requilition blifvit SRA MB. bald Sår Jeh ; 0 Beligtningar på "Ada kroppar föreföllo 6 flycken, de 3 förta månaderné af året, Kvärföre ' jag, i brift af Provincial-Fålt(kår, mäåfte refa. " Tvånne voro til döds fagnhe, 3 ihjålfräsne och en omkom af med vilja in. tagen Arfenie. '6) Prov. Med. i Borås Diftri& af Elfsborgs "Län, Do&. CArRt Cr. Frovin. I Januarii månad började Koppornaä Vis fa fig uti Kinds Hårad och Lenghems Soc- ken , famt något hår ikrihg Staden, några få Barn hördes dåraf på fomlige ftållen dö. .- Den 3 var den ftarkäfte köld hår på erten, fom fedan min hitkomft varit, Thets | M 2 mas igo 3 De MR mometern gick 28 grader under Erystiagas punden om morgonen kl. half til g. I Mars, April och Maji månader gras- ferade iKopporne mycket , hvaraf flere Barn på Landet och några i Staden dogo. Någ- ra och 20 ympade jag, hvilka alla gingo lyc« keligen och vål igenom. I Jonii månad började Rödfoten vila 6 ig uti Hellftads Socken, men afftadnade genaft, fedan til famma Förfamling Medicamenter blefvo .utfkickade. En Handlandes Son, 16 år gammal, hade under fin hemrefa upifrån Landet, kändt en vårk på vånftra fidan af Hjertgropen un= der Refbenet , hvilken dageligen tiltog 3; då han kom hem blef jag kallad dit, han hade feber, oro, kråkningar och obftru&tion, plå= gan var vårft om qvållarne och nåtterne, om förmiddagarne ' mådde han tåmmeligen bra3 . han klagade det flack fom nålar , var blek och mager, hade för några år fedan varit , mycket plågad af mafk, hvarföre jag mils." trodde det vara malkar. I början gaf jag honom Mixt. Salina jämte Refrigerantia och: mot aftonen Ele&. Lenit en half uns med pulv. Rad. Jalap; 12 gran, hvilket om mor«= gonen ej hade gjordt någon vårkan, hvarfö- re hån då fick Sal Cathart. Ang: I uns; men utan afföring hela dagen, vårken blef tvårt- bm ftarkare; jag låt då fåtta honom et La- vement, fom förlkafiade en enda Öpning; trer I oCK 181 tredje dagen tog han in afförande Mafk-mos och lades Empl. foetid. öfver vårkande fål- Jet, famt mot aftonen Elix. Jalappe compof, hvaraf han ' hade några Öpningar, men plå= gan var lika och ingen malk vifade: fig, han fortfor med Mafk-medlet 8 dagar, dock u- tan lindring. Han klagade fedan öfver en håftig värk, fom flyttade fig fom oftaft ur foten til armen och åter tilbakars. Jag fruk=- tade då at någon Gickt- materia hade fåftat fig på det fäållet fom "värken var få ftark, 'hvarföre han nyttjade en Deco& af Lign, Saffaf. Rad. Gram. och Glycyrrhiza famt Eleå&. Mundif. mornar och qvållar, famt Spec. Refolv. utvårtes; håraf tycktes han blifva någ- ra dagar båttre, men plågan tog åter til på r4:de dygnet, då han fick at nyttja Spec. por Emoll., fom koktes i Mjölk och flitigt öm- . fades på det vårkande flållet; efter et par dagar vifade fig en liten uphöjning , men in= gen rodnad; "med grötarne fortfors i 8 da- gar, då bölden blef. mogen och öpnades, hvaraf utflöt en myckenhet materia. Gåffen bief frifk fedan han legat i beftåndig plåga. 4 veckor. Uti Julii och Augufti månader bick Het« fig Feber på Landet, fom continuerade hela ' Höften; fomlige dogo innom 7:de dygnet, andre lågo långre tid; i Kinds Hårad var den vårft, men fom Bönderne håldre fökte bjelp af kloka Gubbar och Gummor, fom | M rr hår | - 18 ooo) or & hår på. orten åro måft en i hvar, Socken, hvilka med fignerier och höåpningar: hjelpa - dé fjuke , få hafva få fökt hjelp af Låkare, Hals-flufs med fvulnad och bulning var i September månad mycket gångbar, få på Pal i Staden, ; dock dogo ej mån-: ga dår En Bonde i Timmeleds; By : och Redvågs Hårad, fkal. på $:te dygnet. blifvit: ' qvafd af en böld i halfen ; en fund efter fe- dan «han var blefven död, upkom en myc» kenhet materia; förmodeligen hade; denne kunnat bjelpas om någon: varit tiden fom i råttan tid. Öpnat bölden. Eburu fladig; Vintren var i. Örovmbark gick Röifebern åndå ganfka ftarkt. En del blefvo få haftigt angripne, at då, de den e» "na dagen blefvo fjuke, kunde de den, andra, hvarken gå eller flå; fömnen orolig ;och. gaf; ingen. hvila, lågo likfom i djupa tankar ftåns digt begralne , fågo förvirrade ut, andades, tungt och klagade endaft öfver /mattighet, men efter några veckor återkommo; meren= dels til. bålfan. Den flarka dimman fom.da- geligen continuerade torde mycket dårtil bi- dragit, Jag fkulle långefedan baft åran : inlåm- nat underråttelfe om det hår i Staden. inrtåt- - tade Laxarettet , men i hopp, at tillika med” belkrifningen få låmna underråttelfe.om defs fond, den jag i denna dag SKON har ig därmed SSFRgAR öl rio ör 4 oc (Cr 288 1775 den 7 November, då Lands-Can- cellie. hölts "hår i Borås, och bland annat > föreftåltes af Lånets Höfdinge nådvåndighe- ten af. Lazaretter i Provincerne, enl. Kongl. Maj:ts Nådiga Bref af d. 10 Oåober 1765 och d.-29 Julii 1774, rörande ”Lazarets in- råttningar ; faftflåltes" flere pun&er, fålom: At et Lazaret måtte inråttas hår i Staden Borås fårfkildt från Vennersborgs : At de Medel och Sammanfkott ; fom hår i Diftritet: åro famlade: fedan 1765 , Skulle komma detta Lazaret:enfamt tilgodo: At til frivillige fam- manfkott Allmänheten fkulle upmuntras. Ge- nom Stambok , Colle& eller eljeft vilja In- vånarne efter fin förmågo dock utan tvång bidraga. Deffe punder blefvo af Kgl. Maj:t den 3 Sept. 1781 bifallne och gillade, med den .erhindran , at Landshöfdingen fkulle £å- ka förmå Lånets Invånare om et enda Laza- ret lig förena. I anfeende til detta Kongl. Maj:ts Nådiga Bref, "fkedde allmån - kungö- relfe ; at den 4 Febr. i782 fkulle Lånets In- vånare genom vifle Eullmågtige från hvarje Stad, Hårad eller Förfamling, fammantråda på Lands- Cancelliet i Vennersborg, at om Lazarettet fig utlåta och fins emellan Ööfver« enskomma , då hela detta Diftritets Depus terade: aldeles affade fig någon befattning med: det i Vennersborg. kommande Las zarettet, utan begårde > fit enfkildta i Bo I äs. i M 4 | Det- 184 sek or 8 Detta yttrande affåndes federmera från Lands-Cancelliet i Vennersborg d. 16 Febr. 1782: Til Lazarets Inråttningen anllaja då en fomma ftor 1000 R:daler fpecie, för hvilken Hus inköptes och Inråttningen blef. i ordning fatt til den 1 Juli, då 5 Sjuk-rom:voro in« redde och 6 Sångar fårdige. Hårpå låt: Lands-= höfdingen utgå allmån kungörelfe i: Diftri&et, at Lazarettet vir kommit i det flånd;, 'at 6 fjuke kunde emottagas, hvilka döck>' fkulle betala 4 Ikill. fp. hvardera om dagen stil fö da och de fattige få fria Medicamenter. Sedan Lazarettets början hafva:-hår :vase — rit inne 25 fjuke, hvilka alla, otom en: fom" "var få fvag af Venerifk förijen at han fraxt efter apkörmflen dog , gådt frifka ut. i ; orsa få lil pA Ån ÅAecount of a new Method of treating Difeåäfes of the Foiuts:of the Knee and « Elbow, ina Letter to P. Pott by H. Park, of Liverpool Surgeon. London 1784. 51 p. 80. Anledning til denna Method feck Ai af hvita :Svulfter: (famling af var i Led-hålor, Skott och andra”: Sår ) där man var. van at: aftagaå hela Leden, och gjorde shan fina för-- fa förfök 1781 på döda kroppar; Han je tyll Å (= FI ol 188 de en infkårning af 2 turds långd öfver och 2 tum under knäfkålen , tillika med en tvår- Skårning öfver henne, tog få Patella bort, affkalade de fkåmde ftycken af ömfelides be- ner, fom utgöra leden, famt fågade futeli- gen af dem, förft undra delen af Femur och fedan' hufvudet af Tibia. Ungefår lika för- for ban vid armleden, dår han dock fört målfte fåg bort Olecranum , på-det han måt- te kanna difloquera och affåga benen. Han anförer en håndelfe af Hr. WAINMAN, fom vid: armens ledvridning affågade den nakne utftående delen af Humerus och dårefter lyck- ligen helade fkadan få at ledens -rörelfe blef. äldeles bibehållen. Elaka complicerade Ben- brott låkas fortare i Liverpool ån i det för folk-rika och ofunda London. Genom den= na method kan man bibehålla handen och fingrarne; fom år en flor förmån. På lefvan- "de gjordes 1781 i Julii månad förfök. med en Skotfk Matros om 33 år, fom i 10 år haft et elakt 'knå, fom tillika var ferophus= löft ; af Femur borttogs 2 tum och af Tiz bia. en tum; Mulklarne drogo fig få tilfam- : mans, at de affågade åndarne rörde hvaran- nan; en enda liten "Arter var öpnad , fom Jått ftillades; Såret håftades lindrigt med någ=: ra fling och förbandet "fkedde i en Tenn- låda. - Gröt af Rofvor fant han förmånligare ån af. Morötter; hvilken 'haftigt och vål för-. båterade elak; ftank i fåret. Ledens låge gaf sie M 5 A. AN 186. Xx Po KC KF A. mycket -belvår under helningen, fom drog ut inemot et år, för åtikillige elaka. tilftåter; och foten blef endaft tre fjerndels tam kor- tare , men; för: öfrigt aldeles bra. + sa 0 Når det onda år altför långt kommit, målfte iman amputera. I fomliga håndelfer torde en hbalf inikårning om knå-leden -vara tilråckelig. | (( Gött. anz. 1785. 15 St.) ——— Becbachtung bey einer Frau, die eine Frucht in ihrer Muttertrompete drey. Fahr und einige monat getragen, wel- che durch den Hintern entbunden wor- den, Gc. von FosEPrH GERSON, Dodd. und (reburtshelfer zu Hamburg. Ham- burg 1784. 4:0 44 p. A. år en Lårjunge. af den berömde Prof, SAXTORFF i Köpenhamn; denne Cafus år mårkvårdig nog, ehuru. juft ej af de fålllyn« tafte. . Förft upråknas. dylike groffeffer af an- dre anmärkte, och. fedan. börjas - nårvarande håndelfes; befkrifning, Huftrun hade en gång förut födt Barn, en: gång. aborterat och blef nu tredje. gången hafvande i fit 4o:de års hon 'mårkte . fnart -en hårdhet: öfver högra Robenet, fom blef fmåningom: mera är | ull3 | ht a & ) oo ( KK 187 full; dårefter: äkom. henfie genom. magens Öfs verlaftande en, fläsk kråkning, fömr efter et intagit emeticum vål förgeck, men hon förs blef fråndigt fjuklig;:tils;- vidi pafs/4 måna- der dårefter, en myckenhet blod geck från Lifmodten bort ;-hvilken--blodflöd ofta kom igen , jämte ftark vårk öfver ryggen och et « Håftigt durklopp,; fomnafförde en myckenhet var och dtefrad blod; > Buken, blef då imånin- gom mindre och mjukare, den hårda ' Svul- ften aftog och plågorne minfkades, Durk- löppet ftadnåde- dock 'ej och efter A måna- der återkom Reningen, Patienten blef fedan fjuk af en hetfig feber, af hvilken. bon vål tilfrilknade ;' men durkloppet fortfor med ftin-, kande. varfull. afgång. Under. defle- plågor och- ombytligheter voro fnart 3 år förledne fedan bon blef hafvande , då några benkno- kor af sdet. rutnade barnet började. vifa, fig, dem A. uttog genom ftolgången, hvarmed. efter. hand fortfors, tils nåftan hela benrang- let af barnet gådt bort denna vågen. :Dåref- ter. båttrades, Huftrun ;.mårkeligen ; men icke långt efter: upkommo nya elaka anflöter, hon förtvinade och, dog, ånteligen af kraftlöshet. ; Vid Likets öpning fants, utom andra felaktigheter , Inteftinum; re&um,: Lifmodren och högra Trompeten: fammanvuxne, och Trompeten, var uttögd; til en vid fåck,; fom, hade öpning : inåt: ReAtum. Dårutaf kunde ; , man 183 3 ) oo ( 3 man fåledes fe at foftret legat i Médeilirsth peten och dårifrån giordt fig våg til åndtars men, VN (Allg. Lit: zeit. 1785 N. 39.) Bref från Lif-Med. MicHAEris til Prof. ” BLUMENBACH, uplåft i Gött. Vet. Soc... "d. 15 Fan. 1785, angående några vil- farelfer i kännedomen Md Morer och Americaner. hetåasb "7 Morernes Hjerna, Blod, Galla och Svett 'm. m. har A. funnit lika och icke fvartare ån andra Månnifkors — De finnas i $:te ge= nerationen lika fvarta i America. — Det år ej heller fant åt Negrerne, Norr om Lini- en, aldrig få Kopporne före det 14:de året och at de, Söder om Linien, aldrig fkulle få dem. — Nordamer: :villa Indianfkorne hafva fin rening lika ördentligen med. alla andra; de undvika alt fånglag under den ti- den; deras barn födas icke öfverklådde med en fin ull') fåfom ofådde Morer hafva i pan- nan; Indianerne blifva åfven fkåggige. — I- bland de villa :i N. America måtte de, fom låta mifsbruka fig til" pederaftie, klåda fig fom qvinfolken. -— Hundarne blifva ock gal- ne dårftådes. — "De 'fkålla ock fom . annor- flådes. — Hunden på Newfoundland år et e- | Ft & I) ol K 189 git Species, fom Skiljes genom. fine til. fim- mande inråttade fötter. — Det år icke fant at de, fom hatt: Siphilis , fkulle > få recidiv dåreft de åta Skålpaddor eller Igvaner. ( Gött. anz. 1785 St. 26.) Utdrag af Hrr. Prov. Med. Embets-Beråttel- fer för år 1784. Se det föreg. p. 184. 7) Prov. Med. i Stockholms, Låns Södra Di- flri& , Do. C:H. WERTMULLER. ; Koppor voro detta året nåftan den en- dafte och allmånnatle farfot..:« De började blifva epidemilke mot flutet af förra året, då de med putridilk complication voro nier dödande , men blefvo lindrigare .mot- Vårens. I Wadfunda :Förfamling var: nåftan in> tet Barn fom icke haft Kopporne, och oaks tad farfotens början var fvår, blef den fea dan få lindrig at allenaft 4 dogo. — I Sånga och Skå Förfamling voro Kop« porne -.måft gångfe i Januarii. månad. Af 450 Barn fom fingo Medicamenter, dödde 3:ne. Samma månad i dylik farfot, blefvo tjenlige Medicamenter med inftruéstion om deras utdelande, fånde til Kyrkoherden i We- ferhanninge, och var nåftan intet Barn i För- famlingen, fom icke haft fmittan, af hvilka 16 dogo, 4 Lin« 190 «+ 6 KX I Lindrigt" laxerahde medel och "ymhög dryck af Grynfoppor ellér' Korn-vatten blån. dat "me Ozxymel ; blefvo i denrä Kopp-B- pidemie”ändånder? soukglomd PUUEEo Th Nåftan. er. fådan. Feber , fom förra året, vifade fi3 äfven i Juönii månad detta år på Svartfjölandet , -med-oren-och torr tanga , åc- kel, flygn och flåckar med yrfel, men min- dre” våldfam "och 'dåédande.., Omäig. dryck af Korn-vatten, blandat med Åtticka, Emetica och Laxantia, frifk luft och dageligit omby- 28 af frifktgranris i rummen , voro” de mes del fom Härvid blefvo användes = =. 00. oo Af 22 Perfoner; föm fingo Medicamen- ter, dogo mes Sken | 8) Prov: Medicus i Malrhökas, Tan ; Dod. PP UNGE, 212 01 2 I förfta början af förledit år Yppades u- ti Igellåfa. Förfämlihg i Törnd4 Hårad, eh Heifo Febey med Hals-fjäöka Kös de fålta', och hos en del rhed Hå öch Styng; men alla Hade vår hufvudvårk ; merendels med yra Och' flåckar efter några dagars förlopp. Sjukdomen fpridde fig til många Byar dår- omkring och angrep åfven i början af A-' pril några perfoner af Betjäningen på Svens Rorps Såtesgård. ; ; Den 3, 12 och i9 Maji inkom beråt. telfe från Herrar Paftorer GULLANDER , ÅKER- MAN och StEenHOFF, at Rörfeber med flåc- RER | kar, NR Do Ck ÖR kar, mycken hetta. oro, hoftudvårk , yra. famt oftare förftoppning "ån durklopp,; vär gängfe i Aralkoga och Kerrftorp i Fårs Hå- rad , famt i Lyngby i Bara Hårad4 och vi- fade fig på fiftnåmde ' ftålle hos en del fjuka någon "blodig uphoftning. Den 26 Julii. beråttade Paftoren i Wi: . linge Hr. Evertör, at uti'Kattarps Sockeg i Lugudde Hårad, en farfot ned flåckar bos en del och hös alla "med ark hetta vek hut- vudvårk , famt någon yra eftermiddagarne, opkortinit, förmodeligen” däraf, at en Söt dat af Garnifonen' i 'Landserona och några fattiga från Halland, haft fjukdomen med lig och blifvit dår fångliggande. Nå | «> Mot denna farfot , hvilken förmodeligen öfver > Förutån fårenåmde tfjuk domar hår ock . Martii månad Venerilk. fmittå yppats i Fjels lefiorp i Luggude Hårad och Brundby Soc: ken, dår et qvinfolk från Dannemark ans - ftuckit. en. Husman , dels Huftru och Barn, tillammans 6. perfoner ,. hvilka --.ubder mind fjuklighet på min och -Sockneböernes anmos dan åro. curerade af Hr. Do. ÅKERBERG; iom i Hellingborg boende och fåledes knap- paft 2 mil ifrån de fjuka, kunde oftare och med mindre koftnad beföka dems Intet längt dårefter, eller. den 39, Martii, refte jag på Hög-vederbörlig befallning til Fjelle By i orna Hårad, där en Socken-Skråddare has de Hals-fjuka och Skabb af Veherilk ordfak: Någon tid dåreftet rädfrågade mig en Ruftz hållare från famma By för åkommor af fam? ma flags + | - | v. Z.B. N:o 13 SÅN ; Prås of RE EG 9) Provincial-Medicus i Upfala Lan, Doä. Jos NÅS P. HALENIUS. 'Uti nu förledne år hafva inga egenteli- ga farfoter varit gångfe hår i Lånet ibland Allmogen, mera ån i börjån och futet af':å- ret, då en mycket fvår feber ( Synochus Pu- trida) på några flållen yppat fig, och beråt= telfe dårom ifrån Pråfterfkapet inkommit. U- ti Februarii , Martii och April månader gick denna feber uti Ehrentuna och gamla Upfa= Ja Socknar , dock juft icke mycket allmänt , då jag ock' ftraxt , efter undfången under- fåttelfe dårom, dit utfånde Medicamenter tillika med fkriftelig Regime. I futet af Mar- » til månad refte jag åfven fjelf dit ut, då jag vål dår icke fann mer ån en eller ahhan då varande fjuk, hade likvål tilfålle at båttre un- derråtta mig om fjukdomens förhållande, » nemligen at denna feber var mycket fvår och håftig, få at de döådde dåruti omkring g:de dygnet. .Somlige, fom inga Medicamenter nyttjat , hade fådt en ftark långfam diarrhée under fjukdomen och gådt Jlyckeligen ige« nom. En del hade i början äfven något Pleuritilkt combinerat. ' Petechie 'hade hos en och annan vifat fig, äfven Parotides. . De målfte' hade” haft ftark yrfel. Den fyntes ock vara något fmittofam , emedan ej allenaft de fläfte i hufet, dår den inkommit, blifvit fju- ke', utan åfven de, fom ifrån andra Hus och Byar umgåts i de fjuka hufen. / "RI OCC 195 Uti Ehrentuna, dit: Medicamenter förfta gången affåndes den i7 Februarii, halvä 34 perfoner haft denna feber; och af dem åra 4 blefne döde ; "utan at hafva brukat några Medicamentet, och federmera åro åfven 6 blefne dådey hvilka vål brukat något litet af de utfånde Medicamenter ; faft oordenteligen och fört tent, fedan fjukdomen redan för mycs ket fådt taga tverbanden j ; Ifrån gamla Upfala tilfades ej hos mig fjukdomen, eller begårtes några Medicamens ter förr ån den 2 Aprily faftån denna feber då långe förut hår och dår i Socknen varit gångfe, och flere dåraf åfven redan blifvit döde. Och hafva dår omkring 30 petfonet. varit fjuke; hvatibland ii blifvit dådes - Hår i Upfala har åfven famma feber us ti Februärii och Martii månader i några hus varit gångfe, hvaraf ock någre då blifvit dås de. Den continuerade hår åfven uti April, Maji och Junii månader, dock ej mycket” allmånt. Var juft icke heller dådafide, där riktig fkötfel nyttjades, ehuru den eljeft var nog fvår, fafeligen afmattande, tillika med mycken hofta och heshet; hvarmed de flåfte befvårades, dock utan fynnerlig oppresfion dårvid på Bröftet: | ov Mot Höften hafvet den hår något mes fa allmånt vifat fig, dock, Gudi lof, juft ic ke varit dödande, faft nog långvårig och afa mättande hos de måtte: N 2 Fråta TN 196 & I 0 -Fråljen (Tertiana. Simplex et Duplex) vifade fig åfven hår i Staden, uti: April och Maji sffånader , dock fpärfamt. Densvar vål: ej mycket fvår, fordrade dock hös.desmås -fte-China,-innansden: ölvervans.. ) | Kopporne, löéh jag hört fågas fkolai en och annan Socken under Sommaren haf- va varit gångfe , fafån ifrån intet fålle något dårom blifvit tilfagdr, ej heller någon hjelp > begårts. "Uti Enköpings Stad och åfven i Vårfru Kyrko- Socken', gingo Kopporne all- månt uti Julii och Augufti månader, fom jag, fick: höra, då jag i början af Sept. var uti Enköping för at vifitera Apotheket. -Stads= Fålt/kåren SEBARDT, fom under den tiden varit af flere anmollad at fköta fjuka Kopp- barn, beråttade mig då at Epidemien dår varjt NOR fvår, få at flere barn dåraoti blifvit "dåde. Under min däårvarelfe hade jag til- fålle at fe et års gammalt Barn, fom juft ic- ke haft få mycket fvåra Koppor, men fom nu, efter koppornas affallande ; hade bulnan- de "fvulnåder . både i armyecken , ena knået och åfven under ena Örat, och hade tillika fel på ena Ögat. Håremot gaf jag de båfta råd jag vifte åt Hr. SEBARDT, fom fkötte Barnet. Eljeft fades kopporna i det måfta nu vara hår afftadnade. | "oo December månad började Rörfeber å- ter vila fig ute på Landet, Ja at jag ifrån 3:ne / + 2 ST 3 197 ger ne fårfkildra Socknar af Pråfter[kapet blifs vit anmodad om Medicamenter däremot. Uti ”Tegelsmora hafver, efter en” af Kyr- | koherden dårflådes', vid årets fut, mig låm- nad omflåndelig 'beråttelfe ; denna Heber bör- jat vila lig: redan i medio' Julii, "men: .endaft uti en By, innom hvilken den ock hölt fig, utan vidare kringfpridning, tils mot flutet af September, under hvilken: tid den ock varit ganika lindrig emot : hvad den: federmera blifvit: > Men ifrån: den” tiden hafver den bör- jat alt mer och mer utfprida fig "kring Socks nen, och åfven blifva Svårare. I början, då " fjukdomen> ånnu: var lindrigare och. ej dö- dande; frågade de litet eter intet efter någ- 72 Medicamenter / och: voro ganfka tråge at begåra och taga emot dem;, få at en liten reft af de Medicamenter, fom Kyrkoherden” hade öfrig ifrån förra året, då :enidylik/fe- ber: dår 'åfven' war -gångfe', var tilråckelig, tils det hånde at 3 perfoner uti: et hus: in- omg dygn blefvo. dåde, de dår långe le- gat fjuke, utan at fråga efter några Medica= menter. Men af dénna håndelfe blefvo de fä lkråmde, at de federmera rått gårna be- gårt . och nyttjat de utfånde Medicamenter, hvarigenom flere, fom i tid. och. rätteligen nyttjat, . åfven mårkeligen blifvit. bulpne, ja få, at. fomlige ej ens. behåft intaga fången. Uti. denna: feber hafva til årets fut 135 per- foner dår varit fjuka, och af dem åro 11 blef- N3 ne 080 KI OC KR ne dåde. Uti Kyrkoherdens egit hus hafva 12 perfoner varit fjuke och alla blifvit fris Ske, utom en »Piga, fom döådt,; hvilken det. ock varit ombjeligit at öfvertala at emottaga - minfta Medicament, Ibland. dem fom. blifa vit döde, hafva en: och annan hårdat ut til AI:fta dygnet, någre hafva dödt på det 24:de, åfven på det 14:de dygnet, och får dera fom varit bårdt angripne af fjukdomen, men dock kommit igenom, har det dragit ut på. hela 9, 10, ja I1 veckorna, innan de åter» fådt krafterna, De flåke fjuka hafve haft flark yrfel, och fkall hös. en eller annan fjuk vifat fig: blod-upkaftning ; och de fom den haft, hafs va alle dödt, utom en enda, fom dock blifs vit frilk. Hos någre fjuke fkall febren flu= tat fig med fvettning, hos andre med någon -Aroffe, men hos flere med et fvårt utfag. Hos en mycket robuft Drång har febern con- tinuerat i 42 dygn, ifrån hvilken «tid. han förft börjat få någon fömn och vifa, tecken til båttring. i! | 10) Prov. Med. i Wexib, Ledoren Dok Jou. GEoRG COLLIANDER. I | ; Ibland de fjukdomar, fom i början af förledit år vifade fig hår i Lånet, voro Kops= por. Deffe continuerade' hela året igenom, och voro nog lindrige i början, men fedan fvårare ; få att många Barn dåraf dödde.,; Af LV en X I oC 199 en Schole-perfor ; fom förde fmittan : hit til Staden, tog jag tilråckeligt kopp-vahr och ympade .dårmed, efter föregången prepara- tion, Kopporna på 19 Barn. Alla gingo ganfka lått igenom Koppor«- ne, utom minfta lyte eller mårkelige kopp- årr. För fmå Barn, fom: icke kunde nyttja preparations medel i: form. af piller eller »-pulfver, ordinerades Syrupus Hydrargyri med mycken förmån. ; ES Emot en vattenaktig fvulnadi bela krop- pen , ' hvaraf ganfka många af Allmogen be- fvårades, hvilka i brift af tjenlig föda varit nådfakade »at förtåra ovanlig och fkadelig fpis, blefvo af mig tjänlige och Jått fångne Låkemedel fåreflagne , jämte utförlig under- råttelfe om deras bruk, hvilken underråttel- fe Hr. Landshöfdingen. låt trycka och alla Paftores tilftålla, hvarefter Önfkelig vårkan förfports hos alla dem, ; fom deffta Medel nyttjadts. | Flufs-Febrar och Hetfiga Febrar hafva icke varit fållfame ibland Allmogen, men i fynnerhet började Réödfoten håftigt graflera i Augufti, September, October och Novemb. månader. Efter inkomne Rapporter och fked- de Requiflitioner fkickades Medicamenter och nöådige underråttelfer. Sa Denne fjukdom fillades åndteligen , men med få mycket förre fvårighet, fom många af Allmogen, tryckte af fattigdom och hun- | > N " gers- 200 5 CC R In håldre ville "48 af "fjökdom',. åå unger. 1Oaöber'. månad: blef åfven Röådfoten hit til Staden förd af någre Stadens! Invånas re, fom beviftadt Landt-Marknaderae' på de tittade fållen i TLånet; men en alfvårfam författning emot fmittans utfpridande , fom Lofi. Magiftraten hårflådes , i anledning” af mitt 'd. 8 Oåober ingifne Memoriål, vidtog, medförde den goda vårkan , at fjukdomen fnart fillades, utan at en enda dåraf dödde. Som ingen ting fmittar luften med fkas deligare dunfter för de lefvande, ån ftinkan= de ångor af de dödas förruttnåde” kroppar, Jamt fMmarare kan åftadkomma fmittofamma och. folk:-ådande' fjukdomar, ån det allmånna brus 'ket, at begrafva de "döda uti och omkring Kytkor ; fårdeles i Ståder, få underftåkte jag i et til. Confiftorium d. 21 April ingifvit Me- morial , fom åfven denne Stads-"och Lands- Förfamling på allmån SPoknen Uuga commus' nicerades. | j I:mo, Om icke dn gamla plägfedeli'. at begrafva Lik i Kyrkor, fåfom ftridande emot afligten med förfta inråttningen af Kyr- kor, borde aldeles affkaffas', få i Staden; Tom på Landet. 2:do , Om icke begrafnings- plats" borde utom Staden utfes , och för Domkyrkans råk= ping inköpas eller hyra$, fom icke allenaft Vere nog rymlig, utan 'ock belägen äv ri JE ) oo ( I 207 fritt öch "höglårdt RållS) hvareft vådret ”ågs de tilfålle, at' obehindradt få fkingra de'is från ruttnande kroppar upftigande giftiga dun= fer, hålft deh gamla Kyrkogården: i Staden år få trång; at'.den ena dåda måfte låna den” andra fin lågerftad; och den upkaftade' dö. a das ben blifva få utftålte, at de ej mera få någon hvila i jorden m: m, Den förfta propofitionen "blef bifallen', men i. dén fednare gjordes motftånd af för- domar intagne perfoner. Detta oaktadt a pas jag vinna min Önfkan. i'TYy Provincial-Medicus i Wadflena' Dif, Doft. Eric RyppåcK. Denna orten har i år, Gudi Sä ej blifvit angripen af några fvåra och befarade fmittofamma Epidemifka 'fjukdomar,"” utom Koppor och Kikbofta, af; hvilka den förra, genom beftåndig ”ympning af för detta; Ba- taillons-Chirurgis GöHre och Drers hela ä- ret blifvit underhållen i fall gång, Och ånnu fortfar i Åby Socken 'och flereftådes; den fenare afftadnade i flutet af September; och fåledes 'har jag ej behöft, enligt Kgl. Colle= gi tryckta Circulaire, förr” ån nu befvåra” K> Colleg.: med 'Sjuk- Rapporter hårifrån Orten. > Rötfeber hårjade' grufveligen i Torpa möt Höften ; fjukdomen börjades "med hufs vudvårk, fom ökades med febrens tiltågan- de, til" den olideligåfte grad, då hela kröp- N 4 pen 202 2 NAC en och alla. leder blefvo få ;vårkande och mtålige, at Patienten af. plågornas håftighet och en brånnande hetta och törft, föll i yra och raleri. De fom blefvo döde, afiedo ge- menligen vid 4:de, dygnet; men de öfrige lågo i flere veckor, fvartnade i munnen, och tånderna, fom fvartnade, föållo alldeles ut, Dock kommo fig förre delen före, faft efter lång tid... At. febren var fmittofam, tyckes med vilshet kunna flutas dåraf, at då han kom in i et hus, kunde ingen undflip- pa, och de fom fåge til: de fjuke , förde den med lig och utfpridde den vidare, få at han omfider 'geck åfver grånfen in i Do& Wap- sTRÖMS Diftrid, | Ej . »Likaledes måfte jag ock, på vårdige Pråfterlkapets i Fornåfa och Lönsås Förfam- lingar, hos Konungens Befallningshafvande utvårkade höggunftiga fkrifvelfe, refa til Byn Hyttringe, i Lönsås Socken, hvareft de fju- ke af et Commando Soldater, under fin å- termarch från Carlscrona blifvit inqvartera- de, och af hvilka en eller annan blef död dår i Byn. De hade en ganfka Maligne Rheumatifmus acutus, fom .vårkeligen fmitta- de; ty i de gårdar i Byn, hvareft Gåft-ftu- or voro at lågga de fjuke uti, blef ingen af hemfolket [mittad; men dår man var tvun- gen at logera dem i hvardags-flugan, und, flapp ingen af husfolket ,: hvarken-åldre eller yngre. Aldraförft då denna fjukdom yppa LJ 0 (8 80 des var jag ej hemma , utan reft åt Ekfjö- orten och Ydre: Flårad, hvarföre min Em- betsbroder Hr. Doå&. > HAGstrRÖm beordrades at fkicka de fjuke tjenlige '"Medicamentetr; men vid min hemkomft och i anledning af då ankommen fkrifvelfe af d. 3 November, refte jag d. 8 i famma månad til Hyttringe och fant, 15 fl. mer och mindre illa fjuke. Til Thomasmåffo:stiden, då jag andra gången var få vål i Hyttringe fom Rå, voro alle frifke och funde, UNS EEE Utom de anförde flållen, fom af beflkrefs ne fjukdomar varit anfatte, har Allmogen, emot hvad man; efter et på föda få briftan. » de och fvårt år kunnat förmoda, varit frifk - i allmånhet at råkna3; utom det, at den kals la och våta Sommaren förorfakade Hals-flus. far, bvaraf. månge af ungdom och tjenftehjon hade olågenhet, men utan farliga påfölgder, -— Såfom någon fårdeles och under. min Pras Aique rar Cafus, får jag åran gifva up föls jande, | | En Man, några och so år gammal, mindre lång ån kort, fetlagd och underfåts : fig til våxten', Blond, -Phlegmatico-Sangvi- neus, född af Rosaktig Moder, började förs ledne Sommar få fvullna ben, hvilket han trodde vara en fölgd af-Skjörbjugg, fom med Medevi vattnet kunde hjelpas, hvilket han årnade håmta 4 och 3 fjerndels mil. Han frågade mig dårom; men jag afrådde håmt. nin« st 308 RR I BT "ningen och tillyrkte at” dricka med ftörfla varlamhet på fållet, hvareft” Affeflor WånH=- LINs råd vore at tilgå. Icke "defs: mindre; och för någon economifk beqvåmlighets fkull, började han at'dricka hemma, hvaraf benens fvulnad ”änfenligen tiltog. Då uphördes”med Arickningen; och vattnet, fom ej ville gå med urin, afdrets omfhider med: tjenliga Diureticis , Börrhar tyckte "fig vara rått frifk, tils i Au- gufti månad; då kl. $ hvar eftermiddag en | hjertklappning påkom, hvilken: hade en og deles' oro” och kyla med fig, fom Nöts i bö jan med fvettning, "men Nöteligen med:en déd-lik bortfvimning ; och når han dåraf ups > vaknade, gaf hän öfver alt hvad: han förut åtit, kom i fvettning och "tyektes fedan wva- ra rik" til famma fund den andra, dagen. Når jag fåg detta törfta gången, hade han "til middag "åtit faltgrön” Bringa och fufvad Spenat; utom annat: af köttet fans ej den ringafte öfverlefva; men-det gröna varifam- ma tilfånd fom han det förtårt. Jag gaf hos nom &t uns: Kinkina i Deco& hvar förmid- dag, då alla deffe fymptomer andra dagen öteblefvo', "och Mannen. blef frifk; 'refte, åt och drack '; fom i fit frilkafte tiltånd, tils. d. 5 NOV. nåkledire; då han, efter en Brom res "fa hemkommen, utan ät klaga öfver minfta plåga, ”seck til fångs om” afton, och i det famma hän vånde' fig åt våggen, gaf up andan. Fort. e. a. gr NN : Ianledning jafuden Ophthalmoftat fart . Hr. Demours upgifvit (fe ofvanföre p. 109) anförer han defs fkilnad från Fr; RUMPELTS (fe Richters Chirurgie och 1783 års ed: af Platner) beftå.dåri,. at Hr. .DEMours .Infiru= : ment. beftår i 2 fkifvor, fom, omgifva /peks fingret och :fMutas: i: en, Spets, på det. fåttet at ytterfta åndan af fingret likafullt år fritt, få at nedra ågonlåcket kan dårmed nedhållas,. under det famma man ftåller Infirumentets fpets emot Cornea; Hr. RuMPEuts Inflrument år dåremot likt en fingerbor med fpits.; hvil- ken fåttes på /Ringfingret eller .Långfingret, men :Pekfingret nyttjas at nedhålla, undra ö- gonlocket, hvilket fåkerligen år mindre bes : qvåmligt och .gagnande vid operation. (Journ. de Paris N:o 97. 1785.) b. roi oc Vid-K.: Chiruarg. ; Academiens -allmånna Sammankomtt d. 7 April 1785 Ööpnades den genom: et. Tal af; Hr. Louis öfver den upgif- na Frågan: i hvilke! håndelfer: fkårande Sax "oxar , fora få mycket blifvit mifsbrukade, kuns na bibehållas vid konflens: utdfning3: hvilken JSråpnad de i hbvarjehanda affeende böra baf- > vas af hvad orfak de böra väljas framför andra fkårande Inflrumenter och hvilka me. thoderne åro vid deras nyttjande? = | Bee - NM 206 3 IS CR > Belåningen fom beftår i en Guld -Me- daille af $00 Liv. blef tilerkånd Hr: Percy, fom år Regems Fåltfkår vid Cavallerie-Rege« mentet Berrys = > | | De $ fmå Medaillerne låmnades til Hrre. EustAcHE , Chiturgus i Beziers 3 MontUsiIG= NoN, K. Lif-Chirurgi Medhjelpare , i Chateau Thiery; Carmettes, Ks Lif-Ch: Medbjelparé i Narbönne ; BERNARD, Reg. Fåltik. vid Reg. Champagne 3; och Loiszau, Chirurgus i Feus tuieres. ; Den "Medaillen af 300 Livres, fom Drottningens Accoucheur Hr. VERMONT uts delar til upfinnande af Förlofsnings « konften blef gilven til Hr. DesckanGes, Chirurgus i Lyon och AÅcäd. Correfpondent. Denna Me: daille prydes af Drottningens Bröftbild ; på andra fidan fes en Mirthen-krants, midt uti hvilken en infeription gifver den höga Skydss Gudinnan tilkånna, fom beftår belöningen, med följande ord: Artis obfletricia incremens to Favente Regina C: Fi: VERMONT inflis suit. ör Sedan åtfkillige lårorika Memoirer blifs vit dårefter uplåfte; föts fammankomften med et af Hr. Lovis uplåft Aminnelfe-Tal öfver Hr. DE ia FAYE (Ibidem "N:o 103:) See bot 207 Sedan Hr. ALPHONSE 1E Rov (å) an. mårkt-den nit, hvarmed Chirurgi nu uphåjå den 'nåftan altid dådeliga Operatio Cefarea öfver Seéio Symphyfeos, anförer han et bes vittnat Protocoll på en den 12 Maårtii 17859 i Paris lyckeligen gjord Synchöndrotomi, få lydande: Jag undertecknad ALPHONSE LE Roy ?Doåor Regens och Profeffor Medicine vid ”Faculteten i Paris, blef kallad d. 12 Martii ”1785 kl. 9 om aftonen til. Fru MOorisvy, ”edfvuren Barnmörfka, til at förloffa et fråms ? mande Fruntimmer. Hon hade" börjat kån« ”'na barnvårkar kl. 11 aftonen förut; de has ”de fmåningom tagit til i håftighet och för- Jofsnings-arbetet. kom i full gång kl. io ” följande morgon. ' Når jag famma afton ”kl. 9 infant mig, voro vårkarne ganfka håf- ” tiga; Fruntimret befans vanlytt af rachitis ” och jag fant fnart 'omöjeligheten af at hon ” kunde föda på naturligt fått; vårkarne fort- ”föro at vara fruktlöfe och blefvo fnart fars ”Jige både för Moödren och Foftret,; fedan ”feber började vifa fig, hvarföre jag, i fam råd med Hr. PHuiuir, fordom Decanus af ” Faculteten , beflöt at förråtta Synchondro- ”tomien, i nårvaro af Mad:llé Ducés, (Dot: ”ter til Fru DuGés , Barnmorfka vid Hot! Dieu or Ht > Md (a) Se om honom och detta ämne mera i Band, 5 pag. 004 208 Är OCR ” Dieu) af. Ht. PHiur och Er. De Martitis , Kon, ia Neapel "Medicus; Hr. AspruBAL; från Rom och Hr. LePIneE, Med: Stud: 22. ms. Å | AR ku .” Operationen lyckades fullkomligen och > förlofsningen : flutades efter öånfkans -Den ?> förra var fått, kort och mycket litet. plåg« "fam för Modren, fom dårefter icke -klagat öfver något betydeligt ondt.” Til fanningens beftyrkande år detta uns derfkrifvit af. Morray, PHiur, Ducés, De MaTTHIIs, LEPINE,; ASDRUBAL Och ÅLPHON2 SE LE ROY. We, rd dc - PE > Dödligheten i Stockholva , i et Tal för Koi: Vet. Acad. sranfkad då Pråfidium nedlas des d. 16 Febr. 1785 af JöH. LoR. ODHE uvs, M. D. Afefjor, m. tm. 32 lid. 8:0; Jämförelfe - gjord emellan - Stockholms Invånares antal, har vållat. den befvårande flutfatfen: at Stockholm torde vara dödligare för defs Inbyggare ån de flåfla: andra Folkris ka Städer, i hvilka omkring hvar 28:de a 30:de , men i Stockholm, hvar 20:de a 22:dra fkulle årligen med döden. afgå. | > Sanningen i et få betydeligt åmne har A. företagit fig at utleta. Han har då funs nit at 1) Flere betydelige Folkfkåckar viftas innom Stockholm ; fom aldrig blifva i AR ; dl BD so 200 talsfkrifninogen uptagne, 2) at Stockholms Phyfilke befkaffenhet fnarare år hålfofam ån dödande , 3) at Låkare-Corpfen icke fkåli- gen kan anklagas, 4) at i Stockholm flere ån på många andra ftållen hinna til 70 år och dåröfver , $) at dår åro goda -anftalter för de fattiga och 6) at proportioren flår långt för- delaktigare ut, ån fom föregilfves, når man jämför et fåkert- antal lefvande och döde, få at ehuru dårunder råknas de: dödeligafte af Mäåännilkans åldrar, nemh förfta lifs-året och ålderdomen, dock icke "mer ån hvar 2g:te a 26 af "detta antal årligen afgådt med dö- den. '? . Således håller A. troligt at öfverhufvud ej mer ån högft hvar 28:de årligen dör i Stock- holm, i anledning hvaraf han upgifver Sta- Pg nuvarande Folk-nummer til 95,000 per- oner. Sluteligen föreflås hvarjehanda nödiga förbättringar til Stadens ytterligare fullkom- lighet, då til förmodandes år, at Stockholm kan blifva et af de hålfofammafte ftållen at, - fom Stad; hyfa en ftor Folkmångd med min-. fta fara för Inbyggarnes hålfa. VI,B. N:o 14. & R. erg DA K. Vet. Acad. Nya Handlingar, Fom. VI. I1:fla Qvartalet. St. 1785. P. 17 Om Frukt- och Bår-Syran af C W. SCHEELE. 5 Deffe förfök angå egenteligen Svenfka Frukter , och hade til föremål at utforfka hu- ruvida de ftrimma åfverens med Citron-fyra.X(a) Omogne Bår åro altid valde. Hår förekoms mer a) Krusbårs-Syran , fom innehåller in- gen pda få utan Öfverenskommer full- komligen med Citron fyra, hyfandes dock dårjämte en-annan Syra: b) Aple-Syra, hvil- ken innehåller aldeles ingen Citron-fyra, u- tan en få egen art Syra, fom jåmte den för- ta blandar fig nåftan i alla Bår-fyror och för- tjänar fit egit fårfkildta namn. > Citron-fyra, med litet Åple-fyra blandad, finnas i Tran- bår , Lingon ; Håggbdr, Bar af Solanum och Nypon; men Aple-fyra utan eller ock med ganfka litet Citron-fyra blandad, finnes uti” Barberisbår, Fldåderbdr ; Slånbår eller Stårk= > bår , Rönnbår, Plomon 3 följande åter innehålla vid pafs hålften af hvardera: Krusbår , vin bår , hvita, råda och fvarta, Blåbår, Oxel- bår ; Körsbår , Smultron, Hjortron, Hallon. Syran i omogna Vindrufvor och Tamarinder år hel och hållen Vinftens-fyra. Uti Citron- faft åro ock fpår til Åple-fyra. (AG | Ap= (a) Se om honom i denitg' Vecke-Skrift AA pi 334 + + rr SD GA 211 Äple-fyran låter ej Crifallifera. fig? utan år deliquefcents med Kalk upkommer fmå o- formlige Criftaller ,sfom fordra mycket kokan« de vatten til uplösning, men: löfas i Kalks vatten om Syran år rådande. Zink år den enda Metall fom dårmed formerar vackra Criftaller. Skilnaden från Citron- fyra beftår dåri: at hon kån med tilbjelp af Saltpeter-fyra lått förvandlas i Socker-= eller Acetofell-fyra , -hvil« ket ej lyckas med Citron-fyra; Calx förent med Åple-fyra år långt låfligare; Hon fåller Merc. calc. och Nitrat. Plumb. Nitrat. Arg. Nitr: och med defs. vatten diluerad fåller hon Guld-folution, fom håraf reduceras. Når följande åmnen handterades med Salt- peter-lyra, fants at: Gumi Arab. gifver både Åple-fyra- och Socker-fyra, likafå Manna; Mjölkfocker ger 3 fyror, nemligen Åple = Sac« ker- och Mjölkfocker-fyra; G. Tragac. lika- få, jämte litet Calx faccharata; af Stårkelfe fås, utom annat, både Socker- och Åple- ; lyra. Potates förhåller fi ig fom Socker, med litet. Calx faccharata; Salep ger Åple - och Socker-fyra ; famt mera Calx. facch:s extr. Aloés 'aquofum ger bågge fyrorne och mifter nåftan aldeles fin bålka fmak ;. extr. Colocynth. ger ganlka litet - Socker fyra; China extraå och flere, gifva alla Åple= och Soöcker-fyra:, famt litet Sal acetofelle; Inf. Coffe concentr. ger bågge fyrorne; ; dåd Rhab. Infufion 3 ; jäm 218 RI SCR jämte annat 3 Extr. Opii "och Gall4ple Infa- fon likaledes: Deftillerade Oljor vila litet - eller intet fpor dårtil, men Oljan af Perfilie- frå förvandlas hel och hållen i deffe bågge fyror. Med concentrerad Acidum' Nitri fås af Lim Socker- och Åple-fyra. Likafå af Hus- blåfs, Äsg-bvita , Azg-gula och Blod. ple-fyran år för öfrigt mycket lik Mjölk- fyran , endaft at Kalk förenad med Mjölk- fyra år löslig i Spiritus: Vini, men ej når den år förenad med. Aple-fyra. P, 28. Befkrifning på Nio flags Nafslor från Jamaica, bemfäånde åf O. SvARTzZ (a) meddelt af Baron Cras ALSTRÖ- MER. xt Alla belldifdinbarne äro på Latin och utgöra. en mårkvårdig tilökning i Syftema Na- ture ; :deffe ERA kallas : Urtica: radicans , U. 2ifffe » U. reticulata , U. lucida ; U. Ci- JHiata; U. feffli ifora, "Us bumilis, U. Crenu- lata, U. Nuditaalin P.: 37. Fyratio, til flörre .delen obekante ' Carculioner , från Goda Hopps-Udden "Mi Ms af AND. SPARMAN: Af deffe åro 31 aldeles nya och af de 9 återftående åro vål 5 förut belkrefne , men fak« 4 (a) Band, 4 p, 174, ds ta | Be 0 NG 213 ' fakna figurer och 4, ehuru både befkrifne och afritade, blifva hår til. flere vanfatioper noga aftecknade. Curculionis Genus går fåledes mån den- na tilökning fnart til 300 fpecies och lärer bland Coféoptera vara det talrikafte. P. 57. Befkrifning öfver et nytt Nattfly; Phalena Tinea Betulinella, af GUsTAR PAYKULL. A. önfkar med fkål, at Entomologer li- get mera ville vinlågga fig med läran om In- festernas förvandlingar, hvarigenom mycket ljus fkulle upkomma. Larven til denna ph. fant A. i Maji månad i Boletus Betulinus. Den befkrifves fåledes förft; efter medium Junii framkom Phalenen, fom belkrifves och afritass » P. 68. Om Sjukdomarnes förhållande una der Tio års tid, uti K. Örlogs-Flot- tans Sjukhus i Carlserona., af ARVID FAXE. Åren åro. 1774 — 83 inclufive; under hvilken tid 16,097 Man varit fjuke, hvaraf 58I blifvit döde, fom per medium år hvar 39:de. > Bland invårtes Sjukdomar hafva Remit- terande Febrar och Scorbutus 4 famt bland ut- vårtes Contufioner och Öpnra Sår , varit talri- kaft. EE SA ml kaft. — Julii" månad år i allmånhet den fjäkli- gafte, fom lårer hårröra af' det årliga omby. tet af Arbets-manfkap kort förut och at de pykomne af ovån föda och arbets-fått fjuk- BE | : Med Påminnelfer för dem, fom Surbrunnen på Södermalm bruka villa (a). Följande korta beråttelfe lårer i förfto- ne vara af nöden för de Brunsgålfter, fom i Stockholm på Södermalm fig infinna och el- jet ingen underråttelle om Surbrunnars bruk hafva, at' i akt taga, på det de Guds gods het och gåfvor ej illa bruka, och i ftållet för äftundad hålfa, genom vattnets oordenteliga bruk, af ovetenhet fig fjelfve icke fkada och flörfta ohålfa tillkynda måge; hvarigenom fe- dan de, fom til fin hålfas förbåttring och åtnjutande , nåft Guds hjälp, dåraf fig betjå- na, kunde: äffkråckas, ja ock fjelfva Brun- nen, tåed fAörfta otack emot Gud, wti et vrångt och elakt rop och omdöme råka tor- de, måfte. fördenfkull 1) Kroppen och Magen, efter patien- ternes och perfonernes belkaffennet och e- en. 8 (a) Detta införes til bevis om» förändrade tankär hvad "Mineral-Vattens nyttjande angår. Sjelfva Brunnen är ännu tilfinnandes ; hvärom mera framdeles, ÄR ) oc 215 gonikap, genom en /purgåtion , förr ån man något dricker, prepareéras och fkickelig gö- ras. / 2) Måfte Brunsgåfterne ifrån kl. 4 til 7 om morgonen, få vida vederbörandes tilftänd och krafter det tillåta och" tåla, fig infinna och fin Cur afbida,; och i begynnelfen fig akta, intet för många och olika glas at dric-. ka, ej heller medan de ån varma och fvet- tiga åro, våbegynna, utan med 2 a 3 eller $ börja, intet drickändes få mycket at natu- ren bjuder emot, eller våmjelfe dåraf föror- fakas , och hvar dag fmåningom med et el- ler två glas påöka, til defs man til 11, 12, 13, 14, 18 och til 24 hinner, tagandes fe- dan på famma fått åter af, fom han begyn- te öka, Och hafver hår ingen at råtta fig efter den andra uti myckenhet af glas, utan mås fle hvar och en låmpa fig efter fin egen con- flitation och ålder, jämvål måfte man ock göra med drickande, åtfkilnad vid årfens ti- der, ty dår nöden få påfordrar at man Vin- tertiden dricka måfte, flår det enom icke fritt, ej heller år det gagneligit,- dricka få mycket då, fom' om Våren eller Sommaren. 3) År nådigt och rådeligit, at hvar och . en måter fit glas, afpaffandes dårtil et halft 'qvarter , hvilket han, om han få flår och or- kar med, på en gång utdricker, hvar ock icke må han vål drickat i 2 gånger ut. ; Os På då Lå EN | ( 216 KK I oc Xx > På detta fåttet kan hvar för fi ig veta, huru mycket han i fånder och efter handen dricker. Och fom 2 eiler 3 glas åro druck- ne, går man et flycke omkring och -fpatfe- - rar. något ' dåruppå, vid pals til 600 eller 1000 feg, och fedan igenkommandes om en li- ten und: åter och dricker, alt fom han år högt kommen til.i råkning och påökning af > fine förefatta glas. ' Ehuruvål man: icke hvar dag til drickaride år lika. fkickelig ; då man vål kan moderera, glafen natureni til viljes, och fårdeles måfte man ock hårvid obferve- ra. våderleken , at man betånkfamt går tilvå- ga med drickande, når fom vådret år. bi- ftert, våldfamt med blåft eller ock fårdeles regnat, på det man icke dåröfver förorfakar fig olågenhet af ref och annat fådant. Til at få mycket beqvåmare bruka Brun- nen, kan mån: taga något af Mage Morfel- lerne, Fenkol, Coriander eller Anis-Confeé at tugga dels emellan. Hvilkens natur eljeft våmjes vid fött eller Såcker, den kan bruka fjelfva., nu berörde, frå eller. korn. Dår ock vattnet genom folgång , urinen och fvet- tande ej nogfamt afföras fkulle, måfte natu- ren hjelpas och underftödjas , hvartil beqvåm- ligaft och båft de lindrige Purger- och Laxer- Morfellerne famt andre tjenlige médel brus kas kunna. Uti det öfriga hafva vederbö- rande i flike och andre håndelfer fig hos Medicum at angifva, famt defs' undervisning och - SG och inrådande at inhåmta , hvad vid lyckan- de af Curen för Medicin äntel. at bruka, nödige pröfvas kunde. | 4) Skulle nu.Surbruns-vattnets drickan- de på några dagar icke vifa något fårdeles vårkande, måfte man fördenfkull ej taga fruk- "tan til lig, inbillandes fig alt vara förgåfves och ingen vårkan at förmoda, emedan den hos fomlige förr, hos fomlige långfammare fig förfpörja låter. I hvilket fall fådant ige- nom andre tjenlige medel bjelpas kan. - 5) Når man vid drickandet eller ftraxt dårpå mårker någon hufvudväårk , år fådant för intet ondt tecken at uptaga, "utan hårrös= . rer af den flyktiga Acido Volatili, hvilket Öpnar alla förfioppelfer i bjärnan, af hvilka en fvag fyn, fufande för öronen och andra fluffar komma. Dizxten angående, eller huru man fig i mat och drick, ro och rörelfe, fömn och vakande hafver at förhålla, år korteligen föl- jande anledning at i akttaga af dem, fom af fådane Surbrunnar för detta fig ej betjent. | 1) Måfte man förmiddagen, fedan man druckit hafver, ånteligen hålla fig från fömn och hvila, kan det ock fke eftermiddagen, då år det få mycket båttre, hvar ock icke, få kan man efter förfta concoéionen fofva en time, antingen fittandes på en ftol eller intet liggande för lågt. med hufvudet. Vare kg då at en eftermiddagen ville dricka 3, 4 3 SV vn s 2 ÖRE NOA KONER a 5 glas, hvilket flår enom fritt, men då måfte man aldeles hålla fig ifrån fömn. 2) Skall. motionen och kroppens bemö- dande ej vara för ftark, och når man dår- vid fvettas vål låta aftorka fvetten med 'var- ma klåden och fervietter. 3) År ej mindre nyttigt och »nöådigt at akta (ig för förargelfe, ifrande, bekymmer, - famt djupflinnigt arbete och tankar och på hvarjehanda fått fådant Aly få mycket möje- ligit år. 4) Intet måfte man åta någon torr, rökt eller falt fifk och kött, ej heller Svin- eller - Gås-kött , ingen Mjölk, Oft, Filk, ingen: Sallade , ”Hvitkål, Gurkor eller Meloner , ak- tandes lig ock får Citroner , Vinbår famt fu- ra Kjersbår. Dåremot eftetlåtes och tilfådjes: 5) At åta och förtåra ungt Oxe= Kalf- Gås- Lamb- och ungt Gris-kött, fåflom ock Höns , Kycklingar, unga Dufvor och alleban- oda vildt , jämvål af Fifk, Abborrar, Girfs och fmå Gåddor famt Kråftor. 6) Står dem fritt, Korn- och Hafres gryn, item Hvete - och Rågmjöls - gråt med Öl, Hvafsla eller Mjöd at åta. 7) Sammäaledes at hafva uti och på ma- ten Ruffin, Corinter, enkannerligen Brunel- ler och Svifkon. 8) Af Trågårds-frukt kan tagas och ko- kas: Endivier , La&uc , Spenat, Perfilja, Årt= fkoc- ) oo CK 219 fkockor , Tarkilka Bönor, Pom de China, Petrofilier, unga Morötter och Socker-bönor. 9) Öfver måltiden "må man dricka et glas vin, få ock et par fkedblad Brånvin, | når någon kånner fig ftinner, eller af flati- bus och våder incommoderad. 19) Skulle någon ej kunna afbida mid- dags-målet til kl. '12, den må taga fig en varm Soppa, eller doppa litet Hvetebröd i Vin och dårmed förekomma det fvidande och onda han känner i magen. 11) Emedan i fynnerhet det ftora ri fet bruket vid Brunnar fpörjes, at fomlige vål en fjerdedels, ja half tima och längre, dår- vidsblifva ftåendes, fom intet allenaft för bål- fan år fkadeligit , utan ock de andra Bruns- ' gålterne , fom nödigt hade at dricka, hin- . derligit ; altfå förmanas hvar och en hårmed vålment , fåledes lig hårvid at fkicka, at ej mera ån två rader eller två perfoner bakom hvarannan i: fender 'dåromkring flå måga. : Och . når deffe åro depecherade: och hafva njutit. fin portion öch del, då kunna åter an- dra tiltråda, och på det fåttet utan trångfel., alla efter hand accommoderas och betjänas 3 få at de fom förft drucket, medan de andra och följande påhålla, gåra fi "fin förfta och an dra tour och fpatlergång, och fedan äter hvat efter annan, få mycket båttre dårtil komma kunna. Och emedan" båtrtil den tjen- ligafte tiden år ifrån kl, 4 til 7. om morgo= nen, ÅA | 220 I oCK nen, ty måfte de, fom med flafkor och bou- teiller åro vane at taga och håmta vatten, det före kl. 4 göra ,' på det de, fom til Brun- nen komne vattnet at bruka, 'ej måga däri- från flångas: vetandes at vättnet efter kl. 7, förmedelft Solens vårkande och hetta vid bå- randet fin kraft bortmifter. 12) At de famma fom" genom Guds nåd åro hulpne, måga til nytta för fine med- Chriftna, hos Medico fig angifva, på det han fådant må annotera och andre dårigenom af flike tilfållen måga nytta hafva. Den fom vidare underråttelfé åftundar, huru han fig i mat och drick, ro och rörel- fe, fömn och vakande förhålla fkall, finner det utförligen i Do&. URBAN HJÄRNES Tra ftat Om Medevi Sarbrunnar, utgången Anno 080. CHRISTIAN HeRAUS. D, (2) bi Embets - Beråttelfer för år 1784. 12) Prov. Medicus i Kymenegårds Lån, Ås- fefforen Do&. EKxMARKs Fort. fr. p. 204. Af gångbara fjukdomar, fom kunna kom- ma under namn af farfofer, hafva i detta år vifat fig följande: Röd- Tyne (a) Se om honorh mera i Pr, BeErRGiu Tal om Stockholm Mm Dh På 1574 EIOoClC KK 221 Rödfoten ; den man med få mycket (kål, i anfeende til den ovanligen fvåra hungers- nöden, fruktade fkulle: blifva både fvår och allmån', har dock på många år icke varit få lindrig "fom förledne Sommar.” Midt i Junii . månad hördes vål en och annan begåra råd och bot mot Rödfot, fom” dock icke var fvår at håfva: men fjukdomen blef dock ic=« ke hvarken allmånnare eller fvårare. förr ån mot fatet af Julii månad, då från Perno, Artfjö och Mörfkom Förfamlingar Pråfterfka- pet berättade til mig, at Rödfoten i någon By af hvardera af nåmde Socknar upkoms mit, famt begårde Låkemedel och råd dår= emot. Ipecacuanha, Rhabarber, Linolja och Vin-Åtticka, famt et pulver af Fol. Scordii, Cathecu och Rad. Tormentille , blefvo ges naft på alla flållen affånde til Pråfterfkapet, med befkrifningar på fåttet til deffe medels nyttjande. Från ingendera Socknen fick jag fedan någon underråttelle, förr ån fent på Höften , då jag tilfålligt vis fick veta at fjuk= domen fnart uphördt och allenaft dödat någ- ra Barn, fom måft blifvit angrepne, och hvils ka icke "kunnat förmås at taga Medicamen- ter , hvilket fom oftaft hånder. "Bruket af Ledum Paluftre', fom jag altid belkrifvit och tilllyrkt, har ännu ej blifvit af Allmogen an- tagit; om ordfaken ligger dåruti, at de haft fig detta medel från längre tider bekant och fålunda förakta det fåfom gammalt je ms 222 20 IQ GM fimpelt ; då det fås i deras fkogar öfver alt 3" eller. om "de funnit det icke wvårka få fnar och haftig hjelp, fom de åflundat, vet jag icke. Ingalunda fkall jag dock uphöra, at framdeles på något fått bringa folket til bru- ket håraf, ehvad utvåg jag ock kan upfinna "til vinnande af detta åndamål. ; Milsvåxt och hungersnåéd tror man all- mäånneligen til fmittolamma fjukdomar och fynnerligen Rödfot gifva anledning. Jag kan icke fåtta mig: emot denna mening; men vå- gar dock, til någon uplysning håruti, följan- de ' anmärka. Svårare "hungersnöd ån hår i . orten var fiftledne Sommar, vet ingen, ehu- ru gammal, omtala at hår förr varit; men » fmittofamma fjukdomar ; i fynnerhet fådane; fom från denne ordfak med något fkål kun- na dragas, voro hår utom. den omrörde lin- driga Röådfoten inga. -Dåremot var år 1733 Rödfoten hår få allmån. och dödande, fom man. någonfin .hårt omtalas, faftån hungern icke var få allmån. Viffa Socknar bade fulls komlig [körd och ledo ingen nöd. Deffe-trak- ter blefvo dock icke i minfta måtto mera fkonade för den hårjande Rödfoten, ån -an- dra, dår vårkelig och betydelig- hungersnöd var. Sådant har jag ock förra åren altid li- kaledes funnit. Jag har fåledes varit föran- låten at efterföka någon annan ordfak til den hår årligen och måft på Barnen gångbara Rödfoten; men har ånnu ingen annat kuän- nat ”, ” ref X 223 nat finna, ån den fom från våderlekens be- fkaffenhet om Sommaren famfålt med allmos gens fått, at klåda fig. och Barned, i fyn- nerhet kan hårledas. . Allmånna broker bland Allmogen hår på orten;' at hålla Barnen he=" Ja Sommaren, ja Höften. ockfå hela Vintren klådde, år det, at om man från Barnen af båda könen fkulle taga bort et på kroppen "ISA hängande, oftaft trafigt och: nog fmut- figt linne, få blefvo de få blotta; fom de til ötlden födde blifvit. " I denna efter fol- kets tanka i alla atfeenden, jåmvål i hus- hålls-vågen,, nog viga klådnad,; fpringa Bar- nen från morgon til: afton nåftan: beftåndigt , utan affeende på köld;och vårma, ute under bar himmel, och oftaft. med bara fötterna långa flycken på is och fnöådritvor.. Denne fednare omflåndigheten tror jag dock icke mera kunna Skada dem, ån at de få en lir ten hofta; men. når :om Sommaren i heta dagar kropparne ftarkt tranfpirera och afton blifver ,ganika kalt, eller våderleken ifrån he- ta den ena dagen til -mycket kulen den an- dra ombytes , fom hår få ofta fker, få tror jag at en från ytan på tarmarna Ömnigt in- drifven tranfpiration, åftadkommer flapphet och diarrhée, famt då gemenligen röta år förut i kroppen, riktig dyfenterie. Detta tor- »de vål fynas nog underligt tånkt , då frågan år om en Allmoge, fom man vet från heta badftugu-lafvan ; kattar lg i kalla vattnet el- ler / 224 )o0oC ler våltrar fig i fnödrifvor; men det år dock at mårka, det deffe hifkelige ombyten dock flutas med Badflugan, hvarifrån man går få någorlunda klådd, eller ined den aktfamhet åtminftone, at den ånnu påftående fvettnin- gen ej haftigt uphörer. År detta icke enda och råttafte ordfaken til Rödlot bland All- mogen hår på orten, få år det någon an- nan, fom jag ånnu ej hunnit låra känna. Mifs- våxt och hungersnöd år åtminftone i min tanke, icke mera den endafte och råttafte hår, fom folket i brift af Såd til bröd, åta ändarna af' Halmen med tomma axen , famt barken af Tallar och den få kallade Mös- fian , roten af den i Måffar och fumpige ftål- len nog våxande Calla, fom, 'ehuru bitter och brännande, då hon tå fmakas, genom deras berednings-fått , af hett vattens påhål- lande flere gånger, :' blifver dock fådan, at hon torkas, males och åtes. I' Maji månad begynte få vål i Staden, fom på Landsbygden hår'ikring , Hetfig Fe- ber (Sybochus) fporadice at vifa fig, och vo- ro hos formlige nog tecken til röta, fom doch icke funnos långre fram på Sommaren;3' blefvo icke heller många dåde i denne fjuk-« dom , ehuru med fullkomlig reftitution drog ut til 5 a 6 veckor. | Sjukdomar fom allmånnaft angripa Bar- nen, hafva hår i detta år varit gångbare, få- fom Kikhofla, Koppor och Måfsling. En iR= xo) oo CR MET Kikhoftan var från början” på året fpora- dice gångbar, men blef fedån mera allmän, famt i September, Oaober och November allmännaft och varade til årets flut. Denné Epidemie vart icke ibland de fvårare, hvars. före ock af ringåre folk icke oftä råd håre= mot föktes. ' Dock vet jag at Barn, fom af mindre öma och omtånkfämma, kanfke ock fattiga Föråldrår, låmnådes utan all vård, i anfeende til både Diet och Låkemedel, hårz uti. blefvo döde; Kråkmedel, ' flemlöfande Laxativer , Kinan och flundom något Mofchus år hvad jag allmånnaft brukåde åt båttre Folks Barn, och det med förmån , fatnt Infofum Ledi åt några Allmögens Barn, fom fökt Njälp, «740 RR ag Koppornå gingo hår från årets början lindrige och fparfamt; men blefvo i April månad allmånnare, dock icke fårdelés fvåra, famt uphörde, få hög jag fick veta, i Augus fii månads; I flutet af åtet kom flamma fjuks dom åter up, fvårare öch råcker ånnu. Hos Allmogen och riögare folket brifter altid ans tingen förflånd, vilja eller förtnågå, ati dens ne fjukdom göra derås Barn den hjelp öch bitråde , fom vedetbör 3; hvarföre ock ganfkå fållan någon tådfrågar fig håruti, eller eftera kommer hvad tilftyrkt blifvit. : Måjfslingen , af tåmimeligea Ivårt och hårdt flag, fällade fis i Maji månad til föres håmdeé Barn fjukdomar, få atpå gänika måns VI B. N:o15:, P gå 226 Ne Far ga fållen- alla 3 deffe fjukdomar, den ena efter den andra, anföllo Barnen, innan de hunnit vål återftållas. til. hålfan efter: den fö regående. Sjukdomar, fom hos Fruntimmer före- komma vid. negotium menfiruationis, hafva förleden Höft och Vinter få ofta vifat fig, få at på denne tiden jag flere gånger blifvit håruti rådfrågad, ån förut fkedt på $:a 6 år famfålt, Jag kan icke finna någon : allmån ordfak hårtil. De, hos hvilka denne eva- cuation emellan 40 2.50 år nu: fkulle uphö- ra, hafva ganfka många dårvid blifvit af fto- ra plågor och, fvårt lidande anfallnes Vid . de tilfållen, dår Ipecacuanhan. i liten dofis; efter Hr. Bergs-Rådet DALBERGS upgift , med Skål kunnat brukas, har den vifat en belyn-. nerlig nytta. : Den Venerifka fjukdomen har varit och år ånnu den fom måft bekymrat och oroat mig , få vida den mått angriper den fattiga- fte och uflafte delen af folket, fom ånfkönt de med Medicamenter blitvit förledde, dock lida brift på alt annat, til och med. hus och hem. Nyligen kom en gammal Man til mig och vilade flin hals , den han fjelf förftod vara af Venerifk fårnad angripen, få vål fom armar och bröftet; han beråttade , at. då han icke feck eller vågade viftas i Byn bland an- dre folket, har han: hela Vintren bodt i en Kol-koja långt in uti fkogen. Jag öfvertalte | en ro CR MM en annan af hans grannar, fom ock var fmit- tad af Venerifkt, at taga honom i fit hus och dår låta honom bruka de undfångne Lå- kemedlen. . Huru nådigt år icke et Curshus hår, dår fådane uflipgar, fom denne, ofta förekomma. Det år icke fvårt at finna i hvad bekymmerfam omtanka jag blir bragt, då en fådan anmåler fig , innan jag kan fkaffa hö- nom i fkick at kunna bruka Medicamenters ne, då med föda och hemvift alla mindre omflåndigheter briftå.. > At den Venerilka fmittan nu mera ån förr, utbredt fig i Rikets Provincer, år en oemotfågelig fanning , fom beftyrkes af Hans Kongl. Maj:ts vidtagne Nådiga beflöt, at til afhjelpande af detta onda , utföka någon ut= våg genom en allmån författning. Ordfakers na til denna betydeliga och bedröfveliga oms flåndighet och allmånne olågenhet öfver hes Ja Riket kunna vara mångfaldige; jag kånner dem icke vidare, ån af hvad hår i Lånet fkedt, dår jag måfte beklaga, 'at mit bemös dande, at 5 denne fjukdom hår utrotad els ler minikad , ånnu varit fruktlöft. Om jag fåledes endaft anfer detta Lånet, och låmnar hvad på andra orter kunnat hånda, ehuru Taken på andra flållen. icke torde vara mycs ket åtfkild ; få menar jag brift på tilfålle, at rått ; under flitig tilfyn ; kunna fköta de Ves nerilke fjuka, torde utgöra en betydelig or- fak til fjukdomens tiltagande, Då någre u- | Pa fins . 208 XX I oo CR flingar af Allmogen uptåckas at af definé fjuk- dom "vara 'fmittade ; få de Medicamenter, med utförlig befkrifning på bruket dåraf famt alfvarfammatte tilfågelfer, "at" noga efterlefva de gifne underråttelfer, om förhållandet vid alla infallande åndringar i fjuk domen. > Dår« med låmnas de under egen vård, och" fås ofta på långre tid ingen kunfkap om förlop= pet af fjukdomen: "Oftaft hånder det, at ef ter någon tids bruk af Medicamenter flörha Svårigheten af de måft kånbare fymptomerna förgår, då den fjuke aldeles' lemnar alt vida= re bruk, under hopp om nu återvunnen hål. fa, eller fortfar vårdslöft, tils Medicamenter- ne åro alla, och dårmed år i hans tanke he- Ja Curen ock all: Men efter 5 a 6 måna- dr, mer eller mindre ,' bryter det "onda å- ter ut ;' ledfen och ångflig döljer han fit til. flånd någon tid och imedlertid fmittar an- dra, tils plågornas tiltagande nödgar honom at åter föka hjelp. Sålunda har hår tilgådt, det jag icke bör förtiga, och har jag på det fåttet hela året och långre haft med famma Patienter at Ikaffa, oaktadt jag på det högfta älagdt dem, at lyda: förejkrifter och låmna ofta undertåttelfer ifrån fig. ' Då, det jag na « vågar hoppas, tilfålle blir, at icet Sjukhus fköta fådane fjuka, kan deras Cur både få-' krare och alfvarfammare inråttås. Det vore för gammalmodigt at tro, det med faliven under falivation någon del af Venerifka gif« | tet j > = I oo 229. tet fkulle bortflyta. Jag tror det ock icke, men at. en lindrig . fmörj-cur til mera fåker- het i framtidéh år i de fåfta tilfållen tjenlig, dårom tror: jag mig vara öfvertygad, och kan. det icke underlåta ,; då tilfålle dårtil gif- ves, fom - ofta faknats, då Curen på flere mils afftånd ifrån mig fkolat förråttas , och fkulle den ifjuke dårigenom komma i liten + falivation:y få »håller jag före” at det icke har vidare fara med fig, ån at det år et tecken det Mercuren nog penetrerat, och både den fjuke och jag blir fåkrare för recidive.” Det- ta har blifvit anfört blott för at vita nådvån-= digheten af et Cur-hus; och anhåller jag hår- med aldraödmjukaft om K. Collegii Medici undervisning och råttelfe, om min yttrade tanka :om fmöårje-curens nytta, til fåkerhet i långden , finnes felaktig, fom år ganfka tro- ligt, fedan nu i lång tid bruket varit, atlin- Arigare och til mera beqvåmlighet för de fjuka anftålla deras Cur; och underkaftar jag gårna Hr. Archiaterns och K. Collegii-ompröf- vande , om famma method i någon: mån kan anfes bidragande til det nu befundne Venes rifka ondas tiltagande. Förteckningar öfver de fjuka i de För- . famlingar dår Farfoter detta året varit gång- bare, har jag ånnu ej kunnat erhålla, ehuru jag både munteligen och fkrifteligen dårom anhållit. Hårmed går altid trögt, och vet jag mera intet fått, at hjelpa det; Sant år RR vål 930 -. ock Mo C KH vål det, at detta året, fom hår i orten vas rit få fvårt och fattigt, har i betalning för undfångne Medicamenter , af Ållinogen ingen ting kunnat inflyta; det år mig af Pråfterika- pet beråttadt, det de, fom afhåmtat Låkes medlen, alla utlåtit fig, at om de fkulle be- talas, de då icke ville hafva dem, > På vederbörlig Requifition .åro detta å= ret 3:ne dåéda kroppar öpnade och Attefter dåröfyver til Domftolarne aflåmnade; annat char i Medicinal-Lagfarenheten icke förekoms 13) Prov. Medicus i Uleåborgs Län, Doä, CHR, HERM. CARGER,, Hå Kopporne, fom ifrån Södra Finland och Wafa Lån, genom fmitta i detta Diftri& in- kommit, hafva ifrån fiftledne Sommar - Höfts och Vinter-månader , både hår i Staden och flåfte Socknar, varit epidemilke och ån forts farande; dock ej få hårjande, fom rygtet förs måler dem fig förhållit i Södra delen af Os Rerbotten, ERGO Fullfåndige underråtteHer om fkötfel, diet och regime , famt afförande och kylan- eg medel m, m. åro til Socknarne expedies sade. Ehoru fmittan var allmän , anflåltes liks vål uppå trågen anhållan af vederbörande Förs, . åldrar, Koppympning , på de hår i gj. > | | ; et VBR 2) 0 TONAR 231 het bilagde verificefade Koppymphings-liftor uptagne Perfoners Barn, hvilka "med låttbet och Föråldrarnes fynnerliga nöje genomgådt lyckeligen : tvånne af defle Barth fingo ovan- ligen "mycket, och förmodeligen redan förut befmittade ; men genomgingo alla fjukdomens fladier: Några veckor efter, fedan tufvorne alla voro affallne, fingo:de en diarrhoea pu- tulenta, många bölder famt Tårfk (Aphthe) hvaruti den ena dog 7 och den andra Q vec- kot efter Koppympnings-dagen. Vid nogare efterfpanande fick jag den fåkra uplysning, at Barnen; fom voro 3:ne år gamla, då Kop- orne affallit, fkorpan. afplåckåt och detup- IG fom utan tvilvel varit ordfak til deras död. Altfedan mitt förfåo fåform' ordinarie Låkare ; har jag haft all möda ofpard at jämte. andra trågne Åmbets-göromål; befor- dra Kyppympningens framgång bår i Kane det, med den nit, fom de årligen til Kgl. - Collegium i ödmjukhet infånde beråtteller, med trovårdiga betyg, utvifa. 1 Utom vanlige "och allmånna håndelfer, fom fyffellåtter "dageligen en Låkare, här i fyntierhet det fifttörflutne och nårvarande år, fåft mig med fiflulöfa Sårs botande, hvilka ej fålan varit utan Anchylofi s både fpuria och pPörulenta, måft' alla på vånftra” fidan, » Arm, Låret och Benet: Lycklige Incifioner, dem jag i brift af kunnig TEEN fjelf e- PA Xe- 232 AK sov xequerat, famt behörig och dagelig fkötfel, Calomel Piller med Campher och andra al gerantia och antilcorbutica interna nyttjade; utan at de blifvit förlamade eller vanlytte, faft fiere, fom krymplingar med tvånne kryc- kor ankommit , men. efter en tid ej behöft någondera, Fortf. E, nig A Chemical analyfis of Wolfram and e xamination of a new Metal, wick ens ters into its Compofition, by Don Foun. Jos. and Don Fausto de LuvAarr, Translated from the Spanifh by CHARL. CULLEN >» Efq. to wich. is ;prefixed a translation of M:r Scueerés Analyfis of the -Tungflen or heavy fone, with M:r BERGMANS fupplemental remarks. London 1785:'67. pp. : Det fom framl, Pr. BERGMAN: få pra finnigt gifflade,y at neml. den af honom få kallade Tungftens-fyran, torde vara grunds ' ämne til en ny Metal, har årfarenheten nu bea 3 pet bevifa "hans. CSE H:rr de AR eo ( K 233 de "Salpeter-fyran och, fom år ånnu vigtiga- re, at det finnes rikeligen i Wolfram, en bergart, fom hittils, utom. T'enn-grufvorne i Cornvall, endaft funnits i Sachfifke och Bå- milke Tenn-Grufvor , förenat med Brunften , Järn och en ganfka ringa del Qvarts och Tenn; ehuru det ånnu ej lyckats at af des- fe åmnen fammanfåtta Wolfram, Deras fått att granfka Wolfram liknar merendels BERG- MANS method med Tungften; hvarjämte de noga befkrifva Wolframs yttre och Chemilke egenfkaper. Når han under Muffel råtteli- gen utglådgas blir han gul; fmaklös, löfer fig aldeles icke hvarken i vatten eller fyror, ehuru han mjölkar vattnet och långe fynes förenad dårmed; i Cauftic lut och Alkali Vo» Jatile” löfer han fig och fålles dårutur med Salpetersfyra 3; för Blåsröret brufar han med Sal uring,; Borax och Alk. Minerale och ger et blått glas med den förfta3; allena [målter han. icke; år öfver 6 gånger tyngre ån vat. ten; i flark dag och ånnu fnarare. i dollkin blir han blå; i en ftark, vål betåckt Degel blef han fmålt til fullkomliga , ehuru fmå mörkbruna, Metall-kulor, fom icke. hånga fins emellan tilfammans , hvilka hvarken ups löfas i enkla mineral-fyror eller Aqua Regis, undantagandes en liten Järnhaltig del och å» ro ganfka fvåra at bringa i flufs, kunna ej heller låtteligen, i detta lynne, vål och lik- flålligt fammanfmåltas med andra Sr Ps o h oe ve DB A. år benågen at kalla denna nya gr tall, Wolfram-Metal: (Gött. anz. 1785 St. 68.) sh Baåfla fåttet at tilreda Eau de Luce ( Alk, Amm. Succin.). På det denne bländning' må erhålla en "wacker hvithet och bibehålla fine ingrediens tier utan från(kilnad, bågge fådane egenfka. er fom i allmånhet åtö fvåre ät årbålla', til: reder man förft en Tvål af hvitt Vax , på följande fått: Man fmålter i hett vatten 3 uns hvitt Väx, dårtil lågges 1 dr. fål Tar- täri, då blandningen flråx grumlas , Vaxet förenår lig med vattnet och utgår en Tvål; få hvit fom gråddes Alkali Tartari haricke äl- deles'' måttat fyran i Våxet , utän bereder det endaft til förening med Alkali Volatile. + Dårefter blardar man til Alkali Volatilé några droppar oleum Succini och tillägger en - åttondel" Vax-tvål. Flafkan fkakas därpå gan- fka flarkt; bvärigenom blandningen: får en fkån hvit fårg 3 ; deffe 3 åmnen blanda fig då få vål med hvarannan, at liqueuren hvarken fkårer fig eller” de någonfin fkiljas åts De utgöra en. Volatil Såpay forä liknar "vänlig Tvåbi alla defs egenikaper och har GATE te en angenåm lackt. Man 3 ) so ( 03 "Mah fkulle ock kunna fmålta ”Vaxet uti Alkali Volatile, men blandningen blir då al- drig få föllkornlig , utan Vazxet. flyter ofvan- på uti rimfor. (Journal” de Paris 1785 N:o 121.) Låkare Nyheter: Kongl. Lif-Medicus Doå. BENJAMIN HUNz- TER dog d. 7 April 1785 på fin Såtesgård Nås i Öfergöthland, i fit gt:fta år » Han hade lårt Chirurgien under flin Farbror, då varande Regements-Fåltfkår vid K. Lif-Gars det, refte fedan utomlands och Promovera- des i Rheirtns til Medicine Do&or. Har någ« ra år, i början af 1740-talet, varit Bruns« Intendent vid Medevi, men för öfrigt icke mycket befattat fig med Låkare-Konftens ut. - åfning: "Om hohom kan mera låfas i Prof. BerGit Tak om Stockholm nu och för 200 är fedan , tr. 1758: Hr. Domsev, fom gjordt en Botanilk refa til Spanika America, år den-22 Febr. 1784 återkommen til Cadix med 78 kiftor fälla af Naturalier, enligt bref dårifrån til K. Fr. Vetenfkaps-Academien i Paris, (Se om honom mera B. V, p. 323.) : Apothekaren i Chriftianftad Hr. J.C. Hart MAN, afted d. 16 April 1785 , 65 år AT | H 236 fr RE Efter -Do&or CARL Noreiu blef Med. Licent.. Eric OpHeunss vid-fNatet af Januarids 17853 utnåmd til ,Adjuné&t vid Attåe ORNE tricie Profeffionen. . Med. Dotoren Jou. 'L: AWiesrinkk och » Eic. B. R. Hasrt, åro dén 19 Maji Nådigft förordnade til Prov: "Medici, den förre i Halland och den fenare i Wala. S. d. blef Med. Do&. Anp. ÅL. SANTESON utnåmd af Stads-Phyficus i Gefte. Profe&oren vid ”Theatr. And. i Stock- holm Do. Anp. J. HaGstrRÖm, blef dö 22 Maji Nådigft förordnad: til Profeflor Anato- mie Extraord. och Secundus. Framl. Arch. och Ridd. v, ROSENSTEINS Afhandling om Barn-fjukdomar , år Påfktiden i år utgifven 5:te gången med tillåggningar, enkannerligen om ,Mafkar, af Hof-R. och Ridd. MurraY i Göttingen. Uti Upfala hölts en: högtidelig Promo- tion af Medicinfka Faculteten den 14 Junii 1785 , då följande H:rr til Medicine Do&o= ses creerades af Promotor; Medicine & Bo- tan. Profefforen Doåor:; CARL PeETR. THUN: BERG, hvilken förft håll et. Tal om Diet | i fynnerhet för Academici. i 1) K. Lif-Medicus Hr. EttAs farbuosii i anfeende til defs lyckliga åtgård vid Kgl. Maj:ts högftbeklageliga Arms-brott på: Parola Malm, EFTroCm Malrå , och 'dårefter , under vidlöftiga Refor uti Kongl. Maj:ts Svit, då Konungens dyra hålfa varit honom anförtfbdd. '2) Hr. Jos. Gustar PiPeing, från Å- bo,' Stads -Phyficus, ”Adjun& och ”Profeåor vid Abo Academie ; Difputerat ” 1779 om : > Sciagraphia Morborum i Åbo och 1783 om Gapgrena Scroti i Upfala. 3) Hr. PeTR. Arzeuus, Phil. i 0. Weftgöte , Difp. i Uplala 1781 om Anevriz sma Årteria Femoralis , 1782 Chemia pro. grefjus 1784, Hiflorie Mor boruimn; Refer nu utomlands. 4) Hr. GABRIEL PowWsbortb, Phil. Mag. från Abo, Difp. i Åbo 1781 om Sciagraphia » Mörboriitn', 1782 om i Djurfången i Tavafts land ; 1783 om Bofkaps-Påflen-i Finland och i Upfala 1785 om Cirfocele. 5) Hr. Eric Oprerivs, Weftgöte, Ads jun&us”Artis Obft.' i Stockholm , Dilp. i Ups fala 1781 om Tabula Årteriarum 2 1785 om Morborum Cafus. 6) Hr. PetR. GustAF TENGMALM, från” Stockholm , Difp. i Upfala 1778. om Varios le och 1785 om: Ruptura Cordis. '72Y Hr. JoH. Gust. Lopin, från Söders : maånland , 'Difp. i Upfala "i783 om Nova Plantärura Genera'; 3 1785 om doin 20 Sali- valese 24 3) a” 0 ITOLEIAE g) Hr. Petr. Urric BERG, från Uplalid;, Difp. i Upfala 1783 om Nova Plantarum Genera, 1785 om Medicina Africanorum. 9): Fr, ANDR. Hesseuwvs, Weftgöte, Difp. i Upfala 1782 om Tabule ÅArteriarum och 1785: om Aloe. 10) Hr. Oror Svartz, Öftgåte , Difps 1781 om Methodus Mufcorum Ilufirata. Re- Her nu i Norra och Södra America. | Af de 6 närvarande. var Adjun&en Hr. Doå. OptHEuvs at Faculteten utnåmd til Pri- mus och befvarade med nekande Doéotrs- Frågan: Num fuperfiua tenfenda fint 'ea mes dicamenta, que nobis fubminiflrant remotis- kma India :Orientalis &- Occidentalis vregio- nes? fom framftåltes af Hr. Adjun&en ADAM Arzeuvs; Hr. Doå&. Bonsporer, fåfom ul: timus , höll de: vanlige orationers Vid flutet af Junius 1785 åfverlåmnäde Fr. OL. J: EgMAn Under-Chirurgi-fyflan vid K. Lazarettet til Hr. L. A; PALANDER, 15): Embets-Berdttelfe för år 1784 af B. BjÖRNLUNnD, Prov. Med.i Björneborgs Lån och Affeffor:. Fortf. från ps 232: I Junii månad förekommoöo 2:ne "med Elephantiafi befvårade ifrån Landet, den e- ne en Many: 'den andra en Piga.; Hos den förra mårktes knölar i amligtet och på krops« peng Ao > 1230 en, tillika med heshet ,: hvaraf. han;hade ark tåppning i halfen. Han hade en tid brukat Tjåra-vatten med någon förmån, hvar- af fvulnaden i Benen; fom voro glånlande och fpånde, något hade lagdt fig. Denne tilrådde jag , at bruka Getpors (Ledi Paluf.) Decoå, eller Infufum, hvartil alleftådes var tilgång, hela året öfver, . med begåran tilli- ka och tidtals: efterråttelfe om defs fjukdom och curens förlopp, fom ej fkedt, få at han federmera låtit höra: af fig. Hos Pigan ut- mårkte: fi ig fjukan; fom» varat i 3 år, med knölar på kroppen: och glånfande bårda fpån- da Ben, något rödaktige flycketals, jåmte heshet. Inga knålar voro ånnu upflagne i får. Henne recommenderades Ledi Deco& til bruk, famt-at hon då och då fkulle låta hö- ra af lig, fom ej fkedt. - Uti: Saftmola Soc- ken fkall Gulfot, Vintren öfver förekommit och vift fig hos många, men hade nu ir fladnat. Förebud dårtil hade varit åckel, bland med kråkningar en vecka föröt eliee mera, hvarpå gulhet begynt vifa lig på krop=” pen. Efter 2 a:3 veckor har. den öfvergådt. En mindre paflande och fnarare fkadlig cur därföre, . hade en del. brukat, med Syrup och Brånvins hopblandande, nyttjande. Ele-. re hade inbillat fig förr. hårigenom hafva fluppit Gulfoten, och at de kupnat, hindra, utbrottet därampt. Den - - 240 Xx ) 6 CK Den 22 Junii öphaådes lill Ratio Brutin; eller Guftafs Källa, hvarvid fig infunno för R heumatilme 6, Arthritis 2, fvaga och rin< nande ögon 2, Fluffar $, Hypochondrias fis, Hyfterie och elak Maga 16, Tenia 7, Lumbrici 3, Skörbjugg 2, tilfammans 43 perfoner. Rheumatifme botades hos 2 pers foner, hos de andre lindrades och förbåttra« des. Svaga och rinnande ögon blefvo förs båttrade och Fluffar, dels aldeles, dels til förre delen afhulpne. Med Hypochondrie,; HByfterie och elak Maga befvårande, rönté måfta delen förbåttring af Brunnen, hvaraf någre tyckt fig blifvit til 'hålfan återftålde, fom haft elak Maga. ”Tenia vifte fig, dels af fig fjelf, under drickningen, dels afdrefs igenom Nufferfka medlet. Ibland togs Pulfs” ret af Rad. Filicis 1 lod i förfta eller andra glafet och I a 3 lod Engelfkt. Salt, för läs xering fkull, vid fNutet af drickningen får den dagen, fom oftare framdref Tenia kylfevis eller uti et knippe. Några togo curen Or. dentligt hemma med Bolus, dock med dricks ningens utfåttande för den däågen. Lumbrici vifte fig , famt afdrefvos åfven igenom tagit Malfk-pulfver. De med Skörbjugg befvårade mifte all ' tyngd, trötthet och flyfhet i lems marne, och tycktes deras fjuka fåfom i lins drig grad botad: ; KANE Ga Vid medium af Julii månad beråttådes at et 3 års gammalt Barn blifvit bitit af en Ortti ; HERG ot Otth ; "af hvad flag kunde ej befkriftas j hvar» eftér ”hela kroppen upfvulnat ; dock har dets ta Barn blifvit frilkt efter några dagar, ige. nom föt Mjölks drickande blandad ”med [ki- rat Smör, fom i förftone gjordt upkaftning, man fedan ej. Utanpå magen och bröftet, fom 'varit intagne af fvulnad, har omflag af ÄÅtticka, hvaruti Salt varit [målt, blifvit lagdt, äfven uppå fåret eller bettet, dock i förfio- ne Bomolja, hvaraf litet varit til hands. > Vid Michaelis-tiden begynte Rötfebera i Loimioki Socken haftigt tiltaga och utbre=. da fig, fom under Sommaren varit mindre " hårfkande, genom tjenftefolks fyttning och, ömsning denna tiden, hvarigenom den kring- fördes til åt/Killige Byar, fom dårföre varit Hittils förfkonte. Denne olyckan åkades med dén, at de fjuke ledsnade vid at köpa fig. Medicamenter af det innom Socknen varans. de förrådet, Ööfverlåmnande fig håldre åt fit åde. ' Hårom inberåttade Kyrkoherden CAa, RÉN til mig', hvårföre, at kunna utråtta näs got godt, åtminftone hos de fattige, och at deffe ej igenom vanfkötfel" och brift på Mez- dicamenter , måtte åfventyra at omkomma,: jag ditfkickade et litet partie Medicamenter af kråk- och Laxer-pulfver famt Feber-drops- par beftående, til utdelning ibland deffe, nteligen , vid utfpridd fjuka , obenås genhet at taga andra: Låkemedel, ån dem fom fingos för intet, fånt Kyrkoherden lig B.VI. N:o 16. Q Er 242. & ) pott nådfakad, följande O&ober månad, at hår- om gifva Landshöfdinge-Embetet vid handen, fom omlider gaf ordres om refas företagan- de dit til Socknen. Uti Björneborgs Stad begynte Rötfebern i Oftober at tiltaga, utbredande fig til flere. At til någon del afhjelpa detta blef jag för- anlåten at bifpringa de fattiga, fom utgöra en ftor del at folkhopen , med Medicamens ter å Medicinal-fondens råkning, hvilka an- nars legat utan någon vård i anfeende hårtil. Flåckar vifte fig hos de måfte vid min ankomf, hvartil rummets trångfel och för- fummad vådervåxling med dörr, fpjåll eller fönfters öpnande, fynes bidragit, hålft man mera var mån om bhetta och vårma i rum- met. För den ordfaken måfte jag oftare gö- ra befök om dagen, för at få nödig våders våxling i rummet defto nogare i akttagen; och fom hade den vårkan, at inga flåckar vidare förfpordes hos de tilkommande fjuka. Ingen dödde håraf, eller i et par andra går- dar; fom jag hade fattige fjuka at ordinera före och beföka, hvars antal utgjorde 14 per- foner. Hos en af deffe fjuke åkom vid börjad förbåttring mållöshet, fom i'8 dagar varade; fedan har vål målet återkommit, dock gick dårmed flera veckor ut, innan målet blef al- deles "redigt, ehuru åtfkillig medicinering , få in- fom utvårtes hårföre blef brukad. Döfs het Jo CR Må het tiltog ibland emot futet, fom efter hand öfvergick. . Diarrhee .har blifvit hulpen med China och Diafcordium.; De flåckar fom fö- grup vifte fig måft å armarne och bröåe et ) ; Uti början af November inkommo kops por hit til Staden, fom voro af en fvår art och :confluentes ,. hvaraf: flere. Barn dödde, Efter en a 2:ne månader begynte deffe på det fåttet at mildras, at dindrigare: gingo tillika med de [vårares Det ena Barnet kuns de ha af det vårre flaget, at det med möda råddades, och. de andre dåremot af de lin- drigare. :Deffe bågge Nagen hafva fortfarit hela Vintren öfver, dock at det fvårafte flla= get varit. måft rådande och hvaraf fiere Barn dådt.. De måfta håraf hade dock tordtkuns na råddas, om god fkötfel tilkommit, fom Föråldrarne ej låtit. vidtaga, ehöru råd hårs om blifvit afgilne igenom kungérelfe på Pre: dikftolen. | Uti December hafva Rötfeber och Kops por gådt om hvarandra uti Björneborgs Stad, famt bågge med. fmittans utbredande fortfa rit hela Vintren. öfver, hvartil kommit Måfs« lingen vid. början af året, fom farkt äångris pit och. utbredt fig ibland barnen, oth ej heller fkonat då och då åldre. Af Koppoöre ne, fom til förre delen nu afftadnat, har et antal Barn omkommit, af Rötfeber Aere och af Måfslingen några. fås — Deffe hafva antins bod Q2 gen Så Rd gen af fvåra lemningar af "Måfslingén; eller nyfs Hafde Koppor förut, och fvaghet at kun- na uthärda bägge fjukdomarhe, blifvit mede tagne., N Atlkillige Gonorrhoer uti får(kild oradii que , har jag förledne år fkött, fom blifvit mått afhulpne' igenorn Decoters bruk af Rad. Althe&e', Saffaparill: Bardane,; Sapoönarig, hop= blandade', Taxativer, Conii piller och Mix- tura Mineralis någon tid”nyttjad. En kunde ej nyttja Mercurialier , ehuru lindriga, "utan fick dårigenom altid Feberaktighet och andra anftåter , imen "öfvervant igenom lindriga di- Juérande Decoé&er, jämte Conii piller, Go- norrhocen. Efteråt hafva dock 'deffe”piller med mercur. dulci fårfatte, någorlunda kun= nat tålas , fom för fåkerheten full någon tid blifvit brokte. Malk=curen har hos några blifvit pra« Aicerad , oberåknade dem ; fom under Bruns« curen betjänt fig håraf. En Man, fom för 3:ne år fedan nyttjade famma medel, med afgång af 30 alnar och 3:ne hela Malkar,' har år 1784 tagit famma , efter funnit behof dårtil, och med miltning åter af 4 hela mas fkar. Få kunna öfvertalas at repetera cu- ren för fåkerheten fkull, fedan den medfört vårkan til några Malkars afdrifvande, förrån ' de efter några år få håraf befvårande kån- ning åter.” Hos en hafva afdrifvits 2:ne Mar fkar af 20 alnar, tillika med Afcarides, da of vo SR 0 IN 245 hösensahnan. en hels Malk af. alnars och något mera, långds. Tvånne "andra. hafva haft afgång af malk; dock ej hel, utan flyc- kevis framkommen.. Et Frantimmer, fom ej kunde behålla pulfret på vavligt fått intagit, eller med oblat, ehuru hårmed . gjordts för- föky eller uti pillen, jämte andre fmå anftal- ter, har utan hinder, fådt behålla pulfret, fe- dan»det med en Theekopp Gröt blifvit in- tagit, - Vårkan hårafi-blef med afgång af en "hel Malk och en annan [föndrig. Hortlse.;a: TT ön / [ma hedrad Våderleken och de måft gångbare Sjukdas mary, månaderne: April, Maji och Fu Nius 1785. Aptil - I. Morg. urvåder; 7.gr. k. Barom. 24,79. vv umidd.s4 gr. jks. Bar. 24,93 ; urvåder. 2. Morg. mulet, 9.gr. k. Bar. 25,08. midd. kbing .ö8, kö Bard 24,18. 3. Morg. urvåder, 6 gr. k. Barom. 25,16. » smidd. 1: gr. k. fnögade och yrade hela natten. JA. Morg. srvåder 6 gr. k. Barom,. 24,26. midd. 2 gr. k. Bar. 25,43. 5. Morg. klart," 11 gr. k. Barom. 25,73: :-midd. 4 gr. v. Bar. 2$,80. arg Q3 I, Morg:. 246 « ) ol R 6. Morgi vi 4 gt. k. Bari 29807 mid, 6 gr: v. Bar. 24,78: 7. Motg. dimma, klart, 6 gr. k. midd: 7 2 år. Vv. Bar: 24,61, 8: Morg. klart, I gr. Vv. Bar. 25,67. "midd, $ Br. Vs Bar, 25573: 9 Morg. dimma, 4 gr.ck. Bar, 24,89. midd: j 8 gr. v Bar, 25574: | 10, Morg. flråmöln, I gr. k, Baröm: 25,59: > midd. 4 gr. v, litet våt faå mörg. och afton. : 11. Morg, klart, I gr. k. Bat. 24;79" ”midd, 4 ars. V. jrslet £2. Morg. mulet, 2 gr. v. Bar. 29,63 midd, 8 gr. v, Bar, 24,40: 13, Morg, klart, 2 grv. Bar: 25,13. midd. > 8 och en half gr. v. Bar, 25,16. 14. Morg,. klart, 2 gr. v. Bar. 25,35« midd. 7 gr. v. Bar. 25,38: 15. Morg. klart, Therm. O. Barom. 24,50» midd; 10 gr. vi Bar.” 25,54. mulet. 16. Morg. klart , 2-gts v. Bar. 25,45» midd. SL UE Br VV Bar, 25349. 17. Morg. klart, 5 gtr v. Bars 25,46. midd, Ö gr. Vv, 18. Morgi fråmoln, 3 gr vs Barom. 25,58: > dd. 13 gr. v.. klätt | 19. Morg: klart, 4 gr. ve Bar; 25,66, midd, j 12 ar. Vv: 20; Morg. klart, 4 gr. v: Bar, 29,53, midi, 13 er v mulet, aft, och natten rågn, sp 21. Morg. 0 0): 0 CR 247 21. Morg. äkgärkgå; 4 gr. v. Bar. 2931: midd. 10 gr. v. mulet. 22. Morg. dimma, 2 gr. v. Bar. 29,42. midd. 8 gr. v. Bar. "25,45. 23. Morg. mulet, dimma, I gr. v. Barom. 24,43: midd. 9 gr. v 24. Morg. klart, 4 gr. v. Bar. 25,51. inidd. Snr Vv. Bar. ofria: 25. Morzg. klart, 4 gr. v. Bar. 25535. midd. 10 gr. v. aft. 7 gr. kalt, började hag- la mot midnatten. 26: Morg. klart, Therm. O. Barom. 25,43. midd. 6 gr. v. flråmoln, Bar. 245,49. 27: Morg. flråmoln, Therm. "O. Bar. 25,78. midd. 3 gr. Vv 28. morg. mulet; 3 gr. v. Bar. 25,83. midd. II gr, Vv a 29. Morg. mulet, dimma, 7 gr. v. Barom. 25,93. midd. 13 gr. v. 39. Morg. mulet, 5 gr. v. Bar. 25,98. midds 10 gr. v. klart. (a), Maj, 3, Morg. klart, 3 gr, v. Bar, 25,87, midd, 12 gr. Vv. Bar, 25,75. 2, Morg, mulet, duggrågn, 6 gr. v. Bar, Q4 25534 (a) ter median Apr började Ifen lofsna , fedan den myckna fnön haftigt bortfmält och mot flutet af må- naden flöt Ifen rundt omkring Staden. Segelfarten drögde dock ini Maji, tils de, flora Fjärdarne gc- nom ftark blåft blifvit ränfade, 248 ti 0 HC 25,34; kl..0 Nordan florm med rågns blandad frö, midd, 6 gr. v. Bar, 25,41. SA 'Morg.: sklart, I gt. MN. Bar, RNA midd, 6 gr. Vv. Mrömola. 4, Morg, ftrömoln., 4-8 Va. Bar, 23,46, midd. 7 gr. Vs Aiga rågn. €, m. och natten... 5. Morg. mulet, 5. gr. Vi Bar, 25533, nlidd, 4. Brev Bar, 24538. 2 | 6. Morg., klart,4 Lä Sr. kalt. Bar. 255484 midd. 103 gr. V. aft, rågnflånktes: 22 Morgs klart; 7.8t.Vv: Bary ARN midd, nl än gle Nr firémoln, RA sås Morg. mulet ,. 6; gr. v. Bar, 25,20, midd, II gr. v. ftrömoln, råga fkurtals. 19. Morg:. klart; 4: ge Va Bar. 25530. midda vå Sth Vv. IO. Morg. mulet, 3.gr. Vv. Bar, 25,59. midd, 8 gr, V. Bar, 25,65, haglade fkåftals. II. Morg, klart; 3. gr, v. Bar, 250824 midd; g gr. Vv. Brömaln, tyg 12. Morg, klart, 4. gr. vå Bar, 25, 89. midd, | : fö Rd OMG FR 13. Morg, klart, 6 gr v. Bar, 25587. midd, SS TA ot. Ve 144. Morg. klart; dig; Vv. Bare 25,70, midd, ED" By Vv. Bär, 25,51, mulet, 15; Morg, töcken; 8 gr. v. Barom, 25,14. midd.; IT gr Vv. frömoln, 16: Mörg, töcken, 8 8 Vv. Barom, 24,904 Om rf le fö Mja gr ST Bar, 284804 ex m, fmå sfnö-ilärg: 0 > "17: Morg, 6 190 läge > 20 17. Morg, halfklart; 47 gr. v. Bars 24491, »pvmidd: 6; Vs "Bar. 24,08; [må föö, 18. Morg, ftråmoln, 5. grs Vs; Bar. 25,13. midd, 11 gr, v. Barom, 25,18; ftrö- moln, ; 19. Morg..fnö, 2 gr. Vv. Bars 25,09, smidd, 2 $So8gr. visBar, 25,16, mulet, 20, Morg, flråmoln; 43 gt. V. Bar, 25,21, midd, 8 gf.v. rågn. f. mi Bar, 25,13+ 21, Morg. mulet, 6 gr: v, Bars 25,20. midd, 8 gle Va fmått hagel och rågns 22, Morg, klart; 7 gr. v. Bars 25,46+ midd, 138 Va Bär. 29.508 övå 23, Morg, mulet, duggrågn, .& gr. v, Bar, HOTA midd, 10 gr, v. rågnikurar: 24. Morg, klart, 7 gr. Vv, Bar, 24,86: midd, vek Sogn Ve uu 25, Morg, mått klart, 81 gr. vs Bar, 2$5,8$+. 5 se midd, 19-81. V. KE 25579: : 26. Morg. klart, 9 gr. v. Bar, 25;79s midd, I4 gle Ve Bar. 255754 | 27, Morg, målft mulet, 91 Br y, Bar, 25,62, ; midd: I 9: Sk: V. ; 28« Morg, fråmoln;. 10 or, v. Bar, 25,30, vvs middé 12 gt w, Bar.i:og,Re oc 29. Morg. muiet ,, 63 Br Vi Barom, 24,904 midd. 7-/gr. Vv. tågn, + 8906; Morg,,. dimma, -4-gr, v, Barom, 25,18. midd, 7 gr. v. Bar, 24,26, 314 Morg, flråmoln, 4 gt; V, Bars jail midd, II gr V. | Q 5 : Jur os0 x ok Junius. 1. Morg. flrömoln, 7 grad; v, Bar, 25,44: midd, I2 ar. V, 2, Morg, måft klart, 8 gr, v, Bar, 25,47: midd, 123 ale V. | 3, Morg, klart, 9 gr, v. Bar, 25,51. midd, 16 gr. Vv. mulnade med rågnikurar, 4. Morg, flråmoln, 11 gr. v. Bar. 25,49. midd. 195 gr. v, rågnftånkte för och ef- . middagen. s, Morg, fmårågn, 10 gr, v, Barom, 25,64. midd, 14 gr. v, mulet; 6, Morg, firåmoln, 12 gr, v. Bar, 25,69. | midd, 19 -gr. v. klart. 7. Morg, klart, 12 gr, v, Barom, 25,68, midd, 19 gr, V. 8. Morg, klart, 14 gr, v, Bar, 293744 midd, 22: gr. vi flråmoln: 9, Morg, «klart , 14 gr. vå Bar, 25,80, midd; 22 gr Vi 10, Morg, klart, 16 gr. v. Bar, 25,81+ midd, 23 gr, Vv. flrömoln, II, Morg. fmårågnade, 16 gr, v. Bar, 25,65, midd, 21 gr. v., åfka med rågn e, m, 12, Morg, halfmulet , 17 gr. v. Bar, 29$,$1. midd, 20 gr. v. åfka med rågn e. m, 13. Morg halfmulet, 123 gr. v. Bar. 25,38, omidd, 13 gr. vi. mulet, ålka och rågn fkåftals hela dagen, f4, Morg, mulet, 10 -gr, v. Barom, 25,63: midd, 13 gr, v. Bar, 25,70, I9: Morg. k I oo ( Fk 251 is, Morg, fmårågnade, 61 gr. vi Bars 25,68, midd, 9 gr, V. Bar. 25,54, 16, Morg. mulet, & gr. V. Bar, 25,50, midd, IT gr. Vv, f£7, Morg. mulet, 7 gr. V. Bar, 25,68+ malde I9 or Vi flråmoln, "18: Mörg, klart, 12 gr. v, Bars 29,71, tnidd, - 22X gt. Vs Burj 29730 4 19, Morg, klart, II gr. v. Bar, 25,80; midd 23 Sr, V. 20, Morg, klart; 13 gr. V. Bar, 25,79, midd, 24 ar. Vv, Bar, 293 7T+ ; 21, Morgs: klart, 16 gr. v. Bar; 25,68: imidd, 18 gr. vi: flråmolns | 22, Morg, klart, 14 gt. V. Barom, 25,68. midd, 19 gr. V, 23, Morg, mulet; 12 gr. vi Bardim, 21,71+ midd, 'b8 gr. vv fRråmoln, |: 24: Morg. mulet, 12 gr. v. Barom, 25,68: midd: 21 gr, v. ftråmoln, 25. Morg. ftråmoln, 16 gr. Vv. Bar 25,67: midd. 249. gr, v. klart, 20; Morgi mulet, 16 gr. v. Baromy 29,50+ .midd. 23: gr: v. Brömoln, ÖSTE e, m, 27; Morg, klart, IT gr Vv. Bar, 25,58: midd, 18 gr. VV. 28: Morg. flråmoln, 16 er v, Bar; 25,49; middy 20" gr. Vv, 29; Morg, flråmoln , 13 gr. vs: Bår, 25,33> "midd, 19 gr. v. firömoln, 30: Morg: 252 INO 304 Morgi klart, 4 «B' för Bar, sia midd. 2T-BhM te Fa de of Sjukdomarne voro i: April Rötaktige Fö. brar, dock fparfamt,, federmera mycket hål- fofamt utom: någon. Angina ,, men i-Junii må-” nad började en Hedge SAG EN jla fi 8 på Sådermalm; a» sd, v 5 - et > , Få NN RAR OA SAS . Jefvande Kalfvare” Doföndt af Piofel: "HELLENIUS i Åbos” oc 1 > 5 Ju nårmäre vis kånna KAD ju fävdlir gare blifva vi, varfe; huru hon uti fina verk- niogar Ayres af,de wifakte Hagar: Deffé ens daft fyftande på hennés . fåkra beftåhd ålka en obrotflig:sefterlefnad ;soch, kunna: ej utan de vigtigafte Ikål och; ördfaker öfvertrådas. Na= turen kan, fåledes :ej. ännat sån i det nårmas fte blifva «fig . lik,och afvikningar ifrån defs vanliga gång ej ahnat vara ån högft fålllynta. Mencju Aållfyntare deffa åro, ju värdigare tyc= kas de ock blifva för vår granfkning och up=- mårkfamhet. . Vi åror vål, (kumögde för at ges naft uptåcka ordfakerne til dem; mencdet år ofs nogatil. en början, ; at. endaft... supteckna Smdeletnag famt.Huru och. under hvilka fra 4 alla Få ww = )o0R 253 fåndigheter de timat;' då framdeles”fere af lika art och ytterligare underfökningar kunna meddela ofs ar ljus uti Naturens kånnedom'; fom vi utan en fådan ömhugfamhet långe nog torde blifva ”tvungne at” fakna. I anledning » håraf har jag til 'Natur- forfkares ' kunfkap och ”uplyfta granfkning velat 'låmna > följande - "håndelfe ;'” fåfom "i fanning” en "af de fållfyntafte i” fit flag, famt hörande til dé för 'öfs ånnu måft fördol= da naturens hemligheter, och det enligt den befkrifniog ”Herr Cömminiflern ” ABRAHAM FELLMAN , fåfom uppå orten viftande, öfver denfamma uppå trovårdiga och åfyna "vitt nens intygan upfatt och” mig” federmera" bes någit mecdelat. nig År Uti 'Limingå 'Socken och Tornåvå Ca- pellgåll framfödde, "en Klåckaren ,: PITzén tilhörig Ko, uti November månad fiftledit år , på en gång fem ”flycken lefvande Kalfvar. Koen var af de flörre. på den "orten, "lång= flråckt och vål fodrad. ””Hon har aldrig va- rit gall och tilförene "redan ' kalfvat fem 're=' for: uti 'nvilka hon vid de fyra förfla Kkalfs ningarna frambragt hvärje gång en lefvande : kalf) men den femte, och det iförtid, 2:ne döda. Efter denna har hon varit omåttlig us= ti fin brunft, fom ock” tillika påftådt ovanli- gen långe. " Tiden” til den fjette "eller fifta kaälfningen inföll tidigare ”och omkring en månad förr ån man förmodade, ”Fyra:dagar före 254 7 10 förr denfamma låg hon af matthet och kun- de ej förmås at hålla fig på benen. Födflo- plågan varade vid pafs i fex fimar, efter hvil- ken Koen utmattad knappaft öfyverlefde et halft dygn. Kalfvarne, af hvilka 2:ne voro Oxe - och 3:ne Ko-kalfvar , framkommo full- komlige och af den ftorlek, fom fmårre fa= get af vanliga kalftvar , lyftade genaft up fine : hufvuden och råmade. > Til fårgen voro de alla rödfpråckliga lika tecknade med modren. Ehuru i begynnelfen få fvage at de ej kun- de flå på fötterne, hafva de dock fynbarli- gen med qvicka och lifliga rörelfer utmårkt, at de med fkötfel och tilråckelig föda kun nat bringas til våxt och trefnad. Men jåms te brift på vederbörlig nåring efter modrensg död, gjorde en dåraktig vidfkeppelfe, at defle kråk , hvilka, enligt Allmogens antagne fördomar om alla fållfynta håndelfer, fades förebåda de fvårafte olyckor, innom et dygn blefvo dådade. än Månne man icke af denna håndelfe , få vida Koen var frifk och af flark fammanfått- ning', fådd med godt foder ; för hvilket he- la Limingå Socken år namnkunnig, famt at hon varit omåttlig och det i långre tid uti fin brunft, kunde ledas på den tanke, at hos frilka och vål lagda djur en tått på hvar- annan följande coitus, ehuru fruftaneus, dock åtminftone bidroge til flere velicularum ovas til fnarare och liktidiga fkicklighet, eller om man vo 210 CC a man vil fåga mognad til fecundatiop, hvilka vid en påföljande conception fedan låtteligen på en gång kunde fecunderas. At af någon fkedd fuperfetation förklara denna underbara fruktfamhet, hvartil åfven Koens långvariga brunftetid kunde gifva anledning , torde få mycket mindre låta göra fig, fom emellan deffa Kalfvar man icke mårkt. den mintta fkil- nad hvarken i ftorlek eller liflighet, födflo- plågan ej heller påftådt långre ån vanligen (ke plågar, åtminftone vid deras fvårare par- tus. Exempel på något dylikt hos djuren lårer ock nåppeligen gifvas, hålft deras brå- nad år infkrånkt innom . vifla' tider, och u- tom defs bland de många tufende, hvilka af detta Någte i fynnerhbet flagtas och öpnas,; icke hos en enda någon til en få befkaffad fecundation beqvåmlig och af flere rum -be- flående uterus, blifvit funnen. At denna cafus tyckes man ock kunna påflå, at uteri utvidgning til defs högfta mått vid hvar och en partus, ingalunda blifver få nåédvåndig, fom flere ”Au&orer det fordra. Ty då deffa Kalfvar ej voro mindre ån de vanliga af fmäårre forten, få blifver onekligt, at denna Koens uterus innan deflas partus - måtte varit anfenligen mera utvidgad ån de förra reforne, då hon endaft burit och frams« födt en enda, ehuru ftor den ock "kunnat vara. Man måtte ock medgifva, at moles Ceterarum ovi partium denna gången kunnat : Vas 256 ER AR ER vara ' mångfålldigt mindee ån de förra, dock tyckes det: vara utom-all tvifvel, at volumen af deffa 5 Kalfvartilfamman tagne, vida våg- nar” öÖfvertråffat den en enda Kalf kunnat utgöra ,, om” man” ock antager -defle delår fierdubbelt förre ån de vanligen förekomma. Men" det - mörker, "fom ”omgifver "vår kunfkap, angående naturens hemliga verknin- går vid” generation, år förre "ån, at vi afen enda håndelfe fåfom denne, hvilken -dårjåm-= te til alla fina "Omftåndigheter ej 'blifvit få noga underfökt, fom i et få för ofs fördöldt årmne hade fordfats'; kunna hinna långre ån blott til. fannolika gifsningar; deffe torde dock "förtjäna at anmårkas, ty huru ofta har icke det" håndt, at fmå och obetydliga an- ledningar Jedt ofs tilde ymnigafte och rika-' file uptåckter i naturens kånnedom. ; Til Natur» Forfkaren. Den hvita Råttan (a) (Mus Mualculug Linn.) år hår i Linköping icke få fålllynt, fom uti Wettervik, ty denna Våren har man hårflådes uti Råttfillor bekommit 6 ftycker krit hvita Råttor af lika ftorlek med de vans eg lis (a) Se mera öm famma Dijur i K. Vet. Acad. Handl. Vol, 22. P. 218. do TEE. 057 lisa Häs-möffen : men deffe hvita hafva alles famman röda ågon och fe rått tåcka ut. Of- ver 8 dagar har jag haft och har ånnu en lefvande helt hvit Råtta, fom år innefluten i en glasburk. Utaf egen erfatenhet får jag dårföre anteckna hennes egenfkaper: hon år ganika qvick och fnållfotad (agilisfima) fom Lekatten eller Vilslan, och hon putfar fig oftaft, då hon fåtter fig på bakfötterna och med bågge framföttren flryker fram och tils baka öfver hufvudet, Öron och anfigtet, ej olikt Kattens putfande: detta förråttas vål 10 "gånger om timman öfver hela kroppen, mes rendels förft öfver öronen och få i ordning. Hon dricker fållan- och det ganfka litet. Rid- : daren von Linné fkrifver at denna hvita Råts ta år en variete af Hus-Råttan. Det år ock troligt, ty denna min hvita har ock lika lukt med "våra Hus-möfs, fårdeles om icke fri luft låmnas henne, då lukten år ingalunda behaglig, Min hvita Råtta föker ftåndigt at ' rymma bort, -ehuru hon: har tilråckelig föda af Bröd, Kött, Hampfrö , Flåfk med mera Linköping d. 13 Junii 1785. Inlåndt af JoHAnN Orto HAGSötRÖM: Prov. Med, i Linköpings Lån, - sr aa RAR Igel VN en RAR VI. B.N:o 15: R Er / ] 258 & ) ol | Lehrbuch von dem utivermeidentlichen Ges brauch der Inflrumente in der Geburts hulfe, von RAPHAEL STEIDELE, Öff. Lehrer der prad. Wundarz. und Entb. Wien» 338 [. in gr. 8:0 m. K. 1785. Vedis kan A. icke tåla, ehutu hans nit dåremot något aftagit. Han brukar i defs Rålle den--enha armen af fin Forceps. Det år den Levrettifke, utan invårtes rånder. Emot Hr. STEIns mening förkaftar, han, (efter vår tanka med fkål) det flags Forceps fom vrides » rundt om på fin axel. På et fvagt Barn, och fom fynes' dödt, afikår han ftraxt Nafs velftrången. och - förbinder honom; fedan bjuder han til at på vanligt fått uplifva Bar- net, hvaribland han för kraftigaft anfer at i et varmt bad af Vin och Vatten frottera bar= net , blåfa. det i mun och lågga varmt om- flag öfver hufvudet af Vin. Når hufvudet, år ' i båckenet «aldeles faft inklåmt vil han, at man förft afbidar barnets, död, emedan For- ' ceps fedan kan: låttare .anlåggas.: Når Hu- frun redan” drages med döden och man hvar- ken kan eller törs förloffa henne, bör man föka til at [kaffa foftret andedrågt genom et - rör; fom föres moder-flidåän och moder-mun igenom til defs mun, famt förråtta, opera= tio Ceflarea fraxt efter. modrens död. A. talar ock något om denne och om opera- tio Symphyleos. (Allg. Litt. zeit. 1785. N. 123:) O- «+ 1 OCK 259 Opufcoli "Scientifici "di Fel.' FoNtANa. Flor. 1783. 8.0. 219 Pp. i +. An har ganfka mycket vinlagt fig at utt breda ljus 1 låran om Eld och Luft, genom -. mångfaldiga förfök. Förft. förekommer Bref til Hertigen, De CHAULNES, | dår A. granfkar ätf[killige nya meningar om; andedrågten och den förändring, fom Luften, dårigenom. li-' der: Bräånbar, och Phlogifticerad Luft åro en- daft i få måtto;fkadélige, at då de inandas kan icke Lungan göra fig frifrån deras phlos giftica våfende; "men .andra' Luftarter ;, fom '"gemenligen uplöfas ,. angripa. fjelfva lifskrafs terne: Vid +utandningem, blåfes bort få vål brånbårt .våfende,; fom aft Luft; blir af det förra för mycket ,qvar i bloden, få förfvas gar det Mulclarnes retlighet i den mån, at . de futeligen ej vidare kunna.göra den tillifa vets bibehållande nödige tjenftem; hvarmed de i. .dephlogifticerad Luft ;få mycket långre uthårda 3. Djur, fom hafva kallblod, åro myc« et .mera retlige ån de med. varm blod; de Örra gifva icke genom, andedrågten från fig få mycket brånbart åmne. — Et annat Bref til Prof. AD. MUuURRAL granfkar några Hirt BERGMAN och SCHERLES meningar. Lungan. drager ingen brånbar luft til fig ur Luften; utan Aöter den från fig i Luften; utaf 668 lefvande Djur (Foglar, Råttor, unga Mar. fvin och Kaniner) dem: A. uti allmån Luft höll få långe öfver Qvicklilfver til defs de PAN | R Sr do« ' 260 Be I > € 3X& z dogo , har luften icke hos 17 minlkat fig; men hos alla andra til 3, 23 27 Och 35 del minfkats ; åfvenfå aftog han i godhet. "God Luft förlorar både til myckenhet och god- - het om han någon tid flår öfver blod eller omfqvalpas dårmed. En del af den fafta Luft fom finnes i :den luften, dår djur an« dats , kommer från djurens lungor, likafom den åfven kommer från andra våt(kor, utan flågtfikap dårmed; fqvalpar man Blod öfver Qvickflilfver indå dephlogifticerad , allmån, brånbar och phlogiftik Luft , få taga de alla til i rymd, och tvåttar man dem fedan med vatten , få viler det fi ig at denna tilvåxt ej år annat ån faft Luft. Allmån Luft förlorar icke genom utdunftning af fin godhet, ej hel- ler brånbar Luft genom utandning fit brån- bara våfende. — Flere förfök intyga at vår- -må ej beftår af dephlogifticerad luft och brånbart våfende och at den fednare trånger lig genom Vafa i förening med den förra , når kroppar förbrånnas. — Luft, fom blir qvar i vatten når Faft luft blifvit afdrifven och utgör ungefårligen 33 del » upkommer förft vid vattnets rörande; ty vatten År aldrig rått fritt från brånbart ämne, hvilket vid långs- famt fqvalpande med faft Luft går in dåruti, I Dunttkretfen år gemenligen ingen faft Luft, och den dåri upftigande ftora myckenheten infupes tilbaka af de oråkneliga kropparneé 3; den låter ock icke få lått blanda fig med K mån - 3 OC 261 'mån Loft; Saltpeter-fyra bar han fördelt i faft, phlogiftik och allmån Luft... Utom faft- fulle plantor, gifva våxter i follkenet mer fkadlig ån ' dephlogifticerad ' Luft... — I Bref til Hr. GIBELN beråttas at på Lamb och Kaniner, dém A. låt en Viper bita och fe- dan infprutade 20—40 droppar Spir. Cornu C. i Vena Jugularis, mårktes ingen vårkan af giftet; når ingen ftark inflammation vifar fig i bettet; "utan giftet endaft värkar invår.: tes, botås ock fjukdomen af fig fjelf, hvil- ket .gifvit anledning at berömma fere kraft låfe medel, t. e. at betåcka fåret med jord. — Uti Bref til Hr. DArcET beråttar A: fina förfök, til at utröna ordfaken til Fårens fvin- del; han har lika med H:rr LeskKe och Gö- 2e hos 15 fådane Får funnit i hjernån en ftor blåfa, ofta 2 a 3 tam i diameter, uti hvilken fants en klar våtfka och på inre fi- dan 2 a 300 blås-mafkar: faftfugne, tförfedde med' en krants af hakar och 4 fugvårtor. Hos vilda och tama Caniner har han ofta u- ti underlifvets inålfvor , Nåtet och Pancreas, funnit en flor myckenhet enkla. blås-mafkar, fom icke voro i blåfa inneflutnes A:rs an- mårkningar vid Tenia Råmma öfverens med H:rr O,. F. MärterR , GözeE, BrocH och WER- NER. Ibland 20 Djur ätervåxte endaft hos et enda et flycke af 4 a '$ linier, fom A. bort- fkar af en Nerv. (.Gött. anz. 1785-05. St.) ra R 3 K. - 2 om ETTER K.' Collegii " Medici underdåniga "Bref til Kongl. Maj:t ,:'om medel HL den Vene- rifka fmittans förekommande öch botan- de, dat. Stockholm d. 21 Matti 1785: Sedan Ed. Kongl. Maj:t i Nåder täckts infordra Defs Collegii. Medici; underdåniga " yttrande om: den: Venerilka fmittans förbål- Jande , huru tilkåndet i Lånen vårkeligen år? hvilka orter fordra "fnarafte hjelpen, famt om de fjukas antal, få mycket af Provincial- Medicorum - beråttelfer. kunnat ”intagas? Och åndteligen - omkoftnads > förflager - til Cur- hus-Inråttningar ?- Har "Collegium fökt uptåc- ka, framdraga och pröfva alt "hvad fom til detta ämne hörer; hvilket Collegium: hårmed driftar i underdånighet Ed. Kongl, Maj:t un- derftålla. | ÖT FE RNVOEE At fluta af de årligen inkomhe Sjuk- Rapporter , år det, ty vårr, en afgjord fan= nidg, at den Venerifka fmittan i de fåfta Lån mer och mer tagit öfverhanden, och är få mycket mer at befrukta, fom denna fmitta icke hårefter fom hittils, då «den varit i fin början, lårer med fmå och dolda fleg fram- Imyga, utan med- håftigafte utbrott vidga fig til Nationens förderf, aldramåft i et Climat, hvars' nätorliga låge år i denna fjukdom en fiende" mer lom hotar. : : | JJ At FÖOCK I Af tåt brefvåxling med Herrar Lands- höfdingar och inhåndigade Embets-beråttelfer ifrån hvarje Diftri&s Provincial-Medicus , be- finnas följande orter vara de fom behöfva den fnarafte hjelpen, neml: "Småland kring. Jönköping, Wexiö och Calmar, dåreft i lyn-.. nerhet omkring Jönkåping antalet af fmitta- de perfoner enfamt upgifves til 400. ; ; Bohus: och Wennersborgs Låner om- kring Götheborg, Uddevalla och Wygoberas borg öfver 600. Öfergöthland omkring Lindköping , Norrköping och Wadftena 500. I» Blekingen . omkring Carlserona: och Carlshamn: vid 300. I Weftergöthland omkring Borås. — I Nerike omkring Örebro. — I Wefternorr- land, fårdeles i Jämtland. — 1T Dalarne om- kring Falun. — I Öfterbotten omkring alla de ftörre Stapel «= och Sjö-Ståder » famt i fyn- nerhet dår Garnizoner åro förlagde; om ej på alla deffa ftållen til en lika mångd, dock i den proportion at hvart och et nödvåndigt fordrar hjelp, : At nu i lika fbderdånighet upgifva föra flager til den koftnad, fom fkulle åtgå vid Curhus Inråttningar, vågar Collegium i un= derdånighet föreflå, om icke de redan inråt= tade Lazaretter, kunde, til vinnande af en anfenlig befpating och fnarare vårkflällighet, egenteligen til detta åndamål inråttas och ut- RA vid- | FARA Cd Mö 264 SRA GE Lu vidgås, famt nya upföras där flike ånnu fe Jas och nåden år måft trångande. Deras Excellencer Herrar Seraphimer- Riddare, fom få utmårkt vid hålfans- vård, underftödt Ed. Kongl. Maj:ts »omforg för fi- ne underfåtare ,' hafva beförgt om fådane La- zaretters inrättande i de Aåfte af Rikets Pro- vincer, hvareft årligen en anfenlig mångd Venerilke fjuke på Medicinal-Fondens koft- nad redan blifvit botade, oaktadt på de, flåfta Rållen knappaft fångar varit at tilgå; Til et Cuär-hus, fådant fom det i Jön- ' köping förledit år inråttade, har Ed. Kongl, Maj:ts i Nåder beviljat en famma af 400 ' R:daler fpecie, då likvåk Låkare-arfvode, Fåltfkårs afiöning och Medicaments koftnad icke blifvit inberåknade, dåreft antalet af bo tade fligit til 66 perfoner. En fådan Inråttning provifi onaliter up- förd, .dår alt måfte genaft för reda pennin= ar an[kaffas och af Entrepreneurer under- hålles; dår Låkare från = och tilfåttas; efter det år omöjligit för en Provincial-Medicus., at i et vidftråckt Lån beftrida få olika gÖ- romål, kan ej annat ån medföra flörre hoft- nåd och blifva mindre nyttigt ån de vårke. liga Lazaretter; dår til det minfta 30 Sångar blifva nådige, efter fom en lång erfarenhet har bevifat, at allmogen och gemene man, drifven af fin fördom , fållan 'uptåcker fin fjukdom fört ån den år i der grad,,at omös- je- ' 3 Do ( K > 266 jeligen några medel, utom under eh förfaren Låkates fråndiga tilfyn, kunna förordnas, at förtiga det åldrar, kön och årstider förån- dra fjelfva Cur-methoden. Om. därföre Ed. Kongl. Maj:t i affeen- de på deffa fkål, tåcktes i Nåder gilla Col- legii underdåniga förflag, torde den påfyfta- de nyttan blifva aldeles fåker och koftnaden i den mån lindras, fom fonder til Lazaret- terne åro at tilgå, hvarom, fåfom i Herrar Seraphimer Riddarnes difpofition , Collegium icke åger någon kunfkap; men blir efter hår. ' om låmnad del, i fltånd at utfåtta de fum- mor, fom i proportion på hvar Landsort til en fåker och fkyndfam hjelp kunna. behöfs Vas. Emedlertid kan SPOLIagAitn icke nårma= re upgifva koftnaden ån til 2 R:daler på pers fonen öfver hufvud råknadt, för Medicinal- behofven m. m. Men vid et få Riks-vårdande åmne då faran år oundvikelig och bjelpen högft nöd- våndig ; -tåcktes Eds. Kongl. Maj:t i Nåder tillåta. Collegium, at i djup underdånighet göra de erhindringar, fom från defs Em- bets-plikt fynas vara ofkiljaktige, aldramåft vid et tilfålle, då Ed. Kongl. Maj:t i Nåder behagat yttra 'Sig vilja igenom någon allmån författning för hela Riket, utfe medel och utvågar til det ondas förekommande. Collegium tror för fin underdåniga del, at alla. medel fynas fåfånge och alla omkoft- | R ARE nin« : . 266 RA 4 ningar blifva nåftan fruktlöfe, dåreft icke "Tjukdomen + fin förfta: uprinnelfe kan: före= kommas och fådane medel widtagas ; fom bidraga at afhålla "fjukdomen "ifrån Rikets grånfor, få at de -koftfammare anttalter til defs botande en gång: måtte uphöras = | Det år otvifvelaktigt, at ju den Veneri- ;/ fka fmittan inkommit under krig och igenom utrikes handel Defs utfpridande hat fedan hårrört' af 3:ne hufvudfakelige ordfaker: neml. okunnighet om faran, brift på tilbörlig fkötes fel och ;åndteligen' felande ”anftalter til defs > förekommande. — Okunnigheten om faran vifer lig ånnu hos gemene man och år defto mer åfventyrlig, fom efter Provincial Medi- corum nåftan enhålliga intygande, olyckligt vis: den "viltarelfen tilkommit , at en fmittad tror fig fjelf blifva från fjukdomen befriad, få fnart han kunnat denfamma på flere fort- plantå. — Brift på tilbörlig fkötfel har bes. klageligen altid vilat fig, tils nu på de fed- nare 10 åren, då Collegium ågt at med något mera eftertryck ftråcka fin Embets- . åtgård; under hvilken tid, enligt Colle- gii Råkningar, blott til detta åndamål åt- gådt en famma af - R:daler, dåremot har nåden tvingat folket at föka qvakfalfva=- re, hvilka egenteligen af denna fjukdom bå- ra namn, och åro få mycket mer at befruk« ta, fom under deras/ofullkomliga och farli- ga hjelp fjukdomen förändrar fin natur, - Å | | a” a ASA fåledes under annat lynne, fåft "likvål depr- famme, tager faftare rötter , med fördubblad fNyrka angriper och defto låttare fmittar, fom den -hårigenom blifvit: mindre: mifstånkt. At nu til deffa. hinders afhjelpande ups. gifva något fåkert förflag, har Collegium öf- vervågat följande spundåer och. i :underdånig«= het driftat fig Ed. Kongl. Maj:t dem -före= draga ls vn URNA NH = -T:o, det förfta år utan all tyifvel, en lått tilgång sat. blifva. botad: den" fattiga på Kronans bekoftnad 'och den förmögnare för en drågelig utgift; och aldenftund Hufvud- ftaden i fynnerhet hyfer det flörfta antal (mit- tade , hvarifrån denna fjukdom beklagligt vis måft utfprides , dåreft hittils ingen tilråcklig - författning i detta ämne varit vidtagen; vå- gar Collegium föreflå utvidgandet af det få kallade Danviks Cur-hus, fom af denne Sta- dens medel underhålles, i fynnerhet til [mit- tade Båtsmåns och Sjöfolks botande, hvilket, jåmte den förtråffliga inrättning, fom af H:s Excellences Herr Riks-Rådet och Ofver-Ståt- hållaren för Policens bekoftnad år bragt i flånd, til en mårklig mån fkulle blifva gag- nande. EE 2:0, Tycks ytterfta nådvåndigheten for- dra, at någon utvåg påtånktes för de olyck- lige Barn, fom vid Accouchements-Hufen födas , hvilka af fina lika olycklige Mödrar årft denna förderfvelige fmitta; och med dem | | . dh 268 = ol dem i brift på tilbörlig fkötfel håfva at'vån. ta det farligafte 6de3 deffe blifva få mycket mer för ftaten fkadelige, Tom de: til upfo- firan utlåmnade på Landsbygden utfprida gif- tet; fåledes borde de tillika med de: Barn, fom från. Barnhufen blifva :på Landet utförs de at. upfoftras,/ vara alla med' RUARy Sundz hets-bevis: förut förfedde. 3:0, Borde hos alla Nårings-idkare i »Ståder och på Landet, "famt de "fom hålla Källare, Caftehus, Vårdshus och Krogar, i fynnerhet vid förre Marknads-platfer , tilbör- lig upfigt 'handbafves och vilitationer anftål- Jas, dåreft billiga Fate om fmitta före= komma; 4:0 , Skulle alla Handels- Veftgöthar, " Mångellkor, Gefåller, -Befökare , Laquajer med et ord alt "flyttande folk, ' fåfom i fyn- nerhet Ziguenare, Glasförare , Håcktmakare m. fl. medföra Sundhets-bevis, hvilket hvart fjerndels år borde förnyas. Detta borde ock framför alt i akttagas vid Sill-falterierne kring Götheborg och . Bohuslåndika Skårgårdarne, - dårifrån en ftor mångd folk fmittade hem- komma och utfprida giftet. g:0, Som Låkare- Rapporter intyga, at omkring de ftörre Hålfo-Brunnar , fåfom Me- devi, Loka, $åtra m. fl- Venerilk fmitta of- tå utfprides, borde åfven hår förfaras fom i 3:dje Momentet nåmnt år. 6:0, - RR 1 vo ICKE 269 '6:0, Anhåller -Collegium i ufiderdånig- het, at Ed. Kongl. Maj:t i Nåder tåcktes is genom Circulair til Bifköppar och Confifto= rier förordna, det de tilhålla Rikets Ptåfter= - fkap, at igenom nödig föreftållning bidraga - til allmogens uplysning, fårdeles på Landet, dår enfald och okunnighet måft regera. Detta torde aldralåmpligaft kunna fke vid de husa » förhör fom årligen Rot-vis hållas, då Pråften åger det båfta tilfålle "at utforfka om: någon Smitta finnes, hvilken. Collegium vil med det förfta korteligen. affkildra uti "någon -befkrif= ning, fom til vederbörandes efterråttelfe vid hvar Förfamling bör vara 'at tilgås 7:0, Som det-år igenom dageliga årfas« renheten å daga lagdt, at med de flåfte Com- mendéringar, fpridas icke allenaft. farfoters; utan ock den förderfveliga Venerilka fmittan uta breder fig få fkåndeligen, at Collegium altid efter fådane Marcher, har at vånta fig de bé- dröfveligafte Rapporter,,; hvarom nu nyligaft efter Helllinge= Regementets hemkomft ifrån Carlscrona, en”widlyftig beråttelfe til Colles gium inkommit; fåledes borde ifrån alla ftål- len dår Regementer ; Arbets. och andre Coms menderingar famlas, ingen .marche få fke förr än en behörig: underfökniog för fig gått, då de fmittade, frånfkilgde på fållet , finge njuta Skötfel. Detta fkulle ock vara gållande för al« la Garnizons-Regementer, at ingen Chef måt- te få permittera någon Man, fom icke förut erhållit et giltigt Sundhets-betyg. . 8; ww MD 8:04 "Som" det år en "bevift åch updagad fanniog, at den Venerifka fmittan med utris kes ifrån kommande Sjöfolk införes och ut- fprides, torde mågon allmån förfättning kun- na hårutintian vidtagas, hvilken blefve få myc? ket kraftigare, fom det Venerilka giftet altid hos. detta folket år i fin ftörfta aivité 3 efter fom en långre återhållfamhet gjordt deräs bet går häftigare och följaktligen utfpridandet få mycket fkyndfammate. "0 9:0,' Sluteligen "borde allå Sundhets:bes . tyg våra meddelte af edfvurne” och hos Cohes gium- vål kånde perfoner:"De 'börde vara eds fvurne, efter iman ånndu i Landsorterne bly- ges för denne fjäkdom;"och oftaft icke utan under ytterfta förfåkran ”Om tyfthet den” ypz > par. "Köndlikap åter år en hufvuidfakelig pun&; aldenftund cen "rått vål törfaren Låkare; flan- "döra behöfver all fin inigt för åt icke blifva bedragen' omen fjukdom fom i'få NE ep fkaplynnén fig företer i mi Skalle Ed: Koop Majit isNåder tåckas gilla och ftadfåfta della punaer, vågar Col- legiom tro: "at i det nårmafte hafva en förmur emot fmittans hittils obehindrade utfpridande, - aldenftund” efter Collegii :önderdåniga tanke, fådane förvaringssmedel uträtta i fin mön lir ka få mycket fom: fjelfva Låkare-bitrådet, få långe inga: gråntfor blifvit fatte för en få bes dröfvelig fjukdom: 00 Då nuw' Ed. Kongl. Maj:t til den Vän rifka fmittang förekommande: i Nåder :lårer vid= 1 oc KR 271 vidtaga de kraftigafte utvågar , hvilka'nådvån- digt måfte medföra en långt förre koftnadvåri den fom til: Meditinal-vårkets underhållande hittils åtgådt , torde en vårkelig -befparing åf= — ven kunna vinnas , i fynnerhet hvad Låkare> arfvoden: betråffar; om; vid hvarje Gymnaliurnå i Riket efter omflåndigheterne en eller 2:ne Philofophie : Le&ors-beftållningar altid befattes med Promoverade” Medicine = Dotorer , fom - borde” vara. förbundne at jämte denna fin fys-"” Ja, hatva Låkare-vården: vid Lazaretterne. Vid flere i Riket varande: Gymnafier år vål' denna " inråttning redan genom en vis: praxis bibes hållen , men icke af Ed. Kongl: Maj:t. i Nås der befåftad; hvilket vid fAere Riksdagar va- rit projetlerat , och defto dlåttare kunde fke; fom ingen får antaga Medicine-Doé&ors; gra= > den; hvilken ej förut undergådt vederbörlig Examen i alla Philofophiens-nådvändigafte des - lar ; då en flik Embetsman', i följe af få nyt- tiga kunfkapér förenade, blifver i detta; fallet "dubbelt "nyttig för. det: allmänna. Til förti< gande af alt annat Läkare-bitråde , fom hvars . je Landsort hårigenom fkulle vinbar + De: Gymnatter dår.denna författning fkol! le blifva högft betydlig; hvareft Lazaretter res dan åro "inråttade eller" nödvåndigt" fordrasy åro: Lindköping j Calmar, Wefleråsy, Gåthes borg , Carlflad ; Gefle, Borgo och Vif ingsö , på hvilket fednare flålle. nåden; års få mycs ket flörre, fom communication med:fafta lad« det villa tider af året år aldeles omöjlig. Col / 272 DK Collegium anhåller i djupafte underdånigs het, at i famråd med. Conliftorierne få tilfe , "det deffa fyflor blilva med de fkickligafte Lås kare förledde , på det at bågge åndamålen , fom få lått Rå at förena, måtte til Ed. Kgk Maj:ts Nådiga vålbehag och det allmånnas nytta kunna vinnas. | Zoo oHvad åter Fåltfkårssbitråde vidkommer, torde en anfenlig befparing i lika måtto kunna årnås', om hvar och en Regements-Fåltfkår vid de indelte Regementerne , fomi fredstider fål- lan år för fin lön i publici tjenft befvårad, blefve ålagd at vid Lazarettet gåra nödig handråckning, Hvilket kan få mycket låttare fke, fom i allmåns het hvar och en Regements-Fålt/kår, har fit hemvift i de förre Provincers Holvudilåder ; dår dylika Lazaretter åro inråttade, I öfrigt då Collegiurn fkall nådgas fårfkildt betala Låkare- arfvoden, blir det en ömande fkyldighet, at un« derdånigft tilftyrka det billigafte högfta, efter hår åfventyras hålla och lif, i en:fjukdom'; dår flank, fmitta och för månfkligheten de ohyggeli- gatfte fyner, åro en :dagelig börda för Låkaren. Detta år hvad Collegium i underdån. trodt fig Ed. Kol. Maj:ts Nådiga och Vifa granfkning böra underftålla ; fåfom efter Collegii underdås niga mening olkilgaktigt från förevarande åme ne. Hvad i Ööfrigit ankommer på Collegit handhafvande och underdåniga nit, hoppas Collegium kunna til Ed. Kongl Maj: ts och Rikets båtnad vårkfålla. pre PFEE fresken & 3 stR Utdrag af Bref til Gen. Dir. 6. Ridd. af ÅCREL från D. Rung, (a) dat Paris d. 23 Maji 1785. «-- Sedan jag fit hade den åran at fkrifva Hr. General «Dire&euren til, har en haftig föråndring gehom' M:r FerRRANbs död och M:r Desauits flyttande från La Charité til Hötel-Dieu ,' åfven gjordt det jag nu mera hela tiden bortåt fölgdt honom och detta Ho- fpital. - Defs place vid la Charité har blifvit uptagen af M:r DescHAMPs, fom förut varit Gagnant Maitrile vid detta Hofpital. Mun« karne , fom hafva råttighet at fjelfve utväljå fin Chirargien en Chef, hafva nåmnt honom, fom ej år mindre ån kunnig och förfaren Chirurg 3 men högft enfaldig och god för at låta lig flyras af Pére Potentier, fom haft fit fpel under alt detta, och fom i Mir DE- SAULTS tid ej hade det minfta at fåga. Det är likvift fkada at detta Hofpital, onekeligen det båfta hår finnes, fKkall föreftås af få yms . kelige flyresmån. Så fnart en kunnig Chirs urg blir hår antagen, utåtes den fnart af Mun: karhe , fom fjelfve vilja åga våldet och förs ördnå. om alt. M:r Louis och .DEsaurt hafs .va under deras viftande hår jämt och famt vI.B, N;:o I98:. Sr | haft ditt kh. TYSEN std AR 74 Jörn å Å (a) Ung Stud. SNR fom nu på Publik ökad refer utomlands , farmt gifver mycket hopp, genom flit och fkickalighet. 274 10 | haft cabaler; och nådgades M:r Louis får en fådan ordfak få godt fom låmna Hofpitalet, kunnandes aldrig komma öfverens med deffe egennyttige och ”oförftåndige Munkar. Sten/Rårningarne hafva. denna Vår hår varit. mycket lycklige. Af 15, målht Gåffar om 4 2.5 år, har. endaft en enda blifvit död; de öfrige må alla vål och hafva fom- lige af dem redan låmnat Hofpitalet. Frere Comes Lithotom caché brukas als tid hår, och ehuru fom oftaft i okunnige hånder , år den likvål högft lycklig. Hofpi- talets goda. inrättning och de fjukas fkötfel och låge bidraga fåkert mycket däårtil, då man onekeligen får. råkna. briften håraf hufs vudordfaken til den olycklige utgång, fom Stenfkårningarne hafva på Hotel-Dieu. Hår hafva 22 ff. blifvit fkurne denna Vår, af deffe 'åro 7, döde, de öfrige komma lig [må- ningom den ena efter den andra, och hafva någre redan låmnat Hofpitalet frifke. Ehuru tredjedelen fåledes gått åt, råknas. det döck hår för ganfka lyckligt, då merendels hålf- ten och dåröfver plåga firyka med. Hår kan. ej fkyllas på Operateurn, fom fåkert år den förnåmfte nu finnes i Paris, ja detta loford låmnas M:r Desaurt: til och . med af lina ovånner. Sedan han låmnat La Charité bar han glömt Je Lithotom de frere Come och defs methode. Han har gjort fig en egen liknan- de 1 -— SEGER SN RAR de en rak Biftori,;: fom fedan år fåflad på et långt fkaft. För: öfrigt följer han nu mera M:r Morgaus methlode, fom blifvit antagen vid detta. Hofpital, Den åger vårkelige för- »« delar framför de Ööfrige, i anfeende til den fkyndfamhbet hvarmed den utöfvas. och. aps- pareillens: minfkandey ty et och, famma Ina flrument; brukas til. de yttre och inre delarg fkårande. — Operateuren håller Sonden fjelf med ena handen, då, våpnad med fin Lithos tom i den andrå, han, går en incifion lateral i tegumenta, den hårigenom blottade Sonden fökes med udden af Lithotomen, fom med defs bitråde klyfver la partie membraneufe et le bulbe de Vurethre ; le cor de ta weffie et la glande proftates : Vid Lithotomens ut- åtfkårande fkonas tela cellulofa', fom omgifa ver deffa delar.” Sedermera göres yttre ine cifion något förre, ' Härigenom undvikes at affkåra 'de vafa fom löpa. uti tela cellulofa, och hvilka ibland gifva mycket blod. En condudéteur införes federmera, medelft Sons den, - famt dåruppå tenetten, och fortfares för öfrigt eftér vanligheten. Med frere Comes Biftouri undvikes viss ferligen icke deffa vafa 3 men hemotrhagien tror jag, ej vara få befvårlig, Likvift har jag nu nyligen fedt et bevis håraf vid fifta opes fation,. då incifion gjordes mot vanligheten for, för ftenens vidd, fom var ungefår äf et hönsåggs forlek , gåfvo deffe i tela cellulofa Sg "102 270 8 ID La löpande vafa, fom alla blifvit lacererade, och bland dem en gren i fynnerhet få myc-= ket blod, at man nödgades efteråt ftilla hoe- morrhagien, medelft compresfion, fom dock gick ganfka 'lått för fig. Icke defs mindre blir altid frere Comes Lithotom det låttafte och tjenligafteé Inftru- ment för en nybegynnare och dem, fom ej hafva tilfålle at ofta åfva fig i denna opéra- tion, och hvartil fordras fåkert god öfning, i fynnerhet om man vil följa Morraus me- thode. ' : Bråkbanden tyffelfåtta mig dageligen, och har jag til den åndan enfkildt undervis- ning af en Bandagift, fom hår hålles för den båfta. Defsutom bitrådes jag af M:r De- "sAULTS och » PiPereTS goda råd och under- vilande i 'det hufvudfakeligafte. Jag fkulle önfka mig hafva medel nog at kunna för- fkaffa mig modeller på de åtfkillige Bråk-= band fom hår finnas, gode och elake, de gagna mig i alla fall; men om jag ej kan hafva utvåg dårtil, vil jag dock fkaffa mig de förnåmligafte. Vid Hotel-Dieu åger man det båfta tilfålle i verlden at kunna få fe åt-' fkillige flag af fynnerlige cafus och Bråk. Hvar Onsdags och Lördags eftermiddag vis fiteras alla fom hår vifa fig med Bråk, och låmnas dem då gratis et Bandage: på Ho- fpitalets - bekoftnad. ' Ingen vilite går med mindre af ån några 20-a 30 fådane Banda- ger; Xx I o0oC€C 277 ger; fkulle intet denna nyttiga inråttning va- ra, kulle man hår öfverhopas af Bråk/kdår- ningar , fom icke defs mindre "nog ofta fö- "rekomma,. . Redan har jag fedt 5 fådane o- perationer förråttade , men ty vårr ej mer ån en enda lyckligen; . operation varande altid gjord för fent. Nu nyligen var jag med M:r DesaUtiT i Staden och fåg honom göra den= na Operation. Tarmen var' nedfallen i Scroto om morgonen kl. 7, Flere förfök ; ehuru ej mådofammé , hade ”gjordts för at införa den; men omöjeligen. Hickningar och laft at kräå= kas, hade redah plågat den fjuke kl. 3 ef termiddagen famma dag. Kl. 6 om aftonen kommer M:r Desaurt dit på begåran atför- råtta operation, fom då genaft af honom gjordes. Ehuru fåledes ej mera ån II tim- mar Noro förbi fedan infpårrningen, och faft- ån man ej mycket fatiguerat med at införa den nedfallne tarmen, fants 'den likvål re- dan få ftarkt inflammerad, at den var helt mörkblå. Redu&ion gjordes; men hicknin- garne och kråkningar fatt en olidelig vårk 1 underlifvet, togo på 36 timmar efter öpe- ration lifvet af den fjuke. Skulle man efter fådane flere exempel någonlin för bittida kunna fkrida til operation? för min del vil- le jag håldre våga göra den för fnart, och kanfke faft den ej behöfts, ån exponera den Sjuke för en nåftan fåker dåd med mit up- fkof. Med nåfta Poft vil jag öfverfånda Hr. S 3 Gen. 278 R I Db He Gen. Direå, 3:né obfervationer öfver et. öps pet Pulsådre-Brak, fork nu fart blifver o- perérat. Endaft at denna hetta blir något min(kad, fom nu några dagar HR hår con- tinuerat. Die Eispflanze, als ein fal Sförodlle bes 0 Arzrencimittel empfohlen von D.: FoH. «WiILB. ER, Lieg, "KR. Poln. Hof- R. und Prat, in Mitau, Hof: KO CAG, 8:08 At Mefombryåntbörek Cr er a fMKkall « fpecifice drifva Urin och at dårigenom, åf- ven kos frifke, Urinen fkall fåtta mycket fe diment, påftår A. af egen årfarenhet”” Saf- ten gifves , nyfs utpråffad, en het måtiked til fullvaxnas örten kan ock låggas in med Socker; A. tror fig ock: hafva fedt god vår- kan däraf vid Infardlaus Vifcerum , Kikbofta, Krampe ti Urin-blåfan och Dyfurie , och hop= pas at det blir nyttigt i Cachexci, Vattufot, Tabes , Galfjukdomar och Febrar ; hårvid bifogas 4 korta förfök. Råa Gurkors kraft i Röt- ch Flufs« febrar, nåmnes fom haftigaft. jär (Ehura detta Medel ej fynes kbåna gå. ta alt det bitråde fom A. lofvar, torde det / dock | + I 6 (CX 279 "dock förtjäna Pra&ticorum upmårkfamhet. Rec.) ( Allg- Litt. Zeit, N, 136, 1785:) Pra&ticus i Lättich D:r Fouron: upgifs' ver et nytt fått at hämma Epileptifka anfall, - beftående dåri at af fugpapper göra en tut;, fom fucktas til hålften med Alkali Amm. Cauft: och den torra åndan införes i Nåfan, hvarigenom Convulfionerne ftrax fkola uphö- ra; dén fjuke tar med handen åt Nåfan och vil taga ut tuten, fom dock ej bör tillåtas förr ån han kommer fig aldeles före. . "> (Ehuru detta" medel redan nåmnes af Macover i dels: Di&. de Chemie, förtjånar det dock at kommas ihog. Rec.) Abhandlung von dem Krébs, und von der beften heilart deffelben, von Form. H. FANniIscHs M. D. und Arzit bei der Mofch. Erzieh. 1784 Petersburg. Alla utvårtes 'mjukande, hettande, re= tande och fkarpa medel har A. funnit fka= delige, men bly-medel altid nyttige; ty om de ej altid hjelpa få lindra de dock: Inga Håftplåfter eller Sallvor af förftnåmde art bö-, rå brukas , icke heller bör fåret fyllas med charpi, ty yttre luften år [narare nyttig. S4 E- 280 + Ir oo C X «Emot. knölar af ftockad Mjölk i Brö: flten, beråmmes varmt Vatten eller. Såplö= der med yllekiatar pålagde: Mot Schirrer Blyplåfter. = Invårtes. Conium med en tifan af Trif. aquat. med Tart. tartarifatus. Denna afhandling , fåfom grundad på en lång förfarenhet, förtjänar komma i uns ga Pradticorum hånder. ( Gött, anz. 1785. 5 98.) Mårkvårdiga FHåndelfer i den Procifka Förlofsnings-Vetenfkapen med Anmåärk- gar, fammandragne af HERMAN SCHUT- RERCRANT2Z >; M. D.: Kgl. Arch. Lif Med. och Accoucheur, Ledamot af K.- Sv. Vet. Acad. Kejf. Acad. Not. Cur. och K. 00 Med. Stockli. 1785. 8:0.. 280 . Aué&or is hår i 67 Calas upgifvit nå- flan- alla möjeliga håndelfer i detta åmne, med en upriktighet och vålgrundade anmårk- ningar, fom lika hedra fin Författare och gifva et det lårorikafte fålt dår ungdomen i denne nyttiga Vetenfkap kan finna nyttiga uptåckter och varningar, famt förberedas til Fåderneslandets och Medborgares tjenft. Det år fåledes. önikeligt at Boken må hos hvar: och sen : blifva med: det förfta.be- kant och nyttjad, | - Ut. SFR — (sn V RE OS CE 0 DeSR Utdrag af Bref til Öfver-Diredeuren Dr. THéeL från D. RunG; dat. Paris d. 29 Maji 1785. ===> Privata Collegia jämte Hofpitalens då geliga befökande- occupera den tid jag hår haft och ån kan hafva öfrig. Bland de för- ra råknas en Cours d Operations et dAna= tomie hos M:r DesaAuirt, fom varit Chirur= gien en Chef de PHofpital de Ila Charité, i men nu för 3 månader fedan blifvit utnåmd til Chirurgien Major de PHotel-Dieu i afl. M:r FERRANDS flålle. M:r Desauvirt år för mycket kånd för at jag fkulle behöfva nåmna- något til defs beröm; kunnig Anatom — Såker Operateur — förfaren Chirurg, år en kort, mén fann målning af defs förtjenfter, och fom gör ho= nom kånd och hedrad fom en af de förs nåmfta Chirurger i Paris. - Han har gemens famt med M:r CHoPART — Prof. äå Pecole Prat. de Chir. utgifvit 2:ze Volumer in 8:0 furles maladies chirurgicales et des Operations gui leur conviennent — a- Paris — 1779: Denna Traité håller och åger mycket vår- de; 3:dje Volumen våntas med det förfta. M:r DesaAurTt arbetar åfven uppå en ny Traité PTAnatomie, hvilken torde utkomma i flutet af detta år. Den Ikall tilåkas och fkiljas från de Öfrige Traités d”Anatomie med många hya ob= fervationer uti Anåtomien; men åfven i Phy- NE , fios 282 xx I oc fi iologien och Chirurgien, famt en befktifning på flere; Pathologifke Piecer fom törvaras i defs Cabinette. M:r BauDeErocove år ett af de måft be. römde och fåkertt måft förtjent Accoucheur hår finnes. Han gifver en Cours theor. et prat. des accouchemens, hvilken jag åfven följer. 2:ne' Volumer in 8:0 far Part des ac- couchemens har gjordt honom billigt känd och hedrad, och år detta Syftéme" det båfta vi förmodeligen nu 'åga i den vågen. Det var han fom förft uphof fig emot Se&io Sym= phyfeos) proponerad af: M:r SiGAULT uti et Programme foutenerat aux' Ecoles de Chirar- gie: d.:5 Nov. 1776 ,'1I1 månader: förr ån > SiGAULT förfökte operation på Huftrtru SuCcHOoT. Detta Programme har til titul:. Än in partu, propter Angufliam pelvis, imposfibilis fympby- fis sosfum pubis fedio? 1776. "Sedermera "har: M:r BaUDeLocovE haft och har ånnu at frida med en denne operation högft tilgif- ven rival, Hetr ALPHONSE LE RoY — Doft. en Med. de la Fac. de Paris, fom ”åfven fkrifvit uti Accoucheménter,; ehuru ganfka fuperficielt och exalteradt i alt fom Auéor- M:r AtPHOnNSE Le Roy har fökt åter uplifva Se&io Symphyfeos hår i Paris, och har pra- . Aicerat den ömfom med fördel och fom mått til Modrens och Barnets förluft. Uti April månad förledne opererade han en Huftra hår i Staden, och fauverade or cis +) 6 ( 283 defs tånka Barnet från en oundvikelig- död. Efter defs beråttelfe var» Båckenets diameter anterb-pofterigut €j' mer ån 2 och en Kalf tum. Motlren” fänt fig ganika vål och inga acci- denter fölgde ' operationen flere: dågar efter- åt. :— Bölret' om' defs lyckliga framgång hin ner til Baron Brettvir, fom anmödat "M:t ANnDovIiLLE,; Prem: Chir. du Roi, at examis nera Huruvida "denöåa operation kan blifva nyttig eller ej för ”det allmänna. "M:r BAu- pPeLocQvÉ blir anmodad af honom at tillika med M:r AirPHonse Lie Roy tilfe öch följa denna Huftra under fin fjukdom och famfålt obfervera hvad. fom kunde förefälla:- "Mer - BaupELocQve fant Offa pubis ecarteråäde från hvaran til 2:ne tum; men kundé då flraxt ej mera underföka. — Når Hufttun- vardt båttre och låkt underföktes Båckenet af Ko- nom med defs Compas och äfven med”M:r CouTEFILLIERS Pelvimeter. ”Diamétern äntero.- pofterieur fants .3 tum och 2 linier”—— ej 2 och en half tum fom fagt var af Meir LE Rovr, och hade” denne Huftra ganfkä lått kun- nat accoucheras med Förceps , ellér ock näs turligen , hvarpå vi åge flere exempel då Båc- kenet varit ån trångre ån detta, och likafullt Barnet öfverlefvat, > Denna Huftru har lyckeligen fluppit un- dan den fara, fom medföljer denne ope- ration, — Höon mår nu aldeles 'vål. Bar- net dog 14 dagar efteråt, af någon tilftö- tans 284 x IT o CC Xx tande ordfak , fom man ej kunnat fått reda uppå. En fådan lycklig) aflupen operation gyn- nade för mycket M:r LE Roy för at i tyft- het gömma defs framgång. Wecko-Skrifter och flere utlåndfka Avifor upfyllas med den- ne operations lyckliga anvåndande, och defs trodda fördel framför de hittils i dylike fall anvånde medel, fom F orceps, hvilken alde- Jes ogillas af M:r LE RoY, fom aldrig, en«= ligt defs utfago, vil betjena fig af några in« flrumenter. | "Men under det man fom båft talte och låfte öfver alt om denna operations lyckliga framgång, utfpridde fig en annan högft be- klagelig nyhet om defs olyckliga utflag. M:r DeMATTHl!IS , Penfionair de Roi de Naple — en lika få enthoufiafti denna operation, fom defs Låromåftare ALPHONSE LE Rov, förråt= tar denne operation i flutet af April månad, nägra dagar efter fedan M:r ALPHONSE ope- rerade den förra. Båckenets diameter ante- iro-poft. var .2 och en half tum. Barnet blef utdragit med föttren — vånftra armen och låret illa Jedyridne, famt dåödt. Modren af- led några dagar efteråt. "Man öpnade defs Cadaver och fant fe&ion gjord på en bran= che af os pubis. — De yttre födflodelarne milt gangrenerade. — Les Symphyfes facro- iliaques ecarterade från hvaran , och en vars famling vid båda Symphyfes. Er 20] FR I ol FR 285 En annan Huftru opererades ftraxt ef- teråt några dagar af Mir 1e Rov, fom lik« vift förut kallade M:r Bauperocove til nårs varande vid defs förråttande. Som Nafvel- flrången hår prefenterade fig, få kunde ej förlofsningen upikjutas. — Application af for- 'ceps blef altid risquabel för Barnets lif. — Således proponerades och förråttades Seåio Symph. Då underfökningen gjordes med Coutelliers pelvimeter, fants Diamet. antero- poft. ej mer ån knappa 2 och en half tum. Så fnart Seå&ion var gjord ecarterade fig vån- ftra Höftbenet til 2 tum. ' Barnet framkom 4efvande; men. Modren måfte fåtta lifvet til 4 dygn efter operation. Vid Likets öpnan- de fants fe&ion gjord 'på vånftra os pubis. — Les Symphyfis Sacro-iliaques voro myc- ket dechiorerade; och fants dår en varfam- ling på den vånftra fidan, — Lifmodren var gangrenerad,: åfvenledes vagina och de yts . tre. födflodelarne. Efter dylike och flere olycklige fölgder fkulle man knappaft tro det M:r ALPHONSE ie Rov, ånnu bjöd til at förfvara fin antag ne operation. Men icke defs mindre forts far han i fin en gång fattade tanka, och år det högft underligit det Regeringen ej föker hindra fådant mifsbruk med förbud af denna operations utöfvande. Flere från Landsor- terne åfvenfom från utrikes, låmna til Aca= demien beråttelfer om "denna operations för« råt- 20000 ok DG NE råttande, flundom, lycklig; ftundom med e lak framgång: M:r DE CHAmMBOU, de Mous har flere-gånger lyckligen förråttat den. Men af. 28 obflervationer in alles öfver denna o- peration, finnes ej mer ån 7 lyckligen för« råttade, och fåledes år Ööfvervigten på den mindre lyckliga fidan. Af de publique Le&ioner fom gifvas på Pécole de Chirurgie , har jag denne termin bevis flat M:r SABATIERS och Lassus , öfver t Öperatio- nerne.. M;r SABATIERS talenter åro noga kånde. — Han åmnar nu fnart utgifva en Cours d?operations Chirurgicales, hvaruti. de nyare .methoderne blifva antecknade och grans= fkade. Han har fådt M:r FERRANDS ftålle fom Profeff. de Pecole pour des operations. — Mer (Lassus, Infpe&eur” de PEcole', år -en ganfka habil Chirurg. -Det år han: fom fkrifvit Les Rechefhes critique fur la Chirurs -gie moderne; fom vittnar nog om: defs genie och infigter. — Han har åfven öfverfatt den delen af PottTs Oeuvres, fom. bandlar om Amputationerne och Secretioner. Nu för den= na termin beviftar jag M:r Louis förelåsnin- gar i Phyfiologien, åfven fom M:r Hevins i Pathologien och Thérapevtiquen. Utom defs har jag enfkildt Collegium. för :operationet- ne, hvarvid jag fjelf lågger hand, och hvar« til les falles des morts de PHotel-Diea et de Ja Charité låmna ypperligit : tilfålles Den tid lom mig mellanåt år öfrig , anvåndes til häl ans 0 CA 28 bandens görande.. Jag har enfkildt under- ' visning dåruti af M:r) Desaurt , utom dels af Mir PIPELET, Och dårjämte. har jag trodt det vara nådigt at rått fatta fjelfva jårnens : flru&tion, och til det ;åndamålets vinnande går jag dageligen och fjelf arbetar hos: en Bandagift, fom undervifar mig i defs»förfår: digandes Jag fkulle önfka åga råd at tilkö- pa mig alla de differente: flag af Bråkband goda och elaka om hvaran, fom hår inven- - terats och ån dageligen upfinnes, för at pro-. fitera få mycket båttre, få vål af de gode$ förmåner ,' fom af de odugliges briftfållighes "ter; men omjjag ej kan åga utvåg dårtil; fkall-jag dock laga at fkaffa svg de måft gag- ; nande Modeller. ; Då M:r DesaAurt ånnu var Chirurgien en Chef de la Charité, beföktej jag detta Hos fpital dageligen. Det År håg jag fedt flere operationer förfråttade och varit vittne tilden > dexterite, med hvilken de utöfvats af honom; famt i salt fattat defs principer. Framdeles vil jag låmna en fullfåndig. beflkrifning på detta: Hofpital; och vil då åfven. anmärka . hvaruti M:r DESAULT (kiljer fig från de: alls" = månnare methoderne. Tvånne Cafas, dom jag' på detta Ho- — fpital obferverat, tar jag mig: den friheten at til Kongl. Chir. Societeten öfverlåmna 3; fmic-" krad i:det glada hopp det kunna gagna mig fjelf och andra, har jag altid anmärkt kr. får 288 Xx Jol KK fårfkildte båndelfer ; mer: eller mindre betys dande, fom här förefalla, och önfkade at håruti vinna et gynnande bifall. — Hotels Dieu år nu fedan M:r Desauirt ditåyttat, det fållet, fom dageligen både mornar och ef- termiddagar beviftas. : Och har jag i det fal- let. gjordt et lyckligt byte. Nåftan ingen dag går hår förbi, fom icke någon operation föra råttas. Det år vål fant at fjuk-fkötfeln år ej denflamma fom på la Charité, och i det fal- let mindre gagnelig för den, fom vil dåraf "- håmta fig principer för framtiden; men jag tror at med liten urfkilning man icke defs mindre hår vid detta Hofpital, ehuru ftort och fåledes mindre vål fkådt, kan genom flitige och foglamme obfervationer tilfylleft och åfven få vål fom annorftådes tilfredsflå!t- Ja fin nyfikenhet, och tilråckeligen profitera och begagna fig. Defsutom tyckes mig hår et det ypperligafte tilfålle at låra — då få ofta man får fe en och famma fjukdom fö- rekomma, och låra kånna den under diffe- renta åndringar. Samt åfven obfervera de Skiljaktige -methoder, fom' til defs botande anvåndas, hör det en fjelt til at federmera en gång då fådan Cafus förefaller, utvålja den båfta-och förbåttra det felaktige. Det år onekeligit at icke hår för en Chirurg år det båfta fålt at öfva fig; och fer man på en månad mer i detta Hofpital ån på et år i de öfrige. Å Nä use 2) 0 (NR on 089 > Nu nyligen .har jag fedt hår gjordts 3:ne Bråk/kårningar och utomdefs 2:ne' opetera- ' de i Staden af M:r DeEsauiTt, fom då ope- rationer förefalla år få god. och tar mig med" fig... Men af alla 5 fom opererades, år ej mer ån en enda faoverad. Jag har anmårkt deffa hån- - delfer. och vil med det förfta öfverfånda dems Då operationer förråttas på PEcole de-' Chirurgié , .har :jag "åfven igenom Fr. Louis bevågenhet fritt intråde, och bar, dår fedt o- pereras en aveurisme de Partere poplitee af M:r Perretau'y habil -Chirurgien et. Profeff. de PEcole: pratique Mer. PELLETAU har res dan med framgång tvånne gånger förråttat denne operation: uti PHofpice de PEcole de Chirurgie. .— Denne fednare 'mifslyckades, ehuru åfven få vål gjord fom de förra. — Gangréne vifte fig på 3:dje, och på g:de dygnet efter operation dog: Patienten. Tvånne ligga nu inne på Hotel-Dieu, fom fkola opereras. Det. ena år et anevrisma verum —L det andra et. anevrisma fpuriums. Då operation blir förråttad vil. jag efteråt dårom inlåmna båda obfervationerne. - Ca« flration har jag fedt förråttad flere gånger både på la Charité — PHofpice de P Ecole .de Chirurgie, och Hotel-Dieu,: famt alla lyc-, keligen botade. > Sten-operationer denne Vår hafva varit mer lycklige ån förleden Höft — af 15 o-. pererade på la Charité, ömfom af M:r DE<« VI.B.N:o 19. T CHAMPS j ARE NN 2007 BE 2; 0 ER cHAMPs, Chirurgien en Chef, fom ifublituez rat Mir: DEsAULT, och ömfom af PérRE Po- TENTIER famt le Gagnant Maitrife, år endaft en enda död. Förledit år dog tredjedelen af de fom opererades. Uppå Hotel-Dieu å- ro inalles hittils 22 opererade 3; af deffa åro 7 döde, de öfrige måft alla frifke och fårs dige at .låmna Hofpitalet. ; Det år fåledes tredjedelen måft döde hår af dem fom blif- vit opererade, och råknas det för 'ganfka lyckligt emot vanligheten , då hålften merens dels plår firyka åt. Detta hårrörer af de fju- kas elaka låge och trångflen uti Fofpitalet, dår en elak luft ftåndigt qvarhålles. Hår til- bygges nu en flygel, fom blir inråttad” få at dår blir en Ampitheatre "för operationerna, och tillika Sjuk-falar affkilde från de andra för de opererade at ligga uti. M:r DESAULT gör fig mycken flit at fålla i ordning få myc- ket han kan, och torde framdeles förbättra Hofpitalets inrättningar ganfka mycket. På la Charité opereras altid med Ile tis thotom : caché de frére Com& och med myc- ken dexterité af. PERÉE POTENnTIER, fom lik= för lagdt fig enkom på denne operation. På Hotel-Dieu följes Morraus method och defs lithotom brukas af M:rs GAGNANT MAI- TRISE då de operera; men M:r DESAULT har giordt fig en egen, "fom liknar aldeles en rak biftouri med rygg och fållad på et fkaft , hvarmed han beftåndigt opererar numera. 3 ) (RN & Nöt Obförvation' bföér "én ' Fractura Clavicule obliqua. Deffe flags Brott "hafva af alla tiders -Chirurger blifvit anfedde fom ganika låtte at förenas, mén fom högft fvåre at i ordning hålla, i anfeende til. de åtikilde benåndarnes beftåndiga fyftande at åfverfkjuta hvarandra. At förekomma denna olågenhet,; och få myc ket möjligt år 'bidraga til de fkilde delars fafthällande ; hafva flere Bandager blifvit up= tånkte, hvilka alla fyfta til-et och famma ån- damål, och fkiljas föga åt i fammanfåttnin« gen: « Hos .GoueY och HEeIsTtER finnas flere fådane ;Bandager belkrifne, "och RAVATON i defs Pratique moderne de la Chirurgie Tom. IV p. 281, ger en fullfråndig berättelfe om et af honoin - dårtil upfunnit Bandage famt. defs anlåggande, ”M:r BraAspor -har ingifvit til Academie Royal de Chirargie et annät, fom finnes befkrifvit uti $5:te Volumen: af les Memoires de VP Academie. > Alla defs Banda- ger fyfta endaft uppå at hålla Axlarne tilba= ka dragne,; hvarigenom man trodt vinna en tjenlig extenlion. Til den åndan anlades förs ut de Bandage en huit de chiffre, i hvars > fålle M:r BrRAsbpor:imaginerat en fort Corsa fet, tjenlig at' tilbaka hålla Axlarne under hela tiden. "At deffa Bandäger måftadels fruktlöft blifvit nyttjade , vittna utgången af deffe fle= 2 SAN 292 AN se Brotts förenande genom en vanfkapelig callus, ftundom har man fedt en ledgång i . defs flålle formera fig. Ordfaken til deffa fvårigheter och defla Bandagers mindre lyckliga anvåndande; hårs- ledes onekeligen af defs enahanda vårkan, at draga Axlarne bakåt, hvaraf fragmen fca- pulare Clavicule äfven tilbaka drages, och fkjutes fåledes nådvåndigt : framom den andra benåndan, fom år fåftad vid Sternum. De på Clavicula fåftade Mufclar kunna åfven ges nom defs action ganfka mycket hindra deffe Broötts förenande. Åfven fom de, hvilka haf- va fina fåften på Scapula, hvars röåreilfer frag= men clavicule & fcapulare beftåndigt följer , och böra få mycket möjligt år göras ina&ive eller relacherade. i Af deffe Mulelar draga förnåmligaft Ster- nocleidomaftoideus och Trapezius- den brut= ne delen upåt, då Pedåoralis major- fubela- vius och Deltoides draga den neråt. . Deffa Mulclars action hindras genom hufvudets böj= ning mot bröftet ,; åt den fidan fom brottet 7 vår, något vridit åt andra fidan , famt. armens uphåjande och förande framåt Bröftet. Et Bandage fom då kan på en gång hålla Sca- pula utftråckt något litet tilbaka böjd och upåt dragen, famt tillika fixera Armen , Axeln, Hallen och fjelfva ”Truncus, år det fom for- dras för at vinna en lycklig förening af deffe flags Brott. In« | Re OMR. vn 208 Ingen Chirurg gifves hår, fom icke fmickrar fig af at hafva upfunnit det båfta ; men M:r Desaurt” år den” förfta, fom jag tror förenat alle: deffa egenfkaper uti et Bandage, fom han för Clavicule Brott upfannit, famt hvilket jag flere gånger fedt med all önfke- lig framgång anvåndt. Följande obfervation utvifar tydeligen defs fammanfåttning och an«= låggning famt de däraf dragne fördelar. Vattubåraren NicrAs LEMOINE, 36 år gammal, gående på gatan; halkar och faller på vånftra armbogen den 31 Julii 1784. — Genaft förd til. Hofpitalet la Charité, blef han dår af M:r DesauiTt viliterad, och fants — vånftra Axeln lågre ån den högra. — Vid yttre tredjedelen af vånftra Clavicula fyntes en fvulnad, fom gjorde den fjuke något ondt, i fynnerhet då man tryckte dårpå eller då man förde Axeln” fram "och neråt, Crepita= tion hördes tydeligen och låmnade , utom öf- rige tecken, en fullkomlig vifshet om en fra- dura obliqua Clavicule nårmare defs extre- mitas Scapularis. — Repofition och förban- det gjordes på följande fått: Den fjuke fattes på en fiol. — En E- leve placerades på den fjukes högra fida för at gåra Contra-extenfion, fattandes med båda håndren om den fjukes vånftra fida, bållan- de håndrén korsvis om hvaran under Axel. gropen. En annan Eleve ftåld på vånftra fi- dan gjorde extenfion, fattande med ena hans” CM den 294 TATA . den öfre delen af Armen inifrån och förde den utåt , då i detfamma han omfattadé net dre delen af Armen med» andra :handeén ut: ifrån och förde den inåt Kroppen. '; Håriges nom drogs söfre delen af Armen tillika! med Axeln. bakåt något upåt famt utåt, under det åt Armens nedre del trycktes nårmate til Kroppen, - M:t --DesauictT placerad midtför den fjuke, gjorde conformation = böjde fragmen Scapölare litet nedåt; och lyfte med detlamma fragmen sfternalis något upåt, får at fåtta -Benåndarne :mot -hyaran; fom låttelis gen gick för fig, utan at oden fjuke dårvid ' klagade fig det minfta, — För at nu fafthåls > lasdelarne i denne fällning, anlades Förbans det. ; En kudde, upftoppad med balles das voine 3 lades mellan Bröftet och Armen, på famma fhida fom brottet vär, > Denna kudde | feg ned från Axéln, bvareft den var 4 tum ; Upcky. ånda ned til 'armbogen, hvareft den endaft bade en half tums tjocklek. Sådan blef den fåftad ofvantil få tått man kunde under fjelfva axetgropen med en binda, fom gick öfver högra Axeln- och: vår fåftad. med ena åndan framom öfre delen af kudden, och 'med andra åndan var den fåftad bakom öfre delen af denna kudde, fom liknade helt och hållit. en kil, .— Arinien tåftades feder= mera mot Bråftet och kudden med en 16 alnars lång binda, hvarmed flere circulairer gjor Xx 0 ( RK 295 gjordes! omkring; Bröftet och yttre idan- af Armen åndaifrån defs nedre extremitet , hvar« eft de förfte hvarfven gjordes, uptil axeln3 hvarigenom axeln, "i anfeende: til. kuddens - tjocklek under axelgropen, blef utåt fråckt. ” Förarmen » böjd , blef fåftad frampå truncus genom andra hvarf; af: famma binda, fom gingo under förarmen långsåt och fedan: ups åt -högra axeln, fom; var tåckt. med tjocka Compreffer. ;: Hårigenom höjdes vånftra axeln litet upåt och åfven något bakåt , famt fafta hölts fåledes:delatne: i famma- fållning fom de fattes vid :Conformations görande. Cla> vicula blef "dårigenom utftråckt och både Ben- åndarne hållne emot hvarandra; faftån den fjuké, bjöd til at röra hufvudet och kroppen, Vvårdt likvål ingen ting rubbat, ej. heller kåns de; den fjuke dåraF någon olågenhet, emes dan axeln och armen voro tått och noga få= ftade vid fjeltva kroppen. — Brottet betåcks > tes. med Compreffer, blötte uti falt: vatten; alla korshvarfven af bindan: blefvo fåftade med knappnålar; förarmen och banden under- flåddes: med et fkårp. — Således" förbunden gick den fjuke hem til; fig, emedan han af brift på rum i Hofpitalet ej då genaft kunde intagas. Följande: morgonen återkom. han för, at låta fe fig. Ej klagade han öfver den min-= fla vårk , eller. fyntes. någon fvulnad på hela armen; fom billigt fruktades, i anfeende til den flarka "compresfion på Vafa; Bandaget RV RR var - 296 or KR var ej eller det: minfta. rubbat. — På detta vis fkredo'g dygn” förbii; då man nödgades äå nyo anlägga förbandet ji anfeende til; det kudden något :nedfkridit .och bindan åfven något tägnpat, Den fjuke klagade nu: öfver någon ömhet i armeh, i fynnerhet då: han flod rak, = Omkring brottet fyntes en' liten fvulnad; men få fnart förbandet var anlagdt . förfvunno”deffe olågenheter likfom af-fig fjelfs ve, och den fjuke klagade fig ej mera:: Det: ta var TO:de dygnet efter fallet och det 5:te fedan -dsf$ ”intagning i" Hofpitalet. >. Som Bandaget 'åter "något lofsnat aftogs' det d. 17 Aug. — Callus- var "då: redan formerad och inga tilfålligheter eller minfta rubbning äkom- men; "Icke defs mindre anlades förbandetoå nyo och lämnades få til den :26 Aug.; då det för. altid aftogs. — Clavicula fants gån= fka folide : och utan någon: vanfkapnad = Callus var få vål formerad at "man Enappalt kunde" åtfkilja -fNållet -hvareft> brottet > varit; om ej genom en liten 'fvulnad af: en lineas tjocklek tilsdet: högfta, fom , då jag: någon tid dårefter fick; åter fe.:den' fjuke; var alde- Jes förfvannen.>— Armen rördes. ånnu med Jika lätthet fom förut , och låmnade den fjus ke Hofpitalet: famma dag fullkomligen botad. Dageligen: fortfar han med fit förra arbete och har: federmera €j kåndt den minfla olågenhet: - Flere gånger har jag fedt -defle cbrott Iyckeligen låkte, få vål pårla Charité ;. fom Ho- i / RAG RE Hotel-Diex: . Hår ligger nu en liten Gåffé om-6 år ,; fom ;; ehura oftyrig och vårdslös, Jikvift ej: "förmår rubba ”hvarken brottet eller förbandet ,: få vål håller. det delarne i- ords ning. Nu på 13:de dygnet, fom förbandet ä nyo anlades; var: Callos redan” ganfka' vål formerad «och innom. några. dagar låmnar-han Hofpitalet aldeles botad. = Af deffe-obfer- - vationer finnes, huru Jått defle brott kunna låkas; då: man: dåärtil anvånder: tjenligesmes- del; => at ;Benåndarne låtteligen förenas) ges nom 'axelnsi flråckning utåt ; något. upåt ock bakåt ; — at de fammanfåfta fig utan: öfver= fkridning: på hvararr,» och sat -Callus: på intet fått blir: vanikapelig då! Conformation sår rått gjord; och då Benåndarhe genom” tjenligt Bandage /tafthållas .mot-hvarandra, — at ti- dens utdrågt til deffe brötts låkandé. och den vanfkaplighet; fom få ofta :dårpå fölgts hår rårer faf-de ,medél: man! anvåndt för / at faft- kålla ”dé- åt/kilde »Benåndarne ; fom i det Aåls= let tvårtom fyfta at fkjuta dem öfver .hvar- any, genom det at fragmen angr RR emot: alm fiernale:: A ji ism - Utdrag. af. Drod Nk Emb. Berittelfe til KoLollegium Medicum. Uplek ae 25: ful 7850 om ; = = Ifrån Midfommars afton förlédit 3 år til och med famma tid 1785 , årö tilfammans 307 TERO ha 208. 2 I & CC K ” Barnaféderfikor emottagne , förlöfte och fkötte. Af. deffe bafva 287 blifvit- på" Inråttningens bekoftnad fpifade; noen 20: perfoneri åter håf- va.intagit.de få kallade Extra Rummen och förolig: Betalt i hyra 46 R:dal: 29: fkillv 7 tunfk-entigt mine förr: "ingifne :Qvärtals-Råk- ningar i förledit: är soch detta, under /tföre- nåmde tid: ”Födde åro 314 ft: Barn, af hvilka 74: varit tvillingar: Gåffar 159 och Flickor 155: — Af>deffe Barn -har åter 15 'varitedödfådde :. 299 blifvit: döpte; Och 17 hafva innom bufet, fedan de Brita gode -dödt. guest Uta: förenåmde” 307 förlåfte svinool) häva 308 perfoner > lefvande ochi frifké ut- gådt; men. 2:nechafva smed > d&den aflidit,; en af. Lungfot och »,dencandre af :Apoplexie. Af frårare befkaffenhet hafva 30 Förs Tofsningar förefallit j :af, hvilka dertilfållen fom fordra: bjelp genom. Inftrumenter, hafva i år varit; dällfyntare ån Förlofsningar ;beledfaga- de med v Hemorhagie; af denna volycklige omftlåndighet :;hafva i; fynnerhet :7< perfoner varit i ytterfta fara, mensalla lyckeligen åter- vunnit fine krafter. sCrochetten och Perfora- torium har jag detta år varit dlyckelig nog at icke behöfva nyttja, hvarken innom eller ut- om hulet ; men Forceps mera utom -höfet i Fattig-pratiquen, ån innom; Vid -fkårfkådandet. af et få fort antal, af hvilka. hvar och en , i anfeende til fig och 1 I I 00 k 299 fit barn, behöfver mera ans och fkötfel ån vanligen fjuklingar i Lazaretter; tåcktes Kgl: Collegium höggunfligt tillåta mig at: fåga ; dét. Betjåningen af en enda fköterfka år få aldes les 'otilråckelig , "at jag fnart finner en omöés. jelighet at bibehålla den renlighet, på hvilk ken de: fjukas tilfrifknande få mycket beror ; utan bitråde af envPiga, Linderfka :elter likd godt under hvad namn den antages, blott. . den på flat får antagas, kan Kongl: Colles gium höggunftigt” finna 3 at: 600:de:-Månni> fkors Jans på et vår, redan öfverfliger hvad man kan :vånta, 'åfven af den måft rörliga och 'rafkafte Sjukvakterfka eller Sköterfka.: > Til Kongl: Collegii höggunftiga bepröfs vande &fverlåmnar jag detta, i båfta hopp att vinna en lika få vårkelig bjelp hårutig fom han i fig fjelf år nådig och bideagaee, de til Iäråttniogens båtnads + ' TD Fä Utdrag af Bref från FER SAMUEL Fant: "BORG (Se Band: & p 404.) dat.: St. Barthelemi d. 14 Moaji ra. til Prof. - BERGIUS. =» 5 Vi ankommo lyckeligen och vid god 'hålfa til Fort Royal på Martinique den 15 fiftledne Februarii, och feglade efter några Hagas til. Fort St. Pierre dårfammaftådes, Jag : har AN 300 Xx I oc IK hår 'ock Varit på Öarne. 'Gvadeloup och St: Euaflache: några dagar, hvareft wi blefvo: med all» vånfkap: och höflighet emottagnes. På dess fe Öar "bar jag famlat' en -hop- Örter, fom med: det hemgående Coupvardi-Skeppet fko- Jar hemfåndas: Hit til.S:. Bartihelemi kommo vi > d: 5 Marttii och d. 7 öfverlåtinades Öen tilSven- fka" Kronan af Gouverneuren på St. Martin Chevålier- DU RATE. Anm Denna Ösår: ganfka bormuittie alla böjs der Öfvervåxte; med Aere lags Cadus; Opun-= tig ochien oråknelig hop ftickande och :gifs tiga Tråd (2), at man dels ogörligt, dels med fRörfta fvårighet: och fara kan komma fram; hvilket. år. en af ordfakerne at Oen år få-lis tet: upodlad 3; dårtil .bidrager dock målt; Ins -byggarnes fattigdom , fom "endaft plantera når got Bomull; hvilken. år Öens naturliga pro" du&; Habitationer finnas ungefårligen 80 ft. och Folk-nummern tiger til--450 hvita och 278 Negter; alla mycket ohyffade och fins emellan . oeniga, emedan de: icke haft. någon ordentlig Ayrelle; vål hafva de haft en få kal- (2) Bland dem Hippomane Mancinellöy hvars frukt liknar de vackrafte Åplen, men år få förgiftig, "at den fom åter dåraf en bit, år dödfens barn; Svenike Gouverneuren har dårföre gifvit befall= ning at låta utrota alla deffe Tråd på Öen , hålft > Negrerne nyttja deffe Aplen til at förgifva dem sd af de hvita, fom de hafva ondt til P. J: Bo . . he Mi a RN ro CA > 20 kallad "Commendant, fom: varit Dock fy- nes det fom fkulle Oens fördelaktiga belås genhet och ringa afftånd från flere andra Oar, göra handeln hårfltådes med tiden anfenlig, hvilket redan tydeligen börjat vifa fig. Climatet år hålfofamt och Jordmonen uppe i Landet ftenblar.dad fvartmylla; ftrån- derne beftå dels af branta berg, dels af fand. Frilkt vätten finnes ej, undantagandes några Tmå gropar mellan bergen , fom dock hafva bådå et otilråckeligt och elakt vatten; inga Cifterner åro af Inbyggarne anlagde; rågn år . mycket fparfamt , få at våxterne brånnas af den ftarka hettan deffe månader; vi nådgas nu håmta vatten från St. Euftache och St. Chriftoffer. 0 Så mycket min infkrånkte tid kan tillås ta, vil jag famla och nu med Skeppet hems fånda af Oens Orter och Naturalier, med be- råttelfe om: deras nytta, fåfom jag kan det af Inbyggarne inhåmta; långre fram kall jag utvidga mine famlingar til nåftgrånlande Öar. || Upfala. Befkrifning om Medevi Surbrunnar 1:fla Delen , år titeln på en Difputation, fom Phi- loföphigz Candidaten JoH. CNATTINGIUS AA SA gÖs å 1 v || j j a 4 302 Ä II oC göthe, pro gradu: utgifvit, och den 14 Julii” 1785 under Herr Prof. LiInpBroms prefidio förfvarade. Difputation (a) innehåller 44 fi- dor i quart och år både, på Latin och Sven- " fka, hvarjämte följer. en Charta öfver Brun- nen och de dår belågne Byggnader, af sr FANN | I se fom inbegriper : 2 fidor, uptages til Öftergöthlands beröm i allmänhet: Kår- lek til: Fofterbygden , få vanlig, i fynnerhet hos unga: oförfarna fnillen, torde gifvit en- kedming til deffe nog updrefne loffånger- Enligt Au&or fkall det lyckliga Öfrer- göthland, eller fom "det ånnu mera höglju- dande "heter på Latin: Alma Oftrogothia , å- ga et icke ringa antal öfvertråffande och af- undsvårda fördelar bland Svenfka Provincer. Ehuru han tror fig' endaft med tre" fjerndels fkål- kunna yfvas Öfver de talrika hårar , forh ur defs (Ofter-Göthlasds) fköre utgjutit fi fa och kringfirukit andraV erldsdelar , upreft fina feger- minnen på Roms Ruiner, famt inråttat Ny- byggen i afldgfna Länder , hos hvilka han ån i dag igenkånner gamla flamlynnet (b) finner han dock" nog fkål til fit beröm i Förfåder- nes (a) Det vil fåga 1:fta Delen, (b) Det hade varit ånnu mera vål, om Auttor ups gifvit kännetecken , hvarigenom man kunnat fkil« ja deffe från andre Nordifka Nybyggens » ) HD oo & 303 nes gugnande Snillen, Vetenfkaper 3 Lagar, Pere flags blidare yrken» &c: (a). Från: Inbyggarenas fördelar , beger fig Auåor til fjeliva Laodets, tilbörligen danat för få vårdige Aboer: Belkrifningen hårpå år aldeles förtjufande: Få Landfkaper , låger han ) hafva det företråde af en bördig Ford, fkåna trakter , en ren och upfrifkande Hima. mel (b) och en öppen beldgenhet för alla luf= "ten ränfande vindar (c). Au&or- underlåter. vål ej at bland Öfver HAöd af gröda på fi fine flållen -mårka knappare " tilgång på Skog, men den, tycker han; lika= fom årfåttes genom angendåma och månsfårs gade blomflerfålt (d). Skogarne i Oftergöth- Jand ..måfte : vara mera belynneslige ån förs månlige; de äro, neml. ån rikare Skogar , ån glefare Skogsparker. | Men -deffe och flere fördelar, hväårmed Naturen förjt för de lefvandes beqvåmlighet , | a (a) De flåte Öfrige Provincer torde dock åfven:kun= na upte förtjenfter, de dår fvårligen låra eftera gifva, åfven de romanesque ftycken, i detta Öt. göta lofqvåde. (b) Förtjusningen lår hindrat ÅA, at blifva varfe de . nåftgrånfande fköna trakter af en del af SÖder= månland, Nerike, Småland, Weftergöthland &c; (b) Så framt ej Omberget , Skogarne och flere andra ; Bergsryggar endaft uteftånga orenande vindar, måtte trakterne dåromkring fakna deffe förmåner. (d) Denna drfåttning kunde ge vederbörande anleda - ; ning til en py Skogs-ordning, 304 2 Dros åro ej delende fom utmärka. Öflersåsblaniis då de vanlige lifsbehagee plåga låmna affmak och flapphet efter fig, (a) finner man hår får dane , fom återgifva, om det år möjeligt , be= haget af lifvets förra retelfer (b) och ' åter- fidlia förrådet af defs uttömde krafter, och detta göra de underbara Hålfo-vatten , hvilka hvarken i den mångd eller kraft låra finnas in= om "Riket (c), fom i Autors ålfkade Fofter- bygd (d). Innan Audlor vidare änlåfer fig i detta ämne; håller han det biligt (e) at förklara, det Medevi "dågare,. Cammarherren Vålborne . Herr MATTH. ÖDENCRANTS, dr den fom låm- nat honom de mått uplyfande efterråttelfer , fom til faken höra (f) och fom underflddt bonom at i Studier. vinna” någon förkofran , få at han kunnat låmna detta lila vedermå- le e (8) cd Jin n kärlek til ERE och forg- fål- " (a) Det "vore "ej lofvårdt om Öfgötharne vanligen nyttjade lifs-behag , fom ha få elaka påfölgder; men huru fvårt år likvål icke-at vara Btephalle fam i detta jordifka Paradis, (b) Hvilka? (c) En noggran jämförelfe. mellan Sdtra, Ramldfa ; m. fl, torde dock gifva ovåntade utflagers. (d) Lyckligt at Naturen placerat deffe medel juft dår fom de vanlige lifsbebagen låmna appher och affmak efter figs (e) Kanfke ÖfverfAödigt, N » €f) Således ingen af de föregående, (8) Tydeligen iropice. RER 305 a fånighet at bidraga til: at. göra JG känd af Allmdånbeten. / Au&or tycks annars hår varit rått lycklig på Latin: Cui (Scilicet Cubicu- dario: Nobik.- Dino: ÖDENCRANTS ) nos precis ”pue .debernus non tantum que: ad iluftratio- nim "prafentis, materiei maxirme faciant mo numenta'; Sed etjam ea liberalis Ejus muni- ficentia prafdia, quibus; »angufla. re presis, hoc rqualecumque Specimen. non -Studiorum magis, gquam.amoris, quo in natale Solum -(Oflrogothi?) ducimur (a); publici juris facere, atque ad iluflrandam,. quantum: in. Nobis. Patriamy aliquidiconferre: Nobis licuit. 2::$: "Afhandlar Medevi Brunnars beld- genbet 3 den år is Vadftena" Lån, Alka Hå- tad och Nykyrke/ Socken, 3 mil från Vad- fena och 2 och en balffrån Afkerfänd; Pol- högden uttagen 1748 denvc21: -Juhii i Herr Prof. STRÖMER, år 58 gr. 417,21”? famt Magzs net-nålens -declin. determinerad til-8- grad. Våt. om Nordftrecket.. De ligga på FHem- månet fora Baggebys ågor, fom lyder: uns der Såtesgården Medevi, hvars namn. hårles »des-från ;garala ordet Med (medlerfta delen) och Ii (Skog), : Kvartil belågenheten ålven Skall :gesanledning;/— Belågenheten år gan= : Ka angénåm och utfi igten Öfver Vettern; fom KY Bea go. oo SÄ på kl Ye GQ) Aut&or har här iganfka: vål i åkt tägit bögetn om non magis, quåm , hvaret altid förta vigten liga ger på fita momentet, : ” 306 1) oo ( I på en åttondels mil grånfar hårintil, högft behaglig af Veftergöthland, Vadftena, Om- berget &c. Medevi har 3 Brunnar, den öf- verfta, fom måft nyttjas, upfpringer på en Skogbevåxt kulle och kallas Högbrunnen , fteg dårifrån ligger en mera fidlåndt, kallad Dalbrunnen, fom hyfer et »kårraktigt vatten, den tredje ligger 3 a 4 gånger lång- re bort, hyfer et af ömnigare ochra rödak= tigt Vatten och kallas Rödbrunnen; hitiotils har man hår endaft håmtat gyttja til bad, mén fom Prof. BERGMAN hår uptåckt ymni- gare förråd på Järn ån vid fjelfva Högbrun- nén, torde defs brak fnart bli allmännare. 3 6. Omtalar Brunnarnes ålder och up= finning. Auv&or tror at Medevi varit kånd ganfka långe, til bevis hvarpå en fornfågen anföres ; åfven fom det at Kongl. Hof-Råtts Medicus i Jönköping Herr M. D: Jos. Con- sTANTIUS, [om dådde 1698, beråttat fig fett i Vaticanfka Bibliotheket et Manufcript onv Surbrunnars befynnerliga kraft i Oftergöth- land. »Vift år at R. R. Baron GusTtAF SooP, Herre til Medevi, efter åtfkillige "dårom er-. 'hållne underråttelfer utomlands, år 1677 fkic- kade en quantite at af Arch. HIERNE under- fökas.: Högbrunnen- blef då anfedd fåfom båft belågen och anfedd at hyfa finafte Mi- = neral, den blef förledd med tunna, omgif- ven med huggen ften, åfverbygd med etor- dentligt Brunshus och invigd d. 25 Julii i 4 A XI oo 307 - 04:67 Belkrifver. Brunnens Mineralifka befkaffenhet: Arch. HIERNE fade: at Vattnet nyfte .et Ätidum univerfale, fygtig Viäriol, Jäårn=fvafvel och något litet! Alun. Profeffor BerGivs och Afleflfor: Zerzeu hafva fedan bepröfvat Vattnet. 1778 låt CancelliesRådet Baton AHLSTRÖMER stilfånda Prof; BERGMAN 12 kånfior af detta Vatten, jämte en inkoka ning af 10 kannor bragte til 2 qvarters rymd, hvarjämte bifogades en beråttelle om de rön Doå. DugzB med Vattnet anftålt: » 1782 och de bågge följande åren var Pr. och Rida daren BERGMAN . fjelf vid Brunnen och an« fålte förfök med Vattnet, fom finnas befkrifs ne i K. Vetenfkaps Academiens: Handlingar för år :1783. | Medevi Vatten fkall -ej vara aldele$ lia ka klart med annat Hålfo-vatten. = Defs våra ma var i Augufti månad vid botten 63 gr. öfver O; i: vatubrynet 7.. Smaken lindrigt martialifk, utan »den flickande fyrlighet fom medföljer luftiga Vatten. Lukten hepatilk; denna hepatilka luft , fom fkall gifva Akner varma Vatten fin förtråfflighet och Loka hes "la fin flyrka, år et-af:- Medevi kraftigafte åm- nen, och fom den fkall finnas på botten til förre myckenhet ån vid ytan, rådes at dår« | iffån -håmta fig Vatten vid Brunsdrickningens 6. Upråknar Vattneris beftöndsdelare" En kanna dåraf våger 194 lod. Det inne- håller Luftfyra til. inemot 6 -cybik tum på U2 kan- 308. se) bo KE skannan , "och hepatifk Duft til 8 cubik: tam, 3 gran "Järn uplöft i Luftfyra , men: af Calx Salita- endaft. et halft. gran, :Kokfalt knapt I gran "och I gr. -Extractom mucilaginofum. - HIERNE tros fåledes. med acidum. univerfale ment Acidum -Aereum;, med JFårnfvåfvel Aer hepaticus och med Alun Calx Salita.—-Me- devi hyfer mindre Acidum Aereum, ån Spa och Pyrmonter Vattnet, fom - dåremot fakna hepatilka Luften; Jårnhaltigheten vid Hög- brunnen - endaft 3 gr. mindre på kannan; dåremot finnas ej de: fkadeliga åmnen i Mez= devi Vatten, fom i detle utlåndike, til ex. Gips och Kalk. 6 6. Innehåller under [ökning om Vattnet aftagit i fyrka, hvilket nekas, och förfte fkälet "hårtil” ligger i töljande: 7:46. Där Curerne vid Medevi Brunn an- föras, hvilka fkola vara högft mårkeliga i Gikt , Rhevmatifmer , förlamningar' och an- dra flyfbeter) efter luxationer och. fraCurer, "och fkall endaft på: de 4: fednafte' åren af krymplingar blifvit fom tropheer låmnade en Bår,' 2. Klampar och 11 Kryckor. Lazaretts« Journalerne fkola åfven:vifa det, at Medevi Vatten vål boradt , utom Here Chronifke fjuk- domar, fvaga Magar , Hypochondre; Renin« gens uteblifvande , Mafkar ; Convulfioner ; Ro- fer Skörkjugg , sömla Rötfår , m.m: Au- for hånvifer fina Låfare, til URBAN HIERNE, TRANEUS , 'SoEM , 'men' förnåmligaft. til de i . fed- x 02 0 CK 309 fednare der hållae Journaler , "åt få fpeciel- ; ” Jareé kunfkap om deffe: Qurer. ; 8 $. Låmnar befkrifning om Byggnader= na A Brunnen.: Om defle får man at Char- tan båfta begrepp. : Deras antal. fkall: vara inemot. 50; och fkola ge Medevi anfeende af en liten ordentligt anlagd Stad. » De för- nåmfte äro: Brunshufet, en åttkantig bygg- nad, fom jämte fit. gamla tak bibehållit fig 198 år. Kållan ger lika nu fom i" Archiat. Hiernes: tid, neml. 32 tunnor. om dagen. Bruns-Salen 36 aln. lång och 18 bred, bygd af Öfver-Hof-Jågmåftaren Grefve Carr Fer- SENT 750. En "myckenhet olika: Byggnader för Brunsgåfterne, fom hvardera hafva fina ' fårlkildte namn. Kyrkan, bygd 1771 aftråd, genom Brunsgåfternes fammanlkott. 3 flyc- ken Lazaretts- Byggnader , utgörande $ Sa- lar, I Kök och Kammare. Billard- Byggna- den, 2 våningar hög, med Torn och Slag- Ur, bygd 1782 af Kammarherren ÖDEN- CRANTsS. Flere Kök, Bodar, Vagnshus, Stall, Iy-Källare m. m. 2 Badbus , et” för Herr fkaper och et för Lazarettet, hvardera för. fedt med 2 flangars. Y ; 6. Omtalar: tilförfeln och förplågnin. gen. Tilförfeln fkall vara tilråcklig och Köp- mån hela Sommaren hår hålla öpna Bodar, famt Marknad den 25 Julii, — Prilerne up- råknas fedan af Auéor för Rum och fpis- ning. UN 10 310 & >) o ( Re 10 6. "Handlar om Lazarettet och de Fattigas vård. Enke-Drottningen HEDVIG ELEONORA fkånkte 1707 til de Fattigas underftöd 20 Tunnor af Vadftena Slotts af- rad, fom fedan årligen influtit; detta jåmte Gåfternes Sammanfkotter har varit tilråckligt at årligen underhålla 250 perfoner. År 1781 var Caflan 5637. Daler K:mt, men har fe- dan vuxit til '6009 'Riksdaler ”fpecie genom Brunsgåfternes frikoftighet. 1784 fkånkte R. R,. Grefve CARL Fr. SeHeFFER hit en Bil Jard, hvars inkomft tilfaller de fattige; fam- ma höga Herre har ock drägit förforg at et Badhus och flere Sångar blifvit väv de sn ge inrättade, Andra Delen; af Herr Candide nama RAMSTEDT; Denne Auå&or har endaft, ledd af kdr« lek til Fådflobygden , företagit fig at fullbor- da Cand. CNATTINGU vackra Åfbandling om Mcdeni Hälfo-Brunnar , hålft han både år född och uppfödd på famma ort. 1 6. Om Inråitningar til beqvåmlighet och néjes Den förfta, "är at en douche (a) blif.” vit EA REAR - SEED (a) Ehura behagelig obe Medevi måtte vara, tviflar jag dock ni: Igor på at.defs douche och gytiia kan råknas bland nöåjen3 förre fkål har fåkert Au= tor at hårtil föra Gungbrdder, hvilka fåledes sljer min tanka förrjent förta rummet i denna $, NR 9 oe CM so > 2 vit inrättad. och at Gyttja, hbåmtad från Rödbrunnen, kan myttjas til Bad, Den an- dra Inråttningen dro Gungbråden, och den tredje Alhcéer at fpatfera uti; Håftar, Vags nar , Vurft, fås hår ock för lindrig hyra; åf- ven fom det gifves tilfålle til Dants, Kågs« gelfpel, Billard , Bållkaftande och Volant. 2 $. Om Kyrkan , Apotheket, Bruns-Me= dici , Poft-Contoiret. Böner hållas morgon >» och »afton och allmån Gudstjånft om Sönda- garne under Bruns-Terminen, af Kyrkoher- den i Förfamlingen, fom enligt Conflitutorial tillika beftrider Bruns: Predikant Sysflan (a). Apotheket lårer vara gammalt och hålles nu af Apothekaren " CAvaALIn från Linköping. Af Bruns-Medici upråknas: URBAN HIERNE och TRANEUS til 1690, MAGN.: v. BLocK 1704, JoH. LInDELIUs 1711 , J. WOLLHUN 1723, CONST. SoEM 1737, J. G. GERINGIUS 1738, WiiH. KAMECKEE, HUNTER och J. GeERINGIUS för andra gången, tilfamman til 1760; J. ForskårL, C. RYpBEcK, IsAc SvENS- SON , ÅND. WÅHLIN, J. ForsKårL andra gån- gen til 1777 (b), Profeflor TINGSTADIUS til och med 1783 och fedan til ' nu Afleff, IA D. U—— (a) Då de förr omtalte fysflor åro afgjorde, lårer han fom Bruns-Predikant ej ha fårdeles mycket at k "betftrida. ; (Cb) Under denna tid var ock Affeffor KAMEcKER aN« dra gången Bruns«Intendents x 3128 3 oa + D. WAÅHLIN. —: Eu "Fältikår! Oöderkällag. åfe. ven, fom år Stads -Chirurgus NaATtHeL från Sehenninge. 1719 blef et ordentligt Poft- Contoir med Poftmåltare på Stat inrättat. -2 6. Om Medevi Privilegier och andre dit..börande Författningar: "1688 utfårdade K. CARL XfFte et Placat angående Medevi, beftående: i 9: Artiklar , om god ordnings &c. hållande; denna Stadga förnyades och tilök= tes fedan 1707. Götha: Hof-Rått har ock 1701 utfårdat et. Bref. om Jorisdi&tion dår= flådess 4 6. Enfrildte Författningar vid Mede- mi LE defs Innehoefvares - Enke- Drottningen HEDVIG ELEONORA, fom från 1688 t til 1694. ågt Brunnen, har. utgifvit flere bålfo- AA Författningar. - Vidare har de fedna- e Ågarne af- Medevi, järnte Bruns-Intendens fr framgifvit mänga Memorialer , förfla- ger, m. Mm. 5 6. Om Bruns-Terminerne och Bruns= gåflernes antal, Tiden år från Maji månads flut til Mutet af Avguftis — Brunsgålternes an- tal var Rörft 1783, neml. 212, utom Laza- retts-bjon . och Allmoge... Flere Kongl. Per- äs fom - dår varit ,:upråknas fedan. -. 6 6. Medevi Godr..ocb defs Ägare. God- > fet befkrifves hår och Innnehafvarena råknas, bvilket fom mindre intereflant förbigås. — Til flut förfåkrar ofs "Auttor ånnu en gång, at han-författadt denna Pan til tacks farn- | RK II ok 313 fambets.prof mot en dlfkad Foflerbygd. Någ- ra vackra Latinika Verfar, fkrefne 1697 af en ”Tyfk til Medevi beröm , anföras fedan, hvarpå följer en artig famling af Publique Författningar, angående Surbrunnen 3; hvilka, enligt K.' Senatens »beflut af d. 5' Maji 1709; åro extenderade til alla af Kongl; Collegium Medicum för kraftige; och hållofamme funds ne Mineral - Källor, | Pr of, anflålte vid en Kålla & Sådermalm belågen vid Cattuns-Tryckeriet, Heri Bruks-Patron SJÖBERG tilhörigt, bräder nan. af gamla Surbrunnen (a). Denna. Kålla, föm får go år fedan (kall hafva blifvit. af Stadens och i fynderhet af Invånarne på Södermalm” nyttjad fåfom Hål- fo-Brunn, år! belågen nederft vid Södermans landsgatan uti Gården N:o 116; och finnes nu inneflutén uti.en: hvålfd portgång af det Stenhus, fom framl, Dire&teuten DE BROUN låtit upbygga. Den delen af Sådermanlands- gatan, fom Atråcker lig från Nya gatan, för= > bi Cattuns- Tryckeriet', til Hammarbygatan, ; kallas ännu i/ dag, förmodeligen . af. denne anledning, Surbruns-gatan. Gammalt trovår- Us S digt ' Ca) Se pe AA, 314 853 0 CR digt folk fom bo uti denna trakt, beråtta, at för några €O år fedan ftod ånnu Bruns- bufet qvar, med ftenar hår och dår i jorden nedfatte , omgifvit., uti hvilket Källan var in- nefluten ; men . Vattnet hade: vid den tiden redan börjat. förlora fin förra credit, utan tvifvel fedan andra Kållor voro uptagne; når- mare gatuporten , vid; pafs 300 fteg från nu nåmde Källa, innom faquetet, til det få kal= lade Bleket, ligger åfven en Kålla, hvars Vatten. hafver famma egenfkaper fom före- nämde fordna Hålfo-Brunn,, dock i fvagare grad. Med Vattnet uti Kållan vid Bleket kan Årter i nödfall kokas och klådet tvåt- tas; men den få kallade gamla Surbrunnen, år aldeles obrukbar til fitke behof, emedan rter genom kokning blifva imera hårde ån mjuke , och Såpa eller Tvål loddras icke. Vattnet i den fordna Surbrunnen år klart och genomfkinligt, och då ”Thermometren dåruti nedfattes, föll Qvickfilfret til 83 gr. öfver O. Efter omfqvalpning uti et glas, upflego några Vattublåddror, fom gåfvo til- kånna Lufifyrans nårvarelfe, fom man dock efter anftälte förfök fant vara fparfam; men ingen hepatilk luckt kunde förmårkas, Vid Readsions prof fants: 1:o0, af Lacmus tinAuren, — ofåråndradt, tycktes dock draga något litet i rodna. på 2:03 FF Io0oCK 315 2:0, — Acidum facchari — upkomma hvis ta Rrimmor iåtfkillige dire&ioner. 3:0, — Solutio lune — fatte fig ig et hvitt moln eller fediment. 4:0, — Terra ponderofa falita — åftadkom , en dylik vårkan , dock tycktes fåll- ningen vara något mindre och af ljufare fårg och utfeende. $:0, — Aqua Calcis — hvittnade det. 6:0, — Lixivium Tartari — blef vattnet opal-fårgadt. ” 7:0, —' Saccharum Saturni — gaf et fort hvitt måln. 8:0, — Mercurius nitratus — förordfakade et hvitt fediment och en gul rand formerade fig i botten af glafet. 9:0, af Solutio Merc. corroflivi. 10:0, — Acid. Vitr. concentratum. 11:0o, — Tinéåura gallarum och 12: 0, — Oxblods-luten — blef det oföråns . dradt. Af förföken N:o I och $ finner man at detta Vatten hyfer Luftfyra. Huru många cu= bic-tum af nåmde Syra uti en kanna Vatten innekålles , fkall nårmare utrénas. At Vatt: net ej år martialifkt, bevila experimenterna N:o II och 123 men at det hyfer Kokfalt- ra, förent med Alkalifk balis , inhämtas af lidken N:o 3 och 7. Af förföken N:o 2, 4, 6 och 8, kan flutas at en calx vi&riolata håruti ingredierars DANIEL odeuegtp ade MM RR TO Således lårer det ej.-nu mera löna -må- dan ;at. nyttja: detta Kållvatten i medicinfk af- ligt, fedan Vi ftraxt vid.och innom Hafvud- fladen hafva goda Mineral- vatten at tilgå. Detta Vattens imak. år ock få kånbart. kalk- artad, at det torde blifva nog trögt ; "både at dricka och gå bort ur kroppens, JL. 0. Kongl. Vet. Åcad. NG Handl. I. 6. ÄR RR rk | sp, 29. Forifåttning om Sjukdomarnés Förbäl. lande i Carlserona (Se det föregående p. 213.) af ARVID FAXE. Infiuenza ,. fom åfven hår inflålde fig 1782 den 22 Maji. (a), liknade mycket en ' Peripnevmonia putrida, hvarvid Acid.- Vitr. tenue gjordt utmårkt god nytta: Catharral- febrar utgåra et ftort antal fjuka, måft i Ju- nit månad. Sjö -Skörbjugg yppas > altid. då Skeppet flere dygn måtte. hållas tilllutit , då den inftångde luften fnart rutnar; lika få har det 1778 håndt i Carlscrona, at Manlkapet fom varit. inqvarterade för många i et rum, fådt. denna fjukdom;. deffe botas låttaft ge- nom frilk lalkgnd de från fjön fåttas i land och de IN (a) Se om denne Sjukdom Bande 5 Pp. 40. Å IG 377 sdb id land br trångt sboende fyttås från hvar- annan. ”Strangurie fingo flere på en gång af elakt: dricka, N - P. "115. Tetradon Mola befkrifoen af A. 1 RETzIUS. Détta”Hafs-djuär är fålllynt vid "Stetilka frander; blef funnit Vid ”Landscron4,;” vågde 12 fkålp. har? i fvalget 3 brofk med tånder , de ytterfe "hvardera med 7 och det inre 6, fom tyckas" kunna indragas och 'utikjutas ”ef= tersbehag , "defsutom framkommo tånder :fe- dan djuret blef tort, och fom ej förut vora fynliga.- Den ytterligare befkrifningen . kan båft förfås genom jåmnförelle med” Tabel- - Jen. Uti defs tarmar fants en hel hop Te- niz, fom ej af Cöze voro SÖRRV RNE. ng Lungor , utan 4-bronchie.'', P. 130... Befkrifning på.en. Ödla från. Java, af ÖrAs FREDR. HORNSTEDT: Denna år en' varietet af Lacerta Am- -boinenfis , mårkvårdig för den anfenliga Fena hon bår. åfvanpå ftjerten: 'Befkrifningensuts tydes genom en bifogad afritninga P. 134... Rön om Ferrum Phosphoratum och Sal Perlatum, af Cs W. SCHEELE. ; Denne af db BERGMAN och; MEvEr fundne, och förft för: en egen half-metall(a) an», : Ner (2) Under namn af Hydrofiderum. 318 I) jo CC RÅ anfedde; Jårnart, år orfaken til kallbråckt Järn; årsock det fämma föm kallas Natur- ligt Berlinerblåttz af honom har A: kunnat bereda .phosphorus (p. 138); Når Sal Perlåtum, fom fkall beftå af Alk.: minerale och phosphors-fyra, men: hvil- ken Syra Hr. Provst påftår dår ej finnas, handteras. med Järn (p.- 139.) har A. väårke- ligen funnit at denna Syran utgör dels be- > flåndsdel: Hr. Proust- har förvillat fig dår- med: at han ej aldeles -frånfkildt. -Alkali-mi- nerale;: P, 141. Förfök at af Brunflen erhåla Maz- " nefum och at fammanfåtta den med några andra Metaller, af P. J. HjecM. Affeff. JoH. Got. GAHN år förfta upfin= naren til denna balf-metall, men defs tilred- nings-"och reduåions-fått har aldrig blifvit af Trycket utgitvit. "Sådant fullgör nu Hr. Hjerm , ehuru allenaft i [mått Brunftenen år tagen från Undenås Soc- ken i Wåftergåthland. Magnefii gravitas fpe- cifica år mot rent vatten fom 7000 til 1000. Defs förvittrings egenfkap förminfkas och uphåfves ofta genom förening med andra Metaller." Den blandar fig icke med Qvick- filfver och icke gårna med Zink, men el- jeft med alla andre Mömler; ; hvarpå anföres » några förlök. P. 156. : SA I RR de £19 P. 156. Befkrifning på tvånne Mafkar fom fRada blomfiren på Frukt -tråd, af CLAS BIERKANDERs 1) Phalana "Pruniela 3 defs larv uppe- håller fig i Körsbårs- blomman , fpinner fig fluteligen ned: i jorden mot fNutet af Maoji be en månad dårefter 'blir Phalen. De bö- a, under fit nedftigande , fångas och dö- a för nåfta års våxt. 2) Phalena redangulata; defs larver up- pehålla fig i Åple- joch Påron-tråd; fpinna fig ned i början af Junius och utklåckas vid Midfommartiden. As tror at denne gör åf- ven få flor Skada fom Phalana bramata. Obfervations fur la preparation et les proprietés Medicinales de Pether Ni- treux et de la Liqueur anodine ni- treufe, par M. M. de LASSONE Pere ' et CORNETTE. Deffe bågge medel hålla » A:r före vara mera -kraäftige ån allmånt tros; men til at kunna utvidga deras nytta i möjeligafte måt-= to, böra deras Berednings-fått fmplifierass. Man har hittils mycket förlorat af proda&et, fom :gjordt det qvarblefne ganfka dyrt, at förtiga dena fara fom Laboranten varit un- derkaftad, På 320 ADR På följande" fått. kola ”defle fvårigheter kunna förekommas:; Man tager Acidi Nitri' — puriflimi och Spiritus vini en libre af hvar- dera, hvilka blandas :i.en rymlig glaskolf, - .hvartil luteras en recipient med limpapper, på hvilket genom -en for knappnål låmnas den fkarpa Gaz fri utgång. Blandningen låm- nas filla i 2 a 3 timmar, fedan deftilleras den i Sand-capel med få lindrig vårma, at öfra delen af kolfven knapt kånnes värm; man får då 4 a 5 uns Ether Nitrofus , få god, at den utan rettification kan brukas ; dock för mera noggranhet, lågger . man; få mycket Alkali fixum til, fom kan neutralile= "ra den fria Syran, famt tedifcerar honom fe- "dan med lika varfamhet: > Liquor anod. nitrofus beredes aldeles ika; endaft:atoSpir.»vipi tages dubbelt mot ”Acidum: "Når, hålften: af blandningen år. öf- verdeftillerat, re&tifceras den... Man får af 2 dibr. Spir.” vini til I dib. -Acidum Io a I2, uns Liquor. A. anfer deffe medel: kraftigare ån' de, fom göras med Actidum Vitrioli; emot Vd- derfpånningar , > Spasmodifk - upkaftning , Mir graine , Hicka, Hjertklappning och viffa arter Kikhofta 3 men SANNE emot 0 difk flranguri. så Å ( Journal de Paris a) N:o 189: y ; Xx ) 0 CK 321 Utdrag of Hr. Hof-R. o. R. Murkars Afhandling de "Materia Arthritica ad verenda aberrante Sectio. I. et II. Gött, 1785. == Ed gift Man, i frä båfta år, på | hvil- ken åfven få litet fom på "defs Maka nå- gon .mifstanka om Venerifk fmitta kunde fal- la; fom långe förut varit plågad af; ombyt- | lig Gicktifk eller Rhevmatilk ' vårk, och några månader varit: frånvarande från fin Fru, blef. vid hemkomften,: efter umgänge med hepne, ' angripen af. fådane åkommor, fom vanligen af Venerilk ; ordfak plåga vifa fig: flemmaktig flytning med brånnande urin och te- telfe , -delarnes upfvållande, värk i, Tefliclars ne och Ljumfkarne , Feber vm. m.. farmt dår= efter infarnmation. I proflata med afgång af ' > flemmige tråder och hinnor uti urinen, voro de plågor, fom i förfta perioden med myc ken håftighet yppades. Någon lifa fpordes vål genom ömnig mucilaginös drick, befyn- nerligen ernullion af Hampfrö, oljaktige Mix« turer, lindriga afföringar med Manna, åder- Jlåtning, fmå dofes: Nitrum, jämte utvårtes dambad och badningar; men en ftor hårds bet i förenåmde: körtel blef qvar, fom ges nom: retelfe til flolgång och fruktan för vår- re. påfölgder vår: mycket: befvårlig. Fr, MUR- RAY anfåg deffe fymptomer, af ofvannåmde ordfaker'y för en fixerad Gickt, med någon (VI.B.N:o2I. Xx bland=' 322 -& TO CE blandning af hemorrhoidal-retelfer; hvilket fjukdomens lyckliga utgång fynes honom be- vifa”— Han förfökte förft Conium, enligt CrERKsS erfarenhet, men förjåfves, oaktadt 3 och en half uns Extra&t förtårdes; i anfeen- de til de plågfamma känningar i Re&um och Feber-rörelfer mot qvållarne , valdes dårefter Thedens Antimonial Tinåur, från 10 til 20 droppar 2 a 3 gånger om dagen, jåm- "te Gummi Guajacum med Sapo Alicant: i pil- ler "eller uplöft i vatten genom G. Arab. eller Åggegula, i fådan myckenhet at lifvet hölts löft öppet. Sedan deffe medel, "med några upfkof emellan, voro brukade inemot 12 veckor, lyckades det at fördela hårdhe- ten i körtelen och förekomma den befara= de Kråftan. ; | Efter denna tiden har Gickten långe us teblifvit och aldrig mer med fådan håftighet återkommit. Hr Gener. Chir, ”THEDEN har i Bref omrört 7 a 8 lika 'håndelfer, af hvilka 3 blifvit olycklige genom tilflagen Kråfta och 2 blefvo råddade genom en flemflufs uti 1ö- ret; men de fom WHYTT, CLtErRK och Pous TEAU omtala, beftodo antingen i en ringa flem-fufs eller andra locala låtta åkommor. ( Gött. Anz. 1783. St. 131.) oSymp- WTC cc MM Anmärkning: — Symptomerna fynas mer ån mycket lik- na en vanlig Gonorrhö&e; och Fr. MURRAYS .Cur-method kan nåftarn i allmånhet dåremot brukas , ehuru Tinå&. antimonii ej lårer als tid blifva få nyttig. Hvem kan vål vara vifs « om den långe bortavarande Mannens, eller den lika långe hemmavarande Huftruns up- förande? ehuru troligaft fynes , fom ville Man- nen, genom detta föregifvande , dölja för Huftrug orfaken til fin hemfårda plåga. Gickt kan vål på vift fått fåfta lig vid partes geni- tales få vål fom annorflådes; men ganfka fvårt lårer bli at få pålitelig diagnofis; hår fynes Gickten få mycket mindre vara allena orfak, fom den efteråt icke mera få våld- famt återkom, aldraminft på det frållet, e- huru Gickten något torde hafva bidragit til fymptomernas håftighet. = Co R : Profeffor Tope torde vål hårutaf få nå- gon glad anledning at fortfara i fin dröm om et eget Miafma Gonorrhoicum3 men hus ru fkall det då fkiljas från en Murrays Ma- teria Arthritica ad verenda aberrans? Jon. L. ÖDHELIUS. 6 KR | ; Rån gat oo VR CR Rön om en fradura :Cranii cum depres- fione, utan Trepanation: Lyckat helad af F. F. PesKou (ay. . Eburo mycket »Chirurgien i nyare tider NH at. tacka Herrar Pott (b), DeAsE (c) och KÖLPIN (d), för uplysningar uti hufvud= "Skador; har dock i fynnerhet Hr. General Chirurgus SCcHMUCKER utmårkt fig, i denna delen af Chirurgien genom påfinningen . af kalla omflagen (e). ” Sättet at nyttja dem år redan i förfta Bandet af. denna Weckoö-Skrift upgifvit ; emedlertid torde följande håndelfe i fin mån bidraga at ytterligare beftyrka kal. Ja omflagens nytta uti Hufvud-fkadory frams för de varma. Fru N.N. hår i Staden, 50 år gams- mal och af en frifk krops-conftitution;: blef den 20 Novemb. 1782 utaf fin egen tjen= flepiga .med en yxa Magen i hufvudet, och efter alt utfeende låmnad för död uti Vilt hufet. Efter några timmars Propp fanfade den Loe , 4 (a) Stads-Chirurgs i Arboga. ; Se om honom mera BE pr 286 (b) Se defs "Abhandiung uber verfchiedene .Gegen- fånde der Wundarzeneykuntt. ”Tyfk Öfverfättns Pp. 161 & feq. (0 Obfervations on the Wounds of the Head, Lond. 1776: (0) De capitis laefionibus meletemata. Havnie 1777. Ce) Chirvurgifeche Warnehmungen Tom. I: p, 144 fegs ' 0 OC co 3 den fårade fig få mycket at hon öpnade”dör- ren, och med mycken fvårighet kunde be- gifva fig krypande in i fina vanliga bonings- rum , hvareft hon af kraftlåshet, föll neder til golfvet, men af en tilftådes varande karl bars - 'i fin fång. | ; Jag blef genaft ditkallad och fant den fårades utfeende ganfka hifkeligt; anfigtet blå- blekt och öfvermåttan fvullet, håret famman- tuddat af blod, andedrågten forlande , kläs derna fönderflitne och bladige, hon var u= tan all fansning famt” kall om hånder och fötter, famt pulfen Så klen at han knapt kån- des. Hon hade förlorat mycket blod: Litet : Theevatten med Renft Vin håldes varmt i munnen, hvarefter hon upkråkte mycket blod- lefver och feg flem. | Blodfkorpan på hufvudet upblöttes med varmt vatten och håret afrakades, då följan- de åkommor vifte lig: ; 1: mo, På vånftra fidan af nackbenet firaxt nerom Sutura lambdoidea et kroffadt . får af 2 tums långd och I tums bredd, och var benhinnan affkrubbad ; få at benet fyntes bart. 2:0, På högra Hjåfsbenet 2 tum ifrån Sutära fagittali och nåra invid yutura lambdoi- dea et kråffat får, åfven af 2 tums långd och penetrerande inpå benet. 3:0 fem ftyc- ken mer och mindre betydande får, at hvil- ka 2 på högra fidan af Pannbenet penetre> rade intil benet; 4:to, betydliga Contufio- FER ner "8205 NEO OR ner öfver hela anfigtet: och hufvudet, men i fynnerhet på högra tinningen, hyareft dock i anfeende til den ftarka fvulften, ingen o- jämnhet kunde rånas i fjelfva benen. = Alla deffa åkommor voro förmodeligen , förorfaka-. de af fjelfva yxhammaren, och fåledes med mycken våldfamhet. Fra på haålfen fyntes åfven en ivulnad och blän ad, utan tvifvel förorfakad genom de förfåk Pigan gjordt at med nåfven flrypa henne. Såren förbundos” med en blandning af :Arquebulade, beaume de Commeéendeur och mélle rofaräm 3; med SeHMUCKERS fomentatio frigida fuktades en fyrdubbel. boplagd Serviette, fom lades is=- kall öfver hela bätviller, famt ömfades få efta den blef ljum. Hårpå tycktes den fjuka fanfa fig något, dock utan at kunna gifva minfta uplysning huru med henne tilgådt, ej heller kunde hon göra fig något begrep om fit nårvarande til- — fKånd. Segt flem och blodlefrar i fvalget be- fvårade rått mycket, hvarföre varmt ”Thée med Ozymell Scilliticum -ordinerades, fom . förordfakade låtta kräkningar med ftor lin- äring för andedrågten. Et retande lavement appliceradés , fom gjorde god vårkan. Palfen kåndes ånnu ganlka klen, famt hånder och fötter kalla, hvarföre åderlåtning upfköts. tils vidare; men af fpiritus Aetheri: Vitriok och lavendul :compof. aa. ingafs 30 drop- Lå 9 OC 327 droppar. :- Fördelande fomentationer ordine- rades i anfligtet och frampå halfen. Den 21 hade den fjuke hela natten le- gat i en dvala, men då och då fvålgt ner . något tunt. Hon var nu varm om fötterne, famt pulfen hård och fnåll; en god åderlåt- ning företogs, retande Lavementer applice- rades och Nitrofa ordinerades famt syrlig faft ” at blanda i dryckfet. Den: 22 hade hon något mera fansning , men klagade öfver mycken vårk på högra fi- dan af hufvudet jämte mera fvårighet vid at fvålja, och hade fvulnaden och rodnaden frampå halfen: mmårkeligen Ökt fig, få at det liknade fig hår til bulning, dårföre applice- rades emollierande gråt ikring halfen, famt fprutades flitigt med Intuf. Salvie, blandat med mell; rofar. och Vinåtticka. Pulfen kån- des ånnu hård och fpånd. feber, fom hos ere" hade AfAäckar i följe med fig; en del klagade öfver fidoftygn och en fvår hofta famt en häftig feber, fom hos någ- ra fordrade åder-öpning ftraxt i begynnelfen, hvarföre - Antiphlogiftifka Medicamenter och Spanfka Flugor nyttjades. Denna Feber'höll en Typum amphimering, och flutade fig hos dem fom kommo fig före efter 14:de dyg- nét eller på tredje veckan ifrån Febrens för- fa acces. De vanliga Evacuantia, fom 'Emetica Antimonialia, Laxantia Rhabarbarina med As . cida författa, och Acida Vitriolata diluera- de, tycktes hår fnaraft coupera Febern och bringa den til f(kyndfamt. flut. En del af deffa fjuka voro få 'medtag. né& af Feberns håftighet och långvarighet, at för dem China och båfkt Thée törefkrefs, innan de rått kunde vederfås och få någon. "matluft; några fingo gangreneufa liggfår, i fynnerhet de fom blefvo vanfkötte , och ut. hårdade uti flere veckor; en del åter afted uti pleurifie , och någre föll uti haftig yrfel, hvilka dödde innom I1:te dygnet. 7 : U- I oo CK 333 "Uti, Lojio Socken och Nummis Capell yppade dig i September månad Rödfot 'och Rörfeber 3; til deffa. Febrars håfvande affånde jag Medicamenter och underråttelfe om de- ras bruk. ; i Dehna Maligna Flufs = och Röt-feber, fom få "tidigt af året under ftrångafte köld yppades fig, får man: mycket tilfkrifva den flora; fvålt ;: fom detta Lånets innebyggare ut- flodo år: 1783 3; ty nåden var få for at alls mogen Vintertiden grep til Bark och Stamp. Ryfkt Mjöl fördes: vål på flådar: hit, men » förflog icke långt åt myckenheten) och icke af båfta faget; ty. Brödet blef dåraf- mycket fvartgrått.: ;Uti detta betrångdå tilftånd hår i Landet, det året; föreflog jag för de fat= tige koka Vålling af'Islands-måffa med vat- ten, fedan den förut blifvit vål förvåld och den laxerande kraften afdragen > och, at de, fom hade råd, dårtil Jågga litet Mjölk och Salt, nyttjade den med fördel, famt hade dårjämte ;en - grönkåls-fmak, af Målla och Portlaka, fom "gjorde Soppan tåmfnelig be- hagelig. ..En del Herrfkaper på Landet, ef- ter inhåmtad underråttelfe af mig, beflitade lig om at på lika fått tilreda Vållingen , och fedån inftrugra "Allmogen: om bruket och nyt-= tan dåraf,; "hvarigenom många uti -bråd-nåden fingo fin bårgning. I öfrigit får jag öamjukaft beråtta, det åt/killige Socknar i Lånet. blifvit af mig be- | «oc föks 334 RAIN Iökte, uppå Herr Landshöfdingens fårfkilté befallningar, i anfeende til den hos flere perfoner yppade Venerifka fjukan 3; och har vid defs botande fådane' hinder ofta mött, "hvilka betagit tilfålle at befordra curets fna- ra verkftållighet, i fynnerhet då för fike fju- ke rum felats i Lazarettet, hvareft förut til 12 a 14 perfoner varit intagne och legat un= der cur, då dåremot råtta antalet år A ifån- der, fom dår kunna och böra inrymmas til fin förmån: "Dock har jag til denna; fmit- tans afböjande , fökt i orten vidtaga alla de mått och iteg, fom imedlertid för mig mö- jelige varit. Men fom Lazarettet nu mera blifvit tranfporterat til Tavaftehus; få lårer min åtgård hårvid framdeles icke annorluns da blifva, ån at dit förvifa alla ; Venerifka fjuke, fom til bot. och cur dårföre fig an- måla ; beklagligaft år det, at genom få lång tranfport landvågen, de fjuke vid fine natt- låger kan inficiera andra ofkyldige perfoner, då de refa få lång våg genom Landet med deffa uflingar. Dårom har jag ådmjukaft Aes fe gånger tilkånna gifvit detta Låns förluft af nåmde olyckeliga flyttning. Mycket annat i den Chirurgifka vågen, fom 1784 pafferat, fåfom tilfogade fradturer på Hufvudfkåls-benen med en anfenlig de- pepditio Cerebri fubftantie af et Betsmans- flag af den tunga åndan, hvilken patient ån- nu 0 335 nu Hefver' och år hulpen,- utan fynnerlig Meg bet 'i hufvudet. En annan åter mera fingulair' Cafas ;' af en fiffara Cranii "genom 3:ne Hufvudfkåls- "ben, hvilken Patient lefde uti 71 dagar och hade defsutom & andra bleflurer, fämt öfre Jåppen i tu 'klufven "och 2:ne gånger måfte håftas genom” futura ”hodofa; dog änteligen, fedan han hela tiden "gådt uppe, åtit och druckit; hade förftånd "at fkrifva och tala, med mera, utan at kunna 'mårka hos honom någon fynnerlig memörie oblivio eller fåkun- noghet, annat. ån åt han de. förfta dygnen efter Magen något yrat i 2:ne dagar. Cafat Medico-Legalis om et Barn fom "XY föddes i 12:1e Månaden. Til Kongl. Maj:t underdånigf. Eder Kongl." "Mäj:t har genom Nådig Remifs af den 11 fiftltedne Julii'anbefalt Col- legium dåröfver afgifva underdånigt yttrande: . huruvida möjeliget vara kan, at Fruntimmers-= Skråddaren i Abo Meirenius varit Fader til det af defs Huftru Märia MaGp. FOorsseur . 12 månader efter -hans 'bortrefa ifrån orten födde "Gåffebarn; til hvilken ånda de hit hös rande Handlingar blifvit "Collegium -tilftålte , hvilka med all sälla, SORRraNA blifvit granfkade. Däår- 3 ND OCR Dåraf finner Collegiäm at. Huftru” For« sELL , ibland annat fökt fit föregifvande ftyr- ka med Huftru MaAriA LINnDGRENs och Ur- RICA REGINA ELFBERGS betyg om egen: ers farenhet, jämte Barnmorfkans Huftru Maria AuLovisTs bifogade Atteft; men hvilka båg- ge förftnåmde få mycket mindre kunna fom bevis anföras, fom, om» de icke'grundade fig. på okunnoghet och mifsråkning ; famma granfkning med dem: vore af nöden, fom med den i fråga varande håndelfe 3 och hvad Barnmor[kan -A HzQvists. intygande betråffar, at Huftru Forsseir under. de 10 veckor hon före barnfången hos; henne. viftats, .plågats med barnvånda och varit mycket fjuklig, . fkulle det vål fynas fordra någon upmårkfam- het, dock fom famma:: Atteft äfven innehål- ler at Barnet 6 veckor innan det föddes varit, fom orden lyda, 2:ne gånger med fi- na hånder uti födflen',y och åndock:federme- ra med difvet framkommit;z. förfaller defs tro= vårdighet, fårdeles fomrden icke eller år bes edigad: Således ock fom af fjelfva ranfaknin- : gen dårjämte inhåmtas , ,at Mannen under alla deffe förflutne 12 månader viflats på af- lågfe ort; år Coll. i anledning :af>deffa fkål af den underdåniga tanka;, at Huftru Fors« sELLs påftående år ofanfårdigt, och at MeL- LENIUs icke år Fader til: det af henne frams födde Barn. Vas | 2 ) SC 2 Våderleken och gångbara Sjukdomar uns der Fulii, ÅAugufli och September da nader 1785. | Julias: 1. Morg. klart, 17 gr. v. Bar. 25,63, midd. "27 gn v. Bar. 25,59: 2. Morg. Näe 16 gr. v. Bar. 25,55. ms ok SR Se 3. Morg. flråmoln , 17 gt v. Bår. 25,45. midd. 20. gr. v. '& Morg. klart, 15 gr. v. Bar. 25,50. midd. GTI få NR a Bar. 295,54: ; 5» Morg. klart, 173 gr. varmt. Bar. 25,58. midd. 22 ät. Vv / 6. Morg. Klart 15 gr. v. Bar. 25,57. midd. Då gr. 7: Morg. dög 16 gr. v. Bar, 25,57. midd. 25 gr v. B. 25,55. 8, Morg. klart, 19 gr. v. Bar. 25,44. midd. 22 gr. Vv. frömoln ; ålka med flere rågne | i (kurar. — O. Morg. flrömoln, 14" gr. v. Bar. 25,26: midd. 15 gr. v. mulet. z0.s Morg. klart , 12 gr. v. Bars 25,10. midd. - 20 grad. v. Bar. 245,02 3; frömoln, om - - natten rågn. 11, Morg. mulet, 14 gr. v. Barom. 25,10. midd:; 17 gr. v. fmått rågn f. m. men flarkare til afton och natten. yI. B. N:o 22. Y 12. Morg, 7 338 KK IIoCKH 12, Morg. tägn, 13: gr. v.,; Barom. i25,106' midd. 133 gr. v. rågnade hela dagen och långt, inpå natten. NA 13. Morg. duggrågn, 12 gr. v. Bar. 24,89. midd. 14 gr. v. Bar. 25,02, fmårågn. hela f£; ms ; ER 14. Morg. mulet, 13 gr. v. Barom. 25,23. midd. 19 gr. v. flrömoln med några rågndroppar.” AN 15. Morg. klart; 16 gr; v. Barom.. 25,36. | midd. 24 gr. v. flråémolns 007 16. Morg. flråmoln, 15 ' gr. v: Bär. 25,39. midd. 24 gr. värmt, mulet. 17. Morg. mulet, 15 gr. v. Barom. 245,34. midd. 20 gr. v. rågnade til alton och | inpå natten. SÄ 18. Morg. . mulet, 15 gr. v. Barom. 245,27. midd, 18 gr. vs. litet rågn/f. ms 10. Morg. mulet, 1$ gr. v. Barom. 245,27, midd. 23 gr. v. flrömoln. : 20. Morg, klart, 16 gr. v. Barom. 245,27. midd. 26 gr. v. ftrömoln. 21. Morg. mulet, 16 gr. v. Bar. 25,20. midds | 23 gr. v. flråmoln. 22. Morg. mulet ,' duggrågn , 18 gr. v. Bar. 25,25. Midd. 18 gr. v. rågnade f. ms och: til afton med lindrig åfka. 23. Morg. mulet, 18 gr, v. Barom. 25,12. midd. 15 gr. v. Bar. 29306 ; e. ms. ftoria och rågn inpå natten: 24. Morg. Ro) SCR 339 24. Motg: tågn ; 16 gr: v. Bär, 25,15: midd. 19 gr. vi Båt. 25,32, rågn fkoftals e. ms gg: Morg: smidd. 26::Morg: 27s Morg. midd. 28: Morg. midd. 20: Morg. omidds 30. Morg, -midd. 31: Morg: ke 16 gr: v: Baroms 249,57. klärt,' 23 gre Vv. Bat. 25,65. klart; 16 gr. v. Batom: 29;706 23. ör. v. flråmoln: målt klart, I4 or: Vi Bi 29, 626 23 gt. Vv. Bar: 25,60: öh firåmoln , 15" gt: v: Bar: 25) 484 24 gr. Vv. fökigt; mulet, 17 gr. v. Barom. GV | 21 gr. v. Bat. 245,68 ; frömolp. > klart, 12 gr. v. Baromi 25560. 54 or. Vvs Bars 24,62. klart; 16 gr: Vv. Bar. 25,48« midd. 25 gr: v. Bars 29542: Avguflis : I. Morg. rågn, 14 grad. v. Baroms 25,40s midd: 18,8. Va. Bär. 25532 > rågn D m. fkoftalss 2. Morg. midd:. litet rågn: firåmoln, 11 gr. v: Bar: 25,32: 12 gr. v. Bars 253333 mulet med 3. Morg. flrömoln, 12 gt. v. Bar: 25,41. midd. 17 gr. v: mulet. | 4. Morgs klart, 14 gr. v. Baroms 29,59. midds » $. Morg. S midd. 21 gr. v. Bar: 25,66; flråmoln. mulet, 15 gr. Vv. Baroms 25$,;78s 19 gt. v. Bar. 25,76. Y 42 | 6. Motgs 340 FI ol 6. Morg. mulet; 13 gr. v. Baron. 29,65: | midd. 21 gr. v. Bar. 2$,59 , klart. 7. Morg. klart, 15 gr. v. Barom. 285,53. > midd. 19 gr. v. Bar. 25,46, ftrömoln. 8. Morg. klart, 12 gr. v. Barom; 2$5,41« midd. 19 gr. v. Bar. 25,35, ftråmoln, til natten rågn. 0. Morg. mulet, 17 gr. v. Barom. 25,26. midd. 19 gr. v. Bar. 25,24, rågn fkof- tals e. m. och natten. 10. Morg. mulet, 15 gf. v. Barom. 25,15. Koen 20 gr. v. Bar. 25,17, -rågnade . Me 11. Morg. klart med dimma, 15 gr. v. Bar. 25,26. midd. 21 gr. v. Barom. 25,31. flarkt rågn med åfka. Y 2, Morg. mulet, 15 gr. v. Barom. 25,40. - midd. 22 gr. v. rågnflånk mot afton. 13, Morg. mulet, 16 gr. v. Barom. 25,50. midd. 19 gr. v. ftråmoln. 14. Morg. flrömoln, 15 gr. v. Bar. 25,39. midd. -22 gr. v. Bar. 245,34, litet råga til afton, ftarkt mot morgon. 15. Morg. mulet, 16 gr: v. Barom. 25,20, midd. 18 gr. v. Bar. 25,27 , rågn Ikof- tals hela dagen. 16. Morg. klart, 16 gr. v. Barom. 25,34. midd. 20 gr. v. Barom: 25,38; frös moln. 47. Morg. dimma, 16 gr. v« Bar. 25,45." midd. 21 gr. v. flråmoln. 18. Morg. |) x ) 58 CR 341 18. Morg. dimma; 14 gr. v.5 Bar. 25,53. ; midd. 20 gr. v. ftråmoln. | 19. Morg, rågn, 18. gr. v. Barom. 25,38. midd. 18 gr. v. rågnade måft hela da: en. | 20: Möre. flråmoln, 17 gr. v. Bar. 2$,42- midd. 21 gr. v. 5 "21. Morg. klart, 17 gr. v. Barom. 25,45s midd. 22 gr. v. ftråmoln. 22. Morg. mulet, 15 gr. v. Barom. 2$,55. midd. 22 gr. varmt, e. ms. hagel och > rågn med åfkedunder. 23. Morg. dimma, 16 gr. v. Barom. 25,45. midd. 21 gr. v. Bar. 25,41; flråmoln. 24. Morg. dimma, 15 gr. v. Barom. 25,31. -- midd. 20 gr. v. Bar. 25,30; ftråmoln. 25. Morg. mulet, 13 gr. v. Barom, 24,23. midd. 18 gr. v. til natten ftarkt rågn. 26. Morg. mulet, 12 gr. v. Barom. 25,00. midd.: 15 gr. v: Bar. 25,06., rågnade f. m., om aftonen och inpå natten. 27. Motrg. rågnade, 9 gr. v. Bar. 24,00. midd. 14 gr. v. Bar. 25,10, rågnade målt hela dagen och natten. 28. Morg. råga, 7 gr. v. Bar. 2$,03. midd. 12 gr. v. Bar. 25,14; rågn fkåftals öfs ; ver dagen. 29. Morg. mulet, 7 gr. v. Barom. 25,25. M, 10 gr. v. rågnade [mått hela dagen. 30. Morg, flrömoln, 7 gr. vi Bar. 25,36. midd, 11 gr. v. mulet, - Xx3 31. Morg: »342 re CK 31. 'Morg, mulet, . 8. gr. vv. Barom,. 25,34, | midd. 12 or, varmt, mulite. 104 September; TT, ; Mag: firömoln, 8 gr, Vv. Bar, 05,31; ' > midd, 18 gr. v. Bar, 25,38; frömoln, 2, Morg, klart," 8 gr. v, Barom, 255524 midd, 14- ot, Vi Bär, 28,86. 3, Morg, klart O gl Va Bar, 255604 midd, SE atv Bar, RDI oh N4, Morg, klart, 10 gr, vv, Barom, 25; 60, - midd, 16 ör. v. Bar,, LG fRpade e, m, några droppar. 5+ Morg, mulet, 12.8, V, Barom, 25:49, midd, 18. gr. Vv. til” natten. rågn,. : 6, Morg, flrömoln, I4 gr. v. Bar, 25.33. SV midd, 19 8. Vv. til afton och vatten rågn, | 7+ Morg, mulet, 16 gr, V. Barom, 2504+. > midd, 17 8 Vi Bar, Ae rågnade f, Mm ; ; 8, Morgi klart, 14 gr. v. Bar, 25:40, midd,. 21 år, V. firömolns . | 9, Morg, mulet, 14 gr. Vs Barom, 255544 midd, 107 Ste Vi Bar, 29,59, yes 10, Morg. klart; 10. gt, Ve: Barom, 25,69, Så . midd, 19 gr, v, Bar, 25,73... 11, Morg, klart, 10. gr. v. Barom, 253774 " ”midd, 18 gr. v, Bar, 243804 I2, Morg, frömoln, 14 gr, Vv, Bar, 255760; pntdd, 27 gr. Vv, Bary 23073: 134. Morg, Xx 0 (CX 348 I3, Morg, klart; r2' or Va Barom, 29 3044 | midd, I8 or Va "Bar, ÅN 65: , 14, Motgs; dimma, IT gr. v. Barom,: 25,60, midd, 16 gt, v. Bar; 245,55; firömöln, 115: Motg. måft klaft, ir gr. v, RESTS midd, 13 gr. Vi I bal(-malet; i 16, Morg,srågn, 10: gr. v. Barom, 2540, midd, 9: gr. v. e. m, flrömoln, 17. Morg. sklart,; 3 gr. v, nattfroft; Barom, 102$54,$3 midd, 10 ör, Vv, flråmolns 18. Morg; rtågn, 4 et vi; Bar, 25,43. midd, 1008 gr. v. Bar, 25,46, firömoln. | 190, Morg,; klärt, 3 grad. v, Barom, 25,70, ” | midd; 12 gr, v. Bar, 25,76, ftrömoln, 204 Morg, klart, 3 gr, v. Bar, 25, 02, midd, II gr. V; Bar, 25,51 21. Morgv rågn öfver nätten, 8 gr. v. Bar, 25:10, midd, 11 gr. vi; fråmoln, 224 Morg, klart, vå grad, Vi Bäarom, 29134 2 midd; 3 ar, Vv. Bar, 2$9,160+ 23. Morg, klart, Thermi O,; Barom, 25,2$+ midd, 8 gr, Ve Bar, 25,33+ 24, Morg, mulet, "6 gr, v, Barom, 25,12, VV ooomidd, 11 gr. Ve 25, Morg, [mått rågn, 8 gr. v, Bar, 25,04, midd, 12 gr. v. Bar, 24,97, fmårågn, 26, Mörg, mulet, 11 gr. v. Baroms 24,74+ midd, 14 gr. Vv. duggrågn f. m, 27, Morg: mulet, 7 grad, v, Barom, 24,58. midd, $ Sh h Bär, 24708; e m, rågn och hagel : C Y 4 28, Morg, 344 om I 0 CC KK 284 Morg, mulet, es | or. Vv, Bar, 25,06, midd, ) SS grn Va Bar. 24,21, 29, Morg, klart ,' Therm, O,; Barom, 23,40, midd, 3 gr, v. Bar, 255513 flråmoln, 30, Morg, klart, I. gr. Vv. Bar. 25,54, midd; 9 gro Vå Bat 245,50; filråmoln, >> skck kyck kyck Den målft hårfkande- fjukdom var' Målss lingen, hvilken ovanligen allmånt angripit åldre och yngre ;: ehuru. ban fnarare.var lins drig ån fvår, få at rått få dådt, Hos fattigt och vårdslöft folk, fom tidigt: blottflålt dig för blaft och den kalla våderlek, fom i Sep- tember inföll, upkom ibland en ”fvår Rödfot efteråt, få at Kongl; -Collegium - Medicum fant äg ig: föranlåtit at. för fådan: ovarfamhet varna Allmånheten. Rödfoten vifter fig ock fporadice , utan” > fammanhang med Maåifsling och utan at var ra mycket dödande SR mammon Til Kongl. Maj:t underdånigfl. Kongl. "Collegii Medici Bref om Tobakens Skadeliga bruk. E. K. Maj:t har i Defs för Coll, under den 29 Julii 1774 Nådigft utfårdade Inftra- tions 3 paragraphe betalt; Coll, utröna ords i X XI 00 (CE 345 ordfaker , fom göra viffa Socknar; Byar el. ler nåringsfång mer ofunde, famt at då får kte utvågar, til åndring eller afhjelpande dår« af kunna upgifvas, böra de til Es K: Maj:ts, . Nådiga omflorg och åtgård i-underdånighet anmälas. I fiöd af denna Nådiga anledning, och fåfom bidragande til i underdanighet omför« målte. håga åndamål, har Collegium fåft fin upmårkfamhet på det nu mer ån förr bland Rikets Allmoge öfver hand tagande mifsbruk. med nyttjande af Tobak, jämte alla de fka- deliga -påfölgder i fom dårifrån- böra: ledas. => . Det år icke: allenaft:de åldre bland Alls mogen, fom genom 'en'inrotad vana på hvars = - ; jebanda fått dårmed öfverflöda, utan. denna ofed flråcker fig åfven til den :upvåxande ungdomen , fom ifrån fpåda åren af en flags efterapnings-lufta., eller "inbillning at håriges nom likna de åldre ; fluteligen dårföre få en fådan fmak, at den icke kan umbåras; kvar= til mera beqvåmlighet nu gifves,; då Toba«. ken ej behöfver köpas från Staden, fedan den af Allmogen öfver alt nåftan planteras til Landtbrukets fkada och få vål allmån fom enfkildt förluft. Den vårkan den har på Månnilko-krop- pen är likvål af ftörre betydenhet, i anfeen« de dårtil at han genom våtlkornas för myck= na uttömning minfkar matluften, famt för- medelft defs Narcotifka egenfkap och vårkan Y $ på | i ( - RDS (C - å Netverne:, förfvagar matfmåltningen och de delar , > hvaraf kroppen bör |få fin: föda, flyrka och tilvåxt, och fåledes förderfvarsäfs. ven i tilkommande Kg genom em klen . och fjuklig-affåda. At fäledes förekomma et få inrotat ini Bruk , > torde! wara mer atr önfka” ån hoppas, mön fom:idet: år en umårkelig ordfak til folks höpens dörlvagande; fårdeles i desorter dår' mera Jord lämna förre utryrarie och tilfålle at förfkaffardig : denna våxt, skars Collegium trodt linsiunderdåniga Emhets-fkyldighet tors dra;-at! alt detta "hos EK: Mi i underdås ” nigbet -animåla ,: och Aförmodar i lika under- dånighet ; sat denna fkadeliga ovana anfenlis gen (kulle vinfkrånkas, om: Allmogens plans terings-lufta leddes: på' nyttigare 'och födande åmnen, får nödiga i vårt Climat (dår bhålft i fednare åren milsvåxt få ofta infallit,) och öf3 "verlåmnas”Ståderne; fom hafva mer åmnen för dylike. planteringar: och med: Sådesvåxs ters frambringande ej få 'egentel, torde bös ra: fig befatta, a rosjålnterndet: tilgåneså af denna vara då ej vore. får lått ; blefve såfven Tobåken- ges nom beredning "hos Fabriqueuren för hälfan mindte; Akadelig , ån odånden: utan all föråds ling rås och 'omoget nyttjas, och Allmogen torderafildetta (kåly och då "den för reda pehningar måfte från Ståderne köpas, icke en indraga en ngt del af defs bruk för CE Tee osM egen del, utan åfven , fom mer koftfam ; be. taga sungdomen, Rikets framgena-hopp, dels fkadelige Byttjande: Vd ; Hvilket alt E, K.: Maj:ts Nådiga oms pråfning : Collegiura i underdånighet hems. Bille Pe 22 Ang. sg SYST TE Förlofsning af et Fofter. efter. Modrens död 5 timad på Byftad i Nerike: 17853 Friherrinnah ARMFELDT, dT HILDE= BRAND , hade til fin föreftående barnsbörd låtit kalla til fig Examinerade Barnimor(kan GrRETA ELtsABET BLouM från Linköping; jäm= te henne blef ock Profefforen och egem, Fålt/[kåren Do&or WirtkorH anmödad at va ra tilftädes. Enligt Broums. beråttelle, ingifven ges Rom. Prov... Medicus Do& JoH.: Otto HaAG« sTRÖM, hade Friherrinnan mådt. vål til nat, ten bnslan den 13 och IA Maji, då en myckenhet vatten börjat gå bort, fom Vara de. den. 14 och 159 til eftermiddagen, då fmå, vårkar infunno fig; hon underfökte; dä. och fant Eifmodren ej det, minita Öppen 3; följande natt, til den 16, infunno dig, plåg=: famma fvedvårkar , fom , ' ehuru fparfammas re, råckte hela dagen: den: 16 ; då mot afs ' tonen Lifmodren fants litet vara öpnad; den 17 f ' 348 XI 00 KR : 17 fortforo dylike värkars den 18 om mors gonen fants Lifmodren öpnad til en Riksda- lers ftoriek och Foftret var vål våndt. Fris herrinnan begårte "den dagen åderlåtning > hvilken dock Profeffor WitkoPH ej fant nö- dig, men flere Lavements applicerades defle dagar. : Prof. Witkoru gjorde underfökning > mot aftonen den 18 och fade fig finna til- fländet lika fom morgonen förut, och åtog fig at fjelf förråtta förlofsningen 3 dårefter ock Barnmorlkan ej tillåts at fig dårmed på något fått. befatta. Natten emellan den 18 öch 19 fortforo dylika värkar, åfven hela föls jande dag; följande natt til. den 20 voro vårkarne fparfammare och Friherrinnan fof filundtals. Vårkarne voro ej få tåta öfver da- gen den 20, förr ån eftermiddagen då de blefvo mera tryckande, hålft mot ftolgången, fom råckte hela natten med håftig törft, til kl. 2', då en flark Froffe i 3-4:dels timme : åkom , varefter Friherrinnan klagade öfver vårk och domning i benen, hvarpå fölgde mycken -matthet och domningar med ftark hufvudvårk , fom fortfor til klockan half A, då Friherrinnan, utan mårkeligt dödsarbete afled helt frilla, oförlåfts — Prof. WiTKoPH var då fyffelfatt at fålla til et imbad, men innan vattnet hant blifva varmt, affomnade Patienten. De nårvarande både fögo och kånde Fofiret röra fig. Lis | I a s FÖ CN 349 Liket lades då långsefter i fången, es "medan Friherrinnan de 3 dtdifta dagarne ha= de varit båddad på tvåren af fången, och hade fångklåderne futeligen få fjunkit un- dan, at blotta fångbrådet tryckt mot peris nzum; Likets knån och ben fammanbundos och låmnades det fedan i fåogen i lika ftållning, til Söndags morgon den 22 Maji kl. unge= får 10, då Liket bars in i en Gårds-Kyrka, fom år belågen ftraxt bredevid, och lades dår på et bord, vid hvilken flyttning ingen ting ovanligt märktes; icke heller kl. 12 '£ d. då Infpe&oren "WAHLBERG fåg efter Li- ket ; men klockan emellan 4 och $ eftera middagen då Liket fkulle låggas i Kiftan,y föll efterbörden , under lyftningen, utom. ki- flan. Man blef ock då med håpenhet var- fe at förlofsning gådt för fig. Foftret fants med” hufvudet liggaj under och vid Likets knå och fötterne .upåt. Något blodblandat fants ock, fedan -middagsftunden, vara af- gådt från Liket. En Piga had& famma morgon kåndt på Likets Mage och tyckt fig kånna ånnu nå- gon rörelfe, hvarom hon gjordt beråttelfe för Prof. WITKOPH , men han hade förklarat det för våder, fom vid tryckningen flyttat lig. "Detta förlopp, fom år fammandragit, dels af Barnmorfkan BroHms förenåmde be- råttelle, dels af Prov. Medicus i Neriket Ar. i A bru 350 2) o0K | Hr. Do&ot LYMANs, på K. Collegit befalla ning; ingifne Embets-Relation,; hvilken” han på flållet upfatt, enligt de perfoners' beråt= 2elfe, fom fjelfve> tilftådes varit, gifver ans= ledning til mycken :omtanka, fåfom: | | 1:mo , Månne icke de falfka vårkarne den 15", 16 och 17 Meaji blifvit til en del upretade genom den promenad'Friherrinnan tillåts taga i Trågården; uti: då varande ky- liga våder, eoligt ojåfaktigt folks intygande? 2:d0, Månne Artificielt Mineral-Vatten,; fom hon: deffe dagar förmåddes at dricka; icke "åfven bidrog til förkylnings och fpass . mers'upretande? 3:tio , ' Månne' icke Åderlåtning och Ox piater varit ganfka nyttiga, ja oumbärliga ds 18 Maji, då Modermunnen var Ööpnad til et: Riksöalets vidd och Barnet fants vara vål våndt? 200 4:to., "Månne en Barnafåderfka mår vål af at ligga 3 dygn på kort fång och månne det icke år tids nog dårmed når förlofsningss flunden infaller ? &:o, Månnpe icke Friherrinnan fnärare var opprimerad af en flark Spalme ån död, från kl. balf 4 om morgonen den 21:ftå til kl. efter 12 om middagen den 22 Maji, då Foftret föddes? ; 6:0,, Månne icke - Foftrets förlofsning fkedde 4 famrma ögnablick fom den fifta Sogren qvåfde Modréiis hf; hålft Friherrin- nam | & I oo (CK 851 Han, Om natten tilden 21 Maji, hade ftara ka ;vårkar, fom vord” mycket: ryka en mot flolgången? 7:04 Mäånne , i fall alt blifvit förföktg fom hade bordt göras och dock ej velat. lyckas til Modteéns råddning,; Operatio Cefarea icke . . hade bordt förfökas, til at, om möjeliget varitj sådda Barnets lif ? (a). 3 Ls roRkmvg , Bref från Door Per ARÄNeG ; dät. PRENSA NED 1785) til Affeffor Fe > od: ÖDHELIUS. oo» » -Öfvertygad om at alla de nyheter fom röra Låkare-Vetenfkapen, roa och intereffe= ra Hr. Affeflorn , tar jag mig den friheten at: öfverfånda innelyckta papper. Deffa åro 1:mo Profpe&us til Hr. Vico-p Azyr?s flora Anato= mifka, och Phyfiologilka Vårk, hvilket kom- mer at. utgifvas par Cahier. Författarens fkic« kelighet och lyfande infigter kånner Hr. Ass fefforn förut, de lemna intet tvifvelsmål om at arbetet (kall blifva förtråffeligit , 'och at ej Typographilk magnificence kommer at Saknas, kan man nogfamt inhåmta af Profa arket. Hr. Vico DAzyrR har haft den goda heten at vifa mig alla nu fårdiga Tabeller gå de öfvergå vida alt hvad jag bittils. fedt i den vågen, och jag har i fynnerhet beundradt dem (a). Coles har funnit omftändigheterne vid denna häns delfe få betånkeliga , at förehämde Relationer blifvit til Hans Exc, Jöllitees Cancelleren infändes + 0 ANDA Ä I o 0 3 dem fom föreftålla Hjevöda, hvars mångfäls diga och fammanvickladé delar dår föreftåls - Jas med- en noggranhet och likhet, hvarom man fvårligen kan göra fig begrepp, innan ' man fedt dem." Fårgorna "kunde vål umbås fas, men de åro hår få obelkrifveligen vål efterapade , at man med nöje våljer de co- Jorerade framför de fvarta Figurerna. Skada at Vårket blir nog'dyrt för en enfkildt fam- Jare, men jag hoppas åndå at något Exems« plar dåraf fkall komma til Sverige. Hr. VicQ WAzyrR fyffellåtter fig mycket med Anatomia comparata, hvaruti han år Profeffor vid PE- cole Veterinaire uti Charenton , och Hr. As. fefforn kånner de Afhandlingar ban i den fa« ken infördt uti Vet. Acad. Handlingar.: Han har nyligen inlåmnat til nåmde Sållfikap Re- nens; Anatomie med fköna Ritningar, hvilka blifvit gjorde efter 3:ne dylika Djur, dem en Itahenare vid Midfommarstiden hitfördt och fom dogo kort dårpå. Bland annat har han dår gifvit en vacker befkrifning på den brofkaktiga pårlan, fom finnes få vid Re- nens , fom flere andra Djur$' Larynz. — Uti Academiens fifta fammankomft uplåfte han en Afhandling om Nyckel-benet (Clavicula), det han uptåckt hos flere Djur-flågten; på hvil- ka det tilförene ej blifvit obflerveraåt. Man trödde det endaft finnas hos Primates, men han vifte det nu både-hos Flunden, Kaniner och Marlvin. 2:de, om ös o K R 353 -ordötj: Den' plan fom Medicinlka Sociea "teten månateligen fånder til fina inhemika Po vnrer "Denna tyckes: mig vara: ” både beqvåm och uplyfande., /och det fkulle vara: nyttigt: om Svenika i Collegian” Medis cum ville gifva dylika "til Provincial-Medici. eller andra; kunnige Mån i Landsorterna. Om. Herr Affefforn: befåller fkall jag åfven Öfvers, fånda' det. förflag til en orts" Typographia Medica, fom ;Societeten långefedan upgifvit , och hvilket haft-der goda:vårkan , sat. dylis ka béelkrifningar inkomrmit dfver förre delen. af. Rikets Ståder. > Jag tycker detta vara högt nödvåndigt , och en fådan famling fkälte vid flere tilfållen våra tör Collegium en” dyrbar (katt... Det år. i fynnerhet vid hungersnöd” och farfoter , > fom -deffe 'underråttelfer fkulle komma til pafs. Denna författning: fåtter defsutom H:tr Provincial-Medici i: flåndig rea lation med fit. hufvud-och: nödgar dem at” upgifva de mårkvårdigheter ; fom förefallie innom deras. krets, hvilka "annars af tröga - »het, rådflaseller kanfke> någon gång okuns nighet; fkulle blifva begrafneri olåömikån. Man finner .många fom villa gifva firödde 'unders .råttelfer j- men få fom åtaga "lig en” fullftåns dig afhandlings författande, och detta bör man -betjåna fig utaf. Jag vet vål at en dy lik Inråttning redan: år i gång: uti” Sverige, men jag vil påminna mig at ag ej år på VI, B. N:o23. n08 Få AT = I ol RR. AP nog Catechetilk fot; hvilket i detta fallet är högft nödvändigt ; 3:tio, Förteckning på de Frågor , Na vid Med;,Societetens allmånna fammankomf i förrgårs blefvo »belånte: eller. proponerade: Vid lamma tilfålle -uplåftes Profpeéus stil en Topographia Medica öfver Staden Paris; en afhandling om de förändringar fom Gallan och Urinen undergå uti viffla fjukdomar,, til: Jika med underfökningar huruvida putrefcentia humorum åger rum i de åkommor, fom all- månt. fågas hårröra af denna ordfak , af Herr FourcroYy, famt 2:ne Åreminnen öfver af- Jedne Ledamöter at Hr. Vico DAzyr, hvils "ka flutade fammankomften. Det ena bad öf- ver Hr. Cusson Maths Prof. i Montpeiller, fom år. Författare til en ånnu outgifven för- tråffelig. afhandling om-Plante umbellate ; det andra Öfver: vår flore BERGMAN: Få Lårde hafva få mycket utmårkt fig fom han och als drig har någon ånnu: erhållit et få lyfande reminne. . .Det var en vårkelig högtid för nårvarande Svenfkar at 4å hugna fig: öfver - de låford, fom då tildeltes Nationen i alls månhet , och Öfver det råttmåtiga beröm hvars med. iman helgade minnet af denna oföårlik- neliga Mannen, hvilken förre delen af. ofs kånde perfonligen och alla vårdade. Vi fågs- nade ofs öfver at fe åhörarne mindre dela fit, bifall. ät .Oratorns våltdlighet, 'ån åt defs Hjeltes förtjenfler, och at den förra aldrig | ; blef Fe blef mer adplauderad, ån då det tjente at fåtta de fednare i fullan dag. Hr. VicQ pA- zYR har, fom bekant år , fkrifvit et Åremin- ne öfver Hr. Archiatern. v. Linné, hvaruti ' han tillåtit fig en Hel hop förklenliga eller ofanha utlåtelfer om famma Man, och har dårföre blifvit ftarkt criticerad. — Detta" fökte han” nu at erfåtta och "gjorde det på et til- fredsftållande: fått. "Til Utlåndfik' Ledamot af VR Med. Societeten efter Prof; BERGMAN, : här / "Hr. ScHeece blifvit utnåmd, lUikafom tilförene fkedt i Turin och på andra ttållen. Jag har nu i hånder: Konungens Kallelfe-Bref dårtil och fkall med det förfta ötverfånda det til d defs förtjente 'ågare. Jag fkickar åfven” vid famma tilfålle Diplomen til H:rr THUNBERG, tt JÖRrRLIN, BIERKANDER Och ADAM AFZELIUS: dem la Societé Royale Agriculture hårftå- des, fom nu mera vunnit en anfenlig både lufter och rikedom, behagat utnåmna til fina Correfpondenter. — 4:to, Profpeåus til et nytt ”periodifkt Arbete uti Medicinen, fom tyckes hafva vidlyftigt föremål. Jag kånner / Aadaorerne fom fkickelige Mån , men vågar dock ej påftå at deras företagna Värk ikall | blifva: dugligt, ty jag mifstror Franfoferne få fnart de villa låmna begrep om annat ån deras egen Littératare. De känna fållan fråm- mande Språk, och om de ån göra det, få Jåfa de ej Originalet; »utan åtnöja fig med den måft beqvåmliga utvågen at öfverfåtta ur £2 SE Ute Ng 856 RR I "Utrikes: Journaler.s Deffa ' Recenfi iones - sblik ; ”eoae årg ibland goda, hålft. då.:de åro tag- nayur Engellka Vecko-Skrifternayt men ofta ; elåndiga, sbefynnerligen: då. .de komma från de Tyfka, hvilka / gemenligeni åro 'partilka och .mera lekande ån uplyfande.. Utom En- | gellka Böcker , hvilka. åro: nog: allmånne fe- dån -Anglomanien kommit til fin Rörfta högd, finnas. hår på Boklådbrne ganfka få Utlånd- Ske, knapt en gång de .måft hufvadfakelige ”ochdet endaft på et eller: annat publikt Bi- bliothequez.: Om ej någon. Tylk Dentift; Oculift; elter .»dylik. Qvakfalfvare, då” och då : tilkomme och gjorde lycka "bland delåttfin-: nige. Pariferboarne ; -famt .federmera, för at fynas Lård, (kaffade fig. et Bok-förråd af fit: Lands alter, fkulle : man : helt. och: hållit. Jef= va i okunnighet om . denna 'lårda 'Nafionens ymniga och digra -compilationer, byilka ät= » minftone, åga den förmånen at låtta vår. mös da, då vi. villa weta hvad andre [krifvit före : ofs, Utaf Journaler, utgifves hår en förfårlig ”nmångd, och bland dem höra Je; Journal de Medicine och Ja Gazette. de Sante til Medi- cinfka” Departementet ; men de :åro .rått:'mag- re .och . förtjäna ej flor .upmårkfamhet. La Gazette Salutaire från Bouillon år något. båts » . tre. — 5:to , Åter en Profpectus' til et Bota... ”nilkt Värk ;- fom kan, fågna dem fom fyffel- "Tåtta, fig: med denna; Vetenfkap. ; Dett år i- bland de - vackrare fom . hårftådest blifvit ut- git- v År ÄRR da AE gifné 'ochåtminftone mera Scientifqt ån de fom ägt t TOURNEFORTS och Jussieus til grundval. + Släteligen följa” handikrifne "underråttel- fer om Digitalis purpurex och Tobakerns Me- dicinika: nytta, den jag öfverfatt och utdra= git ur London Medical Journal p. 2. 17859 Deffe torde förtjäna et rum i Hr. Affleflorns' Tidning, i'fåll ej nämde Jourhal redan an- kommit: "Til Hr:' Prof:'AckKer har jag redan för en tid fedan infåndt: en 'beråttelle "om den iförfnåmde ” Våxtens "vårkan i Vattufot; och denneitorde redan våra i Hi Affefforns ' hånder. ”Deffa förfök förtiåna. SPEER och 'vidate ”granfkoing; "de bevifa ytterligare > den förr "kända fanningen, at alle medel fom farkt angripa magen >eller åftadkomma en håftig alteration uti Månniflko-kroppen; kups na:i mer eller mindre mån vara tjentiga Hå Vattulotens curerande. cd I Til> mina Bröder har jag öfverfåndt de” fila 'Volumerna af: Vet. Academiens och Me-=' dicinfka - Societetens Handlingar och behöf- .ver fåledes” ej låmna utdrag af de mårkvärs . digheter fom finnes utivdem. Ehuta "decouragerande -det ån för mig år at "vara "beröfvad -alt publikt underftåd, wid et tilfålle "då jag få vål behöfde och kun-. deranvända' det, (a) fkalljag dock altid föka” til at draga af mina :refor all. den nytta, fom hålla och: tilgångar tillåta. Det fågnar, LG j ming - (a) Huru kan det hänga ihop? ” litade I SR 358 ola TR 0 mig mindre at” erhålla någon heder och be-. löning, ån' det fImickrar mig at hafva för- tient "dem, och om jag genom mit bemö- dande. kunde vinna det fednare ; fkulle jag låtteligen tröfta mig öfver det förras förluft, Ur k Fo TR Pr Account of the great Ffficacy of Digita- lis purpurea in Fv Communicated in a Letter to Dr. Simmons by JoHn WAR- REN M. D. Phyfician at Taunton in So- merfetfhire. Ur London Medical Journal Pp: 2+« 1785. + Hr, WArRren kade för 6 år fedan fådt höra det en Qvackfalfvare med denna: Våxt curerat en af Låkarne öfvergifven Vattulig-- tig, och har dårutaf tagit ;fig anledning at ”fjelt bruka den. Förfta förföket fkedde med en til ären kommen Man, fom altid. lefvat måtteligit, men hvars hålfa lidit genom ftil- lafittande, och difpofition för Skörbjugg: Han hade några månader befvårats af Anafarca och Hydrothorax, med hvilke en haftigt å- komman e Afcites nu mera förenat fig. Un- der en tid af flere veckor hade han ej låtit mer ån en half pint ftarkt rådfårgad urin om dygnet, oaktadt det törflen nödgade bonom at innom famma tid dricka 6 gånger få myc- ket våtvaror. Under fjukdomens: lopp hade > han utan iårkelig nytta: brukat flarka cathar- tica af Jalappa och Chryft. Tri, ee ; ; ) ums + oc 359 . Gummi Gutta &c., och deffe afmattade, ho- nom få mycket at. han:i långden ej kunde förtfara .dårmed. Squilla i hvarjehanda form- ler, tillika: med Alkalifka Salter >och: an- dre i dylika: fall berömde medel, medförde likaledes ingen förmån. » Krafterne voro helt och hållit medtagne och fvulnaden med fvå- righet. at andas hade få tiltagit, at Pat. var ofkickelig til minfa .rårelfe, och defs tilfånd fyntes både. för honom fjelf och defs vånner helt och hållit förtvifladt. Sådane voro til- fålligheterna då Fr. WARREN förordnade föl- jande Deco&: R. Fol. Digit. prev recent unc: iij, Coque ex A:&e font. libr. 15 ad u:ix cola et adde A:2 Junip., Syr. Cort. Aur. 32 unc: = ifs. M. Håraf fkulle 2:ne fulla matfkedar intagas hvar 4:de timma, til defs upkaftning, purgering eller ymnigt urinerande inftålde lig. Dagen efter, fedan han börjat hårmed , åkom flark åckel, fom kort dårpå bele dfagades at tåta :nilas. vomendi.. ./Urinen började nu gå” i ymnighet, på 36 timmar evacuerades ine- mot 56 pint vatten, .och Patienten blef full- komligen qvitt fin fjukdom utan andra mes del ån rörelfe och tjenlig diet efteråt. — Ic- ke långt dårefter fåg Hr: WARREN en annan håndelfe fom åfven bevifar Digitalis kraft, ehuru utgången varit olyckelig. Patienten var en åldrig Man, fom flere månader haft /A- nafarca och Afcites; abdomen och extremi- teterna” voro otroligen updrifne; hvarjehanda 4 mes -— Äö ; ES 360 MD SER medel hade utan! nytta blifvit brukade. "Han. | intog om morgonen Deco&. Digitalis i nåms de-dofis;' fom repeterades hvar fjerde timz ma,-kl. 9 om aftonen började den vårka bå- de fom emeticum , laxans och diureticam. - Evacuationerna vöro ganfka' håftige och vas sade 10: timmar, utan at nägot cordiacum eller annan tjenlig hjelp blef ati de nårvaran- de låmnad åt den fjuke; fom dög kort dårs efter fedån: krafterna blifvit hele: och ” hållit medtagne. — "Tredje" förföket fkeddé med et Fruntimmer af 36 års "ålder, "hvars fjuk= ”dom tycktes vara en. hydrops ovarii dextri. 'Svälnaden hade under en lång tids. förlopp fmåningom tiltagit uti högra epigaftrium. Us 'rinen hade : långe :gådt fparlamt, Patienten var utmårglad : och defs tilftånd fåg förtvif- ladt ut. Innan Hr. WARREN 'tilkallades' has | de hon flere veckor» brukat Pil et acet. Scillit, få långt magen kunde tåla, utan min= | fla förmån. . Decda. Digit. blef nu gifven,' fom fullkomligt curerade' henne På 3 dygn: — Detta skedde för:s år fedan3 efter dén tiden: har-Flrs WARREN: beftåndigt och med. ” mycken framgång brukat Digitalis iall flags Vattafot, den han ej mifstånkt hårröra?af nå=' got fjukt - -vifcus, Han fåger den i fynner- het 'vara fördelaktig i dets fpecies Hydropis fom hårröt » af debilitate vaforum exhalantium , hvilket år aldra-ållmånnatt ; och ehuru: hon ej - altid fagit in, år kon dock vida” kraftigare | ån RPS MR SN Vv - OR Y « | f «r vi 4 : bh. 4 | Å Å kJ N ; SC > 361 sb ändél "medel;'famt fordrar ej efteråt fom de götroborantium bruk. — Huruvida det år nådigt at medlet fkall säpvåcka åckel innan: det' börjar drifva urinen, trör Hr: WARREN | fig ej i-flånd at utftåka, men han har obs ferverat, at det aldärig "gjordt en fallkomlig NS Pa eller medfört betydelig nytta” då ej få > håndt. At de hålfolamma effedter ; fom pås följa dels bruk, åro nåra förbandne med defs åvärkan på mågen; år få mycket troligare , fom Man vet at en vomitus fpontaneus of- "ta vårkat vattnets abforption och evacuation hos Vattufiktige , hvaraf Practici tagit fig an- > ledning at bråka emeticai dylika” fjukdomar , ej fållan med mycken förmån. > I' fall åter - Digitalis vis emetica et diuretica ej helt och hållit bero” af hvarandra , fkulle det vara gan- fka fördelaktigt om man kunde-hitta på mes del at förekomma den förra, fom år ganfka håftig: och -gemenligen belvårar. de Tfjuka få "mycket, at de' Ivårligen "kunna bevekas til långre bruk af detta Låkemedel; "At Digi- talis likvål kän curera Vattufot, utan at tils lika oroa magen, bevifes af en håndelfe fom blifvit meddelt af en Apothekare i Taubton och hår -anföres , men denna år enfatm i fit flag: Herr WARREN fåger lig hafva hört det man brukat T:a radicis' Digit. med lika för- del fom "Deco&. folior. och han "anler dens na formel fom > ganfka tördelaktig, . emedan man vet at Spirituofa anfenligt förbättra Squils | Z 5 ; lans 362 > ES MR VA dl lans elaka fmak: och emetilka. kraft. Han tror at et Extra& förenat med Aromatica, fkulle vara förmånligt, Man har 'åfven bru- kat pulvis foliorum med dubbel" portion. Såpa, | men Hr. WARREN håller fårfka Blader för » ,båttre.” At Digitalis i' Skottland efter, Do&. KARR?s anmärkning ej vilat lig lika kraftig, förmenar Hr. WARREN härröra» af climatets bärdhet , hvilket, fom han fåger, Ökar the tone and vigour.; Han tror fig under fit vi- ftande i Edinburg: hafva funnit at Vattafot år dår en morbus rarisfime Sanabilis, och at bland 10 -håndelfer 8 leda fit urpfrang från flarka dryckers mifsbruk, fållan af: nägon o- ordning i perfpirationen. Då Hr. WARREN brukat Digit..har han altid tillika gifvit en > Julep Cord: at taga fkedtals under defs håf- tiga vårkan och har aldrig fortfarit med De- co. bruk, då den ej drifvit urinen få tim- mar efter fedan åckel eller. purgering infun- nit fig. — Sluteligen upmanar Hr. WARREN Låkarne til vidare bruk af detta medel, hvils ket han kallar optimum Dei donum. > NM MG KKR kk KF | Medieal Reports of the effeåds of Tobacco,princi- pelly vith regard +o its diuretic Quality , in the Cure of Dropfies and Dyfuries« Together with föme, Obfervations on the ufe of Cly> - flers of Tobacco in the Treatment of Co- Jic. by THomas Fowrer, 'M;i D. Phylician to || +» 0 (CK 363 140 ther General Infermary of the County of Stafford, 8:0. London 1785-84 :p: Sedan Tobaken är 1560 blifvit införd uti Europa, hafva i fynnerhet STAHL och an- åra Tyfka Låkare tillkrifvit denfamma hvar- jehanda i Medicinen nyttiga egenfkaper; men nyare tiders Författare; fom afhandlat Ma- teria Mediea, hafva talt få litet til defs för= del, at den nu mera blifvit nåftan helt och hållit förkaftad uti Pratiquen. Detta har ej. affkråckt Hr: Fowrer. ifrån at anftålla ytter- ligare rön med denna våxt; defs förfök åro talrika och fom det tyckes både TORRA och trovårdiga ; utflaget af dem blir det, Tobaken, förligtigt brukad, kan gifvas in- vårtes både med fåkerhet och nytta. Den år i fynnerhet et verkfamt diureticum uti Vat- tufot och Dylarie ;' hvilken egenfkap hittils ej blifvit anmårkt 'af. dem fom annars vidlyfs . tigt befkrifvit defs vires Medicez. — Den for= 'mel hvaraf Hr. FowLer vanligaft betjent fig, år följande: Rc. Fol, Siccat. Nicotianz Virg. unc: j Macera per horam vafe claufo in Balneo Marie cum A:e& font, bullientislibr. 1. deinde ex> prime et colature adde Spirit. vini re&if. unc: ij. Utom denna infulion har Au&or åfven efter omftåndigheterna brukadt at infundera Fol, Siccat, unc: j uti en pint Sp. v. r., hvitt Spanfkt Vin eller Vin-åttick a, fom låmnas 4 dygn at dra= ga lig. Han omtalar åfven följande formel til piller: Rc. pulv, fol, Nicot:, Confeive I fe rofarum aa 35 Mucil. Gumi Arabici q. [iF Pillulg N:o. 60:' — Han har funnit at 60 til 100 droppar af Infuflionen gifte uti vatten, Jul. 'cordial. eller något annat tjenligt ve- hiculum, gemenligen varit tilråckelige at hos fullvåxte perfoner åftadkomma den Önfkade vårkan;. men hos en mycket irritabel Pat. vårkade 24 dr. långt ftarkare ån 400 hös - en. gammal. Gubbe, fom var, van vid” ör » baks-tuggande.” För Barn af 10 år göra.5so droppar tilfyllet, och 22 för demsaf 5: ,Un- der denna ålder har han ej vågat ge med= let; .— En. flickande het Imak i munnen, fom fnart går öfver och åtföljes af 'en 'väår- ma i magen. lik den fom förordfakas af en liten fap > år omedelbarliga effe&en. af Infu- fionens intagande. Då medlet blifvit. gifvit i mindre dofis, agerar. det dårpå fom diu= reticum méd eller utan åtföljande fvindel; tagit i förre rmångd år det fåkrare diuretilkt' | ofta laxerande och förordfakar, gemenligen fvindel famt ofta äckel. I fmårtfamma hän- delfer ;år det, gemenligen. anodynutn 3, ibland: | förordfakar det en tyngst och befordrar föm- nen; i andra en tyngd med.hetta och fömn- Jöshet, — Hr, FowLEeR anmärker at medlet "af de 115 håndelfer i hvilka det af honom blifvit nyttjadt, var diuretilkt i 93, purgerat i 40, 79 Patienter klagade öfver fvindel och - "hos 52 upvåckte det äckel. Som han i alls | månhet - funnit det medlet varit mer eller min«= > AN roll oo 3 .mindresurin-drifvande, i: mån - fom det föra ordfakat fvagare eller ftarkare fvindel., naufea eller bågge tilhopa ,.- råder hån, NB... om ej Purgetingen förl infinner fig, at öka dofis tils, dels. deffa: fymptomer efter: 30 'eHer 40 minuter: åkomma.” Men om de; åter vifa lig i; för, hög-grad ellen en- haftigt -åfvergående 'yrfel (franfient .confulion of ideas) åftadkoms - "mes, fom shan sfedt hånda i,2eller. 3 fall; bör man. sophöra, med intagningen tils de fak- tat fig, och dårefter- råtta, de. följande dolis, Båfta. tiden" til infalionens: tagande; Jåges vara 2 timmar , före . middagsmåltiden isoch' mot fångdagsj. emedan den'i fynnerket! befvårar på faftande' maga;. och. de flåfte, Pat. 'behöf- va inde båndelfery em: fjerde= iomic:ej en trea djedelmindte : dofis. ån - eftermiddagen. :U= taf;31 Vattufigtige dem Hr. FOowLer:gifvit denne infulion, babyn. 18 blifvitsscöreradey - . nemligen A med: Anafarca, »2: medi Alcites och 12 med vattenaktiga fvulnader i lår och ben: 10-erhöllo-betydelig-lindrings och få- ledes har :medlet fagit felt i 3. — 10 Pa- tienter»plågade; af Dyfurie. hafva .nyttjadt In= fulionen. och hos dem har: den vifåt. fig fom ” et måktigt anodynum et diureticum. Det lindrade plågorna',” relåcherade "uringångarna och Arefurinen.- Uti Dyfurie oaf: Stengrums (gravel).slåttade "den "anfenligén: detta Åmnes utdrifvande. i — , Hr: . FOwrerR omtalar: därpå pr obake-clyflirer fom »mycket.i förmånliga + Co= 366 ök de KJ Coliquer.” Et uns af Infulionen uti en halt pint Mjölk eller Hafrefoppa ;” anfes fom tilråcke- ligt för-en fullvåxt , men öm det ej innom. '€n half eller hel timrha förordfakar fvindel eller åckel, - hvilka uti” envifare förftoppnin- gar gemenligen föregå medlets laxerande ef- fe&, bör Lavementets fAyrka fmåningom” ö- kas; tils den ena "eller den andra” af deffa verkningar infinna fig. Herr Fowrer har åf- ven brukat Tobaken i flere andra fjukdo- mar. Han har brökt den med förmån i ut- flag, i fynnerhet uti det af Scorbutilk natur, åfvenfå öti nerveus hufvudvårk, uti andtåp- pa och hyfterifka plågor. Han omtalar det en Schrophuleus fvulnad uti armbogen, fom varat 4 månader med flark vårk , blifvit får- drifven genom 8 dagars bruk af Infofionen , och hån: beråttar det en tympanites intefti- palis, föm 2 år emothådt alla medel, blif- vit lindrad genom et flarkt Tobaks-clyftir. Premier, utdelte uti K. Medicinfka So. cietetens allmänna fammankomft i Pa- , Vis du 30 ÄZug. 1785. Vid fammankomften den 26 Avgufti 1783, var til befvarande frågat : hvilka åro förmåner eller olägenheter af Kinkinan' utt bvarjehanda: Intermittente Fv Ibland de dår- ; 0 OC a 300 dårpå inlåmnade fvar , beflét. Sodietéten -at tildela den flörfta belöningen, en Guld-Me- daille af. 250 Liv. ”vårde, til Hr. BAUMES , Med. Doå&. i Lunel i Langvedocs Den anz dra belöningen åf lika vårde, tildömdes Hr. BATAILON, M. Do&. i Chambon. Deflsutom SORAN Guld-Jettons til: Fl:rr 'RuborF Drei MAN och PETERSEN MicHEL, Med. Doéo- rer. i Amfterdam ; i anfeende tilsen af dem famfålt. utarbetad vacker Atfhandling i fam; ma åmne. ,Likafå feck Herr Pet. MATH. Nieten , M. Doé&t.ci Utrecht, en dylik Guld- Frö för famma: ordfak. « Accesfit tilårkåndes Hr: Do&or Ackus 'MAN från Saxen , och H:rr sDodorer BERNARD i Beziers och Jemos i Moulins nåmnas äf- - ven umed beröm. ; Alla defle vackra Skrifter låter Societe- ten af Trycket utgifva, hvarigenom detta angelågna åmne dlirer på alt fått vara under- fökt och tilråckeligen uplyf. 2) På frågan om bogd fördel Läkare Korflen må kunna draga af kun/Rapen om Jätter at urfRilja Luftens renhet genom: alle- banda flags Evdiometrer , voro inga fvar-in- komne. ; Frågan utfattes dårföre å nyo, e- mot 600" Livres Premium, at -befvaras til Ludvigs dag 1787. 3) För Medicinfka ”Topographifka be- "fkrifningar utdeltes . den: vanliga BvNäetton til följande: $ 1) | 308 Ko) 0 3 . | 1) tilsHr. Jeuner ; M. D. i Bezancon, us befkrifvit Bergsbygden i Franche-Comtes. . (2) Hr. -BerRTIN; Med. Doé. fom belkrif= vit Öen Övadeloppes. 3) Hr. MOUBLET-GRAS.; MD: fom de fkrifvit. Stadén Tarafcon.' -Hvarförutan 'flere - förtjent: at: berömligen nåmnas i Societetens ; Handlingar. / | Samma dag upgafs- «til befvarande' följan= de nya frågor: . | 2 7). Emot 600 Liv. fiskrnm. uti hvil- ka flags: Chronifka fjukdomar "och hvad tid kan Feber vara nyttig. .eHer. fkadlig, famt med: hvad förfigtighet. bör . den upretas och petar under deras :botande? | Svaren böra inlåmnas innom» due I Jan. 1787 och. belöningen utdelas Faftlags-tiden. :s2) Frågan om Kulfphs renhet; hvarom: ny. talpc Åre hj + förkläv Cokpilrkae RN i nä och fkutna Sår på Hufvudet och An >< figtet;. infåndt af HErRMAN SCHUTZER- CTRANZy Mi D. Archiater. Mm. NI. Et bakifrån je på blarö fidan af Hufvudet huggit Slampfårs hvarvid öfra delen af Ös rats vidhäftande tillika var genomhuggens a Vid den olyckliga” och uptorilka Dahls Fyran år 1743, föck nu aftedne Stads. Chir- FR I oc Xx . 369 — Chirurgien 'H.: Soem? och jag, på i: Höågobes fållning j "ördres. at; fköta och wårda de bles- ferade- och vid lif behållne-Dalkarlar. | Dahlmannen' PEHR PERSON från Lexan, af et: fanguinifkt cholerifkt temperament, 38: år gammål; låg: vid. min ankomft på marken af: Arfenals-gården, :med: en klen och matt puls, Kårrörande af för mycket blods förlo? rande; klagade 'dårjämte öfver mycken vårk ishufvudet och örat. > Man hade -anlagdt et klåde under hakan, hvilket til en del uplyf- tade och béetåckte flampen. ; Vid klådets aftagande, hårets och blod- lefrars bortfkaffande, började fåret; äter at blöda, men af ingen betydlighet. Det tog fin början från pars media offis Parietal: seck åt båda fidot utföre, mer ån i en half cirkel; framåt öfver futura "coronalis och os. Frontis, en tums 'bredt genom aponeuroflis mufculi Temporalis och fjelfva mufceln , öf- ver apophylis zygomatica et ftyloidea offis Temporum , hvarvid öfra örats fåfte tillika vär ikilgt ända til meatus auditorii öfra dels men bak åt geck det öfver futura. fquams mofa offis Temporum och et fycke nerom nåmde ben. | Pericrarium och fjelfvå Cranium voro ofkadda: - Sårets, förening företogs; fampen uplyftades; fedan de genomhuggna delar, hvart på fit flålle och på möjeligafte fåttet vo- ro förenade, anfattes. fem blodige Suturer VI. B.N:o 24. A a (Sue SEEN ED RA (Suture' Nodofze ); den: förta midtpå och åf verft, de andre, tvånne på hvar fida,:; dock få at Tinninge-mulceln och defs aponeuro= fis ej genomftacks; NB. Nålens genomföåran- "de tfkedde altid förft: genom flämpen 3 fedan betåcktes ytterfta fåret med; mjökt linnelkafij dåröfver>anlades åtfkilliga] torra håfter: I ö- fat infördes en vål: ihoprullad vebli: Altfam- mans betåcktes med: comprefler: och bindan Uniens å un Chef.: Honom; förböds at tug- ga och tala. Han fördes fedan til Sjukhufet i det nya Corps de SORtet på Norrmalms- ; Torg. flerkaren dårpå var pallen naturligare, vårken i Tinningen och Hufvudet farkare;3 ban feck et lindrigt Laxans, fom något fon lagerade honom. . Följande dagen .dårefter voro pannan, ögat och halfva anfiktet fvull- ne, dock utan rodna, men klagade måft öf- | ver en olidlig vårk i Tinnihge-mufceln. Vid bandagens aftagande, funnos compreflerna nog flyfva och hårda af det utfiprade blo- det; nya mjuka anlades , fom ock ny veln i örat, detta lifade honom ganfka mycket; half- va anfi igtet betåcktes med en torr refoiveran- "de och Aromatilk Kryddpåla. På s:te dygnet gafs åter et Laxans Ans tiphlogifticum , dårefter han fig ganfka vål befant , utom någon vårk i Tinningen, dock ej varande emot förr. ; Som Är J SR ; Å ; He CE a > Som fvalnaden i anfligtet vid G:te dygs net anfenligen minfkat fig, efterfågs Ikadan; labia Vulneris voro i fak. fuppuration,. och de anlagde ligatarerna;; hade til en liten del fkurit Seno» Möflan: (7> iffe Aponeurotique.), ” igenom, men i öfrigit (öphårkteg hvarken vid Tinningen; eller örat någon fvulnad; upklipa fes och böorttogs de på fidorne anlagde Sus ”tarern, utom, den medlerfta.; Skadan förbands med Ungv. -Bafilic.,. Citr« och Ball. Arczxi, flere torra -håfter anlades, : graduerte coma preffer och: bindan: fåfom förr. :, Två dagar — efter upkliptes.-den medlerfta ligaturen., Ef ter fårets renande förbands: det; med Tin&: Myrrhe et. Aloös j;;med--bibehållande af . de torre .Suturerna. Ur örat flöt fråndigt . något våhr och blod, hvilket. gaf anledning:at trå " det meatus auditorigs var til fin .åfra det tils lika lederad , dåremot nyttjades fmå infpruts ningar. af Hum Mjölk. blandad: med oleo Tar« tari per deliquium... På 4:de veckan förmåda de Patienten låmna Sjukhufet och: geck hems Et huggit Sår öfver Nackbentt , bvärvid förs fa taflan åf Hufvinykalen tillika var igea nomhuggen. Dahlkarlen Er16: Ånoersson från Mora Socken ; 26 år gammal, af et håftigt tempea rament, feck. vid fn rivdnin. tilfålle ätfkilliga Våra je-hugg,.et nåfan midt på Nackbenet öfver ÅAa32 et SA t | 372 FILER et os triquetram , geck på fnedden öfver Sw tura Lamdoidea och vånftra os Parietale, til 2 tvår fingers bredt från örat, penetrerade genom förfta Taflan til Dipple. Det andra Öfver vånftra os Frontis på defs medlerfta del, geck rått utföre til 3 fingers bredd från margo Orbite Oculi fuperior, penetrerade midt på, nåftan igenom båda Taflorna Cra- pi. ”Tvånne andra öfver högra os Parietales, de gingo allenat genom. fvålen til pericras : nium. Sedan håren på hufvudet voro: bort fkaffada, lades linnefkaf förfedt med Spirit. Vin. Gall. i fiflorerne; men tort emellan La- lia Valner. De andra 2:ne fednate håftades . tillammans med torra håfter, linnefkat och plåfter.. Hela hufvudet förfågs med en torr refolverande och aromatilk kryddpåfe', alt- fammans betåcktes med bandagen Le grande Couvre chef kallad! ”Adren vardt öpnad, kylande medel förordnades och en ftrång diet förefkrefs. "Han klagade fig hafva myc- ken vårk i hufvudet och et. fufande för &- ronen, famt en benågenhet til upkaftning; men fom han ftank: af Brånvin och var myc- ket taltrångd, anfåg jag de öfverklagade plå- gor mera af fylleri ån af fkadan; hvilket ock vilade fig efter åderlåtningen , ty ftraxt dår- efter feck han håftiga Eråkningar och gaf i- från fig en mångd -brånvin och ofmåilt mat. Han tranfporterades i Sjukhufet. Dagen efter mådde han något båttre, et & I 0 (CK 373 et Läxans förordnades och kryddpåfarha på 'hufvudet ömfades. På 3:dje dygnet klagade ban öfver mera vårk i hufvudet och fusnin- gens tiltagande; Pulfen var full och fnabb. En veitererad flark åderlåtning företogs och med kylande medel fortfors. På 16:de dygnet exfolierade fig förfta Taflan af os Triquetrum; på 20:de, åtkil- liga benflycken af de genomhbuggna benen på os Frontis; ur dipploe: utfköt nytt Kått; dageligen återhåmtade' han fina krafter, geck uppe och klagade; öfver intet. - Alla fåren - fylde fig med ftadigt kött; cicatriferade fig och geck 'på det a9:de dygnet ur Sjukhufet hem igen, Dylika huggna fkador med och utan lefio Cranii, voro på mit departement" 8fver 14 flycken. 3: Et med Vårja rött Slampfår tillika med Hufvud/kålens uplyftande. Stadsvakten HANns PORR 33 år gammal, af et fanguinilkt temperament och mycket begifven på fylleri, var en afton på Krogen , ' kom dår i tråta med en Soldat af Kongl. Lif-Gardet , då denne drog Värjan haftigt ut; högg den: andra på hufvudet öf- ver os Parietale. : Han blef genaft förbunden och hemförd. Dagen éfter blef jag af min nu afledne Fader anmodad at fköta den bles- Aa3 fees 1 a RN > | ferade. ' Vid ankomften geck "han: i fufvan "och rökte en pipa Tobak. Han klagade vål "öfver någon vårk i hufvudet, men pulfen fants god och jämn. Förbandet och linne- fkafvet blöttes up och borttogs. . Jag finner et fnedt huggit får, en tam :bredt från Su- turd” Sagittalis och ”pars media ”offis Bregmas tis, af en Riksdalers "vidd, hvilket tillika gädt genom bågge Tabulz Cranii4 tagit fam- ma dire&ion med flampen och bångde falt vid feno-möffan , åtan dure matris lederan« de ; men. flamper och 'cranium voro på an- "dra fidan til "örat ånnu fogade vid fina de- "lar til 2 fingers bredd; hela Fame gapade: fil en tums bredd up. | Jag var i början tvehugfen, om hela flampen med. benflycket : antingen fkulle bort- tagas, eller foga dem ner vid fina förra de. lar igen 3; i förra: fallet infåg jag vål, det defs . depertitio blefve altför ftor , och at med låk«= ningen fkulle fordras en lång tid, utomdefs kunde han fedan. blottftålfas för "den 'minfta käppflång på famma Aålle 3; "i fednare åter . fkulle: det utådrade blodet och materien un- der hofvudfkålen ej obehindradt kunna ut- "kamma, och dårigenom ' fåttas i förre fara, Beflöt fåledes at låta det få få. En Cidon af tårftiy förfedd midtpå med en trådsånda,. i Balfamo de Fioraventi dop= pad, lades påideniblottade' dura Mater, fom. tillika. beräckter Cranir nedre>känt ; en Rc | a L 4 ot 375 af Linnefkaf med Mell. rofarum förfedd dår åfvanpå; men hela - hålet upfyldes med långt hoprullat linnelkaf. På det upgapande ben- Åycket lades en lapp: med famma Bålfam förfedd och hela fårets kant fyldes med lö- fa bourdonneter af linnefkaf, med ungv. bafils Citr., och Ball. arcei påftrokne. Hela hufvu= ” det betåcktes med en kryddpåle , förut i varmt "Dricka och Åtticka doppad, vil utkramat 5 dårpå -bindan :couvre chef.” Därefter öÖpnades ådren, kylande medel förordnades och fedan. gafs då och då et Laxans antiphlogifticum; med. åtvarning at ej gå ut, icke heller. taga några ftarka drycker til fig. Inga 8 dagar dårefter: var man nådfa- skad at, efterföka honom, då han på Krogen igenfants.: Detta fkedde under. min. ankomft til. honom : åtfkilliga gånger; | det halp inga förmaningar eller. med: fpöås hotelfer. Man ; fortfor: emedlertid i 14 dagar at på fådant fått förbinda honom, hvarefter fö- ga vahr mer under Cranium förmåärktes ; da- geligen fåg man fedan Imå köttgryn ur dura mater och dipploe utfkjuta, få at bela hålet på '4:de veckan var dårmed upfyldt. Nu böd jag. vål. til at fmåningom trycka den uplyfta- de "delen ner, men föga litet låt fi 8 dårtil tvinga. På s:te veckan: var ola circumferencen af flampen fyld med ftadigt kött, det öfver. | A 24 flö- + Bg «2 oo CKKR flödiga och fvampaktiga förtårdes med ilj de infernali; kort därpå cicatriferade fi 8 hé- la fåret och blef låkt. Såfom Hågot "befynnerligt får jag åntö. ra, på det man vid dylika göromål och un- der förbindningen kan taga fig tilvarar Un- der det jag en gång peck til denne karlén mötte ' mig Apothekaren N. N: vid: Cättiarl ne "Kyrkogård, med förfrågan hvårt hån? efter riktigt fvar bad han tå följa "med, fom ”tiltaddes: Under förbindningen och i det Cindongen fördes med Sonden” under: Cra- 'niam” och på dura mäter, dånade denne föl- jeflagaren fom” ftod något på fidan -bakom mig, utan at förut nåmna et ord det'hån får ondt, ock föll framftupa mot min armboge, få ät. Sonden kom, til all lycka; ftöta möt kanten at Hufvudfkålen ;- och krökte fig dår mer ån i en half cirkel; ” hade Inftramentet blifvit nerfördt” in i Hjerban, 'har döden -o- undvikeligen varit en påfölgd ör KANSn, En FAN för andra. | | Nåfan måft afhuggen. Dahlkarlen Lars : DARsSoNn från Tuna, 41 år gammal, af et cholerifktitemperament, feck vid :famma fegd set :huggit får öfver Nåfan, det tog fin början på Spina Nafi, 3 1924 linier nerom fogningen med pofle Fron=. tis, geck utföre: åt båda fidotna vid fognin- | gen / 9 GU SNR gen af båda offa maxillaria, genom Septam Narium ,; kvilken var fil tredjedelen tillika ge- nombuggen, och ftådnade vid ale Narium, få at Nåfan lutade framåt, Sedan all defrad blod : var 'affkölgd och "bortfkaffad ; fogades "de genomhuggna delar vål emot hvarandra; tvånne blodiga Suturer anlades, en på hvar fida om -dorfum Nafi, dåröfver lades litet linnefkaf och några tof- ra håfter tvårs öfver Nåfan: I brift af Bly= rör, fördes i hvardera nås-båren en lagom tjock och lång ihålig penna, hvilka voro för. -fedda-utahpå med litet plåfter och Mel ros farum ;Joch för: at hålla dem i Nåfan faft, anlades en ganfka fmal remfa håftplåftier tvårs« öfver och på öfra kanten af pennorna. ' Alt- fammans betåcktes med bindan Frontalis' med fyra hofvuden, förfedd med fina compreffer. Efter förbindningen blef: han åderlåten , med ' ätvarning at hålla fig ftilla. Två dagar dårefter var hela anfigtet up=. drifvit och fvullet , ågonlåcken igengrodde och Tunice adnate farkt infammerade. En reitererad åderlåtning företogs; af Aqua op- thalmica Camphorata dryptes några droppäår i fönder uti ögonen "och torra refolverande kryddpåfar lades öfver halfva ”anfigtet; men fom förra förbindningen ej på minfta fått var rubbad ; ej heller: ligaturerna fkurit huden i- genom, och ingen fuppuration -vifade (fig, blef den orörd ; - dock: klagade: han fig kån- A a na KE SA ; Be nn MR € - aa en fåpp i Nåfan ek något form retade -honom up i fvalget til. åckels de. införde pennorna uttogos, ljurmt vatten fprutades up -och i Nåfan, hvarefter åtfkilliga tjocka blod= lefrar , få vål ur :halfen fom ur nålan utkom- mo ; "dårefter. infördes bly-rör i fållet för pen- norna , med: trå förfedda, för at fåfta och .qvarhålla dem i nåfan; På 7:de dygnet up- -kliptes och! borttogs Suturerne;' yttre fåret förbants med ”Tindura Myrrhe et Aloö och . smed de: torra: håfterna. continverades. Tid efter annan: utkommo åtfkilliga -benfkårfvor', dels från offa Spongiofa; dels från offa Naffi. På det 29:de..dygnet var: alt låkt och; geck NN ur Spehutet hems, Utom denne voro 2:ne andre, hvilkas Nåfor voro i den bröfkaktiga delen genom- hoggne, hugget geck ner mot kinbenet och ftadnade vid. Nåfans Ayglar. |; Deras "låkning fkedde. på kortare tid och med långt min« dre befvår. ; | j i Et huggit Sår genom os Maxillare finiftrumse .;- Bergskarlen: Mats Matsson, 36 år gam- mal, af et :melancolilkt ferperansnt:l feck Stun: för flit befök - et- huggit får ökar vån= ra kindbenet; det tog tim början litet ne- . danföre” Cantu externo Oculi, geck öfver. os Jugale i tvåren ner i os Maxillare och defs Si- GE RE Sinus,” ftådnade på öfra låppen, vet: fingers 200 från; mundgipan: i Mufculo Oris: Såret förfågs åfvan och nedan med någ- ta torra håfter och linnefkaf, men på den genomhuggna- Maxillen lades en fmal bouf- donnette förfedd med Spir. vini; Labia coms « muniar, integument. fyldes med linnefkaf , utan. håfter, af fruktan för något atådrat blod i fjelfva Sinu; jag bjöd vål til at med linnefkaf kunna utpumpa det i Sinu tilfnnan= de blodet, 'men fårets trångfel hindrade få- dant.- Altlammans betåcktes- med : COMpres= fer och bindan å un Chef. Några dagar dårefter aftogs bindan och nya compreffer förfågs med varmt Vin. På $:te dygnet infant lig et bultande och vårk i öfra Maxillén, oro tilfatte fom betog ho- nom nattro; kinbenet vår fvullet och inflam=: merat, alt liknade fig til någon fuppuration i fjelfva Sinu, En varm Iinjedtion af Decodt. hordei, blandat med litet? Vin och Tinåura Myrrhe, fpråts "in i Sinu , men kom dels "genom den: genomhuggna Maxillen tilbaka, dels ock genom Antrum Higmori ur Nåfan ut, utan at taga någon blodlefver med fig. Härmed fortfors i 8 dygn; fåret börja« de flarkt at fuppurera, det gaf mera vahr ån förmodas kunde, blef ock mer flinkande. At. förekomma en totale ben-röta i 'Maxillen , be» SYRE SR 2) 8 2 . beflöts "at borttaga en Oxeltand (a), fom ock fkedde ; fedan bårades med en fpetlig trois- - guarts "Tandhölfan igenom in i Sinu, hvar= efter en mångd flinkande vahr utkom. Med infprutningen fortförs dageligen, afhållande läftens myckna intrångande i Sinu. Tid ef- tér /avhat utkommo dedan flörre och mindre rg få vål ur det genomhuggna få- ret, fom ör tåndhölfan; fåret gaf omflider et godt vahr, det fylde fig med ftadigt kött, och futeligen cicatriferade det fig. Fortf. e. a. g. | Nouvelles experiences. pour fervir å de- terminer le wvrai point de congelation du Mercure & la difference que le de- gré de pureté de ce Metal pourroit y -apporter, par MartHIEv GUTHRIE> | »Confeiller de Cour de S. MM. F. Mem- bre de la Societé "Royale de Londres, de celle P'Edinbourg, Medecin du Corps noble des Cadets Ic. a St. Felrag 1783. 4:t0. "Sedan framledne Jos. Ap. BRAUN år 1759 | | på- (a) Mycket bidrog til benråtans mindre Öfverhandta= gande, det jag mig i tid refolverade til tändens borttagande, och kiftans genombårande SERIER nom det :putredinöfa och - qvarhållne Öhret i Sinu feck tidigare utlopp och medliens införan=- de kunde båttre värka, ÄR) ol 381 påfann at Qvickfilfver genom en ftark köld kunde antaga en folide forme, få har detta phénomene på flere ftållen blifvit 'granfkat. Detta oaktadt har man dock" ej med: full , vifshet gittat - determivera fjelfva »beftåndiga Thermometer-graden , vid hvilken Qvick fif- rets flelning fkedde.. Engelfka Vetenfkaps- Societen upmuntrade dårföre fina Ledamöter, fom viftades i kalla Climater, at genom an. flålda förfök utftaka > denna Thermoöometer- grad; Herr HuTCHINs,; Gouverneur vid Hud- fons baye, blef egenteligen ombeden ati den= na våg anflålla experimenter, hvartil Herrar CaAveNnDIsH och BriacKk, gåfvo honom inftru- &ioner, jämte förtråffeliga Inftrumenter, fom från Londom honom blefvo tilfånde. Herr ' HUTCHINS fann då, medelft en god Thermos meter af Spiritus Vini, at det haftiga och irreguliera fallandet, fom Qvickfi ilfret gör i Thermometrer , då de utfållas för en gan- Ska håftig köld, endaft bår tillkrifvas den -flarka contraftionen , fom denna Metall uts flår, då - ban i ”Thermometer-kulan börjat flelna eller bli folide, tillåggandes at denna contraétion icke förhåller fig i den reguliera progreflion, fom då Qvickflilfret år i fin flus idité.. Man fer håraf: företrådet af Spiritug Vini Thermometrar, framför dem af Qvick=- filfver, vid defle congelations-förfök. Håraf fant han, at långt mindre köld-grad behöfts til Mercurens fixering , ån man tilförene trodt. Ges - 5 Hbg 382 - XR I 6 (KR Genom” 10 fårfök ftadfåfter Hr. GuTturir föl jande refultåter: - 1) at. abfolute graden för Mercurens: .congélation', år 32 grader på Rheaumurs Thermometer. 2) at en vanlig Mercure, eller en oren, eller en: högft puris fierad' Mercure”, förhåller. fig aldeles lika vid. frysningen 3; dock om Qvickfifret år renadt genom 'Antimonium , få fixerar det fig vid 2> graders fvagare köld. 3)- at. Thermometers Qviekfilfret kan , genom vilfa omftåndigheter; blifva -kyldt några: grader under Mercurens. vanliga frysnings-grad , utan at det ftelnar; då dikvål den Mercuren; hvari ”Thermome- tren vid: förföket blifvit nedfatt , «helt: och hållit varit felnad. 4) at Qvicklilfver-Ther« momietrar åro :ganfka påliteliga för at måta vårma och köld, ifrån koknings-graden ånda ned til Mercurens congelations-grad; men fedån ej, ty denna Metalls :contra&tion: blir / federmera taltför irreguliere och bedrågelig. Deffa- experiencer 'åro af Hr. GUTHRIE anftålde , " medelft artificiel köld; förordfa= gad genom: nå: och Spiritus 'Nitri fumans, och de: flå aldeles in med det Hr. PArias anmärker vid Qvickfilfrets ftelnande i Sibes rien vid en "naturel köld, fom dår fkedde vid :32 graden på Reaumurts ”Thermometers Det fteltade Qvickfilfret hölt fig folide, få långe appareilen ftod /iköldgöårande blands ningen, men då den dårur” uplyftades och ”hångdes i fria luften, :eburu det var flark S ; vin« DTE 38. vinter-köld få fmålte: Mercurén och dröp neg: droppetale. 600 Den: frusna fQvickölioenssklingen kan. 'Nikak hamras platt; ehuru det icke långe. dröjer innan han faller. fönder ic bitar, fom et amalgama, och dont därefter blitter fys tande: Ve Utdrag af Hr. Samver FAHLBERGS Bref" til: Prof. BerGius, från. St Bartihele: "myid: 9 Falii 1785. » » Emot min förmodan åger jag denna gån. gen intet den fågnaden, at. til Fåderneslan= det hemfånda några Naturalier. Jag har hits tils varit dageligen fyffelfatt med Chartor och - Ritningar öfver denna O, fom til Kongl. Maj:t in duplo blifvit: inlånde , och fom kos fråt mig mycken möda. ; Vårman år nu ganlka ftark, med fvalkå om nätterna; men det oaktadt 2å nu inga åfventyrligå fjukdomar hårflådes.. Rhevma- tifmer angripa vål fom oftaft Soldaterna, men- de öfvervinnas: geméenligen lått innom A el- ler 5 dagar. .. -. ) At upråkna alla de hår befinteligé Växa ter, fordrar långre tid ån jag hår på ftållet tilbringat. Men hvad jag med vifshet vet, år at följande våxter finnas hår vildt Våxane de: Anacardium occidenhtale; Hippomane Mans 384 RR 2 0 (CA -Mancerilla '& : glandulofa; > Plidium lokwiföv rum, Bafliflora vefpertilio, Vinterania canels Ja, Ricinus communis , Ca&tus Opuntia, Ficus indica & heptagonus, hvilkas blommor; och blad varera: fynnerligen i fårgor och figur Hårtil komma Aloe hyacinthoides -& vifcofa, Tamarindus indica, Caflia fiftula, Cratzva gynandra & marmelos ; :Bromelia ananas car- ne albida & aurea, Bromelia Pinguin; af palmer Cocyphena umbraculifera , Cocos nu- cifera, Phöcnix Ja&ylifera &c, De Orter jag famlat' på Öarne , hafva alla olyckeligen blif-. vit bortfkåmda af rågp-under vårt ohyggeli- Hc viftande i:tälten. , Cremor Tartari har, fom bekant år, den olågenheten at vara fvårfmålt i kalt Vat- ter. Deh kan dock på följande fått blifva: låtteligen löslig, utan at mifta något af fin ' - Medicinella egenfkap. Man tager en del Borax, pulveriferad , til 4 delar Cremor Tartari, hvilken blande hing fnart låfes i en liten qvantité kokhett vatten och Cremor Tartarix cryftalliferar lig icke, ånfkönt denna 'uplösning blir kall. Tager man Borax fom år fkild vid fin vattenaktiga del, få behöfs ej mer ån en tionde-del dåraf , hvarigenom ock (maken af | Bo- 4) LR 384 Borax år aldeles borta och fyran af Cremor Tartari kånnes. CADET et DESROSNE. | Apothekare i Paris. (Journal de Paris 178$ N:o 227. 236:) fn A - EN Vd Viola Canina år fannen åga någon Me- dicin!k kraft. Roten famlades fent om hös ften och torkades 3; den går ibland kråkning och ibland Ööpnar lifvet, uti pulver tagen, från en fcrupel til en half dr. eller 2 ferupels (Gött. anz. 1785 St. 1$1:) Pr Några håndelfer vid ut-= och invärtes fjukdomar, af -BEnGt' BFJÖRNLUND Alleffor och Prov. Medicus. 1) En fvulnad i knået, liknande Anchya lofis Spuria, med fvår vårk, förekom hos en Man 30 år gammal, af ofund kropps bes fkaffenhet, förledne år, fom i anledning af mårkt flu&vation , jag blef föranlåten at öpsa na , ehuru ofåker prognolis år vid denna leda gång, af förbåttring hårigenom. Efter Öps ningen utflöt en mogen och gul materia i " förftone, men fedan, ån blodaktigt vatten, ” ån blodros liknande, med ledvatten blandat uti några dagar, och til flut Golaktigt vat: VI.B. sn Bb SS tel ae SEE RÖR ten; - Incifionen hölls Sppen med vehl, fmord med oleum cerz, då ledvattnet vid vehls ombytande hvarje gång med” fprång fåfom af en åder utflöt , men ej. defsemellan; Igenom | ut- och invårtes medels bruk fördeltes ånte- ligen fvulnaden , :famt- Öpningen tillåktes ef- ter 3:ne veckor, då knået blef rörligit igen, och har famma Tedan varit frifkt, utan nå- gon följd håraf. De-utvårtes medlen utgjor= "de, nåft åderlåtning , et Cataplafma Saturni- pum i förftone, fedan Björkafke-lut med Sal= miak och Campher, jämte någon fördelande Spiritus , famt kalt vatten uppå knået, til in«' Hammations och 'het brands afvårjande, fom” några dagar befarades, famt. invårtes China och kylande pulver: Blodrenande' medel bruktes :emot flutet och efteråt en tid, utom Laxativ en och annan gång. Spansk fluga, fom) fattes å fidan nåra intil fvulnaden i för= fone, höls öppen ånda til flutet. Någon fadig bindning med compreffe ä knået; ”bi- behölts en tid efteråt. Svulnad i knået år i- bland för flere ordfaker fkull fvår at fköta, - famt utfaller ej altid vål dårfrådes, fålom ock Öpningen vid denne fvulnad ofta betänkelig eller fkadlig.. Då godt pus exifterar och det onda kKäåller fig utom leden, har öpning rum, fåfom hår tycktes inträffat, men vid foppu- - ration inuti, med: lkårpa dårflådes, fom före" vandlar Cartilagines med mera, i putrilago, år SG fållan INR j 2 Ng ) o Y &X ns 2) En Frå hade för några år fedån' en ledfvamp ati ena :knået, . eller Anchylofis ” Spuria, fom mentes igenom förkylning tils kommit. 'Knået var mycket uppöft, fyft och tilbaka bögdt, med oföråndrad eller hvit fårg. Den uppöfte fvulnaden låmnade ej. grop efs ter påftrykning med fingren. En fvår vårk åtföljde dag och natt. Efter en månad js från början blef jag kallad til bitråde, då, - efter Hr. Gen. Direå. och Ridd: af Acres råd uti defs Chirurgilka håndelfer ; torra förs delande kryddpåfar af Affa Föetida, bace Laur. Herb; Leviftic. Rofsmäarini &c. med Campbher ihopblandade, pålades, jämte Spank . Fluga åfvan och under 'knået. Kalt vatten håldes åfven til något flånd uppå knået ibland; vid kryddpåfarnes åmfande, jämte det bloda renande och laxerande medel då och då tos gös. Efter 14 dagar var ingen åndring els ler förbåttring vårkad hårigenom. Tunn fårlk Hågg-bark, af den inre barken, pålagd öfa ver natten, förlkaffade ibland lindring för vårken. Spanfk Fluga fattes bu i fållet för krydderna' öfver fjelfva knået på 10 dagar, . hvarigenom fvulnaden något förminfkades,; fedan pålades, efter tillåkt Spanfk Fluga, fom ej långre kom at få hållas öppen, kryds derna åter, jämte det Seltfervatten, ordinea rades til invårtes bruk på några veckor, uns« der hvilken tid fvulnaden begynte- at aftaga och efter några veckor aldeles förgeck, och Bba2 ,här 388 CTR, ; har famma fedan haft frifkt knå, utan min- fila kånning håraf. Varm Afka pålagd tyck= tes ocklå något minfka fvulnaden: emot futet. 3) Hos famma Fru afhalps af mig et Sarcoma oculi et par år förut, fom hade fit tåfte å inre kanten af öfra bgonlåcket och hångde likt en klimp, af en tums långd, för Goat. Ehuru man tyckte at den blifvit ifrån grunden utfkuren förfta gången, mårktes dock : för början af defs återkomft, efter en tid, at ej få var, hvarföre efter ny Öpning och fråt-= medels bruk å grunden, dock under aktfam- het för ögat tör defs åvårkan, famma ej fe- dan har återkommit. : ; » 4) För en ledfvamp uti ena knået hos en Gåfle, 12 år gammal, har jag förfökt up- löft Gummi Ammoniacum, få til falfva fom plåfter gjordt , enligt anvisningen hårom och detta medels recommenderande uti andra — Stycket och fjunde Bandet af Samlung Auss erlefener vabhandlungen zum gebrauche praks tifcher Åerzte , men utan någon förfpord för- bättring. håraf efter en månads bruk. At vi- dare något hårföre förföka, har jag fedan ej fådt tilfålle, 5) En Retroverfio Uteri, Lifmodrens omfljelpning, har förleden Höft år 1784 fö- rekommit hos en Huftru af 37 års ålder, > Och 3:ne månaders groffeffe , hvilken nåft för. förra gången haft mifsfall, abortus , men fift. fullgånget Barp, Mocderbotten var vånd nedi kors- Xx I oC0K 389 korsgropen åt flolgången, och :Moderknap- pen updragen emot Isbenet. "At råtta Ute-. rus och föra 'den i fit låge, fom några gån- ger förföktes, har ej Barnmorlkan förmådt, ehuru Huftrun var bragdt i behörig ftållning dårtil, efter vattnets aftappning igenom Ca- theter och tagit Lavement "förut. - Efter Barnmorfkans utfago har den varit få inkilad och: fåftad , at hon den ej förmådt replacera. Förföken dårtil, har Huftrun af något otåligt humeur yttradt fig ej kunna tåla, igenom de- ras retning på vattnet och åkövsmen fvindel- aktighet dårunder, och hvarföre hon åfven afflagit. mit tilbud, fom hade infeende öfver Curen, med förlök om defs åtefförande, me- nandes tiden fkulle' deffe betvårligheter af- bjelpa, hvaremot erhindrades, at igenom drögsmål hårmed. hon kunde mera ålventy- ra. Dyfurie medfölgde hela dagen, tillika med vårk öfver korfet och ibland lånderne, invårtes brånningar emellan hvarje gång fom vattnet droppvis afgeck , och fom åktes ftund efter flund, tils urinen mera famlad påtrång- de, öch då någon gång om dagen den litet mera, dock i ringa quantitet, kunde aflåtas, hvilken annars måft hvarannan dag hela tis den bortåt målfte med Catheter > afhjelpas: Med kryftningar bemödade den våndande åfven at få vattnet fram, för :defs fvåra på- trångande och vårk dårvid.. För henne (SC dinerades af' mig, utom åderlåtning i förfto- | ne i ne och lindrig laxering ; half-bad mågra gån. ger, lenande omfager och fomentatiöner til . vårkens lindrande, famt kylande pulver eller Emulfioner. 'Lindriga diuretica , Antispafmos ' dica, Anodyna och Opiater gåfvos då och "då. - Lenande Clyftirer ”togos ofta. Efter 3:ne veckor tycktes Uterus litet åndrat fin fällning, få at plågorne något minfkades och ' urinen fick et friare lopp ibland, och hvils ket var få mycket mera efter Enfkan, fom Cathetern nu med måda och 'fållan kunde appliceras , och hvarvid urinen vifte' fig: mes ra tjock och likfom purulent: Uppå fjerde veckan emot flutet fick hon mifsfall och e- "mot 4 månaders fofter;y fom ej ”vifte Aårdes Jes tecken til röta. "Ingen blodftöd: föregick milfsfallet , fåfom ock "nog liten blodflytning infann fig ftraxt dårefter, och åfven i barns fången , dock: igenomgick” hon den. utan fårs deles fvårigheter och har:Ledan varit frifk, ” t 6) För den hår på orten i år gångba- . ora Kikboftan , fom infunnit fig ej långt efter — Kopp» och Mifstings-farföterne, bar Skål. fpåcks-mjölk varit förmånlig hos några "Barn, ”Kikningen har dårigenom öfvergådt och en lös :hofta blifvit qvar , fom 'ånteligen öfver- gifvit, För åtfkillige "Barns Kikhofta; hos bvilka jag haft infeende- öfver Curen, har SuTCLIEeFS 'remede, fom af "ARMSTRONG och LETsoM berömmes och måft på lika fått blifs ; vit pyttjad, af ”Tinaura Chine, När um Rx jo ( KR 391 dum . och - Elixir paregoricum,. efter tagit .kråkpulver några gånger, hvaraf dock ej ån- nu bättring. hunnit vifa fig, med god vårkan blifvit nyttjad j; at 'kikningen innom 8 a Io dagar Öfvergilvit, då för den: öfrige löfare hoftan China:Tin&ur med Elixir Paregoric. eller. China-Decoé& , blifvit brukt; > Eyra hafs va utan föregången kråkning eller annat me- dels bruk. för denne hofta; nyttjat deffe Sut- cliefs. droppar, och mått Jjka fnart fom de: andre, » hos hvilka kråkmedel gådt förut, kommit fig före .och. öfvervunnit kikningen "famt den Svårare hoftan :hårigenom. » För en > och sannan ; har "Finéeura Cantharid. Ph: Lon=7 dinens:-fåfom fvagare håldre tagits. Fem -haf- va blifvit med TinAura Cantharid, Ph. Lond. enfam til råtta hulpne och : öfvervunnit lika- ledes; Kikhoftan. För den åfriga hoftan -haf- va de då ock blifvit tagne,' famt til ut China, fåfom flårkande.: Af nåmde Tin- Aäur har gifvits mycket liten dofis. får” lig fjelf och; blott '2--droppar för: 3:ne år, för: 6 år 4 droppar och få vidare, hvaraf den fåledes : fåkrare>och sutan fara:kunnat ta- gas för fig. fjelf, för sat utråna defs vårkan - utom föreningen med: Chinan: och Elixiret, dock bör. denna famman(fåttning ' altid anfes för: förmånligare och:fålufnda bibehållas. Jag har annars gifvit deffe få droppar. med nå- gon .mucilagineufe drick , »men -ej då erfarit någon vårkan håraf, och hvilken vid en ftår- B b4 re E 392 0) 0 (CR re dofis kunnat vara nådig. - Dofis har altid behållits lika efter åldren, få af China-Mix= «turen, hvaruti Tin&ura Cantharid. ingådt, fom då den fiftnåmde blifvit tagen för fig fjelf,. och hvilken gifvits 3 gånger om da- gen, tils hoftan förbåttradt fig, eller den henne åtföljande kråkningen uphört. Stran= gurie har hos 3:åe infunnit fig, fom blifvit fnart afbulpen med någon mucilagineufe drick eller Emulfion, och hos en af de 5 fom tas git nåmde Tinåur för lig fjelf, då en drop- pa för året, annorlunda ån ordination var, kom at tagas. "Kikhoftan har merendels va- rit vårre hvarannan dag och altid fvåraft om nåtterne, famt ofta med feberaktighet och någon kyla då och då förenad. Hos en var den complicerad med quotidian eller hvars dags-fråffa , fom "infann fig eftermiddagen med et par timmars kyla, » dårpå hetta" och til flut någon [vettning, under hvilken par roxyfme hoftan var håftigare och oftare på- kommande ån förut om dagen eller törmids dagen, För några fom haft mycket fvår Kik- hofta, har jag "efter dageligen brukt lindrigt kråkmedel och laxativ en a 2:ne gånger i veckan, måft antaga flere medel, fåfom Chi- na med Mofchus och Caftoreum blandad, och, fåfom låfarde för hoftan , Ozymel Scil= litic. "Kermes Mineral, Pulvis Rad. Ireos flarent, Lac Ammoniacs &&. Fotvatten haf- va då och då nyttjade, varit lindrande. 2 ; oc + SCR ” 3 och annan gång har ej fårdeles båttring för- fports utaf de evacuerande medlen med kråk- och laxer-medel, förr ån Chinan blifvit ta- gen, ehuru med de förenåmde långe påhål- lits. Hos mycket afmattade har Rentt Vin kommit til gagn, fåfom flårkande, och hvil- ket med dels fyrlighet ej juft ökt hoftan. Spå- da och diande Barn hafva haft Kikhoftan nå- got mera envis och fvårare. Då hoftan va- rit fvår och-långe påhållande, har dåraf föra ordfakats ofta puffig och blek hy, hård och fvullen Mage, fåriga låppar och nåfa &c, Hos fomlige fom haft lindrigare Kikhofta, hafva kräkmedel 'allenaft några gånger tagney' vår- kat fnar förbåttring, då "ej vidare; för fmå > Öfverlefvor, utom China, behöft at tagas , fåfom fårkande efteråt. 7) En: Anafarca åkommen, utan före. gången mårkt fjuklighet, men fom dack nå- gon tid varat, åtfåljd dårjämte af en fårde- les (vår andetåppa , har igenom bruket af u- rindrifvande, Laxerande, Squillitica, Cremor Tartari, tillika med Fri&tioner öfver hela kroppen, ej velat hjelpas eller förminlikas, hvarföre baders bruk: jämte fvettdrifvande medel invärtes tagne, blifvit af mig tilftyrk- te, och hvarigenom, i fynnerhet Myrbad, denna blifvit på kort tid öfvervunnen, och hvarvid andetåppan tillika förlorade fig. EO Bb5 För« 894 JR RE Förteckning på Födde och Döde i Stock! holm år 1784. | - ” Hg . Födde, Gållar = += = Flickor KSM 1189. ; S:ma 038804 EE | Af deff2 voro: r ; Ufdita, Båt RO SOL > Flickor = RE 23 Odåck.a , Gåffar RT ae BAREN se. Flickor = = SKAM RAA Fra — S:ma 2338. Dåde, Mankön - ” ov 1843- NER Sf pen | ” hed FANgRTT z S:må' 34596. : Bland. de döda voro: Barn , til och med 10 år: 1579. Ungdom; til och med.32 är: 411. Erån 30 til och med 50 år: 710. Fr. 50 tilsoch med. 70: 660... Från. 70 til och med 90:'226. Öfver '90:.6, "Ofver 100: I Man, fom var 102. år: och 10 månader gammal, 2 i ät De. måft. hårjande. Sjukdomarne voro: Hetfige,Eebrar: :296.« :Infiammations-Febrar : 231. Slag och Brådöd: 726. Heåique, Trån- en och IRnETa 597: -Röt= och Flåcks Fe. RR EC 395 Febrar: 190. Vattulot: 193. Ålderdoms bråck- lighet: 143. Barnsbörd: 33. Barns Convulfio- ner: 32. Kikhofta: 111: Oppo 411. Drunk- nade: 35. Döde' at os: 4. Skadat fig fjelf-” ve 3: < Denne förteckning år af lika grund fom den nåftföregående (B. s:te p. 268:) aldeles pålitelig ; hvaremot den i-Upf, S. Tido.' in- förde, åfven för detta året, år ofullftåndig. Hvilket til Utlånningars. uplysning anmårkes. JoH» L. ODpHELIUS: Utdrag af Herr Hof-Rådet o. R. Mour- "> RAYS Bref til Prof. BERGIUS , dat. Göt- lingen d. 15 Sept. 1785: = > Vi hafva haft en ganfka våt "Sommar, fom bådar dyr tid; då dåremot Sir JoserH BAnKs- beråttar mig at omkring London tor- . kan varit få flark , at de knapt kunnat fkörs da en tredjedel få AR Hö "fom vanligt... Det år undransvårdt, huru denna våtan hos ofs , i förening. med varma luften; befordrat vegetationen i Trågårdarna, . Våxter fom el, jeft plåga vara nog ofynlige', åro dårigenom förvandlade til Jåttar i vår Botanifka Trås gård. Lå. 396 REA K Låkare Nyheter: At genom utvårtes bruk af Mercur. es ; ”rof, Albus bota Venerifka åkommor, efter Doå. Ciriros fått (a) , fåfom både ganfka fåkert och mera kraftigt ån vanliga metho= der, vil famma Auåor ytterligare beftyrka genom en i Neapel 1783 utgifven Bok, kal- : lad: ; Offervaxroni pratiche intorno ålla” Lue Venerea, del Dott. DoMEnIco CIiRILLo. 1783 flor 8:0 p- 288: Audor. anförer Cafus i de måfta fiphilitifka fymptomer. Blandar ibland Opium i Salfvan,: och vil hårmed hafva bo-. tat de måft inritade och rebellka anftåter. : På den af Medicinfka Faculteten vid A- cad. i Göttingen upgifne Fråga (Se p- 95), hafva 2:ne Svar af Studerande inkommit, i- bland hvilka Hr. JoacuH. DIETR. BRANDIS från Hildesheim århållit Prifet och Hr. Just. AR-= NEMAN från Lineburg Acceffit. . Nya Frågor för nåfta år blefvo genaft opglne, hvarom mera e. a. g. Detta fkedde d. 4 fiftl. Junii, ; fom år Konungens Födelle-dag. - En, Avantarier, vid namn Hans Nic. Brose, fom under Friftads-Privilegier viftats i Marftränd; utgifvande fig för Medicine Do- or, och fom gjordt mycket ovåfende både fom Låkare och Apothekare; dog i Marftrand då, I Julii; 40 år gammal. - i / ” . CJ Fe Fa (2) Se denna Weckb-Skrift Band. 3 pe 330, : 2 ; 08 RER NS BYE "> Hr. Vorta i Pavia har upgifvit en gans fka litet koftfam method at bereda Brånbar Luftz han låter vatten-ånga gå genom et glas-rör ; fom år fylt af glådande kål, hvars igehom uti pnevmatilka kåril famlas en myc= kenhet brånbar Luft; denne år renare och Ömnigare ån den fom fås då man fyller et glödande Järn-tör med järn-fpån och leder vatten-ångor dårigenom. 'D:r KoseGARTEN har fådt et vårkeligen fort Salt, fom i flere - mårklige omflåndighe- ter år (kiljaktigt från Såcker-fyra, dårigenom : at han 8 gånger abftraherat dephlogifticerad Acidum Nitri öfver Campbher. | Affiflenten vid Chir.'Societ. FRED. KREY, år under d. 18 Julii i Nåder bugnad med As- feflors vårdighet, lika med Afleff. i Kongl: Collegium Medicum. | SS. D. år M. Do& PER PENNA af Kgl. Collegium Med. förordnad til Friftads- Medicus i Efkilstuna. Stads-Phyficus i Weftervik D:r Cinroy, PALM, har den 8 Aug. i Nåder undfådt: Pro- feffors Namn och vårdighet. Prov. Medicus i Nyköpings Lån Doét. HENRIC ZETTERBERG, dog i Nyköping d. 3 Sept. 1789 uti defs 6o:de år. Han hade Pro- moverat i Greiffsvald och fedan öfver 20 år föreftådt Prov. Medici Syflan med mycket förfroende; de fifta 3 åren varit angripen,” oo efs a RR a RR efter Apoplexie, af Paralyfis, få at han mås fte taga aflked. (Se Band. 4.p. 384.) Affefloren Doå. JoH. WESTMAN dog i Wefterås d. 25 Sept. i defs 71:fta år. Han var född i Wefterås”d. 10 Nov. 1714. Stus derade i Upfala, blef dår Medicine Doéåor 1743 , Vice Prov. Medicus i Weftmanland 1745; Amir. Medicus i Stockholm och As- feflor i K: Collegium Medicum . 17493 föl< jande år Prov. Medicus i Weftmanland och 1754 Stads-Phyficus i Götheborg. År 1764 > Skånkte han 20,000 Dal. K:mt til Lönings- fond för en Gympnafii Adjun& i Wefterås , > hvilken Syfia blef honom fjelf updragen och > befordrades 1766 tit Mathefeos Le&or , hvar= ifrån han 1781 fecktjenftfrihet. Har 1782 teftamenterat flårre delen af fin efterlåtens fkap til K. Patriotilka Sålllkapet i Stockholm, af hvilket han var Ledamot. Hof.:R. o. Prof. ScREBeR i Erlangen har är 1785 utgifvit Vol. 8 af framl. Arch. Lin- NAI Amoenit. Academice på 21 Ark i g:vo, > beftående af 21 Dfp:, af hvilka Colonia plana tarum år den förfta och Hypericum den fi. fta; åfven lofvas ånnu en Vol til, fom ut= gör lifta famlingen. (Gött. anz. 1785. St. 1951:) Til at förekomma Hydrophobie hos den fom af & rafande kreatur, (Katt eller Hund) blifvit biten, och at bota den famma fedan SE hon AX RICE oo 30 hon börjat vifa fig; genom omöjelighet af at fvålja vått och convulfivifR affky för alt vat= ten, upgifver Profeffor MEDERER följande be- | pröfvade methode: Såret brånnes genaft (a) eller genom dju- > på infkårningar göres blödande och vidgas, ” om det år litet och trångt. Därefter tvåt- ”tas det med en Lut, fom göres af Lapis . ”Caufticus : .Chirurgorurå (Cauftic. FAQ 2? Ph. Sv.) 30 gr. och 1 libr. rent vatten. ”fåret redan inflammerat, få afvaktas bl » rationen och därefter förfares på endera »” fåttet; år det åter låkt, bör det genom - ”Cauft. Salinum å nyo upfråtas - och efter ? rufvans affallande tvåttas med Luten. Dens = ”ne tvåttning fker flere gånger om dagen ”ånda. til inflamraation hindrar det. Håri- ? genom vinnes all nödig fåkerhet emot deh- ” na ohyggeliga och Tikellga fjukdoms ut« ?? brott?” ”Med den, fom utan föregångan pre- ” fervations Car dåraf olyckKeligen blir ängria pen, bör förfökas at käfta honom i Hafs« ” vatten, flere gånger, åndaå til fara af drunk« - rr nånde, hvarigenom efter Ture vitnesbörd » flere blifvit råddade.” Mercurial-fmörjning hjelper intet, utan, efter Morzaus årfarens. het, fkadar mera. (I Bref til K. Vet. Acad. inlåndt , med många Attefter beledfagat, af Prof, MepDERER.) Ana j ca Se dårom méra B, 5 p. IO, : 400 ) ol & Anmärkning. Vifferligen ligger förnåmfta fåkerheten emot Hydrophobie, efter et rafande kreaturs bett, uti giftets afförande på fått nu fåges, hvarom ock redan p. 58 detta Band bevis ' af mig år anfört, dår man fer at Spanlka » Flugor likaledes med ftor nytta, i flamma af- feende kunna nyttjas. Sedan åter Hydropho- bie utbruftit, böra ej heller invårtes medel föraktas, t. e. Pulver af Rad. Belladonne; fe I. ce. Uti Frankrike har nyligen en få- dan olycklig Månnifka blifvit råddad, af den håndelfen, at han i raferi fitit fig lås, fprun- git utåt marken utan at kunna faftitagas och ånteligen uttröttad fallit i en ftråm, dårifrån han med möda kunnat råddas; ban har dock dårefter fallit i en flark fvett, infomnat och upvaknat frifk från den förra grymma fjuks > domen. äg SL ört RR REG NE — Förteckning på de i detta Band. införde Afhandlingar: Kongl: Vetenfk. Acad. Nya Handlingar 3:dje Qvärt. 1784, Rena > > tor Pag. Ia Fulica Chloropus , fannen i Sverige =» 6, Nouveaux Mem. de PAc, R. des Sci Ver de 3 Läs Rec. ” - 85 A Treatife upon Ulcers of the Legs 3 i &C Rec. -” - IO, | Sått at förena Jårn med Zink, Red . 12. Bref om Beftåndsdelarne af Spanikt Snu$ 13: Matotdning vid 1785 års Curhusi Jön- köping ' = + I7 Sått at geriom bricka förkanda Sp. Vini i Vatten — = s a Sått at tilreda Theriak i Paris «= RR "Winzels unterf. des Feldspats, Rec. « 21.. CAMPER om Blåfeftenar; Rec, + + 225 SeutE Beytråge zur Nator- tind råg AN ney- -Wiffenichaft - - 243: Aff. EkMarRks Bref til K. Coll. Med. 25. Dito Afl. Montin - i» or 20. En dödellg Alhma Corvull. «0 abe Moörve, en Hund-fjuk dom - 203 Sått at Chemice EEE, Kalla Mi-. | neral-Kållor - a 30. Utdråg af H. Pr. Medic. Emb. Berått. för 1784 $3- Caut. Poteht: emot gälna Handars bett 59: En Operatio Cefarea UTAS CS ON JE SR SO FÖR 402 3 1) 00 Förfåk. med Kråftmedlet ; - i 62. Våderleken och gångb. Sjukd. Oaob., / Nov. och Dec. 1784 - 70. Dödligheten omkring Fatburs- Sjön i i Stockholm oo Ko Förfök med Opium i Sipbilis . Sjuke i K. Lazarettet 1784 fö Fd Dito på Sahlgrenika Sjukhufet .= => 87. Dito i Publ. Barnbörds-Hufet 1781-82 = 89. KE. Vet. Ac. Nya Handl. ak 5. Qvart. I I I [9 e] p- LJ 4, Rec. - - AS 90. Låkare-Nyheter k s O46 Utdrag af Pr. Med. Emb. B. 1. fortf. 98. K. Med, Soc. Handl. i Paris <= - 106, Demours Ophthalmoftat = = = I09: Puerperal-Febrens bot - . 110: Bref från D. Arzeuws til Öfv. Direct, THEEL - a « III. Dito från D:r BöccgAvk til Aff. Hen 14T.. Obotelig oförmögenhet at [vålja = > IAIS Våderleken och gångbara Sjukd, Jan. ; Febr. och Martius 1785 : 148: Sått at bereda och Ööfverfånda döda Foglar - od REN JONER a = 156: Bref om fal. Arch. RupgecKks målade « Svenfke Foglar = = - ss 1086 Bot för Hydrocele - « - = 1659: ScHMALZ Seltene Med. und Chir. Vor- fålle, Rec. - . oc 165. Förfök Hed Vätn-Salamandeta - > 1670 Utz- ) oc Utdrag af Pr: Med. Bb Ber. :2:dra Fortf. Jä I KR mm PARK om Knåen och ora Sjuk- dom, Rec. - > - GERSON om en långfam Groflefle ; Rec. Bref om Morer och Americaner = Utdr. af Pr. Med. Emb. B. 3:dje fortf. Ytterligare om Demours Ophthalmoftat Fr. Chir. Academiens Afhandl. = Lycklig Synchondrotomie" = > Dödligheten i Stockholm, Rec: » K. Vet. Acad. Nyå Handl. Vol. 6. 1:fla- Qvartiinsioi ia - - Påminneller om Surbrunnen på Söder- malm = = Prov. Med. Emb. Beråttelf. ade: fort Analyfis af Voltram, Recs om - Sått at tilteda Eau de Luce > Låkåres Nyheter. a - = > ev Medicine Do&å&ors Promotionen i Uper fala 178$ > = - - Prov. Med. Emb. Ber. $:te forth. Ni .Våderleken och gångbara Sjukd. Åpejs Maji och Junii 1785 = En Ko för födde 5 lefvande Kalfvar Om hvita Råttor a Om Infltrumenter vid Barnebård S Fontana Opufcula, Rec. 2 " Collegii Medici Bref til Kongl. Maj:t om den Venerilka fmittan — = Cia AO «VAR Bref från D. RunG til Geh. Dir. och Ridd. af AcrRer = -= "Om Mefembryanthemi Nledicinflla äv genfkap = = = - Sått at håmma Epileptifke ånfall - Dito at bota Kräftan - - b :.Håndelfer i Accouchements-konften = Bref från D. RUNnG til aPRrSe 0 OM OK HBL - Prof. Aims Emb. -Beråttelfe. om Publ. ""Accouchem. Hufet . ” Bref från S. FAHLBERG til Prof. BER- "Grus 'om Öen St. Barthelemi = Befkrifning om Medevi Surbrunnar , Rec. Prof med Sådermalms Surbrunn ”- Kgl. Vet." Acad. Nya Handl. Vol. 6. ; Qv. 2: dra . = Förfök om- ther öckh: Spii ther. Nitratus > - : Om Arthritis fom angriper pudenda, Br Fra&ura Cranii lyckeligen botad = Bref om Lignum Vifci och Calmus - "Prov. Med. Emb. Ber. 1783 , 6:te fortf. Collegii Medici Bref til Kongl. Maj:t om et i r2:te månaden födt Barn Våderleken och gångbara Sjukd. Julii, | . Aupufti och Sept. 1785 = > - Coll. Med. Bref til Kongl. Maj:t om Tobakens fkadlighet = = - Förlofsning af et Fofter efter Modrens död = - = - - - 273. 278: 279. 279: 280. 281. S 207- 299. 301. 213 316. 319. 321 324. 330. 332. 339. 330 344. 347: Bref 3.) oo ( | Bref från D:r PER Arzeuus til Affeff. ÖRHELIUS "Om EE Låkare- Nyheter - - Digitalis; purp. ' Kraft i ”Våttulot o- Tobaks kraft i Vattöfot . - Premier af Medicinfka Societeten i Paris -= Chiruargilka Håndelfer fåraride Hoftus s det NNE Om Mercurii föftbide Tid vils Köld- grad - - - > Bref från FAHLBERG til Profeflor Ra GIUS o- - Sått at gåra Cremor Tartati Jätt-fmålt Om Viole Canine Medic. Kraft = - Håndelfer vid In- och Utvårtes läg — domar Förteckning. på: Födde ök Döde i Stockholm 1784 = Bref från Hof-Rådet- och Ridd. Myé: RAY til Prof, BErGIiuUs = - Låkare-Nyheter =» = : - sg 16 Regifter | Öfver + 4 Föda Sjetre Bandet. (ER VA Acetofel-Syra; den famme KS Socker. lyra, 2, Achard , 8, 00, OM ACREL FÖL: AD TAL, 143, 273: Arher Nitri, dels berediing och kraft, 319. AFZELIUS (PER) M. D. bar 237, 351» Albuca beflkr. 92- PA ALM (JAC.) Prof, 297. Americaner, anm. 188. 'Amoenitates Academ. LINN, continueras, 398. AMMONS Inftr. at prna I Blåsften . 24. i Amputationer.. 126, Apalarca, 199, 393. | Anclylolis fputia , 385, 387>. 388: i Andedråcktens vårkan på Luften, 259. ANDOVILLE (Pr. Chir. du Ror) 283e Aneyrilma , defs operation, 289. Angina gångfe, 76, 182, 190. APELBAUM (NILS) 98. APELBAUM (PER) 96, dåd 92s "Arfenici kraft emot Kräftan 257, 02, 68, Arterers Ligaturer, 127. Aftbma Convulfivum , belkrifven, 26. BANK8 I BRIT! MUSECM 301 STUN 29 Regifter." BANKS (Prefid.) 97. ; RBark-mjöl , defs vårkan fom Mat, 178. Barna-upfoftran och fjukdomar, Å Barn fom födes i 12:te månaden förklaras oåckta, 335. Barnbårds-Hufet, publika, 89; 297. BAUDELOCQVE (Accoucheur) 282. BACK (ABR.) M.- D. EK. Arch. m,. m., 62. Begrafningar i Kyrkor m. ms 200. Benbrott, 138. —- i clavicula och Pat. 139, ica FÖDe » « « cComplic. 140. Benfår ,. deras bot, 10. BERG (P. M.) M. D. 238. BERGUS (P. J:) 299, 00, 383... BERGMAN (TORB-) 354. Berferkagång, en fiukdom, 3. BESKOV (G. J-) Stads-Chir. i Arboga, 324. BIERKANDER (CLAS) 94. BJÖRNLUND (B.) Afleffor, 3, 238, 385. Blodfvulft vid knået, 166. BLOM (Affeffor) 169. BLOM (Barnmorfka) 347: BLUMENBACH (Prof.) 167, 188. Bläsften ,' underfökt, 22. BONSDORFF (GABR.) M. D. 237, 238. BROSE , en Qvakfalfvare, död, 396. Bråk-fkårning , 135, 277, 289. - +» Band, 276. Brånbar Luft at lått producera, 397. Åå ) (4 BUG- A Regifter. ; BUCHAVE (Door): IAT« Bår-fyror underfökte, 210. ; Bold vid Anus, 160, — Vid cofia fp. 180 ARE Cajeput, Oleum, 57 Calmus-rot , dåls nytta ,.330. Campahula, Håfslekaål, ”åtelig, 1Öge, CAMPER (PETR.) 22. i Cardialgie , bot, 176, CARGER (C. H.) Prov. Med. 230; 2 Cataleplie, 03. Catharral-Febrar , gångfe, RET EN. Caut. potent, kraft mot galne. Hlufidal be EF, 50, Cicuta, farlig för Kreatur, 105: Er " CIRILLOS method at bota Siphilis, 396. Colica hyfterica bot, 173: ; Coll. Med, i Preaffen , defs domsråttighet, 95. - = = Stockholm, 262, COLLIANDER (J. G:) Le&or och Prov, Med, 198: nd Cophofis diuturna, 1756 Cremor ”Tartari at göra femte, 3 3844 Crucifere , deras äntilc: kraft, 107, 'Crufta Ladtea, 174. filas I Curculioner befktefne, 012: dä D. DEMOURS (Oculift) 109, 20. tj DENEKE (C. H.) 62. PESAVET (Pr. Chirurg. )-273, 281. - 4 Regifter. | DESCHAMPS (Pr. Chirurg.) 273, > DESSAUSSON (Chirurg;) 120. Digitalis purp, defs "kraft mot Vattufot; 358+ > POMBEY (Bot,) återkommen til Entopa, | 235; DRYANDER (JONASY g2, 97. Lå Db6dfödt Barn at uplifva, 258: ' Dödligheten i Stockholm, 208. Eau antiputride ätiderfökt, 20, Eau de Luce, båfta ren 234. EKMAN (0. J:) 28, 238: EKMARK (C, D.) P. M. Aff, 25,96; 214: Ekållon, tjenlige: til föda, 100: Ele&rifke gniftror hafva ingen fyra, 8. "Eleåricitetens urfprung, 18, Nå Dels. av E! ephantiafis, $, 238. Epilepfi at hindra, ; 279: en Evdiometer, defs nytta, 5, > 367 & FR FAHLBORG (SAM.) Chirarg, ång? 383; ä" Fateburs-Sjån befkrifves, 77. 'FAXE (ARVID) 93, 213, 316: Febris ienta nervofa, 170. - Febers nytta eller fkada vid NT fjuk: domar , 3683. Ferrum phosphor. 317. Fiflkljufens Hiftoria, 93. Fluor Albus, bot, 173. - NA 6 5 Flufss Rezifler. flufsfpat , defs underfökning, 21. FLODIN (C: CL.) Prov. Med. 179. Flåckfeber , gångfe, 155. Foglar at upftoppa, 156. FONTANA (FEL.) Prof. 259. -Forceps,' anm: vid defs bruk, 258. Fofter,. födt 'efter Modrens död > 3470 Fotvattens nytta mot Podager, 58. FOWLER (Eng. M. D.) 362. Fraétura Clavicule, 201. Bandage dårtil, 294. -' =» Cranii, 324. Falieå Chloropus , belkrijveg, 6. Fulflag , 129: Fårens Svindel, orfak ; 261. Födde och Döde i Stockholm 1784, 394. NAR 2 RN GAHN (JOH. GOTL.) Affeffor , 318. ;; :: Gangren, den väta, i Sjukhus, 108, 120, 129. . GEOFFROI, 18. PERS GERSSON (JO8.) Mc. D. Accoucheur , 186. Get-hudar, fmittoflamme ; 108, Geum urbanum, 56. Gickt vid padenda, Så Te a an 20 ES RAR GMELIN ” Gräåmen jer FSE 9. GRILL (AD. ULR.) Bruks-P. 165. Groffeflé , långfam, 130, Gallot ; 239. POR ame« — Begifter. Gummi Gutta, emot Tznia , 167.: .Gurkors, nytta; 166: | > = «- vårkan mot Rötfeber, 278: H. HAGSTRÖM (A. J.) 1633; bef. 236. » =. = ee (J. O.Y Med. D. Prov. Med: 2573 347. HALENIUS (J. P.) Prov. Med. 194. : HARTMAN (Apoth.) död, 235. . HAST (B. R.) Af. dy; 04. rö om (Med, Lic.) bef. 236... Feggbarks-Deco&, 3: &morrh. uteéri, bot, 60. HEDIN (SVEN) All. MAIS | HELLENIUS (Prof. i Abo) 252. HER £US (CHRIST-) M. D:.: 2206 HESSELIUS (AND.) M. D. 238. HIERTZEL (G, F.):Aff. bef. 97." | -HORNSTEDT (CL. FR.) Studiofus.,. 317- Hotel-Dieu i Lion, fjuk-fkötfel, 119; Hufvud-fkador ,-fvåra, 112, 110: Fagglr öfver. Nackbenet, 371» > +e > Kindbenet, 378. HULTMAN (DAV-.) Aff.: 98: Hundar i America, anm. I88. ' . Hungers vårkan 1784, Å$, 204 169, 179, | 203, 221, 222, 333: HUNTER (BENJ.) K. "Lil Meds dåd, 235:- Hvitkål , defs art, 173. Hvita Iof. Svulter, 130.” I + Fly: Regifer Hydrocele ; bot, 605 mn NR | Hydrophiobie at bota och förekörmi. 398 ä 400: SPORT de GR RR ”Jårn at förena med Zink, 12; Kikhofta, gångfe , sä; bötg 147; TE 390. Kinkinas nytta för fkada; 366. Ko, fom födt” på en gång 5 Känbvar 252.” Koppor, gångfe, 535 179; 180, 1893 156) ) LADEEN re KREY (FREDR.)' Allifl./ i Chir, Sot. befor« drack, SGT . - Kråfta, Bot Sälar, KE 279. Sä ; LÖ Tacerta bimaculata belkriftes & 'Lacuftris 167, LASSUS (Fr. Chir.) 286: 7 LAVOISIER (Fr. Chem.) 17: Lazarettet, K. i Stockholm, 86. | SR el Sahlgrenfke i FIRA 87- » os = - i Borås, 182. Ledfvulfters bot, 184: :Ledum paluftre, '$$', 57, 239. Levift. rad. i Deco; 173. TINDROTH (P. G.) 8, 141; 156, 163. 'Liqu. Anod. intr. , defs beredning och kraft, 3 Nr LOB: Regifter. 9 : RN | LOBSTEIN (JOH: FR.) (Profi) död, 966. LODIN (JOH. G.) M. :D. 237. ; Loxia', några Species befkr. 92 Luftarters vårkan i allmänhet, 260: j Löftarter , inblåfte hos kreatur , 9; vårkan i fjukdomar , 24. « | Lt ycopod. clavat. defs kraft, 176. LYMAN "a L.) Prov. Medicus, 178 å 350. ; j MM - Magneflium', 318, Mania, bot, 99, 166, 175: Malk på Fruktstråd , 319, IS Mat-ordning vid, Cur-hufet i Jönköping, 17, MATTHIIS (Mi; D, Accoucheur) 20835 284. Medicinfka Societeten i Paris, defs fammans - ' komft, 44 Medevi Surbrunn, 301, MEDERER (Prof:) 399. ; Menftruation, tidig, 100, SR >" Mercurii frysnings-grad, 380, Mefembtyanthem. Cryft, farkt diuret, 2786 Meflsling , gångbar, 225, 344, = MICHAELIS (Lif-Med.) 168, 188: Miliaria "Alba, anm, "176, ” Mineral-Kållors underfökning, 30, Mineral-Vattens Ifkadlighet i Vattuflot, 203, Mjölk ; ållahanda flags, granfknins, 106, MONTIN (LARS ) M; D; Affeffor, 20 FRE 7 ARE Morer ; anm, I88+ Mors. Rezgifter. Morve, en dödelig Hund-fjuka , 20. MORVEAU (GUYTON DE) 90. | - MULLER (OTTO FREDR.) död, 96. MURRAY (Hof-R, OO, R.) 3OTt MUTIS' (JOS, CEL.) 93. MUZEL (Fr, H, L.) död; 97. an N. Nerver återvåxa når de bortikåras, 261, Nerveufe fjukdomars-tecken, 5. NORELL (CARL) M, De Adjun&, död, 236. NOUFFERS Mafkmedel, 172, 240, 244, NYANDER (JOH.) M. D. «P. M. 98: Nåfan måft afhuggen, 377. Näålsior från lata. 2T2, O, ODHELIUS (J: L.) Aff. 2:; 16, 20,58; vo 61; 208, 3105 3233, 35, 4000 - = - > (ERIC) M, D, 236, 237, 238. Oper. Cefarea, OI, Ophthalmoftat ,. 109, 209, Opium mot 'Siphilis, 56, 81, — mot Gane gren, 160. Ormbett, bot, 261, P, PALANDER (L, A.) Laz, Chirarg, 238. PALM (CHR.) Stads-Phyf, i Weftervik , bes fordrad, 397. PARK Regifter« PARK (H,) Chirurg, 184. PAYKULL (G.) Hof-Junkare, 213, PELLETAU (Chirurg, Prof, ) 289, Pera arborea befkr, 93, Phthifis , 177, Phalena Tinea Bet, belkr, 213. Phellandrium , farlig för kreatur, 105,+ PIPPING (JOS. GG.) 97;-237. Pris-frågor i Göttingen, 9$+ Puerperal-Feber, defs bot; 110, S Gviltbillvars., NR Qvarts, defs PRE OR OR [TK R,. Rachitis, 56, er Reprodu&io Nervorum , 168. Retroverfio uteri, 389, RETZIUS (As J.) Prof, 317. R habarber-jordens beftåndsdelar , 1+ RINMAN (B. R. o, R.) 16, Rofvor , nyttige til omflag, 185+ LE ROY (ALPH,) M, D, Accoucheur, 18, 207, 282. | ROSENBLAD (EBERH,) 97, affkedad, 97+ ROSENSTEIN (N. v.) K+ Arch,, defs Bok om Maflkar s:te uplagan, 236, "'ROTHMAN (GÖRAN) 30, > ' ZRUDBÅCK (OLOF) Arch,, defs Naturalie- Samling på Löfftad , 163. ; RUNG Regifters - RUNG (D.) Stud, Chir, 273, a8t. | - RYDBÅCK (ERIC) Prove' Med, 201, Råtta, hvit, 256, Å > Rödfot, defs art, 25, $$, 102, 199» 2154 333. Rökvårk , defs vårkan på luften, O, Rönbår., "faftens kraft mot hemorrhs uteri; 69, RÖNNOW (CASTEN) 88. --Rötfeber gångfe, 182, 190,191, 194, 196g 207, 241, 3334. Rötfår , 1214 å SABATIER (Fr, Chin) 286, vå SAHLBERG (JOH.Yy Affeftor , 171. Sacch, Satutni, dels vårkan invårtes, 172. .Sah perlatam, 217. « SALOMON (ELIAS) 98, Promotus, 236, SANTESON (A, L,) M, D, befordrad, 2304 ”Sarcoma oculi botat, 388. SCHEELE (C, W.) la 2104 IT . SCR MAR (C. E;) M, D, 165. Är. 280, 308, SKER CHG.) BAV Iaf ön för ög g Sh Signerier, 181. I82: . Siphilis4 55 > 09» 1715 179; 109, jä6; 062, Siam, farlig för kreatur , 105. Sjukdomar i Carlserona Sjukhus, 213, 316,4 Skålfpåcks-Mjölk , nyttig i Kikhofta-; 390. Skårande Saxars nytta eller fkadlighet, 2094 Skörbjugg hetlig, om den gilves, 107; bot, 176, 316, FOR Slamp- tt JA TODE (Prof) 323. Slampfår på Hätvudet, 368.373. Ar img. Smitta fprides genom Soldaters rarcher, 202. Soldaters "hålfa i qvarteren , $. Spanfkt Snus, dels beftåndsdelar , I3K fa SPARRMAN (AND) 1.212. wSpiritas vini förvandling" til Vatten, 17, Späfmedilka fjakd, gångbara , 98 3 bot, 166, Starr, Venerilk, dels" operation, 2, 109, 134, 2053 Svart, "99, 166, STEIDELE-(RAPFH.) Prof. 258: Stengyttringar i tarmarne, 108. = +. Operation, 136 , 274, 289: Stenpaffion hos Barn, $ 3 i allmänhet, (Pras mium ) Ode Strypfjukany, 4, 177: SUNDBERG (ERIC) defs Tell: ga. Suteliefs' medel mot Kikhofta, 390. :Surbrunn på Södermalm, 214, 313. SVARZ (OLOF) 212, promotus,-238: Svåljande ; oförmågenhet dårtil, 141: Syachondrotomie , lyckl. anflåld , 2074 X TENGMALM (P. G.) M.D, 2373 bef, 307. THEEL (DAN) M; D, Öfv. Dir, 111,281+ Theriaks högt, tilr, i Paris , 19. Syra af Campher , 397. pä THUNBERG (C. P.) 92, 236. Tobaksrékande vid. Mercurialier , 1726. 2 + + Skadeliga bruk, 3443 nytta mot Ka tölot; 300. ; 4 Tym- MRS gr HR —— i Rezgifler. a Tympanites, bot däremot; 366, : RN Tårfiftlar , 133. ; : ; ; Ör eR ”Ulmi Cortex, 57. UNGE (P.) Prov. Med. 190. UNDERWOOD (SAM.) Fng. Ch, 165 VADSTERÖM (I. Ai). 53. VAÄLBOM (J. mn Af, 26. WARREN (Eng, M. D.) 358, Vatten-Salamander', a dårmed , 167. Vettis, defs bruk, 258: ; VEHSER (DAN.) 'M. D-. Aff: död: > 96. WVERTMULLER (C.- H.) Prov: Med, 189. VERMONT (Dr:s i Frankrike Accoucheur) öck. » Venerilka fjukdomar i Sverige, Bref dårom til Kgl. Maj:t, 262,. ' Veficatorii kraft mot galna Hurdars bett, Gt. VESTBERG (J. L:) Me D. 236, VESTMAN (JOH.) M, D. Affeffor 3 ,död , 3983: VICHEMAN (DAN.) M. D, 77, 315. VICQ DAZIR (Prof) 351, VINZEL, 21. | Vinum Aromat, , defs kraft i RÖtfår 123: Viola Canina, defs kraft, 385. ” | Vifcus quernus, defs nytta, 330. VITKOPH (M. D, Prof.) 34754 348. Volfram, en ny Metal underfökt, 232- VOLTA (Phyf. i Pavia) 397. Vomitas Cruentus , bot, 176, | VÅHLIN (AND.) Affeffor och Prov, Med. 254; ' Våt och varm Sommars vårkan på Trågårds-våxter, 396; VÅNMAN (C. H.)- Prov. Med. 332 Z.Å Å. Ö ZETTERBERG (BENR.) M, 2 Pr. Med: död, 397: ÅKERBERG (M. D.) 193. JEther Vitrioli nytta för Huvidaår, 29. Ödla från Java; 317. ; ÖDMAN (SAM.) 3> 93. RUT MUSEUM