Bidrag till kännedom av Finlands natur och folk

z ERE RS SE
ERE a

SE

Tadrkrg Kr

del

nt

na

;

| with fun

BIDRAG

till

KÄNNEDOM AF

FINLANDS NATUR ocx FOLK.

Utgifna

af

Finska Vetenskaps-Societeten.

Fyrationdeåttonde Häftet.

sr
TY AA

Helsingfors,

Finska Litteratur-sällskapets tryckeri,
1889.

INNEHÅLL:

EU SAN LE &
-Hymenomycetes), af P. A. Karsten. . . . É

ni på tiden, då de Allmznnaste tra och buskar kring Åbo ut-
slagit blad och blommor åhren 1750, 51 och 52, enligen Kongl.
Vet. Acad. bogreran utrönt af I. Leche Se SE SIRENEN a

Sid.

Ad då HAANS

i sövaeD fökdådmolnieng) säineffönd.
+ ör BST NS IS -

- Kg ue vind Kan: en stenen. sf

e-
nd
[a

KRITISK ÖFVERSIGT

AF

FINLANDS BASIDSVAMPAR

(BASIDIOMYCETES ; GASTERO- & HYMENOMYCETES.)

AF

P. A. KARSTEN.

(OMM s -ORaTek 220 vo

Af de för ett decennium sedan påbegynta undersöknin-
garne rörande Basidsvamparnes anatomi har framgått att uti
den hittils använda, af E. Fries framställda klassifikationen
af dessa, såsom härstammande från en tid, då de optiska
hjelpmedlen ännu voro mycket bristfälliga, åtskilliga fel in-
smugit sig. Mer eller mindre lyckade ändringar och rättelser
deruti hafva tid efter annan blifvit gjorda af E. Roge"), L.
Quélet?), H. Heese3), M. Britzelmayr"), N. Patowillard >”), och
undertecknad 9); men en fullständig, i görligaste måtto natur-
enlig indelning af denna svampklass i sin helhet saknas ännu.

1) Esai d'une nouvelle classification des Agaricinées (Bull. de la
Soc. Bot. de France, 1876).

2) Sur la classification et la nomenclature des hyméniés (Bull. de
la Soc. Bot. de France, 1876).

Clavis synoptica Hymenomycetum Europaeorum. London, 1878.

Encheridion fungorum in Europa media et praesertim in Gallia
vigentium. Lutetiae, 1885. Öfverflödar af namnförändringar.

3) Die Anatomie der Lamelle und ihre Bedeutung fär die Syste-
matik der Agaricineen. Berlin, 1883. Ett grundligt, men tyvärr ge-
nom författarens förtidiga frånfälle afbrutet arbete.

+) Leucospori, Hyporhodii, Dermini und Melanospori Sädbayerns.
Augsburg, 1879—1886.

?) Les Hymenomycétes d”Europe. Anatomie général et classification
des champignons supérieures. Paris, 1887. Ett godt arbete.

”) Enumeratio Boletinearum, Polyporearum, Hydnearum, Thelepho-
rearum et Clavariearum Fennicarum systemate novo dispositarum (Re-
vue mycologique, Janv. 1881.)

Rysslands, Finlands och den Skandinaviska halföns Hattsvampar.
Helsingfors, 1879—1881.

Hymenomycetes Fennici (Acta Societatis pro Fauna et. Flora Fen-
nica. Vol II. Helsingforsiae, 1881.)

-

RP PES FA NU TRNS STI i ät TES ERS SER ÄRR AE fe SSA

Undertecknad, som i trettio år egnat sin lediga tid åt
studium af svamparne, fördristar sig fördenskull att uti för-
handenvarande öfversigt lemna ett utkast till en med veten-
skapens nuvarande ståndpunkt öfverensstämmande systematisk
uppställning af de i Finland hittils funna Basidsvamparne.

Mustiala i Oktober 1887.
P. A. Karsten.

Systematisk uppställning af Finlands hittils kända
Basidsyampar.

I. Buk- eller Äggsvampar.
(Gasteromycetes.)

Fruktkroppen i "början köttig; sällan läderartad eller
gelatinös, klotrund, rundad, klubblik eller päronformig, inuti
afdelad uti ett större eller mindre antal små rum eller kam-
rar. Fruktlagret beklädande kamrarnes väggar och bestående
af typiskt fyrasporiga basider.

Öfversigt af Buksvamparnes familjer.

Fam. I. Lycoperdaceae Fr.

Kamrarne otaliga, ytterst små, vid mognaden upplösta
till en pulverulent massa. Sporerna klotrunda, färgade.

Fam. II. Polysacceae Karst.

Kamrarne temligen vida, inneslutande hvarje ett tunn-
väggigt, slutligen till en pulverulent massa upplöst gömme
(peridiolum, sporangium). Sporerna klotrunda, vårtiga, bruna.

Fam. III. Hymenogastreae Fr.

Kamrarne m. små, oregelbundna, bildande slingrande
gångar, slutligen förmultnande. Sporerna af olika form.

Fam. IV. Nidulariaceae Fr.

Kamrarne utbildade till fria, tjockväggiga, vanligen
linsformiga, nästan köttiga peridioler. Sporerna äggrunda
eller elliptiska, släta, färglösa.

Fam. I. Lycoperdaceae Fr.

Öfversigt af slägtena.

+ Fruktkroppens omsalatnåda del (peridium)
dubbel, sammansatt af tvänne snart skilda
hinnÖrK:p- etter »Histög: oisäde i > ae
+x Fruktkroppens omslutande del enkel, bil-
dad af ett enda hudlager.
+ Peridiet omgifvet af ett hylle.
4. Hyllet flocköst, till större eller min-
dre del skildt, lätt lossnande.
a. Hyllet öfverallt lätt lossnande. Bovista.
b. Hyllet upptill lätt skildt -. . Bovistaria.
B. Hyllet köttigt vaxartadt eller af
grynigt mjölig consistens, fast sam-
manväxt med peridiet, vårtigt eller
t taäppigrala NTOTONA SytPegt SINE TEN ONDEr
it Peridiet utan hylle, läderartadt . . ». . Scleroderma.

1. Geaster Mich.

Yttre peridiet köttigt läderartadt, snart lossnande från
det inre, stjernlikt sönderbristande. Inre peridiet klotrundt,
centralt, papperartadt, upptill öppnande sig med en vanligen
kägellik mynning. Sporerna klotrunda, sträfva eller fintag-
giga, olivbruna.

Pre ka

RE TITLE
-.

a Ce

| 4

nÖfversigt af arterna.

+ Yttre peridiet merendels fyrklufvét ". fornicatus.
+<« Yttre peridiet flerklufvet, gråbrunt "". calyculatus.

1. G. fornicatus. (Huds.) Fr. Syst. myc. III. p. 12. Karst.
> "Myc. Fenn. II, p. 358. De Toni, Rev. mon. Geast.
Revue mycol. n:o 14. p. 7, t. LXIII, f. B.)

Syn. Lycoperdon fornicatus Huds. Flor. Angl. p. 644.
Lycoperdon coronatum Schaeff. Icon. t. 183.
Lycoperdon fenestratum Batsch. Elench. f. 168.
Geastrum quadrifidum De-C. Flor. Franc. II, p. 267.
Plecostoma fornicatum Cord. Anl., t. D. f. 12—15.

Yttre peridiet merendels fyrklufvet, brunaktigt, invän-
digt hvitaktigt, tillbakarulladt. Inre peridiet klotrundt, spet-
sadt, gråblått eller brunaktigt, uppburet på ett kort, hvit-

aktigt skaft, med framskjutande, kägellikt cylindrisk, hår-
bräddad och fint fårad mynning. Sporerna nästan klotrunda,
nätådriga, bruna, 4—5 mmm. i diam.

Barrskog., på öppna plats., m. r. (Merimasku'; Mustiala).

2. G. calyculatus Fuck. Symb. myc. p. 37, t. V, 8

Yttre peridiet mångklufvet (vanligen 10-klufvet), n. till-
bakarulladt, blekt, invändigt gråbrunt, slätt, med bredt tri-
angelformiga flikar. Inre peridiet n. klotrundt, blekgrått,
med långt, smalt, vid basen af en hinnaktig ring omslutet
skaft och kägellik, fåradt veckad mynning.

Barrskog., på myrstackar. Icke funnen i Finland.

Var. Kunzei (Wint.) Karst.

Syn. Geaster Bryantii Berk. " G. Kunzei Wint. Pilze,
p. 911. De Toni, Rev. mon. Geast. (Revue myc.
n:o 34, p. 9.) Geaster calycuwlatus Karst. Myc.
Fenn. II, p. 359.

Skiljd från hufvudformen nästan endast derigenom att
inre peridiets skaft saknar ring vid basen, men har en så-
dan upptill tätt inunder sjelfva peridiet. Sporerna kantigt
klotrunda, vårtiga, 4—6 mmm. i diam.

Barrskog., på myrstack., r. (Åbo; Mustiala; Tyrvis).

II. Bovista (Dill. Pers.) Karst.

Syn. Sackea Rostk. in Sturm. Deutschl. Flor. III.
Globaria Quél. Ench. p. 239 pr. p.

Fruktkroppen i början köttig och hvit, klotrund, utan
fot. Hyllet flockulligt skorpartadt, tjockt, öfverallt skildt från
peridiet, slutligen sönderfallande uti stycken. Peridiet pap-
perlikt, segt, vid mognaden ända till basen uppfylldt med
sporpulver samt upptill öppnande sig med ett mindre hål.
Sporerna klotrunda, långtskaftade, släta, bruna. — Såsom
yngre medan köttet ännu är fast och hvitt ätliga.

Öfversigt af arterna.
+ Peridiet svartaktigt . . . . . . . nigrescens.
"+; Peridieb;, blygrått.:s (4. 1:21 > «sl. DAN
3. B. nigrescens Pers. Disp. meth. fung. NG Karst. Finl.
ek. Flora, p. 46. Myc. Fenn. II, p. 359.

Syn. Lycoperdon nigrescens Wahl. Flor. Svec. n:o 2267.
Lycoperdon Bovista Sow. Engl. Fung. t. 331.

9

Sackea nigrescens Rostk. in Sturm. Deutschl.
ElönviTIbu$10)
Globaria nigrescens Quél. Ench. p. 240.

-Hyllet styckevis lossnande. Peridiet n. klotrundt, segt,
slutligen svartaktigt, omkring 3 cm. i diam. Sporerna mörk-
bruna, stötande n. i purpurrödt, 5—6 mmm. i diam. Hår-
nätet af samma färg som sporerna.

Gräsbev. st. a. (Nyl. — Lapl. [Kola].

4, B, plumbea Pers. Obs. I, p. 5. Karst. Finl. ek. Flora,
p. 46. Myc. Fenn. II, p. 360.

Syn. Lycoperdon ardosiacum Bull. Champ. p. 146, t. 192.
Lycoperdon arrhizum Batsch. Elench. I. p. 239,
t;.:29, 1. 166.
Sackea plumbea Rostk. in Sturm. Deutschl. Flor.
It 1G,
Globaria plumbea Quél. Ench. p. 240. Pat. Tab.
anal. IV; pp. 1OD, I. 303;

Hyllet nedtill n. qvarsittande. Peridiet klotrundt, äldre
blygrått, 2—3 cm. i.diam. Sporerna bruna, 5—6 = 4—5 mmm.
Hårnätet af samma färg som sporerna.

Betesmark., back., äng. åkr., h. o. d. (Nyl. — Lapl.
[Kola])).

DI. Bovistaria (Fr.) Karst.

Syn. Lycoperdon Auctt. pr. p.
Bovista Rostk. in Sturm. Deutschl. Flor. III.
Globaria Quél. Ench. p. 239, pr. p.

10

Fruktkroppen i början köttig och hvit, n. klotrund,
utan fot. Hyllet flocköst, ofta rutigt fåradt, upptill skildt
och lätt lossnande. : ”Peridiet papperlikt, upptill sönderbri-
stande .uti oregelbundna rutor eller med: en större eller min-
dre öppning. Kamrarne närmare peridiets bas sterila, bil-
; dande en kompakt, cellulös massa (parastad). Sporerna klot-
runda, skaftade, gulgröna, äldre olivbruna. — Såsom yngre
användbara till föda. -

Öfversigt af arterna.

+ Peridiet upptill oregelbundet sönderbristande. ”

T Peridiet uppbristande i oregelbundna rutor. gigantea.
TT Peridiet uppbristande med en vid öppning. - caelata.
++ Peridiet upptill öppnande sig med ett hål. pusilla.

5. B. gigantea (Batsch.) Karst. — Allmän eller jätte-
lik Röksvamp.

Syn. Lycoperdon Bovista Auctt. plur.
Lycoperdon maximum Schaeff. Fung. Bav. t. 191.
'Lgcoperdon giganteum Batsch. Eleich., t. 165.
Bovista gigantea Nees, Syst. f. 124.
Langermannia gigantea Rostk. in Sturm. Deutschl.

Flora, II, .pPA23-ti 10;

Globaria gigantea Quél. Ench p. 239.

Hyllet flocköst, vanl. rutigt fåradt, upptill tjockt och
lätt lossnande, nedtill tunnare och sammanväxt med peridiet,
gråhvitt eller hvitt. Peridiet klotrundt, nedtill n. samman-
draget, upptill sönderbristande uti oregelbundna rutor, först
gråhvitt, sedan gulaktigt, slutligen blekbrunt, 1—2 de; i diam.
Sporerna klotrunda, långtskaftade, gulaktiga, slutligen 'oliv-
färgadt bruna.

11

Öppna, gräsb. st. h. o. d. (Nyl.: — Lapl).
Ätlig så länge köttet är hvitt. Uppgifves vara den
qväfverikaste bland alla svampar.

6. B. caelata (Bull.) Karst.

Syn. Lycoperdon caelatum Bull. Champ. p. 156.
Lycoperdon Bovista Pers. Syn. p. 141.
Lycoperdon areolatum Rostk. in Sturm. Deutschl.

Flor. t. 5. CN
Bovista caelata Link Handb. III, p. 398.
Utraria caelata Quél: Ench. p. 241.

"Fruktkroppen omvändt äggrund; ofvan nedtryckt. Hyl-
let flocköst, rutigt fåradt, besatt med stora fjäll. 'Peridiet
hinnaktigt, slakt, sammanfallande, slutligen skållikt öppet,
i början hvitgrått, sedan brunaktigt olivfärgadt, slutligen um-
-brabrunt, glatt, n. glänsande, 6—8 cm. i diam. Sporerna
klotrunda, gulaktigt olivgröna.

Trädgård., torra och magra betesmark., m. r. (Mustiala).

7. B, pusilla (Batsch.) Karst.

Syn. Lycoperdon pusillum Batsch. Elench. II, f. 228.

Karst. Finl ek. Flor. p. 45. Myc. Fenn. II,
p.- 360.

Lycoperdon cepaeforme Bull. Champ. .t. 435.

Lycoperdon Bovista Bolt. Hist. Fung. Hal. t. 117.

Lycoperdon pratense Schum. Flor. Saell. IL, p.
193. Pers. Syn. p. 142 pr: p.

Bovista pusilla Pers. Syn. p.-138.

Globaria pusilla Quél. Ench. p. 239.

12

Hyllet slutligen rutformigt sönderbristande uti lossnande
fjäll, hvitt, slutligen gråbrunt. Peridiet n. klotrundt, tunnt,
hvitt, sedan gulaktigt, derpå grått och slutligen brunt, öpp-
nande sig med ett temligen litet hål., 0,9--3 cm. i diam.
Sporerna klotrunda, olivfärgade.

Magra fält, trädesåkr., back., m. r. (Åbo o. Mustiala).

IV. Lycoperdon (Tournef.) Karst.

Syn. Langermannia Rostk. i Sturm. Deutschl. Flor. III.
Utraria Quél. Ench. p. 240.

Fruktkroppen i början köttig och hvitaktig, klubblik,
päronformig eller klotrund, vanl, nedtill sammandragen till
en mer eller mindre tydlig fot. Hyllet öfverallt samman-
växt med peridiet, af kli- eller mjölartad consistens, besatt
med lätt afskrapade taggar, vårtor eller gryn. Peridiet hinn-
aktigt, slakt, vid mognaden öppnande sig med ett hål, med
kompakt, cellulös bas. Sporerna klotrunda, n. oskaftade,
fintaggiga, färgade. — På marken växande, lukt- och smak-
lösa, ätliga svampar.

Öfversigt af arterna.
+ Hyllet taggigt.
1 Taggarne böjda, med topparne grupp-
vis förenade at AGE
Mu Taggariio: ÉnarsNonras Ito secäpaltll
B. Taggarne grofva . . . . . echinatum.
TT Taggarne fria, raka.
A. Taggarne grofva, lätt lossnande: gemmatum.
B. Taggarne fina, mindre lätt affal-
lade « fort tövO ast vis Ne

13

> Hyllet besatt med vårtlika fjäll eller

gryn. É
T Peridiet päronformigt, med långa rot-

BLÄCAE ole NS dö ter ee på. ÄN TILOTME,
tt Peridiet klotrund, utan rottrådar . -. papillatum.

8. L. excipuliforme Scop. Flor. Carn. p. 488. Fr. Sv.
Sv. t. LXXIII, f. 1. Karst. Myc. Fenn. II, p. 362.

Syn. Utraria exipuliformis Quél. Ench. p. 241.

Fruktkroppen klotrund, 6—10 cm. i diam., med tjock,
valslik, nedtill fållad, 6--15 cm. lång fot. MHyllet tätt be-
satt med fina, spetsiga, krökta, pyramidformigt grupperade,
lätt afskrapade taggar. Peridiet hinnaktigt, hvittgrått, slutli-
gen rostgulaktigt, upptill öppnande sig uti ett litet hål. Spo-
rerna klotrunda, fintaggiga, gulaktigt, slutligen brunaktigt
olivfärgade, 4—5 mmm. i diam.

Fält, back., vägkant., t. a. i södra Finl. 7—11. Van-
ligen enslig, sällan tufvad.

9. L. echinatum Pers. Syn. p. 147.

Fruktkroppen klotrund, äggrund eller klubblik, 3—5
cm. hög, 2—3 cm. tjock eller 2—3 cm. i diam., i början
gråhvit, sedan gulaktig, slutligen umbrabrun. Hyllet besatt
med långa, grofva, bågböjda, lätt affallande taggar. Peridiet
tunnt, slutligen blekt umbrabrunt. Sporerna klotrunda, fin-
taggiga, olivfärgadt bruna.

Löf- och barrskog., h. o. d. (Nyl. — Lapl. [Kolaviken]).
7—10.

Växer ensam eller flockvis, mycket sällan tufvad.

u.

10. L. gemmatum Batsch. Elench. p. 147. "Fr. Sv. Sv.
t. LXXTI, ff; 2; Karst. MYR: Fenn.. 1; p- 361.

Syn. Lycoperdon perlatum Pers. Obs. I, p. 4, Karst.
Finl. ek. Flor. p. 45.
Lycoperdon hirtum Bull. Champ. t. 475.
Utraria gemmata Quél. Ench. p. 242.

Fruktkroppen klotrund - eller äggrund eller klubblik,
med puckel- och valslik fot, 4—10 em. högt. Hyllet af mjöl-
artad consistens, tätt besatt med olikformiga, olika stora,
tjocka, spröda, upprätta, raka, lätt lossnande taggar. Peri-
diet hinnaktigt, öppnande sig uti puckeln med ett litet, rundt
hål, först hvitaktigt, derpå gulaktigt, slutligen grått, smuts-
färgadt eller brunt, ofta med kretsformiga ljusgråa glänsande
fläckar. Sporerna klotrunda, fintaggiga, blekt gulgröna, slut-
ligen - olivfärgade, 4—5 mmm. i diam. ' Hårnätet och cen-
tralpelaren af samma färg som sporerna.

Skogsmark. + Vid väg., på murkna stubb., a. (Nyl. —
Lapl.) 7—10. é |

Växer oftast i tufvor. Fruktkroppen i förstone n. Vals-
lik eller klubblik, derpå vanligen vid midten sammandragen,
med öfre: delen rundad och nedre valsformig.

11. L. hirtum Mart. Flor. Erl. p. 386.

Syn. Lycoperdon umbrinum Pers. Icon pict. t. 18...
Lycoperdon gemmatum var. hirtum Auctt. plur.
Utraria hirta Quél. Ench. p. -242.

Fruktkroppen omvändt äggrund eller klubblik, under-
stundom nedtill hopsnörpt till en kort fot, 3—06 cm. hög och
tjock. Hyllet sprödt, tätt besatt med fina, raka, länge dvar-
sittande, merendels bruna taggar, smutsigt umbrabrunt. Pe-

15

ridiet hinnaktigt, askgrått eller brunaktigt. Sporerna klot-
runda, fintaggiga, olivfärgadt bruna, 4—5 mmm. in diam.
. Barrskog., på torra st., h..o. d. (Nyl.—Lapl). 8—10.

12, L;" pyriforme Schaeff. Comm. p. 128, t. 285, 293.
Karst. Finl. ek. Flor; p. 46. Myc. Fenn. II, p. 362.
— Päronformig. Röksvamp. :

Syn. Lycoperdon Bovista 9 pyriforme Wahl. ill Svec.
II, 1023.
Utraria BETR Quél. Ench. p: 9249:

— Fruktkroppen päronlik, nedtill starkt afsmalnande och
veckad, med puckel och långa, hvita rottrådar, 3—9 cm.
hög. Hyllet sammanväxt, besatt med grynlika fjäll eller
vårtlika taggar. Peridiet temligen fast och segt, upptill ofta
rutigt fårad, öppnande sig med ett litet bål i -puckeln, hvit-
aktigt eller gulaktigt, slutligen, företrädesvis - upptill, med

starkare eller svagare dragning i brunt. Sporerna klotrunda,

fintaggiga, gulgröna eller olivfärgade, 3—4 mmm. i diam.
Hårnätet och centralpelaren af samma färg som sporerna.
Sandjord, murkna stubb., t. a. (Nyl. — Lapl.)
Växer i täta tufvor och är som näringsmedel den säm-
sta i sitt SLAgte.

Var. globulosum Karst. n. var. :

Fruktkroppen klotrund, utan puckel, upptill rutigt få-
rad och brun, med fast sammanväxt samt med vårtlika tag-
gar försedt hylle, omkring 3 cm. i diam.

— "Sandade gång., m. r. (Mustiala). 8, 9.

16

V. Seleroderma (Pers.) Fr. Syst. myc. III, p. 44.
Tul. Ann. sc. nat. 1843, ser. II, tom. XVII, p. 5.

Peridiet klotrundt, med eller utan fot, tjockt, segt, lä-
derartadt, vanligen rutigt fårad, vid basen rotslående, slut-
ligen upptill oregelbundet sönderbristande. Kamrarne run-
dadt kantiga, helt och hållet uppfyllda med sporbildande
väfnad. Sporerna klotrunda, besatta med vårtlika taggar,
svartblåa eller bruna.

13, Sci, verrucosum (Bull.) Pers. Syn. p. 154.

Syn. Lycoperdon verrucosum Bull. Champ. p. 157, t. 24.

Lycoperdon aurantium Linn. Syst. Veg. I, 5, p.
1019.

Lycoperdon polyrhizon Gmel. Syst. nat. Linn. II,
p. 1464. Batsch. Elench., p. 147.

Lycoperdon defossum Batsch. Elench. fung. Cont.
TED: 1005 5 2R0.

Lycoperdon cervinum Bolt. Fung: t. 116.

Lycoperdon tessulatum Schum. Flor. Saell. II, p.
191.

iScleroderma aurantium Pers. Syn. p. 153.

Sclerodérma citrinum Pers. Syn. p. 153.

Scleroderma vulgare Fr. Syst. myc. III p. 46.
Casp. Träffeln in Preussen, p. 26, f. 48—52.

Scleroderma bovista Fr. Syst. myc. III, p. 48.
Karst.: Myc. Fenn. II, p. 363.

Peridiet klotrundt eller rundadt, n. plattadt, med eller
utan fot, upptill ofta rutigt fåradt eller vårtigt, smutshvitt med
brunaktiga rutor, 2—5 cm. i diam. . Spormassan i början
blåsvart, sedan grågrönaktigt brun. Sporerna klotrunda,
med n. nättecknad yta och 16—30, spetsiga eller trubbiga,

17

nästan dubbelt så höga som breda taggar, 10—19 mmm. i
diam. ; RÅ
Löf- ock barrskog., på sandjord, m. r. (Pyynikke vid
Tammerfors; Runsala). 9, 10.

Fam. III. Polysacceae Karst.

VI. Polysaccum De C. Tul. Ann. sc. nat. 1842, t. V,
f. 1—7.

Peridiet rundadt, med kort, tjock fot, köttigt läderar-
tadt, slutligen oregelbundet sönderbristande. Peridiolerna
temligen stora, oregelbundna, med tunn, flöcköst hinnaktig
hud. Sporerna klotrunda, småtaggiga, bruna.

14. P. boreale Karst. Fung. Fenn. exs. n:o 570. Myc.
Fenn. III, p.: 363.

Peridiet n. klotrundt eller omvändt äggrundt, med m.
kort, tjock fot, hvitt, omkring 9 cm. högt och 5—6 cm.
tjockt. Peridiolerna oregelbundna, aflånga. Sporerna klot-
runda, täggiga, bruna, 8—13 mmm. i diam.

Sandjord, vid väg., m. r. (Pudasjärvi). "8.

Mycket nära beslägtad med Polysaccum arenariwm
(Alb. et Schw.), möjligen endast en hvit form af densamma.

Fam. IV. Hymenogastreae Vitt.

Öfversigt af slägtena.

" Fruktkroppen med peridie.

18

+ Fruktkroppen åtminstone vid basen för-
sedd med fina trådar . . . . » . Rhizopogon;
tt Fruktkroppen utan fibriller.
A. Fruktkroppen med distinkt bas . Hymenogaster.
B. Fruktkroppen utan distinkt bas. Hydnangium.
xx Fruktkroppen utam peridie . . . . Gautieria.

VII. Rhizopogon Fr. pr. p. Tul. Fung. hyp. p. 85.

Fruktkroppen klotrund eller oregelbundet rundad, åt-
minstone nedtill besatt med krypande, greniga, ytliga fibril-
ler. Kamrarne små eller medelstora, i början toma, köttiga,
slutl. sönderflytande. Sporerna elliptiska eller aflånga, släta,
små, med tvänne oljedroppar, färglösa. — Smärre, mer eller
mindre djupt i marken insänkta, oanvändbara svampar.

Öfversigt af slägtena.

+ Fruktkroppen inuti grön- eller gulaktig.
1 Fruktkroppen i början inuti grön . . vVirens.
TT Fruktkroppen i början inuti hvit eller

ATL SR Sö Ve öka TER rubescens.. a
++ Fruktkroppen slutl. inuti brunaktig. ;
+ Sporerna elliptiska . . . . - . . lapponicus.
TT Sporerna aflånga . .'. TEN borealis.

15. Rh. virens Karst. Myc. Fenn. II, p. 354 (nec Alb.
et Schw.) j

Fruktkroppen vanligen oregelbundet eler gropigt run-
dad, hvitaktig, slutl. gråbrunaktig, glatt, vid basen betäckt af

PE SES ÖNA

19

ett föga utveckladt mycelium, inuti grönaktig, 1—2 cm. i
diam. Kamrarne små. Sporerna spolformigt aflånga, färg-
lösa, med tvänne, slutl. försvinnande oljedroppar, 10—17 =
5—6 mmm.

I sandjord, i närheten af granar, m. r. (Mustiala). 8,9.

16. R. rubescens Tul. Hyp. t. 2, f. 1, t. 11, f. 4.

Fruktkroppen oregelbundet eller gropigt rundad, hvit,
sedan rodnande, slutl. blekt olivfärgad, vid basen försedd
med få fibriller, 1—3 cm. i diam., inuti först hvit, sedan
gulblek, slutl. olivfärgad. Kamrarne oregelbundna, n. vida,
i början toma. Sporerna elliptiska, färglösa, 6—9 = 3—5
mmm. l

Barrskog., i sandjord, m. r. (Tyrvis; Mustiala). 8, 9.

17. Rh. lapponicus Karst. n. sp.

Syn. Bhizopogon luteolus Karst. Myc. Fenn. II, p. 354.

Fruktkroppen rundad, njurlik eller äggrund, oregelbun-
den, först hvit, sedan brunaktig, inuti hvit, sedan hrun, med
några fina trådar vid basen, 2—3 mmm. i diam. Kamrarne
små, snart fyllda. Sporerna elliptiska, med tvänne oljedrop-
par, 6—7 = 3—4 mmm.

Skogstr., i mulljord, m. r. (Knjäschaguba i Ryska Lapm.)

18. Rh. borealis Karst. Symb. ad Myc. Fenn. XVII
(Medd. af Soc. pro Faun. et Flor. fenn., 13: 1886,
p. 161).

Fruktkroppen m. oregelbundet rundad, hvitaktig, torr
brun, inuti hvit, derpå lergul, slutl. brunaktig, köttig, bar
(i torrt tillstånd), 2—3 cm. i diam. Kamrarne små, toma.

20
Sporerna aflångt ovala, färglösa, med tvänne OSSE
6—7 = 2,5—3,9 mmm.

Sandjord, m. r. (vid Uleåelf). Af Magister Zidbäck 'be-
näget tillsänd.

VIII. Hymenogaster Vitt. Tub. p. 20.

Fruktkroppen rund, köttig, med steril bas. Peridiet
tunnt silkesludet, ständigt slutet. Kamrarne bildande från
bäsen strålformigt löpande gångar, i början toma. Mellan-
lagret (trama) sammansatt af förlängda celler. Sporerna
tappformigt elliptiska, färgade, skrynkliga. |

19. H. griseus Vitt. Tub. t. 3, f. 15.
Syn. Hymenogaster vulgaris Tul. Fung. hyp.t. 10, f. 13.
Karst. Myc. Feun. TII, 'p. 355.
Hymenogaster Kloteschii Karst. Fung. Fenn. exs.
484.

Fruktkroppen rundad, oregelbunden, i början hvit, derpå
smutsigt hvitaktig, stötande n. i ockragult, temligen mjuk,

inuti kaffebrun, 1—1,5 cm. i diam. Sporerna tappformigt

elliptiska, vanl. spetsade, höggula, rynkiga, 18—25 = 10—14

mmm. |
Hasselskog., i mulljord, m. r. (Mustiala park).

IX. Hydnangium Wallr. Klotzsch. (Dietr. Flor. Bo- -

russ., p. 465).

Fruktkroppen rundad, 'köttig. Mellanlägret samman-
satt af blåslika celler. Sporerna klotrunda, taggiga, gula.

| 21
20. H. carneum Klotzsch. Karst. Myc. Fenn. III, p. 355.

Fruktkroppen rundad, afiång eller omvändt äggrund,
knölig, blekt köttröd samt öfverdragen med ett tunnt, hvitt,
försvinnande lager af ludd, slutligen brunaktig, inuti blekt
och smutsigt köttröd. Sporerna 15—18 mmm. i diam.

I blomkrukor i Helsingfors” botaniska trädgårds växt-
hus: Prof. S. O. Lindberg.

öl -X. Gautieria Vitt. Monogr. p. 27.

Fruktkroppen utan peridie, rundad, köttigt gelatinös.
— Kamrarne labyrinthformiga, vida, utmynnande i fruktkroppens
yta. Sporerna aflånga, gula, nätlikt fårade.

21. G. graveolens Vitt. Monogr. p. 27, t. IV, f. 13.

Fruktkroppen rundadt aflång, bucklig, vid basen med
en spröd, trådformig rot, i början hvitaktig, derpå brun.
Barrskog., mer eller mindre djupt insänkt i sanden, m.
r. (Hykkilä i Tammela: H. A. Kullhem). 9.
- Igenkännes genast för sin ytterst starka lukt af hvit-
dök,

Fam. IV. Nidulariaceae Fr.

Öfversigt af slägtena.

> + Fruktkroppen inneslutande flere peridioler.

— + Fruktkroppen klockformig, öppnande sig med ett lock.
4. Peridiet sammansatt af tvenne lager Cyathus.
B. Peridiet bildadt af en enda hinna . Crucibulum.

rn

22

tt Fruktkroppen rundad, oregelbundet
sönderbristande <. « .:.i--......Nidularia.
>& Fruktkroppen inneslutande ett enda pe-
TiOdiolänp. -=+ women SR tg > RÖR

XI. Cyathus Hall. Tul.

Peridiet omvändt klocklikt eller kägellikt, bestående af
tvenne sammanflytande hudlager, ända till mognaden tillslu-
tet med ett heterogent lock. Peridiolerna 10—20, linsfor-
miga, undertill naflade, fästade vid peridiets vägg medelst
en trådlik sträng. Sporerna elliptiska, färglösa.

Öfversigt af arterna.

» Peridiet inuti strimmigt . . . . . striatus.
+. Peridieb inuti ;slätt ..:3. + efrerre sas

22. C. striatus (Huds.) Hoffm. Veg. crypt. II, p. 33, t. 8,
f. 3. Karst. Myc. Fenn. III, p. 356.

Syn. Peziza striata Huds. Flor. Angl. p. 634.
Nidularia striata Bull. Champ. Franc. t. 40, f. 1.
Fr. Syst. myc. II, p. 298.
- Nidularia hirsuta Sow. Fung. t. 29.
Cyathus hirsutus (Schaeff.) Quél. Ench. p. 232.

Peridiet omvändt kägellikt eller elliptiskt bägarlikt,
läderartadt, filthårigt sträfludet, dadelfärgadt eller rostbrunt,
invändigt glatt, strimmigt och blyglänsande, med platt, hvit-
aktigt, hinnaktigt lock. Peridiolerna hvitaktiga, naflade, om-

23

slutna af en upptill mycket tunn, försvinnande samt nedtill
tjockare slöja. :

Rötter och stubb. af löfträd., m. r. (Lill-Heikkilä;
Runsala ; Helsingfors.) |

28. C. lentiferus (Linn.) Karst.

Syn. Peziza lentifera Linn. Fl. Svec. 1271: Flor. Dan.

t.,.890.ff År

Peziza sericea Schaeff. Fung. Bav. t. 180.

Peziza cyathiformis Scop. Flor. Carn. p. 486,

Cyathus laevis Hoffm. Veg. cr. p. 31, t. 8, f. 2.

Cyathus nitidus Roth. Cat. I. p. 236.

Cyathus olla Pers. Syn. p. 237. :

Nidularia vernicosa Bull. Champ. p. 164, t. 488,
fil

Nidularia campoanulata Sibth. Flor. Oxon. Fr,
Syst. myc. II, p. 298.

Cyathus campanulatus Fr. Summ. Veg. Scand. p.
438. Karst. Myc. Fenn. III, p. 356.

Cyathus sericeus (Schaeff.) Quél. Ench. p. 233.

Peridiet omvändt kägellikt eller klocklikt, vågigt bugtigt,
tunnt, filtludet, slutligen n. glatt, grått, i början stötande i
ockragult, sedan i brunt, invändigt slätt, blygrått, n. glän-
sande, slutligen n. dadelbrunt, med platt, tunnt, oregelbun-
det sönderbristande, flocköst, hvitt lock. Peridiolerna vid
mognaden dadelbruna omslutna af en temligen tjock, grå
slöja. |
Skog., trädg., åkr., på gammal ved, stammar, qvistår
r. (Helsingfors: W. Nylander; Tammela fierestädes; Paltamo:
O. Lönnbohm).

24 u
XII. Crucibulum Tul:

Peridiet valslikt klockformigt, sammansatt af en enda,
homogen, fibrös hinna; för öfr. som föreg.

24. Cr. vulgare Tul. Ann: Sc. nat. 1844, I, p. 90.

Syn. Peziga lentifera Poll: Hist. plant. Pal. III, p. 305.

Peziza crucibuliformis Scheff. Fung. Bav. t. 179.

Nidularia laevis Bull. Champ. p. 165, t. 40, f. 3.

Nidularia crucibulum Fr. Syst. myc. II, p. 299.
Cyathus crucibulum Hoffm. Veg. crypt. II, p. 29,
t. 8, f. 1. Karst. Finl. ek. Flor. p. 46.

Peridiet valslikt klocklikt, temligen tjockt, filtludet, slutl.
n. glatt, n. slätt, först ockragult, sedan rostfärgadt, invändigt
alldeles slätt, glatt, n. glänsande, blekgult, omkr. 4 mm. högt.
Peridiolerna cirkelrunda, i början hvitaktiga, derpå bleka eller
blekgula:

Gamm. ved., a. (Nyl.—Lapl.)
Icke känd för någon nytta eller skada.

XIII. Nidularia Fr. Summ. Veg. Scand. p. 438.

Peridiet rundadt, sammansatt af en enkel hinna, oregel-
bundet sönderbristande, utan lock. Peridiolerna talrika, cir-
kelrunda, glatta, utan nafvel och nafvelsträng, i början in-

bäddade i en gelatinös massa. Sporerna bredt elliptiska,
färglösa. EK

FE aE PK TEE ON FRAN
sg SR

25
25. N. farcta (Roth.) Karst.

Syn. Cyathus farctus Roth. Cat. p. 237, t. 7, f. 2.
Nidularia radicata Fr. Syst. myc. II, p. 301.

Peridiet n. klotrundt, oregelbundet sönderbristande, tunnt,
ulligt, smutsigt hvitaktigt eller grått, omkr. 6 mm. i diam., med
m. lång, trådig rot. Peridiolerna cirkelrunda, sammantryckta,
glatta, först hvita, slutligen mörkt dadelbruna, i torrt tillstånd
rynkade, temligen stora (1 mm. i diam.). Sporerna 8—10
= 6 mmm.

Var. confluens Fr. Syst. myc. II, p. 301.

Skiljd från hufvudformen genom saknaden af den rot-
lika tråden.

Gamm. tallved, jord, h. o. d. (Helsingfors; Tyrvis; Tam-
mela; Södra Österbotten). S

Ensam eller flockvis växande, stundom sammanflytande.

XIV. Sphaerobolus Tod.

Peridiet rundadt, dubbelt; det yttre n. köttigt, i toppen
stjernlikt sönderbristande, det inre hinnaktigt, slutligen loss-
nande, som en blåsa framträdande och med en knäpp elastiskt
utkastande det ensamma peridiolet. Sporerna bredt elliptiska,
färglösa, släta.

26. Sph. stellatus Tod. Fung. Meckl. I, p. 43. Pat.
Tab, anal. :V. p. 207, f. 476.

: Fe , Peri let köt lar M
ellip eller oregelbundet äggrunda, 8-0.=
siderna 4—5-sporiga. jobkandissao Abrurdolt. toi bir ;
CT Gammal ved, allehanda afskräden, mökrSn Nyl.—L

, höst. Akeadst stor ret Or Sibir
möte Växer i Srsgrea arg erlade

Offa AK - AM ys nr - ANT UN mami ga

si ALF] Eee OL anORÄNOG

:
sjö eb da dolde met ssttellavtni 0
vr é (Tj
" [ ; t |
une I NV £ Gt , É j |
i
.
tyler rid r dv
ITS MITTE TEN || Pn 7
Abril AN & PÄR
HOT OG OTSBI ICF
" Sn
Å UI
- i

a SE MÅ ASA 0 OTO SPRSEE a

KMSLIUJHS ib I | Vie lj He STEPER EO ih |
| | 4 F send Å
KRA,
Nr.

sta ost [ Sal fbohio tl enes

FÖNSK od EV SAMA SR

Jak NER RR RE RR RA
N A= ESR ar

IE

Hattsvampar.

(Hymenomycetes.)

Fruktkroppen köttig,: läderartad, trädhård eller gelé-
artad. Fruktlagret beklädande större eller mindre del af
fruktkroppens fria yta och innehållande typiskt fyrasporiga
basider.

Öfversigt af Hattsvamparnes familjer.

+ Basiderna klubblika, från öfre ändan utskjutande typiskt
4 sterigmer.
Fam. I. Agaricineae Fr. Karst. Hattsv. I, p. X.
Syn. Polyphyllet Quél. Ench. p. 1.
Fruktlagret lamelligt.
Fam. II. Polyporineae Fr. Karst. Hattsv. I, p. X.
Fruktlagret pipigt eller porigt.
Fam. III. Hydnaceae Fr. Karst. Hattsv. I, p. X.
Syn. Erinacei Quél. Ench. p. 188.
Fruktlagret taggigt. i
Fam. IV. Thelephoraceae Karst. Hym. Fenn. (Acta
Soc. pro Fauna et Flor. Fenn. II).
Syn. Thelephoreae et Olavarieae Fr. pr. p. Karst.
Hattsv. I, pag. X pr. p.
Fruktlagret slätt.

ST ie
S
Å
[

2
++ Basiderna delande sig med vertikala väggar eller genom
djupare inskärningar. SR
Fam. V. Tremellineae Fr. Karst. Hattsv. I, p. XI
Fruktkroppen geléartad, sällan läderartad.

Fam. I. Agaricineae Fr.

Öfversigt af underfamiljerna. :

Underfam. 1. Paxilleae Karst. Hym. Fenn. (Acta Soc. pro
Fauna et Flor. Fenn. II: 1881, p. 3.)
Syn. Pazillés Pat. Hym. d'Eur. p. 75 (1877).
Lamellerna hinnaktiga, i kanten skarpa, löst fästade
vid hatten och lätt frånskiljbara från denna. Mel-
lanlagret (trama) icke eller föga sammanhängande
med hattens kött.

Underfam. 2: Agariceae Karst. Hym. Fenn. (Acta Soc. pro
Faun. et Flor. Fenn. II, p. 3.)
Syn. Agaricés Pat. Hym. d'Eur. p. 75.
Lamellerna hinnaktiga, fast fästade vid hatten, med
svårighet lösgjorda från denna, i kanten skarpa.

Underfam. 3. Cantharelleae Karst. Hym. Fenn. (Acta Soc. pro
Faun. et Flor. Fenn. II, p. 75.)
Syn. Cantharellés Pat. Hym. d'Eur. p. 75.

Lamellerna tjocka, smala, n. åderlika, i kanten trub-
biga, oftast greniga.

+ Såsom nogsamt lär märkas, återfinnas de flesta af författarens
förut såsom nya uppställda underfamiljer och slägten i Patouillards ci-
terade arbete.

år a LA NN

Väfnfeate FT

EES TESTAR
ad

29
Underfam. "1. Pazxilleae Karst.

Öfversigt af slägtena.

+ Sporerna hvitaktiga 'eller smutsigt hvitaktiga.

1 Lamellerna urnupna. . . . . . Lyophyllum.
TT Lamellerna nedlöpande. . . . . Lepista.

+ Sporerna rostfärgade.

+ Hatten försedd med fot . . . . Paxillus.
NE ALLO NIAN: 100-212 er en sens LAPINIA.

XV. Lyophyllum Karst. Hym. Fenn. (Acta Soc. pro
Faun. et Flor. Fenn. II, pag. 3.)

» Tamellerna urnupna. Sporerna smutsigt hvitaktiga, släta.

4 teucophaeatum Karst. Hym. Fenn. 'p. 3. Icon.,
f. XXXV.

Syn. Collybia leucophaeata Karst. (Notis. ur Sällsk. pro
Faun. et Flor. fenn., 9, p. 336). Fr. Hym. Eur.
p. 111. Karst. Hattsv. I, p. 142.
Tricholoma leucophaeatum Karst. Myc. Fenn. III,
p. 44.

Sporerna elliptiska, 6—8 = 3—4 mmm.

« Löfskog., på fukt. st., h. o. d. i Mustialatrakten.

30 :
XVI. Lepista Fr. Karst. Hattsv. I, p. XXIV, 479.

Öfversigt af arterna.

+ Hattens kant: fårad ja arne eyes OIRORARAG
+ Hattens RANG Slät > oc ocean an ev ca erre RE

28. L. gigantea (Sow.) Karst. Hym. Fenn. (Acta Soc. pro
Faun. et Flor. fenn. II, p. 3).

Syn. Clitocybe gigantea (Sow.) Fr. Karst. Hattsv. I, p.
70.
Pazillus giganteus Fr. Hym. Eur. p. 401.

Gräsbev. äng och fält, m. r. (Åbo).

29. L. extenuata Fr. Karst. Hattsv. I, p. 480.

Syn. Pazillus extenuatus Fr. Epicr. p. 316. Monogr. I,
p. 116. Hym. Eur. p. 402. Icon;, t. 164,f.2.
Cook. TIllustr., t. 873.

Sporerna elliptiskt sferiska, gråhvita, 4—4 = 2—3 mmm.
Barrskog, på fukt. gräsbev. st., m. r. (Mustiala).

XVII. Paxillus (Fr.) Karst. Hym. Fenn. p. 3. Hattsv.

I, p. XXIII, 450.

Syn. Tapinia Pat. Hym. d'Eur. p. 130.
Basiderna långa. Sporerna rundadt elliptiska, släta.

Öfversigt af arterna.

4-TOteN VlAtb soner sre et Far

1
i

31

++ Foten öfverdragen med ett tätt lager
af brunsvart sammetsludd . . . atrotomentosus.

30. P. involutus (Batsch.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 450.
Cook. Illustr., t. 875?

Syn. Tapinia involuta Pat. Hym. d Eur. p. 130.

Sporerna rundadt elliptiska, 15 =5—8 mmm., gula eller
gulbruna.

Skog., synnerl. löfskog, på och vid stubb., myrstack, a.
(Nyl.—Lapl. [Rasnavolok]).

31. P. atrotomentosus (Batsch.) Fr. Karst. Hattsv. I, p.
| 451. Cook. Illustr., t. 876.

Syn. Tapinia atrotomentosa Pat. Hym. d'Eur. p. 130.
Sporerna rundadt elliptiska, n. lerfärgade, 4—6 = 3—4
mmm.

; Barrskog, på jord och trädstamm., h. o.d. (Åbotrakten;
Tammela; Satakunta.)

XVIIL Tapinia (Fr.) Hattsv. I, p. XXIII, 452.

32. T: panuoides (Fr.) Karst. Hattsv. I, p. 452.

Syn. Merulius lamellosus Sow. Engl. Fung., t. 403.
Pazillus lamellirugus (De C.) Quél. Ench. p. 93.
Paxzillus panuoides Fr. Pat. Tab. anat. II, p. 55
occf. 127. Cook. Illustr., t. 878.

32

Cystider inga. Sporerna rundadt elliptiska, släta, 4—6
=3 mmm. : : 2

Gamm. furuved, a. (Nyl.—Lapl. [Knjäsch.., swal).

Underfam. 2. Agariceae Karst.

Öfversigt af slägtena.

+ Sporerna hvita eller hvitaktiga, undantagsvis skiftande n.
i gult.
t Köttiga, mjuka, sällan köttigt sega.
A Tamellerna hinnaktiga, saftlösa, tunna.
a Hatten försedd med fot.
+ Foten köttig eller tågig.
Oo Foten central eller excentrisk.
A Hyllet tydligt.
: Hattens kött skildt från
fotens.
&« Hyllet dubbelt . . . Amanita.
. 8 Hyllet enkelt.
1 Hyllet fritt. Foten

utan ring . . . Amanitopsis.
2 Hyllet fastväxt vid |

hattens ' öfverhud.
Foten med ring. bLepiota.
:;: Hattens kött samman-
flytande med fotens.
&« Lamellerna urnupna . Armillaria.
8 Lamellerna nedlöpan-
dä H0943 FRE PATmEIEone:

33

AA Hyllet otydligt eller 0.
: Lamellerna urnupna. . Tricholoma.
:: Lamellerna nedlöpande.

dd gar
& Sporerna: släta eller
sträfva. ..:. 1 + Olitocybe.
gp Sporerna fintaggiga . Laccaria.
00 Foten lateral ;i.:, äng oats BUFOtHS.

++ Foten broskartad.
Oo Hatten och lamellerna mjuka.
A Lamellerna fria, vidfästade
eller fastväxta . . .. . Mycena.
AA Lamellerna nedlöpande . Ompbhalia.
OO Hatten och lamellerna köt-
tigt sega.
A Hattens kant inrullad . .. Marasmius.
AA Hatten beklädd med ett
lager taggiga eller vår-
tiga, cystidlika utskott,

| dess kant rak. . . . Androsaceus.
| Hatten plan f0lie ederans vera PRYHOtUS.
B Lamellerna tjocka, bräckliga eller saft-

fulla.
a Mellanlagret (trama) heteromorft,
pseudoparenchymatiskt.

+ Lamellerna mjölkfulla .. - . . Lactarius.
++ Lamellerna saftlösa, m. bräck-
(NEAR DARE ST PE SE BE (RAR a a LER

b Mellanlagret (trama) homomorft. La-
mellerna n. vaxartade, mjuka,
vattenfulla.
+ Med ett slemmigt hylle . . . Hygrophorus.
++ Utan hylle.

O Hatten köttig, fast . . . Camarophyllus.
oo Hatten tunn, bräcklig . . Hygrocybe.
it Sega, n. läderartade.
A Lamellerna tandade eller sargade.

SEENEOI GÖG alien BITS RNGN dörren os ÄRR
HOTA SOS ere 3 oe > FOMNGENE
B Lamellerna helbräddade.
a Med fot.
4 -FÖLEN BXCCNULISK osv oc oo » FÖRNUN:
++ Föten laterat".””.: CTS. ”. Panellus:
5 Utan föl; YR eg. tutte

(Marasmius. Androsaceus.)
>x Sporerna rosenfärgade.
+ Foten central.
A Foten köttig eller tågig.
a Lamellerna fria. Fotens kött skildt
från hattens.
+ Hyllet hinnaktigt . ". . . . Volvaria.
++ Hylle 'Qätföes acc cs
b Lamellerna icke fria. Hattens kött
sammanflytande med fotens.
+ Lamellerna urbugtade +. . . Entoloma.
++ Lamellerna nedlöpande. . . Olitopilus.
B Foten broskartad.
a Lamellerna vidfästade eller fast-

växta.
+ Hattens kant i början inböjd . Leptonia.
++ Hattens kant rak . . . . Nolanea.

b Lamellerna nedlöpande .' . . -. Eccilia.
tt Hatten utan fot, upp- och nedvänd:
ÅA Sporerna kantiga : .. ov so. « . Claudopus:
B Sporerna icke kantiga . . . . . Dochmiopus.

30

+ Sporerna ockragula, rost- eller lerfärgade.
t Hatten med fot.
A Foten med ring.
"a Hyllet dubbelt; det allmänna m.
snart försvinnande. Sporerna
AVRRISAR rie rs RESERV ROZIIeS,
b Hyllet enkelt. Sporerna släta. . Pholiota.
B Foten utan ring.
a Foten köttig eller tågig.
+ Lamellerna nedlöpande, icke

mjöliga.
O Sporerna släta . . CNC Flammula.
OO Sporerna kantiga. . . . Ripartites.

++ Lamellerna urnupna, fastväxta,
sällan n. nedlöpande.
O Lamellerna mjöliga af de
ockragula sporerna. Hyl-
let enkelt eller dubbelt,
ytligt, spindelväfslikt . . Cortinarius.
oo Hyllet fastväxt vid hattens
öfverhud, otydligt eller 0.
TLamellerna bara.
A Hyllet fastväxt vid hattens
öfverhud.
: Sporerna jemna, släta . Inocybe.
:: Sporerna kantiga . . Clypeus.
AA Hyllet otydligt eller O . Hebeloma.
b Foten broskartad.
+ Hattens kött sammanflytande
med fotens.
Oo Lamellerna fria eller fast-
växta.

A Hattens kant i början in-
böjda Frun STR Ken RA ANSER
AA Hattens kant rak. .- . Galera;
OO Lamellerna n. nedlöpande . Tubaria.
++ Hattens kött skildt från fotens.
Lamellerna m. mjuka. - . Bolbitius.
it Foten lateral eller ingen.
A Hatten half eller med lateral fot . Crepidotus.
B Hatten upp- och nedvänd . . . . Phialocybe.

+++ Sporerna mörk- eller svartbruna, vanligen mer eller min-
dre skiftande i purpurrödt.
i Foten med ring.
A Hattens kött skildt från fotens . . Agaricus..
B Hattens kött sammanflytande med fo-
fö UR Bönder ene Stropharia.
tt Foten utan ring.
A Foten köttig eller tågig.
a Hyllet bildar en väflik mnätslöja,
som under utvecklingen lossnar
från foten och derefter vidhän-'
ger hattens kant såsom fransar.
Hatten spröd . . . «. . . Hypholoma.
b Hyllet otydligt. Hatten seg . . Naematoloma.
B Foten n. broskartad.
a Lamellerna fastväxta eller vidfä-
stade.
+ Hattens kant i början inböjd . Psilocybe.
++ Hattens kant rak och tryckt.
till foten::s. sc amijsfenns SORAN
b Lamellerna baktill m. breda, n. ned-
löpande: :::ns:ax: . epos > DOVER

31

eek Sporerna svarta, undantagsvis bruna (Coprinopsis).
T Lamellerna skilda från hvarandra, icke
: sönderflytande:
A Lamellerna tunna. Foten broskartad.
a Foten med ring. . . .- . . . Anellaria.
b Foten utan ring.
+ Hattens kant utlöpande, slät . Panaeolus.
++ Hattens kant icke utlöpande,
stfmmig)tr Pe! APsathyrella.
B Lamellerna tjocka, n. gelatinösa . . Gomphidius.
1t Lamellerna i början sammanpackade,
hastigt upplösande sig i ett svart fly-

tande ämne. ;
FR Höten Med ISlä8-1 + ce 7 sa reor ÖNCOPUS.
B Foten utan slida.
b & Foten Mmed.ting.;...;& 451 sivvdinsakSelliophera.
sn b Foten utan ring . . . . . -. Coprinus.
d

XIX. Amanita Pers. Karst. Hattsv. I, p. XI, 1.

Basiderna 4-sporiga. Cystiderna föga karakteristiska eller
inga. Mellanlagret homomorft, sammansatt af n. långsträckt
parallela hyfer. ;

Öfversigt af arterna.

+ Allmänna hyllet öppnande sig i toppen.
BNETRTEON fVIG a oceanen Får VITÖSA.
EGtatten brun < oo. oo. Can ake NHOFPKRYTA.
+ Allmänna hyllet sönlidrbristådde på midten. Hatten af hyl-
lets lemningar fjällig eller fläckig eller vårtfull.

38

1 Hatten fjällig.

A Hatten hvit eller blekgul . . -:. mappa.

B- Hatten gråbrun. +. «= « » i sgfents SOGKHAN
Tr Hatten vårtfull.

A Hattens kött nära öfra ytan gult . muscaria.

B Hattens kött nära öfra ytan hvitt . pantherina.

+++ Allmänna hyllet fritt, snart försvinnan-
de, qvarlemnande vanl. mjöliga vårtor
nå -bAlOnS- Va Is stek. mim FRRORGR

33. Am. virosa Fr. Karst. Hattsv. I, p. 1.
Sporerna klotrunda, 10—16 mmm. i diam.
Löfskog. eller blandskog., rar (Mustiala).

34. Am. porphyria Fr. Karst. Hattsv. I, p. 2.
Sporerna n. klotrunda, 83—10 mmm. i diam. Basiderna
klubblika.

Barrskog., på högländtare st., a. i södra Finl.

35. Am. mappa Fr. Epicr. p. 6. Hym. Eur. p. 19.

Syn. ÅAgaricus mappa Willd. Flor. Ber. p. 381: Batsch.
Elench. fung., p. 57.
Amanita venenosa Pers. Karst. Hattsv. I, p. 2.

Sporerna klotrunda, n. sträfva, 7—9 mmm. i diam.
Löfskog., m. r. (Runsala; Mustiala; Helsingfors).

36. Am. recutita Fr. Karst. Hattsv. I, p. 3.
Barrskog., m. r. (Helsingfors).

39

37. Am. muscaria (Linn.) Pers. Karst. Hattsv. I; p. 3.

Sporerna 9—12 = 6—9 mmm. Basideraa klubblikt af-
långa, 4-sporiga, 44—48 = 8—10 mmm.

Skogstrakt., a. (Nyl.—Lapl.)

38. Am. pantherina (De C.) Fr. Cook. Illustr. t. 6. Karst.
Hattsv. I,:p: 2. Pat... Tab. an. p.»5,on:o 502.

Sporerna - klotrunda > eller 'ellipsoidiska, '9—10 = 8—9
mmm. Basiderna klubblika, 4—5-sporiga, 36—42 =8 (en-
ligt Vogl.)

Löfskog., lund., vid vägar, m. r. (Helsingfors).

39. Am. rubescens Fr. Karst. Hattsv. I, p. 4.
Pat. Tab. anal. IV, p. 138, f. 303. Cd
Sporerna 7—9=6—38 mmm. Basiderna klubblika, 4-spo-
riga, 39—41 = 7—10 mmm.
Skog., lund., a. (Nyl.—Vasa).

XX. Amanitopsis Roz. Karst. Hattsv. I, p. XI, 6.
Syn. Vaginaria Forq. Champ. sup., p. 45.
Lamellerna till sin inre byggnad öfverensstämmande med
föregående slägtes.
Öfversigt af arterna.

+ Hatten bar eller besatt med breda fjäll.
+ Slidan hinnaktig, lös, fri. Hatten bar -

eller besatt med få fjäll . . . . vaginata.
Tr Slidan tilltryckt, snart upplöst till fjäll.
Hatten fullsatt med fjäll . . . « friabilis.

"+ Hatten beströdd med små, kantiga fjäll . hyperborea.

40

40. Am. vaginata (Bull.) Roz. Karst. Hattsv. I, p. 6.
Sporerna klotrunda, 10—15 mmm. i diam?
Torra st. i skog., a. (Nyl.—Lapl.)

41, Am. friabilis Karst.

Syn. Amanita vaginata (Bull) + friabilis Karst. Symb.
ad Myc. Fenn. (Medd. af Soc. pro Faun. et
Flor. fenn., 6: 1881, p. 1.) Hattsv. I, p. 547.
Löfsk., på fuktiga st., a. i Tammela.
Mindre än föreg. Hatten gråaktig. Sporerna klotrunda,
11—21 mmm. i diam.

42. Am. hyperborea Karst. Myc. Fenn. III, p. 27. Hatt-
2) RE IR RS
Flodstränd., på sandjord, m. r. (Kola).

XXI. Lepiota Fr. Karst. Hattsv. I, p. XII, 7.

Basiderna 4-sporiga. Cystiderna icke anmärkningsvärda
eller inga. Sporerna klotrunda, äggformiga, aflånga eller
cylindriska.

Öfversigt af arterna. .

+ Hatten torr.
t Lamellerna skilda från foten medelst en
halsring. :
A Foten försedd med en fri, flyttbar
ring. Sa
a Hattens öfverhud tjock.

41

"+ Köttet vid brytning oföränder-
NEO 000 P0 05 proceri.
++ Köttet vid brytning rodnande . rachodes.
b Hattens öfverhud tunn . . . -. excoriata.
B Foten försedd med en fastsittande
ring.
a Lukslösa.
+ Hattens puckel brandgul .”. clypeolaria.
++ Hattens puckel svartbrun . +. felina.
b Illaluktande.
+ Hatten i början sträfhårig och
flockullig, sedan taggig af
upprätta, spetsiga, spärrade

fjäll: . + +. » acutesqvamosa.
++ Hatten betäckt med glatta, n.
4 ; grynigar fjäll; Hen 1s2). tiejvaj0kistata;
tt Lamellerna icke skilda från foten ge-
nom någon halsring.
A Ringen nedhängande. . . . . . cepaestipes.
B Ringen uppstigande.
a Hatten fjällig: 4 sor = oc lignieola.

b Hatten grynmjölig.
+ Lamellerna fria eller vidfästade.
O Hatten till färgen oföränder-
lig.
A Hatten blekt köttröd . . carcharias.
AA Hatten cinnoberröd . . cinnabarina.
OO Hatten vid torkning urblek-
vande 47a v2vt nor STRNtLlosa.
++ Lamellerna fastväxta . . . amianthina.
ön "RLIDDIGs sla sate ocg ce + LILDICA,

42
43. L. procera (Scop.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 7.
Basiderna 30—35 = 10—15 mmm. (50 = 15 mmm. enl.
Heese, 32—38 = 10—12 enligt Vogl.). Sporerna 18—22 =

10—12 mmm. :
Löfskog., lund., åkrar, h. o.d. (Nyl.—Vasa).

44, L. rachodes (Vitt.) Fr. Cook. Illustr. t. 22. Karst.
Hattsv. I, p. 8.

Sporerna 10—12 = 6—8 mmm. +Basiderna 25—30=
8—10 mmm.

Skog., på myrstackar, h. o. d. (Nyl.—Vasa).

Anses af Quélet vara en varietet af föregående, men är
otvifvelaktigt en m. god art.

45. L. excoriata (Scheff.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 8.

Sporerna 14—16 = 10—11 mmm.
Öppna fält, ängsbackar, åkrar, h. o. d. i södra o. mel-
lersta Finl.

46. L. clypeolaria (Bull.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 10.

Basiderna klubblika, 31—34=3—10 mmm. Sporerna
aflånga, 16—20=5—6 mmm.

Skogstr., a. (Nyl.— Vasa).

47. L. felina (Pers.) Fr. Karst.; Hattsv. I, p. 10. Pat.
Tab: anal. 2:e Ser. p. 7, f£::505.

» Sporerna äggrunda, 8—9 = 4—5 mmm.é

Barrskog., r. (Tammela; Åbo).

wF DRESS
.

43

48. L. acutesqvamosa Weinm. Cook, TIllustr. t. 14. Karst.
Hattsv., I, p. 9.

Sporerna 8—10 =2—3 mmm. (enl. Britz.)
Trädgård., m. r. (Helsingfors).

49, L. cristata (Alb. et Schw.) Fr. Cook. Illustr. t. 29.
Känrst. Hattsv. I, p. 10. Pat, ;Tab..an. p. 6,,f. 505.

» Basiderna cylindriskt klubblika, 25—28 = 4—5 mmm.
Sporerna afsmalnande uppåt, 6—8 = 2—-3 mmm.

Odl., gräsbev. st., företrädesvis i trädg., h. 0. d. i södra

Finland. :

50. L. cepaestipes (Sow.) Fr. Karst. Hattsv. I, .p. 13.

Oranger., m. r. (Helsingfors).

51. L. lignicola Karst. Hattsv. I, p. 547: Icon. fig. 1.
Symb. ad. Myc. Fenn. VII (1881), p. 1.

Sporerna 4—5 = 3—4 mmm.

Blandskog., på förmultn. trä, m. r. (Mustiala).

"52. L. carcharias (Pers.) Fr. Cook. Illustr. t. 42. Karst.

Hattsv. T, p. 14:

Sporerna 5--6 = 3 mmm.
Barrskog., a. (Nyl.— Vasa).

53. L. cinnabarina (Alb. A. Schw.) Fr. Karst. Hattsv.
IAD: 14:5, Pat. TaD: anv lkp. 41. 00 102.

Sporerna bredt elliptiska, 4 = 3 mmm.

Berg. barrskog., h. o. d. i södra Finl.
Är en god art, icke följandes varietet.

54. L. granulosa (Batsch.) Fr. Cook. Tlilustr. t. 18, f.1.
Karst. Hattsv. I, p. 14:

Sporerna 5—6 = 3 mmm. Basiderna små.
Öppna slätt., bland mossa, m. r. (Mustiala).

55. L. amianthina (Scop.) Fr. Cook. Tllustr. t. 213, f. 2.
Karst. Hattsv. I, p. 15.

Barrskog. och öppna fält, bland mossa, a. (Nyl.—Vasa).

56. L. illinita Fr. Karst. Hattsv. I, p. 16.

Sporerna n. klotrunda, 4—6 mmm. i diam.
Skogstr., äng., ljunghed., h. o. d. (Nyl.—Lapl.)

XXII. Armillaria Fr. Karst. Hattsv. I, p. XII, 18.

Syn. Gyrophila Quél. Ench. p. 9 pr. p.
Basiderna 4-sporiga. Sporerna klotrunda eller äggrunda.

Öfversigt af arterna.
+ Hatten torr.
+ Luktlösa. PRE
A Foten vid basen rofformigt uppsvälld . bulbigera.
B Foten nedåt afsmalnande + . . . robusta.

45

tt Luktande af nymalet mjöl . . . -. constricta.
KENAOR klibbig ig 3 omega sie & s aUrantia.

VERS YEO 0 EN

57. Arm. bulbigera (Alb. et Schw.) Fr. Karst. Hattsv.
| säd SR do CR

i Sporerna. elliptiskt äggrunda, 7—10.=4—5 mmm.
Barrskog., r. (Tammela; Runsala; Nyland).

58. Arm. robusta (Alb. et Schw.) Er. Karst. Hattsv. I,
Dk

Barrskog., r. (Tammela; Åbo).

59. Arm. constricta Fr. Karst. Hattsv. I, p. 20.

Gräsbev. fält, hvarest gräset blifvit bortsvedt af häst-
urin, m. r. (Tammela vid Heinämaa och Mustiala). 9, 10.

60. Arm. aurantia (Scheff.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 19.

Sporerna klotrunda eller n. klotrunda, omkr. 3 mmm.
i diam.
Barrskog., h. o. d. i södra Finl.

- XXIII. Armillariella Karst. Hattsv. I, p. XII.

Syn. Omphalia Quél. Ench. p. 19 pr. p.

Basiderna 4-sporiga. Sporerna elliptiska eller aflånga.

46

Öfversigt af arterna.

A-Potön Central oo. com — sv. TSK
++ Foten excentrisk.
+ Lamellerna icke anastomoserande >: . dryina.
tt Lamellerna baktill anastomoserande . corticata.

61. Arm. mellea (Vahl.) Karst. Hattsv. I, p. 21.

Basiderna klubblika, 32—34 = 7 mmm. Sporerna bredt
elliptiska, omkr. 9 = 6 mmm.
Skog., på stubb., stamm. och jord, a. Nyl. —Lapl.)

62. Arm. dryina (Pers.) Karst. Hattsv. I, p. 27. Cook.
Illustr. t. 226. Pat. Tab. anal. 2:e Ser. p. 11, f.
517.

Sporerna aflånga.
Ekstamm., m. r. (Runsala?).

63. Arm. corticata (Fr.) Karst. Hattsv. I, p. 22. Pat.
Tab. anal, 2:e Ser. p; 10, 1, b16:

Basiderna 40—45 = 6 mmm. Sporerna afiånga, 10—12
=3—4 mmm. dCystider inga.
Löfträdsstamm., h. o. d. i södra Finl.

XXIV. Tricholoma (Fr.) Karst. Hattsv. I, p. XII, 30.
Mellanlagret, basiderna och cystiderna såsom hos föreg.
Sporerna släta eller vårtfulla.
Öfversigt af arterna.

” Hatten klibbig, grynig, silkesluden eller slutl. i ytan sönder-
sprucken till glatta fjäll. (Tricholoma Quél. Ench. p. 10).

4
b
j

47

+ Hatten klibbig.
A Lamellernas färg oföränderlig.
a Lamellerna svafvelgula . . . . eqvestre.
hb Lamellerna hvita eller grågula.
+ Hatten blåaktigt rökgrå eller
SUSDEUT re RE Ne DÖTTENLOSUM.
++ Hatten grågul: ”. . . . . fucatum.
B Lamellerna till färgen föränderliga.
a Foten i början klibbig, inuti gul . flavobrunneum.
b Foten torr, inuti hvit. ;
+ Luktlösa.
Oo Hatten strecktecknad. . . albobrunneum.
OO Hatten icke strecktecknad. ustale. '
++ Luktande . «os + » » pessundatum.
Tr Hatten torr.
A Hatten hinntäckt.
a Hattens hud trasig, flockös eller
fritrådigt fjällig. (Cortinellus
Roz. Karst. Hattsv. I, p. XII,
24.
+ Lamellerna ofläckade.
o Gula.
S-OMARIVS. <a "a Dö ee okt KUGIANS >
AM Köttet af skarp smak.
: Hatten sträf af svart-
AKUPS. äl. esse ROCOUM;
3: Hattens hud upplöst i
längslöpande fibriller . aestuans.
OO Hvita eller gulaktigt smuts-
bruna.
OS ORRUOS: 7 grenen se or ve COMMNEGLA.
AA Doftande.

48

: Hatten hvit . . . -. leucocephalum.
3: Hatten gulaktigt smuts-
brun eos lan se er

++ Lamellerna slutligen rödbrun-
aktiga eller askgrå samt i
eggen vanligen rödbrun- el-
ler rödfiäckiga.
Oo Lamellerna slutligen röd-
brunaktiga.
A Hattens kant i början in- |
böjd och finluden . . . imbricatum
AA Hattens kant inrullad och
SKÄgOIS op rosea er. AR
Oo Lamellerna slutligen grå-
aktiga. ;
A Hattens kant hvitullig . gausapatum.
AA Hattens kant glatt . -. terreum.
b Hattens hud styf, prickig, grynig
eller slutligen söndersprucken
till glatta fjäll.
+ Lamellerna hvitaktiga.
Oo Hattens kött vid tryckning
rodnande . . . . «- . Saponaceum.
OO Hattens kött icke rodnande.
A Foten tät, jemntjock . . atrocinereum:;
AA Foten ihålig, nedåt af-

smalnande . . . . -. cuneifolium.
++ Lamellerna gråaktiga.
O Hatten n. glatt. . .. . . Virgatum.

OO Hatten tätt besatt med fi-
briller . + ss os « » (iSSUltans:
B Hatten hudlös, i början silkesluden.

49

a Doftande.
+ Lamellerna svafvelgula - =» . sulphureum.
++ Lamellerna hvita.
Oo Hatten blekt sämskfärgad . lascivum.
o0 Hatten hvitaktig.
A Lamellerna mycket glesa . inamoenum.
AA Lamellerna teml. tätt-

sittande.
: Nästan luktlös . : . album.
3: Starkt luktande: . -. raphanicum.
bh Luktlösa.
+ Lamellerna gula . . .--. . cerinum.
++ Lamellerna hvita... .soc. . Carneum.

+ Hatten glatt, slät (Gymnoloma Quél. Ench. p. 15).
> + Hatten icke ombytande färg efter vä-
derleken.
ÅA Hatten mjuk, spröd.
a Lamellerna hvitaktiga. |
+ Föten central "=." gm sv 4 aMelun:

++ Foten excentrisk . . - . . ulmarium.
b Lamellerna slutligen sotbruna. -. tigrinum. -

B Hatten kompakt, äldre spongiös.
a Lamellerna till färgen oföränder-

liga.
+ Hattens kant utskjutande . . Schumacheri.
++ Hattens kant icke utskjutande.
GG Hattel hvit ilil NRO ryvStrigtipes.
Oo0 Hatten icke hvit.
A Foten enfärgad . . +: ». Conradii.

AA Foten nedtill svartaktig. arcuatum.
b Lamellernas färg föränderlig . . personatum.
4

50
tt Hatten ombytande färg efter väder-
leken (hygrofan).
A Lamellerna hvitaktiga.
a Foten n. fårad . . . . . . grammopodium.
b Foten icke fårad.
+ Hatten glatt, bar.
Oo Foten glatt, bar.
A Foten mörkstrimmig . melaleucum.
55 Foten icke mörkstrim- |
mig ARE Jada tt microcephalum.
oo Foten åtminstone itop-
pen mjölig eller pudrad.
A Foten kaffebrun, i top-
pen n. pudrad . -. brevipes.
AA Foten blek, öfverallt
luden och mjölig '. humile:
++ Hatten stoftpudrad - -. . subpulverulentum.
B Lamellerna n. violetta eller gråa.
a Lamellerna i början violetta . sordidum.
b Lamellerna gråa.
Oo Luktlös -; -Afmmrera lv
00 Stinkande so. 7 so putidum.

64. Tr. eqvestre (Linn.) Fr. Cook. Tllustr.t. 72. Karst.
Hattsv. I Do Om

Sporerna elliptiska, 6—8 = 4 mmm.
Bergiga barrskog., a. (Nyl.—Lapl.) Ätlig.

65. Tr. portentosum Fr. Karst. Hattsv. I, p. 31.

Sporerna elliptiskt sferiskä, 4—5 =3—4 mmm.
Barrskog., a. i södra Finl. Ätlig

33

66. Tr. fucatum Fr. Karst. Hattsv. I, p. 32.

Hatten grågul, stundom tigerskäckig. Sporerna ägg-
runda, 6 mmm. långa.
Tallskog., m. r. (Mustiala). 8.

67. Tr. flavobrunneum Fr. Karst. Hattsv. I, p. 33.
Löfskog., lund., a. (Nyl.—Lapl.)

68. Tr. albobrunneum (Pers.) Fr. Cook. Tllustr. t. 197.
Karst. Hattsv. I, p. 34. .

Sporerna elliptiska eller äggrunda, 5—6 = 4 mmm. (en-
ligt Vogl.) Basiderna 36 =6 mmm. (enl. Vogl.)
Berg. barrskog., h. o. d. i södra Finl.

+ Tr. irregulare Karst. Symb. ad Myc. Fenn. VIT (1881),
pulka
4 Hatten köttig, först kägellik, sedan utbredd, m. oregel-
bunden, vågbräddad, n. klibbig, fintrådigt strimmad eller in-
; växt småfjällig, blekaktig, rödgul eller rödbrun, ända till 10
— cm. bred. Foten n. ihålig, jemntjock, uppstigande, bågböjd,
k vågig, hvit, i toppen flockullig, torr, inuti af samma färg,
-—-6—9 cm. lång, 1,s—3 cm. tjock. Lamellerna urnupna, tätt-
— sittande, hvita, slutligen brunfläckiga. Sporerna 3—4=:2—3
mmm. Luktar starkt af mjöl.
Barrskog., vid väg., m.r. (Mustiala). — Tätt tufvad.

69. Tr. ustale Fr. Karst. Hattsv. I, p. 34.
Tallskog., m. r. (Södra Finl.)

52
70. Tr. pesssundatum Fr. Karst. Hattsv. I, p. 34.

+' stans Fr.
Berg. tallskog., h. o. d. i södra Finl.

71. Tr. rutilans (Scheff.) Fr. Cook. Illustr. t. 89. Karst.
Hattsv. I, p. 24.

Sporerna sferiskt elliptiska, 5—8 =6—7 mmm:
Skog., på stammar, stubbar och rötter, a. (Nyl.—Lapl.
[Knjäschaguba)).

72. Tr. decorum (Fr.) Karst. Hattsv. I, p. 25.

Sporerna 6 mmm. i diam.
Berg. barrskog., på furustubb., r. (Tammela).

73. Tr. estuans Fr. Karst. Hattsv. I, p. 25.

Sporerna elliptiskt sferiska, 4—5=3—4 mmm.
Gran- och tallskog., bland mossa, m. r. (Tammela).

74. Tr. columbetta Fr. Karst. Hattsv. I, p. 26:

Sporerna n. klotrunda, 5—6 mmm. i diam.
Löfskog., m. r. (Runsala).

75. Tr. !eucocephalum Fr. Karst. Hattsv. I, p- 27.
Sporerna n. sträfva, 9—10=4—8 mmm.
Lund., äng., r. (Mustiala).

76. Tr. luridum (Scheff.) Fr. Cook. Illustr. t. 214. Karst.
Hattsv. I, p. 37.

[
d
F
;

SEE FIRST MYT ST

SEE

EEE

FRANCES Sr 7: VP fRa

Sporerna 3—6 = 3—4 mmm.
Barrskog., h. o. d. i södra Finl.

77. Tr. imbricatum Fr. Karst. Hattsv. I, p. 27.

Sporerna 6 =4—5 mmm.
Barrskog., a. i södra och mellersta Finl.

78. Tr. vaccinum (Pers.) FE KArSt. "HaAllSV. 1; p. 20.

Sporerna omkr. 6 mmm. i diam.
Barrskogar, på fukt. st. a. i södra och mellersta Fiul.

79. Tr. gausapatum Fr. Karst. Hattsv. I, p. 29.
Lund., m. r. (Mustiala).

80. Tr. saponaceum Fr. Karst. Hattsv. I, p. 36.

Sporerna 4—5 =2—3,; mmm.
Skog., helst barrskog., a. (Nyk—Kuortane). Misstänkt.

81. Tr. atrocinereum (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 38.

Gräsbev. st., m. r. (Mustiala).

82. Tr. cuneifolium Fr. Cook. T«Tllustr. t. 261. Karst.
Hattsv. I, p. 38.

Sporerna elliptiskt sferiska, 4—5=3 mmm.
Gräsbev, st., m. r. (Mustiala).

54
83. Tr. virgatum Fr. Karst. Hattsv. I, p. 39.

Sporerna elliptiskt sferiska, 5—6 = 3 mmm.
Skog., företrädesvis barrskog., a. i södra Finl.

84. Tr. dissultans Karst. Myc. Fenn. III, p. 41.

Hatten köttig, tunn, spröd, först kullrig, sedan platt,
med spetsig puckel, fullkomligt torr, tätt besatt med ytliga,
nätlikt förenade, ljusgråaktiga fibriller, omkr. 4 cm. bred.
Foten ihålig, jemntjock, löst fintrådig, i toppen stoftpudrad,
hvit, omkr. 5 cm. hög, på tvären afskuren uppbristande uti
tillbakarullade flikar. Lamellerna urnupna, nedlöpande med
en liten tand, teml. tättsittande, ljusgråaktiga eller isgråa.
Sporerna sferiskt elliptiska eller n. sferiska, 5—06 =4 mmm.
i diam.

Barrskog., på öppna st., bland barr, m. r. (Mustiala). 10.

85. Tr. sulphureum (Bull.) Fr. Cook. Tllustr. t. 62. Karst.:
Hattsv. I, p. 40. Pat. Tab. an. p. 7, n:o 507.

Sporerna 4—5 = 2—3 mmm.
Löfskog., m. r: (Runsala).

86. Tr. lascivum Fr. Karst. Hattsv. IT, p. 41.
Ekskog., m. r. (Runsala).

87. Tr. inamoenum Fr. Karst. Hattsv. T, p. 41”

Barrskog., helst granskog., bland Hypna, a. i södra och
mellersta Finl. f |
Sporerna äggrunda, 9—11 =5—7 mmm.

--

Ja

3 Syd Är icke en varietet af Tr. sulphureum (Bull.), såsom
— Quélet förmenar, utan en sjelfständig, mycket god art.

88. Tr. album (Scheff.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 41.
- Löf- och blandskog., m. r. (Mustiala).

89. Tr. raphanicum Karst. Hattsv. II, p. 227. Icon., f.
X. Symb. ad Myc. Fenn. IX, p. 39 (1882).

Sporerna klotrunda, 3—4 mmm. i diam.
| Skog., lund., a. i Tammela. Torde sammanflyta med
Ar. stiparophyllum Fr.

90. Tr. leucocephalum Fr. Karst. Hattsv. I, p. 27.

Sporerna n. sträfva, 9—10 =4—8 mmm.
Lund., äng., m. r. (Mustiala).

91. Tr. cerinum (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I,:.p. 42.
Barrskog., h. o..d. i södra Finl.

- Var. obscuratum Karst. Symb. ad Myc. Fenn. VI (1879),

Pri.
Barrskog., helst under granar, m. r. (Tammela).

92. Tr. carneum (Bull) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 44.
Öppna gräsv. fält, m. r. (Mustiala).

+ Tr. carneolum Fr.
Öppna gräsv. fält, m. r. (Mustiala).

93. Tr. linetum Karst. Hattsv. I, p.46. Symb. ad Myc.
Fenn. VI, p. 2. ic

Sporerna 3—4 = 2 mmm. Basiderna omkr. 30 = 5 mmm.

Öppna sandmoar i barrskog., m. r. (Mustiala).

94. Tr. ulmarium (Bull.) Karst. Hattsv. I, p. 46.

Sporerna klotrunda, 3—5 mmm. i diam. Cystider inga.

Löfträdsstamm., h. o. d. i södra Finl.

95. Tr. tigrinum (Scheff.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 47.

Hatten ljusgrå, brunfläckig. Sporerna klotrunda, 4—6
mmm. i diam.

Barrskog., vid väg., på fukt. st., m. r. (Mustiala).

Enligt Quélet en varietet af Ir. graveolens (Pers.)!

96. Tr. Schumacheri Fr. Cook. TIllustr. t. 168. Karst.
Hattsv. I, p. 48.

Sporerna äggrunda.

”Skog., feta plats., m. r. (Mustiala).

97. Tr. strictipes Karst. Symb. ad Myc. Fenn. VIII
(1881); Pp. 7. Hattsv. Il) PD: 227: SOON

Sporerna bredt elliptiska, 6—9 =4—5 mmm.

Lund., gräsv. st., t. a. i Tammela.

98. Tr. Conradii Karst. Hattsv. I, p. 548. Symb. ad
Myc. Femn. VII, 1881, p. 2. :
Sporerna n. klotrunda, 5=4 mmm. eller 4—6 mmm.
i diam. SA
Barrskog., på öppna plats., m. r. (Mustiala).

57

99. Tr. arcuatum.(Bull.) Fr. Cook. Tlilustr: t. 218, f. 1.
Karst. Hattsv. I, p. 49.

Gräsbev. st., m. r. (Åbo).

+ Tr. oreinum; Fr. Cook. -Illustr. t. 218, f. 2. Karst.
Hattsv. I, p: 49.
Ljunghed., m. r. (Mustiala).

100. Tr. personatum Fr. Karst. Hattsv. I, p. 50.

Sporerna bredt elliptiska, 11=6 mmm.
Gräsväxta fält och backar i löfskog., trädgård., h. o. d.
i södra och mellersta Finl. Läcker matsvamp.

101. Tr. grammopodium (Bull.) Fr. Cook. Illustr. t. 98.
ES Karst. Hattsv. I, p. 51.

Löfskog., lund., m. r. (Åbo).

102. Tr. melaleucum (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 52.

Syn. Melaleuca vulgaris Pat. Hym. d”Eur. p. 96.
Sporerna 6—38 = 4—5 mmm., sträfva. ”
Äng., trädgård., vid vägkant., a. i södra och mell. Finl.

103. Tr. microcephalum Karst. (Hedvigia, 1881, n:o 12.)
Hattsv. II, p. 228. Icon. 1. XII

Sporerna klotrunda. 5—6 =5 mmm.
. Blandskog., på öppna, mossbev. st., m. r. (Mustiala).
Möjligen en varietet af föreg.

+ Arterna af Tricholoma med vårtfulla eller sträfva sporer sam-
manföras af Patouillard uti ett nybildadt slägte, benämndt Melaleuca.

58
104. Tr. brevipes (Bull.) Fr. Cook. Illustr. t. 68: Karst. ;
Hattsv. I, p. 53, Er
Gräsbev. st., trädgård., på mulljord, m. r. (Mustiala).

105. Tr. humile Fr. Karst. Hattsv. I, p. 53. Cook. Il-
lustr. t. 99 och 263:

Sporerna 7—8 = 5—6 mmm:
Trädgård., äng., fält, h. o. d. i södra Finl.

106. Tr. subpulverulentum (Pers.) Fr. Cook. Ilustr. t.
219. Kaärst. tlatlsv. I, D. OT.

Trädgård., gräsv. fält, m. r. (Jomala socken). 8.

107. Tr. sordidum Fr. Karst. Hattsv. I, p. 54.

Sporerna elliptiska, 7—9 = 4 mmm.
Feta, gräsbev. plats., vid väg., trädgård., h. o. d. i södra.
Finland. dn

108. Tr. lixivium Fr. Karst. Hattsv. 1, p. 55.
Öppna, gräsbev. fält, m. r. (Åbo).

109. Tr. putidum Fr. Karst.: Hattsv. I, p. 56.
Bland tallbarr, m. r. (Mustiala).

59

XXV. Clitocybe Fr. Karst. Hattsv. I, p. 57.

Syn. Omphalia Quél. Ench. p. 19 pr: p.

Mellanlagret (trama) homomorft. Basiderna merendels
smala, 4-sporiga. Cystiderna föga anmärkningsvärda eller
inga. Sporerna släta eller vårtfulla," äggrunda eller elliptiska.

Öfversigt af arterna.

+» Foten central.
i Hatten köttig, icke hygrofan.
A Hatten i förstone kullrig, sedan platt
eller nedtryckt, regelbunden.
a Hatten grå eller brun.
+ Foten tjock.
O Hatten yngre betäckt af grå-
hvitt stoft, sporerna vårtfulla. nebularis.
BOK HALLEN Bal sant oc: sot oe sc CISVIPES.
++ Foten spenslig -. »« «» » «- hirneola.
- b Hatten icke grå eller brun.
+ Hatten blekt rödaktig, sämsk- eller
lerfärgad eller grön.
Oo Hatten rödaktig.
AA. Hatten barret fen oojtsåMbigua
AA Hatten stoftpudrad : . - rivulosa.
OO Hatten icke rödaktig.
A Hatten sämsk- ellerlerfärgad.

7 PE SYTT VER Vg tr AE ESPN SE EG TS

3 Hatten glatt... .; - . Subalutacea.
3: Hatten.n. luden;,« - . interveniens. :
AA Hatten: grönaktig...» -- ». odora.

+» Arterna med sträfva sporer hänföras af Patouillard till Lepista
(Fr.) Pat. Hym. Eur. p. 96. ;

60

++ Hatten hvit.
Oo Lamellerna m. tättsittande . .”cerussata.
oo Lamellerna tättsittande.
A Foten fibrös.
: Foten utan fjäll.
a Hatten torr.
1 Foten inuti spongiös.
& Lamellerna slutl.
gulaktiga . -. . phyllophila.
I Lamellerna stän-
digt hvita. . . pithyophila.
2 Foten helt och hållet
fibrös MI UOMDaEE
8 Hatten teml. klibbig . subviscifera.
:: Foten försedd med svart-
aktiga fjäll.
c« Hatten på ytan icke sön-
dersprucken till fjäll. puellula.
Pp Hatten söndersprucken
till fjäll —. ”. >... adsentiens. |
AA Foten vaxartad" . . . . candicans.
B Hatten i förstone puckelbärande, oregel-
bunden. Tufvade (merendels).
a Hatten grå eller brun.
+ Lamellerna i början sotbruna. +. ampla.
++ Lamellerna hvita eller gulbleka. S
O Tamellerna hvita. Tufvad . +. decastes.
OO Lamellerna gulbleka eller grå-
hvita. N. broskartad, sällan
tufvåd 2027 RTAR IKEA ANA
b Hatten Vit. socc mjöv. e.o esse AA
C Hatten djupt naflad.

61

a Hatten icke hvit.
+ Hatten silkesluden eller fjällig.
O Luktlös.
A Hatten i början puckelbäran-
Ra AE ROND fnaxiia.
AA Hatten icke pucklig. . . sqvamosa.
O0 Luktande af nymalet mjöl -. sinopica.
++ Hatten glatt.
O Foten tät.
AC IKÖLDEN SIVILG Se st ner je? ve SBOLTOPUS.
50 Köttet färgadt.

: Köttet ockragult . >. —- gilva.

2 : Köttet hvitt, slutl. gulak-

| Hig COST SYSE BOSATT lkpléndens.
j 00 Foten slutl. ihålig. .

: ZY Platten Släksv tat Lv Pa stläcCida.
3 AA FISEN ICKe Säk”. ov vc oo IMVEKSA.
3 b Hatten fint silkesluden, hvit . . . tuba.

Tr Hatten n. hinnaktig, hygrofan.
A Hatten nedtryckt. Lamellerna nedlö-

pande.
a Foten fintrådig.
SEOEIRLIen "DAT SI SS a . cvathiformis.
++ Hatten ' betäckt af ett Blygrätt i
HOSET SUPRIRN. MSRUAET TIN HAr PRUINOÖSA.

bh Foten glatt.
+ Hatten i början sotbrun, i torr vä-
derlek gråaktig.” . = concaya.
++ Hatten grå eller gulblek, torr
hvit eller hvitaktig.
O Hattens kant strimmig . . . vibecina.
O0 Hattens kant slät . . . . brumalis.

62

B Hatten i början kullrig, sedan platt eller
nedtryckt. Lamellerna fastväxta eller”
med en liten tand nedlöpande.

a Lamellerna askgråaktiga.
+ Luktlösa.
Oo Foten upptill bar eller n. sil-

kesluden. ;
A Foten uppåt afsmalnande. orbiformis.
AA Foten jemntjock . . . obolus.

oo Foten upptill mjölig. .: . metachroa.
++ Doftande.
Oo Lamellerna olivfärgade . . pausiaca.
OO Lamellerna smutsgråa . . odorula.
b Lamellerna hvitaktiga.
+ Lamellerna nedlöpande med en
spetsig tand.
Oo Lamellerna tättsittande.
A Luktlös usosssvd4m FÖR UNAMEEE |
An Doftande. PY
: Luktande af rättika . rigidata.
:: Luktande af anis . . fragrans.' i
++ Lamellerna fastväxta.
O Lamellerna breda.

A»Luktlös: su. iq - 1.e+1 MACTOPNYHE:
AA Luktande af anis. . -. obsoleta.
OO Lamellerna smala . . . mortuosa.
"+ Foten excentrisk. É

+ Luktlösa.
A Hatten icke pucklig.
a Hatten kullrig, i midten icke ned-
tryckt >. ieiasis nuet ses pantoleucoides.
b Hatten i midten nedtryckt . -. . pometi.

63

finske Hatten pucklig :i157 4 sumsivj dotkiophora.
tt Doftande. :
i A Iilaluktande. 0. s. 0006 00: 0. nauseosodulcis.
! Trhuktande afi mjöl time. -- . « lignatilis.
| 110. CI. nebularis Fr. Karst. Hattsv. I, p. 57.
| Sporerna 3—7 = 3—4 mmm., vårtfulla.
E Lund., trädgård., h. o. d. i södra Finl.
k ;
å

111. CI. clavipes (Pers.) Fr. Karst, Hattsv. I, p. 57.

Sporerna rundadt elliptiska, 5—7 = 3—4 mmm.
Skog., a. (Nyl.—Lapl. [Soukelo]).

112. CI. hirneola Fr. Karst. Hattsv. I, p. 59.

Sporerna gråbleka, 5 =3 mmm.
Backsluttningar i barrskog., fält, bland gräs och mossa,
oh 0. d. i södra och mellersta Finl.

113. CI. ambigua Karst. Symb. ad Myc. Fenn. X, p. 57
(1882). TOW EPUR AV:

3 Hatten köttig, tunn, seg, cirkelrund, kullrig, trubbig,
— stundom n. pucklig eller slutl. n. nedtryckt och naflad, full-
3 komligt glatt och slät, med inböjd och n. hvitfjunig kant,
— rödaktigt blekbrun, vanl. stötande i köttrödt, torr urbleknande,
men icke hygrofan, 1—1,; em. bred. Foten fylld, seg, jemn-
tjock, nedböjd, glatt, nedtill n. tilltjocknad, rotlikt förlängd
— och omsluten af ett hvitaktigt ludd,i toppen n. finfjunig, blek-
j aktig, 6—10 cm. lång, 2 mm. tjock. Lamellerna fastväxt-

nedlöpande, tättsittande, bågböjda, jemnsmala, mjuka, teml.

64
tjocka, bleka. Sporerna n. sferiska eller bredt elliptiska,

4—5=3 mmm. z
Granskog., bland Hypna, m. r. (Mustiala).

114. CI. rivulosa (Pers.) Fr. Cook. Tllustr. t. 200, f. 1.
Karst. Hattsv. I, p. 62.

Mossbelupna äng., vägkant. h. o. d. i södra Finl.

115. CI. subalutacea (Batsch.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 62.

Sporerna ,,6—8 = 4 mmm."
Lund., på fukt. st., m. r. (Tammela).

116. CI. interveniens Karst. Hattsv. I, p. 63.

Sporerna aflånga, 6—7 = 2—2,; mmm:
Löf- och blandskog., m. r. (Mustiala).

117. CI. odora (Bull.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 63. Pat.
Tab. an. V, p. 182, n:o 404;

Sporerna 6 =5 mmm.

Skog., a. (Nyl.—Lapl. [Soukelo]).

118. CI. cerussata Fr. Cook. TIllustr. t.: 121. Karst.
Hattsv. I, p. 64. in
Sporerna 4—=3 mmm.
" CI. difformis Schum. Cook. Illustr. t. 122.
Sporerna 4—5=3 mmm. Basiderna klubblika, 20 =6
mmm. NINNA
Barrskog:, lund.. på feta platser, vid väg., i granskapet
af ladugårdar, h. o. d. i södra Finl.

65
119. CI. phyllophila Fr. Cook. Tilustr. t. 81: Karst.
Hattsv. I, p. 64..

Sporerna 4—8 = 3—5 mmm.
Löfskog., r. (Åbo; Tammela).

120. CI; pithyophila Seer. Cook. Tllustr. t. 103. Karst.
Hattsv. I, p. 64.

Sporerna 5—7 = 3—4 mmm.
Barrskog., a. (Nyl.—Lapl.)

121. CI. dealbata (Sow.) Fr. Cook. Illustr. t. 104. Karst.
Hattsv. I, p. 67.

Gräsbey. st., m. r. (Tammela).

122. CI. subviscifera Karst. Symb. ad Myc. Fenn. IV
(I8T8): iP. skita > HaAttsV. i, Pp.60.

Sporerna elliptiska, 6—8 = 3—4 mmm.
Barrskog., bland mossa, m. r. (Mustiala).

123. CI. puellula Karst. Hattsv. I, p. 65. Symb. ad
Myc. Fenn. XVIII, p. 78. Icon., f. XXXL

Syn. Cl. lauta Karst. in Rev. Myc. n:o 33.

Sporerna elliptiska, 8—10=4—5 mmm.

Kärrjord, vägkant., h. o. d. i Tammela.

124. CI. adsentiens Karst. Hattsyv. I, p. 65.
Trädgård., på mulljord, m. r. (Mustiala).

(3

66
125. CI. candicans (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 66.

t

Sporerna 4—6 = 4 mmm. |
Skog., företrädesvis Hökäl och alskog., på fukt. st., a.

i södra Finl.

126. CI. ampla (Pers.) Karst. Hattsv. I, p.' 67.
+ fennica Karst. Hattsv. I, p: 68: Cook. Illustr. t. 645.

Bergiga granskog., bland mossa, m. r. (Mustiala).

127. CI. decastes Fr. Karst. Hattsv. I, p. 68.
Ekskog., m. r. (Åbo; Jomala socken på Åland).

128. CI. fumosa (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 69.

ja

Sporerna klotrunda, 6 mmm. i diam.

Skog., h. o. d. i södra Finl.

129. CI. opaca (With.) Fr. Cook. TIllustr. t. 176.
Skog., r. i södra Finl. Är möjligen endast en varietet

af Ol. cerussata.

130. CI; maxima (FI: Wett.) Fr: Cook. Illustr. t. 135.
Karst. Hattsv.: I, p. 71.

Syn. Lepista maxima Pat. Hym. d'Eur. p. 96.

Sporerna 4—7 = 3—4 mmm., fintaggiga.

Skog., på skugg. st. m. r. (Tammela).

+ CI. infundibuliformis (Scheff.) Fr. Cook. Illustr. t. 107.
Karst. Hattsv. I. p. ”.

67

Sporerna 5—6 = .3—4 mmm.
Bergiga skog. och fält, .a. (Nyl.—Lapl.)

131. CI. sqvamulosa (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 71.

Gräsv. st., företrädesvis vid väg., h. 0. d. i södra och
mellersta Finl.

+ membranacea (Fr.) Karst. Cook. Tllustr. t. 646.

Sporerna 6 = 4 mmm.
Barrskog., h. o. d. i södra Finl.

132. CI. sinopica Fr. Karst. Hattsv. I. p. 73.

Sporerna 7—8 =5—6 mmm. :
Bergiga barrskog., företrädesvis på brända marker, h.
0. d. i södra Finl.

133. CI. geotropus (Bull.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 73.
Cook. Illustr. t. 83. Pat. Tab. an. p. 93, n:o 208.

Sporerna äggrunda, 6—7 = 4—5 mmm. Basiderna
klubblika.
Barrskog., m. r. (Åbo).

134. CI. gilva (Pers.) Fr. Cook. Tllustr. t. 136. Karst.
Hattsv. I, p. 74. :
Syn. Lepista gilva Pat. Hym. d'Eur. p. 96.

Sporerna sträfva, n. klotrunda, 5=4 mmm.»
Bergiga barrskog., r. (Södra Finl.)

135. CI. splendens (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 74.

Sporerna n. klotrunda, 3—5 mmm. i diam.
Skog., r. (Åbo; Mustiala).

136. CI. flaccida (Sow.) Fr. Cook. Illustr. t. 123, 137.

Syn. Lepista flaccida Pat. Hym. d'Eur. p. 96.

Sporerna 4—5=3—4 mmm., sträfva.
Skog., m. r. (Åbo).

137. CI. inversa (Scop.) Fr. Cook. Tllustr. t. 84. Karst.
Hattsv: IE p:-175:

Syn. Lepista inversa Pat. Hym. d'Eur. p. 96.
Sporerna sträfva, 5 =4 mmm.
Barrskog., m. r. (Mustiala).

138. CI. tuba Fr. Karst. Hattsv. I, p. 76.

Barrskog., m. r. (Mustiala).
Skild från Cl. pithyophila genom sin naflade hatt och
sina långt nedlöpande lameller.

139. CI. cyathiformis Fr. Cook. TIllustr., t. 113. Karst.
Hattsv. I, p. 77. Pat. Tab. an. III, p. 93, n:o 207.

Sporerna 9—12 = 4—6 mmm. Cystider inga, Basiderna
klubblika, 24—26 = 6—8.

Fuktiga skogsmark., äfven på murken ved, t. a. (Nyl.
— Vasa).

+ trivialis Fr. (rie

Skog., på torra, öppna plats., h. oc d. i södra FPinl.

69

++. expallens (Pers.) Fr.
Skogstr., m. r. (Mustiala).

140. pruinosa (Lasch.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 78.
Barrskog., bland mossa, m. r. (Åbo).

141. CI. concava (Scop.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 79.

Sporerna ,,äggrunda, 8—12=6—8 mmim."'
Skogstr., lund., m. r. (Mustiala).

142. CI. vibecina Fr. Karst. Hattsv, I, p. 79.

Sporerna 5—7 = 3—4 mmm.
Barrskog., på fukt. st., bland mossa, h. 0. d.

ESD TSF REN SK EBUTSIIR OO TE

| 143. CI. brumalis Fr. Cook. Illustr. t. 114. Karst. Hattsv.
Nr I, p. 80.

Sporerna n. klotrunda, 3—3,s mmm. i diam. eller 4—5
Kl =3—4 mmm.
Å Barrskog., bland barr, m. r. (Mustiala).

144, CI. orbiformis Fr. Karst. Hattsv. I, p. 80.

Barrskog., på gräsv. st., m. r, (Mustiala).

145. CI. obolus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 82.

Sporerna ,,7 mmm. i diam., fintaggiga."
Tallmoar, m. r. (Tammela). 11.

70
146. CI. metachroa Fr. Cook. Tllustr. t. 115. "Karst.
Hattsv. I, p: 80. :

Sporerna äggrunda eller elliptiska, 5—7 =3—4. Basi-
derna klubblika, 26 =4 mmm.
Barrskog., a. (Nyl.—Lapl.)

147. CI. pausiaca Fr. Karst. Hattsv. I, p. 81.

Sporerna 5—6 = 2—3 mmm.
Berg. barrskog., m. r. (Åbo).

148. CI. ditopus Fr. Cook. Tllustr.t. 116. Karst. Hattsv.
DS

Sporerna n. klotrunda, 2—4 mmm. i diam.
Barrskog., r. (Mustiala; Åbo).

149. CI. odorula Karst. Symb. ad Myc. Fenn. VI, 1879,

pd. Hatar. L Pool:

Sporerna klotrunda, 2—3 mmm. i diam.
Barrskog., bland barr, m. r. (Mustiala).

150. CI. diatreta Fr. Cook. Illustr. t. 232. Karst. Hattsv.
I; p. 82,

Sporerna n. klotrunda, 5—6 mmm. i diam. Basiderna

aflångt klubblika, omkr. 15 mmm. långa och 5 mmm. tjocka.

Barrskog., trädgård., a. i södra Finl.

151. CI. rigidata Karst. Hedw; 1883, p. 127. Symb.
ad Myc. Fenn. XIII, p. 1. Icon. f. XXI.

se AE

71

Hatten teml. köttig, styf, platt, nedtryckt, oregelbunden
och olikformig, slät, glatt, biekaktig, i torr väderlek hvitnande,
omkr. 3 cm. bred. . Foten fylld, oftast sammantryckt eller
rännlad, upptill tilltjocknad, fintrådig, slutl. n. glatt, nedåt
förlängd till en lång, tjock rot, blekaktig, omkr. 3 cm. lång,

ända till 1 cm. tjock. : Lamellerna fastväxta, n. tättsittande,
smala, blekaktiga. Sporerna elliptiska, 4-7 =2—3 mmm.

Tallmoar, vid vägar, m. Yr. (Åbo). Växer tillsammans
med Cl. rivulosa.

152. CI. fragrans (Sow.) Fr. Karst.' Hattsv. I, p. 83.
Cook. T«llustr. t. 232. Pat. Tab: an. V, p. 182,
n:o 405.

Sporerna elliptiskt sferiska eller äggrunda, 3—5=3

mmm... Basiderna 15—20=76—7 mmm.

Skogsmark., fält, bland mossa och gräs, a. (Nyl.—Vasa).

153. CI. angustissima (Lasch.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 83.

Sporerna elliptiskt sferiska, 4=2—3 mmm.
Lund., buskmark., bland löf och mossa, m. r. (Mustiala).

154: Cl macrophylla Karst. Hattsv. I, p. 228. Icon.,
f. XV.

Förtork. koexkrem., m. r. (Mustiala). Steril.

155. CI. obsoleta (Batsch.) Fr. Karst. Hattsv: I, p. 83.
Cook. Ilustr. t. 233.
"Sporerna elliptiska, 5—7 =2—3 mmm.
Barrskog:., helst vid väg., m; r. (Tammela).

156. CI. mortuosa Fr. Karst. Hattsv. I, p. 83.

Lund., på gräsv. st., m. r. (Tammela).

157. CI. pometi (Fr.) Karst. — 8 saliceti Karst. Symb.
ad Myc. Fenn. VI, p. 4 (1879). Hattsv. I, p. 85.

Sporerna elliptiska, 6—9 =3—4 mmm.
Stamm. af jolster, m. r. (Mustiala).

158. CI. dothiophora Fr. Karst. Hattsv. I, p. 60. — 8 de-
pressa Karst. n. var.

Hatten platt, med bred puckel, hyalint hvitaktig, torr
hvit. Foten jemntjock, vanl. krökt, hvit. Lamellerna hvita.

Skogstr., på gräsv. st., m. r. (Mustiala). '8—10. Half
tum hög, luktlös svamp, lätt igenkänlig genom sin excentriska
puckel.

159. CI. nauseosodulcis Karst. Hedw. 1883, p. 177. Symb.
ad Myc. Fenn. XIII, p. 2. Icon. f. XXIII.

Hatten köttig, med n. hinnaktig kant, mjuk, n. spröd,
oregelbunden och olikformig, först kullrig, sedan platt, slät,
glatt, slutl. ofta i ytan söndersprucken till rutformiga fjäll, -
enfärgad, sämskfärgad, 2—25 cm. bred, ofvanom foten ända
till 3 cm. tjock. Foten excentrisk, sällan central, vanl. ojemn
och krökt, tät, filtluden, äldre n. glatt, hvitaktig, 4—14 cm.
hög, 1—5 cm. tjock. Lamellerna nedlöpande, tättsittande,
jemnsmala, här och der förgrenade, bleka, 1—1,s cm. breda.
Sporerna sferiskt elliptiska, 4—8 =5. Basiderna cylindriskt
klubblika, 46 =9—10 mmm. tjocka. Cystider inga.

LJ

13

| Barrskog., på myrstackar, m. r. (Mustiala vid Heinäs-
— järvi). 9. — Vamnl. tufvad. Smaken obehaglig, n. sötaktig.
— Lukten i synnerhet hos äldre exemplar ytterst obehaglig,
stinkande.

160. CI. lignatilis (Fr.) Karst. Hattsv. I, p. 86.

| Sporerna 4—6 = 3—4 mmm., n. klotrunda. Basiderna
klubblikt cylindriska omkr. 16 =3—4 mmm. dCystider inga.
oo Murkna stammar af löfträd, företrädesvis björk, t. a. i
KE södra Finl.

XXVI. Laccaria Cook. Pat. Hym. d'Eur. p. 76.

j Lamellerna fastväxta, teml. tjocka, breda, glesa. Spo-
rerna sferiska, fintaggiga, stora. Basiderna klubblika, 4-spo-
k É riga. Cystider inga.

i Öfversigt af arterna.

ox ikamellerna icke livita Co ov C-EFtPön jdlattata.
försuLamellerna hvita... . oo. sval sogrämata.:

161. L. laccata (Scop.) Cook.

Syn. Camarophyllus laccatus Karst. Hattsv. I, p. 231.
Clitocybe laccata Fr. Pat. Tab. an. II, p. 42, f.
104. Vogl. - Obs.sabblilpa 14, t. 3, f. 9.

Sporerna sferiska, 9 —10 mmm. i diam. Basiderna klubb-
likt aflånga, 4-sporiga, 27—31 =7—8 mmm.
; Jord, helst mulljord, a. (Nyl.—Lapl.) Ätlig.

| - Åt

14
162. L. grumata (Scop.) Karst. -" L. albida Karst.

Syn. Camarophyllus grumatus Karst. + C. albidus Karst.
: Hattsv. LI. .p. gö2.
Hygrophorus grumatus (Er.) " H. difformis Karst.
(Grevillea, 1879, n:o 42, p. 64.)

Sporerna 8—9 mmm. i diam.
Backsluttn., på gräsv. st., m. r. (Mustiala).

XXVII. Pleurotus (Fr.) Karst. Hattsv. I, p. XIII, 88.

Basiderna 4-sporiga. Cystiderna klubb- eller flaskfor-

miga, ofta inga.”
Öfversigt af arterna. :

> Hatten n. hel, baktill otydligt kantad.
i Hatten uppstigande . . . . . Ostreatus.
tt Hatten horisontel. . . . >. sälignus:
"+ Hatten half, baktill okantad.
1 Upprätta. (Geopetalum Pat. Hym.
d' Eur. p. 127.)
A Hatten klockformig . . -. . semiinfundibuliformis.
: B Hatten spadlik .- : <::- öste; Petaloidöm
tt Horisontela. |
A Hatten torr.
a Hatten köttig.
+ Lamellerna bleka” eller
gulaktiga. ,
o Foten tydlig, trind... .-pulmonarius. :

x De cystidbärdiie arterna torde rättast böra sammanföras i ett
skildt slägte. |

75

oo Foten otydlig .; + » Alméni.
++ Lamellerna hvita eller gråa.
..O Lamellerna hvita.
SEA FORN Olga, sco > MILS.
SA Foten otydlig . Får TAPIA

0 0 00 Lamellerna gråa . .... . tremulus.
ja b Hatten hinnaktig. |
Aa oa er ok Ka ps JÄRAFOSUR, >
RE Snöhvit «sor cs TE dictyorhigus.

; : ; ou B Hatten betäckt med en rn hin-
nå eller till sin öfre del geléartad.
a Hatten BARE Sr i PDAS.
b Hatten luden. ; | :
+ Hatten n. sträfhårig ., . . - pulmonariellus.
++ Hatten sammetsluden . . -. limpidoides.

ör 163. "PI. ostreatus (Jacqv.) Fr.

& Syn. Clitocybe ostreata Karst. Hattsv. I, p. 87.

4 Sporerna aflånga, 9—11 = 3—4 mmm. : Cystiderna klubb-

lika, i spetsen försedda med en liten äggrund knapp.
Gamla trädstamm., m. r. (esjngiar. Tammela ; (AN).

Ch bäls
Ros MICKE JO f ; | j
3 2 164. Pl. säljgnes (Pers.) Fr. Cook. Illustr. t. 228.

| Fan Clitocybe saligna Karst. Hattsv! I, p. 87.
fERronana äggrundt Sr ofta” Rs 8—14 = 3—4,s

- Videstamm., WT (Helsingfors enl. W. . Nylander)
ban 165. Pl. std kan dibaltsar mia Kind rit ad Myc. Fenn.

+ 0 XIX. (Meddel. af: Soc. pro Faun. et Flor. ale
14: 1887; p, 85);

26

Syn. Pleurotus petaloides = Pl. okrnn (Pers.) Fr.
Karst. Hattsv. I, p. 88.

Upprätt, enkel. Hatten n. köttig, trattlik, uppfäkt på
ena sidan, slät, blekt rostfärgad, glatt med vågig, tillbaka-
böjd kant, omkr. 3 cm. bred. Foten fullkomligt lateral, sam-
mantryckt, jemntjock, vid basen lindrigt tilltjocknad, teml.
smal, beklädd med ett tunnt ludd, hvitblek, 0,;—3 cm. hög,
3—5 mm. tjock. Lamellerna långt nedlöpande, ganska tätt-
sittande, jemnbreda, smala, slutl. gulaktiga. Basiderna cy-
lindriskf klubblika, omkr. 30 mmm, långa. Cystiderna spar-
samma, spolformiga, med sned, smal bas, 57—78 = 10—20

mmm., m. spetsiga. Sporerna sferiskt elliptiska, 5—6=3—4

mmm.
På och bland förkoln. ved, m. r. (Mustiala). 8—10.

166. PI. petaloides (Bull.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 88.
Pat. Tab. anal, V..p. 189, f£ ACK

Var. glabralus Karst. Symb. ad Myc. Fenn. XIX (1887),
p. 85.

N. upprätt. Hatten köttig, bredt spadformig, glatt, slät,
vågbräddad, sämskfärgad, skiftande nedtill i violett samt mot
kanten i grönt (i torrt tillstånd), 5—7 em. hög, 3—6 cm.
bred. Foten m. kort, tjock, n. glatt. Lamellerna långt ned-
löpande, m. tättsittande, ganska smala, gulaktiga (torra). Spo-
rerna bredt elliptiska, med mörkt ytterhylle, 4—-5 = 3—3,5
mmm. |

På sågspån i Ananashuset på Fagervik: Edw. Hisinger.

Cystiderna tjocka, inträngande djupt i väfnaden, med

framstickande, kägellik, vårtfull spets (enl. Patouillard).

dn snar faen

167. Pl. pulmonarius Fr. Karst. Hattsv. I, p. 88.

Basiderna klubblikt cylindriska, omkr. 30 =5—6 mmm.
Cystider inga. Sporerna aflånga, 7—9 =3—4 mmm., utan
oljedroppar. :

Stamm. af rönn och björk, h. o. d. (Nyl.-—Lapl)

;
F
i
|
|
j

| 168. Pl. Alméni Fr. Karst. Hattsv. I, p. 89.

Sporerna 7—9=>3—4 mmm., aflånga. Cystider inga.
Basiderna m. små.
Gamla stammar af gran, h. o. d. i södra Finl.

169. PI. mitis (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p: 90. Cook.
Ilustr. t. 211. Quél. Ench.. p. 149.

É Sporerna cylindriska, omkr. 3 = 1 mmm. Cystider inga.
-Basiderna omkr. 24=3—4 mmm.

Torra grenar af barrträd, synnerl. tall, a. (Nyl.--Vasa).
Hattens färg föränderlig, än hvit eller hvitaktig, än röd-
hrunaktig, beroende af väderleken.”

170. PI. limpidus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 90. Pat. Tab.
anal. 2:e Ser. p. 11, f. 518.

Sporerna klotrunda. 83—9 mmm. i diam. Cystider inga.
Torra grenar af lind. m. r. (Mustiala).

171. PI. tremulus (Scheff.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 91.
jook. Illustr. t. 242, f. 2.

+» Den rödbrunaktiga formen anses af Quélet möjligen utgöra en

78
Sporerna elliptiskt sferiska, 6—8=5—7 mmm. ' Cysti-

der inga.
På jord och mossa, h. o. d. i södra nd.

172. Pl. acerosus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 91. Cook.
Illustr. t. 242, f. 3. Pat. Tab. anal. V, p. 189,

f. 423.

Sporerna elliptiskt sferiska, 6 =4 mmm. Cystider inga.
På barr, jord, mossa, murken ved, torra grangrenar,

vid väg., h. o. d. i södra Finl.

173. PI. dictyorhizus. (De: C.) Fr. Kärst. Hattsv.I, p. 91.

Sporerna ,,äggrunda, 6 mmm. långa."
Jord, rutten ved, drifbänk., m. r. (Mustiala).:

174. Pl. serotinus (Schrad.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 89.
Cook. Ilustr. t. 258, f. 2.

Sporerna cylindriska. vanl. böjda, 3—5 = 1 mmm. Ba-

siderna smala, små. Cystider inga.
stammar af löfträd, helst al, sällan af barrträd, ä. (Nyl.

—Lapl.)

175. PI. pulmonariellus Karst. Symb. ad. Myc. Fenn. IV
(1878), p. 172. Hattsv. I, p. 89. j
Stamm. af klibbal, m. r. (Mustiala).

176. Pl. limpidoides Karst. Symb. ad Myc. Fenn. VIII,
p. 7. -Hattsv; IL,-p. 229; Icon, fr LG

79

; Sporerna elliptiska, med tvenne oljedroppar, 6—9 = 3—4
mmm. : Cystiderna spolformiga, m. SKANE; omkring 55=
-9—11 mmm.

i Gamla JSERNE m. r. OMustiala).

XXVII. Mycena Fr. Karst. Hattsv. I, p. XIV, 97.

- Sporerna elliptiska eller SER bj släta. . Mellanlagret
(trama) heteromorft, har afrundade celler i midten och lång-
sträckta på sidorna. Basiderna korta. Cystiderna af varie-
rande form eller inga. /

Öfversigt af arterna.

+ Lamellerna med. mörkare färgad, tandad
egg: |
+ Icke rosenröda.
ÅA Lamellernas egg saffransfärgad . . elegans.
é Er B Lamellernas egg mörkt purpurfärgad. rubromarginata.
: Ht SNOSENTOÖd- +: fadern tyll. AN lot tsafrosella.
- Lamellerna enfärgade. >
G Et Färgen ren, icke stötande i brunt eller
FE rgrått.
A Hatten stötande i rödt.
a Hattens kant genomskinligt strim-
mig.
+ Lamellerna breda.
O Lamellerna bukiga =. . . pura.
Oo0 Lamellerna jemnbreda . -. zephirus.
++ Lamellerna smala. ". :.:, adonis.
b Hattön nofärads wise . . lineata.

80

B Hatten gulaktig eller hyit.
a Hatten gulaktig, glatt « -. - « luteoalba:
h Hatten hvit. |
+ Foten upptill: pudrad. . + . flavoalba.
FASO NGR SDAT Ge ae, ante SRA
it Brun- eller gråaktiga.
A Foten nedtill icke uppsvälld eller in-
ympad, ofta rotlikt förlängd.
a Foten torr eller n. slipprig.
+ Foten saftlös.
Oo Foten teml. tjock eller smal.
A Foten styf, rotlikt förlängd.
: Foten torr.
a« Foten slät.
1 Hatten ojemn af
upphöjda åsar . rugosa..
2 Hatten strimmig. galericulata:
gg Foten fårad . -... polygramma.
:: Foten slipprig . . . levigata.
AA Foten spröd:
: Doftande.
« Starkt luktande.
1 Foten gulaktig . alcalina.
2 Foten hvitaktig . ammoniaca.
p Svagt luktande.
1 Lamellerna sins-
emellan fria . -. metata.
2 Lamellerna för-
enade genom tvär-'
ådror «+. - rigidula.
:: Luktlösa.
e« Hatten veckadt fårad. plicosa.

81

£ Hatten strimmig:
1 Lamellerna förenade
genom tvärådror -. stannea.
2 Lamellerna sinsemel- —
lav friäns. Siäroistyvitrea.
oo Foten m. smal, slak.
A Doftande ..besyrmvm oci miomherella.
AA Luktlösa.
>: Lamellerna fria.
&« Foten glatt :. . . . filipes.
g Foten luden och mjölig. amicta.
3: Lamellerna n. fastväxta.
ce Hatten trubbig : . -. debilis.
g Hatten med en vårtlik
knöl. eller n. pucklig.
1 Lamellerna afsmal-
nande och fastväxta. vitilis.
2 Lamellerna omkring
foten förenade till
emsringe usigvo scollarista.
++ Foten fylld med färgad saft.
Oo Saften rödaktig.
A Lamellerna enfärgade.
: Foten "hvitmjölig . . . hematopus.
s3-Foten .bär os AA 02 serdenta:
AA Lamellerna i eggen svart-
aktigt purpurfärgade . . sangvinolenta
OO-faften; vie, Moro I, vv. 1 galopus.
b Foten slemmig.
+ Hatten klibbig.
o Foten vanl. gulaktig . . . . epipterygia.
Oo0 Foten vanl. askgrå . . . . vulgaris.
6

82

++ Hatten torr. |
o Foten n. klibbig: ; . .-. .”citrinella.
oo Foten m. slemmig . . . - rorida.

B Foten vid basen utvidgad till en naken,
kretsformig skifva eller löklikt upp-
svälld och borsthårig eller inympad.
a Foten icke inympad.

+ Hvitaktiga.

O Hatten besatt med m. fina, sprid-

da hår,
A Foten mjölig eller finluden : coprinoides.
AN: Foten bar : oc: << - » stylobates.
00. Hatten glatta «os . » OChiiipes:
++Rosenröd bam sold & . . . PIONRORE:
b Foteniinympadaliylögd . "207 2. COMICOM:

177. M. elegans (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 98. Cook.
Tllustr. t. 284, f. 1.

Sporerna elliptiskt sferiska, 8—10 =5—6 mmm.
Barrskog., a. i södra och mellersta Finl.

178. M. rubromarginata Fr. Karst. Hattsv. I, p. 99.

Sporerna elliptiskt sferiska, 5—6=3—4 mmm.
Förmultn. ved, på fukt. st., h. o. d. (Södra Finl.)

179. M. rosella Fr. Karst. Hattsy. I, p. 100. Cook. Il-
| ICD SER ME bo FORNE GR !

Sporerna elliptiska, 7—8 = 3—4 mmm.

Barrskog., a. (Nyl.—Vasa).

83

do 180. M. pura (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 100. Cook.
| Illustr. t. 157. Pat: Tab. anal. IV, p. 148, f. 313.

NE Sporerna 6—10=4 mmm. Cystiderna bredt valsformiga.
Skog., ljunghedar, på mossbelupna st., a. (Nyl.—Lapl.
i [Soukelo)).

181. M. zephirus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 101.
Skög. m. r. (Åbo).

182. M. adonis (Bull.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 101. Cook.
Sör a fIllustrat. 185. |

> oLund., m. r. (Mustiala).

183. M. lineata (Bull.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 101.

hå Sporerna elliptiska, 8—9 =5—7 mmm. Basiderna klubb-
ika, 16—21 =5—6 mmm. Cystider inga enl. Vogl,
a Lund., äng., bland mossa, m. r. (Åbo).

184. M. luteoalba (Bolt.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 102.
Cook. Illustr. t. 159.

Barrskog., bland mossa, m. r. (Åbo).

185. NM. flavoalba Fr. Karst. Hattsv. I, p. 103. Pat. Tab.
anal. III, p. 96, f. 216.

OM Sporerna 6—8 = 3—4 mmm. Cystiderna bukiga eller
kägellikt flaskformiga.
Skogstr., ljungmark., öppna pl., h. o. d. i södra Fiul.

84

186. M. lactea (Pers.) Karst. Hattsv. I, p. 103. Cook.
Illustr. t. 159:

Sporerna 4—7 = 3—4 mmm. Basiderna 18—21=4—35
mmm. Cystider inga enl. Vogl.

Barrskog., mest på öppna pl. och bland barr, a. (Nyl.
—Lapl.)

187. M. rugosa Fr. Karst. Hattsv. I, p. 105. Cook. Il-
lustr. t-186.

Förmultn. löfträdsstamm., t. a. i södra Finl.

188. M. galericulata (Scop.) Karst. Hattsv. I, p. 106.
Cook. Illustr. t. 222. Pat. Tab. anal. II, p. 95,
f. lä; IV, Dp 14D, I 101.
Sporerna äggrunda, 3—11 =4—6. Basiderna 2-sporiga,
klubblika, 21—26 = 7—10 mmm. Cystider inga.
Gamla trädstammar, a. (Nyl.—Lapl.) Varierar större
med skrynkligt fårad hatt (8 estiva [Pers.]) och m. liten (hbat-

ten 0,;—1 cm. bred, foten 2—3 cm. lång), tufvad, med båg-
böjd fot (y nana Karst.)

189. M. polygramma (Bull.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 106.
Cook. Tllustr. t. 223.
Sporerna 10—12=6—8 mmm.

Stamm., helst af ek och hassel, stundom på jord, m. r.
(Åbo; Lapland).

190. M. levigata (Lasch.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 108.
Sporerna elliptiska, 6 = 3 mmm:

85

Barrskogar, på trädstamm., stockar, ved på våta st., a.
É (Ny. —Lapl.)

| Sporerna enligt Quélet YBoc: bot. Franc. 1876, p. 326)
— sferiska, punkterade, 6 mmm. i diam.

191. M. alcalina Fr. Karst. Hattsv. I, p. 109.

Sporerna 8—10 =6—7 mmm.
Barrskog., på murkna stubb., a. (Nyl.—Vasa).

oo 192. M. ammoniaca Fr. Karst. Hattsv. I, p. 110. Cook.
event) fustr.”t: 288 A i

Sporerna 8—10 = 4—6 mmm.
Barrskogar, på murkna stubbar, åkerrenar, m. r. (Mus-

tina).

z 193. M. metata Fr. Karst. Hattsv. I, p. 110. Cook. Il-
ör åran BA

Sporerna 8—-10=4—6 mmm. |
Barrskog., äng., bland mossa, h. o. d. i södra Finl.

194. NM. rigidula Karst. Symb. ad Myc. Fenn. VI (1879),
E p. 5. 'Hattsv. I, p. 110.

Sporerna sferiska, 6—7 mmm. i diam.
Sandjord, vid väg., m. r. (Mustiala).

195. M. plicosa Fr. Karst. Hattsv. I, p. 111.
Mulljord, m. r. (Mustiala).

86

196. M. stannea Fr. Karst. Hattsv. I, p. 112.

Sporerna ,,1—10 =4 mmm."
Gräsv. st. i skog., m. r. (Mustiala).

197. M. vitrea Fr. Karst. Hattsv. I, p. 112.

Sporerna elliptiska eller n. klotrunda, 6—8=3—6 mmm.
Barrskog., på fukt. st., m. r. (Tammela).

198. M. cinerella Karst. Icon. t. XXIV, Hattsv. I. p. 113.

Sporerna elliptiska, 10 =6 mmm:
Barrskogar, bland tallbarr och mossa, m. r. (Mustiala).
Växer tillsammans med M metata och M. collariata.

199. M. filipes (Bull.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 113.
Cook. TIllustr. t. 161.

Lund., på fukt. st., m. r. (Mustiala).

200. M. amicta Fr. Karst. Hattsv. I, p. 114 8leucopsis
Karst. Icon., f. XXXII. Hattsv, I, p., 549.

Syn. Ågaricus amictus Var. incongruens Britz. Hyporh.
und Leucosp. Suädbayern, p. 147.
Hatten hvit, vanligen lutande, genomskinligt strimmig
Sporerna 8—10 = 4 mmm.
Spånhög., m. r. (Mustiala).

201. M. debilis Fr. Karst. Hattsv. I, p. 115.

Sporerna ,,)9—10 = 6—17 mmm.
Sanka äng., bland mossa, h. o: d. i södra Finl.

tyst

3 SER

ha

rn

2

Jå

87

00 202. M. vitilis Fr. Karst.: Hattsv. I, p. 115. Oook. Il-
; - i NH

lustr: t. 189, £. 2.

res ,10—12 =4—5 mmm."
- Fukt. st., bland mossa, h. 0. d. i södra Finho

203. M. collariata Fr. Karst. Hattsv. I, p. 116.

Sporerna elliptiska, 8—9=5 mmm.
Barrskog., bland barr och mossa, r. (Mustiala).

204. M. latebricola Karst. Hattsv. I, p. 117. Icon., f.
XXXIII.

Gammal tallved och bark, m. r. (Mustiala).

205. M. hematopus (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p.

AT:

7 Sporerna 6—9 =5—6 mmm.

Gamla stamm. af gran., a. (Nyl.—Lapl.)

' 206. M. cruenta Fr. Karst. Hattsv. I, p. 118. Cook.

Tlilustr. t. 162.

Sporerna n. klotrunda, 6—12=5—9 mmm.

+ Barrskog., på fukt. st. h. o. d. i södra Finl.

207. M. sångvinolenta (Alb. et Schw.) Fr. Karst. Hattsv.
I.ip. 118... Pat, Tab; anal IV, p. 144,1. 316.

Sporerna äggrunda, 8—9 =6—7 mmm. Cystiderna ut-

ä Bara, flaskformiga, m. spetsiga.

Fukt. st., bland löf, h. o. d. i södra Finl.

88

208. M. galopus (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 118.
Cook. Illustr. t. 207, f. 2. Pat. Tab-anal. II, p. 45,
f. 109. VogL;; Obs: ånal. II, :p;, 238, t, VIK £ 29:

Sporerna 9—10=4—5 mmm. Basiderna 26—30=5—6
mmm. Cystiderna spolformiga, 60—70=10—12 mmm. en-
ligt Vogl.

Skog., på fukt. st., bland löf, stundom på murken ved,
r. (Åbotrakten).

209. M. epipterygia (Scop.) Fr. Karst. Hattsv. I, p.
119,1 Cook: ”Ilustr: t7206,.1 I Pat fa0; anal
ITE pp. 90, Era:

Sporerna 8—10 =4—5 mmm. Cystider inga.
Bland löf och mossa, stundom på murkna stubbar, a.
(Nyl.—Vasa).

210. M. vulgaris (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 120.
Cook. Tllustr. t. 191. f. 2.

Sporerna 5—6 = 3—4 mmm.
Barrskog., bland barr och mossa, a. (Nyl.—Lapl.)
Sporerna enligt Phillips 10=4 mmm.!

211. M. citrinella (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 120.
Cook. TIllustr. t. 248, f. 1.

Barrskog., bland barr och mossa, m. r. (Åbo).

212. M. rorida Fr. Karst. Hattsv. I, p. 121. Cook. Il-
lustr. t. 248, f. 3... Pat. Tab:sanal: V, prr187, f.
417.

89

i = Sporerna 8—11 =4 mmm., klubblika, krökta. Basiderna
— bredt klubblika. Cystiderna bredt spolformiga.
j Qvistar, blad, strö, h. o. d. (Nyl.—Lapl. [Kola]).

213. M. coprinoides Karst. (Grevillea, 1879, p. 63). Hattsv.
rn fer. Icon. I. 11.

Sporerna elliptiska, 6—8=3-—5 mmm.
Gamm. sälgbark, m. r. (Mustiala; Åbo).

214. M. stylobates (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I; p. 121.
Cook. Tllustr. t. 249, f. 1.

Sporerna elliptiska eller ovala, 3 =1,s mmm.
-Qvistar, blad, ved, h. o. d. i södra och mellersta Finl.

215. M. echinipes (Lasch.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 122.
Mulljord och förmultn. löf, m. r. (Åbo).

216. M. pterigena Fr. Karst. Hattsv. I, p. 123.

Sporerna elliptiska, 7—9 =4—5 mmm.
: Torra blad och bladskaft af ormbunkar, hjortron och
rönn, halm, h. o. d. i södra och mellersta Finl.

8

217. M. corticola (Schum.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 123.
Pat. Tab. anal III, p. 97; f. 217.

4 Sporerna klotrunda, släta, 8—10 mmm. i diam. Basi-
; — derna klubblika. Cystiderna klubblika, i toppen försedda med
— krökta, tublika utskott, 40—50=7—8 mmm.

3 Löfträdsstamm., bland lafvar och mossa, h.o. d. i södra

XXIX. Omphalia Fr. Karst. Hattsv. I, p. XV, 125.
ist hort

Syn. Omphalina Quél. Ench. p. 42. =

val

Mellanlagret (trama) heteromorft, med afrundade celler

i midten och långsträckta på sidorna. Basiderna merendels

smala, 4-sporiga. Cystider förefinnas eller saknas. Sporerna i

äggrunda, elliptiska, aflånga, släta.

Öfversigt af arterna.

+ Hatten teml. plattad, med inböjd kant.
ti Lamellerna smala.
A Lamellerna m. tättsittande.
a Blåaktigt gulbleka. '
+ Lamellerna hvitaktiga +»... umbilicata.
++ Lamellerna snöhvita. . . .- maura.
bSnöhvita so 2, se 8 56
B Lamellerna teml. glesa. te
a Lamellerna guldgula eller rödlätta.
4 Flen, guldgul. ; omger ssk chrysophylla.

++ Foten först blek, sedan brunm=« = 05

EA Na VE rös Roe
bh Lamellerna hvitaktiga NN Er na
+ Hatten öfverallt strimmig . . strigepileus.
++ Hatten i kanten strimmig.
Oo Foten 1—2 tum hög.
A Hatten torr, silkesluden
eller småfjällig.
: Hatten platt, naflad: |
« Hatten gråaktigt sot-' rod
brunög-Oks epigliyäbunibl 3
år Hatten blekt Sönd: sphagnicola.
: Hatten trattlik . . . philonotis:

j

i

91

DE IE! id InariHattenrglatt cons
Byn : Lamellerna' hyita.
ir &« Hatten askgrå -. . leucophylla.

p Hatten hvit - . - scyphiformis.
3: Lamellerna gråa . - Oniscus.
o0 Foten omkr. !/, tum hög . rustica.

samellerna m. glesa, breda.

Lamellerna teml. smala . +. « . « hepatica.
; Lamellerna breda.
er ger Hatten teml. köttig - fa Fu. + umpelljfera.
iq Kö Hatten hinnaktig . .- - « . . stellata.
sten i början klocklik, öd rak SADE
imeéllerna breda. |
fa Hatten gul, blåaktigt gulblek eller grå.
a Foten teml. tjock.

3 Ru + Foten dadelfärgad.

? Oo Lamellerna bågformigt krökta campanella.
Oo0 Lamellerna fria, m. breda . psilocyboides.
++ Foten blåaktigt gulblek eller

hvitgrå.

Oo Lamellerna tättsittande . . reclinis.

ät O9 Lamellerna glesa. . =» grisea.

hb Foten trådsmal. bixya 0.5

io Hatten gråbrun2!..:.. star ssetipes.

je Sh si Hatten n. pomeransgul. . . fibula.
Ba Vibe varen. in DAN nå på + BRACINIMA.
tt Lamellerna sr vecklika :. . «. «. integrella.

2

| Omph. umbilicata (Schff.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 126.

Sporerna ,,6—8=4 mmm."
Skog, m. r. (Mustiala).

219. Omph. maura Fr. Karst. Hattsv. I, p. 127.
Illustr. t: 287; fs: FOG

Sporerna elliptiska, 5—6 =3—4 mmm.
Brända marker, h. o. d. i södra Finl.

+ Omph. invita Karst. Hattsv. I, p. 127.

Sporerna 5—6=3 mmm.
Jord, gammal ved, m. r. (Mustiala).

220. Omph. scyphoides Fr. Karst. Hattsv. I, p. 128. Pat.

Tab. anal. V, p. 188, f. 419. oa
Sporerna äggrunda, 6—8 mmm. Cystiderna föga ut-
skjutande, spolformiga. itä

Öppna, gräsv. st., h. o. d. i södra Finl, - -

221. Omph. chrysophylla Fr. Karst. Hattsv. I, p. 128.

Sporerna 10—12 mmm. långa enligt Quélet (Bull. 5 6.
bot. Franc. 1877, p. 319). TOR
Murken furuved, h. o. d. i södra Finl.

222. Omph. pyxidata (Bull.) Fr. Karst. Hattsy. I, p. 129.
Cook. Illustr. t. 194, f. 2. | 4

Sporerna 7—8 =5—6 mmm. eller 5—6 i diam. -
Öppna fält, vid väg., a. i södra och mellersta Finl. (Ja-
kobstad). | larmet FÖR

223. Omph. striepileus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 129. k
Sporerna klotrunda eller n. klotrunda, 5—7 mmm. ;

UTI La

diam.

93

Skog. på gräsv. st., m. r. (Mustiala).

Sporerna enligt Quélet (Champ. Normand., 1880, p. 4)
; dt sferiska, vårtigt taggiga, 7—8 mmm. långa. God
art, icke föregåendes varietet.

ken

224. Omph. epichysium (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p.
130.

Sporerna 8—10—=4—5 mmm.
Murken ved, h. o. d. i södra Finl.

2 RESTEN
SWE

225. Omph. sphagnicola (Berk.) Karst. Hattsv. 1, p. 130.
Cook. Illustr. t. 289, f. 1.

Sporerna 6—9 = 3—5 mmm.
Kärr, bland hvitmossa, m. r. (Tammela).

226. Omph: philonotis (Lasch.) Fr. Karst. Hattsv. I, p.
131.

i Sporerna 5—7 = 3—4 mmm.
Kärr, m. r. (Mustiala).

227. Omph. leucophylla Fr. Karst. Hattsv. I, p. 129.

Sporerna 6—7 =: 4—5 mmm.
Barrskog., på fukt. st., m. r. (Mustiala).

228. Omph. scyphiformis Fr. Karst. Hattsv. I, p. 132.

Sporerna 6—9 = 3—5 mmm:
Jord, bland mossa, m. r. (Mustiala).

229. Omph. oniscus Fr. Karst. Hattsv. I, 2.) 18180 -

j TOGA 3
Sporerna ,,äggrunda, 6—7= 5,s mmm.

Torf- och sandjord, m. r. (Åbo). Rio 2 sb |

og10t SK 44

230. Omph. rustica Fr. Karst. Hattsv. I, p. 131. =
izvdajius dam ASS
Ljungmark., på fukt. st., m. r. (Mustiala). i ;
ift STögA . J
231. Omph. hepatica (Batsch.) Fr. Kane Hattsy. EE
133. Cook. Illustr. t. 250, f£/ 2: TIA

Sporerna 5—8=2—4 mmm.

Vid väg., m. r. (Mustiala). - 2005

8)
i RE

232. Omph. umbellifera (Linn.) Fr. Karst. SR
133. Cook. Illustr. t. 271. Pat. Ta
pp. 00: RT -
Sporerna äggrunda, 9—13=7—9 mmm: Oystider in
Torfjord, murken ved, a. (Nyl.—Lapl. [Ishafvets kust])
porsa

233. Omph. stellata Fr. Karst, Hattsv. I, p. 185. ok.
Ilustr: t. 241, f. 3. Ed ,

Sporerna äggrunda, 6—7 =3—5 mmm. astider ing
Trädstamm., stock., ved, på våta st., h. 0. tis

Finland. SERA
20 dera

234. Omph. campanella (Batsch.) Karst. Hattsv. I, I :
135. Cook. Tilustr. +. 273, f.1. riqva Gi BILA,

Sporerna 4—5—=3 mmm. 1 RTR DAR ss
Murkna barrträdsstamm., jord, a. (Nyl.—Lapl)

95

235. Omph. psilocyboides Karst. Myc. Fenn. III, p. 368.
E. Hattsv. I, p. 136. Ieon., f. XXXIV.

5 — Fukt. gräsv. st., m. r. (Tammela).

236. Omph. reclinis Fr. Karst. Hattsv. I, p. 137.

| | Sporerna dlliptiskt sferiska, 6 =4—5 mmm.
fr — Nedfallna granqvistar och barr, m. r. (Tammela).

ra ök. deflexa Karst. Symb. ad Myc. Fenn. VI (1879),
pd: Hattsvoklip.ad37:
5 Sporerna klotrunda, 5—1=4—6 mmm.
E Öppna, sterila plats., m. r. (Mustiala).

= 237. Omph. grisea Fr. Karst, Hattsv. I, p. 138.

3 Sporerna 6—9 mmm. i diam.
j — Öppna, gräsbev. plats., m. r. (Mustiala).

hb. SAN g

238. Omph. setipes Fr. Karst. Hattsv, I, p. 138.

4 Fukt. st., bland mossa, h. o. d. i södra Finland. Var.
och anea Fr. lika allmän som hufvudarten.

239. Omph. fibula (Bull.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 138.
Cook. Ilustra:t. 274,:£..2.-;Pat,.,.Tab, anal. IL,p.
46, f. 110.

Sporerna 4—5 = 3 mmm, - Cystiderna flaskformiga.
Fukt. st., bland mossa, a. (Nyl.—Lapl) Var. Swartzii
Pat. "Eb, anal. V, p. 188, f. 420 mindre allmän än huf-

i NE
- > SK
i

926

240. Omph. gracillima (Weinm.) Fr: Karst. Hättsv
p. 139. sel |

Sporerna elliptiska eller aflångt äggrunda, 8—-10=4

mmm. JA

Kä å förmultn. växter, m. r, (Mustiala).
rr, på förmultn ( - Fett Bes

” 2

Er 3

H "Hate 3
241. Omph. integrella (Pers.) Fr. Karst..

yi
3 2 TE
pr

139. ; 2
Sporerna 6—7 = 4 mmm. - syofteh indings böt
Rutten ved, förmultn. löf, malljord, m. r. Åbo).

i IN nod
12 Arqa
XXX. Marasmius (Fr.) Karst. = 0 00 sedd

Syn. Collybia Fr. Karst. Hattsv. I, p. UR -
Marasmius Fr. Karst. Hattsv. I, p. XVA1 55.
Mellanlagret (trama) homomorft. Basiderna fmålitl ]
stider inga. Hattens kant i början inrullad. siqmö BEST :E
Sr NE

Öfversigt af arterna. oo st

KT

I. Collybia Fr. Karst. Hattsv. I, p. XV, 140. |

Hatten icke fårad eller skrynklig. - 5 Jena
+ Lamellerna hvita eller rent och me fär- 2
gade, icke gråa. LAR .
t Foten fårad eller fintrådigt sd — unttorodé få
A” .Laméllerha:.breda,/) :s -ssanm bast 6 lot 3
a Foten tät. toa sg AT

+-Halten glatt, — is4 a NN es

AND REN

97

++ Hatten trådigt streckad»>eller

hårig >.
ch Foten ihålig...
B Lamellerna smala.
a Foten n. bukig'.
cb Foten icke bukig.

fv svd 2äls oiqplatyphyllus;t

« +» . i» » lentiniformis.
KR

. maculatus.

+ Foten uppåt afsmalnande, on.

kägellik.

O Lamellerna slutl. fläckiga... distortus.
o0 Lamellerna ständigt hvita . butyraceus.

++ Foten jemntjock.

O Hatten torr .

. ASEeMUS,

OD Hatten n. klibbig ).:' + . stridulus.
tt Foten sammetshårig, flockullig: eller

pudrad.

A Lamellerna teml. glesa breda;

a Hatten, klibbig..

+ Foten svartaktigt kastanjebrun. velutipes.

++ Foten blekbrun
; b Hatten torr .

B Lamellerna m. tättsittande, dn

smala.
a Lamellerna fria.

set & cv Molochinus.
.stipitarius.

dr

+ Foten öfverallt beklädd med

mjöligt ludd :

. Cconfluens.

++ Foten bar eller i början mjö- :

1 lig.

Oo Roten lång, glatt. . . . myosurus.

O0. Roten teml.
hårig

b Lamellérna fåstväxta.

+ Roten fintrådig .

lång, borst-

.. COnigenus.

« stirrhatus.
7

98

++ Roten glatt. . . . «+ + «- tuberosus.
tit Foten pipig, slät bar, jemntjock. 4
A Lamellerna m. -breda =. —« —. . » esculentus.
B Lamellerna smala, tättsittande. d
a Lamellerna m. tättsittande, i bör-
jan blekröda .: svd vo acérvatöäs.
b Lamellerna tättsittande.
+ Foten brun- eller gulaktig.
Oo Lamellerna hvita eller blek-
aktiga.
A Hatten vanl. i midten ned-
tryckt.
: Hatten platt, enfärgad. dryophilus.
:: Hatten pucklig, i mid- |
ten mörkare . . . . ocellatus.
AA Hatten icke nedtryckt . aqvosus. -
OO Lamellerna gula . . +. . macilentus.
++ Foten hvit. :
Oo Hatten mörkt orangegul. . clavus.
O0- Hatten snöhvit . . . . muscigenus.
++ Lamellerna gråaktiga. (tea
It Lamellerna tättsittande, teml. smala.
A Doftande:
a Starkluktande.
+ Foten rotlikt förlängd . . rancidus.
++ Foten icke förlängd.
O Hatten glatt: : . . =. coracinus.
00 Hatten luden . . . +. . impexus.
b Svagluktande. =. . 0 » . daemonicus.
B Luktlösa. so AU
a Hatten askgrå eller blåaktigt gul-
blek. AR

srocosoFoten i ytan vågigt ojemn. '. inolens.
oocc+4++ Fotens yta jemn.
Oo Hatten stoftpudrad . . . ignobilis.
OO: Hallo halsen, < ler ds. INSER
b Hatten becksvart eller brun. |
+ Hatten i midten nedtryckt. -. atratus.
++ Hatten pucklig.
2 O Knölen liten, vårtlik . . . ambustus.
OO Köölen bred"; ”"; «- . » subsimulans.
— +t Lamellerna teml. breda och glesa.
Fo Må A Foten rotlikt förlängd . . . . . protractus.
äs B Foten utan rot.
rn a Foten jemntjock . . . . «». . Cessans.

kn å b Foten uppåt tilltjocknande . +. . clusilis,

I. Fu-Marasmius.

i Marasmius Fr. Karst. Hattsv. I, p. XV, 165 pr. p.
3 Hatten fårad eller skrynklig.

+ Foten icke inympad i matrix.

> + Foten tät eller märgfull.

ÅA Foten nedtill ullig eller borsthårig.

- & Lamellerna glesa, teml. tjocka . urens.

b Lamellerna n. tättsittande . . . peronatus.
ko B Foten vid basen bar . . .- . » -. oreades.
HH Foten pipig.

CC A Lökluktande. . so. sov vo.» prasiosmus.
fe B, Luktlösa.

0 Ca Lamellerna bleka . « + + '. «- terginus.
4 b Lamellerna rödbruna . .- «+ . . putillus.
om Foten inympad i matrix.

+ Foten bar.

No

SEN

x

ar ET RES

j
SR
Lä

100

A Lökluktande » «+ 0.3. vo « « » Storodonius.
B Luktlöss:s. 25 a AVNLATE OCSON
tt Foten mjölig . .. vom: 0 sva. ramealis.

242. M. semitalis (Fr.) Karst.

Syn. Collybia semitalis Fr. Karst. Hattsv. I, p. 141.
Barrskog., på gräsbev. glor vid väg. .. m. r. (Mustiala).

243. M. platyphyllus (Fr.) Karst. må HH

Syn. Collybia patyphylla Fr. Karst. Hattsv. L p. 142.

Sporerna klotrunda, 3—8 mmm: i diam. Cystider i inga.
Basiderna cylindriskt klubblika, 45—50 = 1—9 mmm.

På' eller vid stubbar af löfträd, helst björk, a. i seg
Finl. Hör nepngvig, till SAN SR

244. M. lentiniformis Karst.
Syn. Collybia lentiniformis Karst Myc. Fenn. my, >»

366. Hattsv. I, py1420 i br sin
Sporerna 10—11=4—6 mmm. Cystider igjeT Basi-
derna cylindriskt klubblika, 30 =6—7 mmm. = Å

Tallskog., på servar vid Mja m. r. (Mustiala).

245. M. maculatus (Alb. et Schw.) Karst, NE IH

> Syn. Collybia . maculata Fr. Karst: Hattsv. a p. 144.
: Cook. Tllustr. t. 142. | :
Collybia . fodiens Kalehbr. Icon: sel: Hm. Hung.
invifivi6R, t.. KARVI, bokat tacked
Sporerna klotrunda, 4—6 mmni. dt dismg: va nolön
Barrskog., på fukt. st., a. i södra Finl. Isf fd07 +

0

NA SEE

101

246. M. distortus (Fr.) Karst.

Syn. . Collybia distorta Fr. Karst. Hattsv. I, p. 144.
Förmultn. barrträdsstamm., m. r. (Mustiala).

247. M. butyraceus (Bull.) Karst.

Syn. Collybia butyracea (Bull.) Fr. Karst. Hattsv. I, p.
144. Cook. TIllustr. t. 143.

Sporerna 7—8 =4—5 mmm.
Skog., a. (Nyl.—Vasa).

248. M. asemus (Fr.) Karst.

Syn. Collybia asema Fr. Karst. Hattsv. I, p. 145.
Barrskog., m. r. (Mustiala).

249. M. stridulus (Fr. Karst. Hattsv. I, p. 145.

Syn. Collybia stridula Fr. Karst. Hattsy. I, p. 145.
Barrskog., m. r. (Mustiala).

250. M. velutipes (Curt.) Karst. nec Berk et C.

Syn. Collybia velutipes Fr. Karst. Hattsv. I, p. 147.
Cook. Illustr. t. 184.
Pleurotus velutipes Quél. Assoc. Franc. 1880, p. 3.

Basiderna klubblika, 4-sporiga. Cystiderna spolformiga,

50—60 = 14 mmm. Sporerna elliptisk, 6—10 =4—2 mmm.
Stamm. af salix-arter, sällan al, a. (Nyl.--Lapl.).

251. M. molochinus (Fr.) Karst.

Syn. Collybia molochina Fr. Karst. Hattsv. F, p. 149.
Sporerna cylindriska, 6—7=1—1,s mmm.
Barrskog., på förmultn. stamm., m. r. (Mustiala).

102

252. M. stipitarius (Fr.) Karst. ( HAR SS
Syn. Collybia stipitaria Fr. Kaärst. Haättsv. I, .p. 149.
Cook. Illustr. t. 149. Pat. Tab. anal. 2 ser., p.
18, t. 520.
,Basiderna klubblika. Cystiderna spetsade. "Sporerna |

äggrunda."
Förmultn. strån, qvistar, gräsrötter, m. r. (Åbo).

253. M. confluens (Pers.) Karst.

Syn. Collybia confluens Fr. Karst. Hattsv. IL » Pe 150.
Cook. Illustr. t. 150.

Sporerna 7—9 mmm. i diam. I ale

Skog., a. i södra Finl. TRE

254. M. myosurus (Fr.) Karst.

Syn. Collybia myosura Fr. Karst. Hattsv. L BÅ 151.
Berg. barrskog., m. r. (Åbo).

255. M. conigenus (Pers.) Karst.

Syn. Collybia conigena Fr. Karst. Hattsv. I, p. 151.

Cystiderna rundadt elliptiska. Sporerna SEN 3—5
=2—3 mmm.

Tall- och grankottar, h. o. d. (Nyl.—Vasa).

Hö sd JG

256. M. cirrhatus (Schum.) Karst.

Syn. Collybia cirrhata Fr. Karst. Hättsv. I, p. 15. Pat.

"Tab. anal. 2 ser. p. 14, f. 526. |
Sporerna n. klotrunda, 4 =2—3 mmm. Og inga.
Ruttna svampar bland mossa, a. (Nyl.—LapL)y

103

257. M. tuberosus (Bull.)' Karst.

Syn. : Collybia tuberosa Fr. Karst. Hattsv. 1, p. 152.
Cook. TIllustr. t. 144.
Sporerna rundadt elliptiska, 2,5=2 mmm.
Ruttna skiflingar, h. o. d. i södra Finl.

258. M. esculentus (Wuwlf.) Karst.

Syn. Collybia esculenta Fr. Karst. Hattsv. I, -p. 154.
Cook. Tllustr. t. 152.

Var, &« tenacellus (Pers.) Karst. Hattsv. I, p. 154. Cook.
Tilustr. t. 649.

Sporerna elliptiska, 5—8=3—4 mmm.

Skog., bland mossa, ris och kottar, a. (Nyl. je RG

Var. 8 stolonifer (Jungh.) Karst. Hattsv. I, p. 154. Cook.
É Tllustr. t.. 152.
> Sporerna elliptiska, 6—8 = 3—4 mmm:
; Skog., bland mossa och ris, på kottar, a. (Nyl.—Vasa).

; NN

259. M. acervatus (Fr.) Karst.

Syn. Collybia acervata Fr. Karst. Hattsv. I, p. 154.
- Sporerna elliptiska, 6=3 mmm. |
Tallstubb., m. r. (Tammela).

260. M. dryophilus (Bolt.) Larst.

Syn. Collybia dryophila Fr. Karst. Hattsv. I, 155. Cook.
Tllustr. t. 204. Pat. Tab. anal. IV, p. 144, f. 315.
Basiderna klubblika. Cystider inga. Sporerna äggrunda,
5=4 mmm.
Skogstr., a. (Nyl.—Lapl.)

Fr

104
261. M. aqvosus-(Bull.) Karst.
Syn. Collybia åqvosa Fr. Karst. Hattsv. 1, p. 155.

Sporerna 5—7 =4 mmm. ine:
Skogar, på fukt. st., bland mössa, r. (Åbo; Tammela;
Urdiala). fan RIE: IN
Är troligen en underart af föreg.

262. M. ocellatus (Fr.) Karst.

Syn. Agaricus dlavus Bull. Herb. t. 569, f. 1. H.
Agaricus Gyldenstedtii Weinm. Hym. Röss., p. 98.
Collybia ocellata Fr. Karst. Hattsv. I, p. 157.

Barrskog., på gräsbev. st., vid väg., m. r. (Åbo).

263. M. macilentus (Fr.) Karst.
Syn. Collybia macilenta Fr. Karst. Hattsv. I, p. 156.

Sporerna äggrunda, 5—6 mmm. långa.
Berg. barrskogar, bland tallbarr, m. r. (Tammela fler-
städes). | | yn M gä

ÅA AEA ni Le AA Ga am

264. M. clavus (Linn.) Karst.

Syn. Collybia clavus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 156. Cook. -
Ilustr. t. 147. SS

Strån, qvistar, m. r. (Åbo).

265. M. muscigenus (Schum.) Karst.
Syn. Collybia muscigena Fr. Karst. Hattsv. I, p,.. 157. -

Trädstubb., bland mössa, m. r. (Åbo). ss i
| ;

105

266. M. rancidus (Fr.) Karst.

AS - Collybia rancida Fr: Karst. Hattsv. I, p. 158.

"Sporerna elliptiskt sferiska, 5—8 = 4—5 mmm.
3 Skog., äng., h. o. d. NARE på flere st; Åbo; Hel-

3 267. M. coracinus (Fr.) Karst.
kv FR Collybia coracina Fr. Karst. Hattsv. I, p. 158.

— Sporerna äggrundt sferiska, 6—7 mmm. i diam.
Skogstr, h. 0. d. i Tammela.

— 268. M. impexus Karst.

Sm. Collybia impexa Karst. (Medd. af Soc. pro Faun.
et Flora fenn., 5: 1879, p. 38) Hattsv. I, p. 549..

Sporerna Dn. klotrunda, 2- 3,5 mmm. i diam.

SR RR väg. + M. Ir. (Mustiala). -

2
| 35

rr

269. M. demonicus Karst.

Syn. Collybia demonica Karst.-Myc: Fenn. III, p. 366.
uni — Hattsv. I, p. 159. Icon., f. XXXVI.
Sporerna: elliptiska, 8—10=4—5 mmm. Cystider inga.
— Basiderna cylindriskt klubblika, 30—40=6—7 mmm.

: i — Barrskog., m. r. (Mustiala).

än. M. inolens (Fr.) Karst.

Nr: äg. Collybia inolens Fr. Karst. Hattsv. I, p. 160.

— Sporerna 7—8 = 4—5 mmm.

Barrskog., fält, på gräsbev. st., m. r. (Mustiala).

106

271. M. iguobilis Karst. M- .008

Syn. Collybia ignobilis Karst. Myc. Fenn. III, Pp.
Hattsv. I, p. 160. :Icon., f. XXXVIIL

Sporerna elliptiska, 7—8 = 4 mmm.

På barr, m. r. (Mustiala).

272. M. miser (Fr.) Karst. Tas

"Syn. Collybia misera Fr. Karst. Hattsv. I, p. 161.

Sporerna fintaggiga, 7 mmm. långa."

Barrskog., m. r. (Tammela på Syrjä ås). Tillsammans
med de trenne föreg.

273. M. atratus (Fr.) Karst.

Syn. Collybia atrata Fr. Karst. Hattsv. I, p. 161.
Agaricus nigrellus Alb. et Schw. Consp. p. 222.
Sporerna elliptiskt sferiska, 6—7 =4—5 mmm.
Öppna, nakna, företrädesvis brända ställen, h. o. d. ;
Tammela.

274. M. ambustus (Fr.) Karst.

Syn. Collybia ambusta Fr. Karst. Hattsv. IL p. 162.
Svedjeländ., förkoln. ved, h. o. d. i södra Fiol

275. M. subsimulans Karst.

Syn. Collybia subsimulans (Meddel. Soc. pro Faun. et
Flor. fenn., 5: 1879, p. 38. Karst. Hattsv. I, p. 549.

Sporerna elliptiska, 7—9 = 4 mmm. Ge wc Ba-
siderna 4-sporiga, omkr. 30= 6 mmm.
Förmultn. trä, m. r. (Mustiala).

107

276. M. proctractus (Fr.) Karst.
Syn. Collybia protracta Fr: Karst. Hattsy. 5pk63.
— Barrskog.. m. r. (Mustiala).

| 277. M. cessans Karst.
a Syn. Collybia cessaus Karst. Hattsv. I, p. 163.

Sporerna 5—6=4 mmm.
På hög. af granbarr, h. o. d. i Mustiala-trakten.

218. M. clusilis Fr. = M. incomis Karst.
Sy. Collybia incomis Karst. Hattsv. I, p. 164.
— Sporerna 7—9 =5—6 mmm.

öron, t torr sandjord, m. r. (Mustiala).

279. M. urens Fr. Karst. Hattsv. I, p. 165.

Sporerna »,3—4=2,5—3 mmm."
Skogsmark., m. r. (Mustiala; Åbo).

| CST pi, 'M. peronatus Bolt.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 165.

Sporerna n. elliptiska, 6—8=3—5 mmm.
'Skog., synnerl. barrskog., h. o. d. i södra Finl,
God, fullkomligt konstant art.

281. M. oreades (Bolt.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 166.
Sporerna n. klotrunda, 6—7 =5—6 mmm. PA
Gräsbev. st., vid väg., a. (Nyl.--Lapl.)

Tramahyferna 5—7 mmm. tjocka.

108

282. M. prasiosmus Fr. Karst.: Hattsv. I, p. 167.

Ekskog., bland löf, m.'r. (Åbo). — =
Fo OG AATEINU

283. M. terginus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 168.

Sporerna n. elliptiska, 7 =4 mmm. M FS
Bland löf, synnerl. af björk, på fukt. st. m. I. (Mus

tiala).

284. NM. putillus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 169.

Sporerna elliptiska, 9=5—6 mmm. : M TS
Berg. barrskogar, på torra st., sger tallbarr, h. 0. d
(Nyl.—Lapl.)

285. M. scorodonius Fr. Karst. Hattsv. I, p. 170.

Sporerna 6—10 = 3—4 mmm.
Torra grenar, risqvistar af ljung, lingonris etc., |
(Nyl.—Vasa). | ; SAÄTAOQGT

286. M. calopus (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 171.
Torra grenar, risqvistar, gräsrötter, m. r. (Åbo; Jomals )
287. M. ramealis (Bull.) Fr. Karst. Hattsv. ie P 174

Sporerna äggrunda, 10=3—4 mmm. i
Torra qvistar af hassel, ek, tall och en, h. 0. d. i söd
Finland. ks 310, MM. F6R Sad

- : : i Ft STOR

109
XXXL Androsaceus (Pers.) Pat. Hym. d'Eur. p. 105.
om Marasmius II Fr. Karst. Hattsv. I, p. 174.

n hinnaktig, seg, först klockformig, sedan plattad,
rynkig, med i början rät och tilltryckt kant, be-
; äned ett lager rundade, äggrunda eller aflånga, upp-
taggiga utskott. Foten hornartad, pipig, oftast inkilad i
rix. Lamellerna få, fastväxta eller skilda från foten ge-
I — - Cystiderna vid basen uppblåsta. Sporerna

: vå Bie
lad

Re
runado
SD KRSER

3 Öfversigt af arterna.

; forn ekt förlängd: :s.14. . « Je oc + e ChOrdalis.
z sten inkilad i matrix.

+ Foten glatt.

| eld Lamellerna skilda från foten Span

3 en ring. 4

Ba Hätten naftad 3 £öIVIGGR 9 NT engttilalo
S log Hatten MIR GRENg. 201 SEP KIA et03 FO lratfint.
L B Lamellerna fastväxta. . . . . . vulgaris.

tt Foten sammetshårig. I (=, oci HÅ
BER Slinkande,.:. ss syejense Jäla » perforans.
RNE ST RT
frkFoten central. jet eos köpa « epiphyllus.
bb Foten excentrisk, kort . . - . Öaricis.

+ 288. Andr. chordalis (Fr) Karst.. ES a
” | Sm. Marasmius chordalis Fr. FR satta, k (G 175.
å Sporerna ',,spolformiga, 8—10=6 mmm.'furcc
MH Skog., på gräsbév. st., vid: AG h.' 0. di i RR Finl.
(Tammela; Kalvola; Åbo; kadäje | bald sön

110

289. Andr. rotula (Scop.) Pat. be 0
Syn. Marasmius rotula Fr. Karst. Hattsv. I, p. 176
Sporerna ,,6—8 = 3—4 mmm." 2 j
Trädstammar, löf, h. o. d. i södra FIN Helsingfc
Sibbo; Åbo; Tammela; Tyrvis). SN

0 Ly in

dal FR

290. Andr. graminum (Lib.) Pat. [löftet d
Syn. Marasmius dk Berk. Karst. "Hattsv. I t

176. share
Sporerna äggrunda, 5—6 = 3 mmm. ; ;
Vissn. strån oeh blad, m. r. (Mustiala).

291. Andr. vulgaris Karst. |

Syn. Marasmius androsaceus (Linn.) Fr. Karst. Hatts
1;

Sporerna aflångt äggrunda, 6—9 = 8. mmm. E-

Tallbarr och löf, stundom på bark, a. (Nyl.—Lapl.)

Hamm 3

292. Andr. perforans (Fr.) Patj = 0mere see

Syn. Marasmius perforans Fr. Karst. Hattsy, fi Al
Sporerna 6—8 = 2—3 mmm. SOVJAmE Thor
Granbarr, a. (Nyl.—Lapl.) INO

0 od

293. Andr. epiphyllus (Pers.)

Syn. Marasmius epiphyllus Fr. Karst. Hattsv. få 1 K
Pat. Tab. anal. II, P. 98, f. 219.000
Sporerna elliptiska eller äggrunda, 6—9 =3—5 m
Basiderna cylindriskt klubblika, 25—30=:6—8 mmm. =
Förmultn. blad och stjelkar, a. (Nyl.-—Vasa). =

111

294, Andr. Caricis Karst. Hattsv. I, p. 174.

| Basiderna klubblika, 30=8—9 mmm.
> På förmultn. blad af starrarter, m. r. (Mustiala).

Tyg

XXXII. Phyllotus Karst. Hattsv. I, p. XIV, 92.

Syn. Calathinus Quél. Ench. p. 46.
Basiderna klubblika, 4-sporiga. Cystider inga.

Öfversigt af arterna.

+ Hatten köttig (Euphyllotus).
+ Hatten torr.

RR Ar mee ger 6 MMAULLANS:
B Hvita. ;
a Utan fot.
i + Lamellerna m. smala. «. . . porrigens.
++ Lamellerna breda -. . . . pinsitus.

| b Med kort fot: .x.. oo. « > « + SEPpticus.
HH Hatten till sin öfre del gelatinös eller
äv beklädd med -en slemhinna (Myzxo-
derma Karst.)
A Hatten till sin öfre del gelatinös . Mustialensis.
B Hatten beklädd med en slemhinna.
a Hatten oregelbunden, n. köttig . furvellus.
b Hatten skållik, n. hinnaktig -. . applicatus.
++ Hatten hinnaktig, torr.
rräNktig 2 32162, Sr organet Stefetulii;
Ft Snöhvit.
ICA Hatten slätsanissolber). san 2— perpusillus.
B Hatten veckad . (svs, 4 sa subplicatus.

112

295. Ph. nidulans (Pers.) Karst. A ER

Syn. Claudopus nidulans Karst. Hattsv. I, p. 288.

Sporerna 3—5=1—2 mmm., aflånga. Cystider har
förf. icke funnit; sådana uppgifvas dock af Patouillard före-
komma om hösten. |

Björk- och granstubb., h. o. d. i södra Finl.

296. Ph. porrigens (Pers.) Karst. Hattsv. I, p. 92.

Syn. Pleurotus porrigens Fr. Cook. Tllustr. t; 259, £; 1

Sporerna sferiskt elliptiska, 6—8 =74-6 mmm.
Tallstamm., m. r. (Helsingfors). i gottelt

|

193N j

297. Ph. pinsitus (Fr) Karst. Hattsv. I, p. 92.

Sporerna ,, äggrunda, 10—11 mmm. långa't. | - |
Murkna stubb. och stamm. af löfträd, m. r. (Helsingfors).

-
j

298. Ph. septicus (Fr.) Karst. Hättsv. I, pp. 92:: |
Syn. Pleurotus septicus Fr. Cook. Illustr. +. 259, f. 2.

Sporerna ,,elliptiskt sferiska, 8—10 = b-—7 mmm,"
Förmultn. grenar, löf, m. r. (Tammela). |

"
HH
4 f

- 299. Ph. Mustialensis Karst. Hattsv. I, Pp. 94.

Syn. Agaricus Mustialensis Karst. Myc. III, p. 99...
Sporerna elliptiska, 6—8=4 mmm. Basiderna
lika, 30—35—=8—9. mmm. Cystider ingar la soc do I
..Ftrustamm., m. r. (Mustiala). ; jnolhet omen d

)

113
300. Ph. applicatus (Batsch.) Karst. Hattsv. I, p: 94.

EE Syn. Pleurotus applicatus- Fr. Cook. Illustr. t. 244, f. 3.
EE Pat. Tabs; anal 2;e,sen. pi 1ly£..519:
Sporerna klotrunna, släta, 4—6 mmm. i diam. Cysti-
der inga. Basiderna klubblika, 4-sporiga.
å 3 Murken ved, helst af vide, h. o. d. i södra Finl.
2 vg
fälg ein Ph. furvellus Karst. Hattsv. I..p:,.94.
rs evo Sporerna 6—9=4—5 mmm.
; — Stamm. af rönn, björk, asp och vide, h. o. d. i södra

302. Ph. striatulus (Fr.) Karst. Hattsv. I, p. 94.
i 3 Sporerna klotrunda. Cystider inga.
— Murken ved, helst af barrträd, h. o. d. i södra Finl.

303. Ph. perpusillus (Fr.) Karst. Hattsv. 1, p. 95.

- Torra stammar och grenar, m, r. (Åbo).

I NE Ph. Gikpiatis Karst. Symb. ad Myc. Fen. Xx
d 3 ar (Meddel. af Soc. pro Faun. et Flor. fenn., 9: 1883,
p; 58.

Hatten hinnaktig, m. tunn, upp- och nedvänd, sittande.
; — FR vanl. hel, n. platt, strimmig, fint silkesluden.
| it, vid basen ullig eller luddig, 4—7 cm. bred. Lamellerna
- a nlöpande i en excentrisk punkt, n. glesa, breda, hvita
eller SS talrika. Sporerna äggrunda eller bredt ellip-
, 6—7=4—5 mmm,

Albark, a m. r. (Mustiala). 10.

114

Var. cinerellus Karst.

Hatten ljust askgrå eller blågråaktig. ”
Granbark, m. r. (Mustiala vid Saloisjärvi).

XXXIII. Lactarius Fr. Karst. Hattsv. I, p. XVI, 178.

Mellanlagret (trama) heteromorft, sammansatt af blås-
lika och bandlika celler. Basiderna långa, 4-sporiga. Cysti-
derna af varierande form och storlek eller föga anmärknings-
värda. Sporerna mer eller mindre taggiga, rundade, hvita eller
gulaktiga.

Öfversigt af arterna.

+ Lamellerna till färgen oföränderliga, bara.
+ Mjölksaften i början hvit. :
A Hatten klibbig.
a Hattens kant i början inrullad och
filthårig.
+ Mjöiksaften svafvelgul.
Oo Hattens kant luden . . +» resimus.
00 "Hattens kant skäggig . . scrobiculatus.
++ Mjölksafteu hvit eller slutl.
lilafärgad.
.O Mjölksaften oföränderl. hvit.
A -Hattens kant luden eller

skäggig. MH
: Hatten slutligen ned-' idag
tryökt? "097: 8 pl oder

a Hattens kant hvit- Vane Li

skäggig. . . . +. törminosus.

'”
AS

115

8 Hattens kant gullu-
ut den SE . . . necator.
ss :: Hatten slutl. trattlik . controversus.

7 AA Hattens kant finluden . pubescens.
200 Mjölksaften slutligen ljust
Balen: violett:. :. :. -. 12 Faspideus.

b Hattens kant bar.
+ Mjölksaften oföränderlig.
O Föten Väl. > s ev RR DUST ÖRAT NAS:
Oo0 Foten slutligen ihålig.
— A Lamellerna i brottet grå-

> aktiga . . . . . . musteus.
3 AA Lamellerna vid brytning
oföränderliga.

i | : Hatten fuktig, knapt
vgl klibbig . . « . +. utilis.
j :: Hatten mycket klibbig.
& Hatten i början brun-
T00:47 PACNBR NI SIkygonus,
gp Hatten i början bly-
grå . HILL 00 pt visklis.
++ Mjölksaften till färgen förän-
| derlig.
O Mjölksaften slutl. rodnande . luridus.
b OO Mjölksaften slutligen ljus-
rv ÄR: Å WOIS0E "SL SRS UVIdUS:
—B Hatten torr, hinnlös.
a Hatten gråaktig.
+ Mjölksaften oföränderligt hvit.
"0 Lamellerna tjocka. . . -. flexuosus.
er '00 Lamellerna temligen tunna. pyrogalus.
| Ro ++ Mjölksaften slutl. rodnande . acris.

116

b Hatten hvit.
+ Mjölksaften ymnig. Y
Oo Lamellerna fastväxta. +. -. pargamenus.
OO0 Lamellerna nedlöpande . +. piperatus.
++ Mjölksaften sparsam . .'. vellereus.
tt Mjölksaften gulröd . . -. . «+ . deliciosus.
+<& Lamellerna med åldern ändrande färg, slut-
ligen gul- eller hvitpudrade.
1 Hatten i förstone klibbig.
A Hatten trubbig.
a Hatten kanelfärgad: .. si :.« - » QVietus.
b Hatten brandgul, med kamformigt
strimmig -kant ; :. «5: 1. > « CYeMOT.
B Hatten i början pucklig. |
a Mjölksaften hvitaktig, slutl. grå . vietus.
b Mjölksaften oföränderlig. -. . -. cyathula.
Tr Hatten torr.
A Hatten fjällig, luden: eller pudrad.
a Mjölksaften ganska skarp . . . rufus.
b Mjölksaften bitter eller n. söt.
+ Foten finluden.
O Luktlösa eller svagtluktande. =
A Hatten på ytan upplöst i
fjällgrynigt ludd >. . helvus.
AA Hatten betäckt med grått
ludds = 7:e-rfreltjetö NAR
00 Starkluktande . . - - + glyciosmus.
++ Foten stoftpudrad eller bar.
Oo Mjölksaften n. söt. HV
A Hatten veckadt rynkig. . lignyotus.
An Hatten slät. . . . :. azonites.
Oo0 Mjölksaften skarp ». «. «'lateritioroseus.

RE ET RAN

117

ob n glatt och SG SF
: a Foten tät; hård. Hp 2 6BIO OyG len
—b Foten fylld. ' 2
+ Luktlösa.
40 Hatten brandgulaktig. oo mitissimus.
I 00 Hatten rödbrun sörämars sobdylee.
ret hå Doftande. ;
O Hatten med otydligt bälte . camphoratus.
OO Hatten utan bälte . . . subumbonatus.

4 Bu p. 178.

na elliptiskt sferiska, 8—10 =6—7 mmm.
skog. SR (Tammela på flera st.). — Giftig.

Ut giltigt skäl ansedd af Quélet att vara endast en
et af följande. li

a a scrobiculatus (Scop.) Fr. Karst. Hattsv. I, p.
178. Pat. Tab: anal. V, p. 184, f. 409.

7 IL SG
3 än Möstarius Posiaen sor jan Britz. Hym. Sädb. IV:

136, f. 3.

S rerna elliptiskt sferiska, 11—12 = 8—9 mmm. Ba-
res Cystiderna föga anmärkningsvärda.
darrskog., på fukt. st., a. (Nyl.—Vasa).

ar 307. L. torminosus (Schweff.) Fr. Karst. Hattsv. I, p.
0 179. Vogl. Obs. anal. (Nuovo Giorn. Botan. Ital.,
; vol. XIX, n:o 3, p. 240, t. VIII, f. 27).

118 | :

Sporerna n. klotrunda, 6—8 mmm. i diam. Basic rn
spolformigt klubblika, 44—50 = 8—10: mmm. > 7
Öppna, gräsv. fält, skog., a. (Nyl. .—Lapl.)

308. L. necator (Pers.) Karst. Hattsv. I, p. 179.

Sporerna klotrunda, sträfva, 6—8 mmm. i diam. $
Fukt. löf- och blandskog., a. (Nyl.—Lapl. [Soukelo]).

309. L. controversus (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 1 N Å

Sporerna elliptiska, fintaggiga, 1—8 = 6,5 ot
Öppna, gräsbev. fält, helst i löfskogar och par
r. (Åbo).

310. L. pubescens Fr. Karst. Hattsv. I, p. 180, .

Lund., äng., m. r. (Mustiala ?). föt 15 1510

311. L. aspideus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 181...
Sporerna klotrunda, 9—10 mmm. i diam. :
Fukt. st., helst i grannskapet af vidébuskar m.r.

tiala park).

312. L. zonarius Fr. Karst. Hattsv. I, p. 182. Sö nå
Skog., på gräsbev. st., m. r. (Åbo). natermstk

313. L. musteus Fr. Karst. Hattsy. I, p. 182...

Sporerna n. klotrunda, 6—9 =6—7 mmm: :
Berg. barrskog., m. r. (Mustiala).

119

314. L. utilis (Weinm.) Fr. Karst. Hattsv. I, p.: 183.
Blandskog., m. r. (Mustiala).

B- 315. L. hysginus Fr. Icon. t. 169, f. 2. Karst. Hattsv.
: IL pel188:

: Sporerna klotrunda, 6—8 mmm. i diam.
Skogstr., på gräsbev. st., m. r. (Tammela).

Varierar med i midten mörkare hatt och kort, slät och
fast fot (var. discoideus Karst.).

Av
|

316. L. trivialis Fr. Karst. Hattsv. I, p. 184.

Sporerna n. klotrunda, 6—10 mmm. i diam.
'Barrskog., på fukt., mossbev. st., a. i södra Finl.

317. L. luridus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 184.

> Sporerna n. klotrunda, 8=6 mmm.
> Fält, ljunghed., m. r. (Mustiala).

318. L. uvidus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 185. Pat. Tab.
anal. III, p. 93, f. 209.

Sporerna klotrunda, 8—10 mmm. i diam. Basiderna
| klubblika. Cystiderna klubblika, utskjutande.
> Fukt. lund., a. (Nyl.—Lapl. [Ruva)).
; Af: denna art förekommer en varietet (var. subzonarius
I Kart.) med gulaktig, äldre genomskinligt strimmig samt med

| otydliga bälten försedd hatt.

HESSE,
Byt

120

319. L. flexuosus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 185.
Sporerna n, klotrunda, fintaggiga, 6—8 mmm. i dis mn.
Gräsbev. st., helst vid väg., a. (Nyl.—Vasa). 4

+ L. roseozonatus Post, Fr. Icon. t. 169, f. 3. Karst.
Hattsv. I, p. 185.
Gräsbev. st., m. r. (Jomala socken). 8. 5

1 Å

320. L. pyrogalus Fr. Karst. Hattsv. La 186. Pat.
Tab. anal. IL p-Ol folala än av LR

Sporerna klotrunda, fintaggiga, 6—10 mmm. i diam.
Cystiderna spolformiga.
Fukt. lund:;, r. (Nyl.—Vasa). J HE

321. L. acris (Bolt.) Fr. Karst. Hattsv. LÄN 186.

Sporerna n. klotrunda, 83—10 mmm. i diam.
Löfskog., lund., m. r. (Runsala).
INTE
322. L. pargamenus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 187: Vogl.
Obs. anal. (Nuov. Giorn. Bot. Ital. vol. XIX, n:0q
3, Dp: 2. VILL GOD

Sporerna n. klotrunda, 6—8 mmm. i diam. Basiderna.
klubblika, 55—60 =10—12 mmm. Cystider inga. "(En ligt
Voglino). fö fare I

Skogstr., m. r. (Åbo). HENNOgö 3
t AA ida ae
323. L. piperatus (Scop.) Fr. Karst. Hattsv. L Pp. 1875

Pat. Tab. anal. II,.p.söl; f.i121: anavh 1 É

Sporerna n. klotrunda, icke taggiga, 6—8 mmm. + än, j
,,Cystiderna cylindriskt klubblika.'" ' att lld et
Skog., h. o. d. i södra Finl. SN

; 121
> > 324. L. vellereus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 188.

Sporerna 9 =7 mmm., knappast fintaggiga.
Löfskog., h. o. d. i södra Finl.

325. L. deliciosus (Linn.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 188.
— Vogl. Obs. anal. (Nuovo Giorn. Bot. Ital., vol.
IEI 1 $ato: 3) pir to VR £529:)

EE Sporerna klotrunda, 7—8 mmm. i diam. Basiderna
lubblika, 42—46 = i0 mmm.

| Barrskog., på gräsbev. st., a. (Nyl.—Lapl. [Ruva]).

MH i qvietus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 189.

i

ou
re

Sporerna klotrunda, 9—11 mmm. i diam. eller 8—9=
mmm.

— Löfskog., m, r. (Åbo).
öl

327. L. cremor Karst. Hattsv. I, p. 191.

LL pauper Karst. Symbi! ad Mye. Fenn. X (Medd. af
0 Soc. pro Faun. et Flor. fenn. 9: 1882, p. 58. Icon.
; 6 MXN: ;

Hatten köttig, mjuk, teml. glatt, i ytan fint punkterad,
| SR torr?, gulaktigt köttröd eller rödgulaktigt sämsk-
, torr n. ockragul, med hinnaktig, slutligen kammlikt
f ån ant, 8—11 cm. bred. Foten ihålig, jemntjock, bar,
att, af hattens färg, men blekare, omkring 4 cm. hög och
1,5 cm. tjock. Lamellerna fastväxta, n. glesa, tunna, mjuka,
a ME hattens färg, 5 mm. breda. Köttet saftlöst, slutl. skarpt,
itt. Sporerna 10 mmm. i diam.

Granskog., på öppna pl., m. r. (Mustiala).

328. L. vietus Fr. Icon. t. 170, f. 1. Karst. Hattsv.
Pe LOL

Sporerna klotrunda, 7—8 mmm. i diam. = cs
Lund., på fukt. st., a. (Nyl.— Vasa).

=> - e

329. L. cyathula Fr. Karst. Hattsy. g rp 191.

Syn. Lactarius cupularis (Bull; t. 554) Quélet.

Björkskog., m. r. (Åbo?). sJöle od
eb old

330. L. rufus (Scop.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 192.

Sporerna klotrunda, n. fintaggiga, 6—8 mmm. i diam
Barrskog., a. (Nyl.—Lapl.) mm I 0SÉ

NH
- IgE 2

331. L. helvus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 192. ung j

Sporerna klotrunda, 6—7 mmm. i diam. 208215

Barrskog., på fukt. st., a. löfte
i dIEESEV
332. L. mammosus Fr. Icon. t. 170, f. 2.- ESENT
IL Pp: 193. | 08

Sporerna n.. klotrunda. Fx kad dj
Barrskog., vid bäck. och väg., r. (Åbo; SEE Cyrvi

333. L. glyciosmus Fr. Icon.t. 170, f.3. en ttsv
I i Sc EE

Sporerna klotrunda, 6—8 mmm. i diam. je 8—10 0=
6—8 mmm. räls

Skog., lund., a. (Nyl. —Vasa). "Träffas masker 1e
Laccaria laccata och Lactarius subdulcis.

left)

123

334. L. lignyotus Fr. Icon. t. 171, f. 1. Karst. Hattsv.
1. p.. 194;

Sporerna klotrunda, 6—9 mmm. i diam.
Granskog., m. r. (Vasa).

835. L. azonites (Bull. t. 567, f. 3) Quél. Ench. p. 130.

Syn. Lactarius fuliginosus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 194.
Pat. Tab. anal. IV. p; 147, f.:322.

Sporerna klotrunda, 6—10 mmm. i diam.

Skog., a. i södra Finl.

336. L. lateritioroseus Karst. Symb. ad Myc. Féenn.
| XXIV.

13 Syn. Lactarius lilacinus Karst. Hattsv. I, p. 195.

il Hatten köttig, med ganska tunn kant, spröd, slutligen
bugtbräddad, ofta oregelbunden, stundom med otydliga bälten,
ik ytan söndersprucken till små, grynlika, mot kanten större
fjäll, tegelfärgadt rosenröd, ända till 1 cm. tjock. Foten
fylld, understundom nedtill tilltjocknad och ihålig, krökt eller
flerböjd, sällan spänd, m. fint flockullig, slutligen af hattens
"färg, men blekare, ända till 7 cm. lång och 2 cm. tjock. La-
- mellerna slutligen gulaktiga, n. glesa, ända till 5 mm. breda.
j Sporerna klotrundt elliptiska, taggiga, 6—9 mmm. i diam.
— Lund., a. i Tammela. 8—10.

EV
a

337. L. volemus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 196.

Sporerna klotrunda, 8—9 mmm. i diam. Cystiderna
cylindriska, utskjutande, vågiga, spetsade.
| Skog., helst löfskog., m. r. (Runsala).

124
338. L. mitissimus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 197. I
Tab. anal. V, p; 184; f£. 4085 st v

Sporerna 6—8 =4—6 mmm. Cystider inga. (Enl. ; t.
Skog., m. r. (Åbo?). letat

339. L. subduleis (Bull) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 198.

3
AVC

Sporerna n. klotrunda, 6—8 mmm. i diam.
Skog., a. (Nyl.—Vasa). i 25

UTFITOGG Fe.
340. L. camphoratus (Bull.) Karst. Hattsv. Ip. 198. 3
Sporerna klotrnnda, 7—8 mmm. i diam. 4 ad
Skog., m. r. (Tyrvis). iinsisl 4 066
APA os

341. L. subumbonatus Lindgr. Karst. Hattsv. 1 p. 198.

Sporerna klotrunda, 8—9 mmm, i diam. E tsk ra
Löfskog., m. r. (Runsala). 6—9. j
FäRtobhaös sd

orftönsj i

tender TN

anlle, M nd |

XXXIV. Russula Fr. Karst. Hattsv. I, p. 199.

nn

Mellanlagret (trama) heteromorft, sammansatt af
ock bandlika celler. Basiderna långa, klubblika, 4-spori ga
Cystiderna af varierande form och storlek eller föga nm 5.
ningsvärda. Sporerna rundade eller äggformiga, taggiga, hvit
eller af det gulaktiga innehållet guldskimrande. I teg ;

Öfversigt af arternas soo

+ Hatten kompakt, slät (icke strimmig). LAR oe Dell
1 Hattens kart tjock, köttig. i telastrnile

AR
+

CR

|A Hatten slutligen svartnande. so

oa Lamellerna tjocka, glesa. je 4 . Nigricans.
och Lan éellerna tunna, tättsittande . » adusta.
He atten oföränderligt hvit iden RICA:

1 at | ens kant tU ca | -

Hatten icke skiftande i rödt . . » furcata.

ra

Hattens färg. stötande i IDRE

> bor Hatten hinnlös, torr. 0 sosse do
- RJ oc + Mycket skarp «oc. eos fyra
| a + Mild . «ooo «co + +» «+ » Xerampelina.
F S kant tunn och fårad.
- ten kompakt, hård. Lamellerna olika

rn Mild :ne:b.: i anm 0-5. sbmnisbbheterophyla.
| och Skarp Fädolan ov a dällessöbe CORSObriNö.
fr etnkande NR UR car sold sår BORN.

SB Ska

+ Hattens kött närmast öfverhu-
Hen: ]jusrödt <=: + "va "ec. EMOICK:
++ Hattens kött öfverallt hvitt.
— O Hatten gul, med j jemn kant. ochroleuca.
Fan od Hattens ör knottrigt få-
= FE CT SIN IPREN Er . fragilis.
3 BILA: ove äl Eee se s, (OFUFINGR.
Lamellerna och sporerna åtminstone
å 2 t ä ja Slutl. gulaktiga. (Russulina Karst.)

a Lamellerna i början hvita.

i. + Hatten köttig. BITEN

126
Oo Luktlösa.
A Foten oföränderligt hvit. integra.
AA Foten slutligen gråaktig . decolorans.
ÖV Döftånde 72: 7ECa . - MUS
++ Hatten n. hinnaktig.' . . . puellaris..
b Lamellerna i början ockragula . alutacea.

342. R. nigricans (Bull.) Fr. Karst. p. Hattsv. I, 199.

Sporerna klotrunda, Price 8—9 = vg eller 67
mmm. i diam." i
Skog., m. r. (Merimasku ?).

343. R. adusta (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 199.

Sporerna klotrunda, 8—9 mmm. i diam.
Skog., a. i södra Finl.

344, R. delica Fr. Karst. Hattsv. I, p. 200.

Sporerna klotrunda, 7—12 mmm. i diam.
Skog., a. i södra Finl.

345. R. furcata (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 201.

Sporerna klotrunda, fintaggiga, 7—8 mmm. i diam.
Skog., på fukt. skugg. st., m. r. (Åbo).

346. R. rosacea (Pers.) Fr: Karst. Hattsv. I, p. 202.

Sporerna klotrunda, prickiga, 8—9 = ped eller 6—7
mmm. i diam. j
Barrskog., m. r. (Mustiala).

127

ET R. rubra (De C.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 204. Pat.
= — > Tab. anal. 2:e ser., p. 9, f. 512.

äro ers elliptiskt sferiska, 9 = 7 mmm. Cystiderna af-
| iga, trubbiga.

RR — Skog., på torra st., h. o. d. i södra Finl.

Md Å ;;

3 348. R. xerampelina (Scheff.) Fr. Karst. Hattsv. I, p.
205.

. Sporerna klotrunda, 7—10 mmm. i diam. Basiderna
; lub Mka, 55—65 — 8—9 mmm. É
—— Skog., m. r. (Mustiala).

ör.

349. R. heterophylla Fr. Karst. Hattsv. I, p. 207.

Re Sporerna sferiskt elliptiska, fintaggiga, 6—7=5—6 mmm.
Mossbelupna skogsäng., buskm., m. r. (Åbo).

JE

ee R. consobrina Fr. Karst. Hattsv. I, p. 207.

firEpoterna klotrunda, 6—9 mmm. i diam.
— Berg. granskog., bland mossa, h. o. d. i södra Finl.

851. R. foetens (Pers.) Er. Karst. Hattsv. I, p. 208."

KG klotrunda, otydligt fintaggiga, 8 mmm. i diam.
Bro 7—8 mmm.
Skog. ., åa. (Nyl.— Vasa).

- så i

| KR Blida simillima Peck. 24 Rep. St. Mus. p. 75 är däran
| n Iuktlös varietet af denna art. Äfven af andra starkluktande arter,
0 t. ex. Cortinarius suillus förekomma luktlösa former.

128

352. R. emetica (Harz.) Fr. Karst. Hattsv. I, p: 29 :

Sporerna klotrunda, fintaggiga, 9—10=38 eller 8 i
mmm. i diam, ; erstagg
Skog., på fukt., mossbev. st., h. o. d. Qulas

TN mr

353. R. ochroleuca (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p.

Sporerna äggrunda, prickiga, 7 mmm. i diam. -:<
Skog., lund., på fukt. st., m. r. (Mustiala).-

UE

BILAN

354. R. fragilis (Pers) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 210.'

Sporerna n. klotrunda, 8—10=8 mmm. ROMA

Skog., lund., på fukt. st., h. o. d. i södra Finl.

355. R. eruginea Fr. Karst. Hattsv. IL p . 210:

BICLVLÖ je
Sporerna n. klotrunda, 8—10 mmm. i diam.
Skog., m. r. (Åbo).

356. R. integra (Linn) Fr. -Karst. Hattsv. I, vB. ä

Sporerna n. klotrunda, 10=38 eller 7—9 mmm. i dia a
Cystiderna kägellika, tillspetsade. -vOÅPeBYR., MIK
Skog., a. (Nyl.—Vasa).

| 2 3

357. R. decolorans Fr. Karst. Hattsv. ;å a.
Sporerna klotrunda, ockragula, 7—10 mmm. . diam
»Barrskog., h. o. d. i södra Pin. jå a

>
358. R. nitida (Pers.) Fr. Karst. Haltöjs I, p. -
Sporerna n. klotrunda, 3— 0 BS mmm MT
Blandsk., m. Tr. (åbo 2).

sisav Köl

ALA oa

129

Obs. anal. (Nuovo Giocorn. Bot. I1., vol. XIX, p.
245, t. VIII, f..30).' Pat. Tab. anal. 2:e ser., p
ut: bla,

S Sporerna klotrunda, blekt ockragula, 6—8 mmm. i
an om klubblika, 26—30 = 10—12 mmm. OCysti-
ar VE
3 Skog., m. r. (Åbo?)
Af Saccardo uppgifves sporernas dimensioner till 11—14
-10 -mmm.

4 een RATTAT
pol SIN

; ; gav Hygrophorus (Fr.) Karst. Hattsv. I, p. XVI,
; S 216. :

; d Mellanlagret (trama) homomorft, med bandformiga, krökta
yfe: . Basiderna 4-sporiga. Cystider merendels inga. Spo-
erna äggrunda eller elliptiska. |

Öfversigt af arterna.

rgen hvit eller ljus och ren.

3 ärsda hvit. :

Eric A Hattens kant luddig . . .- . - . chrysodon.

oo cB Hattens kant först finluden, sedan

glatt i Nvis(dqokon IA) 205 urheus.
9

130

tt Gul- eller rödaktiga. ang)
A” Välluktande . =... oc oc ar > Melizensr
B Luktlösa. RES
a Foten upptill rödprickig . . . . erubescens. i

b Foten i toppen hvitprickig. SE

+ Hatten enfärgad . . . . . pudorinus.
++ Hatten i midten mörkare . . discoideus.

+x Brun- eller gråaktiga.
1 Hatten betäckt af ett lossnande slem-
lager. ; > 3
A Lamellerna snöhvita . . «. - - « olivaceoalbus.
B Lamellerna gula . . - +» - «- +» hypothejus. RR
tt Hatten klibbig. gon
A Lamellerna snöhvita. Ue 3
a; Luktande;.-(= serving svökurerno å
b Luktlösa. innildtg ra RE
+ Hatten i midten brunaktig. |
O Hatten i midten vårtig . . pustulatus.

OO Hatten fjällig eller fintrådig. tephroleucus.
++ Hatten enfärgad, blåaktigt gul- RT

blek” : . - . = 6
B Lamellerna rosenröda . . . . . calophyllus. =

AT

361. H. chrysodon (Batsch.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 216..4

Sporerna elliptiska, 8—9=4—5 mmm.
Barrskog., m. r. (Mustiala).

362. H. eburneus (Bull) Fr. Karst, Hattsv. I, p. 217.

Sporerna n. klotrunda, 5—6 mmm. i diam. =
Äng., lund., skog., a. (Nyl.—Lapl.)

EVEN ST

131

G 0 H. melizeus Fr. Icon. t. 165, f. 3. Karst. Hattsv.
I, p. 218. Pat. Tab. anal. 2:e ser., p. 8, f. 509.

Sporerna äggrunda. Cystider inga.

= Lund., m. r. (Åbo).

TA N

Vela

«. H. erubescens Fr. Karst. Hattsv. I, p. 219.
. Hygrophorus russula Quél. Ench. p. 49.
orerna elliptiska, 8—10 =4—5 mmm.

rrskog., a. i södra Finl.

Sporerna elliptiska, 8=4 mmm.
— Berg. granskog., m. r. (Tammela).

H. discoideus (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 220.

Sporerna 6—7 = 4—5 mmm.
Barrskog., h. o. d. i södra Finl.
Jar I&R

k Ad ÅR ASA

867. H. olivaceoalbus Fr. Karst. Hattsv. 1;.p..221,

— Sporerna elliptiska, 7—10 = 4—5 mmm.
— Barrskog., a. (Nyl.—Vasa).
br

368. H. hypothejus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 222. Pat.
Tab. anal. 2.e ser., p. 8, f. 510.

2 Sporerna elliptiska eller äggrunda, 8—9=4—5 mmm.

VA

as de; na klubblika. Cystider inga.
— Skogstr., a. (Nyl.—Lapl.)

na

132

369. H. agathosmus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 222. F
Tab. anal: III, p. 94, f£. 210.

Sporerna elliptiskt sferiska, $—9 =5 mmm. Basiderna
klubblika. Cystider inga. Bitr 1
Granskog., a. (Nyl.—Lapl.) Tillsammans Hö H. oliva-
ceoalbus.

Aag

370. H. pustulatus (Pers.) Fr. Icon. t. 166, 2 3. Karst. :
Hattsv. I, p. 223.

Sporerna elliptiska, 7—10 =4—5 mmm. d
Barrskog., h. o. d. i södra Finl. — Växer tillsammans
med följ. H .20€

371. H. tephroleucus (Pers) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 223.

Sporerna elliptiska, 13—15 = 7—9 mmm.

Barrskog., h. o. d. i södra Finl. Mid0€ j

Sporerna enligt Quélet (Bull. Soc. bot. Frang. 1879, p. i
228) äggrundt sferiska, 8 mmm. långa.

372. H. lividoalbus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 223.
a Ho NDE
Sporerna ,,10—12 =6—7 mmm."

Skog., m. r. (Tammela).

373. H. calophyllus Karst. Hattsv. I, p. 224.

Sporerna 6—8 =4—5 mmm.
Tallskog., på moar, m. r. (Tammela).
Vidt skild från Camarophyllus caprinus (Scop.) =

133

XVII, 224.

llanlagret homomorft, med bandlika, krökta hyfer.
rna 4-sporiga. Cystider oftast inga.

Öfversigt af arterna.

BI fnträdigt, 4s4s ks ego S caprinus.

SYTT SN
4 Hatten köttig. ;
a Hatten i midten upphöjd . -. -. pratensis.

oooc+ Hatten hvit.

2 0 Oo Lamellerna hvita . >. ”. virgineus.
såg 209 Lamellerna Sulk amnokovua bitolör.
fört Hatten. grägn!. og. I Amd» CIMereus.
Hatten n. hinnaktig, naflad . . . niveus.
sllerna bukiga, urbugtade eller fast-

imellerna urbugtade.

. Foten tät. ie Oe 2 «ck al » fornicatus.
Foten ihålig . os. «0 «+ +» streptopus.

rare oe näe nes ever SNIA,

RT ] : ; |
uktlösa.

a Hatten torr s Sö NPENOlR I RRINUDS sAekäiäfns.

ob Hatten ganska klibbig . . . . irrigatus.

874. C. caprinus (Scop.) Karst. Hattsv. I, p. 224.
Sporerna 7—9 =5—7 mmm.
> Barrskog., a. (Södra Finl)

134
Sporerna enligt Quélet (Champ. Normand. 1880, p. i )

10 mmm. långa. =

375. C. pratensis (Pers.) Karst. Hattsv. I, p. 225.

Sporerna 6—10 =4—5 mmm. |
Gräs- eller mossbev. äng., back., a. (Nyl.—Vasa).

fö a ;

376. C. virgineus (Wulf.) Karst. Hattsv. I, p. 225.

Sporerna elliptiska, 10—12=6—7. Basiderna aflångt
klubblika, 41—50=7 mmm. Cystider inga. É
Gräsbev. st., a. (Nyl.—Lapl.)

377. C. bicolor Karst. Hattsv. I, p. 226. Icon. t. XOI.

Syn. Hygrophorus pratensis p silvaticus Karst. Myc.
Fenn. III, p. 198. b
H. bicolor Karst. Symb. ad Myc. Fenn. TV blyg
p. 178.
Hygrophorus Karstenii Sacc. et Cub. sy V, Pp.
401.
Sporerna n. elliptiska, 10=6 mmm.
Granskog. (Tammela, flerestädes).

378. C. cinereus (Pers.) Karst. Hattsv. I, p. 226. -

Sporerna elliptiskt sferiska, 9—10=6—8 mmm.
Skog., mosslupna äng., t. r. i södra Finl.

379. C. niveus (Scop.) Karst. Hattsy. I, p. 226.

Sporerna 6—8 =4—5 mmm.
Sterila äng., bland mossa, m. r. (Mustiala).

135

d 380. C. fornicatus (Fr.) Karst. Hattsv. I, p. 227.
— Äng., m. r. (Mustiala).

2 e. streptopus (Fr. Karst. Hattsv. I, p. 227. Pat.
"Tab. anal. III, Pp. 90, £. 213.

arsa elliptiskt sferiska, (SR =4—5 mmm. Cysti-

e , inga. H

—— Gräsbev. backsluttn., r. (Tammela).

= 382. C. ovinus (Bull.) Karst. Hattsv. I, p. 228.

Sporerna 5=3—4 mmm.
Ar Äng., skog., m. r. (Mustiala).

Ha c C. Jubiatös (Schum)) Karst. Hattsv. 3 p. 228.
3 | Sporerna 6—8=5—6 mmm.
; Ljunghed., bland mossa, r. i södra Finl.

: Er

Fo kände .
384. C. irrigatus (Pers) Karst. Hattsv. I, p. 229.
Sporerna 9=4 mmm.

— Syn. Hygrophorus irrigatus Fr. Icon. t., 168, f. 3.
ES | Skog., bland mossa, m. r. (Mustiala).

ä XXXVIL DRA (Fr.) Karst. Hattsv. I, p. XVII,

& fm. Holrigkiälls Quél. Ench. p. 52.

- Basiderna 4-sporiga. Cystider saknas vanl. Sporerna
anda eller elliptiska. ;

Ear
Y LES LJ

136
Öfversigt af arterna. = — -c TT

+ Lamellerna nedlöpande. z gitÅ
+ Hatten till färgen oföränderlig.
A Hatten och foten brandgula +. . . laeta.
B Hatten och foten vaxgula . . . . ceracea.
tt Hatten urbleknande. .
A Hatten klibbig . . . - - «» « . coccinea. =
B Hatten torr . . . .« « s .<. + Miniatere ee
+= Lamellerna fastväxta. de 2
+ Färgen ren och ljus.
A Hatten klibbig eller n. torr. so 0 SBE
a Hatten klock- eller kägellik.
+ Lamellerna tjocka. = i
Oo Foten strimmig, vid basen
BVit «6 ss RA
00 Foten slät, vid basen brands. = 2 0
gulaktig. CR a .obrysgeg. i 3

Fil

++ Lamellerna teml. tunna +. . conica.

Eyre

b Hatten. kulltig.'. "a -<Sda0a . chlorophana.
B Hatten slembeklädd . . . . . . psittacina.

tt Brunaktiga. ; iv I BE
ATTURUIOS "70 EAS TG er one ne ungvinosa.
B Starktluktande . . .oco- oc » nitrata.
yi?

385. H. laeta (Pers.) Karst. Hattsv. IL P- 233.

Sporerna n. klotrunda, 9—10=6—8 mmm."
Gräsbev. st., m. r. (Mustiala). > HJIVEX

386. H. ceracea (Wulf.) Karst. Hattsv. I, p. 234.

Sporerna 7 =4 mmm. rabirsd
Mosslupn. äng., betesm., a. (Nyl. RR alla aln

- ÖRE VISOR ST Re

Fear
[ G

137

am. 'H. coccinea (Scheeff.) Karst. Hattsv. I, p. 234.
> =4—5 mmin.

sh fö. H. punicea (Fr.) Karst. Hattsv. I, p. 235.

E | Sporerna 10=4—5 mmm.
— Mossbelupna äng., m. r. (Åbo; Jomala).

22

30. H. obrussea (Fr.) Karst. Hattsv. I, p. 236.

fö Bporerna elliptiska, 7 = 3 mmm.

-Lund., m. r. (Mustiala; Åbo).

Erp rernas dimensioner uppgifvas oriktigt af Britzelmayr
I 10—12 =6—8 mmm.

Ka

89. H. conica (Scop.) Karst. Hattsv. I, p. 236.

| Filersina 10—11=6—8 mmm.
- SR äng. och back., a. (Nyl.—Lapl.)

TY

; - 'H. chlorophana (Fr.) Karst. Hattsv. I, p. 236. Pat.
as oloTab. anal. 2:e sér. pv 9, f. 511.
— Syn. Hygrophorus chlorophanus Fr. Icon. t. 167, f. 4.

Sporerna äggrunda, 8 mmm. långa. Cystider inga.
——— Skogstr. gräsbev. st.,'r. i södra Finl.

138
393. H. psittacina (Scheff.) Karst. Hattsv. I, p. £
Pat. Tab. anal. III, p. 95, f. 212.

Sporerna 7—8=5—6 mmm. dCystider inga.
Äng., betesm., skog., a. i södra Finl.

394. H. ungvinosa Fr. Karst. Hattsv. I, p. 237.

Sporerna 9—=6—7 mmm.
Lund., på fukt. st., m. r. (Mustiala)..

395. H. nitrata (Pers.) Karst. Hattsv. I, p. 237.

Sporerna 7—8=5—6 mmm.
Skog., lund., sandback., h. o. d. i södra Finl.

XXXVII. Lentinus (Fr.) Karst.
Syn. Lentinus et Lentinellus Karst. Hattsv. XVIII, 245,
246. Zz .

Bssiderna 4-sporiga. Cystider inga eller rara. Sporer na
klotrunda eller äggformiga.

Öfversigt af arterna.
> Hatten fjällig. :
1 Lamellerna "hvitaktiga=://55 MA, 5 lepideus. Si
tt Lamellerna rostfärgade. . . . . . domesticus.
" Hatten glatt ...:;.4 gren samtecrolt

396. L. lepideus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 245. -

Sporerna 2—3 mmm. i diam.
Gammal furuved, a. (Nyl.—Vasa).

139

a 397. L. domesticus Karst. Fung. nov. (Rev. Myc., n:o
oo 83, Janv. 1887, p. 9). Icon. f. XLIX.

Hatten köttig, seg, i kanten tunn, n. trattlik, oregelbun- |

en, sned, rostfärgad, af mörkare, tilltryckta eller uppåtböjda
Hl, fläckig, med ljust, brunaktigt gulrödt kött, omkring 18
bred. Foten excentrisk, nedåt afsmalnande, bågböjd, tät,
ystgulal ig, besatt med fastväxta fjäll, vid basen hvitaktig,
ring 9 cm. lång och 3 cm. tjock. Lamellerna långt ned-
jan | , ljust gulaktigt brunröda, slutligen skiftande in. kött-
: öd ända till 3 cm. breda. Sporerna äggrunda, färglösa,
Funnen på takpanelningen i Viksbergs färgeri i Sept.
ec Id. af brukspatron A. Borgström. Beslägtad med IL. leon-
opodius Schulz.

3 398. L. cochleatus Fr.
: 3 Syn. Lentinellus cochleatus Karst. Hattsv. I, p. 247.

É i försorerna n. sferiska, 4—6 mmm. i diam.
Stamm. och ved af löfträd, h. a. (Nyl.—Lapl.)

SM L. omphalodes Fr.

— Syn. Lentinellus omphalodes Karst. Hattsv. I, p. 248.
j Lentinus dentatus (Pers.) Quél. Ench. p. 151.
— Barrskog., på jord m. r. (Mustiala).

eo ban

i = XXKIX. Hemicybe Karst. Hattsv. I, p. XVIII, 248.
— Basiderna 4-sporiga. Cystider inga. Sporerna rundade.

Bl ht
AN ;

är | Öfversigt af arterna.
+ Rödbruna eller sämskfärgade.

+ Hatten BJAGT stil. Sf banta walvyttsida:

tre

140

++ Hatten vanl. skrynklig.

A Hatteh glättifokeri.2Ei . ”. Ccastorea.
B Hatten flockullig eller filtluden.
a Hatten hvitaktig +. <. . . i.» tomentella.
b., Hatten brun -= jattösmrrd trå fc VO
+. Hyilaga oo tbsinttöe föhar iderrinsn ks. OO

399. H. ursina (Fr.) Karst. Hattsv. I, p. 248.

Sporerna klotrunda, n. sträfva, 4 mmm. i diam.
Murkna löfträdsstamm., m. r. (Tammela).

400. H. castorea (Fr.) Karst. Hattsv. I, p. 229.

Syn. Lentimus castoreus Fr. Icon. t. 175, f. 3.

Sporerna klotrunda, 3—5 mmm. i diam.
Gamm. furu- och björkved, m. r. (Tammela).

401. H. tomentella Karst.

Syn. Lentinus tomentellus Karst. Symb. ad Myc. Fenn.
XVIII. (Medd. af Soc. pro Faun. et Flor. fenn.,

14: 1887, p. 79.) |

Nästan utan fot, tegellagdt tufvad, köttigt läderartad.
Hatten horisontel, tunglik eller omvändt äggformig, med -otyd- |
liga åsar, hvitaktig, sedan blekt rödbrunaktig, torr gulaktig,
från basen ända utöfver midten betäckt af ett tunnt ludd,
d

k

i

med bågböjd, helbräddad, inrullad kant, omkr. 8 cm. bred.
Lamellerna m. tättsittande, smala, jemnbreda, finnaggade eller
tandade, hvitaktiga, torra rödbrunaktiga, omkring 5 mm.
breda. |

Utdöda björkar i djupa barrskog., m. r. CTaminelå). 8

141

2. H. vulpina (Fr.) Karst. Hattsv. I, p. 249.

, 1. Lentinus vulpinus Fr. Icon. t. 176, f. 1.
rerna n. klotrunda, 2 mmm. i diam.
amla rönnar, m. r. (Runsala).

93. H. auricula (Fr.) Karst, Hattsv. I, p. 249.
. Lentinus auricula Fr. Icon. t. 175, f. 2.
Sporerna omkr. 2 mmm. i diam.

— Löfträdsstamm., m. r. (Tammela).

+ H. robusta Karst.
Sj Sv a >
Hatten i torrt tillstånd ockragul, inböjd samt försedd
-” nkiga åsar, vid basen 1 cm. tjock. Lamellerna 3 mm.
Sporerna omkr. 3 mmm. i diam.
RR FA äpleträd, m. r. (Pojo).
INNE

4, P. torulosus (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 96.

T erna 5—6=2—3 mmm.
jör kstubb., a. i södra Finl.

XLI. Panellus Karst. Hattsv. I, p. XIV, 96
RE 7)

405. P. stipticus (Bull) Karst. Hattsv. I, p. 96.
Sporerna 2—3 =1—2 mmm.

2
142 : å 7
Å SR

Förmultn. stubb. och stamm. af löfträd, synnerligen ek,
h. 0. d. i södra Finl. LS ;

SIT

XLII. Scytinotus Karst. Hattsv. I, p. XIV, IN.

Basiderna 4-sporiga. Sporerna cylindriska.

406. Sc. ringens (Fr.) Karst. Hattsv.' I, p. 97. kö
Syn. Panus ringens Fr. Icon. t. 176, f. 2.

Sporerna cylindriska, böjda, 5—6 =1 mmm. |
Stamm., gren. af björk och al, h. o. d. (Nyl.—Lapl)

XLIIL Volvaria Fr. Karst. Hattsv. I, p. XVIII, 250.

Mellanlagret (trama) homomorft med parallela, lång- =
sträckta cellkedjor. Basiderna långa, 4-sporiga. Cystidern +
talrika, oftast spolformiga. Sporerna elliptiska eller äggrunda.

ec FO
Ofversigt af arterna. =
+" Hatten tort ma ste in. at + or oto
+ Hatten klibbig. Li
+ Hattens kant slät. >. Fara To Nspetiosar

tt Hattens kant strimmig . . .- . . . gloiocephala. Ja

407. V. virgata Fr. Karst. Hattsv. I, p. 250. Cook: 1
lustr. t. 294. E

Syn. Agaricus (Volvaria) bolöllkle Pat. Tab. anal. IV,
Pp: 151, f, 3al. | : si (Öd 0

143

rerna elliptiska, släta, 7—9 = 4—6 mmm. Basiderna
« Cystiderna framskjutande, spolformiga, hvass- eller

ht. pl., m. r. (Åbo; Paldamo).

HÅ speciosa Fr. Käfst. Hattsv. I, p. 251. Cook.

Ibblika, teml. stora.
ödselhög., gödsl. plats., r. (Merimasku; Åbo; Mustiala).
er tillsammans med Anellaria separata.

| ER gloiocephala (De C) Fr. Hym. Eur.; p. 183.
Cook. Illustr. t. 298. Pat. Tab. anal. III, p. 100,
VS .
; m. Agaricus gloiocephalus De C. Flor. Fr. VI, p. 52.
en köttig, först klocklik, sedan plattad, pucklig,
mig, sotbrun eller askgrå, i kanten strimmig. Fo-
att, vid basen med omkringskuren slida. Lamel-
rödaktiga. Sporerna elliptiska, släta, regelbundna,
| 6—9 mmm.
Gödsl. st., m. r. (Mustiala park). 8.
rne enligt Saccardo 19=9 mmm.

« Pluteus Fr. Karst. Hattsv. I, p. XVIII, 252.

Basiderna 4-sporiga. Cystiderna till formen m. varie-
+ Sporema äggrnada, elliptiska eller klotrunda.

Öfversigt af arterna. ve
d a sd
+ Hattens öfverhud snart upplöst i ludd, fjäll å id

eller fibriller. ST

+ Hatten brun eller grå . - . - - - cervinus.
tt Hatten slutligen gulaktig . . . . . sSororiatus.

++ Hatten stoftbeströdd eller bar. Vv gor

1 Hatten stoftpudrad =. .: so «oc +» » Danus. 2

IT. FLAMON: DÖR Ie =öe ce arken ia Då SSR phlebophorus. j

dodr TT

410. PI. cervinus (Scheff.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 252.
Cook. Illustr. t. 301. Pat. Tab. anal. IV, p. 152,

f. 335. -

Sporerna bredt elliptiska, 7—8 =2—6 mmm. Cysti
derna spolformiga, med fyra korta utskott i toppen, ku :
12—15 mmm. N

Murkna stubb., stamm., ved, halmtak, a. SER —Lap .)

+ PI. petasatus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 203. Cook: |
lustr. t. 303. OMR E
Gödselhög., drifbänk., m. r. (Mustiala).. = 0 oc

"+ PI. umbrosus (Pers.) Fr. Karst. Fattég. I po. 25
Cook. Illustr. t. 304. 5 fan
Sporerna bredt elliptiska, 6—7=5— 6 mmm. ,,Baside na ;
klubblika, 26 = 7—8 mmm. Cystiderna spolformiga, 65—98
=18—20 mmm." j
”Murkna trädstamm., på skugg. st., h. o. d. (Nyl—Vas a)

"== PI, alandicus Karst. Hattsv. IM p. 230. Symb. av
Myc:. .Fenn.: IX, p;s48575 rå sirusssböemabedt
Stamm. af äpleträd, m. r. (Jomala). RITTYTOGE ANG

145

orerna elliptiskt sferiska, släta, 7—8=6 mmm.

i. rkoln. och murken ved, m. r. (Mustiala). — — God art.
La ;k9' H .

. Pl. nanus (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, Pp 256.
Cook. Illustr. t. 305.

Sporerna ,,oregelbundna, fintaggiga, 5—6 mmm. i diam."
” Murkna stammar, m. r. (Mustiala).

3 ; RA PI. phlebophorus (Ditm.) Fr. Karst. Hattsv. I, p.
SENT. Cook. Illustr. t. 422. |

- Hu Inöl

— Sporerna. sferiska, 5—9 mmm. i diam.
| Murkoa stammar af björk och sälg, m. r. SR

; NRO TOl
> XLV. Entoloma Fr. Karst. Hattsv. I, p. XIX, 456.

ena 4-sporiga. Cystider saknas oftast. Sporerna

pie (Ent. qvisqviliare har jemna sporer).

mn FA Öfversigt af arterna.

H ten i torr och fuktig väderlek af samma

ot Hatten glatt. -

RCA Tuktande af mjöl . . so. - . lividum.

BB Luktlösa eller illaluktande.

"a Luktlösa eller svagtluktande.

| + Foten svartaktigt brandgul. . qvisqviliare.

i 0 O++ Foten stålblå 0 so.o. < ". ardosiacum.

öv ön paste snel aldenkdidani
| | 10

146

tt Hatten luden eller fjällig. «0 000 1. HS
A Lamellerna mörkt sotbruna -. . .jubatum.
B Lamellerna i början hvitaktiga. ;
a Hatten Pucklig ;= 50.3 fASr subrubens.
b Hatten trubbig. E s
+ Hatten grå . . - . « . . griseocyaneum.
++ Hatten snöhvit . . . - . sericellum. =
++ Hatten hygrofan. | HENTOS
+ Luktlösa. i i wok
A Lamellerna släta. |
a Foten icke skrufvriden. .wadaotside 19 STA
+ Foten fintrådig . -. . . . . Clypeatum.
++ Foten glatt. . . . . . . rhodopolius. '
b Foten skrufvriden . . . .« « - majale
B Lamellerna på tvären ribbade. . . costatum.
tt Luktande.
A Luktande af :mjöl...;> «uk Ten lerok SORIORNNE
B Luktande af alkalier s . : . . « nidorosum.

YVJDA
Fan

|

414. Ent. lividum (Bull.) Fr. Icon., t. 90, f. 3. Karst.

HD

Hattsv. I, p. 258. Sara

Sporerna oregelbundna eller n. kantiga, 8—9 mmm.
i diam. s ya 3
Skogstr., m. r. (Runsala). Tillsammans med Lactarius
ucris. er tyritde [BÖR
i fi Ro
415. Ent. qvisqviliare Karst, Hattsv. I, p. 260.
Sporerna elliptiska, släta, 9—10=4—5 mmm.
Fukt. och skugg. st., på mulljord och förmultn. växter, -
m. r. (Vasa; Mustiala). Tillsammans med Laccaria laccata.

pd
arv
ed

SA

147

46. 'Ent. ardosiacum (Bull.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 261.
Ber a
= Sporerna klotrunda, kantiga eller taggiga, 6—8 mmm.

i MY.

i 1 Barrikög. på fukt. st., m. r. (Mustiala).

3 417. Ent. madidum Fr. Karst. Hattsv. I, p. 261.
så Ra klotrunda, kantiga, 8 mmm. i diam.

Bland mossa, löf, m. r. är gr Breg

Högbilev ;

a418. Ent. jubatum Fr. Karst. Hattsv. I, p. 263.

Sporerna elliptiska, kantiga, 11—12 = 7 mmm.
k Mosslupn. äng., m. r. (Mustiala).

br + Ent. subrubens Karst. Hattév. Ibpr263.

— Syn. Entyloma jubatum Fr. ""Ent. subrubens Karst.
k = Symb. ad Myc. Fenn. VI (1879), p. 8.

24 Sporerna elliptiska, kantiga, 9—12=6—7 mmm.

ki Skogstr., m. r. (Mustiala).

Mycket nära beslägtad med föreg., möjligen endast en
etet af densamma. ; |

| i 419. Ent. griseocyaneum Fr. Karst. Hattsv. I, p. 264.

ra å Sporerna kantiga, 8—9 mmm. i diam.
| Skogsback., betesmark., a. (Nyl.—Lapl:)

j 420. Ent. sericellum Fr. Karst. Hattsv. I, p. 264. Cook.
Illustr. t. 307.

7 Kölorerna kantiga, 8—10 mmm. i diam. eller 10—11=
8 mmm
£ Öräsböv. st., a. i södra Finl. '

148

421. Ent. clypeatum (Linn.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 26 ;
Cook. Illustr. t. 319. Pat. Tab. anal. IV, P. 153, i
[330 dd d

Sporerna kantiga, 8—10 mmm. Cystider inga. sg

Äng., odl. och grus. plats., m. r. (Åbo).

tre

422. Ent. rhodopolium Fr. Karst. Hattsy. I, p. 265. Pat.
Tab. anal; IX, .p. d09, fo Döm .

Sporerna kantiga, 6—10 mmm. i diam. Cystider inga. |
Skog., på fukt. st., a. (Nyl—Lapl) oc 0 oc

423. Ent. majale Fr. Karst. Hattsv. I, p. 267.

Sporerna rundadt elliptiska, kantiga; 10-142 7—10. |
Granskog., m. r. (Mustiala).

424. Ent. costatum Fr. Karst. Hattsv. I, p. 267.
Sporerna kantiga, 6—9 mmm. i diam.
Sump. äng., kärr, m. r. (Mustiala).

Sporerna eR Saccardo 12—14=8-10 mmm.

+.Ent. .Cordis Karsti Syinbyud-MycziHenksVit (1879), j

p. 9. |
Sporerna 5—6 mmm. i diam.
Ljungback., bland björnmossa, m. r. (Mustiala).

Så
AN

425. Ent. sericeum (Bull.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 268. 7

Sporerna kantiga, 7—9 mmm. i diam. NT j
Äng., a. (Nyl.—Lapl.)

EE 149
E 426. Ent. nidorosum Fr. Karst. Hattsv. I, p. 268.
Sporerna kantiga, omkr. 7—10 mmm. i diam.

BE Luänd., m. r. . (Mustiala).
1 Fanojedamn

”Öfversigt af arterna.

+ Lamellérna långt nedlöpande.

+ Luktande af mjöl.

I ok ;Foten-glatti::.:i.11 «bank 4 sikvprunulus
KS Föten:luden. . so. co» tak ss sleptulus.

2 + Luktlösa.

a ve Mörkt KOREA ör SR noe is a NART,
sd 2 Hvit, med dragning i rödt . . . . cancrinus.
+ « Lamellerna fastväxta, med en tand ned-
NOA (aitondre re vs . a a Vili8.

427. CI. prunulus (Scop.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 269.

; > Syn. Pazillus prunulus Quél. Ench. p. 92.
; ; Sporerna äggrundt elliptiska, 10—16 =6 mmm:
—— Skogstr., a. (Nyl.—Vasa).

428. CI. lentulus Karst. Symb. ad Myc. Fenn. IV (1878),
; op. 172. Hattsv. I, p. 270:

RE Sporerna kantiga, 2—4 mmm. i diam.
— Granskog., bland mossa, m. r. (Mustiala).

NE Bb HI
ir |

Sä

150

429. CI. undatus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 271...

Sporerna kantiga, rostgula, 9=6 mmm.
Torra st., a. (Nyl.—Lapl.) : ;
Af Quélet uppgifvas origtigt sporernas döakeldn ill
10—12 mmm. i diam.

430. CI. cancrinus Fr. Karst. Hattsv. I; p. 271: Y

Sporerna kantiga, 9—12= 8—9 mmm. eller 8—9 mmm.
i diam. ä
Feta, gräsbev. st., vid väg., r. (Åbo; Mustiala)s ov -

431. CI. vilis Fr. Karst. Hattsv. I, p. NTE ÖR n-
lustr. t. 487. |

Sporerna kantiga, 9 =6 mmm. em :
Barrskog., på öppna backar, bland mossa, m. A (Mus-
tiala).

rg VA

— — 1514

XLVII. Leptonia Fr. Karst. Hattsv. I, p. XIX, 2 OM

Basiderna Å-sporiga. Cystider oftast inga. Sporer di
kantiga. SEN

Öfversigt af arterna.

+ Hatten i torr och fuktig väderlek af samma
färg. itutast Id- STA
+ Lamellerna hvitaktiga. ; i
A Foten icke prickig. |
a Hatten i början kägellik, ON. pr
b Hatten i början kullrig, trubbig . lampropoda.

+ tb

151

; olen upptill svartprickig +. >. >. . ethiops.

fo ly «0 (ehloropolia)

Ja per ssllerna i i början blåa, SR eller
ruileka... |

ä Lamellerna i början blåa.

a Foten upptill svartprickig. Lamel-

fr "> lerna i eggen svarta och så-

kl g Ugadö! saint astmi: Heigl semiats.

| EN 5 en icke prickig.

+ Hatten icke strimmig (slät), blå-

äre. öar SNÄTE ost vatt os eantT) nhsturon NSD

fe Ve Hatten strimmig . . . . .lazulina.

v
> RR

- '"B Lamellerna gulbleka eller bleka.
Eb RR BA gul. FÖRAS SE SA UBOPINONR:
Be gsFoten grönaktig. for SJ OFÖRJOTO DORA.
| i a Före re i Åk |
Hatten i i vide och tort väderlek af olika
färg (hygrofan).

= Lamellerna enfärgade.

| 4 Lamellerna afsmalnande mot hattens

"ÖRE SUNET AL EARL SIAT, <A 00 . asprella.

—B Lamellerna bukiga. a
a Foten i toppen: svartprickig. >. . scabrosa.
Föten bar: soc. oe rss SONNUANS,.
id rt Fr RpHerpaT i eggen: n. svarta. : «. « nefreng..

äg L. anåtina (Lasch.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 273.
Sporerna SETKptinkt sferiska, kantig 10—12 = =T —8

132 | SN

433. L. lampropoda Fr. Karst. Hattsv. I, p. 274.

Sporerna elliptiskt sferiska, kantiga eller taggiga, 0 6 |
=6—8 mmm. E
Gräsbev. bank. och fält, h. o. d. i södra Finl.

434. L. ethiops (Scop.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 274.

Sporerna elliptiskt sferiska, kantiga, 10—13=7—8 mmm j
Öppna, gräsbev. st. i södra Finl. :

435. L. serulata (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 275.

Sporerna bredt elliptiska, kantiga, 9—10 = 2 1-8, m nn Å
Magra, högländta bergsback., fält, a. (Nyl. —Lapl.)

436. L. chalyb&ea (Pers.) fre Hatinvis 5 P. fe

Sporerna elliptiska, kantiga, 9—11 = GY mmm.
Högländta, gräsbev. back., äng., m. r. RA

437. L. lazulina Fr. Karst. Hattsv. I, p. 276.

Sporerna kantiga, 10—11 =6 mmm. i
Gräsbev. fält och skog., m. r. (Åbo). CK

438. L. formosa Fr. Karst. Hattsv. I, p. 278. '

Sporerna kantiga, 9—12=8 mmm.
”Skog., företrädesvis barrskog., m. r. (Mustial),

439. L. chloropolia Fr. Karst. Hattsv. E p. 278. Hd

Sporerna elliptiskt sferiska, kantiga, 12—14=6—38 mm
Skog., m. r. (Tammela).

VE

153
440. L. asprella Fr. Karst. Hattsv. I, p. 278.

Ee Sporerna bredt eng eller n. klotrunda, kantiga,
—9=:6—7 mmm.
E- Back., fält, a. i södra Finl:

8

= 44. LL. scabrosa Fr. Karst. Hattsv. I, p. 279.
Få, Kull T. - (Mustiala).

GR 442. L. emulans Karst. Symb. ad Myc. Fenn. XIII
ME (1885), p. 3

Hatten n. hinnaktig, kullrig och naflad, småfjällig, grå,
k, icke hygrofan, slät, 1—3 cm. bred. Foten fylld, jemn-
ck, slät, rak, glatt, i toppen n. bar, blåaktigt blekgul, vid
basen blek, 3—5 cm cm. lång, 1,,—2 mm. tjock. Lamellerna
fastväxta, lossnande, breda, m. bukiga, brunaktigt bleka. Spo-
elliptiskt sferiska, kantiga, 7—9=6 mmm.
Re. på gräsbev. st., m. r. (Mustiala). 8.

TM utseende lik Clitopilus wvilis.

Fömnil

EJ 4 443. L. nefrens Fr. Karst. Hattsv. I, pu209.
Er Fukt. st., kärr, m. r. (Tammela).

XLVIII. Nolanea Fr. Karst. Hattsv. I, p. XIX, 279.

lesdern fänoxign; Cystiderna icke anmärkningsvärda.
Sporerna, kantiga.

NN Ng
1

Öfversigt af arterna.

" Hatten hygrofan.
| | + Lamellerna gråa, stötande än i brunt, än i blekt.

E 4 -

154

A Foten strimmig, silkeshårig och eg pascua.
B Foten slät, glatt. 1å
a Lamellerna bleka . . . « .,» minuta:
b Lamellerna gråa. |
+ Doftande.
O Foten,bar :-» 3; 44. geoowissdillOSkiå
o0 Foten upptill PV . mammosa.
++ Luktlös ov: Sas AG JÖRN
1Tt Lamellerna hvitaktiga eller hvita.
A Lamellerna glesa. =

re = S =
4 us FEST CM

a Foten bar, gulaktig . . . . . vinacea.
b Foten finluden, mjölig, gröngulak- == =
tigt CDT SRS SSR ARENAN

B Lamellerna m. tättsittande . . . . infula. p

++ Hatten icke hygrofan :.' sot 20 07 Sexilis

444, N. pascua (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p- 279. Cook.
Ilustr. t. 376. ;

Sporerna stjernformigt kantiga, 8—9 mmm. i diam.
Betesmark., äng., skog., h. o. d. (Nyl.—Lapl.).

> N. pallescens Karst. Hattsv, I, p. 280.

Barrskog., på fukt. st., r. (Mustiala).

445. 'N. minuta Karst. Hattsv: IT, p. 281. - Så

Sporerna klotrunda, n. kantiga, 7—9 mmm. i diam.
Förmultn. halmstrån, m. r. (Mustiala)s 0 000

446. N. limosa Fr. Karst. Hattsv. I, p. 281... 0
Kärr, på gyttja, m. r. (Torneå Lappmark). sl io

155
447. N. mammosa (Linn) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 281.
00 Cook. Illustr. t. 377; f. 2.

Sporerna elliptiska, kantiga, 10—13= 5—38 mmm.
a Öppna, ÖR MH, so ören) a. i södra Finl.

a
4 ON. juncea Fr. Karst. Hattsv. E Pp. rr
a klotrunda, stjernformigt ÄeNen 9—11 mmm.

er 5 7
Bf

Kärr, Ua hvitmossa, m. r. (Mustiala).

fik virgatula Karst, Hattsy. 1, p. 282.
Torra st. Knappast fariien i Finl..

I
RAG.

fö ir ng N. vinacea Fr. Karst. Hattsv. I P 283. Var.

”- 2 ÄvlG d Å | | 2 :
450. > N. icterina Fr. Karst. Haller; i p- 284.
AR

] kantiga, 6—9 mmm. i diam. :
nd., trädgård., på jord, r. (Tammela).

pe 51. oN. infula Fr. Karst. Hattsv. I, p. 285...
| NAtakt.; på gräsbev. eller brända marker, h. 0. d. i

452. N. exilis Fr. Karst. Hattsv. I, p. 286. Var. mar-
| — ginella Karst.
= Barrskog., på fukt. st., m. r. (Mustiala).

156

XLIX. Eccilia Fr. Karst. Hattsv. I, p; XX, 287.

Öfversigt af arterna.

+ Lamellerna tättsittande.
+ Foten blåaktigt gulblek eller blek.
A Hatten hygröfan solo soda ad. DOM

B Hatten icke hygrofan -. . . . . nigrella.
+t Foten brunaktig 2. 0: 0: +; 2070: Parkensis.
x+ Lamellerna glesa . « o. . . . . «. griseorubella.

453. Ecc. polita Fr. Karst. Hattsv. I, p. 287.

Kärr, m. r. (Mustiala).

454. Ecc. nigrella (Pers.) Karst. Hattsv. I, p. 288.
Lund., på fukt. st., m. r. (Mustiala).

455. Ecc. Parkensis Fr. Karst. Hattsv. I, p. 287. =

Sporerna kantiga, 6—9 mmm. i diam.
Gräsbev. st., vid väg., äfven på fukt. naken jord, m. r.
(Mustiala). | trend |

456. Ecc. griseorubella (Lasch.) Fr. Karst. Hattsv. i pe
288.

Sporerna kantiga, 7—9 mmm. i diam.
Barrskog., m. r. (Mustiala).

j

; 157

FL. Claudopus W: Sm. Karst. Hattsv. I; p. XX, 288.
- öra kantiga. Cystider inga.

Öfversigt af arterna.

| he At tter n. ölkosladen - « dök avangeorwideplöens:
"FARTEN FEN SS TORSO RAN sa ATA

öv

ARI, CI. rälnenå (Batsch.) W. Sm. .Karst. Hattsv. I, p.
H 289. Pat. Tab. anal. V, f. 431.

Re Sporerna kantiga, 9—11=6—8 mmm.
— Lund., på mossa och hvarjehanda affall, m. r. (Mustiala). -

458. CI. byssisedus (Pers.) W. Sm. Karst. Hattsv. I, p.

EE 290. | |
— Sporerna kantiga, 10=8 eller 7—9 mmm. i diam.
lurken björkved, h. o. d. i södra Fink -

3 VR RAN SIGNE
v, dh RA
18 HE Dochmiopus Pat. Hym. d'Eur. p. 113.

= Sporerna icke kantiga.

Öfversigt af arterna.

] erna 9—14=5—8 MG vera en ve VÄTLAOLIS:
"Sporerna 6 =3—4 mmm... . . «+ : 2: microsporus.

.» D. variabilis (Pers.) Pat. Hym. d'Eur. p. 113.

0 Syn; Olaudopus variabilis W. Sm. Karst. Hattsv. I, p.
0 289. Cook. Illustr, t. 344, f. 1. Pat. Tab. anal.
III, p. 101, f. 225.

158

. Cystiderna cylindriskt klubblika, irreguliera, få.
Gnenar och stubb., företrädesvis af gran; äfven på jord,
a. (Nyl.—Vasa). ;

460. D. microsporus Karst.

Syn. Claudopus variåbilis var. microsporus Karst. Hattsv.
I, 'p. 289. ”"Vögl. "Obs. anal, pp: 207 EG Vire ie

;
Mindre än föreg., men för öfrigt mycket lik denna. |

Gren. af sälg, m. r. (Åbo).

LII. Rozites Karst. Hattsv. I, p. XX, 290.

Sporerna rynkiga. Basiderna 4-sporiga. .

Illustr. t. 348.

Sporerna äggrunda, vanligen oliksidiga, 1-—12= 8-9
mmm.

|
j
|
461. R. caperata (Pers.) Karst. Hattsv. I, p. 290. Cook. |
|
j
Skog., a. (Nyl.—Lapl.). ]

LIII. Pholiota Fr. >

Syn. Pholiota Karst. Hattsv. I, p. XX, 291 et
RBoumeguerites Karst. Hattsv. I, p.iXXIV, 452.

Basiderna 4-sporiga. Cystiderna. af varierande form,
stundom inga. Sporerna oftast äggrunda eller elliptiska, ockra-
gula eller rostfärgade. =

159.

”Öfversigt af arterna.

N-växande arter. (Roumeguerites)
] — SR
. Sporerna rostfärgade. — -
a Sporerna ljust rostfärgade.
+ Hatten fintrådig eller silkeslu-
iennvinden . le Wiiksvrterrigena.
> ++ Hatten glätt.
ör Oo Hatten icke strimmig, blekt!
närt ockragul:ioglövir Öliaa togularis.
HM O0 Hatten rostfärgad, med
ol 000. Strimmig kant . . . . blattaria.
Sy öpöterbå mörkt rostbruna.
3 oc + Hatten n. kompakt, slutl. ru-

- tigt -sprickig,.: .o:c ll s . dura.
c++ Hatten mjuk, icke sprickig . praecox.

Sporerna lerfärgade . . «. . » elatella:
grofana.
Hatten öfverallt AREA . + » mycenoides.
oo B Hatten slät (= icke strimmig) - . pumila.
FP stammar, ved, löf och barr växande
— arter. (Eu-Pholiota).
fm icke hygrofan.
Hatten fjällig.
; a Lamellerna i början hvita.
+ Hattens fjäll tilltryckta.
0 Hatten blek eller gulaktig.

-A- Hatten helt och hållet

> -köttig . : . + +. heteroclita.
> AA Hatten till sin yttre del
vaxartadt gelatinös . . cerifera.

160

OO Hatten mörkbrun eller
brandgul. år
A Foten mörkbrun . . . aurivella.
AA Foten blekt rostgul . . subsävarrosa.
++ Hatten besatt med uppböjda, :

spärrade fjäll: : 0 sö, sqvarrosa.
b Lamellerna i början gula. |
+ Hatten klibbig . . . -. . ”<lucifera.

++ Hatten torr. ;
O Lamellerna i början inten-.
sivt svafvelgula . . . >. flammans.
OO Lamellerna gulaktiga.
A Foten vid basen knöllik . tuberculosa.
AA Foten jemntjock. ed
: Foten fintrådig . . -. curvipes.
3: Foten nedtill besatt
med n. spärrade fjäll . Kolaönsis.
it Hatten hygrofan.
A Hatten fjällig eller fjällmjölig.
a. Hatten fjällig. .. mms soo Plelerata.
b Hatten betäckt med fjällmjöligt ludd confragosa.
B Hatten glatt, bar.
a. Foten: fjällig «0. > <> ANSE RTADINS
b Foten fintrådig eller n. glatt.
+ Lamellerna smala . . . > marginata.
++ Lamellerna n. triangelformiga. unicolor.

462. Ph.terrigena Fr. Karst. Hattsv. I, p. 292. Kalchbr.

d

Icon. Hungar. t. XIV. Cook. Tllustr. t. 349.

Sporerna elliptiska eller äggrundt elliptiska, 5—8=2—3

mmm.

161

—— Mull- och sandjord, m. r. (Mustiala i parken). 8.
, .Britzelmayrs Agaricus terrigenus är icke identisk med

463. Ph. togularis (Bull) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 293.

Pat. Tab. anal. IV, p. 154, f. 339.

Sporerna bredt elliptiska, 9—10 =6—7 mmm.

- Trädgård., park., h. o.d. i södra Finl.

Sporerna enligt Britz. 8=4 mmm. Förekommer tillsam-
ns med Inocybe geophylla och In. trivialis.

ä - Ph. dura (Bolt.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 294. Cook.
fo Ilustr. t. "423.

a ove 8—10=4—7 mmm.

Bb ;Bödal. ät. trädgård., drifbänkar, m, r. (Mustiala).

= 466. -Ph. precox (Pers) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 294.
z Cook. Illustr. t. 360. Pat. Tab. anal. II, p. 47,
TAIS,

Syn. Agaricus praecox Pers, var. minor Britz..,

= Sporerna 8—13=5—7 mmm. Cystiderna kolfformiga,

Mc d vågig hals.

3 Trädgård., vid vägar, på Fe SER platser, a a. (Nyl.
—Lapl.)

11

162

- 467. Ph. elatella Karst. NE

"Syn. Roumeguerites elatellus Karst. Hattsv. I, p. 232

Hebeloma elafellum Sacc. Syll. V, p. 808. ER

Sporerna elliptiska, 8=4—5 mmm, Basiderna klubb-

lika, 21—25 =7 mmm. Cystider inga. co
Tallskog., m. r. (Mustiala).

468. Ph. mycenoides Fr. Karst. Hattsv. I, p. 306. . Oook.
Illustr. t. 503, f. 2. 4

Sporerna elliptiska, 8—10=5—6 minörd
Torfmossar, m. r. (Tammela).

469. Ph. pumila (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 306.

Sporerna ,,8—10=5—6 mmm."
Mossbelupna fält, betesmarker, på moss., m. r. (Åbo).

470. Ph. heteroclita' Fr. Karst. Hattsv. I, p. 296. Cook.
Tilustr. t. 366.

Sporerna 8—10 = 5—6 mmm.
Stammar af löfträd, synnerligen Nie h.i0. dei södra
Finland: | 4

471. Ph. cerifera Karst. Myc. Fenn. III, p. 169: al SV
I Epr29t. ; | SM

Sporerna 8—10=6—-7 mmm.
Lefvande stammar af jolster; m. f. Oustiala).

163

Fock. «Tllustr. t. BL

Sporerna elliptiska, 8—9=4—5 mmm. Bärfderne! klubb-
ka, 18—20 =6—7 mmm.

4 — Stammar af löfträd, synnerligen Salix-arter, h. o. d. i
fira. a Finl.

- ox + Ph. filamentosa (Scheff.) Fr. Karst. Hattsv. 2 mö

Hilolerna elliptiska, omkr. 6—= 3—4 mmm.
Barrskog., på förmultn. ved, m. r. (Tammela; Åbo).

473. Ph. subsqvarrosa Fr. Karst. Hattsv. I, p. 298.
Murkna trädstubb., m. r. (Mustiala).

i AR 5

474. Ph. sqvarrosa (Mäll.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 298.
Cook. Illustr. t. 367. Pat. Tab. anal. IV, p. 154,
of. 340.

> Sporerna elliptiska, 7—8=4—5 mmm. Cystiderna ut-
kjutande, bukiga.

SN På eller vid gamla löfträdsstamm., h. o.d. (Nyl Lal)
NE

- 475. Ph. lucifera (Lasch.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 300.

Sporerna elliptiska, 8—10=5—6 mmm.
> Stubb., förkoln. ved, m. r. (Mustiala).

| E 476. Ph. flammans Fr. Karst. Hattsv. I, p. 301.

I Sporerna elliptiska, 4 = 2 mmin.

Berg. barrskogar, på stammar och ved af barrträd, a.
(Nyl.—Lapl.)

: 164
477. Ph. tuberculosa (Scheff.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 301

Sporerna elliptiska, 7—10 =4—35 mmm.
Torra björkar, h. o. d. (Nyl.—Lapl.)

478. Ph. curvipes (Alb. et Schw.) Fr. Karst. Hattsv. Lå
p. 302. .

Sporerna elliptiska, 6—7 = 2—4 mmm.
Gamla aspär, h. o. d. i södra Finl. (Tammela; Runsala;
Kalvola ; Urdiala). |

?

479. Ph. Kolaönsis Karst. Hattsv. I, p. 302.

Torra videgrenar, m. r. (Kola). |

480. Ph. phalerata Fr. Karst. Hattsv. I, p. 303. |
Barrskog., på barr och ved, m. r. (Åbo).

481. confragosa Fr. Karst. Hattsv. I, p. 304. |
Sporerna elliptiska eller sferiskt elliptiska, 5—6 = 4—5
mmm. | OM .
Murkna stubb., m. r. (Mustiala).
|
482. Ph. mutabilis (Scheeff.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 304.

Sporerna äggrundt elliptiska, 7—13=4—6 mmm. .
Förmultn. stubbar och stammar af löfträd, synnerligen
björk, a. (Nyl.—Lapl.)

483. Ph. marginata (Batsch.) Fr. Karst. Hattsv. I, p-
305. Cook. Illustr. t. 372.

Sporerna 6—7—=3—4 mmm.

165

- Stamm., ved och barr af barrträd, a. (Nyl.—Vasa).
Sporerna enligt Britzelmayr 10—14=4—6 mmm.

&rv
bl El

Ph. unicolor (Fl. Dan.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 305.
Cook. Illustr. t. HOJ. Tid,

ER »9—10=35 mmm."

— Murkna stockar, m. r. (Lapl.)

3 LIV. Flammula Fr. Karst. Hattsv. I, p. XXI, 401.

re Syn. Gymnopilus Karst. Hattsy. I, p. XXI, 400 et
3 - Gymnocybe Karst. Hattsv. I, p. XXII, 412.
= Kässjatsa 4-sporiga. Cystider anträffade hos flere arter.
re; rna äggrunda” eller elliptiska, rostfärgade eller ockra-
FED: | |
SR Öfversigt af arterna.

HN kylle, - (Eu-Flammula.)

| ; | Hatten hinntäckt > UlaTe
Ph. Hattens hinna afskiljbar, m. klibbig.
3 . JA; Hatten hvitaktig |: sc c.00c lenta.

cb Hatten brandgul Het gulaktig.

+ Sporerna rostfärgade.

Oo Foten hvitaktig. Köttet hvitt. lubrica.
0 00000 Foten gulaktig. Köttet grön-

re gult . Vall. IV spumosa:
SR Ia ++ Sporerna Ostärisdel med stark
S dragning åt kaffebrunt +. . carbonaria.

B Hattens hinna icke frånskiljbar. :

166

a Hatten glatt eller i början silkes-
luden. ic "og
+ Slöjan tydlig, länge qvarsit-
tande. | 2Ss 28
O Foten blek, fjälligt fintrådig. astragalina. —
00 Foten gul. (Sa
A Hatten slipprig. Lamel-
lerna först gulbleka el--
ler smutsigt bleka, slut-
ligen rostfärgade . -. alnicola.
AA Hatten fuktig. Lameller-
na först hvitaktiga, se--> = 7
dan höggula, slutligen —
brandgult rostfärgade . flavida.
++ Slöjan kortvarig : . . . . inopoda.
b Hattens hinna silkesartad .-. . scamba.
1t Hatten hinnlös. MEST
A Lamellerna fläckiga . . . «.« . . penetrans. .&
B Lamellerna utan fläckar.
a Slöjan bildande en oegentlig ring. hybrida.

And

M.

b Slöjan otydlig. .olbyd bol
+ Hatten fjälligt luddig. . + .'sapineav
++ Hatten besatt med papiller el- = 0

ler små spetsiga fjäll. . . limulata.

+ Utan hylle. (Gymnopilus Karst.)
4 Lamellerna fastväxta med n. nedlö-
pande-spetsia!1övi ssnlss ast I.Sabrupta.
B Lamellerna lossnande. ;
a Lamellerna breda - . =» « » » liqviritiae.
b Lamellerna smala . . . « «» . picrea.

Velg

167

= 485. FI. lenta (Pers.) Fr. mä Hattsv. I, p. 401. Cook.
; Illustr. t. 439, 440.

Sporerna elliptiska, 6—7=3—4 mmm. Sd klubb-
lika, 20=6 mmm. Cystiderna utskjutande, 41—54=10 mmm.
Bland spånor och löf, a. (Nyl—LaplL)

S h. nålet far helt säkert silke; då han till denna art hän-
FE Iéonst.s Ul27 föl.

486. FI. lubrica (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 402.
Sporerna bredt elliptiska, 6—7—=3—4 mmm.

— Skog., på feta, gräsv. st., i närheten af stubb., »A. 0. d.
i södra Finl,

bem 1

be | ;
487. FI. spumosa Fr. Karst. Hattsv. I, p. 404.

Sporerna n. elliptiska, 7—8 =4 mmm.
É Barrskog., på gräsbev. st., sällan på stubb., h. 0. - i
[ C : C Finl.

i 488. Fl. carbonaria Fr. Karst. Hattsy. I, p. 404.

rv ; plörerna elliptiska, omkr. 6=4 mmm. Cystiderna spol-
Brända mark., a. (NyL —Lapl.)

> Sporerna enligt Britzelmayr 10—11= 5—08 a mmm. 1

489, FI. astragalina Fr. Karst. Hattsv. I, p. 405.
| ; — Murken gran- och tallved, m. r: (Åbo).

168

490. FI. alnicola Fr. Karst. Hattsv. I, p. 406. Cook.
Illustr. t. 443.

Sporerna n. elliptiska, omkr. 8=5 mmm.
Löfträdsstamm., h. o. d. i södra Finl.

491. FI. flavida (Scheff.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 406. |
Cook. TIllustr. t. 444.

Sporerna 6—8 = 3—5 mmm. ;
Barrskog., på murkna stubb. och stamm., h. o. d. i sö-
dra Finl.

492. FI. inopoda Fr. Karst. Hattsv. I, p. 407.

Sporerna n. elliptiska, smutsigt rostbruna, 6—8=4—6
mmm. ' |
Barrträdsstamm., m. r. (Mustiala).

493. FI. scamba Fr. Obs. Myc. 2, p. 45.
Syn. Ripartites scambus Karst. Hattsv. I, p. 479.
Paxillus scambus Quél. Ench. p. 92.

Sporerna elliptiska, 10—11=5—6 mmm.
Barrskogar, på mulljord och förmultn. ved, h: 0. d. i

södra Finl. /

494. FI. penetrans Fr. Karst. Hattsv. I, p. 409.

Sporerna elliptiska, ockragula, 7-8=4 mmm.
Barrskog., på förmultn. ved, a. (Nyl—Vasa).
Sporerna enligt Britzelmayr 8—10=4—6 mmm. i

ang

a At s
4 fr Lär «

É. 169
495. FI. hybrida Fr. Karst. Hattsv. I, p. 409. Cook.
i Tlustr. t.:615;

Soon elliptiska, ockragula, 8—10=:4—6 mmm.

— Spånhögar, furuved, h. o. d. i södra Finl. (Åbo; Mus-
a etc.)

en — God art, icke, TRE Quélet äskar tro, en varietet till följ.

3 ud: FI. sapinea Fr. Karst. Hattsv. I, p. 410.
— Sporerna n. elliptiska, ockragula, omkr. 8=5 mmm.

— Berg. barrskog., på barrträdsstamm., gammal ved, sällan
jord, I. . (Åbo; Mustiala).

öv
; 2 497. FI. limulata Fr. Karst. Hattsv. I, p. 410.
Sporerna elliptiska, rostbruna, 6—7 =3—4 mmm.
— Sågspån och ved af barrträd, h. o. d. i södra Finl.

É 498. FI. abrupta Fr.

40 Syn. Gymnocybe abrupta Karst. Hattsv. I, p. 412.
3 Sporerna brandgula, 5—7 =3—5 mmm.

> Skogstr., m. r. (Mustiala).

Rb

499. FI. liqviritie (Pers.) Fr. |

. — Syn. Gymnopilus liqviritie Karst. Hattsv. I, p. 400.
Sporerna elliptiska. I
— Murkna granstubbar, sällan tallstubbar, h. 0. d. i sö-
dra Finl. | ;

170

500. FI. picrea (Pers.) Fr. FJ1 020 EE
Syn. Gymnopilus picreus- Karst. Hattsv. I, p. 400.

Sporerna bredt elliptiska, rostbruna,':8'=5=6mihm.
Tallstubb., a. (Nyl.—Vasa). örnåga
tU ste ig

LV. Ripartites Karst. Hattsv. I, p. XXIV, 477, pr. p.
Sporerna taggiga. |

yÅ

501. R. tricholoma (Alb. et Schw.) Karst. Hattsv. I, ;
477.

Syn. Paxillus tricholoma Quél. Ench. p. om | dd

Sporerna klotrunda, fintaggiga, omkr. 4 mmm. i -
' Skog., m. r. (Tammela h. o. d.) |

22h
LVI; Cortinarius Fr. Karst. Hattsv. I, p. XXI, 306.

Basiderna 4-sporiga. Cystiderna af vexlande form. Spc ;
rerna sträfva eller släta, äggrunda, elliptiska eller rundad vå
ockragula. F

PON

Öfversigt af arterna.

+ Hatten icke hygrofan. | Hj ie
1 Hatten klibbig. CERN gär
A Foten och hyllet torra. (Phlegma- ; In ml
cium Fr.) | É

171

; a Slöjan ringformigt nedhängande från
2 den n. jemntjocka. eller klubb-
lika fotens topp.
+ Lamellerna i början bleka, s se-
dan lerfärgade.
Oo Foten fjällig.
i A Foten försedd med flere
ee af fjäll bildade ringar. triumphans.
| fe = > A0 Foten flockullig och fjäl-
; Hgvil öl brsollsttka <oClaricolor.
[010] Mitan flockullig eller fin-
or tFådig. ;
A Foten hvitullig, äldre bar,
: valsformig.! i. :.1 « . turmalis.
AA Foten fintrådig.
SR > Hatten snart torr och
svg Nä flockullig . . . . balteatus.
re +83 Hatten glatt .: « . -. Sebaceus.
++ Lamellerna icke bleka.
Oo Lamellerna i början blåak-
jE. tiga, violetta eller stötande
d Mona 00 1 Purpurrödt
fe A Foten hvit .:. . . . varius.
| AA Foten i början violett . cyanopus.
00 Lamellerna i början gula
frå eller olivfärgade.
mkr ALbamellerna gula . . . percomis.
; AA Lamellerna n. olivfärga-
Ugh |
3 Lamellerna krusiga . anfractus.
:: Lamellerna icke krusi-
Bör bn vitet ee BUDLULLUN.

172

b Slöjan uppstigande, utgående från =
fotens bas eller midt. ; dj
+ Foten vid basen uppsvälld till
en kantad knöl. Slöjan ut-
gående från fotknölens kant.
O Lamellerna i början hvitak-
tiga.
A Lamellerna sågade. . . multiformis
AA Lamellerna helbräddade. rapaceus.
OO. Lamellerna icke hvitaktiga.
A Lamellerna i början blåa
eller stötande i purpur-
rödt.
: Lamellerna i början blå-
aktiga. :
ce Hattens kött slutligen
- gulnande . . . glaucopus.
P8 Hattens kött blått.
1 Lamellerna vid be-
röring eller bryt-
ning icke ändran- ;
de färg. . . . coerulescens.
2 Lamellerna vid be-
röring n. purpur- 3
röda. . . + . purpurascens.
:: Lamellernaibörjan stö-
tande i purpurrödt . arqvatus.
AA Lamellerna gula eller
olivfärgade.
3 Lamellerna i början gu-
la. :

173

2 & Lamellerna helbräd-
rr dade, slutligen n.
EE i brandgula . -. +. fulgens.
0 fLamellerna finsågade, |
j SM slut]; skiftande i
: volivgrönt . «. elegantior. :
"83 Lamellerna olivfärga-
NN. ao r0d$uRå KT. SCAUTUS.
++ Slöjan utgående från fotens
000 bas eller midt. Foten genast
från början utdragen, n. jemn-
O Lamellerna urbugtade eller
; ot widfästade.
012 A Foten. hyit.. 4
FITA : Lamerna i början hvit-
aktiga eller blåakti-
«ör 100 l
0 & Hatten rödaktig... serarius.
oc PB Hatten lerfärgad el-
| «> ler brandgul.
med, . . od Hatten lerfärgad. decoloratus.
> 2 Hatten brandgul. consobrinus.
:: Lamellerna i början
skiftande i purpur-
( orödt. - » +» +. . porphyropus.
= 0 00 Lamellerna n. nedlöpande.
ne AO, Hatten slät, icke gryn-
Mlderiv > SoPNieckig.oasstyrt ww» COTYUSCANS.
é AA Hatten i ytan sönder- -
sprucken till gryniga
FULON [nav nejvd sa PAPUlOSUS.

uätulodi

& = NV
RNTRNRETRAERO—— 4

kö

174
B Foten och hyllet slemmiga. (Myzxa-
cium Fr.)
a Hyllet flocköst.
+ Hatten köttig, slät
++ Hatten: åtminstone mot kan-
ten hinnaktig, strimmig.
O Hatten i början klocklik, i
kanten strimmig
O0 Hatten i början valslik, med
veckadt skrynklig kant
b Hyllet slemartadt:
+ Lamellerna i början blåaktiga.
Oo Foten glatt.
A Lamellerna i eggen vio-
letta
AA Lamellerna enfärgade
o0 Foten flockullig, med slem-
miga hyllebälten
++ Lamellerna i början blekröda,
ockragula eller kanelbruna.
O Lamellerna i början blek-
röda, tättsittande .
oo Lamellerna ockragula eller
kanelbruna.
A Smaklösa.
: .Lamellerna nedlöpan-
d6 0 ATYFUINST
:: Lamellerna urnupna :
AA Smakande-af galla
1t Hatten torr.
A Hattens hud upplöst i ludd eller
fibriller.. Foten -vanligen vid ba-

. collinitus.

. mucifluus.

. elatior.

: salor.
. delibutus.

. subglutinosus.

. illibatus.

.« epipoleus.

stillatitius.

. '» vibratilis.

175

sen knöllikt uppsvänd; (Inoloma
tu: Fr.) -
a Lamellerna i början Plak.
"+ Hatten opak, enfärgad.
0 O Foten kort, vid basen afsmal-
rraektaunor Sbyande,'n.; vigglik; «. . . opimus.
fe «0 100 Foten förlängd till en spet-
2 föpbuoa Krig FO tr falenr . argutus.
| ++ Hatten glänsande, mot kanten |
ljusviolett. . . . . . . argentatus.
b Lamellerna icke bleka.
+ Sporerna elliptiska.
0 'Lamellerna i början blåak-
nslNdet tiga eller violetta.
A Luktlösa.
SEMÖPKBIALISG LE NDNInRiolaceus,
2 Blekt blåaktiga.

;o00 0 & Lamellerna i början
"5 gråaktigt blåa . alboviolaceus.
ok SAG 8 Lamellerna i början

blekt purpurröd-
; HINSKOISA 3 ar a Malachius.
AA Luktande.

ladona «8 Foten vid basen, syn-
= nerligen inuti, hvit. camphoratus.
E 0 of Fotens bas gulaktig . hircinus.

OO Lamellerna i början ockra-
| gula eller kanelbruna.
A Foten Atminstomg i 2 Lör
violett.
: Fotens bas uppsvälld.

"a6

ce Lamellerna i början |
ljust saffransgula. traganus.
£ Lamellerna kanelfär-
gade, :tocs 201. SOUS
:: Foten jemntjock eller
nedåt afsmalnande . venustus.
AA Foten gul . . « + « eallisteus.
++ Sporerna n. klotrunda . . -. pholideus.
B Hatten i början silkesluden, slutl. n:
glatt. Foten vanligen jemntjock. !
(Dermocybe Fr.) |
a Lamellerna i början bleka. |
|
|

+ Lamellerna fastväxta. . » :- riculatus.
++ Lamellerna urnupna. . . . tabularis.
b Lamellerna icke bleka. ; |
+ Lamellerna i början violetta el- |
ler skiftande i purpurrödt. |
Oo Foten med ringlikt hyllebälte caninus,
oo Foten utan bälte.
A Hatten plattad, hvit . . albocyaneus. |
AA Hatten i midten hvälfd
eller kullrig, brunaktig. .
Foten hvittrådig eller
n. fjällig - + . . anomalus.
Foten fläckig af röd- .
bruna fjäll . . . spilomeus.
++ Lamellerna gula, röda, oliv- -
eller kanelfärgade.
Oo Luktlösa. |
A Lamellerna utan fläckar.
: Foten fjällig.
&« Foten blek . . «. ochrophyllus.

177

MNsronn0005 an) £ Foten skiftandeipur-
i fä tbitödbotlist sccalopus.
:: Foten fintrådig.
a Foten blodröd.
1 Hatten blodröd . sangvineus.
2 Hatten mörkt pur-
-purbrun -. . << purpureobadius.
g Foten gulaktig eller
brandgulaktig.
1 Hatten vanl. ka-
-nelbrun. >. -. cinnamomeus.
2 Hatten gul eller
Hbrsödt $i
& Hatten brand-
gulaktigt blod-
röd «+. +» concinnus.
JI Hatten gul . infucatus.
AA Lamellerna rödfläckiga . fucatophyllus.
3 O0 Doftande : » . + + « raphanoides.
ten hygrofan. |
yllet dubbelt; det allmänna döper.
de; bildande omkring fotens nedra
— del en fjällig, strumplik slida eller
3 högre upp en mer eller mindre ut-
; vecklad, rare ring. (okok
ER)
. Lamellerna temligen breda och gle-
; Sa. ;
a Foten hvit eller hvitaktig.
+ Hatten fjällig eller luden.
Oo Hatten besatt med ljusgråa
ncöies fibriller eller fjäll.

178

A Foten silkesluden . «. testaceocanescens.
AA Foten flockulligt fjäl-
lig iba ad .rusticus.
OO Hatten betäckt af fjälligt
Inddold sans. tf. . laåniger
++ Hatten glatt, endast mot
kanten i början silkeslu-
den.
O Hatten föga hygrofan. +. bivelus.
OO Hatten hygrofan.
A Hatten dadelfärgad . bulbosus,
AA Hatten blek, med drag-
ning åt brunt, röd-
brunt eller gult. +. arvalis.
b Foten och lamellerna icke hvita.
+ Lamellerna violetta eller pur- :
purfärgade. 29
o Foten vid basen uppsvälld. |
A. Foten blek eller i top-
pen violett.
: Hatten slutl. glatt . impennis.
:: Hatten flockullig . plumiger. |
AA Foten såväl ut- som i
invändigt violett. . scutulatus. i:
oo Foten jemntjock . . . evernius.
++ Lamellerna icke violetta.
Oo Foten och hyllet rödlätta
eller gula.

SEPA ESPEN Er

A Hatten från början fin-
trådig eller fjällig.
Foten med röda bäl-
ten . . . . . ”. armillatus.

179

AA Hatten i början glatt.
: Hatten trubbig eller
med bred puckel.
a. Foten gulaktig, slutl.
vid basen saffrans-
Bält 1000 NAR . limonius:
8 Foten rostfärgad eller
brandgulaktig.
1 Hyllet rostfärgadt. helvolus.
2 Hyllet hvitt . . hinnuleus.
:: Hatten med spetsig
Puckelsjöl, ww ojsgentilig.
00 Foten och hyllet brunaktiga
) eller smutsgråa.
A Foten tät, uppåt afsmal-

Obgrho dj

nande.
: Foten med brunaktigt
Hann DAL VANN NL IDOVIMUS.

:: Foten utan bälte.
& Hatten svartbrun -. brunneus.
£ Hatten och lameller-
na kanelfärgade,
med dragning i
brandgult . +. . brunneofulvus.
AN Foten slutl. ihålig, jemn- ;

: tjock"... 7 glandicolor.
B Lamellerna smala och tättsittande.

+ Foten klubblik. . . . . , triformis.
SÅ sv jr MOR SrERInRNN . biformis.

180

+ Hatten kanelbrun eller brand-
gul, stundom i början violett. =
O Hatten och foten i början
widolebtafilkir arton. >. feXIDeS
OO Hatten och foten rostfär-
gade eller brandgulaktiga.
A Hatten rostfärgad, med
dragning i brandgult,
i början bar. . . . incisus.
AA Hatten kanelfärgad, i bör-
jan silkesluden . +. . iliopodius.
++ Hatten och foten kaffebruna.
O Hatten flockullig . . . . hemitrichus
oo Hatten glatt eller silkeslu-
den.
A Hatten glatt, glänsande . rigidus.
AA Hatten fjälligt silkeslu-
dena vatfaeöl. PAIGSTONS:
tt Hyllet enkelt. Foten bar, utan bälte.
(Hydrocybe Fr.)
A Hattens kant i början inrullad:
a Foten och slöjan hvita.
+ Fasta och hårda.
o Lamellerna vid beröring icke
ändrande färg.
A Hatten rost- eller kanel-
färgad. |
: Foten nedåt tilltjock-
nande; | ;
&« Lamellerna urnupna. subferrugineus.
BP Lamellerna fastväxta. armeniacus.

181

:: Foten jemntjock, vals-
BRISsiopiengå. damascenus.

LEREYTLYE "AA Hatten blekbrun eller

grått brungul.
: Hatten platt. . . . privignus.
| | :: Hatten klocklik. . . candelaris.
oe OO Lamellerna vid beröring pur-
| purfärgade .- . . . . tortuosus.
Roma Mjuk ockisprödid. rod xo. dilutus.

ob Foten icke hvit.

+ Foten i början violett eller röd-

brunaktig.
O Lamellerna i början blekt ;
purpurröda . . - .- «. saturninus.

OO Lamellerna i början otyd-

EE RAL fn ligt violetta.

A Hatten hygrofan.
: Hatten blekt gulröd . imbutus.
:: Hatten kanelfärgad -. cypriacus.
AA Hatten knappast hygro-
fan, torr glänsande . castaneus.
++ Foten blekgul, stötande i brand-
OUR gult eller kaffebrun. -
O Foten blekgul . . . . . pheophyllus.
00 Foten rödgulaktig eller brun.
A Slöjan kaffebrun ell. brand-
gul.
: Slöjan brandgul. . . angulosus.
22 Slöjan kaffebrun . . uraceus.
As Slöjän hvit. —. . «os jubarinus.
B Hattens kant i början rak.
a Foten, åtminstone torr, hvit.

182

+ Foten styf, n. broskartad.
Oo Lamellerna brandgult kanel-
brunmgiidald avta dOlADIANIS
OO Lamellerna slutl. mörkt ka-
nelbrunar!a: sötislli. ve. » NEG0S
++ Foten mjuk.
Oo Foten teml. tjock, jemntjock.
A Foten snöhvit . . . -. leucopus.
50 Foten blekaktig . . « fulvescens.
oo Foten smal, gulaktig, med
hvit, syllikt afsmalnande
bas «> dansen ART «SKE
b Foten icke hvit.
+ Foten violett, blek eller gulak-
tig.
Oo Foten i toppen violett . -. erythrinus.
oo Foten gul- eller -blekaktig.
A Foten beklädd med en lätt
afskild hinna: -. . . decipiens.
AA Foten icke beklädd med
en lätt lossnande hinna.
: Foten gulaktig.
oc Hatten gul: + . oo. detonsus.
8 Hatten mörkt brand-
gul. . » » | . Saniosus.
:: Foten blek.
oe Foten tjock, vid basen
småls::idiös 3.5. ODLESUN
p Foten spenslig, jemn-
tjock! xi söAöRNIR
++ Foten brunaktig. = ;

RA ar

183

OQO Hatten med trubbig puckel”

| af samma färg som hatten. :depressus.

OO Hatten med spetsig, svart- ;
aktig puckel. . ..... fasciatus.

É 502. C. enklare Fr. Icon. t. 141, t. 1. Karst. Hattsv.
; hp. 307.

"Sporerna elliptiska, 12—16=5—6 mmm.

—— Löfskog., lund., m. r. (Mustiala?).

503. C. claricolor Fr. Icon. t. 141, f 2: "Kam. Hattsv.
Å ET Ip. 307.
| 3 3 Sporerna 9—12=6 mmm.
| fr bölskog. ., helst björksk., a. i södra Finl.
od matsvamp. Växer flockvis.
ELD |

Å 4 C. turmalis Fr. Karst. Hattsv. I, p. 308. Cook.
— Ilustr. t. 694.

— Sporema 7—11=5—6 mmm.
3 ., bland löf, m. r. (Mustiala).
är följalvida en varietet af föredlldaad, såsom Quélet

2 | 906. C. balteatus Fr. Icon. t. 142, £ 2. Karst. Hattsv.
0 I, p. 309.
| - ork 12=5—6 mmm.

— — Skog., synnerligen barrskog., h. o. d. i södra Finl.

184

506. C. sebaceus Fr. Icon. t. 143, f. 1. Karst. Hatt
I, p. 309.

Sporerna 10=6—7 mmm.
Barrskog., m. r. (Tammela).

+ C. sororius Karst. Symb. ad Myc. Fenn. IV rr h
p: 175. :

Syn. Cortinarius calimorphus Karst. Hattsv. I, p. 309.
Sporerna äggrundt elliptiska, 8—10=5—6 mmm.
Barrskog., m. r. (Mustiala).

507. C. varius Fr. Karst. Hattsv. I, p. 310. Cook. Tl-
lustr. t. 698. d

Sporerna elliptiska, 10—13=6 mmm.
Barrskog., h. o. d. i södra Finl.

508. C. cyanopus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 311. Cook.
Tilustr. t. 699. ;

Löfskog., lund., m. r. (Mustiala).

bä

509. C. percomis Fr. Icon. t. 143, f. 2. Karst. Hattsv.

IL pr 318, k
Sporerna n. elliptiska, 11—12==7—8 mmm. EC
Granskog., m. r. (Mustiala).

510. C. anfractus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 314. Cook.
Ilustr. t. 705.

Sporerna ,,6=4 mmm."
Skog., på fukt. st., h. o.d. i södra Finl.

185

sn. C. subtortus Fr.

— Sporerna 8—9=6—7 mmm.
— Barrskog,, på fukt. st., m. r. (Mustiala).

Ru
512. C. multiformis Fr. Karst. Hattsv. I, p. 315. Cook.
— TIlustr. t. 708, 709.

Sporerna 8—9=5—6 mmm.
Skog., a. (Nyl.—Lapl.)
ov: Kr
513 -C. rapaceus Fr. Icon. t. 145, f. 1. Karst. Hattsv.
Fö I, p; 316.
4 Berg. barrskog., m. r. (Åbo).

514. C. glaucopus (Scheff.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 317.
: 000) Hlustr. t. T12:

orerna 8—9=5 mmm.
a skog., h. o. d. i södra Finl.

3 516. C. purpurascens Fr. Karst. Hattsv. I, p. 319. Cook.
oo Hlustr. t. 723, 724.

; Kölsrerna elliptiska, 8—9=5—6 mmm.
: Berg. skog., h. o. d. i södra Finl.

186

Var. subpurpurascens (Batsch.) Fr. Karst. Hattsv. I, p
319; "Cook. Illustr;;t.- T20--0. - ;

Skogstr., h. o. d. i södra Finl.

517. C. arqvatus (Alb. et Schw.) Fr. Karst. Hattsy.
p. 320. å

Sporerna elliptiska, 10—12=6 mmm.
Barrskog., m. r. (Mustiala).

518. C. fulgens (Alb. et Schw.) Fr. Karst. Hattsv. I, |
321... Cook. Illustr. t. 716. > dk

Sporerna oregelbundna, 10=5 mmm.
Barrskog., a. i södra Finl.

+ C. fulmineus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 322. Cook. I
Just. (NIT: S

Sporerna oregelbundna, 10=5—6 mmm.
Löfskog., m. r. (Mustiala). | : I
Anses äfven af Quélet vara en varietet af C. fulgens.

519. C. elegantior Fr. Karst. Hattsv. I, p. 322.

Sporerna sferiskt elliptiska, 11—14=7—8 mmm.
Berg. barrskog., helst granskog., m. r. (Mustiala).

520. C. scaurus Fr. Icon. t. 146, f. 1. Karst. Hattsy
I, p. 323. Cook. Illustr. t. 755. Vogl. Obs. ana
(Estr. dal Nuov. Giorn. Bot. Ital. v. XIX), p: 9
£t: IX) BAB. . eg re

Sporerna elliptiska, n. vårtiga, 9=4 mmm. Basidern:
klubblika, tjocka, 22—26=8 mmm.''
Berg. barrskog., h. :o. d. i södra Finl.

187

21. C. serarius Fr. Karst. Hattsv. I,-p. 325.

, m. r. (Mustiala).

er
Aa H

C decoloratus Fr. Karst. Hattsv. I:pua2tar Cook,
| Must. t. 729.

erna 8—9 =5—6 mmm.
;kog., m. r. (Nyl.—Lapl.)

[ . leucophanes Karst. Symb. ad Myc. Fenn. VII, p. 3.

(AJ
ss”

sten ft, I tunn, ör regelbunden, Mr hvit,

» Ta hvit, omkr. 3,s cm. lång, 6—7 mm. tjock. La-
eri a vidfästade, tättsittande, blekt ockragula. Sporerna
; Se 5—6=4 mmm.

Bea på torra st., m. r. SOMustinler

523. C. consobrinus Karst. Symb. ad Myc. Fenn. IV,
| (1878), p. 175. Hattsv. I, p. 327.

524. C. decolorans (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 328.
: Cook. Illustr. t. 730.

na 8—9=7—8 mmm.
-Barrskog., h. o. d. i södra Finl.

188 |
525. C. porphyropus (Alb. et Schw.) Fr. Karst. E tis
I, p. 328. Cook. Ilustr. t. 731.

Sporerna 11—13=6 mmm.
Löfskog., på fukt. st., h. o. d. i södra Finl.

526. C. corruscans Fr. Karst. Hattsv. I, p. 329. Cook
Illustr. t. 733. | É

Löfskog., lund., m. r. (Mustiala).

527. C. papulosus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 329. Cook
Illustr. t. 718. |

Sporerna 8—10=6—7 mmm., bredt lips j
Barrskog., m. r. (Mustiala). He

a
ÖR

528. C. collinitus (Sow.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 332
Vogl. Obs. anal. (Estr. dal Nuov. Giorn. Bot. Ital
Vol ATA), p.-249, £. TX, frå

Sporerna elliptiska, n. vårtiga, 12—14= Be mmm.
Basiderna klubblika, ,,38—45=10'" mmm. :
Skog., a. (Nyl.—Lapl.)

529. C. mucifluus Fr. Icon. t. 148, f. 1. Karst. Hattsy.
LD JR

Barrskog., på sandbotten, ljungmark., m. r. (Södra Finl.

530. C. elatior Fr. Icon. t. 149, f. 1. Karst. Hattsv
I, p. 134. Vogl. Obs. anal. (Estr. dal Nuov. Giorn
Bot. Ital, vol. XIX), p. 250, t. IX, f. 45.

189

Sporerna elliptiska, n. vårtiga, 12=7—8 mmm. Ba-
ma klubblika, 38—42—=10—12 mmm. Cystiderna om-
dt äggrunda, upp- och nedtill spetsade, 35—42 = 20—26

ko z., företrädesvis barrskog., h. 0. d. i södra Finl.

CON
RR
TR

op. 336. Cook. Illustr. t. 768.

skog ., lund., m. r. (Mustiala).

532. C. delibutus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 336.

Er - porerna klotrunda eller äggrundt klotrunda,n. sträfva,

wc

=6 eller 6—7 mmm. i diam.
08, på fukt., gräsbev. st., h. o. d. i södra Finl.

533. C. subglutinosus Karst. Hattsv. I, p. 337.
"Sporerna elliptiska, 10—13=6—8 mmm.

— Barrskog., m. r. (Mustiala).

534. C. illibatus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 338.
Sporerna elliptiska, 8—10 =4—5 mmm.

; — Barrskog., m. r. (Mustiala).

snR
TN

; 2 335. C. epipoleus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 338.

— Skog., m. r. (Åbo).

2
fr
i

190.

536. C. stillatitius Fr. Karst. Hattsv. I, p. 338. Co
ITllustr. t. 831. = fa DE BN

vag Taj:
| LIE
5 K

H SM
H

Sporerna 8=6 mmm., äggrunda.
Mosslupna äng., m. r. (Mustiala). g;
Sporerna enligt Quélet (Ass. Franc. 1883, p. 5) a aflån 3
fintaggiga, 14 mmm. långa! JAR

537. C. vibratilis Fr. Karst. Hattsv. I, 389.

Sporerna 6—8==4—5 mmm., elliptiskt sferiska. Ae 3
Skog., a. i södra Finl. -

538. C. opimus Fr. Icon. t. 151, f. 1. Karst. Hatt

Skogstr., m. r. (Mustiala). LR a 5
539. C. argutus Fr. Icon. t. 151, f. 2. cd
| cc

Löfskog., m. r. (Mustiala). : 3
Sporerna enl. Quélet (Ass. Franc. 1882, p.9) 9 mmm.

540. C. argentatus (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. Al :

Sporerna elliptiskt sferiska, 8—10=6—7 mmm. oe
Barrskog., m. r. (Mustiala). |

00 +
vi JA

avta K 4
541. C. violaceus (Linn.) Fr. Karst. Hattsv. AR på

Pat. Tab. anal. IL,-p:-54, £. 127:

Sporerna 12—13 = 7—8 mmm., vårtiga. Cysti

klubblika, vida. ; FÅ
Skog., h. o. d. (Nyl.—Lapl.)

191

542. = C. alboviolaceus Fr. Icon. t. 151, f. 3. Karst.
Hattsv. I, p. 343.

. — Sporerna [ 6—9 =4—5 mmm.
4 hög. företrädesvis löfskog., h. o. d. i södra Finl.

É C. malachius Fr. Karst. Hattsv. 1.öp. 40. UOOK,
— Tlustr. t. 756. |
erna bredt elliptiska, 8—9 =5—6 mmm.
rg. barrskog., h. o. d. i södra Finl.
orerna enligt Quélet (Champ. Norm: 1880, p. 15) 10

ko C. camphoratus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 344. Cook.
i Must, u-TOL

5. C. hircinis (Bolt.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 344.
Cortinarius amethystinus (Scheeff. t. 56) Quél. Ench.
cp. 80?

orerna elliptiska, 9J—10=4—6 mmm.

rskog., m. r. (Mustiala).

192

547. C. suillus Fr. Icon. t. 152, f. 3. Karst. Hattsv.
p. 345. :

Sporerna elliptiska, 10—12—=6—7 mmm.
Granskog. m. r. (Mustiala). |
Stundom (vissa år?) luktlös (var. finitimus Weinm)

548. C. venustus Karst.(Grevillea n:o 42, p.64) Hattsy.

I, p. 346: 2
Sporerna elliptiska, 7—8 =4—5 mmm.
Barrskog, m. r. (Mustiala).

549, C. callisteus Fr. Icon. t. 153, f. 2. Karst. Hattsv.
I, p. 347. Cook. Illustr. t. 774, 864.:

Sporerna elliptiskt sferiska, 8—10=6—38 mmm.
Barrskog., h. o. d. i södra Finl.

550. C. pholideus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 349. Coq : i
Illustr. t. 761. |

Sporerna n. klotrunda, 6—1=5—6 mmm.
Löfskog., på fukt. st., h. o. d. i södra Finl.

i Afa -
Fred ve

551. C. riculatus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 351.

Sporerna 9—10=7—9 mmm.
: Skogstr., m. r. (Mustiala)

552. C. tabularis Fr. Karst. Hattsv. I, p. 352. Cook

Tllustr. t. 783. | HR
Sporerna sferiskt elliptiska, 10—16 =7—9 mmm; |
Löfskog., m. r. (Tammela).

193

.

ve. 553. C. caninus Fr. Karst. Hattsv. I, pa 353. Cook.
EE Iustr, t, 166:$
i | Sporerna »Sferiskt olliptiska, 8—10=7—8 mmm."
= förre m. r. (Mustiala)..

554. C. albocyaneus; Fr. Karst. Hattsv. I, p. 354.
Far bland öf, m. Ir. (Abo).

0 555. C. anomalus Fr. Icon. t. 154, f. 2. Cook. Illustr.
t. 776. Karst. Hattsvi/T) p:' 355.

orerna 8—9 =6—7 mmm.
Skog.” var. pineti Karst. i barrskog., a. i södra Finl.

656. C. iäilöksenl Fr. Icon. LR Ia Ae

4 Sporerna n. klotrunda, 8-9 =1—8 mmm.
— Skog., äng., h. o. d. i södra Finl.

ÅT
a kl

IT 557. C. Skecsislvs Frö Katet. Hattsy. I, p. 352.
ro Löfskog., m. r. SR

558. C. calopus Karst. Hedw. 1881, n:o 12. Hattsy. II,
20280. 166 Fo XVI:

3 SR Sporerna ovala, 7—-8=4—5 mmm:
oh Barrskog., på fukt. st., bland mossa, m. r. (Mustiala).

559. C. sangvineus (Wulf.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 356.
565 Cook. Illustr. t. 786.
= Sporerna elliptiskt sferiska, reguliera, 6—8=4—5 mmm.

—— Granskog., h. o. d. i södra Finl. .
13

194

560. C. purpureobadius Karst. Hattsv. I, ”P. 231.
ad Myc. Fenn. IX (1882), p. 45. SO

Sporerna elliptiska, 8—10=4 mmm. = (CE 3
Barrskog., m. r. (Mustiala). 0-4 ola =

3 sö d
561. C. cinnamomeus (Linn) Fr. Karst. Hatten
357. Cook. Ilustr. t. 777, 778. z
Sporerna ovala. stöna 3 s00A
Skog., a. (Nyl.—Lapl.)

TISIOd

Var, 1. semisangvineus Fr. rek Ilustr. 2 nm

Syn. Cortinarius miltinus f Var. semisangvi

AR 42 a OCG
. Sporerna 6—7=4—5 mmm. =
Skog., h. 0. d. MÅ ie je SI Ne

RCA
>= C. croceus (Scheeff.) Fr. KArit FARAN I, p. 357. Ca
— Tllustr. t. 780. 50 88 ;g
Skog., m. r. (Åbo). d

562. C. concinnus Karst. Hattsv. I, p- BB.

Sporerna elliptiska. 9—12==6 MMM. satktö 2 -
Fukt. ställen, bland FANS m. r. Cfammela;
singfors). ; S E
563. C. infucatus Fr. Körst Hattsyv. I, p. 358. (
Illustr. t. 781. + Ile

Skog., m. r. (Mustiala). on

195

564. C.fucatophyllus (Lasch.) Fr: Karst, Hattsv. I, p. 359.
— Barrskog. ., m. r. (Tyrvis?)

af Quélet vara en varietet af C. malicorius, om
a rätta, kan förf. icke feb

6. raphanoides (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 361.
00 Cook. Illustr. t. 833, f. A.

5 "C. testaceocanescens (Weinm.) Karst. Hattsv. I, p.
CN EI :

— Cortinarius macropus (Pers.) Quél. Ench. - p. 84?"

rske 08-, m. r. (Mustiala).

€ rusticus Karst. Hattsv. II, p. 231.

d ör rerna elliptiska, 8—10 =5—6 mmm.
| Burrskog, på fukt. st., bland mossa, m. r. (Mustiala).

I
in

FE jr C. laniger Fr. Icon. t. 156, f. 2. Karst. Hattsv-
FE. 865. Cook. Ilustr C> S0M
it

4 erna elliptiska, 11—12 =6—7 mmm.
Berg. barrskog., hb. o. d. i södra Finl.

7 -
. C. bivelus Fr. Icon. t. 156, f. 1. Karst. Hattsv.
Ao UI öp. 363: Cook. Illustr. t.'852:

— Sporerna 8—10 =5—6 mmm.

— Skogstr., a. i södra Finl.

196
570. C. bulbosus (Sow.) Fr. Karst. Hattsv. Pp.
Cook. Illustr. t. 834. rn es EE
så LE ät oda TREE
Skogstr., m. r. (Helsingfors: W. Nylander). :
TT act SR
571. C. arvalis Karst. Hattsv. I, Dp seg

Sporerna 9—10=5-6 mmm.
Odl.' st., m. r. (Helsingfors). ;

572. C. impennis Fr. Icon. t. 157, ÅA Ce
I, p: 366. Cook. ENSORET, t 853.

Une KV SS
= C. lucorum Fr. Karst.' Hattsv. i Pro 366. 0
AÄKIA. :

Sporerna vanl. klotrunda, sträfva, 6 mmm. i

1—8=6—7 mmm. Basiderna klubblika, omkr. 33=8
RE ll ematoga

Lund., m. r. (Mustiala). | Röde

573. C. bre Fr. Icon. tv. 158, i 23

I, p. 367. Cook. Ilustr. t. 820, ” ÅA
| BilT -
Sporerna elliptiska eller ovala, kd —9=5

Skog., m. r. (Mustiala). ;

574. C. plumiger Fr. HäR Hattsv. 1. p.88.
Berg. barrskog., på fukt. st., m. r. (Mustiala).
; ENG

197

575. C. evernius Fr. Karst. Hattsv. I, p. 367. Cook.
0000 llustr, t. 821, 866.

Römsa ,8—-12-=5—7 mmm:, äggrunda.
a .. på fukt. st., a. (Nyl.— Vasa).

Anses af Quälet vara en varietet till C. scutulatus Fr.,

Ebon 1, .p. 368. AD Ilogte. - 802,

- Sporerna elliptiska, 8—12=6—7 mmm.

Eh | Skog., a. (Nyl.—Lapl.)

Anträffas i än mindre, saknande hylle (var. pumilus Karst.),
mé feereen, m. smal fot och kortvarigt hylle (var.

s Karst.).

SVR sd +

577. C. limonius Fr. Icon. t. 159, f. 1. Karst. Hattsv.
I, p. 369. Cook. Illustr. t. 804, ;

rna äggrunda, n. sträfva, 7—9=6 mmm.
. barrskog., a. i södra Finl.

: Be. C. helvolus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 370. Cook.
be pe Tllustr. t. 804, f. B.
I alör Hi

Skog. + Mm. r. (Runsala).

579. .C. hinnuleus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 370. Cook.
-” oo Ilustr. t. 805.
Sporerna ovala, 8—10=6—17 mmm.
— Skog. ., lund., m. r. (Mustiala).

vo
RE
FÖ

198

+ populeti Karst. n. subsp. ideas 0

Hatten n. hinnaktig, i början kägellik, öda platt, m
spetsig eller trubbig puckel, i torrt tillstånd gulnande, 1 no
kanten silkesluden. Foten slutligen ihålig, fibrös, blek, in
mörkt brandgul, med otydligt ringformigt bälte. Lamell ge
fastväxta, opaka, i början brandgulaktiga, sedan kanelfärgadt
Sporerna äggrunda, n. sträfva, 8=6 mmm.

Lund., m. r. (Runsala).

aa
580. C. gentilis Fr. Icon. t. 159, f. 2. Karst. Ha
I, p. 371. Cook; Ilustr. t5806:!> rImoqa

08

Sporerna 8—9 =5—6 mmm. Visit
ALPINA

Berg. barrskog., a. i södra Finl. EN
å HS
? pH 4 va

581. C. bovinus Fr. Karst, kar LR 372. C
Illustr. t. 822. :

Barrskog., m. r. (Mustiala). nit NV

582. C. biunnbus (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, . 372.
Cook. Illustr. t. 854, 868. we AE

Sporerna 10—12=6—7 mmm., öggrunda.

Berg. barrskog., a. i södra Finl. = BAG

Af denna art förekommer i kärren omkring Mustia

en späd form (var. paludicola Karst.) med platt; Jane ru:
hatt och lång, naken, mörkbrun fot. Mic

583. C. -brunneofulvus Fr. Karst.' Hattsv. Ip, BB. 5
Sporerna elliptiska, slutl. -småvårtiga, 10 mmm. gt
enligt Quélet. Grogg
Granskog., t. r. i södra Finl. IT 0

199

Muse. t,: 189.
bena Sa ha 7—10=5 RA |
a rs 08.) mi. FT. (Tammela). :

cC. triformis Fr. Ötoks Tllustr. t. 790. = C. melleo-
ee Fr. Karst. Hattsv. I, p- 375.

c. biformis Fr. Karst. Hattsv. g - 375. Cook.
| Illustr. t. 869,

s | 2 nä stiptiska, 12—18= 6 mmm. (enl. Cook.).

fo 5 77. C. flexipes Pers) Fr. Karst. Hattsv. ID: 000:
2 Cook. Ilustr. t. 824.

rerna 9—12=6—7 mmm., elliptiska.
Barrskog., fukt. äng., kärr, a. i södra Finl.
Hatten understundom olivfärgadt kaffebrun (var. oliva-

0.

200

d.

591. C. FE (Scop.) Fr. Karst. Hattsv. 3 Pp.

Skog., företrädesvis örägpreca a. Orust 800 2

589. C. hemitrichus (Pers.) Fr. Icon. t. 160,f. 2? Kars
Hattsv. I, p. 379. Cook: TIllustr: t. 825. |

Sporerna n. elliptiska, 7—8=4—5 mmm. Se j je

Skog., företrädesvis björkskog., bland: ihosså” ög Son,

i södra Finl.

288
590. C. iliopodius Fr. Karst. Hattsv. I ka NG 318,
Tlustr. t. 839, f££ B. Z
soderintl 5

Sporerna elliptiska, 7 —8 mmm. Re os
Skog., lund., ms: r.; (Åbo) 4 ot re

soma? SN

Cook. TIllustr. t. 791. E
101 sd 2838 G

Sporerna 10—16 =4—6 mmm., elliptiska,
Skog., på fukt. st., h. o. d. i södra Finl.

[9 rmyogå
far st
592. C. paleaceus Fr. od &T 160, f. 4. Cook. Ilustr. t.8
Sporerna elliptiska. tyaft 9 TBG
Skog., på fukt. st., m. r. (Mustiala). SR
593. C. subferrugineus (Batsch.) Fr, Karst. He
p. 381. Cook. Illustr. t. 808. ad

Sporerna 7—10=5—6 mmm.

ka

594. C. armeniacus (Scheff.) Fr. Katofitigt

381. Cook. Illustr. t. 793. 0 ooh TB ko
Sporerna elliptiskt sferiska, 4—-5=3 mmm: 0
Skog., synnerligen berg. barrskog., a. (Nyl—Va

201
595. C. damascenus Fr. Karst. Hattsv. 1; p. 382. Cook.
ET Tluströt? 856.:” |

rerna elliptiska, 8—12 =4—7 mmm.
ng., m. r. (Mustiala).

C. privignus Fr. öjt Hattsv. I, p. 382. Cook.
Tllustr. t. 827.

re | 2 — ipegåg på fukt. st., m. r. Se

Sporerns elliptiska, 8— 10 5—6 mmm.
-Barrskog., m. r. (Mustiala). 10.

- Mlustr, t. 810.

porerna ,,sferiskt elliptiska, 6—8=4—5 mmm."
EE fökog.. synigliggn barrskog., på fukt. st., m. r. (Mustiala).

3 (elek
ä VM C. imbutus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 386. Cook.
BatL. fer late. t. 870. Var. vilior Karst. n. vars

Blekare än hufvudformen. Hatten kägellikt kullrig, i
"r ek sämskfärgad, 4 cm. bred, Foten 9 cm, lång,
a tjock. Lamellerna 4 mm. breda. Sporerna elliptiska,
2=4—5 mmm. f

faeskog. 2 (Mustiala). -

202

601. C. saturninus Fr. Icon. t. 161, f. 2. Karst. FE
I, p. 386. > Cook. Illustr. it: 828150

Lund., fukt. sanka ängs, m. r. (Mustiala). BE

602. C. cypriacus Fr. >C.laetior Karst. Hattsv. I, p. 387
Sporerna elliptiska, 7—9 =4—6 mmm. =
- Barrskog., m. r. (Mustiala). |
dd anrbE

. 603. C. castaneus (Bull) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 388.

Cook. Illustr. t. 842. 'slsongs I AES
Sporerna elliptiska. ; [2 TNG
Gräsbev. st., a. (Nyl.—Lapl.) L SONATA

+ C. cohabitans Karst. Symb. ad Myc. Fögp Ty mg
Pp: 176. "HAUSVST, PD: d00.

Sporerna n. elliptiska, 8—9—=5 mmm. de levin
Gräsbev. st. i trädgård., m. r. (Mustiala).

+ CR

604. C. pheophyllus Karst. Hattsv. I, p. 390. Sy b
ad Myc. Fenn. VILI (1881), p. 3. Icon.,f. XXXVI
Sporerna elliptiska, 7—9 =4—5 mmm. = o0d3
Skogstr., på gräsbev., skugg. st., m. r. (Mustiala).
eri 19-000

605. C. angulosus Fr. Icon. t. 162, f. 2. Karst. F
I, p. 391. 0ö mtd
Barrskog., m. r. (Mustialaj = 05 0 OR

+ C. angulatus Karst. Hattsv. I; p; 391... =
Löfskog., m. r. (Mustiala): solar

203
« C. uraceus Fr. Icon. t. 162, f. 3. Karst. Hattsv.
Eu p. 392. Cook. Ilustr. t. FB

po! rerna ovala, 8—9= 5—6 mmm.
; Skog., på fukt. st., m. r. (Åbo).

Re jubarinus Fr, Karst. Hattsv. I, p. 392. Cook.
—Mlustr, t. 797.

porerna äggrunda, 7=4 mmm.
a, täta barrskog., hb. o.d. i södra Fin.

FE doläbrälue: Fr: Karst. Hattsv. gp. 808 Cook.
— Tllustr. t. 811.

rerna elliptiska.
skog., på fukt. st., m. r. (Mustiala).

om. C. rigens Fr. Karst. Hattsv. I, p. 394. Cook. Il-
SN Justr. t. 812.

porerna elliptiskt sferiska, 7—9=76 mmm.

wrrskog., a i södra Finl.

y 810. CT fbdssske Fr. Karst. Hattsv. I, p. 304:
Bu sh 0g. A 'm: r. (Mustiala). |

- C. leucopus (Bull.) Fr. Karst. Hatt I, p. 395.
Wbyls Cook. Tllustr. t. 843, f. B.

., bland mossa, r. (Mustiala ; Åbo).

204

612. C. scandens Fr. Karst. Hattsv. e Pp Fr ; 0
Hlustr. tt. S30: Jå

mmm.
Barrskog., på fukt. st., m. r. (Mustiala).
Afbildningen (Fr. Icon. t. 163, 4. 1). öfverenss

med beskrifningen. 09 + lagd

A

1 TTOR fer J ;
613. C. erythrinus Fr. Karst. Hattsy.. I; p: NG 10g
Illustr. t. 798, f. A. pr

RO lund., blad löf, hb. 9. ee NyYL—kapi ya

| . - sul , SS
614. C. decipiens (Pers.) Fr. Karst. Hattsv.. I, p. 39 |
Cook; Illustra t. 798, föBsni ig > bodered

Sporerna elliptiska.
Skog., h. o. d. (Nyl.—Lapl)

615. C. detonsus Fr. Karst. Hallen. I Pp. resan

Sporerna 6—9 = : 5—06 mini sibög it ostens
Barrskog., m. r. (Mustiala). 2

enso2svill St et KR
616. C. saniosus Fr. Icon, t. 163, £. 2. ; HG Hattsy
Ip a orses TO

Sporerna elliptiska, 9—12=5—6 mmm. en
Gräsbev. st., h. o. d. i södra Finl00
Varierar med längre; smalare, flerböjd, silkeslu d

väl utvändigt som inuti gulaktig fot (Var. paludösus
n. var.). Växer i kärr.

205

rt C. obtusus Fr. Icon. t. 163, f. 3. Karst. Hattsv.
i I, p. 397. Cook. Ilustr. .t. 845, f. A.
d Hera äggrundt elliptiska, 7—9 =5—6 mmm.
— Skog., a. (Nyl.—Vasa). ;

0618. C. acutus (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 398. Cook.
E fö ITllustr. t. 845, f. B. |

kndskoe h. 0. d. i södra Finl.

i k röj: &C depressus (Weinin) Fr: Iéon. t. 163, f. 4. Karst.
ar Hattsv. I, p. 399. Cook. Illustr. t. 860.
Skog, på fukt. st. (Åbo).

"620. C; fasciatus Fr. Karst. Hattsv, I, p. 400.
——— Barrskog., på fukt. st., m. r. (Mustiala; Åbo).

> SIS L
— LVII. Inocybe Fr. Karst. Hattsv. I, p. XXIV, 453,
: 2 | Pr. Pp.
oh pr fintrådigt, sammanväxt med hattens hud. Spo-
Aa jemna och släta. Basiderna 4-sporiga. Cystiderna ut-
itande, vanl. nedanom midten bukiga, med trubbig, ofta
hrtfull spets, saknas stundom.
= . | Öfversigt af arterna.
: Hat on FAR |
+ Foten fjällig eller fintrådig.
ÅA Hatten i början spärrfjällig.

SE

a Lamellerna blekt kanelbruna .- -. plumosa. 3
b Lamellerna kaffebruna . - +. .pollicaris.

B Hatten icke spärrfjällig. = 0000 0
a Hatten trasigt fjällig eller trådig., = 00
+ Foten icke stötande i blått. p
O Foten blek- eller bruntrådig. — era ;
A Doftande.

: Luktande af äppel. . pyriodora. 2
2: IMlaluktande . . . . pretermissa.
AA Luktlösa.. =
: Foten bar i toppen -. lacera. gr
2: Foten fjällmjölig i top-
i MD 1. RES RA än
00 Foten gultrådig .- . . -. delecta.
++ Foten, synnerligen upptill, blå-
aktig "ol Jpe .PÅi eulstop oa
b Hattens hud på längden sprickig. oc j
+ Foten icke uppsvälld vid basen. É
O Lamellerna n. fria . . . descissa.
OO Lamellerna fastväxta . . levigata.
++ Foten vid basen n. knölformigt = va
uppsvälld. - Re 3
O Köttet rodnande . . . . hiulea. =
oo Köttet icke rodnande . . rimosa. -
tt Foten glatt. 0 GA
A Hatten i början kullrig. tnv tra
a Lamellerna hvitaktiga . . . > sambucinar
b Lamellerna tidigt gula, slutl. oliv- =
gröna . . a RS NAN . lucifuga.
B Hatten klock- eller kägellik. . - ve gå LL :
a Hatten klocklik. Foten brun ölet (HO k
blek =. Pi TIQae, meant feat

207

mg Hätten ”kägellik :/-152; 5terQaien geophylla.
Haävren klibbig". 12 usd FER Qve: TA vatricosa.

621. In. plumosa (Bolt.) Fr. Karst. Hattsv. I, p, 455.
nn Cook. Tllustr. t. 425.

; - äl rtdej. kbjocta Karst. Symb. ad Myc. Fenn. IV, p. 172.
1 > Hattsv. I, p. 456.

- elliptiska, 10—13 = 5—7 mmm. Cystiderna

spolformiga, 60 = 15—18 mmm.

| Bariskog, vid väg., Mm. I. (Mustiala på Syrjä sog

AR

ibn. An. pollicaris Karst. Symb. ad Myc. Fenn. (Medd.

ee af Soc. pro Faun. et Flor. fenn., 9: 1882, p. 68).

Hatten köttig, tunn, klockformig, snart plattad, spärr-
lig, brunaktigt sämskfärgad, knapt 1 cm. bred. Foten
mntjock, med små, luddiga, spärrade fjäll, af hattens färg,
apt 3 cm. hög. Lamellerna vidfästade, tättsittande, bukiga,
unak b org kanelfärgade (torra n. svarta). Sporerna bredt
] , brunaktiga och genomskinliga reg mikroskopet),
g- 93 mmm.

; - växthusen i Helsingfors" botaniska trädgård: W. Ny-
Nong, 4

É ; 623. In. pyriodora (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 456.
4 Cook. TIllustr. t. 472. Pat. Tab. anal. 2:e ser. p.
fo ID, f. 528.

| en äggrunda, ockragula 12—15 = 6—7 mmm.

a 1 bå

yst tiderna utskjutande, bukiga eller kolfformiga, i toppen
ga eller taggiga.

Hibund., vid väg., m. r. (Åbo).

208

624. In. pretermissa Karst. Symb. ad Myc. Fom. (
del. af Soc. pro Faun. et Flor. fenn., 11:
p. 3). |
Hatten köttig, först klockformig, sedan kullrig,
utplattad, n. pucklig, fjälligt fintrådig, kaffebrun, 3e
Foten fylld, jemntjock, n. flerböjd, gråbrun, med s
rödbrunt, luddig af fina, först hvitaktiga, sedan rödbr
trådar, i toppen hvitmjölig, vid basen SåtsNEAr
spanskgrönt, 4—5 cm. lång. Lamellerna fastväx blek k
färgade, slutligen n. kanelfärgade, i eggen hvita och a
Sporerna aflångt elliptiska, ofta .oliksidiga, med en &
droppe, gulaktiga (under mikr.), 10—13=5—6 mm
Barrskog., vid vägar, m. r. (Mustiala, Aug. -o
1866). — Lukten stark, obehaglig... oc.

HT

SS

Eg SIE

625. In. lacera Fr. Karst. Hattsv. I, p. 457. Cool
lustr: t.. 583. Pat. Tab. anal. "25 Fr :
531? . POR I a

Sporerna elliptiskt aflånga, 12—19 mån

Barrskog., vid väg., a. (Nyl. —Lapl.)

| svodoadt

626. In. deglubens Fr. Karst. Hattsv. IL ar. |
Tllustr. t. 394.

Barrskog., m. r. (Mustiala).

800 Tar Sd
627. In. trivialis Karst. Symb. ad Myc, rv FR (
p. 43. Icon. f. XLII.

Syn. Inocybe deglubens Fr. var. trivialig
ad Myc. Fenn. IX (1882), p. 43...

Höns

1 RR 10

209

Hatten :köttig, tunn, först kägelformig, sedan klocklik
le ältrå, slutl. plattad, vanligen nedtryckt, med trubbig
puckel, longitudinelt sprickig och trådigt sargad, i midten än
- ät, än söndersprucken i fjäll, blekaktig eller musgrå, med
dragning i brungult eller dadelbrunt, ända till 5 cm. bred.
Foten tät, jemntjock, fast, rak eller n. flerböjd, fintrådig, se-
de n n. glatt, i toppen hvitblek och n. mjölig, slutligen äfven
fn uti stötande i rödbrunt, vid: basen icke uppsvälld, ända till
6 cm. hög, 3—4 mm. tjock. Lamellerna vidfästade eller .n.
fastväxta, tättsittande, bukiga, först hvitaktiga, sedan lerfär-
gade, slutl. brunaktiga, 2—3 mm, breda. Sporerna elliptiska,
10--12=4—5 mmm. Cystiderna klubblika, med en lång cy-
| Hlindrisk spets, 60—70 = 15—22 mmm. ;
Gräsbev. st., vid väg., t. a. i Mustialatrakten.

Ofta tufvad. Köttet hvitblekt, smak- och luktlöst.

628. In. delecta Karst. Hattsv. I, p. 460.

4 Oystiderna cplnöpiska, 6—10 mmm. JIOCka? Sporerna

Skog.,.m. r. (Mustiala).

> 629. .In. obscura (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 460.
Fö Pat. Tab. anal. 2:e ser., p. 20, f. 542.

|
IR
|
å — — Sporerna elliptiska, 7—9=5—6 mmm. döde 2 jan spol-
| förmiga, bukiga, med småtaggig spets.

4 Barrskog., på fukt. st., m. r. (Mustiala).

630. In. descissa Fr. Karst. Hattsv. I, p. 463. Cook.
Tllustr, .t. 428.
14

PSN, Sa RESA Ern

210

Sporerna elliptiska, 9 —10=4—5 mmm. Basider
mmm. ÖCystiderna bukigt spolformiga, 60--0= 18-210
Skog., m. r. (Mustiala). mtiaaot

631. In. levigata Karst.
JAN

Syn. Ripartites laevigatus Karst. Hattsv. I, p. 4 AT:
Sporerna elliptiska, vanligen oliksidiga, å båda ä nd
trubbiga, 9—11 = 4—5 mmm. Cystider icke ag
funna (cylindriska ?). MÅR arta
Ljungmark., m. r. (Mustiala). - änn
RE All

632. In. hiulca Fr. Karst. Hattsv. I, p. md Coc
1UStr: DOVT; 2--v9CRR

| tl BG 3 ;

Sporerna äggrunda, 9=5 mmm. -
Mossbev. st., m. r. (Åbo). få "

; | asiat out 258

633. In. rimosa (Bull) Fr. Karst. Hatt v., k -

Cook. Illustr. t. 384. Be.

TT TR

Sporerna elliptiska, gulaktiga, 8—12 = =5—8 mmm.
stiderna cylindriska, i spetsen brunvårtiga, utskjubanien

Skog., m. r. (Mustiala).
In. rimosa Pat. anal. II, p. 18, f. 4 hör icke h

f I

634. In. sambucina Fr. Cook. Illustr. t. : 399. På at
anal. 2:e ser. p. 17, f. 535? dad inl

vy AKT 1 pa
Syn. Hebeloma sambucinuwm Karst. Hattsv. Lp er

Sporerna äggrunda, 10—14 = 6—7 mmm.
klubblika. je sbocst I
Barrskog., vid väg., m. r. (Mustiala). IX

VR
-;

4

211

635. In. lucifuga Fr. Karst. Hattsv. I, p. 464. Cook.
> Hlustr. t. 429, f. 1. Pat. Tab. anal. 2:e:ser., p.
LE. 003:

Sporerna äggrunda, 10= =6 mmm. Cystiderna utskju-
lanom midten bukiga, i toppen: besatta med tagg-

arrskog., m. r. (Runsala).

6. In. debilipes Karst. n. sp.
Syn. Hebeloma scabellum Karst. Hattsv. 15 p. 410.

G orerna äggrunda, ockragula, 8—10=5—6 mmm.
- på gräsbev. st., h. o. d. i södra Finl.

r släta och jemna sporer samt torde för den skull
6 rs identifieras med In. scabella Fr. Symb. Myc. I, p.
) Icon. t. 110, f. 1, hvilken uppgifves hafva stjernlikt

iupater:

. ; 37. In. geophylla (Bull) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 464.
ll : + Cook. Illustr. t. 401. Pat. Tab. anal. III, p. 102,
Hocuf..228. |

orerna elliptiska, ockragula, 8—10=4—6 mmm. OCy-
flask- eller pistillformiga, i toppen besatta med små
He iga vårtor, 60=21—27 mmm. Foten öfverallt mjölig.

är: "Wövphila Pers.
LJ ok |

bv. yn. Inocybe geophylla var. lilacina Karst: Symb. ad
Hr 3 Myc. Fenn. VI, p. 28.

föfastiderna bukigt spolformiga, 45—58 = ört 16 mmm.
RAN hos hufvudformen. :

212

På lerjord, h. o. d. i södra Finl — 4
Af Patouillard uppgifvas sporerna vara spetsiga (
Tab. anal. 2:e ser., p. 21, f. 545). |

(FET då

638. In. vatricosa Fr. Karst. Hattsv. I, p. 465,
Illustr. t. 403. ; tor

Sporerna ovala, 9—10 =6—7 mmm. dd
Barrskog.; på jord och ved, h. o. da i södpnr

st 080

BITS

LVII. Clypeus Britz. fn und Minna
Pp. 149: uu OMG

Sporerna kantiga; för öfrigt som föregsäla Tatt

EE
OR

Öfversigt af arterna.

+ Sporerna bredt elliptiska, ojemt vågiga
”x Sporerna stjernformigt kantiga.
+ Foten vid basen SEEN till « en PET
täd khöl Veg rr tid :
tt Eoten icke uppsvälld vid badskil S pro $i

639. CI. fastigiatus (Schwff.) Karst. vg

Syn. Inocybe fastigiata Karst. Hattsv. I pv 46 4 )
Tllustr. t. 383.

Cystiderna klubblika, 60—70 = 20 mmm.
äggrundt klubblika, 25—30=10 mmm., 3aDonkR,.
bredt elliptiska, m. sträfva, med VEN kant
=5—8 mmm. ; ; sd

Fält., m. r. (Mustiala). ! anis
Pat. Tab. anal. IV, pe 156, f. 143 hör icke 10

213

re

i 640. CI. asterosporus (Quél.) Karst.

"Syn. Inocybe asterospora Quél. Bull. Soc. Bot. Franc.
1879, p. 50. Sc. nat. Rouen 1879, t. 2, f. 6. Pat.
Tab. anal. 2:e ser. p. 21, f. 546.

; fr köttig, tunn, först kägellikt kullrig, sedan utplattad,
klig, frongitudinelt sprickig samt i ytan upplöst i trådar,
a —6 cm. bred. Foten fylld, jemntjock, vid basen upp-
ha till en kantad knöl, strimmig, finluden, rödbrunaktig,
2 9 cm. hög, 3—5 mm. tjock. Lamellerna fastväxta, tätt-
stan öde bleka, sedan kaffebruna. Sporerna stjernlikt
nti Er 12—15=10—11 mmm. Cystiderna valsformiga, ne-
nom midten bukigt uppsvällda, utskjutande, med vårtfull
, 50—70 = = 12—21 mmm.

F Köogste.; på fukt. st., t. a. i södra Finl.

ön CI. proximellus Karst.
ög Inocybe proximella Karst. Symb. ad Myc. Fenn. IX

(Meddel. af Soc. pro Faun. et Flor. fenn., 9: 1883,
p. 44). Icon., f. XVI.

— Hatten köttig, tunn, först kägellikt kullrig, sedan ut-
ad, pucklig, med först hel och slät, sedan longitudinelt
ckig och i trådar upplöst hud, blekaktig, i midten stö-
fe i gulbrunt eller dadelbrunt, inuti hvit, 2—4 cm. bred.
fylld, uppåt n. afsmalnande, vanl. uppstigande, stundom
, vid basen icke uppsvälld, n. fintrådig, i toppen knap-
mö blekaktig, inuti hvit, 6—8 cm. hög, 3—4 mm.
-Lamellerna fastväxta, tättsittande, bukiga, först bleka,
n lerfärgade, slutl. brunaktiga, 2—3 mm. breda. Spo-
na kantiga, 8—9 =5—6 mmm. Cystiderna bukigt v
rmiga 57—65=18—21 mmm.

214

Barrskog., bland mossa, m. r. (Mustiala). - 5
COluppies. fibros: [59-17 KYSK: NRK NS

Er

icke med säkerhet känd från Finland.) val co

lön LR i
2010 vi Hl i
LIK. Hebeloma Fr. Karst. Hattsv. Re pe. IV å

Hatten glatt eller af hyllets lemningar silkesluden |
hel och vanl. klibbig hud. Hyllet fintrådigt, ytligt el lek!
Sporerna vanl. lerfärgade. Cystiderna vårtiga, ofta
För öfrigt som Inocybe. | ban be

ärbin ju

- SS

Öfversigt af'ärtérna; — P1—08 för

+ Med slöja. orig MIL Be teg
+ Foten vid basen uppsvälld. Hatten n.
klibbig. Luktande af rättika, 0 4 0
ArFoten tältet BNUGEN GS IOC fastibil ÄR
B Foten ihålig. +... do: +. testäcedm.
tt Foten jemntjock. Hatten klibbig. Svagt QS ER

doftande. strat -

A Hatten besatt med klibbiga papiller. FREIRE
B Hatten utan papiller. AR RT KET Car äg 9

a Hatten i omkretsen betäckt af ett 0 oc |
klibbigt silkesludd 55.1 7iC. versipelle SMG

b Hatten n. bar, rödgulaktig, i mids 0 100 &

| ten dadelbrun . «>. + +» + mesopheaeun
++ Utan 'slöja eller hylle. stort r R
+ Hatten köttig. OTIS ARG LEONE
A Luktande af rättiga eller tvål. /:. Mood

a Lamellerna breda . . . . . . sinapizans.

b Lamellerna smala. 082

215

0 + Luktande af rättika . + +.» crustuliniforme.
a ig oc+ Luktande af tvål. + + + - subsaponaceum.
Klokt svag, angenäm.
; 2 — a Foten i toppen mjölig.
+ Foten lång. |
OQO Foten icke skrufvriden . -. longicaudum.
+ 1 00: Foten skrufvriden us: o0celatum. 23
occ++ Foten kort. . + + + » + truncatum.
Foten öfverallt bar =. . . «+ « nudipes.
atter tunn. |
Luktlösa eller svagt luktande.
a Hatten RUBDIS f7 08 0 vRNDoliatyumn.

'b Hatten torr. sad på

+ Foten slutl. brunaktig . .- . syrjense.
oo ++ Foten oföränderligt hvit . . tortuosum.

Luktande starkt af rättika. . >. deflectens. :

0. Inocybe fastibilis Roz. Karst. Hattsv. I, p. 467.
orerna elliptiska, lerfärgade, 10—12 =6—8 mmm.
08. Mm; åke

roa punctata Karst. Hattsv. ja p. 469.
a ipo rerna bredt elliptiska, lerfärgade, 7—11=5—6 mmm,"
cb erg. barrskog, h. 0. d. i södra Finl,

216

645. H. versipelle Fr:

Syn. Inocybe versipellis Karst. Hattsv. I, p. 470. 5

Sporerna ,,12 mmm. långa, äggrunda."
Skogstr., vid väg., h. o. d. i södra Finl,

646. H. mesopheum Fr. Cook. Illustr. t. 411, 412,

Syn. Inocybe mesophaea Karst. Hattsv. I, & 470.

Sporerna 8—10 = 5 mmm. NR
Barrskog., lund., vid väga . h. 0. d. i södra älta add

Glam Ki ;
Så ör ;

647. H. sinapizans Fr. Karst. Hattsv. I, 47. Co ok.
Tlustr. t. 413. |

Sporerna äggrunda, 12=7 mmm. UA NN
Löfskog., på fukt. st., m. r. (Runsala; Jomala). —

-

648. H. crustulinitorme (Bull.) Fr. Karst. His a .
471. Cook. Tlilustr. t. 414. RE EA

Sporerna elliptiska, oliksidiga, 10—12=5-—7 mmm.
siderna klubblika, 4-sporiga. Cystider 0. = = - ROR j
> Äng., lund., skog., a. (Nyl.—Lapl.) SES

649. H. subsaponaceum Karst. Symb.. ad Myc. Fe N
XIII (Meddel. af Soc. pro Faun. et Flor. f 7
II: 1885, p. 3). Icon., f. XLIV. . E

Hatten köttig, först kullrig, sedan platt, tenbbigg dl
bar, torr, blek, med stark dragning i rödgult, ända ill &
cm. bred. Foten först fylld, sedan ihålig, jemntjock,
dels n. flerböjd, icke spiralvriden, tilltryckt fintrådig,
pen n. mjölig, blekaktig, nedtill (synnerligen vid berö!

217

rkbron, 2—3 cm: hög, 3—4 mm. tjock. Lamellerna fast-
ct; a, lossnande, tättsittande, -saftlösa i eggen m. fint nag-
de, 2, i början hvitaktigt lerfärgade, sedan ljust rostfärgade,
. breda. Sporerna äggrundt aflånga, 6—10=4—6 mmm.

; rn bland barr, m. r. (Mustiala, nära Saloisjärvi). 8.
Växer i flockar. Smaken bitter. Lukten stark; lik den
Närmast beslägtad med Hebeloma elatum (Batsch.)

. H. longicaudum (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. 1472.
Cook. Illustr. t. 415.

mskog., m. r. (Mustiala).
ML |
så 4 Fupalun (Scheeff.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 473.

porerna äggrunda, 12—13 = 5—7 mmm., lerfärgade

fs kog., m. r. (Åbo).

. H. nudipes Fr. Karst. Hattsv. I, p. 473. Cook. Il-
nr lustr. t. 418.

; Sporerna ovala, 8—12 = 4—6 mmm.
; KO: Mm. r. (MUStal0).-

218 |
654. H. spoliatum Fr. Karst. Hattsv. £ P. 474, nd ve

Sporerna 10=6 mmm. - ” Mät bat
Berg. barrskog., m. r. (Mustiala). ;
NE

BUT

655. H. syrjense Karst. Myc. Keen: in, p; öm x

I, p: 475. ed > far
Sporerna elliptiska, 10—11 =5—6 mmm. |
Barrskog., m. r. (Mustiala på Syrjä ås)... 2 oc

gr At
STORA REL

656. H. tortuosum Karst. Symb. ad Myc. Fe
(1879), p. 15. ”Hattsv. I, p. 4750 0

Syn.? Naucoria latissima Cook. Tllustr. t. 482.
Sporerna äggrunda, 6—9 =4—5 mmm. 2 oc
Alskog., h. o. d. i Mustialatrakten. 0 oo0od ;
2 +allne

657. H. deflectens Karst. Symb. ad Myc. Fenn. ” q ( 7
p. 14. Hattsv. I, p. 475. Icon. f. XLII.
Sporerna sferiskt ovala, oregelbundna, 7—9=5— 5 mn
Basiderna klubblika, små, 4-sporiga. Cystider icke fur
Back., fält., h. o. d. i Tammela. ven

LX. Naucoria Fr.

Syn: Simocybe et. Naucoria Karst, Hattsv. Lr
416, 429.

fr AN 3
Basiderna 2- 4-sporiga. Cystider funna hos fle
rerna äggrunda eller elliptiska, ockragula eller b u Ae :

219

Öfversigt af arterna.

Hatter glatt. |
+ Hylle > saknas. Sporerna rostfärgade.
ÅA Lamellerna fria eller vidfästade.
oa Lamellerna tättsittande.
re all Luktlösa.
0 Foten fylld, i början blek . lugubris.
- oo Foten pipig, blodröd . . Jennyae.
Lr TNT Dottandersnsaterkehlilts - CUCumis.
ob Lamellerna glesa «sis; » » miserrima.
BB Lamellerna fastväxta.
a Hatten i början kullrig, sedan platt.
+ Hatten torr, hygrofan.
no4Foten: blek; ="... ah smiyRerella.
Oo0 Foten vid basen mörkbrun. cerodes.
++ Hatten teml. klibbig, gul . .. pusiola.
äv Hatten i början klocklik, sedan ut-
i bredd. |
2 cc Hatten ANT: tr biblidan AVNYCen.
= Cosas Hatten platt eller pucklig.
2 Oo Foten glatt, mjölig.
ANT ERGGLOL LÖR 13506 sa NÖÖLBCINAS
i AA Hatten teml. klibbig sideroides.
000000 Foten fintrådig eller fjällig.
É T | A Foten nedtill besatt med
FE hvita flockulliga fjäll . badipes.
på AA Foten besatt med till-
liga tryckta fina trådar.
rä : Hatten kägellikt klock-
REtbg-) lik avtHovrtsösjnT fåcca.
: :: Hatten kullrigt klock-
Hö Stöllet >. Camerina.

220

+t Hyllet vanl. otydligt. Sporerna mörkt us
rostbruna. > tieba MS

A På fält och åkrar växande. arter. SKE
a Foten blekaktig: 'v/.0o.s.sö. vervactil 4 =
b Foten gulaktig eller brun. cumTo8

+ Foten vid basen n. uppsvälld . pediades. :
++ Foten vid basen icke uppsvälld. NN
Oo Foten inneslutande ett lätt AR
afskildt pipigt rör . - . semiorbicular 8.
oo Foten pipig eller ihålig. cc
A Med lång, trådformig rot. arvalis.
AA Utan rot. il iv tabäting. =
B I skogstrakter, på fuktiga ställen före- = = - .
kommande. | ;
a Hatten n. klibbig.
+ Lamellerna helbräddade. . . tenax.
++ Lamellerna sågade . . . . myosotis.
b Hatten torr eller fuktig. riv rr
+ Foten fintrådig. . . . «+ «- Scorpioides. - pr
++ Foten- glatt. ov .o. vs temulenta.
= Hatten fjällig eller silkesluden. Hyllettyd- PAR
ligt. st TCRNT RUNN -
+ Hatten fjällig. ARE
A Hattens fjäll lossnande ..; . . . Tavastensis.
B Hattens fjäll fastväxta. -
a Hatten naflad . . . - . . . erinacea.
b Hatten trubbig. |
+ Foten fjälligt luden . + . . siparia. =
++ Foten fintrådig eller glatt: 2
O Foten kanelbrun '. ... «+ conspersa. =
00 Foten gulaktig eller blek. )

1

221

AA Foten: fintrådig FE e3hk0190 escharoides.
+ AA Foten glatt. . . . . limbata.
en silkesluden a Mm SARA na S8BeStrig.

658. N. lugubris Fr. Icon. t. 121. f..1.
in. Simocybe lugubris Karst. Hattsv. oh p. 416.

porerna 8=5 mmm. ON 1
isbev. st., m. r. (Mustiala).

: så mocybe Christina (Fr. an DI Karst. Hattsv. I;
: Eg. 417.

porerna äggrunda, 4—5=3 mmm.

skog., m. r. skäras

(FR fv 4 ! Ag la)

4 60 60. N. cucumis (Pers.) Fr. Cook. Illustr. t. 452. |
Uryfimaeube cucumis Karst. Hattsv. I, p. 419.

> jord, vid Vväg., bland spånor, m. r. (Mustiala).
y 661. N. miserrima Karst.

— Syn. Simocybe miserrima Karst. Hattsv. I, p. 550.
ar sandjord, vid väg., m. r. (Mustiala).

222

663. N. cerodes Fr. " muscorum Karst.

Syn. Simocybe cérodes ” muscorum Karst. Hattsv. I, ; 492.
Löfskog., på fukt st., m. r. (Mustiala). :

664. N. pusiola Fr. Cook TIllustr. t. 457.

Syn. Simocybe pysiola Karst. Hattsv. I, p. 423:

Sporerna 8 = 4 mmm.
Äng., m. r. (Mustiala).

665. N. nucea (Bolt.) Fr. Icon. t. 124, f. 1.

Syn. Simocybe nucea Karst. Hattsv. I, p. 423.

Sporerna ovala, 11—13 =6—7 mmm.
Barrskog., m. r. (Åbo).

666. N. scolecina Fr. Cook. Tllustr. t. 491.

Syn. Simocybe scolecina Karst. Hattsv. I, p. 423.
Sporerna 10—12 =6 mmm. =:
Fukt. st., på grusbotten, bland alar, m. r. (Mustiala).

667. N. sideroides (Bull.) Fr. Cook. Illustr. t. 458.

Syn. Simocybe sideroides Karst. Hattsv. I, p. 424.
Sporerna vanl. elliptiska, 6—10 =4—6 mmm.
Tallstubb. och jord, m. r. (Tammela).

668. N. badipes (Pers.?) Fr. Cook. Hlustr, t. 491.

Syn. Simocybe badipes Karst. Hattsv. La 425.
Sporerna elliptiska, 7—8 = 6 mmm.
Barrskog., på fukt. st., m. r. (Tammela).

1223

JE 669. N. flacca Karst. Icon. f. XVI

vn. Simocybe? flacca Karst. Symb. ad eb Fenn. VII,
SS p. 4. :

3 Hatten n. köttig, kägellikt klockformig, pucklig, sämsk-
dt kanelbrun, 1,5 cm. bred. Foten broskartad, pipig,
ock, af hattens färg, men blekare, nedtill n. umbrabrun,
lig, 6—7 cm. lång, 1—2 mm. tjock. Lamellerna fast-
snart fria, n. tättsittande, af hattens färg, breda (3
Sporerna np. elliptiska, oliksidiga, mot båda ändarne
mde, gula, genomskinliga (under mikr.), 9—11 =5
mm. Luktlös, n. utan hylle. Fotens hud sammanväfd af

skrufvridna fibrer.
| Barrskog., vid väg., bland mossa, m. r. (Tammela). 9.

N. camerina Fr.

« Simocybe camerina Karst. Hattsv. I, p. 425.

porerna 6—8=4 mmm.

— Murkna barrträdsstamm., m. r. (Mustiala).

A Sp orerna enligt Quélet (Champ. Norm. 1880, p. 9) 15
ID. långa. |

1. N. vervacti Fr. Cook. Tllustr. t. 617, f. 1.

mm. Simocybe vervacti Karst. Hattsv. I, p. 426.

vorerna 12—16= 3—10 mmm.
eta” äng. ., lind., m. r. (Tammela).

. N. pediades Fr. Cook. Illustr. t. 492. Pat. Tab.
anal. .IV, p; 157, f. 346.

é — Syn. Simocybe pPpediades Karst. Hattsv. I, p. 427.'

224

lika.

674. N. arvalis Fr. Göok: Illustr. t. 489.

Sporerna elliptiska, 9 —-12=5—6 mmm. Baside
Cystiderna äggrundt spolformiga, 30—38 = Ta )
Gräsbev. st., h. o. d. i södra Finl. =” ee

673. N.: semiorbicularis (Bull ) Fr. Cook. illustr, 6 > ba 49
Syn. Simocybe semiorbicularis Karst. Hattsv. 1 ;
Sporerna 12—14= 8—9 mmm. >
Vägkant., grus, lund, m. r. (Åbo).

Syn. Simocybe arvalis Karst. Hattsv. I, ud .
Åkrar och feta gräsbev. st., m. r. (Mustiala).

675. N. tabacina (De C.) Fr. Cook. äs
Sporerna ,,3—9 = 4—5 mmm." eg
Vid väg., m. r. (Mustiala). 2
ute
676. N. tenax Fr. Karst. Hattsv. I, p. 429.

lustr: t; O1t,.T. 2.

Sporerna ;,äggrundt ovala, 5=4 mmm."

Barrskog., på fukt. st., m. r. (605 Bom
20 1 vår :

677. N. myosotis Fr. Karst. Hattsv. I, va
Ilustr. t. 494. EN
Syn. Agaricus consentiens Karst. Symb. ad
IML, p. 139. SE bod ARN
Sporerna elliptiska, 12—18 = 6—9 mmm.
"Våta äng., kärr, t: a. i södra Fin, =

. &

678. N. scorpioides Fr. Karst. Hattsv. I, p. 431.

orerna bredt elliptiska, -5--6 mmm. långa.
ord, m. r. (Mustiala).
| FR Quélet (Ass. Frang. 1883, p. Da 10—12

MN temulenta Fr.

mn. Simocybe temulenta Karst. Hattsv. I, p. 4928.

Sporerna elliptiska, 12 =6 mmm.
8. på fukt. st., m. r. (Mustiala).

fe Tavastensis Karst. Hattsv. I, p. 430. Icon. f.

Är a i
« Naucoria myosotis var. major Cook. Illustr. t.

na olliptiska, 15—17 = 8—9 mmm.

d iken, h. o. d. i Tammela; Storkyrö.
od)

Klar. t. 480, 1.
Sporerns | oiptiskt sferiska, 9—15 =6—9 mmm.
ra g og enar af Töfträd, m. r. (Mustiala).

t =
N. siparia Fr. Karst. Hattsv. I, p. 433.

n. Inocybe siparia Roz.
ponkied af SBI GHOlNORa Filiz mas SÅ skugg. st.,

15

.

683. N. conspersa Fr. Karst. Hattsv. 179 be
7 Ilggtr. ta LD, föl. |

Syn. Inocybe conspersa Roz.
Sporerna elliptiska, 9—11 = HL6 mmm. S
På fukt. st. (Helsingfors; Åbo; Mustiala).

684. N. escharoides Fr. Karst. Hattsy. 1,

Illustr. t. 512, -f..2.— oc
Sporerna elliptiska, 7—9 =5 mmm, >
Fukt. och skugg. st., stränd,, a. i södra

685. N. limbata (Bull.) Fr. Karst. :
arsle

Sporerna 6—9 =4—6 mmm. Cd

Barrskog., på öppna sandback., m. r. K

MH 10
686. N. segestria Fr. Karst. Hattsv. I,

Sporerna 9=5—6 mmm. food Te
Bland löf, mossa och spånor, m. r. (Åb

, agg |
LXI. Galera Fr. Karst. Hattsv. I, px

Basiderna 4-sporiga. Cystiderna at
SKOR elliptiska eller äggrunda, ockragu

Öfversigt af arterna.
LS
+ Hylle saknas. (Eu-Galera Karst.)
+ Hatten trubbig. Foten vanl. spänd.
A Lamellerna vidfästade eller n. fris
a Foten vid basen roflikt uppsväll

227

— b Foten nedtill icke uppsvälld.

oc Foten Spändi. 30: 1. av studera.
Ag + Foten flerböjd. . . .: . siliginea. -.

el lerna fastväxta. ... . . - Spartea. |

försedd med en liten knöllik

ras . hypnorum.
finnes. ERA Kart). «+ Mycenopsis.

7. 6. sphaerobasis Post. Karst. Hattsv. I, p. 436.
worerna elliptiska, 12—14 =5—8 mmm.

eta, gräsbev. st. i närheten af byar, h. oc d. (Tam-
bo; Åland.)

ER. Wöra (Scheeff: g Fr. Karst. Katisp. I, p. 437.
CS — Cook. -Tllustr. t. 461 (var. pilosella Pers.)
orerna elliptiska, 14—21=8—12 mmm. Cystiderna
niga, med kort, m. smal hals.
äsbev. st., exkrem., murkna stubb., a. (Nyl.—Lapl)
rerna enligt Britzelmayr 12—14=-6—9 mmm.

). 6. siliginea Fr. Karst. Hattsv. I, p. 437.
rerna elliptiska, 11—13 =5—7 mmm.
Ke d st., vid väg., h. o. d. i södra Finl.

8 Karst. Hattsv. I, Pp. 488.

pånor, m. r. (Mustiala).

). G. spartea Fr. Karst. Hattsv. I, p. 439. Cook. IIl-
Lust. t. 481.
ränds pek, m. r. öres

691. G. Hypnorum (Batsch.) Fr. Karst. Hattsv.
Cook. Illustr. t. 465. Pat. Tab, anal. III
f. 230. a medla

Sporerna elliptiska, 10—11 = 5—8 mmm. É
klubblika. Cystiderna nedtill bukiga, upptill 6
utskjutande, 40—45 = 10—12 mmm.
Äng., betesfält, skog., bland mossa, a

Var. Bryorum Pers. Karst. Hattsv. I, p. « 41 -
Sporerna elliptiska, 8--9 =4—5 mmm. Mö :

fr Barrskog., bland mossa. ja Ode SR

3 : A er |

s + G. Sphagnorum (Pers.) Fr. Karst. Hattsv

3 Sporerna elliptiska, 10=6 mmm. oc

st Kärr, bland mossa, h. o. d. i södra Fir

Ä Bee

; 692. G. mycenopsis Fr. Cook. Illustr. t. 467,
Syn. Galerula mycenopsis Karst. Hattsv. I, 1

É Sporerna elliptiska, 9—12 = 5—6 mmm.

; ; Fukt., gräsbev. st., bland mossa, m. r. (

å | AR |

;. - LXIL Tubaria W. Sm. Karst. Hattsv. I,

444,

Basiderna 4-sporiga. Py RR |
rerna elliptiska eller äggrunda, släta, 1
aktiga. Ya

- Öfversigt af arterna.
erna rostfärgade.
"Hatten torr.
tten med koncentriska, flockulliga
es > ST Än oa NGE . anthracophila.
H: ti en flockulligt fjällig. . . . . furfuracea.
tten klibbig.
tten mot kanten försedd med kon-
sentriska, flockulliga fjäll . . . stagnina.
Hatten utan fjäll « . . - . . . viscidula.
erna rostfärgade, med dragning i kaffe-

na fastväxta, Aden URETT. . inqvilina.

le JR nedlöpande, smala . -. :. pheeophylla.
kö

rerna 6—=3—4 mmm., bredt elliptiska. Basiderna
riskt kl ibblika, omkr. 45=6—9 mmm.

and förkoln. ved, m. r. (Mustiala).

;

träden (Pers.) W. Sm. Karst. Hattsv. I, p.

4. Cook. Tlilustr. t. 603.
a olliptiskt sferiska, 7—3 =4—5 mmm. Basi-
2 Cystiderna trådformiga, upptill utsvällda,
il Rs
ed, bl nd ved, Löt etc., a. (Nyl. —Lapl.)
esläg tad med vd pellucida (Bull. t. 535, f. 3), men ha-

mast SEM genom sin slutligen naflade och puckliga

Ar LL RAS
få

Sö

i.
er

å

a
JE
3
rt
I
2

695. T. stagnina Fr. Karst. Hattsv. I, p. 445.

Kärr, bland hvitmossa, m. r. (Tammela).

696. T. viscidula Karst. Hattsv. I, p. 446
Syn. Galera visciduwla Karst. (nsuillneng 1878
£

p. 63.) und
Sporerna bredt elliptiska, 6—7= 34 mr
Vissnade grässtrån, m. r. (Mustiala). .

—Cöok. Illustr. t 493.

Murken ved, bland risqvistar, vid 2
Enligt Fries skild från Tubaria nuciseda (EF
mellernas och sporernas färg; enl. Quélet iden

100

p. 8)
Hatten n. köttig, kullrig, slutl. platt eller

nildtek ofta hvälfd, glatt, torr, i fuktigt väder ä non

strimmig, först vattenaktigt, sedan brandgult
slät och urblekt, ofta blek, 1—2 cm. bred; de
och af teml. bäsk smak. Foten pipig, i toppen ti
flerböjd, ofta sammantryckt, trådigt fjällig, brun
nedtill svartaktigt brun. Hyllet kortvarigt.
löpande, tättsittande, smala, bågböjda, först b
kanelbruna. Sporerna n. elliptiska, 6—7=

Gödsl. st., m. r. (Mustiala park). å

Växer flockvis, understundom n. tufv

231

fs; g Fr. Karst. Hattsv. I, p. XXIII, 447.

- Ötversigt af ArLorka.
vid låsen icke knölformigt uppsvälld.

ten fjällmjölig eller luddig.

Hyllet icke tydligt =: ro. >: vitellinus.
le tydligt, snart försvinnande . Boltoni.

n naken EK ; . fragilis.

d basen knölformigt Honarällé . bulbillosus.

Te

- vitellinus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 447.
orerna 14 =8 mmm.
exkr. och starkt gödslade fält, h. o. d. i södra Finl.

| B. Boltoni Fr. Karst. Hattsv. I, p. 448. Cook. Illustr.

Sporerna 12—14=38 mmm.
Starkt gödslade platser, högar af förruttnade löf, m. r.

vilis inn Er: Karst. Hattsv. fal 448.
a 14—15 = 8—9 mmm.

. fält, h. o. d. i södra Finl.

KN

el -bulbillosus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 448.

bredt elliptiska, rostfärgade, 12—14=8 mmm.
i ru. st., m. r. (Mustiala park).

> EXIV. Crepidotus Fr. Karst. Hattsv. I, p. X
Basiderna 4-sporiga. Sporerna n. klotrunda 2 |

Öfversigt af arterna.

+ Hatten geléartadt köttig. . . . . . » mollis
++ Hatten: köttig, tmp ALE eTAA . + ap

701. Cr. mollis (Scheeff.) Fr. Karst. Hatts
Cook. Illustr. t. 498. Pat. Tab. I

; Sporerna äggformigt klotrunda, 5—6 m

| siderna klubblika, omkr. 18=6 mmm.

z Murkna stamm., m. r. (Tyrvis) ooo

; 3 |
> 702. Cr. applanatus (Pers.) Fr. Karst. Ha

Sporerna klotrunda, 4—5 mmm. i ae
Murkna löfträd, h. o. d. i Tammela.

r

RA

—-21 Hö

LXV. Phialocybe Karst. Hattsv. I, p. XX

é D oil sn

Öfversigt af artorna.

+ Lamellerna blekt gulröda .
+ Lamellerna bruna .

(år s2otiidlud: ;

703. Ph. epibrya (Fr) Karst. Hattsv. 1, p.
Ilustr. t. 516, f. 3. vad

På mossa, m. r. (Åbo),

233

| 704. Ph. inhonesta Karst. Symb. ad Myc. Fenn. XVII.
— (Medd. af Soc. pro Faun. et Flor. fenn., 13: 1886,

le kretsformig eller n. idka hvitaktig, omkr.
red. Lamellerna breda, tunna, n. tättsittande, hvit-
slutl. kaffebruna. Sporerna elliptiskt sferiska, 6—8
mmm. Basiderna omvändt äggrunda eller n. ellip-
. 12 mmm. långa.

spbark, m. r. (Mustiala).

närmast beslägtad med föreg., men skiljer sig från

I ge nom sina mörkare färgade lameller och sin storlek,

Agaricus (Linn.). Karst. Hattsv. I, p. XXV,
482.

CJ Basiderna ädre. Cystider anträffade hos några ar-
orerna äggrunda eller elliptiskt sferiska, purpurbruna.

Öfversigt af arterna.

hvitaktiga, slutl. bruna . . - augustus.
erna köttröda eller i början hvita,

dan föälktta; slutl. brunaktiga.

EERO bbeliaivavödb «oc oc 6; AVENSIS.

sen enkel. i

TLamellerna slutl. svartbruna.

oc oa Hatten trubbig, dess kött rodnande. campestris.

oc > ob Hatten n. pucklig, rödbrun, dess

FÅ Kött hvittsi13 1anr os -tmvesilvatiens.

SYRIEN EI a rd RAR
LÖS z er

RE nt ren sar fa ; Festa MJ

B Lamellerna slutl. n. brunaktiga. an
a Köttet vid brytning icke rodnande: comtw us IS.

Fn 3

b Köttet vid brytning blodrödt . NE
: å a

705. Ag. augustus Fr. Karst. Hattsv. 1, p. 482. -

fuck

Sporerna elliptiskt sferiska, 6—7 = r4a mm pv
Skog., m. r. (Åbo?) ror.

706. Ag. arvensis (Schwff.) Karst. Ha

Sporerna elliptiskt sferiska, er 10= öd
BVIR TEL
Öppna fält, äfven på odlad jord, skog.
a. (Nyl.—Lapl.)

707. Ag. campestris Linn. Karst. B fatt ttsv.

Sporerna elliptiskt sferiska, 6—8=5 m am -
Öppna fält, trädgård., vid väg., Skoga? V |

f TS na SL
Var. villaticus Fr. Cook. iltvnte: t. 585. 5
Gödsl. st., mi. (Åbo)! a 1Ejs:or TORN

å ar
LJ dö

708: Ag. silvaticus (Scheft. ) Karst.
Cook. Illustr. t. 530.

"Sporerna 7—8 =4 mmm. Jodi

Skog., m. r. (Mustiala): is Hale RE

PR ; HH ding se

+ Åtskilliga svampar tyckas under högre b

sare och renare färger. ival isöak

; 885
9. Ag. comtulus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 486.

ee erna elliptiskt sferiska, 4—5=3—4 mmm.
Feta, gräsbev. st., m. r. Faa

På s ; Brat
« Ag. sangvinarius Karst. Hattsv. II, p. 232. Symb.

ba? d Myc. Fenn. IX (1882), p. 46. Icon. f. XLV.

Wöliptiska. 5—7=3—4 mmm. Basiderna klubb-
S ag
., Vid väg., pe gödsl. sandjord, m. r. (Mustiala).

5 na merendels n. klotrunda. Cystider anträffade.
iptiska eller äggrunda, purpurfärgadt svarta.

Öfversigt af arterna.
m hinntäckt, n. klibbig.
marken och på stubbar växande.
Lamellerna n. nedlöpande « . depilata.
Lamellerna fastväxta eller vidfästade.
a Hatten slemmig.
RE Hatten RÖlTÖR. non Ps Sa seruginosa.
++ Hatten gulblek, med dragning
ed purpurrödt. . - +. + . inuncta.
-$ Db Hatten n. klibbig. |
Ad Hätten gul . . . . "=, Melasperma.
; ++ Hatten hvit . . « « .. albonitens.
Pp , exkrementer växande. |
Hatten med fjällig kant. —.. . « luteonitens.

236
B Hatten glatt. | Geia GA AN
a Hatten hemisferisk. arta til
+ Foten torr:: ..:;=; « a sier ved
++ Foten klibbig. SN
O Foten luddig +. «+ + +» +» Stercc

00 Foten glatt. e .
b Hatten kägelformig, spetsig &

++ Hatten hinnlös: RE
t Hatten glatt. - . «oo. so SN
++ Hatten fjällig . . . - - «> » +. . caput-

711. Str. depilata (Pers.) Fr. Karst. Hatts

Sporerna elliptiska, 11—14=6—38 J
Barrskog., sällan löfskog., a. (Nyl. pd

712. Str. eruginosa (Curt.) Fr. Karst. Hattsv.

Cook. Tllustr. t. 551. 5

Sporerna elliptiska, 7—8=4—6 od I S i

Skog. lund., äng., a. (Nyl—Vasa). 1
mö FN

+ PER (Desm.) Fr. Karst. Hattsv. 1, pa o

Tllustr. t.' 552. ol
Sporerna 1—8=4—5 mmm.
Skog., äng., m. r. (Tammela). ser

"713. Str. inuncta Fr. Karst. Hatt: I, p. 46
: lustr. t. 534. = a
Sporerna elliptiska, 8 = 400 mmm,
Gräsbev. st., vid väg., m. r. (Mustiala; Å
Sporerna enligt Quélet 10 mmm. långa.

237

489.

75 . Str. albonitens Fr. Icon. t. 131, f. 2. Karst. Hattsv.
oc p. 490.
oten glatt, af hyllets lemningar öälköslädek. Sporerna
, 6—8=4—5 mmm.

a ev. st., m. r. blgngtinls),
Str, luteonitens (Vahl.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 491.
TN gok, Illustr. t. 604.

JR
SR 14

2 a bruna, 14=6—7 mmm." | ;
rig. åkr., gödselsaml., m. r. (Lapl.)

el
. . Str. -merdaria Fr. Karst. Hattsv. I, p. 491. Cook.
än t. t. 537.

HPpo svartbruna, 12—16 = 6—8 mmm. |
örto k.: exkrem., starkt gödslad jord, h. o. d. (Nyl.—

los Syll. Vv RK 1020) SG sporernas di-
or ill Br 5 mmm.

Er. stercoraria Fr. Karst. Hattsv. I, p. 202. Cook.
Tllustr. t. 538.

ar kaffebruna, stötande Käsäte se 17—21 =

: Skog Lok fukt. st., sump. äng., på förtork. exkrem., h.
fler Lat.) :

238

Var! fexuosa Britz. Mål” p."1690 03

Smutsigt gulaktig. Hatten med tydligare I
ten flerböjd, lång. "127 BN
Gödsl. st. i skog., h. o. d. i Mustiala trakten. EN

| Ä fnadin AH c |

719 Str. semiglobata (Batsch.) Fr. Kärt. &
492. Cook. Illustr. t. 539. Pat. Tab. anal.
p. 104, f. 234. rr bo

Sporerna Purpurröd med dragning i i kaff

Gödselstäd., förtork. exkhenn. sä: Näs:
Jan tiE R

Sacc. Syll. V, P- 1022.

Hatten n. köttig, först hemisferisk. sedall
big, kretsformig, bar, slät eller slutl. i kanten
strimmig, klibbig, lerfärgadt hvit, torr 'gulak , tig, ;
Foten fylld, stundom slutl. ihålig, flerböjd eller I
luden, ofvanom den ofullständiga, torra och från stå
gen n. finluddig eller stoftpudrad; blekaktig, torr, 4
lång, 2 mm. tjock. Lamellerna fastväxta, n. nt
färgade, med n. bruna molnfläckar, slutligen kaffeb
till 9 cm. breda. Sporerna elliptiska, brunaktig
skinliga (under mikr.), 12—15=7—9 mmm.

Oxgödsel, .h, o, d. i Mustialatrakten. ald

: j ad a
720. Str. semilanceata (Fr.) Karst. Hat
Cook. Illustr. t. 572.

Sporerna elliptiska; 9—16-=4—9 ällikf i 3
" Gödsl. och fet jord, a. i södra Finl. -

239

n 1. Str. spintrigera Fr. Icon. t. 132, f. 1. Karst. Hattsv.
I, p. 494.

Hypholoma Ers drafen Quél. Ench. p. 116.
Sporerna elliptiska, 9—12 =:4—6 mmm.

; 3 . 'i Quélets Enchiridion origtigt fått sin plats närmast
oloma appendiculatum (Bull.).

Mur na stammar och rötter af löfträd, m. r. Ne

722. Str. sä Fr. Icon. t. 131, f. 3. Karst.
a Hattsv. I , p. 493.
DI

orer na aflångt äggrunda, kaffebruna, skiftande i pur-

LXVII. Hypholoma (Fr.) Pat. Hym. d'Eur. p. 123.
. mm. Hypholoma Auctt. pr. p..
"og ;

itten betäckt med en icke frånskiljbar hinna, i kanten
spröd. Foten ihålig, spröd. Slöjan vidhängande hat-
ant. Föltellorna afrundadt vidfästade eller n. fastväxta.
) rna fökaporiet. Cystiderna af varierande form. Spo-
Nipt tiska, purpurfärgadt bruna, släta eller sträfva.
0 1 Öfversigt af arterna.

re na finvårtiga. Hatten af inväxta trå-

; RS esluden eller fjällig. (Lacryma- 8.

; Pl. d' Eur. p. 122). . . . velutinum.

rn släta. Hatten slutl. glatt:

+ Hatten prickig « . - « «0» »»- - SuUbpapi
++ Hatten icke prickig. 5
A Lamellerna icke tårstänkta.
a Lamellerna gråa, sedan svartbruna. « ca:
b Lamellerna i början violetta eller
hvitaktiga. "AINO
+ Lamellerna i början violetta . Cand 4
++ Lamellerna i början Ngn SÖ
Oo Lamellerna n. fastväxta.
A Lamellerna snart blekt cc
köttröda, slutl. kaffe- sl &
bruna -...« «sena
AA Lamellerna slutl. purpur-
brufgöe rod a
00 Lamellerna Viasat ätt
lossnande, snart gråa, slut-
ligen brunaktiga
B Lamellerna tårstänkta

723. H. velutinum (Pers.) Fr. Karst. Hi

Syn. Lacrymaria velutina Pat. Hym. &
Cystiderna utskjutande, cylindriskt
mmm. Sporerna elliptiska, 9—12 =6—7 m
> Vid väg., gator, i källare, h. 0. d. i sö

äv af Soc. pro FANN. et Flor. fen
27)... Hattev.. 1 15 501. Icon. å

Sporerna elliptiska, 5—6—=3' mmm.
Gamm. björkved, ms r. (Mustiala)..

fl

725. H. cascum Fr. Karst. Hattsv. I, p. 500. Cook.

sl 4 Ilustr. t. 544.
| Trädgtod, m. r. (Mustiala).
Elk få -” é

om H. Candolleanum Fr. Karst. Hattsv. I, p. 501. Cook.
0 Ilustr. t. 546. Pat. Tab. anal. IV, p. 159, f. 350.

iderna 4-sporiga, klubblika. Sporerna elliptiska, 8

jord, äfven på murkna stubb., m. r. (Mustiala).

7. H. appendiculatum (Bull.) Fr. Karst. Hattsv. I, p.
502. Cook. Illustr. t. 547. Pat. tab. anal. IV,
prn109, £..349.

erna utskjutande, valsformiga, nedanom midten n.
åsta. Sporerna elliptiska, 6—8 =3—4 mmm. ara
2 . af löfträd, a. (Nyl.—Vasa).

SR ng

EE

« H. chondrodermum Berk. et Br. Cook. Illustr. t.
| SE 606, f. 1.

; . Häloin sublentum Kära Sms ad Myc. X
(1882), p. 60. Hattsv. II, p. 233.

- erna elliptiska, 3—10 = 4—5 mmm.
and spånor, m. r. (Mustiala).

729. H. piluliforme (Bull.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 502.

7
| 20 ebok. trädstamm., m. r. (Mustiala?).
Ku nl FVudlet en form at lj,

16

242
730. H. hydrophilum (Bull.) Karst. Mattor. 1, 0

; LIE
Cystiderna 54—75=18 mmm. Basiderna 22

| v
mmm. Sporerna 7—8 = 3—4 mmm er. i

Bland löf, spånor, på trädstubb., m. r. (Runs z .
seliobäsd Ho

ni i re
LXIX. Nematoloma Karst. Hattsv, PRE

Syn. Hypholoma Fr. pr. p.
Stropharia "III Flammuloides Quél. |

Basiderna 4-sporiga. Sporerna öm de yn
släta, violettbruna. i |

Öfversigt af arterna.

+ Hatten jemn och slät. RN =
1 Lamellerna smala. UAE ÖN

A Köttet hvitt. 3 SALA
a Hatten i midten mörkare, fast ng
b Hatten enfärgad, tunn -. . «
B Köttet gulaktigt. -
a Lamellerna slutl. gråaktiga. . .€

b Lamellerna slutl. grönaktiga 3 I fas |

tt Lamellernå breda . . . « « +» . magi

++ Hatten äldre rynkig . . . co oo & At dui KR

731. N. lateritium (Scheff.) Karst. Cook. Il S
Syn. N. sublateritium Karst. Hattsy. I,
Sporerna elliptiska, 6—7=3—4 mm

Torra stamm., synnerligen af ek oc
sala ; Tammela).

243

732. N. capnoides (Fr.) Karst. Hattsv. I, p. 495.

Syn. Hypholoma capnoides- Fr. Icon. t. 133, f. 1.
Sporerna bredt elliptiska, 7=5 mmm.

Gamla tallstamm., a. (Nyl.—Lapl.)

Sporerna enligt Britzelmayr 8=4 mmm.

or 133. N. epixanthum (Fr.) Karst. Hattsv. I, p. 495.
2 ky. Hypholoma epixanthum Fr. Icon- t. 133.

ror Sporerna elliptiska, 6—7=4 mmm.

Gamla trädstamm., synnerl. af tall, m. r. (Mustiala).

MM N. fasciculare (Huds.) Karst. Hattsv. I, p. 496.

— Syn. Hypholoma fasciculare Cook. Illustr. t. 561.
q örten elliptiska, 6—7 =4 mmm. OCystiderna spol-

= Förmultn. löfträdsstamm., a. (Nyl.—Lapl.)

EN, eleodes (Fr.) Karst.
köl - Lamellerna först gröna, sedan olivfärgade.
- Trädstamm , m. r. (Mustiala).

Föga skild från hufvudarten. Anses äfven af Quélet
en varietet af denna.

: 735. N. marginatum (Pers.) Karst.

Syn. Hypholoma dispersum Fr. Cook. Illustr. t. 586.
Nenmatoloma dispersum Karst. Hattsv. I, p. 496.
Sporerna ,,elliptiska, 12—14 =6 mmm."

—— — Barrskog., helst granskog., på stubbar och jord, m. r.

CT
'$

sr,
LS
7

&

SH

rs

-

2 REISE TRE TESS Sa "LENE TEN SR OT FRIAR ONT SM MP SR TATE
hd 5

RP FN, LER

FR

er SE LIN
2

T

Fä

= Fyn ge

Ban

+ Sve SUNE

2 Op
CA [

736. N. udum (Pers.) Karst. Hattsv. I, p- :
Syn. Psilocybe uda Fr. Cook. Illustr. t. 569. —
Sporerna 16—20 = 7—9 mmm... ad sar
Kärr, a. (Nyl—Lapl) 1970): oaföeldet

L JL

Lö tmtftnsxigs (8
LXX. Psilocybe Fr. Karst. Hattsv. hå XI
"ANSE

öajlädien; 4-sporiga. Ovskidörilel at varierand
Sporerna elliptiska eller äggrunda, släta. Re cd ; gt

ret

Öfversigt af arterna.

+ Hatten köttig eller köttigt hinnaktig. PNY så g
+ Hatten hinnlös. Foten styf. Hylle 0. 0 =
Sporerna bruna (Homophron' Britz.)..
A Lamellerna bleka, sedan köttröda,
slutl. svartbruna —. eo oo + Spi
B Lamellerna först hvita, sedan grå-- um
SVATlA «bese ö ews, (7T), veg
tt Hatten hinntäckt. PRE vanl. vio-
lettbruna (Eu-Psilocybe Karst.) «= oc
A Hatten i. regnväder teml. klibbig — . dichr
B Hatten torr... - . « « såtobia SÖ
++ Hatten hinnaktig, pucklig. SN
1 Hatten blekt rostfärgad FER simu
tt Hatten stötande i olivbrunt ENG Gillet
, solslkt
; OSA M
737. Ps. spadicea Fr. Karst. Hatt, TÅ a
Tllustr. t. 610. ; 4 MR dl

Sporerna elliptiska, 8—9 = = 45 mmin. SÖ

245

| Trädstamm. t. a. i södra Finl. -
> Sporerna enligt Britzelmayr 6—7 =3—4 mmm.

ds ,
ör OD

5 A 738 . Ps. cernua (Vahl.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 506.
NM Cook. Illustr. t. 574.

| Cystiderna spolformiga, ö0- 8—9 mmm. Mörerna
12= 5—7 mmm."

I rädstamm., murken ved, bland löf, m. r. (Mustiala).

| = dölnitan! ) | |

739. Ps. dicroa (Pers.?) Karst. Symb. ad Myc. Fenn. VI

HR 3 (1879), p. 17. |

— Syn. Psilocybe ericaea dichroa Karst. Hattsv. I, p. 504.

- > Agaricus ericaeus var. minor Weinm. Hym. et Gast.
Ross. p. 255.

Hatten köttigt hinnaktig, först kägelformigt klocklik,
n 'kullrig, n. pucklig, i kanten n. genomskinligt strimmig,
, n. klibbig, n. glansk, dadelbrun, i torr väderlek n.
sh färgad, 2,;—3,s cm. bred. Foten nedtill lindrigt till-
] ide, pipig, silkesluden, först blek, sedan brunaktig,
7 cm. lång, upptill 2—3, nedtill 3—4 mm. tjock. La- ”
säg vidfästade, bukiga, breda, bruna, stötande i purpur-
bi eggen hvitaktiga. Sporerna elliptiska eller äggrunda,
10 ;5—6 mmm. — Var. 8 tenuior. Hatten omkr. 1 cm.
| Foten jemntjock, 5—6 cm. lång, 2 mm. tjock. La-
) a kaffobruna.
; 2 z jord, m. r. (Mustiala).

RR,
» Kr

KIRITT!

740. Ps. Källng Fr. Karst. Hattsv. I, p..505.
3 — Gräsbev. st, vid väg., r. (Helsingfors; Åbo; Lapl.)

246

741. Ps. simulans Karst. Hattsv. I, p. 5C SE 53y
Myc. Fenn. VII (1880), p. 5. Icon. f. XI

Basiderna 4-sporiga. Sporerna äggrunda, 4—6= 3

Murkna, mossbev. trän på våta st., m. r. ( ust

+
742. Ps. Gilletii Karst. Symb. ad fre Fenn. V

p. 32. Hattsv. I, p. 509. Icon. £. XLVI
IT
Basiderna klubblika, 4-sporiga, små. Sporern:

10—13=5—6 mmm., med 1—2 oljedroppar.
Skogstr., vid väg., på fukt. st., m. r. (Must

RN
Ä 4 Na
SOT 2
' iv 3

LXXI. Psathyra Fr. soc
Syn. Psathyra Karst. Hattsv. I, p. XENH) 509.
Pannucia Karst. Hattsv. I, p. XXV

Basiderna 4-sporiga. Cystiderna varlätilid
liptiska eller äggrunda, släta, purpurbruna ell
Öfversigt af arterna. =
+ Utan hylle (Eu-Psathyra). sd
1 Hatten slutl. klockformig eller hemi- HR
sferisk. | Ligg fa väg
A Foten rak. NN
a Lamellerna skiftande i purparmödt.
eller violett.
+ Hatten slät, icke rynkig, blek. « conc
++ Hatten torr n. rynkig, vanl.
skiftande i rosenrödt. BA J ;
mellerna stötande i violett .
b Lamellerna kaffebruna. ka Nada Möss
4 Foten hvit "477, 400. nod

247

++ Foten blekt rödbrunaktig . -. foenisecii.
"B Foten flerböjd eller skrufyriden . +. gyroflexa.
+ Hatten slutl. plattad.
A Lamellerna slutl. askgråa . . . -. tenuicula.
CB Lamellerna svartbruna . . . . -. obtusata.
Med hylle. (Pannucia Karst.)
ff Foten snartiglatt 5 s0d. sfsilqiulofatua:
+ Foten fintrådig eller fjällig.
A Hatten m. snart glatt.
a Lamellerna i början askgråa, sedan
svartaktiga, med purpurröd an-
BERT RNIDE mös etge okR eMOTNONA
b Lamellerna vattnigt kanelbruna +. frustulenta.
ia B Hatten fjälligt ullig, filtluden eller
å finluddig. |
a Hatten fjälligt ullig eller filtluden.
+ Hatten icke strimmig, fjälligt
NL kal age Ve ce de DERNAGK,
++ Hatten filtluden, i kanten strim-
Ta AES RT PORR dt Ag i
b Hatten fjällmjöligt finluddig -. . staminoides.

I Illustr t. 575.

Sporerna ,,14=7—8 mmm."
Trädgård., på gräsbev. st., m. r. (Åbo; Mustiala).

= 744, Ps. corrugis (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 510.

Cook. TIllustr. t. 576.

Sporerna ,,elliptiska, 12—14 =6—7 mmm."
— Trädgård., lund., på skugg. st., m. r. (Mustiala).

743, Ps. conopilea Fr. Karst. Hattsv. I, p. 509. Cook.

248

745. Ps. torpens Fr. Karst. Ad NR so.
VD -HAJÖNE

Mulljord, m. r. (Merimasku). S a fr ä

Gula Sm

+ Ps, EN Karst. Häl I, p. 234. Symb. ad
Fenn. X (1882), p. 60. ORT : å
d

Sporerna elliptiska, bruna, 8—9 >4 mn
Löfskog., på skugg. st., m. r.. OMustinla)ait mg ;
Förekommer tillsammans med Coprinus mica ev
tarius fetens, Russula delicas == 00 Rv

SETT: of

' 1 EG
BUlASTRES SN

746. Ps. fenisecii (Pers.) Quél. Hg ; fee
SETT a då re

Syn. Psilocybe foenisecii Fr. Karst,.E .
Sporerna ovala, 11—14 = 6—10 mmm.

Feta, gräsbev. st., vid VÄG. i trädgård., a.
ung
747. Ps. gyroflexa Fr. Karst. Hattsv. i - |

ante

fö

Sporerna ,,3—10 = 4—5 mmm. se
Mulljord, m. r. (Åbo).

ä are

Elak (5
ö i er
ILS 1 YE 21
| ”

748. Ps. tenuicula Karst. Hattsy. I, p.

XXVIIL FE 4
Sporerna elliptiska, 5—6 =3 mmm: gå sä :
Förmultn. örter, m. r. (Tammela). rå)

24 HE

749. Ps. obtusata Pers JES ).
Tllustr. t. 593. NE lll å I

Sporerna elliptiska, 6—7 =4 sisikglknt! nn

På eller i närheten 'af trädstamm., m. r. (Mu

249

750. Ps. fatua Fr. Cook. Illustr. t. 595, f. 1.
i — Syn. Pannucia fatua Karst. Hattsv. I, 'p. 512.

Trädgård., lund., på feta, gräsbev. st., m. r. (Merimasku;

751. Ps, fibrillosa (Pers.) Fr. Cook. Illustr.t. 595, f. 2.

fr Syn. Pannucia fibrillosa Karst. Hattsv. I, p. 513.
Skog., på fukt. st., m. r. (Mustiala).

752. Ps. frustulenta Fr.

Syn. Pannucia frustulenta (Fr.) Karst. Hattsv. I, p. 513.

"> Sporerna n. elliptiska, rostbruna, 5—7=>3—4 mmm.
; Vid skogsväg., på grus- och sandbotten, m. r. (Tammela
| Syrjä ås).

753. Ps. pennata Fr. Cook. Illustr. t. 508, f. 2.

ja Syn. Pannucia pennata Karst. Hattsv. I, p. 514.
Sporerna elliptiska, 5—6 = 3 mmm.

Jord, synnerl. brända marker, bland spånor, h. o. d. i

södra Finl.

754. Ps. gossypina (Bull.) Fr. Cook. Illustr. t. 612, f. 1.

KR Syn. Pannucia pennata " gossypina Karst. Hattsv. I, p.
515.
Sporerna ,,10—12 =6 mmm."
Jord, komposthög., m. r. (Mustiala).

250

755. Ps. staminoides Karst. n. sp oc

Syn. Ps. urticcecola Karst. Symb. ad Myc. F
48. Vix Berk. et Br. Cook. Illustr.

Hatten hinnaktig, m. tunn, i början rundadt äg; (
slät, slutl. klocklik och med strimmig kant, hvitg or Yr
mörkgrå, vid torkning antagande en bronaktig a ;
klimjöligt finluddig, 2—5 mm. bred. - Foten n.:
hvit, 1 cm. hög. Lamellerna slutl. svarta. Spo dl é Da |

18 5 tf

elliptiska, 6—8 = 3,;—4,s mmm. mln fv
I blomkrukor, m. r. (Mustiala). 5. —

LE

LXXII. Deconica W. Sm. Karst. Hat Isv. Ip
515. I BT RE e D

Sporerna äggrunda.

Öfversigt af SATS sd

+ Foten afsmalnande uppåt, först re Åt : : ks
Lamellerna nedlöpande . . . - - «CC pro oh
++ Foten jemntjock, pipig. Lamellerna FA s EN
växta. ; ME
+ Hatten klibbig, pucklig . . . . . . bulla

tt Hatten torr, trubbig. — > sc sö

tiqvegög AF -
756. D. coprophila (Bull.) W. Sm. Karst. Hatts

515. Cook. Illustr. t. 608, fi 1. ro
Sporerna ,,13—14=8 mmm." eh Öl ud av
Gödselhög., vid väg., h. o. d. i södra Finly —

251

757. D. bullacea (Bull.) W. Sm. Karst. Hattsv. I, p. 516.
00 Cook. Illustr. t. 608,.f. 2.

3 Sporerna rundadt elliptiska, 6—10 =4—7 mmm. -
— Gödselst., torra exkr., vid väg., h. o. d. i södra Finl.

isl.
örn

758: D. atrorufa (Scheff.) W. Sm. Karst. Hattsv. I, p.
SN 517. Cook. Illustr. t. 571?

Sporerna äggrunda, 6—8=4—6 mmm

Öppna sandback. och fält, äfven skog., på gräsbev. st.,

rö å
— LXXII. Anellaria Karst. Hattsv. I, p. XXVII, 517.
— Basiderna 4-sporiga. Sporerna elliptiska, svarta, släta.

|

759. An. separata (Linn.) Karst. Hattsv. I, p. 517. Cook.

, Illustr. t. 623. Pat. Tab. anal. IV, p. 160, f. 352.

| — Sporerna elliptiska, svarta, 18—22 = 10—12 mmm.
"Gödselstäd., exkrem., a. (Nyl.—Lapl:)

by
4 4

lh
IL . Pan&olus (Fr.) Karst.

I pb Syn. Chalymmota et Pancolus Karst. Hattsv. I, p. XXVII,
| 518, 520.

> Basiderna 4-sporiga Sporerna ovala eller elliptiska.
ta, släta.

252

> Öfversigt af arterna: - sö

«= Hyllet vidhängande hattens kant, trasig — sphinc p I
gj Hyllet m. kortvarigt ellersÖsitatifa Ibeblir fär
+ Hatten vanligtvis utan vbälte:.sÄx3 oTtol dala å
A Foten rödbrunaktig . ant

B Foten hvitaktig.

tt Hatten med ett cirkolformigt bälte 4 mi bol
rk SIR MG mn

SS

760. P. sphinctrinus Fr. Cook. Ilustr. tt
10 ÅbsäR

Syn. Chalymmota sphinctrina Karst. tv I
Sporerna ovala, 12—16 = 7—10 mmm. :
Gödselstäd., exkrem., h. o. d. i södra Finl.
Väl skild från följ., för hvars varietet den hålle

761. P. 'campanulatus (Linn) E Fr. Cook. str.
Pat. Tab. anal. III, p. 107, f. 239.

Syn. Chalymmota campanulata Karst. Hattsv. Il å

| Sporerna elliptiska 12—14 = 8—10 mmm. |
klubbformiga, 4-sporiga. IL fn

tqillavg

762. P. papilionaceus Öniky- Fr. Cook: I

Syn. Chalymmota papilionacea Karst. Hatt: v. I,
Sporerna ovala, 12—17 = 8—11 mmm.

Gödsl. jord, exkrem., vid väg., t. a. i sö dr:

| 1) 2l080EER

i Allorik JIIKE
lustr.

763. P. fimicola Fr. Karst. Hattsv. I, p.

Iinstr. t. 682, f. 2.000 000 Re
Sporerna elliptiska, 16 =8-- 10. mmn, Fer
Gödselstäd., gödslad jord, exkrem., m. r. ( [ (Must |

253

FEXXV. Psatbyrolla Fr. Karst. FER I, K XXVII,
fb ämobi. Eb21s |

3

&: 1 4-sporiga. Sporerna elliptiska eller äggrunda,

ta, släta. Cystider funna hos en del arter.

ac sv ÖV EES Tev At ärter

en spänd, glatt.
nellerna i eggen röda . . . . . gracilis.
Y erna enfärgade.
katten. genomskinligt strimmig . . sqvamifera.
> Hatten fårad.
- Foten svag, slutl. askgrå .. & . iMpatiens.
) Foten spröd, blek ikiat. 4nedt0 rs RIRSCONS,
en flerböjd, i toppen pudrad.
Fo 1» med en rotlik förlängning . . . caudatus.
Foten icke förlängd. flebuss -e9 .8
A Hatten genomskinligt strimmig.
RS Lamellerna enfärgade. . . «. ». atomata.
a Lamellerna i eggen röda +. +. -. subrosea.
SB HM fåradt veckad .:. -. - - disseminata.

LÄ.

64. Ps. graciis (Pers ) Fr. Karst. Hattsv. I, p. sä Cook.
ä0 or farer t. 634. Pat. Tab. anal. III, p-106, f. 238.

a elliptiska, 10—14 = 7—8 mmm. Basiderna
a. Cstidorn utskjutande, spolformiga Blogs n. vals-

., lund, vid Vän De Or Ord södra Finl.

HS spanttora Karst. Symb. ad Myc. Fenn. X (Ae)
—— P.- 60. Icon. f. XLVIIL

254

Sporerna elliptiska, svarta, med dragning i brunt, ge
skinliga (under mikr.), 11-13 =6 mmm. Cystider rn as
formiga, 45 = 9 mmm. SS

Förmultn. grenar i skog., på fukt. st., m.r. (1 : sti
AJ 810 SA

766. Ps. impatiens Fr. Karst. Hattsv. I, p. 52 o
Sporerna elliptiska, svarta, 12—14=5-7 m imå
Lund., m. r. (Mustiala). AR 4

Hör n k
767. Ps. hiascens Fr. Karst. Hattsv. I, p. 522. |

Ilustr. t. 635. > moklelt Be
6 Nr i -
Sporerna 10—12 = 7—11 mmm. aka ord

Feta, gräsbev. st., h. o. d. i södra Finl.. dual
N HT GR ssd

768. Ps. caudata Fr. Karst. Hattsv. I, p. £

Tllustr. t. 637. iv Held
Sporerna elliptiska, kaffebruna och og skinli på
der mikr.), 12—15 = 6—9 mmm. ot atlad BR

Trädgård., åkr., gödsl. st. (Mustiala; vn ö

769. Ps. atomata Fr. Karst. Hattsv. rag
Illustr. t. 638. Pat. Tab. anal. IL, p. 10

Sporerna elliptiska, svarta, 13—15 = 6-5 Hå
siderna utskjutande, äggrundt rundade, uppblåsta, 4-

Gräsbev. st., vid väg., a. i södra Finl. ÖP
tvilkgk

ATG

770. Ps. subrosea Karst. Hattsv. I, p. 524,

Sporerna elliptiska, svarta, 10—13=>5- ;
Förmultn. ved, m. 'r. (Mustiala). 00 AS

CX

255

N. Ps. disseminata (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p.
Mn 524; Cook: Illustrot. 657, f.:2.. Pat. Tab. anal.
Fötun SV: po160;d; 351,

Sporerna äggrundt elliptiska, purpurbruna, 6—8=3-—4
mm. Basiderna klubblika. Cystiderna spolformiga, 36—43
= 14—16 mmm.? Parafyserna kantigt äggrunda.

> Murkna löfträdsstubb., äfven på mulljord, h. o. d. i sö-

— LXXVL Gomphidius Fr. Karst, Hattsv. I, p. XXVII,
JE 525.

- | Basiderna 4-sporiga, bukigt klubbformiga. Cystiderna

lindriska, utskjutande. Sporerna aflånga, med oljedroppar,
irtaktiga eller mörkgråa.

Ro fr

- Öfversigt af arterna:

La mellerna gråaktiga.

+ Fosen vid basen gul . . . . . . . glutinosus.
+ Foten vid basen blekröd . . . - «- roseus.
-Lamellerna slutl. bruna, med dragning i

/ - purpurrödt FÄR A ad vt böna rt Ce KARE

: Ven
772. G. glutinosus (Scheff.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 525.

å od Sp o rerna spolformigt aflånga, 16—23 = 6—8 mmm.
—— Barrskog., a. (Nyl.—Lapl.)

| un 278. 6. roseus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 525.

Å Sporerna 20—23 = 6—7 mmm., spolformigt aflånga.
Fält, back., h. o. d. i södra Finl.

TA. G. viscidus (Linn.) Fr. Karst, Hat! AR

Sporerna aflånga, 16—23=6—8 mmm. Oy ide
lindriska, mot basen afsmalnande, 125—155 20 - po
Skog., a. (Nyl.—Lapl.) 3 IDAS |
| [dit Br
fy ter

AR härföt ;
LXXVIL Oncopus Karst. Hattsv. I, p. XX

775. Onc. sterqvilinus (Fr.) Karst. E

Pp. 235.

Syn. Coprinus sterqvilinus Fr. Cook. Illv
Tab. anal. V, p. 195, f. AS rss

Sporerna äggrunda, svarta, ogenoms cinli;
17—21 = 11—13 mmm. fördes

Gödsl. st., m. r. (Mustiala park). 8.

AB

Öfversigt af arte

+ Hatten. hinntäckt.
+ Hatten hvit. Ios bla

A Hatten i början cylindrisk Kal a

B Hatten i början äggrund S

++ Hatten gråaktig . . +» » +» -
++ Hatten hinnlös. + EI

257

776. Ps. comata (Muell.) Karst. Hattsv. I, p. 528.

Syn. Coprinus comatus Fr. Pat. Tab. anal. V, p. 198,
448,

Sporerna elliptiska, svarta, 11—13=6—8 mmm.

På feta, gräsbev. st. i städer och byar, h. o. d. i södra

inl. (Mustiala; Helsingfors; Åbo).

Hö

777. Ps. ovata (Scheff.) Karst. Hattsv. I, p. 528.

> Syn: Coprinus ovatus (Scheff.) Cook. Illustr. t. 659.
Pat. Tab. anal. V, p; 195, f. 439.

Sporerna svartbruna, stötande n. i grönt, elliptiska, 10—
12=7—8 mmm. Basiderna utskjutande, aflånga, mot basen
afsmalnande. Parafyserna klubblika.

Feta, gräsbev. st., helst vid byar, m. r. (Åbo).

Kan på inga grunder anses vara endast en varietet af

778. Ps. atramentaria (Bull.) Karst. Hattsv. I, p. 529.

Syn. Coprinus atramentarius (Bull.) Fr. Cook. Tlilustr.
t. 662. ' Pat. Tab. anal. p. 199, f. 452.

Sporerna elliptiska eller rundadt elliptiska, svartbruna,
9—10=6 mmm. Parafyserna omvändt äggrunda. Cystiderna
m. utskjutande, aflånga, med ett litet, smalt skaft, 80—90 =
18—27 mmm.

Fet mulljord vid vägar, byar, a. (Nyl.— Vasa).

779. Ps. ephemeroides (Bull.) Karst. Hattsv. I, p. 530.

Sporerna elliptiska, 10—14 = 6—7 mmm.
Exkrem., h. o. d. i södra Finl,

258

+ Ps. muscorum 'Karst. Hattsv. I, p. 531.

Syn: Coprinus muscorum Karst. Symb. ad Myc. Fenn.
VI, p. 21 (Medd. af Soc. pro Faun. et Flor. fenn.,
H3TBT0NE

Sporerna äggrunda, 7—9 = 6—8 mmm.

På mossor, m. r. (Mustiala). |

LXXIX. Coprinus (Fr.) Karst.

Syn. Coprinus et Coprinellus Karst. Hattsv. I, p. XX VIII,
531, 542.
Basiderna klubblika, 4-sporiga. Cystiderna talrika, af
varierande form, ofta m. stora. Parafyserna talrika. Spo-
rerna af mångfalldig form, svarta eller bruna.

AES IIRSUESFOeee

Öfversigt af arterna:

+ Sporerna svarta eller svartbruna (Fu-Copri-
nus Karst.). ;
t' Med hylle (Coprinus Karst. Hattsv. I). |
A Hatten fjällig eller storkullig.
a Hatten hinntäckt.
+ Hatten blåaktigt gulblek eller
gråaktig.

Oo Hatten besatt med spärrade, ;
flockulliga fjäll - . . . fimetarius:.

OO Hatten luden eller filtluden.

As Foten glatt... .:, -:» » cinereus:
AA Foten sammetshårig . . tomentosus.
++ Hatten snöhvit . , . .. . niveus.

b Hatten hinnlös. ;
+ Foten flockullig eller silkeslu-
den. fa

259

Oo Hatten i början flockullig.
A Sporerna elliptiska. . . lagopus.
AA Sporerna n. klotrunda . lagopides.
OO Hatten i början spindelväfs-
Härg" 0 0. "Sä katt BRegARazmMi.
++ Foten glatt.
O Lamellerna kaffebruna . -. mycenopsis.
OO Lamellerna slutl. svarta.
A Lamellerna talrika.
: Sporerna elliptiska.
&« Hatten gråaktigt gul-
blokillsk srasvygr S9KOTUS:
g Hatten gråaktig . . nycthemerus.
3: Sporerna pyramidfor- ;
117107 ORSA RA RS AA Sr AE
; AA Lamellerna få. . . . radiatus.
B Hatten betäckt af skimrande mjöl,
korn eller småfjäll.
a Hatten binntäckt .: . . +. . . micaceus.
b Hatten hinnlös.
+ Fotens topp icke uppsvälld.
Oo Foten silkesluden eller i bör-
jan pudrad.

A Luktlösa.
: Lamellerna slutl. brun-
svarta . . . . . domesticus.

3: Lamellerna svarta . -. stercorarius.
AA Ilaluktande . . . . inamoenus.
00 Foten glatt, genomskinlig . ephemerus.
++ Foten i toppen uppsvälld. . plicatilis.
tt Utan hylle (Coprinulus Karst. Hattsyv. I).
Hatten hinntäckt.

I.

a Hatten i midten prickig. . -. -. deliqvescens.
b Hatten icke prickig.
+ Hatten klibbig . . VC. . >. congregatus.
++ Hatten torg? fade 1 eieb Ofardus;

B Hatten hinnlös.
a Lamellerna slutl. svartaktigt röd-
lätta eller kaffebruna.
+ Sporerna turbanlika eller kan-

tiga.
O Sporerna turbanlika . . . Boudieri.
OO Sporerna kantiga. . . . Schroeteri.

++ Sporerna elliptiska.
O Foten i början finluden . . proximellus.
o0o' Foten glatt "037. 5. . pellucidus.
b Lamellerna slutl. svarta. ;
O Sporerna elliptiska . . . . phyllophilus.
OO Sporerna äggrundt kantiga . miser.
"+ Sporerna mörkbruna (Coprinopsis Karst.
Hym:. fenn. p. 27 (Acta Soc. pro Faun. j
et Flor. fenn., vol. II, 1881).
+t Foten bars :sb40572g9gu ga qv avg phisospörus.
tt Foten pudtad wu» solhmnapate io, Friesii

780. C. fimetarius (Linn.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 532.
Cook. Tllustr. t. 669.

Sporerna elliptiska, 15—18=9—12 mmm:
Gödselstäd., fet jord, drifbänk., a. (Nyl.—Lapl.)

Var. macrorhizus (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I p. 533.
Cook. Tlilustr. t. 670.

Drifbänk., m. r. (Mustiala).

261

781. C. cinereus (Scheff.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 533.
Cook. Illustr. t. 672, f. 1.

> > Sporerna bredt elliptiska, kaffebruna och ogenomskin-
liga (under mikr.), 9—12=7—9 mmm.

Fet jord och gödselstäd., tillsammans med föreg., m. r.
(Mustiala).

God art; icke, såsom Quélet antager, en form af föreg.

782. C. tomentosus (Bull.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 533.
Skog. och trädgård., på gödsl. jord, m. r. (Mustiala).

783. C. niveus (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 534. Cook.
Tllustr. t. 672, f. 2. Pat. Tabianal. V, p. 196, f. 442.

4 Sporerna äggrunda, oregelbundna, svarta, ogenomskin-
liga (under mikr.) 14—17 = 8—14 mmm.
"ö Företrädesvis hästexkrem., h. o. d. i södra Finl.

784. C. lagopus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 534. Cook.
Illustr. t. 681: Pat. Tab. analpa 197, fi 445.

Sporerna elliptiska, svarta, ogenomskinliga (under mikr.),
11—13 = 6 mmm. Cystiderna m. utskjutande, aflångt ägg-
formiga.

Lund., på fukt. och skugg. st., h..o. d. i Tammela.

+ C. Albertinii Karst. Symb. ad Myc. Fenn. VI, p. 22
(Meddel. af Soc. pro Faun. et Flor. fenn. 5: 1879)
Hattsv. I, p. 535. ;

Sporerna elliptiska, ogenomskinliga (under mikr.), 10—19

10 -=6 mmm.

Gräsbev. st., m. r. (Mustiala).

k
1
'
;zE
:
i
:

262

785. C. lagopides Karst. Symb. ad Myc. Fenn. VI, p. :
| 23 (Meddel. af Soc. pro Faun. et Flor. fenn., 5:
1879). Hattsv. I, p. 535, II, p. 235; Symb. ad
Myc. Fenn. IX (Medd. af Soc. pro Faun. et Flor.
fenn., 9: 1882, p. 48). Icon. f. L.

Hatten blekgrå, i midten blåaktigt gulblek, besatt med
hvita fjäll. Foten i toppen flockulligt mjölig. Sporerna n.
klotrunda, oregelbundna, svarta (under mikr.), 6—8 = 5—6
mmm.

Mulljord, m. r. (Mustiala).

786. C. Spegazzinii Karst. Hattsv. I, p. 550. Symb. ad
Myc. Fenn. VII (1880), p. 5. Icon. f. LI.

Sporerna elliptiska, bruna och n. ogenomskinliga (under
mikrosk.), 9—14 =5—6 mmm. dCystiderna kolflika, 18—30
mmm. tjocka.

I blomkrukor, m. r. (Mustiala).

787. C. mycenopsis Karst. Symb. ad Myc. Fenn. VII,
p. 8 (Medd, af Soc. pro Faun. et Flor, fenn., 6:
1881).

Hatten m. tunn, i början klockformig, sedan platt, kli-
mjölig, snart bar, klufvet fårad, gråaktigt sotbrun, med hvälfd,
dadelbrun disk, 3—7 cm. bred. Foten pipig, uppåt lindrigt
afsmalnande, glatt, upptill n. fint flockullig och strimmig, snö-
hvit, ända till 14 cm. hög, vid basen ända till 0,5 cm. tjock.
Lamellerna fastväxta, jemnsmala, purpurfärgadt bruna. Spo-
rerna elliptiska eller äggrunda, bruna och n. genomskinliga
(under mikr.), 7—8=-4 mmm.

Äng., m. r. (Mustiala). 9.

263

788. C. sororius Karst. Symb. ad Myc. Fenn. VII, p. 9
(Medd. af Soc. pro Faun. et Flor. fenn., 6: 1881).

Lik: föreg., men mindre. Hatten bar (från början?)
omkr. 2 cm. bred. Foten slät, otydligt flockullig, hvitaktig,
genomskinlig, 5—6 cm. lång. Lamellerna först hvitaktiga
eller gråaktiga, sedan svarta. Sporerna elliptiska, bruna och
ogenomskinliga (under mikr.), 9—12 = 6—7 mmm.

Äng., på gräs- och mossbev. st., m. r. (Mustiala). 9.

789. C. nycthemerus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 536. Symb.
ad Myc. Fenn. IX (Medd. af Soc. pro Faun. et
Flor. fenn., 9: 1882, p. 48). Cook. TIllustr. t. 682,
Fr

Hatten blåaktigt gulblek eller askgrå, stundom rökgrå,
med liten, nedtryckt, rödbrunaktig disk, 0,;—2 cm. bred.
Foten uppåt afsmalnande, n. glatt, hvitgrå, genomskinlig, torr
glänsande hvit, 2—10 cm. hög, 1—3 mm. tjock. Sporerna
elliptiska, under mikr. ogenomskinliga, 12—15 =6-—8 mmm.

Gödsl. st., h. o. d. i Tammela.

790. C. affinis Karst. Symb. ad Myc. Fenn. VI, Doi
(Medd. af Soc. pro Faun. et Flor. fenn., 5: 1879);
Hattsv. I, p. 536. Icon., f. LII.

Sporerna pyramidformiga, under mikr. ogenomskinliga,
1 6—8=5—7 mmm. :
4 Bar jord, äfven på ved, m. r. (Mustiala).

ES

791. C. radiatus (Bolt.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 536.
Cook. Illustr. t. 683, f. 1. Pat. Tab. anal. V, p.
179, f. 450, ;

|.
I

264

Sporerna elliptiska eller rundadt elliptiska, svarta, 8—10 -
=6—8 mmm. =
Skogstr., på förtork. exkrem., a. i södra Finl.

792. C. micaceus (Bull.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 537.
Cook. Illustr. t. 673.

Sporerna äggrundt elliptiska, brunsvarta, 6—10 =4—6
mmm. Basiderna klubblika. Cystiderna aflångt klotformiga,
130—140 = 40—45 mmm.

Trädgård., skog., äfven på murkna stubb., h. o. d. (Nyl.
—Vasa).

«= C. marcescens Karst. Symb. ad Myc. Fenn. VI, p. 23.
Hattsv. I, p. 537.
Sporerna äggrundt elliptiska, ofta oliksidiga, bruna och
genomskinliga (under mikr.), 6—9 = 4—6 mmm.
Lund., bland löf, m. r. (Mustiala).

793. C. domesticus (Pers.) Fr. Icon. t. 140, f. 3. Karst.
Hattsv. I, p. 539. Symb. ad Myc. Fenn. VI, p.
22. |

Sporerna sferiskt elliptiska, 8—9=5—6 mmm.

Gator, trädgård., på fet jord, äfven på murken ved, m.
r. (Mustiala). 7, 8.

794. C. stercorarius Fr. Karst.: Hattsv. I, p. 539. Cook.
Tllustr. t. 685, f. 1.

Sporerna elliptiska, 6—8 =3—4 mmm.
Gödsl. st., exkrem., vid väg., m.r. (Mustiala).

|

265

795. C. inamoenus Karst. (Grevillea n:o 42, p. 63): Symb.
ad Myc. Fenn. VI, p. 22 (Medd. af Soc. pro Faun.
et Flor. Fenn., 5: 1879. Hattsv. I, p. 539. Icon
FIN:

Sporerna elliptiska, bruna och ogenomskinliga (under
mikr.), 7—11 =4—6 mmm.
Hög. af förmultn. löf, m. r. (Mustiala).

796. C. ephemerus (Bull.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 540.
Cook. TIllustr. t. 685, f. 2. Pat. Tab. anal. V, p.
198, f. 449.

Sporerna elliptiska, svartbruna, 7—10 = 4—6 mmm.
Cystiderna m. utskjutande, elliptiska, 50—70 =25—30 mmm.
Parafyserna äggrundt rundade. Basiderna utskjutande, upp-
svälldt klubblika.

Fet och gödsl. jord, a. (Nyl.—Lapl.)

797. C. plicatilis (Curt.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 541.
Cook. Illustr. t.: 686, f. 1. Pat. Tab. anal. 2:e
ser., p. 24, f. 556.

Sporerna n. elliptiskt klotrunda, oregelbundna, brun-
aktigt svarta, 10—14=6—9 mmm. Basiderna klubblika. Cy-
stiderna äggrundt klubbformiga, 40—50 = 18—25 mmm., ut-
skjutande. j

Fält, trädgård., vid väg., t. a. i södra Finl.

798; C. deliqvescens (Bull.) Fr. Cook. TIllustr. t. 678.

Syn. Coprinellus deliqvescens Karst. Hattsv. I, p. 542.
Skog., på stubb., bland löf och mossa, m. r. (Åbo).

266
799. C. congregatus (Bull.) Fr. Cook. Tlilustr. t. 679.

Syn. Coprinellus congregatus Karst. Hattsv. I, p. 543.
Fet jord, m. r. (Åbo).

800. C. tardus Karst. Symb. ad Myc. Fenn. VI, p. 20
(Medd. af Soc. pro Faun. et Flor. Fenn. 5: 1879).
Icon. f. XIX. Cook. Illustr. t. 719.

Syn. Coprinellus tardus Karst. Hattsv. I, p. 543.

Sporerna äggrunda, n. kantiga, oregelbundna, 12—15
=7—9 mmm.

Bar jord, m. r. (Mustiala park).

801. C. Boudieri Quél. Bull. Soc. Franc. 1877, p. 321,
(."D, I. 4. Karst. Hattsv. 1, Pp; OM

Sporerna kägellika, i båda ändarne afstympade, i den
öfre derjämte försedd med en liten vårta, svarta, 10—12=6—7

mmm.
Brända mark., h. o. d. i södra Finl.

802. C. Schreteri Karst. Symb. ad Myc. Fenn. VI, p.
20 (Medd. af Soc. pro Faun. et Flor. Fenn., 5:
1879). Hattsv. I, p. 543. :

Sporerna äggrunda, klotrunda eller elliptiska, kantiga,
under mikr. bruna och genomskinliga, 13—15=8—12 mmm.
Köexkrem., m. r. (Mustiala).

803. C. proximellus Karst. Symb. ad Myc. Fenn. VI,
p.- 20. :
Syn. Coprinellus proximellus Karst. Hattsv. I, p. 544,

267

Sporerna elliptiska, under mikr. n. genomskinliga, 10—13
=5—7 mmm. :
Gödsl. st., m. r. (Mustiala).

804. C. pellucidus Karst. Symb. ad Myc. Fenn. IX, p.
61 (1883).

Syn. Coprinus diaphanus Quél. Bull. Soc. Bot. Franc.
Hölö ke Va fö de
Coprinellus pellucidus Karst. Hattsv. II, p. 236.

Sporerna elliptiska, under mikrt. genomskinliga, 7—9=4

mmm. ;
Koexkrem., m. r. (Mustiala).

805. C. phyllophilus Karst. Symb. ad Myc. Fenn. VI, p.
21 (Medd. af Soc. pro Faun. et Flor. Fenn, 5:
1879).

Syn. Coprinellus phyllophilus Karst. Hattsv. I, p. 544.

Sporerna elliptiska, under mikr. ogenomskinliga, 10—13
=5—7 mmm.
På löf, m. r. (Mustiala).

806. C. miser Karst. Symb. ad Myc. Fenn. IX, p. 61
(Medd. af Soc. pro Faun. et Flor. Fenn. 9: 1883).
Icon. f. XXIX. |

"Syn. Coprinellus miser Karst. Hattsv. II, p. 236.

Sporerna äggrunda, kantiga eller rundadt elliptiska, un-
der mikr. ogenomskinliga, 7—9 =6—8 mmm.
Hästgöds., m. r. (Mustiala).

.

268

807. C. pheosporus Karst. Hattsv. II, p. 236. Symb. -
ad Myc. Fenn. VIII, p. 9 (Medd. af Soc. pro Faun.
et Flor. Fenn., 6: 1881).

Sporerna elliptiska, under mikrosk. ogenomskinliga och

. mörkbruna, 9—15=5—9 mmm.
Gödsl. st., förmultn. strån, m. r. (Mustiala park).

808. C. Friesii Quél. Champ. Jura et Vosges p. 129, t.
20, f.,5,, Karst, HattsV.l, p.. 540: Patfabranat
V, p. 198, f. 446.
Sporerna äggrunda, n. kantiga, svartbruna. - Basiderna
utskjutande, klubblika. Cystiderna aflångt äggrunda.

På gräs, m. r. (Mustiala).
Växer tillsammans med föreg., Pholiota precox, Paunad-

lus papilionaceus, P. campanulatus, P. sphinctrinus, Psathy-
rella disseminata, Ps. atomata, Deconica bullacea.

Underfam. 3. Cantharellee Karst. Hymen. Fenn. p. 37
(Acta Soc. pro Faun. et Flor. fenn., vol. II: 1881).

Cystider inga.

Öfversigt af slägtena:

+ Hyllet flocköst mjöligt. Lamellerna saft-
. Nyctalis.

5215 L TT RNE a SS RT a RA
++ Hylle saknas. Lamellerna icke saftfulla. É

1 Lamellerna icke tuklufna.

A Hatten med fot. |
a Foten central eller excentrisk.

269

+ Fruktlagret tydligt och regel-

bundet lamelligt =. . . -. Cantharellus.
++ Fruktlagret otydligt och oregel-

bundet ådrigt eller skrynk-

RUE VR URPPRDOTRBYNSESIN (PRTörelfas.
b' Foten lateral. vo vo. 0.0: Leptoglossum.
B Hatten skållik, fotlös. . . . . . Leptotus.

Tt Lamellernas egg på längden djupt tu-
KIEV GI res idee a Very V Röygedd en 7 DOMAOPBYTUM.

LXXX. Nyctalis Fr. Karst. Hattsv. I, p. XXV, 481.
Basiderna 4-sporiga. Sporerna elliptiska, hyalina.

809. N. asterophora Fr. Epicr. p. 371.

Syn. N. parasitica Karst. Hattsv. I, p. 481.
Sporerna aflånga eller elliptiska, 3= 1—1,;s mmm.

Ruttn. svamp., synnerligen Russula adusta, vissa regniga
somrar, a. i södra Finl.

LXXXI. Cantharellus Fr. Karst. Hattsv. I, p. XVII,
238.

Basiderna 4-, 5-, 6-, 8-sporiga. Cystider inga. Spo-
rerna elliptiska eller äggrunda.

Öfversigt af arterna.
+ Foten tät.
1 Hatten platt eller nedtryckt.

270

A Hatten glatt.

SÄRDUL: > so ejudlannet Rice ADBNN.
b Hatten köttröd, tunn. Foten och ;
lamellerna gulaktiga . -. . deflectens.
B Hatten finluden.

a Hatten nedtryckt .. . . :. » aurantiacus.
b Hatten i början pucklig . . . muscoides.

11 Hatten trattformig, mdvense ser sng BINIdUA,

+" Foten Pipida: +: = mm vac vs jo INMANAIDUNKORINNE:

810. C. cibarius Fr. Karst. Hattsv. I, p. 2388. Gill.
Champ. Franc. p. 352, f. Pat. Tab. anal. I, p.
12, AE

Sporerna äggrunda, 8—9 = 5—6 mmm. Basiderna m.
långt skaftade, 5—38, aldrig 4-sporiga.
Skog., a. (Nyl.—Vasa).

811. C. deflectens Karst.

Syn. Clitocybe cantiharelloides Karst. Symb. ad Myc. Fenn.
XVII, p. 150 (Medd. af Soc. pro Faun. et Flor.
fenn., 13: 1886).

Hatten n. köttig, nedtryckt och naflad, glatt, köttröd
eller gulröd, 1—2 cm. bred. Foten n. jemntjock, teml. glatt,
gulaktig, 3—4 cm. hög. Lamellerna teml. långt nedlöpande,
glesa, stundom förgrenade, ganska smala, gulaktiga.

Blandskog., bland mossa, m. r. (Mustiala). 9.

812. C. aurantiacus (Wuwlf.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 238.
Gill. Champ. Franc. p. 352, f.
Sporerna elliptiska, 5—6 =3—4 mmm,

271

Skog., äng., åkr., myrstack., spånhög., a. (Nyl.—Vasa).
Af dess många varieteter må följande omnämnas:

1. fuscolutescens Karst. Fung. Fenn. exs. 229. Hatten
i midten brunaktig, mot kanten hvit- eller gulaktig.
Foten brunaktig. Lamellerna hvit- eller gulaktiga.
lacteus Karst. Mjölkhvit.

3. flavens Karst. Hatten gulaktig. Lamellerna hvita.

SG

813. C. muscoides (Wulf.) Karst.

Syn. Agaricus muscoides Wwilf. (Jacqv. Misc. II, t. 16,f. 1).
Merulius umbonatus Gmel (Linn. Syst. Nat. II, p.
1430).

Cantharellus umbonatus (Gmel.) Pers. Karst. Hattsv.
1i.p. 239.

Cystider inga. Basiderna klubblika, långt skaftade, 40
—45=6—7 mmm. Sporerna aflånga, med 1—2 oljedroppar,
6—9=2—3 mmm.

Mossiga, högländta skogstr., h. o. d. (Nyl.—Lapl.)

814.. C. albidus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 239.

Syn. Merulius undulatus Flor. Dan. t. 1293, f. 1.
Cantharellus Prescottii Weinm. (Flora 1832, p. 452).
Cantharellus parilis Weinm. Hym. Ross. p. 285.

Äng., bland mossa, m. r. (Mustiala).

815. C. infundibuliformis (Scop.) Fr. Karst. Hattsv. I,
p. 240.
Sporerna 9—11—=7—8 mmm., sferiskt elliptiska. Cysti-

der inga.
Skog., på fukt. st., a. (Nyl.—Lapl.)

272

LXXXII. Craterellus Fr. Karst. Hattsv. II, p. XIV, -
119.

Basiderna 2- eHer 4-sporiga. Cystider inga. Sporerna
elliptiska.

Öfversigt af arterna.

FO GGI SI ene Ted ie ee tee et ej RRD
++ Poten/svartaktig +. >: os = «+ —. «+ es » COMMONS:

816. Cr. lutescens (Pers) Fr. Karst. Hattsv. IT, p. 119.

Sporerna elliptiska.
Berg. barrskog., på fukt. st., m. r. (Åbo).

817. Cr. cornucopioides (Linn.) Fr. Karst. Hattsv. II, p.
119. Pat. Tab. anal. I, p. 13, f. 16. Basiderna
2-sporiga, klubblika.

Sporerna elliptiska, 12—14=7—8 mmm.
Skog., h. o. d. i södra Finl.

LXXXII. Leptoglossum Karst. Hattsv. I, p. XVII,
242. b

Syn. Dictyolus Quél. Ench. p. 139 pr. p.
Basiderna 4-sporiga. Cystider inga. Sporerna äggrunda.

Öfversigt af arterna.

+ Hatten glatt, med bälte. . . . . . . muscigenum;
+x Hatten silkesluden, utan bälte . . . -. glaucum.

273
. ÅL. muscigenum (Bull.) Karst. Hattsv. I, p. 242.

. Agaricus muscigenus Bull. Herb. t. 288.
Helvella dimidiata Bull. Champ. I, p. 290, t. 498,
VA

Merulius muscigenus Pers. Syn. p. 493.

Merulius serotinus Pers. Myc. Eur. II, p. 22.

Cantharellus muscigenus Fr. Syst. Myc. t. 323. Pat.
2 Tal aval Ip. 26 fe,

j ; z Sporerna äggrunda, små. Basiderna klubblika. Cysti-

der inga.

På mossor, äfven på halmtak, m. r. (Åbo).

i”
2

819. L. glaucum (Batsch) Karst. Hattsv. I, p. 242.

2 > Syn. Agaricus glaucus Batsch. Elench. Cont. I, p. 169.
(LANE ENN fö 123:
Peziza foliacea Holmsk. Otia II, p. 42, t. 23.
Merulius foliaceus Pers. Myc. Eur. II, p. 24.
Cantharellus glaucus Fr. Epicr. p. 368.

- Cystider inga. Basiderna klubblika, 25—35=6—7 mmm.
Sporerna äggrunda, 5-6 =4 mmm.
Sandjord, m. r. (Mustiala).

LXXXIV. Leptotus Karst. Hattsv. I, p. XVII, 242.
OR

”

|
Syn. Dictyolus Quél. Ench. p. 139 pr. p.

: i 0 Basiderna 4-sporiga. Cystider inga. Sporerna äggrunda
eller n. klotrunda.
18

274

Öfversigt af arterna:

+ Lamellerna nätlikt förenade . . . . - retirugus.
- >< TLamellerna sinsemellan fria . . . -. +: lobatus.

820. L. retirugus (Fr.) Karst. Hattsv. I, p. 243.

Syn. Merulius reticulatus Gmel. (Linn. Syst. Nat. II,
p. 1401).

Cystider inga. Basiderna skaftade, 6 mmm. tjocka. Spo-
rerna äggrunda, sferiskt elliptiska eller n. klotrunda, 6—9=
5—6 mmm.

På mossa, h. o. d. i Tammela socken och Åbotrakten.

821. L. lobatus (Pers.) Karst. Hattsv. I, p. 243.

Syn. Cantharellus lobatus Pat. Tab. anal. I, p. 12, f. B.

Sporerna äggrunda eller n. klotrunda, 6—9=5—6 mmm.
Cystider inga.

Fukt. st., på mossa, r. (Åbo; Tammela).

LXXXV. Schizophyllum Fr. Karst. Hattsv. I, p.
XVIII, 245.

Basiderna 4-sporiga. Sporerna cylindriska.

822. Sch. alneum (Linn.) H. Karst. (Deutsch. Flor. p. 99).

Syn. Agaricus alneus Linn. F1. Svec. 1242,

- — Schizophyllum commune Fr. Karst. Hattsv. I, p. 245.
Sporerna cylindriska, krökta, 4—6=1—2,s mmm.
Löfträdsstamm., t. r. (Kalvola; Tammela; Åbo; Hel-

singfors).

ace dog

2175

Af G. Winter (Pilze, p. 493) uppgifvas oriktigt sporerna
vara klotrunda, 2,s mmm. i: diam.

Fam. II. Polyporineae Fr.

Öfversigt af underfamiljerna:
Underfam. 1. Boletineae Karst. (Revue myc. janv. 1881,
p. 16).
Syn. Boleti Quél. Ench. p. 155.
Fruktlagret pipigt, ofta olikartadt fruktkroppens sub-
stans samt bestående af från denna och sinsemellan lätt skilda
pipor.

Underfam. 2. Polyporeae Karst. (Revue myc. janv. 1881,
Pal)
Fruktlagret porigt, likartadt fruktkroppens substans samt
med denna utgörande en sammanhängande massa.

Underfam. 3. Merulieae Karst. (Revue myc. janv. 1881,
p. 19). Hymen. Fenn. p. 32.
Fruktlagret vaxartadt, med hoptrasslade lameller, oregel-

bundna fållar eller afbrutna veck.

Underfam. 1. Boletineae Karst.

Öfversigt af slägtena.
+ Piporna tätt sammanpackade, lätt lossnande.
1 Sporerna rosenröda . . . . » . . Tylopilus.
tt Sporerna brunaktigt lerfärgade. Pipor-
na smutsigt hvita eller gråa . . . Krombholzia.

216

1tt Sporerna gula eller rostfärgade.
A Piporna långa, i mynningen regel- =.
bundna.
a Foten försedd med ring . . «. . Cricunopus.
b Foten utan ring.
+ Foten grof, nätådrig, nedtill
uppsvälld . . . . . . . Tubiporus.
++ Foten icke nätådrig, jemntjock Boletus.
B Piporna m. korta, i mynningen ore-
gelbundna, veckade eller slingrande Gyrodon.
++« Piporna fria, från hvarandra fullkomligt
skilda. Ända
+ Fruktkroppen köttig, hattlik. . = «oo. Fistulina. =
tt Fruktkroppen skorplikt utbredd eller m. 2 A0qiq: I

otydlig.
A Fruktkroppen skorplikt utbredd, hinn-
I ASPA RN NEN "& PROTORIPINAIS

B Fruktkroppen älg eller n. saknas Solenia.

LXXXVI. Tylopilus Karst. tiidrhe myc. janv. 1881,
p. 16). Hattsv. IE VTA,

Syn. Dictyopus Quél. Ench. p. 159 pr. p.

823. T. felleus (Bull.) Karst. Hattsv. IL p. 2.

Sporerna spolformiga, under mikr. glasklara, 12—16

=4—06.
Barr- och blandskog, Yr. gr 1 Väddö or

oo mmm.
Me.

277

LXXXVII. Krombholzia Karst. (Revue myc. janv. 1881,
p. 17). Hattsv. II, p..VI, 17.

sia ATERN Quél. Ench: » 161 pr. p-

ospd j AA Öfversigt af nå er

+ Hattens kast spindelväfshårig. Köttet löst. scabra.
> Hatten med en tydlig hinna kring de JNA RR
res kant. Köttet fast ;j. . > - » . versipellis.

fer Budclh

824. Kr. scabra (Bull.) Karst. Hattsy. II, p. 17. Pat.
bab anal. I, Dp. 11, f 10;

a 118 spolformiga, mörkt. lerfärgade eller n. brun-
4 mmm., rön 2—3 oljedroppar. Basiderna
| För |

3 dgete., björkskog., a. (Nyl.—Lapl. [Kola]).

pE. en - anmärkningsvärdaste af dennas många varieteter
b. er niveus ; (Fr) Karst. (Boletus niveus Fr. Obs. I, p. III,
> hvit med hattens disk, fotens bas och stundom köttet spansk-
I grönaktiga.

825. Kr. versipellis (Fr.) Karst. Hattsv. II, p. 17.
Sporerna spolformiga, mörkt lerfärgade, 17—20=06—17,s

| Spring a. (Nyl. 2 Lepl
; SVIS

+ LXXXVIIL Cricunopus Karst. (Revue myc. janv. 1881,
ERAN told birisre 16): Hattsvas Il De Visdu
; Syn. Peplopus Quél. Ench. p. 155.

218
Öfversigt af arterna:

+ Piporna smala, trinda. ;
1 Hatten bruynp jar sa effogtfe l3rÖsejerövgaluOlN
tt Guld- eller brandgul . —- . - «» » elegans.
++ Piporna vida, kantiga, sammansatta . -. flavidus.

826. Cr. luteus (Linn.) Karst. Hattsv. II, p. 3.

Sporerna mörkt gulbruna, elliptiska eller aflånga, 6—8
=3 mmm.
Barrskog., på öppna pl., vid väg., a. (Nyl.—Lapl.)

827. Cr. elegans (Schum.) Karst. Hattsv. II, p. 4.

Sporerna elliptiska eller aflånga, under mikr. glasklara,
7—9 =3—4 mmm.

I närheten af lärkträd, m. r. (Mustiala).

Denna intressanta svamp har ännu aldrig blifvit sedd
utom under planterade lärkträd.

828. Cr. flavidus Fr. Karst. Hattsv. II, p. 4.

Sporerna elliptiskt aflånga, 8—10=3,,—4 mmm.
Kärrmark., h. 0. d. (Nyl.—Lapl.)

LXXXIX. Tubiporus (Paul.) Karst. (Revue myc. janv.
1881, p. 16) Hattsv. II, p. V, 5.
Syn. Dictyopus Quél. Ench. p. 159 pr. p..
Piplagret fastväxt vid eller insänkt omkring foten. Pi-
porna gula, ofta i mynningen röda. "Sporerna gula, spol-
formiga. förr

279

Öfversigt af arterna:

mt Piportia enfärgade ..,...;.« i :2 275 å o.. Edulis.
+ Piporna i mynningen röda. |
eröten mMÖNjätöl "=. 66 ce i see ve ne TUTICUS.
ERE HE ae aj sa al lär en se I se" SRUCOPUS.

829. T. edulis (Bull.) Karst. Hattsv. II, p. 5. Pat. Tab.
SnalLlLop. 11,6 9,

Sporerna spolformiga, gula, 14—16 ==4—5,s mmm.
Skogstr., a. (Nyl.—Lapl.)

830. T. luridus (Scheeff.) Karst: Hattsv. II, p..8.
. Löfskog., m. r. (Kaita, nära Nådendal).

831. T. leucopus Karst. Hattsv. II, p. 9.

Syn. Boletus leucopus Karst. Sydv. Finl. Polyp. p. 17.
Fr. Hym. Eur. p. 512.
Tallmoar, m. r. (Pisparisti skog vid Åbo, 1858).

XC. Boletus (Dill.) Karst. Hattsv. II, p. VI, 9 (pr. p.)

Syn. Gymnopus Quél. Ench. p. 156 et Versipellis Quél.
Ench. p. 157 pr. p.

Piplagret fastväxt eller nedlöpnande.

Öfversigt af arterna:

" Hatten betäckt af en klibbig hinna (Gymno-
pus Quél.)

; 280

1 Smaken mild.
A Foten upptill fingrynig . . . +. . granulatus.
B Foten icke fingrynig.
a Piplagret nedlöpande. Piporna sam-
IORNSALNA ee öl ie ears > AANRVIMIANGG
b Fiplägrtet fastväxt . oc... c >. DAMUS

1t Skarp och brännande . . . . . . piperatus.
++ Hatten torr (Versipellis Quél.)
1 Hatten filtlnden 7s=5iI5 "5 . subtomentosus.

Tr Hatten besatt med små, mörka fjäll. variegatus.

832. B. granulatus (Linn.) Karst. Hattsv. II, p. rn Pat.
Tab. anal. IV, p. 162, f. 355. ;

Sporerna ockragula, spolformiga eller aflånga, 8—10=3
mmm. Cystiderna utskjutande, klubblika. Basiderna ägg-
runda, med ett cylindriskt skaft.

Barrskog., der alfven är tallmosand, r. (Tammela; Åbo).

833. B. bovinus (Linn.) Karst. Hattsv. II, p. 10.

Sporerna aflånga, glasklara (under mikr.), 8—10=3 mmm.
Barrskog., a. (Nyl.—Lapl.)

834. B. badius Fr. Karst. Hattsv. II, p. 11.

Sporerna spolformiga, ockragula, 15—20 = 5—6 mmm.
Barrskog., m. r. (Mustiala; Åbo).

835. B. piperatus (Bull.) Karst. Hattsv. II, p. 11.

Sporerna aflångt elliptiska, 3—9 =3—4 mmm:
Skog., a. (Nyl.—Lapl.).

281

''836. B. subtomentosus (Linn.) Karst. Hattsv. II, p. 13.

= Sporerna spolformiga, 11—13=:-4—5' mmm.
> > Skogstrakt., a. (Nyl.—Lapl.) |

837. B. variegatus Swartz. Karst. Hattsv. II, p. 12.

" Sporerna aflångt elliptiska, 8—112- 34 mmm,
vo Barrskog., a. (Nyl.—Lapl.)

XC Gyrodon Opat. Karst. Hattsv. 10 Pp. VI 18:
Syn. Uloporus Quél. Ench. p. 162. ;

Öfversigt af arterna:

=S + Hatten kullrig, mörkt kaffebrun. G. lividus labyrinthicus.
> Hatten å ömse sidor plattad,
mörkt rödbrun SIR Ler a Gå BIARODFGINA,

NO id

2 "838. G. lividus TERS IEND (Er) Karst. Hattsv.
I, p. 19.

Sporerna bredt elliptiska, 5—6 = 3—4 mmm.
-Sjöstränd., m. r.. (Mustiala, vid Lammi).

bb BITINI0GA

| 839. G. sistotrema Fr. Karst. Hattsv. II, p; 19...

; Sporerna n. cylindriska, 10—15 mmm. långa enl. Quélet.

bi HR lvog. ., på torra st. bland Vacciniumarter, m. r. (Åbo,
- idel

282
XCII. Fistulina Bull. Karst. Hattsv. II, p. VI, 20.

Basiderna klubblika, 4-sporiga. Sporerna äggrunda, släta,
ljusröda. Hatten på sin öfra yta afsöndrande äggrunda ko-
nidier.

840. F. hepatica (Scheff.) Fr. Karst. Hattsv. II, p. 20.

Sporerna äggrunda, med sned spets, 4—6 = 3 mmm.
Ekstubb., m. r. (Runsala).

XCIII. Porothelium Fr. Karst. Hattsv. II, p. VII, 20.

Sporerna elliptiska, hyalina. Basiderna klubblika. Cy-
stider inga.

841. P. lacerum Fr. Karst. Hattsv. II, p. 20. Fr. Icon.
ta 100 Tae

Sporerna bredt elliptiska, med en grönaktig oljedroppe,

4—6=3 mmm.
Björkbark, m. r. (Taipalmaa vid Mustiala: Kand. K.
Starbäck, 1887). 7.

XCIV. Solenia Hoffm. Karst. Hattsv. II, p. VIL, 21.

Basiderna klubblika, 4-sporiga. Cystider inga. Sporerna
rundade eller cylindriska, hvita, släta.

Detta egendomliga slägte torde: kanske riktigare böra
ställas i närheten af Thelephore-slägtet Cyphella; vill man
uppfatta hvarje särskildt rör såsom en sjelfständig fruktkropp,

skulle denna skilja sig från Cyphella-fruktkroppen endast ge- -

nom en trängre öppning.

283

Öfversigt af arterna:

+ Piporna hvita.

+ Piporna n. silkesludna . . . . . . fasciculata.

TF Pporna glatta; oso s PT candida.
»+ Piporna gula eller bruna.

1 Piporna skaftade eller päronformiga, gul-

EVE oe KR Speer a 6 NOGRKACRA.
tt Piporna oskaftade.
AA Pimorna gråbruna « . . . . < » poriaeformis.

B Piporna cylindriska, saffransgula . . crocea.

842. S. fasciculata (Pers.) Karst. Hattsv. II, p. 21.

Syn. Peziza Solenia De C. Flor. Franc. II, p. 80.

Sporerna 6—8 mmm. i diam., hyalina, med dragning i
gröngult. Basiderna 20—25=6—7 mmm. Cystider inga.

Förmultn. ved och bark, h. o. d. i södra Finl,

: 843. S. candida Hoffm. Flor. Germ. II, t. VIII, f. 1.
; Karst. Hattsv. II, p. 21.

Förmultn. ved, m. r. (Åbo).

844. S. ochracea Hoffm. Karst. Hattsv. I, p. 22.

Syn. Pezgiza ochracea Pers. Syn. p. 675.
Peziza Hoffmanni Spreng. (Linn. Syst. veg. IV, p.
516).
Peziza anomala Pers. Obs. I, p. 29.
Peziza rugosa Sow. Engl. Fung. t. 369, f. 3.
Pezgiza stipata Pers. Myc. Eur. I, p. 270.
Tapesia anomala Fuck. Symb. myc. p. 300.

284

Solenia anomala Fuck. Symb. myc. Nachtr. 1, p.2
Pat. Tab. anal.
Solenia ochracea " S. anomala far Hattsv. I,
p. 22. RT
Sporerna äggrunda, 6 = 4 mmm. Cystider inga. = -
Torra grenar och stamm. af åtskilliga, träd och buskar,
a. (Nyl.—Lapl.) |

845. $. porieformis (Pers.) Fuck. Symb. myc. Nachtr.
NG:

Syn. Pezgiza anomala y poriaeformis Pers. Syn. p. 656.
Peziza poriaeformis De C. Flor. Franc. VI, p. 26.
Pezizu tephrosia Pers: Myc. Eur. 1; p. 271:
Tapesia poriaeformis Fuck: Symb. p: 301.”
Piporna m. tätt gyttrade, sammanflytande, oskaftade,
cylindriska, filtludna, gråbruna, sittande på ett blekare fär-
gadt, oregelmässigt utbredt, fibröst underlag (mycel). Spo-
rerna cylindriska, 10—14=3—4,;mmmM.iihars 9 "FM
Sälgved, m. r. (Mustiala). :

846. S. crocea Karst. Symb. ad myc. Fenn. XVI (1884),
I 148. TE KAR

Piporna gyttrade, cylindriska, upprätta, filtludna, saff-
ransfärgade, omkr. 0,3 mmm. höga. Sporerna . klubblika, i
öfre ändan spetsade, 9—--12 = 3—4 mmm.
| Torra blad af Struthiopteris FERNA m;.r. (Sibbo vid
Söderkulla). 7.

285

Underfam. 2. .Polyporeae Karst.

Öfversigt af slägtena:

+ Sporerna hvita eller hvitgula. -Fruktkrop-
pen, åtminstone inuti, hvit, blek, ofta
stötande mer eller mindre i gult, rödt
eller blått.
+ Fruktkroppen hattlik.
A Hatten köttig.
a -Hätten enkel. «: <.ohelok. >; + Polyporus.
b Hatten sammansatt. oc. « Polypilus.
B Hatten seg.
a Hatten med fot. .=. cc sc c> Polyporellus.
b Hatten utan fot. !
+ Porlagret slutl. lossnande -: + Piptoporus.
++ Porlagret icke lossnande.
"000 00 Mellanväggarna tunna.
A Hatten köttig, utan bälten. Bjerkandera.
SLL AA Hatten läderartad, med
bälten «4001 ommsva vu Hansenia.
oo Mellanväggarne: tjocka.
A Porerna trinda, stundom
aflånga, helbräddade,
små eller medelstora.
: Hatten beklädd med en
tjock skorpa. Porerna
lika djupa. oc «» Fomitopsis.
:: Hatten utan skorplik
beklädnad. Porerna oli-
ka djupa + «+» « Pycnoporus.
AA Porerna vida, ofta sling-
rande.

986

: Porernas mellanväggar
helbräddade. Frukt-
lagret n. lamelligt . Lenzites.
2? Porernas mellanväggar
sargade eller delade.
a Porernas mellanväg-
gar slutl. sargade . Deedalea.
8 Porernas mellanväg-
gar helt och hållet
"delade > Öna.HrDEE
tt Ridbiktööptn m. tunn, upp- och ner- |
vänd, skorplikt utbredd, ofta byssus- j
artad, stundom otydlig.
A Porerna trinda eller kantiga.
a Mellanväggarna tunna.
+ Fruktlagret sammanhängande
med hymenoforet . . Physisporus.
++ Fruktlagret skildt från hyme-
noforet. . Physisporinus.
b Mellanväggarne tjocka . Antrodia.
B Porerna slingrande med helt och hål-
let delade mellanväggar . . Xylodon.
"+ Fruktkroppen, åtminstone inuti, mörkfär-
gad (rostfärgad, brun eller brandgul).
Sporerna ockragula, understundom hvit-
aktiga.
1 Fruktkroppen hattlik.
A Med fot.
a Hatten filtluden.
+ Fruktlagret icke besatt - borst Polystiotts.
++ Fruktlagret besatt med borst
(cystider) . > .4 . Onnia.

|
|

IS ESSKSESK NES ERROR ES EVE ESO

287

b Fruktkroppen öfverdragen med en
lackartad skorpa . . . . . Ganoderma.
B Utan fot.
a Hatten i början saftfull och n. köttig Ischnoderma.
b Hatten saftlös, torr, seg.
+ Fruktkroppens inre väfnad tå-
gig. Porernas mellanväggar
tunna, oftast sargade. . . Inonotus.
++ Fruktkroppens inre väfnad bom-
ullsartad eller flocköst fnösk-
artad. Porernas mellanväg-
gar tjocka eller teml. tunna,
helbräddade.
O Porerna trinda.
A Hatten beklädd med en
hornartad skorpa.
: Sporerna n. färglösa . Fomes.
:: Sporerna gulbrunaktiga Elfvingia.
AA Hatten åtminstone i bör-
jan filtluden.
: Porerna lika djupa . Phellinus.
:: Porerna olika djupa . Trametes.
OO Porerna m. vida. Frukt-
lagret n. lamelligt . . +. Lenzitina.

— H Fruktkroppen m. tunn, upp- och ner-

vänd, skorplikt utbredd. . . . . Poria.

XCV. Polyporus (Mich.) Karst. (Rev. myc. janv. 1881,
Rd 0). Hattsv. IL pi VILTaR.

Syn. Caloporus Quél. Ench. p. 164.
Sporerna elliptiska, ägg- eller n. klotrunda.

288

Öfversigt af arterna:

+ Porerna hvitaktiga eller gråaktiga . . . leucomelas.
++. Porerna gulaktiga d=5CeR MAS se SAN

847. P. leucomelas (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. II, p. 23:
Er: ICON: KG Ai; I Ås

Sporerna 5—6 = 4—5 mmm.
Berg. barrskog... h. o. d. i Nyland och Tavastland.

848. P. ovinus (Schzeff.) Fr. Karst. Hattsv. II, p. 23.

Syn. Boletus fragilis Pers. Obs. I, p. 84.

Boletus albidus Pers. Syn. p. 515.
Sporerna elliptiska eller n. klotrunda, 3—4=3 mmm.
Berg. barrskog., mest på sandbotten, a. (Nyl.—Vasa).

XCVI. Polypilus Karst. (Rev. myc. janv. 1881, p. 17).
Hattsv. II, p. VIL, 24.

Syn. Cladomeris Quél. Ench. p. 167. Pat. Hym. d'Eur.
p. 137. |
Basiderna 4-sporiga. Cystiderna föga anmärkningsvärda
eller inga.

Öfversigt af arterna:

+ Hatten köttig, med fot.
+ Hatten sotfärgad '. sie + » - frondosus.
++ Hatten tegelröd eller mörkgul + . +. confluens:
+x Hatten ostartad. :.« . «.:+= » » « ;» caudicinus.

289

849. P.; frondosus (Schrank) Karst. Hattsv. IH, p. 25.

"Syn: Polyporus frondosus Rostk. Pilze Deutschl. t. 18.
Boletus frondosus Flor. Dan. t. 952.

Sporerna 4—5 = 3 mmm.

Ekstubb.;, m. r. (Runsala).

Zz 850. P. confluens (Alb. et Schw.) Karst. Hattsv. II, p.
RRRO |

Syn. Polyporus confluens Fr. Syst. myc. I, p. 355.
Polyporus Artemidorus Lenz. Schwämm. p. 80, f. 43.
Polyporus aurantius Trog (Flora. 1832, p. rä
Sporerna 3—4 = 2—3 mmm.
Berg. barrskog., h. o. i södra Finl. Ho
Sporerna enligt Quélet (Ass. FranG. 1880, p. 9) ägg-
runda, 6—7 mmm. långa. : Ht

851. P. caudicinus (Scheeff.) Karst.

Syn. Boletus caudicinus Scheff.. Fung. t 131, 132.
Boletus coriaceus Huds. Flor. Angl. p. 623.
Boletus tenax Bolt. Funguss. t..;75.

Boletus lingva cervina Schrank Baiersche Flor. 4
sunbiRa 618.
Boletus citrinus Plan, Flor. erford. .p. 26;
-Sistotrema sulphureum Reb. Flor. Neom. p. 376.
+. Polyporus Todari Inz. Fung. Sicil.:t. II, f.:2..
Polyporus sulphureus Fr. Syst. myc. I, p. 357.
Polypilus sulphureus Karst. Hattsv. II, p. 26.
' Sporerna ovala, finprickiga, hvita, 71=4-—5 mmm.
Stammar af löfträd, symerligen ek, m. r. Hög Reso;

Merimasku;' Åland).
19

290
XCVII. Polyporellus Karst. (Symb. ad myc: Fenn.

VI, p. 23 (1879). (Rev. myc. janv. 1881, p.
17): Hattsy. "IL, p: VILL 27.

Syn. Cerioporus Quél. Ench. p. 167 pr. p., Leucoporus
Quél. Ench. p. 165, Melanopus Pat. Hym. d Eur.
Pp; 136;
Basiderna 4-sporiga. Cystiderna föga anmärkningsvärda
eller inga. Sporerna elliptiska, äggrunda eller cylindriska.

Öfversigt af arterna:

+ Foten excentrisk eller lateral, nedtill
svart (Melanopus Pat.)
1 Hatten fjällig eller finluden.
A Hatten fjällig 0:: 40000 I 0: 4 ->sqvaämodsust
B Hatten finluddig . . .- +» -. . umbilicatus.
tt Hatten alldeles glatt.
A Foten i början sammetshårig . -. picipes.
B Foten glatt.
a Hattens kant tunn. . . . . varius.
b Hatten öfverallt lika tjock . . elegans.
=+ Foten central, enfärgad.
1 Hatten på ytan ojemn, fjällig eller
luden. |
A Hatten i början blek. . . . +. lepideus.
B Hatten i början svartaktigt eller
Bråaktigt' brat"; PAT TV Dumas.
tt Hatten slät, glatt. . . . . . . incendiarius.

852. P. sqvamosus (Huds.) Karst. Hattsv. H: 30:

Syn. Boletus sqvamosus Huds. Flor. Angl. p. 626.
Boletus caudicinus var. 1. Scop. Flor. Carn. I, p. 469.

291:

90 70 Boletus cellulosus Lightf: Flor. Scot. p. 1032.
Boletus Juglandis Bull. Champ. p. 344.

Bär, Boletus platyporus Pers: Disp. p. 27.

Polyporus sqvamosus Fr. Syst. myc. I, p. 343.
Polyporus giganteus Harz. Schwämm. t. 32.
Polyporus flabelliformis Pers. Myc. Eur. II, p. 53.

Sporerna äggformiga, 12—14 =4—5 mmm.
Gamla pilträdsstamm., m. r. (Tammela).

853. P. umbilicatus (Scop.) Rinst.

SR Boletus infundibuliformis Pers. Dip. 'p 70. Syn.
"+P; DIG,
slnorelies infundibuliformis Karst. Hattsv. II, p.
30.
Polyporus flavescens Rostk. (Sturm. Deutschl. Flor.
bol) 1/00 IHeft 28, pi 45, t. 23). |
20 0 Böletus umbilicutus Scop. Flor. Carn. II, p. 466.
Boletus melanopus Pers. Disp: p. 70. Syn. p. 517.
0 0 010 Polyporus melanopus p cyathoides Fr. Syst. myc.
99 1910 I, Pp: 348.
00 Polyporellus infundibuliformis X P.melanopus Karst.
) Hattsvi Il 31:
Sporerna 7—9 = 2—4 mmm.
Trädrött., gren., h. o. d. i södra Finl.

Väs i iresle

854. P. picipes (Fr.) Karst. Hattsv. II, p: 31.

vc Syn. Polyporus' varius Grev. Scott. Crypt. Flor. t. 202.
ansa Polyporus melanopus « infundibuliformis Pers. Icon.
piet. st. IV, figk 125

292
Polyporus nigripes Wallr. Deutschl. Krypt. Flor.
IV; p. 598.

Polyporus picipes Fr. Pat. Tab. nat IL DN
£;: 186;

Sporerna aflånga, med tvenne oljedroppar, 7—8 =2
mmm.
Gamla pilstamm., m. r. (Åbo).

855. P. varius (Pers.) Karst. Hattsv. II, p. 32.

Syn. Polyporus Boltoni Rostk. Pilz. Deutsch. t. 24.

Sporerna 8 = 2—3 mmm.

Gamla löfträdsstamm., t. r. (Tammela; Åbo; Jalasjärvi;
Hollola ; Viborg; Jomala). ;

+P. tubeformis Karst. Symb. ad Myc. Fenn. XI (Medd.
af. Soc. pro Faun. et Flor. Fenn., 9: 1882, p. 69).
Icon; f., EI.

Hatten öfverallt n. lika tjock, trattlik, bugtbräddad, all-
deles glatt, rödaktigt mörkbrun, 1—4 cm. bred. Foten cen-
tral, flerböjd, svartgrå, 2—4 cm. hög. Porerna hvitaktiga.

Förmultn. algren., m. r. (Mustiala). 8 (1880).

856. P. elegans (Bull.) Karst. Hattsv. II, p. 32.

Syn. Polyporus elegans Fr. Pat. Tab. anal. II, p. 59,
f. 136. Rostk. t. 11.

Sporerna aflånga, med tvenne oljedroppar, 8 =2 mmm.
På gamla stammar och grenar af löfträd, synnerligen
Salix-arter, h. o. d. (Nyl.—Lapl.). 6, 7, 10, 11.

RR RRENO a I

;
|

293

Var. mindre med n. regelbunden hatt och jemntjock,
excentrisk fot (var. nummaularius Fr. Rostk. [Sturm Deutsch.
Flor. t. 12). Karst. Hattsv. II, p. 33.

857. P. lepideus Fr. Karst. Hattsv. II, p. 27.

Sporerna cylindriska, böjda, 3—5 = 0,;—1 mmm.
Stamm. af löfträd, företrädesvis björk, h. o. d. (Nyl.—
Kajana: K. P. Malmgren). |

Var. submurinus Karst. Hattsv. II, p. 24.
Förmultn. ved, m. r. (Mustiala).

858. P. brumalis (Pers.) Karst. Hattsv. II, p. 28.

Syn. Polyporus brumalis Fr. Pat. Tab. anal. II, p. 58,
f. 135.

Sporerna cylindriska, böjda, 3—4 =0,;—1 mmm.
Förmultn. stamm. af löfträd, helst björk, al och ek, a.
(Nyl.—Lapl. [Inari]).

859. P. incendiarius (Weinm.) Karst. Hattsv. II, p. 29.
Förkolade stubb., m. r. (Mustiala).

'XCVIII. Piptoporus Karst. (Rev. mycol. janv. 1881,
Pp. 12)... Hattsv. IL .p. IN; 44.

Sporerna cylindriska, hvita.

294

860. 'P. betulinus: (Bull:) Karst. Hattsv. II; p. 44:

Syn. Placodes betulinus Quél. Ench. 2 179.
Sporerna n. krökta, 4 = 1 mmm.
Gamla björkar, a. (Nyl.—Lapl.)

178
14

XCIX. Bjerkandera Karst. Symb. ad Myc. Fem. VI,
p. 38 (Meddel. af Soc. pro Faun. et Flor. Fenn.
5: 1879).

Syn. Bjerkandera Karst. Hattsv. II; p. VILL 35.
Leptoporus Quél. Ench. p. 175 pr. p. Pat. Hym. |
d'Eur. p. 139.

Hatten hinnlös, utan bälten, fibrös, köttig, geléartåd eller
spongiös, stundom slutl. n, korkartad, inuti hvit. Sporerna
äggrunda, elliptiska, aflånga eller cylindriska. Basiderna 4-
sporiga. ÖCystider inga.

Öfversigt af arterna:

/
CA FE AR

1. Eu-Bjerkandera Karst. Hatten köttig, eva eller
n. glatt. Sporerna cylindriska eller aflånga.
+ Porerna hvita. Icke öfvervintrande. ni I. CB
+ Porerna runda. Mellanväggarne meren-
dels helbräddade.
A Porerna skilda från hymenoforet ge-
nom ett tunnt, mörkbrunt lager . Holmiensis.
B Porerna icke skilda från hymenoforet
genom något färgadt läger.
a Hattens kant icke hårbräddad.-
+ Hatten luden eller: silkeshårig: Ul
Oo Hatten luden, grå. . .- . tephroleuca.

| J IN

OO Hatten silkeshårig, hvit
++ Hatten glatt. k
O Hatten gulaktig eller slutl.
brun.

A Hatten gulaktig. : .
AN Hatten hvit, slutl. brun.

oo Hatten blek eller hvit.
A Hatten blek eller blekgrå.

AA Hatten hvit.
b Hattens kant hårbräddad
tt Porerna långsträckta, slingrande eller
labyrinthformiga. Mellanväggarne
merendels hvasskantade och sar-

gade.
A Porerna slutligen labyrinthformiga,
MRS SNES a eb rf se Arr

B Porerna flerböjda.
a Hatten vid beröring brunfläckig .
b Hatten vid beröring till färgen
oföränderlig.
+ Porerna vid tryckning rödfläcki-
ga. Gult köttröd =
++ Porerna vid tryckning till fär-
gen oförändrade.
Oo Hatten blåfläckig .
o0 Hatten icke fläckig.
AS Hatteti NIE: vv eg tg
AA Hatten hvitaktig, stötan-
de n. i brunt eller grått.
"+ Porerna färgade. Vanl. öfvervintrande.
1 Porerna gråaktiga.

295

. subsericella.

pallescens.
sqvalens.

chionea.

. acricula.
. ciliatula.

lactea.

fragilis.

. mollis.

. Cesia.

trabea.

destructor.

296

A Hatten tjock, fast, silkesluden - «-: . fumosa.

B Hatten tunn, luden . : >. «- adusta.
tt Porerna gula eller bruna. yi
A Porerna bruna : oo. 0: > mird > > GIChroa
B Porerna gula.
&.POrerna. ljusgula. .c stick ss SerPUlå.
b Porerna guldgula:;. +»:+ .+.::;.-;: - amorpha.

II. "Spongipellis Pat. Hym. d'Eur.; p. 140.
Hatten i början n. geléartad eller spongiös, borst-, filt-
eller sträfhårig. "Sporerna äggrunda eller cylindriska: 77
+ Hatten först spongiös.
1 Porerna vid beröring mörkt rödbruna . Veinmanni.
+t Porerna vid beröring icke ändrande ; |

färg. / I
A Hatten Sirarharig oo. '. 0. "St. . BOLGANN:
B Hatten filthårigt gropig . .: . . . melina.
++ Hatten i början n. geléartad . . . . . mollusca. |

861. Bj. Holmiensis (Fr.) Karst.

Syn. Polyporus salignus Fr. " P. Holmiecnsis Fr. Nov.
Symb. p. 42. Hym. Eur. p. 544. Icon. t.
18L OLA,

Bjerkandera pallescens (Fr.) " Bj. pura Karst. Symb.
ad Myc. Fenn. XI, p. 69 (1882).

Tufvad. Hattarne korkartade, hårda, tegellagda, halfva,
njurformiga eller. halfcirkelformigay, vid basen nedlöpande,
helbräddade, släta, utan bälten, hvita eller blekaktiga, 5—15
cm. breda. Porerna understundom sargade, små, hvita, torra
blekgulaktiga. CEsö

PREV

=

297

Gamla stamm. af alm och al, m. r. (Helsingfors i bo-

taniska trädgården: W. Nylander). Winter.

862. Bj. tephroleuca (Fr.) Karst. Hattsv. II, p. 35.

Syn. Polyporus teplroleucus Rostk. Pilz. Deutschl. t. 26.
Förmultn. trä, m. r. (Åbo; Tammela).

863. Bj. subsericella Karst. Fung. Fenn. atqve Sibir.
(Medd. af Soc. pro Faun. et Flor. Fenn., 11: 1884,
p: 136)

Hatten köttigt seg, tunn, half, af olika form, oregelbun-
den, understundom afsmalnande mot basen, plattad, fint silkes-
luden, mot basen stundom i början n. luden, med otydliga,

"koncentriska fåror, hvit, här och der (vid beröring) brunröd-

fläckig, med teml. hvass kant, omkr. 2 mm. bred. Porerna
n. kantiga, grunda, likformiga, små, hvita, med tunna; hvass-
kantade och fintandade mellanväggar.

På gammal ved i växthusen i botaniska trädgården i
Helsingfors: Edw. Wainio.

Tufvad eller ensam. Smaken n. bitter. Beslägtad med
Bj. alba (Huds.)

864. Bj. pallescens Fr. Karst. Hattsv. II, p. 36.

Torra stamm. och gren. af löftr., h. o. d. (Nyl.—Lapl.
[Soukelo]).

Sporerna äggrundt aflånga, 6 mmm. långa enligt Quélet
Ass. Franc. 1883, p. 5.

865. Bj. sqvalens Karst. Symb. ad myc. Fenn.: XVIII
(Medd. af Soc. pro Faun.: et Flor. Fenn., 14: 1887,
PastD); |

298

Syn. Trametes sqvalens Karst. (G. Wint. Fung. Eur. et
extraeur.: exs. n:o 3528).

Hattarne blårartadt korkartade, teml. mjuka i fuktigt
tillstånd, tresidiga, långsträckta, radvis sammanflytande, utan
bälten, glatta, blekaktiga, sedan rödbruna eller svartbruna,
2 mm.—2 cm. tjocka, med teml. hvass kant, oftast likväl
helt och hållet skorplikt utbredda. Porerna vanl. runda, n.
likformiga, trubbiga, helbräddade, små, hvitaktiga, slutl. ofta
brunaktiga. :

Berg. barrskog., på murkna tallstamm., 7, 8 m. r. (Mus-
tiala i närheten af Salois-sjö).

Påminner mycket om Tramctes serialis.

866. Bj. chionea (Fr.) Karst. Hattsv. II, p. 36.

Sporerna aflånga, hvita, 3—5 = 1,;—2 mmm.
Förmultn. stamm. af löfträd, helst björk, h, o. d. i sö-
dra Fiul.

+ Bj. acricula Karst. n. subsp.

Hvit. Hatten half, köttig, tunn, mjuk, n. slät, glatt,
utan bälten, omkr. 3 cm. bred. Porerna teml. djupa, m. små,

runda, med helbräddade mellanväggar. Smaken bitter. Luk-

ten stark.
På granved, m: r. (Mustiala). 10 (1866).

867. Bj. ciliatula Karst. Symb. ad Myc. Fenn. XVIII
(Meddel. af Soc. pro Faun. et Flor. Fenn., 14:
1887, p. 80). Icon. f. LIV.

299

Hatten köttigt seg, kretsformig, kullrig; med afsmalnad
bas och utstående, hvass och hårbräddad kant, baktill fint
gropigt borsthårig, hvitaktig, 1—1,5 cm. bred. Porerna plana,
n. runda, slutligen: stundom ferböjda, mera små, hvita, med
trubbiga, helbräddade mellanväggar. Sporerna aflånga eller

elliptiska, n. krökta, 4—5=1 mmm. Basiderna klubblika,
10—15 =4—5 mmm. 8)
Torra grenar af gråal, m. r. (Mustiala). 10.

868. Bj. lactea (Fr.) Karst. Hattsv. II, p. 36.

Syn. Polyporus lacteus Fr. Icon. t. 182, f. 1. Pat. Tab.
anal. III, p. 109, f, 244. ”Röstk. Pilze Deutschl.
t: 123;

Sporerna cylindriska, krökta, hvita, små.
Gamla trädstamm., m. r. (Mustiala).

| 869. Bj. fragilis (Fr.) Karst. Hattsv. II, p. 37.

; Syn. Polyporus fragilis Fr. Icon. t. 182, f. 2.
Sporerna cylindriska, vanl. raka, 6—7 = 1—1,; mmm.
Murken gran- och tallved, h. ö. d. i södra Finl.
Sporerna elliptiska, 8 mmm. långa enligt Quélet (Ass.

Frang. 1884. p. 6).

870. Bj. mollis (Pers.) Karst. Hattsv. II, p. 37.

Syn. Polyporus mollis (Pers.) Icon. t. 182, f. 3.
Sporerna cylindriska, ofta n. krökta, 4—5 = 0,s—1
mmm.
Gamla tall- och granstock., h. o. d. i södra Finl.

300
871. Bj. cesia (Schrad.) Karst. Hattsv. II, p. 37.

Sporerna cylindriska, vanl. n. krökta, 3—4=0,;--1,5
mmm.
Förmultn. stockar, t. a. i södra Finl.

872. Bj. trabea (Rostk.) Karst. Hattsv. II, p. 37.

Syn. Polyporus trabeus Rostk. Pilz. Deutschl. t. 28.

Förmultn. tall- och granstock., m. r. (Mustiala; Tam-
merfors).

873. Bj. destructor (Schrad.) Karst. Hattsv. II, p. 38.

Sporerna cylindriska, böjda, 3—5=0,,—1 mmm.

Var. 1. undulata (Fr.) Karst.
Syn. Boletus sebaceus Leys. Flor. Halens. n:o 1250.

Fruktkroppen vidt utbredd, kantad, hvitaktigt kastanje-
brun.

Var. 2. griseus (Wint. Pilze. Band 1. Lief. 7, p. 433).

Syn. Polyporus alutaceus Rostk. (Sturm, Deutschl. Flor.
IV Band, p: 57, t. 27).
Hatten glatt, grå.
På gammal ved, synnerligen uti qvarndammar, fuktiga
boningshus, källare, m. r. (Mustiala: O. Karsten). — Angri-
per träd och medverkar till dess förruttnelse.

874. Bj. fumosa (Pers.) Karst. Hattsv. II, p. 38.

Syn. Polyporus fumosus Pers. Rostk. Pilz. Deutschl. t. 42.
Gamla pilstamm., m. r. (Helsingfors i Kaisaniemi park).

Ra JM
märg ST

|

301

875. Bj. adusta (Willd.) Karst. Hattsv. II, p. 39.

Syn. Boletus suberosus Batsch. Elench. Cont. II, p. 119.
Boletus concentricus Schum. Enum. II, p. 387.

— Poria argentea Ehrenb. Silv. Ber. p. 17.
Sporerna cylindriska, n. böjda, 3—5 =1—2 mmm.
Gamla löfträdsstamm., a. (Nyl.—Lapl.)

Skiljer sig från föreg. genom tunnare och mörkare hatt.

876. Bj. dichroa (Fr.) Karst. Hattsv. II, p. 39.

Syn. Polyporus dichrous Fr. Rostk. Pilz. Deutschl. t. 39.
Sporerna cylindriska, vanl. n. böjda, 4—6 =0,;—1 mmm.
Björk- och alstamm., h. o. .d. (Nyl.—Lapl.).

877. Bj. serpula Karst. Symb. ad Myc. Fenn. XVIII
(Meddel. af Soc. pro Faun. et Flor. Fenn., 14:
1887, p. 79).

Hatten köttigt seg, utbredd och uppböjd, teml. tunn,
slät, n. luden, slutligen n. glatt, omkr. 3 cm. bred. Porerna
olikformiga, höggula, små. Sporerna cylindriska, 3—5 =0,s—1
mmm. | |

Gråal, i barkspringor, äfven på Inonotus radiatus, m. Yr.
(Mustiala vid Särkjärvi sjö).

878. Bj. irregularis (Scop.) Karst.

Syn. Boletus nitidus Alb. et Schw. Consp. p. 258.

| Boletus irregularis Sow. Engl. Fung. t. 423.
Polyporus roseoporis Rostk. Pilz, Deutschl. p. 23,
ba;
Bjerkandera amorpha (Fr.) Karst. Hattsv. II, p. 39.

302
Sporerna 3—4 = 1—1.5 mmm. ;
Förmultn. tallstamm., a. (Nyl.—Lapl.)

879. Bj. Weinmanni (Fr.) Karst. Hattsv. II, p. 40.
Tallstock., m. r. (Mustiala). |

880. Bj. borealis (Fr.) Karst. Hattsv. II, p. NR.

Syn. Polyporus borcalis Fr. Syst. TE LD 366. Rostk.
Pilz. Deutschl. t. 40.
Boletus albus Scheff. Icon. t. 314?
Boletus borealis' Wahl. Flor. Svec. n:o 2000.
Sporerna äggrunda, 4—5=3 mmm.
Granar, h. oc d. i södra Finl. — : Angriper äfven lef-
vande granar och förstör dessa:

881. Bj. melina Karst. Symb. ad Myc. Fenn. XVII
(1887), p. 80. Icon. t. LV.

Hatten först köttigt spongiös, sedan seg, half, tresidig,
utan yttre bälten, fllthårigt gropig, stundom slät, med ut-
stående, hvass kant, hvitaktig, snart blekt rökfärgad, slutk, |
blek eller honungsgul, ända till 6 cm. lång och-2 cm. bred,
vid basen ända till 4 cm. tjock. Porerna runda eller sling-
rande, n. labyrinthformiga, plana, små, hvitaktiga, med tunna,
helbräddade mellanväggar. Sporerna : cylindriska, raka: eller
n. böjda, 4 = 0,s mmm. ct sä

Förmultn. björkstamm., m: r. (Mustiala) 10.

Vanligen tegellagd, utbredd på tvären, undertill platt,
af tågig struktur. Lukten svag. |

303

882. Bj. mollusca Karst. (Rev. myc. n:0.33, p. 9). Symb.
ad Myc. Fenn. XVIII (1887), p. 80.

Hvit. Hatten köttig, n. geléartad, utbredd och uppböjd,
på längden utsträckt, jemn och slät, med hvass kant och
strödda, temligen långa och tjocka hår. Porerna runda, för-
längda eller slingrande, med mjuka, sargade mellanväggar.
Sporerna aflånga, räta, med 1—2 -oljedroppar, 3—4 = 1--1,s
mmm. ;

Murken tallved, m. r. (Mustiala).

C. Hansenia Karst. Symb. ad Myc. Fenn. VI (Medd.
af Soc. pro Faun. et Flor. Fenn., 5: 1879, p. 39).

Syn. Bjerkandera Karst. Hattsv. II, p. VIII, 35."
Coriolus Quél. Ench. p. 175. Pat: Hym: WVEur.
p. .139.

Hatten kork- eller läderartad, af torr beskaffenhet, lu-
den eller sträfhårig, med bälten. Basiderna små, äggrundt
klubbformiga, 4-sporiga. Cystider inga eller föga ånmärk-
ningsvärda. Sporerna äggrunda, aflånga eller n. cylindriska,
små, hvita.

Öfversigt af arterna.

+ Porerna i början hvitaktiga eller hvita.
1 Hatten borsthårig eller sträfluden . -. hirsuta.
tt Hatten sammetshårig.
CA Hatten kullrig.
a Hatten vid basen hvälfd och knö-
Hö den: opäk P: vc zonata.

304

b Hatten vid basen föga hvälfd, icke
knölig, finluden, hvit .:> . >. pPubescens.
B Hatten tillplattad.
a Hatten hvit, opak, med obydjls

HRItEN SöS: robepgtödan FRK ÖA
b Hatten glänsande; med olikfärgade
bältel oc: bsiles Ge FT Frege > pr -NAFSIROlONA
++ Porerna i början violetta >- :» «= . oo. . abletinas

883. H. hirsuta (Wulf.) Karst.

Syn. Bjerkandera hirsuta (Wwlf.) Karst. Hattsv. II, p.
41.

Sporerna äggrunda, omkr. 3 mmm. i: diam,

Löfträds stubb. och stamm., h. o. d. (Nyl.—Lapl.)

"884. H. zonata (Fr.). Karst.

Syn. Bjerkandera zonata (Fr.) Karst. Hattsy. I, p. 42.
NT 6—9 = 3—4 mmm.
Stamm. af löfträd, syfkdtiben björk ochi asp, a. (Ny

885. H. pubescens (Schum.) Karst.

Syn. Bjerkandera pubescens (Schum.) Karst. Hattsv. I,
tipsen
Hansenia imitata Karna NN så Myc. Fenn. xyn
(1886), p. 161.
Polyporus pubescens Rostk. Pilz. Deutschl. /t. a.
Döda stammar af björk, al och lind, :h. o. d: i södra |
Finl. : d |

CERN

|
i
d

305

886. H. velutina (Pers.) Karst.

Syn. Bjerkandera velutina (Pers.) Karst. Hattsv. II, p.
42.

Sporerna 3—4=1 mmm.

Trädstamm., h. o. d. (Nyl.—Lapl.)

887. H. versicolor (Linn.) Karst.

Syn. Bjerkandera versicolor (Linn.) Karst. Hattsv. II,
p. 42.
Polyporus versicolor Fr. Pat. Tab. anal. II, p. 62,
41.143;

Sporerna 6—8 = 2—3 mmm.

Förmultn. stubb. af löfträd, m. r. (Tammela vid kyrkan).

888. H. abietina (Dicks.) Karst.

Syn. Bjerkandera abietina (Dicks.) Karst. Hattsv. II, p.
43.
Sporerna aflånga, raka eller n. böjda, 4—6 = 1,;—3
mmm. så
Gran-, sällan tallstock., a. (Nyl.—Lapl.).

CI. Fomitopsis Karst. Rev. myc. janv. 1881, p. 18
pr. p. Hymen. Fenn. p. 31. Hattsv. II, p. 46.

Syn. Placodes Quél. Ench. p. 170 pr. p. Pat. Hym.
d' Eur; p...139-pr: pc
Polyporus Fr. pr. p.

306
Hatten äldre beklädd med en mer eller: mindre tjock,

vanl. svartaktig skorpa. Porerna lika djupa. Sporerna klot-
runda eller äggrunda, hvita.

Öfversigt af. arterna:

- + Hatten i början glatt.

+ Porerna i början gulaktiga. . . . -. pinicola.
+) Porerna rtödlätta 234. (.arid) solodiswosek.
++ Hatten i början luden; s sr. os: « es » CONNALAG

889. F. pinicola (Swartz.) Karst. Rev. myc. janv. 1881,
p. 18.

Syn. Boletus pinicola Swartz. (Vet. Akad. Handl. 1810,
p. 88). |
Boletus fulvus et semiovatus Scheff. Icon. t. 262
0. 270.

Boletus igniarius Flor. Dan. t. 593. |
Boletus marginatus Pers. Disp. p. 28.
Polyporus pinicola Fr. Syst. myc. I, p. 372. |
Trametes Pini Fuck. Symb. Nachtr. TI, p. 8.
Trametes pinicola Karst. Hattsv. II, p. 46. |
Sporerna äggrunda, hvita. i
På gran-, mindre ofta tall-, björk- och alstammar och ]

stubb., a. (Nyl.—Lapl.)

890. F. rosea (Alb. et Schw.) Karst. Rev. myc. jany.
1881, p. 18. Fr. Icon. t. 186, f. 1.

Syn. Trametes rosea Karst. Hattsv. II, p. 47.
Placodes rosea Quél: Ench. p. 171.
Polyporus rufopallidus Trog? Fr. Icon. t. 186, f. 1.

307

Granstockar, h. o. d. (Nyl.—Lapl.)
+ 1: Sporerna äggrunda, fintaggiga, gulaktiga, 6 mmm. långa
enligt Quélet (Ass. Franc. 1884, p. 6).

891. F. connata (Weinm.? Fr.) Karst. (Rev. myc. janv.
1881, p. 18).

Syn. Trametes connata Karst. Hattsv. II, p. 47.
Polyporus connatus Fr. Icon. t. 185, f. 2.

Sporerna klotrunda, 3—4 mmm. i diam.

Gamla löfträdsstamm., h. o. d. (Nyl—Nerpes).

CI. Pycnoporus Karst. Hym. Fenn. (Acta Soc. pro
Faun. et Flor. fenn. II, p. 30).

Syn. Trametes Fr. pr. p. Kårst. Hattsv. II, p. IX, 46

Pi..p:
Hatten utan skorplik beklädnad. Porerna olika djupa.

Öfversigt af arterna:

+ Hvita. |
RR SE ERR ER an anvi is ale, Pe Rs Fr OKOTUS.
Tr Luktlösa.
A Hatten tjock. Porerna hvita . . . serialis.

B Hatten n. hinnaktig. Porerna gul-
bleka. mmm 9 00 out DOblib
"ft Ginnpberröd:; nd oivsobiieotm bäste Candabarinus.

892. P. odorus (Somm.) Karst.
Syn. Trametes odora Fr. Karst. Hattsv. II, p. 50.

308
Sporerna ,, äggrunda, hyalina, 5—6 = 3 mmm."
Gamla stamm. af rönn och sälg, m. r. (Asikkala: J. P.
Norrlin; Tammela).

Sporerna äggrunda, skiftande i citrongult, 7—8 mmm.
långa enligt Quélet (Bull. Soc. bot. Franc. 1879, p. 229).

893. P. serialis (Fr.) Karst.

Syn. Trametes serialis Fr. Karst. Hattsv. II; p. 50. Fr.
Icon: 7t:-19F;)£.L2.
Sporerna elliptiskt cylindriska, 10—12 mmm. långa en-
ligt Quélet?
Gran- och tallstockar, h. o. d. (Nyl.—Vasa).

894. P. Epilobii Karst.

Syn. Trametes Epilobii Karst. (Notis. ur Sällsk. pro Faun.
et Flor. Fenn. IX, p. 361) Hattsv. II, p. 51. Fr.
Hym. Eur. p. 585.

Torra stjelkar och videbark, m. r. (Tammela; Kola).

895. P. cinnabarinus (Jacqv.) Karst. (Rev. myc: janv.

1881, p. 18.

Syn. Trametes cinnabarina Fr. Karst. Hattsv. II, p. 51.

Sporerna aflånga, 6—9 =2—3 mmm.

Förmultn. löfträd, företrädesvis björk, rönn och al, h.

0. p. (Nyl.-— Kuusamo).

Or FST TE EO

309

CII. Lenzites (Fr.) Karst. Hattsv. II, p. IX, 53.

Basiderna 4-sporiga. "Cystiderna föga anmärkningsvärda
j eller inga.

Öfversigt af arterna.

+ Hatten utan bälten.
+ Fruktlagret i början porigt. . . . . qvercinus.
tt Fruktlagret i början lamelligt.
A Lamellerna sinsemellan nätlikt för-
RAND a Ke taelbertet Ste nte SÖTNINUS.
B Lamellerna greniga, m. breda. . . heteromorphus.
"+ Hatten med bälten.
+ Bälten otydliga, likafärgade . . . . betulinus.
tt Bälten olikfärgade . . . . . . -. variegatus.

896. L. qvercina (Linn.) Quél. Karst. Hattsv. II, p. 54.

Sporerna äggrunda.
Stubb. af ek, sällan tall, r. (Runsala ; Merimasku; Kyrk-
slätt).

897. L. sorbina Karst. Hattsv. II, p. 54.

Rönnstock., m. r. (Mustiala).

898. L. heteromorpha Fr. Icon. t. 177, f. 3. Karst.
Hattsv. II, p. 55.

Sporerna rundade, 3—5 mmm. i diam.
Granstubb., m. r. (Vasa; Åland).

310

899. L. betulina (Linn.) Fr. Karst. Hattsv. II, p. 53.

Sporerna klotrunda eller elliptiskt sferiska, 3—6 mmm.
i diam. :
Förmultn. löfträd, helst björk, t. a. i södra Finl.

900. L. variegata Fr. Karst. Hattsv. II, p. 53.
Aspstock., m. r. (Mustiala).

CIV. D&dalea (Pers.) Karst. Hattsv. II, p. IX, 51:

Sporerna äggrunda.

|
Öfversigt af arterna. 3

LHatten slutkrm.;bruns 134,0: cert) snisvygäOllist |
"+ Hatten grå eller blek. j
1 Hatten borsthårig med bälten. . .: -. unicolor. ; |

tt Hatten n. utan bälten, med glatt kant. Oudemansii.

901. D. mollis Somm. Karst. Hattsv. II, p. 52..

Sporerna 1—1,; mmm. i diam.
Torra stamm. af asp, björk, al och hägg, t. a. (Nyl.—'
Lapl.) j

902. D. unicolor (Bull.) Fr. Karst. Hattsv. II, p. 52.

Sporerna 6—9 =3 —-5mmm.
Förmultn. löfträd, helst al och björk, a. (Nyl.—Lapl.)

311

903. D. Oudemansii Fr. Hym. Eur. p. 588.

Hatten kork- eller läderartad, med n. otydliga bälten,
sammetshårig, askgrå, inuti hvit, med glatt, blekare kant.
Porerna flerböjda, smala, tandade.

Tallved, m. r. (Helsingfors” botaniska trädgård: Edw.

Wainio).

Var. fennica Karst. Symb. ad Myc. Fenn. XI (1882), p.
69.

Hatten köttigt korkartad, tunn, platt, nedlöpande och
sammanväxande, borsthårigt luden, slatl. n. glatt, slät, utan

bälten, blekaktig, med skarp, utstående, slutl. här och der

svartaktig kant, inuti blek, omkr. 3 cm. bred. Porerna olik-
formiga, sargade, bleka, slutligen smutsigt brunaktiga. Spo-
rerna äggrunda, 4 = 3 mmm.

Tallved, m. r. (Hollola: Edw. Wainio).

CV. Irpex (Fr.) Karst. Hattsv. IL, p. IX, 55.

Cystiderna små eller inga.

Öfversigt af arterna.

+ Hatten baktill utdragen, hängande . . . pendulus.
"+ Hatten sittande eller utbredd och uppböjd,
skarpt kantad.
1 Porerna hvita.
A Hatten bredt njurlik, med koncentriska
IrOl nvoren sc mkint ye « Tatt JAClOUS

312

B Hatten vidt utbredd, i öfre kanten n.
UPPPPIE,. SÄL. origo og sie obE ie, se STNNSKOR
tt Porerna violetta . . . . - « . . fuscoviolaceus.

904. Irp. pendulus (Alb. et Schw.) Fr. Karst. Hattsv. II,
p;- 00 j ;

Sporerna 3—5 = 1,;—2 mmm.

Tall- och granklabbar, m. r. (Mustiala).

PE SEE SIE

905. Irp. lacteus Fr. Karst. Hattsv. II, p. 56.

Sporerna 4—5 = 2—3 mmm.
Torra stamm. af rönn, björk, al och gran, ho. d: (Nyl.
-— Vasa). | i

906. Irp. sinuosus Fr. Karst. Hattsv. II, p. 56.
Torra björk- och algrenar, h. o. d. i södra Finl. 8—4.

Var. purus Karst.

Glänsande hvit.
På förmultnade stamm. af Cåragana arborescens, m. r.
(Mustiala).

Free

907. Irp. fuscoviolaceus Fr. Karst. Hattsv. II, p. 55.

Sporerna 3—-5=1 mmm.
Gamla stamm. af barrträd, sällan björk och al, a. (Nyl.
—Lapl.). NET

313
CVI. Physisporus Chevy. Karst. Hattsv: II, p. IX, 56.

Syn. Polyporus Fr. pr. p.
Poria Pers. Quél. Ench. p. 178 pr. p. Pat. Hym.
d'Eur. p. 141 pr. p.

Basiderna till formen varierande. Cystiderna äggrunda,
oftast inga. Sporerna klotrunda, elliptiska, äggrunda, aflånga
eller cylindriska. p

Öfversigt af arterna.

+ Mellanväggarne n. vaxartade (Caloporus

Karst.).
T Porerna n. runda, mörkröda eller svart- ;
äktigt blodrödarsslördas I oc. « ;. incarnatus.
tt Porerna vinkliga, gulaktiga eller brand-
gula.
A Porerna brandgulaktiga . . . . «. aneirinus.
B Porerna hvita eller höggula . -. . expallescens.

-- Mellanväggarna sega.
+ Porerna runda eller vinkliga, med mer-
endels tunna mellanväggar.
A Porerna gula eller blåhvita.
| a Porerna äggula.
| + Porerna runda... « «. «.o« - vitellinulus.
"++ Porerna vinkliga . . =» . . aurantiacus.
b. Porerna ljusgula eller blåhvita.
+ Porerna ljusgulaktiga.
O Porerna ljusgula. ÅR '
A Porerna runda, reguliera. euporus.
AA Porerna kantiga, irregu-
ani Mera. hiv sade « + + lacer.
O0 Porerna gulaktigt hvita . luteoalbus.

1814

++ Porerna blåhvita . =: 0: -; cesioalbus.
B Porerna åtminstone i början hvita.
a Porerna sammanträngda, vanligen
små, runda, likformiga.
+ Mångfärgad : <-> sa. G.oovarieeolor.
++ Enfärgade.
O Porerna teml. små och fasta.
A Porlagret hvarfvigt . 2 Crassus;
AO Porlagret icke hvarfvigt.
: Fruktkroppen vågig,
med bar kant . -. medulla panis.
:: Fruktkroppen icke vå-
gig.
&« I omkretsen n. fin-
luddig! isiga aAa lens
8 I omkretsen flock-
ullig - eller borst-
hårig.
1 Fruktkropp. i om-
kretsen flockullig. 'corticola.
2 Fruktkropp. i om-
kretsen borsthå-
rig . «> SC ROstafinskil.
O0 Porerna m. små.
A Fruktkroppen i omkretsen
fransig.: . . . . molluscus.
AA Fruktkropp. icke fransig.
: Fruktkroppen fastväxt
vid matrix, glatt -. vulgaris.
:: Fruktkropp. frånskilj-
bar, vid beröring n.
violett > : 0. > - inconstans.

frn Cina

315

od b Porerna teml. vida, vinkliga, olik-

formiga. :
+ Fruktkroppen med blodfärgade
SRGKEr FNL SPEGT tä ekere 0 BENgVIlOleKRtus:

++ Fruktkroppen utan fläckar.
O Porerna vid torkning gul-
HATUR 52 VSAKGRkt mr LERA Ua POntis.
OO Porerna oföränderligt hvita.
A Myceliet inväxt. Bleka.
: Porerna medelstora.
NEJI are 26 MUCIAUS.
:: Porerna vida. - Fast . vaporarius.
AA Myceliet fritt.
: Fruktkroppen hinnak-
tig, med rhizomor-
pha liknande åsar . Vaillantii.
:: Fruktkroppen m. mjuk,
utan åsar.
&« Porerna djupa . . bombycinoides.
pg Porerna m. grunda,
skålformiga, glesa . reticulatus.
tt Porerna vida, bugtiga eller ferböjda,
med teml. tjocka mellanväggar . -.- sinuosus.

908. Ph. incarnatus (Alb. et Schw.) Gill. Champ. Franc.
p. 699. Karst. Hattsv. II, p. 57. -Roum:; Fung.
Gall. exs. n:o 4305.

Syn. Caloporus incarnatus Karst. Symb. ad Myc. Fenn.
X, p. 62.
Polyporus incarnatus Fr. Icon. t. 189, f. 1.

"816

Fruktkroppen utbredd, okantad, understundom upptill
med uppböjd, tjock kant, fastväxt, luddartadt hinnaktig, hvit,
slutligen jemn och och slät, glatt, ljust köttröd samt, der den
är tjockare, n. korkartad, ända till 30 cm. lång och 10 cm.
bred. Porerna n. vaxartade, olikformiga, n. runda, vanligen
sneda och gapande, trubbiga, kött- eller blodröda, stötande
än i brunt än i svart. Basiderna n. klotrunda. Cystiderna
äggrunda. Sporerna äggrunda.

Förmultn. tallstubb. och stamm., h. o. d. (Ruovesi; Tyr-
vis; Åbo; Tammela; Kola).

909. Ph. aneirinus (Somm.) Gill. Champ. Franc. p. 698.
Karst. Hattsv. II, p. 65.

Förmultn. aspved, m. r. (Åbo).

910. Ph. expallescens Karst.
Syn. Caloporus expallescens Karst. Symb. ad Myc. Fenn.

XII (Meddel. af Soc. pro Faun. et Flor. Fenn., 9: .

1883; p. 110):
Fruktkroppen utbredd, tunn, fastväxt, glatt, hvit, vid
torkning smutsigt blekbrun, i omkretsen likartad. Porerna
vaxartade, kantiga, medelstora, ganska grunda, olikformiga.

Sporerna klotrunda, 3—5 mmm. i diam.
Murk. björkved, m. r. (Mustiala). Sept. 1867, Juli 1887.

Var. flavidulus Karst.

Fruktkroppen m. tunn, i omkretsen spindelväfshårig.
Porerna medelstora, höggula. i
Förkol. ved, m. r. (Mustiala). Sept. 1868.

AAA aan

317

911. Ph. vitellinulus Karst. Symb. ad Myc. Fenn. VII
(Meddel. af Soc. pro Faun. et Flor. Fenn., 6: 1881.)

Syn. Physisporus mnitidus (Alb. et Schw.) ” Ph. vitelli-
nulus Karst. Hattsv. II, p. 59.

Fruktkroppen ända till 2 dm. lång och 5 cm. bred. Po-
rerna hvarfviga, sammanträngda, m. små. Sporerna 2—3=
1—2 mmm. ;

Förmultn. stamm. af gråal, m. r. (Tammela vid Heinä-
maa).

912. Ph. aurantiacus (Rostk.) Karst. Symb. ad Myc.
Fenn. XVIII (1886), p. 81. :

Syn. Polyporus aurantiacus Rostk. (Sturm. Deutschl.
Flor. III, 4 Band., p. 119, t. 58.
Polyporus nidulans Fr. " P. spongiosus Fr. Hym.
Eur. p. 548?

Fruktkroppen utbredd, köttigt korkartad, helt och hållet
pomeransgul, med trubbig, slät kant och vinkliga, trubbiga
porer.

Var. Saloisensis Karst. (Rev. myc. n:o 33, p. 10).

Fruktkroppen utbredd, frånskiljbar, teml. tjock, i om-
kretsen n. bar. Porerna tätt sammanträngda, köttiga, vink-
liga, olikformiga, vanl. sneda, äggula, med tunna, fintandade
mellanväggar.

På gammal tallved, m. r. (Mustiala).

Beslägtad med Physisporus placenta (Fr.). Antager slut-

ligen, företrädesvis inuti, en brunaktig färg.

318

913. Ph. euporus Karst. Hattsv. II, p. 59.

Syn. Polyporus euporus Karst. (Notis. ur-Sällsk. pro
Faun. et Flor. Fenn., IX [1868], p. 360). Fr. Hym.
Eur. p. 575.

Sporerna 3 = 0,; mmm.

Torra vide- och aspgrenar, h. o. d. i Tammela.

914. Ph. lacer Karst. Symb. ad Myc. Fenn. XI (Medd.

af Soc. pro Faun. et Flor. Fenn., 9: 1882, p. 69).

- Fruktkroppen utbredd, hinnaktig, sammanflytande, tunn,
mjuk, löst vidfästad, hvit, i omkretsen tunn, byssusartad och
likafärgad. Porerna vinkliga eller n. runda, olikformiga, små,
med m. tunna. slutl. m. sargade mellanväggar.

Tallved, m. r. (Asikkala: J. P. Norrlin). 3:

915. Ph. luteoalbus Karst. (Rev. myc. janv. 1887, p. 2).
Symb. ad myc. Fenn. XVIII, p. 82.

Fruktkroppen utbredd, begränsad, frånskiljbar, glatt eller

n. glatt, hvit, med skiftning i gult, med m. tunnt, hinnaktigt

underlag. Porerna rundade, sällan aflånga, med tunna, hel-
bräddade, slutl. ofta sargade mellanväggar. Sporerna aflånga
eller n. elliptiska, räta, 3—6 = 2 mmm.

Murken eller förmultn. tallved, h. o. d. omkr. Mustiala.

916. Ph. cesioalbus Karst. (Hedw. 1883, p. 177). Symb.
ad Myc. Fenn. XIII, p. 4. Icon. f. XXX.

Fruktkroppen läderartadt hinnaktig, n. kretsformig, stund-
om sammanflytande, frånskiljbar, hvit, med teml. bred, filt-
artad, snöhvit kant. Porerna oregelbundna, runda, aflånga,
vinkliga, m. små, låga, blekt blåhvita, vid torkning bleknande,

PRESES AE EET

319

med: m. tunna, stundom sargade mellanväggar. Sporerna af-
långa eller elliptiska, räta, oliksidiga eller n: krökta, hvita,
5—6=2—3 mmm.

På torr granbark; m: r. (Mustiala på Syrjä ås). 11.

917. Ph. variecolor Karst. (Thym. Mycoth. univ.) Symb.
ad Myc. Fenn. VIII (1880), p. 10. Hattsv. II, p. 59.

Sporerna klotrunda, 3—6 mmm. i diam.
Förmultn. alar, m. r. (Mustiala vid Salois sjö).

918. Ph. crassus Karst. n. sp.

Syn. Physisporus obducens (Pers.) Karst. Hattsv. II, p.
61 pr. p.

Fruktkroppen korkartad, omkr. 1 cm. tjock. Porerna
m. små, vid torkning gulnande. Porlagret hvarfvigt, 3—4
mm. tjockt.

Förmultn. tallstamm., r. (Tammela; Åbo; Helsingfors).

Genom sitt tjocka underlag lätt skild från Physisporus
obducens (Pers.)

919. Ph. medulla-panis (Fr.) Gill. Champ. Franc. 697.
Karst. Hattsv. II, p. 60.

Syn. Polyporus medulla-panis Fr. Icon. t. 190, f. 2."
Sporerna rundadt elliptiska, 4—5 = 3—4 mmm.
Murket trä, m. r. (Tammela; Helsingfors).

1920. Ph. lenis: Karst. (G. Wint. Fung. Eur. et extra-
eur. exs. n:o 3527). Symb. ad Myc. Fenn. XVIII
(Meddel. af Soc. pro Faun. et Flor. Fenn., 14:
1887, p. 82).

320
Fruktkroppen utbredd, teml. mjuk, vidfästad, med tunt,
i veden inträngande mycelie, hvit, i omkretsen obegränsad
och n. byssusartad. Porerna runda, aflånga: eller vinkliga,
små, med helbräddade mellanväggar, 1—3 mmm. djupa. Spo-
rerna klotrunda, omkr. 1 mmm. i diam.

3 Murkna tallstockar i berg. barrskogar, m. r. (Mustiala
vid Salois sjö). 8—10.

921. Ph. corticola (Fr.) Karst. Hattsv. II, p. 65.

Fruktkroppen filtartadt hinnaktig, vidfästad, frånskiljbar,
hvitaktig, stundom i fuktigt väder gråaktigt blek, med bom-
ullsartad, n. fransad, hvit kant. Porerna först grunda, n.
punktformiga, runda, sedan olikformiga, rundade eller vink-
liga, mera små, bleka, med tunna, stundom sargade mellan-
väggar.

På aspbark, h. o. d. i Tammela.

922. Ph. Rostafinskii Karst. Hattsv. II, p. 60.

Syn. Polyporus Rostafinskii Karst. Myc. Fenn. III, p.
274.

Sporerna rundade, 4—6 mmm. i diam.

Albark, m. r. (Mustiala).

923. Ph. molluscus (Fr.) Gill. Champ. Franc. p. 697.
"Karst. Hattsv. II, p. 62.

Syn. Polyporus molluscus Fr. Rostk. Pilz. Deutschl. t.
64.

Sporerna rundade eller äggrunda, 3 mmm. i diam.?
Gammalt trä, förmultn. löf oc. h. 0. d. i södra Fint.

321

924. Ph. vulgaris (Fr:) Gill. Champ. Franc. p. 697.
Karst. Hattsv. II, p. 61.

Sporerna äggrundt klotrunda, 3—5 mmm. i diam.
Förmultn. stamm. af barr- och löfträd, a. (Nyl—Lapl.)

+ Ph. selectus Karst.

Syn. Physisporus vulgaris (Fr.) var. flavus Karst. Hattsv.
17 RR

Förmultn. stamm. af barrträd, t. a.

925. Ph. inconstans Karst. (Rev. myc. n:o 33, p. 10).
Symb. ad myc. Fenn. XVIII (Meddel. af Soc. pro
Faun. et Flor. Fenn., 14: 1887, p. 81).

Fruktkroppen utbredd, frånskiljbar, m. tunn, mjuk, bar,
vid torkning i omkretsen tunt finluddigt klimjölig, hvit, äldre,
ofta äfven vid beröring, antagande en ljust violettaktig färg.
Porerna sammanträngda, runda, n. hela, m. små, i torrt till-
stånd bleka eller gulaktiga. Sporerna n. krökta, 3—4 =
0,;—1 mmm.

På rutten aspved, m. r. (Mustiala). 7, 8.

926. Ph. sangvinolentus (Alb. et Schw.) Gill. Champ.
Franc. p. 695. Karst. Hattsv. II, p. 62.

Sporerna cylindriska, böjda, 3—6 = 0,;—1 mmm.
Ruttet trä, fuktig jord, m. r. (Tammela h. o. d.)

927. Ph. serenus Karst. Hattsv. II, p. 60.

Syn. Antrodia serena Karst. Symb. ad myc. Fenn. VII
(1881). p. 10.

21

322
Sporerna cylindriska, vanl. n. böjda, omkr. 4=0,5 mmm.
Aspstock., m. r. (Mustiala).

928. Ph. mucidus (Fr.) Gill. Champ. Franc. p. 697. Karst.
Hattsy. IL p. Ol,

Sporerna elliptiskt sferiska eller n. elliptiska, 5—6 =
3—4 mmm.

Berg. barrskog., på murkna tallstamm., h. o. d. i Tam-
mela.

+ Ph. hians Karst. Hattsv. II, p. 59.

Syn. Polyporus hians Karst. Fung. Fenn. exs. 619. Myc.
Fenn. III, p.: 273.
Förkoln. tallved, m. r. (Tammela ; Hollola: Edw. Wainio).

929. Ph. vaporarius (Fr.) Gill. Champ. Franc. p. 696:
Karst. Hattsv. II, p. 63. Fung. Gall. exs. n:o
4306.

Sporerna cylindriska, n. böjda, 4—6 = 0,;—1 mmm.

Berg. barrskog., på gammal tallved, h. o. d. isödra Finl.

930. Ph. Vaillantii (Fr.) Gill. Champ. Franc. p. 696.
Karst. Hattsv. II, p. 63:

Sporerna elliptiska, 5—4 = 3 mmm.
Granbark., m. r. (Tyrvis?).

931. Ph. bombycinoides Karst.

Syn. Physisporus molluscus (Fr.) " bombycinoides Karst.
Symb. ad Myc. Fenn. XIV 1884), p. 21.

323

Fruktkroppen m. mjuk, temligen tjock, löst vidfästad, i
omkretsen byssusartad. Porerna vinkliga, olikformiga, djupa,
medelstora, blekaktiga, närmare kanten stora och m. grunda,
med m. tunna, tandade eller sargade mellanväggar.

Murken ved, m. r. (Nyslott: O. Carlenius).

YE

932. Ph. reticulatus (Pers.) Karst, Hattsv. II, p. 65.
Ruttet trä, m. r. (Mustiala).

933. Ph. sinuosus (Fr.) Karst. Hattsv. II, p. 64:

Syn. Polyporus sinuosus Syst. myc. I, p. 381. Icon. t.
190, 1. Ar ;

Döda granstamm., m. r. (Tammela).

CVII. Antrodia Karst. Symb. ad Myc. Fenn. VI (Med-
del. af Soc. pro Faun. et Flor. Fenn., 5: 1879,
P:20).

TSE ICEA TA”

Syn. Trametes Fr. pr. p.
Fruktkroppen upp- och nedvänd, utbredd. Porernas
mellanväggar tjocka, trubbiga, olika djupa.

934. Antr. serpens (Fr.) Karst. Symb. ad Myc. Fenn.
VID; 20.
Syn. Trametes serpens Fr. t. 192, f. 3.
Physisporus serpens Karst. Hattsv. II, p. 64.
Löfträdsstamm., r. i södra Finl.

324
Var. tuber Karst.

Fruktkroppen knölformig, blek, omkr. 2 cm.i diam.
Murken ved, m. r. (Asikkala: J. P. Norrlin).

CVIII. Physisporinus n. gen.

Fruktkroppen utbredd, seg, läderartad. Porlagret köt-
tigt, lätt lossnande. Sporerna ovala, medelstora.

935. Ph. vitreus (Pers.) Karst.

Syn. Poria vitrea Pers. Obs. I, p. 15.
Polyporus vitreus Fr. Syst. Myc. I, p. 381.
Polyporus xylostromeus Pers. Myc. Eur. II, p. 112.
Physisporus wvitreus Gill. Champ. Franc. p. 696.
Karst. Hattsv. II, p. 61.

Sporerna ovala, spetsade, stundom sneda och stötande

n. i gult, 6—9 =4 mmm.
Murkna björkstamm., m. r. (Mustiala).

CIX. Xylodon (Ehrenb.) Karst. Hym. Fenn. p. 31 (Acta
Soc. pro Faun. et Flor. Fenn. II, 1881). Hattsv.
II, p. IX, 65. Pat. Hym. d'Fur. p. 142 pr. p.

Syn. Irpex Fr. pr. p. .

Basiderna ofta n. klotrunda. Sporerna äggrunda, hvita.

Öfversigt af arterna.

+ Fruktkroppen i omkretsen filtartad . + . paradoxus.
++ Fruktkroppen i omkretsen byssusartad.

325

T Tänderna radställda . . . .. «. -. candidus.
tt Tänderna icke radställlda, sneda . -—. obliquus.

936. X. paradoxus (Schrad.) Karst. Hattsv. II, p. 65.

i Döda stammar af björk och körsbärsträd, m. r. (Hel-
; singfors ?).

A+ y

937. X. candidus Ehrenb. Karst. Hattsv. II, p. 66.

Basiderna n. klotrunda. Sporerna äggrunda.
Stubb. och stamm. af björk, rönn, al och vide, a. (Nyl.
—LLapl. [Susijärvi]).

938. X. obliquus (Schrad.) Karst. Hattsv. II, p. 66.

Sporerna n. äggrunda, 4—6 = 3—4 mmm.
å Stubb. och stamm. af björk, rönn, al och vide, a. (Nyl.
| —Lapl. [Susijärvi]).
|
j

- CX. Polystictus (Fr.) Karst. Hattsv. II, p. X, 67. Pat.
Hym. d'Eur. p. 138.

Syn. Phelloporus Quél. Ench. p. 166. Pat. Hym. dEur.
p. 143.

Basiderna klubblika eller aflånga, 4-sporiga. Cystider
inga. Sporerna brandgula eller ockragula, bredt elliptiska.

Öfversigt af arterna:

+ Hatten med tydliga bälten. >» . . . . perennis.
+ Hatten utan bälten . . . . « » +; . Schweinitzii.

$i

326
939. P. perennis (Linn.) Fr. Karst. Hattsv. II, p. 67.
Rostk. Pilz. Deutschl. t. 6.

Basiderna 4-sporiga, klubblika, krökta. Sporerna bredt
elliptiska, 4—5 = 2 mmm.
Tallmoar, a. (Nyl.—Lapl.).

940. P. Schweinitzii Fr. Icon. t. 179, f. 3.

Basiderna aflånga. Cystider n. inga eller obetydliga.
Sporerna bredt elliptiska, ockragula, 7 = 4—5 mmm.

På och i närheten af tallstubb., m. r. (Åbo; Tammela;
Brödtorp).

CXI. Onnia n. gen.

Cystiderna borstlika, styfva, spetsiga, bruna.

Öfversigt af arterna.

> Hatten sammansatt af tvänne lager. . . circinata.
++ Hatten inuti likartad . . . . . . . tomentosa.

941. 0. circinata (Fr.) Karst.

Syn. Polystictus circinatus Karst. Hattsv. II, p. 67.
Polyporus circinatus Fr. Icon. t. 108, f. 1.

Sporerna bredt elliptiska, 3—4 = 2—3 mmm.
Högar af granbarr, m. r. (Brödtorp i Nyland: E. Hi-
singer).

942. 0. tomentosa (Fr.) Karst.
Syn. Polyporus tomentosus Fr. Syst. Myc. I, p. 351.

Polyporus rufescens Bostk. 4, t. 7.

Polystictus tomentosus Karst. Hattsv. II, p. 67.
Sporerna bredt elliptiska. Cystiderna 30—60 = 10—15
. mmm.
| "Barrskog., m. r. (Merimasku; Tammela vid Susikais och
'Salois).

CXII. Ganoderma Karst. (Rev. myc. janv. 1881, p. 17).
Hattsv. II, p. VIII, 33. Pat. Hym. d'Eur. p. 142
pr. p.
> Syn. Polyporus Auctr. pr. p.
Placodes Quél. Ench. pr. p.

Basiderna 4-sporiga, n. klotrunda. Cystiderna icke an-
märkningsvärda. Sporerna äggrunda eller elliptiska, vårtiga,
gulbrunaktiga.

943. G. lucidum (Leyss.) Karst. Hattsv. II, p. 33.

Syn. Polyporus lucidus Leyss. Rostk. Pilz. Deutschl. t.. 13

Sporerna äggrunda eller elliptiska, 9—10=6—7 mmm.

Förmultn. stubb. och stamm. af ek, al och gran, m. r.
(Merimasku; Runsala; Vasa).

CXIII. Isehnoderma Karst. Symb. ad Myc. Fenn.
(Medd. af Soc. pro Faun. et Flor. fenn., 5: 1879,
Dp; 24); Hatlsvil, DA, (4.

; Syn. Polyporus Auctt. pr.
Placodes Quél. Ench. p. 170.

Sporerna gula, rundadt elliptiska.

328

Öfversigt af arterna.

+ Porerna i början bleka, nakna +. . . -. resinosum.
++ Porerna rostfärgade, i början öfverdragna
med ett talgigt ludd. ... . . . fraxineum?

944. Ischn. resinosum (Schrad.) Karst. " benzoinum (Wahl.)
Karst. Hattsv. II, p. 74.

Syn. Polyporus benzgoinus Fr. Icon. t. 183, f. 2.
Polyporus confluens Rostk. Pilz. Deutschl. t. 34.
Sporerna rundadt elliptiska, gulaktiga (under mikrosk.),
4—6 = 3—4 mmm.
Barrskogar, på granstubb., h. o. d. (Merimasku; Åbo;
Tammela; Helsingfors; Lappfjerd; Vasa).

945. Ischn. fraxineum (Bull.) Karst.

Syn. Boletus fraxineus Bull. Champ. t. 433, f. 2.
Polyporus fraxineus Fr. Syst. myc. I, p. 374.
Trametes fraxinea Karst. Hattsv. I, p. 48.
Placodes fraxinea Quél. Ench. p. 172.
Förmultn. stubb. och stamm. af ask, m. r. (Jomala).
Sporerna äggrundt sferiska eller sferiska, brunaktiga,
n. färglösa (under mikr.), 6—8 mmm.

CXIV. Inonotus Karst. (Rev. myc. janv. 1881, p. 19.)
Hattsv. II, p. X, 69. Pat. Hym. d'Eur. p. 140.

Syn. Polyporus Auctt. pr. p.
Inodermus Quél. Ench. p. 173. Pat. Hym. d'Eur.
p. 143.
Sporerna gula eller bleka, elliptiska. Basiderna klubb-
formiga, 4-sporiga. Cystider inga. «

329
Öfversigt af arterna.

+ Porerna i början svafvelgula, med helbräd-
dade mellanväggar . . ... « » . Herbergi.
++ Porerna i början blekaktiga eller blekt
rostfärgade, med sargade mellanväggar.
T Hatten i början sträfhårig.
A Hymenoforet tjockt.
a Hatten brandgul, till sin yttre del
0) JRR aj en SE an en ig la 6 fULLVUS.
b Hatten n. rostfärgad, sträfluden . hispidus.
B Hymenoforet tunnt.
a Hatten blekt brandgul, inuti rost-
MINA: a Cen Ae RR VILPANUN.
b Hatten inuti stötande i pomerans-
gult eller purpurrödt.
+ Hatten inuti stötande i pome-

| Fauisgult. jer delet förkta v fbrillosts:
i ++ Hatten inuti stötande i pur-
| PULLOGE ev ar aie nee oe, CEIGVGLET:.

tt Hatten i början luden.
A Hatten i början sammetsluden, sedan
med strålformiga rynkor . . . radiatus.
B Hatten i början finluden, utan ryn-
kor, mjuk. Sporerna bleka (Ha-
palopilus Karst.) . . . . «. nidulans.

I. PEu-Inonotus.

946. In.? Herbergi (Rostk.) Karst. Symb. ad Myc. Fenn.
XIX (Medd. af Soc. pro Faun. et Flor. fenn., 14:
1887, p. 86).

330

Syn. Polyporus Herbergi Bostk. (Sturm. Deutschl. Flor.
Pan t. 18.
Polyporus spongia Fr. Monogr. II, p. 268. Hym.
Sör. p.-042.. ;Icdn.:t. :180; 7-2.
Inonotus spongia Karst. Hattsv. II, p. 69.
Sporerna rundadt elliptiska, gulaktiga, 5—6 = 4 mmm.
Stammar af asp och gran, r. (Merimasku; Tammela;
Pojo: Edw. Hisinger).
Sporerna enligt Quélet hyalina, 8 mmm. långa. Närmast
beslägtad med Polystictus Schweinitzii.

947. In. fulvus (Fr.) Karst.

Syn. Polyporus fulvus Fr. Epicr. p. 465. Monogr. II,
p. 270. Hym. Eur. p. 559. Icon: t. 184, f. 3.
Fomes fulvus Fr. Karst. Hattsv. II, p. 77.

Stammar af löfträd, helst asp, m. r. (Åbo?).

948. In. hispidus (Bull.) Karst. Hattsv. II, p. 70.

Syn. Polyporus hispidus Fr. Pat. Tab. anal. II, p. 61,
f. 140. :
Ekstamm., m. r. (Runsala). Observerad endast en gång.

949. In. vulpinus Fr. Karst. Hattsv. II, p. 72.

Syn. Polyporus hispidus Rostk. Pilz. Deutschl. t. 31.

Sporerna elliptiska, ockragula, 5—6 =3 mmm.

Asp:, h. o. d. i Tammela.

Närbeslägtad med Zn. cuticularis (Bull.) samt ofta för-
vexlad med denna.

Jol

950. In. fibrillosus Karst. Hattsv. II, p. 72.

Syn. Polyporus fibrillosus Karst. Sydv. Finl. Polyp. p.
30.

Polyporus vulpinus Karst. Myc. Fenn. III, p. 268.
Sporerna 6—7=3—4 mmm., blekgulaktiga (under mikr.)
Asp- och tallstock., m. r. (Tammela; Sideby).
Vacker svamp, lätt skild från föreg. och öfriga sam-

slägtingar genom sina lysande färger.

951. In. triqveter Fr. Karst. Hattsv. II, p. 73.

Syn. -Polyporus triqveter Fr. Epicr. p. 474. Icon. t.
181,5 de

Var. purpurascens Karst. n. var.

Hatten n. glatt? svartaktigt rostbrun, inuti purpurfärgadt
rostbrun, plattad, tunn, baktill utsträckt. :Porerna temligen
djupa, labyrinthformiga, sargade, stötande starkt i purpur-
rödt, små.

Murkna tallstamm., m. r. (Merimasku). Ett enda för-
åldradt exemplar funnet.

952. In. radiatus (Sow.) Karst. Hattsv. II, p. 72.

Sporerna rundadt elliptiska, ockragula, 4—6 = 3—4

mmm.
Torra stamm. af al, hassel och Salix-arter, a. i södra

Finl.

+ In. scrobiculatus Karst. Hattsv. II, p. 238. Symb. ad
Myc. Fenn. IX (1882), p. 50.

332
Sporerna rundadt elliptiska, ockragula, 4—5 = 3—4

mmm.

; Torra stamm. af syren, hassel och al, m. r. (Mustiala;
Runsala).

II. Hapalopilus Karst. (Rev. myc. janv. 1881, p. 18).

Syn. Inonotus Pat. Hym. d'Eur. p. 140.
Sporerna färglösa (under mikr.), äggrunda. .

953. In. nidulans (Fr.) Karst. Hattsv. II, p. 71.

Hatten oftast å ömse sidor m. kullrig.
Torra rönn- och björkstammar, t. a. (Nyl.—Lapl.)
Anses af Quélet vara identisk med In. rutilans (Pers.).

Var. ribicola Karst. Hattsv. II, p. 71.

Sporerna äggrundt sferiska, glasklara (under mikr.),
2—3 = 2—3 mmm.

Torra stammar af Ribes-arter och hägg, m. r. (Mus-
tiala). 8—2.

CXV. Fomes Fr. Karst. Hattsv. II, p. X, 75 pr. p.

Syn. Placodes Quél. Ench. p. 170 pr. Pp.

Hatten beklädd med en m. hård skorpa, glatt eller i
början fint flockullig. -Porlagret hvarfvigt. Mångåriga. Cy-
stider inga. Sporerna n. klotrundä, färglösa (under mikr.).

333

Öfversigt af arterna.
+ Hatten glatt.

+; Hatten,inuti. mjuk 4 smsca dens. nast fomentarius.
TF Hatten inuti hård... pitisrgu efyrmrv BigLiCaDS.
++ Hatten i början fint flockullig . . . . igniarius.

954. F. fomentarius (Linn.) Fr. Karst. Hattsv. II, p. 76.

Sporerna?
Löfträd, företrädesvis björk, a. (Nyl.—Lapl.).

955. F. nigricans Fr. Karst. Hattsv. II, p. 77. Fr. Icon.
15184; £5:2; Pata Fab. anal. I, p. 60, f.-139:
Basiderna korta, rundade. Sporerna klotrunda, färglösa

(under mikr.), 6—8 mmm. i diam.
Björk, a. (Nyl.—Lapl.)

956. F. igniarius (Linn.) Fr. Karst. Hattsv. II, p. 77.

Syn. Phellinus igniarius Quél. Ench. p. 172.

Sporerna klotrunda, n. färglösa (under mikr.), 5—7
mmm. i diam.

Stamm. af löfträd, a. (Nyl.—Lapl).

CXVI. Elfvingia n. gen.

Hatten beklädd med en spröd, skorpartad hud, glatt.
Cystiderna föga anmärkningsvärda. Basiderna n. klotrunda,
4-sporiga. Sporerna äggrunda, vårtfulla, gulbrunaktiga.

334
957. Elfv. applanata (Pers.) Karst.

Syn. Fomes applanatus Karst. Hattsv. II, p. 76:'
Ganoderna applanatum Pat. Hym. tEur. p. 143.
Sporerna äggrunda, vårtfulla, gulbrunaktiga, 6—8=5—6
mmm.
Aspstock., h. o. d. i södra Finl.

CXVII; Phellinus Quél. Ench. p. 172.

Syn. Trametes Fr. Summ. Veg. Scand. p. 323 pr. p.
Fomes (Fr.) Karst. Hattsv. II, p. 77 pr. Pp.

Öfversigt af arterna:

+ Porerna grunda.
1 Hatten i början filtluden, slutl. glatt,

BKN bs, Ng SR et SALCINUN:
tt Hatten sammetshårig, n. . slät, plattad . Ribis.
++ Pörerna im, djupd- rear »cder pörss vissna tt LOKE

958. Ph. salicinus (Pers.) Quél. Ench. p. 173.

Syn. Polyporus salicinus Fr. Icon. t. 185, f. 1.
Fomes salicinus Karst. Hattsv. II, p. 78. Icon: t. V.
Sporerna rundade, glasklara (under mikr.), omkring 5
mmm. i diam.
Stamm. af vide-arter och poppel, a. (Nyl.—Lapl.).

Var. Lonicer&e (Weinm.).

Syn.; Fomes conchatus " F. Dowicere (Weinm.) Karst.
Hattsv. II; p. 78.
Stamm. af Lonicera tatarica, m. r. (Mustiala).

ov =
ra
2

JA Y

330

: 959. Ph. Ribis (Schum.) Quél. Ench. p. 173.

; Syn. Fomes. Ribis Karst. Hattsv. II, p. 78.
Rötter och stamm. af Ribes-arter, m. r. (Åbo ?).

960. Ph. cryptarum (Bull.) Karst.

Syn. Boletus cryptarum Bull. Champ. t. 478.
Polyporus eryptarum Fr. Syst. Myc. I, p. 376.
: Hym. Eur. p. 566.

Hatten kork- eller fnöskartad, utbredd och uppböjd,
utan bälten, tilltryckt silkesluden, rödbrunaktigt rostbrun,
inuti blekare. Porerna m. djupa, små, runda, rostfärgade.
Sporerna? k

Murken tallved, m. r. (Mustiala, 1887).

CXVIII. Trametes (Fr.) Karst.

Syn. Trametes Fr. Hym. Eur. p. 581 pr. p.
Fomes Karst. Hattsv. II, p. 75.

Öfversigt af arterna:

| + Luktlösa.
$ 1 Hatten med koncentriska fåror . . ». Pini.

1tt Hatten utan koncentriska fåror . . . thelephoroides.
++ Luktande af fenkol « . . . » +» » Odorata.

961. Tr. Pini (Brot.) Fr. Epicr. p.

Syn. Fomes Pini Karst. Hattsv. II, p. 79.
Sporerna n. klotrunda, gula, 4—5 mmm. i diam.
Tallstamm., h. o. d. (Nyl.—LaplL).

336
x Tr. Abietis Karst.

Syn. Fomes Abietis Karst. Hattsv. II, p. 242. Symb.
ad Myc. Fenn. X (1882), p. 63.

Sporerna n. klotrunda, gula, 4—5 mmm. i diam.
Stammar och grenar af gamla granar, h. o. d. (Tam-
- mela; Sastmola; Jakobstad; Rasnavolok; Kola). Jemf.: E.
Henning, Växtfysionomiska anteckningar från vestra Härje-
dalen. Stockholm, 1887 (Bihang till Kongl. Sv. Vet.-Akad.
Handl. Band 13. Afd. III, n:o 4).

962. Tr. Thelephoroides Karst.

Syn. Fomes Thelephoroides Karst. (Revue myc. janv.
1887, p. I). :Iéon. f.: LVII

Hatten n. half, n. tegellagd, plattad, gropig eller fjällig,
utan bälten, smutsigt mörk- eller n. svartbrun, inuti flockös,
fnöskartad, rostfärgad, med tunn, sargad, blekare kant, 4—5
cm. bred och lång. Porerna medelstora, oregelbundna och
olikformiga, runda, aflånga eller n. flerböjda, öfverdragna med
ett blågråaktigt stoft.

Tallstubb., m. r. (Mustiala). 8.

Såväl till formen som färgen öfverensstämmande med
Thelephora laciniata.

963. Tr. odorata (Wulf.) Karst.

Syn. Fomes odoratus Karst. Hattsv. 11, p. 79.
Sporerna ?
Gran- och tallstockar, a. (Nyl.—Lapl. [Kola]).

BRY
CXIX. Lenzitina Karst.

Syn. Glocophyllum Karst. Hattsv. II, p. X, 79.
Lenzites Auctt. : :

- Basiderna 4-sporiga. Cystiderna oansenliga eller inga.

Öfversigt af arterna:

wi ar förgrenade eller Sn för-

FER: NG TA RIKA Pre LAVA SG SNOpIKTdR.
+ Lamellerna enkla, ogrenade. ;
j + Hatten halfiut sg OT. 4 so 2 + septentrionalis.
it Hatten utbredd och Upbrdgs . >» abietina.

964. L. sepiaria (Scheff.) Karst. |

Syn. Gloeophyllum scepiarium Karst. Hattsv. II, p. 80.
> Sporerna klotrunda, med tjock, mörk ytterhinna, 3—4
Gamla tall- och granstock., a. (Nyl.—Lapl.).

Varierar med glattare och blekare hatt samt tunnare
h sågtandade lameller (var. serratum 'Karst. n. var.). An-
ffad på björkstammar vid Mustiala.

965, L. septentrionalis Karst.

Syn. Lenzgites septentrionalis Karst, Enum. Fung. et Myx.

in Lapp. orient. (Notis. ur Sällsk. pro Faun. et
Flor. fenn. Förh. 8: 1882, p. 199).

Gloeophyllum septentrionale Karst. Hattsv. II, p. 80.

Björkstock., m. r. (Kuusamo; Soukelo; Kola)..
22

338

966. L. abietina (Bull.) Karst.

Syn. Lenzites abietinus (Bull.) Fr. Karst. Hattsv. II, p.
54.

Förmultn. granved, m. r. (Mustiala på Syrjä ås).

CXX. Poria (Hill.) Karst. Symb. ad Myc. Fenn. VIII,
Pp; 10 HASV LD. AL GÅ

Syn. Poria Quél. Ench. p. 178 pr. min. p.

Öfversigt af arterna.

+ Porerna kaffebruna eller svartaktiga.
+ Fruktkroppen i omkretsen upprätt och

BRMMHIKON. eat anl R s . obliqva.
1tt Fruktkroppen i omkretsen nedtryckt.
A Glatt, n. utan underlag. . . . . unita.

B- Filtartad co.cc Åo.-6 je sen e »>ifOrTURINGULKNON
++ Porerna. gråa eller rostfärgade.
1 Porerna rostfärgade.
A Porerna medelstora eller teml. stora.
a Fruktkroppen tjock.
+ Porerna medelstora, ganska dju-
pa, med sargade mellanväg-
gar:. gel sikasitineie FerTUSINNAR:
++ Porerna teml. stora, med hel-
| bräddade mellanväggar . +. contigua.
b Fruktkroppen teml. tunn. Pörerna

stötande i saffransgult . . . rixosa.
B Porerna m. små . .. . . . « . levigata.
ti Porerna gråaktiga :CUCe0prAj I - s/Cameséens.

1839

É 967. P. obliqva (Pers.) Karst. Hattsv. II, p. 81.
> Syn. Polyporus obliquus Fr. Icon. t. 188, f. 1.

. i Sporerna äggrundt sferiska, 4—6 = 3—5 mmm.
E I Torra al- och björkstamm., h. o. d. i Tammela.

968. Ps jön (Pers.) Karst. Hattsv. II, p. 81.

Syn. Polyporus unitus Pers. Mye Eur ps. 98. Fr,
Elench. I, p. 116. Hym. Eur. .D0Icon: t.
188.:5.:24 |

"Ved och bark af tall och gran, m. r. (Asikkala: JAP
Norrlin; Pojo: Edw. Hisinger; Merimasku).

a

å 000. P. ferrugineofusca Karst. Symb. ad Myc. Veni;
XVIII (Medd. af Soc. pro Faun. et Flor, fenn.,
14: 1887, p. 82). Icon. f. LVI (poria nimis mag-
nis).

'ruktkroppen utbredd, filtartad, rostfärgad, med drag-
i brandgult. Porerna runda, likformiga, trubbiga, kaffe-
runa m. små.
ga Prg. barrskog., på fraitade m. r. (Mustiala vid Salois).

970. P. ferruginosa (Schrad.) Karst. Hattsy. Ip. 82.

— Basiderna aflångt klubbformiga. ,Cystiderna aflånga,
etsiga, tjockväggiga, färgade."
Gammal ved, m. r. (Mustiala ?).

971. P. contigua (Pers.) Karst. Hattsv. II, p. 82.

— Syn. Polyporus pachyus Rostk. Pilz. Deutschl. t. 5.
—Gamm. ved, m. r. (Helsingfors?). sa

340
972. P. rixosa Karst. Hattsv. II, p. 83.
Syn. Polyporus eroceus Karst. Sydv. Finl. Polyp. p. 39.
Polyporus contiguus FP. rizosus Karst. Myc. Fenn.
III, :p. 272.
Sporerna ?

Granved, r. (Tammela; Åbo; Vasa).
Lik Polyporus contiguus Rostk. Pilz. Deutschl. t. 8.

973. P. levigata (Fr.) Karst.

Sporerna ?
På björk- och albark, h. o. d. i södra Finl|

1974. P. canescens Karst. (Rev. myc. janv. 1887, p. 10).
Symb. ad Myc.-Fenn. XVIII (1887), p. 83.

Fruktkroppen oregelbunden och radvis utbredd, läder-
artad, frånskiljbar, begränsad, glatt eller n. glatt, inuti rost-
brunaktig. Porerna runda eller flerböjda, ofta sneda, fasta,
i början hvitaktiga, snart ljusgråa, vid tryckning brunaktiga,
små eller n. medelstora, 2—3 mm. djupa. Sporerna aflånga,
krökta, 5—6 = 1,;—2 mmm. '

På bark af gråal; m. r. (Mustiala). 9, 10.

Underfam. 3. Meruliece Karst.

Öfversigt af slägtena.

+ Fruktkroppen hattlik. Fruktlagret lamel-
ligt -tandadt . .: (ssarstunigtetlt 4 4 KOSiStOtAE

341

"+ Fruktkroppen skorplikt utbredd, stundom. ; = 2
i öfre kanten uppböjd (hattlik). Frukt-
; lagret nätformigt veckadt eller rynkadt.
vå ”Fruktlagret 1 med ytliga, nätformiga pen
rer. ;
ÅA Sporerna hvita eller gulaktiga.
a Fruktkroppen upp- och nedvänd,
med uppböjd kant.
+ Fruktkroppen köttigt geléartad. Merulius.
+ c++ Fruktkroppen hinnaktig .. . Plicatura.,
> PN utbredd, bynantårs
dt hinnaktig . . oo. oc - Serpula. 3
å BS Tim rostfärgade . inluekken + Gyrophora.
; Fruk tlagret af låga veck rynkadt | . Phlebia.

975. S. confluens Pers. Karst. Hattåv. II, p. 84.
| tem. äggrunda, hvita, 3-4= E2—3 mmm. sö DAB

spett tt BT
a WU TDe |
OXXII.. Merulius Hall. Fr, eg p. Kart. v

i; 5 Fruktkroppen utbredd och uppböjd, gelatinöst brosk-
I. Sporerna cylindriska, hvita. 4 soc

342 :
976. M. tremellosus Schrad. Spic. p. 139. Hattsv. II,
p. 84. =
Syn. Agaricus betulinus Flor Dan. t. 776, f. 1.
Xylomyzon tremellosum Pers. Myc. Eur. II, p. 30.

Sporerna 4 = 1 mmm.
Förmultn. stockar, a. (Nyl.—Lapl.)

CXXIII. Plicatura Peck.i XXIV Rep. New-York State
Museum p. 76.”
Fruktkroppen utbredd och uppböjd, i midten eller bak-
till fastväxt, hinnaktig. Sporerna aflångt tylindriska, hvita.
Basiderna 4-sporiga. Cystider inga.

977. PI. nivea (Fr.) Karst.

öka Merulius niveus Fr. Karst. Hattsv. II, p. 85.
Plicatura Alni Peck (XXIV Rep. New-York State
Museum, p. 76).
Trogia Alni Peck (Mycoth. univ. n:o 804). Sacc.
Syll.. Vi op. 637.

Sporerna 3 = 1 mmm.

Torra alar, sällan björkar, a. (Nyl.—Lapl.)

978. PI. faginea (Schrad.) Karst.

Syn. Merulius crispus Pers. Icon. et descr. t. 8, f. 7.
Merulius fagineus Schrad. Spice. p. 137.

+x Kan med nästan lika skäl räknas till Cantharellee som till
Meruliece.

343

Cantharellus erispus Fr. Syst. Myc. I, p. 323.
Trogia Crispa, Fr. Hym. Eur. p. 492. Karst. Hattsv.
I, p. 245. Pat. Tab. anal. p. 13, f. 14.

— Sporerna cylindriska, böjda, 4 = 1 mmm. |

- Torra grenar . af hassel, björk, al och rönn, PE I OB

dra Finl.

CXXIV. Serpula Karst. Symb. ad Myc. Fenn. XIV
(1884), p. 31 pr. p.' |

Syn. Merulius Auctt. pr. p.
Merulius "+ Serpula Pers. Syn. p. 496.
Fruktkroppen utbredd, i omkretsen byssusartad, skorp-
lik eller flocköst hinnaktig. Sporerna mer eller mindre bredt

elliptiska, hvita eller gulaktiga.

Öfversigt af arterna.

| Fidkiroppen byssusartadt hinnaktig, loss-
nande.
+ Fruktlagret färgadt.
ÅA Fruktlagret rödt.
a Fruktkroppen guldgul —. . . . aurea.
oc och Fruktlagret köttrödt . . +» » -. mollusca.
B Fruktlagret smutsigt gult, slutl. oliv-
KAR DEUNG je, sega Ka » himantioides.
sn Fruktlagret mjölkhvitt, pra Svag skift-
gult a 0 4 itne SURRKA
++ Fruktkroppen skorpartadt fastväxt.
+ Fruktkroppen hvit, med glesa, smutsigt
3 gula porformiga veck . . . . «. porinoides.
-4+ Fruktkroppen först blek, sedan rod-=
45äG vg mande . sj albrsnd taRTÄAr uTNIRIPENS.

på

344 .
979. S. aurea (Fr.) Karst.
Syn. Merulius vastator Fr. Syst. Myc. I, p. 329.
Merulius aureus Fr. Elench. I, p. 62. Karst. Hattsv.
i RAG (Äg
Sporerna elliptiska eller n. klotrunda, gulaktiga, färg-

lösa (under mikr.), 6—7 = 3—4 mmm.
Murken tallved, m. r. (Helsingfors; Åbo).

980. S. mollusca (Fr.) Karst.

Syn. Merulius molluscus Fr. Icon. t. 193. Karst. Hattsv.
IT; pi 8&
Xylomyzgon molluscum et pulchrum Pers. Myc. Eur.
II, p. 30, 32. |
Sporerna äggrunda, 3—4 = 2—3 mmm., glasklara (un-
der mikr.).
Förmultn. tallved, äfven på jord, t. a. i södra Finl.

981. S. himantioides (Fr.) Karst.

Syn. Merulius himantioides Fr. Icon. t. 193, f. 1. Karst.
Hattsv. II, p. 86.
Xylomyzon versicolor et croceum Pers. Myc. Eur.
IL,:prd0j 2
Sporerna äggrunda, glasklara (under mikr.), 5 —6=4—4,s
mmm. Fruktlagret slutl. mjöligt af sporerna.
Förmultn. ved af barrträd, h. o. d. i södra Finl.

982, S. fugax (Fr.) Karst.

Syn. Merulius fugax Fr. Karst. Hattsv. IL, p. 86.
Merulius interplicatus Lasch. (Linnea IV, p. 553).

345

sag RS krökta, glasklara (under mikr.), 3=0,s
öde Börmulta bark born soft; Hä 0. åk i Tammela.

3 983. ib porinoides (Fr.) Karst. |

3 Syn. Merulius porinoides Fr. Karst. Hattsv. II, p. 86.
Xylomyzon porioides et pauli rugum Pers. Myc.
En Hur. Ip. 32, 83.

| Ved och bark af barrträd, h. o. d. i Tammela.

984. S. serpens (Tod.) Karst.
Syn. Merulius serpens Tod. Karst. Hattsv. ID.
or 3 JFR 193, f. 3.
Xylomyzon erustosum Pers. Myc. Eur. II, p. 34.
Sporerna aflånga, 4 = 1—2 mmm.
Förmultn. gran- och tallved, t. a. i södra Finl.

CXXV. Gyrophora Pat. Hym. d'Eur. p. 143.
få Syn. Merulius Auctt. pr. p.
; Xylomyzon Pers. Myc. Eur. pr. p.

Fruktkroppen svampigt köttig eller SRV Sporerna
rostfärgade.

Öfversigt af arterna:

| SPrroppen spongiös, i kanten utsipp-

pe ramde vattendroppar, slutl. helt brun . lacrymans.
LE Fruktkroppen hinnaktig, blökt köttröd; slut:

É ligen n. olivfärgad «oi 2 oc + + sqvalida,

346
985. G. lacrymans (Wulf.) Pat.
Syn. Merulius lacrymans Fr. Karst. Hattsv. IE, p. 87.
Merulius destruens Pers. Syn. p. 496. Pat. Tab.

anal; INip. ö7, f. 182:
Xylomyzgon destruens Pers. Myc. Eur. II, p. 27.
Sporerna äggrunda, oliksidiga, intensivt gulbruna, 10 —12
=5—6 mmm. Basiderna klubbformigt cylindriska.
Slöjdadt trä i källare, boningshus o. s. v. (Nyl.—Lapp-
fjärd). :

986. G. sqvalida (Fr.) Pat.

Syn. Merulius sqvalidus Fr. Karst. Hattsv. II, p. 88.
Stockar, företrädesvis i trummor, m. r. (Helsingfors enl.
W. Nylander).

CXXVI. Phlebia Fr. Karst. Hattsv. II, p. XI, 88.

Sporerna cylindriska, hvita.

Öfversigt af arterna:

+x Fruktkroppen :söd:: =4PT OLM See Sue SRrAn NAC:
++. Fruktkroppen ;hvit::> sik. maps: socentrifäga:

987. Phl. aurantiaca (Sow.) Karst.

Syn. Auricularia aurantiaca SoW. Engl. Fung. t. 291.

Phlebia radiata Fr. Karst. Hattsv..II, p. 86.
Sporerna cylindriska, n. böjda, 4—--5 = 1—2 mmm.
Torra löfträd, h. o. d. i södra Finl.

f oh

2.4

NES
Aj

347

Var. 1. merismoides Fr.

Syn. Phlebia merismoides Fr. Karst. Hattsv. II, p. 88.
| Pat. Tab. anal. II, p. 58, f. 133.
— Mossbeklädda trädstamm., mossa, m.r. (Åbo; Mustiala).

Var. 2. contorta Fr.

Syn. Phlebia contorta Fr. Karst. Hattsv. II, p. 89. Roum.
Fung. Gall. n:o 4308.
Torra rönn., h. o. d. i södra Finl.

988. Phl. centrifuga Karst. Hattsv. II, p. 89.

Sporerna 5—7 = 1,;—3 mmm.

Granstockar, m. r. (Mustiala).

: Fam. III. Hydnacece Fr.
Syn. Erinacei Quél. Ench. p. 188.

Öfversigt af underfamiljerna:

Underfam. 1. Hydnecw Karst. Hym. Fenmn. (Acta Soc.
pro Faun. et Flor. fenn. II, p. 33).
> Fräktlagret taggigt.

Underfam. 2. Grandiniece Karst. Hym. Fenn. p. 35.
Fruktlagret besatt med knölar eller vårtor.

Underfam. 1. Hydnee.
Öfversigt af sUggäg

gröna. Sporerna hvita.

348
+ Fruktkroppen köttig eller seg.
A Fruktkroppen köttig. da

a Fruktkroppen hattlik.
+ Hatten med fot «soc » Tyrodon.

++ Hatten utan fot, half . . -. Creolophus.
b Fruktkroppen korallikt förgrenad . Bryodon.
B Fruktkroppen seg. RA

a Fruktkroppen hattlik, utan fot Climacodon.
b Fruktkroppen utbredd, m. ttänn . Hydnäm:
tt Fruktkroppen outvecklad eller n. sak-
DAS PR oc sEfösstfndd. stop He RN Finer OTIS
"+ Taggarne åtminstone äldre brunaktiga eller
gråa. Sporerna merendels brunaktiga.
1 Fruktkroppen köttig eller seg, hattlik.

A Fruktkroppen köttig . . . . . . Sarcodon.
B Fruktkroppen seg.
a Hatten hel, med central fot . -. Calodon.
b Hatten half.
+ Med lateral föt.' . . . >. . Pleurodon:
+ Ufa fbe nan en or NGT OGUN

it Fruktkroppen utbredd, m. tunn. . . Acia.

CXXVII. Tyrodon Karst. (Rev. myc. janv. 1881, p. 19).
Hattsv. TE, Pp. AL 90;

Syn. Sarcodon Quél. Ench. p. 188 pr. p.

Basiderna aflångt klubblika, 2—4-sporiga. Cystider inga
eller föga karakteristiska.

989. T. repandus (Linn.) Karst. Hattsv. II, p. 90.
Syn. Hydnum repandum Linn. Flor. Svec. n:o 1258.

Kd

349
> Hydnum flavidum et rufescens Scheff: Icon. t. 318,

141.
Hydnum carnosum et landestinum Batsch. Elench.
Ål Käg a a 65 a Crn

Hydnum medium Pers. Obs. II, p. 96.

; pe klotrunda, 3—9 mmm. i diam.
207 "Skog., a. KR agrar

990. 'T. rufescens (Pers.) Karst. Hattsv. II, p. 90.

El Syn. Hydnum repandum Bolt. åse rR LÖ
7 Sporerna äggrunda. å
fr TA Skog., t. a. i södra Finl.
3 0 Nära beslägtad med föreg. N möjligen endast en varietet
af denna, = =

CAN
Er

rå |

Er > CXXVII Creolophus Karst. Symb. ad Myc. Fenn.
- 1: VI (1879), p. 27. Hattsv. IL, p. XII, 93. »
a 0 Syn: Pleurodon Quél. Clav. syn. Hym. Eur. p. 198 pr. p.
EE Dryodon Quél. Ench. p. 192 pr. p.

pra klotrunda.

Öfve rsigt af arterna:

SÅ Hatten ÄDINAeD 3 enes Rv rasen FOFSTEARRS.
++ Hatten beklädd med tilltryckta fibrer, i
SPEC kanten fransad. . . . . . . » cirrhatus.

0 1991. Cr. corrugatus (Fr) Karst. Hattsv. II, p. 93.

Sporerna klotrunda, 2—3 mmm. i diam.
Gamla björkar, m. r. (Mustiala).

992. Cr. cirrhatus (Pers.) Karst. Hattsv. II, p. 93.

Sporerna klotrunda, 2—3 mmm. i diam.
Gamla björkar, m. r. (Merimasku; Mustiala).

CXXIX. Dryodon Quél. Clav. syn. Hym. Eur. 198.
Karst. Hattsv. II, p. XII, 92.

Cystiderna föga anmärkningsvärda. Sporerna runda.

993. Dr. coralloides (Scop.) Quél. Karst. Hattsv. II, p.
92.

Syn. Hydnum coralloides Scop. Flor. Carn. II, p. 472.
Hydnum laciniatum Leers Herbar. p. 276.
Hydnum crispum Scop. Flor. Carn. p. 473.
Hydnum abietinum Schrad. Spic. p. 181.
Hydnum muscoides Schum. Enum. II, p. 394.

, Sporerna klotrunda, 4—6 mmm. i diam.
Förmultn. björkstamm., h. o. d. i södra Finl. (Helsing-
fors; Tammela; Åbo; Merimasku etc.).

+ Dr. caput ursi (Fr.) Karst. Hattsv. II, p. 92.

Sporerna klotrunda, 4—5 mmm. i diam.
Förmultn. björkar, h. o. d. (Tammela; Helsingfors; Kal- -
vola etc.).

CXXX. Climacodon (Karst. Rev. myc. janv. 1881, p.
20). Hattsv. II, p. XII, 97.

Sporerna rundade, hvita.

351

994. CI. septentrionalis (Fr.) Karst. Hattsv. II, p. 97.

Sporerna rundade, 3—5 mmm. i diam.
Sjuka stamm. af åtskilliga löfträd, m. r. (Tyrvis; Hel-
| singfors; Fagervik).

mn.

CXXXI. Hydnum (Linn.) Quél. Clav. syn. Hym. Eur.
p. 200 pr. p. Karst. Hattsv. II; p. XIII, 98.

FR — Syn. Odontia Quél. Ench. p. 194 pr. p.
Odontina Pat. Hym. CEur. p. 147.

"Basidorha; SENARE 4-sporiga, Sik. ,Cystiderna ofta

le i; r elliptiska.

Alde
Öfversigt af arterna:

aggarne hvita, ofta med åldern gulnande.
Fruktkroppen hinnaktig.
Hilaggarne korta, ssolsigm.es. je ass IVER;
7 OB Taggarne långa, hårfinan . . . . crinitum.
+ Fruktkroppen icke hinnaktig.
ÅA Fruktkroppen filtartad eller flocköst
— kliartad.

a Taggarne spetsiga . RN argutum.
; : (fallax).

b Taggarne trubbiga. . . . . . stipatum.
NR Fruktkroppen mjöligt skorpartad eller
Syst SEN inväxt och fläcklik, SR D. ge
S latinös.
a Fruktkroppen mjöligt skorpartad. farinaceum.

öste 4
SVA

b Fruktkroppen fläcklik. |
+ Fruktkroppen gråhvitaktig . . subtile.
++ Fruktkroppen blågråaktig . . subgelatinosum.
++ "Paggarne gulaktiga eller gröna.
4 LARGAINOSPTÖRA SG 3 ae a sger 26 aa NINIGG
tt Taggarne gulaktiga.
A Fruktkroppen hinnaktig, frånskiljbar. pinastri.
B Fruktkroppen filtartadt klimjölig. . fallax.

995. H. niveum Pers. Karst. Hattsv. II, p. 99.

Fruktkroppen undertill blekt guldgul. Sporerna klot-
runda, 4—5 mmm. i diam.
Alved, m. r. (Åbo; Borgå; Mustiala vid Lammi).

996. H. crinitum Karst. Hattsv. II, p. 99. Symb. ad
Myc. Fenn. IX (Medd. af Soc. pro Faun. et Flor.
Fenn., 9: 1882, p. 50).

Sporerna aflånga eller elliptiska, glasklara (under mikr.),
6—9 = 3—4 mmm.
Murk. tallved, m. r. (Merimasku).

997. H. argutum Fr.
Syn. Odontia arguta Quél. Karst. Hattsv. II, p. 117.
Ruttet trä, m. r. (Merimasku).

998. H. stipatum Fr. Icon. t. 194, f. 2. Karst. Hattsv.
Ip. 110

Förmultn. ved, m. r. (Åbo ?).:

353

hal 999. H. farinaceum Pers. Karst. Hattsv. II, p. 99.

+ Ruttet trä, företrädesvis af tall, m. r. (Åbo; Mustiala).
ri

- - = 1000. H. subtile Fr. Karst. Hattsv. II, p. 99.

: Ved och bark, m. r. (Mustiala).

1001. H. subgelatinosum Karst. Symb. ad Myc. Fenn.
IX (1882), p. 50.

5 Fr ktkroppen fläcklikt inväxt, glatt, vattnigt blågråaktig,
EE a tork ling antagande en rödbrunaktig anstrykning. Tag-
garne n. gelatinösa, glesa, sylformiga, likformiga, helbräddade,
— glatta, i början hvitaktiga, sedan gulaktiga, vid torkning röd-
brunaktiga, 0,:—0,; mm. långa, vid basen knapt 0,1 mm.
— tjocka. Sporerna bredt elliptiska, 6 =4 mmm.

— Murk. björk- och tallved, m. r. (Mustiala).

på
+ År

- 1002. H. viride (Alb. et Schw.) Fr. Karst. Hattsv. II,
ll elst! -pa401.
—— Murk. alved, m. r. (Helsingfors i Brunsparken: W. Ny-

ru MT
+

1003. H. pinastri Fr. Karst. HAUSY. II, »P 0
Tallbark, m. r. (södra Finl).

1004. H. fallax Fr. Karst. Haltav. II, p. 101.

BN uvd
Förmultn. ved och bark af löfträd, förnämligast ek och

Eee)
fn tickor, h. o. d. i södra Finl. (Åbo; Tammela;

23

354
+ H. raduloides Karst. Symb. ad Myc. Fenn. XII (Med-
del. af Soc. pro Faun. et Flor. Fenn., 9: 1883, p. 110).

Fruktkroppen utbredd, tunn, flocköst kliartad, fastväxt,
hvit, i omkretsen likartad. 'Taggarne m. täta, trinda, spet-
siga, hela, spröda, n. likformiga, teml. stora, stoftpudrade,
ofta sneda, gulaktiga (torra).

Gammal aspved, r. (Merimasku; Tammela).

CXXXII. Mucronella Fr. Karst. Hattsv. II, p. XIII, 102.

Basiderna ensporiga. Sporerna n. klotrunda.

Öfversigt af arterna.

+ "Taggarne smala, spridda . illa föSEL ÅR
"+x Taggarne teml. tjocka, ordnade i begrän-
sade grupper "so. so. cs « « » SABLCRUSN

1005. M. calva (Alb. et Schw.) Fr. Karst. Hattsv. II,
p. 103.

Syn. Isaria calva Fr. Syst. myc. III, p. 227. Sacc. Syll.
IV, p. 598:

Sporerna n. klotrunda, 3—4 mmm. i diam.
Murk. tallved, h. o. d. i södra Finl.

1005 b. M. subtilis Karst. n. sp.

Taggarne tättstående, m. smala och spetsiga, hvita, vid
torkning knappast gulnande, knappt 1 mm. höga. Sporerna
2-4 = 2 mmm.

Murken tallved, m. r. (Mustiala).

355

ren 1006. M. aggregata Fr. Karst. Hattsv. II, p. 103.

Gammal ved, m. r. (Mustiala). ,

CXXXIII. Sarcodon Quél. Clav. syn. Hym. Eur. p.
195 pr. p. Karst. (Rev. myc. janv. 1881,
p. 20). .Hattsv. II, p.toulll 103.

ie Basiderna KR ARA re Sporerna

ns ig af arterna:

Tatten fjällig eller luden..

"Föten enfärgad.

Vy Hatten betäckt af rutformiga, fast-

Rå SNRA Själ gös sa a Ja sk saa MRBFIGALNS.
B Hatten af ytliga och lätt lossnande

fjäll Häckig -a co. 6 ace se a SUPSQVAMORUS:
FFöten vid basen grå . .-. I . . fennicus.
atten glatt. — - Så
Hatten regelbunden . . . . ov os . levigatus.
latten oregelbunden, vågig . . . . fragilis.

1007. S. imbricatus (Linn.) Quél. Karst. Hattsv. II, p.
Er 103.

F Sporerna klotrunda, kantiga eller knöliga, bruna, om-
ring 3—5 mmm i diam.

Barrskog., a. (Nyl—Lapl.)

356
1008. S. subsqvamosus (Batsch.) Quél. Karst. Hattsv.
II, p. 104.

Barrskog., m. r. (Mustiala).

1009. S. fennicus Karst. (Rev. myc. janv. 1887, p. 10).
siIconyf: JR:

Syn. Sarcodon scabrosus (Fr.) var. fennicus Karst. Hattsv.
II, p. 104.
Sporerna 4—5 mmm. i diam., klotrunda, sträfva eller
n. kantiga, stötande n. i brunt (under mikr.).
Blandskog., m. r. (Tammela vid Valkjärvi).

1010. S. levigatus (Swartz) Quél. Karst. Hattsv. II, p.
104.

Sporerna klotrunda, vårtiga, blekt citrongula, 7 mmm.
i diam. enligt Quélet (Ass. Franc. 1882, p. 13).
Barrskog., m. r. (Åbo).

1011. S. fragilis (Fr.) Quél. Karst. Hattsv. II, p. 105.

Fruktkroppen hvitgrå, slutl. (vid torkning) antagande
en rödbrunaktig anstrykning. 'Taggarne i början hvitaktiga,
sedan askgråa. Sporerna n. klotrunda, sträfva, n. färglösa
(under mikr.), 3—4 mmm. i diam.

Barrskog., r. (Tammela flerstädes; Tyrvis).

357

-CXXXIV. Calodon Quél. Clav. syn. Hym. Eur. p. 196
pr. p. Karst. Hattsv. II, p. 106.

Basiderna klubbformigt aflånga, 4-sporiga. Cystiderna
: föga karakteristiska. Sporerna rundade, kantiga eller vårtiga,
oo ockragula eller bruna, möjligen hvita hos undersl. Phellodon.

Öfversigt af arterna.

oc I Taggarne och sporerna brunaktiga (FEu-Calodon).
+ Hatten blå eller svafvelgul.
oo +t Hatten blå, med central fot.
> ÅA Starkt luktande af anis . . . « . svaveolens.
fRrdåktlösd: bast . + . Coeruleus.
är Hatten svafvelgul, ani half . . «+ + geogenius.
"+ Hatten rost- eller orangegul.
0 Hatten orangeguli: <:c/s 2030. 2 aurantiacus.
1t Hatten rostfärgad.
A Hatten innehållande blodfärgad saft. ferrugineus.
B Hatten saftlös.
| a Foten tjock och styf . . . -. . scrobiculatus.
b- Foten spenslig «is «oo. «0. gracilipes.

ATA

E II. Taggarne hvita (Phellodon, Karst.)

+ Hatten och foten svartaktiga.

, —T Hatten oeh foten filtludna . -. =. < v niger.

— Tt Hatten och foten glatta . . . .-. melaleucus.
/ i« + Hatten och foten brunaktigt askgråa . ». cyathiformis.

1012. C. svaveolens (Scop.) Quél. Karst. Hattsv. II, p.
3 106. |

Syn. Hydnum pullum Fr. Obs. I, p. 133.

358

Sporerna n. klotrunda, knöliga, n. kantiga, brunaktiga,
6—8 mmm. i diam. |
Barrskog., a. (Nyl.—Vasa).

1013. C. coeruleus (Vahl.) Karst. Hattsv. II, p. 106.

Fruktkroppen omvändt kägelformig. Hatten korkartad,
kompakt, tjock, vågig, knölig, utan bälten, blå, fläckvis blek-
grå, betäckt af ett tjockt hvitt ludd, inuti hvit-, brandgul-,
rostbrun- och blåfläckig, 4—9 cm. bred. Foten kort eller
m. kort (2—5 cm. hög), äfven inuti rostfärgadt brandgul,
slutl. brunaktig. Taggarne likformiga, korta, först blåa, se-
dan brunaktiga. Sporerna n. klotrunda, sträfva, brunaktiga,
7—9 mmm. i diam. ]

Barrskog., t. a. i. Mustialatrakten.

Sporerna enligt Quélet (Ass. Franc. 1882, p. 14) klot-
runda, fintaggiga, 5—6 mmm. i diam.

1014. C. geogenius (Fr.) Karst. Hattsv. II, p. 109.

Sporerna kantiga, 3—4 mmm. i diam., gulaktiga.
Granskog., på sandjord, helst vid väg., m. r. (Mustiala).

1015. C. aurantiacus (Batsch.) Quél. Karst. Hattsv. II,
p. 107. ;

Syn. Hydnum suberosum var. B aurantiacwm Batsch.
Elench. Cont. II, p. 99.
Hydnum aurantiacum Pers. Syn. Add..p. XXX.
Sporerna klotrunda, n. kantiga, 4—8 mmm. i diam,
Barrskog., h. o, d. i södra Finl,

Ai
+
rn
j
|
;
i

359
1016. C. ferrugineus (Fr.) Quél. Karst. Hattsv. II, p. 107.

Syn. Hydnum hybridum Bull. Champ. p. 307, t. 453,
f.2;

Sporerna kantiga, 3—4 mmm. i diam., brunaktiga.

Barrskog., h. o. d. i södra Finl.

1017. C. scrobiculatus (Fr.) Quél. Karst. Hattsv. II, p.
108.

Sporerna klotrunda, kantiga, 3—4 mmm. i diam.
Berg. barrskog., h. o. d. i södra Finl.

1018. C. gracilipes Karst. Hattsv. II, p. 109.

Syn. Hydnum gracilipes Karst. Polyp. et Hydn. (Notis.
ur Sällsk. pro Faun. et Flor. Fenn. Förh. 9: 1868,
p. 362).

Sporerna klotrunda, ojemna, bruna, 2—3 mmm. i diam.
Barrskog., bland och under mossa, m. r. (Mustiala).

1019. C. niger (Fr.) Quél.

Syn. Phellodon niger Karst. Hattsv. II, p. 95. Fung.
Gall. n:o 4309.

Sporerna klotrunda, vårtiga, 4 mmm. i diam.
Barrskog., r. (Tammela h. 0. d.)

1020. C. melaleucus (Fr.) Quél.

Syn. Phellodon melaleucus Karst. Hattsv. II, p. 96.
Hydnum -zonatum Gmel (Linn. Syst. nat. II, 2,
p. 1438). ;

360
Sporerna klotrunda, n. kantiga, glasklara (under mikr.),

2—4 mmm. i diam.
Barrskog., h. o. d. i södra Finl.

1021.7;C. cyathiformis (Scheft.)' Quél.

Syn. Phellodon cyathiformis Karst. Hattsv. II, p. 96.

Sporerna klotrunda, sträfva, färglösa, 2—4 mmm. i diam.
Barrskog., t. a. (Nyl. —Vasa).

CXXXV. Pleurodon Quél. Clav. Hym. p. 198. Karst.
Hattsv. II, p. XIII, 110.

Syn. Leptodon Quél. Ench. p. 191 pr. p.
Cystiderna cylindriska, föga utskjutande. Basiderna klubb-

lika, 4-sporiga. Sporerna äggrunda eller klotrunda, färglösa
(under mikr.).

1022. PI. auriscalpium (Linn.) Quél. Karst. Hattsv. TI
p. 110.

Syn. Hydnum auriscalpium Linn. Flor. Svec. .n:o 1260.
Pat. Tab. anal. II, p. 63, f. 146.

Sporerna n. klotrunda, 3—5 mmm. i diam.

Tallkottar, a. (Nyl.—Lapl.)

CXXXVL Selerodon Karst.

Syn. Gloiodon Karst. Symb. ad Myc. Fenn. VI (1879),
p. 28, Hattsv. II, p. XIII, 110,

361

— Syn. Gloiodon strigosus Karst. Hattsv. II, pp. HO:
Sporerna Ör na (under mikr.), 3—5 mmm.

15 AV Ej å |
CXXXVII Acia Karst. Symb. ad Myc. Fenn. VI (1879),
p28: Hattsv. Il; p. XIV 111

| Syn. Hydnum Quél. Clav. Hym. Eur. p. 200 pr. p.
Odontia Quél. Ench. p. 194 pr. p.

Öfversigt af arterna:

iggarne i början gråhvita, slutl. svart-
aktiga . ES MG a Kd STAG Er ar RE ANANAS
| oc FORLÄLTRADE ma oe saa om + FOMMENLGSR.

Ki + EuAcia Karst. Nbelrngå cylindriska eller aflånga,
SNR

FER

1024. Ac. castanea (Alb. et Schw.) Karst. Hattsv. II,
SIA EFER

FöTSyn. Hydnum castaneum Alb. et Schw. Consp., p. 269.
Hydnum fuscoatrum Er. Noy. Flor. Svec. II, p. 39.
:- | Sporerna aflånga eller cylindriska, raka eller n. böjda,
glasklara (under mikr.), omkr. 4 = 1 mmm.

gseka ved, företrädesvis af asp, a. (Nyl.—Lapl. [Knjä-

362

++ Aciella Karst. n. subgen. Sporerna rundade, gulbrun-
aktiga.

1025. Ac. tomentosa (Schrad.) Karst.

Syn. Hydnum tomentosum Schrad. Spic. t. 4, f. 3.
Acia ferruginea (Pers.) Karst. Hattsv. II, p. 112.
Sporerna rundade, glasklara eller ljust gulbrunaktiga
(under mikr.), 4—6 mmm. i diam.
Förmultnad ved, stubbar, bark, h. o. d. (Nyl.—Lapl.
[Knjäschaguba)).

Underfam. 2. Grandiniece.

Öfversigt af slägtena:

+ Sporerna hvita.
1 Fruktlagret med oregelbundna, förläng-
da, trubbiga vaxartade knölar . . Radulum.
1t Fruktlagret försedt med vårtlika upp-
höjningar.
A Fruktlagret vaxartadt. Utan cystider. Grandinia.
B Fruktlagret torrt. Med cystider.
a Vårtorna af cystiderna hårtoppade. Kneiffia.
b Vårtorna itoppen kamflikade, brun-
AkKligE. >. -05 vn DR TR RAN
"+ Sporerna bruna eller gula. . . . . - Kneiffiella.

CXXXVIII. Radulum Fr. Karst. Hattsv. II, p. XIII,
113:

Sporerna aflånga eller äggrunda, hvita, Basiderna 4-spa-
riga. Cystider inga. ;

363

4 Öfversigt af arterna.
3 SM Fruktkroppens öfre kant uppböjd. Knö-
EE larne hängande . . . so. » . - pendulum.
É ++ Fruktkroppen fullständigt utbredd.
ö + Fruktkroppen från början blottad, ytlig.
0 ÅA Fruktkroppen i början i omkretsen
byssusartad . . . . . . . . orbiculare.
B Fruktkroppen glatt.

a Knölarne kägellika, korta . . . molare.

hb Knölarne m. oregelbundna, mång-

formiga, m. korta, spröda . +. fragile.

tt Fruktkroppen inväxt, afbarkande . . fagineum.

3 (7 1026. R. pendulum Fr. Icon. t. 195, f. 1. Karst. Hattsv.
: II, p. 118.

: br Gammal bark af al och björk, m. r. (Mustiala).

1027. R. orbiculare Fr. Karst. Hattsv. II, p. 113.

, Sporerna cylindriskt äggrunda, n. böjda, hvita, 2—3
—-=0,;—1 mmm.

E Torra stamm. och grenar af asp, björk, al och vide, a.
4 Ny (Nyl.—Lapl.).

1028. R. molare Fr. Karst. Hattsv. II, p. 114.

Gamla ekstubb., m. r. (Merimasku).

1029. R. fragile Karst. (Hedw. 1886. Heft VT).

Fruktkroppen vidt utbredd, skorpartadt fastväxt, finlud-
= jägt kliartad, m. tunn, mjölkhvit, i omkretsen likartad. Knö-

364

larne m. korta, m. oregelbundna och mångformiga, spröda,
stundom med fina papiller, torra gulaktigt bleka. Sporerna
klotrundt äggformiga, 2 mmm. i diam.

Murken björkved, m. r. (Mustiala). 8.

1030. R. fagineum (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. II, p. 114.

Var. 8. betulinum Karst. Symb. ad Myc. Fenn. XII (1883),
fö Ai1.

Knölarne hela.
Björkved, m. r. (Mustiala). 9.

CXXXIX. Grandinia Fr. Karst. Hattsv. II, p. XIV,
115.

Basiderna 4-sporiga. Cystider inga. Sporerna klotrunda
eller elliptiska, stundom kantiga.

Öfversigt af arterna:

+ Sporerna jemna (Eu-Grandinia).
+ Fruktkroppen n. slemmigt vaxartad. . mucida.
TT Fruktkroppen vaxartad.
A Fruktkroppen ockragul, sämskfärgad
eller lergul.

L
d
j
-S
0
-

a Vårtorna likformiga . . + « granulosa.
b Vårtorna olikformiga . . . «. . serialis.
B Fruktkroppen hvitaktig eller blekak-
tig. | ,
a Sporerna elliptiska. . . . . . crustosa.
b Sporerna klotrunda —. « . . « terrestris.

= Sporerna kantiga (Grandinina) , . +» + microspora.

ARE.

j 305

1031. Gr. mucida Fr. Icon. t. 195, f. 3. Karst. Hattsv.
H.P A15,

Murken björkved, m. r. (Mustiala ?).

1032. Gr. granulosa (Pers.) Karst. Hattsv. II, p. 115.

Gammal ved, m. r. (Mustiala?).

1033. Gr. serialis (Er.) Karst.

Syn. Corticium seriale Fr. Karst. Hattsv. IL, p. 152.
Sporerna äggrundt sferiska, 4—5 = 3—4 mmm.
Tallved, a. (Nyl.—Lapl).

1034. Gr. crustosa (Pers.) Fr. Epicr. p. 528.
Syn. Odontia crustosa Pers. Obs. TI, p. 16. Karst.
Hattsyv. II, p. 118.

Sporerna elliptiska, 3—4 = 2 mmm.
Gammal bark, ved, tickor, h. o. d. i södra Finl.

1034 b. Gr. terrestris Karst. Symb. ad Myc. Fenn. XII,
p. 111.

| Fruktkroppen utbredd, skorpartadt fastväxt, m. tunn,
blekaktig, i omkretsen i början spindelväfshårig, slutl. lik-
artad. Sporerna klotrunda, 3—4 mmm. i diam.

1035. Gr. microspora Karst. n. sp.

Fruktkroppen utbredd, löst vidfästad, n. hinnaktig, mjuk,
m. tunn, i omkretsen i början n. byssusartad, hvit, torr kalk-

366
hvit. Vårtorna m. tättsittande, ofta sammanflytande, m. ore-
gelbundna, små, n. gryniga. Sporerna klotrunda; spetsvink-
ligt kantiga, glasklara (under mikr.), 4 =3 mmm. eller 2—4
mmm. i diam. Basiderna m. små, 4-sporiga. Cystider inga.

Hyferna m. fina, 2—3 mmm. tjocka.
Murk. björkved, m. r. (Mustiala). 10.

CXL. Kneiffia Fr. Epiecr. p. 529.

Fruktkroppen utbredd, flocköst kliartad eller mjölartad,
stundum hinnaktig eller i början n. köttig, likartad, torr, be-
satt med gröfre, rundade eller finare, tagg- eller n. borstlika,
af framstickande cystider i toppen håriga vårtor. Sporerna
sferiska, elliptiska eller cylindriska.

Öfversigt af arterna:

+ Fruktkroppen med åldern, särdeles vid tork-
ning sönderfallande i ett bomullsartadt
ludd: Sot . Ha7 AABetigerät
"+ Fruktkroppen vid torkning oföränderlig.
1 Fruktkroppen hinnaktig, med rundade
vårtor. Sporerna äggrunda . . -. papillosa.
it Fruktkroppen flocköst kli- eller mjöl-
artad, stundom yngre n. köttig.
A Sporerna klotrunda eller n. klot-
runda.
a Fruktkroppen vid SOT gul-
nande.
+ Vårtorna kägellika, samman-
tryckta, ofta sammanväxta,
borstflikade . . : . + . irpicoides.

367

++ Vårtorna n. borstlika, gles-
MASNEG Mess RIE SPRINT SMDIg UA.
b Fruktkroppen icke gulnande.
+ Vårtorna teml. stora, knöllika,
m. tättstående, i toppen hår-
fransadéöxi: -soiorioihani. ssllvagans.
| ++ Vårtorna små, n. borstlika.
O Vårtorna m. små och fina . subtilis.
o0 Vårtorna teml. grofva . . lactea.
B Sporerna elliptiska eller cylindriska.

a Sporerna raka, ovala . . . >» breviseta.
b Sporerna böjda.
+ Sporerna elliptiska . . . :. sera.

++ Sporerna cylindriska . . -. stenospora.

1036. Kn. setigera Fr. Epicr. p. 529.

Syn. Corticium setigerum Karst. Hattsv. II, p. 143 pr. p.

Basiderna tättstående, klubblika, 5—6 mmm. tjocka. Cy-
— stiderna trådformiga, trubbiga, raka eller flerböjda, slutligen
greniga och delade, stundom gryniga, 10—12 mmm. tjocka.
Sporerna aflånga eller. elliptiskt aflånga, råka eller n. böjda,
8--9 = 3—3,; mmm. tjocka.

- Björk-, sällan alstammar, h. o. d. i södra Finl. Höst
> —vVår.

1037. Kn. papillosa (Fr.) Karst.

"Syn. Odontia papillosa Karst. Hattsv. II, p. 117. Ra-
benh. Wint. Fungi Eur. 2824.

Sporerna äggrunda, 4—9 =2—3 mmm.

Tallbark., a. (Nyl.—Vasa).

368
1038. Kn. irpicoides Karst. n. sp.

Syn. Odontia stipata Karst. Hattsv. II, p. 117 pr. p.

Fruktkroppen vidt utbredd eller kretsformig, skorpartadt
fastväxt, filtartad, i omkretsen likartad, blek eller hvitaktig,
vid torkning gulnande. - Vårtorna m. täta, ofta sammanväxta,
plattade, tagg- eller tandformiga, spetsiga, i toppen borstfran-
sade. Sporerna klotrunda eller n. klotrunda, 4—5 = 3—4
mmm. eller 3 mmm. i diam. Cystiderna cylindriska, tråd-
formiga, glasklara, bara, oledade, oftast kolppe samman-
växta, 5—7 mmm. tjocka.

Gammal bark, sällan ved, af björk, rönn och al, h. o.
d. i södra Finl. 9, 10.

Hyferna greniga, ledade, med en knut vid lederna, 3—4
mmm, tjocka:

1039. Kn. ambigua Karst.

Syn. Odontia ambigua Karst. Hattsv. II, p. 240:' Symb.
ad Myc. Fenn. IX (1883), p. 51.
Sporerna klotrunda eller n. klotrunda, 3—5 mmm. i
diam.
Gammal ved och bark af tall, vide och al, ho. d. lr
—Jakobstad). 10—12.

1040. Kn. vagans Karst.

Syn. Radulum vagans Karst. (Hedwigia 1886. Heft VTI).
Fruktkroppen vidt utbredd, skorpartadt fastväxt, m. tunn,
filtartad, i omkretsen i början n. filtluden, oföränderligt hvit-
aktig. Vårtorna knölformiga, m, täta, små, olikformiga, trinda,
kägellika, sammantryckta, sneda, ofta sammanflytande, i top-

369

pen finfransade: Sporerna sferiskt elliptiska, 3—4=>2—3
k mmm. Cystiderna trådformiga, talrika, glasklara, 4—6 mmm.
= tjocka. |

3 Murken tallved, m. r. (Mustiala). 9.
Närmast beslägtad med Kn. irpicoides.

1041. Kn. subtilis Karst. (Hedwigia 1886, Heft YT).

Fruktkroppen vidt utbredd, obegränsad, flocköst kli-
artad, skorpartadt fastväxt, ytterst tunn, hvitaktigt blek, ved-
färgad eller gråaktig, i omkretsen likartad. Vårtorna borst-
lika, små, m. fina, n. tättstående. Sporerna sferiskt elliptiska.

Gammal tallved, m. r. (Mustiala). 11.

000: Kn. ilaelva Kurkt;

; Syn. Odontia lactea Karst. Hattsv. II, p. 239. Symb.
a ad Myc: Fenn. IX (1883), p. 51.

oo Enbark, m. r. (Mustiala). Förekommer äfven i Brasilien.

+ Kn. abietina Karst. (Hedwigia 1886. Heft VI.

Syn. Kneiffia setigera El. North American Fungi, n:o

å 713:
0 Fruktkroppen vidt utbredd, obegränsad, flocköst kli-
— artad, ytterst tunn, skorpartadt fastväxt, oföränderligt hvit-

blek, i omkretsen likartad. Vårtorna tättstående, m. låga.
Sporerna sferiskt elliptiska, vanl. med en droppe, 3—5=—=2—4
mmm.

Gammal granbark, m. r. (Mustiala). 8. Förekommer
äfven i Nordamerika.

24

370

1043. Kn. breviseta Karst. (Hedwigia 1886. Heft VT).

Fruktkroppen vidt utbredd, obegränsad, skorpartadt fast-
växt, flocköst kliartad, ytterst tunn, hvitaktig eller mjölkhvit,
i omkretsen likartad. Vårtorna tättstående, borstlika, m. små,
torra lerfärgade eller gulbrunaktiga. Sporerna ovala, vanl.
med en oljedroppe, 5—9 = 3—5 mmm.

Gammal tallved, h. o. d. i Mustiala trakten. 10, 11.

Närmast beslägtad med Kn. ambigua. '

1044. Kn. sera (Pers.) Karst.

Syn. Thelephora sera Pers. Syn. p. 580.
Th. bombycina Sommerf. Lapp., p. 284. Fr. Elench.
ID, Sik
Corticium serum Fr. Karst. Hattsv. II, p. 147.
Cystiderna cylindriska, trubbiga, upptill n. afsmalnande,
glasklara (under mikr.), grynbeklädda, få. Sporerna ellip-
tiska, lindrigt böjda eller raka, 6—38 = 2,;—3,; mmm. Hy-
ferna greniga, ledade, släta, 3—5 mmm. tjocka.
Utdöda stamm. af al, sällan björk och pil, t. a. (Nyl.
—Lapl.). Höst—vår.

1045. Kn. stenospora Karst. (Hedwigia 1886. Heft VT).

Fruktkroppen vidt utbredd, obegränsad, flocköst kli-
artad, ganska tunn, skorpartadt fastväxt, blekaktig, vid tork-
ning antagande en smutsigt höggulaktig färg, i omkretsen lik-
artad. Vårtorna m. tättsittande, olikformiga, borst- eller
tandformiga. Sporerna cylindriska, n. böjda eller n. raka,
5—8 = 1 mmm.

Murken tallved, h. o. d. i södra Finl. 9—5.

371

CXLI. Odontia Fr. pr. p. Karst. Hattsv. II, p. XIV,
116 pr. p.

Fruktkroppen utbredd, hinnaktig, genomdragen af rhizo-
morfer liknande åsar, med grynlika, i spetsen flerklufna, röd-
brunaktiga vårtor. Sporerna aflånga, glasklara (under mikr.).
Cystider inga.

1046. Od. fimbriata (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. II, p. 116.

Sporerna aflånga eller elliptiska, 2—4 = 1—2 mmm.
Förmultn. löfträdsstamm., h. o. d. (Helsingfors; Kalvola;
Tammela; Urdiala; Tyrvis; Åbo).

CXLII. Kneiffiella Karst. n. gen.

; Syn. Odontia Fr. Karst. Hattsv. II, p. XIV, 116 pr. p.
nr Pat. Hym. d'Eur., p. 149.
Fruktkroppen" hinnaktigt byssusartad, utbredd, besatt
med sylformiga, i toppen af de utskjutande cystiderna borst-
håriga vårtor. Basiderna 4-sporiga. Cystiderna cylindriska.
Sporerna klotrunda, vårtigt kantiga, bruna eller ockragula.

1047. Kn. barba Jovis (Bull.) Karst.

Syn. Hydnum barba Jovis Bull. Champ. Fr. t. 481, f.
2. With. Arr. IV, p. 337. Fr. Syst. myc. I, p. 421.
Odontia barba Jovis Fr. Epier. p. 528. Hym. Eur.

p. 627.
Fruktkroppen utbredd, filtartad, mjuk, löst vidfästad, i
omkretsen likartad, brandgulaktigt rostfärgad. Vårtorna mörkt

a
Re
öre

372
rostbruna, syllika, i toppen borsthåriga. Sporerna klotrunda,
kantigt vårtiga, brunaktigt guldgula (under mikr.)6—9 mmm.
i diam. Basiderna klubblika, hyalina, 5--8 mmm. tjocka.
Cystiderna cylindriska, trubbiga, vanligen flerböjda, ledade,
brunt guldgula, 5—10 mmm. tjocka, af varierande längd.
Aspbark, m. r. (Mustiala). 9, 10.
Hyferna greniga, ledade, utan knutar vid lederna, brand-
gulaktiga, 2—4 mmm. tjocka.

Fam. IV. Thelephoracece Karst.

Öfversigt af underfamiljerna:

Underfam. 1. Clavariece Fr. Karst. Hattsv. I, p. X.
Fruktkroppen köttig eller vaxartad, vertikal, allsidigt
beklädd med fruktlager.

Underfam. 2. Thelephorece Fr. Karst. Hattsv. II, p. X.
Fruktkroppen hud-, läder-, vaxartad eller flocköst fit-
artad, sällan köttig, horisontelt utbredd, sällan vertikal.

Underfam. 1. Clavariee Er.

Öfversigt af slägtena:

+ Sporerna hvita.
1 Fruktkroppen köttig . . ss >: +: Clavaria.
1t Fruktkroppen vaxartad.
A Fruktkroppen vid torkning hårdnan- '
de, oskaftad eller nedtill afsmal-
nande till en kort fot. Utan skle-
Hötier) 3:21: Fallet, KA RN

SALE Nr]

;
d

313

B Fruktkroppen med distinkt, lång fot.
Oftast med sklerotier. +. . . . Typhula.
++ Sporerna gulaktiga. ) :

1 Fruktkroppen från en gemensam bas

- förgrenande sig till en mängd platta,
jämte hvarandra liggande skifvor . Sparassis.

it Fruktkroppen från en gemensam bas

förgrenande sig till trinda grenar . Clavariella.

CXLIII. Clavaria Linn. Karst. Hattsv. II, p. XVII, 166
pr. P.

Fruktkroppen köttig, bildad af en från. basen till top-
pen likartad väfnad, korallikt förgrenad eller enkel, utan
distinkt fot. Fruktlagret beklädande hela fruktkroppen, med
undantag af basen. Basiderna 2- eller 4-sporiga. Cystider

— inga. Sporerna klotrunda, äggrunda, elliptiska eller aflånga,

släta eller sträfva.

Öfversigt af arterna.

+ På marken eller förmultnande ved växande

arter.
t Fruktkroppen förgrenad.
A Gulaktiga eller lilafärgade.
a Bålen tjock.
+ Grenarne enfärgade . . . . flåva
++ Grenarne i toppen röda +. . botrytes.
b Bålen smal.
+ Fruktkroppen lilafärgad, med
dragning i purpurrödt . . lilacina.

374

++ Gulaktiga.
O Fruktkroppen m. grenig. . fastigiata.
oo Fruktkroppen fågrenig. muscoides.
B Hvita, gråa eller brunaktiga.
a På marken växande.
+ Grenarne i vecken icke hop-
tryckta.
O Månggreniga.
A Grenarne aftrubbade.

8: FIVE rg . Ccoralloides.
28 GränRtig 3 var oo GINGERAS
OO ”Fågrenig is. 0. 2 TAYVA rugosal

++ Grenarne i vecken hoptryckta. Kunzei.
h På förmultnande ved växande.
+ Grenarne i toppen skållikt ur-
POIKACG: ar eten enangrtng! sc DYK
++ Grenarne icke urholkade. |
O-.Slutl, SOtbrun -.- sc oe VISA
oo Oföränderligt hvit . . . epichnoa.
tt Fruktkroppen enkel.
A Fruktkropparne tuf- eller knippevis

förenade.
a Blekt purpurröd . . . < - +. purpurea.
b Gula eller hvita.
+ Gula,
Oo Fruktkroppen ihålig. Spo-
rerna klotrunda . . . . fusiformis.

oo Fruktkroppen tät. Sporer-
na elliptiska . . » «+» . ingeqvalis:
++ Hvita. |
Oo Klubban fylld, syllik . >. —. vermicularis.
on Klubban ihålig, n. trubbig. fragilis.

375

B Fruktkropparne icke tuf- eller knipp-
vis förenade. =
a Gul- eller brunaktiga.
+ Klubban fylld.
Oo På marken växande.
ANGlAlltA je YTOR pjstillär:s?!
AA Vid basen luden . «. . ligula.
oo På trädstammar växande . paradoxa.
++ Klubban ihålig . . . -. . fistulosa.

b Hvita.
+ Fruktkroppen rännlad . . . canaliculata.
++ Fruktkroppen slät . . . . mucida.
++ På lefvande mossor växande . . . . -. muscigena.

1048. CI. flava Scheff. Karst. Hattsv. II, p. 166.

Sporerna elliptiska. 8—10 = 4 mmm.
Skog., a. (Nyl.—Lapl.).

1049. CI. botrytes Pers. Karst. Hattsv. II, p. 166.

Syn. Clavaria coralloides Scop. Fung. Hung. p. 150.
Clavaria acroporphyria Scheff. Icon. t. 176.
Clavaria plebeja Wuwlf. (Jacqv. Coll. II. p. 101, t. 13).

Sporerna elliptiska, 12—15=6 mmm.

Barrskog., tallmoar, m. r. (Lemo; Tammela).

1050. CI. sublilacina Karst.

' Syn. Clavaria lilacina Fr. Karst. Hattsv. II, p. 167.
Clavaria purpurea Scheff. Icon. t. 172

Sporerna 9—10 = 6—7 mmm.

Skog. ljungmark., r. (Mustiala; Åbo).

816

1051. CI. fastigiata Linn. Karst. Hattsv. II, p. 167.

Sporerna n. klotrunda, 6 mmm. i diam.
Skog., äng., m. r. (Helsingfors; Mustiala).

1052. Cl; muscoides Linn. Karst. Hattsv. II, p. 167.
Pat. Tab. anal. 2:e ser., p.;/ 27, f. 564.

Basiderna 2-sporiga, cylindriskt klubblika. Sporerna
klotrunda, 6 mmm. i diam. -

Ängsback., skog., h. o. d. i södra Finl;

1053. CI, coralloides Linn. Karst. Hattsv. II, p. 168.
Gräsväxta st., t. r. (Åbo; Mustiala; Urdiala).

1054. CI. cinerea Bull. Karst. Hattsv. II, p. 168. Pat.
Tab. anal. II, p. 67, f. 154.

Sporerna elliptiskt sferiska, 8—10 = 6 mmm. ,,Basi-
derna 2-sporiga.'"'
Skogstr., t. r. (Tammela ; Ätsäri).

1055. CI. rugosa Bull, Karst. Hattsv. II, p. 168. Pat.
Tab. anal. I, p. 20, f£. 38.

Sporerna äggrunda, hvita, med en stor oljedroppe, 8—10
= 7—8 mmm.
Skog., på fukt. st., m. r. (Mustiala).

1056. CI. Kunzei Fr. Karst. Hattsv. II, p. 169.

Sporerna klotrunda, 6—7 mmm. i diam.
Sågspånshög., m. r. (Mustiala: Onni Karsten).

377
1057. CI. pyxidata Pers. Karst. Hattsv. II, p. 169.

Sporerna elliptiskt sferiska, 4 = 2,;—3 mmm.
Förmultnadt trä, r. (Tammela; Helsingfors; Tyrvis).

1058. CI. virgata Fr. Karst. Hattsv. II, p. 170.
Förmultn. tallved, m. r. (Mustiala).

1059. CI. epichnoa Fr. Icon. t. 199, f.3. Karst. Hattsv.
I, 'p. 170.

Förmultn. trä, m. r. (Mustiala).

1060. CI. purpurea Muell. Karst. Hattsv. II, p. 171.

Sporerna elliptiska, 7—9 = 4 mmm.
Berg. barrskogar, m. r. (Mustiala; Vasa).

1061. Ci. fusiformis Sow. Karst. Hattsv. II, p. 171. Pat.
Tab. anal. 2:e ser., p. 28, f. 565.

»Sporerna klotrunda.'
Gräsbeyv. st., m. r. (Åbo).

1062. CI. ineqvalis Muell. Karst. Hattsv. II, p. 171.
Pat. Tab. anal. I, p. 21, f. 40.

' Sporerna äggrunha, 5—6 = 3—4 mmm.

Gräsbev. st., h. o. d. i södra Finl.
Troligen endast en varietet af föreg.

> 878

1063. CI. vermiculata Mich. Gen: plant. p. 209, t. 87,
10;

Syn. Cl. vermicularis Scop. Fr. Karst. Hattsv. II, p.
172.
Gräsbev. st., m. r. (Mustiala).

1064. CI. fragilis Holmsk. Pat. Tab. anal. V, p. 205,
f. 468.

Syn. Clavaria simplex Retz. Karst. Hattsv. II, p. 172.
Sporerna elliptiska, 4—6 = 2—3 mmm.
Hedar, backar, a. (Nyl.—Lapl.)

1065. CI. pistillaris Linn. F1. svec. II, p. 456. Karst.
Hattsv. II, p. 173. Pat. Tab. anal. III, p. 116,
f. 260.

Basiderna cylindriskt klubblika, 4-sporiga. Sporerna
elliptiska, 10—11=5—6 mmm.
Skog., m. r. (Åbo; Mustiala).

1066. CI. ligula Schaeff. Karst. Hattsv. II, p. 174.

Sporerna aflångt elliptiska, 10—11=4—5 mmm.
Barrskog., helst granskog., a. (Nyl.—Lapl.)

1067. CI. paradoxa Karst. (Notis. ur Sällsk. pro Faun.
et Flor. fenn. Förh. 9: 1868, p. 372). Hattsv.
IL, p. 174.

Sporerna spolformiga, 4—6=2 mmm. Basiderna klubb-
lika. in

Tallbark, m. r. (Mustiala).

379

1068. CI. fistulosa Holmsk. (Flor. Dan. t. 1256). Karst.
Hattsv. II, p. 175.

Syn. Clavaria pilipes Flor. Dan. t. 1100.
Eriocladus fistulosus Lev. (Ann. sc. nåt. 1846, V,
p.- 159).
Sporerna bredt elliptiska, 14—16 = 6—7 mmm.
Förmultn. ris och qvistar, löfhögar, jord, h. o. d. (Nyl.
—Jakobstad).

1069. CI. canaliculata Fr. Karst. Hattsv. II, p. 175.

Gräsbev. fukt. st., m. r. (Mustiala ?).

1070. CI. mucida Pers. Karst. Hattsv. II, p. 176.

Sporerna elliptiska, 5—6 = 2—3 mmm.
Murken ved och jord, oftast på Pleurococcus, h. 0. d.
i södra Finl.

1071. CI. muscigena Karst. (Notis. ur Sällsk. pro Faun.
et Flor. Fenn. Förh. 9: 1868, p. 373). Hattsv.
IL, Pp; $79.

På lefvande Climacium dendroides, m. r. (Mustiala).

CXLIV. Pistillaria Fr.
Syn. Clavaria ”" Pistillaria Karst. Hattsv. II, p. 177.

Fruktkroppen vaxartad, vid torkning hårdnande, enkel,
sällan grenig, klubblik eller jemntjock, öfver allt beklädd med
fruktlager eller med en kort, af styfva, slingrande, ända in

380

i klubban fortlöpande hyfer bildad fot. Basiderna 1-, 2- eller
4-sporiga. Cystider inga. Sporerna äggrunda, elliptiska eller
spolformiga. Utan sklerotier. Små, på torra stjelkar och
blad växande svampar.

Öfversigt af arterna:

x-Klubban, rosenröd «--:(+si! «tcé20l4p dav ja MICANS:
+x Klubban hvitaktig.
i Fruktkroppen omvändt äggrund.
A Fruktkroppen glasklar, genomskinlig. culmigena.
B Fruktkroppen hvitaktig, ogenomskin-

lig.
a Fruktkroppen n. hoptryckt.
+ Foten n. ingen ...« ..... Qvisqviliaris.

++ Foten längre än klubban, kort
Sträfhårig > 0. 6. oe... >. DUDGIREN
b Fruktkroppen icke hoptryckt, trind. ovata.
it Fruktkroppen n. jemntjock.
AKlubban fak ans töc a Ke Vaken
B Klubban skärformigt krökt. + «. » subfalcata.

1072. P. micans (Pers.) Fr. Pat. Tab. anal. I, p. 22,
LAS
Syn. Clavaria micans Pers. Karst. Hattsv. II, p. 177.

Sporerna äggrundt elliptiska, 9—10=5—6 mmm. Ba-
siderna 2-sporiga.

Torra örter, synnerl. gråbo och tistel, t. r. (Tammela;
Merimasku).

Var. Sedi Karst.

Torra stjelkar af Sedum acre, m. r. (Mustiala).

TE VESA

381

1073. P. culmigena Fr. Pat. Tab. anal. TIL, p. 113, f.
265.
Syn. Clavaria culmigena Karst. Hattsv. II, p. 177.

Sporerna n. spolformiga, 4—6 =2 mmm.
Torra grässtrån, t. r. (Mustiala; Åbo; Jakobstad).

1074. P. qvisqviliaris Fr.

Syn. Clavaria qvisqviliaris. Karst. Hattsv. II, p. 178.

Sporerna elliptiskt aflånga, 15 mmm. långa.

Torra blad af Pteris aqvilina, t. r. (Merimasku; Tam-
mela; Helsingfors).

Var. inflata Karst.

Torra stjelkar af mjölkort, m. r. (Mustiala).

1075. P. puberula Berk. Outl. p. 286. Fr. Hym. Eur.
p. 688.

Fruktkroppen enkel, omvändt äggrund, bukig, hvit, med

—— kort, tågig, filtluden fot.

RER

Var. viscidula Karst. Symb. ad Myc. Fenn. XVII (Med-
del. af Soc. pro Faun. et Flor. fenn., 13: 1886,
p. 161).

Fruktkroppen enkel, med fot, 3—5 mm. hög. Klubban
omvändt äggrund, torr hopplattad, n. gelatinös, n. klibbig,
hvit, torr gulaktig. Foten kort sträfluden, genomskinlig eller
hyalint hvitaktig, vanligen längre än klubban.

Torra stjelkar af mjölkört, m. r. (Mustiala). 9.

Innehåller i ymnighet oxalsyrade kalkkristaller.

382

1076. P. ovata (Pers.) Fr.

Syn. Clavaria ovata Pers. Karst. Hattsv. II; p. 178. Pat.
Tab. anal. I, p: 25, f. 54.

Vissn. blad af Rosa- och Rubus-arter, m. r. (Mustiala).

1077. P. pusilla (Pers.) Fr. Pat. Tab. anal. I, p. 23,
f. 49.

Syn. Clavaria pusilla Pers. Karst. Hattsv. II, p. 179.

Sporerna äggrunda. Basiderna 4-sporiga.
Multn. björklöf, m. r. (Mustiala).

1078. P. subfalcata Karst.

Syn. Typhula falcata Karst.

Clavaria subfalcata Karst. Hattsv. II, p. 180.
Sporerna elliptiska, 6—8=3—4 mmm.
Torra stjelkar af mjölkört, m. r. (Mustiala).

CXLV. Typhula Pers. Karst. Hattsv. II, p. XVII,
tsk.

Fruktkroppen klubblik eller jemntjock, vaxartad, med
oftast lång, tråd. smal, distinkt, fibrös fot. Fruktlagret be-
klädande klubban. Basiderna 4-sporiga. Cystider inga. Spo-
rerna klotrunda, äggrunda elliptiska eller aflånga. — Meren-
dels med sklerotier. Små, på torra stjelkar och blad, sällan
på grenar af buskar växande svampar.

p-n
egt

383

Öfversigt af arterna.

+ Med sklerotier.
+ Fruktkroppen hvit.
A Fruktkroppen smalt syllik, med ål-
dern gulnande ; : 0. = Friesii.
B Fruktkroppen klubblik.
a Foten alldeles glatt, kort . «. . ovata.
b Foten luden eller n. luden, lång.
+ Foten småluden . . . + . gyrans.
++ Foten n. luden.
o' Sklerotiet brandgult . . . graminum.
o0 Sklerotiet blekt . . . +. caricina.
tt Fruktkroppen åtminstone delvis stö-
tande i rödt, brunt eller grått.
A Fruktkroppen trådlik.
a Fruktkroppen slutligen rödbrun-
AH snpe ce Dö Fr. De AT JÄRCER.
b Fruktkroppen upptill blekt kött-
röd (phacorrhiza filiformis). . incarnata.
B Fruktkroppen klubblik.
a Klubban hvit. Foten svartröd +. erythropus.
b Klubban grå eller grön . . . . variabilis.
"+ Utan tydliga sklerotier.
Hlupban rosenröd . . . . cc». « elegantula.
TI Klubban hvit.
A Klubban glatt.

äöFoten lång . . . . Sök 4 vfruticum.
b Foten kört I oc pirotanov Pryvtandida.
B Klubban af de framstickande sterig-
merna fint borsthårig =. . . «. anceps.

884

Var.

1079. T. Friesii Karst. Hattsv. II, p. 182.

Syn. Typhula sclerotioides (Pers.) Fr. Epicr. p. 585.
Sporerna elliptiska eller aflånga, 6—9 =3—4 mmm.
Torra örtstjelkar, m. r. (Mustiala).

1080. T. ovata Karst. Hattsv. II, p. 183.

Sporerna elliptiska, 7—8 == 3,s mmm.

Torra aspblad, r. (Helsingfors; Mustiala; Jakobstad).
Sklerotierna skifformiga, svartaktiga, oftast inga.

1081. T. gyrans (Batsch.) Fr. Karst. Hattsv. II, p. 183.
Pat. Tab.. ahal. ITIL: po116,; £-262.

Sporerna elliptiska. Basiderna 4-sporiga.

Förmultn. blad, h. o. d. i södra Finl.

Ofta med sklerotier.

1082. T. graminum Karst. (Notis. ur Sällsk. pro Faun. et

Flor. Fenn., 9: 1868, p. 373). Hattsv. II, p. 183.
Vissn. gräsblad, m.r. (Mustiala). Sklerotierna allmänna.
större (var. filicina Karst.).

1083. T. caricina Karst. Hattsv. II, p. 184.
Förmultn. blad af Carex-arter, m. r. (Mustiala).

1084. T. juncea (Alb. et Schw.) Karst. Hattsv. II, p. 181.
Syn. Clavaria juncea Alb. et Schw. Pat. Tab. anal. V,
p- 205, f. 469.
Clavaria complanata De-B. Pilz, p. 44.
Sporerna äggr. aflånga eller. elliptiska, 10—12= 5 mmm.
Löfhög., h. o. d. i södra Finl.
Anträffas ofta utan sklerotier.

385

1085. T. phacorrhiza (Reich) Fr. Karst. Hattsv. II, p. 182.
Bland förmultn. löf, m. r. (Åbo). |

1086. TT. filiformis (Bull.) Fr.
Syn. Clavaria filiformis Bull. Karst. Hattsv. II, p. 180.

Förmultn. löf, m. r. (Mustiala).

1087. T. incarnata Lasch. Karst. Hattsv. II, p. 182.
Löfhög., m. r. (Åbo).

1088. T. erythropus (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. II, p. 182.
Pat. Tab. anal. IV, p. 164, f. 360.

Sporerna aflånga, 4—6 = 2 mmm.
Förmultn. löf, h. o. d. i södra Finl.

1089. T. variabilis Riess. Karst. Hattsv. II, p. 183.

Syn. T. semen Quél. Soc. Bot. Franc. 1877. t. 6, f. 2.
Sporerna spolformigt elliptiska, 10—15 mmm. långa.'"'

Bland förmultn. löf och stjelkar. I Finland icke an-
träffad med frukt.

1090. T. elegantula Karst. (Notis. ur Sällsk. pro Faun.
et Flor. fenn. / Förh.,!/9: 1871, :p. 222): Myc.
Fenn. III, p. 340. Fr. Hym. Eur. -p. 706.

. Syn. Clavaria elegantula Karst. Hattsv. II, p. 179. Icon.
£, VIL
Sporerna elliptiska, 6—9 =3—4 mmm.
Torra rötter och strån af qvickrot, m. r. (Mustiala).
25

386

1091. T. fruticum Karst.

Syn. Clavaria fruticum Karst. Hattsv. II, p. 179.

Sporerna elliptiska, 6 = 3 mmm.

Förmultn. grenar af Rosa pimpinellifolia, m. r. (Mus-
tiala).

1092. T. longipes Karst.

Syn. Clavaria longipes Karst. Symb. ad Myc. Fenn. XI
(1882), p. 70. :
Fruktkroppen hvit. Klubban aflångt äggrund, 0,2 mm.
lång, 0,13 mm. tjock. Foten trådlik, jemnsmal, flerböjd, om-
kring 2 mm. lång och 0,o65s mm. tjock.
Torra blad i växthusen i Helsingfors botaniska träd-
gård: W. Nylander. |

1093. T. candida Fr. Monogr. II, p. 282. Hym. Eur.
p. 685. Icon. t. 200, f. 3.

Syn. Clavaria candidula Karst. Hattsv. II, p. 180.
Förmultn. vide- och: björklöf, m. r. (Mustiala).

1094. T. anceps Karst. n. sp. i

Syn. Clavaria gracilis Karst. Hattsv. II, p. 181. :
Sporerna klotrunda, 83—10 mmm. i diam. i
Multn. löf, m. r. (Mustiala).

CXLV. Sparassis Fr. Karst. Hattsv. II, p. XVI, 165.

Cystider inga. Sporerna n. klotrunda eller äggrunda,
n. jemna och släta, blekt citrongula.

387

1095. Sp. crispa (Wulf.) Fr. Karst. Hattsv. II, p. 165.
Sporerna n. klotrunda eller äggrunda, 5—7 mmm. i

CKLYI Clavariella Karel: (Rev. myc. janv. 1881, p.
3 21). Hattsv. II, p. XVII, 184.

- Basiderna klubblika, 4-sporiga. Cystider inga. Sporerna
unda, äggrunda eller elliptiska, släta eller prickiga.

IB

RN
" På marken växande arter.
+ Gula, rödaktiga eller n. sotbruna.
2 å Ockragula.
a Bålen teml. tjock.

+ Grenarne trubbiga. . -. . . aurea.
++ Grenarne mot spetsen afsmal-
SS nande eller spetsiga.
3 Oo Bålen glatt . . . . . . eumorpha.
Ra "00 Bålen filtluden . . . -. abietina.
od Bålen smal, spenslig. |
Me Skrynklig. . . « « so. corrugata.
HEREBIAE (use are a RASER BACCIdA.
BB Grenarne n. sotbruna eller sämsk-

Ja SR färgade.
a Grenarne gulaktigt sotbruna . - fennica.
ch Grenarne blekt sämskfärgade . . svecica.
ot + Blekaktiga eller hvita.

Öfversigt af arterna.

C-

388
A Grenarne upptill utvidgade. Hvit . eristata.
B Grenarne uppåt afsmalnande, trinda. =
Blekaktigs. -. söm dossier ÖKAR
"+ På stubbar och stammar växande arter.
+ Grenarne upptill grönaktiga —- +. - <<: apiculata.

tt Grenarne enfärgade.
A Mycket grenig.

a Grenarne spetsiga . . > >» >» Cispula
b Grenarne trubbiga: 21. pa sOltå
B Fägrehig', obs tas Te SR DYNA

1096. CI. aurea (Scheff.) Karst. Hattsv. II, p. 184. 00

Sporerna aflånga, 8—11 = 4 mmm.
Berg. barrskog., företrädesvis granskog., t. a. i Mustiala
trakten, äfven känd från Åbo.

1097. CI. eumorpha Karst.

Syn. CI. spinulosa (Pers.) Karst. Hattsv. II, p. 185.
"= Cl cumorpha Karst. Symb. ad Myc. Fenn. IX
(1882), p. 55. Hattsv. II, p. 185.

Sporerna elliptiska, prickiga, ockragula, 7 =4 mmm.
Barrskog., på skugg., mossbev. st., m. r. (Mustiala vid
Salois sjö).

Vä
1098. CI. abietina (Pers.) Karst. Hattsv. II, p. 185. Pat.
Tab. anal. 2:e ser. p. 28, f. 566?
Sporerna n. elliptiska, 7—10 = 4-6 mmm. :
. Granskog., a. (Nyl.—Vasa)..

389

1099; CI. corrugata Karst. Hattsv. II, p. 186.

; "Syn. Clavaria corrugata' Karst.: (Notis. ur Sällsk. pro
Faun. et Flor. fenn. Förh., 9: 1868, p. 371). Fr.
eg Hym. Eur. Pp 671.

3 Sporerna omkr. 6 = 4 mmm.
rr Blandskog., på OR m. r. rk på Syrjä ås).
100. CI. flaccida (Fr.) Karst. Hattsv. I, p. 186.
Syn. Clavaria flaccida Fr. Icon., t. 199, f. 4. Pat. Tab.
nanalslups 2; 1:7389; ed

IBaiiderna framstickande, 4-sporiga. Bpörorna bredt' el-
,4—5=3 mmm. | ;

l Bland. barr, a. i södra Finl 4 oc |

— Anses af Quélet vara identisk med at. abictina (Pers.)!

- iv. CI. fennica Karst. Hattsv. II, p. 186.
— Syn. Clavaria fennica Karst. (Not. ur Sällsk. pro Faun.
ct et Flor. Fenn. Förh, 9: 1868, p. 372).

; Höcerna n. elliptiska, ockragula, 8 = 4 mmm.
Granskog. « mr. (Mustiala). —

j bu Nä
fr no cl. svecica (Fr.) Karst. Hhi&r HH, p. 187.

; ror, m. r. (Mustiala).

med en oljedroppe, 5—1=3—4 mmm.
—— Skog., på fukt. st. (Tammela).

390
1104. CI. gracilis (Pers.) Karst. Hattsv. II, p. 188.

Barrskog., bland mossa, m. r. (Mustiala). >

1105. CI. stricta (Pers.) Karst. Hattsv. II, p. 188.

Sporerna mörkt kanelbruna, ;,6 = 3—4 mmm."
Gamla aspstubb., m. r. (Åbo).

1106. CI. apiculata (Fr.) Karst. Hattsv. II, p. 188.

Sporerna elliptiska, 8— 9 = 4—5 mmm.
Murkna granstubb., t. r. i södra Finl. (Tammela; Åbo).

1107. CI. crispula (Fr.) Karst. Hattsv. II, p. 189.

Sporerna 5—6 = 3 mmm."
Trädstamm., nära marken, bland mossa, m. r. (Mustiala);

1108. CI. soluta Karst. (v. Thuem. Mycoth. univ. n:o
1308). Symb. ad Myc. Fenn. VI (1880), p. 44.
Hattsv. II, p. 189:
Sporerna. klotrunda, omkr. 2 mmm. i diam.
Torra granqvistar och kottar, m. r. (Tammela, på Syr-
jä ås).

1109. CI. byssiseda (Pers.) Karst. Hattsv. II, p. 190.
Pat. Tab. anal. /2:e -ser.: p. 28,'f. 567.

Sporerna äggrunda, gula, 8 mmm. långa.
Förmultnade stammar och ved af ek och björk, m. r.
(Runsala).

391
Thelephoreae Fr.

Öfversigt af slägtena: .

+ Sporerna hvitaktiga.
s j + Fruktkroppen hattlik, skålformig eller
2 — korallikt förgrenad, seg.
A Hatten hel, med fot . . . . . - OCraterella.
oo B Hatten korallikt förgrenad, utbredd
i eller skålformig.
a Hatten korallikt förgrenad . ; +. Polyozus.
ob Hatten utbredd med uppböjd kant
qusviseller skållik.
å + Hatten utbredd och uppböjd.

Oo Fruktlagret borstlöst .-. . Stereum.
00 Fruktlagret borstbärande . Hymenochaete.
a. ++ Hatten skållik, hinnaktig . . Cyphella.
+t Fruktkroppen helt och hållet utbredd,

— Upp- och nervänd.

OA Fruktkroppen kantad.

a OCystider inga.
+ Fruktkroppen köttig . . . . Lomatia.
++ Fruktkroppen ved- eller läder-

artad.
| Oo Fruktkroppen vedartad, träd-
öda hård »bisalbitn « > => » Kylobolus.
00 Fruktkroppen broskaktigt
läderartada,;: - - » - Sterellum.

ft b Med cystider.

snok Cystiderna spetsade, bruna,

od tjockväggiga, n. utskjutande. Chaetocarpus.
alm ucka- Cystiderna gulaktiga, insänkta.

392

Oo Cystiderna trådlika, öfver-
skjutande basiderna . . Trichocarpus.
00 Cystiderna spolformiga,
djupt insänkta . .. OCryptochaete.
B Fruktkroppen skorplikt utbredd, okan- une I
tad. 3
a Saprofyter. /
+ Utan cystider.
Oo Fruktlagret tydligt, distinkt.
A Fruktlagret vaxartadt . Corticium:.
AA Fruktlagret torrt, grus- :
artadt - > SEE OAerocarpus:;
Oo Fruktlagret otydligt.
A Fruktkroppen grus- eller ;
papperartad . . : . Lyomyces.
AA Fruktkroppen bomullsar-
tad. Sporerna små . Tomentella.
++ Med cystider. " -4Qq80 |
O Fruktlagret tydligt. Hakan 0
A Cystiderna icke geléarta- (AR
de. j |
: Cystiderna bleka eller
> Ul
& Cystiderna icke fram-
stickande . . -. Peniophora. .
p Cystiderna framstic-
kande.
1 Sporerna encelli-
ga. Läderartade. Phanerochaete.
2 Sporerna tvåcelli-
ga. Vaxartade . Peniophorella.

393

8: Cystiderna bruna,
spetsiga, tjockväggi- tå
og os » » Hymenochaetella.
40 Cystiderna åtminstone
oc 0 delvis geléartade . Gloeocystidium.
SR 00 Fruktlagret outveckladt. Diplonema.
cb Biofyter «4 sie ++ + Exobasidium.

NI bruna eller 'blåaktiga.

oppen hattlik - eller korallikt

tillb:

vt

a Hatten upplöst i grenar ; . Merisma.

b Hatten half eller utbredd och

; i öfre kanten uppböjd . . Thelephora.
fpäken skorplikt utbredd.

4 öl, Sporerna släta, fräkttlägröt tyd-

gr KAL ligt, vaxartadt.

oo + Utan cystider . . . « . Coniophora.
oc ++ Med cystider . . .- = -. Coniophorella.

ob Sporerna taggiga eller vårtfulla. Hypochnus.

: B porerna blåaktiga . . +. +» « Hypochnopsis.

(LVIL, Craterella Pers. Karst. Hattsv. II, p. XIV,
121. Symb. ad Myc. Fenn. VIII (1881), p

na 4-sporiga. Cystider 0.

394

1110. Cr. undulata (Pers.) Karst. Hattsv. II, p. 121.

Syn. Merulius undulatus Pers. Syn. p. 492.
Helvella erispa Bull. Champ. t. 465, f. 1.
Craterella crispa Pers. Obs. I, p. 30.
Merulius ecrispus Pers. Icon. et descr. t. 8, f. 78.
Cantharellus undulatus Fr. Syst. myc. I, p. 321.
Thelephora undulata Fr. Elench. I, p. 164.
Cantharellus fimbriatus Weinm. Syll. II, p. 99.
Sporerna elliptiska, 4—5 = 2—2,s mmm. |
Tallmoar, företrädesvis på brända mark., bland mossa,
h. o. d. (Nyland; Tavastland; Satakunta; egentliga Finl.).
Växer tillsammans med Polystictus perennis, Boletus
bovinus, Deconica atrorufa. Fruktlagret uppgifves af Fries
vara besatt med fina borst, men sådana har förf. icke, oak-
tadt ifrigt efterletande, kunnat upptäcka.

CXLVIII. Polyozus Karst. (Rev. myc. janv. 1881, p.

22). Hattsv. II, p. XIV, 122.

Sporerna hvita, släta.

Öfversigt af arterna.

+ Fruktkroppen blekt rostfärgad —.- . . contortus.
+ Fruktkroppen gulblek . . . .- . . . Hisingeri.

1111. P. contortus Karst. Hattsv. II, p. 122. Icon. f.
VILL |

Syn. Thelephora contorta Karst. Not. ur Sällsk. pro Faun.

et Flor. fenn. Förh. 9: 1868, p. 368. Myc. Fenn. -

III, p. 304. Fr. Hym. Eur. p. 635.

veg OYT SER SA ESS ERA

395

Sporerna 14—18=5—6 mmm.

Tallskog., på sandjord,.m. r. (Mustiala på Runkomäki).

Denna sällsynta och vackra svamp är till sitt yttre
utseende ganska lik Thelephora clavularis Fr. Epiecr. p. 537.
Icon., t. 196, f. 3. (Merisma clavulare Fr. Obs. I, p. 156.)

1112. P. Hisingeri Karst. n. sp.
Fruktkroppen spenslig, dichotomiskt förgrenad, gulaktigt
blek, 2—3 cm. hög. Bålen smal, upprätt, n. bar. Grenarne
plattade, n. spända, stoftpudrade, spetsiga. Sporerna n. klot-
runda, 2 mmm. i diam. eller 3 = 2 mmm.

På rötterna af Cyathea medullaris i orchidehuset på
Fagervik: Edv. Hisinger. 7.

Uppkallad efter Baron Edv. Hisinger.

CXLIX. Stereum (Pers.) Karst.

å — Syn. Stereum Karst. Hattsv. II, p. XIV, 123 pr. p.
Fruktlagret glatt. Basiderna cylindriska, långa, 4-spo-
3 riga. . Cystider inga. Sporerna elliptiska eller aflånga, släta.

Öfversigt af arterna.

= Fruktkroppen fit- eller sträfluden.
; 1 Fruktlagret stötande i purpurrödt .- . purpureum.
+t Fruktlagret gulaktigt .: .: . . . . hirsutum.
+ Fruktkroppen silkesluden eller n. luden.
1 Fruktlagret vid tryckning blodrödt.
A Fruktlagret brunaktigt grått, bart . sangvinolentum.
B Fruktlagret gulaktigt, stoftbeströdt . rugosum.

SN

396

it Fruktlagret vid tryckning icke ändran-

de färg. >
A Fruktlagret hvitaktigt.

a Fruktkroppen dadelbrun. =. vv . fuscum.

b Fruktkroppen hvit. "=... co. . subeostatum.
B Fruktlagret brunaktigt . . . . . evolvens.

1113. St. purpureum (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. II, p. 123.

Sporerna aflångt äggrunda, 6—8 =2--3 mmm.
Löfträd, a. (Nyl.—LapL).

1114. St. hirsutum (Willd.) Fr. Karst. Hattsv. II, p. 124.

Sporerna 6—7 = 2—3 mmm. |

Gamla löfträd, a. (Nyl.—Lapl.). ;

Uti G. Winters Pilze, 5 Lief., p. 345, uppgifves origtigt
sporerna vara klotrunda och m. små.

1115. St. sangvinolentum (Alb: et Schw.) Fr. Kanst
Hattsv. II, p. 125: ;

Syn. Thelephora hirsuta 8 Pers. Syn. p. 570. = |
Thelephora sericea PB Pers. Myc. Eur. I, p. 117. j
Sporerna aflånga, n. böjda, 4—6 = 2 mmm.
esiröfat bark, a. (Nyl.—Lapl.). ;
Uti G. Winters Pilze, 5 Lief., p. 345, uppgifvas sporer
nas dimensioner vara 8—10 = 3 mmm.

+ St. rigens Karst. Hattsv. IL, p. 243. Symaka la myc.
Fenn. X, p. 64,

Sporerna elliptiska, 6—7 = 3 mmm.
Granbark, m. r. (Mustiala).

397

1116. St. rugosum Pers: Karst. Hattsv. II, p. 128.

Syn. Thelephora rugosa Pers. Syn. p. 569.

= 00 Thelephora corylea Pers. Syn. p. 569.

— Stereum Coryli Pers. Obs. I, p. 35.

0 Sporerna aflånga, 7—10 =3—5 mmm.

d E Utdöda löfträd, synnerligen al, ek, hassel, björk och
vide, sällan gran, a. (Nyl.—Lapl).

je r. A hurantiacum Karst. Hattsv. II, p. 243.
É ko Biörkstubb.; m. r. (Tammela vid Klemelä).

117. St. fuscum (Schrad.) Karst. Icon, t. IX.
0 Syn! Stertim” bicolor. Fr. Ieon., 4. 197, f. 2' Karst.

3 Hattsv. II, p. 125.

K fviBporörna bredt alk med en oljedroppe, 3—4 =
j i) mm.

; Döda stammar af gråal och björk, m. r. (Mustiala i
'ankorpi skog).

"Sporerna enligt Quélet (Ass. Franc. 1884, p. 7) klot-
1, korniga, gula; 10 mmm. i diam.!

BÖR

18. St. subcostatum Karst. (Hedwigia, 1881, 1 n:o 12).
Hattsv. II, p. 124.

4 Förmultn. grenar och stammar af toftrnd; SMnrdtlldesvis
och vide, h. o. d. i Tammela.

5 i 'Af demna svamp har förf., märkvärdigt nog, ej anträffat |
| skule, hvars fruktlager ej herbergerat en liten pa-
k pyrenomycet, Nectriella Quéletii Kavrst., som mpsodar
amma en istilvödaktig färg.

398

1119. St. evolvens (Fr.) Karst. Hattsv. IT, p. 126.

Syn. Corticium evolvens Fr. Epicr. p. 558:
Corticium laeve Auctt. plur. Conf. Karst. Symb. ad
Myc. Fenn. IX (1882), p. 62.
Sporerna aflånga, raka, 3—7 = 1—2 mmm. Basiderna
n. cylindriska, 3—4 mmm. tjocka.
Löfträdsstammar och grenar med slät bark, a. (Nyl.—
Lapl.).
Närmast beslägtad med Stereum fuscum (Schrad.).

CL. Hymenochaete Lérv.
Syn. Stereum Auctt. Karst. Hattsv. II, p. XIV, 123

Pop
Fruktlagret af de framstickande cystiderna borsthårigt.
Cystiderna ganska talrika, förlängda, spetsiga, n. utskjutande, ;
tjockväggiga och färgade. |

GÅ sia

Öfversigt af arterna.

+ Hattens mellanlager brandgult rostfärgadt. rubiginosa.
»+ Hattens mellanlager guldgult. . . . . tabacina.

1120. H. rubiginosa (Dicks.) Lév.

Syn. Helvella rubiginosa Dicks. Plant. crypt. Brit. I, p.
20 sec. Pers. ä
Thelephora rubiginosa Schrad. Spice. p. 185.
Stereum rubiginosum Fr. Karst. Hattsv. II, p. 126.

Sporerna cylindriska, böjda. |

Ekved, m. r. (Runsala).

399

1121. H. tabacina (Sow.) Lév.

Syn. ÅAuricularia tabacina Sow. Engl. Fung. t. 25.
Auricularia nicotiana Bolt. Fung. t. 174.
Thelephora variegata Schrad. Spic. p. 185.
Thelephora ferruginea Pers. Syn. p. 569.
Thelephora tabacina Fr. Syst. I, p. 437.

Stereum tabacinum Er. Epicr. p. 550. Karst. Hattsv.

II, p. 126.
Stereum Curtisii Berk. El. North American Fungi
16.

Sporerna cylindriska, böjda, 3—5 = 1 mmm.
: Torra grenar af löfträd, helst hassel, vide och rönn, h.
0. d. (Nyl.—Lapl.).

CLI. Cyphella Fr. Karst. Hattsv. II, p. XV, 128.
Syn. Cyphella et Calyptella Quél. Ench. p. 215 et 216.

RR EP SE SES TLA AN

Basiderna 4-sporiga. Cystider inga. Sporerna klotrunda,
— elliptiska eller aflånga.

Öfversigt af arterna:

2 Fruktkroppen n. korkartad. . . . . . alboviolascens.
| ; ++ Fruktkroppen hinnaktig.
— 1 Fruktkroppen klockformig, med fot.
A Fruktlagret smårynkigt . . . .. . membranacea.

| marmktlägret slätt >. MYNTEN capula.
— H Fruktkroppen sittande, sällan med fot,

skållik, sällan klocklik.

A På lefvande mossor växande.
a Fruktkroppen snöhvit. . . . . muscigena.

Hy

SL

hb Fruktkroppen hvitaktig.
+ Fruktlagret smårynkigt, röd- = =
brunaktigt-5 «icke nina ben öR SÖN
++ Fruktlagret hvitaktigt, glatt . muscicola.
B På torra stjelkar, ved etc. växande.
a Fruktkroppen gråblek.. . . . > griseopallida.
b Fruktkroppen hvit.
+ Fruktkroppen klocklik, hängan-
då. / dT: srrnfle VVärtnAd Ve ss OICDLNG
++ Fruktkroppen icke hängande,
undantagsvis valsformig.

Oo Fruktkroppen sned . . . filicina.
o0 Fruktkroppen icke sned.
A Fruktkroppen flikig . -. Goldbachii.

AA Fruktkroppen hel.
: Fruktkroppen omkr. 1

mm. i diam.. . . villosa.
:: Fruktkroppen m. liten,
kortvarig . . - . punctiformis.

1122. C. alboviolascens (Alb. et Schw.) Karst. Fung. Fenn.
exs. 715. : Myc. Fenn; III, p. 322. Hattsv. II,
p. 133.

Syn. Peziza alboviolascens Alb. et Schw. Consp: Fung.
Nisk. p. 322,/t.. 8, bet
Cyphella Curreyi Berk. et Br. (Ann. and Mag. of
Nat. Hist. 1861).
Sporerna äggrundt säoriolye, oliksidiga, 11—16 = 9—12
mmm.
Bark och ved af löfträd och löfbuskar, t. ja; (Nyl—
Vasa).

401

1122. C. membranacea (Alb. et Schw.) Karst. Myc. Fenn.
rong an / 1INp. 324! Hattst. Ip. /128.
Syn. Cantharellus fissilis Fr. Syst. Myc. I, p. 324.
Peziza lacera Pers. Myc. Eur. I, p. 280.
— Cyphella lacera Fr. Syst. Myc. II, p. 202.
Torra örtstjelkar och risqvistar, m. r. (Mustiala).

1123. C. capula (Holmsk.) Fr. Karst. Hattsv. II, p. 129.
oc oc Pat. Tab. anal. I. p. 20, f. 35, 36.

/ Sporerna äggrunda, 71—9 = 4—5 mmm.

3 7 Ört- och gräsrötter, äfven stjelkar, m. r: (Mustiala).

0 1184. GC. muscigena (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. II, p. 130.
oc oc Pat. Tab. anal. V, p. 203, f. 465. ;

Syn. Thelephora muscigena Pers. Syn. p. 572.

ad Cantharellus levis Er. Syst. Myc. I, p. 324.

—— Thelephora vulgaris Pers. Myc. Eur. I, p. 115, t.
VIL, f. 6.

tororna ovala eller elliptiska, 7—8=4 mmm.

Större mossor, h. o. d. i södra Finl.

1125. C. galeata (Schum.) Fr. Karst. Hattsv. II, p. 130.

Syn. Merulius galeatus Schum. Enum. II, p. 371.
Merulius muscorum Somm. Flor. Lapp. p. 268.
Mossor, m. r. (Mustiala). ;

ås 3 1126. C. muscicola Fr. Karst. Hattsy. II, p. 131. Pat.
nd >. Tab. anal. I, p. 19, f..31.
Sporerna klotrunda, 5—6 = 4—5 mmm.

Mossor, h. o. d. i södra Finl.
| 26

402
1127. C. griseopallida Weinm. Karst. Hattsv. IL, p. 131.
Pat. Tab. anal. III, p. 114, f. 255. Var. ligno-
rum Karst. n. var.

Sporerna n. klotrunda, 7 mmm. i diam.
Förmultn. tallved, äfven på fuktig jord, m. r. (Mustiala).

1128. C. abieticola Karst. Fung. Fenn. exs. 718. Myc.
Fenn. III, p. 322... Hattsv. II, p. 131.
Sporerna elliptiska eller aflånga, 6—8 = 2,;—3 mmm.
Granbark, m. r. (Mustiala). |
Förenas af Quélet med Cyphella infundibuliformis (Alb.
et Schw.), men är vidt skild från denna.

1129. C. filicina Karst. Fung. Fenn. éks: AI. Myc.
Fenn. III, p. 324. Hattsv. II, p. 131.

Syn.? Cyphella Friesii Cr. Flor. Fin. f. 11.
Sporerna elliptiska eller n. sferiska eller äggrunda, 4—7

=2—3 mmm.
Döda ormbunkar, h. o. d. i södra Finl.

1130. C. Goldbachii Weinm. Karst. Hattsv. I, p. 132.
Pat. Tab. anal. I, p. 19, f£; 33.

Sporerna bredt elliptiska, 4 = 2—3 mmm:
Torra grässtrån, m. r. (Mustiala).

1131. C. villosa (Pers. pr. p.) Karst. Fung. Fenn. exs.
719. Myc. 'Fenn.' III, p. 325: Hattsv. II, p. 132.

Pat. Tab. anal. III, p. 115, f. 257.

Sporerna äggrunda eller elliptiska.

Torra örtstjelkar, t. r. ESSEN Åbo; Helsingfors; Sö-
derkulla).

> år Sporerna enligt Quélet (Aes; Frang 1878, p. 290) ellip-

ti åa, RM, länga)

i SN c. solenioides Karst. (Notis. ur Sällsk. pro Faun. et.

El

Flor. Fem, 11: 1871, p. 221). Myc. Fenn. III, p.
325.

Sporerna bredt elliptiska, omkr. 5 = 3 mmm.
— Torra stjelkar, m. r. (Mustiala).

1132. C. punctiformis (Fr.) Karst. Fung. Fenn. exs. 714.
Myc. Fenn. III, p. 326. Hattsv. II, p. 132.

Sporerna elliptiska eller aflånga, 5-—8 = 2—4 mmm.
klubblika, 12 = 5—6 mmm.

Å d Förmultnande blad och stjelkar, h. 0. Så i södra Finl.
; CM

z Bg H
ön Fö g

— CLIL Lomatia (Fr) karik n. gen.

Re 3 Fruktkroppen upp- och nedvänd, med endast sin cen-
PA fästad vid matrix, kantad, vanl. i början skållik,

utbredd, köttigt eller n. gelatinöst läderartad, samman-
ta fina, trådlika, sammanklibbade, guldgula eller färglösa
. Fruktlagret tjockt. Basiderna klubblikt cylindriska,
run Cystider inga. Sporerna cylindriska, böjda, färg-

404
1133. L. salicina (Fr.) Karst.

Syn. Thelephora salicina Fr. Syst. Myc. I, p. 442.
Corticium salicinum Fr. Epier. p. 558. Karst.
Hattsv. II, p. 140.
Thelephora cruenta a. Alb. et Schw. Consp. p. 277?
Peziza sarcoides Wahl. Flor. Lapp. p. 538.
Basiderna klubblikt cylindriska, ända till 90 mmm. långa,
6—9 mmm. tjocka. Sporerna cylindriska, böjda, 16—18 =
4—6 mmm. |
Bark af Saliz- och Populus-arter, a. (Nyl.—Lapi.)
Corticium sarcoides Fr. Karst. Hattsv. II, p. 140 är icke
med säkerhet känd från Finland.

CLI. Xylobolus Karst. Medd. af Soc. pro Faun. et
Flor. fenn. 6: 1881. Hym. Fenn. p. 40.

Syn. Xerocarpus " Xylobolus Karst. Hattsv. II, p. 133.
Stereum Auctt. ex. p. |

Fruktkroppen utbredd, upp- och nedvänd, kantad, ved-
artad, hård. Fruktlagret läderartadt, i början stoftbeströdt,
ofta hvarfvigt. Cystider inga. Sporerna färglösa, släta, små.

Öfversigt af arterna:

+ Fruktlagret kanelfärgadt, urbleknande . -. frustulosus.
++ Fruktlagret svartbrunt . . >. . . . . tumulosus.

1134. X. frustulosus (Pers.) Karst. Hym. Fenn. p. 40.

Syn. Thelephora frustulosa Pers. Syn. p. 577.
Thelephora sinuans Pers. Myc. Eur. p. 128.

405

Stereum frustulosum Fr. Epier. p. 552.
Xerocarpus frustulosus Karst. Hattsv. II, p. 134.
— Sporerna bredt elliptiska, 3—5 = 3—4 mmm.
- Hårdnad ek- och aspved, m. r. (Runsala ; Susikais i Tam-

; å mel).

1135. X. tumulosus Karst. Symb. ad Myc. Fenn. VIII
(1881), p. 11.

— Syn. Xerocarpus violaceolividus (Somm.) var. tumulosus
Karst: Hattsv. II, p. 134.

Vissn. gren. af korgvide, m. r. (Mustiala). «4.

CLIV. Sterellum Karst. n. gen.

3 Fruktkroppen utbredd, upp- och nervänd, kantad, brosk-
läderartad. Fruktlagret stoftbeströdt, oftast knöligt. Cy-
er inga. Sporerna cylindriska, färglösa, släta små.

——

1136. St. Pini (Schleich.) Karst.

2 Syn. Stereum Pini Fr. Epicr. p. 553. Karst. Myc. Fenn.
RE IL p. 309.

Thelephora Pini Schleich. Fr. Obs. 1, p. 154.

| or — Xerocarpus Pini Karst. Hattsv. II, p. 135.

| "Sporerna cylindriska, böjda, 6—7 = 2 mmm.
VR h. o. d. (Nyl.—Vasa). .

RV da

fe
=>
LANE

406

"CLV. 'Chaetocarpus Karst. n. gen.

; Fruktkroppen utbredd, upp- och nervänd, kantad, läder-
artad. Cystiderna n. framstickande, cylindriska, trubbiga,
tjockväggiga, bruna. Sporerna färglösa, släta, m. små.

Öfversigt af arterna.

+ Fruktlagret i början n. sammetsludet, ofta
med koncentriska bälten (Fu-Chaeto-
COP) se 4 tr RR «> «> » abietinus,
++ Fruktlagret beklädt med ett tjockt filtludd, |
med strållikt utlöpande bälten (Conio-
photopsis) Cs see re ee Fe +. » CONLEMMRNA.

1137. Ch. abietinus (Pers.) Karst.

Syn. Thelephora abietina Pers. Syn. p. 573.
Stereum abietinum Fr. Epicr. p. 553.
Xerocarpus abietinus Karst. Hattsv. II, p. 136.

Cystiderna cylindriska, trubbiga, släta, bara, bruna, ända.

till 160 mmm. långa, 6—12 mmm. tjocka (vid basen). Spo-
rerna aflånga, 2—3=1 mmm.
Förmultn. ved .af tall och gran, t. a. (Nyl.—Lapl.).

1138. Ch.? centrifugus (Weinm.) Karst.

AM. Thelephora centrifuga Weinm. Hym. et Gast. Ross.
p. 392.
Corticium ( Coniophora) centrifugum Fr. Hym- Eur.
p. 658.
Coniophora centrifuga Karst. Hattsv. I, . 160.
Hymenochaete centrifuga Karst. Symb. ad Myc.
Fenn. XI (1882), p. 70.

407

Fruktkroppen läderartad, grå eller svart, brunluden.
— Fruktlagret tätt filtludet. |
— - Gamm. trä, m. r. (Helsingfors: W. Nylander).

pabsCLNI Trichocarpus Karst. n. gen.

Fruktkroppen utbredd, upp- och nervänd, kantad, kork-
. Cystiderna icke framstickande, trådformiga, gulaktiga,
SE | tunnväggiga. Sporerna färglösa, släta, m. små.

1139. Tr. ambiguus Karst.

: Syn. Xerocarpus ambiguus Karst. Hym. Fenn. (Acta
3 Soc. pro Faun. et Flor. Fenn. II, p. 38). Hattsv.
FR: 130

bo — Cystiderna trådformiga, upptill fa AN Re 1 med n. trub-
är spets, sträfva, gulaktiga, omkr. 70 = 4—6 mmm. Spo-
| rerna I n. klotrunda, 0,;—1 mmm. i diam.

> Granbark, m. r. (Åbo).

j a

:

| by CLVII. Cryptochaete Karst. n. gen.

3 Fruktkroppen utbredd, upp- och nervänd, kantad eller

- nstone tydligt begränsad, broskaktigt läder- eller grus-

| . Fruktlagret stoftpudradt. Cystiderna spol- eller klubb-
like > rr eller n. färglösa, djupt: insänkta. ägde,

Fu ör indriska eller aflånga, böjda, färglösa.

Öfversigt af arterna.

+ Fruktlagret rödbrunt, gråpudradt . . . rufa.
"= Fruktlagret köttrödt, hvitpudradt . . polygonia.

408
1140. Cr. rufa (Fr.) Karst.

Syn. Thelephora rufa Fr. Elench. I, p. 187.
Auricularia cinerea Sow. t. 388, f. 3 (sec. Fr.).
Stereum rufum Fr. Epiecr. p. 552.
Xerocarpus rufus Karst. Hattsv. II, p. 135.
Cystiderna spol- eller borstlika, stundom :oregelbundna,
med grynigt innehåll, ljust gulaktiga, 30—70=18—20 mmm.
Sporerna cylindriska, böjda, 6—9 = 2—3 mmm. ;
Torra grenar af asp och APpORReL t. (Tammela
flerstädes). 2, 3, 9.

1141. Cr. polygonia (Pers.) Karst.

Syn. Corticium polygonium Pers. Disp. p. 30.
Xerocarpus polygonius Karst. Hattsv. II, p. 136.
Cystiderna uppblåst klubblika, djupt nedsänkta, med
grynigt innehåll, gulaktiga, 45—50 = 10—20 mmm. Spo-
rerna cylindriska, vanl. böjda, 8— 10—=2—3 mmm. ä i
Torra grenar af asp och vide, hb. 0. d. i södra Finl.

= En frn

CLVIIU. Corticium Fr. pr. p. Karst. Hattsv. II, p. XV, =
140.

Fruktlagret vaxartadt. Basiderna 2—4-sporiga.. Cysti-
der inga. Sporerna cylindriska, aflånga, äggrunda eller sfe-
riska, släta, färglösa. 5

Öfversigt af arterna.

" Fruktkroppen åtminstone i förstone i omkret-
sen och undertill fibrillöst byssusartad.

+ Fruktkroppen undertill och i omkretsen
hvit.
A Sporerna klotrunda sn olliptiskt.
klotrunda.
a Basiderna 2-sporiga. Sporerna spar-
RAMAR: oe Ir buarT0: JosaRllöovel
b Basiderna 4-sporiga.
— o+ Fruktkroppen af flockös struk-
tur, teml. tjock, torr vanl.
ET stötande i gult . . . . . granulatum.
++ Fruktkroppen hinnaktig, m.
06 tunn, torr vanl. stötande i
; lergrått :-= 1... scbdvi pellicula.
B Sporerna elliptiska, aflånga eller cy-
lindriska. > |
a Hyferna oledade, tjockväggiga, sega.
+ Fruktkroppen = filtartad, med
AST oregelbundna upphöjningar . rude.
++ Fruktkroppen hinnaktig, jemn,
OL i omkretsen löst fibrillös . lacteum.
b Hyferna ledade, tunnväggiga.
+ Fruktkroppen mjölkhvit. . . myxosporum.
oo ++ Fruktkroppen brunaktig, |
| sämskfärgad eller smutsigt
hvitaktig. Y
Oo Fruktlagret glänsande +. . nitidulum.
t oo Fruktlagret opakt. |
ROTE A Sporerna elliptiska eller

aker

aflånga, raka. . . -. sordidum.
SE AA Sporerna cylindriska, böj-
4 AL da ss a os os . subalutaceum.

roppen blodröd Ao ke + + Sangvineum.

410
++ Fruktkroppen fastklibbad, i omkretsen
glatt eller n. glatt.
1 Sporerna raka.

A Fruktlagret med oregelbundna, knöl-
lika upphöjningar.

a Fruktlagret ockragult. . .-:. . ochraceum.
b Fruktlagret smutsigt blek- eller
brungult: ssx»oft ia sv400NNNJJdelectens:
B Fruktlagret utan knölar.
a Fruktlagret klibbigt . . . . . lividum.
b Fruktlagret icke klibbigt.
+ Fruktlagret blåaktigt. . . . lividocoeruleum.

++ Fruktlagret hvitaktigt, lerfär-
gadt eller n. rosenrödt.
Oo Fruktlagret hvitaktigt eller
lerfärgadt.
A Sporerna elliptiskt klot-
runda, ymniga . . -. contiguum.
AA Sporerna aflånga.
: Fruktkroppen hvit. . acerinum.
:: Fruktkroppen lerfär-
gadiöin fxrpiiisealseam;
(010) Fruktlagret blekt rosenrödt. roseolum.
11 Sporerna böjda.
A Fruktkroppen ytlig, blekt köttröd,

urbleknande . . cs oo «+ >» >. nudum.
B Fruktkroppen i början betäckt af:
värdväxtens bark . . ASYL comedens.

1142. C. leve Pers. Disp. p. 30. Karst. Hattsv. II, p. 144.
Syn. Thelephora papyracea Schrad. Spic: p. 186,

411

- Thelephora laevis Pers. Syn. p. 575.
Hypochnus laevis: Bon. Handb. p- 160.
Thelephora alutacea Schrad. Spice. p. 187.
Thelephora radiosa Fr. Obs. II, p. 277.
Corticium radiosum Fr. Epier. p. 560. Karst.
Hattsv. II, p. 144. :
Athelia ochracea Pers. Myc. Eur. I, p. 84.
| Basiderna klubblika, 40—60 = 8—10 mmm. Sporerna
Bb runda, stötande s. i gult, 6—9 mmm. i diam.
Gamm. ved och bark, a. (Nyl.—Lapl.).

[4
ra AN ARG

6, padineum Karst.

Syn. C. confluens YE padinum Karst. Hattsv. II, p.
| EL 149.
2 FÅ PT

> Vis, grenar af hägg, r. (Mustiala).

| 3 ++ C, cesioalbum Karst.

= Syn. C. confluens Fr. "" cesioalbum Karst. Hattsv. II,
[K ug p 149.

Vissn. grenar af Caragana apbekeoneng m. r. (Mustiala).

a öh bulten c. bölllovlnd Karst. n. subsp.

iktkroppen m. tunn, med m. tunnt, hinnaktigt, hvit-
lagda torkning höggulaktigt fruktlager.
förut. björk- och alved, stenar, m. r. (Mustiala).

Hlg-0 12

el Fl å

bee C, levissinum Karst. ;

Ke Syn. Xerocearpus levissimus Karst. Symb. ad Myc. Fenn.
fe Xl (1883), p. 111.

412

KT

Fruktkroppen utbredd, tunn, fastväxt, slät, sammanhän- :-

gande, tydligt luddig, med bart, blekt sämskfärgadt fruktlager
Murken asp- och björkved, m. r. (Mustiala).

1143. C. granulatum (Bon.) Karst. Hattsv. II, p. 244.
Wint; Pilz: p. d29:

Sporerna rundadt elliptiska, 5—12 = 6--8 mmm. Hy-
ferna greniga, ledade, släta, glasklara (under mikr.), flerböjda,
vid lederna ensidigt knöliga, 4—10 mmm. tjocka.

Döda stamm. af videarter, rönn, Cornus sangvinea, a.
(Nyl.—Lapl.).

x C. molle Fr.? Karst. Hattsv. II, p. 147.

Sporerna äggrunda, 9 =6—-7 mmm. Hyferna släta,
grenade, ledade, vid lederna vanligen ensidigt knöliga, 5—06
mmm. tjocka.

Gamla tallar, m. r. (Mustiala). .

1144. C. pellicula Fr.? Karst. Symb. ad myc. Fenn. XIII
(1885); pr

Fruktkroppen kretsformig eller utbredd, n. fastväxt,
vaxartadt hinnaktig, m. tunn, okantad, torr sprickfull, under-
stundom besatt med små papiller, glatt, undertill fintrådig, i
omkretsen likartad eller otydligt flocköst kliartad, hvit, torr
med dragning i lergrått eller brunt. Sporerna klotrunda,
sällan elliptiskt klotrunda, släta, 6—8=6 mmm. eller 6 mmm.
i diam. ;

Granbark, m. r. (Mustiala). 11.

Hyferna ledade, utan sidoknölar, försvinnande, 5—6

mmm. tjocka.

413
1145. C. rude Karst. Hattsv. II, p. 143. Symb. ad
Myc. Fenn. IX (1882), p. 53.

Sporerna elliptiska, 4 = 2—3 mmm. MHyferna föga för-
gro nade, oledade, tjockväggiga, vanligen spända, 2—3 mmm.
. Granbark, m. r. (Mustiala).

and 1146. C. lacteum Fr. Karst. Hattsv. II, p. 145:
i dn ved och bark, sfopebilkn af barrträd, t. a. i
södra a Finl. ) ;

1147. C. myxosporum fal: Hattsv. II, p. 240. Symb.
ad Myc. Fenn. IX (1883), p. 53.

Sporerna aflånga, vanl. böjda, 8—9 =3—4 mmm.
Tallbark, m. r. (Mustiala).

1148. C. nitidulum Karst. Symb. ad Myc. Fenn. VIII
Et (1881), p. 11. Hattsv. IL p. 150.

Sporerna 2—3 = 1 mmm. Hyferna föga anmärknings-
ärda, n. grönaktigt hyalina, greniga, 2—3 mmm. tjocka.
Torra grenar af sälg, m. r. (Mustiala).

1149. C. sordidum Karst. Symb. ad Myc. Fenn. X (1882),
; 4 Kf: oa På 65. |
Nr fr bmktkroppen utbredd, föstklibbad; okantad, vaxartad,
rtill n. flockullig, slät, torr sprickig, smutsigt hvitaktig,
r brungulaktig, i FR luddigt kliartad. Ryprerna
iska eller ERRneR 4—5 = 2—3 mmm.

414
Förmultn. tallgrenar, m. r. (Mustiala).
Hyferna förgrenade, tätt ledade, utan knölar vid lederna,

5—6 mmm. tjocka.

1150. C. subalutaceum Karst. Symb. ad Myc. Fenn. X
(1882), p. 65.

Fruktkroppen vidt utbredd, fastväxt, okantad, samman-
hängande, luddigt kliartad, gulaktigt lerfärgad, i omkretsen
likartad, med vaxartadt, tunnt, mörkare färgadt fruktlager.

Sporerna cylindriska, böjda, 5—6 = 1 mmm.
Murken tallved, m. r. (Mustiala). 9.

1151. C. sangvineum Fr. Icon., t. 198, f. 2. Karst.
Hattsv. II, p. 146.

Sporerna elliptiska, 2—4 = 1—2 mmm.
Förmultn. tall- och enved, a. (Nyl.—LapL).

1152. C. ochraceum Fr. Karst. Hattsv. II, p. 145.

Sporerna elliptiskt sferiska, 4—6 = 3—4 mmm.
Förmultn. ved och bark af såväl barr- som löfträd, h.

o. d. (Nyl.—Lapl. [Kola]. |

1153. C. deflectens Karst. i
Syn. Grandinia deflectens Karst. Hattsv. II, p. 239. |
Sporerna bredt elliptiska, 3=2 mmm. Hyferna föga r
anmärkningsvärda eller inga. : ;
$

Gamm. aspbark, h. 0. d. i Mustialatrakten.

RNA rv Tr

Prtfrtr.

415

> 1154. C. lividum Pers. Karst. Hattsv. II, p. 150.
& 4 Sporerna cylindriska, 3—6 = 1—2 mmm. Syrran snart
rsvinnande eller n. inga. | |

Förmultn. tallved, a. (Nyl.—Lapl.).

1155. C. lividocoeruleum Karst. (Notis. ur Sällsk. pro
— Faun. et Flor. Fenn. Förh. 9: 1868, p. 370).
Myc. Fenn. III, p. 315. Hattsv. II, p. 150. Fr.
Hym. Eur. p. 652.

Sporerna elliptiska eller aflånga, stundom oliksidiga,
0=4—6 mmm. Basiderna klubblika, 5 mmm. tjocka.
srna föga anmärkningsvärda eller inga. j

er Förmultn. tall- och björkved, r. (Mustiala; Ruva i teer
j Laj pm.).

1156. C. contiguun Karst. Symb. ad Myc. Fenn: VIII
(1881);5p, 11 Haftsv. Il;p: 150:

pe Sporerna äggrunda, 5—7 = 3—4 mmm.
nas, sälg- och aspbark, m. r. (Tammela).

- 1157. C. acerinum Pers. Obs. myc. 2, p. 37, 38.

Syn. Thelephora acerina Pers. Syn. p. 581. Fr. Hym.
| Micatbur. p. 645,

Xerocarpus acerinus Karst. Hattsv. II, p. 139.
fr. Basiderna cylindriskt klubblika, 30—45 =7—10 mmm.
vorerna n. elliptiska, 2—4=1-—2 mmm. Hyfer inga.

— Gammal bark af lönn och pyramidpoppel, m. r. (Mus-

19
Ad
"ad

AR RTR

416

1158. C. calceum (Pers.) Karst. Hattsv. II, p. 149. Pat. -
Tab. anal. 2:e ser. pr 27; f:;5622:;

Sporerna omkr. 3 = I mmm.
-Tall- och granved, a. (Nyl.—Lapl.).

Var. caulicola Karst. Symb. ad Myc. Fenn. X (1882),
p. 65. |

Torra hallonstjelkar, h. o. d. i södra Finl.

1159. C. roseolum Karst. n. sp.

Fruktkroppen vidt utbredd, vaxartad, m. tunn, glatt,
sammanhängande, i omkretsen likartad, blekt rosenröd eller
violett. Sporerna elliptiskt sferiska, merendels med en olje-
droppe, 5—6 = 3—4 mmm. :

Björkbark, h. o. d. i Tammela.

Hyferna förgrenade, ledade, utan knölar, 2—4 mmm.
tjocka.

1160. C. nudum Fr. Karst. Hattsv. II, p. 148.

Fruktkroppen i början vaxartad, glatt och blekt kött-
röd, af parenchymatisk struktur. Sporerna aflånga, böjda,
12—18 =3—4 mmm.

Stubb. af lönn, m. r. (Mustiala). |

1161. C. comedens (Nees) Karst. Hattsv. II, p. 151.

Sporerna cylindriska, böjda, 17—21=6—9 mmm.
Torra gren. af ek, hassel och al, t. a. (Nyl.—Lapl).

417

CLIX. Xerocarpus Karst. (Rev. myc. janv. 1881, p.
22). Hattsv. II, p. XV, 133 pr. p.

fog ben utbredd, okantad, flocköst gkisiktad. Frukt-
et distinkt, af torr beskaffenhet. Cystider 0: Sporerna
nga. små. lan Bör | | i

NV

1162. X. subsulphureus Karst. Hattsv. II, p. 138. Roum.
Fung. Gall. exs. n:o 4307.

Syn. Corticium subsulphureum aret Symb. ad bär

Fenn. VIII (1881), p. 12.

— Sporerna: aflånga, 3—6 =1— 3 mmm, Hyferna 4— Så

mm. NACKA.

; > Förmultn. stock., h. 0. d. js Tammela. T

ri RINEROAA
EDA;

frRar oo.

Bihang.
Sterila, ofullständigt kända arter.

: Fruktkroppen mjöligt grusartad. j
to RVbradae ANP SOSFS SA
+ Grått brungul; ii ar0i0e voi helvolus.

cköst grusartad. "Hyfgiora grettar; ut-

EN Af

He X. färkroles Karst. Hattsv. I, p. 243.

i Bark af. hagtorn, m. r. (Åbo).
k 27

418
1165. X. alutarius (Berk. et Cook.) Karst.

Syn. Corticium alutarium Berk. et Cook. Ellis et Everh.
North American Fungi, n;o 517. |
Fruktkroppen utbredd, fastväxt, flocköst grusartad, blek-
- gulaktig eller blekt svafvelgul, i omkretsen vanl. byssusartad
och stundom med - strållikt utlöpande fibriller. Fruktlagret
sammanhängande, slätt, tunnt, hvitaktigt sämskfärgadt.

Gamm. tallved, m. r. (Mustiala).

CLX. Lyomyces Karst. Hattsv. II, p. XV, 153.

Fruktkroppen utbredd, okantad, grusartad eller papper-
artad. Fruktlagret n. tunnt, knappt distinkt. Sporerna ägg-
runda eller n. klotrunda, hyalina, släta, teml. stora. Basi-
derna klubblika, 4-sporiga.

Öfversigt af arterna.

+ Fruktkroppen rosenröd, slutl. m. rynkig, t
hinnaktige: . . » 2 ss ROSOUN
++ Fruktkroppen syapdätad. Re betäckt

af rosenrödatigt stoft: Carso. Ja . volygonioides. ;

1166. L. roseus (Pers.) Karst. Hattsv. Id, p. 153.
Syn: Corticium roseum Pers. Disp. p. 381. 0
Thelephora rosea Pers. Syn. p. 575.

Sporerna elliptiskt eller äggrundt sferiska, 11—12 =
7—10 mmm. Basiderna klubblika, 9 mmm. tjocka. Hyferna
tjockväggiga, sega, utan knölar, löst hoptofvade.

Torra grenar af asp, björk och vide, a. (Nyl.—Lapl.).

A

419

omen L. polygonioides Karst.

Corticium polygonioides Karst. SMD: ad MyC Fenn.
pj sun vm (1881), p. 12.

| j >> Xerocarpus polygonioides Karst. Hattsv. II, p. 138.
Ngporerna n. sferiska, 5D—6—4— ö. mmm. Hyferna 3—5

föga.
4 OD FIER HI

kt ät Tomentella (Pers. Obs. 2 pr. p.) Karst.

»-Hypocknus (Fr. pr. p.) Pat. Hym. d'Eur. p. 152.
tkroppen utbredd, okantad, bomulls- eller filtärtad.
"rul et m. tunnt, bildadt af löst hoptofvade hyfer. Ba-
- la öst "förenade. Cystider inga. Sporerna klotrunda,
lösa, släta, små.

Öfversigt af arterna:

yferna sträfva.
t flig svafvelgula.

2 fint sträfva eller n. släta « . » Sulphurina.
) I Snöt nö vit 2 RR RE BA
Hyferi ha a sträfva. RS AR

1168 6 UT. Nesn (Pers.) Karst.

jur dlbeinn sislpimereviii. Pers Ob. bp: 38.

Åirslet Thelephora sulphurea Pers. Syn. p. 579.
0 Tyomyors sulphureus Karst. 'Hattsv. I, p. 241.
Eb - Symb. ad Myc. Fenn. IX, p:. 54.

420
Fruktlagret gråaktigt eller chokoladfärgadt. Sporerna
klotrunda, färglösa, med en oljedroppe, 2—3 mmm. i diam.

Hyferna brandgula (under mikr.), sträfva, 2—4 mmm. tjocka.
Ruttet trä, a. i södra Finl.

Var: leucophanes Karst.

Fruktlagret hinnaktigt, tunnt, hvitt eller hvitaktigt.
Tallbark, m. r. (Tammela).

1169. T. sulphurina Karst. n. sp.

Fruktkroppen utbredd, fibrillöst byssusartad, fastväxt,
lifligt n. orangegult svafvelgul, i omkretsen i början byssus-
artad. Fruktlagret hinnaktigt, tunnt, m. sprödt, slätt, vid
torkning sönderbristande, sämskfärgadt. Sporerna elliptiska
eller sferiskt elliptiska, färglösa, 3—4 = 2 mmm. Hyferna
greniga, ledade, stundom anastomoserande, vid lederna en-
sidigt uppsvällda, fint sträfva eller släta, färglösa eller hya-
lint gulaktiga (under mikr.), 5—6 mmm. tjocka. EE

Tallbark, m. r. (Jalasjärvi). 7. S |

1170. T. byssina Karst.

Syn. Lyomyces byssinus Karst. Fung. rar. Fenn. atque
nonn. Sibir. (Medd. af Soc. pro Faun. et Flor.
Fenn. 11: 1884, p. 137).

Fruktkroppen oregelbundet utbredd, byssusartad, löst -
vidfästad, n. mjuk, snöhvit, undertill spindelväfslikt byssus-
artad, i omkretsen spindelväfslikt, med ett hinnaktigt, m. tunnt,
m. sprödt, sammanhängande, slätt fruktlager. Sporerna klot- 4
runda, färglösa, 2—4 mmm. i diam. Hyferna sträfva, utan 'd
knölar, 2—3 mmm: tjocka. 2

421

Gamm. tallved, m. r. (Mustiala; Helsingfors: Edw. Wai-
, 10. rn a | ;

1171. T. obducens Karst. n. sp.

q Fruktkroppen oregelbundet utbredd, äpslknndd; bys-
artad, löst vidfästad, blekt svafvelgul, i omkretsen stundom
rå, med inströdda orangegult svafvelgula fibriller. Frukt-
Rv slätt, torrt n. sprickigt, gråaktigt eller blekt
oladfärgadt. Sporerna sferiskt elliptiska, färglösa, med
stor, hyalint grön oljedroppe. Hyferna föga greniga, nå-
ledade, vid lederna ensidigt knöliga, släta, fasta.
— Förkol. ved, qvistar etc., m. r. (Mustiala). 11.

HALD!

rs MINNE -
CLX XII. Peniophora Cook. (Grev. VIII, p. 20).

4 fru FNS utbredd, upp- och nervänd, okantad, grus-
tad, luddartad, broskartad, vaxartad eller n. köttig, med
er el mindre distinkt fruktlager. Cystiderna kägellika
pformiga, n. styfva, n. sträfva, föga eller icke fram-
såg; bleka eller gula. Sporerna n. klotrunda, elliptiska,

FRE tuaRdn, färglösa.

ie

TR "Öfversigt af arterna:

| - oppen åtminstone i torrt tillstånd -
oskartadt hinnaktig, slutl. lossnande.

Fruktkroppen i omkretsen borsthårig, —
hyalint RE . «vo « . gigantea.

+ Fruktkroppen glatt, sVärtåkeill med blekt

RE Röd Hrakttuger ANGUS, Bin AE garhea.

422

>+ Fruktkroppen icke broskartadt hinnaktig.
+ Fruktkroppen (eller åtminstone frukt- =
lagret) i början vaxartad. Sporerna
cylindriska eller elliptiska.
A Sporerna böjda.
a Sporerna elliptiska. . . . . . pretermissa.
b Sporerna cylindriska.
+ Fruktkroppen glatt, gråaktig . cinerea.
++ Fruktkroppen i omkretsen i
början fibrillös, köttröd . . incarnata.
B Sporerna raka.
a Fruktkroppen vaxartadt gelatinös,
blek, med spridda, knöllika pa-

PIMÖR re es RN . emulans.
tt Fruktkroppen grusartad, torr.
A Sporerna n. klotrunda . . . .-. Syringe.
B Sporerna : aflånga ;,. .. os soc.) WeVvigata

1172. P. gigantea (Fr.) Karst.

Syn. Corticium giganteum Fr. Icon. t. 197, f. 3. Karst.
Hattsv. II, p. 142. ES
Cystiderna spolformiga, afsmalnande mot spetsen, spridda,
knapt nående öfver basiderna, hyalina, vårtfulla. Sporerna
elliptiska eller sferiskt elliptiska, 4—5 = 3 mmm.
Gamla tallstamm., a. (Nyl.—Lapl.).

1173, P. carnea (Willd.) Karst.

Syn. Lichen carneus Willd. Flor. Ber. p. 358.
Auricularia corticalis Bull, Champ. t. 486, f. 1.

423

Thelephora qvercina Pers. Syn. p. 513.

Corticium qvercinuwm Fr. Epicr. p. 563. Pat. Tab.
pl anal. III, 112, f. 253.

2 Jå Peniophora qvercina Cook. (Grev. VIII, p. 20, t.
er Fulilä25;0fi13)

Xerocarpus carneus Karst. Hattsv. II, p. 134.

5 NN

00 Cystiderna knapt eller icke öfverskjutande basiderna,
3 | sylikt kolfformiga, tjockväggiga, hyalina eller gulaktigt hya-
flm, sträfva, 30—50 = 8—14 mmm. Sporerna aflånga eller
— cylindriska, böjda, 7—9 = 2—3 mmm.

Ek och lind, m. r: (Merimasku; Runsala):.

FA 1174. P. pretermissa Karst. n. sp.

Fruktkroppen utbredd, fastklibbad, tunn, blekgrå, stund-
m med svag dragning i rödbrunt, vid torkning hvitnande
eller gulnande, i omkretsen i början finluddig, slutl. bar, lik-
arta. Basiderna cylindriskt klubblika, 30=6—8 mmm. Cy-
1 S iderna spolformiga, oregelbundna, insänkta, gulaktiga, 70 —
8 30 = 9—10 mmm. Sporerna elliptiska, raka eller lindrigt
böjda, trubbiga, utan eller med 1—2 oljedroppar, färglösa,
0—12 = 5—6 mmm. Hyfer inga.
Gamm. ved af gråal, m. r. (Mustiala). '9, 10.

ir

1175. P. cinerea (Fr.) Cook. (Grev. VIII, p. 20, t. 123,
fe BD),
- Syn. Corticium cinereum Fr. Icon. t. 198, f. 4. Karst.
Hattsv. II, p. 148. Pat. CRD anal. III, p. 112,
ör. f. 251.
d —— Cystiderna spolformiga, trubbiga, tjockväggiga, hyalina
eller gulaktigt hyalina, 200—38=7—10 mmm, Basiderna klubb-

424
lika, 4-sporiga, med böjda sterigmer. - Sporerna cylindriska

eller aflånga, vanl. böjda, släta, 3—5=1 mmm.
Bark och ved af löfträd, a. (Nyl.—Lapl)

Var. Piceae Karst. Symb. ad Myc: Fenn. XIII (1884),
oc Pp. 4.

Fruktkroppen utbredd, sammanflytande; fastväxt, torr,
tunn, slät, sammanhängande, blåsvart, torr n. violettgrå och
lindrigt stoftbeströdd, i omkretsen likartad. Sporerna cylin-
driska, böjda, 5—6=2 mmm. Cystiderna n. SE 16—30
=8—11 mmm.

Torra grangren., m. r. (Mustiala). 11.

1176. P. incarnata (Pers.) Karst.

Syn. Thelephora incarnata Pers. Syn. p: 573.
Corticium incarnatum Fr. Epier. p. 564. - Karst.
Hattsv. II, p. 145.

Cystiderna trubbigt tillspetsade, tjockväggiga, grönaktigt
eller gulaktigt hyalina, sträfva eller gryniga, icke öfvernående
basiderna, 'omkring 10 mmm. tjocka. Basiderna klubblika,
4-sporiga. Sporerna elliptiskt aflånga eller cylindriska, raka
eller n. böjda, 9—12 =4—5 mmm.

Gamm. ved och bark af löfträd, a. (Nyl.—Lapl).

Sporerna enligt Winter och Fuckel klotrunda, 4 mmm. :
i diam.! Hyferna trubbspetsade, ledade, greniga, utan knö-
lar vid lederna, ofta gryniga, hyalina, 3—4 mmm. tjocka.

1177. P. convolvens Karst.

Syn... Corticium convolvens Karst. ätas IL, p. 148.
Symb. ad Myc. Fenn. IX (1882), p.: 54;

425

- Cystiderna cylindriska eller spolformigt cylindriska, tal-
tunnväggiga, stundom nående öfver basiderna, gulaktiga
- n. hyalina, 10—15 mmm. tjocka. Sporerna äggrundt
= — sferiska, 3—5=2—3 mmm. :

- Murken björkved, m. r. (Mustiala)

1178. P. emulans Karst. n. sp.

Fruktkroppen: utbredd, kretsformigt begränsad eller af-
lång, fastväxt, teml. tunn, n. vaxartad, vid torkning hård-
| nande, slät, sammanhängande, torr ofta sprickfull, stoftpudrad,
d i omkretsen likartad, blekt sämskfärgad, ofta med dragning
; i rosenrödt, slutl. stötande mer eller mindre i rostbrunt. Cy-
— stiderna spolformiga eller kägellika, rynkiga, 40 = 12 mmm.,
Er. — hyalina eller gulaktigt hyalina. Sporerna aflånga eller ln.
tt aflånga, raka, ofta oliksidiga, hyalina, 5—9 = 3—3,s
I Hyferna föga anmärkningsvärda.
- Torr ved af löfträd, företrädesvis asp, m. r. (Mustia-

Mycket lik en urblekt, mager form af Peniophora in-

1179. P. Syring&e Karst.

Syn. Xerocarpus violaceo-lividus (Somm.).
mn EX. Syringe Karst. Symb. ad Myc. Fenn. IX
köglnnu: (1882), p. 52.

— Fruktkroppen vidt utbredd, läderlikt ivrade fastväxt,
: aktig, i omkretsen ofta i början hvit, med dragning i
rödbrunt Fruktlagret knöligt, blåsvart, skiftande i purpur-
rödt, äldre och torr styft, m. sprickigt och beströdt med ett
. tjockt: lager af ljusgrått eller hvitaktaktigt stoft. Cy-

426

stiderna spolformiga, gryniga eller sträfva, ända till 50 mmm.
långa, 6—8 mmm. tjocka. Sporerna äggrunda, 3 = 2 mmm.
eller 2 mmm. i diam. Hyfer inga.

Lefvande och döda stamm. och grenar af syren, m. r.
(Mustiala). Höst—viår.

1180. P. levigata (Fr.) Karst.

Syn. Thelephora lWevigata Fr. Elench. I, p. 224.
Corticium lcevigatum Fr. Epicer. p. 565.
Xerocarpus levigatus Karst. Hattsv. II, p. 139.
Corticium juniperi Karst.

Xerocarpus juniperi Karst. Hattsv. II, p. 138.

Cystiderna n. framstickande, cylindriskt spolformiga, gry-

niga eller sträfva, hyalina, gulaktigt hyalina eller brungul-
aktiga, 75—80=8—10 mmm. Sporerna aflånga, raka, 7—11
= 3—4 mmm.

Enbark, t. r. (Tammerfors; Tammela).

Peniophora juniperi Karst. är en äldre form af Pen.

levigata (Fr.).

- CLXHI. Phanerochaete Karst. n. gen.

Fruktkroppen utbredd, okantad, kork- eller läderartad,
med tydligt fruktlager. Cystiderna framstickande, tunnväg-
giga, bleka, cylindriska. Sporerna elliptiska, encelliga.

Öfversigt af arterna:

+ Fruktlagret stoftpudradt, blekt rödgult. . alnea. :
++ Fruktlagret bart, sämskfärgadt . . +. . odorata.

"I
1
v
d
||
v

sm—A 0 WRAETRARTR

827
1181. Ph. alnea (Fr.) Karst.

> Syn ”Thelephora ålnea Fr. Syst. Myc. I, p. 446.
| Stereum alneum Fr. Epicr. p. 553.
Xerocarpus alneus Karst. Hattsv. IT, p. 137.
Corticium decolorans Karst. Hattsv. II, p. 144.
Cystiderna cylindriska, trubbiga, grynbeklädda, hyalina,
120 =9—12 mmm. Sporerna elliptiska, 4—6 = 2—3 mmm.
Al och tall, h. o. d. (Nyl.—Vasa).
Hyferna greniga, ledade, 6—7 mmm. tjocka.

; 3 - 1182. Ph. odorata (Fr.) Karst.

Syn. Thelephora odorata Fr. Syst. Myc. I, p. 445.
Stereum odoratum Fr. Epicr. p. 553.
Xerocarpus odoratus Karst. Hattsv. II, p. 137.
Cystiderna cylindriska, trubbiga, n. bara, hyalina, 6—9

| mn. tjocka. Sporerna elliptiska, 4—6=3 mmm. Hyferna

släta, utan knölar, 3—4 mmm. tjocka.
Tallstamm., h. o. d. i södra Finl.

Hyferna ogrenade, oledade, flerböjda, med tjock mem-

2 bran, hyalina, 3—5 mmm. tjocka.

fi

CLXIV. Peniophorella Karst. n. gen.

RI

4 0 Fruktkroppen utbredd, vaxartad. Cystiderna m. fram-

— stickande, borstformiga, hyalina. Sporerna- cylindriska, 2-

- 1183. P. pubera (Fr.?) Karst.

Fruktkroppen vidt utbredd, obegränsad, vaxartad, fast-
växt, okantad, hvit eller lerfärgad. Fruktlagret slätt, af de

428
framstickande cystiderna sammetshårigt, i torrt tillstånd spric-
kigt och stötande n. i brunt. Cystiderna borstlika, hyalina,

långa. Sporerna cylindriska, trubbiga, raka, vanl. ensepte-
rade, 6—8 =2 mmm.

CLXV. Hymenochetella Karst. n. gen.

Fruktkroppen utbredd, upp- och nervänd, okantad, af
torr beskaffenhet. Fruktlagret af de framstickande cystiderna
borsthårigt. Cystiderna borstlika, spetsiga, tjockväggiga, bruna.
Sporerna aflånga, färglösa.

Öfversigt af arterna.

+ Fruktkroppen flocköst grusartad, gulaktigt

kanelfärgadi:=— 0 -—K sd a fstmvvogläridat
++ Fruktkroppen filtartad, Söriänd kanel-
färgad . 2 JSF THOR ST NS 0 ET ANNAS

1184. H. arida Karst. n. sp.

Fruktkroppen utbredd, obegränsad, löst flocköst grus-
artad, tunn, fastväxt, blekt brandgul. Fruktlagret slätt, sam-
manhängande, torrt, sprödt, blekt kanelfärgadt. Cystiderna -
borstlika, spetsiga, tjockväggiga, rostbruna, 75—100 = 6—9
mmm. Basiderna cylindriskt klubblika, 2—4 mmm. tjocka.
Sporerna utdraget aflånga, raka eller böjda, hyalina, 4—7 =
0,;—1,;s mmm. Hyferna greniga, ledade, utan knölar vid le-
derna, hyalint gulaktiga (under mikr.), 3—4 mmm. tjocka.

Bark af löfträd, m. r: (Mustiala). 7.

429

1185. H. laxa Karst. n. sp./

öre. Syn. Corticium? cinnamomeum Karst. Hattsv. II, p. 146

nt mpbp

5 0 Fruktkroppen utbredd, älegrkninl, tunn, löst filtartad,

- fastväxt, rostbrunt kanelfärgad, i omkretsen likartad. Frukt-

= 3 lagret torrt, slätt, sammanhängande. Cystiderna borstlika,
3 spetsiga, tjockväggiga, rostbruna (under mikr. bruna, guld-

glänsande), 60—70 = 6—8 mmm. Hyferna greniga, ledade,

; - hög- eller brandgulaktiga, 3—5 mmm. tjocka.

Torra gren. af hassel, m. r. (Runsala).

CLXVI. Gleocystidium Karst. n. gen:

Fruktkroppen utbredd, okantad, fastklibbad, n. hinnak-
tig, tunn. Cystiderna framstickande, glesstående, grofva, kä-
- -gelformiga, till större eller mindre del n. Höje Spo-
3 rerna aflånga, vanl. böjda, färglösa.

Öfve rsigt af arterna:

s å Höystidarna m. glesa, stora . «I. 0: . « exsudans.
fr Cystiderna teml. täta, små . «. - - ». guttuliferum.

: j uf 1186. Gl. exsudans Karst. |
- ET

E: 2 Syn. Grandinia. exsudans Karst. I Hattsv. II, p. 239.
+ OCystiderna glesstående, kägellika, n. geléartade, vid tatks
- ni 5 gulnande, 0,2—0,3 mm. höga. Sporöraft trinda, vanl. n.
böjda, 4—6 = 1—2 mmm.

— Granved, m. r. (Mustiala).

430

1187. GI. guttuliferum Karst. n. sp.

Fruktkroppen vidt utbredd, obegränsad, fastväxt, sam-
manhängande, sällan sprickig, i omkretsen i början fint flocköst
pudrad. Fruktlagret torrt, slätt, smutsigt hvitaktigt, slutl.
isabellfärgadt eller blekt gulbrunaktigt. Cystiderna fram-
stående, temligen tättsittande, cylindriskt kägellika, trubbiga,
vanl. i toppen försedda med en klotrund, brandgul, gulskim-
rande -slemdroppe, 20—35 mmm. tjocka. Sporerna aflånga,
trubbiga, raka, sällan lindrigt böjda, färglösa, 10—12=3—4
mmm.

Gamm. aspved, m. r. (Mustiala). 10.

CLXVII. Diplonema Karst. n. gen.

Fruktkroppen utbredd, byssusartad. Fruktlagret icke
distinkt, bildadt af löst sammanställda, klubblika basider och
trådformiga, färglösa cystider. Sporerna äggrunda, n. färg-
lösa eller färglösa.

1188. D. sordescens Karst. n. sp.

Fruktkroppen oregelbundet utbredd, obegränsad, spin-
delväfsartadt hinnaktig, vidfästad, hvitaktig. Fruktlagret m..
tunnt, löst, svafvelgult smutsblekt. Cystiderna cylindriska,
trubbiga, här och der hopsnörda eiler ledade, n. sträfva, n.
framstickande, hyalina. Basiderna cylindriskt klubblika, 5—06
mmm. tjocka. Sporerna äggrunda, med en grönaktig olje-
droppe, 3—5 = 2—3 mmm. Hyferna greniga, ledade, släta
eller n. släta, vid lederna ensidigt knöliga, gulaktigt hyalina,

431

3 mmm. tjocka (med inblandade tjockare [ända till 10 mmm.
tjocka]) och n. svafvelgula. ;
— Gamm. bark af Alnus incana m. r. (Mustiala).

Rv
3 Le få

Nn
raka >

CLVIIL. Exobasidium Vor. Karst. Hattsv. II, p. XV,
152.

Jo - Basiderna cylindriskt klubblika, 4-sporiga, sammanstälda
till ett tunnt, värdväxtens kutikula genombrytande fruktlager.
Sporerna spolformiga, färglösa. Mvycelet endofytiskt.

: Öfversigt af arterna.
k + Mycelet förorsakar köttiga, köttröda svull-
= MR sökors (änalldaje «fer ec VÄCckcinil,
++ Mycelet framkallar rödaktiga eller gul-
0 aktiga fläckar.
ov Fläckarne rödaktiga.
A Fläckarne purpurröda. "+ + . - -. Andromedae.
oo B Fläckarne köttrödaktiga. oo. » - Myrtilli.
; ot Fläckarne små, gulaktiga ... . . .. Ledi.

| 1189. Ex. Vaccinii (Fuck.) Vor. Karst. Hattsv. II, p. 152.
=> Sporerna cylindriska eller spolformiga,5—8=1=—2 mmm.
Fk Blad, sällan stjelkar af lingonbuskar, a. (Nyl.—Lapl.).
Bk ;
3 1190. Ex. Andromed&e Karst.. (v. Thuem. Mycoth. univ.

n:o 1110) Hym. Fenn. (Acta Soc. pro Faun. et
Flor. Fenn. II, p. 39). Hattsv. II, p. 153.

Blad och stamm. af Andromeda polifolia och Arctosta-

432
1191. Ex. Myrtilli Thuem. Karst. Hattsv. II, p. 152.

Blad af Vaccinium uliginosum, h. 0. d. i södra Finl.

1192. Ex. Ledi Karst. (Grev. 1879, n:o 42, p. 64). (v.
Thuem. Myc. univ. n:o 1506). Hattsv. II, p. 153.

Sporerna 4—6 = 1 mmm.

Blad af Ledum palustre, h. 0. d. i södra Finl.

På grund af de stora skiljaktigheter här ofvan upptagna
formerna förete i sitt utseende och växtsätt anser förf. sig
fortfarande vara berättigad att betrakta alla dessa såsom
sjelfständiga arter.

LCXIX. Scyphopilus Karst. Hym. Fenn. (Acta Soc.
pro Faun. et Flor. fenn. II, p. 40); Hattsv.

(1. p; XVI, 155:
Syn. Phylacteria Pat. Hym. M' Eur. p. 153 pr. p.
Basiderna 4-sporiga. Cystider inga: — Motsvarar Cra-

terella.

1193. Sc. caryophylleus (Scheeff.) Karst. Hattsv. IL, p
155.

Sporerna klotrunda eller kantiga, taggvårtiga, bruna,
8—10—=7 mmm.
Björkskog., m. r. (Runsala; Mustiala):

433

CLXX. Merisma Pers. Karst. (Rev. myc. janv. 1881,
| —00D: 23). Hattsv: IL, p. XVI, 156.

SER Syn. Phylacteria Pat. Hym. d'Eur. p. 153 pr. p.
”Basiderna 4-sporiga. Cystider inga. Sporerna kantigt
É sferiska, Färtfalla, bruna. — Motsvarar Polyozus. |

eSTnd

: Öfversigt af STR Sr
ft Laktlös . oo. so soc soc . + « +. anthocephalum.

te Nlaluktande, .. «/. « «+. . « « + Palmatum.
1194. M. anthocephalum (Bull) Karst. Hattsv. II, p. 156.

3 Sporerna klotrunda eller kantiga, taggvårtiga, bruna,
3 7—9=6 mmm: eller 6—8 mmm. i diam.
Löfskog., m. r. (Mustiala).

1195. M. palmatum (Scop.) Pers. Karst. Hattsv. II, p. 156.

Sporerna klotrunda, vårtiga, bruna, 8—12 mmm. i diam.
Barrskog., t. a. (Nyl.— Vasa).

" M. diffusum (Fr.) Karst. Hattsv. II, p. 157.
go Syn. Thelephora diffusa Fr. Icon. t. 196, f. 4.
Vid väg., m. r. (Mustiala).

CLXXI. Thelephora (Ehrh.) Karst. (Rev. myc. janv,
01881, p, 23). Hattsv. I, p. XVI, 157.

Syn. Phylacteria Pat. Hym. d'Eur. p. 153 pr. p.
Basiderna 4-sporiga. Cystider inga. Sporerna kantigt
eriska, vårtiga, bruna. — Motsvarar Stereum.
i 28

434
1196. Th. laciniata Pers. Karst. Hattsv. II, p. 157.

Syn. Stereum. laciniatum Pers. Obs. T, p. 36.
Auricularia caryophyllea Sow. Engl. Fung. t. 213.
Thelephora intybacea Fr. Syst. Myc. I, p- 431.

Sporerna 6—9 mmm. i diam. |

Förmultn. stubb., rött., stjelk., jord, företrädesvis i barr-

skog., a. (Nyl.—Lapl.).

CLXXII. Coniophora Pers. Karst. (Rev. myc. janv.
1881, p. 23. ' Hattsv. II; p. XVI, 159.

Basiderna 4-sporiga. 'Cystider inga. Sporerna äggrunda,
elliptiska eller aflånga, släta, rostfärgade. — Motsvarar Cor-

i

ticium.
Öfversigt af arterna.

sr Fruktkroppen n. köttig. Fruktlagret vå-
git, KNONgtG 0 Tv 0 . puteanea.
++ Fruktkroppen hinnaktig när driskrikad
Fruktlagret slätt.
1 Fruktlagret i början stötande mer eller
mindre i gult, =
A Fruktlagret i början höggult eller
svafvelgult.
a Fruktkroppen i början byssusartad
och hvit eller gulhvit. Frukt-
lagret slutl. kompakt och hög- dd
gult. +. :! vell, (S--4 uPP byssoidea.
b Fruktlagret i början; svafvelgult,
sedan stötande mer eller min-
dre.i.brunt, tänäts = sant ATK

jarl B Fruktlagret saffransgult. Fruktkrop- pt
EE pen n. korkartad. Sporerna af-
långa, vanl. böjda, färglösa eller
gulaktiga (under mikr.). . . . laeticolor.
oh Fruktlagret brunt eller brunaktigt.
| A Fruktkroppen i omkretsen fransad |
k 0 och hvitaktig . . . . . - . subcinnamomea.
/ —B Fruktkroppen i omkretsen likartad.
4 dl 0 & Fruktkroppen hinnaktig.

+EMörkbirun:r = g4 04 IT avs färva.
FFORINOE 2v IE fUMOSA.

b Fruktkroppen grusartad, tunn, kaffo- Rd
RAR, odiuot sulla aa . macra.

SE

LABAN tå
AN JL k
: ög I

kv |

1197. (HR puteanea (Schum.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 159.
Pat. Tab. anal. III, p. 113, f. 253.

1. Thelephora puteanea Schum. Enum. Saell. II, p.
=E ' 397 (1801).

oe — Thelephora cerebella Pers. Syn. p. 580 (1801).
Cor ticium ( Coniophora) puteaneum Fr. Hym. Eur.
PRNODTA

pt lg id — Hypochnus confluens Bon. Handb. p. 159.

Sporerna bredt elliptiska, gulbruna, 10—15=7—9 mmm.
Én ; Förmultn., helst etpidadt, trä, a. (Nyl .—Lapl).

AN .
ERA j

É 1198. C. byssoidea (Pers.) Fr, Karst. Hattsv. II,.p. 160.
/ bn yn. Thelephora byssoidea Pers.” Syn. p. 571.
—— Sporerna bredt elliptiska, 12—15 = 7—9 mmm.

> Bekläder mossor, på marken liggande: friatar,, bark 0.
sy h, 0. fr i södra Fiol, (SFR

436

1199. C. arida Fr. Icon. t. 199, f. 1. Karst. Hattsv.
IT. 16 : 3

Syn. Thelephora arida Fr. Elench. I, p. 197.

Sporerna elliptiska eller äggrunda, trubbiga, —13 —

6—8 mmm. n
Förmultn., företrädesvis slöjdadt; trä, a. (Nyl. fn
+ C. lurida Karst. Symb. ad Myc: Fenn. VIII (1881),
p. 42 Hattsv: IL p. 161:-

Sporerna elliptiska, 9—12 = 6—7 mmm.
Gamm. tallved, r. (Tammela). |
Är en mellanform emellan C. arida och C. puteanea.

1200. C. laticolor Karst. Hattsv. II, p. 137.
Syn. Coniophora erocea Karst. (Rev. myc. janv. 1887,
p. 2). Symb. ad Myc. Fenn. XVIII (1887), p. 83.

Fruktkroppen hinnaktig, fastväxt, sammanhängande, glatt, 3
saffransgul, fuktad och gnuggad antagande en rödbrunaktig ,
anstrykning, i omkretsen likartad. Fruktlagret slätt, stoft- =
beströdt, sammanhängande, ockragult. Sporerna aflånga eller
n. elliptiska, raka eller böjda, m. blekt eve (under mikr. AA
6—9 =2—4 mmm.

Gamm. täållved, m. r. (Mustiala).

1201. C. subeinnamomea Karst. n. sp.

Fruktkroppen n. kretsformig eller oregelbundet utbredd, "5
grusigt hinnaktig, fastväxt, sammanhängande, blekt eller rost-
brunaktigt kanelfärgad, i omkretsen strållikt fintrådig och 7
hvitaktig. Sporerna äggrunda eller elliptiska, gulaktiga (un- 2

437

der mikr.), 9—12 = 6—8 mmm. Hyferna greniga, färglösa,
Er nl. öfverströdda med kalkgryn, 4—7 mmm. tjocka.
"a + pi Oränbarik och förkol. tallved, m. r. (Mustiala; Helsing-
förs). 10.
får närmast beslägtad med Cöptrhor 'arida, men skil-
a ; lätt från denna genom sitt n. -kanelfärgade; icke -svafvel-
— gul: Free

3 itll va
GH Gå Ar -

åa 1202. C. furva rr. Hattsvi IH, p. 243. Symb. ad
- Myc. Fenn. X (1882), p. 65.

än:Y | yörern elliptiska, n. afsmalnande mot ändarne, raka,
stu tundom oliksidiga, ljust gulaktiga (under mikr.), 9—12 =
& -6 mmm. Hyferna ledade, färglösa, enakdiga eller brun-
gulaktiga, 2—10 mmm. tjocka.
É Multn. granstamm., m. r. (Mustiala i djupa barrskog-:).

1203. C. fumosa (Fr.?) Karst. Symb. ad Myc. Fenn. VIII
due 1 (1881), på 13. .Hattsv. II, p: 161.

7 Syn.? Corticium fumosum Fr. Epicr. p. 562. Hym. Eur.
Hi mriobiPy65l.

> Sporerna äggrunda, 9—10 = 6—7 mmm.

0 Gamm: tallved, m. r. (Mustiala).

> 1204. C. macra Karst. Hattsv. II, p. 245. Symb. ad
> Myc. Fenn. X (1882), p. 65..

Sporerna bredt elliptiska, 10—12 = 7—9 mmm.
— Albark, m. r. (Mustiala). ”
| Fruktroppen är icke besatt med borst.

3 5 - »

438

CLXXIII. Coniophorella Karst. n. gen.

Fruktkroppen utbredd, hinnaktig, okantad. Cystiderna

borst- eller trådlika, färglösa, framstickande. Spororps ellip-
tiska, olivbruna.

1205. C. olivacea (Fr.) Karst.

Syn. Hypochnus olivaceus Fr. Obs. 2, p. 284. Hym.
Eur. p. 660. Quél. Ass. Franc. 1882, p. 15, non
Bull. Soc. Bot. Franc. 1877, p. 325.
Thelephora olivacea Fr. Elench. I, p. 197.
Coniophora olivacea Karst. Hattsv. II, p. 162. Wint.
Fung. Eur, et extraeur. n:o 2721.

Cystiderna cylindriska, mot spetsen afsmalnande, besatta
med kalkgryn, hyalina. Sporerna elliptiska, gulaktiga (under
mikr.), 9—12 =5—6 mmm.

Bjelkar, stockar, a. (Nyl.—Lapl.).

+ C. atrociherea Karst. (Thuem. Myc. univ.) Symb ad.
Myc. Fenn. VIIL (1881), p, 12. Hattsv. II, p. 162.

Basiderna klubblika, 6 mmm. tjocka. Cystiderna fram-
stickande, uppåt afsmalnande, besatta med kalkgryn. Spo-
rerna ovala eller n. elliptiska, '9—--12=5—6 mmm., gulaktigt
hyalina eller hyalina (under mikr.).

Gamm. tallved, m. r. (Mustiala).

CLXXIV. Hypochnus (Fr. pr. p.) Karst. (Rev. myc.
janv. 1881, p. 23) Hattsv. II, p. XV, 162.

Syn. Tomentella (Pers, Obs. 2 pr. p.) Pat. Hym. d'Eur.
p. 154,

439

då Fruktlagret bildadt af löst hoptofväde frukthyfer, vanl.
i ho omulls- eller filtartadt. . Basiderna löst sammanställda, klubb-
3, 4-sporiga. Cystider inga. Sporerna rundade, taggiga

Her värda bruna, brunaktiga eller gråa.

Öfver sigt af arterna:

| tkroppen köttigt filtartad . Siskear ars JLUSLAGCGRN,
ootruk ktkroppen filt- eller byssusartad, stund-
ärsa äta flocköst hinnaktig.
+ Fruktkroppen brunaktig. Hyferna släta.
a Sälsi - A Fruktkroppen tjock, ullig, med teml.
tjockt, sammanhängande, slutligen
svartnande fruktlager. . . . . tristig.
B Fruktkroppen tunn. |
pr 'a Rost- eller kaffebrun.
5 -— + Rostfärgad . . . . . . . ferrugineus.
fil ta cut öoKafebrunr fniss) bart fagönr:
lidt | b Gråbrunl . usll . + « mucidulus.
HH — 0 gråaktig eller hvitaktig.
: a 2 Hyferna n. sträfva.
” i Fruktkroppen gråaktig, med brun-
= aktigt olivfärgadt fruktlager . . asperulus.
GR Fruktkroppen hvitaktig, med gråak- +
.atigt SEOKLAROT: > orre pita «. + ,Cinerascens:

1206, H. crustaceus (Schum.) Karst. Hattsv. II, p. 163.
a Hull Sporerna rundadt kantiga, taggvårtiga, bruna, 8—9 =
rg . « Hyferna greniga, tätt ledade, knöliga, 4—7 mmm.

Skog., på bar jord, h. o. d. i södra Finl.

440
1207. H. tristis Karst.

Syn. Hypochnus subfuscus " H. tristis Karst. SR ad
Myc. Fenn. XI, p. 71.

Fruktkroppen ull- eller filtlik, lös, tjock, EE i
omkretsen likartad. Fruktlagret slutl. sammanhängande, slätt,
t. tjockt, svartaktigt, med dragning i olivbrunt eller grönt,
af de lossnande sporerna brunmjöligt. Sporerna rundadt kan-
tiga, taggvårtiga, gula eller brungula (under mikr.), 8—12 mmm.
i diam. Hyferna släta, utan knölar vid lederna, UTVINNNAR
(under mikr.), 4—6 mmm. tjocka.

Multn. bark och ved af löfträd, h. o. d. i Mustiala-
trakten. 8—10.

1208. H. ferrugineus (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. II, p.
162. |

Sporerna klotrunda, taggiga, gulaktiga eller n. färglösa
(under mikr.),. 7—10 mmm. i diam. Basiderna klubblika.
Hyferna gulaktiga (under mikr.), 10—14 mmm. tjocka.

Ved och bark af löfträd, t. r. (Mustiala; Ruovesi; Vä

Sä); OG

1209. H. fuscus (Pers.) Karst. Symb. ad Myc. Fenn.
VIII (1881), p. 13. Håttsv. Il, p. 163.

Syn. Corticium fuscum Pers. Obs. I, p. 38.

Sporerna sferiska. eller n. sferiska, taggiga, ljust brand-
gulaktiga eller höggulaktiga (under mikr.), 7—9 = 6—8 mmm.
eller 6—10 mmm. i diam. Hyferna Vid lederna ensidigt knö-
liga, ljust gulaktiga eller färglösa (under mikr.), 5—8 mmm.
tjocka.

Albark, r. (Tammela). 8—10.

441
Var. radiosus Karst. Symb. ad Myc. Fenn. XI, p. 71.

NN undertill: blekt AUrRNgg, i omkretsen blek
a Bl SE fransad. |
Ved, m. r. (Helsingfors: W. Nylander).

+ H. subfuscus Karst. Hattsv. II, p. 163.

Sporerna sferiska, 8—12 mmm. i diam. Hyferna ljust
al Ra Od mikr.), Här knölar.

je 1210. H. mucidulus Karst. Hattsv. II; p. 163.

Sporerna rundadt kantiga, taggvårtiga, gulaktiga eller
rglösa (under mikr.). Hyferna greniga, ledade, utan knö-
, färglösa eller hyalint gulaktiga, 2—3 mmm. tjocka.

; : — Ruttet trä, m. r. (Mustiala).

12. H. asperulus Karst. n. sp.

> Fruktkroppen utbredd, flocköst hinnaktig, tunn, vid-
fästad eller n. fastväxt, sammanhängande, slät, ljusgrå, i om-
kretsen byssusartad. Fruktlagret tunnt, mjöligt, brunaktigt
sin rgadt. Sporerna klotrunda, fintaggiga, ljusbruna, 6—9
sd diam. Hyferna n. greniga, n.ledade, n. sträfva, tunn-
stundom ensidigt knöliga vid lederna, färglösa eller
isen, 3—6 mmm, tjocka.

orsveds m. r. (Ryska Lapm. vid Knjäschaguba).

i D MW
om H. cinerascens Karst. n. sp.

Fruktkroppen utbredd, i början byssusartad, hvitaktig,
efter midtpå gråaktig, i omkretsen likartad, utan särskildt

442

fruktlager. Sporerna. sferiska, taggiga, gråaktiga, 6—7 mmm.
i diam, : Hyferna greniga, n. sträfva, hyalina eller enaktigt
hyalina, 3—4 mmm. tjocka:

Gamm. videbark, m: r. (Mustiala).

CLXXV. Hypochnopsis Karst. n. gen.

Fruktkroppen utbredd, byssus- eller filtartad. Frukt-
lagret bildadt af löst hoptofvade frukthyfer, ofta n. hinnak-
tigt. Basiderna löst sammanstälda, klubblika, 4-sporiga. Cy-
stider inga. Sporerna klotrunda eller "äggrunda, blåaktiga,
släta.

Öfversigt af arterna:

+ Fruktlagret fullsatt med grynlika, papiller. Mustialensis.
++ Fruktlagret utan papiller.
+ Fruktkroppen bomullsartad, blåaktig . cerulescens.
tt Fruktkroppen filtartad, brun . . . -. fuscata.

1213. H. Mustialensis Karst.

Syn. Hypochnus Mustialaönsis Karst. (Notis. ur Sällsk.
pro Faun. et Flor. Fenn. Förh. 11 LITAR p: 222).
Myc. Fenn. III, p. 320.
Corticium Mustialaöénse Fr. Hym. Eur. p. 705.
Lyomyces Mustialensis Karst. Hattsv. II, p. 154.
Sporerna klotrunda eller äggrundå, grönaktiga, med mörk
vägg, 4—6=3—4 mmm. eller 3—5 mmm. i diam. Hylfetna
4—6 mmm: tjocka.
Gamm. ved och bark, m. r. . (Mustiala).

a 1214.h. cerulescens Karst.

Syn. Lyomyces coerulescens Kärst. (ER Ip. 104
Sporerna klotrunda, blåaktiga, 3—5 mmm. i diam.
Multn. ved och bark af björk, m. r. (Mustiala).

JG hi ot:

1215. H. fuscata Karst. n. sp.

Fruktkroppen utbredd, ofta NERE begränsad, filt-
art: d, mjuk, vidfästad, brun. Fruktlagret löst, stundom spric-
st, n. blåaktigt svart. Sporerna klotrunda, blåaktiga med
örk vägg (under mikr.), släta, 3—4 mmm. i diam. Hyferna
greniga, ledade, släta, gulbruna (under mikr.), 5—7 mmm.

Tallbark, m. r. (Messuby). Sept. 1860.

Fam. IV. AIvemallinen Fr.
Syn. Tremellee Fr. Karst. Hattsv. II, p. XVII, 191.

Underfam. I. Tremellece Karst.

Syn. Tremellinee Schroet. Krypt.-Flor. von Schlesien,
II Band, 1 Lief., p. 89 (1885).
E. Basiderna i början klotrunda eller äggrunda, sedan (kort
före sporbildningen) delande sig med (1 —2) vertikala mellan-

ar samt utskjutande från hvarje del ett APORESSEAnde ut-

i: (sterigma).
ss Underfam. 2. Dacryomycetece Schroet. Krypt.-Flor. von
0 Schlesien, III Band, 1 Lief., p. 90.
3 Basiderna enkla; snart genom en djupare inskärning
gaf tfelformigt delade ; hvarje gren afsnörande i sin spets en spor.

Underfam. 1. Tremellee Karst.

Öfversigt af slägtena.

+ Fruktkroppen geléartad, undertill besatt
med tagglika utskott. . . . . . . Tremellodon.
++ Fruktkroppen icke taggig.
t Fruktkroppen geléartad.
A Fruktkroppen inneslutande en köttig,

hård kärna si aa sr Sker JUNSERIANGIR
B Fruktkroppen inuti likartad, utan kär-
na.

a Fruktkroppen i början beklädd med
ett konidier afsöndrande lager. Tremella:
b Fruktkroppen icke beklädd med
konidielager.
+ Fruktkroppen besatt med sega,
konidier innehållande göm-
MP: sujiatt göre SÄLEN
++ Fruktkroppen utan särskilda
konidiegömmen. Sporerna cy-

lindriska, böjda. ;.> . . .. Exidia,
tt Fruktkroppen i början filtartad, sedan
köttig eller vaxartad. . . . . . Sebacina,

CLXXVI. Tremellodon Pers. Karst. Hattsv. II, p.
XII, 95.

Basiderna klotrunda. Sporerna n. klotrunda.

445

k 1216. Tr. gelatinosus (Scop.) Pers. Karst. Hattsv. II,
io oo 95

(bi Sporerna elliptiskt afetiski; '1—8= 5—6 mmm.
3 Murkna stubbar af barrträd, h.-o. d. i södra Finl. :

RECLAXVIIL Neematelia Fr. Karst. Hattsv. I, & SIX,
ed ve nblglen
z = Basiderna n. Klotrutidå;

. ;R $ |

bt 1217. N. encephala Ng Fr. Karst. Hattsv. IL, p. 200.

- kh OM + AM
E Sporerna äggrunda. :
— Fällda stamm. af tall och gran, t. a. Nyl — Jakobstad).

— CLXXVILL Tremella (Dill.) Fr. Karst. Häller. IL, p-
Arr XVI, 194 pr. p.

1 önllterk klotrunda eller elliptiska.
Ban ) Ön |
Bet Öfversigt af arterna:
kroppen gul: [ RR
| tkroppen sammansatt af vägigt vin-

— dade flikar, höggulaktig eller höggul.
q - Konidierna 2—3 mmm, i diam. . . lutescens.
Ti Fruktkroppen vindad, orangegul. Ko-
0 nidierna 1-2 mmm. i diam. . . . mesenterica.
. Fruktkroppen grågrön, kägellik . . . . glaucopallida.

446
1218. Tr. lutescens Pers. Karst. Hattsv. II, p. 195.

Basiderna klotrunda eller elliptiskt sferiska, gula, 12 = 10
mmm. eller 10—13 mmm. i diam. Konidierna n. klotrunda,
gula, 1—2 mmm. i diam: eller 2—= 1,5 mmm.

Torra grenar af löfträd, företrädesvis gråal, h. o. d. i
södra Finl. Höst—vår.

1219. Tr. mesenterica Retz. Karst. Hattsv. II, p. 195.

Syn. Elvella mesenterica Scheeff. Icon. Fung. t. 168.
Tremella chrysocoma Bull. Champ. t. 174.
Basiderna omkring 16 mmm, i diam. Konidierna klot-
runda eller n. klotrunda, gula, 2—3 mmm. i diam. eller 4=3
mmm. Sporerna? Sd
Gren. af björk, m. r. (Mustiala).

1220. Tr. glaucopallida Karst.

Syn. Exidia glaucopallida Karst. (Notis. ur Sällsk. pro
Faun. et Flor. Fenn. Förh. 9: 1868, p. 374). Myc.
Fenn. III, p. 348. Hattsv. II, p. 197.

Basiderna 9—12 mmm. i diam. Konidierna elliptiska,
vanl. med tvenne oljedroppar, hyalina eller grönaktigt hya-
lina, 6 = 3 mmm. 'Sporerna?

Förmultn. alstubb., m. r. (Mustiala).

(Tremella indecorata Somm. Karst. Hattsv. Hp; 197 är
en Melanconium-art.) ; ;

447.

CLXXIX. Ditangium Karst: Fung. Fenn. exs. 656.
;. Häbtsv.: IE; pi NING: 2004;

Syn. Poroidea Göttinger (Sauter, Nachr. und Bericht. 2.

Flor. Salzburgs in Mitth. d. Ges. f. Salzb. Lan-
deskund. XX Band, p. 218). Wint. Pilz. p. 275.

EE - Ombrophila Quél. Ench. p. 230 pr. p. |

: a Konidierna knippvisa, cylindriska, böjda.

EE 1221. D. insigne Karst. Fung. Fenn. exs. n:o 656. Symb.
ad Myc. Fenn. (Notis. ur Sällsk. pro Faun. et

000cFlor. Fenn. Förh. 11: 1871, p. 213).

Syn. Poroidea pithyophila Gött. Wint. Pilz. pp "275.

- Ombrophila rubella Quél. Assoc. Frang. 1882, b

11, f. 17. Ench:. Pp. 0 Pat. Tab. anal. II, p.

E- 68, f. 157.

| ä Köbnn. granbark, MN: (Tammela).

> 7
an fT bra TAN

OLXXX. Exidia Pr. Karst. Hattsv. II, p. XVIII, 197.
- Hösiderna klotrunda eller elliptiskt, sferiska, brunaktiga,

rsigt Z. arterna.

fer
Få as derna och hyferna i brunaktiga
FE Fruktkroppen brn.iysu aumuomiket oc
pr Fruktkroppen; Ne af tunna
| vågiga och veckade flikar . -. örllänenn

448"

B Fruktkroppen utbredd, tjock, vindadt

vågig >. -RYS, FAR ÅF seccharina:
tt: Fruktkroppen svartaktig. Hbg färg-
lösa Basiderna oftast färglösa . : nigrescens.

+ Basiderna gulaktiga eller färglösa.
1 Fruktkroppen med tvär, platt disk och
m. kort, fotlik bas.
A Disken glandelprickig, svart, glän-
SIRU0E NA > Kern stas APU
B Disken åtminstone i början brun:
a Disken ådrig, slutl. svartaktig. . recisa.
b Disken slät, ständigt brun . -.. brumneola.
tt Fruktkroppen rundad, plattad eller ut-.
bredd, utan fot.
A Ytliga.
a Svart- eller brunaktiga.
+ Brunaktiga.
O Fruktkroppen n. tufvad, fli-

kad oe vasen sar ei SA
o0 Fruktkroppen n. rund och

slät, icke flikad. . . - repanda.
++ Svartaktiga. j I
: Oo Fruktkroppen undertill filt-
luden eller borsthårig.
A Fruktkroppen undertill E
filtluden . +. . . . glandulosa.

AA Fruktkroppen undertill ;
borsthårig . Co. CV » strigosa. é

00 Fruktkroppen undertill glatt pithya.
b Fruktkröppen i början hvitäktig
eller hyalin.

449

| > + Fruktkroppen uppstigande; vå-

o0r 0 oo Bigt vindad, torr brunaktig. albida.

kr o+t sEmktkronpen Eskorplikt ut-
bredd, tunn, n. klibbig « . viscosa.

ee SN
al

ro 1222, Ex. foliacea (Pers.) Karst.

RN. Syn. Tremella foliacea Pers. Obs. 2, p. 98. Karst. Hattsv.
3 - 10ps105:

— Basiderna brunaktiga eller gulaktiga, 10—20 mmm. i
— diam. eller 20=15 mmm. Sporerna cylindriska, böjda, 10—
» =4—5 mmm. Hyferna brun- eller gulaktiga, stundom

Re, 2—3 mmm. tjocka. i
"Gamla stamm. af barr-, sällan löfträd, t. a. (Nyl.—Lapl.)
för.
rr SH TOTT |
STR 1223. Ex, saccharina Fr. Karst. Hattsv. II, p. 198.
Eöbe > Basiderna klot- eller äggrunda, brun= eller gulaktiga,
15 äm diam. eller 16—18=12—13 mmm. Sporerna

, böjda, 12—=4 mmm: Hyferna brun- eller gul-
ak öm färglösa, 2—3 mmm. tjocka.
pe Fällda batrträdsstamm., t. a: i södra Finl.

1224. Ex. nigrescens (Fr.) Kärt.

TA ATT

Syn. Tremella nigrescens Fr, Karst. Hattsv. II, p. 195.

» Basiderna färglösa, stundom brunaktiga, 15= 11 mmm.
eller 10—12 mmm. i diam. Hyferna färglösa eller gulaktigt

-
ja lina, 1—1,; mmm. tjocka.
Rönnar, m. r, (Mustiala; Vichtis). >

450
1225. Ex. truncata Fr. Karst. Hattsv. II, p. 197.
Basiderna klotrunda, gulaktiga eller färglösa, 8—10 mmm.

i diam. Sporerna aflånga, böjda, 14—16.=5—6 mmm.
Torra gren. af lind, m. r. (Merimasku).

1226. Ex. recisa (Ditm.) Fr. Karst. Hattsv. II, p. 197.

Syn. Tremella recisa Ditm. (Sturm, Deutschl. Flor. I, p.
2 SE AR a
Sporerna aflånga, böjda, 10—13 = 2—3 mmm.
Döda stammar och grenar af videarter, a. (Nyl. —Lapl.
[Kola]).

1227. Ex. brunneola Karst. n. sp.

Fruktkroppen i början utbrytande, sedan ytlig, m. mjuk,
gelatinös, elastisk, slak, tunn, disk- eller öronformig, slät, i
: väta uppsvälld, brun, torr hinnaktig, mörkbrun, undertill
ådrig och sträfprickig, med m. kort fot, omkr. 2 cm. bred.
Basiderna klotrunda, gulaktiga eller hyalina, 10—12 mmm. i.
diam. Sporerna cylindriska eller aflånga, böjda, 16—24 =
3—5 mmm.

Torra grenar af pyramidpoppel, m. r. (Mustiala). 3.

1228. Ex. intumescens (Sm.) Karst.

Syn. Tremella intumescens Sm. Engl. Bot. t. 1870. Karst.
Hattsv. II, p. 196.

Basiderna klotrunda, gulaktiga eller färglösa (under
mikr.), 10—15 mmm. i diam. Sporerna aflånga, böjda, 13
= 4 mmm. >

Gren. och stamm. af björk och hassel, m. r. (Mustiala;
Runsala).

451

1229. Ex. repanda Fr. Karst. Hattsv. II, p. 199.

— Basiderna klotrunda, gulaktigt hyalina eller hyalina, 10
— —12 mmm. i diam. Sporerna aflånga, böjda, 10—16 =4—6
0 Gren. af al och björk, h. o. d. (Nyl.—Lapl. [Kola]).

1230. Ex. glandulosa Fr. Karst. Hattsy. II, p. 198.
| ; Syn. Tremella glandulosa Bull. Champ. t. 420, f. 1.
— Tremella arborea Huds. Angl. II, p. 563.

| Tremella atra Flor. Dan. t. 884.

Tremella spiculosa Pers. Syn. p. 624.

j Basiderna klotrunda, gulaktiga eller färglösa, 10—12
mmm. i diam. Sporerna aflånga, böjda, 9—13=3—5 mmm.
Stamm. af löfträd, a. (Nyl.—Lapl. [Knjäschaguba)).

1231. Ex. strigosa Karst.
Syn. Ezidia glandulosa (Bull) + Ez. strigosa Karst.
de Myc. Fenn. III, p. 349. Hattsv. II, p. 198.

HH Basiderna klotrunda, gulaktigt hyalina eller hyalina,
-12—13 mmm. i diam. Sporerna cylindriska, böjda, med två
— oljedroppar, 14—16 = 4—5 mmm. Borsten trubbspetsade,

e Torra gren. af hassel, m. r. (Runsala).
1232. Ex. pithya Fr. Karst. Hattsv. II, p. 199.

+ Friesiana Karst. (v. Thuöm., Mycoth. univ. n:o 1111).
Hattsv. II, p. 199.

= "> Sporerna aflånga, böjda, 16—18 = 5—6 mmm.

Tall- och granbark, a. i södra Finl.

452

1233. Ex. albida (Huds.) Karst.

Syn. Tremella albida Huds. Flor. Angl. II, p: 565. Karst.
Hattsv. II, p. 196.
Tremella cerebrina alba Bull. Champ. t. 386, f; A.
Tremella hyalina Pers. Myc. Eur. I, p. 105. ; Quél.
Ench. p. 228.

Basiderna klot- eller äggrunda, färglösa eller hyalint

gulaktiga, 8—12 mmm. i diam. Sporerna aflånga, böjda, med
1 eller 2 oljedroppar, 10—15 = 4—7 mmm.

Stamm. och grenar af löfträd, synnerligast al, asp och
rönn, t. a. (Nyl.—Vasa).

+ tuberculata Karst. n. subsp.

Fruktkroppen knottrigt knölig.
Gren. af björk och lind, h. o. d. i Mustialatrakten.

1234. Ex. viscosa (Berk.) Karst.

Syn. iTremella viscosa Berk. Outl. p. 288. Pat. Tab.
ånal. n:o 475.

Fruktkroppen skorplikt utbredd, obegränsad vågig, un.
klibbig, blekt blågul eller hyalin, i omkretsen likartad, bar.
Sporerna elliptiska, vanl. n. böjda, 12—14=5-—7 mmm. Ba-

siderna sferiska eller elliptiskt sferiska, 12—15 mmm; i diam.
eller 12—22 = 15 mmm. ;

Ved af björk, vide, syren, h. o. d. i Tammela.

1235. Ex. juniperina Karst..

Syn. (Tremella juniperina Karst. Fung. Fenn. exs. 812.
Hattsv. II; p. 197.

SKE klotrunda, 10—12 mmm. i diam.
Gren. af NN ho då Tammela.

É 4 CLXXXI.. Sebacina Tul. Karst. Hattsv. II, p. XIX,

Fruktkroppen yngre beklädd med ett fint, konidier af-

ande ludd. Fruktlagret slutligen glatt. Basiderna klot-

d nde kjeller € elliptiska. rvgke aflånga, böjda.

1236. S. incrustans (Pers.) Tul. (Ain. Se; nat.) Karst.
Hattsv. II, p. 201.

Syn. Corticium incrustans Pers. Obs. I, p 39.
Thelephora incrustans Pers. Syn. p. 577.
Thelephora sebacea Pers. Syn. p. 577.

Fruktkroppen hvitaktig, slutl. gulaktig, i omkretsen i

början flockös. Basiderna 10—12 mmm. i diam. Sporerna
a | inga eller elliptiska. n. böjda, 17—19 =6—7 mmm. Ko-
SE id lierna äggrundt aflånga, 10 — 5 mmm.

fr 3 Skogar, beklädande marken och hvarjehanda föremål,

een.

SN SE Rprin; 2: Dacryomyceteae Schröt.

Ölfrersigt af slägtena:

I roppen gelatinöst broskartad eller
äte homogen.

+ Fruktkroppen vertikal, cylindrisk. aller

klubblik, enkel eller grenig . . . Calocera.

454
tt Fruktkroppen gelatinös, rundad eller
oregelbunden, ofta veckad . . . . . Dacryomyces.
++ Fruktkroppen köttigt broskartad eller köt-
tigt vaxartad.
+ Fruktkroppen köttigt broskartad, skål-
lik, med gelatinös disk . . . . + Ditiola.
tt Fruktkroppen köttigt vaxartad, skorp-
likt: utbredd: sw: fhöildyl sense, mo Qetatök:

CLXXXII. Calocera Fr. Karst. Hattsv. II, p. XVII,
191.
Öfversigt af arterna.

+x Fruktkroppen förgrenad.
1 Orangegul, slemmig. Grenarna dicho-

tomiskä. =. aa TE NS Se
TI Höggul >: - moset äl eo fen
++ Fruktkroppen enkel.
& TUIVAd sc sor org se MNAE fen ef Re
+ Ensam.
A HöggUl oe om es isggrer RS FR
Bo Hvit a VEN SN RA

1237. C. viscosa (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. II, p. 191.

Syn. Clavaria viscosa Pers. Comm. p. 53, t. 1, f. 5.
Clavaria flammea Scheff. Icon. t. 174.
Clavaria aurea Ehrh. Crypt. Dec. 28.
Sporerna cylindriskt aflånga, vanligen böjda, gulaktiga,
8—10 = 4 mmm.
Barrskog., på murken ved af Väkrtend; a. ov —Lapl.
[Soukelo]).

455

Var. dilatata Karst. Symb. ad Myc. Fenn. XI (1882),
Path

fy stkroppen plattad. Grenarne sått utvidgade och
& en intryckta.
lv. Milka: stubb., m. r. (Pojo: Edw. Hisinger; Mouhijärvi).

1238: CI. furcata Fr. Karst. Hattsv. II, p. 192.
Sporerna elliptiskt aflånga, vanl. böjda, 8—10=-4—5

mmm.

Gamla barrträdsstamm., a. (Nyl.—Jakobstad).

1239. C. cornea (Batsch.) Fr. Karst. Hattsv. I; p. 192.
Pat. Tab. anal. II, p.; 68, f. 156. :

Sporerna cylindriska, vanligen n. böjda, 10—12 =: 4—5

Stamm. och ved af löfträd, a. i södra Finl.
Hymenialhyferna vid basen försedda med fina, greniga
råda lar, » från hvilkas spetsar afsöndras m. små, äggrunda ko-

1240. C. striata (Hoffm.) Fr. Karst. Hattsv. II, p. 193.

Syn. Clavaria striata Hoffm. Germ. t. 7, f. 1.

Sporerna 6—7 =4—5 mmm.
Trädstubb., m. r. (Tammela vid Susikais).

1241. C. gracillima Weinm. Karst. Hattsv. II, p. 193.

- Sporerna elliptiska, 5—6 = 3 mmm.
i 3 — Murken ved af asp, m. r. (Tammela).

456

CLXXXIII. Daeryomyces Nees. Karst. Hattsv. II, p.
XIX, 201. e

Sporerna elliptiska, aflånga eller njurformiga, encelliga,
fullmogna eller vid inträffande groning oftast flercelliga, gula.
eller färglösa.

Öfversigt af arterna:

+ Fruktkropparne på ett gemensamt, gelé-
artadt underlag: s so: os ss BARA
>x Fruktkropparne ensamma.
+ Fruktkroppen blekt köttröd . . . . incarnatus.
tt Fruktkroppen gul eller hvitaktig.' ;
A Fruktkroppen gul eller: blekaktig.
a Fruktkroppen slät, jemn.
+ Fruktkroppen gul.
O Fruktkroppen snart disk- el-
ler n. skålformig, orange-

fÖd > + gran RR
00 Fruktkroppen rundad, hög-
gola SR

++ Fruktkroppen blekaktig, med
gulaktig disk -. . . > . confluens.
b Fruktkroppen veckad eller vindad:
+ Fruktkroppen orangegul eller
höggul.
O Sporerna 16—30 = 5—12
mmm.
A Fruktkroppen vågigt vek-
kad, uppstigande eller | i
utbrytande. |

EON FESTEN VE UIP

457
$ Fruktkroppen uppsti-
gande eller upprätt,
med krusigt naggad

kant. = «> «cc - tremelloides.
Fruktkroppen utbry-
tande; med jemn

kant. >. sms s2 »-Mesentericus.
AA Fruktkroppen n. rundad,

kullrig, slutl. veckad . abietinus.

O0 Sporerna 7—10=3 mmm. microsporus.

++ Fruktkroppen gulaktig, slutl.

Hyaln FTSE An AD. deliqvescens.
B Fruktkroppen smutsigt mjölkhvit, n.
BYAR over båsl ov hi ävirel torg tkr CRNUS.

—— 1242. D. paradoxus Karst. (Hedwigia, 1886, Heft 6).

Fruktkropparne rundadt platta, förlängda, krökta, oför-
änderligt orangegula eller guldgula, omkr. 5 mm. breda, sit-

tande på ett tjockt, gelatinöst, mjukt, blekt blågulaktigt eller

blekaktigt underlag. Sporerna aflånga, böjda, 10—21=75—7
mmm: ;
Murken tallved, m. r. (Mustiala).

1243. D. incarnatus Karst. Symb. ad -Myc. Fenn. XVIII
(1887), p. 83.

Nästan tufvad. Fruktkroppen n. rund, okantad, midtpå
ofta nedtryckt, slät, torr vågigt veckad, med m. kort fot,
blekt köttröd, undertill blekaktig, omkr. 6 mm. bred.

Torra stammar af jolster, i barkspringor, m. r. (Mus-
tiala). 11.

458

1244. D. chrysocomus (Bull) Tul. (Ann. sc. nat. TIL, 19,
p. 211). Fr. Hym. Eur. p. 699. Karst. Hattsv.
Il, Dieter

Syn. Pegiza chrysocoma Bull. Champ. p. 264, t. 376,
fig:
Pegza aurea Pers. Obs. I, p. 41.
Peziza subplana Schum. Enum. II, p. 416.
Calloria chrysocoma Fr. Summ. Veg. Scand. p. 359.
Sporerna elliptiska, ljust gulaktiga, fullmogna eller vid
inträffande groning flercelliga, 20—28=9—11 mmm.
Gamm. ved af barrträd, a. i södra Finl.

1245. D. levis Karst. n. sp.

Fruktkropparne n. klotrunda, oftast gyttrade, släta, m.
mjuka, gelatinösa, först hyalina, sedan höggula, 3—4 mm.
breda. Sporerna aflånga, vanl. böjda, encelliga, 16—18 = 4
mmm.

Gamm. ved af gråal, m. r. (Mustiala). 10.

Var. subundulatus Karst.

Fruktkropparne rundade eller aflånga, oregelbundna,
slutl. n. vågiga.

Gamm:. ved af vide, m. r. (Mustiala).

1246. D. confluens Karst. (Wint. Fung. Eur. et extra-
eur. exs. n:o 3522). Symb. ad Myc. Fenn. XVIII
(1887) p. 83.

Fruktkropparne rundadt diskformiga, okantade, släta,
icke vindade, sammanflytande, gelatinösa, blekaktiga, med
gulaktig disk, torra vanl. n: höggula eller brandgulaktiga,

459

— ända till 2 cm. breda, undertill afsmalnande till en m. kort,
i veden inträngande, stundom luden fot. Sporerna aflånga,
encelliga, sällan tvåcelliga, böjda, 10—24 = 6—7 mmm.

Murkna tallstamm., m. r. (Mustiala). 9.

1247. D. tremelloides Karst. Hattsv. II, p. 241.
Sporerna aflånga, mot basen böjda, gulaktiga, 6—7-sep-

terade, 16—22 = 6—7 mmm.

Ved och bark af tall och gran, t. a. i södra Finl.

1248. D. mesentericus Karst. n. sp.

Fruktkroppen utbrytande, rundad, aflång eller n. jemn-

| bred, djupt vågigt veckad, höggul, torr brunaktig, 0,;—1,s

i

3

4

cm. bred. Sporerna aflånga, böjda, ljust gulaktiga, 3—7-sep-

terade, 12—21 = 5—7 mmm.
Björk, r. (Mustiala; Kola).

1249. D. abietinus (Pers.) Karst.

Syn. Tremella abietina Pers. Obs. I, p. 78. Syn. p. 627.
Dacryomyces stillatus Nees. Karst. Hattsv. II, p.
z 202.
Calloria stillata Fr. Summ. Veg. Scand. p. 359.

Sporerna cylindriska, n. böjda, 8—9-septerade, 18—28

= 8-—11 mmm.

Ved och grenar af barrträd, a. (Nyl.—Lapl.).

1250. D. microsporus Karst. n. sp.

Fruktkroppen i början diskformig, slät, blek och fotlös,
derpå vågigt veckad, blekgul och ofta med mer eller mindre

460

tydlig, brandgulaktig fot, torr stötande mer eller mindre i
orangegult. Sporerna cylindriska eller aflånga, encelliga, 7—10
=3 mmm. :

Gamm. tallved, m. r. (Mustiala). 6.

1251. D. deliqvescens '(Bull.) Dub. (Bot: Gall: II, p.
729). Karst. Hattsv. II, p. 201.

Syn. Tremella deliqvescens' Bull. Champ. p. 219, t. 455.
Tremella lacrymalis Pers. Syn. p. 628.
Dacrymyces tortus Fr. Elench. II, p. 36.

Calloria deliqvescens Fr. Summ. Veg: Se: p. 359.
Septocolla adpressa Bon. Handb. p. 152.
Sporerna cylindriska eller aflånga, n. böjda, slutl: 3-sep=
terade, 18—22 = 6 mmm.
Ved af barrträd, a. (Nyl.—Lapl.)

1252. D. caesius Somm. Flor. Lapp. p. 309. Karst.
Hattsv. II, p.. 202: .

Ruttet trä, m. r. (Merimasku ?)

CLXXXIV. Ditiola Fr. Karst. Hattsv. II, p. XIX, 203.

- [

Basiderna gaffelgreniga. Sporerna elliptiska, ljust gul- ;
aktiga, en eller mångcelliga.

Öfversigt af arterna. S i

+ Fruktlagret först rödt, sedan orangegult . radicata.
»« Fruktlagret guldgult eller blekgult — .: conformis.

461

1253. D. radicata (Alb. et Schw.) Fr. Karst. Hattsv. II,
p. 203.

Syn. Helotium radicatum Alb. et Schw. Consp. p. 348,
SVIS
Elvella lentiformis Scop. Flor. Carn. II, p. 481.
Leotia tuberculata Flor. Dan., t. 1378, f. 2.
| Sporerna n. elliptiska, vanl. böjda eller oliksidiga, en-
— stundom tvåcelliga, 8—12 = 4—5 mmm.

Förmultn. tallved, h. o. d. (Nyl.—Lapl.)

1254. D. conformis Karst. Symb. ad Myc. Fenn. (Notis.
få ur Sällsk. pro Faun. et Flor. Fenn. Förh. 11:
1871, p. 223). ;

Sporerna elliptiska, ljust gulaktiga, vanligen två-mång-
celliga, 18—26 = 83—10 mmm.

Förmultn. grenar af al, m. r. (Hollola: Edw. Wainio;
Mustiala).

oc CLXXXV. Ceracea Cragin A New genus and sp. of
| Tremell Fung. p. 82.

Fruktkroppen skorplikt utbredd, obegränsad, m. tunn,
köttigt vaxartad. Basiderna gaffelgreniga. Sporerna aflånga,
encelliga, hyalina.

; 1255. C. vernicosa Cragin.

: Fruktkroppen brunaktig, slutl. svart, m. tunn. Sporerna
— aflånga, vanl. böjda, encelliga, hyalina, 9—12 = 3—4 mmm
På Hansenia velutina (Pers.), m. r. (Mustiala). 9.

l Denna högst egendomliga svamp är förut känd endast
— från Kansas i Nordamerika.

v
t

a

Tillägg.

— >

Pag. 93, efter rad. 4 införes:
Omph. costatula n. sp.

Hatten n. hinnaktig, först kullrig, sedan platt, under-
stundom n. trattlik, naflad, vanl. genomborrad, n. öfverallt
genomskinligt strimmig, blek, med utstående kant, 3—5 cm.
bred. Foten pipig, jemntjock, vid basen uppböjd, i början
något silkesluden, snart glatt, först hvit, derpå blek, 4—6
cm. lång, 1,;—2,s mm. tjock. Lamellerna nedlöpande, glesa,
bågböjda, på sidorna nätådriga, här och der vid basen för-
enade genom låga tvärådror, hvita, 3—4 mm. breda. Basi-
derna cylindriskt klubbformiga, 36—38=06—7 mmm. Spo-
rerna elliptiska, med en oljedroppe, 6—7=>3—4 mmm. Cy-
stider inga.

Förmultn. ved, gren. och kottar af tall, h.o. d. i Mus-
tialatrakten. 7—8.

Pag. 128, efter rad. 10 införes:

Form. fennica: Hatten köttig, först kullrig, sedan ut-
bredd, slutl. i midten mer eller mindre nedtryckt, oregelbun-
den, blekt blågrön eller hvitaktig, opak, n. klibbig, med lätt
frånskiljbar hinna, knottrigt fårad kant och hvitt, hos yngre

exx. n. bittert kött, 6—10 cm. bred. Foten tät, inuti spon-

463

giös, cylindrisk, ofta nedtill uppsvälld eller afsmalnande, slät,
hvit, 3—5 cm. lång, 1—3 em. tjock. Lamellerna n. vidfä-
stade, n. tättsittande, lika långa, breda (8—10 mm.), hvita,
slutl. med blekt gulbrunaktiga fläckar. Basiderna klubblika,
30—36 = 9 mmm. Sporerna elliptiskt sferiska, m. fintaggiga,
hvita, 6—8 =5—7 mmm. Cystiderna från en smal böjd bas
utvidgade till en spolformig klubba, teml. sparsamma, 70—
14=6—8 mmm. — Skog., vid väg., a. i södra Fiol. 7, 8.

Var. rufa n. var.

Hatten blekt rödbrun, med svag skiftning i purpur- eller
— blodrödt, 9—12 cm. bred. Lamellerna utskjutande. Cystider
icke anträffade.

Skog., vid väg., m. r. (Mustiala).

R. pallescens n. sp.

i: Hatten köttig, yngre teml. styf och hård, plattad, slutl.
i midten nedtryckt eller konkav, vanl. n. oregelbunden, n.
klibbig, blekaktig, äldre stötande i smutsgult, n. opak, med
utstående, slutligen knottrigt fårad kant och hvitt, hos yngre
exx. ganska skarpt kött, 4—6 cm. bred. Foten tät, inuti
spongiös, fast, knapt elastisk, n. slät, hvit, jemntjock, mot basen
—n. afsmalnande, vanl. krökt, 3—5 cm. lång, 0,;—1 cm. tjock.
— Lamellerna Dn. vidfästade, n. tättsittande, bukiga, lika långa,
i hvita, slutligen stötande i n. gult, mjöliga, smala (2—4 mm.
breda). Basiderna klubblika, 30—36 = 8—9 mmm. Spo-
rerna sferiskt elliptiska, sträfva eller m. fintaggiga, hvita eller
slutl. hvitgula, 7—9 = 5—7 mmm. Cystiderna talrika, cy-
lindriskt spolformiga, spetsade, 65—75 = 8—10 mmm.
Barrskog., vid väg., m. r. (Mustiala vid Salois sjö). 7.

NS Up ARR ERAREE SIEEINIEE SEKO TRISS T TIA FC

464
Igenkännes lätt af sin bleka, i yngre stadium styfva,

m. skarpa och i midten vanl. med en låg, bred upphöjning
försedda hatt.

Pag: 128, efter rad. 17 införes:

Var. lutea (RB. lutea Vent. t. 83, f. 5, 62).

Hatten mjuk, gul, sällan rosenfärgadt blodröd, blekt
blodröd eller hvitaktig. Foten jemntjock eller nedtill till-
tjocknande, hvit. Lamellerna gulaktiga.

Vid väg., a. i södra Finl.

Pag. 128, efter rad. 20 införes:

Var. constans (Russula constans Britz. Hym. Sädb. IV,
pp; 141; OT

Hatten köttig, först kullrig sedan platt, slutl. Gl SN
— nedtryckt, regelbunden, kretsformig, slät, klibbig, enfärgadt

blekt citrongul, med knottrigt fårad kant och hvitt, vid tork-
ning grånande, smaklöst kött, 5—10 cm. bred. Foten cy-
lindrisk, rak, slät, hvit, slutl. grånande, 4—8 cm. lång, 1 1—9
cm. tjock. Lamellerna n. vidfästade, n. tättsittande, omkr. j
1 cm. breda, afsmalnande mot foten, hvita eller gulaktiga, |
vid torkning grånande eller n. svartnande. Basiderna klubb-
lika, 35—38 = 10—11 mmm. Sporerna elliptiskt sferiska,
fintaggiga, gulaktigt hvita, 7—9 =6—7 mmm. eller 6—8 i

mmm. i diam. Cystiderna spolformiga, nedtill afsmalnande
och krökta, 65—72 = 11—12 mmm.

Skog.,. a. i södra Finl:; 7,18. D jail d

465

mm Hp CR. 208, efter rad. 23 införes:

An. conformata n. sp.

0 Hatten n. köttig, tunn, med n. hinnaktig kant, i början
n. kullrig, derpå platt, med puckel, tilltryckt fint flocköst
| små ällig, brunaktigt eller -rostbrunaktigt blek, 1—2 cm.
I Foten tät, jemntjock, n. flerböjd, tilltryckt fint fintrå-
ölet flockullig, 3—4 cm. läng, omkr. 3 mm. tjock. Lamel-
lerna vidfästade, n. tättsittande, bukiga, först bleka, sedan
raktiga. Basiderna cylindriskt klubblika, 30—35 = 6—7
m mm. Sporerna ovala, oliksidiga, kaffebruna (under mikr.
2 la), 8—10 = 4—5 mmm. Cystiderna cylindriskt spol-
liga, vid basen spetsade, i toppen vårtiga, hyalina, bara,
-71 = 10—13 mmm.

> Pag. 210, efter rad. 9 införes:

aj |

dn. pusio n. sp.

- a Hatten n. köttig, i början kägellikt kullrig, sedan ut-
edd, pucklig, fintrådigt sprickig, brunaktigt blek, 2—3 cm.
bred . Foten tät, jemntjock, vanl. flerböjd, n. glatt, i toppen
i början n, violett, 3—5 cm, lång, 2—4 mm. tjock. Lamel-
lerna vidfästade, med en tand nedlöpande; n. tättsittande,
bukiga, först hvitbleka sedan lerfärgade, slutl. stötande n. i
brunt, i eggen finnaggade. Basiderna cylindriskt klubblika,
-25—36 = 6—9 mmm. Sporerna ovalt elliptiska, elliptiska
| on er äggrunda, bruna (under mikr. höggulaktiga), 8—10 =
i 4—6 mmm. Cystiderna uppblåst spolformiga, med vårtig
opp och spetsig bas, bara, hyalina, 45—70=19—25 mmm.
> Vid väg., m. r. (Mustiala park). 7, 8.

30

466

Visar stor öfverensstämmelse med föreg., från hvilken.

den skiljer sig bland annat genom m. tjockare cystider.
Pag. 210, efter rad. 17 tillägges: ; icke funna af förf.

Pag. 215, efter rad. 27 införes:
H. subtortum n. sp.

Hatten köttig, tunn, först kullrig, sedan platt, åtmin-
stone i förstone. regelbunden, trubbig, slät (utan strimmor),
glatt, i början närmast kanten af hyllets lemningar tilltryckt
silkesluden, klibbig eller n. slemmig, blek, ofta skiftande före-
trädesvis midten i rödgult, 4—6 cm. bred. Foten ihålig,
jemntjock, vanl. skrufvriden, tilltryckt fintrådig, i toppen mjö-
lig, hvitaktig, nedtill brandgulaktig, stundom gul- eller brun-
aktig, 7—9 cm. lång, 0,;—1,o cm. tjock. Lamellerna fast-
växta, n. nedlöpande, tättsittande, jembredt lancettlika, hvit-
aktiga, slutl. lerfärgade, i eggen fint luddnaggade, 2—3 mm.
breda. Basiderna cylindriskt klubblika, omkring 30 =56—7
mmm. Sporerna äggrunda, bruna (under mikr. höggulaktiga),
7—9 = 4—6 mmm. CCystider inga.

Vid väg., m. r. (Mustiala park). 7, 8.

Köttet vattigt, n. luktlöst. Utgör nästan en mellanform
emellan H. punctatum och H. versipelle, skiljande sig från
den förra genom saknaden af papiller på hatten och från den
senare genom sina smalare fastväxta lameller. E

Pag. 216, efter rad. 8 införes:
H. holoph&eum Fr. Icon., t. 113, f. 3.

Syn. Inocybe holophea Karst. Hattsv. I, p. 470.
Hatten vanl. oregelbunden, mot kanten blekare, n. ler-
färgad, 2—4 cm. bred. Foten jemntjock, stundom vid basen

467

nm. tilltjocknad, tilltryckt fintrådigt strimmig, brunaktig, 3—5
cm. lång, 4 mm. tjock. Basiderna cylindriskt klubblika, 30
—35 = 6—9 mmm. Sporerna elliptiska, trubbiga, ljust gul-
aktiga (under mikr.), 9—10 = 5—6 mmm. Cystider inga.
Öppna fält, vid väg., m. r. (Mustiala). 7.

AP] f tnfvads i

— Pag. 333, efter rad. 2 införes:

. robustus n. sp.

Hatten korkartadt vedhård, hofformigt dynlik, m. tjock
kr. 10 cm.), i ytan skrofligt ojemn och sprickig, opak,
kran inuti brandgult rostfärgad, med teml. glesa kon-

iska fåror och trubbig, n. rostbrun kant. Porlagret kull-
rig rigt JE krtpdligt hvarfvigt. SRS ytterst små, rostfärgade, slutl.

— Ekstamm., m. r. (Runsala flerestädes).

Pag. 388, efter rad. 14 tillägges: Af denna art är i
Finland anträffad endast en helt och hållet sämskfärgad va-
rietet: var. alutacea (Clavaria rufescens Scheeft. var. frondo-
Bres. in Hedwigia 1885, p. 1482).

AN 8 Pag. 390, efter rad. 2 införes: ;
CI. dendroidea (Fr.) Karst. Hattsv. II, p. 189.
1

> Sporerna aflångt elliptiska, 8—12 =4—5 mmm.
— Högar af barr och qvistar, h. o. d. i Tammela.

Alfabetisk förteckning öfver slägtnamnen.

Acia
Agaricus .
Amanita .
Amanitopsis.
Androsaceus
Anellaria .
Antrodia .. .
Armillaria
Armillariella

Bjerkandera.
Bolbitius .
Boletus
Bovista .
Bovistaria .

Calocera .
Calodon .

Camarophyllus.

Cantharellus
Ceracea .

Chaetocarpus .

Claudopus
Clavaria .
Clavariella .
Climacodon .
Clitocybe.
Clitopilus

...109

Sid.
361
233
37
39

ars

Clypeus .
Coniophora .

Coniophorella .

Coprinus .
Corticium
Cortinarius .
Craterella
Craterellus .
Creolophus .
Crepidotus .
Cricunopus .
Crucibulum .

Cryptochaete .

Cyathus .
Cyphella .

Dacryomyces
Daedalea.
Deconica . .
Diplonema .
Ditangium
Ditiola
Dochmiopus.
Dryodon .

Eccilia ' '.
Elfvingia
Entoloma

.
ä

FTNTISTENTE

Sid.

.- 212

Sid.

Kneiffiella .

” Krombholzia

Laccaria : <
Lactarius
Lentinus .
Lenzites .
Lenzitina .
Lepiota . .
Lepista .

Leptoglossum .
Leptonia. .

Leptotus .
Lomatia .

Lycoperdon . .

Lyomyces
Lyophyllum .

Marasmius .
Merisma .
Merulius .
Mucronella .
Mycena .

Naematelia .

Naematoloma .

Naucoria .
Nidularia
Nolanea . .
Nyctalis .

Odontia .
Oncopus .
Onnia .

Omphalia

Panaeolus

. 218

. 251

470

Panellus . .
Panus. .

Paxillus . .
Peniophora .

Peniophorella .
Phanerochaete .

Phellinus.
Phialocybe .
Phlebia .
Pholiota .
Phyllotus.

Physisporinus .

Physisporus
Piptoporus .
Pistillaria
Pleurodon
Pleurotus
Plicatura
Pluteus .
Polyozus .
Polypilus.
Polyporellus
Polyporus
Polysaccum .
Polystictus .
Poria .
Porothelium
Psathyra .
Psathyrella .
Pselliophora
Psilocybe.
Pycnoporus .

Radulum .
Rhizopogon .
Ripartites
Rozites .

170
158

Russula .

Sarcodon .

Schizophyllum .

Scleroderma.
Sclerodon
Scyphopilus .
Scytinotus .
Sebacina .
Serpula: . .
Sistotrema .
Solenia .
Sparassis
Sphaerobolus
Sterellum
Stereum .
Stropharia .

Tapinia .
Thelephora .
Tomentella .
Trametes
Tremella .
Tremellodon
Trichocarpus
Tricholoma .
Tubaria .
Tubiporus
Tylopilus
Typhula .
Tyrodon .

Volvaria .

Xerocarpus .

Xylobolus

Xylodon .

Sid.

PESSKssbbetös BRösbebebebe

=
=

Kades= Sä

FÖR

Förteckning

, då de Allmznnaste tre och buskar kring Åbo utslagit

I och blommor åhren 1750, 51 och 52, enligen Kongl. Vet.

Acad. begaran utrönt af I. Leche ).

begynner

ida sina blad.

j. blomknopparna
na blifva bara.
aj. ei ennu öpnar

9 Maj. begynier bloma.

md Åk
AT

då
(04

AM

i full bloma.

Apr. Runsala

| 1. fullkomna blad.

till offentliggörande.

1751.

Syringa.

Den 18 Apr. Knoppen stor,
men ei öpnar sig utan
på få buskar.

D. 24 Apr. hos Imberg
öpnat knoppen.

D. 28 Apr. knoppen ej
aldeles skild.

D. 16 Maj. Imberg: bla-
den nestan ferdiga, men
ingen bloma öpnad.

D. 29 Maj. begynna öpnas.

D. 2 Juni. mesta blomor-
na ferdiga.

Lonicera. 192 Xylostewm.

Den 6 Maj. i Muhcuri skog
temmel. stora blad.

D. 10 Maj. blomorna ei
ennu utslagna.

D. 23 Maj. ferdiga blo-
mor.

1752.

Den 18 Apr. begynner
knoppen at sprida spit-
garna.

D. 21 Apr. bladen något
skilda på samma buskar.

D. 29 Apr. blomklasarna
utom bladen.

D. 6 Maj. ingen bloma
ennu ner öpning.

D. 23 Maj. begyn. bloma
hos Imberg.

D. 28 Maj. mest i full
bloma.

Den 18 Apr. Heikilz, bla-
den utom knoppen, men
ei skilda. ”

D. 24 Apr. i Muhcuri te-
mel, stora blad, och ru-
dimenta florum synliga.

D. 4 Maj. Vanhalinna stora
blad, men inga blomor
ennu utslagna.

D. 11 Maj. på Runsala m&e-
sta blomorna utslagna.

D. 20 Maj. Vid Vanhalin-
na inga blomor gsennu
utslagna.

Ev) Nedanstående anteckningar af prof. Joh. Leche anträffades af mig i
Svenska Vetenskaps-Akademins bibliotek i Stockholm och lemnades
å Vid den vigt, som numera fästes vid fenologi-
lersökningar, torde dessa bidrag från en äldre tid icke sakna intresse.

0. Hjelt.

472

Ribes 195. Krusbersbuske.

1750. 1751. 1732. S
; | + AD OD
Den 27 Apr. blomorna til| Den 9 Apr. begyn: öpna|Den 12 Apr. redan & )

halfdelen utslagna. knopp. nat 'knoppen. SER
D. 5 Maj. blomorna be-|D.15 Apr. halföppen knopp | D. 18 Apr. Blad utslagi
gynna förfalla. hos Imberg. och skilda; å
D. 18 Apr. begynn. sprida | D. 29 Apr. Mejla få )
bladen. mor utslagna, |
"D. 24 Apr. temmel. stora |D. 6 Maj. mest alla i
blad, men blommorna | slagna. =
synas ej ennu. ; pe sg IFM
D. 28 Apr. blomknopparna 310 ENA
synas, men små. 3 i6 TAR

D. 10 Maj. somliga blom- Rs

mor utslagna. Å kö

=» Ribes 197. Röda Vinbersbuske.

Den 26 Mart. begyn. öpna
knoppen hos Imberg.
D. 5 Maij. mast alla blo-

mor fzerdiga.
12 Maj sennu uti full
bloma.

D.

Den 14 Apr. begyn. öpna
knoppen hos Imberg.
D. 18 Apr. begyn. sprida

bladen.

D. 24 Apr. hos Schneider
teml. stora blad, men

"hos Imberg knapt mer
en öpnat knoppen på
somliga buskar.

D. 28 Apr. racemi flor.
skilda från bladen.

D. 2 Maj. en eller annan
bloma utslagen hos
Schneider i Lugnet, men
ei annars. |

D. 16 Maj. mest alla blo-
mor utslagne. i

D. 21 Maj. ennu uti full
bloma hos Imberg.

Den 18 Apr. rd Im >
begynner knopp
spricka.

Den 20 Apr. bladen :

ut på samma. i

på somliga busläle
D. 6 Maj. mest alla

mor fzerdiga.

fe
re

1750.

5 Apr. nestan full
v blad med en el-
i bloma utsla-
Runsala öen,

LS

N visar blom-
opparna, men ej
I ner öpning.

225 |
5 RN
Ed GOT a
LÄ P
FET Bld ud
KR 00-10 eniy
gr. rä
Old inl
-—- 4
Ra 2

oll

LENE
Tr

Or Sd
Mp”
ön
ed ur

1751.

Den 24 April hos Söder-
berg, bladen skilda från
hvart annat, och rudi-
menta florum synliga.

D. 10 Maj. !/, del af blo-
morna på hvar racemus
ferdiga vid Heikilxe och
bladen mest aldeles
upvicklade.

D. 23 Maj. blomorna al-
deles förfallna utan at
förendra sin liusa färg.

Berberis.

Den 24 Apr. tyckes be-
gynna öpna knoppen.
D. 2 Maj. knoppen skiljes.
D. 10 Maj. skild, blom-

knopparna synas bara.

D. 16 Maj. temel. stora
blad, racemi så långa
at pedunculi synas.

D. 19 Maj. temmel. full-
komna blad, men blo-
morna ej aennu ner öp-
ning. |

ännu utslagna.

473

= Ribes racemis crectis 198. Måber eller Degbwer.

1782.

Den 18 Apr. bladen titta
fram.

D. 24 Apr. i Muhcuri ra-
cemi florum vuxit öfver
de små bladen.

D. 2 Maj. vid Vanhalinna
mest alla blomor fger-
diga.

D. 11 Maj. i full bloma.

Den 22 Apr. begynner
öpna knoppen.

D. 6 Maj. bladen temmel.
stora, och klasarna titta
fram,

D. 28 Maj. begynner bloma.

Arbutus 339. Mjölonris.

r. nestan alla | Den 6 Maj. blommorna ei | Den 30 Apr. några blomor

frerdiga.

Den 10 Maj. på Heikile | Den 2 Maj. alla blomor
några ferdiga blomor.! ferdiga på Vanhalinna.

474
1750.

Den 16 Apr. hos Imberg
utspricka bladen.

Den 27 Apr. bladen annu
hopvikna.

Den 17 Maj. full bloma
och fzrdiga blad.

Den 13 Maj. i full bloma,
och då sås Linfrö i Fin-
land.

Den 23 Maj. til helfften
slept petala och utblo-
mat vid Heikilze.

1751.
Acer 303. Lönn.

Den 24 Apr. hos Imberg
knoppen ei &n öpnad.
Den 28 Apr. blomorna

begynna öpnas.

Den 10 Maj. bladen så
storå at deras färg sy-
nes på någon distance.

Den 16 Maj. mest alla
blad upwicklade, och
blomorna fullkoml. ut-
slagne.

Den 21. mest fullkomna
blad.

Padus 396. Heygg.

Den 24 Apr. bladen be-
gynna krypa ut af knop-
pen.

Den 2 Maj. nestan full-
komna blad, och blom-
klasarna skilda från
bladen.

Den 11 Maj. bladen tem-
mel. stora, men de yt-
terste ei aldeles up-
wicklade, ingen bloma
ner öpning.

Den 16 Maj. begynner
bloma.

blomorna utslagne. :

Den 19 Maj. halfdelen af

1752.

Den 18 Apr. öpnar 4 ;
2n,
Den 26 Apr. begy

visa blomorna. = oc
Den 29 Apr. temmel. må
ga ferdiga blomor,
bladen ei 2zennu s
från hvart annat.

-

Den 18 Apr. Bladen ti
ut af knoppen.
Den 24 Apr. blomklasar
skylas ei mer af blade
Den 4 Maj. blom
långa, men ingen bi
ner öpning, ei
den 6. ;
Den 11 Maj. nestan i
bloma på Runsala.
Den 20 Maj. I full blo
vid Vanhalinna.

KJS

ek SRA

For - begynner

frön, sina blad.

Apr. blomknop-

i fitta fram.

5 d . blomorna skil-
fr men ei

: —17 Maj. örten
nma i bloma.

te YE

Märld

1751.
Cerasus Kovisner.

Den 15 Apr. begynner
litet öpna knoppen hos
Imberg.

Den 18 Apr. ei ennu öp-
nat knoppen hos Syn-
nerberg och Hvitfot.

Den 24 Apr. ei heller ennu.

Den 28 Apr. begynner.

Den 10 Maj. blomorna
skilda från bladen, men
ei hos Synnerberg.

Den 16 Maj. hos Imberg
begyna fzerdiga blad,
och blomorna vilja öp-
na sig, men ei så hos
Synnerberg.

Den 21 Maj. !/; af blo-
morna hos Imberg ut-
slagne..

Den 29 Maj. !/; förbi, !/,
i blonfa,
slagne ibd.

Prunus hortensis.

Den 16 Maj. bladen ei
alla skilda uti knoppen,
men blomknoppen skild
från bladen.

Den 29 Maj. mest alla
blomor fzerdiga.

1/4, ei en ut-

475
1732.

Den 18 Apr. hos Imberg
knopparna svulna.

Den 21 Apr. ei annu öp-
na sig.

Den 29 Apr. rudimenta
florum visa sig utom
bladen:

Den 12 Maj. ingen bloma
ennu öpnad på Caister-
niemi:

Den 14 Maj. ei heller hos
Stålhanske, men hos
Imberg många blomor.

Den 19 Maj. beg. bloma
hos Stålhans.

Den 23 Maj. hos Imberg
1. förfallna, !/; i full
bloma och !/, ei ennu
utslagna.

Den 6 Maj. bladen skiljas
i somliga knoppar.

Den 19 Maj. temmel. stora
blad och en eller annan
bloma vil öpna sig.

Den 28 Maj. somliga blo-
mor affalla, och somliga
ei ennu utslagna.

416
1751.

Crategus. Ozel.

Den 15 Apr. hos Imberg begynner öp-
na knopp.

D. 24 Apr. rudimenta florum utom bladen.

D. 28 Apr. knopporna ei &ennu skilda.

D. 19 Maj. blorhorna laga sig til öpning,
och bladen mest fullkomna.

Den 29 Maj. några blomor utslagna.

1752.

Den 18 Apr. knapt bogystll öpna

pen. >
D. 20 Apr. rudimenta florum uton

bladen. i
D. 29 Apr. ingen bloma On Led
D. 15 Maj. ei heller &ennu. =
D. 23 Maj. några få blomor utsl

1750.

Den 24 Mart. begyn. öpnia |

knoppen.
d. 15 Apr. något stora
blad, men ei upvikna:
d.. 21 Apr. utvikna blad.
d. 17 Maj. synas blomor-
na, men ei annu ner
öpning.

d. 29 Maj. fullkomen blo-
ma.

Den 15 Apr. de röda blad-
spitzarne titta fram af
knoppen i Runsala skog.

d. 21 Apr. i Åbo skiljas
bladen från hvarandra
och rudimenta flor. sy-
nas.

d. 5 Maj. alla blad skilda
och temel. öpnade.

d. 12 Maj. begynt bloma.

d. 17 Maj. ei ennu uti full
bloma.,

1751.
Sorbus. Rönn.

Den 9 Apr. öpnar knopp.

d. 18 Apr. blomklasarna
af bladen skylas ei mer.

d. 2 Maj. bladen aldeles
upvicklade och

d. 11 Maj. ferdiga, dock
fattas en litet istorleken.

d. 19 Maj. Bloman ei ner
öpning.

d. 29 Maj. lagar sig til at
slå ut.

d. 2 Jun. i full bloma.

Appletred.

Den 15 Apr. begyn. litet
öpna knoppen.

d. 18 Apr. visar sina röda
spitzar.

d. 28 Apr. continuerar at
öpna knoppen, men olika

' på serskilda tred.

d. 10 Maj. blomorna skilda
från bladen på somliga
tred.

d. 16 Maj. bladen på soml.
tred stora som en sex
styfver, och blomknop-
porna rodna, men på
andra ei ennu,

d. 21 Maj. blomor på som-
liga traed.

d. 29 Maj. mest alla blo-
mor ferdiga.

d. 2 Jun. somliga blomor
fella petala.

1752; vr fr

Den 18 Apr. blanglea ut
stipulis, såsom en
ba. Gol Ri od
d. 21 Apr. i solbad ho
Schneider, blomklas
sticker fram. d
d. 20 Apr. bladen skild
åt, på somliga tren u
vicklade. '
d. 6 Maj. racemus
grenig. -
d. 28 Maj. i full blo 0 -

Den 21 [Apr.] bla
zarna titta fran sd
d. 29 Apr. bladen på s ä
tred skilda, så at blo
knoppen skönjes. =
d. 4 Maj idem. a
d. 14 Maj blomknoppor
äro röda. NN
d. 19 Maj. på soml, tri
några blomor frrdig
d. 23 Maj. mest a fö
i fullkomlig blom

27 Apr. merendels
vicklat sina blad.
Maj. bladen temmel.
lönat i |

15 Apr. på Runsala
mner få mogna han-
nor, och löfven ut-
na, fast sennu små.
IT 1 GÅ | |
" Fd KÄRL

7 pr. bladen synl.
knoppen på Run-

sala.

21 Apr. hos Hasselbohm
skiljas bladen åt, men
annu helt små.

EE

1751.
Rosenbuskön:

Den 15 Apr. begynner
knapt öpna knoppen.
d. 24 Apr. ei ennu öpnade.

d. 28 Apr. öpnas.

d. 16 Maj. !/, af antalet af
gemmis zennu ei aldeles
öpnade.

d. 21 Maj. mest fullkomna
blad.

-.

Betula. Biörk.

Den 28 Apr. temel. stora
blad, och alla blomor
utslagna i skogen, dock
mer och mindre på ser-
skilda tred,

d. 3 Maj. hos Schneider

full och hangande blo-
ma och teml. stora blad.

Corylus. Hassel.

Den. 18 Apr. Hos Hassel-
bohm fullkoml. blomor
af begge kön.

d. 10 Maj. begyn. få blad
vid Heikile.

d. 17 Maj. sen i bloma uti
Muhcuri.

477

1752.

Den 18 Apr. titta blad-
spitzarna fram.

d. 29 Apr. foliola på som-
liga skilda från hvar
annan.

d. 14 Maj. fullkomna blad.

Den 18 Apr. Heikile blad-
spitzarne titta knapt
fram.

d.21 Apr. blomorna begyn-
na henga hos Schneid.

d. 22 Apr. bladen begynna
skiljas på Hirvisalo.

d. 29 Apr. nestan alla
blomor ferdiga och bla-

den temel. planerade
hos Schneider.

Den 1 Apr. de röda pi-
stillerna titta fram.

d. 9 Apr. voro de frerdiga.

d. 22 Apr. bladen sprida
sig på Hirvisalo.

d. 24 Apr. pistillerna ennu
högröda och bladen
mest i alla knoppor
skilda uti Muhcuri,

d. 29 Apr, bladen stora
som 6 styfrar.

478
1750.

Den 23 Apr. bladen tem-

mel. skilda, så at en
hop af Juli voro synliga.
d. 13 Maj. slepper sina
fullmogna.

Den 27 Apr. begynner
öpna knoppen på som-
liga, som voro mera i
skygd.

d. 5 Maj. ferdiga blomor.

d. 17 Maj. ferdiga blad.

1751.
Den gröna Pilen.

Den 14 Apr. blomklasarna
nestan bara.

d. 2 Maj. soml. blomor
ferdiga, bladen en fin-
gersbred långa, men
somliga juli aennu grå.

d. 10 Maj. mest alla a-
menta ferdiga blomor.

d. 16 Maj. mest alla blo-
mor förbi.

d. 19 Maj. begynner sleppa
ameuta.

Fraximus. Ask.

Den 24 Apr. aldeles intet
begynt öpna knoppen.
d. 28 Apr. ei heller, men
d. 10 Maj. begynna knop-
porna svulua.

d. 16 Maj. öpnas de yt-
terste gemme.

d. 21 Maj. blad på de
grenar, som mest varit
i skygd, aldeles spridda,
och blomorna redan
förbi.

1782.

Den 25 Apr. bladen skilda
och amenta temmel.
stora.

d. 4 Maj. i full bloma.

f7= FESC YSUNEA .' II

Den 27 Apr. i full bloma
och bladen vilja sprida
sig. Ek -

|

KE 1750.

0 Martij sådde Öf-
it. Stackelberg zerter
, Custö, d. 7 och 9
r. såddes serter på
ito af Öfverst.
' n Gripe berg.

r. Himmelskorn.
pr. Gumrikskorn
n. Edner.
pr. Korn och hafre

”KOERSN

1751.

Den 13 Apr. såddes zerter
på Heikilg,

d. 19 Apr. i nesta sock-
nerna kring Åbo.

d. 22 Apr. af Rådm. Im-
berg.

d. 6 Maj. Rådm. Edner
och det effter Prof.
Laurziastrologiska laer-
dom, men det lyckades
ei. Retu eller gröna 2ert-
lössen skemde dem.
Grannarnes erter, som
voro sådda 14 dagar
förut, smittade hans med
Retu.

Den 18 Apr. Hafre på
Heikilge.

d. 20 & 22 Apr. korn ibd.

d. 22 Apr. korn af Imberg.

d. 23 Apr. Himmel-Gum-
rikskorn och hafre af
Rådm. Edner.

fr 0: 19 Kill 0.0 ADE
korn, hafre i neesta
socknerna kring Abo.

479

ckning på de dagarna, då vårseden såddes omkring Åbo.

1732.

Den 11 Apr. erter såddes
på landet kring Abo.
d. 17 Apr. Rådm. Edner .

hvita och gröna.
d. 18 & 20 på Heikilg.
d.:20 på Rimito af Öf.L.
Gripenberg.
d. 15 af hans grannar.
d. 25 Apr. af D. Laurens.

Den 23, 24 Apr. Hafre på
Heikile.

d. 29 Apr. Hafre, korn
och spelt af Rådm, Ed-
ner.

d. 28, 29, 30 Apr. korn
hos Öfv. L. Gripenberg.

d. 29 Apr. 6 & 8 Maj
korn på Heikil.

1750.

Öfv. Stackelberg berzetta-| Den 12 Aug. upskuros | Den 29 & 30 Juli u

de at sxerterna lyckats
fast han sådtså bittida,
men andra nekade det.

Den 30 Jul. upskars kor-
net af Rådm. Edner.
d. 1 Aug. af Garberg, det
"som var sådt d. 27 Apr.
var battre en det som
såddes d. 4 Maji.

d. 2 Aug. skars körnet
af Bahr.

1751.

erterna på Heikile.

Den 10 Aug. korn och
hafre upsk. af R. Ed-
ner.

d. 16 Aug. hafren på Hei- Z

kilge.

d. 19 Aug. det kornet som z

såddes d. 20 Apr. ibd.

d. 27 Aug. det kornet
som såddes d. 22 Apr.
ibd. :

erterna på Hc
Rådm. Edner.
d. 20 Julii de h
d. 3 Aug. de

vid Holter då

I Apr. Corylus begynte skjuta fram
sina röda pistiller, d. 9 voro de
fzerdiga, likaledes mares.
, Hepatica en eller annan utsla-
gen bloma, d. 18 voro många
d — ferdiga, d. 22 i full bloma, d.
KR 4 Maj fzeller petala.
| Å Salix pentandr. vid Skantzen
har några få ferdiga blomor.
5 » Draba, d. 24 szennu i bloma.
» Empetrum.
— Tussilago, d. 4 Maj i full bloma.
», Petasites, d. 1 Maj ennu blomor.
| Es , Fumaria bulbosa radice non
cava major mest ferdig, d. 24 i
— full bloma i Muhcuri.
» Viola tric. arv. fl. lut.
— Equisetum arv.
— Osmunda lunaria visar fram sin
— racemus på Hirvisalo.
Caltha några blomor, d. 24 half-
i 3 delen af blomorna frerdiga.
i » Ornithogal. 270. temmel. i bloma
i Muhcuri, d. 4 Maj på Vanha-
3 linna i full bloma.
Anemone alba begynn, d. 4 Maj
i full bloma.
— Adoxa en bloma öpnar sig, d. 4
Maj i full bloma på Vanhalinna.
Salix 805 redan förbi i Muhcur.
d å Leontodon 1:m en bloma allenast
på en backe mot solen, d, 4
koMaj många blommor, der sol-
— badd var, d. 8 maj mest alla
blomor utslagna.
— Juncusf. plan. pilos, panic. sparsa.
— Carex nigr. vern. vulg., nestan
förbi.

Sä.

SR ÄRE ARS

j | |
Ir

481

då de villa vexterna kring Åbo utslagit sina blomor 1752.

26 Apr. Myosurus på de i höstas med
americansk frö sådde sengar.
Acer begynner.

29 , Pulmonaria. Betula.

2 Maj. Viol. tricol. fl. coer.
Viola martia.
Viola palustris rotundif.
Ribes racem. erect., halfva race-
mus ferdig.
Myosotis arv.
Arbutus i full bloma.
Vaccinium f. ov. serrat. decid.
Primula temeligen i bloma.
Orobus vernus.
Potentilla adscendens,.
Arabis f. lanc. petiol. integerrimis.
Salix grå vide — Oxys.
Anthoxanthum begynner.
Glechoma på Vanhal. begynn,
Anemone lutea begynn.
Gnaphalium purp. begyn.
Juncus capitul. psyllii.
Salix 807 Aboens. Gåsvide.

3 , Salix grön pil i full bloma.
Ribes röda vinbar half i bloma.

6 , Veronica fl. solitar. fol. pedun-
culo lougioribus, cordatis.
Isopyrum. :

11 ,, Cerastium viscosum begynn.

Geum rubrum begynn.

Orobus fol. ovatis.

Cardamine prat.

Padus begynner.

Lonicera begynner.

Mespilus cotoneaster begynn.
Fragaria begynner.
Convallaria, Sigillum Salomon,
vill snart begynna.

31

Carex 758. Hvispstarr.
; Alchemilla f. palmatis.
12 Maj. Thlaspi siliquis latis.
Lamium rubr.
Thlaspi bursa pastoris.
”Ledum vill begynna.
Lithosperm. radite rubra.
14 , Cucnbal. dioic. fl. rubr.
- 19 , Lamium album.
Asperugo.
Malus hort.
Cerasus hort.
20 , Narcissus nect. rubr.
Tulipa. — Juniperus.
'” Eriophorum spicis pendulis.
Alsine gramineo folio.
- Tormentilla begynn.
Vaccinium Lingon begynn.

Cherophyllum hundkex begyn.

"> Chelidonium begyn.

24

26

NE ,
BITAR Han ka

Ranuncul, 466. |

Tyrritis pilosa. st
Trifol. prat. rubr. begyn.
Menyanthes begynn. =
Ranuncul. f. rad. reniform, i

Lunaria fr. orbiculato.
Cerastium FI. Sv. 382. SÅ

Ranunculus fi

Rubus fragaria fö
Cheiranthus fl, Tate
Scandix chero Ta sati

Syringa,

Arenaria mul z
Hyoscyamus, TESEN SR
Cynoglossum. OR ST

Sorbus begynn. unde i b
Cretegus, Oxel, b

serie grn
sige pa VULHEINFET
uvide arab, site
UOtHOLEeR nä |

104 OTO OR

kn AR Anriolt -
Mad ÄLL
då din sförmsåk 2
ol AR ie Je
d.03 Ob
okt ad

bör -D08 xp
d:l mibolnönd
t oxoRd ce AN
nat BT
BH - TV bb
roma nos TR |
op eo aniq tan
rv Bie 20 |

KN

BIDRAG

KÄNNEDOM AF

INLANDS NATUR och FOLK

Utgifna
af

Finska Vetenskaps-Societeten.

Fyrationdenionde Häftet.

Helsingfors,

» Finska Litteratur-sällskapets tryckeri,
1890.

-
.
å
F

4

Ab 20:

ös

-N

INNEHALL:
Sid.
an lätnin oloista vuoteen 1571. Kirjoittanut Hannes Gebhard. -
i Finland 1878—1886. Af L. Lindelöf . . . . "116.

åk det svenska allmogemålet i Finnby kapell af Bjärnå
G i Åbo län af Herman FÖRRA sr, Sölve Nea $ MBL

ANNAN V?

SÅ

wvonlinnan läänin oloista
vuoteen 1571.

Kirjottanut

Hannes Gebhard.

> ol Sisällysluettelo:
= I Asutus. . ;

2 Siv.
laiset läänin ensimmäiset asukkaat =. los sul 1-4.
ista paikkain- ja sukunimistä läänissä . 0 5—8,
siä nimiä Länsi-Savossa ja Muolan tienoilla 811.
won nimet erilaisia ja viittaavat Laatokan pohjoisia ran-
oja alkukodikseen . . . bispesl and
asui Länsi-Savossa jo 11: Ila ja Iti-Savossa ainakin i
a sataluvullass so sva: Pr SR BE 1416.
TEN SNR or SE Be "+. 16—26.
] n rauhan raja . 17—925.
a karta yuodelta 1571 . . .26—29;:
allinnollinen ja kirkollinen jako v. ön ...29—31.
m tiheys eri osissa lääniä . : .. 31—32;
j ; leveneminen keskuspaikoista läänin syrjälsompiins seu- >
— tuihin . RR AA PE 32—237.
sama Fölstieninen 5 : 31—42,
n siirtyminen Oulunjärven tienoile, Pojois-Himocsen
wunalle . 42—47.
n läänin SR SST 1541— 5. . «+ + 41—54,
1 vähenemiseen Länsi-Savossa loppupuolella vuosisataa :50—52.
VT Maanomistus, verotus Ja. hallinto, SR |
avolaiset ottivat erämaita holtounsd 55—57.
talollisten maanomistusten välillä” 58.
ER : toohriikil s irve 8 58—0ö9.
et. . « : +. 14: 59—061,
a dan Ito 11 & HN kotolstoras 61.
aata Rantasalmella v. 1567 . os so. + secs sö 61

, Päävero" . oa a en Er RAR ET RESER
Nimismiehenvero, (HA vÖrNN käräjäkestitsomisiä y. m.)
Neljännesmiehenvero (laivanrahtiveroa ruokaruotsiveroa, y.
m. kestitsemisiä) .
Kymmenesmiehenvero . . . =. . : SAS OST
Linnan rakentamisvero (neljussösnbknr åt S
Kirkkokymmenes (kilttirahoja, jousirahoja, kirvesrahoja y. m ö
Veronmaksusta yleensä .

Savonlinnan läänin ylimmäiset hoitajat, eli linnanvoudit ..

RBeatsu- eli:maanvondit . örsaiajkl Iiatopupege pl sntpsRenmkunN

Kirjurit

Nimismiehetsr. sisividom tokigt 2592, åh APA

Neljännesmiehet . .. :. .. :e ee oe rå re 6 + HYTSKEVADANE

Kymmenesmiehet =. . . «. + RR

HORN Erjokelman alkuja RER verojen | kamossa, y m:

rund Ba

III Elunkeinot ja cars

Kalastus
Metsästys .
Kaskenpoltto . ERA Sö RÄNDER EE ög i
Ohran, kauran, rukiin y. m. viljeleminen =. . . . . . .

609- z
72—74

Karjanhoidon edistyminen 1541—1571 >. . . . . +... 96—-
- tila 'v. 1571-57, sa ve aa je

Kotieläinten luku Savossa 1571 ja 1880 a BS ER
Muita elinkeinoja . |

IFNOPRAA este a a EVE REEAR SN 5: NE

Kauppatiet
Tavarain hintoja RET SSE RE SEE BEN |
Varallisuus läänissä v. 1671 5 056030 Oc fe oe

Liite I. Savonlinnan läänissä v. 1571 verotettujen

asukkaitten sukunimet . :. . 1 ID

» IL Savonlinnan lääni v. 1541 sn maakir-

jojéen mukaan >. =," slev eos Kr rr

Siv.

FA
jan, maakirjan ja papinveroluettelon mukaan — XXIX—XXXVIIL.
IV. Irtanainen omaisuus Savonlinnan läänissä |

eder - PAR

dit EET ser ee og moln

ÄN rim Majas Flea

VARS TV AG jr

Per
MA

dk ä '

3 0 é
svd FÖRE M

stträgmåla. elina. isrea Fes

[11 Fillakeshol få vara

fä KÄRE, ie KIEL
difevariben att o 15

SR FOR TAS

I. Asutus.

öavonlinnan läänin ensimmäiset tunnetut asukkaat ovat
; lappalaisia. Tosin ovat nykyään niin ansiokkaat mie-
kun Storm Kristianiassa ja Retzius Ruotsissa eri tutki-
sien kautta tulleet siihen yhteiseen päätökseen, että lap-
set eivät muka koskaan ole asuneet niinkään etelässä
nessa, kun tämä minun tutkimusalani on; ja kumminkin
| uskaltanut lausua aivan vastakkaisen väitteen. Tähän
kseen on ollut monta syytä. Tuulestako ensinnäkin
uaiset ' olisivat temmanneet nuo yli koko Savon alitui-

tavattavat paikannimet Lapinniemi, Lapinlahti, Lapin-
äspiivao y- m.? Tähän tulee lisäksi se, että itse kansa
) vielä tänäkin päivänä ainakin Tisalmella !) ja Kiuru-
ll lä 2) että, kun nykyset asukkaat tulivat sinne, tapasi-
t d le siellä lappalaisia, sekä että ainakin useammat niistä
nala tuneista suvuista, joilla nyt on sukunimenä Lap-
linen, suorastaan: polveutuvat niistä. Nämä kaksi syytä
it tosin vielä paljoa yksinään merkitse, mutta kun ne saa-
istuksensa historiallisista asiakirjoista, niin asia mie-
nee aivan varmaksi. N. k. ,Verokirjoissa" eli maa-
y stavataan näet usein Uuden ajan alussa lappalaisia
) ettuna. Ne mainitaan nimittäin joka nimismieskunnassa
> 3) Kansakoulun opettaja Elias Komulaisen minulle antaman tie-

Gå Neiti Alli Nissisen vielä käsikirjoituksena oleva muinaistie-
nen kertomus Pielaveden kihlakunnasta.

2

verokirjan lopussa eri otsakirjotuksella ,, Lappar' ja maksa-
vat veronsa eri parseleissa, kun läänin muut asukkaat. Täm-
mösiä on J. M. Salenius tavannut hyvin monta, ja hänen
mukaan !) tahdon tässä luetella muutamia: Maanjaostelu kir-
jassa v. 1664 sanotaan: ,Se neljän lappalaisen vero, jota tä-
hän asti vuosittain on kirjotettu verokirjoihin, pyyhkitään
nyt kokonaan (pois), koska mainitut lappalaiset 12 tahi 14
vuotta takaperin (siis v. 1652 tahi 1650) ovat siirtyneet pois
ja heidän veronsa siis sen jälkeen on tauonnut. . Se on vii-
meinen tieto lappalaisten selusjoukosta Savossa". — ,Vielä
v. 1568 oli Vähä-Savon voutikunnassa 7 lappalaista, jotka ta-
vallisesti mainitaan verokirjan lopussa ja joilla yhä vielä oli
sukunimenä Lappalainen". — ,Rantasalmen nimismiehen piiri-
kunnassa neljä lappalaista v. 1543 suoritti ainoastaan ,pää-
veroa" (,hufvudskatt") arviopuntalukua myöten (,efter skatt-
skinntal"). Näitten lisäksi olen onnistunut löytämään uuden
tiedon, jonka mukaan lappalaisia on asunut vieläkin eteläm-
pänä. Vuosien 1551 ja 1554 ,verokirjoissa” mainitaan Pel-
losniemen pitäjässä, Hallilan neljänneskunnassa ?) muitten ve-
ronmaksajien jälkeen: Tal
Lapparne:

1 sk. m. Per Mongs Lappalainen 4 Lö geddor. i

3 sk. m. Peder Lars Lappalainen 4 L& geddor. d

Siis nykysen Mikkelin kaupungin kohdalla eli ehkä vä-
hän etelämpänäkin oleskeli verotettuja lappalaisia keskipai-
koilla 15:sta vuosisataa. Myöhemmin en ole samalta seudul
enään löytänyt lappalaisia näin erikseen verotettuna, mu
saman seudun verokirjoissa mainitaan paljoa myöhemmin j

1) Katso hänen teostånsa ,Tietoja Tavisalmen eli Kuopion pi /
jästä vuosilta 1548—1626" (Kuopio 1882) siv. 3—6.
2) Katso tekemääni karttaa Savonlinnan läänistä v. 1571, julai
Suomen Maantieteellisen Seuran aikakauskirjassa ,Fennia Tys".

3

lö - meidänkin aikoina monta sukua nimellä fapplalick.
nt 71 on 7:lä verotetulla Pellosniemen nimismieskunnassa
koko läänissä 26:l1la sukunimenä Lappalainen.
oimme siis seurata Lapin poikien väistymistä Mikkelin
a Iisalmen tienoille asti vuosisadan kuluessa (1551—

: — Tahdon tässä yhteydessä mainita, että olen erästä toista
| cotusta varten koonnut kaikissa Suomen keskiaikaa koske-
a painetuissa asiakirjoissa olevat suomalaiset suku- ja
kka innimet. Mutta näitten joukosta en ole Länsi-Suomessa
änyt sukunimeä Lappalainen yhtään kertaa ja paikanni-
ik: än , joka viittaisi Pohjolassa asuviin heimolaisiimme, en :
ään muuta, kun Lapin pitäjän nimen”!). Tämän johdosta
| see empimättä epäilys, tokkohan Länsi-Suomessa koskaan
oll t lappalaisia. Tätä epäilystä vahvistaisi sekin seikka,
Länsi-Suomessa ei kuule koskaan kansan puhuvan la-
ha ud må lapinraunioista y. m. s., niin kun Itä-Suomessa
| aalla. Ainakin todistavat nämä tosiasiat sen, että
TI on ollut koskaan Länsi-Suomessa, niin ovat
tä muuttaneet ainakin 300 vuotta enmnemmin kun Itä-
omesta. Syynä, miksi he Itä-Suomessa ovat viihtyneet
em män aikaa, voi muitten muassa olla sekin, että savolai-
t eivät näy esiintyneen ,herroina" eli verottajina lappalaisia
ite i, niin kun hämäläiset, vaan savolainen ja lappalainen
t paremmin toistensa vertaisia novgorodilaisten ja
Lem min ruotsalaisten alla.
seikka, sekä se, että kaikki ne kivikauden ai-

3 2 Tätä vastoin on prof. Freudenthal tutkiessaan ruotsalaisia
ckain nimiä myöhemmiltä ajoilta Uudella maalla, Ahvenanmaalla ja

rs mais-Suomessa löytänyt näiltä tienoin kaikkiaan 12 nimeä, joihin

pp-sana on runkona. Katso: Bidrag till kännedomen om Finlands
natur och folk, 8 siv. 22, ja 11, siv. 15—49.

4

kuset ihmisen pääkallot, jotka löydettiin Laatokan kanavan
pohjasta, ovat pitkä-, eivätkä lyhytpäisiä, kuten nykysten lap-
palaisten pääkallot, ovat lisätodistuksia sille v. Däbenin väit-
teelle, että lappalaiset eivät olisikaan vaeltaneet nykysille
asuinpaikoilleen läpi meidän maamme, vaan tulleet idästä
päin läpi nyk. Venäjän-Karjalan, ja vasta sitten pohjasesta
päin ruvenneet tunkeumaan etelää kohti sekä Suomessa että
Ruotsissa +).

Kun siis olemme seuranneet lappalaisten kulkua pohjoseen
päin Savon vesistöä pitkin Uuden ajan alussa ja vihdoin saa-
toimme ,viimeisen lappalaisen" maakunnan rajojen ulkopuolelle,
niin nousevat kysymykset, mikä oli se väki, joka pakotti nämä
Pohjan ,pojat poloset" nykysille tuntureilleen, mistä se tuli
ja millon se tuli? ;

Yleisesti tunnetaan, että ne olivat karjalaisia, mutta
siitä, mistä nämä karjalaiset tulivat Savon vesille, ei ole vielä
oltu selvillä.

Porthan ja Koskinen ovat arvelleet, että Savon asutus
olisi tapahtunut karjalaisten rintamaasta, s. 0. Laatokan ran-
noilta, mutta Aug. Ahlqvist sitä vastoin tahtoo todistaessaan
,Kalevalan Karjalaisuutta" luulla, että asutus olisi tullut
pohjosesta päin, Venäjän Karjalasta.

Saadakseni vastausta.tuohon kysymykseen, mistä karja-
laiset, ovat tulleet Savoon, hankin hra Julius Paasosen käsi-
kirjotuksena olevan muinaistieteellisen kertomuksen Mikkelin
kihlakunnasta; ?) muita Etelä-Savon kiblakuntia ei ole vielä
tässä suhteessa tutkittu. Mutta aivan vähän siimä oli asu
tuksesta. Tämäkin Muinaismuistoyhdistyksen stipendiaatti 0

2) G. v. Diiben: Lappland och -Lapparne, siv. 3908—400.
>) Tätä painetaan par'aikaa Muinaismuistoyhdistyksen aikakaus

kirjaan X otsakirjotuksella: Mulnalvdennökglag ja -muistoja Mikkelin kil
lakunnassa. ,

5

n kun useat muut, pitänyt kansan taruja esi-isiensä
tosta nykysille asuinsijoilléen vähäpätösinä, haaveillen sen
Mja aikaisesta kivikauden asutuksesta muutamien
pin; ra unioitten ja irtanaisten kivitalttojen nojalla. Ja kum-
nkin näkyy kansassa vielä monessa tienoin elävän jokseen-
in vi rmoja muistoja siitä, mistä ensimmäiset asukkaat ovat
eet eri kyliin ja taloihin.
SR un en itse ole ollut tilaisuudessa tehdä tämmöstä tut-
imusm atkaa Savoon, vaikka se tuntuisikin hyvin viehättävältä,
og rkinyt uutta tietä myöten tämän asian perille. Huo-
näet tutkiessani Savon karttaa, että hyvin useat paik-
un nimet, jotka tavataan Pohjois-Savossa, Pohjois-Hämeessä
; Kajaanin kihlakunnassa' y. m. seuduin, mihin enin osa
sukka ista on muuttanut Etelä-Savosta, ovat samoja, kun ne,
Ej tke näemme Etelä-Savossa. Siirtolaiset ovat siis uusilla
astamilla seuduillaan ruvenneet kutsumaan paikkoja samoilla
millä , kun heidän vanhoilla kotiseuduillaankin. Tämä on
in yleinen ja luonnollinen ilmiö, joka vielä uusimpinakin
or mna havataan esim. Pohjois-Amerikan siirtokunnissa.
Missä siis samanlaisia paikkain nimiä, kun Etelä-Sa-
Os sa? — — semmoseksi muuttuu äskönen kysymyksemme.
ör RR vastausta tähän, olen käyttänyt sitä suku-
ir i, jonka olen saanut tämän teoksen viime lukua var-
kopioitmista n. s. hopeaveroluetteloista, ja jonka olen
dt Liitteeksi I siv. 1-— XIX.
5 ” Vaikka olen tehnyt tämän luettelon asutustutkimuksiani
varten, en voi kumminkaan olla tässä mainitsematta muuta-
IE g huomioita, joita olen tehnyt nimien synnystä y. m. $S.,
vikk; 5 minun täytyy tunnustaa, että tässä tulen liikkumaan
rähän oudolla maalla. Mutta toivon siitä selvitystä tällekin
äs i olevalle asialle. |
— Ensiksikin tulee minun mainita, että useampia näistä

6

nimistä yhtä hyvin voisi kutsua paikkain-, kun sukunimiks
sillä hyvin usea niistä löydetään nykyajan kartalta st |
län jopa kirkkopitäjänkin nimenä, tietysti asianmul
päätteellä. Tämä seikka vahvistaa sitä arveluani, jonka t LE in
tutkiessani länsisuomalaisia keskiaikasia nimiä, että paikka 7
ja sukunimet ovat alkujaan olleet niin hyvin Itä- Mg ÅR
Suomessakin samat, eli että taloa ja isäntää alkujaan on hk
suttu samalla nimellä, vaikka ehkä eri päätteellä. Mysber pi
kehitys on tehnyt sen erotuksen, että hämäläiset eivät pidi
vakinaista sukunimeä, vaan vaihtavat nimensä talon mul
jota vastoin itä-suomalainen ylimalkaan pitää itse perityn n
mensä, vaikka hän muuttaakin eri paikkaan, jolla on toir nen
nimi. Nykysessä Mikkelin läänissä on vielä useimmilla van-
hoilla taloilla sama nimi, kun isännälläkin.

Tähän liittyy se uusi huomioni, että useammat näl
suku- (=paikkain-) nimistä ehkä ovat alkuperältään paka
den aikusia. Olen näet tullut vähitellen siihen rakat :
seen, että suomalaisilla, ennen kun ne kastettiin, oli &
taan yksi nimi, jonka mukaan heidän talonsakin nimitetti
sekä että kun papit kastaessaan antoivat heille uudet ristimi här
nimet Hindrik, Pavel, Peder, Sigfrid, Feodor, Filippus y. m.s
niin entiset nimet jäivät talojen ja sukunimiksi. Tämmösi ks
alkuperäisiksi luulisin m. m. seuraavia:

— Ahma, Aino, Hakuli, Halli, Halu, Hapia, Happo ”, Haul
ka”, Heiska, Himo, Himoton, Hiiri, Hirvi, Huja, Hukka
Hotakka, Huopa, Huttu, Hyväneuvonen, Härkä, Iha, Ihz
pinen, Ikäheimonen, Itku, Janoton, Jurva”, Kaukapät
Karhu >", Karska, Kielevä, Kiiski, Kilju, Kilpi, Kitu, Ik
Kolehma, Kova, Kämärä, Kätevä, Kunnia, Kukko ", ol be
Kupia, Kurki”, Kurikka", Kuru, Kuva, Laukki, ein

+) Tällä tähdellä merkityt löytyvät vieläkin niin lyhyessä m
dossa sukuniminä Itä- ja Pohjois-Suomessa. Ehkä useampiakin.

tad

Ko
dl HH

7

adl Lempivalkonen, Leppä, Liinaharja, Lintu, Lippo,
Luukka, Mela, Metso "; Mielikki, Mieli, Mulkka,
Bar. Musta, Mäkärä, Niira, Nissi, Nykä, Närhi, Oi-
5, Oras Orava ", Paasi, Paras, Pisto, Pitkä, Pullo, Pylkkä,
- Pälli, Pöljä, Pöllö, Pöppö, Pöyhkö, Raaska, Raha,
parta, Remes, Remo, Repo”, Rikko, Rissa, Rossi,
tt — NA Ruso, Räisä, Sairas, Salli, Saukko”, Siira”,
, Sopa, Sormo, Sorsa ", Tarkka, Tarpo, Tenho, Tervo,
: pe Timo, Tiussa, Toivo, Tolvana, Tornio, Torvi, Tukia,
i, Ukko, Ulma, Utria, Valkea, Valta, Vanha, Varpunen,
, Viljakas, Vitikka ", Viuhko, Väisä y. m.
[ Näisten nimien rst kun tarkastelemme, niin huo-
aamme, että useammat niistä ovat eläimen nimiä tahi. il-
rasevat joko ruumiin eli hengen ominaisuutta, ja tuo mie-
stä tuntuu hyvin luonnolliselta alkuperäiseltä mnimityk-
tä 1).
Å Vielä uskottavammaksi tulee asia senkin kautta, että
öhemmin on koko joukko suku- (ja paikkain-) nimiä muo-
unut kristinopin tuomista etunimistä, niin kun esim.: Martti
Marttinen, Martikainen ; Mikko — Mikkonen, Mikkolainen;
r ikolai — Nikkonen, Nikulainen; Olli — Ollikainen, Olkko-
, Ollinen; Benjamin — Pennanen; Bengt — Penttinen;

Jä Ruotsissakin näytään kansan alkuperäisimmiksi nimiksi arvel-
n samanlaisia, eli eläinten tahi ominaisuuden nimiä, niin kun esim.
Eee Lustig, Kämpe y. m. s. Katso Esaias Tegnér: Om
familjenamn, Nordisk Tidskrift 1882. — Sen jälkeen, kun tä-
h kirjoin, olen tullut tietämään, että Aug. Ahlqvist on jo v. 1860
kossa näyttänyt, että suomalaiset, samaten kun ruotsalaiset,
set ja venäläisetkin, ovat ottaneet itselleen sukunimiä eläinten,
| V en y. m. luonnossa tavattavien esineitten nimistä, samaten ihmis-

Klkenillisten ja henkisten ominaisuuksien nimistä, askareitten eli
Virkojen nimityksistä, kansojen ja kotopaikan mnimistä, sekä vihdoin

8

Staffan — Tapanainen, Tappainen; Tuomas — Tuomahain
Filip eli Filemon — Vilpponen; Georg — Yrjanskagd
dor — Huotari y. m. m. 400
Sukunimiä on myös annettu ja annetaan vielä nytki
sen paikkakunnan eli maan mukaan, mistä joku uutisasuka
on tullut. Näin kutsutaan nykyään usein suurissa työpal
koissa semmosia miehiä, jotka ovat tulleet kaukaa, oudoist:
paikoista eli muuten ovat erillään muista, vaikka heillä on
oma sukunimensä. EEE
V. 1571 löytyy esim. Visulahden bimistrdskestR ok
on lähinnä Hämeen rajaa, 15 verotettua miestä nimellä Hä
mäläinen. Kun luettelosta näemme, että tätä nimeä ei ol
hetikään näin suuressa määrässä muualla, niin täytyy ki
koa sitä luonnollista seikkaa, estä sen nimelliset ovat ul e
Hämeestä 1). Nimestä Lappalainen olen jo edellisessä pu ut
nut samaan suuntaan. Näin syntyneiksi luulisin myös sen
mosia nimiä, kun Lapveteläinen, Jääskeläinen, Karjalair el
Venäläinen, Vepsäläinen y. m. ' Merkillistä on, että sukur
meä Savolainen ei löydy Emä-Savossa ollenkaan, mutta Sä
mingissä neljällä ja Rantasalmella seitsemällä verote ul
Tästä ei voi muuta päättää, kun että nämä suvut co
koinaan Emä-Savosta muuttaneita ja uusilla kompani
saaneet tuon nimen, jollon ehkä heidän entinen nimens
jäänyt unhotuksiin 2). FU RPNER 0
Mutta palatkaamme jo asutusta tutkimöökik Ottae ;

1) Että Hämeestä on tullut asukkatia Länsi-Savoon, nt
lius Paasonen e. m. kirjotuksessaan. RR be

2) Tässä sukunimistä puhuessa tahdon vielä mainita seur:
omituisen ilmiön, jonka olen huomannut vanhoissa maakirjoissa eriv
silta samalla seudun asuvien verotettujen nimissä: Hongs
Honganen (1571), Hongiston mies (1593), Kerrimes (1551), Ki
Käremies (1593); Malliasmes (1571 ja 1593); Anniames döm n

jassa, mutta Aniainen hopeaverokirjassa, Surnumes (1571) se

9

es Liitteenä I olevan nimiluettelon ja sen lisäksi ne veropiiri-
ttain nimet, jotka ovat esim. Liitteessä III, läksin hake-
Kyktaläisia nimiä eri osista Karjalaa. Muutamia saman-
ia löytyy tietysti melkein joka suunnalla, mutta ne eivät
i merkitse paljoa, varsinkin jos ne ovat aivan tavallisia
| koko maan, eli johtuvat samanluontosista paikoista, niin
a esim. Vehmainen ja Vehmasmäki, Mäntyharju ja Mänty-
er m s. Mutta nykysen Muolan pitäjän tienoilta olen
; tavallista enemmän Savon nimien kanssa yhtäläisiä
it näistä nimistä ovat semmosia, joita en ole löytänyt
a. Tämmösiä yhteisiä nimiä ovat esim.: Ahmanen, Ai-
n (Airikainen), Aniainen, Arminen, Hartikainen, Heikurila,
gta ska, Himala, Hintsanen, Hyttiäinen, Ihannus, Tlola, Im-
21 , Jutikkala, Juva, Juvonen, Kallainen, Kaipiainen, Ka-
iriver, Kiuronen, Koistila, Kurkela, Kurvila, Kuok-
in, Kämärälä, Tattula, Lemmitty, Manninen, Mykänen
;kyrinen), Mälkölä, Norola (Norchola), Nousiala, Närhilä,
Hötktonen, Oravala, Paukkanen, Pennanen, Peissinen,
” m, Poukkula, Puwnnmus-, Pyykkönen, Pällilä, Rämälä,
sola, (Savoinen, Saavola, Savolain y. m. muotoja hyvin
i gt pitäjässä 15-sataluvulla), Sakkalila, Seloila, Sii-
, Soikkala, Sormola, Soronen, Tervola, Toikka, Uskila,
inikad en, Vihola. Tähän luetteloon voisi lisätä vielä
. muuta, jotka eivät ole näin merkillisiä eli kuvaavia,

ARRENDE
Ny f(

> > Boj bg JR

«

opeaverokirjassa, mutta toisessa paikassa asuu samana vuonna

j Filotnen huomaamani mainitsemista ansaitseva seikka on se, että
an nimiluettelossa ei löydy vanhassa kansan runoudessa olevien ni-

1 kaltasia muita, kun Lemmitty ja Mielikkinen, jota vastoin tutki-
”keskiaikaisten länsisuomalaisten nimien seassa semmosia löytyi
sin monta, niin kun esim. Ahtiala, Sampo, Tapiola, Tursala y. n Mm.
seköhän tämä satunnaista?

10

kun useat näistä, mutta jotka yhdessä näitten kanssa te
todenmukaiseksi sen, että ainakin osa Savon asutuksesta on tul:
lut Muolan tienoilta. Minun täytyy tähän lisätä, että
muolalaiset nimet ovat otettu v:n 1543 maakirjasta, joten ei
väittää, että päinvastoin Muolan nimet olisivat tulleet Savos
sillon, kun suurien sotien jälkeen tänne päin muutti väk
pohjosesta 2). | fe

Kun siis noin monta yhtäläistä nimeä bygga
ahtaassa piirissä, kun Muolan pitäjä oli, ja niim Hr kur
varsinkin nuo harventamani ovat, ja toiseksi, kun tämmösi
nimiä näin suuressa määrässä näin pieneltä alueelta ei löydiä
muista osista Karjalaa, niin on minusta ainakin todenmu-
kaista, että Muolan tienoilta on muuttanut siirtokuntia 5
voon, tuoden vanhasta kotiseudustaan nimiä uutisasutuksi
leen. Ja varsinkin kun muistaa, että Saimaan vesistöt ar
vattavasti ovat olleet jo ammosista ajoista saakka karjalais
ten takamaita, jonne he kesillä muuttivat kalastamaan |
kaskea polttamaan, niin voi ajatella, että eri paikkakun
Savossa saivat nimiä jo ennen, kun varsinainen asutus tu
sinne, siten, että esim. Himalan talo eli kylä Muolassa ol
anastanut itselleen vissin kalastus- ja kaskenpolttoalueen
von takamailla ja kutsui sitä Himalan saareksis oc

Mutta, kysynee lukia, voiko todellakin uskoa, että :?
lasta asti olisi pidetty takamaita Saimaan rannoilla? Täh
vastaan sillä vertailulla, että Uuden ajan alussa kävivät se
hämäläiset että savolaiset Oulun järvellä kalastamassa,
meidän tulee muistaa, että siihen aikaan kumpasillakin |
moilla oli paljoa pitempi matka kalastuspaikoilleen, SV pt |
lalaisilla aikonaan Kristiinan ja Mikkelin tienoille 2). -
1) Tämä oikasee m. m. sen väärän luulon, että Punnusj
saanut nimensä Pontus de la Gardie'sta.

2) Katso kirjotustani: ,Mitä vanhat asiakirjat kertovs
järven pitäjästä?" Valvoja 1887.

tg

älgen
Om

ber

11

rien tiedämme, että esim. Partalan kuninkaan kar-
(lähellä Juvan kirkkoa) oli vy. 1561 kalastuspaikkoja,
ande 30 mil ifrå gården uti Österbotten in mot Ryske
S n" 1. Ja vielä Kustaa Fincken aikana kävivät Viipu-
läö nin asukkaat Puruvedellä kalastamassa ?). Miksi ei-
muolalaiset olisi tehneet samaten, kun heidän kotiseutunsa
kä alkoivat käydä kaskenpoltolle ahtaiksi ja likiseudut oli-
| jääskeläisten y. m. hallussa?
5 | Omituista on, että nimi Savola, Savonen y. m. variat-
5 t olivat v. 1543 Muolassa niin yleiset. Olisikohan tällä
nin Ku mitään yhteyttä tuon usein mainitun ,Savakkojen ?)
' kon" kanssa ja olisivatko nykyset savolaiset saaneet ni-
- nin Ainakin tämä on yhtä uskottavaa, kun että
nimi tulisi savusta eli savesta ”).
| atta kun tarkastelemme noita äsken lueteltuja Muolan
hv ja Savon yhteisiä nimiä, niin huomaamme, että ne
j löytyvät nykysten Mikkelin, Anttolan, Kristiinan ja
a Ad kirkkojen tienoilla, joka seikka viittaisi siihen, että
tienoilta tulleet asukkaat ovat asettuneet ainoastaan
Io sendnin Täältäkö sitten asutus on levinnyt Säämin-
- Rantasalmellekin? Kun katselemme lähemmin Lii-
LT, niin näemme pian, että viilmeksimainituissa pitäjissä
3 0 joukko suku-nimiä, joita ei näe niitten naapuri pitä-
en ollenkaan, tahi ainakin aivan' vähän. Semmo-
ovat esim. Asikainen, Hakkarainen, Haatana, Hiltunen,
en Holopainen, Ihalempinen, Ikäheimonen, Immonen,
, Janoton, Jurva, Jyrkkinen, Kaartinen, Kammonen,

N ÅA. n:o 6316.

+ NV. A,. Allmänna Handlingar e) siv. 25—929.

py Katso I. M. Salenius: Histor. kertom. Muolan eli Pyhäristin
Helsinki 1871, siv. 18.

2 Katso H, G. Porthan: ,,Chronicon Episcoporum" siv. 186.

12

Kiljunen, Kilpeläinen, Kinnunen, Kontiainen, Kosoner L
kanen, Kärvinen, Laamanen, Lipponen, Luostarinen,
nen, Lötjönen, Mielikkinen, Mikkonen, Mikkolainen,
nen, Mähönen, Naukkarinen, Nousiainen, Paakkinen, F
nen, Pelkonen, Pitkänen, Rinkinen, Ropponen, nätsinen, 5
konen, Siiranen, Silventoinen, Simonen, Toivanen, T
Tynkinen. BYLOALA
Tämä luettelo, jossa moni nimi edustaa laajalle 16
nyttä sukua, jo saapi meidät näkemään, että roa
salmen ja Kerimäen tienoille on tullut munaltakin as ka
kun Emä-Savosta. Mistä nämä siis? HE di
Saadakseni vastausta tähän kysymykseen, öiln 9
nut kartalla paikkain nimiä eri seuduilta Kalllld
vaikea on tulla minkäänlaisiin varmoihin päätöksiin. Le:
muutamia huomaamiani seikkoja, jotka tekevät todenr | :
seksi sen arvelun, että asutus olisi tullut Laatokan r
Kurkijoen ja Sortavalan tienoilta. Sak
Kartalla kun katselemme seutuja eteläpuolella M
läänin rajaa, niin huomaamme nimen Torsanjärvi ja sit
joseen sekä luoteeseen päin nimen Torsantaka. Tästä vo
päättää, että ne ihmiset, jotka ovat omistaneet nuo bo
taka-nimiset Savon vesistöjen varrella olevat sögs
ovat asuneet "Torsanjärven vastakkaisella VORE
lella ovat lähimmät seudut tosin vielä tänäkin på
mattomia, mutta sieltä alkaa tuo verrattain iso F
joka saattaa meidät Kurkijoen pitäjän KORANdAS a
asutuille seuduille. ”Tässä tulee muistaa, että'Hiitc a
varsi on kansan tarun mukaan ikimuistettavista aj ajoi
ollut yleisesti kuljettuna kauppatienä PR
ja Rantasalmen pitäjien asukkailla, ja että vielä n
kin se on näitten seutujen ja Laatokan välittö
1) Maist. Th, Schwindt'in suullinen tiedonanto.

sn 3

13

Kurkijoen seuduilta en ole ollut tilaisuudessa
a paljo nimiä aikaisemmilta ajoilta, koska tämä osa
& ei kuulunut Ruotsin vallan alle, niin kun Muola.
inkin olen eräästä venäläisestä verokirjasta vuodelta
3) a ist. Schwindt'in avulla saanut seuraavat nimet, jotka
ut vat savolaisia: Kallila, Hittola, Vanila, Asila, Haa-
fr a, Kuikkala, Hirelä, Sorola, Kurola, Tinlahti,
, Tennilå, Laatikkala, Valtala, Rahola. Näitten li-
va si vielä mainita, että Torsajärven luona on Varpa-
Säär ingissä Varparannan kylä.
| Mitä taasen Sortavalan tienoihin tulee, niin olen sen
iesk ja Kerimäen seutujen nimissä löytänyt omi-
i; täpitävän ryhmittelyn, joka ei voi olla satunnainen.
Te = kaupungista itään päin näemme näet kartalta
. alla Kerisyrjä-nimisen tiheään asutun seudun j ja sen
BE ölojärven kylän. Näitten alla on Laatokassa suuri
sal , ja tämän nimen läheisyydessä mainitsee seutujen
i inen ruotsalainen verokirja (v. 1618) nimen Vaher-
SE Kun nyt luomme silmämme Kerimäen seutujen kar-
n huomaamme ihan samanlaisen ryhmittelyn. ,Man-
alla”. on Kerimäki ja sen vieressä Ruokojärvi, näitten
Vv hä lounaseen päin, suuret saaret .Pellotsalo ja Vaa-

i-Savolle omituiset sukunimet ovat. Sortavalankin
öllä tavallisimmat ja yleisimmät ?), sekä että Savon
urre ulottuu Sortavalan tienoille saakka.

olen luullut voineeni näyttää ainakin todenmukai-

2) Julaistu aikakauskirjassa : .BpemenHaKa MOckoBecK. oOm. HcrTop.
muoc OCT.
) Maist, O,. Relanderin suullinen tiedonanto.

14

seksi sen, että tutkittavalleni alueelle asukkaita on tullut Von
pitkin ja Saimaan yli Etelä-Karjalasta Emä-Savoon j
valle, Hiitolan jokea pitkin Kurkijoen tienoilta Sulkava
Sääminkiin ja Rantasalmelle sekä Sortavalan tolka KG Ke
mäen seuduille. Vastaiset tutkimukset, kielitutkimus, h na
tarut, muinaistutkimus!) ja kansatiede ottakoot selville, mit
paljo tässä arvelussani on totta, ja oikaiskoot erchdykse en
jos semmosia löytyy.

Tällä en tahdo sanoa, että ei asukkaita olisi t
muualtakin mainituille seuduille. Päinvastoin on jo a
mainittu, että lännestäkin, Hämeestä on tullut siirtola
Samaten on vähempiä joukkoja arvatenkin tullut I mun alta

Nyt nousee kysymys, millon ovat nämä ensimmä i
siirtokunnat vakinaisesti asettuneet näille seuduin? Er d

Yleisesti on tähän saakka luultu, että tämä olisi ta
tunut verrattain myöhään ja Porthan on koettanut mö
ajan niin, että se olisi tapahtunut Torkel Knuutinpojan I
jalan retken jälkeen. Mutta tämän ovat arvokkaat. nu
tieteelliset löydöt Tuukkalassa (lähellä Mikkeliä) v. d
kaisseet sen verran, että näitten mukaan voimme päättä
dulla olleen asukkaita ainakin jo 11:Hä sataluvulla. -

Olikohan sillon vielä itäinen puoli Savoa el EL a

Tähän ei nykyään voi varmasti vastata, mutta je 3
silmäys tekemälleni. kartalle vakuuttaa, että Rants
nakin 15:1ä sataluvulla oli melkein yhtä tek a Ny.
keskus- eli pesäpaikka, kun Mikkelin—Kristiinan st
Tämän lisäksi eräs toinenkin seikka saapi meidät 18 ska
että Itä-Savon seudut eivät ainakaan Pähkinäsaaren I

AS
NV
IV ov

pr

) Muninaistieeteelliset löydöt eivät ainakaan vastusta vält
Tuukkalan löydöt ja Etelä-Karjalasta saadut muinaiskalut ovat
muodoltaan melkeinpä aivan yhdenlaiset. Ala

RR RRD

15

ma (1323) olleet niinkään asumattomia, kun tähän saakka

— Porthanilla on näet seuraava tieto:!) Kirjeen kautta,
ttu v. 1364, on kuningas Albertus" (Albrekt) lahjotta-
pu pe | Semingasala'sta, joka sitä ennen oli ollut annet-
Ah Å nen päällikölleen, Nicolas Tuurenp. Bjelkelle, mutta
in kooltua tullut jälleen kuninkaan haltuun, Vexiöön Tuo-
selle piispalle, kumminkin sillä ehdolla, että se pa-
a an niin pian kun Säämingille asetetaan oma kirkko.
Ner puoli oli sitä ennen ollut Benedikto Tuurenpojalla.
en mainittu Niilo Tuurenpoika Bjelke oli tullut Viipurin
m päälliköksi v. 1357 ja luultavaa on, että hän sillon jo
| i itselleen puolet Säämingin salosta. Mutta mitä hän
Säämingin salva? Mahdotonta on selittää tätä
>» Pähbkinäsaaren rauhakirjassa mainittua Sämusaloa siksi pie- .
i i Inodoks jolle Savonlinna on rakennettu, vaan täy-
; tak että sillä tarkotettiin suurempaa alaa. Jo tuo
N alo > viittan siihen, ja lisäksi tulee se tosiasia, että sii-
aan kuninkaan maalahjotukset korkeimmille virkamie-
öllivat näitten palkkaamista siten, että he saivat
n kantaa veroja lahjotetulta alueelta. Sen vuoksi on
isempi Sämusaloksi selittää sitä mannermaata, joka
OR Hivlsta luodosta länteen päin?) ja jolla suurin osa ny-
sti så Stäng pitäjää kirkkoineenkin on. Koska se jo v.
ki elpasi Viipurin linnan päällikölle lahjotettavaksi, niin
F ; ollut tietysti asuttua. Se seikka, että sitä, vaikka se
.eastaan on osa mannermaasta, kutsuttiin siihen aikaan sa-
oksi, bh näyttää viittaavan siihen, että tämän rantamaan asuk-

i Å H. G. Porthans skrifter i urval utgifna af Finska Litteratur-
pet. Ensi osa, siv. 288, not. 48.
2 2 G, Palmén, Sten Stures strid med konung Hans, siv. 58.

16

kaat olivat erotettuina läntisistä naapureistaan pitkien asu-
mattomien ja ehkä vielä alhaisempien ja vetisempien seutujen
kautta, kun nykyään. |
Se tosiasia, että Kerimäki tulee niin myöhään tunne-
tuksi historiassamme, ei riitä todistamaan seudun myöhem
pää asutusta, varsinkin, kun tämä seutu ensi rajan kautta
tuli ulkopuolelle Ruotsin valtakuntaa. | |
Kaikesta tästä näemme siis, että SEE asutus
nykysessä Mikkelin läänissä paljoa vanhempi, kun ennen on
voitu luullakaan: Mutta arvattavaa on, että tämä alku' o
ollut jokseenkin pieni ja asunut harvassa. Näyttää siltä, kun
sen rajana lännessä olisi ollut Hämeen ja Savon vesien jakaj:
(joka kantaa ,Savon selän" pilviä tavottelevaa nimeä). Syyr
tähän arveluuni on se, että tämän jakajan läntisellä puole!
olevat seudut ovat v:n 1571 kartan mukaan paljoa harvem-
min asuttuja, kun Mikkelin seudut, sekä toiseksi se, ett i
niistä rajakirjoista, jotka Kaarle VII Knuutinpoika teett |
lopettaakseen Hämäläisten ja Savolaisten välillä syntyv
alituisia riitoja Hämeen itäisen vesistön omistamisesta, kä
aivan selväksi, että Hämäläiset oikeastaan olivat kärsinec |
vääryyttä 1). Ensimäinen näitä sovitteluja tapahtui Turu |
maanoikeuden tuomion kautta v. 1415 2). Mutta sillon m ä-
rättiin harvoja rajapaikkoja, ja riita kiihtyi vaan kiihtymi
tään, jonka vuoksi Kaarlo Knuutinpoika vv. 1445 ja 14
antoi neljän Pohjanmaalta valitun puolueettoman syynimie
käydä nämä rajat moneen kertaan Naglasaaresta (Kymijc
niskasta) Maanselälle saakka, missä Venäjän, Pohjanma
Hämeen ja Savon rajojen sanottiin yhtyvän Kallioyuorella

öl

1) Arv., Handl, V, 9. nd HJ
2) Sylloge Mon. ss. 161—162:. BE
>) Arv. Handl. V. 1: seur. AL &

17

sten RR Arelen Pihtiputaan ja Pyhäjärven pitäjien kul-
essa. Kuninkaaksi tultuaan Kaarle Knuutinpoika vielä
n al kuvuodella 1452 antoi täydellisen syynilautakunnan,
G / É puoleksi rälssimiehiä, puoleksi talonpoikia, käydä
| joka sitten ikuisiksi ajoiksi vahvistettiin 1). Se
jo y täten tehtiin, on pääasiallisesti ratkaissut riidat ja
an lleen luonut meidän aikoihimme saakka pysyneen
tar: jan Hämeen ja Savon välille. V:n 1446 ja 1452
kh Sa -mainitut rajapaikat olen useammat löytänyt kar-
: niitten mukaan vetänyt Savonlinnan läänin läntisen
Vv. 1571. Ainoastaan nyk. Pielaveden kirkolta olen ehkä
nut -alkuperäisestä rajasta vähän länteen päin, sen mu-
i olen huomannut Tavinsalmen ?) ja Rautalammen pitä-
uettuja asuttuja seutuja. Kaarle Knuutinpojan raja nä-
-kulkeneen nyk. Pielaveden kirkolta suoraan pohjaseen
L de e ja sieltä vasta kääntyneen Kalliovuorelle. Kun
| me tätä rajaa Savon selkään, niin huomaamme, että
SC t -olivat jo vuoteen 1446 tehneet melkosen vallotuk-
äntt kohti.
Mu it a vielä suurempia he saivat aikaan idässä, vaikka
lä oli itse valtakunnan raja vastuksena. Tämä oli
talainen Pähkinäsaaren rauhan raja. Riidanalainen
; on ollut monta vuosisataa Venäläisten ja Ruotsa-
, välill, ja riidanalainen se on vielä meidän aikanam-

| Pn nyt kumminkin ainoastaan historian tutkiain välillä.
ball

I
; i IV, Handl. VI s. 26—29. Että tämä raja vielä historiallisellakin

ff. pielinyt siirtymään yhä länteenpäin, sen on Julius Paasonen

i ,Savon ja Hämeen välisestä rajasta" ilmi tuonut. Tämä

an hänen edellä mainitun kirjotuksensa kanssa Muinaismuistoyh-

n aikakauskirjassa X.

a Vasta kun painattaminen oli alkanut, sain tietää, että tämä
reviosalmi, eikä Tavisalmi.

äg

t
F
'H

18

Toivoin jo, että tämä riita olisi ollut ratkaistu ja että
en olisi tarvinnut siitä kovin laveasti puhua, mutta v
on prof. M. G. Schybergson kirjottamassaan "ritade is
ria" mielestäni vieläkin vetänyt rajan teille tietämätt ÖJ il
jonka vuoksi minun täytynee vähän tarkemmin puhua s si
koska asia niin läheisesti koskee tutkimusalaani. nd oc
Miten on siis Pähkinäsaaren rauhan raja 6

Kaikki tämän asian tutkiat ovat aivan yhdessä kä ji
rajaa koko Viipurin läänin läpi ja, vieläpä tultuaan nyk. M
kelin lääniinkin, kulkeneet Torsajärvestä Särkilaliden ja $
mingin $alon (Sämusale) kautta Siitinselälle Seder le
kystä Varkautta. Mutta tästä lähtien on pikaglls m
Lehtori T. Aminoft, jonka ansioksi edellisten pe
olevien rajapaikkojen määrääminen on luettava, $ '
råja täältä kulki ,— — Varkauden ja Lbppå vital 1tta ak
lavedelle ja sieltä vasta poikkesi Kärjalan koskelle 1) Tä vå
Karjalankosken luulee hän olevan Nilsiässä Vuotjärven ja Al |
veden välillä. Tämän etemmäksi Aminoff ei ole yfittänytl
Yrjö-Koskinen on jatkanut, ja ainakin todenmukaiseksi nä
nyt 2), että rajakirjassa mainittu Petajoki on sama, kun h
Pyhäjoki Pohjanmalla, ja että tämän joen nimen muntt
tapahtunut 15:lla sataluvulla. Tämän jälkeen on Suome:
Palmén 3) ottanutrajan tarkan tutkimuksen Keb ga S dä pis
jo jotenkin oikealle tolalle. Hän jo epäilee klo
määräämää Karjalankoskea Nilsiässä ja sanoo, että s se
liian syrjässä voidakseen v. 1323 vetää rajanmäärö jäj
miota puoleensa. Toista tämän nimistä koskea ei 0
kään määrätty ja Palmén ei näy toivovankaan sen yt É
.siitäkin syystä, että kosken nimi hyvin helposti on

1) Hist. Arkisto III, 172—38:. VS mkostiag i
2) Hist. Arkisto V, 76, 87—91. | ee
3) Sten Stures strid. med konung Hans, siv. 5465, MH

19

tl akin sen jälkeen, kun seutua on ruvettu pitämään Sa-
i uvaksi, eikä Karjalaan". Tämä on yhtä todenmu-

4 ka se tosiasia, että nimi ,Karjalanmaanselkä", joka
itaan v. 1415 rajakirjassa Hämäläisten ja Savolaisten vä-
bd fäkantan kadonnut ja selkää kutsutaan meidän ai-
”ainoasti Maanseläksi. Mutta yhtä luultavaa on,
mi on pysynytkin, vaikka sitä ei ole kartoissamme mer-
san maten kun seuraavaakaan rajamerkkiä, Kolemakos-
pla paikannimestä sanoo Palmén, että ,se varmuu-
vittna ”Pihtiputaan pitäjään, jossa vielä tänäänkin
n su turen Järven nimi on Kolimajärvi, mutta koski nähtä-
en mukaan kun' kartoista voi päättää, on saånut uuden
< Mutta meidän kartoistamme ei pitäisi päättää täm-
ben "Olen tätä varten näet käynyt katsomassa
amittaushallituksen käsin piirrettyjä laajoja pitäjäänkart-

aan niistä en ole löytänyt en Karjalan- enkä Kolema-
ea. ä. Sitä vastdin olen saanut käsiini eråän E. Rudbeck'in
b. Rothmann'in tekemän hyvin tarkan ,Matkakertomuk-

hjois-Hämeestä v. 18304 2). Tämän tekiät luettelevat
NR ja Keiteleen välillä olevassa joessa koko
kia, ja niitten seassa Myös Kolimakosken. Jos siis
ön klena vesiä myöten Siitinselältä eteenpäinkin, niin
S rkilahdesta siihen saakka ja niin kun rajapaikkojen
äkin p voi päättää, niin sen on pitänyt heti Siitinselältä
k 4 enemmän länttä kohti ja käydä siis Osmajärven,
eden, 'Suonteenselän, Suonenjoen, Vaajasalmen ja Kon-
| 'n kautta Keiteleesen, ja sitä pitkin Kolimakoskelle, josta
ä Kolimajärven kautta oli lyhyt (enimmäkseen) vesimatka

"8 CM Rn
| H | Tämän ”venäläiset kirjottivat näin, RE Koluma ja

b

2) Talletetaan SA Gal UGN Suom, Kirjallisuuden Seuran ar-
lh

20

Pyhäjoen latvoille. Karjalankoskea siis pitäisi hakea Kei e
leen ja Siitinselän väliltä, jolla arvattavasti on montakin kosk k
Mitä on sitten niillä syitä, jotka väittävät tämja
kulkeneen Siitinselältä koilliseen päin Jäämereen saal
Etevin tämän mielipiteen kannattajista ja rg
myksen perinpohjaisimpia tutkioita on 5. O. Rydberg
sissa, joka on pannut tämän kysymyksen ratkasemiseen en
män työtä, kun kukaan muu?). Mutta vaikka hän Jun
tutkimuksiensa loppupäätöksenä olevan sen, että raja on I
kenut Jäämereen, niin minun täytyy tunnustaa, että I ig
sani hänen tutkimustaan, kävi minulle yhä varmemmaks
että raja ei ole kulkenut Jäämereen, vaan Pohjanlal a ter
Katselkaammepa miten hän puhuu noista rajakirjan ri
alaisista paikkainnimistä, Kainuun meri (Helsingehaf), Pe |
joki, Kolumakoski ja Karjalankoski? RT
Mitä nimeen Kainuun meri (Helsingehaf, Cainohaf) tulee
niin täytyy ensiksikin muistuttaa, että Rydberg ei näy ollenk
tuntevan, mitä Koskinen on julaissut tästä ennen viittaa mi ;
paikoissa. Rydbergillä on sitä vastoin hyvin laaja tut
jossa hän aluksi tuopi esille monta todistusta, joissa n
tään, että venäläiset ovat monta kertaa vaatineet ruot:
silta takasin ne osat Suomea, jotka aikojen kuluessa
asutuksen kautta joutuneet Ruotsin vallan alle, vail k on 3
vat ulkopuolella tuota äsken määräämääni rajaa, ja et än
vaatimuksissa selvään sanotaan Kainuun merellä farkt tta
Pohjanlahtea. Näitä todistuksia vastaan väittää Rydb
vin virallisella äänellä, että ne eivät ole suure
tyksestä, koska ne perustuvat suurimmaksi os: "ad
ja erittäinkin kysymyksessä olevien seutujen uk ki
traditsiooneihin, eivätkä mihinkään" rauhakirjan p käli

Ce

=
: :
j

. trafl i
!) Sveriges traktater med främmande makter I, ss. 4;

21

-—

i edes ole lähteneet Venäjän hallituksesta. Tämän väit-
| d äm jo Palmén kumonnut; ") lisätä vaan tahdon, että en
i uma miten Rydberg ei voi tässä suhteessa uskoa
traditsioonia. Lisätodisteina sille, että Kainuun me-
I ölotstirn Pohjanlahtea, tuo Rydberg näet vielä ne tiedot,
Föne kansa vielä nytkin kutsuu Pohjanlahden ranta-
ata Kainuunmaaksi, sekä että Kaarle IX, joka itse oli mat-
stanut näillä seuduin, eräässä kirjeessä 5 p. toukok. 1595
A nit See, että, jos raja olisi käynyt Kainuun merelle saakka,
in kun venäläiset ovat vaatineet, niin suurin osa Pohjan-
a able Ruotsalaisilta. ”Tähän lisäksi voisin minä mai-
bk että Savonlinnanläänin n. k. sakkoluetteloissa 15-sata-
vul ta ?) näkee, että siihen aikaan Pohjanmaata sanottiin
C tv ,Österbotteniksi" ja Kainuuksi; että ruotsalaista
ahteen tulevaa jokea Kalix elf suomalaiset vielä nyt-
j | kutsuvat Kainuun joeksi; että v. Diben on selvään to-

is st ] fåret; että Kainuunmaa, eli Qvaenland ennen on ollut = Hel-
n | Bä Pohjanlahden rannalla oleva maa ?); sekä että sitä
- ihik Ar joka on Pyhäjoen suussa, ja jota venäläiset vaati-
aan mainitsevat rajapaikaksi, seudun asukkaat vielä
äh in i Päivän sanovat vanhaksi rajamerkiksi. Näitä todistuk-
jan tuopi Rydberg hyvin tärkeinä kaksi seuraavaa: 1:ksi
4 rusttgas Alfred, jolla Otarin kautta on ollut tietoja poh-
10 sis A maista, kääntäessään Orosiuksen teosta on latinalaisen .
en Soptentrionalis Oceanus kääntänyt sanalla Cwaen-sae;
å Si että muuan saksalainen parooni Sigismund von Her-
stein oli lähettiläänä Moskovassa tutustunut erääseen Gre-
18 Isthoma'an, joka tulkkina oli matkustanut Väinäjoen
18 a laivalla Trondhjemiin, ja tältä tulkilta oli Herberstein

od E, m, teos siv. 61.
/ ÅG Esim, v. 1572, V. A. N:o 6462,
| 3 G. v. Diiben: Lappland och Lapparne, siv 363.

PT TTIEE

22

m. m. saanut sen tiedon, että hän Välnäjoen suusta ens
oli matkustanut Lappalaisten maan sivu ja sitten tullut |
poden”iin (Norrbotten), joka oli Ruotsin kuninkaan aluetta.
jota Venäläiset kutsuivat Kajenska Semlaksi (Kajee nilais oks :
maaksi). . Ompa todellakin kummastuttavaa, miten noin etevä
tutkia voi enemmän luottaa näihin satunnaisiin ulkoms aalai
ten miesten muistiinpanoihin, jotka ovat muilta. ulkoms le
silta saåtuja tietoja, kun niin suoranaisiin tietoihin, joita me m i
on koko siltä kansalta jonka alueesta on puhetta ja sitä pa
sen kansan hallitsialta, joka itse on matkustanut SHU el
duin. Se, että Jäämertä olisi kutsuttu Cwaensae'ksi, toc dis
korkeintaan. sitä, että kainulaisten. alue olisi ARORMPrl
tunut Pohjanlahden rannoilta Jäämerelle asti. Mutta ei
kaan se tämän todistuksen mukaan ole ulottunut | Kantal
den puolelle, jonne Ruotsin politiikki tahtoi ja ruotsalais
historioitsiat tahtovat rajaa, vaan Vardö'n seuduille, Se tu
lee selville sekä Otherin että Isthoma'/nkin lauseesta.. 1
Mutta Rydberg ei ole löytänyt kenenkään. ulkomaalair
sen matkailian muistiinpanoista todistuksia siihen, ett Jä är
mertä koskaan olisi kutsuttu nimellä Helsingehaf, joka I öyty
Pähkinäsaaren rauhankirjan latinaisessa tekstissä. i Fn
toin hän itse siv. 464 ,Fundinn Noregrin" mukaan ti tä
että juuri Pohjanlahtea kutsuttiin Helsingjabotniksi.. £
todistus ei kumminkaan merkitse hänen silmiss
Siihen, että Petajoki om sama kun Pyhäjoki, rad
valitettavasti ole tietänyt niistä äsken mainitsemistani K
sen esille tuomista todistuksista, vaan luulee löytäneensi
nimisen joen Pohjois-Savosta. Tätä hän ei sen. ihe nr
määrittele, mutta en ainakaan minä ole. n. k. kenraali ;
löytänyt sen nimellistä jokea, vaan ainoastaan Pettäist on da
pia ja Petäjäjärven, josta näkyy juoksevan pieni pur is

” TRA

paan Vuotjärveen sekä Petäjäkoski eräässå pjenesal oem es

a”

Kö:

Å q

sd AM

23

sta on, että nimi Petäjäjokikin löytyy täällä, mutta
Bu . rattavasti hyvin pieni, koska sen nimeä eilöydy kar-
. M ksi sitten rajan määrääjien huomioon tuo pieni oja
pistö inyt? Ja toinen kysymys, miksi tästä ojasta lähtien
ierelle asti ei mainita yhtään rajapaikkaa, vaikka tästä
a Jäämerelle on paljoa pitempi matka, kun Suo-
lelle, josta raja alkaa?. Tähän vastaa Rydberg sillä,
nå mä seudut muka olivat niin asumattomia, että ei voitu
t ä erityisiä paikkoja tältä väliltä. Mutta ovathan Jää-
| rantamat olleet jo paljoa aikaisemmin asuttuja ja luuli-
| näitten asukkaitten antaneen nimiä ainakin joille ja jär-
än ylempänäkin sisämaassa.
; lemakoskesta Rydberg ei mainitse sanaakaan ja Karja-
iosken määräämisessä hän tietysti luottaa Aminoffiin.
Ja kumminkin on Rydberg saanut rajan Faorefa kohti
n ä elle. UV
; lm päätökseen on hän voinut tulla ainoastaan
Sd at että hän ei ole tuntenut kylliksi tarkoin Suo-
l | maantietoa eikä sen asutushistoriaa 1300—1500-
va myöskään kylliksi tarkoin katsellut Ruotsin hallit-
ikkiä 15-sataluvulla.
Ben ban on, että nämä seudut Siitinselästä Pyhä-
| ja tämän rajan itäpuolella 1300-luvulla olivat
le koma ja siis arvottomia sen ajan Ruotsin hallit-
| Smissk jotka sitä vastoin olivat hyvin mielissään niistä
pnakennaste, (Savo, Jääski ja Äyräpää), jotka be
aren rauhassa saivat ,ystävyyden osotteeksi"”.
a. katselkaammepa vielä, mitä Suomen. myöhem-
| historiasta voimme oppia tämän asian valaisemiseksi.
Ens ksikin on merkillistä, että tämä Pähkinäsaaren rauha
ajalla uudistettiin alituisesti ja aina päätettiin kokoon-
ve paikalle, rajaa uudestaan käymään, mutta nämä

(a

TT
ön

CM M
SED

- un nn rr nd VR
Möter ans ot SEEINIETA e
Md ÅS
; | 3
a LE
N. =

24

rajankäynnit aina lykättiin, koska millon minkin pt
lähettiläät jäivät määräpaikalle tulematta. Näitä rajan

nin lykkäämisiä mainitaan ainakin vv. 1463, 1470,
1483, 1488, 1497, 1506, 15131). Mitä taasen siihen R
bergin väitteesen tulee, että Ruotsin hallitus ei olisi ru
nut asuttamaan rajan ulkopuolella olevia seutuja, josh ne oli
vat luulleet rajan kulkeneen Pohjanlahteen, niin sitä tosis S
voi mielestäni paremmalla syyllä pitää todistuksena a

päinvastaiselle mielipiteelle. Juuri sen vuoksi, että raja k
tiim noin epäedulliseksi Ruotsin valtakunnalle, ovat sen h
litsiat olleet niin kiihkeitä hiljaisen asutuksen kautta v
lottamaan näitä erämaita rajan toisella puolella. Tämä p
tiikki näkyy jo alkaneen heti rauhanteon jälkeen Pohjar
den rannikon suhteen. Sittemmin tuli Ruotsin valtal akunna
heikkouden aika ja paljo muuta, joka veti NebaDNR LG :
niin että tämä tuuma jää lepäämään. Kumminkin ovat not:
laiset vastahakosia käymään uudelleen rajaa Vv. 1516, va
venäläiset nerokkaasti vaativat sitä. Tott kirjottaa ma
tuna vuonna Viipurin linnasta, kehottaen Ruotsin allt
lykkäämään asiaa vastaiseksi 2). Mutta Kustaa Vaasa, j
kautta Ruotsi uudelleen kohosi itsenäiseksi ja mahtava aks
koi innolla, jopa kiihkeästi samaa asuttamis-poli
laittoi Savoon toimeliaan Kustaa Fincken ja tämän avu allé
sai Pohjois-Savoon, Oulunjärven tienoille ja Poljois-Häm |
sekä Sisä-Pohjanmaahan ensimmäiset vakinaiset sunt T
asuttamisesta hän kirjottaa alituisesti ja useinkin hyvin
keästi ja kirjeistä näkee, että hän tällä osutuksolla ta .
valtakuntansa laajentamista ?). Huomattavaa om, tä

7

dd id &

1) Katso J. M. Salenius: Historiallisia tietoja Ä Me au

kihlakunnasta siv. 8. j oibdl
2) Grönblad: ,, Nya källor till Finlands Medeltidshisto IE i

3) Esim. Arvidsons Handl. VII, 213, jossa hän sanoo ”””

20

hän aikaan ilmestyy tuo väärennys Pähkinäsaaren rauhan-
nkirjasta, jonka Rydberg julkasee !), ja että sama Kustaa
aa san politiikki se vaatii rajankäyntiä Venäjää kohti lykättä-
Vv istaiseksi, arvatenkin siitä syystä, että hän saisi aikaa
: ksen kautta muuttamaan rajan suuntaa aivan toisaalle ?).
| Vaasan jälkeen on Kaarle IX useimmilla aloilla ne-
a S i jatkanut isänsä työtä. Hän, joka tiesi minne Päh-
aaren rauhan vanha raja oikeastaan veti, on yhtä innok-
ran isänsäkin ajanut samaa asuttamis-politiikkiä. Venä-
rjalaiset olivat tällä välin melkein tykkänään hävittäneet
ad min seutujen asutuksen. Sen vuoksi päätti Kaarle IX ra-
a sinne linnan sen suojaksi ja tätä rakennustyötä hän
7 yhtä suurella kiivaudella, kun isänsä uutisasutusta 3).
| un otamme huomioon kaikki edellä esiin tuodut tosi-
täytyy kummastella, miten Schybergson on vielä
t pysyä tuossa Rydbergin uskossa. Ja vielä suurem-
wi kummastuksemme, kun huomaamme, että hän
pitäny tärkeimpinä juuri niitä todistuksia (Alfredin ja
rstein'in), jotka kumminkin ovat itse asiassa heikoimpia.
Toivon, että edellisellä lukijalle ehkä jo kovinkin ikä-
si käyneellä esitykselläni olen esiintuonut kylliksi syitä,
t | en nojalla olen kartalle vetänyt sen viivan, joka pääsuun-
| så en osottaa Savon ensimmäistä itärajaa.
i 'd er ocg kauan ei tämä raja pysynyt täälläkään, enemmän
: hja nmaallakaan. Arvattavasti tuo 1400-luvulla vähi-

Hr
a

p motthe rycke vp och göre heman på alle sijdher uth medh then
”grentzen —— — och wårt land ther egenom och så till för-
— — komme motthe etc,

äs NT Sverges traktater siv. 451—454,

- Katso Arv. Handl. II, siv. 308.

j NE Hannes Gebhard: ,,Kajaanin linnasta'', painettu Muinaismuisto-
listy sen aikakauskirjassa X.

KT
a
i)
Te

26

tellen . vakaantunut raja Hämettä kohti vähän ehkäsi Savo-
laisten tulvausta sinne päin ja käänsi ainakin Juvan kirkon -
seutujen asukkaitten kulun itää kohti. Sitätodistavat osaksi -
Juvan kirkkopitäjän raja v. 1571 ja ne useat sukunimet, jotka d
ovat yhteisiä Juvan ja Rantasalmen nimismieskunnille, osaksi år
myös kansantaru, jonka mukaan Juvalta on ensiksi käyty -
kalastamassa Rantasalmen saaristossa ja sitten vähitellen ase- i
tuttu taloksikin. Vielä enemmän Savon alue laajeni Suoma-
-laisten pappien kautta, jotka saattoivat Säämingin ja Keri-
mäen seudut Turun piispan ja samalla Ruotsin 'kuninkaan
alamaisiksi. Näin tuli vihdoin savolaisten alue v. 1571 ulot-
tumaan niin kauas itään päin, kun kartastani näkyy... Tämä
raja ei voine olla aivan tarkka, sillä sen olen vetänyt ainoas-
taan sen mukaan, kun olen idässä löytänyt Savonlinnan lää-
nissä verotettuja alueita. Siitä vieläkin idempänä själar
tallani Täyssinän rauhan raja (1595). Eteläraja näkyy. pysyne
pääasiallisesti semmosenaan, kun se hykyaikaan ilmestyy M
kelin ja Viipurin läänien erottajana. Ainoastaan: sly stå
on minun täytynyt siitä poiketa, niin kun lukia sen helposti
huomaa. Pohjosessa taas on Maanselän niminenstadqrjakag kaja
aina ollut luonnollisena rajana. S
Siinä on siis edessämme ,,Savonlinnan lääni". y. 571.
Lukia kysynee ehkä, miten tuo vuosi on niin merk
nen, että juuri siltä vuodelta on tehty karttakin. , Ei miten
kään, ei historiallisessa eikä maantieteellisessä suhteessa.
van käytännölliset syyt saivat minut piirrustamaan ka tt a
tältä vuodelta. Erästä tarkotusta varten, joka meet
sen "viime luvussa. käypi selville, täytyi näet arkistost
pioida eräs veroluettelo tältä vuodelta, jossa luettelos
nin jako on selvempi, kun missään muussa tämän ajan a
kirjassa, koska siinä on mainittuna eri veropiirien nimet;
eikä, niin kun tavallisesti, ainoastaan Nar

Wes

21

ikyvät vaihdelleen hyvin. satunnaisesti. Oli siis luonnollista,
i käy in tuota valmista ainehistoa.
— Kartta on syntynyt seuraavalla tavalla. Lääni oli ve-
nk ntoa varten .jaettu veropiireihin. Pienin piiri oli kym-
Nta, jossa löytyi 11—17 verotettua taloa; kymmenes-
untia. meni 6 joka neljänneskuntaan ja näitä oli 4 joka ni-
in ieskunnassa, paitse Tavinsalmen pohjoisimpana olevassa
ismieskunnassa, jonka harvassa asuva väestö mahtui 2-teen
neskuntaan. Alottaessani karttatyötäni hain ensin maan-
vusha lituksen n. k. kenraalikartalta eri kymmeneskuntain
t löysinkin niitä useammat nykysinä kylien, talojen
| a niminä. Sitten rupesin löytämäni kymmeneskunnan
en ympärilta hakemaan niitten talojen (=talollisten) ni-
v:na 1571 verokirjassa mainitaan siihen kuuluviksi,
; siten suunnilleen kymmeneskunnan alueen. Ja kun
n Nn saanut toistensa läheisyydessä olevien kymmeneskun-
l eet suunnilleen määrätyiksi, rupesin vetämään rajoja
A — RN Sillon huomasin, että mnykyset - kartalle
kityt fe useinkin sopivat 1500-luvun rajoiksi; mutta
i täytyi poiketakin, eli vetää rajoja semmosiin paik-
vijoissa ei nyt rajoja löydy, ja sillon ovat vesistöt, ve-
ajat, asumattomat seudut y. m. s. olleet ohjeinani.
+ Kin syntyi kymmeneskunta toisensa viereen ja kuu-
a kymmeneskunnasta vähitellen neljänneskunta, j. n. e.
futta tulipa semmosiakin seutuja eteen, joissa täytyi vetää
t jokseenkin arvaamalla, ja vihdoin nykysten Mikkelin—
inan sekä Juvan—Rantasalmen kirkkojen tienoot, joilla oli
ivan mahdotonta saada varmoja rajoja, syystä että seudut ovat
än asuttuja ja kenraalikartalle ei ole mahtunut tarpecksi
jen nimiä, jotka ovat työn a ja o. Voidakseni siis jatkaa
tamistani ja kontrolleeratakseni jo valmista työtäni, sain
nittaushallituksessa käytettäväkseni siellä säilytettyjä

0 RER

28

käsin piirrettyjä suuria kihlakuntien ja pitäjien karttoja. I
ten ynnä nykysten maakirjojen avulla (joista jälkimäi
sain kaikki talojen nimet) olen vihdoim saanut karta ;
varmaksi, kun sen voi saada, ja ainakin olen itse vakuu
siitä, että siinä ei pitäisi kovin suuria erehdyksiä olla.

Tahdon tässä kumminkin luetella ne suurimmat h
koudet, jotka itse olen työtä tehdessäni Kane

Vetäessäni kymmeneskuntain rajoja, tein kymmeneskur
ensiksi usein liian suuriksi, niin että kun rapesin
naapuri kymmeneskuntia tekemään, täytyi minun I
edellisisten rajoja. niska

Mikkelin seuduilla on SETERSA EE jännyt kt
polttavien esi-isien perintönä se omituisuus, että yhdel
lällä voi olla maata monessa eri paikassa, muitte hk
maitten välissä. Näin on esim. Norolan kylällä neljäss
kohti maata, ja sen kautta on aivan mahdotonta tark
määrätä Norolan kymmeneskunnan rajat vuodelta. 157 ;
sinkin kun tietää, että isojako on koettanut välän s G

S

i +

näitä hankalia oloja. NES
Rantasalmen tienoilta en ole löytänyt Hl
kuntaa (III, 4 ja 6) miltään kartalta, vaan on mir un
nyt arvaamalla panna niiksi ne alueet, jotka ovat jään
lelle niitten lähiseutujen rajoja piirtäessä. "oe NO
Tavinsalmen nimismieskunnassa on ollut hy
tarkkaan määrätä miten Saamaisten (I) neljännesk mr
kymmeneskunnat eroavat toisistaan, syystä että tä lå
kaa osaksi se eroavaisuus, että taloilla ja isänni lä 0
met, vaikka tämä ei vielä ole sääntönä. Sen vuc n0ksi
nun täytynyt vetää rajat SATS RINGA RAN mitä?
kuutta. CN pe
Olen täten lukialtani ehkä liiaksikin riistänyt I
sioonit tämän kartan tarkkuudesta, mutta se on c I

29

yssa, että hän sitä enemmän luottaisi siihen, mitä on jä-
förort. ;
oNo mitä hyötyä tuommosesta kartasta sitten on, jossa
n paljo on anteeksi annettavaa?
& tosikaikin saamme siitä paremmin kun minkäänlaisista
kirjallisista selityksistä- selville, kuinka laaja Savonlinnan lääni
tähän aikaan.
— Toiseksi näemme kartalta, ainakin suunnilleen, miten
HM kallsnnolisessa suhteessa oli jaettu v. 1571. Näemme
een nimismieskunta ulottui Puulaveden rannoilta
2 ny en, Mikkelin kaupungin pohjoispuolelta pohjaseen aina
ysen Rautalammen kirkon tienoille saakka. Sen etelä-
Bella oli Pellosniemen nimismieskunta. Näitten kahden
aapuri rina idässä oli Juva, jota Visulahdesta erotti osaksi Sa-
onselk ä, Pellosniemestä Iuoteri- ja Latvavesi. Juvan nimis-
skunnan etelä- ja itärajalla oli Sääminki, johon kuuluivat
tyset Puumalan, Sulkavan, Säämingin ja Kerimäen kirkko-
I seudut. Säämingistä pohjoseen oli Rantasalmen nimis-
eskt nta, joka käsitti nyk. Rantasalmen, Kangasniemen ja
veden kirkkojen tienoot. Rantasalmea erotti Tavisal-
- pohjosessa nykynen Kuopion ja Mikkelin läänien

i k; ”Itse kussakin nimismieskunnassa olen erottanut neljän-
nes I un at toisistaan roomalaisten ja joka neljäskunnassa ole-
5 kymmeneskuntaa araapialaisten numeroitten kautta. Liit-
sä III ovat niitä vastaavat nimet, ynnä joka kymmenes-
I nn. Issa olevien verotalollisten luvut, y. m. l

q äl Tämä hallinnollinen jako perustuu maakirjoihin. Kir-
kollisen jaon rajoja tehdessäni oli minulla saman vuoden n.
-papinveroluettelot perustuksena. Niin kun lukia näkee,
js | äg ne useinkin hallintopitäjien rajoihin. Eroavaisuudet
olen voinut määrätä sitä, että papinveroluetteloissa luetellaan

30

SL

erikseen, mitkä talolliset itse kustakin kymmeneskun nasta k '
luivat eri kirkkopitäjiin. jr
Kirkkopitäjiä ei ollut koko läänissä v. 1571 e
kun neljä. Näistä oli Mikkeli eli Suursavo al
taan ensi Kkerran sillä nimellä v. 1329, ja oli aa snan
uuden opin ahjona koko Savossa. Siitä lohkastim Ja
Pyhän Ristin kirkko v. 1442 ja tästä Sääminki kappeli liksi i
1447 1); omaksi kirkkoherrakunnaksi tämä tuli fann :
vuoden 1477. Näin kolmeen pitäjään jaettuna Mynt
teen 1552 saakka, jollon Tavinsalmen eli Kuopiöniniemen pit
perustettin 2). Kartalta näemme, että, niin kun jo ec
nitsin, kirkkopitäjien ja hallintopiirien rajat feg
samoja. MHuolimatta pienistä eroavaisuuksista, rg
Suursavo käsitti Visulahden ja Pellosniemen, Juva, Sö
ja Tavisalmi. saman nimiset nimismieskunnat. Aino t:
Rantasalmi oli jaettu näitten kolmen kesken. 'Kummin
mainitaan sitä kappelina jo v. 1554 Kl mutitlt Vang Ly 10
sai se oman kirkon. Juba
Pieniä nämä kirkkoherrain alueet eivät siis olleé FM
asukkaitten kirkkomatkat sitten, kymméniä peninkulmia
nelta eri suunnalta. FEräs kirje vuodelta 15043), så
näistä Savon kirkkopitäjistä, että ne olivat sillon oa ij
ria, että niissäå asui 12—71300 talollista, joista m
enemmän kun 15 peninkulmaa kirkolle; Gelin dl
useakaan ei tullut kirkollé kun joka kolmantena eli ne
vuonna. ,Heidän kristinuskon oppinsa oli sen volt 9
pieni, — jatketaan kirjeessäå — he elivät lappalaiste

kanain tavoin. Moni sai kuolla ilman säFäruhttiR j
ft af

SN vi
1) Akiander: Herdaminne.
2) Frosterus: Kuopio sockens ålder, namn och första ) yr EN |
3) Turun tuomiokirkon, ,Mustakirja", fol. 258. HR

rd

5)

eel ellaan ja läpset kuolivat kastamatta, varsinkin keliriiton
art ja keväällä”.
— Samaten kerrotaan TIisalmen tienoilta, että ennen kun
i ren oli kirkko, täytyi täältä” käydä Säämingillä
a sen vuoksi lapsia ei kastettu, ennen kun nämä voivat
A Häl tää vanhempainsa seurassa ,papin pakinoille" 1).
Mutta palatkaamme kartalle!
Kun rTupeamme tutkimaan sitä yhdessä nitten numeroit-
kanssa, jotka saamme Liitteistä II ja TIT sekä Liitteessä
3 ien sukunimien avulla, niin saamme selvemmän käsityk-
rt tämän seudun asutusoloista, kun mitenkään muuten.
un ensiksikin otamme ne tiedot, jotka saamme Liit-
ta mr, tarkempaan huomioon, niin näemme kohta, että tä-
kartan otsakirjotuksena olisi voinut yhtä hyvin olla ,Sa-
äl ”läänin-kartta vuodelta 1541", kun vuodelta 1571,
( 4 me ota lukuun Tavinsalmen nimismieskuntaa, joka tällä
ai vakinaiset asukkaansa.
. avonlinnan lääni, paitse mainittua nimismieskuntaa, oli
| i 'v 1541 jaettu Visulahden, Pellosniemen, Juvan, Sää-
gin ja Rantasalmen nimismieskuntiin ja jokaisessa näistä
jo sillon 4 neljänneskuntaa, ja neljänneskunnissa 6 kym-
eskt ntaa 2). Veroa maksavien talollisten luku ei ole tällä
la mainitulla alueella noussut ollenkaan, päinvastoin. Se
Kan nittäin v. 1541—3,359, v. 1551—23,331, v: 1561-—-3,830,
12901 3), Koko- + puoliverojen luku on vähennyt vielä
mm SSA määrässä; se oliv. 1541—2,036, v. 1551 — -1,822;

- +
ke snurr >
TT oz
Å

sc FRODE

- !) Frosterus, e. Mm. teos.

VKÅ Rantasalmen pitäjän neljänneskunnista katso etempänä.

Sem on otettu myöskin verosta vapautetut Visulahden j ja Pel-

sekä n. k. ,,torpparit'" Rantasalmen nimismieskunnasta. Syyt
em selvivät etempänä.

k

på

3 )
v. 1551—1,704, v. 1571—1,566. Vasta tulemme näkemään,
että syynä tähän vähentymiseen on pääasillisesti ollut polar
muutto.

Mutta tästä jo selviää, että se edistyminen näitten seu-
tujen asutussuhteissa, joka kartasta voi tulla näkyviin, on jo
tapahtunut ennen v. 1541, ja että seudut mainittuna vuonna -
ovat olleet vieläkin tiheämmin asuttuja, kun v. 1571. I

Ensimmäinen silmään pistävä asia kartalla on se, että
Mikkelin—Kristiinan ympäristöllä ja Juvan—Rantasalmen tie-
noilla ovat nuo kymmeneskunnat paljoa pienemmät, kun
munualla. Kun tämän vuoksi katsahdamme Liitteessä III ole-
via numeroita, niin huomaamme pian, että nämä kaksi seutua
Uuden ajan alussa olivat tiheimmin asuttuja koko läänissä, eli |
kaksi sivistyksen keskustaa, sillä koko- + puoliverojen ja siis
asukkaitten luku eri kymmeneskunnissa ei ole vaihdellut ko-
vin paljo. Vertaa esim. Pellosniemen nimismieskunnassa Kyyh-
kylänniemen (II, 5) kymmeneskunnan aluetta Suojärven (I, 6)
piiriin, joissa kummassakin oli 15 verotalollista, eli Visu-
lahden nimismieskunnassa esim. III 1:n ja 2:n pintaalaa, |
joista 1:ssä oli 19 verotalollista, 2:ssa 22. Sama ilmiö on
edessämme, kun katselemme Rantasalmen seutuja. Parku
mäen ja Heinäveden kymmeneskunnissa (I, 1 ja 6) on mel-
kein yhtä monta talollista, vaikka edellisen pintaala ei 0 e
täysin kuudetta osaa jälkimäisen alasta.

Vielä hämmästyttävämpiä huomaamme luodessamme sil-
mäyksen pohjoseen, missä esim. Nerkonjärven (II, 6) kym-
meneskunnan aluetta hallitsee 31 talollista, vaikka sille mal-
tuisi kaikki Penosniemen 24 kymmeneskuntaa 461 talollisens:
kanssa. : a

Katselkaammepa vielä karttaa! -
Kirkkopitäjien muoto on omituinen ja varsin kuvas va
asutuksen levenemiselle. Pitäjät ovat näet pitkän soikeita Ja

33

lottuvat etelästä pohjoseen pitkin vesistöjä. Sama ilmiö
| i ö kohtaa, jos tarkkaamme neljänneskuntien muotoa ja
lo tumista itsekussakin nimismieskunnassa. Esim. Visulah-
essa alkavat I, II ja IV kukin Mikkelin tienojen tiheään
usta keskustasta ja ulkonevat pitkänsoikeina harvempaan
seutuja kohti pohjoseen ja luoteeseen päin. Sama-
a Juvalla I ja II sekä Rantasalmella I, II ja IV neljännes-
ta. "Tämän teoksen toisessa luvussa tulemme näkemään,
i - -veronkantoa varten — jota varten nämä piirikunnat
vat muodostuneetkin — oli alkujaan ollut käytännöllisessä
| sa tärkeätä, että saatiin yhteen piiriin heimolaisia.
tä sitä tarkotusta oli pidetty silmällä jakaessa alueita, käypi
I le siitä, että näemme joka neljänneskunnassa esiintyvän
noja sukunimiä sen eri kymmeneskunnissa, ja että noita
Miä ei tapaa saman nimismieskunnan muissa osissa, useita
ed es koko läänissä. Seuraavassa tahdon tuoda esille muu-
mia esimerkkiä. Ne nimet ovat harvennettuja, joita ei ta-
a lissa neljänneskunnissa samaa nimismieskuntaa. Jos
| 1. otamme Visulahden I:sen neljänneskunnan, niin näemme,
ä suvut Marttinen. ja Manninen ovat tavallisia 1, 2,3
mn neneskunnassa, Kekkonen 1, 3, 4, 5 kymmeneskun-
ss , Laitiainen, Heinonen, 1, 2, Kauppinen, Hokkanen,
kpnen, Eapainen, 1, 3, Remonen 2, 4, 5, Liukkonen 4, 5,
Ahikornen 4, 6 y. m.
ocNe kaksi kansan suusta kuultua sukutraditsioonia, jotka
n saanut käsiini, kertovat asutuksen kulusta aivan samaa,
| mn nuo arkistotutkimuksieni kautta saadut päätelmät. Piek-
måellä kerrotaan Pynnölän, Hyyrylän ja Nojolan talojen ole-
m vanhimpia. Ensimmäiset asukkaat olivat tulleet tänne
Sutursavosta ja asettuneet nykysen kirkon tienoille. Siitä oli
i nuv bamia sitten lähtenyt tekemään taloja Vuonsalolle ja Pyn-
ään Puulaveden pohjoisrannalla. Täältä lähti sittemmin
3

34 ;
viisi taloutta Rautalammin pitäjään, jossa he perustivat
nönmäen kylän. — Hirvensalmen ”Tuukkalan kylään
asukkaat tulleet Mikkelin Tuukkalasta”). | tok
Jos otamme Rantasalmella Putkisalmen (T) neljänneskun
nan sukunimet tarkastettaviksi, niin näemme, että esim. suka
Tiilikainen löytyy 5, 3, 6 kymmeneskunnassa, Asikainen 5, 3,4
Varonen, 5, 6, Luostarinen 2, 4, Issakainen 3, 4 j. n. e
Täällä Rantasalmen nimismieskunnassa on se vielä huomioon
otettava, että muilla neljänneskunnilla, jokaisella paitse IIT:Ha
on aluetta kummallakin puolen tuota laajaa Haukivettö
Arvatenkin on täälläkin asutus tapahtunut siten, että Ran
tasalmen nykysen kirkon puolella olevat asukkaat ovat on
siksi viljelleet nykysiä Heinäveden ja Kangasniemen seutuj
takamainaan ja kalastuspaikkoinaan ja että he sittem !
kun ,koti on alkanut käydä ahtaaksi", ovat lähettäneet ,po
kiaan ja vävyjään" — niin kun eräässä asiakirjassa mainitaa
asutuksen käyneen — entisille takamailleen vakinaisiksi asul
kaiksi. Vesi ei siis ole ollut erottajana, vaan päinvastoi
Tätä viimeksi mainittua voi myös sanoa Kerimäen (Si
minki III) neljänneskunnan 4, 5, 6:sta kymmeneskunnastt
Kerimäen neljänneskunnassa tapaamme sukunimen Ja atin
1, 2, 3, 6 kymmeneskuhnassa, Paakkinen 1, 2, 4 Na c |
nen 1, 3, Silventoinen ja Jyrkkinen 2, 4, 6, Simonen 2,
Räisänen 2, 4, Lötjönen 2, 6, Toivonen 2, 3,6. I i
päättäen on toinen kymmeneskunta ollut asutuksen pesäp:
ja lähettänyt wuutisasukkaita neljänneskunnan muihin 0 si
Tässä neljänneskunnassa muuten ovat nimet Naukka
Silventoinen, Jyrkkinen, Lötjönen, Hiljakainen, Tun vin
Vanninen semmosia, joita ei löydä läänin muista osista.
Juvalla' III:nessa neljärmeskunnassa näemme sukunimt

1) Julius Paasosen e. m, kirjotus.

35

smanen 1, 2, 3, 5 kymmeneskunnassa, Bastonen 1, 2,

könen 1, 4, 5, 6, Narinen 2, 4, 6, Marttinen 3, 4, 6,

; 3, 4, Halonen 4, 5. Näyttää siis siltä, kun tuo
frSrpärila oleva 4 kymmeneskunta olisi ollut vanhin

apaikka tässä neljänneskunnassa, koska niin monessa

a om samoja nimiä, kun tässä.

CK n Pellosniemellä otamme esim. I btjänndölosee
astettavaksemme, niin näemme siellä nimen Toivonen 1,
Rahikainen 1, 5, Soikkanen 2, 4, Kääriäinen ja Tor-

nen 2, 4, 6, Marttinen 2, 3, 5, Messoinen 2, 3, 4, Lap-
nen 2, 4, 5, Pekkoinen 3, 4,5, Hyyryläinen 4,5, Mink-

p sö sopinee ehkä mainita se poikkeus,jonka Norolan (III)
nn eskunnan ensimmäinen kymmeneskunta Visulahdessa
2, kun se näet on aivan kaukana erillään muista samaan
in kuuluvista kymmeneskunnista. Sitä ei voine muuten
tää, kun että Kutemajärvi on ollut aikonaan Norolaisten
n i jonne he sitten, ,kun aika oli täytetty", toimitti-
vakin aisen asutuksen. HSiihen viittaavat yhteiset nimet,
moset kun Pällinen, Remonen, Ikonen, Tarvonen y. m.
Millon tämä asutus näistä keskuksista on levinnyt ulom-
sj, on vaikea sanoa. Yhden viittauksen vastaukseksi an-
i eu ilmiö. Katsokaammepa Liitettä II, F. Siitä
na mme, että tuossa äsken asutetussa Tavinsalmen pitä-
. puoliverojen luku ensi verotuksessa (v. 1548) oli tavat-
ri kokoverojen lukuun nähden, mutta että tämä suhde
an muuttuu 23 vuoden kuluessa. Kokoverojen luku näet
a na 102:sta 162:een, puoliverojen luku vähenee 115:sta 8:aan.
koko läänissä alussa 1540-lukua on käytetty samaa prin-
jä, joka täten käypi näkyyiin Tavinsalmen suhteen sen ensi
ba Svuosina, että nim. taloille ensiksi on pantu puoliveroa,
: R kun ajan kuluttua korotetaan, niin voimme siitä päättää,

36

että vähää ennen v. 1541 olisi uudisasutus ollut hyvinki Å
kasta juuri niissä osissa lääniä, joita edellisessä olemme :
pineet pitämään myöhemmin asuttuina, ja että sis as
tänne om tapahtunut juuri Uuden ajan alussa. Koko I
nissä on 1541—1571 puoliverojen luku vähennyt 798—59 .
280—85 (Liite II G) ja kokoverojen sen mukaan nor
Jos otamme tämän asian vähän tarkemman tarks
alaseksi, ja ensiksikin katsomme esim. fmerin
mieskuntaa (Liite II E), niin näemme että v. 1541 jer
roa maksavia oli 249, puoliveroa 242, eli melkein yhtä Pp
kumpiakin, jota vastoin v. 1571 edellisiä 303, toisia ai
19. Kun nyt katselemme eri neljänneskuntia, niin astuu so
erotus esiin Rantasalmen ja Tuusmäen neljänneskuntien
Edellisessä oli v. 1541 49 kokoveroa ja 81 i
mäisessä 77 kokoveroa ja ainoastaan 32 puoliveroa.
salmessa puoliverojen luku 30:ssä vuodessa vähenee 4;
Tuusmäessä 6:teen. Tämän kautta vakaantuu meissä se
tus, joka meillä jo edellisestä on ollut, että nim. Tuv
seudulla oli jo vanhastaan tiheä asutus, jota vastoin se |
tasalmen neljänneskunnassa, samaten kun nimismiesku
muissakin osissa, on Uuden ajan alussa kasvanut vilkka
Pellosniemen ja Visulahden nimismieskutinissa”€ |
verojen luvun suhde kokoverojen lukuun v. 1541 e
verraten pieni, mutta kumminkin näkyy niitä sillon =
leen jokseenkin paljo. | än vä då
Tätä vastoin on Juvan nimismieskunnan Jorois
Vesikansan neljänneskunnissa' tämän mukaan uutisasut
lut v. 1541 paikoilla hyvinkin vilkas, mutta Koikkal an
neskunnassa aivan pieni; — siinähän jo edellisessä pää
asutuksen vanhaksi. | Ag dd
Säämingin nimismieskunnan Pouttiölal nelj ännes I )
on 1541 hyvin vähän puolivéroja, muissa sitä V |

37

np paljo. Esim. IV:ssä neljänneskunnassa on v. 1541 62 koko-
B. puoliveroa, mutta tämä suhde vähitellen muuttuu, niin
Vv. 1571 kokoveroja on 83 ja puoliveroja ainoastaan 4.
neljänneskunnan asutuksen suhteen on asiakirjoistakin
a. Neljänneskunnan pohjoisosassa, eli Säämingin kirkon
lessä, on arvatenkin vanha asutus, mutta sen eteläosaan,
consaarelle, Peltosaarelle, Pienelle :saarelle, Vehasaa-
y. m. on eräästä Novgorodin suuriruhtinaan Wasilij
sch'in kirjeestä päättäen tullut uutisasukkaita vasta Uu-
[ RN Hän valitti v. 1526, että Ruotsin valtakun-
- het juuri siihen aikaan ovat anastaneet nämä saaret,
k a ne kuuluvat Käkisalmen lääniin !).
yi jutta tähän aikaan, eli Uuden ajan alussa, alkoivat
-Savonlinnan läänin asutut. seudut käydä ahtaiksi, savo-
aisille piti näet olla paljo maata, he kun vielä elivät suu-
i osaksi metsästä: kaskenpoltosta, kalastuksesta ja met-
estä. Tämän vuoksi he eivät sopineet asumaan tiheissä
sä. sä, niin kun heidän molemmat naapurinsa hämäläiset ja
1 karjalaiset ja tästä selviää se suuremmoinen vallo-
5, minkä Savolaiset 15-sataluvun kuluesså suorittivat. He
Wekaltaunsa suuria metsäalueita, vaikka he eivät olleet
il kusia é 0
i On nät, että tämä uutisasuttamisen into on ollut ku-
sas Kustaa I:sen ja hänen voutinsa Kustaa Fincken yksin-
ista ansiota,. siten että savolaiset ainoastaan heidän houku-
aan ja tyrkytyksestään olisivat läbteneet erämaihin.
ksi eivät nämä kuninkaan houkutukset saaneet hämä-
ikkeelle edes heidän omille takamailleenkaan, vielä vä-
fb ötenttnksi ? Syy on juuri etsittävä siitä, että hämäläiset
| at tottuncet asumaan kylissä ja saamaan leipänsä kotinur-

; Ar. Handl... VIII, 15.

38

kissa olevista pelloistaan, jota vastoin savolaisten eläm
poihin erämaan elämä paremmin soveltui.- Tätä savc
omaa halua uutisasutuksen levittämmiseen todistaa se s
että heitä oli jo v. 1531, s. o. ensimmäisinä vaosina, joll
meillä on tietoja, Oulun järven tienoilla verotettuna. Tär
vuoden tilikirjoissa mainitaan, että savolaisilta (Saffuobönder
jotka asuvat Limingan pitäjän erämaissa, otetaan vuotuise
veroa 1 kippunta haukia!). Hiukan myöhemmiltä ajoilt
näemme, että Limingan erämaina ?) pidettiin Oulunjärven s tU
tuja. Näemme tästä, että savolaiset olivat innokkaita eräma
ten vallottajia jo ennen, kun kukaan muu oli heitä siihen ty
kyttänyt. a .
Se on siis kuningas Kustaa I:sen ja Kustaa F
ansiota, että he oivalsivat tämän savolaisten uönbas1nRoN
sen suuren tärkeyden ja rupesivat sitä yllyttämään at i +jöl
sesti ohjaamaan. Jag
Pohjois-Savoa (eli sitä osaa läänistä, jota sittemi
kutsuttiin Tavinsalmen pitäjäksi) olivat Etelä-Savon as ka
tottuneet viljelemään yhteisenä takamaana ja sieltä ka
viisi nimismieskuntaa hankkineet enimmän elatuksensa. ,M
sitten tapahtui, että meitä alkoi kasvaa kovin monta yhd
talolle, niin että emme voineet siinä elää. Sen vuoks me i
simme toisistamme ja rakensimme taloja

2) VER Vol; 4529, 7. 2

2) Katso kirjotustani: , Mitä vanhat asiakirjat kortovat
ven pitäjästä" (Valvoja 1887, 8—9). Tuo ylempänä m an
tieto arkistosta selittää seuraavan seikan: Kansalta i
Venetheiton ja Nimisjärven kylää. (Oulunjärven juotelasllai
siis lähinnä Liminkaa) pidettiin vanhimpina asuttuina seutuin
arkistosta olin saanut sen tiedon, että kun Savolaiset v. ur
tänne, niin he asettuivat järven pohjaiselle, koilliselle ja e eli > an
Tästäkin näemme kuinka kansan taruissa useinkin on paljo: i

na,
4

&
0
JAN

39

in kertovat uutisasukkaat itse v. 1545 ja kutsuvat sitä osaa
vä, johon he täten olivat asettuneet ,uudeksi", eli nimismies-
. viidenneksi neljänneskunnaksi?!). Että tämä on kuu-
salmen nimismieskuntaan, arvelee jo Koskinenkin 2);
köypi äivan varmaksi, kun näemme v. 1571 kartalta, että
men nimismieskunnan I neljänneskunta on muuhun pi-
in alueesen verrattuna jo tiheään asuttua. Sitä paitsetodis-
sitä se kirje, jonka Fincke v. 1547 kirjottaa kuninkaalleen 3).
i hän ehdottaa, että tehtäisiin uusi nimismieskunta ja sen
i määrättäisiin se erämaa, jossa vasta asettuneet ta-
pojat asuvat, mutta sen lisäksi otettaisiin siihen vähän
ilta nimismiehiltä aluetta, niin että Tavinsalmella nimismies
i 6 Tähän esitykseen on kuningas suostunutkin 4), ja
1548 verotetttin Tavinsalmen nimismieskuntaa ensikerran.
— Olemme tässä siis nähneet, miten savolaisten omat erä-
maat saivat vakinaisen asutuksensa 1540-luvulla. Mistä tämä
on tullut, siihen osaksi vastaavat äsken siteeraamani
salmelaisten omat lauseet. Toiseksi löydämme tähän
ÅL förkseen vastauksen Liitteestä I, jossa pian huomaamme,
, Tavinsalmen nimismieskunnan sukunimet ovat suureksi
ksi samoja, kun Rantasalmen ja Juvan. Niitä en tarvinne
ä erikseen mainita, sillä lukia voi ne kyllä löytää itsekin.
a vieläkin tarkempaan voipi tätä ulossiirtoa määrätä Liit-
n II avulla, kun näet katselemme missä osissa lääniä tilallis-
, eli savujen luku on vähennyt, missä enennyt. Koko- ja
iverojen lukuun ei tässä voi niinkään luottaa, sillä yh-
lä verolla oli 1—7 asukasta eli savua. Näistäsaman talon

by Arv. Handl. VI, 310—312.
53) Nuijasota, s. 32.

3) Arv. Handl. IT, 265.
än Arv. Handl. II 270.

40

useista asukkaista juuri nuo siirtolaiset eli uutisviljeliät lähti
vät. Katselkaamme siis noita numeroita Liitteessä II. —
Näemme heti, että edistyminen yleensä koko läänissä o
ollut melkosen suuri tuolla vuosikymmenellä 1541—1551
Verojen luku, arviopuntaalojen ja varsinkin talollisten luk cu
on enennyt. Mutta kun katselemme eri sinioridsl tina
näemme, että tämä eneneminen on ollut runsain
gissä, sen jälkeen Visulahdessa ja Pellosniemellä.. Sita vas
on Juvalla savujen luku vähennyt melkosesti ja Rantasaln
vieläkin suuremmassa määrässä. Tästä siis voimme jo pä |
tää, että ei ainakaan yleisesti ole muutettu Tavinsalme
noista kolmesta ensiksi mainituista nimismieskunnista, jokt
muutto sitä vastoin Rantasalmelta on ollut hyvin suuri. —
Kun tarkastamme lähemmin Juvan nimismieskunnan e
neljänneskuntien talollisten lukuja vv. 1541 ja 1551, nin
näemme seuraavat muutokset tapahtuneiksi: F äevinR
Joroinen — 21. Hlad 00
Vesikansa — 29. rendera

Koikkala + 8: (1907 vg
Juva + 21.0 Hit .
Suurin vähentyminen on siis niissä osissa Juvaa, |
ovat lähinnä Tavinsalmea. L ueSa dia

Rantasalmen neljänneskunnista taas saamme s
luvut 'samasta asiasta. 4
. Putkisalmi — 33.
Rantasalmi — 47.
Tuusmäki — 23.'
Keriharju — 20. NEN
Tästä näemme, että siirto Rautasalmelta on m htaj
olla aivan yleinen. Mutta tässä tulee meidän muistaa ä
mainittu lause Rantasalmen 5:nestä noljänneskunnasta. 1
vähennys ei siis ole ainoastaan tullut siitä, että R

41

iuttanut asukkaita, vaan suureksi osaksi myös siitä, että
i, nimismieskunnasta on lohkaistu osa pois.
bo Näitä numeroita katsellessamme meidän ei saa pitää
i stuinkaan absoluuttisina, eli laskea näitten nojalla, että
Juvalta on todellakin muuttanut 50 savua. Ne ainoas-
ttaavat meille, mistä poismuutto on ollut suurempi ja
pi. Tähän tulee vielä lisäksi samoista osista se luon-
”lisääntyminen, mikä niissä, niin kun läänin muissa-
sissa, olisi muuten tapahtunut. Ja toiseksi on aivan
nollista, että erämaille on tullut muualtakin asukkaita,
uuri näistä osista, joissa asukasluku on vähennyt. Niin
sim. hyvin luultavaa, että Juvan nimismieskunnan Koik-
1 — SNÖN on muuttanut melkoinen määrä, koska
k 7 lisääntyminen olleen verrattain pieni.
Näistä siirtokuntain tuloista Tavinsalmeen -kertoo kansa
euraavaa. Kuopion pitäjään on Ihalaisten suku tullut
elta Saimaasta. Karttulaan on ensimmäinen asukas
uinen 7 poikansa ja vävynsä kanssa tullut Punnonmäen
n Juvalta. Maaningan pitäjän Kurolanlahden kylään
ensimmäinen asukas, Kuronen, tullut Säämingistä. Käärme-
; n lssen on vanhin talo Haatala, johon Haataset ovat
leet ,Savonlinnan takaa", ja Aatolan talo, johon edellisten
oli asettunut 1).
Kiuruvedellä on vanhimpia sukuja Remeksen suku, joka
1 tullut Rantasalmelta 2). Hyvösen suku on tullut Sulkavalta.
| kas en esiisä on Leppävirroilta. Tisalmella ovat Huttunen
Moilanen vanhimpia ?), ja ne suvut tapaa näiltä seuduin
1571 v:n verokirjoissa.

3 1) Nämä harvalukuiset tiedot ovat H. E. Wegeliuksen kirjotuk-

sta: ,Muinaisjäännöksiä Kuopion kihlakunnasta", painettu Muinais-
toyhdistyksen Aikakauskirjassa.

| 3) Vertaa Liite I, siv. XV, palsta 2, rivi 6. |:

Ifg 3) Alli Nissisen edellisessä mainittu teos.

42

Mutta katsokaammepa vielä, mitä nuo äsken siteeraa-

mani Savonlinnan läänin asukkaat valittavat Tavinsalmen asut-

tamisen johdosta. He sanovat, että kun heiltä on viety taka-

maat (Tavinsalmen pitäjässä), niin ovat he köyhtyneet, ja ei-

vät nyt tiedä, miten tulla toimeen vaimoineen ja lapsineen 2).
Näemme tästä, että heille ovat olot käyneet ahtaiksi, elatuk-
sen hankkiminen kotiseuduilla vaikeaksi. Sen vuoksi ovat he
sitten 1550-luvulla niin herkkiä noudattamaan kuninkaan ja
Fincken yllytyksiä muuttamaan Oulunjärven tienoille ja Poh-
jois-Hämeesen. ' ;
Ensiksi olivat Oulunjärven tienoot kuninkaan huolen
alaisina. Korsholman linnan voudin piti hankkia Pohjan-
maalta asukkaita sinne ?), mutta kun täältä asukkaat eivät
olleet oikein mieluisia lähtemään, niin houkuteltiin savolaisia,
ja saatiinkin. Eräässä kirjeessään näitten erämaitten asut-
tamisesta, vuodelta 1550 3), lausuu kuningas: ,— — Ja koska

me olemme kuulleet, että se erämaa on mahtava ja suuri
metsä ja että siellä kyllä on varaa tehdä hyviä tiloja joissa
ihmiset voivat asua. Meille on myöskin kerrottu, kuten me
myös joka päivä huomaamme niistä maanomistusta koskevista
valituksista, joita meidän käsiteltäväksemme tulee, että ihmiset
eivät sovi hyvin niille tiloille, joita he nyt omistavat, sentäh-
den on meidän tahtomme ja käskymme, että te pidätte neu-

voa, että joku osa rahvasta ryhtyisi raatamaan ja rakenta-
maan mainitulla erämaalla, erittäinkin että joku osa lähtisi

liikkeelle ja tekisi asuntonsa kaikille sivuille pitkin Venäjän :

rajaa, jotta tämä joukko vastustaisi venäläisiä siellä, missä
ne koettavat tehdä väkivaltaa valtakunnan alueella; ja meidän
maallemme siten enennykséksi ja parannukseksi tulisi j. n. e.

1) Arv. Handl, VI, 3810.

?) Arv. Handl. VII, 304.
?) Arv. Handl. VII, 812,

i

|

då äv

4

ST

kt hg

43

tä te kaikki ja kumminkin erittäin siellä, missä olette käs-
ni na tarkimmasti noudattakaa". Tästä kirjeestä, joka
hetettiin Suomen molemmille laamanneille, kaikille linnojen
udeille ja muille käskynhaltioille, näemme, kuinka erämait-
m asuttaminen oli Kustaa Vaasan mielestä tärkeä. Ja jo

lisessä olen maininnut, että eivät kutkaan Suomen asuk-
ole auttaneet häntä tässä tuumassa niin, kun savolaiset,

ku (AA käskynhaltia niin, kun Savonlinnan läänin vouti,
ustaa Fincke.

: Jo kahden vuoden kuluttua voi Fincke kirjottaa kunin-
sen, että 140 savolaista oli perheineen' lähtenyt uusia
kkoja hakemaan itselleen Oulunjärven ympärille ja
8 on a uusia siirtokuntia seurannut pitkin vuosisataa t).
Seurasi sitten Pohjois-Hämeen asuttaminen.

MR; an Fincke kehottaa lääninsä asukkaita siirtymään Hä-
mn takamaille asumaan, niin nämä, ikävystyneinä ahtaisiin
lavesiinsä ja jo moneen kertaan poltettuihin kaskimaihinsa,
elellään 2) lupaavat lähteä sinne ottamaan haltuunsa noita
Iria metsiä, joista he jo vuosisatoja olivat riidelleet hämä-
ten kanssa, ja ensimmäiset heistä ovat nähtävästi v. 1551
u staneet. Täällä nämä saivat ensin — samoin kun heidän
ensä Oulunjärven tienoilla — kokea monta kovaa hämä-
silté , jotka luonnollisesti karsain silmin katselivat, miten
idän esiisiltään perityt takamaansa vähitellen anasteltiin;
tta uusia siirtolaisia tuli joka vuosi ja hämäläisten täytyi
istyä askel askeleelta.

Jos nyt tahdomme, samaten kun äsken, saada vastausta
he n kysymykseen, mitkä osat lääniä ovat tällä vuosikym-
; nellä lähettäneet uutisasukkaita, niin on mielestäni ollut
1) Tästä Oulunjärven seutujen asuttamisesta viittaan e. m. kir-
tukseeni Valvojassa 1887.

2 ?) Arv. Handl. II, 313 seur.

44

parempi ottaa selvä siitä, montako savua eri piireissä lö yt
1554 (1556) !), kun v. 1561, sillä vuosien 1551—1554 (1
välillä on nähtävästi suurin osa siirtolaisista muuttanu it
sen vuoksi on parempi verrata vuoteen 1554 (1556) kund 5
johon saakka savujen luku jo on ennättänyt kasvaa ja ta
saantua, niin että sinä vuonna erotus v. 1551 bg
ei ole niin tuntuva, kun v. 1554 (1556), jona ,Vverenvu
vielä oli aivan veres. Hej tå 3
Ja tämä ,verenvuodatus", eli talollisten luvun vähenemin
v. 1551—1554 (6) ei ole ollutkaan aivan vähänen, vaikka se
vuoteen 1561 -jälleen on rivakasti kasvanut. Koko lääl |
se näet oli 1551 — 3,359, vy. 1554 (6) — 3,121 ja v. Ii
— 3,686. Näistä kolmesta luvusta voimme jo arvata, mi
suuri tuo poismuutto läänistä on ollut. Eri nimismieskun
tarkastellessamme huomaamme, että savuluyut ovat muuti
neet seuraavalla tavalla: inonnskagl 6 :
Visulahti — 40 (— 6 /, koko luvusta v. 1551).
Pellosniemi — 106. (— 14 9/4 114 >= GAN
Juva Hr 294-156 ot RT Bla
Sääminki — 60 (— 80/9 1; 90. NR ed ]
Rantasalmi — 73 (— 139/, + ak
Tavinsalmi' ste: 12:44-— 40/60 > tevsjunde
Näemme, että Pellosniemi on tällä kertaa uhrannut
ja sen jälkeen Rantasalmi taasen lähettänyt jokseenkin p
uutisviljeliöitä. Sitä vastoin ovat juvalaiset tällä kert VD
neet kotipuolellaan ja samaten ovat Tavinsalmenkin vasta
leet asukkaat tyytyneet uusiin kotiseutuihinsa. = Må
-Visulahden nimismieskunnassa on Vuolingon ja Pau
lan neljänneskunnista, jotka ulottuvat Hämeen mjäll

1) Tämä vuosiluku 1556 sulkumerkkien väliin on tulla si
Pellosniemen ja Visulahden maakirjat v. 1554 ja 1555 c

jonka vuoksi olen ottanut vastaavat numerot v. 1556. "

45

yhteensä vähennyt 35:lä, eli, toisin sanoen, melkein
vähennys on tapahtunut näissä osissa nimismieskuntaa.
-Samaten on Pellosniemen nimismieskunnassa vähennys
ut suurin (38), Hallilan neljänneskunnassa (I), joka on
ämeen rajalla, pienin Kiialassa (II).

"Juvan nimismieskunnassa on Koikkalassa ja Juvalla talol-
en luku enennyt suuressa määrässä, ja vähennys tapahtunut
ik kansan (II) ja Joroisten (I) neljänneskunnissa, jotka niin-
i ulottuvat Hämettä kohti; mutta vähennys, kaikkiaan 12
| ei ole näillä seuduin hetikään niin suuri, kun Visu-
der ja Pellosniemen nimismieskunnissa.
nmmäns ovat varsinkin Idänlahden (IV) ja Säämin-
(IT) neljänneskuntain asukkaat olleet halukkaita vaihta-
ösanöra saaristojaan erämaitten avariin kalavesiin ja
larn miometsiin.

— Rantasalmella on poismuutto ollut jokseenkin tasasta
ko nimismieskunnasta.

- Se seikka, että savuluku Pubiisabién nimismieskunnan
bj oisemmassa neljänneskunnassa ei ole enennyt kun yhdellä,
tas kälken; että etelämpää tulevat siirtokunnat ovat men-
n houkutelleet täältäkin muutamia seuraansa.

Mitä nimet puhuvat tästä asiasta?

— teostani varten olen saanut ylioppilas PTA

c ta käytettäväkseni hänen tutkimuksensa: ,Hämeenmaan poh-
sten erämaiden asutus ja olot vv. 1550—1571". Tässä tutki-
ssa om Mm. m. liitteenä kaikki hänen tapaamansa suoma-
t sukunimet Pohjois-Hämeen verokirjoissa v. 1571. Näitä
miä vertaamalla Liitteeseni I olen saanut selville, että mainit-

j vuonna n.k. Rautalammin nimismieskunnan 115:sta sukuni-
ä oli kaikkiaan 68 samanlaista, kun Savonlinnan läänissä.
i 14 ovat semmosia, joita ainoastaan löytää Säämingin ja
salmen kunnista, 16 ainoastaan Visulahden ja Pellosniemen

46

kunnista, loput ovat yhteisiä, eli yleisiä. Näistä Pas om
siis Säämingistä ja Rantasalmeltakin lähtenyt uutisasukkai 3
Pohjois-Hämeesen melkosen paljo, arvatenkin kulkien sa-
moja teitä, kun Pähkinäsaaren rauhanteon raja aikonaan.

Oulunjärven pitäjän tilikirjoja tutkimalla olen tullut sii--
hen päätökseen, että melkein viides osa nimistä ovat semmo-
sia, joita v. 1571 tapaa ainoastaan Länsi-Savossa, eli Visu-
lahdella ja Pellosniemellä, toiset, eli suurin osa, viittaavat
Rantasalmea ja Sääminkiä alkukodikseen, samaten kun useam-
pien Oulunjärven tienoilla asuvien sukujen traditsioonitkin.

Numerot ja nimet ovat siis kumpasetkin näyttäneet meille,
että 1550-luvulla tapahtuva poismuutto Savonlinnan läänistä
on ollut jokseenkin yleinen ja suuri, ja että kaikista osista.
lääniä on lähtenyt uutisasukkaita sekä Hämeesen päin, että
Oulunjärven tienoille. RE

Mutta tämä poismuutto ei ole lakannut åalå Vv. 'ä
Päin vastoin tietää Jalkanen tutkimuksissaan, että suurempia
siirtokuntia on tullut koko 1550-luvulla ja minä olen 1571
vuoden hopeaverokirjasta saanut selville, että Visulahden ja
Pellosniemen nimismieskunnista on sinä vuonna poismuutta-
neiksi merkittyä 21 Hämeesen ja ainakin 10 Pohjanmsg alle
(,Kainus" tahi Norrbotten").

Siitä päättäen, että savuluku Oulunjärven pitäjässä v.
1563—1578 nousi 166—280, vaikka n. k. vihovenäläiset, eli
Venäjän karjalaiset tälläkin välin olivat hävittäneet jar yÖs-
täneet heidän älueellaan monta kertaa, on tännekin s nyt
tällä ajalla melkonen joukko uutisasukkaita. Muuten ei vo
selittää tuota pikasta kasvamista. HN 3

Näin voittamiansa uusia alueitaan ovat savolaiset myö-
hemmin levittäneet yhtä: rivakasti. Pohjois-Hämeestä he kul-
kivat sisäosiin Pohjanmaata Ängeslevälle, Laitasaarelle, Uta-
järvelle, Pyhäjärvelle, Haapajärvelle, Reisjärvelle, Evijärvelle,

av

oajärvelle, Saarijärvelle, Alavuudelle, Normarkkuun, Mouhi-
: slle 1), Sitä paitse ovat he Oulunjärven tienoilta ja Tavin-
nell a siirtyneet Venäjän Karjalaan ?); ja Pohjois-Hämeestä
volaisia 'on Kaarle IX:n aikoina muuttanut suuria parvia
Ruotsin ja Norjan välisille metsille, josta he meidän aikoi-
me näkyvät pyrkivän vieläkin lännemmäksi, Pohjois-Ame-
tkaan 2). Tähän tulee vielä lisäksi se, että valtakunnan
- v. 1595 muuttui paljoa idemmäksi, kun se v. 1571 oli,
lä ”Kaavi, Liperi, Nurmes ja Pielisjärvi olivat saaneet Sa-
sta runsaasti asukkaita !), sekä että Savosta myöhempinä ai-
in; 16 sataluvulla, kun suurien sotien tähden Etelä-Karja-
| t a asukkaat pakenivat sisemmäksi Venäjälle, lähti väkeä
tten autioksi jättämiä tulisijoja lämmittämään 4). |
pu »Ylipäätä yoipi todenmukaan lausua, että missä osaa
8 itamme jylhiä korpia on löytynyt, siellä on Savolaisen kir-
ves kaikunut" 2).
| Tämä suuremmoinen ja outoa hämmästyttävä vallotustyö
jo edellisessä saanut selityksensä siitä, että savolaiset ei-
ensiksi ole asunecet tiheissä kylissä viljellen peltoa, vaan
ukana toisistaan olevilla yksinäisillä taloilla, joitten välillä
; voivat kaskea polttaa, kalastaa ja metsästää.
> Silmätkäämmepä vielä Liitettä II ja koettakaamme siitä
da tietää Savonlinnan läänin asukaslukua vv. 1541—1571.
Ad Meillä on perustettu asukasluvun laskemiset niiltä ajoilta,
il a ei vielä ole kansanlaskutaulustoa, verotalojen lukumää-

MOND NERE RR
F

fé löd Torsten Aminoff: ,Savolaisten sija Suomen asutushistoriassa",
r I, s. 110—124. ;

+ 3) Katso J. V. Juvelius: ,Muistoja Pohjoisen Veikjän Karjalan
x mudesta".

3) Petrus Nordmann: ,Finnarne i mellersta Sverige".

BR Tämän näkee Savonlinnan läänin tilikirjoista 16-sataluvulta.
esim. ,Nyslotts läns qvittansbok" vuodelta 1647.

48

rään, olettamalla, että joka talolla olisi ollut yksi
eli talous. Tämä ei ole oikea perustus ainakaan Savo
läänin suhteen, sillä Liitteestä II näemme heti, että yhdel
talolla on ollut monta ,savua" eli talollista. Kun lasken 1
kokoveroa ja puoliveroa maksavat talot yhteen, niin näen
että Savonlinnan läänissä v. 1541 oli 3,359 talollista 2036 t
. 1oa kohti, v. 1551 3,621 talollista 2043 taloa kohti v. 15
3,686 talollista 1,874 taloa kohti ja v. 1571 3,039 talollist
1,736 taloa kohti. Useammilla tosin oli ainoastaan 1 tahi
talollista, mutta löytyipä semmosiakin:verotaloja, joille 50
7:kin talollista. at SR
Tämän on S. G. Elmgren aavistanutkin, laskiessas SN
men väkilukua 1553 ja 1560 1), mutta hän on korjannut sis
sillä, että hän on aivan mielivaltaisesti muuttanut k k
puoliveroiksi 2), s. 0. kertonut kokoverojen summan 2:lla
siihen laskenut puoliverojen summan. Se, joka tietää, it
nuo - ,heleskatter” ja ,halfskatter" merkitsevät, huomaa he
että tuommonen menettely on mielivaltaa. Tämä ei ole Ul
minkaan estänyt häntä tällä tavoin sattumalta saamasta |
nilleen oikeat loppusummat. Syynä hänen menettelyy
ollut se, että vuoden 1553 ja 1560 maakirjoissa ei
teenlaskettuna savujen, eli talollisten lukuja. Tämmöstä ;
teenlaskua ei ole muilta, kun v. 1541. Muitten vuosien sa
luvut olen saanut itse yhteenlaskemalla ne maakirjoista. S )
luvusta olen saanut koko väkiluvun, kertomalla sen /
niin kun Hans Forssell?) on tehnyt Ruotsin myöhemmin av
tu jen seutujen suhteen, ja hänen mukaansa meidän histor ar
tutkiat koko Suomen suhteen. Lr

1) Hist. Arkisto V, 22—81.
2) Siv. 26—27. C-
3) Anteckningar om Sverges jordbruksnäring i dä eklet, i

49

- > Näitten kylläkin epämääräisten laskujen kautta on alla
[ > egen syntynyt, josta näemme suunnilleen, miten väki-
u vonlinnan läänin eri osissa on vaihdellut vy. 1541,
51, 1561, 1571:
BTG

1541 "| I0Or TT I501 | -Iott

isulahti so. . | 4,700 | 4,800 | 4,600 | 3,300
'ellosniemi . . .- - -| 4,600 | 5,300 | 4,600 | 3,200
uva . . 4,600 | 4,100 | 5,000 | 4,200
| . 1 4,700 | 5,000 | 5,000 | 5;400
almi . . . .- .| 5,000 | 4,100 | 4,100 | 4,200
vin 0 ÖR RE 2,100 | 2,500 | 2,600
in nanväkeä y. BT UD 400 OG FÖ
um ra Savonlinnan lääni | 24,000 | 25,800 | 26,500 |23,600

| Nämä numerot eivät tarvinne paljo selitystä, sillä edel-
tiedämme syyt niitten vaihtelemiseen.
Se on silmään pistävä tosiasia, että v. 1541 nimismies-
| olivat jotensakin yhtä suuria väkiluvultaan. Ainoas-
| Rantasalmi tekee pienen poikkeuksen, sillä siellä oli edellä
- tu ,uusi neljänneskunta" syntynyt, joka sittemmin loh-
stil in Tavinsalmen nimismiehen alle. Tätä yhtäläisyyttä nimis-
ie iesku nin väkiluvussa ei voine muuten selittää, kun että
nå kamoraalinen jako Uuden ajan alussa oli vasta pantu
| n, eli ainakin uudestaan järjestetty, sillä jo seuraavalla
| ky ymmenellä näemme suuria eroavaisuuksia väkiluvussa ja

roava isuudet kasvavat, -kuta etemmäksi me seuraamme ke-
å a

| . Suurimman huomion herättää vuoden 1571 loppusumma,

| ill sen mukaan on läänin väestö sitä edellisellä vuosikymme-

ellä vähentynyt melkein 3,000:1la. Kun lähemmin tarkastamme
; -

50

tätä hämmästyttävää ilmiötä, niin näemme, että väkiluku on
tällä ajalla tavallisuuden mukaan kasvanut Säämingissä, F
salmella ja ”Tavinsalmella - ja että tuo suuri vähennys 0: ;
pahtunut etupäässä Suursavossa, eli Visulahdessa ja Pell i
niemellä. Kummassakin näissä on asukasluku v. 15 ]-
kein 25 9/, pienempi. kun v. 1561.
Mikä tähän on ollut syynä? ;
Ei missään mainita minkäänlaisia ruttoja näillä - seudui
tähän aikaan käyneeksi ja sen vuoksi luulin ensiksi, et että c .olir |
löytänyt uusia ,lisätietoja Suomen sotahistoriaan", eli e ä se
sota, jota käytiin Juhana III:n hallituksen "Ir a: d
siä vastaan, ja joka teki tuhoja näitten seutujen. Up pi!
Viipurin läänissä!), olisi ulottanut hävitystyötään ti
Mutta en ole mistään löytänyt todistusta siihenkään a 1 arv e Iuur
Ainoa outo ilmiö tämän ajan asiakirjoissa on rn k. u-
tioluettelo", joka vuosittain tulee esille ja aina yhä su
pana. Sen mukaan on Visulahden ja Pellosniemen nim
mieskunnissa yhteensä ollut ,autiona", s. o. verosta Vs
tettuja: MEST TORA
; vila Jeg oe
Kokov. — Puoliv. - Arviop, alaa Verotalollis isi
v. 1568 5 SN 47 ån vbn

HR

få ia
LON

in ö

» 1569 19 3 147 ve TR
» 1570 0 7 228
ASTA 58 17 470
, 1574 51 69 548
» 1576 50 74 629
IE bt SBN LG 166 1285
» 15906 +2183 200 1872

1) Katso: Werner Tavaststjerna: VERS Suomen sotahist«
'riaan", siv. 87—40. fd Cl lgts där ia

51

pay V. 1585 oli m. m. 8 kymmeneskuntaa !) kokonaan ,au-
a", Vv. 1596 16. Todellakin suuri vähennys kruunun tu-
sa noin pieneltä alueelta! - Ja maakirjat eivät hiisku sa-
0, josta voisi saada selvitystä tähän ilmiöön. Jos
> ne luvut, jotka ilmaisevat jokaiselle veroa maksavalle
le tulevan keskimääräisen arviopunnan-alojen luvun,
1 saamme samasta alueesta seuraavat tibdot:
| V. 1541—3,3.
» 1551—3,1.
» 1561—3,4.
» 1569—23,6.
» 1571—4,;8.
Bro » 1576—4,6.
RNis cf » 1585—9,2.
"Vertaamaalla näitä edellisiin numeroihin näemme, että
d I ösktsäärt rupeaa nousemaan suhteettomaksi (muihin
min osiin verraten) juuri samaan aikaan, kun ,autioitten"
kukin. Tämän johdosta olen päättänyt, että se kirjotus,
€ s on Arvidsson'in ,,Handlingar eissä" VI, 377—381 pääl-
| ,Kuinka Savonlinnan läänin talonpojat petolli-
. ki salaavat (hukkaavat) Kruunun laillisia veroja", juuri pu-
mu näistä ,autiotilojen” enenemisestä. Kirjotuksella ei ole
osil mutta Arvidsson sanoo sen olevan 15-sataluvulta
en Kustaa I:sen. Siinä aluksi näytetään useita esimerk-
R juni siitä, miten verotalojen (oikeammin veroa maksavien
- ja puoliverojen) luku on vähennyt, mutta samalla ve-
Da savien arviopunnan-alojen summa noussut. Esim. siten,
tä kaksi kokoveroa, joilla kummallakin on ollut 5 arviopun-
in-alaa, on lyöty yhdeksi, joka maksoi pääveroa 10:ltä

1) Nimittäin Pellosniemi, Juurisalmi, TImielahti, Suojärvi, Jonioi-
len, Pieksämäki, Harjumaa ja Ikola.

2
fö ä i

52

arviopunnan-alalta, mutta toinen kokovero on siten hävinnyt
pois. Eli siten, että kun yhdellä oli 8 arviopunnan-alaa ja
toisella 6 (siis kaksi kokoveroa)"), niin edelliseltä muutettiin
jälkimmäiselle 4, joten edellinen siis muuttui puoliveroksi,
toinen pysyi kokoverona y. m. m. Samasta kirjotuksesta
näemme, että ,kovat ja sotaiset ajat" olivat syynä tähän me-
nettelyyn. Vähempivaraisten täytyi sillon jättää maansa
tioksi", kun eivät jaksaneet maksaa verojaan, ja nämä maat
ottivat varakkaat itselleen, lisäten ainoastaan ;pääveroaan",
joka, niin kun seuraavassa tulemme näkemään, oli muihin ver-
raten aivan pieni. Voidakseen tätä paremmin tehdä, o at
talolliset K:n M:tin luona pånetelleet vouteja ja saaneet he
viraltaan pois, niin että voudit ovat pysyneet vViroissa
ainoastaan yhden, kaksi ja kolme vuotta kukin. Ja aina k
outo on tullut, ovat talonpojat koettaneet pettää häntä edel
kerrotulla tavalla. [1 3
Kaikesta tästä päättäen on siis syynä tuohon ,autio
jen" luvun suureen kasvamiseen ollut se, että vähävaraset ei-
vät ole jaksaneet maksaa verojaan, vaan luovuttaneet maan a
varakkaammille. Tällä tosin en vielä ole selittänyt muu a
kun ,autiotilojen" suuren enenemisen. Mutta arvatenkin läht
moni, joka näin oli luopunut maaltaan, pois läänistä, mu
hakemaan elatustaan. V:n 1571 hopeaverokirjat mainitse
kaikkiaan 46 poismuuttanutta taloutta Visulahden ja Pellos-
niemen nimismieskunnista. sid
Muulla tavalla en voi selittää tuota väkiluvun vähene-"
mistä. Ler an
Tämmösiin päätöksiin läänin väkiluvusta tulemme |
tämällä ainoastaan niitä tietoja, jotka saamme maakirjoi
Mutta tutkimalla muitakin saman ajan verokirjoja, s

1) Katso näistä asioista selvitystäni II:ssa luvussa. sg

53

8, että väkiluku oikeastaan on ollut paljo suurempi, kun
irjasta on voinut päättää. Savonlinnan läänissä on näet
nyt yksi kansanluokka, joka erään veroselityksen mukaan
kyllä sekin maata viljellyt, vaan on ollut niin köyhä, että
i ole ”jaksanut maksaa kruunulle mitään veroa ja sen vuoksi
ä i ole otettu maakirjoihin !). Papille se sitä vastoin maksoi
Nn. k. papinveroluetteloista, jotka alkavat vuodesta 1556,
nm niitten luvun. Näitä kutsutaan kirvesmiehiksi. Näit-
v luvun eri neljänneskunnissa v. 1571 näemme Liitteestä
— Mutta kun tässä liitteessä vertaamme papinveroluette-
on ökar numeroita maakirjan tietoihin, niin näemme, että
api pinveroluettelon numerot ylimalkaan ovat pienempiä, kun
aaki jojen. Ja vieläkin suuremmaksi tulee erotus ainakin
utamissa osissa lääniä, jos vertaamme papinveroluetteloa
ieaverokirjaan, sillä tämä on tarkempi muita. Kun nyt
vertailun jälkeen rupeamme määräämään väkilukua
änin eri kunnissa v. 1571, niin saamme seuraavat luvut:

Verotilallisia. Kirvesmiehiä, Summa talouksia. Asukkaita.

isulaht 4672) + 1962) 663 4,200
ellosniemi 4602) + 2352) 695 4,400
SR 5983) + 344) 632 4,400

77143) + 274) 801 5,600
597 3):5) + 884) 685 4,600
375 3)5) + 412) 416 2,800
Summa 3,271 + 621 3,892 26,000
innanväkeå y. m. : 700

Summa 26,700

0 ) Katso siv. 59 kirvesmiehistä.

j MH 2) Hopeaverokirjan mukaan.

oo 3) Maakirjan mukaan.

KR +) Papinverokirjan mukaan.

5) Tähän olen laskenut n. k. ,torpparien" luvun myös.

54

> Kirvesmiesten perheessä ei voi olettaa niin monta he;
kilöä, kun verotalollisten. Sen vuoksi olen kertonut kirv
miesten luvut ainoastaan 5:llä, mutta ARLA r
niin kun omtionkirij ja siten Sets koko ääning

fp,
Arvatenkin on tämä viimeksi saatu summa ke .
todellisuutta. id MAN i
| ALE
SKR

astoktidnaa

hasialge ;

ANSE (aa |
SPA er CV ENS

nål ROR

- ÅN
In: V

elr
- SA
intlesek |

ige mid

BENEN Rade
frilla
ägt

Ake

HO

2 ssljn CA
iutasl

tvn

då T 0

Kl. Mikartennsitinr. verotus ja hallinto.

Edellisessä olemme pääpiirteissään seuranneet karjalais-
n siirtymistä entisille takamailleen Saimaan vesistöjä myöten,
aammepa nyt, miten tuo yksityiskohdissaan on tapah-

Bö

— FEräästä kirjeestä vuodelta 1552 käypi selville, miten
mä muutto tapahtui Oulunjärven tienoille. Ensiksi lähti ai-
Nn staan miesväkeä talonpaikkoja etsimään, hakkasivat sinne
( pivia kaskimaita, kalastivat koko kesän ja panivat saaliinsa
talteen tulevaa kesää varten. Talveksi he palasivat kotiinsa
ja veivät vasta seuraavana keväänä jäitten lähdettyä vaimonsa
a perheensä sekä tavaransa. Sillon he ensi aluksi polttivat
jö » kylvivät kaskensa ja rupesivat sitten suojuksia hankkimaan
fö fäatansan. Tämä ,suunnitelma" näyttää hyvin luonnol-
liselta ja arvattavasti sen mukaan oli totuttu toimimaan jo
vuosisatojen kuluessa.
EH. — Kansa kertoo Iisalmen puolelta 1), että nykyselle Vän-
S mäen seudulle tuli ensiksi eräs Huttunen monen poikansa
kar sa ja pkaarsi itselleen ja pojilleen maaksi, niin suuren
[ ueen", että se nykyään käsittää Vänninmäen, Ryhälänmäen,
Viitoan y. m. kylät, joita kaikkia vielä nytkin sanotaan yh-
| i nimellä ,Huttulan sukukunnaksi". Samaten kerrotaan ?)

1) Alli Nissisen edellä mainittu kirjotus.
2) H. E. Wegeliuksen e. m, teos.

d
56 : 3
:
]
k

että Karttulaan tuli ensiksi eräs Kolomainen 7 poikansa ynnä
vävynsä Karttusen kanssa, otti koko paikkakunnan haltuunsa
ja jakoi sen poikansa ja vävynsä kesken. Etelä-Savosta ei =
ole kerätty tämmösiä tarinoita, mutta verokirjoista saamme
viittauksia, jotka todistavat, että siellä aikoinaan oli tapahtu-
nut samalla lailla. Säämingin nimismieskunnan Laamalan (I, 1)
kymmeneskunnassa on 9:llä verotalollisella nimi Laamanen,
Pihlajaniemellä (II, 5) 21:l1lä nimi Hirvonen. Juvan nimis-
mieskunnan Kiiskilän (IV, 2) kymmeneskunnassa on 8:lla nimi
Kiiskinen. Rantasalmen nimismieskunnan Asikkalan (I, 3)
kymmeneskunnassa on 11:l1ä nimi Asikainen. Visulahden
nimismieskunnan Leinolan (IV, 1) kymmeneskunnassa on 8:lla
sukunimi Leinonen. Pellosniemen nimismieskunnassa näemme
esim. Toivolan (I, 1) kymmeneskunnassa 29:1lä nimenä Toi-
vonen, Himalassa (III, 1) 15:1ä nimi Himainen j. n. e.
Nämä tosiasiat antavat mielestäni meidän nähdä aivan
hyvin, että Etelä-Savossa asutus on käynyt samalla tavoin, i
kun miten kansa kertoo sen tapahtuneen pohjosempana. Siten -
on esim. Laamalaan arvattavasti tullut joku Laamas-ukko -
poikineen ja ehkä vävyineen, ja antanut nimen seudulle ja
taloilleen. Välistä on tämmönen suku antanut suurempia-
kin paikkain nimiä. Esim. Kerimäellä näemme Keräsiä,
Heistä sai ensin Kerimäen kymmeneskunta nimensä 15-sata-
luvulla, nykyään kutsutaan koko kirkkokuntaa sillä nimellä.
Samaten tapaamme nykysen Jäppilän kirkon tienoilla Uu- -
den ajan alussa Jäppisiä, Anttolan kirkon seuduilla Antto-

sia, J. 1. e.

Näitä naapurina asuvia heimolaisia ovat vieraat kutsu-
neet yhteisellä nimellä kansa. Siitä ovat kymmeneskuntain
nimet Järvikansa (Pellosniemi IV; 5 ja Juva I, 3) ja Uusi- -
kanså (Juva III, 5) sekä neljänneskunnan nimi Vesikansa
(Juva II) vielä muistona. Näemme että sanalla kansa siis

57

| 5. ataluvulla on ollut paljo ahtaampi merkitys, kun meidän
ika namme. ;

É Z Miten siis tämmönen sukukunta, eli kansa, otti hal-
tu nsa. sen maan, johon se asettui? 'Tähän meillä ei ole var-
i ja tosiasioita vastaukseksi, ainoastaan viittauksia ja ar-
e uja. Kun isä poikineen ja vävyinen asettui erämaahan,
in hän alussa arvattavasti ei jakanut sitä, vaan kaikki
| vat samassa taloudessa, kaikki hakkasivat yhteisesti kas-
| ke kylvivät ja korjasivat yhteisesti, kävivät kalastamassa
hde sä. Tämmösessä isossa talossa asui vielä 15-sataluvulla
eitsemänkin eri perhettä. Se on ollut kylän alku savo-
nisten läntisillä ja itäisillä naapureilla. Tiedämmehän että
kä -hämäläisillä että karjalaisilla jo aikasin on kehittynyt
kyliä, s. 0. joukko taloja likellä toisiaan ja niitten ympärillä
» välillé pellot. Nämä olivat hämäläisillä alkujaan 1) ja ovat
fen jän karjalaisilla vielä nykyään kyläkunnan yhteisiä. Mutta
VOSS on juuri se seikka, että asukkailla ei ollut vakinaisia
toja, vaan että he viljelivät pääasiallisesti kaskenpolttoa,
ikäissyt tuon moniperheisen talon kehittymisen kyläksi.
lä askenpolton tähden ei ollut mukavaa kovin monen per-
| n asua kauvan likekkään. Sen vuoksi on talosta perhe
Sense « perästä lähtenyt toiselle vaaralle, toiselle saarelle
naa taloa tekemään. Tästä maananastamistavasta saamme
län vihiä Viipurin läänin verokirjasta vuodelta 1543, jossa
emme: Talonpoika asettuu erämaahan, rakentaa itselleen
T een eli pari ja viljelee maata kolme vuotta. Neljäntenä
| 01 na ottaa hän veroa kantaakseen sen mukaan kun jaksaa
4 s ea hakata. Sitten tulee toinen samanlainen mies, aset-
tuen !/,—2 peninkulman päähän edeNisestä ja viljelee hänkin

j EN 3) Yrjö Koskinen: Tutkimus maanomistusseikoista Suomessa Kes-

58

erämaata niin paljo kun jaksaa; — — — heillä ei ole kos-
kaan rajoja tahi pyykkejä toistensa välillä, vaan he viljelevät

maata ”toistensa rinnalla — —, heidän väliä voi olla 5—8
jopa 16—18-kin peninkulmaa. Myös on heillä tapana, että
kun joku talokas on asunut yhdellä paikalla 10—20 vuotta
eli vähemmänkin aikaa, niin muuttaa hän toiseen kohti, jät-
täen entisen paikan autioksi. |

Mutta vähitellen täyvtvi ruveta erottamaankin toistensa
alueita toisistaan, käytiin rajoja ja mniitä pidettiin pyhinä.
Rikokset niitä vastaan rangaistaan suurilla sakoilla (40 s |
loista hopeamarkkaa). Melkeinpä joka käräjissä näkee sa-
kotetun siitä, että oli tehty väkivaltaa?) toisen mailla. ,Vä-
kivalta” tapahtui tavallisesti siinä muodossa, että pahs
kiä oli omin lupinsa hakannut kaskea vieraalle alueelle, eli
anastanut vieraan niityn, eli kalavedet, eli m. s.2?). V. 1556
sakotettiin 5:ttä tavinsalmelaista siitä, että olivat ,hakan-
neet rikki vanhoja rajapyykkejä" 3). Samaten mainitaar
v. 1571 Pellosniemen nimismieskunnan käräjissä sakotetun
erästä miestä, kun hän oli ,käynyt oikeitten kohtuullisten
jojen yli” toisen takamuaille. Näistä tosiasioista käypi sil
selville, että noista Viipurin läänin maakirjassa kerrottujei
maanomistussuhteitten ajoilta oli tapahtunut edistyminen ja
että Savossa jo 1550—70-luvulla osattiin erottaa itsekunki
talokkaan alueet toisistaan. 2

Edellisessä on mainittu takamaita. Takamaita oli alkujaan
kahta lajia, nimittäin talon läheisyydessä ja etempänä. Nuo
edellä viittaamani sakkoluettelot todistavat, että tavinsaln

1) Tätä paitse sakotetaan usein luvattomasta viljelyksestä (åver-
kan), mutta siitä ainoastaan 3 markkaa rikokselta. 4
2) Katso sakkoluetteloja esim. vv. 1561, 1566, 1568, 1571 (V:
A. N:ris 6331, 6399, 6424, 6651). i
3) V. A. 6216.

59

ja 1 oli takamaita, ja eräästä kirjeestä vuodelta 1556!) näem-
Pp, että läänin asukkaat, sittenkin kun Tavinsalmi oli saanut
a kinaisen asutuksen, lähtivät keväällä ,heti pietarinmessun
se en erämaihinsa”. Täytyy siis otaksua, että savolaisilla ta-
a on ollut takamaita likempänäkin taloaan. Mutta niin
mn edellisestä tiedämme, olivat Etelä-Savon asukkaat viljel-
ER aikoinaan Pohjois-Savoa yhteisenä takamaanaan. Että
ämä etempänä olevat takamaat olisivat olleet jaettuina, sitä
: bs od uskoa, mutta luultavaa on, että itsekullakin nuottueella,
i talolla oli omat paikkansa, joissa se oli tottunut käy-
n 2). Tämä kultanen aika loppui, kun Kustaa Vaasa ju-
i kaikki valtakunnan asumattomat seudut ,Jumalan, Ku-
ja Ruotsin Kruunun, omiksi 15?9/,y42 ja niihin sit-
0 tuli vakinainen asutus. — Kun Tavinsalmenle tuli
asukkaita, niim nämä eivät saaneet tehdä taloa eivätkä
ttaa kaskea ,K. Majesteetin takamailla", ilman että heillä
i siihen erityinen lupa ja että he syynilautakunnan läsnäol-
sa olivat saaneet siihen omistusoikeuden ?).
— Eräs toinen, verotalollisia alhaisempi laji maanviljeliöitä
livat Savonlinnan läänissä n. k. kirvesmiehet (näitä sanotaan
illon 4) ,Liuskames", ,yxman", ,kirfwisbönder"). Nämä eivät
iksaneet kruunulle mitään veroa, ja sen vuoksi ne eivät tule
| ka semmissa verokirjoissa ollenkaan mnäkyviinkään, mutta
elta 1556, eli niin pian kun papinverosta aletaan tehdä
tiliä kruunulle, tulevat nämä näkyviin. Ensimmäisissä verokir-
2) Arv. Handl. IV, 219.
5 2) Vertaa, mitä ylioppilas K. J. Jalkanen e. m. kirjotuksessaan
nonut Hämeen takamaitten omistamisesta.
- 3) V. AA. 6152, sakkoluettelo.
; +) Että Liuskamies oli = yxman = kirfwisbönder, olen todistanut

erlässä pienessä tutkimuksessa, joka painetaan par'aikaa Historiallisen
Arkiston X:een vihkoon, Historiallisen Seuran pöytäkirjoihin,

|
|

om 5
1
I

RR RAR
SEVEN -
AG

60

> joissa ei selitetä mitä he ovat. Mutta vuoden 1561 verokir-
joissa heistä jo lyhyesti mainitaan, että he olivat ,husmen el-
ler arbetskarlar" 1) (huonekuntasia eli työmiehiä), eli torppa-
reita" 2). :. Eri tavalla v:n 1571 papinveroluettelo Visulahden
ja Pellosniemen pitäjistä määrittelee ,,yxmen", sanoen, että he
olivat ,köyhiä talonpoikia (, bönder", tätä sanaa ei käytetä
tähän aikaan ainoastaan merkityksessä talollinen), jotka vil-
jelevät maata veroa maksavien toveriensa rinnalla (,,skatte
stalbröder''), joista edellisinä vuosina muutamat ovat ollee t
savuluvussa ja jousiluvussa. Mutta nyt v. 1571 ovat he kir-
jotetut papinveroluetteloon kirvesmiehiksi köyhyytensä vuoksi.
Ja heitä ei ole kirjotettu maakirjaan, vaan ainoastaan papi n-
veroluetteloon. Ja he maksavat jokainen kirvesveroa, e
mitään muuta'' 3). Tämän enempää emme saa heistä tietää.
V:mn 1571 hopeaveroluettelosta saamme kumminkin nähdä, ett?
heillä oli omaisuutta tavallisesti yksi lehmä ja lammas seki
hevonenkin, muutamilla enemmän, toisilla vähemmän, joilla
kuilla ainoastaan yksi vuohi. Siitä, että kirvesmiehillä ta
vallisesti oli samat sukunimet, kun samassa kymmeneskun
nassa olevilla verotalollisillakin, voipi ehkä päättää, että :
useinkin olivat verotalollisten veljiä, poikia, serkkuja eli m.:

Ne olivat siis maanviljeliöitä, eli oikeammin kasken pol
tajia, ja heillä oli oma taloutensa. Mutta asuivatko he omiss
rakennuksissaan, vai verotalollisten huonemiehinä, ja kene
metsässä he kaskea polttivat? Luultavinta on, että he yle
sillä takamailla olivat yhtä oikeutettuja maanomistajia, kun
verotalollisetkin, vaikka köyhiä. Mahdollisesti he olivat s
manlaisia, kun ,stubbebönder" Jääskessä 15-sataluvulla, joist
sanotaan, että heillä ,ei ollut niin paljon peltoa, niittyjä

1) VA. N:o. 6816,
2) 6313.
3) 6445.

iÅ

61

Ikomaita, kun tavallisilla veroilla” (s. o. verotaloilla) 1). Ruot-

ssa mainitsee H. Hildebrand keskiajalla löytyneen ,stubbe-

c rlar", mutta hän ei selitä mitä ne olivat, muuta kun että

le ,asuivat yhteismaalla” 2).

— Kirvesmiehiä oli varsinkin muutamissa osissa lääniä
oko joukko. (Katso Liite III, papinveroluettelo). Visu-
ihden ja Pellosniemen nimismieskunnissa heitä v. 1571 tie-

illa on tavattoman paljo, mutta se tulee siitä, että useat

ntiset verotalolliset tähän aikaan olivat köyhyytensä vuoksi
nuuttuneet kirvesmiehiksi.

> Samassa Liitteessä III näemme myös torppareita mai-

i . Tämä nimitys tulee esille ensi kerran Rantasalmen

; Tavinsalmen verokirjoissa v. 1570 ja katoaa jo v. 1572.

4 okirjoissa selitetäänkin heistä, että he ovat entisiä vero-

talollisia; joita köyhyytensä vuoksi näinä vuosina on pantu neljä

aan yhtä kokoveroa ja papinverokirjojen mukaan he

) fm ainoastaan kirvesmiehen veroa ja lukkarinveroa. V:n

173 verokirjoissa he esiintyvät jälleen tavallisina verotalollisina.

> Liitteessä II, E on kolme lampuotia mainittu. Nämä

| ”ensi kerran v. 1567 maakirjassa (Harjurannan IV,

lditannases) nimityksellä ,frelsis landbönder”, mutta

nan mitään selitystä. Vasta v. 1574 maakirjassa, jossa
itä on neljä, näemme aivan lyhyesti merkittynä, että kaksi
leistä oli Juhana Knuutinpojan (arvatenkin Kurjen, Poh-
ammaan ja Satakunnan laamannin), toiset kaksi Hannu

Skalm'in. Anrepin ,Ättartaflor'eissa" ei näe mitään mainitta-

u näitten miesten maanomistuksista Rantasalmella, joten
siis lienee aivan wuusi tieto siitä, että Savonlinnan lää-

SM tähän aikaan oli rälssimaata.

2 J. . M. Salenius: Äyräpään kihlakunnasta, siv. 60.
?) Hildebrand: ,,Sverges Medeltid" I siv. 86.

62

Asutusta ja maanomistusta on. verotus seurannut syvim- i
- pään lahden pohjukkaan, kaukaisimmille metsäsaloille, pitkin
pieniä puroja ylös sydänmaan harjanteille, poikki taipaleitten
— kaikkialle missä vaan näkyi ihmisjälkiä ja mistä vaan ka-
jahteli kasken kaatajan kirves. j
Vanhin veroja on arvattavasti se, jota 15-sataluvulla
kutsutaan påäveroksi ja joka sillon jo oli maaveroa. Oikeata
vakinaista maaverotusta ei tietysti voinut tulla kysymykseen- -
kään täällä, missä ei vakinaista viljeltyä maata löytynyt.
Kumminkin sanotaan, että pääveroa otettiin ,maaluvun mu-
kaan" (efter jordatal). Kun näet kasket olivat hakatut ja
poltetut, tuli syynimiesten käydä arvioimassa, paljoko kesbr
meni siemeniä ja miten viljava maa oli (som the.
pröfva jorden vara fruktsam — — och korngill) ja sen i " s
kaan määrätä talolle vero. Veroyksikkönä oli ,arviopunnan-
ala” s. o. niin suuri maa, että sille kylvettiin 1 punta ru-
kiita, 1 punta ohria ja 1 punta kauroja 1). Arviopunnan
alaa sanotaan verokirjoissa eri nimillä: jordatal, skatteta 3
skattmarker, skattland, skattmarkland, skattskinn, skattski n-
tal. Tästä viimeksi mainitusta nimityksestä (,veronahka uu")
voimme arvata, että tämä ,päävero” on vanha, sillä nimi
vatenkin on muistona niiltä ajoilta, jolloin asukkaat maksoivat
veronsa nahkoissa (ehkä pääluvun mukaan?) Niiltä ajoilta 01
veronmaksu muuttunut, samaten kun arvatenkin verotusesint
mutta nimitys on vielä jäänyt uusille esineille. : Nr
Edellä olevan tilikirjoista saadun selityksen mukaan olisi
vat siis keskipaikoilla 15-satalukua pääverotuksen esinee
olleet ainoastaan kaskimaat. Mutta eräästä Savon talonp
kien -valituksesta lopulta 15-satalukua ?) käypi selville, « tt
siihen aikaan kun Etelä-Savon asukkaat viljelivät Pohjois
2 £AVV: ANOS 3
2) Arv. Handl. VI, 382. | got föb EN

63

Sav Da takamaanaan, käyden kesillä siellä kalastamassa, met-
sästämässä y. m., on päävero laskettu Etelä-Savon taloille
myöskin siitä tulosta, mikä heillä on ollut näistä takamais-
aan. Tarkotetaanko tällä ainoastaan kaskenpolttoa erämaissa,
Vai myös kalastusta ja metsästystä? Että ainakin niityt ovat
lasketutarviopunnan-aloiksi, näkee eräästä veroselityksestä vuo-
elta 1556 !).

en Tuota ilmotusta, että arviopunnan-ala oli niin suuri, että
le kylvettiin 3 puntaa viljaa (s. o. noin 9 tynnyriä ?), nä-
: ke) jo Rosenborg epäilevän 3). Ja oudolta se vaan tuntuu,
I | näemme, että jokaista verotettua talollista kohti oli koko

V. 1541 — 3,3 arviopunnan-alaa.

Mn Merlbölen sa ij
(ä ig V. 1651 — 3,4 4
BRN vig V. 1571 — 3,9 ”

(0 OV. 1571 oli läänin eri kunnissa arviopunnan-alan luku

jok a -verotettua talollista kohti seuraava:

ct Visulahti 47. Sääminki 3,2.

s «+ cPellosniemi 4,9. Rantasalmi 3,7.

node UVA ir dyl Tavinsalmi 3,2.

| Tämän mukaan 'olisi siis jokaisen verotalollisen kylvö v.

71 keskimäärin ollut noin 36 tynnyriä, ja Pellosniemellä, jossa

joka talollista kohti oli hopeaveroluettelon mukaan keskimäärin

a oastaan 1,7 lehmää ja 1,2 hevosta, olisi se ollut yli 40 tynnyrin.
i tuntuu hyvinkin epäiltävältä, kun tiedämme, kuinka köy-

jä tämä seutu samaan aikaan oli. Rosenborg selittää tämän sei-

w Vv

flik iiten, settä.vv.:1540 —1560 välillä joku uusi veronlaskutapa

23) Arv. Handl. III, 282.

2) Katso L. Falkman: ,Om mått och vigt i Sverige", siv. 805.
3) J. V. Rosenborg: ,Bidrag till jordbeskattningens historia i Fin-
land under medlet af sextonde seklet", siv. 88.

ER
2
I
[NS
:

1

[3

64

' oli syntynyt, päättäen siitä, että muuan veronselittäjä vuodelta
1556!) kertoo, että kun takamaille oli tullut vakinainen asutu 5
ottivat talolliset, saadakseen itselleen maata, arviopunnan-veron
joka viljapunnan alalle, s. o. kolmikertaisen veron. Tämän jäl-
keen oli — hänen mukaan — arvioputinan-ala = 6 pannin-alaa,
niin että arviopunnan-alalle kylvettiin 2 pannia rukiita, 2 pan-
nia ohria, 2 pannia kauroja. Rosenborgkin jo huomautt
tämän ilmotuksen sisällyksen järjettömyydestä, mutta uskq
kumminkin, että joku muutos on arviopunnan-alan laskuss:

tapahtunut. Tätä hän tulee uskoneeksi varsinkin siitä, e

arviopunnan-alojen luku läänissä v. 1540—1560 ei ole kas
vanut ollenkaan. Se on kyllä totta, että koko luku lääniss
tällä välin ei ole suuresti kasvanut, mutta edellisestä luvust:
toivon lukialleni käyneen selville, että syynä siihen on ollu
tuo suuri poismuutto, joka juuri tähän aikaan oli kiivaim
millaan. Ja noista tässä ylempänä olevista numeroista näem
me, että arviopunnan-alojen luku itsekutakin talollista koh
pätinvastoin on noussut. 2

Muuten tuon Rosenborg'in luulotellun muutoksen oli
mielestäni pitänyt saada aivan päinvastaisia, eli arviopunnan
alojen luvun kohtuuttoman kasvamisen aikaan, koskahan asu

kaat muka joka entisestä arviopunnan-alasta ottivat tehdäkse

kolmen alan veron! — Veronselittäjä vuodelta 1556 on s

erehtynyt jollakin tavalla. Mahdollisesti hän tarkottaa s
sitä, että Etelä-Savon asukkaat, menetettyään takamaan

Tavinsalmella, saatiin edelleenkin maksamaan se vero, jokt

heille oli pantu noitten takamaitten viljelemisestä.” =
Olkoonpa miten oli, mutta nämä tosiasiat, nim. =
1:ksi että verolle laskiessa ei ainoastaan katsottu ms
laajuuteen (= kylvömäärään), vaan myös sen viljav ute

1) Katso Arv. Handl; III, 281. :

7
,

65

2:ksi että arviopunnan-aloiksi laskettiin myös takamaita
ja niittyjä; josta seurasi, että
än -3:ksi arviopunnan-alan keskimääräinen ink on niin koh-
tuuttoman suuri,.
todistavat mielestäni sen, että arviopunnan-alalla meidän
ulee Bulan törn jonkinlaista veroyksikköä, jonka perustuksella
- olettiin, eikä mitään måäärättyä maanalaa niin kun
ANN kapanalaa y. m.!). On siis luultavaa, että syyni-
miehet arvioivat kaikki talon tulot sekä kaskista, että karjasta
k då esistä, metsästyksestä y. m. ja panivat sen mukaan ta-
lolle arviopuntaluvun, eli että tuo arvioiminen suunnilleen
stasi nykyajan ,jyvittämistä” ja verolle panoa isossa jaossa.
— Siinä suhteessa näissä oli erotus; että edellisen piti vanhim-
Pp en selityksien mukaan tapahtua joka vuosi, mutta jälkim-
mi inen määrää veron pysyväiseksi.
; Itsekullekin verotettavalle talolle pantiin 1—8 ja vä-
listä useampiakin arviopunnan-aloja, ja joka arviopunnan-alalta
ksettiin 1541—1557 2 pannia ohria; viimeksi mainitusta
desta alkaen sen lisäksi 2 naulaa lihaa.
Muut kruunulle menevät verot ovat myöhemmältä ajalta,
ja niitä maksettiin toisen perustuksen mukaan. Veroyksikkönä
näet kokovero, s. o.se talollinen (eli ne talolliset), jolle oli
| pääveroa 5?) arviopunnan-alaa, eli sitä enemmän ; puoli-
- oli taasen se, joka maksoi pääveroa vähemmästä, kun
estä arviopunnan-alasta. Tämä vastaa nykystä manttaalia.
Tämän laskun mukaan maksettiin ensiksikin
= Nimismiehenveroa, jota meni joka koko- ja kahdelta
puoliverolta :

1) Että samaten muillakin pintamitoilla (esim. tynnyrinalalla) on
ddlaenkin; kameraalinen, merkitys, sen näemme L. Falkman'in äs-
-mainitusta teoksesta siv. 148—198,

2) Eikä 4, niin kun Rosenborg e, m, teoksen 90:lä siv. sanoo.

5

66

Rukiita 2 (11/,) kolmannesta. ” Heiniä 1 parmas. =

Ohria 1 panni. " Olkia 2 kupua. fä
Kauroja 1 panni. Polttopuita 2 kuormaa.
Voita 2 B. Päivätöitä 21),
Humalia 1 &. sc TON

Suurin osa näistä veroparseleista oli n. k. matkaveroa ; |
(gengärd) 2). Tämä matkavero oli Ruotsin pyret 1-
mestynyt maata viljelevän kansan rasitukseksi Keskiajalla ku
ninkaan ja 'hänen lähettämiensä virkamiesten ja näitten” he e-
vosten ruokkoa varten. Mutta kun tämmösiä me stuks sia
tapahtui harvon, varsinkin etempänä oleviin ssteätirs m
tettiin tämä alkujaan satunnainen rasitus vähitellen vakin
seksi veroksi, jota tuli maksaa ensiksi joka kolmas vuosi 3),
mutta sittemmin vuosittain. Siihen aikaan, JSE SES
tietoja (vuodesta 1539), maksetaan sitä fbr "läö
jo joka vuosi.

Toinen osa tätä nimismiehenveroa oli käräjäkestitsemisen
makswja, jotka pantiin myöskin toimeen Keskiajan loppup 10:
lella. Nimismiehen tuli kestitä käräjien pitäjiä neljä ker -
vuodessa (katso seur.) ja siitä hän sai kantaa veroa' kunta
verotalollisilta. Äng ET 4

Neljännesmiehenveroa maksoi jokainen koko- ep

f
H

veroa: kräl Ca 1
') Rahaa 12 (18) penninkiä. ”Tuohia 25 kiskod. PAN
Ohria 2 pannia. Tervaa 8 naulaa. =

1) Esim. V. A. n:o 6449.

2) V. A. n:o 6134 ja n:o 1.

3) Hans Hildebrand: Sverges Medeltid, s. 268—270. myös.
mitä L. H. Rydin sanoo siitä kirjotuksessaan: ,P. M. angående di
svenska skatteväsendets utveckling", siv. 7 painettu liitteenä teokseen
»Skatteregleringskomiténs betänkande IV'<. Tukholmassa 1882. =

öv

i — Kauroja 1 panni. Heiniä !/; parmasta.

> Voita 2 naulaa. Teeriä 1 kappale.

> Humalia 1 naula. FT Janmksä YTA,

— "Tuoretta kalaa !/, LE. Munia 6 >

— Hamppuja 1 naula.

e ; Näistä oli v. 1557 kolme viimeksi mainittua parselia
muutettu lihaksi ja kohotettu pääveroksi (katso edellistä).

3 Rahaksi (12 eli 18 penninkiä) oli n. k. ,laivanrahtivero”

— muntettu; sitä maksoi v. 1543 joka neljänneskunta 1 punnan

i rukiita ja 1 punnan ohria. Tämän laivanrahtiveron oli Pietari

| 5 aununpoika (1540—42) pannut Savonlinnan lääniläisille sen

r vuoksi, että kun Savonlinnan lääni oli erotettu Viipurin lin-

nan läänistä, niin Savonlinnan vouti olisi saanut itse ruveta

ustantamaan verojen kuljettamista Viipurista Tukholmaan.

rl hän ei ollut ruvennut suorittamaan, vaan nosti siitä

: | veroa alustalaisiltaan. Tätä veroa oli hänen jälkeläisensä

Kle ptti kirjuri vielä lisännyt. Siitä valittivat!) savolaiset

-Knuutti Antinpoika Lillie'lle ja Juho Olavinpojalle, jotka kävi-

vi t v. 1545 pitämässä tutkimuskäräjiä Viipurissa, ja savolaiset

saivatkin näillä käräjillä mainitun veron poistetuksi. Mutta

Fincke esittää kuninkaalle, että jos kuningas hyväksyy tämän
Ht omion päätöksen, niin pitäisi velvottaa läänin asukkaat ra-

| kentamaan ja kunnossa pitämään yhtä laivaa samaa tarko-
4 sta varten. Kuninkaan tahto oli, että vero jäisi entiselleen,
ja siihen ei ollut muilla sen enempää sanomista >).

Mutta suurin osa tätä neljännesmiehenveroa on sama,

jota sen ajan suomalaiset kutsuivat ,,ruokaruotsiksi' 2). Sa-

qd eV
3 -
än

Å R

1) Arv. Handl. VI, 308 seur. II, 265—6 ja 270; 1, 249—251.
TE ay Katso niitä vaillinaisia läänin tiliä, jotka valtionarkistossa löy-
it vuodelta 1541, sekä Y. Koskinen: Historiallinen Arkisto, IV, siv.

68

maten kun nimismiesten, tuli näet neljännesmiestenkin kestitä
sekä linnanvoutia ja tuomaria, jotka kävivät käräjillä, että
maanvoutia, kun tämä oli verottamassa tahi veroa kantamassa !),
ja sitä kestitystä varten sai hän kantaa veroa neljänneskun-
nastaan. Tämä vero on tietysti pantu samaan aikaan kun
nimismiehenverokin.

Kymmenesmiehenveroa maksoi joka kokovero, eli 2. 'pnolin
veroa: ?)

Ohria 2 kolmannesta. Munia 6 kpl.

Kauroja 1 3 Pyitäsda Ma
Lampaita !/; kpl. Jäniksiä 1/3 kpl.
Kapahaukia 9 t. Olkia 2 kjappar ALT

Tuoretta kalaa 2 LE.

Sitä paitse kymmeneskunnalta 2 kanaa, 1 parmas Höjnll

ja ,,myllypäivätöitä' (maledagsverken) 6 kpl. a
Näitä paitse olivat savolaiset ottaneet Savonlinnan ra-
kentamista varten 3) uuden raskaan veron suorittaakseen nel-
jänneskunnittain; joka neljänneskunta hankki vuodessa: =
Tukkia 12 kpl: 2 (1) työmiestä 20 viikkoa. =
Lautoja 40 kpl. ir Gi finn FRI

2) Kalkkia 1 (2) tynn. 12 ,,pitkää kyyditsemistärs ooo
Harkkorautaa 3 Lä. 1 matkavene 5), eli 4 pannia n.

k. kavasohria. TT

1) Katso seur. "Tämä siis selittää ruokaruotsin vähän toisin, kun
Y. Koskinen äsken viittaamassani paikassa (siv. 111). HR

2) Arv. Handl, III, 307, 313 y. m.

?) V. A, Allmänna Handlingar N:o 1, sekä Savonlinnan läänin t d
lit vuosilta 1541 ja 1543. Arv. Handl. III, 249 ja 277—317.

+) Säämingistä ei maksettu kalkkia.

5) Näitä veneitä sanottiin kavasseiksi (V. A. Allmänna Hanäljörj
gar N:o 1). Sana tullee ehkä venäläisestä rap6acs;, katso Aug. Ahl-
qvist: ,Kulturwörter der westfinnischen Sprachen" siv. 167. Tileistä
näemme, että niissä käytettiin SodR SV

69

ffbomöyhenis 1 LR.

> Neljänneskunta-veroa meni vielä joka kokoverolta :
K 0 Polttopuita 1 syli.
kär ena 1 parmas.
> Päivätöitä 6 (eli sen sijaan 1 L$ ',,viikkokaloja').
= > Veropäivätöitä 4; | )
sekä joka puoliverolta:
0 Päivätöitä 16.
0 — Heiniä !/; parmasta ?).

: — Nämä kaikki olivat vakinaisia veroja. Mutta usein otet-
tin 0, millon mitäkin tarvetta varten, ylimääräsiä veroja, joita
Är | ettiin savulta, kymmeneskunnalta eli muulla tavoin. Ra-
tavin näistä oli n. k. hopeavero, josta olen puhunut Liit-

. — Kirkkolymmenes on vanhimpia veroja kaikkialla. Sa-

mlinnan läänissä tätä kumminkaan ei maksettu kymmenyk-
| | kaikesta sadosta, vaan täällä oli vakinainen vero sen
SN STINSEN FR rv BErnstn kika, KUR maavero.

2 a Samasta asiasta muistuttaa vielä v. 1370 Turun
iisps Jr ohannes 4). Mill tavalla siis Hämeessä maksettiin
kyn Ammne nyksit ä? Eräästä selvityksestä papinverosta Turun hiip-

; vi 3) Näitten kahden veron sijasta maksettiin Visulahdelta ja Pel-
| i 1/, syltä kiviä.

2) Tämän lisäksi maksettiin Visulahdelta ja Pellosniemeltä !/g
syltä kiviä. — Sitä paitse tuli näitten molempien nimismieskuntien suo-
rittaa 25 lästiä hiiliä kunkin,

0) Porthan: Chron. Episcop. siv. 186.

. we +) Chron. Episcop. 303.

70

pakunnassa v. 1542—1543 1) näemme, että ,hämeenoikeuden"
mukaan ”maksettiin joka lypsävältä lehmältä 1 naula voita ja
mabholta 2/; naulaa; jokaiselta talolliselta, joka teurasti sian,
yksi sianpaisti, eli !/, äyriä rahassa; joka verolta 6 karppia
ohria, 6 karppia kauroja ja sitä paitse rukiita melkein yhtä
paljo. Kymmenysrahoja maksoi joka jousi 1 äyrin, mikä raha
jaettiin kaniikkien, tuomiokirkon ja pitäjänkirkon välillä. Sa-
manlaiset ovat ne ensimmäiset tiedot, jotka meillä on papin-
verosta Savilahden (Mikkelin) pitäjästä (1543)1). Lähde on
alusta turmeltunut, niin että emme saa selville viljaveron
paljoutta, mutta muut verot ovat ihan samat, kun edellä mai-

nitut hämeenoikeuden veromäärät. Kun kruunun”miesten alussa

Uutta aikaa ei tarvinnut tehdä tiliä tästä verosta, niin ei meillä
ole siitä tietoja, ennen kun v:n 1556 jälkeen. Siitä vuodesta
lähtien näet Kustaa Vaasa otti kruunulle puolet sekä papin että
kirkkojen ja piispan saatavista ja sen kautta tulemme saamaan
tietoja verokirjoista. V. 1571 maksettiin papinveroa seuraa-
vat määrät: |

Kilttirahoja (jotka ennen olivat olleet piispan yksin-
omaista veroa)?) 12 penninkiä joka koko- ja 6 penninkiä joka
puoliverolta.

Jousirahoja (jotka ennen oli jaettu tasan tuomiokapitar
lin, kaniikkien ja pitäjän kirkon välillä)!) 6 penninkiä jokai-
selta talolliselta ja hänen pojaltaan, joka oli täyttänyt 15 ;
vuotta (toisin: käynyt ripillä).

Kirvesrahoja (näitä ei näy otetun vielä v. 1543, mutta
v. 1557 näemme sen ensi kerran mainittavan) 1!/; äyriä
jokaiselta kirvesmieheltä. Tämä vero korotettiin Mikkelin

1) V. A. N:o 6. Vertaa myös, mitä T:ri A. G. Fontell on kirjot-
tanut näistä asioista vältöskirjassaan: »Om svin och finska rätten",
2) V. A. N:o 3708. ;

1

ssä v. 1562 4:ksi äyriksi, mutta siitä ei saa mitään tie-

mistä syystä tämä tapahtui.

— Voita joka lypsävältä lehmältä 1 naula, maholta 1/3.

— Siamlihaa jokaiselta talolliselta,'joka teurasti sian, yksi
sti. Ne, jotka eivät teurastaneet, maksoivat v. 15432) 1/,

äy riä, mutta ainakin vuodesta 1556 alkaen 12/, äyriä.

— Rukiita 2 kolmannesta joka savulta. Tavinsalmen kirkko-

jässä maksettiin 2 kolmannesta ainoastaan joka ,leipäva-

Ita". Tavallisesti oli leipävakkojen ja savujen luku yhtä

suuri, mutta esim. v. 1564 kuului 1—3 savua eli tilallista
rhteen leipävakkaan 2).

—— Ohria joka savulta 1 kolmannes eli vähemmän varojen
ja vuodentulon mukaan, miten syynimiehet arvioivat.

— Kauroja samaten kun ohriakin. — Näitä kahta vii-

stä veroparselia sanotaan välistä ,pieneksi kymmenykseksi",

kka samalla muistutetaan, että ne eivät olleet kymmenettä

S osaa sadosta.

— Lakkarinveroa joka savulta 1 kolmannes ohria.

fe Tvarenjen ynnä voin ja sianlihan sanoo v. 1543 tili-

] jä volleen seurakunnan papin yksinomasia tuloja. Mutta

esta 1556 otti Kustaa Vaasa nämä, samaten kun muut-

n ellä mainitut verolajit kruunun kannettaviksi ja Iuovutti

4 stä puolet?) seurakunnan papille (,sulasta armosta", lisää-
vät tilintekiät tavallisesti).

- fen Matta Kustaa Vaasa ei vielä tyytynyt tähänkään. V.
556 kesäkuussa hän laatii melkein 5 painosivua pitkän kir-

13 7 ORITI ER

HH
Ir oe V. A. N:o 6.
2) I. M. Salenius: ,Tietoja Tavisalmen eli Kuopion pitäjästä
vnuosilta. 1548—1626", siv. 27. Vertaa V. A. N:o 6452.
3) Erityisenä poikkeuksena mainitaan, että kuningas on vuodesta
1561—1565 antanut Mikkelin kirkkoherralle koko papinveron.

172

een !) ,kaikille alammaisilléen, jotka asuvat Savonlinnan lää-
nissä”. Siinä hän selittää, että jumala kaikkivaltias jo alusta
alkaen on säätänyt ja sittemmin on yli koko kristikunnan pi-
detty sääntönä, että jokainen, sekä köyhä että rikas, on ju-
malan ja Ruotsin valtakunnan lain mukaan ollut velvollinen
maksamaan kymmenyksen kaikesta, minkä jumala vuosittain
antaa kasvaa. Ja kun Savossa ei ole tätä sääntöä noudatettu,
niin jumala laittoi sinne edellisenä vuonna kovan kuivuuden -
ja hallan, niin että ruoho kuivi ja vilja turmeltui. Samaten
jumala semmosesta rikoksesta rankasee sodalla, ruttotaudilla
ja kalliilla ajalla y. m. s. Ja vieläpä valtaa heidät pakanuus
ja epäkristillinen elämä ja lopuksi tulevat he ijankaikkiseen
kadotukseen, jos eivät ala toisin ajatella, parantaa elämäänsä
ja maksaa oikean kymmenyksensä. Selitettyänsä vielä, että
nuo kymmenysverot käytetään köyhille koulupojille ja koulu-
mestareille elatukseksi, ja niille kurjille, jotka hospitaaleissa
viruvat, sekä niille, jotka ulkomailla yliopistoissa, valtakunnan
hyödyksi, opiskentelevat, lupaa hän vihdoin, jos he kymme- d
nyksen maksavat, jumalan kaikkivaltiaan satakertaisen palkin- |
non tässä ja tulevassa maailmassa, mutta uhkaa, että jos he ei-
vät maksa, niin jumala ottaa omalla kädellään heidän ladois-
tansa osansa ja hänen itsensä täytyy rangaista heitä Ruotsin
valtakunnan lain mukaan. NH

Mutta Savon ukot eivät näy säikähtäneen näitä uhkauksia,
sillä näemme eräästä kirjeestä 2) samalta vuodelta elokuussa, 4
että papit ovat koettaneet saada heitä siihen, mutta turhaan,
ja että käskynhaltiat kehottavat jättämään yrityksen vastaiseksi.

Täytyy todellakin kummastella tuota verojen paljoutta ja
varsinkin sitä erinomaista tyyneyttä, jolla tämän ajan ihmiset
SRS AG . ; ina

') Arv. Handl, IV, 286—9241.

2) "Arv. Handl. IV, siv. 312.

a 73

ott vat kantaakseen tuommosta verokuormaa; kummastuksemme
on sitä oikeutetumpi, kun tämän teoksen III:sta luvusta näemme,
inka köyhiä tämän ajan savolaiset olivat. Edellisestä esi-
i huomaamme, että tämä suuri verotaakka kasvoi juuri
ajan lopulla ja Uuden ajan alussa aivan tavattomassa
läärässä. Sillon tuli Savo itsenäiseksi lääniksi, sinne tuli
ma vouti ja tuomari ja laamanni, jotka kulkivat kestityksillä,
il on pantiin laivanrahtivero, sillon korotettiin papinveroa ja
ti stä lähtien alkavat ylimääräiset verot tulla yhä säännölli-
semmiksi ja useammiksi. Emme voi muuten selittää tuota
M ÖN verojen maksamiseen kykenemistä, kun että
enpoltto ja kalastaminen siihen aikaan ovat mahta-
kota tavattoman paljo. Ja kun nämä tulolähteet
ivat kuivumaan, ja verot siitä huolimatta ovat jää-
| de | entiselleen, niin sillon olivat savolaiset valmiit siirty-
Lä än erämaihin, siinä toivossa, että verotaakka siellä olisi huo-
ceam npi, eli elanto helpommin saatavana. Siv.50—52 näimme,
en vähävaraiset Visulahden ja Pellosniemen nimismieskun-

| varsinkin loppupuolella 1500-lukua yleisesti luovuttivat
ONS varakkaammille, kun verot heistä olivat liian rasittavia.
Å rank nöyriä veronmaksuun täällä oltiin ennen van-
huomaamme Viipurin ja Savonlinnan päällikön kir-
- vuodelta 1521 1), jossa mainitaan, että ,tässä maan-
on köyhä, mutta veron maksuun suopea rahvas”. Mutta
tä savolaiset eivät ainakaan vähän myöhemmin olleet niin-
Firöpelta, näemme siitä, että heitä melkeinpä useim-
käräjillä sakotettiin ,niskottelemisesta" veronmaksussa.
rn sin ki 0 ovat veropäivätyöt, joita välistä piti tehdä Viipurin
nas a, ja verojen kyyditsemiset?) olleet heidän mielestään ra-

120 |
vi r

| fan
PÅ
S $

SS - find ” Öv wr «
| Brå R
TE oh - p

— !) Grönblad: Nya källor till Finlands Medeltidshistoria, siv. 710.
i ris), Esim. Kuopion tienoilta Viipuriin ja Helsinkiin saakka.

74

sittavia. Esim. v. 1549!) sakotettiin yksillä käräjillä 17 talollista |
»niskottelemisesta" kyyditsemisessä;v. 1562 yksillä käräjillä 11
päivätöitten laiminlyömisestä; v. 1566?) yksillä käräjillä. 12
veronmaksun aikanaan suorittamatta jättämisestä; V. 1571 sa- :
maten 7 päivätöitten laiminlyömisestä 3). V. 1557 sakotettiin |
yhtä miestä siitä, että hän oli käskenyt pirun viedä kunin-
kaan verot Savonlinnaan(!) 2) é

Yksi rasitus edellisten lisäksi oli teitten ja siltain yllä-
pitäminen. Näitten laiminlyömisestä näkee myös usein sak--
koja määrätyn.

4

4

Kun Savon kihlakunta v. 1323 joutui Ruotsin vallan
alle, oli se sillon vielä liiaksi vähänarvonen, voidakseen muo 0 ;
dostaa erityistä suurempaa hallintopiiriä, vaan yhdistettiin se
luonnollisesti Viipurin lääniin, eli Viipurin linnan haltian
alueesen. Tämän kautta tulivat Viipurin linnan käskyn hal
tiat samalla olemaan Savon kildlakunnankin ja sittemmin Sa-
von maakunnan ylimmäisiä hoitajia. - Y

Näitä yhteisiä käskynhaltioita ja läänitysmiehiä mainitaan> )

Pietari Båt 1320—1327; Sune Niilonp. Stålarm 136 58
1369; Hennichinus Dyme 1373; Kaarle Ulfinp. Sparre 1396;
Thord Bonde 14039) —17; Kristier Niilonp. Vaasa 1438
Kaarle Knuutinp. Bonde 1442—1448. — Viimemainitusta meidä
erityisesti tulee muistella, että hän toimitti nuo edellä mainiti
rajankäynnit Savon ja Hämeen välillä. Muuten hänell: .
ollut melkein kuninkaallinen valta läänissään. — Aake Aks lin

1) V. A. N:o 6152,
2) V. A. N:o 6399. -
» ?) Tässä täytyy mnuistaa, että kärjiä pidettiin 2—4 joka ni |
mieskunnassa. e
1) V. A. N:o 6255. r
5) Stjernman: : Höfdingaminne: ja RSS Nimiklacdl c
se) Grönblad: Nya källor till Finlands Medeltids historia, siv.

75

tt 1466; Eerikki Akselinp. Tott 1467—1481. — Tällä miehellä
s tärken merkitys Savon historiassa, sillä hän on ,pannut
n estääkseen Venäjän vallan etenemistä Savon pohjoisille
sille” rakentamalla Olavinlinnan 1), jota ensiksi kutsuttiin
Judeksi linnaksi", mutta myöhemmin Savon linnaksi. Tä-
m hän on tehnyt mahdolliseksi koko sen hiljaisen erä-
|! a 1 vallottamisen, josta tämä teokseni on koettanut ku-
ut fupuutamia pääpiirteitä. Linnan alku rakennettiin vuo-
1475 ja 1477. Edellisessä olemme nähneet, että savo-
ovat suurilla uhrauksilla auttaneet häntä tässä heidän
ien yhteistä hyötyä tarkottavassa toimessa. — TIivari
elinp. Tott 1481—1483; Knuutti Posse 1483—1490; Niilo
ki ap. Gyllenstjerna 1490—1495; Knuutti Posse 1495—
; Wijnholt 1497—1499; Eerikki Tuurenp. Bjelke 1499—
-,Häntä koko maa on surrut", kun hän meni pois, sillä
ry olleen aikaansa nähden tavattoman suopea, sen kan-
h hyvä harrastava, joka oli hänen läänityksenään. Muun
assa on hän ensimmäinen mies, joka on yrittänyt yhdistämään
n vesistön Suomen lahteen kanavan kautta ?). — Tämän leski
a Bjelke 1511—12; Tönne Eerikinp. Tott 1513—1520;
AR 1521—23; Juhana, Hoijan kreivi 1525—1534;
) Grabbe 1534—1545; Maunu Niilonpoika 1545—.
Heti saatuansa Viipurin linnan ja läänin haltuunsa, alkoi
lingas Kustaa Vaasa miettiä sen jakamista siten, että Sa-
0 tulisi eri haltia 3?) ja v. 1535 näemmekin siellä jo
ki ci Spåra n. Hänen jälkeensä on siellä ollut eräs Pietari
un inpoika vuodesta 1540 ja Klemetti kirjuri (Suomen
je) 1542—1547, jonka aikana Tavinsalmen pitäjää oli

|

11.—

E
Aks
Ee!
149
4
ka
på

| 1

F
I
k

|
i
;
hå
i b
. jan
Fer
Fd
if
kl - Yrjö Koskinen: ,Savo ja Savonlinna".

; 22) Grönblad: Nya källor, siv. 710.
i äg "Arv. Handl. V, 298 ja 816.

ib
då

: ANG
WÖNR rr
ONT

76

ruvettu asuttamaan. Viime mainittuna vuonna 7 p. md
kuuta tuli Savonlinnan ja'läänin ylimmäiseksi käskynhaltis |
edellisestä tunnettu Kustaa Fincke (alkujaan Rankonen), jok
sitä ennen oli ollut pari vuotta käskynhaltian apulaise
Viipurissa. :Hän lienee ollut Savonlinnaan tullessaan alulla
neljättä kymmentä ja siis paraassa, voimakkaimmassa iäs
Ja täällä hän 15 vuoden kuluessa on suorittanutkin paraimm
työnsä ja ansainnut maamme sivistyshistoriassa merkillise
sian. Hänen apulaisekseen määrättiin vuosiksi 1555—155
Tuure Pietarinp. Bjelke. Edellisestä jo tunnemme, miten Finck
nerokkaammin kun kukaan muu maamme käskynhaltioist
ajoi uutisasutuksen asiaa. Samaten olen jo huomauttan u
siitä, että Fincken asuttamispuuhia ovat edistäneet toiselt
puolen Kustaa Vaasan alituiset muistutukset, toiselta så ve
laisten oma taipumus siirtymiseen. Mutta kumminkin tä
tyy jälkimaailman tunnustaa, että Fincke on tässä suhte PS
kunnolla täyttänyt tärkeän paikkansa ja siinähän on jo pal
sanottu. Sitten, kun Bjelke tuli, ovat nämä kaksi yhdessä uu
terasti toimineet n. k. latokartanoitten aikaansaamiseksi
veronkannon ja veronmaksun järjestämiseksi ajanmukaisemmi ]
kannalle, jonka kautta talollisten- ryöstämistä koetettii

kästä. Bjelken -toimia Savonlinnan läänin hoidossa ei [
niinkään tunnettu, kun ne ansaitsisivat. Hän tosin ei ai
nut suomenkieltä, niin kun Fincke, mutta hänen kirjei:
kuninkaalle mielestäni näkee, että hän on koettanut työs Å
nellä kansan eduksi ja että hän on ollut hienompi a 1
luontonen kun Fincke. ' Fikä hänestä ole kuultu,s
törkeitä syytöksiä, kun Finckestä. Tästä näet sanots
kun hän tuli käräjille, niin ei kukaan talonpoika von

tuomioistuimen eteen valittamaan kurjuuttaan, ennen kun I
oli Finckelle hänen makuuhuoneesensa tuonut erinäisiä l
ja sen kautta oli useimmilla käräjillä Fincken lahjoista nc

87
i
-

71

it paljoa korkeampi kasa, kun K:n M:n sakko-osista. Sillä
I , kun edeltäpäin sopivat Fincken kanssa käräjäjutut,
V t siten tarvinneet maksaa mitään sakkorahoja kuninkaalle?).
mä lahjojen ottaminen oli tosin siihen aikaan hyvinkin ta-
lista, mutta ei se voi kumminkaan kokonaan puhdistaa
ckeä. Minkälainen Fincke on ollut lääninsä alempia vir-
iä kohtaan, näemme seuraavista esimerkeistä. V.1554
rjottaa hän kuninkaalle, että hän on pannut linnan torniin
än linnan kirjurin, joka on kantanut muuatta veroa 19
) 3 äyriä enemmän, kun hänen tileistään näkee ?);
| tt: äsken mainitusta valituskirjasta näemme, että toiset
an kirjurit ovat samaan aikaan (1556) veronkannossa ot-
kaikenlaisia pikkuveroja itselleen, eikä Fincke heitä
ole rangaissut. |
Fincken jälkeen ovat Eerikki Arvidinp. Stålarm 1563—
ö Ba Yrjö Maununp. 1567—1575 tehneet tiliä Savonlin-
bn mä linnanvowti, joksi häntä tavallisesti siihen aikaan
nitt in, vastaa monessa suhbteessa meidän aikamme maa-
eli kuvernöörejä. He olivat hallinnossa välittäjiä ku-
RES sten ja lääninsä alhaisempien virkamiesten
antajien välillä. Muuten he edustivat kuningasta:
at kuninkaan puolesta asukkaitten kanssa uusista ve-
: . lukivat heille kuninkaan julistuksia, keskustelivat hei-
an sotavarustuksista y. m.s. Käräjillä he samaten
AR lain valvojina kuninkaan puolesta. — Heidän
tohdä tili kaikesta, mitä he kantoivat yli koko läänin ja
: änin alempia virkamiehiä silmällä. Sitä paitse linnan
NR tuli valvoa, että lakia ja hallituksen käskyjä nouda-
år

på
EN
kå
blend
tuli te
(va

fe

) V. A. ,Allmänna Handlingar" e siv. 25—29.
> Arv. Handl. III, 208.

r
är
ir

1 SÄ
' Far
ys
rr

Linnanvoutia arvossa lähimmät virkamiehet olivat n. k
ratsu- eli maanvoudit. Näitä oli Savonlinnan läänissä vuoteer
1556 ainoastaan kaksi, joista toisen alueena oli Savilahden vouti
kunta (= Visulahti, Pellosniemi ja Juva) ja toisen Pohjois
Savon (Norrbotten) voutikunta (—= Sääminki, Rantasalmi ja
Tavinsalmi). Kun tämän jälkeen hankittiin n. k. latokartanc
eli kuninkaankartano joka nimismieskuntaan, niin kartanolle pit
olla vouti ja tämä samalla tuli nimismieskunnankin hoitajs ks
Näin -6:teen voutikuntaan jaettuna lääni pysyi vuoteen 56
saakka. Sillon lyötiin!) kaksi nimismieskuntaa yhteen, nii
että vuodesta 1562—1571 on läänissä kolme voutikunt
(nim. Visulahti ja Pellosniemi, Juva ja Sääminki, Ranta
ja Tavinsalmi). "450

Näitten maan- eli ratsuvoutien päätehtävänä oli pääv
ron, neljänneskuntaveron, sakkojen ja ylimääräisten veroj
sekä varemmin n. k. nimismies- ja neljännesmiestalsan (ki
seur.) ja vuodesta 1556 papin- ynnä nimismiehen- neljänn
miehen- ja kymmenesmiehen veron kantaminen ja näistä samail
kun asumansa kartanon hoidosta tilin tekeminen.
Uuden' ajan alussa veroja ei kannettu voudin talolla
muussa vississä paikassa, vaan vouti matkusti neljä e
vuodessa ympäri voutikuntaansa parinkymmenen hevc 5
kanssa käräjäpaikoilla ?) keräämässä veroparseleita; tästä +
kanimi ,ratsuvouti;" sillon tuli nimismiesten ja neljännes | i
ten kestitä häntä vissit päivät. — Vouti määräsi millon ja mi
veropäivätyöt olivat suoritettavat, minne ja millon kyydit)
ja verojen kuljettamiset olivat tehtävät. | NER

Näemme, että voudeilla oli tavattoman suuri valta,

78

1) Kun. Eerikin tahdosta, Arv. Handl. X, 8.

2) V:n 1539 selityksestä (V. A. N:o 1, siv. 492—54) s m:
tää, että talvikäräjillä kannettiin vero turkikset, tokkarn hat
syyskäräjillä eläimiä, humaloita ja viljaa. RA

79

näin etäisessä seudussa, minne kuninkaan silmä ei ulottunut,

attoivat he käyttää sitä jokseenkin huonosti. Ja mitäpä
oisi entisiltä sotamiehiltä odottaakaan. Kustaa Vaasa näet
it pääasiana saada voutien virkaan semmosia miehiä, ,jotka

a tärtävät peltotyötä, kalastusta y. m. s.4 ja sitä hän luuli
ste Smålannista Savoon tulleitten nihtien taitavan parem-
1. in, kun muitten, sekä määräsi, että v. 1552 heistä oli par-
m nat valittavat voudeiksi. Tunnettu on Kustaa Vaasan

pälu 10 suomalaisia kohtaan; se ilmaupi muun muassa siinä-
in, että ratsuvouteina 'Savonlinnan läänissä ei koko tällä ai-
a Ern savolaista miestä. En voi sanoa, miten taita-
nviljeliöitä ja talouden hoitajia nuo kuninkaan asetta-
Uygödit olivat, mutta eivät ainakaan Bjelke ja Fincke
hala sopivina virkoihinsa. Usein he kirjottavat hei-
S kelvottomuudestaan ja eräästä heidän kirjeestään v.
uemme, että Smålannin nihdit eivät ole aivan taitavia
kruunur un tuloja ja menoja hoitamaan, eivätkä edes uutteria
taälouden hoitajia, vaikka he (Bjelke ja Fincke) ovat koetta-
t valita parhaimmat kaikista. Heidän pyynnöstään mää-
sin kuningas samana vuonna entisiä voutien kirjuria näille
a mattomille voudeille avuksi!). — Kirjurien avulla voudit
livat vuoteen 1551 saakka tehneet tilinsä linnan voudille,
aan Fincken pyynnöstä antoi Kustaa Vaasa?) mainittuna
vuonna voudeille käskyn tehdä tilinsä suoraan kuninkaalle:
Nn näemme tileistä, että joko vouti tahi kirjuri itse mat-
i ilinsä kanssa Tukholmaan selvittelemään sitä. Näissä
| on toisella puolen kaikki tulot kartanosta, veroista,
TT pe : ahoista y . m., toisella puolen kaikki se, mitä oli viety
N, firglinosan, Helsinkiin tahi muualle, mitä oli läpi

I

] 20) Arv. Handl. IV, 98, 251 ja 346 y. m.
2) Arv. Handl, II, 316.
v

80

matkustavalle sotaväelle paikalla syötetty, mitä kartanolla oli
ollut menoja muulle kuninkaan palveluksessa olevalle väelle,
ja lopuksi ne jäännökset, jotka Tukholmaan laitettiin. =.
Jo edellisessä mainitsin, että voudeilla oli suuri tilai-
suus käyttää valtaansa väärin maakunnan asukkaitten rasi-
tukseksi. Näistä rasituksista valittivat asukkaat usein kunin-
kaalle 1), ja arvattavasti ovat nämä wvalitukset auttaneet-
kin siten, että vouteja usein vaihdettiin ?), koska esim. SÄMR
lahtea hoiti 20 vuoden kuluessa 5 eri voutia ?). Mutta ei-
vät Savon miehet näistä vaihdoistakaan näy paljoa hyötyneen,
koskahan he ovat ryhtyneet itsekin oikeuttaan puolustamas
— tappamalla voutejaan. V. 1558 tapettiin sekä Ran
men että Pellosniemen vouti +).
Mutta ei ainoastaan maakunta kärsinyt voutien kelvotto
muudesta. Kuningasta, eli oikeammin kruunua heillä oli ti
sään aivan yhtä helppo pettää ja usein näemmekin, ot ne
tekevät. Yksi heistä, entinen nihti Olavi Rännäri (Renni
joutuu vihdoin petollisuuksistaan tuomion eteen. TAN oli ollu
Säämingin voutina 1557—1561 ja kun viimeksi m nittur
vuonna Juva ja Sääminki yhdistettiin ja Jubana herttua Kä
Fincken valita parhaimmat edelleenkin olemaan Me Hi na
erottaa huonommat, niin Rännäri tuli Juvan ja: ngi
voudiksi, pysyen tässä virassa vuoteen 1565 ssäkbal äl ;
vuonna -vihdoin oli hänen ja hänen kirjurinsa epärehellis |
tullut yläilmoissa huomatuksi, -miehet haastettiin kuni 6
Ferikki XIV:n tuomion eteen Tukholmaan, syytettiin 7:ssä .
pykälässä kaikenlaisista tavoista, joilla he olivat tiliä :ehd

un

') Esim. Arv. Handl. VI, 306—312.
>) Arv. Handl. VI, 380—381. i
>) Tileistä päättäen. ; ne tal AD
+) Arv. Handl. 1V, 343 ja 349.

81:

sään kiletlänget kruunua, ja omien tunnustuksiensa nojalla tuo-
a pr in kumpikin hirsipuuhun 2).
Sekä linnan- että maanvoudilla oli, niin kun jo edelli-
kop nähty, apunaan Kirjurt, joka näkyy suureksi osaksi
| - kokonaankin hoitaneen tilinteot. Usein hän kävi
ST fr holmassaki tiliään selvittelemässä. Hän on siis virkamies
länkin, yhtä hyvin kun voutikin. Hänen apulaisinaan oli
2 2 ja useampiakin alakirjuria, jotka arvatenkin olivat puh-
: i kirjottajia,- eli, niin kun nykyajan virkakielellä sanot-
a jo siin, ,,extra kopisteja".
tg > Falkkan oli voudilla, paitse tietysti vapaa hoito kunin-
; 'tanolla itselleen ja perheelleen, 100—120 markkaa ja
en si 50 markkaa ,,vaaterahaa'. Kirjureilla oli 80 + 40
- a ja alakirjureilla 25 + 12 markkaa. ;
” bu Nämä, vouti ja hänen kirjurinsa, olivat siis ,,virkamiehiä''
s tan nykyaikasessa merkityksessä, heillä kun oli vakinainen
yuosipalkka. Sitä eivät heitä alemmat veronkantajat, nimis-,
| ör anes- ja kymmenesmiehet olleet.
— Nimismiehet Ruotsin valtakunnassa olivat Keskiaikana
Re tärkeitä hallinnon jäseniä; heillä oli melkein sama
sema, kun linnanvoudeilla ja osaksi maanvoudeilla Kustaa Vaa-
Byaikana 2). Mitä he sitten Kustaa Vaasan aikana olivat?
Forssell ?) ei näy olevan oikein selvillä siitä, mitä ni-
sm miehet oikeastaan olivat. Varmaan hän näkyy tietävän,
tä he olivat talollisia, muuten sanoo hän, että voudin käsky-
lä is inä nimismiehet ja neljännesmiehet ehkä kantoivat veroja

rakS]

i 2 1) Tuomio on painettu sekä Arv. Handl. X, 126 että Hist. Handl.,
— Ny följd XIII, 195.

2) J. J. Nordström: ,Den Svensk-finska samhällsförfattningens
istoria, siv. 431, 477, 511 y. m.

3) Teoksessaan , Bidrag till historien om Sveriges förvaltning un-
r Gustaf den förste", siv. 91—97.

6

ae eV

82

piirikunnistaan; sekä että , luultavasti sai nimismies virkansa
voudilta”, ja arvelee, että nimismiehillä oli ,,tekemistä kyydite ;
semisen ja kestitsemisen kanssa". :
Savonlinnan läänissä on hallinto Väbigön n 1556 (?) saakka |
nähtävästi pysynyt selvemmin, kun Ruotsissa, keskiaikasella :
kannalla, koska Forssell Ruotsissa olevien lähteitten mukaan
ainoastaan voi tehdä arveluja, ja minä Savonlinnan läänin tili-
kirjoista saatujen tietojen nojalla luulen voivani olla paljoa |
varmempi puhuessani näistä alemmista hallinnon jäsenistä. =
Yrjö Koskinen sanoo 1) Suomen Keskiajan virkamiehistä,
että ,,alhaisempia virkamiehiä kuin vouti ei nä'y olleen; sillä
nimismiehet kuuluivat talonpoikien luokkaan, kukin omassa
pitäjässään". Tämän lausunnon edellinen osa on yhtä pitävä
sekä Forssellin että minun edellä lausumani mielipiteen kanssa,
mutta jälkimmäinen (,,sillä nimismiehet kuuluivat talonpoikien
luokkaan") ei ole mielestäni täysin riittävä selitys päälauseelle.
Voudit näet eivät olleet — niin kun edellisestä tiedämme
— ollenkaan sivistyneempiä kun nimismiehetkään, vaan ta-
vallisesti myöskin talonpoikia (eivät talonomistajia), Vai cl] a
aina ruotsalaisia. Mutta ruotsalaisia näemme Savonlinnan
läänissä useinkin vv. 1541—1571 nimismiehinäkin ?). Suurin
erotus on siinä, että, niin kun jo edellä mainitsin, voudeill a
oli vakinainen vuotuinen palkka, mutta nimismiehet livat |
samaten kun neljännes- ja kymmenesmiehet, veron kannos
kruuwnun urakkamiehiä, jotka olivat piirikunnassaan ottan ect
kantaakseen vissin veron vissiä taksaa y. m. velvollisu uksia

j
&

vastaan 3). Nimismiehet kantoivat näet ,,itselleen elatukse $

2) Suomen kansan historia, toinen painos, siv. 108—109, rä
2) Esim. v. 1541 Pellosniemellä, Juvalla ja Rantasalmella,
3) Tämä on aivan samanlaista kun se, josta Hans Hildebrand
teoksessaan Sveriges Medeltid" siv. 27 9 puhuu, vaikka hän ei näy kt
TR i js
tävän nimitystä ,urakkamies"”.

I

83

0 ja puoliverojen mukaan" piiristään veron, josta jo edel-
pssä olen tehnyt selkoa. Sen lisäksi maksoi hänelle jo-
n hänen piiriinsä kuuluva neljännes- ja kymmenesmies
ij 1 veron (katso seur.). Näistä tuloista, jotka voivat olla
ikin vaihtelevia, sen mukaan, kun koko- ja puoliverojen
| idnaen. tuli nimismiehen

1:ksi, maksaa vuotuinen määrätty taksa linnaan' (vv.
2—1556 maanvoudille, jonka tuli tehdä siitä tili kruunulle)
i 5 puntaa, ohria 10 puntaa, voita 5 LE, humalia 5
ITig L härkä, 8 lammasta, ja tämän lisänä oli vuonna 1556
2ne ikkoa kauroja; ")

s > 2ksi tuli hänen kestitä linnan voutia, joka kävi 4 käräjillä
lodessa, 3 yötä joka kerralla, ynnä 35 hevosta; maanvou-'
j I samaten ynnä 17—18 hevosta 4 kertaa, 5 yötä; laaman-
vand hänen 12 hevosta 3 yötä kerran vuodessa 2). Syystä,
> laamanni aniharvon kävi käräjillä, muuttui tämä kestit-
tinen lvtöka, jota nimismies maksoi 3 puntaa rukiita ja
aa kauroja vuosittain?). Paitse näitä menoja, jotka
| A mainitsee, sanotaan nimismiehellä olleen vielä vel-
Isuutena kestitä tuomaria ynnä hänen 4 hevostaan joka kä-
dne 3 yötä; jos tämä ei käynyt käräjiä pitämässä,
on tuli saada 1 punta ohria ?), eli 2 puntaa kauroja.
nalla tavoin olivat neljännesmiehet urakkamiehiä
Bpttissään. He kantoivat näet myöskin ,,itselleen ela-
ksi"" koko- ja puoliverojen mukaan veron, niin kun edel-
änns ja sitä paitse joka kymmenesmieheltä alem-
a mainitut parselit. Tästä kannosta tuli neljännesmies-

Sv :
$

; El Foriaa v:n 1543 (N:o 6134) veroselityksiä valtionarkistossa nii-
i n, jotka saadaan Arv. Handl. IIT, 243—249, ja 277—.
n 3) Vin 1543 tilikirja.

EG ?) Arv. Handl, III, 245—246.

84

1:ksi kruunulle 1 punta ohria, 1 punta rukiita, hevos-
vuokraohria +) 21/; puntaa, neljännesmieskauroja 2 puntaa;
neljännesmiesvoita 1 L&, lihaa 2 LE, haukia 1 LE, sa
mikaloja ?) 14 Lö (alias 11/; tynnyriä), karitsoja 2, jäniksiä
12 (24), kanoja 12, metsälintuja 25, munia 120, humalia
1/, L&, kynttilöitä 90 kpl., hamppuja 2 L&, niiniä I LE,
höyheniä 1 L&, ,herranantia" 10 oravannahkaa, ,rouvanantia"
10 nahkaa, ,lastenantia'' 5 nahkaa, , palvelusväenantia' 5 nahb-
kaa y. m. y. m.2). Näitä paitse oli neljännesmiehillä aiko.
jen kuluessa tullut tavaksi, antaa pieniä , lahjoja' oravannah-
koissa eli haweissa laamannille, tuomarille, linnan kirjurille
maakirjurille, (linnan) kyökkimestarille; kokille ja kellaripa
velialle; hot

2:ksi nimismiehelle kryyniä 1 kolmannes, SAN nä | ol
mannes, lampaita 9 kpl., karitsoja 3 kpl., kanoja 9 kr j
niksiä 15 kpl., lintuja 25 kpl., munia 100 kpl., lihaa.& då
voita !/, L&, suoloja 12!/, LT, haukia 5 LE, salmikalojs 31L j
1 sianpaisti ja kynttilöitä 75 kpl.;3) etan

3:ksi tuli neljännesmiesten kestitä linnanvoutia, t n tän
kävi käräjillä hänen luonaan, 2 kertaa vuodessa, 2 y i tä
rallaan, ynnä hänen 35 hevostansa. Samaten ast
taa vuodessa, 2 yötä joka kerralla 3). Tämän lisäksi me
taan v. 1555 neljännesmiehen menojen joukossa Luom MIN
puntaa ohria, 2.L& haukia ja 1 ketun nahka, sekå ho
liin 4 pannia ohria?). galt

1) Se on niitä hevosia varten, joitten tulee tehdä p pi itki i |
matkoja Viipuriin", selittävät tilit (N:o 1).
2) Katso siv. 88. i
3) V. A. N:o 6134. Tästä eroaåa monessa parsélissa ne ti dot,
ovat Arv. Handl. III, 244. | | a vm 1
+) Arv. Handl, III, 248. 24

85

2 — Kymmenesmiehet kantoivat piiristään edellä mainitun
veron, josta heidän tuli maksaa
— 1:ksi nimismiehille lintuja, kaloja, y. m. sen mukaan,
miten heillä oli varoja, ilman minkäänlaista määrää;!)
— 2:ksi neljännesmiehille ohria 5 pannia, tuoreita kaloja 6
B y. m. samaten kun nimismiehillekin 2).
Näemme tässä siis alkuja urakkajärjestelmään, joka paljo-
1 mMmuistuttaa roomalaisten publikaanijärjestelmää. Sillä
så valittaa, että Savonlinnan läänissä (samaten kun Viipu-
in ja 'Hämeen läänissä sekä Uudellamaalla) on ollut tapana,
KERO ja neljännesmiehet ovat ostaneet virkansa
a, ja kun siten ovat saaneet virkansa, niin ovat he
e t nat veronkantomittansa ja puntarinsa oman tahtonsa
aan 3). Kuninkaan korviin tulikin usein valituksia siitä,
tt , nimis- ja neljännesmiehet rasittivat talollisia päivätöillä
; nä muilla tavattomilla verotuksilla +). Mutta täytyihän näit-
en koettaa ottaa piiristään minkä saivat, kun ne, joita hei-
in tuli kestitä, pitivät heitä pahoin. Ja heidän ei tullut
jö tää ja juottaa ainoastaan noita edellä mainittuja virka-
iel ä ja niitten seurueita, jotka tulivat säännöllisesti joka
losi, vaan sitä paitse kaikkia kuninkaan lähettämiä herroja
läpä kaikkia aatelisiakin, jotka matkustivat omilla asioil-
am. Tästä herrojen pahasta kohtelusta ja luonnottomista
aatimuksista kääntyvät nimismiehet uséin kuninkaan puoleen
aituksilla ja avun pyynnöillä. V. 1587 kirjottaa Kustaa
laasa ankaran avonaisen kirjeen Suomen aatelille, jossa hän
ätt ä, että heillä on aivan väärä käsitys siitä, että nimis-
n: muka pitäisi elättää talossaan jokaista aatelista ja

Fyr

1) Arv. Handl. III, 244.
' 2) Arv. Handl. III, 246.
3) Arv. Handl. VI, 348.
4) Esim. Arv. Handl. IIT, 190.

86

käskee heidän olla vaatimatta ja pakottamatta nimismiehiä
siihen. ,Osalla teistä, jatkaa kuningas kirjettään, on tapana,
tullessaan nimismiehen taloon, jos siellä ei ole kaikki mie-
lenne mukaista, vaatia, pieksää ja pakottåa nimismiehiä ja
verotalollisia, aivan kun ne olisivat teidän omia alammai-
sianne, ostettuja virolaisia ja orjia, — — ikään kun noilla kur-
jilla ei olisi mitään puollustusta". Kuningas sanoo itse ole-
vansa heidän puollustajansa ja manaa aatelisia kovan ran= 4
gaistuksen uhalla lopettamaan tuo tapa?!). Samana vuonna
hän kirjottaa voudeille ja käskee heidänkin vähentää sitä |
seuruetta, jonka kanssa he kävivät kestimässä, sekä sitä ylel-
listä mässäämistä, jota he olivat harjottaneet nim Iis |
luona 2). Vielä v. 1557 Juhana herttua isänsä puolesta kiell
kuoleman rangaistuksen uhalla kyydillä matkustamasta kaikkia
niitä, joilla ei ole kuninkaan eli hänen antamaansa Br
Mutta nämä rasittavat kyyditsemiset ja kestitsemiset ei-
vät kumminkaan näy estäneen useimpia urakkamiehiä rikas
tumasta, sillä se vero, jonka he saivat kantaa piiristään tätä
varten, näkyy korvanneen hyvinkin heidän menonsa.: V
rastumista edisti vielä se seikka, että näistä urakkami |
tavallisesti tuli maakauppiaita, siten että he vaihtoivat kokoo-
miaan veroparseleita Venäjän karjalaisten ja Viipurin p | i
rien tavaroihin, joita he sitten vuorostaan kaupitsivat. W:
Luku III). NT nia
Koko tämä Keskiajalta jäänyt örakkajtrjöstel mä:
kautettiin Uuden ajan alussa. Jo v. 15?5/v56 +) käskee K
taa Vaasa, että voutien' vast'edes tulisi kantaa nimismie
ja nimismiehille oli annettava se , vapaus', joka niil

21) Arv. Handl. V, 351—352.
2) Arv. Handl, V, 343—346.
3) Arv. Handl. IV, 339.

4) Arv. Handl. IV, 204.

87

| otsissa. En tiedä varmaan sanoa, minä vuonna tämä muu-
s itse asiassa on tapahtunut, mutta vasta vuoden 1559 ti-
sä näemme ensi kerran mainittavan, että nimismiehillä ja
o jän nesmiehillä on talonsa vapaa veroista ja että vouti heille
tan vissin määrän eri parseleissa ,,siitä vaivasta (omak),
a heillä on kyyditsemisestä" 1). Tästä lähtien nimismiehet
Lone jännesmiehet siis muuttuvat yksinomaa kestikievareiksi.
erkil istä on, että vielä meidänr aikoinammekin on muuta-
a sa noja taloja kestikievareina, kun 15-sataluvulla. (Esim.
vola Mikkelistä lounaseen päin menevän valtamaantien
Te la nykysessä Mäntyharjun seurakunnassa).
je Ak ,»nimismiesvero", ,,neljännesmiesvero" ja
) miesvero'"' - kyllä pysyivät vielä tästä lähtienkin,
es itse verotkin. Ne vaan tulivat nyt vakavammiksi
den kannossa arvatenkaan ei ollut enää niin paljo sijaa
taisuudelle ja vääryydelle, kun ennen. Samalla oli
ulle suuri etu tästä muutosta, kun näet monista parse-
ta, jotka ennen olivat jääneet virkamiesten ja veronkanta-
så kuun, nyt tehtiin tili kruunulle.

ön Få ) Veria I Arv. Handl. IV, 339.

88

II. Elinkeinot ja varallisuus. =

Tärkeimmät elinkeinot ovat Savossakin tietysti aikoinaan
olleet kalastus ja metsästys. Että nämä eivät enää 1500-lu-
vun keskipaikoilla olleet tärkeimmät, tulemme alempana näke- j
mään. Mutta kumminkin on tällön vielä kalastuksella ollut
suuri merkityksensä savolaisten elinkeinona. Sen näemme m.m,
edellä mainitusta Savonlinnan lääniläisten valituksesta, jossa
he sanovat, että vouti on rakennuttanut kuninkaan kartanon
heidän takamailleen (Tavinsalmelle), ,,sinne josta viisi pitäjää
(nimismieskuntaa) ovat saaneet parhaimman elatuksensa, ja
meidän parhaimmille kalavesillemme". ,,— — ja nyt emme
köyhät miehet tiedä, miten vaimojemme ja lastemme kanssa
toimeen tulla'"!). Eräästä toisesta kirjeestä v. 1556 ?) näemm -
että läänin asukkaat vielä senkin jälkeen, kun he olivat me-
nettäneet nuo , parhaimmat kalavetensä'', lähtivät joka kt ä
,heti pietarinmessun jälkeen kaikki ulos erämaihin ja heitä
ei voi siitä estää, sillä heillä ei olisi muuten varoja maksaa
verojaan, vielä vähemmin hankkia K. M:tin (sota-) väelle tal-
vella muonaa". Tuosta Tavinsalmen erämaissa kalastamisesta
olivat asukkaat ehkä tottuneet maksamaan e. m. salmika-
loja 3), joita ehkä alussa oli kannettu Savonlinnan ja Säämin-
gin salon välisestä salmesta, ja n. k. siltakaloja, joita he

2) Arv. Handl. VI, 309—310.
2) Arv. Handl. IV, 219—9220.
3) Katso siv. 84. :

89

ivat tottuneet antamaan palatessaan kalälta ja kulkiessaan
man sivu, toiset yhden, toiset kaksi haukia veneeltä !).
s en suuri yhteiskalastuspaikka oli Puruvesi, jossa v. 1543
n asukkaita oli käynyt kalastamassa 406 pienemmällä ja
sur rella nuotalla 2). Kuinka tärkeänä kalanpyyntiä vielä
vulla pidettiin, voimme arvata siitäkin, että Savon-
nalla v itsellään oli ympäri lääniä v. 1571 kaikkiaan 13 ka-
t tt kkaa, joissa kalastettiin 11 nuotalla, 15 lohiverkolla,
) siikaverkolla, 350 haukiverkolla, 120 lahnaverkolla, 40
jäverkolla, 2 laanalla, 3 selkänuotalla eli vadalla, 57
a ja 23 merralla 3). 'Näistä saatiin voudin tilin mu-
m Vv. 1571 yhteensä suolakalaa 6 lästiä, 9 tynnyriä 1>3/,
i koa, eli lähelle 190 tynnyriä, ja tuoretta kalaa 27 kip-
| 10 naulaa. Enin näytään saaneen haukia ja pientä
Rs särkiä y. m.) ja siikojakin. Lohia saatiin 5
i, lahnoja ja säynäjiä aivan vähän.
Toinen todistus kalastuksen tärkeydestä on 'se, että
Vaasa, tuo suuri ja taitava talouden hoitaja, piti
0. Partalan kuninkaankartanoansa varten kalavesiä Pohjan-
la £), sekä se, että sama kuningas alituisesti kirjottaa käs-
ha! ioilleen kalastuksesta ja kalastuspaikoistaan 5) Savon-
a
Vähemmin tiedämme metsästylsestä tältä ajalta. Mutta
£ 'ole aivan vähänen ollut, sen voimme arvata sitä, että
laiset koko tällä ajalla, käydessään kauppaa ,,venäläisten"
er jän-Karjalan asukkaitten) kanssa, tavallisesti vaihtoivat
ätten palttinaan ja sarkaan y. m. turkiksia, eli että raha-sa-

ANA. N:o 1.
2) V. A. N:o 6134.
SY. A. N:o 6440.
4) Katso siv. 11;

13 NS eder. Handl. III, 257; IV, 205.

90

nalla vielä tällön oli osaksi vanha merkityksensä. Samaa to-
distaa se seikka, että koko tällä ajalla (1541—1571) makse:
taan aina joku osa veroista turkiksissa. Visulahden ja Pel-
losniemen nimismieskuntien tilikirjoissa tosin ei enää näe pal )
turkiksia mainittavan. (Esim. v. 1541 ei ollenkaan ja v. 1551
ainoastaan 6 hirvennahkaa, nämäkin näitten alueitten etäi-
sistä, myöhemmin asutuista osista). Mutta muusta osasta
lääniä näemme jokseenkin tasan maksettavan veroja turkik-
sissa. .- Voudit tekevät tiliä seuraavista turkiksista vy. 1541,
1552, 1561, 1571 eid
V. 1541. 1552 1561 1771

Hirven nahkoja 5 17 HÄ
Karhun - Bad
Ketun (punasen) =, | 12 3 19; 4
Ristiketun 3 | int AN
Kärpän [re 189 242 77 640
Oravan v 1684 1768 141 1040
Hillerin 6 6 1 ;
Tlveksen dj rd

Näädän RARE 20 HJ RSRN
Vesikon 53 43 6

Saukon ERT 2 8 SEE TG
»Samfong'' Så 1981 55,2
Ahman At 2 ;

Näitä numeroita ei suinkaan saa pitää mitenkåänj
dellisinä tai varmoina. Ensiksikin tarkottavat v:n 1541
merot ainoastaan niitä turkiksia, jotka maksettiin »Pääverona”
eivätkä siis kelpaa verrattaviksi muitten kanssa. Kail ia. e
ole näet saanut tältä vuodelta, koska tilit ovat hyvin vy
naisia. Sitä vastoin on v:n 1571 numeroissa myös semm si
nahkoja, joita kuninkaan erityisestä käskystä ostettiin, ve | kona
saatujen kanssa lähetettäviksi Tukholmaan. Toiseksi t

91

| että nämä turkikset ovat ainoastaan niitä, jotka mak-
ettiin verona kruunulle; mutta niistä emme saa tietää mi-
0, jotka läänistä vaihtokaupan kautta vietiin ulos. ILuon-
lis a on, että monikin, jolla- olisikin ollut turkiksia, mie-
mmin maksoi veronsa ohrissa eli muussa, koska turkikset
va t lääniläisten harvoja kaupaksi käypiä kaluja ja vil-
la oli verrattain huono hinta!). Sen verran me noista
eroista kumminkin voimme huomata (varsinkin ver-
v:n 1552 ja 1561 lukuja, jotka ovat samanlaisista
hteistä) että tämä aikakausi juuri on metsästyksen loppu-
oja. Mitä läänin eri osiin tulee, niin olen jo edellisessä
10 nauttanut, että Visulahden ja Pellosniemen nimismies-
nnis a, joissa oli vanhin asutus, ei enää makseta paljo ol-
ka: I turkiksia verona. Se osa, mistä koko ajalla tuli enin :
ikatavaroita, oli Juvan pitäjän pohjoinen puoli. Tavinsal-
t on kruunu saanut verrattain vähän turkiksia, siihen
den, että se oli myöhään ja harvaan asuttua. Sakkoluet-
pista näemme, että -sieltä vietiin alituisesti turkiksia kau-
si Kainuusen.
Kun katselemme eri lajeja turkiksia, niin heti ky-
| me, mitä nuo ,Samfong" ovat. Siitä en ole saanut sel-
, mutta luulen sen merkitsevän sekanahkoja, eli oravan,
sikon ja ehkä kärpänkin nahkoja. Tämän päätän siitä, että
| tä löytyi verrattain paljo, ja että ne olivat saman arvosia,
oravan ja vesikon nahat. Jäniksen ja peuran nahkoja
p Wjö mme kerrassaan tästä luettelosta, mutta se tullee siitä
että mahdollisesti niitä ei viety Tukholmaan. Tileistä
me -kumminkin, että jäniksen mnahkoihin on vaihdettu
| = Mätaväroita »Vvenäläisiltä". Omituiselta näyttää myös kar-
| arsa vähyys, ja birvi näkyy jo tähän aikaan olleen

ae ;

3) Arv, Handl, IT, 311.
eÅ &

92

harvinainen Savossa. Siihen viittaa kuningas Juhana IIE:n
kirjekin, v. 1556 2). Häl
Äsken sanoin, että kalastus ja metsästys eivät enää tähi
aikaan olleet tärkeimmät elinkeinot Savonlinnan läänissä
Se oli kaskenpoltto. Sen voimme päättää siitäkin, että k IS
kenpolttoa pidetään verotuksen perustuksena jo v:n 1543
veroselityksessä, missä luemme: ,Ja koska Savonlinnan lä
nissä ei ole ollenkaan vuotuisia eli vakinaisia viljapeltoja, ni
kun Hämeessä eli muualla Suomessa, vaan (savolaisten) täyti
viljellä metsää ja hakata kaskimaita, joita he voivat nöd
korkeintain 6—8 vuotta — —. Sitten tulee heidän h
itselleen uusia peltoja ja kaskimaita". Kuinka tällä kask
viljelemisellä vv. 1541—1551 oli tärkeä sija ARA
kossa, voimme toiseksi päättää seuraavasta seikasta.
sestä (siv. 66) tiedämme, että pääveroa otettiin ge
taan ohrissa, mutta veroselityksistä näemme, että asukkaa
saivat vaihtaa ohrat lihaan, kalaan ja turkiksiin sen muk u
mitä itsekukin voi parhaiten hankkia ?). Tilikirjoista så
laskemalla selville, että pääveroa maksettiin: oc Ä
ohrissa > lihassa -kaloissa ja sv

v. 1541” BT 1806 109/,
>» 1546 7301, 2009, 50/4
> 1549 180/, 1092 of) 301,
» 1550 609/) > 36/0 3/0
> 1551 599, 850, 20/4

Nämä numerot eivät todista mitään ere
veroa måksoi tietysti jokainen siinä tavarassa, äre
nelle oli edullisinta, mutta niistä voimme Keenan R nn

röändll /

i oda if
1) Arv. Handl. IV, 3138. KG

2) 8—10:stä arviopunnan-alasta 1 lehmä, 2:sta I lammas tai vuol
1:stä 2 L& haukia, eli 1 ketun nahka, eli 8—12 oravan nahkaa, j. 1.

93

| sen nähdä, että viljaa on läänissä löytynyt jokseenkin run-

La. sti 1), sekä että kalastuksen ja metsästyksen aikakausi alkoi
la. lopussa. |

— Myöhemmiltä ajoilta ei voi saada samanlaisia tietoja.

kun Savonlinnan läänistä ei maksettu kymmenyksiä, niin
me voi saada tietoja siitä, kuinka paljo täällä viljaa saa-

"vuodessa.

Sen vuoksi aioin koettaa seuraavaa tietä päästäkseni tä-
asian perille. Kun näet veronselitysten mukaan pääveroa
al settiin sen mukaan, kun itsekukin kylvi, niin luulin voi-
ani siitä saada perustusta jonkunlaisille laskuille. --Mutta
un sittemmin tulin siihen vakuutukseen, että arviopunnan-
aksi foRpneminen arvatenkin tarkotti myöskin niittyjä ja kala-
niin täytyi minun tietysti luopua koko yrityksestä.

n kysymys olisi sillon ollut, millä numerolla tuolla lailla
Kögtvöloka olisi ollut kerrottava, jos mieli saada toden-
u cis .satoluku. Voudit, tehdessään tiliä kuninkaan kar-
en hoidosta, sanovat saaneensa 2—4:nen, harvon 6:nen
Mutta edellisestä tunnemme voudit hyvinkin itsek-
Bepgidaksemine Juottaa heihin. Sen vuoksi kysyin jo
elysneuvos N. Grotenfeltiltä tietoja näistä asioista, ja
I om a hyväntabtoisesti tätä varten eri kokouksissa Mikkelin
Missä, joissa hän tuli tekemisiin maanviljeliäin kanssa, kuu-
- [ Slut, mitä nykyään saadaan kaskista, ja mitä ennen luul-
an saadun. Hänen tutkimuksiensa loppupäätöksenä oli se,
tä 1500-luvun kylvöluku olisi kerrottava vähintäinkin 10:Uä.
lö nykyään saadaan 4—12 jyvää, mutta kaikki ovat olleet yksi-
tie lisiä siitä, että ennen on kaskimaista varmaankin saatu
ijoa enemmän, koska metsä savolaisten tullessa erämaihin

sd

TON 4 ;
ot) Sitä todistaa myöskin siv. 91 mainitsemani viljan alha inen hinta
nissä 1550-luvulla.

94

vielä oli ,neitseellistä", koskematonta, maata peitti vuosisa
jen lehti- ja risukasat, jota vastoin myöhemmin vVuosis atoje oa
kaskenviljelys on syönyt maan pinnan melkein paljaaksi ' 10
kamullasta. Tätä asiaa todistaa sekin, että 15-sataluvull
voitiin kaskesta ottaa 6—8 satoa, nykyään korkeintain 2
harvon enemmän, mutta tavallisesti ei oteta kun yksi s to
Ja kuitenkaan nykynen metsän vähyys ei silloisia kaskenpo tta-
jia estänyt vaihtelemasta viljavainioitaan. — Tämän olen ht )-
nut mainita, koska sekin puolestaan todistaa, miten vähä
voutien rehellisyyteen tilien teossa on luottamista. — a
Kun siis meillä ei parempia tietoja ole, tahdon tu
esille semmosia, kun on saatavissa, vaikka niillä ei suu
saada aikaan. Voutien tilit kruunulle tehtiin näet siten, ett tt
ensiksi laskettiin yhteen kaikki, mitä kruunulle eri parseleiss
oikeastaan olisi ollut tulevaa, siitä otettiin sitten pois se, mit
ei tullut sisään syystä tai toisesta (,afkortningen") ja
keen laskettiin, mitä eri parseleista on maksettu muissa”44 Re
roissa, kun ne oikeastaan olisivat olleet maksettavat (,fö
ningen"), ja kaikesta tästä saatiin viimein kruunun todei
tulot (,,rette opbörden", tahi ,,behollen summa”). 'Tästä su
masta olen ottanut ne tiedot, jotka saadaan kruunun uloi is
Savonlinnan läänistä eri viljalajeissa vv. 1551, 1561 ja 12
Täysissä lästeissä — lästi = noin 36 tynnyriä — saz in
; Rukiita Ohria Kauroja

VITT OT 58 17.1)

a MORE TE 140" "Br

LOTTE JE 160 Utg;
joista saamme seuraavat prosenttiluvut:

1) Tuo suuri eroavaisuus krutunun tuloissa vy. 1551 ja 561 Bl
selityksensä siv. 86 mainitusta tällä vuosikymmenellä tap ahtun esta Ve
ronkanto-järjestelmän muutoksesta. Och Ed

95

Rukiita Ohria Kauroja

VEIO0T 15 0/5 0800. TNG
rRSOl 10 EON 20 »
i BE FOTE FE NOeS 24 »

hu Näistä numeroista töaid emme voi päättää mitään var-
iF , vaan kun tiedämme, että veroja koetettiin ylimalkaan
a a itsekustakin maakunnasta semmosissa parseleissa, joita
Ikkaitten oli mahdollista maksaa, ja että veron maksajat
t vaihtaa eri parseleita sen mukaan, miten heille vaan oli
a lis sinta, niin mielestäni kumminkin voimme vähän tehdä
| a näitten viilmeksi saatujen prosentilukujen nojalla.
E | Nists, samaten kun siv. 92 olevista varhaisempia ai-
kuvaavista, näemme, että viljalajeista ohralla epäelemättä
än akan on ollut etusija. Mutta kumpasestakin taulusta
e myös, että Savonlinnan lääniläiset vuosi vuodelta
e: | vär sögs verojaan suhteellisesti yhä vähemmän

2

;

pe S , joka tuntee Savon maanviljelyksen historiaa viime
il ja tietää, miten vähän kauroja siellä tämän vuosi-
n alussa on viljelty, ja miten sen viljeleminen vasta
an viimesillä vuosikymmenillä on ruvennut kasvamaan,
mastelee todellakin, kun näkee yllä olevista numeroista,
i Savonlinnan läänistä on maksettu veroja kauroissakin ja
DM Vv. 1571 kauroja on maksettu 24 ”/, kaikista vilja-
— Bun viljeleminen on ollut verrattain pieni tähän
- Omituinen ilmiö on se, että Tavinsalmelta ensi Vuo-
1 (1548-1551) maåksetaan pääveroa verrattain paljo ru-
I. V. 1548 maksetaan näet 48 9/, pääverosta rukiissa,
9/, ohrissa. Varsinkin on Savilahden myöhimmin asute-
sa neljänneskunnassa rukiita maksettu paljo (559/,). Jo v.
Lö 19 tämä suhde on muuttunut siinä määrässä, että koko

96

' nimismieskunnasta maksettiin pääveroa rukiissa 25/,, ohris
51 9/,. Ja seuraavina vuosina se muuttuu yhä vaan, niin ef tä
kohta ohrilla on sama etusiansa, kun muuallakin lä? ss
Tätä ei voine muuten selittää, kun että Tavinsalmella o
vasta tulleet kylväneet ensiksi kaskiinsa rukiita ja nästå m Na
saneet veronsa, mutta sittemmin samoihin kaskiin kylvän
ohria ja kauroja, koska rukiit eivät menesty monta v
samassa kaskessa. TRSEDEN TE ind
Kun vertaamme läänin eri osia toisiinsa vV.: 1571,
näemme, että kauroja on maksettu enin (noin: 5091) Vi is
lahdesta ja Pellosniemeltä ja vähin (15 ?/,) Rantasalmelti
Tavinsalmelta; rukiita sitä vastoin enin viimeksi mainit a
nimismieskunnista (43 9/,) vähin Juvalta ja Säämingistä (3 i
Muista viljalajeista emme näe tileissä mitään mainittava
paitag vehnästä, jota kuninkaan kartanoilla viljeltiin aive i
Nauriita on ainakin kuninkaan kKartanoilla vilje a
vin vähän, välistä ei ollenkaan. Sen sijaan näytään viljelly
herneitä ja papuja. Linnan läheisyydessä on sitä Paj ts i
jelty kaalia ja sinappiakin vähäsen, ;
Karjanhoidosta tulee minun nyt lmrvrg Jäs
emme tiedä paljo ennen v. 1571. Siv. 92 olevista verc nn
sua valaisevista prosenttiluvuista v. 1541—1551 näim j
v. 1541 on lihassa maksettu 189?/, kaikista veroparsel
ja että tämä luku on vuosi vuodelta noussut niin että v. 14
jo maksettiin 359/,. Kun tiedämme, että tämä oli le
lampaan ja vuohen lihaa, niin voinemme tästä a
näiltä ajoilta alkaa karjanhoito tulla tärkoämmäksi a
noksi. Sitä todistavat puolestaan myös seuraavat n
jotka olen saanut laskemalla papinveroa maks Re
mukaan lehmäluvun Savilahden, eli Mikkelin kirkkopi
joka suunnille oli alaltaan sama kun Visulahden ja: På los
men nimismieskunnat yhteensä: LR

97

oc oLehmiä Taloutta - Lehmiä taloutta kohti
AV. 1543 = 850 1326 0,8

» 1561 1508 1323 15

Har nig 516 932 | 3 ERA I

— Varhaisemmilta ajoilta ei saa koko lääniä koskevia lu-
ja, mutta papinveroluettelojen mukaan oli jokaista verotet-
Tonin kohti vv. 1561, 1566, 1571 seuraava määrä leh-
änin eri osissa:

3 VLI150E Via 10600 Va fbr

| Visulahdessa FA re ALA 1 La
ellosniemellä . sr 1,8 1,9
Juvalla Fulahodgs viola 1, 1
| Säämingisså RANE Br 1,3 1,
Rantasalmella ; =. 10 17 17
fönkavinsalmella ... ac 15 2,0; 21
= frin läänissä 1,3 1,5 Lr
Kaikki nämä numerot siis näyttävät, että karjanhoito
än tutkimuksemme käsittämällä ajalla on ollut vilkkaassa
sty mi Sessä, siitä kun se Uuden ajan alussa on nähtävästi
ut aivan. -alulla. Tämän karjanhoidon enenevän merkityksen
een v. 1541 selittää mielestäni erämaitten asuttaminen.
slä-Savon asukkaat olivat näet tottuneet siihen asti hake-
jan elatuksensa erämaista, ja kun tämä vanhastaan totuttu
| eino 1540-luvulla yhtäkkiä riistettiin pois, niin he ensiksi
tivät haikeat valitushuudot, mutta vähitellen on heidän
| ruveta hankkimaan itselleen uusia elinkeinoja ?) ja

e Vv. 1556 kirjottaa kuninkaalle, että hänen läänissään on vero-

joilla monellakaan ei ole omituista lehmää, vaan he pitävät

23 yhdessk skdn lehmän.. Arv. Handl. IV, 210.

fr Samaten ovat esim. meidän aikoinamme rautatiet pakottaneet

ti rahtimiehiä maanviljelykseen, vaikka he ensin ovat valittaneet
levansa nälkään..

I
|
I
i
ör = Sille, joka epäelee tätä lehmäluvun vähyyttä, tahdon mainita,
ka
pa

7

98

= ANM

viimeksi mainitut luvut mielestäni kertovat, että karja 10!

on ollut se, joka tästä enin on hyötynyt. AR
Karjanhoidon tilaa läänissä v. 1571 valasevat läh

ne tiedot, jotka saamme n. k. NOPE VET OREESEES NI ja j

olen koonnut Liitteesen IV.

Asian selvyydeksi olen seuraavaan tauluun sovi
mainitusta liitteestä saadun keskimääräisen karjanluvun itsc
kutakin taloutta kohti läänin eri nimismieskunnissa ja kok
läänissä, ja vertailun vuoksi olen ottanut vastaavat luvut
rion pitäjästä (Hämeessä), koko Ruotsista ynnä erittäin Ån
germanlannin läänistä, jossa asutus oli suunnille yhtä nuor
kun Savossa, ja vihdoin Savilahden neljänneskunnasta.

Savilahden neljänneskunta

luvun hevosten luvun kanssa yhteen, koska härkiä käysona

siihenkin aikaan hevosten asemasta,

Nuorta Jä]
lp
F : 8-4 |2-2 i F
vuot. | vuot. del
Visulahti . 14 | 22 10,31 08] 2,61 Lal
Pellosniemi . 1,2 1,7 | 0721 0,6 I 2,0 I Oj 1
JUVa >. 1 | 1,8 | 0,21 051 221 051
Bä nn, INSLENILTEN: I 1,2 1,7 | 0;2 | 0,81 2,51 0,8
Rantasalmi klödtodlse 1,3 | 021 051 2603)
Teninpalmi jane sjunde 2,2 | 072 | 0,6 Sajå 0,3
Savonlinnan lääni. 1,2 1,9 | 021 0,6. 2,4 0,8 |
Saarion pitäjä (Hämeeesä) 1). 0,9 | 23 | 04] 231 23 Lo |
Ruotsi . ASRNREER (Re 4,8 | 091 1,71 4,8) Lat:
(2,0) ?) (40) ?) |
Ångermanlannin lääni . 0j9. |. 4,8 | 01 0,6) 471 21
1;3 2,5 | 04 I Os | Bal. ;

. ir |
1) Hist. Arkisto VIII, 72, Garibaldi Nyströmin tutkimus.
2) Nämä toiset numerot tulevat siitä, että olen siirtänyt hi

I SV

99

— Jos otamme ensin huomioon koko lääniä koskevat lu-
vut, niin ensimmäinen silmään pistävä asia on se, että leh-
nien ja hevosten suhde toisiinsa on meidän aikamme oloihin
ähden niin tavaton. Yhtä hevosta kohti pidettiin näet ainoas-
van 1,7 lehmää, ja joka taloudella oli ainoastaan 1,9 lehmää.
Saarion pitäjässä on tuo suhde vähän luonnollisempi ja Ruot-
sa oli se jo 1500-luvulla melkein sama, kun Savossa nyky-

: Av Mutta toiseksi hämmästyttää meitä tuo savolaisten he-
0 paljous jo itsessäänkin ja vielä enemmän Ruotsin ja
kin Saarion pitäjään ja Ångermanlannin lääniin verrat-
Moln täytyy näistä numeroista tulla siihen päätök-
en, että karjanhoito vielä tähän aikaan Savossa on ollut
ivan alullaan, mutta että savolaisten hevoset jo tähän aikaan
at olleet suuresta merkityksestä. Seuraavasta (siv. 105) tu-
mme näkemään, että Savosta jo tähän aikaan arvattavasti
myyty hevosia Venäjälle ja ehkä muuallekin. Varsinkin on
vo S en luvuissa suuri erotus, jos vertaamme Ångermanlannin
niä Visulahden nimismieskuntaan. Karjanhoidon alottelevaa
a Savonlinnan läänissä todistaa myöskin 1—2 vuotisten lu-:
, sillä sen sijaan kun Savossa kasvatettiin 0,6 nuorta, oli
. Bö Jat, eli suunnille kolme kertaa enemmän ja Saarion
ssä 2,3, mikä tuntuu vähän luonnottomalta Ruotsiin ver-
una. Samaten - oli lampaita ja varsinkin sikoja Savossa
tsiin verraten hyvin vähän. MNuorten nautaeläinten ja si-
Nn kasvattamisessa Savo voi kestää vertausta ainoastaan
AM a sermanlannin läänin kanssa, jossa viljelys oli suunnille sa-
. ikänen. Vuohia on Savossa verrattain kaikkein vähin. Vuo-
fisa tehdä hyviä aitoja, jos mieli suojella peltojaan. Kun
sa kaskenpoltto oli tärkein viljaviljelys ja kaskia ei kannata
ebyvbän aitaan, niin savolaiset arvattavasti tästä syystä
it mielelliän suosineet tätä muuten runsaslypsystä ja vä-

n tyytyvää eläintä.

100
j

Eri nimismieskuntia toisiinsa verratkaamme! Näemme
heti, että Pellosniemi, Juva, Sääminki ja Rantasalmi ovat jo-
tensakin yhdenvertasia (se vaan erotuksena, että Säämingissä
ja Rantasalmella on lampaita enemmän, Vuohia väbemmän),

då

ja kaikissa karjanhoito vähempi kun Visulahdessa ja — Ta-
vinsalmella, kumma kyllä. Se on tietysti kaikkien mielestä luon-
nollista, että Visulahdessa karjaa on enemmän kun sitä itäi-
semmissä kunnissa, kun tiedämme että täällä asutus on vanha.
Mutta Tavinsalmella kun on melkein yhtä paljo karjaa, se se
tunnustaa oudolta. Nähdäksemme, mikä osa Tavinsalmea se
noin etevä oli, olen ottanut yllä olevaan tauluun vastaavat
murreluvut Savilahden, läänin pohjoisimpana olevasta ja har-
vimmin asutusta neljänneskunnasta, ja niistä luvuista näemme
suureksi hämmästykseksemme, että täällä pidetään suhteelli-
sesti enimmin karjaa koko läänissä. Varsinkin eroavat i
mien ja lampaitten luvut suuresti läänin keskimäärästä. Vuo-
hien ja sikojen luvut eivät ole tavattomia, päin vastoin. —

Tätä tosiasiaa — jos se todellakin on tosi asia — en air |
kaan minä voi selittää muuten, kun että nämä numerot todi
tavat, että Etelä-Savossakaan ei vielä tähän aikaan oltu paljo
kohottu kalastuksen ja kaskenpolton elämästä. Ja semmost
elämää varten on Etelä-Savo ollut liiaksi osuttua, josta syy: t
varallisuus oli hyvin pieni (katso siv. 111). Sitä vastoin o
Savilahden neljänneskunnassa aluetta kylliksi, Tapio ja Aht
olivat auliita ja neitseellinen metsä tarjosi kaskenpoltta ]
runsaita satoja. Näitten avulla olivat asukkaat pusbboe :
rastumaan ja hankkimaan itselleen karjaa, joka tähän åik 6
niin kun edellisestä olemme nähneet, alkoi saada yhå sa
rempaa merkitystä savolaistenkin silmissä. de

Vaikka Liitteessä IV, siv. XL—XLIX olen SINE
piteeni hopeaveroluettelon numerojen vähäisestä nota 3
niitä verrataan ket lukuihin, koska niitten mukaan ka

101

on mielestäni aivan liian pieni todellisuuteen nähden, niin
; ole kumminkaan voinut olla tekemättä samaa vertausta
yaikaan, kun Hans Forssell Ruotsissa, mutta edeltäpäin
ahdon sanoa, että lukia pankoon tälle vertaukselle niin paljo
arvo 98 kun hän tahtoo.
— Ruvetessani tätä vertausta tekemään, jätin heli pois koko
2 ohjo is-Savon, eli Tavinsalmen nimismieskunnan, sillä kun
ämä oli tavattoman harvaan asuttua, niin vertaus nykyaikaan
n pieneltä alueelta olisi tullut vieläkin epäedullisemmaksi,
z se kaikessa tapauksessa tulee olemaan. Kun vastaisuu-
otetaan koko Suomi vertauksen alaiseksi, niin tietysti
Om ei voi jättää mitään eri aluetta pois, mutta näin pientä
I verratessani pidin luonnollisempana tehdä se. Kun
itten rupesin vertaamaan nykyaikaan Etelä-Savoa, joka mel-
kein vastaa nyk. Mikkelin lääniä, niin minun on täytynyt
Mikkeli n läänistä saatujen tilastollisten tietojen summasta loh-
AS ta pois ne numerot; jotka kuuluvat Savonrannan kappe-
iir idässä, sekä Mäntyharjun, Heinolan, Sysmän, Hartolan,
| Nn E an, Luhangon ja Leivonmäen seurakuntiin lännessä, sillä
nehä in eivät kuuluneet Savonlinnan lääniin v. 1571:
> Nykyajan vertausvuodeksi olen ottanut v. 1880.
- Mainitulla alueella voi vuosien 1571 ja 1880 eläinluvut
år na täysissä sataluvuissa seuraaviksi:

sd V. 1571 V. 1880.
levosia 4,300 — 15,900.
Här kiä, lehmiä ja raavaampaa nuorta karjaa 7 500 — 58,900.

2-1 vuoden nuorta karjaa 2.000 — 19,500.
Lampaita 9,800 — 44,100.
| ia 2,400 — 300.
SS 2,000 — 10,500.

102

-ajalla kasvanut 3,7 kertaa niin suureksi, joka ei tunnusta kovin
uskomattomalta, koska Forssellin mukaan hevosten luku koko -
Ruotsissa samaan aikaan on noussut 2!/, kertaa niin suureksi,
ja muutamissa osissa 4—5-kin kertaa niin säureksi. -

Lehmieén luku on kasvanut aivan suunnattomasti Ruot-
siin. verraten, nimittäin 7,s kertaa niin suureksi, ja Ruotsissa |
ainoastaan 3 kertaa. Tässä taas näemme, miten karjan-
hoito on ollut hyvin alottavalla kannalla vielä 1571 ja sitä
alkaen edistynyt tavattoman nopeasti. Nuoren karjan luku-
jen suhde on samoilta vuosilta kun 1: 10. -

Lampaita näkyy Savossa jo 1571 olleen jokseenkin
paljo, sillä niitten luku on kasvanut ainoastaan 4—5, Ruot-
sissa 3 kertaa niin suureksi. Hj

Vuohti, joka 16:lla sataluvulla Ruotsissa muutamin pai-
koin oli tavallisempi kun lammas ja jonka luku yli koko
Ruotsin oli lampaitten lukuun kun 1: 3, oli Savossa jo siihen
aikaankin harvinaisempi, vaikka kumminkin paljoa taval i-
sempi, kun meidän aikanamme. Sen luku on näet väher nyt
vuoteen 1880 !/s:ksi osaksi siitä mitä se 1571 oli, joka Ruot-
sin oloihin verrattuna on aivan suunnatonta. Se on kyllä
Ruotsissakin vähentynyt, mutta ainoastaan puoleksi siitä, mitä
se oli 1571. Meillä vuohi näkyy nykyaikana katoavan ker--
rassaan, sillä sitä pidetään metsälle vahingollisena. Mui ta
esim. Saksassa 'on vuohien luku viimesinäkin vuosikym me:
ninä jokseenkin paljo kasvanut, vaikka siellä metsää on hoi-
dettu jo ammoisista ajoista asti hyvin huolellisesti. i

NN

Sitä vastoin on näitten tietojen mukaan sikoja ruvet
kasvattamaan paljon enemmän, kun 16:lla sataluvulla. On h a |
kyllä Savo tunnettu sikojensa paljoudesta, vaan oudolta kum S
minkin tuntuu, että se on tällä aikaa noussut kymmenkt Ke rtai- js

sesti, kun se Ruotsissa on ainoastaan'!/; suurempi.

103

Jos edellä saadut eri eläinlajien summat muutetaan nau-
läimen arvoon !), niin saadaan
V. 1571— 16,630
» 1880—102,060.
- Nämä numerot siis osottavat eläinluvun kasvamisen tällä
jalla 1:stä 61s,:ään. Ruotsissa sama kasvaminen on kun 1:2,ss.
Barane taulussa otamme verrataksemme väkilukua
släinlukuun yuosina 1571 ja 1880 (1871). Etelä-Savossa mää-
äämme väkiluvun tasasesti 24,000:ksi v. 1571 ja 120,000:ksi

2 UU FIA

100 henkilöä kohti pidettiin

Summa eläi-

mil nauta- 9 3
Släta ar Hevosia, Lehmiä.
VOsSsSa.

Lampaita. Sikoja.

ER SI

1571 den) 1571 | 4871) | 1572 |a87) | 1571 den) | 1571 | åsn)

9
39

17
8

|
«| 69 | 851 18

VOSS: 13.) 81:) 49 | 41 |; 87
tsissa (1871) | 154 | 63 | 21

9 | 64 | 31 | 76 | 38

— Ruotsissa on kotieläinten luku niin kun äsken näimme
Fr vanut 2,ss kertaa niin suureksi. Mutta verrattuna väkiluvun
asvamiseen ei eläinluku ole voinut likimainkaan seurata
i sillä se on vähentynyt melkein yhtä paljo, eli on ainoas-
an m 2,u:s osa 1571 vuoden luvusta. Mutta Forssell sanoo ?),
: tämä ei kummastusta herätä, koska samalla lailla on
iy ynyt useassa muussa maassa, jossa varallisuus kumminkin
) 1 ollut enenemässä. Tämmösen kehittymisen on vaikuttanut
- Osaks i itse karjanhoidon edistyminen, osaksi se, että kansa
bd V hankkinat itselleen muita tärkeitä elinkeinoja. Sen vuoksi
IE. : D Katso Hans Forssell: ,Anteckningar om Sveriges örten:
ba i 16: de seklet", siv. 173. Hän on tässä muuttamisessa pannut yh-
rv LD raavaan nautaeläimen = ?/, hevosta; = 2 nuorta nautaeläintä; =
[0 ) lammasta; = 12 vuohta; = 4 sikaa.
4 N ; 2) Sama teos siv, 54—55.

åa

104

. emme tarvitse liiaksi iloita edellisestä taulusta, joka ni
tää, miten eläinluku väkilukuun nähden Etelä-Savossa on kas-
vanut, Ruotsissa melkosesti vähennyt. Tämä asian lait
osottaa vaan sen, että Savossa eletään vieläkin niin sanog
seni ,karjanhoidon: aikakaudessa”, josta Ruotsi näkyy aikoja
sitten kehittyneen etemmäksi. TBS
Nuo Forssellin sanat selittävät myös sen, miten eläinlu ku
kumminkaan asukaslukuun nähden ei ole sen enempää nou 1S-
sut Savossa. Päinvästoin on hevosten ja lampaitten luku vä :
hennyt. Ainoastaan lehmät ja siat ovat meidän ki
tiheämmässä tavattavina Etelä-Savossa, kun or 1571 DC
asukasta kohti). Fa
Omituinen 'silmään ' pistävä ilmiö on se, että Etelä-Sa
vossa v. 1571 pidettiin 100 henkilöä kohti suunnille yht
paljo karjaa, kun Ruotsissa 300 vuotta myöhemmin. -Taul
näemme, että lehmiä oli aivan yhtä monta (31), lampaita 4
ja 38, sikoja 9 ja 8. Mutta hevosia oli Savossa 2 kerta
enemmän, eli 18, Ruotsissa 9, josta taas näemme miten äl
keä elinkeino hevosten: kasvattaminen ja myyminen m
olla jo 15-sataluvun savolaisille. Hösk ARV
Tervanpoltto näkyy tähän aikaan olleen aivan vähäl ne
koskahan harva maksaa tervaveronsa luonnossa, melkein ka ail
rahassa eli viljassa. = FR j
Myllyteollisuus on ollut ,kotiteollisuutta" sanan al
massa merkityksessä, sillä aivan kaikki näkyvät ja ab fr mn
elonsa käsikivellä. Kun Fincke tahtoi rakentaa tuuli- je
myllyjä, niin hän pyysi rakentajia kuninkaalta Tukholi mi oa
V.; 1571 mainitaan ?) linnan tarpeet ah 2: ssa 1

1) Arv. Handl. TV, 202 ja 210. a sei é
2) V. A. N:o 6440. ARB I 2 EL 2403 ANAAMNN

Fre i"

105

lyssä, Kallislahdessa ja Naistenlahdessa, sekä 1:ssä ,hevos-
nyllyssä+ linnan luona. Muita myllyjä löytyi kruunulla Sää-
ningissä Putkilahden kuninkaankartanon luona vesimylly, Ran-
ilmella kuninkaankartanon Iuona vesimylly, jossa oli 4 ki-
, Juvan kuninkaankartanolla vesimylly, Sairolän karta-
Nlarisälkhdessa ,jalkamylly" ja Kiialan kartanon tarvetta
var en Pellosniemellä vesimylly. |
' Vakinaisia ammattilaisia, eli käsityöläisiä ei tietysti tä-
”aikaan vielä ollut. Itsekukin teki joka käsityötä kotitar-
tseen. Mutta aina niitä kumminkin löytyi muutamia, jotka
OssE in eri'ammatissa kohosivat muita taitavammiksi. Heidän
kumminkaan > ei 'kannattanut lyöttäytyä yksinomaan tätä tai-
Mäistaan seuraamaan, vaan he jäivät tavallisesti toisten ta-
1 kaskea ja kalavesiä viljeleviksi. Ainoastaan väliajoin he
tivat käsitöitä. ;
"”Tunnetuinpia olivat Savon sepät; kun kuningas tarvitsee
CR » hyviä seppiä, niin hän tilaa ne Savosta!). Muita
aa nattilaisia ”mainitaan joku suutari, timperi, ,tiilimaakari”,
a ä joskus muukin, niinkun esim. tymmyrin tekiä.
Hporj: Al CET oa dh AR
0 Kaupasta fcsäklitnna läänissä 13-sataluvulta ei Kp
paljo tietoja. Tärkeä näkyy jo vanhoista ajoista saakka ol-
een 'hevoskauppa NVenäläisten kanssa. Jo kuningas Maunu
Berikinpoika kirjottaa siitä v. 1347 Viipurin läänin asukkaille
joihin savolaisetkin siihen aikaan kuuluivat) ja määrää, että
he 'saavat kyllä viedä hevosia maasta, ,mutta ei nuorempia,
un 8 yuotisia, eikä kalliimpia, kun 4 markan arvosia". (1) ?)
idellisestä olemme nähneet, että Savonlinnan lääniläisillä oli
| ellisesti hyvinkin paljo hevosia; arvattavasti he ovat kas-
attaneet niitä Venäjälle myytäviksi. |
1) Arv. Handl. IV, 86—87.
2) Arv. Handl, I, 3.

106

Että läänissä on ollut viljaakin enemmän kun sie
| tarvittiin, voimme arvata siitä, että siellä on ollut huono
hinta viljalla 2). ET
Muita tärkeitä ulosvientitavaroita ovat kapahawit ja
turkikset oleet ?). i
Näitä tavaroita ovat savolaiset vaihtaneet päåasiallisestil
suoloihin, sarkaan, palttinaan ja vaskeen ?) y. m. |
Omituiselta näyttää nykyajan ihmisten silmissä se asic
että 15-sataluvun Savolaisilla oli niin paljo vaskea; hopeave-
roluettelosta näemme, että melkeimpä jokaisella takseeratulla
perheellä oli ainakin 5 naulaa, useammalla enemmänkin. Sitä
kummallisemmalta se näyttää, kun ajattelee, että siihen ai-
kaan ei vielä tunnettu kahvia ja kahvipannua, joka nykyajan
varattomimmissakin ylimaan taloissa on ainoa vaskikalu.
Mutta tämä asia selviää, kun muistamme, että 15-sataluvun
savolaiset eivät tunteneet raudan valamistaitoa, jonka vuoks
heillä ei ollut rautapatoja keittoastioina, vaan vaskikattiloit
eli ,kasaria". Viiden naulan painava kattila vetää noin 2 |
kannua ja siinä kiehuu jo tavalliselle ,kattilakunnalle" yhden
aterian kalakeitto. Messinkiä ja tinaa oli ainoastaan papei
voudeilla, nimismiehillä ja ani harvalla varakkaalla talollis
Messingistä tehtiin myöskin keittoastioita, tinasta muita
tioita, niin kun oluttuoppia, lautasia, isoja vatia y. m. Hor
on takseerattu hyvin vähän. dT
Tärkeimmät kauppatiet olivat seuraavat: Nog
1:0 Viipurista Lapveden (9 penink.), Taipaleen er
Puumalan ja Liistensaaren kuninkaan kartanon (8 p.) ka
Savonlinnaan. oc Ke
2:0 Viipurista laskettiin siihen aikaan 20 peninkuli | a
Mäkkilisn, sieltä 8 Juvalle, sieltä 8 Joroisiin 3). Frittäin n |
2) Arv. Handl, 11, 311.
>) Arv. Handl. III, 162, 206—207; TV., 812. y. m.
3) Näemme tästä, että 2 silloista peninkulmaa = 1 nykynen.

107

) , että Viipurista voi kulkea maisin Joroisiin asti, mutta
iitä ylöspäin kulettiin vesiä myöten: Joroisista Tavinsalmelle
0 p., "Tavinsalmelta Oulun Taipaleelle 17 p. (jokia, järviä
| soita, joitten yli veneet vedettiin; tällä välin sanottiin ole-
m v. 1556 8—10 taloa; Taipaleen poikki (arvattavasti
tottolahteen) Oulunjärven rannalle 9 peninkulmaa kylätöntä
at] ca a, jota veneet vedettiin, Oulunjärven yli 7 penink., sit-
en j 3 p. ennen kun asuttuja seutuja alkaa ja vihdoin 12 p.
un 'satamaan. Siis Kuopiosta Ouluun laskettiin 15-sata-
rulla olevan 48 peninkulmaa.
- 3:0 Savonlinnasta Hartvikin talon kautta Rantasalmella
ps 3 Partalan talon kautta Juvalla (7 p.), Kiialan talon
, Suursavossa (10 p.), Toivolan talon kautta Pellosnie-
(7), ja Hollolan kautta Hämeenlinnaan, sekä sieltä
un, ja toinen Helsinkiin 1). Tämä tie Savonlinnästa
folaan on asemalleen sama vielä tänäkin päivänä.
Hallituksen tahto oli, niin kun tunnemme, että maakaup-
ia ei saisi käydä, vaan tulisi kaiken välityksen maalaisten
kaupunkien porvarien välillä tapahtua kaupungeissa. Tä-
m mukaan olisi siis Viipurissa suurimmaksi osaksi savolais-
an pitänyt tapahtua. Ja se olikin Kustaa Vaasan tahto?).
[ ” ovan viipurilaiset tämän johdosta rupesivat pitämään
an suunnattomia hintoja tavaroillaan, niin savolaiset lähtivät
Purkuun ja Helsinkiin kyselemään suolatynnyrin y. m. hintoja.
T skoluetteloista sitä paitse näemme, että Savonlinnan lääniläi--
fkotettiin alituisesti siitä, että he kävivät kauppoja hie-
ssa Oulun satamassa, eli Kainuussa. Mutta hyvin paljo
in tehneen maakauppaa kotosallakin, jonne tuli sekä Vii-
Nn rvarelta, että venäläisiä (arvattavasti Venäjän karja-
ia) tavaroineen, käyden kylästä kylään, ottaen hamppu-

1) V. A. Allmänna Handlingar sekä Arv. Handl, IV, 811.
Rh 2) Arv. Handl. III, 206—207.

F
&
ka
Pn
2
É

108

leiviskästä 40 oravannahkaa, 2 äyriä sarkakyynärältä,
n: e.!) Hallitus tahtoi pakottaa tätä kauppaa tapahtumaa
Venäjän rajalla ?), mutta epäellä voi, tokkohan siitä on olh
apua. Maakaupan keskustana näkyy olleen Savonlinna, mis
itse kuninkaan voutikin tileistä päättäen on vaihtanut itse
leen mitä on tarvinnut, ja hänen esimerkkiään seuraten mu
linnanväki sekä läänin kalastajat, jotka linnan sivu palas ve
kesän saaliin kanssa takamailtaan. : 0

Etevimmät maakauppiaat Savonlinnan läänissä ovat vo
dit, nimismiehet, neljännesmiehet ja papitkin olleet. V. 155
ja 1539 kieltää Kustaa Vaasa kaikkia Viipurin läänissä, Si
vossa tahi muualla asuvia pappeja, vouteja ja nimismiehiä
m. käymästä kauppaa venäläisten ja muitten kanssa 3).
että tämä kielto ei auttanut, vaan samaa kauppaa jatkettii
todistaa se saman kiellon uudistaminen, joka tapahtui v. 155 Å
Tätä kieltoa seurasi se käsky, että sen joka tahtoi jat
kaupankäyntiä tuli muuttaa kaupunkiin asumaan. rot

Että oluen kauppaa on harjotettu kirkkojen ympä i
sekä muissa kokouspaikoissa, näemme kiellosta v. 15415).

Seuraavassa tahdon mainita muutamien tavarain hint:
kauppaolojen selvikkeeksi, mutta jo edeltä tahdon huoma
taa, että tämä luettelo ei ole suinkaan täydellinen, eik 4 |
vatenkaan varma, sillä useat hinnoista ovat kruunun määr
miä, joitten mukaan läänin asukkaat saivat vaihtaa Ve op
seleitaan, ja ne pysyvät aivan samoina vv. 1541—1571. Nä
tileistä saatavat hinnat vaatisivat tulla erityisen laajemn |
vertailevan tutkimuksen alaisiksi. min es j |
1) Arv. Handl. III, 162 ja IV, 848. NE
2) Arv. Handl. IV, 312. Å
?) Gustaf I:s registratur I, 50 ja Arv. Handl. VI, 169.
4) Arv. Handl. IV, 342, FA AVR
5) Arv. Handl. VI, 207: — : JE HH AA

uk

IVL [AT fee 4
2

>

Markkaa. | Äyriä.

panni ohria = rukiita 0-4 LZ

| 2 (RN : 1 1, gr

parmas heiniä . 1 ERNER ee
apu 1 olla up Sk

hmä . 12

1 . . 1 1/, STR

IBtNGs a 2

| ARE PAN Löst 1

RN 2 nvidia

Ptalia >: . ids

» Voita so. Bf fu Hr

sök gal nn

LB tuoretta kalaa PRO ÖMT

ks 4 kapahaukia . 1 2

nelikko suolattuja silakoita. å $äfillo ke

1 a turskaa. ä
Kö aloita ; äd 6 1/9

> nin. d als 2

oo > hamppoja ; Salo

yn. Venäjän palttinaa . ENT

åsna sarkaa :. äl 2

Si paperia. . ov 3 TS

ri kenkiä. vo ERA
svosen RRRa:V 1 mesh

store

KR /aprinise

BANA SVD väl J IMAN

äpkarhun talja os socd 420 os 8-4 2

L L8 höyheniä . - « , LR

110

— TMarkkaa. | Äyri .
1 Lö rabtag c/o «os « « + mtiisdorle Sido
1 , tervaa SE ot SI omen
I tant i, LEN RES lt RES 2 oo
1: Kalkkia . 2 —
1 syli polttoppita., . . + - or et TN
RR a BA KRT RAS kr NYSS SER 2—4
1 RER RS ar ESA ÄR SARA a fe Y
20 Kisköa tuohtöäl. . & ec $ e än e ef AA
1 PÄlvälyÖ G elr ec ee 8 eo ec = & SR

Kun jaamme hopeaveroluetteloista saadut eri nimismies
kuntien irtanaisen omaisuuden arvosummat vastaavilla takse
rattujen talouksien summilla, niin saamme itsekunkin taloude
keskimääräisen omaisuuden arvoa näyttämään seuraavat luy at

Visulahti " 48 Savonlinnan lääni (på
Pellosniemi 39 Savilahden n. k. 56 ä
Juva 40 Saarion pitäjä 485
Sääminki. 42 Rautalammin pitäjä 62 2
Rantasalmi 40 Ångermanlannin lääni 129
Tavinsalmi <48 , så

Näistä numeroista voimme aavistaa, miten vähävar
Savonlinnan lääni on ollut 15-sata luvulla,. Keskimäärän
varallisuus koko läänissä oli ainoastaan 42, jota vastava Ia
Saarion pitäjässä oli 48, Rautalammin hiljakkoin asute sSå I i
täjässä 62 ja Ångermanlannin läänissä 129. Osaksi vaikuttaa
tähän suureen erotukseen se, että Rautalammilla ja Å nge
manlannin läänissä ei ole takseerattu muita, kun verotalol
sia. Mutta' sittenkin on erotus kovin suuri, ja emme vy
muuta nähdä, kun: että siihen on paljo vaikuttanut se, ett
T nb id. NL

1) Ylioppilas K. J. Jalkasen laskujen mukaan.

111

an nlinnan läänin luetteloissa näemme niin vähän rahaa,
ypeaa ja muita metalleja, joitten yhteinen rahanarvo Ånger-
mlannin läänissä on ainakin 65 markkaa taloutta kohti,
a Savonlinnan läänissä ainoastaan vähän päälle 7 markan.
i osia Saävonlinnan läänissä kun vertaamme /toisiinsa, niin
G omaamme, että näitten numeroitten mukaan varallisuus on
lut pienin Pellosniemellä ja suurin Visulahdessa ja Tavinsal-
. a. Tässä siis sama ilmiö kun siv. 100. Varakkain on:
avilahden neljänneskunta ollut, jossa keskimääräinen varal-
nus (56 markkaa) niin suuresti eroaa koko läänin keski-
väisestä varallisuudesta (42).
SÅ Tätä samaa opettaa meille alla oleva taulu, johon olen
r tauksen vuoksi asettanut neljään eri kolumniin omai-
den arvon mukaan takseerattujen talouksien prosenttiluvut
i nimismieskunnissa sekä yhteensä koko läänissä ynnä vii-
;ksi Savilahden neljänneskunnassa. Ensimmäisessä kolum-
ssa näemme prosenttiluvun niistä, joitten omaisuus on tak-
era tu vähemmäksi kun 25 silloista markkaa, toisessa niistä,
I a oli omaisuutta 25—49 markan arvosta, kolmannessa
stä joilla oli 50—99 markan arvosta, ja viimesessä niistä,
a oli 100—300 markan eli suuremmasta arvosta:

VV VERA

alle 25 mk. | 25—49 mk. | 50—99 mk. [100—300 mk.

fö AT Re 38,6 27,5 6,0
36 NS myt < 33,5 18,0 41
SSR RE AN 31,9 16,1 5,6
FE al SÖ 38,5 18, 5,»
la 40,7 18,5 3,7
| kel 31,5 21,0 8,9
Sa Flllnada HN DO 38,6 19,4 5,6
avilahden nelj. k. . | 24,8 36,4 25,2 13,6

112

Taulu ei tarvinne paljo tekstiä, se puhuu selvää kielt i
itse puolestaan. Se puhuu samaa, kun edelliset taulv in,
vaikka ehkä vieläkin selvemmin. Näemme, että Pellosniemellä
on enin vähävaraista väkeä, Savilahden ”neljänneskunne SSå
vähin. Ja hämmästykseksemme näemme tästä sen, että va-
”rakkaita on enin Savilahdessa. Kun lähemmin tutkin täm in
seudun - eri osia, niin näin, että Maaningan tienoot ovat ol-
leet kaikkein varakkaimpia 'koko Savonlinnan . Kari ä
hän aikaan.

Aivan pienen pieni on se prosenttiluku (5,6) joka osot-
taa varakkaimpien suhteen muihin koko läänissä. Tähän ko-
lumniin kuuluivat tietysti kirkkoherrat ja voudit ja nimismie-
het. Muut näyttävät olleen kymmenes- ja neljännes-miehiä
Nämä urakkamiehet ne ovat koettaneet rikastua miten vaa
ovat voineet ja siten aikojen kuluessa kohonneet varallisuu
dessa muita ylemmäksi.

Tässä tahdon luetella muutamia rikkaimpia ferod
Varaikkain . kaikista oli, niin kun jo voi arvatakin, Mikkeli
eli Savilahden kirkkoherra, jolla oli 1200 markkaa rahaa, 1
luotia hopeaa, 41!/> LE vaskea, 3'/, LE tinaa, !/, L& mess
sinkiä, 9 hevosta, 5 härkää, 21 lehmää, 28 nuorta, 30 lan
masta, 8 vuohta ja 8 sikaa; tämä omaisuus oli takseerat
2230 markasta, eli suunnille yhtä paljosta, kun tavalli
kymmeneskunta, jossa oli 30 talokasta. a

Visulahden Leinolan kymmeneskunnassa oli J ob L )
koisella 17 & vaskea, 14 B tinaa, 7 hevosta, 8 le mät
nuorta, 10 lammasta, 9 vuohta, 7 sikaa, yhteensä 330 n
kan arvosta. RR

Pellosniemen nimismieskunnan Yöveden kymmenesku
nassa oli Pekka Heikkisellä 100 markkaa rahaa, 4 LE Vi
kea, 8 tinaa, 2 hevosta, 8 lehmää, 5 nuorta, 16 amma
10 vuohta, 4 sikaa, kaikkiaan 290 markan arvosta, |

| u

113

Säämingissä oli Joutsenmäen kymmeneskunnassa Pekka
[akkaraisella rahaa 20 markkaa, hopeaa 40 luotia, vaskea
JÖ L&, hevosia 4, lehmiä 10, nuoria 5, lampaita 20, sikoja
yhteensä 208 markan arvosta. Saman pitäjän kirkko-
'rran omaisuus oli takseerattu 247 markasta ja vouti 291
rkasta. /

— Juvan pitäjän Koikkalan kymmeneskunnassa oli Juho
skisellä 10 luotia hopeaa, 6 L& vaskea, 10 & tinaa, 7 he-
sta, 10 lehmää, 10 nuorta, 12 lammasta, 5 vuohta, 6 sikaa,
| yhteen 308 markan arvosta. Saman pitäjän kirkkoherran
maisuus oli takseerattu 289 markasta.

- 3 Rantasalmella näkyy Parkumäki jo tähän aikaan olleen
6 ik aa kylää. Siellä löytyi monta varakasta, ja yhdellä
. st "Antti Hartikaisella, oli 40 luotia hopeaa, 2 L$ vas-
c L, 4 hevosta, 9 lehmää, 7 nuorta, 10 lammasta, 7 vuohta
Ta sikaa, yhteensä 383 markan: arvosta. Eräällä toisella
| Nassa kymmeneskunnassa oli 264 markkaan takseerattu omai-
| ja Matti Hyppösellä Putkisalmella oli omaisuus taksee-
1 308 markkaan. Voudin omaisuus oli takseerattu 341
i ka, KSi.

— Tavinsalmen pitäjän Pielaveden kymmeneskunnassa oli
itti Niskasella 15 Iuotia hopeaa, 3 L& vaskea, 3 hevosta,
ehmää, 5 nuorta, 8 lammasta, 3 vuohta ja 4 sikaa, taksce-
ttuna 256 markaksi. Maaningalla oli Juho Tuovisella 10
| ia hopeata, 4 Lt vaskea, 3 hevosta, 6 lehmää, 4 nuorta,
| lammasta, 3 vuohta, 1 sika, yhteensä takseerattu 205:ksi

nh

kaksi. Kirkkoherran omaisuus oli 478 markan arvosta.

114

AL tare E
NA a 08 at É
Lisäys: | Er Hl ij bal
Sivulla 61 puhutaan Juhana Knutinp. Kurjesta::
hen olisi lisättävää, että hän vv. 1567—1569 oli S Ol
lakunnan tuomarina. HR

GV FR ; 4

AS
Lyhennyksiä: STEGE a
i ER

V. A. = Suomen vanhempi Faltiomr i

Arv. Handl. = A. I. Arvidsson: Handli
lysning af Finlands häfder. UTRRADA

ig 4
ALA 3

j TIO: Få Sd
? a ed RE Ht
: JR taga

220 NTE NE

löd a
iite I.
ri a j HRILOSOAHSR I
lö or dat IT
lin NI! Vi Fri rå
I Oo RAR IT
Id HH f
FÖ ino ' Adi i
ad She fi / > Mä
Kn HONLSE LA I HTV

Fian ROR 05

vonli Nan Jäänisså n

PE FIA nod ARN vi

ul Änarg

,;

asakkaften

Klan

Be fevia meluntiul fusDomrol
Slikqa bid MG Bl "än | I S
Bern vide Init ÄR "
T BV RS BSR AU RGRT Hör MATA g
RISbUNY Al
: kilot HAJAR tr É sj
ä äl gulioj pu ei 7 et
re ii BLOV
ÖS IN a mean:
MEG | ref ard
BI ni inäga ;
HÄNT
Uk Te ll 33 Hu
UR AE No |
ji ; TI ft CE RA
BOILU

Tässä liitteessä aakkosellisessa järjestyksessä olevat suku- E
nimet : olen kerännyt v. 1571 tehdyistä hopeaveroluetteloista i
ja niihin liisännyt vielä ne sukunimet, jotka eivät löydy niissä,
vaan muissa saman vuoden tilikirjoissa. Tässä ovat siis kaikki
ne sukunimet, joita käsillä olevien lähteitten mukaan on käy-
tetty Savonlinnan läänissä mainittuna vuonna. Luettelon olen -
tehnyt asutustutkimuksiani varten ja sen tähden on tietysti
ollut tärkeätä saada yhdistetyiksi kaikki samaa nimeä tarkot-
tavat eri variatsioonit. Mutta niitä varten, jotka dl tut-
kia nimiä kielellisessä” suhteessa, olen jokaisen nyk | n
muotoon muuttamani nimen jälkeen sulkkumerkkien sisään pan ;
nut kaikki ne eri muodot, joissa olen nimiä tavannut ruotsa-
laisen, meidän aikamme foneettisiin tutkimuksiin aivan vähän
perehtyneen, kirjurin merkitseminä. ” Niille, jotka ehkä-epäilevät
tätä minun ryhmittelyäni ja muuttamistani mielivaltaseksi, tah-
don sanoa, että kaikissa epäeltävissä tapauksissa olen verrannu ;
samaa nimeä ensin eri verokirjoihin samalta vuodelta (joissa
se useinkin on eri lailla kirjotettu), ja sitä paitse vielä tarpeen
mukaan aikaisempiin ja myöhempiin verokirjoihin ja vihdoi a
nykyajan kartalla sekä nykyajan maakirjoissa oleviin nim iin.
(Tämmösen vertailun kautta sain esim. sen muuten vaikes sti
selitettävän tiedon, että Nerffuinen = Närhinen); merki
näet on, että useammalla talolla vielä tänä päivänä asuu sam
suku, kun 15-sataluvulla. ; EE.

Tässä nimien muuttamisessa nykyaikaseen mnotoonsa om
minulla vielä ollut Gottlundin suuri sukunimikokoelma, joss:
hän on erikseen merkinnyt ne nimet ja nimien muodot,
hän on tavannut Juvalla; tämä kokoelma 'on Historialli
Seuran hallussa. /

nm

— Semmosia muutoksia en ole erikseen merkinnyt, kun esim.
ver kirjoissa on kirjotettu Arpiain, mutta minä olen kirjottanut
i rpia inen, ja samaten olen kirjottanut esim. Karvonen, pro Kar-
oinen, Hukkanen pro Hukkainen, muita pieniä muutoksia mai-
itsomatta.

- Mutta lukia näkee pian, että usea nimi on tullut luette-
90 mn semmosena, kun se ilmestyy verokirjoissa, syystä "että en
6 arvaamalla BYGGE muuttelemaan sitä.

21 ls BER 21 BER
ENE d E12 |3 3 2 le)
fl 215 EEE
FB [FIER FIER) |SJEJR
Mhikainen (Affuiki- r Anheinen, Ania-
MOLIN 8 mes, Aniainen) .
| 2 nen (Achman) 1 Antikainen (Anti-
Ner KAN, A- CHAN) > 6) a fe da — 2
hoinen). . . 2 4l Anttoinen (Anthoi-
oh liner T(Aijno- HE0) sor 381 4—1|—/—1—
MG äjnelin) . 6 —I—]| Antroinen . . . .|—-] 1/— |
Ai novainen (Aijno- j Arminög-. 6053, — — 1
Vv RR a —I—! 1—| Arpiainen . . ...|4 |
iraksinen (Aijra- Asiainen.. .':. . . ax 1
HR 1| Asikainen . . . .|5 17/—
irikainen — (Ayri- Assilainen . . . .| 1/—|—
lin). se 2-1 2/—1 Auvinen (Auffuin,
nen (Ackan) .|—-|—|—| 1 Affuoinen) . . .| 1/—] 6) 7
RNE 1 Erkkinen (Erichen,
| MIN Sal of 9 Bricksonya sis) 1 2 111
Aninen, Anniames, Eronen (-oinen). . Il 2—

ACA
VE

IV
. jä
V.P.II.|S.) RT VIPA IAS:
Eskelinen (Eskelin, Harjulainen (Har- | | IPTV
Eskelson). . . . 214 MONS OSranese a
Haapalainen . < 1/—]| Hassonen (Hadzoi-'1' toculot Iof
Haarapäivinen (Ha- nen, Hatzon, Has- |. fd 0 måO
rapaijuin). . . .|— 2- soinen, Hassinen) — 283— ; |
Haatanainen (Haat- Häsunöp ss Tore yen 21
tan, Hatainen) .|— —| 4] Haukkanen (Hau-I| I I I dd ap
Haikkonen (Haic- kainen) . . «<. a
kon) Pt BUSH —— 1] Haverinen (Haffue- NPESARG al
' Hakkarainen . . .|— 1 (18. RV RRRERAR v. | —| 1:
Hakulin(en) . . .| 4/2 6| 1] Heilonen (Heijlai-
Hallinen — (Hali- HON) vå Te RR 3 2
EMG hata 41 —|—] Helpanainen « . .|=] 1 —
| Hallikainen (Halic- Heikkinen — (Heij- AS
kan). spuat ste il keinen, Heckin, AM
Halonen (Haloinen, | Heickin, Heijcki- ; oh
Halloinen) . - .|—-| 1 3 OM INOM) sd avled 16) 6| 5 -
| Haluinen 3 —'—] Heikurinen (Heic- AR
Halffuardin ——-| 1—/—] kurin) . +. ++ — Hå
Hälsinemi)A 7 Loi —— 1] Heinonen (Heine, | | md é
Halttonen . —— 4/—] . Heijnon, Heijnoi- | Ar fö
Hamunen . . . .|= nen) «=... dv) 1 Sal 3
Hampainen. . ../— 1 Heiskanen (Heis- elek NR
Haniainen . 1— kan, Heyskinen). 2—-12/—
Hannunen — (Han-| Henkinen «+ + + -|—-| 8-I—
nun, Hannunpoi- Herranen 1—/—/—
ca, Hansson) . .| 1— 11 3) Herttuan. . : . . 1
| Hannuksinen « .« .|—|= —-|'Hietanen. . . : Nk nl
Hapiainen (Hapian) —/| 3 Hiironen. . . . « 8 4 —-
Happonen . —|— 1/—]| Hiliakainen (Hilia-| | I ”
Harmainen (Har- RAT) dä bacteste äe i
MARK); od aöled CD 4 — 11] Hiltunen (Hiltton, AR
Hartikainen (Hard- | od Hilduinen) . . . Fifa ;
wick) SR 3/—1] Himainen . . . . —17/—-|—-'-
Fe

fuoinen, Hijffuöi-
ROR) FRI lot,

[Se

28

2

pu.

Hyvärinen (Hyff-
verinen)

| Hyyryläinen (Hyre-

lain, Hyyrylinen,

[ar

Hijrijleinen)

Häikiäinen (Heiki-
BIND) role (Aa re
Häkkinenpen. J; cg

- "Hämäläinen (Hae-

-—

melen, Hemeli-
nen, Hemeleinen,
Hämeleinen) . .
Hänninen (Heninen,
FERM) IE
Härkönen = (Here-

10

N BH NN

- N

(SC

koinen, Haereken,
Haerekön, Harc-
köinen). . . ..
Häyrinen = (Heyri-
nen, Haeurin,
Häyffrinen) . . .
Thalainen— (Thalan,
Thalinen, Jhalai-
ters ER 1 fo E BNE UR

(SJ

DOM) FEET Leg
Thanuxin!. if. ba
Tikkanen (Ickan) .
Tiläinen (Tjll, Tjlli-

nen, Ijlleinen, Tla-
nen, Tjlöinen,
Ylöinen) « . . .

Thalempinen (-mbi- |:

VV. Pil J. JET
ol12) 3) 33

33) 114
oa pr | (Ei på frn ped

AK
0 dos ig I
15) 1 als
(oe gå jä äre pt
1—2 2
18) 2 BA
8 Bla
kd Al 7
vik Jled + 430
Bla

|
sl alla

Ikonen (Jekoinen,
Ikoinen) . . ..
Ikäheimonen (Jke-
heimon, «TIkehei-
moinen).: i :..
Immonen (Jmmoin,
Jmmon, Immoi-

Inkinen (Ingin, Inc-
hinen, Inhinen
Inginen) . ; : .

Inkonen (Ingoinen)

Inkorinen . . ..

Innanen (Innain) .

Innonpoika . . .

AOKOMOnA, Siv kd
LAGA shoes a
JOCKI0 Na la re
JANIOD) | sikinbe
JB00OTON vr terkovlj a
ORUMGNs d rie a
Jottonen = (Jottai-
nen, Jottoinen) .
Jukarainen . .
Julkkunen
KÄNN = sik.
Jumppanen. . ..
Jussaroinen

16

oc

RE Ser

=

16

11

15

[SX

(SÅ

—

v.|P.|J.|8.|B.|T
Jussinen . « . . 1 NAR pm
Jurva — (Jwrffuan, Er
Turffuan) . . « kål
Jurvonen (Jurffuoi- alsekif
BOLA skalen br Nl : AH Ag?
Juutinen (Jwtin) .|—|—! 2— 1 5
Juvonen (Jwffuon, E . |
Juffuoinen) . . . en
Jyrkkinen . . . « I-] 27
Jäppinen (Jeppin) d—1 =
Järveläinen (Jerf- Xx RF
fuelen, Järffwe- (ETS en 1
Piö):n R SE ER
Jääskeläinen (Jes- Pg Jodl
keleinen,Jeskeläi- it d Er
nen, Jäskeleinen) jäl, fr AV
Kaartinen (Kardin, roll) Irug
Kartinen, Kaardi- F bidrag
DON); > aker 1
Kabhilainen . . . « fo
Kaikkonen (Kaije- mr
kon, Kaikoinen). | 1 4 ;K
Kaipiainen (Kaij-| | dd
Famhoinen; Cyan är up
nen,Caijpon, Kaij- j )
Palian):ste oboe gl 040)
Kaissanen . . . .|1—--
Kakkinen . . . -|—|—| 2/—
Å HH
Kaållinen ., sikor.s
-| Kalke (Calcke) . . 1-
Kalttunen . . . . a
Eamalatnsn | (0
malan) «+ + + | 4
Kammonen.' . . .I—-lHI—-'F
Ne

FE VIL
Sa ; V.IPTIIST]R]T V.IP.I J.]S.] RT:
| kkonen (Kanc- | Keistinen -—-) 2——1|—
AL —— 31 11 3/—] Eeiffverin (2). . .|-|—-| 1—/—'—
nsikoinen — 1] Kekkonen (Kecké- ;
ntanen (Kandai- Jen, - Keckinen, |
nen & 31: ”Röckon, Keckoi- |
viachon (2) ST SES Säe ÅR ka feg LR LA BA ta ÄR, SA 14:10] 91.3 4—
kainen . « .|-|— --| 2] Kelkkonen (Cele- |
(Björnin, koinen, Kelckan)!—| 2l—1 5/—/—
arhun) . . . .| 110-15] 5l-l Kemi . . sv o. 2 i
en (Karia- Kemppainen (Kem- |
BSS 9) 1:90 al) bes Könpahainen. |
arppinen(Karpai- Kemppin). . . .|3|—-| 3 3—1—
nen, Karppin, Kar- Keronen = (Keron, |
- poinen, Karpinen) | 4—/—' 6) 1| 4| Kerroinen) . . .| 3) 4—| 1—1—
SE je IHICESONON «ist prr a vå pad FR em 11
tonen . STA Kettunen (Kettun, |
tunen . 1] Kettuinen) . . . =|= e— 4/2
rv: en « . . -|-|-]—]| 1/—I—-] Kieleväinen (Ke- |
en (Karrui- |A dARANS e ERS haes begel md paren bn FÅ
ae SS RE —| 2—| 6l—]| 21 Kiihkelinen(Kichk-) —! 1—
vonen —1I—| 11 Kiiskinen (Kijskij,
en . . «|| -|—-|-) 1] Kiskinen, Kiiski-
en . 1/—] linen) . ov vv. —|—=10] 2) 41
urine] —l—|—!- 21] Kiljunen (Kiliun,
tsoinen . . . -|—]|—| 11—1] Kilion, Kijloinen) |=| 1/—| 9/—| 1
apäinen . . .|—| 2 2] Kilkkanen = (Kile-
tonen . . . .J—| 2/—|—] 4—1] kan, Kijlekin,
uppi en (Caup- Kilchainen) . . . || 2) 8—-|—-! 1
pin, Cauppi, Cau- Kilpeläinen' (Kilpi-
pinen) . . . . .!12) 219 7| 11 3] einen,Kilpon,Kil-
nänen (Käinei- peleinen) . . . .|=-|—-!I 1-1 4'1
Ren). vs. «os | 1 Kinnunen (Kinnoi- | |
issanen (Keijsa- BONN AT Ile kl a ms 911
2 Rijrlden 00 SALA

NER É
| SR
V.|P.|J. S./B.|T. v.]P.|I.]S- [RT]
iKirmanen> . .:; -|:2 Kuittunen . . + .|—-] 4/—-/—- br &
LRJSLODEN « sa dotbar — 1|—|—] Kuivalainen (Quif- ag fa
Kitanen — (Kittun, fualain) 221 1l—1 111]
Kituinen). . . .| 1 4 Kukkonen (Kuckon, dk AN
Knuuttinen. . . .|— —I——1] Kuckoinen, Kuc- Pded
Koikkalainen . .. . | iF] 1/—]] kainen) 23 8—s2
Koirmess — —|—/—] Kunniainen - | i- ME
Koistinen sås 3| Kunnonen . . . .|1— 1 lg c
Kokkonen (Kocka, Kuohonen(Koohon) le
Kockan, Kockon, "Kuokkanen (Kooc- VE + SR
Kockoinen) . . . 4 DI LI KBR) dee 24 - AA
Kolehmainen (Co- Kuoponen (Koopoi-| II I 4 + ,
leman, Kolimai- nen) « «0 > bålen
nen, Kolemainen) |— —| 7| 9| Kuosmanen (Cos-| I FI LI
Koljonen (Kolion, man, Kosmain, ve + A ER
Kollioinen) . . .|—- 3| Kååssmainen) . .|10/— 16— 3 IG
Kompinen (Combi- Kupiainen(Cwpian) |— 7 na
DON HNAn dr —| Kupparinen (Kup-I I I tolkat
Kononen. . . .. 2] parij, Kupparin)|—| 1| 2.— 1 TE
Kontiainen . . . .— 7| 3) 1] Kurikkainen (Kw- | | | ; | kö
Koponen (Koppoin, rickan, Kurikai- öbadrikå
Kopoinen) . . .|— 5) nen, Kurickari- saladll
Korhonen ....!6 2111 DORYEN Seg Re 21 1- —-
Koskimies . . . .|1 ——— Kurkinen (Kurki, a
Kosonen (Kosonn, Kurkin, Kurcki- mtd
Kosoinen) 181 91-11) Hen)n ale eg Te mg -
Kotilainen (Kotti- Kurunen — (Kurui- vd
lain, Kotilainen)| 3 —| nen, Kuroinen) .| 1/1 a gr 9
Kovalainen. . . .|1 Kurvinen (Kurffui- AT
Koviakainen (Kåf- nen, Kurffuoinen) |—| 6) -
fwkainen) 1 -- Kuvainen . + + «| 2— bu
Kovonen . . ... .|2 —| Kuvaja (Kuffuaia) |
Knikkanen (Cwic- Kyllönen — (Kylioi-] II |
TTR SEA Fd EN 4 nen, Kyllioinen, arne

Kylliöinen, Kyl-

imäräinen (Kae-
neren, Kemerei-
ne & Kämerei-
Särkkäinen (Kaerc-
ken, Kaerckehin,
Kerckeinen, Kerc-
Fkeleinen), . .
äl inen (Kerffuin,
Kerffuinen) . . .
ärsälaitinen. . .

väinen (Kete-
Nöinen, Kottevei-
| nen, Keteven). .

VIPIIJAS. RAT.
Lanikainen (Lani-
—! 8 4|/— AR TOR sas) gr då ne
—|—| 111 al Lantiainen . . .
| Lappalainen (Lap-
z pinpoika, Laplein,
| Lapleinen, Lap-
et äl 11] palan, Lappalai-
1100) ARNE FY
Lappveteläinen
(Lapvetelin, Lapp-
3— 11" vettelinen) . . .
| Laskonen
—— 3 3) 6|—] Lassinen. . . . .
— 1] Laatikkainen (La-
tikainen, = Latti-
kainen)
—i 4| 2115 —)—] Lattuinen . . . .
Laukkanen (Lau-
5 5 RB chinen, Lauckeij-
—/|—| 2—] nen,Lauchahinen,
Lauckan). . . .
—/|—]| 5 1l—/| 3] Laukarinen
Laulaja (Lauloija)
—1—| 2113/—]) 1| Launinen ..
Ia fp SR Laurikainen . . .
—| 3/—|—|—|—]| Lauritzainen . . .
—| 1—j Lautiainen (Law-|.
1 —|—|—] tian, DLautiiai-
MÖT st oEd ed ERS
Lehikoinen . . . .
6! 7| 1/—! 2! 4] Leinonen (Leijni-
2 nen, Leijnonen) .
3 Lemmittynen (Le-
——!—!—' 2-—1! = mijtijnen, Lem-

LSS Sd

a

11

11

mijttin, Lemne-
Lempivalkonen
(Lembivalchon) .
Lentonen (Lendon)
Leppänen (Leppei-
11: IPREN Pe gA
Leskinen (Leskinn,
Leskinen). . ..
Lestonen..;.. . :; +
Levonen (Leffuen,
Leffuon, Leffuoi-
nen, Leuoinen) .
Liikanen — (Likai-
nen, Lijckan, Lij-
kainen, Lickoi-
nen, Lickainen,
Liickainen) . . .
Liimatainen (Lima-
tan, Lijmatainen)
Liinaharja (Lina-
haria)
Likavainen
chaua . ..)
Likomainen
Lintunen (Lindoi-
nen, Lindun) . .
Lipponen (Lippoi-
nen, Lippon) . .
Liukkonen (Liuc-
koinen, Liwkai-
nen)
Littiäinen (Lijtti-
einen)

(Li-

Eh

I

Liuttinen — (Liwt-
FR) Sk el da
Lukkarinen (Lwc-
KAN): ol obe
Luostarinen (Los-
tarin, Lostarinen)
Luukkonen (Luc-
kon, Lwckon). .
Lyytikäinen (Lyde-
ken, Lydeckeinen,
Lydikeinen, Lij-
dickeinen, Lijtic-
keinen)
Lötjönen (Lödien)

Makkonen (Mackon,
Mackoinen). . .
Måalinen' | 73:e als
Malliasmies . ..
Mammonen. ...
Manninen (Mani-

nen, Mannoinen,|
. 11

Manninen) .
Mannikainen (Man-
HiCkan)..1e ba
Maranen (Maran,
Marinen, Marai-
BOND sive la erg

Martikainen (Mar-

tica, Martan, Mar-

Aichan, Martikai-

nen) . ;
'Masttinds Marttin,

I

Mattinen (Matzon,
oM SA Ma-
tin, Mattin, Mat-
| tinen, Matinen)
| Mattilainen (Mat-
i tilan; Matilan,
| Mattulainen, Mat-
| tilainen) .
| Meckolchoinen (?) .
Melanen . . . ..
Mendoinen . . . .
11 ; riläinen (Meer-
Metsonen (Messoi-
nen, Messieinen)

| nen, Melon, Me-
finn)
Mi tin nen (Moctti-

| nen). FO FA NR
Mie Lunen (Met-
| Mik konen (Mic-

| chon, Mickon, Mic-

4110

|
>

bo

lonen (Micloi-

kainen, Micko-
HER IST Ne Lek. os
Mikkolainen (Mic-
kulan)
Minkinen
Moilanen (Moijli-
nen," Moilainen) .
Mononen (Monon,

FLIÖS Cd

Månsson). . . .|=

Montainen . . ..
Montonen (Monda-
oinen, Mondoinen)
Möhlönen, I nylclo

nen)
Mulkkanen (Mul-
chan)
Mulliainen . . . .

11 Muldiainen. . ..

Munkurinen ...
Mursonen
Mutkanen . ...
Mustonen

Mäkeläinen (Meke-

leinien) ,'1:: 1: + =

Mäkinen
nen)

(Mecki-

kereinen) . .

Mönkkönen (Mönc-
kön, Mönckyinen)

|

——

- i.
.|J.]8.| RT. V.| P.|J.|S.]R.
MÖGLO. > ol klä —J| 21 roinen, Nuthroi-
Narinen «| ola bo 11/—|—I|—] nen)... .../' —! 8
Naukkarinen(Nauc- Nykänen (Nychei- 5
kerin), «ia bollo a nen, Nijckeinen)| 7 :
Nenonen: > ia lesys —| 1—l—] Närhinen (Nerffui- lö Få
Nevoinen ...« HEM) Tarja SAN 1 3-— 4
Niiranen = (Nijran, Näärinkinen (Nae- Å Ek
Nirainen, Niroi- ringin). . . ... PR ån S
BONN sedel de —' 11 5—] Oinonen = (Oijnoi- | i
Nikkinen ——|—| 5l nen, Oijnon, Oij- | ä g NR dne É
Nikkonen 3/—|—|—| nahainen). . . . ; 4 ET |
Nikulainen (Nicku- Oikarinen (Oicka-| oklalasdånt å
lan, Nichlainen, rinen, = Oickai- Re indalif Å
Nikulahainen). . "2-2 DEN) ale fe ste 11 3t 1-7
Nikkarinen. . . —J—] Olkkonen (Olchoi=| | I I Id.
Nikkarainen . .. —I—| nen, Olchon) . .|1 8) HA
Nirkkanen = (Nirc- Ollikainen = (Ollic- | nokia
37 AR Pr Ne kan, Olikainen) . 7 41 AR a de
Niskanen Al FOLiREnA: «le, sir —L| 3|—] 21 21;
Nissinen = (Nijsen, Oranen (Årrainen,| | A
Nissin, Nissinen) 8/—|—]| 38l Årainen, Åroinen,| | -. Ra
Nijthinen (2) . . . Ozan; Orpn; Ork LAR LJ
Nintan.... Ik be LSI Oman) vie krknn 7 34
Nojonen (Noijon, Oravainen NO TER
Noijoinen) . .. —| 1/—]—] Outtinen. . . . « 23 —
Noponen ; |. dia Å Paananen (Paanon, | | g je fö Ö
Nousiainen (Nou- Paunon) . +. + +r : 2 1 s -
TS ROR ar SE ol 11 5|12/—] Paakkinen (Packu- 5
Nukanen. . ... —I—|—]| 11 nan, Packin) . . ER 1 i
Nulpponen . . . . 3 Paasonen (Paasa- kl
Nupponen .... 21—1 nen, Pasan, Pa- Kd Zz
Nurjanen (Nwrian) 2 sainen, Passoinen,
Nuthuinen (?) (Nu- Pasian). . . . . ; 4
thioinen, Nuch- Paastinen :. . . . fö; a
EE
=

; ajanen (Paijan,
Payeinen, Paijai-
ia on (Palan, Pa-
linen, Palainen) .
€ (-inen) AR
Papainen
| Parahainen.
Id antainen i
SORGSNA
kkiner (Parchi-
| nen, bidekbjnen,
| Parkatinen .
I Partanen (Pardann,
— Pardainen, Part-
| than, Partanen) .
Pa ainen (Parf-

2 ND
Par

Pelkonen i (Pelchon,
| Pelchoinen) .

Pennanen (Penoi-
nen, Penninen,
föskenn) .

Mbdutenen (Bengts.
3 son, Bengtin, Benc-

vr

tinen, Benttichen,
Pentinen). . .

Pernanen (?) (Per-
nen, Perneinen) .
Pesonen (Pesonn,

Pessoinen) . ..
Pettonen

ND

CE RE Gt ON ED

Peuhonen . ..'.
Peukkinen ' (Peuc-

heinen, Peukinen)
Pietikäinen (Bedic-

ken, Pedikeinen)

Pietiläinen (Peti-
1] leinen, Petilen) .
Pietinen (Petinen,

Peettinen) "; .”.
Piipponen (Pipoi-
nen)
PIITaneN sot nss
21IPHSPRANGN TT Lv a
Pilvenäinen = (Pij-

21

11

1] lueneinen) . ..
Pippurinen .
Pirinen

—1 AL IIIUUOCU . 2 2 «

Pitkänen (Pittken,
Pitkeinen) . . .
Poikonen (Poijoc-

-—

or

koinen) -
Polchehin (? Bol-

che)

kon, Poickon, Poy- |

IP. I JASAR
8) sl al 2
Få 1 oj pa åt
til 38
ed ER EL sena
VE MR
5 | fl fe pat
p | RE oda
4
3
al a
D 1
AE ja) a gp
4
SS
17—
SIN jet
fule

XIV
P.|J.|S. | RT. Vv. P.|I.|S.| RN
| Pouhonen -. 11--|—/—|—]| Pällinen (Pellin) .| 7 1 72.
Puhakainen ... ——) 11 Pölliäinen (Pöliet- ör -
Pukarainen 1/—|— nen, Polien, Pöl- ;
Pulliainen (Pullo, leinen) . . . . . 281
Pullonen, Pullion, Pöllönen (Pöllen, STEN
Pullioinen, Pulli- Pöllänen, Pöllöi- g ,
SIKA)! fodel måne] 1 Al BR) vist 1 11—| 7/-
Pulkkinen (Pulchin, Pölkkänen (Pölehei-| | | |)
Pulchinen) . . .|—| 5| 1114/—| 2] nen). :. ... 1 2— dn 2
Puntainen (Pundai- Pönttänen (Pöndei- TT i
nen, Punndainen) | 5) 5 BON) I Aote fa TRE 1 3 na äe.
Purhonen fler Pönninen. . . .. 3 É Jä
Pursiainen . . . . 3——) 1| 11 Pöppönen (Pöpen, ; såld
Puriinen: ; i, le 3 —I.1—|—I—]'. Pöpeinen,Pöppoi-| I | I | -
Pussinen . . . . .|=]|—|—|—]| 11.11 nen). . .. .. il—-!6 =E
Putkonen (Puttkon, Pöyhkönen (Pöyh-| | | | | I
Puttoinen, Put- BOMOH): Fen el 3 2 Er
KÖIMON). lol ds 8| 51 11: 8I—HPOreä (Sj. on Ir FR a
Puurtinen (Purdin, Raaska (Raska, Ras- Hd
Puurdinen) . . .|—|—| 11—| 5|—| kan, Rasku, Ra- ik
Puustinen . 2|—] san, Raaska) 211 8- S -
Pijlinen (2). + - -|-|—- 5/—| Rahikainen. . . .|—H10|= ed
Pylkkänen (Pijlchi- | Rahunen (Rabhoi- | Jå
nen, Pijlekehinen, | nen, Rahuin) . .|6 Ua å :
Pijlcheinen). . .| 3/16 —J| Ramonen ....|2b jr å
Pynnönen (Pijnei- | Randalauki (?) . . RR | -
nen, Pynneinen, | Rantanen 1/—— —
Pynnoinen) . . . 4— Rastonen . . « .|—- 4 -
Pyykkönen (Pijc- | Ratikainen (Ratic- och
koinen, Pycköi- | RAN) SEN X -—] |
a FD]
2 JRR SR Ag 1 11 Rautaparta. . . . 4 Sr
Päivinen (Peiffui- | Rautiainen (Rau- | cd si
nen, Päijuiuen, | tias, Rautian, ör.
Paijvin, Paijinen) | 8! 1/—'—1 311 Rautiainen). «| 1J— BI
NO

XV

—

ot

Ropponen (Roppon,
7 oppoin) 20, FÅ AL
a a (

DN

(S

uu

0 uhiainen. . . .
(Rosen,
Sd tzin, Ruotsi-
Bless na
nen (Ruotsi-

V

Runttikorva (Run-
f tikorffua) FE UR PI

Ruokolainen (Roc-
kan, Rockalainen,
Rockolainen, Ro-

köläinen) io.

Ruotsalainen (Rot-
zalan, Rodzalai-

nen)
Rytkönen (Ryttkön,

Ryttkoinen)
Rännäri (Rennare)
Räisänen (Raijsen,

Reiseinen) . . .

SIG Pte. neg vå. e

Saironen (Saijroi-
nen, Saijrainen) .
Sakkalainen (Sac-

KRANSAR Ra
Saksainen '(Saxai-
RER) ER «ia here
Sallinen — (Sallin,

Sallinn, Sallinen)

Saukkonen (Sauc-
kon, Saijekon)
Savollen: ivag "I,
Savolainen (Sawo-
lain, Saffuolan) .
Selonen

ES 1

4 —

—! 5 2) 21.3
ån

Ta 1

s 2

ER

al al.

ie (ej

|

Ean

ER

391

&

fra br fel kn

—!—l|10 Å

4 -—

4 —

XVI

Seijkonen (-kinen)
Seppänen (Seppon,
Seppen, Seppo,
Seppoinen, Sep-

POLL) "070 dela
Sianjalka
Sihvonen (Siguon,

Sigffuon) . . . .
Siiranen (Sijrainen)
OLLOROR la 16. öv a
Sikanen (Sickan, Si-

KalnOW: fockde
SETS EG RE rr

Silvantoinen . . .
Silvestenpoika .
Simonen . . . ..
Sinkonen (Sinnkoi-
nen, Sinckon) . .
Siparinen

OVER» dr bli oo
Siskonen . . . ..
DISCLONON '« ab «os

Soikkanen (Soikai-
nen, Soickainen).
Soininen . . . . .
Sokkanen (Såck-) .
Sopanen (Sopann,
Sopainen). . . .
Sormonen (Sormon,
”Sormöinen, Sor-

2 REN

KR Vv

Sorvari (Sorffuan,
Sorffuar, .Soruar,
Soruari) . . .

Suhonen 'steses vo

Suutari (Suttar)
Synon (?)
Säkkinen (Sekinen,
Seeckinen) . . .
Särkinen (Serk-) .
Tahvanainen (Staf-
IRDÄLN) > iosbid es
Taivahainen (Taijf-
fuahan)
Taipalinen . . . .
Talikainen (Talic-
KON) cl oa föl se
Takanen (Tackai-
nen, Takainen) .
Takkinen

LALONGN: «re. eds
—]| Tamppinen. « . .|—I

Tanninen

-| Tantzainen (Tans-| |

kanéh?). ove sh s
Tapanainen (Staf-|

Mä: batat — Z

Tappainen . . ..
Tarhonen . .«.
"Tarkkinen (Tarkoi-
"nen, .Targian) . .

>

—

XVI

arvonen (Tarffua-
han, Tarffuoinen,

RN SV FR

— Toijffuainen) . .

R

Toivanen(Toiffuan,

NR

Toivari (Toiffuar,
| Toijnarij).. . «. =
Toivakainen (Toif-
fuachan, Toiffua-
Toivonen (Toiffoin, |
Toijuoinen) . . .

2

OT a KR RE

lechin)

Tolppa (Tolpan, |

Tolppan, Tolppa) lag
Tolvanen(Tolffuan, |
Tolffuainen) |
Tomperi (Thomber, |
Tomberin) . . sd
Tompttin (?) . . .
Torapainen (Tora-
pan)
Tornioinen . . ..
Toronen
Torponen
Torvinen ATorffui-
nen, Toruinen) .
Tuhkunen (Tuch-
kuinen, Tuhkinen, | '
Tuhkunen) . . :
Tukiainen (Twchi-
an, Twckian, Tu-
kiainen, Tukai-

Tuniainen+.-4 —+

WEE del 0

10

XVOI

| Tunninen
Tuomahainen (Tho-

mahai=) od
Tuovinen (Toffui-

nen, Toffwinen) .
Tuppurainen . . .
Turackan (2) .". =:
TwidinE) ; EA
Turpeinen . . .«
Turounen (Twrun,

Turuinen)
Tynkinen
| kijn,

(Tijne-
Tynckin,
Tynckinen) . . :
Tynninen
| Ukkonen (Wcko,
| Vckon, Wckoinen,
| Wekonen)
Ulmanen (Vlman,
Vimain, "Wlmai-
nen, Velmasson(?))

nen?)
' Uskinen(Vskin, Ws-
Kinel) sa fuse
Utriainen - (Wdri-
jan, Vdriainen,
Vdrijan) = 4
Vainikainen (Vaij-
BIShAN)s 2 ci she
| Vaissinen (Vaijsin)
| Vaittinen (Waijt-
I -stin)
| Valikainen . . . .

||
i

Unkroin (Unkari- |

VI P.IJ Ly
PJ |
41
BR 1
SET
=E 1 kl
a
—— 1 11
|
|
CS 1
|
|
5-0 FE
Bö 2 2
| SSR
15 4|
Blad
KRSKer
ES EE ar 1

Valkonen (Walc-
hoinen, Walkoi-
nen)

Valtanen (Waldoi-'
nen, Valdon) . .

Vanhanen (Vanhan,
Wanhainen)

Vanninen

Siten AN

Rn

Vappunen :...
Varpunen .

Varonen (Waroi-"

jos — Jak,

-

nen)

Vartiainen (Warti- ||

nen, Wardiainen)
Vatanen (Watai-

Watihkoinen . . .
Vaukkonen (Vauc-

KOR) TLS SER
Vehmanen (Vech-

man, Vechmonen)

Vellonen (Wellon)
Venäläinen (Venhe-
len, Wenhilainen,
Wenelain, Vene-
len, Weneinen,

Wäneinen) . . |

Vepsäläinen (Wep-
soin, Wepselei-
PORT ar baodr ek Ke
Veronen (Wereinen,
Werieinen, We-
—roinen)

Vesterinen (Weste-

.IP.II.]8./ RT
IR
husse
AS RE
3
3— 21 31

ARA 2

SN

EE

| Wolkkonen = (Vol-

SNORRES SR ce
Wäisänen (Vaeij-
sin, Wejsin, Weijs-
BILGI En Drie
Väkeväinen (Vec-
keuen, Waeckeu-
BIRNSSN Ina 6
Vätänen (Veten,
Waetten). . . .
Väyrynen (Vaeu-
124118 ej IRS
Ylettyinen (Tjlijt-
tin, Yletyinen, Y-
lyttinen) : .
Yrjänäinen (Yrje-

Ärvähäinen = (Erf-
fueheinen)
Änekeinen (2). . .

13

open

ENN AE 2

2
4
jä
SR
RR a
d

SHOT ASkAQurym SM bind
il hiniluovas 2 I00uryIdngat JA
FHStO1Svilong- sj OMOTesreitnineor

FanbolT ST uNvTÉ

SIR

Vän Iävis aoguA Ir ient

föl amn :Y BlansniogÖivia O'bvdo
; É FAR. BN a

: 0 SIKVO -BIRTA FokI20T9
Ioma BROM. Aer
gila: äödelisdae

jll Bjd

ingj aj

Tässå liitteessä näemme ne muutokset, jotka vv. 1541
—51—61—271 välillä ovat tapahtuuneet Savonlinnan läänin eri
nimismies- ja neljänneskunnissa koko- ja puoliverojen, arvio-
punnanalojen ja talollisten luvun suhteen. Tiedot olen tähän
yhdistänyt mainittujen vuosien maakirjoista, joissa useammat -
luvut löytyvät valmiiksi -yhteenlaskettuina. Ainoastaan talol-
listen (joita kutsutaan maakirjoissa "I skattebönder, »rökar",
»mantal'') luvut on minun pitänyt useammista maakirjoista las-
kea yhteen, koska 15-sataluvun kirjurit eivät näy sitä tehneen. :
Käsitteet koko- ja puolivero, arviopunnanala y. m. löytyvät teks-
tissä selitettyinä. , Verosta vapaita” ovat ne, jotka maak -
joissa sanotaan ,ödis" eli autioiksi. Mutta kun näemme, että
näillä ,autiotiloilla" löytyy asukkaitakin, niin oli minusta oi--
keampi nimittää heitä , verosta vapaiksi". — Siellä täällä huo-
mattavat epäsäännöllisyydet on lähteitten puutteellisuus vai-
kuttanut. AS

XXUI

Nn
2
=
5

Visulahti.
/

> Veroa maksavia. Verosta vapaita.
: 3 i 3 : es
SEI des IR Belar sc bee
å é | 5 & Fel EE
Gör ade > sög äl
Föra SORAN el
68 190 FOTA a fe AE [EES få RA SE
sg öd I 80 Ile :31 2126-15
gör 29 AA | ir
2000 1150) > SNR el)
bas en an RAR |
våg tr I KN 0604] 76-114]
168: "2811 Göt 1001 — dumtikotiest lä
fö: lag 3 stR
69:11 140) > SO TBA r
581111 Hu > WT 10001 -18-1 4:17 90-118
;$2 1281 6861 ör inn
Gö: lön 0 NEN SR
öst 0 ATA
1671) 41 OT HB 7) 1 47 9
0491-4281 -2908 4800) fo] oro sr fr
2700 691 2001 G9rlinsket ske
2794 48:| 289241 664] — | —| — | —

82 | 11 | 248 | 46

XXIV -
Liite II, B. xt
Pellosniemi. 3
Veroa maksavia. Verosta vapaita. É
| NoUhenetr ja nimismies- 3 | s z 3 TR) | SR |
| kunta. raj eler & IE VE on
| 3 led PE LE fe 8 å 1
| NR i DN Ke Re Hö
| KG fia 3 PIP 1
RE —T -— EN — — a | 13
| I Hallila 1541 |-89 | 281 585 | 1651 — | EE EN
| 1551 | 262 | 19) s2lal-!-| —-!-]
1561 |'68 | 10 | s4lml-l—-| I -]
1571 | 69 | — | 515 | usl4l—-] 80) 41
II Kiiala 1541 | 52 | 80 | 79 | 129] 2 | rö |
1551 | -58 | 24! 6138 | 14) |] 1] 4)
1561 | 148 | 181] Uolrmej-1 =] —-
1571 | 57 | 21 486 | 7al14 | 6 | 18215
TII Pellosniemi 18541 | 59 | 192 521 | 1881 —- 1-1 |
1551 | '62 | 8) 587 1204] —-1—-] —
1561 | 69 | 8| 580 11861 —-1—] —
1571 | ör | —) -ö88 lalv] bj—] 41
IV Pitkälahti — 1541 | 62 | 18) 617 | 182] — | Su
1581 | 162 | 14] 626 | 1991] — |] —1] —
1581 | 166 | 21 sö li0]—-1—] —
1571 | '66 | 81 564 | 124] 8) —1| 191
nu
Summa Pellosniemi 1541 | 232 | 78 | 2252 | 657 | 21 — & ng
1551 | 244 | 65 | 2818 | Tä] — | 11 4.
1561 | 2751 881 2881 | 668) —- |] —| —I
1571 | 259 | 51 2,108 | 429 | 26 | 6 12221:

te II, C
oo Juva.
7
; |
Veroa maksavia. Verosta vapaita. :
p ja nimismies- a ad = böj ja) pe =
- kunta. ol & 4 | E |ebbded E
: RR =: 2 PER
NSI GEES
EB EP 7 ER :

|

Jorois 1541 | 260.) 65 | -581:11738 |] 1 | Alvar) ?
RR 2551-1105 10598 13nsÖL KN Il

- == 196 agg I srgs äg — =
fe a lö GB 0: AG SPE CERN 4 Je
"II Wesikansa 1541 |'65 | 69 | 596 | 1951 ? | 21:88)?
EK - HS5U 1 Dö je Ste — | ad JA
250 1288 EN gt I

FNL SL 18 agSlabEl =) =) le

I Koikkala Ta | 308 130 SrorarÖL — | ser EE

1561 | 75 | 18 613 | 167] — | — | — | —

öga er) a ba — | — 1 =
Juva 1541 | 071 | 40 | 562|156) ? | :RIvellve
1ööl | ae |ca3 | aborkagölk = | — I — =
1581 ja ka aga! -| —-|—
2571 1508-15 Höga — |) ==

nma Juva "1541 | 2691 184) 2,259 | 654] ulko 24102

Lite II, D.
Sääminki.
i Veroa maksavia Verosta vapaita.
| Neljännes- ja nimismies- | R
a nät. 5 3 3 2 :
< 4 EJ =] 4
TN SE |
Lo Ed RAL SE RER 1
|
I Puumala 1541 67 11:| 515 | 144 —
| 1551 | 71 | 8&| 550 | 160] —
| 1558 | -74 | 8&| 5581 163] —
1571 | 76, 5 | 585) 164] —
II Sääminki 1541 | »51 | 65) 4841 175] —
| 1551 | 62 | 41] 546 | 181) —
| 1558 |-:80 | 121 612 | 178] —
1571 83 41 681 | U3l —
III Haapala 1541 | 59 | 57) 515) 186) 1
| "1651 | 70 | 48) 603 | 191:] —
] 1558 | ”81 | 10 625 | 2051 —
1571 | 189! 11 6921 2141 —
IV Idänlahti 1541 | 62 | 48) 510 | 1641 4
1551 | 270 | 281 5621 1751 —
1558 | -79 | 51 5801 161: —
1571 | -838] 41 595 | 1831 —
Summa Sääminki 1541 | 289:| 176 | 2,024 | 669] 5
1551 | 278:| 120 | 2261 | 707:] —
1558 | 8141 30) 2875 | 707:] —
1571 | 38814 14: 2508 | 774: —

FRIRITS Vv

| res- ja nimismies-
+ kunta.

"efox9Atfong

a NTasa. mi 1541

|

1559

a dj

E
De

CCTIEEET bn:

ra je dt 1561

1571.

1) Näistä on 8 lampuotia.

a 3BÅI3

0
-

-

136
91

191.2,210

Verosta vapaita.

:veje
-uepuundoraty
”erISTLOLeL
"eyoxeddx01,
"BloOI9AOHOM
-geje
-ueuundoraxy
”etSLOTEL

”eloxoatfond

wo I

> |

— |

& |

XXVII

| Lite IL, F.

Tavisalmi. &
Veroa maksavia. Verosta )
Neljännes- ja nimismies- | x | 3 pel öka dn
kunta. 7 = i z i EE E
sele]: ls JELEIGE
If br FIT :
I Saamainen 1548 48! 591 4701 188 —-| —-1—1]—1—
1551: | | | = | 188l —I — | —] 141=
1562: i «728 > el 1540 bars —I 81
1871: | 280] > 8161 ast NE
TI Savilahti 1548 54 | 56 518 | 140] —I— | —1 —
1551: | 0] —| — | 1855 —I —1 —| 191=-
1562 76, 10) 584: 183) —| 3 3 25 | |
1571: | 762] > 5) 629 -a08t 31 —1I HN
Summa Tavisalmi 1548 | 102|115| 988 278 | —| — —I!-
1551: | 108 | 118:| 1,026 |! 290) —I —| —| 831-
1562 | 151| 19/| 1180, 356) —| 3) 7 ]
1571: | 162) 81 1,200: 284) 9 11-11-97
Liite II, G. 4
Savonlinnan lääni.
Savonlinnan lääni 1541 |1,238/| 798 |11,002 /3,359 ? | 21100
1551 |1,4481 595 | 12,339 '3,621 Cl |
1558—062 |1,594 | 280 | 12,658 '3,686 8j 71| 86
1571 |1,651 | 85|12,474 '3,089] 159] 62 | 21 505
iRiKVL | Re

; I
å

4
SÅ
Ks
4
i

RES SEE RE tre a Sn NET erna nn rar ov sa asle T ARR fR RR
RÅ AR 0 VETA og fe SMER ST IR 1S06 Sf 2 MSN aa frä a CK - 5 fr

er RA

OR oh 4

Runkona tässä liitteessä ovat ne yksityiskohtiin m
tiedot, jotka olen ottanut v:n 1571 maakirjoista. Ve
vuoksi ja täytteeksi niille olen asettanut. niitten kum mall
puolelle ne tiedot, jotka saadaan saman ”hopeavero- ja Da
veroluetteloista. Näitä viimeksi mainittuja on ollut vai er
vitella Rantasalmen nimismieskunnan suhteen, koska tämä «€
jaettu Säämingin, Juvan ja Tavisalmen KirkKopimuue
ja veroluettelot ovat tehdyt sen mukaan. Toivon kummin
että ryhmittelyssäni ei ole kovin monta eli kovin suurta e
dystä.

f

Savuja.
Lehmiä. -

I
1

|
|
|
|
| |
I
I
|

|
I
|

Leipävakkoja. |
Kirvesmiehiä. |

Jousia.

227 13111 163111

|
|
|

Puolikilttiä.

Kokokilttiä.

Arviopunnan- |
alaa.

|
|
|
|

| 31183 23 100|168/100

XXXI
Papinveroluetteloissa.

|
|
3
I
|

/

7
| a
S:a Norola |222, 26|—|28| 148] 58) 51100]. 471/13) 4.18) od

|
I
I

Verotalollisia. |

Verosta
vapaita

1 2 3 121
2/—]| 2) 14
1: 11.29

Puoliveroja.

2 1 318
|-8—] 4l 28

I
|
Kokoveroja. |

|

78) 21 21 41 19

94
OT

|
|
|
|

84| 1/—| 1
92

70! 4i 11 6) 30
5 FYN SER SN 30
89) I! 1 21 12
80j 2l—1 2

al 96] 4791 9) 414] ?6l 63 41192 5 101|144/101
|
|
|
|
äl
59,

71

8
201 10: 1118 81

HHLEHAHG-LS
- |
2
76
74

Arviopunnan- |
alaa. I

; 1 211 15/—1—) 86 | 181—] 21

, Paukkula |105| 57

|
|

Veretalollisia. |

” Maakirjoissa.

id Puoliveroja. - |

|
|
|
|
I

7: 1 121..581.5| 11 6) 36

Veroa maksavia.

8 113

Kokoveroja. |

Visulahti.

Summa takseerat-
tuja.

Ei takseerattuja.

Huonemiehiä.
Liuskamiehiä.

'—l21) 1621 63

SN
I

|
|

Bloc) AR ARLA sar 1814 BBK 29

18) .7/—] 8| 25

kirjoissa.
|

Hopeavero-

19 14—' 2 331101 17
nen | 21/14 —| 5 851 12) 21 21
FEK fel 17--) 11 28113—1 16
5 I f7l 10-12] 271 14) 1116

20) 101—1 6) 30Å 12/—1 18

Vuolinko |115| 73|—l24 1881 731 51111 530l 3) 2) 3l 26 75 2

19) 14/—| 5 38) 10) 2) 16
16) 11/—/| 4| 271 10/—] 14
16) 12/—15l 281 10) 1115
138) 5-1 71 181 10/—] 12
20) —

22 8] 4 25111 2/22
24! 11— 4) 251 11—] 19

"1 201 4j—1 6) 241 10 11-16

18) 8—1 2) 26

20

Verotalollisia.

..| 221 18/—1 8) 401 12 11 231 89

OT

1) Tässä summassa on 5 verotettua, joita verokirja kutsuu nimellä »E fp
olivat entisiä linnanpalvelioita, jotka maanviljeliöiksi ruvettuaan ovat saaneet 1

ronhuojennuksia kuninkaalta.

-

Mise Maakirjoissa. Papinvero
Neljännes- ja LE = 2 Veroa maksavia. bk 9 REN
kymmenes:. |.) & 12 If las deals : felslal at al
kunnat. — |E/E 22 fpl? 22.3 FETA: HE
ERE 31: Se) & sjelPRE EL JE
FIF FE ble Rel ob STR iv
4 SSR TI JET TRE '
| 2å I
IV. Melkola. | |
1. Leinola . . . .|28/19—1 487 lag) 1 28 10c——-—
2. Remola 14/ .6/—' 5) 20 | -9l—1 181 601-83) 11 4) 221 Nn
I ARON, rjlad > + 19.-6/—| 4 25 | 11l—] 18) 72 2—) 3/13 a
4. Vehkamäkiöinen| 17, 9|—/ 21 26 | 9 21 15 76 2—12 12) j
5. Vehmainen +. .| 18) 1/—| 1 19 11211) 18) .91——-—-' —
6. Haukivuori . .| 29) 9|—] 4| 48:)| 18/—] 26 98 SS ;
S:a Melkola |125| 40|—120/170 | 67| 4|118| 501 71 1) 9 47) zil 71247) 21
Summa Visulahti |467 196|— 93/668 |26118/425 1,981/32 11/46!2 16/849) 62/:
RUE LIT: Bo Pellosniemi. Pe
I. Hallila. he föl «lek a
1. Toivola . . . .| 36] 6/—|—| 42 | 13—, 31) 99/———]| —
2, Hirvensalmi . .| 28) 21/—' 11 45 Fil 18) Bola ti 4
3. Lahnaniemi . .|28| 14|—] 4|87 | 12.5 18) 90/ i) -
18,.4/—1 4/22 | 12— 18 get
5. Taipale . . . .| 20) 81920 10] 15) vara al
6. Suojärvi. . . .| 17| 11| 2) 4| 29 11 15/ "ee alt ie |
S:a Hallila 137 64 322204 | 69— 115) 515 4— 4.30 äre
I. Kiiala. RN När lg EE (1
1. Tohmala .-. .|14 7/1 5/22 | 7 112 623 25 88 tå
2. Pellosniemi . .|18| 12|— 1/25 | 11/—] 18) 951-11] 8 74
8. Alasjärvi . . .|18 -9—| 822 | 9 127781 328 -
4, Kangaskylä . .| 11 6/—| 8 17 | 9—) 10) vil 3) 1l 4 24
5. Kyyhkylännienii| 14 101—/ 1| 24 | 12/1 15| 1101] 3 4l 02
6. Variala . . . .| 18 12 825 | oc nl ns a
8:a Kiiala | 78! 56) 1116/135 | 57) 2 73) 486'14| 6 20132] 57| 21140 26
rn ) alot

XXX
ola Maakirjoissa. Papinveroluetteloissa.
- : Veroa maksavia. bd jr - 4
ål EJE Ela ola lata Ssd le
Elf enl: fö fa: EDT
: | 212: sl: 3) E) 5 213 Ess: 1:13) IT

FREE 213 BEE RR ENT

fl fl? rel 5 ee

| |

33) 9—l—]| 421 12—] 321 -99/— —
18) 21/—1 2) 391-10/—] 18! 801 2—| 2j 18
16! 11/—i 1) 27 121—1 17] -93— -—
19! 9l—1 11 281 121—1 21] -94/——I—] —
15) 15/—| 3 301 11—1 14] 88 1-—) 1 7
20| »2/=] 8). 221-10/—1 15] 84 2J—| 2) 16

il121| 67|—]|10| 188) 67|—1|117| 538) 5|—| 51 411 67/—]| 265) 19.117) 270117

19]. 9—] 1) 28110) 2119) sel 1-1 1] 6
18) 7/—| 2) 251 111 1120/7 96—1-1-]| —
25] 11/—1 11 86) 11—1 24) 92 1-1 1 6 |
20] 10—! 5) sol 111—1 18) 90 11—| 1) 7 |
19] -6—|—1 25l 12/—1 20) 102— -
28) :5'—1| 3) 28 11|—128) 198/—J-]-] — |

124| 48|—1'12) 172| 66| 31124] 564) 3|—| 3 19] 65) 3) 273) 28l124]. 229124

il460] 235| 4/60 699259] 5/429/2,103/26| 6'32/222|258) 5 919|122/429] 858 429

Juva.

|
|
|
Har |
NN
ng
At
(S<]
no av |
NN
3
-—
=
|
|

—| —|—-] al 143) 87 elisa] 637/—I-I-] —I sal 9| 284) 131144] 231157
:

elkiolsda Maakirjoissa. Papinveroluetteloi:
Neljännes- ja Sik = 3 Veroa maksavia. vaaller I
kymmenes- | 2 13 (Elan) lo] 2 7 a 4 SBI uu 5)
kunnat. &)E 33 815 23.3 ER ie EG ill
SPIRE LRRRBBI HARRER
FI RIRE) $j2 SIE)”: 3/82) Re EF
"Ia IR ER) & IP PER 5
I". Vesikansa. dad
1. Wehmainen.] —| — |—I—] 221 15] 11 25! 115 — Å
2. Vuorenmaa .| —| —|—-I— 13! 1| 22! -100j—]1—Ii--| — -
3. Kaitainen. .|—|— 29] 14] 31.28] 114/—|—-|—-|— i
4, Hällinmäki .| — | — |—|—' 281 14] 11 29) 94/—|—]|—] — å
5. Savuniemi .| —| — 261 14/—| 27) 95 — i
6. Maavesi . —| — —| 1] 22] 14/—1 23] 97 —-|— :
S:a Vesikansal — | —!—| 11147] 84 61154) 615/— —I 831 6| 283) 101141]
i. Koikkala. q
1. Mäkiöinen .| —| — 19] 14/—] 19| 99 —
2. Narila . . I —]| —|—|—] 241 131 3| 26] 112|—|—|—]| —
3. Maivala —| — 19] 13/—1 19] 92/—/—1—]— |
4. Koikkala . .| — | —|—-|—] 241 15/—] 24! 120/—]--|—-]|—
5. Uuusikansa .| — ! —|—'—]| 281 12! 11-29 5 —
6. Rantoinen —| —|—-|—]| 241 14/—] 24| 109/— -— få
Sia Koikkala | — | — |—/|—] 1381 811 411411 617/—1—|—| —1 821 4) 2851 81
IV. Juva. | 4
1. Mattila. . .J—]| — =|=] 221-14) 11 241 102/—1—-|=|/— Hj
'9, Kiiskilä . .|—| —/|—| 1] 231 15/—] 24| 104/—-|—-—-]—
3. Ollikkala . .| — | —|—'—!| 281 12| 21-251 -87/—/|—|—]|—
4. Juva. .. I —]|—/I—] 1] 261 15/—] 28! 118/—-1|—1I—] —
5. Härkälä . .|—] —!—|—! 281 14! 1l 28! 105/—-—|—'— S
6. Suuriniemi .| —| — NR 19 13) 1120] 92|—1-—1—]| — Xx
8:a Juva| —| — |—] 2) 1411 83) 51149) 608/—-|—-I—-|—1 831 51. 2871 31
Summa Juvan p. | — | — || 61 569l335|21/598|2,477/—|—|—| — I332/24) 1139] 34/56

Savuja. | är age ot
[ST FH
2 Lehmiä. | 3 S 5
S
— | HH
2 Leipävakkoja. | 00 S S
Rn 2 Kirvesmiehiä . | 2 - P
S 20 TH
s 3 Jousia. : 3 3
=
=> Puolikilttiä. Rå = ns
Fe)
” Kokokilttiä. 3 o& fe
SS a Aeviopsanape JL GA ES TR RS ll kala Ko Ske höde Fc
2 E
22: Verotalollisia. bör lö FE Fn Fp ent
SA
. | >) Puoliveroja. [öl ö I [5 fre fer ll EN (= förl Hi
? Kokoveroja. BER | Irlottlilflkel TT Ax 1
l 5, ER 0 00 -— ön Ho De Hi
do | 5 | a |ärviopannan. 2?5288:358 83881a580: 25318: 3NS
be - alaa.
- > : 3
Så Z v & rel TR TS — ie] & reed DS SA
E = FÅ | Verotalolisia, 3NRÄRS KT SKE E 33558 3SNS
= : Puoliveroja. i 2 | | | ed Sr | | br. | ke eg d = d £ Jr 28
[69] > Kokoveroja. NR Re 2 PR RARE ae ol AA Ar ARA AA ARA Al 0
Å se SAID E SS ATT TFITSNSS FITEF FT
& SS uja. SN
53 Ei takseerattuja. He - | NN Fy 14 | 2 RE NS AR Er
; SH | Huonomiehiä. | | | | [SA RR | SAR BN ee |
= = Verotalollisia. | | | | | I | | | | | | | | | | I | | | |
. . . . = . SS
. = 2 . 3 å
5 ÅT slö £

é
a S

XXAXVI
Hopeavero- Maakirioi 5
kirjolssa. irjoissa. Papinverolu S
Neljännes- ja CR S : Veroa maksavia. hörn ran : SN dl
tors 2 : El. sx lvl Sal 2 nl SIS st 3 1515)
kunnat. z 812 lEs/51) 3 Is) 3 5/13 3: i |
2 | |" El5 5) & | 85 RN ER
> EE 313 3) & la) "213 |&El ER ABIR
7) flele) fö l5l 8 FF: då
=
IV. Idänlahti. |
1. Ruokoniemi | —/—!—' 291 13) 1] 29/—-! 90 =
2, Särkilahti .| —|—|-| 311 14/—| 31/—| 106:— A
3. Idänlahti. | —|—I—| 28) 14/=| 28/—! 100/—-1—1—'] —
E i ölavantemi | — 1-1 801 14! 215 öl 208--Lll 1
5. Kaitainen .|—|—|—| 29 14 1/ 80—1 94 — :
6. Telalahti. .|— 28! 14/11. 87/1) 1081—-1-1-1 + Ye
8:a Idänlahti| —|—|—1175| 83| 4| -183/—-| s95l—-|-t!-| | z7s5l14| 239| 7/—
S:a Sääminki| —|—| 3) 777|331/14] 774/—|2,503 —| 326139) 116427 —|
Liite III, E. Rantasalmi. ;
I. Putkisalmi. | | +
1. Parkumäki .| 29| 3| 1| 82) 14/1] 82/1 107/-|-—-] — är
2, Waahersalo | 22) 3| 11 251 13) 11 241 21 95— —
3. Asikkala . .| 29] 11 2) 301 13| 1| 31—1! 94/— -—L B
4, Heinäselkä .| 24 241 12; 21181 FO kö
5. Osikonmäki | 21 21 14—'i 18/3 99— —|
6. Heinävesi .| 29 29 13] 21 261 4 110/—|—-I-] — | ;
S:a Putkisalmi |154! 7| 4| 1611 79| 5) 152|13| 584 —L 80) 7| 245) 4l1
I. - Rantasalmi. É
1. Syväys. . .| 16|—]| 1) 16) 18—-| 1712] 88 - |
2, Rantasalo .| 28/—| 1! 281 18l—| 18) 7| 100| 1/—| 11 5
3. Lautakota- jn
lahti . . .|24—] 11 24| 18l—-) 1914] 86|—-I—-1—-] — kf a
4. Woinsalmi .| 26|—] 1| 261 14/—| 281 4| 100— 2 mr
5. Harjuranta.| 23——' 281 12111 19: 8 831 11 11 210
6. Palvalahti .| 21 2—1| 281 11/8) 22/5 -88—) 1 1 a |
8:a Rantasalmi |133| 2| 4| 1351 76| 4| 118|30] 540 2 2 4| 18l 70l14| 219115

XXXVU

-—

kirjälsen Maakirjoissa. Papinveroluetteloissa.
PE [45] Veroa maksavia. :
il ” Ze : vapaita gig Hlalf
es 3 Il, pr $ Fa FN NER RT
El felen i 8 3 rn: fb: 1
=1&/&) sl: E lö: EE rel: (rt: = |8
Is & 13 2) & lal': 1318 lar EET
1 SKR Blob. |E FE |
| äki.
i .| 19 1— JE Nr IE |
aula . .| 20/—/— 19) 2) 101/—
olkontai-
25| 1l— 22111 89/—
17 20-41 > 7B|= |
MA—— 222) Bah
CuUC wi öv.d 21 21 3 92/—
a Tuusmäki |123| 2—/ 125 128) 9| 51311 94) 220137
V. Keriharju.
kot ipale | 22 20-2)---91|===
osiaranta .| 23/—/ 1 2221 107/—
erisalo . .| 19 17) 6| 102/—
Farkaus. .| 28/—! 1 28 2211! 81— |
jkarju anta . BO 30 1) 25 3 921— |
Keriharju |146|—] 3| 146| 76) 4:)131/16| 573/— 108| 256150
406 1,065 578

JP 4
UV

Br op

1) Näistä 3 lampuotia.

tantasalmi |556] 11] 11, 567|303/19/:)529/68) 2,219) 3) 3| 6) 26

> =
7
XXKVIU ;
Lite III, F.. ; 4
| Tavisalmi. hk
pv em dar Maakirjoissa. Papinveroluettel

Neljännes- ja FÖR =) &| Veroa maksavia. Mira klalg

kymmenes- ITP PIE bilssl |A SBRRIHELE
kunnat. & 212 SEl& 5 3 5 2 18 2/3. S1El= & El: 6
> lea: NER fö: nan NS
FIF Gl: 2:08: SR: NN FER
"If PI EF) &RITIE UR dT
j | - lig
I. Saamainen. kl

1. Kalamamäki| 24| 1/—' 25| 12) 2) 28l 7| 85 10) 2) 5 få

2. Saamainen .| 31/—I—' 311 14/—'| 20112! 100 —

3. Puutosmäki | 20/—/—' 20l 13) 11 1618) 96) 0/1) 1) 4 I

4. Leppävirta .| 24/—|—| 24) 18—1! 1918) 95l—-|—-|—-]| — ”

5. Konnuslahti | 24/—|—/ 24| 14/—' 21111] 100/—-—-1—-]| — 1

6. Pieni Kon- | -

nuslahti . .| 24/—|—| 24| 14—1] 17/ 6| 95|—|——] — kr

S:a Saamainen | 147| 1/—/148| 80) 3 116/57| 5711 1) 1 3) 980 5|22026) 55
II. Savilahti.

1. Kuopionnie- |

mi . . . | 27/—1-| 27181 248) oskaelttöd |

2. Jännevirta .| 37.—/—'| 37l 14/—| 281 9 118=|—-/— — å

3. Wehmasmäkil 34/—|—| 34| 14/—| 25löl 99—I--!I— .

4, Maaninka 309 7/—1- 46] 14] 11 321 6) 111 lo be

5. Pielavesi. . 36 1/—' 371 13.3] 32 2 Fo fal kö KG —

6. Nerkonjärvi | 38/—|—/| 38) 14/—] 27| 4| 98/—-I|—'—]| — BE
8:a Savilahti|212| 8/—1|219| s2| 3! 168134] 629/—|—-|—| —LI81| 5|286'13| 33|14914
S:a Tavisalmi |358] 9— 36762] 8 284/91/1,200, 1) 11.3) ohet10 50641 882487

ö

y

ve | Irtaninen Omaisuns Savonlinnan läänisså

FJ

ac if ön t (år 1571

roa varten tehdyn föltioliksan ja taksee- |
rauksen mukaan.

ba or Hö
len
BIS no
DE
j : beg ALE
ib Ke ND AJ
Ye. Rö TE ä

Vöroistk puhuessani mainitsin, että 15-sataluvulla jo otet-
tiin melkonen määrä ylimääräsiä veroja. Näistä oli n. k. ,ho-
peavero" kaikista raskain. Tämä ,hopeavero" eli kymmenes 1) -
osa väestön irtanaisen omaisuuden raha-arvosta, kannettiin v.
1571 yli koko Ruotsin valtakunnan etupäässä Elfsborgin linnan i
lunastamista varten tanskalaisten vallasta. Sen vuoksi pan-
. tiin kirjoihin jokaisen aatelittoman perheen omaisuus, tälle las-
kettiin arvo ja siitä otettiin kymmenes osa rahassa eli hopeassa. q
Niitä tietoja, joita nämä luettelot antavat, ei ole meillä vielä
paljo käytetty historiaa varten. Mutta Ruotsissa on jo etevä
tutkia Hans Forssell ottanut nämä luettelot tarkan ja suuri- =
töisen tutkimuksen alle ja tämän tutkimuksen tuloksina on hän
julaissut teoksensa ,Sverige 1571" sekä ,Anteckningar om Sve-
riges jordbruksnäring i sextonde seklet". Näitä teoksia olen
tietysti pitänyt ohjeenani, kun olen lähtenyt numeroilla valai-
semaan tutkittavan alueeni varallisuutta v. 1571, ja niistä on
minulle ollut paljo hyötyä ja helpotusta työssäni.

Mutta tietysti en ole voinut tehdä aivan samanlaisia ko-
kemuksia työssäni, kun hän, ja olen siis tullut vähän eroamaan

1) Maaseudulta !/,,. Mutta kaupungista otettiin mistä !/,, mistä
2/1, ja "/ockin. NA Re É

XLI

- hänestä. Mitä varsinkin tulee siihen tarkkaan tutkimukseen,
jonka Forssell on tehnyt alussa teostaan ,Sverige 1571" sen
tilastollisen ainehiston luotettavaisuudesta, joka saadaan »h0-
peaveroluetteloista", niin minun täytyy timiäståa, että en voi
olla niin uskovainen, kun hän. En tiedä, lieneekö tähän
Syynä se, että Savonlinnan läänissä ehkä tätä veroa ei otettu
niin tarkkaan kun Ruotsissa, eli pitääkö minun ehkä syyttää
- suurempaa individuaalista taipumustani epäilemiseen — sitä en
voi päättää. Mutta vaikka minun kokemukseni tietysti on pal-
EN joa pienempi, kun; Hans Forssellin, — hän kun on tutkinut
koko Ruotsin hopeaveroluetteloita, ja minulla on tutkimukseni
alueena ollut ainoastaan yksi lääni Suomesta — niin uskallan
kumminkin tuoda esille ne syyt, joitten vuoksi en voi yhtyä
seuraaviin Hans Forssellin sanoihin niitten luotettavaisuudesta:
,Sanalla sanoen, saapi ainakin useammista asiakirjoista sen
vakuutuksen, että täällä raastettiin ja syynättiin kaikki suu-
"rimmasta pienimpään asti".t)
— Ensimmäinen kysymys on tietysti se, kuka eli kutka ovat
— suorittaneet tuon takseeraustyön?
Hans Forssell sanoo sen tapahtuneen itse kussakin seura-
kunnassa lautakunnan ja papin kautta. Että pappi olisi ollut
— tekemässä tätä takseeraamista, eli pesäkirjotusta, päättää hän
| sitä, että joka luettelon alle on pappi liittänyt valallaan teh-
; dyn vakuutuksen, että kaikki on käynyt rehellisesti ja vilpittä,
| ja vieläpä tämän vakuutuksen alle pistänyt sinettinsäkin.
| Mitä Savonlinnan lääniin tulee, niin saamme verottami-
Sesta seuraavan tiedon niistä sanoista, joilla sekä Juvan-Sää-
— Mmingin että Rantasalmen-Tavisalmen vouti alkaa tilinsä hopea-
| verosta:

| | ,Apuverokirja ----n nimismieskunnasta siitä väestä, joka

!) ,Sverige 1571", siv. 11.

+
"
|
ä
4

XLO

kuuluu ----n kirkkopitäjään, jonka (apuveron) jalosul
Pertteli Yrjönpoika Strömsnäsin herra !) sekä Kamarikirj
Pentti Perttelinp. Hänen Kunink. Majesteettinsa, meidän nd
mollisimman Herramme käskystä pani Savonlinnan läänissä,
joka myöskin on suoritettu — — kymmenesmiesten kertomuk-
sen ja itsekunkin miehen valan mukaan, joka tässä jet
seuraa, joka kirkkopitäjästä erikseen". cd
Siis kymmenesmiesten kertomuksen mukaan. FEi ole sis
käyty talosta taloon ,raastamassa ja syynäämässä”, tahi ,oman-
tunnon mukaan punnitsemassa itsekunkin metallivarastoja sekä
laskemassa ja arvioimassa jokaisen karjastoja".?) Papit arva-
tenkin ovat kirjottaneet tuon valallisen vakuutuksen hallituksen
käskystä. Mutta se, joka vähänkään on perehtynyt historiaan,
tietää kuinka vähästä arvosta valapattosuutta ennen aikaan
pidettiin, ?) ja siis voimme epäillä, onko pappikaan kulkenut

1) Eräästä kirjeestä on Hans Forssell saanut sen tiedon, että muuan
Hannu Laurinp. Isnäs'in herra oli määrätty veroa kantamaan Savonlinnan
ja Wiipurin läänissä, mutta häntä ei näy ei kuulu ainakaan Savonlinna
läänin tileissä. Hänen sijassaan on siis tuo Strömsnäsin herra, josta tie-
dämme, että hän on ollut Lappveden kihlakunnan voutina 1547—56, Wii-
purin linnan päällikkönä 1566—67 ja Wenäjän kieltä taitavana on hän
tulkkina kulkenut hallituksen lähetyskunnan mukana Wenäjälle vv. 156
1566 ja 1574. Hän aateloittiin nimellä Mjöhund, mutta hänen kuolles-
saan v. 1580 sammui suku miesperillisten puutteessa. Katso Schlegel a
Klingspor: ,Den med sköldebref förlänade men ej å riddarhuset intro
cerade svenska adelns ättartaflor", siv. 190. 4

?) Näin arvelee A. G. Fontell: ,Finsk Tidskrift< Tom 18, s. 102.
Että vaskimäärää ei ainakaan Säämingin ja Juvan nimismieskunniss olé 6
puntarilla mitattu, huomaa heti veroluettelosta, sillä itsekullekin taloude |
on pantu ainoastaan tasanen määrä 5, 10, 15, 20 & tai enempi. Mah Br.
tonta on uskoa, että asukkaitten kattilat täällä olisivat olleet niin y tä
suuria, kun ne esim. Visulahdessa ovat hyvin erilaisia. ;

3) Muistakaamme esim, piispa Terseruksen elämää.

XLIOO

jokaisen omaisuutta arvostelemassa, koska hänellä tästä tiettä-
västi ei ollut mitään hyötyäkään. Myöhemmin ovat papit vä-
listä vakuuttaneet yhtä juhlallisesti voutien »autioluetteloita”
Visulahden ja Pellosniemen kunnissa oikeiksi. J a jokaiseen
Pe pinveroluetteloon liittää aina pappi juhlallisen valan sen toden-
pe äisyydestä, ja kumminkin on esim. lehmien luku koko lää-
ssä v:n 1571 papinveroluettelon mukaan n. 1,600 vähempi,
in hopeaveroluettelon mukaan. Emme siis kaikesta tästä
ättäen ainakaan noita pappien vakuutuksia voi pitää min-
täänlaisina takeina hopeaveroluettelojen tarkkuudesta, eivätkä
ne edes todista sitä, että papit olisivat tehneet tuota ,pesä-
irjotusta”.
Päinvastoin mnäyttää minusta siltä, kun tuo kirjotus ja
raus olisi tapahtunut kymmenesmiesten (Visulahdessa ja
ellosniemellä lautakunnan) avulla voutien kautta. Sillä nämä
"Mettelot ovat ensiksikin ulkonaiseen asuunsa nähden joka vouti-
ku nnassa erilaiset, eivätkä kirkkopitäjissä. Niin on esim. Vi-
ulahden-Pellosniemen vouti tehnyt tilinsä oikein kolumnien
anssa, toiset ilman niitä; toiseksi on Juvan-Säämingin vouti
j irjottanut erikseen jokaisen takseeratun omaisuuden arvosum-
Man ja sen jälkeen siitä juoksevan veron, mutta Rantasalmen-
Ta visalmen vouti on tehnyt eri luettelon tätä summaa ja siitä
Kl loksevaa veroa varten. Ja tileissä ovat veronmaksajat ryhmi-
etytkin hallintopitäjittäin, eivätkä kirkkopitäjittäin, niin kun
ikissa papinveroluetteloissa. Tästä ovat kumminkin Ranta-
mi ja Tavisalmi poikkeuksia.
I Mutta vielä suurempia erotuksia huomaa itse verotuk-
ssa. Kun Juvan-Säämingin vouti on ottanut hopeaveroa ai-
I oastaan verotalollisilta, nojautuen herrainpäivien päätöksen !)
sal anoihin, on Visulahden-Pellosniemen vouti verottanut myöskin

1) 15?5/,71. Katso H. Forssell: ,Sverige 1571", siv. 27.

Mig

XLIV

niitä maanviljeliöitä, jotka eivät maksaneet kruunulle veroa
sekä huonemiehiäkin, missä niitä on ollut, he puolestaan se - .
raten sitä ,Ordningh eller förslagh", joka tätä verotusta var
ten lähetettiin eri osiin maata.!) Samaten näyttää verotus Ji |
van-Säämingin voutikunnassa olleen lievempi veroesineitter cin
suhteen. Niissä ei ole näet ollenkaan verotettu varsahevosia. a.
Mainitsematta muita pienempiä eroavaisuuksia. k
Tällä olen koettanut toteen näyttää, että Savossa on ho:
peaveron kirjotus pääasiallisesti tapahtunut voutien kautta, va cka
pappi on kirjottanutkin tuon tavallisen vakuutuksensa luette
lojen alle. Ja edellisestä olemme oppineet tuntemaan sen ai-
kuisten voutien rehellisyyden, josta taasen vVoipi saada sy yt
epäilemään näitten luettelojen luotettavaisuutta. ;
Forssell näkyy arvelevan, että verottajat ovat olleet oi ei
turhantarkkoja tutkiessaan jokaisen omaisuutta, lisäten, ett
monelta köyhältä leskeltäkin ja huonekuntaselta on viety vero
hänen ainoasta lehmästään, eli vuohestaan, eli yen Fe hop | Dea
lusikastaan. ?) (!) -
Tähän voimme muistuttaa, että tämmönen turham nine
tarkkuus ainoastaan on voinut tulla kysymykseen köyhiä |
vähävarasia kohtaan, joitten omaisuus oli kaikille tunnettu j
joka päivä näkyvissä. Niinhän on meidän aikanammekin ti
lojen takseerauksessa asian laita, että ne, joilla on pienet t
lot, voidaan takseerata viimeseen markkaan saakka, mutta v
rakkaitten tuloja on mahdoton oikein arvostella, jos he e |
itse tahdo ilmottaa niitä. Ja jollei suuri yleisö meidän aikana | me
mielellään tahdo rehellisesti tunnustaa kaikkia tulojaan, n ni
vielä vähemmin se tapahtui 300 vuotta takaperin ja eritt
tässä tapauksessa, jossa tuli kysymykseen kymmenes osa ke

|

1) , Sverige 1751", siv. 28.
2) Sverige 1571", siv. 11.

XLV

kesta omaisuudesta. Sen todistaa paraiten se seikka, että Sa-
vonlinnan läänissä hopeaveroluettelon mukaan ani harvalla vero-
talollisella oli rahoja, mutta saman vuoden muista tilikirjoista
näemme, että hyvin useat talolliset ovat maksaneet veropäivä-

i En voi käsittää, miten Forssell ei ole tullut epäilleeksi
— näitten luettelojen todenmukaisuutta sillonkaan, kun hän tutkii
nDiitä tietoja, joita ne antavat sen aikuisten ruotsalaisten omis-
tamasta /ullasta.!) Hän kyllä tulee siihen päätökseen, että
— koko pitäjissä ja kihlakunnissa ei ole kenellekään kirjotettu
;b kultaa, mutta kumminkin näkee luettelon loppusummassa jon-
kun kultarahankin. Tämän johdosta hän kysyy, mistä nämä
kultarahat ovat tähän loppusummaan tulleet, mutta ei voi se-
littää sitä millään lailla. Juuri tämä seikka se oli, joka sai
— minut ensiksi epäilemään näitä luetteloja, ja mielestäni sitä
ei voi millään muulla lailla tyydyttävästi selittää, kun siten,
että verottajat, eli omaisuuden kirjottajat ovat olleet leväpe-
T räsiä juuri varakkaita kohtaan, niin kun jo edellä olen koet-
I tanut osottaa, ja sitten rahoja lähetettäessä ,kuninkaan kama-
E riin”, on joku näistä varakkaista vaihtanut kultarahojaan pie-
| nempiin — hyvin varomattomasti kyllä.
| Ja turhantarkkoja voivat verottajat olla vähävarasia koh-
— taan vielä siitäkin syystä, että ne eivät olleet tilaisuudessa
— kestitä ja lahjoa kymmenesmiehiä ja voutia, niin kun varak-
j kaammat. Täytyy muistaa, että tähän aikaan lahjominen oli
> tavallinen puheen alku virkamiesten kanssa.
; Lopuksi tahdon muistuttaa, että vielä meidän aikanam-
| -mekin useammat varmaankin piilottaisivat kaikki rahansa ja
— muut arvokalunsa näkymättömiin, kun tietäisivät, että tuom-
; monen verotus olisi tulossa.

1) Sverige 1751", siv. 13—14.

XLVI

Kaikesta tästä päättäen en voi siis pitää hopeaveroluet-
teloja niin suuressa arvossa, kun Forssell, ainakaan mitä rc .
haan ja metalliin tulee. Ja samaten ovat ne numerot, jo ka
osottavat karjan paljoutta pidettävät vähimmyyksinä, jotka va-
rakkaimmissa taloissa voivat olla kaukanakin todellisuudesta.

Mutta koska tämä eroavaisuus todellisuudesta kaikkialla
luonnollisesti on käynyt yhtäälle, niin näillä numeroilla on ar-
vonsa siinä, että niitten nojalla voi verrata eri seutujen varal-
lisuutta ja kehityskantaa toisiinsa samalta ajalta. :

Numeroitten todellista arvoa ei voi pitää suurena, ja se Nn
vuoksi mielestäni H. Forssell on ollut kovin rohkea määrätes-
sään, että esim. hevosten luku Ruotsissa on v. 1571—-1871 kass:
vanut juuri 2!/; kertaa isommaksi. ;

Tämä läänin hopeaveroluetteloista yleensä. Että eri gr
kuntainkin veroluettelot ovat erilaisia tarkkuutensa suhte
näkee pian. Luotettavimmat ovat Visulahden-Pellosniemen tili,
vähimmin luotettavia Juvan-Säämingin. :

Hopeaveroa varten takseerattujen summa on Visulahdessa
ja Pellosniemessä paljoa suurempi, kun maakirjan savujen in
papinveroluettelon kirvesmiesten summat yhteensä. Juvan
Säämingin pitäjissä ei ole verotettu muita kun maakirjaan fr |
kityitä verotalollisia. Samaten ovat Rantasalmella ja Tavis
mellakin kirvesmiehet jääneet verottamatta. Sen vuoksi olen
näitten pitäjien loppusummaan lisännyt papinveroluettelosta så
mani kirvesmiesten luvun, ja heille arvion mukaan pannut vas-
kea ja karjaa sen jälkeen, kun olen huomannut heitä vastaa- '
villa liuskamiehillä olleen Visulahden ja Pellosniemen pitäjissä.
Puollustuksekseni tähän menettelyyni voin mainita, että - ins
Forssell'in on useassa kohti Ruotsissa täytynyt näin arva la
laskea koko pitäjienkin omaisuuden siitä syystä, että GREN
mista osista maata hopeaveroluettelot ovat kadonneet. :E

Forssell on ottanut nämä numerot:ainoastaan pitäjittäin.

XLVIO

Mutta koska Savonlinnan lääni Ruotsiin verrattuna oli harvaan
— asuttua, ja kun olen ottanut näin supistetun alan tutkittavak-
seni, niin oli minusta syytä ottaa nämä tiedot kymmenes-
; - kunnittain. Siten ovat taulut Liitteessä IV syntyneet. Niistä
4 näemme ensin jokaisen kymmeneskunnan yhteen lasketun omai-
| suuden erikseen, sitten jokaisen neljänneskunnan omaisuuden ja
| lopussa vihdoin koko pitäjän omaisuuden. Nämä taulut ovat
7 jokseenkin samankaltaset, kun useammat ForselPin tauluista.
Niistä puuttuu ainoastaan kolumnit kultaa ja rautaa varten,
| sillä edellistä ei ole takseerattu ollenkaan ja rautaakaan ei löydy
| uetteloissa mainittuna enempää, kun yhdellä talokkaalla Ranta-
Ssalmella 5 naulaa, jonka tähden en ole ottanut sitä ollenkaan
— tauluihin. Hevosia luetellessa mainitaan melkein aina sekä
luku että arvo; ani harvon jääpi jompikumpi pois, ja sen olen
| täyttänyt sen mukaan, miten itse kussakin tapauksessa on to-
— denmukaisimmalta näyttänyt. Emnimmiten olen pannut yhden
hevosen kymmenen markan arvoseksi, niin kun se on useim-
— Pien pitäjien luetteloissa.
TÅ Mutta arveluttavampi on se seikka, että kaikissa pitä-
- ehkä ei ole otettu varsoja ollenkaan lukuun. Tämän ajan
voutien muissa tileissä hevosista puhuessa mainitaan näet aina
— »hevoset", ,tammat" ja ,varsat" erikseen. Samaten on Rantasal-
— men ja Tavisalmen hopeaveroluetteloissa aina erikseen mainit-
tuna kaikki kolme eri lajia ja varsoilla ön aina pienempi arvo
(tavallisesti 5 markkaa, muilla 10) kun aikaisilla. Mutta kaik-
jon muitten pitäjien luetteloissa mainitaan erikseen ainoastaan

»hevosia" ja ,tammoja", mutta ei varsoja. Juvan ja Säämingin
Ållöranen mukaan ei niissä pitäjissä olisi löytynytkään hal-
vempi-arvosia hevosia, kun 10 markan. Sitä vastoin on ve-
rottaja Visulahdessa ja Pellosniemessä pannut useinkin pie-
nempiä arvoja hevosille, kun 10 markkaa. Syytä verottajilla
olisi ollutkin heittää varsat pois verotuksesta, sillä se ,järjestys",

|
|
:

XLVII

joka seurasi valtiopäivien pöytäkirjaa 25 päivältä tammikuuta
1571, ja jossa nautaeläimet ovat hyvin tarkkaan erotetut ikäns:
mukaan, sanoo että ,hevosia ja tammoja on arvostelemine n
sen mukaan kun ne ovat hyviä". Siis sekään-ei puhu mitään
varsoista, vaikka se tarkkaan panee veron erittäin 1, 2,3 ja
4 vuoden vanhoille nautaeläimille. Jos siis varsoja ei ole
otettu veron alasiksi, niin hevosten luku on muissa osissa lä äniä i
ainakin 10:9/, pienempi kun Rantasalmessa ja Tavisalmessa. —
Tästä seikasta ei Forssell pubu mitään. Mutta jos Ruotsissakin
olisi varsoja jätetty takseeraamatta, niin voisimme siitä saa
vähän selvitystä sille oudon suurelle enenemiselle, mikä hänen
numeroistaan päättäen on Ruotsin hevosluvussa tapahtunut vuo-
sien 1571 ja 1805 välillä. !) el
Hopean arvon olen pannut 5:ksi markaksi, koska olen
nähnyt sen semmosena Tavisalmen ja Rantasalmen pitäjien lu
teloissa. Mitä tuohon omaisuuden raha-arvoon tulee, jon id hå
olen pannut viime kolumniin, niin Forssell jo huomauttaa, että
sillä ei ole suurta todellista merkitystä, koska eri parselit joka
osassa valtakuntaa arvosteltiin ihan samojen hintojen mukaan. 3
Mutta juuri samasta syystä niitä voi käyttää vertauksena eri
pitäjien ja maakuntien välillä. Että ne eivät ole aivan oikei nn
laskettunakaan, olen kyllä huomannut; Rantasalmen ja Tavi-
salmen pitäjistä on nim., niin kun edellä mainitsin, kaksi eri
hopeaveroluetteloa, joista toinen on samanlainen kun muistak
pitäjistä, toinen sisältää ainoastaan jokaisen takseeratun oma i
suuden raha-arvon ja siitä menevän veron. Näitä vertasin toi-

fr.

1) Katso: ,Anteckningar till Sveriges Jordbraknkekag is
seklet", siv. 33—34. fn
2) Lehmä = 10 markkaa, 4-vuotias mullikka 7!/,, 3-vuotias 5, 2 .
tias 2'/,, 1-vuotias 1!/,, vuohi, sika ja lammas 1!/, markkaa. Ainoa
hevosille pantiin eri hinta eri seuduilla arvion mukaan. Tina ja m
10 markkaa L&, vaski 7!'/, markkaa. H. Forssell, Sverige sv 2

"YT

| sänsa ja huomasin useita suuriakin eroavaisuuksia, jotka näh-
rästi olivat syntyneet voudin eli kirjurin luvunlaskun taita-
att omuudesta. Kun nim. rupesin laskemaan , eri parselien
ianarvoa yhteer, niin huomasin useimmiten, että ei kumpi-
ollut aivan oikea. Siinä tapauksessa otin aina sen, joka
i lähinnä oikeaa. |
oska siis nuo arvosummat eivät ole tarkkoja, niin en
. huolinut panna niitä tauluihin aivan äyrilleen, niin kun ne
saapi veroluetteloista, vaan ainoastaan täysissä kymmenissä.
fö rkka! merkitsee tietysti Ruotsin hopeamarkkaa, jonka arvo
-1500-luvulla vaihteli hyvin paljo. Siitä päättäen, että hevosesta
ksöttiin 10 silloista markkaa ja päivätyöstä 1/, markkaa,
- voinee sanoa, että silloisen markan arvo nykyseen Suomen mark-
| kaan Yerrattuna suunnilleen oli kun 10:1.

L

Lite IV, A. Vv
v Sv
Neljännes- ja SE : Eg el Hoa : så rn -
&P + I 5 it
kymmeneskunta. iz EP Fö | Le. | e« Au : Å H
I. Vuolinko. ika
1, -Synsiä. ...» » .,. |. 40] —| —| 228110] —I 71-49
2. Himottula . . . .| 381 —| —J| 19) 9l —| 21 40] 302]
8. Vanhamäkiöinen . | 35) —I' —| 181) 2! —| 121 521 896
4. Harjumaa . . . . | 281 —I —| 18/19] '—| "81 841 :258]
5. Rantakylä . . . .) 27) —!I 10) 151111 51-06] -89 287
6. Vuolinko. . . . . 8015 —dilem lat Slusnk ABN
S:a Vuolinko | 188| —L 10| 103] 14) 51:42] 246 | 1,828
II. Paukkula. NOR
1 PO 38) —| 11 14/17] —I 41-461 298
2. Pieksämäki 971190] - 4| 18] 10) —| BS
38. Pyhänpohja PÅ MR fe VN EE en jen
go Are 181 =1"11) 151-61 o00 HUR
5. Harjumaa . . . .|) 20: —| —) 181 — 6 51 386
6. Jokioinen 3861) —) 181-801: 2 6 8! 5öl «
S:a Paukkula | 1621 1201 291 1031 181 321 271 22411
III. Norola.
1. Kutomajärvi . « .| 26| —| —| 141] 5l| —| —J| 380] 18
9. Visulahti;-. ..: . 11295] —L —J| 181 Al i OK
8; Kalplälka. sc vs 281 —L|-.—1. 1851-1015 01 ND
2; NOFOI sre, slaven g 251! —I —I| 121 10 4! —| 31
5 HAMAR en 0 vr 25l —I —)I 141 1221 —I —1 39
6. Jonioinen a fr RS EN fll: PV ERA ES a oe
S:a Norola | 1481) —| —]| 84 101) 41 204
IV. Melkola. /
1; LÖIROÖIN. «re 6 ERNST es 8) 271 öl 861151 501
15 RIO 6 a SR 20] — 21 12j 18 8) 11] 241 1
ö; IRDIS sine ene Ps FE IN E :] IE ER ES EE La
4. Vehkamäkiöinen . | 26| —| 41 80/10] 14] 161 3881 i
5. Vehmainen. « . | 191 —1 — -UPp=— 8 29]
6. Haukivuori. 48) —J| 12] o8la7] 11 81 B-
S:a Melkola | 170| —1|- 261 129| il ö9| 631 24712,
Summa Visulahti | 668 | 120| 65 /|420)| 19| 106 | 136| 92117

; ” 4 [2
Nuorta karjaa, kpl. 3 B : : FR Male
FR | 1-8 val CTR 7 |markkaa. kymmeneskunta.
FIT
Vuolinko.
16 28 101 | 62 | 43 | 1,640 | Synsiä.
17 21 79.| 45 | 1971 1,290 | Himottula.
5 22 86 | 48 | 29 | 1,440 | Vanhamäkiöin.
11 15 67 | 201 25 | 1,160 | Harjumaa.
11 23 5351 37 | 27 1,360 | Rantakylä.
11 18 741 31! 181] 1,160 | Vuolinko.
til 107 462 | 243 | 161 | 8.050 | S:a Vuolinko.
Paukkula.
7 9 1085 | 22 | 17 | 1,400 | Pyhitty.
8 10 95 | 14 | 2071 1,280 | Pieksämäki.
13 27 85 | 39 | 211! 1,180 | Pyhänpobja.
6 12 48 | 24 | -12 990 | Suosaari.
11 24 73 | 46 | 26 | 1,110 | Harjumaa.
19 40 106 | 59 | 34 | 2170 | Jokioinen.
64 | — 122 512 | 204 | 130 | 8,130 | S:a Paukkula.
Norola.
7 20 67 | ,39 |, 22 960 | Kutomajärvi.
4 18 39 | 13 | 15 | 1,050 | Visulahti.
5 27 54 | 291 201 1,110 | Kaipiala.
5 16 85:1: 5201 ca 980 | Norola.
5 13 44 | 21 | 15 | 1,110 | Rahula.
4 15 47 | 21 | 17 | 1,020 | Jonioinen.
30 | + 109 | 2841-143 1 99 |: 6,230 | S:a Norola.
Melkola.
20 35 109 | 85 | 52 | 2,350 | Leinola.
1 20 48 | 35 | 24 840 | Remola.
8 40 64 | 54 1.25 | 1,890 | Ikola,
15 30 94 | 67 | 40 | 1,750 | Vehkamäkiöin.
6 15 25 | 151-12 800 | Vehmainen,
23 38 110 | 66 | 35 | 2,200 | Haukivuori.
78 I A178 450 | 322 | 188 |. 9,330 | S:a Melkola.
238 | 536 | 1,708 | 912 | 578 | 31,740 | S:a Visulahti.

LIT
Liite IV, B.
om SM så 3
Neljännes- ja 35 += =E More : Jå ra -
kymmeneskunta. äg 33 På ze. | &| & | : = H
PA 4 3 5 > R&B
1. Hallila. |
1: TOGO Sv ere Men 421 — I —1I 181 17 4| —I 66
2. Hirvensalmi . : .| 451 — | —1I 201-11 51 | —P? 50
3. Lahnaniemi 37 —| —J| 171 91 —| 12 "ål
4, Vatila . . 0 je KSS IB FR BE Eld
5. Taipale. > .'. i. 801 Ad SSE ATT RA
6. Suojärvi . ... .— 5 TRAP LSS 08529 TIG Te) få DR ERE SE
S:a Hallila | 204) —| —| 971 —1| 91 321 25911,
I. Kiiala. |
1: TORIMNIR vn. ss 2247 = TG 191-111 1-1) ARON
9. Pellosniemi. 28 1.200) 113] 181 8) 70] 171 88
3. Alasjärvi. . . . . 50) 1 EE) 10136): EIA Br
4, Kangaskylä ä7) [SSB ig iand CST ANT
5. Kyyhkylänniemi 7 0 LS BR EE fö CT a AE
6 VU Sgt di DIY tt gg SA INA
8:a Kiiala | 138 |1,200)-131| 62! 771 491 150
Il. Pellosniemi. |
RANE 421 10] 81 191-18] 101 101 48
ör FYRA Vaa 891 100] I i7fal sl 11 80
3. Laitiala . . 2711 SE TT AN MED
40 TRIAGIP TA jOE 280 Cd 1 199! 211 AT
55 JuuHFai. st: 801 STI 1151 1811 1
6. Hongaistenmaa . Låg EN I) ind! oli &11 ANG
9:a Pellosniemi | 188| 110) 31 s&6| 11 18) 241 195
IV. Pitkälahti.
1. Seppälä . . 8: "vall 24 19 sl
23. IInfölHKG |. vd 950: ONS AA ST y
3. Hurisalo . . . vw. 86) — | —| 19116] 291 201 591
4, ”Pitkälahti.”öt I 801 "sl AL 111 61 11 ST
5. ”Järvikansa . . . . | o5| | | oo) al
oc ft nt HjLTT SSM SR 18| =) CU aälörrdl SS) op
S:a Pitkälahti | 172| so! —| sel el 751
'S:a Pellosniemi | 702 '1,390] 134 | 333] 15| 1791] 1

LI

nd
'enedueT

V
Neljännes- ja

:| kymmeneskunta.

a
vs

rn

IE

NS
E83

ne 3

äl

Pr |
f

FR

TI

al

pg »
NIF BG 4 - YIT
e————
y
(4

EJ
13
Vv Vv.

-

””|Nuorta karjaa, kpl.
3—4 v. | 1—2 v.
51 82
7) 20
4| 18
71 19
3 8
7| 15
33| 112
8 15
26 | 22
äl GH
1 3
10 | 28
nl Jia
44 | 87
12) 18
5| Aa
äl!
fal 188
Hl Lag
ALAT dagg
31| 90
71 46
10 9
9! 89
BJ a
10 | 81
al Lä
&0 | 187 |- 448
158 | 426 |1,420

TE
Fr
3 og
27 | 86
88 | 45
29 | 26
41 | 25
32 | 16
22 | 16
189 | 164
13 | 10
82 | 20
12 | 13
9 | "6
16 | 16
21 | 15
103 | 80
34 | 29
98 | 17
12 | 15
21 | 18
22 | 20
9 | 18
126 | 107
26 | 20
14 | 18
40 | 85
41 | 22
52 | 81
39 | 21
212 | 142
630 | 493

Hallila.
Toivola.
Hirvensalmi.
Lahnaniemi.
Vatila.
Taipale.
Suojärvi.
S:ma Hallila.

Kiiala.
Tohmala.
Pellosniemi.
Alasjärvi.
Kangaskylä.
Kyyhkylänn.
Variala.

S:a Kiiala.

Pellosniemi.
Himala.
Yövesi.
Laitiala.
Taipale.
Juurisalmi.
Hongaistenmaa.
S:a Pellosniemi.

Pitkälahti.
Seppälä.
Tlmielahti.
Hurisalo.
Pitkälahti.
Järvikansa.
Ylivesi.

S:a Pitkälahti.

S:a Pellosniemi.

LIV
Liite IV, C. JU
vB SN -
Nöljkrlade. jo + ip sö Vaskea : : Hevosia & $
kymmeneskunta. | 25 FE 22 re. | el” se z : H
SEB? IE & | Fl RSS
! =
"1. Joroinen. rä
1. Mäkiöinen . . . . | 261] —|I sol 8) 51) sl —| Bl! s45l
8; JUFOMMAN aa ad ek 18) —I 401 41101 10) — I Hl 270 :
8, Järvikansk'. ..]- 00) — —T 2110) —L —J 251 200
4. Syväsilta. . . .. to SP KS RN 805]
5. Hietainen 2 = —-F öl] —J MB) OM
6:; [SUONUO Vogt bese 281 —1—] 8) 7 —I — 1 201 2551
8:a Joroinen'| 143| —/| 701 331123] 151 — | 148|1,690 |
I, Vesikansa. 5
1. Vehmainen. . 221 —| 100) 81 231 101 — | 25 :
2. Väcrenmaa. . . | 20] —| VP 81) äl —IF— 1 "8) 200
3. Kaitainen 291. =) —I ej) —-t —-] 8] |
4, Hällinmäki Bl ll JE sel
5. Savuniemi 26) —I| —I 41175 —| — | 28
6. Maavesi . . . . 22 BEA BI Bs) BA BE, le de
S:a Vesikansa | 147 | —| 100) 341 73| 10) — | 15311,705
lil. Koikkala,
1. Mäkiöinen 19] —| —T 10110] 201-—1 81
PE fe ERA | ET OP gill NR
3. Maivala .. . i. gl EI OP nl) 5-1 RR
4, Koikkala. . . . . 24] —| 10) 13115 | 401 — | 83] 86
5 Uusi Kymmenys” .1) 28! | —'I 61171 —I — I del:
AR rag (er FR ÖNS RA (RR Så INRE) = i (8 fr pA MRDO WRE ec
S:a Koikkala | 138) —| 101 58110 | 70) — | 18311,
IV. Juva.
1. MattilWil3”, PFC gäl (TI UIP wF TER
2. Kiiskilä, i. gl I öl olio! 101 —1 84) &
8. Olikkala. . . .. gäl LM LL 9 TN
4 FET 010 26] 50] 100) 121123) 30) —| 80).
5. Härkälä . vo. oc 28) —I —| 71 —1 —| LG
6. Sunrifidår . vo. 291)
S:a Juva | 1421 501 105] 521) 51 40) — 3 .
Kirvesmiehia:3. Ohc5d seb Ia skels] tt JA É
S:a Juva | 603| 50/285| 182|— | 135| — | 667]
VR

LV

ee
-

(RR på. berbnas -E : ; Arvo Neljännes- ja
1 FE g—4v.| 1-2.v. | ”& |.> | |markkaa)kymmeneskunta.
ES > ; FREE

Joroinen.

Rn JAR 8 9 68 61! 31 1,000 | Mäkiöinen.

— 41 8 2 492 1 5 860 | Joroinen.

— 22 — 1 221 — 3 480 | Järvikansa.

—] 52 3 7) 61) 21 101 990 | Syväsilta.

— 43 4 5 45 1 6 870 | Hietainen.

— | 45 7 6 60 3 | 10 860 | Suontie.

—| 2461 301 37) 2981 131 37/1 5060 | S:a Joroinen.

Vesikansa.

—J 89 7 19| 389| 10] 11| 890 | Vehmainen..

— 30 4 3 26 3 5 600 | Vuorenmaa.

— 43 5 6 44 9 4 860 | Kaitainen.

sl BA 12 5) 8384! 7! 61) <830/| Hällinmäki,

— | 83 3 31, 88) &| 3 770) Savuniemi.

-— 41 6 vå 54 1 9 900 | Maavesi.
j—) 228) 37) 431 2351 351| 381 4850 | Sia Vesikansa.
il Koikkala.
I—]) 48 8 18 |. 58 | 161 141 1080 | Mäkiöinen.
I—] 45 9 15 |. 581] 24/1 101-940; Narila.

Il! 41 91 231 611! 80) 261 1180) Maivala.

I] 60! 20 17) 781 191 234 1480 | Koikkala.

-— 43 11 7 45 | 18 8 900 | Uusi Kymmenys.
| 61 3 26 | 70 | 26] 151 1,300 | Rantoinen.
I—] 301] 60) 1061 3651 1331) 961 6,780 | S:a Koikkala.

Juva.

—| 54 4 8) 561 14] 61) 980 | Mattila

—| 50 5 17 80 | 201 91 1,100 | Kiiskilä.

—| 48 21 18) 4381 15] 7] 8901 Ollikkala.

-— 63 6 16 72.1) 33.1 201 1,850 | Juva.

—| 53 6 17). 761) —| 221 1,100 | Härkälä,

; 38 5 91 551 6) 7) 840 | Sunriniemi.

je Få ROLL 28 80 | 3821 881) 711 6,760 | S:a Juva.

5 16 3 5 20 | 10 3 680 | Kirvesmiehiä.

11,081 | 158 | 271 |1,300 | 279 | 245 | 24,130 | S:a Juva.

LVI

Liite IV, D.

Sää:
vv RR Si
Neljännes- ja i E d 5 gå Vaskea ; G Hevosia 2
kymmeneskunta. äg zP :: Lä. | &. 8 <R z Hd
I. Puumala.
1.5 oe [IE 80] —| 91 18/15) 5| —| 401 5051
2. KN 201 1 : 815 Ju] — 15881 DN
3. Luukkola 23! —| —|I 10]— 1] —| —| 291 3251
4, Lintusalo I Ball —I —J| 11l— 51 —| 41| 5051
bPANNRIS ra han 34] —I —] 121 23l —I —| 481 4851
6. Ryhätaipale . . .| 251 —LI —LI 14/15) 3l —1L 431 |
S:a Puumala | 165| —| 91 691173) 131 —| 2281 2
Il. Sääminki. I
1.73 7 SES, 281 —1I 801 - 71:85 | 1 11128] SOM
2, Joutsenmäki . 82] 20) 401 8I—| —I —1| 40| 465
BERAN A ONT, | -] V 10 rr I
4, Varparanta 8ö| -—] LT 2010-20
5. Pil sö || ET anlag INN
6. Kokonsaari. . . .| 81|160| 170) 121 73| 201 —| 45
S:a Sääminki | 2081 1801 2401 63 | 51 201 —1 259 2,900
II. Haapala. |
1. Seppäjärvi . 421 —I —| 161123] —I| — 58
2. ARISÄDEIE ol rer sng 384 —I —I 91173] —]I —| 441
8. Ruoköjärvi. VI) rag IP add | 0
| 4. Kulennoinen . . + | 891 —I —i 6/17 —I —| 401
5. Kosola. . . . . | 88] —| —| 7) 231 1 —1| 87) då
6. Kerimäki "vg BE SIE ST BL SVE SE
S:a Haapala | 229| —| —1 631 73| —I —1 2751 3,0
IV. Idänlahti.
1. Ruokoniemi . . .| 29/ —| 10] 6110| —| —| 29) &
2. särkilåKti | CI] 481] 2) ST ov
8. Idänlahti. . . . . äg | 101 81 ola I —1
4. Otavaniemi. . . . | 801 100/ 1881 151 51 151 201 401
5. Kaitainen . . . . | 29) —| —| 1251 —I —| 2510
6. Telalahti. . . . . 28 |A IL N
> Sa Idänlahti | 175| 110) 154| 62) 51 15] 201 206)
Kirvesmiiehia ;/.. oo 27 Jia) =) 85
S:a Sääminki | 804] 290] 403] 262/— | 481 20!

LVII

Nuorta karjaa, kpl.| HH | 3 | 2 z
så 2 3 Arvo | Neljännes- ja
>) 4 Få
84 v. l1—-2v. | EB jä! » |markkaa.! kymmeneskunta.
P NG
Puumala.
1 18 111| 26! 1971 1,450 | Laamala.

13 84 71) 131 1,020 | Kitula.
YG 68 3 8 970 | Luukkola.
8 751 101 211 1,380 | Lintusalo.
) Partala.
19 105 | 171] 11] 1,350 | Ryhätaipale.

69 532. | 73 | 841 7,350 | S:a Puumala.

NEO: Eter
[Ye]
[0 «]
OO
=
S
pä
N
-—
=
[0 0]
[>]

Sääminki.
8 12 42 I 101 1071 1,200 | Hiltula.
11 16 106 9! 241 1,750 | Joutsenmäki.
10 18 94 | 1271 1971 1,600 | Karvila.
tt 110 8 | 21 101 1,300 | Varparanta.
8 19 106 | 211 22! 1,800 | Pihblajaniemi.
12 16 80 | 181 161 2,480 | Kokonsaari.

56 94 512 | 721 1011 10,130 | S:a Sääminki.

Haapala.
7 13 106 81 261 1,620 | Seppäjärvi.
4 4 82 71 2271 1,310 | Haapala.
4 12 91 6 | 13! 1,550 | Ruokojärvi.
5 7 45 3 E 980 | Kulennoinen.
5 1 71 6 | 10 | 1,030 | Kosola.
4 110 31 131] 1,500 | Kerimäki.

291 42 | 505 | 383| 911 7990 8:a Haapala.

Idänlahti.
8 9 65 ST] 980 | Ruokoniemi.
11 8 71 | 201 18/| 960 | Särkilahti.

8 13 741 161 18/1 1,140 | Idänlahti.
13 12 97 1 161 28/1 2290 | Otavaniemi.
10 16 83 3 | 151 1,280 | Kaitainen.

8 12 82 | 22 | 17 | 1,080 | Telalahti.
58 70 472 | 85 | 1111) 7,730 | S:a Idänlahti.
3 3 10 | 10 3 540 | Kirvesmiehiä.

171 | 278 | 2,031 | 273 | 390 | 33,740 | S:a Sääminki,

LV

Liite IV, E. Rar
v LP ; - ve
Miller då 35 : =E Vaskea : : a z i;
kymmeneskunta. — |É> EF FF se lel a le IE
43 ME DR ol HB fe
I. Putkisalmi
1. Parkumäki. . . 821 —-|.5831, 138] 15] 9) — | 44] 477)
2. Vaahersalo 251 —d — 1 61 171 —I| — I 34) 88410
8. Asikkaläs ocg. 80) —4 — da 21 2) kJ Al SO
4. Heinäselkäs .....;| 24| —J— 1: 4/18] —b—J 26) 28417
5. Osikonmäki .-.r:.:| 214 — | 35 81 18l 38I:—- 1] ar! 207000
6. Heinävesi.s sag. 2901 —J— 7) 7| —b —1| 881 4821
S:a, Putkisalmi | 161] — | 933) 481 11] 121 — | 205] 2291]
Il. Rantasalmi.
1. Syväys «ms secs 16) —I— 3 138] 6 — | 28
2 Bantasalo.s ost) 284 a) — dor SÅ IA Hb NR
3. Lautakotalahti . .| 24| —I — 5l 41) —]:—] 28
4. Voinsalmi.; gage! 241 Act — sk TI 101. —b —- KR
5. Harjuranta 231 —I — 3 11 — — I
6.. Balvalahtis» |.narel 281 | l4blö 10) 81 dr KAND
S:a Rantasalmi | 135) — | 143) 351 16] 61 — | 15511,
ul. Tuusmäki.
1.. Hisimälki >: ionen «| I 90 0) alt BA. FR
2: Halbula srt i ort 200 + | 80 cb. Bi. 181. 281 TN
3. Kolkontaipale 261] — | — 8) Il 41 —1| ,39
4. Pohjainen... «rv. | 171 —| — 31 10] —I — | 22
5. Tuusmäki «ll 211 — |] — 4| 7) —I — | 28
8. Venillänere aa 211] — 125), 4l 18l 61 21:28
S:a Tuusmäki | 125| — | 55-|- 341 161. 33) 2 | 165|
IV. Keriharju.
1. Hakotaipale «av. | 221 —| — Sl 10] AH —
2. Hosiaranta. «0. | 23l| —I — 5111 21: —
8. Kerisalo;;1. Orr: ) 10) Ad —sk Sal
4, Haapataipale . « . | 241 —I —T 41 18| —I —
5. Varkaus... «cs | 281 —|] — 8lLa51 nr
6. Haniunatg.; nar sl SOL ed ak! OLA) a
S:a Kerihbarju | 146| —] — | 38110] 4) —
Kirvesmiehiä . ... . | 88) —| — I 22/—] —I —
S:a Rantasalmi | 655| — | 163] 179| 13] 55 2

LIX

i 4 [5] / É
ör så : z Arvo | Neljännes- ja
3—4 v. | 1-2 v. | "EE lr | » |markkaa kymmeneskunta.
5 z | 2
Putkisalmi.
11 40 113 21 | 1,940 | Parkumäki.
7 15 TI 10] 1,110 | Vaahersalo.
6 16 94 4] 1,330 | Asikkala.
2 8 45 9 890 | Heinäselkä.
9 18 73 5 | 1270 | Osikonmäki.
3 4 79 91 1,090 | Heinävesi,
38 101 481 58 | 7.630 | S:a Putkisalmi.
: Rantasalmi.
5 6 40 4 780 | Syväys.
3 6 5 1 860 | Rantasalo.
2 $ 61 3 4 970 | Lautakotalahti.
6 16 87 31 1171 1,190 | Voinsalmi.
2 3 20 21 —| 560 | Harjuranta
10 15 93 51 26 | 1,220 | Palvalahti.
28 53 355 46 | 5,580 | S:a Rantasalmi.
Tuusmäki.
2 33 33 3 710 | Hiisimäki.
4| 28 54 11 | 1,170 | Haltula.
3 26 72 11 | 1,210 | Kolkontaipale.
6 15 . 58 9 680 | Pohjainen.
7 8 63 5 770 | Tuusmäki.
10 18 60 13 980 | Venälä.
82 | 123 | 340 52 | 5,520 | '8:a Tuusmäki.
Keriharju.
2 14 58 1 9 840 | Hakotaipale.
6 11 69 6 5 960 | Hosiaranta.
— 10 54 7 8 720 | Kerisalo.
- 8 56 4 3 820 | Haapataipale.
9 9 130 5 6 | 1,210 | Varkaus.
15 9 104 4 6 | 1,170 | Harjuranta.
32) 61 | 471] 271 37 | 5,720 | S:a Keriharju.
138 18 88 | 441 181 1,760 | Kirvesmiehiä.
143 | 356 | 1,735 | 186 | 211 | 26,210 | S:a Rantasalmi.

SE
-bie. IV, F. d
z BP n Be
Neljännes- ja Å FE Moon val > vr så ae
kymmeneskunta. är FE ie. | el IG zIF
I. Saamainen.
1. Kalamamäki . . .| 25 -— 8) 121 —I: —] 28)
2. Saamainen . . cc.) 31 — 6 | 18] —| —I| 241
3. Puutosmäki . . .| 20 —| 41 61 —I —I| 18
4, Leppävirta. . .. —1! 81 91) —I —1I 261
5. Konnuslahti . . . —! HI 18) —1 --) 261
6. Pieni Konnuslahti —| 4/15] —I —| 241
S:a Saamainen | 148 —bi-881-181:---42 — VIA 37
Il. Savilahti. :
1. Kuopionniemi . . | 27 —! 91151! —| —! 841
2. Jännevirta . ...| 87 15): 12145 | —] Jä
3. Vehmasmäki . . . | 834 80) 12/14] 109 -—] al
4. Maaninka . . vo. | 46 17) 27110) 8) 91-64)
5. Pielavesi... Ja. | 87 497 84114) 41 —1I 66]
6. Nerkonjärvi 38 5l 20) 2] —k — 85)
S:a Savilahti | 219 | 1161117|—]| 171 91 30713
Kirvesmiehiä . . . .| 41 — | 101 --] —)| —I 281 I
S:a Tavisalmi | 408 16) 165| 18] 17| 91 481/5,8
.
Fö
fu u
et

A 4
Nuorta karjaa, kpl. i F : E FR ”Neljänites- År
S-4 v.| 198 YNfl” : I g g markkaa.: kymmeneskunta.
. Saamainen.
14 ÖL 100 2! 10) -1,120| Kalamamäki.
6 13 30 CS bsr 970 | Saamainen.
6 4 36 | — 2 650 | Puutosmäki.
6 41 58 21 12) 1,050| Leppävirta.
1 12 43 - 5 860 | Konnuslahti.
— 4) 7) 89) 2 5 770| PiKonnuslahti.
871) 481 262 '87| 5,420| S:a Saamainen.
Savilahti.
13 21 68 6| 14 -1,260| Kuopionniemi.
12 24 84 7) 111 1,620| Jännevirta.
9 25 97 9 14! 1,860| Vehmasmäki.
19 4& | 1215 33 25 29101! Maaninka.
16 25 1; 1154 221] 21 2,840/| Pielavesi.
24 43 | 174 9| -36| 2,5501 Nerkonjärvi.
93 183 792 86) 121| 13,040) S:a Savilahti.
6 8 41 20 8 820 | Kirvesmiehiä.
136 | 239 | 1,095 | 115) 166| 19,280 | S:a Tavisalmi.

LX

Liite IV, G. Yhteenveto
v PR mår
Neljännes- ja i H a Vaskea : a e
kymmeneskunta. är FT : rule ÅL på Zz ä
Vidulelöki Fact Vs 668) 120) -65| 420) 19) 106) 186] 921
Pellosniemi . . . . . | 7021,390| 134| 333) 15| 179) 154] 847
IGT 608) 50) 285| 1821] —| 135] —J 667)"
Sääminki . . . . . . | 804| 290) 4038) 262 —| 48) 201 978
Rantasalmi . . . . . 655) — | 168) 179. 13] 55) 21 758
Tavisalmi .... ... . . 408). — | 116) 1651 18| 17| 91 481
Summa Savonlinnan 1. |3,84011,850) 1,166/1,544| 5| 540)
Visulahti, Pellosniemi, ;
Juva, Sääminki ja |
sil yi fe | |A | att SN ANN
Savonlinnan kahdessa Je a
latokartanossa!) sekä d
Rantasalmen, !) Sai- /
rialan ?) ja Putkilah- > LER
den 3?) — kartanoissa, 1 a
Väte IaLE, [OD a —-I—-)] ll —-l—-|] —- I] — 1] 139) -
Er EN En RR Fa ES TS

ARI

körd.

= An =

0

SRA AT

lisistä tauluista:

LXIIT

— 3) V:n 1569 tavaraluettelon mukaan.

Nuorta karjaa, kpl. Sj ogR
E 5 sås Oo RE 2 EN Neljännes- ja
FI | ss IB] F
é = | 3—4v.| 1-2 v. F ER markkaa.! kymmeneskunta.
71 1451] 288 586 | 1,708| 912| 578) 31,740! Visulahti.
5] 1,196| 158 426 | 1,420| 630) 493| 27,540| Pellosniemi.
—L 1,081] 158) 2711 1,300] 279) 245| 24180) Juva.
—| 1,35 171 278 | 2,031] 273) 390 33,740| Sääminki.
— | 1,180] 143 356 | 1,735) 186) 211 26,210, Rantasalmi.
— 880] 136 239 | 1,095| 115) 166) 19,280| Tavisalmi.
12! 7,140| 1,004! 2,106 | 9,289/2,395/2,083| 162,640| S:a Savonlinnan 1.
12/| 6,260] 868| 1,867 | 8,1942,28011,917] = —
34 213) 168 157 | 1,612| 155) 150 oe
46 | 6,473| 1,036 | 2,024|9,806|/2,435|2,067| —

p NEG 0: IR prakt
AE NAVET Igel sa RS än teg. bl nn I TE td

- H - 4 KS
tree Re ON a å

stön

Es jig FA

Ö
T
-
|

Kölen stort
mfl OKT ve. BV latt regga
dns OG BO DEN CPEeN:
sTet-0RÉKE Me 2 TORRE I SPETS
alöledikr. (org: Jen leve iron one
viethönnentt OR Gc IP 0Rt VS
därtkarrst OMTOL DNE JATE 1000 EES
1 frtenitan vaRforb: 008.000 ban NR der KO

a

1

TJA TT

ohas

var tek ISkdETTOr- LAR

WO0,s Ben. 008,0 :550:5: IOEGE

arpa colHStklANR

Vv

HORTALITETEN I FINLAND

1878—1886.

I LINDELÖFR.

— — —

för |
2

AA TITT MATT
NIGEL
kör |

MÖJAdNIJ

MA

3 Ändamålet med förevarande uppsats är en undersökning
af mortalitetsordningen i Finland särskildt för hvardera kö-
net af landets befolkning, sådan den framgår vid jemförelse
emellan de af Statistiska Byrån offentliggjorda uppgifterna
öfver folkmängden vid 1880 års utgång samt öfver dödlighe-
ten under åren 1878—1886, hvarutom hänsyn tagits jemväl
till nativiteten under åren 1876—1885.

—— Mortalitetsordningen åskådliggöres lämpligast genom en
8. k. mortalitets- eller lifslängds-tabell, hvilken utvisar huru
många af ett visst antal födde personer i medeltal uppnå hvarje
särskildt åldersår. För uppgörandet af en sådan tabell erfor-
dras närmast utredning om antalet döde inom hvarje ettårig
åldersklass, jemfördt med antalet af dem som inträdt i samma
dass. Denna utredning förutsätter åter ändamålsenligt an-
ordnade uppgifter SKYeR säySl IPERanAe som aflidne inom den

- Hvad Finlands hela befolkning beträffar, finnes i de
ge nom presterskapet insamlade, af Statistiska Byrån ord-
nade och utgifna uppgifterna öfver folkmängden och mortali-
| teten ett rikt material för undersökningar af antydd art, hvil-
ket dock hittills endast i ringa mon blifvit tillgodogjordt. +)

ra q

HH !) Mig veterligen har någon annan tabell öfver lifslängden i Fin-
land härförinnan ej sett dagen, än den som ingår i min inbjudnings-
] skrift till. 1873 års magisterpromotion. Den grunder sig på dödlighe-
b ten under åren 1861—1865 samt folkmängden i början och slutet af
| denna period.

118

Orsaken härtill ligger väl till väsendtlig del i materialets he-
skaffenhet. Ända:till år 1878 innehöll den årliga mortali pts-
statistiken uppgifter om döde endast inom vissa större ålders
grupper (0O—1, 1—3, 3—5, 5—10, 10—15 år, 0. s. V.) OC
äfven de hvart femte år uppgjorda folkmängdstabelle na
upptogo de lefvande fördelade i enahanda grupper. Bear-
betningen af "ett dylikt material är förenadt med” Vissa om-
gångar och svårigheter, emedan luckorna deri' måste fylla
genom sannolika värden, härledda medelst beräkning. >
0 En väsendtlig förbättring af dödlighetsstatistiken' -
land har från och med år 1878 kommit till stånd.
nämnda tid upptaga "nämligen -de af presterskapet Er
uppgjorda dödlighetstabellerna en fördelning af de under'åre
åflidne icke blott efter ettåriga åldersklässer samt eft :
födelseår, utan äfven kombineradt efter åldersklass och fö
delseår, så ätt det exempelvis angifves, huru många af den
som voro födde 1838, dogo under åröt 1878 före och hur
många efter det de” fyllt '40 år! ”Detta särskiljände är af
synnerlig” vigt, emedan det” endast derigenom blir möjligt a i
exakt följa hvarje årsgeneration i "dess "successiva afg
utan ”anlitånde af någon" hypotes om de aäflidnes' sanne i
åldersfördelning. I de"statistiska publikationerna efter'sagd
tid upptäges emellertid fördelningen af döde endast efter å
dersklåsser och födelseår, men icke kombineradt efter b il
dessa synpunkter. Ehuru nämnda publikationer od
ett betydligt säkrare material för undersökning af morta
tetsordningen, än det som fanns att tillgå äeftvidnakg 469
de dock sålunda ännu icke fullständig upplysning om a
förhållanden, som "dervid böra beaktas, och det vr
farande nödigt att vid materialets tillgodogörande Nm
ändamål . delvis : använda - ett approximativt. fartppan E
synes visserligen som om fördelningen -af de i en .

119

I döde mellan de gkribtåljonst de tillhört äfvensom fördelnin-
gen af döde hörande till en viss generation emellan behöriga
åldersklasser borde > kunna härledas genom successiv jemfö-
relse mellan de parallela uppgifterna öfver döde i skilda ål-
— dersklasser och döde af skilda årsgenerationer. Låtom oss
till förtydligande häraf betrakta exempelvis: dödlighetstabel-
lerna för år 1878.::Om vi här från antalet döde under 1år
subtrahera antalet döde af 1878 års generation, erhålla vi”
tydligen antalet af personer hörande till 1877 års generation,
al vaflidit i åldersklassen 0—1.: Om sistnämnda tal subtra-
heras från hela antalet döde af 1877 års generation, utvisar
resten, huru många personer af denna generation dött i ål-
dersklässen.1—2; subtraheras åter deras antal från hela an-
talet döde i åldersklassen 1—2, erhålles antalet döde inom
denna klass, hörande till 1876: års generation, 0. 8. 'V..

1 Sålunda 'skulle: delningen af åldersklasserna föras steg
för steg genom hela tabellen. Det vore förty möjligt att uti
lödlighetstabellerna, äfven i deras nuvarande skick, skilja en
generation från de närmast stående och göra sig reda för
dess successiva minskning inom hvarje af de åldersklasser
len "passerar inom observationstiden. Och då generationens
bstånd | vid 1880: års utgång genom senaste folkräkning är
änd,.egde vi nödiga data jemväl för en direkt utredning af
st antal till densamma: hörande. personer, som inträdt i
varje sådan åldersklass. 1)

27 Detta förfarande hafva vi i sjelfva verket användt i
fråga om de fem yngsta åldersklasserna, med iakttagande att
anta et 'qvarlefvande af generationerna 1876—1880 härledts

fd vå mm efter dessa grunder upprättad tablå öfver folkmängden och
| lig bheten under åren 1878—1886 har af Chefen för statistiska byrån
ställts till förf:s förfogande, men af de här anförda skäl i
ande arbete kunnat endast i ringa mon tillgodogöras:

120

ur deras ursprungliga bestånd, eller antalet födde under sagde
år, och icke ur folkmängdstabellen. Emot metoden i allm n-
het vore öckså intet att anmärka, om de statistiska uppgi -
terna öfver mortaliteten vore fullt pålitliga. Men förefir ne S
i någon af dem en origtighet, så fortplantar sig denna id
den ofvan beskrifna successiva fördelnings-operationen genc
hela dödlighetstabellen och rubbar i synnerhet förhålland
inom de högsta åldersklasserna, der antalet af både lefva
och döde är ringa. Också visade det sig att den vid längre
drifven tillämpning ganska snart ledde till uppenbart felak
tiga och derför oantagliga resultat, ity att den erhållna tal-
följden, i stället att förtgå regelbundet med: endast tillfälli ge
störingar, företedde en allt mera framträdande vexling af al ”
ternerande för stora och för små tal. di
Vid sådant förhållande måste den direkta SAP yf
verges och ersättas af ett på sannolikhetsskäl grundadt ap
proximativt förfarande. Det som härvid sjelfmant erbj der
sig, är följande. Gäller det fördelningen af de under e
visst år döde af en gifven årsgeneration, antaga vi att h fv
antalet af dem faller på hvardera af de två ettåriga ålder
klasser dessa personer tillhört. Är det åter fråga om un
let döde inom en viss åldersklass, hänföra vi likaledes hä
ten af detta antal till hvardera af de två generationer, s 0
kontribuerat till detsamma. Tillämpningen häraf är en
och förklaras tillräckligt genom nedanstående exempel. of a
Af mankön, födde år 1838, qvarlefde vid 1880 års
gång enligt senaste folkräkning inalles 11227 personer. ;
att med ledning häraf utreda huru många personer af if ifr
varande generation upplefvat 40 års ålder, hvilket in öl I
der loppet af år 1878, har man att tillika beakta död ill g
ten inom densamma under åren 1880, 1879 och 1578,
utgjorde resp. 133, 100 och 136, eller inalles 369

121

Häraf erhålles det sökta antalet 11227 + 133 + 100 + 22
= 11528. Enabanda kalkyl tillämpad på alla de”generatio-
ner (från åren 1838—1845), hvilka under perioden 1878—
5 (incl.) fylde 40 år, ger följande resultat:

be tea Madde ne-
| Af mankön anstående
Ha os födde år: antal
4 4 sn 40 års ålder:
I AE 1838 11528
FOG | 1839 12330
1840 124475
1841 12329
Fr a 1842 13349,s
föhörmgqenoi 2 11843" | 18131;
1844 13038
1845 13803,s
101957

| För att utreda å andrå sidan, huru många; tpersoner hö-
| fra nde. till de nyss betraktade åtta generationerna af mankön
iledo i en ålder mellan 40 och 41 år, göra vi följande sam-
na nställning. Af mankön dogo öfverhufvud i åldersklassen
lv a år 1878 140 personer
AE FO p> be 1 a Sä
611890 1 100:
IF USSTAr 148”
a Cl JL ba;
Pliggärr gg
. gp ÄRE Le fa
OT ,, 1885 186
' FE wlä886: bhagplucvk
| La TGN

122 | ÉE

-

. "Af ide. 140 personer, som 1878 dogo i antyddålder, hörde É
Tikväl, endast en del, vi antaga hälften; till 1838 och de öf-
rige, till. 1837. års generation; af de 157 åter, som åt) 1886
dogo i samma: ålder och hvilka följakteligen: voro .födde dels -
1845, dels 1846, antages likaså hälften hafva tillhört 1845
års generation. Då vi här befatta oss, endast med 1838— -
1845 års generationer, men icke med dem från 1837 och
1846, afgår alltså från nästnämnda summa 1264 halfya an-
talet döde under första och sista åren eller !0+77 — 148,5;
resten 1115,s utvisar antalet döde i åldern 40—41 af ge- E
nerationerna 1838—1845. : |

Det här gjorda antagandet om de inom en åldersklass -
dödes fördelning på skilda generationer verkar, såsom synes, i
endast på första och :sista åren af hela observationsperioden
och den dervid häftande: osäkerheten har derför, relativt ta-
get, så mycket mindre inflytande på resultatet, ju längre tid.
perioden omfattar. 3

Den nu beskrifna preliminära bearbetningen af det sn
tistiska materialet hade sålunda till ändamål att faststäl
särskildt för hvardera könet, 1:0 antalet lefvande som i Ål
trädt i hvarje åldersklass och der varit föremål för .obse rva
tion (lefvande under risk), och 2:o huru många af dem al

dit inom samma åldersklass.. I betraktande kommo härv
för årsklassen: personer födde åren:
0—1 > 1877-1885
1—2 1877—1884
2—3 1876—1883
3—4 1875—1882
OSV. $

För de yngsta generationerna har, såsom redan fö ut
antydts, antalet öfverlefvande vid viss ålder direkte härledts
ur motsvarande antal födde, hvaremot för alla öfriga g ene-

123

— fationer 1880 års folkräkning tjenat till utgångspunkt. I
hvardera fallet återstår ännu att korrigera resultatet för de
— förändringar i resp. generationers bestånd, som förorsakats
É genom migrationen. Angående denna finner man i de sta-
I tistiska publikationerna följande summariska upplysningar.

— Folkmängdens tillvext (+) eller minskning (—)- genom
in- och utflyttningar utgjorde

Mankön. Qvinkön.

Antal. Antal.

1878 + 8 — 323

1879 + 285 + 212

j 1880 + 633 + 632
Bia 1881) 4 Psi + tt
Flon 1882 | + 804-)' + 92
os 1883 | — 514 | — 720
1884 + 186 — 9

1885. + 89 —- 20

+ 1088 — 95

I saknad af uppgift om de in- och utflyttades ålder
har jag antagit att de fördelat sig på de skilda åldersklas-
serna i samma förhållande som befolkningen (den manliga
eller qvinliga) i sin helhet. I enlighet härmed beräknades
sedan migrationens inverkan på antalet lefvande af hvarje
åldersklass vid den tidpunkt, då klassens åldersmedium af
dem passerades. Detaljerna af denna räkning torde här
kunna förbigås. De erhållna korrektionerna voro i allmän-
i het obetydliga; de äro emellertid observerade i följande ta-
bell, som innehåller de definitiva data för vår undersökning
öfver mortaliteten. Här betecknar x åldersår, £, antalet lef-
vande af åldern x, D, huru många af dem aflidit mellan x
D,;
4 AB
mortaliteten eller sannolikheten att dö inom 1 år.

och z dd 1 års ålder samt mi = den häraf framgående

124

Tab. I. Obs
Mankön.

Xx L, Di My MA Lå D, d

0 |; 345744] 60127 | 0,17391 | 501 72315 1) 1290

1| 253023 | 16851 06660 | 511 70358 | 1216

21 232644 | 9420 04049 | 52 | 67925 1293

3 | 220437 | 6351 02881 | 53 | 67651 1342 7

41 211925) 4679 02208 | 54 | 66600 1359

5 | 205853 | 3379 01641 | 551) 65616 |: 1497

6 | 200866 | 2582 01285 | 36 | 62787 1588.

7 | 195784 | 1998 01021 | 571 60762 1" 1488

8| 192719 | 1527 00792 I 58 | 57901 1604
9:1--181032 11: 1337 007141 59 | 55096 | 1552

10 | 176602 1044 00591 | 60 | 52435 | 174t |
11 | 168456 911 00541 | 61 | 49597 1772 | 0
12 | 160502 797 00497 I 62 | 46720 1804 0:
13 | 155205 661 00425 I 63 | 43476 | 1723 | 0
14 | 153883 670 00435 | 64 | 40724 | 1772 10
15 | 149884 655 00437 | 65 | 87088 | 1776 | 0
16.| 145123 703 00484 1 66 | 34238 | 1767 | 0
17 | 142954 699 00489 |: 67 | 31233 | 1770 | 0
18 | 146644 842 00574 I 68 | 28709 :| 1782 |
19 | 148429 974 00656 1. 69 | 25291 | 1629 | 0
201 149229 | 1093 00732 | 701 21932 | 1700 1 4
21) 147269 | 1133 00769 | 71 | 19173 1510 OH
22| 142582 | 1119 00785 I 72,1 16929 | 1460 |
23 | 139888 | 1040 00743 | 73: 15226 | 1456 | 0
24 | 138622 |. 990 00714 | 74 | 13346 | 1420 |0,
25 | 135818 | 1007 00741: 75 | 11738 | 1308-11 1
26 | 133373 | 1029 00772 I 261 9898 15 1270 EN
27 1 131274 940) 007161 70) ”B230 VAR
28 | 128172 923 00720 I 78 | : 7865: |, 1106 15
29 | 126900 941 00742 | 791 6813 | 1025 |
30 | 125060 962 | 00769 | 801 5692 | [92
31 | 122231 983 00804 | 81 4598 [VAGN fr
32 | 118649 911 00768 | 82 | 3709 704 | a
33 | 116841 904 00774 |. :83 |: 2988: |: För Tu
34 | 114847 | 979 | 00852 | 841) 2312 [GY

35 | 112293 992 00883 | 85 1748 | -1418 od
36 | 111136 1006 00905 | 86 1272

37 | 108445 999 00921 | 87 922

38 |. 106040 981 00925 | 88 692

39 | 104398 | > 1074 01029 I 89 496

40.) 101938 | — 1116 01095 | 90 329/

41 97901 1047 01069 | 91 215

42 | 94256 | 11058 01123 | 92 132

43 |. 91117 1049 01151 | 93 83

44 | 88341 | 1053 | 01192 Å 94 52 ok

45 | 84144 | 1157 01375 1795 41 :

46 | = 80214 | 1052 01312 | 96 35 Ht

47 | 76585 1039 01357 | 97 28

48 | 74558 | ' 1065 01428 | 98 40 Ala
"49 | 73212 1131 01545 | 99 16

50 | 72315 1290 01784 '| 100 sd

rad dödlighet.

125

,

Qvinkön.

eRASURYNFS &

L,

328439
247980
229541
218179
209892
204113
198923
194256
191527
185186

175177
167286
159466
154481
153263
149056
144869
142905
146914
148134

148966
147629
143187
140307
138975
136237
133866
132986
130661
129905

128690
126923
123505
122013
120259
117605
116751
113869
111640
109747

107389
103599

99876

96645
93814
89670
85879
82794
81208
79928
79423

Mm,

0,14832
06265
03864
02799
02120
01638
01247
01056
00808
00624
00582
00499
00490
00489
00483
00535
00575
00574
00585
00572
00613
00606
00663
00649
00660
00727
00707
00726
00725
00664

00802
00823
00844
00853
00807
00878
00949
00912
00914
00888
00960
01037
00946
01049
00998
00976
01010
01060
01148
01164
01199

pv

L,

79423
77941
75976
76299
75454
74885
72087
70407
67751
65129

62366
59691
56909
53483
50790
46521
43459
40352
37427
33432
29462
26226
23562
21593
19182
17016
14944
13440
12261
10619
9040
7597
6262
5183
4081
3255
2514
1936
1505
1087

747

Ny

0,01199
01381
01425
01467
01565
01772
01856
02057
02106
02303
02650
02758
03114
03450
03656
04327
04466
05041
05456
05614
06622
06917
08140
08165
09071

0,1028
1075
1172
1297
1384

1503
1643
1706
1781
1882
1982
2064
2154
2399
2742

0,244
262
290
207
182
170
232
182
149
121
269

A26 ; =S
-JOHABUDOT
Innan man på grund af den observerade eller rätta
ur observationerna omedelbart härledda talserien för dö
sannolikheten (= sannolikheten att dö inom 1 år) I
uppgöra en mortalitetstabell, som skall framställa det no
mala förloppet af en generations afgång, måste denna se eri
som i sitt ursprungliga skick företer större eller m nind re
fälliga afvikelser från en regelbunden gång, utjemnas-så så,
nämnde afvikelser varda i möjligaste mon. aflägsnade, u
att dock den korrigerade serien skiljer sig" mer än I nödig
från den ursprungliga. För en dylik utjemning, som i ir
vigtigt problem i den matematiska statistiken, hafva s 5 Ärs cd
metoder blifvit använda och föreslagna. Vi skola här
granskning upptaga några af de vanligaste Dan i
Den grafiska metoden. — Man konstrueraposta
vinkligt koordinatsystem, med x såsom abskissa. oc ch |
som ordinata, de punkter, som motsvara de funna ta vi ir
för m;, och drager efter ögonmått en sammanhängande j
krökt linie, hvilken, så nära som möjligt rn ig
dessa punkter., Ordinaterna till denna linie gälla sås
rigerade värden af ms. Med enhvar af de funna k
nerna: för .m, multipliceras motsvarande antal I le
då' produkten anger "differensen mellan Sie dö
beräkning med de nya värdena / På mi och enligt 0 bser Vv:
Såsom kriterium för utjemmingen gäller att sits
differenser, tagna med behöriga tecken, ms
stone i det närmaste) icke blott för kurvan i ÄR
utan äfven för vissa efter pröfning valda större dela
samma. Kurvans förlopp jemkas försöksvis, tills det e
sultat-ernåtts. + al ed
Denna metod användes med fördel, då. man åtnöje
med” ett fåtal (2 eller 3) siffror: i resultatet. Mei - d
siffriga tal blir den grafiska uppmätningen. osäker. h ut
ningen på denna väg mindre fullständig. N

127

100 oMedeltälsmetoden. — Ett mycket 'elementärt, i:folk-
mängds-statistiken ofta användt förfarande består deri, att
man helt enkelt tager medeltalet af ett visst antal (3 eller
5) på hvårändra följande: värden af m,> och låter detta me-
deltal gälla för åldersmediet. Förfarandet upprepas två eller
flere gånger, tills önskvärd grad af utjemning erhållits. Me-
toden innebär tydligen det antagande, att dödlighetskurvan
förlöper rätlinigt inom hvarje af de betraktade 3- eller 5-
i iga intervallerna, ett antagande som eméllertid är Oberätti-
. gadt. För de sträckor, der kurvan är konvex nedåt (mot
x-axeln), ger den för storå, "för "dem åter, der kurvan är
konkav; för små värden på. mi. Ju större: krökningen är
eller bör vara, désto mer vanstäldt blir resultatet. Detta
är i synnerhet. fallet för. den yngsta: ålderssträckan, der mor-
balitetskurvan är starkt konvex, medåt och der medeltalsvärs
dena för :m,; derför genomgående öfverstiga de normala. An-
närkas. .kan dessutom, att utjemningen enligt denna metod.
ortskrider långsamt och ännu efter trefaldig tillämpning: deraf
varlemnar oregelbundenheter, som i en för finare undersök-
ingar afsedd tabell svårligen :kunna tolereras. |
— vc Woolhouse's metod. — Denna metod, som är mycket
nlitad af engelska aktuarier, består i följande. «Låt y,,
essens V-ås Vaa Vas Vor Iis Yr Yes Jär Isa
5 ys beteckna femton på hvarandra följande termer i den
rie, som skall utjemnas. Dessa termer förbindas med hvar-

dra tre om tre med femårliga intervaller, hvarigenom föl-
de fem värdegrupper erhållas;

intet ber llofrnan Idun Ia nen bt

Y—6 > YA > Y4 a
Hinder JO nor Yger I
Id bbablgrgt 0 NN rat no
Yy—3 > Ya, SY PING a

RER

128

Genom sammansatt interpolation med hänsyn till första c
andra differenserna beräknas nu för hvarje grupp särski
värdet af y, och -medeltalet af de fem skilda värden s om
lunda erhållas för den mellersta termen yy-(och hvarib
det observerade värdet af denna term äfven ingår), betr kt
såsom korrigeradt värde för densamma. Då den antyd
räkningen utföres, erhålles för detta värde uttrycket pe

Lö
Yo = 0,20 go + Osto2 (yra + Yi) + Orten (Ya + Yada
+ 0056 (y—3 + 43) + 0,024 (ya + 44) — 0j016 (Ye ty 1)
— 0),024 (y4 FH YZ) NM

ti Z

Såsom synes ingå termerna y-; och ys alldeles cke i 4
stämningen af detta medelvärde. SAD 0
Oafsedt det praktiska värde, som onekligen tillkoi
denna formel och gör att den i många fall kan med
användas, synes den dock i teoretiskt hänseende icke
alldes oantastlig. Vill man engång låta ett visst anta
mer i den föreliggande observationsserien konkurre
korrigering af den mellersta bland dem, under antaga
andra differensen är konstant eller, med andra ord, a
betraktade termerna höra satisfiera en eqvation af form

ER

y=a>+ bbx + c2?, a

ARA

så är det tvifvelsutan mest rationelt att bestämma k
terna a, b, c enligt minsta-qvadrat-metoden och a
man härigenom framställt en analytisk funktion, h hvi på |
nära som möjligt ansluter sig till ifrågavarande te mer,
det värde densamma antager för det mellersta arg an

1) Ett i möjligaste mon enkelt praktiskt förfarande fi ör
tillämpning har framställts af Mr Ackland i Journal of t e In:
of Actuaries för Juli 1882, i /

2 TA

129

gälla såsom korrigeradt värde för medeltermen y,. Man er-
hölle då, i stället för den Woolhouse'ska utjemningsformeln,
följande eqvation

1105 y', = 167 yo + 162 (ys + yi) + 147 (yo + yo)
+ 122 (ys + ys) + 87 (ys + ya) + 42 (ys + ys)
— 13 (ye + Ye) — 78 (yra + yn,

eller närmevis

Y'o = 0,152 49 + Oja (yr + Yi) + 0,133 (ya + Y2)
+ 0,110 (y—3 + 48) + 05079 (ys + ya) + 05038 (ys + Ys)
) — 0,012 (ye + Ye) k 0,071 (yr + Yr).

- Woolhouse tillämpar sin formel icke omedelbart på
dödlighetsserien m,, utan på den derur bärledda lifslängds-
tabellen eller dess differenser, d. v. s. på antalet döde i de
successiva åldersklasserna af ett gifvet antal födde. Deri-

genom ervår han fördelen att operera med mindre tal. Men
fullt korrekt är det icke att verkställa utjemningen på en
härledd talserie i stället för den observerade, isynnerhet då,
såsom här är fallet, ett fel eller .en oregelbundenhet i någon
punkt af den senare serien verkar störande på hela åter-
stående delen af den förra. Äfven graden af utjemning, som
genom denna formel vinnes, lemnar; oaktadt det stora antal
termer den tager i anspråk, ännu något öfrigt att önska.
För början och slutet af mortalitetstabellen; der hypotesen
om en konstant andra differens ej är hållbar, kan den Wool-
house'ska metodens användning svårligen ifrågakomma.
Analytisk metod. — I motsats mot de föregående ut-
jemningsmetoderna, hvilka kunna med ett gemensamt namn
betecknas - såsom mekaniska, hafva några matematiker sökt
utfinna' en analytisk formel, som skulle representera dödlig-
heten vid olika åldrar. Den första formel af detta slag,

130

som. vunnit allmännare beaktande, är följande, som fra
stälts af Gompertz år 1825 (i Transactions of 0 Rapördl 50-
ciety of London): ben

x på »

4 a = AH? ges | | Å ; GU EI

Här betecknar 1, antalet öfverlefvande vid åldern x af ett
gifvet antal födde (Il, = AH), samt 4, H och 4 qvantiteter,
som äro konstanta eller variera blott långsamt under läng é.
tidsintervaller. 1) Denna formel besitter en .anmärkningsvärd a
egenskap. Om man har att enligt densamma beräkna .sa å
nolikheten för en grupp af flere lif (hvarje af gifven ålder )
att fortbestå till oförminskadt antal efter en viss tidst,ä
kan man ersätta gruppen med ett enda lif af lämpligen val a
ålder och beräkna sannolikheten för detta att qvarstå efter
tiden -t; resultatet blifver i båda faller detsamma och de
för hvarje värde af t. "Härigenom reduceras beräkninge
af en -förbindelseränta på huru många lif som helst till be
räkning af en enkel lifränta. Tyvärr ger formeln dock
alltför felaktig bild af den menskliga vitaliteten i dess h
het, för att i nystatimndt: afseende ega någon praktiskt. be
tydelse. im eb oe
Genom logaritmisk difecbåtioring af berörde formel er
hölles för dödlighetsstyrkan ur vid åldern x ett utryck al
formen + 9 TN
älat JA totala; stig
är ao så
sale
1) Med afseende derpå att vitaliteten sålunda vore be a
tre parametrar, kallar Gompertz sin formel »the vital Rule c ; of T
För att omfatta hela lifslängden i ett enda uttryck har han se
funnit sig föranlåten att utvidga formeln genom tillägg af :

exponential-faktorer, hvarigenom dock dess -enhelhet gått förlorad ov
den 'kommit att innehålla ända till 10 konstanter. 5 HY iaf itf Ö

131

Wish HY KN:

Det har visat sig, att denna formel, genom lämplig be-
stämning af de fyra deri ingående konstanterna 4, H, q, s
kunnat bringas i ganska nära öfverenstämmelse med flere
kända mortalitetstabeller inom ett vidsträckt åldersområde
(ungefär från 20 till 80 eller 90 år). Anmärkningsvärdt är
att man vid skilda tillämpningar af formeln erhållit nära nog
samstämmiga värden för äg. Makeham anser att man i all-

mänhet kunde, utan märkbart fel, å priori antaga Log q = 0,04,

:
j hå
5
j

hvarigenom endast tre konstanter återstode att bestämmas
och formelns tillämpning blefve väsendtligen förenklad.

Den Makehamska formeln har en egenskap, analog med
den som ofvan anfördes i fråga om den Gompertzska. Mot

rd

enligt densamma - skulle således dödlighetsstyrkan vexa med
åldern. i geometrisk. progressioni': Makeham har förbättrat
hypotesen i så måtto, att han till:sistnämnda: SR tillagt
en-konstant term och satt

us =a+bg.

Genom integration häraf har han ledt sig till följande formel
för antalet öfverlefvande:

en grupp lif af olika åldrar svarar här en lika stor grupp

q lif, alla af en och samma ålder, så beskaffad, att sannolikheten

för - hvardera gruppens fortbestånd efter en godtycklig tids-

— period "är "densamma. Härigenom reduceras "kombinations-

räntan för ett antal personer af olika åldrar till kombina-
tionsränta för ett lika antal jemnåriga. Omvändt kan bevi-
sas att en formel för mortaliteten, som uppfyller detta vil-
kor, nödvändigtvis. sammanfaller med de Makehamska. !)

1) I sin Calcul des probabilités, Paris 1889, sid..316 o. f. har
Bertrand behandlat problemet att finna det analytiska uttrycket för en

132

Att formeln ej kan ega giltighet för mortalitetskurvan
i dess hela utsträckning följer redan deraf, att enligt den-
samma dödlighetsstyrkan, uttryckt genom a + bg”, skulle till-

vexa kontinuerligen, börjande från födseln, medan den i verk-
ligheten enligt alla iakttagelser aftager under de första ål-
dersåren ganska starkt, tills den vid åldern 13 eller 14 år
uppnår ett minimum, hvarefter den begynner stiga i början
långsamt och sedan allt hastigare. Makeham har emellertid

trott sig kunna genom upprepad tillämpning af sin formel

verkställa utjemningen af en mortalitetstabell i dess helhet.

Bibehållande för q värdet 109:9£ oföränderligt, bestämde han

konstanterna 4, AH, s först så, att formeln med önskvärd

noggranhet anslöt sig till den ur observationerna omedelbart

härledda serien för l, från x = 14 framåt; de värden for-
meln då gaf för åldersperioden 0—14 subtraherades från de

gifna värdena på I. Den dervid uppkommande restserien J ;
utjemnades genom samma formel men med nya värden på 3
konstanterna 4, H, s, så valda att formeln noga återgaf de Br.
mot x = 6, 9 och 12 svarande termerna i sistnämnda serie,

hvarefter en ny restserie beräknades för åldern 0—5. Denna

utjemnades slutligen genom formelns anslutning till seriens |

tre första termer. Den upprepade tillämpningen af formeln = -

mortalitetslag, enligt hvilken de kombinerade lefnadschancerna för två

personer af olika åldrar äro proportionela mot lefnadschancerna för en nr k
tredje person af lämpligt vald ålder, och kommit till det origtiga re= — —
sultat, att det sökta uttrycket vore identiskt med Makehams formel.
Felet hos Bertrand beror på ett förbiseende deraf, att den af honom ins 3

förda integrationskonstanten C, på grund af de gifna vilkoren nödvän-

digtvis är=0, hvilket gör att till resultat erhålles icke den Makehamska

utan den Gompertzka formeln, men äfven detta blott under förutsätt-

ning att proportionalitets-faktorn G är=1, d. ä. att de båda i satsen

berörde sannolikheterna äro icke blott proportionela utan lika stora. =

I annat fall har det af Bertrand uppstälda problemet icke någon lösning.

133.

ingrep endast i ringa mon och föga märkligt på den förut
utjemnade delen af observationsserien.

Den Makehamska formeln har i senare tid vunnit fler-
faldig användning vid utjemnandet af mortalitetstabeller för
lifförsäkrings- och pensionsväsendet. Dervid har förfarits på
olika sätt. Dels har man åtnöjt sig med att söka närme-
värden för konstanterna 4, HH, s, q genom formelns anslut-
ning till fyra termer i den gifna serien, motsvarande exem-
pelvis ena gången x = 20, 40, 60, 80 och den andra x = 25,
45, 65, 85, hvarefter medium tagits af de båda bestämnin-
garna; dels har man sökt att på en gång, med begagnande
af hela observationsmaterialet, bestämma de sannolikaste vär-
dena på dessa konstanter. Sistnämnda förfarande har med
framgång tillämpats af Tysklands mest framstående tekniker
på detta område, hrr W. Lazarus i Hamburg och J. Karup
i Gotha, af hvilka den förre enligt sådan metod behandlat
bl. a. mortaliteten inom en förening af tyska lifförsäkrings-

Å bolag och den senare specielt dödlighetsstatistiken inom lif-

försäkringsbanken i Gotha ?). I båda fallen erhölls en an-
slutning till observationerna, som kunde anses fullt tillfreds-
ställande.

Emellertid qvarstår den redan nämnda olägenheten, att
formeln ej omfattar mortalitetslagen för de yngre årsklas-
serna och således ej är omedelbart tillämplig på en mortali-
tetstabell i dess helhet, begynnande från födseln. ' Försök

å saknas icke att fylla denna brist, ehuru knapt något af dem
kan anses hafva fullständigt nått målet. Den af Makeham

1) I en värdefull uppsats: ,,Die Ausgleichung der Sterblichkeits-

— erfahrungen der Gothaer Bank nach der Gompertz—Makeham'schen

Sterblichkeitsformel", Göttingen 1884, har hr Karup klart och omständ-

ä ligt utvecklat de något komplicerade räkneföreskrifter, som härvid

kommo i användning.

134

FY oc ART ä
ms RER

sjelf föreslagna upprepade användningen af formeln med olika

värden på konstanterna för skilda åldersperioder är redan i

det föregående omnämnd. Lazarus antager --

] oi siföfr

ber uk Hi. 8 Kr tina

elle ;

och förmodar att i denna funktion skulle afspegla sig grund- Sd

dragen af mortaliteten från födseln till döden. Det är |

den Makeham'ska formeln med tillägg af en faktor Kr, vt

speciela uppgift vore att representera dödligheten under barna-
åldern utan att märkbart inverka på den Aelg delen af Nag

bellen. Thiele åter sätter s

bor, er

bd j ” i
> Log mM, = LAGT 10-87 + da 10-8:6-9 + A3 Nn vä ; : j

hvarvid de tre termerna i högra membrum i ordning s 5
karakterisera mortaliteten under första, mellersta och s jr
perioden af lifvet. Det må erinras att första och sista t
merna, tagna i och för sig, äro identiska med den Go! 2 -
pertz'ska formeln. För bestämmande af de sju konstante al A
i sin formel föreslår Thiele bildandet af sju normalvö
af m, (motsvarande normalorter i astronomin), efter hvil
formeln skulle exakt afpassas.

Hvad särskildt barnadödligheten beträffar, öfvere
stämma dessa olika teorier i grunden deri, att den läte. | am ja
ställa sig genom en exponentialfunktion af samma form s
den Gompertz'ska. Betecknar w, sannolikheten för en « > Ariny ;
att lefva efter 1 år, skulle man då hafva relationen yet

Log Wz = CN, isbn

isbn
der c och >» vore oföränderliga för värden af & icke öfy erg

stigande en viss gräns. Jag har pröfvat formeln på de

135

"Finlånd ' observerade mbrtateren hös månkön (sid: 10) och
fönnit
för åldern TT

"0—r 0361
1-2 0600
"95008
3—4 > -0,/164
45.1 0741
5—6 — ::0,782
6-7 ;,.-,0,198
1-8 dn TIG
8—9 — :0,900

"Såsom 'synés, variérar > isynnerhet i början temmeligen starkt

och visar en tendens att ökas med x, hvaraf följer att för-

meln ej kan, med bibehållande af ett konstant värde för 7,
gifva en tillförlitlig bild af dödligheten inom den första ål-
dersperioden, åtminstone hvad befolkningen i Finland be-
träffar.

Gauss har funnit hela antalet döde i den spädaste ål-
dern af ett gifvet antal födde vara nära proportionelt mot
kubikroten ur tiden. I' enlighet härmed erhölles för antalet
öfverlefvande uttrycket

LL =a— box

Det synes dock som om exponenten ställde sig något olika

| för skilda nationer eller samhällsgrupper. I hvarje fall har

formeln giltighet blott för en period af ett eller några få ål-

dersår och egnar sig ej för något vidsträcktare bruk.

Prof. Oppermann har (1870) för dödlighetsstyrkan u

£ angifvit formeln

Ma SUL + OF oxh

136

. såsom giltig för åldern intill 20 år. Den kan dock. svårli-
gen tillerkännas teoretiskt berättigande, då den för x =0
gåfve en oändlig mortalitet.

I detta sammanhang må ännu omnämnas en formel,

som jag redan vid tidigare undersökningar (1873) funnit nå-
gorlunda passa in på barnadödligheten i Finland. Den lyder:
Il, = 0 + bd (0,15 + x)-”.

Oändlighetspunkten är här förflyttad till 3/, år före födseln,
hvartill en fysiologisk förklaringsgrund låge nära till hands.
Sjelffallet kan dock en ännu bättre öfverensstämmelse med

observationerna ernås, om man i stället för bråket O,:s inför

en ny konstant » och bestämmer ett lämpligt värde för
denna. Vid ett försök att lämpa formeln till den nu före-
liggande mortalitetsserien för qvinnor erhölls exempelvis för

n = 0,7 och = 1,692 följande resultat:

Mz O—B

Lz (i enhet af
Beräkn. Observ. | S:te dec.).
01 0,14832 | 0,148382 | + 0
1 6441 6265 | — 176
2 3855 3864 | + 9
3 2650 2799 | —+ 149
4 1970 2120 | + 150
5 1540 1638 | + 98
6 "1249 1247 | — 2
7 1040 1056 | + 16
8 884 808 | — 76
9 764 624 |. — 140
10 669 582 |. — 87
11 592 499 | — 9838
12 529 490 39

13 477 489 | + 12
14 432 483 | +

å
=
lu.
å
|
-

FEVER EE UT YR SE EE NEP Er

mv

i
|

åa AE kt AR Book de

i

137

Valet af utjemningsmetod i ett gifvet fall måste delvis
bero på observationsseriens beskaffenhet och ändamål. Gäller
det att konstruera en mortalitetstabell för praktisk använd-

ning vid lifförsäkrings- eller pensionsberäkningar, har den

analytiska metoden utan tvifvel företräde i anseende till den
regelbundna gång af serien, som derigenom vinnes och som
i dylikt fall är af synnerlig "vigt. Det tvång den analytiska
formeln pålägger observationerna och som aldrig kan helt
och hållet undvikas, är här af mindre betydelse. Afser man
deremot endast ett rent statistiskt ändamål, såsom utrednin-
gen af mortalitetens allmänna gång och fluktuationer under
skilda åldersperioder hos ett lands befolkning, har tillämp-
ningen af en å priori antagen formel icke mer samma be-
rättigande. Här ligger nemligen större vigt på, än i före-
gående fallet, att utjemningen af tillfälliga oregelbundenhe-
ter i mortalitetslinien icke tillika eliminerar någon lokal
krökning, som för henne kan vara karakteristisk. I före-
varande undersökning har jag derför trott mig böra afstå
från användningen af det analytiska förfarandet, och det
så mycket hellre, som en sträng tillämpning af Make-
-hamska formeln” enligt sannolikhetsteorins fordringar kräf-

"ver ett arbete, som knapt skulle stå i förhållande till be-

"skaffenheten af det förefintliga statistiska materialet eller till

ändamålet med denna uppsats, som är att utgöra en förbe-

redande undersökning af mortaliteten i Finland, under af-
vaktan att sagda material kompletteras genom en ny folk-
räkning.

Sålunda hänvisad till ett mekaniskt tillvägagående i af-

"seende å utjemningen, har jag ställt för mig den speciela upp-

"giften att ersätta den grafiska metoden genom en aritmetisk,

som vore, om möjligt, verksammare än denna och medgåfve

lika stor anslutning till observationerna, Min första tanke

'138

var att korrigera hvarje term i-observationsserien m ddelsta vi
-parabolisk "funktion af-andra graden, hvilken möjligast nä .

anslöte / sig + till "denna terin:samt tillde: tvåföregåetde! -
två efterföljande termerna. Till närmare” ESO |

och göra sbidbesinhå n=-—2,—1,0,-+H1, Sr

uppställa vi” RS schema: Ha EA Lan i A
| Fö Lr Ala
Observ, (DDift. | INDIE | vHD Diff. | IV Dif i
| hl (TMA =
Ffe—21 ad
;omoffi (03) i
1 Flen) binhubes fa (CA) Så D
il 2) ; SNR rn
0) Ae a, -
ARC+FP| IRC +P
får +1) fe (e'+1) ooo
fi (c+3) fem Un
Fx + 2) 09 TITS a J
tin :
Vi antaga nu kirr SA
pas qv FF -
(1) FOe+n= = a + bn + en ye ika

ver fem eqvationer till bestämmande af de tre konstante

a, b, cs "När dessa eqvationer behandlas enligt m
metoden, erhålles för inn a, på hvilken 1

här ankommer, : värdet

(2) a=33f(D+3 le D+fe + ån
rt fler 2).

Delta! är det korrigerade värdet för. (emedan fe
(1) för n =0: reduceras: till f(x) =a.

i

Det

uu

IS

Mn
oli 4

tä

Pp
ruUuad

tet ;kan betydligt förenklas..sMan. har nemligen, såsom

ofvanstående schema lätt framgår, +

ILAGA

1088-00

'139

fe—=NM FFF) =2f(0 + fi)
j ; fl0— 2)-bflo+ 2) = 2 fl) HAF) + fil).

3 Genom insättning häraf i formeln (2) fås

a = f(z) 35 (0)

TT
; | Ber, -méd andra ord,

korrekt. för f (7) =— 385 = fila).

hb Metoden bléfve således helt enkelt den, att man uträk-
har de successiva differenserna till och med den fjerde'till
3 den-observationsserie, som skall utjemnas, och derefter kor-

så rigerar. hvarje term i serien med —=3 af den i samma "ho-

; rizontallinie dermed stående fjerde differensen. Den korri-
gerade serien behandlas ånyo på samma sätt och förfaran-
KF det upprepas så länge, tillsiönskad grad af utjemning vun-
” nits. Dock måste man äfven här undantaga de 4 eller 5
Yngsta åldersklasserna, emedan mortalitetens verkliga gång
sd inom dem ej låter framställa sig med tillräcklig noggranhet
— ens under'en kortare period genom en | ArgbomaR funktion
4. sådan som (1).
0 För ått lemna läsaren tillfälle att bedöma det praktiska
värdet af denna metod vill jag här anföra det resultat som
| : enligt densamma erhållits genom fyra successiva utjemningar
å A af tabellen öfver dödssannolikheten (m;) för qvinnor.

1) Resultatet blefve detsamma, om man i stället för (1) antoge
en parabolisk formel af tredje graden, emedan vid dess behandling” en-
ligt minsta-qvadrat-metoden termer af udda md icke inverka på slut-

140

Mortaliteten för qvinnor.

Summan af 4| Utjem- Summa j
- jonpgaerivn nåd vär- | pve Sar (ig br
sas de af | Diff. I X | korrektioner| de af
z Ms för Mr mr
0 4
0 0 0,14832 8567 [30] + 47 |0,01246
2 0 3664 | - 2401 bggl= Lo 49 a
3 0 2991-100 grn 11
FU 2106 |-— 993 Esa]. ra rn
MERA 1627 | 495) z 8 rör
61 1274 | "353 Hög] + u sa0
å ÖR 1043] — 281 I äg) on 2 SR
8 0 808 | "205 I 5g8l I vt eg
9] +3 655 | — 153 Ål 59] I 33 Ae
40). rå 558 | — 271 60 Ka
Nå Me SR 508 | — 30 + -z AM
VET ON 508 | =aal6erl + 62 2820
181 7 Skena TR Se
14] + 16 ao0cpistt Mälgston Sie Fel
7 ue 409-02 [64] + 119 3775
FS Ba 7 Ila 0 FN Så
17] + 3 527) ti le 9 |
481: set 4 55 bla. PTS SR | MO
19] + 14 Kö | FB Fit. + Sy pre
201 — 12 601) + 15 ag äs
2a| +16 622 |. TA kal + åå ra
22] — 22 641 | + 19 OZ + [bre
2) -2 EK — 363 7
24| +20 680 | + 22033) of Nn ry
241 +20 SER KON 93 9164
281! +11 TM Bard FT PR bron
27) 0-1 2181 sid Hör 2 1089
gr usona 210015 FPA 1181
291 + 59 223 1015 ÅAS ör
30] — 33 7269 | + 46 kläs 4
$41-> sn Fr rd Rel FR 4
- 0 är HR BLAD 1618
rå rd 055) TENS RT 28 1711
34] + 40 Bär: | SK BG OR DON k798
Hl 829 | + 32
36] —37 912 | + 33
37 SST 919. dad
88] > — 3 Mrs
39] +33 921 | + 10
föl 954") + 33
Mil (is 188 989 | + 35
42] + 60 1006 | + 17
PER 1007 | + 1
då låg st 997 | — 10
45| +18 908-115 a
å81. + 6 10146 | + 22 |
FER 1064 | + 48
EN 2147 | + 53
öl « 9 1173 | + 56
I RR 1246 | +.73

141

i Andra kolumnen i föregående tabell upptager den ge-
nom fyra utjemningar erhållna totala korrektionen för m,
(uttryckt i samma enhet som sista siffran i m,). Ehuru
j denna korrektion stundom uppgår till betydande belopp, qvar-
Å stå dock ännu i den utjemnade serien för m,, såsom af dif-
renserna synes, särskilda svängningar af kort period, hvilka
RN kunna vara grundade i sak utan tyda på en ofullständig
utjemning. För att eliminera dem vore man tvungen att
| upprepa förfarandet ännu åtskilliga gånger. En snabbare
konvergens erhölles visserligen, om metoden modifierades i
så måtto, att man till bestämmande af koefficienterna i for-
-meln (1) i stället för fem toge ett större antal, exempelvis
sju eller nio termer i sender uti observationsserien. Men
utom det att räkningen derigenom komplicerades, kunde man
med skäl hysa betänklighet angående det berättigade i en
dylik utsträckning af formeln. :
— Tyungen att lemna å sido äfven denna metod, som till
en början tycktes lofva godt resultat, bestämde jag mig slut-
| en för följande, som är nära nog lika enkel, men lemnar
ett större rum för godtycke.
— — I den gifna observationsserien (0) hafva differenserna af

andra ordningen i allmänhet en ganska oregelbunden gång.
"Vi föresätta oss att bilda en ny serie med regelbundet fort-

löpande andra differenser och hvilken derjemte så nära som
j nöjligt ansluter sig till O. Till den ändan söka vi först me-
-delvärden för andra differenserna till O, hvilket enklast sker
på följande sätt. Enligt schema å pag. 24 är

fe-2)+fe+2)-2f(0) AE-N+2A0D+fe+l),
j 4 :

ttrycket i venstra membrum representerar således medel-
"Värdet af tre successiva andra differenser, då åt den mel-

142

"lersta”af dem ges vigten 2 och åt hvardera af de öfriga vig-

osten 1. ILÄkaså fimer män att i allmänhet Er
AME j

(3) oc £f(en) + fler nr) nå
Nn? :

utgör medeltalet af 2n +-1:successiva andra differenser, då
man "åt den: mellersta af dem ger vigten n samt åt de öfriga
i. ordning, åt hvardera sidan, vigterna n—1, n—2, .:... 3,
2,1. Enligt denna formel kalkylerades medelvärden för
andra differenserna, i "det n sattes = 5 för större delen a
tabellen. 'Undåntag 'härifrån gjordes för början och 'slute'
af tabellen, der för n insattes efter omständigheterna tale n
4, 3 eller 2.1) De erhållna medelvärdena bildade en:än

icke fullt regelbunden serie. Denna utjemnades nu, och )
termerna 'i .densamma i allmänhet voro små, kunde ut; n
ningen ske pröfningsvis eller, så vatt säga, efter ögonm
Sedan en normalserie "af andra differenser: sålunda bli i
framstäld, summerades denna term för term, bretrigen

hölls en serie af första differenser "och genom y igar
summering af denna en serie af funktionsvärden pan i (
hållande tvenne -arbiträra konstanter, emedan man vid h al
dera summeringen kunde begynna med ett efter behag val
grundtal. Dessa 'konstanter bestämdes så, att första term
i serien B, och dessutom någon term i slutet af serien sar
manföllo med motsvarande termer i den gifna (0). S

0 och B, stå i det förhållände till hvarandra, att den s
nare, under det den företer en regelbunden gång, i sig up

tagit det väsendtliga, eller det som man velat betrakta s

2) För de fyra yngsta åldersklasserna bibehöllos de observera
värdena af m, jemte deras differenser oförändrade. Observatic
från 90 år framåt lemnades åter utan afseende, såsom icke blott osä si
utan påtagligen felaktiga. ; ;

143

-de fluktuationer i afseende på andra differensen, som fö- |
ekomma i den förra. Serien B, subtraheras nu term för
term från O och restserien O+B, göres till föremål för ut-
jem ning. Problemet är nu såtillvida förenkladt, att andra
differenserna kunna betraktas såsom nära nog, om också icke
fullt, konstanta. Man kan derför verkställa utjemningen helt
enkelt så, att man tager medeltalet af ett större antal,

exempelvis 9 eller 11, termer i sender uti O—B, och låter

B,. Denna subtraheras åter från O—B, och med den nya
Testserien O—B,—B; företagas ännu några tilläfventyrs nö-
diga jemkningar i syfte att åstadkomma öfverensstämmelse
mellan observeradt och beräknadt antal döde såväl för hela
tabellen, som för vissa lämpligt valda afdelningar deraf. Man
| 8 dervid att försöksvis bestämma en serie B3 i allmänhet
; ob etydliga korrektioner (af hvilken en del äro 0), så beskaf-
fac e, att då termerna i restserien 0—B,—B.,—B3 multipli-
ceras med motsvarande antal lefvände L, (sid. 10 och 11),
de uppkommande produkterna, hvilka ej äro annat än diffe-
— renserna mellan observeradt och beräknadt antal döde, upp-
"fylla det nyss nämnda vilkoret. Räkningen är härmed af-
"Slutad och den sökta utjemnade serien är B= B,+B+Bz.
M Såsom antyddes, har denna beräkning dock ej kunnat
| utsträckas öfver de sista åldersklasserna i anseende till ob-
— Servationsmaterialets bristfälliga skick. Denna del af serien
måste derföre kompletteras på annat sätt och har jag i så-
dant afseende användt Makehamska formeln... Konstanterna
deri bestämdes genom formelns anslutning till de utjemnade
Värdena af m, för z="75, x = 80 och x= 85, och dermed
"beräknades sedan värdena af m, från x= 85, framåt.

144

Tab. II. Result

SR VR be SM NE os
Ptjerg; U
nadt s 9
| värde | Piff. | Dz—Di [ZE (Da-D)l x nade i
för MM, 3 ET
för My; ;
010,17391
010.17391 | 40734 0 0 I 50lo,01
1 06660 71085 0 o för det +102] TÅ
2] 04049 — 1968 0 0. sol pierl > MO
3) 02881 | "203 0 0: :[83lrorvssltr nte ER
4] 02158 | = äga] + 106 | +108 [54] 02114 + 128] 46
3) 01861 = deal — AL | + 6 [ös ost 237 od
81-:01300) 2.265] — 30 | + 35 Å56| 02403) t 152 SR
71 01035 | = Tal — 21 + 8 för 02574) t 172 hg 5
8] 00844 | = 131 - 100 — 92 fög) o2x65) + 194 I i
3] 00702 | = Aa — 29 [59] o2978) + 213 JK
10] 00604 | MN = 233 | —102 f60) o3214) + 23561
11| 00525) ög 21-25 fer 03425 + 261] I 32
12) 00467 | — 3 +48 | - 22 Ie2 o3z64) + 288) I är
13] 00434 | 23 o— 12) = 39 des) o4025) + 314) MÅ
14] 00425). 3 ao) 15 | o— 24. [64] 04419 + 344] — 28
15] 00437) + 32 I Engabiligsl 04799) BRATE
18] 100469 | 330) +22|ox 2 |) 0219 + 4200 47
17| 00519] Fö) SPE I Fer 0segal + 40 MOVES
19) 00642 | + 8 I rig fa 54.168) 081953 568] ;
29] 100642 |, Toda — 33 dföe9| o67sg) + 363 = 49
20] 00692 | + 30 +60 | +-27 [0] 02375 017
21) 00724 |. 3 äg) + 88 | oc 03.0] 71] 08048 +673) 192
22) 00181 ah + 60-|' + 153 72) 08777) + 729) I 5
23] 00750): Få) = 10 | + 173 09562) + 785l FA
24) 00753 | + I 56 | + 89 fa 0,1040 |" 8E| I 2
25] 00752 | 204] = 25) + 24: [75] 1130 + 90.) 238
26] 00751 | 7 ål &28 | +102, 128) 1225 +195 Jr ga
J27) 00820 Få +55 fa 1306 Iri01 | ZE R
29) 00763) TF 7 DR EN fr Eg Re >
ön foder RENT 7 = 48 flag) 1543 JUL OZ "
31] 00786) + 13 I22 je 80] 1850 [+ 120
Sa] 00768] 213 22 lr ER Pers le 29
381. 00824]. a tlänrnk Fr fn je
34) 00844, + 231 TS = 88 | 5) 2028 [raa | 3
35l 00820; + 281.345 LÖ fö fn HET ir
36| 00899 | + 291. + nt |
38 00800 | + 28 a HA a Fr TTR Lra fe 13
38| 00965 | + 34 >— 2 i Blev -
40) 01039] +38 N i bg MT :
40]. 01039 | Tråo) + 57 — 82. I 90] 2988 |t 147 |
Ål omdkotbiåtlng gr mö REGN :
81 ouoe). + 4 240 [ö2l320 fär | + ;
44] 01215 | + 490 > GER |
ä5l 01200 | + SM 4 80 ER ”
RN + no 89 +-15 95| 3776 + 405
A7| 01400) + 70) 33 +.a1- [29 205 frans
å7l 01400] 37) = 33 = 82 fox 4118 |F173
RAT NN fel
50) 01662) + 98 I 6 85 [99] 178 [Tie
+ + 3 khoo) 4661 Ir 185

145

emr agen.
QUE OCK ö n.
kp Utjem- |
| Diff. | Da—D' |E (DAD) x | färde | Diff. |Da—D3 | E (D:D)
TI för my
öm el 8 facporsl a 2
— 1065] 0 FEN fe Kr Re SRS rig SRS
na 0 o [54] 01592 |T 103 — 20 0
= 260 081 bh 82 > Å55) 01716 + 42 + 422
= 28) — 84 | — 115 156) 01856 | 110 la mat
+ 102 —- 43 157 02013 + 31 + 73
— 2151. + 38 + 25 58) 02188) t 175 56 + 17
+ pe — 28 — 3 flög) 02384! t 196) 53 — 36
= +58) +55 160) 02608)T Sill +201) —- 7
är | - 17 +38 [61] 02847|7 30) — 53 — 60
i) —- 33 + 25 62 03117 | T 3000 — 2 = &2
vd? 46-43 63) 03417 | T + 17 — 45
HAI LL gg — 28 JFlö64 03747 |T 330] 46 SS Så
+ 201-47 — 24 65) 04108) T 384 4 402) + 11
: a +38 +17 66) 04503 | T MA RS Bike
+ 11 + 28 67) 04934 | T AS + 38
808 + 34 (68) 05405 |+ 471 > 49 +57
NG — 34 0 169) 05920 ja sf — 102 ST
I
4 Sä E Sn non oikerd r sl pv SE
+ 36 + 17 72] 07744) FT 22 + 92 + 44
Rid ov +410 73) o8430)t 708) = 62 48
2 26 nåd - 4 [74] 09208 | — 26 AM
a 56 | + 520 2510,1002 IT Bö | + 44 0
äl 5 +57 [76] 71090 |T då | — 22 = 22
så +64 [77 1184 (7 dö | —18 = 38
= 20 + 44 fa8) 1282 + 18 — 20
NE — 123 = 79 [29] 1383 pie + 1 = 19
el + 28 — 51 [80] 1487 Fr + 14 PR
+ 22 + 28 — 23 81] 1592 +105 + 38 + 33
al + 28 + 3-1 6H-10907 [Digg | + 8 + 39
+ 11 + 14 831] 1803 — 11 + 28
Ad RA —- 53 sal 4910 Ir107 GV + 2
1 os — 57 [85 2018 vn sa Äg je
+ 60 ij. $ 86) 2127 IT 410
3 + = 4| + 2 I8] 2237 Moor > 48 = 23
| SS [SAR | sh
4 äl + 8 — 62 90) 2574 EE 240 8
+ 77 + 15 91] 2691 -— 4 + 2
+ 09 14; | g2/-2811 It 220] I 8 + &
+ 13 59 45 fog] 2935 | 124
ET ys > +129
ad -— 5 +40 [94] 3064 [+ 135
ad - 4 [95] 3199 [t180
Hä — 31 -— 82 [96 3341 Fiö0
a —15 - 47 [97] 3491 IFi50
ku +2 - 24 [98] 3650 I 109
ul -— 8 -30 [99 3819 [180
= 26 — 56 -»H00] 3999 IT

146 d
fran NR

Resultatet af berörde utjemning är sammanstäldt i tabel- -
len II å näst föregående sidor. Andra kolumnen i denna tab ell |
innehåller de utjemnade värdena af my, och den tredje. Brag: .
differenser (uttryckta i samma enhet som sista decimalen i pe
m;). Fjerde kolumnen innehåller skilnaden mellån det ob-
serverade antalet döde .D, enligt tab. I och det antal D:;-
som enligt den utjemnade dödssannolikheten m, skulle: be-
löpa sig på motsvarande antal lefvande under risk L,.. Sur or
man af D,—D;, som ingår i sista kolumnen, lemnar en led-
ning för bedömande af den noggranhet, hvarmed den utje; Bi
nade serien ansluter sig till "observationerna. Då talen i
denna kolumn äro temmeligen små i förhållande till hela an-
talet döde och dessutom tidtals vexla tecken; torde ansh
ningen kunna bektraktas såsom fullt tillfredsställande.-
den af utjemning åter framgår af differensernas till mad e-
gelbundna. gång. |

Ur mi, eller sannolikheten för en x-årig person att d
inom ett år, erhålles omedelbart sannolikheten för samm É
person att lefva efter ett år, som är LS

- å

WwWz = 1 —My.

Beteckna vi såsom förut med i sannolika antalet öfverlef

vande vid åldern x af ett gifvet antal födde (l,), så har m m
å andra sidan

— tl d
ir Or 7 JE
z i --
hvaraf ä É
Å 3 pp kad N
ly = la Wy=L4-Wo Wi Wy' > HE
ctr ov — — < pp — ci sf :
: CR
[cd
"R

Er ; S 147
RSS TOM IL : /
ö "beräkna antalet öfverlefvande vid 1, 2, 3. :. års
ålder, har man alltså endast att multiplicera det antal födde
E me an vill lägga till grund, successivt med 1279, ww, 2, ...
> Den sålunda härledda definitiva mortalitets- eller lifs-
abellen intages här nedan under n:o III. Deri finnas
älda för hvardera könet och för hvarje åldersår 2:

5 Lol, 2:0 antalet öfverlefvande I, af 100000 födde

It 3:0 deras successiva afgång eller antalet döde d. =
| 4 inom hvarje årsklass.

148

47297 |

Mortalitets-
SS : M Ön KOR
/ Ål- älg ere Ar Ad HP Ötver |
s A Ur ; a lg+1 :
SKER Log e ey e gång pd EA eg | ale så
JDS SIR i; dö X 2 RR byt
0 -19,917027 | 100000 |17391 I 50 9 992721 ARI TE
"11 970068 |-- 82609-1 5502] 311 092271 | 46511
2 982050 RO 3120: DR 991802 45691 |
3') 987304.) - 73985 I 21311: 53 :991292-] . 448360).
41 990525 71854 | 1551 öd 990738 | 43945
5 |: 992726-1 70303 | 4168 k 55 1-- 990130 1: 43019:
ÖR I 994317 69133 899 56 989454 42052
7 995482 68236 706 DT |. 988702: 41043
8 996319 67530 570 ös 987834 39989
9 996919 66960 | 473 59 986902 38887
10 997369 66487 401 60 985844 37731
11 997714 66086 347 | bl 984671 |” 36521
vå 997967 65739 308 62 983378 352503
13 998111 65431 283 63 981959 33931
14 998150 65148 277 64 980399 32550
15 998098 64871 284 65 978673 31114
16 997938 64587 303 66 976753 29623
17 997740 64284 334 67 974622 28079
18 997474 63950 370 68 972258 20485
19 997203 63580 409 69 969640 24846
20 996984 63171 437 70 966752 23169
21 996844 62734 454 ! 963585 21461
22 996761 62280 463 72 960123 19735
23 996731 61817 463 73 936365 18004
24 996717 61354 462 74 935231 16285
25 996722 60892 4358 73 94797 14589
26 996726 60434 454 76 94325 12942
27 996722 59980 451 71 93822 11357
28 296704 59529 450 78 93288 9851
29 II6674 59079 451 79 92722 8440
30 996636 58628 433 80 92127 7138
31 996573 58175 457 81 91498 5954
32 996503 57718 463 82 90843 4896
33 I96420 272505 470 83 90168 3965
34 296319 56785 479 84 89465 3162
35 996205 56306 490 85 88734 2481
30 996078 55816 502 86 87973 1914
37 995938 35314 5135 87 S7TI81 1451
38 995789 54799 529 88 86350 1080
39 995631 54270 543 89 85485 789
40 995464 53727 558 90 8458 565
41 995288 53169 574 91 8364 396
42 995104 323595 390 92 8265 272
43 294906 32005 6061" 93 8162 ' 182
44 994691 51399 625 94 8054 119
435 994454 50774 644 95 |. 7941 76
46 994185 50130 667 96 7821 47
47 993877 49463 692 97 7695 29
48 | 993529 48771 | TU 98 7563 17
49 993145 48050 753 99 7423 10
50 992721 786 I 100 7275 5

>
|A SA SRA I RS I DR
ov Öfver- | Af- | Ål- - Öfvers..], Af. |
rf og la lefvandé | gång Idersår Toa vu "e+1| lefvande | gång
Te i får lz : [Lå dy 3 AR 4 3 31 lb; l; dy
| 9,930276 100000 -|14832 | 30 |9,994616 50581 | 623
4 | v7is02 85168 | 5336 | 51 | 994300 49958 | 651
982886 79832 | 3085 | 52 | 993930 49307 | 685
987671 | 76747 | 2148] äF') 993511 | 48622 | T21
-=-990694--]- 745991 158+ | 54 + 993030 |- 47901 | 762
ck «092761: 73048-1.1207-] 55 | 992483 47139: | "809
994366 71811 | 9261 56 | 991864 46330 | 860
995618 70883 |. Ti] 57.1 991168 45470 | Må
996560 | 70174 | 554 | 358 | 990392 44555 | 975
997216 69620 | 445 | 59 | 989321 43580 | 1039
997609 .| 69175 | 380.] 60. | 988546 42541 | 1107
—9ITIBA 687935 | 3501 61 | 987456 41434 | 1180
997832 68445 | 341] 62 | 986248 40254 | 1255
13. | 997836 68104 | 3381 63 | 984901 38999 | 1332
14 1 997779 67766. | 346 F 64 | 983414 37667 | 1412
135) 997692 | :67420 | 357] 65 | YIBLIR2 36255 | 1489
16 | 997609 | 767063 | 3681 66 | 979990 34766 | 1566
99753a + - 66693 | 378] 67 | 978025 33200 | 1638
997469 66317 | 3851 68 | 975868 31562 | 1706
997408 -"1- 65932 | 393] 69 | 973497 29856" | 1767
997347 |-' 65539 | 399] 70 | 970904 28089 | 1820
997286 | : 65140 I 4060 7i | 968072 26269 | 1862
997220 64734 I 4131-72 | 964995 244071. 1890
997150 + 64321 | 4200-73 | 961658 225171 1903
997080 b39014 | 4280 74 | 938048 20614 | 1898
997010 |: 63413 | 436] 75 | 93417 18716 | 1875
996936 |. 63037 | 443 765 | 94988 15841 | 1836 |
996837 :; 62594 | 4ärd 777 VÄRT 15005 + 1777 |
+ 996774 |. 62143 | 460] 178 | 94042 13228 | 1695
1 996691 | 61683 | 469] 79 | 93536 11533 | 1595
1 996599 |' 61214 I 477] 80 | 93008 9y38 | 1478
54 996507 'I:> 60737 | 487.) 81: l—a2459 8460 | 1347
1 996411 60230 | 4931: 82 | "91924! 7113 I 1207
11 996319: 1] 597355 | 505 :R3 | 91365: 5906 | 1065
996236 | 592350 | ätt | 84 | 90795 4841 | 924
1 996157 | :-58739 I 51i80 85 | 90211 3917 | 791
1 996082 58221 | 5221 86. | 89614” 3126 | 665
996017 57699 | 527] 87 | 89003 2461 | 550
993955 57172 | 530 f -88 | 883727 1911 | 449
995898 56642 | 533 | 89 |: 87737 1462 | 360
995846 56109 | 534] 90 | 8708 1102 | 283
995798 55575 | 535) 91 | 8639 819]: 22
993743 55040 | 537] 92 | 8567 598 | 168
995688 54503 | 5381 93 | 8491 430 | 126
995622 53965 | 541 | 94 | 8411 304 93
995539 | 53424 | 546 | 95 | 8326 211 | 68 |
995433 52878 | 5530 96 | 8234 143 48 |
995293 52325 | 5641 97 | 8135 95 33
995108 5761 | 580 | 98 | 8028 62 -23
994884 51181 | 6008 99 | 7911 39 15 |
994616 50581 | 623 I 100 | 7782 24 9

150

Vid jemförelse af denna mortalitetstabell med den af 3
mig tidigare (1873) publicerade, hvilken grundade sig på
statistiska uppgifter: från åren 1861—1865, visar det sig att
dödligheten nu varit betydligt mindre än under den förra pe-
rioden och det inom nästan alla åldersklasser. Jemföra vi
exempelvis den utjemnade dödssannolikheten »m, under dessa -
perioder, så finna vi följande. : |

Af 1000 personer, som uppnått närstående åldersår, dogo inom
ett år derefter: j
4 Mankön Qvinkön
Aldersår.
1861—1865 | 1878—1886 | 1861—1865 | 1878—1886
0 193,8 | 173,9 164,5 148,3
5 19,5 16,6 193 16,5
10 84 6,0 7,8 5,5
15 4,6 4,4 4,7 5,3
20 6,8 6,9 6,3 6,1
25 7,4 (85) 7,0 6,9
30 8.1 1,7 7,8 7,8
35 9,0 8,7 9,3 88
40 Lig 10,4 10,7 9,5
45 14,7 12,7 12,2 10,2
50 19,0 16,6 14,5 12,3
55 24,3 22,5 19,6 17:26
60 36,5 32.1 30,6 26,0
65 56,7 48,0 49,0 41,1
70 82,7 73,8 72,8 64,8
75 125 113 107 100
80 185 166 165 149
85 274 228 240 202
90 | 846 299 327 257

Nuvarande undersökning omfattar sålunda en i sanitö |
hänseende märkbart förmonligare period än den förra. För
v innande af säkrare resultat är det dock nödigt att afvakt:
kompletteringen af mortalitetsstatistiken för decenniet 186 :
— 1890 och dess afslutning genom en ny folkräkning. ; r

ORDLISTA

SVENSKA ALLMOGEMÅLET

a

AF

HERMAN VENDELL

DOCENT.

ER
1
|
$ 5
i
|
Så ;
) ”

så

i Gisfaana v HAN gah 08

sel
ES FER a
1 pc. (Se Fa
VARA Kr ;
;

IgE 8 dör så öd

PIE AR Ck ön

BAR kapellförsamling, underlydande Bjärnå socken, ut-
gö es af byar och gårdar dels på en smal remsa af fastlan-
dels och hufvudsakligen på öarna Storön (äfven kallad
ESP Kålsjö, Utö och Pettu.. Antalet invånare utgör
idpass 1,500, däribland något öfver 700 svenskar”). Det
ir först under en senare tid finnar i större mängd begynt
f ta, hvadan någon finsk invärkan på svenskt språk och
sk sed här icke i märkbar mån gjort sig gällande.
järtom utmärker sig dialekten genom många fornartade
ag, hvarjämte gamla sägner, sagor och sånger bevaras i

fr Höligande ett inskränkt område och gränsande i öster
ll Nylands västligaste kustsocknar, Tenala och Bromarf, i
ister till Kimito, samt dessutom stående i liflig daglig för-
e med dessa orter, har Finnby rönt påvärkan från
ållen. Den här meddelade ordlistan, till hvilken ma-
af mig samlades under uppehåll å orten sommaren
88; utvisar nogsamt detta. Dock sluter sig målet vida
mare till öfriga i Egentliga Finnlands och Ålands skärgår-
T ialade än till nyländskan, såsom synes af nedan följande
or a framställning af målets ljud- och böjningsförhållanden.

ff +) Efter uppgift af pastor 4. E. Lundqvist. Enl. Statistisk
k« för: 1886 stege siffran blott till 509.

» a ot

154

A. Ljudbeteckning. A

a utmärker ett mera slutet a-ljud = LU Landsm. alfb. 99); j

RR > :
d 5 d.

d så s. k. supradentalt d [uppk. af r+d]) = I -

Landsm. alfb. 24 ff. |
TNE g. k. kakuminalt d [uppk. af 1 + d] = LU Landsm.

alfb. 37 ff. TV
ng hsv. slutet e. RAR
& & » Öppet e äfvensom ä i andra ställningar än ;

framför I, r, supradentaler och kakuminaler äf-
vensom yx. [LU Landsm. alfb. 83 fJ
hsv. obetonadt e i ändelser och slutstafvelser.

rd ”

j 2 ” f. F
9 » » I:

LSE ÅK
4 OC, | tyskt achtjud [= LU Landsm. alfb. 607). Bru- -

kas blott i ljudförbindelsen -xt-, motsvarande hsv.
-kt-; växlar städse med -kt-. nice Tr

2 + hsv. slutet i. Se SN
3 > öppet i = Lil Landsm. alfb. 77. Växlar
ofta med 2. AR SOT

j ke hsv. J.

k 9 PR

RR FN fa So

1 3 g. k. käkuminalt 1 = LU Landsm. alfb. 38 fog

HON hsv. m. es

n bag OM
+) Detta ljud har jag trott mig höra allmänt i Finnby, icke

Möjligt dock att detta senare förekommer i vissa ställningar. Enk

hvad jag nyss erfarit uppgifves & såsom ensamt herskande a-lju d äfven
i Kimito, i Pargas (af stud Thurman) och Måalaks (af stud. Kloci

SF al

| irker SRA supradentalt n” MER af + n| =7LU

Landsm. alfb. 24 ff.
s. k. kakuminalt » [uppk. af I+»n] = LU
Landsm. SISb, 37 fred

hsv.

SEEN

| ipsum Pe

””

”

ELIT ng-ljud.

öppet o.1t Förekommer blott ss. kort.
slutet o. Förekommer blott ss. långt.

Yr.
Se

S. Er irplälentajt sädluppk. afor ts] = LU
oLandsm. alfb. 24 ff. |
8. k. kakuminalt s [uppk. af 1 + s] = LU Landsm.
alfb. 37 ff.
hsv. sgj-ljud.

t.

8. -k. supradentalt t [uppk. af r +] = Ill
FE Landsmi alfb: 34 få.

8. k. kakuminalt t [uppk. af dr = LULandsm.
GAKRDI GT He

RS Elg k. europeiskt u d. v. s. = tyskt o. finskt u

RR engelskt ,double-w = LU Landsm. alfb. 68 ff.
hsv. slutet y. Ang. öppet y se A mom. 2.

”

”

”

”

IN a

= Ill Landsm. alfb. 109 ff.
> hsv. långt u.

v.

slutet å. Förekommer blott ss. långt.
öppet ä = LU Landsm. alfb. 85 ff.

Öppet ö.

slutet ö. Förekommer blott ss. långt.

156

Streck under vokal eller konsonant angifver långt uttal
af densamma.

Punkt under 2, 2, u och y äfvensom >» och I angifver

reduceradt uttal. [LI Landem. alfb. 132.)
Angående målets ljudförhållanden bör anmärkas:
1) Tveljudet a motsvarar isl; ei, antingen detta i nhsv.
öfvergått till långt e eller till kort e. ”

3 2e motsvarar hsv. långt e vanligen då detta

är af yngre datum. Å An
&, växl. med du, motsvarar hsv. långt 5
då detta är = isl. au 1. ey.
yg 1. yg motsvarar hsv. långt ö, vanligen
då detta är = isl. 4 eller af yngre da-
tum, äfvensom hsv. kort ö någon gång

då detta utvecklat sig ur äldre ör ö

= isl; du 1. ey. |
k ou motsvarar ofta hsv. långt o.
a ua i hsv. långt då.

Anm. Hvad användandet af &r—2re och W du—yo yr
beträffar, så gäller det att ju längre mot norr och väster
man kommer, dess mera öfverväga 2e och yo yt, hvilka f.ö.
känneteckna Kimitomålet. Samma är förhållandet med ou,

som i sistnämda munart allmänt, i Finnby däremot jämfö- k

relsevis sällan motsvarar hsv. långt o. Jag har hört många
personer i detta afseende använda dubbla former af ett och
samma ord. — ua förekommer nilmänt för hsv. långt å. v

2) Förra beståndsdelen af diftongen ys yd yetlig. at

öppet y. [Lundell Landsm. alfb. 79.

3) -rk- och +srp- sanimansmälta ofta till supradentala
(kakuminala ?) & och p. Som denna öfvergång måhända blott

är individuel, betecknas den icke i föreliggande ordlista.

157

> 4) I den nulefvande medelåldersgenerationens
Vv $- och morföräldrars tid uttalades — enligt upp-
t— g och k hårdt äfven framför mjuka vokaler.
iraf förklaras den oregelbundenhet, som visar sig i uttalet
ni mda konsonanter, i det man t. o. m. inom ett och
am m rd i antydd ställning påträffar

å ONE

de
TA fö i Cå ” k 2 bj. = Y
Jag sk = skj = stj = 3.

Lan

: växlande uttal af samma konsonanter har jag hört från
vala i några ord (mikilhert, skerd, skipar, gylto); sådant
|| äfven finnas delvis i Kimilo och Korpo. I Pargas
och & dels medio- dels prepalatalt uttal. — Obs. i
ch kysta äfvensom, under tjäder, kedur. [Mediopal. !]
Likaledes har man i mannaminne' plägat bortkasta
de h framför vokal. Detta förfarande, som i orten
sd , påträffas ännu, ehuru sparsamt. Desslikes del-
marf, på Hangö och i Pojo samt allmänt i Snapper-
SR
n af mine sagesmän, rusthållaren H. A. Troberg,
r mig exempel på användandet af 2 (: tonlös vokal
andsm. alfb. 76) i sådana ställningar som blus
-Själf hörde jag. detta ljud f. ö. ej. Enär det
lom användes i Hirtis och allmänt förekommer i
bör man icke betvifla dess bruk fordomtima, och kan-
u individuelt, i Finnby.
etoal, alt detta [mom. 1—6] får man höra af invåna-
Bör Uddarne' af Pettulandet, där dialekten talas i sin
st ålderdomligaste skepnad. |

158

B. Aksentförhållanden.
Med afseende å dessa är målets sammanhörighet md
Egentliga Finnlands och Ålands munarter tydlig, på samma
gång som skilnaden mellan grannförsamlingarna Finnby och É
Bromarf är således märkbar. Det står tyvärr icke i min
förmåga att gifva annat än korta antydningar härutinnan.
Talets normalhöjd synes mig ligga högre här än i Bromarf.
Den exspiratoriska hufvudaksenten hvilar i ojämförligt
flesta fall på ordets första stafvelse; där afvikelse i ett eller
annat hänseende äger rum, betecknas den i ordlistan med ".
I Bromarf, Tenala, Pojo, Snappertuna och Karis samt Ingå
däremot lägges dels denna, dels en mycket skarp biaksent
på någon af ordets följande stafvelser. nd
Enkel gravis, enkel akut, levis och circumflex — den
sistanförda i mycket stort omfång — användas inom båda
områdena. Men circumflexen, alltid tvåspetsig, är i Väst
Nyland fallande, i Finnby [och Eg. Finnlands hela öfrig ]
skärgärd ?] stigande. Intervallerna mäta i Finnby ofta on
sext. Har ett ords första stafvelse circumflex, så ligger den
andra en half ton högre än den föregåendes slutton. =
Ex. på föreg.: -
Bromarf uttalas i Bromarf brömår, i Finnby brömar de J

ormarne ov ES örmåna, S dag 18

båtarne SLSKERNE bätåna, ” båtana fr
oa Få

stuga 2” ” stuvu, ” stivu : och ;
Nraban e S rubågk, 4 röbägk : Rd |
föll å sö Lofaköjon) 155 fak

”Skilnaden är så utpräglad att allmogemän s
kunna t. o. m. på kyrkosång igenkänna Bromarfs- och '
nala-boar från ,finnbyggare"”.

159

/”
EC. öfversik af ordböjningen.
Äg . Substantiva.
a. Maskulina. ;
K Singularis Pluralis.
stämd form. Bestämd form. | Obestämd form. | Bestämd form.
jn lom lomin lomar lomana

— stem — |stam stemar stamana
dre gg |dregg'n [yng-]dreggar draggana

ar re: dran-

he djun 1. -2n]

k al klak'n [yngre: | klakar klakana

- klatjml.-en]

— stavur |stavun stavrar stavrana
basar bersan bersaror [yng-]|besarona
SR re: basar

E & barsaran]
el hel helar helana
Ht forn fyotor fygtron
ys frysm rysor rysana & rys-

2 i na |

möt möt'n | malar mötana & mal-

Oh ana

TS stan. stadar stadron

1. hanr | hann hanar hanana
staka —|stakan stakar stakana

- Feminina.
— Singularis. Pluralis.
tämd form. Bestämd form. | Obestämd form. |- Bestämd form.
a » ; grind grindon (grundar grindana
; DÅ tjergg | tjerggan [yng-]tjergyar tjerggana
Be re: tjendjun å
1. -n]

160

Singularis:

Obestämd form.

sak

Svag böjn.

fr AA = ar ad a ARS er VETEN
STR

Pluralis.

| Bestämd form. Obestämd form.
sakon [yngre:]sakaor
satj:n]. satjun] 5
salvan sblvar

roton rygtr

liuson lys =
man marar
sluan sluanar
ledun ledur

pigon pugor

Neutra.

Singularis.

Obestämd form.

Stark böjn. Jus
tak
10152

Svag böjn. yra

Anm. 1. Hufvudsakliga kännetecknet på genera utgöres af
bestämda slutart. i sg.: msk. -in, fmn -2n, ntr. 9 + 2.

Anm. 2. Genit. i både sing. o. plur. lyktas på -s.

Anm. 3. Plur. af svaga subst. utsättes ej i rskr; OM

Bestämd form.
usa

takr [yngre:
tatjr 1. -2]
rbrsa

yara

Pluralis |

Obestämd form.
Ms

tak

rbrsar & rbwsan

ydror & yaron

dan de alla bildas i enl. med här anförda exempel.

Bestämd form.
sakron :

sblvana &
- sklvona

sluanana
laduna

pigona

Bestämd form.
en [yngre 2
nssona] ;
RR [yngre:
takona]
rirsan [yngre: |
risona]
yarona

20 Fa

Dit kar EL 1
+

Ly

t
OR AN

"461

I. Adjektiva.

e«. .”Positivus.

Singularis.'

TI. ESTArRK DÖJNINSg:

Pluralis;

mask. & femin. neutrum. m. = fmn. = ntr.
|. remoar remt rema
[ 1. vuater vugt vuata
ul 1. glador glat glada
rr vaket vakra
11. halor hatt hala
. kwikor kwikt. 1. kwixt kwika
Rirer. feat fria
ad 1. stadigor stadut stadiga
kyr 1. vakigar vakt vakiga 1. vakna
ls ldugar lidut hduga
1. topogar topot topoga
od Komparation.

Komparativ [sg.= 1]
friaro Pp. 3 g.
stadigaro p. 3 g.
topogare Pp. 3 g.
yggar Pp. 3 g.
batar p. 3 g.

namar Pp. 3 g.

Svag böjning.

Komparativ.

Superlativ [sg. = pl.]
friast p. 3 g.
stadigast Pp. 3 g.
topogast p. 3 g.
yglg]st p. 3 g.
bast p. 3 g.
nemast-p. 3 g.

Superlativ.

hanramasti[l.remast]kwadn
hantopogast:[1.topogast] kan
han bast hastn

han ramar kwad'n
han topogara kan
han båtor hest'n

162

Positiv.
Sg. fmn.
hon ram flikon

hon topo dosmon

hon go kudon
Sg n.
he rem buane
ha topo [1]. topoga]
jouna
he go usa

BLIR
tom ny lhuson
tom go karana

Anm.

Komparativ.

hon rewmara flikon
hon topogara dosmon

hon bator kudon

he remara buana
ha topogara jouna

he betra IN.
Inasa

batar]

tom nyara usan
tom båtar karana

7. Bestämningsorden
bortlämnas utan att böjningen f. ö. förändras. i

Anm. 2. Adjektivens här ofvan upptagna svaga böj- j
ningssätt är redan ytterst sällsynt och blir så alt mera. Hon -
aflöses af den högsvenska; men då denna hufvudsakligen ge- j j
nom umgänge med ,ståndspersoner'' och på sjöresor inhäm-
tas, har följden blifvit en stor förvirring i språkformerna;
sålunda får man höra ha ny usa jämsides med ha nya Aska 3
nya usa, ny Jussa, da nya huse, da ny hsa 0. 8. V.

Anm. 3. I ordlistan upptages endast undantagsvis ntr. j
af adj., emedan denna forms bildning nogsamt framgår ur

ofvanstående paradigm.

Ik. Räkneorden ;

upptagas hvart för sig på behörigt ställe i ordlistan. Stående
absolute eller ss. predikativ antaga räkneorden I—VH sa:

Superlativ.

hon remast: [1. ramast] fliko
hon topogastr [1. topogasi

dosmon |
hon bast kudon

he rewnasta [1. remast] buai I
ha topogasta |. topogast

jouna é
ha basta [1. bast] usa

tom nyasta [1. nyast] husa )
tom basta [1. best] karana

han hon he tom kunna ;

i jen iket.

G A Svin 21 —20 MC;

5168

TA

bildas på samma sätt-som i

Ordinaltalen [utom I och II] lykta på -ndz,

IV. Pronomina

ras i ordlistan under resp. uppslagsord. Främmande för
yråket äro "dessen, ”hocken och "tocken.

V. Verb.
Presens indik.

[sg. = plur.]
brinar E

brundar

beer 1. ber

far s

bitar

griet

Preteritum ind.

[sg. = plur.]

bran

bar: bar

I for 1, four

beat

brygt |

kala
vermd
brand

hydd

Imperativ.

. brin

. ber
. berm

far

ö farm

bit

bilen

.- bryt

. bryten
« gruat
i gruatm
.« kala 1. kal
; kalm

« verm
. vermn
bran

; branen
. hyvr é
» hyaren

;
|
;
;
;
|
d
|
;
;

KA kan bortfalla ock därfär i ordlistan satts inom klam- S

Partic. pret.
brunn
burn
farm
biten
brutin
[utlgruatin
kala
vermd

brand

hydd

164

Akt. Sv. III.

Pass.-
reflex. St.

=) ÄRA fe

Sv. II.

Sv.

på

Infinitiv.

| khpa le

klap
vaka 1.

vek
sata 1.

sat

smörja l.

Smör

Fly

bitas 1;
bits

talas

synas 8

syns
tros i
troas

Presens indik.

[sg. = plur.]

klipor
vakar

satar

smbrjar

flyr

; bits

talas
syns

tros

Preteritum ind.

[sg. = plur.]

klaft
vakt L vagt

sat
smod

Flyd

[bestst]

talast 1.
taladerst

suandeist

trodrst

Imperativ.

« klip
. kapm
sg. vek :
v vaken
sg. sat :
E säten
sg. smörj
1. smörg
1. smör:

pl. smören
sg. Fly
B flyr
J58-

bits
Ipl. betsns
Sg.
2

talrns

mö
pl. trons

Utom dessa verbformer förekomma:

1) af några yb. en pres. optativ, lyktande på 2 1
-2n i pl:
'2) part. pres.

talr, tror, trom.

2
Y G ; E
-. - E f dv, + 4
Faa : oa 0 2 ee
; , IS I SL äre = <
OR re p ÅR idea ER So KN ee vw LEA
>= Kå SS kg ART AES BO fc NV ju båg - GE KR VV ANS SR
N-J rt Wanda ER NM dd i R Äl ME Pr a PE 2 ST Sa Å SER = gg är Fa oa S 7
SÅ kr LR MESA ARE ER ET ONE CT -

Högst sällsynt i aktivum, där dess å od
delse inom alla konjugationer är -and 1. -andz, hvarjämte 5

II äfven tillfogar -and 1. -andr: roand[:], flyand[d] jö
flyendr; bildas vida oftare af pass.-reflex., och då på a

dist,

-endist:

flyandrst.
ligt allmogetal, men förekommer jämförelsevis ofta i fc

sutandist, roandist, guaandast, fiyandret &
Pres. part. akt. brukas så godt som aldrig i be

165

4

Anm. 1. Infinitivens -a kan saklöst bortlämnas; komme
ördet då att slutas med två 1. flere konsonanter, så inskju-
te S 5 gärna ett 2 före den sista bland desse: t. ex. bladra l.
bla or. För att beteckna denna ändelsevokals obeständighet,
har jag i ordlistan oftast satt den inom klammer: ta![a]
ER

Anm. 2. Part. pret. akt. på -a (i I sv. konj.) äro
iga, alla öfra akt. part. pret. däremot kunna böjas ss.

- Anm. 3. Part. pret. begagnas i könlös form äfven så-
'ä ,supinum". Endast i denna egenskap användes detta
ipus inom pass.-refl. (där dithörande bildningar altså äro
jliga). — Dock begynner man också bilda supiner på
enskt sätt — ehuru långtifrån felfritt. Såsom frukter
finnas åtskilliga hybrida böjningsformer, synnerligen i
S. reflex.; .; dessa äro, för så vidt de blifvit af mig kända,
tagna under respekt. verb i ordlistan.

— Föreliggande ordlista är upprättad efter det af A. No-
en i » Ordlista öfver Dalmålet" gifna föredömet, d. v. s.
ed de högsvenska formerna såsom upplagsord. Där sådana
ke förut funnits, hafva nya bildats i enlighet med målets
d gar och utmärkas med ". Att många tvifvelaktiga for-
er sålunda tillkommit, är både möjligt och sannolikt. Sär-
ildt vill jag här fästa uppmärksamhet vid återgifvandet af
Hednings -an- (i sammansättningar) med -ande-: dylika
bildningar äro, enligt min öfvertygelse, ursprungligen
rt. pres., hvilka i sådan ställning oftast antagit
et etydelse af gerundium eller gerundivum.

166

Att förteckningen långt ifrån är fullständig, ligger j
sakens natur. Dock torde de flesta rent svenska stam ord
äfvensom flertalet ord för vissa begrepp [ss. arbete och
möda, dröjsmål 0. senfärdighet, rörelse, larm, kvida, tal, tvist,
slå, kvinna, okvädesord m. fl. ")] vara upptagna. NER E |

Slutligen vill jag härmedels uttala en varm tacksägelse
till alla de personer, hvilka, ofta med tiduppoffring, nitis tå
bistått mig vid insamlandet af ord och uppgifter. Särsk t
anser jag det vara min plikt att i detta afseende nämn Vv
pastor E. A. Lundqvist, vusthållarene J. A. och H. A. I
berg, fröken Matilda Troberg, sjömannen Karl Signell, tor-
paren Vikman å Pettu Lillgård. Heder och tack! =

Helsingfors i december 1889. ARTEN

HL SLENERT

Herman Vendell. rs
i rat SS

4 ER é

mrs

OR FARSEN - AR
Få
& åar

+) Jfr mina Östsvenska monografier. CH 24 ERINE

167

Förkortningar.

adjektivum. ngn, ngt = någon, något.
adverbium. AI "BO = norska.
akkusativus. n. pr. = nomen proprium

= aktivum. 0....- — = och.

= bestämd. obest. = obestämd.

= dativus. obr. = obruklig(t).

= egentligen. I oböjl. = oböjligt ord.

= femininum. okv. = okvädesord.
finska. ord. = ordinale.
genitivus. Pp: = partikel.

= högsvenska. part. = participium.
imperativus. pl. = pluralis.

= impersonale. pos. = positivus.
infinitivus. Pla oc ns RTOSENS;

= interjektion. "prep. — = preposition.

= isynnerhet. pret. = preteritum.

= intransitivum. = pron. — = pronomen.
islävdska. p. 3 g. = per tria genera.
jämför. refl. = reflexivum.
kollektivum. Rz = Rietz, Ordbok
komparativus. = I öfver svenska
konjuktion. ; allmogesprå-
eller. | ket. Siffran ut-
maskulinum. märker sida, a
med mera. första och b an-

= neutrum. dra spalten.

= räkneord.
= substantivum.
= singularis.
= sammansättning. .
— supinum.
= superlativus.
= svag(t).

i

169

ÅA

före m. abor pl. -ar, m.
ta abrsbok 1. -bouk, f. SER se bok!
era vb. akudiera, sv. vb. 1.
lerton räkn. adeton.
[ad jö] "adjös p. ajygs.
, åf prep. o. adv. av, ua, ua.
Ja a | "affärd m. afeq & afed pl. -ar, m.
: hå lig] ”åfhällog adj. uahalo 1. -oger, adj. Sluttande, om
. ] ”afvelång adj. avoluaggar.
om. afton pl. aftnar, m.; i aftons, i aftse: 2 aftost, 2
598, 2 Afsas. |
Eälveg adj. avo 1. -ogar.
| ”afva f. avo, f. HAR
£. avbrext ut. pl., f. Afdrift. - 5
åf m. uavag Pl. ar, Mm. Be nl
. i) 2 "age m. aga, m. — isl. agi m. '
a vb. agåä, sv. vb. 1.
el 8 adj. agalrsar. — isl. agalauss. N ALE
”"agelösa f. agalwso ut. pl., f. Börmtg 1
I cg, a. i - bug
ge ; adj. agor ut. n., adj. Ilsken. Re 3 a. läBDae
agn f. agnar, £. (2) pl. js |
interj. aj.

170

aja sig vb. aj[a] så 1. s2, sv. vb. 1 Jämra sig, beklaga sig.

akt f. ayt ut. pl., f.

akta vb. axt[al, sv. vb. 1.

akter m. aytor ut. pl., m.

”aktersatt adj. aytesatr, adj. Baklastad. — no. baksett d. s. 5

”aktog adj. ayto 1. -ogar, adj. Aktsam.

al f. al pl. -ar & -or, f.

[aldrig] "alder adv. alder. -— aldor mer: Så snart som, |

[alfågel] "al ”all(e) m., "alla f. al pl. -ar, m. — al pla. d
m. — alo, f. + Hod-oda

all adj. alar, adj. — n. stund. alt. -— TRE = hsv- 2) Sao

alldeles adv. aldeds. «ol nos
allena adj. o. adv. alema. ; söjba" föl
[allestädes] adv. (på) alla ställen: alsteln; BER we

allfra] adv. al- i sms. ss. albåst, alfösts.. = beköe
alls adv. als, stundom as. de (SR
alltid adv. altid, alti. byen >
allvar n. alvar, n. — alvara, adv. 1) På allvar. :2) Riktigt,

fullständigt. 0 ee MOT
allvarsam adj. alvasambor, n. -mt. BN
alm f. alm pl. -ar & -9r, nrg 207 TR sit
allmajnacka f. alnako f. 1) = hsv. 2) se ”mångfållar.
aln f. abvpl. -ar, f. Vv 4 ria
[alskog] ”ala- alaskog & -skoug Pl. sar, Me. ss I skön
[A]merika ortn. maerika. dör yngst. I.)
[almerikan[are] m. merikanar pl. -aror & -ara, M.. - tl
amper adj. ampoar, adj. 1).= hsv.;2) Strängaong be sölsäd :
ana vb. an[a], sv. vb.; 1. (Användes; sällan). + snök nå

and f. and pl. andar & andar, f. ia
andakt f. andayt ut. pl.; yf.. 1).5 hsv. 2) Allvar, PEN cl
andas vb. andas, sv. vb. 1. E SS + dd -
ande m. anda, m. 1) Ande. 2) Anda. . AM aln ;

171

anderstång f. 'andestuagg, f. Träskoning under mede. (Böjn.
be se stång!) — isl. ondurr & andri, m
d a Vb. andra, sv. vb. 1. Beslå mede med fg.
täppa f. antepo, f.
äpt adj. antaftor.
res adv. anderos, adv. 1) Bakvändt. 2) Motsols. — ist
— andéris. ;
f. ogko, f.
re Nn. agkar pl. =, n ;
en m. agkatem pl. -ar, m. Ankarlägg.
am| ”annar pron. andar f. ana n. anat & anat & ana,
Br na andar & andra. Any. ock ss. räkn. = andre -a.
rs] ”annors adv. anog.:
inda adv. andorlunda..
or[städes] -stäns adv. andestens.
vb. arbet[a], sv. vb. 1.
I rbete Nn. arbet[a] pl. -2n, Nn.
stsbråcklare m. arbestsbroktar pl. -ar, m. Ifrig arbetare.
fn arv pl. =
inge m. FR FR -Bgjar, Mm. 58. äfven arvudji.
adj argar ut.”n.
arga yb. arg[a], sv. vb. 1. Reta, förarga. Re 842 a. —no. arga.
gbigga f. argbigo,f.
ar lkangelit m. kaggalit på. -or, m.
m. arm pl. -ar, m.
m adj. armar & armbar.
rmbåge m. armboga på. -år, m
om as pl. -ar, m.
ål on. asot pl. =, nm
lint asklint Nn -ar, Mm. Arsklinka.
: ra pl. =
l a] ”hasa fb. Nej SV. VD. Tv Dise BaV; 2) Slinta; falla.

YA är

172

”asben n: asbam pl. =, n. (okyv.) i had
ask m. ask pl. -ar, m. ;
aska f. asko ut. pl., f. hägn

as[ig] "og adj. aso 1. -ogar. = eqqihar
”ase-klack m. hasaklalk pl. -ar, m. Drämmel; okv, Jfr. [asa].
asp f. asp pl; -ar & or, f. vabog
a[ulktion m. akson pl. -2r, m. j

ax D. oks pl =, n. föl
[axel] ”axul m. aksul pl. aksular & akslar, m. FiRÄGR
axel f. aksul pl. akslar, f. SL

B. e hitt |
backe m. baka, m. 1) Backe, brant. 2) Mark. fr
back[ig] ”-og adj. bako 1. -ogar. 5
bad n. bad pl. =, n. — fistjn gar + bad: Fisken, draget

sig upp i vikar för att ,leka". |
bada vb. bad[a], sv. vb. 1.
badda vb. bad[a], sv. vb. 1: 1) = hsv. 2) Slå. 3) b. uav springa.
baddare m. badar pl. -or, m. Skälm.
”badfisk m. badfisk, m. coll. Fisk som ,,går i bad". od RR
badstu[ga] f. bastu, f. stt sil
bagare m. bagar pl. -2r, m. sö
[bak] ”bake m, baka, m. Rygg på hand 0. på äggvapen. G
bak prep. o. adv. bak, bak. — Db. fyri & b. om: Bakom.
baka vb. baka, sv. vb. -
"”bakbete m. bakbita, m. Sittbräde akterut i påt.
bak[länges] "-elängdes adv. båkaléggdist.
”bakstakad adj. bakstaka, oböjl. Bakåtlutad, om mska.
[bak]ugn ”baku- baku-un pl. -unar, Mm. 7

7 RR

TAR

13,

m. balk pl. -ar, mi >.
sa f. balso, f. Brasa, bål. — Jfr Re 22 a.
Isa vb. bals[a], vb. 1) Låga, blossa. 2) Brasa på.
band n. band fl Si 3
banda vb. band[al], sv. vb. 1.
i Ferg baggar, adj. Rädd. — nht. ös

8 baggas, sv. vb. 1 Våndas.
| vi. bagk[al, sv. yb. 1.
mke m. bagka, m. Tvärslå på ,drög". Jfr Re 22 b. -
ma vb. ban[a] o. banas, sv. vb. 1: 1) Gräla. 2) Svära.
adj. barar.
adv. 0. konj. bara, ba.
ad adj. barfota & -fouta, oböjl.
fvad adj. barhuva, oböjl.:
händ, ”-handad adj. barhentar, barhanda, oböjl.
k m. bark pl. -ar, m.
a Vb. bark[al], sv. vb. 1: 1) Afbarka.' 2) Springa häftigt:

| Ah barm pl. obr., m.
[barn] "bån buan pl. =, n.
hö nslig ”barnsklig adj. baslger; baskligar.

rr] "bar n. bar RR I ;
AS — jfr Nyl. Ordb.!] "bås n. buas pl. = n. Gång (vicis).
Obs. "bas: "basa II = sv. gång: gå = fht. sind: sin-
— dan.
a yb. I ostar; sv. vb. 1: 1) Värma, badda. 2): Slå; aga:
"basa yb. II bas[a], sv. vb. 1 [uav] Springa häftigt. — Jfr Re
196. b.
"baska yb. jr sv. vb. 1 [om 1. til] Slå. — Jfr. Re 26 a.
bn. bast ut pl,
baxna] ”baxta vb. Vaketla] sv. vb. I Rädas. — För ”baxina.
bax Mm. bakst ut. pl., m. Bakning. — isl. bakstr, m
jeck n. bik ut. pl. n. — isl. bik, n.

174

becka vb. bika, sv. vb. 1. — isl. bika, vb. Und
beck[ig] "-og adj: biko 1. -ogar. ted
bedja vb. be ba bidr & bat. — pret. pass. badast. algd
begära vb. brjer[a], SV. vb. $; Fe bröd

behändig, ”behändlig adj. bzhåndligar, adj. Underlig. sbhasd
”behändlighet f. behändlheat ut. pl, f. Besynnerlighet. -
behöfva vb. brhyov[a], sv. vb. 2: [Hällre tarfva, tränga sd

ben n. bam pl. =, n. På Storön äfven bien, n. sÅtrad
bena f. barno, f. Voit STA
bena vb. I bam[a], sv. vb. I [huar, fisk]. Pte
"bena vb. II bam[a], sv. vb. 1 [uav] Springa, löpa. 18
”ben-kajn ? bamkam ut. pl.,m. Ett slags välling med eg sög
kött uti. utobed
”ben-knoka f. bemknoko, f. Benknota. vu
”beräkn[ing] ”-an f. byreknan ut. pl. f. d-" ber fra
beröm n. beryom ut pl. n. an ÄT ;
berömma vb. beryom[a], sv. vb. 2. stR

<hesare m. basar pl. -2r, m. Tiggare. Jfr Rz 31 b. ir
"bese m. bis pl. brsar, m. 1) Gubbe. 2) Kaxe. Jfr Re 33'b.
”hesel m. basal pl. -ar, m. ”Gubbe. | sin
besitte interj. brstti. är ER ES
besman n. bismiand, pl. =, n: = 60 TE
[besvär] ”besvärd n. bisvéq pl. obr., n. Jfr affär!
besynn[er]ligt adv. bisynh & -2t, adv. Särdeles. |
beta vb. I bita, sv. vb. 1 [sundar] Smula: — isl. FINE nast

beta vb. II best[a]. sv. vb. 1 (om kreatur). TV RR å
betala vb. brtal[a], sv. vb. 1. FER
betalning f. brtårigy ut pl, f. cbr ale
”bete m. I lata, m. Smula, bit. — isl. biti, m. rt HO
bete m. II bita, m. Sittbräde i båt. — isl. bitiy m. 7
bete n. bart(2) ut pl., It Hei
beteshage m. ARE ga, Mm. LS rt ER Hå 19508

ndet pl; =

- ettlar m. pl. dr. m. pl. Betsel.

bettsak f. bitsak pl. -or, f. Äggvapen 1. "värktyg.

a é Vb. brvår[a], sv. vb. 1.

Ån. bi pl. = & bm, n

;bi konj. br, konj. Medan.

gär[dnling f. byjtrigg pl. -ar, f. Bård.

d m. bild pl. -or, m.

lerbok f. bildarbok 1. -bouk, f£. [Böjn. se bok/]
| m. bild pl. -ar, m

da vb. bind bant bundi. — pret. pass. bandast.
Ar vb. bit bet biti.

bitter adj. bitor n. bitel.

bitt ida] "-iga adv. biti, bitiga.

| R es] bjygd SE & buda.

kf f. bjabo, . |

Vb. bjaba, sv. vb. 100

ig] "-0g adj. bjabo 1. -ogar.

a vb. bjabla, sv. vb. 1 Käbbla. Jfr Re 35 b.
blog adj. bjeblo 1. -ogar, adj. Gnatig.

f. bjafso f. Gnatig kvinna.

bi Re 35 b.
:A, Dg adj. bjafso 1. -ogar, adj. Muorids
bjälke m. bjelk pl. -ar, m
ir -bjeldro, f.
6 a pl: -or & -ar, f.
m. bjyon pl. -ar, m. 1) Björn. 2) Stenbjärn.
harfva f. bjyonharvo, f. Harf med ,tassar".
la f. bjyonstjalo, f. Campanula persicifolia.

: Vb. bjefsla], sy. vb. 1 Småskälla; kälta, gnata..

175

Jfr

lack m. blak pl. -ar, m. Black häst (vanl. i best. form).

176

black adj. blakar. Hed
blad n. blad pl. =, n. a

”blada vb. blad[a], sv. vb. 1 Bläddra. — no. blada. ad

»bladdra vb. blådra, sv. vb. 1 Skräfla. — isk blaöra. 50
”bladdrog adj. btadro 1. -ogar, adj. Munvig.
bland, bland med prep. bland, bland ma. nod dt
blanda f. blando ut. pl., f. Blandning. ib nösd

blanda vb. bland[a], sv. vb. 1. 1 hlid
"blandog blando 1.--ogar, adj. Bortblandad, virrig. 20d7sblid
blank adj. blagkar. Mid
blanka vb. blagkfal], sv. vb. 1. dv BG
”blask m. blask pl. -ar, m. Slag, smäll. | 7 lida
"blaska vb. blask[a], sv. vb. 1 [tl emma] Så till ngn.
bleck n. blek ut pl., n. lebijida
blek adj. blattar. sb
[blemma] ”blema f. blermo, f. (på tungan). bo
[blessera] ”blassera vb. blasiér[a], sv. vb. 1. I sddöjg
[blessyr] blassyr m. blasyr pl. -ar, m. de. k
"blick m. blk pl. -ar, m. Blixt. — isl. blik, n. sken. = a |
blicka? vb. buka, sv. vb. 1 Lysa, glänsa. — isl. blika. |
blid adj. blidar. l oiddörd
"blida f. bldo ut pl., f. Blidväder, tö. sä

”blidna vb. bldna, sv. vb. I Slå sig. (om läggs text TR
bli[fva] vb. bla bler & blaw blive. en
blind adj. blundar. 3 (DB; 308 -- ;
”blindsticka f. blmdstiko, f. Trollslända, libellula. sa
”blistersvarta f. blistesvalo, f. En art svärta (9:fågelnj/ = —
”blistra f. blstro, f. Blåspipa, flöjt. — isl blistra, £. =
blistra vb. bustra, sv. vb.'1 Hvissla. — isl blistra. = mej
"blixta vb. blkstfal, sv. vb. 1 Blinka med ögonen. Jfr Re
41 a. =E allbar röjt :
block n. blok pl. =; n. ER RT a ARN

177

>blocka vb. bloka, sv. vb. 1 Arbeta tungt och ifrigt. Jfr
Re 41 b.
— "blockare m. blokar pl. -ar, m. Ifrig arbetare.
blod m. blod & bloud ut pl., m
blod[ig] "-og adj. blodo 1. -ogar.
blomma, ”bloma f. blumo & blomo, f.
— "bluddog blodo 1. -ogar adj. Virrig.
—— ”bluddra vb. bludra, sv. vb. 1 Sladdra. — Jfr "fluddra hos
; Nn Dalm.
"bluddrog adj. bludro 1. -ogar adj. Munvig.
"bluffa f. blofo f. Tölp. — Jfr hsv. [för]bluffa.
— "bluffog adj. blofo 1. -ogar, adj. Tölpaktig, dum.
bly n. bly ut. pl. n.
"blyxta vb. blykst[a], sv. vb. 1 = "blicta.
blå adj. blusmwr.
blåbär n. bluaber pl. =, Nn.
»blåka vb. blot[a], sv. vb. 1 Stirra, glo.
”blåk[eligla adv. bloka, adv. Mycket.
"blåkog adj. bloko 1. -ogar, adj. Dum.
— Plåna vb. bluan[a], sv. vb. 1 Varda blå.
blåner f. pl. bluan, n. coll. — bluanar, f. pl. — hsv. blår
f. pl. anv. i målet ss. sing.: bluar, m.
blåsa f. bluaso, f. i
blåsa vb. bluas[d], sv. vb. 1.
bläck n. blek ut. pl., n. — Jfr. "svarta f. II.
"bläddra f. I bladro, f. Fjäsk, våp.
bläddra f. II bledro, f.
"bläddra vb. I bladra, sv. vb. 1 Fladdra, fläkta.
"bläddra vb. II bladra, sv. vb. 1 [uav] Hastigt gifva sig i
väg. — Jfr R2 43 a blädra: svänga.
"bläddrog adj. bladro 1. -ogar, adj. Fjäskig.
”bläkta se fläkta.

Aror a ANY

ck

RA ra Na

o-

er or jr
FREGE RN än grn

178
Blänkiv vb. bragkfäl! SvVIFHL I dv ve Adv se
[bläs] ”bläse m. blasa, m. dd -
”bläsa vb. blesfäj) sv: vbil Fjäska it ind un tee
”bläs[ig] -og adj. blaso 1. -ogår: : bold.
"blässa f. blaso, f. Strykspån. | + fatiöold :
blöda vb. blygd[a], sv. vbi 2. [t aamold I
blöt adj. blurtor. i i sobbaidt
blöta f. blöro, 1) Ngt uppblött. 2) Stryk. = 0
blöta vb. blanfa], sv. vb. 2. Vv
[blötna] ”blåtna vb. Vlotna, sv. vb. 1. — il. rosa Dole
bo n. bo & boi pl. =, 'n. I skald
bo vb. bo & bou, sv. vb. 3. ISS ha. Row
bobba f. bobo, f. ud nog
[bock] ”buck m. buk pl. ar, m. — isl. bukkr, m. plxvidt oi
[bocka] ”bucka buk[a], StövDad för åld

[bod] >boda f. bodo & boudo, f. Soc ädel
bog m. bog Pl. -ar, Mm r mlblgt
”boga vb. bog[a], sv. vb. 1 Kasta sig från olika håll, om vind. — ;

— ha bogar brev 2 da: Vinden” är mycket ostädig I

dag. FN dv HT Le 3
”bhoja vb. boj[a], sv. vb. 1 Bullra, larma. Ad rost 5
bok f. bok & boulk'pl. byokor def. byökren, £, — Vanligarei

pl. dock bakar. udd (ssd
bol n. bol & houl pl. = slank dv AR Jå
xholsken adj. bolskin; adj. Drug om SEE och djärhona. -
bolster. n. bolstar plast | ck RB
bolster[var] "-vard n. Se pl 2; tostbböldag
bom m. bom & bow Pl. -ar) m. er bbeLd
[bomma] >boma vb bom[å]'& boum[a], sv. vb. 1.7 KIRREE
bonde m. bon pl. bygndör, m. Vy JON
bord n. bod & boud pl. =). ad > sothböldt Bb

”borkel n. borkel, n. coll. Kvistar och ris i skogen. SARI

179 ,

[bo ] "bår m; buar pl: -ar, m Dö 4

hb ”båra vb. bor[a] & burfal & buarfa], sv. 4b. 1;

st mf.] "börstor f. pl. bastor, fi ph,

, rsta vb. bost[a], sv. vb. 1: |

[borsta sig] "börsta sig vb. bastla] se, sv: Ybi 1: 1) Resa

jla borsten. 2) Yfvas. — isl. sten i bet. 1:

ag te m. bosta, m

bort, ”burt adv. bof & but, adv. 1) Bort. 2) Borta.

[bortfall] "brottfall n. brotfal ut. pl, n. js Falländesöt. stviskd

- a. Dn.
S ap, "buskap m boskap & bouskap & buskap ut ply m.

S m. bos pl. -ar, m. Kil, vigg. — no: busse, mi

5 on. bos ut. pl., n. )

; vb. bos[a], sv. vb. 1 Strö boss under kreaturen; std

00; bosa.. 6

kt bot & bout ut. Dk

0 bota vb. botfa] & boutfal], sv. vb. 1: 1) Läka, tr. 2) Lappa.'
bot on m. bot'n & but'n pl. =, Nn |

iäkattengräs n. bot'ngras, n. coll. Grässtubb.

+] isvalla vb. botnsval[a], sv. vb. 1 Bottenfrysa. — isl.

fö a. no. svall, IN; 18;

LL [bott al "byttna? bina 1. biö'n, sv. vb. 1.

Myttnare botnar pl .-ar, m: Blindtarm hos idislare.

ot e-bro[de]r m. botnarbror, m. Processus vermiformis

= åö6 idislare. [Böjn. se bro[de]r].

vb. boks[a], sv. vb. 1 [til SON Knuffa, slå.

8 adj. 0. adv. bra.

'acklog adj. braklo 1. -ogar adj. Orolig, fjäskig.

br: vb. braka, sv. vb. 1: 1) = hsv. 2) Hörbart. släppa;
> väder. | FR | |

m. pl. brakar, Pl. coll. Söåjn & sat jön

180

brake-Daniel m. bråkadand ut. pl., m. Okv. på en som tidt
och ofta släpper väder.

brand m. brand pl. -ar, m

brandstake m. brandstaka, m

brant m. brant pl. -ar, m.

brant adj. brantor, adj.

"branta vb. brant[a], sv. vb. 1 Slutta, stupa; om mark. —
no. bratta.

braska brask[a], sv. vb. 1: 1) Skryta, vara stortalig. 2)
[uav] Skynda i väg.

brassa vb. bras[a], sv. vb. 1 Larma, stoja.

braxen m. braksn pl. -ar, m.

bred adj. breidar n. breat.

breda vb. breid[a], sv. vb. 2.

"bredande-grep f. brardangrep pl. -ar, f. Grep använd vid
utbredning af gödsel. | ;

bredvid[er], "ved prep. o. adv. brewiwdor, brewtr, brawe.

href n. braw & brwv pl. =, Nn.

"bresta vb. brast[a], sv. vb. 1 Bryta; sprätta. — Rz 51 b.
Jfr isl. bresta, vb. intr.

bricka f. briko, f.

bringa f. briggo & briggjo, f.

bringrem f. briggram pl. -ar, f. Bröstrem å häst.

brinna vb. brin[a] bran brunt.

brista vb. brist[a] brast brusti.

brits m. brats pl. -ar, m.

bro f. bro & brou pl. -nar, f.

brodd m. brod ut. pl., m.

bro[de]r m. bror 1. brour pl. brygdar, m

brok[ig] "-og adj. broko 1. -ogar.

[broms] ”bröms m. bryms pl. -ar & -or, Mm. — - brims, m

[brosk] ”brusk n. brusk, n. coll.

181

ir tt n. I brot pl: =
bro t n. II drot pl. =, n. Underlag för häfstång. — isl.
i. brot, n.
brott n. III brot pl. obrukl) n. Bränning mot grund. —
"isl. brot, n. : |
rottas] "brutas vb. brutas, sv. vb. 1.
TA brud pl. -ar, f.
. folk n. brudfolk, n. coll.
ud[gum], "gom m. brugom pl. -ar, m
brudgumsdräng m. brugomsdragg pl. -ar, m. Marskalk vid
ro bröllop I äldre tider: ungersven som uppvaktade bruden.
| gumspiga f. brugomspigo, f. Brudtärna. I äldre tider:
Kälngind som uppvaktade bruden.
ås ga f. brudpiwgo, f Brudtärna.
istol m. brudstol pl. -ar, m. PrVapek
a f. brudsato & -svato, f.
k M. bruk pl =, n.1) Plägsed. 2) Järnvärk.
nuka vb. brukta], sv. vb. I;
un adj. brundor n. brunt.
MN bm: brun pl. -ar, m.
s-timra f. brunstimbro, f. Brunnskar. |
ut I brutu, f. Linbråka. — R2 53 b. no. brota, f.
; f. II brutu, f. Person som jämt kältar.
- yb. bry sa, sv. vb. 3. ja bryr me inta 1 ha
Af. brygo & brygjo, f.
ge: vb. bryg[a], sv. vb. 2.
; | vb. bryn pl. =, n. KDE
na vb. bryn[a], sv. vb. 1 Gry. dajm brynar ren -— nov
yma. | |
bryning f. brynigg, ut. pl., f. Gryning. Af adj. brun iälst
— — »,glänsande, gnistrande". Jfr Kluge Etym. Wh. 87 a,
= Skeat Etym. Dict. ar. roots 246, s. 739 a.

UR

182

bryta vb. bryf[a] brygt bruti. : Hort
[bråck] "bråk n. bruak ut. pl, n. . V
"bråckla vb. brolkla, sv. vb. 1 Arbeta ansträngdt.
bråd adj. bruadar. — n. bruat anv. ss. adv.= 0
”brådhette m. bruadlata ut. » m. Hastigt påkommen hetta.
brådska f. bruasko, ut.tpli;-f; -
bråka vb. I broka, sy. vb; 1 fyr
"bråka vb. II brok[a] 2 så mat, sv. vb. 1 Äta slupskt.
”bråna vb. I bruan[a], sv. vb. 1. Gry. då
"”bråna? "bruna? vb. II brona, sv. vb. 1 Skjuta fart, om båt.
— isl. bruna.
”hråna vb. III brona, sv. vb. 1: 1) Glöda, hetta. 2) älgar
(i halsen).
+bråne m. brona ut. pl, m. 1) Hetta i bloden. 2) Sveda i
halsen. — Jfr. R2 53 b brånä f. of
"brånehosta f. bronahosto ut. pl., f. Hosta åtföljd af. stod i
halsen. j
"hrånekolt m. bronakolt pl. -ar, m. Bonjour med korta
skört. ”
”bråta vb. brot[a], sv. vb. 1 Bråka lin, — Jfr "bruta, É
bråte m. brota, m.
bräcka vb. brak[a], sv. vb. 2.
bräde n. brada pl. -or & an, n
"brädska f. brasko ut. pl. f. Brådska.
”brädska vb. braska, sv. vb. 1 Brådska.
"brädskog adj. brasko 1. -ogar, adj. Hetsig.
bräka vb. brenr[a], sv. vb. 2.
bräken n. brakon ut. pl., m
"bräkna f. brakno, f. Bräken.
bränna vb. bran[a] brand, vb. 1) Brinna, intr. (isl. br
oc 2) Bränna, tr. & intr.
”bränsla f. brenslo, f. Vägtistel.

183

mö n. bryg pl. bryon & bryar, n
Ö dhjälle m. brygjela, m. Ställning 1. hylla hvarpå bröd
res att torka. — Jfr Rz 280 b.
mö I pl ”bryllop n. brylup pl. =
öst] ”bryst n. bryst pl. =, D. — dat bryst, n.
öst]-trä, ”bryst- n. brystra [Böjn. se träl n. Bröstbom å
Dö vätstol.
| bla vb. bobla, sv. vb. 1 Mumla. — Jfr Rz 63 a.
n. bud pl. =, n. — skufa b. tis. Föra bud.
ut dr. vb budar budra, vb. Tala på främmande tungomål.
vb. buf[a], sv. vb. 1 Stånga; knuffa. — Jfr. Re 63 Db.
18 ] ”bågna vb. ÖOSNIGE a sv: vb. 1.
ir på. -ar, m
tf. boyt pl. -ar, f.
a. bulo, f.
fr bulsn, adj. Uppsvullen. — isl. bölginn.
i . bul pl. -ar & -ar, m. Tjur. Vid lockande säges:
= löna bulsna! — isl. boli, m
ille mm. bula, m.
ler n. buldar ut.” pl., n.
lerväder n. buldorvador ut. pl., n. Oväder med åska och
storm. :
log adj. bulo 1. -ogar, adj. Kullrig.
Ira vb. buld»r buldra. | ”

are m. buldrar pl. -ar, m. Bullersten.
| "bålna vb. bolns[a], sv. vb. 1.
Nm lera vb. bomiler [a], sv. vb. 1 Bombardera, skjuta
by | ed kanoner.
a vb. bugh[a], sv. vb. 1: 1) jela bugkar Hjertat klap-
MN . 2) buatn bugkar Båten höjer sig mot vågorna.
ög o ro Ro långsamt och med svårighet. — nilty.
ungen bunken vb. slå.

sa ma OR
RV SA
|

184

bunke m. I bugka, m böd ;
"bunke m. II bugka, m. Båt- 1. skeppslast, — isl, läljlnr |
hop, hög. d ;
burk m. burk pl. -ar, m. 3 Hö Å
”burklog adj. bw klo 1. -ogar. adj. Tölpig. q
”burklns burklus pl. -ar, m- Tölp.
”burkse? m bhurks pl. -ar, m. Tölp. |
>”burra vb. I bur r[a], sv. vb. 1 Ostäda, oreda. bur. op I
"burra vb. II bwfa], sv. vb. 1 Surra, om insekter. Mg: Ön
Re 47 a borra. LG
”burrog adj. buro 1. -ogsr, adj. Ruggig.
busa vb. bu [a], sv. ..vb: sd; | ET a
buse m. bust ut. pl., m. Vanl. bustn, m. def. 1) Vargen. 2
Fan.
buske m. boska, m

buss m. bus pl. -ar, m. td
"bussaron m. busaron pl. -ar, m. Kort och vid blag
skjorta. > Å
"bussog adj. buso 1. -ogar, adj. 1) Duktig. 2) Djärt.. ;
[but] ”butt m. se moln-. : SM F
”butta f. buto, f. Piggvar. — Jfr Re 67 b. pr
"buttra vb. butra, sv. vb. 1 Mumla. SR I
by m. by pl. -ar, m. Anv. äfven om enstaka gård. "dd j
bygga vb. byg[a], sv. vb. 2. äs då
byka vb. byk[a], sv. vb.:2. 1 ova :
byk[e] n. byk pl. = d> Ta

"bysja f. byso, f. lägerplats af halm, därför: DB
svinstia. 2) Oordnad bädd. — Jfr no. bosa, busu
läger. 7 oh 1

byta vb. bytfa], sv. vb. 2: 1) = hsy. 2) Dela. HE

bytta f. byto, f. pra (CT

byxor f. pl. byksor, f. pl 0070 ort É

185;

"båd n. bod pl =, n. 1) Bud. 2) Förebud. 3) Gästabud. —
isl. bod, n.
- ide vb. I bod[a], sv. vb. 1:1) = hsv. 2) Bjuda. — isl. boöa.
båda vb. II bod[a], sv. vb. 1-Skina, om solen.
båda pron. räkn. buada.
"både m. boda, m. Låg klippa i sjön. — isl. bodi, m
både e—och konj. bo—0o.
båge m. boga, m. — va + boga, tls. Vara i trångmål.
- kom. buaek pl. -ar, m
ål Rad bulor.
de m. bolda, m
ålleligla adv. bola, adv. I hög grad.
a I m. bol pl. -ar, m.
äl adj. bolstorar.
- t adv. bualt.
bås n. buas pl. =, n.
"båsa vb. bos[a], sv. vb. 1 Koka öfver. — Jfr Re 516 a.
| bå om. buat pl: -ar, m.
1 itshake m. buashaka, m
bäc! m. bak pl. -ar, m
; f. I baklo, f. Slamsa.
) £. II beklor, f. pl. Långa styfva ben.
äckla vb. bekla, sv. vb. 1) Uppföra sig ovårdigt. 2) [uav]
Springa styft men med långa steg: 3) [kul] Ramla om-
kull. — Jfr Re 13:a. |
klog adj. baklo 1. -ogar, adj. Slamsig.
äcklus m. beklus pl. -ar, m. Slamsig mansperson.
hädd m. bad pl. -ar, m
vb. bad[a], sy. yb. 1. Hälst säges bad op.
are] »begare m. bigar pl. -ar, m. — isl. bikarr, m
gge pron. räkn. bag.
g m. betg pl. -ar, m

Er Ån

186

»bälja vb. belja 1. beh, sv. vb. 1 Råma. — isl. belja. = =
bälte n. beltfa] pl -or & -n, n. | MN
bänk m. bagk pl. -ar, m:. båd
bär n. ber & ber pl. = Bbåd :
bära vb. ber [a] bar & ra re pret. pass. bådast. | a båd
[bär]buske ”bäre- m . beriboska m. — isl. ber, m. st. sjal —
bärg n. berg pl. -ar, n. 0 — Oh
bärga vb. berg[a], sv. vb. 1. 1. RA
bärga sig vb. berg se, sv. vb. 1 & 2: 1) Uppföra sig. 2)

Reda sig. t FR
”bärgande-lön f. berganlygn ut. pl., f. Bärgningslön. oblag |
”bärgbunden adj. bergbundin, adj. Bärgig. gi mile lä
”bärghympel m. berghympil. pl. -hymplar, m. Bärgklack. | a
bärg[ig] "-og adj. bergo 1. -ogar. sofa
”bärgknall m. ber(g)knal på. -ar, m. Bärgklack. be
”bärgkubb m. ber(g)kob pl. -ar, m. Mindre bärgspets. hd
”bärglig adj. berglhn 1. -29ar, adj. Dräglig. dra

”bärgskrofla f. bergskrovlo, f. Bärgskrefva. i ng J |
[bäsk] "bäx adj. baksar. ; HAR ul
bässe m. bas pl. -ar, m. Gumse. er RN
bättra vb. bator batra. old
bättre, bäst adj. komp. & superl. bator bast. — Komp. de å
he batra. sv Al
[bättring] ”bätterning f. batengg ut. pl fe se
”böckla vb. bakla, sv. vb. 1 [kw] Ramla ikull. nd
böfvel m. byglr, m. def. Hin onde. AN
[bögel?] "böjel m. böjd pl. badar, m. Bukt, böjning. lol
böja vb. bdj[al, sv. vb. 2. de dg
böka vb. bruk[a] & byrkfa], sv. vb. 1: 1) = ms - Väs
böla vb. brulf[a], sv. vb. 1. sd Te gen

bön f. byon pl. -ar, f. örn
böna f. brino, f. . at ( stl

187

raj "borda yb. bod[a] & bud[a], sv. vb. 1.

a f. byrdo, f.

lås m. bysduas pl. -ar, m. Takås (2).

örja, ”byrja vb. borja & byrja, sv. vb. 1. bar anv. al 85.
al — Ppres., ofta äfven ss. inf.

| n. berja ut. pl., n. Början.

| s-vind m. bbasvend ut. pl. m. Kvarnvind. — isl. byrr, m

| SR god vind.

böska yb. bwsk[a], sv. vb. 1 Blindvis rusa å stad.

b jS 08 adj. bbrsko 1. -oger, adj. Rasande.

| ös sal "byssa f. byso, f.

bössel? m. bvssdl pl. -ar, m. Huckelgekhiö — Vore isl.
i 5 ”beytill m. afledt fr. bauta vb. slå, stöta. -s- har usveck-
skdat sig ur pl. "beytlar.
öta vb. byot[a], sv. vb. 2.

öter f. pl. bygtor, f. pl.

-

D.

labb m. dab pl. -ar, m. Tölp. — Jfr Rz 80 a. Linder Reg-
« ler och råd 205 b ang. detta och närmast följande två.
stt sig vb. dab[a] så 1. st, sv. vb-1 Skämma ut sig.

| bog adj. dabo 1. -ogar, adj. Tölpig. |
fve m. dava, m. Sank däld. — isl. dafi, m. vattenpuss.
12 g m. dag 1. da pl. dagar, m

gas vb. dagas, sv. vb. 1.

A m. dagar ut. pl., m.

Le f dag ut pl., f.

adj. daghgor.

"dag frnior f. daksbrynigg ut. pl, f. Gryning, dagsbryn.

188

”"dags-sanning f. daksangg ut. pl. f. Sanning, ,klar som da- 8

gen". | 134 |
dal m. dal pl. -ar, m. ; id
+dalg n. dalg & dalj ut. pl., n. Stryk. ju öd
”dalja vb. dal[o] & dalj[a], sv. vb. 1 Slå, piska. — inf. ko

äfven dahk. — no. dalga. R2 83 a. BETONE
”dalla vb. dal[a], sv. vb. 1 Vanka, slå dank. — no. dala.
dam n. damb ut. pl., 2
damma vb. dokåreR A sv. vb. 1: 1) Undanskaffa 2
| [2] Slå. 3) [uar] Springa häftigt. 045
damm[ig] ”-og adj. dambo 1. -ogar. Ra
”dampa vb. damp[a], sv. vb. 1 Falla, ramla. 220
dangla vb. daggel daggla: 1) Dingla. 2) Slå dank.
dank m. I dagk pl. -ar, m. Ljusdank. ; tl S
"dank m. II dagk pl. -ar, m. Dagdrifvare. iv ARG

”danka vb. I dagk[a], sv. vb. 1 [tl, om] Slå. Lå så ;
"danka vb. II dogk[a], sv. vb. 1 Slå dank. — no. danka.
dans m. dans pl. -ar, m. d 7

dansa vb. dans[a], sv. vb. 1.

"darjus m. darjus pl. obr., m. Slarf (om porsdntd

darra vb. dar[a], sv. vb. 1.

"dask n. dask ut. pl., n. Smäll, stryk.

daska vb. dask[al], sv. vb. 1 [om] Ge stryk.

de, [dem] "dom pron. t 1. tom, gen. tewas, akk. tom.

<defva vb. dwa, sv. vb. 1 Dunsta, ånga; säges om I
rian.

deg m. deg pl. -ar, m

”degälta f. degelto, f. Ältad degklimp.

del m. dad pl. -ar, m

dela vb. ded[a], sv. vb. 1.

den det pron. tan, n. ha, gen. tas. [ha af äldre +bel

H

Pat. & trol. inkommet från msk. 0: fmn.] = rr

189

"dena vb. din[a], sv. vb. 1 Styra kärt upp i vinden.
>dessen detta pron. tesn, f. =, n. tata, pl. taso 1. tason:
Denne denna detta. I sg. m. & f. äfven taso 1. tason,
hvilka former i äldre tid användts blott för fmn. sg. —
Jfr dessen v. DI. (Re 87 a). :
"dessen-hjärna -pron. tas'n jan 1. taso jan, n. tata jan, Pl.
| taso jen: Den här 3
; [desto] »dysto adv. tysto, tystu. — Beror y på folketym.
smst. af de- med py Pvt?
— difla vb. duwla, sv. vb. 1 Svära och förbanna sig. — Rz
En gb
[dig] "deg pron. akk. te, ta.
— digna vb. dugn[a], sv. vb. 1.
dika vb. dik[a], sv. vb. 1.
"dikare m. dikar pl. -or, m. Dikesgräfvare.
— dike n. dok pl. =, n. dike 1. ditj: pl. -an, n.
- dikta vb. digt[o], sv. vb. 1 Täta med mossa.
— dimma f. dimbo, f.
— <dimmedarjus ”demme- m. dumidarjus, pl. obr., m. Slusk,
skojare. — Jfr Östsv. Monogr. XIX 1.
— dimm[ig] "-0g adj. dumbo 1. -ogar.
Å dimpa vb. dump[a], sv. vb. 1. — pret. äfven damp.
din pron. tin, f. ten, n. tit; pl. tma.
i -dingla vb. diggla, sv. vb. 1.
disk m. disk pl. -ar, m.
diska vb. disk[a], sv. Vb. 1.
dit adv. tid, tr, adv. 1) Dit. 2) Där. ["piö ur bilnga]d].
"dit-dän adv. ti-dén, adv. 1) Dit så. 2) Där så. [dän af
— xdärna kberna äs. na
; djup n. djup 1. jup pl. =
I djup adj. djupar 1. juper n. djur juft.
— djur n. djur 1. jur pl. =

190

”djäflas vb. djevlas 1. jevlas, sv. vb. 1 = >difla.
djäfvul m. djevul 1. jevwl pl. -vlar, m

docka f. doko, f.

"dockstol m. dokstot pl. -ar, m. Bobin. &
dof adj. duavar. [Sälls.]
»dofna vb. dovna, sv. vb. 1 Domna. — isl. dofna.s = 00
”dofve m. dova, ut. pl., m. Dvala. — isl. dofi, m

doktor: m. doytur 1. doxtör pl. -ar, m. | EE :
"dolla f. dolo, f. Toka. — nity. doll adj. tokig.
"dollhandsk[e] m. dolhansk pl. -ar, m. Fåne. Mi
"dollog adj. dolo 1. -ogor, adj. 1) Fånig. 2) Tokrolig.

dom m. dom & doum pl. -ar, m. nah våg

domare m. domar & doumar, pl. -or, m. 1dv
domedag m. domeda, m. [Böjn. se dag]. Tv HR

domherre m. domher pl. -ar, m. Pyrrhula vulgaris... oc d

don n. don, pl. =, n. donar, f. pl. Sa IR

dona vb. don[a], sv. vb. 1 Syssla. chll if

"doning f. domggar, pl. t. Don, värktyg. -— no. PR ci AR 4
dop n. dop & doup ut. pl., n. rg bön

[doppa] ”duppa f. dupo ut. pl. f. 1) Spad att doppa i. Dö
Kaffe och bröd. [ed
[doppa] "duppa vb. dup[a], sv. vb. 1. .
”dorfva vb. dorv[a], sv. vb. 1 [til, om] Slå. — Rz 746 b
(Jfr torfva Vb.) osa |
"dorfvare m. dorvar pl. -or, m. Gosse som går och slär bb
med armarne. dv i
dorfvel m. dorvil pl: -ar, m. = >dorfvare. ; «AMN
"dorga vb. I dorg[a], sv. vb. 1: 1) Larma. 2) Skräfla, - nä
"dorga vb. II dorg[a], sv. vb. 1 [til] Slå, smälla. — d
110 a. 1 55 4 NU
"dorma vb. I dorm[a], sv. vb.1 Slumra, — Re 23 ob. n |
dorma. | ud

191

— +<dorma yb. II dorm[a], sv. vb. 1 Arbeta otåligt och ilsket.
Re 93 b dorma väsnas.
— "dorma f. dormo, f. Kvinna som "dormar II.
"dormog adj. I dormo 1. -ogar, adj. Sömnig.
+dormog adj. II dormo 1. -ogar, adj. Arbetande otåligt och
förr silsket. a |
— "dossa dos[a], sv. vb. 1 [td] Slå:
— [dotter] "dotra f. dotro & doutro, f.
— draf n. drav ut. pl, n.
draga vb. draga 1. dra, dro & drou, drat: pass. dras dro-
5 dist dratast. R stl
29 röraga £ dragu, £ Dragstropp i seltyg.
drake m. draka, m
— drak[e]bo n. drakabo pl; = & -n, n.
<dram[m]a vb. dram[a], sv. vb. 1 [fil] Slå.
drank m. dragk ut. pl., m
— "drank-arshål n. dragkasol pl. =; n. Okv.
7 ”drasel? "drassel [af dragsel?] m. drasu pl. -ar, m. Vårds-
OM lös mansperson.
"drassla vb. drasi[a], sv. vb. 1 Dröja, söla.
— <drasslog adj. draslo 1. -ogar, adj. Långsam.
—dret n. I drev ut. pl., n.
— +dref n. II driev ut. pl., n. Tätt duggregn.
dricka n. drika ut. pl,
dricka vb. drik[a] drak dd & drutji.
drifklubba f. drivktobo, ' Värktyg anv. vid skeppsbygge:
drifva f. drwo, f. S
drifva vb. drufa] drew driwt
"drofva vb. drotv[al, sv. vb. 1 [tall Slå till.
droppa ”dråpa vb. dropa, sv. vb. 1.
— droppe, "dråpe dropa, m. — isl. dropi, m
"drulsa f. drolso, f. Lunsa.

'
Q&T

ån
[å

192

- "drulsog adj. drotso 1. -ogar, adj. Lunsig.

drunkna vb. drugkaon drugkna..

drunta vb. drunt[a], sv. vb. 1 [til] Slå. — Re 98 a:
"drunta f. dronto, f. Lunsa. — Rz 99 a.

dryck m. dryk pl. obr., m.

"dryfta f. dryfto, f. Lunsa.

dryg adj. drygar n. drygt.

”drylta vb. drylt[a], sv. vb. 1 Dröla, söla.

”drymmel m. drymal pl. -ar, m. Storvuxen karl.
”drynta vb. drynt]a], sv. vb. 1 [tl] Slå.

"dråmel dromaul pl. -ar, m. 1) Grofbygd karl. 2) poditus..
dråse m. drosa, m.

drägel n. draget & dregal ut. pl., m

drägla vb. dragla, sv. vb. 1.

"dräkt f. drat pl. -or, f. dricyt pl. -or, f. Anspann.
dräktig adj. druytigar.

dräng m. dragg pl. -ar, m.

dränka vb. dragklal, sv. vb. 2.

dräpa vb, drap[a] draft.

”dröflog adj. drevlo 1. -oger, adj. Envis.

”dröfvel m. drbvdl pl. dravlar, m. Envis person.

”drög m. dryog pl. -ar, m. Arbetssläde. — no. drog.
dröja vb. drygg[a], sv. vb. 2.

dröla vb. drydi[a], sv. vb. 1 Dröja, söla.

"drölog adj. drydto 1. -ogar, adj. Långsam.

dröm m. dryom pl. -ar, m.

drömma vb. dryom[a], Sv. vb, ru
"dröna vb. I drygn[a], sy. vb. 1 Råma med År E

— isl. drynja. 4
»dröna vb. II drysn[a], sv. vb, 1 Dröja söla. — Re 100 a i
drönare m. drygnar pl. -or, m. Sölkorf. : 3 TH EE

”drönog adj. drygno 1. -ogar, adj. Långsam. — Rz 102:b0

| 193

"drösa vb. dryss[a], sv. vb. 1 Dröja, söla. — no. drosa.

drösog adj. drygso 1. -ogar, adj. Trög, långsam.

du pron. tu & tu.

dufva f. duvo, f.

dufven adj. duvin.

[duga] ”dåga vb. doga, sv. vb. 2.

dugga vb. dug[a], sv. vb. 1.

"duggog adj. dogo 1. -ogar, adj. Dum och trög.

duk m. duk pl. -ar, m.

duka vb. duk[a], sv. vb.”1.

"dulsog adj. dols,o 1. -ogar, adj. Trög.

dum adj. dumbör n. dumt, adj. 1) Dum. 2) Döfstum.

"dumlinge m. 1. dumbliggje 1. -ondjv pl. -28gar, m. Dum person.
dumma yb. domb[a], sv. vb. 1 Tumla sig, om häst.

fämpa vb. dump[a], sv. 1 [ku] Falla, ramla. = isl; no.
> dumpa.

"dumsa f. domso, f. Dum och trög kvinna.

"”dumsog adj. domso 1. -ogar, adj. Dum och trög.

dun n. dun, n. coll.

"dunken adj. dugkin, adj. Unken.

luns m. duns pl. -ar, m.

"dunt m. dunt pl. -ar, m. Stöt i ryggen.

"dunta vb. dunt[a], sv. vb. 1 Gifva en "dunt. — Rz2 105 b.

tdurr n. dur ut. pl, n. Brak, dån.

lurra vb. durfa], sv. vb. 1: 1) Braka, dåna. 2) Gaslås —

oo — Re 106 a. no. dura.

- vb. I dusk[a], sv. vb. 1 Dugga under blåst. — Rz

106 -b:

; böka yb. II dusk[a], sv. vb. 1 Dröja, söla. — Rz 107-a.

Hit äfven pr. ”duskja dosa, sv. vb. 1 Dröja, söla. —

> — Eller månne dosa < ”dolskja <"dvelskja y dval?
luskog adj. doso 1. -ogar, adj. Trög.

I
É
I
wo
&
h -

194

"duskus? m. dosus pl. -ar, m. Sölkorf, lätting. ar

”dusma f. dosmo, f. Fet och trög kviusperson. — Re 85 a.

”dusmog adj. dosmo 1. -oger, adj. Trög, oföretagsam.

”dussa f. doso, f. 1) Lunsig, undersätsig kvinna. 2) Smekord
för hund. — 1. "dossa (jfr "tossa). j

"dussog adj. doso 1. -ogar, adj. Kort och tjock.

xdusta? >dosta? dost[a], sv. vb. 1 [om] Slå. — skottska
doist: slag.

dygn n. dygn pl. =, n

dyna f. dyno, f.

dynga f. dyggjo ut. pl., f. — isl. dyngja, f.

"dynges-hop m. dygg:shop pl. -ar, m. Dynghög. år

”dynsta vb. dynst[a], sv. vb. 1 [om] Slå. or

”dynt m. dynt ut. pl, m. Ondt gry. han har dyntn 1 se.

dyn[var] ”vard n: dynval pl. =, n. Dynöfverdrag.

då prep. o. adv. to.

xdåka vb. 1 dok[a], sv. vb. 1 Stinka. — Rz 109 a.

»dåka vb. II dok[a], sv: vb. 1 [til] Slå — R2 92 bo

dåke m. doka ut. pl., m. 1) Ånga. 2) Imma. 3) Stank. —

”dålefunk m. dölafogk pl. -ar, m. Tölp. Oföretagsam karl. —

xdålare m. I dolar pl. -or, m. Dum karl. |

”dålare m. II dolar pl. -2r, m. Smäll, slag. Eg. samma ord
med fg., vore fn. "dvalare, m. i

dålig adj. duahgar. [Sällsynt; hällre ful, qv. v.]

”dålmåns m. dualmuans pl. -ar, m. Dummerjöns.

”dåma vb. dom[a], sv. vb. 1 [til, om] Slå.

”dån n. don ut. pl, n |

dåna vb. dona & duna, sv. vb. 1. — d. til: Slå.

”dånera vb. dumer[a], sv. vb. 1 Larma, väsnas.

”dåpa ”dopa f. Sötunge, om flicka. Anv. hälst i best. for m.
— Jfr nyfris. doop: homuncio, nanus. 3

»”dåsa f. doso, f. Dåsig kvinsperson..

— "dåsa vb. dos[a], sv. vb. 1 [til, om] Slå.
. dåsig "-og adj. doso 1. -ogar.
däck n. dek pl =, n.
däfdajn adv. dan, ten, tadan...
i däfda]n, - -an-ifrån adv. tenansfruan, adv. Därifrån.
— "däl f. det pl. -ar, f; Däld. — Jfr no del f. idm.
dämma vb. dem[a], sv. vb. 2. — pres. dambor.
dänga yb. dagg[a], sv. vb. 2.
där adv. ter.
["därna] "dänn[a] adv. ten, adv. 1) Där. 2) Dit — den, se
"dit-därna. q
därtill part. tet, konj. Tils.
dö vb. dyg dysd do.
döda vb. I dygd[a], sv. vb. 1.
"döda vb. II dwd, sv. vb. 2: 1) Spraka, om eld. 2) Stinka.
"dödskit m. dyggit ut. pl., m. Träck som kreatur aflåter vid
-— slaktandet.
-döf adj. dygvor.
döma vb. dygm[a], sv. vb. 2.
döpa vb. dyop[al], sv. vb. 2.
"döna vb. dauwn[o], sv. vb. 1 Lukta. — isl. deyna.
[dörr] "dörrn f. dörn pl. -ar, f. — n från fspr. pl. dyrrnar.
"dörragåt m. dsraguat pl. -ar, m. Dörrtröskel.

ar så NER ns FR SN

E.

ed m. 2ed pl. -ar, m

ed n. ed pl. =, n

efter "ett[er] prep. o. adv. ator, at.
"eftrast adv. atast, adv. Sist och slutligen.
ega vb. awgfal, sv. vb. 2,

196

egen adj. agan.

[egendom] ӊgendom m. ay'ndom pl. -ar, m.
ek f. ack pl. eckjar & askar, bra

eka f. arskjo & erko, f. — isl. erkja, f. |
ekorr[e] m. skur pl. skurar, m. |
ekstock ”ö[k]stock m. akstok pl. -ar, m. vastok, Pl. -ar, M.
[elak] ”ilak adj. slakor. |
eld m. edd pl. -ar, m.

elda vb. edd[a], sv. vb. 1.

eljes adv. eljast.

[eller] "häller konj. haldar.

em m. am ut. pl., m. Ånga. — isl. eimr, m.

em[m]ja vb. am[a], sv. vb. 1 Ånga. — un avmnar.

en f. am pl. -or & -ar, f. ”

en räkn. o. art. am n. ext; pred. o. abs. ema ata.

"en part. an, konj. 1) Att. 2) Men. — isl. en,

”enbälling m. ambehgg pl. -ar, m. Kreatar m. en testikel.
enda adj. emda, oböjl.

endera pron. emdewa.

enfald[ig] ”-og adj. amfaldo 1. -ogar.

enka f. agko, f. :

”en-sinn? adj. amsender, adj. Ensam. — qvs. ,en i gången".
enstöring m. amstygrigg Pl. -ar, m i
”enträdog adj. amtrado 1. -ogar, adj. Envis.
"envetog adj. amvitugar, adj. Envis.

envis adj. amvisor, adj.

er. pron. poss. eran, f. ter, n. tel, pl. era.

est m. ast pl. -ar, m.

[etter] "eter n. astor ut. pl., n.

”[etter]gadda, "eter- antorgado, f. Ettermyra.
»[etter]påse, ”eter- artorposa, m: Argsint person,
evig adj. wevigar.

EE SYV IIOEEC SE S E

197

F.

"fabla vb. fabla, sv. v. 1 Prata i vädret. — lat. fabulari.
eko hb. ;

fadder m. fador pl. fadrar, m.

fa[de]r m. far pl. obr., m.

faggor f. pl. fagor, f. pl. — Re 123 b.

”faje m. faja pl. fajar, m. 1) Fader. 2) Husbonde. — Rz
124 a.

falfalska f. falsko ut. pl., f.

"fall n. I fold ut. pl., n. Slipgår.

"fall n. IL fal pl. =, n. Till afsvedjning nedhuggen skog.

falla vb. fal ful fah.

"fallera vb. faher[0], sv. vb. 1 Fattas, brista. — R2 126 a.

"fallsjuka f. falsuko ut. pl., f. Fallandesot. :

falsk adj. falskor.

[famn] "fam m. fam pl. -ar, f.

fan m. fan best. =, ut. pl, m.

far n. far pl. =) n. Farled.

fara f. I faru, f.

fara f. II faru ut. pl., f. Farsot. — Rz 128 b.

fa[r]fa[der] m. fafa ut. pl,, m: j
fa[r]lig adj. falgar. — n. falt anv. ss. adv. Högeligen.
fa[r]mo[r] f. famu, f.

farstu f. fastu, f.

fart f. fat ut. pl., f

fartyg n. fålyg Pl. =, n.

[farväl] ”-väll part. farvål.

[fasa f.] "fase m. fasa ut. pl., m

"fasekuse m. fasakus & fåsakus pl. «ar, m. Buse.

198

faslig adj. fasligar.

fast adj. & adv. fast.

fast konj. fast. — fast frit konj. Änskönt.

fasta f. fasto, f.

fasta vb. fast[a] sv. vb. 1.

fastlagstisdag m. fastlastisda pl. -tisdagar, m fil

fastland n. fåstland ut. pl., n. Vanligare: fasta landa. «0

fastna vb. fastn[a] & fasn[a], sv. vb. 1. AN

fat nöfot Pl; n. EG

fatt adv. fat. hur & ha fat? ha & so da fat. ye

"fattande n. fatan pl. =, n. Handtag på gryta. — - Re 1328. |
— Jfr "gripande. -

fattas vb. fatas, sv. vb. 1.

fattig adj. fatm & fatigar.

fel n.. fed pl. =

fela vb. fad[a], sv. vb. 1. — fedas, sv. vb. dep. 1.

felakt[ig] "-og adj. fedaxto 1. -ogar. |

fem räkn. fam, abs. o. pred. fama. — ord. famt[2]. -

femma f. famo, f. 1) Femtal. 2) Hand, skämts.

femtio räkn. famt. — ord. femtrond[:].

femton räkn. famton. — ord. famtond[2].

"festra f. ferstro, f. Fjäskig kvinna.

”festra vb. festar ferstra, sv. vb. 1 Fjäska.

”festrog adj. ferstro 1. -ogar, adj. Fjäskig.

fet adj. fertor.

"feta vb. fest[a], sv. vb. 1. Smörja.

"fete m. fita ut. & m. Fetma. — isl. fita, f.

fett n. fit ut. pl,

”fet-tarm m. pe pl. -ar, m. Stortarm. a q
"fibbel? m. fobul m. fiblar, m. 1) Tuggmuskel. 2) Penis. =
”fibel m. fibul pl. fiblar, m. Tuggmuskel. = no

(3

ficka f. fiko, f. — Vanligare är taska, .qv. v.

199

fiende m. fiand(2) pl. -är, m

fil m. fil pl. -ar, m

fll n. fil ut. pl, n. Filmjölk.

fila vb. ful[a], sv. vb. 1.

"filbunke m. filbugka, m. Filbytta.

— »filleduna f. filadisno, f. Cunnus. — Jfr isl. fjol "felu-?

— filt m. fult pl. -ar, m.

filta vb. fult[a], sv. vb. 1.

[fimmel]stång, fimmer- f. ABIR f. [Böjn. se stång].

"fims m. fums pl. -ar, m. Fjärt.

— >»fimsa vb. fims[a], sv. vb. 1 Fjärta.

fin adj. finar & fimdar.

finger m. & n. figgar Pl. =, n. och pl. figgrar, m

finna yb. fin[a] fant fun. — pret. pass. fantrst, pret. part.
pass. funtast.

finne m. fin pl. -ar, m. (folkslag).

-finnländare m. finlendar pl. -ar, m.

finsk adj. finskor, adj.

finska f. finsko ut. pl., f. (språket).

fiol m. fiol & fiout pl. -ar, m

| »firra vb. fir[a], sv. vb. 1 [uav] Begifva sig af med hast.

fis m. fis pl. -ar, m.

"fisa vb. fisfa] fers fis

fisk m. fisk pl. -ar, m

fiska vb. fisk[a], sv. vb. 1.

fiskare m. fiskar pl. -ar, im.

fisk-gjuse m. fiskjus pl. -ar, m.

"fiskig adj. fiskigar, adj. Fiskrik.

"fisk-räs n. fiskras ut. pl., n. Fiskafskräde.

"fispung m. fispugg pl. -ar, m. Stackare, mes.

"fjabbla vb. fjabla, sv. vb. 1 Sladdra.

"fjatta f. fjato, f. Lunsa.

Ft et NGE

200

"fjattog adj. fjato 1. -ogar, adj. Undersätsig, lunsig.

”fjo[fvla vb. fjoa, sv. vb. 1: 1) Fyka. 2) Hvina.

fjoll n. fjol pl. =, n

fjolla f. fjolo, f.

fjoll[ig] "-og adj. fjolo 1. -ogar.

"fjom[mja vb. fjom[a], sv. vb. 1: 1) Fnyka. 2) Hvina.

"fjord, i fjord adv. fjot, 2 fjol, adv. I fjor. — isl. £ fjorö.

"i fjordes? adv. tls. 4 fjolast, adv. tis. I fjor.

”fjoördgammal adj. fjolgambel n. — gamalt, adj. Fjorgam-
mal. AR Er

”fjordår n. fjoluar ut. pl., n. Fjorår.

"fjordåres? adv. fjomarast & 2 fj., adv. (tls.) I fjor.

"fjorton räkn. fjoton 1. fjouton. — ord. -nd[2].

”fjosk n. fjosk pl. =, n. Våp. :

"fjoska f. fjosko, f. Våp, om kvinna.

”fjoska vb. fjosk[a], sv. vb. 1 Bete sig våpigt.

fjosk[ig] "-og adj. fjosko 1. -ogar. -— Troligen usra. häraf
är lika betydande forskogar adj.

”fjubba vb. fjob[a], sv. vb. 1 [uav] Springa, ila.

”fjufva vb. fjuc[a], sv. vb. 1: 1) Fyka, 2) Hvina.

fjun 'n. fjun pl. =, n.

”fjunka vb. fjugk[a], sv. vb. 1 Springa.

"fjunkog adj. fjugko 1. -ogar, adj. Enfaldig.

”fjunta f. fjonto, f. 1) Lunsa. 2) Trög kvinna.

”fjunta vb. fjunt[a], sv. vb. 1 Småspringa, lunka.

"fjuntel m. fjontul pl. -ar, m. Halffåne.

"fjuntog adj. fjonto 1. -ogar, adj. 1) Lunsig. 2) Virrig.

”fjutta f. fjuto, f. Fåne, man 1. kvinna.

”fjutsa vb. fjuts[a], sv. vb. 1 [til] Slå.

"fjäme m. fjoma, m. Lat kvinna.

"fjämog adj. fjomo 1. -ogar 1. fjomuger, adj. Dåsig, bröga
Jfr no. fjämen: tokig.

201

<fjäsa f. fjoso, f. Våp, om kvinna. — Re 140 b.
>fjäsog adj. fjoso 1. -ogor, adj. Tafatt, våpig.
fjäder f. fjador pl. fjedrar, f. |
fjäderell n. fjadorål pl. =, n. Fjäril. — Jfr Re 143 b.
sfjädra vb. fjadra, sv. vb. 1 Slå af och till, intr.
fjäll n. fjel pl. =, n. Fiskfjäll.
fjälla vb. I fjel[a], sv. vb. 1.
"fjälla vb. II fjal[a], sv. vb. 1 [uav] Springa.
fjärd m. fjel pl. -ar, m. Sr
fjärde räkn. fjed(
fjärding m. fjehgg pl. -ar, m
sfjärg m. fjerg pl. -ar, m. Afdelning af t. ex. åker, obesådt
— fält, skog. — Jfr Re2 143 a.

ärr lel m. fienden pl. -ar, m. Fjärdedel.
sa sa vb. fjas[a], sv. vb. 1 Fjäska.
| äsig adj. fjese 1. -2gor, adj. Fjäskig.
sog adj. fjaso 1. -ogar, adj. Svag till förståndet.
rn fjatja, sv. vb. 1 Gå trippande; fjatjar o gar.
ätter, "-ur m. fjatur pl. fjatrar, m. Trästycke, som för-
enar meden med slädgarneringen. De äro till antalet
É två. FA

>fjönt m. fjant pl. -ar, m. Narr. — Jfr Re 127 a.
fusnta f. fjanto, f. Narr, sjäp (om kvinna).
önta vb. fjont[a], sv. vb. 1 Uppföra sig narraktigt.
önter m. fjantar ut. pl., m. Narr.
fjöntog adj. fjento 1. -ogar, adj. Narraktig.
skog adj. fjbusko 1. -ogar, adj. Tafatt, virrig.
flabba t. I flabo, f. Flabb.
fla flabba f. II flabo, f. Skräfla.

la ba vb. flab[a], sv. vb. 1 Skräfla.
| abbog adj. flabo 1. -ogar, adj. Skräflande.

fl. flabbus m. flabus pl. obr., m. Skräflare.

-

202

”flackna vb. flal/n 1. flakna, sv. vb. 1 Utvidga sig på bred-

den, brista.

[fladdra] "bladdra vb. bladra, sv. vb. 1.

xflade m. flada, m. Mindre fjärd. — Rz 144 b.

flaga f. I flagu, f.

+flaga f. II flagu, f. Vindkast. — no. flaga, f:

flagg f. flag pl. =, n.

"flagga vb. flag[a], sv. vb. 1 [om] Slå.

flake m. flaka, m 25

”flamsa f. flamso, f. Framfusig och näsvis kvinna. — no.
flamsa vb. ,vimse, fagre".

"flamsog adj. flamso 1. -oger, adj. Framfusig, näsvis.

”flanka vb. I flagkla], sv. vb. 1 Hugga en stock fyrkantig.

”flanka vb. II flagk[a], sv. vb. 1 Flacka. — Jfr no öm
vb. lobe blindt hen. i

flarn n. flan, pl. =, n |

”flarnhugg 'n. flanhug pl obr., n. Den del af nätets oller.
notens öfre sida, som gränsar till ,kilen". OS

+flarn[teln] -telne m. flantelma, m. Öfre nottelnen.

”flasa f. flaso, f. Fläck. — Jfr R2 152 b.

flaska f.”flasko, f.

»flaska vb. I flask[a], sv. vb. 1 Äta fult.

"flaska vb.iII flask[a], sv. vb. 1 [om] Slå.

”flasma f. flasmo, f. Hudutslag. 5

”flasmog adj. flasmo 1. -ogar, adj. Besvärad af hudutslag. 4

flat adj. flator. ja

flata f. flato, f. |

»flathandsk[e] m. flathansk pl. obr., m. Mes.

»flatsa vb. flats[a], sv. vb. 1 [om] Slå.

”flatt im. flat pl. -ar, m. Stöt, slag.

"fatta vb. flat[a], sv, vb. [om, Så Slå, smälla. -

203

— >flatterstock m. f latestok pl. -ar, m. Sittbräde på afträdeshus.
4 — 1. = hsv. "flat-stock?
"flatthandsk[e] m. flathansk pl. obr., m. Mes.
— <flema f. flarmo, f. Blemma, finne.
»flemog f. flemo 1. -ogar, adj. Behäftad med fg.
+flen m. flam ut. pl., m. Reumatism. — Rz 148 a.
flere flesté adj. komp. & superl. fleawa komp., flesta superl.
flicka f. fliko, f. |
flin n. flan ut. pl, n.
— flina vb. fln[a], sv. vb. 1.
— ”flingra f. f hggro, f. Flinga. -— no. flingra, f. splint, skive.
— +<flinhammare m. flmhamar ut. pl., m. Grinolle.
É flinta f. flinto, f. |
"flinta vb. flnt[a], sv. vb. 1 [til] Slå.
dlisa f. fliso, f.
"flis-lat adj. flhslator, adj. Genomlat.
— flistra f. flstro, f. Fjäsk, slarf (om man]. kvinna). .
— "flistrog adj. f Astro 1. -ogar, adj. Fjäskig, slarfvig.
— flitig "-o0g adj. flito 1. -ogar.
— "flittra vb. fltor fltra, sv. vb. 1 Fnissa. — Re 149 b.
4 "fittrog adj. flhtro 1. -ogar, adj. Flinig.
— "flo n. flo pl. -n, n. Afloppsränna i fähus. — Rz 153 b. —
I > isl flör m, golf i stall o. fähus.
— flock m. flok pl. -ar, m..
flott n. flot ut. pl., n.
flott adv. flot 1. po flot.
fotta vb. I flota, sv. vb. 1.
"flotta vb. II flot[a], sv. vb. 1 [til] Slå.
flotte m. flota, m.
"fluddra f. flodro, f. Fjäskig, lättsinnig kvinna.
""fluddra vb. flodra, sv. vb. 1 Löpa ändamålslöst omkring.
”fluddrog adj. flodro 1. -oger, adj. Fjäskig, ostadig.

VIN

fl

204

fluga f. flugu, f.

”flugg n. flug ut. pl., n. Kvick och rörlig person.

"flugg adj. flug 1. flugor, adj. Kvick, om häst.

flundra f. flundro, f. nd

flunsa f. flonso, f.

"flunsa vb. fZons[a], sv. vb. 1 Sjkitiéa lunsigt. — R2 153 b. på

fluns[ig] "-0g adj. flonso 1. -ogar.

>flurra flor r[a], sv. vb. 1 Puttra, om gryta. 2

”fluttra vb. flotar flotra, sv. vb. 1 Sladdra; skvallra. — Jfr 3
R2 153 b fludra. Hå

”fluttra f. flotro, f. Sladderkäring.

”fluttrog adj. flotro 1. -ogar, adj. Sladdrande; skvalleraktig. is

”fluxta vb. flukst[a], sv. vb. 1 Gifva sig i väg. — Jfr no. od
flogsa. 4

fly vb. fly, sv. vb. 3.

"fly m. n. fly pl. obr., m. & n. Ankarklo.

fly Nn. fly pl. flyn, n. Gungfly. — Rz 151 b.

flyga vb. flyg[a] flyog flugr.

"flykt m. flyxt pl. -ar, m. Rockblad.

flyta vb. flyt Pyot flut.

flytta vb. flytfa], sv. vb. 1.

flå vb. flua, sv. vb. 3.

"flåg n. I flog pl. =, n. Ostadig, tanklös person.

"flåg n. II flog ut. pl., n. Gikt. — isl. flog, n,

"flåg-hoppa f. floghopo, f. Fjäskig kvinna.

flåsa vb. fluas[a], sv. vb. 1.

”fläbb m. flab ut. pl, m. Flabb. — Re 144 b.

"fläbba vb fZab[a], sv. vb. 1 Pladdra. — Re 144 b.

fläck m. flak pl. -ar, m

fläcka vb. flak[a], sv. vb. 1.

fläck[ig] "-og adj. flako 1. -ogar.””

[fläkta] "bläkta vb. blext[a], sv. vb. 1,

205

[flämta]”flänta vb. flent[a], sv. vb. 1.

flänga vb. flegg[a], sv. vb. 2.

"fängus m. fleggus pl. obr., m. Karl som städse reser af
och till.

fläsk n. flask ut. pl., n

fläta f. flato, f.

fläta vb. flat[a], sv. vb. 1.

"flöd f. flyod ut. pl., fi Öfversvämning. — isl. flöör, f.

[flöja] ”flöga vb. ugnen sv. vb. 2.

fnas Dn. fnas ut. pl.,

? fnaska vb. Näribar ra sv. vb. 1 Äta fult.

— fnittra vb. fnrtor fmtra, sv. vb. 1 Fnissa.

fnurra f. fnuro, f. j

fnurra yb. fnur[a], sv. vb. 1 [uav] I vredesmod ila bort.

fMyka vb. fnyk[a] fnak fnykt.

fMöske n. fnwskr: pl. -& & -m, Nn.

[fock] ”focke m. foka, m

i foder n. fodar ut. pl., n

— "foderbräde n. fodarbrad> pl: -or, n. Beklädnadsbräde på

+ dörrpost eller fönsterkarm.

— fodra vb. fodor, fodra, sv. vb. 1.

— fog[dle m. fod 1. foud pl. -ar, m

folk n. folk pl. =, n.

folka-+fordor f. pl. folkafolor, f. pl. Folkvett.

folkarg adj. folkargar, adj. Folkilsken.

"foppla vb. fopla, sv. vb. 1 Falla, ramla.

— +forda vb. fol[al], sv. vb. 1 Föra, flytta. — isl. foröa.

Xfordor f. folor, f. pl. Seder, sätt.

folr]dra vb. fodra, sv. vb, 1.

"forga vb. forg[a], sv. vb. 1 Pladdra.

— "fork m. fork pl. -ar, m. Stång, hvarmed båt framstakas. —

— isl; forkr, m

206

form m. form pl. -ar, m.

fort adv. fot.

foster n. fostor pl. =, n.

fostra vb. fostir fostra, sv. vb. 1.

fot m. fot 1. fout pl. fyger I fetor, m.

fotblad n. fotblad pl. = i

"fotstock m. fotstok er är m. Den långa stock som är an-
bragt närmast under kvarngolfvet. sök

”frad n. frad ut. pli, n. Fradga, skum. — R2 163 b. jfr
isl. froöa, f. | St EAS

[fradga] ”fragga vb. frag[a], sv. vb. 1 Skumma.' "

”fradhatt m. fradhat pl. -ar, m. Lösryckt skum, färde af” d
bubblor, invid stranden. :

fram adv. fram, adv. 1) Fram. 2) Framme.

”frambete m. frambita, m. Sittbräde framtill i båten.

fram[fusig] "-fosig adj. framfosigar.

”framlutog adj. framluto 1. -ogar, adj. Kutryggig.

"framsatt adj. framsator, adj. Förlastad, om båt.

frans m. frans pl. -ar, m.

"frasa vb. fras[a], sv. vb. 1 Sorla.

fred m. freid ut. pl., m

[fredag] "fridag m. frida 1. frida pl. fridagar, m

fresta vb. frest[al], sv. vb. 1 Försöka.

fri adj. frur.

fria vb. fri[a], sv. vb. 1.

friare m. friar pl. -ar, Mm.

frid m. frid ut. pl, m

fridsam adj. fridsamboar.

frisk adj. friskor n. fris(k)t, adj. 1) = hsv. 2) Söt, om
ten.

friska vb. frisk[a], sv. vb. 1. vädra friskar i.

friskna vb. friskna, sv. vb. 1.

207

"friskus m. friskus pl. -ar, m. Vindkåre.
from adj. fromoar.
[frossa f.] "frosse m. frosa ut. pl., m.
frost f. frost pl. -ar, m
fru f. fru pl. -ar, f.
frusen adj. frus.
frysa vb. frys[a] fryos & frös fru St.
— fråga f. fruago, f.
d [fråga] "fräga vb. fraga, sv. vb. 1.
É från prep. o. adv. frun, fron.
fräken freln ut. pl.,
främmande adj. & Säk frumand pl. =
främre främst adj. komp. & superl. framber fremst.
främsta fingret fråmstfiggro n. def. ut. best. form & plur.
Pekfingret.
"fräsa vb. I fras[a], sv. vb. 1 Putsa, snyta. fras edge fras
. nasan! — Rz 168 a.
j fräsa vb. II fres[a], sv. vb. 2: 1) = hsv. 2) Hväsa
— "fräsma f. frasmo, f. Hudutslag. — no. frisma, f.
fr >fräsmog adj. frasmo 1. -ogor, adj. Behäftad med hudutslag.
— fräsning f. frasnigg pl. -ar, m. Skumvåg.
frö n. fryo Pl. fryor & fryon, n.
"frön adj. frygnar, adj. Bräcklig, skör. — Rz 169 a.
fukt f. fuyt ut. pl., Lukt, stank.
fukta vb. fuxt[a], sv. vb. 1 Lukta, stinka.
ful adj. fistor, adj. 1) Obehaglig, vidrig. 2) Dålig.
falling] -"inge m. fulhggji pl. fuliggar, m..
full adj. fulor & fuldor.
full ady. ful, ful, fol adv. Väl, visserligen; troligen.
Tfumla] ”fumpla fompla, sv. vb. 1 [kul] Falla, ramla.
"fumsa f. fomso, f: Slarfva, fjäsk.
"fumsa vb. foms[a], sv. vb. 1 Slarfva, fjöska.:

208

”fumsog adj. fomso 1. -ogar, adj. Slarfvig, fjäskig.

fundera f. findier[a], SV: FD,

[fundering] »funderning f. fundienigg pl. -ar, Väg

fura f. furu, f

["fusig] ”fosig adj. fosigar, adj. Lysten. — isl. fåss. ;

”futta vb. futfa], sv. vb. 1 Blossa upp med ett knastrande j
ljud. lws kruto futar. — R2 172 b. ;

fy interj. fy. — fy varde! fy vals!

fylla f. fylo, f. d

fylla vb. fyl[a], sv. vb. 2.

"fynda f. fyndo, f. Slamsa, kvinna sum ostädar.

fyra f. fyro, f.

fyra räkn. fyra.

fyr[altio räkn. fel. — ord. foltund(2) & fahvnda).

"fyrfota f. fyrfoto, f. Fyrfota djur, ish. svin.

få adj. fuga, oböjl. 7 ne

få vb. fua fik fuad. 4

fåfäng adj. fuafaggar n. -2(k)t.

fågel m. fogel & fogal pl. foglar, m

fåla vb. fola, sv. vb. 1.

fåle m. fola, m

fånga vb. fuagg[a] & fogg[al, sv. vb: 1.

fånge m. foggr Pl. foggar, m

fån[ig] "-og adj. fuano 1. -ogar.

får n. I fuar pl. =, n,

"får n. II for pl. =, nn. Fåra. — isl. for, n

fåsa vb. fosa, sv. vb. 1 Pråssla.

fått adv. fuat.

få n. få pl. fen, n. j

fäakt[ig] ”-og adj. faayto 1. -ogor. id

”fägård m. feguaq pl. -ar, m. Fähus; ladugård.

fäll m. fald pl. -ar, m.

Ta

209

4 illa vb. fal fald.
fält n. felt pl. =, n. Fält; mark.
"fälta vb. falt[a], sv. vb. 1 Rödja och odla mark.

fö I m. fan best. = 1. fann ut; pl., m. Hin onde.
I f. I fed pl -or, f.
"färd f. AJ felar, f. pi. Spår. — isl. feröar, f. pl.
”färdare m. fedar, pl. -or, m. Färdman, resenär.
färdas vb. fetas, sv. vb. 1.

ärdera adv. fedver[a], sv. vb. 1 Färdiggöra. Bygga.
irdig adj. fedigar. — Vanligen säges: jera 1. va t feds:
— Göra 1. vara färdigt.

rg m.] "färga f. fergo, t ji

rga vb. ferg[a], sv. vb. 1..

irs k adj. feskor.
föda f. fygdo ut. pl., f.
a vb. fygd[al, sv. vb. 2.
Fl följa] "fölga vb. fölg[al], sv. vb. 2.
— fönster n. fonstor pl. =, n

för m. fyr pl. -ar, m.

för prep. o. adv. för.
för: vb. fyor[a] fynd. — f. ut Berykta.
; ig adj. forarglgar..
ladt adv. forjevtat, adv. Förbannadt.

Pe Nn. fyara ut. pl., n.
före] »fyre prep. 0. adv. fyr. — isl. fyri, fyrir.
+<förfäradt adv. forferat, adv. Synnerligen. f. mytji.
jan rgår, i f. adv. (tls.) farguar, i forguar,
gåres? förguarast, 2 f. adv. (tls.) I förgår.
förhappa sig vb. forhåp sa 1. si, sv. vb. 1 Förtala sig.
ör[jämnan] "jämman tls. fer jåman, adv. tls. Esomoftast.
rna f. fomo ut. pl, f. Fjorgammalt gräs. — Re 160 b. no.
— forne.

T

NNE -

AN
NM rek TEN RN a va kå

F
i
p »”
a

$

210

förr, <forr adv. fer, for.

förr-förr konj. för-fer, konj. Förrän, innan. |

[först adv., förste räkn.] ”forst ”forste adv. & räkn. fogte

försöka vb. fosok, sv. vb. 2. 3

<fösa vb. fkesla], sv. vb. I & 2: 1) Fösa. 2) Arbeta ifrigt
och under ilsken sinnesstämning. — no. fsysa vb. brusa ;

upp.

G.

gadd m. gad pl. -ar, m.

gaffel m. gafel & gafol pl. gaflar, m.

”gafla vb. gavla, sv. vb. 1: 1) Skräfla. 2) Gapa.

”gaflare m. gavlar pl. -or, m. En som gapar kring sig.

”gaflog adj. gavlo 1. -ogar, adj. Fallen för att ”gafla.

”gafsog adj. gapso & gafso 1. -ogar, adj. Gapig.

gafvel m. gavel! pl. gavlar, m.

gala vb. gala, sv. vb. 1.

galeas m. gåljas pl. -or, m.

galen adj. galn. 4

[galla f.] "galle m. I gala, m. 1) ut. pl. Galle. 2) pl. -ar:
Elak människa. — isl. galli, m. skada. sv

”galle m. II gala pl. -ar, m. I olika färger skimrande
ring omkring 1. bredvid solen. — nity. galle. ;

”galma vb. galm[a], sv. vb. 1 Skrika, väsnas. — Re 228b.

”galp m. galp pl. -ar, m. Pojke. — Jfr kanske isl. garp 2
m. stridbar man. r> 1. El

"galpa vb. galp[a], sv. vb. 1 Tala oförsiktigt. — nå 228 b.

galt m. galt pl. -ar, m. | i

gammal adj. gamal & gambel n. gamat. "a

”gamm[el] "-ul m. gamul ut. pp m. 1) Gubbe. z gam n,
m. def. Hin onde. , va

tjl

211

"gamsa vb. gams[a], sv. vb. 1 Pladdra. — Rz 183 b. no.

K= gamsa.

”gan Dn. gan pl. obr., m. 1) ap mun. 2) Gäl. — Re 184 a.
— no. gan, n

gap Nn. gap pl. =, n.

gapa vb. gap[al, Sv vb

”gapetrast m. gapatrast pl. -ar, m. Gapig person.

[garn] ”gå[r]n n. guan ut. pl., n.

"gasa vb. gas[a], sv. vb. 1. Se stint, stirra. — no. gasa.

gasta vb. gast[a], sv. vb. 1 Skrika.

gata f. gatu & gato, f. -

j "gefla vb. jawla, sv. vb. 1 Tugga rige och med svårig-
het. — isl. geifla, vb. mumla.

"gefve m. (d)java, m. Foderportion åt kreatur. — no. djev.

gemen adj. jumamar, adj. Nedlåtande.

gemål m. & f. junual pl. =, n. (sic!)

[gen] "gin adj. jiundar & jmar.

[gena] "gina vb. jin[a], sv. vb. 1.

'enast] "ginast adv. jumast.

senom prep. 0. adv. juum, jun.

"genomde adv. jinumda, adv. Alt igenom, helt och hållet.

[geografi f.] "jordgrafi f. jodgrafi ut. pl., f.?

gers m. jus pl. -ar, m.

: get f. (der pl. -or, f.

geting m. jantigg pl. -ar, m.

"getingbyila f. jarbiggbylo, f. Getingbo. — Rs 32 a.

evär(d) n. jwed pl. =, n

Dn. joft pl. =, N.

ifta vb. juft[a], sv. vb. 2.

sifval ”gefva vb. (d)jev[a] & je galv) (dyjevr & jwi. — isk

— gefa.

AU RR AT TV
J

ED
4 RT

212

— "gippla vb. Jjuipla 1. jipet, sv. vb. 1: Bruka munnen, käxa. |

girig adj. jwrigar & jwugar n. -2t & -ut.

gissa vb. jus[a], sv. vb. 1. fre

- "gista f. jisto, f. I jorden nedslagen stake anser till kk
hänga nät på. — Rz 194 a. |

gisten adj. justun.

gis[t]na vb. jisn[a], sv. vb. 1.

gjord f. jod & jouqd pl. -ar, f.

gjuta vb. jut[a] jygt jut. ; 7

glad adj. gladar 1. gladar, adj. 1).= hsv. 2) Klar. 3) Öp-
pen, om is- 1. vassfritt vatten. vd

”glaffra vb. glafra, sv. vb. 1 Skräfla.

”glaffrog adj. glafro 1. -ogar, adj. Pratsjuk.

”glafsa f. glafso, f. Skräfla.

”glafsa vb. glafs[a], sv. vb. 1 Skräfla. — Re 197 a.

"glafsog adj. glafso 1. -ogar, adj. Skräflande. | El

”glapa vb. glap[a] & glap[a], sv. vb. 1 Pladdra. —- Be
1072;

”glapug adj. glapu 1. -ugar, adj. AS

glas n. glas pl. =, n. :

"gli vb. gh, sv. vb. 3 Glänsa, skimra. — Re 198 a. isk gljd.

glimma vb. glm[a], sv. vb. 1. jr k

"glimme-klack m. glhmaklak pl. -ar, m. Sprätt.

"glinta vb. glnt[a], sv. vb. 1 Glimta, titta fram" (om solöms
Re 198:-bixr CS

"elisa vb. gls[fa], sv. vb. 1 - titta. — Ro 199 b. no. glisa,
vb. glimta. VE dd

xgolissa vb. ghs[a], sv. vb. 1 Flina. — Re 199 b. isl. ylissa

glitter n. gltor ut. pl., n.

glittra vb. ghktor ghtra.

"glo n. glo pl. glon, n. SJUnpg; vik 1. mindre vattenss
— Re 200 a. , avg

213

gl 0 vb. 910, sv. vb. 3. ;
>g) oa f. 9100, f. Glosögd forjospersnka .
< frarela vb. glomlal, sv. vb. I Glo, titta. JG Re 200 b;
Eh DO. glome.
fal opp n. glop ut. pl,
gloppa vb. glop[a], sv. gr 1. : |
>gl a vb. gtos[al, sv. vb. 1 Glo, stirra. — no. glosa.
"gluffa Er glufo, f. Snål kvinna.
: luf a vb. gut[al, sv. vb. 1 Äta snålt. — Re 199 a.
"gluffer m. glufor ut. pl., m. Snålvarg.
— >gl fog adj. glufo 1. -ogar, adj. Snål.

lufsa vb. glufs[a], sv. vb: 1: 1) Äta snålt. 2) Tala i otid.
un Re 199 a.
sog adj. glufso 1. -ogar, adj. Oförsiktig i tal.
glugg m. glug Pl. -ar, m
"Egan vb. glug[a], sv. vb. yb. 1 Se, titta. Jr no, änlits
"vb. hos Aasen 229 a.
ik m. glugk ut. pl, m
ka vb. glugk[al,; sv. vb. 1.
slupa vb. glup[al, sv. vb. 1.
sön ipen adj. glupm, adj. Glupsk. — Zz 199 a.
Int V vb. glut[al], sv. vb. 1.
ia vb. glom[a], sv. vb. 1 [ot sel Rycka åt sig.
Hälla vb. glead[a] glad & glad.
lje f. gladj: ut. pl., f.
läfsa f. glepso, f. Sladderkäring.

7 sa vb. gleps[al, sv. 1: 1) = hsv..2) Sladdra.
| gut sog adj. glapso 1. -ogar, adj. Munvig.
la f. gleno, f. 1) Öppning mellan skyar. 2). Vassfritt
ställe i grundt vatten. — isl. glenna, vb: to open wide.
No. glenna, f.
; sa yb. glens[al, sv. yb. 2.

214

"glänt m. glant pl. -ar, m. Öppning mellan skyar. — Rz
203 a. no. glette m. n. [-tt-<-nt-]. I

glänta vb. I glant[al, sv. vb. 1 [po darnan]. .

"glänta vb. II glent[a], sv. vb. 1: 1) Lysa fram, om solen. ;
2) Skymta fram 1. förbi. — R2 203 a. £

”gläppa vb. glep[a], sv. vb. 1 [m se] Tala i otid. — Re |
203 b.

"glätta f. glato, f. Sladderkäring.

"glätta vb. glat[a], sv. vb. 1 Sladdra. — isl. Fide no. |
gletta, vb.

"glättog adj. I glato 1. -ogar, adj. Sladdrande.

"glättog adj. II glato 1. -ogar, adj. Tös, om POS

glöd f. glyogd pl. -ar, f.

glöda vb. glusd[a], sv. vb. 2.

”glödstack m. glygdstak pl. -ar, m. Glödhög.

glömma vb. glygm[a], sv. vb. 2.

glömsk adj. glyomskor.

glömska f. glyomsko ut. pl., f. "SEN

"elöta vb. glkaufa], sv. vb. 1 Gå I. röra i vatten. — Be
204 a.

”genafva vb. gnavfal, vb. I Gnaga. — Rz2 204 a. da. gnave. ;

gnaga vb. gnag[a], sv. vb. 1: 1) = hsv. 2) Kälta, gnata. =

"gnattra vb. gnatra, sv. vb. 1 Snattra, om and. — Jfr Ra
204 b. ör ;

gnetig adj. gnertigar. AR

gnida vb. gmd[a] gnead gnmdi.

"gnidig adj. gnidigar, adj. Girig.

gnissla vb. gnsla, sv. vb. 1.

gnista f. gnisto, f.

"gnista vb. gnstfal, sv. vb. 1 Gnistra. -

”gnittra vb. gmtra, sv. vb. 1 Fnissa. — Re 204 b, 4

xoNittrog adj. gnitro 1. -ogar, adj. Fallen för att fnissa. AROM =

215

gnugga vb. gnugfa], sv. vb. 1: 1) Gnugga, gno. 2) [uav]

| Gifva sig af med fart. — gnug se, vb. ref. Röra sig

oroligt, t. ex. på en stol.

"gnura vb. gnur[a], sv. vb. 1 Gnida, gnugga. — no. gnura.

gny n. gny ut. pl., n

gny Vb. gny, sv. vb. 3.

gnägga vb. GE SV- VD: CL,

näll n. gnel ut. pl.,

gnälla yb. gnel[a], sv. slet 2å

god adj. go 1. gou & -ar n. — I hälsningsformer gu.

Å gods Dn. g0s pl. =

golf n. golv pl. =, ND.

gom m. gom.l. goum ut. pl.,

>”gorm n. gorm ut. pl., n. ÅR |

"gorma vb. gorm[a], sv. vb. 1: 1) Larma. 2) Storma. —
R2 225 b.

"gormer m. gormar ut. pl., m. Person som för oljud med

skrik och svordomar.

”"gormväder n. gormvadoar ut. pl., n. Oväder med storm och

åska.

graf f. grav pl. -ar, f.

fEramsog adj. gramso 1. -ogar, adj. Smutsstrimmig.

gran f. gran & gran pl. -ar, f.

: grann adj. granar & grandar.

- Xgrannblår f. granbluar ut. pl., m. Blår som erhålles vid linets

andra häckling.

granne m. gran[a] pl. -ar, m.

-gre[de]lin adj. graltnar.

"gremi n. gremt ut. pl, n. Larm, oväsen.

| "gremia vb. grumi[a], sv. vb. 1 Larma, väsnas.

gren m. f. gram pl. -ar, m.

Tep f. gra pl. -ar, f.

216

"gresa f. grisu ut. pl., f. Glänt. dernon stuar 1 grisu.

"eresa vb. I gris[a], sv. vb. 1 Glänta.

>&eresa vb. II grisfa], sv. vb. 1 Grina med tänderna. — neg
grisa. =

"gribba f. gribo, f. Argsint kvinsperson.

”gribbog adj. gribo 1. -ogar, adj. Argsint.

[grimma] ”grima f. grimo, f.

["grimmog] ”grimog adj. grumo 1. -ogar, adj. 1) Bläsig, o
oxe. 2) Smutsstrimmig. — Jfr no. grima f. streck I.
strimma öfver ansigtet. ;

grimnät np. gromnat pl. =, n.

"grimsa f. grumso, f. 1) Stjärnig ko.-2) SMD mska. —
Jfr R2 212 b grimmla, f. br

xorimsog adj. grumso 1. -ogar, adj. Smutsstrimmig.

grina vb. gru[a], sv. vb. 1.

grind f. grind pl. -ar, f. AR

E ”eripande gripan pl. =, n. Handtag å kärl. — Jfr

tande. .

gripa vb. grip[a] gra grip.
"gripog adj. gripo 1. -ogar, adj. = "grimmog.
gris m. gris pl. -ar, m. Som lockord brukas gis Rn
grisa vb. grosfal, sv. vb. 1. R
”grissla f. grislo, f. Brödspade. — no. grisl, f.
gristen adj. gristin, adj. Gles. ;
gro vb. gro 1. grou, sv. vb. 3. | an
[groblad] >grodblad n. grodblad pl. =, n. — Jfr Fric
Växtn. 34 a. | US
groda f. grodo, f. 1
grodd m. grod ut. pl., 0
"grodigt adv. grodit, px Rikligt. — nlty. grötig.
grof adj. grovar & grouvar, komp. grydvar, superl.. grudvs
”grofaktog adj. grovaxto 1. -ogar, adj..Groft bygd, om person

217

xo ofskepp n., förek. i tis. "fara till g—s fara tv grovsips
— Taga hyra på utrikesseglande [= utom Nordsjön seg-
lande] skepp.
grop f. grop & group pl. groper, f.
>grossla vb. grosla, sv. vb. 1 Grymta, om svin.
gruflig adj. grulgar. .
gr va sig vb. gruv[a] sa, sv. vb. 1.
é srun a vb. gromla, sv. vb. 1.
gm T uml[ig] "-o0g adj. gromto 1. -ogar.
g ummel n. gromel ut.-pl., n. >
grund m. grund ut. SAR m.
grund n. grund pl. =
| g und adj. grunor.
"grunda vb. grun[a], sv. vb. 1 [op, te] Varda grundare.
g undsyra f. grundsyro ut. pl., f. Fuktighet i marken.
grundval m. grundval pl. -ar, m.
undvala vb. grundval[a], sv. vb. 1 Grunda, grundlägga.
kgrunna yb. I grun[a], sv. vb. 1 Misstänka. — Re 215 b.
KTisk gruna:
unna vb. II grun[al], sv. vb. 1 Rossla.
& unnehosta f. grunahosto ut. ST f. Torrhosta.
[grus n.] "grös n. grws ut. pl.,
uta f. gruto, f. 1) Näring. 5 "Saul; ish. mat. 3) Must.
Re 216 b.
"gruta sig vb. grut sa, sv. vb. 1 Intaga ett lätt mål.
; Tym] ”gröm adj. gromar.
| [2 rymta] "grynta vb. SY sv. vb. 1.
fer; sryn n. gryn pl. =
HH ynda] "”grynna gryno, f. Mindre grund. — no. yrynna.
vf. gryto, f.
er ä. grua 1. grussr n. gruat, adj. hsv. 2) Hysande
dl agg. |
| 3

i

|

218

”gråbärg n. gruaberg, n. Gråstensbärg. [Böjn. se bärg]. HM

”grå[er] m. grusr ut. pl., m. Benämning på vargen. |

"gråhaskig adj. gruahasu 1. -ugar, adj. Grådaskig. oJfr Re
218 a gråhyskjig.

gråt m. gruat ut. pl., m.

gråta vb. gruat[a] griet gruati.

gräbba f. grabo, f. Flicka. — Re 211 a.

grädde m. grada ut. pl., m.

gräfta vb. graft[a], sv. vb. 1.

gräfva vb. grav[a] grov greo.

gräl n. gret ut. pl, n. Tvist.

gräla vb. grelfa], sv. vb. 1 Tvista.

gräl[ig] "-og adj. grelo 1. -ogar.

”grälor f. pl., gretor f. pl., Bannor.

gräns m. grans pl. -ar & -or, m.

gränsa yb. grans[a], sv. vb. 1.

gräs n. gras pl. =, n

. gräsand f. grasand, f. [Böjn. se and].

gräshoppa f. grashopo, f.

gröda f. grygdo ut. pl., f.

grön adj. grygnar.:

”grönskas vb. grygnskas, sv. vb. 1 Grönska. k t di

"gröpa vb... grapfal, sv. vb. 2 Sätta en näfve lin und
»käften". [Se d. o.!] i

gröt m. gridt & grygt pl. -ar, m. EE

gubbe m. goba pl. -ar, m. Ss. smekord brukas. gräns a 9
bis 1. gubås pl. -ar, m.

gud m. gud & gu pl. obr., m.

gud[dotter] ”-dotra f. gudotro, f.

gudfar m. gufar ut. pl., m

gudlig adj. gudlgar. . ; a

gudmor f. gumor ut. pl, fees | : Ern

219

sudson m. guson & guson, m. [Böjn. se son].
e a f. gufo, f. Padda.
gul] "&0ol adj. En — R2 220: b. isl. golr. .
guld n. gul ut. pl.,
i; umma f. gumo, f.
gump m. gomp pl. obr., m
ou tpa vb. gumpfal, sv. vb. 1.
"gumsa vb. goms[a], sv. vb. 1 Pladdra.
q nga f. Jugzgo, fD5= hv. 2) Guägstoll
inga vb. gugg[al, sv. vb. 1.
ourka f. gurko, f.
| g ernör] ”gubernör m. gubenykr pl. -ar, m.
ytja f. (d)jytjo ut. på., f. :
gå, "ga vb. ga 1. gua (d)jik gar & guad & got.
gåfva f. guavo, f. : SE
gång m.] "gånga f. goggo, f. vicis.
"gångspår n. guaggspor pl. =, n. Gångstig.
i år n. gor ut. pl., n
| ärd m. gual pl. -ar, m. |
gi irlunsa f. görlunso, f. Obehagligt fet kvinsperson.
å 'våm] >-vam m. görvamb pl. -ar, m. En af idislarenes
magar. |
gås f. guas pl. jas, f.
i uta f. guato, f. 1) = hsv. 2) Berättelse; saga.
gädda f. gado & djado & jado, f.
gäddsnifva f. jedsmvu, f. Liten gädda. .
säl f. jet pl. -ar, m
gälla vb. jel[a], sv. vb. 2 Vara värd.
gärda vb. jela], av: vb. 1.
särda f. jeto, f. Inhägnadt fält.
ärde n. jel, pl. =, n.
gärdesgård m. jesgual pl. -ar, m,

i

220

gärna adv. gena & gjena & jena & djena.

gäspa vb. jarsp[a], sv. vb. 1. RR

gäst m. jast pl. -or, m. — pl. def. jastron.

gästgifvare m. jastjwar & jaswar pl. -ar, ms.

göda vb. jygd[a], sv. vb.1.

gödning f. jygmigg ut. pl., f. Gödsel. di
göl m. jydl pl. -ar, m. ir
göm[mja f. jygmo, f. Rö
göm[mj]a vb. jyom[a], sv. vb. 2. .
göra vb. (dyjar[a] (d)jod. cs
gös m. jygs pl. -ar, m. sö

H.

ha part. ha. Nytjas i frågande betydelse.
haaskata fi. hask[a], sv. vb. 1 Öda, förslösa.
”habbla f. hablo, f. Sladderkäring.

”habbla vb. habla, sv. vb. 1. Sladdra. — Jfr Re 223 a.
”habblog adj. hablo 1. -oger, adj. Pratsjuk.

hacka f. hako, f.

hacka vb. hak[a], sv. vb. 1. — hak po nogon: Kälta.
hackhosta f. hakhosto ut. pl., f.

hackspik m. hakspik pl. -ar, m

haf n. hav pl. =, n.

hafre m. havra ut. pl., m.

hafs m. haps ut. pl., m.

”hafsa f. hapso, f. Slarfva.

hafsa vb. haps[a], sv. vb. 1. .h. 2 så Äta slupski
hafs[ig] "-og adj. hapso 1. -ogar.

hafs-trut m. havstrut pl. -ar, m.

år
2

221

gr

hafva vb ha had hav & haft.
; 4 e m. haga, m

gel n. hagel pl. =, n.
1 hagla vb. hagta, sv. vb. 1.
hak n. hak pl. =, n.

rp f. haku, f.
oh vb. Aak[a], sv. vb 1.
| hal Pp m. haka, m
hal adj. halr.
vb. hala], sv. vb. 1.
I adj. halv & halvor. é

>hal-fläkt m. albleyt pl. -ar, m. Strandskata. — Jfr Sv.
a Lit. Ssks Skr. VI 174.
— "halftal n.. halvtat ut. pl. n. Utelämnande af: uddljudande
— ch framför vokal. — Jfr halv-ördä hos Re 238 b.
halfva f. halvo, f.
hallon n. halon & halun, Pl: =, n.
hallonbrakar m, pl. ERE m. pl. Hallonbuskar.
halm m. halm ut. pl.,

h Is m. has, pl. -ar, m. RR hsv. 2) Bärgudde.
: vb. hasa & has,as, sv. vb. 1 Omfamna. — Rz 238 a.
j halsfräs n. hasfras pl. obr., n. Veckad bil ee
> — R2 238 a.

$ alshugg n. hashug ut. pl., n. Hudspricka på tåns undersida.
halt adj. haltar.
alta vb. halt[a], sv. vb. 1.
amla f. hamblo, f. Fjäskig kvinna.
"hamla vb. hambla, sv. vb. 1: 1) Famla. 2) Fjäska. — hambel -
väv Rusa i väg. — Re 239 a. é
""hamlog adj. hamblo 1. -ogar, adj. Fjäskig.
ammare m. hamar pl. ham(b)rar, m. isl. hamarr, m..
marslag n. hamaslag pl. =,n. 1) = hsv. 2) Hammarklack.

oc
re
vå

222

"hammel n. hambet ut. pl, n. Fjäsk.

hamn f. hamn pl. -ar, f.

hampa f. hampo ut. pl., f.

”hamsa f. hamso, f. Slarfva. -—— Rz 241 a.

xhamsa vb. I hams[a], sv. vb. 1 Hopsamla t..ex. hö, as: —

hamsa vb. II hams[a], sv. vb... sim

hams[ig] ”-og adj. hamso 1. -ogar. :

han pron. han, en; gen. hans & hans & hansis ; dat. honom, ;
honon; akk. en, ”n och = dat. — han tr 1. han tr anv. ss. j

v2R
&

svordom. | sind
hand f. hand pl. handor def. handron, f. i
x<haudbake m. handbaka, m. Handrygg.
handel m. handal ut. pl., m
”handflata f. handflato, f. Handens inre sida.
handla vb. handla, sv. vb. 1. |
handsk[fe] m. hansk pl. -ar, m. 1) = hsv. 2) Brukas ss. se=

nare led i en mängd sammansättningar i förklenande

betydelse. Motsvaras i åländska mål af "vant[fe] -vant.
handtag n. hantag pl. =, n
handtera vb. hantér[al, sv. vb. 1.
hane m. ham pl. hanar, m. Tupp. Ag
hank m. hagk pl. -ar, m. | | sd
"happla f. haplo, f. Sladderkäring. =
happla vb. hapla, sv. vb. 1 Pladdra, sladdra. — Rz 243 bid

”happlog adj. haplo 1. ngar, adj. Skräflande. si
hare m. hiara, m. ; a
[harf m.] ”harfva f. harvo, f. > sl
harfva vb. harc[a], sv. vb. 1. j vf
[harkrank] ”hank-krank m. hagkragk pl. -ar, m AN

harm m. harm ut. pl., m. or
harmas vb. harmas, sv. vb. 1. ; mA

223

; a rq fi. haro, f. Fjäskig kvinna. Jiaru 1. -og>r, adj. Fjäskig,

arpa f. harpo, f. 1) = hsv. 2) Slusk.
AR fi. karp[a], sv. vb. 1 [uav] Gå med långa steg.
kka fi. (2?) håsaka ut. pl, m. Ölsupa.
om vb. haskla], sv. vb. 1 [uav] Skynda, ila.
3 i” ig] +.0g adj. hasto 1. -ogar, adj. Snabb till vrede.
a ia vb. I tatfa] & hatfa], sv. vb. 1.

hata vb. II katfa], sv. vb. 1 Klia, intr. — Re 247 b.
. tt m. hat pl. -ar, m. 4
hattstock m. hatstok pl. -ar, m. Stock som, slagen genom
— kvarnaxeln, uppehåller den afdelning i hvilken stenarne
3 om. m. befinna sig.
hel adj. hebr.
hi lig adj. ueli 1. -2g0r.
helvete n. helvir ut. pl., n. Äfven helvit, n
hem n. hem pl. =, n. Äfven hum.
hem adv. ham, adv. 1) Hem. 2) Hemma. Äfven Jum.
a ig adj. hamh 1. -igor.
emman n. hamand pl. =
3 ömra]-vid adv. humve & hälnabé, adv. Hemma.
j hemsk adj. kamskar.
fErro m. her) pl. -ar, m.

” adj. hasar.
| het adj. hetor n. het.

he FD: hetti[ö], sv: vb. 2. :
hetta f.] "hette m. heta ut. pl., m. — isl hiti, m.
>his vb. Ja[a], sv. vb. 1 Upphöra; om oväder.
hi iare m. Jaar pl. -or, m. Vindkast.

fhifva vb. hu [a], sv. vb. 1 Kasta, vräka. — Re 257 b.
himmel m. humnal pl. laumlar, m.
hinder n. Jandor pl. =

AT

224

”hindertyg n. hndetyg pl. =, n. Svansrem på häst.

hindra yb. Jundra, sv: vb. 1.

”hingla vb. Juggla, sv. vb. 1 Dröja, söla.

hinna f. hwmo, f. >

hinna vb. hun[a] hant hum. 1

”hir adj. her 1. Juror, adj. Yr. — fsv. hira, f. svindel. :

”hira vb. Jur[a], sv. vb. 1 Skymma,, skymta. ha harar f
yggona. AM

”hirj n. horj ut. pl. n. Skrål.

”hirja vb. Jarj[a], sv. ÄN 1 Skråla.

”hirjog adj. hwjo 1. -ogar, adj. Oregerlig, trut uler

"hirog adj. hwo 1. -ogar, adj. Yr.

"hisa vb. his[a], sv. vb. 1 Hisna. ÖR lusar 2 me.

hisklig adj. laskt 1. -1gar.

hisna vb. Jasn[a], SVA ND 1

hissa vb. Jus[a], sv. vb. 1.

hit adv. Ju. — ["Juö < isl. "htö < hilnga]t].

hitta vb. tfa], sv. vb. 1. |

”hittande-lön f. Jutanlygn ut. pl., f. Hittelön.

- "hixta vb. Jokstfa], sv. vb. 1 Skria, om häst.

hjon n. jon & joun pl. =, n. : |

hjul n. jul pl. =

”hjuljärn n. juljen ut. pl, n. Hjulskena.

”hjulspole m. juspola, m. Hjuleker.

”hjälle m. jela, m. Längre vägghylla. — Re 280. b.
hjallr, m

hjälp f. jelp ut. pl, f.

hjälpa vb. jelp[a], pret. o. sup. jelft. -S

”hjälphäst m. jelphast pl. -ar, m. Öfre stycke af väfsk aft. ;

[hjärna f.] ”hjärne m. jena, m. — fsv. lerni, Mm. ÅL =

[hjärna] ”hjänn adv. jan, adv. 1) Här. 2) Hit. — Jjanan, adv
Härifrån. — fsv. hier. isl. hérna. ' i TRON

225

hjärta n. jeta pl. -an, ND.

”hjärtpåse m. jelposa ut. pl., m. Hjärtsäck. i
”hjärtkött n. jeljyt ut. pl, n. Köttet långs ryggraden på
—— slaktadt kreatur. ; |

EN hjässa f.] ”hjässe m. jasa, m. — isl. hjarsi, m.

>hoe m. hoa, m

| ön, xhockon pron. hokon & hokon, f. hokon, n. hoko,
fd pl. hoko & hokna; pron. 1) Hvilken. 2) Hvem. — Ryd-
I 0 qvist Sv. Spr. L. II 508.
[hof] "hofve m. hova, m.

hof n. hov ut. pl., n. Måtta.
hoja vb. I huj[a], sv. vb. 1 Hvina, brusa. — Jfr Re 259:
"hoja vb. II huj[a], sv. vb. 1 Slå omkring sig.

<hojla vb. hod[a], sv. vb. 1 Skrika, ropa. — Jfr Rz 259:b
— höja, vb. idm. |
"hojta vb. I houf[a], sv. vb. 1 Skrika, ropa.

ja vb. II host[a], sv. vb. 1 [uav] Springa, ila.
m[e] m. holm pl. -ar, Mm

mppa fi. hompo, f. Slarfvig kvinna; våp. — hompo 1. -0gar,
adj. Slarfvig; våpig.

msia fi. homs[a], sv. vb. 1 Slarfva, fjäska.

hofn] pron. hon & hun & un, ho & hu; gen. henar & hanas,
dat. akk. hena 1. a 1. = nom. MN v
1 oning m. Junmgg ut. pl., m.

; p, "hoper m. hop & hopar pl. hopar, m.

hopa vb. I hop[a], sv. vb. 1 = hsv.

”hopa vb. hop[a], sv.vb. 1 Skjuta årorna ifrån sig vid rodd.
hopp n. hop pl. =

hoppa vb. fbyfolf SV. ÄN Å

hoppas vb. hopas, sv. vb. 1.

— "hoppelhandsk[e] m. höpelhansk pl. obr., m. Tölp.

"hoppla f. hoplo, f. Småtokig kvinsperson.

”

AM

sd oc

- SF
ög FÖ
2 ER SES FTSE KS STOD

226

"hoppla vb. hope! hopla, sv. vb. 1 Tala i kors.
”hopplog adj. hoplo 1.'-0g92r, adj. Småtokig.

hor n. hor & hour ut. pl., n.

hora f. horo & houro, f.

hora vb. hor[a] & hour[a], sv. vb. 1. | 2
horata fi. hora, sv. vb. 1 Pladdra. horo 1. -ogar, adj. Mun-
vig. dt i

”horga f. horgo, f. Trollpacka. — Jfr isl. horgr, m. offerhäl--
gedom. no. horg. R2 244 b harg.
horn n. hon pl. =, n oh fa
”hornstickel m. honstukil ut. pl., m. Kvicke i djurhorn.
hosta f. hosto ut. pl. f. od
hosta vb. host[al, sv. vb. 1. ni
hota vb. hotas, sv. vb. 1: 1) Hota. 2) Ärna. fo
hotottaa, hotuella fi. hota & hotas, sv. vb. 1 Tala otydligt.
”hotta f. hoto, f. Sko.
”hotta vb. hotfa], sv. vb. 1 Skutta. — haran hotar.
xhubba f. hobo, f. Slamsa. — Rz 260 a. å
"hubba vb. hob[a], sv. vb. 1 Fjäska, slarfva.
hud f. hud pl. -ar, f. [Hällre anv. skinn].
hufvud n. huvu pl. huvun, n.
hufvudlager n. hivulagar pl. obr., n. Hästhufvudlag.
hugg n. hug pl. =, n. 1). = hsv. 2) nes i skog.
Styng (sjukd.)
hugga vb. hug[a] & ugf[a], sv. vb. 2.
”huggog adj. hogo 1. -ogar, adj. Enfaldig.
”huggstamp m. hugstamp pl: -ar, m. Stamp använd vid spik
smide. pr
hugsa vb. hoks[a], sv. vb. 1: 1) Märka. 2) Betänka. — isl
hugsa. |
huikata f. Jnoek[a], sv. vb. 1 Ropa. dé
hull n. hul ut. pl., n | | mm

jun Ho

227

humla f. homlo, f.
humle m. hkomla ut. pl. m.
h mmelrefva f. humetreawo, f.
"humsa vb. homs[a], sv. vb. 1 PANSRPOla: — DO. humsa,
vb. ,humpe".
hund m. hun pl. hundar, m
”hondkumming m. unkumigg ut. pl., m. Hundkumill.
hundra räkn. hundra. — ord. hundrade.
; undöra mu. hundydra, in. 1) = hsv. 2) Hjärtöra. [Böjn.:se
fuaulöra].
É nger m. huggar ut. pl., m
É ungr[ig] "-og adj. huggro 1. -ogar.
hurmata fi. horm[a], sv. vb. 1 Sladdra. hormo, f. Sladder-
—— käring. hormo 1. -ogar, adj. Sladdrande.
|u] adv: hur, huru. — hur po vis.
”hur[ud]an pron. huran n. hurant pl. hurana.
hus n. us pl. =, Dn
"husa f. huso, f. Huspiga.
[hus]bonde >hoss- m. hosbon & hosbon, m. [Böjn. se bonde].
hussu fi. huso 1. -ogar, adj. Tokig.
hus ru år hustru & hostro, f.
d it interj. hut.
huttu fi. hoto 1. -ogar, adj. Virrig.
hvad pron. kwa. |
hvarken-eller konj. varkon-haldar.
hvar och en pron. var o an, n. val o at.
-["hvarna] ”hvann adv. kwan, adv. 1) Hvar. 2) Hvarts
hvass adj. kwasor.
hvete n. kwert(a) ut. pl.,
"hvia vb. kwi[a], sv. vb. : Hvina, tjuta; om storm. — isl.
= hota, vb. skria, om häst.
hvila f. kwilo ut. pl., f.

4

228

”hvilas vb. kwilas, sv. vb. 1 Hvila sig. pf
>hvisa vb. Zkwais[a], sv. vb. 1 Hviska. — isl. kvisa. of
hviska vb. kwisk[a], sv. vb. 1. rs
"hviskra vb. kwiskra, sv. vb. 1 Hviska. = ag
hvit adj. kwitar. j ra
hvita f. kwito, f. ocg
[hvärna] ”hvänn adv. kwen, adv. = ["hvarna]. uni
hväsa vb. kwes[a], sv. yb. 2. -
hvätja vb. wetja, sv. vb. 1. wekja, sv. vb. 1 Hvässa. =
"hycklor f. pl. hyklor, f. pl. Hälar.
[hyde] "hide n. Juda ut. pl, n. Slödder, PN
hyfla vb. hyvla, sv. vb. 1.
hyfvel m. hyvil pl. hyvlar, m
”hygga f. hygjo ut. pl., f. Förstånd. — isl. hyggja, f. ;
”hygga vb. hyg[a], sv. vb. 2 Hafva förstånd till ngt. — isk
hyggja, vb. tänka. Has) DUE
”hygge n. hyg: ut. pl, n. Eftertanke. A ud
hylla f. hylo, f. Så I Sve
hyuda f. hyndo, f. VEGA
hyra f. hyro, f. 1) = hsv. 2) Välförtjänt ovett. 3) ÅN NR

hyra vb. I hyr[a], sv. vb. 2. ML
"hyra vb. II hyr[a], sv. vb. 2 [op] Klarna. — isl. hyrask.
håf m. huav pl. -ar, m. | 2 oma
håfva vb. huav[a], sv. vb. 1. et

[håg] ”håge m. hoga ut. pl., m. RAM
hål n. hol pl. =, nD. na TA
”hålebesa f. holaberso, f. Slamsa. MD
hålla vb. hol & hold pret. hold sup. hold & hol === 7
"hångla vb. huaggla, sv. vb. 1 Lefva otuktigt med ng I.
R2 281'b. Sf
hår n. huar ut. pl, n. fa [ ; SÖ ;
hård adj. hualor. ; Ah

229

årfäste n. huarfasto ut. pl., n.

hå [ig] "-og adj. huaro 1. -ogar.

har[test] +-tjäst m. huatjast pl. -ar, m.

ä part. he. Nytjas i frågande betydelse.

hä m. hek pl. -ar, m.

läcka vb. hak[a], sv. vb. 1.

häckla f. hekto, f.

kla vb. hekla, sv. vb. 1.

ickling f. hekligg pl. -ar, f.

läfda]n, ”hjäldaln adv. hen, jan.

äfva vb. hav[a], sv. vb. 2. hev ut buatn Utskjuta båt.
gg f. hag pl. -ar & -ar, f.

häl m. het pl. -ar, m.

: häla vb. hela], sv. vb. 1 Förse med tränagnar ("häle).
>h e m. hela, m. Tränagel. — isl. hell, m.

hälg f. helg, f.

S i vb. hal[a], sv. vb. 2.

hällre hälst adv. haldor helst & helst.

hälsa f. helso ut. pl. f. d

hälsa yb. hels[a], sv. vb. 1.

hämta] ”hänta vb. hent[a], sv. vb. 1.

ända vb. tend[a], sv. vb. 2.

hänga vb. hagy[al], sv. vb. 2.

”"hängla f. hegglo, f. Gångjärn. — Jfr R2z 282 b.
här] "hjär adv. jer. — Jfr ["hjärna] hjänn!

rlärfva f. hervo, f.

härfva vb. herv[a], sv. vb. 1.

härj n. herj ut. pl., n. Oväsen, skrål.

a Vb. herj[a], sv. vb. 1 Skråla, skria. — Re 244 b.
+härjog adj. herjo 1. -ogor, adj. Fallen för att skråla.
härma vb: herm[a], sv. vb. 1.

fhäs m. has pl. -ar, m. Häsja. -

i

230

”häsa vb. hes[a], sv. vb. 1 Upphänga på häsja. Sy

häst m. hast pl. -ar, m. 1) = hsv. 2) Hingst. BES:
hästflåare m. hastfluaar pl. -ör, m. at] a

”hästkreta? f. hastkrutu, f. Hästkrake. i ia
hö n. hv ut. pl., n. es AN
höflig adj. hybvlo 1. -ogar. do
hög m. hysg pl. -ar, m. a
högbo m. hyggbo 1. -bou pl. -bor 1. -bouar, m. Mystisk invi å

nare i stenkumlen. När dimma höjer sig från kumlen

säges: nu & hyogbon argor. blatte
högre högst adj. komp. & superl. hyggar hyokst. r. CL
höja vb. hej, sv. vb. 2. i : sökt
höjd f. hyogd pl. -or, f. 14 fs

hök m. hyok pl. -ar, m; Runa Tv D
höna f. hyono, £ Hl
[höns] ”hyns n. hyns, pl. = id
[höns]syra, ”hyns- f.' RA ut. dk £. Krb1NNAE de HN
höra vb. tydr[a], sv. vb. 2. Ale NR
hörn n. hyn pl. = ol

”hörta vb. halla; = SV. JA 1. Afstanna. — Re 257 bi: od
"hös n. hvis ut. pl., n. Larm, Rd AR sil
”hösa vb. hvw2s[a], I Larma. dv
höst m. hygst pl. -ar, m. — 2 hyostast Sistlidne höst. — L

[höta] "hytta vb. hytfa], sv. vb. 2. SAD nl
”hötter n. hvsor ut. pl., n. Sjötång, fucus. dl
”hötternål f. hortenual pl. -ar, f. Kantnål, synghathus.

IA

i prep. KOR La "Irene Kd É ;
ibland prep. o. adv. ibland. == 0 vo

231

om. od pl. -ar, m.
[dajs vb. 18 dist.
äktig adj. 2dreyt 1. -1g92r, adj. Dräktig, om djurhonor.
id xten adv. + flukst'n, adv. tls. Hastigt.
förgår adv. tis. + förguar & forguarast.
sel m. 19eel & 1921 Pl. 1glar, Mm.
gen adv. ad)jen. [Hällre användes ”"åter].
går adv. tis. 2 guar.
| äl adv. tjel. ;
top adv. shop & iwhoup.
g adj. sholrgar.
hål lig adj. «2holigar.
kap[p] adv. tis. 2 kap.
| m. 2 al pl. -ar, m
I adv. da.
le? interj. 22, 2l2s interj. [vanl. med ändå anto]. Ack! it
| = anto en he sku ga so! us tr porkana! [Eg. imperat. af
vb. "illa qvs. Förbanna?]
I inas vb. ifenas, sv. vb. 1.
illgräs n. slgras ut. pl., n. Ogräs. — isl. tlilgresi, n.
ill-märke n. slmerki ut. pi., n. coll. Mindre flygfä som plå-
"gar boskapen. — Rz2 292 a.
llväder. n. alvador ut. pl, n. Oväder. — isl. tilviöri no.
= —illveöer, n
Imot adj. ilmot, adj. Lat; icke ihärdig.
ilska f. ulskor sg. obr., f.
i ilskas yb. ulskas, sv. sr 1 Förvärras, om sår.
n adv. in, adv. 1) In. 2) Inne.
inga «) adv. 2gga, adv. 1) Icke. 2) Nej. £) subst. n. Intet,
— ingenting. 4 va 1gga toko.
på inga ställen adv. tis. i8g-stalan, adv. Ingenstädes.
sen pron. iggm, f. =, n. inta & mt nogo; Pl. rgga.

232

ingen[städes] "stans adv. :ggastans.
inmarig adj. mmarigar, adj. fr
innanför adv. & prep. manfyri.
”innersida f. mdesido, f. Insida. 3 ;
inre innerst komp. & superl. indar komp., mdest superl. i
inspe[kl]tör m. inspitör pl. -ar, m. spiutör pl. -or, Mm. 1
is m. 2s pl. -ar, m. STR
”isa vb. 2s[a], sv. vb. 1 Rysa. he sar + ma. — Re 29018.
"isabborre m. 2sabor pl. -ar, m. Abborre som leker vid :
lossningstiden. OR
”isand f. 2sand, f. Harelda glacialis. [Böjn. se and]
isfig] "-og adj. 2so 1. -ogar. Ät
”islägg m. 2slag pl. -ar, m. Skridsko af en xbenknoka.
”is[spjärna] -spje(r)na f. ispjeno, f. Sädesärla.
”is-stickel m. 2stokal pl. 2stiklar, m. Istapp.
is-[sörja] ”-syrja f. tsyrjo ut. pl.,f.
ister n. stor ut. pl., n.
"is-valk m. 2svalk pl. -ar, m. Isvall.
[i sänder] "i sönder adv. tis. 2 sendar & 2 sundoar.
i tu adv. tis. 2 tu. a
iåns, "iånstes, adv. rjons, rjuans, rjonstrst.

J.

ja adv. ja, jaa.
jacka f. jako, f.
jag prep. jag & ja & ja, akk. ma & mi.
jaga vb. jag[a], sv. vb. 1. ES
jaka vb. jak[a], sv. vb. 1. [Sälls] son
jakt f. jayt pl. -or, f. 1) Jagande. 2) Farkost. 248

233

ama vb. I jam[a], sv. vb. 1 (om katt).
jama vb. II jam[a], sv. vb. 1 Sladdra, prata utan samman-
hang.
; amsa vb. jams[a], sv. vb. 1 Tala oredigt — no. jamsa.
ja 1808 adj. jamso 1. -ogar, adj. Oredig, virrig.
j arma vb. jarm[a], sv. vb. 1 Gnälla, om lefvande varelse.
ooo— Re 296 a. -— isl. jarma, vb. bräka.

adv. jou.

olk m. jolk & jolak pl. -ar, m. Pojke, gosse. — Re
[260 b.
j( ppel n. jopet ut. pl., n. Pladder.
Fjoppeltaska f. jopeltasko, f. Sladdertaska.
"joppla f. joplo, f. Sladdertaska.
joppla yb. jopla 1. jopel, sv. vb. 1 Pladdra, sladdra.
opplog adj. joplo 1. -092r, adj. FIRGEnde pratsjuk.
| re f. jod & joud pl. -ar, f.
| or [päron] ”-pärun f. jodperun pl. =, n. Potatis.
or Sa f. joso, f. Sladderkäring.
sa vb. Jjos[a], sv. vb. 1 Tala i kors. — Jfr Re 299 -b
— jåra.
jo rS0g adj. joso 1. -ogar, adj. Vinmölklatir.
] skog adj. josko 1. -ogar, adj. Halffånig.
ottra vb. jotra 1. jotar, sv. vb. 1 Jollra, sladdra.
1 adv. ju. ;
ucka vb. jok[a], sv. vb. 1 [uav] Sakteligen gifva sig i väg.
= no. jukka, vb. gumpa.

bör Dn. jur pl. juvrar, D.
uf jul pl. -ar, m

ula | vb. jul[a], sv. vb. 1.
julle m. jula, m.
umfru f. jomfru pl. jomfrur, f.
Imla jomla, sv. vb. 1. Tala oredigt, sladdra. — Jfr Rz 299 a.

-

é
1
LIG
dr
, 6
PR
: 5 .
än
| [rg

234
just adv. just, jyst. str HR
justersåg m. justesuag Pl. -ar, m. ot
juttua fi. jut[a], sv. vb. 1 Prata. |
”jåbel m. juabil pl. -ar, m. Envis och ,styf" person. i
”jåka vb. jok[a]. sv. vb. 1 Pladdra. — Re 299 b. i

”jåla vb. I joZ[e], sv. vb. 1 Prata. — no. jåla. ;

”jåla vb. II jol[a], sv. vb. 1 [2 se] Äta 1. dricka glupskt.

"jäma vb. jomf[a], sv. vb. 1 Skräfla. — no. jåma, vb. fjase,
gjaekkes.

”jämetaska f. jomatasko, f. Sladdertaska.

”jåpa f. jopo, f. Småtokig kvinsperson, med inbegrepp af
pratsjuka. of

”jåpa vb. jop[a], sv. vb. 1 Skräfla. — Jfr R2 299 b.

”jåpetask m. jopatask pl. -ar, m. Storskräflare.

”jäpog adj. jopo 1. -ogar, adj. Oredig, vimmelkantig.

jägare m. jagar & jagar pl. -or, m

”jäm[m]a vb. jäm[a], sv. vb. 1 Upprepa ett och samma, pladd ;

jämmer m. jamar & jambar ut. pl., m. FN -

jämme[r]ligev adv. jamahgan.

jäm[n] adj. jemar.

"jämna f. jamno, f. Slätt.

[jämna] ”jämma vb. jam[a], sv. vb. 1.

jämra sig vb. jemra 1. jambar sa, sv. vb. 1.

”jämsa vb. jams[a], sv. vb. 1 Pladdra. — Re 222 b.

jämt adj. jämt, jomt. i

”järmsa vb. jarms[a], sv. vb. 1 Larma. — Jfr no. je
vb. bräka.

järn n. jen pl. =

järp[e] m. jerp pl. -ar, m.

jäsa vb. jas[a] jast jasi.

jäst m. jast ut. pl., m

jätte m. jat(0) pl. -ar, m

k-
2
H

235

HT

br. Höbbenn; -m

Anm. Till utropet jasta bua, ungefär motsv. hsv. ,Herre

k is!" har jag icke kunnat utfinna någon antaglig etymo-
Måhända dock, ehuru två ord numera tydligen uttalas,

et är = hsv. gästa[bud] ”-båd n. och ursprungliga menin-

> | varit: ,,vid vår Herres gästabud!" d. v. s. ,, vid altarets

kre ment!" —?

K.

”kaakkuri f. kokar pl. -or, m. Lom, Colymbus.
ka Del] ”kabbel m. kabil pl. kablar, m

acka n. kaka ut. pl., n

acka vb. kak[a], sv..vb. 1.

k ackarshus n. kakashus pl. obr., n. Afträde.
'kackehus n. kokas pl. =, n. Afträde.

ickla vb. kakla 1. kakel, sv. vb. 1.

a le] ”kafvel m. kavel pl. kavlar, m
ifveldun n. kaveldun ut. pl., n. Typha.
agg[el m. kag pl. -ar, m.

aj a É. kajo, f. ;

Ah kaku, f.

kel n. kakel pl. =

om. kalv pl. -ar, m.

Ifhus np. kalvhus ut. pl, n. Hinnan som omsluter kalf-
Ktostsöt.

kal m. kalk ut. pl,

kall adj. kaldar n. bolt.

É vb. kai[a], sv. vb, 1.

kam m. kamb pl. -ar, m

tekast n. jälukost pl. =; n.: Stenkummel. — Jfr isl. ' å

236

kamma vb. kamb[a], sv. vb. 1.
kammare m. kamar pl. kambrar, m.
"kana f. kanu, f. Spån. — Re2 306 b.
[kanarje]fågel ”kanal(j)e- kanåhfogel, m. [Böjn. se fågå e
”kangla f. kagglo, f. Ovig kvinsperson. i 2
”kangla vb. kaggel kaggla, sv. vb. 1 Gå styft och med svå-
righet. — Rz 307 a.
"”kanglog adj. kagglo 1. -ogar, adj. Ostadig, gänglig.
”kanglus m. kagglus pl. obr., m. Ovig mansperson.
kanna f. kano, tf.
kanske adv. kansi.
kant m. kont pl. -ar & -2r, m. :
kantra vb. kantor kantra, sv. vb. 1: 1) intr. = hsv. 2) tr.
Omstjälpa. -
kap n. kap pl. =, n. Byte. | |
kapa vb. kap[a], sv. vb. 1. —k. uav Springa. isåk om Slå.
”kapel m. kapul pl. kaplar, m. Gren p MARG till ved. &
kappa f. kapo, f. "Fö
[kappas] "kapas vb. kapas, sv. vb. 1. 0
kappe m. I kapa, m.
"kappe m. II kapa, m. Hjulnaf.
[kappsegling] "kapsegelning f. kapsigelmagg pl. -ar, fr d
kapten m. kaftven pl. -or & -ar, m. 2
kar n. kar & kar pl. =, 0
"kara? ”karra?.f. karu, f. Vindkåre. för
kara vb. kar[a], sv. vb. 1. oc
karda f. kado, f. 08
karda vb. kad[a], sv. vb. 1. 09
[kardborre] ”kar(d)bodd[e] m. karbod pl. -ar, m '$
kardning f. kadmgg pl. -ar, f. Den afkardade ullremsan.
karl m. kar pl. karar, m.
karm m. karm pl. -ar, m.

237

ra vb. kar[a], sv. vb. 1 Kåra. — Re 379 b.
rog adj. karo 1. -ogar, adj. Stripig.
rs[e] m. kas pl. -ar, m. Kasse.
om. kat pl. -ar, m.
£. kalo, f.
5 om. kas pl. -ar, m. Vårdkas.
vb. I kas[a], sv. vb. 1 [shop] Samla, samka. — Re
all b. no kasa, Vb.
ue. II £as[a], sv. vb. 1 [et] Jaga, drifva.
ase m. kasa, m. Hop, hög. — Re 311 b kas. isl. kos.
ssa f. kaso, f. 1
t n. kast pl. =, n.
sta vb. kast[a], sv. vb. 1.
ta vb. katfa], sv. vb. 1 [uav] Skynda af stad.
Maja vb. katåj[a], sv. vb. I [uav] = föreg.
sa f. katso, f.
| att m kat pl. -ar, m.
tta f. kato, f.
atte m: kata, m. Hankatt.
i [e] m. kaks pl. -ar, m.
dja f. tjadjo, f. |
a fi. tjelfa], m. Bobin. — tjel[a], sv. vb. 1 Bobina.
icka vb. I tjuk[a], sv. vb. 1 Gå, sätta sig i rörelse.
3 ” vb, II tjuk[a], sv. vb. 1 Vackla, vara ostadig.
"kickla vb. I tjukta, sv. vb. 1 Gå.
cl) yb. II tjikla, sv. vb. 1 Vackla.
eklog adj. tjuklo 1. -ogor, adj. Vacklande, ostadig.
ickorede n. tjikureido pl. -2r & -n, n. Ostadig, gänglig
föenon. ;
ili « jul pl. -ar, m
Am. tjula], sv. vb. 1 — tjul uav Skynda i väg.
Ishugg n. tjushug pl. obr., n. ,, Hugg" närmast notkilen, >

=E

238

kim m. tjumb pl. -ar, m. SA
- kimhyfvel m. tjumbhyvdl, m. Undertill halfrund hyfvel. [Bö n.
se hyfvel!] oj
”kimma vb. tjumb[a], sv. vb. 1 [uav] Ila, skynda.
”kimmas vb. tjunbas, sv. vb. 1 Slå sig af fukt.
”kimme m. tjunba, m. Kim.
kimrök m. tjunbrok ut. pl., m
kina? vb. tjin[a], sv. vb. 1-Se, titta:
kinastaa fi. (2) timnfa] & tjimras, sv. vb. 1: 1) Streta m ot
2) Träta. i |
kind f. tjmd pl. -r, f. |
"kingla vb. tjuggla, sv. vb. 1 Vackla, stå ostadigt. 2 JA
”kinglog adj. tjigglo 1. -ogar, adj. Vacklande, ostadig. —
kink n. I tjugk pl. =, n. Kink (skeppst.)
”kink n. II tjigk pl. =, n. Kinkblåsa.
kinka vb. tjugk[a], sv. vb. 1.
kinklås n. tjugkluas pl. =, n. Kinkblåsa.
kink[ig] "-og adj. tjuko 1. -ogar.
"kirra vb. tjuTa], sv. vb. 1 Kvida, om barn. sd
”kirrog adj. tjwro 1. -ogar, adj. Gråtig, om barn. — R
B21:b; MM
kissa f. Jaso, f. ; d
kisse m. kisa, m. Tv SA
kista f. tjusto, f. i
kitt n. tjot & tjut ut. pl, n >
kitta vb. I tjut[a], sv. vb. 1. ör

”kitta vb. II tju[a] & tjutas, sv. vb. 1 Kittla. — isl. kita. &
kittel m. tjutul pl. tjutlar, m. odd
kittla vb. tjula, sv. vb. 1. ia
kjo[rte]l m. tjol & tjoul pl. -ar, m. | dd

klabb m. klab pl. -ar, m | KE
klack m. klak pl. -ar, Mm: 00 nd

239

afve m. klara, m.

ga kb. klag[a], sv. vb. 1: 1) tr. Anklaga. 2) intr. Klaga.
klant m. klant pl. -ar, m. Mindre vedklabb.

pp m. klap pl. -ar, m.

a vb. klap[a], sv. vb. 1.

» adj. klar & klarar.
5 vb. klan[a], sv. vb. 1.
utscha] ”klatsa vb. klatsfa], sv. vb. 1.

ef] ”klöf m. klgw pl. -ar, m
en, ”klenog adj. klemoar, klamo 1. -ogar.

a vb. ku[a]. sv. vb. 1.
cka vb. klk[a], sv. vb. 1.
lifta f. klifto, f. Den mindre linbråkan. — Rz 328 b.
ifva] "klyfva vb. klyv[a] klov klyvi.

imp m. klump pl. -ar, m

ing a vb. klggra 1. klggar, sv. vb. 1.
inka f. kligko, f.
nka vb. khrgk[al, sy, Vvb.:1 Halta.
int m. klnt pl. -ar, m.

ppa f. klapo, f.
vb. klip[a] klft.
m kapar pl. -ar, Mm
lg m. I klpigg Pl. -ar, m. Syrtut.

ing m. II klpigg ut. pl., m. förek. i tls. sat 1. lag kup-
agge te Dö.
ing m. III klupigg pl. -ar, m. Liten klippa; förek. i
| Wapggana namn på SE skär.
ister n. klstor ut. pl.,
£ klo pl. klon 1. Hotar def. klonan, f.

öka f. kloko & kluko, f.
ckare m. klokar pl. -ar, m.
pfna vb. klovna, sv. vb. 1 Remna. -— Re 328 b. isl. klofna.

Kd

z

240

klofve m. klova, m e I
klok adj. klok 1. -ar. ; 2
"klomma ? "klumma? vb. klom[a], sv. vb. 1 [kul] Falla, ramla.
— Jfr no. kluma, Vb. förlama. E 1
kloss m. klos pl. -ar, m. rg
"kloss adv. & prep. klos ve 1. til, adv. & prep. Tätt i
— eng. close.
”klott m. klot pl. -ar, m. Snorkluns. NAN
”klotta vb. klof[a], sv. vb. 1: 1) Klottra. 2) Kludda.
klubba f. klobo, f. at
"klubbog adj. klobo 1. -ogar, adj. Ovig, trög. — Jfr...
330 a. no. klubbutt, adj. tjock, plump. stol
”klubbus m. Ilobus pl. obr., m. Tung och ovig person. —

no. klubb, m. klump.
”klucka vb. kluk[a], sv. vb. 1 Skrocka, om hönor. — Re
SÄITDN, Re
"kludda vb. I klod[a] & -as, sv. vb. 1 Fastna vid föttern; I
medarne, om snö. | Aer

<kludda vb. II klod[a], sv. vb. 1 Öfverdrifvet smeka.
"klumsa f. klomso, f. Klunsig, ovig kvinna. — Jfr Re 330 a

”klumsa vb. kloms[a], sv. vb. 1 Bete sig ovigt. = . så jä
”klumshacka f. klomshako, f. Ovig person, man 1. kvinna,
”klumsog adj. klomso 1. -ogar, adj. Ovig, tölpig. si
”klunka vb. klugk[a], sv. vb. 1 Småspringa. + St

klunt m. klont pl. -ar, m. Klump. >
klut:m. klut pl. -ar, m Re
”klutsa vb. kluts[a], sv. vb. 1 Säges om det ljud som höres
när någon går i blöt lera 1. i vatten. Äfven säges ha
klutsar 2 lawan Går i leran.
klyfse f. klyfsa "pl. -or & -an, n. klase: — Jfr Re 8
klifsa. än AA
klyfva vb klyv klaw klyvd & intr. ! Ac

241:

dy: rare m. klyvar pl. -ar, m.

ka f. klyko, f.
å vb, klua, sv. vb. 3.
Vv kluado, G i

bk klopo, f. Klåpare, usling.
b adj. ktopo 1. -ogar, adj. Usel.

da] vb. kle, sv. vb. 3.
ler ' pl. klador, pl. t.
| vb. klaps[al, sv. vb. 1 Gifva ett knakande 1. spra-
a ke nde ljud.
£. klamo, f.
a. vb. klam[a], sv. vb. 2.
- m. klap pl. -ar, m. 1) Kläpp, t. ex. klocke-. 2) Barn,
2 ish. oäkta. — Re 332 a.
| äppa vb. klep[a], sv. vb. 1 Framföda barn.

äppra i. klapro, f. Slabbertaska.
ppra vb. klapra, sv. vb. 1 Pladdra, sladdra.

br vb. klator klatra.
. klww pl. -ar, f.
fv r m. klybvor ut. pl, m.
sa] ”kläsa vb. klas[a], sv. vb. 2. :
ec sa vb. knak[a], sv. vb. 1.
ac el m. knak pl. -ar, m. Stackare, pyssling.
få ackla vb. I knakla, sv. vb. 1 Hopskrynkla. |
gkla vb. II knaket knakla [fram sel, sv. vb. 1: Små-
3 ngom arbeta sig fram. — R2 333 a.
2 ackla vb. III knakla, sv. vb. 1 Harska sig, hosta. -
ec log adj. knaklo 1. -0gar, adj. Ojämn, t. ex. om Sorg
og, "knagge knag & knaga, m
vb. knaka, sv. Nbiicl.
m. I knal pl. -ar, m. Ojämnhet, upphöjning. - — Re

249

knall m. II knal pl. -ar, m
knalla vb. I £nal[a], sv. vb. 1. ;
"knalla vb. II £na/[a], sv. vb. 1 [uav] Gå 1. färdas makligt.

— knal se uav Gifva sig i väg. — RE 333A ;
"knap m. knap pl. -ar, m. Träkloss hvarvid segelskot fas Å
göras. Rz 333 a. | FUERET
knapp m. knap pl. -ar, m.
knapp adj. knapar. — n. knaft anv. äfven ss. adv.
knappa f. knapo ut. pl., f. Brist, armod.
knappa vb. knap[a], sv. vb. 1 [uav, in]. |
"knappe m. knapa, m. Träkloss på tistelstång, använd vid

förespänning. a.
”knappersten m. knapestam pl. -ar, m. Klappersten.
knappra vb. knapra, sv. vb. 1.

”knara vb. knara, sv. vb. 1 Knarra.
knarka vb. Anark[a], sv. vb. 1.
"knarr m. knäar ut. pl, m. Värk i Handleden. — Rå 334 (
knarra vb. £nar[a], sv. vb. 1: 1) = hsv. 2) SPN Om
katt. 3) Kväka, om groda. ju
"knuarsa vb. knas[a], sv. vb. 1 Gifva ett knastrande ljud, 4
ex. om tänder vid ätning. — Rz 337 a. då
”knasa vb. knas[a], sv. vb. 1 Coire. — R2 334 b. j
"knaska vb. knask[å], sv. vb. 1 [uqav] Småningom I. maklig
gifva sig i väg.
»knatta vb. I knat[a], sv. vb. 1 Hugga smått) — no. knatt
"knatta vb. II knat[a], sv. vb. 1 [wav] Komma sakta framål
"knattel m. knatil pl. -ar, m. Stackare, pyssling.. å
”kneka f. knarko, f. Utväxt å trä. 44
kneka vb. knik[a], sv. vb. 1. et
"knekog adj. kniku 1. -ugor, adj. Ostadig, gänglig. T
”knickla vb. kmkla 1. knkel, sv. vb. 1 [uav, fram] Sn
ningom och ojämt komma framåt. i

243

knicklog adj. kmiklo 1. -ogar, adj. Skroflig, ojämn.

knif m. kmv pl. -ar, m.

nip n. kmp ut. pl., n

på f. kmpo, f. Fuligula clangula.

vb. kmp[a] knep knipr. |

- del m. knipnava, m. Kögmälre.

nippa f. knpo, f.

pe n. knipa pl. -or & -on, n

mnira vb. knra, sv. vb. 1 Knarra. ;

irka vb. knrkfa], sv. vb. 1 Gnissla, t. ex. om dörr.

irra vb. knor[a], sv. vb. 1: 1) Knarra. 2) Knota.

vb. kms[a], sv. vb. 1 Knastra.

knoa vb. knofa], sv. vb. 1: 1) Trycka, prässa. 2) [tu] Slå.

: — no. knua. |

knockla f. knokto, f. Skrynkla.

ockla vb. knokla, sv. vb. 1 Skrynkla. — Rz 338 a.

löklog adj. knokto 1. -ogar, adj. Skrynklig.

noe m. knoa, m. "Knoge, — isl. kni, m.

knoka f. knoko 1. knouko, f. Knota. — no. knok, m. knoka, f.
opp] "knupp m. knup pl. -ar, m

knoppla vb. knopla & -as, sv. vb. 1 Småbitas, om hästar.
Pr om. knor pv. -ar, m. Kaffeknorr:

i vb. knos[a], sv. vb. 1 Krossa.

I '0xa vb. knoks[a], sv. vb. 1 Brista tvärt af.

nubb m. knob pl. -ar, m.

I Fm. knuf | pl. -ar, m

| vb. knuf[al, Sviybadd;

km fla vb. knufla, sv. vb. 1 [om, til] Knuffa; slå.

knullsk adj. knulsk & -ar, adj. Kätjefull, om kvinna.

ut m. knut pl. -ar, m.

nyck m; knyk pl. -ar, m. 1) = hsv. 2) vicis.

lycka vb. knyk[a], sv. vb. 2.

244

”knyckla vb. knykla, sv. vb. 1 Hopskrynkla. — Re 338 a.
”knycklog adj. knyklo 1. -ogar, adj. Ojämn, skrynklig.
knyffel m. knyfil pl. knyflar, m
”knyffla vb. knyfla, sv. vb. [om, til] Slå.
knyla f. knylo, f. n s
”knyla vb. knyl[a], sv. vb. 1 [om, tl] Slå, piska.
”knysa vb. knys[a], sv. vb. 1 [2] Tilltaga, om vind. lå
”knyska vb. knysk[a], sv. vb. 1 [tl] Slänga, slå. — Jfr 9
338 b knuska. no. knuska. SE
knysta vb. knyst[a], sv. vb. 1.
knyta vb. knytfa] knyot knut.
knyte n. knyta pl. -or & -2n, ND MC
”knyttrog adj. knytro 1. -ogor, adj. T.ockig. — Jfr hsv. knoti
rig. år d
knåda vb. knoda, sv. vb. 1. si
”knåka vb. knoka, sv. vb. I Klämma, trycka. — Re 337 1
no. knoka. er
knåpa vb. I knopa, sv. 1.
"knåpa vb. II knopa, sv. vb. 1 Vandra, slå dank. Sh
"knåra? vb. knor[a], sv. vb. 1 [sundar] Krossa. — Jfr. a
knyra, vb. krysta, prässa. nl
knä n. kne pl. knar & knan, def. knanan, n.
knäfvel m. knavul & knavul pl. obr., m.
”knäka vb. knak[a], sv. vb. 1: 1) Knaka. 2) ”Brista.
"knäkel m. kneakul pl. kneklar, m. Knäfvel. ag
knäppa vb. knep[a], sv. vb. 2. fd
”knäppe n. knepe pl. -or & -on, n. Klafve af trä. — HE
341 b. won
”knärka vb. knerk[a], sv. vb. 1 Knarra. vi
”knäsnåll m. knasnuald pl. -ar, m. Knäskål. ind
knöl m. knydl pl. -ar, m. - | a
knöla vb. knyai[a], sv. vb. 1. | 21

245

0 f. ko & kou pl. -r def. -nan, f.

I] km. kok pl. -ar, m. ala man o kokm ma!

ckel n. kokel & kolkal ut. pl., Dn. SN Hemlighetsfullt göro-
al. 2) Högröstadt samtal. — isl. kukl; n. trolleri... Rz

; ske b.

ockeltask m. kokeltask pl. -ar, m. Person fallen för fg.

> da vb: I kokla, sv. vb. 1 Ifrigt samspråka.
ckla vb. II kokta, sy. vb. 1 [kul] Ramla, falla omkull;

offa f. kofo, f. Löfgroda.

äl m. kovil pl. -ar, m. Örfil.

a f. kofto, £.

kata fi. kork[a], sv. vb. 1 Galoppera.

ok så koko 1. kouko, f.

2 ia vb. kok[a] & kouk[a], sv. vb. 1.

| m. koj pl. -ar, m

Af. kojo, f.

ol n. FökipL =) D,

"kolahus n. kolahus pl. =, n. Kolkoja.

I a vb. kolk[a], sv. vb. 1.

ollkoja, "kola- f. kolakojo, f.

oll 3 kolo, f. Fån, om kvinna.

ollog adj. kolo 1. -ogar, adj. Kollrig.

ol mila, xkola- f. kolamalo, f.

Omma] ”kumma vb. kuma kom & kom & komd kuma.

m[en]dera vb. komdter[a], sv. vb. å

mmeslös ? adj. komuslvrsar, adj. Oföretagsam.

mod m. komod pl. -ar & -ar, m.

npas[s] m. "kompas, pl. -ar, m

nst f. konst pl. -ar, f.

| stlig] "-og adj. konsto 1. -ogar, adj.

uti fis kont pl. -ar, m. Näfverskäppa. kont[a], sv. yb. 1

| — Bära tungt.

É
kn
r”
|
&

246

kon[ung] ”-ing m. kunmgg pl. -ar, m

[kopp] ”kupp m. kup pl. -ar, m

koppa f. kopo, f. Hummelkoppa.

[koppa] ”kuppa vb. I kup[a], sv. vb. 1.

<koppa vb. II kopa, sv. vb. 1: 1) Gunga, om t. ex. gung
fly. 2) Darra, om het luft. FRI

koppar n. kopar ut. pl., j

"koppla f. koplo, f. dä ofvan sängen placerad hylla ön
tvål o. a. dyl. SA

koppor f. pl. kopor pl. t.

koppär[r] n. koper, pl. =, Dn.

kopplärrig] ”-ärog adj. kopero 1. -ogar.

korf m. korv pl. -ar, m.

korg m. korg pl. -ar, m.

kork m. kork pl. -ar, m ig

"korla vb. korl[a] & kurl[a], s. vb. 1 Kurra. — Re 343 D

korn n. kon pl. =, n å et

”kornknarr m. konknar pl. -ar, m. Åkerhöna.

korp m. korp pl. -ar, m.

kors n. kos plosssin;

"kort m. kot pl. -ar, m. Gran- 1. tallkotte.

kort n. kot pl. =, n.

kort adj. kolar.

korta vb. kotfa], sv. vb. 1 [uav]. HR
[kosta] ”kusta .vb. kust[a], sv. vb. 1. -
koxa vb. koks[a], sv. vb. 1. 355
krabba f. krabo, f. jag

”krackla f. I kraklo, f. Nödvuxet trä. [Jfr "krakel!]
"krackla f. II kraklo, f. Skräp, affall; t. ex. torra kvist:
löf 0. 8. Vv. ;
"krackla vb. I krakel krakla [fram se], sv. vb. 1 sån
gom och trots svårigheter arbeta sig fram. — R2z 349

247

gkla vb. II krakta, sv. vb. 1 a sjuklig.
klog adj. I kraklo 1. -ogar, adj. Sjuklig. — isl. krakligr,
; adj. späd.
kracklog adj. II kraklo 1. -ogar, adj. Ojämn, skroflig.
| rafla vb. kravla, sv. vb. 1.
ratt f. kraft pl. -or, f.
sragas vb. kragas, sv. vb. 1: 1) Brottas. 2) ,Tagas" med
ngn. za i
rage m. kraga, m
rak n. krak pl. =, n. Underlag vid släpning. -— Jfr Rz
324 a.
vb. krak[a], sv. vb. 1 Kraxa.
a f. kraku, f. Lat arbetare.
rakas vb. krakas, sv. vb. 1 Harska sig. — Jfr isl. spin
m. spittle. ;
'ake m. I kraka, m. Hästkrake.
krake m. II kraka, m. Stör; läkt. -— isl. kraki, m.
rakel m. kraku pl. -ar, m. Nödvuxet trä.
r: keföre n. krakafysro ut. pl., n. Dåligt före.
alla vb. kral[a], sv. vb. 1.
n adj. kramor.
rama f. kramo, f. Göpen.
na vb. kramf[al], sv. vb. 1.
ra mas n. kramås ut. pl., n. Bagage.
umbamb uli n. krambambulr ut. pl, n. Larm, oväsen.
unbasa vb. ESR sv. vb. 1 Larma, väsnas.
mp m. kramp ut. pl.,
mpa f. krampo, f.
rm. kran pl. -ar, m.
ms m. krans pl. -ar, m.
asa vb. krasa, sv. vb. 1.
a f. krato, f.

- en Sänd

RR SE

os

- Ad Eg

i
LL >

rv

PS

er

” "cf TEE

248

[kreatur] ”krittär n. krigtur pl. =,

”krian n. kriand pl. =, n. ROR

>kriansfoder n. REK ut. pl., n. Kreatursfoder.

”krickel? n. krikel ut. pl., n. Krakél. — >"krikél?

krig n. krig pl. =, n.

kriga vb. krig[a], sv. vb. 1.

krigare m. krigar, pl. -or, m.

”krilla vb. kri[o], sv. vb. 1 Kräla. — Rz2 355 a.

kring prep. & adv. krigg.

kringla f. krigglo, f.

”kripal adj. kripalor, adj. Skral, dålig.

”krippa f. kripu, f. Stackare. — Jfr DI. kripp, m. barn.

”krippog adj. kripugar, adj. Usel, eländig. | ,

"krissle m. krisla, m. Böld i nacken 1. ljumsken. — Jfr Rz
351 b krittel. — ”krisla trol. af pl. "krittlar.

kristen adj. kristin.

kristna vb. kristn[a] & krisn[a], sv. vb. 1.

[krita] ”klita f. kuto, f.

[krita] ”klita vb. kcht[a], sv. vb. 1. ÅG

xkritta? ”kreta? f. kritu, f. 1) Stackare, om mskor. 2) Krake
om djur. did

”krittel m. se ”"krissle. | sl

"krix m. kriks pl. -ar, m. Blårställning å spinnrock. — i
kreksa, f. krokig gren 1. kvist. saft

krockel n. krokel ut. pl., n. Krångel. ET.

”krockla vb. krokla, sv. vb. 1 Krångla. od

krocklog adj. kroklo 1. -o92r, adj. Krånglig. — Re 351 a

krok m. krok & krouk pl. -ar, m. I

krok[ig] +.0g adj. kroko & krouko 1. -ogar. -

krona f. krono & krouno, f. | en

kropp m. krop pl. -ar, ms: ; 2

krossa vb. kros[a], sv. vb. 1. oo. -

24)

bba f. krubo, f.
ruka f. kruko, f.

ulla vb. krul[a], sv. vb. 1.
u a vb. krusfa], sv. vb. 1.
ut n. krut ut. pl., nn. |
i: kryko, f.
vä[dja f. krydar pl. t.

ympa vb. krymp[a], sv. vb. 2.

ry Peri n. krympart pl. obr., n. Afträde.

y] a vb. kryp[a] kröw & kryop krupt.
ryssa] "krös[s]a vb. krws[a], sv. vb. 1.
pysta vb. kryst[a], sv. vb. 1 & 2.
åka f. I kruako, f. Corvus cornix.

råka f. II kruako, f. Grytvind. — Re 359 a.
råta vb. krotfa], sv. vb. 1 Smula, söndra. — Jfr R2 351 a
no. krota, f. smula.
äckla f. kraklto, f.

a vb. krekla, sv. vb. 1 Smått syssla med sr fR03 han

krektar o star.
ta f. krefto, f.

va f. krevu, f.
fva vb. krav[a] krevd.
äk n. krek pl. =, n.
| ÄR krak[a] krak kraki, vb. DN Re 359 b, isl

År
kräk 24 krakas krektist kraktast.

ba yb. kral[a], sv. vb. 1 Krypa, kräla. — Re 363 a.
vf. kragkjo, f. Stolliknande underlag fär såar 0. 8. V.
fre Hl Re 8604. no; krékkje n. ;
röka yb. kryokla] kryogt & kryokt kryoka.

"kro vb. kröi[a], sv. vb. 1 Kräla, vimla. — Re 353 a.
I om. kob pl. -ar, Mm.

250

”kucku f. kuku, f. Gök.

”kuckugran f. kukugran pl. -ar, f. Fräken, camisetat
"kuckukaka f. kukukaku ut. pl, f. Harsyra, oxalis ace

sella. 3

”kuckupiga f. kukupigo, f. Göktyta, iynx torqvilla.
"kudda f. kudo, f. Ko. — Rz 361 a.
kugg m. kug pl. =, n.
kugghjul n. kugjul pl. =, Dn.
kula f. kulo, f.
kulen adj. kul.
kull adv. kul.

kulle m. kula, m | 4
”kumla vb. kombla, sv. vb..1 Röra sig ovigt. 1
”kumlog adj. kombo 1. -ogar, adj. Ovig. — Rz 344 bc
kummel n. I kombet pl. =, n.
kummel n. II kombel pl. =, n. Övig person.

"kumsa f. komso, f. Lunsig, ovig kvinna. — no. kumsa, :
röra; oreda; stor massa. i
kumsog adj. komso 1. -ogar, adj. Lunsig.
kung m. kugg pl. -ar, m
”kungs-lufva f. kuggsluvo pl. obr., f. Nätmage. — Rz 36
kunna vb. kun[a] kan & kan kund kuna.
kunn[ig] "-og adj. kuno 1. -oger.
kunskap m. kunskap ut. pl., m.
kurva fi. kurvo; f. Sköka.

kurra f. kuro, f. a
kurra vb I kur[a] & kor[a], sv. vb. 1. ha kurar 1. korar

-”magan. uk
”kurra vb. II kur[a], sv. .vb. 1 Böja, bukta. — Jfr I
347 a. ; Ad
kurs m. kus pl. obr., m. = | att

”kursa vb kus[a], sv. vb. 1:.1) Resa af och till. 2) Sys

ursare m. kusar pl. -ar, m. Bestyrsam person.
usfe] m. kus pl. -ar, m. Buse. — no. kuse, m. Rz. 366 b.
kusen adj. kusm, adj. Rolig, om människa. — Jfr Rz 380 a.
usk m. kusk pl. -ar, m.
iska vb. kusk[a], sv. vb. 1.
ussemurra f. kuswmäro, f. Cunnus.
ut m. kut pl. -ar, m. Ungsjäl, phoca.
ta vb. kut[a], sv. vb. 1 [uav].
fkvadd vb. kwad pl. -ar, m. Pojke. — Rz 362 a.
var adv. kwar. [Sälls. Hällre anv. åter].
[kvarka] "kvalka f. kwalko ut. pl., f.
så <kvärn f. kwen, pl. -ar, f. — Jfr Re 315 a & b.
d isl kvern, f.
ristjärt, kvärn- m. kwenstjet pl -ar, m. Stång me-
Fåels hvilken väderkvarn vändes. |
t m. kwast pl. -ar, m.
-m. kwewp pl. -ar, m. Det ställe å en kelig ett kärl
slagen vidja där denna är virad i korsform.
f. kwrsu, f.
Sn kwit[a], sv. vb. 1 Yttra. — isl. kvita.
k ga f. kwiwgo, f.
"kv vil inka vb. kwigk[a], sv. vb. 1 Jämra sig, om hund. — isl.
— kveinka, vb. klaga.
. 'H f. kwwmo, f.
kvist ; m. kwist pl. -ar, m
kväfva vb. kwev[a], sv. vb. 2. — kweav und: Intaga mycket
| vatten, om båt.
6; bad om. kwald & kweldor pl. kweldar, m
syckling m. tjykhgg p. -ar, Mm
ty bf. tjylo ut. pl., f.
| > om. tjylar pl. -or, m. Rödbenta snäppan.

252
[kyrka] ”körka f. tjurko, f.
kyss m. tjys pl. -ar, m. y |
kysså vb. tjys[a], sv. vb. 2. SR
”kysta vb. kyst[a], sv. vb. 1 [tl] Slå tilll - a
kåda f. kuado ut. pl., f. dv
kåd[ig] +-og adj. kuado 1. -ogar. jan annes
kål m. kual ut. pl., a Ve
"kångla vb. rv SV. gb, 1 Gå ovigt och tungt: — Jfr Fi
307 b, 379 a. ha
”kångla f. kogglo, f. Lunsig och ovig kvinna. bs
”kånglog adj. kogglo 1. -ogar, adj. Lunsig, oviga = Ce
kånka vb. kogk[d], sv. vb. 1: 1) = hsyv. 2) Gå Na h
tungt. rr
”kånkadura f: kogkaduro; f: Lunsa. ANDA
”kånkog adj. kogko 1. -ogor; adj. Ovig: 1
”kåsog adj. kuaso 1. -ogar, adj. Bortblandad, viinskollnll ;
— R2 380 a. CN
"kåta vb. kot[a]; sv: vb. 1 Tälja. — Re 381 a. isl kuta, Vb.
”kåtande-knif m. kötanknww pl. -ar, m. Täljknif. san
”kåtetask m. kotatask pl. -ar, m. Trög arbetare. de
käbbel n. tjabet ut. pl., n. ; LÅ
"käbbla f. tjeblo, f. Sladdertaska. ee t n
käbbla vb. tjabla 1. tjebel, sv. vb: 1. sale
käbblig +-og adj. tjablo 1. -ogar. sänd
”käckel n. tjeket ut. pl., n. Gräl, kif. Jä uni
”käckelhandsk[e] m. tjekelhansk pl. obr., m. sGrälkadava
”"käckla f. tjekto, f; Trätgirig kvinna. - CC
”käckla vb. tjakel tjekla, sv. vb. 1 Pladdra; tjaklas; sv. vb
1 Kifvas, munhuggas. — Re 382 a. pe. ekstam
träta. | < mild
"käcklog adj. tjaklo 1. -ogor, adj. Trätgirig. = 0 000
käft m. I tjaft pl sar, mv 0 sd

253

| m. II tjeft pl. -ar, m. Träknif medels hvilken linet
— frigöres från skäfvor.
käfta vb. I tjeft[al, sv. vb. 1 Medels "käft TI befria lin
Ufrån skäfvor. — Re 381 b.
ta vb. II tjaft[a], sv. vb. 1 vild) Springa, ila.
ik m. tjak pl. -ar, m.
äka vb. fjek[a], sv. vb. 1 Bruka munnen. — Re 382 a.
ä Ika vb. tjelk[a], sv. vb. 1 Åka kälke.
kbacke m. tjelkbaka, m.
ke m. tjelka, m.
F£. tjaldo, f.
bom. tjalar pl. -ar, m.
Hen adj. tjalm, adj. Blåsur, om mjölk. — Rz 382 b.
käll-[ho] "-hoe m. tjaldhoa, m. Afslagsränna invid brunn.
- ma vb. tjelna, sv. vb. 1 Varda blåsur, om mjölk.
äl imra f. tjald-tombro, f. Brutnskar.
ällöga n. tjaldyoga, n. Källdrag. [Böjn. se öga /]
n ga f. tjaggo, f.
nna vb. tjen tjend & tjand. — part. tjand anv. äfven ss.
1) adj. Bekant med ngn 1. ngt. 2) subst. m. ut. pl. Be-
kant, vän.
pp m. tjep Pl. -ar, m
adj. tjerar.
irfva vb. tjerv[al], sv. vb. 1 Uppsätta+i kärfvar.
rfve m. tjerva, m.
r[ilng f. tjergg pl. -ar, f.
ri -rocken m. def. or ut. obest. form & plur.,
-m. Orions bälte.
tek m. tjerlak ut. pl.,
of tjeno, f.
rna vb. tjen[al, sv. vb. 1.

ne m. tjena, m

RTR RARE
S c z

O

- "4 7 VETE ONE: PA RR
: | >
/ ”-

254

— kärra 1. tjero, f. :
"kärra vb. tjer[a], sv. vb. 1 Utköra dynga på åkern. = —
kärt adv. 1) = hsv. 2) Noga. po ha tjerasta, tls. nfg Ht
kök n. tjyok pl. =, n. ij a
köl m. tjyal pl. -ar, m
köld f. tiyold ut. pl., f. Så
[kölfva] ”kälfva f. tjelvo, f. Järnbeslagen staf. — är isl.
kylfa, f. klubba. not
köpa vb. tjygp[a], sv. vb. 2. si
"köra f. tjyaro, f. Körsla. sh
köra vb. tjygr[a], sv. vb. 2. .
[kött] ”kytt n. tjyt ut. pl., n

L ni Ö

HA
labb m. lab pl. -ar, m. ; SM
lack n. lak pl. obr., n. Breflack. | oe
lacka vb. I lak[a], sv. vb. 1 Försegla. ÖS
lacka vb. II lak[a], sv. vb. 1 Rinna, om svett. - SN
[lada] ”läda f. ladu, f. — isl. cas. obl. sg. hlodu. == 0
ladda vb. lad[a], sv. vb. 1. Hr
lafve m. lava, m dv AN
lag m. I lag ut. pl., m. Lex. | av
lag m. II lag ut. pl., m. Vätska. sett
lag n. lag pl: =, Dn: — Eve laj: anv. ss. . adv. FNS

tet; t. ex. vin & 1. po smwd'n. | a

laga vb. lag[a], sv. vb. 1. — lag om ana: Slå ngn.
lagg f. lag pl. -ar, m

lagga vb. lag[a], sv. vb. 1.

lagom adv. lagum.

Ci vb. lak[a], sv. vb. 1.

on. låkand pl. =

> m I laka, m. fota DA

om. II laka ut. pl., m.

vb. I lal[al], sv. vb. 1 "Tala oredigt.

a la vb. II lal[a], sv. vb. 1 Småspringa. — Jfr Re 390 a.
. lalla, vb. slå dank.

vb. III lalfa], sv. vb. 1 Söla, dröja. — Jfr isl. lalla
| unde fg.

« lalus pl. obr., m.-Oföretagsam karl. — lalo 1. -ogar,
|. Dåsig, trög. ev finska lallus trol. af fg.] Lä

på lod pls

| mja vb. I lam[a], sv. vb. 1 [kul] Falla, ramla.

na vb. II lamb[a], sv. vb. 1.

af. lampo, f.

. lano, f.

Dn. I llond pl. = 1. landar, n.

NS land[a], sv. vb. 1.

on « lap pl. -ar, m

= 0. lap[a], sv. vb. 1.

pig] "-og adj. lapo 1. -ogar.

fva vb. larv[a], sv. vb. 1.

rp a vb. SR sv. vb. 1 Bava Larfva.

I las DR =

g last pl. Så kv Skeppslast.

a vb. last[a], sv. vb. 1 Lasta.

adj. lator ut. n.

8 Vb. latas, sv. vb. 1. :

äs: > m. låtlasar pl. -ar, m. 1) = hsv. 2) Skämtsam be-
- nämning på hufvudlöss.

256

”latta f. lato, f. Planka i båtgarnering. — Linder S. N

Bodorff 55. ua
lax m. laks pl. -ar, m. | ad > då
led m. hed pl. -or, m. svåol TE
led n. I hed pl. =, n. Linje. I dv OR
led n. II bd pl. =, n. Gärdesgårdsled. iP dv
led adj. lardar n. let. OMR EN
leda f. lardo ut. pl, f. UP dv SN
leda vb. lad[al, sv. vb. 2. (aber 4
”leda-skyttel m. lidastsil pl.. -Stslar, m. Stång i gärdesgård:

led. (stsd af pl. skyttlar). id Ahat 3
led[ig] "-og adj. bdu 1. -ugar. — isl. lidugr. = 000 7 sj
ledsam adj. lersamber. lsamar. | RRD al
ledsen adj. las'n ut. u. it så om [So
ledsna vb. lasn[a], sv. vb. 1. IE-.de m
lefva vb. hkofa] & lev[a], sv. vb. 2. — isl. nd Ad
lefver f. lwwor pl. lvrar, m. — isl. lifr, f. NR

lek m. lek pl. -ar, m. — sama. lek, tis. SeniyöleA og
leka vb. lak[a], sv. vb. 2. dig
”lek[ande] -ende mn. låkond pl. =, n. Spik 4 i RER |

slagskaft för att därvid fastbinda klubban. — isl. l

kandi, m.? Re 389 b. 20 sl ga
lem m. lem pl. -ar, m. SR Va
[len] »Jän adj. lanor, adj. Blid, om: väderlek./awst dy ad A
[lena] ”läna vb. len[a], sv. vb. 1 & 2: 1) Töa. 2) Vard

lös, om jordmån efter köld eller törka. =: 0
ler n. lew f. (best. -2n) & n. (best. -2) ut: plot di Sr
lera f. lawo ut. pl., f. oto ä
ler[ig] "-og adj. lawro 1. -ogar. ål.
"lesa? ”lissa? f. lhsu, f. Rynka, veck. — mt 405 b. isl li

f. pl. limbus vesticum, — orti cen ;
lida vb. I bd[a] bed hdh, st. vb. Utstå.

257

8 vb. II bd[a] lad lider Förgå; om tid.
ir n. hder pl. =
ha, m.
7 ö lv IK
E vb. hela], SV. SN 1 [op ino]
vb. bgfa] luag & lua liga. — inf. pass. lg[as] anv.
ss. subst. (n. ? ut. pl) i tis. kwa & he fer lgas.
gar re m. hgar pl. -er, m. Undre kvarnstenen.
I bk pl. =, n. Död person. . i
Eg bl pl. =, n. Segellik.
a adj. lika, oböjl.
adv. lika, adv. 1) = hsv. 2) Likväl.
ad: | adj. bkadaner.
a fullt adv. tis. likafult.
a vb. likn[a], sv. vb. 1.
af. liljo, £.
ekonvalje m.] "liljoln]ko[n]valjon n. Iljokovådjon pli, n.
ll-] maren m. def. Ulkaman ut. obest. form 0. plur., m.
Be pämning på afträdet.
I- cko-pendele g.? lilpikupåndele, utan könsangifning je
— böjn. Benämning på lillfingret. — fi. pikku, adj. liten...
| n. lm ut. pl., n.
mja vb. bm[la], sv. vb. 1.
« lin ut. pl, n.
f. Imo, f.
ät lind pl. -ar, f.
af. I Undo, f. Barnlinda.
af. II bndo, f. & linda, m. Gräslinda.
a vb. bnd[al, sv. vb. 1.
ör n. lingon pl. =, Nn.
kloss m. lnklos pl. -ar, m. Trä hvarom en lintotte. är
| lindad.

re

258

-”lin-näfve m. lmeva, m. Så mycket lin som: pp en. gång

ryckes. | i EE
”linrepa f. lnripu, f. Redskap hvärgind! 2 uppryckes. Ne |
lirka vb. trk[a], sv. vb. 1. ft ARN i

”Jisslan adv. tslan, adv. Litet; föga. — akk. sing. Mm. i:
: litlan (Rqv Sv. Spr. L: II 400) + underförstådt mon.
klaner adj. tslor' n. hut, BAG Liten. — isl. Hull; ast j
gamla pl: litlirj'-ar kerba la s0- Ja ön a OM eg

lita vb. tefa], sv. vb. 1. tog Död q ja | fr
liten adj. kön Vv. lita sl ådv)0 Itt ig ÄNDER HÖ
»Jiten-aktog adj. htonato 1; LA wi Be obötyäligg
ljud n. jud pl. =, n. (8 verde le EVR nd
ljuga vb. jug[a] pg 4 & jygg jugu rtbg pd 4
ljum adj. jumar. 3 be HT

ljumma vb. I jum[a], sv. vb. 1 [gp] Varda ljum(mare). sad
"ljumma vb. II sssntel, SV. vb. 1 nog Re 4

-Äslihljöma. > t uöjlerföl loilil" favajlevnodel
ljung £.1 jugg ut: plodn 2 goostodlVi ola if
ljunga vb. SAN sv. vb. 1. JADE te 0 Sa sir
ljus n. jus: pl. mt tet alsbiog:oti

FA

ljus” adj. jusar. Ät rotvd jur GR
"ljuske m. juska, m. Ijninskå; — Re 410 i. Fe ös :
”ljuskär[ilng f. justjergg pl. -ar, f5 I väggen inslagen st t
ning, afsedd för pärtbloss. Brukas -cej- -Iymöran
hlödakarl, m. arinkall, m. dr on
ljusna vb. jusn[a], sv. vb. 1. BEE LA 1 Ds sla
ljusning f. jusnigg ut. pl., f. brat LANE
ljus-stake m. justaka; mi: -
ljuster n. justor pl. =, n.
ljustra vb. justor justra. ARON no
lö: m.:d0::pl.sloarymalLyag! om se: iq sota Ag
lock m. I lok pl. -ar, m. Hårlock. on TA

ock m. II lok pl. -ar, m. Spindel. — Re 418: bivi gl
kn Klok phiisej Högårkärik .Iq Ag omevå set stam
q <a vb. läkfdl; sv: tbokbgmi dv se ofolma sen iersst
Nod pls ng | 0 ROR fa fan]
3 lov ut. pl., n. Tillåtelse. va feljöst dv sket fotänl])
| fenerP poiu est sd
V a (med a) vb. Ioo(af; PRE SERE 2 Joha dv ln
Nä(medo)-vbiidöv[å], sv. vb: 14 mol (mv saakl hoc) inn
F bom. lova, m É Ar RAR
> Mm. loa, nat oo oo dv NE läfunl vo Sm
. loko, Ö | 100 San
Kör. -aAr, Mm. adv duNaN öv na
| ii ton [olen ybo1 [nav | 4 oå stan
m[m lom[a],. sv. vb: 1 frkljndkan is - Hjöman. Jfr
nma. Å ova I seen
åtport. piga I dv fölses dr san
; vb. hatas SV. äb. tg pd sant fbe so Teflon
tm. WEPL-rar; Mm; Hilal food oc öjt dv stunt
hg fölkäl sv. vb: 1. omm? aa see dq os an al
j. los, oböjl. | Val dvs
a vb. los[a], OR NR SE 2 2) Lossa, ET äg
Br pberf konen cp ade ve ölet dr spelt
kal "Ika luköj Te. | et dystub oi enl
ilm:lod -pl.>särysam. iTölpsas | I sedeln sv no
Kf. lodo, f. Tölpig, mindre vetande. kyvinsperson.: 3 Jam
Inden adj. ludm. — ludi ut. sa m, är ett binamn;!
på vargen ? bnjust dv sn
g adj. lodo 1. -ogar, adj. Topie; småfänig. IfPadrisinl
luv ut. pl, m. Fb mo EF öht fbe sol
| arb. luf[a], sv. i in FOTS NE Ar
ufs a vb. lufs[al, Sd ES NN dov By
| bf. luft ut. Pla fa AMN sla sk I a sån

4
Lä N

a

260

[lugn] ”Iun adj. lunar. ra
[lugna] ”Iuna f. luno ut. pl., f. Uppehåll mellan vindstöte ar.
[lugna] ”Iuna lun[a], sv. vb. impers. 1. — Re 414 b.
[lukt] ”Iuft f£. loft & luft ut. pl, f. — [pr "Muxt?]
[lukta] lufta vb. loft[a], sv. vb. 1.
”[lukt]kruka, ”Iuft- f. luftkruko, f. Tilaluktande person.
lulla vb. lul[0], sv. vb. 1. SH
”Jum (med långt m) lom pl. -ar, m. Årskaft. — Re 414 b.
isl. hlumr, m. sa
"Jumma vb. lom[a], sv. vb. 1 Hetta. — R2 414 b.
lunga f. luggo, f.
lunka vb. lugk[a], sv. vb. 1.
"Junna f. lono, f. Rulla 1. kafvel öfver hvilken en farkost ur
drages 1. utskjutes. — Re 415 a. isl. hlunnr, m
lunsa f. lunso, f. :
”lunsa vb. luns[a], sv. vb. 1 Springa lunsigt. — Rz 415 b
luns[ig] "-og adj. lunso 1. -ogar, adj.
"lunta vb. lunt[a], sv. vb. 1 Luffa.
lur m. lur pl. -ar, m. Slummer.
lura vb. lur[a], sv. vb. 1.
lurk m. lurk pl. -ar, m. | 20
"Jurpa vb. lurp[al, sv. vb. 1 [eator nogon] bill sh
lus f. lus pl. lys, f. AM
»Jusa yb. bus[a], sv. vb. 1 [uav] Gå makligt. — Re 416 a
lust f. lust ut. pl., f. AA :
lit f. lut ut. pl, n.? i
luta vb. I lut[a], sv. vb. 1, tr. oc
luta vb. II lut[a], sv. vb. 1, intr. HI
”Iutog adj. luto 1. -ogar, adj. Krokig, bor — Re ; 306 a
isl. litt. | | iv
lya f. lyo, f. -
lycka f. I lykjo, f. Ögla. — isl. lykkja, f. ta SN

i 261

lycka f. II lyko, f. Medgång.

ch as vb. lykas, sv. vb. 1.
vb. tyd[a], sv. vb. 2.

"]) las vb. lydas, sv. vb. 2 Lyssna. — Re 400 a. isl. Äsör
3 —— Inf. äfven lys.
kt[ig] "-og adj. lydato 1. -oger.
vb. lyft[a], sv. vb. 2.
a, "lyfta f. lygto & lyfto, £.
lysa f. lyso, f. Ljusning mellan skyar. — Re 408 a. no.
dä — Ysa tf ;
ysa a vb. lys[a], sv. vb. 2.
s 1 g f. lysnmgg pl. -ar, f.
låda f. luado, f. |
idas vb. lodas pres. los pret. lodist Sd lodast Låtsa.

j. luager, kom. lager, superl. lakst.
- logfa], sv. vb. 1.
>; m. loga, m
”- luan pl. =
a vb. Jugk[o], « SV. FA Fk
; adj. luanger (sälls.) & loggar, komp. låäggar & legger,
super. legst.
sid adj. longerayto 1. -oger, adj. Långlett.

om. longman, m. def. Benämning på långfingret.
li ve m. löngneava, mi. Näfve "långtågor, som viras kring
= | Mlinklossen.
I adj. longsamber (& luaggs.), adj. 1) = hsv. 2) Led-
n, tråkig.
föftåga] -tåge m. log(g)toga, m. Linets finaste tågor, vunna
efter alla ,bråkningarna".
a s] "längs adv. & prep. lag(g)s.
. luar pl. -ar, m.
Nn. luar PEETER

E ,

mm vare RDR RAND
v N

"ör

262

lås n. luas pl. = Siögholl ot Oo NY
låsa vb. ol, kr SV. a 1 Läsa lås. måg
låt m. luat pl. -ar (sälls.), m. aa ; ctr mb
låta vb. luat[a] ler luatr Ljuda. + 7 sne
lä n. la ut. pl, n. ; Ia
läder n. ledar ut. pl., n. FaR
”lägd f. lagd pl. -or, f. Däld. — isl. lägö; £. [SE NN
lägg m. lag pl. -ar, m. ; eTreE

lägga vb. lag[a] la: lagd 1) ="hsv 2) Låta. gör an Ng) Jä dr .
läka vb. I lak[a], sv. vb. 2, tr. En 3
läka vb. II lek[o] lak lake, intr, 5 fv NE pa Väadv > sent
läkare m. lakar pl. -or, m. i sa aning T
— ”Jäkna vb. lekn[a], sv. vb. 1 kl omv [EG stf
"lägna? 1. = isl. ”hlekna (åf hlåka, El thaWeg v as bål É

[lämna] ”lämma vb. lam[a], sv. vb. 1. svs be
län n. lan pl. = et RE AN
länge adv. lagg, Skol: laggor, superl. Va Vf
”länja n. lanjo pl. -n, n. Fram- 1. bakhäck på MS
länsman m. lénsman än men, Mm. :

— lär vb. ler '& ler. | (-eflör) NN DE Re
lära f. lero, f. SJessak drog ee
lära vb. lerfa], sv. vb. 2. | 08 soi
lärft hn. lerft pl obrukly fn. «Mms ir

[lärka] "lärika f. lériko, f. — fsv. lérika, fi 0 hg el
läsa vb. las[a] las last (i bok). RA
”lässa vb. lås[a],' sv. vb. 1 Lassa. — Rz 387 a. isl. hsa
läst m. last pl. -ar & -or, m. 1) = hsv. 2) Inrättning som

hindrar plogbillen från att years för flagg AN
läte n. I lato pl. -or & -on, n | |
Jäte n. II lata pl. -or & -on, Nn. Stort flöte på: sköt, a 1.

not. — Re 398 b. [na Cr |
”Jäta vb. lat[a] lat lats Tillåta, 2 HA

Jäterska f. latesko, f. Otuktig kvinna.
of. latjo ut. pl, fi. ;
Vb. latjas, sv. vb. 1.
kt adj. lator, adj. 1) = hsv.-2) Billig.
Yb. lat[a], sv. vb. 1.
g] ”lättinge m. låtiggjv Pl. Mkbairäjn, så
vb latn[a], sv. vb. 1 Klarna. — Rz 399 a.
lävang m. levagg pl. -ar, m. Det böjda järn som silke
RV ; — rodret förenar babord och pr
ixa f. lekso, f. | :
mera vb. leksamrér[a], SV. sb 1 Uppläxa.
lyov pl. =, n. [
löfmört m. lygvmat pl. -or, m. . Mört som lekar vid löfsprick-
— vingstiden. SSE SDS AV ft ARN
lögn £. lag'n pl. -ar, f. - :
4 f lydjo, 4.
- lygk pl. -ar, m
f. lyon pl. -ar, f.
a vb. lygn[a], sv:-vb. 1.
£. leon pl. -ar '& -ar, f.ö
a vb: Ibap[a] & Iaup[a] lop lupi.
re m. lipar pl. -2r, m; Öfre kvarnstenen.
> lygga & lysda. pl. Nyädegor, im m
2» dj. larsar. = Af
sa vb. Isla], sv. vb. 1.
it] "löta f. lwto, f. Hjullöt. -
ita f. lmrto, f. Ojämnhet på växande trä.

af le] m. maf pl. -ar, m. Kax: -- SR Re 424 a | maffe,
om. en groft bygd tjur. | ;

264

mage m. maga, Mm 3
”mage-Daniel m. mågadanu ut. pl., m. Storbukig person.

mager adj. magar. ; > ad
maka vb. mak[a], sv. vb. 1. = Hä
makt f. mayt pl. obr., f. så d
mal m. mal pl. -ar, m. (insekten). 2000
mala vb. mala], sv. vb. 1.

malm m. I malm pl. -ar, m. Sandig mark. UU 4 ;-
malm m. II malm ut. pl., m. Mineral.
”malmgaleas m. målmgaljas pl. -or, m. Storstöflare. JIA af
malt n. malt ut. pl., n. Fm
mamma f. mama, f. 2
man m. man pl. man & menar 1. manar, m. Vir. 00 Å

man m. man pl. =, Nn. Djurman.
mara f. maru, f. SR
mark f. I mark pl. -or, f. 1) Jord. 2) Fält. 00000
mark f. Il mark pl. -or, f. Vikt o. mynt. A nr
mar[e]katta f. marakato, f. ov)
marknad m. markna pl. markna(do)r, m. vå dt
"mar-vade m. marvada ut. pl., m. Marvatten. — isl. aÖ
m. shoal-water, sea-water.

marvatten n. marvat'n ut. pl., n. : ARA Å ;
masa sig vb. mas[a] se, sv. vb. 1. ta
mask m. mask pl. -ar, m. 7 Jag
maska f. masko, f. fohel A

mast m. mast pl. mastar, m ; 5 dei
mat m. mat ut. pl., m. å |
mata vb. mat[a], sv. vb. 1.

mat[e]-påse m. mataposa, m. 2
matt adj. matar. ja AD
matta f. mato, f. SR

med, "mede m. mad pl. -ar, m. mada, m.

265

ed adv. & prep. ma, ma.

ned d adv. me, me, adv. Också.

| ledel n. medla, n. def. Midt, anv. vid SKANE

edja f, midjo, f. ;

dvind m. mevmd pl. -ar, m.

edväder n. mavadar ut. pl., n. Medvind.

ege m. miga, m. Penis på hingst och tjur. — Rz 437 b.
ad no miye, mega.

3 lar Prep. milan.

; un]balk m. milabatk ut. pl, m. Diafragma.

ellanblår f. maulanbluar ut. pl, m. Den blår som erhålles
id häcklingen.

Hanträ n. milantra, Nn. Trävirket mellan väfstolens sido-
stycken. [Böjn. se trä!]

ll ;rst adj. superl. milest.

of. mamo ut. pl., f.

a vd. mem[a], sv. Vb 1.

5 f. mevmgg pl. -ar, f.

a mest adj. & adv. komp. o. superl. mer komp., mast
-= jer].

; öh. meat[a], sv. vb. 1.

fare m. mestar pl. -2r, Mm.

en. mente) ut. pl, n.

re n. metsnåura pl. -ar & Dn. Metref.

00 >-spöd n. metspyod pl. =

då . mad ut. pl., f. Midt. — isl. id n.

dag m. mida pl. midagar, m |

lt- -i-bete m. mitibita, m. Sittbräde midt i båten.

adv. met. :

i-vecko- -dag m. mitworkuda pl. obr., m. Onsdag. — isl.
jÖvikudågr, m.

7 £. mul pl. = & -ar, m.

åre

f:
i

266

. mila f. malo, f.

mild adj. maldar.

"mildna vb. mildn[a], sv. vb. 1 Slå sig, om väderlek.

min pron. man f. nun Dn. mit, pl. mina. = |

mindre minst adj. & adv. komp. & superl. mundar komp E
minst superl.

»«mindre-aktog adj. minderagto 1. -ogar, adj. Obetydlig.

minnas vb. minas mind:st mwundast.

minne n. »an2 pl. obr., n.

minska vb. minsk[a], sv. vb. 1.

minut m. minut pl. -ar, m.

[missionär] xmänniskonär m. mansonuér pl. -ar r& -ar, Mm.

misstag n. mistag pl. =, n.

mista vb. misi[a], sv. ös I 0xA

mist[e] adv. nast.

mjuk adj. mjukar.

mjukna vb. mjukn[a], sv. vb. 1 [op]. a

["mjäka] "meka vb. mexk[a], sv. vb. 1 Visa ed blöd så
omanlig. | SM

[mjäker] ”meker m. merkor ut. pl., m.

[mjäkig] ”mekog adj. matrko 1. -ogar.

["mjäkus] ”mekus m. merkus pl. obr., m. Mjäker.

mjälte m. mjelta, m AE.

m[jlöd m. & n..mg-& mod ut. pl, g.? [I folkvisor]. =

mjöl m. mjal ut. pl., n tl

mjöla vb. mjalfa], sv. vb. 1.

mjölk f. mjolk ut. pl., f.

mjölka vb. mjölk[a], sv. vb. 1. "t- SJR

”mjölkblanda f. mjalkblando ut. pl, f. Blandning ad mj
och vatten. — no. mjelkeblanda, f. EE

[mjölnare] ”mölnare m. malrar pl. -2r, m. — isl. my i

["mjölnerska] ”mölnerska f. malesko, f. Mjötndetiastr

267

Mt m. mjaltrat pl. -ar, m. Den ränna i väderkvarn,

freiom hvilken det färdigmalna mjölet tömmer sig i

SR — säcken, som är fäst vid hakar under , mjöltratten".
- mo pl. -ar, m.

od n. mod ut. pl., n.

odd n. mod, n. coll. Småmygg ; mott.

wdda? vb. mod[a], sv. vb. 1 Vandra t. ex. i djup. snö.

oder] "modra f. modro 1. moudro, f. 1) = hsv. 2) Stor

; É stock lägst ned vid vägglag. I betyd. 1 anv. äfven mor

j fl mour, ehuru blott i sg.

nogen adj. mogm & modjin [& -0u-]:

na vb. mogn[a], sv. vb. 1) = hsv., intr. 2) tr. Göra mo-

— gen, bringa till mognad.

moken adj. mokm & motji [& -ou-], adj. Boken, murken,
- — Re 443 a.

bl vb. mokn[a] & moukn[a], sv. vb. 1 Varda boken.

g m. mulkigg pl. -ar, m. Ngt stort och oformligt ;

| . t. ex. om bullerstenar.

olm n. moln, pl. =, B.

10 yb. mopla, sv. vb. 1 Tala otydligt, sladdra. — nity.

femoda.

n. mod pl. =, n.

orfa ijde]r m. murfar & mufa ut. pl.,

q Mm. moron pl. mornar, m. — 2 moron: I morgon. —

frmörost 1. morist: I morgons, i morse. |

o[delr f. murmur & mumu ut. pl., f.

vb. mor[a], sv. vb. 1.

ssebär n. mosaber pl. =, n. Hjortron.

Se m. I mosa pl. -ar, m. 1) Mosse. 2) Mossa.

| s e m. II musa pl. -ar, m. Gammal man.

e-lagg n. mosalag pl. obr., n. Rand af mosse,

Pg a

0

CE

268

”mosse-såta f. mosasuato ut. pl.; f. Mossfyllning i väggspri a
gor. |
mot adv. o. prep. mot, mout.
mota vb. mot[a] & mout[a], sv. vb. 1.
”motbacke m. motbaka, m. Uppförsbacke.
mot[ig] "-og adj. moto & mouto 1. -ogar.
motvind m. motvind pl. -ar, m.
"motväder n. motvadar ut. pl., n. Motvindar.
mudder n. mudar ut. pl., n.
mugg m. mug Pl. -ar, m. ö
”mugga vb. mug[a], sv. vb. 1 Tugga smått. — Rz 448 i å
mulen adj. mulm. 2
[mull] ”muld f. muld ut. pl, f. j
>[mull]kvarn? <muld- muldkwan pl. -ar, m. (Obs. ly Mull-

vad. — Re 427 a :
mulna yb. mubs[a], sv. vb. 1. ; "Ås
mumla vb. mombla, sv. vb. 1: 1) = hsv. 2) Brumma, om
björnen. 3) mombel 12 sa: Glupskt förtära mat elle
dryck. | id

«i

mun m. mun Pl. -ar, m. 1) = hsv. 2) Mynning. l 4

mur pl. mur pl. -ar, m. WS

mura vb. mur[a], sv. vb. 1. exa
" murare m. murar pl. -ar, m. ti sl et

murbruk n. murbruk ut. på., n. i fr MN
mus f. mus pl. -ar, f. Cunnus. sar
"mutta f. muto, f. Cunnus. — Rz 449 b. 2 aj
"mnttla vb. mutla, sv. vb. 1: 1) Mumla. 2) Knota, -—4

449 b. fhty. mutilön. ds
mycket adv. mylla & mykjv & mytja. t ot
mygga f. mygjo, f: | s2x0
mylla f. myloj ut. pl, f. ; SEE om
mylla vb. myld[a], sv. vb. 1.'

269

km) l[harf m.] "-harfva f. myldharvo, f. Mullskopa.
I im ra] "möra f. mdiro, f. 2
lå hjvb. mo. Anv. äfven ss. SHR

i vb. mua, Sv. vb. 3.

mådas yb. modas, sv. vb. 2 ARN; pret. modest, sup. mo-
— dast. |
2 i vb. mok[al], SVUNbek
'måkare m. muakar pl. -or, m. Stor hammare 1. slägga. —
RB: 446 b. nity möker, m
ES mual pl =, n. 1) Rättegångssak. 2) Ändamål. 3)
— Matmål. 4) Målföre, röst.
a vb. mual[a], sv. vb. 1.
e m. mualar pl. -or, m.
Nn adj. muanar.
muana & muan Pl. muanar & muanadar, m
8 m. muanda 1. -da pl. -dagar, m
Å oh m. muana, Mm.

| adj. Af sg. brukas blott n. i uttr. muagt o völkg

få - säges muagga 1. muagg; i st. f. ua äfven o. magg
ki arr. ej utom i "mångfålla.
ång rk adv. muag(g)stans.
sfålla f. maggfaldo pl. obr., f. Bladmagen hos nötkrea-
fe — Re 428 b.
| gla? vb. moggla, sv: vb. 1 Snatta:
en] "-skin n. muansm ut. pl.,
nära vb. mor[a], sv. vb. 1 [uav] id sträfva framåt.
ås m. muas pl. -ar, m. |
nåsa f. muaso, f. Fiskmås.
| ÅS b Vb. most, sv. vb. 2. mostas, sv. vb. 2.
Mått n. muat pl. =, Nn.
ik 5 adj. meytigar.

nniska f. maniso, f.

270

mänta vb. ment[a], sv. vb. 1 [om] Slå: — Re 455 be
”märe mer ut. pl., n. Måtta, hof. -— isl. méri, n. ering

märg m. merg ut. pl, m. i ig
märka vb. merk[a], sv. vb. 2. &r

märke n. merkr pl. -or & -on, n. vm ANN
märkvärd[ig] "-og adj. mårkwedo 1. -ogor. ; b
märla f. merlo, f. ; 8 KN
märr f. mer pl. -ar, f. > neg

mässa f. maso, f. |
mässing m. masigg ut. pl, m.
mässling m. meshgg ut. pl., m.

mästare m. merstar pl. -ar, m. rst 7 NN
mäta vb. mat[a], sv. vb. VISE NE
mätt adj. matar. SLAVE od
mö f. mdr pl. -ar, f. se
möda f. mygdo, f. sit Aon
möda sig vb. mygd[a] se, sv. vb. 1. ue
mögel n. mbge! & magal ut. pl., n. ES 2
mögla vb. mögla, sv. vb. 1.. ;
möjlig adj. mwdl 1. -292r. NED
mör adj. mydrar. er sa
mörda vb. mydd[a], sv. vb. 1. std
[mörja] ”myrja f. myrjo ut. pl., f. I -
mörk adj. mörk 1. -ar. Far
mörker n. mörkor & myrkor ut. pl., n. — def. sg. )
mörkna. GG E 2 ad

mörkna vb. möärkn[a], sv. vb. 1. SR
mört m. mat pl. -ar, m. FRUS
möss n. mås pl. =, nD.

[mössa] "myssa f. myso, f. «+ ER
"mössvi n. mbasvr ut. pl., n. Vicker, vicia cracea. — Ve
möta vb. myst[a], sv. vb. 2. ER nä

271

SN:

be m. naka, m.
afle] xnafvel m. navel pl. navlar, m
fvare m. nacar pl. -0r, M. :
arhål n. navarhol pl. =, n. Borrhål.
- el m. I nagel pl. naglar, m. Finger- 1. tånagel.
age! m. II nagel pl. naglar, m. Spik, stift.
knagelband n. nagelband pl. =, n. Nagelfäste.
skott n. nagelskot pl. =, n. Nagelrot. (Dalin d. 0.
mom. 2).
präck n. nagelsprek ut. pl, m. Af förkylning upp-
J kommet nagelsprång. ;
om. nag pl. -ar, m. Instrument hvarméd bröd. naggas.
a agg ga vb. nag[a], sv. vb. 1.
ke , nakog adj. nakin & natjm. näku 1. -ugor.
br on, namn & nam pl. =, n.
lösfingret n. def. näRhlvgfggsd! ut. obest. föritis 0: pl,
n. Ringfingret. |
sdag m. namsda 1. -da pl. EEE
b fi. napastol; Er -ar, m. Kvarnaxel.
app Dn. nap pl. = SR
appa? f. er 1 bes ja fi. spa)
. vb. nap[a], sv. vb. 1. ; :
| vb. rd ivavb ot. | Smått afgnaga. — Rz 461 be
— narga.
arr m. nar pl. -ar, m
vb. nar[a], sv. vb. 1.
vb. naras, sv. vb. 1.
te m. nata ut. pl., m.
a gräs n. natagras ut. pl., n. Nate.
tf. nat pl. nator & nator, f.

272

>nattbläddra f. natbladro, f. Flädermus, vespertilio. — än
Re 463 b nattblarra, f. -

natthärbärge n. nathelbor ut. pl., ne

”nattskäddra f. natsadro, f. last — Re 463 bu; sng

”nattug natu 1. -ugar, adj. Oföretagsam. — nlty. älta vb:
arbeta långsamt. ft SBN

neder adv. nidor, adv. 1) Ned. 2) Nere. ; a

"nederlamad adj. nidorlåmagar n. -at, adj. Nedalagin: om påle
0. 8. Vv. — isl. niÖr-lamiör af lemja lamöa, vb. slås |

nedre nederst adj. komp. & superl. ndra komp., mdest
superl.

nedrig adj. nedrigor, adj. Nedlåtande.

ni:pron. n 1. nm, akk. ter.

nicka vb. nk[a], sv. vb. 1.

niga vb. nrg[a], sv. vb. 2 & någ mygd.

ER

nio räkn. nu, ma. — ord. nond(2).
"nirgla vb. nirgla, sv. vb. 1 = ”"nargla.
nittio räkn. nte. — ord. nitrond(2).

nitton räkn. nton. — ord. ISRN
njure m. ”njura, m:

njurtalg m. njulalg ut. pl, m.
njuta vb. njut[a] njyot (& yr-) njut.
nock m. nok pl. -ar, m. : > antar ÅA Sea

"nock adv. nuk, adv. Nog, visserligen. sec Tag dv
no[g] adv. nou. — nöumår d. 8., egentl. ,nog, sj Lu
Maria!"

noppa f. nopo, f. ,
”noppla vb. nopla, sv. vb. 1 Sägs a om fåglar när ind i

ohyra ur sina fjädrar. FR
nord m. nod & nouq ut. pl., m. S ss
nordstjärnan f. def. nodstjenon, f. def. — et Höra :
norr subst. n. & adv. nor. — ; AM

213

rs m. nos Pl. -ar, Mm.
Noss m. nos ut. pl., m. Lugg.
vb. nos[a], sv. vb. 1 Lugga.
4 f. not & nout pl. -ar & nygtor & nator, f. Fisknot.
0 | olfva f. notskolvo, f. Notens glesare del mot telnarne.
La dv. Rut, nu. |
om. nub pl. -ar, m.
| ba vb. nub[al], sv. vb. 1
"n I vb. nur[a], sv. vb. 1 Gnola.
& dj. ny & nyar.
y LV vb. nyfa], sv. vb. 1: 1) Förnya. 2) Reparera.
kel m. nykdl pl. nyklar, m. .
| [er] adj. nyxt & nyxtor.
sa vb. nys[a], sv. vb. 2.
a vb. nystfa], sv. vb. 1.
non. nystand pl. =, n.
tja vb. nyt & nytja, sv. vb. 1.
| ta ff. nyto ut. pl, f.
tt. vb. nytfa], sv. vb. I Gagna. — Rz 469 a. isl. nita.
3 yt | RUB; sv. vb. 3. Hällre anv. pass. nuas, sv. vb. 3.
j. no.
flinuad ut. pl., f.
pron. nogon, f. =, Nn. nogo; Pl. fli & nögså;
7 of nual pl: -ar, Mm.
En. nuat pl. -ar, m |
ta vb. not[a], sv. vb. 1 Dröja, söla.
on. neb pl. -ar, m
ken m. def. nakm & natjmn, m. def.
V > m. nava, m
er m. navor pl =, ND.
part. & adv. ner.
r prep. ner, prep. Hos; vid.

274

när[a] adj. & adv. nera, ner. Jil
[närmare närmast] ”nämm- adj. o. adv. komp. & su er
nemar komp., namast superl. |
närsynt adj. nesyntar. ; 1
näs n. nes pl. =, n. Udde. LAN
näsa f. nesa, m. 1) Näsa. 2) Nos. 3) Ände af båt 1. 8 de
näs[borr] ”näseborre m. nasabora, m. f
näs[elduk m. nasaduk pl. -ar, m. sd
nässla f. naslo, f. |
”näse-stupa adv. nasastupa, adv. Framstupa.
näst adj. nasta, oböjl.
nästan. adv. nastan. 10
näs[e]ltipp m. nasatip pl. -ar, m | é
näs[e]vis adj. nasavisar.
”näs[vrida] ”näsevrida f. nasabridu ut. pl., f. Snufva. -
nät n. net pl. =, n. — Den forna ja-stammen visar s
följande sammansättningar. [7
”näteflarn n. netflan, pl. =, n. Flarn på nättelnen. = 1S
”nätehugg n. natzhug pl. =, n. Det ställe på nät där de tvi

Så

utläggningen bildar en vinkel. Kr
”näteklubb m. natiktlob pl. -ar, m. Vid band fäst flöt |
utvisar hvar utlagdt nät befinner sig. ” 1 ;

nätekoja f. natikojo, f.
näte-tarm m. natitarm pl. -ar, m. Blindtarm. 2):

näte-tjäle m. natitjela, im. Igista se

nöd f. nygd ut. på., f. | | 0
nöd[ig] "-og adj. nygdo 1. -oger. | Hi
nödigt adv. nygdit, adv. Motvilligt, ogärna. od

nöjd adj. nvid 1. -ar. nyggdar (sälls.) r NE
nöt n. nygt pl. =, Nn. iF dl a f
nöta vb. nyot[a], sv. vb. 2. | » FE

[nötter] ”nytter f. pl. nytor, f. pl. Hasselvötler,. coll;å
-

vöt ler]korn, nytter- un. mytorkon, n. Hasselnöt.
ötter|skrika, ”nytter- f. nyteskrikjo, f. Nötskrika.
lötter]trä, "nytter- n. nytelra, n. Hasselträ. [Böjn. se trä!]

O.

igt adv. obigripht A& ou-) adv. 1) = hsv. 2) I
attbar grad, synnerligen.
) k nJ. 0.
a dv. o, ua.
, ”ocksån adv. okso, okson.
adt adv. ojevlat (& ou-) förstärk adv. Särdeles. (0
Milia):
dj xofrid m. ofrid & oufrid ut. pl., m.
adj + ofro 1. -ar (& ou-).
3 dv. bofib. — I samma betyd. äfven ofta goggor.
m adv. 0. prep. ovan.
ant r adv. 0. prep. övanfiri.
rf ligt adv. oferfaslit & ou-, adv. Förskräckligt, ofant-
at intens.)
pandes adv. oforhapandist & ou-. :
ickligt adv. ofeskraklt & ou-, adv. Förskräckligt, i
osta grad. (o intens.)
lig adj. ofestondr 1. -192r & our.
| g adj. SFSRSRRAR & ou-, adj. Mycket. försumlig
(0 intens.)
1 varandes adv. ofsrvarandist & ou.
i i$ Nn. ogras ut. pl., n.
inter. or, interj. Aj! Ack! O! Ve!
a sig vb. oj[a] sa, sv. vb. 1 Jämra sig.

a sen

276
: ok n. ok pl. =, n. | | sa
oklok adj. oktlokar & ou-. ESSER

okristnad adj. okristna & ou, oböjl. okristnat tjyt kalla
flickebarns bröst. —- RR =
okänd adj. otjendor & ou-, adj. 1) Okänd för ngn. 2) Obe
kant med ngn 1. ngt. |
olik adj. olikor & ou-. Äfven 'olkor & our.
olika adv. olika & ou-. Äfven ohka & ou-. -
olikt adv. oliyt & ou-, adv. Synnerligen, i oväntad grad.
Äfven ohyt & ou-. Te HÖR
olja f. oljo, f. rg ”-
olycka f. olyko & ou- ut. pl., f. Äfven olyko & ou. 71:50 SR
olyd[ig] "08 adj. olydo 1. -ogar & our. Äfven ötjävå

"om m. om ut. pl., m. Fläkt, ånga. he Ib
om prep. om & om. Safer
om konj. om & om. fivterdt och
omaka vb. omaka & ou-, Sv. vb. 1. Vv HN k
”om[mj]a vb. omf[a], sv. vb. 1 Fläkta, ånga. Us R2 8
omöjlig adj. ombilr 1. -2gar & ou-, adj. 1) = ta Om
”görlig. har OH
ond adj. ondar. . SS TR ;
ondska f. on(d)sko ut. pl., f. IE mit
onytt[ig] "-og adj. onyto 1. -ogar & ou-. DARE
onöd[ig] "-og adj. onygdo 1. -ogar & our. gillt
ord n. od pl. =; Dn. SIT Ja
oreda f. orerdo & ou- ut. pl. f. be Sibel
oreda vb. orad[a] & ou-, sv. vb. 1. e. gr
orka vb. ork[a], sv. vb. 1. — pres. vanl. ork, 0 +
orm .m. orm pl. -ar, m. eo been
"orm-äla f. ormelo, f. Ormödla. = 6 IE N
[orre] ”nrre m. ur pl. -ar, MM. > md i oll |
KE

271

| vb. orub[a] & ou-, sv. vb. I Rubba, störa. (o in-
el tens.)

1. 08 ut. opl; at; ;

iv vb. os[al], sv. vb. 1. Vaul; säges ha osar mm.

nn adj. osanar & ou-. F

ming f. osangg & ou- pl. -ar, f.

OM. os.

Ba & oust pl. -ar, m

t tal n. oststomal pl. =, pp. Form hvari ost prässas.
br = ostyor[a] & ou-, SV. vb. 2 Störa, rubba. (0 in-
tens.)

an adj. ovanar & our. |

ot adv. ovulut & our, adv. Alt igenom, särdeles.

ider n. ovadar & ou- ut. pl.,

| S dig adj. ovedigar & our.

Är igt adv. ovedu & ou-, adv. Särdeles, ofantligt. ovctqu
ig adj. ovsln & ou-, adj. Ovårdig, oaktsam, vårdslös.
ördinge m. ovolkggjv & ou- Pl: -ggar, m. Slarf.

[e] m. oks pl. -ar, m

el ”osel f. oscel pl. oslar, f.

px fvel m. okshyvil pl. -hyvlar, m. Stor hyfvel med två
SE Blnndtag, kallade horn. Vä

| 'e m. okstjygrar pl. -or, m. l):= ”hsv.2) Taltrasti:
g adj. okso 1. -0g vä adj. Brunstig, om ko.

år ouar pl. =

+ adj. krig EK -199r & Ou-.

EE;

ec LV vb. pak[a], sv. vb. 1.
icke m. paka, m.

218
pafsa f. pafsoö, f. Padda. Å per.
paletå m. paltua pl. -2r, m. =
pall m. pal pl. -ar, m. . SR 20
"pallra paltdar paldra, vb. Tala fort och oredigt. — Zz
493 b. barn
”pallrog adj. paldro 1. -ogar, adj. Småfånig. ami z

palt m. palt pl. -ar, m
”palta vb. palt[a], sv. vb. 1 [uav] Småspringa. — NR 494 a
panna f. pano, f. Käril; ångpanna. pana pl. or, f. Änne.
pannkaka f. pankalku, f. dör 0 ;
pappa m. papa ut. pl., m. of
papper n. papar pl. = HER
par n. por pl. =, ni ehe SN
pasma f. pasmo, f. = stil
"passa vb. I pas[a], sv. vb. 1 Uppassa. : 2 SN
passa vb. II pas[a], sv. vb. 1 Anstå. her fe
passlig adj. pashgor.
pastor m. pastör pl. -or, m. dy NR
"patent adj. patint, adj. Duglig. coast
[patt m] "patta f. pato, f. ERE EE sk
peka vb. peka, svinbook: | FL: 2
pelar[e] m. puar pl. -er, m. Ae SM
[pen m.] ”pän n. pan pl. =, n. sense
[penitera]" pinutera vb. pmutrer[a], sv. vb. 1 Plåga, ansät
penna f. pano, f. iö0
- penning, peng m. pang gr & pegg på. -ar, m. cg NN
peppar n. pipar ut. pl., 00
|[perpendikel] ekar m. terpontikal EN klok, da sd
picka f. piko, f. 2 3
picka vb. pik[a], sv. vb. 1. J
"pickstake m. pikstaka, m. Broddad staf brukad vid i

dring. — 1. hsv. "pikstake? isl. pikstafr, m. fs

r

219

iga f. pigo, f.
i m. pig pl. -«
ig da ja f. prgtaljo, f. Karl som lefver otuktigt med pigor.
1. pik pl. -ar, m
Mm pu pl. -ar, m.
pillekn: arkare m. piliknarkar pl. -or, m. Sup.
limpa f. pumpo, f. Cunnus.
pi Np vb. pimplal, sv. vb. 1 Coire. — Jfr R2 H01 a pim-
— Pug.
Vf. pino, f.
lä vb. pun[a], sv. vb. 7
a f. prgglo, f. Grodunge.
ingst f. pigst pl. -or, f.
pink n. pigk ut. pl., n. Urin.
vb. pigkfla], sv. vb. 1 Urinera.
> Mm. pina, m
[harf] "-harfva f. pinharvo, f.
he pipo, É
| vb. le sv. vb. 1.
ir LV vb. pirifa], sv. vb. 1 [uar] Röra sig med god fart,
om båt. Eg. väl om det ljud som då uppstår i vattnet.
> — skottska pirl: to whirl.
pirra vb. pu[a], sv. vb. 1 Klaga, kvida; om barn.
2 adj. piro 1: -0gar, adj. Gråtig, om barn.
be. pisko, f.
ska vb. pisk[a], sv. vb. 1.
Sn. ps ut. pl., n.
) f. prsu, f. Cunnus. — 1. hsv. "pesa? (diall. pes,-m
> Penis). i
sa vb. pes[a], sv. vb. 1.
i vb. pufa] past putr, Vb. 1) Skuikas 2) Kvittra. jerpana
; | pufor. — Re 508 bb.

SC

280
”pitog adj. pito 1. -ogar, adj Kinkig. 6 ;
”pittra vb. I pitra, sv. vb. 1 Kvittra. a 2 4

"pittra vb. II pitor 1. pitra, sv. vb. 1 Värka så att W
lika sjuder 1. kittlar. -
piustaa fi. pusta, sv. vb. 1 Fläkta, blåsa. -
”pjalta vb. pjalt[a], sv. vb. 1 [uav] Tassa. — Re 494 at S
”pjasa vb. pjas[a], sv. vb. 1 Tassa. — Rz 503. b. 0
”pjaska vb. pjask[a], sv. vb. 1 [uav] Tassa, trippa. — Re
503 b. FR
"pjasog adj. pjaso 1. -ogar, adj. Löjlig, barnslig. = 2
”pjepa vb. pjiep[al, sv. vb. 1 Pjunka. 0 dv
”pjunka vb. pjugk[a], sv. vb. 1 [uav] Småspringa. sist

pjollr[ig] ”-og adj. pjolro 1. -ogar. Je
”pjuska vb. pjusk[a], sv. vb. 1 [uav] Gå med hörd eg oci

krokig rygg. — Rz2 504 a. br SAN j
"pjuxa vb. pjuks[a], sv. vb. 1 [uav] = "pjuska, = =

pjåka vb. I pjuak[a], sv. vb. 1. Iron)
"pjåka vb. II pjok[a], sv. vb. 1 [uar] Stulta, tassa:” —
pjåk[ig] "-og adj. pjuako 1. -ogar. I
pjåska vb. pjosk[a], sv. vb. 1 [me, om Wrdnes
pjåsk[ig] "-og adj. pjosko 1. -ogar. | un ;
pjäcka vb pjak[a], sv. vb. 1 [uav] Gå med snabba; SC
steg. : i dä
”pjätta vb. I pjat[a], sv. vb. 1 Slå sakta. — Re 504 b
”pjätta vb. II pjat[a], sv. vb. 1 Småtrippa. — Re 504 k
”pjöska vb. pjvusk[a]; sv. vb. 1 [uav] Gå Kv och n

slängande armar. RR 2?
pjöskog adj. pjausko 1. -ogar, adj. Fånig. oc
plagga vb. plag[å], sv. vb. 1. ER
[plank] "blank n. blagk pl. =, n. dv
[planka] "blanka f. blagko, f. or födven

[planta] ”plänta f. planto, f. "0 os SN

"SAN SSD

281

+plaska vb. plask[a], sv. vb. 1 [tl, om] Slå, smälla till.
/ lat a f. plato, f.
a vb. I plat[a]; sv. vb. 1 [ut nogo].
vb. II platfa], sv. vb. 1: 1) [til, om] Slå till ngn,
— isht barn. 2) Slå mot stranden, om våg. i
"platt: vb. III platfa], sv. vb. 1, deser. platar o gar Går
= fjäskigt och ovårdigt.
ti ieka f. plåtiko, f. Med värktyg åstädkörknit jämn yta.
k ; vb. I platra, sv. vb. 1 Pladdra.
platt ttra vb. II platra, sv. vb. 1 Smattra.
pl ttus m. platus pl. obr., m. En som "plattar" TII.
) gg m. plg pl. -ar, m
ligga vb. plg[a], sv. vb. 1.
vb. phxtfal, sv. vb. 1.
, "plucka vb: plok[a] & pluk[a], sv. vb. 1.
om. plog & ploug Pl. -ar, m.
plottra vb. plotra, sv. vb. 1 Tala otydligt: 0: oredigt.
: ) ottrog adj. plotro 1. -ogar, adj. Otydlig och oredig i talet.
gg m. plug pl. -ar, m
a f. pluago, f.
vb. pluag[a], sv. vb. 1.
ja? vb. plos[a]; sv. vb. 1 Gå i vatten 1. lera.
au ska? vb. plorsk[a], sv. vb. 1 = fg.
ster nn. pluastar pl. =, n. s
) it om. pluat pl. -ar, m.
plärr n. pler ut. pl. n: Öväsen.
| vb. pler[a], sv. vb. 1 Väsnas, stoja. — EN pler-
— ren skria.
m. plat pl. -ar, m
vb. platfa], sv. vb. 1 [om, tll Daska, slå — Re
507 a.
ke m. pork & portjr pl. porkar, m.

282

+pojkvesel m. porkvasil pl. -ar, m. Pojkstackare. «sf
pokero fi. (?) pokar pl. -ar, m. Stor, fet strömming. =: gå
”popsa vb. pops[a], sv. vb. 1 Äta, spisa. okt
["porla] "borla f. borlo, f. Vattenbubbla; = dv SÖN yt
poro fi. poro ut. pl, f. Grummel. por[a], sv. vb. I Grum -
poro 1. -ogar, adj. Grumlig. utv
”porra? ”purra? vb. por[a], sv. vb.:1:1) [po amma] läsa på
någon. 2) Fjärta. nn
port m. pol pl. -ar, m. 1) = hsv. 2) Lucka på kuanmrindsll så
potta f. poto, f. 1) Nattkäril: 2) Kruka. ia TR 3
pracka f. prako, fs veg oustetd
"pralla vb. pral[a], sv. i 1 Pröta; sladdra. — Re 509 b.

"prallus m. pralus pl. -ar, m. Storpratare. dv sa « ,
prata prat[a], sv. vb. 1. kartan Of ortil

"prattla vb. pratla, sv. vb. 1 Pladdra, sladdrad Te nats
predika vb. pradik[a], sv. vb. 1. a std
predikning f. pradikmyg pl. -ar, f. a dv AN
”priarna priana priana Lockord till kalfvar. sög 49
prick m. prik pl. -ar, m. tg HAR
"pricka? ”preka? f. priku, f. Cdöniin | & tå Ag
pricka vb. I prik[a], sv. vb. 1 Utpricka: farled. sta sån
"pricka vb, II prek[a], sv. vb. 1 Coire. — Jfr Pb b
preka. — "preka?. T 0 nt of
. prigaler pl. t. prigålar, cd k Saker effekter. — Jfr. 2
51 a brigaler. AEG 20
”primpa vb. prump[a], sv. vb. 1 rr — "340 Re 509 b
prempa laga till; anrätta. = cv q dv a
"primpesbräde n. prumpisbrada pl. -or & -on, Dn. Sittbradö
afträdeshus. Fd

fe

”primpeshus n. prumpishus pl. =, nN. Afträde. RE
"primpeshål n. prunpishol ph =; 0. SItthål 3 --
bräde. HUV = AN site od

hr &
Tr

AA

| 9285

ris m. pros pl. -— m.
Dn. pris pl. = | ; SÅ
vb. rika sv. vb. 1 Stänka, Ar. 0. intr.
'prissa? f. prisu, f. Cunnus.
pot | Dn. prov pl. =, n.
ofva a vb. prov[a], sv. vb. 1.
j m prost & proust på. -ar, m | Hä
a vb. prump[a], sv. NO 1 Fjärta. — isl. brompa. nb!
Börstiva.
fruns: vb. pruns[a], sv. vb. 1 Fjärta.
van a vb. prunt[a], sv. vb. 1: 1) Fjärta. 2) Cacare.
inthus n. prunthus pl. =, n. Afträde.
; ; u tinthål Dn. prunthol pl. = = "primpeshål.
pl? <proppel? m. rn ut. pl, m: Penis.
ng vb. prut[a], sv. vb. 1. |
rutsa vb. pruts[a], sv. vb. 1 Fjärta.
pr a vb. prutfa], sv. vb. 1 Fjärta.
ryl m. pryl pl. -ar, m. ia BRA
m m. pruam pl. -ar, m. sr: giel
ja Vb. prot[a], sv. vb. 1 Röra om, t. ex. i vatten.
og adj. proto 1. -ogar, adj. Fånig.
a vb. I prot[a], sv. vb. 1 Orena.
a vb. II prot[a], sv. vb. 1 Skräfla.
te-Kitta f. protatjuta ut. pl., f. Munvig person, man:1l.
kvinna. — >"Kitta egentl. nom. pr. = Kerstin.” ”
lla vb. pral[a], sv. vb. 1 Plåddra. — Rö 509 b.
lus m. pralus pl. obr., m. Pladdrare.
peltask m. prepeltask pl. -ar, m. Storskräflare.
” äppla vb. prepla, sv. vb. 1 Skräfla: — Jfr Sr "plaps
pr rr adj. preplo 1. -ogar, adj. Skräflande:
Präpplus m. preplus pl. obr., m. Skräflare,

284

prässa vb. pras[a], sv. vb. 1. — [Hällre Xtrysta]. ef
präst m. prest pl. -ar & -ar, m. it
prästgård m. prastgual pl. -ar, m. laivg
"prästklocka f. prasikloko, f. Campanula persicifolia. -
”prättla vb. pratla, sv. vb. 1 Sladdra. onil
pröfva vb. prygv[a], sv. vb. 1. Inde
”pula vb. pul[a], sv. vb. 1 Coire. — Re 512 a. -
pulkka fi. pulka, m. Träpinne. pulk[a], sv. vb. 1 Genom syl- |
styng bringa testiklarne att förtorka.
pund n. pund pl. =, D.
pung m. pugg Pl. -ar, m
puss m. pus pl. -ar, m. Kyss. nig
pussa vb. pus[al, sv. vb. 1. a
pust m. pust pl. -ar, m. 1) = hsv. 2) Mindre blåsbälg,.
pusta vb. pust[a], sv. vb. 1. sh
"putt m. pot pl. -ar, m. Vattenpuss. — Rz 514 b; KT
puttra vb. putra, sv. vb. 1. s
pylsa f. pylso, f.
"pylsare m. pylsar pl. -or, m. Vindkast. a
"pyra vb. pyr[a], sv. vb. 1 Gråta. — Jfr Rz 516 a pyra

sippra ut.
"pysa vb. pys[a], sv..yb. 1: 1) Spraka, om eld. 2) Frö Sä,
om hett vatten. — R2 516 a. | Pod

xpysselrede n. pyselreda pl. -or & -on, n. Person som syss-
lar med hvarjehanda.

pyssla vb. pysla, sv. vb. 1.

på prep. o. adv. pua, po. |

"på andern adv. tis. po gl adv. tis. För andra gången.

påk mm. I puak pl. -ar, m

”påk m. II puak pl. -ar, m. Pojke. — Re INR

påle m. puala, m.

"på ricko tis. po »,iku, adv. tis. Uselt, eländigt.

285

ÅSe Mm. posa, m. 1) = hsv. 2) Scrotum.
påsk Mm. puask Pl. -ar, m
på släten tis. po sletn, adv. tls. På upphällningen, slut.
Se-rygga adv. bera nogon.posaryga, tis. Bära: teg plik-
q som en påse] på ryggen.
se-talg m. posatalg ut. pl., m. Fettbildning vid förnillnd
. 4 könsdelar.
åta vb. pot[a], sv. vb. 1.

1 Mm pal Dl. dd

m. pels pl. -ar, m.
älsfarbror m. pélsfarbru ut. pl., m. Benämning. på var-
TEEN |

f. peru, f. Potatis. — R2 518 a.
rf. perlo, f.
a |D. perun pl. =, Nn. 1) = hsv. 2) Potatis.
onfingret n. perunfiggra, n. def. Benämning på pek-
| M fingret.
| föberop £ perungrop pl. -ar, f. Potatesgrop.
mland n. perunland pl. =, n. Potatesland.
yostånd D. Ser pl. =, n. Potatesstånd.
ta f. peto, f.

rthjälle m. peljala, m. Torkställning för pärtor.
så ring f. petjergg pl -ar, f. Ställning hvari Ke
— set fästes.
| m. pydl pl. -ar, m. Vattenpuss.
na vb. pynm 1. pynja, sv. vb. 1 Lipa.
öra vb. prur[a], sv. vb. 1 Grumla. — Jfr fi. poro.
pösa a vb. pous[al, sv. vb. 2.
"pöska vb. påuskf[a], sv. vb. 1 Åpua uav] = "pjuska. Kan-
lä ske hällre "puska.
-<-
Lä

+

I

286

R.

pack m. rok pl. -ar, m. En hvar bland de- ringar som
hålla seglet och rån vid masten.

rackare m. rakar pl. -or, m. — rakas fintratin! ;

xpackel n. rakel ut. pl., n. Upphostadt slem. — Re 348 A.

rackla vb. I rakla, sv. vb. 1. lek

"rackla vb. II raket rakta, sv. vb. 1: 1) ät Gifva s
åstad med osäkra steg. 2) [kul, utot&c] Ramla. — no.
rakla, vb. flacka. Sale

"racklog adj. raklo 1. -0g0r, adj. Full af slem i halsen.

rad f. rad pl. -ar, f.

rada vb. I rad[ol, stivb.

45

jänniskrnts sol MÅGÖG Nyrädar Jfr Rz 820 ä vagn j
rafsa vb. raps[a], sv. vb. 1. — rr. 2 så Glupskt förtära n mat
raft m. raft pl. -ar, m. a
"ragassa vb. ragas[a], sv. vb. 1 Väsnas, bpdg = kört rd

520 b. 10
ragata f. ragåto, f. Mn
ragg f. rag ut. pl., f.
ragglig] "-og adj. rago 1. -ogor.
ragla vb. ragla, sv. vb. 1.
raiskata fi. rask[a], sv. vb. 1 Förspilla; fördärfva.
rak adj. rak 1. -ar.
xpaka vb. I rak[a], sv. vb. 1.
raka vb. II rak[a], sv. vb. 1 [uav] Gifva sig i vi8 me

- hast. — R2 521 b.

[rakknif] ”rakande-knif m. råkankniv pl. -ar, m.
rakna vb. rakn[a], sv. vb. 1 [ut].
”rakodant m. råkudant pl. -ar, m, Vräkling,

287

; all: vb. ral[a], sv. vb. 1 Springa med skvaller. — Rz
522 b.
kl | kä ring f. raltjergg pl. -ar, f. Skvallerkäring.
ju ram pl. -är, m. ;
m adj. ramar.
oo f. ramo, f. Göpen. — Jfr Re 523 b rama, vb.

a vb. ramfa], sv. vb. 1 Slå; dädan: 1) [kul] Ramla. 2)
[te ma nogol] a) Framkomma med ett oväntadt ord. bb)
Fji rta.
nb sa Vb. rambås[a], SV. vb. 1 Stoja, larma.
ia vb. rambla, sv. vb. 1.
mel n. rambet ut. pl.,
så f. ramso, f.
sva adj. ramsvatar.
kl. rand pv. derna & randoar, f.

[ig ] "og adj. rando 1. -ogar.

! gla vb. raggla, sv. vb. 1 Färdas utan mål. — Jfr Re
5 024 b. no. rangla.

a f. ragko, f.

| a vb. ragk[a], sv. vb. 1.

tm. rant pl. -ar, m. Liderlig karl. — Re 524.bö 30
vb. rant[al], sv. vb. 1: 1) Flacka omkring. 2) Föra
liderligt lif.

08 adj. ranto É 097, adj. Liderlig.

on rap Dl AR; Dn.

a yb. rap[a], sv. vb. 1.

pelhandsk[e] m. rapelhansk pl. sar, m. Skräflare. :
la f. rapto, f. Sladderkäring.

la vb. rapla, sv. vb. 1 Rabbla; sladdra.

) 08 adj. raplo 1. -ogor, adj. Sladderaktig.

0xe? m. råpoks pl. -ar, m. Siklöja.

åa vb « ras[a], sv..vb..1.

b
I
4
Id

288

rask adj. raskor n. ras(k)t.

raska vb. I rask[al], sv. vb. 1 [pua] Skynda.

"raska vb. II rask[a], sv. vb. 1 Susa. — ha raskar 1 ep :
1. skoujn.

rata vb. ratfa], sv. vb. 1.

reda f. redo ut. pl., f.

reda vb. red[a], sv. vb. 2 [op, ut]. "SRA

re[dan] adv. ra. Z |

[redare] "räddare m. radar pl. -or, m.

rederi n. redert pl. = & -ar, n.

red[ig] "-og adj. rado 1. -ogar.

redlig adj. riedl 1. -1g0r.

ref n. I rw pl. =, n. Sandbank. — isl. rif, n

ref n. II rsev pl. =, n. Ref i segel.

refben n. rawbem pl. =, n

reffla f. riflo, f.

refva f. rawo, f.

refva vb. rev[a], sv. vb. 1.

"pefve m. rwa, m. Bakbom undertill i väfstol. Kring den
lindar sig det väfda. — Re 530 b. isl. rifr, m. = I

"refve-järn n: riwajen pl. =, n. Järn å bakbommen i vä
stol: ;

— refve-trä n. rwatra, n. Väfbult. [Böjn. se tre].

[regel] ”rigelm. riget pl. riglar, m. (å dörr).

regera vb. rycr[a], sv. vb. 1: 1) = hsv. 2) Nta

[regering] ”regerning f. ryengg ut. på f. 1) =
Larm, oväsen. ;

[regla] "rigla vb. rigla, sv. vb. 1.

regn n. ragon ut. pl, n.

regna vb. ragon 1. regna, sv.yb. 1.

regnbåge m. raganboga, m.

”pregndagg f. ragondag ut. pl, f. Regnstänk.

289

eg [ig] "-og adj. ragno 1. -ogar.

eling m. reshgg & rehgg pl. -ar, m.

m m. ram pl. -ar, m. Stake, hvarmed isväg utmärkes.

im f. ram pl. -ar, f.

em n. sm pl. =, n. Trä, löpande parallelt med slädmeden

Å fp roch bildande häckens 1. korgens utkant. — Rz2 529 a.

is rim, n |

mja vb. remfal, sv. vb. 1 Medels "rem (m.) Humärke.

T rintorväg. | ; Ä
mna f. rumno, f. |

vb. rumna, sv. vb. 1.

f. rimso, f.

n adj. remer. — n. remt anv. ock ss. adv. i bet. af All-:

deles.

É vb. remf[a], sv. vb. 1. SM

enhäckling f. remheklgg ut pl., f. Linets andra häckling.

ns vb. ramsfa], sv. vb. 1.

om. rap pl. =

på f. ripu, f. Redskap hvarmed lin repas.

på vb. I ripfa], sv. vb. 1 Repa lin.

på vb. II rap[a], sv. vb. 1 Med rep ombinda, t. ex. ett

sa f. rerso, f.

sa sa vb. I res[a], sv. vb. 1.

es vb. II ss[a], sv. vb. 1 [abs. & + op] Uöslgn. vil

> risa.

4

sh riku, f. Opålitlig person.

| ; adj. riku 1. -ugar, adj. 1) Gaj sc om RR 2) Opå-
— litlig, om person. — Rz 533 a.

AE 5

290

>rickorede n. rikurerda, pl. -on; n. Dåligt åkdon. ursveg

rida vb. rdfa] red rd. tilsng
”rifva f. rowo, f. Mindre näfverskäppa. — Rz 537 .b. 0
rifva vb. rw[a] raw rw. i Ta

”rifvor f. pl: rwur, pl. t. Potatesfnas. utt

rik adj. rikor. -

rike n. ritjv pl. -or & -2n, n.

rik[e]jdom m. rikdom pl. -ar, m.

rim n. I rem pl. = =, Dn. Versrim.

rim n. II rem ut. pl., n. Rimfrost. — isl. hrim, n.

rimfrost f. vimfrost Ut. PL; Mo

rimma vb. I r.m[a], sv. vb. 1 Göra 1. vara rim (i vers). VF
ramar se Det anstår, det faller sig väl. = er

rimma vb. II rim[a], sv. vb. 1 ha ramar Det lägger sig ri rim-4
frost. ; ;

"rim[m]log adj. rumo 1. -ogar, adj. Rimbeströdd.

ring m. rigg pl. -ar, m.

ringa vb. rigg[al, sv. vb. 2.

rinna vb. rif[a] ran run.

ripa f. ripo, f. :

"riröse n. rirdis(a) pl. -or & -n, Nn. Samling af småsten n på
rieugnar. |

ris n. rs ut. pl., n.

risata fi. ris[a], sv. vb. 1 Slita, rifva. — forgot ut. pl., m.
Trashank. Uodv

”riska f. risko, f. Ruska. — Re 536 a—b.

rissel n. riset pl. =, n.

"rist f. rist pl. -ar, f. Ritadt streck.

"pista f. risto, f. Rispa. — Jfr Re 536 b.

rista vb. I »rst[a], sv. vb. 1 Skära. je

rista vb. II »st[a], sv. vb. 2 Skaka. — he ristor 1 väl! e
går rysningar genom mig. HR 3

iu ELLEN

fate

idädnen

291

rita vb. I ru[a], sv. vb. 1
pi vb. II »t[a], sv. vb. 2 Uppresa.
é ritgå I m. rigual pl -ar, m. Gärdesgård med snedt lig-
gande störar.
ro ro pl. ronar def. rangnsh Höft.
of. ro ut. pl., f. Hvila, lugn.
0 yb. ro, Sv. vb. 3.
0å Vb. ro[a] & rou[a], sv. vb. 1.
rn ik .m; robagk pl. -ar, m. Ett snickarvärktyg.
m. I rok pl. -ar, m. Klädesplagg.
om. I rok pl. -ar, m. Spinnrock.
a rockarm mm. rokarm pl. sar, Mm. Ställning hvari rockbladet
— stickes. : '
0 va. rQvo, f.
a a.stol & rout pl. =, n. Roder.
lig adj. rolgar.
om m. rom ut. pl., m.
'omo fi. romo 1. -ogar, adj. Plump, otymplig.
i fi. roms pl. -ar, m. Stöd för fartyg.
0 ) Nn. rop 1: roup Pl. =, Nn.
pa yb. rop[a] 1. roup[a], sv. vb. 1.
sla vb. rosla, sv. vb. 1: 1) = hsv. 2) Grymta.
rost m. & f. rost ut. på., m.
vb. rost[a], sv. vb. 1. &
stig] +-og adj. rosto 1. -ogar.
bf. rot pl. rygter & rotor, f.
> m. rota, m.
tehjon n. rotajon pl. =, n.
u vb. I rug[a], sv. vb. 1 (om fåglar). |
"ee yb. II rug[a], sv. vb. 1 Runka på hufvudet. — Rz
Kg a. nor. rugga.

vå

RR RARE
4 :
NR -

-
CN
vi

292

"rugga vb. III rug[a], sv. vb. 1 [uav] Sakteligen sträfva :

framåt. ndig
rulla vb. rulfa], sv. vb. 1. unftt
rulle m. rula, m j
rull|harf] "-harfva f. rulharvo, f. |
rum n. rum ut. pl., n. Utrymme. I oy
"rum adj. rumar, adj. Gles. — Rz 542 b. bv yt
"rum[mjas rumas, sy. yb. 2 Rymmas. Sr
”rumnot f. rumnot ut. pl., f. Glesare delen af noten; "==
rumpa f. rompo, 4 dnr

rumpa vb. romp[a], sv. vb. 1 [uav] Snopen aflägsna sig.
”rumpstickel m. rompstikul pl. -stuklar, m. BASE AN0R
rump[tånge] "-tange m. romptagga, m
rund adj. rundar n. runt. BT LUKE
rund[tjikring adv. rundar ikrigg, adv. o. prep. Rundt om:
"pusig? adj. rusm 1. ruso & -ogar, adj. Dålig. — Jfr Re
544 a. | mo
rusk n. I rusk ut. ply n. ont
"rusk n. II rosk ut. pl., n. Skräp. — no. rusk, nm.
ruska vb. I rusk[a], sv. vb. 1 [om nogo] Skaka, tr. ga
"puska vb. II rusk[a], sv. vb. 1 Slaska. — Re 544 ås
"ruska vb. III rosk[a], sv. vb. 1:1) Ostäda, skräpa. ” Fram
strunt. — Jfr. R2 525 a. ina an
rusk[lig] "-og adj. rusko 1. -ogar.
rusta vb. rust[al, sv. vb. 1 rg tillreda; reparera, =
rusthåll n. rusthol pl. =
rusthållare m. rustholar 3 -a2r, Mm. odd
ruta f. ruto, f. (ef
rutten adj. rutin. ERT.
ruttna vb. rotna, sv. vb. 1. | Fa
rya f. ryo, f. 2
ryck n. ryk pl. =, n

a RR TN sr on EA
| FRE AS t

" 293

:ycka vb. rykf[al, sv. vb. 2.
: g m. ryg pl. -ar, m
Aryggog adj. rygo 1. -ogar, adj. Kullrig.
yka vb. ryk[a] rock ruki.
bv vb. rym[a] rom ruwmi & rymd.
ft. rygkjo, f.
vb. rygkfal, sv. vb. 1.
nn ig] "-og adj. rygkjo 1. -ogar.
sa vb rys[a], sv. vb. 2.
vi, ryso, É | |
adj. ryskor, adj. 1) = hsv. 2) Vildsint.
j ; - [el m. rys pl. -or, m
ryxta vb. rykst[al], sv. vb. 1 & 2: 1) Hicka. 2) Rapa.
'yxtning f. rykstnigg pl: -ar, f. 1) Hickning. 2) Rapning.
åf. rua pl. ruar & ruanar, f. Å
rå] "råd n. ruad pl. =, n. Troll.
fan; rusor n. ruat.
VD: Dn. ruad + NE
b vb. I sadla]; a sv. vb. 2.
vb. II roda, sv. vb. 1 Rodna. — Rz2 526 b. isl. roda.
vb. rod[a], sv. vb. 1: 1) Röra.i 1 ihop. 2) Tala
> osammanhängande.
dog adj. rodo 1. -ogar, adj. Oordnad.
äde m. roda ut. på m. . Rodnad. äl 526 b. isl. rodi, m.
ig m. ruag ut. pl.,
ga vb. rog[al, sv. & $i.
ge m. roga ut. pl., m
ik] "råka f. ruako, f.”
Vb. ruak[a], sv. vb. 1.
bf. roto, f.
räcka f. rako, f.
cka vb. rak[a], sv. vb. 2.

-
'

i 7
pd
å

294

rädd adj. radar (ut. neutrum). såmker
rädda vb. rad[a], sv. vb. 1. 2

rädd[håga f.] ”-håge m. radhoga ut. pl., m. TE
räf m. rav pl. -ar, m. å ÅT
räflya fö ravlyo, fi nat

räfsa f. rapso, f. - näs

räfsa vb. raps[a], sv. vb. 1. L RUP

"päja? ”re[d]Ja? vb. rej[a], sv. vb. 1 Resa af och till—
isl. reida vb. drifva, vräka (tr.) | gevd

räkna vb. rakna, sv. vb. 1. tant BRT

”"räna vb. ran[a], sv. vb. 1 Aftaga, minskas. — isl. réna. =

ränna f. reno, f. 4 Re

ränna yb. ren[a], sv. vb. 2. — ren op 1) Uppskjuta om ;
planta. 2) Uppväxa, om ungdom:

"ränsar pl. t. ransar, pl. t., Efterbörd hos ko.

ränta f. rento, f. Inelfvor. LG

”päs n. ras ut. pl, n. Fiskafskräde. — Rz 552 a.

räta vb. rat[a], sv. vb. 1 [ut].

rätt adv. ret.

röd adj. rygdar & rygar.

"rödna vb. rygn[a], sv. vb. 1 Varda röd,

[röf] "räf f. rav pl. -ar, f.

röfva vb. rygv[a], sv. vb. 1. :

["röfva] "räfva vb. rav[a], sv. vb. 1 Gå båklätges.

röfvare-m. rygvar pl. -or, m.

pögn f. rog'n pl. -or, f. Rönn.

rök m. rvk pl. -ar, m.

röka vb. rbck[a], sv. vb. 1 & 2.

rör n. rydr pl. =, n.

röra f. rygro ut. pl., f.

röra vb. rysr[a], sv. vb. 2. |

[rörtofs] ”rötofs m. radtops ut. pl, m. di

rör ss] ”rövasse m. ramasa ut. pl, m.
ösa vb. rusfa], sv. vb. 1.

; & Dn. rs pl. =, Nn. rårsa pl. -ar & on, Nn.

östa vb. rwstfal, sv, vb. I: 1) Uppföra röste. 2) Luta,
om tak.

st[e] Dn. rst pl. =

öst stfmoder] -modra cs SONANDNr, f. Längdstocken i tak-
åsen.

a f. rodto ut. pl., f.

ta vb. I rwtfa], sv. vb. 1 (tr. o. intr.)

öta vb. II rwifa] & routfål, sv. vb. 2. Råma. — Rz 535 a.
k Do. rauta. -

rn

See

cka vb. sak[a], sv. vb. 1: 1) = hsv. 2) Glida ned.
sacka sig vb. sak[a] se, sv. vb. 1 Samla sig, skocka sig;
fn moln.
dfell m. sadul pl. sadlar, m. sat pl. -ar, m.
dj vb. sadla, sv. yb. 1. sale], sv. vb. 1.
£, saft pl. -or, f.
a vb. sav[a], sv. vb. 1.
> Mm. sava ut. pl., m.
tv e-tall f. savatal pl. -ar, f. Tall rik vå safve.
ga £. sagu, f.
Uf sak pl. sakor def. sakron, f.
ika vb. I sak[a], sv. vb. 1 Neka i kortspel — Re 555 b.
pe. saka. |
a vb. II "sacka? sak[a], sv. vb. 1 Söla, RN
kna vb. sakna, sv. vb. 1.
sakta adj. o. adv. sayta.

5 a

296

sakta vb. sayt[a], sv. vb. 1.

”saktna vb. saxtn[a], sv. vb. 1 Sakta, intr.

sal m. sal pl. -ar, m. e

sala vb. I saa], sv. vb. 1 [shop & thoup]. atv ; |

"sala vb. II sa![a], sv. vb. 1 Dröja, söla.

salt n. salt ut. pl, n.

salt, ”saltog adj. saltor & saltogar. bod

salta vb. salt[a], sv. vb. 1.

salva f. salvo, f. sä

[samka] sanka vb. sagk[a], sv. vb. 1. Het

samme adj. sama, oböjl. — sama lek se under lek.

sams adv. sams.

sand m. sand ut. pl., m.

sanda vb. sand[a], sv. vb. 1.

sand[grus] "-grös n. sandgrws ut. pl., n.

sand[ig] "-og adj. sando 1. -ogar.

[sank] ”sankig adj. saglagar. | j; As

sann adj. sanar. one

sanna vb. san[al], sv. vb. 1. |

sanning f. sanigg & sanrgg pl. -ar, f. ce AN

sarf m. sarv pl. -ar, m. i NN

sarga vb. sarg[a], sv. vb. 1. — sarg + Skära i, om medar
som vid dåligt förelag nå sanden. rr fre

satan m. satan ut. pl., m. ;

[se] "si se 1. sia sualg) sid. Ir AA :

sed m. sied pl. -2r, m. nå

sef[da]jn adv. & konj. sedan, sen. — sbn Sedan när; t. px
son han kom jan ha fenim varr Iwisar. 1;

sedermera adv. sådarmewa.

seg adj. sagor: n. set. . | dv i

segel n. sigel pl. =, n. : | nudå

segla vb. segla, sv. vb. 1. sedfa], sv. vb. 1. 08

297

”seka vb. sak[a], sv. vb. 1 Dröja, söla.

sela vb. su[a], sv. vb. 1.

sele m. sula, m.

selfelputa f. sulaputo, f.

+selfe]ltamp m. suatamp Pl. -ar, m. Den stropp i seldon som
instickes i fimmelstångsöglan.

; adj. semar & samadoar.

ke a f. smu, f. — isl. sina, f.

sex räkn. saks, abs. o. pred. saksa.

sextio räkn. sekstu. — ord. sekstrnd(2).

ton räkn. sakston. — ord. sekstond(2).

sia Bli. siar pl. -2r, M.

; f. sido, f. |
Mm sa, M. Båtbordsfogning. — Jfr no. si, n. Aasen
647 dr

å pe m. swa, pl. obr., m. Säf. — da. siv.

re pron. sa, su >

3 ig | n. sihuar, n. coll. Nöthår användt till stoppning i
i fsiar. — Re 564 a.

sik m. sik pl. -ar, m

sikt m. sit pl. -ar, m.

si vb. suxt[al, sv. vb. 1

sil m. sil pl. -ar, m.

- fb, saa], sv. vb. 1:

ver n. sdvar ut. pl., n.

fverh and m. stlvorbrånd ut. pl., m. Benämning på ring-
— fingret.

si silke n. sake ut. pl. n. 1) Silke. 2) Siden.

sill f. sol pl. -ar, f. & m.

imma vb. sum[a], sv. vb. 1.

nn. pr. sumon g.? oböjl. Benämning för afträde.

f. sumpo, f.

MED I SS FIT re
NP UR Tr "NA

2

298
sin pron. sm, f. sm, n. sd; pl sma. | i RS
sina yb. sw[a], sv. vb. ; da | va
sinka vb. sigk[a], sv. vb. 1 Dröja, söla. ; j
sinne n. sma pl. obr., n. = af Nes 3
sippa f. sipo, If. : spåra IRA d
sist adj. superl. & adv. sist. | ed
sitta vb. siutfa] sat sut & sia. | jig.
"sittobräde n. situbra n. Sittbräde. [Böjn. se brädel] FIIETA 3
sjal m. $al pl. -ar, m. Mir AR
”sjappa vb. sap[a], sv. vb. 1 Rymma, fly. Af fr. stånppllket va
sju räkn. su, abs. 0: pred. Sua. — ordin. sundrs 0 EE
sjuda. vb. sud[a] svd Sudi. 3 > fet OT
sjuk adj. Sukor. | 2 oe KN
sjuka f. Suko, f. it Sin
sjukas vb. Sukas, sv. vb. 1 [at nogv] Längta, trå. Ke
sjukna vb. sukn[a], sv. vb. 1. ; AN TIA
sjunga vb. Sugg[a] pret. sagg sup. Suggd & sugg so = ;
sjunka vb. sugk[a] sagk Sugki. so vaplöedr st TN
sjuttio räkn. Sut. — ord. Sutrond(2). nt
sjutton räkn. $uton. — ord. Sutond(2). EEE
sjä n. sou ut. pl, n. Bestyr. rn
"gjäsa vb. Sos[a], sv. vb. 1 Gå och ,,draga VE chår sig".
"gjä part. $& $&! Lockord till häst. fa Ae a
själ m. $e! pl. -ar, m. Phoca. | | 14 all
själ f. $el pl. -ar, f. Ande. a
»gjäla[bössa] x-byssa f. selabyso, f. Bössa mg vid sjä k

jakt. ISTER -

gjälahotta f. $elahoto, f. Sko af själskinn. i4å st OM
själas vb. $scelas, sv. vb. 1. Aq 1

»gjäl[alskinn n. $elasm pl. =, n. Själskinn.
själf pron. selv & Selar. — han sew Hin onde.
sjätte räkn. Sat. SN AL

Sper

NES RESPE -IAER
TVR Lage £

299

sjö m. syg pl. -ar, m.

I Sjöbärg n. pr. sygberg, n. pr. Smoke benämning för nåäcken.
kn n. Sygfolk, n. coll.

fågel m. Sygfogel pl. -foglar, m

” jöman m. Syoman pl. -man & -menar, Mm.

— >sjöskuren adj. Syoskurimn, adj. Inskuren af vikar. — jer isl.

0 vågskorinn.

| "sjöstillna vb. Syostilna, sv. vb. 1 Varda stiltje, ugha [å

Nckaohaf). SR

— Ssjöstillnad m. sSygstilna ut. pl., m. Stiltje.

skabb m. skab ut. pl., m.

— skabb[ig] +-og adj. skabo 1:.-ogor.

al [skada f.] "skade m. skada pl. obr., m.

EN skada vb. skad[a], sv. vb. 1.

— skaft n. skaft pl. =, n. 1) Skaft. 2) Solf.

— "skaftkäpp m. skaftjep pl. -ar,'m. En hvar bland de trä-

0 stickor: i hvilka solfven äro-fästa.

| skafva vb. skav[a], sv. vb. 1.

— skaka vb. skak[a], sv. vb. 1.

- akande-sticka f. skakanstiko, f. Redskap hvarmed lintåt-

0 tar lagas.

kel n. skakult pl. skaklar, m

pek pls, Dn. | å

/ a vb. I skalfa], sv. vb. 1.

skala vb. II skal[a], sv. vb. 1 [uav] Springa.

kal[elvabba f. skalavabo, f. Skalbagge. : ;

on. skal ut. pl., n.

4 hjvb. ska & ska pres., sku pret.

skalle m. I skala, m

Id "skalle m;' II skala, m. Lång udde. — Jfr Re 577 'b.

ig kalla skal[a], sv. vb. tr. 1:

4

far.

HV skall[ig] ”-o0g adj. skalo 1. -ogar.

300

skallra vb. skatdra, sv. vb. 1: 1) Skalla. 2) Skallra. Se

skalm f. skalm pl. ar, m i

skam f. skam uRCpL, £ : DIE

skamlös adj. . skamlwrsar. > löja

”skamtacka f. skamtako, f£. Liderlig, illa känd kvinsjopmr

skandäck n. skandek pl. =, n.

skapa vb. skap[a], SV. -yD; da

"skapa sig vb. skap[a] se, sv. vb. 1 Bete sig, uppföra sig.

skaplig adj. skapt 1. -1g0r.

skare m. skara ut. pl., m.

skarf m. I skarv pl. -ar, m.

”skarf m. II skarv pl. -ar, m. Graculus.

skarfva vb. skarv[a], sv. vb. 1.

skarp adj. skarpor v. skarft.

skate m. skata, m. 1) Udde. 2) Trätopp. d

”skateblår f. pl. skåtabluar ut. pl., m. Den blår som erhåls É
les från linets första häckling. | |

skatt m. skat pl. -or, m. HIA

ske vb. se, sv. vb. 3. [Sälls.]

sked f. skad & sed pl; =ar, f.. — Swed pl. -ar, fis PS FRE

"skel n. sd & stjul ut. pl., n. 1) Det ställe å väf där trådarne
korsa hvarandra. — Rz 585 a. 2) ga 2 stju, tis. Gå åt-

. skils, gå isär. — isl. skil, n.
[sken] "skin n. Sm ut. pl, D. Glans.

skena f. $Samo, f. AE
"skena vb. I Samn[a], sv. vb. 1 Skråma, såra. — Re 586 ad
isl. skeina. [is AR
skena vb. II sam[a], sv. vb. 1. Und
skepp n. skip & sip & stjup pl. =, n. lä oi
skeppare m. spar pl. -or, m. — skipur Pl. -ar, Ma se

skicka vb. äk[a] & stjik[a], sv. vb. 1. tall
skida f. Sido & stjido, f. Snöskida; RR

301

skida vb. I Sd[a] & stjud[a], sv. vb. 1 Löpa på skidor.

la vb. II $d[a], sv. vb. 1 [uav] Skynda åstad.

a f. S$wo, f.

ifva sig sw[a] sa, sv. vb. 1 Skynda sig.

tilja vb. sdja & stjilja $ild & stjud. — inf. äfven sh, stjul.

löna om. stjulmuan ut. pl., m. Åtskilnad.

in vb. Sm[a] sam sma. Äfven med äl sw[a], sv. vb. 1
era

bf. Sigko, f. a

kinn mon. sm & stjun pl. =

nnbåll m. sibol br -ar, m. Skämtsam benämning på

| potatisar. R /

it m, sut & stjut & skat pl. Örn

a vb. Sut[a] Seat Siti. Äfven med sk- och stj-.

adj. Sutigar & stjutigar & Svutugoar.

Pigg m. stjutsprg Pl. -ar, m. Spigg.

a f. $Soro & $Souro, f. Skata. — R2 592 a. no. skjor

isl. skjör, f.

if. solo, f.

br la f. Sulo, f. Mjölkstäfva. — Rz 588 b. isl. shjöla, t

u Sut[a] svt & $yot uti. Ordet uttalas äfven med skj-

och BGN

juts m. sus pl. -ar, Mm. Äfven skjus och sljus.

- om tå & skou pl. nar, m.

(0 vb. sko & skou, Sv. vb. 3.

oc) Mm. skok pl. -ar, m.

o[fvell m. skol pl. -ar, f.

kog m. skog & skoug pl. -ar, m.

gs-bäss[e] m. skoksbas (& skouks-b.) pl. -ar, m. Fästing,

ö Hiodes.

S-Svin n. skoksvm & skouksvm pl. =,n. Gräfsvin.

- |. skol pl. -ar, f. Stöd, — Jfr "skorda.

=

Md
Nä

302

— [skola f.] "skole m. skola, m. hide

skola vb. skol[a], sv. vb. 1. de
”skolfnot f. skolvnot, f. Notens glesaste parti. [Böjn. se
not!] - i

"skolfva f. skolvo, f. Gunga med fyra sittbrädéen. gille
”skolfva vb. skolv[a], sv. vb. 1: 1) Gunga. 2) Svikta. —

trenana skolwar. r sang
skomakare m. skömåkar pl. -ar, m.
skona vb. skon[a], BYCCYD de palm
skonare m. skonar, pl. -ar, m.

skopa f. skopo & skoupo, f. fd man
"skorda f. skolo, f. Båtstöd. — isl. skoröa, f.
"skorda vb. skol[a], sv. vb. 1 Anbringa stöd under ngt! dad

isl. skoröa. di
”skordning f. skolmgg ut. pl., f. Handlingen att "skorda.
skorf m. skorv ut. pl., m. maj
skorfv[ig] "-og adj. skorvo 1. -oger. of
skorpa f. skorpo, f. i
"skorpog adj. skorpo 1. -ogar, adj. Betäkt 1. isdans med

skorpa. vid
[s]korsten m. kostam pl. -ar, m. stunt 4
skot n. skot & skout pl. =, n. Ad j
skota vb. skot[a] & skout[a], sv. vb. 1. In
skott n. skot pl. =, n. BR Ad

skotta vb. skot[a], sv. vb. 1.
skottspole m. skotspola, m
skrabba f. skrabo, f. Skrabbig varelse.

skrabb[ig] "-og adj. skrabo 1. -ogar. "
”skracka vb. skrak[a], sv. vb. 1 Skratta, om skatan, "HM

skrikka. ; gt 4
”skrafla f. skravlo, f. Sladderkäring. öda.

303

ja alla vb. skravla, sv. vb. 1: 1) Knarra. 2) Kurra, om
- magen. 3) Pladdra. — Rz 597 a. — no. skravla.
skr flare m. skravlar pl. -or, m. Pratmakare. — no. skrav-
filar. mn :
sk iraflog adj. skravlo 1. -ogar, ål Pratsam.
"sk rafva vb. skr av[a], sv. vb. I Sladdra. — isl. skrafiii
oo "s] så rakog adj. skraku 1. -ugor, adj. Vårdslös. — Jfr Rz596'b
— skraka.
kog-Daniel m. skråkudanu pl. br: m. Vårdslös mans-
KM Kesbrdkn.
skramla vb. skrambla, sv. vb. 1: res = hsv. 2) Skräfla.
å krapa f. I skrapu, f.
FoP f. II skrapu, f. Stackhbi
rapa vb. skrapfa], sv. vb. 1: 1) Skrapa. 2) Smattra om
3 regn.
| - appla vb. skrapla, sv. vb. 1 Smattra, om regnet.
Kg a f. skratu, f. 1) Skramla. 2) Fågelskrämma.
sk ta yb. I skrat[a], sv. vb. 1 [et nogon] Jaga. — Re
I 596 b.
rata vb. II skrat[a], sv. vb. 2 Skvattra, om skatan. —
no. skrata.
ratog adj. skratu 1. SR adj. Gäll.
2 ratt n. skrat ut. pl.,
ratta vb. skrat[a], SV. Sr 1.
'skrefva f. skrwu, f. 1) = hsv. 2) Cunnus.
skrift f. I skrift pl. -or, f. Skrifvet arbete.
crift f. II skrift ut. pl., f. Nattvardsgång.
rifva vb. skrwf[a] skraw skruwi.
ik n. skrik pl. =, n
Af. skrikjo, f. — no. skrikja, f.
rika vb. skrik[a] skrek skrik
Dn. skruv pl. =, Dn.

KR pA

304

skrinda f. skrindo, f. Et +
skrinna vb. skrw[a] skran skrum. | | 2
>skrinn-is m. skrvms pl. -ar, m. Is tjänlig att åka skrid- E

sko på. =

skrinnsko m. skrinsko pl. -nar, m. oftast ;
”skrofla f. skrovlo, f. Bärgskrefva. j MITSEre
skrofi[ig] "-og adj. skrovlo 1. -ogar, adj. 16 S0daTaR

"skrofva vb. skrov[a], sv. vb. 1 Uppfösa, t. ex. ved ur skuta.

— Jfr no. skroyva sötte ngt hoit 1. loseligt op. sc
"skroppa vb. skrop[a], sv. vb. 1 Prata, pladdra. —Rz 609 bid
"skrota vb. skrot[a], sv. vb. 1 Skjuta sig åt sidan, om last

i båt 1. fartyg. n.qut dn
"skrubba f. skrubo, f. Skrubbla. Lat Age
skrubba vb. I skrub[a], sv. vb. 1: 1) =-hsv. 2) Skrubbla

ull. — Rz 601 a. rosa
<skrubba vb.: II skrob[a], sv. vb. 1 Skubba, = 7
"skrubbelstol m. skrubcelstol pl. -ar, m. Pulpetliknande: in

rättning, hvari skrubblan är anbragt. le nia
skrubbla vb. skrubla, sv. vb. 1. ,
skruf m. skruv pl. -ar, m. Lt BA LA
skrufva vb. skruv[a], sv. vb. 1. | & å
skrynka f. skryghkjo, f. ; sota
skrynka vb. skrygk[a], sv. vb. 1. cha. 0 STAT
skrynk[ig] "-og adj. skryngkjo 1. -ogor. dy ets
skråma f. skruamo, förnin Jr ig
skråma vb. skruam[a], sv. vb. 1. NE
”skräcka f. skrekjo, f. Skrake, mergus. — Re 604 a. so i
skräd[d]are m. skradar pl. -ar, m. ST då j
skräfla f. skravlo, f. it sd
skräfla vb. skravel skravla, sv. vb. 1. I AN
"skräflog adj. skravlo 1. -ogar, adj. Skräflande. c APO

"skräfvelhandsk[e] m. skravelhansk. pl obr., m. Skräfla

m. skrel pl. -ar, m.
a vb. skral[a], sv. vb. 2.
"skrällfylla f. skralfylo, f. Duktig fylla.
skrämma vb. skram[a] skramd, sv. vb. 2.
skräna vb. skren[a], sv. vb. 1.
skr ppa f. skrapo, f.
— "skräta? ”skrätta? vb. skrat[a],sv. vb. 1 Skvattra.
"skudda vb. skod[a], sv. vb. 1 [ve] Libba vid, fastna vid.
uff m. skuf pl. -ar, m.
kuffa vb. skuf[a], sv. vb. 1.
skugga f. skugo, f.
a vb. skug[al], sv. vb. 1:
| förskyld pl. ror, fö
skulla vb. skul[&], sv. vb. 1 Synas högre och närmare i
a följd af dunstbildningar. Vid "skullning, som är en van-
s lig företeelse å hafvet, synas föremålen icke upp-och-ned-
IN vända, hvaremot man tycker sig se under t.ex. holmen.
Ett allmänt ord, som vore förtjänt af att upptagas i
A - högsvenskan. — Rz 606 b. no. skolla.
kulle m. skula, m.
skullna yb. skuln[a], sv. vb. 1 = skulla.
f ta vb. skulm[a], sv. vb. I = "skulla.
Dn. skum ut. pl., n.
Mög yb. skum[a], sv. vb. 1 (tr. o. intr.)
skumpa vb. skump[a], sv. vb. 1.
"skura f. skuru, f. 1) Skåra. 2) Inskärning i allmht. — Rz
| = a.
ura vb. skur[a], sv. vb. 1.
la k a Vb. skur[a], sv. vb. 1 Fära med fart. — Re 608 a.
ja DO. skura.
ta f. skiuto, f.
k kutt n. skut pl. =

j

306

skutta vb. skut[a], sv. vb. 1.
skvala vb. skwal[a], sv. vb. 1.
skvaller n. skwaldar ut. pl., n. NER
skvallra f. skwaldro, f. te
skvallra vb. skwaldra, sv. vb. 1. SSE
”skvallrog adj. skwaldro 1. -ogar, adj. Skvalleraktig.
skvalpa vb. skwalp[a], sv. vb. 1. sine
”skvalp[kvarn] >-kvärn f. skwalpkwen pl. -ar, f. Skvalt-

kvarn. fr TN
skvatter n. skwator ut. pl., n. Hi KUN
"skvattra f. skwatro, f. Pratsjuk kvinsperson, re

skvattra vb. skwatra, sv. vb. 1: 1) = hsv. 2) Pladdra.
"skvattrog adj. skwatro 1. -ogar, adj. Lös, vattig; om mat. —
”skvira f. skww[a], sv. vb. 1 Gnälla, ish. om barn. — no.
skvera: bräka.
"skvittra vb. skwitra, sv. vb. 1 Pladdra.
"skvätta f. skwato, f. & m. Fjäsker.
skvätta vb. skwet[a], sv: vb. 1.
sky m. $y 1. stjy pl. =, n. — isl. sky, n sö
skydda vb. syd[a], sv. vb. 1. | > mA

[skygg] ”skjugg adj. Sugar. ot RR
[skygga] ”skjugga vb. sug[a], sv. vb. 1. RE
skyl m. syl pl. -ar, m. un
>gkyl n. syl pl. =, n. Skjul. dvs a
skyla syl[a], sv. vb. 2. é 10 dk
"skylf adj. Sylvor n. Sylft, adj. Sned, vind. nt (
skytt m. yt & stjyt pl. -ar, m ä d
skytta vb. syt[a] & stjyt[a], sv. vb. 1. oi
skyttel m. sisul pl. Swslar, m. = ”"ledaskyttel. sö Sv
skåda vb. skod[a], sv. vb. 1. — Inf. äfven skodi. +
skål f. skual pl. -ar, f. ' Sid

xskålebesa f. skolaberso f. Slamsa.

307

vb. I skuald[a], ST vol.
källa vb. II skuald[a], sv. vb. 1 Plankbeslå, t. ex. en jakt.
fr (2) Re 613 b skålläs
kånk m. skogk pl. -ar, m
) 1. skuap pl. =, n.
tskäddra f. Sadro, f. Pratsam och fjäskig SAVE = Re
era b.
skäddrog adj. fade -ogar, adj. Fjäskig.
: ski Idrus m. sadrus ut. pl., m. 1) Pratmakare. 2) Fjäsker.
ski fvor f. pl. Savar, pl. t.
skägg n. sag pl. obr., n.
skägga vb. I sag[al, sv. vb. 1 [ve, shop] Stöta ihop, om
- åkdon och farkoster.
'sk kägj ga vb. II Seg[a], sv. vb. 1 Slarfva, slamsa.
fskägger m, sagor oböjl., m. Hin onde. .
skägg ig] "-og adj. $ago 1. -ogar.
gg-mossel? m. Sagmusil pl. -ar, m. Yfskäggig mansper-
2 Son.
kta] ”skäfta f. safto, f.
skäl äkta] "skäfta vb. Seft[a], sv. vb. 1.
kä kejblår, "skäft- f. pl. saftbluar ut. pl., m.
] f. Salo 1. stjalo, f.
an vb. sal[a] 1. stjal[a], sv. vb. 2.
llkudda f. salkudo, f. Skällko.
kälm m. Sem pl. -ar, m.
skämmas vb. samas Samdist Samdast, sv. vb. 2.
skä ka vb. Sagk[a], sv. vb. 2.
É kä 'D. Ser pl. =, Dn
kärfva f. servo, f.
] vb. ser[a] 1. stjer[a] skar & skar skur. — ser ut
Kastrera, — pret. pass. skadist.

1

Lä

I.

s På

I

-
-”-

|

VS

308

"skäreman m. $&ruman, m. Skärgårdskarl. [Böjn. se man]
Sterumans uakor & slada säges om hafvet under stiltje: 3
skärgård, >skäre- m. ser igual pl. -ar, m d
skärm m. $erm pl. -ar, m. E dok
”skärra vb. Ser[a], sv. vb. 1 Raspa; om ljud som uppkom-
mer när man drager en griffel mot taflan, afrifver en
tygbit 0. s. v. — Jfr Rz 616 b skärja: skrika, larma.
skärskåda vb. seskod[a], sv. vb. 1. FN TU

”sköda vb. sygd[a], sv. vb: 1. = "sjåsa. vs ov HI
skölja vb. sblg[a], sv. vb. 2. Prov
"sköra f. I Sybro, f. Skata. — Rz 592 a. isl skjör, fi. 000
"sköra f. II sybro, f. Benskref. UK RE
"sköra vb. $Syxr[a], sv. vb. 1 Göra ”skörhugg i fäld stock LS

och för dess afbilande. Sv rs
skörd f. syd pl. -ar, f. 03 5
"skörhugg n. Syorhug pl. =, n. Sned inhuggning i stock.

Jfr "sköra yvb.! 2012 SAR
skört n. soft pl. =, n nos
[sköt m.] "sköta f. skvwto, f. sytkalet Ta VAN
sköta vb. swt[a] 1. stystfal, sv. vb. 2.. (a (nt
"slabb adj. slabar, adj. Slapp, slak; om tåg. TAN AR
+slabba f. slabo, f. Full sked. set KINNA

+slabba vb. I slab[e], sv. vb. 1 Gifva efter, slakna. > sl
"slabba vb. II slab[a], sv. vb. 1 Gå Rome men säkert.

— ha slabar 0 gar. Ad oo DN
»slabberpung m. slaborpugg pl. -ar, m. Sladdrarev s007
xslabbertaska f. slabelasko, f. Sladderkäring. iv öd 4 Å
»slabbra vb. slabra, sv. vb. 1 Sladdra. — He skr a it
slackra vb. slakra, sv. vb. 1 Flina. | nh ” a
»glada vb. slad[a], sv. vb. 1 [ugv] Färdäs Mbgskmtiv ÖR
sladd m.. slad pl. -ar, m. 4

sladda vb. slad[a], St. ND:

— >slafra f. slavro, f. Sladdertaska.

p "slafrog adj. slavro 1. -ogar, adj. Pratsam. .

— "slafsa vb. slafs[a], Sv. vb. 1 Lf se] Lapa. — Re 620 a.—

3 no. slafsa.

: slag n. slag pl. =, n. — def. sg. slajo 1. slajv anv. i bet.

3 af ,,alltid någott; t. ex. nou va tan s. anto.

klaga f. slagu, f.

slagg n. slag ut. pl., n.

— slagga vb. slag[a], sv. vb. 1 Gloppa.

>slag[o]klump m. slaguklomp pl. -ar, m. Klubban på slagan.

— +<slag[o]val m. slaguval pl. -ar, m. Slagskaft. — Rz 618 b.

"slagsida f. slagsido, f. Slaksida på slaktkräk.

— slak adj. slakor.'

— slakna yb. slakna, sv. vb. 1.

— slakta vb. slaxt[2], sv. vb. 1.

— "slam[m]a vb: slam[a], sv. vb. 1 [kul] Falla, ramla.

| i "slammertask m. slambetask pl. -ar, m. Sladdrare.

» -slamra f. slambro, f. Sladdertaska.

å slamra vb. slambra, sv. vb. 1.

q Xslamrog adj. slambro 1. -ogar, adj. Sladderaktig.

slams Dn. slams, ut. pl., n.

— slamsa f. slamso, f.

— slamsa vb. slams[a], sv. vb. 1.

— fslange m. slagga, m. Lång udde.

i slanka yb. slagk[a], sv. vb. 1 Slå dank. — Re 624 a.

— +slappertask m. slapetask pl. -ar, m. Skräflare.

— +slappra f. slapro, f. Sladdra.

— &slappra vb. slapra, sv. vb. 1 Sladdra. — Re 421 a.

| "slapprog adj. slapro 1. -ogor, adj. Sladdrande.

"slapprus m. slaprus pl. obr., m. Sladdrare.

— "slarfdarjus m. slarvdarjus pl. obr., m. Slarf; slarfver,
slarfva f. slarvo, f.

i

310

"slasa f. slasu, f. Slamsa.

"glasa vb: slas[a], sv. vb. 1 Slamsa, slarfva. — Rz 621 ved
"slasog adj. slasu 1. -ugar, adj. Slamsig, slarfvig. AR
slask n. slask ut. pl., n.

slaska vb. slask[a], Sv. vb: 1. SE
— slask[ig] "-og adj. slasko 1. -ogar. Jå
”slattra f. slatro, f. Sladdra. — Re2 619 b. cal
>slattra vb. slator slatra, sv. vb. 1 Sladdra. SA :

slattrog adj. I slatro 1. -oger, adj. Pratsam. slåddränge” Se
"slattrog adj. II slatro 1. -ogar, adj. SKpprig: rie
slef f. slaw pl. -ar, 2 - j
»sleka vb. slerk[a], sv. vb. 2 Slicka. — R2z 621 b. iska

sleikja. 18: RN
””slek-i-pott m. slemdkipot ut. pl., m. Benämning på pekfingret. -

Sad
/ [Ed KR

[slem] "slim n. slm ut. pl., n. — isl. slim, n. Öv BEER
[slemmig] »slimog adj. slumo 1. -ogar. REN

slida f. shdo, f. pt:
"slifsa vb. shbfs[a], sv. vb. 1 Läspa, tala styaligt. 6 j

slimsa f. sliumso, f. CN

slipa vb. slp[a], sv. vb. 1. ce NN

slip[ho] ”-hoe m. slphoa, m. |

slippa vb. stbp[a] slap slupt.

slipsten m. slpstam pl. -ar, m.

"slipsör n. slips ut. pl., n. Slipgår.

slockna vb. slokn[a], sv. vb. 1.

slott n. slot pl. =, n. — sloto är namn på en hög 1 klip]
- (holme) å hvilken under hednatid ett Ng

"slotta vb. slot[a], sv. vb. 1 [tl] Slå, smälla. — pelöilt

"slubb adj. slobar, adj. = >slabb. 304

"slubba vb. slob[a], sv. vb. 1. = slabba vb. I.

slug adj. slugar. |

sluka vb. sluk[a], sv. Yb. 1. — pret; äfven sluk &'s

311

2
5)

slunga f. sluggo, f.

— slunga vb. slugg[a], sv. vb. 1.

slut n. slut pl. =, D

sluta vb. slut[a], sv. vb. 1.'

— [slutta] ”slut[a] vb. slut[a], sv. vb. 1.

Er sluttig] ”slutog adj. sluto 1. -ogar, adj. Sluttande.

— <sluttra f. slotro, f. Sluddrande o. pratsjuk kvinna.

Iuttra vb. slotra, sv. vb. 1 Sluddra, tala fort och otydligt.
'sly n. sly ut. pl., n. Slem i vattnet. — Rz 622 b. isl. sly,
-Å n. byssus lanuginosa. no. sly, n. Slem.

FM f. slua pl. -ar & -nar, f.

: meg vb. slua slo. slaji. — sluas slodist slagdast slåss.
össlått f. sluat ut: pl, fc Afslaget gräs på ängen. — Jfr Rz
fr 619 a.

låttare m. sluatar, pl. -2r, -.m. Slåtterkarl.

släcka vb. slak[a], sv. vb. 2.

släde m. slada, m

slägga f. slagjo & sladjo, f.

äkt f. sleyt pl. -or, f.

fraktas vb. slextas, sv. vb. 1 [po, et) Brås.

kting ”-inge m. sleytiggji & -vndji pl. -28gar, m

slänga vb. slagg[a], sv. vb. 2.

släpa vb. slap[a], sv. vb. 1 t. o. intr.

— släppa vb. slep[a] sleft.

i — fr n. sleptra, n. Spak hvarmed väfbulten omvrides.
—— [Böjn. se trä/]

släta f. slato, f. Slätt. — Rz 626 b slätta.

läta vb. slat[a], sv. vb. 1. ;

"slät[klifva] "-klyfva vb. slatklyv[a] -klmw -klyvi Klättra.
slätt f. slat ut. pl., f. Slut. — ha & po slaton ra.

it adv. slat, adv. Slut.

ttra f. slatro, f. Sladderkäring.

312

[slö] ”slög adj. slyggar. a

slöja f. slojo, f. Fre.
slösa vb. slygs[a], sv. vb. 1. Hl
smack m. smak pl. -ar, m. Segelfartyg. 7 snlatg
smacka vb. I smak[a], sv. vb. 1. FST
"smacka vb. II smak[a], sv. vb. 1 [tl] Slå. sit TR

smak m. smak ut. pl., m. sadla

smaka vb. smak[a], sv. vb. 1. £ vd
smal adj. smalar. | Äl
"smala vb. smal[a], sv. vb. 1 [kul] Ramla.— Jfr Rz 637 på
”smaltarm m. smaltarm pl. -ar, m. Tunntarm. + ANN

smed m. smaied pl. -ar & -or, m. — smad pl. -or, m. a É
smedja f. smidjo, f. Hikla
”smedje-[fläkta] ”-bläkta f. smidiblexto, f. gta
”smedjehärd m. smidshel p. -ar, m. Äsja. san -
smeka vb. smack[a], sv. vb. 1. dv AS
smeta vb. smen[a], sv. vb. 1. > bi d
smida vb. smid[a], sv. vb. 2. - Si ”
smita vb. smit[a], sv. vb. 1 (pret. äfven smart) Slå; a
smitta f. smito ut. pl., f. fi ale
"smocka vb. smok[a], sv. vb. 1 Slå. nr
smula f. smulu, f. pig 7 SN id
smula vb. smoZ[a], sv. vb. 1. jänadv AJ Hd
smultron n. smultron pl. =, n. dv sq
smyga vb. smyg[a] smygg smugu våg
små adj. smua. n. smuat anv. ofta ss. adv. =",i ringa
grad". >

”småklöfvar f. pl. smuå&klawar, pl. t. Lättklöfvar.
”småvetande adj. smuavitand, oböjl. Mindre vetande.

smäcka vb. smak[a], sv. vb. 1. a ti
smälla vb. smel[a] smal smulh, Vb. intr. — smal SV.
2, tr. ) nr

313

; smälta vb. smelt[a] smalt smult & smell, intr. — smertal,
; sv. vb. 2, tr.

"smätta vb. smet[a], sv. vb. 1 Kasta, slå. — Rez 634 a.
smör n. smör ut. pl., n

; smörgås f. smörguas pl. -ar, m. Hällre säges smör o bryg.
smörja f. smbrjo, f.

smörja vb. smbrja 1. smöri, pret. 0. sup. smod & smörja.
"snafsa vb. snafs[a], sv. vb. 1 [+ sa] Förtära med glupskhet.
snafva vb. snav[a], sv. vb. 1.

"snaka vb. snak[a], sv. vb. 1 Objuden infinna sig vid gästa-
> bud. — R2 638 b. isl. snaka.

”snakare m. snakar[2a] pl. -2r, m. Objuden gäst.

snara f. snaru, f.

"snarande adv. snåråndr, adv. Snarare, förr; hällre.
xgnarfla vb. snarvla, sv. vb. 1: 1) Morra. 2) Skräfla, tåla
i munnen på hvarandra". — no. snarva.

' "snarflog adj. snarvlo 1. -ogar, adj. Fallen för att "snarfla i
bet. 2.

g narfvel n. snarvel ut. pl., n. 1) Hundmorr. 2) Skräfvel.

"snes m. sSnes ta -Qar, m. ia Med tvärslåar försedd, i jorden
nedslagen stake, hvarpå säd 1. hö uppsättes att torka.
2) Axeln i en trälla. — Rz 641 b. isl. sneiss, m. pinne.
— Fsnesa vb. snes[a], sv. vb. I Uppsätta säd 1. hö på "snes 1.
snickare m. snikar Pl. -ar, m

snickra vb. snikra, sv. vb. 1.

snibb m. smb pl. -ar, m.

tsnifva f. smovu, f. Snipa.

"snipe? "snippe? m. smpa, m. Snibb. — R2 643 b.

sno vb. sno & snou, Sv. Vb. 3.

314

snok m. snok pl. <ar, m. Coluber matrix. (HS
"snoppa vb. snop[a], sv. vb. 1 Snyfta. — fsv. snoppa. -
snor m. snor ut. pl., m. så tl
”snorhandsk[e] m. snorhansk pl. obr., Mm. Snorgers. = «oc
”snubba f. snobo, f. Otålig, hetlefrad Person... = >= oder
"snubblog adj. snoblo 1. -ogar, adj. Enfaldig. pj
”snubbog adj. snobo 1: -ogar, adj. Snarsticken. Ir njsönt
"snucka : vb. snuk[a], sv. vb. :1 Snyfta. — Re 647 bo i
snukka. «RT -
"snupplog adj. snopto 1. -ogar, adj. Skarin iv RE
snurra f. snuro, f. | bird RN
snurra vb. snur[a], sv. vb. 1: 1) = hsv. 2) Spinna, om katt.
snus n. snus ut. pl, n. on tan
snusa vb. snus[a], sv... yb, 1. | fik SN å
"snuttra f. snotro, f. Snuskig kvinna. 4 af a
»snuttra vb. snotra, sv. yb. 1 Nedsöla, ish. med snor.
»snuttrog adj. snotro 1. -ogar, adj. Osnygg, snuskig...+. =.
"gny vb. sny sv. vb. 3 Snöa. — Rz 643 b. no. snya. =
"snyrra f. snyro, f. Fnurra på tråd. — hsyv. Rn Aer. å
"snyrrog adj. snyro 1. -ogar, adj. Fnurrig, om tråd. —
tsnörrog? rusta ia
"snyta f. snyto, f. Snopp.
snyta vb. I snyt[a] snwt snutr Snyta.
"snyta vb. II snyt[a], sv. vb. 2 Snatta. — Re 644. b. i
"snyta vb. III snyt[a] snöat snutr [uav] Springa, AM 2
snål adj. snualor. >
"snåla vb. snua![a], sv. vb. 1 [1 sa] Glupskt förtära.
"snåll m. snuald pl. -ar, m. 1) Det S-formiga före net.
spionrock. 2) Jfr "knäsnåll. — Re 643 a. « dn d
"snåt n. snot pl. =, n. Nos; tryne. — Jfr R2z 644 a
”snåta vb. snot[a], sv. vb. 1 Snoka; brukas ish.. om h
snäcka f. snekjo, f. :

fist

315

Snö m. snyg ut. pl.,
- snöbåll m. snygbol ör -ar, Mm.
| föLkinga] "-flingra f. snygfhggro, f
pa vb. snygp[a] snyft.
] - n. snåura pl. -ar & -2n, N.
5 örfla f. snarvlo, f. Snöflande kvinsperson.
8 örfla vb. snarvla, sv. vb. 1 Snöfla.
| k nörflog adj. snärvto 1. -ogar, adj. Snöflande.
”Xsnörra f., "snörrog adj. Se "snyrra, "snyrrog.
>sofna vb. sovna, sv. vb. 1 Somna. — isl. sofna.
sofva vb. sov[a] sovd.
"sofve m. sov: ut, pl., m. Sömnighet. — sovm & yvi ma.
sol f. sol ut. pl., f.
— "golgång m. solguagg pl. obr., m. Solnedgång.
”solka vb. sotk[a], sv. vb. 1 Grumla, orena. — Rz 559 a.
— "solkog adj. solko 1. -ogar, adj. Grumlig, oren.
'solråde m. solroda ut. pl., m. Rodnad vid solens sipöd
,H nedgång.
solrök m. solrkuk ut. pl, m
om pron. & adv. som & som.
sommar m. somar pl. somrar, m.
"sommartistel m. somalistul pl. -tlar, m. Tistelstång använd
> vid körredskap sommärtid; iojess med krok vid for-
— donet. | :
Son m. son & son Pl. synar & sinar, m.
sopa vb. sop[a] & soup[a], sv. vb. 1.

| [ ÖT sorg pl. -ar, f.
sorglig adj. sorglgoar.

— sot n. sot ut. pl., n.

sota vb. sot[a], sv. vb. 1.

I
i
(a

316

sotare m. sotar pl. -or, m. än
sot[ig] "-og adj. soto 1. -ogar. död S ;
spade m. spada, m. | iv
[spak] "spake m. spaka, m 5 nd så
spak adj. spalar. oc FÖR
spann n. span pl. =, n. MIR
spant n. spant PlLos=laN 9 Ira
spara vb. spar[a], sv. vb. 1. of4ög ”
sparf m. sparv pl. -ar, m. i 1 sön
spark m. spark pl. -ar, m. iv mon
sparka vb. spark[a] & sparkas, sv. vb. 1. SR sk a
sparlakan n. spårlakand pl. =, n. ERE "4
sparre m. spara, m. förd C
"sparrstäd n. sparstad pl. =, n. Mindre städ, aflångt och i

ene änden skarpt tillspetsadt. är AA

spatt m. spat ut. pl., m. ba syo TUR
spel, "späl n. spet & spelt pl. =, n. oh
spela vb. spela], sv. vb: 1. HANhaa
spelman m. spelman, m. [Böjn. se man, m./] TÅ ödla
spenat m. spinat ut. pl., m. fule öm
spene m. spma, m. ds mg
speta f spitu, f. lan 1450
speta vb. spit[a], sv. vb. 1. — spita sunda mnogo. då
spett n. spat pl. =, n. Faånt
spigg m. spig pl. -ar, m. NOS --tl nå
spik m. spik pl. -ar, m. | | 0
spika vb. spik[a], sv. vb. 1. PERSER +9Hf
"spik-käpp vb. spiktjap pl. -ar, m. Broddstaf. = ad
spilla vb. spu[a], sv. vb. 2. 03 SR
spillkråka f. spilkruako, f. Allan
spillra f. spildro, f. OM fsk i

317

spindel m. spiundu pl. spmdlar, m. Brukas ej om djuret —

É se "lock! — utan blott såsom vedernamn för spinkiga

personer: ;

spinna vb. spu[a] span spuna:

spinnrock m. epinrot pl. -ar, m

spira f; spwo, f

spis m. spis Va -ar, m. Spisel.

spisa vb. spis[a], sv. vb. 1, intr.

””spisflisa f. spisfliso, f. Spiselhäll.

spjälka vb. spjelk[a], sv. vb. 2.

"spjälke m. spjelka, m. Spjäle. — Rz 657 a. isl. spjälk, f.

"spjälkståndare m. spjetkstondar pl. -or, m. Staf i hvarje
bland hökorgens fyra hörn.

spjärna vb. spjen[al, sv. vb. 1.

"splint m. splnt pl. -ar, m. Sprint.

"splita f. splato, f. Sädesärla. — I Österb. spilto.

- splittra vb. splitro, f.

spole m. spola, m. Spjäle.

sporre m. spora, m. — isl. spori, m

"sporslag n. sposlag ut. pl., n. Nys, aning. — isl. "spur(ö)-

slag, n. jfr spurdagi, m. = Rz 659 b.

spott n. spot ut. pl., n

spotta vb. spot[a], sv. vb. 1.

>spraekla vb. spraket sprakta, sv. yb. 1: 1) Spraka häftigt:
2) Dåna.

tspradda vb. sprad[a], sv. vb. 1 [til] Slå.

"spragga vb. sprag[a], sv. vb. 1 [uav] Springa styft.

"spraka vb. sprak[a], sv. vb. 1.

— "sprake-djur n. sprakadjur pl. obr., n. Öknamn på en arg-

sibba.

b spricka f. sprikjo, f.. & spriko, f.

k

É
N
-”
S

NIST

318

— spricka vb sprik[a] sprak spruki & sprutji. "enndajg

sprida vb. sprod[a], sv. vb: 2. sval) | |
springa vb. sprigg[a] spragg spruggr & sprundju ===
sprint m. se ”splint. 5 = > Si
sprita vb. sprit[a], sv. vb. 1. [0
spritta vb. sprit[a] sprat sprut. ni «
spruta f. spruto, f. 5 z ee nåd ;

NM
:

spruta vb. sprut[a], sv. vb. 1. dv vi
språk n. spruak pl. =, n. 4 BRI sad
språka vb. spruak[a], sv. vb. 1. iv BAN
”språta vb. sprot[a], sv. vb. 1. [uar] Tla med SN St
språte m. sprota, m. NFdTe AU

spräcka vb. sprak[a], sv. vb. 1.

spränga vb. spragg[al, sv. vb. 2.

sprätta vb. sprat[a], sv. vb. 1 [op].

spröt n. sprygt pl. =, n.

tspuggel n. spugel ut. pl., n. Spyor.

+spuggla vb. spugla, sv. vb. 1 Kräkas, spy.

Spy vb. spy, Sv. vb. 3.

spå vb. spua, sv. vb. 3.

spåkäring f. spuatjergg pl. -ar, f.

spåman m. spuaman, m. [Böjn. se man/]

[spån m.] "spåna f. spuano, f.

spånad m. spona ut. pl., m. :

spår n. spor pl. =, n. LG AS

spåra vb. spor[a], sv. vb. 1.

späck n. spak ut. pl., n.

späda vb. spad[a] spad, sv. vb. 2. |

spänna vb. spen[a] spend, sv. vb. 2. — sp. uav Skyndi
väg. oc bling

spännare m. spanar pl. -2r, Mm. Väfspännare.

319

"spärta vb. spet[a], sv. vb. 1 Sparka, sprattla. — sp. uav
—— Gifva sig i väg.
fort. pl. spetor, pl. t. Af höns uppsparkad sand.
[spö] "spöd n. spygd pl. =
spöka vb. spygk[a], sv. vb.
Wök[e] n. spyogk pl. =, n.
abbe m. slaba, m.
Fitack m. stak pl -ar, m
stacka vb. stak[a], sv. vb. 1.
stackare m. stakar, pl. -ar, m
stackars adj. stakas, oböjl.
"stackelbärg m. ståkelberg pl. obr., m. Person som lätt
Å Xstacklar omkull. |
stack[ig] +-og adj. stako 1. -ogar.

| "stackla vb. staket stakla, sv. vb. 1 [kul] Falla, ramla. —
j isl. stakra, vb. ragla.
stad m. stad & sta(d) pl. stadar def. stadron.
sitta 1. stådfasto ut. pl., f. Stadga.
[stadga?] ”stagga vb. stag[a], sv. vb. 1 [mout] Stanna
Ko mota.
stadig adj. stadgar.

lighet f. stadihest ut. pl., f.

"stafver m. stavur pl. stavrar, m.
stafva vb. stav[a], sv. vb. 1.
stag n. stag & stag pl. =
staka vb. stak[a], sv. vb. i
stake m. staka, m.
stall n. stal pl. =
stam m. stam bl -ar, Mm
stamma vb. stam[al], sv. vb. 1 Härstamma.
stamp m. stamp pl. -ar, m |

stampa vb. stamp[a], sv. vb. 1.

320

”stampsäck m. stampsek pl. -ar, m. Vedernamn på en jock,
undersätsig och ovig person. É

stan[n]a vb. stan[a], sv. vb. 1. cs TOM
stans m. stans pl. -or, m. sm bög

stapel m. stapul pl. staplar, m. 7 HO
stapla vb. stapla, sv. vb. 1. MEN
stappla vb. stapla, sv. vb. 1. — st. kul Ramla, falla.” AN
star[e] m. star pl. -ar, m. s ANN
stark adj. starkar. saa HI REN
starr m. I star ut. pl., m. Carex.” 5
starr m. II star ut. pl., m. Ögonsjukdom. Fe fe
steg n. steg pl. =, n. | oda
stege m. stiga, m. lägg 3

stek f. stek pl. -ar, f. ed sil
steka vb. sterk[a], sv. vb. 2. dit BROR d

sten m. stam pl. -ar, m. ini Je
"stenbjörn m. stembjyon, pl. -ar, m. Blockvagn använd 4

stensläpning. pie ;
”stenhugg n. stemnhug pl. =, n. Den del af Nä0elg) 1 ch
undre sida, som gränsar till kilen. 00

0

sten[ig] "-og adj. stamo 1. -ogar. LM
"stenknabb m. stemknab pl. -ar, m. SIAT liten sten.
”stenskvira f. stemskuwwo, f. Stenskvätta. finde” CI
"sten[teln] >-telne m. stemtelna, m. Undre nättelnen. 5
"sterna vb. stn[a], sv. vb. 1 Styfna, stelna. — ik stirön
sticka f. stiko, f. er od
sticka, vb. stik[a] stak stuk & stutj. a ar 2
stift n. stft pl. =, n. [Syse

stiga vb. stig[a] stag stigr & stidji & stiji. Ve
stilla adj. o. adv. stila. | CX Pere
stilla vb. I sti[a]; sv. vb. 1. | > NN

321

vb. I stl[a], sv. vb.1: 1) Ställa, ordva; ti.ex,
3 stil kwenan. 2) Utfodra kreatur. — no. isl. stilla.
Dada] "-läda f. stilådu, f. Harkarlgdk;

stillna vb. stiuln[a], sv. vb. 1.

s tillnad m. stulna, ut. pl., m. Stiltje.

stim n. stom ut. pl., n. Lek, ras.

stim[mja vb. stem[a], sv. vb. 1 Leka, stoja.

sting n. stgg pl. =, n. Styng (sjukd.)

”stingfluga f. ån Ty, f. Styng, cestrus.

st nn adj. stundar.

stjäla vb. stjel[a] stjal stjul.

stjälk m. stjelk pl. -ar, m.

"stjälp? m. salp pl. -ar, m. Skålformadt huggjärn till urgröp-
nog; — Re 617 a sköllp.

| É tjälpa f. stjelp[a] stjalp stjulpi.

stjärna f. stjeno, f.

rt m. stjet pl. -ar, m.

om. istok; pl. -ar, m.
kol m. stokholm oböjl., m. 1) Sveriges hufvudstad., 2)
es. Fälridsehos, Jfr Simon! |
"stock-krak n. stokrak pl. =, n. Underlag. vid stocksläp-
3 ning.

stol m. stol pl. -ar, m

bom. stolpa, m i ER
"stom[mjal n. stomat pl. =, n.. Stomme; form. — hsv.
— Ystom[m]el?

Op Nn. stop & stoup pl. =, n.

| topp] "stoppe m. stopa, m.

oppa vb. stop[a], sv. vb. 1. |

stor adj. storor & stouror. — st. po sa Högmodig, stolt,
tstor-klöfvar f. pl. störklawar, f. pl. Egentliga klöfvarna på
— kreatur. |

se Ner leran, Å

322

storkna vb. storkn[a], sv. vb. 1: DA = hsv. 2) Dö af 8

dom, om kreatur.
storlek m. storlek & stourlerk pl. -ar, m. bell d
storm m. storm pl. -ar, m. rivit

u

storma vb. storm[a], sv. vb. 1. tyg
storm[ig] "-og adj. stormo & -ogor. ir: o0LN
straff n. straf pl =, n. du 2s/ 48 [nt låNg
straffa vb. straf[a], sv. vb. 1. AR
stram adj. stramar. UREA
strama vb. stram[a], sv. vb. 1. 1 mR
strand f. strand pl. strandor & strandor, f. Je dv SR nå
stranda vb. strand[a], sv. vb. 1. oc ATEN

”strandfickel' m. strandfilal pl. -fiklar, m. Drillsnäppa. =
”strandstrickel m. strandstrikil pl. -striklar, m. Drillsnäpp NN

— Rz 684 a—b. se + AON
strax, straxt adv. straks, strakst. a ad ni
streck n. streak pl. = fn z
"streka f. striku, f. 1) Rade inskuret streck. 2) Cunnus
streta vb. strit[a], sv. vb. 1 — no. isl. strita. ot |
"stretog adj. striutu 1. -ugar, adj. Motspänstig. == Cc-

strid f. strid pl. -or, f. - "Ry
strida vb. strid[a], sv. vb. 2. unigrd I
strim[mja f. stromo, f. > cn AG
[strimmig] »strimog adj. strumo 1. -ogar. Le R j

stripa f. stripo, f. Smutsstrimma. £ 405) oo Jarla

strip[ig] ”-og adj. stripo 1. -ogar, Rö Smutsstinmig I a
siktet.
”stritsa vb. strits[a], sv. vb. 1 [uav] Fara af med fart)
"stritta? f. I stritu, f. Repstump. Mr pad
»stritta f. II stridu, f. Fjäskig person. 0
”stritta f. III strito ut. pl, f. Diarré. da
; RA (USAS

>

Ah
Ny

JARRE

323

ritta vb. I strutfa], sv. vb. 1 Stänka, tr. & intr. == Re
686 b.
itta vb. II strit[a], sv. vb. 1 [uav] Skynda sig bort.
handskfe] m. strithansk- pl: obr., m. Fjäsker.
08 adj. stritu 1. -ugar, adj. Fjäskig.
>strittus m. stritus ut. pl., m. Fjäsker.
st pp m. strop pl. -ar, m.
fn [va vb. struv[a], sv. vb: 1 [ut] Utströmma, om vatten.
- Jfr Re 687 b. |
strumpa f. strumpo & strompo, f.
strunt m. strunt pl. -ar, m.
"strunta f.' stronto, f. Årsskott på tall.l. gran. — Jfr Re
3 = 687 b.
pa 'strunta vb. strunt[a], sv. vb. 1 [2 nogo] ,Göra en konst i
något", förakta, ringakta. |
"struntog adj. strunto & stronto 1. -ogar, adj. Dålig, oduglig.
+ strupe n. strupa, m
strut m. strut pl. -ar, m
strutta vb. strut[a], sv. vb. 1.
stryk n. stryk oböjl., n.
rka vb. stryk[a] struik struka.
"stryna vb. stryn[a], sv: vb. 1 Strypa.
"strynt m. strynt pl. -ar, m. Årsskott på tall 1. gran.
- trå n. strua pl = & struar & struan & struamar def.
| strusman & struanana. Jfr trä!
råke m. I stroka, m
"stråke m. II stroka, m. Streke. — Rz 685 b:.
a vb. strual[a], sv. vb. 1. S
stråle m. struala, m
sträcka vb. strak[a], sv. vb. 2.
— sträf adj. stravor.
”sträfva f. stravo, f. stötta.

324

sträng m. stragg pls -ar, m. 7. ER RR sv! inde

[sträng] "strång adj. struaggar n. struayt. 1080 2
strö vb. str bv. vb. 3.1 fa dv sti
ström m. strygm pl. -ar, m:. BEG

ström[mja vb. strygmfa], Sv. vb. 1. 261
strömming m. strumigg pl. -ar, m.. ve. a BOR
stubbe m. stoba, m. a TR
stubb[ig] "-og adj. stubo 1: -ogar, adj. Undersätsig- skade
stufva vb. stuv[a], sv. vb. 1 Stufva last. 20 STR sd

[stuga] ”stufva f. stuvu, f. — Re 690 b. isk stofa, frn
”stula vb. I stul[a], sv. vb. 1 Gå famlande. — R2 689:b: 7
”stula vb. II :stul[a], sv. vb: 1 Stampa, om båt i sjögång.

stum adj. stumar 1. stumbar. ck FRD
”stumme m. stumb(9) pl. -ar, m. Döfstum perbädsd le; fås
stump m. stomp Pl. -ar, m. Jogån
stund f. stund pl. -or, f. J ss BORT vi
stupa vb. stup[a], sv. vb. 1. ie SGT
stuss m. stus pl. -ar, m. vån fik, NN
stut m. stut pl. -ar, m. Ung oxe. seder RN

stycke n. styla & stykjv & stytjo ph -ar & söm, Md od TN
styf adj. styvar. va od BAN

styffar m. styfar & styfar pl. obr.; m. dv ante
styfmor f. stymodro pl. obr., f. ver ce SOV
stygg adj. stygar n. stykt & styxt, adj. 1) = hsv. 2) I 3)
Vidrig. 5 NOK SN

stygga f. stygo, f. RNE
stylta f. stylto, f. ia IE ta OA
styra vb. styr[a], NA FE anvisa dT a I
styre.n. styra pl. -or & -9n, n. ; ya at at

styrka f. styrkjo & styrko, f... sv - ed
stå, "sta vb. sta & stua stog & sto & stou stuat.. IR cb

»ståd n. stod pl. =, Dn. Stöd. — Re 669 a. isl, stod

+ståda vb. stod[a], sv. vb. 1: 1) Stödja. 2) Gagha. isl. stodå.
"ståka vb. stok[a], sv. vb. 1 Vandra. — Rz2 692 a.

stå nD. stual pl. obr., n.

tålpenna f. ådipdip, f. 1) = hey. 2) Frack.

"ståna vb. ston[a], sv. vb. 1 Stöka.

Fståmla vb. stuambla & stombla, sv. vb: 1: 1) Famla. 2)
Stappla, ragla. — hsv. "stumla? — RB2 674 :å. isk
— stumra.

ständ n. stuand pl. =, n.

ståndare m. stuandar & stondar pl. -ar, m. Uppståndare.
äng f. stuagg pl. steggor & staggor, f.

stå ga vb. stuagg[d], sv. vb..1.

stånka vb. stogk[a], sv. vb. 1.

"ståta yb. stot[a], sv. vb. 1 Stamma. — Rz 649 b. no. stöta.
= isl. stauta.

"ståte- task m. stotatask ut. pl., m. Stammande person. :

städ n. sted pl. =, n.

la vb. stad[a], sv. vb. 1.

idsla vb. stasla, sv. vb. 1.

dslande-tid f. staslantd ut. pl., f. Städslingstid.

m. stav pl. -ar, m.

tälva f. stavo, f.

täfva vb. stav[a], sv. vb. 1.

"stägne m. stagna, m. Mur, gärde.

ställa vb. stal[a], sv. vb. 2.

ställe n. stela pl. -or & -2n, n

imma f. I stamo, f. Röst.

tämma f. II stemo, f. Sammankomst.

"Stämma f. III stamo ut. pl, f. Urinstämma:.

stämma vb. stem[a], sv. vb. 2.

Stänga vb. stagg[a], sv. vb. 2.
inka vb. stagk[a], sv. vb. 2.

326

stärka vb. sterk[a], sv. vb. 2. td
stöda vb. stygd[a], sv. vb. 2. ÅR ;
stödja vb. stydja, sv. vb. 1 Ljustra. — inf. äfven stydi. — ak

isl. styöja, vb. stödja: | V nr sh

stöfla vb. styvla, sv. vb. 1. | ja fv AN
stöfvel m: styvil pl. styvlar, m.' [ee
stöpa vb. stolal; .sv. vb. 1. iqust2
stör. m. styr pl. -ar, m va
störa vb. styur[a], sv. vb. 1. ig DN

”störja vb. styrja, "sv. vb. 1 Väsnas. — inf. äfven styri. = E
no. styrja idm. isl. styrr, m. strid. rows let Å

större störst adj. komp. & superl. sters komp., stögfs

stöt m. stwt 1. styot pl. -ar, m. | [7

stöta vb. stwrfa] & stystfa], sv. vb. 2. BB

stötta f. styto, f. nana

stötta vb. styt[a], sv: vb. 1. I Hank 14

”stötting m. stytgg pl. -ar, m. Timmerkälke. — Re 618
no. stytting, m. are ct i

”subba vb. sob[a], sv. vb. 1 Orena, smutsa. — Re 696 ä. nål

subb[ig] "-og adj. sobo 1. -ogar. hilton tab

suck m. suk pl. -ar, m. are

sucka vb. I suk[a], sv. vb. 1. I OT

"sucka vb. II suk[a], sv. vb. 1 Ägga, hetsa. — no. sukke

"sud f. sud pl. -ar, f. Båtkant. — £2 696 a. inl.
sammenfojning af bord. iv

snga vb. sug[a], sv. vb. 1: 1) = hsv. 2) Di.

sugga vb. sugo, f.

sula f. sulu, f.

sump m. sump pl. -ar, m. Fisksump.

suud n. sund pl. =, n.

sup m. sup pl. -ar, Mm.

supa vb. sup[a] sb sup.

327

| are m. supar pl. -ar, Mm:
r adj. surar.
a na vb. sun[a], sv. vbicl.
uss m. sus pl. -ar, m. Slag, smäll. la
utta vb. I sut[a], sv. vb. 1 Kasta, slå. — Re TOV avs
sutta vb. II sutfa], sv. vb. 1 Sudda: 1) Måla. 2) Klåpa,
| e m. sutar & sotar pl. -2r, m. Klåpare. PIG
| vb. I sotla, sv. yb: 1 Sudda. — sotel neg -—
kö Re TOFa.
tla vb. II sotla & sutla, sv. vb. 1 Tala Sör Å otyde
ke ligt. SN
ES adj. sotlo 1. -ogar, adj. Otydlig i målet.
suttra vb. sotra, sv. vb. 1 = "suttla II. — Rz 701 avno:
-: 1 3 suttra. |
g adj. sotro 1. -ogar, adj. = "suttlog.
ala 4 svabla, sv. vb. 1: 1) ="hsv: 2) [om] Slå.
b. 'svad[a], sv. vb. 1 Sladdra. br
a na ut. pl., f. Talförhet. | hav
rafvel n. svavel ut. pl., n.
svag n. svag pl. =, n. Dalstråk. — Re 701 b.
adj. svagar un. svaxt.
al adj. svalar.
ua f. svalu, f.
vale m. svala, m
5; 1. svalg pl. =
käka £.] "svalke m. FER ut: pl DR
| öva alka yb. svalk[a], sv. vb. 1.
all n. sval ut. pl., n.
svall: vb. sval[a], sv. vb. 1.
valle m. svala, m. Svallvåg.

328
— "svalma vb. svalm[a], sv. vb. 1-Blossa, flamma. — JfrRe
706 a svalm. ; HE
"svalme 'm. svalma, m. Låge, flamma. oc rs
svalna vb. svaln[a], sv. yb. 1. . ; asia
svamp m. svamp pl. -ar, m. ; sill

"svange m. svagga, m. Inböjningen under foten. — Rz TOR
svånge. Jfr isl. svangi, m VO

svans m. svans på. -ar, m. ati
svansa vb. svans[a], sv. vb. 1 Kråma sig, yfvas. 1. sken
svar n. svar pl. =, Dn. fÖTSAN :
svara vb. svar[a], sv. vbi.1. I dv sNöv
svarfva vb. svarv[a], sv. vb. 1. 3 a
svarfvare m. svarvar pl. -or, m. VA mol
svart adj. svalor. ; ; sn

"svarta f. I svato, f. Svärta (Fuligula fusca). |
"svarta f. II svato ut. pl., f. Skrifbläck. — Jfr fi. musten.
sved f. svid pl. -ar & -or, f. os HN -
[sveda f.] "svede m. svida ut. pl., m, — isl. svidi, ms nåvid
sveda vb. sverd[a], sv. vb. 2. — sveid uav Gifva sig af; pd
hast. in
svedja vb. svidja, sv. vb. 1. — inf. äfven svidi.
"svegna vb. sviegn[a], sv. vb. 1 Böja sig i följd af fuktigh
— R2 705 a. isl. svigna. om BRON
svensk m. svansk pl. -ar & -ar, m. |
svensk adj. svanskor n. svenst.
svenska f. svansko, f. ;
"svep m. svep pl. -ar, Mm. = "kvep. — no, sveip, M.. Ir
"svepa f. svipu, f. Kvast. — R2 703 b. 7 ni
svepa vb. I svep[a], sv. vb. 2: 1) = hsv. 2), = "Ac
vb. I. Mie
"svepa vb. II svip[a], sv. vb; 1: 1) Sopa. 2) [ti].
isl. svipa. ;

329

Sverige ortn. sveri 1. sverje.
gesbo m. sverjisbo 1. -bou pl. -ar, m. Person född i
Sverige.
sa vb. sviuis[al, sv. vb. 1.
m. svert ut. pl., m.
s vb. svartas, sv. vb. 1.
a ettlig] "-og adj. svarto 1. -ogar.
svida vb. svid[a] svard svidi. — svrd[a], sv. vb. 1.
svikta vb. sviytas, sv. vb. 1.
pe "svimna vb. svunna, sv. vb. 1.
rimsa f. svumso, f. Kvinna som Xsvimsar.
"”svimsa vb. svuns[a], sv. vb. 1 Svänga på stussen af SR
| p färd. — no. svimsa.
svin n. svm np pl. HS
svåger m. svuagar pl. svuagrar, m.
svål m. svual ut. pl., m.
svår adj. svuaror.
sväfva vb. I svav[a], sv. vb. 1. |
va vb. II svav[a], sv. vb. 1 [unde] Gå i kvaf.
SV förda f. svagesko, f.
välja vb. svelg[al, sv. vb. 2.
. välla vb. sval[a], sv. vb. 2. |
bv ta vb. svelt[a] svalt svulh, intr. — svelt[al, sv. vb.
RRun2, tr. z / 3
"svära f. svero, f. Svärmoder. — Rz 710 a.
svära vb. sver[a] svor & svour svuri
värd n. sved pl. =, n.
far m. sv&rfar ut. pl.,
f. sveto ut. pl., f.
; Sy vb. Sy, SV. vb. 3.
s) 1, sydlig se "söd, EN

H

330
2 "syda vb. syd[a], sv. vb. 2 Luta, intr. — syd s& Hvila sig CH
3 Fk tone GGR S DR
a syl m. syl pl. -ar, m. 2
syll f. syl pl. =, n. > ak.
sylt m. sylt pl. -or, m. ww
sylta f. sylto, f. fäller.
sylta vb. sylt[a], sv. vb. 1. | u 0
"syn n. syna, n. def. Ansiktet. fr KEN
syna vb. syn[a], sv. vb. 1. ad AN
synas vb. syns suandist syntast & suandast. [an dl
Z synd f. synd pl. -ar, f. Z as
ö synda vb. synd[a], syvivb. 1. NR
3 syndare m. syndar pl. -or, m. AVN .
3 synd[ig] "-og adj. syndo 1. -ogar. | a
= syra f. syro, f. ft le
3 syrsa f. syso, f. jer ie
"sytning f. sytnigg ut. pl., f. Fattigunderhåll. — Rå 712 b
3 jfr isl. syta vb. klaga, beklaga. ATERN
É i ”sytningshjon n. sytniggsjon 1. -joun pl. =, n. Underh IS
2 tagare. BAR
Kr så m. sua pl. -ar, m. i + Aj
så vb. suq sv. vb. 3. — suq huinstt Gå och slänga me a I
marbve. SE
z så adv. so, sua. er. Sa
; E ”såd n. sod ut. pl, n. Spad. — Rz 569 b. isl. Re nås
i sådd f. suad ut. pl., f. HR
z sådor f. pl. suador, f. pl. mye. 0 NR
G såg f. suag pl. -ar, f. | >

såga vb. suag[a], sv. vb. 1. hr.
"sågspänne n. suagspana pl. -or & -on, n. De tåg som n ed

hvarandra förbinda trähandtagen på en handsåg. =>
”såka vb. I sok[a], sv. vb. 1 [tal] Slå.

JN
jeg

331

>såka vb. II sok[a], sv. vb. 1 Söla, dröja. — Re 713 b.
la vb. I soZ[a], sv. vb. 1.
vb. II sol[a], sv. vb. 1 [tl] Slå. — Re 713 b.
sålare m. solar pl. -2r, m. Örfil.
såll n. sol pl. =, n.
vb. sol[a], sv. vb. 1.
sång m. suagg & sogg Pl. -ar, m
år n. suar pl. =, n.
a vb. suar[a], sv. vb. 1.
"sår adj. suaror, adj. Sårig. — isl. sårr.
åta f. suato, f. Såta. — isl. sdta, f.
= on n. suaton pl. =, n. Såta. — Re 571 a.
| | m. sak pl. -ar, m.
[säd f.] "sed sid ut. pl., f. & m.
äga vb. sej[a] sa saxt.
"säker adj. sakor n. sakat.
säl m. sel pl. -ar, m. Phoca.
sä a vb. satg[a], sv. vb. 2.
sä n adv. salan.
sälta f. selto ut. pl., f.
sämre sämst adj. o. adv. komp. & superl. sambor komp.,
: semst superl.
ända f. sando, f. Brynsten för liar. — no. sende, n
la vb. I sand[al, sv. vb. 2.
"sända vb. send[a], sv. vb. 1 Uppkasta råg till logen.
de ng f. sapg pl. -ar, f.
sänka f. saghjo, f. Sankt ställe, däld. — Re 567 b.
sänka vb. sågk[a], sv. vb. 2 [Sälls.]
särk m. serk pl. -ar, m
”säta yb. I sat[a], sv. vb. 1 Uppsätta hö i sktöv: — nN0.
= seta.
"säta vb. II sat[a], sv. vb. 2 Akta, bry sig om. — no. seta.

332

rna

säte n. sato pl. -or & -on, n. j
"sätta f. setu ut. pl. f. 1) Nedsättning af not. 2) Sätta ng al
potatis. BR a
sätta vb. sat[a] sat 1) = hsv. 2) Plantera. 3) Ympa. -
inf. refl. sas Sätta sig. — satms ndar o talins vida dd |
"söd m. swd ut. pl., m. Syd, söder. fl
"södlig adj. swdt 1. -igar, adj. Sydlig.
söfva vb. sygv[a], sv. vb. 2.
söka vb. swk[a] & sygk[a], sv. vb. 2.
"gölf f. salv pl. -ar, f. Sälg.

sölja f. soljo, f. sin 1 NN
söm m. syom pl. -ar, m. £1 SOM

söm[mja vb. sygm[a], sv. vb. 1.

sömn m. somn ut. pl, m. 298 -
sömn[ig] "-og adj. samno 1. -ogar. ”
[söndag] ”sundag m. swnda 1. sunda pl. oso mo

isl. sunnudagr, m. | "BI
[sönder] ”sunder adv. sundar. 08.005 NN
[söndra] ”sundra yb. sundra, sv. vb. 1. — isl. sundya. ARS

sörja f. syrjo ut. pl., f. SINDY AR all
sörja vb. sorg[a], sv. vb. 2. | is FBINLKA SAN
söt adj. sygtar. |
"söta f. sygto ut. pl., f. Sötma. sb
sötsur adj. sygtsurar. | ud
ärsena adj. sygtano 1. -ogar, adj. Äckligt söt; ar sd. ST

T 5; + Gi i
tack f. tak ut. pl, f. ko vo JAN

tacka f. I tako, f. Pårhona. — Vid lockande ropas taka
takona! dv. I dv

333

ka f. II tako, f. Järntacka.
a vb. tak[a], sv. vb. 1.
el n. taket ut. pl. n.
cd. » vb. I takla 1. taket, sv. vb. 1, tr.
2 vb. II taket takta, sv. vb. 1 Klättra.
I adj. taksamor & taksamboar.
. tavlo, f.
hög ]. tag pl. =, n.
al vb. ta tog & to & tou tat. — pass. tas todist tatast.
lön. tagel pluton
= tag pl. ar, m
[ie] +-.0g adj. tago 1. -0927.
Fra PÅ. =, ND.
ake m. takraka, m. Takträ hvarpå halmen hvilar.
sele m. taksda, m. Ställning af vinkellagda stänger öf-
NV ve rst på takhalmens stänger.
ksyll f. taksyl pl. =, n. Understa stocken i takresning.
roda f. taktrodo, f. Parallelt med kroppåsen löpande
— stänger öfver takhalmen.
tan pls; n.
'b.: tal[a], sv. vb. 1.
m. talg ut. pl, m
sljus n. talgjus pl. =
oxe m. talgoks pl. -ar, m.
ee, f
Ika vb. talk[a], sv. vb. 1 Springa.
| f. tal pl. -ar, f. & m.
Ila vb. tal[a], sv. vb. 1 Vanka; slå dank. — no. talla.
allrik m. taldrik pl. -ar, m
[[o]trast m. talutrast pl. -ar, m. Taltrast. — Jfr Re 749 b
|| Hölutrast.
m adj. tamar.

334

tamp m. tamp pl. -ar, m. 2
>tamsa vb. tams[a], sv. vb. 1 Falla, ramla. — I no. fin Le:
ett vb. tamsa, som betyder: famla efter ord. I AN
tand f. tan pl. tandar 1. tendar, f. 3 Ja
tanke m. tagka, m -
tapp m. tap pl. -ar m.
tappa vb. I tap[a], sv. vb. 1 Tömma.
tappa vb. II tap[a], sv. vb. 1 Förlora. j JES
”tappla f. taplo, f. Flöjtbål. (sa
”tappla vb. I tapla, sv. vb. 1: 1) Med fingren vidröra. 2
Modulera en flöjt. — Rz2 724 b. in
”tappla vb. II tapla, sv. vb. 1 Smattra, om regn. = c hå sd
tarf n. tarv ut. pl, nD. Ar
tarfva vb. tarv[a], sv. vb. 1. 9
tarm m. torm pl. -ar, m. ; sa
”tarmbrästa f. tarmbrasto ut. pl., f. På tarmarne sittand
fett. . 0
"taska f. tasko, f. Ficka. — Re 725 b. bog a
”taska vb. task[a], sv. vb. 1 [til, om] Daska, slå. i
”taskog adj. tasko 1. -ogar, adj. Småfånig. — Jfr Re 725 |
tass m. tas pl. -ar, m. 1) = hsv. 2) Kloformig tagg
»"björnharf"". 2
”tassa f. taso, f; Toka. — Rz 725 b. oj
tassa vb. tas[a], sv. vb. 1. | ol
”tassel? m. tasul pl. -ar, m. Lätting; oföretagsam karl.
"tassog adj. taso 1. -ogar, adj. Tokig, fånig. — no. tas
tattare m. tatar pl. -ar, m. Zigenare. S
tavast m. tavast pl. -or, m. 1) Tavast. 2) Finne i allm bok
»tayvasthufvud n. tåvasthuvu pl. -huvun, n. Okvädesnamn
finne. AR
taxa f. takso, f. ; ;
te n. te ut. pl, n.

för

33D

ck en n. tekon pl =
rom. teg pl. -ar, m
eln] "telne m. telna, m
n m. tam pl. -ar, m.
nn n. ten ut. pl, n. — tm ut. pl, n.
est] ”tjäst m. ftjast pl. -ar, m. 1) Hårtest. 2) Litet lin-
knippe. :
icka f. tiko, f. Fnösksvamp, boletus. — Re 732 a.
i. tid pl. -ar, f.
& ådj. bida 1. -2g07.
ning f tidnigg pl. -ar, f.
ga SR tig[a], sv. vb. 2. — pret. äfven tay.
;ga vb. trg[a], sv. vb. 2.
et tiljo, f.
: |, "te, "tel prep. o. adv. til, ti, tr, te; (postp.:) tel.
Ibaka, tillbaks ady. bbaka, tvbaks.
till] "te minstone adv. tis. & miwstonr, adv. tis. Åtminstone.
till] "te sals adv. tis. tr sals, adv. tis. Till salu.
II »te salu adv. tis. t salu.
[ je m. tuna, m. — isl. tmi, m.
ler n. tembar pl. =
a of. tumbro, £ FR ställning. — no. timbra, f.
fa vb. tumbra, sv. vb. 1.
a f. tvno, f.
a vb. tn[a], sv. vb. 1.
inn ne m. tna, m.
ny ng] »tvinning, ”kvinning m. tvwnrgg & kwwigg Pl. -ar,
om. — isl. punnvangi, m
hi räkn. te, tu. — ord. tnd(a), tond(0).
pua fi. tep[a], sv. vb. 1 Droppa.
idag m. tisda 1. -da pl. -dagar, m

336

”tiss m. tis pl. -ar, m. Kviängbrösk — Re 137 a. no. tis

f. Jfr. suga. oo
tistel m. I tistil pl. tistlar, m. Carduus. TN
tistel m. II tstil pl. tistlar, m. Vagntistel. a
tistelstång f. tstilstuagg, f. [Böjn. se stång]

"tistla f. tistlo, f. Tistel, Carduus. LENS E |
titta vb. tu[a], sv. vb. 1. ne .
tjock adj. tjokor, komp. tjukar, superl. tjukst. ; nad ;
"tjockska, ”tjöckska f. tjoksko & tjuksko ut. pl, f. Gr
mel, grums: He od
tjuder n. I tjudar pl. =, n. ae

”tjuder n. II tjudar ut. pl, n. Det kådiga, hårda, b
gula träslaget på sydsidan kring kärnen i gamla | kl
kiga tallar eller granar. .— Rz 137 a tjör, 139 a tjor

tjudra vb. tjudra, sv. vb. 1. ap
”tjudrog adj. tjudro 1. -0ogar, adj. Full af uder JA
tall- och granvirke. + K |
[tjuf] ”tjyf m. tjyv pl. -ar, m. ina 1 (INN
tjufva, ”tjyfva f. tjuvo, f. tjyvo, f. fa Ar
["tjufva] ”tjyfva vb. tjyv[a], sv. vb. 1 [op] Med tjufva u
kasta. Tä
tjugo räkn. tjugu. — ord. tjugunda. :
tjur m. tjur pl. -ar, m. + dT
tjura vb. tjur[a] & AN sv. vb. 1. «dT
tjut n. tjut pl. = Le
tjuta vb. tjul[a] - tjut. mc

[tjäder] ”käder m. keadur pl. kadurar & kaäretrita I SÄ
tjäna vb. tjen[a], sv. vb. 1. hår
tjänare m. tjänar pl. -or, m. VERKET
tjänst f. tjänst & tjänst pl. -ar, f. ; i
tjära f. tjeru ut. pl. f. : | oc MM
tjära vb. tjer[a], sv. vb. 1.

331

ri en m.] "tjärna f. tjeno, f..
udal m. tjerudat pl. -ar, m.
-q fbe sv. vb. 1 En stöta. — Rz 743 b. isl.

6 öleckon pron. tokon & tokon, n. toko; pl. toko &
; pron. Sådan. — Rz 743 b. Rqv III 228 b & 229 al
iope pl. -ar, m.
«tok 1. touk pl. -ar, m.
f. toko 1. touko, f.
åg 5] "-0g adj. toko & touko 1. .-ogar, adj.
räl kn. tolv. — ord. tolfte.
la f. tolo, f. Toka.
han kle] m. tolhansk ut. — m. Fåne.
kod. tolo 1. -ogar, adj. Tokig, fånig. — Re 744 a.
« tomar 1. toumar.
Få tompul pl. -ar, m. Tölp. — tompto 1. -oger, adj.
Töpie — [Assim.:] topet topla, sv. vb. 1 Fumla.
äg nte, f. Enfaldig kvinna. — toplo 1. -ogor, adj. Ta-
bu tölpig.
b folemt pl. -91, f.
it a vb. tomt[a], sv. vb. 1 Bygga stenfot.
te] ] "tont[e] m. tomt & tont pl. -ar, m.
1. top pl. -ar, m
a vb. top[al, sv. vb. 1:
ig] "-og adj. topo 1. -ogor.
Jdyfvel, "torn- m. töndyvul pl. töndyvlar, m. [Obs. folk-
etym.!]
& torv ut. pl., f.
fva f. torvo, f.
ja vb. torv[a], sv. vb. 1 [tl] Slå.
! gon. torg 21! KEN
ka f. torko ut. pl., f.

338

torka vb. I tork[a]. sv. vb. 1. Re

>torka vb. II tork[a], sv. vb. 2 [tl] Slå.

"torkel m. torkil pl. obr., m. Elak, egensinnig pojke. [:
Torkel n. RN 3 RE

torn n. ton pl. =, ETS vi
toro fi. torojobo f. m. RUE — job(9) mdävgensil 2 Folag
torp n. torp pl. = LER.

torpare m. torpar NR -9r, M. FANA
torr adj. torar n. tot. ds

torsk m. tosk pl. -or, & -ar, m. 30 (SA
"torvigg m. torvig pl. -ar, m. Forntid ästenrodilknd? ;
tossa f. toso, f. sl0g
"tossa vb. I tos[a], sv. vb. I [en] Slå. — Jfr std ;

kasta. san 0 f
”tossa vb. II tos[a], sv. vb. 1 Tassa. | |
trafva vb. trav[a], sv. vb. 1 Springa. än
trafvare m. travur pl. -ar, m. [Jfr skeppare!] 10
[trafve] "traf m. trav pl. -ar, m. ee
”trajsa vb. tras[a], sv. vb. 1 Draga, släpa tungt. 3 to
tralla vb. tral[a], sv. vb. 1.
[trampa f.] ”tramp m. tramp pl -ar, m. Trathpd ÅA

rock. TU Ne
trampa vb. tramp[a], sv. vb. 1. 03. AE
”trampsticka f. trampstiko, f. Den stång som förenar ra

pan med ”"snesen i spinnrock. . Si |
[trana] "träna f. trenu, f. — R2 748 b. isl Höml; cas. |
sg. af trana, f. nde
”tranta vb. trant[a], sv. vb. 1 Larfva; snifspvingat >

.R2 149 a. 1
trappa f. trapo, f. (
trasa f. trasu, f. dd
trasa vb. tras[a], sv. vb. 1 [sundar]. eo

339

tras[ig] "-og adj. trasu 1. -ugar.
så a vb. trask[a], sv. vb. 1.
ast m. trast pl. -ar, m
att m. trat pl. -ar, m.
. vb. trat[a], sv. vb. 1 [e äv
rattel m. tratil m. Tölp. — Jfr R2 749 a trantel.
d ; räkn. tri, abs. 0. pred. tria. — ord. tridi.
re[ Isk adj. tresskor n. trast.
I [d]skas vb. traskas, sv. vb. 1.
if eflig] "triflig adj. trwh 1. -29ar.
elkant "tri- m. trikånt pl. -ar, m
fa itig] "trikantog adj. trikanto 1..-ogar.
: io] räkn. tratu. — ord. tratvond[+].
I räkn. traton. — ord. tratond[:].
re-ägga f triagjo, f. Tärna, sterna.
vil a f. trio, f.
ril vb. tril[a], sv. vb. 1. — tri uav Ila i väg.
rilsk adj. trilskar. ;
ilskas vb. trilskas, Sv. vb. 1.
"ind adj. trindor.
ippa vb. trip[a], sv. vb. 1.
tri Bppla vb. tripla, sv. vb. 1 Trippa.
tro 1. trou ut. pl. f.
0 vb. tro 1. trou, Sv. vb. 3. — fan tror prestn!
eka vb. trok[a], sv. vb. 1 Gå 1. trampa tungt — no.
| trolka. isl. "troöka jfr troöa.
hf. trodo, f. Gärdesgårdsstång. — Rz 753 b. isl, trööa,
- tröö, ni
oger adj. trogm & trodjimr & troju.
trohet f. trohert ut. pl. f.
roll n. trol pl. =, n.
a vb. trolfa], sv. vb. 1.

£

340

trollskott n. trölsköt ut. pl., n. Reumatisk värk, stundom fö

lamning i ryggkorset. nd -
tropp m. trop pl. -ar, m. Skara af folk, får, hästar, I
kreatur, fisk (= stim). > fl I a
troppa vb. trop[a], sv. vb..1 [uav]: | av
[trotsa] ”trossa vb. tros[a], sv. vb. 1. - sla
”trubbeluns m. trubiluns pl. -ar, m. Luns; tölp. |
trubb[ig] "-og adj. trubo & trobo 1. -ogar. be AR
<truda? >"tråda? f. trudu, f. Trampa i väfstol.. — Re 70
no troda, troda, f. sv [SN H
"trudoband n. truduband pl. =, n. Solf. (2) = |
”trulsa f. truls,o, f. Lunsa. — Rz 755 a. Fe fs
"trulsa vb. truls[a], sv. vb. 1 [til] Slå. = (aj
”trulsog adj. trulso 1. -ogar, adj. Lunsig. at a 0
trumf m. trumf pl. -ar, m. I sang |
trumma f. trombo, f. + olet TR
”trunt m. tront pl. -ar, m. Tölp. or tv AN
trut m. I trut pl. -ar, m. Flabb. Le
trut m. II trut pl. -ar, m. En sjöfågel. ide
trycka vb. tryk[a], sv. vb. 1 Trycka böcker. Ja NN
trygg adj. trygar n. trykt 1. tryxt. | 7 i
"tryne n. tryn pl. =, n: sad
"trysta vb. tryst[a], sv. vb. 1 & 2 Prässa; trycka, klämm
— isl. prysta. Jo
tråckla vb. irokla, sv. vb. 1. dv. i ;
tråd m. truad 1. trua pl. truadar, m. RE

tråda vb. trod[a], sv. vb. 1. — han trodar hygnon: =
”tråen m. def. truam oböjl., m. def. Hin onde. — iyedd LC

Drstt! | Ve 3
tråg n. trog pl. =, n. ; | MAL.
+tråma vb. trom[a], sv. vb. 1 Klämma; prässåj 10) ac
trång adj. truaggar 1. troggar, komp. traggar, superk tre

341

on. trosk pl: =, n. Mindre groda. — Rz 747 a. no.
trausk.
åtta f. troto, f. Lunsa.

åtta ; vb. trotfa] 1. trotfa], sv. vb. 1 Krossa, stöta.
1 0g adj. troto 1. -ogar, adj. Lunsig.
. tra pl. trer & tran & tranar def. trana & trenan &
3 free n 5 ;
.« trek ut. pl., m.

bb. trek[a], sv. vb. 2 Draga, om vind. -— Rz 7603 al
[ig] "og adj. trako 1. -ogar.
vb. tra, SV. tabiligy/E nual po truan.
delsåker m. trisuakor, m. [Böjn. se åker !]

fa vb. tref[a], sv. vb. 1.

om trågual pl. -ar, m. |
krac a f. trekraklo, f. Nödvuxet trä.

E£) "dräll m. drel pl. -ar, m

a vb. treggla), sv. vb. 1: 1yFSs- håw:2) Nödgas:
ängs > m. traggsla ut. pl., m. 1) Trängsel. 2) Trångmål.
njon n. traggjon pl. =, n.

ka. träsk pl. = & traskar, n.
j. tryogor.
at. trejo, f.
Ah yb. trysk[a], sv. vb. 1.
om. troskot pl. trosklar, m
st £ tryost ut. pl., f.
st. vb. tryost[a], sv. vb. 1.
t adj: truvtor & trygtor.
bt oc ”trottna vb. trotna, sv. vb. 1. — Jfr Prot, n
» but, abs. 0. pred. tua.
oh om. tob pl. -ar, m. Elritsa, leuciscus phoxinus. -
= vb. tubas, sv. vb. 1 [ma nogon] ,,Tagas med ngn".

342

"tudd m. tod pl. -ar, m: Hopgyttrad massa; stopp. 20
761 a tuddug. MH
tufva f. tuvo, f. |
”tuga f. tugu, f. Vidjelänk. — R2 740=a. no. tugu,
treekboile. ÖR
tugga f. tugo, f. Anv. hälst i plur. tugor. FÖ
tugga vb. tug[a], sv. vb. 1. z
tull m. tul pl. -ar, m
tulla vb. tu/[a], sv. vb. 1.
tum m. tum pl. =, m. Längdmått. R
”tummas vb. tombas, sv. vb. 1 Tumla sig, om häst. — R
763 a. isl. tumba vb. falla omkull. ' Je AV
tumme m. tuma, m. of
<tnmmetott m. tumztot ut. pl., m. Benämning på tWDpON —R
137 b, 138 a.
”tumsa f. tomso, f. Våp. SN
”tumsog adj. tomso 1. -ogar, adj. Tafatt. — no. ove dr
tunder n. tundar ut. pl., n. st
tung adj. tugg I. -or, komp. tyggar, superl. tygst: == =
tunga f. tuggo, f. Lingua. si å
tungspene m. tuggspma, m. js Äl
tunn adj. tunar 1. tundar.
tunna f. tuno, £. om
tupp m. tup pl. -ar, m. 1) Gallus. 2) Afträde. il
”tuppa vb. tup[a], sv. vb. 1 Cacare.

”tuppe m. tupa pl. -ar, m. Gallus. Ja
tur m. tur, m. 1) ut. pl. Lyckträff. 2) pl. -or, Resa; «
"turas vb. turas, sv. vb. 1 Lyckas. 2
tusan i svord. tusan! ha va t.! t. jevlar! a
tusen räkn. tuson 1. tus'n. — ord. tus”nde. | a

tut m. tut pl. -ar, m. | dt
tuta vb. tut[a], sv. vb. 1 Blåsa i horn. MY

343

a a vb. I tutfal, sv. vb. 1 Slumra, om o. till barn.
itta vb. II tutfa], sv. vb. 1 Tända eld på ngt.
uttog adj. tuto 1. -0gar, adj. Sömnig.
tuttra f. totro, f. Ngt hoprördt, omblandadt; röra.
tu vb. I totra, sv. vb. 1 Oreda, hopröra.
tuttra vb. II totra 1. totor, sv. vb. 1 Stamma på målet. —
MER 112 ob.
08 adj. totro 1. -ogar, adj. 1) Oredig, hopföst. 2) Otyd:
gt om uttal. 3) Stammande, om person.
a f. tvagu, f.
ring ga vb. tvigg[a] tvagg tvuggr & fosndje
| "kvinna vb. kwin[a], sv. vb. I kom uav Hasta i
väg.
3 "kvå räkn. tvua & kwua, abs. 0. predik. -a.
"tvåa, "kvåa f. tvuao & kwuao, f.
tvål m. tvual pl. -ar, m
vi a vb. tvual[a], sv. vb. 1 [:n, om, tel.
vä ir adj. tver 1. -ar.
tvära f. tvero, f.
tvärt] öfve[r], ["tvart-] ”kvart- prep. o. adv. kwal yvt.
tvätta, "kvätta vb. tvatfa] & kwet[a], sv. vb. 1.
| ”tya vb. ty[a] & tyja, sv. vb. 1: 1) Båta, gagna. 2) Räcka
— till, spisa. — Re 768 a. isl. tyja. :
« ycka vb. tyk[a], sv. vb. 2. — pres. tyk.
"tyda f. tydo, f. Förebud.
ä yda vb. tyd[a], sv. vb. 2.
tyg n. tyg pl. = & tygar, n.
tynga vb. tyggla], sv. vb. 2.
[typpa] "tippa f. tipu & tipo, f. Höns. — tipu tpuna anv.
ss. lockord till höns. — Rz 744 b & 745 a.
k m. tysk pl. -ar, m
'sk adj. tyskar.

344

tyska f. tysko, f. sitta

tyst adj. tystor. — n. tyst anv. ss. adv. tv AST
tystna vb. tystn[a], sv. vb. 1. | 2 |
tå f. tua 1. tuan pl. tuanar, f. MER SR sf ul
”tå n. tua pl. = & tuan, n.: Bygata; väg mellan gärdesg in
dar. — R2'770 b. isl tå, n. d7 kt
tåga f. tuago, f. dd TT
tågligt adv. tuaght: ; be 20
tågna vb. togna 1. tog'n, sv. vb. 1. 4 mm Sa
tåla vb. tol[a], sv. vb. 1. > |
"tåla sig vb. tual se tuala sa, sv. vb. 1 Hafva tålan
vänta. — nou fuan lual. så en. una ani
tålamod n. totamod ut. pl., n. ES Å
tång f. togg 1. tuägg pl. teggar, f. Ett läkare FER
[tånge] ”tange m. tagga, m. vd nåt
tåp[ig] "-og adj. topo 1. -ogor, adj. Enfaldig, gänmes) om da
tår m. tuar pl. -ar, m. ; bd AR
tåt m. tuat pl. -ar, m LI röva DR
tåt[el] "-ol m. tuatol pl. obr., m. coll. bags 4
tåtte m. tota, m. mö (OR
täcka f. teko & tekjoj f. Takofs. stiirot"
täcka vb. tek[a], sv. vb. 2. och + md
täcke n. tek: & tatjv pl. -on, n. I

”täckmygg m. takmyg m. .coll. Småmygg: — Tros 5: knän
efter byn Täktom [uttal på H.: taktöm] på Hangö. - tr
tälja vb. telg[a], sv. vb. 2. föl oa

tända vb. tand[o], sv. vb. 2. far vt
"tände n. tenda ut. pl., n. Tändningsmaterial. fv d
tänka vb. tegk[a], sv. vb. 2. gal fa |
täppa f. tapo, f. | id Hood :
täppa vb. tep[a], sv. vb. 2. 5 S 35 så AS ÅG
tära vb. sger[a], sy; Vb;, 25-303 ev Ad

345

rna f. teno, f.

rning m. tenrgg Pl. -ar, m

; t adj. tetor n. tat.

ta vb. tat[a], sv. vb. 1.

tf. tatnot ut. pl., f. Notdel med små maskor.

ja] ”töga yb. tygg[a], sv. vb. 2.

tyom pl. -ar, m.

vb. tyom[a], sv. vb. 2.

r fas] "tåras, ”tordas vb. toras todist todast. — todas,
; sv. "vb. 2 (d: v. s. pret. o. part. = fg.) — isl. pora.
rel] "tirel m. twd pl. -ar, m. Kärnstöt. — R2 769 b.
| - Pyrill, m.

Tr fve , "tärfve n. tarvo & tervo ut. pl. n. Torrved.

. byn ut. pl., m.

a vb. tyon[a], sv. vb. 1.

mal uske m. tyomnböska, m

rst] "torst m. tost ut. pl., m. — isl. Porsti, m.

r rst; | "torsta vb. tostfal, sv. vb. 1.

stig] "torstog adj. tosto 1. -ogar:

el
- ke

U.

om. ud & od pl. -ar, m
bom. uda, m.

1. uv pl. -ar, Mm

pr Bh sv. vb. 1 Svalla, om sjö.

a f. uglo, f.

| J "an am. un pl. -ar, m. — Re 486 a.

nspjäl ”un- Dn. unspjald PS

yns]svepa, ”uns- f. unsvipu, f. REN — R2 703 b.
sns]täppa, ”uns- f. unstepo, f. Ugnslock. — Rz 724 b.

ull f. ul ut. pl, f.

346
ulfva vb. oZv[a], sv. vb. 1.

undan prep. o. adv. undan.
under n. undar pl. =, n.
undefr] prep. 0. häva undar. [Sälls.] — und: komp.
superl. undest. — fsv. undir, undi. |
underarm m. undararm & undiarm pl. -ar, m.
”unde[r]bryt n. undibryt ut. pl., Nn. Borthrgtsmisra u
gande af de lägsta kvistarne på trä 1. buske; anvä ide
till kreatursfoder. | ;
undersam adj. undesambar. lj
”underslag n. undestag pl. =, n. Underligt (RN
under[sätsig] ”-satsog adj. undesatso 1. -0gars. =.
undra vb. undar undra, sv. vb. 1. tif
undras vb. undras, sv. vb. 1.

ung adj. uggar n. ugt. galan
ungdom m. uggdom Pl. -ar, m. qesj5 VI
unge m. uggr & uggjv & undjv pl. uggar, Ms see då
unna vb. un[a], sv. vb. 1. Fe d

”unnes-lös unsldrsar, adj. Missunsam. — Re 182 ä.
[upp] opp adv. op.
[uppassare] oppassare m. opasar pl. -ar, m.
[uppe] oppe adv. op2. j
uppför prep. o. adv. opfar. or us
uppföre adv. opfyri. -
[upplfösa, opp- vb. opfbis[a], sv. vb. 2 Uppkasta, t. ex. vt
”upphäfven adj. ophavm, adj. Svullen. — ja & so ophe
magan. |
upplänning m. oplemgg pl. -ar, m. Inlandsbo. 4
["upplslagsgods, opp- n. öpelaksgåg ut. ply n. Gammalt sta
tågvirke. ; rat 5
avd

- 347

ipp]tagande-tid, ”opp-f. optagantid ut. pl., f. Tid lämplig
för potäters upptagande från jorden. z
| lvatten, "opp- n. opva?n ut. pl. n. Högt vattenstånd.
på 1 ”uppa prep. upa; begagnas ss. postpos. — fsv. up a.
opp: adv. KR
- ur pl =
on. 1 ur 9 i Dn. SIEYRGer — R2 182 b. isl. vå Fn
— småregn.
prep. ur.
äder n. urvadar ut. pl.,
a vb. uslas, sy. vb. iz NR 88. — Re 715 a. fsv.
g adj. ush 1. -2gar, adj. Usél.
S ng] xuslinge m. uslggr 1. usliggjv 1. uslindje pl. MS-
3 hggar, m. :
er v. . ut, adv. 1) Ut. 2) Ute.
f . 0. adv. utåv, ula.
h prop. 0. adv. utan.
S adv. utandist, adv. I högsta grad.
dv. uta.
Hare adj. utfarm, adj. Trött, medtagen.

ip. 0. adv. utför.
5 adv. utfyri. Auv. ock ss. prep.
räten adj. utgruatin. ne
kärare m. utscerar pl. -or, m. Snöpare; vanl. en rysse
1. finne.
åf. uto, f. Tacka. Vid lockande ropas utv uti! utona
& utona! — Jfr Rz 785 a
Utter m. otor pl. otrar, m

itvatten n. utvatn ut. pl., n. 1) Lågt vattenstånd. 3 Ebb;
| b sådan förekommer märkbart i Strömma kanal.
utat prep. o. adv. utuat, utot.

"vabba f. vabo, f. Obehagligt fet kvinna. — Jfr Rz 7 0 I

vacker adj. vakar n. vaket.

vaka vb. vak[a], sv. vb. 1.

é fe.
a a
«Få
Ont
ER | 19
. 1 ;

r

vabb, m. hängande buk; 368 b kvabba, f= va

"vabbog adj. vabo 1. -ogor, adj. Äcklig. — Rz 368 b kvabl
kvabbla; 790 b vabbug. — Rättare hsv. former kval
"kvabbog?

"vackra vb. vakor vakra, sv. vb. 1 [op, te, ua] 1)
2) Lugna, om sjö. sa
vad f. vad pl. vadar & vador, f.

vad n. vad pl. =, n. Pant. - p
vada vb. vad[d], sv. vb. 1. sila
vadd m. vad ut. pl., m. dd
vagga f. vago, f. 2
vagga vb. vag[a], sv. vb. 1, tr. o. intr. ond
vaggvisa f. vagviso, f. i sö
vagn m. vagn pl. -ar, m. Far i vä
vak f. vak pl. =, n. Isvak. > vf SANN

vaka f. vaku, f. Nattvak. åte-väll

vaken adj. vakun.

vakna vb. vakna, sv. vb. 1.

vakt m. & f. vagt på. -ar, m. & f.

vakta vb. vaxt[a], sv. vb. 1.

valen adj. valn.

vall m. val pl. -ar. — tjyor krigturen val. Drifva kroat
på bete. peek SR

valla vb. val[a], sv. vb. 1.

valp, ”hvalp m. valp & kwalp pl. -ar, m

valpa vb. valp[a], sv. vb. 1.

vals m. I vals, pl. -ar, m. Cylinder.

a sp

349
om. I vals, pl. -or, m. Dans.
i yb. vals[al, JA a Eg AR
EN. valsverk PASS
| . valbar, adj. RANE, — dl 829 -b. isl. valtr.
adj. vanor & vanar.
f.] ”vane m. vana, m. — vana vil vana ha, ordst.
|. vani; m
a vb. vagk[a] & vagkas, sv. vb. 1 Vanka.
adj. vanligar & vanligar
af. vano, £
;] m. vant pl. ar, m.
ite Pn. vantar PERS Want.
1. vapon & vap'n å 9 n.
rr ut. pl., n.
5 El OR € ;
. var[a] 1. va, pret. va I. va, part. varu — vare frit
Jå så vara! FT
ara as vb. varas, sv. vb. 1 Vara sig.
D. varv pl. =
m N. varg pl. ak m.
« varmar.
der] +-modra f. varmodro, f. Fast varklump i böld.
varp pl. -ar, m. Väfvarp.
n. varp pl. =, n. Nät- 1. notvarp.
vb. varp[a], sv. vb. 1.
on. RR los
| 1 fon
sse m. vasa ut. pl., m.
vb. vast[a], sv. vb. 1 Akta på. — vast op nu! —
| äl icke det finska vastaa (svara)?
2 nn. vatn ut. pl., n.
ina Vb. vatn[a], sv. vb. 1.

350

"vattog adj. vato 1. -og32r, adj. Vattenhaltig. 2

— »yattubulen adj. vatubuln, adj. Uppsväld af fukt. —
799 b. om 4

»vattu[fåra f.] "-får n. vatufor HR Sp; bl er ;
; åker. Mr.
”vattuhvälfvande n. vatukwelvand: ut. pl., n. Vägskval Ip.
vattupass m. vatupas pl. =, n. A
"vattupumpa f. vatupumpo, f. Vattenkarafin.
"vattuvälling m. vatuvehgg ut. pl., m. VE
vax n. vaks ut. ply mo. > AR
veck n. vak pl. =, HN. MAS ig
vecka f. viku, f: — Åd vika, f. | rs 5
veckla vb. vikla, sv. vb. 1. ; -
ved m. ved ut. pl., m. vid ut. pl., m. — isl viÖr, m. ti
"vedahop m. vidahop pl. -ar, m. Vedrad. ASK 4
"vedakase m. vidakasa, m. Vedhög. VS z
"vedakrak n. vidakrak pl. =, n. Underlag ål vid'v iv så
" ning. SJS
"vedalass n. vidalas pl. =, n. Vedlass. -H4- SYNA Aj
"vedalider n. vidaldor pl. =, n. Vedbod. RE
"vedaträ n. vidatre, n. Vedträ. [Böjn. se eb Er

vef f. vaw pl. -ar, f. ml Tal
vefva yb. vaw[a], sv. vb. 1. 4 CT
vek adj. varkor. Ae er
veke m. vaka, m. ven
+yela f. vedo, f. Enfaldig 1; svagsint person: = Og
"yvelog adj. vaidlo 1. -ogar, adj. Enfaldig; svagsint. — H3St
isl. veill, adj. sjuk, svag. | Se
vers m. ves pl; -ar & -3r, Mm. PO Tag
verst m. vest pl. = sg. & -Qr, M. NEN bo
veta vb. vitfal, pres. var, vist, part. pgg e
vetskap m. vitskap ut. pl., vd FRI pp

1

351

on. ost ut. pl Nn. — isl. vit, n.
— fre m
ig] "-og adj. vitu 1. -ugor.
jsa f. vitldeaso ut. pl., f. 1) Vettlöshet. 2) Vanmakt, af-
mning. |
5 ä vi I; vr, akk. os.
vio, f. Gräsand.
äv n. vit.
re[d], xyider prep. 0. adv. vi, vies vidar. — sms m-
dor 0 talms vidar!
1. vida 1. vid: pl; obr., n.
[ 3 ske m. vidiboska, m
$ & vdjo, $ å
| adj. vidypm. — lig v. Ligga på rygg med: armar
h ben utsträkta. — BR 804 b.
| vb. vift[al, Svab. då
” viug[a], sv. vb. 2.
| Vig pl. ar, Mm
Bf vignigg pl. -ar, f. Vigsel.
k pl. -ar, f.
uk pl. =, n. Fogen framtill å det ställe af slädmede
ir han böjer sig uppåt.
). vik[a] verk vika.
- ad j. vixtr 1. -g0r.
age pR:vldgaget 1. vilgaget pl. =, n. Vildbasare. —
sl. gagl, n. vildgås.
ing s[e] m. vildiggr 1. -28gj 1. -indji pl. vildiggar, m. . Vild-
| PB. — NO. villing, m. galning.
.] "vilje m. vaja ut. pl., m

FÅ

352

vil[jJa vb. vi[a] vild vila. — vik Låtom oss vilja)! :

res nu! ni
"viljog adj. viljo 1. -ogor, adj. Villig. — isl. viljugr. — >
vilkkna fi. vilk[a], sv. vb. 1 [me yogona] Blänga. =

villa f. vilo, f. 261708
villa vb. va[a], sv. vb. 1. FLN
vils[e] adv. vils. OM
vin n. vm pl. -or, n. | sis
vinbär n. vinber pl. =, n. LON ,
[vinbärs]buske, "vinbäre- m. vinberiboska, m. = 5
vind m. I vind 1. vm pl. vindar, Luftdrag. é Är
vind m. II vmd 1. vin pl. vmdår, m. Husvind.! bo
vind adj. vindar. g ÅN
vinda vb. vind[a], sv. vb. 1. 2
vinge m. vigga, m. 2

"vingstock m. viggstok pl. -ar, m. Vingaxel i kvarn. —
"vingelhandsk[e] m. wygelhansk pl. obr., m. Ostadi
son (fys. o. mor.) SA gt
vingla vb. wviggla, sv. vb. 1 — viggel uav Gå ostad
ragla. i FN
"vinglog adj. vigglo 1. -ogar, adj. Ostadig.
vinka vb. vigk[al, sv. vb..1. 5
vinna vb. vi[a] vant vunr. AE
vinter m. vutor pl. vintrar, m. 08 fr
xvintertistel m. vintelstul pl. -stlar, m . Vintertid a
> tistelstång; fästes vid åkdonet med "knappe. + '
vinterväg m. vintarvag, m. 1) pl. -ar = hsv. 2) vunta
m. def., oböjl.. Vintergatan. 2 vintrast: Sistlidne vi
vippa yb. ove sv. vb. 1 tr. o. intr. — vip uav i
"vippträ n. viptra, n. = SF [Böjn: se träl]
vis n. vis pl. =, D: |
vis adj. visor. ] j st OM

303

pf. 'viso, f.
isa vb. ris[a], sv. vb. 1. |
sk nt visko, f. 1) = hsv. 2) Linknippe.
adj. viskl 1. -tg0r, adj. 1) Duglig, häf. 2) Förstån-
Bar Rz 815 b. isl. viskligt.
3 vb. visp[a], sv. vb. 1.
Pp 1 m. vespul pl. visplar, m.- Visp. | .
a - visor. — ma tiso Förvisso.
kb vb. vitja, sv. vb. 1.
na vb. vilna 1, vit'n, sv. vb. 1.
ne n. vitna & vin pl. -n, Nn.
y fi. vorr[a] se, sv. vb. 1 Jämra sig.
; terj. vor.
brak n. brak pl. =
] "bred adv. breddar n. dör: i

a sk] ”brensk m. brinsk pl. -ar, m. Hingst.
m ns as] "brinska vb. brwnsk[al], sv. vb. 1.
eka] "bricka, ”ricka vb. brik[a], sv. vb. 1 bötnd Lås
ikfa], sv. vb. 1, tr. & intr. i

la] "brida f. bridu, f. Knippe af halm, hö o. s. v.
rs f: II bridu, f. Fyllig kvinsperson.: — Jfr isl.
riöva inn, adj. undersätsig.
da "brida vb. brid[a] bred bridh.

len] ”briden adj. bridin.
I > "vrena] ”bräna vb. bran[a], sv. vb. 1 Bräka. sol
819 a. jfr isl. hrina.

| "brå f. brua pl. -nar, f.
la] ”bråla vb. brual[a], sv. vb. 1.

ika] ”bräka, ”päka vb. bral[a] bregt, sv. vb. 2, tr. —
rek[a] rak rek, intr.
nig adj. vorma 1. -1907.
sia] "vyssa vb. vys[a], sv. vb. 1.

304

våg f. I vuag pl. -ar, f. Bölja. Hd

väg föll vuag pl. -ar, f. för vägning. cd
våga vb. vuag[a], sv. vb. 1 14
"våla vb. vual[a], sv. vb. 1 Skria. — no. våla. isl

Jfr Rz 822 a. : Föl äl
[våm] ”vam m. vamb pl. -ar, m. > - | vå Sh ng
vånda f. vuando ut. pl., f. 0 AR
[vånna] ”hvanda vb. kwandas, 'sv. vb ol. — ja ant

aldor fast ha sku va sant. FA so sg
vår m. vuar pl. -ar, Mm. & f.d vuarast. Sistlidna

vår pron. voran, f. vuar, Nn. vual; ph vora. ig sd
"våra f. vuaro ut. pl., f. Vårfrossa. <A ani
xyåras vb. vuaras, Sv. vb. 1: he vuaras Våren nalkas.
Jfr. Re 823 b. | Suv end
vård m. vuad, m. 1) pl. -ar; Minnesvård; Möietser
pl. Vakt, skydd. | . und fö
värda vb. vuag[a],. sv. vb. 1. vv onndanrtt 20
vårdkas m. vuadkas pl.|-ar, amn. dr sö satnind” - |
vär[d]slös adj. vuasiusor. hy jojk V

[värfrudag]. xvårfördag m. vuärfada på. ökat fegapit,
[vårta] ”varta f.-valo, f. — Re 198 a. isl. vartäsl all
[värt]bitare, ”vart- m. valbitar pl. -or,y Mk om os SK

våt adj. vuatar. ; | dy rt
väcka vb. vak[a] vext. . SR fe
väder n. vådor! ut.: pl., n. I [Beanv
”väderbälg m. vadarbelg pl. -ar, m. Ile dat 0 0

väderkast n. vedarkast pl. =, n
"väder[spak] >- -spake m. dd m. Längalindl
väderstinn adj. vadestmdor. To ar 7
”vädervind m. vadorvind pl. -ar, m. Hyirfvelvidde: | |
"väderöga mn. vadsrygga pl. obr., n. Af månglärgade 1

KP ( Ko

355

få band omgifven öppning mellan skyar, isht vid västra
4 Synranden vid solens nedgång. Bådar oväder.
; ont. vadra, sv. vb. 1 Fläkta, blåsa.
« vav Pl. -ar, m.
umpa f. vavrompo, f. Ändér af varpen som samman-
knytes. — Re 833 b. |
ske BsiöRisjal ut. pl, n. Det ställe på väfränningen: där
trådarne korsa hvarandra. — R2 585 a.
stock m. vavstok pl. -ar, m. Väfbult.
i Er n. vevstal pl. =, n. Väfstol.
. vaft ut. pl., f.
va Fa. vav[a] vov vavr.
Sm. vag pl. -ar, m

a vb. I veg[a] vegd, tr. — vag[a] vog vagr & ER intr.
vb. II veg[a], sv. vb. 1 Bana 1. göra Nög
Ft. vag Pl. -ar, f.
af. vago, f. vagjo, f. Vägglus.
äl] "vägaskel n. vagastjil pl. =, n.
Mm vejul pl. vejvar 1. vadar, m. Narr, enfaldig ståk-
2 po. — Äldre "vele. Jfr "velog.

é väll adv. val, adv. 1) Bene. 2) Equidem., i
d[e] n. veland pl. =, n. Matstrupe hos slaktadt krea-
— Rz 829 b. isl. vélindi, n f
br. velg[al, sv. vb. 2..
m adv. velan, adv. Väl, visserligen; troligen. ;

i ” m. vehgg ut. pl.,
ilsigna vb. og SV. 1.
: m. vell Pl. -ar,
, vb. velt[a], SV. = 1 Köra med vält.
m van pl. vanar, m.

vb. vand[a], sv. vb..2.

356

vändhake m. vendhalka, m. Timmermansredskap, medels hvil
stockar i en under uppförande varande byggnad
vän[j]a vb. vänja & van[a] I. vant, pret. vand & vand, på
vand 1. vand & ven. 3 fi
vänlig adj. vanls 1. -2g27, Kod | AN EL
vänskap m. venskap ut. pl., | SO

a

”vänskas vb. vanskas, SV. så 1 [ma nogon] Söka ns

med ngn. — isl. vingask. ER
vänster adj. vanstor, adj. oc DUON
vänster[händ] ”-händt adj. venstarhantar. 000
vänta vb. vent[a], sv. vb. 1. MV
väppling m. vaphgg pl. -ar, mi. fö
värd m. ved pl. -ar, m. NS
värd: adj. vedor n. vel. IDR 108
värdera vb. vediérfa], sv. vb. 1. I

värd[ig] "-og adj. vedo 1. -ogar.
värja f. verjo, f.
värk m. verk pl. -ar, m. dör
värk n. verk pl. = | Vs NN
värka vb. verk[a] vark vurki 1. sv. vb. 2,intr. =
värld f. ved pl. -ar, f. : IRA
värma vb. verm[a], sv. vb. 2. NN
värme m. verma ut. pl., M Mader dt
värpa yb. verpla] verft verpt. STONE Me
värre värst adj. 0. adv. komp. & superl. var) kol np, 4
superl. ' ON
"väsa vb. vas[a], sv. vb. 1 Väsnas; larma, stoja. |
"väsel adj. vasall, adj. Eländig, stackars. — SE 718 ) a
vesall. fsv. vesel. | 17
väska f. vasko & vasko, I.” SSL a så
"vässla adv. vasla, adv. Dåligt; illa
väsna[s] vb. vasn[a], sv. vb. 1,

| 1 0. I vast pl. -ar, m. Lifstycke.

om. II vast ut. pl., m. Väster.
nväder n. våstanvådor ut. pl., n.
Å adj. vastl 1. -2gar.

. vato 1. vrato ut. pl., f.

vb. vat[a] 1. vrat[a], sv. vb. 2.

vh 'b. vaks[a] våks vuksr & sv. vb. 2:
vb. vaksla, sv. vb. 2

Bes HE Pl

ri yngst adj. & superl. yggar TT yglg)st
sup perl.

: il ad, j. wav.

ej) vb. attel sv. vb. 1 Yra, vara yr, — - Jfr Re 257 a

I "öra vb. 4 ydr [d], sv. vb. I & 2 Yra, om snö.

st adj. komp. & super. ytor komp., ytest superl.

bd iso, dd
sb. ubslel SV. LA 1 [uav] Med - yxa afhugga.

X

Å
ua pl. unar & uanar, I.
om. uebrod ut. pl., m

:
ot
&

åder, ådra f. uadar 1. uadro pl. uadror, f. — lata 1.

358
åda f. uado, f.'
ypna uadar Åderlåta. | a hån st

åka vb. uak[a], sv. vb. 1. FS
åker m. ualor pl. uakrar, m

ål m. ual pl. -ar, m. I [öl
ålder m. oldor ut. pl., m. s (on AA
åldras vb. oldras, sv. vb. 1. | VARY- EF sta
år Dn. uar plös, I& Jis Ava AR ;

[åra] sår f. uar - -ar, f. — isl. år, f.

ärblad n. uarblad pl: =,

årder, ålder n. uador pl. =,n. ualdor pl. =, Dn.
ärklyka f. uarklyko, f. 1 i
”årlom m. uarlom pl. -ar, m. Årskaft.

[årta] xapta f; ato, f A Bis
[åska f.] ”åske m. oska ut. pl., es

åska vb. osk[a], sv. vb. 1. / er
”åskbotten m. oskbotn ut. pl., n. Tätt blåsvart äskme In. |
"åskbutt m. oskbut ph -ar, m. Klack på åsksky.

"åsk-kil m. osktjil pl. sar, Mm. = "torvigg. När --
ät prep. o. adv. ot. TE NER 4 owe
åter adv. uator. | SÖN
ätra sig vb. uate så ualra så. ÅN er nd
åtta räkn. ota. — ord. otond[:]. SÅ br
åttifo] räkn. ot. — ord, otrondl] >]. pr TR CS

äfja f. avio ut. pl., f. is LE
äga se cga. kors "+ VED ra
ägare m. agar pl. FS m. s as

359

g I. &qg pl. -ar, f.
MN. 9 | 11 AES) LA ;
i a vb. elsklal, sv. vb. 1.

Cd

ande -blomma f. elskanblomo, f. ipn chrysan-
themum.

4 elto ut. pl. f. Frossa.

Pata sv. vb 1.

. embar pl. =

rep. o. adv. en.

lari ja Vb. andarit, sv. vb. 2 Resa på ände.
om. 4 anda & anda, m ;

vb. andor andra, sv. vb: 1;

dri 1 Ȋnderning f indengg pl. -ar, f.
lig en adv. entligan.

-
++i

fur. ando, ento.

- 089 pl. -ar, f.

FP Mm. (?) aggor, coll. Jag har ej hört genus angifvas.
lig adj. aggsli 1; -290r.

slvall "änges- m. aggisval pl.:-ar, m. |
adv. - GNU, eNUu.

g adj e&no 1. MA adj. Äcklig.

3 "äppel n. epel pl. =

f. cero ut. pl., f.

4 ee) BV vb. 1.

nde] "ärande n. erand pl. =

a vb . err[a], sv. yb. 1 & 2.

mMm .ervigg pl. -ar, m. Växtskott.
kh [4 erg ut. pl, f.

cerg[a], sv. vb. 1.
glig] "-og adj. ergo 1. -ogar.
lig adj. cerl 1. -290v.

mf. erm pl. -ar & -ar, f.

Er

7ö

i
|
:
|

360.

[ärr] "är n. ce pl. =, n

[ärrig] ”ärog adj. cero 1. -ogar, adj.

ärt f. el pl. -or, f. |

"ärta vb. eta], sv. vb. 1 [op nogon 1. nogow] Roths
121.a. no. erta. Ut ;

äta, ”jäta vb. e/[a] 1 jer[a], pret. uat, part. alv L 1 sjal d

"ätande-tid f. &tantd pl. -or, f. Tid hvarvid man plö sd
[Obs.! ger. = lat. tempus edendi]. |

O.

ö f. &w pl. -ar, f.

öda vb. v2d[a], sv. vb. 2.

öde n. bida & yoda pl. -on, Nn.

ödemark f. wdunark pl. -or, f.

[ödla] "ä[d]la f. eo, f. Si KEN

öfre öfverst adj. komp. & superl. dra komp., bvest sup

öfva vb. yor[a], sv. vb. I. com” BRT

[öfver] "yfver, ”yfve prep. o. adv. yvar, vv 2
fsv. ivir, ivi. J

["öfverllång, "yfve- adv. tis. yvr lod), adv. tis. q

öga n. yoga pl. ysgor 1. yggon, n |

ögla f. yglo, f.

ögonbryn n. ysgonbryn pl. =, n

ögonhår n. yggonhuar pl. =

ögonsten m. yogonstem pl. -ar, m.

ök n. yok pl. =, n

öka vb. bzt[a], sv. vb. 1.

öl n. y&l 1. &r ut. pl., n

öm adj. yombor.

ömsa vb. yms[a], sv. vb. 1.

361

N adv. ymsom & ymsom.
: a vb. ynsk[a], sv. vb. 1.
n adj. ypm.
pe [n]t itad adj. pputruta oböjl. adj. Frispråkig.
Vf. ypno, f. Öppning. RR
l A ypna, sv. vb. 1. Å
odw pl -ar, Mm. Sandbayik.. — Be 15 b. isl. aurr,
, Mm.
» yara pl. yaror 1. ysron, a HEN
) 5 1. yrva pl. -ar, & on, n. ERA — Jfr R2 490 a.
. ygn, pl. -ar, m / r
on |hål n. yarhol - ybrinhol py = 0: Usenöpgalng,
bb m. yosneb pl. -ar M. ;
] "hösa vb. hws[a], sv. vb. 2.
s Ar '] ”höskar n. hoskar pl. =
; pl. -ar, m. Jsrum i båt. -— ve austrrum, n.
n. yost ut. pl., Mm.
ig lig adj. 'yosth I -1g0r, adj.

.

362

upptagande. de vanligaste nohina propria och deras form
Adolf afu, adu. €

Alexander sändor.
Alexandra sandra, sandru, sasa.
Alfred afu.
Alma amu.
Amalia mal, mala.
Amanda amantu, manda, mandu, mandå, = 4
Amandus mana, mantus.
Amatus matus.
Anders anta.
Anna ana, anu.
Anton anta.
Artur ot, ab, ata, atar, atu.
August aga, agr, agar, agu, akar.
Bernhard bent, pentu.
Berta beta, belu, betar.
Brita brita, britu, brutar.
Charlotta lotu, lotar, losu.
Daniel dan.
Edla eta, em, elar.
Edvard adu, erdu, 2edu.
Eleonora nora, noru.

RR

363

et lisa, hsar, lsu.
vi vmar, vinu.
a, malu.
wemu.

6 Mer.

TEN frata.
klar, festar, fastor.
fika, fiku, fikar.

Jjorg, jorgus, jor:, jar.

fj Gösta gusta, gustu, gutu (jfr Nu. i Estl. gwitr) kusu,
gsta jyostar.

a stava, stavu, stavar.

heda, hedu, hedar.

n a, henu, henar.

ta jute, jatu, jatar.

hunas, herka, herkar, haku. 7

= Erika.

i, laldar.

| hana, hanu, hanar.
e8 janu, jana, janar, just.

364
Josefina fina, fmu, fimar.
Julia jula, julu, jular.
Julius jula. 2 DÅ
Karl kab, kalu, kalar. &
Karolina lma, lmu, Ilmar.
Katarina kosa, kasu, kasar.
Klara klaru, klarar.
Kristina stina, stmu, star, stunrtu.
KK. Lars las, lasa, lasar.
& Lovisa hsa, hsu, lsu, Isar, livisu, visu; visar.
3 Ludvig lud:, ludi. SN
Magnus muans.
Margareta gricta, grictar, grietu.
Maria maju, majar, masu, masar.
Matilda tilda, tildu, tildar.
Mattias mats, mats.
Mikaöl maikel, miko, miku.
Nicolaus naso, nat, natu.
Olga aga.
E Oliva lwa, lwvu, bba.

4 Olof ul, ular.

3 ; Petrus pator, pala,

| Rickard »riku.

Selma selma, selmu, scehnar, samu:.

3 Serafina = Josefina. dina
Severin scvo.

Sigfrid sige.

Br Sofia fia, fi, far.

| | Susanna sana, sanu, sanar.

x Teresia tiesa, tresu, lesar, tresa.

; Tobias tob, tobus, tuba, tubi.-

"Tomas toma. "TAR SV ERA

ba, valbu, valbar.
9, vulu, vilar. |
mma, mu, minsu, miku.

Rättelse.

Bromarfs-orden å s. 158 hafva af misstag tecknat
SSA a i st. f. a. Dock torde båda ljuden användas in
- | trakter af nämda socken och Tenala; desslikes har ag
gen af personer, hemma från nordvästra delen af-Poj
ken, hört tydligt a. Hvad Finnby angår, har jag
loppet af arbetet blifvit alt mer öfvertygad därom a
orten är enrådande ,,a-ljud". | 3

2 Trycktfel-

s. 156 r. 12 står: yo 1. yo läs: yo I. ye
ro s. 156 r. 26 ,, nilmänt ,, allmänt. i
SE 8 1581. 5 ,, således -;, särdeles tv

;
3 oe förr
7

=Q

-
|
| F
|
H
i
-

NÅ

BIDRAG

KÄNNEDOM AF

NLANDS NATUR oor FOLK.

Utgifna

NR at

— Finska Vetenskaps-Societeten.

Femtionde Häftet.

Helsingfors,
Finska Litteratur-Sällskapets tryckeri,
e 1891.

SVG
lg
jr "San

| 2 $Y
, | ' ; er
5; > ;

Siv.

SNRA ET VRT . EA VER AK, SE RSA ti
,
Md 4
sd &
INLEDD SIN
+
f Me :
J
XY
,
& s
a
v 5 : ;
å
EN ER z

t

[UOLLAN LAPIN MURTEIDEN

É SANAKIRJA

YNNÄ

KIELENNÄYTTEITA
É. nä ARVID GENETZ.

WÖRTER BUCH
OLA-LA PPISCHEN DIALEKTE
0 OSPRACHPROBEN

ARVID GENETZ.

. Alkulause.

i teos on erään matkan tuloksia, jonka minä, n. s.
invaroista myönnetyllä matkarahalla, tein Venäjän
L 1876 vuoden jälkipuoliskolla ja jonka tuotteina olen
ennen julkaissut: , Matkamuistelmia Venäjän Lapista,"
e n Kuvalehdessä vv. 1877—1879; , Orosz-lapp nyelv-
hn é yok" (Venäjän-lappalaisia kielennäytteitä, ynnä un-
ie linen johdatus ja käännös), aikakauskirjassa Nyelv-
Myt Ktözlbimenyek XV, 1879; ,,Orosz-lapp utazåsomböl"
tiedeakatemian istunnossa 5 p. Toukok. 1879 pitä-
jä lmä Venäjän Lapin matkastani) kirjoitussarjassa
ek -a nyelv és szép tudomånyok Köréböl VIII, N:o 3,
379; ynnä ,MaxpbrBeect nach EBamrean camac" (Matheuk-
Wvankeliumi Venäjän Lapin kielellä, Brittiläisen pip-
uran kustantamh), 1878.

Jos näiden teosten lisäksi mainitsen kieliopinluonnok-
Orose-lapp nyelvtani våslat", Budapest 1882, jonka
sz pani kokoon minun julkaisemistani kielennäytteistä,
Friisin sanakirjan, jossa on joku määrä Kuollan
in sanoja sekaisin ja yhteiselä nimellä inarilaisten sa-
I kanssa, niin olenkin luetellut kaikki lähteet, jotka tä-
kka ovat tarjonneet jotain tietoa Venäjän Lappa-

Ey

ton että kieliopin suhteen, oleskellessani kolmatta kuuk:

ERE RN OEI ST I IE SI VA pd OR ke 0 GIT a
- V ; PS FR

IV

laisten kielestä ja henkisestä elämästä. Että sentähden
malais-ugrilaiset kielimiehet ovat kauvan kaivanneet Vt
jän Lapin tutkimusteni valmistumista, olen kyllä tier |
eikä sen viipyminen ole saattanut olla kellekkään i
kuin itselleni; kuitenkin on tähän viipymiseen ollut ät
ja osaksi poistamattomat syyt: aikaisemmin kokoomani m
ainekset ja ennen alottamani muut työt olivat ensin st
tettavat; muutamain koulukirjojen, mielestäni kipeämpi
oli ensin tyydytettävä; viime aikoina on ollut pari ylei
pää Jluottamustointa, ja ensimmäiseksi ja viimeiseksi on
tenkin työläs virka ollut tieteellistä työskentelyä hida
tamassa. Sitä paitse itse tämä työ: neljän eri kielimur
ainesten kokoominen eri teksteistä. sanaluetteloista ja n
toonpanoista ynnä niiden yhteen sovittaminen, vaatii ar
mattoman paljon aikaa ja työvoimaa, jota äsken viitat
syistä on jäänyt liikenemään ainoastaan silloin tällöin,
kien väliaikojen päästä. |
(EN

Ne neljä murretta, jotka ovat tässä edustettuina, o
Turjan murre (lapiksi Tarje kill), joka vallitsee ni
maan koko itäosassa, nim. paitse Ponoissa (merkitty: I
Sosnofkan, Lumbovskin (merk. Lumb.), Jokongan (m. I
Kuroptjovskin ja Kamenskin lappalaiskylissä (lapiksi: dd
Sosniofke, Lu;imbes eli Limbes, Jovkuj, Kiottem-jawre ja
tus). Tätä murretta tutkin kaikkein tarkimmin, sekä

Ponoissa; se onkin sentähden pantu esityksen perustuks
eikä sitä ole yleensä erikseen merkitty (joskus vain TI
vaan ovat kaikki teoksessa löytyvät merkitsemättöm t
dot ymmärrettävät turjalaisiksi. |

Kildinin (merk. K.) murre, jota piuhutaan Kuo | -
pungin itä- ja eteläpuolella Kildinin, Voronenskin, V

Jå

skin (merk. Ljav.), Lovozgeron (merk. KL. ja L.) ja
aselän pogostissa (lapiksi: Kildinö, Kördey 1. Kördjoy, Ars-
Lej-jaivr, Läjaiwr 1. Luj-jowr ja Maselg); Varzinilla
jjavoz erskilla on myöskin yhteinen nimi Semiostrovsk
k. . Sem.). Tätä murretta, samoin kuin seuraavaakin,
p Kuollassa ollessani.

zeron mMurre (merk. N.), jonka alana ovat Notoze-
ongelin pogostat (lap. Nuoht-jaiwr ja Sunjel) niemi-
Akkalan murre (merk. A.), jota puhutaan Imandran
pu 0 Akkalan ja Jokostrovin (merk. Jokostr.) ky-
lap. Ashkel ja Öusk-sal), siitä minulla ei ole ollut
E - muistoonpanoja kuin Matheuksen loppulukujen kään-
jonka tein Kantalahdessa ja josta sitten olen poiminut
i kielelliset tiedot, asettaen ne paikoilleen.

liiden Venäjän Lappalaisten kielestä, jotka asuvat
a luoteeseen päin, ei ole minulla omiin havaintoihin
SOJA.

itä teoksen muodolliseen puoleen tulee, niin on minun
5 ko järjestää sanakirja äännetieteellisen eikä aakko-
mn perustuksen mukaan, saadakseni eri murteiden muo-
iteen ja niin helposti löydettäviksi kuin mahdollista.
syystä on vokaaleille, jotka enimmin vaihtelevat
urte rteissa, täytynyt antaa ainoastaan tois-asteinen arvo
FN tstron Äänteiden järjestys on siis seuraava:
; ;
I Å åt!
rd få
1) k, hk, kk, g, vy (= pehmeä, aukollinen g)
2) 4, 'zx (= venäjän x; osaksi sanojen sisässä, konso-
in edessä järjestyksen suhteen erottamatta k:sta)

sc
Ro

a Konsonanttien:

je vr

a 8) dä, nä

A 4) j, dj

KE 5) t, ht, tt, d, ö (= pehmeä d, jota äännettö

: pannaan hampaiden väliin) 4

- fÖBohölöe d AH
Zl 1) ec, hej ee, 5 IN
É 8) $, $$, & | å
E 9):i8, 85,52 ; ; |

; 10) 2, vn tan
11) nn, nn | NL
E 12) .r, rr ;olf
rv 13) I, U bla

14) p, hp, pp, b, Pp (= puhdas huuliso) tär
; 15) v, vv. f JAG
7 16) m, mm. äs
a b) Vokaalien:

(joita siis tulee katsoa vasta sitten, kun sanan ase na |
sonanttien mukaan on haettu) «= sc

1) a, & (a:n ja o:n välinen), o (takavokaali = Vi
2) ea (ie), e, € (umpinainen, /:hin VISSEAETE a
3) i (ie), I (= Ven. H) (io, u (iuv, 0 7 Sälen
4) oa (10, uo, uo)
5) 0.

Rivin alapuolelle asetettu pieni ; ilmoittaa, ett
lisen vokaaliäänteen loppupuolella kuuluu én vive hdu
samalla tuntuu vähän korottavan koko edellisen voka
hiuventavan seuraavan konsonantin, niin että esin IE
some, öushke saatettaisiin jotenkin ääntämisen i ak

kirjoittaa näinkin: tälle 1. tälle, sörme, öähke 1. tä

VII

fnelttomerkki sanojen keskellä ja lopussa ilmoittaa puo-
mykän vokaalin.

öpottankseni sanojen löytämistä ynnä niiden vertaa-
a läntisempien murteiden ja suomenkielen sanoihin olen
mpien alkuperäisten artikkelien eteen sulkumerkkeihin
isoilla kirjaimilla painetut yksinkertaisimmat perus-
é ot semmoisina kuin olen ne olettanut verrattuani Kuol-
Lapin eri murteiden sanamuodot toisiinsa. Kun jokin
en perusmuotojen äänne on epävarma, olen sen merkin-
pienellä kirjaimella, esim AITa, -0, ASTeJa.

— Verbivartalot on ilmoitettu siten, että niiden loppuun
pa ta tavausmerkki.

- Semmoinen merkitsemistapa kuin: kiomte (aa); kiesse-
( - z) ilmoittaa, että näiden sanojen ensitavuun vo-
li ; saattavat muuttua sellaisiksi kuin sulkumerkeissä on
ettu, esim. koamta, kissim.

| Sanakirjan numerot 2047—2077 olen saanut toht. O. Kihl-
ilta, paitsi 2055 ja 2075, jotka epähuomiosta olivat jää-
3 edellisestä pois.

-Nimiluettelossa olevat maantieteelliset tiedot ovat enim-

2 n Lappalaisten antamia; heidän asumussuhteensa ovat

but semmoisiksi, kuin olivat v. 1876.

rn olen sanakirjan jälkeen pannut
amia felakuja Matheuksen Evankeliumin käännöstä ynnä
eräiset tarinat ja laulut yllämainitusta Unkarissa ilmes-
est Blltikokoolmastani sekä varustanut alkuperäiset
saksalaisella käännöksellä.

| Holsingisså 1 p. Helmik. 1888.

Ls
föra
|

Tekijä.

VIII

Kuollan Lapin sanakirja palkittiin Suomen ie

ran 50-vuotisessa juhlassa 29 p. Huhtik. 1888 sillä p
nolla, jonka Suomen valtio oli tätä tilaisuutta vart n
rännyt annettavaksi parhaimmasta Seuran historialli:
tieteelliseen osastoon jätetystä teoksesta. If HA
Hioel

FEV y
MT LTESIEN ai

6) Hä
2

STORE SISshN Fi ÖRTRI DA
Ari SHO0
JANE
(Ava
Nr

RAL
Hit(å NE.
TRY jt HERR

Au

5 )

IRK ÅR
z ps
AN Ä
FO YST AR

fåra

BE
HE kos i
olet ts
SARUKGE Mm

TH Ta |

| | Fä näe
| - =
» M Bin
SITA AG UU
fo

; N

äre
CHA |

SER SASON

Vorwort und Einleitung.
Vorliegendes Werk ist ein Ergebniss einer Reise,
hb, mit einem aus dem sogenannten Kanzlerfonds
ei singforser Universität mir ertheilten Stipendium,
end der zweiten Hälfte des Jahres 1876 im Russi-
Lappland machte und von deren Resultaten fol-
Arbeiten bereits fräher erschienen sind: , Matka-
telmia Venäjän Lapista”, in Suomen Kuvalehti 1877
| - — »Orosz-lapp nyelvmutatväånyok" in Nyelvtudo-
Közlemények XV, 1879; ,Orosze-lapp utazdåsombol”
tragen in der före der ungarischen Akademie
Wissenschaften d. 5. Mai 1879) in Értekezések a
np RB öddnsvek Köréböl VIII, N:o 3, 1879;
ect nach EBanmrean camac (Uebersetzung des Evan-
. 8 - Matthäi, auf Kosten der Britischen Bibelgesell-

879.

W enn ich zu diesen Arbeiten noch eine kleine Gram-
ä .Orose-lapp ”nyelvtani väslat”, Budapest 1882, die
V Zz aus den von mir veröffentlichten Sprachproben
mmenstellte, sowie Friis” lappisches Wörterbuch er-
ne, welches eine Anzahl Kola-lappischer Wörter mit
imare-lappischen vermischt enthält, so habe ich auch
Quellen aufgezählt, die bisher irgend welche Anga-
iber die Sprache und das geistige Leben der rus-
chen Lappen geboten haben. Dass deswegen die fin-

TR LS SR Re ÄG

ist auch hier äberhaupt nicht besonders (nur biswe

Xx

nisch-ugrischen Sprachforscher schon lange die Absec S ch
sung meiner russisch-lappischen Forschungen er
haben, ist mir nicht unbekannt gewesen, und niem:
kann die Verschiebung derselben unangenehmer som '
sein als mir selbst; doch hat dieser> Aufschub tri
und zum Theil unabweisbare Grände gehabt, die th
in der Arbeit selbst theils ausserhalb derselben

Die hier vertretenen vier Dialekte sind: k

Der Tersche (lappisch Tarje kill), welcher im gan
östlichen Theile der Halbinsel herrscht, nämlich aus
in Ponoi (bezeichnet Pon.) auch in den Lappendorfs pe
ten Sosnofka, Lumbovsk (bez. Lumb.), Jokonga (bez. Jol
Kuroptjovsk und Kamensk (lappisch Pienne, Sosni io
Lumbes oder Limbes, Jovkuj, Kiottemjaivre und Kint
Diese Mundart habe ich am genauesten sowohl in l€ xi
lischer wie grammatikalischer Hinsicht untersucht;

mit 'T.) bezeichnet worden. Ad

Der Kildinsche (bez. K.), welcher östlich und:
lich von der Stadt Kola gesprochen wird in den Lapp
pogosten Kildin, Voronensk, Varsin, Ljavosersk (bez. Lja
Lovozero (bez. KL.) und Maselg (lappisch Kildiné, Kö
od. Kördjoy, Arsjokk, Lej-jaivr, Lä-jawr od. Luj-jawr
Maäseilg); Varzin und Ljavozersk tragen auch den g on
samen Namen dSemiostrovsk (bez. Sem.). Diese Mi |
sowie die folgende, untersuchte ich während meine
enthaltes in Kola.

Der Notozgersche (bez. N.), der die vogoston Nod
und Songel (lappiseh Nuoht-jaivr und Sunjel im we
Theile der Halbinsel umfasst. 2

Der Akkalasche (bez. A.), der sädlich vom Ima
See in den Dörfern Akkala (lapp. Aihkel) und Jokt
(bez. Jokostr. lapp. Öu;k-sal) vorkommt und von den
keine anderen Aufzeichnungen habe als die Uebersetz
der letzten Capitel des Evangeliums Matthäi. ;

XI

Von der Sprache derjenigen russischen Lappen, die

tl ich von Kola wohnen, habe ich keine auf eigene

tv gegrändete Kenntniss. ;
Aufstellung des Wörterbuches ist phonetisch und

a idarten am meisten wechseln, erst in zweiter
| Betracht OST. "Die Ordnunig der Laute ist

] 1 (= russ. £; zum Theil im Inlaute, vor Kon-
| hinsichtlich der Ordnung nicht von & geschieden)
yn

hi ; tt, d, 0 (weiches, spirantisches, interden-

hp, pp, b, B AN w).
vo, If

el db) Die der Vokaltle:

K hb & (sehr offenes 0), 9 (ein hinterer Vokal= estn. 5)
a (i), e, é (geschlossenes, dem i nahe stehendes e)

, 2 (= TUSS. Hl) ($0), u (Uu9, Uuo)

Äg Up, UO)

r Art, dass die Vokale, die in den verschiede-

XI

Ein kleines ; unterhalb der Zeile bezeichnet,
der vorhergehende Vokal etwas erhöht wird ur
Ende einen Klang von i bekommt, wobei auch der
folgende Konsonant ein wenig palatalisirt wird, so
z. B. taille, sowme, öushke phonetisch ziemlich getreu
in folgender Weise geschrieben werden könnten: j |
tälle, sörme, öihke od. tihke. é

Der Apostroph in der Mitte und am Ende der
ter bezeichnet einen halbstummen Vokal. 5

Um die Auffindung der Wörter und ihre Vergleicl
mit den entsprechenden Wörtern der san |
schen Mundarten und des Finnischen zu erleichte yt
ich vor den meisten urspränglichen Artikeln die e
senen einfachsten russisch-lappischen Grundforme hy
Uncialen gedruckt, in Parenthese gestellt. Wenn i
ein Laut:dieser Grundform unsicher schien, ist er
kleinem Charakter bezeichnet, z. B. ATTa, -0,

Die Verbalstämme sind durch einen Silbenstri
Ende angegeben worden.

Die Bezeichnungsweise kiomte (oa), S
(impf. 7) giebt an, dass der Vokal der ersten Silb
ser Wörter je nach dem Vokal der folgenden Silbg a
selt, z. B. koamta, kissim. -

Die Nummern 2,047—2,077 verdanke ich 208
sten Theil Herrn Dr. O. Kihlman. Si

Die geographischen Angaben im Namenverzeic
stammen grösstentheils von den Lappen; ihre Woh '
verhältnisse .sind so angegeben worden, wie sie im.
1876 waren. HH

Als Sprachproben habe ich einige Kapitel &
Evangelium Matthäi sowie alle originalen Märche
Gesänge aus der oben genannten in Ungarn e Ba
Sprachtextsammlung dem Wörterbuch beigefögt u
letzteren mit deutscher BOhörsetsng Möliägsar

k 3

p.€ il

Meine Reiseerfahrungen und ethnographischen Beob-
ngen theile ich durch die folgende Uebersetzung
ne 3 obengenannten, in Ungarn gehaltenen Vortrages
deutschen Lesern mit:

Am 17. Juli 1876 ging ich in der Morgendämmerung —
um und Regen dem Wind entgegen -- äber die rus-
'enze und kam in der bekannten russisch-karelischen
3 Wuokkiniemi an, wo Lönnrot ein halbes Jahr-
fröher die grössten und schönsten Gesänge der Ka-
esammelt und wo die alten mythischen Runen noch
"Munde des” Volkes leben. Fär diesmal hatte ich
eine Zeit weder hier noch anderswo im russischen
len zu verweilen, sondern musste vorwärts nach mei-
genen nordischen Ziele eilen. Somit reiste ich
und Nächte zu Boot von Wuokkiniemi bis zur
weissen Meeres nach der Stadt Kem, zuerst äber
Kuittijärvi und sodann den grossen, stark strömen-
luss Kem mit seinen vielen Stromschnellen hinunter.
L eine nur unbedeutende, uninteressante Kleinstadt,
mich nichts zu untersuchen oder zu besichtigen
m begab ich mich noch am selben Tage von dort
h dem Kloster Solowetzk, welches auf einer In-
sen Meere liegt, ungefähr 60 Kilometer von Kem —
er zu Wasser. Auf der Station gab man mir 7
r zum Rudern und als Steuermann eine Alte, Petrowna
en, welche beständig einnickte, so dass die Rude-
mmer wieder riefen: ,,dremdlesch, Petrowna"”- (Pe-
, du schlummerst), wenn sie merkten, dass das Fahr-
ib und zu gegen den Strand steuerte. Es brauchte
riel gerudert zu werden, weil Mitwind war und so
inser Boot mit Hälfe des Segels ziemlich schnell den
eg bis dahin, wo die Inselgruppe aufhört, zuräck.
wischen war der Wind zum Sturm gewachsen, So
prderinnen nicht wagten, auf die oftene See hin-
ren, sondern einen Hafen zu erreichen suchten. In
he ; zieht sich an der Insel Kuzova eine lange, tiefe
es Tand und am Strande derselben befindet sich
r die Reisenden errichtete Hätte, wo man mitunter
SÄL of Tage auf gutes Wetter warten muss. Hier
ön n wir und begannen Essen und Theewasser zu
Dj ; bald darauf langte eine andere vom Kloster kom-
ellschaft an, weleche nur mit grösster Mäöhe sich
m Unvwetter gerettet hatte; denn zwischen dem Kloster
m fährt man nur mit offenen Ruderbooten, sogen.

— TR AEA
LA Y

EE IT NR a VN a en PN

XIV

Karbasen. — Nach ungefähr zwölfständigem Aufenthal
der Insel begann der Wind sich zu legen; da konnter
denn weiter fahren und des Abends kamen wir beim K
an. Dies ist eins der namhaftesten, schönsten und
sten Klöster im ganzen nördlichen Russland; seine
Tärme und hohen Mauern glänzen weit hinaus in a
als wenn da eine Festung mitten im Meere läge.
man in den Hafen hinein kommt, sieht man zur Li
Zwei grosse fär die Besucher erbaute Häuser und zur
ten ein Schiffswerft. ed
Weiter hinauf, rund um das Kloster und
innerhalb der Klostermauern selbst breiten sich Bart
Gemöäsegärten aus, in welchen man jedoch keine ed
Baumarten findet als Birke und Eberesche und keine fe
Frucht als Kohl. Auch befindet sich da ein Thiergarten
vielmehr das ganze Kloster bildet einen grossen Thit
ten, wo es nur eine '”Thierart giebt, nämlich viele hur
oder tausend Möven; diese därfen da in Ruhe leben
sich vermehren, und die Fremden werfen ihnen al
Leckerbissen zu. Natärlich werden viele Kirchen, Mal
Reliquien, Messgewänder und andere Kostbarkeiten :
bauung der Fremden gezeigt, aber alles dies ist ja för
nicht griechisch-katholischen Besucher weniger intere
welcher derartige russische Klöster schon fräöher ges
Eine Bibliothek oder ein Archiv hätte ich gerne ges
und dräckte auch diesen Wunsch dem Archimandritel
meinem Besuche aus. Aber nach .seiner Aussage befir
sich jetzt keine litterarischen Schätze mehr im Kl
denn seit die Engländer im Krimkriege wie Seeräuber
diesen stillen Zufluchtsort bombardirten — und Spure
ses Bombardements werden noch heute an den Mau er
Gebäuden gezeigt —, wurden die wertvolleren Arbei
einen etwas sichereren Platz gebracht, wenn ich nich
nach Wologda. —-Den folgenden Tag begab ich mic
dem eigenen Dampfer 'des Klosters, dessen Kapitän, '
mann und ganze Mannschaft Mönehe waren, nach A
gelsk; dieses Fahrzeug verkehrt nur zwischen devig
und Archangelsk, um die vielen hundert Pilger z
und zuräckzubringen, welche jährlich kommen, un
Andacht hier zu verrichten, ihre Geläbde zu erfälle
nur um sich zu amösieren. In ungefähr 24 Stunde
das Boot den Weg öäber das weisse Meer zuröäck und
am folgenden Tage in die weite Mändung der D vi
eine Feste, welche den Einlauf verteidigt, zur Lin
send, und landete endlich im Hafen Solombala a
nördlichen Ufer des Flusses.. Die Vorstadt von Archan
liegt zwar dreiviertel Meile von dem Hauptteil de

XV

|

fernt, aber fast der ganze dorthin föhrende Weg zieht
zwischen Gebäuden entlang, wodurch diese nordische
elsstadt eine eigentämlich lange und schmale Form

mt.
In Archangelsk musste ich einige Tage verweilen, um
lie nötigen Empfehlungsbriefe von dem Gouvernement
rerschaffen, um statistische und andere Angaben uber
vappen und deren Gebiet zu sammeln und insbesondere
dorthin fahrenden Schiffen mich zu erkundigen.
r allerdings meine Absicht, zuerst die östliche, die
aten Tersche Käste der Halbinsel zu besuchen, weil
ger bekannt ist als die uäbrigen Teile; aber dorthin
ich auf keine andere Weise gelangen können als mit
ten kleinen Fahrzeugen, welche oft wochenlang an
telle auf gäönstigen Wind wartend festsitzen und
gar nicht das Ziel erreichen. Um dem Schicksal
5 berähumten Landsmanns Castrén zu entgehen —
' wollte sich von Archangelsk nach der Halbinsel
seben, wurde aber von einem starken Sturm zur
r gezwungen —, entschied ich mich also dafär, den
ampfer zu benutzen, welcher von Archangelsk
Vadö und Vadsö ging und einige Fischerplätze an der
chen, der sogenannten Murmanschen Käste der Halb-
'l nd die Stadt Kola anlief.
"Dampfer Archangelsk ging auch zur bestimmten
& am 29. Juli von Solombala ab; es war das ein gros-
) Pquemes Schiff mit ungewöhnlicher Ordnung und Rein-
t, was zweifellos vorzugsweise das Verdienst des fin-
1 Kapitäns war. Nachdem wir die Möndung der
: assirt hatten, mussten wir zwei Stunden lang auf
farten, um gläcklich uber eine Sandbank zu kom-
wischen hatte ich Gelegenheit, mit meiner Reise-
; Bekanntschaft zu machen; in der ersten Kajäte
ser mir nur zwei russische Beamte, der Friedens-
Ka ind der Forstmeister des Kolabezirks. Im äbrigen
io Gosellschaft sehr bunt: der Steuermann war Finne,
3 Maschinist ein Deutscher aus Riga, der andere
ede; sechs Matrosen waren Finnen, welche sich nach
a vegischen Käste zum Fischen begeben, aber da der
fang einen schlechten Ertrag versprach, Dienste auf
apfer genommen hatten. Mit einem Matrosen,
161 r aus der Gegend von Reval stammte, versuchte ich
isch zu sprechen, im tbrigen hörte man meist rus-
| I un id norwegisch. Am 30. Juli erblickten wir die Ter-
Käste und ich bedauerte doch, dass ich an den Leucht-
en von Sosnowetz und Orlow vorbeifahren musste
Fk ssonders' da der Kapitän mir zwischen denselben die

XVI

Mändung des Flusses Ponoi zeigte, welche allerdings
Entfernung, aber doch deutlich zwischen hohen Bore ;
sehen werden konnte. ; <a

Auf der anderen Seite des Ponoi erhob sich d 4
sofort; mit ihren Klippen stieg sie steil aus dem
empor und zwischen den Felsen erglänzte äberall der
Schnee. Von Wald sieht man auf der ganzen Strecke
Spur, bis man einige Meilen in die Kolabucht weiter !I
kommt. — Der göänstigste Mitwind begleitete uns ur
Segel waren aufgesetzt, um dem Dampf nachzuhelfe
dass wir eine recht rasche Fahrt machten, 8'/- Seemei
der Stunde, und am Abend waren wir schon an der
spitze und dem Leuchtturm von Swiatoi-Noss. Abel
lich bedeckte sich der Himmel und die Käste hällte s
dichten Nebel; die Fahrt musste verlangsamt werde
Segel gerefft und die. Richtung för die Nacht wurde
dem Kompass bestimmt. Aber der Kompass ist a Å
schiffen nicht zuverlässig, was wir jetzt auch zu «
bekamen. Als ich am 31. Juli auf Deck ging, steuerti
in westsädwestlicher Richtung, um der Käste wieder
zu kommen. Die Abweichung des Kompasses und
scheinlich auch die Meeresströmung hatte uns in der
kelheit der nebligen Nacht weit aufs offene Eismeer
geföhrt. Jetzt herrschte wieder klares, schönes Wette:
fräöh am Nachmittag hatte das Boot die erste Statio
Ostrowa, erreicht; aber plötzlich entstand ein solcher
dass wir nicht Anker werfen konnten, sondern mit t
Dampf zwischen den Inseln lavieren und auf bessere
ter warten mussten, damit wenigstens die Post vom
abgeholt werden könnte. Aber jede Verbindung zw
dem Strande und dem Schiffe war unmöglich; a i
also gezwungen, an Bord zu bleiben und meinen be
tigten Besuch hier auf ein anderesmal aufzuschieb
kurzem begaben wir uns wieder weiter, mit d
winde kämpfend, bis wir nach Kola kamen. »,F
scheint in Hemdsärmeln” sagte der Kapitän mit €
nischen Spräehwort, als die Wogen um das- Deck
und brausten und ihr Wasser auch oft daruber då
der riesige Dampfer tanzte wie ein kleines Boot :
Wellen und -wenn man am Steuerruder stand, ;
als ob der Bug sich bald zum Himmel hebe, bald
den Tiefen des Meeres begraben wolle. Mein lang :
Wunsch Walfische in der Nähe zu beobachten, |
befriedigt. Während dieselben sich bisher nur in :
fernung von einigen tausend Schritten gezeigt I
dass man nur das Wasser, welches sie in die Luf
ten, deutlich erkennen konnte, sehwamm jetzt ind

| fe
re ”

XVII

ganzer Schwarm ans Schiff heran und folgte demselben
r eine Stunde.
"Von der zweiten Station Gawrilowa merkte ich nichts,
;h grade schlief; zur dritten kamen wir am 1. August
ens. Da war ein fröhliches Leben; zu Ehren des
Eliastages flaggten alle Fahrzeuge und "Boote; Glocken-
rit die Leute zu der kleinen Kirche; Schnecken .
isruderige Fischerboote) verkehrten ab und zu zwischen
| Strande und dem Dampfer, um Reisende und Waaren
sa en und zu bringen. — Die genannten Stationen sind
cherplätze, an welchen sich des Sommers allerhand
Möcnmelt. die aber im Winter ganz unbewohnt sind.
Denselben Tag nachmittags wendete sich das Dampf-
vom Meere nach-Säöden, wir liefen in die Kola-Bucht
Während wir auf diesem langen schmalen Gewässer
ets fuhren, konnte man bemerken, wie die Schnee-
immer mehr von den- Felsen verschwanden und an
Hi Stelle zuerst niedriges Gesträuch, dann etwas höhe-
s Buschwerk und schliesslich Gebiäsche von verkräppelten
en traten. Eine viertel Meile von Kola ankerte das
f und von da fuhren wir mit einem Boot zur Stadt, wo
um Mitternacht ankamen. Diese Stadt ist allerdings
ihrer beiden Kirchen weder grösser noch prächtiger
des beliebige Dorf; aber da es einmal die einzige Stadt
Tr weiten Gebiete der russischen Lappen und der
ounkt der böärgerlichen und kirchlichen Verwaltung
llalbinset Kola und da ich einen ganzen Monat dort
chte, kann ich nicht umbhin, einige Worte äber den
1 bemerken. Er Iliegt häöbsch an dem Ende der genann-
Meeresbucht zwischen den beiden in dieselbe mänden-
å Fl ssen Kola und 'Tulom. Unmittelbar hinter der Stadt
bt sich ein hoher Berg, von wo man eine schöne Aus-
it sowohl nach Norden äber den Fjord, wie auch nach
esten öber den breiten Tulom geniesst. Die Einwoh-
r sind alle Russen, einige wenige Beamte, die meisten
er FPischhändler, welche ihre Waare weit öber das Meer
i h St. Petersburg senden. Lappen wohnen allerdings
; weit davon, denn ein Dorf derselben, Kildin, ein S0-
annter Pogost, liegt nur 19 Werst östlich von der
und ein anderes, Notozersk, an dem See Notozero,
| Hilölchem der Tulom herausfliesst; aber das Stadtle-
en förchten diese freien Söhne der Tundra wie das Ge-

;

ha

- Einen grossen Teil der Stadtbewohner erblickte ich
fort, als wir uns dem Strande näherten. Da war der
ochmögende Ispravnik (Polizeihauptmann), dem die ganze
albinsel unterstellt ist, und sein alter Adjutant, beide in

XVIII

voller Uniform. Da sah man auch viele andere S
wohner, welche sich gesammelt, um die Ankommenft
empfangen. Mit den öäbrigen Herren wurde auch ic
Ispravnik eingeladen und so machte ich meine erste
in Kola um Mitternacht den 2. August. Es war i
grosser Unterschied zwischen Tag und Nacht; anfant
gust konnte man ganz gut die ganze Nacht
schreiben, wenn es nur klar war. 5

Am Tage nach meiner Ankunft begann ich mit
meines Hauswirts, des Posthalters von Kola, mich äb
Lappen zu unterrichten, von denen ich noch keinen
gen gesehen hatte. So wurde ich schnell mit dem Gt é
vorsteher in Kola bekannt, der ein echter Kildinscher:
war, aber zugleich ganz gut russisch verstand; un
war auch nötig, damit ich bei Untersuchung der lap é
Sprache mich der russischen als Vermittlerin bet
konnte. Er musste in der Stadt bei der Semalnsa
verweilen, obwohl er, wie auch sonst die Baue
welche von der Gemeinde auf drei Jahre gewählt wi
sich nicht viel auf die Gemeinde-Angelegenheiten vers
Arbeit hatte er natärlich wenig, denn die Kanzleiges
wurden von dem russischen Schreiber besorgt und
Gehalt von der Kommune war vielleicht noch geri
seine Arbeit, nur 20 Kopeken am Tage, so dass er
in meinen Dienst trat als Bedienter und Professor z
Mit ihm studierte ich dann einen Monat lang die Kildi
Mundart. Einen grossen 'Teil dieser Zeit wendete i
Ubersetzung des Matthäusevangeliums an, welche
britischen und ausländischen Bibelgesellschaft ve
hatte. Zuerst wollte ich den genannten Vorste
schina) dazu benutzen, aber die Sache schien ganz u
lich zu sein, weil er die russische Schriftsprache £
gewöhnt war, nach welcher die Ubersetzung gemö
den sollte. Später kamen zwei junge Lappen nach
welche da in die Schule gegangen waren DA Mä [|
sische Schriftsprache gut verstanden und S0RAK1 ac
konnten. Aber der eine derselben stotterte sehr s
war sehr schwach begabt. Der andere bekam Nas
als ich ihn ein paar Stunden bei mir an der Arbe
ten hatte. Der Vater hätte ihn allerdings gerne.ll
gelassen, aber der Bursche schäutzte jetzt eilige Arbe
und sagte: ,Habt Erbarmen, gnädiger Herr, und as SE
nach Hause gehen; ich kann auf keinen Fall hier
len”. Ich wusste, dass dieser nette, ehrliche
Jängling fruäher bei einem Kaufmann in Kola gedien
» aber davongelaufen und heimgekehrt war, weil er
an das Stadtleben gewöhnen konnte. So kontor

XIX

t hoffen, dass er lange bei mir aushalten wärde, auch
0 ich ibn nicht mit dem Vater hätte gehen lassen. —
4 fynit dem anderen kein Gläck hatte, so wendete ich
h mit meiner Ubersetzung wieder an den Vorsteher;
ir er wir uns schon an einander gewöhnt und ich war
: en wichtigsten FEigentämlichkeiten des Dialekts be-
seworden und so gelang es schliesslich, den grössten
Evangeliums in der Weise zu ibersetzen, dass ich
h vorlas und dann in der Alltagssprache jeden
holte und er es dann in's Lappische äbersetzte.
line Woche lang war dieser eigentliche Lehrer bei-
i. Da kamen viele Notozersche und Songelsche
mit ihrem Lachs nach Kola herunter und ich be-
te mich nun mit ihnen, um ihren Dialekt kennen
nen, welcher in vielen Punkten von dem Kildinschen
. Hinen derselben wollte ich eine Zeitlang bei mir
ten und wirklich brachte ich ihn auch nach vielem
n und gutem Bezahlen gläöcklich dazu eine Woche
zu bleiben. Aber als die anderen abgereist waren,
Elelne Ruhe und nach-35'/- Tagen musste ich ihn
or Z en lassen. Von diesen Lappen wurden mir auch
esänge mitgeteilt, welche ich als Sprachproben
liche, denn im Ubrigen mäöässten sie eher als Ar-
eugniss gelten. Der Inhalt ist nämlich fast blödsin-
indisch und was die Form betrifft, so ist das Vers-
vol lig unregelmässig oder vielmehr ist äberhaupt kein
ass vorhanden; Alliteration oder Reim kann man auch
fmerken und ihr einziger poetischer Schmuck ist
eh unregelmässiger und willkärlicher - Parallelismus.
ad einmal das darf man annehmen, dass diese Form
feststehend sei, denn nachdem ich einmal die
aufgeschrieben und "den Sänger nun bat, sie zu wie-
en, wich das neue Diktat sehr von meiner ersten
chnung ab. Es braucht kaum erwähnt zu werden,
solehe Gesänge auch jetzt noch tuber die unbedeutend-
Dinge verfasst werden; alte mythische Gesänge kennt
gar nicht. Dies ist der Zustand des Volksgesanges bei
restlichen Lappen Russlands; die östlichen Lappen
n ohne Worte oder tragen einen beliebigen Satz sin-
ey or, wie ich später bei den Terlappen beobachtete.
md ÅN B. einmal in einer lappischen Gesellschaft mei-
isehen Namen genannut hatte, Arvei Kavril alke
Gabriels Sohn), hörte ich etwas später -densel-
N men auf den Flägeln des Gesanges mir entgegen-

Få

Von dem Leben der Kildinschen Lappen muss ich noch
, dass ein grosser Teil derselben im Sommer an der

XN

Kola-Bucht wohnt, wo sie Lachs, Dorsch und andere See
, fangen, aber um den Eliastag, den 1. August fangen
Renntiere auf den Tundren ein und ziehen sich mit all iln
Hab und Gut in's Innere an die Ufer kleiner Seen. 1
sie denn bis zum russischen Weihnachten, wo sie sich
zum Winter in dem Pogost, d. h. dem Winterdorf, sar
Als der Dampfer am 6. September auf der Räc!
von Norwegen wieder in der Kolabucht erschien, bega
mich in meiner eigenen Jolle, die ich mir dort bes
hatte, zum Schiff, um wenigstens jetzt nach der :
Kuste zu gelangen. Meinen Nachen liess der Kapit;
Deck nehmen; wir fuhren ab und erreichten nun in zw
gen den Einlauf des weissen Meeres. Es war schöne :
ter, weder heftiger Wind noch Nebel, aber am 8. Sept
um Mittagzeit kurz vor unserer Ankunft am Ponoi
sich Himmel und Meer in dichten Nebel, so dass m
ab und zu die hohe Käste auf ungefähr eine halbe od
viertel Meile Entfernung erkennen konnte. Ich -
also mit dem Dampfer am Ponoi vorbeifahren in der
nung, später wieder in seine Nähe zu gelangen, sol
Nebel sich zerteilt. Denn es wehte Sädwind und nac
Fluttabellen hätte auch das Wasser jetzt am Nachm
von Säöden nach Norden strömmen sollen; so dass,
ich auch gerade auf den nächsten Strand zu, in w
Richtung ruderte, mein Boot doch nach dem Geset
dem Parallelogramm der Kräfte in nordwestlicher Rich
also in die Ponoimändung geraten musste. Aber c
der Nebel sich nicht verzog, durfte ich nach 13 3 Uhr
länger an Bord bleiben, mein Nachen wurde also i Sr
ser heruntergelassen, mein Gepäck hineingebracht,
lich stieg ich selbst hinein, legte meinen SOS
Ruderbank vor mir und ruderte fort unter den
sten Gläckwänschen der zuräckbleibenden Bekannt
verschwand das Schiff im Nebel; nur ab und vi
ich noch einzelne Pfiffe, dann verstummten auch di
ich sah nichts anderes als Nebel und Wasser und hörte
anderes als das einförmige Knarren der Ruder. Bräld
Stunde oder mehr begann ich ein entferntes Bra
vernehmen und zuweilen drang dér Möve melant ÖM
Laut an mein Ohr; da wusste ich, dass der Stra
mehr weit entfernt sein konnte und bald bemerkte i
Fahrzeug, welches da zwischen den Klippen Schif ri
litten hatte. Uberall sehwammen Bretter und andere
räte rings umher, welche man in der Gefahr äber Bord
fen hatte, und plötzlich zeigte sich das hohe Ufer v
Oben auf dem Abhang erblickte ich ein Kreuz, wie 7
. Russen tberall, wo Menschen wohnen und gerade we

Ja
|

be 4

XXI

An dem Kreuze bewegte sich ein Thier, es war
NN ind. Unten am Berge steigt durch den Nebel Rauch
er es war, als käme er aus der Erde, denn kein Haus
chtbar; auf den Strand war ein Boot gezogen. Alles
waren erfreuliche Zeichen, aber Menschen konnte ich
entdecken. Erst als ich näher kam, konnte ich die
wo der Rauch aufstieg, vom Boden unterscheiden;
' eine solche mit Torf gedeckte Hätte, wie sie von Lap-
oh nt werden, nur mit dem Unterschied, dass diese
kleine Fenster hatte. Um schliesslich jemanden
zu bekommen und zugleich mich auf herren-
t erkennen zu geben, feuerte ich einen Schuss :
ie Fischmöven.- Da trat aus der Hätte ein Mann
n grosser Angst, ich möchte auf ihn schiessen, denn
besonders die beiden in der Hätte befindlichen Frauen
eh -bange vor mir geworden; sie hatten ihn nicht

- wollen, in der Meinung, ich sei der Pope von
ein anderer Trunkenbold, der da in Hemdsärmeln
a Nebel ruderte. Aber als er aus meiner Anrede
8 ich ein Fremder und nächtern war, kam er
zum Strande herunter, half mir meine Jolle herauf-
lud mich zu sich ein. Noch jetzt glaubte ich,
eim sogen. roten Vorgebirge angekommen sei;
hn eben gewollt, da es nahe an der Ponoimändung
Blackie auf dem Dampfer hatte gesagt, es gebe
ASSA wo ich Ruderer bis zum Dorfe be-
on önnte. Aber von meinen neuen Bekannten, einem
; Ponoi, erfuhr ich, dass das rote Vorgebirge
) Werst nördlich von hier liege; so weit hatte
+ verirrt! Die Hauptursache dieses Irrtums mochte
Nn ueein, dass die Fluttabellen nicht zuverlässig
"lich dass das Meerwasser erst später als ange-
war aus dem weissen Meer strömte; denn auch am
en Tage fand ich, dass die Meeresflut sich einige
en sp äter in der Ponoi-Bucht einfand, als es nach der
je mir Kapitän Ingman bei meiner-Abfahrt gegeben
ätte geschehen sollen. Eine andere Ursache war

fd

erweise die, dass ich mit aller Kraft nach Westen
vä so dass der södliche Wind und der Wogenschwall
grosse Abweichung von der westlichen Richtung be-
:N kol inte. Aber das war gleichgältig: ich hatte die
3 Käste erreicht und wusste, dass ich in kurzem in
ein konnte, das war die Hauptsache. Doch beschloss
er bis zum Morgen zu verweilen, denn das Wetter
mer noch neblig und bald wäre der Abend hereinge-
en ; ausserdem erfuhr ich, dass ich am folgenden Tage,
ich auch keine Ruderer bekäme, wenigstens in Ge-

XKHIA

sellschaft nach Ponoi kommen könnte. Wir trugen
das Nötigste von meinen Sachen aus dem Boot in die
und man begann Theewasser und frischen Seelaci
Abendbrot zu kochen. — Wir sassen grade beim The
Fischer, die beiden Frauen, welche mit demselben da g
sam fischten, und ich; das Feuer flackerte ustig
offenen Feuerstätte mitten in der Hätte und das Ge
war im vollen Gange, als noch zwei Gäste eintrafen.
waren Leute eines Händlers von Ponoi, welche zu Bot
Käste entlang fuhren, um den Lachs an den Fischerp!
aufzukaufen; nachts wollten sie hier rasten und am M
nach Ponoi fahren. Wir kamen also öberein, zusam
zu reisen und nachdem wir die Mahlzeit eingeno om
legten wir uns zur Ruhe, jene in einem Zelt, welch
aus Segeln herstellten, und mir Uberliess man in einér
der Hätte einen Schlafplatz auf dem Boden. arr
Am 9.. August war es ausgezeichnet warmes, k
und schönes Wetter, und voller Mitwind wehte nach
zu. Die Fischhändler gaben mir ein Segel, die Rud
ren Öberfläössig und um 6 Uhr stiessen wir mit u
. Booten vom Strande ab. Der Wind begann bald I n
Jolle mit ziemlicher Geschwindigkeit vorwärts zu tr
und als ich sah, dass das andere Boot zuräckblieb
die Leute liefen verschiedene Fischerplätze an — besc
ich alleine nach Ponoi weiter zu fahren. Selten hab
eine Fahrt so genossen wie diese, es war eine wir
Lustfahrt. Der Wind blies in die Segel, so dass ic
meine Kraft aufbieten musste, um die Jolle mit dem
zu steuern. Längs dem Strande wurden mehrere Fis
plätze sichtbar, nicht mehr solche mit Torf gedeckte E
sondern kleine Häuser aus Rundhölzern mit flachem
aufgefäöhrt; aber ich fuhr stolz an ihnen vorbei in e
Abstand von ein oder anderthalb Tausend Schritter
nach ein paar Stunden öffnete sich vor mir die Mt
des Ponoi. Ich steuerte grade hinein, aber obwohl der
stark war und zuletzt noch mehr zugenommen hatte,
es mir doch schwer hineinzukommen Es war grad
das Wasser strömte aus dem Flusse von Nord
-grosser Geschwindigkeit gegen den vom Sädwind nor
getriebenen Wogenschwall; hierdurch entstanden
scharfe unregelmässige Wogen und das Wasser bra
mich wie in der stärksten Stromschnelle. Ausse den
das Wasser schon so sehr gefallen, dass seichte &
und Klippen uäberall sich zeigten. Gläcklicherweis
ich doch das tiefe Strombett und auf den Boden d
im Wasser, das die Wogen-hineingespritzt, knieen
mochte ich doch das Boot in der rechten Richtung z

XXUI

Jie gefährlichste Stelle, gegen welche der Wind mich
1 wollte, war eine lange grade Klippe unmittelbar am
des Strombetts. Da sassen eine Menge Fischmöven
Reihe und betrachteten verwundert den seltsamen
den, als wenn sie dächten: Verwegener Mensch, hier
du nicht vorbei kommen; sogleich wird dein Nachen
lippe 'zersmettert und mit deiner Reise ist es zu
nh vermochte gleichwohl mein Boot einige Faden
mn Sitzplatz zu halten; die Bucht wurde schmaler
imaler, die hohen Ufer verminderten die Stärke des
und so segelte ich schön und sachte in die Ponoi-
AA Weil auch hier göänstiger Wind war, fuhr
pinige Werst hinauf, obgleich das Wasser so nie-
, dass ich zuweilen aussteigen musste, um das
n einem Steine herunterzubringen; zuweilen kam ich
an bänke auf die Art, dass ich nur den einen Fuss
; hielt, aber mit dem anderen und zugleich mit dem
ch -meines Körpers mich gegen den Grund des
stemmte. Aber da es schliesslich unmöglich schien
s zu frtorhön, und ich einen klaren Bach vom Ab-
erunterspringen sah, landete ich, um zu trinken, zu
er und die Flut 'abzuwarten. Nach einer Stunde
beide fertig; ich ruderte also äber den Fluss,
d in die Segel zu bekommen und segelte dann nach
f mit einigen Fischern um die Wette, welche aus
he simfuhren. Sogleich war eine grosse Menge Leute

in Boot auf's ”Ufer zu ziehen und meine Sachen
'e, nämlich in's Haus des Kantors zu tragen
meine Ankunft in Ponoi in jeder Hinsicht
] ; Ich hatte also keinen Grund zu bereuen, dass
ohne Diener, mich auf diese unbekannten Pfade
KC om Kola hatte ich mehrmals versucht, Lappen
.eise anzuwerben, zugleich als Diener und Sprach-
ber das war nicht zu erreichen; sie wollten sich
Bit von ihrer Heimat entfernen. Hernach erbot sich
88 ein dort wohnender. Kareler mit mir zu kommen,
| wie weit ich wollte, derselbe war aber dem
ben. Auf dem Dampfer hätte ich noch einen
ommen können, aber da seine guten oder schlech-
häften mir völlig unbekannt waren und ich ihn
lem zwei bis drei Monate hätte unterhalten mössen,
t er mich vom Schiffe an das Ufer ruderte, wollte
ch ihn nicht in Dienst nehmen, denn ich hätte ihn
[ Ah Ponoi nicht mehr nötig gehabt. Ausserdem ver-
h auf die Aussage des Schiffskapitäns, dass ich
Meinung nichts riskierte, wenn ich auch alleine
; und der einzige Grund, warum dieses Unternehmen

Ja Rå

Le JB MR TER PR --

Se

XXIVY

mir etwas unbehaglich vorkam, war der, dass mein An
hen bei den Ponoileuten dadurch einigermassen le
konnte. Aber im Gegentheil, nirgends begegnete m na
mit solcher Achtung wie hier. Gleich nach meinem
tritt in mein Quartier fand sich der Polizeidiener ein, umn
Befehle entgegen zu nehmen und am folgenden Tp
bevor ich aufgestanden, kam der Lappische Gemein
steher mit -seinem russischen Schreiber, ihre Aufwai
mir zu machen. dj
Der auf dem rechten Flussufer gelegene Ort |
mit seinen zwei Kirchen ist der Mittelpunkt einer oro
Gemeinde, welche den ganzen östlichen Teil des russis
lappischen Gebietes umfasst, nämlich ausser Ponoi i
fönf lappische Dorfwesen. Uber die Bevölkerungsvei ka
nisse dieser Gemeinde erhielt ich von meinem Kantor fo 208
Angaben: In Ponoi wohnten 159 reine Russen, 23 russis
lappische Mischlinge (deren Vater oder Mutter e lappit
wesen) und 18 Lappen. Sosnowka, das einzige feste lappis
Dorf, das an der Meereskäste liegt, gegenäber der Ins
dem Leuchtturm Sosnowetz, hat nur 56 lappische Ein
ner, welche wie die Russen in Ponoi in kleinen aus
hölzern aufgefährten Häusern wohnen und nur um 20
und zu fischen, ihre alten Wohnplätze an den Ufe
im Inneren liegenden Akejawre-Sees (Babinskoje os
suchen. Die Zahl der Lumbowschen Lappen war 105 5,
der Jokongaschen 117; in Kuroptjowsk leben 67 :. Er
welche eigentlich mit den Jokongaschen zusammeng
aber im Herbst und Winter von ihnen getrennt v
In Kamensk am oberen Laufe des Ponoi, 20 Meilen
Dorf. Ponoi, finden sich an zwei verschiedenen Punkt
lappische Bewohner. So möchte die Gesamtzahl en
schen Lappen etwa 450 ausmachen. ä
Die hauptsächlichste Erwerbsquelle der Ponoie;
der Lappen äberhaupt, ist der Fischfang; damit mös
sich ihr Brot, Kleider, Bauholz und fast alle ande
bensbedärfnisse verschaffen. ,Denn hier wächst kei
die Lappen z. B., welche Roggen niemals in ande
als zu Mehl vermahlen gesehen, haben keine andere B
nung daför als ,Brod erzeugendes Gras". Von Wi
findet sich keine Spur, so dass das Brennholz drei |
weit zum Dorf geschleppt werden muss und Bauho
näher zu bekommen ist als in einer Entfernung Y
Meilen aus den Wäldern im Inneren der Halbinsel |
kann man kein Vieh halten ausser ein paar Scha fer
zusammen im ganzen Dorf etwa 20 Käöhen, denn die É
plätze an den Flussufern bringen sehr. wenig bh Oh
sind so steil, dass die Schpittet nur mit grösster I

XXVYV

n Knieen schneiden und rechen können. Als Ersatz fär
u kann man nur Renntier-Moos bekommen und dieses
ird demnach im Herbst auf den Tundren in kleinen Hau-
n gesammelt, welche dann im Winter zum Futter fär
he, Schafe und Renntiere eingefahren werden.

Mit anderer Fischerei als Lachsfang beschäftigen sich
F Pon oier wenig, denn bisher haben sie hinreichend von
besten und kostbarsten Fischart bekommen, Zzuerst
Sommer aus dem Meere an den zahlreichen guten Fisch-
zer am ”Terschen Ufer und hernach im Herbst aus dem
, wohin der Fisch.dann aufsteigt, um zu laichen. Es
sich gläcklich so, dass ich gerade ankam, als man im
Je fischen begann. Um den Eliastag, den 1. August,
ein von der (remeinde zu diesem Zweck erwählter
ein Wehr quer öber den Fluss zwei Werst oberhalb
D orfes, damit der Lachs nicht höher aufsteigen kann.
verden” auch Netze ausgelegt, welche man jeden Morgen
ieht, und die hier gefangenen Fische werden unter
Fam ilien ihrem Steuersatz entsprechend verteilt. Und
ar an um Johannes des Täufers Enthauptungstag,
10. September, die Seefischerei weniger ergiebig wird
mn merkt, dass der Lachs sich immer mehr im Flusse
Melt, dann kehren die Ponoier vom Meeresufer ins Dorf
il und auch viele Lappen von Lumbowsk und Sos-
ka nebst einigen von Kamensk ziehen sich hierhin, denn
h diese haben das Recht im Flusse zu fischen. Sobaid
angekommen, beginnt die Fischerei. Am Flussufer
en 100—120 Boote neben einander; in jedem Boot ein
erer, gewöhnlich eine Frau, nebst einem Steuermann.
rann, welcher die Aufsicht äber das Wehr hat, giebt
Zeichen; dann stossen alle Boote vom Ufer ab mit
der um die Wette, denn der welcher zuerst ankommt,
Belieben sich seinen Fischplatz aussuchen. Wenn
da angelangt ist, schlägt man zwei Pfähle in das
issbett ein und befestigt an denselben das Netz, wel-
5 nun die ganze Fangzeit da bleibtund nur jeden Tag .
genommen wird. Wenn der Fluss also mit Netzen
gospomt ist piaige Werst unterhalb des Dorfes, dann
Mr die sogen. . ,Pojezdowka", d. h. Fischen mit Hand-
sc welches so vor sich geht, dass immer zwei Boote
ammen langsam den Fluss hinunter fahren und die Steuer-
| ; Mäns Zugnetz zwischen sich halten; sobald sie merken,
S ein Fisch hineingeraten ist, ziehen sie das Netz her-
if, so rasch sie können, nehmen den Fisch in das eine
0 kt, töten ihn sofort mit einem Schlag auf den Kopf und
rfen das Netz wieder aus. Bald hat das Rudern und der
Stro m das Bootpaar bis zu einer Schnelle heruntergefährt,

XXVI

welche sich nahe beim Dorfe befindet; dann trennen
die Boote von einander und jedes för sich rudernd un
Stangen stossend streben sie nach dem Ausgangspu
räck, von wo sie dann wieder zusammen heruntert
wie vorher. AR
Nächst der Fischerei nimmt vielleicht die Re
zucht die zweite Stelle bei den Ponoiern ein, wenn
die Anzahl der Renntiere gering ist, 400 oder nach
anderen Angabe nur 300. Die Renntiermilch geniessen d
Russen ebensowenig wie die russischen Lappen noch
ten sie Butter und Käse davon; dies Haustier dient i
nur als Last- und Schlachttier. Das Melken wäre nic
mal möglich, denn die russisch-lappischen Renntie
den ganzen Sommer hindurch in Freiheit auf den "
ohne Hirten. Um den Georgstag, den 5. Mai, beginr
Renntierkäöhe zu kalben; der kleinen schwachen
wegen wird die Heerde noch bis zum Michaelst
Juni, ån einer Stelle gehalten in der Nähe des
Aber dann lässt man sie auf die Tundren hinsus I
erst im Herbst, im Oktober an, sie zusammen zu :
Es ist natärlich, dass dann nicht mehr alle ”TPTiere
wieder einfinden; ein Teil derselben wird von
Leuten getötet oder von Wölfen gefressen, ein i
liert sich oder kommt auf andere Weise um. =
Die Anzahl der Renntiere, welche die Lappen be
ist, beiläufig bemerkt, schwer zu bestimmen; toils I
vielleicht absichtlich von den Besitzern geheim ge
aus Furcht, dass ein natäörliches oder äbernatärlicht
sie treffen möchte, wenn sie die Zahl ihrer Tiere |
geben; teils ist es auch anzunehmen, dass die Le ppe
Herden nicht genau berechnen können, da sie wed
Lesens noch des Schreibens kundig sind und die.
der Renntiere tatsächlich sehr stark wechselt.
dererseits wäre es merkwöärdig, wenn der Lappoy ;
so genau die Renntiere kennt, nicht nur seine eigene
dern auch die fremden — so genau, dass er blos na
Form des Geweihs entscheiden kann, welchem 1 Pic
selbe angehört und wer der Besitzer ist — we
Lappe, meine ich, nicht wenigstens annähernd
seiner Renntiere angeben könnte. Wenn man sg
bringen kann, die Zahl zu nennen, so glaube ict
sich auch im allgemeinen darauf verlassen, ode
wirkliche Anzahl wenigstens nicht geringer pad ä
gegebene. Die lumbowschen Lappen, welche in die
sicht wegen ihres Reichtums berähmt sind, habe
verschiedenen Angaben 3,000—4,000 Tiere; die jokong
ungefähr 1,000; die kamenskischen 390; die sosnowk

(sä

Föra

XXXVI

Bro allein auf dem terlappischen Gebiet 3,000—6,000.
"kommen dann die Herden der an der Säödkäste
enden Russen und die der russischen Lappen im
te n, deren Anzahl ich jedoch nicht in FRIIS brin-
konnte.

Die dritte und zugleich schwierigste uid gefährlichste
rbsquelle besteht im Fangen oder richtiger Töten von
en Robbenarten, das Anfang März beginnt und einige
| en dauert. Zu dieser Zeit sammeln sich viele Leute
lem ganzen östlichen Gebiet der russischen Lappen,
von dem Semiostrowschen Pogost in Ponoi und Um-

, und gehen von da auf Schneeschuhen an den
| Känd auf's Eis hinaus, indem sie die Meeresbeute
;hen und mit Keulen totschlagen; denn der Seehund
sich nicht schnell in's Wasser flächten, wenn er sich
al zum Ausruhen und Sonnen auf's Eis gelegt hat. So
ekommen sie oft so viele, wie sie nur zu töten und zum
t de e - schleppen vermögen; -dort ziehen sie dann das
a hb und kochen den Speck aus. Aber oft muss man
eiche Beute im Stiche lassen und selbst an den Strand
iten, denn auf das Eis kann man sich nicht verlassen.
m man das Eis einmal krachen hört, so ist man oft
18 auch schon ein Mann des Todes: das Krachen kam
r, dass das Eis geborsten ist; wenn man öber den Riss
ng will, öffnet sich schon ein klafterbreiter Abgrund,
hier ist die Meeresströmung sehr reissend in der Ebbe
Flutzeit. Man kann sich glöcklich schätzen, wenn nach
1 Tagen das Eis wieder zum Strande zuröckgeht wenn
mehrere Meilen von dem fräheren Punkte entfernt;
r wird sofort von dem FEise zerquetscht oder in's
e Meer hinausgeföhrt, und man hört und sieht nichts
r von ihm. Bei dem Orlowschen Leuchtturm, ein paar
: | nördlich von Ponoi,. geschah es vor einigen Jahren,
Zwei Bröder zum Seehundsfang auf das Meereis hin-
igen; der eine bemerkte die Gefahr zuerst und rief
] m Bruder zu: komm, lass die Seehunde da. ' Aber im
n Augenblick brach das Eis zwischen ihnen entzwei,
osser Bisblock richtete sich aus dem Wasser auf, und
auf den ungläcklichen Jäger, so dass das Gehirn

Spritzte.

Am 4; Oktober legte der Dammhauptmann Rechnung
Fr die am Wehre gefangenen Fische, welche er an die
pr verkauft hatte, ohne sie auf die einzelnen Familien
verteilen; auf jedes Boot kam jetzt nur 5 Rubel 23 Ko-

N, Dn was "sehr wenig war, denn vor ein paar Jahren er-
des Boot 40 Pfund-Lachs und 36 Rubel 40 Kop. baar.
a | nicht nur beim Damm, sondern auch mit den auslie-

EE

XX VIII

genden und den Zugnetzen gewann man wenig,
der Fischfang dieses Jahr äberhaupt recht ungändd
Desswegen hörte er auch fräher auf als sonst. Die
"lumbowschen Lappen fingen schon am selben TI
sich zur Reise zu rösten. Die Zugtiere, mit denen a
gekommen waren, holten sie von der Tundra obe
Dorfes herab zu der Lapphätte am Ende des Dorf
mehrere lappische Familien während des Fischfang
wohnt hatten. Die schönen, fetten Tiere, einige fa
andere dunklerer Farbe oder bunt, warteten un
stampfend auf die Abfahrt. Die Männer besserten i
ten aus, banden Säcke mit Fellen und andere G
darauf fest und spannten zwei oder drei Renntiere vol
Schlitten; die äöbrigen Tiere wurden mit Stricken hint
gebunden oder frei gelassen und dann ging es fort äb
schneelos sen steinigen Boden. Bald kippte ein Schlitt
so dass der Mann kopföber herunterstärzte, bald stre
hieran nicht gewöhntes junges Renntier, das hinter
bunden war, in gleiche Höhe mit den Zugtieren z
men, so dass der Schlitten ein Stöck mit der Seite
geschleppt wurde und schliesslich entzwei ging, ur
stehen bleiben musste, um ihn wieder in Ordnung K
gen. Ich begleitete diese lustige Gesellschaft bis z
dungsplatz eine Werst oberhalb des Dorfes, von wos
die Tiere an's andere Ufer hinäberschwimmen
brachten die lumbowschen Lappen allmälich all ih
auf das linke Flussufer hinäber und trugen sie
hohen Bergplateau hinauf, um auf diesem We
Sommerstation an der Eismeerkäste zuräckzukehre
folgenden Tage verschwanden sie auch alle aus der
die Lumbowschen zogen sich mit ihren 'Tieren I Pre
westen, die sosnowkaschen Laåppen fuhren mit il
ten zur Mändung des Ponoi hinunter und von da
sie einige Tage später heim, als gäönstiger Wind (
Obwohl sie schon seit lange nach der Abreise verl:
ten, weil das Leben im Dorfe und die schw
Luft im Ponoitale den Lappen gar nicht g
ich doch, dass sie sich ungern von den reichen
. quellen trennten, wie sie weder auf den Tun
den armen Pogosten fliessen; die Alten zogen
dem Dorfe hin und her und konnten lange nic
göltig verabschieden; die Weiber fluchten,
klagend.
Sonst habe ich nicht mehr viel von Pon
ten, denn die äbrige Zeit verbrachte ich meist '
mit meinem lappischen Lehrer. Das war ein
und srankäleber; zur KOrPPISKRIDA Arbeit t

NXIK

iheit ergebener lumbowscher Lappe, welcher allgemein
dem Spitznamen , Bräutigam"” benannt wurde; er hatte
> nen jängeren Jahren beim Stanowoi- Pristav -gedient
mit ihm zusammen Reisen gemacht; später hatte er
vin Ponoi niedergelassen und sich mit einer Russin ver-
tet, so dass er Russisch noch besser gelernt hatte, als
La appen im allgemeinen. 50 war ich, abgesehen von sei-
chlechten Seiten, ziemlich zufrieden mit ihm, denn
einer Höälfe zeichnete ich in kurzer Zeit den terlappi-
I Wortschatz auf und untersuchte die grammatischen
lältnisse, indem er selbst die Worte deklinierte und
ugierte, wenn ich nur die Sache erst in Gang gebracht
te: Die schlimmen Einflässe des Kruges vermied ich
ass ich den ,Bräutigam"” unter Vormundschaft sei-
au stellte; auf das Verlangen der armen Frau bezahlte
d Tagelohn ihr aus und so blieben das Geld und der
| fr höbsch zu Hause.
oo, Die Lappen sind da!” dieser frohe Ausruf drang am
Oktober nachmittags an mein Ohr. Ich eilte sofort hin-
um mich dieser angenehmen Kunde selbst zu verge-
rn, blickte zum Horizont nach dem anderen Flussufer
näöber und bemerkte in der Tat Menschen und Renntiere
1 dem Kreuze dort oben. Die Lappen hatten die Ponoi-
hen Renntiere mitgebracht, welche sie zufällig auf der
mdra angetroffen, während sie ihre eigenen suchten. Nun
L es neues Leben und Bewegung im Dorfe. Die Lappen
a porn nicht nur einen halben Rubel fär jedes mitge-
e "Tier, sondern wurden auch im öäbrigen als willkom-
e iGaste aufgenommen und bewirtet; und diese Freund-
pit vergalten sie ihren Wirten durch ihre Geschicklich-
in der Metzgerkunst. An. den folgenden Tagen stäörzte
iches Renntier in seinem Blute auf den schneeigen Bo-
nieder und fast in jedem Hause kochte und ass man
ches Fleisch, wonach man schon lange sich gesehnt
- Und da ausser den Schlachttieren auch mehrere
ere angekommen waren und soviel "Schnee gefallen
ass es wenigstens eine passable Schlittenbahn gab,
dan aus mehreren Häusern auf die Tundra, um die
le en Renntiere aufzusuchen. Mit diesen Männern reiste
eh der Jemtschik, der Renntierposthalter, und ich
uftragte ihn, mir ungefähr zum 10. November Tiere zu
ls ffen in der Hoffnung, dass zu dieser Zeit Fläusse und
n schon alle zugefroren seien, so dass ich mich zur
reise aufmachen könnte. Am 7. November Morgens
der Ponoi zu, so dass man schon am selben Tage zu
s Uäber's' Eis gehen konnte. Also, da meine Renntiere
idlich am 13. November angekommen und ich mit all mei-

i

i
|
ö
»
E
'
,

XXN

ner Arbeit fertig geworden war, liess ich sofort mei
gene Pulka, d. h. den gedeckten Schlitten, den ich
Ponoi hatte machen lassen, zum anderen Flussufer hir
fähren, von wo er dann mit Seilen auf das hohe IF
hinaufgezogen wurde; und am folgenden Morgen, nac
die Renntiere und auch mein Gepäck hingebracht
kletterte ich selbst hinauf, nachdem ich von Pon
seinen freundlichen Bewohnern Abschied genommt
3'/2 Monate hatte ich an der waldlosen Käste des

lichen Eismeers zugebracht, zuerst in Kola, dann i
in dem östlichen Theil der Kola-Halbinsel — ich I
nerhalb einer Natur gelebt, welche freilich schön ur d
artig, aber durch ihre äusserst arme Vegetation un:
öde und leblos war und unter Menschen, d. h.
deren Sitten und Sprache mich nicht besonders inte
Nachdem ich schliesslich mit guten Kenntnissen «
sisch-lappischen Sprache ausgerästet und mit eine
Teil der terschen Lappen ”ausserhalb ihres eig
Heimwesens bekannt geworden war, nämlich in
sie im Herbst fischten, wollte ich mitten in das Ge
Leben der Lappen eindringen. Die Route, die ich fin
Räckreise gewählt, und die soviel ich weiss, kein F f

vor mir eingeschlagen, geht zwischen dem Ponoi u

Eismeerkäste von einem Lappendorf zum andern k.
erst am Ufer des grossen Imandrasee mit dem Wi
sammen, der von Kola nach Kantalahti fäöhrt. — I
die geehrten Zuhörer mich auf dieser Reise zu beglt
Da oben auf der Tundra ist schon alles in C€

und die zahlreichen Renntiere warten stampfend
Zeichen zur Abfahrt. Ich habe allerdings nur vie
tiere bestellt, zwei för die Pulka und zwei fär de: nd
schlitten, aber der Kutscher selbst fährt mit ein |
drei auf seinem - besonderen Schlitten sitzend,
Seite meine Tiere mit dem Zaum angebundsd i
Kutschers Gehöälfe, der auf dieselbe Weise den Gepä
ten föhrt, muss ebensoviele Tiere haben und ausserdt
einige Reservetiere, hinter der Pulka und dem Ge
ten ”festgebunden. Denn der Weg bis zur ersten St
. nämlich Lumbowsk, ist lang: wie man rechnet
Aber wo ist der Weg? Nach Nordwesten zu, v W
zu fahren haben, ist nichts anderes als die kahle FE
zu sehen; selbst wenn es eine Schlittenspur in

nen Schnee, der den Boden bedeckt, gegebe

dieselbe doch längst vom Schneegestöber TER
welches hier von keinem Wald oder Berg aufge
sondern von der Waldgrenze bis zum . Eismeer c
kehrt frei daher braust. Aber wir brauchen &

br
Lå

XXXI

denn der Kutscher ist ein zuverlässiger Fährer, der
r in der Finsterniss und dem Schneesturm grade aus
rt ändar er nur geringe Bodenerhebungen und -einzelne
ine als Merkzeichen benutzt. So kroch ich sicher hinein
| legte mich in die Pulka, deren Leinwandöäberzug auf
r Beite so viel geöffnet werdén konnte, dass ein Mensch
Mine grade hineinkommen konnte. Der Kutscher schlug
reuz, sprang auf seinen Schlitten, schlug mit seinem
1 Fahrstock einmal auf seine eigenen und die vor die
a gespannten Renntiere und so ging es mit grosser
okeit davon. Der Kutscher hatte schon einige Tage
r gesagt, dass es bei der gegenwärtig so schlechten Schlit-
vahn unmöglich sei, in einem Tage nach Lumbowsk zu
nen, dass wir vielmehr die Nacht auf der Tundra zu-
18 en möässten; desswegen waren wir etwas später erst
die Mittagszeit von Ponoi aufgebrochen und nachdem
bis zum Sonnenuntergang und noch einige Stunden im
istern gefahren, hielten wir an einer Stelle, die mit gu-
1 Renntiermoos bewachsen war; die Tiere wurdén aus-
pan nt und mit langen Stricken an den Schlitten oder an
grösseren Stein festgebunden, damit sie sich nicht
t entfernen könnten; der Uberzug meiner Pulka wurde
ut zugebunden, damit der Wind. keinen Schnee hineintrei-
en könnte; der eine Kutscher legte sich in den Schnee,
er andere auf seinen Schlitten und in kurzem herrschte
e Stille um mich -her.
Am anderen Morgen, nachdem ich die ganze Nacht
out wie in einem warmen Zimmer geschlafen, erwachte
davon, dass ein lebendes Wesen an meinem Schlitten
1erlief, und als ich auf meinen Zuruf eine menschliche Ant-
rt erhalten, liess ich mein Gefängniss öffnen, um mich
schauen und frische Luft atmen zu können. Da bemerkte
, dass der ältere Kutscher all die Bewegungen machte,
hit: man sich Wärme zu verschaffen pflegt. Der Alte
en daran gedacht, eine Schlittendecke mitzunehmen
sswegen war ihm die Kälte des Nachts doch etwas in
Pelz gekrochen. — Bald war auch der andere Mann
f, die Renntiere wurden vorgespannt, und wir trabten
sit Beim Morgengrauen erreichten wir ein ganzes La-
er von Ponoileuten, welehe dort äbernachtet hatten und
ade im Begriff waren in derselben Richtung abzufahren
e Wir. Denn jetzt am Anfang des Winters findet ein leb-
(ter Verkehr zwischen den Dörfern statt; wenn die Lappen
Renntiere auf den Tundren einfangen, sehen sie nicht
: , wem sie gehören und suchen ihre eigenen nicht
äus, sondern jeder, treibt alle Tiere, die er antrifft,
Hälörde seines Dorfes und da warten sie denn derselben

>

XXXIT

zugleich mit den anderen, bis ihre Besitzer kommel
sie abzuholen. Desswegen besuchen die lumbowscht
jokongaschen Leute oft gegenseitig ihre Herden u
Ponoier alle beide, um ihre eigenen Tiere auszusu ch
heimzuföhren; und desswegen reisten die erwähnt
noier nach Lumbowsk und einige von ihnen beg
mich bis Jokonga, 17 Meilen von ihrer Heimat. E
noch heller Tag, als wir den kleinen Bach 'Pschuw
Tschuwdgai passirten, an dessen linkem Ufer die E
tion der lumbowschen Lappen liegt, und gleich h
wurde auch das Dorf selbst sichtbar, nämlich ne
niedrige torfgedeckte Hätten mit ihren kleinen Vor
sern nebst einer neumodischen von Bauholz wusgef
und mit Glasfenstern versehenen ,tupa”, gleichsam ei
im Vergleich zu ihrer Umgebung. Weil ihr Besi
bekannt war, fuhr ich da vor, um hier einzukehrer
Haus hatte keine Vorstube, sondern man kam : on
grade hinein. Links von der Tär war eine offene
stätte, wo das Feuer lustig knisterte. Die
Seite des Bodens war mit Renntierhäuten und andere
zeug bedeckt, auf welchem ein Mann mit krankt
sehen lag — wie ich später hörte, war dies der Ha

nach dessen Diktat ich am folgenden Tage mehrere :
und Rätsel aufzeichnete. — Im öäbrigen war der Bi
Hauses dicht mit hockenden lappischen Weibern bes
dem hinteren linken Winkel sass die Schwester e

Ponoischen Kaufleute umgeben von Kisten und Kas
eine Königin auf dem Thron und handelte mit den
nen. Desswegen und auch weil der Wirt nicht z

war, wollte ich hier nicht verweilen, sondern we nde
schnell zu einem anderen Hause. Das war nun
den ersten altmodischen lappischen Wohnungen
sisch-lappisch /iette), deren Bauart vielleicht Nei g
Zuhörer interessiert. — Auf einem Raum von 4

faden ist der Torf ausgestochen und auch etwa
gegraben; in dieser niedrigen flachen Grube ist e
ger Holzbau aufgeföhrt und von dessen vier Ecken
sich vier Dachbalken ungefähr in einem Winkel
"nach innen, so dass zwei und zwei fast äber der
Grube zusammentreffen. Zwischen den Verein sv ng
der beiden Balkenpaare befindet sich ein Que
1:.—2 Ellen Länge, dessen beide Enden aus

ner senkrechten Stätze getragen werden. Sue
zwischen diesen Stätzbalken mitten auf der I
die Feuerstätte angebracht, welche aus einige
zusammengefögten flachen Steinen besteht un
:selben hängt von dem genannten Querbalken e

Nr

Ran

XXX

. herunter, an welcher ein oder mehrere Kessel uber
| fölouer gehängt werden können. Aber wenden wir uns

m Gebäude selbst wieder zuröck! Die Dachsparren sind
fökrottern oder nur gespaltenem Holz und dieses wiederum
it Torf gedeckt, so dass nur oben im Hausdache an bei-
| Beiten des Querbalkens ein Rauchabzug von !/> Elle
" offen bleibt, welcher beständig; auch des Nachts,
) steht, SO dass es des Morgens drinnen im Hause fast
'enso kalt ist wie draussen. An der einen Hauptwand
det sich auf einer hohen Schwelle eine Täröffnung
pe breit und auch nicht viel höher sammt einer dazu
igen Brettertär oder einem aus altem Rennthierfell
geschnittenen Vorhang; und vor dieser Tär ist ge-
nD lich noch ein ganz kleiner Vorraum angebracht mit
inen eben solchen kleinen Tärchen. In der gegenäber-
i nden Wand befindet sich jetzt bei den Terlappen keine
ung, wodurch das Haus wärmer wird. Vor 20 Jahren
Ave da die ,heilige” Hintertär, welehe man noch heut-
e bei den semiostrowskischen Lappen antrifft; durch
se Täre gingen die Jäger aus und ein und ward das
rische zum Kochen bestimmte Fleisch hereingebracht, aber

Höern war es verboten durch dieselbe einzutreten, da
liese nach der Vorstellung der Lappen unrein sind. Als
Jberbleibsel dieser alten Bauart und des entsprechenden
Aberglaubens hat sich bei den ”Terlappen ein eigentäm-
licher Ausdruck erhalten, ,varr-lips Saimnti” d. h. ,eine blutige
' Hintertär ist geboren”, was bedeutet ,ein Knabe ist gebo-
en 5 ein käönftiger Jäger, der blutige Beute heimbringt.

In ein solches Haus sollte ich also eintreten, was
ht ganz leicht war. Kaum konnte ich mich so tief bäcken
I zusammenrollen, dass ich durch die Täre schläpfte, aber
enn ich gemeint hätte, nun könnte ich mich wieder aufrich-
1 und auf den Hausflur hinuntersteigen, so hatte ich mich
"gewaltig getäuscht. Der Zwischenraum zwischen der Täre
und der ersten Dachstätze war beinahe bis zur Höhe der
Schwelle mit Brennholz angeföllt, krummen Wachholder-

kloben; und unmittelbar äber meinem geböckten Kopf befand
sich das niedrige Hausdach. Nun wurde es mir schon klar,
warum die lappische Sprache ein besonderes Stammwort
(soanha-) för das Eintreten in's Haus gebildet hat. Kein
j er also, dass dieser mein erster Eintritt nicht recht

läckte. Nachdem ich auf den Knieen einige Schritte auf
Holzhaufen gekrochen, richtete ich mich auf, aber so-
fort stiess mein Kopf an eine äber ihm befindliche Stange,

0 dass dieselbe sammt den daran gehängten Kleidern her-
unterfiel; — grade zwischen die Hausfrau und ihr Kindlein,
das sie grade säugte. — Der Blick und der Ausruf, der mich

-—

EKSIV

bei dieser meiner Ungeschicklichkeit empfing, bede
sicher nichts weniger als einen Willkommsgruss. Gleieh
arbeite ich mich bis zu den Dachstätzen weiter un
denselben mich haltend erhob ich mich und ging nac
rechten Seite der Feuerstätte, auf welcher, wie ich g
der ältere Bruder, mit welchem ich in Ponoi bek:;
worden, wohnte. Es war in der That seine Frau, v
ich auf diese Weise erzörnt und erschreckt at
aber sah, dass ihr Kind keinen Schaden gelitten, ber
sie sich allmählich und begann ihre Wirtspflichten zt
föllen. Ich durfte mich im hinteren Winkel auf den &E
oder richtiger auf Birkenreisig, womit der ganze Boder
lig bedeckt ist, niedersetzen, zog meine Uberkleider ar
begann mich, so gut es ging, heimisch zu maohAn i
beabsichtigte "hier einige Tage zu verweilen. NER
Die Männer sind nicht zu Hause, sondern de
Tag mit der Herde einige Werst von dem DOE
tigt. Während ich sie erwartete, zeichnete ich a
Angaben öäber das Leben der Lumbowschen auf, te
dem Bericht der Weiber, teils nach vorher erhalte en
teilungen. Im Sommer wohnen sie an der Eisme
an der Mändung des Flusses Lumbowka (lapp. Lim
sie Seefische fangen und sich davon nähren, hauptsä
Butten; später im Herbste, nachdem sie an dem |
schen Lachsfang teilgenommen, kehren sie zu ihrer
merstation zuräck, wo Weiber und Kinder z ickble
während die Männer die Renntiere einfangen und €
'den zur Herbststation treiben. Von da fahren sie, £
Schnee gefallen, ihre Familien und Habe abzuholen
bringen sie entweder direkt zum Winterpogost, €
anderthalb Meile sädwestlich von der Herbststation,
sie bleiben alle zusammen noch einige Zeit im He
Dieses liegt zwischen der offenen 'Tundra und (
wo sich reichlich Renntiermoos findet und wenigstens
Gebäsch und Gesträuch, dass man Feuerung beschk -
Hier weiden die Renntiere fast bis Weihnachten 0
tiefer Schnee fällt; dann. zieht man mit Sack v
zum Winterpogost im Schooss des Waldes, won d ar |
bessere Wohnungen, nämlich eine sogenannte , )
zen, und gutes Brennholz in Föälle zu haben nd |
ben in jeder Beziehung bequemer und angenehm
auch braucht man sich nicht viel um die Rennt
möähen, da der Schnee sie hindert umherzusch
sich zu entfernen:
In der Dämmerung kommen die Männer 1
nach heim; da traf auch bald mein Wirt mit s
geren Bruder ein und brachte frisches Fleisch n

ve

-

XAXXV

lite nämlich zu Mittag gekocht werden; denn bei den
Lappen ist die Zubereitung und das Auftragen der Speise
he des Hausvaters; der Frauen Schuldigkeit ist nur die
sel rein zu halten, "Wasser zu holen, Holz zu hauen und
ereinzutragen. FEin solcher lappischer Mittag-ist sehr nahr-
aft und wohlschmeckend, wenn man nur nicht grade auf
ge unbehagliche Nebenumstände achten will. Wenn
fleiseh gar ist, schöpft der Hausvater die fette starke
l bpe in eine Holzschale und holt ausserdem die fettesten
eischstäcke aus dem Kessel, zerschneidet sie in der Hand
1 legt sie in die Suppe, welche er auch mit Salz wöärzt,
nn aus Sparsamkeit wird das Fleisch ohne Salz gekocht.
Is Tisch dient entweder ein Brett oder ein aus viereckigen
irkenrindenstöcken und Renntierlederstreifen zusammen-
enähtes 'Tischtuch, welches auf dem Boden ausgebreitet
vrird; auf dasselbe stellt man also die Suppenschöässel.
nn das Haus einigermassen wohlhabend ist, so wird
edem Speisenden auch ein Stöck Brot vorgelegt, obwohl
lies durchaus noch kein unentbehrliches Lebensmittel in
er lappischen Haushaltung ist. In den lumbowskischen
nd jokongaschen Sommerdörfen giebt es gleichwohl schon
einige sogenannte ,part”, d. h. mit Backofen versehene Häu-
Ser, wo gewöhnlich gesäuertes Roggenbrod för den Winter
2ebacken, und zwar aus Mehl, welches von voräber segeln-
den Schiffen gekauft wird. ”Aber wenn es solehes Brod
icht giebt, rährt die Hausfrau in einigen Minuten einen
'eig von Mehl, Wasser und Salz an, formt einen Kuchen
id legt ihn auf einen der äusseren flachen Steine, welche
8 Feuerstätte einfassen, wo er schnell gar wird. — Wenn
| von der Suppe genug gegessen, kommt das ,kairre"”,
- sh. ein etwas ausgehöhltes" viereckiges Brett, worauf das
eisch gelegt ist, und von da nimmt ein jeder mit der Hand
0 der den Fingern die Fleischstöcke und taucht sie in die
nen Salzhaufen, welche der Hausvater jedem Esser auf
m Brett oder der oben beschriebenen Tischdecke vorgelegt
. Wenn man ein willkommener Gast ist, bekommt man
-Nåchtisch: aus dem hinteren Winkel, wo allerhand '
stbarkeiten, wie Theetassen, Zuckerdose und Nähzeug
förakt wird, sucht der Hausvater einige Knochen heraus,
-welcheé mehr för Hunde bestimmt scheinen, spaltet sie mit
dem Beil an beiden Enden und verteilt sie an die Gäste
mit dén Worten: ,por” attime” — ,iss Mark"! Das Mark ist

eilich, . wie auch die tbrigen Leckerbissen, nämlich Renn-
öubge und die mit lauter Talg geföllte Wurst,-so fett,
dass man nur nach und nach und mit viel Salz und Brod
sich daran gewöhnt.

jaa
3

XXAXVI

Nach dem Mittag schläft oder unterhält man s
besucht andere Häuser; die Lappen sind sehr ve
: Menschen, welche ausserordentlich Gesellschaft und UT
lieben und auch gerne äber Kleinigkeiten lachen, sc
ihre weissen' Zähne sich beständig zeigen. Später t
man Thee — die Lappen brauchen gewöhnlich eine
Minze als Thee — und dazu braut man wöenigstens zu
ters Anfang, so lange es mit den starken Getränken
nicht zu Ende ist, Punsch von Rum oder sogar Oc
oder man nimmt auch klaren Branntwein. Zum Al
essen wird wieder Fleisch oder Fisch gekocht SO
dies fertig ist, beginnt man sich zur Nacht zu rästen:
dem Vorratshaus werden Renntierhäute und Fellde
bracht; jene werden auf dem Reisig ausgebreitet, d
wird gelöscht, man zieht sich aus und legt sich /
Felldecken, so dass jeder seine Fässe nach dem :
hat und den Kopf an die Wand stätzt oder in ein
kel birgt. In kurzem herrscht Finsternis und
rings umher, man sieht nichts als einen Teil des 8 er
mels durch den Rauchfang und hört nichts als den i |
Atemzug der Schlafenden. AR

Am anderen Morgen findet man beim Erwa
leicht hinter seinem Haupt eine kleine Schnéewebie/
der Wind in der Nacht durch die undichte Hausdec
trieben hat und es ist im Haus fast ebenso kalt
sen. Aber bald erheben sich die Schläfer, ein lustig
flammt auf dem Herde auf, das Theewasser wird a
nachdem man getrunken, wird Frähstäck gegen
dann sind die Männer fertig nach den Herden zu s

Dahin folgte ich ihnen aber nicht — erst in de
merung machte ich einen kleinen Ausflug dorthin —
dern benutzte den kurzen Tag zum Aufzeichnen von
proben. sx FER

»Piejve tt” (es ist Tag), rief am.Morgen des
Tages mein neuer munterer junger Kutscher, ein lw
scher: Lappe, in mein Quartier hineinguckend, wo wi
schon aufgestanden waren. Obwohl es noch völlig
war, hat das aufmerksame Auge des Lappen scho
ersten Streifen der Morgenröte am Horizont beme ör
brauchen die Renntiere nur vorgespannt zu werden
Abfahrt geht vor sich, denn die nächste Statlo
liegt 8 Meilen entfernt und diese will Jefimko,
scher, in einem Tage zuräöcklegen. Die Gegend is st e
wie zwischen Ponoi und Lumbowsk, aber jetzt gi
schon mehr Schnee und es schneit immer weiter, 50
gute Schlittenbahn wird. HFEin paar mal machten w
Viertelstunde Rast, um die Renntiere zu wechseln u und

XXNVII

n zu lassen; dann eilten wir wieder weiter, bis wir unge-
hr um 3 Uhr nach siebenstöndiger Fahrt am Bache Koaj-
m und öber dessen Fis auf einen ebenen Platz anlangten,
0 Zzwölf Lappenhätten, nämlich die Herbststation- der Jo-
onganer, standen.
oc Nachdem ich Quartier bekommen, ging ich aus das
orf zu besehen und erblickte nun die vierte Art Wohnun-
n, welche die Lappen anwenden, nämlich ein Zelt von
sgeltuch; hier wohnte der ärmste Lappe mit seiner gros-
sen Familie, denn er hatte auf diesem Platze keine ,kiotte";
mst wird das Zelt nur auf Reisen, Umzäögen und Jagden
praucht.
— In Jokonga sah ich zum ersten Mal ein bemerkens-
ertes Beispiel der nervösen Reizbarkeit, för welche die
Lappen bekannt sind. Eines Tages stand ich vor dem Vor-
ratshause, in welchem ich vorzugsweise arbeitete, um dem
ärm, Rauch und Gedränge im Wohnhause zu entgehen;
nein Hauswirt suchte auf dem Dach der Scheune nach
sinem Stöäck Hammelfleisch- zwischen den vielen Renntier-
stäcken, welche dort oben aufgelegt werden zum Schutz
vor Hunden und Raubtieren. Da läuft plötzlich ein junger
auf mich zu und hinter ihm ein altes Weib augen-
inlich ausser sich vor Wut. Als sie mir nahe kam,
n sie ein Stäck Fleisch auf, welches vom Dach herun-
sefallen war, schleuderte dasselbe auf mich und lief dann
hinter ihrem Feinde her, indem sie Holzstäcke vom
oden aufgriff und hinter dem Burschen herwarf, bis sie
;hliesslich hinter dem Hause versechwanden. Der Alte auf
dem Scheunendach lachte aus vollem Halse und ebenso die
leren Dorfbewohner, welche diesem Wettrennen zusahen.
Das war ein alltägliches »Ereignis: die Alte erschrack
ehbr leicht und der Bursche hatte im Scherz sie erschreckt,
oruäber sie so rasend geworden, dass sie nicht wusste,
was sie that, und auch mich anfiel, obwohl ich völlig un-
schuldig war. Diese Nervenschwäche kommt nicht bei allen,
sondern nur bei solchen Leuten vor, welche körperlich oder
wurden, besonders bei alten Weibern aber auch bei jänge-
en Frauen und Männern.
Da ich mehrere Tage in Jokonga verweilte, opferte
ch einen halben, um die Herde zu besichtigen, welche da-
mnals grade ausserordentlich gross war, weil ein bedeuten-
ler Teil der lumbowskischen und Ponoischen Renntiere sich
noch hier befand. Nachdem ich, geleitet von meinem Haus-
Wirt, eine halbe Stunde gefahren war, hörte ich von einer
Seite Hundegebell und fragte dorthin weisend: , Vermutlich
treibt man von dort die Herde hinter jenem Walde hervor'".

Fr

NM
HT
RS

stig viel in der Welt gelitten oder einmal sehr erschreckt ”

/

XXANX VII

» Vermutlich”, antwortete mein Begleiter etwas i on
bör im gleichen Augenblick bemerkte auch ich, das
ser Wald eilig auf uns zu kam; das war die Herde.
grade, als ich mich Uber deren Grösse und Sta .
verwunderte, sah ich eine ebensolche Schar von der
ren Beite kommen. Das waren nämlich verschieden
teilungen der Herde, welche während der Nacit' 4 i
Tages sich von einander getrennt hatten, aber nöd i
kommende Nacht zusammengetrieben wurden.
ten wie zwei feindliche Heere gegen einander und ver
ten sich fast rings um uns. Es-war schön, diese kräf
Tiere von verschiedener Grösse und Farbe zu b
unter den gewöhnlichen graubraunen Renntieren |
man schneeweisse, weiss und graugefleckte und dunke
bemerken. Die Rufe der Männer und das Gebell «
belebten die Scene noch mehr. Die kleinen gellb
welche sonst, wenn man sie nicht braucht, stil
Schlitten hinter ihren Herren liegen, bewegten
recht lebhaft an der Herde entlang, scharf bellend und
Tier, welche zuräckbleiben oder abseits laufen woll
Herde zuräck treibend. Nachdem die Herde an dem z
lager bestimmten Platz, einer niedrigen Anhöhe, ange
war und sich hier nach und nach niedergelassen hatte, |
jeder besser als bisher seinen verschiedenen Beschäftig
nachgehen. Die fremden Dorfbewohner fingen ihre e
Tiere ein, um sie heimzufähren, die Jokonganer wie
wählten sich die Tiere aus, welche sie schlachten o
fahren oder zum Dorfe föhren wollten, um sie nun al
tiere unters Joch zu spannen. Oft knallte auch die Steins
bächse, welche der Lappe immer auf dem Sch
sich föhrt; dann stäörzt ein verwildertes Rennti
welches den Mann sich nicht so nahe kommen lässt
es mit einer Wurfschlinge gefangen werden kann, i od€
ein ganz wilder Renntierstier, welcher wärend de;
zeit in die Herde geraten ist.

Am 20. November fuhr mein Hauswirt 8
zur kuroptjowskischen Winterstation und nach
22 November mich von hier weiterbegeben und ft
plätze der kamenskischen Lappen bei Seite gelas
södlich von Kuroptjowsk liegen, kam ich nach z
aus dem Gebiet der Terlappen und erreichte nun c
terstation der semiostrowschen Lappen. Auch diet
wie die Terlappen umher; im Sommer wohnen sie
6 Meilen säödöstlich vom Fischereiplatz Semio
der Mändung des kleinen Flusses Arsjok, wesha
ihr Dorf auf lappisch Arsjok- sijt nennen, russ
ski-pogost. Im Herbst ziehen sie sich auf: di

AXRKIX

auf, wo ihre Hätten hie und da zerstreut sind, zu Win-
sanfang fahren sie noch weiter södlich zum Winter-po-
, welcher an dem oberen Lauf des grossen Jokongaflus-
ön t, zehn Meilen oder mehr von der Käste entfernt.
75 Die 'Terlappen hatten mich fast immer, wenn ich nach
en lappischen Religion, abergläubischen Gebräuchen
pfern fragte, zu den Semiostrowskischen hingewiesen
n dummsten und elendesten, kurz den allerurspränglich-
freppen:. Darum war ich sehr gespannt ihre Bekannt-
zu machen und sofort, nachdem ich mich in meinem
sier eingerichtet und eine grosse neugierige Gesellschaft
um mich gesammelt hatte, brachte ich das Gespräch
diese Dinge und fragte, ob es wahr sei, was die 'Terlap-
| | mir berichtet. Da erhielt ich jedoch nur ausweichende
worten oder sie erklärten rund heraus, solche Dinge
en nicht ausgekundschaftet zu werden; aber während
S dreitägigen Aufenthalts verstand ich mir soviel Ver-
| 1en zu erwerben, dass sie, wie ich glaube, einigermassen
i 4” fändig mir äber ihren Glauben Mitteilung machten und
eremonien beschrieben oder teilweise zeigten. Nach
Köändöban, welche ich natärlich mit anderen sonstwie
enen Mitteilungen verglich, ist der christlich-heidnische
2 der russischen Lappen ungefähr folgender.
Es giebt 16 Götter, nämlich

pa 1 Sant-ruhtnas »dasselbe wie Christus”. Dieser Gott
Mo identisceh mit dem Sindi-ruohtinas der Twer-
Kareler, (wörtlich ,,Geburtsförst"”), welcher oft in der
[ elis chen Ubersetzung des Matthäievangeliums vorkommt,
Beiname för Jesus.

2 Sant-meatmas Bruder des ruhtnas.

38. Sant- -ojk, seine Mutter, Mutter Gottes, Jungfrau
ria. Der Name bedeutet sicher »Geburtsmutter”, denn
| FB Glied ajk, welches wir auch bei den Namen der
igen Göttinnen antreffen, kann ich nicht besser als aus
m in den Olonetzischen und Karelischen Nänien gebrauch-
n Worte ajgoja erklären; dies bedeutet Mutter, d. h. Her-
bringerin, ebenso wie ajgoma das Hervorgebrachte oder
fpäplest; beide Worte sind von einem veralteten Ver-
jgo- — hervorbringen, — abzuleiten.
; & 4, Sied-vun ,der Onkel des ruhtnas”. Wahrscheinlich
Je doch diese von den Lappen erhaltene Erklärung falsch,
n vun bedeutet sonst Schwiegermutter und demnach wäre
ed-4 jun die Schwiegermutter des Sied, Seida (=finnisch Hiite).
ä ing Mintis ein männlicher Gott. In einer Jokongaschen
kommt mientus vor, d. h. ein Wesen, welches bald als
Wnntierstiér vorkommt, bald nach Abwerfung der Hörner sich
einen Menschen verwandelt und sich mit der jängsten

XL

Tochter eines alten Ehepaares verheiratet, ebenso 1
Rabe und Seehund die älteren Töchter heiraten. Cd
6. Meantas-ajk Mutter des Vorigen. , = IR
7. Tirmes, ,Donnergott, Donner”. Diesen kenn
alle russischen Lappen ebenso wie die westlichen u
fellos wird der Name, sich fär. alle Zeiten in ihrer 8
erhalten, besonders im Ausdruck , Tirmes carka dc
rollt”, wie auch der finnische Name des Himmels:
ukkonen" sich in der Sprache erhalten hat obv rohl:
urspränglich mythische Bedeutung ver schwunden is
nur den Donner bezeichnet. Når er ju
8. Raäiz-ajk eine Göttin. Wörtlich wäre dies ,
zeugerin”, und obwohl das Gras bekanntlich keine w
Rolle in der Renntierzucht spielt, scheint diese Gött
eine Art Gewalt uber die Renntiere zu besg
schliesse ich aus einer Scene, die ich bei den £
skischen Lappen beobachtete: ein Mann erhielt von
jängeren Bruder ein Renntier zum Geschenk; Ru dit
ältere Bruder den anderen uäbers Kreuz, wie die R
und fiel ihm zu Fäössen, kösste dann auch das R
warf sich demselben zu Fässen, kösste ihm auch
Fuss; dann erhob er sich und wiederholte dieselbe ' bå
Auf meine Frage, was das bedeute, erhielt io; i
das geschehe zu Raäiz-ajks Ehre.
9. Uoinkes, ein männlicher Gott und 10. Uom
Mutter.
11, Tava; pin Jokonganer sprach dick v
sagte, dass Fischfang und Jagd diesem Gotte zus
kann entweder dem finnischen Waldgott Tapio
oder noch wahrscheinlicher ist es eine Abände ;
Stephansnamens, völlig einer finnischen Form Ta
sprechend. SO
12. Tava-ajk, Mutter des Vorigen. INN
13. Kärra. oder Säla-Gärva, ,Sant-Ruht has.
oder Gehölfe”, und 14. sein Bruder Säla-Am L
teren erhielt ich keinerlei nähere Erklärung; der e >
gegen ist auch bei den Terlappen bekannt unter dem
Kärvaj und es scheint, dass er ehemals einer der
Götter gewesen ist, denn die ganze alte heidnis
der Lappen wird russisch nach seinem Namen I
oder zuweilen Kavrreja vera genannt. Demi
christlicher Auffassung einer der Schlimmsten v
Geistern und sein Name wird jetzt als Fluch £
4) ton Karvaj, ton", ,ach du Teufel du"! Da
hat in der heutigen russisch- -lappischen Sprache
tung; aber vielleicht stammt auch dies aus dem F
Karelischen und in diesem Falle wäre der Na m

Re XLI

One regelmässige Form fär ein finnisches Salon Kauro
I. der Gabriel des Forstes”, mit welchem Namen man
t einmal einen Waldgeist oder auch den Bär be-
hat.
16. Räiz2-syt und 16. Koamtka; zwei Göttergreise, welche
ad eder Sit kailes genannt werden. Diese erscheinen
j lenschen zuweilen in weissen Kleidern und von ihnen
nsbesondere der Fischfang, aber zugleich auch die Gesund-
å er Menschen abhängig; einmal zeigten sie sich während
r Schlacht dem Anfäöhrer und halfen gegen den Feind. —
' jokongasche Lappe, welcher in Ponoi mir von diesen
;en alles, was er wusste, mitteilte, kannte nur einen
les, aber dieser war nach ihm der oberste Gott, der
bibet und unter demselben standen dann drei »Apostel"
vw, Tirmes und Kaärvaj. Dieser Sit oder Sit kaäles ist
ich identisch mit dem Sejda. Sejta der westlichen Lap-
was auch durch folgenden Umstand bewiesen wird.
anchen Stellen des terschen Gebietes finden:«sich an
Wegen und Landungsplätzen 1!/,.—2!/3 Ellen hohe Stein-
, entweder einzeln oder 3—3 zusammen; diese heissen -
fpåer Siyti-taippe, russisch gurij oder sidu$ka und deren
utung- ist nach den: Angaben die, dass irgend ein böses
en dort gewohnt hat — natärlich nach der Auffassung
' jetzigen terlappischen Christen. Auch jetzt pflegt man
Opfer för Söt kailes zu diesen Steinhaufen Silber, Kupfer-
p ll Brod und Salz u.; s. w. zu bringen; und vor 20
, als die Renntieropfer noch bei den Lappen in Ubung
ren, Hordak dies auch bei jenen Steinhögeln. — Nach dem
ner zu schliessen, wäre Raäe-stijt eine Art Schutzgeist för
Gras und Koamtka kann, wie ich später näher erklären
Fde, der Geist der Zaubertrommel sein.
Andere Geister, wovon insbesondere die Terlappen viel
erzi hlen wussten, sind die sogen. jielle (die Lebenden);
e vertheilen sich nach ihren verschiedenen Wirkungs-
1 auf die drei Arten: /iede-jielle Hauskobolde, éa:3e-
I Mitatsorgoister und vä:re-jielle, Waldgeister. Jedes Haus
t ”seinen besonderen Schutzgeist und: obwohl ich nicht
"te, dass dieselben etwas Böses veräbt, hat der Lappe doch
e so grosse Furcht vor ihnen, dass er um keinen Preis
leine in einem Hause zu schlafen wagt. Die Wassergei-
r leben in Seeen und Flässen und ziehen Menschen zu sich
nter und sind so wirklich gefährlich. Ausserdem schei-
i sie auch wahrsagen zu können wenigstens als Ungläcks-
töpheten, falls wir dies aus einem Beispiel schliessen där-
: Ein Weib ging einmal zum See hinunter, um Wasser
holen; da taucht der Wassergeist empor; die Frau fragt,
das Gutes oder Schlimmes bedeute; ,zum Schlimmen,

. Pe VS TS CE ante äR AR Re v,

ALI

zum Schlimmen", antwortet der Geist. » Was för I
weisst du?" Dass dein Sohn bald sterbön ”wird. Re
drei Tagen war der Sohn tot.
Ausser diesen kommen in den terlappischen Sag
solehe Wesen vor, welche nicht als Geister betrach
den, aber doch sich sehr von Menschen unterscheiden
Wesen, welche ausserdem die gemeinsame Eigensc
ben, dass sie der Vorzeit angehören, und schon längs
der Welt verschwunden sind, werden in drei Arten 6
teilt: Ac, Talla und Örwtte. 2
"Ac (Stamm accipe) ist identisch mit der Haoceöoal
Finnmarkischen Lappen und bedeutet wirklich böse V NN
welche kleiner als Menschen sind. Ihr Erwerb oa
Fischfang und desswegen wohnen sie an den Ufern g
reicher Seen. Renntiere hatten sie nicht und besuchte
Sommer auch nicht die Meereskäste. ls waren wen
vier, eine Mutter, drei Töchter, aber es gab keinen I
unter ihnen und desswegen stahlen sie sich Söhne vo
deren; oder wenn sie im Walde einen Mann trafen, fie
-ihm alle um den Hals und befahlen ihm, sie in ihr Tr
tragen; wenn er nicht gehorchte, sogen sie ihm da
aus. Gier und Neid waren ihre vornehmsten Eigensc hafter
darum pflegen die Lappen auch jetzt noch einen neidi j
Menschen zu schelten: ,ptsse Acciye siettem tom!" Her
brut du!" Schliesslich wurden sie in Spinnen verzaub:
so können sie fär immer ihren Blutdurst an Pliogen u
deren Insekten befriedigen.
Tälla entspricht nach Form und Bedeutung dem
der Finnmarkischen und dem Stalu der schwedischen La
er war ein Riese, sehr reich und stärk, aber Re
so dass ein kleiner listiger Mann ihn besiegt. Ein £
liches Bild bei den 'Terlappen ist: ,,Er ist so gross Y wi
Talla."< Auch bei kildinschen und notozerschen lang
dies Wort in der Form tall ebenso wie auch die D
tivform tales sich erhalten; aber hier bedeutet es nich
ein menschenähnliches Wesen der Sage, sondern beze
den Bär und zwar nicht nur als Epitheton (der Gross
es hat vielmehr dort den allgemeinen lappischen N
Bären guoföa, kuopéa, terlappisch kimé, finnisch kon
drängt. (TO
Auch die Tschuden (Öuitte) waren gross und won
noch dummer als der Talla; nur das war der U
dass dieser immer nur einzeln vorkommt, jene abe in
Haufen, wenn sie z. B. Hafermehl in einem fliessenc
mischen oder während des Bauens durch Ziehen d
verlängern wollen. Nach dem Namen zu urteilen, h: hö
T.appen die Tschudenmärchen von den Russen öberk

XLIII

e auch die Form Tala, Stallo auf fremden Ursprung hin-

— Mittler zwischen Gott und den Menschen ist Niejte,
berer oder Seher. Diesem offenbaren die Götter im
wum solche Dinge, welche anderen Menschen verborgen
d; er sieht im Traume, was jemandem fehlt, warum das
er schlecht ist, warum Fischfang oder Renntierzucht

; glöckt, und erfährt zugleich auch, wie diese Ubel be-
+ werden können, welchem Gott und wieviel geopfert
den soll. Auch diese tbernatörliche Kraft ist ein Ge-
enl der Götter und muss durch Gebet und religiöse
ingen erworben werden. Die heidnische Ceremonie, deren
ppischer Name das Verbum ikkli- (wahrscheinlich iden-
nit dem finnischen kykkiä) ist, sah ich sowohl in Ku-
wsk wie Semiostrowsk und den letzteren Hergang will
hier beschreiben. Um der Sache auf den Grund zu
men, hatte ich dem Seher gesagt, mein Magen schmerze
d ich wänsche durch seine Hälfe von diesem Ubel be-
zu werden. Zu diesem Zweck schlief ich in der Nacht
m unter einer Decke, was meinerseits schon ein gros-
[ Opfer för die lappischen Götter war, denn bei dieser Ge-
egenheit bekam ich vom Zauberer kriechende und beissende

K
I
K
y
Lä

t

+t

indenken, von denen ich mich während der ganzen äbrigen.
se nicht befreien konnte. Nachdem er am anderen Mor-
i fv — und wieder nöächtern geworden war, er-
Be er, meine Krankheit sei heilbar und ich werde wahr-
inlich mit Hilfe der Götter bald gesund werden. So
hr nn also, sobald es tagte, die Ceremonie. , Wir brauchen
er”, sagte der Zauberer zuerst; ich gab ihm also ei-
Silberrubel und zehn Kopeken in die Hand: das war
5 förren welches ich bringen musste, um die Gesundheit
der zu erlangen. Ausser dem Silber sollte er auch Eisen
i sich haben und nahm darum ein Beil in seine rechte
nd und kniete dann auf dem Hausflur nieder. Nach ihm
;skten oder knieten auch alle die Personen, welche ihm
pi dieser Ceremonie helfen wollten, auf dem Boden in
ne em Kreise, ein paar Weiber zur Rechten und die
änner zur Linken um den Schamanen. Dieser begann
i Nn mit halbgeschlossenen Augen einige Worte mit sin-
Sender Stimme auszusprechen und diese wurden von dem
or Wwiederholt; er wendete sich bald zur Rechten, bald
2 Linken und die Seite, die er so ermunterte, erhob je-
mal die Stimme. Der Schweiss tropft ihm vor FEr-
höpfung von der Stirn und er trocknet ihn dann mit
nem Handtuch ab, das eins der Weiter hält. — Dieser
sang hat eigentlich keine Melodie, denn er ist sehr ein-
nig, so dass er sich kaum um einen halben Ton hebt und

XLIV

senkt. Aber je begeisterter der Leiter wird, desto m
erhebt er bei jeder Strophe die Stimme und auch der, C
antwortet in immer höherem und stärkerem Tone, bis d
Gesangsabteilung (simn) fertig ist. Dann fangen sie e
neuen Teil an und auch dieser wird mit immer erregte
: höherer und lauterer Stimme gesungen, bis der Zaub
ihn beendigt. Soviel ich mich erinnere, gab es vier s ol
Teile, welche ich nach dem Takte unterscheiden kom
das Zeitmass war auch das beste Kennzeichen, denn
den Worten konnte man nur dann und wann einen Got
namen verstehen. Als die letzte Abteilung zu Ende 3
deckte der Zauberer das erwähnte Tuch eine Weile
nächsten Frau äber den Kopf. Alle dankten ihm
Händeschätteln und erhoben sich dann.

Die Trommel, mit welcher der Schamane ehema 5
begeisterte und in den prophetischen Schlaf versetzt ed
blickte ich jetzt nirgend mehr bei den russischen DI
aber ihr Namen (kiemdes, gen. koamtazi, oder kumdes= 46
kobdas) ebenso wie ihr Gebrauch sind noch wohlbe
Auch die nördlichen Karelier und Russen sprechen wv
sem wunderbaren lappischen Gerät und benennen : es
takka, bezw. kondoka, weleher Name nur eine Deminuti
benform von kiomdes, kämdes und, wie es scheint, ic ec |
mit dem lappischen Götternamen koamtka ist; dieser b
net also wahrscheinlich urspränglich ,Geist der:
trommel”. Schliesslich mag betont werden, dass die: >
men mit m (bezw. n) in nahem Zusammenhang mit der
sisch-lappischen Wort koamtalas oder koamples steht, v
Deckel bedeutet, und mit dem Wort kiomie, welches i
Zusammensetzung kitt-ktemte ,Handrucken” vorkommt dr
dann auch die äussere Oberfläche eines Gegenstandes
deutet und identiseh mit dem finnischen kante n. kans
Es ist also anzunehmen, dass das lappische äger :å6
nicht nur der Bedeutung nach, wie Prof. Friis
sondern auch wörtlich dasselbe ist wie das im
besungene wunderbare Sampo mit dem bunten
(kirjo-kansi). Fr BEN

Betreffs der Opfer, besonders der Renntieropfer, h
ich schon bei den ”Terlappen viel gehört und einer ders
erzählte, er habe in seiner Jugend an denselben teilge
men. Nachdem der Schaman das Opfer bestimmt h
melten sich alle Dorfbewohner, töteten das Renntier; i öl
alles Fleisch auf einmal und riefen ihre Götter an, nac
gewendet (weil die Sonne im Osten aufgeht). Das
auch nur morgens geschehen vor 9 Uhr. — Nach a
wurden dievOpfer gewöhnlich bei den oben genannter
högeln (sijte-tä;ppe) apgenalten; während der Opfern

=

XLVY

el sie das Haupt bedeckt und bekreuzten sich weder vor
nach der Mahlzeit; yom Fleisch assen sie, soviel sie
fönten, auf und das Ubrige liessen sie zum Opfer ebenso
s Fell mit den Hörnern; sie föllten sogar das Fell mit
oder zogen es ber einen Holzbock, .damit es einem
| Renntiere ähnlich sähe und die Götter es als
fe annähmen. Beim Opfer'sollte jeder Teilnehmer mit
neuen Renntierpelz bekleidet sein und wenn nur ein
.Suppe oder Fleisch auf das Kleid verschättet wurde,
; ste diese befleckte Stelle herausgeschnitten und ins
ler geworfen werden.
Åuch die semiostrowskischen Lappen hatten wie die Ter-
n schon mit den heidnischen Ceremonien aufgehört und
20 Jahren keine Renntiere mehr geopfert. Aber da viele
nschen entweder im Meere ertranken oder an allerlei Krank-
t starben und Jagd und Fischerei immer schlechter zu wer:
1 begann, glaubten sie, dass Karvaj öber diese Vernachläs-
ung erzärnt sei und besehlossen, natärlich auf Anraten
Schamanen, wieder mit dena -Opfern för die alten Götter
sufangen. Alle Männer und einige alte Weiber begaben
1 Wweit vom Dorfe fort auf den öden Landräcken Urte
aus und bauten sich dort zwei Lapphäuser, um die Nächte
irend der Opferzeit hier zuzubringen. Es sind mindes-
;» 12 Renntiere zu einem Opfer erforderlich und soviele
auch da vorhanden, von welchen alle Tage eins
5 | hlachtet wurde. Das geschah im Walde, fern von den
| 4 en an einer reinen Stelle, welche noch nie von einem
8 betreten war, und nicht einmal jetzt war es den Frauen
fäbt dabei zu sein; denn das weibliche Geschlecht wird
r unrein angesehen, wie mah auch im Alltagsleben oft zu
merken Gelegenheit hat.
fpsondere Opferceremonien wurden nicht genannt und
vielleicht auch nicht vor; nach dem Opfer wurde
Tag ein Holzbock mit dem” Fell des geopferten Tieres
erzogen, so dass zum Schluss der Opferzeit zwölf solche
nntiergebilde dort am Walde neben einander standen.
wchdem die Renntiere alle geschlachtet waren, nahmen :
e Lappen die Häuser wieder auseinander und begaben
| h in ihr Dorf zuräck. Dies war 1874 nach Neujahr gesche-
en. — Vielleicht wänschen die geehrten Zuhörer zu erfahren,
) das Opfer geholfen; diese Frage kann ich direkt mit dem
Bericht der Lappen beantworten, dass die Zustände nach der
Opferzeit wirklich sich gebessert hätten und dass es ihre
Sicht sei, auch in Zukunft mit den Opfern fortzufahren;
Bi meinem Besuch dort waren schon mehr als 10 Renntiere
den Göttern geweiht und auch die Opferzeit war auf das
Brge Neujahr (1877) festgesetzt.

XLVI

Nachdem ich am 26. November von Varzin abge
reiste ich noch 9 Meilen nach Nordwesten bis Lja
dessen Einwohner wie auch die anderen im Sonstalll
Käste des Eismeeres wohnen; aber von da wendetelié cl
nach Säödwesten, um an die Ufer des in dem Walé
gelegenen grossen Sees Lowozero zu gelangen. Hie
die Lappen schon den grösseren Teil des Jahres —— ;
den See zerstreut, und sammeln sich nur zum Winte
am nördlichen Ende des Sees liegenden Pogost,
auch eine Kirche befindet. Der Pogost war da 5
leer, weshalb ich teils bei einer einzelnen Familie, te
einem Hause, wo man sich versammelte, um die St
an den von Kola hergekommenen Steuerempfänger z
zahlen, die drei Tage zubrachte, welche ich an d
verweilte. Vom Ufer des Lowozero liegt der .
Imandra 12. Meilen entfernt; hierhin reiste i
Tagen, äm 1. und 2. December, und von da ohne län;
enthalt längs dem HEise des Imandra weiter bis : u
Kantalahti, wo ich während einiger Tage Gelegenh it
mich mit einem bis dahin mir noch unbekannten D
dem akkalaschen, zu beschäftigen. Von hier ma
noch einen kurzen Abstecher nach Osten zu dem
reka am Strand der Kantalahti-Bucht zu dem
sichere Kenntnis von einer in Wieljärvi sov
karelischen Niederlassung zu gewinnen; und von az
kehrend, fuhr ich äber das Eis von Kantalahti r
sogen. Karelischen Käste und weiter durch das:
russische Karelen zuröäck nach Finnland. : |

Das Kola-lappische Wörterbuch wurde bei d
Jahresfeier der Finnischen Societät der Wis
den 29. April 1888 mit einem Staatspreise bi

Sa nakirja. :

IA

(4) a ah! | ach!

a (0), N. A. =, mutta | aber.
; fD -a A. -ko? -kö? | enklit. Fragepartikel; jik-a
kul? etkö kuule? | hörst du nicht? |
(OKA) aikke, K. aikk, N. ochk, A. ek ikä, aika | Lebens-
zeit, Alter, Zeit; a. pajas iän kaiken | ewig; aye
ealmus$, a. toll iankaikkinen elämä, i. tuli | das ewige
Leben, e. Feuer. ;
same, -senö A. iankaikkinen | ewig.
KA) ähke, K. äshk, N. aähk akka | altes Weib, Frau.
se-loynte eräs lintu | ein Vogel.
(ARKO) aähka isoäiti | Grossmutter.
a 1. äka (amplif.) mumnmo! | Grossmutter!

i [. a kaiv, -ve (isoäidin) lapsenlapsi | Enkel od. Enkelin (der
= Grossmutter).

| ( KKO) ähka ks. uks-ähka.
förro) akt, gen. avti, afti, K.N. A. oyt, ovt yksi; sama
| ein; derselbe; avt sijest, K. A. ovtest yhdessä |
lr — zusammen; K. ni oyt ei yksikään | keiner.

; | RR K. N. yhtäläinen | einerlei.

rn
SÅN

15.

ajjev K. (iso-isän) lapsenlapsi | Enkel od. Enkel om

aqte- K. yhtyä | sich vereinigen.

akteana, K. aytan, A. ayton, aytnas yht äkkiä | and
plötzlich.

oytede- K. yhdistää | vereinigen. 2

aktist, N. oytest yhdesti, kerran | ein Mal.

aktis yhteen | zusammen.

oyto, -tu K. N. yksin | allein.

ovisanö A. osallinen | theilhaftig.

ovtsest A. erittäin | besonders.

(OKCA) akce, K. ayc, N. oxc yhdeksän | neun. =

aycant, K. avcant, N. evcat, A. avcat yhdeksäs | d
neunte. 3

ayvcanas, -azi yhdeksännes | Neuntel.

akces, -cazi (coll). NN.

(AKSoj, -0) äkse, lat. aksiyji 1. -ja, K. ant N. a; sö.
kirves | Axt. 4 oc

aks-$adme kirveen silmä | das Auge der NE -

axsjenö K. (dem.).

ohkan K. = ihkan ks. jehkan.

(ANK0) ark hanki | gefrorene Schneerinde.

aj ail voi! | ach! ei! o! i

äjja 1. äjje venäläiven laulu | russischer Gesnogt 3

äjje- 1. äjja- laulaa | singen. j

(AJA, AJAKA) ajja, lat. ajjanri, K. ajja 1. ae N N
(amplif.) iso-isä! | Grossvater! cd

äjjeg, -ge iso-isä | Grossvater; N. ajjixam isosäni lm
Grossvater. Es

Grossvaters); = acöav. :
(AJKA) ajk N. aika | Zeit; T. toni ajken situn I
ollessasi 1. aikanasi | in deiner Gegenwart, v

3
K. aäilkej ajgest alussa | im Anfang; A. ku;hk ajkin
pitkän ajan päästä | nach langer Zeit.
äjgelt, K. ajgeld, ajgailt, N. ajvelt aikaisin | zeitig, fräh.

16. ajk Sem. (jumalain nimissä) äiti | (in Namen der Göt-

tinnen) Mutter: Tavä-a., Sant-a., Raä;z-a., Mean-
ta$s-a. (ks. Nimiluetteloa).

17. (AJTa, -0) ajt, lat. ajta 1. gjtu K., N. ajt aita | Zaun,

Umzäunung. :

18. (AJTO) ajta kaikkein | aller.

EK TT ANNE ARE EAT PS

119. (AJTTo, -a) ajhta, K. N. ajht aitta | Vorrathshaus.

ajht-uks-naälme aitan -ovensuu | die Thöröffnung des
Vorrathshauses.

(AJTa-, -TNA-) äajtne- K., N. ajhte-, 3 pc. pr. ajaht,
viihdyttää, lohduttaa | trösten.

Wec K.= ajöc.

(AJaSTA-) aj'se- K., N. äj'ste-, A. ajleste- rukoilla |
beten. '

ajjestatte- A. taivuttaa rukoilemalla | durch Beten bewe-
gen.

— ajjestaste- A. (mom.).

(AJNA, AJNKA) ajne eräs hylkeenlaji | eine Robbenart,
Seehase (MopcKoi 3aam).

gjney K. iso mustapilkkuinen hylje | Mönchsrobbe (rte-
BAK). S

(AJRo) ajr N. airo | Ruder; = ärja.

. (aJVO) ajva terä | Schneide, Schärfe.

att, lat. attu K., A. ät, lat. aätta (0) helvetti | Hölle.
(OTA) aitte, K. att nyt | jetzt. |
(OTOMA) at, attime, K. N. ode, ottem ydin | das Mark.

. (OÖA) add, gen. a K., N. ehö, ejj isä | Vater;

= jtieböe:

fer

VEN

SFESNSEE FT SS ESA INN Et

”IOPIHE Sä RÖ X DJ ENIEE,
+ & ur SAF |

JR MÅ
Lä
FANG
Å Äg
OM län $
FR Ne e
ru
köl
2
+
ki
i»
-.
:
VN
j
s
RESA

; S RANG

30.

31.

32.
33.
34.
35.
36.

37.

38.

39.

40.

41.

(OCA-) arcce- nousta | steigen; öäscce acca m

(OSKA) aiske syli, helma | Schooss.

(OSTO) asta, K. N. ast jouto | freie Zeit; jill

a;3'-piejv K, N. ä-pejv 1:nen AAKSAT EN d er
Ostertag. : -
a;öö-piedl K., N. ehö-p. isäpuoli | Stiefvater.
acöa, lat. aönri: (am plif.) isä! | Vater! Pn e
jietöe.)
äööa, -ve, N. ahöev (iso-isän) lapsenlapsl.d
Enkelin (des Grossvaters).

see | die Fluth geht hoch. ;
ascce (n. agent.); a. öd;cce -nousuvesi, |
ag” ks. jaälk-az'. i på
(ASeja) a.$$e K. asia, syy | Sache, Ursache.
astu todellakin | wirklich, wahrlich; = oste. .
(ASTeJa-) astje-, 3 p. pr. astaj K., N. bög

vata | versprechen.
(AS0-) aässi- rakentaa | bauen.
ässkioitte- (Rog:

1. äss tivälltekppie, oa mon. är
stick, Gewand, pl. Tracht.
ag'-rieivn K. lieve | Saum.

aska;de- syleillä | umarmen.

(ASKo-) aske- A.: uskoa | glauben.

askede- A..uskoa jkulle | anvertrauen,

ask(e)$skoitte- (ine.) A. vid

(OSTa-) viste, 3 p. pr. ast N. saavuttaa, el
erreichen, einholen. såå :
ole aikaa, en ehdi|ich habe keine Z j

(ASTeJa) gistej K., N. A. astij astia | Ges
A. myös: ruumis-arkku | N. A. auch: 8

. (ANA) am K., A. am byt | jetzt; = om.

anyené A. nykyinen | jetzig: a. rajest, a. rajja tästä het-
kestä asti, tähän hetkeen saakka | von jetzt an,
bis jetzt. |

(ANNA) gimn K., A. am, avin; g. sonn poatt anna hän
tulee: tulkoon | lass ihn kommen, er mag kom-
men, er komme.

anna, lat. annan (am plif.) äiti! | Mutter! = K. eanna,
ks. jienne.

'(ANO-) aäanna-, K. N. änne-, A. änne- anoa | bitten.

annoj (n. agent.) K. A.

aänoskuoitte- (inc.).

andette- pyytää | flehen.

än'se-, 3 p. pr. anast K. (mom.).

(ANA-, ONA-) ginne-, impf. onij K. N., A. im pf. omij,
pitää, omata, käyttää, kuluttaa | halten, habén,
brauchen; verbrauchen.

anmu$s A. tuhlaus | Verschwendung.

amey K. lyhyt | kurz; = one.

anyvel (0) A. enkeli | Engel.

(ANSA-) anse- ymmärtää | verstehen.

(ANATTA-) am xe-, 3 p. pr. amaht K. kelvata | taugen,
werth sein; ij gmneht ei kelpaa | taugt nicht.

am'yéj (n. agent.) kelvollinen | tauglich.

(ONTA-) aimte-, K. =, A. oimte- antaa | geben, schenken
(A. auch: verrathen).

— amtij, omtij (nn. agent...

ontle--K. A. (fr.) annella, jaella, tarjota | oft geben,
vertheilen, anbieten.

antem (n. act.) K.; illea mun” amtmest ei ole minun
annettavissani | steht nicht in meiner Macht zu
geben.

å
jr

i FR

FRA It BR OR Et

52.

53.
54.

55.

56.

57.

58.
59.

60.
61.
62.

63.

64.

65.
66.

-arsin, K. arsin, N. arsen (0) arssina | Arsch

(ONTU-) ante- K. Se ij entu ei anneta | vård ni
gegeben. ;
antamas, gen. -azi, K. antmus, -uz lahja | Gabe,
schenk.
(ANTeSTA-) antse- K. ymmärtää | verstehen; je
(mom. pro ANSeSTA-? ks. ANSA-).
(ANASe) ämnes K. ahnäs | begierig, lästern.
(ANASTA-) äm'se-, amse- K. anastaa, ryöstäd |
bemächtigen, rauben; ij amest. /
(ARO?) aära-violaj meriveden alimmallaan-olo | &
stand des Wassers (zwischen Ebbe und F
(ARO0-) arre- K., N. ärre-, A. ärro-, impf. arrivij l
olla | sitzen, sein; vert. oarra-. ; CS
areste- ÅA. (mom.); arest! ole liikkumatta! I haltt
(ARK0) aärk, K. ark, N. ark arki, paastoton aika
stenfreie Zeit. q
ark-kuirnjem-piejv K. Marian kuolinpäivä | na odes
Mariae. a
ark-piejve paastoton päivä | fastenfreier Tag.
(ARJO) ärja, K. ärj airo | Ruder; = ajr. SM
(ARTO) ärta vapeet | Geräst von drei gegen el
der gestellten Baumstämmen, zum Aufhängen
schiedener Gegenstände. hr
(ARTTO-) grhte- K. riidellä | schelten, sekel
(ARTOSO) aärtu$, -uz? hartio | Schulter. RA så
(ARTeVO) ärtovva 10 kopeekkaa | 10 Kopeken.
ärtovvazaj 10 kopeekan raha | Zehnkopekenstiick ok. .
(OROSA-) orse-, 3 p. pr. orras K. äristä | mur
x0r8$e-.

gires ks. oires. i
arba N. perintö | Erbtheil,

7

(ARVO) ärva, K. N. A. ärv 1. arv arvo, hinta | Werth,
Preis..

— arv(odé- A. arvostella ! schätzen.

8. (ARVATA-) ärvde K., N. avrve-, ÅA. avvOde- ar:

i vata | errathen.

ärvdus K., ärvyos KL. arvotus, vertaus | Räthsel, Gleich-

/ niss.

9. (OLO) al, ali, ol: adn, K. =, A. ojn päällä, -Itä, yllä,
yltä | auf, an; von, ab; alt, K. N. A. er, el päälle,
ylle, auf, an. — olmus (su p er1.) ylimmäinen | oberst.
— (OLOKA) all, allige, K. ell, olley, N. olliy korkea | hoch.

— ol-nomm 1. oll-nomm A. kunnia | Herrlichkeit.

allane- yletä, kohota | sich erheben.

aidlene-, 3 p. pr. adeanta (caus.).

(OLAKKa) asdey K. sininen, viheriä | blau, grin.

allokaj (dem.) alli | Polarente.

Öl ic Ko kS. olka:. '

(ALKA-) ailke-, K. =, A. ajdke- alkaa | anfangen.

alk, N. A. alk alku | Anfang; N. alk-eyest alkuvuodesta |
am Anfange des Jahres; A. tat li kob alget se on
kivun alkua | das ist der Anfang der Krankheit.

älkte-, K. alkye-, ij alkeht, N. alyte-, A. algte- alottaa |
beginnen, anfangen.

alkyo$ K., A. algtes alku, luku | Anfang, Kapitel.

alktiödi- (20) (refl.) alkaa | seinen Anfang nehmen.

algyuvve- K. (refl.).

(OLKA) aike, K. aik, N. A. osk poika | Sohn; mir
a. vesa | Spross.

ajlke-pielle, K. ailk-piell, N. oilk-piell poikapuoli | Stief-
sohn.

ajdlkem K. puun vesa | Spross.

15;

76.

(KC

18.

79.
80.

SL

82.

83.

84.

85.

altnaskoitte- A. (inc.).

(NERE glm-olmunö Kön: ol 1 ipvnll

- äppalaj apulainen | Gehilfe, -fin.

(ALTO) alta vanha vinäla | alte Rennthierkah. — 5
alduj (dem.).

(OLTA) ailte, K. alt, A. ost, N.: olda likellg, =
| nahe, aus der Nähe; — komp. ajltelesi
pänä, -pää; adtela, K. adltla, -la likemmäks ne
leampa likempi | näher; — superl. aj emås
ajdltmus lähimmäinen | der nächste.

altne-, 3 p. pr. altina, K. A. =, lähestyä | Sic od

aidtne-, 3 p. pr. -tant K. ojentaa, tarjota I darr rei
anbieten. i
alle, instr. alttel, lat. altti iso kahveli | g
zum Herausnehmen des Fleisches aus md a I
(OLTOSEO) alts, gen. altizi, K. eldas, eltas j er
päällisnahka | das Blatt (am Fusse); O |
alas heti | sogleich.
(ALSA) adse 1. sirm-ä. sormien väli |' derZv
zwischen den Fingern. /
(ALONA-) aällane- hymyillä | lächeln. -
ällanä;hte- (caus.).

Mann: SE
alm-pielle K. säkejnanl | das männliche Geschle . t
(OLMA) aime, K. aim, N. A. odm taivas (A. 1

mailma) | Himmel (A. auch: Welt). ör
alm-mänta mailma | Welt. HI
olmed, olmse K. ilmeisesti | offenbar.
(APO) äppa apu | Hilfe.
abade- auttaa | helfen.

(APeJA) aibej mielipaha | Verdruss; miome 8
minua kovin harmittaa es verdries

9

— (OPSA-) aipse-, K. =, N. avhpse- haista | stinken, riechen.

— aps, K. =, N. ohps haisu, haju | Gestank, Geruch.

i äpstakk, gen. -agi, K. gvsekk, N. gv'stohk auskari, vis-

oo kain | Schöpffässchen.

. (APONA) aäbn, gen. äppine viiksi | Schnurrbart.

89. (OPRA) aibre, K. aibr, N. obr vesisade | Regen.

= Aibr-uoyt K. sadekuuro | Regenschauer.

= ajbr-Sorin K. sateinen ilma | Regenwetter.

0. (OV6e) ovv N. vyö | Gurt.

— ovv-sajj N. vyötäiset | die Weichen.

1. (AVKKo-) afke- K. soimata, haukkua | schmähen, schel-

i ten. $iS |

2. (AVTO) ävt, K. gvt, N. avt haahka | Eidergans.

. (AVATA-) ävvede-, K. aiw'de-, N. ajve-, A. imperat.

äwved, avata | öffnen, aufmachen. S

äva(d)akk, gen. -agi, ks. lohk-a.

" (AVOJ) ävaj (pred.) avoin | offen.

br ävvane-, K. ävne-, A. avvne- auveta | sich öffnen; sicht-

k bar werden.

. avta, avta ju, KL. =, K. ovta taas | wieder.

4 . ks. akt.

(AVTA) aävte, K. aivvt, N. zavt kuoppa; syvänne joessa

| Grube, Graben; tiefere Stelle in einem Flusse.

F (AVTO-) avta-, K. avte- hautoa, lämmittää | schiren, wär-

| men.

Be .(OVTO) avti, avt, ovt esi, ete | das Vordere: avtst, K.

” N. A. ovdest edessä | vor; aiwvti, K: N: oivte, evte,

= ÅA. ovte eteen | vor; avtis, K. ovdus, ovdos eteen-
päin | vorwärts; avtile, K. ovtel ennen, ennem-

> min; edestä, puolesta | eher, vormals; vor, fir;
avtlest, K. N. ovtlest, ovdlest edellä, edeltä |

10

voran, vorher; — superl. avtemis, K. JR
awdomus etummainen | der vorderste, ers
ovte K. vielä | noch (lat.?). |
ovd-belt A. ennen | vor: e. kon ennenkuin | el
ovtlarö K. edellinen, entinen | vorig.
99. gvsekk, av stohk ks. apstakk.
100. (OVR0) avr liekki | Flamme.
101. (AVLA) awle, K. N. avl 9 haahlat | Kette K
haken. tU
102. (AM(A)SA-) ämmege-, K. ämse- MSK
aämsedde- N. (fr.?). 5 i
103. (AMALA) ammel-akaj, äimmel-va;3 sarveton v
hörnerlose Rennthierkuh. 2
104. ampye- ks. ompye-.

EET

Näillä vokaaleilla alkavat sanat löytyvätcs
Die mit diesen Vokalen anlautenden Wörter komm .

J vor.
i : äg

I (10), U, 0, q

Näillä vokaaleilla alkavat sanat tavataan Vin la

mit diesen Vokalen anlautenden Wörter finden sich un

K (9, »).

105. (-KO, -OKO) -ga 1. -aga -ko, -kö| enkli
Fragepartikel; piejvaga pasta? päiväl
taa? | ist es die Sonne, die scheint? vast
piejve? paistaneeko päivä? | scheint. V
Sonne? EN

11

. kie, K. N. =, A. ki 1 kij, vart. kie (pron. interr.
ve rel.) kuka, ken | wer, welcher; kie-gen, kie-ni
joku | Jemand; kie-gen, ni kie-gen 1. ni-kie ku-
É. kaan | (mit negiertem Präd.) Niemand.
|. ka, gen. kon (interr. & rel), K. N. A. =, kuka,
joka | wer, welcher; käu-gen, ku-ni jokin j irgend
ww oo: einer.
— koyt K. A. kuinka? niinkuin | wie; = kuht.
konika, K. kong mikäli, sitä myöten 1. sen verran kuin
| wie weit, in so fern od. so viel als.
— kost kuin, niinkuin | wie; A. =, jos; kuin | wenn; als.
— koht kuinka? miksi? | wie? warum?; vert. kuht, koyt.
kuht, kuoht, K. =, kuinka | wie; = koyt.
kon A. kunnes | während, bis; evd-belt k. ennenkuin
| ehe. :
komtem, gen. -me, kummoinen; semmoihen kuin | wie
beschaffen ; solcher wie.
kor, K. kös, KL. kozo, N. közz, kös, A. koz mihin |
A wohin; kosst, K. N. A. =, KL. kosste missä, mistä
| wo, woher; — ni koiste-gen ei missään, ei mis-
; tään | nirgendswo, n.-woher. |
08. -keahka -hko | moderatives, mit der Endung -hka
verwandtes adj. encl., ziemlich; ku;kkegeahka
pitkähkö | ziemlich lang.
09. (KIEKO) lakk, N. kiehk käki | Kuckuck.
| (KIKO-) kikki- noitua | zaubern.
11. kak kumarrusta matkiva välisana | Das Bäcken
darstellendes Wort. |
(KUKKA) kuhke, attr. kuskes, K. N. A. ku;hk pitkä
| lang; kuskke, K. kuk, N. A. kuhk kauvan |

12

113.

114.

115.

116.

lange; kuhken, K. N. kuhken kaukana,
fern, von ferne; kukazi, -kkazt, -kli2, K
N. kuhkas kauvas | fern, weit.
ku;kegeahka pitkähkö | ziemlich lang. eg
kui-nalsem K., N. kuil-nalsem pitkulainen | län n
kuhkane- pitentyä | länger werden. -
kuhkavitt pituus; välimatka | Länge; Abstand.
kulktej pituinen | von einer gewissen Länge; «
k. saman pituinen | eben so lang. SS
kukkosk K., N. kukkesk keskisormi | Mittelfinge
kuhkeles N. pitkittäin | der Länge nach. =
ku;gelde- riippua, laahata | niederhangen, sc h
kuskeldagosst A. kaukaa | von ferne. ==
(KÖKKA) kuoshlk K., N. kuaihk onkikoukku |A
koakané K., N. koahkes (dem.).
kukyolle K. huutaa | schreien.
kukyollem K. huuto | Geschrei.
kukyollej K. (n. agent.).
kukyolskuoitte- K. (ince.).
(KUOKKOTA) kikkit, attr. -kis kalpea | bl
vert. K. kojked. . =
kikne-, 3 p. pr. -kinta kalveta, kälmistyå | d
den, erbleichen. - jer
kiknahte- (caus.). i
(KUOKTO) kikt 1. kikt, gen. kit, lok.
N. kuayt, A. koyt kaksi | zwei; eo
| entzwei. »
kust-nalsem K., N. olik kabtålaloons död
kistes, gen. kloktaet, K. käjtes 1. tar)
KL. köites pari | ein Paar, zwei zuse
lenget koytest ÖVAYT ABOG. WARE 5 b

13

3 kiwfta, kikti, - kuxtu 1. -to, N. kuoyxto molemmat |
fä beide; - -

i kiktlas 1. liytlas kahtaanne | nach zwei Seiten hin.
— käytlané K. ulkokullattu | Heuchler.

i kukti 1. kukt molemmat | beide; = kikti.

; (KAKCA) kakee, K. N. käyc kahdeksan ! acht.

käycant, K. kävcant, N. kavcat, A. kavcat kahdeksas | der
en ackte:
— käycanas, gen. -a2zi kahdeksannes | Achtel.
— käkees, gen. -caz? (coll.).
19. (KUKSA) kukse, K: kuiks, N. kusys kauha, kousa |
- Schöpfgelte, Schöpffässchen.
. (KUOKSOJ) kloysaj, gen. kiksi, K. kuovs, N. kuo-
— vas rusko | Röthe: jieks-k. iltar. | Abendr.; jinc-k.
aamur. | Morgenr.
ja — kloysa-tä;ste kointähti | Abend- und fjacdknltrn.
1. (KAKASTA-) kajkse- K., N. kaäjkste- kuristaa, kaakistaa
3 | erdrosseln.
| kähksotte- A. (refl.) hirttäytyä | sich erhenken.
— käkseolle- K. (fr.).
. (KOKONA-) koakne-, 3 p. pr. -kkan K. kokoutua |
sich versammeln.
— kuahkeneskuehte- N. (inc.).
= koayye- N. koota | sammeln.
3 (KOKORA) koagai;r, gen. -re, kuikka, kaakkuri |
; Tauchervogel (o rarapa).
. keayn A., N. kiaya, attr. -as kehno | schlecht.
— keaynvut A. kehnous, pahuus | Schlechtheit, Öbel.
— kuoiy 1; kuojx K. koi | Motte.
6. koyt K. A. ks. kä.
konka, kong ks. kä.

14

128;
129.

130.

131.

132.

133.

134.

135.
136.

137.

138.

139.

koafika2e- törröttää (?) | hervorragen (?). SM
(KA(J)NALA) käsnnel, gen. -le, 1. kädnel-vio
FRRENAR kainalo | Achselhöhle.

| NER
(KUOJO) -kijj, K: A. kujj aviomies | Ehe
asntet naittaa | verheirathen; k. manni;
"ket mennä miehelle | verheirathet verde
(KAJAKA) käjeg, gen. -ge, K. käjjey, N. ca
— java | Möwe.
kejke- (2), impf. kejkij A. ojentan. | ab ecke
chen. 3
klojk, K. guejk tähden | wegen; viktolla hose 1
lähettää noutamaan kuivia kaloja | er od. sies
nach gedörrten Fischen.

kojked, attr. -kes K. kelmeä | blass, bleich.
kajdotte- (0) K. katua, tehdä parannusta | bere ad
thun. feg LS
kajdadeskoitte- A. (inc.).
kajdotmus K. (n. act.). er
(KISTTO-) kijhta-, K. kijhte-, N. na
tää | rähmen. 0
kijhtale- (fr., dem.).
kiihtmus K. ylistys | Eob.
(KUJASO) kujes, gen. -jjazt,' kova, 1
spröde.
kujesme- koveta | hart werden.
kwjesmashte- (c au s.).
(KEJNO) keajna (ie) 1. täsve-k., K. N.
paikka | die Stelle, wo der Win
geht.

15

0. (KAJPO) kajpa, A. kajp leuka (A. poski?) | Kinn (A.
få Wange ?). S

å (KAJVo) kajv K. N. lähde | Quelle.

å kejve- (?) A. pudistaa | schiätteln (o KuBarr).

å - (KIJV 0) kijva ovenripa | der Griff an der Thär.

4 -(KÖJVO-) koajva- (20, K. N. koajve-, KL. köajvo-,
== Å. kojvo- ammentaa | schöpfen.

. (KÖJVO) koajva (10, K. N. koajv lapio | Spaten.

. (KAJMO) kajma, K. =, N. kajm kaima | Namens-
= vetter.

| k (KUOJMa) kuejm N. kumppani | Gefährte.

3 — giojm, K. guojm, A. vujm (postp.) kanssa, -lla | mit.
48. - (KOTO) katt, N. keoht talja, karvainen nahka sa
| hun, lampaan) | Fell.

3 (KATO-) kätta-, KL. =, kadota | verschwinden.

— kadade-, K. kad'ge-, 3 p. pr. kadaht, N. kad” te kadottaa
i | verlieren. =

.» kaitte alushousut, kaatiot | Unterhosen.

. (KATTA-) käshte-, K. N. =, A. kätte- kattaa, peit-
tää; sulkea | decken, bedecken; verbergen; zu-
FS machen.

—— käht (2), gen. kät A. katto | Dach.

= kahtje- K., A. katteje- (pass.).

— katöotte- K. (refl.).

Fr b katos K. katto; kansi | Dach; Deckel.

152. kgd'-suol K. mailma | Welt.

53. (KIETO) kitt, K. =, N. kieht, A. kit käsi | Hand.

| fätt-klomte (oa) käden selkämä | åussere Handfläche.
— kitt-läsppe kämmen | innere Handfläche.

> kitt-pielle toinen käsi | die eine Hand.

16

— kitt-poazaj kesy poro | zahmes Rennthier. =

154.

155.

156.

157.
158.

159.
160.

161.

162.

(KITO, KIDO) kitt, K. =, N. kidd kevät|1l
ling. ;
kitt-päjlle kevät-aika | Frihlingszeit; kitt-pa Å
aikana | im Frihjahr. od
kittaga, N. kidda keväällä, keväisin | im Fröhli
(KITTA-) kihte- 1 kéhte- K. N. keittää | koc
= kipte-.
(KUOTA-, KUODA-) Iitte- (10, K. a fu
kosdde- (impf. -u-) jättää | hinterlassen, las
kitti-, 3 p. pr. -ttäja, K. käutje- 1. kuetje-, 3 p. Pp r.
taj, N. kuaddje-, -ddaj jäädä | zuräckbleik on
ben; — ÅA. ij kuddu.
kuddastalle- A. jäädä | hinterlassen verden, D Dt
kuddestallom A. anteeksi antaminen | Verge
kishti (postp.) vastapäätä | gegeniiber.
(KUTO) kutt, K =, N. kuht kuusi | sechs. =
kudnt, K. kudant, N. kadat, A. kädat kun
sechste. "3
kudnas, gen. -azi, kuudennes | Sechstel. fr.
kuts, gen. -ttizi (coll.). CN
kuht, kuoht = koyt, ks. kä.
kuitte, kuttu 1. vij-k. rasvalla täytetty k
mit 'Thran gefillte Fischhaut.
(KÖTA) kioitte (00, K. kuoitt, N. kuoiht, 2 |
palaiskota ; kukkaro | lappländische H Hät t Ta ;
Beutel; Zioideses kodissaan, kotona | zu
koatta;s kotiinsa | nach Hause. =
kiosde-jielle kotohaltia | Hauskobold.
kuodesm N. luola, pesä (ketun) | Höhle les I
kuostlahé K. kotolainen+ Hansgonosj (AN
kost, koht, vert. kuht, koyt, ks. ku.

7

3. (KOTA-, KODA-) kostte-, K. =, N. kördde- kutoa, neu-
0 loa (sukkaa, verkkoa) | häkeln, stricken.
= koittem-nivle sukkapuikko, -varras | Stricknadel.
i (KETKA) kieitke (ca), K. N. kiestk, A. ket kivi | Stein.
— kiestke-riobe (plur.?) kiviröykkiö | Steinhaufen; K.
= kiestk-ruopp korkea kallio | hoher Felsen.
| EE — keatkaj, K. keadganö, N. keadges (dem.).
— kiastk N. ahma | Vielfrass.
3 (KITK0-) kitkt- (ie) tuudittaa, liekuttaa | wiegen, schau-
” keln.
= kitkim, gen. -me, kätkyt | Wiege.
66. (KUOTKA) kitke (10, K. kätk, A. kostl sydän | Herz.
— Klitkes, attr. -eZes, K. kä;tke$ vihainen | zornig.
i k -(KOTKO) kotk, K. N. kotk muurahainen | Ameise.
ä kotki-kio;tte, K. kötk-pie;ss muurahaispesä | Ameisen-
håufen.
68. kietkem ks: kitkim.
. (KOToSA-) kattaze- kirkua, huutaa | schreien.
70. (KONTORO) koddar, gen. kottar N. polvitaive, kin-
—— nerkoukku | Kniebeuge.
— kidl-sijje ranne '| Handgelenk.
kuttelle- A. koetella, maistaa | versuchen, schmecken.
kuttalmus A. koetus, kiusaus | Versuchung.
- (KETAMA) kiedem, gen. -me, 1. k.-pijte poron selkä-
| rasva | Rickentalg vom Rennthiere.
4. (KOÖO-) kacöt-, K. A. koöce-, N. kohöe- kysyä, vaatia
| fragen, fordern.
kaéökio;tte- (oa) (inc.).
= koöé(öle- A. (mom.?) kysyä | fragen.

5 Köket. kohöe- K., A. koöge- pudota | fallen.
koöne- K. (fr.).

ål
-

18

176. (KEÖA) kieööe (ca), K. kiesöö, N. kiehö, A. kzö |
loppu | Ende; Schluss; kieöcen, K. giesööen (pos
tähden | wegen; tamne k. sto sentähden et
weil; K. kea3as piejv koko päivän | den & .

st ee
ke$'te- A. päättää, lopettaa | endigen, beendi NE

177. (KECÖ0-, KIEÖÖ0-) kiehöt- (eo, K. kihbörg (
kiehée-, A. kiööe- katsoa I blicken, bet en.

kieöste-, K. kic'se-, im pf. kiöist, N. kieöste-, Ak
(mom.). (Sr

kihéle- K. kiusata | versuchen. = 7 SÅN J

kaihölemus K. kiusaus | Versuchung. Ub i

178. (KOCÖO-) kohéa-, K. N. kahöe-, A. koööe- (?) ku

rufen; nennen. TOT
kohöje- 1. kahöje- K., 3 Pp. pr. -öaj, (pass.
| heissen.
kaööesyuoitte- K. (inc).
kaöése- K. (mom.).

179. kaékale- (fr.) liekutella | schaukeln (0?)

180. (KOCOJ) kogaj, gen. koéct karsta | Russ (im O
an den Wänden, am Dach). ie 4

181. (KI(E)ÖOM) kiöcöim, K. kiööem seitsemän | sie
öihöem. JAR

kicöint, K. kieöant, A. ki$at seitsemäs | der 8 sie
Jagöinas seitsemännes ! Siebentel. | bro
läös, gen. -ééiet (coll.). jr

182. (KOCCO-) kohce- N. repiä | reissen, aufreissen (2
Rennthiermoos). - å dä

= kosc'se- (?), impf. 3 p. koiccist, KL. (mom;
183. kuohe N. uroskoira | Hund (männlichen Ge chle

184. koahce- N. ohjata | stenern, Rose. 5 2

19

= (KOCA-) kocce-, 3 p: pr. -ccaj, K. kocje-, -ccaj, A.
kocc(o)je- herätä, nousta | erwachen, aufstehen.
S - koccolle- K. nousta, ilmestyä | aufstehen, auferstehen,
I auftreten.
I - (KUOCCOKA) kåce, gen.. kiheige, K. käcc, N. kuohe
— hapan | sauer (z. B. Fisch).
= Kicke-, 3 p. pr. kiciwika, K. käcye-, -cank, hapata | sauer
3 werden.

— kickahte-, N. kuoheyaihte- (caus.).
(KACKA-) käicke-, K. N. =, N. myös koaicke- purra,
oo jyrsiä, puremalla kuohita; N. myös märehtiä |
beissen, nagen, kauen; durch Beissen castrieren;
N. auch wiederkäuen; käckama sa;yrves äsken kuo-
> hittu porohärkä | neucastrierter Rennthierochs.
— kärckeaste- N. (mom).
— käcklas kuvt A. kyykäärme | Natter. — /
88. (KOCKO-) kacko-, K. kocke-, N. kohcke-, A. kocke- huk-

I; kua veteen | ertrinken.
3 kockde- K. hukuttaa | ersäufen.
- kockom-bas 1. kockmu$ A. vedenpaisumus | Sändfluth.
4 kvacknas ks. tojrv-k.

(KOCKAMA) kioickem, gen. -me, K. kuockem, N.
ER kuehckim, A. ko;ckem kotka | Adler.
Å j —kioscke-vale eräs haukanlaji | eine Falkenart.

191. (KACOTA) kähcaist, gen. -de, takimmainen selkäkap-

| pale | das hinterste Rickenstick eines geschlachte-

Å ten Rennthiers.
p: (KOCCAVA) kioshcev, g en. -ve, K. N. kuosheev havu |
ÅN Zweig eines Nadelbaumes. |
193. kass 1. kass N. narttu | Hiändin.
— kägtrkietke helmi | Perle,Glaskoralle.

cs Kund -
ES SE EV DATE
”- TE ge

20

194.
193.

196.

197.

198.
199.

200.

201.

202,
203.

(KUOSA) kisse (10, K. kuss, N. kuo,ss tuohikopp
Tragekorb aus Birkenrinde.
ku$$a;g, gen. -ge, K. kussey, N. kossehk OK
Girtel.
(KISKO-) kiska-, K. kiske-, N. öd kiskoa; re
raadella; nylkeä | reissen; spleissen; zer eisse
(die Haut) abziehen. |
kiskej K. raatelevainen | reissend, rablftdllit
kiskade-, K. kiskye-, A. keskte- (mo m.). ;
keskdette- A. revetä | zerreissen, platzen. ;
kisksolli- 1. kisksolli- (£r.) revellä | zerreissen a (tr) .)
kiskne- K. (mom.).
keskmuz A. ryöstö | Raub. rd
(KUOSK6) kisk, K. kask, N. kuosk koski I
schnelle, Wasserfall. 12

kio;ske (oa) (0) kissa | Katze.

(KOSKa) kosk 1. -ke, K. krök (praed. kod
kosk, -es kuiva; jano | trocken, därr;
koski-, K. koske-, N. koske- kuivaa | därr We |
nen. SN

i 3

koskesyuoitte- K. (inc.). ar
koskte-, 3 p. pr. -kida, K. koskte-, N. koska- uiv
trocknen, dörren. -
(KOSKOTA-, -SKOTA-) koaskade-, K. ko
koaskte- vuotaa | leck sein, träufeln.
(KOSTOJA-) kasti-, 3 p. pr. -taja 1. -ta, jätt
jätä | hinlassen, verwerfen; sonå kastij nl |
tan tarssi hänet jättivät sinne 3 sie iesser
dort. SSV
(KASNA) kan (0) A. arkku (ralinksonall | Kast
(KOSNA-) kasne-, K.==, N. kosne- aivastaa |

+ 21

kaznioj 1. -noj, K. kaäznoj, KL. kazno (0) jokainen |
He 4 jeder. | Ö

05. -kas 1. -gas -kin, myös | auch.

6. (KAS0) kass K. N. kissa, kasi | Katze.

1 - (KESA) kiesse (ea), K. N. kiess, A. kess kesä | Som-
ih mer.

—— kiess-sätka kesä-asema | Sommerstation.

—— kess-pinik A. etelä | Siden.

— kiesse-manna kesäkuu | Sommermonat, Juni.

3. (KESA-) kiesse- (ca) K. N., A. kesse- (impf. -7-) ve-
Ela tää | ziehen.

| - kiesöe- (fr.) vedellä | hervorziehen, allmählich heraus-
> Tf nehmen. vå |

— kiesöisktoitte- (oa) (inc).

I — keevutte- A. (pass.): keevadet reahka he langetetaan syn-
Ja — tiin | sie werden zur Sände verfihrt, w. sich ärgern.
| (KUOS0) kiss, K. käss, N. kuoss kuusi | Tanne.

. (KUOSA) kisse rikas | feich.

. (KUOSSA) kärss, gen. =, N. kuo;ss (0) vieras | Gast.
= kärss-till 1. k.-vearr K. vieraspidot | Gastmahl.

— käsge- K. kestitä | bewirthen.

VR ;sselaj vieras | Gast. ;

BECKOE vs, kos. .., KS. kil. ;

213. (KOUSA) kioiss, K. kuo;ss, N. kuoss, kuerss, kuass, A..
- koss milloin; joskus, koskaan; kun | wann ; jemals;
wenn, als; ni k. ei koskaan | nie; k. kostt kun |
Mi als, wenn; k. tujl kerran, muinoin | jemals, vor-
; föiins I mals. (Vert. ka.)

214. (KOSO) koss räkä | Rotz; K. N. köss yskä, köhä |
aren! Husten.

—— koss-humne räkänenä | Rotznase.

| E ”kösse- K. yskiä, köhiä | husten.

22

215.
216.

217.

218.

219.

ko;ss (0) K. N. hiuspalmikko | Haarflechte. -
(KOSOKA) kass (attr.), kassig, -ge (praed. &a
K. koss, kossey, N. koss, kossiy paksu | dic
kassane- paksuta | dick od. dicker werden. j
ka;gene-, 3 p. pr. -zeanta, paksuntaa | dicker
(KOSKO) kask, K. N. A. kosk keski, väli | M
schenraum: kaskst, K. N. A. keskest, An
kosko;st keskellä, -ltä, välissä, -stä, kasski, K
ko;ske, -ki keskelle, väliin | mitten in od
zwischen (adv. & postp.); kaski;t RN
entzwei; kaski, A. kaska (adv. & praep.)
kellä, kesken | mitten in, m. unter, gerade v
rend; keskés K. keskenään | unter sich; k
ton sillaikaa | unterdessen; — superl. ka h
bis, K. N. kosklomus keskimmäinen | der i
ste; kaskemi;sse keskimpään, -pänä | in die
in der M. AR
kaska (adv. & postp.) = ka;ski. 7
kask-jij sydän-yö | Mitternacht; K. kosk-inn LE. oc
N. kosk-inn sydän-yön aikana Å um Mitt.
kas-sirm (pro kask-s.) keskisormi | Mint G
kask-piejve, K. kosk-piejv, N. kosk-pejv +
- Mittag. OR.
kask-piejv-majlle väliateria keskipäivällä | Z
mahlzeit um Mittag. 5
(KOSKO0-) kaski- iskeä tulta | Feuer sohligsnr
kask leimahtaa | es blitzt. SN
kaskom, gen. -me, K. N. koskem tulirauta |: Feue
(KUOSKe-) käske- K. koskea | beriähren, anrähr
kiskne- (pro kisknte-), K. käskne- koskea | ber
kamc kämzes jieb kiskimnt eivät koske 1 ulotu
siinsa | sie berihren, erreichen einander ni

, 23

kusk (0) K. N. pala | Stäck, Bisschen.

kiskade- liehahtaa, lekahtaa | sich hastig bewegen,
aufflattern. |

(KOSKOSO) koskas K. N. kataja | Wachholder.

kaskoz = kuvskeg. |

4. käzey KL (0) palvelija | Diener.

5. (KUOSTA-) kiste- (10) näkyä | sichtbar sein; — A. kostej

- näkyy | ist sichtbar. |

— kästna;htem K. näkymätön | unsichtbar; k. tuwj ihme-
työ | Wunder.

kisstel, (attr.) -les näkyväinen, selkeä | sichtbar, klar,
licht.

koste- K. päästä jhkin'saakka | so od. so weit kom-
men; im köstmanö tonn rajja en sitä ansaitse |
ich bin das nicht werth.

. kaste-, 3 p. pr. kastad, N. kastaa, kostuttaa | nass
machen, feuchten; kastam (paårtic.) märkä |

nass.

(KISTASe) kistes 1. kistes, gen. -ta, kinnas | Pelzhand-
schuh (von Beinlingen).

kist-nu;nne kintaan kärki | die Spitze des Handschuhes.

kio;stnihce (0) tuliaiset | Ankunfts-, Begrässungsgabe.

(KESOS0) keassas, gen. -a21, K. =, poron länget |
das lederne Halskummet am Rennthiergeschirr.

keasye- K., N. keaste-, KL. keassätte- valjastaa | vor-

spannen.

« (KUOSALO) kigel, g en. kiossali, K. kä;gel, kuossal, N.

kuoizzel, kuassal kuosali | alterthimliches Spinnge-

räth.

(KASVO) käsva, K. käsf kasvot | Antlitz.

kunna naisen häpy (myös haukkumasanana) | das weib-
liche Glied (auch als Schimpfwort).

244,

245.

- käntej K. (n. agent.): lö;ssés k. raskaan k

(KONÖO) konö, K. =, N. koöö kusi | Urin, =
konét- kusta | harnen.

(KONOL0) karl, gen. karnili, K. kornal,
kyynel | Thräne.

(KANA) kam A. kana | Henne.

-ken,-gen -kin,-kaan, -kään | Enklitische P:
wird den pronn. interr. stenad
bildet pronn. indef.: kie-gen, Kätgetll
koambaj-gen, akt-ken. RN

(KUNG) kunn, K. N. =, tuhka | Asche. =

kunn-öa;cec lipeä | Lauge. sä Hu

kon ks. kä. : så 4

kineg, gen. -ge, (0) kirja | Buch. like

konagas, gen. -azi, kuningas | König. — j

(KANTO) kanta, K. kant, N. katt ar F

(KUONTA-) kinte- (io), K. kä;nte-, A. kumte, N
kantaa; kestää, kärsiä (A.) | tragen; gi
ertragen (A.); manijt k. munia | Eier leger

rasitettu | schwer beladen. &
kuindetemes A. mahdoton kantaa | unert än
kintée- (fr.). OM 2 ;
kund(eéäette- A. tulla levitetyksi | herumge

verbreitet werden. SA
kunt-olmunré K. kunnon ihminen | ein guter, tt t

Mensch. ASO
kuntxemes K. kunnoton | schlecht, unta EE
(KONTA-) komée- Ke Ao Ny kod tappaa 10
koimtij A. (n. agent.) (C Kid 2) |
ko'tteste- N » (m om.). SA A
ko;ndesko;tte- As (ine).

- 25

6. (KONTA) kointe, K. komt, N. koasdd villi; metsä-

fv

5.

256.

peura | wild; wildes Rennthier; k. vijet olla peu-
ran-ajossa | wilde Rennthiere jagen.

i; — komte-kam karvainen kenkä | raucher, rauchhaariger

Schuh.
komte-sa;rves metsähirvas | wilder Rennthierstier.
komt-sähplink tunturisopuli | Lemming.
ko;nt-sinn peuranjänne ja siitä halkaistu ompelurihma |
Rennthiersehne und daraus gespalteter Nähzwirn.

kondasme-, K. kondeske-, 3 p. pr. -dask, metsistyä |
verwildern.

(-KONTA) -koint ks. iemne-k.
(KaNTOS0) kants, gen. -ti22 poro-ura | von Rennthie-
ren getretener Pfad.

| ; (KONTo0oS0) kondas, gen. kontas K., N. koddas, kottaz

kynnys | Schwelle.

(KANTOS0O) kantas porontaakka 1. -kannatus | Renn-
thierbiärde.

51. kindas K. kiinteä, kireä | steif, gespannt.
. komtem ks. ka.

(KONCO) kanc, K. konc, N. kocc kynsi | Klaue, Nagel.

54 : (KANCA) kämce, K. kame, A. kamc kumppani | Ge-

nosse; kamc kaängzan, -ant, -es toinen toisemme,
-nne, -nsa | einander.

(KENCA) kience, attr. -n3es, K. kieimc, -n3es, N.
kiecc, kie33es kapea, ahdas, niukka | schmal, eng,
knapp.

(KONCOJ) koanzaj, gen. kienci, eräs hylje | eine
-Robbe (xomryi).

koanca-nä;hke, koanzaj-hylkeen nahka | Fell der koanzaj.

26

257.

258.
259.

260.

261.
262.

263.
264.

265.

266.

267.
268.

kanuin, gen. -ne, K. kanum, N. känan (0) aatto
Tag vor einem Feiertage, Feierabend. =
(KARA) käjrre, K. N. kärr astia, vati | Gefäss, I
(KARA) kärr, attr. kaäres K. N. kapea,
schmal, eng.
(KARA) kar K., A. gar vieri: K. gairren, A
luona, luota | bei, von; K. garra, köretjttd ”v ä
garra, gara luokse | zu. d
korra; gorra; koiren, goiren ks. karr.
(KORO0-) karri- juosta | laufen.
karne-, 3 p. pr. -nta (fr.) juoksennella | hin
laufen.
karal(e) karkua, laukkaa | in Galopp. |
(KORO) karr, K. N. korr kuori | Schale, Rinde, i
(KORO, KOROSO) korr (attr.), koras (abs.), I
nom. kerras K.; A. ker kova, ankara |

rÅ 2

streng. ]
korsinne K. kovasti, ankarasti | sehr. = AT :
karr-sinn punomaton poron jänne | rohe, u Ing SW

Rennthiersehne. Ka
(KIERA-) käirre- (ie) kääriä | wickeln. = oc a

kirööede- (?) kääräistä | hastig umwickeln. Ja
(-KUORO) -kirr, K. -gärr vieri | Rand, N
kirst meren rannalla, -lta | an od. von d Ö er
tioslle-ki;rre pöydän ääreen | neben den
.ajhta-kiyrris aittansa viereen | neben &
rathshaus; K. öuekas-gärest, -guirre tien
-estä, -een | am, vom Wege, auf die Se
Weges).
(KÖRO-) koarra- (10), K. koarre- ommella | nä
(KUOR0-) kärre- (0) K. N. tupakoida & aucher
kirele- (fr.). en

27

kärre- (?) KL. mennä jtkin myöten | folgen: kuvt kaZno
öuokas-mac kuerr. Åh

-kurr = -käirr: Accige klostte-guirri A:n kodan 1uo | zum
Hause der A.

kurra = kunna.

(KOR0-) korri-, K. N. körre-, A. korro- sitoa | binden.

korstakk, gen. -agi, nauha | Schniärband (z. B. am
Ranzen).

(KI(E)ReKa) kirk-kieööe latva | Gipfel (eines Baumes).

kirke 1. -kij, gen. -ka kirkko | Kirche.

(KORKO) koark K. kunnia | Herrlichkeit.

klorki-, 3 p. pr. koarkada, K. koarkte-, 3 p. pr. -kad,
N. kuarkohte- kerskata | (mit etwas) prahlen.

(KaRKOTA-) karkte-, 3 p. pr. -kida, syöksyä, pudota |
stärzen, fallen. ;

(KARKKOTA) kärhkit, attr. -kis karvas | bitter (vom
Geschmack).

karhkne-, 3 p. pr. -kina, käydä karvaaksi | bitter werden.

(KTIERKOTA) kierked, attr. kirkis N.: kerkeä, nopea |
rasch, schnell.

kirgye- K., N. kieryhte- tehdä valmiiksi, lopettaa |
fertig machen, beendigen.

kirkne-, 3 p. pr. -kina, K. kirkne-, N. kierkne- valmis-
tua, kypsyä | fertig od. reif werden.

korkte- raakkua | schreien (wie der Rabe).

koaryis 1. märr-k. K. tikka | Specht.

kirhkem-käirre peili | Spiegel.

kreaya A. hiukka | Bisschen, ein wenig (vert. o Epoxa).

(KORNA-) kiorfe- (oa) laskea 1. nousta maalle | ans”
Land gehen, landen. .

klorfiem-sijje valkama | Landungsplatz.

kurnje-, 3 p. pr. -neaj K., = klorne-.

28

285.

286.

287.
288.
289.
290.

291.

292.
293.

294.

ku;rnsellem-sajj, k.-sätk K. = kiornem-sijje.
(KORNALA) kajriel, gen. -le, K. =, N. koyräel
närpää; kyynäsvarsi, kyynärä | Ellenbogei
terarm, Ellenmaass vom RE bis
Fingerspitzen. vig k
korfel-vuala$ N. kainalo | Achselhöhle; = kädrnel-vi
(KIRJa) kirj 1. kérj K., N. A. kirj kirja; kinje | et
buntes, Zierde; Schrift, Brief.
kirj-lätt K. A. (kirjakäsi:) kirjan-oppinut | Schri
lehrter. Jeg j
kirjej, K. kérjaj, N. kirjej kirjava | bunt. =
kirjge- 1. kérj'xe-, N. kirjhte-, A. kirjte- kirjata; ki
taa | bunt machen; schreiben. B.
kirjxemus K. kirjoitus | Schrift.
kurja jänis | Hase.
kurj-oal-askte = kurja oala-tä;kte.
kiorja (0) hätä | Noth, Drangsal.
kitorejatti- tuskitella | sich ängstigen. XR
(KERJASTA-) kierjeze-, 3 p. pr. senat; ata |
sprechen. By.
kearjazolli- (fr.). re
(KARTO0) kärt hylkeennahkainen ohja | als 2
brauchter Riemen aus Seehundsfell. =
(KARTO, -OMA) kärt 1. kärtim, N. port äl é
Erker, Hausflur, Vorstube; kärt sien teise
in der Vorstube. M soo
(KeROTA-) kar'de- K. kirota | Anchen. ole
(KIERTe-) kierde-, impf. kirdij N. da
dulden; = kir$se-. KE ke
(KIERTA-) kirte- (ie) vetää mnuottaa | mit Z
fischen. 71 RV RN
kirt, g en. -tige, ouotta; | Zngneta, sg -

5

29

(KIRTA-) kirte- 1. krte-, K. N. kérte-, kirte-, A. kirte-

lentää | fliegen.

— kirtée- (fr.) lennellä | ab und zu fliegen.

— körtle-, 3 p. pr. -tal, N. lähteä lentoon | auffliegen.
koareht N. (o) kaukalo | Trog.

. (KURTTA) kurhte solisluu | Schlisselbein.

8. körtem K. vuokra | Miethe.

. käirehö N. eräs lintu (kimeä-ääninen) | ein Vogel.
:. kuré N. pieni | klein.

(KIERSe0-) kir$se- (ie) K. kärsiä | dders; leiden.

E. färsnajhtem K. kärsimätön | ungeduldig.
Järsle, imperat. -$el K. (mom.) vähän kärsiä | ein

wenig Geduld haben:

. (KOROSO) kars, gen. karriei, HORNEN kurkku |

Luftröhre, Kehle.
(KERASe) kieres KL., N. kerres ahkio | offener Lap-
penschlitten.

4. (KUOROS) kloras, komp. kirzeampa, N. kuaras, A.

köras tyhjä, autio; turha | leer, wist, öde; ver-
geblich; K. kuras.
- körasväddumus A. hävitys | Verwistung.

; kuras K. = kioras.

(KIEReSTA-) läirste-, K. kir'se- laskea kerta mäestä
alas | einmal mit dem Schlitten herabfahren.

— kärstolli-, K. kir'selle- (f r.) laskea mäkeä | Schlitten fah-

ren; N. étierstolle-.

I. karstikk = korstakk ks. korri-.

korsinne K. ks. korr, koras.

. kurney K., N. -nehk (0) kalakukko | gefillter Kuchen.

(KARNo0S0-, -a80) kärnas, gen. -azi, K. käyrnes, -nas,
N. kärnas kaarne | Rabe.
käirep, gen. -ebe, K. =, N. kärap (0) laiva | Schiff.

30

312.

313.

314.

315.

316.

317.
318.

319.
320.

321.

322.

323.

324.
325.

RS Än
Et ON
é V GC

karabelsehke (0) laivuri | Schiffer. ol
(KARV9) kärv meriteiri | Seerabe (CakzamB). nd
(KARVA) käjrve noita | Zauberer; myös haul ;
sanana | auch als Schimpfwort: aj tonn k.
(Vert. Kaärvaj nom. propr.) ( Ne
(KORVONKA) kairvink, gen. -ke, naula IP
rivnexg, N. rievnehk (o TPEBeHKa). Må
karaulli- (0) vartioida | bewachen.
karaullgiostte- (6a) (inc.). Cr
kierrasim, gen. -me, pieni riekko | kleineres S
huhn.
karman (0) K. N. tasku | Tasche. osa
(KOL0O) kell-porht K. sauna, kyly | Badstnbe; ;S
parkht. gå :
gal A.: ij g. ei suinkaan | nur nicht, ja I -
(KALLO) kalla, gen. =, poron otsanahka | Stirn
des Rennthiers; N. kall otsa | Stirn. 7
kall-saj A. pääkallo-paikka | Schädelstätte. —
kallig, gen. -ge, otsanahasta tehty pr
Stirnhaut gemachter Lappenschuh. :
(KALA-) käjlle-, K. N. =, kaalaa, kashlamäld
kalöe- (fr. dem.). sr
(KOL(L)A) kalle kylä, kylin | genug;
peeksi | schon genug. Å
kallas, gen. -azi, K. =, N. kollas kyllänen [8
kalne-, K. =, tulla kylläiseksi | satt werden. =
kalnem kyllääntyminen | Sättigung. arta
(KALIa, -leja) kalle, gen. =, A. kadllij kallio,
Klippe, Steinplatte; K. kodle. = 0
kil-sijje ks. kidl-sijje. tvi
(KIELO) ull, K. =, N; kiell, A. kel kieli | SF

31

Säme k. lapinkieli | die lappische Sprache; 2)
linnunpaula | Garn zum Vogelfang.
— kilttiem mykkä | stumm.
. (KIELLO) kiella, gen. =, K. N. kiell kello | Schelle.
— kiella-alta kellokas vaadin | Leitkuh.
27. (KUOLO) kill 1. k.-palla, K. kall, N. kuoll mulkku |
4 Testikel.
28. (KUOLA) kille (io), K. kall, N. kuodl kala | Fisch.
— kile-sil, gen. -Uige, kalastus | Fischfang.
= kille-viorhke (oa) kalakukko | Fischpastete.
— kuelahö K. (dem.).
29. kusle (0) niininen jauhosäkki | Mehlsack von Bast.
(KUL0-) kulli-, K. N. kulle, A. kulle-, 3 p. pr. koll,
kuulla, tuntea | hören, fihlen; kul, A. gol (im-
perat.) = lat. ,inquit"; jilla, kul, muni iorpen
ei ole, sanoo hän, minun sisareni | das'ist nicht,
q sagt er, meine Schwester.
kulli-, 3 p. pr. -lUoja, K. kulje- (2), 3 p. pr. kullaj, kuu-
- i Iua | gehört werden, lauten.
kultle-, 3 p. pr. -tal K., N. katle- kuunnella | horchen.
i kul(o)na;htem K. kuuro | taub.
= kulskinti- kuunnella | lauschen, zuhören.
31. kiolli = kost li missä on? | wo ist?
2. (KOLLA) koll, gen. =, K., N. =, A. kod kulta |
Gold. ; |
(KALK0O) kalk kalhu | Schneeschuh, unten mit Thier-
fell iiberzogen (cxaara); = kols, kollas.

(KOLK0-) kolke-, 3 p. pr. kolk 1. galk, N. A. tarvitsee,
pitää, täytyy | es ist nöthig, (ich) soll, muss.
(KOLKKA) kuoslhk, attr. -Ikes K. N. tyyni | still;

Stille.
kajlhkje- K. tyyntyä | still werden (vom Wetter).

336.

337.
338.
339.
340.

341.
342.

343.
344.
345.
346.

347.
348.

349.

350.

351,

=

(KOLK0-) kolki-, K. N. kolke- valua, vuotaa,
fliessen.
kolkte- (caus.) valaa | giessen.
kulehk (0) N. nyrkki | Faust.
kosje N. vieras | Gast. frn
kolleö N. (kankaan) oikea puoli | die er
(eines Gewebes). sg |
(KOLTO6O) kalt, K.: kelt pölkky, ng Klotz I
scheit. - ör ;
kaltte, 1o0k. -ttest, lat. -tti, tasku | Tasche. SAR
(KOLTEeJA) kajlte, lat. -teja, N. koiltij 1. gå dij a
| Wake, Wuhne; K. kojte, 1at. -tja. ;
(KIELTA-) käilte- K., N. kiejlte- kieltää [- verb
schlagen.
(KUOLTO-) kiolta- lunta sataa | schneien.
kuold-uoyt K. lumisade | Schneefall. 2
(KOLTA) kojslte kulta; kaluna vaimojen päähi
Gold; Galone, Borte an der Frauenhaube.
(KOLTOK6) kaldakk, gen. -agi, verkonkalv
Maschenstock zum Netzstricken. M
kaleca nahkahousut | lederne Hosen. =
(KAL(L)OSe, -a) kals, gen. kallist 1. 2
attr. kalsés, N. kallas kallis | theuer:
(KALAS6) käjles, gen. käallazi, K. ädla N I
ukko | Greis. 5 EK 3
kallasej (dem.). (SE É
(KAL(L)0860) kalles 1. kallas A. ip '
kal$. VN .
(KIELASe) kiles, kieles K., A. keles 1. -
tollinen, väärä | falsch, bekrägjårlbdklt 2
kellesvut A. valhe | Unwahrheit. + UR & å
kielaselle- K., N. kiel(a)stolle- valhetella | lägen

sv ;

33

2. (KOLeS0) kols, gen. -UWas K., N. kolas, -Uas, kalhu | -

oc mit Thierfell äöberzogener Schneeschuh.

. (KALONÖo, KoLONÖ0) kalhéa, K. kollisé avioparis-

a + kunta | Ehepaar. ;

. kalne-, kalnem, ks. kalle kyllä | genug.

. kliendette- (0) K. vannoa | schwören.

— klendadeskoitte- A. (inc).

6 (KOLPAKKA) kiojlpeg, gen. -ge, (0) lakki | (gestrickte

— wollene) Miätze; K. kodpex, N. kolpehl.

I (KOLPOTA-) kolpade-, K. kolpye-, N. kolpte- nousta

——— rakolle, saada rakkoja | Blasen bekommen.

— kolpyos K., N. kolptos rakko | Blase.

3. (KOLVA-) kadve- K., N. kodve- kylvää | streuen, säen.

— kalvmus K. kylvö, siemen | Saat, Same.

. (KALMA) käjlme, K. käjlm, A. kalm hauta | Grab.

(KOLMA-) kaidme- kylmää | frieren; N. ko; ilme- kula
(elukoista) | sterben (von Thieren).

- kolmje-, 3 p. pr. kolmaj N. kylmää | frieren.

— kolmas K.: k. li kylmä on | es ist kalt.

— — kalm-öacce, K. kolm-öa;cc lähde | Quelle.

— kalm-parht kylpyhuone, sauna | Badstube.

- (KULMA) kujlme silmäkulma, kulmakarvat | Augen-

braue. :

(KOLMO, KOLM ...) kolm, A. K. =, N. koum kolme

| drei.

— kolmoest A. kolmasti | dreimal.

— koalmant, K. =, N. kualmat, A. kolmat kolmas | der

fn; dritte.

— koalmanas, gen. az, kolmannes | Drittel.

— kolms, gen. -mizi (c oll).

4. (KOPO) kopp K.,N. kohp, A. kop kipu, sairaus | Schmerz,

Krankheit.

ib
ry
-
( uu

34

365.

366.
367.

> kiehpe- N. nokeutua | russig werden.

368.
369.

370.

371.
312.

313.

374.

375.

316.

kubosyuoitte- (inc.).

kopp-olmunö 1. koblanré potilas | ein Krankér.
kop$se- K. sairastaa | krank sein, leiden; "oa
kepst. 5
(KAPPO, KAVP...) kähp, lat. kahpu KK.
Handel. sia Ks
kahp-olmunröé K. kauppamies | Käutsunssl - ;
kahp-sajj K. kauppapaikka, tori | Markt. =
käshpjes K., N: A. kavpjes 1. -jas kauppias I Ka f
käpiåe-, K. kap$e-, N. kavpse- kaupita | handeln.
(KEP6O) kiepp verkkokäpy | Netznadel. NE
(KIEPO) tipp, K. =, N. kiehp noki | Ke

kippe 1. kioppe, N. kuehp ks. visne-k.,
kuppe- K. lyödä | schlagen.

kuhpe, attr. kupes (0) saita | geizig.
(KOPA) koppe, KL. =, kuoppa | Grube. =
(KAPOKA) kap, gen. kappige, K. kab 1. ka
kappeyv, N. kav, kahpay, A. kav vaimo | W
käv(t-tosdle naispuoli | das weibliche Geschlecht
volk). Ne
käbsas, gen. -agzi, K. kab'ses, N. bauses 1 0
Braut. | i >
(KAPAKKA) käbeg, gen. -ge, K. aber, N. kal
kapakka | Schenke. FOS
(KUOPPOKA) hipp, gen. kilpige home | Schi
Kahm. cf
Jipke-, 3 p. pr. -piika, K. käpye-, väst ,
-pay homehtua | schimmelig verden. Wo.
(KIPTA-) kipte-, kipte- 1: Kepte- keittää alk coche;
kiptegioitte- (oa) (ine.).- i (OM dd
(KOPÖ6-) kopöt-, K. koöpöe- koota | vel 1e

"TA

35

— köpönettem-sajj K. kokouspaikka | Versammlungsort.

. kupec, gen. -ce, (0) kauppamies | Kaufmann.

3. kops... ks. kopp.

9. (KOPSO) kops K. varjo | Schatten.

— kopsyatte-, impf. -xodij K. varjota | umschatten.

. (KEPPASAaA, -0) kiehpes, gen. -eze, attr. -pses, K. N.
=, K. myös kieppes, k o mp. kiehpsamp 1. kiepsamp,
«> > keveä | leicht.

= — kiehpsehke KL. keveähkö | ziemlich leicht.

få 3 kiehpsaj (dem.) köykäinen | ganz leicht.

; keahpane- vähentyä | abnehmen, weniger werden.

— kiepene-, 3 p. pr. -peanta, vähentää | vermindern.

1. (KOPSA-) kopse- sammta; sammuttaa | löschen, er-
= löschen (tr. & intr.).

2. (KOPARA) kaipper, gen. -re, K. =, N. kodiper lakki

; | Mitze. o
383. (KEPALA) kieppel, gen. -le, K. =, N. kiehpel käpälä
ki I Tatze.

t. (KÖPPALA) kiohpel, gen. -le, K. N. kuoihpel naaras-

j metso, koppelo | Auerhenne.

5. (KOPLA-) koble- KL. kuplata, kellua | auf dem Was-.

5 ser fliessen.

. (KAPPeLOK0) kahplekk K., N. kahplohk kappale |

a vs Stöck.

387. kaäv ks. kap.

kiev-piejdle naaraspuoli, naarasporo | Rennthier weib-

3 lichen Geschlechts.

38 . (KOVA) kovve karva, väri jla | Farbe (des Renn-

| thiers).

« (KUOVKK0) kifk onkikoukku | ER

)1. (KOVKo0-) kovka- (?) kukkua | rufen (vom Kuckuck);

tupij kovka.

392.

393.

a i 894.

395.
396.

397.
398.

EN 399.
Kr 400.

: 401.

402.
403.
404.
405.
406.
407.
408.
409.

410.

vo

(KIVKONA) kivkan, kivkan 1. kévkan, lat. -kna K.,
kivkain, N. kivgen kiuvas | Ofen. or
kévj K. N. Iuokki, vemmel | das Kratilmliotea
degeschirr ; vert. kievle. bj
klovta, klevt 1. kovta (prep.) keskellö, -
auf od. in.
klofta ks. kikt.
(KUOVTe) kavt 1. kuvt, gen. kavd K. Ad
Schlange. "EN så
kuvtist, K. kuvte kahtia | entzwei; N. kuvtin, A.
kavhtan N. (0) kauhtana | Kaftan, Ube |
kuvöe lohenmullo | Lachsforelle (xymxa.
(KAVOSA-) kävvize-, K. kavse-, 3 Pp. pr.
tyä | sich wenden, sich umkehren.
kävaze-, 3 p. pr. -asta, K. kävse-, Fi ben
" käännyttää | umkehren, wenden, bekeh
(KAV0S0) kävs, gen. -vvizi, K. kavas i
N. kävvas, -az, kuva, pyhänkuva | Bilé
bild. ;
kuovas N. ks. kiloysaj.
klovsa-tä;ste = kiloysart.
kovas, gen. -vvas K., N. kövas, kovvaz, te
kuvskoz N. (2) K. (?) revontulet I Növdsletit
(KIVNO, KIEVNoKa) kivha, K. kivrey, N.
varjo | Schatten, Schattenbild. fr |
(KAVNA) kavne 1. jilke-k., K. knä hj |
taive | Kniebeuge. dn
(KAVN0-) kavni-, K. kavne-, N. ko
löytää | finden. SR
(KOVRo) kavr K. (attr.), N. kovr, kavred I
tyräselkäinen | krumm, krummbucke
(KOVRe, -a) kovr 1. kowr A. onnettomu
läck, wehe! (o pe?)

37

I. (KAVRA) kare = käirve.

12. (KEVRA) kievre (ea) rengas | Ring. c |

kievr-olmåj käyräselkäinen ihminen | krummbuckeliger

å Mensch. |

= kievr-rogike kyttyräselkä | Buckelricken.

3. kivr K. noita, vääräuskolainen | Zauberer, Ketzer.

4, (KEVLA) kievle (ca), K. kiewl sanka | bogenähnlicher

- Henkel (z. B. am Kessel).

5. kuovl-pielle K. (kankaan) oikea puoli | die rechte Seite

(2. B. eines Gewebes).

6. (KAVLOS0) kavls, gen. -lizi, kaulus | Kragen.

417. kavp... ks kahp.

18. (KUOMA) kimme (io), K. kämm, N. kuommm (0) kummi |

—- Gevatter, Gevatterin.

19. (KOMO) ; ;

— kommat, K. kommad ylös alaisin | umgestärzt, das

Oberste zu unterst.

= kommame- kaatua | umstärzen, umsegeln (intr.).

kommarle-, K. kommle- laskeutua pitkäkseen | sich nie-
derlegen.

kommalä;hte-, K. komlohte- panna makaamaan | zu Lie-

- gen bringen, niederlegen.

420. (KOMA)

— kommerde-, K. N. A. =, kumartaa | sich verbeugen.

É kommirdolli-, K. kommerdelle-, N. kommardelle- (fr.)

I kumarrella, rukojlla | sich verbeugen, beten.

; komede-, K. komye-, A. komete- kaataa | umstirzen;

. streuen, giessen.

— > komolli- (fr.) kaataa | eingiessen (z. B. Thee in die

HW nr TaSSseNn).

421.(KAMOKA) kam, gen. -mmige, K. kam (koam), pl. kam-

göt, talvikenkä, lapikas | Winterschuh; kamgeatta,

38

422.

423.

424.

425.

426.

427.
4928.
429.

K. kamgahta, N. kammihta pajkle jao:
fissig. AF
kam-biejll KL. toinen kenkä | der eine Schuh.
kams, gen. -mmizi, koipinahka | Beinhaut.
kaämne-, 3 Pp. pr. -minta, panna Kenge k
Schuhe anziehen.
(KOMTA) kiomte (oa) selkämä | äussere Flä
koamtalas, gen. -azi, K. koamples Kart De 1.
(KOMTOKA) komt, gen. -tige, K. komt, -tey, I N.
-tip, leveä | breit. 3
ko;mtegeahka leveähkö | ziemlich breit.
komtane- leventää; leventyä | breiter machen ns
werden; K. komtne- leventää | breit me

(KÖMTASO) kilomdes, gen. koamtazi, Sem.
koamtas, noitarumpu | Zaubertrommel. -
kiomdes-niejte, Sem. kämdes-nuojt on J
noita, suuri noita | mit Trommel zaubernder
man, grosser Zauberer. er
(KUOMÖG0) kimé, N. kuopé kontio, karhu | Bi
kiméö-katt karhuntalja | Bärenfell. da on
(KIEMNA) kimne (ie), K. lkimn, N. kina <a
Kessel. sa VR
kimn-kiell, N. kiemaä-kiell rautainen koll
serne Rennthierschelle. st
kumne-kievle kattilan sanka | Henkel am Kessel.
komre- K., = kommerde-. FÅS
(KUMPA) ku;mp N. susi | Wolf. sa
(KOMPANÖ0) koambaj, lat. -mpani (inte:
kumpi | welcher von zweien; A. i ob
joka | welcher; — koambaj-gen jompi
von beiden. : ; AE

arr

39

(KUOMPORA) kimbir, gen. -mpire, K. kämpar, N.
kuobbar, kuoppar, sieni | Pilz. ;

(KAMPALO0) kämbel, gen. -mpali, kampela | Flunder-
fisch.

X (h).

I. vi, Jä hiiren äänen jäljittely | Nachahmung des Pfei-

é fens der Maus.

3. x0:t (0) A. vaikka | wenn auch, obgleich.

« quht N. huttu | Brei; = uht.

KOöG, => xaE.

xa2 siipien äänen jäljittely | Nachahmung des Schalles
von Flägelschlägen.

xoåjén K., A. -jin (0) isäntä | Wirth, Herr.

yolostoj N. (0) naimaton | unverheirathet.

9. er A. herra | Herr.

0. xurrij A. (Matth. 26:6) spitalinen (?) | aussätzig (2);

. vert. vi;rre.

xors Å.: pam-y. hammasten kiristys | Zähnklappern,
-knirschen.

kirra$ ÅA. = q0r$.

yorro$e- A. levittää I breit machen.

x0r$e- N. häristä | murren; = or$e-, Vert. yorrose-, yors.

xa;rv harvasilmäinen lohiverkko | grossmaschiges Lachs- '
netz.

xäpp K. ks. uojv-y.

xavke- N. A. haukkua, herjata | schelten, lästern.

xavkohte- N. haukkua toisiaan, kinastella | einander
schelten, sich zanken. |

xavkmus A. herjaus | Lästerung.

xavt N. A. hauta | Grab; = äte.

450.

451.
452.
453.

454.

455.

456.
457.
458.
459.
460.

461.

462.

jieks-maäslle, K. iekkes-vearr, N. iehkes-vi

yiavas, gen. xiappaz, N. hevonen | Pferd. = =
ximjile- N. säikyttää | scheuchen. I

J.

ja, N. A. =, ja, myös | und, auch.
600 SU
jie, ie, je, je kieltosanan ind. pr:n med 1 3
lot | Pluralstämme des Vernein g
im Ind. Praes. | K NM
ji, i, 2, kieltosanan ind. pr. yks. varta
gularstamm des Verneinungeseem

Ind. Praes. fue
ji ja, myös; jo | und, auch; schon; A. i jal un
ja, ju, 0 m). ANN
sh 1. ju jo, nyt; ja| schon, nun; und. = q
. ks. jie.. NE 23 -

a A. (äkki-mies:) RR
jäga = jeaga, ks. jiekke.
(JENKA) jiekk N. räme, jänkå | Sumpf. å
jeagges N. (dem.). OR EE.
(EKA) jiekke (jea) setä; joka on isää w emj
tersbruder, älter als der Vater. = 0
jeaga (amplif.) setä! | Oheim! 25
(EK, EKENt) ade
iehk-aldis N. ilta | Abend. ES
iehkeld 1. -kild N. illalla | Abends.
jekkis-pejv A. ilta | Abend.

Abendbrod. sad ;
jiekkena 1. jiekena, K. iekna illalla | des Abends.
jiek(k)enioj, gen. -je, K. ieknenö 1. -nahö ilta |

41

= Jjiek(k)enigéi- (io) illastua | Abend werden; piejve jiekke-

É nigZij. ;

(IKO) jikka, jekka, K. ikka, N. eahka, A. jeyxka yölä |

. in der Nacht. ;

4. (IKA) jikke, K. ekk 1. ékk, N. éhk vuosi | Jahr.

. (JUOKA) jikke 1. jiskke jokainen | jeder; K. juikke, N.

| ju(o);hke, A. jukke 1. juskk Vert. seur.

— jikkej, gen. -je, jokainen | Jedermann; jikkejest (Super-

; latiivin kanssa) kaikkein | (mit Superl.) aller.

| | juskjane K., A. jukikané jokainen | Jedermann.

k (JUOKA-) jikke- (ie), K. jäikke-, N. juoihke-, A. joikke-

& jakaa | theilen.

— jögste- A. (mom.) erottaa | scheiden.

67. (JUKAj) judkkke K., N. jushke joka | jeder.

— juikke-nalsem K. kaikenlainen | allerlei.

(JUK0O-) jukki-, K.-jukke-, N. juhke-, A. jukke- juoda;
polttaa (tupakkaa) | trinken; (Tabak) rauchen;
jukmijn, K. jukmanö, N. juhkam päihtynyt | be-

förs vv trunken.

— juy'xe- (?), 3 p. pr. juyaht, A. jug(ote- juottaa | zu

ER trinken geben, tränken.

| 3 Jjugstovvo- A. janota | dursten.

— juy'skuostte- K. (inc...

r | Jjuideze-, 3 p. pr. -leasta, juoda vähän, kerta | ein we-

i nig, ein Mal trinken; juijezajn, attr. -zeama Vä-

; hän päihtynyt | ein bisschen berauscht.

00 jok..., jog..., A. ks. jik..

j 0. (JOK9) jokk, £; jokk, N. johk joki | grösserer Bach,

Haan Fluss.

> johk-najlm N. joensuu | Flussmändung.

kil. johk-lä;bg N. jukko (-lämsä) (?) | Zugseil (?); vrt. laméa

12. jaäkyolle- K. totella | gehorchen.

42

473.
474.
475.

476.
477.

478.

479.

480.
A81.
A89.
A83.
A84.
485.

486.
487.

488.
489.

(IEKTO) jiekta 1. jekta, K. ieyta, N. joyta eile
gestern. si
jiktij, gen. -ja 1. -je, eilinen | gestrig; K. ie) jehé
eakkadekk N. kansan paljous | viel Volk. |
(JAKSA-) jäikse-, A. jäkse-, jäyse- ol
ausziehen. |
jeks = jieks, ks. N:o 462. SN
(JIEKASO) jives, gen. jiekkas K. vaaleanharn aa I
| eine hellgraue Robbenart (Mopcerol 3
(JUOKS60) jiks, K. jäys jousi | Bogen; um ja
(pl.) jävs, jäss, jäs otava ! der gro
bild). Iospstn cd :
jäxs-ueirr K. jousi-ora | eine Art Bobireri(a p.10)
(JUKS0-) juksi-, K. juyse- saavuttaa | einhole
reichen. |
jukskio;tte- (oa) (inc.).
(JOKASONC6) joakses N., A.jokksenö joke

Jedermann. - - 4
(IKKONA) jehkan, gen. -ne, K. ihkan 1.
ihkan ikkuna | Fenster. Sr d

ihkan-öadm K. ikkunaruutu | Fensterscheibe. ;
jiesyyxe: veala j. yYhä vielä | noch immer:
jinn 1. inn A. ääni | Stimme, Laut; = fue
jinisené 1. -o5 A. äänekäs | hell, laut. =
(JIEN0) jinn, K. =, N. jienn jää | Eis. 7 ä
(JON6) joän, K. N. =, puola | Preissolboere.
(JIENK0O) jinik, K. =, N. jokk, gen. jieg: a ,
henki, sielu | Seele, Menschengeist. Sad
jinkis, gen. 2, tulisijan kivi | eine der 8
die die Feuerstätte bilden. Vä
jiengil, K. ienikal enkelif-Engels 0 oc
(IJO) jij, K. ejj 1. ij yö | Nacht. 2

43

jij-pije, tav. akkus. j.-pije, K. ejj-bajj, e.-baj', yö-
oo kausi | eine ganze Nacht. :

). (JUOJK6O-) jöjkt- (jie) joikua | lappische Lieder ohne
> Worte singen; = lvti-.

1. (jEJTANTA-) jiejttene- 1. jejtene-, 3 p. pr. -jdeanta, loh-
duttaa, viihdyttää | trösten, stillen. |
dd... vid. 5, ed :.:, ad: ks. jienta.

498. (ITA-) jitte-, K. itte- 1. étte-, 3 p. pr. itt, A. 3 p. pr.
ett, ilmestyä | zum Vorschein kommen, erscheinen,
(G sich zeigen.

0 jittele- (fr).

| 3 itmus K. ilmiö | Erscheinung.

94. (JUOTA) jaitte (jie), K. jästt, N. juosht, A. jost (0) puu-
i vati 1. -lautanen | Schissel, hölzerner Teller.

05. jihte- ks. juhte-. |

96 - (JUTTA-) juhte- juottaa | tränken.

; jihtigiostte- (inc.).

= juhtliöét- hukkua veteen | ertrinken.

97. (JUTTA-) juhte- jutella, kertoa | erzählen.

3. (JOTO) jott K., N. joht lipeä, live | Lauge; vert. kunn-
j Öa;Cce.

499. (JOTA-) joitte- vaeltaa | wandeln.

500. jotkas K. katu | Gasse.

| 1. (jEÖA) jietöe (jea), A. jec, jecta, eö, eööe isä | Vater.
= jieåe-piejve, A. jeå-pejv ensimmäinen pääsiäispäivä |
i der erste Ostertag.

<> — jie&öe-piejlle isäpuoli | Stiefvater.

502. (IeÖ0) jiöé, n. pl jig, K. iöö, N. jiehö, jehö, A. 160,
st gen. is, itse | selbst, sich, sein.

503. jus KL. jo | schon; vert. ja.

4. (ISTaja-) jiste, 3 p. pr. -teaja 1. -ta, K. iste-, it,
bä KL. A. N. iste-, est, est, istuutua | sich setzen.

505.
5306.
507.

508.
309.

510.
511.

512.
513.

Jjist oarra, K. i$tild arr, N. isted ärr istuu | sitat.
istej K. (n. agent.?) lipas | Kiste, Kaptehann a
jista;hte-, K. istye- 3 p. pr. istaht, CAN S
zu sitzen bringen, setzen. ;
jistne-, K. istne- istuutua | sich soketmäg ; öitte
jistnijt teitä istuutui liian paljo | ihr he
allzu viele gesetzt.
istem-sajj K., A. istam-sajj istumapaikka |S ita
joske- K. pysähtyä; lakata | stehen blerborijl
joskne- K. (fr.). Så
(ESKA, -KO) jieske, KL. iesk, K. N. oa
äsken | nun erst, neulings. La
(JUSTA-) juiste- KL. hakata, jystää (vanta).
(eine Wuhne).
jiemensihk, gen. -sik (0) petturi | Betriigand i
(EN(N)A) jienne (jea), K. N. ienn, gen. =, : ;
äiti | Mutter. iv og
jiene-piejve, K. ienn-piejv, N. ienn' -pejö tall
päivä | der zweite Ostertag. At
jienn-pieile, K. N. ienn-piesll äitipuoli | Stief
eanna K. (amplif.) äiti! | Mutter! vert. a 0.
inn 1. inn K. N. yö | Nacht; A. tan in in
in dieser Nacht; A. kosk inno;st keskellä
zur Mitternacht. NE
(JIENQ) jinn, K. =, N. jienn ääni | Stimme, a
jinga arr, N. jienta ärr, A. inta ärr on ä
schweigt. |
jon N. jo | schon. 9
(ENOKA) jiennig, K. ienney, N. jannvtlldl '
A. jennej paljo; paljoko | viel; wie viel, wi
lat. jiennga paljosta; paljostako | e
um wie viel; comp. jeampa, K. i
ÅA. jenap; superl. jiehmis.

45

— jiennkeahka paljohko | ziemlich viel.

14. (JENOJ) jeanaj, gen. jienni, eno | Mutterbruder.

— jienå (amplif.) eno! | Mutterbruder!

5. (jIENTA) jienta, jenta, janta, K. jenta huomenna |

U morgen; pijjele j. ylihuomenna | ibermorgen; —

N. iada huomenna | morgen; manna iada;st yli-

huomenna | äibermorgen.

— idd-aäldis N. aamu | Morgen.

— Jjiendaj huomeinen | morgend, zum morgenden Tage

- gehörig; K. jentjiné.

(IENTe8)

K iedesin N. aamulla | am Morgen.

; — Jjints-maäjle päivällinen, murkina | Mittagsmahlzeit (im

Winter beim Tagesanbruch); N. iddes-viarr, K.

É intses-vearr.

— ides-pejv A. aamu | Morgen.

= jintsejke 1. -siejke aamu; aamulla | Morgen; des Mor-
gens; jintse tula aamulla aikaisin | morgens frih;
K. intsekk, KL. intsejka aamulla | des Morgens.

intskané K. aamuinen | zum Morgen gehörend.

6. jantev, gen. -ve, soikea iso puuvati | längliche, grosse

; Holzschiässel.

317. (jERA) jierre (jea) pitkävartinen karvainen talvisaa-

$ pas | hoher rauchhaariger Winterstiefel (aper).

"18. - (JOR6-) jorri-, K. jörre-, N. jorre- vieriä, kaatua |

hå rollen, umfallen.

| > jortte-, A. jorr(o)te- vierittää, kaataa | wälzen, fällen.

; jorttolli- (fr. ed.).

jorne-, 3 p. pr. -nta, K. jör'ne-, N. joöre- (fr.) kaa-
tuella | oft fallen.

jark'-piejll K., N. jorked nurja puoli | Kehrseite.

terka K., N. tu iarka aikoja sitten | längst.

& N
+ r

521.

5322.

523.

524.

d25.

5326.

527.

528.

529.
530.

531,

terkjiné K. ammoinen, entinen | vorig. i
(ERKA) jierke (jea), K. N. ierk porohärkä | erwa
ner Rennthierochs (sechsjährig od. älter).
jiesrke-pieslle urospuolinen poro | Rennthier mänr
Geschlechts. iz
jorked N. ks. jark-pieill.
jurka;hte- kolkuttaa | klopfen (an die Thin).
(JOROTA) jorrit, attr. jowris järeä, j jy
von grosser Art (z. B. von Perlen).
(ERTTA) jierhte (jea), K. ieirht, N. iart, i
Seite. |
jiert-öirk kylkiluu | Rippe.
Jierhte-pieile toinen kylki | die eine Seite. :
terht-piesle-tä;yt K. N. kylkiluu | Rippe. |
(JURTA-) juirte-, K. N. A. =, A. myös jori
arvella | denken, vermuthen.
jurt, gen. -tige, K. jurt, -tey, ajatus | Geda
juirtej K. mielevä | bedächtig, weise.
Jjurtöe- (fr.) tuumaella | erwägen, iäberlegen.
jurtle- K. (mom.) vähän ajatella | gedenken. -
jurtlaste- A. epäillä | zweifeln. Ms
(EROS60) earas K., A. lat. plur. järrassoit,
nen | schwanger.

(ERAS0) jieres, gen. jearrazi, K.
jeres, plur. järes, earrasit, toinen, n
anderer, besonderer; iers sajja K. po

irs N. hirsi | Balken. NY

(IERPO- I jierpa- horjua | schwanbilka |

jierpane-, 3 p. pr. -rbanta (mom.). Er Å

jierpale- (fr.). 25 Sa

jerp soon KSi flerPis sp

fade

47

(JORP6) jorp (attr.), K. jörp, N. jorp(praed. jorbas?)
liereä, 'pyöreä | rund.

(JTERMA) jirme (jie), K. jirm muisti | Gedächtniss.

jirmes, attr. -ezes, K. jirmes, attr. -måses, hyvämuis-
tinen | mit gutem Gedächtniss begabt.

4. jälam, jälak jne., ks. jielle-.

5. (ELA-) jielle- (je), K. iedle- elää | leben; mejt eall

uvdges piejll kitt K. mitä oikea käsi tekee | was

Kö die rechte Hand macht.

- J jealla (jie), K. eall elo: omaisuus, tavara, kapine !
Eigenthum, Habe, Sache, Geräth.

jaloy, lat. jalloeye, A. elämä | Leben.

— jiellegiostte- (oa) (inc.) ruveta elämään, asettua asu-
maan | zu leben anfangen, sich ansiedeln.

jielle, lat. -eja, K. iellej, N. iellij, A. illij (n. agent.)
elävä, asuva; eläin; vatsanpuru | lebend, wohnend;
lebendig; Thier; Magenweh.

eall(a)je- (?) K., impf. eallaij, A. 3 p. pl. impf. jal-
lojis$, herätä kuolleista | auferstehen.

eallye- K. herättää kuolleista | auferwecken von den

ul Todten.

| ; —— del yotte- K. ruveta asumaan | sich niederlassen.

> jieltaige- ruveta elämään | zu leben anfangen.

= ealselle- K. (fr.) herätä kuolleista | auferstehen.

jeallamas, gen. -aZi, K. ealmus, N: ialmu$s, A. jelmu$s

Hd elämä; omaisuus | Leben; Eigenthum.

6. (ILO) jill, K. ill, N. ill hiili | Kohle.

jill-palla eräs musta vesilintu | ein schwarzer Seevogel.

ili (0) A. tai | oder.

3. jillak = jij lak ei ole | ist nicht.

539. (JUOLKA) jilke (jie), K. jädlk, N. juoidk, juedk, A. pl.

Jjuilgit, jalka | Fuss.

i : g |

Be

540.
541.
d42.
543.
344.
545.

0346.

547.
348.

549.

350.

Säl.

552.

jälk-a3” (plur.) reidenjuuri | Schambug. 5
julke-käivne ks. käivne. ”
Jjulke-lä;sppe jalkaterä | Fussblatt.
jilke-pahka sorkkatauti | Klauenseuche.
jilke-vietta jalkapohja | Fuss-sohle.
juedk-mattay N. reidenjuuri | Schamliste.

jielyos K., N. jioPkos sees, seijas | klares V

(JOLNAS0) jaliies, gen. -fagi, kanto |B
jelnies = jalies.
jelduvvu- K. haljeta | sich spalten. fog
(JELAS6) jieles, gen. jeallazi, K. =, N.
jäätikkö | schläpfriger Steg, Glatt
juidez . .. ks. jukki-. bd
Jjipke (0) hame | Frauenunterrock. Ära
(EPAS6O, HEPoS0) iebes, gen. eappas Kn
Pferd; = N. yiavas, yiappaå. ADM
(JAVO) jävva, K. N. jävv jauhot or
(gewöhnl. Plur.); an en
tun kanssa | Mehlbrei mit Beeren od. F
jävv-sujn 1. jävv-Sontem-sujn K. an oljet.
öm NG Halm. SR

guojm jievaj (haaksi) ,aalloilta ah

(das Schiff) litt Noth von den We

BOIHAMH).
(IIEVOJ) jievaj, gen. jivvi tyven | Win ndsti
jteva-piejve tyyni päivä | Windstiller Tag.
jievvade- tyyntyä | still werden.
jawsij impf. san. järkse-.

49

| (EYx0D jeavnaj, gen. jievni, K. eavnané, N. eavnis
- hämähäkki | Spinne.
FYRA) jäiwre, K. jar, N. javr järvi | flalibsrn
asta kivikasa, kivikko | Steinhaufen, steiniger Platz.
+ [A-) jämme-, K. A. jämme-, N: jamme- kuolla |
- LIE sterben.
| m-olmij, K. jomm-olmuniö kuollut Algninen Fl ein
Så -"Todter.
j K.; N. jammij, A. jämmij kuollut | todt.
Jä lera K. hautausmaa | Friedhof.
Vg m'de- K. (caus.) kuolettaa | umbringen, zum Tode
— helfen.
$guoitte- K. (ine.). '-
MNAJA) Jjiemne, lat. -neja, K. iemne 1. -he, gen.
- kök lat. -nja, maa | Erde, Land.
maakunta, seutu | Gégend:
MANTa) jiement emäntä | Wirthin.

Mö (dem.).
j ampa ks. jiennig.

iemper K. ämpäri, sanko | Eimer.
— (JIMALA) jimmel, gen. -le, K. =, jumala | Gott.
( immel-samn K. vala | Eid.

JUMALA) jummel A. jumala | Gott.
jummel-nom-ännej kerjäläinen | (in Gottes Namen bit-
— tend:) Bettler. j
; ad i |

ret

ör k

RE I
AG

AT (d).

å då (0) I jä - und.
od EK; NN te niin, no | so, da, nun.

50

565.

566,

567.
568.

569.

570.

TK

572.
573.

574.

575.

tompe, -et K., A. tomb 1. -be = ami

(TI, TIE) | A ILE
ti-mäattim N. tämmöinen | so wie dieser, derar
tiye K., N. tiey tänne, SKARER ERNA TAR
(TO) $07 0 SE |
toy, K. toy” sinne | dahin; toyo-Ze samaan p a
samoin, myös | eben dahin; Sbemfan i cl
[1] TO&e). a EE
töbedt siellä, sieltä | dort, von Anni

tak, KL. tax (0) niin | so. | ÄN
(TAKO-) täkka-, K. taäkke-, KL. A. ON |
lyödä, takoa | schlagen, sctinioadmilill d
tägostte- KL. taottaa | schmieden lassen.
täkdette- K. (fr.) kolkutella | anklopfen. i
taäkkase-, A. takle- lyödä vähän, kerta | ein
wenig schlagen. pe
(TAKA) täkke tuvantakka | offener uerherd i
Stube. RR
(TOK0-) takki- tehdä | machen, nad 2 SN
taga;ze- (refl.) tekeytyä, tulla | werden;
kuuma tuli | es wurde warm. K dage
(TE) före
tiekke, tiejjet 1. -je, tiejt nämät, näitä | c |
Nebenformen zu tätte. =
tiege 1. tiegi tänne, tähän | hierher.. = HÅ
(TIKKA) tihke, K. N. tehk täi | Laus. =
(TUKKo) tuhk K. tukko | Bindel; A. tuk
lauma | Heerde. oo

(TUOKA) ve
K. täkken takana; tähden | hinter; wegen; I
A. tokka taakse | hinter. == 0.00

(TOKKO) tohlka pensas | 'Strauch; vert. th )

51

6. (TOKOTA) tokked, attr. tokkés K. ahdas | eng.

7. (TAKKOTA-) tähkte- K., N. tahke- tahkota | schleifen.

8. (TAKTA) takte, K. tä;yt, N. tasgt, A. på. tavbit luu |

Er Knochen, Bein. |

— tärkte-vijj Iuurasva | Knochenfett.

519. (TOKTOKA) tovt, gen. toxtey K., N. toytiy kuikka |

0 Tauchervogel.

580. (TIKSO) tiksa, N. toys eräs merikala | ein Seefisch
j oo (,TuKmyä" — nakmyi?).

81. tax (0) KL. = tak.

É tusi-pall Sem. hohkakivi | poröser Stein zum Reinigen

| der Flinte. |

83. tienike (ca), K. tierik, A. tenk, N. tekk (0) raha | Geld-

” stick, Geld.

— teanikane K. ropo | Heller.

34 . (TONKA) tosike, K. tosik, N. tok umpisuoli; rasvalla

| täytetty u., makkara | Blinddarm; mit Fett ge-

TE föllter B., Wurst.

35. tij ks. tonn.

36. (TUOJA) tije (0, K. täjj, N. tuojj, A: tuj työ | Ar-

rn beit, Werk; K.: taj' yxa työttä, jouten | missig.

—— töjj-olminö K. työmies | Arbeiter.

— uejje- 1. tuoje- N., A. tujje-, 3 p. pr. tujjaj (imperat.

0 jel twjed), tehdä työtä, tehdä | arbeiten, machen.

taj'$se- 1. tujse-, 3 p. pr. -jast K., A. tujjese- 1. tujase-

tehdä työtä, tehdä | arbeiten, machen.

— taj$sej K. työntekijä | Arbeiter.

= tujsesguoitte- K. (ine).

tujlaré K. rasitettu | von Arbeit bedräckt, mihselig.

| twjelattij A. (n. agent.) tekijä, rakentelija | derjenige,

rr welcher macht od. baut.

587.

588.

589.

590.

591.

sm tampet, -ped, -bet, taumpet, De K.s

(TAJKONA) tajkin, gen. -ne, K. tajg, comit.
N. tajj (pro tajy) taikina | Teig. ARA
(TAJVa) tajva taajaan, usein | oft; K. pe
tajvas tiheä | dicht (z. B: vom Kamme). -
tijma viime vuonna | voriges Jahr.
tijmaj, gen. -ja 1. -je, mennsenvastinpr ög
tilmjané, N. -jas.
(TA) tätte, gen. taänne, n. plur. takk
taht, A. tat 1. tat tämä | dieser; täxnn
vuonna | heuer; — tä;st, Å. ta;st säd
-stä | hier, von hier.
ta;rm K. tänään | heute.
tarmjénö K. tämänpäiväinen | hentig.
täde-mukka K. tällainen | diesem ähnlich.
tädlan, plur. taleak, A. tämä | dieser. =
(TO) tutte, gen. tamne, nom. plur. tajkke,
N. toht, A. tet, gen. ten, se | der, jener; ta
sama | derselbe; — ta;st, N. te;st, a
siinä, siitä | dort, von dort; tasssi 1. -ss
sinne | dahin; ta;ssi-$e 1. ta;s$e samaan

| eben dahin. 2 GAR
tott-xanaré K. sama, se | derselbe, jod

tede-zanna heti | sogleich. Rene
ton-det A. sentähden | deswegen. = kh.

tann-pealaj (sen puolinen:) perkele | Na
seitige) Teufel. | 2 är
tanna, K. ÅA. = , silloin | damals, dadtd
to-lahte K. sellsindk I solcher. ov 24
tadle 1. tal, K. tad, N: telle; tel
"dann; tad jieske silloin vasta ja da

von dannen. : DEATH

53

2. (TATTO-) taähta-, K. N. tähte-, A. tätte- tahtoa | wollen.
— fätta tahansa | (nach Fragewörtern) immer: kie,
oka, mi tatta ken, kuka, mikä tahansa | wer,
— — Welcher auch immer es sei, was es auch sein mag.
— tättej A. (n. agent.).
jer, 3 p. pr. tätast K. (m om.; = 3axoT'BTb).
| fätoskoste- A. (inc.) ruveta re | Lust bekom-
: men.
I — tähtmus K. tahto, halu | Wille, Begierde.
503. det ks. tieht.
| 3 ted” (partit.) ja test (loc.) K. san. tott, ks. tajlte.
95. (TIETTO) tiht, K. =, merkki, puumerkki | Zeichen,
3 Handzeichen. :
596. tieht ks. tiht.
| 7. ticht 1 dieht N., A. det tähden | wegen. '
(TIETA-) titte- (ie), K. =, N. tiehte-, A, tette- (impf.
La -i-) tietää; tuntea, oivaltaa | wissen; fihlen.
— tietta (0 tieto | Wissen, Nachricht.

2 tittegiojtte- (oa) (inc.) saada tietää | zu wissen bekom-
fre

Fe

men, erfahren.

tiettajja tietäjä | Seher, Wahrsager.

HE fidse, 8 p. impf. tidist, K. (mom.) tuntea (ennestään
tuttu) | wiedererkennen.

tietmus K. tieto | Wissen, Nachricht.

599. (TU) tuitte, gen. tumne, nom. pl. tuskke, K. tutt, N.

I fukt tuo | jener; tunn goxren K. sieltä | von dan-

k nen; — comp. tu;mpelest 1. timpelest, K. tumplest
tuonnempana; t-la tuonnemmaksi | ferner, weiter;
tiampeleaka;st, -kani vähän tuonnempana 1. -mpaa,

--mmaksi | ein wenig ferner; superl. tumpemis
tuonnimmainen | der entlegenste.

54

— tula-kimnte aikaisin kantava | friöh gebär

600.
601.
"602;

603.
604.
605.

606.

607.
608.
609.
610.
611.
612.

613.
614.

tula, K. tulä, N. tolä ammoin, aikaisin, varlikin få

tusl, N. tal muinoin | vormals; tul kross ke ke |
noin | einst, ehemals. ids tiil

fröh, zeitig; t. ji jo aikoja | schon längst; j
aamulla varhain | fräh morgens. pr

Rennthierkuh).
töda ks. tuvta.
tuoddar N. ks. tundar.

tuäZoskoitte- (0) A. (ine.) ruveta noimin |
anfangen.

das A. taas | wieder.
ta;sse, ta;ssi ks. taitte.
(TOSA) tiloss: t.-ad-kio;ss (silloin & tai m lo
muinoin | (dann oder wann?) jemals, v
(TOSKA) to;ske (0) tuska | Pein, Noth,
toskjatti- tuskitella [ sich ängstigen. fö 3 d
tä;st ks. täjtte. ;
(TASTA) tä;ste, K. N. tasst, A. tast tähti IS
(TUOSTG6-, -TA-) täste- (uo) K., N. jr
Wwagen. 4 es
(TONA) tamne, K. tamn, N. tomn tina 12
(TINO) tenn 1. tonn K. piikivi | Fev
(TIENO-) tienna- (6) reunustaa | verb
tin, gen. -nnige, reunus, puuhka | Ver an
(z. B. an der Wintermitze). : 08 G
tianaldehk, -nelm 1. -nnem N. sta >
tienne (ea) (0) seinä | Wand; K. stienn.
(TONO) tonn 1. ton, K. N. A. =, dual. tonaj,
N. tona, plur. ti, K. N. A. =, sinäl(t

fa | ö

55

615. (TENTA). tiente- (ca), K tiemte-, N. tiatte-, 1 p. pr.

tiaddam, painaa, p. alas t. kiinni, sulkea, salvata |
driäcken, nieder- od. zudricken, versperren.

516. (TUNTORe, TUONTORe) tundar A. tunturi | Berg:

Savvan-t., Mohö-t.; N. tuoddar, gen. tuottar.

7. (TERA) tierre (eä, K. N. tieyrr terä | Klinge (eines

- Messers).
tierrede- terottaa | schärfen, wetzen.

— tieres, gen. tearrazi, N. tearas, -rraz, teräs | Stahl.

18. tierre- N. paeta | fliehen.

| 9.

Å

ä
4
$95.
626.

g
i
Al
i

tierle-, -rrale-, 1. tiarle- N. (m om. ?).

(TORO) toarra (10) tora, riita, sota; sotajoukko | Zank,
Streit, Krieg; Kriegsheer.

toarra- (10), K. N. toarre- riidellä, taistella | streiten.

toarragioitte- (oa) (inc. ed.). |

tormus A. sota | Krieg.

tarhk ks. torhke-.

(TUORKO90) tirk risu, varpu | Reis (zur Bedeckung des
Bodens im Lappenhause).

(TORKKO0) torhk, K. N. =, turkki | Pelz.

. (FOREKK6-) torhke- K. saastuttaa | verunreinigen, be-

flecken.
torkmus A. (n. act.).
törhkmas K. = törtmas.
(TORKASTA-) tuorgse- K., N. tuaryste- vapista | zit-
tern.
ftokjestaöko,tta- AA» (ine);
torpestomus: madd t. A. maanjäristys | öedehot:
(TARKONA-) tärkne-, 3 p. pr. -kina, uskaltaa | wagen.
(TARJO) tärja tarha, aita | Zaun.
täxrjade- aidata | umzäunen.

56

627.

628.

— törtmas h mes K. saastainen, pakanalli

629.

630.

631.
632.
633.
684.
635.
636.

6872

638.

639.

640.

- (TARJÖO-) tä;rji- kestää, kärsiä | aushalten, d Er

. toaras-mårr poikkipuu | Querholz.

trost A. (0) ruoko | Rohr.
trezup N. (0?) viila, saha | Feile, Säge.

(TORVA) tairve, K. fäder, N: torv törväl ll

tärjid, attr. -jles kärsivällinen | geduldig. = ;
tortmahte- K. tahrata, saastuttaa | Peksk

nen | unrein, heidnisch; der Arge.
tarr(a)$seskoitte- A. (in c.) ruveta taritsemas a
anzubieten.
(TOROS0) toaras (gen. toarra): torra F
rest poikittain | quer.
toaras-pielle sivu, syrjä | Nebenseite; ta
Syrjässä, Syrjään | seitwärts. |

(TORSKA) torske turska | Dorsch.

tirn ks. tirvs.

(TORNA) to;rne ovi | Thär.

terpe- (0) N. kärsiä | dulden. o

trup ÅA. (0) sotatorvi | Posaune; vert tuarpe TE

tu;rpe (0) torvi; savutorvi; kiikari | ROM 01
Fernrohr.

toyrv-kuackhas N. päre | Kienspan. 3
tarvade-, K. tarvde-, N. torve- tervata | ti |
(TIERVOSO0, TIERV) tirvs, K. tirves, N..
L | gesund; ess. tirn, K. tirvesn 1. -ven
tirn jalak (terveenä elät) hyvää pä
gesund) guten Tag! värit tirn (matkt )
hyvästi! | (reise gesund) lebe wohl! kitti
terveeksi! | (bleibe gesund) lebe wohl! K. tr

N. tierv terve! | guten Tagl =
tirvte-, KL. =, tervehtiä | griässen. > |

tirv' xotte- K. tervehtiä toisiaan | sich grässen.

tirvyxa;hte- K. tehdä terveeksi | gesund machen.

—— tirvguvve- K. tervehtyä | gesund werden.

|. täxm, tärmj ... ks. täjtte.

). tarm ks. torme-.

43. (TERMA) tie;rm K., N. tia;rm, A. term törmä, mäki |

ör Anbhöhe, Berg.

— tearmaj, attr. -mjes mäkinen | bergig, hlilgelig.

44. tum (0) K. A. vankila, tyrmä | Kerker.

45. (TORMe-) torme- K. N. turmella | verderben.

16. (TERMASO) Tiermes K. N., A. Termes = Tirmes.

= tearmas-juks K., N. tearmaz-juys = tiermarjiks.

47. (TIERMASO) Tirmes, gen. Tiermazi (1. Tierma) Ukko,
ukkonen | Gott des Donners, Donner; TI. öärka
ukkonen jyrisee | es donnert.

tierma-jiks ukonkaari | Regenbogen.

tierma-viojlle ukontaltta | steinernes Werkzeug aus idag

4 vorhistorischen Zeit. |

8. tal 1. tale = tajstte li se on | der ist, das ist; A. =

| tasst Iz katso! | siehe!

|. tal... ks. tatte.

50. tal... ks. taätte,

51. (TALO) Talla ks. nom. propr.; K. N. tall karhu |

mv Bär;

tales N: (dem.).

52, tealla Sem. = tiella.

= tealla-märr pöytäliinan kappale föödör aus doppelter
Birkenrinde zusammengenähte Stick, deren we-
ningstens 4, durch Lederstreifen verbunden, das

- Tischtuch bilden. |

(TIELO) tiella (v, K. N. tiell pöytäliina (myös tuo-

' hesta tehty) | Tisehtuch; vyrt. tealla.

538

654.
655.
656.
657.
658.
659.

660.
661.
662.
663.
664.
665.
666.

667,
668.

669.

tele-mukka K. semmoinen | solcher.
tila kas tuossa! | siehe da! da! SE
(TUOLA) tille (10), K. tall, N. tuedl höylä | H
tul... ks. tujtte. | Av0svll
(TOLA) tiodle (00, K. tuo;lle 65 pöytå | I Tisch.
(TOLO) toll, K. N. A. =, tuli | Feuer; plur. I
lukset: iskin, pii, taula, ikke Fe ro
Stahl, Feuerstein, Zunder u. Schwefelpfän
toll-öiockanas tulisoihtu (?) | Fackel 0; .
kuackhas. |
toll-sijje, K. tol-sajj, N. tol-sojj tulisija hg
(TOLA) tojlle sukupuoli | Geschlecht; kör
0 1042). OZ LM

tak N. tilka, paikka | Flicken.
(TOLKA) toislke sulka | Feder.
tosdhkje- K. (0) ymmärtää | verstehen.
talhkine, -hknijt (0) (plur.) talan
kochtem od. geröstetem Getreide.
(TUOLJA) tidje 0, K. talj, N. nd a
vuode | Rennthierfell, Bett, LAGO
talje- K., N. tuelje- = tiolli-.
(TOLaJA-) tiolli-, 3 p. pr. -leaja, K. t
pitää, pidättää | halten, aufhalten, v« nd
tädjette- K. (refl.). ; Ed Ner
täjljse-, 3 p. impf. -jestij, K. (mom). ST
täslselle- K., N. tuejllestolle- (fr.) =

tiolliskto;tte- (oa) (inc). re
(TUOLTOÖ-) tilti- (10), K. talte-, N. tulte- kiehua |
(intr). ; (OM | fö

tiltte-, K. täldye- (canus) kiehuttaa ja zumk

59

tiltå-, -teaja (mom.) kiehastua | zu kochen anfangen,

fö aufkochen (intr.).

— Bltehte- (caus. ed.) kiehastuttaa | btllöchån. auf-

WusV I sieden. (tr). i

k — tuejtstohte- N. kiehauttaa | aufkochen.

10. tilpsaj (dem.) pieni ja litteä | klein und platt.

« (TALVA) täjlve, K. N: tadlv talvi | Winter; K. N. A.

talva talvella | im Winter.

—— tädve-ötokas talvitie | Winterweg.

(TULVO-, -VA-) tulva- 1. tujlve- tulvata, ansehwellen

rr (von Flissen).

74 j; (TAPA) täppe uhrikumpu | Opferlitgelehon; 1!/, bis

uu 21/, Ellen hohe Steinhaufen, mit einem kleinen
Steine zu oberst, bei denen die Opferungen voll-
"zogen wurden; kommen meist an den Ufern der
Fliisse vor; ,deuteten an, dass irgend ein Teufel
sich dort aufhielt" (..rypiä”).

(TOPA) ta;ppe tupsu | Troddel, Bischel.

(TOPPO-) tohpe-, 3 p. pr. tahp, impf. pl. tehpén, tu-
kehuttaa | ersticken, Matth. 13: 7, 22:

"6. (TEPPA) tiehpe (ea) tupsu | Troddel.

17. (TUPPO) tukpa tupa | in späterer Zeit bei den Lap-

| pen eingefihrte finnische Stube mit offenem Feuer-

herde.

(TOPO-) toappa- (io), K. N. toappe- tavottaa, kaapata,
syödä onkea | greifen, schnappen, erhaschen, an
die Angel beissen.

19. tob... ks. (TO).

30. (POPPO) tohp, N. =, K. töhp tuppi | Scheide.

181. täbeg, gen. -ge, K. täbey, N. täbehk (0) tupakka |

Tabak.

60

682.”

683.

684.
685.
686.

687.

688.
689.

690.

691.
692.

(TOVA) taiwve, K. towv syvä meri | die:

tupij käki | Kuckuck; SN
tupz kukkuu, käen kölkånödb djia 1 Nach hah
— des Kuckucksrufes. ot
(TAPOTTA-) täbaide-, K. tab'ye-, N. tävte- 1; ä
tavottaa | ergreifen; A. tävv(o)tettis sie grif
tab'yuvve- K. (refl.) katua | bereuen: tab'yu så jä
Matth. 21: 29; olla täydellinen, tyydyttä äl
geniigen: mejn munn veal im taäb'yuv, Matth.
(TAPTA) täpte perna | Milz. oc

topte- (0) K. tallata | zertreten. - ÖV
(TIEPOLTA-) tibilde- valhetella | lägen. i
tiebal (?) valehtelija | Lägner. - j ; 44

das tiefe Meer: tawven, N. tovven
tavas, N. tavas syvälle | weit vom Uf
taivvelest, -la; Superl. ta;wvemi;ssi. =
tovv-piekk N. pohjatuuli |: Nordwind. =
tavval N. A. pohjainen, pohja | Norden. |
Märsta itätuuli, itä | Ostwind, Atis avi
ev . .. As ks. tuv. ; 3 ask
Me tévv (0) K. förr | Wunder; Som virij
hänestä näytti ihmeelliseltä | es « an
derbar vor. :
divjus$se- A. ihmetellä | sich wundern..
(TIVO-) tivva- tähdätä | zielen.
tivvale- (dem.). NM
Hav. ss HOTEN. AR EE
(TUVo-, TIEVo-, TOV-) reko
tuvvakioitte- (0a) (inc.) CANE ryhty
sten, anfangen; tuvvakio;ttin partti äs
pirttiä rakentamaan | sie lar an
bauen. Jalg

— tiavte- 1. tiov(o)hte-, 3 p. pr. tiavaht 1. tiovvaht N.,
file A. tevvote- pukea | kleiden, anziehen.
tuvvane-, K. tovune- 1. tovne- pukeutua | sich anziehen.
tuvnette- KL., K. tovvnette- 1. tovnette- pukeutua |
"> sich anziehen. :
= tuvvanähte-, K. tov'naihte-, A. tevv(a)natte- pukea |
Br kleiden.
— buvvamiskiostte- (oa) (inc.) ruveta pukeutumaan | an-
fangen sich anzuziehen.
| — tuvine- 1. tuvne-, 3 p. pr. tuvinta, pukea | kleiden, an-
I uodiehen,
3. tiovve (oa) (0) leski | Wittwe.
. tov'yusse-, tovtusse-, tvtusse- K. kummastella | sich
I verwundern (vert. tévv).
MH ig tovtoZosguoitte- KK; (ine.). ,
5. (TUOVNO-) tivät- (10), K. tuviie-, tänine-, N. tunine- pai-
000 kata | flicken.
flis, gen. -nizi, K. N. tavnas 1. tanas paikka |
Flicken, Fetzen. :
6. (TAVJIA) tavj K., N. tavja usein | oft; = tajva.
697. tovj K. = tavj.
98. tävte- 1. tävehte- N. ks. täbade-.
699. (TEVTA-) tievte- (ca), K. =, täyttää | fällen.
teavto- K. täyttyä, toteätia | erfillt werden; vert.
i tivti-.
i )0. (TIEVTO, -TOS0) tivt (ättr); K. twt 1. tivt (attr.;
praed. tivdas 1. tivtas), N. tievt, A. nom. pl.
I tivd täysi | voll; 1loc. tivtist, K. tivtsest täynnä,
lat. tivtsi, K. -sa täyteen | voll (praed.).

tivt-öä;ece täysi nousuvesi 1. vuoksi | volle Fluth.
tivt-manna täysikuu | Vollmond.

701.'

702.
703.

704.

705.
706.
707.
708.

709.

710.

-

tivlis, 3 P. Pr. tievla, K. twte- täyttyä | sich i
voll werden; öascce tivti merivesi on täy

noussut | es ist volle Fluth.
tivdete- A. täyttää | föllen.

twdasvätt K. täyteläisyys, tändes 1

kommenheit.

tuvta, N. toda, A. tovda joutuisasti, piadipå |

(RA

"BE :

(Bs

comp. tuvteampa, A. tö;deap; Supe - M

bi;ssi nopeimmin | am schnellsten.
tovt ks. (TOKTOKA).
(TAVOSO) tävs, gen. -vvigi, K. tavaås

täysivoimainen | stark, kräftig, lastar: ot

tävsme- voimistua | stark werden.
tavsmaärhte- vahvistaa | stärken.

dr griger tuvas 1. tavas, gen. tuvvas K., N.

tovas, torvaz K, = ltuvas.
tov'ne-, -na;hte- K. ks. 692.
tofvant, K. toafent, -fant, töfant tuhat

toavris, gen. -i22 (pro toavvaris) (0) lover IR |

K. taivru$s 1. towrus, A. tovrus.

- vit j

väkevä.

(TOVO-) tovvale- asettaa, laittaa | aufstelle n, ei!

legen; vert. tuvva-.

(TOMTG8-) tomte- A. ymmärtää | verstehen.

tomdete- A. saada tietää, huomata | erf
Matth. 26: 10.

Freund: Å
tomtselle- K. tumnustaa | bekennen. - ;
tomtnmaus A. tunnus | Kennzeichen.

; HSU
tomdas: t. olmunré K. tuttayva, ystävä |

et

IE

I

63

(TAMÖ0SO) tämös, gen. -öiet, K. tamöes, N. tabgas
tahko, kovasin | Wetzstein.

2. temes N. pehmeä | weich.

— temne- N. pehmentyä | weich werden.

3 tamp..., tamp... ks. tatte.

[ É. mp = bUsMp cs

15. tump... ks. tutte.

116. tomp..., tomb ks. 566.

(4
ll. Öga. vg Ce... ko. MyÖS bä...
8. öoa..., ölo... ks. myös öä.
(ÖAKo-) öglke-, K., N. öahke- PREARA päästä sisään [
E hineingehen klad, Platz haben.
öag'ne-, 3 p. pr. -gant, K. itseensä mahduttaa, vetää
| | Platz fär etwas haben, in sich fassen.
). Cig-ämmejl yksisarvinen vaadin | einhörnige Rennthier-
eo "kub,
721. (ÖIEKO-) öikke- (ie) K. haudata | begraben; = cikki-.
F öikjuvve- K. (pass.) tulla kätketyksi | verborgen werden.
122. öikki- (10) kätkeä maahan | niedergraben; = ötkhke-.
23. (ÖUKKA) öuhke, K. N. öushk lipas | Schrein.

öukka-öarva nuoli, jota pojat heittelevät pitkin lunta |
Pfeil, den die Knaben ber den Schnee hin
Wwerfen.
| - öuoskke- N. pistää | EN vert. öohke-.
. (ÖOKO) éokk K. huippu, kärki | Spitze.
— öokk-kaspper K., KL. öokk-öann perkele | Beiname des
Teufels.

64

726.

731.
732.

733.

134;
735.

736.

Mia ANSER ER

öokksaj pieni ja suippo | klein und spitzig. =
(COKO-) öokka- kammata, sukia | kämmen.
öokka:m, gen. -me, K. öo;ye, öokkem, N. öo
| Kamm.
(COKK0-) éohke- K. pistää | stechen, niederstecl
B. ein Rennthier). jen så ;
öohkej-mist K., A. öokkej-ra:;s orjonla per Dornb
ötyte- K. känn korjata | flicken, ausbe å
öayvdes 1. öavdes N. parkittu paronnahkn fl
Rennthierhaut. EE
(COKÖB) saké, K. N. éoyé 1. éoxö syksy | Herk
öaxöa, N. öoyxöa syksyllä | im Herbst. =
öakö-ank syksyhanki | im Herbst gefrorene Sch
Eisrinde. AR
öakö-manna Tokakuu | Oktober.
öusxé K. metso | Auerhuhn. |
(ÖVOKKOSO) ökas, gen. sihki, K. öuokas,
N. öuahkas, öuohko talvitie | Winterweg; =
(CIEKORO) öar 1. ö.-sajj K., N. öieyar porolé
Weideplatz der Rennthierheerde; re ölgr- S
öryarlanö K., N. a poropaimet R
hirt. (SPANA
öigr-sijje laidun | Weideplatz; = pra ä ör 5
(ÖAN0-) öannt-, KL. öanno- sukeltaa va te
öanine-, 3 p. pr. -Ainta (fr.); — A. öafnide- p
| hineinkommen; vert. öakke-. Xaå
arle-, 38 p. pr. -Anda, K. ögnle-, N. åild
(mom.); — A. öanneole- mennä s :
gehen. ZMA
(CIENOLA) öinnid, attr. öinles, K. inne, Ni
syvä | tief. ST JON JägE
öinlos K. syvyys | Tiefe: mier öinlejsses

65

. (CONKA-) ötoäke- (oa), A. öorike- (impf.-u-) koota |
Er sammeln. ; E

— öoarika (0), K. öoanik vero | Tribut, Steuer.

— öoanik-kopöej K. publikaani | Zöllner.

— ötoniki-, 3 p. pr. -koaja, kokoutua | sich versammeln.

; öonik(o)dette- A. tulla kootuksi, kokoutua | versammelt
Å werden, sich versammeln.

— öonkmus A. kokous | Versammlung.

I (CUOJO-) ji 10) vavahtaa | erzittern.

> öjjle- (fr.) vapista | zittern.

. (ÖAJATA-) éäjede-, 3 p. pr. -eda, K. ögjde-, N. öajje-
eksyä | sich verirren.

). (ÖÖJOTTA-) öoajhte-, 3 Pp. pr. -jaht N., A. öojete- 1.
i öojate- näyttää | zeigen.

id ögjjetotto- A. näyttäytyä | erscheinen. d

— öojjetomus 1. öoajetumus A. merkki'| Zeichen.

ag

: — Glejve (oa) vatsa | Magen; = öiovje.

—öujvine- = = öuvjine-.

4 (Ö8TOmM) öat 1. sad, K. N. ööd', érd (adv. & praep.)

0 dläpi, kautta | durch.

— öoddus, gen. -uå, N. sydän | Herz.

. öitte- K., A. öette- (0) kuurnita | seihen, seigen.

(ÖUOTA) öltte (10), K. öadtt, N. öueht sata | hundert.

öuottsanö K. sadan-päämies; satakertainen | Centurion;

hundertfältig.

— Costnik ÅA. sadan-päämies | Centurion.

öwodant, N. cuadat sadas | der hundertste.

cisdenas, g en. -az? (pro öiodanas) sadannes | Hundertel.

(ÖVOTA, ÖUVOVTA) öltte 1. citte, tta sangen, pal-

+ jon | sehr, viel; K. öevta 1. öuovta, A. cotta; —

comp. K. öcävtamp, A. öösteap enemmän | mehr.
5

66

747.
748.
1749.

750.
751.

752.
753.

754.

755.

756.

ELK

758.

bäge-jiedle veteinen | Nix.

öto, ctobi ks. sto, Stobi.
cetvierit (0) torstai | Donnerstag. i
biö-portij A. imettäväinen | säugend, Matth. f 24
vert. nince. I
(CUCOKRA) öusag, gen. -ge, KRONA | Ze
tihöem N. seitsemän | sieben; = kiöötm.
öihöat N. seitsemäs | der siebente.
cäga ks. öiecce. AMEN
(CACA) öacce, K. öäjee, N. Jae A. cac vesi | Wi
Ca;cc-kuintem-märr K. korento | Zuberbaum. |
ca;cce-lomte, K. öä;cc-lont, N. cä;he-lostt vesi
| Wasservogel, Ente.

(ÖCECA) öiecce isän nuorempi veli | jän ger
des Vaters.

casa (amplif.) setä! | Oheim! å

(ÖUCO) öuec, gen. jusu (pro fugit) pioni I lin
kleiner Vogel. år

öu;3zgané KL. (dem.).

(COCKA-) caicke-, A. im pf. öickij, lyda ehrä
mentää (huttua) | schlagen; gal N en;
(Mehlbrei); K. öa;cke- viskata | verten, s

öaickem-nuirr K., N. öeostok ARRCIOESSr m
schlinge. ATA

öockle- K. N. (fr.) viskellä | oft werfen. =

(CACK6-) öacke- K., N. öaheke- sammua | erlös

cack(e)de- K., N. öackte- sammuttaa | auslösche

Cackedette- A. sammua | erlöschen. ji

ögeknasktem K. sammumaton | unauslöschlich.

(CUOCKE6-) öickt- (to) halkaista, halkoa (yc
spalten (Markknochen); sonn attime ö G

67

9. (COCKE) öock kelo | ein abgebrochener, stehender Fich-

ten- od. 'Tannenstamm ohne Rinde; N. ock pölkky
> oc) Klotz.
coackate- A. ”kylmentää | erkälten: öoackat saävsamus
rakkaus kylmenee | die Liebe wird erkalten,
Matth. 24: 12.

ötockanas ks. toll-éö.

2... (ÖU0CE-)
— Case, 3 p. pr. -3aht, K. (caus.) satuttaa, loukata

| beschädigen, beleidigen.

3 öag'xolle- K. (fr. ed.).

(ÖUOCOJ) Eozaj, gen. cd, K. öuose, öäccu poro-
lauma | Rennthierheerde.
ötoga-pajhke laumasta eronnut osa | ein Theil (100 bis
300 Stick) der Heerde. ; |
caclotte- K. eksyä | sich irren.
(CUOSK60) öisk, K. cask, A. öusk sääski, hyttynen |
Micke.

ki Så (CASNA) ca;sne, N. casn tikka | Specht.

E tasnas N. (dem).
7. öeass (0) K. tunti | Stunde.
3. iest (0) kunnia | Ehre.

169. Zisto- A. (0) puhdistaa | reinigen.

"3.

710. (CUOSOMO, -M0S0) stem 1. Siems, gen. -mizi, K.

cäzem, N. öuozgzem kipuna, säen | Funke.

11. öann ks. öokh-ö.

(CÖNA) ötoimne (oa) ahkio, pulkka | gewöhnlicher offener
od. gedeckter Lappenschlitten.

coanaj (dem.). ;

(ÖONTOKA) öont, gen. -tige, K. öont, -tey, N. öodd,
tottoy, ruokatorvi, nielu | Speiseröhre, Schlund.

68

T14.

775.

T16.
ll

718.
719.

780.

781.

782.
783.
784,

(ÖUONoj) ön, gen. ötonna;ge (1. Eon, 200
K. öuone, N. öuan, cuonne, hanhi | Gans.
(ÖINÖA) öin$-latt K., A. öing-kit vasen 24
linke Hand.
Cince-piesle, K. öin3-biejl, N. i$3piedl, AG
-bel vasen puoli | die linke Seite.
öneé poronreisi | Rennthierkeule; vert. öimpe.
(CUONÖO-) ötonöa- (, K. öuonöe-, N. öueci
stehen; A. öoanömen -seisten | steh
öuncus 1. -öi$. NG
öine seisoallaan, -leen | stöbend; aufrecht; ö.
öwhedette- A. nousta seisoalle | aufstehen. ;
cioncale-, K. öuoröle-, A. öuncele- (dem. mA
aufstehen.

öuonölahte- K., A. öänclotte- (caus.) pystyttä

taa | aufrichten, stellen.
öarr K. ks. 780.
(CARO, CORO) cärra, lat. öiorri, jäkälämäki 4
mit Rennthiermoos bewachsene A nhöhe.
(CORO) éorra harju | Bergricken; K. grn, li f
N. öorr, A. öoar syrjä, raja | Seite, Grenze
A. öorlakse syrjemmäksi | mehr seitv w
A. öormus syrjimmäinen | änssorskid )
Carr-olmunö K. syrjäinen ihminen; vie 2
od. Nebenperson; Zeuge; ögrr-olmu 8
| Zeugniss.
(ÖARKa-, ÖERKa) tärka: Tirmes ö, K. Tierme
ukkonen jyrisee | es donnert. = Np
ceark K. ks. cärka. : |
ötrk ks. jiert-b. Re

(ÖVORKOTA) öirkit, attr. -kis 1 öirkis

ruskea, kellastunut | gelbbraun, verbli ja.

69

— Ciorkade- kellastua | verbleichen, vergilben (von Pelz-
| waären). :

— öirkine-, 3 p. pr. -inta, kellastua | vergilben.

3 (ÖPRKASO) öairges, gen. carka, maali, pilkka | Ziel.
.« Coryas K., N. cöryas, tork kierä, kovaan kierretty |
ir festgezwirnt.

3 (ÖVORASO, -A$0) öres, gen. öiorra2gi, kärpänen |
| Fliege; K. cuoras, -rras$, N. öuaras.

| . öierstolle- N. laskea mäkeä | Schlitten fahren; = kir-
stolt.

| . (CARVO) carva hauki | Hecht.

! ). y (ÖVORVO-) ötorva- (), K.N. öuorve-, A. corve- (impf.

En -u-) huutaa | schreien:
öiorvje- N. (fr.?) huutaa | schreien.
= Corvmus A. huuto | Geschrei.

)1 (CÖRVA) Cio;rve (oa), K. öuosrv, N. öuayrv sarvi |
| Horn; Öujde ö. Tshuudien päällikkö | Anfährer
der Tschuden.

— Cloyrv-piedle sarvipuoli | einhörnig; ö. jierke, ö. vag.

E Cioyrv-värra heittonuoran päässä oleva sarvinen rengas |

| der hörnerne Ring am Ende des Wurfseils.

3 Mö Coara-(t)äskte (pro öoarvaj-t.), K. öoara-täsyt, N. öuarv-
4 tät sarvena, sarvento | Häftbein.

792. (ÖARVASO) öäjrves, g en. öarvast 1. -va, saukko, saarva
Fr IalOtter.

)3. öuves = öujvres.

4, (ÖVORMOSO) cirms, gen. -mizi, K. öärmas, N.
YI öuormas rae | Hagel, Schlosse.

curmas-uoyt K. raesade | Hagelfall.

. (ÖALA-) öajle- ratkoa auki, viiltää; kirjoittaa | schlitzen,
aufritzen, (einen Riemen) schneiden; schreiben.

7

796.

797:
798.

799.
800.

801.
802.

803.
804.

805.
806.

807.

808.

SET PRESES Rn

(ÖUVOL6E) äl (pro dl): till, K. ev pitk btäin ;
Länge nach.
öill-mirr pitkittäin pantu puu | ein der Läng
gelegtes Holz. a
öudlle ks. öl. i
(CUOLo0) öuoll 1. öuall N. niemen Polski
murros | Zaun, Verhau.
ctejlle Suoli | Darm; = öiojlle.
(COLA) ötodle (oa), K. öuojll, N. Euell MR
Coalasm vyö (jossa rahoja pidetään) | Geldgirte
öoalesm vyötäiset | die Weichen, Mitte des
Matth. 3: 4. -
öd, gen. -lige eräs merilintu, risla | ein Se Seevog :
Grylle (unctaKt).
(Ö0LKK6) öalhk susi | Wolf.
öteslke selkä, ristiluut | Räcken, Kreuz; SY é tolk
(ÖIELKO, -080) £ilk (attr.), öilks, rer (ads
das | rein. | | ör :
öilke- K. puhdistaa | reinigen, fegen. solig |
Cilk-uks kodan peräovi 1. peräpuoli | dre nen ige
Thär, der hintere Theil der Lappen Dy ve hi
öulk ... ks. Colk.. Rör - A
ötolka (attr.) iellk, raitis | niächtern;
hän on selvänä | er ist nte - snäg &
(COLKA, CELKA) ötojke 1. öiedke &
ristiluut | der untere ”Theil des
Kreuz. IN
(CÖOLKO-, ÖULKO-) öolki-, K. öulke- 1. öolke-, N
A. tolke- sylkeä | spucken. SG
öolk, N. =, sylki | Speichel. HY
öuilkje- K.,N. öoslkje-(m om.) sylkäistä. | (einmal)
öolkte-, 3 p. pr. -kida (mom.). KL

ör

7

« Ciesdlgesniej (dem.), K. N. öielkesn sakarisormi | der

« kleine Finger.

810. öilt vaarna | ein in die Wand geschlagener hölzerner

od. knöcherner Pflock; = ötlt.

. (CUOLTO0) öilt vaaja; ketara, kaplas; vaarna (öilt) |

Pfahl, Pflock; K. öalt, N. öuolt kanto | Baum-

| stumpf.

812: öolton (?) A. kanki | Stange: öolini- 1. -nijvujm.

. (ÖOLPPO) colhp K. susi | Wolf.

(ÖOLMA) öailme, K. calm, N. öalm 1. öodm silmä;
silmukka, verkonsilmä | Auge; Oese; jonn-c. yksi
puola | eine einzelne Preisselbeere.

j öajdme-öähptaj silmäterä | Augenstern.

— öajm-siehkhas pyyhinliina | Handtuch.

= Caldmrommåizt (plur.) silmäripset | Wimper.

öajm-piedle oikea puoli (vaatetta) | rechte Seite (einés
Gewandes).

Calmaj (dem.); calmanim silmäteräni, kultaseni | mein
Augapfel, mein Liebling; K. ull-falmanré villan
karva | einzelner Wollfaden.

— Caidlme(dem, K. cadmyemm, attr. -emes, N. colmtem

sokea | blind. |

= Colmitemesvuott N. sokeus | Blindheit.

815. (COLMA) öuajm N. salmi | Sund, Meerenge.

6. (ÖEPA) öieppe ks. viss-ö.

7. (CEPPA) öiehpe (1 at. öoahpa), K. N. Eiehp, lat. öeahpa,
A. öep seppä, mestari | Meister.

cepes A.: loc. öepsest, = ed.

(ÖUVOPPO-) öihpi-(10)1. äihpi-, K. éähpe-, N. öuohpe-, A.

cuppo- leikata; hakata | schneiden; hauen, hacken.

: örhpkiostte- (oa) (inc.). :

— öCuhpje- K. (mom.) hakata poikki | abhauen.

72

819.

820.

821.

822.
823.

824.
825.
826.

827.

öihpe (n. agent.) eräs harmaa delfiini | eine ora
Delphinart mit sägenähnlicher Räckenflosse; be
Athemholen wird ein sausender Laut (tsch) v
nommen (KocarKa); K. öahpej. "kakel | Sch hn
ter, Mäher. I
cipne-, 3 p. pr. -pinta (fr.) leikellä | mehrere Ge
stände schneiden od. abhauen; iojvijt ST ip
Öudijn leikkasi päät kaikki Tshuudeilta | e
tete alle ”Tschuden. elf nad A
öähpem K. leikkuu | Ernte. | He
cuohpum-pajhk N. haava | Wunde.
Cuhp-kiecöe -veneen perä | Hintertheil eines Boot
Achterschiff. HG &
(ÖA PoTA, ÖEPoTA) öäppast, gen. -asde, K.
loc. öäpyest, N. öeahpeht kaula | Hals. |
cappa;de-mant niska | Nacken. än Vd | 3
(CAPPOTA) öahpi;t, K. cahped, attr. -hpis, N. öc
-es musta | schwarz. -
cähptas pimeys | Finsterniss; & 5. tagazisklodij alkoi t
pimeä | es fing an finster zu werden. Ad
capine-, 3 p. pr. -nta, musteta | schwarz werder NN
öoahped K. = öähpit. oo
öabon: i sijj käytu linéöen ö K. niin molen :
vät | so werden sie beide behalten, Matt. 9
(COPRO-) öobra- turmella | verderben, zers
(COPORKA) ötopiirke poron vasikka | Rennth
(bis zum Ussim-piejve, 15 Aug. a. för pi er
hininelas-ö. (,4omopKra"). Å vi MH
ögavve- (?) K. sysätä | stärzen, anstossen: v
Matth. 7: 25. SS
(CUOVe) öävv 1. öuvv EK. A. valo | Licht...
öävve-1. öuvve- (ue) K., N. öuovve- myten 1

13

i, — öuvvate- A. valaista | beleuchten.
öuvved 1. öuvved, attr. -vvis K., N. öuovved, -s valoisa
2 | licht, hell.
= tavne- K., A. 3 p. pr. öuvvan, valjeta, valahtaa | hell
| werden, hervorleuchten.
3. Cuvkyos K. muru | Krume, Brodkrume.
. (ÖUVKOTA, -KOSO) öuvki;t 1. öuvks, attr. -kis kireä;
k ankara | gespannt, hart gebunden; gestreng; vert.
= Covyas.
0). éoryvas K. t. N. tiukka, kireä | gespannt, hart gebun-
| den. |
öuvkle- sitoa | binden.
832. cafvinik, gen. -ke, 1. caäfarik pöllö | Eule.
833. (COVJA, ÖOVJA) ötovje (oa) 1. ölojve Vvatsa, maha |
3 Bauch, Magen; K. öövj, N. öovj.
| er tali | Talg (aus dem Fette des Magens und
foo ci Räöckens).
| 4. ör), öovj ks. öiovje.
— öuvjit, attr. -jis sininen, viheriä | blau,
E grin.
Cuvjine-, 3 p. pr. -inta, tulla siniseksi t. viheriäksi |
or blau od. grän werden.
. (GCOV, COVTA-)
[3 ak coav-poac N. irtain poro | freilaufendes Rennthier.
— öuovte- (oa) K. päästää, riisua, avata | lösen, öffnen
- (z. B. das Kummet vom Rennthiere); = N. öovte-.
oo Cuvt K., plur. öuvtgijt, avain | Schlässel; ks. lohk-ö.
37. öovt 1. öevt N. parkkinahka | Leder; vert. öäydes.
838. öevta K. ks. öttte.
839. (ÖOVTA-) övvte- N. riisua, avata | lösen, öffnen; —
lea -öuevte-.
I ” öovt avain | Schlissel; ks. lohk-ö.

Ko.

74

840.

841.
842.
843.
844.

845.

846.

847.

848.

849.

850.

851.

Cievres K., N. öovres saukko | Otter; = 2 sägsllr 3

(CUOVEO) ciovöa takajalan kantanivel | Fersen; oli
am Hinterbeine (des Rennthiers).
cievr N. ?

tivreés K., N. éevres saivar | Nisse; = Ens dl

(ÖUVRASO, ÖIVRAS0) öuivres, gen. öuoras
| Nisse, Eier der Läuse; vert. öivrés.

(CÖUOM0) öamm K., N. öuomm kalannaklske

cims, gen. -mmizi, K. cumas, -mmas, N. ö
mus | Fischschuppe.

cimpe reisi | Schenkel, Keule. .

C.

(CAKA-) caäjkke-, K. A. =, N. cahke- työntää, ly
(ovea, venettä, rekeä) | stossen, SÖKA 2 i :
lensä 1. jalkaansa | sich (ein ved
ziehen.

(CEKKO-) ceahka- (ie) hakata | hauen. så

ceahkasle- (mom.) hakata poikki | abhauen;
mestata | enthaupten. Ptå JO

ciekes, gen. ceahkazt, K. = 1. ceakas, N. €
pykälä | Einschnitt, Kerbe. "eva
ciekes- 1. cieks-mirr pykäläpuu | Kerbholz.

(CEKA-) ciekke- pystyttää, asettaa | sänd

ciekkele- (m om.) 9 4 Er |

(CIEKO) cikk, K. =, N. ciehk sumu Ne
cy? (teki ättnvtid) tuli sumu | es wurde

(CIEKO) ciekka, plur. ciega, myös ji
nahkaiset kaatiot | kurze lederne Hosen, an

75

0 die Winterstiefeln (jiere) genäht werden (,yro-
: 3eHia").
. (COKA) ciokke, attr. cioges, K. cuoikk, cuorves ma-
; tala, laito | untief, niedrig (vom Wasser).
— coakka- (10) aleta, mataloitua | fallen (vom Wasser).
— coakkaj (n. agent.); c. öa;cce pakovesi, luode | Ebbe.
— coakka;le- alkaa aleta | zu fallen anfangen.
. cukle- A. suudella | kissen.
— cuklatte- A. suudella | käössen.
. (CUONODJ) cuoi', gen. cunnu K., N. cuaii, cuoiio
d — hanki | gefrorene Schneerinde.
55. (CUONO-) ciofna- (Å muuttaa alas, meren rantaan
: (keväthangella, vert. cuoii') | abwärts fahren, nach
Rö der Kiste ziehen.
— (CENKO-) ceaiika- K. pystyttää | errichten: pirr ceangaj
ajdajn sön Yympäröitsi sen aidalla | umgab ihn
oc mit einem Zaun.
= Cienikye-, 3 p. pr. -kaht, K. asettaa | stellen.
— Cienikyuvve- K. (pass.), Matth. 5: 15.
. (CENKANA) cicigen, gen. ceaiikane, telttasalko | Zelt-
ostange.
cohiki- pistää sisään | einstecken; kamgijt c. (jiolka:s)
- panna kengät jalkaansa | Schuhe anziehen.
859. (COJOLA-) cojle, 3 p. pr. -jjal, K. N. liikahuttaa |
IE j — einmal bewegen.
| = cojjlohöe- N. liikahutella | öfters bewegen.
| cäs A. (o) tunti | Stunde; = öeass.

Bi cist K., N. cist (o) kunnia ! Ehre.
= Cistyem K. kunniaton | ehrlos; gemein.

2. cärr, N. =, K. carr, A. car (o) keisari, kuningas |
oo Kaiser, König.

176

863.

864.
865.

866.
867.

868.

869.
870.
871.
872.
873.

874.
875.

876.

877.

878.
879,

car-vald 1. cärstva K., A. carvut, carstva valts cunt
Reich. 3
(CERKKA) cierhke (ea), K. cierhk, N. ciegkill
| Spitzglas, Weinglas. fe
cieiyrkov, -kev 1. -kov, N. cerkov (0) kirkko | cr 6
cuosrht K. (0) perkele | Teufel. dä
cuo;rhtlané K. riivattu | ein Besessener.
calk ks. cieidke-. É
(CELKA-) ciejlke- (ea) K. N., A. éelke-, 3 p
1. calk (impf. -i-), sanoa | sagen; vusos
tata | antworten. ;
(CAPG-) cappi- pienentää, panna palasiksi la /
zerkriimeln. AT
(COPPO-) cahpa- tippua | träufeln. =
(CEPPO) ciehp, K. =, Sormi, varvas I Finger, 2
covkte- N. suudella | kissen.
covkste- N. kuiskata | flästern. RÖN
(COVNA-) caiwiie- lyödä, lyömällä pohmitela I
miärbe schlagen; cavfiama sine kengi
| geklopftes und geriebenes Heu zar
Schuhe. ÅN
cuvnts huhtikuu | April. nl
(COVCA-) caivce-, K. =, teljetä; estäd, k
sperren; hindern, verbieten.
cavc-mirr salpa | Sperrbaum. LE
(COVN6-) covne- K. N. herättää | wecken. EF
(CUOMCE0-) cimci- (10) lahota | verfaulen.
cimc laho | verfault. g a MH
cimzioj (0) simpsukankuori | lige
(CUOMPOJ) ciombaj, gen. cimpi, K. c
N. cuab, Spira AKko Frosölges
Hand sl

Pre

717

S, L

io 1. -2e (0), A. =, (adv. encl) myös | eben: nam-

4 tem-Ze samallainen | eben so beschaffen; ta,$$e pro

4 ta;s-$e samaan paikkaan | eben dahin.

(SOKA) 3aikke, K. Sajkk, plur. Seyij, sika | Schwein.

| Sokkod, attr. So;kkes A. sokea | blind.

REEKeNe) Sign, K. Siv, plur. 37 RN N. Siey, A.

Sw, sig hyvä | gut.

pod armeliaisuus | Barmherzigkeit.-

I N. (0) jauhokuli | (bastener) Mehlsack.

I 30n0) Sann, K. N. son sää | Wetter; surr $. raju-

— ilma | Ungewitter, Sturm.

— SYj-mårr piblaja | Eberkirsche. :

. Sims, gen. -mizet, kuve | die Weiche.

— $ot A.: mon $. mitä sitten | wass denn; nu;t $. niin-

É — ikään | ebenso.

- (STETA-) sitte- K. levittää | ausbreiten, Matth. 21: 8.

— Sittele- asettaa, laittaa, kattaa (pöytä) | stellen, ein-

JE RR decken (den Tisch).

| (fo) sovittaa, panna, levittää | anpassen, legen,

1 — ausbreiten; = Sitte-.

(SIETT0-) Sihti- (ie), K. Sihte- sopia | passen, gebihren,

” ziemen; 'sitzen (von Kleidungssticken); iberein-
7 kommen.

F — sht, attr. -tles, K. sihtel, N. siehtel, A. $ittel sopiva,

soma, miellyttävä | Nn anständig, hibsch,

i angenehm.

8to (0), Ni A. =, että | dass öudh als Einleitung ”

; no — einer oratio directa).

—ätob, -bg, -bij A. jotta | dass, damit.

NV.

18

893.

894.

895.

896.
897.
898.
899.

900.
901.

sit, gen. -ttige, hylkeenrasva | Seehundsspeck i na
lichem Zustande (,mmerå"). SA
(SAÖ0-) saööt- työntää, lykätä | stossen (2. I B. ein
Boot od. einen Schlitten). 2
$Sa3ne-, 3 Pp. pr. -nta (fr.).
$acle-, 3 p. pr. -cödla (mom.). I
siökamti- kylmää, paleltua | frieren; munn la lam
kantmijn. I
Sickantkiostte- (oa) (inc.). GA
(SESA) $ies$e f(ea) permen kannatin kd Ge
Baumzweigen fär die Vogelschlinge.
sisdotte-, 3 p. pr. -datt, K. kieltää, olla tunn
| leugnen, nicht bekennen. e
(SISNA) signe, K. $isn parkittu vornmsöll
aus Rennthierhaut; sippis 3. säämyska | Si
leder. RN
Siäne- käydä, vaeltaa | umherwandeln. - :
(SONA) stomme (oa) suo | Morast. jr
(SONTO-) santi-, K. Sonte-, N. sotte-, A. Sonde- i
tyä; tapahtua; kasvaa | geboren we
hen; werden; geschehen, erfillt verden;
Sant K. hedelmä | Frucht; A. sant 1. sont sukt
Geschlecht. SI 7 å
Sondeskoitte- A., N. Sodskuoitte- (ine...
Sontus K. sikiöt | Brut, Gezicht. —-
Sontom A. hedelmä | Frucht. | 3
Sontem-piejv K. syntymäpäivä | Goburtstag. M
Sontmus K. syntyminen; kasvi | Sol é V
sikiöt | Brut. Eke 3
sond'camus A. tapahtuma | das Geschehene.
santte-, 3 p. pr. -ntida, K. sontte-, -ntad, Syn
kasvattaa | gebären; hervorbringen; erziel

79

— Santtiskioitte- (oa) (inc. ed.).
; É. $sontole- A. tapahtua | geschehen.
. sar eräs äänen-jäljitys | eine Schallnachahmung.
j (SUR6) surr, K. A. =, suuri; herra | gross; Herr;
comp. A. $oreap; — sSuperl. S$ui;remis, K. -mus,
A. Soymus suurin; päällikkö | der grösste; Häupt-
C ling.

— Surkeahka suurehko | ziemlich gross.
— — $urad K. suuruus; suuruinen I Grösse; so gross wie,
le Matth. 17: 20.
— Surne-, 3 p. pr. -rrina, suureta | grösser yrerden.
— Suwr'ne- K., A. Susrede- suurentaa | gross machen.
| ; SR vähää isompi | etwas grösser.
. $or - A. ks. surr.
lies KL. harju | Bergricken.
(SERVÖ0) sierv vaimojen päähineen rdguskdera oleva
; sermi | der Schirm, der das Vordertheil der Frau-
j enhaube (vienc-lijne) bildet.
. (SOLO) sall isompi siika | grösserer Schnepel (3—5—17 E).
öl... ks. sil...
> (SILA-) sille- 1. gelle-, K. $ille- 1. gille-, N. Selle- pyy-
— dystää | fangen.
— sil, gen. -lige, pyytö | Fang.
fä Sillej K. (n. agent.) kal-$. kalastaja | Fischer.
| — silles ahkera pyydystämään | fleissig im Fangen.
910. slak eräs liikkeen-jäljitys | Nachahmung einer Bewe-
oo gung.
911. Silkne- K. tulla ilmi | befunden werden: silktn sonn
E Få earas löyttiin hän raskaaksi | erfand sich”s, dass

sie schwanger war, Matth. 1: 18. |
! 2 (SELJA) sielje (ea) ruuti | Schiesspulver; vert. K.
1 sieslj, N. selj.

80

913.

914.
915.

916.
917.

918.

919.

920:

921.
922.

923.
924.
925.
926.
927.

Siel(je)-öio;rve ruutisarvi | Pulverhorn.
sall'jehöe- N. (0) olla hyvä, suvaita | ge

sein.
Salse-, K. $al'$e-, im perat. -lost, N. sale
| bemitleiden. 3
Sal Suvve-, Salestluvve- K. sövtudsinn el
erbarmen, Mitleid fihlen. ; säl

(SOLOTA) solled, attr. solles K. sileä I ebe
(SOLTA) salte lautalava aitassa | Brett ke 1
Vorrathshausé; K. salt, N. $ojlt More
$sa;lliéöi- (0) tulla sekapäiseksi | verwirrt wer
(SOLMA) sa;lme, K. $ajlm veitsenhamara; kir
Messerräcken; Axthammer. ES
Salma;hte 3-vuotias urosporo | Rennthierc
Jahre. ;
$alma;ht-va;3 3-vuotias vaadin | Rennthier
Jahre. ite
(SAPO) sappa, K. Sapp pienempi siikdojl kleiner
pelart (1—12/, ). ina (OTO
sabuné K., N. saps (dem... 20 AN
sab'$se- 1. safb'$e-, 3 p. pr. -bast, K. rakasta:
Sab'Semus rakkaus | Liebe. SE
savv K. savi I Thon, Lehm; = N. savv. == —
Suvva hyvä, oivallinen | gut, vortrefflich; $: v 'G
kelpo lailla | wohl, tächtig. = =
sovv K. ks. sqvv. di RR
Zevaj N. (0) eläin | Thier. A
$ovj 1. mät-$s. K. nietos | Schneewehe.
savel K. sylki | Speichel.: KRANATER
Seammer K. veitsenhamara; kirvespohja | Messe
Axthammer; N. Semmer. JM

81

S, L,

"LR
(SAKO) säkk, A. =, K. sgkk, N. sähk sanoma, tieto |
— Botschaft, Nachricht; säg? takki;t, K. say” tuj'$ed
antaa tieto | Nachricht geben.

— Säg-olme$ A. todistaja | Zeuge.

— säg(o)te- A. julistaa, saarnata | verkändigen, predigen.

. sakka saha | Säge.

30. (SAK0-) sakli-, K. sakke- hankkia, saada | anschaffen,
: ; fangen; gebähren, zeugen; toli s. tehdä tulta |
Feuer machen.

— säkläcöt (io) satuttaa itseänsä | sich beschädigen.

(SEKKo9) siehk, gen. siekk, N. säkki | Sack.;

2. (SEKKO) seahka hius, hiukset | Haar.

3. (SUKO-) sukki-, K. sukke-, N. suhke- soutaa | rudern.

= sukkio;tte- (0a) (inc.).

= sukte- soudattaa; soutaa voimakkaasti | zum Rudern

3 - bringen; mit Kraft rudern.

bb -(SUOKO-, -KOTA) siokka- paksuta, sakoa | dick od.

T 4 | dicht werden.

4 E Siklåt, attr. -kkis, K. sukked, -és, N. suohked, suoshkes
NE” sakea, paksu | dicht, dick.

JE sigine-, 3 Pp. pr. -nta, paksuntaa, saentaa | dick od.
— dicht machen.

35. (SUKKO) suhka, K. suhk sukka | Strumpf.; N. sohk.
ro (SÖKA) suoshk, lat. soahka, N. koivu | Birke.

. (SOKA) so;kke lemmitty, lempi- (ruoka, poro y. m.) |
F —— Liebling.
sohk N. = suhka.

82

939.

940.

941.
942.
943.

944.

945,
946.
947.
948.

949.

950.

" soaffade- (mom., dem., sing.)

(SEK) Å
siey'ze-, 3 p. pr. -yaht, K. sekottaa, rikkoa, louka
| verwirren, brechen, äbertreten, kränken, Ma
5: 17, 19; Å. seag(a)te-. 25
seag(a)tamus A. meteli | Getimmel, Aufruhr.
seahlkne-, 3 Pp. pr. -kan, N. seota, eksyä | sich v
seaknne- (?) K. (fr.?) olla väärässä | irren: seakne
betteöd. i
(SEKTAR6, SAKTARO?) sieyter, gen. seaktari, Kä
tar valkosammal | weisses Moos; N. sägtar.
säges N. eräs pieni lintu | ein kleiner Koge
(SUOKAS0) säges, gen. siokkazi, mahla | B
(SAKSA) säikse, K. N. säxs lika | chou
lichkeit. ES 35 :
säksaj, K. N. säxsej likainen | schmutaigiö i i
(SOKSAMA) sags, gen. sakseme, K. N. . So0eR 5
karva | 'Thierhaar. =
(SUOKS0) siks, K. säks, N. suoxs mato | Wi .
siehkhas, gen. -azi, liina j Tuch. då
säkon 1. zaäkon A. (0) laki | Gesetz.
(SOKORA-) sokkre-, 3 p. pr. -kkira, hairaht
einmal irren, sich vergreifen.
sokkranti- hairahdella | sich mehrmals Im
sein.
(SONO-) NA K. soanne- astua sisään | en
(SÖNOJ-) stonnt-, 3 p. pr. -fnaja, kosia | i
sioffitje puhemies | Anwalt des Freiers, Spre

stenfitvs kosinta | Freierei. Rr

951.

(SONKA) savike puunaula | Pflock, Zwecke (1
das frisch abgezogene Fell ausgesp:

83

2. (SENKA) sienke, attr. -äges, K. siesik, -iiges, N. siejkhk,
-;g9ges ohut, hieno | dänn, fein. S

searnigaj (dem.) hienonen | sehr fein.

3. (SOJA) sajj K., A. =, N. sojj sija, paikka | Stelle,

; Ort; lat. sajja sijaan, asemesta | statt, fär; K. iers

sajja pois | weg; = sije.

54. öv ks. sonn.

3 (STEJO) sijj, K. sij, N. siejj märkä (subst.); paise |

E Eiter; Eitergeschwulst.

E | sijduvvu- K. tulla paiseisiin | Geschwire bekommen.

k — (SIJO-) sijja- hioa | schleifen.

. — (SIA) sijje sija, paikka | Stelle, Platz; vert. sajj.

7 . (SÖJA) siojje (00, K. suojj, N. suajj, A. sd sip me
| 5 hia | Flägel; Aermel.

- Siojj(e-piedle toinen siipi t. hiha | der eine Fligel od.

Er Aermel.

3 (SOJ09-) sojji- taipua | sich biegen.

30 geschmeidig.

3 Sojjeteskoitte- ÅA. ruveta Hikkymgan | sich zu bewegen
anfangen.

— sojjul, attr. sojles, N. sojjil, -es peen, notkea |
| biegsam, geschmeidig.

(SeJKO) sajka keritty villa | abgeschorene Wolle.
soajte eräs merikala, saita | ein Seefisch (,caiäna").
(SIJTO) sijt, K. N. =, lappalaiskylä | lappisches Dorf.
| syte-täppe uhrikunnas | Steinhaufen, deren je 1—5 an
den Wegen und Landungsplätzen vorkommen und
an denen beim Gebete um gutes Wetter, auch
heutzutage, Brod und Salz, silberne und kupferne
ZE Knöpfe geopfert werden, wahrscheinlich dem Suyte-

du ra

84

964.
965.

966.

967.

968.

' swb K., N. sojb, gen. sojpay, liekku, kiikku |?

969.
9270.
971.

972.

973.
974.
975.
976.

977.

käjles (,Cuaxymra"), der sich ehemahls an é
Orten aufgehalten haben soll; vert. tagpe.
sejn N. seinä | Wand.
(SIEJNO-, SIJNO-) sijni- (ie) naurahtaa i
laut auflachen. -
sinne-, 3 p. pr. sijnant K., N. sijne-, 3 pp ) od |
nauraa | lachen, Blänben: å fr ;
(SUOJNA) sijne (0), K. sujn, N. suejn he

sujn-fuökej K. heinäsirkka | Heuschrecke. Pa |

sijne-virr kenkäheinä-kerä | Heuknäuel, nä
dem zur Fiällung der Schuhe gebrauchte ba
(SEJPA) siejpe (ea), K. siejp, N- sejp häntä | Sc
Schwanz. Sd pe
sujpe- K. keinua | schaukeln; N. soipe-: fe ;

Schaukel. Zu SU
' SAG

rs I SÅ
ad big” -

sojpe-, sojb N. ks. sujpe-.
sajv = savj. |
(SEJVO-) seajva- tie) laskeutua lennosta al 8
herablassen, herabschiessen (von Vögeln
(SEJV6-, -VO-, SEVe-) siejvi- viitata I zaw
seajve-, N. sievve-.
sajjem-vill K. saha | Säge. .
sajm K. N., K. plur. sajmijt, verkko'] Nel ta ;
(SATTA-) WP VR K. N. =, saattaa | Ber SE
(SITA-) sitte- sietää, kärsiä | leiden, mög
mun? hän ei kärsi minua | er mag I

(SETA-) siette-, K. siejtte- laittaa, hoda ? N

bauen, schaffen, erzeugen.
siettem laitos, luominen, luoma | Einrich
fung, Brut.

85

18. satt K. (0) tuomio; oikeusto | Urtheil; Gericht.

= sätte- K., A. sudde- tuomita | richten.

3 | sadeguodt K. (inc).

[rametotte- (refl.) käydä oikeutta | rechten.

Su piejve K. tuomiopäivä | der jängste Tag.

— sättettem-sajje K., A. suddam-saj oikeusto | Richtstuhl.
j — sudmu$ A. tuomio; kadotus | Gericht; Verdammniss.
z U 0-) suhti-, N. suhte- suuttua | erziärnen.

| i sutne-, 3 p. pr. -tinta, suuttua | erziärnen.

2 | Sutnekes pikavihainen | jähzornig.

(SATKO) sätka, K. satk, N. sahtk satama, lappalais-
NN — kylä, jossa on tupia ja telttoja | Landungsplatz,
— Hafen, ace (rr BN mit Hätten und Zelten; vert.
sijt.

3 | stok N. (0) itä ] Osten. .

i re (0) lasi | Glas.

pr — sghtan K. (0) saatana | Satan.

Sao K. (0) seinä | Wand; = tienne.

Rua N. (0) pieni pöytä | kleiner Tisch; vert. tiojle.
bonde IS, SIS0):

JA jg K. sisn, sisn, N. 'A. sist (postp. & adv.) si-
0 sässä; sisältä; -ssa; -sta | im Innern; inwendig;
— drinnen; in; aus; siet 1. sig, K. size, siz, A. siz
| > sisään; -h-n | hinein; in; — comp. siznelest si-
IF : Br semmällä, -ltä, sienela sisemmälle; superl. sie-
; Reliembis sisimmäinen | der innerste; sizneliembist,
— sizhemi;ssi (a dv.).

jäs 1. -kuné K., N. siskis sisus, sisälmykset | das
— Innere, Eingeweide.

å siskelt A. sisältä, sisällisesti | inwendig.

res

ska Å. sisus | das Inwendige.
(SUOS0) siss jäänsohjo | Eisbrei, Eismatsch.

86

98838.

989.

9290.

991:
992.

993.

994.

995.

9296.

997.

(SIESA) szisse (ie), K. siss, N. siess isän sisar tj ii
vanhempi sisar | Vatersschwester od. ältere 5
ster der Mutter.

Sieza (amplif) täti! RR
reki | Schlitten. —

(SANA) sänne, K. N. sämn, A. säm sana | Wor

sämne-pajns 1. -majns, gen. -nnizt, sonanlastn
wort. än.

sämn-voajas K. N. = ed.

sinn, attr. -nnes, K. saita | geizig. om

(SUON0) sinn, K. sunn, N. suonn jänne; SuO Ås
nista tehty rihma; ompelurihma | Sehne; A
aus Sehnen gemachter Faden; Faden, Zw virn

sinn-sirre eräs leikki | ein Spiel mit ga. =

Sini-sinn hamppu | Hanf. rr

(SINO-) sinna- lähteä irti (?) | lose werden;
ausgehen (?): seahka sinaj.

(SÖNA, -AS0) siomes, g en. soannazi, K. suoom (
suomes (attr.) hiljainen | still, ruhig, så

(SON0) sonn 1. son, K. N. A. =; dual. so
N. sana; plur. sij, K. N. ÅG hän | el

(SONTA-) samte- K. pingottaa levälleen | au
riste s. ristiin naulita | kreuzigen. :

santade- (ref! 1.?) kaartua | sich bogenförmig SF
(von dem Regenbogen und dem He el
Kessels). 2

(SENT0-) siente- K. vihastua, sydäntyä, säänt)
zornig werden; sientmanö vihastunut I er
zornig. od >

sient'ne-, 3 p. pr. siendant K. vihastua | zon Mig we

sientmus K. vihastuminen, viha | Zorn. é fe

bj

87

sinhe K. (0) porstua | Erker, Hausflur.
(SORA) - sayrre, K. sar, N. soyrr mustikka | Heidel-
beere, Blaubeere.
(SIERA) sirre (ie) siera ! grösserer Schleifstein.
(SIER0-) sirri- (ie), K. sirre-, N. sierre- leikkiä, tans-
sia | spielen, tanzen.
sirre leikki | Spiel.
sier S$kuo;tte- N. (inc.).
je er År KR. BUT ova
or... Å. ks. surr.
04. (SORG0-) sorri-, K. N. sörre- selkata | verwickeln.
005. (SARKA) sä;rke, K. säjrk, N. sai;k sarka | grobes
| wollenes Tuch.

6. soarekk K., N. -ehk (0) harakka | Elster,

(SUORKONA-) sirkne-, 3 p. pr. -kina, K. särkne-,
oc N. suorkne-, A. surkne- peljästyä | erschrecken.

för: — susrkestelle- A. säikähdellä | erschrecken.
08. (SeRKAMA) sairkem, gen. -me, sarven ylähaara |

das obere Geweih, die obere Verzweigung des
2 Rennthierhornes.

)0 . sierit (0) keskiviikko | Mittwoch; K. N. seared.

10. sirdi N. ohitse (?) | vorbei (?).

(SARNO-) särna-, K. N. särne-, ÅA. sarno- sanoa |
sagen, sprechen. |

= sarnej A. (n. agent.) todistsja |.Zeuge.

särnasguoitte- 1. särnesg. K. (inc.).

särnnatti- (refl.) suostua keskenään | verabreden.

sarn(ate- A. samoa, puhua | verkändigen, bereden,
benennen, zeugen.

-sarndette- A. (refl.) sanoutua irti, kieltää; neuvo-
tella | sich lossagen, verleugnen; sich berathen.

88

1012.

1013.

1014.
1015.

1016.

1017.

1018.
1019.

sarndetmus 1. -datmu$ A. neuvottelu |
Rath.
särna;ze- (mom.) sanoa, ilmoittaa | ansagen.
särnne-, 3 p. pr. -rninta, K. sarmng; (fr.) puh a
hella | sprechen. IX
sarnam-najl A. puhe | Rede. Sc
särnmus K. puhe | Rede; A. sarnmus ne eur uvoti
neuvosto | Rathsversammlung. a
(STRONA-) sirrane-, 3 p. pr. -äana, väljetä, si
sich weiten (von der Schlinge).
(SERPA-) sieirpe- (ea), K. =, särpää, Sy Ö :
kalla | schlärfen, Suppe speisen. oo
(SORV6) sarv, K. sorv, N. sörv hirvi | Elennt I
(SUORQOVA) siriv, K. särev, attr. -rves reipa
pea | rasch, schnell. : i
(SORVASO) sarves, gen. sarva, Ki RS N. a ä
sarva, salvamaton urosporo 1. -peura, hirye
Rennthierstier; myös yhdistyksissä | a
Zusammensetzungen: nerven
s.-Salmä;hte, s.-nirnej. .
säravan (0) sarafaani | Sarafan, russischer Fraue

cr ce

storram ks. nunn-s.
(SUORM0) sirm 1. ciehp-s. sormien välinen n
die Haut zwischen den Fingern; (sormi |
ks. kas-sirm); N. suorm sormi, varvas |
Zehe. "a
sirm-kiostte sormistin | Fingerhut. er:
su;rme suurima, ryyni | Grätze, Gries; K.N
suirm-limm velli | dänngekochte Gritze.
(SORMA, SARMA) soi;rme 1. somm, K. NA
A. lat. sorma, aple kuolema, surma |

89

sarmas jamm kuolee kuolemalla | er wird zu
; Tode sterben. HS
— sirms, gen. -mizi, K. surmas, N. suormas kantasor-
; mus | Ring mit Stein.
KEB0LO) sall, K. N. sell syli | Klafter.
—solle- K. N. mitata sylellä | mit der Klafter messen.
-(SUOLA) stlle (20), K. sul, N. suejl suola | Salz.:
= Sille-kaäyrre suola-astia | Salzfass. |
E a suolloj (pro -aj) K. suolainen | salzig. |
= siolasde-, K. suolde-, N. suolle-, A. soll'de-, solde- suo-
lata | salzen.
. (SUOLOKA) sil, gen. -lige, K. sal, -lUlu, N. suol,
3 | -Uoy, A. sul varas | Dieb.
— säl'-olmuné K. = ed.
Re siolane-, 3 p.' pr. -nta, K. suolne-, N. suale- varas- |
hr 0 taa | stehlen.
= suolnemus K. varkaus | Diebstahl.
26. sädleg, -ge, K. sudej (0) pullo | Flasche.
7. solhke- K. puskea | mit den Hörnern stossen.
8. (SELKA) siejlke (ea), K. N. sielk selkä | Räcken; N.
0 Sielyij takaperin | räcklings.
—— sialga$ N. (dem).
9. silke- (ie?) lähteä ajaen | abfahren, sich fahrend be-
art geben.
| )ö 0. sielyte-, 3 Pp. pr. -yaht, N. ymmärtää | verstehen.
31. (SUOLOJ) siolaj, gen. sill, K. suel, g. sallu, 1at.
É É sällja 1. -je, N. sual, g. suellu 1. suallje, saari,

+" AR
ag SÅ

. (SELJA) sieslj K., N. selj (plur.) (o) ruuti | Schiess-
pulver; vert. sielje.

silte (0) silli, silakka | Häring.

saldaht (?), plur. saldyxajt, K. (0) sotamies | Soldat.

» = salo | Insel.

|

S:

90

1035.
1036:

1037.
1038.

1039.
1040.
1041.
1042.

1943.

1044.

1045.

1046.

1047.

1048.
1049.

slu$$e- K., A. lu2Z2e- (0) palvella | dienen.
slus$ej K. palvelija | Diener.
(SUOLNA) stilne (10, K. sädn halla | Reif,
sualnehk, gen. -oy, N. = ed.
sélp ks. silp.
(SILPO) silp, N. A. =, K. silp AN | Silber.
silp-pilpij A.- opeapenpinki. | Silberling. å
solpim ks. nzvl-s.
släjvv K. (0) kunnia | Ehre, Herrlichkeit. a
(SALVAS0) salvas, gen. -azå, K. säjlves, sälva
sailves, salvaz, telttakangas | Zelttuch.
suillem (0) N. elävähopea-myrkky | Que
limat. 3
(SAPPA) sä;hpe, K. N. sä;hp sappi; HT
Saft (mixje-s); A. sepposn sapella | mit Ga
(SUOPO-) stoppa-, K. suoppe- pehmetä | kn r
sippi-, 3 Pp. Pr. -ppeaja, 1. sippi-, "BRN pehment
erweichen. HH
sippit, attr. -ppis, K. säpped, säopés AN
pehmeä | weich. Er
sippne-, 3 Pp. pr. -ppina, pehmetä | veajch. WE
(SUPA) supp K. haapa | Espe; N. sodhp. =
subi;t, gen. -de (e) lauvantai | Sonnabend.
(SUOPPO-) suehpe- K., N. suahpe-, A. impf. s
heittää, viskata | werfen, schleudern.
suohpje- K., A. sushp'je- (mom.) ist
suohpjette- K. syöksyä | sich stirzen. Ö
suohpjuvve- K. tulla heitetyksi | geworfen el
suohpåotte- K. hätäillä | sich tummeln, Matth. 9
soshp N. ks. su;pp. S
(SAPPAKA) sä;hpeg, g en. -ge, K. sähpey, N. st |
(0) saapas | Stiefel. | ts

Rd $

91

(SOPoJ-) soppe-, 3 p. pr. -ppäja, rakastaa | lieben;
vert. sov$e-, $ab'$e-.

1, . säpat N. A. (0) länsi | Westen.
2. (SOPT0) sopt, K. N. A. =, vaahto | Schaum.
3. (SEPTA) siepte (ea), K. sieft 1. siehpt, N. siahpt

syötti | Köder.
seapta- (ie), K. N. seahpte- panna syötti | den Köder
anstecken. ;
(SOPCA) suope K. perämela, peräsin | Steuerruder.
soapcanö K. (dem.).
säjble (0) sapeli | Säbel.

b. sähplinike, K. säplérk, N. sahplig hiiri; tunturisopuli

| Maus; Lehmaus, Lemming.
-(SAV0O) savv. N. savi | Thon, Lehm; = $avv.
(SUOV0) sivv, K. sävv, N. suovv savu I Rauch.
(SOVAKKA) sawey K., N. soiwehk suksi, sivakka
(nahalla päällystämätön) | Schneeschuh (nicht
iiberzogen); vert. kalk, köls.
-(SOVKA-) sa;fke-, 1 p. pr. savkam, kuiskata | flästern.
saiwkege-, 3 p. pr. -keasta, K. saivkse- (fr.) kuiskaella
| flästernd reden; vert. covkste-.
> sävne 1. sawnie sauma, ommel | Saum, Naht.

savhial N. sammal | Moos.

savj 1. sajv lounas | Sädwest; savjs lounaaseen | nach
Sädwest; K. sövj (pro savj?): s.-gar” carica ete-
län kuningatar | die Königin von Mittag. (Oik.

- makea vesi, vert. Norj. Ip. sajva, Ruots. Ip.

saw).

savj-pink lounastuuli | Sädwestwind.

savjim-piejlt lounaasta | von Siädwest.

sövj K. ks. savj.

92

1065.

1066.

1067.
1068.
1069.
1070.
1071.
1072.
1073.

1074.

1075.

"1076.
1077.

1078.

1079.

Sevh(a)de- A. pimetä | finster werden. Å SÅN

sävet 1. -vvet, plur. -vyij, N. suojvvet, As
sövet (0) lauvantai | Sonnabend; vert.

(SEVTA-) sievte- (ca), K. =, sättiä, torua -

sievtöatti- (recipr. & fr.) riidellä; torua | si

ten, zanken; Vorwärfe machen. = cc j
(SUOVTA) sivte (io), K. su;wt kidus | Kid

N. suvt. sv 2
söetioj (0) pyhä | heilig. Vv ;
zävidutmus A. (0) kateus | Neid. ÖR 2
svettel 1. svidetel A, (0) vierasmies | Zeuge.

svasdre (0) häät | Hochzeit. E — ;F
säv(a)$e- A. rakastaa | lieben, = N. sovåe-, K &
saäv(a)$o$koitte- A. (ince.). : 4
säv(a)$amu$ ÅA. rakkaus | Liebe. BR sd G
sov$e-, 3 p. pr. -vas, N. råkastaa | liebe en;
Sab'$e-, ÅA. sav(a)$e-. MN
(SEVNe, -NOTA) 2
$evn A. pimeys | Finsterniss. | 2
sievhed, attr. -nés K., N. sevned, ses, 1. 4 ed
| dunkel, finster. i
sievnidos K. pimeys | Finsterniss.
sevnesvut A. = ed.
savvan suvanto | stilles Wasser, Stillé Stelle i
Flusse.
sivn, gen. -ney, K. säynäs | Kähling.
sivel, gen. stovvali (stovel, -le), K. fran
1. soiwvel harjus | Aesche (Thymallus).
sovelde-, 3 Pp. pr. -vald, N. viskata, sivaltaa | =
dern. 3
(SAMO) samma, K. samm voima | Kraft. SN
samm-olmuné K. väkevä mies | ein starker M

2 Ava :

93

samej, attr. -mjés, K. väkevä | kräftig, stark; comp.
samjamp.

— sämadiem 1. sameem, K. säm xemes voimaton | kraft-

] los, schwach.

). sim, (0?) A. siemen | Same.”

simm, 1. sims, gen. -mmizi, 1. simn, gen. -mmini,
hiljainen ääni 1. puhe, loihtulaulun osa | leise
Stimme od. Rede, die verschiedenen Abschnitte
des Beschwörungsgesanges.

2. (SOMO- sommoe- K. unessa näyttäytyä, kummitella | im

| Traumesich zeigen, spuken (,, TYAMTBCA BO CHAX'b").

som'”-vardej K. kummittelija, kyöpeli | Gespenst,

i. Matth. 14: 26.

3. smichte- K. N. (0) tähdätä | zielen.

p84. (SEMON0O) seaman, gen. -mmani, K. N.' seam',

; -mman, parta | Bart. ; ;

)85 « smirdohte- N. (0) sopia | sich aussöhnen; = mirdatti-.

)86. (SAMALO0) samel, gen. sammali, karhunsammal |

| oo Haarmoos; N. saväal.

7. (SOMPA) siojmpe (oa), K. suommp, N. sua;pp sauva |

| Stock, Stab; (= vijjem-s.) ajosauva | der Stock,

5; mit dem man die Rennthiere beim Fahren antreibt.

| 88. samvar (e) teekeitin | Theekessel.

JOSE

N.
| ; 9. sokke- N. listaa | rutschen; vert. ”eavkade-.

J -(NIKOja-) Mmkka- nähdä unta | träumen; mom Mikkuk
i nakkareasant mitä unta näit? | was träumte dir?
na;ger hikkoaja; -— N. myye- 1. niyye-.
1091. (NIKA) sikke, K. nikk, N. nihk, praed. -ken, kallel-
laan oleva | geneigt.

94

1092.
1093.

1 094.
1095.

1096.

1097.
1098.
1099.
1100.

1101.

1102.
1103.

1104.

1105.

hikle- K. kallistua alas | sich herabbiäcken.

mikkeliööi- = ed.; N. sihklehte-. SN

Aiklashte- K. kallistaa alas | niederbeugen, hin e;

fvushke- N. hypätä | springen, häpfen. pr -

(NUKÖ0) suké, K. N. häl. hugö joutsen | S

ukö-manna Helmikuu | Februar.

miköm ... ks. nuköm .

(NUOKÖMe) Pr K, N. stuoxöem kieli cn
| Zunge.

(NUKÖOMA) tukétym, gen. -me, kieli | Zunge, & ach

hukömahtem 1. niköma;htem kieletön | zungenlo :
hragxömas;htem mykkä | stumm. jer

”innelas 1. hennelas, K. ninlos naaras | zum we
Geschlechte gehörend.

(NIEJO-) szji-, K. sätjje- astua alas | herabs Le

Att niin | so; = nilt.

nieéö N. äiti | Mutter; sea33aht äitisi | deine Itt

nea$is N. (dem.). 2

(NIÖKOS: NODK:S 7, NUR.)

miöka- hyppiä | springen, hipfen.

nuökje- K. = ed. ;

Aiökide- 1. -kede- (mom.) hypätä; astua (naarast
einmal springen, auf-, herausspringen; be Sp
gen, besteigen. — N. zu;hke-. AN

nuckje- K. ks. hiöka-.

neac" 1. naäc-vijj lehmänmaidosta tehty vet 1
von Kuhmilch.

(NUOCKE6) rick 1. nick, K. nack, N. huohek (G (a
kostea, nuoskea; raaka, keittämätön a
roh, ungekocht; praed. sieckeana, N. nur hål
K. hackas. ST

Arack K., N. tuohck ks. nack.

|| f
fidådrnd

95

5. (NÖCKA) tiocke 1. hiecke (oa), K. huoick, N. huahck
4 laakso, notko | Thal. :

I. Meckas 1. hiockas, gen. -azi, kinnerluu | der mark-
É - reiche Tarsusknochen am Hinterbeine.
(NIES0-) nzsst- (ie), K. hisse- antaa suuta | (einmal)
«kissen. |

= fiene-, 3 p. pr. -nta (fr.) suudella | mehrmals kässen.

. (NOSA) siesse, K. huosss, attr. -;zés paha, huono |
7 schlecht; ”iezelt pahoin | schlecht (advwv.).
b heazm-jikt-mogn ruohoinen kunnas | mit Gras bewach-
sener Higel. .
] — (NINGA) Ainöe, K. ninö, N. necé nisä | Brust, Euter.
| 3 (NUNA, NUONA) sumnmne, K. tunn, N. = t. huomn
—— nenä, nokka | Nase, Schnabel; K. tum amnted
3 antaa nenää | den Nasenkuss geben. ;
— hunn-storram, gen. -me, K. n.-sierem, -rrem, N. n.-
Er serrem sieran | Nasenloch. pa
= ”huonstohte- N. antaa nenää (joka tapa Lappalaisilla
- vastaa suun-antamista) | mit der Nase kissen.
ärr K. ks. näirr.
(NARK0) gärk, N. =, K. sark niemi, niemenkärki |
TLandspitze, Landzunge.

i ju hamgij (dem.).
115. (NURKO-) zurka-, K. twurke- viheltää | pfeifen; N.
”-” Ahorke-.
; = hurkej K. huilunpuhaltaja | Pfeifer.
= Hfurkem-marr K. pilli | Pfeife.
FÅ f Aurki-, 3 p. pr. -keaja (mom.).

(NARPOTA) närpist, attr. -pis, K. tarped, N. härped
fr vetelä | dänn, fliessend.
— härpne-, 3 p. pr. -pina, vetelöityä | dinner werden.

ST -—

1117.
1118.

1119.
1120.

1121.

1122.

1123.

1124.

1125,

1126.

1127.

1128.

1129,

(NARMA) zärme reidenjuuri, näärvä. | Scham
— Schamleiste. | å
(NAL() sall, N; =, naali | Eisfuchs.
ill ks. hull. or SN
(NIELO-) salli- (id, KN. nälle, A. dälles ni
schlucken.
nallej K. (n. agent.).
hrlaste- N. (mom.).
Aiulene-, 3 P. pr. -leanta (m om.).
Aielanolli- (fr.). AnON
(NUOL60) Aall K., N. tuoll böj I; Pfeilna 4
näill-passa jousi | Armbrust.. Ch TAG 1:
(NOLO-) soalla- (10, ie), K. N. foalle-
tata [ kriechen.
nhiedke, healke- ks. niedke, nealke-. ISA
(NOLKOTA) nolkit, attr. -kis, K. siolked, xo
e sainen, sileä | eben, flach, glatt.
holkne-, 3 Pp. pr: -kina, tasoittua, silotazlal en
(NALKASO) sadges, gen. nalkaet, Kon :
najdyes, nalkaz, makea, TESEN |
schmeckend.
(NELJA) sielje, K. tielj, N. delj, Ala |
nealjant, K. =, N. nealjat neljäs | der vier
K. N. torstai | Donnerstag.
Ahealjanas neljännes | Viertel. 2
meljes, gen. Aealjazi (coll.).
(NOLONA-) sollane- ilahtua | froh v :
Aollananti- (fr.) iloita | sich freuen. — fd
(NALMA) saädme, K. N. A. Nädm 1. nam
joen) | Mund, Mindungs. Er
nuopse- N. kettää | abhäuten. =. oc i No

97

(SAPLA) häjble, dem. Aäblaj pistävä pieni hyöntei-
nen, mäkärä (?) | ein kleines Insekt, welches am
Ende der Mickenzeit hervortritt und sehr scharf
sticht (Momxa).

VKA-) niefke- (ea) liukua | ausgleiten; heafka li-
2 vettää, on liukas | es ist schlipfrig.

heavkade-, K. havkye- liukastua, livetä | einmal aus-
— — gleiten; N. sokke-.

— Mefkel, attr. -les liukas | schlöpfrig.

4 uvt KL. pienennetyn kapakalan ja muuranten seko-
—— tus | Gemisch aus gekrimelten, gedörrten Fischen
3 4 und Sumpfbrombeeren.

; MN NIM0-) himmi-, K. himme-, N. ”nimme- imeä | saugen.
cf VO! MO-) hoamma- (io, ie), K. hoamme- ryömiä |
a — kriechen. ; ; |
EN iumste- Syödä suuhunsa | auffressen.

hamn savi | Thon.

Hö NOMALA) zuommel K., N. tuammel jänis | Hase.

N.

na no | nun, na.

ne N. no | nun.

ni (o) kielteinen ja jälkeen-liitettävä par-
tikkeli| enkl. u. verneinender Partikel;
EE kie-ni, ni kie-gen.

1. nu, N. =, no | nun.

142. no, N. A. =, no | na, nun.

143. (NAKKA) näshke, K. najhk nahka | Haut, Leder,
—— Seehundsfell.

11435.
1146.

Al]

1148.
1149.
1150.

1151.
1132.
1153.

1154.

11535.

1156.

(NIKKA) nehke, gen. nikke, helmillä kirjailtu
takapuoli | der mit Perlen SUagSNN
theil der Frauenhaube.

nikke ks. nikke. E

(NUOKKO-) nishka- (Y, K. nuöhke- m nor
mit dem Schnabel picken.

(NOKK0-) nohki-, K. N. nohke- vjvata dd

nokkaskoitte- A. untua | schläfrig "or

nakked, attr. najkkis N. tiheä (esim. kamp

(NUKASO0) nuikkes K., N. nushkes hanki

(NOKARO) naiger, gen. nakkari, K. na
N. noj;yver, nohkar, A. loc. nählkrest, un
Traum; K. nakrest ujnim näin unissa |

nasyer-adm K. unimailma, uni | Traumw

naiger-nikklaj unissa näkijä, tietäjä | St

Geister sich im Traume offenbaren.
nägres, gen. -o02, N. nauris | rn AR
nyje- K., ks. nyt. sa

(NAJTTA-) najhte- naittaa | verkeisalll

najhtlatti-, K. ngjhtlotte-, N. najtlohte-, A..
(lat:n kanssa) naida | sich ve heirathi |

najhtleåxannaré K. naimaton | unverheirathet.

(NIEJTO) nöjt, K. A. nijt 1. nijt, N. niejt tyt
neiti | Tochter; Mädchen.

nijt-piedle, K. nyt-picdl, N. nicjt-p.
tochter.

niejdis N. (dem.). | EH

(NOJTA) nivojte (oa), Sem. nuojt noita |
nojt. i

noajt-olmunrö K. = ed.

noajdlus$se- K. N. noitua | zaubern.

(NIJPA) nijpe, K. N. nijp veitsi | Me

99

1. najhvlnehe (o?) pahansuopa vaimo-ihminen | Feindin.
3. (NAJMA) najm N. naiminen, häät | Heirath, Hochzeit.
— najm-kuostt K. häätalo | Hochzeitshaus.
— najm-tuojll 1. n.-sirmu$s K., A. n.-vear häät | Hochzeit.
9. (NA) nästt näin | auf diese Weise.
0. (NOTO, NOD0O) nott K., N. nodd, ks. navt.
1. (NETA) niette (ca), K. niestt, N. nieht näätä | Marder.
2. nit, K. nitt, nett niin | so.
3. (NUOTTA) nihte, K. nätt, N. nuet nuotta | grosses
ER Fischnetz, aus mehreren kleineren (virme) be-
; stehend, Zugnetz.
L (NU)

— nustt N., A. nust niin | so.
— nuntem tuommoinen | solcher (wie jener).
= nNuimpe, K. nusmp, N. nuipp, A. nump toinen | derzweite;
3 der andere, ein anderer; nump numban, -nt,
É nuimbes toinen toisemme, -nne, -nsa | einander.
nump-ark K. tiistai | Dienstag.

5. (NOTA, NODA) nioitte (00), K. nuostt, N. nueddd, A.
pe plur. nojddit, taakka | Birde.
6 (NETALA) niettejl, gen. -le, (niettajl), K. nieittel, N.
= niahtel, A. nettel (0) viikko | Woche.
d — niettele-alk maanantai | Montag.
BT. niök..., nick... ks. dick...
16 ; é naca;ilnehke (0) virkamies | Amtsperson.
j | i (NESA) niesse (ea), N. nias$ roska, sora | Plunder,
dö Fäserchen, Schutt.
170. ” (NISA) nisse merisika | Meerschwein, Tummler.
| - nusse (o) puute, hätä | Mangel, Noth; K. nu;sn, N
ÅT nääda.
nussej 1. -$$ioj köyhä | arm.

- mma ers

100

1172.

1173.
1174.
T1T0:

1176.

1171:

1178.
1179.
1180.
1181.

1182.

1183.
1184.

1185.

(NISKA) mnisk 1. nésk N. joenniska | Ausfluss e
Flusses aus einem See. ä
niske-mant, K. nisk-mant, N. nisk-madd ta nd
niska | Hinterkopf, Nacken. sn
nistele- kaapata pois | wegschnappen.
nezzan N. ks. nigan. |
(NISON0) niezan A., K. nizan-olmunö Vaimo
| weibliche Person. 2

niz2an-piedl K., N. nezzan-piell, A. niezan-l
puoli I fe weibliche Geschlecht.

(NESKAMA) nieskem, gen. -me, kalvin | S
(zur Bereitung der inneren Seite der E

nienne K. viha | Hass; sonn niene kuont
hän vihaa minua |er hegt Hass geg
(0 HeHaBUCTH).

nantem, gen. -me, semmoinen | solcher ;
lainen | ebenso beschaffen.

numtem ks. 1164. Ö
(NIERe) nirr K., N. nierr poski | Wange, P
(NUOR6) nirr, K. närr, N. nuorr nuori | ju
nuoris N. (adj. dem.). S
(NUORA) nirre (io), K. nä;rr, N. nuoirr nuora
Seil.
nirre-pajkaj nuoranpää | Strickendchen.
nirre-sirre eräs piirileikki | BIN od. I
mit einer Schnur.
na;rke- Maata (nainen) | beischlafen.
(NORJA) nioirje (oa) eräs hylje | eine See
(a51cens); K. nuo;j, N: nuerj mu
| der schwarze Seehund (Hepma).
närot, gen. -odi (0) kansa | Volk.

101

. (NUORTO, -OJA) nirtte etelä | Säden; nirts etelään
| nach Siden; nirttin etelässä, -stä | im od. vom
Säden; K. nuirtej, A. nuirtij itä | Osten.

nirttim-pielle eteläpuoli | die sädliche Seite; n.-pealla
etelään päin | nach Siden.

(NUORTTO) niorhta (1) kataja | Wachholder.

nort$se-, 3 Pp. pr. -tas, N. sysätä | stossen.

(NARAS0) näres, gen. naärragi, K. =, paise, ajos |
Geschwir, Beule.

(NOR0OS0) nors, gen. -rrizt sääri | das Bein vom
Knie bis zum Fussgelenke.

nirhaj, gen. -Aa, 4-vuotias porohärkä | Rennthierochs
im fiänften Jahre:

92. nörle- N. koota | sammeln.

. (NALA) nalle, K. naädll, A. nal tapa | Årt, Weise;
: lat. nalla tapaan, tavoin | auf ärgend eine) Weise,
gleichwie; K. illea kämtem naälla ei ole mahdol-
linen kantaa | ist nicht möglich zu tragen; olmujt
pajjel väncem nalla niin että ihmiset (niiden) pääl-
litse käyvät | um von den Leuten zertreten zu
werden.
nalsem: juikke-n. K. kaikenlainen | allerlei.
Milia KB: HU oa
(NELKA) niejlke, K. niejlk nälkä | Hunger.
nealke- K. olla nälissään | hungrig sein.
nealgesguostte- K. tulla nälkäiseksi | hungrig werden.
nealg'te- A. olla nälissään | hungrig sein.
nealgoste- A. nälästyä | hungrig werden, verhungern.
nealgastomus A. nälänhätä | Hungersnoth.
nuolk, gen. -ly, N. räkä, nolki | Rotz.

nielje ks. nielje.

1213.

najlt-iejve värttinänkehrä | Schwungrolle am Ende le.

(NALTaJA) najlte, lat. -teja, K. nadte, N. nadtij j ke
rävarsi | Spindel, Kunkel. a

Spindel.
(NAPA) näppe, K. A. nä;p, N. nä;hp napa I Nat
(NAPPA) näshp K. N., A. nap nappo, vite N wp

Kelch. 4 sm
(NAPARO) näber, g en. näppar? näveri | Bohre; ä
näva;g, gen. -ge, turskan sukuinen merikala le

Dorschart (, HaBara").
(NAVKK0O) näfk alus | Fahrzeug.
niefke- ks. niefke-. RER
(NOVATA-) najvvede- (sormillaan) pubdistas kak

voista | das Fell von Haaren befreien. =
(NOVT0O) navt varsi, (veitsen) pää | Schaft,

Heft; K. nott, N. nedd.
navttiem Varreton | ohne Schaft.
naivte nelijalkainen eläin | vierfössiges Thier. —
navske, lat. -ki, taula | Feuerschwamm, Zunq er;

nivsk, N. nivs(e)k. kr
nivsk, -sek ks. navske.
navras K. nauris | Ribe.

(NAVLA) näjvle, K. N. nal naula | Nagel.
navlije- 1. navlje- N. naulata, nauwlita | Hagen
(NIEVLA) nzvle 1. nivle (io), K. nivl, N. nicsvl ne

Nadel. a L
näivl-öuhke ompelulipas]. -koppa| Steen Sik wo
nzvl-solpim neulatyyny | Nadelkissen. 8
(NOM0O) namnm, K. N. nomm, Å. nom nimi [I Nan
nammr-piejve nimipäivä | Namenstag. -
nommi(e)de- A. nimittää | nennen.
nomm(o)dette- A. (refi. & gng

103

= namttiem nimetön | namenlos.

b nomsolle- K. (fr. ?) nimittää | nennen, heissen.

2. 4. (NAMA) näjmme karvainen nahka, jonka peitossa po-

| — ronsarvet kasvavat | die haarige Haut an den
wachsenden Rennthierhörnern.

nämme-öw;rve Sarvi, joka vielä on nahan peitossa |

å Horn, das noch mit Haut bedeckt ist.

1215 nim ÅA. = nom, ks. namm.

216. nomp K. aalto | Welle.

1217. numpe ks. nuit.

01218. ri... ks ri... : |

| ] 2 9. (REKO-) reakka-, K. reakke- (impf. rikkun), N.reahke-

'g rääkyä | schreien.

reakmus K. poru, parku | Geschrei, Weinen.

= reakkioitte- (0, A. reagaskoitte- (in e.).

1220. (REKKA) riehke (co, K. riehk, N. riahk, A. rehk (0)

3 synti, räähkä | Sände.

reahkatte- 1. reahk(odette- A. = seur. |

reahktuvve- K., A. reahkduvvette- 1. reahkvätte- tehdä
syntiä | sändigen, sich versändigen.

reahkses N. syntinen, räähkähinen | sändig'.

( reakalaj, K. reaklanö syntinen | sändig, Sänder.

1 1221. (RIEKke-) riehke- (ca) N. lyödä, riehkiä | schlagen.

11222. (RIKKO) rihk, K. =, N. rik rikki | Schwefel; valko-

vaski (?) | Meksitig (?).

rihk-kiell, N. rihk-k. valkovaskinen tiuku | kleine mes-
singene Schelle.

104

1223.

1224.

1225.

1226.

1227.
1228.

1229.
1230.

1231.

1232.

rihk-kuysaj, K. r.-kusks, N. rihk-ku;ys rikklastia t
sissa | Schwefelpfännchen. 7
(RUOKK0-) rihki- (0, K. rähke-, N. ruohk jr
data; N. myös varjella, On | begrabe
auch hiten. FS
ruahk-odlk N. kasvattipoika | Pflegesohn.
ruohkum N. hautaus | Begräbniss.
ruhkmus K. = ed.
rukkede- 1. rukkede- A. pitää, noudattaa. in
beobachten.
rukkodammus A. hautaus | Beerdigung.
(ROK09) rokk musta norppa | schwarzer, nicht gt
Seehund (Hepma).
(RUOKKOTTA-, RUOKKOLA-) 3
riokade-, K. ruokye-, 3 p. pr. -kaht, herätä | erwe
rihkle- saattaa valveille |zum Erwachen bringen, Ve
royosim 1. -Som K., N. rogsem (0) niini, niinim:
Bast, Mehlsack aus Bast; = roavvaZim.
(RONKA) roriike, K. rosik runko | RO
rofiki- kaivaa, puhkaista | graben, aus
stechen (z. B. die Augen).
rades = rojfies. a
(RONASO0) rories, gen. rofiinag, N. PRengE
Pfad. : ve
(RAJO) räjja, K. N. rajj raja | Grenze. Så
(RAJA) "rajest K. A. (jstkin) saakka I von —
rajja (-jjo, K. =, (jhkin) saakka | bis zu
rajja pijed panna yhtäläiseksi, verrata | &
machen, vergleichen; räj' K., A. raj ohi | 1
(RAJKA, REJKA) rajke, K. räjk 1. maikeat reikä | I
N. reajk.
rajk-märr K. pilli | Pfeife.

<
3 AV

fr + SN
-
JA i

105

(RaJKO-) rajki- pistää | stechen.

rajknatti- pistellä itseään t. toisiaan | sich od. einan-
der stechen.

rajknattkiostte- (inc. ed.).

rajkle- (m om.). é

rajte raito | Zug von Rennthieren mit Schlitten.

riejes K. t. N. harva | undicht, dänn.

rajvade- ravata (?) | traben (?).

ruojvas 1. -az (plur.) K. N. hamppu | Hanf.

(ROTA) ro;jtt, attr. ro;des, N. rosht, -;des ruma |
hässlich.

(ROTA) raitte rita | Thierfalle.

(RAT60-) ratti-, N. räahte- hakata 1. kaataa puita |
Bäume hauen, fällen; K. raitte-.

reatta ks. rietta. |

(RITO) ritt (rinnan ja vatsan) sisus | das Innere (der
Brust und des Bauches).

ridi-sizniaj sisälmykset | Eingeweide.

rietta (V (0) kerta | Mal; juskke rieda joka kerta |
jedes Mal; nu;mpe r. toiste | ein anderes Mal,
wieder (par).

(RUOTO) rietta-piejle (vaatteen) nurja puoli | linke
Seite (eines Gewandes). |

ritte, 10c. -ttest, 1. i.-pieslle ohimo | Schläfe; K. ruitte..

ruitte K. ks. ritte.

rot A. (0) suku, sukupolvi | Geschlecht.

rotte- K. repiä, tempoa | reissen, ausraufen; 3 p. pr.
KL. rott, con dit. K. iepped rad öe.

roitje-, imp erat. rostte, K. (mom.).

rottine- 'revetä | bersten, zerspringen.

roaht N. metsä, lehto | Wald, Hain; vert. raätti-.

106

1250.

1231.
1252.
1253.
1254.
1255.

1256.
1257.
1258.
1259.

1260.
1261.

1262.

1263.

1264.

(RATKA-) rästke-, K. N. =, erottaa | ene
den, unterscheiden.
ratkje- K. (pass. & refl.).
ratkjem-kirj K. erokirja | Scheidebrief.
rä;tkedette- A. hajota | sich zerstreuen. 3
ratkloekk K.: öuekas-ratkleyijt, tiehaara | Wegesche
rietkaj, attr. -kis (0) harva | dänn, undicht. ;
radd'johte- N. (0) iloita | sich freuen.
rad'öe K. ks. rotte-.
rätem 1. vuj-r. Sem. rohdin | Werg. rs
(RUÖKOTA) ruckist, attr. -kis, K. N. ruöked, -€
-es keltainen, keltaisen viheriä | gelb, gell 1
ruökis-pajn-sijne matara (?) | Galium (?).
ruökine-, 3 p. pr. -nta, kellastua | gelb verden,
gilben.
(RIÖÖeJA-) vektje- K. (pass.) avautua, tulla al
geöffnet, entdeckt werden. N
(ROSA) raisse, K. ras, attr. rasses, Nä rei |
| schwach (z. B. vom Eis, von einem Sei Vi
risse-mu;lhte saippua | Seife.
ro$$e- K. (0) murottaa | zerbröckeln.
(RESKOTA-) reaskyc- K.,N. reaskte- ampua | sc
(ROSKOTA) roski;t, attr. -kis punainen, r
roth.
roskine-, 3 p. pr. -nta, punastua | roth = W erd
röthen.
rosn K. N., r.-märr K. pihlaja | merklisce.
rosnas matala pensas, lonkero | niedriges Ge
(RASA) rä;sse, K. N. rä;ss ruoho, kasvi; e
vinlaji (,,BoHekb") | Gras, Pflanze; Ar
rä;ss-sijne ruoho | Gras.
riess K. räkä | Rotz.

107

(RISSA) »risse, gen. ==, K. riss, N. ress risu, varpu
| Reis; Birkenreis, Reisig. :

ro;sse hevonen, ratsu | Pferd, Ross.

(RBIESKA) »ziske (ie) rieska (leipä) | ungesäuertes Brod.

resk-pejv A. makeanleivän päivä | Tag der sissen

> Brode.

ri$$eit 1. rie$$a;t, gen. -a;de, (0) seula | Sieb.

(RUOSKO) rioska (VD, K. ruosk (a) verka | Tuch

(Stoff).

rasta- pyrkiä | streben.

(RASTA) raiste (prae p.) poikki, vu fällda | quer
iber, durch.
rästa N. poikki | entzwéi.

(RIST0) »rist, K. =, N. AA: rist risti | Kreuz. |

rist-a;3e-piejv K., N. rist-ejj-pejv 3:s pääsiäispäivä |

der dritte Ostertag.

riste-; A. risto- ks. seur.

ristte-, K. =, N. ristte- ristiä | bekreuzen, taufen;

öeslmijt 1. -jdes r. ristiä silmänsä, rukoilla | das

Kreuz machen, beten.

risttej 1. ristej K. kastaja | Täufer.

ristkioitte- (oa) (inc).

ristnotte- (Pass).

ristna;htem kastamaton, pakanallinen | ungetauft, heid- '
nisch.

ristleskuo;stte- K. (inc., fut.); ristleskoatt tin hän on
teidät kastava | er wird euch taufen.

ristmus K. kaste | Taufe.

(RUOSTO) räst K. ruoste | Rost.
rämne, K. rann (0) haava | Wunde.
rön N. ks. runaig.

108

1276.

1277.
1278.

1279.
1280.
1281.
1282.

1283.
1284.
1285.

1286.
1287.
1288.
1289.
1290.

1291.

1292.

(RUNOKKA) runa;g, gen. -ge, maho | unfruchti i
gelt. . ÉE
run-aält K., N. rön-alt maho vaadin | unfruchtbar
Rennthierkuh. He
(RONTA) rajnt-pärnanö K. rintalapsi | Säu j
(RINT09) rint, lat. rinti, hylkeenpyynti jaa 6
hundsfang auf dem Eise. -
rint-sijje hylkeenpyynti-paikka | Platz des See Er
fanges. 4 3
(RINTO) rinta, lat. -ti, K. rint ranta | Ufer.
reanes N. harmaa | grau (cEpui).

rad N. (0) peräsin | Steuerruder.

(RAPO-) räppa-, K. N. räppe- kaivaa | grabon.
räbaee-, 3 p. pr. -asta, raapaista | kratzen.
rahpa ks. rihpa. su
(RIPo) ripp K. rikka | Kehricht, Plunder.
(RIPPO) rikpa, K. rihp, N. rehp riekko, metsäkan
Schneehuhn; rippa pormel porttet Ciokinag
ruokita:) antaa vitsaa | (mit Schneehul
fittern:) die Ruthe geben.
ripij (dem.). ; AR
ythpe (ie) (0) nauris | Ribe. | 24 VR

(RÖPO) riopp (0) ruumis-arkku | Sänd NE
rioippe (oa) ks. kietke-r. | då
rippey K., N. -ehk liina, ripakko | Tuch.

rahpte- K. (0) kuolla (eläimistä) | tnkommen, st
(von Thieren); N. prohpe-. :

raps 1. milk-r. sydänkuoppa | die Grube -
Brust. j in S

(RUOPSG, -OTA) rips punainen | roth; ». k Ile 1
lohi | Seelachs. St

109

räpsed, attr. -sis K., N. ruopsed, -es, A. rupses (attr.)
punainen | roth. |

riepas, gen. riehpas, K. rääpys | eine Coregonusart.

(REPPANA) riehpen, gen. -ne, K. =, N. riahpen räp-
pänä | Rauchfang. N

rufft, lat. ruiffe, K. ruumis-arkku | Sarg.

(ROVO) roavva (10) välly | Schlittendecke aus Thier-
fellen, N. rovv (;,poBa").

rovv A. ks. roavva.

(RAVKKA) »ä;fke armas, kulta | Liebling; käldles r.
ukkokulta | mein liebes Alterchen.

rievkla;hte- K. koristaa | schmiäcken.

rävj K. ravio, raaja | Körpertheil.
(RAVTO) rävta nieriäinen, rautu | der rothe Lachs,
Rothbart. ? |
riefta (?), gen. rievta hirvaspeura | wilder Rennthier-
stier = komte-sairves.

(RUOVTA) rivte (io), K. rävt, N. ruvt rauta | Eisen.

rivte-poara, K. ruivt-p. paarma | Bremse.

roavvaZim (0) niinimatto | Bastmatte.

(RAVO, -0S0) rävs, gen. -vviz2, K. ravas vahva,
luja | fest, stark.

ravsinne lujasti, vakavasti, hyvässä turvassa | fest,
ruhig, guten Muthes.

rävsme- vahvistua | stark werden.

rävsmaä;hte- vahvistaa | stärken.

rävne-, 3 p. pr. -nta, — ed.

rav'nuvve- K. (refl. ed.) rohkaista mielensä | Muth
fassen.

(REVNA) rievne (ea), K. rievn reuna, vieri | Rand,

Kante, Seite.

1309.
1310.
1314;
1312.

1313.
1314.

1315.

1316.
1317.
1318.
1319.

1320.

1321.
1322.

> RA TUE ES MARE of RSA Ae

rivney K., N. rievnehk (0) naula | Pfund (rpus
(RAMO) rämm K. A. riemu | Freude. <q
ramguoitte- K. tulla iloiseksi | erfreut werden. -- ul
ramse-, 3 Pp. pr. -ma$ 1. -mmas, K. viemuita |
freuen. = 2
ramseotte- A. = ed.
remet K. (0) maali, pilkka | Ziel (mpeanerz).
rommis ks. éajlm-r.

riemesle (0) käsiammatti | Handwerk. : =
(RIEMNA) rimne (ie), K. rim, N. riemh L mja e

kettu | Fuchs. FLEN
ramp N. rampa | hinkend, lahm. 2

(RUoMPO) rump K. rohtuma, rupi | Aussatz;
olmunö spitaalinen | ein Aussätziger.
AMN

L.

lea-, la-, lie-, le-, li-, li-, lé-, le- olla, sar
den; learö K., N. leöö riittää | es ist genug.
(LAK60) lakk, K. lakke, N. lahk katto, laki 4 Da
(LOKO) lokk, gen. ley, K. haju, PYREER Gerucl
lohk . .. ks. lihk. -
(LOKKA) lahke, K. lashk, N. loshk Sö ooiki
jakaen); riune, paltta | Hälfte (von einem in
Quere getheilten Gegenstande); Seite, Absc
-leakka -lainen, -moinen | beschaffen; ton lak L
afti-l. sinä olet minun kaltaiseni | du bist
ähnlich. 5
lk K. liika | zu viel, Matth. 6: 7. a
(LIKK6-) lihki- tehdä työtä, tehdä | arbeten, me
thun. | -S

1ti4

Tikosguo;tte- K. (inc).

lihka, K. lUihk työ, teko, asia | Arbeit, That, Sache.

(LIKKO-, -OLA-) lihkale- ontua, liikata | hinken.

Uhkis, K. -ku$ 1. -ko$ ontuva, rampa | hinkend, lahm.

(LIKTA-, -AJA-) likte-, 3 p. pr. -ta 1. -taja, liikuttaa
| regen, riähren, bewegen.

liktolli-, K. likyolle- liikutella | hin und her Pevögen

likyolskuo;tte- KL (t0.ed):

(LIKSTA-) likste- liikahtaa | sich ein wenig bewegen.

liksashte- K., A. Uikkla)staitte- liikahuttaa | ein wenig
bewegen, anrihren.

(LIKNA-) liknesguoitte- K. alkaa liikkua i sich erregen,
in Bewegung kommen.

(LUOKKO) liohka (V vuori | Berg.

luhk ks. lohk. .

(LOKO) lakk K., N. loahk, A. lokk luku, lasku, tili |
Zahl, "Rechnung, Rechenschaft.

(LOKA) lojkke, K. loskk, N. A. lo;hkk kymmenen | Zehn.

logant, K. lavant, N. lövat 1. -yvat, A. logat kymme-
nes | der zehnte.

loganas, gen. -azi, kymmenys | Zehntel.

lo;ges, gen. lokkagi (coll.).

- ALOK060-) lokki-, K. lokke-, N. lohke-, A. lokke- lukea,
laskea; pitää jonakin | lesen; zählen, rechnen;
fär etwas halten. ;

loktotte- K. tehdä tili | Abrechnung halten.

(LOKK0) lohk, K. N. =, lukko | Schloss.

lohk-aäva(d)akk, gen. -agi, avain | Schlissel.

lohk-öuvt, plur. -öuvtgijt K., N. lohk-öovt = ed.

lohkye-, imperat. lohked, lukita | zuschliessen.

lohke-numnne eräs tummanharmaa, hanhen näköinen
vesilintu | ein grauschwarzer, der Gans ähnlicher

112

1330.

1331.

1332.

1333.

1334.
1335.

1336.
1337.

1338.

1339.
1340.
1341.
1342.
1343.
1344.

Seevogel, dessen Fligel beim Fliegen einen
summenden Laut, wie den der Bremse erzeugen
(,,3BOHOK'B").
lakte- ommella kaksinkerroin | laschen; vieda I. pann
uusi antura | eine neue Sohle annähen. :
(LAKTO6-) lakti- kastua läpimäräksi, liota | durchnass
werden. |
laktte-, 3 p. pr. -tida, K. laxtte-, N. layte- liottaa |
nässen, einwässern.
(LIEKTA-) likte-, K. liyte- (ie), impf. tivtij, lähteä |
sich begeben. ;
(LUOKTO) likt, K. layt, N. luoyt lahti | Bucht, Meer
busen. |
lay N. laho | verfault, morsch.
lä;xx 1. lg:gy K. lahja | Gabe.
lä:;xxe- K. lahjoittaa | schenken.
layim A. anti, uhri | Gabe, Opfer. ”
lä:xmus 1. lasymus K. A. lahja | Geschenk.
le:xm K. lehmä | Kuh; N. leaym; vert. timme.
lonfi-, 3 Pp. pr. -AReaja, kohottaa | heben.
loninimne-, K. lonne-, 3 p. pr. -äfan, kohota, lähteä
lentoon | sich heben, auffliegen. ;
(LANKO) länka lanko: vanhemman sisaren mies es I
Schwager: Gatte der älteren Schwester.
läng) (dem. å
lonike- K:, A. lofiko- Mikata, huutaa | artfsckrölsn 3
lBinike- ks. lonike-. y
(LOJO) lajja lyijy | Blei.
loajja N. ks. lojj.
lojj, attr. -es N. luja, vahva | stark, fest.
(LUOJKKA-) Ujhke- (0), K. lujhke- (uo), A
itkeä | weinen.

113

lujhkem K. = seur.

lujhkmus 1. luojhkmus K., A. hojlmed itku I Weinen.

läjg, lajx K., ks. lä:xy.

lajta aluksen laita | Siehifikbopd, Sbikenbrett eines
Bootes.

laäjhte- K. soimata, laittaa, häpäistä | lästern, schmä-

hen; A. impf. lajtus.

lajtij A. taluttaja | Leiter, Fihrer.

- lajtÖjeskostte- A. ruveta taluttamaan t. saattamaan |
zu fähren anfangen.

(LOJTO) loajta (0) 1. 1-pieidle kodanpuolisko | die
Hälfte der Lappenhitte zwischen der Feuerstätte
und der Seitenwand; vämc liojti astu sisään! |
tritt herein,- nimm Platz!

lajn K. N. laina | Anleihe; lajnas lainaksi | als An- :

leihe.

. (LIJNA) lijne, N. A. lijn palttina | Leinwand. |

(LEJPA) liejpe, K. liejp 1. lejp, N. A. lejp leipä |
Brot.

liejp-sujn K. laiho | wachsendes Getreide.

liejp-Santim-sijje paikka, jossa vilja kasvaa | Ort, wo
das Getreide gedeiht.

laht N. sammal | Moos (zur Dichtung der Häuser und
Kähne).

(LUOTTA) lihte uhri; Lappalaisten pakanallinen us-
konto | Opferung; die heidnische Religion der
Lappen.

Viht-pasle uhriaika (= Venäläisten Tammikuu) | Op-
ferzeit am Anfange des Jahres (= der Monat
Januar a, St.).

Uihte-mirr puuhepo, joka päällystetään uhratun poron
taljalla | Holzbock, auf welchen das Fell des

8

114

1355.

1356.
1357.
1358.
1359.
1360.

1361.

1362.

1363.
1364.
1365.
1366.
1367.

1368.

geopferten Rennthiers gezogen wird zur l ch
bildung eines lebendigen Rennthiers. a
lihtede- uhrata, harjoittaa pakanallista uskon Da |
opfern, die heidnische Religion ausiiben.
lutt Sem. luoti, kuula | Kugel. > j
lutt-vijjem lyhyt, sarvinen latasin | kurzer hörn Yi NN
Ladestock zum Eintreiben der Kugel durelig hg
Flintenmindung. i
(LOT69-) lotti- kutoa, palmikoida (nauhaa) | w e
flechten (Bänder). JM
lasttje- N. tulla rantaan | anlanden. LOT)
(LODOS6) las, gen. leddas, N. nivel, jäsen | Glie
(LATONA-) lättame- tulla lastatuksi, t. liiaksi I :
tiin | geladen, iberladen werden (von 2
Boote).
(LATVA) läsdve: kiss-l. kuusen-oksa | Tannenzwe
K. la;dv, N. lasdv latva | Gipfel. 7
(LUOÖCOKA) Iis, g en. licötge, jäähile | dinne Eisrin
im Herbste an dem Boden und den Bäumen.
(LOCO-)- lacci-, K. locce- kastua | feucht SE na
werden; loemarc märkä | nass. SÖ
laccte-, K. loccte-, 3 p. Pr. -ccad, kostuttaa, ko la
feuchten. |
lohee- ks. lihee-.
lihee- K. (o) parantaa | heilen. c
lucin, gen. -ne (90) päre | Kienspan. jä
luscma? EK
licrher A. (0) ulkokullattu | Heuchler; I. nalla u
kullatusti | heuchlerisch.
licmervut A. ulkokultaisuus | Heuchelei.
(LOSA, LOSA) lasse lisä Å Zuschuss, Wucher; I

lo;ss.

115

lazade-, K. la;Z xe-, la;$4e- lisätä | vermehren; N. lo;cte-,
3 p. pr. lo;gzaht. | ,

la&xaste- K. vähän lisätä | ein wenig vermehren.

lasgane-, K. lasne- lisäytyä | zunehmen; A. 3 p. pr.
lassan.

lasnamus A. lisäytyminen | Zunahme.

(LE$S0-) liessi- (ea), K. lies&e-, N. lias$se-, A. les$o-
(0) maata, sairastaa, läsiä | liegen, krank sein:

lis, K. Ussa (o) ainoastaan, vain | nur; kie I. Ki
kuka hyvänsä | wer immer; I. mz K. mikä ta-
hansa | was immer.

luzgo- A. (0) ks. slusse-.

(LASKA) lajske, attr. -es, K. A. läsk laiska | faul,
träge; N. läsk.

(LESKO-) lea$ka- heitellä, suopungilla pyytää kiinni
poroja | mehrmals werfen, mit der Wurfschlinge
Rennthiere fangen.

leaskam-ni;rre suopunki | Wurfschlinge.

lieski-,, 3 p. pr. -keaja (mom.), kerta viskata; ottaa
kiinni yksi poro | einmal werfen; ein Rennthier
fangen; KL. impf. lskij.

(LISKA) liske, lat. liska, K. lisk, N. liesk, A. lesk
ruumis; liha (hengen vastakohtana);iho | Körper,
Leib; Fleisch (abstr.); Hautfarbe.

luske (0) lusikka | Löffel.

(LUOSTA-) liste- (10), K. lä;ste-, N. luoste-, A. luste-,
3 p. pr. lost, laskea, päästää, sallia; heittää (hen-

- kensä) | lassen, los-, herablassen; (den Athem) auf-
geben; erlauben; list sonn kuhkana anna hän pite-
nee: pitentyköön | lass ihn od. mag erlänger werden.

liosta;de-, K. luostette-, N. luastohte- laskeutua | sich
herablassen, sinken, untergehen.

116

1377.
1378.
1379.

1380.
1381.

1382.

1383.

1384.
1385.

1386.

1387.

1388.

lBost(ad)ä;hte- (caus. ed). 1
luostahö-kopp K. luuvalo; halvaus | Gicht; Schlag.. :
luostanö-la;vv-kob”lané K. halvattu | gichtbrächig.
lust'le- A. (fr.) laskea, päästää; tehdä 1. saada al
tiä) | loslassen, herbeilassen; (Blätter) treiben.
lustlotte- 1. lostlatte- A. laskeutua alas | herabsteig el
(LOSA) lo;ss, las... N. A., ks. la;sse.
liass N. (0) onkisiima | Angelleine. |
(LUOS0) Zss irtonainen, valtoin | los; vert. K. lär
1. lavs; N. luovas. 3
Wg-koadaj metsästysteltta | Jagdzelt; violkap Uiz-ko
dani lähtekäämme peuran-ajoon! | lass uns fa
ren wilde Rennthiere zu jagen! | |
(LUOS6) lass K., N. luoss lohi | Lachs.
(LUS, LUS60) T
lusen (postp. & adv.) luona, neben, bei; lust, K.!l
A. luz', luz luo, tykö | zu; — ks. lumn. 7
(LESKe) liesk K., N. liask, A. leask leski | Wittw
liske, 1at. -ki, harvasilmäinen verkko | grossmaschig
Fischnetz (xåpBa). 4
lä;skev N. (0) ystävällinen, kohtelias | frennälich, höf C
(LASTo) last K. N. lastu | Span. MH
lastinö K. (dem.). | SJ
(LOST6) last, K. N. A. lost lehti | Blatt.
laistij (dem.).
(LOSOTA) lossed, attr. lo;sses K. N., A.
lo;sses raskas | schwer.
losdinne K. raskaasti | schwer.
lossne- A. rasittua | beschwert werden.
lossvädu$$e- A. olla murheissaan | betriäbt sein.
lossvädeskortte- A. (inc.) huolestua | beträbt weri
laoslov . .. ks. blav'slovve-.

117

(LAN60-) lanni-, K. N. larne- halkoa (esim. poltto-
puita) | spalten (z. B. Brennholz.).

0. (LUONO-) lionna- (, K. luonne- (a) nauraa | lachen,
verlachen. |

lordette- A. pilkata | spotten; l—ttis sä ojn.

(LÖNÖA) lionté (oa) K. heikko | schwach, schlaff: ieB
"Sontöe loancas jotteivät heikontuisi | damit sie

; nicht schwach wirden.

luatöje- N. tyyntyä | stille werden (vom Wetter).

(LONNA) la;nne, gen. =, K. lamn, N. lomn kau-

— punki | Stadt. :

lion-sinn pellava | Lein.

lumnn K. N., A. hun luona | neben, bei; = lui;en.

luonn N. höllä | schlaff; vert. luonc

ökar: LanGo re ycKS: LONG vo 3 LONA >

(LUONTO- ) Bente (2) kälkod. | rr

linti-, 3 p. pr. -teaja (linti-, -taja), K. lämtje-, N. luetie-
(mom.) halkaista | entzwei spalten.

lintine-, A. luntne- haljeta, pakahtua | sich spalten,
platzen.

(LONTA) loimte, K. A. lot, N. lostt lintu, N. myös
metso | Vogel, N. auch Auerhuhn.

lomt-kirtij A. lounas, linnunlento | Sädwest.

londanrö K. A. (dem.)

läntke, lat. -ki, kypsi muuran, lakka | reife Sumpf-
brombeere.

läntke-öaä;cce lakkamehu | Saft von Sumpfbrombeeren.

lan'se- ks. lonse-.

lom”se- K. lunastaa | erlösen.

(LAPA) läippe, ks. lätt-l., jilke-l.

(LEPPA) liehpe (ea), K. liehp, N. liahp leppä | Erle.

118

1404.
1405.
1406.

1407.

1408,
1409.

1410.
1411.

1412.
1413.

1414.

1415.

leahpasde- painaa lepänkuorella | mit Erlenrinde roth-
braun färben. , 2
28, gen. lippey, K. lieve | Saum: gasgij lipkijt. — —
(LUOPA) lippe (0) lapa | Schulterblatt. a
(LAPPOTA) lahpi;t, gen. -ide, lappea, sivu | Seite:
lahptest vieressä | neben, bei; lahpide (adv.
praep.) sivuitse | vorbei; K. lapta (pro lahpta
sivulle | bei Seite, Matth. 16: 22. ;
(LOPTA-) liopte-, K. luopte-(?), i m pf. läptij, A. lopte
lopettaa | enden, vollenden; umbringen.
(LOPSA-) lapse-, K. la;pse- lypsää | melken.
lips peräovi, lappalåiskodan peräpuoli | Hintertheil
hintere Thiär der Lappenhitte; lipsi milt soan
Äaja astuu sisään peräovesta | tritt durch &
Hinterthär herein (vert. öilk-uks).
lups 1. lafs K. vapaa | frei; vert. luovas. b
(LOPPALA) lehpel, gen. -le, isompi porova sik
(4—7 kuukautinen) | junges, wachsendes Renn
thier, grösseres Kalb (, 16maHra").
läf K. laho | verfault, morsch; = N. läg.
läfe-, im pf. lafaj, K. lahota | verfaulen. -
(LAVA) läjvve, K. läsvv nivel | Gelenk. 2
läsvve-kask nivelväli, jäsen | Glied, Gliedmasse. =
(LUOVA) livve (60) lava ravintoaineiden y. m. sä
lyttämistä varten | Geräst im Freien aus Bref
tern od. Balken auf 4 hohen Stitzen zur Aufb
wahrung von Lebensmitteln u. a. (»1a6ac).
(LAVKKO60, -A) lafk askel | Schritt; K. lafhk, 3
lavihk. a
lafki- astua, askelilla mitata | steigen, schreiten, m
Schritten messen. SR

då

lavkte-, 3 p. pr. -kida, astua Aokold einen Schritt mac

a
JA w

a

119

lävktolli- (fr. ed.).

(LAVKK0) lafk 1. lavk, K. lvlde N. lavk laukku |
Ränzel, Mantelsack.

. läfke, K. lafk, N. lavihk (0) kauppapuoti | Verkaufs-
laden.

(LOVKKA-) lafke- rykiä, yskiä | husten.

lafktivs, g en. -vvizi, yskä | Husten.

(LOVNA) laiväe, K. lawii, N. lojvi turve | Turf.

420. livjale- riippua | hangen.

läwved, attr. lawdés K. lauhkea, antelias, armelias |
mild, freigebig, barmherzig. ; :

lä;vdesvätt K. (n. qval.).

. (LIVTO) livta, N. levt lappalainen laulu (ilman sanoja) |

| lappisches Lied (ohne Worte).

livti-, 3 p. pr. -täja, N. levtje-, -taj, laulaa | singen.

yi ök livte (10), K. lujvt, N. luvt lauta | Brett;
livte pijnet panna esille lauta, jolle uhrissa läsnä
olleet panevat isännän hyväksi rahaa | ,,das Brett

heben", die Sitte, dass der Opferwirth einige Zeit
nach der Opferung ein Brett auf Fisse stellt

und bedeckt, auf welchem die Theilnehmer an
der "Opferung, dem Wirthe zu gute, Geld opfern.

livtje- K. löytyä: UvtjeB niitä on | es giebt solche.

levzste-, 3 p. pr. -3zast, N. horjahtaa | schwanken.

(LIVOS0) livs, g en. -vvi2i, raskas | schwer.

livsme- tulla painavaksi | schwer werden.

livsmär;hte- (caus. ed.).

luovas N. irtonainen | los, ungebunden; = liss.

(LA VLO-) lavla-, K. lavle-, A. lavle- veisata | Kirchen-
gesänge singen. ;

lavla, K. lavl veisuu | Kirchengesang:.

lavl; gen. -lige, = ed.

120

1429.

1430.
1431.

1432.

1433.

1434.
1435.

1436.

1437.
1438.

1439.
1440,
1441.
1442.

lavlete- A. = lavla-.
lavleskoitte- A. (inc).
luvvade- (dem., m om.) puistaltaa, kerta ravistaa | ein
mal schätteln, umschätteln. 3
(LIEM0) limm, K. =, N. liemm liemi | Suppe.
(LIEMA) limme (ie) lehmä | Kuh; K. le;ym.
lumme-jieyrke härkä | Rindochs. .
laméöa (1. -öe2) ohja (nuora) | Zägel, Zaum (aus | rem
Seile); vert. N. johk-la.b3. er
(LOMÖGA) lomöe, attr. -måes höllä, veltto | schlal p
schlaff; vert. luoné. |
liemne- = lumne-. sd
(LIEMNA-) limne- (ie) valaa, kaataa täyteen + gies sel
an- od. vollgiessen, fillen.
(LUOMON60) limen, gen. liommani, K. läme, lu
man, N. luamman muuran | Sumpfbrombeere.
(LAMPA) lä;mpe, K. lämp suo | Moor, Sumpf. =
(LAMPAS0) laä;jmbes, gen. lampazt, K. =, Å. 001
lämpaz, N. laibbes, lappaz, lammas | Schaf.
läsmbes-alganö K., N. lappaz-olye$ karitsa | Lamm.
lämbes-katt lampaannahka | Schaffell. -
lä: mbes-parnaj. vuona | Lamm. | nå sd

P.

KUKSP 90
po-po-pop! (interj.).
paskk N., ks. 1473.
(PAKKO, -080) pähk (attr.), K. pahk, N. pahk

paåhk lämmin | warm. | JR

121

paks, gen. pahkizi (abs.), K. pakas, N. =,1. pakas
lämmin ; lämpö | warm; Wärme. :

pahke- N. lämmittää | schären, wärmen.

(PAKKO) pähka tauti | Seuche, ks. fjilke-p.

(PAKKO-) pähka-, K. N. pähke-, A. päkka- 1. -kko-
käskeä | befehlen.

päkkeste- A. käskeä | zwingen.

pakeolvos K., A. pakaldas 1. -dos SES palve-
lija | Diener, Knecht.

päahkam- 1. pähkom-olmunö, p.-parn = ed.

pahkmus K. käsky | Gebot. i

(PAKa-) päikke- (?), 2 p. pr. payvay, K. riidellä | zan-
ken, streiten.

(POKA-) paikke- KL. tukistaa | zausen.

pahke pahka puussa, patvi | Auswuchs, Maser. .

pahke-kukse pahkasta tehty kauha 1. kousa | maserne
Kelle. |

(PAKKA) pä;shke, K. N. pas;hk ylänne, jossa kasvaa
ainoastaan vaivaiskoivuja ja peuranjäkälää |
Tundra, nur mit Zwergbirken und Rennthiermoos
bewachsene Anhöhe.

pägi, K. pgyu, -g0 pois | weg.

« pakk KR. ks. pass.

(PEKA-) piekke- (ca), K.=,N. piehke- Föne | kriechen, .
schleichen.

pihk N. pihka | Harz.

(PUOKO, PUKO) pikk, K. pakk, puk, N. pahk, A.
puk kaikki | all, ganz; alles; alle. :

pigeis (pigky, gen. pikkaet, (coll.) kaikki tyynni |
alles, alle zusammen.

1454. puhk (0) untuva | Daune.

122

1455.
1456.

1457.

1458.

1459.
1460.

1461.

1462.
1463.
1464.

1465.
1466.
1467.
1468.
1469.
1470.
1471:

1472.

YET EON «
RR dn,
ra

puhke- KL. puhkaista, pistää | stechen, durchstechen
rajk pukkij ka;pri. |
(POK0O-) pokki-, K. pökke-, N. upkker vääntää
porata I! bohren.
(PUOKOJ) piogaj, gen. pikkt, K: puoy', pä
puoy, puehko, paise | Geschwulst.
pioka;de- pöhöttyä, ajettua | aufschwellen.
(PAKTA) pakte, K. A. päixt, gen päjvt, kallio | F
(maxTta). S rr
(POKTA-) pokte- herättää | wecken, aufwecken.
puks 1. p.-piedle, K. puks 1. puxs, N. puys ho usu
housunlahje | Hose; plur. puys, K. N.puvs h
sut | Hosen.
(POKSO-, POKS0-) poaksa- (ie) voidella I schmier
N. poyse-.
pioys, gen. pioksige, kenkävoide | Schuhschmiere. ör
(POKSOKA) poys 1. poks, gen. -ksige, huuli | Lipp
peakkoste- A. lyödä | schlagen. 2
(POKAN6) plogen, gen. poakkani, K. N. puoyeh,
poakkanr, vyö | Gurt.
puoyvern-sajj K. vyötäiset | die Weichen.
peakanö KL. pää, kappale | Stäck: lujvt-p. :
piekkarakk, gen. -agi, kuppi, malja | Tasse, Napf:
(PUKTA-) puyte- N. tuoda | bringen, holen; = pihte:
bögat, attr. -xtes N. A. (0) rikas | reich. 3
poxse- N. ks. poaksa-. 3
(POKSOM) povs, gen. poxsem, JE N. huuli | Li
piexsemus 1. peysmus A. (pieksemys:) ijankaikk
piina | die ewige Pein.
(PUONO, PUNO) pirn, K. punn, povi; rakko | B
Blase; kohö pinn kusirakko | Urinblase; =
N. punn. AM val j

[Gb -

i

123

pufi-nurr Sem. vyö, jossa ampumakalut riippuvat |
Gehänge fär die Schiess-sachen.

(PANKA) pakk N. päitset | Halfter.

päik-seama K., N. baklaeimå parta | Kinn- od. Voll-

Kn bart.

1474. (PIENK6O) pink, A. =, K. pik, N. piekk tuuli |
fn Wind.

präikje- ruveta tuulemaan | zu wehen anfangen.

1475. punk säkki | Sack.

6. pajris, pe ds KSopiral

[4 bajas K. A., <A pPijje.

1 77. paj aivan, vieläpä | ganz, sogar; A. p. he yhä vielä
| noch immer.

j paj-veje turhaan | Vergebens, unnöthiger Weise.

1478. (PIJA, POJA) pijje 1. pljje päällys | das Obere: pijjen

ylhäällä, -ltä | oben, von oben; pijas, pijjas, pe-
jas, pjas (adv., praep. & postp.) ylös, ylös-
päin, myöten | nach oben, hinan, hinauf; p. kän-
daj, vielas iojve kantapäät ylöspäin, pää alas-
päin | mit den Fersen nach oben, dem Kopfe
nach unten; p. jogi jokea ylöspäin | den Fluss
hinauf; piejve pijas pitkin päivää | den ganzen
Tag; juj-pije yökauden, kaiken yötä | eine ganze

Nacht; K. A. bajas, pajas (postp.) pitkin (ai-

kaa); varten; -sta, -stä (puhuen) | hindurch; we-
gen; von, iber; a;kk b. iankaikkisesti | ewig.

pijje- 1. pija-laita, K. pajj-lajt veneen päällimmäinen
laita | oberstes Seitenbrett eines Bootes.

pijje- 1. pijja-värre, K. pajj-värr länsi | Westen; p.-
väjrest, p.-varra lännessä, -stä, länteen | im, von,

nach Westen.
pijje-väre-pink länsituuli | Westwind.

124

1479.

1480.

1481.
1482.

pijjegest korkealla | in der Höhe, hoch.

pajjide- A. yllyttää | äberreden.

pijjne-, 3 Pp. pr. -jjina, yletä, nousta, kulkea ylär
han | sich heben, erhöht werden, aufgehen, val
der Käste aufwärts fahren; K. pajne-, ÅA. paj-

jine-, -jjene-, -jine-.
pijene-, 3 Pp. pr. -jeanta (pijne-, -jinta), 3 p. imp -
pljintti, ylentää, kohottaa, nostaa | heben, erhe
ben, erhöhen; K. pajné-.
paj'neste- K. nostattaa, herättää | erwecken.
paj'nele- (fr.) korottaa | erhöhen. 4
pijjele 1. pijjele (praep. & adv.) yli; päästä, kulut
tua | äber, hinäber; nach (dem Verlaufe vo )
p. kietke, miri vijij ajoi yli kantojen ja kivien |
fuhr iiber Stock und Stein; K. pajjel, A. pojji
1. pojjel; p. koxt pejv kahden päivän päästä |
iber zwei Tage; — paj'lest K. A. ylempänä;
häältä | höher; von oben.
paj muzest K. korkeudessa | in der Höhe.
(PIJO-) piöji- 1. påji-, K. N. pijje-, péje-, A
panna | legen, setzen. j
pijj'dette- (refl.) luottaa | vertrauen; pij'dedej Ji m
mel ol. Eb
(PAJKKA) pajhke, K. N. pajhk, A. pajk paikka; tilka
kappale | Stelle, Ort; Flick; Stäck; pajkij mi
K. paikoittain | stellenweise. ;
pajkaj (dem.) palanen | Stiäckehen, Bisschen. 2
pajkas K.: tonn-p. iedej sen seudun asukkaat | di
Einwohner jenes Ortes. , :
pajkanas palanen | Stäckehen. :
pykij, gen. -ki, eräs pöllö | eine Eule (eanböndtl
pajte (1. -ta), K. N. päjt 1. pajt paita | Hemd.

125

(PEJTTA-) piejhte- (ea) K. Se kätkeä | ver-
bergen.

peajht: peajta;st 1. -test K. salaisesti | heimlich.

peajht-tujj K. salainen teko | geheime That.

pejt-port A. salainen kammio | heimliches Zimmer.

peajhtos K. salaisuus | Geheimniss.

(PUOJTA) pijte (io, K. pujt, N. puejt, puojt, pujte
rasva | Fett, Speck, ungeschmolzener Talg.

(PUoJTaKA) pwtij N. = seur.

piytegaj 1. piojtegaj, N. dagg (dem.) kärppä, por-
timo | Hermelin.

pujhe, K. =, tynnyri | Tonne, Fass Ö Gouka, Karj.
pucci).

37. päjas, gen. pajjas, N. jalkarinta; päällysnahka | das

Blatt (am Fusse); Oberleder. i

pejas = pijas, ks. pijje.

PÅ NR. oc, KS. pj...

pajne- A. värjätä, painaa | färben.

pajn, gen. -nige, paine; väri | Farbe.

pajn-kiestke kivi (punaliitu?), jolla rihma ommellessa
värjätään |! ,Farbenstein" (Röthelkreide?) zur
Färbung des Nähzwirns. :

pajna;de- värjätä; maalata | färben; anstreichen.

péejant, peant K. vero | Steuer; N. pid.

(PEJVA) piejve (ca), K. piejv; N. A. pejv päivä, päi-
vän valo; aurinko | Tag, Tageslicht; Sonne;
tänne p. tänään | heute; K. taänn peajvas täksi
päiväksi | fär heute.

piejveaga 1. -vaga päivällä | am Tage. des Tags.

peajvas KL. päiväys | Tagereise.

peajvaske- valjeta | tagen; piejve peajva;ski tuwli päivä
| es wurde Tag.

1497.

(POTO) patt, K. pott, N. poht puo | Steiss; svdus
podi K. takaperin | räcklings.

patt-ötojlle peräsuoli | Mastdarm.

pottas K.: nwl p. neulansilmä | Nadelöhr. 2

pado K. vapaa, joutilas | frei, nicht beschäftigt.

pitte (ie), K. pitt (o) hätä | Noth.

(PITA-) pi;tte- lämmittää, sulattaa | aufwärmen,schmel-
zen ; pitää, olla tarpeen | nöthig sein; minni pitta,
K. m. bitt minun pitää, on tarvis | ich brauche,
muss, soll; K. ij bid minne en tarvitse | ig
brauche nicht.

bidse- (mom.); vaktinne kädle bidast heti kalaa tarvis
taan | Fisch ist sogleich nöthig. ;

(PUOTTA-, PUTTA-) pihte- (io) tuoda | bringen, ho-
len; K. puhte-; vert. puxte-. i

puht, plur. putajt, K. tuote, hedelmä | Frucht. je

puhtle- K. (fr.). : f
put A. (postp. & praep.) edessä | vor. : d
putt, K. N. =, (0) puuta | Pud, 40 Pfund.
putte- K. A. loppua, hävitä | enden, vergehen. ;
putmus K. A. loppu, häviö; A. AMOR | Ende, Unter-

gang; A. Mangel. ;
poad A. heikko | schwach: lesk p. liha on heikiib $

das Fleisch ist schwach; vert. 1494. ;

(POTA:) pioitte- (oa), K. puostte-, N. puehte-, A. poitte-
tullå ; riittää | kommen; werden; genug sein.
pioittegiostte- (inpe.). |
pilostte, K. puoittej, A. puoittij tuleva, ensi | kommend,

nächstkommend.
poatle- 1. pötle- K., A. potle- (fr.).
poittem-najl A. tulemistapa, tulo | Kommen, Zukunft.
potmus A. tuleminen | Kommen. |

127

(PIETKO0-) pidge- 1. pidge- K. Söta -gaj, hajottaa |
zerstreuen.

pidgne- 1, -ökne- K. hajota | zerstreut werden.

(POTKO-) poatka- (io) katkoa, repiä poikki | in meh-
rere Stäcke brechén od. abreissen.

piotki-, 3 p. pr. -keaja, (mom.) katkaista, repäistä

; poikki | entzwei brechen od. reissen.

— poatkne- N. katketa | bersten.

05. potke- K. heittää, laskea (verkko) | werfen (Netze).

06 poatkse-, 3 p. pr. -kas, N. ponnahtaa, potkahtaa |

prallen. a

. peahtotte- K. luopua, kieltää | sich lossagen, verläug-

| nen; kie peahtodiné munest.

(PUTTASO) puites, gen. puhtas, N. pueihtes, A.
puittes puhdas | rein. | S

putaisme- 1. -tesme- K. puhdistua | rein werden.

putesma;hte- K. (caus. ed.)

podzornioj tu;rpe (0) kiikari | Fernrohr.

. pietnehcee, gen. -nicce, K. pietnehe, N. piatnehe, A. peatnic

(0) perjantai | Freitag.
511. batlikk N. (0) puteli | Flasche.
512. (PITOMA) pid 1. pit, gen. -tti;me, pidusta, kaista |
2 Breite, Blatt (von Tuch).
pittiemes — pivtemes.
-(PONTO) pött N. hetki | Weile: noja pödd aina |
immer.
(POGO-) pacta- vääntää (vaatteita) | auswinden; K.
pacöe- musertaa | zermalmen.
paccare- (m om.) vääntää (kerta, yksi vaatekappale) |
(einmal, ein Kleidungsstäck) auswinden.
(PAÖta-) paähöc- N. lypsää | melken.
. picce miehen kalu | das männliche Glied.

128

1518.
1519.

1520.

1521.

1522.

1523.

1524.
1525.

1526.

1527.

1528.

1529.

1530.
1531.

(POÖCKO-) poaöcke- K. paeta | fliehen.
(PACÖOKA, -ONKA, POCÖOKA)Y ]
paö, gen. pähöige, katkera, karvas | bitter, herbej
K. poö, lat. pohöversst, kipu | Weh. -
päcke-, 3 p. pr. -ö(tnka, kivistää, särkeä | schmerzen,
wehe thun; pane packev. |
packiem, gen. -me, 1. packem kipu | Schmerz.
pekar K., N. pisker, attr. -kres, katkera, karvas I
bitter, herbe.
piccimn, gen. -ine, poronhäntä | Schwanz des Renn-
thiers.

pacc-öionne peitetty kuorma-ahkio | bedeckter Lap
penschlitten, in welchem Kleider, Bettfelle u. a.
transportirt werden. fe
(PACCA-) paähce-, impf. paccij 1. pä;ce, N. jäädä |
bleiben.
pacdettoe- A. Iuopua (jkusta) | (mit 10c.) vald a
piecce, lat. -eja, metso | Auerhahn. å
(PECA) piecce (ea), K. picicc, N. piehe petäjä; pettu
| Kiefer; Fichtenrinde (zur Speise). å
(PECCO) piehc (0) leivin-uuni, pätsi | Ofen, Backofen
(PUOC6-) picci- (10), K. päcce-, N. puehce- potea
sairastaa | krank sein. i
piicce, K. puiccej, N. puehcij sairas, potilas | kra
peack-sajj K. jyrkänne | jäher Abhang.
(PECK0O) pieck peski | Pelz aus Rennthierfell
den Haaren nach Aussen.
piehcke- N. keritä | scheeeren.
(PUOCKO-) piocka- (Y, K. puocke-, N. bg pie i
| furzen. t äl
picki-, 3 p. pr. -keaja (mom.). |

129

poackas 1, pieckis vetohihna ahkiossa | der Zugrie-
men am Lappenschlitten. ;

(PUOCONKA, POCoKA) picizik, gen. -ke, käpy |
Zapfen; N. poahciy; K. poacyané (dem.).

(POCOJ) poazaj, gen. piocci, K. poagz, N. poac 1.
poaz3” poro | Rennthier.

pictass, gen. -tazi, pohje | Wade.

.« peaccadl, gen. -te. K. -ccel, N. peheel (0) huoli |
Kummer.

peaccaliéöt- 1. -Uis$i-, K. peaclus&e- huolehtia, mureh-
tia, surra | sich kämmern, trauern, sorgen.

(PAS0-) passi-, K. passe- lakaista | (mit Besen)
kehren. et

(POS0-) passi- pysyä pystyssä; pysyä, seisoa | sich
aufrecht halten; bleiben, stehen. >

- passamne-, K. pasne-, N. pasne- pysähtyä, tarttua |
stehen od. stecken od. hangen bleiben, haften;
anstecken.

pasnontej rä;ss K. ohdake | Distel.

pastte-, KL. pastye- pystyttää, tartuttaa, kiinnittää | zu
stehen bringen, heftten, befestigen.

posttuvve- A. perustua | sich stätzen, sich grinden.

« paske paska | Scheisse, Dreck.

(PASTA-) päste-, K. N. =, paistaa | scheinen (von
der Sonne); backen (Brot im Ofen od. auf dem
Feuerherd).

past, gen. -tey, K. kuumuus | Hitze.

pästeskuoitte- N.: (inc.).

pästna;htem K. valkaisematon (palttina) | ungebleicht.

pästi-, 3 p. pr. -täja, paistua | sich backen, gebacken

werden.

pästum N. paistunut; paisti | gebraten; Braten.

9

130

1541.

1542.
1543.
1544.
1545.

1546.
1547.

1548.

1549.

1550.

— poärttoj N. (0) elähtänyt | bejahrt.

- pasdette- A. (pass.) tulla autuaaksi | selig werde

(PUSTA-) pusste- K. A. pudistaa, kylvää | schättelr

sähen. a
pustaöe- N. pudistaa | schätteln. sg
pustlatte- A. järähtää | erbeben. 2
pustmus A.: mand-p. maanjäristys I Erdbeben. =

bosdette- K., A. boädette- (0) vannoa | schwören. —

postem-piejv K. paaston-edellinen päivä | der ”
vor dem Fasten.

piosne (00), K. puoisn (0) nurmi, niitty | Wiese.

passa = pissa.

passo- A. (0) vapahtaa, tehdä autuaaksi | retten, e
lösen, selig machen. k

(POSA) paisse, K. paiss, N. poiss, A. pos I j
paasto; K. myös pyhä | Fasten; K. auch he lig
passse-piejve, K. pa;ss-piejv, N. poiss-pejv, A. po;s-pe
pyhäpäivä, sunnuntai | Sonntag, Feiertag.
poss-vil A. ystävä, pyhäveli | Freund. ”
paszede-, K. paszye-, N. posete-, ÅA. 3 Pp. pr. pc Be: a
paastota | fasten; ief paszeht K. eivät pad |
sie fasten nicht. 2
pasexuvve- K. tulla pyhitetyksi | geheiligt werd
(POS9-) passi-, K. N. posse-, ÅA. posse- pod ;
waschen. äs E
passim, gen. -me, K. possem pesakaäikalo, a allas
Waschtrog, Trog. &
posyananrö K. pesemätön ! ungewaschen.
paznatti- (refl.) peseytyä | sich waschen, baden.
pass K., N. pass paha, huono | schlecht, |
arg; K. nom. plur. pakk; ken huon
schlecht (ad v.).

131

pass-nehke K. paha ihminen | ein schlechter Mensch.

passvatt K: pahuus | Schlimmheit, Schalkheit.

. (POSO-) passe- 1. posse- K. N. puhaltua, paisua |

; aufschwellen.

pasluvve- N. = ed.

(PESA) piess K. N. linnunpesä | Vogelnest.

(PESSA) piesse (ea) koivu; tuohi | Birke, Birken-
rinde; K. pie;ss (ea) tuohi | Birkenrinde; N.
piasss koivu | Birke.

piesse-karr koivunkuori | Birkenrinde.

piesse-mirr, K. pie;ss-märr koivupuu + Birkenbaum;
Birkenholz.

peasses N. tuohi | Birkenrinde.

. piss, A. bis (0) piru j Teufel. |

pieza (postp.) -sta, -stä (puhuen) | betreffend, iber,
von; toni p. mij saärnijm; Vert. bajas, ks. pijje.

(PISSO) pissa, K. piss, N. pess pyssy | Flinte.

.« past-lastam N. pyhänlasku, paaston-edellinen päivä |
der Tag vor dem Fasten.

(POSTA-) paiste- pystyä, olla terävä I gut schneiden,
scharf sein.

paistenä;htem, K. paistna;htem, N. poistahtem tylsä |
stumpf.

paistel, attr. -les, K. =, N. posstel terävä | scharf.

passtem K., N. posstem lusikka | Löffel.

(PESTA-) pieste- (ca), K. piesste-, A. peaste- päästää
| lösen, ausspannen, erlösen.

pPpiesstxuvve- K. (pass).

- pusst K. A. (0) tyhjä, autio; turha | leer, öde; unnätz.

« peastahk N. pajuvitsa | Weidenband, Gerte.
« pässpusse- K., A. paissbucéo- (0) kiittää | danken.

132

1563. pisminne 1. -in, K. bezmén, N. bieszmen (0) Runt
Handwage.
1564. (PeNO-, PONO-) pahni- yääntää, kiertää | dr Mi
winden, verziehen; K. N. pörne- 1. poistt I
parnma viistossa, -oon, vinossa, -oon | schräg, sc å
(adv.); K. parn, N. pohned. ;
parna-öaslme kierosilmäinen | schieläugig; K. pga
öadm, N. porn-öosdm. TS
parnra-mirr väärä puu | schiefer Baum. 0
1565. (PINO-) pina, K. pérne- 1. pirne- säilyttää, talle
taa, varjella, paimentaa; pitää, noudattaa; |
nioittaa | bewahren, verwahren, schitzen, häte
beobachten, halten; schätzen. E
pirnej K. paimen | Hirt.
pinreskuostte- K. (inc.). |
1566. poan . «> KS. pan. : | 2
1567. (PONe-) ponrne- 1. porne- K. N. vääntää | drehen, w
den; = panni-. Hö:
ponile- A. kääntää (puhe toisaanne) | lenken;. ablenkt
(die Rede auf einen anderen Gegenstand).
pornlehte- N., A. ponlettoe- kääntyä | sich umke hr
1568. (PANA) pamne, K. N. A. painn hammas | Zalm.
päsne(d)em, K. päneyxemes, N. pametemes hampa
| zahnlos.
1569. pamne- N. juonitella | Winkelzige gebrauchen, R
machen.
1570. pan-nalla, ks. pass.
1571. (PONO-) ponna-, K. N. ponne- punoa | ärehen ( (2 |
ein Seil auf dem Knie). Jo
1572. (PONA) pomne, K. N. pomn pohja | Boden, ( ;
1573. (PENOKA) pien 1. -nnig, gen. -ge, K. pi
piannap koira | Händ.

och

133

piennige- 1. pienni-pärnaj koiranpenikka | junger Hund.
HEDENT «co 3 KS PINU see >
(PIENTO-) pienta- (i) kieltää | verbieten.
(PINTO-) pinti- saattaa vaikenemaan | beschwichtigen
(z. B. zwei streitende); vert. pienta-.
(PONC6) ponc, K. =, N. pocc höyhen, sulka | Feder.
- poann(a)se- ÅA. ristiin naulita | kreuzigen.
poann(a)sem A. ristiin-naulitseminen | Kreuzigung.
poann(a)sottej A. ristiin-naulitsija | der gekreuzigt
hat od. hatte.
. ponste-, K. ponse-, 3 p. pr. ponnast, ponnantaa | prallen.
. pärri- (0) kylvettää, löylyttää | im Dampfe baden,
bähen (tran s.). ; :
pärri-, 3 p. pr. -rraja, kylpeä; hautua | sich baden;
gekocht werden. i
paärrihte- (caus. ed.).
pardette- K. kylpeä | sich baden.
(PER60-) pierri- (ea), K. pierre- keritä | scheeren.
. pir A. (plur) (0) pidot | Gastmahl.
(PIRO) pirr, K. N. =, A. pir (adv. & praep.) ym-
päri | herum, um.
pirr-pirkas ympyriäinen, pyöreä | rund.
(PUORA) pirre hyvyys | das Gute; N. puorr, A.
poi;r hyvä | gut; — comp. pireampa, K. pusreamp
1]. -rea, ÅA. poreap parempi | besser; superl.
piiremis, K. puiremus paras | der beste.
päxrne- K. parantaa | heilen.
päx'nej K. parantaja, lääkäri | Arzt.
purro-, pursk ... N., ks. porri-, porskuoitte-.
(POROJ) poara (10) paarma | Bremse; ks. rivte-p.;
K. poara, gen. pärru, N. poar', -rro.
pärr(wjenö K. (dem.).

134

1587.

1588.
1589.

1590.
1591.
1592.

1593.
1594.

(POR6-) porri-, K. N. A. pörre- 1. porre- 'syödä | esset
speisen, fressen. NN
porxannanö K. syömätön, nälästynyt | wer nicht g
gessen hat, hungrig; N. porkeanna.
poirrej K. vatsanpuru | Magenkrampf, Bäuckwelel
porrgioitte- 1. porskiostte-, N. poraskuostte- (inc.).
portte-, K. N. A. =, syöttää | föttern, zu essen gebet
porttem ruokkiminen | Fätterung.
porttemmus 1. -ttomus K. ruokkiminen; ruoka | F
terung; Speise. ”q
portteskiostte- 1. -ttiskiostte- (inc. san. portte-).
porste- syödä vähän, maistaa | ein bisschen ess
ein wenig kosten. ; 4
porstä;hte- vähän syöttää | ein bisschen zu essen - ;
ben; impers. tekee mieli syödä, on nälkä
ich bin, du bist etc. hungrig. |
porstiööl- (io) nälästyä | hungrig werden; Ne ör
su$$e- 1, -ssuvve-, ÅA. porstovve-. | sd
pörssusguoitte- K. (inc. ed.); N. porstovskuoitte-. Ä
porrian, gen. -me, ruoka | Speise, Essen.
poörmus, pormus K. N. A. = ed.
porke- N. pyrkiä | streben. >
(PEROKA) pier', gen. -rrey K., N. piar', vän )

Lå

| Kienspan.
piar', gen. -rrop, N. = pirs. AN
pierk K. ruoka | Speise, Matth. 3: 4. =

purka peuransarven alahaara | einer von den breite
niederen Ästen des Rennthiergeweihes. = —

pork-oslm N. purku- 1. pyry-ilma | Schneegesi öl |

(PARKATA-) päskede-, 3 p. pr. -keada, K.. pas ” I
N. pairke-, A. paskde: palmikoida | fle
Haare). j

Bor

135

pärkaz, gen. -azi, palmikko | Flechte.

posrkide- lähteä pakoon | entfliehen.

pröklat (o) kirottu | verdammt.

(PORJOTA, -0S0) porji;t, g en. -ide, K. porjed myötä-
1. purjetuuli | gänstiger Wind; porjden Sign li
värdet myötätuulella on hyvä matkustaa | mit
gänstigen Winde ist es gut zu reisen.

porjs, gen. -jizi, K. N. porjas purje | Segel.

(PORTA-) pairte- kiertää, punoa (jänteistä omlelurih-

| maa) | zwirnen (Nähzwirn aus Sehnen, mit der
Hand an der Wange gedreht).

(PORTT0O) parht, K. porht, N. A. port pirtti, tupa,
huone | Stube, Haus.

porkt-öiehp K. salvomies | Zimmermann.

parht-mirr rakennuspuu | Bauholz. d

(PIRTO) pirta 1. prrta mela, peräsin | Steuerruder.

puart N. koppa, vasu | Korb.

poirt, gen. pöxd', N. pöytä | Tisch.

(PORTA-) poirte-, K. =, latoa, järjestää | reihen, in
Ordnung legen.

poirtegioitte- (in c.).

pörec-pejv N. (0) Neitsyt Maarian kuolinpäivä | To-
destag der Mutter Gottes.

. parsigiejve sarveton | hornlos, dem die Hörner ab-
gefallen sind.

(PIEROSO, -ROK6) pirs, gen. -rrizi, K. piras, -rras,

perhe | Familie; N. piar', -rroy.

(PORAS0O, PARASO) pio;res, gen. poarrazi, K. pus;res,
N. puaires vanha | alt; A. superl. parr(a)samus.

piowesvitt, K. puo;resvätt, N. puasresvuoht vanhuus |

hohes Alter.

poara;sme-, K. -rosme-, N. -r(a)sme- vanheta | altern.

136

1698.

1609.
1610.
1611.
1612.

1613.

1614.
1615.
1616.

1617.

1618.

1619.

1620.

1621.

porusst 1. pöro;st (0) hyvästi! | lebe wohl!

porustaklå- 1. pörostakkt- jättää hyvästi | Abschiec
nehmen; sonn porustagij ajjgijnes. 2 =

prosstje- (0) antaa anteeksi | vergeben. fr

präzgnjusse- K. (0) viettää, juhlia | feiern.

parr(a)samus A., ks. piojres.

(PARNA) päirne (0?) nuorukainen | 9 UNGEN sa
lapsi, poika | Kind, Knabe.

pärnaj lapsi, poika; eläimen poikanen | Kind, Kna
junges Thier (z. B. Schaf, Hund); K. pärnah
pärnnam lapseni! | mein Kind! N. pörselaa |
gen. plur. parno, acc. pärnast.

pärn 1. rimhi-p. KL. koppi, jossa ketunpoikasia p
tään | Häuschen, wo die aus dem Facksban dj
nommenen jungen Fichse gefättert werden.

poaram, K. baran (o) pässi | Hammel.

pernehke (0) esiliina | Schirze.

prohpe- N., K. rahpte- (0) kuolla (eläimistä) | st
FERIN

(PARVA) parv N. vaatekappale | Kleidungs
Gewand. E

perevieske, K. pieiwvesk, A. pervesk (0) tyttöjen I
koriste | die hohe, rothe Kopfbinde, das Kopfz
der Mädcehen (, moBasKka").

(PERMO-) pearma- (ie) päärmätä | falten, säv /

pierms, gen. -mizt, päärme | Falte, Saum. ve

primtusse- N. (0) ottaa vaarin, huomata | wahrne
men. å

pöoarmas peurapaarman foto) [Sauer str S
poarmas-katt toukkien lävistelemä poronnahka | vol
Bremsenraupen durchlöchertes Rennthierfall.

137

(PALLO) palla, 10c: palla;st, K. N. pall, acc. pallo,
pallo | Ball. :

(PALA) paädle, K. pall, A. bal aika | Zeit; tänne
päde tähän aikaan | zu dieser Zeit; viojttem-paille
piosdij makuuaika on tullut | die Schlafzeit ist
gekommen; K. ted pädest Ssiitä ajasta alkaen |
von der Zeit an; K. kä;ssij bal vieraiden aikana
Jin der Gegenwart der Gäste, vor den Gästen.

(POLA-) paille- surmata, pistää kuoliaaksi | tödten,
todt stechen.

(POL89-) palli-, K. polle-, A. polloe- pelätä | färchten.

pallgioitte- (0a), N.: polloyuoitte- (inc.) pelästyä | bange
werden, erschrecken.

polöö K. pelokas | furchtsam; tij liepped p.

podte- A. pelätä | sich färchten; impf. 1 p. sing.
poidtim. |

polmus A. pelko | Furcht.

palttuv$ pelotus | Schrecken.

(PELA) pieille (ec), K. N. piedl, A. Bed puoli; suku-
puoli; toinen parittain olevista esineistä t. ruu-
miin-osista | Hälfte; Seite; Geschlecht, das eine
von paarweise vorkommenden Gegenständen od.
Leibesgliedern.

piel-nimp (pro piejlle-nusmpet) puolitoista | anderthalb.

piedl-vädtej K. puolustaja | Vertheidiger, Beschätzer.

pealas: vioju-p. pään-alus, pielus | Kopfpfihl; pealsest
K., N. peallest (postp.) ääressä | bei, neben;
pealse K. ääreen, viereen | neben, zu: tuoll p-

(PELa-, -9-) pieille- (pielli-2) nawlita levälleen t. ristiin
| kreuzigen.

(PUOLA-) piille-, K. pälle-, N: puoidle- palaa | bren-
nen (intr.).

138

1629.
1630.

1631.

1632.
1633.
1634.

1635.

1636.

1637.
1638.

piulle-, K. pullej, N: puedlij 1. puollij palava, I - ;
| heiss, warm; somni taga;zi p. hänen tuli k
| ihm wurde warm; K. pitslle kopp kunmetanti |
Fieber.
puolyxe- K. sytyttää | anziänden.
puoilte- N: polttaa [ brennen (tr.).
puodeskuohte- N. (inc.).
(POLO) piell (9) lattia, permanto | Fussboden, Boden 1.
(POLO) poalla (io), K. poall, N. puall nappi | Knop f;
K. pealt p. eräs kukka | eine Blume. É
poalasde- napittaa kiinni, kiinnittää | zu- od. anknöp
fen, befestigen. |
(PALKKA) päilhke, K. N. pädhk 1. padhk palkka dd
Zahlung.
pädlhkede-, K. pälhkte- palkata | miethen, dingen; I N.
poidke-. |
pälhkadolli- (fr. ed.).
päidlhktuvve- KL. (refl.). =”
(PELKA) pieilke (ea), K. N. pielk peukalo | Dav ner
pedhk N. pilkka, maali | Ziel.
(PILKKA-) pilhke-, pilhke-, pelhke- kiiltää, kumottan I
glänzen, scheinen (vom Monde). ;
pilhkejl, attr. -les kiiltävä, kirkas | glänzend, bla
pulhke-pieck uroshaahka | Männchen von der Eide
(PULKKA) puidhke katettu reki, pulkka | bedec ka
Schlitten.
pulka (dem. ed.?) pojan kalu | das männliche Gl je
(bei Kindern). 2
(PALKASO, -KO) päidlges, gen. pälkagi, K. på
pglku, N. pädlyes, pälkaz, polku | Fussweg, Pfad
palaxun (oe) päällysnuttu j Ueberrock. FH Jo
(PELJA) pielje (ca), K. pielj, N. pe A. pel korva | Ohr.

139

prelje-tiht, K. pielj-t., N. pelj-tieht poron korvaan lei-
kattu omistajan merkki | Ohrzeichen, Zeichen ”
des Besitzers, in das Ohr des Rennthiers einge-
schnitten.
pielje-pieslle toinen korva | das eine Ohr.
pielje-vieske korvarengas | Ohrring. |
pel-mant A. korvanjuuri | die Stelle beim Ohr.
pieljedem, N. peljihtem korvaton, kuuro | ohne Ohren,
taub.
päljas K., N. paljas paljas | nackt, kahl.
(PALATA-) päillede- olla loihtulaulussa osallisna, avul-
lisna | am Zaubergesange Theilnehmen, mithelfen.
päslle(d)em 1. kiomdes-p. 'sarvinen vasara, jolla noita-
rumpua lyödään | der hörnerne Hammer zum
Schlagen der Zaubertrommel (= öto;rv-vieöer).
päill(ed)ijje loihtulaulussa osallinen | Theilnehmer am
Zaubergesange.
pajlti vieretysten | neben einander; sij p. öionéav he
seisovat v. | sie stehen n. e.
(PELTO) pealt, N. pialt, A. pelt pelto | Acker, Feld;
vert. piollte.
(POLTA) pioite Nurmi | Grasfeld; vert. pealt.
piltas kivillä t. laudoilla laskettu oven edusta kodan
sekä sisä- että ulkopuolella | die mit Stein od.
Brettern belegte Stelle vor der Thär des Lapphiätt-
chens, sowohl ausserhalb wie innerhalb derselben.
(PALTAS0) päildes, gen. paltazi, (0) juhlakampela |
Steinbutte.
(POLTAS09) paildes, gen. paltazi, N. poddes susi |
Wolf.
(PALTAVA) päiltev, gen. -ve, lumikinos | Schneewehe,
Schneehaufen.

140

1648. '

1649.

1650.
1651.
1652.
1653.
1654.

1655.
1656.
1657,

1658.
1659.

1660.
1661.

1662.
1663.

1664.
1665.

puolas 1. puole$ N. pakkanen | Kälte.

pleas$e- N. (0) tanssia | tanzen.
plessade- = ed.

pioliZnehke (0) koillinen | Nordost SE

biolni (o moaHo?) ks. vaj.

pilpij A. raha | Geldstäck, ks. silp-p.

(POLV6) palv, K. N. A. polv pilvi | Wolke.

(PUOLV8O, PUOVL6) pivl polvi | Knie; K. pälv,
puolv, A. pulv.

pulv-Sant A. sukupolvi | Geschlecht. -

pälvdskk 1. paldekk K. sukupolvi | Geschlechtsfolge
Glied. j

piulvas K., N. pielvas pellava | Flachs, Flachswerg.

blav'slovve- K., A. Igvslovve- (0) siunata | segnen.

(POLMAKA) pioilm, gen. poalmasge, palmikoittu ken-
känauha | geflochtenes Band am Schuhe. j

piodm-sijje säären alapuoli ynnä nilkka | Schienbein
mit den Fussknöcheln (wo das Schuhband umge
wickelt wird).

palmeyx K., N. pälmehk hiuspalmikko | Hasrflechledå Sd
(PAPPO) pölen K. N. pahp, A. päp pappi | Pfarrer
papadin (eo) papinrouva | Pfarrerin.
piobereZnehke (0) luode | Nordwest.
poppale-, popale- 1. pöhple- (0) joutua; päästä; s

| gerathen; loskommen; anlangen.
popxe-, 3 Pp. pr. popaht, K., = ed.
(PUVA-) puivve- kuristaa | erdrosseln. Er
(POVEKOTTA-) poafkahte- 1. poavkähte- ampua |

schiessen.
pafvi;t törkeä, raaka | grob, roh. TER
pievtaj, N. piovta, A. pre (abs) alasti | nackt.

141

pivtemes 1. pittiemes, K. piv'zemes, A. peotemes (attr.)
alaston | nackt. :

(PIEVOSTA-)

pivstakk, gen. -agi, K. piv ”sokk, N. piovstekk hiki |
Schweiss.

pivsticdi- (io) hikoilla, hiota | schwitzen; K. piv'suvve-,
N. piovstuvve-.

(PUVRA) puivr 1. lämpas-p. KL. lammasnavetta !

vt Schafstall.

« (PUOVLO pivl, ks. (PUOLVO).

pummeig, gen. -ge, K. -ey, N. pommerp (0) paperi ri |
Papier.

. pampel KL. mörkö (?) | Popanz, Ungeheuer (?).

Vrå

V.

Witre, Ki Ayo KS 0. vs
Ma Urin ar Ner KS ORG rn
säker KS..010: 5. (00).
RASEN iUsi5orT UI a näten
» ks. vie...
(VOKO) vakka kantosatula | Tragsattel am Rennthiere.
(VEKKA) viehk N. apu | Hilfe; 1at. veakka avuksi |
zur Hilfe.
viesikye- K., N. viahkte-, A. vekk(e)te- auttaa | helfen;
K. imper. vie;kkeht.
vieskyuvve- K. (pPass.).
viehkvätt K. apu, hyöty | Hilfe, Nutzen.
(VIEK0O) vikk, N. viehk, A. vik voima, väki; sota-
> Väki | Kraft; Kriegsmacht, Heer.
- vikk-olmwhö KL. väkevä mies | ein kräftiger Mann.

142

1679.
1680.

1681.
1682.

1683.

1684.
1685.
1686.
1687.
1688.

1689.

viekkes 1. wviehkes, attr. viekses N. väkevä | kräftig,
stark.

(VUOKO-, -KOTA-) viokka- taajeta | dicht werden,
sich verdichten.

vikki;t, attr. -kkis tiheä | dicht (z.”B. Haar, Bart).

(VIKO-) vikki-, K. vikke-, N. vihke-, A. impf. vikkis,
viedä | fähren.

vikmus K. (n. act.): reahka v. kiusaus | Versuchung.

(UK0-) ukki-, K. ukke-, N. uhke- haukkua | bellen.

(OKO-) oakka- juosta, ravata | laufen, traben.

oakkej K. (n. agent.): o. nizan portto | läufisches
Weib, Hure.

oayöe- N. juoksennella | herumlaufen.

oagasde- (?) antaa ravata, juoksuttaa | traben lassen.

oakkasle- (?) (dem., fr.) ravata | traben.

(VIKTA-) vikte- ajaa takaa | verfolgen.

- vivtolli- (fr.).

viyvtolgiojtte- (inc. ed.).

vixöte- (fr. pro viytée-) K. ag takaa, vainoella |
verfolgen. |

(OKTA, OKTa) viokte (oa), K. uoyt vesi- t. lumisade,
kuuro | Schneefall, Regenschauer; N. oyt. |

vaktirne K. pian | schnell, bald; comp. vaktamp, A.
viktap (pro vektap). (Vert. Ruots. Ip. vakket 1.
vikket ,strid ström").

viktap A. pikemmin | schneller; vert. vaktinne.

väskse (0) kalja, vaassa | Kwas, ein saurer russischer

Trank; K. N. vajss. -
vakse- 1. vaxse- K. hoksata, huomata | me
wahrnehmen.

(VUOK0OS0, -SA) viks 1. -kki;s, K. vävas, N. vuoyas
halpahintainen, huo'is | wohlfeil, billig.

i

143

vikkas, gen. -azi, kalvin, hankarauta | Sensenförmiges
Schabeisen, äber welches das zu bereitende Le-
der gezogen wird.
(VUOKSA-) vikse- (io), K. väkse- (ue), N. vuokse-
| oksentaa | speien.
. (UKS0) uks, gen. usst, K. N. A. ugs, uvs ovi, uksi
| Thär.
uks-ahka nahkainen esirippu oven suussa | hängende
Thär (von alten Rennthier- od. Seehundsfellen).
uvsnokk K., N. uvsohk oven edusta | der Platz vor
der Thir.
(OÖKSA) viokse (oa), K. uoks oksa | Zweig; vert.
O0;iXS. -
oaysaj, K. oavsarö (dem.).
(OKSA) oixs, gen. ows, N. A. oksa; astin | Ast, Zweig;
. Stufe; = viokse. ;
. (OKONTA-) okne-, 3 p. pr. okinta, hävetä | beschämt
werden.
oknä;hte-, K. oknaihte-, N. ohkna;hte- häväistä | be-
schämt machen.
okney 1. -nij, K. öknep häpeä | Scham; mimnni li o.
minä häpeän | ich schäme mich.
sokniögi- 1. -18$1- (io), K. oknusse- hävetä | sich schä-
- men.
. väsyyre- N. vuokrata | miethen.
ugle, K. ugl (0) nurkka | Hausecke.
ugl-uojv K. nurkkakivi | Eckstein.
(OKTe) oxyt, gen. ovt, N. sadekuuro | Regenschauer;
ks. viokte.
(VUONO-) vionna- (1), K. vuoine-, N. vuaniie-, A.
ofino- levätä, huoata | ruhen. :
vuoninem-sajj K. lepopaikka | Ruheplatz.

144

1700.
1701.

1702.

1703.

1704.

1705.
1706.

1707.

vugeiide= K. (caus.) saattaa levolle, rauhoi Ra, I i
kistää | zur Ruhe bringen, beruhigen, erquick
viona;ze-, 3 Pp. pr. -Äasta, levähtää | ein wenig an
ruhen.
ofino- A. levätä | ruhen; ks. vionnia-. C
(VUONKE0) vink, K. vunk, N. vuokk onkikoukku
Angel. 2
vuokke- 1. vuagga- N. onkia | angeln; impf. 1 va
vuokkum. SN
(VUONKO) vionka (i), K. vuonk luola, pest (
| Höhle (des Fuchses). =
vaj, N. vej vai, -ko, -kö | Fragepartikel; oder
fragenden od. zweifelnden Sätzen); «
bilelni tonn oajak etkö voi? | kannst du nict
N. vej kavpsak kaupitsetko? | verkaufst du?
vajje- N. A., ks. viojje-. FÅR I
(VOJO-) vajji-, K. N. vojje- leikata, viillä | zusch I
(VUOJO) vijj, K. vujj, N. vuojj, A. vuj rasva, öljy
Fett, Schmalz, Fischthran, Oel. EE
vijj-kuht (?), gen. v.-guttu, kalanrasvalla täy
lan-, tavallisesti hauvinnahka | die wit Fiocht
gefiällte Haut eines Fisches, eevöhnligh
Hechts. rd
vijti- (io) voidella | schmieren.
vujtle- K. voidella | salben. SN
(VUOJA-) vijje- å0, K. vujje-, N. vuajje- ajan | 4 .
ren, lenken. SO
vijöe- (fr.) ajella | ab und zu fahren.
vijnel (adv.) ajaen | gefahren.
vijjele-, N. wvuejjile- ajaa (ulos), korkoltan |
austreiben.

145

vuwj'ye- (vuoj'xe-) K., N. vuejhte- ajaa (ulos), karkottaa |
treiben, austreiben; A. vuojte- ajaa takaa | ver-
folgen.

vuj'golle- K. (fr. ed.) ajella usein; vietellä, pettää |
oft treiben; verfihren, beträgen.

vuwj'xolmus K. viettelys, petos | Verfihrung, Betrug.

(VUOJO-) viji- ÅJ, K. väjje-, N. vuojje- vida |
schwimmen.

våjtte-, K. väj xe-, N. vuojtte- vittaa | schwämmen.

vujnette- K., N. vuejdohte- käydä uimassa | sich baden,
schwimmen.

. (OJA-, VAJA-, VOJA-) viojje- (oa), K. ugjje- voida |
vermögen, können; N. A. vajje-, N. vojje-.

uojnasktem K. voimaton, sairas | kraftlos, krank.

uojna;htemvätt1. -htmus K. heikkous, sairaus | Schwach-
heit, Krankheit. |

(OJA) viojje (oa) oja, puro | Bach.

oj! oi! | o!

Oja An KS. Väj .. +

vojje- N. = vojje-, ks. vajji-.

(VUOJKO) vijk (attr.), K. vujk, N. vuejk suora;
hurskas, vilpitön | gerade; rechtschaffen; A. vujk
(attr. & praed.) oikea, uskollinen, hurskas |
recht, gerecht, treu, fromm.

vujked (praed.) K. hurskas, vilpitön | rechtschaffen,
fromm.

väjkedvätt K. (n. q val).

vuwkdusse- K. tulla syystä puhdistetuksi | gerecht-
fertigt werden.

vijks (praed.), K. vujvas, N. vuejyas oikoinen, suora
| gerade.

vujkist 1. -kest A. totisesti | wahrlich.

10

146

1715.

1716.
1717.

1718.

1719;
1720.

1721.
1722.

1723.

1724.

vlykstashte- ohjata | lenken (ein Rennthier). ;
vijki-, 3 p. Pr. -keaja, ohjata, laskea (poroa, venettä)
| steuern, lenken; K. A. vujkje-, 3 p. pr. -kaj
myös: ojentaa; puhdistaa syystä; järjestää,
ristaa | auch: ausstrecken; rechtfertigen;
nen, schmiicken. |
(OJKoJA-) ojkje-, 3 p. pr. ojkaj, K. kaataa | umstossen
niederlegen. EE
ojkjette- K. (refl.) heittäytyä maahan | sich nieder-
werfen.
vajkes N. kimeä | durchdringend.
(VUOJNE0-) vijnät- henkiä | athmen.
vijäs, gen. fier (viynas, -haz), K. vujras, N. vuej
hengitys, henkäys, huokaus; henki| Athem, Atlh
zug, Seufzer; Geist.
vujä A. henki | Geist. i
(VAJOTTA-) vajtte-, K. vaj'ye-, N. nr vaihtan dd
tauschen, wechseln. å
vajxej K. rahanvaihtaja | Wechsler.
vojte- A. (0) = seur.
vijte- K. (0) lähteä ulos | ausgehen.
vijöene- K. (fr.). ;
ujti-, K. ujte-, A. impf. wjdij, (o) paeta | entflieher
ujtlasste- A. (mom.?) paeta | entfliehen. vr
(OJTTA-) uojhte- (oa) K. voittaa | siegen, besieget
oajhtmus K. voitto | Sieg.
(OJO-) VS
oajesyuoitte- K. (inc.) alkaa vajota | zu sinken an
fangen. -
(UJNA-, OJNA-) ujne-, K. A. =, nähdä | sehönil N
uejne- (oa). : Sd

147

ujnoste-, ujn(e)le- A. (m om.) saada nähdä, huomata |
gewahr werden. |

uejnsta;ste- N. katsahtaa | ein wenig nachsehen.

ujnem K. (n. act.): koyxt li tur ujnmetted milt kuinka
on teidän nähden 1. mielestänne? | wie meinet ihr?

ujnem-nad A. näkö | Aussehen.

ujnna;hktem K. näkemätön, ihmeellinen | nicht gesehen,
wunderbar.

ujnlatti- (recipr.) nähdä toinen toisensa | sich sehen,
einander wiedersehen.

ojney K., ks. ajney.

oajalahte-, K. oajla;hte- unhottaa | vergessen; N.
oaldohte-. |

(OJPO-) oajpa- painia | ringen.

oajpagioitte- (oa) (inc.).

vajva, K. vajv vaiva | Mihe, Schwierigkeit; minni
örtta Iz v. Minun on hyvin vaikea | es ist mir sehr
schwer; vajvas tagazi, v. manij tuli vaivaksi,
vaikeaksi | es wurde schwer.

vajvas K. N. vaivainen, kurja | arin, elend.

vajvalaj vaivainen | armseliger Mensch, arm, elend.

(VAJVO, VAVJo) vajva nalkki, kaista | Keil, Zwickel;
K. vavj, N. vavj.

(OJVA) viojve (oa), K. uojv, N. uejv pää | Kopf,
Haupt; — A. ojv.

uejv-kuehp N. pääkallo | Hirnschale.

uojv-xäpp K. = ed.

viojv-pealas 1. iojv-bealas pään-alus | Kopfpfähl.

viojvedem päätön ! kopflos.

oajvast, gen. -a;de, K. =, N. uajvaht kerä | Knänel.

vujvesn K., N. vuevesn aivot | Gehirn.

148

1732.

1733.

1734.
1735.

1736.

1737.
1738.

1739.
1740.

1741.

(VUOJVOSB) vijvs, gen. vist, K. vujvas, N. vuejva
maksa | Leber. é.
vajmil (-mej), attr. -mles himokas, halukas, ahöndl |
begierig, listern; K. vajmel, -mles riitaisa, juo
nikas | streitsächtig, Ränkemacher. |
(VOTO-) vatta- hosua | schlagen (mit der Ruthe).
(VATO) vatta, K. vatt onkisiima, havaslanka | An
gelleine, Schnur (zum Fischfang, auch um Boote,
Schlitten u. a. zusammen zu nähen). 4 |
(VITO) vitt, K. =, N. viht 1. vikt, A. vitt viisi | fön
vits, gen. -ttiel, KL. vits 1. vittas (coll). :
vidnt, K. vidant, N. vidat viides | der finfte.
vidnas, gen. -agi, viidennes | Fänftel.
vioht 1. -te äskettäin | unlängst, neulich.
(VUOTO, VUODO) viotta (DV, K. vuott antura, ke
gänpohja | Sohle; N. vuadd; vert. jilke-v.
viodadiem anturaton | ohne Sohle od. Sohlen. 5
(UTT6) uht, K. =, huttu, puuro | Brei; N. yuht.
(UTA-?) atte-, 1 p. pr. ödam, 3 p. outt, N. an an
geben. J
(OTA-, ODA-) vioitte- (om, K. uostte- nukkua, ol
unessa | schlafen; N. ua;dde-, A. osdde- (impf. -u-
ösddeskoijtte- A. nukkua uneen | einschlafen. 4
oatte-, 3 Pp. pr. -ttäja, panna maata, nukkua | a
Ruhe gehen, einschlafen. SA
oatteskioitte- (inc. ed.). -—
oattä;hte-, N. oadd'te-, 3 p. pr. oaddaht (caus. al
oatte-) panna makaamaan, nukuttaa | zum Schla
fen bringen, einschläfern. SS
viosdede- (caus. san. viortte-) makuuttaa, saattaa ma
kaamaan | zum Schlafen bringen. 4

149

viojdeze-, 3 p. pr. -deasta, nukahtaa | ein bisschen
schlafen. y

viosd(erzolli- koittaa mnukahtaa, panna maata | sich
schlafen legen.

(OTO, OD6O) ott, K. ätt, N. A. odd uusi | neu; comp.
ottseampa, K. öttsamp, N. oddsap; superl.
-olttsiembis.

osttist, K. ottesst, N. osddest uudestaan | von neuem.

odene-, 3 p. pr. odant, N. ode- uudistaa | erneuern.

ottsmaä;hte- uudistaa | erneuern. -
vattog (valttog?) 1. kiojtte-v. katonmkannatin | Dach-
balken im Lapphittchen.

vaht, gen. vähtoy, N. vaate, verka | Tuch (Stoff).

vätta-pall N. verkapallo | tuchener Ball.

oadaj, g en. oattasde, teltta | Zelt.

vöttotte- 1. vötotte- K., N. voddohte- vaeltaa, käysken-
nellä | wandeln, wandern, umhergehen.

uda;hö K., N. oddehö tapa | Gewohnheit, Sitte (0
»,yAaua").

(VATTOSO, VACCO) väts, gen. vahtizt 1. väts-piejlle
lapanen, tumppi | gestrickter wollener Handschuh ;
K. vahe, N. vähce.

vittir, gen. -re, 1. vittixe-pujhe (0) ämpäri | Eimer.

uda;l (0) rohkea, reipas | keck, kähn.

viosdve (0) tuskin | kaum.

vicéa (plur.) hylkeen takajalat | die hinteren Fisse
des Seehunds. ;

(VIEÖ0-) viööt- (ie), K. vitöe- juosta | laufen.

visne-, 3 p. pr. -nta, (fr.) juosta juoksemistaan | fort-
während laufen. |

vicle- K. (m om.) lähteä juoksemaan, paeta | entlaufen,
fliehen (mo6b:kaTp).

150

1754.
1755.

1756.
1757.

1758.
1759.
1760.
1701;

1762.
1763.
1764,

1765.
1766.
1767.

vuööij A. huovi | Kriegsknecht.
(VECARA) vieööer, gen. -re, K. —, N. viehöer var
sara | Hammer.
vacejl, g en. -le, vikla | Schnepfe. dd
(VACOMA) vas, gen. vacöime, nuori vaadin | junge
Rennthierkuh. |
vä3-lomte eräs merilintu | ein Seevogel mit weis sen
Flägelspiegeln, weissem Bauche und röthli her
Fissen, der gut fliegt und auf dem Wasser läuft
(,KpaKaIe").
VÄ sig VAZ >> cy KB. VÄN IVA
vahe K., N. vähe, ks. vaäts.
viehe (0) kynttilä | Licht, Kerze. byg
(UCO, UCA) ucc, K. uicc, N. ushe, A. oc attr. pien
| klein. 4
uccines N. hiukkanen | ein wenig. Ä
uckaj, K: uicxanö, N. uhckes, -kas, A. ölet (dem
praed. & abs.) pieni | klein. ad
uckeahka pienehkö | ziemlich klein.
uckiekij (dem.). -
uhene- K. pienentyä, alentaa itsensä | kleiner werc
sich erniedrigen.
(OCCA) viohee (oa), K. uoihc otsa | Stirn. oc
OhC.2r sy. OC KB VAGN NON 2
(0C0-) occi-, K. öcce-, N. ohce-, A. occe- etsi då
suchen. | =
occej K. (n. agent.).
occktoitte- (oa) (inc.).
occle-, 3 p. pr. occila, (fr., dem.). 2
vack N. nietos, kinos | Schneehaufen, Scheel ;
(OCOJ) o3aj rohkea | dreist, kiähn.
u2e (0) K. jo | schon.

1780.

RR ES RASER VVE ESV ENE

mosse Ge

151

ustta 1. ustte (= 0 YXb 4t0?) että | nämlich, dass
(als Einleitung eines Citats).

oåe (0) N. jo | schon; = uåe.

(VESKA) vieske (eu), K. vie;sk, N. viask vaski, ku-
pari | Kupfer.

u$sat, gen. -de, K. usset, N. ossaht (0) korvo |
Zuber.

o$ste, osto KL. todellakin | wirklich, wahrlich; =
astu.

vasne, K. va;sn (0) hapan taikina, hapatus | Sauerteig..

(VUOSNA) visne (io), K. vässn, N. vuesn made |
Quabbe, Aalraupe.

visne (io) aivot | Hirn; vert. vujvesn.

visne-kippe 1. -ktloppe pääkallo | Hirnschale, Schädel.

oaZalas (pro voazala$s), ks. vio;sse.

(VESVOS0) veaävas, gen. veasvazi, vaapsahainen |.
Wespe.

veaZvas-kiostte herhiläispesä | Wespennest.

vass K. N. = väjkse.

(VIES0-) wisse- K., N. viesse- väsyä | miäde werden.

vignatti- väsyä | ermiden.

(VUOSSO, -A) viss, acc. -sst, K. väss matkalaukku
| Ranzen, Mantelsack; N. vuo;ss.

viss-öieppe matkalaukun nahkainen yläpuoli | der obere
aus Rennthierleder gemachte Theil des Man-
telsacks.

vissij, K. vässsinö, N. vuossis (dem.).

(VUOSA) visse (10), K. värss, N. vuasss pieni poron-
vasikka | kleines Rennthierkalb, bis es um den
Peterstag neues Haar bekommt (mbErKUK).

visze-männa toukokuu (jossa vaatimet vasikoivat) |
Mai.

152

1781.

1782.

1783.
1784.

1785.
1786.
1787.

1788.
1789.
1790.
1791.

1792.

(VUOSBG, -SA) vus A. attr. ensi | der erste; v. saj,
v. pejv; fr väss-ark Ki N; vuo;ss-ark Maana ita
| Montag. SDN i
vässmus K. TENOR 0, Aer NY GENNE CAR CRr I]
erste; vuo;ssmuzggest N. ensisti]| zum ersten NV
vert. vi;ste. FE
(US0-) ussi-, K. N. usse- poimia, noukkia | pi il
usskiostte- (oa) (inc.). hå Re
usst, ks. uks. | 2
(OSA) viossse (om, K. uv;ss, N. ua;ss, Å. vo;s osa |
Theil. 3
uasgtem N. onneton | unglicklich.
vosges ÅA. onnellinen, autuas | gläcklich, selig.
oaZalas, gen. -azi, K. oazslos, N. -lus$ = ed.
(OSKO-) aske-, impf. öskun, K. uskoa | glauben.
visked, attr. -kis N. sininen, viheriä | blau, grän. ;k
(VUOSKON6) vuoesk, gen. -kan K., N. vuask, -kai
ahven | Barsch; vert. viozvan.
(VASTA) värst 1. vasst K. taas | wieder.
vaste- N. lakaista | kehren (mit Besen).
vissede-, K. viste-, N. viessz- (0) punnita | wägen.
(VUOSATTA-) visgede-, K. vä;zye- osottaa, näytil i
zeigen.
vuoZ xolle- K. (fr.).
vä;zxuvve- K. (refl.). er:
väsexemus K. merkki; todistus | Zeichen; Sniss.
(VUOSTA) viste vasta | das entgegen od. gegnibe
belegene: wi;st (praep.) vastapäätä, vieres äl
gegeniiber, neben; A. väst (adv.) ensin | erst
— viosta (adv. & postp.), K. vuesta, N. v a,
Å. vosta vastaan; Ne poäng maksulla | bk

AJ

(+
Jä)

senta
+

8 i ww
+ |
.

153

entgegen, gegen; um, fär (1 Pfennig); viesta
särnnet vastata | antworten.

visste-pinik, K. vä;st-p., N. vuest-piekk vastatuuli |
wiedriger Wind, Gegenwind.

vuasstahk N. = ed. |

vuostlanö K. vihollinen | Feind.

vuostla;ze- K. vastustaa | widerstreben: ie;l vuostla;st
hägn, Matth. 5: 39.

uisti ... A., ks. viojste-.

(OSTA-) vio;ste- (om, K. uoiste-, N. ua;ste-, A. voiste-
(impf. urstis) ostaa | kaufen; K. uv;styanna osta-
matta, ilmaiseksi | umsonst.

vistipke (0) naisenkenkä | Frauenschuh.

viozin (0) isäntä | Hausvater, Wirth.

vieslu$$e- K. (e) iloita | sich freuen.

. (VUOSVANG, -VONA) vivzvan, gen. visvine, alive
| Barsch.

ussim-piejve (0) Marian kuolinpäivä | Himmelfahrtstag
Mariae; = ark-kuiriijem-piejv.

(ONA) vioxne (oa) vanhemman veljen vaimo | Frau
des älteren Bruders.

oamra (am plif.). käly! | Schwägerin!

vionnev, K. uomnev lanko: miehen nuorempi veli |
Schwager: jängerer Bruder des Gatten.

(ONÖA) viosée (om, K. uozö, N. uavöö liha | Fleisch.

(ONÖO-) oance- K. saada | bekommen; Matth. 19:29.

(VUON6OLS) vil, gen. -Ani, toisella vuodella oleva
naarasporo | junge Rennthierkuh nach dem zwei-
ten Sommer bis Mai Monat, wo sie zweijährig
wird (BoHAeKa).

-vinl-vags 2-vuotias vaadin | zweijährige Rennthierkuh.

154

1804.

1805.

1806.

1807.
1808.
1809.

1810.
1811.

1812.
1813.
1814.

(VANA) vänn: vänas K. vähän | wenig; A. vani
vähäisessä | in dem Geringen. dj
vänn-vierlahö K. vähäuskoinen | kleingläubig. .
(VON0O-) vanni-, A. vonne- venyä; A. maniäg sic
dehnen, s. ausdehnen; ÅA. liegen.
vennje- A. maata | liegen.
vantte-, K. vontte- venyttää | ausdehnen.
vanttiskio;tte- (inc. ed.). E
vanläshte-, K. vonla;hte- venytellä | allmählich dehne ,
auszudehnen versuchen. :
vonletto- paneutua pitkäkseen | sich legen. |
ven, ven, vien A. kaupunki | Stadt; vert. Viena =
Archangelsk. 209
venne, vénne, ks. vinne. 20
venne-ju;rdij veijari | Schelm, Schalk. |
(VINA) vinne, vinne, venne, vnne, K. vinn, vinn, én?
N. venn, A. vinn viina, viini | Wein, Brann
Wwein.
vönn-ajt K. viinitarha | Weingarten.
vénn-ajtnihk viinitarhuri | Weingärtner. sö
(VUON0) vänn K. A. vuono | Bucht, Meerbusen. ;
(ÖNA-, ONA-, ANA-) viojnne- (oa) pitää, käyttää
halten, anwenden; K. N. omne- 1. gnne-.
(ONA) ön N. nyt | jetzt.
omne- K. = amne- = vionne-. AR
(ONAKKA) vioineg, attr. -ges, N. uankés lyhyt
kurz; viosnege vähän aikaa | kurze Zeit. — —
vionegaj, N. uankes lyhykäinen | sehr kurz.
viomegeahka lyhytläntä | ziemlich kurz.
oannane- lyhetä | kärzer werden.
viogmene-, 3 Pp. pr. viomeanta, lyhentää | ve

155

(ONAKKA) osney K. lyhyt | kurz; comp. omexamp;
vert. viomneg.

vuänyemes K. onneton | ungliicklich.

vinht 1. vnht (0) ruuvi | Schraube.

vint-najyvl K. N. = ed.

(VANTOSO, -TASO) vants, gen. -tizt, vanne | Tonnen-
band, Fassreif; K. vändes, väntas.

(VUON'TOS0) vints, -tizi, K. vändas, -ntas, N. vuod-
das hiekka; tomu | Sand; Staub.

(ONTAS0) viondes, gen. oantazi, K. uvmndes, oan-

» tes, N. ua;sddes, uattaz, juuri | Wurzel.

viont-öukaj juurirasia | aus Wurzeln geflochtene
Schachtel.

(VUONTOMe) vintim, K. väntem, N. vuottem, A. vun-
tam kosija, sulhanen, ylkä | Freier, Bräutigam.

vuntmusse- K., N. vuott' musse- kosia | freien, werben.

(VANCA-) vämnce-, K. =, N. väjece-, A. vamce- vael-
taa | langsam gehen, wandern; vä;nc pägi! mene
tiehesi! | geh weg! |

väncée- 1. vanöce- (fr.) kävellä | hin und her gehen,
spazieren.

vamgete- A. käydä, seurata (jnkun perässä) | gehen,
folgen (nach Jmdem).

väncenmiell 1. -cniel, K. -cnille, -z3nélle, N. va;iz3el käy-
den, jalkaisin | zu Fusse.

vämncele-, A. vanc(e)le- läbhteä | sich begeben.

vamelasste- A. käväistä | ein wenig gehen.

(VENCA) öbenc A. (0) kruunu | Krone.

vienc-lijne naitujen vaimojen myssy | Kopfzeug der
verheiratheten Weiber, Frauenhaube.

veance-, 3 p.- pr. -caja, vihkiä | trauen; K. veancye-,
N. veance-.

156

1824.
1825.

1826.

1827.

1828.

1829.

veancjette- K. (Pass. ed).

vince K., N. =, (0) lyijy | Blei.

(VONOS0) vans, gen. -nnizi, K. vons, -nnas, N. v
vonnas, vene | Boot.

vonn'ses N. (dem.). ;

(VUONAMA) vin, gen. vionname, K. väme, vu 0
nam, N. vuene, vuannem 1. -am, anoppi | Schwi
germutter. | 2

(VOR6) varr, K. N. A. vorr veri | Blut.

varr-ciojve poron vatsalaukku, verellä täytetty ja ku
vattu t. jäädytetty | der Magen des Rennth r
mit Blut gefällt und nachher gedörrt od. gefror

varr-sinn suoni | Ader.

varr-lips verinen peräovi | blutige Hinterthi
samti poika on syntynyt, vastainen mets
joka tuo verisen saaliin peräoven kantta |
Knabe ist geboren, ein känftiger Jäger, der
blutige Beute durch die Hinterthiär heimbringe
wird. -

vorr-oare$ N. suoni | Ader.

vorr-uo;rt K. suoni | Ader.

(VARO) värra, K. N. värr tie, rekikeli; MARK IM
Schlittenbahn; Reise; A. värr 1. varr kerta | M |

värra-porrim eväs | Reisekost. 3

värana vieraisiin | zu Gaste. F

väras K. varten; -sta, -stä (puhuen) | väntan 0
betreffend. 3

värde-, 3 p. pr. -rida, K. varde- matkustaa, vaelta
| reisen, wandeln.

värlaj matkustaja | ein Reisender. NN

(VARO) värra surmasolmn (suopungin päässä) | Schl ' ;
(am Ende des Wirfsells): AN

tr

157

- (VARA) väjrre, K. N. växrr 1. var metsä | Wald.

väjre-jieslle metsänhaltia | Waldgeist.

(VERO) vearr K. A. ateria | Mahlzeit; ks. kä;ss-v.,

-— najm-v. |

(VERA) vieyrre, K. vieyr, N. vierr, A. ver väärä;
syyllinen; A. myös vika, syy | unrecht; schul-
dig; A. auch Schuld.

vier'xe- K., N. vier(a)hte-, A. verete- vääryyttää; pa-
netella; vietellä | ibervortheilen, verläumden;
verfähren; K. im viereht.

vierttä;hte- syyttää | beschuldigen.

vier'yolle- (fr. san. vier'ye-).

vierxuvve- K. tulla vietellyksi, langeta, pahentua |
verfiährt werden, fallen, ,sich ärgern".

ver(e)temes A. viaton | unschuldig.

vierasvatt K., N. vierasvuoht vääryys, vika | Schuld,
Fehler.

vearalaj syyllinen | schuldig.

(VER?0-) vierri- (ea), K. vierre-, N. viarre- veistää
kirveellä | mit dem Beil behauen. -

viertas, gen. -azi, lastu | Span, Schindel.

(VIER0) virr kerä, sykkyrä | Knäuely; ks. styne-v.

(VIER0-) virri- (ie), K. virre-, N. vierre- (0) uskoa |
glauben (B&putr).

vierr, A. ver usko | Glaube.

vierr”je- uskoa | glauben (BBpoBatr).

vier'yemvätt K. uskottomuus, epäusko | Unglaube.

(VIR0O-) virre-, A. virre- langeta; rappeutua; tör-
mätä; näyttää (jltkin) | fallen; verfallen; anstos-
sen, vorkommen, scheinen. |

(VUORG0-) virri-, K. värre- (uo) houria | verriäckt
sein, rasen.

158

1838.

1839.

1840.
1841.

1842.
1843.

1844.

1845.

virre, K. värrej, N. vuorrij (n. agent.) mielipuo
houru | wahmnsinnig, toll; vert. A. yurrij.

(VUORo) vuorr K., N. vuarr kerta | Mal; ji
vuer” joka kerta, aina | jedesmal, immer; tonn v
K. sillä kertaa | damals. ; SR

(ORO-, ORO-) oarra- (vie) olla alallaan, istua, maata
olla ääneti; K. N. arre- (K. impf. örrun), a
orra-. ;

oraskuette- N. ruveta odötthindan | zu warten
fangen.

ar'se- K. (mom.); arest ole hiljaa! pidäs! | NAND

arrem-sajje K. vankihuone | Gefängniss.

(ORA) vioerre (oa), K. uv;rr, N. uarr naskalt 14
Pfrieme.

(URKA) urke olkavarren keskikohta | die Mitte d
Oberarms.

(ORKKA) viorhke: kijlle-v. kalakukko | Fischp Le

(VARJO) värja, K. värj varjo; suoja | Schat br
Schutz. q

(ORJA) uarj, attr. -es N. tiheä | dicht (z. B. 4
Kamm).

(ORJAY viorje (oa) pohjanen, pohja | Norden:
pohjasessa, -sta | im od. vom N.; oarjas pohjase
| nach Norden.

(ORJeLA) orjal A. luode | Nordwest.

uorjol-gora$ K. pohjanpuolinen | nördlich.

viorjela 1. -jila pohjainen | nördlich; v. kill Sem ost r
vin Lappalaisten murre | Dialekt der 5
rowschen Lappen; v. taste pohjantähti |
stern; v. pink pohjaistuuli | Nordwind. 2

(ORJeMA) viorjem 1. -jim pohjanen | Norden; v-mal
1. -mags Sem:n murteella | in der Semiostr. Munda

a
Br.

159

viorjem-piejlt pohjan puolella, -Ita | im od. vom Nor-
den; wv.-pealla pohjaseen päin | nach Norden; K.
uorjem-biejlt lännestä | vom Westen.

viorjemaj, gen. -ma, pohjainen; semiorstrovilainen |
nördlich; Semiostrowisch.

(VARATA-) vgirde- 1. voasyrde- K. suojella, varjella |
schitzen, bewahren; A. vä;rede- 1. -rrede- varoa
| Acht geben, sich hiten.

väsredij A. paimen | Hirt.

varduvve- K. olla varoillaan | sich hiten.

(VIERTTO) vierhta (v kirkas ilma, pouta | klares
Wetter, heller Himmel (vert. o Böpo).

vierhta-piejve poutapäivä | ein heller Tag.

(VERTA) viejrte (ea), K. A. vieyxt verta | Quantität;
afti v. yhtä paljon | eben so viel; ni monn v.
ei yhtään | gar nichts.

(VIRTA) virte 1. vrrte, K. vixt virta | Strom.

vértaj N. = ed.

(VUORTA-) vijrte- (io), K. väjrte-, N. vuejrte-, A.
voirte- Varrota, odottaa | warten.

vuordskuette- N. (in (ec.).

voirtle- A. (mom.) vähän odottaa | ein wenig warten.

(URTA). uirte harjanne, selänne | Berg- od. Land-
riicken.

(ÖRTA) usjrt K. suoni | Ader; ks. vorr-u.

oare$ (pro oardes, dem. ed.?), ks. voerr-o.

(VARTeJA-) värte-, 3 p. pr. -taäja, katsoa, katsella; A.
vart(o)je- vartioida | bewachen.

vartej A. vartia | Wächter.

vartjam-najl A. vartioiminen | Bewachung.

vartjem-ba;l Vvartio | Wachzeit.

viertas, ks. 1833.

160

1855.

1856.

1857.
1858.

1859.
1860.
1861.

1862.

1863.

1864.

1865.
1866.

(VUOR0OCe0) virööe, loc. -ööest, lat. -ösi, K. väreöö
N. vuorehö varis | Krähe.
viröce-manna maaliskuu | März Monat.
(URÖe-) urhöe- N., A. uröe- juosta, paeta | la
fliehen. ;
uröste- A. (mom.) lähteä pakoon | weglaufen,
fliehen. ;
urömus A. juoksu, pako | Laufen, Flucht.
viere N. lammas, pässi | Schaf, Hammel.
(VERCC0) vierhe K., N. viarc säkki, värtsi | Sac
viegcihö K. (dem). 'q
virse- K. sotkea, vaivata | kneten.
oare$ N., ks. uojrt.
(VOROSO) vars, K. vers, N. vöras veres, tuore |
frisch. :
vérés 1. veres, gen. plur. viersij K., A. vöres riera
| fremd. i
(ORASe, -AKKA) viojres urosa, uros- | zum männ ch
Geschlechte gehörend; v. vi;sse. da
viosreg, gen. -ge, toisella vuodella oleva porohö ä
junger Rennthierochs nach dem 2:ten Sc me
bis Mai, wo er zweijährig wird (ypar). =
viors-toslle urospuoli; miespuoli | das männliche ; e
schlecht; Mannsperson. &
(ORASe6e) oires K. urosa | Männchen, mönnlich a
vio;res. Eb p?
oires-pienney K. uroskoira | (männlicher) Hund. -
osres-kam A. kukko | Hahn.
virste 1. vrste, K. virst (0) virsta | Werst. ;
(ORSTOKO) orstakk, gen. -agi, K. orsekk, N. orstoll
(0?) hursti, säkkikangas | Sackleinwand, Segeltucl

161

vuornye- K. kuulustella oikeuden edessä (oik. vannot-
taa) | verhören, abhören.

(VUORPA) vi;rpe åo), A. acc. plur. vuirbit, arpa |
Loos. (Jetzt bestehen die Loose aus !'/,—1 Zoll
langen Ruthenstickehen; fräher wurde beim
Loosen ein ausgeschnittener Maser (pahke) an

einem vom Dache herabhangenden Faden befe-
stigt und in Bewegung gesetzt.)

viorpa- (1) arpoa | loosen, wirfeln.

virpede- = ed. :

viorp-nmivle neula, jolla nahkaa ommellaan | kantige
Stahlnadel, mit welcher das Leder genäht wird.

viorbesnioj nimetön sormi | Ringfinger; K. uoirpesn,
N. uerpesn. å

(ORPANA) vioi;rpen, gen. -ne, K. uopen sisar |
Schwester. ;

viorpi (amplif.) sisko! | Schwester! (beim Anreden
einer älteren $S.).

viorm-piesle, K. N. uvirpen-piedll sisarpuoli; serkku,
orpana | Halbschwester; Cousine.

(ORAVA) vioi;rrev, gen. -ve, K. uosrrev, N. uarrev
orava | Eichhorn; 'Turjassa myös kopeekka |
Terlappisch auch Kopeke.

(URMA) uirm K. N. A. rokko | Pocke, Blatter.

(VIRMA) virme verkko | Netz.

virmaj (d em.)

(VALA) väjlle, K. vajll haukka | Habicht.

(VALO-) vaälle- K. N. valaa | giessen; K. testt vallu
ei valeta | man giesst nicht; A. impf. valej,
part. vällamané. |

väl(ey) A. vuodatus | Vergiessen: vorr-vällepest.

väll(Öte- A. vuodattaa | ausgiessen.

11

162

1877. veala, K. N. A. veal vielä | noch.
1878. vill K. viila, saha | Feile, Säge. =
1879. (VUOLA, VUOL) ville ala, ali | das Untere: vil
1. vin, K. vän, N. vuedn, A. vodn (pos Pc
adv.) alla, alta, alhaalla, -lta | unter, unten
von unten; vide 1. vil alle, ala” | unter; K. vuella
N. vuolla 1. vuoll', ÅA. volla alle | unter; viola
K. vuolas 1. volas, N. vualas alas | nieder, herab
hinunter; — comp. väjllest alempana | niedrige
(adv.); videampa alempi| der niedere, unter
— superl. vilemi;ssi alimmaksi, -mpana | zu
terst. :
viJle-rievne alareuna, lieve | unterer Rand od. Saw
(eines Gewandes). AR
villeg, attr. -ges, K. välley, -slyes, N. vuellip, v
alava, matala | niedrig.
vuoldekk K. joensuu (alanne) | Mändung eines Fluss
villine- aleta | niedriger werden, sich senken, sin ken

K. vuolne-. = |
vislene-, 3 p. pr. -leanta, A. voillede- yrsel
ger machen, senken. 2

vuolneolle= K. (fr. ed.)
1880. (VUOLO-) villi- (io, K. välle-, N. vuolle- vu
schneiden, schnitzeln. Å i
1881. (VUOLO) vall K. huoli | Sorge, Färsorge. 3
väl xe- K. pitää huolta, huolia | Sorge tragen, si
kimmern. 3
1882. (ULLO) ulla, 106. ullast, K. ull, N. oll (ke
tön) villa | (ungeschorene) Wolle. =
1883: (OLO-) oalle- K. riittää | hinreichen, äng
munst veal ij oal 'mikä minulta vielä p ph
was fehlt mir noch? "

163

(OLA) viojlle (oa), K. uo;jll piikivi, limsiö, ola | Feuer-
stein. ;

uo;l-porem litteä rautakalu, jolla limsiö sovitetaan
hanaan | plattes Eisen, mit welchem der Flinten-
stein im Hahn eingestellt wird.

oalaj, K. oalanö (dem.).

oala-(t)ä;kte, K. oal-tayt, N. oal-däxt poskipää, -luu |
Kinnbackenknochen.

oll N. villa | Wolle; = ulla.

(OL(L)0) oll tuhma | dumm.

valkk KL. nuottasalko | Zugnetzstange.

(VELKA) viejlke, K. N. vielk velka | Schuld; vealgas
väjdltet ottaa lainaksi | anleihen, erborgen; vealgas
äntet antaa lainaksi | darleihen. .

vealkalaj, K. -lglanö, N. -lglos velallinen | Schuldner.

villipe- A. nousta kapinaan, villiytyä | sich empören.

(VUOLKA-) vijlke- (io), K. väike-, N. vuodke-, A.
vudke- lähteä | sich begeben; K. myös olla tu-
leva | K. auch zukommen: andam tijje, mi
tijje vädlginö.

vilkkiostte- (oa) (inc.); ÅA. vuilgeskoitte-.

vulk(a)le- A. hankkia lähtöä | im Begriff sein sich zu
begeben (otmpaBAaTtbes).

vilkte-, K. välkye-, N. vulyte-, A. vulg(o)te- lähettää |
senden, schicken.

vilktolli-, K. välkyelle-, A. vulg(otalle- (fr., desider.)
lähettää | senden (mocBiate).

vilktivs 1. -tuvs lähetys | Sendung.

(OLKA) viodke (oa), K. uosk, N. uajlk, A. gen. plur.
oslgi, olka, hartio | Achsel, Schulter.

viojdke-mirr, K. uojk-märr, N. uaslk-muorr korento |
Zuberbaum.

164

1892.

1893.

1894.

1895.

1896.

1897.
1898.

(OLK6) olk 1. olk-mirr varras, vave | horizont e
Stange zum Aufhängen der Kleider oder Net

olk-sujn K. ruoko | Rohr.

(OLKO) olka ulko | das Äussere: olkan, K. olen ul
kona | draussen; olkuzi, K. olgus, olkus, N. i
olgas ulos | hinaus; K. algeilt, olgoeilt ulkona, ul ul
koa | draussen, von aussen, auswendig; — comp
olkalest, -la, K. N. olklest, -la älompana, -mma si
kauempana, -mmaksi | ferner; — superl. olka
mi;sst kavimmaksi | am fernsten; K. olkmus vlc im-
mainen | der äusserste. ib.

olg-gairn A. kaukaa | von ferne. 28

olg-biel A. ulkopuoli | das Äussere; olg-bielt ulkon: v
sesti, ulkoa | auswendig. ;

olkane- ulota; päästä pois | sich entfernen, von
Stelle kommen. 2

alkem-biedt K. ulkopuolella | draussen: = 0 j

olknehke susi | Wolf.

(VIELKOTA) vilkit, attr. -kis, K. vilked, vilyes, I
vielked, -dkes, A. vilked valkoinen | weiss. ; I

vilkime-, 3 p. Pr. vilginta, valjeta | weiss werden.

(OLK ...) viodkide-, K. uodkte- (mom.) heitältää, si
gahuttaa | einmal schleudern, hinwerfen. =

uojktuvve- K. (pass.). =) É

oalkolli-, K. oalktelle- (fr.). 3

(OLKASe, OLSA) uoilges- 1. År K, I
uelyis-peill, A: vodles-p. = Seur.

viodse-piesllg oikea puoli | die rechte Seite; v.p
oikealle | rechts hin.

vasdlkev, attr. -ves antelias | freigebig. AA
(VIELJO) vilj, K.'=, N: vielj, A. vil veli | Bruder

vb .d
”

1899.

1900.

165

vilj-piesle, K. v.-piedl, N.: vielj-piejl velipuoli; serkku
| Halbbruder; Vetter. 5

viljiné, A. wvilles veljes, sisarus | einer od. eine von
Gebridern od. Geschwistern; wviljihö-kiofta kutti-
jin veli ja sisar jäivät | die beiden Geschwister
(Bruder und Schwester) blieben.

. (VALTO, -TA) välta, K. A. valt 1. valt valta | Macht,
Gewalt; N. vajlt.

vältadiem 1. -teem voimaton, vallan-alainen | machtlos,
abhängig.

vältalaj, K. -tlarö mahtava; valtias | gewaltig; Ge-
bieter.

(VALTA-) vädte-, K. värjlte- 1. vajte-, N. A. vadte- ottaa;
saada; käyt myös toisten verbien vah-
vistuksena | nehmen; bekommen; wird auch
vor anderen Zeitwörtern als Verstärkung
od. zur Veranschaulichung der Handlung
gebraucht: konagas väijlti, iojve örpij kuningas
otti ja hakkasi pään poikki | der König (nahm
und) enthauptete ihn.

valtle- A. (fr.).

(OLTa-) oitij (n. agent.) A. perämies, ohjaaja |
Steuermann, Fihrer.

oaldehte- N., ks. oajalahte-.

vealhtotmus K. siirtyminen, välttyminen | Hiniberzie-
hen, Umzug.

voltayr K. = seur.

olta;r (0) A. alttari | Altar.

vajlöer, gen. -re, järvilohi | Sässwasserlachs.

vislsede-, vesl$ede-, vésl&ede-, K. vil$xe- vilkaista | blicken,
hastig nachsehen.

vils(ed)olli- (fr.).

166

1908.

1909.

1910.

1911.

1912.

1913.
1914.
1915.

1916.
1917:

1918.

1919.
1920.

" valm$e-, 3 p. pr. -$a, valita | Wählen; = vote Ha

val'$e-, 3 p. pr. -last K., N. välse-, -lo$, A. vällese
valita | wählen; A. myös voittaa; valmista V
A. auch gewinnen; bereiten (vert. valmse-, -Ste
(VALAS0) väjles, gen. vallazi, K. =, valas | Wa
Wallfisch. 4
val'sokk (0) K. kyläkunta | Dorfgemeinde (Boo Så
(VALVO-) valve- K., A. valve- valvoa | wachen.
valv(e)de- A. valvoa | wachen.
välvmuä-paäsllé K. vartiohetki | Wachstunde.
vaslve joukko, parvi | Haufe, Rudel (von Wölfen, 1—
Stick). I
(OLVO-) olva- ulista, kirkua | schreien (von Kindern).
valviojle paju | Weide, Weidenbuseh. =
(VIELMA, -Mo) vilme (ie) salmi | Sund, Meere
K. N. vielm.
vielmunrö K. (dem.
olm- ..., ks. alm-...
(OLMONÖ0) olmij, lat. -ini, 1. olmuj, K. olmwiö, KI
myös olmonö, N. ovmis, A. olmes ihminen då
| Mensch, Mann. -
oslmijej (dem.). sa
(VALM0OS0) valms (attri.), K. valmes, N. välmas, Å
valmus 1. -me3 valmis | fertig; lat. valmät val
miiksi | in Bereitschaft. en
väjlmist (adv.) valmiina | bereit, in Bereitschaft.
valmste-, K. valmse-, 3 p. pr. -mast, N. välmste- V
mistaa | bereiten; A. wväll(o)se-; — A. im
väll(o)$e;stij. sa

(VUOPPO) vihp, K. vähp, N. vuohp appi | 5
gervater.

hrs Er VANA

3 JR RE SI EAA

02 Sporty DAS Re

oa ET KANT EN EA

LR

1927.

1928.

1929.

167

vihp-pieile, K. vähp-piejl, N: vuohp-p. lanko: miehen
vanhempi - veli | Schwager: älterer Bruder des
Gatten.

(OMPA) uaipp, gen. uajbb, N. sisar | Schwester; oap-
pam sisareni | meine Schwester.

(VUOPT0O) vipt, K. väpt, N. vuopt, A. vuohpt hius,
-hapsi | Haupthaar.

vipttiem hiukseton | haarlos.

väptek K. rikas | reich.

väptegvätt K. rikkaus | Reichthum.

viobednehke (0) kaakko | Sidost.

(VUOPSA) vipse (io) vaaksa | Spanne, der Raum
zwischen dem Daumen und dem kleinen Finger
(= 1/7; Arschin). |

(OPPASO) viopes, gen. oahpazi, K. uopes, oahpas,
N. uahpes opas; tulkki | Wegweiser; Dolmetscher.

ueopse= K., N. uapste-, A. wvopeste- opettaa | unter-
richten, lehren.

uopsej K., N. uapsty, A. vopestij opettaja | Lehrer.

uepsem K. opetus | Lehre.

uapstohte- N., A. vopestatto- oppia | lernen.

uapstehtij N. oppilas, opetuslapsi | Schiler, Jinger.

vopestodej A. opettaja | Lehrer.

uopsuvve- K. oppia | lernen.

uopsuvvej 1. -vvej oppilas, opetuslapsi | Schiller, Jänger.

vibers, gen. -se, 2-vuotinen urosporo | 2-jähriger Renn-
thierochs nach dem er um den Peterstag neues
Haar bekommen hat (,,y6ope=s").

(VIVO) vivv, K. =, N. vivv vävy | Schwiegersohn,
Eidam. |

vivni- viipyä | säumen, weilen, bleiben.

viväle- (fr.).

168

1930.
1931.
1932.
1933.

1934.
1935.
1936.
1937.

1938.
1939.

1940.

1941.

1942.

1943.

1944.

1945.

vavj K., vavj N., ks. vajva.
(UVJo) uvj K. N. untuva, uvuju | Daune.
ovta K. taas | wieder; ks. avta. a
(OVTONTA-, VOVTONTA-) ovtne-, 3 Pp; pr. ovdinta,
sammaltaa | stammeln; K. vovtne-, N. vovde-.
vioftirnehke (0) tiistai | Dienstag. AS
UvS » « .y KS: uks.
vovse (0) kokonaan, aivan | ganz. ;
vävskijes, tav. plur. -jjae? 1. -jvazt, K. vavsxos, -
revontulet | Polarlicht, Nordlicht.
vovsyos K. = vavsyos, ks. vävskijes.
(VUOVRA) vävr K. vuokra, voura | Miethe;
väyre-.
ovmis N., ks. olmij. J
(VUOMA) vimme (10) metsänraja; metsänrajalla c eva
Lappalaisten syksyasema | Rand des We
Herbststation der Lappen an der Waldgrensaid
(OMA) viomme, attr. -es, K. uogmm (myös attr.),
N. uamm, attr. -nes vanha | alt. I
viommegeahka 1. viommezeahka vanhahko | ziemlich al
vämmej, attr. vämjes K., N. vuommij leveä | bre bd
(VEMPO-) veampa- riippua näkyvissä | vå hangen ;
rievta öte;rve pga j |
(OMP0O) omp, K. A. =, N. öpp (attr.) umpin
kokonainen, koko | geschlossen, ganz; o. mur
K. halkaisematon puu | rundes Holz, Balken.
ompi kokonaan | ganz und gar. Vv
gmpye- K. ummistaa | zuschliessen.
öplehk N. eheä | ganz, unversehrt.

Ur

946.

169

M.

(MI, MO, MO) mi, gen. man, acc. mom, n. plur.
mok, K. N. A. mi, monn, mikä | welcher, was
(interr. & r el.); mom mitä, miksi | was, warum;
manne, KL. = 1. man miksi | warum; K. mö
1. mös, A. moz miksi | wozu, warum; A. mojt 1.
miyjt mitä, miksi | was, warum ; majlle millä, missä
suhteen | womit, in welcher Hinsicht; K. menn
kuin | als: ienamp m.; — mi-gen 1. mi-ni mikin,
jokin | irgend ein, etwas; ni m7z 1. ni mi-gen (ei)
mikään | (mit Negätion) kein, nichts.

maxt K. A. miten, kuinka | wie; ni m. ei mitenkään

| auf keine Weise.

mäht N. miten, kuinka | wie; vert. mat.

maintem, K. majnte, A. momntem mimmoinen | wie
beschaffen; semmoinen kuin | so beschaffen wie.

momet 1. mommet A. kuinka paljon; niin paljon kuin |
wie viel; so viel als.

mahk N. lanko: vanhemman sisaren mies | Schwager:
Gatte der älteren Schwester.

(MIEKKa) mihk K., A. acc. mek (plur. z) miekka
| Schwert. ;

mixxe (o?) käärme | Schlange.

(MIEKO0-) mikki- (ie), K. mikke-, N. miehke-, A. mikko-
myydä, myödä | verkaufen.

(MOKKA) mohke mutka | Biegung, Krimmung.

(MUOKKATA-) muehke- N. (o?)vaivata, muokata; ki-
duttaa, piinata | plagen, peinigen. |

muohkohte- N. (pass.).

mähksuvve- K. vaivautua, kärsiä|geplagt werden, leiden

170

1932.
1953.

1954.

1955.
1956.

1957.
1958.
1959.

1960.

(MAKOSA) maks$, gen. -kkize, makuisa | schmackhaft
wohlschmeckend. 3
(MAKSA-) mäjkse-, K. mäkse- 1. mäyse-, N. mäyse-
maksaa | bezahlen. våg |
(MOKSA-, MOKSA-) mokse- mennä yli veden | i
ein Wasser fahren. d
moysede- ehättää, saattaa yli | äber ein Wasser fih
ren; K. maivsye-.
(MOKON0O?) mogn kumpu, mäki j Hägel.
(MUKOMa, MOKOMa) mukkam 1. mukka K. semmoi:
nen | solcher; N. mohkam, A. mokkam.
mokamvut A. vertaus | Gleichniss.

mohkam N., A. mokam, mokkam, ks. ed.

maxt, ks. mi.

(MONA, MANA, MAJA) marniie taka | das Hi
manna K. N. A. (adv. & praep.) j |
nachher, nach; m. tu;st sinun jälkeesi | nach dir
m. test, A. m. dest sen jälkeen | Mk ÄN | ir
fas taaksepäin | nach hinten; m. padi ta in
| räcklings; magined K., N. mosinicd vad 2
myöhä | spät: pall ki m. — comp. mc S
K. N. m»naänlest (adv. & praep.) taem
jäljempänä, myöhemmin | hinter, nach, nachhe
— mariineleakka;st 1. -leakka, A. manlako;st (de n.
vähän jäljempänä, vähän myöhemmin | etwé
hinterdrein, etwas später; — superl. maiemi
K. -femus 1. -R'mus, A. mammus, N. mäjmus ti
kimmainen, viimeinen | der hinterste, der spå
teste, der letzte; magiemi;ssi 1. -1;s, K. mad
mussse, Å. majimussse Viimeiseksi | zuletzt. —

marisnalaj perätysten | nach od. hinter einander.

mij, ks. munn. -

171

(MAJAKA) mäjjeg, gen. -ge, K. mäjey, N. mäjjij
1. mäjij majava | Bieber. ;

majhk KL. siika, isompi kuin sappa | grössere Schne-
pelart.

(MAJKo-) majke-, impf. mäjgaj K., A. majke- Sur-
mata | umbringen.

majkje-, i m pf. -kuj 1. -kij K., A. majkoje- (pass.) kuolla,
hukkua | umkommen.

majkjesgueitte- K. (inc. ed.).

(MAJTO) majta, K. majt maito | Milch.

majn-kiostte 1. m.-koadaj erään hyönteisen. kotero; ta-
vataan koivun-oksissa ja käytetään lääkkeenä
hampaansärkyä vastaan | eine Insektenpuppe,
welche gegen Zahnschmerzen im Munde gehalten
wird.

(MEJNA) miejn K., N. mejn mähnä, mäti | Fischrogen.

(MAJNOSQ9) majns, gen. -nizi, K. N. majnas satu |
Sage, Märchen.

majnest K. (postp.) -sta, -stä (puhuen) | betreffend,
von: konn m. li kirjxanö.josta on kirjoitettu |
von welchem geschrieben ist.

majnse-, 3 p. pr. -nast, K. kertoa, jutella | erzählen.

mäjeb N. jälkimmäinen | der spätere od. zweite:
m. ark tiistai | Dienstag; — mäjmus N. = mar
hemis; majimu;sse A. = majniemissi, ks. imasine.

mätt, madd N. A., ks. mant.

(MATo) mäht, gen. mad, N. matonen | Wiärmchen.

maht, ks. mi.

(MATTA-) mäshte-, 3 p. pr. mahta, K. =, osata, tai-
taa | können, verstehen.

maähte-, 3 p. pr. -täja, K. mahtje- (in c.) oppia, tot-
tua | lernen, sich gewöhnen.

172

1973.

1974.
1975.

1976.

1977.
1978.

1979.

1980.
1981.
1982.

märhtijja oppilas, opetuslapsi|Schiler, Jänger, Lehrlir
maätt(ejam-nad A. tottumus, tapa | Gewohnheit.
maäitede-, K. mätxe-, N. maätte-, imperat. m z
opettaa, totuttaa | lehren, unterrichten,
wöhnen. 2)
maästedijja, K. maär;tyej opettaja | Lehrer.
maä;tna;htem mahdoton | unmöglich. =
märhtelicöt- (20) opiskella | ein wenig od. allmähli
lernen. 3
maähtalä;hte- vähän opettaa | ein wenig lolbls
kleinen Verweis geben. Hu

meahte- N. mättää, lastata | laden (z. B. Holz in
Kahn). -
(MIET0) mitt, K. =, N. mieht mesi, hanja |
mietta (praep.) dai myöten | hinab, €
m. jogi. i
mideyxe- K. kihlata | verloben; Maärj leaj midey
Oaska. Me
(MUOTA, MUODA) mi;tte (0) täti: äidin nuore]
sisar | jängere Mutterschwester; N. mua;d d.
mioda (amplif.) täti! | Muhme! a
(MUOTO) muaht N., A. mot kasvot | Gesicht. —
muoht Sem. mitta, ruutimitta | Mass, Pulverm

lo;int-m., komt-m. eri mittoja lintujen ja p ur
ampumista varten | verschiedene Maasse fär V
und fär Rennthiere. e NAN
(MUOTTOKA) mit, gen. mihtige, K. mit, muht
N. muokht, -htoy, A. mut lumi | Schnee. =
mäitke (0) kompassi | Compass. Bö
meadahk N. myötätuuli | gänstiger Wind. — :
mudroj A. (0): m.-nälla viekkaudella | mit ist.

173

(MUTOMa) muttam, K. mutam 1. muta muutama,
joku | Jemand, irgend ein; A. mottam.

muttamast kerran | einmal, einst.

mattim, ks. ti-m.

mottam A. muutama | Jemand, = muttam.

(MOÖBTA) moéöötit, attr. -öcis, K. moööed, -és 1. -is,
N. möhöed, -és, 1. -es, A. moööed kaunis, soma |
schön, hibsch.

moöide- A. koristaa | schmicken.

moöccisme- 1. mogsme- kaunistua | schön od. schöner
werden.

moöcene-, 3 Pp. pr. -öceana, = ed.

(MACCA-) mäjlhice- K. kääntyä | sich umkehren.

mahe (?), acc. mac, KL. käänne, mutka | Krämmung
(des Weges).

moacete- ÅA. käännyttää | bekehren.

maäshele- K. (fr.).

- (MECCA) miehce (ca), K. miehe erämaa | ödes Land,
Wiiste; wvi;lgij meahea - läksi metsälle, peuran
ajoon | begab sich auf die Jagd, wilde Renn-
thiere zu jagen.

miehe-pajhk K. autio seutu | öder Ort.

mihei- (io), K. mähce- (0) vaivata, kiduttaa | plagen.

mäuhcej kiduttaja, pyöveli | Bittel, Henker.

. (MACoKKA) mäcasg, gen. -ge, K. mäcey, N. mäcek
kesäinen päällysvaate, paidan muotoinen, sar-
kainen t. parkkinahkainen | ein hemdförmiges,
äusseres Sommerkleid aus grobem Wollentuche

od. Leder (,,10ma").

masse- K. (0) voidella | schmieren.

measse- N. (0) sotkea (taikinaa) | kneten.

174

1993. (MUSTA-) muste- muistaa; arvata | sich erinne
errathen. |
mu;stem A. muisto | Andenken.
mustje- K. A. (mom.) tulla muistaneeksi | eingeden
werden, sich erinnern; mainitå | erwähnen.
mustte- muistuttaa; arvottaa | erinnern; zu -errath
geben.
mustteskio;tte- (oa) (inc. ed.).
musttis, gen. -izi, arvotus | Räthsel.
mustle-, 3 p. pr. -tela, N. A. =, muistella; n
| an etwas denken; erwähnen.
1994. möst N. muisti | Gedächtniss; vert. muste-.
1995. maäzit 1. mäst, K. mast, KL. mazo 1. maz', N.
1 -saht, A. mäsast takaisin | zuröck. d
1996. (MIESTOKA) mist, gen. -tey' K., N. miest pensas
Strauch. z
mistkané K. (dem.
1997. (MONO) marna, K.N. mann miniä | a ertochte
1998. (MUONOKA) min, gen. -wnige, K. min pak kkane;
Frost, Kälte. .
1999. (MANO) männa kuu; kuukausi | Mond; Monat;
N. maänn, A. man kuu | Mond; K. a;tt li ma
pielest nyt on puolikuu | jetzt ist es Halbm |
männ-pajj K., N. maän-pojj kuukausi | Monat; 4
Jöj-pije. ;
männa-piesle, K. männ-piesll puolikuu | Hi ÅA
2000. (MONA) manne, K. mamn, N. momn muna Br Ei.
mann-sijje linnunpesä | Vogelnest. 2 J
masnem 1. m.-öadme, K. N. m.-öadm munuäinen | N
2001. männe- 1. manne- N. to) pettää | beträgen. 3 =
mantamus A. raset aren SA
2002. mame, ks. mi.

175

(MONG-) manni-, K. N. monne-, ÅA. monne- mennä |
gehen. Å

manne, ÅA. monnej menevä, menijä; mennyt, viimeksi
kulunut | gehend; vergangen, letztverwichen.

mennom A. meno | Verlauf.

(MUNO, MONO) munn 1. mun, K. =, N. A. mon;
dual. munaj, K. =, N. mana; plur. mij, K. N.
A. =, minä | ich.

mon N. A., ks. munn.

(MANTO) mant, gen. mand, lat. mantu A., N. matt,
gen. mädd, maa, mantu | Land, Erde.

madd-torpestomus A. maanjäristys | Erdbeben.

mänt, gen. -tige, K. mant, -tey, A. mant, -toy, tyvi I
Wurzelende (eines Baumes).

mändir, gen. -ntiri, manner | das feste Land.

maändir-a;hke isän t. äidin isoäiti | Grossmutter des
Vaters od. der Mutter.

meanda K., N. miadda pois | weg, fort.

mientus, gen. -uzi, metsäpeura | wildes Rennthier.
(Vert. Mintis.)

måntem, ks. mi.

(MENANA) mienen, gen. -ne, mähnä, mäti | Fisch-
rogen; K. N. miejn, mejn.

mal ..., manm... A., ks. maine.

(MER60) mierr, K. N. =, A. her meri | Meer, die See.

nmer'-sopt A. (merenvaahto:) merisieni | (Meerschaum :)
Schwamm.

mierr-rint K. merenranta | Meeresufer.

mieri-virre merieläin: hylje yleensä | Seethier: See-
hund im Allgemeinen.

(MERA) mierre, K. N. micirr, A. ace. mieir, (0) mitta,
määrä | Mass.

176

2014.

2015.

2016.

2017.

2018.

2019.

2020.

2021.

2022.

2023.

mierrede-, K. miejrde- 1. -8e-, N. miejrre- mitata
messen. SH
(MUOR6) mirr, K. märr, N. muorr, A. mur puu |
Holz, Baum. E ;
mäiri-adke vesa | Sprössling. 3 då
mäirr-pajkaj puupala | Holzstäck.
miri-patt matala kanto | niedriger Bavnistömsld
mirr K. (o) rauha | Frieden. e
mårdatti-, K. mirdette- 1. mirdette- sopia | sich 4
söhnen. SR pl
måirdettej K. rauhantekijä | friedfertig. |
mirra 1. mrra, K. mirr, N. mör, A. mer (0)
kunta, mailma | Gau, Welt, Volk. t
(MORE6-) mierri- (oa) murtaa | brechen. i
(MARKKA) mäjrhke, K. masrhk rupla | Rubel.
markse$, gen. -sa, N. ruplahinen, rupla | Rub elstä
Rubel.
(MERKOoNA-) mearkne- K. N. märätä, mädäta |
len, modern, verwesen.
märje-, 3 p. pr. -raj, K. t. N. (0) talrata,
beschmutzen, besudeln. , H
(MUORJA) mirje å0, K. märj, N. muorj, ;
marja | Beere.
muorj-öolmas N. yksi marja | eine sive
mirje-saähpe marjamehu | Beerensaft. EE 3 é
(MIERATTA-) mirede-, K. mäirye-, 38 P. prög j
märehtiä | wiederkäuen. «
(MURTA-) muirte-, K. N. A. =, murtan ba
zerschlagen.
murtje-, 3 p. pr. -taj, K. N. (refl. & pessid
murtstalle- A. rikkoa | zerbrechen; lexö 4

177

muirtle- A. (mom.).

murtlatti-, K. murtlotte- särkyä; loukkautua | sich
zerschlagen, zerschlagen werden; sich verletzen.

murtlettoj A. maahan repijä | der niederreisst.

(MÖRONA-) moarne-, 3 p. pr. -rran, N. herätä | er-
wachen.

morlä;hte- liata | beschmutzen; vert. märje- (0 Mapat»).

mall K., N. majdl mahla | Baumsaft, Birkensaft.

(MALA) mäjlle ateria | Mahlzeit.

majlle, ks. mi.

mal N. (0) saippua | Seife.

(MIEL0) mill, K. A. =; N. miell mieli; ymmärrys |
Sinn; Verstand; K. koyt tön mäilest li kuvinka
sinun mielestäsi on? | wie dänkt dich?

mäll-olmij mielevä mies | ein verständiger Mensch.

millas, gen. -azt, N. mielles järkevä | klug.

mälte- K. mieltyä | Gefallen finden: Irod miltij somne.

mil xemmes K., A. miltomes mieletön, ymmärtämätön
| unklug.

mällov 1. -Uev, attr. milves mielevä | klug.

mäillovvätt, millevvätt 1. millvesvatt K. (n. qval.).

milmänas 1. -neos ÅA. viisas | weise, klug.

miolli- (?), 3 p. pr. moalla, (0) loitsia | beschwören
(o MoauTB beten).

måiojletfe (0) rukous | Gebet.

måeldatti- rukoilla | beten.

(MOLEKKA) maijlhk K., N. mojhk (attr.) väärä |
krumm; m. märr; Vert. miojlhke.

mailkyemmes K. vilpitön | ohne Falsch.

20383. miejlk N. maito | Milch.
12

178

2034.

20335.
2036.
2037.

2038.

2039.

2040.

2041.
2042.

2043.

(MIELK60) milk rinnan keskikohta, rintaluu | Mit
der Brust, Brustbein. |
millå-tajkte 1. milkajkte rintaluu | Brustbein; piss mil
kaktat piru vieköön rintaluusi! (tavall. kirou
| der Teufel hole deinen Brästknochen! (g
wöhnl. Fluch).

(MÖLKKA) miodhke (oa) mutka | Krämmung.

mealgaj hiljaa | leise.

malet-säm K., N. mäleht-sam plur. (0) a
Gebet; REN 2031.

(MIELTI) mäilte, -It 1. -Ui, K. milt, KL. :
melt, A. rmejdt (postp. & adv.) myötä, muk E
myöten, kautta; saakka | mit; nach, dv ch; b
an; väjlti mildes otti myötänsä | nahm mit sic
vierta;z milte piosttev kulkevat lastuja my öte
seuraavat lastuja | sie folgen den Spänen; a
kie3e m. ikänsä loppuun asti, kaiken il änsi
sein Leben lang; jiennige amtik m. paljon 0 |
noit myötäjäisiksi? | wie viel hast du & Mit
gabe gegeben? Taälla m. sukkui "I. rape
tamaan perässä | der Riese fing an nach z
dern. to

mielt$at 1. mieléöat, -öéa Myöskin | auch, ebenfall

mieolda (pro miolida) (0) nuorikko | junge, eu
heirathete Frau.

(MULTTA) mujdhte, K. musdht saippua | Seif. ra

muilhte-öa;cee saippuavesi | Seifenwasser. ==

majlsa isompi kanto j höherer Baumstumpf. -

(MÖLSA) mioj$e-täjkte 1. mto;lsa;kte nilkkaluu | F
knöchel.

mabv (attr.) N. pieni, hieno (rahat, han 1K
(Geld, Hagel); mäbvaz (praed.); vert. miv

179

mivv K. pieni, hieno (rahat, naulat, haulit) | klein
| (z. B. Geld, Nägel, Hagel); vert mabv:

. majvske- K., 3 p. pr. -seaht, = moysede-.

Mom . .., ks. mi.

kod$sek (L.) Oxytropis.

ku3-tarnias suopursu | Porsch.

koaskrem-sujn (Lusmjavr) nokkonen | Nessel.

kirr, kir-last (Lusmjavr, Kolmjavr) vaivaiskoivu |
Zwergbirke.

kurr kuru, rotko | Schlucht.

karnas, k.-sujn (Lusmjavr, Kolmjavr) Arctostaphylos
alpina?

kielikam (L.) Gyrophora.

xorom (L., Lusmjavr) horsma | Epilobium angustifo-
lium.

. jiegel, gen. jeakkali, K. =,N. jeel, jahkal, peuranjä-

kälä | Rennthiermoos.

« jofi-tanas (Lusmjavr, Kolmjavr) puolanvarsi | Preisel-
beerstrauch.

tanias, ks. kug-t., joi-t.

tuom 1. tum (L.) tuomi | Faulbaum.

cigau (Porojavr, Kolmjavr) Veratrum.

öere-uojv-sujn (Lusmjavr) Matricaria inodora.

öilm-märr (L.) kuusama | Geissblatt, Lonicera.

cimnos (Lusmjavr) sianmustikka | Krähenbeere, Em-
petrum nigrum.

sujten-sujn (Shagajavr) sananjalka | Farnkraut.

hurr kari | Klippe.

nuert (L., Lusmjavr) kataja | Wachholder; = 1187.

. pajj (L.) paju | Weide.

. pajne (L.), pajn-sujn (Porojavr, Kolmjavr),

. poarrev lauta | Brett. ve JG

rasn (L., Lusmjavr) pihlaja | Eberesche; vert.

rihp-jonn (Lusmjavr), rip-murj eg
Kransbeere. 3500

lampohk-sujn (Porojavr, Shagajavr) nittyvia I os
senwolle, Eriophorum.

NN

pujje (Lusmjavr) = ed.

(Nurtjavr) lieko | Lycopodium. syd Aj
piena-murj (Porojavr, Shagajavr) Cornus. AU

oetmos-last (Lusmjavr, Kolmjavr) - anvarsi
Blaubeerstaude. at vas
vatt mäki | Anhöhe. ARE
olojn 1. ollojn (Lusmjavr) Andromeda; nj
Kolmjavr) pursu | Porsch. SE 2 |
mana suvanto; järvi, jonka läpi juoksoo jox I i
und breitere Stelle in einem Flusse; Jä
welchen ein Fluss fliesst. så

Sr

Nimiluettelo. — HNamenverzeichniss. -

Äske-jawre järvi Turjan Lapissa, jonka rannalla ennen asui
LTappalaisia | ein See im östlichsten Theile der Halbin-
sel Kola, an dessen Ufern ehemals Lappen wohnten
(Ba6se o3epo).
A;hkejl, A. sijt Akkala.
Aöberokk: Ponoi-joen vasemmanpuolisia syrjäjokia, jonka var-
— rella Lumbovskin talvikylä on | Nebenfluss des Pohoi-
— flusses von Norden, an dessen Ufer die Winterstation
der Lumbovskischen Lappen liegt.
Åc, gen. äcciye, paha naispuolinen olento, pienempi ihmistä;
heitä oli tarun mukaan 4, äiti ja kolme tytärtä, jotka
vihdoin = kirottiin hämähäkeiksi | böses weibliches
Wesen, kleiner als der Mensch, deren es nach der
Sage 4 gab, die Mutter mit drei Töchtern; zuletzt
sollen sie in Spinnen verwandelt worden sein. (Vert.
Norj. Ip. Hacceöan.)
Ann K. Anna; Annagaj, N. Annis (dem.).
Aimn-jawre Sem. järvi, jonka kautta Jokonga juoksee | ein
vom Jokonga durchflossener See.
Ames-mana-jaivre Sem. eräs niistä järvistä, joiden kautta
Jokonga virtaa | vom Jokonga durchflossener See.
Ars-jokk Sem. pienempi, Jäämereen laskeva joki, jonka suussa
TO semiostrovilaisten Lappalaisten kesäpaikka on | Fliäss-
|; chen, an dessen Miändung die Sommerstation der Semi-
ostrowschen Lappen liegt.

182

Ars-jokk-sijt Sem. Varzin, Semiostrovilaisten kesäkylä | Som-
; merstation der Semiostr. Lappen. .
Abram K., N. Abr Abraham.
Ovvan Tivana | Iwan, Johann.
Over Jokostr. Imandra. | i
Ampirdik 1. Säla-4. Sem., Lappalaisten jumalia, Karva'n veli
| lappischer Gott, Bruder des Kaärva. i |
Kuk$in-sätk Sem. Sem-ostrova'n kalastuspaikka | der Fischer-
hafen Sem-ostrowa.
Ko-javr L. pieni järvi, jonka kautta Kaärk-jokk juoksee |
kleiner vom Kark-jokk durchflossener See.
Koajvam-oajaj Jokongan syrjäjokia oikealta, jonka v a
Jokongan syksykylä on | Nebenfluss des göre von
der rechten Seite; an demselben liegt die Herbststat
Jokonga.
Kietk-jawre: Piyj-K.-j. & Vujlle-K.-j. Sem., kaksi salmella y
distettyä järveä | zwei durch einen Sund verei ige :
Seen.
Kotraht N. Kondratij. | -
Kiottem- 1. Kuottem-jaiwre sijt Kuroptjovskin talvikylä (joka
tätä nykyä ei ole minkään järven rannalla) | die Win
terstation Kuroptjowsk. |
Koa;ste Konstantin. .
Koant-jawre Ljav. lampi, jonka rannalla Ljavoserskin talvi
kylä on | kleiner See an welchem der Winte po
Ljawosersk liegt. vi
Kintus 1. -ti8, K. sijt Kamensk; Kindtänehke Kamenskilai
nen | Kamenskischer Lappe; Pije-Kintu$ varsinaiset
Kamenskin yläpuolella, 30 virstaa siitä oleva i
-kylä, jossa asuu 5 perhettä' ein Dörfchen 30 Wers
oberhalb des nekat Kamensk, mit 5 FANN
familien. H

183

Kant-luyt A. Kantalahti.

Kanca-jaiwwre Sem. pieni lampi, josta Jokonga alkaa, ja sen

likellä oleva Sureamp K.-j., jonka läpi J. juoksee |

kleiner See, wo der Jokonga entspringt, und Sureamp
K.-j., durch welchen er bald nachher fliiesst.

— Kun-suol Jokostr. Imandran saaria | eine Insel im Imandra-

I see.

Kärk-joklk; L. joki, joka alkaa Sijj-jawr'esta ja laskee idästä

Lu-jawr'een | ziemlich grosser Bach, der aus dem

Söjjavr entspringt und von Osten in den Lä-jayr

| fällt.

| gen. -ile, Karjala, -lainen | Karelen, -ler; Karjilaks 1.

> lags karjalaksi | karelisch (adv.).

Zz Kördoy 1. -djoy, K. sijt K.; Voronensk. i

å Kirt-jawwvre Sem. järvi, jonka kautta Jokonga juoksee | vom

Jokonga durchflossener See.

j Kärsmoj-jogthö: U;rte'sta alkava joki, joka juoksee Kuroptjovs-

i kin lähitse ja vasemmalta laskee Ponoi-jokeen | auf

dem Uirte entspringendes, unweit von Kuroptjowsk

fliessendes Flisschen, welches von Norden in den Po-

noi-fluss fällt.

- Kärva 1. Säla-Gärva Sem., Pon. Kärvaj, Lappalaisten juma-

d lia, BRuhtnas jumalan apulainen | lappischer Gott, Mit-

; helfer des Ruktnas.

Kildiné, K. sijt Kildinin lappalaiskylä | der Pogost Kildin

- UnWweit von Kola.

Kuolnok K. Kuolla | Kola.

Kilmokk Ponoi-joen vasemmanpuolisia sivujokia | Nebenfluss
des Ponoi, von Norden.

Kaä;lm-jaiwre Sem. viimeinen järvi, jonka läpi Jokonga juok-

see yläpuolella Semiostrovskin talvikylää; sen koh-

dalla Ujrte loppuu | der letzte See, durch welchen der

=

184

Jokonga oberhalb des Sem. Winterpogosts fliesst; i
der Nähe desselben endet der Uirte. inl
Kolm-jaivre & Vaille-K.-j. Sem. kaksi toistensa yhteydess
olevaa järveä, joiden kautta Jokonga juoksee | vom Je
konga durchflossene Seen. 4
Kuvt-suol Jokostr. Imandran saaria | Insel im Imandra. |
Kavril, K. Kovril, N. Kaurel Gabriel. "BOR SN
Koamtka Sem., Lapin jumalia, Ra;z-sijtin veli P lappi
Gottheit, Bridör des Raäj;e-sijt.
Kamenohp KL.: Lä-jayr'en eteläpuolella oleva piene
tunturi | ziemlich kleiner Berg säödlich vom Läj
Xaärlov noin 15 peninkulman pituinen joki, joka nd Le
jaivre'sta ja laskee Jäämereen, Kharlovskaja salma”a n
jossa Ljavozerskin kesäkylä on | ungefähr 15 Meile
langer Fluss, der dem Lej-jaivre entströmt und in la
Eismeer in Charlowskaja salma fällt, wo Re Somme
station Ljawozersk liegt. i
Xomos K. Tuomas | Thomas.
Jakka, K. N. Jåk, gen. Jahku, A. gen. Jakku, Jaakko |
Jakob. iP 4
Jösymt N. Jefim. (I
Jitt-vänn Jokostr. eräs Imandran lahti | eine Bucht

Imandra. ; 3
Issakk K. Tisakki | Isaak. LEN i
Jierk-ptorr-jawre Sem. eräs järvi, jonka kautta FTORonGa

see | vom Jokonga durchflossener See. ren 2
Jirisk, K. Irisk, N. Irisk Iro | Irene. FAR

Jearmey N. eräs satama läntisessä Kuollan rus

Hafen im westlichen Kola-Lappland. La
Jermij A. Jeremias. | SN
Jilja, K. Ilj, N. El, A. I0t Elias, i 26: hå
Illip K. Filip. Sin EN

FE 185

—Jovkuj 1. Jofkuj, J. sijt Jokongan kyläkunta | das Dorf Jo-

&Z I konga.

Jovk-jokk Sem. Jokongan joki | der Fluss J del

9 ykinehke Jokongalainen | Lappe vom Jokonga.

J ä ar N. Yrjö | Georg (Erop>s).

fawwse Eusebius (EBcezii, EBcei).

Juvvan, N. Evvan Tivana | Iwan.

Jaivr-kieég&e Sem , pieni järvi, jonka läpi Jokonga juoksee,

7 virst. tämän suusta | kleiner vom Jokonga durchflos-

— sener See, 7 Werst von dessen Mindung.

PAJO) Täjja Saksa, Norja, Ruotsi, Suomi | Deutschland,
Schweden, Norwegen, Finnland; Tajis saksaksi j. n. e.
| deutsch u. s. w. (adv.); Taja kill saksankieli j. n. e.

[das Deutsche u. s. w.; Taäj-nijpe linkkuveitsi | Ein-

legemesser; Tajnö Saksalainen j. n. e. | ein Deutscher

- UU. 8. W. (= HEMCeNB, IO HEÉMenKU, HbMenkid A30KB).
Tanl, gen. -nnili, K. Tannil, N. Tännel, A. Tannil'Taneli|Daniel.

(TARO) Taärra, gen. Tara, Venäjä | Russland; Tarus Vvenä-
jäksi | russisch (adv.); Tarlaj Venäläinen | Russe.

a dem. -maj 'Trofim.

0, K. Tärij, N: KL. Tarj Daria.

(TORA) Tarje Turja, itäisin osa Kuollan Lappia | der öst-

- lichste Theil von Kola-Lappland; tarjas turjaksi | ter-
lappisch (adv.); Tarje lall Turjan murre | das Terlap-
pische; Tarje olmuj 1. Tarjalaj, -jelaj Turjan FORNE
nen | Ter-lappe.

6 Tirmes, Tiermes, Termes Ukko, ukkonen, ks. Sanak. 647. |

Gott des Donners, Donner, s. Wörterb. 647.

: (TALO) Talla rikas ja väkevä, mutta tuhma jättiläinen |

; reicher und kräftiger, aber einfältiger Riese (= Norj.

lp. Stallo, Ruots. Ip. Stalu); K. N. tall karhu | Bär;

ks. Sanak. 651.

186

Teappa, K. N. Teahpan Teppo | Stephan.
- Tavaj, Sem. Taväa Laåppalaisten jumalia, kalastuksen ja met
sästyksen suojelija | lappische Gottheit des Fischfanges
und der Jagd; Tavaä-ajk edellisen äiti | Mutter de
Tava. ; | sam
David Taavetti | David. a
Coshk-suol eräs Imandran saari | Insel im Imanda (BBreo iir
OCTPOBT). RR
Cuik-säl 1. Öushk-suol, Ö.-s. sijt Jokostrov. j
Öustte, Öutt 1. Öusttelaj Tshuudi, saduissa mainittu vihol in en
rosvokansa | Tschude, märchenhaftes, feindliches Rå u-
bervolk. 3
Coalm-jaivre Sem. järvi, jonka kautta Jokonga juoksee | vom
Jokonga durchflossener See. id å
Öuvdgaj: Kilmokk jokeen laskeva puro, jonka varrella Lu n-
bovskin syyskylä on | Nebenfluss des Kilmokk, an vel-
chem die Herbststation Lumbowsk liegt (Tysenmsra 1
Tozensra); — Öuvt-vatt mainitun kylän läheisyydes 9
oleva mäki, josta tämä joki alkaa | Anhöhe in
Nähe dieses Dorfes, an welchem der gerna
entspringt. ; GR É
Sant-ajk Sem. seuraavan äiti | Mutter des Folgenden: (Gorc
pozumna).
Santa-Ruhtnas Sem., Venäjän Lappalaisten ylin sumiddll
höchster Gott der russ. Lappen (= Xpuctocs; vert.
Tverin Karjal. Sindi-ruohtinas). vi
Santa-Meatmas Sem. edellisen veli | Bruder des Vorherge-
henden. SE i.
Sit, gen. -ti, 1: S. kades Sem., veljesjumalien Raä;z-Siji i ,
ja Koamtka'n yhteinen nimi; suojelevat kalastusta ja
ihmisen terveyttä | gemeinschaftlicher Name r

187

verbräderten Götter, Ra;z-Sijt und Koamtka, die den
Fischfang und die Gesundheit der Menschen hiten.
Stejte-gailles, Pon. Sitti-kadles = ed.
a ejt-jawr L. Laä-jawr'en pohjoispään länsipuolella oleva pieni
00 järvi | kleiner See westlich von der nördlichen Spitze
des Lä-jaivr.
Seajv-suol Jokostr. Imandran saaria | Insel im Imandra (C6Ttb-
OCTPOBB). ,
Söyj-jawr L. isonlainen järvi, joka Kärk-jokk joen kautta
i purkaa vetensä La-ja:vr'een | ziemlich grosser See, wel-
— — cher durch den Kaurk-jokk in den Lä-jaiwr sich ergiesst.
— BSied-vun Sem. Sante-Ruhtnas jumalan setä t. eno | Onkel des
3 = Sante-Ruhtnas.

Sosniofke, 8. sijt Sosnovka.
Sänyel 1. Sänjel, S. sijt Songel.
— Soirvis-suol Jokostr., Imandran saaria | Insel im Indre.
> Sa la-Ampirdik, ks. dlelkdg dik.
| -Säla-Garva, ks. Kärva.

Säla-jawre Ljav., pieni Koant-jaiwre'en laskeva lampi | klei-
ner in den Koant-jaivre ausmindender See.
| Saw 'tij N. Savvatij.
- Savvan-tundar A., Kantalahden ja Imandran välillä, likellä
edellistä oleva korkea tunturi | hoher Berg zwischen
| dem Imandra und Kantalahti, nalhe zum letztgenannten
— (IrbcoBaa ropa). |
Stvn-lohka peninkulman pituinen, korkea, yksinäinen vuori,
5 virstaa Ponoi-joen pohjoispuolella, jotenkin Kamens-
kin kohdalla | hoher, 10 Werst langer, einsamer Berg
5 Werst nördlich vom Flusse Ponoi, unweit von Ka-
mensk.

(SAMA) Samme Lappi | Lappland; Same kil Lapinkieli

188

| das Lappische; samas lapiksi | lappisch (adv.); Sar
melaj Lappalainen | Lappländer, Lappe.

Simman, K. =, A. Semman Simon. 2

Simp-jawr Jokostr. Umb-ja;vr'en ja Imandran välillä oleva
järvi | ein See zwischen dem Umb-jaiwr wnd dem
Imandra (Com6o3epo).

Nukö-joklk Ponoin vasemmanpuolisia syrjäjokia | Nebenfluss
des Ponoi von links (/Ie6expa pra).

Nargaj Svjatoi nos.

Nuoht-jaivr, N.-j. sijt Nuottajärvi | Notozero.

Niester-suol Jokostr., Imandran saaria | Insel im Imandra.

Nuirk-suol Jokostr., Imandran saaria | Insel im Imandra
(KEpytoä octpoB'+).

Nuort-Sä;me, N.-S. sijt K., Semiostrovsk (= Varzin & Lja-
vozersk).

Nealonöé-suol Jokostr. förrn saaria | Insel im Imandra.

Rik-suol Jokostr. Imandran länsirannalla oleva niemi | Halbin-
sel am westlichen Ufer des Imandra (Purortaii6aza).

Rujt-suol Jokostr. Imandran saaria | Insel im Imandra. ;
Ruhtnas Sem. = Santa-R. j
Raä;z-ajk Sem. naisjumala, joka poronhoitoa suojelee | lap-

pische Göttin, Beschitzerin der Rennthierzucht. 4
Rist-mirr-hayrgij niemi Turjan Lapissa | Halbinsel in Ter-

Lappland. |
Raä;z-sijt Sem., eräs jumala, Koamtkan veli | lappischer Gott,
Bruder des Koamtka; vert. Sit. i

Rovvi Sem., etelän puolelta Käjlme-jayvre'en laskeva joki |
Nebenfluss des Jokonga von rechts; mindet in den
Ka; ime-javvre, dessen Wasser vom Jokonga aufgenom-
men wird. i

Luhke, K. N. Lushk Lukas. : Am

å
É

189

j Bör Ljavozero, järvi, josta Xaärlov joki alkaa; saman-
d niminen talvikylä on nykyään Koant-jawreén rannalla,
2 virstaa yllämainitusta | Ljawozero, ein See, wo Xaärlov
entspringt; Der Winterpogost Lej-jaivre sijt liegt jetzt
nicht bei dem nämlichen See, sondern 2 Werst davon,
; beim Koant-jaivre.

I ojaor 1. Luwj-jawr L., Lovozero; Lä-jawr-uyt harju, joka
— alkaen Lä-jawr'en Yknjineta kulkee Umb-ja;vr een päin |
— Bergräcken zwischen dem Laä-jayvr und dem Umb-javr;

fängt ummittelbar beim erstgenannten an.

öre sc

eV

: — Lomte-mana-jokk Sem. joki, joka vasemmalta 1. pohjoispuo-
. lelta laskee Jokongaan l Nebenfluss des Jokonga, von
E links.

— Länn-suol likellä Jokostrovaa oleva Imandran saari | Insel
j im Imandra bei Jokostrow (Mormabrä ocTpoBB).

Lävra, K. Lovr, N. Laur Lauri | Lorenz.

— Lumbes 1. Limbes, gen. -mpezge, L. sijt Lumbovsk; Lim-
i besnehke TLumbovskilainen | Lappe von Lumbowsk.
Peaht N. Pieti | Peter.

— Piehtkliné Jokostr., Imandran lahdelma | kleine Bucht vom
Imandra; Piehtkla-suol sen suussa oleva saari | Inselin
ö der Mindung dieser Bucht.

: —Pett-suol I okostr., Imandran saari | Insel im Imandra.

Piettiyr, gen. -;re, K. Piedar, A. Pedar, lat. Pedre, Pietari

; | Petrus.

— Päöyas, P. sijt Paatsjoen suussa oleva Lappalaiskylä | Pa-

| zereka, Pasvig.

Pieö-jawre & Vujle-P.-j. ”Sem., kaksi, 4 virstan päässä toi-
sistaan olevaa järveä, joiden läpi Jokonga juoksee |
zwei vom Jokonga KORA, vier Werst von einan-
der belegene Seen.

190

Piecc-vunn Jokostr., Imandran koillis-osassa oleva lahti ;
Bucht am nordöstlichen Theile des Imandra. ;

— Peaccem, P. sijt Petshenga.

Pionne, gen. =, Ponoi.

Por-jaivre Sem., eräs järvi | ein See. =

Pavvisl, K. Povvel, N.: Poavvel Paavali | Paul.

Oakka Foka | Phokas.

Vikö-jokk joki, joka alkaen Uyrte'n pohjoisrinteeltä, 30 v
taa Jigskaj'sta, juoksee Vikö-jawren kautta ja las
Jokongaan | ein Fluss, welcher auf der nördlichen 8 SN p
des Ui;rte, 30 werst vom Jigskaj entspringt, durch den
Vikö-jawre fliesst und in den Jokonga fällt; — Vi ] i
1. Sem. Vakö-jawre melkein pyöreä 5 virstan pi tuine
ja levyinen järvi | ein beinahe runder, 5 Werst
und breiter See.

Ohlktmij N. Eufemia. SR

Oxt-kamt Jokostr., iso lahti Imandran eteläosassa | OTOS: 6
Bucht am sädlichen Theil des Imandra. = 0

Uoriikes Sem., miespuolinen jumala | lappischer Gott; Uogikes-
ajk hänen äitinsä | seine Mutter. ÄR : -

Oj, dem. Ojjis, Ojjenes N. Outi | Evdokia EYES

Vietir Feodor.

Uitrij 1. Uhtrea N. Antero | Andreas. st

Vaölaj: Nukö-jokk joen syrjäjoki, jonka varrella Jol okongs
talvikylä on | Nebenfluss des Nukö-jokk von li ks;
demselben liegt die Winterstation Jokonga.

Vucc-jokk Ljav., parin virstan pituinen joki, joka yhé
Koant-jaiwré'n ja Lej-jawre'n | ungefähr 2 Werst lan ge
Flässchen, welches Koant-jasvre mit Lej-jawre verbindet

Uoisk (oa), N. A. Ossk Josef. 20

Vaässil 1. Vasel, N. Vassk Vasili. ss

Viosssep Josef. ; - | FN

(0

191

ÖOntari, K. Uointrej Antero | Andreas.

Viorjila kull Semiostrovskin ja Kildinin lappalaismurre Tur-

jan murteen vastakohtana | Mundart der Semiostrowschen
und Kildinschen Lappen als Gegensatz der 'Terschen;
viorjemaks mainitulla murteella | in dieser Mundart
(vert. Sanak.).

; Ute selänne ja vedenjakaja, fs alkaa 20—30 virstaa
Lumbovskin syksykylän itäpuolella, kulkee luoteista
suuntaa noin 10 peninkulman päässä Jäämeren ran-

nasta ja päättyy Kailm-jawren kohdalla | Landricken
und Wasserscheide; fängt 20—30 Werst westlich von
der Herbststation Lumbovsk an, erstreckt sich zwischen
der Herbststation und dem Winterpogost der Jokon-
gischen Lappen nach Nordwesten, in einer Entfernung
von ungefähr 100 Werst von. der Kiste des Eismeeres
und endet beim Kailm-jaivre (KeiiBa).

Värvam, K. N. -van, dem. Värvanaj Barbara.

| Vilde, N. Fek Filip.

Violeksantr, K. Oileysander, N. Oilsander Alexander.

Violizij, K. Uidesej, N. Ossij Aleksi | Alexius.

Oafanas Athanasius.

Fioma 1. K. Fomm Tuomas | Thomas.

Iomeljan Emilian.

Umptik Jokostr., L. Umbtakk korkea-vuori Imandran itä-
puolella, Lä-jawr-usrtin jatko | hohes Gebirge östlich
vom Imandra, Fortsetzung des Laä-jawr-ui;rt (XMOMHCKiA
ropni); — Umb-jaivr Umbozero.

Maksin, K. Maxsin Maksima | Maximus.

Mikla K. Nikolai.

Mikalij, N. Meahkal 1. Mihkal Mikko | Michael.

Mäjtk, M. sijt Mutka, Motka.

192

Mitrij, K. -rej, N: Metrej Mitri | Demetrius.
Maähtvej K. Matti | Matthias.
— Meatmas, ks. Santa-M. :
Mo3-vänn Jokostr. Imandran lahtia, jossa asuu 3 ad ost
vilaista lappalaisperhettä | Bucht vom Imandra, wo d
Jokostrowische Lappenfamilien wohnen. = cc 3
Mas N. = Maksin. Sao
Moissej 1. Mojsej Moses. stR
Maäselg, M. sijt lappalaiskylä Imandran pohjoispuolella
lappisches Dorf nördlich vom Imandra. cc
Monö-tundar Jokostr., vuori Imandran länsipuolella (2) | Be
westlich von Imandra (?). NH: fran =
Mintis, gen. Meantas, Sem. eräs jumala ! lg 30
Meantas-ajk hänen äitinsä | seine Mutter Vert. m
Sanak.).
Maärj 1. Marj Maria.

RT

É
k
d
i
|
|
;

aalto 1216.
aamu 515.
aammuinen 515.

aamurusko 120.
aatto 257.

ah 1.

ahdas 255, 259, 576.
ahkio 308, 772, 1522.

aika 4, 15, 40, 1623;
ӊikoja sitten 520.
aikaisin 15, 599.
aina 1514, 1888.
airo 24, 58.

aita 17, 626, 798.

aitta 19.

aivan 1477, 1936.
aivastaa 203.

aivot 1731, 1774.

ajaa 1707; a. se

ajettua 1457.

ajos 1189.
josauva 1087.

a 5,

ala 1879; alallaan olla
1839.

alareuna 1879.

alas 1879; a. astua 1098;
a. muuttaa 855.

alaspäin 1975.

alasti 1665.

alaston 1665.

alava 1879.

| alempi, -mpana 1879.

alentaa 1879; a. itsensä
1761.

aleta 852, 1879.

alhaalla, -lta 1879.

ali 1879.

alimmaksi, -mpana 1879.

alimmallaan olo 55.

alkaa 73.

alku 73; alussa 15.

alkuvuodesta 73.

alla, alle, alta 1879.

allas 1549.

alli 71.

alottaa 73.

alttari 1904, 1905.

alus 1203.

alushousut 150.

ammentaa 144.

ammoin 599.

ammoinen 520.

ampua 1260,1663.

anastaa 54.

ankara 264, 829.

ankarasti 264.

anne: anteeksi antaa;
a. antaminen 156, 1609.

annella 51.

anoa 45.

anoppi 1826.

ansa 325.

ansaita 226.

antaa 51, 1376, 1740; a.
nenää 1112; anna! 43.

antelias 1421, 1897.

anti 1335.

antura 1738.

appi 1920.

Suomalainen sanaluettelo.

(Numerot viittaavat Sanakirjan sanaheimoihin.)

apu 84, 1677.

apulainen 84.

arki 57.

arkku 202, 1287, 1295.

armahtaa 913.

armas 1298.

armeliaisuus 883.

armelias 1421.

arpa 1868. .

arpoa 1868.

arssina 64.

arvata 68, 1993.

arvella 526.

arvo 67.

arvostella 67.

arvottaa 1993.

arvotus 68, 1993.

asemesta 953.

asettaa 709, 777, 847,
856, 889.

asettua 535.

asia 33, 1322.

askel 1415.

astia 41, 258.

astin 1694.

astua 1101, 1415; a. si-
sään 949

asuva 535.

ateria 1831, 2027.

aurinko 1492.

auskari 87.

autio 304, 1560, 1988.

auttaa 84, 1677.

autuas 1784; autuaaksi
tehdä, a. tulla 1547.

auveta 93. -

avain 836, 839, 1328.

avanto 342.

avata 93, 836, 839.

13

194

avautua 1256.
aviomies 131.
avoin 93.
avullinen 1640.

delfiini 818.

edellinen 98.

edellä, -ltä 98.
edessä, -stä 98, 1498,
eheä 1945.

ehtiä 40.

ehättää 40, 1954.
eilen 473.

eilinen 473.

eksyä 739, 764, 939.

elo 535

elähtänyt 1542.

eläin 535, 924, 1207.

elämä 535.

elävä 535.

elävähopea-myrkky
1042

elää 535.

empiä 602.
emäntä 558.
enemmän 746.
enkeli 48, 488.
ennemmin 98.
ennen 98.
ennenkuin 98, 107.
eno 514.

ensi 1502, 1781.
ensimmäinen 1781.
ensin 1792.
ensisti 1781.
entinen 98, 520.
epäillä 526.
epäusko 1835.

eri 528.

erittäin 7.
erokirja 1250. = -
erottaa 466, 1250.
erämaa 1988.

esi 98.

esiliina 1615.
esirippu 1692.
estää 873.

eteen 98.
eteenpäin 98.
eteinen 291.

etelä 207, 1186.
eteläpuoli 1186.
etsiä 1764,

että 892, 1767.

etummainen 98.
etusormi 750.
eväs 1828.

haahka 92, 1634.
haahlat 101.
haapa 1045.
haara 1008, 1592.
haava 818, 1274,
hairahdella 948.
hairahtaa 948.
haista 86.

haisu 86

hajota 1250, 1503.

hajottaa 1503.

haju 86, 1317.

hakata 507, 818, 848,
1240.

haljeta 544, 1397.
halkaista 758, 1397.
halkoa 758, 1389, 1397.
halkopuu 340.

halla Ho36.
halpahintainen 20007
haltia 161.

halu 392.

halukas 1733.
halvattu 1376.
halvaus 1376.

hame 547.

hammas 1568.
hampaaton 1568.
hamppu 992, 1237.
hanhi 774.

| hankarauta 1690.

hanki 11, 854.
hankkia 930.
hapan 186.
hapata 186.
hapatus 1772.
hapsi 1922.
harakka 1006.
ge 1851.

780, 905.
ack 1077.
harmaa 1280.
harmittaa . 85.
hartio 61, 1891.
harva 1235, 1251.
haudata 721, 1223.
hauki 789, 1149. :
haukka 190, 1875.
haukkua 91, 447, 1681.
| haukotella 102.

» I hauta 359, 448:-

| heitellä- 1373.
Theittonuora 756.

| herättää 535, 876, 14

hautaus 1223.
hautausmaa 356.
hautoa 97, 1580.
havaslanka 1735.
havu 192.
hedelmä 901, 1497.
heikko 1257, 1391, 15(
heikkous 1709.
höeinä 966. :
heinäsirkka 966.

heittäytyä 1715.
heittää 1047, 1376, 15
heitältää 1895.
helma 38.
helmi 193.
Helmikuu 1093. ot
feg rs Lä
engitys 1717. — AR
henki 486, I 17AeR
Nenkiene 302. Er
henkiä 1717.
henkäys 1717.
herhiläis ä -
herjata 447, 101 om
herjaus 447. 8 -
herra 439, 9038.

Ad

heti 79, 591. EL
sogev a on de
evonen
hia 9587-050 -TE0
hiekka 1819,
hieno 952, 2043, :
hienonen ser; rs; 7
hiha 958.
hiili 536. oci
hiipiä 1451. 7 2 AR
hiiri 1056. 2905 SN
hiki 1666. YTV LA 6
hikoilla 1666.
hiljaa 2036. cACT FR
hiljainen 994, TRI
himokas 1733. ao
hinta 67.
hioa 956. TSE fc
hiota 1666. =
hirsi 5995 .« -TAEG
hirttäytyä 191200
hirvas 1016. rit
hirvaspeura 1302. 4 J
hirvi. 101437207 mömeN

hinkka 282.

hiukkanen 1761,

hinkseton 1922.
ius 932, 1922.

almikko 215, 1658.

hohkakivi 582
ätit 1223.
hoksata 1688.
home 374.
Snö 374.
hopea 1038.

- hopeapenninki 1038.
; RS 1425.

horjua 530.

ja aj

Huhtikuu 874.
huilunpuhaltaja 1115.
huippu 725.

ar AR 1963.

hukuttaa 1
hunaja 91
huoata 1699.
huo'is 1689.
huokaus 1717.
huolehtia 1536.
huolestua 1387.
" huoli 1536, 1881. ”
huolia 1881.
-huomata 710, 1620, 1688,
21724,
- huomeinen 515.
- huomenna 515.
huone 1599.
huono 1109, 1550.
huonosti 1550.
huovi 1754.
hurskas 1714.
hursti 1866.
huttu 434, 1739.
huuli 1462, 1470.
huutaa 114, 169, 790,
I: 1839.
huuto 114. 790. 5
nd 23, 256, 477, 1184,

nyll n ie 1278.
eenpyynti
| Loan 893.

hyvä 883, 922, 1584;

| hämähäkki 553.
I hän 993.

hyttynen 765.
hyvin 922.
hyvyys 1584.

olla h. 913; hyvää
päivää! 640.
hyvämuistinen 533.
hyvästi! 640, 1608.
hyönteinen 1130.
hyöty 1677.
hämmentää 756.

häntä 967, 1521.
häpeä 1695.

häpy 233.

häpäistä 1347, 1695.
häristä 444.

härkä 521, 1191, 1431. /
hätä 288, 1171, 1495.
hätäillä 1047.

hävetä 1695.

hävitä 1500.

hävitys 304.

häviö 1500.

häväistä ks. häpäistä.
häät 1071, 1158.
häätalo 1158.

höllä 1395, 1433.
höyhen 1577.

höylä 656.

iankaikkinen 4.
iankaikkisesti 1478.
ihme 689.
ihmeellinen 1724.
inmetellä 689.
ihmetyö 225.
ihminen 1917.

iho 1374.

ikkuna 481.
ikkunaruutu 481.
ikä 4; kaiken ikänsä

2038.
ilahtua 1127.
Km 545,
illallinen 462.
illastua 462.
ilma 885.
ilmaiseksi 1794,
ilmeisesti 83.
ilmestyä 185, 493.
ilmi; i. tulla 911, 1256.
ilmiö 493.

ilmoittaa 1011,

195

iloinen 1308. =.

iloita 1127, 1252, 1797.

ilta 462.

iltarusko 120.

imettäväinen 749.

imeä 1133.

irtain 836.

irti lähteä 993.

irtonainen 1379, 1427,

iskeä 218.

iso-isä 14,

isoäiti 5; isän t. äidin
i. 2006.

istua 56, 504.

istumapaikka 504.

istuttaa 504.

istuutua 504.

| isä 29, 30, 501:

isäntä 437, 1796.

isäpuoli 29, 501.

itkeä 1344.

itku 1344.

itse 502.

itä 687, 981, 1186.

itäinen 687.

|

ja 451, 455, 456, 563.

jaella 51.

jakaa 466. .

alka 539.

jalkaisin 1822.

jalkapohja 539.

jalkarinta 78, 1487.

jalkaterä 539.

jano 199.

janota 468.

jauho, -ot 549.

jauhokuli 884.

jauhosäkki 329.

jo 455, 456, 503, 512,
1767, 1768.

joenniska 1172.

joensuu 470, 1128, 1879.

joikua 490.

ra 107, mee 467.

Jokahinen, jokainen
465, 480, ”S

joki 470.

jokin 107, 1946
joku 106, 1983.
jompikumpi 429,
Joskus 213, 605.
jotta 892.
Joukko 1912,
jousi 478, 1121.

196

jouten. 586.
dutilas 1494.
jouto 40.

- Joutsen 1093.
joutua 1661.
joutuisasti 701.
juhlakampela 1645.
juhlia 1610.
jäkko 471.

ulistaa 928.
umala 562.
juoda 468.
juoksennella 262, 1682.
juoksu 1856.
juoksuttaa 1682,
juonikas 1733.
Juonitella 1569.
juosta 262, 336, 1682,
1753, 1856.

juottaa 468, 496.

juovukanvarsi 2074, .

jutella 497, 1967.

juuri 1820.

juurirasia 1820.

Jyreä 524.

jyristä 781.

Jyrkänne 1528.

Jyrsiä 187.

ystää 507.

äkälä 2055.

pro Te

äljempänä a

älkeen 1959.

älki 130.

jälkimmäinen 1968.

jänis 287, 1137.

jänkä 460.

jänne 264, 992.

Järeä 524,

järjestää 1603, 1714.

järkevä 2030;

järvi 554, 2077.

järvilohi 1906.

järähtää 1541,

jäsen 1858, 1413. .

Jättää 1356, 201; j. hy-
västi 1608.

jää 484.

jäädä 156, 1523.

jäähile 1361.

jäänsohjo 987,

Jäätikkö 545.

e 3 (å (3 & &

kaahlata 321.
kaakistaa 121.

kaakko 1924.
kaakkuri 123.
kaalaa 321.

-kaan 237.
kaapata 678, 1173.
kaarne 310.
kaartua 996.

-| kaataa 420, 518, 1240,

1435, 1715.
kaatiot 150, 851.
kaatua 419, 518.
kadota 149.
kadottaa 149.
kadotus 978.
kahdeksan 118.
kahdeksannes 118.
kahdeksas 118.
kahtaanne 116.
kahtalainen 116.
kahtia 116; 217, 397.
kahveli 77.
kaikenlainen 467, 1193.
kaikkein 18, 465.
kaikki 1453.
kaima 146.
kainalo 129, 285.
kaista 1512, 1729.
kaivaa 1228, 1282.
kajava 132.
kaksi 116.
kala 328, 580, 961.
kalakukko 309, 328,

1842.
kalannahka 160, 845.
kalastaja 909.
kalastus 328.
kalhu 333, 352.

| ae 1687.
kal

ellaan oleva 1091.
kallio 164, 323, 1458.
kallis 348, 350.
kallistaa 1091.
kallistua 1091.
käld 1617. 008

alu 1517 mård
kaluna 346.
kalveta 115.
kalvin 1176, 1690.
kalvoin 346.
kammata 726.
kampa 726.
kampela 431.
kana 236.
kanki 812.
kannatin 896.
kannatus 250:

kansa 474, 1185.
kansi 151, 422.

kanssa 147. Ne
kantaa 243. Je
kantanivel 840.
kantapää 242 es

katketa 1504.
katkoa 1504.

katsoa 177, 1853; ka

kauha 119.

uhtana 398.

ukana, -kaa, kauas,
kauvas 112; kaukaa
1893; kauempana,
-emmaksi, -immaksi

kauppa 365.
kauppamies 365, 377.
kauppapuoti 1417.
kauppias 365.
kaupunki 1392, 1806.
kautta 743, 1271, 2037.
kauvan 112.

kauvas 112.
kehno 124.
kehnous 124.

kehrätä 756.
kehrävarsi 1198. ”
keinua 968.

keisari 862.

kellokas 326.
kellua 385.

kelvata 50.
kelvollinen 50.

ken 106.

kengänpohja 1738.
kenkä 320, 421, 1795.
kenkäheinä-kerä 966.
kenkänauha 1657.
kenkävoide 1461.
keritä 1530, 1581.
kerjäläinen 562.
kerkeä 278.

kerskata 275.

kerta, kerran 7, 213, 599,
1243, 1828, 1838,1983.
kertoa 497, 1967.

kerä 1730, 1834.
keski, keskellä, -eltä,

-en, -enään 217; kes-
kellä, -lle 394.
keskimmäinen 217.

keskipäivä 217.
keskisormi 112, 217.
keskiviikko 1009.
kestitä 211. -
kestää 243, 627.
kesy 153.
kesä 207.
kesäasema 207.
Kesäkuu 207,
ketara 811.
kettu 1312.
kettää 1129.
keveä 380.
keveähkö 380.
keväisin 154.
kevät 154.
kevät-aika 154.
kidus 1067.
kiduttaa 1951, 1989.
kiehastua 669.
kiehastuttaa 669.
kiehauttaa 669.
kiehua 669.
kiehuttaa 669.
kieletön 1096.
kieli 325, 1095, 1096.
kieltää 343, 875, 897,
1507,:1575.
kierosilmäinen 1564.
kiertää 1564, 1598.
kierä 786.
kiblata 1975.
kiikari 638, 1509.
kiikku 968.
kiiltävä 1634.
kiiltää 1634.
kiinni ottaa 1373.
kiinnittää 1538, 1630.
kiinteä 251.
kiittää 137, 1562.
kimeä 1716.
-kin 237.

"I kinastella 447.

kinnas 228.
kinnerkoukku 170.
kinnerluu 1107.
kinos 1647, 1765.
kipu 364, 1519.
kipuna 770.

kireä 251, 829, 830.
kiristys 441.

kirja 240, 286.
kirjan-oppinut 286.

197

kirjata 286.

kirjava 286.

kirje 286.

kirjoittaa 286, 795.

kirjoitus 286.

kirkas 1634.

kirkko 274, 864.

kirkua 169. 1913. -

kirota 292; kirottu 1596.

kirves 9.

kirvespohja 917, 927.

kiskoa 196.

kissa 198, 206.

kiusata 177.

kiusaus 172, 177, 1680.

kiuvas 392.

kivi 164.

kivikasa 555.

kiviröykkiö 164.

kivistää 1519.

-ko? 3, 105:

kodanpuolisko 1349.

koetella 172.

koetus 172.

kohota 69, 1337.

kohottaa 1337, 1478.

kohtelias 1384.

kohtuinen 527.

koi 125.

koillinen 1650.

kointähti 120.

koipinahka 421.

koira 183, 1573.

koiranpenikka 1573.

koivu 936, 1553.

koivunkuori 1553.

koivupuu 1553.

koko 1945; kokonaan
1936, 1945.

kokonainen 1945.

kokous 737.

kokouspaikka 376.

kokoutua 122, 737.

kolkutella 568.

kolkuttaa 523.

kolmannes 363.

kolmas 363.

kolmasti 363.

kolme 363.

kompassi 1980.

kontata 1122.

kontio 4235.

koota 122, 376, 737,
1192.

kopeekka 1872; 10 k. 62.

koppa 194, 1601.

- kopp

198

koppelo 384.

i 1613.

korento 753, 1891.

koristaa 21299, 1714,
1986.

korjata 728.

korkea 69; korkealla
1478. :

korkeus 1478.

korottaa 1478.

korva 1638.

korvanjuuri 1638.

korvarengas 1638.

korvaton 1638.

korvo 1770.

kosia 950, 1821.

kosija 1821.

kosinta 950.

koskaan 213.

koskea 219.

koski 197.

kostea 1104

kostuttaa 227, 1362.

kota 161.

kotero 1965.

kotiin 161.

kotka 190.

kotohaltia 161.

kotolainen 161,

kotona 161.

koukku 113.

kousa 119.

kova 138, 264.

kovasin 711.

kovasti 264.

koveta 138.

kruunu 1823.

kuikka 123, 579.

kuin 107, 1946.

kuinka 107, 1946; k.
paljon 1946.

kuiskaella 1060.

kuiskata 872, 1060. .

kuiva 199.

kuivaa 199.

kuivata 199.

kuka 106, 107.

kukaan 106.

kukka 1630.

kukkaro 161.

kukko. 1864.

kukkua 391; kukkuu!
682.

kulmakarvat 362.

kulta 332, 345, 1298.

kultanen 814.

; kuluttaa 46.

kumarrella 420.
kumårtaa 420.
kummastella 694,
kummi 418.
kummitella 1082.
kummittelija 1082.
kummoinen 107.
kumottaa 1634.
kumpi 429.
kumppani 147, 234.
kumpu 673, 1955.
kun 213

kuningas 241, 862.
kunnas 1110.
kunnes 107.

kunnia 69, 275, 768,|kylpeä

861, 1040.
kunniaton 861.
kunnioittaa 1565.
kunnoton 244.
kunto: kunnon ihminen

244,
kuohita 187.
kuolema 1021.
kuolettaa 556. |
kuolla 360, 556, 1290,

1616, 1963, kuollut

ihminen 556.
kuoppa 96, 371.
kuori 263.
kuorma 1522.
kuosali 231.
kupari 1769.
kuplata 385.
kuppi 1466.
kuristaa 121, 1662.
kurja 1728.
kurkku 302.
kuru 2051.
kusi 234.
kusirakko 1472.
kusta 234.
kutoa 163, 1356.
kutsua 178.
kuu 1999.
kuudennes 158.
kuudes 158.
kuukausi 1999.
kuula 1355.
kuulla 330.
kuulua 330.
kuulustella 1867.
kuuma 1628; ” . -
kuumetauti 1628.
kuumuus 1540, > cc

köyhä 1171.
köykäinen 380.

laahata 112.
lahj 51, 1835.
a
lahjoittaa 1335.
laho 877, 1334, 1412.
lahota 877, 1412.
lahti 1333.
laidun 733, ör.

j lainen 1320.

laiska 1372.

nita 1346.

laito 852.

laitos 977.

Mittaa "709, 889, 977,
1347.

i liva all.

-laivuri 311.
lakaista 15387, 1789.
lakata 505.

| laki 947.

-laki 1316.

lakka 1399.
lakkamehu 1399.
lakki 356, 382.
-lammas 1438, 1857.
lammasnavetta 1667.
- lampaannahka 1438.

| langeta 1832, 1836.

on AL ANAR AE

langettaa 208.
lanko 1338, 1800, 1920,
1947 |

lapa 1405.

lapanen 1748.

lapikas 421,

lapio 145.

lappea 1406.

lapsenlapsi 5, 14, 30.

lapsi 1612.

lasi 863, 982.

laskea 306, 1327, 1376,
1505, 1714; ER 'mäkeä
788.

laskeutua 419, 971, 1376.

lasku 1325.

lastata 1359, 1973.

lastu 1385, 1833.

latasin 1355.

latoa 1603.

lattia 915, 1629.

latva 273, 1360.

lauhkea 1421.

laukka 262.

laukku 1416.

laulaa 13, 1422,

laulu 13, 1422.

lauma 573, 763.

lauta 1423, 2073.

lautanen 494.

lauvantai 1046, 1065.

lava 915, 1414.

lehmä 1336, 1431.

lehti 1386.

lehto 1249.

leikata 818, 1705.

leikellä 818.

leikkaaja 818.

leikki 1001.

leikkiä 1001.

leikkuu 818.

leimahtaa 218.

leipä 1352.

leivin-uuni 1526.

| lekahtaa 221.

lemmitty 937.
lennellä 295.
»lentoon lähteä

lentää 295.
een 1699:

lek 6 693, 1382.
leuka 140.
leventyä 423.
leventää 423.

lento:
1337

199

leveä 423, 1943.
levittää 243, 443, 889
890.

levähtää 1699.

levätä 1699, 1700.

liata 2020, 2025.

liehahtaa 2921.

liekki 100.

liekku 968.

lieko 2071.

liekutella 179.

liekuttaa 165.

liemi 1430.

liereä 532.

lieve 37, 1404, 1879.

liha 1374, 1801.

liika 1321.

liikahtaa 1322.

liikahutella 859.

liikahuttaa 859, 1322.

liikata 1322.

liikkua 959, 1322,

liikutella 1322.

liikuttaa 1322.

liina 946, 1289.

lika 943.

likainen 943.

likellä, -ltä, -le, likem-
pi, -mpänä j. ». e. 76.

limsiö 1884.

linnunlento 1398.

linnunpesä 1552, 2000.

lintu 299, 536, 755, 941,
1329, 1398, 17517.

liota 1331.

liottaa 1331.

lipas 504, 723.

lipeä 238, 498.

lisä 1368.

rena 1368. sj:

isäytyminen

lisäytyä 1368.

litteä 670.

liukas 1131.

liukastua 1131.

liukua 1131.

live 498;

livettää 1131.

livetä 1131.

lohduttaa 20, 491.

lohenmullo 399.

lohi 1292, 1380, 1906.

loihtulaulun osa 1081.

loitsia 2031.

Lokakuu 730,

lonkero 1262.

200

lopettaa 5 rt 1407.

loppu 176,

: loppua 1500.

loukata 762, 939.

loukkautua 2023.

lounas 1063, 1398.

lounastuuli 1063.

mikata 1339.

lnistaa 1089.

luja 1305, 1343.

lujasti 1305:

lukea 1327.

lukita 1328.

lukko 1328.

luku 73, 1325.

lumi 344, 1979.

lumikinos 1647.

lumisade 344, 1684.

lunastaa 1401.

luo, -na, 5 -kse: 260,
270, 1 1394,

luoda 977. rd

mode 852, 1845.

luokki 393.

luola 161, 1702.

luoma 977.

luominen 977.

luopua 1507, 1523.

Iuoti 1355.

Iuottaa 1479.

lusikka 1375, 1558.

luu 578.

luurasva 578.

lumuvalo 1376.

luva 549.

luvata 35, 289.

lyhentää 1814.

lyhetä 1814.

lyhykäinen 1814; :

lyhyt 47, 1814, 1815:

lyhytläntä 1814.

lyijy 1341, 1824;

lykätä 847, 894.

lypsää 148, 1516. 501

lyödä 369, 550, 568,
756, 873, 1221, 1463.

lähde 141, '860.

lähestyä 76.

lähettää 1890:

lähetys 1890.

lähimmäinen 76.

lähteä' 1 1332, 1822,
1890, 1, irti 993: 1.
lentoon 1337; L ulos
1719, 1720.

lämmin 1442,

lämmittää 97, äte
1496.

lämpö 1442,
faen Han
änget 7

länsi 1051, 1478, 1845.
länsituuli 1478.

läpi 743.

läsiä 1369.
läsnä-ollessa 15.
lääkäri 1584.

löyhkä 1317.

löylyttää 1580.

löytyä 1424,

löytää 408.

maa 557, 2006; laskea
maalle 283.
maakunta 557, 2016.
maalata 1490.
maali 785, 1309, 1633.
Maaliskuu 1855.
maanantai 1166, 1781.
maanjäristys 624, 1541,

2006.
maata 1183, 1369, 1741,
1805

made 1773.
maha 833.
mahdollinen 1193.
mahdoton 1972.
mahla 942, 2026.
maho 1276.
mahtava 1899.
mahtua 719.
mailma 83, 152, 2016.
mainita 1993.
maistaa 172, 1587.
maito 1964, 2033:
majava 1961.
makea 1125, 1267.
makkara
maksa 1732.
maksaa 1953.
makuisa 1125, 1952.
makuuaika 1623.
makuuttaa 1741.
malja 1466.
manner 2006.
mantu 2006.
Marian kuolinpäivä 57,
1604, 1799.
marja 2021,
marjamehu 2021.
matala 852, 1879.

matkalaukku 1779.
matkustaa

ma a. 1 Ä
mate 3 - DR

matonen 1970.
mehu 10.
mela 1600.
menijä 2003.
menneenvuotinen 289.
mennä 1822, Sod
yli 1954; |

merikala 580,
merilintu 1757.
merilohi 1292.
merisika 1170. än
meriteiri 312. SA
merkki 595, 740, 17
mesi 1974, ps
mestari 817.
mestata 848.
meteli 939. rd
metsistyä L
metso 1
metsä 1249,
metsäkana

motsksrr 1830.
mr LA
metsäpe 20
metsästysteltta
mr KO
mieletön
mielevä 526, 2
mieli 2030.

missä, -stä 107.
mitata 1023, 1415, 2013.
miten 1946.

mitta 1978, 2013

-moinen 1320
molemmat 116, 117.

- morsian 372,

muinoin 213, 599, 605.
muistaa 199 3.
muistella 1993.

— muisti 533, 1994.
Uv 993

muisto 1993.
muistuttaa 1993.

muokata 1951.
murehtia 1536.
murhe: murheissaan ol-

muru.
musertaa 1515.

" musta 821.

musteta 821;
mustikka 999.
mutka 1950, 1987, 20385.
mutta 2.

mun 528.
muukalainen 458.
muurahainen 167.
muurahaispesä 167.
muuran 1399, 1436.
muutama 1983, 1985.
mykkä 325, 1096.
Myss 1823.

myydä 1949.

myödä 1949.

myöhä, myöhemmin
"1959.

Nf 205, 451, 455, 566,

| myöskin

in 2038.
myöten 1478, 1975,
2037.

myötä 2037.
myötätuuli 1597, 1981.
mädätä 2019.

mähnä 1966, 2010.
mäki 306, 648, 179,

1955, 2075; laskea
mäkeä 788.

mäkinen 643.

mäkärä 1130.

märehtiä 187, 2022.

märkä 227, 955, 1362.

märätä 2019;

mäti 1966, 2010.

mättää 1973.

määrä 2013.

mörkö 1670.

naali 1118.

naaras 388, 1097.

naarasporo 1803.

nahka 148, 160, 729,
837, 845, 898, 1143,
1214,

naida 1153.

naimaton 438, 1153.

naiminen 1158.

naisenkenkä 1795.

naispuoli 372

naittaa 131, 1153.

nalkki 1729.

napa 1199.

napittaa 1630.

nappi 1630.

nappo 1200.

narttu 193.

naskali 1840.

nauha 272.

naula 314, 951, 1211,
1307.

naulata 1211.
naulita 1211, 1627.
nauraa 965, 1390.
naurahtaa 965.
nauris 1151, 1210, 1286.
neiti 1154.

neljä 1126.
neljännes 1126.
ljäs 1126.

nenä 1112.

neula 1212, 1869.
FPS STR
neulatyyn N
kr pd (1.6
neuvosto 1011.
neuvottelu 1011.
niellä 1120.

nielu 773.

niemi 1114.
nieriäinen 1301.
nietos 925, 1765.

201

niin 564, 567, 1098,
1162, 1164; n. että
1193; n. paljon kuin
1946.

niini 1226.

niin-ikään 888.

niinimatto 1226, 1304.

niinkuin 107.

niitty 1545.

niittyvilla 2068.

nilkka 1657.

nilkkaluu 2042,

nimetön 1213; n. sormi
1870.

nimi 1213.

nimipäivä 1213.

nimittää 1213,

niska 820, 1172.

nisä 1111.

niukka 255.

nivel 1358, 1413.

nivelväli 1413.

no rg 1138, 1139, 1141,

noita 313, 413, 1155.

noitarumpu 494,

noitua 110, 1155.

nokeutua 367.

noki 367.

nokka 1112.

nokkonen 2049.

nolki 1196.

nopea 278, 1015.

norppa 1184, 1224.

nostaa 1478.

nostattaa 1478.

notkea 959.

notko 1106.

noudattaa 1223, 1565.

noukkia 1146, 1782.

nousta 31, 185, TT7,
1478; on. kapinaan
1889

nousuvesi 31, 700.
nukahtaa 1741.
nukkua 1741.
nukuttaa 1741.
nuoli 723, 1121.
nuora 1182.
nuoranpää 1182.
nuori 1181. .
nuorikko 2039.
nuortea 959.
nuorukainen 1612.
nuoskea 1104.
nuotta 294, 1163.

202

nuottasalko 1887.

. nurja 1244; n. puoli

SERJAD,

nurkka 1697.

nurkkakivi 1697.

nurmi 1545, 1643.

nykyinen 42.

nylkeä 196.

nyrkki 337.

vt 27, 42, 456, 1812.

nähdä 1724.

näin 1159.

näkemätön 1724.

näkymätön 225.

näkyväinen 225.

näkyä 223.

näkö 1724.

nälkä 1195, 1587.

nälkäinen 1195.

nälänhätä 1195.

nälästyä 1195, 1587; nä-
lästynyt 1587

näveri 1201.

näyttäytyä 740.

näyttää 740, 827, 1791,
1836.

näärvä 1117.

näätä 1161.

odottaa 1839, 1850.

ohdake 1538.

ohi 1231.

ohimo 1245.

ohitse 1010.

ohja, ohjat 290, 1432.

ohjaaja 1901.

ohjata 184, 1714.

oliut 952.

oi 1711.

oikea 814, 1714, 1896;
0. puoli 339, 415; oi-
kealle 1896.

oikeus: oikeutta käydä
NE: '

oikeusto 978.

oikoinen' 1714.

oivallinen 922.

oivaltaa 598.

- 1710.

entaa 76, 133, 1714,
1360, 1633, 1694,

sen 1691.

ola 1884.

olka 1891.

olkavarsi 1841.

olki, oljet 549.
olla 56, 1315, 1839.
omaisuus 535.

omata 46.

ommel 1061.

ommella 267, 1330.

ompelukoppa, 0.-lipas
1212

ompelurihma 246, 992.

onkia 1701.

onkikoukku 113, 390,
1701.

onkisiima 1378, 1735.

onnellinen 1784.

onneton 1784, 1816.

onnettomuus 410.

ontua 1322.

opas 1926.

opettaa 1926, 1972.

opettaja 1926, 1972.

opetus 1926.

opetuslapsi 1926, 1972.

opiskella 1972.

oppia 1926, 1972.

oppilas 1926, 1972.

ora 478.

orava 1872.

orjantappura 727.

orpana 1871.

osa 763, 1784.

osallinen 7, 1640.

osata 1972.

osottaa 1791.

ostaa 1794.

otava 478.

otsa 320, 1762.

otsanahka 320.

ottaa 1900.

ovenripa 143.

ovensuu 19

ovi 635, 1692,

paarma 1303, 1586, 1621.

paasi 323. —

paasto 1548.

paaston-edellinen 1544;
Pp. päivä 1557.

paastota 1548.

Are aika, p. päivä

paeta - 1518, 1721,
1753, 1

paha 1109, 1550.

pahänsuopa 1157.

pahentua 1832.

| paisti 1540.:

"| paksnta 216; 934 É

"| palanen 1480.

pahka 1447.

pahoin 1109.

paholainen 628.

pahuus' 124, 1550.

paikata 695, 728.

paikka 662, 695, 953,
957, 1480.

paikoittain FÄR0 ri

paimen 733, 1565, 1846.

paimentaa 565 j

painaa 615, 1403, 1490; |
painavaksi tulla 1426.

paine 1490. -

painia 1727.

paise 955, 1189, 1457.

paistaa 1540, |

paju 1914, 2069, 2070.
juvitsa 1561.

kahtua 1397. Pr
pakanallinen 628, 1272.
pakkanen 1648, 1998.
pako 1856; lähteä par

koon 1595.
pakovesi 852. =
paksu 216, 934.
paksuntaa 216, 934.

pala 220.
palaa 1628.

palava 1628. Ing
reda 895. SMET ANN

paljas 1639. É
Paljo, on 513. 146.
POM 4, i
palkata 1631.
palkka 1631.
pallo 1622.

palmikko 1594, 1658. 5
palmikoida 1356, 104
paltta 1319. MR
palttina 1351. |
perenn 224, 1085, - |

Färila 1035.
panetella 1832.
paneutua 1805. 2
panna 890 TG Ls a
kaansa :

ar fn

paperi 1669; = FD
papinrouyva 1659.
pappi 1659. re

parantaa 1364, 1584.
parannus: tehdä paran-
— nusta 136.
parantaja 1584.
1584.
parempi 1584.
pari 116.
pariskunta 353..
parku 1219.
parta 1084, 1473.
i 1912. |

Pp 1539.
atvi 1447.

paula 325. 3

[hm intyt Jr

pehmentää 1044.

É Kömatt 1044,
pehmeä 712, 1044.
Sh

pe tenta 1007.
0 1625.
pellava 1393, 1655.
pelokas 1625.
pelotus 1625.
Balto 1642.
pelästyä 1625.
: pelätä 1625.
pensas 575, 1262, 1996.
— perhe 1606.
perintö 66.
— perjantai 1510.
— perkele 591, 725, 865.
— permånto 1629.
permen kannatin 896.
perna 684.
perustua 1538.
perä 819; perässä, -stä
1478, 2038.
perämela 1054.
perämies 1901.
peräovi 804, 1409.
peräpuoli 804, 1409.
peräsin 1054, 1281,
1600.
peräsuoli 1493.
perätysten 1959.
pesemätön 1549.
peseytyä 1549,
peski 1529,
pestä 1549.
pesukaukalo 1549.
ne 161, 1552, 1702,
2000.
petollinen 351.

r

petos 1707, 2001.
pettu 1325.
petturi 508.

"| pettää 1707, 2001.

petäjä 1525.

-| peukalo 1632.

peura 1302, 2008.
peuranjäkälä 2055.
pian 701, 1685.

pidot 1582.

pidusta 1512.
pidättää 668.
pielus 1626.
pienehkö 1761.
pienentyä 1761,
pienentää 868.
pieni 300, 1761, 2043,
2044.
pierrä 1531.
piikivi 611, 1884.
piina 1471.
piinäta 1951.

| piirileikki 1182.

pihka 1452.

pihlaja 886, 1262, 2066.

pikari 1200.

pikavihainen 979.

pikemmin 1686.

pilkata 1390.

pilkka 785, 1309, 1633.

pilli 1115, 1232.

pilvi 1653.

pimetä 1074.

pimeys 821, 1074,

pimeä 1074.

pingottaa 996.

pirtti 1599.

piru 1554.

pistellä 1233.

pistää 724, 727, 1233,
1455, 1624; p. sisään
858.

pitentyä TER:

pitkin 1478.

pitkittäin 112, 796,

pitkulainen 112.

pitkä 112.

pitkähkö 112,

pituinen 112.

pitää 46,334, 668, 1223,
1327, 1496, 1565,
1811; pidäs! 1839.

pohja 687, 1535, 1572,
1845.”

pohjainen 687, 1845.

pohjaistuwli 1845.

203

pohjanen 18435.
pohjanpuolinen 1845.
pohjantähti 1845.
pohjatuuli 687.
poika 74, 1612, 1827,
poikanen 1612.
poikapuoli 74.
poikittain 630.
poikki 1271.
poikkipuu 630.
poimia 1782.
pois 528, 953, 1449.
2007.
polku 1230, 1636.
polttaa 468, 1628.
polvi 1654.
polvitaive 170, 407.
ponnahtaa 1506, 1579,
porata 1456.

poro 521, 918, 1334,
1803, 1927; poron
länget 230.

porohärkä 1191, 1863."
porolauma 763.
poronhäntä 1521.
poronnahka 898, '
poronreisi 776.
porontalja 666.
poronvasikka, porova-
sikka 825, 1411.
porstua 998:
portimo 1485.
portto 1682.
poru 1219.
poski 140, 1180.
poskiluu 1884.
poskipää 1884.
potea 1527.
potilas 364, 1527.
potkahtaa 1506.
potkaista 541.
pouta 1847.
poutapäivä 1847.
povi 1472,
publikaani 737,
pudistaa 142, 1541.
pudota 175, 276.
puhaltua 1551.
puhdas 804, 1508.
grön 769, 804,
1205, 1714; tulla puh-
distetuksi 1714.
puhdistua 1508.
puhe 1011, 1081.
puhella 1011.
puliemies' 950.

204

puhkaista 1228, 1455.
puhua 1011.
: puistaltaa 1429.
pukea 692.
pukeutua 692.
pulkka 772, 1635.
pullo 1026.
punainen 1261, 1202.
punastua 1261.
punnita 1790.
punoa 1571, 1598.
punomaton "264.
puntari 1563.
puo 1493.
puola 485.
puolanvarsi 2056.
puoli 1319, 1626; puo-
lesta 98.

puolikuu 1999.
puolitoista 1626.
puolustaja 1626.
puoti 1417,

e 1597.
purjetuuli 1597.
purku-ilma 1593.

pursu 2048, 2076.
puskea 1027.
puteli 1511.
puu 2014.
puuhepo 1354.
puuhka 612.
puumerkki 595.
puunaula 951.
puupala 8014.
puuro 1739.
puuta 1499.
puute 1171, 1500.
puuttua 1883.
pyhitetuksi tulla
pyhä 1068, 1548.
pyhänkuva 401.
pyhänlasku 1557.
pyhäpäivä 1548,
pyhäveli 1548.
pykälä 848.
pykäläpuu 848.
pyrkiä 1270, 1588.
pyry-ilma 1593.
pyssy 1556.
pystyttää 777, 849, 856,
1538.

1548.

pystyä 1558.
pysyä 1538.
pysähtyä 5053, 1538.

EA stää 909. .
PyyhinliihA 814.

pyytää 45, 1373.

pyytö 909.

pyöreä 532, 1583.

pyöveli 1989.
päihtynyt 468.

päitset 1473.

päivä 1492; hyvää päi-
vää! 640.

päivällinen 5315.

päliväys 1492.

päre 639, 1365, 1589.

pässi 1614, 1857.

pätsi 1526.

pää 176, 1206, 1465,
1730; ; päällä, tä, le
69;- jäästä 1478.

pääkal 0 1730, 1774,

pääkallo-paikka 320.

pääkoriste 1618.

päällikkö 791, 903.

päällimmäinen 1478.

päällisnahka 78.

päällys 1478.

päällysnahka 1487.

päällysnuttu 1637.

päällysvaate 1990.

pään-alus 1626, 1730.

päärme 612, 1619.

päärmätä 1619.

pääsiäispäivä, 1:nen 29,
501; 2:nen 509; 3:as
1272.

päästä 226, 735, 1661,
1893.

päästää 836, 1376, 1559.

päättää 176.

päätön 1730.

pöhöttyä 1457.

pölkky 340, 759.

pöllö 832, 1481.

pöytä 658, 985, 1602.

pöytäliina 653. s

raadella 196.
raaja 1300.

a 1104, 1664,
raakkua 279.
raapaista 1282.
rae 794.
raesade 794,
raha 583, 1652.
rahanvaihtaja 1718.
raitis 806,

rep)
| repiä182,196, RN

| revontulet

raito 1234.
raja 780, 1231.
rafurima 553 920,
' 3
1072, 1073. 2080,
rakennuspuu 1599. Me
rakentaa 36. ;
rakentelija 586.
rakkaus 920, 1072.
rakko 357, 1472.
rampa 1313, 1322. tl
ranne 171. Mn
ranta 266, 1279;
rantaan 1357.
rapea 138. 4
rappeutua 1836. dl
rasitettu si ac
rasittua 1387
raskaasti

ratsu 1266.
rauha AN
rauhante
rauhoittaa 0

rautu 1301. 4
ravata 1236, 1082. äl [Es
ravio 1300.

reipas 1015 rasn.
reisi 776, 846. ”
reki 989, 1635.
rekikell 428 on OR

rengas 412, 791.
ä 2023. ng

repo är 12. sn
repäi

reuna 1306 rr
reunus 612.
reunustaåad 612.
revellä 196.
revetä 196, 14

riehkiä 1201.
riekko 316, Råd CR
riemu 1308. AN
riemuita 1308, al

rieskå 1267. va 4 :
rihma 992. é

riidellä 60, 1066, 1

riippua 112, 1420, 1944.

riisua 475, ”836, 839.

riita 619;

rita få

ru 1315, 1502, 1883.

vattu 865.

kas 210, 1468, 1923.

rikka 1284

rikkaus 1923.

rikki 1222.

rikkiastia 1222.

rikkoa 939, 2023.

rinne 1319,

rinta 2034.

rintalapsi 1277.

fintälta 2034.

ripakko 1289.

risla 801.

risti 1272; ristiin nau-
lita 996, 1578.

ristiin-naulitseminen
1578.

ristiin-naulitsija 1578,

ristiluut' 803, 807.

ristiä 12038:

risu 621, 1265.

rita 1239.

rohdin 1254.

rohkea 1750, 1766.
Tohtuma 1314.
rokko 1873.

ropo 583.
roska 1169.
rotko 2051.

Tukoilla 22, 420, 1272,

2081.
rukous 2031, 2037.

ruma 1238.

rumpu 424,

runko 1227.

Tuoho 1263.

ruohoinen 1110.

ruoka 1587, 1591.

j ruokatorvi 773,
vruokkiminen 1587,
ruoko 632, 1892,
-ruoste 1273.

pi 1314.

-rupla 2018:

j ruskea 1261.
rusko 120.
ruumis 1374.

-ruumis-arkku 41, 1287,

1295, /

ruuti 912, 1032.

rohkaista mielensä 1305.

ruutimitta 1978.
ruutisarvi 912.
ruuvi 1817.
ruvetaå 692,
ryhtyä 692.
rykiä 1418.

1020.
ryömiä 1122, 1134,
ryöstää 54.
ryöstö 196.
räkä 214, 1196. 1264.
räme 460.
räppänä 1294.
räähkä 1220.
räähkähinen 1220.
rääkyä 1219.
rääpys 1293.

saada 930, 1376, 1802,
1900; 8. ”tietää 710,

saakka 1231, 2037.

saapas 517, 1049.

saapua 1661.

saari 1031.

saarnata 928.

saarva 792.

saastainen 628.

saastuttaa 623, 628.

saatana 983.

saattaa 975, 1348.

saavuttaa 40, 479.

sadannes 745.

sadanpäämies 745,

sadas 745.

sade 1684.

sadekuuro 89, 1698.

saentaå 934.

saha 633, 929, 973, 1878.

äg ng 1258, 2029,

vldypna väst 2040.

sairas 1527, 1709,

sairastaa 364, 1369,
1527.

sairaus 364, 1709,

"Tsaita 370, 961, 991.

saivar 843, 844.
sakarisormi 809.
sakea 934.
sakoa 934.
salainen 1483.
salaisesti 1483.
salaisuus 1483.
salko 857, 1887.
sallia 1376.

205

salmi 815, 1915.

salo 1031.

salpa 875.

salvamaton 1016.

salvata 615.

salvomies 1599.

sama 7, 591.

samallainen 880, 1178.

sammakko 879.

sammial 940, 1062, 1086,
1053;

sammaltaa 1933.

sammua 381, 757.

sammumaton 757.

sammuttaa 381, 757,

samoin 566.

sana 990.

sananjalka 2063.

sananlasku 990.

sangen 746.

sanka 414,

sanko 560.

sanoa 867, 1011.

sanoma 928. a

sapeli 1055.

sappi 1043.

sarka 1005.

sarkka 863.

sarvena 79J.

sarvento 791.

sarveton 1605; s. Vaa-
din 103.

sarvi 791.

sarvipuoli 791.

sata 745.

sataa 344.

satakertainen 745.

satama 980.

sateinen ilma 89.

satu 1967.

satula 1676.

satuttaa 762; s. itsensä

930.
saukko 792, 842.
sauma 1061.
sauna 318, 361.
sauva 1087.
savi 921, 1057, 1136.
savu 1058.
savutorvi 638.
se 591.
sees, seijas 540.
seinä 613, 964, 984.
seisoa 117, 1538.
seisoalla, UHeen 777.
seitsemän 181, 751,

I

206

seitsemännes 181.
seitsemäs 181, 751.
sekapäiseksi tulla 916.

- sekottaa 939.

sekotus 1132.

selkata 1004.

selkeä 225.

selkä 803, 807, 1028.

selkäkappale 191.

selkämä 153, 422.

selkärasva 173.

gellainen 591.

selvä 806.

selänne 1851,

semmoinen 654, 1178,
1956; s. kuin 107,
1946. 5

sentähden 591; s. että
176.

seota 939.

seppä 817. '

serkku 1871, 1898.

sermi 906.

setä 461, 754.

seula 1268.

seurata 1822, 2038.

seutu 557.

sianmustikka 2062.

siellä, -ltä 566, 591,
599, ;

sielu 486.

siemen 358, 1080.

sieni 430, 2012.

siera 1000.

sieran 1112.

sietää 976.

siihen 591.

sjika 907, 919, 1962.

siima 1378.

siinä 591.

siipi 958.

siirtyminen 1903.

siitä 591.

sija 953, 957; SVAN 953.

sika 881.

sikiö 901.

silakka 1033.

siletä 1124.

sileä 914, 1124.

silaikaa 217.

silli 1033.

silloin 591.

silmukka 814.

silmä 814. 1493; kir-
veen 8. 9.

silmäkulma 362.

silmäripset 814.

silmäterä 814.

simpsukankuori 878.

singahuttaa 1895.

sininen 70, 835, 1786.

sinne 566, 591.

sinä 614.

sirota 1012.

sisar 1871, 1921.

sisarpuoli 1871.

sisarus 1898.

sisimmälinen 986.

sisko 1871.

sisus 986, 1242.

sisältä, -ässä, -ään 986,
1343; sisään astua
949; s. mennä, tulla
735.

sisällisesti 986.

sisälmykset 986, 1242.

sitoa 272, 831.

sitten 888.

siunata 1656.

sivakka 1059.

sivaltaa 1078.

sivu 630, 1406; sivulle,
sivuitse 1406.

sohjo 987.

soimata 91, 1347.

sokea 814, '882.

sokeus 814.

solisluu 297.

soma 891, 1986.

sopia 891, 1085, 2015;
s0 iva 891.

sopuli 246, 1056.

sora 1169.

sorkkatauti 539.

sormi 870, 1019; sor-
mien väli 80.

sörmistin 1019.

sormus 1022.

sorsa 753.

sota 619.

sotajoukko 619.

sotamies 1034.

sotatorvi 637.

sotåväki 1678.

sotkea 1859, 1992.

soudattaa 933.

soutaa 933.

sovittaa 890.

spitalinen, spitaalinen
440, 1314.

suinkaan 319,

suippo 725.

| sukia 726.

sukeltaa 735.

sukka 935.

sukkapuikko 163.
sukkavarras 163. =
suksi 333, 352, 1050. é
suku 1247. 2
sukupolvi 901, 1 4 7,

sulhanen 1821.
sulka 663, 1577.
sulkea 151, 615.
sumu 8350.
sunnuntai 1548.
suo 900, 1437,
suoja 1843.
suojella 1846.
suola 1024. LE
suola-astia 1024. RAL
suolainen 1024. =
suolata 1024... NR
suoli 799, 800.
suomus 845. =
suoni 992, rd |
suopunki 1373.
suopursu 2048.
suora 1714.
suostua 1011. ;
surkeilla 913.

surmata 1624, 19
surra 1536. ;
susi 428, 802, 813, 162
1893. |
suvaita 713.
suvanto 1075, : 077.
suu 1128; suuta ar ]
1108.
suudella 853, stl
suurehko 903.
suurentaa 903.
suureta 903. -
suuri 903. =
suurima 1020.
suuruinen Wer
suuruus 903.

öd

syksyasema 1941,
syleillä 38.
syli 38, 1023.
sylkeä "808.
sylki 808, 926.
sylkäistä 808.
synnyttää 901.
synti 1220.
syntinen 1220.
syntyminen 901.
syntymäpäivä 901,
syntyä 901.
syrjimmäinen 780.
jä 630, 780.
syrjäinen "180.
sysätä 826, 1188.
1628.
s 736.
syvä 687, 736.
syvänne 96.
syy 33, 1832.
syyllinen 1832.
syyttää 1832.
syödä 678, 1013, 1135,
20005
syöksyä 276, 1047,
syömätön 1587.
syötti 1053.
syöttää 1587.
| säen 770.
säikyttää 450.
säikähdellä 1007.
'säilyttää 1565.
jora ä 823.
931, 1475, 1858.
Näkkskaigas 1866.
särkeä 1519.
särkyä 2023.
särpää 1013.
sättiä 1066.
säynäs 1076,
sää 885.
sääliä 913.
säämyskä 898.
sääntyä 997.
sääri 1190, 1657.
-sääski 765.

taajaan 588,
Kr eta 1679,

a 250, 1165.
Rnakee 574.
taaksepäin 1959.

”- 94, 603, 1788, 1932.

empana 1959.

tahansa 592.
tahko 711.
tahkota 577.
tahrata 628. 2020.
tahto 592.

tahtoa 592.

tai 537.

taikina 587, 1772,
taipua 959.
taipuvainen. 959.
taitaa 1972.
taivas 83.
taivuttaa 22.

taka 1959; takana 574;

ajaa takaa 1683.
takaisin 1995.
takajalat 1752.
takaperin 1028,

1959.
takapuoli 1144.
takaraiva 1172.
takimmainen 1959.
takka 569.
takoa 568.
tali 833.
talja 148, 666.
talkkuna 663.
tallata 685. -:
tallettaa 1565.
taluttaa 1348.
taluttaja 1348.
talvi 671.
talvitie 139, 671, 732.
tanssia 1001, 1649.
taottaa 568.

tapa 1193, 1747, 1972.

tapahtua 901.
tapahtuma 901.
tappaa 245.
tarha 626.
tarita 629.
tarjota 51, 76.
tarttua 1538.
tartuttaa 1538.
tarve:
olla tarpeen 1496.
tarvita 334, 1496.
tasainen 1124.
tasku 317, 341,
tasoittua 1124.
taula 1208.
tauti 1443.
tavara 535.
tavoin 1193.
tavottaa 678, 683.
teekeitin 1088,

1493,

tarpeeksi 322;

207

tehdä 535, 570, 586,
1322, 1376; t. tulta
930; t. työtä 586.

tekeytyä 570.—

tekijä 586.

teko 1322.

teljetä 875.

teltta 40i, 1745.

telttakangas 1041.

telttasalko 857.

tempoa 1248,

terottaa 617.

terva 639.

tervata 639.

terve 640.

tervehtiä 640.

tervehtyä 640.

terä 25, 617.

teräs 617.

terävä 1558.

tie 139, 732, 1828;

tiehaara 1250.

tieto 598, 928.

tietäjä 598, 1150.

tietää 598.

tiheä 588, 1148,
1844.

tiistai 1164, 1934, 1968.

tikka 280, 7266.

tili 1325; ”tehdä t. 1327.

tilka 662, 1480.

tina 610.

tippua 869.

tiukka 830.

todellakin 34, 1771.

todistaja 928, 1011.

todistus 780, 1791.

tohtia 609.

toinen 528, 1164, 1626;
-t. toisensa 254, 1164,

toiste 1243.

tomu 1819.

tora 619.

tori 365.

torstai 748, 1126.

torua 1066.

torvi 638.

totella 472.

toteutua 699.

totisesti 1714.

tottua 1972.

tottumus 1972.

totuttaa 1972.

toukka 1621.

Toukokuu 1780,

toveri 708.

1679,

208

tuhat 707.

tuhka 238.

- tullaus 46.

tuhma 1886

tukehuttaa 675.

tukistaa 1446.

tukko 573.

tuleminen 1502.

tuleva 1502.

tuli 659.

tuliaiset 229.

tulirauta 218.

tulisija 659; t—n kivi
487.

tulisoihtu 659.

tulkki 1926.

tulla 570, 661, 1315,
1474, 1502, 1890; t.
ilmi 911, 1256,

tulo 1502.

tulukset 659.

tulvata 672.

tumppi 1748.

tunnus 710.

tunnustaa 710.

tuntea 330, 598.

tunti 767, '860.

tunturi 616.

tunturisopuli 246, 1056.

tuo 599.

tuoda 1467, 1497,

tuohi 1553.

tuohikoppa 194.

tuohus 704.

tuomi 2058.

tuomio 978.

tuomiopäivä 978.

tuomita 978:

tuommoinen 1164.

tuonnempana, -mpaa,
-mmaksi 599,

tuonnimmainen 599.

tuore 1861.

tuote 1497.

tupa '677, 1599.

tupakka 681.

tupakoida 268.

tuppi 680.

tupsu 674, 676.

turha 304, 1560; tur-
haan 1477,

turkki 622.

turmella 645, 824,

turska 631, 1202.

turve 1419.

tuska 606.

tuskin 1751.
tuskitella 288, 606.
tuttava 710.
tuudittaa 165.
tuuli 1473.
tuumaella 526.
tyhjä 304, 1560.

tytär
tytärpuoli 1154.
tyven 551.
2006.
tyydyttää 683.
tyyni 335, 551.
tyynni: kaikki t. 1453,
tyä 335, 551, 1391.
työ 586, 1322; ”tehdä
työtä 1322.
työmies 586.
työntekijä 586.
työntää 847, 894.
tähden 134, 176, 574,
593, 597.
tähdätä 690, 1083.
tähti 608. '
tähän 565, 571.
täl 572.
tällainen 590.
tämmöinen 565.
tämä 571, 590.
tämänpäiväinen 590.
tänne 565, 571.
tänään 590, 1492.
täti 988, 1976.
täydellisyys 700;
täysi 700.
täysikuu 700.
täysivoimainen 703,
täyteläisyys 700.'
täyttyä 699, 700.
täyttää 699, 700.
täytyä 334.
täällä, -ltä 590.
törkeå 1664.
törmä 643.
törmätä 1836.
törröttää 128.

uhrata 1354.
uhri 1335, 1354,
uhriaika 1354,
uhrikumpu 673.

lulos 1893;

uhrikunnas 963.
uida 1708.
uinata 1174. g
uittaa 1708.
ukko 349. > RAG
Ukko 647: '
ukkonen 647. Ör
ukonkaari 647.
ukontaltta 647.
uksi 1692
ulko: ulkona, NE
1893. |
ulkokullattu 116,

ulkonaisesti 1893. ed
ulkopuoli; -lella 18
ulista 1913. > a
uloimmainen 1893. nrg
ulompana, -
1893.

1719, 1730.
ulota 4893.
ulottua 219: =
1945.
umpinainen |
umpisuoli 584.

unhottaa 1726.
uni 1150; AAldR &
10907 -FEF- EPI

unimailma 1150;
untua 11477! FAR
untuva 1454, 193177
ura 248. CS
uros- 1863.
urosa 1863, 00
uroshaahka 1634.
uroskoira 183, 1864;
urospeura 1016. fö
urosporo. 1016, 19:
urospuoli 1863. —
urospnistag YA Ru
usein 588, 696.
uskaltaa 625. är 20
usko 1835.
uskoa 39, 1785, 4
uskollinen 1714.
uskonto 1354. 5
uskottomuus 1835.
uudestaan 1 Y

vå

uudistaa 1742,
uvju 1931. 2557 ae
uuni 1526. rg ,

uusi 1742. yn

aadin 75, 17537, 1803.

vaeltaa 499, 899, 1746,
Ir 1822, 1828.
vahva 103, 1305, 1343.
vahvistaa 703, 1305.
vahvistua 1303.

vai 1703.
vaieta:saattaa vaikene-

maan 1576.

vaihtaa 1718.

vaikea 1728.

vaikka 433.

vaimo 372.
vaimo-ihminen 1175.
vainoella 1683.

vaiva 1728.

vaivainen 1728.
vaivaiskoivu 2050.
vaivata 1859, 1951,

1989.

vaivautua 1951.
vajota 1723.
vakavasti 1305.
valaa 336, 1435, 1876.
valahtaa 827.
valaista 827,
valas 1909.
- valehtelija 686.
- valhe 351.
- valhetella 351, 686,
valita 1908, 1919.
| valjastaa 230.
be ina 827, 1492, 1894.
| sematon 1540.
- valkama 283.
- valkoinen 1894.
valkosammal 940,
valkovaski 1222.
vallan-alainen 1899.
valmis 1918.
valmistaa 278,
1918.
valmistautua 692,
valmistua 278.
- valo 827, 1492,

)

1908,

valoisa 827.

valta 1899.

valtakunta 862.

valtias 1899.

valtoin 1379.

valua 336.

valveille saattaa 1225.
valvoa 1911.

vanha 75, 1607, 1942.

. I vanheta 1607.

vanhuus 1607.
vankihuone 1839.
vankila 644.
vanne 1818,
vannoa 355, 1543.
vannottaa 1867.
vapaa 1410, 1494.
vapahtaa 1547.
vapista 624, 738.
varas 1025.
varastaa 1025.
varhain 599.
varis 1855.

varjella 1223, 1565,1846.

varjo 379, 406, 1843.
varjota 379.

varkaus 1025.

varoa 1846.

varpu 621, 1265.
varras 1892.
varreton 1206.
varrota 1850.
varsi 1206.
varten 1478,
vartia 1853.
vartio 1853,
vartiohetki 1911.
vartioida 315, 1853.
vartioiminen 1853.
varvas 870, 1019.
vasara 1640, 1755.
vasen 775.

1828.

vasikka 825, 1411, 1780.

vaski 1769.
vasta 506.

| vastaan 1792.

vastapäätä 157, 1792,
vastata 867, 1792.
vastatuuli 1792.
vastustaa 1792.

vasu 1601.

vati 258, 494, 516.
vatsa 741, 833.
vatsanpuru 535, 1587.
vavahtaa 738.

vave 59, 1892.

209

vedellä 208,

vedenpaisumus 188.

veijari 1808,

veisata 1428.

veistää 1833.

veisuu 1428,

veitsenhamara 917, 927,

veitsi 11356.

velallinen 1888.

veli 1898. «

velipuoli 1898.

veljes 1898.

velka 1888.

velli 549, 1020.

veltto 1433.

vemmel 393.

vene 18235.

venytellä 1805.

venyttää 1805.

venyä 1805,

veres 1861,

veri 1827.

verka 1269, 1744,

verkko 445, 974, 1383,
1874.

inge ryan 2 366.

verkonkalvoin 346,

vero 737, 1491,

verrata 1231.

verta 1848,

vertaus 68, 1956.

vesa 74, 2014.

vesi 753.

vesilintu 753, 1329,

vesisade 89, 1684.

veteinen 753.

vetelä 1116.

vetelöityä 1116.

vetohihna 1532.

vetää 208, 719, v. nuot-
taa 294; v. yllensä
847.

viaton 1832.

viedä 1680.

viekkaudella 1982.

vielä 98, 1877; vieläpä
1477,

vieras 211, 338, 1862;
vieraisiin 1828.

vierasmies 780, 1070,

vieraspidot 211.

vieretysten 1640,

vieri, vieressä, -stä, -een
260, 266, 1306, 1406,
1626, 1792.

vierittää 518.

14

210

vieriä 518.

vietellä 1707, 1832.
viettelys 1707.
viettää 1610.

viha 997, 1177.
vihainen 166.
vihastua 997.
viheltää 1115.

viheriä 70, 835, 1255,

1786.
vihkiä 1823.
vihollinen 1792.
viidennes 1736.
viides 1736.
viihdyttää 20, 491.
viikko 1166.
viiksi 88.
viila 633, 1878.
viillä 1705.
viiltää 795.
viime:

viina 1809.

viini 1809.
viinitarha 1809. :
viinitarhutri 1809.
viipyä 1929.

viisas 2030.

viisi 1736.
viistossa, -oon 1564,
viitata 972.

vika 1832.

vikla 1756.
vilkaista 1907.
villa 960, 1882, 1885.
villi 246.

villiyty yä 1889.
vilpitön: 1714, 2032,
vinossa, -oon 4564.
virkamies 1168.
virkistää 1699,
virsta 1865.

virta 1849.

viskain 87.

viskata 756, 1047, 1078,

1373.
viskellä 756.
vitjat 101.
voi! 12, 410.
voi 1103.
voida: 1709.
voide 1461.
oidella 1461,
Vv 1991.
oima 1079, 1678.

v. vuonna 589;
viimeksi kulunut 2003.
viimeinen, -eiseksi 1959.

1706,

voimaton 1079, 1709;
1899, /

voimistua 703.

voittaa 1722, 1908.

voitto 1722.

voura 1939.

vuodattaa 1876.

vuodatus 1876.

vuode 666.

vuokra 298. 1939.

vuokrata 1696.

vuoksi 31, 700.

vuolla 1880.

vuona 1438:

vuono 1810.

vuori 1323.

vuosi 464.

vuota 666.

vuotaa 200; 336.

vyö 90, 195, 800, 1464,
1472.

vyötäiset 90, 800, 1464.

vähentyä 380.

vähentää 380.

vähä 1804; vähän aikaa
1814.

vähäuskoinen 1804.

väkevä 703, 1079, 1678.

väki 1678.

välj, -ssä, -stä, -iin 217.

välimatka 112.

väljetä 1012.

välly 1296.

välttyminen 1903.

väri 389, 1490.

värjätä 1490,

värttinänkehrä 1198.

väsyä 1778.

vävy 1928.

vääntää 1456,
1564, 1567.

vääryys 1832. '

vääryyttää 1832.

1315,

väärä 351, 1564, 1832;

2032; olla väärässä
939,
vääräuskolainen 413.

ydin 28.
yhdeksän 8.
yhdeksännes 8;
yhdeksäs 8.
yhdessä 7.
yhdesti 7.
yhdistää 7.

Seg 482, 1477. [$
yksi rg 814; 0. ar ;
yksisarvinen' 120.

empänä 1478, i
ylentää 1478. cl na
yletä 69, 1478, 0 7
ylhäällä, -ltä 1478. ån
yli 1271, 1478; mer

1954,
yli omenna 515.
ylimmäinen 69. 4

ylistys 137. 01
Vlistää 137. sd 7
ylkä: 182100 G5- DRA
yllä, ge sne 69.

hr nar 1448. EK sl
ylös 1478; y al sin

419, LU (CER
ylöspäin 1478.

ym
rg 214,
yskä 214, 4418: BR
ystävä 710, 1548,
ystävällinen 1384. å
yö 489, 510; 63
yökausi -489, 1478. 4

Deutsches Wortregister.

(Die Zahlen beziehen sich auf die Wortfamilien des

RR 1773;
ab 69.

Abend 462.
Abendbrod 462:
Abendröthe 120.
Abendstern 120.
aber:
abfahren 1029.
Abhang 1528.
abhängig 1899.
abhauen 818, 848.
abhäuten 1129,
abhören 1867.
abkleiden 475.
ablenken 1567.
abnehmen 380.

Abrechnung halten 1327.

abreissen 1504.

Abschied nehmen 1608.

abehlagen 343.
een 1081.
Abschuss 1319.
Abstand 112.
abwärts fahren 855.
abziehen 196.

fach 1, 12:

Achsel 1891.
Achselhöhle 129, 285.
Acht:geben 1846.
acht 118. |
achte, der 1i8.
Achtel 118.
Achterschiff 819.
Acker 1642,

Ader :992, 1827, 1852.

Adler 190. l
Ahle 1840.
ähnlich 1320.

NS

Wörterbuchs.)

all, alle, alles 14533.

allein 7.

aller 18, 465.

allerlei 467, 1193.

als 107, 213, 1946.

alt 75, 1607, 1942.

Altar 1904, 1905.

Alter 4, 1607.

altern 1607.

Ameise 167.

Ameisenhaufen 167.

Amtsperson 1168.

an 69, 266, 2038.

anbieten 51, 76. 629.

Andenken 1993.

andere, der 1164; ein
anderer :528..

anderthalb 1626.

Anfang 73; im ÅA. 15.

anfangen 73, 692.

Anfihrer 791.

Angel 113, 390, 1701.

Angelica 1263.

Angelleine 1378, 1735.

angeln 1701.

angenehm 891.

angewöhnen 1972.

angiessen 14335.

angreifen 683.

Angst 606.

stigen, sich 288, 606.
Anhöhe 643, 779, 2075.

ankleiden 847.
anklopfen 568,
anknöpfen 1630.
Ankunftsgabe 229.
anlanden 1357,
anlangen 1661.

Anleihe 1350.
anleihen 1888.
anpassen 890.
anrähren 219.
ansagen 1011.
anschaffen 930.
anschwellen 672.
ansiedeln, sich 535.
anständig 891.
anstecken 1538.
anstossen 826, 1836.
anstreichen 1490,
Antlitz 232.
antworten 867, 1792.
anvertrauen 39.
Anwalt 950.
anwenden 1811.
anziehen 692, 858; sich
a. 692.
anziinden 1628.
April 874,
Arbeit 586, 1322.
arbeiten 586, 1322.
Arbeiter 386.
arg 1550; der Arge
628.
ärgern, sich 208, 1832.
arm 1171, 1728.
Armbrust 1121.
Ärmel 958.
armselig 1728.
Arschin 64.
Art 1193,
Arzt 1584.
Asche 238.
Äsche 1077.
Ast 1592, 1694.
Athem 1717.

212

Athemzug 1717.
athmen 1717.
auch 205, 451, 455, 566,
2038.
Auerhahn 1524,
Auerhenne 384.
Auerhuhn 731, 1398.
auf 69.
auferstehen 185, 535.
auferwecken 535.
aufflattern 221.
auffliegen 295, 1337.
auffressen 1135.
aufgeben 1376.
aufgehen 1478.
aufhalten 668.
aufhauen 507.
aufhören 505.
aufkochen 669.
auflachen 965.
aufmachen 93.
aufrecht 777.
aufreissen 182.
aufrichten 777.
aufritzen 795.
Aufruhr 939.
aufschreien 1339.
aufschwellen 1457, 1551.
aufsieden 669.
aufspringen 1101.
aufstehen 185, 777.
aufstellen 709, 849.
auftreten 185.
aufwärmen 1496,
aufwecken 1459.
Auge 9, 814.
Augenbraue 362.
Augenstern 814.
aus 986.
ausbessern 728.
ausbreiten 889, 890.
ausdehnen 1805.
Ausfluss 1172.
ausgehen 993,
1720.
ausgiessen 1876.
ausgleiten 1131.
ausgraben 1228.
aushalten 627.
auslöschen 757.
ausraufen 1248.
ausruhen 1699.
Aussatz 1314,
I aussätzig 440, 1314.
Aussehen 1724.
aussen, von 1893.

1719,

äuvssere:; ä. Fläche 422;
das AA. 1893.
äusserst 780; der ä-e
1893.
aussöhnen, sich 1085.
ausspannen 996, 1559.
ausstechen 1228.
ausstrecken 133, 1714.
austreiben 1707.
auswendig 1893.
auswinden 1515.
Auswuchs 1447.
ausziehen 475,
Axt 9.
Axthammer 917, 927.

Bach 470, 1710.

Backe 1180.

backen 1540; sich hb.
1540.

Backofen 1526.

baden 1549, 13580; sich
b. 1580, 1708.

Badstube 318, 361.

bähen 1580.

bald 701, 1685.

Balken 529, 1945.

Ball 1622.

Band 1657.

bange werden 1625.

Bär 425, 651; der grosse
B. 478,

barfissig 421.

barmherzig 1421.

Barmherzigkeit 883.

Barsch 1787, 1798.

Bart 1084.

Base 988.

Bast 1226.

Bastmatte 1304.

Bauch 833:

Bauchweh 1587.

bauen 36, 977.

Bauholz 1599.

Baum 2014.

Baumsaft 942, 2026.

Baumstumpf. 542, 811,
2014. 2041.

bedächtig 526.

bedecken 151.

bedriickt 586.

beendigen 176, 278.

Beerdigung 1223.

Beere 2021.

Beerensaft 2021.
befehlen 1444.
befestigen 1538, 1630.
befinden: befunden wer-
den 911, n
beflecken 623, 628
befreien 1205. |
begeben, sich 1029,1332 j
1822, 1890. É
Begierde 592.
begierig 53, 1733.
beginnen 13.
begleiten 975.
begraben 721, 1223.
Begräbniss 1223.

88 229.
behalten werden 823.
behauen 1833.
bei 260, 1381, 1394,

1406, 1626.
beide 116, 117; €

von beiden 429.
Bein 578, 1190,
Beinhaut 421.
beischlafen 1183.
beissen 187, 678,
bejahrt 1542.
Bekannter 710.
bekehren 400, 1987.
bekennen 710. É
bekommen 1802, 190!
bekreuzen 1272.
belachen . 965.
beladen 243.
beleidigen 762,
beleuchten 827.
bellen 1681.
bemächtigen, sich 54.
bemerken 1688. |
bemitleiden 913.
benennen 1011.
beobachten 1223, 1565
Berathung 101414.
berauscht 468. JA
bereden 1014.
bereit 1918. j
bereiten 1908, 1918.
bereuen 136, 08 2

EM
sd

bersten 1248, 1504. 4
beruhigen 1699.
beriihren 219. = 7
Besatz 612.

beschaffen 1320; wie b.
1946. |
beschämt machen, hb.
werden 1695.
beschmutzen 2020,2025.
beschuldigen 1832.
Beschitzer 1626.
beschwert werden 1387.
beschwichtigen 1576.
beschwören 2031.
besessen 865. :
besi 1722.
besonderer, ein 528.
besonders 7.
i besp i n 1101.
besser, best 1584.
besteigen 1101.
besudeln 2020.
beten 22, 420, 1272,
2031.
betrachten 177, 1853.
betreffend 1555, 1828,
1967.
betribt sein, b. werden
1387.

Betrug 1707, 2001.

betriägen 1707, 20041.
"Betriäger, -rin 508.
beträgerisch 331.
betrunken 468.

Bett 666.

Bettler 562.

| Beule 1189,

- Beutel 161.

- bewachen 315, 18533.

Bewachung 1853.

- bewahren 1565, 1846.

- bewegen 22, 859, 1322;

I sick bi221; 959.

- bewirthen 211.

- bezahlen 1953.

- Bieber 1961.

biegen, sich 959,

biegsam 959.

Bi 1950.

- Bild 401.

billig 1689.

- Bimstein 582.
binden 272, 831.
Binnensee 554.

Birke 936, 1553.

- Birkenbaum 1553.

- Birkenholz 1533.

- Birkenrinde 1553.

k

As

beschädigen 762; sich
b. 930

Birkensaft 2026.

bis 107, 1231, 2038.

Bisschen 220, 282, 1480,

bitten 45.

bitter 277, 1519, 1520,

blank 1634.

Blase 357, 1472,

blass 115, 135.

Blatt 1386; (am Fusse
78, 1487; (von Tuch
1512.

Blatter 1873.

blau 70, 835, 1786.

Blaubeerstaude 2074,

Blei 1341, 1824.

bleiben 156, 1523, 1538,
1929; stehen b. 505.

bleich 115, 135.

blicken 177, 1907.

blind 814, 882.

Blinddarm 584.

Blindheit 814.

blitzen 218

Blume 1630.

Blut 1827.

Boden 1572, 1629.

Bogen 478.

bohren 1456.

Bohrer 478, 1201.

Boot 1825.

Borte 345.

Botschaft 928.

Branntwein 1809.

Braten 1540.

brauchen 46, 1496.

Braut 372.

Bräutigam 1821.

brechen 939, 1504, 2017.

Brei 434, 549, 1739.

breit 423, 1943; b. ma-
chen 443.

Breite 1512.

Bremse 1303, 1586.

brennen 1628.

Brett 1423, 2073.

| Brettergerist 915.

Brief 286.

bringen 1467, 1497.
Brot 1352.

Bruder 1898.
Brust 1111, 2034.
Brustbein 2034.
Brut 901, 977.
Buch 240.

Bucht 1333, 1810.
Buckelriicken 4i2.

213

Bindel 573.
bunt 286.

Biirde 250, 1165.
Bischel 674.
Bussen 1472.
Busse thun 136.
Biittel 1989,
Butter 1103.

castrieren 187.
Compass 1980.
Centurion 745.
Coregonus 1293.
Cousine 1871.

da 564, 655.

Dach 151, 1316.

Dachbalken 1743.

dahin 566, 591.

damals 591, 1838.

damit 892.

danken 1562.

dann 591.

dannen, von 566,
599.

darleihen 1888.

Darm 799, 800.

darreichen 76.

dass 892, 1767.

Daumen 1632.

Daune 1454, 1931.

Deckel 151, 422.

decken 151, 889.

dehnen, sich d. 1805.

Delphin 818.

denken 526, 1993.

denn 888.

der 591.

derartig 565.

derselbe 7, 591.

deswegen 591.

dicht 588, 934, 1148,
1679, 1844,

dick 216, 934.

Dieb 1025.

Diebstahl 1025.

dienen 1035.

Diener 224, 1035, 1444.

Dienstag 1164, 1934,
1968.

dieser 571, 590.

dingen 1631.

Distel 1538.

Dolmetscher 1926,

591,

214

Donner 647.
donnern 647, 781.
Donnerstag 748, 1126.
Dorf 962, 980.
Do emeinde 1910.
Dornbusch 727,
dörren 199.
Dorsch 6341.
Dorschart 1202.
dort 566, 591; von d.
591.

| 288,
draussen 1893.
Dreck 1539.
drehen 1564, 1567, 1571.
drei 363.
dreimal 363.
dreist 1766.
drinnen 986.
dritte, der 363.
Drittel 363.
driäcken 615.
du 614,
dulden 293, 301,

636.

dumm 1886,

dunkel 1074.

diinken 2030,

dinn 932, 1116, 1235,
1251;

durch 743, 1271, 2038.

durchdringen 1716.

durchnass werden 1331.

durchstechen 1455.

diärr 199,

Durst 199,

dursten 468.

627,

Ebbe 852.

eben 880, 914, 1124; e.
dahin 566; e. 80 viel
1848,

ebenfalls 566, 2038:

ebenso 888.

Eberesche 2066.

Eberkirsche 886, 1262.

Ecke 1697.

Eckstein 1697,

ehe 98, 107.

Ehegatte 131.

ehemals 599,

Ehepaar 353.

eher 98,

Ehre 768, 861, 1040,

ehrlos 861

Ei 2000; Eier legen 243.
ei! 42.

Eichhorn 1872.
Eidam 1928.
Eidergans 92, 1634.

| Eigenthum 535.

Eimer 560, 1749.
ein 7, 814, 1626; einer

von beiden 429,
einander 254, 1164.
einerlei 7.
Eingeweide 986, 1242,
jiessen 420.

olen 40, 479.

einhörnig 720, 791,
einmal 1983; auf e. 7.
einrichten 109, 889, 977.
Einrichtung 977.
einschlafen 1741.
einschläfern 1741.
Einschnitt 848.
einst 599, 1983.
einstecken 858.
eintreten 949.
einwässern 1331.
Eis 484.
Eisbahn 545.
Eisbrei 987.
Eisen 1303.
eisern 426.
Eisfuchs 1118.
Eismatsch 987.
Eisrinde 1361.
Eiter 955.
Elend 1728.
Elennthier 1014,
Elle 285.
Ellenbogen 285.
Elster 1006.
empören, sich 1889,
Ende 176, 1500.
enden 1407, 1500.
endigen 178.
eng 255, 259, 576.
Engel 48, 488.
Enkel, -lin 5, 14, 30.
entdecken 1256.
Ente 753.
entfernen, sich 1893.
entfliehen 1595, 1721,

1856,
entgegen 1792.
paa den dra 818, 848.
entl 1975.
entlaufen 1753:
entlegenste, der 599.

entstehen 901. =
entzwei 116, an, 3
12;
er 995. ; TE
erbarmen, sich 913. -
erbeben 1541. år
erbleichen 115..-
erborgen 1888.
Erbtheil 66.5
Erdbeben 624, 3
2006. bend
Erde 557, 2006. ex
erdrosseln FÄR ko
erfahren 598, "0. '
erfinden, sich 911.
erfreut werden 41:
erfillt werden 69!
ergreifen 683.
erhaschen 678.
erheben 1478; sbiRldn
erhenken, sich 121,
erhöhen 1478, FUN
erinn

a «

Påg:

sich per 9
erkälten 760.
Erker 291, 908. +
erlauben 1376. tf
Erle 1403. VAR
erlöschen 381,
erlösen 1401, 1547,
ermiiden 1778. ==
erneuern 1742. j
erniedrigen, ch
Ernte 818; : sia
erquicken 1699,
errathen 68, ör
en, sich :
erreichen 40, 219, «
errichten 856. =
erröthen 1261. =
ersäufen 188,
Erocheltutig 400
rsche
erschrecken 10 för
erst 506, 1792, =
erste, der 98, 1781
ersticken 675.
66.0 Cö
en 1
Ping 185, 4
2024. 4 bn M
erwägen 5 |
erwähnen 1900:0]
erwecken 1478. =
erweichen 104
erzählen 497,

erzeugen 9

ber

,

erziehen 901.
erziirnen 979, 997.
es (995.

Espe 1045.
essen, Essen 1587,
etwas 1946.

Eule 832, 1481.
Euter 1111.
ewig 4, 1478.

Fackel 659.
Faden 814; 992.
fahren 306, 1707; ab-
wärts f. 8553; Schlit-
ten f. 788; iber ein
Wasser f. 1954.
Fahrzeug 1203.
Falke 190.
Falle 1239.
fallen 175, 276, 832,
1832, 1836.
fällen 518, 1240.
falsch 351.
Falte 1619.
falten 1619.
Familie 1606.
Fang 909. e
f n: 909, 930, 1373.
Farbe 389, 1490.
färben 1403, 1490,
Farnkraut 2063.
Fäserchen 1169.
Fass 1486.
fassen, in sich 719; Muth
Ft 1805
Fassreif 1818.
Fasten 1548.
fasten 1548,
fastenfreier Tag,
Zeit 57,
faul 1372. i
Faulbaum 2058.
faulen 2019,
Faust 337.
Februar 1093,
Feder 663, 1577.
fegen 804.
fehlen 1883.
Fehler 1832.
Feierabend 257,
feiern 1610.
Feie 1548.
Feile 633, 1878.
fein 952.

f-e

Feind 1792.

Feindin 1157.

Feld 1642.

Fell 148, 666, 1143.

Fels, Felsen 164, 323,
1458.

Fenster 481.

Fensterscheibe 481,

fern, von :ferne 112,
1893.

ferner 599, 1893.

Fernrohr 638, 1509.

fernst: am f-en 1893.

Ferse 242.

Fersengelenk 840.

fertig 278, 1918.

fest 1305, 1343; das f-e
Land 2006:

festgezwirnt 786.

Fett 1484, 1706.

Fetzen 695.

feucht 1104, 1362.

feuchten 227, 1362.

Feuer 659; F: machen
930.

Feuerherd 569, 659.

Feuerschwamm 1208.

Feuerstahl 218.

Feuerstein: 611, 1884.

Feuerzeug 659.

Fichtenrinde 1525.

Fieber 1628.

finden 408.

Finger 809, 870, 1019.

Fingerhut 1019,

finster 1074.

Finsterniss 821, 1074.

Fisch 328, 580, 961.

fischen 294.

Fischer 909.

Fischfang 328.

Fischhaut 160, 845.

Fischnetz 1163, 1383.

Fischpastete. 328, 1842.

Fischrogen 1966, 2010,

.| Fischschuppe 845.

flach 1124.

Fläche, äussere 422.
Flachs 1655.
Flamme 100.
Flasche 1026, 13511.
Flechte 1594, 1638.
flechten 1356, 1594,
flehen 45.

Fleisch 1374, 1801.

Flicken 662, 695, 1480.

215

flicken 695, 728.

Fliege 787.

fliegen 295,

fliehen 618, 1518, 1733,
1856.

Hiessen 336, 385; flies-
send 1116.

Flinte 1556.

fluchen 292.

Flucht 1856.

Fligel 958.

Flunderfisch 431.

Fluss 470.

Flussmiindung 470,

flästern 872, 1060:

Fluth 31, 700.

folgen 269, 1822, 2038.

fordern 174,

fort 2007.

fragen 174,

Frau 5; junge F. 2039.

Frauenhaube 1823.

Frauenschuh 1795.

frei 1410, 1494; freie
Zeit 40.

freien 950, 1821.

Freier 1821.

Freierei 950.

freigebig 1421, 1897.

freilaufend 836.

Freitag 1510.

fremd 780, 1862.

Fremdling 458.

fressen 1587.

Freude 1308.

freuen, sich 1127, 1252,
1308, 1797.

Freund 710, 1548.

freundlich 1384.

Frieden 2015.

friedfertig 2015.

Friedhof 556.

frieren 360, 895.

frisch 1861.

froh werden 1127,

fromm 1714.

Frosch 879.

Frost 1036, 1998.

Frucht 901, 1497.

frih 15, 599.

Frihling 154;

Fuchs 1312.

fihlen 330, 598.

fähren 1348, 1680; iber
ein Wasser f. 1954.

Fiihrer 1348, 1901.

216

Fille 700.

fillen 699, 700, 1435;
sich f. 700.

finf 1736, :

finfte, der 1736.

Finftel 1736.

Funke 770.

fär 98, 953, 1792.

Furcht 1625.

färchten 1625.

furchtsam 1625.

Fiirsorge 1881.

furzen 1531.

Fuss 539, 1752; zu Fusse
1822.

Fussblatt 539,

Fussboden 915, 1629.

Fussknöchel 1657, 2042.

Fuss-sohle 539,

Fuss-steig 1230.

Fusstapfe 130.

Fusstritt 541.

Fussweg 1636.

fittern 1587.

Fiitterung 1587.

Gabe 51, 1335.
Gabel 77.
ähnen 102.
alium 1255.
Galle 1043.
Galone 345.
Galopp 262.
Gans 774.
ganz 1453, 1477, 1478,
1936, 1945.
ar nichts 1848,
arn 325.
Gasse 500.
Gast 211, 338; zu Gaste
1828.
Gastmal 211,
Gau 2016. |
gebähren 243, 901, 930;
eboren werden 901,
eben 51, 1424, 1740,
ebet 2031, 2037.
Gebieter 1899.
Gebot 1444.
Gebriider 1898.
ebiihren 891.
eburt 901.
Geburtstag 901.
Gebiisch 1262.

1582.

8

Gedanke 526.
gedenken 526.
rena 627.
fährte 147.
Gefallen finden 2030.
Gefängniss 1839.
Gefäss 258.
egen 1792.
Ötgend 557,
egeniiber 157, 1792.
Gegenwart 15; in der
623
Sd
e
Miran 1483.
eheimniss 1483.
hen 1822, 2003.
ehirn 1731.
horchen 472.
ehilfe, -fin 84.
Geissblatt 2061.
Geist 486, 1717.
geizig 370, 991.
gelb 1255.
gelbbraun 784.
elbgriän 1255.
eld 583.
Geldstick 583, 1652.
Gelenk 14413,
gelt 1276.
emein 861.
emisch 1132.
gare 1091.
enosse 254.
genug 322, 1315; g. sein
1502.

geniägen 683, 1883.
erade 1714.
eräth 535.
gerathen 1661,
erecht 1714.
ericht 978.
Gerte 1561.
Geruch 86, 1317.
eruhen 913.
eriist 59, 896, 1414.
Gesang 13, 1428.
geschehen, das Gesche-
hene 901.
Geschenk 51, 1335.
Geschirr 41.
Geschlecht 82, 660, 901,
1247, 1626, 1654.
Geschlechtsfolge 1654,
eschlossen 1945.

Gedächtniss 533, 1994.! geschmeidig 959.

Geschrei 114, 790, 1219,
Geschwister "1898.
Geschwulst 955,

Geschwir 955, 1189. AR
Gesetz 947. fun
Gesicht 1977. NR
gropanne 251, 820,6

ST

Vinnie 1899,
31, 1617.
Geweih eih 1008.

Geziicht 904. =
gichtb 19706 10L
chtbrii 13763
pin 0 420, |
1876.
SR 273, 1360.
Glan glänzend 1€ 163.
las 863, 982. ;
Glaskoralle 193, L
latt 914, 1124.
latteis 545. ae
Glaube 1835. ng
mr 39, 105.
leichniss 68, 1
leichwie AT É
lied 233, NE
1517, 1635, 1654,
Gliedmasse 1413. J
ök 1784.
old 332, 345. =
Gott 562.305 Hi
Grab 359, 448, TEE
Graben 96. = 0
aben 1228, 12
ras 1110, 1263. AE
Grasfeld 1643. va
grau 1280. |
reifen 678,
reis 349.
Grenze 780, 4231. KA
Gries 1020,
Griff 143. sot HAM

grob 1664,
oss 524, 903.
rösse 903.
Grossmutter 5; G. des
Vaters od. der Mut-

Grube 96, 371; G. un-
ter der ”Brust 1291.

| grän 70, 835, 1786.
rund 1572.

grinden, sich 1538.
ga 640.

ritze 1020.
råd Wind 1597,

gut 244, 883, 922, 1584;
80 g. sein 913; 'guten
Tag! 640; das Gute
1584,

Haar 932, 944, 1922.
Haarflechte 215, 1658.
haarlos 1922.
Haarmoos 1086.
Habe 535.

haben 46.

Habicht 1875.
hacken 818.
Hafen 980.
haften 1538.
Hagel 794.
elfall 794.

H 1864,
Hain 1249.
häkeln 163. -
Halbbruder 1898.
Halbmond 1999.
Halbschwester 1871.
Hälfte 1319, 1349, 1626.
Halfter 1473.
Halm 549.
Hals 820.
Halskummet 230.
halt! 56, 1839.
halten 46, 668, 1223,

1327, 1565, 1811.
Hammel 1614, 1857.
Hammer 1640, 1755.
Hand 153.
Handel 365.
handeln 365.
Handfläche 153.

| Heirath 1158.

Handgelenk 171.

Handschuh 228,

Handtuch 814.

Handwage 1563.

Handwerk 1311.

Handzeichen 595.

Hanf 992, 1237.

hangen 1420.

Häring 1033.

harnen 234.

hart 138, 264, 829, 830.

Harz 1452.

Hase 287, 1137.

Hass 1177.

hässlich 1238.

hauen 818, 848, 1240.

Haufe 1912,

Haupt 1730.

Haupthaar 1922.

Häuptling 903.

Haus 677, 1599; nach
Hause, zu H. 161,

Häuschen 1613.

Hausecke 1697.

Hausflur 291, 998,

Hausgenosse 161.

Hauskobold 161.

Hausvater 1796.

Haut 160,845,1143,1214,

Hautfarbe 1374.

heben, sich bh. 1337,
1478.

Hecht 789, 1149.

Heer 1678.

Heerde 573, 763.

Heft 1206.

heften 1538.

heidnisch 628, 1272.

Heidelbeere 999.

heilen 1364, 1584.

heilig 1068, 1548.

heiligen; geheiligt wer-
den 1548.

Heiligenbild 401.

heimlich 1483.

1748,

heiss 1628.

heissen 178, 1213.

helfen 84, 1677.

hell 483, 827; heller
Himmel, Tag 1847,

Heller 583.

Hemd 1482,

Henkel 414.

Henker 1989.

Henne 236.

217

herab 1879.
herabbiicken, sich 1091.
herablassen 1376; sich
h. 971.
herabschiessen 971.
herabsteigen 1098,1376,
herausnehmen 208.
herausspringen 1101.
herbe 1519, 1520.
herbeilassen 1376,
Herbst 730.
Herbststation 19441.
herein 1349.
Hermelin 1483.
Herr 437, 439, 903.
Herrlichkeit 69, 275,
1040.
herum 1583.
herumlaufen 1682.
herumtragen 243.
hervorbringen 901.
hervorhangen 1944.
hervorleuchten 827.
hervorragen 128.
hervorzighen” 208.
Herz 166, 743.
Heu 966.
Heuchelei 1367.
Heuchler 116, 1367.
heuchlerisch 1367.
heuer 590.
Heuknäuel 966.
Heuschrecke 966.
heute 590, 1492.
heutig 590.
hier, von h. 590,
hierher 565, 571.
Himmel 83.
Himmelfahrtstag Ma-
riae 1799.
hinab 1975.
hinan 1478.
hinauf 1478.
hinaus 1893.
hindern 873.
hindurch 1478.
hinein 986.
hineingehen 719, 735.
hineinkommen 735.
hinken 1322; hinkend
1313. -
hinlassen 201.
hinlegen 1091.
hinreichen 1883.
hinten, nach 1959.
hinter 574, 1959.

218

hinterdrein 1959. /

hintere: h. Thir 804;

. sidas Hl 11959;
Hinterkopf 1172.
hinterlassen 156.
hinterste, der 1959.
Hintertheil 819, 1144,
1409.
Hinterthir 1409.
hiniiber 1478,
Hiniiberziehen 1903.
hinunter 1879.
hinwerfen 1895.
Hirn 1774.

Hirnschale 1730, 1774.

Hirt 733, 1565, 1846.

Hitze 1540.

Hobel 656.

hoch 69, 1478.

Hochzeit 1071, 1158.

Hochzeitshaus 1158:

höflich 1384,

Höhe 1478.

höher 1478. '

Höhle 161, 1702.

holen 1467, 1497.

Hölle 26.

Holz 2014.

Holzbock 1354.

Holzscheit 340.

Holzstick 2014.

Honig 1974.

horchen 330.

hören 330.

Horn 791.

hörnerlos, hornlos 103,
1605.

Hoge,
1460.

hiibsch 891, 1986.

Hiiftbein 791.

Hiigel 1110, 1955.

Hiigelchen 873.

hägelig 643.

Hilfe 84, 1677,

Hund 183, 1573.

hundert 745.

Hundertel 745.

hundertfältig 745.

hundertste, der 745.

Hindin 193.

Hunger 1195.

Hungersnoth 1195.

- rig 1195, 1587.

pfen 1092, 1101.
Hiro 1682.

-N 347, 851,

Husten, husten 244,
1418.

häten 1223, 1565; sich
h. 1846.

Hiitte 161.

ich 2004.

immer 482, 592, 1514,
1838.

in 986.

Innere, das 986, 1242;
im Innern 986.

innerst 986.

Insekt 1130:

Insektenpuppe 1965.

Insel 1031.

inwendig, das I-e 986.

irgend ein 107, 1946,
1983.

irren 939; sich i. 764,
948. |

ja 319;

Jagd 1988.

Jagdzelt 1379.

Jahr 464.

jähzornig 979.

jeder 204, 465, 467, 480.

Jedermann 465, 480.

jedesmal 1838.

emals 213, 605.
emand 106, 1983, 1985:
jener 591, 599.

Jetzig 42.

jetzt 27, 42, 1812.

Jung 1181; junge Frau
2039; junges Thier
1612; ; der jängste Tag
97

Jinger 1926, 1972.

Jingling 1612.

Juni 207:

Kaftan 398.

kahl 1639.

Kahm 374.

Kaiser 8562.

Kalb 825, 1411, 1780.
kalt 360.

Kälte 1648, 1998.
Kamerad 708.

Kamm 726: 7 7
kämmen 726.

Kante 1306. ) 25.
Kapitel 73. UTN
Kästchen 504... 00
Kasten 202. : ort)
Katze 198, 206. fa
kaufen 179400. <=)

Kaufmann 365, 3 ;
kawm 17514.
keck 1750:
Kehle :302:52 IT ns
kehren 1537, 1789. |
Kehricht 1284, NERE
Kehrseite 549; Eg sel
Keil 1729, :
kein, keiner. 1, 1946.
Kelch 1200. = = |
Kennzeicken: 710. pr ;
Kerbe 848. Istv)
Kerbholz 848, ::0
Kerker 644;
Kerze 704, 1160. p
Kessel 426. bdöt
Kesselhaken 101.
Kette 101.
Ketzer 413. TAM
Keule 776, 846, 0
Kiefe 1067. I i
Kiefer 1525.
Kieme 1067.
Kienspan 639,
1589, Å ac | -

Kinnbart: 1473. re
Kirche 274, 864, . té 2

Klauenseuche 539
kleiden 692.

Klippe 323, 2064. 4!
klopfen 523, 873. -
Klotz 340, 759. E
klug 2030. CL Mi Mål Md
Kabe 1612, 1827.

knapp 255.

Knäuel 1730, 1834.

Knecht 1444.

kneten 1859, 1992.

Knie 1654.

Kniebeuge 170, 407.

Kunirschen 441.

Knochen 578. E

- Knochenfett 578.
Knopf 1630.

Kobold 161.

kochen 155, 375, 669;
gekocht werden 1580.

Köder 1053.

Kohle 536.

kommen 226, 661, 1502;
kommend 1502.

König 241, 862.

können 1709, 1972.

Kopeke 1872; 10 Ko-
peken 62.

Kopf 1730.

Kopfbinde 1618.

kopflos 1730.

Kopfpfihl 1626, 1730.

Kopfzeug 1618, 1823.

Korb 194, 1601.

Körper 1227, 1374.

Körpertheil 1300.

- kosten 1587.

Kraft 1079, 1678.

kräftig 703, 1079, 1678.

kraftlos 1079, 1709.

2 gg 416.

e 1855.
Krähenbeere 2062.
krank 364, 1527, 1709;

k. sein 1369.
kränken 939.
Krankheit 364, 1709.
Kransbeere 2067.
kratzen 1282.
krepiren 1290, 1616.
Kreuz 803, 807, 1272.

kreuzigen 996, 1578,
1627. :

Kre 1578.

kriechen 1122, 1134,
1451.

Krieg 619.

Kriegsheer 619.
Kriegsknecht 1754.
Kriegsmacht 1678.
Krone 1823.
Krume 828. ;
krumm 409, 2032.

krummbuckelig 409,
412.

Krummbholz 393.

Krämmung 1950, 1987,
2035.

Kuchen 309.

Kuckuck 109, 682.

Kugel 1355.

Kuh 1336, 1431.

Kihling 1076.

kähn 1750, 1766.

Kummer 1536.

kämmern, sich
1881.

Kummet 230.

Kunkel 1198.

Kupfer 1769.

kurz 47, 1814, 1815.

kissen 853, 871, 1108,
FL1R.

Kwas 1687.

1536,

lächeln 81.

lachen 965, 1390.

Lachs 1292, 1301, 1380,
1906.

Lachsforelle 399.

Laden 1417.

laden 1359, 1973.

Ladestock 1355.

Lager 666.

lahm 1313, 1322.

Lamm 1438,

Land 557, 2006;
feste L. 2006.

landen 283.

Landriäcken 1851.

Landspitze 1114.

Landungsplatz 283,980.

Landzunge 1114,

lang 112; länger wer-
den 112.

Länge 112; der L. nach
112, 796.

lange 112.

länglich 112.

längst 520, 599.

Lappenschlitten 772,
1522.

laschen 1330.

lassen 156, 201, 1376
lass! 43.

lastbar 703.

lästern 447, 1347.

Lästerung 447.

das

219

laufen 262, 1682, 1733,
1856.

Laufen 1856.

läufisch 1682.

Lauge 238, 498.

Laus 572.

lauschen 330.

Laäut 483, 511.

laut 483.

lauten 330.

Leben 535; sein L. lang
2038.

leben 535; lebe wohl!
640, 1608.

lebendig 535.

Lebenszeit 4.

Leber 1732,

leck 200.

Leder 729, 836, 898,
1143.

leer 304, 1560.

legen 709, 890, 1479,
1603; sich 1. 1741,
1805.

Lehm 924, 1057.

Lehmaus 1056.

Lehre 1926.

lehren 1926, 1972.

Lehrer 1926, 1972.

Lehrling 1972,

Leib 1274,

leicht 380.

leiden 293, 301,
976, 1931.

leihen 1888.

Lein 1393.

Leinwand 1351.

leise 2036.

Leiter 1348.

Leitkuh 326.

Lemming 246, 1056.

lenken 184, 1567, 1707,
1714,

lernen 1926, 1972.

lesen 1327.

letzte, der 1959.

letztverwichen 2003.

leuchten 827.

Leuchter 704.

leugnen 897.

Licht 827, 1492, 1760.

licht 225, 827.

lieb 1298.

Liebe 920, 1072.

lieben 920, 1050, 1072,
1073.

364,

220

Liebling 814, 937, 1298.

yen 1422.

. liegen 1369, 1805, 1839.
715, 1244.

Lippe 1462, 1470.

List: mit L. 1982.

Lob 137.

Loch 1232.

Löffel 1375, 1558.

Loos 1868.

loosen 1868.

los 1379, 1427,

löschen 381. ”

lösen 836, 839, 1559.

losgehen 993.

loskommen 1661.

loslassen 1376.

lossagen, sich 1507.

Luftröhre 302.

ligen 351, 686.

Ligner 686.

Lust 592.

listern 53, 1733.

machen 535, 570, 586,
1322; Feuer m. 930.

Macht 1899.
machtlos 1899.
Mädcehen 1154.
Magen 741, 833.
Magenkrampf 1587.
Magenweh 535.
Mäher 818.
Mabhlzeit 1831, 2027.
Mai 1780.
Mal 1243,
ein M. 1.
Mangel 1171, 1500.
Mann 82, 1917.
Männchen 1864.

1828, 1838;

männlich 82, 521, 1863,

1864.
Mannsperson 1863.

Mantelsack 1416, 1779.

Märchen 1967.
Marder 1161,
Mark 28.

Markt 365.

März 1855.
Maschenstock 346.
Maser 1447,
Mass 1978, 2013.
Mastdarm 1493.
Maus 1056.
Meer 2012.

Meerbusen 1333, 1810.

Meerenge 815, 1915.

Meerestiefe 687.

Meeresufer 2012.

Meerschwein 1170.

Mehl 549, 665.

Mehlsack 329, 884, 1226.

mehr 746.

Meister 817.

melken 1408, 1516.

Mensch 1917.

merken 710.

messen 1023, 1415, 2013.

Messer 1156.

Messerriäcken 917, 927.

Messing 1222.

Miethe 298, 1939.

miethen 1631, 1696.

Milch 2964, 2033.

mild 1421.

Milz 684.

mischen 756.

mit 147, 2038.

mithelfen 1640.

Mitleid fählen 913.

Mittag 217.

Mittagsmahlzeit 515.

Mitte 217, 800.

Mittelfinger 112, 217.

mittelste, der 217.

mitten auf 394; m. in
217, 394; m. von 217.

Mitternacht 217.

Mittwoch 1009.

modern 2019.

mögen 43, 976, 1376.

möglich 1193.

Monat 1999.

Mönchsrobbe 23.

Mond 1999.

Montag 1166, 1781.

Moor 1437.

Moos 940, 1062, 1086,
1353.

Morast 900.

Morgen 515.

morgen 515.

morgend 515.

Morgenröthe 120.

Morgenstern 120.

morsch 1334, 1412.

Motte 125.

Möwe 132.

Miicke 765.

Miihe 1728.

Muhme 1976.

miihselig 586.
Mund 1128.
Miindung 1128, 1879.
murren 63, AA. TG SINE
miissen 334, 1496, 00
missig 386. I mo å
Muth fassen 1305.
Mutter 16, 44, 509, 1100.
Mutterbruder 514.
Mutterschwester 1976.
Miitze 356, 382. é;

i

na 1138; 1489 Chi
Ne 1199, at
nach 134, 1478, 1959,

2038; n. hinten 1959.
nachdem 19309. Nr
nachher/1959:: soc d
Nachricht 598, 928.
nachsehen 1724, 1907.
nächste, der 76. cc
nächstkommend 1502.

nackt 1639, 1665. A
Nadel 1212, 1869: 10
Nadelkissen. 1212.5
Nadelöhr 1493.
Nagel 253, 1211. =
nageln 1211. i
nagen 187.
60
Nähe 266. Er
nahen, sich 76, 2
nähen 267. ut
näher 76. S
Nähkorb 1212.
Nähkästchen 1212,
Naht 1068: fiarda
Nähzwirn 246.
Name 1213. ie
namenlos 1213. =
Namenstag 1213. =
Namensvetter 148510

Napf 1200, 1466, «=
Nase 1112. / hg
Nasenkuss 1112. 0
Nasenloch 1112.
nass 227, 13625:
nässen 1331... 00
Natter 187, = 7: -
Nebel 830. =
neben 266, 1381,

KeA

1406, 1626, 1792; n.

einander 1640.
Nebenperson 780.
Nebenseite 630.
nehmen 1900; Abschied

n. 1608.
Neid 10689.
nennen 178, 1213.
Nessel 2049.

Nest 1552, 2000.
Netz 445, 974,
1383, 1874.

Netznadel 366.

neu 1742; von neuem
1742.

neulich 1737.

neulings 506.

neun 8.

neunte, der 8.

Neuntel 8.

neuverheirathet 2039.

nichts 1946; garn. 1848.

nie 213.

nieder 1879,

niederbeugen 1091.

niederdriäcken 615.

1163,

niedere, der 1879.
niedergraben 722.
niederhangen 112.

niederlassen, sich 535.

niederlegen 1715; sich
n. 419.

niederstechen 727.

niederwerfen, sich 1715.

Niemand 106.

niedrig 852, 1879; nie-
driger 1879.

Niere 2000.

niesen 203.

TP -woher 107.

Nisse 843, 844,

Nix 753.

noch 98, 1477, 1877,

Norden '687, 1845.

nördlich 1845.

Nordlicht 405, 1937.

Nordost 1650.

Nordstern 1845.

Nordwest 1660, 1845.

Nordwind 687, 1845.

Noth - 288, 606, 1171,
1495.

nöthig 334; n. sein 1496.

nichtern 806.

nun 456, 564, 1138,
1139, 1141, 1142.

nur 319.
Nutzen 1677.

0140-1741,

oben, nach o0., von 0.
1478. :

Oberarm 1841.

Obere, das 1478.

Oberleder 78, 1487.

oberst 69, 1478.

obgleich 433.

Ochs 521, 1191.

öde 304, 1560, 1988.

oder 537, 1703.

Ofen 392, 1526.

offen 93.

offenbar 83.

öffnen 93, 836, 839; sich
ö. 93; ”geöffnet Wer-
den 1256.

oft 588, 696.

Oheim 461, 7534.

Ohr 1638.

Öhr 1493.

Ohrring 1638.

Ohrzeichen 1638.

Oktober 730.

ÖL 1706.

Opfer 1335, 1354.

Opferhiigelchen 673.

opfern 1354,

Opferzeit 1354.

ordnen 1714.

Ort 953, 1480.

Öse 814.

Osten 687, 981, 1186.

Ostertag, "der 1:ste 29,
501; der 2:te 509;
der 3:tte 1272.

Ostwind 687.

Otter 792, 842.

Paar 116.

Papier 1669.

assen 891; passend 891.
ein 606, 1471.
prnigen "1951.

elz 622, 1529.
Perle 193.
Perlmutter 878.
Pfad 248, 1230, 1636,
Pfahl 811.
Pfarrer, -rin 1659.
Pfeife 1115, 1232.

221

feifen 1115.

feifer 1115.
Pfeil 723, 1121.
Pferd 449, 548, 1266,
Pflanze 901, 1263.
Pflegesohn 1223.
Pflock 810, 811, 951.
fliicken 1782.

ieme 1840,

Pfund 314, 1307.
icken 1146,

ilz 430.
plagen 1951, 1989.
latt 670.

latz 957.
platzen 196, 1397.
lötzlich 7.

lunder 1169, 1284.
Pocke 1873.

Polarente 71.
Polarlicht 1937.
Popanz 1670,
Porsch 2048, 2076.
Posaune 637.
prahlen 275.
prallen 1506, 1579.
redigen 928.
reis 67.
Preiselbeere 485.
Preiselbeerstrauch
2056,
Pud 1499.
Pulver 912, 1032.
Pulverhorn 912.
Pulvermass 1978.

Quabbe 1773:

Quantität 1848.

Quecksilbersublimat
1042.

Quelle 141, 360.
uer 630, 1271.

Öberkols 630.

Rabe 310.

Rand 266, 1306.
Ränke machen 1369.
Ränkemacher 1733.
Ränzel 1416.
Ranzen 1779.

rasch 278, 1015.
rasen 1837.

Rath 1011,

Räthsel 68, 1993.

222

Rathsversammlung
1011.

Raub 196.
"rauben 54.
raubgierig 196.
Rauch 1058.
rauch 246.
rauchen 268, 468,
Rauchfang 1294.
rauchhaarig 246.
Raupe 945, 1621.
Rechenschaft 1325.
rechnen 1327.
Rechnung 1325.
recht 814, 1714, 1896;
rechte Seite 339, 415,
rechten 978.
rechtfertigen 1714.
rechts 1896.
rechtschaffen 1714;
Rede 1011, 1081.
Regen 89.
regen 1322.
Regenbogen 647,

Regenschauer 89, 1684,

1698.
Regenwetter 89.
Reich 862.
reich 210, 1468;
reichen 133.
Reichthum 1923.
Reif 1036.
reif 278.
Reigenspiel 1182.
reihen 1603.
rein 804, 1508.
reinigen 769, 804.
Reis 621, 1265.

Reise 1828.

Reisekost 1828.

reisen 1828.
Reisender 1828.
Reisig 1265.

reissen 182, 196, 1248,

1504.

Religion 1354.
Rennthier 246,

1411, 1534, 2008.
Rennthierfell 666.
Rennthierhaut 898.
Rennthierheerde 763.

1923.

Rennthierkalb 825, 1780.

Rennthierkeule 776.

Rennthierkuh 75, 103;

1757, 1803.
Rennthiermoos 2055.

521,

Rennthierochs 948, 1191;
1863, 1927.

Rennthierstier 1016,
1302.

retten 1547.

richten 978.

Richtstuhl 978.

riechen 86.

Riemen 290.

Rinde 263.

Rindochs 1431.

Ring 412, 791, 1022.

Ringelspiel 1182.

ringen 1727.

Ringfinger 1870.

Rippe 525.

Robbe 23, 256, 477; ks.
Seehund.

Rock 1017.

Rogen 1966, 2010.

roh 264, 1104, 1664.

Rohr 632, 638, 1892.

rollen 518.

Ross 1266.

Rost 1273.

roth 1261, 1292.

Rothbart 1301.

Röthe 120,

Rotz 214, 1196, 1264,

Riibe 1151, 1210, 1286.

Rubel 2018.

Rubelstiäck 2018,

Riicken 803, 807, 1028.

Riickenstiick 191.

Riickentalg 173.

ricklings 1028, 1493,
1959.

Rudel 1912.

Ruder 24, 58.

rudern. 933.

rufen 178, 391.

ruhen 1699, 1700,

Ruheplatz 1699.

ruhig 994, 1305.

riähmen 137.

rihren 1322.

Rumpf 1227.

rund 32, 1583, 1945,

Russ 180, 367.

russig werden 367.

risten, sich 692.

rutschen 1089.

Saat 358.
Säbel. 1055.

Sache 33, 535, SA
Sack 931, 1475, 1
Sackleinwand 1866.
Saft 942, 1043, 1399.”
Sage 1967.

Säge 633, 929 973, 1878.
sagen 867, 1011. MAR
sähen 358, HL mori
salben 1706, | A
Salz 1024. LAK
salzen 1024. is
Salzfass 1024. KET
salzig 10245 falun
Same 358, 1080. -
Sämischleder 898.
Sammeln 122 von 1192;
Sand 1819. fen
sanftmithig 994: -c
Sarg 41, 1287, vener |
Satan 983. + CN
satt 322: råg
Sattel 1676. CE ptlont i
Sättigung 322. 10 oc
sauer 186. At
Sauerteig 1772. -

saugen 1183:5ttrobons
säugend 749. TE

Säugling: 1277:sa 000
Saum 37, 612, - i

1404, 1619, TRE -
säumen 1619, 1929.
Schabeisen 1176, 1690. i
Schachtel 1820. rd
Schädel 1774,
Schädelstätte 320.
Schaf 1438, 1857...
Schaffell 1438. 1:
schaffen 977. d
Schafstall 1667.
Schaft 1206.
Schale 263.
Schalkheit 1550.
Scham 1695. 4
Schamleiste 539, 11147.
Schambug 539, 1117.
schämen, sich 1695. F
scharf 1558. 5
Schärfe 25.
schärfen 617. ; Nu
Schatten 379, 406, 1843,
schätzen 67, 1565. =
Schaukel 968. Jå
schaukeln 165,
Schaum 1052,

scheeren 1530, 1584. —

j

— Scheide 680.

scheinen 1540,

Scheidebrief 1250.
scheiden 466, 1250.
1634,
1836.
Scheisse 1539.
Schelle 326.
Schelm 1808.
schelten 60, 91,
1066.
Schenke 373.
Schenkel 846.
schenken 51, 1335.
scheuchen 450.
schicken 1890.
schieben 847.
schief 1564.
schi ig 1564.
Schienbein 1657.
schiessen 1260, 1663.
Schiesspulver 912, 1032.
Schiff 311.
Schiffer 311.
Schiffsbord 1346.
Schimmel 374.
Schindel 1833.
Schirm 906.
Schlaf 1150.
Schläfe 1245.

447,

.schlafen 1741.

schlaff 1391, 1395, 1433.

schlä 1147.

Schlafzeit 1623.

Schlag 1376.

San 218, 369, 550,
568, ad '873, 1221,

sehlecht 124, "244, 1109,
1550.

Schlechtheit 124.

schleichen 1451.

sehleifen 577, 956.

Schleifstein 1000.

schle 112.

schleudern 756, 1047,
1078, 1895.

schliessen: geschlossen
1943.

schlimm 1350.

Schlimmheit 1550.

Schlinge 1829.

Sehlitten 303, 306, 772,
989, 1522, 1635; 8.
fahren 788.

Schlittenbahn 1828.
Schlittendecke 1296.
schlitzen 795.
Schloss 1328.
Schlosse 794.
Schlucht 2051.
schlucken 1120.
schlummern 1147.
Schlund 773.
schliäpfrig 545, 1131.
schlirfen 1013.
Schluss 176.
Schlissel 836, 839, 1328.
Schliisselbein” 297.
schmackhaft 1952.
schmähen 91, 1347,
schmal 255, 259.
Schmalz 1706.
schmecken 172.
schmelzen 1496.
Schmerz 364, 1519.
schmerzen 1519.
schmieden 568.
Schmiere 1461.
schmieren 1461, 1706,
1991.
schmiicken 1299, 1714,
1986.
Schmutz 943.
schmutzig 943.
Schnabel 1112.
schnappen 678, 1173.
Schnee 1979.
Schneefall 344, 1684.
Schneegestöber 1593.
Schneehaufen 1647,
1765.
Schneehuhn 316, 1285.
Schneerinde 11, 854.
Schneeschuh 333, 352,
1059.
Schneewehe 925, 1647,
1765.
Schneide 25.
schneiden 795,
1558, 1880.
schneien 344.
schnell 278, 701, 1015,
1685; schneller 1686.
Schnepel 907, 919, 1962.
Schnepfe 1756.
Schnitter 818.
schnitzeln 1880.
Schnur 1735.
Schniirband 272.
Schnurrbart 88.

818,

223

schon 455, '456, 503,
512, 1767, 1768.
schön. 1986.
Schooss 38.
schöpfen 144,
Schöpffässchen 87,
Schöpfgelte 119.
Schöpfung 977.
Schornstein 638.
Schräg 1564.
Schraube 1817.
Schrecken 1625.
schreiben 286, 795.
schreien 114, 169,
790, 1219, "1913.
Schrein 723.
schreiten 1415.
Schrift 286.
Schriftgelehrter 286.
Schritt 1415.
Schuh 320, 421, 1795.
Schuhschmiere 1461.
Schuld 1832, 1888:
Schuldig 1832.
Schuldner 1888.
Schiler 1926, 1972.
Schulter 61, 1891."
Schulterblatt 1405.
Schuppe. 845.
schiren 97, 1442.
Schiärze 1615.
Schiissel 494, 516.
Schutt 1169:
schätteln > 142,
1541.
Schutz 1843.
schiitzen 1565, 1846.
schwach 1079, 1257,
1391, 1501.
Schwachheit 1709.
Schwager 1338, 1800,
1920, 1947.
Schwägerin 1800.
Schwamm 2012.
schwämmen 1708.
Schwan 1093.
schwanger 527.
schwanken 530, 1425.
Schwanz 967, 1521.
schwarz 821.
Schwefel 1222.
Schwefelpfännechen
1222.
Schweif 967.
schweigen 511, 1839.
Schwein 881.

119.

279,

1429,

224

Schweiss 1666.
Schwelle 249.
schwer 1387, 1426, 1728.
Schwert 1948.
Schwester 1871, 1921.
Schwiegermutter 1826.
Schwiegersohn 1928.
Schwiegertochter 1997.
Schwiegervater 1920.
Schwierigkeit 1728.
schwimmen 1708.
schwitzen 1666.
schwören 355, 1543.
Schwungrolle 1198.
sechs 158.
sechste, der 158.
Sechstel 158.
See 554, 2012, 2077.
Seefisch 580, 961.
Seehase 23.
Seehund 1184,
2012; ks. Robbe.
Seehundsfang 1278.
Seehundsspeck 893.
Seelachs 1292.
Seele 486.
Seerabe 312.
Seethier 2012.
Seevogel 801,
1757.
Segel 1597.
Segeltuch 1866.
segnen 1656.

1224,

1329,

sehen 1724; siehe! 648,

655.
Seher 598, 1150.
Sehne 264, 92.
sehr 264, 746.
Seife 1258, 2029, 2040,
Seifenwasser 2040.
en 744,
Mn en 744,
Seil 1182.
sein 56, 502, 1315.
Seite 266, 525, 780,
1306, 1319, 1406, 1626;
bei S. 1406; rechte
8. 339, 415.
Seitenbrett 1346.
seitwärts 630, 780.
selbst 502.
selig 1784, s. machen,
s. werden 1547.
senden 1890.
Sendung 1890.
senken, sich s. 1879.

setzen 504, 1479; sich

8. 504.

Seuche 1443.

Seufzer 1717.

sich 502.

sichtbar 225;
den 93.

sie 995.

Sieb 1268.

sieben 181, 751.

siebente, der 181, 751.

Siebentel 181.

Sieg 1722.

siegen 1722.

siehe! ks. sehen.

Silber 1038.

Silberling 1038.

singen 13, 490, 1422,
1428.

sinken 1376, 1723, 1879.

Sinn 2030.

Sitte 1747.

sitzen 56, 504, 891, 1839.

Sitzplatz 504.

so 564, 567, 1099, 1159,
1162, 1164; so viel
als 1946; eben so viel
1848.

sogar 1477.

sogleich 79, 591.

Sohle 1738.

Sohn 74.

solcher 565, 590, 591,
654, 1164, 1178, 1946,
1956; 8. wie 107.

Soldat 1034.

sollen 334, 1496.

Sommer 207.

Sommerkleid 1990.

Sommerstation 207.

Sonnabend 1046, 1065.

Sonne 1492,

Sonntag 1548.

Sorge 1881.

sorgen 1536.

spalten 758, 1389, 1397;
sich s. 544,

Span. 1385, 1833.

Spanne 1925.

spannen, sich 996; ge-
spannt 251, 829, 830.

spät, später, der spä-
teste 1959,

Spaten 145.

spätere, der 1968.

spazieren 1822.

8s. Wwer-

| Spitzglas 863.

Specht 280, 766.
Speck 893, 1484. -
Speichel 808, 926.
speien 1691.
Speise 1587, 1591. ;
speisen 1013, 1587. '
Speiseröhre 773.
Sperrbaum 875.
Spiegel 281.
Spiel 1001.
spielen 10041.
Spindel 1198.
Spinne 553.
spinnen 756.
Spinngeräth 231.
Spitze 725.

spitzig 725.
spleissen 196,
spotten 1390.
Sprache 325, 1096.
sprechen 1011.
Sprecher 950.
Sprichwort 990. -.
springen 1092, 1101.
spröde 138.
Spross 74,
Sprössling 2014.
spucken 808.
spuken 1082.
Stab 1087.
Stadt 1392, 1806.
Stahl 617.
Stall 1667.
Stamm 759. ko
stammeln 1933. å
Stange 812, 857, 1887,
1892,
stark 703, 1079, 1305,
1343, 1678,
stärken 703, 1305.
statt 953.
Staub 1819. |
stechen 724, 727, 1233,
1455, 1624. |
stehen 777, 1538; 8. blei--
ben 505. a
stehlen 1025.
steif 251.
Steig 1230. -
steigen 31, 1415. =
Stein 164, HU
Steinbutte 1645. — —
steinernes Werkze
647. ar
Steinhaufen164,555,£

| Knplatte, 323, 487.

| e 953, 957, 1480,
stellen Til, 849, 856,
r-889.

stellenweise 1480.

| ben 360, 556.

Stern 608.

Steuer 737, 1491.
Steuermann 1901.

" steuern 184, 1714,
Stenerrader 1054, 1281,

Stiefel 517, 1049.
Stiefmutter 509.
Stiefsohn 74.
Stieftochter 1154.
- Stiefvater 29, 501.
Stiel 1206.
Stier 1016. ;
still 335, 551, 994; stil-
les Wasser 1075.
Stille 335; 8. werden
1391.
stillen ST
Stillsta
| Srikiie: rg 511, 1081.
stinken 86.
Stirn 320, 1762.
| Stirnbaut 320.
Stock 1087.
| stossen 847, 894, 1027,
j 1188,
Strauch 575, 1996.
' streben 1270, 1588.
Streit 619.
; streiten 1445.
streitsichtig 1733.
264,

streng
streuen 358, 420.
Strick 1182,
— stricken 163.
Strickendchen 1182.
- Stricknadel 163.
Strom 1849.
Stromschnelle 197.
Strumpf 935.
Stube 677, 1599.
Stick 220, 386, 1465,
j 1480.
Stäckehen 1480.
Stufe 1694,
stumm 325, 1096.
'stumpf 1558.
Stunde 767, 860.
Sturm 885.

stärzen 276, 826, 1290,
1616; sich 8. 1047.

stiitzen, sich 1538.

Sublimat 1042.

suchen 1764.

Siden 207, 1186.
Siidost 1924.
Siädwest 1063, 1398.
Siädwestwind 1063.
Sumpf 460, 1437.
Sumpfbrombeere 1399,
1436.
Sund 815, 1915.
Sinde 1220.
Sinder 1220.
Sändfluth 188.
siändig 1220.
sindigen 1220.
Suppe 1430.
siiss 1125, 1267,
Siässwasserlachs 1906.

Tabak 681.

Tag 1492; guten T.!
640,

tagen 1492.

Tagereise 1492.

Talg 833, 1484,

Tanne 209.

tanzen 1001, 1649.

Tarsusknochen 1107.

Tasche 161, 317, 341.

Tasse 1466.

Tatze 383.

taub 330, 1638.

tauchen 735.

Tauchervogel 123, 579.

Taufe 1272.
taufen 1272.
Täufer 1272.
taugen 50.
tauglich 50.
tauschen 1718.
tausend 707.
Teig 587,

| Teller 494.

Tenne 549,

Testikel 327,

Teufel 591, 725, 865,
1554.

Thal 1106.

That 1322.

Theekessel 1088.

Theer 639.

theeren 639.

225

Theil 763, 1784; T. neh-
men 1640.

theilen 466.

theilhaftig 7.

Theilnehmer 1640.

theuer 348, 350.

Thier 535, "924, 1207.

Thierfalle 1239,

Thon 921, 1057, 1136.

Thran 1706.

Thräne 235.

thun 570, 1322.

Thiär 635, 1692; hintere
T,. 804,

Thiröffnung 19.

tief 687, 736.

Tiefe 736.

Tisch 658,. 985, 1602.

Tischtuch 653.

Tochter 1154.

Tod 1021.

Todestag Mariae od,
der utter Gottes
57, 1604, 1799.

todt 556.

tödten 245, 1624.

toll 1837.

Tonne 1486.

Tonnenband 1818.

traben 1236, 1682.

Tracht -37.

träge 1372.

Tragekorb 1924.

tragen 243.

Tragsattel 1676.

träskön 468, 496,

trauen 1823.

trauern 1536.

träufeln 200, 869.

Traum 1150.

träuméen 1090, 1150.

Traumwelt 1150.

treibeh 1376, 1707.

trennen 1250.

treu 1714.

Tribut 737.

trinken 468.

tröcken 199,

trocknen 199.

Troddel 674, 676.

Trog 296, 1549.

Trommel 424,

trösten 20, 491.

Tuch 946, 1005, 1269,
1289, 1744,

tichtig 244, 922.

15

-

I

296

Tummler 1170,
Tummeln, sich 1047,
Tundra 779, 1448,
Turf 1419,

Ubel 124.
iiber 1271, 1478, 1555;
i. ein Wasser fahren,
fihren 1954,
iäbereinkommen 891.
iiberladen 1359.
iiberlegen 526.
iibermorgen 515.
iiberreden 1478,
Uberrock 1637.
iibertreten 939.
ibervortheilen 1832.
Uberzieher 398.

um 1583, 1792.
umarmen 38.
umbringen 556,
1963.
umfallen 518.
umgeben 856.
umgestirzt 419.
umhergehen 1746.
arga dan 899.
umkehren, sich u. 400,
1567, 1987.
umkommen 1290, 1963.
umschatten 379.
umschitteln 1429,
umsegeln 419.
umsonst 1794.
umstossen 1715.
umstiärzen 419, 420.
umwickeln 265.
umzäunen 626.
Umzäunung 17,
Umzug 1903.
Ufer 1279.
unauslöschlich 757,
und 451, 455, 456, 563.
undicht 1235, 1251,
unerträglich '243.
unfruchtbar 1276.
ungebleicht 1540.
ungebunden 1427,
ungeduldig 301.
Ungeheuer 1670.
ungekocht 1104.
ungesäuert 1267,
ungetauft 1272.

1407,

ungewaschen 1549.
Ungewitter 885.
Unglaube 1835.
Ungliick 410.
ban Ing 1784, 1816.
ug 2030.
unlängst 1737.
unmö öslich 1972,
unnöthig 1477.
unnitz 1560.
unrecht 1832.
unrein 628.
Unreinlichkeit 943.
unschuldig 1832.
unsichtbar 225.
untauglich 244.
unten, von u. 1879,
unter 217, 1879,
Unterarm 285.
unterdessen 217.
untere, der, Untere, das
1879.
Untergang 1500.
untergehen. 1376.
Unterhosen 150.
unterrichten 1926, 1972.
Unterrock 547,
unterscheiden 1250.
unterst, zu 1879,
untertauchen 735.
untief 852.
unverheirathet
1150;
unversehrt 1945.
Unwahrheit 351.
Uria Grylle 801,
Urin 234.
Urinblase 1472,
Ursache 33.
Urtheil 978.

438,

Vater 29, 30, 501.
Vatersbruder 461.
Vatersschwester 988.
verabreden 1011.
verbergen 151, 721, 1483,
verbeugen, sich 420.
verbieten 343, 875, 1575.
verbleichen 784.
verbrämen 612.
Verbrämung 612.
verbrauchen 46,
verbreiten 243.
Verdammniss 978.
verdammt 1596.

verderben 645, 824.
verdichten, sich 167 tb
verdriessen 85. =
Verdruss 85. a rv i
vereinigen, sich 7. =
vertillsa 1836.
verfaulen 877, 1412
verfault 1334. -
verfolgen 1683, 1 ;
verfiähren 208, 1 0
1832. SR
Ve 0 ov
vergangen 2003.
vergeben 1609.
vergebens 1477,
vergeblich 304.
Vergebung 156.
vergehen 1500; vergan-
gen 2003. a
vergessen 1726. 2
vergiessen 1876.
vergilben 784, 1255,
vergleichen 1234,
- eifen, sich 948,

erhau 798. +;
Arg oa) sich Vv
131, 1153. Mr
verhindern 668,
Meese 1867. fc
verhungern 119
verirren, sich 739, 9;
verkaufen 1949, =
Mörk: rn 141” J
ver i 9 )
verkiärzen Ya MR
verlachen 1390.
Verlauf 2003,
verläugnen, verlet
1507, 1523. =
verläumden AG
verletzen, sich 2
verlieren 149.
verloben 1975.
vermehren 1368,
vermindern 380.
vermögen 1709, add 3
vermuthen 526.
verrathen 51. ;
verräckt sein 1837,
versammeln MN 5
v. 122; 781,

verschwinden 14!
versöhnen,

FRK RRN

v ;
yverwahren
”verwerfen 201.

Versuchung 172, 177,
1680.
versindigen, sich 1220.

Vertheidiger 1626.
vertheilen 51:

vertrauen 1479.
inigen 623.
1565.

verwesen 2019.
verwickeln 1004,

verwildern 246.
verwirren 939;

ver-
wirrt sein 948; v.
werden 916.
verwundern, sich 694.
Verwiistung 304.
verziehen 1564,
Verzweigung 1008.
Vetter 1898.
viel 474, 513, 746; eben
80 V. 1848; go Vv. als
1946; wie v. 1946;
zu v. 1321.
Vielfrass 164,

vier 1126.

vierte, der 1126.

- Viertel 1126.
i Vog

el 299, 536, 755,
9d41, 1329, 1398, 1757.

Vogelnest 1552, 2000.

Vogelschlinge, Gerist
fir die 896.

Volk 474, 1185, 2016.

voll 700.

Vollbart 1473.

vollenden 1407.

vollgiessen 1435.

Vollkommenheit 700.

Vollmond 700.

von 69, 260, 266, 1231,
1478, 1555, 1828,
1967; v. dannen 566,
591, 599; v. ferne
112; v. unten 1879.

vor 15, 98, 1498, 1623,

voran 98.

vorbei 1010, 1231, 1406.

Vordere, das 98.

vorderste, der 98.
vorher 98.
vorig 98, 520; voriges
Jahr 589.
vorjährig 589.
vorkommen 1836.
vormals 98, 213, 599,
605.
Vorrathshaus 19.
vorspannen 230.
Vorstube 291.
vortrefflich 922.
vorwärts 98.

wachen 1911.

Wachholder 222, 1187,
2065.

wachsen 901.

Wachstunde 1911.

Wächter 1853.

Wachzeit 1853.

Wade 1535.

wagen 609, 625.

wägen 1790.

wählen 1908, 1919.

wahnsinnig 1837.

während 107, 217.

wahrlich 34, 1714, 17741.

wahrnehmen 1620, 1688.

Wahrsager 598.

Wake 342.

Wal 1909.

Wald 1249, 1830.

Waldgeist 1830.

Waldgrenze 1941.

Wallfisch 1909.

wälzen 518.

Wand 613, 964, 984.

wandeln 499, 899, 1746,
1828.

wandern 1746, 1822.

Wange 140, 1180.

wann 213.

warm 1442, 1628,

Wärme 1442,

wärmen 97, 1442.

warten 1839, 1850.

warum 107, 1946.

was 1946.

waschen 1549.

Waschtrog 1549.

Wasser 753; stilles W.
1075.

Wasserfall 197.

Wasservogel 753.

227

waten 321.

weben 1356.

wechseln 1718.

Wechsler 1718.

wecken 876, 1225, 3459.

Weg 139, 732, 1828.

weg 528, 953, 1449,
2007.

-| wegen 134, 176, 574,

593, 597, 1478, 1828.
Wegescheide 1250,
weglaufen 1856.
wegschnappen 1173.
Wegweiser 1926.

Weh 1519.
wehe! 410; w. thun

1519.
wehen 1474.

Weib 5, 372, 1175.
weiblich 388, 1096,

1175.
weich 712, 1044.
Weiche, Weichen 90,

800, 887, 1464.

Weide 1914, 2069, 2070.

Weidenband 1561.

Weidenbusch 1914.

Weideplatz 733, 734.

weil 176.

Weile 1514.

weilen 1929,

Wein 1809.

weinen 1344; Weinen
1219, 1344,

Weingarten 1809.

Weingärtner 1809.

Weinglas 863.

Weise 1193.

weise 526, 2030.

weiss 1894,

weit 112, 687; wie w.
107.

weiten, sich 1012.

weiter 599.

welcher 106, 107, 429,
1946.

Welle 1216.

Welt 83, 152, 2016:

wenden, sich w. 400.

wenig 282, 1761, 1804.

wenn 107, 213; w. auch
433.

wer 106, 107.

werben 950, 1821.

werden 570, 901, 1315,
1502.

228

werfen 756, 1047, 1373,
1505.

- Werg 1254, 1655.

Werk 586.

SWESSBONN steinernes

Werth 67.

werth sein 50, 226.
Wespe 1776.
Wespehbskt 1776.

Westen 1051, 1478,
1845.
Westwind 4478.

Wetter 885; klares W.
1847.

Wwetzen 617,

Wetzstein 711.

Wwickeln 265.

Wwiderstreben 1792.

widriger Wind 1792.

wie 107, 1946; solcher
W. 107; WW. ”beschaf-
fen 107, 1946; w.
a 1946; w. weit

wisdel 94, 603, 1243,
1788, 1932.

wiedererkennen 598.

wiederkäuen 187, 2022.

Wiege 165.

wiegen 165.

Wiese 1545.

Wiesenwolle 2068.

wild 246, 1302.

Wille 592.

Wimper 814.

Wind 1474, 1597; gin-
stiger W. 1597, 1981;

idriger W. 1792.

winden 1564, 1567.

Windstille 551.

winken 972.

Winter 6741,

Winterschuh 421.

Winterweg 139, 671,
732.

Wippe 968.

Wirth 437, 1796.

Wirthin 558.

wirklich 34, 1771,

wissen, Wissen 598.

Wittwe 693, 1382.

wo 107.

Woche 1166.

woher, wohin 107.

VORE 922; lebe w.! 640,

sohlfeil 1689.

wohlschmeckend 1125,
1952.

wohnend 535.

Wolf -428, 802, 813,
1646, 1893.

Wolke 1653.

Wolle 960, 1882, 1885.

wollen 592.

womit 1946.

Wort 990.

wozu 1946.

Wucher 1368.

Wuhne 342.

Wunde 818, 1274.

Wunder 225, 689.

wunderbar 1724.

wundern, sich 689.

wiirfeln 1868.

Wurfschlinge 756, 1373.

Wurm 945.

Wikmcbien 1970.

Wurst 584.

Wurzel 1820.

Wurzelende 2006.

Wwiist 304.

Wiiste 1988.

zagen 602.

Zahl 1325.

zählen 1327.

Zahlung 1631.

zahm 153.

Zahn 1568:

zahnlos 1568.

Zank 619,

zanken 60, 1066, 1445;
sich z. 447,

Zapfen 1533.

Zauberer 313, 413, 1155.

zaubern 110, 1155.

Zaubertrommel 424,

Zaum 290, 1432.

Zeaun 17, 626, 798.

zausen 1446.

Zehe 870, 1019.

zehn 1326.

Zehnkopekenstiick 62.

zehnte, der 1326.

Zehntel 1326.

Zeichen 595, 740, 1791.

Zeigefinger 750.

zeigen 740, 1791;
z. 493, 1 1082. j
Zeit 4, 15, 40, 1623, 3
zei 15, 599.
SM 404, 1745,
elts e 857.
FANS
zerbrechen 2023. =
zerbrökeln 1259.
zerkriimeln 868.
zermalmen 1515.
zerreissen 196.
zerschlagen 2023.
zerspringen 1248.
zerstören 824.

zertheilen 868.
zertreten 685.
gr 780, '928, 1011,

zongen 930, 1011.
Zeugniss 780, 1791.
ziehen 208.
Ziel 785, 1309 1683.
zielen 690, 1083. SA
ziemen 891. få
ziemlich 108. Tä
Zierde 286.
Zimmermann 1599.
Zinn 610.
zittern 624, 738.
Zöllner 737.
Zorn rå

Zuber 1770.
Zuberbaum 753, 1
zudriäcken 615.
Zug 1234.
Ziägel 1432.
Zugnetz 294.

Zugseil 474, = =
zuhören 330. ÅR
zuknöpfen 1630.
zukommen 1890.
Zukunft 1502.
zuletzt 1959.
zumachen 151.
Zwnahme 1368.
Zmunder 1208.
zunehmen 1368. i
Zunge 1095, 1096. d

IN mmen 7

zuschliessen 1328, 1945.

Dn sent 1705.

Zwecke 951.

zwei 116.

zweierlei 116.

zweifeln 526.

— 192, 1360, 1693,
169

öruite der 1164, 1968.

229

Zwergbirke 2050. .
Zwickel 1729.

zwingen 1444.

Zwirn 992.

zwirnen 1598.
zwischen 217.
Zwischenraum 80, 217.

öns std RS it

HERE JG Siw | ör 3 ERNA

VE fr DAR WAI Er Fa beg 2
PERS API SN for dkre | ÄTS

te TRE | astopa FL de Tea

4 é i" NA då ät 3

FR SKL FARIT
FS AN TINA SULTAN öd SO av Ae

;
-
er

p-
+
DA
.
v
Ar
sd

ÅS GA

4

Å
WS.

En |
elennäytteitä. =
— Sprachproben.

Turjan murretta. — Terscher Dialekt.
4. Lumbovsk (Limbes).

så

Sä;hplinike porij lejpe, kart porij, tagazi vans lejpe-karr-
pajkest. Son jisti vanzi, jawre milte vilki vanzgel. No väjlti
son. toavrudt cuzu, vaädlti son pytegit, välti son nawtijt, pien-
| gijt ja vimnijt, Bimöt ja olknekijt; lomdijt vaddij, klockemijt
| ja öCäfanköt vangis. Je vilki son, vanzes lattani, sij kom-
— mänin ; vijjin rinti, pik popalin rinti. — Sahplirke sievtöatta,
Sto mun vans lej, kul, öitte jiennij jistnijt. Sij käme kämces
toarragiottin, nawte na;vte pealla, lomnte lomte pealla. Sij tior-
rin. kolm jige. Muttam lommte tagazin poncta, nawte tagazin
kisksolmijn Wilji glojm. Majrnelest Sickantkiostten nayvte ja
loynte.

+ 2; GJ

Jiellin kalnöa, kyj käpkijnes. Sist lej nit ja adlke.
Piejve poatta, son vielka vantéet, $illet, mi popäla. Käpkis
Saärnay $to jokki viertaset jiel kintö. Muttamast käpkes jokki
viertaset lämntöi.. — Kuht, kul, kyjim ji list viertaset kintöet
joskki? — Pijjas jogi vilke Öutte, sto ,viertazi liev, tobelt
jielle liev." — No ja viertag milte piottin, kawnin jiellijt sist.
Öutte piottin koatta, Öutte Susremis Same käppije askasdi; ka-

234

raulgiottin, Sto kio;ss låjjis poatta. Kijis pilodij miecest, sij
kys korrin, Öude takke, kiyt kit siedge bealla, kastin numpe
loajta-bealla. Ji oattijin. Jij tagazi. Jikka mnijdij olkuet
vidkktodi; tatte Sämmelaj cealhka, sto piot nijthim, piest lät
lätt sija! Nijdij cealhka: ott acni saärnam; nit ji öikpmajn.
Alkanis olkuzt vilkktodij: alkanim, piest kit kitt sija! Alkanis
nirijt Cippi, son ji koccaj, kijjis Sämmelaj. No son koccaj.
Öutte liev pik iottemen. No son välti öude-örorve säble ji
ojvijt pik öEpianti Öudijn. Aikes vädlti, peacca pieli, nijtis
ta;$$e, jienijnes avt sijja. Alka;s jircöis välti, vilki, kost vioji,
jieres sijja alkajnes. — No pik. | -

2, v. sd
Kalles i aähke jiellin ku;kke; söje $amti adlke, ju sije
Samti nyt. Nu sij jielin kuikke, kallazaj särna, u$sta jiel kint
viertaiet joikki, wviertag takke manniv mietta jogt, viertaxt
ämaäev Öusde, tak piottev viertaiz tajje milte, pijas jogi piottev ad
— Kaällaeaj. vilgij meahca. Ähkes viertayt kindij joskhki, ju
son plodij mazit koattass. Jielij kolm piejve, källazahö li mie-
cest. Ju piottin ähka ta;ssi Öusde; son Öusdij glejm porra ja
jukka piejve pljas. Ju piejve jieskkeni3Zij; son, äkaj kommailij
Öusdijn; a sist Öusttet akca, afcant Öusdijn kommaji äkaj. C
iottin Öusdijn tajn; jiellin kolm piejve; ju äkaj tastte cealhka,
usta tämne piejve kädles poåtlta. Nu sij tovvalin niire uksi,
jwö todsodlin. Käles prodij, ju poppaiij norra; sij, Öusde
taskke sont koyrrin, kastijin tassi. Nu ji& Öusde taskke iodsod=
lin. Nyt tostte Uiktij olkust, jiesöes cealhka, sto pit
nijpe! Nydij taste cealhka, usta mun ott aööani särnaza.
Pagi vilki. Avta algaj Uiktij, kallazaj taste cealhka: alka-
him, put nijpe! Algaj tastte sommi amdij nijpe; son nijpe
tamme valdij, öipij nirijdes pikas, mealgaj altinij ju Övsdest

Å

dr

vd

235

ta;st iejve vin vädldij saäbdle jiööis. Tukke tottin, koccajin,

ju källazest ta;st kacöw: mom ”ikkuk nakkareasant? Kallazaj
taste cealhka, usta mun tamme hikku nakkareasan, usta akt
kärnas akce kärnast öadme roiika. — Ju tuskke, Öusde tajkke
— Särnev, usta akce karnassijt afti karnast öaslme ronikiv. — Ju
Östtelaj taitte kaävvizi, occili tojv-viola;s, a kallazaj tajtte sä;ble
Piyjinti, ceahkali Öusdest tasst iojve kaskit. Tujn Öusdijn pik
— Öippi tojvijt kaskit; akka;s ju niytis vädldij, vigij, pielij kissi
k Jjiellemen, ju pik sient poafkaitti.

3.

Jieli kiosss Talla, Talasst lej surr ötozaj; jielij lähptest
o3aj olmij, nammi;s lej Ucc längij. Son popali, Talla öuccyi
mami. Pali pisremis jierke Tala;st. Kipti pik avti malla Tala
jierke. Talla ämmazi3Zi, $to jierke pallamajn li Ucc längij. Talla
Uecc lankt viytolgiodij. Ucc längij vanzijn javra sukkili. Talla

- mälte sukkåli jiss vanzijn. — Ucc läinigij ujna, sto Talla jukskiodi;
poala;di vans öuhp-keaöca a;vlijt, kiytlas sukkiettin, $to koambaj
oajja rinti suktet. Kiytlas sukkiottin, Tala;st vans kaskit

— rottini, Talla ka;cki, ja majns pik.

4.

Jieli Äc, sost lin kolm nijt. Son siolamti ailke, aidke
— jieltasgi, kuikke jieli sost, kiyt-loige jige rajja. Son tittegiodi
— laähptest jienes. Jienijnes särnattin, $to najhtlattit pitta. Son
silki pudkijn, plodi, jienes väjlti pulhka. Jienes pitti Accije
klotte-guirri. Ac olkuzt liytij, sto miolda pitta koatta vikkit:
jilei coalama, piyrre avve la takmijn, källaga kasst alka la
— nistelajn. Kiolli korstakk-kieööe luscma?
Äkaj pudkest niökedi, nieskemel kovta tocce öaicki. Ackest
Us seahka sinaj. Ailges jiödis vädldij. — Pik.

2 TOS EL

236

5

Jieli tu klosss äkaj kallasajnes. Samti sis alk i samt j
sij nyt. Na akaj, kallasaj jämmen kukt, viljiné kofta kut-
tijen. Nit särn, $to viljim värrit, a kiorki jiel!

. No, viljis vilki, käxeba piodij. Käsrebest kaiöt, Sto majn
jälak? — Akt iorpnan jaälam. — Mom jalak iorpnant? —
Munst torpen 1 motéd. — Majlle moöed? — Kiovt ioc piejv
past, klyvte rittest Kkikt klovsa-tä;st, néske-maäntkest männ, |
kiyvte kidl-sijest kojte, kljvte piolm-sijest selp, öot askes léskes
kost, öot tavtest atmes kiost. —

Koatta;s piodi. Nyt kaöca viljses: mom toskjatk? —
FTamme toskjadim; torpnam, sto violkap. käreba. — I vilken.

Pioittekiostten käreba; son iorpnes pähka tuvned iéres- j
äskit. Jieres nyt, appalaj, najhvlnehe piodij, pakaj öacea
niökted. — Öacca niökedij. Käreba plodi i kosööéb kärebest,
Sto ko;st li iorpnat? — Öacca niökedij. — Jieres- nijt cielk', sto
mun lam sön” torpen. — AA jella, kul, mun torpen. Olmuw
valtes, vikkes sön, avta räppus kröcem selled. €9

Iorpnes klornij, kaäxeba plodij, katta: kost i mun lj? i
Mamned, pihted son! TI viljis piltes.. Karabelsehk särn, sto :
mank menne käpken? — Poafkahted mun izmen$ik, tal jiesk
mun käpken manim. — Poaflkahtes izmensik, i karabelsehk
vält moööed niytim käpkenes. — Pik. 3

-—-— FEFFE

6. | Ax

Jielij tudl kio;ss olmuj, i son najhtla;dij. Ju jiellin, sijje
$amdij alke. Nu sij jiellin ku;kke, kaqles toitte jämi, ähkes
tostte vi;lkij mirjyt ussit. Alkes: tamme väldij mildes. Nu
mäirjit usktlodij, alkas: tamme kidij ta;sse. Jicö ähke vidkij
tusmpela. Uzij son mirjit, uzij ja kirkonij. A piejve jiek=
kenigij. Son vilkij maäzit alkas. No plodij mäszit. A adkes

237

jillak. A tamne sija piohtamajn Accyje nit. A son niyti

— tamme vädldij, ju vämncelij koattas ; piodij koattas, $anttiskie-

— dij nytt tamme, jiellegiodij nijdn tajn. Ju jiellin, nu nitis

— taste gurrini. Iottin, koccajin, Acciyje nit tajtte tuvvaniskio-
dij, ju akaj pyij kumnes. Ju kiptekiodij, kiptin, ju porrin, ju

vilkin värra. Värest töbelt niöktin kolm Accije, ju akka
tamme humstin, 1 varijt jiemneja jieb kiottamajn.

oe

i Jielij käjes ä;kynes, jiellin sij kuskke. Nu, sijje Samdij

adke. Ju jiellin kuikke, adkes Surrini. Kallazgest ta;st li sä;ble
pijmiyn tojves vide; sije piottekiodij toarra jekka; ailkes väl-
dij jie$es säble ju vilgij jie$es rozijn viosta tiorru; toarra-
klodij, öihpkiodij, öipij kuikke. Toara;s tamme ji vieoj Ueoptet;
tuskke, vikk tajtte räppin somni kobe i nuimpe ju koalmant.
Nu ju son silgij toara tamme öhpit. Öipij ju alas silgij pi-

— jele kobij ja wvijij kobe pijjele ju numpe pljjele. Koalmant
koppa karkidi, roisses ujdij mazit koatta;s, son kittij koppa
ta;ssi, sont öuvklin; a son popalet je viojkoattamajn kobest

— tasst.

> Jieööes Silgij adges tamme occit, viYyij kukke, adges ka;v-
nij kobest. Åilges tamme väldij, piestij, adgijnes toara tamme
pik öhpin kuikke, ioneje, lioptin pikas. Vilkin mazit, koat-
ta;s pilottin, i jiellekiottin, a;tte veala jiellev.

8.

LEE

| Limpegest, liokka aidn twjje li; ta;de iojest tioss-u;l-kio:ss
Un olmti, Öajt, sist lin talhkine. Sij oajja poitektosttin tälhk-
nit. Poirtin ötta jiennije, a tievtet jieb i0j. Akt olmuj vel-
Sidij Cäcca, oajja, tuitte kiosta olmuj öäigest. Son cealhka
toavrissis: mun, gul, hytt, öäcca cant, valta olmi tamme, son

238

mame mini tälhknijt porra? Nu ju ami Cacca, ockiodij öä-
gest. Ozij kuikke, kavnit ji oajjamajn, juhtliZij öacca.

så

Tiess-ail-kio;ss lin olmi, Öäst, sij jiellin kuikke i i stall
kiottin parti aässit; ju äskilottin; ä;ssin lake rajja; ju vädtin
parht-märi, pijjin miri, a miris tatté vionej; ju sij vanttis-
kiottin. Vanttin ku;kke; akt olmuj cealhka, uste mist mäirrim
kuhkaäna, veala jie:xxe vunlahtap, list son kuhkana! Ju pljjin,
a tutte mäiri;s tastte afti tamne kukioj.

10. Arvotuksia. — Råäthsel.

Must tastte mi Li: pirr jasyre pittiemes olmi vigneb? — så
Tijlje; pirr tidlje samike ceaokkamajn.
N'ikömahtem nälmest jinn kullaj, ji ujn ni kie-gen. —
Paäjkte, pakta poadak i särnak, jinn kullaj päktest. = ;
Naäöadnehke plodi, ötte pafvit: kaänioj pujhei afti viexrt
kohöa. — Samvar pihtis, i kaäniej piekkarakki afti vie;rte
komolt. Z
Olmij klosta, kidi andak, a kitti ji passan. — Kérh
käirre. er
Must tamme, usta: la;stij kiskada, käzniyj vkläda. —
Torne ävväna, kaänij vilsada, $to kie tolla. I
Rokk kajle adn lea$$sa. —. Ki;lle-torhke påölaja jin-
kit aidn.
Kiella-älta oakka. — Pielje-vieske Same äkest. = =
N'ielje kallas aktis rastav toarrat, aktis jiev vij pop-
padet. — N"ielje kiotte-vattog. ri
Åiges kiese milt kietkijt Skpnigd n kogi-gen Jj: olgan. —
Raitte. "eg od

239

Kaärnas krrta, öieles kuigesldev. — Kiojdest ajvle, ävlest
kimne tiolt.

-

B. CJ okonga (Jovkuj).

VÄ

Jieli tul kloss kallasaj i äkaj. Sijje samti alke ja
mumpe. Kaällasaj ja äkaj jämmen. Ajlkes cealhka: mun viol-
kam jeacan jeanan Uihte-mixrt plodtet. Vämnci, vänci son, ta;gi
Cigi, somni käjes vlosta plodij: kos ton, öalmanim, vilkik? — A
mun, kul, vislkim jeaöan Jjeanan lihte-miirt plojtet. — Son särna,
$to räba;st muni pielje-piele! — Tuitte somni popaii surr
kimne. — Nu, ton räba;st muni numpe pielje-piede! — Nu
somni popaili kiostte. Sij keptegiotten iomte ja prjte $urr kim-
nest ta;st. Kadles välti, oattaj, tatte kepta, a tuitte välti,
Plytegaj karnta, son hume täkkadlij vayrri pljtegasst. Käles
välti riokadij, kallast humest varr, a son katta: ajja, kul,
— funest mast li varr? — Nu tastte somne särna: mun nakka-
reastan $lznim. — Kiptin ja porrin, kirknin. Paärnaj kaööa,
sto ajja, kor oattep? — Ajjas särna: raba;st muni pielj'-
piede. Somni popali roavva ja tielje ja iojv-bealas. Ji sij
oattijin. Åjjenes iottemen sommi tagazi pille. Nu mun, gul,
ajja, jim viej iottet, pille; mun, ajja, kun sizn, jil sizn oadam.
— Åjjas somne särna, sto jim tiodle; koht ton tätak. — Son
canna kun si2, jil sig. Iodi, todi, koccaj kun sien, jil sien,
ajges jillak, ni klotte jillak, ni mi-gen jillak. Son vämceli;
— vängiy, vangi, siti pioltegiodi. Tale sont ujnis pietteme,
| vickis, sagt takkis konaga;ssi: no värlaj tolla, vaj toU-öiocka-
nas jorra. — Konagas päakaj: viööet kohöat son? tiege! —
; Son pilodij konagaissi, konagas sommi tioje Sitteli ji porttes-
| klodij sont ji jihtigledij sont ji kaöktiodi sonst sägt: tonst
mi BR riemeslijt tiokkanant? A munst li nijtst kolte-bänne;

7 Kg TNA

"NPD SOS EEE Sr

240

vaj bieolni ton oajak -muni nöiytst kojte-bäme lintit? — Son
särna, Sto oajja, konagas, ajtte. — ÅA son särna, sto |
| niyjtim koöam, ton viszed riemeslijdant. — Nöuyti;s kaskti por-
rimen liej; tutte konagas nuts pitij, son vä;lti, kaskt porri-
men, pejas kandaj, vielas tojve: tal pik munst riemeslam.
Konagås välti iojve öipij ji pask al ciekkeli. ;
Numpe vilj virdij, viljis ji poattamajn; son vislkitoyo-å
-koer viljis vilyij. Vanc, vänc, somne cigt tagij, son vält öaj-
jedi. Son Sadlli;3ij, ji tid, koz vamced, son ristkiodij Cem
ant Jimmel mimmi vierta! — No, somni popalij käles kas kå
öadm-risttame. Käles särna, $to mom, talmarim, kiorejatk?
— KozA manim, ajja; koitt mun jim kiorejad, kolt li mi
kiorja? — ÅAjges somni särna, sto månni popalik, tak tomni
kKlorja ji piode, ajja toni vikka siti. — No, mun lam, ajja,
Sickantmijn, mun lam, ajja, porsticmijn. —- Ajges sommi sär-
naj: poadak ton pormijn, ji poadak ton jukmijn, kott ton
muni kayvnik; ton räba;st muni pielje-biede! — Son räba
-pielje-biede: surr kimne somni popali pielje sign. — Räba;st
mun: numpe pielje-biedle! — Son raba;st, somni popali k oitte,
a piejlle Viwvte, a numpe pieslle kiohcev klo;dses ta;st. "Son
geses kaöba, uste mom porgiojttep, ajja? — ÄAjges son? pä aj
keptet tomte ja plyte, ji som keptegiodi; ajges särn, Sto toi
öalmanim, kipt, a mun oattam. — Son jiöé mamij ki ue
bealani, a ajges komali Uvte-bealla. Son keptegiodij, hin nes
sonst tiltij, som juöö li porstlömijn, son vädlti ioröe ja pijte,
konka kiptemajn, kaski tiltime, son porskiedij; somni pijtega
jitteli, son vaälti piytega portted kalnem rajja. -Sonst.va l
lkimnes kirkini, son ajyes pokta: ajja, kocca porrid! — ill] j
ges ”umne viytiyn. Son kaöéa: aja, tonst iunne ma
vijtYn? — Ajges somni särna: nakkareastan la $iä j
Sy poirrin, lärknin, ji sij oattaskiottin; a son kaöbas Nja,
möj kozr oattep? — Ajges somni i särnaj, usta räbayst m ;

241

Roe. — Somni popali ott roavva ji ott tilje ji ott iojv-
s. Si oattijen, iottin, koccajjin jintsiejke. K'eptegiostten
Wines avta ju; keptin sij, poi;rrin ja kirknin ja sij vämcelin
ajgijnes. Vämncin jieb kukkiz, ajges somni cealhka, u$sta po-
ruist, mun? öalmanim! Ajja tomni kiostnic anta. — Aijges
somni amti vi;sse, son ajgijnes porusta;gi, ajges sont maätedi:
vängak, vansak, ävväna tommni sijt, poadak sijti, konaga;st li nit
koilte-bämne $antmijn; poadak sijti, toni konagas kohöa. Nu, ton
riemeslijdant avti;le jiel vi;zet; klo;ss kott narot öionikoaja, tanna
ton ju oajak vi;gzeded. — Son ajgines porustagi ja vänceli.
Ev Vaämci, vamei, vämci, avvami sommi sijt, sont vältiz ja

Sj

ujniZ: piejvaga pasta, vaj värlaj tolla? — Konagas sont pä-
kaj jicéés kohöat, son plodij konaga;ssi, sommi vaäjlti konagas
kare pijij, ji sont porttesktodi ji sonst vaälti säyt kacöit.
Son särna, sto mun lam poattamajn porkkeana ja juhkkeana,
fidhim mom mun, jim, tieda, tämne piejv jim i0j tomni mom
särnet. — Konagas son? portti ja juitij ja to;dedi. Jintsiejke
son päkaj närodu öCieniket. Konagas närodu öieniki, son paä-
kaj konagaz nijti närodu siz pihktet. Son piodij taissi, a vis-
his li sonst tok aln. Son välti ja vissis kommat luvvaili,
Vvissises kapper karkidi, tastte kapper väjlti kägnoj oajva, kien
oajva poatta: kuk ja slak, kuk ja slak. Soni viss sizn kar-
kidi kurj(a)-oal(a)-(Waiwte, tamne awti karrab: Sar, $ar, Sar;
an awti karrab: Sar, $ar, $ar, kägnoj avwti. Aksa kar-
kidi avta: ta;ssi yoöé, tamne jeliiazi yocö, mutt” sijja xoöö.
Närot pik siynig, ja konagaz nit stjnij toyo-Ze, koilte-bämne
kuvtit. Son konagazr nyt käpkenes wvädldij, konagas somm
amti tamne giecöen, $to son örte millas ti.

ӌ

| Kiosss tujl jieli källazaj ja akaj. Si jiellin, jiellin, jiel-
lin, siji Sentin kolm nijt. Nu sij jiellin, jiellin, jiellin, sijji
; 16

'242

-plodi vintim. Akaj iodij, koccaj; cealhka, sto kädes räjfke
— kädes, karnazt steje koanikaZzev. — Majt särnak, ä;hke, vinti
poattamajn, koitt Jimmele jienigil. Nu, sij nijts ämntin. Nusmp
vintim siji avta piodij. Akaj särna, $to kädles räfke, . le S
niorje viööa vanniv. — No sij nijts amtin ta;ssi-gas. Ko
-mant-kas vintim pledij; äkaj ämazi$ij: kädes räfke, aa les
rievta Ciomve veampajv. — Majt ton, ähke, särnak, v
.poattamajn, kostt Jimmele jiengil. — Tamme-gas nöta dd
tin taissi. a
Kallazaj vämncili nijtis värahe. Piodij plorsionhlll i
tis. Nijtsest öadme ronikmijn. Parnass taikke reakkaw, korh
tev. Nijtis cealhka jeaööa;s, Sto värrit mazit! Kärnas poat
tak ton porra. — Nu>vilgij mät ja kavvizij kasklie
nijtis. Pilodij, niorje parna kio;d aln kirstolliv. Sc Nr
koatta. Nu, nijtst lätt-piedle pormijn, nijtis ll ompi a j.
Nijtis cealhka, u$sta värrit maäziit, niorje poatta, tak to
porra. — Nu, son vilgij mät. Vaämnci, vämci ja kävvi;
nirmmis nijtis. Piodi, mientuZr parna kio;d” ain kirstol
-cielkin, usta äjja tolla. -—— Piodij koatta, ktlosdest komte tilj
$iottamajn. — Parnass 'reakkiottin jeanna:;s, $to acca t
Nijtis jeaööars cealhka, usta lieyta olkis, vilseakka! — N
lUktin olkiz, vilsin: a$tu tutte komte-sasves tolla.. Nu, ja på
dij, vips tirvti, tidjes jawsij, tagazij olmij ja vips porttisi
Vihpiis vilkkiodij mazit ähkas. Tuitte vivvis somne an
ionhöe milte, iohöe son amti jiennije:- kiedem-pijte, täkte-i
lov-vij, patt-ötode, hiockas, EX, kahcad madiemiis. —
Nu, son piodij äkanis. Äkanis -kiesöisktodij vis
vilktuvzijt. Akanis kaöktodij kallazest sagt.

8. å
Jieli kloss tull aäkaj ja källazaj.. Jiellin, jiellin | -
kallazes vilktollå kosk kisde kiojk ja NEN Hoj. a

EE VN IEEE EST

BREES

Kå

243

mieltsat vilgy. Nu, piodij ajht-uks-halma;s, somni kulloaja
ajt sien: vitt, kutt, hi! Nu välti son palgiodij ja vilki mazit.
Piodij akkanis. Akaj jicé vidlkktodij ja silki, vijnel piodi äjhta-

Ggurris.. Taile kulaj ajt sizn palttuvs: vitt, kutt, jiemenioj, hi!

Nu äkaj ajhtu soafinali, viyj-guitte täba;di, kosk ktolajt väldij.
Sähplinik pujet sign. Son vädlti, kist-hunna cosfiki, mazit silki;

piodi kallazahöis. Usst avedi, kastij sä;hplinka kallazanéis :

ti-la, gul, tonå sowme! Kallazaj hiökidi ja öiojve kuvti;t, jä;-
mij. Äkamis mökidij: a po-po-pop! Ötojves kuvtist, mieltsat
jämij. Nu, majns pik.

4. Arvotuksia. — Räthsel.

Must tadte mi: huvöt mamne tivlist mamn-sijest. —

N'adme sien pame.

Pirr javra vikk vänca, käme kamges jieb kisktint. —

Saba pirr toll-sije ceakkamajn.

N'eaem-jikt-mogn, lashke roskit, nuimpe la;hke vilkit. —

i Nijtst perevieske.

Vilkis kaipper ja öä;hpis kaipper. — Kiesse ja tädve.
Raiste mieri tierm-jiks santada. — Kimne-kievle ra;ste
kimne santäda.
Must tamme, usta olmijej vänca ruskis kiojlpegest. —
Limem.
Ahke Uti kassig, nijtis roskit, ädkes udadl li, adme vil
värrida. — Toll-sijje äs;hke, nijt avr, adkes suvv.
Mun tomne mustteskoada musttizt: kallazaj ra;ste öara
vänca, kietke-niode kionta. — Raitte.
Kuhkana ja oannäna, kaäznij pajkanas kieosta. — Pod-

gornåj tupe.

Kiitte piellele pärkke kikt kiella-älta oakkaw. — Pielje-

-vieske.

244

Mi ta;stit pik a;lmest. — Riessa;t.

Kukemås alm-mända;st. — Öiekas.

Öinö ölontala, adme kidles väldat. — Öiekas.

Ajt aln lejp-pielle. — Ajht ti isjve, vienc-lijn' li oj” a; n

Tost tilpsaj, must öoksaj, ajht-uks-halma Kärra
— Lohk-ava(d)akk ja lohk.

Taäilve poatta, son piojta; kiesse poatta, son Healka.
Öä;cce-kintem-kulkse. sf

C. Kuroptjovsk (Kiottem-jawre sijt).

Arvotuksia. — Räthsel.

- Rivte-ro;sse, lion-sinn-siejpe, tuvta karra. — Rd sinn
Ucc kåvki tuvnev kuittijt. — Vink sieptamajn. ; :
Ucc Tioryxemaj nicka pijjele all sije, itö taje sille$. — Öd
Kiyt rievne vantta, kaska coiika. — Kamgijt conika.
Piejveaga livjala, jikka rajke anna. — Usst zalo$.
lojvedem ärke-lomte krrta: yaZ, xaZ, ya2. — Nieskem.
Limen-lämpe oarra pä;ke nälla, ussit jilla

taitte mi. — Ailmest tä;ste.

Ötvjis öukka sien moötbis köatka. — öatmer kota.

Kildinin murretta. — Kildinscher Diale
5 Lovozersk (ERSAEr JOD ;
å

Kallas ja akaj in, Min, chkin: man mijji 7 86
adke?. Siji samti aidke: lahke olmu, lahke tall; vgiltij öl
pärnajn oajvajt rott. Aöces,iennes maksin, maksin, jat
tin. Son, pärna monij jävra, jordan jussti, kukyodli bä 3

245

Öarg-ielle padij: mamne kukyolk muno? — Tinkit pitta. —
Ton mank tun geaöca jawr ovtel mune, tax antam tviikijt; ik
moeneni ovtel muno, tax mun poram tons. — Son, Sämla
— pärn ovtel moni tun geaöca jar, välti isti, kobe rabaj, ka;p-
per péjéj kat jaädlkes kosski ja rajk pukkij kapri. Nu, tale
— Ca;g-ielle puädi, Sämlinéi cealhka: oho, ovtel mune päittik! —
Sämlea cealhka: puhtik tvikijt? — Puhti. — ÖCä;g-ielle ka:p-
— per sis liskij twikijt, kapper sisn rajk, puk kodkin koppa.
; Olmuj cealhka, sto mi leak ton vikk-olmejt, ik oajje muno
kapper tievted. — Taitte veala wvädlki tvike gorra, Sämlanö
Orr, tiikit vuort. ÅÖäg-ielle padij, tinrikijt i putti Saämlihöi,
kapper sig liskij, kapper la;k ris No, leané att, kul, minni
tikijt, 7 bid ienamp.
| Ca:3-ielle mazo javra öghi; olmehö tatte mazo vämncel
koatta:;s. Monij koatta;s. Vadltij sanijt, valkij märijt sakke.
Tal tall, son tal uojvest koccist, vältij pa;kked. Tall cealhka:
ora, tel pa;ye! — Son i alka paikked, valtij talo keassa:tti mär-
— sano vuella, lIoatta;s väncel, tall mär-sanijt i keass. Padij
koatta;s olmehö, lasti tal lämpas-puvra; tall vaäjlti lampas
puk pörij.

Inciejk koccijen kallasahé ja aka; tal tall li lämpas por-
manc puk. Si adkes koösen: tonst mi i pampelijt liostani,
puk lampsijt pori? Son pagu valti pampelis, vailti ja vämnceli
— värra, kogo uojv kuont. Vamci värra, tal vilkis kietke. Son
= valt, kietke Ukyolskoatt, täl ittin tierik kietke vuin. Son jurt,
Samlanö: illea koyt säkkod. Vamceli koatta;s, monij koatta:s,
ruwvt-koajv tagaitt. Patten, ruwt-koajv kätes kämtin. Son
tabatt koajv ovtin kidin, öecki, ko litt kuont, pakaj avta
koajv täkkod. Tal puihtin kolmas ruiwvt-koajv Sämliröi. Son
tabaitti koajv ovtin kidijn, cealhk: kiehpsehke veala li. — Tukkeo
cilhkin: vaj mejt, earras pitt? — Son clkij: i bi. — Son
valti koajv, vämceli vilgis kietke koajvod. Koajvgädi, ja koaj-

246

ves i mui;rti; di mag vämceli, moni koatta;s. Avta koa / 9
takke$, pushtin vits koajv. Son taba;tt, cealhk: oho, tel i k.
muno milt i li! — Avta välki vilgis kietke koajved. Ajjas eala
occ; koajvaj, koajvåj, di sagi tvikit, tal jus li äjjars eall. Nu,
mast vamceli, monij kuotte-gurris. Tale olmuné orr, cealhk:
koisste vardik? — Äjjan eal ocmen; päilhktuv minne käzyen. —
No, son oste pälhktuv. Mennin koatta, pijis siji porro;
porrin, kirknin, liytin olkos, momnin piltoe. Talli öokk- än
pielk, hielj-lokk putte. No, Sämelané ack alma, son man:
mann, öalmest katt di måazo poatt. Nu, cealhk käzyes: öack
ton! Totl valt lättis, taht öa;cked, orr, alma kiehö. Sä a
cealhk: mejt lkiöay? — A' öahpis polv, kul, poatt, ten tuok
pastyed pitt. — Nu, son osto öecki, öeckij: pelv tuokka p
Sam. — No puk.

2. Arvotuksia. — Räthsel.

Tatt mi li ärvyozijt: luvt-peakarö kaska jawr koll. —
N'uxöem halmest. ; i

Vär aidn lejp orr. — Mann. n

Tärj ja Märj orreb, kämnc kaämgzes ujneb, a tarvet icb. -
Port lakk ja sait.

Änrved mi li: vilgis huyöed kivkam tivt: — N'äl
pame. =

Kuiwvt kazno öuokas-mge kuorr. — Valhk kati »
mann. i

Oyt olmonö vittas körij. — Incejka kocjak, tonotly
vitt ciep i kork, goitt koam-biele cäyvak.

Kuyt öuisga kärt pielel $arj kirteb: — Kuyt. gadm 4
pielel Nume.

247

B. Kildin (Kildiné sit).

Mattheuksen Evankeliumia. — Aus dem Evangelium Matthäi.

5 Kåp.

Kuo;ss son wujnij olmujt, son meny tierm' el; i kue;ss
son istij, pädtén somme son uopsuvvej.
| 2. I son awved 13es halm, uoperst sienijt, särnaj:
+ 3. Oag log tokk liep, kukk lieP vajvas jinikijnis; tonn
— guojk Sto sien ti alm” cgr-valt.
å 4. Oaz'loZ Uiep luwjkej; tonn guejk Sto si joskep.
j 5. OagloZ tokk Uep, er lieB suome; tonn yvuejk sto
— sijje kautjed leanö iemne.
= 6. Oazg'los tokk lUep, kukk liep vujkedvad mielgest i
koskest; tonn guejk sto sij limnöen kalnané.
7. Oaz'loå Uiep tokk, kukk lief law dés olmo; sijje leanc
law desvatt.
8. Oazgloå tokk Uef, kukk Uep kätkijnis puhtas; sij
— Uihbén ujned Jimmel.
9. Oazloz mirdottej liepP: liröén sij särnmanö Jimmel
— ailken.

10. Oazlo2 tokk Uiep, kokk lieP vujexahé iers sajja vuj-
kedvad” guejk: sien ti alm” carstvo.

11. Oa£Z'leå tij liepped, kuviss tienijt lntis sanijn öä3-
— qo9lled i vujeyed, i jukke nalla viere san gucjm tienit vier'-
— qolled mun” guojk.
| 12. Ramsetted i vieslussed; tenn guojk sto Sur lief
— tienest lgjyxe ailmest: nitt vuj'xis i prörokijt, kokk léjjén ov-
td tien.

13. Tij liepped iemnej säll. Budi sul kadqinö samaj-
bis, mijn son tujsay suellej? Son uze ni köz ij ameht, a sto
suehpjed sön” olkus olmujt pajjel väncem nälla.

248

14. Tij liepped tänn alm öuv. Ij uej kahtjed lamn,
öuonöej tierm aln.
; 15. I puelxanö tuvas giste vuella ij cienikyxuv', a
guv tuvas-jälg ol, i öuovv pukijt portest. i

16. Nitt amn öuovv tien öuvv olmij ovdest, Sto sij
öén tien Sy tujit, i kitcén tien” alm-0a;$3”.

17. Ielled juirted, $to mun pättem sieyxed zäkon i
prorokyt: mun im sieyxed poattané, a tievted putte. 4

18. Vujkest mun tijje särnam: kon ij öack od
iemne, Y ni oyt iota ili ni oyt ceakas pud” zakonest, 6
konn ij teavto pakk. |

19. I tad milt, kie sieyaht ovt täjn ucmus pähkmuzijn
i uopeast olmujt nitt, tott leanéö kohömanhé ucmussén a dm-
cärstva;st; a kie tajt tujast i uopeast, tott leanö ceall a
Surren ailm-cärstva;st. md

20. Taäist-yo mun tijje särnam: budi tien vujkedvi Ru
i lince ienamp kirj-lidij i farisejij vujkedvutted, iepped li
monned ailm-carstvo. NN

21. Tij kulijt, $to leaj cealhkanö poar'sijt: iel I 0 nes
kie kont, tett leanö antanö sud' vuolla. ö

22. A mun cealka tijje: juikke sientnej viljes og
leanö antanö sad vuella; a kie cealhk viljis: raka, leanö ar |
sinedrion vuella; a kie cealhk: mielyemes, leanö antanö lg at

23. MNitt, budi ton putax i3ant lajx voltra, i i
mustjax, $to ton vilj jurt tön' vuesta mejt-ni; oa

24. Kud toy lgjxant voltar evte i mon', ovtel +
viljijnant, i tanna pued”, put lajxant. FR

25. Mirded päkjijnant vaktamp, konn ton sönljn
värest veal, $to fönjjn päkkej ij antöé ton' sudja, a sudj i
antöé ton” slusja, i tön' iett istyehöis turma.

26. Vujkest tomne särnam: ton taanpet ikk pics, Ie
ton ikk amt majiemus teanikne. 4

pd
Sn.

be fo
på.

2 KK

iw

249

27. Ti kulijt, sto leåj sarnmanö poar'sijt: ie;l” tujest blad”.
| 28. A mun tijje cealkam: kie keahö nizan-olmo eV täht-
muzijnis, son uze reahktuvuj sonijn kutkijnis.

29. Budi ton uoilgés-piell calm ton vikk reahka, roitte
son meanda i suohpe 135'sant payo: tonn guejk sto pureamp
leanré tomme, sto tonst oyt rävj majkjahö, a ij léhöe pakk ton
rodik suohpjanö atto.
| 30. I budi tön' uedgés-piell lätt ton vikk reahka, öup
sön iers sajja, i suohpe 13 sant; tonn guojk Sto leanrö pui-
— reamp tommne, $to majkjahö ext ruvj tonst, a ij pukk léhce

i ton” rodjik suohpjanö atto.
31. Cealhkané li nitt-se, sto budi kie ratkjinö 13es kap-
kest, amn ant somne ratkjem'-kirj.

32. ÅA mun cealkam tijje: kie ratkaj kapkestes tie;res
vierasvad” gieccen, monn blad” guojk, son vikk sön blad” tuojja;
i kie najhtlatt raätkané kapke, tott tujast blad”.

33. Veal tij kult, cealhkané leaj poar'sijt: iel meon
pajjel jimmel-sam', tievt i3ant jimmel-sam Jimmel evdest.

34. A mun cealkam tijje: iel kliended” ni monn vie;rt:
ni odmijn, tonn guojk sto son li Jimmel istem-sajj;

35. Ni iemnijn, tonn guejk sto sön jälk-saj Uef: ni
— JIerusalimijn, sto son li $urr car lomn.

- 36. Ni ujvinant ie kliendod', tonn guejk sto ikk uoj
ni ovt väpt tuj's$ed vilkden ili öghpden.

i 37. ÅA amn nitt leanö tiene sämn: lz, lz, illeay, illeay;
a mi li tänn el, tott li huvzest.

38. Tij kulijt, sto leaj cealhkanö: öalm öadm sajja i
pänn pan sajja.

39. ÅA mun tijje särnam: iel vuestla;st huzijn. Nu kie
ton” öack uoilgés-piedl hirre, käve;st somne i nump pie.

40. I kie tätast tonijn sättetted, i välted tonst päjt,
amt somne i olgelt asyijdant.

250

41. I kie ton wvälgaht sönijn vänced eovt virst, väme
soöniyn kuyt. 3
42. Amt tos', ku tonst änn, i test, ku tonst täht laj-
nus välted, ie;l kövves payo.
48. Tij kulijt, sto leaj cealhkané: $apest i3ant addes i
kämt niem 1i3ant pass-olmo el: AM
44. A mun cealkam tijje: $aB Sckked i$amnt pass-olmujt,
blav' slovved, kukk tienit kardin, tuj'sekked sijje pure, hl
tienYjt ieB” Sgbest, i kommerdelled tej ovtel, kukk tienijt öm;
xolleB i vixötep; <
45. Sto $ontöipped alm-a3Zzant ajlken; tonn jösö så
son pähk peajvais pajned pasnikij aln i pärij aln, i välkyal
a;br vujk-olmuj eV i vieyr-olmuj ev. 2 i
46. Tonn mät sto, budi tij älkboitted Sf'sed t sj,
kukk tieråjt $ab'$eB, mi leanö tijje palkijt. Vaj nitt-$e öoa fi
kopöej tuj'$eB? -
47. I budi tij ielbitted puoraist ovtij viljént gusjm, mijt
tij tuj'$epped ieres tajijt? Nitt-$e i ristnahtem tuf'$eB? ki.
48. I nitt tij kuetjekked tivtsa, koyt tien adm-0sö
tivtas.

6 Kap:

Kihöed,ieslled amtedi3ant antmusijt olmij ovdest, tonn guej!
sto ujnöin tienijt; ieres nalla tijje ij liröe paslhk tien' adlm-a;$est.

2. Nitt, kuo;ss ton vajvas-antmusijt antay, iel |
mär” ö0d kukyol i$ant ovdest, koyt tujesep” käuxtla sinagogijn
i jotksist, to olmo' sienijt Iatöin. Vujkest tijje sarnam: å
uze välteB i3es palk.

3. ÅA tonst, kuo;ss ton andax vajvas-antmusijt, 4
ton” cin3'-kitt ij tiedög, mit eall uvoilgés-kitt; lör q

4. Sto ton antmuz lehöén peajtest; i tön' ajö, kä ä 5
peajht-tujijt, mäks tomne olmed. Br

251

5. I, kuoiss kommerdelay, ie;V nitt tujest, koyt kauxytla,
ickke $abv'$ef” joskned sinagogijn i uylijn jotksij milt kommoer-
öollem väras, $to vä;syuvöin olmuj ovdest. Vujkest tijje sar-
nam, sij uZe vältef iööes pälk.
6. Ton-se kuoiss kommordelay, men” i3ant po;rhte, loh-
hed avsant i kommert i3ant ajöa, ka I peajtast; i tom ajö,
ku ujn peajht-tuj', mäks tone olmed”.
' 7. A kuo;ss tij kommerdelbuoitted, ielled" särned Tik
— SQyYt, go ristnahtem; tonn milt sto sij juirteB, Sto ienyeitted
, 2ccis sann leanö kulmanö sien say”.
= "8. TIelled ielled sienej milt; tiett tien ajö, mi tijje bitt,
ovtel -tonn kuo;ss tij anesyuotbeitted sönst.
9. A kommoerdolled nitt: mien ajö, ton ka leuy a;lmest!

dinn paseyuv ton nomm;

10. Ann poatt tön carstvo; ton vall gin leanö i
iemne aln koyt almest.

11. Mien tärmjené lejb” amt mijje tänn peajvas;

12. I kad mien wvilgijt, koyt i mij kuittep vealglajdan;

13: I iel viy mienijt kihölemu;sse, a piest mienijt
fuoszest. Tonn guojk sto ton li carstvo i sam” i Surr-nomm
ok pajas. Amin.
"Hl Badi tij gilghepped olmåjt proistjed sien rikit,
| tanna i tienijt pro;staj tien alm-ajö.
15. A iepped gilghe proistjed olmit sien' rikijt, tanna
Å tien” ajö ij prosste tijje tien rikijt.
16. MNitt-se kuo;ss tij paizxepped, ielled tiented ujvidant
- velas, goitt käxtla: sij pijeB käsväjdis sievhden tonn väras,
sto vässguvved olmijt pa;>xejjén. Vujkest tijje särnam: sij
— uåe vältef päilkes.
17. A kuo;ss ton leay pai;zyemen, vujtel oajvant i poz
— käsvant ;
18. Tonn guejk $to itted pa;s'yejjén ij olmij väras a

252

i3ant 03 ovte, ku MM peajtast; i ton acc, ku ujn peajl t-
tujijt, maks tomne olmse. RR

19. TIedled köpöed iösant ealajt iemne elr, kosst k
i räst torm, i ko;st sal -olmo räppof” i suolnef: |

20. A kopöed iösant ealajt alma, kö;st kuojy mir räs
ij torm', i ko;st säullo ief rap i suelent ief'.

21. Tonn milt sto ko;st 1 tien eall, tampe le
kuitk tienest. -

22. Öalm li lisk väras taäv'sen. I nitt, kuo;ss tö
öadm leanré puittes, tanna leahö pulkk ton lisk öuvrod. —

23. ÅA kuo;ss ton calm Sontihé huo;ssen, tanna le
pakk ton Usk sievhden. I nitt kuo;ss öuvv, ku U 7 tonst, le
sievhedvätt, mamte leanö tanna sievhedvatt?

24. I uej ni kie slussed kujt Surre; ii ovt ij s
vuod” a nump alk saB'sed, ii son ten pireskoatt a ;
i alk voarded. Tepped uej slusged Jimla i Mammona

25. Tann milt tijje cealkam: ielled väll gled
jinik yuojk, mejt pörred i moejt jukked, ni ij i3ant rosik v
mejn tovu'netted. Jink ija lea Sureamp pärlan ir
ijja lea Suireamp asgijt?

26. Vilsyekked aim lomdij el: sij ief” kalv sö ni
ieB” di ni kopö iep ajtit; i tien alm-ajö pörtt niel
tij liepped öevta pu;reamp sienijt?

27. I ni kie tienest ij uej 13es välijn lassyed
i ovt ka;rnel-vieirt.

28. I asyij väras mojt tij väl xepped? Kiösek
poalej el, koyxt sij sonteB. BSij ieB lik ni mojt, i ni por ä

29. ÅA tijje cealkam: i Solomon Särred släweses i ij te
nolmanö nitt, gott ju:kjané sienest. 3

30. Go nitt Jimmel tov'naht pealt-rä;s, ku tär
jenta leanö ” suohpjanö kivkna, to tienijt veal puirea
naht, vaämnn-vierlajt !

AR

[4 X a
2) ANN
SN

;

|
|
|
|
j

253

31. Tonn guojk ielleé väl yekked i ielleo särned: mi

mijje pörred ? ili mejt jukked? ili mejn tovnotted?

32. Tonn guojk sto tänn pakk occeB ristnahtem; i tonn
gusjk sto tien ai;lm-ajö tiett, sto tijje tajt pukk bitt.
283. A ovtel öcced Jimmel cärstva, i son” vujkedvad”,

4 tatt tijje pakk leanö.

34. Tonn milt ielleo vävyekked jentjiré piejv väras.

Tonn guojk sto jentjirö piejv 1öö leané väl yed 1i3es väras.
Leané juikke piejvest i3es vaäras valled.

7 Kap.

JIelled sutted, i iepped Tlinée suätma.

2. Tonn guojk sto mamte tij sadijn sutbeitted, tojn sä-
Öijn i linöbostted sätmané, i mamte tij mirijn EB
mukka mirijn i tijje miexdesguodett.

3. I mejt ton kicay oavsa ov, ka li viljant öalmest,

a omp mär i$ant öalmest kul Ikk?

4. Ili koyt cealkay viljsant: orest, mun vältam oavsa

ton öalmest; a kö, ton Calmest i omp märr?

5. Ton kaytlakéö! Valt ovtlest omp mär iZant öalmest,
i tanna ujnay välted voavsa viljant öalmest.

6. JIelled ontlejkked pa;ss-ealajt pienyijt, i ielled suohped
i$3ant zemöuy Seyij oiwvte, sto sij iepP toptöe tojt julyvis kuojm
i mast mä;helemmen iefp kisknehöe tienijt.

7. Anned, i leanröé tijje antané; occed, i kavnbeitted;

— täkdetted, to i awdett tijje.

8 Tonn guojk $to juskke ännej valt, i öccej kavn, i täk-
dotja givdett.
9. Lia tienij koskest mukka olmuné, ku, kuo;ss son
ajlk änast sonst lejp, antahéö sommne kiedy?
| 10. IT kuo;ss an'sahö kul, altnahö somne kavd?

254

11. I nitt, go tij, kakk Vliepped pakk, uejPestted amtec
pärnajdant Siy antmusijt; tejn ienamp ant tien' alm-ajö Sik
nijt tojt, kokk ännef sonst. Sd
12. I nitt, palin, koyt täxted sto olmo ealöén t
guojm, nitt i tij ielled sienij guojm; tonn guejk sto to-lc
lieB' zaäkon i prörok. NE
13. Moenned tojkkes uvs milt; tenn guejk Sto tott uk
Ul Surr i tott öuokas li komtey, ka vikk majkem-sajja, i ienr
vardep toj milt.
14. Tonn guojk sto tott uks li tokked i öuokas uk
kokk wvikkef tiedllem-sajja, i ted olmneitted ij ienney lea, k
kavnep toejt.
15. Var'duvved kues-prörokijn, kokk pöotleg tije Ta
pas-asvij guojm, a sisn sij lieB kiskej öelp. Jag
16. HSien - santaj milt titbestted sienijt. Kö apöng
ikk vinn-mäurjijt Cohkej-mistkest ili smokvajt pasnontej rä
17. Nitt jukke $vy märr Sontad $iy Santajt; ar
märr i Sontad huo;zes Santajt. = ;
18. Ij uej $iy märr pulited huo;zes Santajt, i. ue:2es
märr puhted Siy Santajt. -
19. Juikke märr, ka ij put Sy a rädett is
jett toille.
20. Nitt sien Santaj milt titbostted sienYt. ==
21. Ij jukjahö, ka särn mumne: Gospodi, Go: po
linée meonned alm cärstva, a tott, kä teavt män G
tähtmué. | s
22. JIenney learö mimnné särnjestted tonn pigor
-podi, Gospodi! Vaj mij ton nomest ovtlest gjgij s
i vaj mij ton nomijn vuej' xijm cuxrtijt? i vaj mij fon n
ienney kustnahtem. tujjed tujsijm? dr :
23. I tanna mun sijje särnam: mun ni kuo;ss im ti
tanö tienijt; mennecd iers sajja munst, tij zäkonyem

Ö |

sc

255

24. I nitt pejam jukja, kie kultal te-lajt män sayiyt,
i kie eall sienij milt, ovt-nalsemen milves olmujn, ka tujist
portes pawt el.

25. I välgij aibr, i tivtén joy', i pinkjén ptiig', i öawven
tomn port el i son jormanö ij; tomn guejk sto son leaj tuj'-
Sanö kiedy' ol. | ;

26. ÅA jukjane, kie kull tajt mun sayvijt i ij tujest
nitt, leanö pijmanö eovt naälla milxemmes olmujn, ka tujest
13es port väntas el.

27. I vaälgij uibr, i kodg'dén joöy', i pikjén piäig', i vixr-
ren tonn port el; son i jorYj i leaj sön jörmus surr.

28. I kuo:ss Isus luptij tajt sgyijt, olmo divde;tten
son mätyxemus:

29. Tonn guojk sto son uo;pe;sst sienijt koxt vältlahö,
a ij nitt koyt kirj-kid i farisej'.

Akkalan murretta. — Akkala-dialekt.

Mattheuksen Evankeliumia. — Aus dem Evangelium Matthäi.

24 Kap.

I vuilgij Isus olgas i vängij cerkvest; i puittin sunne
Su vuopnattij Cojetet sumne cerkov, mäxt leaj tujasamanö.

2. dsus: cilkij sijit: ujneviette, jiepped puk tajt? Vuj-
kest tijit sarnam: ij kuddu ta;st kiedj kiedje on! puk lenö
imurtstalmanö.

3. ÅA ko:s son ärij Jeleon term oiln, tanna puttis vuop-
natty sumne ovtsest, koööilis: celk mijjit, ko:s tät lenö, i mom-
tem li tu pölmus i egge ke tomtmus.

4, .Isus. cilkij .sijit: vuosta: väredikke ton-det, ni-ki ij
ke2oöi tijjit reahka.

256

5. Ton-det sto jenneji puosdet mu nim voln, i älget
sarnet: mun leam Xristos, i jennejit sij kezet reahka. —
6. Nudl-Ze kullovette tormuäzi bajas i tormuäzi säyi ba 1- |
jas. Kiöted, jielled suirkestal: ton-det sto tez puked g algo
leajd ; a tat veal elleak kieö. = a
7. Villijet olme olmo el, i cärvut cärvud ol; 8 ehe
nealgastomus, keb i madd-torjestomus pajki melt. =

8. Tat veal puk li kob algoet. :

9. Tanna lenget oimteled tijjid pieysemuZe i komdes-
kuoidet tijjit; 1 tij leh3vette jieppe sävasamané dne ol om j
mu nomest. es

10. I tanna jenneje keevadet reahka; i kame ka;
aidlget entled, i je sävaseskuodet kamc kamgzes. ;

11. I jennej keles-prörokit koccejet i keget je
reahka. |

12. I zakontemmesvud lasnamuä-det jennejin övac
säv$amus.

13. A ki kuondeskoat ke3ge rajja, lehé pasall

14. I tat carvad Jevanjeli lehö säg tamané puk n
oiln, svidetelvaden puked olmed, i tanna poat keö. = I

15. I mut, ko;s ujnvette körasväddumuå keaynvad, a
leaj särnmanö pejjil prörok Tannil, öoarémen pen tje
(lokkij am tomt): ww 0

16. Tanna kok li leamahö Judeest am uröet t

17. I la 4 kat ein, tet jeallas luostlat ERT
13es portest;

18. I la 4 piedd' säl tet jeallas rn masa o
13e8 ässojit.

19. A kovr järassoit i öiö-portijit tojd sjö

20. Ajjestekke, i $ondaöi tijji urömus talva ili så så

21. Ton-det $to tanna lehé Sur kop, arr me
mier ke3est anjenö rajja i i len. : IT

SS 79
NN

CE

Sc

=

257

22. I kod je uonmadacöis tek pejv, ij pastodeöi ni oyt
desk'; a vall same-det tok pejv uonnedet.
= 0 23. Tanna le$3i ki cealk tijjit: kiö, tasst li Xristos, ili
— tombe; jelled asked.
; 24. Ton-det sto kocc'jet keles-yristi i keles-pröroki, i
emdet Sur öoajetumuäit, i öusdvädet, reahka kessem-det, koit
väjet, i vällosammet.
25. Nuit, mon evdest cilkim tijjit.
—26. I nuit, leöör cejlket tijit: kiö,, son i pu;st pajkest,
jelled monned; kö, son li pejt-portom, jelled ask.
27. Ton-det magt termes-kask mann nuirtjest i kostej
ja zäpad rajja, nuit lehö olme oilg poittem-nal.
28. Ja koist lehé jämmij lesk, tombe öonk dedet ko;ckem.
= 29. I aytnas manna tojde pejvod kebest, pejv sevhad,
i man ij amd 13es öuvva, i täst kocöet olmest i om viy
sojjeteskuodet. |
= 80. Tanna ett olmo ol) Cojjetomus edmest; i tanna
reagaskuodet puk mand-rod, i ujnostet olme eilg' potmen om
polve oin jennom vigom i ell-nomoe;n.
31. I wvulgat 13es angelit jirsonö trubbin, i öodiget sä
väll sommo;t hellen pinrgom om Coarast i sij öoar rajja.
32. Smokov-märest vailte mokamväd: ko;:s sä owe $om-
deskuoitte supped i lust let lostet; tanna tiette, sto kiess Il oit.
33. Nuit kos ujnviette tan puk, tiette, $to ot li, uvze put.
34. Vujkest sarnam tijit: ij pad tat pulv-$ant, kon
tat puk lenö.
| 35. Oilm i mant pudet; a mu säg je pad.
36. ÅA ton pejvest i öässost ni ki i tied, ni odm anjel,
— oyt mä jeé.
37. A maxt leaj Noj pejvoit, nuit lehö i olmo oilg poit-
tem näjlest.

Hå

258

38. Nuit mat ovd-belt kockom-bal poirris, juskhkis, jt-
losttis i vejtis kujje ton pejv rajja, ko;ss Noj monij ko söegi
39. I jet jortmahé, kon ij poatmanré kockmus i ;
mahö pukesd: nu;t i lehö olmo og poittem nal.
40. Tanna len$et koxtest end oiln ; ovt valtlat, anu p
kuddastal. å
41. Koyt meldattij Zornove lun; ovt valtlat, a nu
kuddastal.
42. I nuit valvetekke, ton-det sto jeppe tied, kon oas
tij Hospot pott. Ve
43. No tan tij tiette, sto lenöi kuot-yo;zjin tied' oå kong
vartjem-bal sul pott, tanna son valveöij i besg sojvosd
1$3es kuoid.

44. Ton-det i tijjid galk leajjed valmosit: ton-det sto
kon cas jepped juo;rd, pott olme oilk. |
| 45. Ka UU vujk i milmänas päkaldes, kon svar pi ö
13es päkaldeze oin, omted sijjid pormus vujk bal? d

46. Vuoizes tl tot päkaldes, kon sa yoigjin, poatmen,
kavn nuit tujjesemen. 3

47. Vujkest sarnam tijjit, puk i3es jelmuå RR påj s i

48. ÅA lehåi tot päkaldes keayn, i cealk kuoitkest:
i tovda poa;:d mu xozjin; 5 k

49. I alk taäkko;d 1i$es tovrugost, i pörred i pet.
koj-olmo-vujm: v 4

50. Tanna pott ton päkaldez yogjin, kon på son i
vuoid, 1 kon cas ij juoiwd; och

51. I öuop su i pej su evt vössa Kombi
lehö lojkmus i paimn-ygirras. STA

259

25 Kap.

Tanna om carvut lenö ovt naälla login nijdin, kok val-
US i$es tuvsnik' i vijtis vuosta vuntme.

2. Sist lejjis vit milmänes a vit miltomes.

3. Miltomes valtis 13es tuvsnik', a jet valtmanö miel-
des vuj. ;

4. Milmänes-Ze oevtest 1i3es tuvsniki-vujm valtis vuj
13es aisbijti siz.

"5. I kuos vuntam ku;hk ij potmanö; tanna puk nok-

kaskuttis i uosddesku;ttis.

6. A kosk inno;st hörnan Corvmus: kö, vuntam pott,
vijted vuosta sumne.

7. Tanna kocjis puk tok nijd, i vujkiji$ 13es tuvsniki.

8 AA miltomes cilkis milmänneosost: omted mijjit tijji
vuj: ton-det sto mij tuvsnik' tackododet.

9. A milmänoes cilkis vuosta: Stobi ij lecöi pätmus i
mäst i tist, monnod puoreap migejid gära t vuosste tösant.

10. Kois-Ze sij vulkis vuo;sted; pudij vuntam, i valmus
momnis sujn najm-vearra, i uv2z kattejis.
> HN. Manna poasdet i järes nijd, i sarnet: Hospodi, Hos-
podi, äwved mijjit.

12. A son cilkij sijit vuosta: vujkist sarnam tijjit, im

tied tijjit.

| 13. I nuit valvedekke; ton-det sto jepped tied ni pejv,
ni cas, kon pott olmu oilk.

14. Nuit son lwjjaj, maxt olmo;s, ku vulkal vieres mantu,
kotij 13es pakaldesit, i askedij siji kitte i3es jelmus.

15. I ovte som omdij vitt tälantet, numpa koyt, motme
ovt, jukikanöe sä vig melt; i tovda vuilgij.

16. Ku vadldij vit talantet, vulgij, omij sijit bujjt ol,

i vällo$ij numbit vit talantet.

260

17. Nuit nuid-&e i tot, ku wvasdij koyt talantet, vals
numbit koyt talantet. re.
18. A ku vasldij evt tälant, vu;!gij, i kojvej sä ma
i kätij 13es yogjin silp. on

19. Kuihlk ajkin pott tejt pakaldezit gozjin i katö sist log.

20. I pudij tet, ku vaddij vit talantet, puvti numbit
vit tälantet i sarn: ozjin! vit tälantet ton ontik mumne;

kiö, numbit vit talantet mun vall $o;m sijji ol. i E
; 21. Su xogjin cilkij suinne: puoir li, sip is vujk päkal- |
des! vämnnest ton lejik vujk; jennej nä tu pijam; men tu
yogjin rämse. Var ad

22. Padij nuidt-2e, ku vaddij koyt talantet, i alb E
xogjin! koyt tälant ton omtik mumne; läö, veal koyxt talant
mun väll'som sijji el. E

23. Su xogjin cilkij sumne: puoir, 3 vy i vujk vätaldeslll
vämnest ton lejik vujk; jennej oiln tu pijam; men tu Xozjin
rämse. | |

24. Padij i, ku vaidldij ovt talant, i cilkij: OK
tittim tä, ton leak ker olmes, tuppak, kost ik pustam sim, i
i öonigak, kost ik kometaman: ; eo Wärd Ä
25. I podtim, vuidlkim, käittim tä talant mantu; al
tumne tu. | & bod
26. Å su yogjin ecilkij sumne vuosta: snön dr pal-
kaldes i laäskes! ton tittik, mun öupam, ko;st jum amten
i Coangam, ko;st jim kuometam.

27. Ton-det tumne goiked leaj omtet mu silp kavpjazi
i mon, ko;s puttim, lejm valted ztöcan lo;ssin.

28. Nuit valted susst tälant, i omted, kobest li
talantet. : ;
29. Ton-det sto joksenöe, kobest li, omtlat iJaesén i:
kobest elleak, su;st valtlat i tet, mi li. : |

30. A keayn päkaldes sukhpjekke olgas sev

MESNESFEI EE VS TF

261

tomb lerö lojkmus i pamn-yors. (Kois cilkij tallan, öurvij:
kiest lie piell kullo;t, am son koll!).
31. Kois-$Se olmu oidk- pott 13es ol-nomest, i puk po;z

-amjel sujn: tanna est 13es ol-nom prestol ol;

32. I öonikdodet put su puk olmu; i juoigest ovtet num-
bin, mayt värredij jogac lampsit ko;zzin;

83. I öuwhölat lampsit vojles-pielt i$es öoar, a ko;zlit
öing kitte. OR

34. Tanna cealk car tejt, kokleb vojles-belt sä: puoitté,
mu jes laoslovmanrö, monnet carstva, ku li tijjit vall $amané
mand i om tujjem rajest.

35. Ton-det $to nealg' tem mun, i tij omdin mumne por-
ret; jugstovim, i tij jugeten mu; lejjim jakk-olmeom, i tij val-
din mu; ]
= 136. Lejjim pieota, tij tievv'ten. mu; lejjim kobest, tij
kööin mu; tumest lejjim, i tij pädin mumnne.

37. Tanna vujk-olmu cejlket sumnne vuosta: Hospodi!
ko:s mij ujnim ta nealgostam, i portem? ill jug'stocom, i
jug'tem? i
38. Ko;s mij ujnim tu jaäkk-olmom, i vajldim? ili pieo-

temes, i tievv'tem?

39. Ko;s mij ta ujnim kebest, ili turmest, i pudim
tumnne?
> 40. I car cealk sijjid vuosta: vujkest sarnam tijjit:

mommet tij tujjesin tan ovte tällin mä ockom villin, ton tuj-

jin mumne.
41. Tanna cealk i tejd, kok lev öin$g-belt: vamced must,
proklet tij, eg'sehé tojle, ku li vällosam bisse i sä anjelit.
42. Ton-det sto porstovvem mun, tij jepped antmanö
muinne porret; jugstovvem, tij jeppe jugtam mi;
43. Lejjim jakk-olmom, jeppe valtam mä; lejjim pieota,
jeppe tievtam mu; kobest i tu;ymest, jeppe kiömanö mu.

262

44. Tanna i sij cielket sumne vuosta: Hospodi! Kois
mij ujnim tu porstovmanö, ili jugstovmanö, ili jäkk-olmem,
ilt pieota, ili kobest, ili tu;rmest, i jep läZamanö tumnne?

45. Tanna cealk -sijit vuosta: wvujkist tijjit sarnam: |
momet tij jepped tujjam tan evte tajn ocmuzom; ton jepped

tujjamané i mumne.

46. I vulget tak egsanö pieysmu2e; a vujk-olme ört
jälleje. ; Få

Nuottajärven murre. — Notoserscher Dialekt.

A. Songel (Sunjel sit).

Ailke pärna pallin sirret, korro sij vaätta-pall. Puodi
rimne Ööorast, pallo valt kitt sis, cielk: oh tij pårna, tij sir-
vettet öevte-pallejn, mij nuorrenen sirim vätta-pallejn! —- Si
pärna cielke: mättat mijjit, koara mijje vätta-päll. — A son
cealk: iannij Iz tujjit munne poai;resvuodest, öolmitemesvuodest;
Utisit muinne pujte-ronn pallo-koarremest? — Uittep. — Alji '
pallo koarred, pallo vojjeskuodi, koaraskuodi, celk: $evhet, öuo-=
vet tol, jim vuejn éolmitemesvuodest, poaresvuodest. — Sunne
uvs ave, son oajna, Sto uvse melt öayom, son poakkahr körij,
poakkan vuoll' pej vättijt, son vuolji olgas, tierlij. Tuk ciedke:
rimne kadlles, mamnik! |

Son ajta monij, purskuodi kosk kulit, pijje sumne sul-
lemit. ”Rimne proppej ajt vuolla. Puette sirdi, sij cielke:
ville rimnhe prohpam li, kös pijjip kon kerres ol, 7 passan. =
Cieilke sij: pijjit kosk-kuoil-kerres ol. — Son i passinij. No,
sij vuejjile; Soddij pork-oilm. No, son juoidjines koac; "öoav Ad
poac koaddijeskuodij, vovse koaddijij. No, son voaldij ximjilij,
todle poag3' polloyuodij, son tierralij, öorro menij, johk-läb$ 4

263

koaickij, poaz3z tierralij, kosk-kuoile-kerres paccij. Riemh pöras-
kuodi, poraj, pöraj i puk pöraj, päcc uccihes. Son väjde kuetted,
moniy, moniy; tost lie ajjixam, öiccixam, kiatk, covres, hall, pujtij
— jajuoikke Zevaj: kosst ton, rim, va'ldig tajt kosk kuoidlijt? — Mon
valdem, sijd galdijest vuokkumy, sejbinam vuokkum. — Voej ton,
riemn, mijjit mattak? — Li möäno matted : koll puoles inn. -Sed-
dij puoles inn, sij vuoilge sijd galdijest vuaggad, sij pijje sej-
bes öahea, ne di sij öruskuette; rimå podas vuella sejbes pu.
Sy ciedke: meon-dieht, rimn, toav ij? — Ij evdlest toava go
iedesin. — Pejv S$odskuodi; poahta öacc-kuoddij, rimn cealk:
poaht elm-olmas.. — Son vuoljij, tierlij.. Tuk pähce: sejb lie
kolmam. Kuepöé wvuoljij: rästa sejbes; kump vuoljij: rästa
sejbes; mäjij vuoljij: lohk poatknij; covres vuoljij, sejb huop-
sij. Puojdijes kaldijest perk; puodij uadlk-muorin, son tack ”
kiehp-uaidlk-muorin sejp-kiahöe, son tierlij, kiehp sejp-kiajjes:
Tierre, tierre; puodij ajjixam, öiccixam, kiaidtk evt sajje, sij

— kawne vimå: oj ton, rim kalles, mijjit mamnik! — Sij

aidke porred rimnr, rimå cealk: iele ta;st pör, kuotte purrom-
sajje. — No, valde kuotted, son cealk rimn kaidles öasn'ge:
tol laj puorr ajk, kuaiss mon tä sialga kirjtem. — Mojt, rimi
kailles, särnak? ajjixam cealk; vej kirjtak mä sielj, rimn kail-
les? — Jennaj Ul tuojjed tu sielj kirjted: kolk öuold navlijed

ja peastag porned, kolk tov-kuackhas.. — Oåe; rimn-gailles,
— mon” jiehö tuojam tojt. — No, son pij puk, öuoldijd navljij,
mu sielj! — Son kirjteskuodi, $oddaj kirje. — Rimn-galles,
mon pueleskuettem! — Kierde, kierde, rimå-gaidles cealk, öäs-
nas ucka$ lea, tott kirdij, ton jik kierd. — No, jim kierde$-
koattam, siedk puell. — Son väld, to;rv-kuacknastit pj, puallejij,
je$ tiarlij, ajjixam puodij. Son oaytij, oayöij, mäsat puedij,
tajt tävtejt nörlij, pi siekk sig, vädldij kueitted; kuoddij, kuod-
dij, kavnaj pärna, pallejn sierre. Son siekk” sist pustaö. —

264

Mokk tust ta;st? — Ajjixan ärba. — Voej ton, riemn, mijjit
kavpsak? — Udizit munne puojt-rön? — Uttep. — No, son
väldij puojt-rön'; nu, vuoljij son, porstovskuedij, kostted aljij,
i uejt kostted; son öuervjej: öiccixäm, ajjixam, poahted veahka!
Puehte tok i köstteste, pörskuette. Son oajn, sto puk poairre; |
cealk: öiccixam, ajjixaäm, olm-olmus poaht . — Sij tierle, son oyto
päccij, son porij, porij, päcc oxt puejt-ku;sk. Vuolk son pas-
ted tan puejdes, monij koahta, son pi tol, son pasteskuodij,
puejt puoileskuodij, son öaäck, puollij keadga öaäck, öolmes puoil-
dij, $oddij öojlmijta. Moeonn son: kud;sse, kuozest kahöa: mi
leahk ton muorijt? — Mun leam kuoss. — Ude öolmijd
mumnne. — Lehöe must öolm, da led pihk. — Monij peahca:
mi leahk ton muorijt? — Mun leam piehe. — Ude mumne
öodmijd. — Udehöim mon, lie muist pihk-öolme. — Moniyj
soahka: lie tu;st öolm? — Lehöe mu;st öolme, lie mu;st kuröé
Calma, odam mon tajt öalmajt. — Son ädij Wp su;st
Soslte kurö Calma. |

B. Notozero (Nuoht-jaiwr sit).
> i -
Oj oappam, Oj oappam Jo:yxmi nijt:
» Vuolkap, vuelkap, Va;sk vilj-pealsam,
Vuoelkap, vuolkap tev-mier $eilled, 4
Kuehe -oplehk toyxs' porred, i
Tev-mier Swij kuehe toys” pörij." —
Kue;ss mij meonim, kue;ss mij menim :
Eakkadoy Jearmey sähtkze, HR
Je mij kähk leamma: >
Tail puedij öugunoj ruvt-voenn'ses |
Käirehö vajkes jiennines.

265

» Vuolkap, vuelkap, vilj-beall 3am,
Öuguna-vonn'sa uejnstasted !”
lepp kä;hk leamma:

Vuelk, vuelk, vilj-beall' Zam,
Kuikes ÖOro-vuona kiejj mielt
Sage$ ushe koales tieht!

Monim mij Koilcovoj pä;vt vuolla,
Porrep keitk-stoala oiln,

Mon Öjjenes tav' tam

Öievr ushe kiadga:

Kaléhk logdej$e.

2.

Ojjis$ Kotraht niejt

Nelj ee leasken iellim,

Viht leask-vuettem kiejltim,

Jim vajjam vueirted yolostoj vuettem.
Puedij Ivanka Evvan oik,
Leask-vuottem, poäittoj leask-vuettem.
Iehkedd moejnned sier skuodim,
Kuahkeneskuehte säurest ohckiå,
Nuorbest poarr'su;bb sier'ja, kiehöja.
Sierep, urcep,

Iehkild moeijnned uröep, jorep.

Leöö sierr' men, vuolkahp maäsat!
Portsen monim, vuordskuedijm koijejd,
Iehp kä;hk leammes, puedij Sav'tij,
Uhtrea oilk, öilmeas risttij.

Tierv, Evvan Mihkal oik,

Ohkmij Javyar niejt,

Ojji$s Kotraht niejt!

: -Balljehövehted väscced mij ajtest, =
SN Neas&aht, juhked, pörred! —
0 Ohkmij Javyar niejt otftuzzij:.
| - hea$is illea nuoris niejdis, se i
: i ojj' depp” Giekls UTA jukkedy.>7 -N

Mad "| rg NN å ft adlad
ITE LS TLS TR EA GEMET VR TS a ANT REL G AA Et ee a
i VN r 1 2 Cad )
+ St handa < & HS ;Ö ( 4 Vv SAT

é ENE / - -S RIS
: s LURKy GT IVANA TSRRON

, fa i
é PR öples ; BE - og AL
. VV: OTTAR FAR or PÄRYLN NA $ TANT AT

: MT (å NAR w

: MAA rie ST
sfär FR AR w vf ko
SLIPA TIN BIKAKEEE =

Tan
så;

tå

Uebersetzung der Originaltexte.

Terscher Dialekt.
A. Lumbowsk.

14

Eine Maus frass Brot, frass die Rinde, aus einem :
Stäcke der Brotrinde entstand ein Boot. Sie setzte sich
in das Boot und fuhr längs dem See auf dem Boot.
Nun, sie nahm als Kameraden mit sich einen kleinen Vogel,
Hermeline, sie nahm von vierfiässigen Thieren Hunde und
- Fiächse, Bären und Wölfe; von Vögeln nahm sie Adler und
Eulen in ihr Boot. Und sie reiste ab, ihr Boot war zu sehr
beladen, es warf um; sie schwammen zum Strande und alle
erreichten das Ufer. — Die Maus schilt [die anderen], indem
sie sagt: ,Das Boot war mein, Ihr setztet euch zu viele hin-
ein.« Sie fingen an unter sich zu streiten, Vierfässler gegen
Vierfässler, Vogel gegen Vogel. Sie stritten drei Jahre.
Einige Vögel bässten ihre Federn ein, die Felle der Vier-
fässler wurden zerfetzt. Zuletzt fingen Vierfissler und Vö-
gel an zu frieren.

2, ä.)

Es lebte ein Mal ein Ehepaar, ein Mann mit seiner
Frau. Sie hatten eine Tochter und einen Sohn. Es wird
Tag, er begiebt sich auf die Wanderschaft um, was ihm nur S

268 j

in den Weg kommt, zu fangen. BSeiner Frau sagt er:
In den Fluss trage keine Spähne!" Einmal trug die Frau =
Spähne in den Fluss: , Wie," sagte sie, ,lässt mein Mann
mich nicht Spähne in den Fluss tragen?''-- Den Fluss hin-
auf begaben sich einige Tschuden, die da sagten: ,Wo
Spähne sind, da missen auch Einwohner sein." Nun, und
sie folgten den Spähnen nach, fanden die Einwohner. Die
Tschuden kamen in die Lappenhätte, der Anfiährer der Tschu-
den umarmte die Lappenfrau; sie fingen an aufzupassen,
wann ihr Mann kommen wiärde- Ihr Mann kam aus dem
Walde, sie banden dem Mann, diese Tschuden, beide Hände =
auf den Ricken, und liessen ihn im anderen Theil der
Stube. Und sie legten sich zur Ruhe. Es ward Nacht. In

der Nacht begab sich das Mädchen hinaus; jener Lappe

sagt: , Komm, mein Mädcehen, löse meine beiden Händel" =
Das Mädchen sagt: ,,Ich will es dem neuen Vater sagen."
Das Mädchen schnitt [den Strick] nicht ab. Sein' kleiner -
Sohn wollte hinausgehen: ,, Mein Söhnchen, löse meine Hän-
de!" Der kleine Sohn schnitt die Stricke ab, und er stand =
auf, ihr Mann, der Lappe. Nun, er stand also auf. Die
Tschuden sind alle in Schlaf versunken. "Er nahm nun den
Säbel des Tschudenhäuptlings und haute allen Tschuden die
Köpfe ab. Seine Frau ergriff er, nagelte sie an eine Fichte,
seine Tochter ebendahin, mit ihrer Mutter zusammen. Sei-
nen Sohn nahm er zu sich und begab sich, wohin er nur
konnte, an einen anderen Ort, mit seinem Sohne. — Und
damit ist es aus.

2, b.)

Ein Mann und ein Weib lebten recht lange; il nen
wurde ein Sohn geboren, und eine Tochter ward ihnen ge-

269

— boren. Nun, sie lebten lange, der Alte sagt: , Trage nicht
Spähne in den Fluss, die Spähne fliessen mit dem Flusse,
die Spähne können von den 'Tschuden bemerkt werden,
sie folgen den Spähnen und kommen den Fluss hinauf.”
Der Alte ging in den Wald. Seine Frau trug Spähne
in den Fluss und kam nach Hause zuräck. Sie ver-
”brachte drei Tage, der Alte ist im Walde. Und so ka-
men zu diesem Eheweib Tschuden, sie isst und trinkt mit
den Tschuden den ganzen Tag. Schon neigte sich der Tag
zum Abend hin; sie, die Frau, legte sich schlafen mit ei.
nem Tschuden; aber bei ihnen sind neun Tschuden, und mit
dem neunten 'Tschuden ging das Weib zur Ruhe. Und sie
schliefen, sie und der Tschude;- sie verlebten drei Tage;
schon sagt dieses Weib: , Heute kommt mein Alter heim."
Nun sie stellten einen Strick in die Thär und legten sich
selbst zur Ruhe. Der Mann kam und blieb am Strick hän-
gen; sie, die Tschuden, banden ihn und liessen ihn da lie-
gen. Nun legten sich diese Tschuden selbst zur Ruh.
Das Mädchen ging hinaus, ihr Vater sagt: , Bring mir
ein Messer!" Das Mädchen sagt: ,,Ich will es meinem
neuen Vater sagen." Sie ging fort. Nun begab sich der
kleine Sohn hinaus und der Alte sagt: Mein. Söhnchen,
bringe ein Messer!" Der kleine Sohn gab ihm ein Messer;
er nahm das Messer, schnitt alle die Stricke ab, nahte sich
gånz leise und nahm unter dem Kopf des Tschuden den Säbel
weg. Sie schliefen und standen auf und fragten den Al-
ten: ,, Was hast du geträumt." Der Alte sagt: ,,Es träumte
mir, dass ein Rabe neun Raben die Augen aushackt." Diese
: Wwiederum, die Tschuden, sagen: ,,Acht Raben hacken einem
Raben die Augen aus." Schon wandte jener Tschude sich
um und suchte unter seinem Kopfkissen, aber der Alte erhob
das Schwert und schlug den Kopf dieses Tschuden entzwei.

270

Allen diesen Tschuden -spaltete er die Köpfe; seine Frau |
und seine Tochter nahm er, fährte sie fort und nagelte sie
lebendig an eine Tanne und erschoss sie alle. |

3.

Es lebte einmal ein Talla, Talla hatte eine grosse Renn-
thierheerde; neben ihm wohnte ein kähner, kleiner Manny
namens kleiner Schwager. .Er gerieth in die Heerde des
Talla. Er tödtete Tallas besten Rennthierochsen. Er kochte
den ganzen Ochsen Tallas zu einer Mahlzeit. 'Talla merkte,
dass der kleine Schwager den Ochsen getödtet hatte. Talla
fing an den kleinen Schwager zu verfolgen. Der kleine
Schwager schiffte in einem Boot hinaus auf den See. Talla
ruderte hinter ihm her mit seinem eigenen Boote. Der
kleine Schwager merkte, dass Talla ihn bald festkriegt; er
befestigte eine Kette am Hintersteuer des Bootes, und sie
fingen an nach zwei Richtungen hin zu rudern, und versuch-
ten, welcher von ihnen zum Ufer rudern könnte. Sie fingen
an nach zwei verschiedenen Richtungen hin zu rudern, Tallas:
Boot barst entzwei. ”Talla ertrank, und die Sage ist aus.

4, i

Es lebte einmal eine Az; sie hatte drei Töchter. Sie -
stahl sich einen Sohn. Der Sohn fing an zu leben, lebte -
lange bei ihr, bis er zwanzig Jahr alt wurde. Er erfuhr,
dass seine Mutter in der Nähe lebte. Mit der Mutter ka-
men sie iberein, dass er heirathen miisste. Er reiste NY
einem verdeckten Lappenschlitten ab, kam und nahm oöidll
Mutter in den Lappenschlitten. Seine Mutter brachte er bis
zur Hitte der Az. Die Az ging hinaus um die Neuvermählten
zu empfangen. (Hiernach folgt die Begrissung der Az in
der Azsprache, eine Art komisches Kauderwelsch, worau Kr
man wungefähr Folgendes verstehen kann: Meine Fässe 7

271

schwanken [vor Freude], "Gutes — ist geschehen, der Frau
des Alten ist der Sohn weggeschnappt worden. Wo ist
das Ende des Schnärbandes — [damit ich das Verdeck
des Lappenschlittens aufhebel)? ”

Das Weib [die leibliche Mutter] sprang aus dem Schlit-
ten hinaus und schlug sie mit einem Schabeisen ' mitten in
die Stirn. Der Az flog das Haar vom Kopfe. Sie nahm
ihren Sohn zu sich. — Ende.

5.

Es lebte einmal ein Weib mit ihrem Manne. Sie be-
kamen einen Sohn und eine Tochter. Das Weib und der
Mann starben darauf weg, und die beiden Geschwister blie-
ben nach. Die Jungfrau sagt: , Mein Bruder, reise, aber
prahle nicht!"

Der Bruder reiste nun fort und kam auf ein Schiff.
Auf dem Schiffe fragt man: ,, Womit lebst du? — . Mit
meiner einzigen Schwester lebe ich." — ,, Warum lebst du
mit deiner Schwester?' — Ich habe: ein schönes Schwester-
lein.'" — ,,Worin besteht ihre Schönheit?'" — , Mitten auf
"ihrer Stirn leuchtet die Sonne, auf ihren beiden Schläfen
zwei Morgensterne, in ihrem Nacken der Mond, auf ihren
beiden Handgelenken Gold, an ihren beiden Schienbeinen
Silber, durch ihre Kleider glänzt ihre Haut, durch ihre
Beine strahlt ihr Mark."

Er kam nach Haus. Das Mädcehen fragt ihren Bru-
der: ,,Warum bist du so träb?'—, Ich bin desshalb beträbt,
Weil wir uns zum Schiff begeben missen." Und sie bega-
ben sich.

> Sie nahten sich dem Schiffe; er befiehlt 'seiner Schwe-
ster andere Kleider anzuziehen. Ein anderes Mädchen, eine
Gehilfin, eine Feindin (?) kam und bat sie ins Wasser zu

272

springen. Sie sprang ins Wasser. 'Er kam zum Schiffe und
sie fragen auf dem Schiffe: ,,Wo ist deine Schwester?'' —
,,Sie sprang ins Wasser."' Das andere Mädehen sagt: , Ich
bin seine Schwester." — ,,Sie ist aber nicht meine Schwe-
ster,'' sagt er. Die Leute nahmen und brachten ihn und ver-
gruben ihn in eine Grube, sieben Klafter tief.

Seine Schwester tauchte auf, kam zum Schiffe und
fragt: ,, Wo ist mein Bruder? Gehet und holet ihn!" Und
sie holten den Bruder. Der Befehlshaber des Schiffes sagt:
,, Willst du mein Weib werden?" — ,,Erschiesset meine Ver-
rätherin, dann erst will ich dein Weib werden." Sie er-
schossen die Verrätherin, und der Kapitain nimmt das schöne
Mädchen zur Ehe. — Ende.

6.

Es lebte einmal ein Mann und er verheirathete sich.
Sie lebten, und ihnen wurde ein Sohn geboren. Sie lebten
lange; der Alte starb, seine Frau ging Beeren pfläcken.
Den Sohn nahm sie mit sich. Sie fing also an Beeren zu
pfläicken und liess ihren kleinen Sohn da. Das Weib selbst
ging weiter. Sie pflickte Beeren, pfläckte und wurde da-
mit fertig. :Aber der Tag ging zur Neige. Sie begab sich.
zuräck zu ihrem Sohn. Sie kam also zuräck, aber der Sohn
ist nicht: da, und statt seiner ist ein Azmädehen -dahin-
gebracht. Nun, sie nahm das Mädchen und ging nach Haus;
sie kam nach Haus, fing an das Mädchen zu erziehen, und
lebte mit dem Mädehen zusammen. Und: sie lebten und
das Mädchen wuchs auf. Sie schliefen und standen auf;
das Azmädcehen fing an sich anzuziehen, und das Weib
stellte ihren Kessel auf [das Feuer]: Und sie fing an zu
kochen; sie kochten und speisten und begaben sich in den
Wald. Aus dem Walde sprangen drei: Azen heraus und

273

verschlangen das Weib und liessen nicht einmal das Blut
auf der Erde.

7.

Es lebte einmal ein alter Mann mit seiner Frau; sie
"lebten lange. Nun, ihnen wurde ein Sohn geboren. Und
sie lebten lange, ihr Sohn wurde gross. Der Alte hatte
ein Schwert unter seinen Kopf gelegt; sie wurden in der
Nacht von einem Feinde [eigentl. Streit] iberfallen; der
Sohn nahm das Schwert seines Vaters und begab sich mit
dem Ross seines Vaters gegen den Feind; er fing an zu
kämpfen, fing an zu hauen, haute lange. Diesen Feind ver-
mag er nicht zu iberwältigen; jene, das Heer, gruben ihm
eine Grube, eine zweite und eine dritte. Nun, und er be- ”
gab sich fort um diesen Feind niederzuhauen, er haute und
fing sogleich an iäber die Gruben hinzureiten, und ritt iber
eine Grube und uber die zweite. In die dritte Grube
fiel er hinein. Sein Pferd entfloh nach Hause zuriäck, er
blieb in der Grube, sie banden ihn; und so konnte er aus
der Grube nicht mehr hinauskommen.

Sein Vater machte sich auf um diesen seinen Sohn zu
suchen, fuhr lange und fand seinen Sohn in der Grube. Er
nahm den Sohn, befreite ihn, und mit dem Sohne hieben sie
den Feind eine Zeitlang und machten ihnen allen ein Ende.
Sie begaben sich zurick, kamen nach Hause, fingen an zu
leben und leben noch jetzt.

8.

In Lumbowsk fliesst unter einem Berge ein Bach. An
diesem Bach waren einmal Menschen, 'Tschuden, sie hatten
Mehl aus geröstetem Getreide. Sie fingen an das Mehl in
den Bach zu legen. Sie legten sehr viel, aber konnten ihn

18

274

nicht fällen. Ein Mann blickte in das Wasser, in den Bach
”hinein, da sieht man einen Mann im Wasser. Er sagt seinem
Genossen: , Ich will hinabgehen, ins Wasser tauchen, den
Mann nehmen, da er unser Mehl isst.” Er tauchte nun ins
Wasser, fing an im Wasser zu suchen. Er suchte lange,
konnte ihn nicht finden und ertrank im Wasser.

9

Es lebten einmal Menschen, Tschuden, sie lebten lange
und machten sich daran ein Haus zu bauen; und sie fingen
an zu bauen. Sie bauten es zur Hälfte; sie nahmen nun
einen Balken, legten den Balken hin, aber ihr Balken ist
zu kurz; und sie fingen an ihn auszudehnen. Sie dehnten
lange; einer der Leute sagt: , Unser Balken wird schon
länger werden, wollen wir ihn noch dehnen, damit er län-
ger wird!" Darauf legten sie ihn hin, aber der Balken hat
immer nur dieselbe Länge.

10. Räthsel.

Rath” mal was das ist: Um einen See laufen mnackte
Menschen. — Ein [ausgespanntes] Rennthierfell, das rund :
herum mit Pflöcken befestigt ist.

Aus zungenlosem Munde hört man einen Laut; niemand
sieht [woher er kommt]. — Ein Fels, du kommst zum Fel--
sen und redest, der Wiederhall erschallt vom Felsen.

Ein Vorgesetzter ist gekommen, sehr grob: in jede
Tonne lässt er ebenso gleich viel Wasser. — Der Theekessel
ist hereingebracht, in jede Tasse giesst man gleich viel.

Ein Mann ist sichtbar, du reichst ihm die Hand, aber
er fasst sie nicht. — Der Spiegel. .

Rath' mal dies: Fin Blättchen fiegt auf, ein Jeder,

275

blickt hin. — Die Thär öffnet sich, ein jeder sieht hin, wer
da kommt. |

Ein Seehund liegt auf einer Klippe. — Eine Fisch-
pastete wird auf den Platten der Feuerstätte gebacken.

Eine mit Schelle versehene, alte Rennthierkuh läuft.-
— Der Ohrring der Lappländerin.

Vier Greise streben zusammenzukommen um sich zu
schlagen, aber können sich nicht treffen. Die vier Dach-
balken im Lapphiättchen.

Sein Leben lang trägt sie Steine, aber sie kommt nir-
gends hin. — Die Thierfalle.

Pin Rabe fliegt, die Eingeweide hängen heraus. —
Kesselhaken im Lapphittchen, am Kesselhaken kocht der
Kessel.

B. Jokonga.
T.

Es lebt einmal ein Mann und ein Weib. Ihnen wurde
ein Sohn, und noch ein zweiter geboren. Der Mann und
die Frau starben. Der [eine] Sohn sagt: Ich mache mich
auf um die Opferhölzer meines Vaters und meiner Mutter
aufzubrennen. Er wanderte und wanderte, es entstand ein
Nebel, ihm entgegen kam ein Greis: , Wohin hast du dich
begeben, mein Augapfel?" — ,Ich gehe die Opferhölzer
meines Vaters und meiner Mutter zu verbrennen." Er
[der Greis] sagt: Kratz ein wenig das eine meiner
Ohren!" — Siehe, ihm wurde ein grosser Kessel [zu
Theil]. — Nun, kratz mal ein wenig mein anderes Ohr!”
— Er bekam nun ein Lapphättchen. Sie fingen an Fleisch
und Fett in dem grossen Kessel zu kochen. Der Alte ging
und legte sich schlafen; jener kocht, aber dieser fing an

276

herumzulaufen wie ein Hermelin, er [der Knabe| schlug die
Nase blutig am Hermelin. Der Alte wacht auf, die Nase
des Alten blutet und er [der Knabe] fragt: , Grossvater,"'
sagt er, ,,wesshalb blutet deine Nasse?" Er sagt ihm nun:
Ich bin im Schlaf umhergewandelt." Sie kochten und assen,
sie wurden fertig. Der Knabe fragt: ,,Grossvater, wo sollen
- wir uns hinlegen?" Sein Grossvater sagt: , Kratz ein we-
nig das eine meiner Ohren!" Ihm wurde eine Felldecke und
ein Rennthierfell [zum Schlafen] und ein Kopfpfähl [zu Theil].
Und sie legten sich. Während er mit dem Grossvater schlief,
wurde ihm warm. ,Nun, ich," sagte er, ,,Grossvater, kann
nicht schlafen, es ist heiss; ich, Grossvater, werde in der
Asche, in den Kohlen schlafen." Der Grossvater sagt ihm:
Ich hindere dich nicht; [thu] wie du willst." Er geht
in die Asche, in die Kohlen hinein. Er-schlief und schlief,
stand aus der Asche, aus den Kohlen auf, der Grossvater ist
nicht da, auch die Lapphiitte ist nicht da, nichts ist da.
Er machte sich auf die Wanderung auf; wanderte, wanderte
und näherte sich einem lappischen Dorfe. Da sahen sie ihn
kommen, liefen und meldeten es dem König: ,Da kommt
ein Reisender, oder eine brennende Fackel (?) rollt einher."
Der König gab den Befehl: ,Laufet und rufet ihn her!" -
Er kam zum Könige, der König deckte fär ihn den Tisch
und fing an ihn zu bespeisen und fing an ihm Trinken zu
geben und fing an ihn nach Neuigkeiten zu fragen: , Was
hast du fär ein Gewerbe getrieben? Meine Tochter hat ei-
nen goldenen Zahn; bist du wohl im Stande den goldenen
Zahn meiner Tochter zu spalten?" Er sagt: ,Das kann
jetzt gleich geschehen, Herr König.< Und er sagt: ,Ich
werde meine Tochter rufen, zeige du deine Kunst." Die.
Tochter sass gerade beim Essen; der König fäihrte seine
Tochter dahin, und er nahm sie, mitten im Essen, [stellte

277

sie] mit den Fissen aufwärts, mit dem Kopfe nach unten:
Das ist meine ganze Kunst.” Der König nahm und haute
ihm den Kopf ab und stellte ihn auf den Dingerhaufen.
Der andere Bruder wartete, sein Bruder kam nicht;
er begab sich ebendahin, wohin sein Bruder sich begeben
hatte. Er wandert und wandert; ein Nebel iberfiel ihn und
er verirrte sich. Er wurde verwirrt, weiss nicht wohin zu
wandern, er fing an sich zu bekreuzigen: , Gieb mir, Gott,
klares Wetter!" Vor ihm erschien ein Greis während des
Betens. Der Greis sagt: ,Wesshalb trauerst du, mein Aug-
apfel?" — Wo soll ich hingehen, Grossväterchen; wie soll
ich nicht trauern, da ich in Angst und Noth bin?" Der
Grossvater sagt ihm: »Da du zu mir geratben, wird kein
Kummer dich dräcken, dein Grossväterchen bringt dich in
ein Dorf.> — ,Nun ich "bin erfroren, Grossvater, ich bin
hungrig, Grossvater.+ Der Grossvater sagt ihm: ,Du sollst
gespeist und getränkt werden, da du mich gefunden hast;
kratz” ein wenig das eine meiner Ohren!" Er kratzte ihm
das Ohr. Ein grosser Kessel fiel ihm aus dem Ohre hinaus.
— ,Kratz' mein anderes Ohr!" Er kratzte, ihm erschien
ein Lapphättchen, die eine Hälfte des Bodens in der Lapp-
hätte ist mit Brettern, die andere mit Tannenreisig bedeckt.
Er fragt seinen Grossvater: , Was sollen wir essen, Gross-
vater?" Der Grossvater bat ihn Fleisch und Fett zu kochen,
und er fing an zu kochen; der Grossvater sagt:-,Koche du,
mein Augapfel, und ich lege mich schlafen." Er selbst ging
zur Reisigseite, aber der Grossvater legte sich schlafen auf
die Bretterseite. Er fing an zu kochen, sein Kessel kochte
auf, er selbst ist hungrig, er nahm Fleisch und Fett, soviel
als gar geworden war, während des Kochens, er fing an zu
speisen; ihm erschien ein Hermelin, er fing an das Herme-
lin zu fiättern, bis es satt wurde. Sein Kessel wurde nun

278

fertig. Er weckt den Grossvater: »Grossvater, steh auf,
und komm essen!" Aber die Nase des Grossvaters ist mit
Fett beschmiert. Er fragt: , Grossvater, woher ist deine
Nase fettig?" Der Grossvater sagt ihm: ,Im Schlaf bin ich
herumgewandelt." Sie assen, wurden fertig und wollten zur
Ruhe gehen; aber er fragt: ,Grossvater, wohin legen wir
uns schlafen?" Der Grossvater sagt ihm: ,, Kratz” ein Bisschen
das eine meiner Ohren!" TIhm erschien eine neue Felldecke,
ein neues Rennthierfell und ein neuer Kopfpfähl. Sie leg-
ten sich schlafen, schliefen und standen auf am Morgen.
Sie fingen wiederum an zu kochen, [er] mit dem Grossvater;
sie kochten, speisten und wurden damit fertig und wander-
ten fort, [er] mit dem Grossvater. Sie gingen nicht weit,
sein Grossvater sagt ihm: ,,Lebewohl, mein Augapfel! Gross-
vater giebt dir ein Geschenk auf die Reise mit." Der Gross-
vater gab ihm ein Reisesäckehen, er nahm Ahbschied vom
Grossvater, der Grossvater unterwies ihn: ,,Du wanderst und
wanderst, vor dir wird ein Dorf sichtbar, du kommst in das
Dorf, der König hat eine Tochter, die mit einem goldenen
Zahn geboren ist; du kommst ins Dorf, der König lässt dich
rufen. Du sollst nun nicht gleich deine Kunst zeigen; wenn
die Leute sich sammeln, dann magst du sie schon zeigen."
Er nahm Abschied vom Grossvater und wanderte fort.

Er wanderte, wanderte und wanderte, vor ihm brei-
tete ein Dorf sich aus, man erblickte ihn: ,Ist es die Sonne
die da scheint, oder ein Reisender der ankommt?+ Der Kö-
nig liess ihn zu sich rufen, er kam zum König, der König

setzte ein Gefäss vor ihm und fing an ihn zu bespeisen und

fing an ibn nach Neuigkeiten zu fragen. Er sagt: ,Ich bin
ungegessen. und ungetrunken gekommen, und mag ich eine
Neuigkeit [eigentl. Wissen, Nachricht] wissen oder nicht, so
kann ich dir heute doch nichts sagen." Der König gab ihm

Av
FEET

ESSEN

279

Speis” und Trank und liess ihn zu Ruhe gehen. Am Morgen
liess er das Volk zusammenrufen. Der König sammelte das
Volk, er befahl die Königstochter zum versammelten Volk
hineinzufähren. Er kam dahin, und sein Säckehen hat er
auf der Schulter, er nahm das Säckchen und schättete es
aus; aus dem Säckehen fiel eine Mitze heraus,- und diese
Mitze fing an auf dem Kopfe eines Jeden, wo sie nur hin-
kam, auf und nieder, auf und nieder [zu klappen]. Aus
dem Sack fielen die Kinnbacken eines Hasen, und liefen
rutsch vor diesen, rutsch vor jenen, rutsch vor alle hin.
Wiederum fiel; ein Beil heraus: klapps schlug es hier-
her, klapps in den Baumstumpf, klapps an eine andere
Stelle. Alle Leute lachten und die Königstochter lachte
ebenfalls, der Goldzahn ging entzwei. Er nahm die Königs-
tochter zur Frau, der König gab sie ihm desshalb, weil er
sehr klug war. ;

2.

Es lebt einmal ein Mann und ein Weib. Sie lebten,
lebten und lebten, ihnen wurden drei Töchter geboren. Sie
lebten, lebten und lebten; zu ihnen kam ein Freier. Die
Alte schlief und stand auf; sie sagt: Mein liebes Alterchen,
die Rabenflägel ragen hervor.” — ,, Was sagst du, Weib-
chen, ein Freier ist gekommen wie ein Engel Gottes." Sie :
gaben ihm ihre Tochter. Ein zweiter Freier kam nun zu
ihnen. Die Alte sagt: ,Alterchen, liebes Alterchen, die Rob-
benfisse dehnen sich aus." Sie gaben nun ihre Tochter
auch diesem. Auch ein dritter Freier kam; die Alte er-
wachte: , Alterchen, liebes Alterchen, die Rennthierhörner
hangen hervor." — ,, Was sagst du Alte, ein Freier ist ge- :
kommen, wie ein Engel Gottes." Auch diese Tochter gaben
sie ihm.

280

Der Alte ging zu seinen Töchtern zu Gaste. Er kam '
zu seiner ältesten 'Tochter. Das Auge seiner Tochter ist
ausgestochen. Ihre Kinder schreien und krächzen. Die

Tochter sagt dem Vater: ,Reise zuräck! Wenn der Rabe

kommt, frisst er dich auf.< Er begiebt sich nun zuräck und
kehrt bei seiner mittleren Tochter ein. Er kam, die Rob-
benkinder fahren von der Hitte mit Schlitten hinunter. Er
ging in die Hitte hinein. Die eine Hand seiner Tochter
ist aufgefressen, seine Tochter ist ganz und gar mit Speck
besudelt. Seine Tochter sagt: ,, Reise zurick ; wenn der See-
hund kommt, frisst er dich auf.” Er fuhr nun fort. Er
wanderte und wanderte und machte einen Abstecher bei
seiner jängsten Tochter. Er kam, die Rennthierkinder fah-
ren von der Hitte herab, sie sagten: ,Grossvater kommt!" -
Er trat in die Hätte; in der Hätte liegen Felle von wilden
Rennthieren ausgebreitet. Die Kinder fingen an ihrer Mut-
ter zuzurufen: ,,Der Vater kommt." Seine Tochter spricht zu
ihrem Vater: ,Wollen wir hinausgehen und nachsehen!"
Sie gingen nun hinaus und sahen nach: da kommt wirklich
der wilde Rennthierstier. Er kam nun, begrisste seinen
Schwiegervater, zog sein Fell ab, verwandelte sich in einen

Menschen und fing an seinen Schwiegervater zu bewirthen. —-

Sein Schwiegervater machte sich auf zu seiner Frau. Der
Schwiegersohn gab ihm Fleisch mit. Viel Fleisch gab er
ihm: Riäckentalg, Knochenfett, Magentalg, einen Mastdarm,
einen Hinterfussknochen, eine Rennthierkeule und schliess-
lich ein Räckenstöick. Er kam nun zu seiner Frau. Seine
Frau fing an aus dem Reisesack die mitgesandten Gaben
herauszupacken. Seine Frau fing an ihren Mann nach Neu-
igkeiten zu fragen.

281

3.

Es lebt” einmal ein Weib und ein Mann. Sie lebten
und lebten, und die Frau schickt den Mann getrocknete
Fische und Fischthran holen. Der Alte machte sich auch
auf den Weg. Er kam nun zur Thäröffnung seines Vor-
rathshauses; er hört aus dem Vorrathshause: fänf, sechs, hi!
Er erschrak nun und kehrte zuröck. Er kam zu seiner
Frau. Die Frau machte sich nun selbst auf, reiste ab und
kam bei ihrem Vorrathshause angefahren. Da hört man aus
dem Innern des Vorrathshauses die Drohung: Finf, sechs,
Wirthin, hi! Das Weib ging in das Vorrathshaus hinein,
ergriff die ”Thranhaut und nahm getrocknete Fische. FEine
Maus ist in der Tonne. Sie nahm sie, steckte sie in”
die Spitze des Handschuhes, fulr zurick; sie kam zu ihrem
Alten. Sie öffnete die Thär, warf das Mäuschen ihrem Al-
terchen zu: ,Da hast du", sagt sie, ,,deinen Tod!" Der Alte
fuhr auf, der Magen platzte und er starb. Das Weib fuhr
auf: ,O weh! o weh!" Thr Bauch platzte und auch sie starb.
Das Mährchen ist nun all.

4, Räthsel.

Rath' mal was das ist: Von Schwaneneiern das Nest
voll. — Die Zähne im Munde.

Um den See wandeln Leute, aber erreichen einander:
nicht. — Die um den Feuerherd [zum Rösten] aufgestell-
ten Schnepel.

Ein mit Gras bewachsener Hägel, die eine Seite roth,
die andere weiss. — Die Kopfbinde der Mädchen.

Eine weisse Mätze und eine schwarze Mätze. — [Der
Baumstumpf im] Winter und Sommer.

. Ueber das Meer spannt sich ein Regenbogen. — Der
Henkel spannt sich iber den Kessel.

282

: Rath mal dies: Ein kleiner Mann geht in einem gel-
ben Mitzchen umher. — Die Sumpfbrombeere. i

Das Weib ist dick, die Tochter ist roth, der Sohn ist -
keck, steigt zum Himmel hinan. — Das Weib ist der Feuer-
herd, die Tochter — die Flamme, der Sohn — der Rauch.

Ich lege dir ein Räthsel vor: Ein Alterchen wandert
äber die Tundre, trägt eine Steinbärde. — Die Thierfalle.

Wird länger und wird kärzer, jedes Stiäckehen ist sicht-
bar. — Das Fernrohr.

Zu beiden Seiten einer Anhöhe laufen zwei Leitkähe.
— Die Ohrringe.

Soviel wie Sterne am ganzen Himmel [so viele Löcher
hat es]. — Das Sieb.

Das Längste auf der Welt. — Der Weg.

Wenn sich's aufrichtete, könnte es den Himmel mit
den Händen fassen. — Der Weg.

Auf dem Vorrathshause steht ein halbes Brot. — Das
Vorrathshaus ist der Kopf, mit der Frauenhaube bedeckt.

Du hast ein kleines Plattes, ich ein kleines Spitzes;
wollen wir einander an der Thär des Vorrathshauses ste-
chen. — Das Schloss und der Schlässel.

Der Winter kommt, und er wird fett; der Sommer
kommt, und er leidet Hunger. — Die Schöpfkelle. —

20 Kuroptjowsk.
Räthsel.

Ein eisernes Ross mit leinenem Schweif, läuft rasch.
— Die Nadel mit dem Zwirn.
Auf einen kleinen Haken zieht man Thranhäute. —
Geköderter Angelhaken.

283

Der kleine Trofim springt äber einen hohen Platz,
selbst ist er fleissig im Fangen. — Ein Kamm.

Die beiden Ränder dehnt es aus, in die Mitte sticht
es. — Das Anziehen der Schuhe.

Am Tage hängt es, in der Nacht sucht sich's ein Loch.
— Der Thärhaken.

Ein kopfloser Vogel fliegt mit sausenden Flägelschlä-
gen. — Das Schabeisen.

Ein Brombeerensumpf liegt gleich einer Tundre, nichts
ist zu pfläicken, rathe was es ist. — Die Sterne am Himmel.

In einem blauen Schreinchen ein schönes Steinchen. —
Der Augenstern.

Kildinscher Dialekt.

A. Lowozersk.

i

Ein Mann und ein Weib lebten und lebten und sag-
ten: ,Warum bekommen wir keinen Sohn?" Ein Sohn
ward ihnen geboren, halb Mensch, halb Bär. Er fing an:
zu spielen, den Kindern reisst er die Köpfe ab. Sein Vater
und seine Mutter bezahlten und bezahlten und das Geld
ging zu Ende. Er, der Knabe ging zum See, haute eine
Wuhne auf und rief den Wassergeist. Der Wassergeist kam:
»,Warum rufst du. mich?" — ,Ich brauche Geld." — ,Wenn
du vor mir an's andere Ende des See's kommst, so gebe
ich dir Geld; wenn du nicht vor mir hinkommst, so fresse.
ich dich auf.< — Er, der Lappenknabe gelangte friher an

284

das andere Ufer des Sees, setzte sich, grub eine Grube,
legte die Miätze zwischen seine beiden Beine und stach ein
Loch in die Mätze. Da kam nun der Wassergeist und sagt
dem Lappen: ,Oh, du kamst friher als ich. Der Lappe

sagt: ,Hast du Geld mitgebracht?" — ,Ja." Der Wasser-
geist schittete Geld in die Mätze, in der Mätze ist das

Loch, Alles floss in die Grube. Der Mann sagt: ,, Was bist j

du fir ein starker Mann, der nicht einmal meine Mitze
föllen kann?" Er ging um noch mehr Geld zu holen, der
Lappe sitzt und wartet auf das Geld. Der Wassergeist
kam, Geld brachte er auch dem Lappen mit, schättete es
in die Mitze, die Mitze ward zur Hälfte gefillt. ,,S'ist mir
schon genug des Geldes, ich brauche nicht mehr." Der Was-
sergeist tauchte wieder in den See, der Mann wanderte zu-
rick nach Hause. Er ging nach Haus. Er nahm einen
Schlitten und begab sich um Holz zu holen. Da ist ein
Bär, er riss den Bären am Kopf und fängt an ihn zu zau-
sen. Der Bär sagt: , Halt, zause nicht!" Er fängt an zu
zausen, nahm und spannte den Bären vor den Holzschlitten,
begab sich nach der Heimath, der Bär zieht den Holzschlit-
ten. Der Mann kam heim, spannte den Bären aus und

[Sperrte ihn] in den Schafstall; der Bär ass alle Schafe

auf.

Am Morgen standen der Alte und die Alte auf, da
hatte der Bär die Schafe alle aufgefressen." Sie fragte ih-
ren Sohn: ,Was hast du fär ein Ungeheuer hineingelassen,
alle Schafe hat es aufgefressen.” — Er nahm sein Unge-
heuer weg, nahm ihn und begab sich in den Wald, wohin
ihn die Fisse [eigentl. der Kopf] trugen. Er wanderte in
den Wald, da ist ein weisser Stein. Er fing an am Stein zu
schätteln, da kam unter dem Steine Geld zum Vorschein.
Er, der Lappe, denkt: ,Ich habe nichts womit es zu heben."

TE NOS TSE YT SPE NA IT PSA

Na it

285

Er machte sich nach Hause auf, ging heim und liess eine
eiserne Schaufel schmieden. Sie kamen und trugen zu zweien
die Schaufel. Er ergriff die Schaufel mit einer Hand, schleu-
derte sie, so weit die Hand trug, liess wieder eine Schaufel
schmieden, und da brachten sie drei Mann hoch eine eiserne
Schaufel dem Lappen; Er fasste die Schaufel mit einer
Hand und sagte: , Ein wenig zu leicht ist sie noch.” Jene
sagten: , Wie ist's, willst du eine andere haben?" Er sagte:
»Nein." Er nahm die Schaufel und ging den weissen Stein
aufzugraben. Er machte sich an's Graben und brach seine
Schaufel ab; und er ging zuräck, kam nach Hause. Wieder
schmiedete man eine Schaufel, und sie trugen finf Mann hoch
die Schaufel. Er fasste sie und sagte: ,Nun, jetzt erst ist
es eine Schaufel fär mich!" Wieder begab er sich den weis-
sen Stein aufzugraben. Er sucht den Schatz seines Gross-
vaters; er grub und grub und bekam das Geld, da hat
er schon den Schatz seines Grossvaters. Er wanderte
nun zuröck, kam in die Nähe seiner Heimath, hier sitzt ein
Mann und sagt: ,,Wo bist du herumgereist?" — ,,Den Schatz
meines Grossvaters suchen; tritt bei mir als Diener ein.”
Er trat wirklich in seine Dienste. Sie gingen nach Haus,
man setzte ihnen Speise vor, sie assen, wurden damit fertig
und gingen hinaus auf's Feld. Da ist der Daumen des
Teufels, der wiegt vierzig Pud. Der Lappe, nun, wirft ihn .
hinauf in die Luft, er fliegt und fliegt, verschwindet aus den
Augen und kommt zuräck. Er sagt nun seinem Knecht:
» Wirf mal du! Er nimmt ihn in die Hand, will werfen,
zögert, blickt zum Himmel hinauf. Der Lappe sagt: , Wonach
siehst du?'"— Eine schwarze Wolke" sagt er, ,kommt; hinter
dieselbe will ich ihn befestigen." Er warf wirklich, warf;
[der Daumen] blieb hinter der Wolke hängen. Das Mähr-
chen ist aus.

286

2. Räthsel.

Was ist dies fär ein Räthsel: FEin Brettchen fliesst

mitten auf dem Teiche. — Die Zunge im Munde.

Ueber dem Walde steht ein Brodlaib. — Der Mond.

Daria und Maria sitzen und sehen einander, aber gräs-
sen sich nicht. — Die Decke und Diele in der Stube.

Rath mal, was es ist: Weisse Schwäne der Ofen voll.
— Die Zähne im Munde.

Eine Schlange folgt jeder Krämmung des Weges. —
Die Zugnetzstange geht von Wuhne zu Wuhne.

Ein Mann fesselte Fiänfe. — Am Morgen stehst du auf,
ziehst dich an, und sieh”, du fesselst fänf Zehen, indem du
den einen Schuh anziehst.

Zwei Vögelchen fliegen zu beiden Seiten eines Berg-
rickens. — Die Augen zu beiden Seiten der Nase.

Notozerscher Dialekt.

A. Songel.
1,

Kinder wollen mit einem Balle spielen, sie nähen einen
Ball aus Tuch. Kam ein Fuchs von der Seite, nahm den
Ball in die Hand und sagt: ,, Ach, ihr Kinder, ihr spielt mit
einem Lederball, wir spielten in unserer Jugend mit einem
tuchenen Ball!" Sie, die Kinder, sagen: ,Lehr uns, nähe
uns einen tuchenen Ball." Aber er sagt: ,Es kostet mich
grosse Miihe in meinem Alter und in meiner Blindheit ; wollt
ihr mir eine fette, gelte Rennthierkuh als Lohn fär das
Nähen des Balles geben?< — ,Ja." Er fing an den Ball

287

zu nähen, schnitt den Ball zu, fing an zu nähen und sagt:
Es ist dunkel, leuchtet mir, ich sehe nicht wegen meiner
Blindheit und meines Alters.” Sie öffnen ihm die Thär, er
- sieht, dass er [eigentl. ich] durch die Thär hinauskommen
kann, er spannte seinen Giärtel, steckte das Tuch unter den
Gärtel, ging hinaus und lief seiner Wege. Jene sagen:
Alter Fuchs, du hast uns betrogen!”

Er ging in das Vorrathshaus und fing an trockene
Fische zu essen, man legte Gift fär ihn aus. Der Fuchs
starb unter dem Vorrathshause. Sie fahren vorbei und sa-
gen: ,Freund Reinecke ist gestorben; wo, auf welchen Schlit-
ten wir ihn auch hinlegen, er bleibt doch nicht." Sie sa-
gen: ,Legt ihn auf den Schlitten mit getrockneten Fischen.”
Er blieb da auch liegen. Sie reisten ab, es entstand ein
Schneegestöber. Er stemmte den Fuss, das ungebundene
Rennthier fing an nachzubleiben und blieb gänzlich' zurick.
Er scheuchte nun, da wurde das Rennthier bange, entfioh,
ging zur Seite; [der Fuchs] biss das Zugseil (?) ab; das
Rennthier nahm Reissaus und der Schlitten mit den getrock-
neten Fischen blieb zuräck. Der Fuchs ass und ass, ass Al-
"les auf, nur ein klein wenig blieb nach. Er fing an es fort-
zutragen, ging und ging; da sind mein Grossvater [: der
Bär], mein Onkelchen [: der Wolf], das Vielfrass, die Otter,
der Fisfuchs, das Hermelin und jedes Thier: ,, Wo hast du”
Fuchs, diese getrockneten Fische hergenommen?" —, Ich angelte
sie mit meinem Schwanze aus der Wuhne des Dorfes." —
, Willst du, Fuchs, uns lehren?"— ,,Das kann ich wohl thun;
man braucht dazu eine kalte Nacht." Es wurde eine kalte
Nacht, sie begaben sich aus der Wuhne des Dorfes zu an-
geln, sie steckten den Schwanz in die Wuhne und fingen an
zu sitzen; der Fuchs setzte seinen Schwanz unter die Hin-
terbeine. Sie sagten: ,Warum beisst der Fisch nicht an,

288

Fuchs?"—, Sie beissen nicht an vor dem Morgen." Es fing an
zu. tagen; ein Wasserträger kommt, der Fuchs sagt: ,Da
kommt ein Mann." Er begab sich fort und lief seiner Wege.
Sie blieben zuriäck, die Schwänze sind festgefroren; der Bär ;
setzte sich in Bewegung, der Schwanz ging ab; der Bieber
wollte aufstehen, die Hälfte riss ab; die Otter wollte sich
aufmachen, ihr Schwanz ward geschunden; das Hermelinchen
strebt von der Wuhne wegzukommen, er kam mit der Was-
sertrage, er trifft mit der russigen Wassertrage die Spitze
des Schwanzes, das [Hermelinchen] entfioh. Das Schwamuz-
endehen wurde russig. Sie fliehen und fliehen und so trafen
mein Grossväterchen, mein Onkelchen, der Vielfrass zusam-
men, sie fanden den alten Fuchs: ,, Ach, du alter Fuchs, du
hast uns geprellt!" Sie fangen an den Fuchs aufzufressen,
der Fuchs sagt: , Fresset mich nicht hier, bringet mich zum
Speiseplatz." Sie fingen nun an ihn zu tragen, er sagt, der
alte Fuchs zum Specht: , Damals waren gute Tage, als ich
deinen kleinen Riicken bunt färbte." — ,Was sagst du, al.
ter Fuchs," sagt der Bär; ,willst du mir den Riäcken bunt
färben?" — ,Das kostet viel Mäh und Arbeit deinen Räcken
bunt zu färben, man muss einen Pfahl einschlagen, Weiden-
bänder drehen und so muss man Kienspähne schaffen." —
Ich werde schon Alles dies, alter Fuchs, selbst besorgen."
Er legte nun alles in Ordnung, schlug Pfähle ein, drehte
Weidenbänder und band sich selbst, darauf sagt er: » Nun,
alter Fuchs, färbe meinen Räcken bunt!" Er fing an ihn
bunt zu färben und er wurde bunt. ,Alter Fuchs, mir ist
brennend heiss geworden!" — ,Dulde, dulde," sagt der alte
Fuchs; ,der Specht ist ganz klein und hat's geduldet, und
du duldest es nicht." — ,Es fängt mir an unausstehlich zu
werden, der Ricken brennt." Er nahm Kienspähne, ziändete
sie an, sie fingen an zu brennen, selbst entfloh er, der Bär

259

brainte auf. Er lief hin und her, hin und her, kam zurick,
sammelte die Knochen, legte sie in einen Sack und machte
sich dran sie zu tragen, trug und trug, fand die Kinder, sie
spielen mit einem Ball. Er schättelt [die Knochen]in dem Sacke.
Was hast du da?" — Das Erbe meines Grossvaters." —
» Willst du es, Fuchs, uns verkaufen?" — , Wenn ihr mir
eine fette, gelte Rennthierkuh gebt." -— ,.Ja, das wollen wir."
Er nahm nun die fette Rennthierkuh, er begab sich, fing an
hungrig zu werden, wollte sie schlachten, aber vermochte
nicht sie zu tödten; er rief: ,Onkelchen, Grossväterchen,
kommt zur Hilfe!" Sie kommen und schlagen sie todt und
fangen an zu essen. Er sieht, dass sie Alles auffressen; er
sagt: ,Onkelchen, Grossväterchen, ein Mann kommt." Sie
entflohen, er blieb allein. Er ass, ein Stäöuck Talg blieb
ibrig. Er geht nun seinen Talg schmoren, ging in die Hitte,
ziändete ein Feuer an, fing an zu schmoren; das Talgstäck
fing an zu brennen, er schlägt es, schlägt es gegen den
heissen Stein, verbrannte sich die Augen, ward blind, Er
geht zu einer 'Tanne, fragt die Tanne: ,Was bist du fär
ein Baum?" — ,Ich bin eine Tanne." — ,Gieb mir Augen."
— ,Ich hätte wohl Augen, aber das ist Harz." — Er ging
zu einer Fichte: , Was bist du fir ein Baum?" — ,Ich bin
eine Fichte." — ,Gieb mir Augen." — ,Ich wirde wohl
geben, aber meine Augen sind aus Harz." — Er ging zu
einer Birke: ,Hast du Augen?" — ,Ich hätte wohl Augen,
ich habe kleine Augen, ich gebe dir diese Annan: « Sie gab
die Augen. Er bekam kleine Augen. —

290

b) Notozero.

dö

Awdotja meine Schwester, Awdotja meine Schwester,
Jefims Tochter [sagt]:
»Wollen wir uns aufmachen, wollen wir uns aufmachen,
: Wassili, mein Stiefbräderchen,
»Wollen wir uns begeben, wollen wir uns begeben weit
hinaus auf's Meer zum Fischen,
Um sauern, ungespalteten Stockfisch zu essen,
Die Fischer auf der Meerestiefe haben sauern Stockfiseh
zum Essen."
Als wir fuhren, als wir fuhren
Nach Jearmech, dem Hafenplatz des vielen Volkes,
Weilten wir nicht lange,
Da kam ein Schifflein aus Gusseisen
Mit seiner schrillen Stimme, der Stimme des Vogels kirehö.
» Wollen wir uns aufmachen, wollen wir uns aufmachen, mein
Stiefbräderchen,
Um dass gusseiserne Schifflein ein wenig zu betrachten!"
Wir weilten nicht lange:
» Wollen wir uns begeben, wollen wir uns begeben, mein
Stiefbriderchen,
Bis ans Ende der langen Orabucht
Um den kleinen Fisch säge$ zu fangen!"
Wir fuhren unter den Kolzowoi-felsen,
Wir essen auf steinernem Tische,
Ich, die kleine Awdotja, fasse einen Stein von der Grösse
| der Nisse (?),
Damit die Faust schwerer werden möge.

[CA
po
jp-=

2.

Ich Awdotja Kondrats Tochter
LTebte vier Jahre im Wittwenstande,
Finf Wittwern, die da freiten, gab ich Körbe,
Konnte doch nicht einen unverheiratheten Freier abwarten.
Es kam Iwanka Iwans Sohn,
Ein verwittweter Freier, bejahrter, verwittweter Freier.
" Spät am Abend fingen zu spielen wir an,
Man fing an sich zu sammeln, vom Grossen bis zum Kleinen,
Von dem jängeren bis zum älteren Spieler und Zuschauer.
Wir spielen und laufen,
Des Abends spät laufen wir und fallen um.
,Genug des Spiels, lasst uns zuröchkehren!"”
Wir gingen in unsere Stube, fingen an Gäste zu erwarten,
Wir weilten nicht lange, so kam Savvatij”!)
Andreas Sohn, bekreuzte sich:
»Heil dir, Iwan Michaels Sohn,
Euphemia Georgs 'Tochter,
Awdotja Kondrats Tochter!
Habet die Gite unser Vorrathshaus zu besuchen,
[Auch] deine Mutter, um zu essen und zu trinken!"
Euphemia Jegors Tochter antwortete:
Mein Mitterchen ist kein junges Mägdelein, É
:Thr könnet (?) selber gehen trinken,
Essen auf eigene Faust (eigentl. ihr eigener Kopf)."

1) Savvatij kam als Iwankas Brautwerber zu Awdotja, der alten
Wittwe; er ladet sie mit ihrer verheiratheten Tochter Euphemia und
deren Mann Iwan Michaels Sohn zum Besuch ein,

/

Sisällys, — Inhalt.

Alkulause NE So
Vorwort und Einleitung .

I. Sanakirja. — Wörterbuch.

Nimiluettelo. — Namenverzeichniss .
Suomalainen sanaluettelo .
Deutsches Wortregister

II. Kielennäytteitä. — Sprachproben.

Turjan murretta. — Terscher Dialekt.
A. Lumboyvsk
B. Jokonga .
C. Kuroptjovsk .

Kildinin murretta. — Kildinscher Dialekt.

A. Lovozersk

B. Kildin . SISTER ERA
Akkalan murretta. -— Akkala-dialekt .
Nuottajärven murre. — Notozerscher Dialekt.

A. Songel.

B. Notozero .

Uebersetzung der Originaltexte.

Terscher Dialekt.

A. Lumbovsk
B. Jokonga .
C. Kuroptjovsk .

Kildinscher Dialekt.

A. Lovozersk

Notozerscher Dialekt.
A. Songel.
B. Notozero .

NS
3
FNAG é
c AN
' NOR
4 é
7 -
[ > :
PSA
CR

Q Finska vetenskaps-societeten,
60 Helsinki '
F55 Bidrag till kännedon av
oh.48-50 = Finlands natur och folk
Physical &
Applied Sci
Serials

PLEASE DO NOT REMOVE
CARDS OR SLIPS FROM THIS POCKET

UNIVERSITY OF TORONTO LIBRARY

STORAGE

(UNT
HUR

Hib

! Nada NÄRA
I | | Lt
HIN

N BRN Hd
HAR Kb iii HU I
H Hi
Ht
i a MN Hi 4
ET lv. oh ie
) HN Ning hh t TV
Häl je MA KN An ANGE
a nu
i ill
IRON IKON

ika I
Helper uesir
ie

H MR il ALL I du I I
HH frid FU R NI MIK itll |
| | LL i LO ia i; Sr i ; JA Al - i pg NM Il
4 il UR INR in HN MINH HH | it; Wilja je ill in BLM
UNTLG j HILL
|

NR
Wu

U KN SM

I HR H Tu

a Hd tl NK SLM
i Kill EL ING
Ha N |

HN NN itll

Mt it it
Mu Hr Ran in Int R
OLEG 3

NN

| 3

Hj
Il

i 4 I

AN

ln T Sd fi

LR

A ät Hel i |
| 0 il [ARE Le Re HERA
UREA DIARIE ER KN ST

I

HILDLRA NN Han

I SN
He UN 4 MN NR
N ON Ill I | |

j in |

AN HU

( HRT RrN

Nu äl
| SN de
I