This is a digital copy of a book that was preserved for generations on library shelves before it was carefully scanned by Google as part of a project
to make the world's books discoverable online.
It has survived long enough for the copyright to expire and the book to enter the public domain. A public domain book is one that was never subject
to copyright or whose legal copyright term has expired. Whether a book is in the public domain may vary country to country. Public domain books
are our gateways to the past, representing a wealth of history, culture and knowledge thafs often difficult to discover.
Marks, notations and other marginalia present in the original volume will appear in this filé - a reminder of this book's long journey from the
publisher to a library and finally to you.
Usage guidelines
Google is proud to partner with libraries to digitize public domain materials and make them widely accessible. Public domain books belong to the
public and we are merely their custodians. Nevertheless, this work is expensive, so in order to keep providing this resource, we have taken steps to
prevent abuse by commercial parties, including placing technical restrictions on automated querying.
We also ask that you:
+ Make non- commercial use of the filés We designed Google Book Search for use by individuals, and we request that you use these filés for
personal, non-commercial purposes.
+ Refrainfrom automated querying Do not send automated queries of any sort to Google's system: If you are conducting research on machine
translation, optical character recognition or other areas where access to a large amount of text is helpful, please contact us. We encourage the
use of public domain materials for these purposes and may be able to help.
+ Maintain attribution The Google "watermark" you see on each filé is essential for informing people about this project and helping them find
additional materials through Google Book Search. Please do not remove it.
+ Keep it legal Whatever your use, remember that you are responsible for ensuring that what you are doing is legal. Do not assume that just
because we believe a book is in the public domain for users in the United States, that the work is also in the public domain for users in other
countries. Whether a book is still in copyright varies from country to country, and we can't offer guidance on whether any specific use of
any specific book is allowed. Please do not assume that a book's appearance in Google Book Search means it can be used in any manner
anywhere in the world. Copyright infringement liability can be quite severe.
About Google Book Search
Google's mission is to organize the world's information and to make it universally accessible and useful. Google Book Search helps readers
discover the world' s books while helping authors and publishers reach new audiences. You can search through the full text of this book on the web
at http : //books . qooqle . com/|
Det här är en digital kopia av en bok som har bevarats i generationer på bibliotekens hyllor innan Google omsorgsfullt skannade in
den. Det är en del av ett projekt för att göra all världens böcker möjliga att upptäcka på nätet.
Den har överlevt så länge att upphovsrätten har utgått och boken har blivit allmän egendom. En bok i allmän egendom är en bok
som aldrig har varit belagd med upphovsrätt eller vars skyddstid har löpt ut. Huruvida en bok har blivit allmän egendom eller inte
varierar från land till land. Sådana böcker är portar till det förflutna och representerar ett överflöd av historia, kultur och kunskap
som många gånger är svårt att upptäcka.
Markeringar, noteringar och andra marginalanteckningar i den ursprungliga boken finns med i filen. Det är en påminnelse om bokens
långa färd från förlaget till ett bibliotek och slutligen till dig.
Riktlinjer för användning
Google är stolt över att digitalisera böcker som har blivit allmän egendom i samarbete med bibliotek och göra dem tillgängliga för
alla. Dessa böcker tillhör mänskligheten, och vi förvaltar bara kulturarvet. Men det här arbetet kostar mycket pengar, så för att vi
ska kunna fortsätta att tillhandahålla denna resurs, har vi vidtagit åtgärder för att förhindra kommersiella företags missbruk. Vi har
bland annat infört tekniska inskränkningar för automatiserade frågor.
Vi ber dig även att:
• Endast använda filerna utan ekonomisk vinning i åtanke
Vi har tagit fram Google boksökning för att det ska användas av enskilda personer, och vi vill att du använder dessa filer för
enskilt, ideellt bruk.
• Avstå från automatiska frågor
Skicka inte automatiska frågor av något slag till Googles system. Om du forskar i maskinöversättning, text igenkänning eller andra
områden där det är intressant att få tillgång till stora mängder text, ta då kontakt med oss. Vi ser gärna att material som är
allmän egendom används för dessa syften och kan kanske hjälpa till om du har ytterligare behov.
• Bibehålla upphovsmärket
Googles "vattenstämpel" som finns i varje fil är nödvändig för att informera allmänheten om det här projektet och att hjälpa
dem att hitta ytterligare material på Google boksökning. Ta inte bort den.
• Håll dig på rätt sida om lagen
Oavsett vad du gör ska du komma ihåg att du bär ansvaret för att se till att det du gör är lagligt. Förutsätt inte att en bok har
blivit allmän egendom i andra länder bara för att vi tror att den har blivit det för läsare i USA. Huruvida en bok skyddas av
upphovsrätt skiljer sig åt från land till land, och vi kan inte ge dig några råd om det är tillåtet att använda en viss bok på ett
särskilt sätt. Förutsätt inte att en bok går att använda på vilket sätt som helst var som helst i världen bara för att den dyker
upp i Google boksökning. Skadeståndet för upphovsrättsbrott kan vara mycket högt.
Om Google boksökning
Googles mål är att ordna världens information och göra den användbar och tillgänglig överallt. Google boksökning hjälper läsare att
upptäcka världe ns böcker och författare och för läggare att nå nya målgrupper. Du kan söka igenom all text i den här boken på webben
på följande länk Ihttp : //books . google . com/
y Google
å
y Google
SVENSKA
BLÅSVERKENS
HISTORIA,
från dr rp $6 ;
med
TILLÄGG,
om
Jernberedningen i allmänhet.
aj
O. Åkerren.
STOCKHOLM,
Tryckt hos Carl Delen, 180 5.
y Google
fBISI.TOE
« MIA
hl.TaCKNSIS.
(•; ;
y Google
Den
Respektive
BRUKS-SOCIETETEN
i ödmjukhet tillegnad
'författaren,
Digitized by LiOOQ IC
*
»*^ 'iiV\y.«>V
y Google
§•
Vi,
id år 1786, eller den tid, då jag började be-
tjena Bruks-Idkare med Vattenverks -Byggnader,
voro Svenska Biås-verken nästan alla af en sort,
och af likadan struktur det ena som det andra,
v Herr BergsRådet Stockenström hade väl irirättJat
, enkla kubiska Träbäljor, attdrifvas, medelst kam»
mar, trador och vågar, a:ne till hvar eld,- som
blåste i nedgående; äfven som han på Varnas
lät verkställa en utländsk idé af luftpressning, eller
Bläster-kista, medelst en från högt fall genom
trätrumma nedstörtande Vatten-stråle; och ännu
försöktes,» vid Falun, en ganska ingeniös idé af
Cylindriska Vattenbaljor, eller a:ne, i sin ofra
[ända bottnade, trä-cylindrar, hvilka vexelvis ned-
pressades i andra Vattenkar, eller i en dertill af»
delt vattensump, och gåfvo bläster, eller pressad»
luft, till eldstäder; men brister c och svåmgtietör*
som åtföljde hvardéra af dessa försök, hindrade
dem, att någonsin blif va allmänha. i
.'..-...!. S *> ..;,/
De ännu allmänmast; bifeehålln* apfctsbäljor af
trä nyttjades Öfver allt, ame; för hvar eld y dyi(n&
af kammar, trador».och Vågars Dé läro.ialWioff
allmänt kända, att hör beköfru b**krifm$ i #4»
y Google
Borgs-Mekanik finnas de ock fullständigt teckna-
de; men, upplysningsvis, för hvad som efterföl-
jer,' gifves här hufvud-idén, nved Fig. I.
Dessa baljor hafva af ålder gjort och göra
sin nytta; men Mekaniska uppfinningen är sam-
mansatt af* flera partier, och är besvärlig nog.
Gemenligen har den blifvit uppgjord och riktad
af personer, som icke ägt kunskaper härtill, och
följderna hafva * blifvit efterföljande hufvudsakliga
£el vid. inrättningen. • \
Fig. I. Vågorna a, b, h vilkas ändamål är, att
molväga o$h upjdyfta bälj-locken I>, för hvar
gång kammen A &läpper trädan vid d, uppläggas
gemenligen; på si# a*el e, och sammanhäftas vid
Bäljen med Jernet c, a, sålunda, att deras ver-
kan på Bäljlocket blir våldsam, och oriktig. , La-;
Seten, .b blir: nemligen, då bäljlocket är nedtryckt,
belägen högt opp öfverhorisontaMimen h; i det-
ta - horisontal-läge blir likväl lasteft h Jflyttad
längst ut ifrån axeln e, och vägar » der -som mest^
Underhållandet vinner alltså våg^ ökad fart vid
h, upprycker Bäljen hastigast till si irt, , och i. sur
fort .slår an nederst vid i; håller ständigt lära*
och förrycker Bäljen, så mycket snarare', sorife
Våg-Jernet c, a, då fått ställningen c, a, ver-
kande alldeles i orätt led tHi ändamålet — Vidare
stannar trådan f;'dy trited trad^ble^ket, gemenligen
ir J uppgående vid d$ Jter* tutti -högt iippöf v^fijtftf
*toiök«ns medelpunkt G; ikamm»rne A,; A, aJFor-
me* slurtipVis,! och r ^oubibmriäger, <på- höfOyhviU
ka pmitändigheter, tillsammanstagne, göra, att
Digitized by LjOOQ IC
'*— 5 —
trädan slår i kam, : dfet vill -«gåj höh 'råkar kam-
men i sin hastiga fart lippiföre, och, innan Hön
ännu hunnit fttllt högt upp, eller hunnit stannii
Trädan blir ock af kammen fattad, först ytterist
ut på andan, så tryckes hönallt längre in påsin
längd, och allt längre tit ifrån Hjulstockens me-
delpunkt, som ger hjulet ett öjemnt arbete, eller
en ojemn last, bortslöser obiHigt drifts vattnet ","*-
stadkommer onödigt tvära påkänningar; och säi
ledes äfven en ojemn bläster och redskapens ö-
bestånd. Den enda hjelp man kånåe, fcfr "de
svåra ryckningarne i verket,' var, att nyttja låÄ-
ga Vågar, söm då alltid måste läggas ibafeut IffåH
Bäljen, och oftast sträckas utom Smedje-Bygg:.
"nåden. ,-•:..:::-: '.d ./ w .. r i r, * .*f.
.- ... .;. :,. ... §r 3*' i * ;•'. >\ t v -., .. i , T .-'
Då jag begynte bygga, ocK det tillika* börja-
de heta, att mina; byggtfadék* lyckades, Méf jag
geménligen obti fttéstf ärilitad^af dent, som, för
Vattenbrist , ej förmådde utsmida sin hammarsltatt
eller soni ej 'kunde nyttja sin ' Fägennet till' det
fulla gagn "de önskade. Jas Var då nödsakad, alrt
bota der sjukt var; jqg måste ak^ga pm. Blås-
Verks-inrättninga^ne. ; né t( f , v 0i: ' f
Omskapniqgen yisfir s}# JFig^IL- Tr^Uji, f,
4, visar ; här , med §in öfre ;- yta, Q<cii med ti&dMec-
ket t på hjul$ töckens m^éäjwinfct^G^ i då hon är
uppgängen* l&ammarnej gjorde» Jiekt kf Tickjera,
epi«ykli«ler r å&toi 'nedtrycka* träd au" jenmt^ »ioch
alltid på lika afstånd från samma stockéris^W-
y Google
>
V- 4 — '
delpunkt *) C. Vadare upphäktas både trad-klaf-
yen pch Våg-jernet på dubbla Jernkroken g. c,
f?s.tn*glad, vid Bäljens jern-beslag, på bäljgaf-
yeln. Våg-jernet klutar sig i en kedja, h vilken
£r, fästad vid vågen, och lindar sig omkring, en,
y£gen tillhqrig, löt af träd. På sådant sätt lyf-
tes bäljen ganska jemnt och lodrätt opp, ifrån
borjaju. tilL slut,, och Vågen, som, när Bäljen är
fullt nedtryckt, ligger horisontelt ujti h, h, har då
sjn största tyngd, att använda på den ännu stil»
l^tåjende Bäljen, till dess uppdrivande; faller
sedan, med aftagande tyngd, nedfore, och stan-
par emot fjädern k, 1, gjord af ett bräde, och
anlagd, som teckningen visar, iifver lilla stocken,
m. På sådant sätt få baljorna en ganska lätt och
*) Kammame gå förbi bvarann,' med sina skaft, tvärt
jgenpra hjulstocken, och böra ingalunda gjutas på
ringar* att trädas på stocken;, de böra ock vara
minst 5 tum tjocka, eller 5 tum breda» Hjulet bor
nom ligen icke lastas längre ut ifrån hjulstocks- cem
tern än nödigt ät, hvilket sker betydligen med en
fast-gjuten kam. Stocken går ock sällan, nästan al-
drig, utaf öfver dessa armhål; men väl i hjulhus-
väggen, der han, i skarfven mellan det torra och
våta, snart rötes; och allt det gods som kammarna
1 Kanna innehålla, behöfs, dels för nötnings skull på
kammens bana, och dels för nödig tyngd i stocken,'
> att kunna nedtrycka Bäljen, ntan att behöfva strän-
. . . ga öfverdynor på nåkapparna. NB. emot Tack«*
jerBskammajr behöfves stål-iagde och härdade träd*
bledu
y Google
5
jemn gång, med korta vägar, som kunna anläg-
gas, antingen midt öfver sjelfva Bäljén, eller ock.
i>akut ifrån honom, allt som tillfälle' bäst gifves
inom sjelfva Byggnaden. De först* af dessa trälj-
uppställningar gjordes vid Dohnafors i Nerike,
och vid Bona Bruk i Östergötland, år 1787- Jag
har sedermera användt dem på alla ställen, der
jag byggt, och sett de samma, liksom åtskilligt
annat af mina vidtagna Byggnadssätt,, på åtskilli-
ga ställen i landet, mer och mindre eftergjorda,
allt som Byggmästaren tyckt om, eller fattat dé*
ras rätta bruk och nytta,
§; 5.
Emedlertid var. Bäljmakare- konsten f på de
flesta orter i landet, i klen häfd nog; men en
Snickare- eller Skatull-makare, Gesäll, vid hanro
Vidholm x antogs och undervistes af ! Salig Herr
BergsRådet Rinman i konsten att göra trå-bäJjor;
Vidiiolm hade fallenhet för ämnet, sfcmt öfvad
hand till trä-arbete, och frarilviste snart infor
Respektive Bruks^Soeieteten prof af en så betyd-
ligen förbättrad tillverknings -raejod, för d?6s*
verktyg, att han derföré belörites med 106 Atdr
Banko, Förbättringen bestod deri, att Spetshäl-
jor, af gamla formen, förfärdigades, af gröfre plankor
än vanligt, men sidostyckena fastkaftades vid gaf-
vel och lock med Jernskrufvar, så, att dessa bäl-
jens stycken kunde, när så äskades, återsörider-
tagas h var från annan, omfiktat, och medhyfvel
renoveras. En sådan operation kan ock, flera
y Google
_ 6 —
år emellan och flera gånger, med en så byggd
Bälj anställas; son>,. för h var gång, . snarare för»-
bättrar än försärhrar densamma. Bäljen öfverdra-
ges ock, för hvar:gåpg, i invändigt med en lim-
satt blyertsyta, <som hindrar trädets- nötnings och
gör ovanligt täta list-gångar. Dessa niå vi här
-Kalla Vidholnisfca premie-baljor. *
!■'■ . "'. §•& .:.:*. '.'.
Så. fullkomliga Baljor, efter min nu beskrif-
na metod igång&tällde, tycktes gifva våra Blås-
verk ett slags fullkomlighet; men tillika, eller år
1790, fattade Herr Bruks -Patron Cestorin, då
disponent af Carlsdals hytta i Carlskoga-trakten,
det beslut, att, för 'af salu, tillverka cylindriska
Tackjerns-Päljor, i likhet med dem, som i Eng-
land och på, andra-oftfer lärt ge Varit nyttjade. Gjut-
ningen verkställdes af en hos oss ganska väl för-
tjegtsnäftGjutaite; (m Engelsirtatt* vid namn WH-
de, K redan - Itr* längre tid tillbaka införskrifven
fira» Skottland, hvilken, tillsammans med en sin
Bror, * ifrån * bör)an< 4 uppbyggt och i stånd satt
Bergsunds Gjutierr här vid Stockholm, och sotfi
ähiiu lefvér här^ i landet i rättsittå villkor, rätte
För&ta, Mästaren 1 och Förste Läråren i denna så
vackra «odi i Svorige så mycket vötda kdnst.' •
i Herr tPiidwhar ock redan då förut förfärdi-
gat och uppsatt sådana Baljor v5d Nyhyttan och
vwJ'VestanforsrfVe«tmanlamdr ; ^ch der afnvättdt
i sådana Cylindrar* till en .Sfafcgjerns-haI:d, , drif-
ue för. kammar! "Äfreii ;si uppställdas wX af mi£
y Google
vid Rockesholm, ( ä:ne, sådana Cylindrar.* till cä.
PJåtrhärd, fur samma hjul och ,stock, som nyss
drifvit gamla spetsbäljar; ty T&qw Castorin ville f
genom detta exempel, sjelf. visa för andra nyttan
och bruket af en sådan anstalt, med minsta kost-
nadj uppställd; men, som jag förmodade, be-
fans ock snart, att .så^dane Cylindrar illa stodo
att hålla i god gång med kammar, och att de då
icke heller nog nöjaktigt gjorde tjenst i härden.
Jag åtog mig derpå, att på utländska viset upp-,
rätta Blås - verk bestående af 3:ne Cylindrar till
hvar härd, drifne af en tre-slängig yef af Tack-
jern; a:ne sådana Biås-verk uppsattes först vid
Ölsboda.i JNerike, och så a:ne stycken vid Ortala
i Roslagen, samt 2:ne dito vid Aspa Bruk i Neri-.
ke. De första af dessa verk nyttjas. lin i. dag, ,11-'
tan allt klander, vid Olsboda af Herr Bruks-Pa-
tron Strokirk; vid de andra två nämda Stång-
jerns-Bruken gjorde ock Blås -verken, vid första
nyttjandet, fullt, gagn .och nytta; men de svåra
otch l^onstiga dragtygen,, ^orä dessa Baljor oskilj-
aktigt ti|lkomma v , samt de större nötningar och
Qbesjånd,, soin ,c[em lika så i, anseende till sjelf-
va dragtygen, ^ åtfölja, jemte Svenska arbetare*
ringa vana och håg att sköta ett konstverk,,
txiifttåe sjsart Jigarne, och T$ citeras -Gyliadrar-r
ne bortlades vid Ortala och vid Aspa. Samma,
pjeser téra dpckn^; åter x^tra. antagne, ; att, nytt"
jas yid ^tejak^lsfverken i Skå^e. , . f .
' '-■■■• * - - §• -f* ^ : " "' ' " L ^
De ^treslängige vefvarne, hvilka, som nyss
y Google
— 8 —
•ades, pi utländska viset nyttjades till Cylinder-
baljorna, väckte emedlertid Bäljmakaren Vid-
kölms uppmärksamhet; han var fintKg och tän-
kande; en och annan gång yttrade han till mig
•in tanka, att likaledes, för vefvar, drifva trä-
bäljor, och snart derpå fick han tillfälle, att vid
Nyqvarns Bruk hos Herr Ofversten Baron Le-
wenhaupc i Södermanland upprätta sin första Blås-
machin. Som jag tror, var machinen uppgjord
ach utarbetad, i samråd med Herr Major Nord-
vall i Eskilstuna. låén är af de lyckligaste, och
är nu rätt väl utförd och känd Öfver hela landet.
Ja, rätt förfärdigade, efter Vidholms redan här
beskrifna förbättrade handtverks-metod, bevisa
•ig dessa machiner vara, i varaktighet, enkelhet,
och nytta, Vida ÖfverträfFande alla hittills kända
Bläster-inrättningar.
§.8. .
1796 inrättades af mig vid Vedevåg en Blås-
machin, bestående af s.:ne Kuber, hvari block
med dubbla listgångar drifvas upp och hed, att
till skiftes blåsa i upp- och ned-gåendet, eller
packa luft, både mot den öfra och den nedra
botten, inuti kistor eller Kuber ; hvilka kistor e-
mellan sig äga ett mindre rum, gemensamt tje-
nande till reservoir för all den luft, som . från
båda blocken, eller från båda de nämdk kistor,
genom 4 ventiler dit inpréssas. Vidare fi*ån* den-
na Reservoir lades vädret till tvenne Stång-
. jen»
Digitized by LiOOQ IC
Jeros-Härdar. Dessa t^enne block sättas i gAng
åf en tyikel vef,**och det såyatt-ett alltid blåser,
-då det andra är r Vändning 'cfHét hviiår, ~'ofch/ att
Vattenhjulet alltid är j^mnt lastad t. r ■■/.«'-
«•'* Modell, ritning och béskttfauig på denrta
machin äro inlemnade till Kongl. Vettenstkaps
ARademien *). Inrättningen ä* ganska fulktan-
: 'digt nyttig, och går väl; men- "ar tillika nog kon-
stig att eftergöra, och att underhålla,, vid affmän-
•nat Brak; den kan ock *ännu mindre rekommen-
deras, sedan den godk oth enkla VidholhfSfca,
Står att erhålla. *-,♦»•;•.
'* -nr ; tf " •'-''■■ ■ • • '< -••';•'•: -vi
Af denna berömvärda 'Bälf- inrättning -* hafva
1 vi 'lärt ',' att en jemn Bläster iir én öch' sarnriia
tattå, gör långt éäkrare och bättre verkan i liard,
eller i Masugns ställe, än de Äerä tättor, med
intermittént blåsriing v från hvar sin Bälj (sådant
var långe kandt utrikes^ men éj efkändt i Sveri-
ge) \ och sidanthat gifvit anlédnittg att äfVén till-
*) Ji^9t medan nyssnämde min nya Blås-machin.var un-
der arbete, utkom Herr BergsR&let Njorbergs t*ro-
spektus till underrättelser om Ryska Bérgvérr
ken, och uppgaf en nästan dylik inrättning af a:n©
Kubiska Baljor, att pressa luft både mot botten
öch lock; 'fatt titait tiltfbgadt dragtyg* Herr- Bergs-
• > " Rådet bar dessutom sjelf, till StjeJp-ngnar'» byggt
• och nyttjat 3.*ne enkla Kuber / eller paralleKpxpeder
- horisontalt liggande, tom gifra väder genoni #n
gemensam- väderlida, .
y Google
— - 10
sammansätta flera gamla £*& fcaltjfrde Spets^-B^jor,
som, afven, drifne af fcammar igenoib ^åRskilta
ventiler, gifva prö$s*d luft i &*: gemensam* kista
eller reservoip, för att s-ederxneta ^ jnedelatvädber-
rfoy.på VidliQtasJKa yiset, l^dasjderiMn tåfl flera
eldar. Att sådant ^ äft en r med förmån^ låfcer;sig
göra, är redan p$ flera ställe** beyist; men* olyc-
kan dervid är, att ajastal ten aldrig k*n ££ . den
enkelhet och den varaktighet, .ej; heller ge ut
så jemn bläster, som den Vidholmsjca, ellet den
<med Vefvar. OfwOmde VidhQlmekar BMs-m*i-
chiner äro nu så allmänt kände, att de väl icfee
behöfva att beskrifvas här; men, for att gifva
tydligare t>egrepp r pin hvadny&s sades^, inj teck-
ning här bifogas på^en sådan machin^ a^t med
jfler* f andra ^Inverks-anstalter jemnföras;' Ja$tpj>
' de # såmedelst finna, utväg, > att någoriund^i rätta
de vac^land^ ^ begrppp ,> å som . änni* nog alJnVant
rld^ angående d,e pyare Blåsyerkpn ; eller, som
jag hoppas, kunna stadga någon mera sapn öf-
vertygelse, och, aflijelpa den villrådighet som
visserligen ännu skadar och. Besvärar* Herrar
JJniks-ägare, i .ettför dem så vigtigt ämne.
:;■■':- ,. . . . : •",".; :'^ ,ö -. : ";;i:.;. : '.'.,•
^Fig. III föreställer en Vidholins-Bälj; <J enna
är, lika som de öfrige här uppdragne Figurer,
blott; till sm yttra hufvudform aftecknad: till en
*åA*n Blåsmachin är hufvud^idén alldeles ibibe-
hållen af en gammal Svensk- Trä- Bälj; men så
anställd o$h förbättrad, att, ifrån ett klent och
Digitized by LiOOQ IC
— II -TV
jiielt verktyg,* bar hKfrit tillskapad en ypperlig
mafchin, att samvfcrka med flera Balj-block, sam
drifvasraf vefVaiy : Ej* gammal spetsig Bälj har
nemligen \ en kåpa D , Big. : J. . rörlig omkring ' bul-
ten x, oth ett stillaliggaiidre : block \ eller -botten,
E^ törsedt med fall list-gång, f »som af Stålfjädrar
någorlunda lufttätt, tillhålles rundt omkring e-
mot kåpans siddr invändigt. r a:ne sådana Baljor
användas' gemenlxgen till kvar eld, ochdrifvas af
kammar; de läggas i bredd tätt utmed hvarannaa
så, att de med livar sin tätta e, må kunna blåsa
in i en och samma öppning, eller forma, till eld-
staden, hvadan det x>ck blifvit- af ålder nödigt,
att gifva dessa-verktyg sin. spetsiga form framåt.
i— i Men, just denna spetsiga . form ger BåJj-Hfra-
karen det mest svåra och mest- grannlaga i arbete
i, sin; konst; :ty, i följd häraf, får A vardera. lång-
sidan , i s jelftfa Bälj-kåpan , * en» grannlaga Konvex
yta- invändigt^ i stället för a:pe enkla platta *i-«
dor r som en Bälj r af lika bredd i r båda ändar,
tillåter. ♦ »>!.. -> »,<•*;, ,>■.".,.,, j.,». ;..; ,,*.;, ;,. i»-,
. . ^ .-„.,,,... "; .,.-':.. ;•;. - , . ,-. ;. <{ „
I . r .;'•;*; •:'!:r.^trr* ? '§• fl».-': f i: f ;♦/ •-» ....>...>
h.| Den nya Blte-machmen åter , fifcaså hel
ioch' hållen gjQrd^af t*8*, toar 3itt blo$k riler 'bot*
fcen, E ,» äfvenjhied listgångW, r lmen, rtfriigt i punk-
ten,' eller, kring bulten, x, 'saint har' käpan D
fist joch- stillasittande. -^ Som luften nu 'leides
inedélstr rör till härden , så . blir ock den spetsiga
bilj-rfötmen onödig; hvådänlflera Bälj-kåpor bä«t
kunna * sahiriwui&y ggas .. i ett : stycket, : -$ ont spar
y Google
— iä —
trä och arbete rid tillverkningen, samt ger fast-
het och enkelhet i hela sambyggnaden. Allt
detta blir ännu fullkomligare när, efter Vidhtlms
förr beskrifna premie-unetod, alla macbinens de-
lar, at stadigt trä tillverkade, sammanhäftas med
Jernskrufvar, att framdeles kunna omriktas och
renoveras. Sådant hindrar dock icke, att ju dy-
lika Bäljkåpor, med rörliga block inunder, kun-
na göras lika så mänga styckevis, eller hvar för
sig y och, under samma väderlåda, Sammanläggas.
i t . . .
Här må ock nu anmärkas, att två Blås-Bäl-
Jor, eller en Blåswnachin, af. zme~ enkla Block,
och -utan kondensator, väl kunna drifvas till
gagns för kammar, men ej för vef; kammar kun-
na tillskapas sådane, att ena bäljen börjar blåsa
innan den andra ännu upphört, och att sålunda,
vid omväxlingen, intet uppehåll' förmärkes; men
när en dubbel Vef anför \ a:ne vefstakar så, att
en af dem går opp medan den andra nedstiger,
och dessa röra, eller häfva, hvar sin bälj; så
händer ock, att, medan vef-stakarne stanna vid
aina vändningar, hvilket , alltid sker jeamt på
hvaf annan qyart af yefvens omlopp, så stanna
afv.en . baljorna , och . blästern upphör vexelvis, /vid
samma tid. Till mindre stark b läs t er, och till
ufcd vakande af vidlyftigare, byggnad, kunna lik*
väl,* för vanliga. Manufakturverk $. tvenne block
nyttjas, under en Kondensator #y G$ Fig« III
elkr Y, samt drifves af en enkel och finare dub*
y Google
— i3 —
bel-vef. Msn, tfll en starkare luftpressning, m&*
iié ininst 3:né Baljor, med hvar sin vef-släng,
hållas i rörelse tillika > och vef- slangarne då si
ställas, att dé må dela Cirkelns omlopp i tre li-
ka delar. t , ... ;
§. i3. .
Alldeles sådan är Vidholmska Bäljen, soni
bck Fig. III utvisar. Han syns på Sidan ttiéi
tre vef-slängar Ä, B, D, sammanhängande ellétf
Utgående från en och samma axel, eller Centrum;
C; Balj-blockét E, rörligt ' omkring bulten jt,
och kåpan D, orörlig; i plan syns han såsom a,
b, "c, d, öch det i tre delar ' eller' kåpor ajyj
A, hc, som under sig innefatta hvar sitt block,
rörligt uppöfver och förmedelst tré vefstakaf i-
från A, B, och t); dessa tre Block pressa nu in
luft i en gemensam väderlåda F, igenom hvar
sin särskilta kiaff eller ventil, ej e; och från lå-
dan eller Resérvoirfcn F ledes vädret Vidare dbh
fördelas till flera érdai\ "* " -^ , . :
-i:— • • - s ••'. - §• *4- ' ' ,.;,;.,.;
V. Denna vackra inrättning; befanns, ifrån sifr
början- fullkomligt god; fast J madhinens och bloc-
kens storlek voro nog små tilltagna, för att -bé*
tjena<2:ne Stångferns-härdär tillika; Den företa
Blåsmaéhin af saoima si%, lämpad , till IntasUgA;
uppsattes- tvid Åker, och är nti, med fulk gagn^
nyttjad: under. Lflerä töåsningarr för . diit jena raf
ö**^gö^plpomajv ehuru, den äfven au* nog liten
y Google
— I* —
till sitt . ändamål. En . mindre maphin bejutffejr
naturligtvis drifvas, fortare än en större, för att
kuruia anbringa, lika ' mycket pressad luft, och
niitningarne i machinen blifv*. sä , mycket betyd-
ligare; lika som en framtida vård och underhåll
skall falla sig kostsammare. Man må då hellre
vid tillverkningen nyttja något större trästycken,
livarvid tillverknings- kostnaden .obetydligt ökas;
men YW«t$n på längd blir J>ety4Vg< i Vidhohn
rätude; sjelf detta fel på( de. sista åren. Väl är
det &aat, att ett. större J^älj-BIock kräfrer en vi-
d* ^tcjrre, kraft, ä^ ett njindre fcdock för attkun-r
na, r. lika våldsamt, utpresssa en äskad luftstråle,
men ^julsto eken ffr ock. då gå mindre fort pm-
kring^ och konstjej* he*r desto s#kr?re medel, att
med an nundr^ drift-vatten skaffa samma verkan.
V ';; '". .§. i5.
Ett Bäljblock, alltför stort tilltagit och- aUt^
för hårdt tryckt,, har äfven svårigheter och obe-
stånd i följe: jag begynte d^trföre snart, *tt r till
större behof än för två eldar, lägga fyra Block i
bredd, till samma väderlåda, drifne afenfyrslän-
gig ref r gjuten i trenne styeken, såsom Kg. IV
utvishri En -sådan Blåsbiachin förfärdigas i rrå
dffara, b, ev i*k? «> *v^> rf; som läggas bredvid
hvarann, Jafdeitft'eftear * g, : g, g, g, till. tvenne
Wo^fer>i».h^ätfddra,.odh alla stycken inbördes saititf
mtphäfikåe 'med Jermkmfvar; härtill modelleras
te takelrtftibbel vrfrO,r Ä* Ä, €,ihvmreö*r &
gfiftis tvenne, exemplar, att * sammanfogas m#d
Digitized by VjOOQLC
i5
MuE vid C, sålrtttda, att, : då å*ti ena Jve&rex»
slängar A, A, stå lodrätt^ uppfälla sig *dén an-
dras B, B y horisontalt liggande. Genom särskil-
ta Ventiler eeee pressa dessa fyra block, in luft
-i den gemensamma väderiadm; : underhålla en
ganska jemn bl£ster och lasta Yattenhjiikt'jémt*i
. sitt omlopp rundf omkring. Den första iuachin
.af detta slag inrättades afmig vid Vedevåg, och
.har nu i flera år gifvit Blästertill 4° Kl^nsmeda-
' eldar. Men till detta ändamål, och för att alltid
.kunna så mycket säkrare gifva jemn BlästérUtfål
-många', eller få,* eldar på samma gång^ äv^kämma.
machin iofvatnpå väderlådan försedd med- ön lo»
»feåpa eller t ondens at öret, G, 1 Fi g. III och jEV,
som kan lastas efter behaga och sorn ger bart ^ill
$fverflodig ; teft,- genöm ; en öppning Vifd*yy si
'snärt öppningen med 'kåpan drift i höjd r upp ö£*
~yer listgången* ' :: ' "^ • - ■* ' » : >» ^
^ :' • tftafn en sådan Kéndénsatoiy hvilken ' ock till
g? öfré verk är mindre tjenlig, ät detta '»lags' *npi-
< chin^ alltför passande, att ; nyttja "för ftéra' Stånga
jöras iärdar tillika, efter for* tnasiignårj } té* m.
.De härtill hörande oclv bfeskrifhé' <ltfbbÅI-vefr»r
. äro äfven ^nkk, kunna lätt formas ocb afgjutås
Vid vanliga tnasttgnar; då deremot de treslängiga
vefvarne fordra nog m€$a tohVt tilt förfärdigan-
det, och kunna icke, utan* vid väl inrättade öjm-
terier , och 'med en drygare-* kostnad ,> verkställas.
Till Stångjerns-Bruk har ; jag anv^ndteh si-
.dan anstalt vid Svaneholm, och tveiuie stytken
tädjtitt vid Munkforsen i Yeroland; d? äro redan
y Google
— 16 — .
nyttjade i flera Ar, och blåsa till tre éldaf
-h vardera, )
§• *6. ,
En lastad soupape eller ventil, manf)4 va-
deri ådan, se r, Fig. III eller Fig. V, är vidBlås-
:machiner nyttig, om icke nödvändig* och tjenar,
•att aflossa öfverflödigt väder, vid de tillfällen ,
di vädret, från en eller flera härdar, äfstängei,
: men hjulet det oaktadt gir med fullt vatteto j sådant
borde väl icke få hända, men händer dock. ofta,
särdeles innan tillhörige arbetare blifvit rätttoH-
öfvade, att sköta verket. En annan omständig-
het tillkommer vid vanligt byggda Verk,< at$ ett
töfverfalls vatten-hjul få? taga in spill vatten,, se-
dan vatten- $täm-bordet är igenslaget. : . -
Jag ordipw^r a)ltid så r att lpp-rä^na med
sprund då kan afleda spill vattnet, innan det ri-
tar hjulet. Men der icke så föranstaltas, fy lies
. hjulet snart af sådant vatten, och ; verket börjar
gå, åtminstone stundtals; att förekomma denna
verkets rörlighet, kastar, eller ställer, Smeden
- ett stöd un4er vefven, hvarvid alltså det lastade
.hjulet kommer att stanna och hvila; när stödet
sedermera, för att åter sätta verket i gång, slås
undan, .och kanske en, kanske också ingen,
bläster-lucka till härdarne ännu är öppnad, men
fullt vatten pådraget, så knack.es vefven; eller
förderfvas eljest, hvad forderfvas kan i verket*
Till förekommande tf sådana händelser, höra
; .; , alltid, /
y Google
A- x 7 -*,
alltid, till har omtalta verk, sprundluctor, eller
aflopps-rännor för spillvatten y samt lastade afloss**
nings-ventiler for Öfverloppsväder, tiUhöra sjelfvfc
inrättningen»
§. 17. _ ; ; •
Till flera än tre stycken Stångjerris-härdai:
▼ill jag icke föreslå en enda Blåsmachin; ty ver-
ket blir för stort, och skadan betydlig, om det.
skall helt och hållit, bero af en enda machin,>
«om, vid obetydliga oordningar nog, eller den
minsta lagning, skall inställa hela rörelsen. Väl
är nu under byggnad, och under mitt inseende,
yid Virån i Södermanland, en Stångjerhs-smedja
ined fyra härdar, som komma att betjenas af en
*nda stor Blåsmachin; men »machinen var redan
färdig-gjord, då jag börjad^ byggnaden; Jag har,
öck i denna nybyggnad lemnat plats och anord-
ning för ännu en Blås-machin, i fall den fram*
deles kan behöfvas. •''■" '
Rör, att tillbö^ligen kringdela och framföra"
blästern till flera eldar, göras, dels af utborrade
stö ek a i-; dels af plankor, sammanlagda som orgel-
pipor , och dels gjuthe af Tackjern: gemenligen"
gj^aS' }knän, 'eHer kröknihgar och skåifvöf, af?
Tackjern, soiå -sammanfoga Trärören; samtTacki
jeriis-stöflar médiitsvafrF^de^löéfn-tfafpär^ aiftaf-
Wa väder, &% JtfSr t&#a; oféfy i trisrpä ; tyentli|^
y Google
- ta *- .
gjut-gods, h^ jag ock. låtit inrätta både väder-
stämbord, eller luckor af träd, af ven så väl
«om hela rör-gången; och alltid har jag låtit gö-
ra alla väder-r3r af plankor, fyrkantiga, såsom
af föga skillnad i kostnad, men vida tjenligare
och säkrare, till allt framtida bruk och under*
håll, än pipstockar kunna vara.
§• *9-
Men först, när Yidholmska Blås-machinen
inrättades, Var svårigheten, att kunna få tre-
slängiga Tackjerns ve/Var, rätt stor och afskräc-
kande; utom vid Åkers Stycke-Bruk , der de för-
sta tillverkades, kunde sådane icke förfärdigas;
och, äfven derifrån, kunde icke hågot nöjaktigt
antal erhållas. Jag påfann då den omtalta utvä-
gen, att gjufä enkla två-ilängiga vefvär, och sam-
mansätta dem till fyrslängiga. Dessa kunde gju-
tas, äfven vid Bergslags-hyttor.
§. 20.
Men tillika var jag om tank t, att till mindre
behof, eller till tvenna härdar, inrätta Bl ås-m a-
<£iiner^ af lika egenskaper, för kammar. — Två
tåd.ajia machiner blefvo, vid denna tid, af mig
inrättade; den ena vid. Skogaholms Stångjerns-
Qr.uk. i Nerike ? den andra vid Rockhammar, till
tyenn^ PlåNhär^ar. Fig. V skaft kunna gs< be-
grepp* om : bygget 4e$«£ Umt$ magar.,- _ ^ ; „ .
,. §jelfya B|åsr?fM^lubj^-fegrggdes i qp ffist.M-
Ha tiH tveiine »rörJ^.Blosck, mx : röra> nedifrån;
•f kc^mar. Vågar, eller motYigter, b, *, an-
Digitized by LjOOQ IC
bringades, för att moderera Bälj-Blockefs fart
nedföre , då kammen släppte , hvilkfl. vågat tordes
omkring axeln f, och, tillika med' sin andra ä»-
dä a/ ö, tjente till tradé>, eller stråk för kam*.
*rfen. • Efter nedstigandet, träffade dessa vågar,
eller Trador, träfjädern h, h, «ora nederst fullt
^läfvade Bioekets fall. Möni/iitömrdei* i §. 4 §.i^ ?
5,'omtaltia grännlägenhet, söm 'anjgår vågars af-
riktning, och h vartill äfveri^deissas struktur är an-
passad, så vidt, med enké! byggnad kunde ske;
förekommer ännu i allmänhet* en annan omstän-
dighet vid Blåsverks byggnader, som af svår att
Tätt behandla. ,; -~ :
En god Blås-Bälj ' gör vanligen fein, högst
k *ju, eller till ivenne härdar, kanske hré a' tie
'drag i minuten: ett vattenhjul derémot,- åf féito a
*ex alnars diartieter, som äro de vanliga^ borde,
för Öfver- elfer under-fall, för att göra rätt gagn
af drift-vattnet, få göra sina tplf a femtoti öm»
lopp i minuten. De förr sagda vanliga Blåshjul, .
'då : ock tvertne kammar lyffau hvardera Bäljen,
medan hjulet vänder sig en gång om, släppas nu
-icke ött göra mer äh tre, högst fem, omlopp p5
én minut; hvåraf följer, att fcfvérfallshjalet, Vid
minsta förefallande ojemna motstårLd på kammen,
likasom ock, vid hvarje kammens aflossning från
trädan, gör häftiga slag, eller våldsamma bryt-
ningar, och ojemn väder-pressning, ellét ojémfc
-bläster. Underfalls-hjulet lika såt ett alltför qvickt
vatten löper an Äot en hjiiUkofVel, soin tvitogas,
att gå alltför sakta undan yattnet, gör yåld pä
y Google
« An *r
Verket f rasar fruktlöst bort, och förspiller Förslr
med vatten-hjul af tie alnars diameter, vore det-
la botadt; men sällan tillåter en smedje- bygg-
nad en så oformlig uppställning. Med utvexling
af tralla och kugghjul kan sådan* äfven afhjelpas;
men gemenligen, och med skäl, undviker man.
.en multiplicerad byggnads -uppställning; derest
yigtigare orsaker icke påkalla densamma. Vid
Skogaholm, der fallet är högt, och sju alnars
högt öfverfalls-hjul kunde nyttjas, insattes tven-
ne kammar A, A, till hvar Pälj, på vanliga viset,
se Fig. V; men vid Rockhammar, der vattenh jub-
let blott ar fem alnar, (också öfverfall), inrätta-
des,- för att lätta och framsläppa hjulets gång,
enkla kammar B, eller, blott en dertill skapad
jkaxn, för hvar Bälj-trada *). Båda Verken åto
byggda, utan de omtalta utvexlingar, hafva nu i
flera år gjort vederbörligt gagn, och äro i trä-
det bruk
§• £!• ;
Vid Vedevåg ar äfven af mig inrättad en
Blås-machin, för enkla kammar; den består af
rvenne större särskilta Baljor, gjorda på Vidholm-
ska viset, enligt §. 5, och sammanställde till en
Väderlåda, att betjena tvenne små smält- eller
gjut-ugnar. Baljorna äro anlagda på andra bot-
ten, uppöfver vattenhjulet j de drifvas, medelst
*) Vid Hagby Bruk, i Nora-trakten, har ock nu nyligen
Herr Dahl likaledes ställt 3;ne sammanlagda BäJjor
i gång med enkla kammar, samt dertill använd*
ett större vattenhjul»
Digitized by LjOOQ IC
teftdpr, peh sådana . enkla kammar B , som de
jag nämt för Rockhammar och vid Fig. V, uta£
ett lem- alnars öfverfalls-vattenhjul > anlagdt ned
under första bottfcn, eller som teckningen, Fig.
,å£, Utvisar. Jernlänkar m, m, som, igenom tven-
, ne bottnar, eller golf , gå till öfra våningen, (se
■Fig. a, och a£), påskröken g, kunna ock dera&-
lossas, samt brädorna såmedelst nedsläppas; dä
: vattenhjulet kan nyttjas till en Bokare, hvilken
åter, när Blås-machinen går, står uppstängd, Derf-
na biås-inrättning gör äfven fullgod tjenst. ; f
Våg^anstalten blir likväl alltid ifrån kammar
oskiljaktig, och ingen konst kan någonsin gifva,
med dem, en så jemn bläster, och en så lindrig
påkänning i verket, som med vefvar. Härvid
bör pck märkas, att vattenhjulet, med vefveit.,
får göra ett helt onilopp för hvarje drag, sop
Bäljen gör; hvilket, enligt hvad, förr är sagdt §.
ao, äfven blir en förmän, då utvexling med kugg-
hjul skall 'Undvikas» \ r
Men undertiden, och sedan Blås- machiner,
som kunna blåsa till flera eldar, samt gifva jemii
bläster ur en enda tätta till hvar eld, hunnit bliiP-
va så fördelaktigt kända på flera håll; begynte
man ock tänka uppå, att med flera, till en vä-
derlåda sammanställda, spets-Baljor, undvika en
större kostnad, .och, åstadkomma lika verkan.
JHerr BruksPatron Jakob Ter smeden på Hinsberg
föll på den tankan, och uppgjorde för^t en s£»
y Google
ar* —
*Ann anstalt, för tvä eller tre år sedan, bitr&dd
af en Bäljmakare, Vidholm, från Vedevåg, hvar-
vid jag äfven rådfrågades. Uppställningen är en-
kel, och, i det mesta, på gamla viset, med kam-
-mar, trador och vågar, samt en väderlåda F, till-
satt framföre, hvari alla tättorna äro intagna,
{såsom vid Fig. I utvisas), och hvarifrfin väder
'sedan tilldelas tvenne Slå» gjerns - härdar genom
•trärör. Ägaren finner sig fullt nöjd härmed, och
-har, i tvenne sina Stångjerns-verk, användt gam-
la spetsbäljor på lika vis. Verken drifvas båda
ftr underfall, och, åtföljde x af de här förut upp-
räknade ölägenheter, slöses på dem drift-vatten
«om, der, vatten sällan tryter, icke kan anses för
skadligt; men sådant anmärkes här förändra till-
fälligheters skull, då vatten-lägenheten är knapp
och drift-vattnet dyrbart.
Herr Lagman Falkenstedt^ på Kolsvad, an-
tog snart samma uppgift, med den för hans lä-
ge nödiga förändring, och tillägg, att bäljkam-
tname fingo sin egen hjulstock, försedd med
kugghjul som kringdrifvés af en tralla från vat-
tenhjulstocken; medelst denna tillställning vun-
nos de fördelar som åstundades och som §. 20
omtalar, då visserligen tre fferdedelar af det
bär tidtals knappa drift-vattnet bespardéS. Jag
har ännu icke sett denna inrättning; men Herrar
ägare äro ganska nöjde härmed, och flere Braks-
•ägare hafya antagit densamma.
Digitized by LjOOQ IC
*-. &. -~
> §.24.
Då utvexling sålunda må nyttjas, till Bad-
inrättning, får man äfven ett godt tillfälle, att
låta Bäljkammen trycka, på sjelfva Bäljlocket och
att sålunda kunna umbära träd* anstalten. Sist-
lidne höst 1804 blef Ramshytte StangjeEns-ham-
niare, med två härdar, i Nerike, a£ mig flyttad,'
^Iler uppbyggd på ett nytt ställe , och anmodades
jag då af Disponenten , Öfverste-Kammarjunkarei»
m. m. Högvälborne Herr Baron Hamilton, att
dervid använda trenne gamla Spets-bäijor, till bå-
da härdarne; fallet är godt, men vatten-drägten
klen; så att all hushållning med vattnet behöfdes
här iakttagas. Tillställningen visas med Fig. 6„
och torde kunna tjena till någon eftersyn vid li-
ka tillfällen. Bäljvågorna a, b, äro här dubbla*
eller af tvenne trän i bredd lagda, och bågen g,
a, utgör en Cylinder-bana, af den bredd, att
derpå kunna anläggas tvenne kedjor a, g, med
tvenne' stycken Jernstänger, g, c, som sluta sig
i tvenne krokar c, ned på sjelfva Bälj-garVeln
till nie tums afstånd ifrån h varannan, så, att •
kammen A, kan gå fritt deremellan, på karrt-
stråket och tradblecket k. Sålunda nedtrycker
karamen sjelfva Bälj-lockét; i öfrigt ar våg-ställ» -
ningen förut beskrifven, (se §. 3- Fig- II). Stjern-
hjulet D, (som sitter p$$amma hjulstbck C, med
Bälj^kammarne 4* '&)+> drifves utaf vattenhjulet
H, H, medelst , trall an, G t tillhörig v^fW^lAfoc-
ken E. yid detta tillfälle är Jw^gbjttlet.JO^tr^
y Google
— a4 <-
gånger så stort som trälian G, och bor alttid, ef-
ter baljornas storlek, och fallets höjd, inrättas*).
; " §. 25.
.... En nästan lika .anstalt, som den sistnämda,
Ir, Tid samma tid, af mig anordnad för Rydo
nja Bruk i Halland,, tillhörigt Herr Kapiten Dahl-
Qrontu Tre nya Baljor äro der gjorda, på gam-
la viset, till ett sådant ändamål, men lika breda,
i fram och bakändan, med tillsatt väderlåda.
Båda dessa sistnämda verk gå väl, och med
ringa drift-vatten, till ägaraes fulla nöje.
§. 26.
Med här anförua beskrifningar tror jag ipig
hafva anbragt nödiga begrepp om de Blåsverks-
inrättningar, som i dess^ sednare tider hos oss
blifvit kände och nyttjade; i en kort öfversigt
af detta anförda, vill jag nu blott söka uppgifva
några anledningar till en närmare uppskattning
och bedömmande af de sist bekanta Blås-machiner—
nas användande och nytta, med tillagda förkla-
ringar öfver deras än varande eller blifVande till-
Verknings kostnad.
Jag
*) Hithörande metod och reglor till bastigheternas be-
stämmande eller krafters och påkänningars upp-
skattande, tillåter icke rum, eller afsiet,. att här*
omröra; men sådant tillhör ett annat vettenskap-
figt arbete/ *ibiri/ btn htelsa och tillfållen for mig
é& roedgifra, väl én gäng torde komma under all-
■* tnänh«uua ögon. ^ - - i +
Digitized by LjOOQ IC
— a5 —
Jag kallar här Blås r machiner alla sådana Blås*
verks-inrättningar, der flera Blåsbäljor, af hvad
slag som helst, äro sammansatte till en reservqis,
eller väderlåda, att derifrån gifva en jeomgående
Bläster, till en eller flera verkstäder.
§. 27.
Gylinder-JBäljor, i ett sådant verk, ehuru i
nog bruk utrikes,, och visst icke att förkasta, hat»
va de olägenheter, att icke, utan ifrån enkésfe»
sam oeh exakt tillverkning, kunna fås af en rätt
jemn kaliber, hvarförutan de ej heller blifva dugv
liga; att dessutom deras gående runda bottnar-,
eller pistons, som miste beläggas utomkring med
läder, tåg eller dref, m. m, for att göra rätt tätt
emot Cylinderns sidor, skola antingen glappa
och spilla väder, ellet tvingas att gå tungt, och
gifvå vétket förökad last i svåra tnotriötningar.
De .Ktfbiske, eller pafrallelipipederne, ktfrifcäPvM
förses med list-gfiiigaif, att halta luft-fäit^ ut^k
så svåra friktioner; men häftte, me<l Cylindrarna,
den svårigheten, gemensamt, att ée ifcké, 'tttatt en
grannlaga och sammansatt konstbyg^mtd, kunna
sättas i rörelse, af orsak, "ätt des*sa ^stdii$ Jftän^
digt skola föras etter drifVäs ganska jértmt öcfc
lodrätt upp d<& ned, af Vefyår eller Vågat \ Jnrfli
kas rörelse göf (;iritél-b8gar. P\ét& /ne!tÖd8r 1 Btfc
nftttekté, oth ktÄtta uttänkas, aft VferititSRä dét*>
ta>, titt rätt gagw; ihéh *M(1 sfcöfo^tSé 1 We*fe^å
-en kostsam bygghard,' kéd ; de«d <Jiy^ iindéth^
y Google
— a6 — .
§.28*
De så kallade Vidholmske Blåsmachinerae
hafva den lyckliga egenskapen, att Bälj-blocken,
häftade med sin ena anda vid en fast punkt, el-
ler axel x 9 och, liksom kåpan på en gammal trä-
bal j, rörliga i den andra andan, anföra de sig
sjelfva, och medelst sjalfva list-gångarne, så, att
vefven, under blocket belägen, medelst en en-
kel vefstake, kan häfva blocket i uppgående,
och i nedstigande varsamt understödja detsamma >
hVarvid friktionerne för häftyget blifva högst o-
betydlige, och de hithörande delar så få och en-
kla, som de någonsin kunna önskas (jemför
§. §• 13, *5, Fig. ni och IV>
§• *9%
Lika så kunna, som redan visadt är, Blå&w
machiner inrättas oqh drifyas m$d kammar, och
då helst med rörliga kåpoi? oph fasta bloek, som
$• §. 21 och 24, omtala. Anstalten kan likval
aldrig ^kaffaf . s£ enkel, icke heller med så obe-
tydliga friktioner, jom då vefvar nyttjas; men
•med den beskrifna utvexlingen i kugghjul ock
tralla, fig. VI, undvikas Bal j-trador, och kam*
mens march, eller lopp, i£ttas b|de till behofvet
och emot vattenhjulets tillbörliga gång: ojemn-
Jietema i blästern, (hvilka i synnerhet härleda sig
ifrån kammarn^ anfall och aflossaing från stråket,
^Uer trad-blecket), förmildras sålunda i möjliga-
ste mått, 9& ; M/^
Digitized by LjOOQ IC
~ 27 -**
Genom utvfexlingeh vinnea sådant, afyeiii med
undvikande af enkel-kammar, eMet af större vat-
tenhjul, hyilka. såsom bidragande* till samma des-
*a ändamål, förut äro omtalte, sé §, 20. De en-"
kla kammarn e hafva, i sin mån, samma olägenr
het.,, af 4 en svårare struktur och ov% byggnad ,
som de stfirre vattenhjulen} men dem tillkommer
ock en sy^ra^e och större slitning eller n*otnöt-
jaing, hela deras låi^ga bana igenom, än som ver
derbör. t ,' .,./.. . . .. . '-; r\.\ .... ••
Den anmärkningen bör äfven göras, andel?
j^n^föxrelseq af kammars; bruk emot vefvarnes,-
&%t kammar alltid lemna en mindre jentiot biästef
än yefv^n, dg Jen nyttja^, jemför §. af; att ock
den , pjemna . verkan ifrån kammaxne , *ldjig vid
enkla Baljor, som särskilta och med ffitfc öppna
tjattor nytras, på gamla yis et, kan blifva så, märk-
bar, som den sig infinner r vid. sammansatta bäl~-
jor, eller vid JBlås-nu^ijafcj^ty, vid början och
vidi slutet af kammens ye^rkan på stråket, ger
den Öppna tättan fritt genomlopp för den inne-
slutna luften, att småningom uti packning till-
och aftagå, hvilket jemnar- hjulets gång; då der-
emöt en såd&Ä BÅlf, lö^iiadthed väder*lådarocb
tilllyckt medelst en ventil, som beständigt hålles
,lastad af packad luft i" lådan y föga kan gé efter
för kammens våld, förr åii kammen med full
styrka, och medelst luftens, strängare packning,
öfverväldiear ventilens last, och upplyfter ho-t
nom; Kk.£ så, när kammen släpper, och luften,
i l^r^ff af $in starka spänstighet och en svårare
y Google
— 28 —
éamrnanpackning, mer och mindre häftigt tipp-
kastar Bälj-lecket, ge* denna hastiga aflossriing
en lättnad i väder-lidan, och ett slags flämtning
i sjelfto eldstaden, som af enkla Baljor ' sällan
förrnärkes.
Jckedös^mindre är detta slags • Blftsverks«Jtt4
fattning, galteka tjenljg, till användande afgani-i
la *pets<-BäIjor för flere eldar tillika^ att från en
reservoir betjenas med jemh blästér; oéh kandet
vara fullt skäl, att vidtaga en sådan Bälj-anstalt^
då göda öfch pÄlithga s^ets-bäljot^ro att tillgå,
sam jfcélutfvå »lhae ut; särdeles der - P*täköbns
premié-bäJjor finnas, hvaraf hår o-err åér { i ofter-i
sia tillverkades flére par. Men, Vid nybyggnad,
tlir det, nu mera, föga skäl att nyttja kammar till
Bälj-anstal ten *)J " '
*) Våra gärtila Tråbäijar, med kammar, trador öcHi
vågar, hafva ock dén egenskap, och arinti mer Cy-
1 ttndriaka och Kubisktt Baljor, att sjéttvk de dit*
börande gående verken, eller dragtygcfh, måste teke
allenast regelmesiigt uppställas och inrätta^, mm
ock, efter sina vissa reglor, hållas i jetnn riktning;
om, gången och bläste*n skall bli god, och om
redskapen n§gou gång sk*U stå vid 4Hg. JJppsfaJk
ningen åter med vefyar, jemnfor $. a8j år så enkel,
och så, litet grannlaga i anseende till afriktning pch
underhåll, att den, endast af sådan orsak, vpr*
att föredraga.
Låtan, om Mekaniska verks ställning,, eller in-
riktning, till god gångi år en ganska' vigtig artikel
horande till Byggmästare- kundskapen; men, som
ÄOttu ingenstädes år sedd, eller uppgiften: tid Och
Digitized by VjOOQLC
— 29 —
§. 3o.
Vi må, till nogare upplysning, ; ännu näntta*
re betrakta. Blåsverks-inrättningen med vefvan
Dfeii ; Vidhöhnska inrättningen, som dessa åren
fallit sig dyr, och har namn derföre , måste , fot
»■am rpanlikna rid ét tWéd dö *» ofriga: mrättriingarnej
osch , för rot man -jeninföreJse-vis må få något ré-t
ditt begrepp om kostnaderna, här fördelas i >3:n«
partier, nemligen: 1:0 yäderrijren, aroSjelfva
Blås-machinen, 3:0 Vef-anstalten.
. t i;o Väderror^n me cl sina krantappar, eller
Väder-stämbord p göras ? som förr är omnämdt,
§. 18?. Ringen af gjutit jem hel och hållne, el-
ler af gjut-gods, med tillsatta trä-rör, ejler ocl£
af helt trä-arbete, utan taekjern. Af dessa tren-
. medel bafya ännu a^rrg fifr rajg varit få tillräck^
liga att, jag kunnat t i tryck utgifva; hvad jag d er-
vid hunnit lå>a känna och utreda; nuinteliga un-
derrättelser har jag vi$st aldrig sparat, der jag blif*
» vit råd frågad. Utaf ställning och flink t ning beror
det , om en Såg skär vackra bräder, om en Qvarn
mal vackert mjöl, om en Hammarsiallhing håller
stånd, räcker väl jern m. m. *
Vid '1786, då min Mekanikké vurm Förde mig*
! bekantskap med dessa ämnen, voro Tackjerna*
lyftarms-ringar för Stångjerns- hamrar och för Plåt-*
hamrar allmänt ratade; hammarskaft och annan red*
skapstodo dervid icke^ att underhålla; 5 lyftarmar,
ännu mindre 6, kunde icke, till rätt gagn, nytt*
jas för stora hamrar; jag var lycklig nog att med
min form på lyftarmsringar, och med mina bém-
marställnfrigar kommadessa ölägenheter i glömsktw
Digitized by LjOOQ IC
— 3o —
ne slags rörgångar väijes alltid den, som, enligt
tillfälle och lokal-omständigheter, kan pföfvas
'tjänligast; och passar då lika ovillkorligen tilli
alla här uppräknade Blås<-machiner, utan undan-
tag. Detta första partiet, -eller rorgångéil, kan
således hvarken öka eller minska den korapara-
tiva kostnaden vid' endera Bälj-anstalten mer än
: yid den andra.. • ■> •
a:o Sjeltvä Blås-måchinerne: De göras, 4
som ock förr på sina behöriga ställen blifvit an-
märkt, antingen sämmanlagde till flérä block i
ett stycke, eller o,ck särskilt, till hvart- och ett
för sig; med rörliga kåpor och fasta block; eller
ock med rörliga block och fasta-kåpor; och då,
antingen, efter Vldholms premie "metod, af gröf-
re plankor med jernsktufvar och fulla jernbeilag,
till söndértaghing, eller, ' efter gamla sättet, af
vanliga så kallade Bälj-plankor, sammansatta med
lim och pinnar. Den här beskrifna Vidholm-
ska tillverknings metoden se §.5 gör Baljorna,
vare sig styckevis eller sammanlagda, ojnkring
dubbelt dyrare än det sednare nämnde gamla ar-
betssättet; men den gör dem äfvep tredubbelt
säkrare,, och för en framlid varaktigare ,^n det
Bednare.
Äfven. kan man lika så väl, på gamla Bal j-
makare viset, låta tillverka, Baljor me^' 'rörligt
Plock, att drifvas af vefvar, som med rörliga
kåpor, $tt drifvas af kammar; man må blott i-
hSgkomma, att, i allt feU* bqr ma© därtill an-*
Digitized by UOOQ IC
— Si —
vända stadiga och goda plank, om de med nå-
got bestånd skola pressa luft i en gemensam vä-
derlåda, hvarvid gamla svaga spetsbäljor ej heller
länge uthärda, jemför §. 29* Och således kan ic-
ke heller detta andra partiet, Blåsmachinen,
förorsaka en större kostnad till uppsättningen
med ve f, än till den med kammar.
Det tredje partiet, eller vef- anstalten,
utgör nu sista delen af vår betraktelse: En tre-
slängig vef, till Fig. Ill, väger med hjul-nål, dyn-
lager, vefstaks-pannor, m. m., åtta eller nio
Skeppund v. v.; och tvenne dubbel-vefvar, med
lika tillbehör, till Fig. IV, väga' omkring ioaul
Skeppd v. v., som vanligen betalas ä Tio Riks-
daler Riksgälds §edlar. De tre slängiga vefvarne
voro nyligen rara, och dyrare; nien de förfärdi-
gas nu vid alla Kanon-gjuterier, odi äfven på
flera ställen; de sednare, eller dubbel-vefvarne,
kunna åstadkommas vid de flesta hyttor; dei&
första sorten kan sålunda ännu hållas dyrare,
och till många ställen vara att hämta på långa
och svåra afstånd; den sednare åter bör i båda
dessa hänseenden falla sig vida mindre dyr, eller
mindre svår att anskaffa. Kostnaden är emedler-
tid härefter någorlunda att bestämma; och svår-
ligen lärer någon Bruksägare kunna förskaffa sig
.Trador, Vågar med Jernkedjor och Jernkfcvar,
en mindre hjulstock med kammar, Jernbeslag,
juålar, öfverdynor, Kugghjul, och tillhörig Tral-
la; (eller ock, eft. rätt svår och lång hjulstock*
trtaa ?räl.fo pcfc kugghjul :) till ^ärdelea ringare
y Google
pris? rätt räknadt*); då likväl framtida repara-
tion och underhåll, som tillkomma alla dessa de-
lar, skola lemna anstalten be tydligen min-
dre värd.
: s- Si -
Af dessa jemnförelser, med frvad förut nu är
förklarad t, förmodar jag må vara att sluta, det
kammar och vågar, vid nya Blåsmachiners inrät-
tande, ingalunda till någon förde} kunna anta-
gas, derest icke belägenheten för nybyggnaden
gör åtkomst och transport af gjutgodset svår och.
afskräckande; likasom:
Att den mindre Vidholmska machineii med
trenne blqck, Fig. III, är den tjenligaste för tven-
toe Stångjernshärdar, för de smärre smält-hyttor,
Ituppol-ugnar m. rii.
Att den Större, eller min inrättning med fy-
ra block, Fig. IV, behöfs, till ännu flera sådana
härdar, masugnar m. m.
Att inrättningen af två eller flera block, toed
kondensator, tillhöra i synnerhet Manufakturen f
som kräfver en lindrigare och än jemnare blasten f
' jemnför
*) Jag må här icko söka utföra dessa arbeten til/nå-
got penninge värde; ty i hvar Landsort, och sär-
deles vid Bruks-egendomar, är o tillfälligheter, och
< lokala fördelat eller brister , så skiljaktiga, att
hvad en Bruksägare kan kalla svårt och dyrt alfc
A anskaffa, faller sig för en annan lindrigast och He-
tast; rätta beloppet om inriitnir>g»rÄe» kotttj^aliva
parde och nytta kan då' m%* beslutat, .-:♦ •
Digitized by LiOOQ lC
— 3$ -
jeifinfor §. xa; och att inrättningen, Fig. 6, af
större eller mindre Baljor sammansatt, behåller,
till större eller mindre behof sin nytta oich sitt
värde, efter hvadyid slutet kf' 29 §. omtalas. Uf-
Véxlirfg med kugghjul öcK tralla, är, till Blås-
machfhérs drifvändé af Véf^kr 1 ,' sällan nödig, se
slutet af §. 21 om icke vid nias-ugnar; hvartill
'ock, för vattenhesj>arings skull, en dessein åf mig
redan är giften, att snart verkställas.
^IL^ÄQG,
1 om ..
Jernhéreähirigeii \ v 'i ällinåriTiet.
LJe häi* beskrififia Blås-machSner, särdeles trä*
Bioék for Vé r f/ar : , äro mir tfos oss af den enkla
struktur öcftäf den fullköÅilighet, att Vi,- till Vå-
ra kända l)ehöf, 'éj kunna" fiknäs, att antaga 'a£.
gött' ähiiti käiid* främmaä3e 7 Bltfiverks-iTtfrättning;
de störa 1 Engelska Cylinder- Bal j6riia "med' sina
större och mindlre tillsatta luft-res^rvoi?*er; 3 eHér
kötfdensatorér, fordra kostnad i iippstäfrriuig, 1
iiirilefhåll," octt i dragkraft/ i mån af defäls st&r-
*e? jSindamålf 'fiidåmåt och tillverknings-myckén-
hét f , *som, kånJté, ! ingenstädes to*de finna rum
å Sverige-; och; p i allt fall, N kåh v vår förenklade,
.Och 'tyrr öditälta b^gghads-métoä af Bläs-machi^
y Google
— 34 — •
Der, till rätt ansenliga och större behof utvidgas,
än dem yi ännu äga. De kunna ock vara i vårt
land de tjenligast?, utan att vara det för andra
länder , och så tvertom; det samma gäller vid
sjelfva jemberednjngen ock vid alla slöjder, hv^d
verktyg, och hvad tilltagen i större och smärre
Skala vidkommer.
Men vid Jernberedningen* som vid andrå
Fysiska handlingar, finnes, och skall nödvändigt
finnas, en viss berednings- en viss förädlings-
process, som är nattrrens egen, hvartill reglor
skola framletas ur naturens egna verkningar, och
hvarvid sannfärdigheten och frångången skall be-
visa sig, i vigheten ofch i lättheten, att framdra-
ga en produkt, så enkel och så ren, som den i
Skaparens stora förråd, skild från all annan till-
blandning, sig befinner. Denna, så betraktade
general-process blir, i ^ufyudsak^en, Ukaf^r Sve-
rige,, Cör England, och för, hela yerldenj den blir
en gång, i smått, och i stort, densamma; fast den,
efter förmåga och ändamål, kan utföras olika.
; Såspjn n^etall, ijr jernet ibland de smältb^ra
amnep, jom V§rt klot. innehåller V/ iast ju mera
rent och fritt, dess strängare, eldgrad behufs, till
att gö^a det flytande. Vi finna, i Jordklotets
sammanfattning, så få tecken till n^got rent och,
bruk^^irt af denna metall, att nian vissexjjtgei}
må undra de^på, huru menniskan ,g$ kunnat f^f
ta dess värde, och så ypidt, -som redan skedt är,
Kunnat framfria t och rena flen,< s^g till py*$#;/-n
i«kedessmindre finna ri, just af hennes runna
Digitized by LjOOQ IC
— 55 - —
konst, och af allt fortfarande bemödande, atr
sjélfva konsten ännu är ofullkomlig,, och att de
förnämsta svårigheter/ som oss ån möta vid jérn- ,
ocji stål-beredningen, äro sanna afbrott ifrån ria*
rör-lärans anvisnihgar, och ifrån : dess lagar.
Det är en viss grad af värme, en Viss eld- J
gr,ad, en viss temperatur, som gör J^rn och"4uw
dra smältbara ämnen flytande, I detta 1 liqvida*
tillstånd, och i kraft af sin olika gråvitas speci-
fica, skilja de sig åt; det lättare flyter, det tyng-
re sjunker j i en olika temperatur frånskilja de
sig äfven, eller förena de sig, medf ännti andra
ämnen. Är vårt klot en Vtilkan-prödukt; Hafva
några dess delar, eller har detta klotet någon
gång varit i smältnings-tillstånd , så finna vi' änd*
skäl nog, hvarföre metällerne, hvarföfe jeinet
så föga hunnit skiljas från kaos, eller från mas- :
satt äf jord och berg: smältnings-graden Iwufneni-
ligen varit mindre fullkomlig, än Vederbort J
och, bland mängden af ändrfc ämnenV har jetnet
på dé flesta ställen, om icke på alla, utgjort en
s5> ringa del af massan, att någon fullkomlig se-
kretion ej kunnat 'äga rum. I smått åter, (och
jemnförehevis gå menniskans största smaltaings
försök alltid till i smått), der sammairsökas ' de*
mest jernhaltige af bergarterne, dtet drifVes'eld-
gradén till vederbörlig höjd föV dét samTåde, och*
samma eldgrad undérhålles <å länge*, * att massan;
som tillika omrores och till skiftes hvilaff, kan
«ki!ja sig ^i tiiÄgt oich lätt, samt metallen be-
frias från bergarten. ~» Meh -denna metall an^
y Google
t: 36 —
gfir ock under samma tid, och vid de Sin kända
tillställningar, nya föreningar; han lemnade malm-
lagret, såsom smidigt etter verkligt Jern; men
han stannar i masugns^stället, försatt eller cifver-.
mättad med syre och kolämne, samt får namn*
af Tackjern.
Nu vidtager Smedens bemödande, och går
derpå ut, at{, medelst ny uppvärmning, smält-
ning och. arbete, förflygtiga och frånskilja de
tyenne tillvundna oarterna, syret och kpl-åjnnety
föf att åXpr få jernet ^ent > och /smidigt. »I mån
som jernet bHr fritt, blir dess smäiltbarhet ringa-
te; det faller, vid denna vanliga eldgrad i en, seg
inassa, d^t färskar; men, fcehäftadt af vissa o^
*rter, ännu ofta medföljande fråji sielfva mal-
men, samt ojemnt och ofullkomligt befriadt från
andra, de nyss namjigifjie, är detta vunna jer-*
iiejt, i fol}d af ea ofullkomlig berednings-metod,
pastan alltid ofullkomligt godt; det är, ,efter oli-
ka sxnidefrsätt, och innu mer, efter olika arbets*
skicklighet och a j betsflit, ojemt tätt, o\emX
håjrdt oih ojemt mjukt, om icke fullt oarta dt.
E inedlertid skulle T^ackjernet afsvalas, transpor-
teras, uppglodgas på, nytt, omsmältas, och oftast,
i en ofullkomlig eld-grad, af ganska : okunnigt
folk, upparbetas till en äskacTfullkomlighet. Myo
kan furlofadtid, arbete och kol-åtgång skall gif-
ya förluster; och fullkomligheten, sigill blifva
sviksam. /
Att likväl jern kan färska, och kan bere-
A**> P* fler* sätt, det visa sm? exempel af $jni*
»
Digitized by LjOOQ IC
*r? St* — •-
digt jern från jnasugns T stället; det gamUA$flNinds
simidet; pch, påtagligare ännu, d^n\^ngvebek.&n^
taCortes Jerhberedniipgs-irtetod i England, hvil-
k^n metod vi i det längsta ^nsågo för ett försök
af ringa .betydenhet; men hyaraf Hen; Öfver-Mas-
mästaren. Skeden? t jer na xm, vet, att £esanna bå-
de; vordet och framgången* Visserligen innenåller
denna metod redan en märkvärdig genväg; att
frambringa smidigt jern, och beyis^r, ajtnaturen
dir ^pklare i sina operationer, än vi trott och
fattat. ... /■.»„■".. ;
Mei}, för att. bättre se menni skans fr^nhär-»
dande oaktsamhet, om icke oskicklighet, att
qrätt begagna sig af naturens anvisningar o,ch föl*
ja dem, så må vi ock nu betrakta stål-bereda
lingen. — Pet så en.gång erhållna bästa Stånga
jern, lä gges ia, .eller packas ibland sötic(ei;stptta
kol,, i tillslutna kistor, hvilka omgifvas af glöd-
ning$-hetta, så lång tid som erfordras, för att å-
ter bibringa, oqh förena m^edjernet ^n vederbör-
lig portion., af sådant, kol-pjnne,, som det förut
måst lemna; och, för att få namn af stål: på så-*
dant sätt .öfvermättadt, af kol-ämne, blir det gan-
ska skört, börjar åter likna Tackjern,' slås i styc-
ken, och, i välslutna diglar, för tillräcklig eld-
grad, bringas det till fujl smältning, samt får
namn af gjut-stål. — Denna så nedsmälta mas-
sa., gjutstålet, är det renaste bästa stål man vet
att tinska, tjenligt till alla finare b ehof, framför
all annan stål-sort, i mån som hapdt r yerk?rea
tunnit lära, att rätt behandla detsamma.
y Google
— 33- —
Det hSr nu åtföljande kol-ämnet, tillika från-
riuldt, ö6h fciassan lika fullständigt nedsmält och
åfs vålnad, Skulle ock utan tvifvel gifVä ett rätt
fttlfkomnadt och godt jern. HVad som visst är,*
må vi ihågkomma; det gifs icke i hela jera-riket,
ett rätt säktrt, höftiogent och tätt stycke, om
icke af *gjut-stitl; och med samma s&keriiet kun-
na vi -vänta oss ett äkta gödt, eller fullkomligt
x*éht, tätt och smidigt jern; då vi nemligen lärt
oss konsten, att låta - det érfbårt nedfalla i hel
massa, befriadt eller skildt från främmande ar-
ter. På eller inga exempel gifva$ ättttu på fen så
fttllkotnlig jérn-produkt; men menskliga fintlighe-
fen 1 och menskliga lynnet att fötädla allt, och sjelf
forådlasr, leihnar visst icke såkén der defc står,
half-fätdig; må vi i något mål afuhdsfiillt täfla '
med Grannar, så bor defc visst Tara, i tilltag-
senhet och i£dKg;het, att fullkomna denna skö-
na kon^t. . ' :
Men, återtagom Stål-beredningen: det nyss
omtalta brännstålet, och, äntm *mefr, gjutstå-
let, r aiises af oss än i dag; efter det besvär och
déri omväg, 1 som vi haft att tillreda detsamma,
för deh dyrbaraste ' och för den ädlaste af jern-
produkter; men i naturens material-samling, rätt
rangerad, ar och blir stålet ett halffärdigt
férri*); det är mellanståndet, mellan Tack-
*) Denqa synnerliga kontrast har, en lång tid, skaffat
naturforskare det största bryderi. Stålbränn aren,
med sina resulta ter, öth de ISrclé*, *rned isina "föt-
Uaringar, hafva brytt hvarandra ; men natnrlSrarf
Digitized by LjOOQ IC
jern (ett ratt orent, Ojberejlt Jern) <*eb d^t rena
ena Stångjernet. : • t ,,....
Och nu till J^rnberédiiingen i dét heJät
n^r Jernet v af värmwämnet försatt i flytbait tilt
<ståad, tetnnår' inafrneA, öch-«edsjuhker i mås*,
ugnsstället; hvarföre gifva^ 3^ rastrum, -o<At tiH*-
fälle,*a<tt antaga obehörigt syre och^kol.
eller^ huru må-éh så feta'kt% u £rocess rättas? : ^
det verk ställe, som härtill skulle bWfc6lFvSs\
•blii* dét likt-toÄSn^hv^ller 1 hurudan*? —
Om, och r sa iättgie 4ft«g f ié«é 'giftes, att, fcridér
denna nedsraältafrigy förfefcb^AÄ fernets $ö*en$ng
tnfed båda des&a* ohth&tigs %ttmék; hurn Tna"rriah
lära, attfafhåflå, <*Hér ^tt *PskiT|^^syf'et, méå
antagande, rfler dftö* bib^h^HiiKte, 1 af ttttfL
anmet? •— Htira ihflraåh^inKgehr i förstaf*it&
fetöWfhingeniir malmen, åtminstone Vinna eii^Stfc
duglig half-fö*adK% af n^trifen? —-det- är 1 , Vitk
tai ett rfcht Stål*}? -i'Orh taSjKghéten l af 1>adå
i -v:. :.. ,-:'•'], • v ., . : ■• :,;o i,'.; .. . ■ ... • ../■,-.. ; ».
_, ( bar omsider tonnit naturen nfcfawe, hnrvfct dei
. r . förbättrade ,,skiqk, att bawk,vefkaren och den iärd£
..fr.. j>^$yana_ *% f^tå hvarana;;; af deras go^a^prstånij
och biträde inbördes skall saken vinna, ^anskf
snart nog^, en önskad fullkomjighet. f - t
fylAaafagnsiståHet fås, sem^agdt år/ åk<J&ch l åk
smidigt |fi0i;-iifltångijecpahirfleÄr får Smedbo'^å
kalladt lupp-stål, i stället för smid%tij*r9jhP3»
han lattjas, eller vanvårdar härd- arbetet; det vill
: A;*äB** frPlJh iMffMgfrJ? 1 * ty .mer han. Arbetar ,
i tanka ; att få^Qg -su&J quch ljä^re, betalt, de^ no-
y Google
- 4o -
tifelarne tvitöa Vi icke i ' blott sättet, att i stort,
och i korthet verkställa hvad vi känna, är ännu
puppgjordt. Vi befinna oss i under- Skolan, så
JMttge dett* icke skett; skola vi sjelfva vågahjel-
pa oss derur, eller skola vi ännu vänta, hjelp
och rättelse, från, grannar?
, Hvad nu blifvit sagdtj med alla dessa frågor
sammantagna, kunna vi. innefatta i denna enkla
kardinal-fräga: . 4
... Hur.u må de framsteg, som menniskor
ännu gjort i Naturläran*, kunna leda oss
här i Sverige, tillvinnande *f en naturlig
Jeijn-oshStåi^erednungP Naturens väg får
pfta, jned omsvep ;. och kostnad, sökas; men fun-
nen* fir han alltid den rätast*, den lätjtaste att
j»lja, och att framvandra ; : och således äfven den
ininst kostsamma. För trenne år sedan uppgå?
cjen respektive Bruks-Societeten en Prisfråga,
Jill jsiu hufvud jnnehåll, den samnia, spm jag. här
uppgjort; men, till ordalaget, så förblandad med
bisaker/ att lärdoms-idkaré förmodligen ' ej igen*
känt henne," efter intet svar inkommit. ' Jag har
ined detta korta Tillagg haft för afsigt, att stäl-
la samma för oss vigtiga fråga i den dager, som
tidehvarfvets kunskaper nu erbjuda densamma f
öch som kan gifva isakkannaié några hindaåcfe
anledningar, atc ieotoa Sf ämnet sia fylla upp*
paärksamhet. ■
» Ämnet,
gare försvinner all stål-liknelse uttder bans båfldfS
k
Digitized by LjOOQ IC
Ämnet, så t^iget, iordrv en National-upp-.
jpärksamhet, att beredas, ock en National-kraft
,3,tt utforas. En omtjalt Berg«-Skola, eller ett
särskilt Jern-Brpk,. till försökers fria anstäl-
lande, lär härtill blifva af en oundgänglig nöd-
vändighet. Men, må tanken blott ställas, att
._tiU4an,a flera och snällare arbetare i den förr
kända Jern- och, , Stål-processen, så blir en s£dan
JBergs-Skola , kanske af ett ganska inskränkt vär-
d,e; åtminstone synes ett ^idant ändamål stå att
. vinna f utan särdeles bekymmer och utan vidt
^sökta kunskaper; t. e. medelst utsatta premier
för ådagalagd w#i bevittnad utmärkt skicklighet
.i Masmästeri, i gröfre och finare Smiden, med
mera; medelst kunniga Pirvktörer och nitiska
Embetsmän. som vi nu äga, vid dessa yrken;
.medelst heders-belöningar, eiier afpassade pre-
mier för Bruks-idkade, som utmärkt förädla sLp.
yara, som uppfostra, uppdraga fullgoda arbeta-
re, samt flera sådana än de sjelfva för sigbehöf*.
ya, och som -på utrikes Ort liinna att gifva sip.
B^uks-stämpel ett utmärkt godt namn, samt på
JRikets Jern-vågaj* utmärka sig i felfri tillverkning
J&< m f ; och må fällda, medelst en lämplig form
af anklagelse bos den Respektive Brnks-Societe-*
t^ten, sll^r aftnorluiida, till men eller vanheder
Jför dePi som p4m9 tsatt s ^tt ; van vårdar sin hand-
Att, i st«ra utvidgade anläggningar, samt |
-feögt 4lifvw tiyver^aing, sökajikna JxäppnMcfei
' ; 6 . -
y Google
— 4a " —
lar icke behofva någon allmän uppmuntran; lo-<
kal-fördelar, af rudimaterier, af lätt kommunika-
tion och snäll afsättning, lära snart determinera
tivar privat, för hvad han bör och kan göra, i
.detta mål.
Men, både i afseehde på insigter och förmå-
ga, skall en Bruks-ägare oftast fihna sig oförmö-
gen, att gifva till sitt yrke all den förbättring,
hvartill ut- och inländska bättre kunskaper re-
dan föranleda; och, — just derföre, — hvad vo-
re icke en stiftelse, af större vuer och af sam-
lad styrka, för hvar privat och för det allmänna
af ett stort värde, till upptäckters och till kun-
skapers både samlande och kringspridande! —
Ett fullständigt Jern-verk, för åtminstone hela
den grofva Jernberedningen, ifrån masugn till
det grö fre Svart-smidet, borde finnas i Bruks-
Societetens gemensamma vård; och der, undei
de bästa mästare, och under väl kunniga lärare,
hvilka redan äro i den Respektive Societetens
förbindelse, skulle såfcom vid Central-byrån föi
Sv. Bergs-kunskaper, försök, af de längre ut-
sigter till en uppdrifven förbättrad Jernbered-
ning, som här ofvanföre omtalas, rätt kunna an-
ställas, och med fördelarne af de jemt gående,
gamla verkens tillverknings-metoder, jemforas.
Sådan borde ock lägenheten och inrättnin-
garna vara, för att, i rätt sammanhang, ernå de
särskilta kunskaper, som på andra orter ägas,
t>ch som ännu hos oss kunna och böra anses föi;
arackra premj^-äioneii; <ltt är; Gjut$$&-j$y$rfc.
Digitized by VjOOQ IC
— 43 — . \
a- ning, valsade Jern- och Stål-bleck; gjutne val-
a- sar*), som förmå, att oskadade utdraga 4° * 5° x
$a .*) Den enda tovåg vi ännu äga att, med någon fördel
i '. och säkerhet, tillverka jemna och goda jernband,
af de finare sorter, är med smidda valsar, stål*
af* brände på ytan, i vanlig stålugn; Detta slags val-
j$, sar, då de, efter vederbörlig svarfning., härdade,
fl „ skola glödgas ut, för att omsvarfvas och åter här-
rfi _ das vid hvar åkomma eller intryck, som de, under
valsning få på banan, så blir deras vidmakthållan-
de oj em förlig t kostbart; man nödgas nyttja sämre
valsar af tackjern och tillverka sämre band. Den
förbättring (jag vågar säga, reform), som jag fick
tillfälle att tillvägabringa hos Herr Brukspatron A-
braham Grill vid Garphyttan, omkring år 1787*
har gifvit bandtillverkningen ett förbättradt skick ,
och gör, att af ven stålvalsar kunna med fördel
nyttjas. Der inrättades nemligen ett förbättradt
svarfverk för stålvalsar; en ny invention ,af slip-
verk, som drifves af vatten och som slipar valsen
rund och. rät, utan att han behöfver utgiödgas;
samt ett dragtyg/ att,drifvas med handkraft, eller
. ock med vatten, som under valsningen sträcker
eller c\rar det ännu varma jernband et fullkomligen
rakt, medan det flf ojemt gry i ämnet, eller af
minsta ojemnhet på valsarna, eller ock af minsta,
felaktig riktning, gemenligen framkommer mer eU
ler mindre krökt och skeft, h vilket aldrig står att
kallt rätta, som vederbör. — Valsarnes nya
skötsel, som nyss omnämdes, medförde den skilj»
. nad emot förr, att ett lika stort förlag af valsar %
gemenligen af 4 par, som förut knappast uthärda-
de jemt nyttjande i verket en sommar öfver, nyt?
y Google
— 44 —
y-Digi O
y Google
J
d **G )o$k j
y Google
y Google
Live Music Archive
Librivox Free Audio
Metropolitan Museum
Cleveland Museum of Art
Internet Arcade
Console Living Room
Books to Borrow
Open Library
TV News
Understanding 9/11