(navigation image)
Home American Libraries | Canadian Libraries | Universal Library | Community Texts | Project Gutenberg | Children's Library | Biodiversity Heritage Library | Additional Collections
Search: Advanced Search
Anonymous User (login or join us)
Upload
See other formats

Full text of "Bidrag till kännedom om Finlands natur och folk"

This is a digital copy of a book that was preserved for generations on library shelves before it was carefully scanned by Google as part of a project 
to make the world's books discoverable online. 

It nas survived long enough for the copyright to expire and the book to enter the public domain. A public domain book is one that was never subject 
to copyright or whose legal copyright term has expired. Whether a book is in the public domain may vary country to country. Public domain books 
are our gateways to the past, representing a wealth of history, culture and knowledge that's often difficult to discover. 

Marks, notations and other marginalia present in the original volume will appear in this filé - a reminder of this book's long journey from the 
publisher to a library and finally to you. 

Usage guidelines 

Google is proud to partner with libraries to digitize public domain materials and make them widely accessible. Public domain books belong to the 
public and we are merely their custodians. Nevertheless, this work is expensive, so in order to keep providing this resource, we have taken steps to 
prevent abuse by commercial parties, including placing technical restrictions on automated querying. 

We also ask that you: 

+ Make non-commercial use of the filés We designed Google Book Search for use by individuals, and we request that you use these filés for 
personal, non-commercial purposes. 

+ Refrainfrom automated querying Do not send automated queries of any sort to Google's system: If you are conducting research on machine 
translation, optical character recognition or other areas where access to a large amount of text is helpful, please contact us. We encourage the 
use of public domain materials for these purposes and may be able to help. 

+ Maintain attribution The Google "watermark" you see on each filé is essential for informing people about this project and helping them find 
additional materials through Google Book Search. Please do not remove it. 

+ Keep it legal Whatever your use, remember that you are responsible for ensuring that what you are doing is legal. Do not assume that just 
because we believe a book is in the public domain for users in the United States, that the work is also in the public domain for users in other 
countries. Whether a book is still in copyright varies from country to country, and we can't offer guidance on whether any specific use of 
any specific book is allowed. Please do not assume that a book's appearance in Google Book Search means it can be used in any manner 
any where in the world. Copyright infringement liability can be quite severe. 

About Google Book Search 

Google's mission is to organize the world's information and to make it universally accessible and useful. Google Book Search helps readers 
discover the world's books while helping authors and publishers reach new audiences. You can search through the full text of this book on the web 



at jhttp : //books . qooqle . com/ 



v. V* 



3W 






*TK- &X 



Wjr 



'*&*** iÄ^"j 



*VV 



%.« s-ji" 



»'* 



JL 






HARVARD UNIVERSITY. 







IL ^C v _ . ^H 

v- Bi /- 


*?# 



0CT-7LJJ 

LIBRARY 

MCZ J or THE 

MUSEUM OF COMPARATIVE ZOÖLOQY. 






-v 






£jl£^3 



BIDRAG 










FINLANDS NATUR n „ FÖ 






Fi&Ua VBlfloakapaSociptotoiL 






BIDRAG 



un 



KÄNNEDOM A F 



FINLANDS NATUR och FOLK. 



TJtgifna 



af 



Finska Vetenskaps-Societeten. 



Femtiondefemte Häftet 



Helsingfors, 

Finska Litteratur-Sällskapets tryckeri, 

1804. 



J3EO ils 1896 



INNEHALL: 

Fwtolostslui Iakttagelser 1 Finland åren 1760-1845. Sammanstött» och or. 
nade af ^.do%f Moberg. 



1 



FENOLOGISKA 1AKTTAGI 

I 

FINLAND 

REN 1750— 184É 

SAMMANSTÄLDA OCH ORDNADE 



AF 



ADOLF MOBERG. 



SnDDlemeöt tiJl Naturalhistoriaka Baganteckningar gjorda i I 

2760- J.&4Ö (Notiser ur Sällskapets pro Fauna et Flora : 

förhandlingar H. Hl). 



/ 



Förord. 



Då jag är 1856 under titel af Naturalhistoriska Daganteckningar 
qjvrda i Vinland arm 1750—1846 i «Notiser ur Sällskapets pro Fauna 
et Flora Fermica forhandlingar Haft 3» begynte att publicera de feno- 
logiaka iakttagelser, som i vårt land redan under nära ett århundrade 
Mtftit anstalda och upptecknade, ansåg jag mig böra inskränka om- 
fånget af desamma till de handskrifna samlingar deraf, hvilka i Veten- 
skapssodetetens arkiv forefunnos, samt några ur äldre böcker och tid- 
skrifter hemtade uppgifter. Af skäl anförda i inledningen till ofvan- 
namnda af handling upptogos deri sålunda icke de af Finska Hushåll- 
ningssällskapet i dess Handlingar, Dagböcker och Underrättelser publi- 
cerade fenologiska data. För eget begagnande införde jag likväl äfven 
dessa T mina fenologiska förteckningar, likasom ock efter hand de till 
Tetenskapssocieteten senare insända äldre handskrifna anteckningar 
frän ifrågavarande tidsperiod — ibland hvilka i synnerhet Sällskapets 
pro Natura (en af några studenter i Åbo bildad förening for idkande 
af naturstadier åren 1893—95) tillvaratagna protokoller, de af prosten 
W. Åkerman i Hvittis åren 1830—45 gjorda klimatologiska antecknin- 
gar och de af prosten J. Fellman ur Finska Hushållningssällskapets 
korrespondens-samlingar gjorda utdrag böra omnämnas — äfvensom 
sedermera allt hvad i sådant hänseende af mig kunde påträffas. Eme- 
dan pä detta sätt ett icke obetydligt antal af dels blott i manuskript 
dels i äldre, svårt tillgängliga tryckskrifter befintliga fenologiska data 
hopsamlats, har jag — i betraktande af dylika spridda förteckningars 
vanliga öde — ansett mig böra, så länge det ännu vore för mig möj- 
ligt* systematiskt ordna och i tryck publicera desamma, så vida de ut- 
göra både ett intressant bidrag till kännedom af det allmänna intresse, 
hvarmed detta forskningsämne i Finland under en lång tidsföljd om- 



IV 

fattats, och tillika ett värdefullt material for närmare utredning af 
detta lands klimatologiska och fenologiska förhållanden. Och allden- 
stund jag, då arbetet redan var färdigt att läggas under pressen, for- 
sattes i tillfälle att genomgå en stor och hufvudsaklig del af Finska 
Hushållningssällskapets korrespondenters originala skrivelser, drog jag 
ej mer i betänkande att med der forekommande data dels korrigera, 
dels komplettera de förut af mig samlade och partielt redan publice- 
rade uppgifterna. Att dessa korrespondenser egentligen beröra de hos 
oss kultiverade växterna är en naturlig följd af ändamålet med de- 
sammas antecknande och insändande. 

Den systematiska anordningen är fullkomligt densamma som i de 
af mig redigerade Klimatologiska Iakttagelser i Finland föranstaltade 
och utgifna af Finska Vetenskapssocieteten. År 1856 — 18? '6. L Fetw~ 
logiska anteckningar (Bidrag tiU kännedom af Finlands natur och folk. 
Haft 41. Helsingfors 1885). Bestämningarne af orternas geografiska 
läge, närmare angifvet i hosföljande förteckning öfver desamma, äro 
dock i så måtto förändrade, att några nödiga korrektioner blifvit iakt- 
tagna och longituden beräknad från Greenwichs nu mera såsom den 
första allmänt antagna meridian. Hvad uppgifterna om de resp. an- 
tecknarena beträffar, hafva de ej kunnat blifva fullständiga, emedan 
desamma i de begagnade källorna icke alltid funnits namngifne. Tyd- 
ligt synes dock att de merendels tillhört landets presterskap, hvilket i 
allmänhet fordomdags var mycket mer intresseradt för naturens före- 
teelser än i senare tider varit fallet. 

•Emedan de rikhaltigaste uppgifter, som vi äga om islossnings- 
och isläggningstiderna i Finland under denna period, finnas anförda i 
«Naturalhistoriska Daganteckningar», hvartill detta arbete utgör endast 
ett supplement, anser jag det lämpligast att äfven här intaga de rö- 
rande dessa klimatologiskt vigtiga fenomen mig tillgängliga notiser, 
hvarigenom i synnerhet några i de längre serierna befintliga luckor 
kunnat ifyllas. 

Likasom i mina förut publicerade fenologiska arbeten angifva, då 
sjelfva iakttagelsen icke särskildt namnes, de anförda data de under 
året först observerade vislagna blommor eller ankomna flyttfoglar. 

De i registret inom parenthes inneslutna siffrorna hänvisa till 
motsvarande pagina i Naluralhistoriska Daganteckningar, hvarigenom 
genast framstår hvarest tillökning af data erhållits. 



Såsom ofvan antyddes har jag hufvudsakligen genom jemförelser 
med de till Finska Hushållningssällskapet insända originala korrespon- 
denserna, men äfven genom andra tillförlitliga anteckningar varit i till- 
fälle att korrigera åtskilliga i Natnralhistoriska Daganteckningar anförda 
data, hvilka till följe af misstag vid afskrifningar eller vid trycknin- 
gen blifVit felaktiga. Dessa upptagas derfore här sådana de rätteligen 
böra vara: 

Sid. 

118. Camjxmula rotundifolia Kuusamo 1804 VE 8. 

129. Ranunculus acris Kuusamo 1803 VI 14. 

130. Anemone nemorom Åbo 1785 V 19. 

134. Cardamine pratensis Kuusamo 1804 VII 6. 
136. Oxalis aceloseUa Wöro 1818 VI 5. 

138. Viola canina Tammela 1824 V 29. 

> » Wöro 1816 VI 3. 

139. > tricdor Wöro 1816 VI 10. 

Hl. Ribes grosmlaria Tammela (blomn.) 1824 V 29. 
143. » rubnim Åbo 1777 V 29. 

> Tammela 1824 V 29. 
145. EpUobium angustifolium Kuusamo 1804 VH 15. 

151. Rubus arctims Tammela 1830 VI 15. 

152. » » Tammela 1827 VII 14. 

153. > chamcemorm Tammela 1827 VII 14. 

156. Prunus &pinom Åbo 1779 V 26. 

157. > cerams (blomn.) Åbo 1779 V 26. 
161. Pimm sativum Tammela 1826 IV 29. 

164 Myrmus nigra (blomn.) Utsjoki 1820 VI 7. 

* » (barm.) Kuusamo 1803 VII 24. 

165. Vaccimum vitis idcea (blomn.) Utsjoki 1820 VI 7. 
170. Bttvla alba Utsjoki 1822 VI o. 
176. Triticum vtdgare (axb.) Tammela 1827 VI 15. 

181. Secale cereale Wirdois 1827 VI 9. 

182. » » Sagu 1822 VII 27. 

184. > » Carlo 1829 VIH 24, 1832 VHI 28. 

186. Hardeum vulgäre Carlo 1826 V 15. 

187. » » Tammela 1828 VII 5. 
195. Hirundo urbica Åbo 1773 V 13. 



VI 

Sid. 

195. Hirundo ruet. et urb. Tammela 1826 V 11. 

196. » > Storkyro 1831 V 17. 

197. » » Carlo 1828 V 21. 

205. Ålauda arvensi* Finström 1823 m 27. 
» » »Åbo 1785 IV a 

206. » » Tammela 1830 IV 15. 
217. Gygnus musicus Tammela 1830 IV 15. 

237. Kyro df Ändringar och tillägg efter en af bibliofilen M. Pohto 

lemnad förteckning äro i närvarande arbete införda. 

246. Lappajärvi 1837 X 13; XI 14. 

248. Tenqjoki 1822 (icke 1833) X 29. 

Ad. Moberg. 



Förteckning: öfver observationerna, deras geo- 
grafiska läge och resp. antecknare. 



A land. 



prestr 



Lemland 

gård 

iJomala preatgård 

Hammarland d:o 
Finstrom Godby. 



E*e ntliga Pin 
land. 

Eorpo Korpogård 
Nagu prestgård . 

Bjerno 

Kisko 

Saga preatgård . 
Rimito 

Halikko prostgård 
Åbo 



Lundo Wanha- 



Latitud. 



Longitad. 



60*5' 


20*7' 


60*9' 


20*1' 


60*13' 


19*44' 


60*14' 


20»tf 


60*10' 


21*34' 


60*12' 


21*62' 


60*12' 


23*8' 


60*15' 


23*29' 


60*20' 


22*43' 


60*23' 


21*57' 


60*24' 


23*5' 


60*27' 


22*1 r 


ÖO^ 


22*24' 



Antecknare. 

K J. Gummerus, past aaj. 1805. 
0. Hambraeus, prost 1800—07. 

El. Stadius, prost 1816—24. 
J. G. Wänman 1805, 1806. 1816. 
J. P. Granberg, prov. lik. 1817, 
1825—26. 



H. Miödb, possessionat, 1802—04. 

1802. 

Sällskapet Pro Natura 1795. 

1781. 

M. J. Tolpo, prost 1817-26. 

J. Leche 1750. Sällsk. Pro Na- 
tura 1793. 

B. L Ignatius, prost 1816—25. 

J. Leche, prof. 1748-63. 1769 
—79, 1785. Sällsk. Pro Na- 
tura 1793—95. M. v. Wright 
1824, 25. 

N. Hjelt 1780—1807. 1812. 



vin 



Lemo 


Longitnd. 


Latitud. 




öo^ 


22*0' 


1817—21, 1826. 


Masku. 


60*34' 


22*8' 


Sällsk. Pro Natura 1793. 


Nousis 


60*37' 


22*9' 


D:o d:o 1793-94. 


Nykyrko 


60*48' 


21*32' 


J. Ström, prost 1802-05, 1811. 


Nyland. 








Karis 


60*5' 


23*44' 


1800. 


Sjundefi prostgård 


60° 10' 


24*13' 


C. H. Forssman, prost 1816—18. 


Helsingfors .... 


6o*i(r 


24*57' 


1801. M. v. Wright 1832-33. 


Earislojo 


60*15' 


23*45' 


1844. 


Borgå 


60*23' 


25*39' 


J. Borgström, lektor 1800—02, 
1816—25. 18, 26—39, 1845. 


Sataknnta. 






% 


Hinnerjoki .... 


61*0' 


22*0' 


1801—03, 1819-20. 


Kjulo 


6i*r 


22*20' 


1760—61. 


Punkalaidun . . . 


ei«r 


23*6' 


F. E. Bergroth, kyrkoherde 1825 

-27. 
W. Åkerman, prost 1830 — 45. 


Hvittis prostgård 


6i*n' 


22*41' 


Euraåminne d:o . 


6mv 


21*36' 


H. Törnroth, kapellan, sedn. kyr- 
koherde 1800-04, 1816-18. 


Kumo 


61 »15' 


22*21' 


Sällskapet Pro Natura 1793—94. 


Earkku 


61*25' 


22*58' 


Jos. Mollin, prost 1800-03. B. 
H. Aminoff 1817. 


Björneborg .... 


61*29' 


21*48' 


1793. 1841-42. 


Wirtois 


62*14' 


23*44' 


1827. 


Tavastland. 








Tammela prestg. 


60°48' 


23*44' 


N. M. Tolpo, prost 1817—31. 


Janakkala 


60*54' 


24*42' 


1802. 


Tavastehus .... 


61°0' 


24*31' 


Z. Cygnaeus, prost 1801 — 06. 



IX 



Hattula prostgård 
Tnulois 



Haoho prestgärd 
Sääksmäki . . . . 

Pälkäne 

Padasjoki 

Laakkas prestgärd 

Rantalampi. . . . 

Wiitasaari . . . . 

Pihtipudas . . . . 

Savolaks. 

S:t Michel 
Jokkas prestgärd 

Jorois 

Kuopio 

» Haminanlaks 



Latitud. 

61°3' 
61*9' 

61*11' 

61«12' 
61*21' 
öl^ 
62*25' 

62*37' 

63*4' 

63*21' 



61*41' 
61*54' 
62*10' 
62*54' 
62*54' 



Ii8almi (Idensalmi) j 63*35' 



Karelen. 



Parikkala 
Tohmajårvi . 



61*32' 
62*11' 



Ilomante ..... 62*40' 



Longitad. 

24*29' 
24*51' 

24*38' 

24*8' 

24*18' 

25*17' 

25*57' 

26*49' 

25*48' 

25*33' 



27*12' 
27*50' 
27*47' 
27*39' 
27*29' 



27°9' 



29*30' 
»6*21' 
30*54' 



G. Lindeqrist, prost 1835—36. 
A. Monsterhjelm, possessionat 

1817—21. 
J. C. Grahn, kapeUan 1800-03. 
Sällsk. Pro Natura 1794—95. 
1788-89, 1800-01. 
1800-01. 
A, Arvidsson, kyrkoherde 1816— 

19, 1823-25. 
J. Boxström, prost 1824—26. 

1845. 
J. Boxström, prost 1800—01, 1816 

—23. 
1817-22. 



J. Heinricius 1800-02. 1818. 

M. Gottlund, prost 1816, 1819. 

S. Möller 1800-02. 

1801—02. 

M. v. Wright 1826-27, J. och 

F. v. Wright 1830-33, 1845 

-55. 
P. J. Collan, prost 1816-27, 

1829-31. 



1853-54. 

P. Wallenius, prost 1817-20. 
Joh. Molander, prost (sedn. bi- 
skop) 1817-20. 



Österbotten. 


Latitud. 


Longitnd. 


• 








Easkö 


82*23' 


21M2' 


1806. 


Dmola 


62*43' 


22*33' 


1801-07, 1810-25. 


Kuortane 


62M8' 


23<>32' 


1818. 


Storkyro 


63°0' 


22*17' 


1831—32, 1834-42. 


Wasa 


63°o 


21*39' 


1802. 


Wöro 


63°9' 


22*11' 


1807. 


Lappajärvi .... 


63°12' 


23*37' 


E. Castrén, 1826— 28. J. Fellman, 
prost 1836-39, 1842—45. 


Oravais 


63*16' 


22*19' 


1825-26. G. Hedberg 1843-55. 


Lohteo 


64*3' 


23*30' 


1802, 1826—28. 


Ealajoki 


64*15' 


23*58' 


J. Frosterus, prost 1816—25. 


Paltamo 


64*16' 


27*42' 


1759—74. C. F. Aejmelaeus, prost 
1817-27. 


Pyhäjoki 


64*26' 


24*16' 


1818. 


Liminko 


64*48' 


25*24' 


1819—21. 


Muhos 


64°49' 


25*57' 


1768—69, 1772—95. G. R. Ap- 
pelgren, prost 1800-07, 1811. 
1838. 


Siikajoki 


64*50' 


24*45' 


1816. 


Karlö 


65*1' 


24*46' 


1788-89, 1792—94. E. J. Fro- 
sterus prost 1825—33. 


Uleåborg 


65*1' 


25*27' 


1784—89, 1801. H. Wegelius, 
prost 1816-21. 


Iijo 


65*19' 


25*21' 


J. Frosterus prost 1818-26. 


Pudaqårvi .... 


65*26' 


26*52' 


I. Montin, kyrkoherde 1817—24. 


Kemi 


65*49' 


24*32' 


M. Castrén, prost 1793-99, 1800 
-07, 1811-26, 1840. 


Tonieå 


65*51' 


24*9' 


1801. H. Deutsch, prov. läkare 
1816-20. 


Kuusamo 


65*57' 


29*12' 


1803—06. A. Montin, kyrkoherde 
1818—21, 1824 


Rovaniemi . . . . 


66*80' 


25*43' 


1845. 



XI 



Latitud. 



Longitnd. 



Lappland. 

Sodankylä . . 

Enare | 08°57 

Utejoki I 69°öl 



67°27' , 26°36' N. Enckell 1801-07. 

27«6' , J. Fellman 1822, 1824, 1826. 

! 1828—30, 1833, 1843. 

26«57' i 1758. S. Castrén 1795—97. J. 

! Fellman 1820-22, 1826. 







I. 


Växter. 


Ortens namn. 


Lat. 


Long. 








Synanthereae. 








Bidens tripartita. 


Karkku .... 


61|° 


23° 


1808 VE 24. 


Kemi 


65|° 


24J° 


1798VIH12, 94Vmi,98Vni9,99Vni5. 
Chrysanthemum leucanthemum. 


fXousis 


60J° 


22i« 


1798 VI 27. 


Borgå 


« 


25|« 


1801 TI 16, 02 VI 18. 


Pankalaidun . 


61» 


23° 


1827 VI 17. 


Kumo 


61J« 


22J» 


1798 VI 9. 


Såaksmaki . . 


n 


24;° 


1794 VI 27. 


Karkku .... 


61$° 


23° 


1803 vn 5. 


S:t Michel . . 


61f° 


27i° 


1801 VI 24. 


Muhos 


64f° 


26° 


1806 vn 13, 06 vn 7. 


Kemi 


65|« 


24J« 


1798 Vn 16, 94 Vn 11, 99 VH 11, 
1801 VH 16. 


Utsjoki .... 


69J« 


27|° 


1820 vn 9. 

Matricaria chamomilla. 


Bjerno 


60J° 


23«« 


1795 VI 22. 


Nousis 


60J« 


22i« 


1798 VI 12. 


Borgå 


W 


25|« 


1801 VI 8. 


Kumo 


61J« 


22J» 


1798 VI 12. 


Karkku .... 


61*« 


23» 


1808 VI 16. 

Tripleurospermum inodortmt. 


Bjerno 


604» 


23J« 


1796 VI 22. 


Nousis 


60i« 


22J» 


1798 VI 27. 



Ortens namn. 


! Lat. 


Long. 






1 




Tripleurospermutn inodorum. 


Karkku .... 


61 J° 


23° 


1803 VI 16. 


Kemi 


65f° 


24|° 


1798 VI 29, 99 VK25. 


Utsjoki 


69|° 


27J 


1820 Vm 3, 21 VH 11, 22 VI 29. 

Änihftnts hnctcriu. 


Sääksmäki . . 


61 10 


24}° 


1794 VI 27. 

Anthemis arvensis. 


Åbo 


60£« 


22J» 


1793 VI 29. 

AchiUea millefolium. 


Jomala .... 


60i« 


20° 


1802 VII 4. 


Borgå 


60J° 


25J° 


1801 VI 12. 


Punkalaidun . 


61° 


23° 


1827 VI 26. 


Sääksmäki . . 


61J 


24i» 


1794 VI 10. 


Karkku .... 


61*» 


23° 


1803 vn 5. 


S:t Michel . . 


61|» 


27|° 


1801 VI 24. 


Homants . . . 


62f° 


31° 


1818 VH 3, 19 VH 3. 


Muhos 


64f° 


26° 


1802 VU 5, 04 VI 22, 05 VH 10, 

08 VH 8. 


Kemi 


65|° 


24{» 


1793 VI 28, 95VH6, 98 VI 26, 99 VI 28, 
1801 Vn 9, 19 vn 1. 

Tanacetum vidgare. 


Kemi 


65 Jo 


24J° 


1793 VH 15, 94 VH 10, 98 VH 11, 

99 vn i2, 1801 vn 19, 02 vn 23. 

Artemisia absinihium. 


Nousis 


60J° 


22J» 


1798 VH 29. 

Artemisia wdgaris. 


Nousis 


604° 


224» 


1793 VH 28. 


Kemi 


65|° 


24»» 


1793 VH 24, 94 VH 24, 97 VH 23, 
99 VH 21. 



3 



Ortens namn. 


Lat Long. 






j 




Onaphaiium uliginosum. 


Kemi 


65J° 


24£° 


1799 Vin 13. 


Utsjoki . . . . 


69|° 


27^0 


1820 vin 4. 

Gnaphalium norvegictim. 


Utejoki . . . . 


69|° 27±° 


1830 vn 25, 21 vm 11. 








Antennaria dioica. 


Jomala . . . . 


60£* 


20° 


1802 VI 6. 


Bjemo 


w 


23J° 


1796 V 5. 


LVbo 


60£° 


22j° 


1752 V 13, 93 V 19. 


lisonäs 


n 


n 


1798 V 24. 


1 Borgå 


n 


25J° 


1801 V 17, 02 V 14. 


/Kornö 


61 J» 


22J« 


1793' V 16. «■ 


JSääksmäki . . 


n 


24j° 


1794 V 18. 


Kemi 


65J° 


244» 


1798 VI 12, 94 VI 9, 96 VI 27, 98 VI 15, 
97 VI 26, 99 VI 20, 1801 VI 23, 
02 VI 27. 

Antennaria alpina. 


Utsjoki 


69$° 


27^ 


1820 VH 25. 

Erigeron acris. 


Sääksmäki . . 


61J« 


24|° 


1794 Vn 6. 


Kemi 


65f 


24£° 


1793 VH 10, 96 VH 20, 96 VH 15, 

99 VH 28. 

Solidago virgaurea. 


Xousis 


60£° 


22J° 


1793 vn 18. 


Kemi 


65f« 


244» 


1798 VH 13, 92 VH 14, 96 VH 20, 
98 VH 14, 99 Vn 16, 1819 VH 18, 
26 vn 11. 


Kuusamo . . . 


66° 


29i« 


1804 VI 29. 


Utsjoki • • • • 


69f» 


27$° 


1821 vn 25, 22 vm 1. 



Ortens namn. 


Lat 


Long. 






i 


Tu8säago förfara. 


Jomala .... 


60J° 


20* 


1816 IV 28, 18 V 8. 


Sjundeå .... 


n 


24J« 


1817 V 6. 


Åbo 


60£° 


22i« 


1752 IV 30, 98 IV 23. 


Nousis 


n 


« 


1798 V 2. 


Karkku .... 


61|» 


23» 


1803 V 15. 

Centaurea jacea. 


Karkku .... 


« 


n 


1808 VH 24. 

Centaurea cyanus. 


Bjerno 


60J 


23|« 


1795 VI 22. 


Åbo 


60i° 


22i° 


1798 VI 15. 


Kumo 


61^° 


n 


1798 VI 13. 


Tuulois .... 


« 


24J« 


1818 VII 1, 20 VI 21. 


Karkku .... 


61 V> 


23» 


1808 VI 21. 


S:t Michel . . 


61 J° 


27|° 


1801 VI 18. 


Oravais .... 


63J« 


22J» 1826 VI 16. 


Eemi 


65£» 


24i°! 1798 VH9, 94VII11, 98 VII7, 99VH8. 








Saussurea alpina. 


Utsjoki .... 


69f° 


274» 


1795 Vm 29, 1820 VH 28, 21 VIH 13, 
22 VH 25. 

Cir8ium lanceclatum. 


Kemi ..... 


65|» 


24J» 


1797 VIH 29, 

Oirsium arvense. 


Kemi 


n 


n 


1798 VH 19, 99 VH 10. 


Utsjoki .... 


69|» 


27. J° 


1820 VE 28. 

Oirsium heterophyllum. 


Karkku .... 


61J° 


23» ! 1808 VII 9. 


Kemi 


65f» 


24£° 1795 VII 26, 96 VII 13, 97 VII 19, 
99 VE 12, 1890 VII 16. 


Utsjoki 


69f 


27J« 


1822 VIH 7. 



Orten» namn. Lat. Long. 



Kemi . 
Utejoki 



K&rkkn . 
Kemi. . . 



Kemi. 



Ibo . . 
Kemi. . 
Utejoki. 



Bjerno . 
Utejoki. 



Utejoki. 



Nousis. 



Bjerno . . . 
Maska . . . 
Nousis. . . 
S:t Michel 



Jomala 
Sagu. . 



65|° 
69f° 



61J« 
65J» 



65f« 



60.J» 
65J° 
69|« 



60J* 
69}° 



60i° 



60'<» 
60|« 

61|<» 



24J» 
274® 



23» 
24£» 



24|« 



224° 
24J« 
27^ 



23i« 
27.J» 



22f 



23J« 
22>« 

n 

274» 



60J° I 20° 

„ 221» 



Mulgedium sibiriaim. 
1793 Vm 12. 
1881 vin 11. 

Sonchus oleraceas. 
1803 VII 16. 
1793 VE 17, 94 VH 20, 99 VH 22. 

Crepis tectorum. 

1795 VI 20, 96 VI 16. 

Hieraeium umbeUatum. 

1793 V 31. 

1794 VH 9, 98 VI 26. 
1822 Vm 8. 

Hieraeium murorum. 

1796 VI 27. 

1796 vm 2i, 1821 vm 2, 22 vm 2. 

Hieraeium alpinum. 
1796 VH 27, 97 VH 13, 1820 VH 27, 

21 vn 30, 22 vm 3. 

Hieraeium auricula. 
1793 VI 12. 

Hieraeium piioseUa. 
1796 VI 24. 
1793 VI 4. 
1793 VI 13. 

1801 VI 3. 

Taraxacum offieinale. 

1802 V 9, 20 V 19, 21 V 16. 
1819 V 15, 20 V 25, 22 IV 25. 



Ortens namn. 


! Lat. 


Long. 






T 


Taraxacum officinale. 


Bjerno .... 


60J» i 23i« 


1795 V 14. 


Åbo 


60J° 22i° 


1752 V 5, 15, 98 V 19, 95 V 14. 


Nousis .... 


n f* 


1798 V 9. 


Halikko . . . 


T) 


23° 


1819 VI 6, 20 VI 6. 


Borgå .... 


n 


25J» 


1801 V 8, 02 V 2. 


Tammela . . 


60|° 


23i» 


1820 V 18, 21 V 9. 


Punkalaidun 


61° 


23° 


1827 V 25. 


Euraåminne. 


61j° 


214° 


1816 V 25. 


Säaksmäki. . 


w 


2410 


1794 V 16. 


Tuulois . . . 


61{° 


24f 


1818 V 26, 19 V 21, 20 V 13, 21 V 13. 


Karkku . . . 


6ir 


23° 


1802 V 28, 03 V 15. 


S:t Michel . 


61J« 


27 i« 


1801 V 22. 


Tohmajärvi . 


62|<> 


30|° 


1817 VI 2, 18 VI 2, 20 VI 2. 


Emola .... 


! 62|° 


22 »• 


1801 V 18, 02 VI 5, 19 V 26, 20 V 25. 


Ilomants. . . 


1 n 


31° 


1817 VI 2, 19 VI 5. 


Viitasaari . . 


| 63° \ 25J« 


1817 V 27, 19 VI 4, 20 VI 1, 21 VI 5. 


Paltamo . . . 


64j° I 27 j» 

1 

l 1 


1817 VI 6, 18 VI 16, 19 VI 12, 20 VI 1, 
21 VI 14, 22 \1 1, 28 VI 7, 96 V 25, 
27 V 28. 


Muhos .... 


64£° j 26° 


1804 VI 5, 06 VI 19. 


Ijo 


65J | 25jo 


1819 VI 16. 


Torneå. . . . 


65 j« j 24J° 


1819 VI 21. 


Kemi 


n 


24 J« 


1793 VI 10, 94 XI 9, 95 VI 16, 96 VI 20, 




j 


98VI10, 99VI14, 1801 VI 8, 02VI15, 




| I 


17 V 31, 19 VI 15, 20 VI 6, 21 VI 9, 






22 VI 8, 26 VI 4. 


Kuusamo . . 


. 66° 29±° 


1819 VI 19. 


Utsjoki. . . . 


. 69|° 27^° 

1 


1821 Vn 11, 22 VI 21. 

Leontodon aidumnalis. 


Karkku . . . 


.', 61J°j 23° 


1803 vn 24. 


Kemi 


. 65|° 24J° 

1 


1793 VE 16, 94 VII 14, 96 VII 19, 
97 vn 21. 


Kuusamo . . 


. 66° ! 29]° 


1808 Vn 4, 04 VI 30. 


Utsjoki. . . . 


69J° 


27i° 


1795 vni 21, 97 vm 5. 



Ortens namn. i Lat. Long 



Kemi. 



S:t Michel . . 



[Enmo .... 
I Säiksmäki . 
Earkku . . . 
Kemi 



653° 



24J« 



61f° I 27^° 



6li« I 22J» 
„ i 241» 
61£° 23° 
65J° | 24J« 



Eemi. . . 
Utsjoki . 



Punkalaidun . 



Eemi. 



Knusamo . 
Utsjoki. . . 



65|° 
69|» 

61° 
65J° 



24.J» 
27|« 



23° 
24J« 



66° 291° 
69|<> ' 27 J° 



Eemi. 



Nousis. 
I Kemi. . 



66|« 



60£° 
65f 



24i« 



22^ 
24J» 



Dipsaeaeeae. 

THchera arvensis. 

1798 vn is, 94 vn 17, % vn 18, 

97 VH 10, 1803 vn 21. 

Yaleriaaaeeae. 

Viburnum opulus. 
1801 VI 8. 

Valeriana öffiånalis. 

1798 VH 9. 
1794 VH 13. 

1803 VH 15. 

1793 VH 9, 94Vn9, 96VU12, 99VH10. 

Rabiaceae. 

Oalium pcäwtre. 
1793 VH 2, 94 VH 6, 98 VI 29, 99 VI 28. 
1822 VH 8. 

Oalium boreale. 
1827 VI 16. 

1793 VH 9, 94 Vn 13, 99 VH 10, 
1802 Vn 21, 19 VH 17. 

1804 VH 24. 

1796 Vm 11, 97 Vm 5, 1820 vm 10, 
21 Vm 2, 22 VH 26. 

Oalium mollugo. 

1799 VH 25. 

Oalium xdiginosum. 

1793 VH 2. 

1794 vn 6, 96 VH 11, 99 VH 8. 



Ortens namn. 



Lat 



TJtejoki. 



Finström . 
Nouris . . . 
Karkku . . 
Kemi. . . . 



Kemi. 



Åbo 



Åbo 

Sääksmäki 
Karkku . . 



Åbo . . 
Nousis . 
TJtejoki. 



69|« 



60£° 
60|° 

65J° 



Long. 



60i« 



61 1° 
61±» 



60|° 
69|° 



27f> 



20° 
22J<> 
23° 
24J« 



Sääksmäki. . 
S:t Michel . 



61^° 
61i» 



22J« 



24i« 
23° 



22J« 

n 

27±« 



24i° 
27|° 



Oalium uliginosum. 
1795 Vm 10, 97 VH 19, 1821 VH 31, 
22 VE 9. 

Galium verum. 
1826 VH 3. 
1798 VH 2, 14. 
1808 VH 13. 

1798 VH 21, 94 VH 24, 95 VH 26, 
98 VH 23, 99 VH 25. 

Oalium aparine. 
1798 VII 9, 94 VH 10. 



Caprifollaeeae. 

Lonicera xylosteum. 
Bladsprickning. 

1750 IV 26, 51 V 17, 52 V 5. 

Blomning. 

1751 VI 3, 52 V 22. 
1794 V 28. 

1801 VI 4. 

Linnaea borealis. 
1798 VI 28. 
1798 VH 2. 
1821 VII 23. 



Campannlaeeae. 

Campanula glomerata. 
1794 VH 1. 
1801 VI 24. 



Ortens namn. 


Lat Long. 




Säåk8mäki . . 
S:t Michel . . 


61$° 
61|° 


24J° 
27|° 


Campantda persicifolia. 
1794 VI 26. 
1801 VI 18. 


Borgå 

Eomo 

Kemi 

Utejoki 


60i° 
61f 
65f 

69|° 


25|° 
22J° 
24£° 

27i» 


Campantda rotundifolia. 
1801 VI 11. 
1798 VI 24. 
1798 VII 7, 94 VII 9, 98VH12, 98VH4, 

99 VH 7, 1801 VH 11, 19 vn 8. 
1820 VII 22. 


IKumo 


61J« 


22i» 


Campantda patvla. 
1798 VI 27. 


Utejoki .... 


69|° 


274» 


Campamdajuniflora. 
1821 Vm 13. 

Lobeliaceae. 

Lobdia Dbrtmanna. 


Karkku .... 


61*» 


23° 1808 VII 7. 

1 Boraginaeeae. 


Åbo 


60j« 


22J° 


Lycopsis arvensis. 
1798 VI 29. 


Jomala .... 

Bjerno 

Nonsis 

Eamo 

Sääksmäki . . 
Ilomante. . . . 


60J» 

60J° 
61i» 

62J» 


20° 

23i° 

22|° 

24J» 
31» 


Myosotis scorpioides Linn. 
1802 V 27. 
1795 VI 2. 
1798 V 29. 
1798 VI 12. 
1794 V 28. 
1819 VI 23. 



10 



Ortens namn. 


Lat. 


Long. 


Myosotis scorpioides Linn. 












Kemi 


65}* 


24J» 


1798 VI 7, 94 VI 6, 95 VI 19, 96 VI 5, 








99 VI 26, 1808 VI 24. 




Utsjoki .... 


69|° 


27i° 


1820 VH 28. 

IAthosperrmm arvense. 




Jomala .... 


60i° 


20° 


1802 V 2. 




Åbo 


6<>h> 


22J° 


1798 V 19. 




Säåksmåki . . 


61i* 


24J« 


1794 VI 11. 




Karkku .... 


61^° 


23° 


1808 VI 12. 




S:t Michel . . 


61|° , 27 1* 


1801 Yl 2. 

Labiatae. 










Thymus serpyUum. 




XJtsjoki .... 


69|° 


274° 


1820 VH 6, 21 VH 25, 22 VH 14. 

Scutdlaria galericulata. 




Kemi 


65|° | 24£° 


1798 Vm 12. 




Kuusamo . . . 


66° 


294° 


1804 VH 17. 

Prunétta vtdgaris. 




Kemi 


65}° 


24J« 


1793 VH 21, 99 Vm 6. 

Oaleopsis ladanum. 




Karkku .... 


61j° 


23° 


1803 VI 28. 

Oaleopsis tetrdhit. 




Sääksmäki . . 


61i° 


24J» 


1794 VI 27. 




Karkku .... 


61£° 1 23° 


1803 VI 28. 




S:t Michel . . 


61|° ! 27 J° 


1801 VI 24. 




Kemi 


65|° 24J° 

i 


1793 VH 7, 94 VH 12, 98 VH 
99 vn 8. 


14, 


Utsjoki 


69|° 


27»° 


1821 vin 1. 





11 



Ortens namn j Lat. Long. 



Åbo . 
Kemi. 



Åbo . 
Noasis 
Kemi. 



I Kemi. 



Bjerno . . . 
Rimito. . . 
Åbo . . . . 
Sääksmäki 
S:t Michel 
Kemi. . . . 



Utejoki 



Eausamo 
Utejoki . 



Utejoki 



60J° 
65|° 



22J° 
24'° 



60J° 22J 
65f 



60j° 
60J« 



23|° 

22° 
22 m> 



61|° 241° 
61J° 



65J» 



69™ 



66° 
69f 



27i° 
24>° 



27J« 



29J» 
27£» 



Lamium album. 
1752 V 30. 
1796 VI 17, 96 VI 14, 98 VI 13. 

Lamium purpureum. 
1752 V 23, 93 V 31. 
179* VI 1. 
1798 VH 7, 97 VI 20, 98 VI 19. 

Lamium amplexicaule. 
1793 Vn 8, 94 VH 14, 97 VH 10. 



Menyanthaceae. 

Menyanthes trifoliata. 
1795 VI 11. 
1793 VI 6. 

1793 VI 6. 

1794 V 26. 
1801 V 31. 

1793 VI 12, 94 VI 14, 96 VI 21, 98 VI 19, 
99 VI 18. 

1821 vm 10. 



Polemoniaceae. 

Pdemonium caeruleum. 
1806 Vn 15. 
1795 VH 27, 97 VH 13, 1820 VH 15, 

21 vn is, 22 vm 5. 

Diapensia lapponica. 
1795 Vn 11, 1820 VH 1, 21 VI 23. 



12 



Ortens namn. 



Lat. 



Åbo . . . 

Jomala . 

Åbo • . . 

Lundo . . 
Maska . . 
Tammela 
Hvittds. . 



Sääksmäki 
Storkyro. . 
Kuopio . . 



Åbo 

Åbo 

Utsjoki. . . 

Karkku . . 
Kemi. . . . 



60i° 



60J° 
60^ 



60|° 
61J° 



n 

63° 



Long. | 



60i° 



22f 

20° 
22f 

22J° 

n 
23J° 
22|« 



24J» 
22J° 
27J° 



22'° 



69|° 



27 J° 



61 1° 23» 
65|° , 24J° 



Oleaeeae. 

Syringa vulgaris. 
Löfsprickaing. 

1760 V 2, 51 V 10, 52 V 2. 

Blomning. 

1803 VI 15, 04 VI 5. 

1750 V 30, 51 VI 9, 52 VI 3, 64 VI 7, 
65 VI 5, 57 VI 4, 62 VI 8. 

1805 VI 26, 06 VI 15, 07 VI 20. 

1798 VI 20. 

1827 V 30. 

1880 VI 18, 31 VI 4, 82 VI 5, 83 VI 9, 
84 VI 10, 85 VI 12, 86 VI 12, 87 VI 11, 
88 VI 12, 39 V 29, 40 VI 8, 41 VI 1, 
42 V 29, 43 VI 18, 44 VI 11, 45 VI 15. 

1794 VI 10. 

1842 VI 9. 

1801 VI 1, 02 VI 28. 

Fraxinus excdakr. 
LOfsprickning. 

1761 VI 1, 62 V 8. 

Blomning. 
1750 V 16, 51 V 27, 52 V 6. 



Gentian&ceae. 

Oentiana nivalis. 
1820 VIE 17. 

Oentiana campestrU. 
1803 VI 25. 
1798 VIE 12, 94 Vm 7, 99 VIE 6. 



13 



Ortens namn. 


Lat. 


Long. 










Gentiana amaretta. 


Nousis 


60^ 


22|° 


1793 vn 10. 

Solanaeeae. 

Solanum tuberosum. 
Plantering. 


Hammarland . 


60J* 


19J» 


1806 V 23. 


Jomala .... 


r> 


20° 


1802 V 22, 07 V 29, 17 V 27, 18 V 31, 
19 V 21, 20 V 30, 21 VI 1, 22 V 1, 
28 V 6. 


IKorpo 


n 


211» 


1803 Yl 2, 04 V 25. 


Sago 


n 


22|» 


1818 V 25, 19 V 24, 20 V 15, 26 V 13. 


Sjundeå .... 


w 


24J° 


1817 V 24, 18 V 20. 


Lemo 


60J° 


22° 


1819 V 29, 20 V 25, 21 V 15. 


Halikko .... 


n 


23° 


1816 V 27, 18 V 26, 19 V 21, 20 V 25, 
21 VI 4, 22 V 13, 28 VI 7. 


Borgå 


n 


25J» 


1801 V 9, 02 V 4, 18 V 27, 20 V 29, 
21 V 14. 


Tammela . . . 


60$° | 23J° 


1817 V 30, 18 VI 6, 19 V 22, 20 VI 1, 








27 V 22, 28 VI 2, 29 VI 5, 30 VI 10. 


Hinnerjoki. . . 


61° 


22° 


1801 V 16. 


Punkalaidun . 


n 


23° 


1826 V 26, 27 V 21. 


Tavastehus . . 


n 


24J« 


1803 V 10. 


Earaåminne. . 


61J» 


21J» 


1804 VI 15, 16 V 28, 17 V 25, 18 VI 4. 


Hvittis 


n 


22|° 


1832 V 16, 35 VI 2, 36 V 20, 37 V29, 
41 VI 1, 42 V 24, 45 VI 2. 


Pälkäne .... 


n 


24»» 


1801 V 16. 


Tuulois .... 


n 


24|» 


1817 V 30, 18 VI 2, 19 V 28, 20 V 25, 
21 VI 1. 


Padasjoki . . . 


rt 


25J» 


1800 V 10, 01 V 27. 


Karkku .... 


61|° 


23° 


1800 VI 4, 01 VI 2, 02 V 28, 03 VI 12. 


Jokkas 


62° 


27f» 


1816 V 27, 19 V 27. 


Jorois 


62J» 


W 


1801 V 12. 


Tohmajarn . . 


w 


30f 


1817 V 22, 18 V 25, 19 VI 5, 20 V 22. 


^Laukka8 .... 


62i« 


26» 


1819 VI 5. 



14 



Ortens namn. 


Lat. 


Long. 










Solanum tnberosum. 
Plantering. 


Rautalampi . . 


62£° 


26|» 


1826 V 14. 


Hmola 


62|° 


22i» 


1801 V 22, 02 V 27, 04 V 26, 06 VI 4, 
07 VI 9. 10 VI 5, 11 V 30, 12 VI 1, 
13 V 31, 14 V 27, 15 VI 1, 16 VI 6, 
17 VI 3, 18 VI 4, 19 VI 3, 20 V 23, 
21 VI 4, 22 V 20, 23 VI 11. 


Ilomants . . . 


n 


31» 


1817 VI 5, 18 VI 10, 19 V 28. 


Viitasaari . . . 


63° 


25J° 


1801 VI 2, 17 V 29, 18 VI 1, 19 VI 11, 
20 VI 10, 21 VI 15. 


Kuopio 


» 


27f 


1801 VI 7, 02 V 22. 


Oravais .... 


63j° 


22i« 


1826 V 24, 43 V 31. 


Iisalmi 


63$° 


274° 


1817 V 27, 18 VI 6, 19 VI 10, 20 V 24, 
26 V 16, 27 V 20, 30 VI 4, 31 V 24. 


Lohteo 


64» 


23 \o 


1826 V 18, 27 V 21, 28 V 29. 


Kalajoki .... 


64J« 


24° 


1817 V 29, 18 V 30, 19 VI 4, 20 V 26, 

21 VI 8, 22 V 23, 23 V 28. 


Paltamo .... 


n 


27f 


1817 V 31, 18 VI 6, 19 VI 8, 20 V 28, 
21 VI 4, 22 V 20, 23 VI 7, 26 V 15, 
27 V 20. 


Liminko .... 


62*° 


25^ 


1819 VI 3, 20 V 29, 21 V 15(?) 


Muhos 


n 


26° 


1801 V 13, 02 V 21, 04 V 17, 07 V 29. 


Uleåborg . . . 


65° 


254» 


1819 VI 6. 20 V 29, 21 VI 6. 


Ijo 


65J° 


„ 


1819 VI 6, 20 VI 2, 26 V 22. 


Pudasjårvi. . . 


65£» 


26»° 


1817 V 27, 18 V 29, 19 VI 2, 20 V 27, 
21 VI 4, 22 V 17, 23 V 31. 


Tomeå 


65|° 


24|° 


1816 VI 11, 17 V 27, 19 VI 4. 


Kemi 


n 


24j° 


1798 V 17, 96 V 24, 98 V 26, 99 V 25, 
1819 VI 7, 20 VI 1, 21 VI 4, 26 V 30. 


Kuusamo . . . 


66° 


29i° 


1803 VI 2, 04 V 25, 18 V 27, 19 VI 5, 
20 V 31, 21 VI 8. 


Sodankylä. . . 


67|° 


26 i° 


1801 V 26, 02 V 31, 03 V 16, 04 V 24, 
06 V 31, 07 VI 11. 


Enare 


69° 


,27° 


1826 V 10, 28 V 15, 29 V 20, 30 V 20. 



15 



Ortens namn. 



Jomala 



Saga. . 
Sjandeå 
Nousis . 
Halikko 

Borgå . 



Tunmela . 



Hvittis. 



Earkka . . 
Jokkas. . . 
Tofamajäm 

Laukkas 
Bautalampi 
Hmola . 



Uomants. 
Viitasaari 

Oravais . 
Iisalmi. . 
Lohteo. . 
Liminko . 
Uleåborg. 
Ijo . . . . 
Pudasjärvi 
Torneä. . 
Kemi. . . 



Lat iLong. 



60J° 



60i« 



60|° 



61 1° 



61$° 

62° 

62]° 



62i« 



63i° 

634° 

64° 

64|° 

65° 

65J« 

65^ 

65|« 



20» 

22i» 
24|° 
22J» 
22|° 

25|° 
233° 



22|° 



23° 

27f 

80f 

26° 
26f° 
62g° 22»° 

31° 

63° !25f 



22|° 
27J» 
23A» 
254° 



26J° 
24J» 
24J.0 



Sdanum tuberosum. 
Blomning. 

1818 Vn 30, 19 VH 23, 20 VH 27, 

21 yra ii, 28 vn 14, 28 vn 12. 

1819 VH 28, 20 VH 15, 26 VH 2. 

1817 vn 15. 
1793 VH 16. 

1818 VUI 3, 19 Vn 19, 20 vn 20, 

21 Vni 15, 22 VH 14, 93 VH 26. 

1801 vn ii, 02 vn 9, 17 vn 6, 18 vn 10, 

20 vn 10. 
1817 vi 30, 20 vn 16, 21 vm 1, 

29 Vn 24. 
1831 Vn 24, 37 VH 16, 43 VH 31, 

44 vm 4, *5 vn 22. 
1801 VH 24, 03 VH 16. 

1819 vin 4. 

1817 vn i6, 18 vn 16, 19 vm 2, 
20 vn 16. 

1819 vm 10. 

1826 VII 24. 

1818 Vn 25, 

22 VII 22. 

1818 vm 14, 

1801 VII 18, 
21 VII 30 

1826 VII 22. 

1817 VII 21, 26 VU 8. 

1826 VI 20(?), 27 VU 25, 28 VUI 18. 

1819 Vn 24, 20 VII 26, 21 VIU 29(?) 
1819 VII 30, 20 VII 26. 

1819 vm 3. 

1819 VIII 4, 20 Vn 22, 21 VIII 8. 
1817 VII 27. 

1802 vin 4. 



19 VII 23, 20 VII 20, 



19 Vin 3. 
19 VII 29, 



20 VII 21, 



16 



Ortens namn. 


Lat. 


Long. 










Solanum tuberosum. 
Blomning. 


Kuusamo . . . 


66° 


29J« 


1803 vm 22, 18 nn 4, w vm 2, 
ao vn 23. 


Sodankylfi. . . 


67|° 


26»° 


I801 vn 27, oe vm 8, os vm 2, 

Oé vn 30, os vm e. 


Utsjoki 


69J° 


27|« 


1822 vm 24. 

Hyoscyamus niger. 


Bjemo 


60|° 


23J« 


1705 VI 14. 


Nousis 


60i° 


22J» 


1708 VI 24. 


Kumo 


61i° 


» 


1703 VI 17, 

Personatae. 

Veronica longifolia (var. maritima). 


Nousis 


60J° 


22|° 


1798 Vn 16. 


Kumo 


61*° 


n 


1703 vn 3. 


Kemi 


65|° 


24J 


1793 Vn 10, 9» Vn 10, 1819 vn 13, 
20 vn 15. 


Kuusamo . . . 


66° 


29{° 


1803 vn 10. 


Utsjoki 


69J° 


27£° 


1796 vm 11, 1820 vm 8, 21 vm 2. 

Veronica alpina. 


Utsjoki 


n 


n 


1820 vn 19. 

Veronica serpyUifolia. 


Bjemo 


60J° 


23J° 


1796 VI 28. 


Åbo 


60A° 


22J° 


1793 VI 5. 


S:t Michel . . 


61f° 


27i° 1801 V 81. 


Kemi 


65|« 


24J» 


1793 VI 26, 96VH1, 98 VI 26, 99 VI 27, 
1802 VI 29. 

Veronica officindis. 


Kumo 


61J» 


22}° 


1793 VI 10. 


Kemi 


65|° 


24J» 


1798 vn io, 96 vn 20, 1802 vn 22. 



17 



Ortens 



Nousis. . . . 
Ponkalaidnn 
Komo .... 
S:t Michel . 

Kemi 

Abo 

Sääksmäki . 

Ftsjoki. . . . 

Nousis .... 
Karkku . . . 
S:t Michel . 
Kemi 

Bjerao . . . . 
Nousis. . . . 
Borgå . . . . 
Punkalaidun 
Kumo . . . . 
Sääksmäki . 
S:t Michel . 
Kemi 

Utqoki. . . . 



Lat Long. 



22J° 
23<> 
22J° 
27|<> 



61° 

61i° 

61|° 



65|<> 



60i° 
61£° 



69J° 



60J° 
61£° 
61f« 
65|° 



60|° 
60|° 

»i 
61° 

61 1° 
65|« 



69|° 



24J° 



22J° 
24J° 



27J° 



224» 
23» 
27i° 
24J» 



234° 

22J» 

25|° 

23° 

22J° 

244° 

27J* 

24£° 

27£» 



Veronica chamaedrys. 
1798 VI 14. 
1S27 VI 6. 
1798 VI 10. 
1801 VI 2. 



Veronica scuteUata. 



1796 VII 7. 



1798 VI 5. 
179é V 16. 



Veronica verna. 



Bartsia alpina. 
1821 VII 21, 22 VI 27. 

Euphrasia officinalis. 

1793 VI 6. 
1808 VI 13. 
1801 VI 24. 

1798 VI 30, 94 VII 1, 95 VII 11, 
96 VII 7, 99 Vn 3. 

Ehinanfhus crista galli Linn. 
1795 VI 30. 
1798 VI 30. 
1801 VI 19, 02 VII 1. 
1827 VI 12. 
1798 VI 26. 

1794 VI 26. 
1801 VI 24. 

1798 VI 30, 95 Vn 11. 96 VII 8, 

98 VH 7, 99 Vn 2, 1801 VII 2. 
1821 VII 18, 22 VII 5. 

2 



18 



Ortens namn. Lat Long 



Kemi. 



Kuusamo . 
Utsjoki. . . 



Jomala . . 
Bjerno . . . 
Masku . . . 
Nousis. . . 
Sääksmäki 
Karkku . . 
S:t Michel 
Kemi. . . . 



Utsjoki . 



Abo 



Bjerno . . . 
Masku . . . 
Nousis . . . 
S:t Michel 
Kemi. . . . 



Kuusamo 
Utsjoki. . 



65|° 

66 f 
69|° 



60J° 

604 

614° 
61J° 
61 f 
655° 



69J° 



60J° 



60i°! 
60»» ' 

6lV| 
65f»| 

66° ! 
69J» I 



l 



24J° 

29J» 
27J° 



20° 

23|° 

22J° 

n 

24i° 
23° 
27J° 
24*° 



27£° 



22i° 



234° 
221» 



27J° 
24.J 

29J° 
274° 



Sceptrum carolmum. 

131» vn 8, 94 vn 8, 95 vn 15, 

99 VH 5, 1801 vn 20. 

1806 vn 10, 04 vn 12. 

1795 VHI 11. 1820 VH 22, 21 Vffl 10. 

Pedicularis pcdustris. 

1802 VI 6. 
1795 VI 18. 
1793 VI 10. 

1793 VI 11. 

1794 VI 11. 

1803 VI 9. 
1801 VI 6. 

1793 VI 29, 94 VH 11, 96 VH 4, 
99 VI 27, 1802 VH 6. 

Pedicularis lapponica. 

1795 VII 10, 97 VH 2, 1820 VI 20, 

21 VII 4, 22 VI 17. 

Mdampyrum nemoromm. 
1793 VI 15. 

Mdampyrum pratense. 

1795 VI 26. 

1793 VI 10. 

1793 VI 8. 

1801 VI 24. 

1793 VI 28. 94VU1, 95VU9, 96 VI 30, 

97 VI 26, 99 VU 5. 
1806 VII 4. 
1795 VII 28, 1820 VHI 22, 21 VU 20, 

22 VU 6. 



19 



Ortens namn. 


Lat. 


Long. 




Srt Michel . . 

Kemi 

Utsjoki .... 


61|° 
65|° 
69|° 


27J° 
24f> 
27J 


Melampyrum sylvaticum. 
1801 VI 24. 

1798 VI 28, 95 Vn 10, 96 VI 30. 
1797 VII 13. 

Lentibul&riaceae. 


Kemi 

Knusamo . . . 
Irtsjoki 


65f° 

66° 
69jo 


24$« 

29J» 

27|° 


Pinguicula vulgaris. 
1798 VI 28, 94 VI 26, 98VH8, 99Vn8, 

1802 vn 1. 
1805 VI 30. 
1820 VII 1, 21 Vn 13, 22 vn 1. 


Osjoki 


n 


n 


Pinguicula alpina. 
1795 Vn 10, 1820 VII 9, 21 vn 4, 
22 VI 15. 


Utsjoki .... 


n 


n 


Pinguicula vittosa. 
1820 VII 9, 21 VU 19, 22 VII 4. 

Primolaceae. 


Nousis 

Karkkn .... 
Kemi 


60}° 

6ii« 

65|» 


22J» 

23° 

24j° 


Lysimachia vulgaris. 
1793 VI 13(?) 
1803 VII 15. 
1793 Vn 19, 94 VU 18, 99 VII 10. 


Kemi 


n 


n 


Naumburgia thyrsiflora. 
1793 VU 8, 94 VU 9, 99 VU 6. 


Abo 

Hasku 

Nousis 

ISäaksmiki. . . 


60j° 

n 
n 

61J» 


22J<> 
24J» 


Trientalis europaea. 

1793 V 31. 
1798 VI 1. 
1798 VI 1. 

1794 V 29. 



20 



Ortens namn. 


Lat. 


Long. 






I 




Trientalis europaea. 


Björneborg . 


. 61i* 


21 1° 


1842 VI 2. 


S:t Michel . 


. 61f° 


27J° 


1801 V 25. 


Kemi 


. 65|* 


24±° 


1798 VI 12, 84 VI 12, 95 VI 20, 96 VI 15, 
97 VI 17, 98 VI 11, 99 VI 18, 
1802 VI 21, 19 VI 19. 

Primula veris. 


Jomala . . . 


. 60|° 


20» 


1802 V 9, 05 V 24, 19 V 13, 20 V 21, 
21 V 19, 23 V 15. 


Saga 


n 


22|» 


1819 V 13. 


Sjundeå . . . 


» 


24J 


1817 V 10. 


Lemo .... 


. 60|° 


22° 


1820 V 10. 


Halikko . . . 


• n 


23° 


1818 V 12, 19 V 4, 21 V 13, 22 IV 22. 


Masku .... 


n 


22J» 


1798 VI 1. 


Nousis. . . . 


n 


r> 


1998 VI 1, 94 V 28. 


Tammela . . 


. 60|« 


23|° 


1820 V 9, 21 V 11. 


Tnulois . . . 


. 61J° 


24»° 


1820 V 10. 


Eomants. . . 


. 62|» 


31° 


1819 VI 10. 


Yiitasaari . . 


. 63° 


25|° 


1816 V 21, 18 V 19, 19 V 21, 20 V 19, 
21 V 24. 

Primula farinosa. 


Jomala . . . 


. 60i« 


20° 


1802 V 22. 


Finström . . 


n 


T) 


1826 V 27. 

Primula finmarchica. 


Utejoki . . . 


. 69f° 

1 


27J° 


1820 vin 6. 

Plantaginaceae. 






Plantago major. 


Nousis .... 


. 60£° 


22£ 


1793 VII 18. 


Punkalaidun 


. 61° 


23° 


1827 VI 15. 


Kemi 


. 65J° 


24J° 


1798 VI 29, 94 VI 24, 99 VII 3. 



21 



Ortens namn. 



Nousis 
Åbo . 

Nousis 

Nousis 



Björneborg 
Kemi. . . . 



Utejoki . . 



Jomala . 
Lemo . . 
Åbo . . . 
Nousis. . 
Halikko . 
Tammela 
Tuulois . 
Earkku . 
Domän te. 
Kemi. . . 



Lat. 


|LODg. 


60^» 


22J» 


n 


n 


n 


r> 


n 


r> 


61±« 
65J» 


21|° 
24f> 


69»° 


274» 


60J» 
604» 


20° 
22* 
22J« 


n 

n 
60J° 
611» 
61j° 
62J» 
65|« 


n 

23* 

23|° 

24}» 

28° 

81» 

24J« 



Hantago media. 



1798 vn 7. 

1798 VI 15. 

Hantago lanceolata. 
1798 VI 4. 

Hantago maritima. 

1798 vn 18. 



Cornaeeae. 






Cornus svecica. 






1842 VI 2. 






1798 VI 17, 9* VI 11, 96 


VI 


23, 


98 VI 15, 98 VI 15, 99 


VI 


18, 


1802 VI 22, 19 VI 24 






1820 VI 20, 21 Vn 3. 






Umbelliferae. 






Anihriscus sylvestris. 






1802 V 24, 20 VI 7, 21 VI 5. 






1820 VI 5. 






1752 V 31. 






1798 VI 1. 






1821 VI 6. 






1820 VI 4, 21 VI 7. 






1818 VI 12, 20 VI 1. 






1803 VI 9. 






1819 VI 23, 5(?) 






1798 VI 14, 95 VI 24, 98 


VI 


22, 


99 VI 25, 1802 VI 29, 19 VI 26, 


20 VI 12, 21 VI 14. 







22 



Ottens namn. 



Kemi 



Utqoki 



Bimito. . . . 
Nousis. . . . 

Bjerno . . . . 
Punkalaidun 
Kumo . . . . 
Karkku . . . 
S:t Michel . 
Kemi 

Kemi 



Jomala 
Åbo . . 



Åbo 

Nousis. . . 
Sääksmäki 



Lat { Long. I 



65J« 



69f° 



60J0 



60J« 

61° 

61 i° 

61J» 

61f« 

65|° 



24^« 



27£« 



22° 
22J» 



28}° 

23° 

22J« 

23° 

27}« 

24j» 



i Angdica archangdica. 

1798 vn is, m vn 20, % vn 23; 

% vn 12, 

»9 vn 25. 
1821 vm 2. 



60}« 
60J» 



20» 
22}» 



60}* 

n 

61i» 



22i°i 



97 vn 16, 98 vn 14, 



Angdica sylvestris. 



1798 VH 7. 
1798 VH 5. 



Carum carvi. 



1796 VI 9. 
1827 VI 5. 
1798 VI 18. 
1808 VI 9. 

1801 V 28. 

1798 vn 7. 

PimpméUa saxifraga. 

1793 Vn 14, 94 VH 16, 96 Vn 17, 
98 VH 12, 99 VH 11, 1819 VH 23, 
20 \H 13. 

▲doxaeeae. 

Adoxa moschateUina. 

1802 V 10. 
1752 V 5. 

Aceraceae. 

Acer platanoides. 



1751 V 9, 52 

„ I 1793 V 12. 
24}° ! 1794 V 11. 



V 7. 



23 



Ortens aainn. 



Bjerno . . 
Nousis . . 
Kumo . . 
Earkku . 
Kemi. . . 

Kuusamo 
Utejoki . 



Bjerno .... 
Xousis. . . . 
Punkalaidun 
Kumo .... 
Sääksmåki . 
Karkku . . . 
Kemi 



Kuusamo 
Utejoki . 



Karkku 
Kemi. . 



Utejoki 
Jomala 



Lat. 



60|° 
60}° 
61}° 
61j° 
65|° 

66° 
69J° 



60J* 
60J° 
61° 
61^ 

65£« 

66° 
69}° 



65J* 



69f° 



60^ 



Long. 



23 
22 

n 
23" 
24 

29 
27 



23 

22 

23° 

22 

24 

23° 

24 

29 
27 



23° 
24J» 

27±° 



20» 
28J° 



Nymphaeaceae. 

Nytnphaea alba. 

1796 VI 23. 

1793 VI 10. 

1793 VH 16(?) 

1803 VH 7. 

1793 VH 12, 96 VH 20, 98 VH 22, 

99 VH 21. 
1803 vn 6, 04 VH 8. 
1821 Vm 16. 

Nuphar Iviexvm. 
1796 VI 23. 
1793 VI 10. 
1827 VI 16. 
1798 VH 9. 
179é VI 25. 
1803 VH 7. 
1793 Vn 12, 96 VH 20, 96 VH 22, 

99 vn 21, 1819 vn 7. 
1803 vn 12, oi vn 8, os vn n. 

1821 Vm 16. 



Bannncnlaceae. 

Rammciilus repens. 
1803 VI 6. 
1794 VH 7, 96 VH 9, 98 VI 23, 

99 VI 25. 
1821 VH 22, 22 VH 7. 

Banunadus acris. 
1820 VI 15, 21 VI 12. 
1796 VI 2. 



24 



Ortens namn. 


Lat. jLong. 








Banuneulus acris. 


Lemo 


60J« j 22° 


1880 VI 7. 


Maska 


n I22i« 


1798 VI 14. 


Nousis 


n n 


1798 VI 7. 


Halikko .... 


n 


23» 


1819 VI 5, 22 IV 21. 


Borgå 


n 


25|« 


1801 V 21, 17 V 28, 18 VI 5, 21 VI 4, 
22 V 14 


Tammela . . . 


60J« 


23|° 


1820 VI 8, 21 VI 7. 


Kumo 


61 i° 


22J* 


1798 V 26. 


Tuulois .... 


» 


24f° 


1820 VI 8. 


Karkku .... 


61i° 


23* 


1803 VI 6. 


S:t Michel . . 


6l|° 


27i° 


1801 V 30. 


Hmola 


62|« 


22»» 


1802 VI 10, 18 VI 18, 19 V 26, 20 V 25, 
22 V 15, 28 VI 11. 


Ilomant8 . . . 


n 


31° 


1819 VI 7. 


Viitasaari . . . 


63° 


25J° 


1817 V 27, 18 VI 1, 19 VI 4, 20 VI 1, 
21 VI 8, 22 V 27. 


Kalajoki. . . . 


64J« 


24* 


1819 VI 14. 


5o 


6ö}« 


25|« 


1819 VI 8. 


Toraeå 


65}» 


24|° 


1819 VI 7. 


Kemi 


n 


24J» 


1798 VI 15, 94 VI 14, 96 VI 28, 97 VI 20, 
99 VI 19, 1801 VI 23, 02 VI 26, 20VI8, 
21 VI 18. 


Kuusamo . . . 


66» 


29J° 


1819 VE 4, 21 VE 8. 


Utqoki 


69j° 


27J« 


1820 VE 7. 

Ranuncxdus auricomue. 


Åbo 


60^ 


22J« 


1798 V 28. 


Säaksmäki . . 


61 J° 


24J° 


1794 V 18. 


S:t Michel . . 


61 1» 


27}° 


1801 VI 2. 


Kemi 


65}« 


24J° 


1799 VI 19, 1819 VI 15, 20 VI 10, 
22 VI 10. 


Kuusamo . . . 


66° 


29±° 


1808 VI 21. 

Banuncuhu lapponicus. 


Utejoki .... 


69J» 


27|« 


1795 VE 27, 97 vn 20. 



25 



Ortens namn. 


Lat. 


haag. 

23J« 
22|» 

n 




Bjerno 

Maska 

Notisis 


60J° 
60£° 


Ranunctdus lingua. 
1796 VI 2. 
1798 VI 14.' 
1798 VI 10. 




i 

1 


RanuncidvA reptans. 


Kemi 

Utsjoki 


65|° j 24|» 

69|* 1 27 £° 

i 
i 


1798 VH 4, 98 VI 26. 

1820 VH 23, 21 VH 23, 22 vn 5. 

Batrachium sceleratum. 


Bjerno ... 7. 
Karkku .... 


60|° 
61J° 


23J° 
23» 


1795 VI 29. 
1808 VI 6. 

Batrachium heterophylltm. 


Kemi 


65$° 


24J° 


1798 VH 4, 94 VH 9, 96 VH 12, 
99 VH 8. 

Myosurus minimus. 


Bjerno 

Nousi8 


60J» 
60}« 


28J* 
22J° 


1795 VI 4. 
1798 V 16. 

Thalictrum flavum. 


Kemi 

Utgoki .... 


65§» 
69|« 


24j» 
27$° 


1798 Vn7, 94VH7, 95VH7, 99 VII 12, 
1819 VH 14. 

1795 vm ii, 97 vn 23, 1820 vm 6, 

22 VI 28. 

Thalictrum alpinum. 


Utsjoki 


» 


» 


1820 VI 27, 21 VH 4, 22 VI 28. 

Anemone nemorosa. 


Jomala .... 
ISaga 


60J° 

n 


20° 
22^« 


1802 IV 6(?), 0* IV 27, 05 V 2, 20 V 15, 

21 V 6. 
1819 V 15. 



26 



Ortens namn. 


| Lat 


Long. 


Anemone nemorosa. 


Sjundeå . . . 


60J* 


24|« 


1817 V 12. 


Lemo .... 


60£° 


22» 


1819 V 9, 30 V 11, 36 V 8. 


Åbo 


n 


22J° 


1752 V 5, 98 V 4. 


Nousis. . . . 


n 


W 


1793 Y 4. 


Halikko . . . 


r> 


23° 


1817 V 15, 18 V 8, 19 V 4, 30 V 14, 
21 V 3, 22 IV 23. 


Borgå .... 


« 


25|« 


1800 V 5, 02 IV 29, 16 V 11, 17 V 8, 
18 V 6, 19 V 8, 20 V 7, 21 IV 30, 
22 IV 18. 


Tammela . . 


. 60f 


23f° 


1820 V 6, 21 V 7, 27 V 15. 


Euraåminne . 


. 61J» 


21»° 


1816 V 9, 17 V 10. 


Kumo .... 


n 


22J° 


1798 V 7. 


Sääksmäki . 


w 


24£° 


1794 V 28(?). 


Pälkäne . . . 


r 


V 


1801 IV 28. 


Tuulois . . . 


w 


24|° 


1818 V 14, 19 V 16, 20 V 12, 21 IV 30. 


Karkku . . . 


. 614» 


23° 


1800 V 4, 01 V 3, 02 IV 26, 03 IV 29. 


Viitasaari . . 


. 68» 


25J* 


1817 V 20. 

Anemone ranuncuhides. 


Åbo 


. 60J» 


22j« 


1752 V 13. 


Kumo .... 


. 61J» 


r> 


1798 V 9. 

Anemone hepatica. 


Jomala . . . 


60J° 


20° 


1802 IV 4, 04 IV 27, 19 V 2, 20 V 9. 


Bjerno .... 


n 


23}° 


1795 IV 28. 


Lemo .... 


*60J« 


22» 


1819 V 5, 20 V 3, 26 IV 22. 


Åbo 


n 


22J» 


1793 V 4. 


Nousis .... 


n 


n 


1793 V 4. 


Tammela . . 


60|» 


23J» 


1819 V 21, 30 V 20. 


Sääksmäki . 


61J» 


24J» 


1794 IV 22. 


Pälkäne . . . 


w 


n 


1801 IV 2a 


Tuulois . . . 


T) 


24f° 


1819 V 11, 30 V 12. 


Karkku . . . 


. 61? 


23° 


1801 IV 29, 08 IV 29. 



27 



Ortens namn. 


Lat. ' Long. 










Calttia palustrw. 


Jomala . . . 


. eoy> 


20° 


1802 V 10, 20 V 17, 21 V 15, 22 V 3. 


Sagu 


n 


22}« 


1820 V 15, 21 V 6. 


Bjerao .... 


n 


23i« 


1796 V 12. 


Sjondeå . . . 


n 


241» 


1817 V 12. 


Lemo .... 


. 60|° 


22° 


1820 V 15. 


Nousi8 .... 


n 


22J 


1793 V 17. 


Halikko . . . 


Ti 


23» 


1818 V 3, 20 V 11. 


Borgå .... 


V 


25J° 


1801 V 10, 02 V 3, 16 V 23, 17 V 10, 
18 V 16, 19 V 15, 20 V 12, 21 V 13, 
22 IV 21, 28 V 22. 


Tammela . . 


. 60|° 


28|° 


1817 V 19, 21 V 7, 27 V 10. 


Pnnkalaidun 


. 61 # 


2a° 


1827 V 5. 


Éuraåminne. 


. 61|° 


21J« 


1816 V 23. 


Kamo .... 


n 


22J« 


1798 V 11. 


Säåksmäki . 


n 


24J» 


1794 V 11. 


Pälkäne . . . 


n 


Yl 


1801 IV 28. 


Tuulois . . . 


n 


24?° 


1820 V 16. 


Karkku . . . 


. 61£° 1 23° 


1800 V 22, 01 V 3, 02 V 15, 08 V 10. 


S:t Michel . 


. 61J« 


27J» 


1801 V 13. 


Dmola .... 


. 62J° 


22J° 


1801 V 18, 02 VI 2, 04 V 16, 05 V 26, 
18 V 29, 19 V 22, 20 V 17, 21 V 7, 

22 V 8, 28 V 29. 


Domante . . 


n 


31° 


1818 V 14, 19 V 20. 


Viitasaari . . 


. 63* 


25f« 


1816 V 21, 17 V 23, 18 V 27, 19 V 29, 
20 V 21, 21 V 29, 22 V 27. 


Oravais . . . 


. 63|° 


22»o 


1826 V 20. 


Kalajoki. . . 


. 64J» 


24° 


1816 V 14. 


Paltamo . . . 


Ti 


27|° 


1817 V 25, 18 VI 4, 19 VI 7,-20 V 24, 
21 V 24, 22 V 23, 28 V 31, 26 V 18, 
27 V 21. 


Muhos .... 


. 64J° 


26» 


1802 VI 7, 04 V 23, 06 VI 1. 


5o 


. 65J» 


25|» 


1819 VI 9. 


iTorneå. . . . 


. 65|» 


24J« 


1817 VI 1, 18 VI 4, 19 VI 16. 



28 



Ortens namn. 


| Lat 


Long. 






[ 


Caltha pedti8tr%8. 


Kemi 

Kuusamo . . . 
Sodankylä. . . 


65f 

66° 
67£° 


24±<> 

29i° 
26^» 


1798 V 27, 94 V 27, 95 VI 6, 96 VI 8, 
97 VI 8, 98 VI 3, 99 VI 3, 1801 VI 5, 
08 VI 10, 16 VI 7, 18 VI 5, 19 VI 9, 
30 VI 2, 21 VI 2, 22 V 30, 86 V 24, 
40 V 29. 

1818 VI 1, 19 VI 18, 20 VI 2, 21 VI 6. 

1801 VI 4. 

TrMius eiiropaeus. 


Torneå 

Kemi 

Utsjoki 


65J« 

n 

69f 


24J« 
24J 

27$° 


1816 VI 11, 17 VI 7. 

1798 VI 11, 94 VI 9, 96 VI 21, 96 VI 15, 
97 VI 22, 98 VI 12, 99 VI 16, 
1802 VI 20, 18 VI 17, 19 VI 16, 
22 VI 8, 26 VI 5, 40 VI 12. 

1820 VI 16, 21 VH 8. 

Papaveraeeae. 

Chdidomum majus. 


Åbo 

Maska 


60J0 

n 


22$» 

r, 


1793 VI 7. 
1793 VI 20. 

Fomariaeeae. 

Fumaria hdbosa Linn. 


Jomala .... 


«0j« 


20» 


1802 V 2. 






Fumaria officinalis. 


Punkalaidun . 
Säaksmäki . . 
Karkku .... 


61» 

61J° 

61|» 


23» 

24|« 

23° 


1827 VI 15. 
1794 vn 1. 
1803 VI 28. 



29 



Ortens 



Lat. 'Long. 



Huuieijoki. 
Padasjoki 
Karktu . 
Dmola . . 
Tiitasaari 
Kemi . . 
Sodankylä. 



Karkku 
Kemi. . 



Utsjob. 



Nousis. 
Kemi. . 



Karkku . . 
Kemi. . . . 



Jomala. 



Jomala. 
Bjerao. 
Nousis. 
Kumo . 



61° 

61i» 

61|° 

62f 

63» 

65£» 

67^» 



61|° 
65J» 



691* 



60y> 
65J« 



61|° 
65|« 



604» 



6oy» 

61 J» 



22° 

25J» 

28° 

22J° 

25f 

24|» 

26$» 



23» 
24J° 



274« 



221» 
24y> 



23° 
24J» 



20° 



23J° 
22J» 



Crneiferae. 

Srassica ropa. 
Sådd. 
1801 VI 12. 
1800 VI 20, 01 VI 15. 

1800 VI 23, 01 VI 15, 08 VI 19. 

1801 VI 30, 08 VI 23. 
1801 VI 22. 

1808 VI 23. 

1801 VI 9, 02 VI 11. 

Brassica campestris. 
1803 VI 16. 
170$ VI 28, »4 VI 30, 96 VI 18, 99VH7. 

Erysimum hieracifolium. 

1880 vm 3, 21 vin 4. 

Erysimum cheiranthoides. 
1703 VI 10. 
1703 VI 13, 94 VI 14, 1819 VI 16. 

Sisytnbrium sophia. 
1803 VI 26. 
1793 VI 30, 96 VH 9, 99 VE 16. 

Cardamine amara. 

1802 VI 6. 

Cardamine pratensis. 
1808 VI 6. 
1796 V 30. 
1793 VI 2, 94 V 28. 
1793 VI 8. 



30 



Ortens namn. 


Lat. 


Long. 










Cardamine pratensis. 


Sääksmäki . . 


61J° 


24J« 


1794 V 27. 


Karkku .... 


6lj° 


28» 


1800 V 30, 01 V 11. 


Kemi 


65J* 


24i» 


1798 VI 20, 94 VI 25, 95 VI 30, 
96 VI 28, 97 VI 30, 98VI27, 99 VI 25, 
1802 VI 29. 


Utejoki 


69|o 


27$° 


1830 vm 8, 22 VE 5. 

Arabis hirsuta. 


Nousis 


60£° 


22»» 


1798 V 15. 

Arabis alpina. 


Nousis 


Yt 


n 


1798 V 20. 


Utejoki 


69f° 


274» 


1820 VH 3. 

Arabis thaliana. 


Åbo 


60J» 


22i» 


1798 V 28. 






Turritis glabra. 


Åbo 


W 


„ 1793 V 28. 


Nousis 


Y) 


„ ' 1793 VI 18. 


S:t Michel . . 


61 1» 


271» ! 1801 VI 21. 

1 

Nasturtium palustre. 


Kemi 


65f« 


24>» 


1798 VH 8, 97 VH 10, 99 VI 26. 
Capeétta bursa pastoris. 


Sääksmäki . . 


61J» 


24J» 


1794 V 16. 


S:t Michel . . 


61f» 


27£° 


1801 V 27. 


Kemi 


65|« 


24J» 


1793 VI 12, 94 VI 14, 95 VI 25. 


Utsjoki .... 


69|» 


27£° 


1820 VI 30, 21 VII 15, 22 VII 2. 

Thlaspi arvense. 


Åbo 


60J» 


221» 


1798 V 28. 


Nousis 


» | n 


1798 V 24. 


S:t Michel . . 


61|» 


27J» 


1801 V 25. 



31 



Ortens namn. 


Lat 


Long. 










Thlaspi arvense. 


Mohos 

Kemi 

Kuusamo . . . 


64}° 
65|° 

66° 


26« 
24i° 

29J» 


1804 V 23, 06 VI 19. 

1798 VI 10, 94 VI 5, 96 VI 19, 96 VI 12, 

97 VI 20, 96 VI 10, 99 VI 14, 

1819 VI 16. 
1819 VI 13. 

Camdina sativa. 


Knmo 


61J° 


22J° 


1793 VI 12. 

Draba verna. 


Jomala .... 

Saga 

Bjerno 

Åbo 

Nousis 

Tammela . . . 
Sääksmäki . . 


60|° 

n 

60J« 

60J° 
61*° 


20° 
22J» 
23J» 
22J« 

28|° 
24J« 


1802 V 2. 

1819 V 1, 20 V 15. 21 V 4, 22 IV 25. 
1795 V 20. 
1798 IV 23. 

1793 IV 22. 

1817 V 19, 20 V 19, 23 V 19, 27 V 15. 

1794 IV 23. 

Draba incana. 


Utsjoki 


69|° 


27^ 


1797 VI 27, 1820 VI 11, 22 VI 1. 

Draba hirta. 


Ctejoki 


n 


n 


1796 VI 16, 1820 VI 20, 21 VI 15. 

Draba alpina. 


Utsjoki 


n 


n 


1820 VI 30. 

Balsamlnaceae. 


Karkku .... 


61i» 


23° 


Jmpatiens noli tangere. 

1803 vn 7. 



32 



Ortens namn. 



Jomala . . 

Åbo 

Masku . . 
Nousis . . . 
Kumo . . . 
S:t Michel 
Kemi. . . . 



Utsjoki. 



Bjerno 



Bjerno . . . 

Åbo 

Säåksmäki 
Björneborg 
Karkku . . 
S:t Michel 
Ilomants. . 
Kemi . . . 



Lat Long. 



60J° 



61i° 
61J» 



20° 
22±« 



27J 



65|« .24|<> 



69|° 



271° 



601° ' 23£° 



60J» 

61$° 

61|° 

62|° 
65|° 



22i« 

241° 

21 1° 

23» 

27{« 

31° 

24$° 



Geraniaeeae. 

Oeranium sylvaticum. 
1802 VI 6. 
1793 VI 5. 
1793 VI 10. 
1798 VI 10. 
1798 VI 11. 
1801 VI 6. 
1798 VI 15, 94 VI 14, 95 

96 VI 20, 97 VI 28, 98 

99 VI 20. 



VI 
VI 



28, 
15, 



Geranium pratense. 
1795 VH 28. 

Oeranium rcbertiantm. 
1795 VI 29. 

O.ralis acetosdla. 
1795 V 23. 
1798 V 81. 
1794 V 26. 
1841 V 19. 

1800 VI 2. 

1801 V 18. 
1818 V 20. 

1798 VI 4, 94 VI 1, 95 VI 13, 96 VI 6, 
97 VI 12, 98 VI 5, 99 VI 7, 1801 VI 8, 
02 VI 14, 19 VI 11. 



Linum usitatissimum. 
Sådd. 

Jomala i 60$° 20° 1819 V 10, 20 V 26, 21 V 16. 

Sagu | „ i 22$° • 1819 V 22, 20 V 15, 26 V 2. 

Sjundeå . „ , 24£» 1817 VI 2. 



33 



Ortens namn. 


Lat 


Long. 










Linum witatissimum. 
Sftdd. 


Lemo 


60J* 


22° 


1819 V 26, 21 V 24. 


Halikko .... 


n 


23° 


1818 VI 2, 19 VI 5, 20 V 27, 21 VI 5, 
28 VI 12. 


Borgå 


n 


25J° 


1801 V 22, 02 V 28, 16 VI 7, 18VI 15, 
19 VI 5, 20 VI 29(?), 21 VI 12. 


Tammela . . . 


60|° 


23|« 


1818 VI 6, 19 VI 5, 20 VI 2, 21 VI 14, 
22 V 30, 28 VI 12, 24 V 31, 26 V25, i 
27 V 10, 28 VI 4, 29 VI 12, 80 VI 2, ■! 
31 VI 4. ! 


Punkalaidan . 


61° 


23» 


1826 V 26, 27 V 17. 


Earaåminne. . 


61J« 


2l£« 


1802 V 27, 03 V 27, 16 V 28. 


Hanho 


W 


24|° 


1801 V 23. 


Padasjoki . . . 


V 


25J° 


1800 VI 6. . ■ 


Karkku .... 


614° 


23° 


1800 V 31, 01 V 22, 02 V 24, 03 V 23. | 


Jokkas. 


62» 


27f° 


1819 VI 8. 


Tohmajärvi . . 


62J« 


30|° 


1817 VI 1, 20 V 23. 


Laukkas .... 


621» 


26° 


1819 VI 10. 


Rautalampi . . 


n 


26f° 


1826 V 20. 


Dmola 


62j« 


22$» 


1802 VI 6, 17 VI 5, 18 VI 8, 19 VI 2, i 
20 V 31, 21 VI 9, 22 V 28, 28 VI 12. 


Ilomants . . . 


»» 


31» 


1817 VI 7, 18 VI 10, 19 VI 11. 


8torkyro. . . . 


63° 


22J» 


1888 V 31. 


Viitasaari . . . 


n 


25|° 


1801 V 24, 17 V 30, 18 VI 3, 19 VI 7, 
20 VI 5, 21 VI 9, 22 V 29. 


Orayais .... 


631» 


22J» 


1826 VI 5. 


Iisalmi 


63»° 


27^° 


1817 VI 10, 19 VI(?) 30, 20 VI 19, 
26 V 22, 27 V 22, 80 VI 15, 81 VI 6. 


Kalajoki .... 


64]» 


24» 


1817 VI 5, 18 VI 9, 19 VI 9, 20 VI 5, 
21 VI 13, 22 V 24, 28 VI 2. • 


Heåborg . . . 


65» 


25J» 


1820 vn 1. I 


Toraeå 


65|« 


241° 


1816 VI 11. 1 



34 



Ortens namn. | Lat Long. 



Jomala. 



Sagu. . . 
Lemo . . 
Halikko . 



Borgå . . 
Tammela 



Kumo . . . 
Säaksmäki. 
Karkku . . 
Jokkas. . . 
Tohmajärvi 
Laukkas . . 
Rautalampi 
Ilmola . . . 
Ilomants . 
Yiitasaari . 



Iisalmi . 



Kalajoki. . 
Uleåborg. . 



Punkalaidun 
Kumo .... 
Karkku . . . 



60|° 
60}° 

T) 

60|» 

61|° 

61J« 
62° 
621° 
62i° 



62|° 
63° 



63£° 

64J° 
65° 



61° 
61 J° 
61$« 



20» 

22i<> 

22* 

23° 



25|° 
231» 



22J» 

24|° 

23» 

27|° 

30J° 

26° 

26»° 

31» I 
25| o1 

I 
27i°i 

t 

24» I 
251» ! 



19 VH 14. 
17, 21 vm 8, 
15, 24 VII 7, 



IAnum usitatissimum. 
Blomning. 

180* vn 13, 19 vn 8, 20 vn 17, 
21 vm 1. 

181» VH 3, 20 VH 10, 26 VI 26. 

181» vn 17, 21 vn 7. 

1818 vn 31, i» vn 14, 20 vn 19, 

21 vin 2. 

1802 vn 12, 17 vn 5, 

1818 vn 24, i» vn 

22 vn 13, 28 vn 

25 VH 13, 27 VI 29, 28 VH 5. 
1798 VH 11. 
1794 VH 6. 
1801 VI 24, 03 VH 8. 
181» VH 28. 
1817 VI 25, 20 VI 20(?) 

1819 Vn 26. 
1826 VH 10. 
181» VH 14, 20 Vn 14. 

1818 vn ii, i» vn 25. 
1817 vn 21, is vn 

20 VH 23, 21 Vn 24, 

1817 vn 20, 20 vn 

27 VH 18. 
1817 VH 24, 22 VH 14. 

1820 Vn 24. 



24, 
22 

17, 



i» vn 27, 

vn i6. 

26 VII 5, 



Hypericaceae. 

1 Hypericatn quadrangtdum. 

23° ; 1827 VI 28. 
22i° | 17»8 Vn 11. 
23° i 1802 VH 10. 



35 



Ortens namn. 



Nousi8 

Saäksmåki . . 



Jomala 
Saga. . 
Bjerno . 
Åbo . . 
Xousis. 
Halitko 



Kumo . . 
Säaksmäki 
Tuulois . 
Karkku . 
Voro. . . 
Paltamo . 



Kemi 



Utsjoki. 



Bjerno . . 
ibo . . . 
Noosis. . 
Tammela 
Tuulois . 
Earkku . 



Lat 


Long. 


60*» 


22J« 


61J« 


24i» 


60J« 


20» 


« 


22j« 


U 


23J° 


60J° 


22J» 


n 


n 


n 


23° 


n 


25|° 


6iy» 


22J« 


n 


24J» 


n 


24}° 


m° 


23» 


63J° 


22i° 


64J° 


27f° 


65J° 


24£« 


69f« 


274» 


60|« 


23i» 


60J° 


22J° 


n 


V 


60|« 


28J» 


61 \* 


24|° 


614» 


23° 1 



Hypericum perforatum. 
1798 vn 11. 

1794 VI 80. 

Tiolaceae. 

Viola tricolor. 
1802 V 2. 
1819 V 15, 22 IV 25. 

1795 VI 2. 
1798 V 28. 

1793 V 10. 
1822 IV 30. 

1802 V 1. 
1798 V 11. 

1794 V 18. 

1818 VI 6, 19 VI 5, 20 V 19, 21 V 16. 

1803 V 6. 
1807 VI 9 (bic) 

1818 VI 7, 19 VI 10, 20 VI 1, 21 VI 7, 
22 V 27, 28 VI 3, 26 V 17, 27 V 28 
(bicolor). 

1793 VI 8, 94 VI 1, 96 VI 11, 96 VI 6, 
98 VI 5, 99 VI 9, 1801 VI 15. 

Viola biflora. 

1796 VH 6, 97 VI 25, 1820 VI 19. 
21 VI 28, 22 VI 10. 

Viola canina. 
1796 VI 2. 
1798 V 19. 

1794 VI 4. 

1817 V 18, 20 V 21, 21 V 11. 

1818 VI 15. 

1800 V 22, 03 V 13. 



Ortens namn. 


Lat 1 Long. | 






Viola canina. 


Wöro 


63J° 


22|° 


1807 VI 9. 


Kemi 


65jo 


24y> 


1798 VI 11, 94 VI 9. 95 VI 16, 98 VI 14, 
99 VI 9, 1802 VI 20, 17 VI 12. 


Utejoki .... 


69|° 


27 »« 


1821 VH 7. 

' Viola palustris. 


Abo 


60J° 


22J° 


1798 V 31. 


Björneborg . . 


61J° 


21|« 


1841 V 19. 


Lappajärvi . . 


63i° 


23J* 


1827 V 24. 


Paltamo .... 


64f 


27|° 


1817 V 28, 18 VI 7, 19 VI 8, 20 VI 1. 






21 VI 4, 22 V 24, 28 VI 2, 26 V 18, 




! 


27 V 24. 


Kemi 


65J» 24J» 


1798 VI 8, 94 VI 1, 95 VI 11, 96 V 18, 
97 VI 6, 98 VI 5, 99 VI 9, 1802 VI 11, 
19 VI 11, 20 VI 9. 


Kuusamo . . . 


66° |29£° 


1808 V 31, 04 V 28, 05 VI 13, 06 VI 11, 




1 

I 


18 VI 25. 


Utejoki 


69f<> 27|» 

i 


1822 VI 26. 








Drosenceae. 






j Parna8sia palustris. 


Kemi 


65J° 


24£» 1798 Vn 29/94 VD 26, 97 VH 25, 
98 VH 27, 1820 VH 17. 




i 


Drosera rotundifolia. 


Utejoki .... 


69J° 


27£° 


1821 vra 10. 

Silenaceae. 

SUene infläta. 


Kemi 


65{« 


24y> 


1794 VI 26, 98 VH 8, 99 VQ 8. 


Kuusamo . . . 


66* 29i» 


1808 vn 2, os vn i9, 06 vn 20. 


Utejoki .... 


69|« 


274» 


1821 vm 1. 



37 



Ortens namn. 



Kemi. 



Kemi. . . . 
Kuusamo . 

Utejoki . . 

Kemi. . . . 



Utejoki. 



ibo 

Nousis 

Kumo 

Sääksm&ki . . 
Karkku 



Kemi . 
Utejoki 



Konsis 

Punkalaidun . 

Karkku 

S:t Michel . . 



Lat 



Long. 



65|o 


24J<> 


n 


n 


66* 


29J 


69}* 


27^» 


65f» 


24J° 


69J» 


274° 


604» 
60|° 


23J° 
22J° 


61J» 
61£« 


n 

24J» 
23° 


65|» 
69|« 


24J» 
27^ 


60J« 
61° 
614» 
61|« 


22J« 
23» 

27J° 



Silene maritima. 
1799 VH 22. 

Silene nutans. 
1797 VI 26, 99 VH 11, 1802 VII 25, 

30 vn 7. 

1803 VI 16. 

Silene acaidis. 
1796 Vn 28, 97 Vn 23, 1822 VII 2. 

Melandrium sylvestre. 

1793 VI 10, 94 VI 9, 95 VI 19, 96 VI 12, 
* 97 VI 20, 98 VI 9, 99 VI 14, 

1802 VI 20, 18 VI 22, 19 VI 18. 
1822 VH 11. 

Viscaria vulgaris. 
1795 VI 16. 
1793 VI 5. 
1793 VI 16. 

1793 VI 8. 

1794 VI 15. 
1803 VI 19. 

Viscaria alpina. 
1793 VI 27, 94 VI 28, 99 Vn 1. 

1795 VH 27, 97 Vn 10, 1820 VIII 16. 

Lychnis ftos cuculi. 
1793 Vn 4. 
1827 VI 8. 
1803 VI 19. 
1801 VI 24. 



38 



Ortens namn. 


Lat 


Long. 


Agrostemma githago. 










Karkku .... 


61J* 23° 

i 

i 


1803 VII 5. 

Dianthus superbus. 




Kemi 


65J« 


24i° 


1793 VII 14, 94 VH 19, 9$ VII 
98 VII 18, 99 VH 12, 1802 VH 

19 vn 17, ao vn 12. 


20, 
17, 


Kuusamo . . . 


66* 


29J° 


180* vn 2i, 06 vm 4. 




Utsjoki 


69f« 


27$° 


1820 vn 20. 

Dianthus ddtoides. 




Rimito .... 


60J° 


22° 


1793 VI 8. 




Borgå 


n 


25f« 


1801 VI 13, 




Kumo 


61}° 


22J* 


1793 VI 28. 




Säaksmäki . . 


n 


24J» 


1794 VI 27. 




Karkku .... 


61|« 


23° 


1808 vn 7. 

Alsinaceae. 

Stettaria nemorum. 




Kemi 


65 J° 


24J» 


1799 VI 22. 

Stellaria media. 




Kemi 


n 


n 


1793 VI 22, 99 VI 26. 




Utejoki .... 


69f° 


274» 


1796 Vn 7, 97 VH 9, 1830 Vn 6, 








21 Vn 10, 22 VI 25. 










Stellaria graminea. 




Bjerno 


60J° 


23J° 


1796 VI 17. 




Masku 


604» 


22J« 


1793 VI 14. 




Nousis 


n 


r> 


1793 VI 3. 




Karkku .... 


61J» 


23° 


1800 VI 5. 




S:t Michel . . 


61|° 


271» 


1801 VI 24. 





39 



Ortens namn. 


Lat 


Long. 








SteUaria grcminea. 


Kemi 

Kuusamo . . . 
Utsjoki 


651* 

66° 
69|° 


241» 

29J° 
274» 


1798 VI 22, 94 VI 24, 96 VII 6, 
96 VI 28, 97 VI 27, 98 VI 26, 
99 VI 25. 

1808 VI 15. 

1820 VII 15, 21 VII 5, 22 VII 12. 

Cerastium trigynum. 


Utsjoki 


w 


n 


1821 vn 7. 

Cerastium alpinum. 


Utejoki .... 


T) 


n 


1820 VI 20, 21 VH 3. 

Cerastium vulgatum. 


Kemi 

Eaosamo . . . 
TJtsjoki .... 


65|° 

66» 
69|° 


24J« 

29J° 
27J« 


1798 VI 19, 94 VI 25, 95 VI 27, 

98 VI 19, 97 VI 19, 99 VI 26. 
1805 VI 28. 
1821 Vn 9, 22 VI 21. ' 

Cerastium viscostm. 


Utejoki 


n 


Yl 


1795 VH 6, 97 VI 29, 1821 VII 9, 
22 VI 21. 

Arenaria serpyUifdia. 


Bjerno 


60J° 


23J° 


1795 VI 17. 

Alsine biflora. 


Utsjoki 


69$° 


274° 


1822 VH 12. 


Kemi 


65|« 


24'° 


Spergida arvensis. 
1798 VII 9. 



40 



Ortens namn. 



Lat. jLong. 



Åbo 

Borgå . . . . 
Tavastehus . 
Euraåminne. 
Hmola . . . . 

Bjerno . . . . 
Åbo 

Nousis . . . . 
Borgå . . . . 
Tammela . . 
Hinnerjoki. . 
Euraåminne. 
Kumo . . . . 
Hvittis. . . . 

Borgå 



Euraåminne . 



60{° 

n 

61» 
61 j» 
62|° 



60i° 
60 J° 



60|° 

61» 

61}« 



604» 



eijo 



Nousis , 60J° 

Euraåminne. .j 61 J* 

Kumo „ 

Sääksmäki . . „ 
S:t Michel . . 61 J° 



22J» 
25}» 
244° 
21 i° 
22J 



23J° 
22J<> 



Ribesiaeeae. 

Ribes grossularia. 
BUdiprickning. 
1751 IV 29, 58 IV 28. 

1801 V 6, 02 IV 27. 
1806 V 14. 

1802 IV 28. 08 V 1. 
1805 V 16. 



Blomning. 
1795 V 26. 

1750 V 8 (4), 51 V 21, 52 V 10, 53 V 20, 
54 V 14, 56 V 21, 57 V 8, 68 V 21. 
„ \ 1798 V 12. 
25J» ! 1801 V 18, 02 V 23. 
23}° 1827 V 22. 
1801 V 12. 
1817 V 12, 18 V 16. 
1793 V 21. 
1836 VI 7, 37 VI 1. 



22» 
21J» 
22J 
22|° 



25?» 



Bftrmognad. 
1801 VH 27, 02 vm 1. 



21J« 1802 V 1. 



Ribes nigrum. 
Bladsprickning. 

Blomning. 



22J° 
21J» 
22J» 
24J» 
27J» 



1793 V 29. 
1817 V 10. 
1798 V 21. 

1794 V 27. 
1801 V 28. 



41 



Ortens namn. 



Lat Long. 



Domants 
Kuopio . 
Kemi. . . 



62|« 

63° 

65|« 



81» 

27f° 

24|° 



Ribe8 nigrum. 
Blomning. 
1818 VI 6. 
1808 VI 8. 
1798 VI 12, 99 VI 19, 1802 VI 25. 



Åbo 

Euraåminne. 
Karkku . . 

Muhos . . . . 



Bjento .... 

Åbo 

Nouaia .... 
Borga .... 
Tammela . . 
Hinnerjoki . 
Euraåmiime. 
Kamo- .... 
Hvittis. . . . 

Säiksmäki . 
8:t Michel . 
Domante . . 
Mobos .... 
Kemi .... 

ibo 

Borgå 
Tammela . . 



60J» 
61J« 
61j° 
64J» 



60|« 
60$» 



j60| 

I 61» 



61J° 
62J° 
64f° 
65|° 



60J« 
60|» 



221» 
21i° 
23° 
26° 



23|° 
224° 

25J° 

233» 

22« 

214» 

22J° 

22|° 

24i° 
27|° 
31» 
26» 
24 j» 



22J« 
25|° 
28 X> 



Ribes rubrum. 

Bladsprickning. 
1751 IV 29. 52 V 1, 64 V 10. 
1802 V 1, 08 V 1. 

1801 V 10. 
1804 V 3. 

Blomning. 
1795 V 29. 

1760 V 16, 51 V 13, 52 V 10, 54 V 20. 
1798 V 26. 

1802 V 26, 17 V 20. 
1827 V 22. 

1801 V 12. 

1817 V 11. 
1798 V 21. 

1880 V 23, 84 V 27, 35 VI 10, 36 VI 7, 

37 V 29. 
1794 V 16. 
1801 V 18. 

1818 VI 6. 

1804 VI 1, 06 VI 11. 
1793 VI 6, 94 VI 2, 95 VI 12, 96 VI 6, 
98 VI 3, 99 VI 7, 1801 VI 10. 

Bftrmognad. 
1764 Vn 19. 
1801 VII 23, 02 Vn 24, 16 VII 15. 

1817 vm 2. 



42 



Ortens namn. 


Lat 

... 


Long. 
22J° 


Ribes alpinum. 
1750 IV 26, 51 V 21, 52 V 13, 98 V 
1798 V 16. 




Åbo 

Nousis 


60i° 

n 


2S. 








Rhamnaceae. 




Nousis 

Karkku .... 


r> 

61#> 


23» 


Bhamnus frangtda. 
1793 VI 13. 
1801 VI 4 (blad?). 

Saxifr&gaceae. 

Saxifraga nivalis. 




Utsjoki 


69|° 


27i° 


1820 vm 3, 21 vn 4. 




Utsgoki 


n 


n 


Saxifraga stettaris. 

1820 vm i, 22 vn il. 




Utsjoki 


n 


r> 


Saxifraga oppositifolia. 
1821 V 30. 




Utqoki 


w 


r> 


Saxifraga aieoides. 
1820 VII 8. 




Utqoki 


n 


v 


Saxifraga caespitosa. 
1821 Vin 4 (allm.), 22 VI 27. 




Jomala .... 


60j° 


20» 


Saxifraga granulata. 
1802 VI 6. 




Utsjoki . . . . 


69|° 


27j» 


Saxifraga riwdaris. 

1820 vm 3. 





43 



Ortens namn. 



Karkku . 
Utejoki . 



Utejoki 



Kumo 



Nouas. . . 
Säåksmäki 
Kemi. . . . 



Kemi 



Enmo 
Kemi. 



Kumo . . . 
Säåksmäki 



Lat ! Long. 



61^° 
69|° 



61 i« 



60|« 
60J« 
61J° 
65|» 



614° 
65|° 



60i« 
61J» 



23° 
27^° 



22|« 



20° 
22}° 
24J° 
24£« 



22i° 
24|° 



22J° 
24J« 



Chrysosplenium cdternifdium. 
1808 V 30. 
1822 VI 12. 

Crasstdaceae. 

Bhodioia rosea. 

1796 VII 14, 97 VII 7, 1820 VH 3, 
21 VII 2, 22 VI 28. 



Sedum telephium. 



1798 VH 31. 



1802 VI 6. 

1798 VI 17. 
1794 VI 21. 

1799 VH 10. 



Sedum acre. 



Sedum album. 



1796 VII 19. 

Lythraeeae. 

Lythrum salicaria. 
1798 VII 19. 
1798 VII 24, 94 Vn 24, 99 VH 8. 

Oenotheraceae. 

EpUobium angiistifdium. 
1798 VII 13. 
1798 VII 9. 

1794 vn 1. 



44 



Ortens namn. 


Lat 


Long. 










Epilobium angustifdium. 


Karkku .... 


61£° 


23» 


1808 VH 15. 


Kemi 


65|° 24|° 


1798 VII 18, 94 VII 18, 96 VII 20, 








98 Vn 19, 99 VH 16, 1819 VII 18, 








ao vn 15, 26 VH 11. 


Kuusamo . . . 


66° 


29£° 


1819 vn 12, 21 vm 7. 


Utsjoki .... 


69|° , 27$° 

| 


1820 Vn 20, 22 vm 9. 

Epilobium alpinum. 


Utsjoki. . . * . 


i 


1820 VII 20, 21 Vm 9, 22 VH 10. 

Epilobium palustre. 


Punkalaidun . 


61° 1 23° 


1827 VI 20. 


Sääksmäki . . 


61 i° 24J° 


1794 VH 6. 


Kemi 


65f « 24J° 


1796 Vn 20, 99 VH 5, 1802 VII 26. 


Kuusamo . . . 


66» 294° 


1808 Vn 7, 04 VH 14, 08 Vn 21. 


Utsjoki 


69| 


27£° 


1822 VII 10. 




, 


Epilobium lineare. 


Utsjoki 


n n 

t 

i 

i 
i 

1 

i 


1821 VIII 1. 

Pomaceae. 

Pyrus malu8. 
Löfsprickning. 


Bjerno 


60j» : 23|° 


1795 VI 1. 


Åbo 


60$» 22 J» 


1760 V 16, 61 V 21, 52 V 15. 

Blomning. 


Jomala .... 


60J« 


20» 


1808 VI 1, 04 VI 7. 


Bjerno 


» 23i» 


1796 VI 8. 


Rimito 


601° | 22° 


1798 VI 8. 


Åbo 


n 


22£» 1760 V 28, 61 VI 1, 62 V 28, 63 V 30, 

64 VI 2, 55 V 30, 56 VI 8, 68 V 28, 








59 VI 9, 60 VI 4, 1827 V 21. 



45 



Ortens 


namn. 


Lat. 


Long. 












Pyrvä maliis. 








Blomniug. 


Noasis 


60|* 


22J° 
22i° 


1798 VI 2. 


Lundo 


1794 V 17, 98 V 18, 99 VI 8, 1801 V 26. 




Ti 


02 VI 9, 03 VI 2, 04 VI 6, 06 VI 19, 








06 VI 15, 07 VI 12. 


Borgå 




25J 


1801 VI 1, 17 VI 5, 18 VI 17. 
1827 V 28. 


Tammela . . . 


Ti 

60|° 


28J° 


Tavastehus . . 


61° 


24£» 


1805 VI 20. 


Hvittis .... 


61J° 


22|° 


1838 VI 16, 34 V 30, 36 VI 12, 37 VI 10, 
38 VI 15, 39 V 29, 43 VI 17. 


Säåksmäki . . 


r> 


24i» 


1794 VI 1. 


S:t Michel . . 


61|° 


27J° 


1801 V 28. 

Sorbus aucuparia. 
Löfsprickning. 


ibo 


604° 


22^° 
23° 


1760 V 2, 61 V 13, 62 V 10. 


Karkku .... 


vv 2 

614* 


1801 V 10, 02 V 27, 03 V 10, 17 V 18. 


Lappajärvi . . 


63}° 


23J» 


1827 VI 4. 


Iisalmi . . . . 


63J* 


274° 


1827 VI 4. 

Blomning. 


Jomala .... 


60J° 


20° 


1804 VI 12, 20 VI 8, 21 VI 5. 


Sagu 


T) 


22j° 


1819 VI 10, 20 VI 4. 


Bjerao 




n 


23| 


1796 VI 15. 


Lemo 




60J« 


22° 


1820 VI 10. 


ibo . 




n 


22|» 


1750 VI 9, 51 VI 10, 52 VI 8. 


Nousis 




Ti 


Ti 


1793 VI 2. 


Lundo 




Ti 


22J° 


1795 VI 18, 1801 V 28, 02 VI 15, 








03 VI 7, 04 VI 6, 07 VI 20. 


HaUkko .... 


Ti 


23° 


1819 VI 11, 21 VI 18, 22 V 24. 


Borgå 


Ti 


25J° 


1801 V 27, 02 VI 10, 17 VI 7, 19 VI 12, 
22 V 21. 


Tammela . . . 


60f« 


23|° 


1818 VI 10, 27 V 28. 


IPimkalaidun . 


61» 


23° 


1827 VI 1. 


iTavastc 


(hus . . 


n 


24J<> 


1806 V 30. 



46 



Ortens namn. 



Lat. 



Euraåminne 
Kumo . . . . 
Hvittis. . . . 



T 



lliong. 



Sääk8mäki 
Tuulois . . 
Karkku . . 
S:t Michel 
Ilomants . 
Kuopio. . . 
Oravais . . 



Iisalmi 
Muhos 

Kemi 



Sodankylä . 
Utsjoki . . 



Åbo 

Sääksmäki. 



Abo 



61J° 


21|« 
22t« 

22»° 


6l£° 
61|° 
62|° 
63° 


24|» 

24»» 

23° 

27i» 

31» 

27|° 


63i° 


22£» 


63i° 
643° 


27$° 
26° 


65f 


24.y> 


67£° 
69f« 


26i° 
27J» 


60^ 
61 i° 


22|» 
24j» 


60J° 


22J« 



Sorbus aucuparia. 
Blomning. 

1817 VI 10. 

1783 VI 11. 

1880 VI 18, 31 VI 5, 33 VI 16, 35 VI 14, 
37 VI 10, 38 VI 9, 39 VI 2, 40 VI 10, 
41 VI 7, 42 VI 4, 441 VI 16, 14 VI 11, 
45 VI 21. 

1794 V 29. 

1819 VI 11, 20 VI 13. 

1800 VI 12, 01 V 27. 

1801 VI 3. 
1819 VI 16. 

1801 VI 1. 

1826 VI 8, 43 VI 24, 46 VI 15, 47 VI 25. 
48 VI 12, 49 VI 19, 50 VI 5, 51 VI 21, 
52 VI 8, 53 VI 13, 54 VI 14, 55 VI 12. 

1827 VI 4, 31 V 27. 

1802 VI 27, 04 VI 14, 
06 VI 29. 

1793 VI 28, 94 Vn 1, 
96 VI 30, 99 VI 28, 
19 VI 27, 26 VI 13. 

1804 VI 22. 

1821 Vn 28, 22 Vn 12. 

Sorbus scandica (aria). 

1751 VI 9, 52 VI 3. 

1794 VI 10. 



05 VII 3, 



95 
1801 



VII 

vn 



3, 
4, 



Cotoneaster vidgar is. 



1793 V 31. 



47 



Ortens namn. 



Kumo . . 

Oravais . 

Iisalmi. . 

Muho6 . . 

Kemi. . . 

Kutisanio 

Kumo . . 

Bjerao . . 
Nousis. . , 
Säaksmäki 
S:t Michel 
Utsjoki . 



Utsjoki. . . , 

Borgå . . . , 
Punkalaidun 
Kumo . . . 
Muhos . . . 
Kemi . . . . 

Borgå 
Tammela . . 



Lat. 



61i° 
63J» 
63£° 
64J« 
65J° 



Long. 



22J» 

22J° 

27$° 

26° 

24*° 



66° 29$» 



611° I 22J° 



60£» 
60£° 
61 i« 
61f« 
69|° 



23J° 
22J» 
24£» 
27|« 
27^° 



60£° 

61° 

61J« 

64f° 

65|° 



60£° 



60|° 



25|» 

23° 

22i° 

26° 

24J° 



25f 



23|° 



Bosaeeae. 

Bosa canina. 
1798 VI 22. 

1826 VI 16. 

1827 VI 9. 

1805 VII 13, 06 VH 20. 
1798 Vn 7, 94 VII 1, 

99 VH 10. 
1818 Vn 12. 

Bosa centifolia. 
1798 VI 23. 

Alchemitta 
1795 VI 7. 

1793 VI 1. 

1794 V 27. 
1801 V 31. 
1820 VH 26. 



AlcJiemitta alpina. 

1797 Vn 12, 1820 VU 7. 

Bubus idaeus. 
Blomning. 
1801 VI 14, 02 VI 21, 17 VI 9. 
1827 VI 18. 

1798 VI 14. 
1806 VU 20. 
1798 vn 9. 



98 VI 26, 



1801 VH 18, 
17 VH 24. 
1817 vm 9. 



Barmognad. 
02 VH 28, 



16 vm 2, 



48 



Ortens namn. 


Lat 


Long. 








Rubus idaeus. 








Bftnnogiiad. 


Oravais .... 


63J* 


22i» 


1843 VIII 9, 44 Vm 24, 46 VHI lO, 

48 vm io, 49 vm i6, si vm n. 


Paltamo .... 


64J° 


27f° 


1826 VII 20. 


Kemi 


65|° 


244° 


1799 vm 13, 1819 vm 7. 

Rtibus caesius. 


Kumo 


611° 


22{° 


1793 VI 14. 

Rubus saxalilis. 


S:t Michel . . 


61J° 


27^° 


1801 VI 2. 


Kemi 


65|° 


24J» 


1798 VI 18, 94 VI 20, 95 VI 30, 


■ 






97 VI 29. 


Utsjoki 


69|« 


27i° 


1820 Vn 26. 

Rubus arcticus. 
Blomning. 


Bjerno 


60J° 23J° 


1795 VI 6. 


Åbo 


60'° 


22i* 


1793 VI 8, 


Nousis 


» 


Ti 


1793 VI 10. 


Tammela . . . 


60|« 


23f° 


1817 VI 1, 18 VI 6. 


Punkalaidun . 


61» 


23° 


1827 V 24. 


Kumo 


61|° 


22J 9 


1793 VI 8. 


Tohmajärvi . . 


621» 


30|« 


1817 VI 8, 18 VI 8, 20 VI 6. 


Ilomants. . . . 


62|° 


31° 


1817 V 29, 18 VI 12, 19 VI 8. 


Viitasaari . . . 


63° 


25|° 


1817 VI 21, 18 VI 15, 19 VI 17, 20 VI 14, 
21 VI 19. 


Iisalmi 


63i» 


27^° 


1826 V 22. 


Muhos 


64|° 


26» 


1804 V 28, 06 VI 1. 


Torneå 


65|° 


24i° 


1816 VI 11, 17 VI 10. 


Kemi 


W 


24J° 


1793 VI 10, 94 VI 7, 95 VI 20, 97 VI 16, 
98 VI 12, 99 VI 14, 1801 VI 19, 
02 VI 22, 17 VI 14, 18 VI 17, 19 VI 14, 
22 VI 8, 26 V 24. 



49 



Ortens namn. 


Lat. 


Long. 










Rubus arcticus. 








Blomning. 


Knusamo . . . 


66° 


29f 


1818 VI 27, 19 VI 13. 


Utojoki 


69|° 


27° 


1820 VH 2, 22 VI 20. 

Btraognad. 


Tammela . . . 


60|° 


23|« 


1817 VII 14. 


Kumo 


61*° 


22J« 


1798 VH 26. 


0raTai8 .... 


63J° 


n 


1844 VH 24, 46 VH 25, 48 VH 27, 
49 VH 28, 60 VII 17, 51 VHI 2. 


Mahos 


64J° 


26° 


1805 vn 31, ii vn 2i. 


Kemi 


65§° 


24i« 


1798 VH 24, 94 VH 26, 96 VH 24 
98 VIL 26, 99 VH 28, 1801 VH 24^ 
04 VH 26, 05 VHI 5, 07 vm 2, 

12 vin 5, 16 vm 3, 19 vm 3. 


Eaasamo . . . 


66° 


291° 


1804 Vn 23. 

Rubus chamaemonts. 
Blomning. 


Bjemo 


60£° 


23J° 


1795 VI 7. 


Rimito 


60*° 


22» 


1798 VI 6. 


Pnnkalaidun . 


61° 


23° 


1827 V 22. 


Homants. . . . 


62J* 


31° 


1818 VI 18, 19 VI 9. 


Viitasaari . . . 


63« 


25|» 


1817 VI 24, 18 VI 21, 19 VI 19, 






\ 


20 VI 18, 21 VH 1, 22 VI 19. 


Muhos 


64|° 


26° 


1802 VI 21, 04 VI 24, 05 Vn 6, 
08 VI 10. 


Torneå 


65J° 


24J° 


1816 VI 11, 17 VI 7. 


Kemi 


w 


24^ 


1793 VI 3, 94 VI 1, 96 VI 5, 98 VI 7, 
99 VI 12, 1801 VI 10, 02 VI 17, 
19 VI 11. 


Kuusamo . . . 


66° 


29J° 


1808 VI 1, 18 VI 19, 20 VI 11, 21 VI 25. 


Utejoki 


69J» 


27° 


1821 VI 18. 

BBrmognad. 


Tammela . . . 


60j° 


a»p 


1817 VH 16. 



50 



1 Ortens namn. 


J Lat 


Long. 










Rubus chamaemoms. 
Bärmognad. 


Oravais .... 


63J° 


22i« 


1846 VH 25, 49 VH 27, 51 VE 27. 


Muhos 


64f° 


26» 


1802 vn 20, 05 vn 24, 11 vn 21. 


Kemi 


65f° 


24}° 


1798 VH 24, 94 VH 26, 96 VH 24, 
98 VH 26, 99 VH 24, 1801 VH 23, 

02 vin i, 19 vn 23, 20 vn 23. 


Kuusamo . . . 


66° 


294» 


1808 vn 24, 04 vn 20, 05 vm 3. 


Sodankylä. . . 


67|° 


26*» 


1801 vn 24, 02 vm 8, 04 vn 25, 
05 vni 4. 


TJtejoki 


69|° 


27° 


1820 vm 10, 21 vm 15, 22 vm 7, 

26 VII 20. 

Fragaria vesca. 
Blomning. 


Jomala .... 


60±° 


20» 


1802 VI 6, 04 VI 5, 18 VI 9, 21 VI 15, 
22 IV 30. 


Bjerno 


w 


23i° 


1795 VI 4. 


Åbo 


60i° 


22»° 


1752 V 22. 


Nousis 


« 


n 


1798 VI 4. 


Borgå 


n 


25|» 


1801 V 28, 02 V 27, 16 VI 6, 17 V 27, 

18 VI 4, 22 V 7, 28 V 30. 


Tammela . . . 


60J° 


23|« 


1817 V 31, 18 VI 6, 21 V 30, 22 V 10, 
27 V 23. 


Punkalaidun . 


61° 


23° 


1827 V 23. 


Hvittis 


614» 


22|° 


1880 VI 10. 


Sääksmäki . . 


« 


24J° 


1794 V 26. 


Karkku .... 


61$» 


28° 


1808 V 25, 17 V 24. 


S:t Michel . . 


61f« 


27J* 


1801 V 26. 


Ilomants. . . . 


62J° 


31« 


1819 VI 13. 


Yiitasaari . . . 


63» 


25|» 


1817 VI 9, 18 VI 21, 19 VI 19, 20 VI 18, 
21 Vn 4, 22 VI 21. 


Muhos ...... 


64f« 


26° 


1804 VI 1. 


Kemi 


65J° 


24|« 


1799 VI 24, 1801 VI 23. 



51 



Ortens namn. Lat. ILong. 



Jomala. 
Lundo . 



Tammela 
Hvittis. . 
Såäksmäki 
Earkku . 
Oravais . 

Paltamo. 
Muhos . . 



Kemi. 



Kuno 
Kemi. 



Kuusamo 



J60J° 20° 
' 60i° 22£° 
25f<\ 



23|° 

22|° 

24i° 

23° 

22£° 

27|° 
26° 



Bjemo . 
Rimito. 
Nousis , 
Karkku 
Kemi. , 

Kemi. . 



10 

61i° 

61£° 
63£° 

64J° 
64|° 

65|° 



61|° 
65f 

66° 
69J° 



60J° 
60jo 

n 

61±° 
65f° 



24|° 



22J» 
24*° 

29J° 
27° 



23i« 

22° 

22$» 

23° 

244» 



Fragaria vesca. 
B&rmognad. 

1802 vn 7. 
1789 VI 17. 

1801 VI 24, 02 VII 5, 16 VH 6, 
18 VH 4. 

1817 VI 30, 22 VI 22. 

1837 VH 16, 43 VH 17, 45 Vn 20. 

1794 VI 28. 

1803 VII 1. 

1843 VU 17, 44 Vn 24, 46 Vn 21, 

47 VU 14, 48 VH 24, 49 VU 11. 
1826 VI 24. 

1802 vn 20, 04 vn 15, 05 vn 24, 
11 vn 12. 

1793 VU 24, 94 Vn 26, 98 VH 24, 
98 VU 26, 99 VII 24, 1804 Vn 25, 
06 Vm 12, 14 Vn 27. 

Comarum palustre. 
1793 VI 13. 
1793 VII 8, 94 VH 9, 96 VU 11, 

96 VU 12, »9 VII 8, 1820 VII 17. 
1806 Vn 24. 
1822 Vn 16. 

PotentUla anserina. 

1795 VI 13. 
1793 VI 7. 

1793 VI 10. 

1802 VI 2. 

1794 Vn 1, 95 Vn 3, 99 VI 29. 

PotentiUa norvegica. 
1798 VH 4, 98 VI 28. 



52 



Ortens namn. 


Lat 


Long. 








1 Pqtenttlla argentea. 




Kemi 


65J° 


24|« 1793 VI 30, 94 VH 1, 96 VII 


4, 








99 VII 8. 










PotentiNa cUpestris (verna). 




Rimita .... 


60£° 


22» 1793 VI 7. 




Åbo 


71 


22}» 


1793 V 28. 




Nousis 


n 


V 


1793 VI 4, 91 V 28. 




Sääksmäki . . 


61}» 


24}» 


1794 V 18. 




Utsjoki 


69J» 


27» 


1821 VII 1, 22 VI 26. 

PotentiUa tormentiUa. 




Jomala .... 


60}» 


20» 


1805 V 24. 




Åbo 


60|° 


22}» 


1793 V 81. 




Nousis 


V 


„ 1793 XI 11. 




Punkalaidun . 


61» 


23» 1727 VI 2. 




Sääksmäki . . 


61}» 


24}» j 1794 VI 3. 




Karkku .... 


61±» 


23» 1802 VI 2. 




S:t Michel . . 


61 1» 


27}» 


1801 V 31. 






1 

I 


Sibbaldia procumbens. 




Utsjoki .... 


69f» 


27» 


1820 VII 27, 22 VH 14. 

Qeum urbanum. 




Karkku .... 


61 i» 


23» 


1802 VI 15. 

Geum rivale. 




Jomala 


60}» 


20» 


1802 VI 6. 




Nousis 


60J» 


22}« 


1*93 VI 2. 




Punkalaidun . 


61° 


23» 


1826 VI 7. 




Sääksmäki . . 


61}» 


24}« 


1794 V 28. 




Karkku .... 


614» 


23» 


1802 VI 15, 03 VI 8. 




S:t Michel . . 


61}» 


27}» 


1801 VI 2. 




Kemi 


65J» 


24J» 


1793 VI 14, 94 VI 20, 99 VI 
1802 VI 29. 


22, 


Utsjoki 


69|» 


27» 


1820 VH 6. 





53 



Ortens namn. Lat. iLong. 



Utsjoki 



69J° 



Jomala 60|° 

Borgå | 60£ 

Ptrakalaidun . j 61° 

Karkku . . . . | 61}° 



Mnhos . 
Kemi. 



Kuusamo 
Utsjoki . 



64|° 
65|° 



66° 
69|° 



Åbo 



27° 



20° 

25f° 

23° 

n 

26» 
24J» 



29f 
27° 



Tammela 
Hvittis . 



60£» 22|° 
25f» 



60}» 
61|» 



23|° 
22|° 



ibo 

Hinnerjoki. 
Karkku . . 
Mnhos. . . 



i 60i° 22i° 
i 61» ; 22» 
J61J» 23» 



Jomala 



64f« 



60±» 



26» 



20» 



Dryas octopetala. 
1820 VII 25. 

Spiraea idmaria. 

1802 VII 21, 04 VII 10. 

1801 VII 2. 
1827 VI 29. 

1803 VII 5. 

1802 VII 17, 04 VII 4, 06 VH 15. 
1793 VII 13, 94 Vn 14, 96 VII 17 

96 VII 16, 97 Vn 20, 98 VII 14, 
99 VII 10, 1801 Vn 15, 02 VII 23, 
19 Vn 15, 20 VU 15. 

1803 Vn 13, 18 VII 24. 

1821 vin i6, 22 vm 10. 

Drnpaceae. 

-FVwnws cerasus. 
1760 V 23, 51 VI 1, 52 V 25. 
1801 V 30, 02 V 29. 
1827 V 26. 
1880 VI 10, 31 V 30, 32 VI 3, 33 VI 7, 

34 VI 1, 35 VI 9, 36 VI 7, 37 VI 11, 

42 V 25. 



1751 V 
1802 V 
1801 V 



Prunus padus. 
Löfcprickning. 
10, 52 V 5. 
1. 
10, 17 V 18. 



1802 V 24, 04 V 3. 

Blomming. 
1802 V 27, 04 VI 12, 17 VI 10, 20 VI 6, 
21 VI 8. 



54 



Ortens namn. i Lat. ! Long. j 



Bjerno 
Lemo 
Åbo . 
Nousis 
Lundo 



Halikko 
Borgå . 



Tammela . . 
Punkalaidun 
Tavastehus . 
Euraåminne. 
Kumo .... 
Hvittis. . . . 



Sääksmäki 
Tuulois 
Karkku 
S:t Michel 
Tohmajärri 
Ilmola . . 

Ilomants 
Kuopio . 
Viitasaari 



60£« 23J° 
60J° 22° 
« |22|» 

» I 22|« 



23° 



25»° 



60|» 23J° 
61° 23° 

» J24p 
61J° , 21±° 

r i 22f 

» ; 23f» 



„ I 24J« 
„ l24J»| 
. 61^ . 23° ! 
61 1° i 27J» 1 
62J° , 30J» | 
62f ° j 22±° 

r i 31° 

63° |27|° 

r i 25?» 



/Vant» padus. 
Blomning;. 

1795 YL 5. 

1820 V 31. 

1751 V 27, 52 V 22, 93 V 31. 

1793 V 27. 

1786 VI 15, 87 VI 7, 88 VI 5, 89 V 29, 
90 V 21, 91 VI 6, 92 VI 1, 93 V 24, 
94 V 17, 97 VI 4, 98 V 16, 99 VI 6, 
1800 VI 3, 01 V 20, 02 V 31, 04 V 26, 
05 VI 12, 06 VI 9, 07 VI 9. 

1817 V 29, 18 V 30, 19 VI 5, 20 V 23, 

21 V 24, 22 V 10, 23 VI 6. 

1802 VI 2, 16 VI 9, 17 V 29, 18 VI 15, 

19 VI 6, 20 VI 20(?), 21 VI 9 

22 V 10, 23 VI 13. 
1817 V 30, 27 V 24. 
1827 V 15. 

1801 V 20, 02 V 28, 05 V 27. 

1816 VI 3, 17 V 31, 18 VI 10, 

1793 V 25. 

1880 YL 8, 31 V 26, 32 VI 3, 33 VI 6, 
34 YL 4, 35 VI 8, 36 VI 7, 37 V 28, 
39 V 26, 40 VI 6, 41 V 27, 42 V 25, 
44 VI 4. 45 VI 8. 

1794 V 22. 

1820 V 31, 21 V 29. 

1800 V 31, 01 V 22, 03 \ 

1801 V 23. 

1817 VI 1, 18 YL 1, 20 V 

1802 VI 10, 04 V 25, 18 VI 9, 19 VI 9, 

20 VI 3, 21 YL 4, 22 V 21, 23 VI 10. 

1817 VI 1, 19 VI 8. 
1801 V 24, 02 VI 8. 

1818 VI 7, 19 VI 9, 20 VI 5, 21 VI 9, 
22 V 27. 



21. 



23. 



55 



Ortens namn. ! Lat. 



Oravais 



Iisalmi. 
Paltamo 

Muhos. 
Tomeå. 
Kemi . 



Sodankylä . 



Kemi . 

Karkku 
Kemi. , 

Bjerno 

ibo . 
Masku 



63J« 



Long. 



22J< 



63±° i 27£° 
64J 1 27|° 



64£« I 26« 
65f • ! 24i° 
» '24JP 



67J» i 26J« 



65f° , 24i» 



61$» i 23° 
65|° | 24£» 



60i» ! 23 J° 



60J» | 221» 



2Ym«ms padus. 
Blomniug. 
1826 V 28, 43 VI 12, 44 V 19, 46 VI 6, 
46 VI 11, 47 VI 17, 48 VI 7, 49 VI 5, 
50 V 31, 51 VI 10, 52 VI 3, 53 VI 3, 
54 V 25, 55 VI 4. 

1816 VI 8, 17 VI 2, 26 V 22, 27 V 15. 

1817 VI 5, 18 VI 19, 19 VI 12, 20 VI 8, 
21 VI 18, 22 VI 3, 23 VI 9, 26 V 25, 
27 V 30. 

1802 VI 14, 04 V 29, 06 VI 14. 
1817 VI 14. 

1793 VI 10, 94 VI 10, 95 VI 23, 
96 VI 12, 97 VI 20, 98 VI 10, 99 VI 20, 
1801 VI 21, 02 VI 24, 17 VI 16, 
19 VI 17, 20 VI 10, 21 VI 22, 22 VI 11, 
26 VI 5. 

1803 VI 10, 04 VI 14. 



Papilionaceae. 

Lathyrus palustris. 
1795 VII 9, 96 VII 12, 99 VII 8. 

Lathyrus pratensis. 
1803 VI 12. 

1793 VII 8, 94 Vn 9, 96 VII 10, 
99 VII 5. 



1795 VI 4. 



1793 V 28. 
1793 VI 1. 



Orobus niger. 



Orobus vernus. 



56 



Ortens namn. Lat. jLong. 



Tavastehus 
Säaksmåki 



Bjerno . . . 

Åbo 

Masku . . . 
Nousis. . . 
Säaksmåki 



Bjerno .... 
Nousis .... 
Borgå 

Punkalaidun 
Kumo .... 
Karkku . . . 
S:t Michel . 
Muhos .... 
Kemi 



Orobus vernus. 



61° 
61J0 



24^° 
24J« 



1803 V 28. 
1794 V 17. 



Orobus tuberosus. 



60J« 23i« ! 1796 VI 3. 
60J° I 22|° 1798 V 28. 

„ j „ 1798 VII. 

„ ! „ 1798 VI 4. 
1794 V 26. 



61±° ! 24J 



60J° 

« 
61° 
611° 
61|° 
61 1° 
64£<> 
65|« 



23J° 

22J» 

25|« 

23° 

22J° 

23° 

27±» 

26° 

24|« 



Hammarland . 60J° 
Jomala . . . . „ 

Korpo .... 

Sagu ! „ 

Rimito . . . . ! 604° 
Lemo j „ 

Åbo I „ 



19f° 
20° 

21$° 
22}° 
22° 



Vida eracca. 
1795 VI 26. 
1793 VI 18. 
1801 VI 9. 
1827 VI 8. 
1793 VI 25. 

1803 VI 12. 
1801 VI 8. 

1804 VI 22, 05 VII 10, 06 VH 13. 
1793 VII 2, 94 VII 4, 96 VH 9, 97VH9, 

98 VI 27, 99 VII 1, 1801 VII 9, 
19 VII 6. 

Pisum sativtim et atvense. 
Sådd. 

1816 V 14. 

1801 IV 20, 02 IV 7, 17 V 5, 18 V 13, 
19 IV 27, 20 V 10, 21 V 1, 23 V 3. 

1802 IV 28, 03 V 4, 04 V 9. 

1817 V 6, 19 IV 23, 20 IV 29, 26 IV 26. 
1750 IV 18. 

1819 IV 28, 20 IV 27, 21 IV 30, 
26 IV 26. 



224*1 1751 IV 30, 52 IV 22. 



57 



Ortens namn. Lat. Long 



Londo 



Halikko 



Nykyrko. . 
Tammela . 

Hinnerjoki 
Punkalaidun 
Ta?astehu8 
Euraåminne 



Hvittis. 



8åaksmäki 
Tuulois . . 

Padasjoki . 
Earkka . . 



Jokkas. 
Wirtois 
Jorois . 



60J° 



60|° 



61° 



61J» 



61$« 

62° 
624° 



22^° 



23» 

25J° 

21$° 
23f» 

22° 
23» 
24£» 
214» 

22J° 



24$° 
24§° 

23» 

27f<> 
28|° 
27J° 



Pisum sativum et arvense. 
Sädd. 

1780 V 13, 81 V 1, 82 V 11, 83 IV 25, 
84 V 7, 85 V 14, 86 V 8, 87 V 8, 
88 IV 30, 89 V 5, 90 V 5, 91 IV 29, 
92 IV 26, 93 V 3, 94 IV 24, 95 V 2, 
96 IV 30, 97 V 2, 98 IV 28, 99 IV 29, 
1800 V 2, 01 IV 29, 02 IV 29, 
03 V 2, 04 V 5, 06 V 5, 06 V 13, 
07 V 12, 19. 

1816 V 14, 18 V 11, 19 V 3, 20 IV 27, 
21 IV 27, 22 IV 15. 

1801 V 7, 02 IV 30, 16 V 25, 17 V 8, 
18 V 17, 19 V 10, 20 V 14, 21 V 10. 

1802 IV 29, 03 V 4. 

1817 V 6, 19 V 22, 20 V 2, 21 IV 26, 
27 V 3, 29 V 14, 30 V 11. 

1801 IV 29. 

1826 IV 26, 27 IV 28. 

1802 V 1. 

1801 IV 29, 02 V 1, 03 IV 18, 04 IV 11, 

16 V 10, 17 V 15, 18 V 16. 

1830 V 7, 31 V 5, 32 IV 27, 33 V 11, 
34 V 3, 35 V 11, 36 IV 29, 37 V 3, 
38 V 5, 39 V 10, 40 V 5, 41 V 5, 
42 V 2, 43 V 6, 44 V 6, 46 V 14. 

1794 V 8. 

1817 V 21, 18 V 22, 19 V 18, 20 V 15, 
21 V 7. 

1800 V 2, 01 V 4. 

1800 IV 30, 01 V 8, 02 IV 27, 03 V 7, 

17 V 10. 

1816 V 17, 19 V 21. 

1827 V 10. 

1801 V 15. 



58 



Ortens namn. 



Tohmajärvi 
Laukkas. . 
Rautalampi , 
Ilmola . . . 



Ilomants . 
Storkyro. . 
Viitasaari . 

Kuopio . . 
Lappajärvi 
Iisalmi. . . 



Lohteo. . . 
Muhos . . . 
Carlo . . . 
Uleåborg . 
Pudasjärvi . 
Kuusamo . 

Sodankylä . 



Jomala . 
Sagu. . . 



Sjundeå 
Halikko 



Lat. Long. 



62J° 



30J° 



62£° 26° 

' OA30 

62 J° ; 22 1° 



n 

63° 



63}° 
63J° 



64° 

64|» 

65° 



31° 

22J» 

25J° 

27| 
23|° 
27J 



23i° 

26° 

25° 

„ ,m* 

65J° 26J° 
66° ; 29J° 

67|° 26±« 



60i« 



20° 



22|° 



» ;24i« 

60J° ' 23» 



1817 

1817 

1826 

1801 

07 

lé 

18 

22 

1818 

1832 

1817 

21 

1802 

1827 

1817 

31 

1802 

1801 

1826 

1820 

1819 

1803 

20 

1801 

05 



.Ffoww» sativum et arvense. 
Sådd. 

V 18, 18 V 20, 10 VI 5, 20 V 17. 

V 20, 19 V 24. 

V 12. 

V 16, 02 V 13, 04 V 7, 06 V 12, 

V 19, 10 V 25, 11 V 20, 13 V 10, 

V 9, 15 V 10, 16 V 14, 17 V 19, 

V 16, 19 V 4, 20 V 8, 21 V 2, 

V 2, 23 V 21. 

V 25, 19 V 18. 

V 15. 

V 29, 18 V 27, 19 V 28, 20 VI 16, 
YL 1, 22 V 4. 

V 1. 
14. 

26, 19 VI 1, 20 V 12, 27 V 14, 
16. 
21. 

12, 04 V 12, 06 V I?. 
17, 27 V 16, 29 V 30. 

V 28. 

VI 1, 21 VI 6. 

V 21, 04 V 25, 18 VI 4, 19 VI 5, 

V 31, 21 VI 9. 

V 26, 02 V 29, 03 V 13, 04 V 23, 

V 31. 



Blomning. 
1804 VII 2, 18 Vn 7, 19 VH 1, 20 VII 2, 

21 VII 17. 22 VI 24, 23 VH 11. 
1817 VH 5, 19 VI 26, 20 VI 24, 25 VI 27, 

26 VI 28. 
1817 VH 16. 

1817 vn 7, 18 vn 15, 19 VH 5, 
20 vn 1, 21 vn 22, 22 vn 1. 



59 



Ortens namn. 


Lat. 


Long. 








Pisum sativum et arvense. 




i 


Blomning. 


Borgå 


604° ! 25|° 

1 


1801 vn 7, 02 va io, 19 vn 6, 

20 VII 11. 


Tammela . . . 


60|° i 23|» 

1 


1817 VII 6, 18 Vn 6, 19 VII 15, 
20 VH 2, 29 VH 22, 30 Vn 16. 


Punkalaidun . 


61° ! 23» 


1826 VI 30, 27 VI 23. 


Hattula .... 


n | 24^0 


1835 VH 5. 


Eoraåminne. . 


61}« ; 214» 


1817 VII 20, 18 VII 12. 


Hvittis 


i 
i 


1830 VH 12, 31 VI 26, 32 VU 9, 
34 VH 9, 37 VII 8, 38 VH 1, 
40 VII 16, 41 Vn 3, 42 VH 3, 

43 vn 4, 45 vn 8. 


Sääksmäki . . 


» |24J« 


1794 VH 13. 


Hauho 


„ l m° 


1801 vn i. 


Tuulois .... 


n 


n 


1817 VII 8, 18 VII 8. 19 VI 28, 20VH8. 


Karkku .... 


61^ 


23° 


1801 vi 27, 02 vn 14, 03 vn 7. 


Tohmajärvi . . 


62$» 


30|° 


1817 VI 23, 18 VI 23, 19 VII 17, 
20 VI 22. 


Laukkas. . . . 


62J« 


26° 


1819 VI 29. 


Rautalampi . . 


n 


26|° 


1826 VII 5. 


Dmola 


62f 


22*« 


1801 vn 15, 02 vn 19, os vn 10, 
04 vn 4, 05 vn 9, 07 vn 23, 

10 VII 30, 13 VU 24, 14 VH 12, 
15 VII 19, 16 VU 10, 17 VH 14, 
18 VII 16, 19 VII 9, 20 Vn 14, 
21 VII 30, 22 Vn 12. 


Domän ts. . . . 


r 


31» 


1819 VI 29. 


Storkyro. . • . 


63° 


22J° 


1837 VH 18. 


Viitasaari . . . 


T) 


25J° 


1817 VII 20, 18 VII 21, 19 Vn 17, 
20 VII 15, 21 VH 27, 22 VH 8. 


lisalmi 


63£° 


27J 


1819 VII 18, 20 Vn 13. 


Muhos 


64|° 


26° 


1802 VII 14, 05 VH 15, 06 Vn 20, 
11 VII 15. 


Carlö 


65° 


25» 1828 VII 16. 


Padasjänri. . . 


65^° 


1 26J° 


1 1819 VII 12, 21 Vm 25(?). 



60 



Ortens namn. | Lat 



Long. 



Kemi. . . . 
Kuusamo ... 66° 

Sodankylä. 
Utejoki . . 



Utejoki 



Åbo 

Masku 

Masku 

Notisis 

Sääksmäki . . 

Bjerno 

Nousis 

Borgå 

Punkalaidun . 
Karkku . . . . 
S:t Michel . . 



65}« 


24J° 


66° 


294° 


67*° 


26£° 


69J» 


27° 


n 


T) 


60jo 


22J» 


Y) 


n 


tt 


T) 


614° 


24|° 


60J° 
60±» 

T) 

61° 

61*° 

61f 


231° 
22J° 
25J« 
23° 

27|° 



Jfcum 8ativum et arvense. 
Blomning. 
1798 YH 7, 94 VII 12, 1801 VII 16, 
02 VII 21. 

1803 vn ii, o* vn 13, 05 vn 21, 
18 vin 4, 19 vn 17, ao vn 20, 

21 VII 29. 

1801 vn 12, 02 vn is, os vn s, 
04 vn 11, 05 vn ia 

Fhaca frigida. 
1797 VH 14, 1820 VU 17, 21 VHI 1, 

22 VI 28. 

Astragalus alpinus. 
1796 Vn 7, 97 VI 29, 1820 VH 17, 
22 VI 21. 

Lotus cornicidatus. 
1793 VI 12. 
1793 VI 4. 

Bobinia caragana. 
1793 VI 17. 

1793 VI 5, 94 VI 2. 

1794 VI 10. 

Trifolium pratense. 

1795 VI 20. 
1793 VI 19. 

1801 VI 5, 02 VI 17. 
1827 VI 9. 
1803 VU 9. 
1801 VI 24. 



61 



Ortens namn. 


Lat 


Long. 




1 






Trifolium pratense. 


Kemi I 


65f° 


24^ 


1793 VII 3, 94 VH 2, 96 VH 11, 
97 VH 10, 99 VH 3, 1801 vn 11, 
02 VH 17. 


Utejoki 


69|° 


27° 


1820 vm a 

Trifolium hybridum. 


Borgå 


60J° 


25f 


1801 VI 6, 02 VI 13. 




! ' 
i 


Trifolium repens. 


Nousis 


* 22jo 


1793 VI 20. 


Borgå 


fi i 25 i° 


1801 VI 4, 02 VI 11. 


Pankalaidus . 


81* ' 23 f 

i 


1827 VI 9. 


Säaksmäki . . 


61 i | 24J 


1794 VI 26. 


S:t Michel . . 


61j° 


27£» 


1801 VI 24. 


Lappajärvi . . 


63}° 


23i« 


1889 VI22, 43VH2, 44VI23, 45VI24. 


Muhos 


64|<> 


26° 


1802 VH 5, 04 VI 27. 


Kemi 


65|° 


24J° 


1793 vn 2, 9* vn i, 96 vn 6, 

97 VII 10, 99 VH 3, 1801 VH 8, 
02 Vn 17. 


Kuusamo . . . 


66° 


29$« 


1803 VI 80, 04 VH 8, 06 VH 17. 


Utejoki 


69|° 


27» 


1820 vni 3. 

Trifolium spadiceum. 


Lappajärvi . . 


63J» 


23|° 


1836 Vn 4, 88 VH 1, 89 VI 22, 
42 Vn 2, 43 Vn 6, 44 VI 21, 

45 vn 1. 

Ericaceae. 

Myrtillus nigra. 
Blomning. 


Norna] a . . . . 


60$» 


20° 


1804 VI 1. 


INousis 


60f> 


22*» 


1793 V 14. 



62 



Ortens namn. 


i Lat. iLong. 










MyrtiUti8 nigra. 
Blomning. 


Borgå 


60J° ! 25f« 


1802 V 30, 16 VI 5, 17 V 24, 18 VI 1, 








30 VI 6, 22 V 1, 28 V 29. 


Punkalaidun . 


61° 


23° 


1827 V 17. 


Kumo 


611» 


22J« 


1793 V 23. 


Karkku .... 


61$« 


23« 


1817 V 27. 


S:t Michel . . 


61|° 


274/ 


1801 V 23. 


Tohmajärvi . . 


62J 


301/ 


1817 VI 8, 18 VI 8, 20 VI 6. 


Ilomants . . . 


62|° 


31» 


1819 VI 7. 


Yiitasaari . . . 


63° 


25|« 


1817 VI 29. 18 VI 27, 19 VI 25, 
20 VI 25, 21 VH 7, 22 VI 29. 


Kemi 


65f 


24J° 


1793 VI 7, 94 VI 5, 95 VI 14, 96 VI 10, 
97 VI 15, 98 VI 6, 99 VI 16, 
1819 VI 16. 

Barmognad. 


Jomala .... 


60i° 


20° 


1802 vn 21. 


Borgå 


60*» 


25J° 


1801 vi 30, 02 vn 5, 16 vn 7, 
18 vn 6. 


Sääksmäki. . . 


614/ 


244/ 


1795 VH 12. 


Oravais .... 


63*° 


224» 


1846 Vn 22, 49 VH 26, 51 VH 27. 


Muhos 


64J° 


26° 


1802 VH 20, 05 VH 31. 


Kemi 


65J° 


244/ 


1801 vn 24. 


Sodankylä. . . 


67|° 


26$° 


1801 vn 31, 02 vin is, 04 vin 4. 


Enare 


69° 


27° 


1826 VU 20. 


Utqoki 


69f° 


« 


1826 Vni 6. 

Myrtillus uliginosa. 
Blomning. 


Bjerno 


601» 


23}/ 1795 VI 11. 


S:t Michel . . 


61 $• j 27 jo : 1801 VI 2. 


Kemi 


65f» 


244/ 


1799 VI 25, 1826 V 24. 



63 



Ortens namn. 


Lat 


Long. 










MyrtiUm uliginosa. 
Bärmognad. 


Jomala .... 


60jo 


20° 


1802 vm 10. 

Vaccinium vitis idaea. 
Blomning. 


Bjerno 


n 


23|° 


1795 VI 9. 


Åbo 


60±° 


22J° 


1752 V 81. 


Nousis 


»5 


n 


1793 VI 12. 


Borgå 


» 


25|° 


1801 VI 3, 02 VI 8, 16 VI 12. 


Punkalaidun . 


61° 


23° 


1827 V 27. 


Kumo 


61J° 


22±° 


1798 VI 14. 


Earkku .... 


614» 


23° 


1800 VI 18, 17 V 24. 


S:t Michel . . 


61J« 


271° 


1801 V 31. 


Homante . . . 


62£° 


31° 


1818 VI 25, 19 VI 13. 


Viitasaari . . . 


63» 


25|« 


1817 VI .30. 


Muhos 


64J» 


26° 


1805 vn 6. 


Kemi 


65|« 


24J» 


1794 VI 24, 95 VII 6, 98 VI 30, 97 VI 30, 

99 vn 2. 

Bärmognad. 


Jomala 


60J° 


20° 


1802 vin 10. 


Borgå 


60i» 


25|° 


1801 vm i, 02 vin 15, ie vm 10, 
18 vm 7. 


Tammela . . . 


60| 


23| 8 


1817 vm 17. 


Sodankylä. . . 


67*« 


26*° 


1802 IX 19, 04 IX 1, 05 IX 9. 


Enare 


69« 


27° 


1826 Vm 27. 


IJtejoki 


69J» 


n 


1826 IX 1. 

Oxycoccus pahistris. 


Bjerno 


60J» 


23±° 


1795 VI 28(?). 


Såaksmåki. . . 


614» 


24J° 


1794 VI 1. 


Kemi 


65|« 


24±« 


1795 VH 12, 99 VH 3. 


Utejoki .... 


69J 4 


27° 


1820 VI 14, 21 VH 19. 



64 



Ortens namn. Lat J Long. i 



Kemi. 



Utsjoki. 



Bjerno 
Kemi. 



Utsjoki. 



Kemi . . 
Kausamo 
Utsjoki. . 



Utsjoki 



Utsjoki. 



65}» 



Bjerno 

Rimito 

Sääksmäki . . 
Björneborg . . 
Tohmajärvi . . 



24(0 



69f • I 27» 



60J» 
65|« 

69|° 



65§° 

66» 

69J° 



23J» 
24J» 

27* 



24^0 
29J° 
27° 



60J° 
60£° 
61 i 8 
61$» 



Arctostaphylos officinalis. 

1794 Yl 3, 95VI16, 99 VI 10, 1801 VI 15, 
08 VI 20, t9 VI 12. 

Arctostaphylos alpina. 

1795 VI 16, 97 VI 17, 1820 VI 10, 
21 VI 22, 22 V 22. 

Andromeda pdifolia. 

1795 VI 6. 

1794 VI 12, 96 VI 15, 99 VI 20, 
1819 VH 22(?). 

1821 VH 5, 22 VI 19. 

CaUuna vtdgaris. 

1798 vm 7, 94 vm e, 97 vm 6. 

1818 VH 27. 

1822 Vm 9. 

FhyUoåoce caendea. 

1796 VII 10, 97 VI 26, 1820 VI 19, 

21 VII 4, 22 VI 19. 

Azalea procumbens. 
1820 VI 20, 21 VI 22, 22 VI 4. 



Ledum palustre. 



234» ' 1795 VI 8. 
22° ! 1798 VI 6. 
24J« 1794 V 28. 
21J«, 1842 VI 2. 



62 $• ! 304° ! 1817 VI 29, 18 VI 28, 20 VI 27. 



65 



Ortens namn. 


Lat. 


Long. 








Ledum pahtstre. 


Domants . . . 


62|° 


31° 


1817 V 29, 18 VI 11. 


Muhos 


64|° 


26° 


1802 VI 23, 04 VI 8, 06 VII 6, 06 VI 10. 


Kemi 


65J* 


24J0 


1798 VI 17, 94 VI 14, 99 VI 25. 

Pyrola uniflora. 


Åbo 


60J° 


22|« 


1793 VI 29. 


Kemi 


65|« 


24J» 


1793 VI 17, 94 VI 22, 99 VH 10, 
1802 VI 30. 


Utejoki 


69|° 


27° 


1820 vm 3. 

Pyrola rotundifolia. 


Bjerno 


60J° 


23J» 


1795 VI 28. 


Xousis 


60J° 


22|« 


1793 VI 30. 


Kumo 


61£» 


n 


1793 VI 29. 




n 


241» 


1801 VI 28. 


S:t Michel . . 


61 jo 


27|° 


1801 VI 24. 


Kemi 


65J° 


24*° 


1793 VH 2, 98 VI 24, 99 VII 5, 
1820 VE 7. 


Utejoki 


69»» 


27° 


1820 Vn 20, 21 VH 27. 

Pyrola secunda. 


Säåksmäki . . 


61J» 


24'° 


1794 VH 7. 


Kemi 


65|« 


24^ 


1793 VE 9, 94 VH 14. 


Utejoki 


69f 


27* 


1795 vm io, 1820 vn 27, 21 vn 27. 

Empetraceae. 

Empetrum nigrum. 


ibo 


60J» 


22|° 


1793 V 4. 


Noosis 


rt 


n 


1793 V 4. 


Kemi 


65|« 


24.J» 


1801 V 28, 19 VI 4. 


Utejoki 


69|° 


27° 


1820 VI 10, 21 VI 4. 



66 



Ortens namn. 



S:t Michel 
Kemi . . . 



Karkku 
Kemi. . 



Kemi. 



Kemi. . 
Utsjoki. 



Tohmajärri 
Rautalampi 
Ilomante . . 



Tohmajärri 



Lat. Long. 



61»» 
65J« 



61J» 

65|» 



69J° 



62J« 
624° 
62|» 



62J« 



27J° 
24|« 



23» 
24J« 



27» i 



30J°| 
26f 
81« i 



301° 



Polygonaeete. 

Polygonum viviparum. 

1801 VI 24. 

1795 VI 19, 99 VI 25. 

Polygonum amphibium. 

1808 VH 7. 

1798 VH 26, 94 VIII 2, 98 VH 25, 
' 99 VH 25. 

Polygonum persicaria. 
1793 VH 28, 94 VH 28, 99 VH 17. 

Polygonum aokulare. 

1798 VH 14, 99 VH 17. 

1796 Vn 23, 97 VH 16, 1890 VH 18, 
21 VH 18. 

Fagopyrum esculentum. 
Sådd. 

1817 V 25, 18 V 25, 20 VI 17. 
1826 VI 16. 

1818 VI 12, 19 VI 10. 

Blomning. 
1817 VH 2, 18 Vn 2, 39 VH 20. 



Tohmajärvi 
Rautalampi 



Sääksmäki 



!62i° 



I fil 4.0 



61J € 



Skörd. 



26|° 



24J« 



1820 IX 26. 
1826 IX 19. 



Bumex hydrolapathum. 
1794 VI 8. 



67 



Ortens namn. 


Lat 


Long. 




Noosis 


604 f 


22i« 


Bumex crispus. 
1794 V 28. 

Bumex acetosa. 


Eumo' 

S:t Michel . . 
Kemi 

Utgjoki 


61^ 
61}° 
65f« 

69f* 


27$« 
24i° 

27° 


1793 VI 20. 

1801 VI 7. 

1798 VI 23, 94 VI 23, 96 VII 4, 9$ VI 25, 

97 VI 26, 98 VI 23, 99 VI 26. 
1822 VH 2. 

Rumex acetoséUa. 


Tavastehus . . 
Kemi 

TJtejolri 


61° 
65|° 

69f a 


24J« 

» 

27« 


1808 V 28. 

1793 VI 23, 94 VI 20, "96 VI 19, 97 VI 26, 

98 VI 23, 99 VI 26. 
1795 VH 14, 97 VH 4, 1821 VH 16, 

22 vn 2. 


Utejoki .... 


n 


» 


Oxyria digyna. 
1796 VH 11, 97 VH 7. 

Thymeleaeeae. 


Lemo 

Kemi 


60J« 
66|» 


22° 
24j° 


Daphne meeereum. 

1826 IV 19. 

1793 V 22, 94 V 20, 96 VI 2, 96 VI 1, 

97 VI 1, 98 VI 1, 99 V 23, 1801 V28 

19 VI 3, 40 VI 2. 

Urtfeaeeae. 


Nousis 


60$» 


22J» 


Humulrn lupultis. 
1793 VH 12. 



68 



Ortens namn. 


Lat 


Long. 












Urtica urens. 




Kemi 


65|» 


24£° 


1798 Vm 17. 

Urtica dioica. 




Nousis 


60i° 


22J° 


1793 vn 10. 




Kemi 


65|» 


24J° 


1798 Vm 17. 




TJtejoki .... 


69|° 


27° 


1821 Vm 13. 

Cannabis sativa. 
8idd. 




Sjundeå .... 


60J° 


24£° 


1817 VI 16. 




Halikko .... 


60|° 


23» 


1819 VI 4, 21 VI 5. 




Tammela . . . 


60f° 


23J° 


1819 VI 10, 20 VI 14, 21 VI 
28 VI 13, 24 VI 12, 25 VI 

26 VI 8. 


19, 
18, 


Hinnerjoki. . . 


61° 


22° 


1801 VI 12. 




Punkalaidun . 


r> 


23° 


1826 VI 9, 27 V 28. 




Euraåminne . 


61|» 


21$° 


1816 VI 29. 




Padasjoki . . . 


T> 


25J« 


1800 VI 20, 01 VI 15. 




Karkku . . . \ 


61J° 


23° 


1800 VI 23, 01 VI 15, 02 VI 
03 VI 10. 


12, 


Jokkas 


62° 


27-|° 


1819 VI 26. 




Tohmajärvi . . 


62{° 


30J° 


1820 VI 1. 




Laukkas. . . . 


62|° 


26° 


1819 VI 10. 




Rautalampi . . 


11 


26 J u 


1826 VI 20. 




Ilmola 


62J° 


221» 


1819 VI 16, 20 VI 5, 21 VI 23. 




Ilomants. . . . 


» 31» 


1819 VI 10. 




Viitasaari . . . 


63° 25^° 


1801 VI 22, 19 VI 28, 20 VI 
21 VI 26. 


26, 


Iisalmi 


63J° 27{° 


1819 VI 27, 20 VI 26. 




Kalajoki .... 


64|° | 24» 


1819 VI 15, 20 VI 13. 




Paltamo .... 


i 97 3 « 


1819 VI 20, 20 VI 12. 




Uleåborg. . . . 


65° ■ 25£° 


1819 VI 26, 20 VI 20, 21 VI 15. 




Ijo 


65]» 


25J° 


1819 VI 3, 20 VI 4. 





69 



Ortens namn. 


Lat iLong. 










Cannabis sativa. 








Sådd. 


Podasjärvi. . . 
Knnsamo . . . 


65J° 
66° 


26$» 
29*» 


1819 VI 7, 20 V 24, 21 VI 5. 
1819 V 25, 20 VH 22(?) 

Blomning. 


Halikko .... 
Tammela . . . 


60 J° 
60|* 


23» 
23f» 


1819 vn i6, 21 vm 6. 

1819 Vn 17, 20 Vn 18, 21 Vm 27, 
23 VH 18. 


Karkkn . . . . 

Jokkas 

Tohmajärvi . . 
Laukkas. . . . 
Domän ts. . . . 
Tiitasaari . . . 
Esalmi .... 
Podasjärvi. . . 
Knnsamo . . . 


61|° 

62° 

62J» 

62|° 

62J» 

63° 

63j» 

65J» 

66° 


23» 

27|» 

30J» 

26» 

31° 

25J» 

27J» 

26J» 

29±» 


1801 vn 20. 

1819 Vm 19. 

1819 vn 2. 
1819 vm 18. 
1819 Vn 21. 

1819 vm 21, 20 vm 20, 21 vm 27. 

1819 VH 28. 

1819 vm 26, 20 vm 21. 
1819 vn 14. 

Capnliferae. 

Quereus robttr. 


Åbo 


60i° 


22J° 


1793 VI 5. 

Corylu8 avdlana. 


Bjemo 

Åbo 


60J° 
60*» 


23±» 
22J» 


Blomning. 
1795 IV 24. 
1751 IV 29 (faU), 52 IV 20. 






Lftfsprickning. 


Åbo ..... . 


» 


» 


1751 V 21, 52 V 3.. 



70 



Ortens namn. Lat 



Long. 



Lemo 

Nousis 

Punkalaidun . 

Kumo 

Kemi 

Lundo 

Oravais 

Utsjoki 

Åbo 

Karkku . . . . 

Nousis. . . . . 

Utsjoki . . . . 

Nousis 

Kumo 

Karkku 

Säaksmäki . . 



n 

61» 

61^» 

65J» 



60*» 
63}° 



69f 



60J° 
61^° 



60J» 



69|« 



60£« 
61J° 
61i° 



61J° 



22» 

22J» 

28° 

22^» 

24i» 



22i° 
22J» 



27» 



22J° 
23° 



22|« 



27» 



22J* 



23° 



24J« 



Salieaceae. 

Poptdus tremula. 
Blomming. 

1826 IV 22. 
1793 IV 28. 

1827 IV 12. 
1798 IV 15. 

1798 V 20, 94 V 16, 98 V 27, 99 V 23. 

Löfbildning. 

1786 VI 17, 1898 VI l. 
1826 V 26. 



Salix pentandrcu 



1821 VI 2. 



Salix fragilis. 

1751 V 13, 52 V 14. 
1801 V 5, 02 V 5. 

Salix rosmarinifolia. 
1793 V 12. 

Salix lanata. 
1821 VI 2, 22 V 4. 

Salix caprea. 
1798 IV 22. 
1798 IV 12. 
1801 V 5, 02 V 5. 



Salix cinerea. 



1794 IV 18. 



Ii 



Ortens namn. 


Lat. 


Long. 










Salix cinerea. 


Earkku .... 


61J° 


23» 


1801 V 5, 02 V 5. 


Utgoki .... 


69|° 


27° 


1796 VI 19. 

Salix lapponum. 


Utejoki .... 


n 


Ti 


1821 VI 3. 

Betnlaeeae. 

Behda aJha Linn. 
Löfsprickning. 


Hammarland . 


60J« 


19»o 


1806 VI 5. 


Jomala .... 


» 


20» 


1816 V 30. 


ibo 


60J° 


22'° 


1751 V 9, 52 V 3. 


Lnndo 


n 


22J» 


1802 V 13, 04 V 18, 07 VI 9. 


Borgå 


Ti 


25|° 


1802 V 9. 


Tammela . . . 


60|« 


23J» 


1817 V 2», 27 V 15. 


Hinnerjotri . . 


61» 


22» 


1802 V 17. 


Ponkalaidun . 


» 


23° 


1827 V 9. 


Tavastehus . . 


n 


244» 


1808 IV 27, 05 V 19. 


Euraåminne. . 


61J« 


2lJ» 


1802 V 18, 08 V 14, 16 V 2. 


Hrittis .... 


Yi 


22|» 


1880 V 22, 32 V 30, 33 V 18, 88 V 24. 
45 V 25. 


Såäksmäki . 


Yi 


24J» 


1794 IV 22. 


Karkku .... 


61? 


23« 


1602 V 17, 08 V 8, 17 V 20. 


Ilmola 


62J» 


22|° 


1801 V 18, 02 V 26, 04 V 11, 05 V 28. 


Orayais .... 


63J» 


22J» 


1844 V 9, 46 V 24, 47 VI 1, 48 V 18, 
49 V 27, 50 V 18, 52 V 27, 68 V 28, 
64 V 19. 


Iisalmi 


63J» 


27J» 


1826 IV 29. 


Kalajoki .... 


64J» 


24» 


1816 V 27. 


Paltamo .... 


Yi 


27|« 


1826 V 12, 27 V 15. 


Hnhos 


«4|» 


26» 


1802 V 31, 04 V 5, 08 V 16. 


Torneå 


65|» 


24J° 


1817 V 27. 



72 



Ortens namn. Lat 



r 



Kemi. 



Long. 



65f° 



Rovaniemi 
Sodankylä. 

Enare . . . 
Utejoki . . 

Lemo . . . 

Åbo 

Säaksmäki 
Karkku . . 
Kemi. . . . 
Utejoki . . 



Lemo . . 
Borgå . . 
Kumo . . 
Säaksmäki 
Karkku . 
Muhos. . 
Kemi. . . 



66£° 
67|° 



69° 
69|° 



604° 

n 

61J» 
65|« 
69f» 



n 

61J» 



61^ 
64J» 
65|° 



24J» 



25J» 
26J» 

27» 



22» 

22J« 

24J» 

23° 

24i° 

27° 



22» 

25}° 

22J» 

24»° 

23» 

26° 

24J° 



Bettda aJba Linn. 
LOfsprickning. 

1793 V 24, 94 V 20, 96 VI 3, 96 VI 3, 
97 VI 6, 98 V 26, 99 VI 4, 1801 V 29, 
02 VI 9, 04 V 22, 06 VI 2, 06 VI 4, 
07 VI 10, 11 VI 9, 12 VI 4, 18 VI 4, 
14 VI 5, 16 VI 9, 17 V 81, 20 V 31, 
21 V 21, 22 V 24, 24 V 20. 

1846 VI 4. 

1801 V 26, 02 VI 9, 03 V 11, 04 V 19, 
06 VI 7. 

1889 V 18, 48 VI 21. 

1820 VE 11, 21 VI 29. 

Blomning. 

1826 v a 

1761 V 14, 62 V 10. 

1794 V 3. 

1802 V 5, 08 V 15. 
1799 VI 7. 

1821 VH 4. 

Bettda alnus Linn. 

1826 IV 22. 
1801 IV 24, 02 IV 11. 
1798 IV 12. 
1794 m 28. 
1801 IV 19, 02 IV 18. 
1804 V 3. 

1798 V 9, 94 V 15, 95 V 11, 98 V 6, 
99 V 5, 1802 V 19. 



73 



Ortens namn. Lat. Long. 



Bjerno .... 

Åbo 

Ponkalaidun 
Saäksmälri . 
Karkku . . . 



Nousis. . . . 
Punkalaidun 
Kemi 



Jomala. 
Lemo . 
Åbo . . 
Kousis. 
Halikko 



Tammela 
Ponkalaidun 
Hvittis. . , 
Sääksmaki 
Tnidois . . 
Karkku . 
Uomante 
Viitasaari 
Kalajoki . , 
Paltamo . 

5o 

Torneå. . 
Kuusamo 
Utejoki. . 



60J° 

60J« 

61° 

61J° 

6lj° 



60J° 

61* 

65}° 



60J* 
60£° 



60|° 

61° 

61J 

n 

61j° 
62j° 
63° 
64J» 

65J° 
65f° 
66° 
69|° 



23{» 

221» 

23° 

24J» 

23° 



22J° 

23° 

24J° 



20° 
22» 
22|» 

» 

23» 

25J° 

23|» 

23° 

22|° 

24J» 

24f 

23° 

31» 

25J» 

24» 

27J» 

25J° 

24}° 

29J» 

27° 



Coniferae. 

Finns sylvestris. 
1795 VI 13. 

1798 VI 5. 
1827 V 20. 
1794 VI 1. 

1800 VI 18, 02 VI 14. 

Pinus abies. 
1793 V 27. 
1827 V 14. 

1799 VI 12. 

Juniperus comtmnis. 

1802 VI 8, 20 VI 11, 21 VI 19. 

1820 VI 16. 
1793 VI 5. 

1793 V 25, 94 VI 3. 

1821 VI 16. 

1801 V 20, 02 V 31. 

1820 VI 16, 21 VI 20. 
1827 VI 1. 

1830 VI 19, 37 VI 12. 

1794 V 28. 

1819 VI 16, 20 VI 20. 

1800 VI 15, 02 VI 14. 
1819 VI 24. 

1819 VI 19, 20 VI 16, 21 VI 26. 

1819 VI 10. 

1819 VI 22. 

1819 VI 20. 

1819 VI 30. 

1819 VI 26. 

1821 Vn 23. 



74 



Ortens namn. 


Lat 


Long. 










Orchidaeeae. 






' Orckis maculata. 


Karkku .... 
S:t Michel . . 
Eemi 

Utgoki 


61£° 
61|° 
65|° 

69J° 


23» 

27J° 

24J» 

27° 


1803 VI 19. 
1801 VI 24. 

1798 VI 29, 94 VH 7, 95 VII 11, 
96 VII 6, 97 VH 3, 99 VI 26, 

låoe vn e. 
1821 vm 5. 


Bjerno 

Eemi 


60|° 
65J° 


23J° 
24»° 


Hatmihera bifolia. 
1796 VI 27. 
1798 VH 12. 


Eemi 

TJtejoki 


r> 

69|° 


27° 


Codoglossum viride. 
1794 VI 25, 96 VI 20, 99 VI 22, 

1802 VI 30. 
1822 Vm 2. 


Eemi 


65f° 


24}« 


Calypso borealis. 
1793 VI 2, 94 VI 1, 96 VI 7, 96 VT 3, 
97 VI 2, 98 VII, 99 VI 3, 1802 VI 12, 
16 VI 12, 18 VI 8, 19 VI 7, 20 VI 6, 
22 V 29, 26 V 24. 

IrMaceae. 


Notisis r . * . . 
Sääksmäki . . 


60}° 
61J» 


22J° 
24J« 


Iris psettdac&rus. 

1793 VI 27. 

1794 VI 25. 

Narcissaeeae. 


Åbo 


60J« 


22J° 


Narcissus poeticm. 
1752 V 31. 



'75 



Orten» 



i Lat. 



Sääksmäki . 
S:t Michel . 



Åbo 

Sääksmäki 
Srt Michel 

Ftejoki. . . 

Jomala . . 
Åbo ... . 
Karkku . . 

Noasis. . . 
Sääksmäki. 
Karkku . . 



Jomala . 
Bjerno . . 

Åbo 

Maska. . 
Knmo . . , 
Sääksmäki 
S:t Michel 
Motaos. . . 
Kemi. . . 



61J° 
61 §• 



60J» 
6iy> 
61|° 



691° 



60i° 
60J° 
6lJ» 



Long. 



60$» 
61J° 
61^° 



60|« 

60.}° 

61}» 

61}» 
64f» 
65}» 



24{» 
27J» 



22}« 
24}» 
27J» 



27° 



20° 

22}° 

23° 



22}» 
24|° 
23» 



20» 

23}» 

22}° 

» 

n 
24}° 
27}» 
26° 
24J» 



Narcmus poéticus. 
1794 VI 10. 
1801 V 30. 

Liliaceae. 

Tulipa gesneriana. 
1752 V 31. 
1794 VI 10. 

1801 V 25. 

Ällium schoenoprasum. 
1821 VII 25. 

Oagea lutea. 

1802 V 2. 
1752 V 5. 

1801 V 7, 62 V 1. 

' Oagea minima. 
1708 V 17. 

1794 V 11. 

1801 V 7, 02 V 1. 

ConvaUaria majalis. 
1804 V 12. 

1795 VI 10. 
1793 VI 15. 

1798 VI l. 

1793 VI 11. 

1794 VI 14. 
1801 VI 2. 
1804 VI 9. 

1799 VI 24, 1801 VI 28, 02 VI 28. 



76. 



Ortens namn. 


Lat [Long. 


ConvaUaria polygonatum. 












Bjerno 

Nousis 

Säåksmäki . . 


60J« 
601» 
6lJ» 


23}» 
22J» 
24j« 


1796 VI 10. 
1798 VI 1. 
1794 VI 3. 




Masku 

Earkku .... 
S:t Michel . . 
Kemi 

Euusamo . . . 


60J 
61j» 
61*° 
65J» 

66° 


22J« 
23° 
27J» 
24J» 

29|° 


Majanfhemum bifolium. 
1798 VI 1. 
1808 VI 6. 
1801 VI 4. 
1798 VI 28, 94 VI 28, 96 VH 

99 vn 3. 

1806 Vn 20. 

Paris quadrifolia. 


1, 


Bjerno 

Nousis 

Earkku .... 

Kemi 

Utsjoki .... 


60J° 
60J» 
6l|° 

65}° 
69f° 


23J° 

22J» 

23» 

24$» 

27° 


1795 VI 10. 
1798 VI 16. 
1808 VI 6. 

1796 VI 10, 97 VI 13. 
1795 Vn 29, 1820 VH 27. 








i 

j Alismaeftae. 








Butomus umbettatua. 




Kemi 


65J« 


24|« 


1798 vn 22, 99 VHI 6. 

Alisma plantago. 




Earkku .... 
Kemi 


61 i° 
65$° 


23° 
24i° 


1808 vn 5. 

1798 VII 16, 94 VU 12. 








Sagittaria sagittifolia. 




Earkku .... 


61^° 


23° 


1808 VII 13. 





77 



Ortens namn. 


Lat 


Long. 


* 








Nartheciaeeae. 


Kemi 

Utejoki 


65f 
69J* 


24i° 
27° 


Tofieldia borealis. 
1793 VH 12, 95 VU 16, 98 VH 15, 

1808 VU 9. 
1796 VH 23, 97 VH 17, 1830 VH 1, 

21 VU 22, 22 VI 29. 

Jnneaceae. 


Utejoki 


n 


w 


Juncus trifidus. 
1821 VII 17, 22 Vn 1. 


Nousis 

Kemi 


60j° 
65|» 


22J« 
24|° 


Luzula pUosa. 
1798 VII 7(?). 

1798 VI 17, 94 VI 12, 96 VI 13, 
97 VI 16, 98 VI 10. 


Åbo 

Säåksmäki . . 
Utejoki .... 


60i° 
61J» 
69f« 


22J» 
24|° 
27° 


Luzula campestris. 

1793 V 28. 

1794 V 7. 

1821 VII 20, 22 VI 21. 

Araeeae. 


Bjerno 


60i» 


23$° 


Calla palustris. 
1795 VI 29. 

Potamogetonaceae. 


Torneå 

Kemi 


65f° 


24i« 
24J° 


Potamogeton natans. 

1852 vn 10. 

1793 VII 14, 97 VII 12. 



78 



Ortens namn* 


u*. 


Long. 


Potamogeton perfoHattu. 










Kemi 


65}» 


24J» 


1793 VH 9, 94 VH 9, % vn 
99 VII 8, 1819 VH 7. 

Typhae««e. 

Sparganium simplex. 


12, 


Karkku .... 


61$» 


23» 


1803 Vn 16. 




Kemi 


65J» 


24|» 


1798 VH 29, 98 Vn 26. 

Sparganium notans. 




Kemi 


n 


f) 


1799 VH 22. 

Cyperaeeae. 

Carex caespitosa. 




Karkku .... 


61 i° 


23» 


1801 V 5, 03 VI 6. 




Kemi 


65»» 


244» 


1799 VI 12, 1802 VI 15. 




Utejoki 


69J» 


27» 1822 VII 6. 

j GrMniaeae. 
' Triticum repens. 




Finström . . . 


60>° 


20° 


1826 VH 10. 




Kemi 


65|» 


24^» 


1799 Vn 22. 








i Triticum vulgäre (hibern.). 








Axbildning. 




Lundo 


60i» 


224» 


1792 VI 21. • 




Tammela . . . 


60|» 


23J» 


1819 VU 3, 24 VH 2, 26 VH 2. 




Punkalaidun . 


61» 


23» 


1827 VI 8. 




Hvittis 


61J» 


22|» i 1881 VI 20, 82 VII 3, 88 VII 


8, 






i 36 VI 27, 37 VH 10, 41 VH 


1, 








45 VI 28. 





79 



Ortens namn. 


Lat 


Long. 






i 




Triticum vidgare (hibern.). 








Axbildning. 


Padasjoki . . . 


61J° 


25»<> 


1801 VI 24. 


Oravais .... 


63$° 


22i» 


1826 VI 3. 

Blomning. 


Jomala .... 


60^ 


20° 


1819 VH 7, 20 VII 25, 21 VIH 6. 


Saga 


n 


22|* 


1819 VH 1, 20 VH 8, 22 VI 20, 
26 VI 17. 


Lemo 


60$° 


22» 


1820 VH 10, 21 VH 20, 26 VI 25. 


Åbo 


Ti 


22i° 


1778 VH 9. 


Lando 


r> 


22J» 


1789 VH 6, 98 VI 16. 


Halikko .... 


n 


23» 


1817 vn 10, i» vn 8, 19 vn 2, 

80 VH 15, 21 Vn 25, 88 VI 28, 

23 vm 1. 


Borgå 


v 


25|» 


1818 vn 8, 19 vn 8, 21 vn 25. 


Hinnerjoki . . 


61» 


22» 


1802 vn 15. 


Punkalaidun . 


» 


23» 


1826 VI 29, 27 VI 21. 


Euraåminne . . 


61±« 


21J» 


1817 vn is, 18 vn 20. 


Hvittis 


» 


22J° 


1884 VH 10, 86 VH 16, 87 VH 20, 
42 VH 9, 44 VH 10, 46 vn 7. 


Sääksmäki . . 


« 


24>» 


1794 VI 27. 


Tunlois .... 


» 


24J» 


1819 vn 4, 20 vn io, 21 vn 29. 


Unikas .... 


62|» 


26° 


1819 vn 4. 


Oravais . . . 


63J» 


22J« 


1826 VI 17. 

Skörd. 


Rnström . . . 


60J» 


20» 


1826 VH 29. 


Jomala .... 


» 


Ti 


1819 Vm 14, 20 Vm 29, 21 IX 25. 


Korpo 


» 


214» 


1802 Vm 28. 


Nagu 


n 


21J» 


1802 Vm 25. 


8agn 


» 


22|° 


1819 Vm 30, 20 Vm 30, 26 Vn 24. 


Sjundeå .... 


n 


24}° 


1817 vm 12. 


Lemo 


60$° 


22° 


1819 VHI 16, 26 VH 31. 



80 



Ortens namn. 


Lat Long. 


■* 








Triticum vulgäre (hibern.). 
Skörd. 


Lundo 


60J° 


22|° 


1780 ^TH 27,91 Vm 22, »SVm 20, 991X7, 
1802 Vm 28, 06 IX 10, 07 VHI 29. 


Halikko .... 


n 


23° 


1819 vm io, 20 vm 20, 21 ix 14. 


Borga 


n 


25|° 


1818 vm 6, 19 vm e, 20 vm 14, 

21 IX 1. 


Tammela . . . 


60J° 


23|° 


1817 vm 28, 18 vm 24, 19 vm 13, 




i 


20 VIII 31, 21 IX 20, 23 VIH 30, 




\ 


24 Vm 28, 25 Vm 26, 26 VII 29, 




i 
i 


27 Vm 13, 28 Vm 19, 29 Vm 24, 




1 


30 IX 3, 31 Vm 2. 


Punkalaidun . 


61» 


23° 


1826 VH 31. 


Euraåminne. . 


61i» 


21|° 


1802 IX 2. 


Tuuloi8 .... 


w 


24|° 


1819 vm 20, 20 vm 22, 21 x 4. 


Laukkas .... 


62|° 


26° 


1819 vm 8. 


Oravais .... 


63J 


22|° 


1826 VII 31. 

Sådd. 


Jomala .... 


60J° 


20° 


1819 Vm 28, 20 IX 4, 21 IX 6. 


Finström . . . 


n ' n 


1826 IX 3. 


Sagu 


n 


22|° 


1819 Vm 28, 20 IX 1, 26 vin 25. 


Sjundeå .... 


v 


24J° 


1817 Vm 16. 


Lundo 


60£° 


22£° 


1780 IX 13, 83 VIII 12, 85 IX 5, 
86 VIII 29, 90 Vm 11, 93 VIII 27, 
95 VHI 22, 99 IX 7, 1802 IX 4, 

04 Vin 28. 


Halikko .... 


w 


23° 


1819 Vm 26, 20 Vin 24. 


Borgå 


tt 


25|° 


1818 vm n, 19 vm 17, 20 vm 21, 

21 VIH 28. 


Tammela . . . 


60J° 


23J° 


1817 vm 20, 19 vm i4, 20 vm 21, 

21 VIII 18, 24 VIII 19, 25 Vin 26, 




t 


26 VIII 14, 27 VUI 14, 28 Vm 23, 




1 


29 VIII 29, 30 VIII 17. 31 VIII 29. 


Pu nkalaidun 


61° 


23° 


. 1825 Vin 19, 26 VHI 19. 



81 



Ortens 



Lat. 



Enraåminne. 
Tuulois . . . 



Jorois . , 
Laukkas 
Oravais 
Muhos . 



Jokkas. . 
Wirtoi8 . 
I Jorois . . 
Laukkas. 
Bantalampi 
Domante. 
Viitasaari 
Muhos. . 



Uleåborg. 



Totlou . . 
Bautakmpi 
MahM . . . 



Tonlois 
Jokkas . 



Long. 



61i» 21J» 
24f» 



62J» 
62J» 
63J° 
64f» 



62° 
62J» 

62i» 

62|» 

63° 

64|« 



65° 
65J° 



61 jo 
62i» 
64f» 



61J« 
62» 



27|° 
26° 
22J» 
26» 



27f° 

23$« 

27 J° 

26° 

26|° 

31» 

25J» 

26* 



25^ 
26J° 



24f» 
26J° 
26» 



24|° 
27|» 



Triticum wilgare (hibem.). 
S&dd. 

1800 vin 9, 01 vm 22, os vm 20. 
1817 vm 19, 1» vm 26, 20 vm 20, 
21 vm 8. 

1800 IX 1. 

lsig vm 16. 

1826 Vm 26. 

1768 vm 11, o» vm 11. 

Triticum vulgäre (aestiv.). 
Sådd. 
1819 V 24. 

1827 V 19. 

1801 V 15. 
1819 V 18. 
1826 V 8. 

1817 V 29, 19 VI 1. 

1819 V 25, 20 V 19, 21 VI 8. 

1773 V 26, 74 V 14, 75 V 27, 76 V 21, 
77 V 17, 78 V 20, 79 V 31, 80 V 30, 
81 V 29, 82 VI 10, 86 V 26, 91 V 27, 
92 V 25, 1802 V 21, 04 V 17, 
06 V 17. 

1820 V 18. 
1820 V 19. 



Axbildning. 



1817 VH 2. 
1826 VI 5. 
1802 Vn 15. 



1817 VH 9. 
1819 VI 26. 



Blomning. 



82 



Ortens namn. 


Lat 


Long. 








Triticum vulgäre (aesttv.). 








Blomning. 


Jorois . . . * . 


62|° 


27J° 


1800 VII 28. 


Laukkas ..... 


62jo 


26° 


1819 VII 18. 


Rautalampi . . 


w 


26|° 


1826 VI 18. 


Homants . . . 


62f« 


31° 


1819 VI 22. 


Viitasaari . . . 


63° 


25£» 


1819 VI 25, 20 VI 23, 21 VI 25. 


Muhos 


64f<> 


26» 


1806 VH 24. 


Pudasjärvi. ... 


65^ 


26}° 


1820 VH 14. 

Skörd. 


Jokkas 


62» 


27f« 


1819 vm 7. 


Laukkas .... 


62^° 


26° 


1819 Vm 26. 


Rautalampi . . 


W 


26|« 


1826 VH 24. 


Homants. . . . 


62|° 31° 


1819 VIH 16. 


Viitasaari . . . 


63° 


25}« 


1819 Vm 6, 20 Vm 14, 21 IX 5. 


Uleåborg . . . 


65° 


251» 


1820 Vm 24. 


Pudasjärvi. . . 


65>» 


26J° 


1820 VIU 27. 

Secale cereale. 

Axbildning. 


Hammarland . 


60$° 


19|° 


1806 VI 15. 


Jomala. 


V 


20° 


1800 VI 6, 02 VI 4, 08 V 20, 04 VI 11, 
16 VI 8, 17 V 30. 


Korpo 


91 10 


1802 V 30, 0* VI 7. 


Bjerno 


n :23i« 


1795 VI 5. 


Åbo 


60j° , 221° 


1798 VI 7. 


Lundo 


„ 224» 


1786 VI 16. 86 VI 12, 87 VI 6, 88 VI 10, 








89 VI 2, 90 V 27, 91 VI 5, 92 VI 1, 








93 V 31, 94 V 20, 95 VI 7, 96 VI 1, 








97 VI 4, 99 VI 9, 1800 VI 4, 01V26, 








02 VI 2, 03 VI 3, 04 VI 2, 05 VI 12, 








06 VI 9, 07 VI 9. 


Halikko . . . . 


n 


23° 


1817 VI 4. 


Borgå 


n 


25J» 


1801 V 27, 02 V 29, 18 VI 12. 



83 



Ortens namn. 


Lat. 


Long. 










Secale ceredle. 
Axbildning. 


Xykyrko. . . . 


60J° 


21*» 


1802 VI 3, 03 VI l. 


Hinnerjoki. . . 


61° 


22° 


1802 VI 5. 


Pnnkalaidun . 


n 


23» 


1827 V 22. 


Tavastehus . . 


n 


24J» 


1801 V 28, 03 VI 1, 05 VI 17. 


Enraåminne. . 


611° 


21|» 


1801 V 24, 02 VI 7, 08 VI 3, 04 VI 4, 
16 VI 10, 17 VI 2. 


Hvittis 


n 


22J» 


1830 VI 12, 31 VI 5, 32 VI 3, 33 VI 9, 
34 VI 3, 36 VI 8, 36 VI 6, 37 VI 5, 
39 VI 1, 40 VI 6, 41 V 31, 42 V 26, 
43 VI 12, 44 VI 7, 46 VI 8. 


SääksmäkL . . 


„ 241» 


1794 V 29. 


Hauho 


» 24f 


1802 VI 7. 


Tuulois .... 


n 


n 


1817 VI 8, 18 VI 17, 19 VI 10, 20 VI 4, 


1 






21 VI 4. 


Pådacgoki . . . 


n 


251» 


1800 VI 12, 01 V 20. 


Karkku .... 


614» 


23» 


1800 VI 6, 01 V 27, 02 VI 8, 03 VI 1, 
17 VI 3. 


S:t Michel . . 


61|» 


271» 


1801 VI 2. 


Jokkas 


62» 


27|» 


1816 VI 13. 


Jorois 


621» 


W 


1801 V 31, 02 VI 10. 


Laokkfts. . . . 


62J» 


26» 


1816 VI 13, 17 VI 12. 


Rautalampi . . 


n 


26J» 


1826 V 22. 


Ilmola 


62|» 


224» 


1801 V 30, 02 VI 12, 04VI5, 06 VI 17, 
07 VI 16, 10 VI 23, 11 VI 10, 12 VI 19, 
13 VI 7, 14 VI 15, 16VI14, 16 VI 14, 
22 V 26. 


Storkyro. . . . 


63° 22J» 


1842 VI 3. 


Vätasaari . . . 


» 


25J» 


1817 VI 12. 


Koopio .... 


» 


27j» 


1801 VI 3, 02 VI 16. 


Oravais .... 


63J0 


221» 


1826 VI 8, 43 VI 18, 44 VI 9, 45 VI 9, 
46 VI 12, 47 VI 18, 48 VI 6, 49 VI 11, 
50 VI 4, 51 VI 13, 52 VI 7, 53 VI 13, 

54 VI 10, 65 VI 12. 



84 



Ortens namn. Lat 



Iisalmi. 
Lohteo. 
Paltamo 
Muhos . 

Karlö . 

Ijo . . . 
Torneå. 

Kemi . 



Sodankylä. . 



Hammarland 
Jomala . . . 



Korpo 
Saga. 



634° 
64« 
64J° 
64f° 

65° 

«5i° 
6*|° 



Long. 



67^° 



60|« 



271» 
23J« 
27|« 
28» 

25° 

25}° 
24J« 

24i« 



264« 



19|« 
20° 



21j° 
22}» 



Secale cereale. 

Axbfldning. 

1817 VI 16, 26 VI 1, 27 VI 1. 
1827 VI 8, 28 VI 6. 
1826 V 29, 27 VI 1. 
1801 VI 8, 

66 VI 20. 

1788 VI 18, 

93 vi ia 

1826 VI 16. 
1801 VI 22, 

18 VI 80. 
1798 VI 18, 

VI 21, 

VI 24, 

VI 29, 

VI 80, 

vn 4, 



08 VI 21, 04 VI 14, 

89 VI 13, 92 VI 13. 

16 VH 4, 17 VI 25, 



96 
99 
02 
05 
12 
15 
18 
21 
26 vn 
1801 VI 



94 
97 



VI 
VI 



VI 
VI 
VI 



30, 
28, 
29, 
10. 
22, 



16, 
27, 
1800 VI 30, 
03 VI 14, 
VI 
VI 
VI 
VI 
VI 



07 
IS 
16 
19 



30, 
25, 
24, 
20, 
20, 



9ft 
98 
01 
04 
11 
14 
17 
20 
24 



VI 26, 

VI 19, 

VI 22, 

VI 18, 

VI 24, 

VI 23, 

VI 20, 

VI 17, 

VI 23, 



! VI 29, 03 VI 16, 
04 VI 21, 66 VH 3. 



Blomning. 



1806 vn 

1892 VI 

07 VI 

19 VI 



12. 
19, 
29, 
13, 



03 VI 10, 04 VI 21, 

17 VI 21, 18 VI 28, 

20 VI 19, 21 VH 5, 
22 VI 10, 28 VI 22. 
1802 VI 16, 08 VI 23, Oi VI 23. 

1817 VI 16, 18 VI 26, 19 VI 13, 

20 VI 17, 21 VI 28, 28 VI 24, 
24 VI 22. 



85 



Ortens namn. 


Lat 


Long. 


Secale cereale. 




















Blomning. 






Sjundeå .... 


60^ 


24J» 


1817 VI 17. 






Lemo 


60i« 


22» 


1817 VI 16, 30 VI 20, 
26 VI 10. 


21 


vn 7, 


Åbo 


n 


22|» 


1769 VI 18, 70 VI 24, 


71 


VI 28, 








72 VI 26, 77 VI 24, 


78 


VI 18, 








03 VI 24, 1816 VI 24. 






Lundo 


n 


22J» 


1784 vn 1, 86 vn 1, 


86 


VI 26, 








87 VI 23, 88 VI 22, 


89 


VI 15, 








90 VI 18, 91 VI 24, 


92 


VI 14, 








93 VI 13, 95 VI 24, 


97 


VI 17, 








98 VI 8, 99 VI 27, 1800 


vn 1, 








01 VI 5, 02 VI 20, 


03 


VI 24, 








04 VI 18, 05 Vn 4, 


06 


vn s, 








07 VI 28, 12 VH 4. 






Halikko .... 


n 


23° 


1816 VI 22, 17 VI 19, 


18 


VI 26, 








19 VI 15, 20 VI 24, 


21 


vn 5, 








22 VI 4, 23 VI 21, 24 VI 26. 


Borgå 


n 


25f° 


1801 VI 15, 02 VI 20, 


16 


VI 26, 








17 VI 19, 18 VII 2, 


19 


VI 20, 








20 VI 22, 21 VI 29, 


22 


VI 17, 








23 VI 17, 25 VH 7. 






Tammela . . . 


60|« 


23|«> 


1817 VI 27. 






Hinnerjoki . . 


61° 


22» 


1802 VI 16. 






Pnnkalaidun . 


» 


23° 


1826 VI 13, 27 VI 10. 






Tarastebos . . 


n 


244» 


1801 VI 17, 02 VI 22, 05 VH 7. 


Euraåminne . . 


611/» 


21J» 


1801 VI 8, 02 VI 20, 


03 


VI 20, 








04 VI 23, 16 VI 24, 


17 


VI 23, 








18 VH 4. 






Hvittis 


n 


22|» 


1830 VI 27, 31 VI 19, 


32 


VI 28, 








33 VI 27, 34 VI 21, 


35 


VI 25, 








36 VI 24, 37 VI 24, 


38 


VI 26, 








39 VI 19, 40 VI 30, 


41 


VI 17, 



86 



Ortens namn. 


Lat Long. 

1 

i 


Secale cereale. 
Blomning. 




Hvittis 


61 J» j 22|° 


1842 VI 17, 43 VI 29, 
45 VI 26. 


44 VI 22, 


Sääksmäki . . 


„ l24|« 


1794 VI 15. 




Pälkäne • . . . 


Yl W 


1788 VI 20, 1800 VH 6. 




Hauho 


» m* 


1800 VH 7, 02 VI 30. 




Tuulois .... 


r> 


71 


1817 VI 23, 18 Vn 1, 
20 VI 21, 21 Vn 7. 


19 VI 23, 


Padasjoki . . . 


n |25i» 


1800 VH 4, 01 VI 14. 




Björneborg . . 


61£° 21|« 


1793 VI 20. 




Karkku .... 


n 


23° 


1800 Vn 3, 01 VI 12, 
03 VE 23, 17 VI 21. 


02 VI 23, 


S:t Michel . . 


61 1« i 27|« 


1801 VI 23. 




Jokkas 


62° 


27£» 


1816 VI 27, 19 VI 29. 




Jorois 


62|° 


W 


1800 vn 6, 01 VI 21, 02 VH 2. 


Tohmajärvi . . 


n 


30i° 


1817 vn 3, is vn 3, 20 vn 6. 


Laukkas .... 


62j° 


26° 


1816 VI 27, 17 VI 25, 
24 VI 28, 25 Vn 2. 


19 VI 26, 


Rautalampi . . 


« 1 26f 


1824 VI 29, 26 VI 17. 




Hmola 


62|« 


22£° 


1801 xi 19, 02 vn 1, 
05 vn 7, 07 vn 5, 

11 VI 25, 12 Vn 9, 
14 VI 28, 16 Vn 8, 
17 VI 28, 18 Vn 2, 
20 VI 23, 21 Vn 16. 


04 VI 23, 

io vn 11, 
is vn i, 

16 VI 28, 
19 VI 25, 
22 VI 18. 


Domants . . . 


r> 


31° 


1818 vn 9, 19 VH 8. 




Viitasaari . . . 


63° 


25f° 


1801 VI 24, 16 VI 27, 
18 Vn 7, 19 VI 26, 
21 Vn 17, 22 VI 29. 


17 VU 5, 
20 VI 27, 


Oravais .... 


63£« 


221° 


1826 VI 17, 43 Vn 5, 
45 VI 29, 46 VH 2, 
48 VI 25, 49 VH 8, 


44 VI 30, 
47 VI 29, 
50 VI 25, 




1 


51 VU 1, 52 VI 22, 


53 VI 26, 








54 VI 24, 56 VI 26. 





87 



Orten» namn. Lat I Long. 



Iisalmi. 



Lohteo. . 
Paltamo. 



Liminko . . 
Muhos . . . 

Karlö . . . 

Ule&borg . 
5o 



Pudaqårvi. 



Torneå. 
Kemi. . 



Koosamo . 
Sodankylä. 



63$< 

64» 
64J< 



64f« 



65° 



654° 



65^° 
65|« 



66° 
67^» 



27J« 



28|° 
27|« 



254° 
26° 

25» 

25J« 
25J° 



26|« 



24J° 
24i« 



294° 
26|° 



Secale cereaie. ' 

Blomning. 

1817 VH 8, 19 Vn 6, 80 VI 23, 
24 VH 10, 86 VI 12, 87 VI 11. 

1827 VI 20, 28 VI 27. 

1817 vn 4, 18 vn 4, 19 vn 3, 

20 VI 25, 21 vn 20, 22 vn 1, 
28 VI 30, 24 VH 6, 26 VH 3, 
26 VI 10, 27 VI 19. 

1819 vi 28, 20 vn i, 21 vn 20. 
1801 vi 27, 02 vn 9, 04 vn 4, 
05 vn io, 06 vn i6, 07 vn 15. 

1788 VH 3, 89 VI 20, 92 VI 28, 

98 VI 30, 94 VH 1. 

1819 VI 30, 20 VH 1. . 

1818 Vn 8, 19 Vn 4, 20 VI 28, 

21 vn 4, 22 vn 1, 25 vn 6, 

26 VI 21. 

1817 vn io, 18 vn 12, 19 vn 5, 

20 VI 28, 21 VH 23, 22 VH 5, 
23 vn 8. 

1818 vn 11, 

1793 Vn 9, 
96 vn 12, 

99 vn 7, 

02 vn 17, 

06 Vn 19, 
14 VH 14, 
17 vn 7, 

20 vn 4, 



20 vn io. 

9* vn 9, 
97 vn 9, 



95 VII 14, 

98 vn 6, 



1800 vn 2i, oi vn 9, 
04 vn 10, 05 vn 15, 



07 vn 19, 

15 vn 4, 
18 vn 9, 
21 vn 5, 



12 VH 26, 

16 vn 9, 

19 vn 10, 

22 vn 6, 



24 Vn 3, 25 VU 23. . 

1818 vn 16, 19 vn 11, 20 vn 16, 

21 vn 30, 24 vn 20. 
1801 vn 10, 02 vn 21, 03 vn 8, 

04 Vn 11, 05 VII 24. 



88 



Ortens namn. 


Lat j 


Long. 










Secale cereale. 
Skörd. 


Hammarland . 


601° 


19|* 


1806 IX 7. 


Jomala .... 


n 


20* 


1802 vm i3, os vm 5, 04 vm 9, 
07 vm i9, 18 vm 7, 19 vm 2, 
20 vm 11, 21 vm 30, 22 vm 3, 
23 vm 24. 


Korpo 


n 


21*° 


1802 VIII 13, 03 Vm 11. 


Nagu 


w 


n 


1802 vm 12. 


Saga 


n 


22|« 


1817 Vm 4, 18 VII 29, 19 VII 28, 

20 vm 4, 21 IX 1, 22 vn 27, 
23 vm 14, 24 vm 4, 26 vn 14. 


Sjundeå .... 


n 


24 J» 


1817 vm 4, 18 vm 1, 


Lemo 


60£° 


22° 


1819 Vn 29, 21 Vm 28, 26 VH 26. 


Åbo 


Yl 


22J» 


1769 Vm 3, 70 Vm 8, 71 Vm 12, 
73 VH 27, 74 VH 22, 76 VH 29, 

77 vm ii, 78 vm 3, 1817 vm 8. 


Nousis 


n 


T) 


1793 vm 10, 94 vn 21. 


Lundo 


n 


224° 


1780 vm i2, 81 vm is, 82 vm 25, 

83 VH 28, 84 Vm 20, 85 Vm 16, 

86 vm 11, 87 vm 15, 88 vn 30, 

91 Vm 5, 93 Vm 2, 94 Vm 26, 

96 vm 11, 96 vm e, 97 vm 9, 
98 vn 26, 99 vm 14, 1800 vm 22, 
01 vn 29, 02 vm 12, 03 vni 9, 
04 vm 1, 05 vm 19, oe vm 25, 
07 vm 13. 


Halikko 


n 


28° 


1816 vm 8, 17 vm 9, 18 vn 28, 
19 vn 30, 20 vm 8, 21 vm 27, 
22 vn 26, 23 vm 7, 24 vm 9. 


Borgå 


v 


25|« 


1801 vn so, 02 vm 9, 16 vm 7, 
17 vm e, 18 vm 8, 19 vn 30, 
20 vm 7, 21 vm 23, 22 vn 23, 
23 vm e, 24 vm 9, 25 vm 6, 

26 VH 18, 27 VH 24, 28 VH 23, 



89 



fatens namn. 



Lat. 



Borgå 



Nykyrko. . 

Tammela . 

Hinnerjoki 

Pnnkalaidun 

Tarastehus 

Enraåminne. 

Komo . . 
Hyitfcis. . 



Sääksmäki 
Pålkäoe . . 
Hauho . . . 
Tuulois . . 

Karkku . . 
S:t Michel 
Jokkas. . . 
Jorois . . . 
Tohmajärri 
Laukkas . . 

Rautalampi 



60J« 



60J° 



61° 



61*° 



61J° 
61|° 
62° 
62J° 

62^ 



Long. 



25f« 



21{« 

23J° 

22° 

23° 

24*° 

2l}° 

22J° 
22f° 



24£° 

n 
24j° 



23° 

27£° 

27J» 

30J« 
26» 



n 1261» 



Secale cereale. 
Skörd. 

1829 vm 4, so vm 10, 31 VH 23, 

32, Vm 13, 38 Vm 3, 34 VIII 18, 
36 Vm 1, 36 Vm 26, 37 VHI 17, 

38 vm 9, 39. vm 2. 
1802 vm is, os vm 14, 04 vm 3, 

os vm 21. 
1817 vm 6, 19 vm 5. 
1801 vm 2, 02 vm e. 

1826 VH 24. 



1801 vn 30, 

1801 vm 2, 

04 vm 3, 

1798 Vm 7. 
1880 vm 9, 

83 vm 7, 



02 vm 14, 
02 Vm 18, 

17 vm 21, 

31 vn 25, 
34 vm 2, 



so vm 20, 87 vm 11, 
89 vm 5, 40 vm 17, 
42 vm 6, 43 vm 10, 
45 vm 7. 

1794 Vin 4, 96 Vin 17. 
1788 Vm 4, 89 VII 26. 

1802 vm 11. 

1818 vm 10, 19 vm 5, 

21 vm 22. 
1801 vm 3, 03 Vm 8. 

1818 VIII 5. 

1816 Vm 8, 19 VII 28. 

1800 vm 20, 01 vm 4. 

1817 VIII 20, 18 Vm 12, 

1816 vm 14, 17 vm 4, 
19 vm 2, 24 vm 10, 

1826 VH 14. 



06 vm 12. 
os vm 12, 
is vm 14. 

32 vm 15, 

36 vm 11, 

38 vm 13, 

41 vm 9, 

44 VIII 16, 



20 VIII 9, 



20 Vin 28. 

18 vm 4, 
26 vm 10. 



90 



Ortens namn. 


Lat. 


Long. 


' 








Secale cereale. 
Skörd. 


Hmola 


62f» 


221° 


1801 vm 7, oe vm 26, oa vm io,^ 




' 


04 vm 3, 05 vm 22, 07 vin 21, 






10 via 27, 11 vm 12, 12 vm 31, 




• 
1 


13 vm ii, i* vm 14, 15 vm 28, 
16 vm 19, 17 vm 21, 18 vm 13, 
19 vm 5, ao vm 10, 21 ix 3, 
22 vm 8, 23 vm 14, 24 vm 16, 
25 vm 13. 


Homants . . . 


' n ;3i° 


1817 vm 15, 18 vm 24, 19 vm 9. 


Viitasaari . . . 


63° 25J° 


1817 vm is, 18 vm 20, 19 vm 9, 

20 vm 15, 21 IX 6. 


Oravais .... 


63J° 22|« 


1826 VII 31, 43 Vm 19, 44 Vm 22, 








50 vm 16, 55 vm 8. 


Iisalmi 


63J» 


271° 


1816 vm 10, 17 vm 15, 18 vm 24, 




i 


19 vm 7, 20 vm 10, 24 vm 30, 




1 


25 Vm 15, 26 VH 24, 27 VIII 14. 


Lohteo 


64» J23J» 


1802 Vm 30. 


Ealajoki. . . . 


64J» 


24» 


1821 IX 1, 22 Vm 17. 


Paltamo .... 


W 


27}° 


1817 vm 24, 18 vm 28, 19 vm 10, 

20 Vm 20, 21 IX 10, 22 Vm 20, 






23 Vm 25, 24 IX 9, 26 Vm 27, 




1 


26 VH 28, 27 Vm 20. 


Liminko .... 


64|° | 25|° 


1819 vm 15, 20 vm 18, 21 IX 15. 


Muhos 


» 


26° 


1801 vm io, 02 vm 30, 07 vm si, 
11 vm 23. 


Karlö 


65° 


25» 


1788 vm 6, 89 vm 1, 92 vm 9, 




1 

i 


93 vm 12, 94 vm is. 


Uleåborg . . . 


» 


251» 


1784 IX 16, 85 Vm 25, 86 Vm 19, 
87 IX 4, 1818 Vm 21. 


5o 


65J° 25J« 


1819 Vm 24, 20 Vm 17, 21 IX 7, 








22 VH! 15, 26 VH 21. 



91 



Ortens namn. 


Lat 


Long. 








Secaie cereaJe. 








Skörd. 


Padasjäm. . . 


65£° 


26|° 


1817 Vin 26, 18 Vm 26, 19 VHI 26, 
20 VIII 18, 21 IX 10, 22 VHI 28, 
23 VHI 28, 24 IX 6. 


Tomeå. .... 


65|° 


24J« 


1816 Vin 19, 19 VIII 16. 


Kemi 


n 


24£« 


1793 Vin 19, 94 VHI 26, 95 IX 1, 
96 Vm 16, 97 IX 5, 98 VHI 15, 
99 Vm 17, 1801 Vm 14, 02 VIII 25, 
16 VIII 20, 18 Vin 15, 19 VHI 16, 
20 Vin 30, 21 IX 8, 22 VUI 14, 
23 IX 3, 24 IX 2, 26 VUI 14. 


Kuusamo . . . 


66° 


29|° 


1806 IX 5, 18 VUI 22, 19 Vm 20, 

20 vm 24. 


Sodan kyla. . . 


67$° 


26±° 


1801 vm 27, 02 ix 3, 03 vm 29, 

04 VIII 20, 05 IX 2. 
Sådd. 


Jomala 


604° 


20» 


1802 vm 15, 19 vm 19, 20 vm 17, 
21 vm i6. 


Finström . . . 


r> 


n 


1825 Vm 18. 


Korpo 


n 


21£» 


1802 vm 12, 03 vm 15, 04 vm 22. 


Nagu 


n 


» 


1802 vm 17. 


Sagu 


» 


22|° 


1819 vm 17, 20 vm 21, 25 vm 20. 


Sjundeå .... 


n 


24*» 


1817 vm 15. 


Lundo 


60$« 


22J« 


1780 vm 24, 83 vm 2, 84 vm 81, 

85 Vm 25, 86 Vm 18, 87 Vm 16, 

88 vm 15, 89 vm 20, 90 vm 11, 
91 vm 13, 92 vm i6, 93 vm 12, 
94 vm is, 95 vm 19, 96 vm 19, 
97 vm 15, 98 vm 20, 99 vm 23, 
1800 vm 19, 01 vm 17, 02 vm 19, 
03 vm 15, 04 vm 22, 05 vm 24, 
06 vm 26, 07 vm 22. 



92 



Ortens namn. 


Lat. 


Long. 


Secale cereale. 


















84dd. 




Halikko .... 


6<H° 


23» 


1817 VIH 20, 


19 Vm 12, 


20 vm 18. 


Borgå 


» 25|o 


1801 Vm 16, 


17 Vm 16, 


18 Vm 13, 








i» vm 17, 


20 vm 18, 


21 Vm 28. 


Nykyrko. . . . 


60J° 


214» 


1804 Vm 16, 


ii vm 20. 




Tammela . . . 


n 


23J° 


1817 Vm 14, 


18 vm 12, 


19 Vm 14, 








20 Vm 21, 


21 vm 18, 


23 Vm 22, 








24 vm 18, 


25 Vm25, 


26 vm 16, 








27 Vm 14, 


28 Vm 16, 


29 Vm 25, 








30 vm n, 


si vm 18. 




Hinnerjoki. . . 


61» 


22» 


1801 vm 8, 

21 Vm 16. 


19 vm 15, 


20 Vm 15, 


Punkalaidun . 


» 


28» 


1825 vm 18, 


26 Vm 17. 




Tavastehus . . 


n 


24|« 


1801 vm is, 


02 Vm 19, 


05 Vm 28. 


Euraåminne. . 


61J« 


21$» 


1801 vm 22, 


03 vm 20, 


04 vm 23. 


Hauho 


r> 


24|« 


1801 vm i2, 


02 Vm 20, 


03 vm 15. 


Tuulois .... 


n 


n 


1817 vm 8, 
21 vm 23. 


19 vm 18, 


20 vm 18, 


Earkku .... 


61$° 


23° 


1801 vm 15, 

17 Vm 15. 


02 vm i9, 


03 vm 15, 


S:t Michel . . 


61|« 


27J° 


1802 Vm 24. 






Jokkas 


62° 


27$° 


1819 Vm 14. 






Jorois 


62J» 


« 


1800 Vm 16, 


oi vm 5 o 


jved.). 


Laukkas. . . . 


62i° 


26» 


1819 vm 12. 






Rautalampi . . 


n 


26J° 


1826 Vm 16. 






Hmola 


62J» 


22J» 


1803 Vm 19, 


04 Vm 15, 


05 vm 24, 








07 Vm 24, 


10 vm 20, 


ii vm 21, 








12 Vm 20, 


13 vm 23, 


14 vm 22, 








15 Vm 16, 


16 Vm 19, 


19 vm 20, 








20 vm 21, 


21 vm 24. 




Ilomants. . . . 


„ 31» 


1819 Vm 18. 






Storkyro. . . . 


63° j 22|« 


1884 Vm 30. 






Viitasaarr. . . 


„ \m° 


1819 vm 6, 


20 vm 17, 2i vm 14. 


Oravais .... 


63}° 


22 J° 


1825 Vm 26. 







»8 



Ortens namn. 



Lappqjäm 
fisalmi . . 



Lohteo. 



Kalajoki 
Paltamo 



Muhos , 



Lat 



Long. 



63J« 
68J« 

64» 

64J° 



64f« 



Karlö . . 
Uleåborg 
?o.... 

Pudaqirvi 
Torneé. . 
Kemi. . . 



65« 



«6J # 

66J« 
6ö|° 



28$« 
27J° 

23|° 

24° 
27»° 



26° 



25° 

25i° 

25J« 

26f° 
24J° 
24i« 



Secale cereale. 
Sådd. 
1826 Vm 29, 27 Vin 27. 

181» vm 2i, 20 vm 3, 

26 Vm 1, 2» Vm 15, 



25 vm 5, 
96 vm 10. 



i8oe vm 12, 

28 Vm 28. 

1819 vm 25, 20 vm 15, 

1759 vm 5, 60 vm 3, 

62 vm 6, 63 vm 5, 

65 vm 5, 66 vm 5, 

68 vm 8, 76 vm 4, 

72 vm io, 73 vm 7, 
1819 vm 8, 20 vm 2, 
25 vm 4, 26 vm 5. 

1738 vm i6, 69 vm 10, 

73 vm 10, 

76 Vm 16, 

79 vm 10, 

82 Vm 17, 

85 vm 12, 

88 Vm 14, 

91 vm i3, 



26 vm 28, 27 vm 20, 



25 vm 10. 
61 vm i, 
6* vm 
67 vm 
71 vm 
74 vm 



7, 
7, 
9, 

8, 



21 vm 5, 



72 vm 15, 
74 vm io, 75 vm is, 

77 Vm 14, 78 Vm 14, 

80 vm is, 81 vm 13, 

83 Vm 15, 84 Vm 16, 

86 Vm 15, 87 Vm 23, 

89 Vm 15, 90 Vm 19, 

92 Vm 8, 93 Vm 16, 

1804 vm 2, 06 vm 10, 11 vm 12. 

1825 vm 8, 26 vm 19, 27 vm 14, 

28 vm 20, 31 vm 5, 32 vm 14. 

1784 Vm 16, 86 Vm 12, 86 Vm 13, 
87 Vm 16, 1818 Vm 18, 19 Vm 12. 

1819 vm 17, 20 vm ii, 21 vm 10, 

25 vm 4. 
1819 vm 4, 20 vm 2, 21 vm 5. 
1819 vm 4. 
1801 vin 6, 02 vm 9, 19 vm 4, 

20 vm 7, 21 vm 7, 26 vm 5. 



94 



Ortens namn. 


Lat jLong. 










Secale eereale. 








84dd. 


Kuusamo . . 


66» 29J° 


1808 vm i, 06 vm 5, i» vn 24, 

80 vn 29, 21 vm 3. 


Sodankylä. . . 


67^° 


26J» 


I801 vn 22, 02 vn 21, 03 vn 24, 

04 Vn 26, 05 vn 27. 

Secale eereale (aestiv.). 
S&dd. 


Rautalampi . . 


62i« 


26f« 


1826 V 21. 


Muhos 


64£« 


26° 


1775 V 29, 76 V 23, 77 V 17, 1801 V 16, 
02 V 21, 04 V 17, 06 V 17. 

Hordeum vulgäre. 
Sftdd. 


Hammarland . 


60i« 


19|° 


1806 V 10. 


Jomala .... 


n |20» 


1800 V 5, 01 V 16, 02 V 6, 07 V 12, 








17 V 12, 18 V 14, 19 V 3, 20 V 12, 








21 V 3, 28 V 10. 


Korpo 


J5 


21J» 


1802 V 4, 03 V 11, 04 V 18. 


Sagu 


n 


22|° 


1817 V 25, 18 V 13, 19 V 8, 20 V 15, 

21 V 12, 22 IV 27, 23 V 27, 24 V 3, 
26 V 3. 


Sjundeå .... 


Yt 


24»° 


1817 V 24. 


Lemo 


60J° 


22° 


1819 V 15, 20 V 16, 21 V 18, 26 V 13. 


Åbo 


n 


22J« 


1777 V 10. 


Lundo 


n 


22J° 


1780 V 16, 81 V 3, 82 V 16, 83 IV 29, 
84 V 15, 85 V 23, 86 V 13, 87 V 12, 
88 V 5, 89 V 13, 90 V 8, 91 V 7, 
93 V 7, 95 V 12, 96 V 9, 97 V 16, 
98 V 3, 99 V 3, 1800 V 5, 01 V 2, 
02 V 10, 03 V 9, 04 V 12, 05 V 18, 
06 V 22, 07 V 26. 



95 



Ortens namn. ! Lat iLong. i 



Halikko 
Borgå . 



Xykyrko. . . 
Tammela . . 

Hinnerjoki . 
Punkalaidun 
Tavastehus . 
Euraåminne 



Kjulo . 
Kumo . 
Hritös. 



Sääksmäki 
Pälkåne . . 
Tuulois . . 

Padasjoki . 
Karkku . . 

Jokkas. . . 
Wirtois . . 
Jorois . . . 
Tohmajärvi 
Laukkas. . 
Rantalampi 



60i° 23° 



n 


25|« 


60|"> 

n 


21J« 
23|« 


61» 


22° 


n 


23» 




24^ 
21J° 


n 


22|« 




22|« 


n 


24J» 


n 


24|° 


61J° 


25J» 
28° 


62° 
62J<> 

» 

62|» 


27|« 

28|» 

27f 

301» 

26» 

26|» 



1816 

21 

1801 

18 

22 

1803 

1817 

28 

1801 

1827 

1802 

1801 

16 

1760 

1704 

1830 

36 

39 

43 

1704 

1788 

1817 

21 

1800 

1800 

17 

1816 

1827 

1802 

1817 

1816 

1826 



Hordeum vulgäre. 
Sådd. 

V 20, 18 V 15, 19 V 11, 20 V 17, 

V 17, 22 IV 25, 23 V 20, 24 V 3. 

V 9, 02 V 4, 16 V 29, 17 V 19, 

V 23, 19 V 16, 20 V 18, 21 V 15, 
IV 26, 23 VI 2, 24 IV 30. 

V 11. 
16, 21 V 5, 26 V 20, 27 V 10, 
22, 29 V 21, 30 V 15. 

V 20. 



18, 02 
2. 
18. 

11,02 
21, 17 

21, 61 

19. 
26, 31 

22, 36 
25, 40 
22, 44 
13. 
15. 

20, 18 
7. 



V 22, 03 V 10, 04 V 25, 

V 22, 18 V 25. 

V 18. 

V 18, 33 V 18, 34 V 13, 

V 10, 37 V 19, 38 V 23, 

V 11, 41 V 13, 42 V 20, 

V 17, 46 V 28. 



V 16, 19 V 18, 20 V 16, 



6, 21, 01 V 12. 

5, 01 V 13, 02 V 21, 03 V 18, 

V 23. 

V 27, 19 V 24. 

V 21. 

V 22. 

V 25, 18 V 25, 20 V 29. 
VI 7, 17 V 27, 19 VI 6. 

V 2. 



96 



Ortens namn. 



Lat. Long. 



Hmol». 



Domants 
Storkyro. 
Yiitasaari 

Kuopio . 
Oravais . 



Lappajärvi 
Iisabni. . . 



Lohteo. . 
Kalajoki . 

Paltamo . 



Liminko . 
Muhos. . 



62f« 



68° 



63|° 



63|° 

64° 
64*« 



64J» 



22J« 



31° 

22}° 

25J« 

27f° 
22J« 



23J» 
27J° 

23J« 
24° 

27}» 



25i° 
26» 



Hordeum vulgäre. 
Sådd. 

1862 V 13, 04 V 17, m V 18, 07 V 27, 
10 V 30, 11 V 27, 18 VI 1, 13 V 25, 
14 V 25, 15 V 20, 16 V 31, 17 V 27, 
18 V 25, 1» V 18, 80 V 17, 81 V 9, 
22 V 8, 23 VI 2, 24 V 25. 

1817 V 29, 18 VI 6, W V 25. 

1882 V 7. 

1816 V 27, 17 V 28, 18 VI 2, 1» V 29, 
20 V 24, 21 VI 8, 22 V 6. 

1802 V 22. 

1826 V 25, 43 V 29, 44 V 23, 46 V 30. 
47 VI 4, 48 V 31, 4» V 31, 50 V 28. 
51 V 29, 62 V 29, 58 V 30, 54 VI 1. 

1827 V 24. 

1819 VI 4, 20 V 19, 26 V 8, 27 V 17, 
SOV 81. 

1802 V 21, 26 V 11, 27 V 18, 28 V 19. 

1816 V 23, 19 V 29, 22 V 1, 23 V 24, 
24 V 31, 26 V 21. 

1759 V 26, 66 VI 10, 61 V 16, 62V27, 
63 VI 3, 64 VI 8, 65 VI 3, 66 V 29, 
67 VI 2, 68 VI 4, 70 V 19, 71 VI 1, 
72 V 30, 78 V 17, 74 V 31, 
1817 V 24, 18 VI 4, 19 VI 7, 
20 V 23, 21 VI 14, 22 V 16, 23 VI 5, 
26 V 10, 27 V 16. 

1819 V 26, 20 V 18, 21 V 15. 

1769 V 29, 72 V 30, 78 V 24, 74 V 28, 
75 V 81, 76 V 30, 77 V 23, 78 V 19, 
79 V 21, 80 VI 2, 81 V 29, 82 V 31, 
83 V 24, 84 VI 7, 85 VI 1, 86 V 26, 
87 VI 1, 88 V 28, 89 V 26, 90 V 22, 



97 



Ortens namn. 



Lat 



Long. 



Muhoe . . . 

Earlö . . . 

Uleåborg . 
Qo 

Pndaqårvi. 

Toraeå. . . 
Kemi. . . . 



64J« 

65$° 
65J° 
65j« 



Knosamo . 
Sodaokylä. 

Enare . . . 

Utqoki. . . 

Borgå . . . 
ffinaeTjoki 
Kartko . . 
Mak*. .. 

Kmi 

Sodankylå. 



26« 



25» 

25£« 
25}» 

26|» 
24|» 



66° 

69» 
69|« 



60i» 

61» 

61{* 

64|» 

651* 

67{« 



29i« 
26J« 

27° 



25J» 

22* 

W 

24J0 
26$° 



1790 
94 
OS 

1788 
94 

1819 



22, 
27, 
17. 

21, 

21. 
24, 



V 
V 
V 
V 
V 
V 
1818 VI 6, 
22 V 21, 
1817 V 26, 
21 V 18, 
181* V 29, 
179* V 24, 
97 VI 2, 
02 VI 1, 
08 V 30, 
IS VI 2, 
17 V 24, 



21 

26 
1818 
1801 

OS 
1822 

90 
1758 



Hordeum vulgäre. 

Sådd. 

91 V 24, 92 V 26, 98 V 23, 
1801 V 19, 02 V 21, 04 V 19, 

89 V 22, 92 V 22, 93 V 21, 

20 V 12, 21 V 28. 

19 VI 1, 20 V 29, 21 VI 1, 

26 V 11. 

18 VI 1, 19 VI 2, 20 V 19, 

22 V 16, 28 V 24. 

17 V 23, 19 VI 1. 
94 V 30, 96 VI 2, 96 VI 1, 
98 V 29, 99 V 27, 1801 V 27, 
08 V 18, 04 V 22, 06 V 28, 
07 VI 8, 11 VI 4, 12 V 29, 
14 V 31, 16 VI 2, 16 VI 1, 

18 VI 1, 19 VI 1, 20 V 27, 
28, 22 V 17, 23 V 28, 24 VI 1, 

23, 26 V 23, 40 V 26. 

24, 19 V 25, 20 V 22, 21 V 23. 
11, 02 V 23, 03 V 9, 04 V 11, 
18, 07 VI 10. 

1, 24 V 31, 26 V 7, 28 V 12, 
18. 

25, 1820 V 31. 



Brodd. 

1801 V 13, 02 V 18, 18 VI 7. 

1801 V 27. 

1800 VI 4, 01 VI 20, 02 V 29, 08 V 23. 

1802 VI 6, 04 V 25, 06 V 31. 
1806 VI 17. 

1801 V 27, 02 VI 6, 06 VI 5. 



98 



Ortens namn. 


Lat 


Long. 






i " 




Hordeum vulgäre. 
Axbfldning. 


Hammarland . 


60]° 


19|° 


1806 vn i9, os vn 29. 


Jomala .... 


n 


20° 


1804 vn 11. 


Saga 


n 


22J« 


1822 VI 18. 


Lundo 


60J° 


22J« 


1789 vn 1. 


Borgå 


n 


25f« 


1801 vn 3. 


Hinnerjoki. . . 


61° 


22° 


1802 Vn 14. 


Punkalaidun . 


n 


23» 


1827 VI 23. 


Tavastehus . . 


n 


244» 


1801 vn ii, 02 vn i6. 


Euraåminne. . 


61J» 


2lj° 


1808 vn 3, 04 vn 14. 


Kumo 


n 


22J« 


1798 vn 11. 


Hvittis 


n 


22|° 


1830 Vn 12, 81 VI 29, 32 VU 9, 






3$ Yn ii, 84 vn 8, 86 vn n, 








37 vn 12, 40 vn 15, 41 vn 3, 








44 vn 9, 45 vn 11. 


Hauho 


n 


24f» 1801 VI 29. 


Taulois .... 


n 


» 


1817 vn 10, 18 vn 9, 1» vn 7, 
20 vn 7. 


Karkku .... 


61^> 


23» 


1801 vn i6, 02 vn 14, 03 vn 8. 


Jorois 


62J» 


27|° 


1800 vn 12. 


Rautalampi . . 


62^ 


26J° 


1826 VI 26. 


Hmola 


62J« 


224° 


1801 vn 8, 02 vn 12, os vn 4, 
04 vn 8, 05 vn 16, 07 vn 17, 
10 vn 20, 11 vn 8, 12 vn 22, 
13 vn 15, 14 vn 10, 15 vn 19, 
16 vn 9, 18 vn 8, 19 vn 8, 
20 vn 8, 22 vi 29, 28 vn 14, 
24 vn 8, 25 vn 10. 


Storkyro. . . . 


68° 


22i° 


1886 VH 11, 87 Vn 19, 41 VH 4. 


Oravais .... 


63 J° 


n 


1826 VH 8, 43 VH 9, 44 vn 12, 
46 VH 12, 46 VH 14, 47 vn 18, 

48 vn io, 49 vn i7, 50 vn 12, 
51 vn is, 52 vn 8, 55 vn io. 


Lappajärvi . . 


n 


23J° 


1827 VI 25. 



99 



Orten* namn. 



Lat. Long. 



Ktuuamo . 
Sodankylä. 



Enare . 
Utejoki. 



Jomala. 



Halikko . 



Borgå . . 
Tammela 



Esalmi 
Lohteo. 
Paltamo , 
Mohos . 

Uleåborg 
Torneä . . 
Kemi. . 



63$° 
64» 
641° 
64f° 

65° 
65J» 



66° 
67|° 

69° 
69J» 



604« 



60±« 



60|« 



271° 
23j° 
27f° 
26° 



25±° 
24J» 
24J» 



29J° 
26|° 

27° 



20» 

22j» 

23» 

25j« 
23}» 



20 VI 27. 

17 VII 5, 18 VII 8. 

94 VH 12, 95 VII 

97 VH 15, 
1801 VII 17, 

08 VH 20, 

13 vn ii, 

16 vn 12, 
19 vn 5, 



19, 
98 VH14, 
02 VH 19, 

ii vn 13, 

14 VH 16, 

17 vn 19, 
ao vn 8, 



Hordeum vtdgare. 

Axbildning. 

1826 VI 26, 81 VH 2. 

1826 vn 1, 27 VH 4, 28 VH 5. 

1826 VI 20, 27 VI 30. 

1801 vn 4, 02 vn ii, 05 vn is, 

06 vn 9. 

1819 VII 4, 

1816 vn 11, 

1798 VH 8, 
96 vn 13, 
99 vn 10, 

04 vn io, 

12 Vn 21, 
15 Vn 18, 

18 vn 7, 

22 VH 5. 

1808 vn 3, 04 vn 10. 

1801 vi 30, 02 vn ii, os vn 3, 

04 vn 4, 05 vn 15. 
1826 VI 24, 28 VH 26, 30 VII 1. 

1820 vn 22. 

Blomning. 

1803 vi 29, 18 vn 12, 19 vn 9, 

20 Vn 22, 21 VH 31, 22 VI 26, 
28 VH 15. 

1817 vn 15, 18 vn 20, 19 vn 13, 

20 vn 10, 22 VI 20, 23 vn 15. 
1818 VH 15, 19 VH 29(?), 20 vn 15 

21 vni 17, 22 vn 7, 23 vn 30. 
1819 vn 19, 20 vn 15, 21 vn 28. 
1817 vn 15, 18 vn 14, 19 vn 10, 

20 vn 21, 22 vn 13. 



100 



Ortens 



Hvittis. 



Tuulois 

Earkku 

Jokkas . 

Tohmajarvi 

Laukkas 

Rautalampi 

Domante. 

Viitasaari 

Iisalmi. . 

Lohteo. . 

Kalajoki . 

Paltamo . . 



Liminka. 
Mutaos. . 

Uleåborg 

«o 

Pudasjårvi 

Torneä. . 
Kemi. . . 
Sodankylä 



Jomala 



Lat. Long. 



61f* 



v 
61|« 
62* 
62i° 
62J» 

» 
62J» 
63« 
63|° 
64» 
64J» 



64J» 



65° 

65J» 

65J» 



65f» 



6QJ« 



22|« 

24$» 

23» 

27f« 

301» 

26» 

26f 

81» 

25|« 

27|° 

23^° 

24° 



27J» 



254» 
26» 

25J» 
25J° 
2«J» 



24|° 
24}* 
26J« 



20» 



1834 VII 17, 
40 VII 21, 

1819 VH 10, 

1802 vn n, 

18» VH 19. 

1820 VH 16. 
1810 vn 21. 
1826 vn 12. 
1818 VH 28. 

1810 vm 2, 

1817 VH 12, 



Boråeum vulgäre. 
Blomning. 
87 VH 25, 88 VH 19- 



4X vn ii. 

20 vn 9. 
03 VH 15. 



20 vm 3, 
lo vn 25. 



21 vn 29. 



1828 VH 6, 27 Vn 11, 28 VH 19. 



1817 VH 16, 

24 vn 8. 
1817 VH 16, 

20 vn 12, 

23 VH 16. 

1810 vn 15. 

1804 Vn 14, 

ii vm 4. 

1810 Vn 16. 
1810 VH 16. 
1817 Vn 20, 

20 vn 9, 

23 vn 10. 

181» Vn 16. 

1810 Vn 16, 

1801 VH 13, 



io vn 12, 20 vn 16, 



18 Vn 16, 

21 vm 5, 



10 vn 10, 
22 vn 8, 



05 VH 24, 06 vn 24, 



18 vn 
21 vm 



19, 
4, 



10 
22 



vn 
vn 



9, 



20 vn a 

02 vn 27, os vn 19. 

Skörd. 



1808 vm 17, 04 vm 20, 10 vm 9, 
20 vm 21, 21 ix so. 



101 



Ortens namn. 


Lat. 


Long. 










Hordeum vulgäre. 








Skörd. 


Finström . . . 


61i° 


20» 


1826 VII 29. 


Korpo 


n 


21^ 


1802 Vm 23, 03 Vm 20. 


Nagu 


n 


21J» 


1802 Vm 19. 


Sagu 


n 


22J» 


1819 Vm 10, 20 Vm 30, 26 VII 26. 


Sjundeå .... 


n 


24f 


1817 vm 20. 


Lemo 


60£» 


22° 


1819 Vm 16, 20 Vm 17, 21 IX 8. 

26 vm 2. 


Londo 


n 


224» 


1780 Vm 28, 82 IX 12, 86 IX 8, 






86 Vm 25, 87 IX 16, 88 Vm 14, 








91 Vm 20, 93 Vm 26, 99 IX 9, 








1801 vm ii, 02 vm 23, oe ix 10. 


Halikko .... 


» 


28» 


1817 vm 27, 19 vm 12, 20 vm 30, 

21 IX 14. 


Borgå 


n 


25J° 


1801 vm 10, 02 vm 25, 16 vm 28, 
17 vm 22, is vm 20, 19 vm 10, 
20 vm 17, 21 rs 5. 


Tammela . . . 


60|<> 


23»» 


1817 vm 22, 18 vm 24, 19 vm 7, 

20 vm 29, 21 ix 15, 23 vm 29, 

26 Vm 26, 26 VH 31, 27 Vffi 27, 
28 Vm 19, 29 Vm 24, 30 VIH 25, 
31 vm 3. 


Punkalaidun . 


61° 


23° 


1826 VIH 4. 


Tavastehus . . 


n 


24J° 


1802 VIII 26, 03 Vm 24. 


Euraåminne . . 


61i° 


2l{» 


1802 Vm 27, 03 Vm 19, 04 Vm 30. 


Tuulois .... 


n 


24J° 


1819 vm 23, 20 vm 21, 21 X 4. 


Karkku .... 


61£« 


23° 


1801 vm 25, os vm 24. 


Jokkas 


62° 


27|° 


1819 vm 18. 


Jorois 


62J» 


n 


1801 vm 3. 


Tohmajärvi . . 


» 


sol* 


1819 Vm 25, 20 IX 1. 


Laukkas .... 


624» 


26° 


1817 vm 27, 19 vm 21. 


Rautalampi . . 


j» 


26|» 


1826 vn 30. 



102 



Ortens namn. Lat | Long, 



Ilmola. 



Ilomaii ts. 
Storkyro. 
Viitasaari 
Oravais . 
Lappajärvi 
Ii8almi. . 



Lohteo. 
Kalajoki 
Paltamo 



Earlö 



Uleåborg 

fio 

Pudasjärvi 
Tomeå. . 
Kemi. . . 



Kuusamo 
Sodankylä 



Enare . 
Utejoki. 



62f<> 



Kemi. 



63° 

68J° 

63$° 

64° 
64£° 



65° 



65J* 
65J» 
65J» 



66» 
67f> 

69» 
69J° 



22J° 



31° 

22J« 

25»« 

22J° 

28|° 

27J» 

23$° 

24» 

27j« 

25° 



25i« 
251» 
26|° 
24}« 
24J» 

29J» 
26i« 

27» 



Hordeum vulgäre. 
Skörd. 

1801 vin i9, 02 vm si, os vm is, 
o* vm ii, 05 vm 22, 07 vm 27, 
10 ix 3, 11 vm 19, 12 ix 10, 
13 vm is, 14 vm 25, 15 IX 4, 
16 ix 2, 19 vm ii, 20 vm 14, 

21 IX 3. 
1817 viii is, 19 vm 9. 
1831 vm 2. 

1819 VIII 20, 20 Vm 20, 21 IX 6. 

1826 vm 8. 

1827 Vm 27. 

1819 IX 8, 20 Vm 6, 26 VIII 7, 

27 vm 20, 30 vm 30, 31 vm a 
1826 vm 8, 27 vm io, 28 vm 25. 

1819 VIII 8, 20 Vm 14. 

1819 Vm 15, 20 Vm 28, 21 Vm 20, 

26 VHI 2, 27 Vm 27. 
1826 VII 28, 27 VEI 8, 28 Vm 18, 

29 Vin 15, 32 Vm 28, 33 Vm 20. 

1819 vm 2i, 20 vm io, 21 ix 7. 
1819 vm 30, 20 vm ie, 26 vn 
20 vm 9, 21 vm 



65|« 24J» 



24. 

28. 



1819 vm 20, 
1819 vm 11. 

1819 vm 11, 20 vm 11, 21 vm 30, 

26 vm 4. 

1804 vm 10, 20 vm 24. 
1801 vm 10, 02 vm 24, 03 vm 19, 
04 vm e, 05 vm 19. 

1826 Vn 27. 

1820 Vm 28. 

Elymtis arenarius. 
1793 VII 9, 94 VH 9, 99 VH 8. 



103 



Ortens namn. 



Utejoki 



Jomala. 



Finström 
Korpo . . 
Sagu. . . 



Lemo 
Lundo 



Halikko 
Borgå . 



Nykyrko. 
Tammela 



Hinnerjoki . 
Punkalaidun 
Tmtftehus . 
Euraåminne. 



Lat Long. 



69j« 


1 
27° 


60J° 


20» 


w 


n 


» 


21J» 


» 


22|° 


» 


24{« 


60i» 


22» 


n 


22£» 


n 


23° 


T) 


25|» 


60}» 


21J« 


T) 


23|° 


61° 


22« 


T) 


23° 


n 


24|« 


61$» 


21|« 



Poa alpina. 
1820 VH 19, 21 VII 23, 22 VI 25. 

Avena sativa. 

Sådd. 

1818 V 13, 19 IV 29, 20 V 2, 21 V 1, 
22 IV 15, 28 V 5. 

1826 IV 22. 

1802 V 1, 03 V 9, 04 V 16. 

1817 V 12, 19 V 3, 20 V 1, 26 IV 28. 

1817 V 12. 

1817 V 10, 19 V 6, 20 V 4, 21 IV 30, 
26 IV 26. 

1780 V 13, 81 V 2, 83 IV 24, 84 V 14, 
86 V 8, 87 V 10, 89 V 6, 91 V 6, 
92 IV 27, 93 V 6, 94 IV 25, 96 V 2, 
96 V 3, 97 V 8, 98 IV 28, 99 IV 29, 
1800 V 3, 01IV 30, 02 V 4. 03 V 4, 
04 V 7, 06 V 16, 06 V 19, 07 V 22. 

1816 V 16, 18 V 12, 19 V 4, 20 V 1, 
21 V 1, 22 IV 18, 23 V 15. 

1801 V 7, 02 IV 30, 16 V 24, 17 V 12, 
18 V 19, 19 V 12, 20 V 14, 21 V 7. 

1803 V 7. 

1817 V 16, 18 V 14, 19 V 7, 20 V 3, 
21 IV 26, 22 IV 17, 23 V 23, 24 V 3, 
26 V 9, 26 IV 29, 27 V 3, 28 V 16, 
29 V 15, 30 V 12, 31 V 5. 

1801 V 11, 02 V 12. 

1827 IV 30. 

1802 V 1, 03 V 9. 

1801 V 7, 02 V 11, 03 V 7, 04 V 17, 
16 V 10, 17 V 15, 18 V 19. 



104 



Ortens namn. 


Lat 


Long. 


Avena satina. 
Si&L 


Hvittis 


61J* 


22|i 


1880 V 12, 31 V 11, 32 V 4, 83 V 15, 
34 V 6, 85 V 15, 36 V 2, 87 V 7, 
88 V 14, 39 V 18, 40 V 7, 41 IV 28, 
42 V 3, 43 V 11, 44 V 9, 45 V 14. 


Tunloig .... 


n 


24J» 


1817 V 20, 18 V 21, 10 V 18, 20 V 13, 
21 V 8. 


Padasjold . . . 


r> 


25i« 


1801 V 7. 


Earkku .... 


61|« 


23» 


1800 V 1, 01 V 8, 02 V 10, 08 V 9, 
17 V 16. 


Jokkas 


62° 


27J» 


1816 V 18, 19 V 17. 


Wirtois .... 


62J° 


23^» 


1827 V 18. 


Tohmajärvi . . 


r> 


301» 


1817 V 19, 18 V 20, 20 V 14. 


Laukkas .... 


62J» 


26» 


1816 V 25, 17 V 20, 19 V 21. 


Rautalampi . . 


T) 


26|° 


1826 V 6. 


Ilmola 


62f° 


22V 


1810 V 25, 11 V 20, 12 V 25, 18 V 10, 
14 V 9, 15 V 10, 16 V 22, 18 V 21, 
20 V 13, 21 V 4, 23 V 24. 


Ilomants . . . 


n 


31° 


1817 V 20, 18 V 19, 19 V 18. 


Storkyro. . . . 


63» 


22i» 


1889 V 25. 


Viitasaari . . . 


» 


25|« 


1819 V 24, 20 V 15, 21 V 14. 


Orarais .... 


631» 


22«« 


1826 V 10. 


Iisalmt 


63.J» 


27j» 


1819 VI 1, 81 V 16. 


Lohteo 


64» 


23J» 


1826 V 11, 27 V 8, 28 V 3. 


Uleåborg . . . 


65° 


26|« 


1820 V 8. 

Axbildning. 


Lundo 


60J» 


22§» 


17» vn 4. 


Punkalaidun . 


61° 


23» 


1827 VI 22. 


Hauho 


61J» 


24}° 


1801 VI 28. 


Earkku .... 


61|« 


23° 


1802 vn 7. 


Ilmola 


62»» 


224° 


1801 VII 15. 


Lohteo 


64« 


23J» 


1826 vn i, 27 vn ii, 28 vn 12. 



105 



Ortens namn. 


1 Lat 


Long. 






l 




Avena sativa. 
Blomning; 


Jomala . . . . 


60y> 20* 


181» VII 7, 80 VH 6, 21 VH 28. 


Rnfitröm . . . 


» 


n 


1826 VII 9. 


Saga 


n 


22}» 


1819 vn io, 20 vn 15. 


HaKkko 


60J° 


23° 


181» vn 27, 20 vn 12, 21 vm 14. 


Borgå 


tt 


25f* 


181» vn 16, 20 vn 20. 


Tammela . . . 


60}» 


28f« 


181» vn 10, 20 vn 12, 21 vn 15. 


Karkku . . . . 


61±« 


23» 


1801 VI 27, 02 VII 10. 


Jokkas 


62» 


27£* 


1819 VH 25. 


Tohmaj&rvi . . 


62{» 30J» 


1820 Vn 16. 


Laukkas. . . . 


621» 


26» 


181» VI 80. 


Ilmola 


62|« 


22J° 


1820 vn 13. 


Domante . . . 


n 


31» 


1819 VH 26. 


Yiitasaari . . . 


63° 


25}» 


181» vm 1, 20 vn 29, 21 vn so. 


lisahni 


63\* 


27J° 


1819 IX 8. 


Lohteo 


64* 


234° 


1826 VH 6, 27 VII 20, 28 VH 26. 

Skörd. 


Jomala . . . . 


601» 


20» 


1804 Vm 24, 19 Vm 16, 20 VIU 17, 
21 IX 30. 


Finström . . . 


T) 


T) 


1828 Vn 28. 


Nagu 


T) 


21 jo 


1802 Vm 27. 


8agu 


» 


22|» 


181» Vm 7, 20 IX 7. 


Sjundeå . . . . 


n 


24J» 


1817 vm 20. 


Lemo 


604» 


22» 


181» vm 12, 20 vm 9, 21 vm n, 
2« vm 4. 


Lundo 


n 


22J° 


1785 IX 9, 98 Vm 27, 99 IX 11, 
1802 IX 2. 


Halikko 


n 


23° 


1817 Vm 27, 19 Vm 9, 20 Vm 17, 
21 IX 29. 


Borgå .... 


n 


25}» 


1802 Vm 27, 16 Vm 29, 17 Vm 28, 

19 vm io, 20 vin ie, 21 ix 8. 



106 



Ortens namn. 


Lat. | Long. | 








Avena sativa. 








Skörd. 


Tammela . . . 


60f* 


23}° 


1817 vm 28, 18 vm 24, 19 vm 10, 






20 IX 14, 21 IX 20, 25 IX 10, 




26 Vm 7, 27 VIH 30, 28 Vffl 28, 








29 ix i, 30 vm 26, si vm 2. 


Punkalaidun . 


61° 


23» 


1826 Vm 4. 


Tavastehus . . 


r> 


24$» 


1802 Vm 26, 03 Vm 24. 


Tuulois .... 


61{» 


24J» | 1819 VIH 24, 80 IX 7, 21 X 4. 


Karkku .... 


6iy> 


23* 


1801 Vm 25, 17 IX 4. 


Jokkas 


62» 


27J» 1819 VIH 26. 


Tohmajärvi . . 


62$» 


30J» 


1880 IX 1. 


Laukkas .... 


62£» 


26» 


1817 vm 3i, 19 vm 2a 


Rautalampi . . 


n 


26J« 


1826 Vm 14. 


Hmola 


62|° 


22J» 


1880 IX 8, 21 IX 6. 


Homants. . . . 


n 


81» 


1819 Vm 27. 


Yiitasaari . . . 


63» 


25|° 


1819 vm so, 20 vm 19, 21 ix 15. 


Iisalmi .... 


63±° 


27i° 


1819 X 20, 31 Vm 29. 


Lohteo 


64° 


23»° 


1826 VIH 16, 27 IX 10, 28 Vm 15. 


Uleåborg . . . 


65° 


25»» 


1820 vm 20. 

Mdica nutatu. 


Jomala .... 


60J» 


20° 


1802 VI 6. 


tTtejoki .... 


69}» 


27» 


1821 vn 17. 

Fhleum pratense. 


Finström . . . 


601» 


20» 


1826 VH 7. 


Borgå 


60|° 


25|» 


1801 vn 8, 02 vn 13. 


Kemi 


65}» 


24}° 


1798 VH 7. 






Hierochloa borealis. 


Kemi 


W 


n 


1798 VI 22. 

Anthoxanthutn odoratum. 


Åbo 


60|« 


22|, 


1798 V 31. 



107 



Ortens namn. Lat. 



Lo ng. 



Maska. . 
Borgå . . 
Siäksmäki 
Karkkn . 
S:t Michel 
Kemi . . . 
Utejoki . . 



Jomala 



60^ 

n 

61*« 
61|° 
65|» 
69|» 



60±° 



22J« 

25|« 

24J» 

28« 

27J» 

24J» 

27°. 



Anthoxanthum odoratum. 

1793 VI 1. 
18<tt V 25. 

1794 VI 3. 
1808 V 25. 
1801 V 31. 
1799 VI 18. 

1822 vn 10. 



Nardti8 strida. 



20» 1802 VI 14. 



II. Flyttfoglar. 



Ortens namn. 


Lat 


Long. 


Aedpitres. 


















Falco haliaetus. 




Kuopio 


63° 


27|« 


1826 IV 26. 

Sylvicolae. 

Oriolus gaUnda. 




Earkka .... 
S:t Michel . . 
Kuopio .... 


61^° 
61}° 
63° 


23° 

27i« 

27i° 


1802 IV 26. 

1800 V 21, 01 V 18. 

1826 V 24. 

Stunius vutgaris. 




Korpo 

Åbo 

Oravais .... 


60|° 
60±« 
63J« 


21|° 
22J° 


1803 m 19. 

1824 IV 19, 26 IV 10. 

1844 IV 8. 




Kuopio .... 


63« 


27|» 


Muscicapa grisdia,. 
1826 V 24. 




Kuopio .... 


n 


j> 


Muscicapa atrimpitta. 
1826 V 11. 

Titrdus viscivorus. 




Kuopio .... 


n 


n 


1826 IV 26. 





109 



Orten» 



8agu 

Hrittis. . . . 
Karkko . . . 
Knopio. . . . 
Orarais . . . 
Enare 

Kuopio . . . 

Ibo 

ffinnerjoki. . 
Knopio. . . . 



S:t Michel 



Utejoki . 



Kuopio 



ibo . . 
Hrittis. 



Karkko . . 
8:t Kchtf 
Stoikyro. . 
Knopio . . 



Lat 



61^ 
63» 

69» 



68° 



61° 
63» 



61|« 



69|« 



63» 



60J« 
6lJ« 

6lj» 
«3» 



Long. 



22f« 



» 
23« 
27J» 
22|» 
27» 



27$» 



224» 

22« 

27$» 



27J* 



27» 



27|« 



22J» 

»|« 

23» 
27J» 

m° 

27$» 



MMte 



Tur dus musicu8. 

1817 VI 23, 18 IV 27, 19 IV 5, 81 IV 10, 

25 IV 25. 
1810 IV 12. 
1803 IV 30. 
1826 IV 24, 27 IV 24. 
1843 IV 29. 
1888 V 10. 



Turdua Manus. 
1896 IV 25. 

Turdus pilaris. 

1825 IV 10. 
1802 m 27. 

1826 IV 28, 27 IV 9. 



Sylvia philomda. 



1801 V 24. 



Sylvia sveciea. 



1191 V 31. 



Sylvia rubecula. 



1826 IV 23. 

Sylvia phoemcurue. 
1825 V 1. 
1830 IV 29, 81 V 2, 82 IV 20, 33 V 4, 

85V5, 88V3, 40V4. 
1802 V 14, 68 V 8. 
1806- IV 25, 01 V 4. 
»42 V 2. 

V 10, 27 IV 28. 



112 



Ortens namn. 


Lat 


Long. 










MotacMa åtiba. 








Ankomst. 


Karkku .... 


61j° 


23» 


1800 IV 23, 011? 18, OS IV 23, 03IV26, 
17 IV 28. 


S:t Michel . . 


61|« 


27J« 


1800 IV 26, 01 V 1. 


Wirtois .... 


62J* 


23J» 


1827 IV 12. 


Jorois 


» 


27 J» 


1808 IV 21. 


Tohmajärvi . . 


w 


30J» 


1817 V 10, 18 V 10, 80 V 9. 


Laukkas. . . . 


62^ 


26« 


1816 IV 20, 17 IV 29. 


Rautalampi . . 


T) 


26|» 


1846 IV 21. 


Ilmola 


62|« 


22J» 


1808 IV 28, 06 IV 22, 18 IV 25, 
19 IV 16, 80 IV 14, 21 IV 21, 
28 IV 15, 28 IV 20. 


Ilomaiits . . . 


» 


31° 


1818 IV 29, 1» V 3. 


Storkyro. . • . 


63» 


22J° 


1831 IV 11, 34IV21, 87IV17, 88 IV 25, 
3» IV 24, 40 IV 20. 


Viitasaari . . . 


n 


25}» 


1817 IV 29, 18 V 3, 19 IV 28, 80 IV 25, 
21 V 1, 22 IV 27. 


Kuopio 


n 


27±« 


1826 IV 23, 27 IV 13. 


Oravais .... 


68J 


22J« 


1843 IV 19, 44 IV 18, 45 IV 18, 
46 IV 18, 47 IV 19, 48 m 29, 
49 IV 24, 60 IV 15, 61IV6, 52 IV 20, 
63 IV 22, 54 IV 20, 66 IV 12. 


LinriBk*. . . . 


64}« 


25J» 


1819 V 10, 20 IV 28. 


Mubos 


W 


26° 


1804 V 8, 06 V 8. 


Ijo 


65|« 


25J» 


1818 V 1, 20 IV 20, 21 IV 24, 22 IV 18. 


Pudaqarvi. . . 


65^» 


26|» 


1818 IV 27, 19 IV 26, 21 IV 24, 28 IV 30. 


Torneå 


65|» 


24J» 


1801 V 3. 


Kemi 


n 


24f> 


1791 IV 27, 94 IV 22, 95 IV 26, 
96 IV 29, 97 V 5, 98 IV 24, 99 IV 22, 
1809 IV 20, 01 IV 27, 02 IV 28, 
17 V 1, 19 V 3, 20 IV 19. 


Kuusamo . . . 


66* 


29^ 


1849 IV 1», 21 IV 25. 



118 



Ortens namn. 


Lat. JLong. 

i 


Motacilla aiba. 
Ankomst. 




Enare 


69° j 27° 


1838 V 8. 




Utsjoki .... 


69|° 


Y! 


1820 V 9, 22 V 15, 26 V 14. 

Bortförd. 




Hinnerjoki. . . 


61° 


22° 


1802 IX 17. 




Karkku .... 


61$° 


23° 


1802 IX 10. 




Utejoki 


69|° 


27° 


1826 1X17. 

Motacilla flaw. 




Borgå 


60|° 


253° 


1801 IV 15. 




Hinnerjoki. . . 


61° 


22» 


1801 IV 10. 




Haubo 


61|« 


24|° 


1801 V 16. 




Karkku .... 


61|° 


28» 


1801 V 16, 02 V 23, 03 V 4. 




Jorois 


62J 


27f« 


1801 IV 10. 




Kuopio 


63° 


27J« 


1826 V 11, 27 V 25. 




Liminko .... 


64f» 


25J« 


181» IV 23. 




Uleåborg . . . 


65° 


n 


1801 IV 17. 




Torneå 


65f° 


24|» 


1801 IV 28. 




Kemi 


n 


24J° 


1799 IV 18, 1800 IV 20, 02 IV 
04 IV 10, 11 IV 23, 13 IV 2(?) 


9, 


Utsjoki .... 


69J° 


27» 


1820 V 15. 

Saxicola oenanthe. 




Jomala .... 


60|° 


20° 


1818 V 2, 19 IV 21, 20 IV 18, 21 IV 24, 




1 


22 IV 16. 




Sagu 


i 9930 


1823 IV 28. 




Lemo ..... 


60|° ; 22° 


1826 V 14. 




Åbo . . . 


r 


22J» 


1775 V 8, 1824 IV 24, 26 IV 24. 




Borgå . . . . . 


n 


25f° 


1801 V 2, 02 IV 26, 17 V 8, 18 V 
19 V 8, 21 V 7. 


7, 


Hinnerjoki . . 


61* 


22° 


1801 V 16. : 

H 





114 



Ortens namn. I Lat 'Long. 



Punkalaidun 
Hvittis. . . . 



Earkku . . 

S:t Michel 
Jorois . . 
Tohmajärv 
Laukkas . 
Viitasaari 
Kuopio . 
Oravais . 



Liminko 
Ijo . . . 
Tomeå. 
Kemi. . 
Utsjoki. 



Kuopio 



Hammarland 
Jomala . . . 



61» J 23» 
61 y> i 22J» 



Korpo 



614» 

61»» 
62i« 

624» 
63° 

63J» 



64f° 
65|° 
65J« 

69£° 



63° 



60J« 



23» 

27J» 

27|° 

30|» 

26° 

25|» 

274° 

22J« 



25J» 
25|» 
24J» 
24J» 
27° 



27 >° 



19j° 
20» 



214° 



Saxicola oenanthe. 

1826 IV 26. 

1830 IV 24, 31 V 2, 82 IV 20, 33 V 4, 
34 V 4, 35 V 5, 36 V 3, 37 IV 28, 
38 V 3, 39 V 3, 40 V 4, 41 IV 25. 

1800 IV 24, 01 IV 25, 02 IVJ 26, 
03 IV 15. 

1800 IV 30, 01 V 1. 

1801 IV 10. 
1818 IV 20. 

1817 IV 16. 

1818 V 1. 

1826 IV 23, 27 IV 19, 

1843 IV 28, 44 IV 

46 IV 19, 47 IV 

30, 50 IV 

53 V 4, 54 IV 26, 



49 
52 
1819 
1818 
1817 
1801 
1820 



IV 
V 2, 



28, 
25, 
19, 



45 

48 
51 



IV 
IV 
IV 
55 



25, 

13, 

29, 

V 7. 



2. 

3. 

17. 

1. 

24. 



Saxicola rubetra. 
1826 V 26, 27 V 16. 

Alaiida arvensis. 

1806 IV 21. 

1802 ni 16, 03 m 24, 04 IV 12, 
05 IV 15, 17 IV 2, 18 IV 15, 
19 m 24, 20 IV 11, 21 IV5, 22m6, 
23 III 27. 

1804 IV 16. 



115 



Ortens namn. - Lat. 



Saga . . , . 
Sjundeå . . 
Helsingfors 
Lemo . . . 

Åbo .... 
Halikko . . 

Borgå . . . 



Tammela . . 

Hinnerjoki. . 
Pankalaidun 
Tavastehus . 
Hattula . . . 
Earaåminne. 

Kjulo 

Knmo .... 
Hvittis. . . . 



Säåksmäki 
Pälkäne . . 
Hauho . . . 
Tuulois . . 

Fadasjoki . 



Long. 



604» 

n 
n 


22J» 
24i« 
25» 


60£° 


22» 


n 
n 


221° 
28° 


n 


25|« 


60£° 


23J» 


61° 


22° 


T) 


23» 


n 


24»» 


n 
61$» 


21±» 


« 


22J» 


n 
n 


22|» 


» 


24i° 


n 


24|« 


n 


J5 


r> 


25J° 



Alauda arvensis. 



1819 IV 4, 30 IV 10, 21 IV 4, 26 m 9. 


1816 IU 31, 


17 IV 1. 










1882 IV 5, 88 ni 25. 










1819 IV 10 


, 20 IV 


10, 


21 


IV 


i, 


26 m 4. 












1824 ni 12, 


26 ni 12. 










1818 ni 10, 19 m 29, 20 IV 15, 


21 IV 2, 


22 n 24. 












1801 ni 26 


, 02 ra 


21, 


16 


rv 


10, 


17 IV 5, 18 IV 4, 19 IV 9, 20 IV 12, 


21 IV 7, 22 m 16, 28 ni 29, 


46IV2. 


1817 IV 14, 


18 IV 22, 19IV12, 


20 IV 3, 


27 IV 7. 












1801 ra 27, 


02 m 20, 


31. 








1826 ni 10, 


27 IV 7. 










1802 IV 2, 05 IV 3, 06 IV 4. 






1836 III 21. 












1801 Hl 30 


, 02 in 


20, 


03 


ni 


,24, 


04 IV 12, 


16 IV 10, 


17 UI 28. 




1760 IV 19. 












1798 IU 30, 


94 m 18. 










1830 m 30 


, 31 IV 


10, 


32 


ni 


21, 


83 IV 11 


84 ni 


29, 


35 


ra 


22, 


36 UI 21 


, 37 IV 


17, 


38 


IV 


15, 


39 IV 14, 40 IV 


6, 


41 


ra 


28, 


42 m it 


>, 48 rv 


19, 


44 


IV 


12, 


46 IV 15. 












1794 III 21. 












1801 IV 4. 












1801 m 23, 


02 III 24, 


os in 20. 




1817 IV 15 


, 18 IV 


24, 


19 


IV 


14, 


20 rv 11, 


21 IV 9. 










1800 IV 10. 













116 



Ortens namn. 


Lat. 


Long. 








Alauda arvenris. 


Karkku .... 


61J« 


23» 


1800 IV 16, 01 IT 5, 03 in 24, 
17 IV 12. 


S:t Michel . . 


61f° 


27|° 


1800 IV 17, 01 m 28. 


Jokkas 


62° 


27£« 


1819 IV 19. 


Jorois 


62|« 


n 


1802 III 28. 


Tohmajänri . . 


n 


30J« 


1817 IV 12. 18 IV 20, 20 IV 1. 


Lankkas. . . . 


62£° 


26» 


1816 IV 10, 17 IV 21. 


Rautalampi . . 


W 


26f 


1826 IV 24, 45 IV 19. 


Hmola ..... 


62J» 


224» 


1801 IV 7, 02 IV 4, 04 IV 15, 05 IV 8, 
07 IV 26, 10 TV 26, 11 IV 16, 
14 IV 11, 15 IV 3, 16 IV 19, 17 IV 19, 
18 IV 25, 19 IV 12, 20 IV 11, 
21 IV 8, 22 III 16, 23 IV 8, 25 IV 7. 


Kuortane . . . 


W 


28J» 


1818 IV 29. 


Ilomants . . . 


„ 81» 


1817 IV 12, 18 IV 28, 19 IV 19. 


Vasa 


63° 


21 J° 


1802 IV 3. 


Viitasaari . . . 


r 


25J» 


1816 V 11. 17 IV 29, 18 V 10, 19 IV 25, 




1 


20 IV 24, 21 V 1, 22 IV 27. 


Kuftpio .... 


1 "11 30 


1801 IV 13, 02 IV 6, 26 IV 13. 

27 IV 8. 


Oravais .... 


63J° 22 J° 

i 

i 
! 


1826 III 14, 43 IV 20, 44 IV 8, 
46 IV 17, 46 IV 4, 47 IV 20, 
48 III 23, 49 IV 17, 50 IV 10, 
51 IV 8, 52 IV 7, 53 IV 21, 54 IV 1, 
55 IV 11. 


Iisalmi 


63|° 


271» 


1817 IV 22, 20 IV 20, 23 IV 20, 
26 IV 14. 27 IV 10. 


Lohteo 


64° 


23£« 


1828 IV 18. 


Paltamo .... 


64J° 


27|« 


1819 IV 12, 20 IV 15. 


Liminko .... 


64£° 254° 


1819 IV 19. 20 TY 18. 21 IV 19. 


Muhos 


r> 


26° 


1802 IV 21, 03 IV 6. 


TJleåborg . . . 


65° 


25|° 


1801 IV 13, 19 V 9, 20 IV 13. 


Bo 


65J° i 251» 


1819 IV 24, 20 IV 20. 21 IV 19, 








22 IV 14. 'i 



117 



Ortens namn. 


1 Lat. 


Long. 


.•.. - ■ 




i i 


Alanda arvensis. 


Pudasjärvi. . 


.j 66i» 26|» j 1818 IV 28, 19 V 5, 20 IV 4, 21 IV 25, 




i ' ! 


22 IV 25, 28 V 5. 


Torneå 


. 65f» 24£» 


1801 V 10, 18 V 8, 19 V 2. 


Kemi 


T) 


24J» 


1801 V 3, 02 V 11, 19 V 2, 20 IV 22, 
21 V 1, 22 IV 15, 23 V 9. 


Kuusamo . . 


J 66° 


29J» 


1819 IV 27, 20 IV 29. 


Enare .... 


. 69° 

i 
i 


27» | 1822 V 8, 29 V 25. 

1 Alaiula arborea. 


Karkku ... . 


. 61|« 

i 

1 

| 


23» 1801 IV 14. 

1 Emberiza citrineUa. 

i 


Tavastehus . 


.] 61° 


24J» 1 1802 IV 19. 


Karkku . . . 


• ! 611° 


23» 1803 V 4. 


Uleåborg . . 


. j 65» 


25,i» 


1801 IV 5. 






i Emberiza nivalis. 


Jomala . . . 


.|60J« 


20» 1804 IV 1, 20 Hl 4, 21 IH 7. 


Lemo .... 


. i 60.i« 


22° 


1820 IV 7. 


Borgå .... 


n 


25|» 


1820 III 19, 21 ni 10. 


Tammela . . 


. 60£» 


23|° 


1820 IV 8, 21 IV 7. 


Hinnerjoki. . 


. 61° 


22» 


1801 III 30, 02 III 22. 


Tunlois . . . 


. 61i« 


24|» 


1819 IV 12, 20 IV 12. 


S:t Michel . 


. 61 1° 


27J» 


1801 III 28. 


Viitasaari . . 


. 63° 


25f 


1821 III 21. 


Lappajärvi . 


. 63}» 


28|° 1828 IV 1. 


Iisalmi. . . . 


.i 63J» 


27 J» 1820 III 20. 


Paltamo . . . 


• | 64 i° 


27|» 1820 IV 20. 


Muhos .... 


. 64J° 


26» 1 1804 IV 8, 05 III 20. 


Uleåborg . . 


. 65° 


25|» 1801 IV 5, 19 III 21, 20 in 23. 


Ijo . . 


. 65£° 


25J» 


1819 IV 17, 20 IV 17, 21 IV 5. 


Pudasjärvi. . 


■ \gH° 


26f» 


1820 III 21, 21 in 7. 



118 



Ortens namn. 


Lat. 


Long. 








i 

Emberiza nivalis. 


Torneå 


65^ 


24|« 


1816 Hl 25, 19 in 25. 


Kemi 


n 


24{« 


1794 in 18, 96 m 27, 96 IV 1, 98 IU 31, 
99 in 19, 1800 IV 8, 01 El 29, 
02 Hl 30, 03 IU' 28, 04 m 30, 






06 Hl 23, 06 Hl 27, 14 m 23, 








16 IU 31, 16 IV 8, 17 IV 1, 18 IV 8, 








19 m 25, 22 III 19, 23 IU 20. 


Kuusamo . . . 


66» 


29$» 


1806 IH 29, 06 Hl 22, 19 IV 2, 20 Hl 23. 

21 m 31. 


Sodankylä. . . 


67^° 


264° 


1801 Hl 29, 02 IV 4, 03 IV 6, 04 IV 19. 






06 IV 12. 








FringiUa spimis. 


Åbo 


60J° 


22J« 


1826 IV 10. 


Euopio .... 


63° 


27*° 


1826 IV 26. 

Fringilla cannabina. 


Hinnerjoki . . 


61° 


22» 


1801 IV 3, 03 IH 23. 


Tavastehus . . 


w 


24£» 


1802 IV 19. 






Fringilla chloris. 


Åbo 


60|* 


22{» 


1826 IV 10. 


Euopio .... 


63° 


27^ 


1826 in 2. 

Fringilla codebs. 


Jomala .... 


60|» 


20° 


1804 IV 22, 18 I\' 9, 21 IV 7. 


Sagu 


r 


22f 1818 III 24, 19 IV 11, 20 IV 10, 22 III 13, 








26 IV 8. 


Åbo 


60J» 


22}° 


1824 III 25, 26 IV 10. 


Tammela . . . 


60|« 


23£° 


1817 IV 23, 20 IV 11, 22 III 26. 


Tavastehus . . 


61° 


24>° 


1802 IV 19. 



119 



Ortens namn. 


Lat 


Long. 










FrinffiUa eodebs. 


Hnttis 


61J* 


22f» 


1839 IV 25. 


Pälkäne .... 


» 


24J° 


1801 IV 28. 


Taulois .... 


n 


24J» 


1818 IV 29, 19 IV 12, 20 IV 11, 
21 IV 14. 


Karkku .... 


61$» 


28» 


1801 IV 4. 


S:t Michel . . 


61|» 


271» 


1800 IV 13, 01 IV 15. 


Rautalampi . . 


62J» 


26}» 


1846 IV 11. 


Domants . . . 


62f» 


81° 


1817 IV 25, 18 IV 28, 19 IV 24. 


Storkyro. . . . 


63» 


22J» 


1889 IV 25. 


Viitasaari . . . 


rt 


25}» 


1817 IV 29, 18 V 4. 


Kuopio .... 


r> 


274» 


1826 IV 18, 27 IV 9. 


Lappajänri . • 


68i« 


28J° 


1827 IV 4. 


Liminko .... 


64J» 


25J» 


1819 IV 2é, 20 IV 16, 21 IV 18. 


Muhos 


n 


26» 


1803 IV 6, 06 IV 18. 


Uleåborg . . . 


65° 


25J« 


1801 IV 5. 


Ijo ...... . 


65J» 


25J* 


1818 IV 28, 19 IV 17, 20 IV 14, 
21 IV 14, 22 IV 16. 


Pudasjärvi. . . 


65J» 


26|° 


1817 IV 28, 18 IV 24, 19 IV 26, 
20 IV 13, 21 IV 16, 22 IV 13, 
23 IV 30. 


Kemi 


65|« 


24J« 


1794 ni 20, 96 III 30, 96 IV 22, 
97 IV 18, 99 IV 20, 1800 IV 16, 
01 IV 16, 02 IV 9, 03 IV 5, 04IV 14, 
06 IV 8, 06 IV 21, 07 IV 23, 
11 IV 21, 12 IV 26, 13 IV 1, 
16 IV 7, 17 IV 22, 18 IV 13, 


• 






19 IV 24, 20 IV 15, 21 IV 16, 
22 IV 9, 23 IV 14. 


Kuusamo . . . 


66» 


29J* 


1803 IV 9, 04 IV 17, 06 IV 16, 19 IV 27, 
20 Hl 31. 


Utejoki 


69J» 


27» 


1820 V 15. 



120 



Ortens namn. 



Lat. i Long. 



Earkku 
Knopio 



Hammarland . 
Jomala 

Korpo 

Sagu 

Bjerno 

Karislojo . . . 
Sjundeå . . . . 
Lemo 

Halikko 



Borgå 



Nykyrko. . . 
Tammela . . 
Punkalaidun 
Tavastehus . 
Euraåminne 

Kjulo 

Kumo .... 
Hvittis. . . . 



61i° 
63° 



601» 



60>° 



60|° 
61° 
61 i° 



23° 
27J° 



19}» 
20° 



21 J» 
22|» 



28J» 
23J» 

22° 



23° 



25|» 



214» 
23|« 
23» 

21 £° 

22J» 

22J» 



Fringäla montifringilla. 

1802 V 11. 
1826 IV 25. 

' Cuctdus canoriis. 
Ankomst (hördes). 
1806 V 12. 

1802 V 14, 08 V 7, 04 V 7, 06 V 16, 
16 V 20, 17 V 13, 18 V 9, 19 V 17, 

20 V 13, 21 V 5, 22 V 3, 23 V 19. 
1802 V 11, 08 V 7, 04 V 5. 

1817 V 12, 18 V 9, 19 V 9, 20 V 11, 

21 V 6, 22 V 3. 
1795 V 3. 

1844 V 10. 

1817 V 14. 

1818 V 9, 19 V 11, 20 V 12, 21 V 14, 
26 V 10. 

1816 V 13, 17 V 16, 18 V 10, 19 V 13, 
20 V 12, 21 IV 30, 22 V 9, 28 V 15, 
24 V 8. 

1801 V 3, 02 V 10, 16 V 11, 17 V 19, 
18 V 11, 19 V 13, 20 V 13, 21 V 12, 

22 V 4, 23 V 16. 

1802 V 14, Q3 V 10. 

1817 V 14, 28 V 18, 27 V 8. 
1826 V 7, 27 V 7. 

1801 V 6, 02 V 13. 

1801 V 13, 02 V 15, 

16 V 16, 17 V 14, 18 

1760 V 12. 

1793 V 4. 

1831 V 17, 32 V 13, 33 V 16, 84 

35 V 



! V 4, 04 V 12, 
V 12. 



V 18, 



22, 37 V 25, 38 V 24, 39 V 18, 



121 



Ortens namn. 



Lat :Long. 



Hvittis . 



Sääksmäki 
Pälkäne . . 
Hauho . . . 
Taalois . . 

Padasjoki . 
Karkku . . 

Parikkala . 
S:t Michel 
Jokkas. . . 
Tohmajärvi 
Kaskö . . . 
Laakkas. • 
Rantalampi 
Ilmola . . . 



Kuortane . 
Homants. . 
Yiitasaari . 

Knopio . . 

Oravais . . 

Lappajärvi 



1 
611° 


22|« 


r> 


24J» 


n 


» 


r> 


24£° 


n 


W 


61J« 


254° 


61$» 


23° 


n 


29£« 


61f« 


27J« 


62« 


27|» 


62J° 


30£« 


62J» 


21J» 


Ti 


26° 


■ T) 


26|» 


62£« 


224* 


n 


23£« 


n 


31° 


63° 


25f 


n 


27i° 


63i° 


22J» 


n 


28J» 



1840 V 


44 V 


1794 V 


1801 V 


1801 V 


1817 V 


21 V 


1800 V 


1800 V 


17 V 


1863 V 


1800 V 


1819 V 


1817 V 


1806 V 


1816 V 


1826 V 


1801 V 


07 V 


13 V 


17 V 


21 V 


1818 V 


1817 V 


1816 V 


20 V 


1827 V 


48 V 


1843 V 


48 V 


52 V 



1827 V 



Ciicidus canorus. 

Ankomst (hördes). 
19, 41 V 10, 42 V 11, 43 V 19, 
16, 45 V 12. 

10. 

7. 

3, 02 V 15, 03 V 4. 

19, 18 V 12, 19 V 13, 20 V 20, 
16. 

9, 01 V 10. 

21, 01 V 10, 02 V 11, 03 V 10, 
16, 

16, 54 V 12. 

18, 01 V 10, 18 V 12. 
18. 

17, 18 V 5, 20 V 12. 
22. 

14, 17 V 15, 19 V 18. 
20. 

13, 02 V 14, 04 V 11, 05 V 13, 

20, 10 V 20, 11 V 6, 12 V 15, 

16, 14 V 19, 15 V 13, 16 V 18, 

22, 18 V 11, 19 V 16, 20 V 13, 
5, 22 V 14. 

15. 

17, 18 V 12. 

13, 17 V 12, 18 V 10, 19 V 20, 

15, 21 V 19, 22 V 6. 

24, 45 V 13, 46 V 11, 47 V 8, 
15, 49 V 15. 

23, 45 V 20, 46 V 21, 47 V 27, 

18, 49 V 17, 50 V 20, 51 V 14, 
23, 53 V 26, 54 V 18, 55 V 23. 

11. 



122 



Ortens namn. 



Lat 



Long. 



Iisalmi. 



Lohteo. . 
Paltamo . 



Liminko 
Muhos. 



Uleåborg 
Ijo 



Pudasjärvi 
Torneå. . 
Kemi . . 



Kuusamo , 
Sodankylä . 



Enare . 
Utsjoki 

Jomala 



Lemo. . . . 
Hinnerjoki. 
Tavastehus 
Hauho. . . 
Karkku . . 
Enare . . . 



1 

63$» 


27 J» 


64° 


23J« 


64{« 


27 j« 


64J« 


25'« 


n 


26» 


65° 


25J» 


651° 


25J» 


65J» 


26}» 


65|° 


241» 


n 


24J« 


66° 


29J» 


67i« 


26i« 


69« 


27» 


69J» 


n 


60f 


20° 


60J« 


22° 


61» 


n 


n 


24J° 


61J° 24f * 


61J°|230 ! 


69° 


27» 1 



1817 

23 

1828 

1817 

21 

27 

1819 

1800 

06 

1819 

1818 

21 

1819 

1801 

1793 

98 

01 

17 

1819 

1801 

05 

1826 

1820 



13, 
16, 



Cucmhts canorus. 
Ankomst (hördes). 

V 22, 80 V 12, 21 V 11, 22 T 15, 

V 16, 26 V 16. 

V 5. 

V 22, 18 V 16, 19 V 19, 20 

V 7, 22 V 17, 23 V 20, 26 

V 22. 

V 30, 21 V 7. 

V 19, 01 V 20, 02 V 20, 04 V 21, 

V 27. 

V 21, 20 V 22. 

V 11, 19 V 22, 20 V 18, 24, 

V 18, 16. 

V 18, 20 V 18, 23 V 

V 29, 16 V 22, 19 V 

V 26, 94 V 24, 95 V 

V 19, 99 V 20, 



25. 
21. 

21, 96 V 
1800 V 
18, 13 V 



V 27, 02 V 21, 04 V 

V 29, 20 V 17, 21 V 20. 

V 26, 20 V 20. 

V 20, 02 V 29, 03 V 23, 04 

V 27. 

V 25, 28 V 25, 29 V 25, 30 

V 30. 



24, 
19, 
18, 



V 20, 



V 26. 



Upphörde att gala. 

1818 vn 3, 19 vn 6, 20 vn 12, 
21 vn 9, 23 vn 10. 

1819 vn 15, 20 vn i6, 21 vn 15. 
I801 vn 12, 02 vn 9. 

1801 VI 25. 

1801 vn 15. 
! I801 vn 10, 02 vn 6. 

1826 Vm 24. 



123 



Ortens namn. 



Sagu .... 
Halikko . . 
Hinnerjoki. 
Karkku . . 
S:t Michel 
Euopio. . . 
Oravais . . 



Bjerno. . 
Åbo . . . 

Xousis. . 
Kumo . . 
Sääksmäki 
Euopio . . 



Åbo 



Euopio . 



Jomala. 



Lat. 



60|° 

60J° 

61° 

61^ 

61J° 

63° 

63|° 



60£» 



n 

61J» 

r, 

63« 



60J° 



63° 



Long. 



60|« 



22f« 

23» 

22« 

23» 

27J» 

27|« 

22J° 



23J« 
22J» 



24J» 
27J» 



22J« 



27|° 



20° 



Iynx torquiIXa. 

1826 IV 25. 

1820 IV 23, 21 IV 23. 

1802 V 7. 

1802 V 10, 03 IV 11. 

1801 V 11. 

1827 V 7. 
1849 V 2. 

Hirundo rustica. 

1705 V 1. 

1749 V 11, 50 V 8, 51 V 4, 52 V 6, 
53 IV 30, 54 V 12, 55 V 10, 56 V 4, 
57 V 2, 58 V 10, 59 V 11, 60 V 17, 
61 V 10, 62 V 14. 

1793 V 3. 

1793 IV 27. 

1794 V 4. 

1826 V 10, 27 V 8. 

Hirundo urbica. 

1752 IV 30, 53 V 9, 54 V 7, 55 V 4, 
57 V 1, 58 V 10, 59 V 7, 60 V 17, 
61 V 7, 62 IV 28, 75 V 23, 76 V 9, 

77 V 5, 78 V 9, 79 V 8, 85 V 20. 
1826 V 11, 27 V 7. 

Hirundo rustica vd urbica (Svalor). 
Ankomst. 

1802 VI, 03 V 13, 04 V 8, 05 V 15, 
06 V 17, 16 V 22, 17 V 11, 18 V 6, 
19 V 12, 20 V 11, 21 IV27, 22 IV 27, 
23 V 17. 



124 



Ortens namn. 


Lat. Loug. 


' 








Hirundo rustica vd urbica (Svalor). 








Ankomst. 


Korpo 


«oj* 


21^ 


1804 V 4. 


Sagu 


n 


22|° 


1817 V 12, 18 V 2, 19 V 9, 20 V 11, 
21 V 4, 22 V 5, 24 V 4. 


Sjimdeå .... 


n 


24J° 


1817 V 3. 


Helsingfors . . 


n 


25° 


1801 V 6. 


Lemo 


60£« 


22° 


1817 V 9, 18 V 11, 19 V 14, 20 V 15, 
21 V 16, 26 V 15. 


Åbo 


n 


22J« 


1816 V 20, 24 V 3. 


Lundo . . ,\ . 


n 


22.J» 


1787 V 10, 90 V 13. 


Halikko .... 


n 


23° 


1817 V 12, 18 V 11, 19 V 7, 20 V 12, 
21 V 7, 22 V 10, 23 V 17, 24 V 14, 
25 V 6, 11. 


Borgå ..... 


v 


25f 


1801 V 5, 16 V 18, 17 V 10, 18 V 10, 
19 V 14, 20 V 11, 21 V 14, 22 V 13, 
23 V 13. 


Nykyrko. . . . 


60J° 


2H° 


1802 V 14, 03 V 4. 


Tammela . . . 


w 


23»» 


1817 V 12, 27 V 8. 


Hinnerjoki . . 


61° 


22° 


1801 V 7. 


Punkalaidun . 


n 


23» 


1826 Y 10, 27 V 12. 


Tavastehus . . 


n 


24»° 


1801 V 6, 02 V 14, 04 IV 28, 05 V 9. 


Janakkala . . . 


n 


24|» 


1802 V (1) 14. 


Euraåminne . 


61j» 


21>» 


1801 V 13, 02 IV 29, 03 V 4, 04 V 17, 
16 V 13, 17 V 12, 18 V 15. 


Hvittis 


n 


22|» 


1830 V (6) 16, 31 V (4) 12, 32 V 9, 
33 V (3) 15, 34 V (6) 12, 35 V (5) 11, 
36 V (1) 23, 37 V 11, 38 V (7) 19, 
39 V (10) 12, 40 V (12) 18, 41 V (9) 13, 
42 V (5) 12, 43 (IV 27) V 20, 44 V 19, 
45 V 21. 


Hauho 


n 


24»» 


1801 V 8, 02 V 16, 03 V 4. 


Tuulois .... 


n 


n 


1817 V 12, 18 V 14, 19 V 19, 20 V 11, 
21 IV 30. 


Padasjoki . . . 


» 


25|« 


1800 V 6, 01 V 7. 



125 



Ortens namn. 


Lat. 


Long. 


Hirundo rustica vd urbica (Svalor). 






' Ankomst. 


Karkku .... 


61£« 


23° 1800 V 20, 01 V 11, 02 V 16, 08 V 4, 
1 17 V 13. 


S:t Michel . . 


61|° 


27J» 1 1800 V 20, 01 V 18, 18 V 9. 


Jokkas 


62° 


27f» 1816 V 24, 19 V 18. 


Jorois 


62J° 


» 1801 V 10. 


Tohmajärvi . . 


w 


30J» 1817 V 16, 18 V 6, 20 V 10. 


Kaskö 


62£° 


2l£» ! 1806 V 17. 


Laukkas .... 


n 


26» 1816 V 14, 17 V 8, 18 V 11, 19 V 18, 








23 V 15. 


Rautalampi . . 


n 


26f» 


1826 V 20. 


Hmola 


62f» 


22J» 1802 V 23, 04 V 12, 05 V 16, 22 V 14. 


Kuortane . . . 


r> 


23£» 1818 V 13. 


Ilomants . . . 


w 


81» L 1817 V 13, 18 V 12, 19 V 18. 


Viitasaari . . . 


63» 


25f» f 1800 V 25, 16 V 11, 17 V 14, 18 V 10, 
! 19 V 19, 20 V 10, 21 V 3, 22 V 27. 


Kuopio 


n 


27j» ! 1801 V 5, 02 V 17, 26 V 8, 50 V 13, 
51 V 18, 52 V 15, 53 V 11, 5* V 10, 








55 V 11. 


Oravais .... 


63J° 


22£» 


1826 V 23, 43 V 21, 44 V 9, 45 V 10, 
46 V 13, 47 V 9, 48 V 14, 49 V 11, 
50 V 10, 51 V 10, 52 V 11, 53 V (5) 14, 
54 V 9, 55 V 11. 


Iisalmi 


63J» 


27|» 


1817 V 12, 18 V 12, 20 V 12, 21 V 7, 
22 V 15, 23 V 15, 26 V 11, 27 V 11. 


Lohteo 


64» 


23J» 


1828 V 8. 


Paltamo .... 


64}» 


27f» 


1817 V 21, 18 V 19, 19 V 21, 20 V 12, 
21 V 9, 22 V 20, 23 V 18, 26 V 15, 
27 V 21. 


Liminko. . . . 


64f» 


25J» 


1819 V 21, 20 V 17, 21 V 5. 


Muhos 


T 


26» 


1800 V 19, 01 V 20, 02 V 21, 04 V 22, 
06 V 7. 


Uleåborg . . . 


65» 


25!» 


1801 V 10, 16 V 17, 19 V 21, 20 V 17. 



126 



Ortens namn* 



Jjo . . . . 

Pudasjärvi 

Torneå. . 
Kemi. . . 



Kuusamo . 
Sodankylä . 
Enare . . . 
Utejoki. . . 



Karis . 
Sagu. . 
Lemo . 
Halikko 
Borgå . 
Tammela 
Hinnerjoki 
Punkalaidun 
Tavastehus 
Hvittis. . . 



Pälkäne 
Hanho . 



Lat 



65J<> 
65|* 
65J* 



! 66° 
67{° 
69° 
69|° 



Long. 



25J° 



26}° 

24J° 
24J° 



29J° 
26J° 
27» 



60° 


23f 


60J« 


22|«> 


60£« 


22« 


r> 


23° 


n 


25|» 


60J* 


23f» 


61* 


22° 


n 


23» 


» 


24J» 


61}» 


22|« 


n 


24}» 


n 


24}* 



Hinindo rtwtica vd urbica (Svalor). 

Ankomst 

1818 V 11, 19 V 19, 20 V 16, 21 V 10, 
22 V 10. 

1817 V 29, 18 V 14, 1» V 22, 20 V 12, 
21 V 6, 22 V 17, 23 V 18. 

1801 V 26, 19 V 30. 

1798 V 10, 94 V 11, 96 V 20, 96 V 19, 
97 V 29, 99 V 20, 1800 V 20, 
01 V 20, 02 V 22, 08 V 7, 04 V 19, 
06 V 22, 11 V 19, 12 V 18, 18 V 24, 
14 V 24, 15 V 14, 18 V 24, 19 V 30, 
20 V 24, 21 V 20, 28 V 18. 

1818 V 14, 19 V 17, 20 V 20, 21 V 5. 
1801 V 27, 02 VI 12, 08 V 21, 04 V 20. 
1828 V 26, 29 V 26. 

1820 V 21, 26 V 25. 

Bortfärd. 

1800 X 15. 

1817 IX 5, 19 IX 7, 28 IX 8. 

1819 VIII 27, 20 VIII 23, 21 VIH 20. 

1818 IX 15, 19 IX 2, 20 IX 1, 21 IX 10. 
1817 IX 20, 19 IX 8, 20 IX 6, 21 IX 8. 
1817 IX 30, 19 IX 6. 

1801 IX 23, 02 IX 17. 
1826 IX 6. 

1802 IX 9, 05 IX 26. 

1830 IX 9, 31 IX 23, 32 IX 19, 
33 VIII 26, 35 IX 15, 87 IX 12, 
38 IX 8, 39 IX 18, 41 IX 3, 42 IX 10, 
48 IX 7, 44 IX 10. 

1800 Vm 30. 

1801 IX 4. 



127 



Ortens namn. 


| Lat. 


JLong. 






i 
i 


Hintndo rustica vel urbica (Svalor). 








Bortftrd. 


Tnulois .... 


61J» 


24J« 


1817 IX 18, 18 IX 3, 191X5, 20 VIII 29, 






- 


21 IX 9. 


Karkku .... 


61|» 


23° 


1800 IX 17, 01 IX 5, 02 IX 6. 


Jokkas 


62° 


27}» 


1819 Vm 28. 


Tohmajärvi . . 


62i° 


80J» 


1817 IX 2, 18 IX 12, 19 IX 3. 


Laukkas .... 


62J« 


26« 


1819 Vm 28. 


Raatalampi . . 


» 


26|» 


1826 Vm 31. 


florn an te. . . . 


62f° 


81» 


1818 VHI 25, 19 IX 3. 


Yiitasaari . . . 


63» 


25J» 


1817 Vm 25, 18 IX 1, 19 VIII 27, 
20 IX 10, 21 IX 11, 22 IX 18. 


Oravais .... 


63J» 


22i» 


1843 IX 10, 44 IX 30, 46 IX 21, 
47 IX 27, 48 IX 23, 49 IX 4, 
51 IX 10, 62 IX 5, 68 IX 18, 
54 IX 8. 


Iisalmi 


63»° 


27|° 


1817 IX 16, 18 IX 1, 19 Vm 24, 
20 Vm 16, 22 VIII 25, 23 IX 6. 


Kalajoki .... 


641° 


24» 


1818 VIII 18, 19 IX 24, 20 IX 19, 




' 


21 IX 1. 


Paltamo .... 


» J271» 


1819 X 1, 20 IX 29, 21 IX 21. 


Uleåborg . . . 


65« !25i» 


1819 IX 12. 20 IX 10. 


Ijo 


65i° | 25J» 

i 


1818 VIII 24, 19 Vm 24, IX 29, 
20 VHI 24, IX 1, 21 Vm 30, IX 30. 


Padasjärvi. . . 


65J» 26»» 


1817 X 1, 18 1X30, 191X16, 201X13, 








21 IX 14, 22 IX 2, 23 IX 6. 


Torneå 


66|» 


24J« 


1819 Vm 20. 


Kemi 


» 


24^» 


1818 VIII 21, 20 IX 13, 21 IX 16. 


Kuusamo . . . 


66» 


29J° 


1818 vm 28, 19 vm 24, 21 vm 2. 

Hirundo riparia. 


Karkku .... 


61J° 


23° 


1802 V 23. 



128 



Ortens namn. 



Åbo 



Lat Long. 



1 



Kuopio 



Hinnerjoki 
Pälkäne . . 



Sagu. 

Åbo . 

Borgå 

Hinnerjoki 

Pälkäne 

Earkku 

Wirtois 

Jorois . 

Enopio 

Lappajärvi 



Earkku 
Utsjoki. 



Hinnerjoki. '. 
S:t Michel . 



604» 


22|° 


63* 


274» 


61» 


22° 


61J» 


24J» 


60|° 


22{° 


60|« 


22i« 


n 


251» 


61» 


22» 


61i« 


24J» 


eiy 


23° 


62*° 


23|° 


V 


27J« 


63° 


274° 


63J° 


23>« 


614 


23» 


69|« 


27» 


61° 


22» 


61 1° 


271° 



7, 16 IV 28, 17 IV 23. 

9. 



Cypselus apits. 

1749 V 15, 60 V 21, 51 V 15, 52 V 17, 

58 V 16, 54 V 20, 55 V 19, 58 VI 6, 

59 V 29, 60 V 24, 61 V 25, 68 V 17. 

1826 VI 2. 

v Caprimulgus europaeus. 

1801 IV 20, 02 IV 4. 
1801 V 8, 

Cobmba palumbus (et oenas). 

1823 IV 29. 

1824 IV 4. 

1801 IV 10, 02 IV 
1801 IV 21, 02 rv 

1801 IV 28. 

1802 V 11. 

1827 IV 13. 
1801 IV 10. 
1826 IV 23, 27 IV 19. 

1828 IV 22. 



Grallae. 

Charadrius hiaticula. 

1803 V 18 (Sedd 1802 VII 9). 
1795 VI 1, 97 V 27, 1820 V 21, 21 VI 6, 
22 VI 1, 26 V 12. 

Cliaradrius apricarhis. 
1802 IV 22. 
1801 V 15. " 



129 



Ortens namn. 



Lat Long. 



Kuopio 
Oravais 
Kemi . 



Kuosamo 
Utsjoki. . 



Karkkn 



Jomala 
Sagu. . 



Åbo . 
Borga 



Nykyrko. 
Tammela 

Hinnerjoki 
Punkalaidtui 
Tavastehus 
Earaåminne 
Hvittis. . . 



63» 

63|« 

65!» 



66« 
69|° 



61\* 



60i» 



60J< 



60»» 



61» 



61J« 



27i« 
22J» 
24J» 



29J° 
27» 



23» 



20» 
22|» 



22^« 
25|» 

21J» 
28J» 

22° 

23» 

244» 

21|» 

22j» 



Charadrius apricarius. 

1826 V 3, 87 V 2. 

1844 IV 17, 47 V 8. 

1798 V 10, 94 V 11, 96 V 19, 96 V 6, 
97 V 13, 99 V 14, 1801 V 10, 02V19, 
08 V 7, 04 V 12, 05 V 12, 18 V 15, 
18 V 20. 

1808 V 7, 04 V 2, 05 V 11, 06 V 11. 

1820 V 22. 

Vandlus cristatus. 
1802 IV 18, 03 IV 8. 

Numeniit8 arcuata. 

1802 IV 6, 03 III 19. 

1817 IV 22, 18 IV 27, 19 IV 29, 

26 IV 18, 21 IV 22, 22 IV 15, 

28 IV 30, 25 IV 23. 
.1826 IV 24, 
1802 Hl 29, 17 IV 22, 18 IV 23, 20 IV 14, 

22 IV 12, 28 IV 9. 
1802 IV 19. 
1817 IV 23, 18 IV 23, 19 IV 18, 20 IV 22, 

24 IV 15, 26 IV 21. 

1801 IV 10, 02 IV 11. 
1826 IV 12. 

1802 IV 17, 05 IV 22. 
1817 IV 24, 18 IV 29. 
1830 IV 24, 31 IV 



42 
45 



rv 

IV 
IV 
IV 



23, 
17, 
25, 
23, 



34 
37 
40 
43 



IV 
IV 
IV 

rv 



18, 
20, 
22, 
24, 
25, 



IV 29. 



82 IV 17, 

35 IV 23, 

38 IV 22, 

41 IV 19, 

44 IV 18, 

9 



130 



Ortens namn. ■ Lat Long. 



Tuulois . 
Karkku . 

Ilmola . , 



Euraåminne 
Pälkäne 
Rautalampi 
Kuopio . 
Oravais . 

Liminko . 
Muhos . . 
Torneå. . 
Kemi . . 



Sodantylä . 
Utsjoki . . 



Kumo . 
Kuopio 



Utsjoki . 



Numenius arctiata. 



61±° . 24J 
61£° I 23° 



62$ 



30 



1818 IV 28, 19 IV 15. 
1800 IV 22, 01 IV 25, 
| 03 IV 16, 17 IV 24. 
22£° , 1802 IV 28, 04 IV 28. 



02 IV 28 f 



61 1° 21 J* 
» | 241° 
26?° 



62 £° 

63° 

63i° 



I 



27^ 
22^ 



64f° 25i° i 

i i 



65|° 



67£° 



241° 



26^> 
69$° 27» 



Kuopio. 



61j° 
63° 



69|» 



63° 



22J° 



27^ . 



27° 



Numenius phoeopus. 

1816 IV 19. 

1801 IV 28. 
1846 IV 29. 
1827 IV 28. 

1843 IV 26, 47 V 2» 48 IV 24, 52 IV 30, 
54 IV 28. 

1819 IV 28, 20 IV 13, 21 IV 20. 

1802 V 16, 04 V 21, 06 V 8. 

1801 V 11, 16 V 20. 

1799 V 14, 1800 IV 20, 01 IV 28, 
02 IV 28, 03 IV 27, 04 IV 30, 
05 V 5, 06 V 2, 07 V 6, 13 V 1, 
14 V 5, 17 V 5, 18 V 8, 19 V 1. 

1802 VI 8, 04 V 22, 05 V 23. 

1820 V 16. 

Totänus hypoleucus. 

1793 V 7. 

1826 V 5, 27 V 8. 

Mac/tetes ptignax. . 

1795 VT 1, 97 VI 16, 1820 V 28, 
' 21 VI 6, 22 V 7. 



Tringa maritima. 



27$° i 1826 IV 22. 



181 



Ortens namn. 


Lat. 


Long. 










Scolopax rusticula. 


Hinneijoki. . . 
Euopio 


61° 
63* 


22° 
27£° 


1801 IV 20. 

1826 V 3, 27 IV 14. 

Scolopax major. 
Ankomst 


Hinnerjoki. . . 
Earkku .... 


61° 
61£° 


22° 
28° 


1801 V .1, 02 IV 30. 
1801 IV 2L 

Borttärd. 


Hinnerjoki. . , 
Pälkäne .... 


61° 
61J0 


22° 
24J0 


1802 IX 27. 
1800 IX 3. 

Scolopax gaUinago. 


Hinneijoki. . . 
Pälkäne .... 
Earkku .... 
Euopio .... 
tJleåborg . . . 


61° 

61|o 

61^0 

63° 

65° 


22° 

24]° 

23° 

27™ 

25'0 


1801 IV 20, 02 IV 4(?). 

1801 V 5. 

1801 JV 21. 

1826 IV 23, 27 IV 25. 

1801 V 4. 






Scolopax gaUinvla. 


Euopio .... 


63° 


37f° 


1826 v a. . 

Ortis cinerea. 
Ankomst. 


Hammarland . 
Jomala .... 
Sagu 

Bjerno 

Sjundeå .... 

Lemo 

Halikko .... 


601° 

Yi 
fl 


19|o 

20° 

22f« 

23f 
24JO 
22» 
23° 


1806 V 1. 

1818 IV 2f, 1» V 12, 20 V 15, 21 V 4, 
1817 IV W, 18 IV 24, 19 IV 5, 20 IV 15, 

21 IV 10, 22 Hl 13. 
1705 IV lft 

1817 V -5. 

1819 V 4, 20 V 6, 21 IV 16. 

1816 IV 20, 18 IV 17, 19 IV 13, 20 IV 12, 

22 IV IQ, 23 IV 14. 



182 



Ortens namn. 


Lat 


Long. 








Gfrus cinerea. 








Ankomst 


Borgå 


60£° 


25J» 


1801 IV 5, 02 IV 8, 16 IV 25, 17 IV 19, 
18 IV 11, 19 IV 6, 30 IV 16, 21IV19, 
22 IV 15, 23 IV 7. 


Tammela . . . 


60J* 


28|° 


1817 IV 14, 80 IV 14, 27 IV 10. 


Hinnerjoki. . . 


61° 


22° 


1801 IV 8, 02 IV 11. 


Punkalaidun . 


n 


23° 


1826 IV 11, 27 IV 11. 


Tavastehus . . 


n 


24J° 


1801 IV 23, 02 IV 2, 06 IV 23. 


Euraåminne. . 


61J° 


21*° 


1802 IV 17, 03 IV 23, 04 IV 16, 
16 IV 16, 17 IV 14, 18 IV 18. 


Kjulo 


n 


22|° 


1760 IV 21, 61 IV 18. 


Kumo 


n 


n 


1793 IV 19. 


Hvittis 


n 


22$° 


1830 IV 14, 31 IV 12, 32 Hl 28, 
33 IV 11, 34 IV 6, 35 IV 10, 36 IV 6, 
37 IV 15, 38 IV 18, 89 IV 14, 
40 IV 6, 41IV 13, 42 IV 16, 43IV 19, 
44 IV 16, 45 IV 25. 


Sääksmäki . . 


n 


24J° 


1794 m 22. 


Pälkäne .... 


v 


n 


1801 IV 28. 


Hauho 


n 


24|° 


1801 IV 9, 02 m 28, 03 IV 3. 


Tuulois .... 


n 


n 


1817 IV 21, 18 IV 21, 19 IV 18, 
20 IV 16. 


Padasjoki . . . 


n 


25}° 


1800 IV 21, 01 IV 19. 


Karkku .... 


614» 


23° 


1800 IV 21, 01 IV 3, 02 IV 18, 
17 Ed 24. 


S:t Michel . . 


«i|» 


27 J« 


1801 IV 11. 


Jorois 


62J» 


27|« 


1801 IV 13, 02 IV 10. 


Laukkas .... 


62|« 


26° 


1819 IV 30. 


Rautalampi . . 


n 


26J° 


1826 IV 12. 


Ilmola 


62f° 


22J» 


1801 IV 9, 02 IV 21, 06IV16, 18 IV 25, 
19 IV 16, 20 IV 18, 21 IV 18, 22 m 26, 
23 IV 20. 


Ilomants. . . . 


n 


31° 


1 1818 IV 30, 19 IV 24. 



133 



Ortens namn. 


Lat 


Long. 










Orus cinerea. 
Ankomst 


Yiitasaari . . . 


63° 


25|» 


1800 IV 23, 01 IV 18, 16 IV 29, 
17 IV 23, 18 IV 27, 19 m 31, 
20 IV 19, 21 IV 23, 22 IV 12, 
28 IV 19. 


Kuopio .... 


n 


27|« 


1826 IV 23, 27 IV 21. 


Oravais .... 


63J° 


224° 


1843 IV 23, 44 IV 15, 45 IV 17, 
46 IV 10, 49 IV 23, 60 IV 15, 
51 IV 5, 52 IV 8, 53 IV 22, 54 IV 14, 
55 IV 19. 


Tifl^lmi 


63|° 


27£° 


1817 IV 28, 18 V 6, 20 IV 16. 


Lohteo 


64° 


23J» 


1828 IV 24. 


Paltamo .... 


64J» 


27|« 


1819 IV 16, 20 IV 18. 


Liminko .... 


64f» 


25J« 


1819 IV 17, 20 IV 11, 21 IV 15. 


Muhos 


n 


26° 


1802 IV 26, 06 IV 24. 


Uleåborg . . . 


65° 


25J° 


1801 IV 24, 16 V 8, 19 IV 17, 20 IV 11. 


Bo 


65|° 


25J» 


1818 IV 30, 19 IV 21, 20 IV 24, 21 IV 14, 
22 IV 19. 


Pudasjårvi. . . 


65J» 


26|° 


1818 IV 30, 20 IV 28, 21 IV 28, 22 IV 14, 
23 IV 30. 


Torneå 


65J° 


24{° 


1819 IV 30. 


Kemi 


» 


24J0 


1801 IV 16, 02 IV 27, 19 V 3, 20 IV 17, 
21 IV 20. 


Kuusamo . . . 


66° 


29|° 


1819 V 1, 20 V 3, 21 IV 3. 


Sodankylä. . . 


674° 


26£° 


1801 V 1, 02 V 3, 04 IV 28. 

Bortfcrd. 


Jomala .... 


60|» 


20° 


1820 IX 17, 21 IX 16. 


Saga 


n 


22|° 


1817 Vm 20, 19 IX 13, 20 X 27. 


Lemo 


60£° 


22» 


1819 IX 12, 20 IX 17, 21 IX 20. 


Halikko .... 


n 


23° 


1818 IX 29, 19 IX 8, 20 IX 11. 


Borgå ..... 


» 


25|» 


1801 vin 17, 02 vm 30, 16 rx 15, 
is vm 31, 19 ix 4, 20 vm 26, rx 13, 

21 IX 1, 23 Vm 28. 



134 



Ortens namn. 


1 Lat 


Long. 










Orus cinerea. 
Bortförd. 


Tammela . . 


60|« 


23f« 


1817 IX 16, 20 IX 5. 


HinnerjokL . 


. 61° 22» 


1801 IX 13. 


Punkalaidun 


• „ i 28» 


1826 IX 4. 


Tavastehus . 


• » 24V> 


1802 IX 9, 06 VIH 31. 


Hvittis. . . . 


. 61i« 22f« 


1880 VIH 81, IX 10, X 5, 32 IX 19, 
33 IX 20, 35 IX 16, 41 IX 13, 
42 IX 22, 43 IX 20, 44 IX 14. 


Pälkäne . . . 


• » |24J<> 


1800 VIH 24. 


Haubo .... 


• » 24J« 


1801 IX 8. 


Tuulois . . . 


n ' r> 


1819 IX 17, 20 IX 18. 


Earkku . . . 


. 61}« 23° 


1800 X 12, 01 IX 6. 


Laukkas . . . 


. 62J» , 26° 


1819 IX 11; 


Rautalampi . 


. * 26f 


1826 IX 15. 


Domän ts. . . 


62f« 


31° 


1818 IX 30, 19 IX 3. 


Storkyro. . . 


. 63° 


22|« 


1889 IX 12, 42 IX 4. 


Viitasaari . . 


* n 


25J° 


1817 VIII 24, 18 VIU 19, 19 VHI 29, 




1 


20 IX 5, 21 IX 9, 22 IX 19. 


Iisalmi . . . 


. 63J°l27i» 


1820 X 8. 


Kalajoki . . . 


. 64J« i 24» 


1820 X 15. 


Paltamo . . . 


i '>7 30 


1819 X 4, 20 X 6. 


Liminko. . . 


64f ° : 25$» 


1819 IX 19, 20 IX 30, 21 IX 21. 


Karlö .... 


. 65» 25° 


1826 IX 26. 


Uleåborg. . . 


• „ :25j» 


1819 IX 20, 20 X 2. 


Ijo 


65J» i 25J» 

i 


1818 Vni 23, 19 IX 30, 20 IX 28, 
21 IX 17. 


Pudasjärvi. . 


65£° i 26|° 


1818 IX 16, 20 1X9, 211X7, 221X16. 


Torneå. . . . 


. 65|° 24J« 


1819 X 21. 


Kemi 


• » :24i<> 


1820 X 18, 21 X 21. 


Euusamo . . 


. 66° 29J° 


1820 IX 18. 

Ortygometra crex (hörd). 


Jomala . . . 


. 60£° , 20* 


1802 V 18. 


Sagu 


>; 


22J° 


1818 V 27, 20 V 17, 23 V 29, 26 V 25. 



135 



Ortens namn. 



Lat Long. 



Borgå . . 
Tuulois . 
Padasjoki 
Karkku . 



Jomala. . . 
Saga . . . 
Helsingfors 
Lemo . . . 
Halikko . . 
Borgå . . . 



Tammela . , 

Punkalaidun 

Euraåmirme 

Hyittis . . 

Sääksmäki 

Pälkäne 

Hanfao. 

Tuulois 

Karkku 

TohmajSrvi 

Laukka8. 

nomants 

Viitasaari 



Kuopio 



60*« 


25£» 


6l£« 


24J» 


n 


25£» 


611» 


23° 


60f 


20° 


Yi 


22§» 


*n 


25» 


60i» 


22» 


w 


23° 


n 


25f» 


60f° 


23f» 


61° 


23° 


611° 


214° 


ti 


22|» 


n 


24j» 


n 


n 


n 


24f» 


n 


n 


614° 


23» 


62|» 


30i» 


62y> 


26» 


62$» 


31° 


63° 


25f» 


» 


27J° 



Ortygometra crex (hörd). 

1801 V 23. 

1818 VI 2, 19 V 31, 20. V 24, 21 V 14. 

1800 V 29, 01 V 23. 

1801 V 28, 02 V 22. 



Natatores. 

Cygnus musicus. 
Ankomst 

1818 IV 24, 20 IV 1, 21 IV 3. 
1822 III 13. 

1886 IV 16, 

1819 m 12, 20 m 15. 

1820 IV 2. 

1801 IV 2, 02 IV 6, 16 IV 7, 17 V i; 
18 IV «, 19 Hl 16, 20 IV 2, 21 IV 7, 
22 IV 3, 28 IV 5. 

1817 IV 23, 19 ni 31, 21 IV 15. 

1826 Hl 9. 

1802 in 8, 04 IV 21, 16 IV 18, 17 V 5. 
1834 III 30, 40 IV 14, 42 IV 23. 
1794 ni 22, 

1801 IV 8. 

1802 ni 24. 

1819 III 17, 20 ni 16. 

1801 IV 3, 16 IV 18, 17 IV 18. 

1817 V 23, 18 V 27, 20 IV 1. 

1817 IV 20, 19 IV 5. 

1819 ni 27, 20 IV 5(?). 

1800 IV 23, 01 IV 9, 16 IV 19, 17 IV 7, 

18 IV 17, 19 Hl 29, 20 IV 13, 21 IV 17, 

22 IV 12, 28 IV 19. 

1827 IV 9, 31 IV 11, 33 IV 9. 



136 



Ortens namn. 


Lat 


Long. 








Cygnus muaicus. 








Ankomst 


Oravais .... 


63i<> 


221» 


1843 IV 20, 45 IV 19. 


Lappajärvi . . 


n 


23i» 


1827 IV 7. 


Iisalmi 


63.J» 


27 i» 


1820 IV 17. 


Paltamo .... 


64J» 


27J» 


1820 IV 24, 21 IV 9. 


Liminko .... 


64f» 


25J» 


1819 IV 16, 20 IV 16, 21 IV 9. 


Uleåborg . . . 


65» 


« 


1819 IV 15, 20 IV 16. 


Ijo 


65}» 


251» 


1818 V 7, 19 IV 19, 20 IV 22, 21 IV 17, 
22 IV 13. 


Pudasjärvi. . . 


65£» 


26J» 


1817 IV 4, 18 m 24, 19 IV 5, 20EEI29, 
21 m 25, 22 m 26, 23 m 29. 


Torneå 


65J» 


24{» 


1819 IV 15. 


Kemi 


n 


24J» 


1800 IV 20, 01 IV 1, 02 IV 1, 17 IV 10, 
20 IV 7, 21 IV 8. 


Kuusamo . . . 


66° 


29}» 


1819 IV 18, 20 IV 20, 21 m 22. 


Sodankylä. . . 


67|» 


26 J» 


1801 m 30, 02 IV 17, 03 Hl 26, 
04 IV 20. 05 IV 10. 


Enare 


69» 


27» 


1826 III 26. 


Utsjoki .... 


69|° 


Yi 


1758 IV 24. 

Bortförd. 


Jomala .... 


60}» 


20° 


1820 XI 17, 21 XI 20. 


Lemo 


60J» 


22° 


1819 X 21, 20 X 20. 


Halikko .... 


n 


23° 


1820 XI 1. 


Borgå 


n 


25}° 1801 IX 23, 02 IX 30, XI 5, 16 X 30, 








17 X 28, 18 XI 2, 19 X 27, 20 XI 1, 








21 XI 2. 


Tammela . . . 


60|» 


23£* 


1817 X 1, 18 1X26, 191X14, 201X16, 
21 IX 18, 22 IX 13. 


Hinnerjoki. . . 


61» 


22* 


1801 XI 5, 02 X 14. 


Hauho 


61J» 


24J° 


1801 XI 19. 


Taulois .... 


n 


n 


1819 X 22, 20 X 21. 


Tohmajärvi . . 


62J» 


30}» 


1817 X 30, 18 X 30, 20 X 30. 


Laukkas. . . . 


62£» 


26» 


1819 vm 80. 



187 



Ortens namn. 


Lat. 


Long. 










Cygnus musiciis. 








Bortförd. 


Boman ts. . . . 


62}° 


31° 


1818 X 30, 19 X 24. 


Viitasaari . . . 


63 


25|° 


1817 Vm 19, 18 Vm 21, 19 Vm 28, 
20 IX 2, 21 K 7, 22 IX 13. 


Kuopio .... 


n 


27j» 


1825 XI 28, 30 X 16. 


Iisalmi 


63J» 


27J» 


1820 X 18. 


Kalajoki .... 


64£» 


24» 


1819 X 22, 20 X 30. 


Paltamo .... 


V) 


27|» 


1820 IX 26, 21 IX 13. 


Liminko. . . . 


64f» 


25J» 


1819 X 15, 20 X 25, 21 X 5. 


Uleåborg . . . 


65° 


T) 


1819 X 4, 20 XI 24. 


Ijo 


65|» 


251» 


1818 Vm 29, 19 IX 30, 20 IX 30, 
21 X 7. 


Pndasjärvi. . . 


65|» 


26j» 


1817 IX 28, 18 IX 29, 19 IX 30, 20 X 4, 
21 X 6, 22 X 1, 28 X 9. 


Torneå 


65J» 


24J» 


1819 X 24. 


Kemi 


n 


24J» 


1820 X 15, 21 X 19. 


Kuusamo . . . 


66» 


291» 


1820 X 2. 


Enare 


69° 


27» 


1826 IX 30. 

Anser cinereus et pl. spec. 
Ankomst 


Jomala .... 


60J° 


20» 


1819 IV 5, 20 IV 6, 21 IV 11. 


8aga 


n 


22|» 


1817 V 5, 18 IV 27, 19 IV 29, 20 V 1, 
25 IV 25. 


Sjtmdeå .... 


n 


24i» 


1817 V 5. 


Lemo 


60J» 


22° 


1819 IV 15, 20 IV 20, 21 IV 17, 
26 IV 24. 


Borgå 


» 


25|» 


1801 IV 11, 02 IV 12, 16 V 3, 17 V 4, 
20 IV 20, V 14, 21 V 2. 


Tammela . . . 


60J» 


23f» 


1820 IV 28, 21 IV 4, 22HI26, 23IV1. 


Hinnerjoki. . . 


61» 


22° 


1802 IV 22. 


Punkalaidun . 


» 


23» 


1826 IV 10. 


Euraåminne . . 


61i» 


21|» 


1802 ni 8, 03 IV 2. 



188 



Ortens namn. 



Kjulo . 

Hvittis. 

Pälkäne 

Tuulois 

S:t Michel 

Tohmajärvi 

Laukkas . 

Homants 

Yiitasaari 

Oravais . 
Iisalmi . 
Kalajoki . 
Paltamo. 
Liminko . 
Muhos. . 
Uleåborg 
Ijo . . . . 

Pudasj&rvi 
Torneå. . 
Kemi. . . 



Lat Long. 



61j» 



61|° 
62J» 
62J« j 
62|«' 
63» 

63J» 
1 63^» 

641» 

» 

64|° 

n 

65° 
65i° 



Euusamo . 
Sodankylä. 
Enare . . . 



22£* 

22|° 

24J» 

24J° 

27£° 

80i« 

26» 

81* 

25£° 

22|° 

27J° 

24» 

27|° 

25»° 

26° 

25J» 

25i» 



651» 


261» 


65|» 


24{<> 


n 


24J° 

1 
t 



66° 

67^° 

69° 



29J« 
26£° 
27» 



Anser cinereus et pl. spec. 
Ankomst 
1700 IV 21. 
1839 IV 28. 
1801 IV 26. 
1819 IV 13, 90 IV 15. 
1801 V 4. 
1817 V 23, 18 V 27. 

1817 IV 20, 19 IV 13. 

1818 V 31, 19 IV 24. 

1818 IV 7, 19 in 18, 20 m 28, 22 IV 4, 
23 IV 15. 

1843 IV 22. 

1819 IV 21, 20 IV 22, 23 IV 25. 

1820 IV 14. 
1820 V 1. 

1819 IV 16, 20 IV 22, 21 IV 18. 

1806 V 8. 

1801 IV 24, 19 IV 16, 20 IV 22. 

1818 V 2, 19 IV 29, 24, 20 IV 21, 
21 IV 24, 22 IV 19. 

1819 IV 21, 20 IV 20, 21 IV 18, 23 IV 28. 
1801 IV 28, 16 V 8, 19 IV 27. 

1793 IV 30, 94 IV 22, 97 V 5, 98 V 4, 
1801 IV 20, 02 IV 23, 04 IV 27, 
05 IV 21, 06 IV 25, 07 V 4, 11 V L, 
12 V 2, 13 V 2, 16 IV 24, 17 V 1, 
18 V 5, 19 IV 27, 20 IV 28, 21IV19, 
23 V 1. 

1818 V 8, 19 IV 29, 20 IV 21, 21 V a 

1801 IV 28, 02IV30, 04 IV 28, 05 V IL 

1826 IV 28. 



139 



Ortens namn. 


Lat. Long. 






i 




Artset- cinercus et pl. spec. 
Bortförd. 


Jomala 


^60J» 


20° 


1819 X 19, 30 X 17, 21 X 19. 


Saga 


T) 


22|° 


1817 IX 4. 


Lemo 


60i° 


22° 


181» X 10, 20 IX 27, 21 IX 25. 


Borgå 


n 


25|» 


1801 X 11, 17 X 19, 20 X 16, 21 X 13. 


Tammela . . . 


60£° 


23|» 


1820 IX 15, 21 X 10, 28 X 18, 27 X 4. 


Hinnerjoki. . . 


61° 


22° 


1801 IX 23. 


Pnnkalaidun . 


» 


23» 


1826 IX 29, X 6. 


Tavastehus . . 


» 


24J» 


1805 IX 8, 36 IX 24. 


Hvittis 


61f 


22|* 


1831 X 11, 32 X 6, 33 X 20, 35 X 24, 
36 X 15, 38 IX 26, 39 X 2, 40 X 1, 
41 IX 13, 42 IX 24, 44 IX 4, 45X4. 


Sääksmäki . . 


n 


24i« 


1794 X 1. 


Hauho 


» 


24f« 


1801 X 11. 


Tuulois .... 


Y> 


n 


1819 X 7, 20 X 6. 


Karkku .... 


61 J* 


23» 


1800 IX 29, 17 IX 20. 


Wirtois .... 


62|<> 


23|» 


1827 X 2. 


Jorois 


n 


27f 


1800 IX 27. 


Tohmajärvi . . 


n 


30f 


1817 IX 28, 18 IX 29. 


Laukkas. . . . 


62*« 


26° 


1819 X 1. 


Domän ts. . . . 


62j» 


31* 


1818 X 20, 19 X 11. 


Viitasaari . . . 


63» 


25|« 


1818 IX 26, 19 VIII 19, 20 Vin 24, 
22 IX 16. 


Iisalmi 


63J» 


27$» 


1819 X 1, 20 X 16. 


Ealajoki .... 


64J° 


24» 


1819 X 20, 20 X 30. 


Paltamo .... 


n 


27f 


1820 X 2. 


Liminko .... 


64f° 


25^o 


1819 IX 22, 20 X 2, 21 IX 21. 


Uleåborg . . . 


65° 


n 


1819 IX 25, 20 IX 16. 


Ijo 


65£« 


25>o 


1818 Vin 29, 19 Vm 20, 20 XI 29, 
21 X 5. 


Pudasjårvi. . . 


65J« 


26|« 


1819 IX 27, 20 X 5, 21 X 2, 23 X 4. 


Tomeå 


65|» 


24'° 


1819 X 13. 


Kemi 


n 


24*» 


1 1800 X 7, 19 X 21, 20 X 24, 21 X 25. 



142 



Ortens namn. 


Lat. 


Long. 








'"1 *.«-. 


Åbo 


60J» 


22|«i 1824 IV 29, 25 IV 11. 


Hinnerjoki. . . 


61° 


22° 1801 IV 24, 02 IV 8. 


Kuopio .... 


63» 


27|» j 1826 IV 22» 27 IV 22. 


Utsjoki .... 


69f» 


27» i 1795 V 29, 97 V 29, 1820 VI 2, 

i 

Ftdigula nigra. 


Kuopio 


63° 


27J» 1826 V 27, 81 V 12. 


Utsjoki .... 


69J» 


27» ! 1820 V 23.. 








Ftdigula fusca. 


Utsjoki .... 


fl 


n 


1795 V 29, 97 V 29. 






Ftdigida clangula. 


Korpo 


60}° 


21£« 1802 III 26. 


Borgå 


60^o 


25|° 


1802 III 23. 


Hinnerjoki. . . 


61° 


22» 1802 IV 11. 


Pälkåne .... 


61|«- 


24J» ' 1801 V 4. 


Homants . . . 


62|» 


31» 1 1819 V 3. 


Kuopio .... 


63» 


27J» i 1826 IV 23, 27 IV 12. 


Kuusamo . . . 


«6» 


29J<> « 1806 IV 28, 18 V 15, 19 V 1, 20 IV 24, 
| 21 IV 22. 


Utsjoki 


69J« 


27» , 1820 V 11. 

Ftdigida glacialis. 


Korpo 


60J» 


21^ 1 1802 IT 23, 03 IV 18, 04 V 3. 


Karkku .... 


61£» 


23» ' 1801 IV 5. 


Liminko. . . . 


64|» 


25£» 1819 IV 88, 20 IV 25, 21 IV 19. 


Pudasjärvi . . 


65J» 


26|» , 1817 V 6, 18 V 8, 19 V 21, 20 IV 16, 








21 IV 26, 22 IV 11, 23 IV 30. 


Torneå 


65J» 


241» 


1816 V 9. 






Mergus merganser. 


Hinnerjoki. . . 


61» 


22» 


1802 IV n. 



143 



Ortens namn. 


Lat. 


Long. 








Mergus merganser. 


Kuopk). .... 


63* 


27|° 


1826 IV 29, 27 IV 12. 


Utsjoki .... 


69|° 


27» 


1820 V 8, 26 V 2. 

Mergus senator. 


Korpo 


60J<> 


21$« 


1802 ni 26. 


Karkka .... 


615° 


23° 


1801 IV 25. 


Kuopio . , . . 


63° 


27 J» 


1826 V 10, 27 V 8. 

Mergus albettns. 


Utsjoki 


69|° . 27° 


1826 v a 








Sfema kirundo (et arctica). 


Earkktr .... 


61£° ■ 23° 


1801 V 16, 03 V 12. 


Kuopio .... 


63° ;27|° 


1827 V 17. 


Enare 


69° 


27° ' 


1826 V 10 (aret?). 




t 


• Larvs canus (et pl. sp.) 


Jomala .... 


604° , 20° 


1801 IV 4, 04 IV 15, 18 IV 21, 
20 rvao. 


Finströfil • . . 


» ■ 


1 


1817 IV 3. 


Åbo 


60^o 


22 J« 


1825 VI;- 


Halikko .... 


n 


23° 


1818 IV 21. 


Borgå 


„ 25|« 

1 


|801 IV 1$ 02IV9, 16 IV 21, 17 IV 21, 
18 IV 15, 19 IV 16, 20 IV 21, 21 IV 22, 
28 IV 9. 


Tammela . . . 


60|° 23f° 


1817 IV 30,- 18 IV 20, 20 IV 12, 








21 IV 8, 2» IV 12, 24 IV 6, 26 IV 6, 








26 IV 10, 28 IV 19. 


Hinnerjoki . . 


61° 


22° 


1801 IV 9, 02 IV 13. 


Tavastehus . . 


n 


24'° 


1805 IV 20, 06 IV m 


Euraåminne . 


61£° 21*° 


1802 IV 20, 17 IV 27, 18 IV 29. 


Kjulo 


w 


22J« 


1761 IV 17. 


Kumo ..... 


• Vi 


B 


1703 IV 1. 



144 



Ortens namn. 


Lat. 


Loog. 










Lams cantt8 (et pl. sp.). 


Hvittis. . . . 


. 614° 


22$» 


1890 IV 15, 88 IV 23, 35 IV 11, 
86 V 18, 39 IV 24, 40 IV 27, 




1 


44 IV 28. 


Pälkäne . . . 


n 


24J» 


1801 V 2. 


Hauho .... 


n 


24J» 


1801 IV 12, 03 IV 12. 


Tuulois . . . 


w 


Yl 


1818 IV 29, 19 IV 16. 


Padasjoki . . 


n 


251» 


1800 IV 22. 


Karkku . . . 


. 61j» 


23° 


1801 IV 27, 02 IV 26, 03 IV 11. 


Euopio . . . 


. 63° 


27±» 


1827 IV 27. 


Oravais . . . 


. 63J» 


22J» 


1843 IV 30, 47 V 9. 


Liminko . . . 


. 64f» 


25J» 


1819 V 7. 


Muhos. . . . 


n 


26» 


1806 IV 29. 


Uleåborg . . 


. 65» 


25J» 


1801 V 4. 


Ijo 


. 65}» 


25J» 


1818 IV 30, 20 IV 27, 21 V 14, 22 IV 20. 


Kuusamo . . 


. 66» 


29J» 


1820 IV 25. 


Utejoki. . . . 


. 69f» 


27» 


1820 VI 2, 22 V 30. 

Colymbus arcticus (et septentr.). 


Jomala. . . . 


. 60J» 


20» 


1801 IV 7. 


Tammela . . 


. 60f» 


23J° 


1817 IV 30, 18 IV 28, 20 IV 8, 21 IV 20, 
28V2, 24 IV 15, 25 IV 22, 26 IV 24 


Hinnerjoki . 


. 61» 


22° 


1801 IV 24, 08 IV 13. 


Kumo .... 


. 61J» 


22J» 


1793 V 1. 


Hvittis. . . . 


n 


22|» 


1831 IV 12, 32IV8, 35 IV 26, 36 IV 15, 
37 IV 28, 38 IV 30, 40 IV 24, 
43 V 6, 45 IV 23. 


Pälkäne . . . 


1) 


24J» 


1801 V 2. 


Padasjoki . . 


n 


25i» 


1801 V 1. 


Karkku . . . 


. 61*» 


23» 


1800 IV 21, 01 IV 15, 02 IV 16, 03 IV 16, 
17 IV 24. 


Wirtois . . . 


. 62V> 


23|» 


1827 IV 20. 


Laukkas . . . 


. 62|» 


26° 


1817 V 11. 


Domants . . 


. 62|» 


31» 


1819 IV 29. 


Viitasaari . . 


. 63° 


25J» 


1801 IV 18, 21 V 3, 22 V 4. 



145 



Ortens namn. Lat. 



Kuopio . . . 

Liminko . . 

Muhos . . . . 

Pudasjärri. . 

Kemi . . . . 

Sodankylä. . 

Enare . . . . 

' Utsjoki. . . . 

Kuopio. . . . 



63° 
64|° 

65|« 

65|» 

67$» 

69» 

69J° 



63° 



Long. 



27J° 
25§« 
26° 
26*« 

26J« 

27» 



274° 



Oolymbus arcticus (et septmtr.). 

1827 IV 28. 
1819 V 7. 
1802 V 15. 

1819 V 21, 20 V 4, 21 V 5, 22 IV 24, 
28 IV 14. 

1799 V 14, 1802 V 14, 03 V 5, 06 V 10, 

07 V 16, 21 V 3. 
1801 V 23, 03 V 11, 04 V 19, 05 V 20. 

1828 V 12. 

1820 V 18, 22 V 16. 

Colymbus septentrionalis. 
1826 IV 29, 27 IV 27. 



10 



III. Lektider. 



Ortens namn. 


Lat 


Long. 


m 








Foglar. 


* 






Tetrao tetrix. 


Jomala .... 


60£° 


20° 


1802 Hl 6, 03 Hl 13, 04IV 15, 17IY 5, 
20 IV 5, 21 IV 6. 


Korpo 


»i 


214° 


1803 m 21. 


Lemo 


60J° 


22° 


1819 IV 3, 20 IV 1, 21 m 29, 26 III 2. 


Borgå 


» 


25|» 


1816 IV 8, 17 IV 7, 18 m 28, 19 IV 10, 
20 IV 20, 21 IV 22. 


Tammela . . . 


60f° 


23|° 


1819 in 27, 20 Hl 29, 21 Hl 25. 


Tavastehus . . 


61° 


24J° 


1806 IV 3. 


Euraäminne . 


61J» 


2l|° 


1802 II 28, 03 n 24, 04 IV 3. 


Kamo 


» 


22J° 


1793 IV 4. 


Hvittis 


« 


22|° 


1830 m 30, 31 in 25, 45 n 1. 


Sääksmäki , . 


r 


24|° 


1794 m 18. 


Tuulois .... 


» 


24f° 


1818 IV 7, 19 IV 7, 20 IV 5. 


Karkku .... 


61J* 


23° 


1803 IV 7. 


Hmola 


62|° 


22]» 


1804 IV 8, 05 IV 5, 18 IH 28, 20 IV 4, 
21 m 26, 22 II 25, 28 Hl 10. 


Viitasaari . . . 


63° 


25|» 


1817 IV 17, 18 IV 27, 19 IV 15, 
20 IV 19, 21 IV 27, 22 IV 21, 
23 IV 20. 


Iisalmi 


63i° 


271» 


1820 in 17. 


Paltamo .... 


64J 


27|» 


1819 I 16, 20 IH 26. 


Uleåborg . . . 


65» 


25*» 


1819 m 17, 20 UI 15. 


Ijo 


651° 


25J» 


1819 m 23, 20 m 25, 21 IV 30. 


Pudasjärvi. . . 


65£° 


26$» 


1820 IV 2, 21 IV 1. 


Torneå 


65|° 


24|» 


1817 IV 22, 19 m 18. 



147 



Ortens namn. Lat. .; Long. ! 



Kemi. 



Knusamo 



Lemo . . 
Tammela 
Tuulois . 
Karkku . 
Tohmajäm 
Laukkas . 
Raotalampi 
Ilomants. 
Viitasaari 

Paltamo . 

Liminko . 
Uleåborg 
Tio . . . . 
Pudasjärvi 

Kuusamo 
Utsjoki. . 



Jomala . 
Sagu. . . 



651° 



66« 



60J° 
60|° 
61J» 
61$° 
62i» 
62J» 

62|» 
63° 

64f 

64|° 
65° 
65i° 
65J» 

66° 
69£» 



601° 



24J« 



29J» 



22° 

23|° 

24|» 

23° 

30J« 

26° 

26|° 

31° 

25J 



27|° 

25i« 

25|» 
26|° 

29J» 
27° 



20° 



22|« 



Tetrao tetrix. 

1801 IV 16, 02 IV 9, 03 IV 2, 04 IV 2, 
05 IV 13, 06IV15, 07IV3, 11 IV 24, 
12 IV 27, 13 IV 25, 14 IV 12, 15 IV 1, 
19 IV 25, 20 Hl 17, 21 IV 22. 

1819 IV 2, 20 IV 1. 



Fiskar. 



Perca fluviatilis. 




1819 V 6, 20 V 18. 




1821 V 6. 




1818 V 14, 19 V 14, 20 IV 25, 


21 IV 28. 


1800 V 14, 01 V 4. 




1817 VI 1, 18 VI 4, 20 VI 1. 




1819 V 22. 




1826 V 12. 




1818 V 26, 19 V 20. 




1818 V 23, 19 V 29, 20 V 30, 


21 VI 3, 


22 V 19. 




1818 V 27, 19 V 20, 20 V 18, 


21 V 15, 


22 V 10, 23 V 22, 26 V 8, 


27 V 7. 


1820 VI 13, 21 VI 15. 




1819 VI 27(?), 20 VI 10. 




1819 V 30, 20 VI 2, 21 V 19. 




1817 V 20, 18 V 20, 19 VI 2, 


20 V 18, 


21 V 11, 23 V 27. 




1818 V 30, 19 V 23, 20 VI 12 


, 21 V 4. 


1826 VI 3. 




Lemiscus idus. 





1805 IV 21, 18 V 2, 19 IV 22, 20 IV 30, 

21 V 9, 22 IV 14, 23 IV 13. 
1819 V 25(?). 



148 



Ortens namn. 


Lat. 


Long. 








Leuciscns idns. 


Lemo 


60J° 


22° 


1820 V 7. 


Halikko .... 


n 


23° 


1820 IV 24, 21 V 2. 


Euraåminne. . 


611» 


21j« 


1817 V 5, 18 V 7. 


Tuulois .... 


n 


24f° 


1818 V 14, 10 V 11, 20 V 4, 21 V 1. 


Jorois 


62J° 


27f° 


1802 IV 28. 


Tohmajärvi . . 


n 


304 


1817 V 18, 18 V 18, 20 V 10. 


Laukkas .... 


62£° 


26° 


1819 V 17. 


Ilomants. . . . 


62|° 


31° 


1818 V 30, 19 VI 2. 


Viitasaari . . . 


63° 


25j° 


1819 V 21, 18 V 30, 19 V 30, 20 V 30, 
21 V 3, 22 V 21. 


Liminko .... 


64f 


25J° 


1819 V 4, 20 V 22, 21 V 17. 


Uleåborg . . . 


65° 


n 


1819 V 7, 20 V 20. 


Ijo 


65f 


25|» 1819 V 30, 20 VI 3. 


Pudasjärvi. . . 


65|» " 26f» j 1817 V 25, 18 V 27, 19 V 30, 20 V 21, 








21 V 14, 22 V 16, 23 V 24. 


Euusamo . . . 


66° 


29J» 


1803 V 11, 18 V 30, 19 VI 2, 20 VI 1, 
21 V 13. 

Leiiciscii8 rutilns. 


Jomala .... 


60}° 


20° 


1804 IV 30, 18 V 19, 20IV20, 21 IV 29, 






* 


22 IV 14. 


Bjerno 


W 


234» 


1795 Yl 2. 


Lemo 


60»° 


22° 


1820 V 4. 


Tammela . . . 


60|» 


23|» 


1818 V 20, 19 V 15, 20 V 5, 21 V 6, 
22 IV 16, 23 V 10, 26 V 1, 27IV29, 
28 V 12, 30 V 10. 


Euraåminne. . 


61J<> 21J» 


1817 V 18, 18 V 18. 


Tuulois .... 


* | 241° 


1818 V 21, 19 V 21, 20 V 10, 21 V 5. 


Karkku .... 


614° 23° 


1801 V 14. 


Tohmajärvi . . 


62}° 30|° 


1817 VI 8, 18 VI 4, 20 VI 8. 


Laukkas. . . . 


62J<> 


26° 


1819 VI 10. 


Ilomants . . . 


62J» 


31° 


1818 VI 5, 19 VI 2. 


Lappajärvi . . 


634° 


23J° 


1827 V 17. 



149 



Ortens namn. 


Lat. | Long. 

i 
i 


Leusiscus rutilus. 


Iisalmi 


63J° ( 27J° 


1827 V 22. 


Paltamo .... 


64J° 27|° 


1810 VI 7, 20 V 28, 23 VI 1. 


Liminko .... 


64|° : 25£° 


1819 V 20, 20 V 29, 21 V 19. 


Uleåborg . . . 


65° : „ 


1819 V 20, 20 V 20. 


Ijo 


65J° i 25J° 


1819 V 29, 20 VI 1, 21 V 21. 


Pudasjärvi. . . 


65$° 26J° 

i 


1817 V 20, 18 V 30, 19 VI 3, 20 V 29, 
21 V 24, 22 V 26, 23 VI 5. 


Knusamo . . . 


66° 29J° 


1820 V 15, VI 8. 


Sodankylä. . . 


67^° i 26£° 


1801 VI 3, 02 VI 14, 03 V 19, 04 V 25, 








05 VI 14. 








Abramis bräma. 


Jomala .... 


60J° 


20° 


1819 VI 11, 20 VI 13, 21 VI 9, 






23 VI 16. 


Halikko .... 


60£° 23° 


1818 V 20, 19 VI 5, 20 IV 24, 21 V 26. 


Tammela . . . 


60|° 23|° 


1819 VI 1, 23 VI 1, 26 V 24, 28 V 26, 
30 VI 7. 


Euraåminne . . 


61|° 21J° 


1817 VI 13, 18 VI 23. 


Hvittis 


„ ,221» 

i 
| 


1830 V 29, 31 V 21, 32 V 24, 33 V 22, 
34 V 25, 36 V 30, 36 V 22, 37 V 23, 
40 V 12, 41 V 20, 45 V 23. 


Sääksmäki . . 


n 24J» 


1794 VI 17. 


Tuolois .... 


n \**V 


1818 VI 16, 20 VI 10, 21 VI 21. 


Karkku .... 


614° 23° 


1801 V 27. 


Tohmajärvi . . 


62i° 


304° 


1817 VI 15, 18 VI 15, 20 VI 15. 


Laukkas .... 


62J° 


26« 


1819 VI 15. 


Rautalampi . . 


n 


26|° 


1826 VI 15. 


Oomante . . . 


62|° . 31° 


1818 VI 16, 19 VI 9. 


Viitasaari . . . 


63° 


25|° 


1817 VI 5, 18 VI 9, 19 VI 16, 20 VI 14, 
21 VI 17, 22 VI 19. 


Iisalmi 


63$° 


27J» 


1826 V 24. 


Paltamo .... 


64J» 


27|o 


1819 VI 14, 23 VI 9. 



150 



Ortens namn. 


Lat. 1 Long. 

i 

i 

1 


Esox htciiis. 


Sagu 


60J° 22|° 


1819 IV 25. 


Lemo 


60 ]° ' 22° 


1819 IV 15, 20 V 16. 


Halikko 


» 


23° 


1819 IV 21, 20 IV 20, 21 V 4, 28 IV 15. 


Borgå 


w 


25f» 


1818 VI 11, 19 V 15, 20 VI 17(?). 


Tammela . . . 


60f 


23f° 


1817 V 15, 18 V 16, 19 V 7, 20 V 1, 
21 V 2, 22 IV 8, 23 V 2, 24 IV 23, 




j 


25 IV 25, 26 V 1, 27 IV 22, 28 V 4, 








30 V 1. 


Punkalaidun . 


61» 


23° 


1826 IV 25. 


Euraåminne. . 


61 i» 


21 ^ 


1817 V 3, 18 V 5. 


Hvittis 


W 


22$» 


1832 IV 14, 39 V 11, 40 IV 26, 41 IV 21, 
42 V 2, 45 IV 30. 


Sääksmäki . . 


n 


24J» 


1794 IV 18. 


Tuulois .... 


* 24f 


1819 V 2, 20 IV 20, 21 IV 23. 


Padasjoki . . . 


tt 


25i« 


1800 IV 23. 


Karkku .... 


61 |» 


23» 


1800 V 4, 01 IV 23, 02 IV 23. 


Tohmajärvi . . 


62J0 


30J 


1817 V 18, 18 V 18, 20 V 10. 


Laukkas. . . . 


62 J» 


26° 


1819 V 13. 


Rautalampi . . 


n 


26J» 


1826 V 1. 


Ilomants . . . 


62£« 


31° 


1818 V 20, 19 V 25. 


Viitasaari . . . 


63° 


25J» 


1817 V 13, 18 V 20, 19 V 24, 20 V 24, 
21 V 29, 22 V 10. 


Iisalmi 


63£» 


27 |» 


1820 V 12, 26 IV 30, 27 IV 28, 28 V 4. 


Kalajoki .... 


64^« 


24° 


1818 V 16. 


Paltamo .... 


n 


27 J» 


1818 V 25, 19 V 30, 20 V 20, 21 V 18, 
22 V 8, 23 V 24. 


Liminko .... 


64»° 


25£» 


1819 V 7, 20 V 11, 21 V 7. 


Uleåborg . . . 


65° 


r. 


1819 V 8, 20 V 8. 


Ijo 


65J» 


25»» 


1819 V 6, 20 V 27, 21 V 22. 


Pudasjärvi. . . 


65J« 


26$» 


1817 V 8, 18 V 18, 19 V 12, 20 V 8, 
21 V 7, 22 V 2, 23 V 16. 


Kuusamo . . . 


66° 


29J° 


1818 V 26, 19 V 21, 20 V 10, 21 V 18. 


Enare 


69° 


27° 


1826 VI 1. 


Utsjoki .... 


69f» 


r 


1826 V 25. 



151 



Ortens namn. 


Lat. 


Long. 










jOsmerus eperlanus. 


Jomala .... 


60J° 


20° 


1820 IV 20, 21 IV 17. 


Borgå 


60|» 


25|° 


1818 IV 13, 10 IV 11, 20 IV 18, 21 IV 16, 
23 V 21. 


Taulois .... 


614» 


24£°. 


1820 V 10. 


Ijo 


65f 


254° 


1819 V 24, 20 V 25. 

Lota vulgarU. 


Jomala .... 


60f 


20° 


1818 H 9, 19 I 21, 20 O 1, 21 H 12, 
22 H 23. 


Lemo 


60J« 


22° 


1820 H 3. 


Tohmajärvi ! . 


624° 


304» 


1817 I 30, 20 I 20. 


Rautalampi . . 


62J» 


26|° 


1826 I 19. 


Domants . . . 


62|° 


31° 


1818 H 5, 19 I 28. 


Yiitasaari . . . 


63° 


25|° 


1817 I 28, 18 H 1, 19 H 5, 20 n 3, 
22 I 29, 23 I 25. 


Kalajoki. . . . 


644° 


24» 


1818 I 28. 


5o 


654° 


25J» 


1819 I 21, 20 I 30. 


Kuusamo . . . 


66° 


294° 


1818 m 4, 40 ni io, 2i m n. 



IV. Insekter. 



Ortens namn. 



Jomala. . 
Bjerno . . 
Åbo . . . 
Nousis . . 
Kumo . . 
Sääksmäki 
Karkku . 
Ilmola . . 
Wöro . . 

Muho8 . . , 
Torneå. . 
Kemi. . . . 



Lat. Long. 



604» 
61J» 



62£» 
63J° 



64|» 
65f« 



20° 

23|« 

22J» 



24^» 
23° 
22£* 
22|« 



26° 

24J° 

24J» 



Vanessa urticae synlig. 

1803 Hl 17, 04 IV 10, 05 IV 10. 
1795 IV 4. 

1798 IV 6. 
1793 IV 1. 

1793 IV 2. 

1794 IV 14. 

1801 IV 26, 02 IV 18, 03 IV 5. 

1804 IV 30. 

1800 IV 21, 01 IV 24, 02 IV 17, 03 IV 8, 
04 IV 11, 05 IV 24, 06 IV 24, 07 V4, 
14 IV 16. 

1806 V 6. 

1816 m 22, 18 IV 25. 

1799 IV 20, 1819 V 3. 



V. Islossning. 



Ortens namn. Lat. Long. 



Jomala 
Delet. . 
Skiftet. 
Korpo . 
Erstan . 
Saga. . 



Lemo . 
Halikko 

Borgå . 



Oravais . 
Lohteo. . 
Kalajoki . 
Liminko . 
Ijo .... 



Eisko . . 
Tammela 



60J« 



60^ 



63J 

64» 

64J° 

64J° 

65i« 



60J° 
60»» 



20» 

20|° 
21J« 
22° 
22»o 

22° 
23» 



25f* 



22|<> 

23$° 

24° 

254» 

25£/> 



23J° 
23|» 



Östersjön och dess vikar. 

1818 V 10, 19 IV 21, 21 IV 28, 23 IV 24. 

1818 V 17, 20 V 3, 21 V 5, 22 II 24. 

1802 IV 2, 03 IV 30, 04 V 23. 

1802 IV 12, 04 V 16. 

1777 V 6, 1802 IV 18. 

1818 V 7, 19 IV 23, 20 IV 25, 21 IV 24, 

23 V 15, 25 IV 28, 26 IV 23. 
1818 V 12, 19 IV 20, 20 V 2, 21 IV 28. 

1817 V 6, 19 V 1, 20 IV 28, 21 IV 29, 
22 IH 24, 23 V 6. 

1816 V 13, 17 V 3—6, 18 V 16, 19 V 5, 
20 IV 26— V 3, 21 IV 26— V 10, 
22 III 18— IV 12, 23 V 19. 

1826 IV 30, 43 V 19—25, 44 V 5. 

1827 V 30, 28 V 26. 

1818 VI 13, 19 V 25. 

1819 V 27, 20 V 18, 21 V 20. 
1826 V 13. 



Insjöar, träsk. 

1781 V 3. 

Pybäjärvi. 1817 V 14, 18 V 19, 19 V 10, 
20 V 6, 21 V 2-5, 22 IV 3—16, 
23 V 18, 24 V 1—4, 25 V 10, 
26 IV 30, 27 IV 26, 28 V 8, 29 V 16, 
30 V 13. 



154 



Ortens namn. 


Lat. 


Long. 










Insjöar, träsk. 


Tavastehus . . 


61° 


24$° 


Vanajanvesi 1802 IV 28—30. 


Sääksmäki . . 


61J° 


24J° 


1794 IV 24. 


Pälkäne .... 


n 


r> 


Pälkäneenvesi 1788 V 15, 89 V 15. 


Tuulois .... 


n 


24|» 


Tuuloislampi 1818 V 9, 19 V 2—9, 
20 IV 23-27, 21 IV 26—30. 


Karkku .... 


611° 


23» 


Kulovesi 1800 V 5, 02 IV 25, 03 IV 15. 


S:t Michel . . 


61 1° , 27 J° 


1803 IV 20, 18 V 21. 


Jokkas 


62° I 27J° 


1819 V 23. 


Tohmajärvi . . 


62J<» 


304° 


1817 V 17—23, 18 V 20—27, 20 V 10 

—13. 
1817 V 14- 18, 19 V 25, 23 V 18. - 


Laukkas .... 


62|° 


26» 








Päijänne 1817 V 19. 


Ilomants . . . 


62j« 


31» 


1817 V 20—23, 18 V 28, 19 V 25. 


Viitasaari . . . 


63° 


25J» 


Keitelä 1816 V 28, 17 V 27, 18 V 31, 
19 V 27, 20 V 20, 21 V 16, 22 V 3. 


Oravais .... 


631° 


22J° 


1844 IV 30, 46 V 3. 


Iisalmi 


63J» 


27 J« 


1817 V 24, 18 V 28, 19 V 25, 20 V 15, 
21 V 14, 23 V 25, 26 V 4—6, 
27 V 7-14. 


Reisijärvi . . . 


63|° 


25° 


1818 V 22, 21 V 13, 22 IV 27, 23 V 10. 


Lohteo 


64» 


23i° 


1828 V 8. 


Paltamo .... 


641» 


27|° 


Fleå träsk (Oulujirvi) 1801 VI 17, 16 VI 1. 
17 V 27 18 VI 5, 19 VI 6, 21 V 20, 
22 V 14, 23 V 28, 25 V 30, 27 V 18. 


Pudasjärvi . . 


65J<> 


26|° 


1817 V 18—26, 18 V 23—28, 19 V 19 -24, 
20 V 15-19, 21 V 11-17, 22 IV 27 
—V 3, 23 V 18—23. 


Kuusamo . . . 


66° 


29J° 


1818 V 25—30, 19 V 26-VI4, 20 V 28 
-VI 3, 21 V 28-VI 2. 


Utsjoki .... 


69|° 


27° 


1768 VI 17. 

Elfvar, åar. 


Sagu 


601° 


22J° 


Sagu å 1818 V 1, 19 IV 18, 20 IV 16, 
21 IV 1, 22 III 30, 23 V 11, 26 IV 25, 
26 Hl 30. 



155 



Ortens namn. 



Åbo 



Pemar , 



Halikko 



Tammela . . 

Pankalaidun 
Enraåminne . 
HTittis. . . . 



Björneborg 



Ilmola . 



Lat. 


T i 
Long. 


60J°. 


22i» 


V 


22J» 


Vi 


23° 


60|° 


23|° 


61° 

n 


23° 

21J» 

22|° 


61£° 


21|« 


62J« 


22J» 



Elfvar, åar. 

Aurajoki 1782 IV 20, 83 IV 17, 84 IV 19 
— 27, 86 IV 25—30, 86 IV 20-22, 
87 IV 13 — 16, 88 IV 13—18, 
89 IV 25-29, 90 m 10-24, 
91 IV 3—10, 92 IV 1—4, 93 IV 22-25, 
94 IH 27 — IV 1, 96 IV 20, 
96 IV 20 - 26, 97 IV 6, 98 IV 16-20, 
99 IV 22, 1816 IV 19, 18 IV 28, 
23 IV 21. 

Pemar å (vanl. samtidig med Aurajoki) 
1740 V 8, 41 IV 30, 42 V 1, 43 IV 24, 
44 IV 13, 45 IV 22, 46 IV 24, 
47 IV 26, 48 IV 28. 

Halikko å 1816 IV 25, 17 V 1, 18 V 6, 
19 IV 20, 20 IV 22, 21 IV 22, 220 7, 
23 IV 30. 

Jokkis å 1818 IV 24, 19 V 8, 20 IV 26, 

21 IV 20, 23 V 2, 25 IV 12, 27 IV 14. 
Punkalaidun å 1827 IV 14. 

Eura å 1816 IV 21, 17 V 5, 18 V 5. 

Hvittis å 1830 IV 23, 31 IV 18, 32 IV 9, 
33 IV 22, 34 IV 15, 35 IV 26, 
36 IV 9, 37 IV 20, 38 IV 24, 39 V 4, 
40 IV 18, 41 IV 19, 42 IV 21, 43 VI, 
44 IV 21, 46 IV 26. 

Kumo elf 1793 IV 25, 94 IV 2, 95 IV 26, 
96 IV 23, 97IV15, 98 IV 22, 99 IV 26, 
1800 IV 25. 

Ilmola å (Kyro elf) 1804 IV 27, 05 IV 23, 
07 V 5, 10 V 9, 11 V 2, 12 V 4, 
13 IV 10, 14 IV 15, 15 IV 15-21, 
16 IV 24, 17 V 4, 18 V 11, 21 IV 23, 

22 ni 28, 23 IV 30. 



156 



Ortens namn. 


1 Lat. 


Long. 


fflfvar, åar. 


Storkyro. . . . 


63° 


22{° 


Kyro elf 1739 V 14, 40 V 9, 42 V 3, 




i 


43 V 3, 44 IV 20, 46 IV 30, 46 V 1, 








47 V 1, 48 IV 28, 49 V 6, 67 IV 4, 








97 IV 16 — 19, 98 IV 25, 26, 








1801 IV 21 — 23, 11 V 4, 5, 








13 IV 10-15, 14 IV 15-17, 








15 IV 22 — 26, 16 IV 26 — 28, 








17 V 4— 7, 20 IV 23-25, 21 IV 24—26, 








22 IV 12—15, 23 V 1—3, 26 IV 25—28, 








26 IV 21—23, 27 IV 14—16, 








28 IV 26—28, 29 V 3-5, 30 IV 25—27, 








31 IV 21—23, 32 IV 12, 34 IV 18, 19, 






: 36 IV 30— V 2, 36 IV 15—17, 




1 37 IV 24—27, 38 IV 30, V 1, 






40 IV 22, 23, 41 IV 20, 21, 42 IV 26, 






43 IV 30, V 1, 44 IV 19, 45IV 30, 






VI, 46 IV 21, 47 V 7, 48 IV 17, 






j 49 V 1, 60 IV 21. 


Viitasaari . . . 


» 


25f Åar 1820 IV 27, 21 V 3. 


Pihtipudas . . 


63J,» 


25J°' Å 1817 V 10, 18 V 12, 19 V 6, 20 IV 27, 
21 V 3, 22 IV 23. 


Iisalmi .... 


63£° 


274° ! Å 1819 IV 17, 25 V 11, 26 V 3, 27 V 4, 




31 V 5. 


Lohteo 


64° ; 23J« ' k 1828 IV 11. 


Pyhäjoki. . . . 


64£° 


24{° Elf 1818 V 11. 


Siikajoki. . . . 


64™ 


24|° Elf 1816 IV 24. 


Liminko .... 


» 


25i« i Temmes å 1819 V 6, 20 IV 24, 21 V 5. 


XJlefiborg . . . 


65» | „ 


Uleåelf 1801 V 1—5, 04 V 2, 07 V 22. 


Ijo 


65J/» 25J° 


Elf 1818 V 17, 19 V 21—30, 20 V 12—16, 






21 V 8—14, 22 IV 27— V 4, 






: 26 V 3, 4. 


Torneå 


65|» 


244° 


Elf 1769 V 19—22, 1801 V 16, 16 V 27, 

17 V 19, 20, 18 V 15— 18, 19IV28(?). 


Kemi ' 


« 


24J° 


Kemi elf 1793 V 6, 94 V 9, 95 V 23 



157 



Ortens namn. 


Lat 


Long. 










Elfvar, åar. 


Kemi 


65f» 


24*» 


i896 V 17, 97 V 18, 98 V 13, 99 V 20, 
1801 V 9, 02 V 21, 03 V 7, 04 V 4, 
05 V 16, 06 V 12, 07 VI 1, 11 V 22, 
12 V 25, 13 V 25, 14 V 29, 15 V 17, 
16 V 24, 17 V 16, 18 V 16, 19 V 21, 
20 V 14, 21 V 10, 22 IV 30, 23 V 19, 
24 V 17, 25 V 5, 26 V 5. 


Sodankylä. . . 


674» 


26*° 


Kittinenjoki 1788 V 15, 90 V 8, 91 V 19, 
92 V 22, 93 V 7, 94 V 11, 95 V 24, 
96 V 21, 97 V 29, 98 V 10, 99 V 28, 
1800 V 23, 01 V 6, 02 V 28, 03 V 3, 
04 V 4, 05 V 19, 07 VI 6. 


Utsjoki .... 


69f» 


27° 


Tenojoki 1758 V 15, 1820 V 24—30. 



VI. Isläggning. 



Ortens namn. 


Lat. 


Long. 

1 






Östersjön och dess vikar. 


Helsingfors . . 


601° 


25° 


Hamnen 1839 XII 9. 


Halikko .... 


60£° 


23° 


1821 XI 23. 


Borgå skär . . 


W 


9*30 


1800 XI 21— Xn 6, 16 XI 10, 13, 18, 
17 X 14, XI 18—24, 18 XI 11; XII 28. 


Oravais .... 


63J» 


22 j» 


1843 XI 26, 44 XI 14, 46 XII 13. 

Insjöar, träsk. 


Kisko 


60J° 


23 £» 


1779 XI 5. 


Tammela . . . 


60J<> 


23|° 


Pyhäjärvi 1817 XI 17, 28 XI 2; XII 1. 


Tavastehus . . 


61° 


24£» 


1803 XI 3; 17, 05 X 18. 


Pälkäne .... 


61 J» 


24J» 


1789 XI 1. 


Tualois .... 


» 


24|« 


Tuuloislampi 1818 XII 11. 


Karkku .... 


61J° 


23» 


1802 XI 7, 8, 03 XI 8, 17 XI 16, 21. 


S:t Michel . . 


61|° 


27J» 


1817 XI 5. 


Laukkas. . . . 


62 £° 


26» 


1816 XI 4, 18, 17 XI 14—17. 


Ilomants. . . . 


62J° 


31» 


1817 X 12; 31, XI 6. 


Viitasaari . . . 


63° 


252° 


Keitälä 1818 XII 17. 


Oravais .... 


63J° 


22j» 


Kimo träsk 1843 X 18, 44 XI 4, 
45 XII 8. 


Paltamo .... 


64|° 


27J« 


1817 X 16, 20X1 10, 21 XI 10, 22X30. 
— Uleå träsk (Oulujärvi) 1817 XI 14, 
21 XI 22. 


Pudasjärvi. . . 


65£° 


26|» 


1820 XI 11, 21 XI 6. 


Utsjoki 


69f 


27» 


1820 X 31. 



159 



Ortens namn. 


Lat. 


Long. 










Elfvar, åar. 


Åbo ' 


60£0 


22J« 


Aurajoki 1748 XI 5, 49 XI 13, 60 X 6, 
51 Xn 7, 52 XH 16, 53 XII 4, 
54 XI 24, 55 XH 3, 56 XH 3, 
57 XI 28, 58 XI 13, 59 XI 20, 
60 XI 19, 61 XI 26. 


Halikko .... 


n 


23° 


Å 1817 XI 16. 


Hvittis 


61J» 


22f° 


k 1830 XI 28, 31 XI 20, 32 XI 10, 
33 XI 30, 34 XI 2, 35 XI 3, 36X30, 
37 XI 17, 38 XI. 18, 89 XI 4, 
40 XI 13, 41 XI 12, 42 XI 4, 
43 XI 15, 44 XI 11, 45 XI 7. ' 


Ilmola 


62f° 


22J° 


Å (Kyro elf) 1803 X 13, XI 2, 10 X 31, 
11 X 29, 12 XI 13, 13 XU 2, 
14 X 12; XI 6; XH 6, 15 XI 1; 23, 
16 XI 1. 


Muhos 


64f» 


26° 


Uleå elf 1802 XI 4-9. 


Torneå 


65|° 


241° 


Elf 1818 X 31, 21 XI 8. 


Kemi 

i 


n 


24«» 


Elf 1793 X 25, 94 XI 15, 95 X 18, 
96 XI 2, 97 X 31, 99 XI 1, 19, 
1801 X 27, 02 XI 11, 03 X 18, 
04 XI 8, 05 X 14, 11 X 21, 12 X22, 
13 X 22, 14 X 28, 15 X 23, 16 X 4, 
19 X 27, 20 XI 10, 21 XI 7, 22 X30. 


Sodankylä. . . 


674» 


26J« 


Kittinenjoki 1801 X 23, 02 XI 6, 03 X 10, 
04 XI 6, 05 X 10. 


Utsjoki .... 


69|° 


27» 


Tenojoki 1820 XI 6, 26 XI 10. 



Register. 



1. Växter. 



Acer platanoides . 
Achillea millefolium 
Adoxa moschatellina 
Agrostemma githago 
Alchemilla alpina . 
„ vulgaris 
Alisma plantago 
Allium schoenoprasum 
Alsine biflora . . 
Andromeda polifolia 
Anemone hepatica . 

„ nemorosa 

„ ranunculoides 

Ängel i ca archangelica 

m sylvestris . 
Antennaria alpina . . 
„ dioica . . 

Anthemis arvensis . . 
„ tinctoria . . 
Antboxanthum odoratum 
Anthriscus sylvestris 
Arabis alpina . . . 

„ hirsuta . . , 

„ thaliana . . . 

Arctostaphylos alpina 

„ officinalis 

Arenaria serpyllifolia 
Artemisia absinthium 

„ vulgaris . 
Astragalus alpinus 
Avena sativa . . . 
Azalea procumbens 



Sid. 

(128) 22. 

(113) 2. 
. . 22. 
(139) 38. 
. . 47. 
(149) 47. 
. . 76. 
. . 75. 
. . 39. 
(165) 64. 
(130) 26. 

(129) 25. 

(130) 26. 
. . 22. 
. . 22. 
. . 3. 

(114) 3. 
. . 2. 
. . 2. 
. . 106. 
(127) 21. 
. . 30. 
. . 30. 
. . 30. 
. . 64. 
(165) 64. 
. . 39. 
. . 2. 
. . 2. 
. . 60. 
. . 103. 
. . 64. 



Bartsia alpina 17. 



Sid. 

Batrachium heterophyllum ... 25. 

„ sceleratum .... 25. 

Betula alba (169) 71. 

„ alnus (172) 72. 

Bidens tripartita 1. 

Brassica campestris 29. 

„ rapa 29. 

Batomus umbellatus 76. 

Calla palustris 77. 

Calluna vulgaris .... (166) 64. 

Caltha palustris . .' . . .(131) 27. 

Calypso borealis 74. 

Camelina sativa 31. 

Campanula glomerata 8. 

„ patula 9. 

„ persicifolia .... 9. 

„ rotundifolia . . (118) 9. 

„ uniflora 9. 

Cannabis sativa 68. 

Capsella bursa pastoris . . (124) 30. 

Cardamine amara 29. 

pratensis . . . (134) 29. 

Carex caespitosa 78. 

Carum carvi (128) 22. 

Centaurea cyanus .... (115) 4. 

jacea (115) 4. 

Cerastium alpinum 39. 

„ trigynum 39. 

„ viscosum 39. 

w vulgatum 39. 

Chelidonium majus . . . (133) 28. 
Chrysantbemum leucanthemum (113) 1. 

Chrysosplenium alternifolium . . 43. 

CirBium arvense (115) 4. 



161 



Sid. 

Cirmum heterophyllum .... 4. 

m lanceolatum 4. 

Coeloglossum yiride 74. 

Comarnm palustre .... (155) 51. 

Convallaria majalis. . . . (175) 75. 

„ polygonatum . . (175) 76. 

Cornus svecica ..... (127) 21. 

Corylus ayellana .... (168) 69. 

Cotoneaster rulgaris . . . (149) 46. 

Crepis tectorum 5. 

Daphne mezereum .... (167) 67. 

Dianthus deltoides .... (140) 38. 

„ superbus 38. 

Diapensia lapponica 11. 

Draba alpina 31. 

, hirta 31. 

9 incana 31. 

, venia (135) 31. 

Drosera rotundifolia 36. 

Dryas octopetala 53. 

Elymus arenarius 102. 

Erapetrum nigrum 65. 

Epilobiam alpinum 44. 

, angustifolium . . (144) 43. 

„ lineare 44. 

„ palustre 44. 

Erigeron acris 3. 

Erysimum cheiranthoides ... 29. 

„ hieracifolium .... 29. 

Euphrasia officinalis . . . (124) 17. 

FagopjTum esculentum .... 66. 

Fragaria yesca (153) 50. 

Fraxinus excelsior .... (121) 12. 

Fomaria bulbosa .... (133) 28. 

„ officinalis 28. 

Gagea lutea (174) 75. 

. minima 75. 

Galeopsis ladannm 10. 

„ tetrahit .... (120) 10. 

Galium aparine 8. 

„ boreale 7. 



Galium mollugo . 
. palustre . 
, uliginosum 
„ verum . 
Gentiana amarella 
. campestris 
n nivalis . 
Greranium pratense 
n robertianum 
„ sylTaticam 
Geum rivale . . . 
„ urbanum . . 
Gnapbalium norvegicum 
„ uliginosum 



Hieracium alpinum 
„ auricula 
, murorum 
m pilosella 
„ umbellatum 

Hierochloa borealis 

Hordeum yulgare . 

Humulus lupulus . 

Hyoscyamus niger . 

Hypericum perforatum 
„ quadrangulum 

Impatiens noli tangere 
Iris pseudacorus . . 



(117) 



sid. 

7. 

7. 

7. 

8. 

. . 13. 
(122) 12. 
. . 12. 
. . 32. 
. . 32. 
(136) 32. 
(155) 52. 
. . 52. 
. . 3. 
. . 3. 



(115) 



Juncus trifidus . . 
Juniperus communis 



Lamium album . . 
„ amplexicaule 
„ purpureum 
Lathyrus palustris . 
„ pratensis . 
Ledarn palustre . . 
Leontodon autumnalis 
Linnaea borealis 
Linum usitatissimum 
Lithospermum arvense 
Lobelia Portmanna 
Lonicera zylosteum 



5. 
5. 
. . 5. 

(115) 5. 

(116) 5. 
. . 106. 
(185) 94. 
. . 67. 
(124) 16. 
(137) 35. 
. . 34. 

. . 31. 
. . 74. 



. . 77. 

(173) 73. 

(119) 11. 

. . 11. 

. . 11. 

. . 55. 

(162) 55. 

(166) 64. 

. . 6. 

(118) 8. 
(136) 32. 

(119) 10. 
. . 9. 
(118) 8. 



162 



Lotus corniculatus . 
Luzula campestris . 
„ pil osa. . . 
Lychnis flos cuculi. 
Lycopsis arvensis . 
Lysimachia vulgaris 
Lythrum sal i c aria . 



Majanthemum bifoliam 
Matricaria chamomilla 
Melampyrum nemorosam 
„ pratense 

, sylvaticum 

Melandrium sylvestre 
Melica nutans . . 
Menyanthes trifoliata 
Mulgedium sibiricum 
Myosotis scorpioides 
Myosurus minimus . 
Myrtillus nigra . . 
„ uliginosa . 



Narcissus poéticus . 
Nardus stricta . . 
Nasturtium palustre 
Naumburgia thyrsiflora 
Nuphar luteum . . 
Nymphaea alba . . 



Orchis maculata. . 

Orobus niger . . . 

, tuberosus . 

„ ver nu 8 . . 

Oxalis acetosella . 
Oxycoccus palustris 

Oxyris digyna . . 



Paris quadrifolia . 
Parnassia palustris . 
Pedicularis lapponica 
» palustris 

Pbaca frigida . . 
Phleum pratense . 
Phyllodoce coerulea 
Pimpinella saxi fråga 



(162) 



(126) 
(144) 



8id. 
60. 
77. 
77. 
37. 
9. 
19. 
43. 



(175) 76. 

(113) 1. 

(125) 18. 

. . 18. 

. . 19. 

. . 37. 

. . 106. 

(120) 11. 

. . 5. 

(118) 9. 

. . 25. 

(163) 61. 

(164) 62. 

(174) 74. 

. . 107. 

. . 30. 

. . 19. 

(128) 23. 

. . 23. 



(174) 74. 

. . 55. 

. . 56. 

(162) 55. 

(136) 32. 

(165) 63. 

. . 67. 



. . 76. 

(139) 36. 

. . 18. 

(125) 18. 

. . 60. 

(189) 106. 

. . 64. 

. . 22. 



Pinguicula alpina . 
„ villosa . 

„ vulgaris 

Pinug abies . . . 
„ sylyestris . , 
Pisum aatiyum et arvense 
Plantago lanceolata . 
• major . . . 
„ maritima . . 
„ media . . . 
Platanthera bifolia. . 

Poa alpina 

Polemonium caeruleum 
Polygonum amphibium 
„ aviculare 

„ persicaria 

„ viviparum 

Populus tremula 
Potamogeton natans 

n perfoliatus 

Potentilla alpestris 
„ anserina . 
, argentea 
m norvegica 
„ tormentilla 
Primula farinosa . 
„ finmarchica 
n veris. . . 
Prunella vulgaris . 
Prunus cerasus . . 
„ padus . . 
Pyrola rotundifolia 
„ secunda . . 
„ uniflora . . 
Pyrus malu8 . . . 



Quercus robur . < 

Ranunculus acris . 
„ auricomus 

, lapponicus 

„ lingua . . 

„ repens . . 

„ reptans . 

Rhamnus frangula . . 

Rhinanthus crista galli 



(125) 
(160) 



(174) 



(167) 
(168) 



(175) 
(155) 
(155) 



(155) 



(126) 
(119) 
(156) 
(157) 
(166) 



(145) 

(167) 69. 

(129) 23. 

24. 

24. 

25. 

23. 

25. 
(127) 42. 
(125) 17. 



163 



Sid. 

Rhodiola rosea 43. 

Ribes alpinum (144) 42. 

n grossularia .... (140) 40. 

. nigrum (142) 41. 

. rubrum (142) 41. 

Robinia caragana .... (163) 60. 

Bosa canina ...... (149) 47. 

„ centifolia 47. 

Rubua arcticua (151) 48. 

• caesius 48. 

, chamaemorufl . . . (152) 49. 

, idaeus (150) 47. 

, saxatilis (151) 48. 

Romez acetosa 67. 

, acetosella 67. 

, cri8pus 67. 

• hjdrolapathum .... 66. 

Sagittaria sagittifolia 76. 

Silix caprea ....... (169) 70. 

, cinerea 70. 

, fragilis (169) 70. 

, lanata 70. 

„ lapponica 71. 

„ pentandra 70. 

• rosmarin i folia 70. 

Saassorea alpina 4. 

Saxifraga aizoides 42. 

, caespitosa 42. 

„ granalata . . . (144) 42. 

„ nivalis 42. 

9 oppesitifolia .... 42. 

, rirularis 42. 

, stellaris 42. 

Sceptrum carolinum 18. 

Scutellaria galerieulata . . (119) 10. 

Secale cereale aeativ 94. 

, hibern., . . (177) 82. 

Sedum acre (144) 43. 

. album . 43. 

• telephium ...... 43. 

Sibbaldia procumbens .... 52. 

Silene acaulis ....... 37. 

„ infläta. ....... 36. 

, maritima . 37. 



Silene nutans. . . 
. Sisymbrium sophia. 
Solanum tuberosum 
Solidago yirgaurea. 
Sonchus oleraceus . 
Sorbus aucuparia . 

„ scandica (aria 
Sparganium natans 
„ simplex 

Spergula arvensis . 
Spiraea ulmaria . . 
Stel 1 aria graminea . 

„ media . . 

„ nemorum . 
Syringa vulgaris 



Tanacetum vulgäre 
Taraxacum officinale 
Thalictrum alpinum 
9 fiavum . 

Thlaspi arvense . . 
Thymu8'6erpyllum . 
Tofieldia borealis . 
Trichera arvensis . 
Trientalis europaea 
Trifolium hybridum 
„ pratense 
n repens 
„ spadiceum 
Tripleurospermum 
Triticum repens. 
„ vulgäre 
Trollius europaeus 
Tulipa gesneriana 
Turritis glabra . 
Tussilago farfara 



Urtica dioica . 
„ urens , 



Vaccinium vitis idaea 
Yaleriana officinalis 
Yeronica alpina. . 
„ chamaedrys 
„ longifolia 



Sid. 

. . 37. 

. . 29. 

(122) 13. 

(114) 3. 

. . 5. 

(146) 45. 

(146) 46. 

. . 78. 

. . 78. 

. . 39. 

(156) 53. 

(140) 38. 

. . 38. 

. ." 38. 

(120) 12. 



. . 2. 

(116) 5. 

. . 25. 

. . 25. 

(135) 30. 

(119) 10. 

. . 77. 

. . 7. 

(125) 19. 

. . 61. 

(163) 60. 

. . 61. 

. . 61. 

inodorum (113) 1. 

. . 78. 

(176) 78. 

(133) 28. 

(174) 75. 

. . 30. 

(114) 4. 



68. 



(165) 63. 

(117) 7. 

. . 16. 

(124) 17. 

. . 16. 



164 



Sid. 

VeronjcÄ officinalis 16. 

„ scutellata 17. 

„ serpyllifolia 16. 

„ verna 17. 

Viburnum opulns .... (117) 7. 

Vicia eracca (162) 56. 

Viola biflora 35. 

„ canina (138) 35. 

„ palu8tri8 (138) 36. 

w tricolor (138) 35. 

Viscaria alpina 37. 

w Yulgari8 .... (139) 37. 



Fringilla coelebs . . 

„ montifringilla 

„ spinus. . . 

Fuligula clangul* . . 

fusca . . . 

„ glacialis . . 

nigra . . . 



Grus cinerea 



Hirundo riparia. 
„ rustica . 
. urbica . 



8M. 

(209) 118. 
. . 120. 

(210) 118. 

(221) 142. 
. . 142. 

(222) 142. 
. . 142. 



(211) 131. 



. . 127. 
(194) 123. 
(194) 123. 



2. Djur, 

Abramis bräma (226) 149. 

Alauda arborea 117. 

arvensis (205) 114. 

Anas acuta 141. 

„ boschas (221) 140. 

„ crecca ' . 142. 

„ penelope 141. 

Anser cinereus (218) 137. 

Anthus arboreus 110. 

„ pratensis .... (202) 110. 

Caprimulgus europaeus .... 128. 
Charadrius apricarius. . . (211) 128. 

„ hiaticula 128. 

Columba oenas (210) 128. 

„ palumbus .... (210) 128. 
Colymbus arcticus .... (222) 144. 

w septentrionalis . . . 145. 

Cuculus canorus (190) 120. 

Cygnos musicus (21 7> 135. 

Cypselus apua (194) 128. 

Emberiza citrinella . . . (206) 117. 

nivalis .... (208) 117. 

Esox lucius (227) 150. 

Falco baliaetus 108. 

Fringilla cannabina . . . (210) 118. 
„ chloris (209) 118. 



Iynx torquilla 



Läras canus vel fasens 
Leuciscas idns . , 
9 rutilus . 
Lota Tulgaris. . . 



Machetes pugnax . 

Mergus albellus . . 

„ merganser . 

„ serrator. . 

Motacilla alba . . 

flava . . 

Muscicapa atricapilla 

„ grisola . 

Nnmenios arenata . 
n phaeopu8 



Oriolu8 galbula . . 
Ortygometra crex . 
Osmerus eperlanos. 



Perca fiuviatilis 



Saxicola oenanthe . 

n rubetra 
Scolopax gallinago . 

„ gallinola < 

„ major . . 

„ rusticula . 



(193) 123. 

(216) 143. 

(225) 147. 

(226) 14a. 
(228) 151. 



. . 130. 
. . 143. 
(222) 142. 
. . 143. 
(199) 110. 
(202) 113. 
(198) 108. 
(198) 108. 

(214) 129. 

(215) 130. 

(193) 108. 

(216) 134. 
(227) 151. 

(225) 147. 



(202) 



113. 
. . 114. 
(215) 131. 
(215) 131. 
(215) 131. 
(215) 131. 



165 



Sid. 

Sterna hirundo 143. 

Sturnus Tulgaris .... (193) 106. 
Sylvia curruca 110. 

„ hortensis 110. 

n philomela 109. 

, phoenicuru8. . . . (203) 109. 

„ rubecula (203) 109. 

„ srecica 109. 

. trochilus (204) 110. 



Sid. 

Tetrao tetrix (224) 146. 

Totanus hypoleucus . . . (215) 130. 
Tringa maritima ...... 130. 

Turdus iliacus (199) 109. 

„ musicus (199) 109. 

pilaris (199) 109. 

w visciYorus .... (198) 108. 

Vanellus eristatus 129. 

Vanessa urticae (230) 152. 



^o»- 



! 



I DEC . '1895 
=0=^>- 



)?:. 



-^=e=© 



BIDRAG 



till 



KANNEDOM AF 



FINLANDS NATUR och FOLK. 



Utgifna 



«t 



Finska Vetenskaps-Societeten. 

So 

Femtiondesjette Häftet 




mk 



DEC : \im 

O «* 

Mtéé 



l f i:> 



f 



•^=0=© 



BIDRAG 



un 



KÄNNEDOM AF 



FINLANDS NATUR och FOLK. 



Utgifna 



af 



Finska Vetenskaps-Societeten. 

Femtiondesjette Häftet 



=0=® 



BIDRAG 



till 



KÄNNEDOM AF 



FINLANDS NATUR och FOLK. 



Utgifna 



Finska Vetenskaps-Societeten. 



Femtiondesjette Häftet 



w Helsingfors, 
Finska Litteratur-Sällskapets tryckeri, 
1806. 



DEC - - 1895 



INNEHALL: 

Ordbok Ufver Pedersffre-Purmo-inålet i Österbotten, af Herman Vendell. 



ORDBOK 



ÖFVER 



PEDERSÖRE-PURMO-MÅLET 



ÖSTERBOTTEN 



AF 



HERMAN VENDELL 

DOCENT. 



*—£& r 



Föreliggande arbete upptager målets hela ordförråd — 
såvidt detta varit för mig åtkomligt — ordnadt under hög- 
svenska uppslagsformer. I afsikt att gifva en klar öfverblick 
af dialektens lexikaliska tillgångar, har jag under dessa upp- 
tagit äfven synonymer och ersättningsord, hvarjämte i no- 
terna meddelas uppgifter om ordens frändskaper och geogra- 
fiska utbredning. 

Beteckningssättet är detsamma som i min afhandling 
„Peders8re-Pnrmo-målet" (ingående i h. 52 af Finska Veten- 
skapssocietetens »Bidrag till kännedom af Finlands natur och 
folk*), till hvilken (med Or. l ) ofta hänvisas i ordboken. Lä- 
get for hufrudtonen angifves med ', for bitonen med \ Den 
senare aksenten borde väl egentligen vara förbehållen endast 
stark biton, men utsattes här — hufvudsakligen med hänsyn 
till mötande typografiska svårigheter — öfveralt på första be- 
tonade stafvelsen i senare sammansättningsleden af komposita 2 ). 



*) Med Sprpr. 1. Språkpr. hänvisas till de i slutet af Or. 
införda språkprofven. — Här kan vara lämpligt att påpeka, huru- 
ledes den i Or. § 18 omnämda konsonantförlängningen ej äger rum 
i aamman8atta ord, hvilka af den talande allmänt uppfattas såsom 
sådana; t ex. bdgkår (ej biigkår) = bondkarl, gälkudu (ej 
gålkudu) = gallko, frölstdka (ej fröhtäka) o. s. v. — Äfvenså 
må påpekas att vid yttre sandhi af r + t uppstår dels rjt. (jfr Gr. 
§ 135, 1) dels rj, (jfr Gr. §§ 207—209): detU på grand af ut- 
jämning och analogi-inflytanden. Exempel på båda sandhiprodnk- 
terna råkas i ordboken. 

2 ) Tvåstafviga ord på -het aksentnoras i målet vanligen ", 
standom '°; tre- (1. fler)stafviga dylika åter dels '° v och dels '°\ 



IV 

Hvad angår upptagandet af böjningsformer, så åro dessa 
ej angifha i sådana fall där ingen tvekan kan ifrågakomma, 
nämligen: 

1) pluralerna af starka msk. på -ar (lydande -arer, t ex. 
drbattar pL drbaftarar), starka ntr. (-or L = sing.) 9 svaga 
msk. (sing. -a pL -ar) och finn. (sing. -t* L -a pL -ur); 

2) sing. hos adj. (msk. -a finn. -m ntr. -> i attributiv 
ställning; i ö. indeklinabla); 

3) pret o. sup. af svaga verb (i konj. I -a; i konj II -t 
efter kp sin men t efter r, och d resp. <l i ö.; i konj. III 
— d; pass. = dep. af koiy. I -ast L -as, i ordb. angifiia f. ö.). 

Vid utarbetandet af jämförelserna har jag anlitat, utom 
tillgängliga trykta ordböcker och egna anteckningar 1 ), här- 
varande Svenska Landsmålsförenings handskrifha samlingar 
samt en äfvenledes handskrifven ordförteckning från Nagu, 
uppgjord af folkskolläraren därstädes K. P. Pettersson och in- 
löst af Svenska Literatursällskapet 

Professor A. O. Freudenthal, hvars afhandlingar och 
ordlistor öfver Vörå- och Närpesmålen varit till största gagn 
for mig, har stält till mitt förfogande sina i Pedersöre i juli 
1874 angående ortens allmogemål gjorda anteckningar: for 
hvilket utomordentliga tillmötesgående jag härmedels frambär 
min varma tack. 

Helsingfors den 26 december 1894. 

Herman VendelL 



*) Bland dessa befinna sig äfven — vid tiden för utarbetan- 
det af mina Östevenska Monografier (1889) — med författarenos 
benägna medgifvande gjorda vidlyftiga ntdrag nr fil. kand. J. Klockars' 
handskrifoa ordförteckning öfver Maalax-målet, fil. kand. I. Smeds 1 
d:o öfver Hvittisbofjärd-roålet och fil. kand. J. Thurmans d:o öfver 
Pargas-mAlet. 



Förkortningar af ortnamn. 



Be — Bennäs (i Pedereöre e:n). 

Bhl. — Bohuslän. 

Bl. — Blekinge. 

Bo. — Borgå B:n (i Nyland). 

Burtr., Btr. — Burträsk (i Vä- 
sterbotten). 

D., Ds. — Dagö (i Estland). 

Dl. — Dalarne. 

Dis. — Dalsland. 

BF. — Egentliga Finnland. 

Eati. — Estland. 

Fby — Finnby (kapell nnder 
Bjärnå s:n i EF.). 

Fl — Flatanabba (i Pedorsöre 
Kn). 

Fld — Finnland. 

Fryksd., Fr. — Fryksdalen (i 
norra Värmland). 

Ge. — Geta (på Åland). 

GK. — Gamlakarleby. 

Gotl., Gd. — Gotland. 

Gstr. — Gestrikland. 

Gsv., G. — Gammal-Svenskby 
(i Syd-Byssland). 

He. — Helsinge (i Nyland). 

Bjd. — Härjedalen. 

Hll. — Halland. 

Hs. — Helsingland. 



Hsk. — Houtskär (i EF:s ?ä- 
stra skärgård). 

Hvbfj. — Hvittisbofjärd (i Sata- 
knnda, norr om Kumo-älfs ut- 
lopp). 

J. — Jakobstad. 

JU. — Jämtland. 

Kim. — Kimito (i EF.). 

Kkr — Kökar (i Ålands skär- 
gård). 

Kim, Kl. — Kalmare län (jfr 
Bz!). 

Ko. — Korpo (i EF:s Tästra 
skärgård). 

Korsn. — Korsnäs (i Österbot- 
ten). 

Kr (i texten) — Kråknäs (i 
Pedereöre s:n). 

Kr. (i noterna) — Kronoby (i 
Österbotten). 

Ksl. — Kyrkslätt (i Nyland). 

Lfj. — Loppfjärd (i Österbotten). 

Lfs — Lappfors [låfåg l. Idfos] 
(by i öfro Esse i Östb., men 
i ans. till sin dial. närmande 
sig Pnrmo). 

Lmo — Larsmo (i Österbotten; 
kallas af allmogen oypjä). 



VI 



Lptr. — Lappträsk (i Nyland). 

Lx — Lepplax (i Pederaöre s:n). 

MNyl. — Mellersta Nyland. 

Mp. — Medelpad. 

Msk. — Mörskom (i Nyland). 

Mans. — Mansala (i Österbot- 
ten). 

Must. — Mnstasaari (i Öster* 
botten). 

Mx — Maalax (i Österbotten). 

Na. — Nagu (i EF.). 

Nb. — Norrbotten. 

Ng. — Nargö (utanför Eeval i 
Estland). 

Nk. — Nerike. 

NK. — Nykarleby (i Öster- 
botten). 

No. — Norge. 

Norrl. « — Norrland. 

Np. — Närpes (i Österbotten). 

Nn. — Nnokö (vid Estlands vä- 
stra kost). 

NVa. — Norra Vasalän. 

NVet. — Neder-Vetil (i Öster- 
botten). 

NÅm. — Norra Ångermanland. 

Nyl. — Nyland. 

O. — Ormsö (utanför Estlands 
västra kost). 

Or. — Oravais (i Österbotten). 

Pg. — Pargas (i EP.). 

Po. — Pojo (i Nyland). 

P.-P. — Pederaöre & Pnrmo. 

Pn. — Porrao. 

Px — Petalax (i Österbotten). 

Py (i texten) — Pyrckinäs (i 
Pederaöre s:n). 



Py. (i noterna) — Pyttis (i 
Nyland). 

Pä. — Pärni (i Nyland). 

Po. — Pörtom (i Österbotten). 

Be. — Beplot (i Österbotten). 

Bg. — Bågöarna (ntanför Est- 
lands norra kust). 

Bosl. — Boelagen. 

Bn. — Bnnö (i Biga-viken). 

Sdm. — Södermanland. 

Sj. — Sjnndeå (i Nyland). 

Sk (i texten) — Skntnäs (i 
Pederaöre s:n). 

Sk. (i noterna) — Skåne. 

Sm. — Småland. 

SM-e — Södra Möre. 

Ssund — Sandsund (i Pederaöre 
s:n). 

Sthm — Stockholm. 

8trby — Strandby (i Pederaöre 
*n). 

Strf. — Strömfore (i Nyland). 

Su — Sandby (i Pederaöre s:n). 

Sv. — Sverige. 

Söb. — Södra Österbotten (rät- 
tare: Södra Vasalän ; beteokn. 
finnes i Svenska Landsmåls- 
föreningens älsta samlingar). 

Sörb. — Sörbygden (i Bohus- 
län). 

T. — Teerijärvi (i Österbotten). 

Ten. — Tenala (i Nyland). 

Uppl., U. — Uppland. 

Vb. — Västerbotten. 

Vg. — Västergötland. 

VI. — Värmland. 

Vl.-Älfd. - Värmlands Älfdal. 



vit 



Vm. — Västmanland. 

VNjl. — Västra Nyland. 

Vaond, Va. — Västersund (i 
Pederaöre s:n). 

Vä. — Vätö (i Uppland). 

Vö. — Vörå (i Österbotten). 

Wp. f W. — Wichterpal (i Est- 
land). 



Åld, Å. — Åland. 

Åm. — Ångermanland. 

ö — Ö8tensö (i Pedersore s:n). 

ög. — Östergötland. 

Öld, Öl. — Öland. 

ÖNyl. — Östra Nyland. 

östb. — Österbotten. 



De oftast citerade författarenes namn betecknas sålunda: 

A = Aaaen. 

Bu = Bagge. 

Ffhl = Frendenthal. 

El = Klnge (El 4 = fjärde upplagan af hans Etymologisches Wör- 

terbneh). 
Lgr = Lindgren. 
Lll = Landeli. 
Nx = Noroen (UJ = Utkast till föreläsningar i Urgermansk Jndlära; 

UL = Abriss der Urgermanischen Lantlehre). 
Bo 1. R = Boss. 

Bz = Bietz, Ordbok öfver svenska allmogespråket. 
W.-J. = Wenström och Jeurling, Svenska språkets ordförråd. 
Vll = Vendell (NB = Nyländska Btymologier; ÖM = östsvenska 

Monografier). 



a 4 pl. obr. y u. — [Barnet frågan] wawj, a hate q, som a 

Tysom sneplQwi? mam, <bt a soxps? [Modren srarar:] 
jq, sorps <$r a. 
abborr[e] ähur pl. -or m. 
abborrgris l ) å&urgr&s ut pL> n. (coll.) Abborrnate, Potamoge- 

ton. 
abc qb>sé ut pl., n. — ha kan mt Usa qb%se h&fåar. 
abc-bok dhsbök *) pL -b$kar f. 
aek — era. af aj, oj, voj. 
ackord ak&l ut pL, n. — d&ara aké$ ma ngn Träffa aftal 

med ngn. 
ackordera åhofår sv. vb. intr. 1. — no(w) va ha ypr o vtfå 

akö<ler om ha majr^a. 
ackurat äkurdt adv. Alldeles, precis. — ha va afoirqt som 

hå sq. 
adel <£del ut pl., g.? — nqw a ha qdd 1. ov adel. 
adelsman ädedsmän pl. -man m. — ha fm& a$t na qdalsman 

> Qsterboty. 
*ader 3 ) ddera pron. 1. åder n. ord., f. érum pron. 1. dru 

n. ord., n. åna* pron. 1. åna n. ord., pl. dd&r 1. dr 

1) pron. Annan. 2) n. ord. Andre, -a. 



*) Sålunda allra, i Fld, men fifven mångenstädes i Sverige 
(Ri 1 a, Fries Sv. Växtn.). 2 ) öb., EP., Nyl.: jfr. fi. aapis- 
kirja (lånadt från ev.). 3 ) pr»Yok. fel. adr- fsr. apr- af annair; 
*ader i Hvbfj., Kim., Nyl. f Dl. och uppvisas äfven i fmo. af Estl.- 
o. Ro.-målen. Gr. § 17, 2 y. 



aderton ådartu n. card. 

adertonde ådartttnd n. ord. 

adjö, *adjffs l ) ajé, åjé, ajés, cyés interj. — Syn. *afj8, -8. 

*adraledes s ) ddarlits 1. 4/å^ adr. Annorlunda. 

[advent]. *alvent 3 ) aZtrénf ut pL, g.? — mt väl ha nqkqlt 
*w$ r fal (dv&ni ha kum>. 

[advents-sffndag] *alvents-8undag alv&nt$undan m. def. För- 
sta söndagen i Advent 

a[d)vokat ävuk&t pl. -ar m. 

af *åf 4 ) öv, 6 ad v. — qv, o, o prep. 

laf]-brunnen *åf- öbrunv p. p. & adj. Uppbrunnen. 

| af | -bruten *åf- ébriitb p. p. & adj. 

[af )-bränd *åf- öbrant p. p. & adj. 1) = hsv. 2) Uppbrun- 
nen. 

[af 1-fallen *åf- öfåh adj. Afinagrad. 

[affär] *aff8rd 5 ) aféi pL -ar m. — *oys var a ma hadi 
afaiz. 

afgift dvjtft pl. -Är £ & m. [Sälls.]. 

[af]-gnagad *åf- öknäga p. p. & adj. 

afgud dvgihd pL -ar m. [Sälls.]. 

[af ]-huggen *åf- öhudz* p. p. & adj. 

*afj», *afj»s atyé, «ty£ 1. avjés interj. Adjö. — Gr. § 137, 2. 

[af]-kok *åf- ökök ut pL, n. 

afling avlägg adj. 

[af]mattad *éf- ömåta p. p. Trött, utmattad. 

[afjmålad *åf- ömbla p. p. 



*) Med tillfogadt 5 äfVen i Vö., Fby, Nyl., Rosl., VI. o. Bhl. 
samt på Od. 2 ) fe v. adhrdledhis; öb„ EF., Nyl., Bett, Bo., 
Bhl.; No. (Romsd.) afew. 3 ) Likaså i Na., hvarest åfven älvokdt 
o. ålwsér = hsv. adv-. 4 ) Allm. inom hela svenska språkområ- 
det. Redan fsv. off Sdw.; å(v) också i Norge. 5 ) Allm. i Fld. o. 
spridt åfven i Sverige. 



3 

[af-]ritad *åf- &r\ta p. p. 

[afjmttnad *åf- örokna p. p. & adj. Förstörd af röta. — 

hms% a orokna. 
[afjsigkommen *åf- ösikitrm adj. 
afeked ävsUe ut pl, n. 
afskrap — ers. af *urväljor. Jfr skrap, 
afskrade — ers. af *räsor. 
[afjskuren öskitn p. p. & adj. 

afsky s. åvsiéy ut pL, g.? — ja har avstéy fi$r hade. [Sålls.]. 
afsky v. dvstéy sv. vb. tr. 3. [Sälls.]. 
afskära omskr. med skära af. Syn. *snifsa, *snubba. 
[afslagen] *åfslägen 6lU>p p. p. 
[af ]-*slapp l ) *åf- öUåp ut pl., n. Kvarlefvor. Brukas äfven 

i sms^ t ex. öXlaps-gåfi, -tyg o. s. v. 
[af]-släkt *åf- ållikt p. p. Utsläkt; t ex. a alfa oklokt i 

wn ra*j? 
[af]-stad 2 ) *åf- — ostd 1. stå part ff5r inf. Att, for att — 
kormn tan (o)stq pta ny>! — Gr. §§ 176 B 2 & C o. 
254, 1. 
[af]-stäkt *åt-öv8takt p. p. Hindrad; omöjliggjord. — now & 

hk ovstakt f\p ha 1. uqw a ha ovstakt frön hade. 
[af]sågad *åf- ösdga p. p. & adj. — kudu ma osoga hona. 
[aftagen] *åfl*gen ötéy* p. p. 
afton afton 1. åftu pl. obr., m. — i^åftust I går afton. — 

Sällsynt ord, ersattes vanligen med kväll. 
afton-*rffde åftonrb ut pL, m. Aftonrodnad. 
aft[on]sång åftsdgg 1. åftsågg ut pl., m. 
afträde — ers. af hffnsk(j)a, *kacka(8)hu8, skithus. 



!) Åm. Hs. åslapp, aöjud Ull Dl. *afslipp idm. 2 ) Östb., 
Vb (Lor. Btr. § 79, 1). f»v. afstaf at. 



[afandas] *4fndas Mindas sv. vb. dep. 1. — vnt a ha astt 

nq U ovundas f\pn. 
*fr[ig] *-*g 4w> adj. — Syn. *agg. 
[afvig]-sida *afvng- ävusidu ut pL, f. 
[aga &] *age *) <fya ut pl, m. - Syn. bas, *ta*r, rit, 

stryk. 
aga v. äga sv. vb. tr. 1. 
agelffs ägal08 adj. Sjelfeväldig. 
*agerlig aj<fr/> adj. Rymlig; t ex. tiQW a tf#r a/?»-/* rym» 

**S5*) »• 4jf adj. Afvig. — a hade r& ek a$? 

*aggas s ) ägas sv. vb. imp. 1 Gå dödsjö. — mt gar ha U 

sigal i^da, ha golar mt nq haHar ana ägas bara. 
* a SS*J* &gfé !• fy 81 *? ut pL, m. Dödsjö. 
agnar ägnar pl. t 
aisa fi. å$su f. Fimmelstång. — å*shdka 1. åpåka m. Hake 

hvarmed fimmelstflngsparet fästes vid släden 1. skrindan, 
aj a*j interj. 1) Utrop af smärta. 2) Ack. 
*aja di) sv. vb. tr. 1 Stryka längs ryggen, smeka (ish. hund 

L katt). 
akta åkt sv. vb. tr. 1. 
akter äktar ut pL, m. — häda strpg aynrts* ptkarjma > aJgt&n. 

— huh ska stta i [bof]abtaii? 
al ål pL ålar f. 
|al]-blom8ter *ale 4 ) åfålöm&tar n. Älgört, Spinea ulmaria. 

l ) isl. age fsv. aghe m., eg. 'oro'. Msk. åtm. i Öb., EF. o. 
Nyl. allra. *) Öb., Nyl. ; fel. pggr a. idm. 3 ) Jfr Rz 3 a Norrt. 
agg 1. agga 'bakvatten, motström' o. No. ag n. 'sjögång', afljod 
till Nyl. Pby Kkr *Ogga f. & t. '[gå] dödsjö' Vll ÖM 111. 
4 ) Denna sms.-led fÖrek. äfven i Nyl. och åtgår väl från ett fsv. 
*ale n. alträ'; i Pyttis qla f. 'al' (jfr Est!. *gl*ne (gran)-, *talle- 
i sms.) 



[alj-buske *ale- åltbö^ka ni. 

[åldrig] äldre 1 ) dlier adv. — åli*rJ**W *g- Aldrig mera 

(än) ; så snart som. — alfarjnätrs^o** gtäd ha skapa 

ska du koma h\d o gapa Ordst, anv. om en nyfiken. 
*atf-ni88 2 ) (?) åXmh O ut pL, g.? Vattenklöver, Menyan- 

tbes trifoliata. — Gr. § 64, 8 a. 
[al-]*kiska *ale- äUthkii i En liten ljusgrå figel, synlig 

höstetid 
[al]-*kummer *ale Mtkumber n. Hänge på aL 
[al]-käpp *ale- åhUip pl. -ar m. Käpp af alträ. 
all ål adj. — hur my>té* vql a njp to alt (1. aM) ^ahs? — 

me^ålu 8 ) Fullkomligt, alldeles; t ex. ää va sant ma 

alu. 
alldeles dldåihs adv. — Syn. stffrt [omffjligt]. 
allena — ers. af ensam. 
♦allestans 4 ) ål&tåns. adv. Allestädes. 
aDkSlgondag — ers. af hUgenmässa. 
*all-ledes *) åli\s adv. På alla sätt 
allmin alman adj. — |Sälls., omskrifves hällre]. 
[allra] *alle e ) åh adv. — htsaj? & ah stq$l poytåt % byji 

von. 
[allralmest *alle ålwmst adv. 
alls-int[et] å&t, 7 ) å&t obojL pron. — a&t vql & na ine.hu 

sath. — ha a botar L s&mbsx m os.it 
allsniaktig I él&mtyh adj. Som förmår alt [Anv. om Gud]. 



*) fev. äldre; nllm. i Öb. f EF., Nyl., Bstt., Ra., 0d, VI. 
2 ) Ang. alf- i växtnamn jfr Wadstein i Uppsala-Stndier pp. 
169 ff. *) fey. mtep allu 1. m. allone. *) Likaså i Nyl., HU. o. 
Bl. (Rz 7 a), Sörb.; vor© fsv. alls-stadhens. Jfr *aanarstans. 
5 ) vö. idm. ; hr. aU(a)4edhis. 6 ) jfr bav. allehanda < fev. alla 

= aldra ial. allra g. pl. Formen känd från Nyl., Estl., Gd o. 
Sörb. 7 ) -& > 5 i detta ord äfveo i öb. f. ö. samt Dl. o. VI. 
— *itt 'inteet)' Rg. o. VNyl. 



6 

allsmftktig n *) ål&mbh adj. Vanmäktig. 

♦alltidliga 2 ) åW* L åXQh adv. Alltid. — Syn. *endäges- 
efter, tjänligt. 

allting dltigg L dXtigg obojl. n. 

allvar älvar ut pL, n. — ha älvar ma^&. — Syn. andakt 

allvarsam *allversam ålvapam 1. ålv&fäm adj. — Syn. an- 
däktig. 

al[ma]nacka dfyåku l dnåku f. 

aln M% 1. 4n pL -ar m.; sg. def. ofta 4m. 

aln-sticka 3 ) dnfåku l Alnmått. 

[al]-rot *ale- ålvrbt pL -retar i 

[al-]rtk *ale- ålvrhyk ut pL, m. Anv. i tis. sådana som t ex. 
tu a so U}dj a^sku bQd hagg d& * ahtftjptåt. 

[al]-skog *ale- <U%skbg pL -ar m. 

[al]-*snod *ale- ålisnöd n. Alsnår. 

altar åUar L åUar n. 

altarduk älta- 1. åUaiikk pl. obr., m. 

altarring ålta- l åUarigg ut pL, m. 

altartafla ålta- L åltatävlu f. 

altartjänst ålta- L åltatåémt ut pl., f. 

altffir <Ö|/y (1. med tonlöst Jy). 

altihop <i&- L (UfcÄdp obojl. adj. 

[al]-trä *ale- åhtri pl. -H^t- n. 

altsammans ålt- 1. åltsäman 1. -$dman$ adj. n. 

amen efm^n interj. — pr&§f$ s&yar mt bara fog^gaggu aman 
Ordspr. 

Amerika aminka L minka ortn. — K a 'nt so gqw fipféensta 
* (a)mmka nu mttt,^$&y tom. 



l ) Jfr Åm Degerfora-in. (i Ångra.) § 123. s ) fsv. altidhdika 
Vö. ålilh Strf. (ÖHyl.) åltila. [4a < -*leha, Vernersk ▼äxclfonn 
till isl. Jega: Nn AIslGr 2 § 251, 3]. ') Ordet allm. i FId, 
åtm. i w bildadt" språk. 



Amerika-olja amlnka-&iju 1. -dhju ut. pL, f. Amerikanskt 

petroleum. — Jfr ryss-elja. 
amma s. åmn f. 
amma v. åm sv. vb. tr. 1. — hu a sj^alw ama up bom sat, 

ha dåcer mt al » ht& ttdra. 
amper åmpar adj.; äfven åmpara oböjl. adj. Gr. § 62, 1 e. — 

amp&t^§om bakohju Ordst 
ana ån sv. vb. tr. o. intr. 1. — Syn. *illfanas. 
anbelanga ämbrfägg sv. vb. imp. 1. — ioyw, va hade ambi- 

togfy^?o w*t ja mt nq tt ***3. 
and dnd pl. andar i 

andakt andakt ut pl., f. 1. m. 1) = hsv. 2) Allvar. 
andas ändas sv. vb. dep. 1. 
ande anda ut pL. m. 
andre, -a — se *ader o. annan. 
*andsols y ) dn&us adv. Motsols. — a^ska hora bom tri 

gaggur an$us i bastu, so val ha mt Jcrosa* 
andträngd åntrag(g)d adj. Andfådd, andtapt 
andtäppa åntipu ut pl, f. 
*andur 2 ) dndur pl. ändrar m. Träskoning under slädmed. — 

En med *andur försedd släde kallas m traskoda (ni. 

Häda). 
andäktig dndébb adj. 1) = hsv. 2) Allvarlig (om person) 
anfäkta ån- L åwféjcta svord. 

♦ange 8 ) ågga m. Okv. ; ingår ock i sms. snål-*ange, qv. v. 
angå åggb (pret ind. o. sup. ej hörda) vb.imp. — va fa/cufy 

agggr haié da? 

*) Likaså i Np. o. ställvis Nyl.; däremot fsv. andsyls i si. 
andséles Vö. BP. Nyl. *andsöles idm. 2 ) isl. yndorr h andre 
m. 'snftskid', fsr. a/ndwr m. (i sms. andurstang f.); Estl. Ru. Gd 
*andur 1. -er, m. = Ei 9 a andra f. 'träskoning under slädmed'; 
Vö. *andre m. 'flysko' sluter tig i bet. närmare isl. 3 ) isl. ange 
m. 1ukt\ 



8 

anis dms ut pl, g.? 

inka dgku f. 

ankare ågkar n. 

*anna ') ana konj. Men, utan. — ana ja gar Juum ny)! — 

mt va ha tvo, ana tri. 
annamma anå&a svord. 
annan dnaa pron. L dna n. ord., i drum pron. L åru tu 

ord., n. rfna = dna* pron. L dna n. ord., pL dr pron. 

1) pron. Annan. 2) nunt ord. Andre, -a. — ana — ana *) 

En — en annan, t ex. ana Uphar om mgdru o ana 

om dotru so vqljfy bo dfoft. — ana som Utom. — 

mt ana som Endast — Syn. *ader, *annar. 
annandag dnadån ut pL, m. def. 
*annan-dels s ) dnadåds — ah konj. Antingen — eller. 
*annar*) dndera i dndarmn. dna L dna* pl. dndéx pron. 

Annan. [Sk., Vs^ Strby, Ssund]. 
*annarledes 5 ) dndarlavs adv. Annorlunda. — ja, ja s&y A*,. 

dndarlats va ha to jd va tigg. 
[annars] *annors 6 ) dnu§ adv. — Gr. § 66, 2. 
*annarstans 7 ) dnda$tän& L dtfäm. adv. Annanstades. 
*annarstuga 1. *ar-stuga 8 ) dnatfugn Su L d§m ut pl., t 

Grannstuga. 
[*annarstngu]-far *arstugu- dtfufår ut pL, m. Vården i 

granngården. 
[*annarstugu]-folk *arstngu- &{u/ftl£b L -fåtft* ut pl., n. 

coll. Innebyggarene i granngården. 



^ x ) öb., Nk., Bhl.; kvant. aflj. till isl. dtl 'utaa' (jfr got. intik 
gr. åvsv). *) isl. annarr — annarr idm.; detta tU. kvarlef?ef 
i de flesta östsvenska bygder. a ) Jfr (ä-)hsv. endds 'delvis'. 
4 ) isl. annarr hv. annar } än brukadt i Nb. o. Vb. (Rk 10 a), Br., 
Na., Gotl., VI. 5 ) fcv. annarledhis. •) Allm. i Finland. 7 ) Np., 
Fby, Nyl. likaså; fsv. änder stadhms. 8 ) Bz 2 a; dessutom öb., 
Ko., Bsk., Uppl., Nk., VI., Gd.; *ar < a]>r-. 



9 

[♦annarstiignj-iåor *arstugu- ^tumfyr ut pL, f. Värdinnan i 

granngården. 
annorlunda — ers. af *adraledes, *annorledes, *eljestare. 
ans ans ut pL, n. 
ansa åns sv. vb. tr. 1. — hurlats ska ja ans. h&M sgn nu, 

so h& vql bra? 
ansikte — ers. af syn (syn n.), »gon. 
*anstalta anstalt. 1. dnstaXt sv. vb. intr. 1 Syssla, arbeta. — 

va anstaltajlu me, sode kgg? 
anständig dnsténd* adj. 
ansvar ansvar nt pL, n. [Sälla]. 
ansvara ansvara sv. vb. tr. 1. — Sälla Hällre sages stå ffir 

ngt stq fy> nq. 
antingen [— eller] åntmd&> (1. dn&nji) — dt konj. — Syn. 

*annandels; ofta äfven om eller. 

apa dp sv. vb. intr. 1 Hanna. — vi ska du ap et hack 

(föwh? 
*apinja 1 ) dpnyu f. Apa. 
apostel apöstd pL -ilar m. 
ap[o]tek dptyc l åpthk n. 
ap[o]tekare åptikar m. 
april april ut pL, m. 
[apropos] *aprapå dprapb ad v. Oväntad t, oforberedt; t ex. 

ha kom so aprapo. 
arbeta drbåtf sv. vb. intr. o. tr. 1. — arb&ti so levejlu 

Ordspr. — Syn. *anstalta, bada 3, *beckla, *bodäja, 

♦bogsera, *busja, *båka n, *dona, *flssla, *flika, *fyra, 

[göra] *gära, *härda, *knåra, *knffppla, *jnasa, *peckla, 

*pjasa, *py88la, ♦para, *splita, *syssla, *trajsa, *trajska 

I, *tro8sa och fi. kaivaa. 

1 ) isl. apynia &▼. apinia f., kvarlefvande äfven i Nyl. och 

Unadt i &. apina. 



10 

arbetare drbattar m. 

arbete ärbart n. — Jfr bråk, bråkarbete, [*g8rda] *gärda. 

arbets-gir[ig] *-ug 1 ) drba\ts<te\ru adj. Arbetsam. 

arbetskarl ärbaitskgr pl -kårar m. — Syn. *dagaman. 

arf I ärv n. Årfdt gods. 

arf II ingår i sms. vattn-arf, qv. v. 

arfsynd arvsynd pL obr., f. [Sälls.]. 

arf[ve]del ärvda-A pl. obr., m. 

arfving drmgg pl. -ar m. 

arg dtg adj. — Jfr brådarg. — Syn. desperat, grå, ilsk[en], 

vild, trynvil<L 
argbigga drgbigu i 
*argor 2 ) drgur pl. t Ilska; ish. i best form, t. ex. ja trgwar 

ha a <fe* mt bara * arguna. 
ark drk n. 

arm s. arm pl. -ar m. 
arm a. ärm adj. 

*armade armod* obojl. adj. Svord.; t ex. tat armod* fa! 
armbåge ärmbbga m. 
[armbågs]-stfft armbåge- drmbogastäyt pl. obr., m. Stötande 

af armbågen. — agkhg&ory* o armbogastbxpty iSans mt 

logg Ordspr. 
[armé] *armea årm&yu 3 ) l 
armveck drmvik n. Armgrop. 
arrendator arandåhir pl.?, m. 
arrende arånd ut. pl., n. — hg na po arand. 
arrest aré&t ut pl, m. 
ars di 1. di ut pl, m. 
arshål d$ål l å&äl pl. obr. T n. 
artig 4rtj adj. [Sälls.]. 



l ) Likaså i Nylund. *) Öb. Nyi. idm. 3 ) NVa. idm. 



11 

as ds n. — Syn. *rat. 

[asa] sig *hasa hdsa^sa sv. vb. rflx. 1. 

asben *) ^em n. Okv. 

ask d&k pl. -ar m. Mindre låda. [Träet ask växer ej å or- 
ten]. 

aska s. d&ku ut pl., f. — Se *grufva. 

askonsdag dtfcbnsda ut pl., m.; vanl. i best form: Onsdagen 
närmast före påskdagen 2 ). 

asp d$p pL -ar f. 

assessor asåsur pl. obr., m. 

♦asug 3 ) dsu adj. Otäck, vidrig (om personer 1. ting). 

att 1) konj. — ers. af *ett 1. *hitt (ha). 
2) fför inf. — ers. af till 1. afstad. 

a[u]gvsti agugh ut pL, m. 

auktion dwfbn pl. -ex m. 

ax åks n. — korp b\pn sati i oks titenand Kornet börjar gå 
i ax därborta. 

[axel I] *axul 4 ) dksul pl. dksular m. Hjulaxel. 

[axel II] *axle dksla 1. dkXla m. Skullra. 



B. 

b bé pL obr., n. — [Barnet frågar:] mam, a hate b, som a 
jxpsotn stQrktygghi? mam, <er asoxps? [Modren svarar:] 
ja, soyx <§r a! 

babord bdbfå ut pL, n.? Forek. blott i tis. h bqbQ^. 



l ) EF., Nyl. 2 ) Denna bet. torde vars allra, i Fld; i Sverige 
däremot 'onsdagen efter fastlagssöndagen' (Sundén). 3 ) asig är allm. 
i Pld i oflran anförd bet. 4 ) isl. QXott fsv. axul idm.; *axtd med 
•amma bet. i Öb., BP., Njl. o. Bo. Skillnad mellan axel I o. II 
framträder afran i Rosl. (8chagbrström V&töm.). 



Vi 

babords-sida b4bo4?ldu ut pL, t Föret i tis. po 1. /r$n [a: 

fromJ\bqbo^i/äu. 
back 6<i£ pl -ar m. 1) = hsv. 2) Mindre låda L skrin, ish. 

för värktyg. Jfr virkbaek. 
baeka båk sy. vb. inta:. 1. 
baek-*brott l ) båkbrdt il Backhympel; det ställe på backen 

där den börjar stupa nedåt 
backe baka m. 1) Kulle. Syn. *dunt bet 2. Jfr *lid. 2) 

Mark, jord. — ha damp t baka so ha braka. — heté 

gros* veJgser a$t po baka von. 
back[ig] -*ng béfai a<y. 
baek-*lid båklid pl. -ar l Backsluttning, 
bad bäd n. 
bada båda sv. vb. 1 : 1) tr. o. intr. Bada. 2) intr. b. pg ma 

nq Arbeta ifrigt 
bädda bäd sv. vb. tr. 1 = hsv. 

båda sv. vb. intr. 1 Slå [b. om ngn]. 
baddare bådar m. 

*badd(e)-hoggare 2 ) bådahugar m. Vildbasare. 
bad(e)-kvast bådakvå&t pl. -ar m. 
badstuga — se bastu. 
bad(e)vatten bädamtn ut pL, n. 
bagare bågar m. 

bagarbod — ers. af hvetebrffdsbod. 
bagarstuga bigastiigu f. [i Jakobstad]. 
bajonett bäjunåt pl. -er m. 
bak n. — ers. af *baxt. 
baka baka sv. vb. tr. 1. 



*) Samma bet. har isl. bröt Fr 2 . 2 ) Replot = PP. Vore 
k«ke ett fn. *bf*dvar-hf>ggvare (Gr. § 62, 1 4) ; jfr Nyl. 'badduman 

(Vll N. E. 8. v.). 



13 

bakben bdkbam n. 

♦bake 1 ) baka m. 1) Handens 6fre sida- 2) Bräde, hugget från 

den obilade stockens yttersida. 
bak-eft[er] bakat l bakat 1) adv. Efteråt 2) prep. Bakom, 

efter. 
bakfot bdkföt pl. -firtar m. 
bakftam bdkfråm adv. 
baki bdki adv. o. prep. Bakuti. 
bakifrån bdhfrdn adv. o. prep. 
bak-kappa båkåpu f. 

baklinges Mkliaj* adv. — Syn. å-*agg, å-rygg, å-rtlf. 
bakom bakom adv. o. prep. 
bakpå bäkpo prep. o. adv. 
baksida baksida ut pl., f. 

bakstycke båkstipk n. 

baktala bdktåla sv. vb. tr. 1. 

båktffl bdktU adv. — Syn. *bak-vider. 

bakugn bdfahn pl. -ar m. 

bak-v[id]er bäkvér adv. BaktflL 

bakvägg bdkv&g pl. -ar f. 

bakåt bäkot adv. 

bakände bdkånda m. 

bal WZ pL -*r m. Dansnöje. 

balja bdlju l 

balk balk 1. i<U& pl. -ar m. 

balka balk 1. 6<U£ sv. vb. tr. 1 [ov] Afbalka. 

bana bena pL obr., m. L f. Anv. ish. om järnvägen. 

bud bänd n. — Jfr *binda s. 

banda bänd sv. vb. tr. 1. 



*) Allm. i Öb., BP., Nyi., Bstl., Ru. och dessutom Dl., Am., 
Mp., Hs., Sdra., Vg. f DU. (R* 19 b); No. bakke m. 'rygg** pa 
järnredskap'. 



14 

band(a)sko bdndasköivar (m.) pL t Skor försedda med snö- 
ren. — Jfr remmasko. 

bandgrind båndgrlnd pL -ar t Ett spjälredskap anv. vid väf- 
ning af band. 

bandhake bdndhaka m. Ett värktyg anv. då kärl bandas. 

♦bång 1 ) bdgg adj. Rädd; anv. blott pred. 

bank bdgk pl. -ar m. (i alla bet). — Ingår ock i sms. *ro- 
bank, qv. v. 

bänka bdgk sv. vb. intr. 1. — bdgk po d#ra so vi Xhpar m ! 
— lapska bagk om da, ;a, so ha U&n&. 

banna 2 ) bdn sv. vb. tr. 1 Förbanna. — bdnas sv. vb. dep. 1 
Förbanna sig, svära. — Ers. i bet 'med hårda ord före- 
brå' af gräla, skälla. 

bannor — ers. af *gralor. 

bantåg bdntbgi n. def. (ut pL). 

baptist 3 ) bäbtist pL -*r m. — Gr. § 73, 3. 

bar bdr adj.; i svag form äfven bdra (från hsv.), jfr bårar- 
mad &c. 

bara 4 ), *ba bdra 1. ba adv. o. konj. 1) Endast 2) Så snart, 
om. 

bararmad omskr. med [ha gqr] ma bdra arma. 

barbent omskr. med [ha gar] ma bdra bayna. 

*bard 5 ) ingår i sms. väder-*bard, qv. v. 

barfotad omskr. med [ha gqr] ma bdra fetra. 

barhnfvad omsk. med [ha gar] ma bdra horn. 



l ) nhty. bange idm., noder formen *bang anv. i Öb., EF., 
Nyl. o. vida i Sverige (Rz 22 b); äfVen fsv. banger. 2 ) isl. fsv. 
banna v. 'förbanna. 3 ) Lan (södra Gd) bobdist (enl. Klintberg). 
*) I bet. 2 [obet. *ba] allm. i öb., EF. o. Nyl.; äfven nppg. (rån 
Fryksdal. I Estl. o. på Bnnö däremot användes bara som konj. 
= hsv. 'men'. 5 ) Burtr. (Vb.) — bal i samma bet. < isl. barör 
eg. 'slagen'. 



15 

barhänd omskr. med [ha gar] ma bära hmdra. 

bark bark ut pl., nu 

barka bark sv. vb. 1: 1) tr. Afslå barken från trän; jfr 
*harta (l:a gängen), draga (2:a g.), skafva (3:e g.). 
2) tar. Garfva. 3) intr. b. ov Skynda i väg. 

barkbröd bdr^bro pL -brgdar n. 

barkbåt — ers. af bräd-*smacka, 

barlast barlast ut pL, m. 

barm barm ut pL, m. — a kan mt sata qdaras bon i barm* 
so mt fQtg shkar fram Ordspr. 

barmhärtig bårmh&rU adj. 

barn bön l ) n. Gr. § 1 10, 4. — to bom far ha som ha ro- 
mar at, so val a mypd Ordspr. — Syn. kläpp, *kott, 
*tussevask. Jfr äfsing II. — barnsjukdom jfr älta 
s. n. 

barndom båndöm ut pl., m. 

barndop böndbp n. 

bara-*fi8 båwfbas ut pl., n. Barnsbörd. 

barnftdd bårftd 1. bdijf%d oböjl. adj. 

barn-*hylla bönhfplu t Barnsköterska. 

barn + juoni fi. b&njtynur pl. t Barnsligheter. 

barnkammare bögkåmar pl. obr., m. [i Jakobstad]. 

barnklut bågklikt pl. -ar m. Trasa an v. vid skötande af barn ; 
äfven blöjor m. m. d. 

barnkläder bögkUdar pl. t 

*barnkona 3 ) bögkUnu f. Barnsängskvinna. 

*barmkonomat 3 ) bögkunumåt ut pl, m. Mat (ss. ost, soppor, 
gröt m. m.) som af besökande medhemtas åt barnsängs- 
hustrun. 



*) Öb., Norrl. (Re 24 a), Hvbfj., EF., Nyl., E«tl., Bo , Norge 
(■endenfjelds) änder samma form *bån. 2 ) öb., Dl., Norge. 3 ) Öb., Dl. 



16 

bara-[koll] *-kullf bögkula m. 

ban-*leka *) bönld>kxi t Barnleksak. 

barnmorska b6r&b§ku f. 

barnro bönröw ut pL, f. Lugn for ens barn. — ja^&ka sas 

n&der m stånd so fe^iu bonrQw. 
barasjuk 9 ) b&nsphk adj. Häftande i långt framskridet stadium 

(om kvinna). 
bara-*skv&k b&nskvåk ut pl., n. Barnskrik, 
barnsäng bdnsagg ut pl., f. i uttr. hg t bons&ndia anv. om 

kvinnor, som vänta sin nedkomst 
barnsöl — ers. af kristning. 

barn-*tåna s ) böntbna oböjl., g.? Undfägnad, som af barn- 
sängskvinna bjudes besökande. — dr\k 1. jita bgntona. 
*barnug 4 ) bånu adj. Barnslig. 
barnunge bönugg pl. -ar m. 
barr bår n. 

barrskog bdgkbg pl. -ar m. 
barrträ bdrtra pl. trader n. 
bas I bås ut pl., n. Aga. — je tymslagg [o: tumslång] bast 

ot bom tis. 
♦bas 5 ) II n. Gång, vicis. — hur kan du vaka so hng % a\t 

bas? (d. v. s. i en fortsättning). 
basa basa sv. vb. tr. 1: 1) Aga, ish. barn. 2) Värma; t ex. 

dropuna basar brysh. 
*baska 6 ) bå$k sv. vb. intr. 1 [om nan] Slå, piska. 
*basor båsur pL t Ris, aga. — bom ska fo bastma. 



*) Öb„ Nyl., Norge. 2 ) Öb., Vb., Nk. (Ri 24 b), Norge. 
8 ) Öb, Njl. Jämförel af Bs 771 b — säkerligen pH fallgoda skäl 
— med fsr. barna-tana f. Wnlinda. 4 ) Pg., Nyl. *) Nyl. *bas 
1. *bås Fby *bås n. idm.; *bas äfven f. ö. i Öb.; jfr Dl. *bas 

'étund*. — *bas: hsy. basa 'springa' = bsv. gång: gå. 6 ) Njl., 
Fbj, SM-e, Bhl.; jfr nltj. batschen idm. (Bbrohaus). 



17 

bast bäst ut pl., f. 

bastå bast sv. vb. tr. 1. — notv a ha bastå o bundb. 

bastmatta bå&tmåtu f. 

bastrep båstråip n. 

bastu bds_tu f. 

bastu-lafve bästulåva m. 

Hatting *) bdhgg pl. -dr m. Byting, qälfevåldig gosse. 

*baxt 2 ) båkst ut pl., m. Bakning, bak. 

♦baxtas 3 ) båkstas sv. vb. dep. 1 Åtrå sig. 

beck bék ut pL, n. 

beeka baka sv. vb. tr. 1. 

beckad-sn&rt 4 ) békasnåri pL -ar m. Båll som löper 

längs marken (term i bållspel). 
beekfig] *-ug b&ku adj. 

*beekla bhkat sv. vb. intr. 1 Utan allvar syssla med ngt. 
beekolja békdhju ut pl, f. — Ex. under amper, 
becksvart béksvårt adj. 

[beekjsffmsstffflar beckad- b&kasgm&tävlar (m.) pl. t. 
becktråd béktrod pl. obr., m. 
[bedja] be bé pret bd sup. bit 1. bud* vb. tr. o. intr. 
[bedjare] *be[d]sare 5 ) béamr m. Tiggare. 
[bedjar]-gubbe *be[d]sar- b&isarguh pl. -ar m. Tiggargubbe. 
[bedjas] *be[d]sas bfos pret o. sup. b&bst vb. tr. o. intr. Tigga. 
bedraga hdrd pret fodr$w sup. fodrév/i vb. tr. 
bedrSflig hdrfavh adj. 
bedrfffva b*dr$v sv. vb. tr. 1. [Sälls.]. 
befalla hfdl sv. vb. tr. 1. 



*) VNyl., Uppl., Vm., Sdm., Nk„ Sm., Öld, BK, Hll (Bb 26 
b), Fryked.; -tt- < -tt£-, jfr eng. bantling. 2 ) Öb., Fby, Nyl. 
idm.; isl. balcstr (gen. -rs) m. idm. 3 ) *baxtas NK, *&Offa Kr. 
Be, *baxas Pg. idm. 4 ) Pärna (i ÖNyl.). 5 ) Öb. allm., Vb., Mp., 
Bort., Estl.; isl. beidask vb. Jfr mlty. bidder m. 'tiggare*. 

2 



18 

befatta [sig] fofdt^sa sv. vb. rflx. 1 [ma tig]. 

befäl hfä 1. bifål ut pl, n. 

begifven hdåiv* L hjiv> adj. [po 1. ä* na]* 

begrafhing fogr<£vm%g pl. -ar f. 

begrafva hgrdv sv. vb. tr. 1. 

begripa hgrkp pret bigré&p sup. hgrip* vb. tr. 

begära fty^r sv. vb. tr. J. 

behaga — ers. af lika v. 

behaglig bihågh adj. [Ordet användes ej om människor]. 

behei x ) lty. fohkj ut pL, n. Bråk, )>estyr. 

behof brfifaw n. — Sälls., ers. vanL af *tarfva s. 

behåll bthdfä l bhhöfå ut pl., n. — a§t hqr a na i Inhala ov 

pagga sin. 
behålla bthdfå pret bthiifå sup. btfidfå* vb. tr. 
behändig hh&ndi adj. 1) Fiffig. 2) Händig. 
behSfva bihév sv. vb. tr. 2 L 1. — Syn. tarfva v. 
bekant hkdnt 1) adj. 2) pl. -«r, best -re, m. & f. 
beklaga btkldga sv. vb. tr. 1. 
bekv&m btkv&m adj. [Sälls.]. 
bekymmer bttéipwbar n. 
bekymra hfapwbar sv. vb. tr. (vanl. rflx.) 1. 
bekänna btiåån sv. vb. tr. 2. 
belåten Inlétn adj. (forek. blott som pred.). 
beläte balat n. 
beHhia bdén sv. vb. tr. 1. 
ben bom n. — l&g batna po r\pd£* Us. Da, skynda. — *Syn. 

*bäcklar, *skånka, fi. koipi. 
bena s. b&tnu pl. obr., f. 
bena v. I b&in sv. vb. tr. 1 Rensa fisk. 
bena v. II båm sv. vb. tr. 1 Bena håret 

*) Ordet »nv. i EF. o. Nyland. 



19 

♦bena l ) v. m b&m sv. vb. intr. 1 [ov] Gå 1. springa raskt 

ben[ig] *-ng b&mu adj. 

ben-*knoka båtgknbhi f. Benknota. 

be[n]ling bfobgg pL ~ar m. 

benpipa bém- 1. b&\mp\pu f. 

ben-*rammel 2 ) ft^nrgmfta? n. Benrangel. [Ordet anv. i de 

nordliga byarne]. 
benrangel bémräggal n. 

ben-*skeda? bémsUaiju f. Spigg. — Gr. § 192 C 1 «. 
ben-*skirfla b&mstélrvlu t Benskärfva. 
bero bir£iv sv. vb. intr. 3. — a&t birowår (1. Uror) ha na 

po hade, mt. 
berätta birét sv. vb. tr. 1. 
berättelse hratds pL -ar l [Sälls.]. 
beröm birém ut pL, n. 
berömd birémd p. p. & adj. 
berömma birém sv. vb. tr. 2. 
besatt hsåt adj. 
)>e[8e] *-si hsi pret hsö sup. 6*^/^ vb. tr. — om a gar okrig g 

o bmrjandt? [Jfr om], 
besinna [sig] hsin^sa sv. vb. rflx. 1. 
beskaffad biékåfa adj., blott pred.; t ex. soyps a ha hskafa. 
beskedlig hslséh adj. 
beskrifva hékrlv sv. vb. tr. o. intr. 1. 
beskärma [sig] hsUérm^sa sv. vb. rflx. 1. 
besluta bMtbt sv. vb. intr. o. tr. 1. — Syn. *sinnesätta 

[*ig]. 
Ibesman] *Msman 8 ) bfoman n. 
*besmide 4 ) hsmid ut pl. t n. Möda, bråk. 

*) Njl., Fby, Gd, SM-e, Bl., Sk. — fris. bénm idm. 2 ) Jfr (?) 
Onnsd benkvarn n. idm.; i Px ben-*raf n. •) fev. bisman bys- 
man o. 4 ) Px o. Mx samt Hs., Uppl., Sdm., Nk., Vg. (B» 30 
a — b), Sörb. 



20 

*bespar hspår ut. pl., ii. Besparing. — Ad, som Urna yw, 

har ja i btspqr. 
best 6&ä£ pl. -ar m. 

bestyr bistyr n. — Syn. [*g»rda] *garda- 
bestyra bistjfr sv. vb. tr. 2. 
bestå bistå pret &wf$w sup. fosté*,;* vb. tr. 
bestSlla fastål sv. vb. tr. o. intr. 2. — Syn. tinga, 
bestämma bist&m sv. vb. tr. o. intr. 2. 
besv&r bisvér pl. obr., n. 
besvara hsvér sv. vb. tr. 1. 
besvärlig bisvérfr adj. 

besynnerlig bisipn&li adj. — fosfpnh 1 ) adv. Isynnerhet 
[beta s. I] *bete 2 ) bita m. Bit, smula. — die ma m Mfa 

brgsbata, ja a so huggru! 
beta s. II &&£u ut. pl., I Deg af rågmjöl anv. vid förskinns 

beredning. 
beta v. I bkta sv. vb. tr. 1 [sondar] Smula, 
beta v. II bk\t sv. vb. tr. o. intr. 1 1. 2 Beta hudar, 

garfva. 
beta v. III bett sv. vb. intr. 1 Gå på bete. 
betala bitdl sv. vb. tr. 1. 
betalning bitatyigg pL -ar t 
bete I bkta m. Huggtand hos svin. 
bete II båit ut pl., n. Kreatursbete. 
beteshage båitishåga m. Betesmark. 
betsa bits sv. vb. tr. 1. 

betsel bkil n. — [Sällan brukl.]. Syn. *bettel. 
bett 1) ers. af *bita s., då det betyder bett af djur. 
2) båt n. Bett på äggvapen. 



l ) fsT. besynnerlika ; med samma bet. i Öb. allm., EF. o. 
Nyl. *) i si. bite ni.; msk. äfven i öfriga östsvenska mål. 



21 

♦bettel *) bitul pL UMar 1. Utlär m. Betsel. 

betyda Utyd sv. vb. tr. o. intr. 2. — Syn. *väsa (i nek. sats) 

betydlig bttt/dlt adj. — a§it a ha na fotydlit ma hade. 

betyg bttjg n. 

bevara bwdra sv. vb. tr. 1. 

bevars bwd§ interj. 

bevis bwls n. 

bevisa bwls sv. vb. tr. o. intr. 1. 

bi bl n. 

bibel bibil ut pl., m. 

[biblisk] *bibelsk') bjbalsk adj. 

bida 6fe? sv. vb. intr. o. imp. 1. — lia bidar tis. Det dröjer, 

det låter vänta på sig, det blir ej, bättre. 
bidrag bidrag n. [Nytt o. sällsynt ord]. 
*bigir[d]Miiig 3 ) Hféwgg pl. -ar f. Bård. - Gr. § 20, 1. 
bikta — ers. af skritta, 
bila s. bttu f. 

*bila 4 ) v. bil sv. vb. tr. 1 Hugga 1. tälja med bila. 
bild biffl pl. -ar m. 
bilda biH sv. vb. tr. 1. [Sälls.]. 
bildad bij^a adj. [Sälls.]. 

bilderbok bi$arb$k pl. -bökar f. — Syn. *grantubok. 
biljett biljet pl. -ar m. 
[bill] *bild *) bifä pl. -ar m. 
[billig] *bilig bih adj. 
*biada 6 ) s. £>wrfu f. Yidjeband kring kvastar, vispar, gärdes- 

gårdsstör-par o. s. v. 

1 ) isl. bitoll m. Ordet forek. — i allmb. bet. 'manlag i bet- 
sel' — allmänt i svenska mål (Sverige, Finnland, Estland; Rz 34 
a) och knnde förty upptagas i skriftspråket. 2 ) Likaså Nyl. o. Fryksd. 
3 ) Allm. i Öb., Nyl., BP., Åld o. Sverige. Rz 27 b, Lgr Btr. p. 
67. 4 ) Allm. i Fld o. Estl. 5 ) isl. bildr fsv. bilder m.(se 
Fritzn. * o. Tamm Btym. Ordb. 2 s. v.); *bild öb., Nyl., EF., Åld, 
Estl. o. Ra. 6 ) Nyl., Sm. 



22 

binda v. bind pret bänd sup. bttnd* vb. tr. 

bindsnia bmzuln t 

binnik[e]mask bimkmåsk pL -ar m. 

biskop bi&kop pl. obr^m. 

bit — ers. af beta s., grand, smula m. fl. 

*bita s. bitu l Bett af orm o. d. 

bita v. bit pret. bé*t sup. bit* vb. tr. 

biUs pret o. sup. bfast vb. dep., t ex. hun biUs [»: 
humjtitts]. — sUal po ba du mt hhs tis. 
bitter bitar adj.; böjn. bitara o. s. v. — Syn. amper. 
bitti[da] l ) bit* 1. bit* komp. bitnan adv. - Gr. § 111, 1 p. 

— * moru hti to katu ha sihh cert^opu Ordst — Aa, 

som ht> vql bud*, ha hmar qv Ordspr. 
*bjorn 2 ) b\6ti (pL -ar) m. Björn; blott i ortn. hå^bbga m. 

def. 'björnbågen', namn på en mosse vid Pyrckinäs. 
bjuda bi%Ud 1. bjtäd pret. bémd sup. bäd**) vb. tr. o. intr. ~ 

ha bmdar vmot Det kännes motbjudande. 
bjudning ht&dmgg 1. bjiUdmgg pL obr., f. 
bjälke bmttk L bikXk L fyito 1. bjéXk pL ^ir m. 
bjällra b k &Hru L tyä#rw f. 
*bjära — se bära. 
*bjäre — se *bäre. 
♦bjärg — se bärg. 

bj8rk, *bjärk *) b^érk 1. bjérk 1. biérk 1. bjérk pl. -ar f. 
bj»rklake, *bjärk- b k årk- L bjérklåka fl. i/-] ut pl., m. 
bjflrkskog, *bjfirk- bitrk- 1. harkskög [1 6;-] pL -ar m. 

*) Lundell upptager i si» ordlista bitti som hav. 2 ) fsv. 
biörn; enkelt i ÖN. o. Eetl., i smss. äfven i Nyl. (Vll NE. s. v.). Jfr 
Hcltman Finnl. Bidr. p. 121 n. 1 o. p. 151 m. 59. s ) Böjes i 
isl. Möda pret. bouö p. p. boöenn. 4 ) Öb., Hsk., ÖNyl., Rg. & 
W. (i Estl.), Ru., No., Vb. (Ra 29 b), Dl., Fryksd. o. Sörb.; fsv. 
biark blott i ortnamn (Tamm Etym. Ordb. a s. v.). 



23 

bjSrk-*snod, *bjSrk- biårk- L biérksnöd [1. 5;-] ut. pl., n. 

Björksnär. 
björkved, *bjirk- hérk- 1. tyérkvå 1. -t>é [1. bj-] ut pl, m. 
bjJrn b%iti L 6/étt pl. -ar m. — Syn. *bjoni, nalle. 

fofij tota namn på en springlek. [Åfven hggjkoka]. 
bj5rn-[mossa] -mosse bifambsa 1. bj&mdsa ut pl., m. 
bjffrnrSf förek. i tis. ha a vnt na mattorn &ti Uobor * 



black Udk adj. — bldUi m. def. är ett hästnamn. 

blad blad 1. bUd n. 

bladbuk *) blddbihk (vanl. i best form d. v. s. -W*fe*) ut pl, m. 

Bladmage(n hos idislare). 
*bladder-påse Uådarpösa ut pl, m. Bladmagen hos idislare. 
*bladdra») v. I Uddar sv. vb. intr. 1 Bläddra. Gr. § 16, 3. 

— tu^ka mt Uddar i gut£ ol$ bQfh! 
*bladdra 3 ) v. II Uddar sv. vb. intr. 1 Pladdra, sladdra; 

skräfla. 
*bladdra s. Uddru f. Skräfla. 
*bland 4 ) 8. 'blandning' ingår i smst i-*bland, qv. v. 
bland p. bland prep. — Hällre ibland, i lag med. 
blanda v. bland sv. vb. tr. 1. 
[*blanda s.] *bl&nda 5 ) blåndu pl. obr., f. Blandning; spec. 

blandning af mjölk och vatten. 
blank Udgk adj. — Syn. glad bet. 1. 
Hanka blägk sv. vb. tr. 1. 
blast — ers. af kål bet 2. 
bleek blåk ut pL, n. 



*) iiVen Ormsö o. Gav. *) Ra. blodar idm. Jfr Tamm 
Btym. Ordb. bläddra. *) i si. blaöra; Nyl., Fby, Dl., Vl. f Ög., 
Bl., 8k. (Ri 37 a & 493 a). 4 ) isl. fa v. bland n. idn. 5 ) VNyl , 
Korpo, Norge stallvis. 



24 

blecks v. bUka sv. vb. tr. a intr. 1 Hugga märken i trän till 

vägledning. — Syn. fi. pilkata. 
*blecka s. blika l Till vägledning i trä inhugget märke, 
blf ek + ptaekki fi. bléJ$påmk pL -ar m. Bleckhink. 
blek bl&ijk adj. 1) = hsv. 2) Lugn, om sjön ')• — sym & 

alt bleqk tj&a. 
♦bleka*) s. bU&u ut pL, £ Stiltje. 
bleka v. UUc sv. vb. tr. 2. 
blekna bladen sv. vb. intr. 1. 
bleksot blå*ks£}t ut pl., f. 
blemma blému t — Syn. kvesa L 
[blessera] *blassera 8 ) blåser sv. vb. tr. 1. 
♦klicka s. bliku f. Glimt 
♦blicka 4 ) v. blika sv. vb. imp. 1: 1) Glimta, skimra. — h& 

blika fxp egu. 2) Blixtra. 
blid blid adj. 
♦blida 5 ) blidu ut pL, f. Tö. — Ingär äfven i sms. nise-^blida, 

qv. v. 
[blifva] *bli bU pret blé#> sup. bliv*. — hu ha styg bhv*, 

huda fltfrh sqn ja sist so hanar. — Hällre varda. I 

bet 'kvarblifva 1 ersattes blifva af lämna 2, slippa, 
blind blind adj. 

blindbock blimbbk ut pL, m. En lek. 
blindbrffms blin- L blirnbr\pm$ pl. -ar m. 
♦blindick?*) bllrmk pl. -ar m. Liten blecklampa. — Syn. 

♦blunda s. 



*) Bhl., Hll., Bl. (Bz 40 a). 2 ) Uuder ngt olika former i 
öb., Hrbfj. o. Sörb. Utmärker eg. hafrets bleka färg under lngn 
och solsken. No. bleikja f. 'ljnsning på himmeln', blika (i 9 ) Vind- 
Btille med blankt rand'. 3 ) öb., Fby. *) isl. hv. blika t. 'glänsa'; 
Öb., ÅkL, EF., Nyl., Bstl., Bn. samt Hs., Svea- o. Götaland (Ri 
39 b). 5 ) öb., Fby, Nyl., Nb. t Vb., Mp. (Be 40 b); No. Uida f. 
'blidbet'. «) 1. äldre "blinka? 



25 

blindrem bUn(d)rkkm pl. -ar f. Rem hvarmed bogträna (*rin- 

kerna) nedtill hopbindas. 
blindstyre bUnstyr ut pl., n. Närsynt person. 
Mind-Syrak bUnsyrak ut pL» n. Närsynt person, okv. 
blinka bUgb sv. vb. intr. 1. Hällre säger man 'klippa ned 

Sgonen'. 
*Uis l ) Uis ut pL, m. Bläs. — blisq hästnamn. • 
♦Miska*) blkJc sv. vb. imp. 1 Fläkta. 
*blister-8kita bllstasUitit ut pL, f. Svär diarré. 
♦blistra 3 ) v. Mister sv. vb. intr. o. tr. 1 H vissla, 
♦blistra*) s. blistru f. 1) Blåspipa, flöjt 2) Pudendum mu- 

lieris. 
*blisug blisu adj. Blåsig. — Mteuhévu är hästnamn. 
♦Mixa») bliks sv. v. intr. o. imp. 1 Fläkta. 
blixt bU&t pl. -ar m. — Syn. toreld. 
*bHxta 6 ) bUl&t sv. vb. intr. 1 Väsnas, bullra. — va a hade 

fy> i bh&étas mp Qtar, poytkar! 
[blixtra] *blixta 7 ) bUM sy. vb. imp. 1. — Syn. *blicka v. 2, 

ljnnga. 
H#ek blek n. 
bM blid L bl&w, det blgn, ut pl, m. ha doga bl a » iskuna 

so blqn stnta. — blgn a Uokara awjvatm Ordspr. 
H#da bl£d sv. vb. tr. l[nzjnv\ 
blfd[ig] *-ug bfydu adj. 
Mtdigel btydigal pl. -\glar m. 
bU« J?£m Pu. 1. Www ut pl., n. coll. 
Hmbirk blgm- 1. blumbitrk pl. -ar m. Blomkruka. 



*) da. Uis idm. 2 ) öb. Fryksd. *bliska, No. bliskra idm. 
3 ) »1. fav. Mi^ra v., krarlefrsnde i öb., Åld, EP., Nyl., Eatl., 
Bo., Norrl. (EU 41 b) 9 Sörb. *) Bet. 1 allm. i Öb., EF., Nyl. o. 
&U., bet. 2 Ifren i Nyl. — isl. blistra f. 'the moothpieco of bel- 
W. *) Frykfld. •) Öb. allm. 7 ) Boel., Nyl., Estl. 



26 

blomma s. blomu 1. blumu i 

blomma v. blfrn sv. vb. intr. 1. 

*blommas blömas sv. vb. dep. 1 Blomma, blomstra. 

blomster blomster n. [Sälls. ord]. 

blossa förek. i tis. blosand* ré Blossande röd. — Ers. af 

*flo8sa. 
blott blöi adj. förek. endast i tis. bl6t o bår = *hammeslit. 
bland blund ut pl., m. — Ingår i sms. fågelbhind, qv. v. 
*blanda s. blunda f. Liten lampa. 
blanda v. blund sv. vb. intr. 1. 

blus bhUs pl. -ar m. Tröja utan sommar anv. af kvinnor. 
bly bl$ ut. pl., n. — sg. def. blfoi. 
blyertspenna Wjfapånu t — Jfr Gr. § 204 C 1 «. 
blyg bltUw 1 ) adj. — Gr. § 24, 3 — jfr ock § 141, 2. — 

bon* & bltuw Barnet känner sig oroligt i främmandes 

närvara (nyL *frimjar). 
bly-*kocka btykdku i Pjes i knappspelet 
blå bU adj. 

blåbär bUbcer n. — Ex. se bjffrnrfff. 
[blåbärsj-ris *blåbire- bUbariris ut pL, n. 
blåfema 2 ) bUfrnu t 1) Löja. 2) Ånv. om en mager och blek 

flicka. 
blåklint — se *styggsblomma (1. styck[e]s-?) 
blåklocka bUklöku f. Campanula. 
*blåkog 5 ) blöku adj. Tölpaktig, dum. 
blåman 4 ) btymån pl. bUmhn(ar) m. Tordyfvel. 
blåmask blémå&k pl. -ar m. Tordyfvel; äfven : gråsugga, Oniscus. 
blåner blånar pl. t 



*) isl. bliugr. *) I bet. 1 allm. i Öb. *) Öb., Fby, eg. 
otymplig 1 ; jfr No. blåking m. 'beniBvneUe på en ung og §p»dlem- 
met person. 4 ) Allm. i Öb. i denna bet. 



27 

blåptjke bWpbyk pl. -ar m. Stormhatt^ Aconitum. 

blåsa s. bUsu f. 

blåsa blås sv. vb. tr., intr. o. imp. 2. — bios, kay, so /« w <£w 

fikuna Ordst — ha va so blosancL tis. Det var nöd och 

brådska på förde. — Syn. väfllra 2. 
blås[bfilg] *-bälge blösbtija 1. ftåjya m. 
klås[ig] *-ng 6Wst« adj. — )ia a to * blosm vadar * w tfa. 
blåst 6Ws£ ut pL, m. — Syn. vind, riter, 
blåsväder blösvkdar ut pL, n. 
*blåta 1 ) blota sv. vb. imp. 1: 1) Regna, dnska. 2) Töa. 

— ha blotar upö so hävdandet). 
*blåtna*) bléky sv. vb. intr. 1 Blifva uppblött 
Hack blek ut pl., n. Skrifbläck. 
bläckkorn bl&khöti n. 
bläckjjg] *-ug bUku adj. — häda darfi val^o blaktt om 

tryni ta ha sku sta skriv. 
bläddra s. bl&dru f. — Syn. porla s. 
bläddra v. I — ers. af *bladdra. 
*bläddra») v. H bladar sv. vb. intr. 1:1) Fladdra. 2) bl. o V 

Ila i väg. 
blänka bttqk sv. vb. intr. 2. 
bläs — ers. af *blis. 
bläsand blåsånd pL -kndar f. 
blåsig — ers. af *blisug. 
H5da blqd sv. vb. intr. 2. 
blöja bliyyu l 

bWt s. bléypt g.? forek. i tis. hg 1. lag > bltiqpt* 
bttt a. bUypt adj. — Syn. *klottng. . 

l ) Öb. f Da., Na., Pby, Eatl. = no. blota v.; nyiel. bloti m. 
'to'. Afljnd till fn. blputr hav. Wö£. 2 ) ial. fav. blotna idra., 
kTarlefraode i Öb., EP M Nyl., D., Bn. f Sm., Vb. 3 ) Ok. t Fby idm.; 
no. bledra t. 'Qaae. 



28 

blöta v. bUypt sv. vb. 2: 1) tr. = hsv. 2) imp. Gloppa, 

slaska. ha bfyy>tar upo. 
bUtta s. I bUxptu ut pL, f. 1) Regn, slask. 2) Blöt, i tis. 

hg L lag * btiqptu. 
*M8ta *) g. II bUtu t Mpget hjortron. 
bo v. b(nv pret o. sup. bfå vb. intr. 
bo s. b$w n. — Jfr *bylla, *byssja. 
bobin — ers. af fi. kekä. 
bock I böU pl. -ar m. Caper. 
bock II bdb pl. -ar m. Såg- 1. kuskbock. 
bocka I bök L Wfc w *d sv. vb. intr. L rflx. 1. 
*bocka 2 ) II (L *bucka) båk sv. vb. intr. 1 \U na(n)] Puffa. 

knuffa. — nu buka du U bQh so ha ful. 
*bockla») (L *buckla) bokal sv. vb. 1: 1) tr. o. intr. Knuffa, 

stöta. 2) intr. Falla, ramla. — ku4u bekla okul t <kUa, 

vb cbttar gq tid ostq drq up anar. 
bockskägg bökstSkg ut pl., n. 
bod bgd pl. -ar f. 

*bodijft? 4 ) bud&y sv. vb. intr. 1 Stöka. 
bofink béfigk pl. -ar m. — Syn. *vitare. 
[bog] *boge bQiva m. 
bogsera L *boxera 5 ) biiksér sv. vb. intr. 1 Anstränga sig» 

bråka med ngt — va buJcsera^tju jambh ma had&tan 

n\p ? 
bogsprSte bbfoprhyt n. 
bogträn — ers. af *ränker. 



') GK. likaså, - Korsn. (SÖb.) bUtgum f. Jfr. Nyl. 
*glottron n. idm.: glöta ▼. 2 ) öb. allm. i bet. 'stånga* o. 'falla'; 
No. buka (u') = mlty. boken v. 'slå 1 . 3 ) Lfj. i bet. 'falla'; freqv. 
af föreg. 4 ) Ingalooda är detta säregna ord vål. urspr. ett snbst. 
bo-däja = No. budeigja 'malkepige' — sedermera anv. som rb. 
'arbeta som en piga 1 ? 5 ) Med samma bet. åtm. &fren i Nyland. 



29 

bohvetegryn — ers. af tattargryn. 

*bojs *) böjps adj. Stolt, högfärdig. — ha a so boxps po^sa. 

*bojsa l ) böy>s L Mypsas sv. vl>. intr. 1. dep. 1 Väsnas, föra 

oljud; yfvas. 
bok båk pl. béker f. — fal bgk tis. Tillräckligt; t ex. ngtva 

huer fulfm^) bok ra*j. 
boklida bökUdu 1. béktöda pl. obr., f. Bokhandel. 
bokpicka b$kp\kii t Peksticka. 
bokpinne békpin pl. -ar m. Peksticka. 
bokstaf bQkståv pl. -stkvar m. — Syn. ord, staf. 
bolag bbläg n. [Sälls.]. 
bolster 2 ) bålgtw n. Hufvuddyna. — Syn. kudde. I sin hsv. 

betydelse ers. bolster af dyna. 
bom bfrn pl. -ar m. 1) = hsv. 2) Häfstftng. 
bomkäpp bfymUkp pL -ar m. Stake hvarmed väfbommen kring- 

vrides. 
bomma båm sv. vb. tr. 1 [tip na] Medels häfstäng upplyfta 

ngt. 
bomolja b^mklju 1. -dhju ut pl., f. 
bomull bomid ut pl., f. 
bomullstyg bémulsti/g ut pl., n. 

bomärke bömcbrk n. 1) = hsv. 2) Pudendum mulieris 3 ). 
boidblyg bun~ 1. bximbhliw adj. 
bonde bön 1. bun pl. béndar 1. bandar. Gr. § 22, 4 n. 1. 

I ortnamn bandas. — bun a bun fa$t a vQl^§falka> » 

sm$r* Ordspr. 
bondfolk oms kr. med béndr&s (1. Mndras) falk (1. fdXk). 



l ) *bojS a. GK. o. NK. = P-P, i Na. m. 'hurtig karl'; jfr 
Pby *boja v. 'bullra'. Kunde gärna vara det eng. boy 'gosse 1 (pl. 
boys) importeradt. 2 ) Med samma bet. redan i i si. o. fsv. o. åtm. 
i Vörå (Pbbudbkthal). 8 ) Så ock i Pyttis (ÖNyU). 



30 

*bondföding bun- 1. buwfhdtgg pL -ar m. 1. f. Person, född af 
bondeståndet 

bondgubbe buggiib pl. -ar m. 

bondgård buggal pl. -golar m. 

bondkarl bågkår pl. -fcdrar m. Bonde. 

bondkvinna bugkvmu f. 

bondland Jwn&wd* n. def. (ut pL) Bondebygden. — hur txpk 
ni om er jcer po bunlandi? 

bondlnrk bunlitrk pl. -ar m. 

bondpojke bun- 1. båmpöypk pl. -ar m. 

bondska bonsku 1. bunsku ut pl., f. Bondaktighet i uppfo- 
rande, språk o. s. v. 

[bondsk] *bondskng bonsku 1. biin§ku adj. 

bord bol n. 

*borda — se bdra. 

bordsände bol§knda m. — a§tufq^§ka seis ver bolganda o 
dnk kaf. 

borga bårg sv. vb. intr. o. tr. 1. — Syn. ansvara, *taka. 

borgen förek. i uttr. ga i bonp fijp nan. — Omskrifves 
hällre. 

borgmästare bårgmkstar 1. bårmh&tar pL obr., m. 

boricka bånku f. Vanligt ss. okvädesord. 

[borr] *bår *) bår pl. burar m. 

borra böra sv. vb. tr. o. intr. 1. 

borst — se *b$rsi 

borsta bå§t 1. bö$t sv. vb. tr. 1. 

borste bågta 1. bö&ta m. — Syn. *viska, 

bort bart adv. 1) Bort 2) Borta 2 ). — bart frön ega, bart 
frön jcerta Ordspr. 



*) Likaledes Fby, Nyl., Ro. o. Sörb. 2 ) Deesa båda betydel- 
ser har ordet i samtliga östsrenska mål. 



31 

borta — ers. af bort. 

bortblanda — se *8umla. 

bort-*brillad bårtbrlla adj. Förbryllad, bortkommen. 

bortskyld[ig] *-ng 1 ) bérttféjpfåu adj. Skyldig „öfver ögon 
och öron". 

bort[tagen] *-tägen bértJw p. p. 

bort[öfver] *-yfve bérfjpv* prep. 

boskap — ers. af kreatur. 

boskifte bésiålft n. 

boss bös ut pl., n. — tu ma h#vu o bosi t säges till en dum 
person. 

boss[hufvud] *-hMv~ud böshhvu ut. pL, n. Okv. for en dum 
människa. 

boställe böstkl n. 

bot båt pl. beter f. 1) = hsv. 2) särsk. Medicin. 

bota båt sv. vb. tr. 1. 

botten bot$ pl. bötnar m. — mta boty som pra$t\s 8&U> 
Ordst — Jfr *skotte. 

bottenkarl 2 ) båtqkår m. i smst bötykans-brbdaii m. def. En 
tarm, processus vermiformis? 

bottennjMk ») bétnmiM L -mjvlk (1. ^k) ut pL, f. Ett sked- 
blad surmjölk, lagd på den tomma bunken for att. filmjölk 
skall kunna bilda sig. [Uttalas nästan Wfypm*.-]. 

bottentarm böt&tårm pl. obr., m. Ändtarm. 

botteatyg 4 ) bötytyg ut pl, n. Tyg å hvilket afvigan är skildt 
utmärkt från rätsidan. 

bottna bétn sv. vb. intr. 1. 



') Åld. f SM-e, Fryksd. 2 ) böttfcår m. i öfr. öb. = Fby 
'bottnare m. idm.; botterikarU-brodern öb. allm. = Fby *bott- 
nar(e)broder, Sdm. Nk. ög. bottenbror idm ; No. botning m. 
'fjärde magen'. 3 ) Allm. i Flds svenska bygder. 4 ) Öb., Nyl. 



32 

* -bottnad -bötna adj., forek. i sms. o. utm. botten af viss be- 
skaffenhet, ss. t ex. fin- [o: ffm-], grö-, gr$(tv)-bdtna 
o. s. v. 

bra brå adj. & adv. — tii^&ka a&t jmtv, ja har > so bra* 
mm. 

*brack l ) ingår i sms. *störjebrack, qv. v. 

braeka bråfai f. Okv. — brdkur pl. t Byxor. 

♦bragd 2 ) ingår i sms. sko-*bragder, qv. v. 

*brak bråk ut pl., n. Anfall, försök, [mf] t fät (L /«s0 
ftrgfe* [Icke] vid första försöket. 

braka bråka sv. vb. intr. 1:1) = hsv. 2) Pedere. 3) Stur- 
skas, uppträda braskande. 4) br. okul Ramla. 

♦brakos bråkus pL obr., m. Okv. for en person som lått fal- 
ler. 

*branad bråna adj. Brant — ha ga^o branat ner. — hude 
lida a ah branast jar i trakta. 

brand brand pl. -ar m. 

brandförsäkra brand- L bråtvfxpsakar sv. vb. tr. 1. 

brandj&rm bråndj&n n. Trefot 

brand-*kax bråniékks n. Brandkrok. 

bramdsprnta brån(d)sprthtu f. 

brandstake») brån(d)ståkam. Eldgaffel. 

brandsyn brån(d)si/n ut pl., f. 

brant s. brant pl. obr., in- 
brant a. brant adj. — Syn. *branad. 

♦branta 4 ) brant sv. vb. intr. 1 [ov] Luta (om marken), vara 
brant. — marft* brantar ov mgt oga. 

b*rasa bräm f. 



l ) Jfr bräcka. 2 ) Bz 48 b bragd (Hs. Uppl. 8dm. 8m.) m. 
'redskap'; jfr hsv. fiskebragder. *) Med denna betyd. allm. i Fld 
o. Bstl. samt fifveo annorstädes. 4 ) Nyl. Fby ^branta = No. 
bratta idm. 



33 

brasa v. brasa sv. vb. intr. 1 [upo]. 

brass ! ) I brås. ut pl., m. Mängd, hop. -t- tar va framand 

häda brasy. 
*brass II brås. ut pl., n. Bråk, bestyr. — ja & so lead häda 

bra&h 
♦brassa 2 ) brå& sv. vb. intr. 1 Väsnas, stoja. 
[braxen] *brax 8 ) bråks pl. -ar m. 
bred brktd adj. 

breda brfad sv. vb. tr. 1 1. 2. — brted bgh Duka. 
bred-[bent] *-benad 4 ) bré^dbkma oböjL adj. & adv. 
bredbrttstad brbdbrysta oböjl. adj. 
bredd br&\4 ut pL, f. 
♦bredlek 5 ) br&*cUhk ut pl., m. Bredd. 
bred-*v[id]er brk$vér 1. br&war prep. & adv. 
bref brétv n. — Gr. § 47, 2. 
bresilja, *brexilja bnsilfa 1. breksil^a ut pL, g.? 
bricka briku l 

♦brillad 8 ) ingår i sms. bort-*brillad, qv. v. 
brillor brilur pl. t 
bringa briggu f. 
brinna brln pret bran sup. brum vb. intr. — Se *svartsug- 

gas. 
♦briskna 7 ) brisy sv. vb. intr. 1 Bli blåsur, om mjölk. 
brista bri$t pret brå§t sup. bru$k vb. intr. 
brits — ers. af ♦bädda s. 



*) Öb., BP., Nyl. a ) Öb., EP., Nyl., Sdm., Öld.; No. brasa; 
mlty. brassen 'larma'. 3 ) Likaså Vörå och Runö. 4 ) b&hfia äfven 
ÖNyl. 5 ) isl. breidleihr fsv. bredhléker m. 6 ) Jfr *6ri#a v. 
'bedraga, förvända' (Öb., Na.), 'göra bryderi' (Sdm. Dl. enl. Rz 59 a). 
7 ) Öb., Ko., Nyl. Jfr *brisken a» 'blåsur, om mjölk 1 Öb. EF. Nyl.; 
no. brisken 'bitter, barsk 1 . 



34 

bro bröw pl. -ar f. 1) = hsv. 2) Brädläggning utanför en 

forstugudörr *). 
brodd brud ut pl M m. 
broder breder L brår pl. breder (def. brédra) m. — ja so 

brok[ig] *-ug 6r£&u adj. — Syn. *dmglng, *haglug; jfr 

*hjälm jte not 
[brors]-barn broder- brödebdn n. 
[brors-dotter] broder-*dotra brQåe^btru t 
[brors]-son broder- bråda$dn pl. -tfpnar 1. -$mar m. 
brosch bröf n. 

[brosk] *br8sk 2 ) &rw//sfc ut pL, n. — Gr. § 49. 
*brott 8 ) I bröt n. Underlag for häfstäng. 
*brott 4 ) II bröt ut pl., n. Bränning. 
*brott III i uttr. fål * bröt 5 ) Träffas af epileptiska anfall — 

a ha ty) som hqr vmjpoyk sow^fafå&r > bröt? 
brottas brötas sv. vb. dep. 1. — Syn. ripfas (under rycka), 
♦brottfall 8 ) brötfål ut pl., n. Epilepsi. 
*brottfalling 7 ) brötfåhgg pl. -ar m. Brottsling. 
*brott-kubba brötkii£u f. Löngrund. Py. 
brottsjö brötsih 1. -sied pl. -ar m. Bränning. 
brud brikd pl. -ar f. — Aa gajsom brmda d. v. s. försiktigt 
*bruda [sig] bnfod^sa sv. vb. rflx. 1 Ställa sig i ordning till att 

stå brud. 



*) Öb., EF., Nyl., Dl., Dis. (Bs 54 b). 2 ) isl. btiösk n. 
< *brei£Sk. — Se Tamm Bt. Ordb. 2 8. v. 3 ) isl. fsv. bröt n. 
idm.; Öb., EF., Nyl., Bl. å ) Öb., EF., Nyl., Rg. o. Wp.; no. bröt 
n. 'brandinger, belgebrnd på banker og ekj»r' (Nordl.). 5 ) isl. fsv. 
/aÄa i 6ro£ = Hs., Hjd., ög., Sm. (Ez 55 b). 6 ) isl. brotfaU 
fsv. bratfal n.; Öb., Fby., Nyl., Hs., Hjd., Sm. 7 ) Eg. en som är 
behäftad med fallandesot = fsv. brutfcettinger m. Den i målet 
framträdande bet, påvärkad af hsv. brott crimen [ordet användes ej 
i dial.], återkommer i Nyl., Sm. o. Vg. (Bz 56 a). 



35 

brudfolk briifålk 1. -folk ut. pL, n. 
brudgumme brugum pl. -ar m. 
brudgåfva brikd- 1. briigbvu f. 

brudhimmel briädhirml pl. obr., m. Ett af dukar, själar m. m. 
d. forfardigadt, vid takbjälkarne i bröllopsstugan föst 
tackelse. 
brudkläderska brtk(dh 1. bruklégku i 
brudkrona — ers. af *skruf (stor- 1. Ull-). 
brudpäll — ers. af vigningskläde. 

brud-åskådas br&dslcddas ut pL, n. Bruket att „se brud" 
utanför bröllopshuset — va Ixa a tQkut ma häda brtud- 
skodas*. 
brud-stuga brthdstfpgu f. Bröllopshus. — gq % brmdstxpgu 
Gå kring och hoptigga bosättningsartiklar till bröllopet. 
bruk I brthk n. Industriel anrättning. 
bruk II brtjik ut pL, n. Murbruk. 

bruka brthk sv. vb. tr. o. intr. 1. tu^ska mt briak mun 
na loggar, ha kombar po Uafia. — Ers. i intr. bet (= 
pläga) af *pa. 
bruklig bnhkh adj. 
brun bräm adj. 
brunn Wn 1. bron pL -ar m. 
brunnshink briin&higk pl. -ar m. 
brunns-stång brénstågg pl. britn&tkggar f. 
brunns-*timra *) brunztlmbru f. Brunnskar. 
brunns-vatten brunsvåty ut pl., n. 
brun-*rffllug 2 ) brihnrfplu adj. Rödbrun. 
brunstig — se *horsug o. kärlåten samt jfr tjuras. 
brus brtäs ut pl., n. 
krusa bnUs sv. vb. intr. o. imp. 1. — Syn. *frasa, *sjåsa. 



*) EP., Nyl. idm. 2 ) Äfvenså i Nyland. 



36 

♦brussla 1 ) briil sv. vb. intr. 1 Sturskas; yfvas. 

bry [sig] brtf^sa sv. vb. rflx. 3 [i na] 2 ). — afåa^ka a bry 

sa i va häda gisnuh f&rgar. — Syn. *vårda [sig om 

ngt], 
brygga s. brtpdzu f. 
brygga v. brijpg sv. vb. tr. 2. 
bryggare bripgar m. 
bryggeri brygeri n. 
bryn br#n ut pl., n. Rand, kant 
bryna brfn 1. brurn sv. vb. tr. 1 L 2 Slipa äggvärktyg. — 

Syn. *hvätja, *smeta v. 
bryitsten brtUnsthn pl. -ar m. — Syn. *smeta, *sä*da s. 
bryta brtUt 8 ) pret. bréypt sup. bruk vb. tr. — t ex. ;a kawjvl 

mt brud ma qvu häftar. — hrddjsa vb. rflx. Kasta 

sig, sträcka på sig. — Jfr *br5ta. 
[bråck] *bråk 4 ) bråk ut pl., n. 
brå d-andetid? bröantld ut pL, bl Andetid. 
brådarg bröårg adj. Hetsig till lynnet 
brådbränd, bröbrknt adj. (eg. p. p.) Häftigt L for mycket 

bränd, t ex. om kaffe. 
*bråd-dags brödåks adv. Tidigt — ska tu liks so te brå- 

daks? 
*bråde-tid brödatid ut pl, m. Brådskande arbetetid. 
*brådhafs s ) bröhåps ut pl., n. Brådkast — ha gqr mt i 

brohåpsi. 
*brådhafsug bröhåpsu adj. Fjäskig. 
*brådrask 6 ) brörå&k, blott i tis. i bröråéé* I brådkastet 



*) No. bruila v. 'larma, nwa\ Jfr (?) *bru$ka [< *bruika?] 
'vara bullersam' Vm. Nk. (Rz 58 b), 'vYras' Br. 2 ) Samma kon- 
struktion har jag hört i Finn by (BP.) och Ing4 (VNyl.). *) iel. 
briöta. *) a.-ner. bråk, kvarlerVande i BP., Roal., Nk., 8örb. 
5 ) Kr. br&låpsu f. 6 ) Sdm., Fryksd. 



37 

brådska brösku ut pl., f. — Syn. *8kyndel. 

brådt bröt adv. 

♦brådtomt l ) brötumt adv. Brädt. 

brådt-åt brötöt adv. Brftdt 

bråk bråk ut pL, n. — Syn. behei, *besmide, bråkarbete, 

sjå. 
braka v. bråk sv. vb. intr. 1. 
braka s. — ers. af *bråta, *k!ifta. 
brak-arbete brökåtbeat ut pl., n. Mödosamt arbete. 
*bråna*) bröna sv. vb. intr. 1 Glöda; lysa; rodna. — bronar 

ja na rq i egu? 
brånad bröna ut pl., m. 

*bråne 3 ) bröna ut. pl., m. Brand; glöd (t ex. på himmelen). 
brås brås pret o. sup. brösta vb. dep. [at 1. po nan]. — Syn. 

se slåss. 
*bråta 4 ) s. brötu f. Lin- L hampbråka. 
*bråta 5 ) v. bröta sv. vb. tr. 1 Bråka lin 1. hampa. 
bråte I bröta m. Hög, hop. 
♦bråte •) n bröta ut pl., m. Katarr. 
*bråte-sjuk brötasijhk adj. Sjuk i snufva, katarr 1. dyl. 
braeka bråk sv. vb. tr. 2 [sönder]. 

bråkas sv. vb. dep. 1 Skrefva med benen. 
♦bräda s. brådu ut pl., f. 1) Smält massa, t ex. talg 1. smör. 

2) Saltad uppkokt grädde. 
*brada 7 ) v. bred sv. vb. tr. 1 Smälta, t "ex. bråd smén. 



l ) Jfr isl. töme m. 'tid, tillfälle'. Eller månne pro brådtom 
(jfr uttalet lagomt i st. f. lagom)! 2 ) Nyl., EP. 3 ) Nyl., EF.; 
»1. brune m. 'brand'. 4 ) Under skiftande former i Öb., EP., Nyl., 
Eetl., Ra., Vb. t Nk., Sm., Ög., Vg., Bhl. (Bz 53 b). No. brota 
(d) f. 5 ) Öb., EP., Nyh, Bstl, Rn., Götald (Rz 53 b); No. brota 
(o 1 ) vb. 6 ) öb., EF.> Nyl., Nu. i Estl. 7 ) isl. breda fsv. brceäha 
v.; Dl., VI. Götaland, Gev. 



38 

bräde brå pl. bridar n. — Gr. § 227. — Jfr *bake. 

bräd-*8kåf brésköv n. Brädskjul 

bräd-[slagen] *-slägen brUlay* *<y. Brådfodrad. 

bräd-*smacka brésmåku f. Barkbåt (leksak). 

bräka bråk sv. vb. intar. l. — mqgrast fort brakar mast Orås$T. 

— Syn. *mäckra. 
bränna v. bran sv. vb. tr. o. intr. 2 (pret. o. sup. br&nt). 
*bränna *) s. brånu ut pl., f. Sveda. — Jfr sms. bröst-, sel* 

bränna, 
bränneri brknarl n. 
bränning vrémgg (LK.) 1. br&mgg pl. -ar m. — Syn. *brott II, 

*brottsj8. 
brännland 2 ) br&nlånd n. Svedjeland. 
bränn[nässla] *-hässla 3 ) brånhkUu f. — Gr. § 88. 
brännvin bran- 1. brhvvvn ut pl., n. 
bränsle — ers. af ved(a)väsen. 
*brästa *) brist sv. vb. tr. 1 Sprätta. 
bröd br% pl. brudar n. — Jfr simbröd. 
brffd-[beta] *-bete brébkta m. — Syn. brSdsbeta; *gnagn- 

bete, *gnata s. 
br9d-*flank bréflågk pl. -ar m. Brodskifva. 
brödföda bréfedu ut pL, f. 
brödkaka brékåku f. 
brödkorg brékårg pl. -ar m. — to gm jer bona^§o déavar a 

brokortp ma Ordspr. 
brödlös adj. — båtar brglQS an rolgs Ordspr. 
brSdnagg — ers. af *picka s. 
bröds-[beta] *-bete Irésbkta m. Brödbit 



J ) isl. brenna fsv. bränna f. 'brand'. 2 ) Vb. 'afbrand skogs- 
trakt* (Rz 53 b). 8 ) I Norge brenn-hefa m. fl. former. *) isl. 
bresta idm., kvarlefvande i öb., Vb. t Hvbfj., Fbj, Nyl. 



39 

bröds-[kafle] *-kafvel bréskåval pl. -kavlar m. Brödlängd, 

»ankarstock". 
bröd-*skotta l ) bréiskutu f. Brödspade. 
brödspett bréspät n. 
bröd-*spjälk 2 ) brfcspihllc 1. -spikXjc 1. -spjhlU L spjtdk pl. -ar 

m. Sticka medels hvilken nybakadt bröd öfverflyttas frän 

bordet till spaden. 
brödstang bréstågg pl. -stkgg&r f. Under stugutaket uppslagna 

stänger 1. spett, å hvilka brödkakor (hälbröd) äro upp- 
trädda. 
bröd-tand brgtån pL -tänder f. Tand, duglig till att äta bröd 

med. — Ex. under *lock. 
bröllop — ers. af gästabud, 
broms brijpms pl. -ar m. Tabanus. 
bröst bryst L bripzt 3 ) n. — Syn. (i bet 'modersbröst') *kicke, 

*tiss. 
brösta [sig] brptjse* sv. vb. rflx. 1. 
bröstbarn brjjsibön n. Dibarn. 
bröstbom brijst- L brtystbtm pl. -ar m. 
bröstbränna *) brjjst- 1. br}pstbrknu ut pL, f. Sveda i bröstet. 
bröstgrop br1p$tgrbp ut pl., f. 
bröstsocker brjp&dkar ut pL, n. 
*bröta I bréypt sv. vb. tr. 1 Uppkasta ris, stenar &c till en 

bråte. 
*bröta II bréjft 1. brémt sv. vb. intr. 1 Bryta i uttalet; åtm. 

i uttr. ha brfyiutar 1. brbyptar po fmsk (1. frn&ku). 
*br«te 5 ) bråy>t n. Bråte, hop, stack. 
bubbla s. bublu f. — Syn. *porla s. 



l ) Vörå; hav. * skotta jfr inskott, skottkärra m. fl. (Ftbl 
•skutta). *) Vb. bakuspjälk idm. 8 ) fsv. bryst n. 4 ) Nyl. idm. 
*) NVa., Vö., Nyl.; fmn. i Vb. 



40 

bubbla v. bubal sv. vb. intr. 1. — Syn. porla v. 

[bud] *båd x ) bod n. — ti, som bod* b\<s,^sovar mt Ordspr. 

buffel 2 ) bofal pL böflar m. Tölp. 

*buffla 8 ) böfal sv. vb. intr. 1: 1) [til .nan] Stöta, knuffa. 

2) Röra sig oroligt 3) [okuF] Tumla, ramla. 
*bufflug 4 ) Mflu adj. Tölpaktig. 
buga — ers. af bocka I. 
buk bMk pl. obr., m. 
bukgjord — ers. af mag(e)gjord(a). 
bukt bdkt pL -*r f. - Jfr *knyckel I, *knyckla s. 
bukta bukt sv. vb. intr. o. tr. 1. 
[*bulgen 5 )] *bSlgug bélju adj. „Biilen", uppsvullen. — Gr. § 

43, 3. 
bulla bul sv. vb. tr. 1 [op na]. 
[bulle] *bulla bulu f. — Jfr is-bulle, 
buller böfåar L bu^ar ut pl., n. 1) = hsv. Jfr gaudium, 

hallå, *rammammel. 2) Åska. 
bullerbas bufåarbqs pl. -ar m. 
bullersam — ers. af *st8rjug, qv. v. 
bullersten — ers. af *rummelsten, qv. v. 
bullerväder 6 ) bufåarvkder ut pl., n. Oväder med storm och 

tordön. 
bullra böfå&r 1. båfåar sv. vb. intr. o. imp. 1. — Syn. dåna, 

♦durra. 
[bulna] *bålna 7 ) M>v sv. vb. intr. 1 = ta/ vas sv. vb. dep. 1. 

[Sällan ta?a 1. -as]. 
[*bulning] *bålning båmgg 1. bifaigg pl. -ar m. Böld. 



l ) isl. bod fe*, bop n.; *båd Öb. EP. Nyl. Estl. Sörb. a ) 
Nyl. idm. 3 ) Nk. likaså; freqr. af diall. *buffa (Rz 63 b, Nyl.) 
ralty. buffén 'slå, stöta'. 4 ) VNyl. 5 ) isl. bolgenn fsv. bidghen, 
Ög. Vg. *bulgig l -en (Rz 64 b). 6 ) Fby, Nyl. idm. ') Vö., 
Sörb. likaså; fsr. no. bdna vb. 



41 

bult ingår i sms. slagsbult, qv. v. 

bulta Mit L bukt sv. vb. tr. o. intr. 1. — Syn. bänka, 
*dunta. 

*bumla l ) bumbal sv. vb. intr. 1 Stjälpa, välta. 

*bumsa 2 ) biim$ sv. vb. intr. 1 Rusa. — ha bilm&a ma h$vu 
mot vadza. 

bunke bugk pl. -ar m. 

bunk-hufvud 1. *-h8fvud bugkhtivu 1. -hwu n. Tölp, okv. 

bunk-[torkare] *-t8rkare btigkthrkar m. Hyllor 1. andra ställ- 
ningar i varmhuset, på hvilka bunkar uppsättas att 
torka. 

bunt bunt pl. -ar m. 

bunta bunt sv. vb. tr. 1 [ihop na]. 

bur bthr pl. -ar m. 

buren-skudda bimkudu f. Ko som nyss kalfvat. 

burk burk pl. -ar m. 

burr[ig] *-ug buru adj. Ruggig i håret. 

busa bihs sv. vb. intr. 1 Rusa. 

buse — ers. af *b5fve, *fasekuse, kuse. 

*bussja bu/a sv. vb. intr. 1 Stöka. 

buske böika m. 

buss I bu$ pl. -ar m. Tobaksbuss. 

*buss 3 ) II bö§. 1. bus pl. -ar m. Kil som inslås i kvarnstens- 
ögat vid sidan af järn- (1. stål-)axeln. 

*bU8sa 4 ) I bå& sv. vb. tr. 1 Hetsa (hund). — bus hun po 
hade, hahth! — bus. f kbsq! 

♦bussa 3 ) II bos sv. vb. tr. 1 Täta, kila kvarnsten medels 
♦buss IL 



2 ) Po. Norge likaledes; jfr Ten. (VNyl.) 'bumma idm. 2 ) 
Ten., Norge. 3 ) öb., Ormaö (BstL), Ångm., ög., Sm., Pryksd., Sörb.; 
No. buss m., bussa v. idm. 4 ) Norrl., öb., BP., Nyl., Nk., Ög., 
Sm. 



42 

*bussa l ) Hl bus sv. vb. intr. 1 : 1) Sätta en tuggbuss i mun- 
nen. 2) Stoppa tobak i pipan. — bits. * pipu n\p! 

[bussarong] *bussaron bösar^n pl. -ar m. 

*bnsse basa ut pL, m. Väppling, klöfver. Jfr hvit-b., ri>d-b. 

bussig bu.p adj. 

*buss-järn bösjél n. Jära-*buss i vattenkvarn. 

*buttig 2 ) but* adj. Plump; surmulen. 

by b$, def. b#)t, pl. byjar, def. bfoa m. Bondby. — ha </f * 
hann ti bys. — sthk bom * b$ o gq si$lv (1. stplv) at 
Ordst 

*bye 3 ) byja m. Främmande. — ga strnt han ot byja säges 
till barn. 

by(e)-[mo8ter] 4 ) *-mostra btfjamöstru f. Främmande 1. på be- 
sök kommen kvinna; i bspr. 

bygga b$g sv. vb. tr. 2: 1) = hsv. 2) Reparera 5 ), —ja 
guta sialv bip g skotva mm* — Syn. *husa i bet 1. 

byggare ingår i sms. nnderbyggare, qv. v. 

byggmästare btygmkstar m. 

byggning btygntgg pl. -ar m. 

byggningsämne btygnigsamni ut pL, n. Medel till reparation, 
t ex. ha a mt na bxpgmgsamm % tbmh bxpksuna. 

byig — ers. af *ilug, *ilgången. 

[byka] *b8ka •) b&c sv. vb. tr. 1. — Gr. § 45, 3. 

[byke] *b»ke bffc ut pL, n. Pack, slödder. 

*bylla 7 ) btylu f. Bo. Se geting-*bylla. 

*byll-fluga bxplflipgu f. Spyfluga. 



l ) Gst. i första bet. 2 ) Nyl. butt Ångm. bittet, jfr nlty. 
but 'grof, plump'. 3 ) Öb., EF., Nyl. 4 ) ÖNyl. 5 ) I denna bet. 
allm. i öb., EF., Nyl., Eatl. samt dessutom Mp. t Uppl., Sdm., ög., 
Vg., Dis., Bhl. (Rb 67—68) — ej i fspr. •) no. beykja idra. 
7 ) Öb., EF., Nyl., Estl., Aid, Rosl., Ög., Sm., Dl., Nb. (EU 32 a-b). 
Jfr Bugge i N orkens Dalm. pp. 228 ff. 



43 

bylte bfplt 1. bfylt n. — Syn. *knyssja s., *kylta, *mylta s. 

[byrå] *birång *) birugg pL -ar m. Dragkista. 

♦byssja 2 ) bfr/u 1. bifaju f. 1) Svinläger. 2) Oordnad bädd. 

byta byt pret byt l béypt sup. btft L bub vb. tr. 1) = hsv. 
2) Dela 8 ), t ex. ja kawjful mt byt ma t tvo dailar 
hafåar. — Syn. i 1 bet kyta. 

byte byt n. 

byting bptgg pl. -ar m. & f. 

L*bytnmgs]-bani *bytings- byUgsbon n. Bortbyting. [Ett så- 
dant kännetecknas genom sitt stora, oformliga hufvud]. 

bytta btytu f. 

byxben b^pksbkm n. 

byxor bjpkmr pl. t — Syn. brackor. Jfr spjällbyxor. 

byxsäck bipksak pL -ar m. — knyt riava i b\pk$aU*. 

bida I hö 1. bo pron. & räkn. — l>q kära a bartjvQp. 

bida *) båda sv. vb. tr. 1 Bjuda. — ja^ku boda ta h pta. — 
a ro boda h dåa&bodi o? 

bide — och bo — o koiy. 

båge höga m. 

bågna bogn sv. vb. intr. 1. 

bik bok pl. -ar m. 

*båka 5 ) I böka sv. vb. intr. 1 Böka. 

*bika 6 ) II böka sv. vb. intr. 1 [npo ma na] Syssla, stöka. 



l ) I Flda sv. diaU. aUm. ss. *byrång 1. *bir&ng. 2 ) Upp- 
giftet äfven från EF., Nyl., Estl., Bo., Uppl. o. Götald (Rz 72 a). 
Ordet innehåller om ljud i förh. till GK busa (könlöst) i dra. zz no. 
bosa (o') f. "halmbädd' och är afledt från boss. I Norge finnes ett 
▼b. bysja 'beströ med halm, löf o. s. v.' 3 ) Samma bet. i isl., 
f«v., Öb, EF., Nyl., Gotl., Nk., Fryksd. 4 ) isl. boöa v. 'bjoda, 
befalla 1 . *) öb., Hs., EF., Estl., Norge; afljnd till fn. battka 'rota, 
gräfra'. 6 ) Jfr Dis böka arbeta strängt' samt Vg. *båckna Sm. 
*båk?ia 'göra väsen af sig (Rs 70 a). 



44 

*bål*) bål adj. Högfärdig. 

bålde béli L W# pl. -ar m. 

båll ftö^ pl. -ar m. -*- Se beckad snärt (under becka), in- 
o. utklockare, *sur s. n, *sältra s. & v., *äntra, tre 
hugg och springa (under hugg) samt pika böfå (under 
piki fi.). 

*bålne båt\a m. Böld. 

bår bår pl. bårar m. 

*båra 2 ) buru s. Häl. Jfr näs(e)-*båra. 

bård — ers. af *bigärdning. 

bås bås n. — a saknar %nt kudu to hu a * bos* Ordspr. 

*bå8a 3 ) bosa sv. vb. tr. 1 [up na] Oordna, t ex. bosa up 
s&ncfea. 

båt båt pl. -ar m. — Jfr *fjälebåt, *smacka. Se *skotte, 
stamkraft, *sud, *sudband, *syda, *vrång, *8st. 

båte båt sv. vb. intr. o. imp. 1. 

båtakter bötåktar ut. pl., m. 

båt-[fåsta] *-fäste 4 ) Mtfk&t n. Fånglina. 

båts-hake böshåka, bösåka 1. bötsåka m. 

båt-*skof bötskdv n. Båtskjul. 

bäck b&k pl. -ar m. 

♦bäckel 5 ) békal pl. béklar m. 1) Drummel. 2) En lång rä- 
kel. 

*bäckla 6 ) s. båklu f. Vårdslös kvinnsperson"/ 

*bäckla 7 ) v. békal sv. vb. intr. 1 Fumla. 

béklas sv. vb. dep. 1: 1) Bete sig oaktsamt 
2) Misslyckas. 



1 ) Med samma bet. allm. i EP. o. Nyl.; äfveosft Uppl.; jfr 
Rz 70 a- b bål. *) ial. fcv. böra f. 3 ) Na., Nyl. idm.; jfr Esti. 
bösa [tht] 'utkasta' No. blisa (u') 'kaste uvornt'. R. 4 ) Nyl. 5 ) Öb., 
Fby idm. Jfr isl. dårbekéll m. okv. 6 ) Fby. 7 ) Öb , EF. ; Norrl., 
Uppl. idm.; No. bakla. 



45 

*bäcklar *) béklar pl. t Skånkor, långa ben. 

*bäcklare béklar m. Drummel. 

*bäcklng 2 ) béklu adj. Klunsig, otymplig. 

t>äcks-*minne b&ksmin n. Bäckmynning. 

[bädd] *bädda bédu i — Jfr *byssja. 

bädda båd sv. vb. tr. 1. — som a bada^o hgar a Ordspr. 

bägare bågar m. 

bägge bk(p pron. 

*bäla [sig] 8 ) bål^ja sv. vb. rflx. 1 Oroligt kasta sig af och 
an. — balts pret. o. sup. båhst vb. dep. — vi ska tu 
bahs (1- &§?w#0 sotenand, 6 du s^udc? — Jfr *bänga 
[sig]- 

[bälg] *bälge balja m. Blåsbälg. — Ingår älven som senare 
sms.-led i okvädingsord 4 ). 

bälgvante — ers. af *kludd, pås(e)vante. 

♦balja 5 ) båli sv. vb. intr. 1: 1) Rårna. 2) Gråta öfverljudt. 

bälte bklt L balt n. - Jfr hjärt(a)bälte, sffljebälte. 

*bända [sig] •) bénd^sa sv. vb. rflx. 1 Föra sig ovårdsamt. 

*bänga [sig] 7 ) bågg^sa sv. vb. rflx. 1 I plågor oroligt kasta 
sig af och an. 

bänk bågk pl -ar m. — Jfr *kränka. 

*bänska 8 ) bån&k sv. vb. intr. 1 Bjuda till att tala hög- 
svenska. 

bär bér 1. bér n. 



*) Öb. Hvbfj. EP. Nyl. häcklar 1. *bäcklor pl. t.; stambe- 
fryndadt med litt. bégH 'springa'. 2 ) Öb., EP. idm. s ) Öb., Nyl.; 
jfr No. bafa 'bullra; tumla; anstränga sig* {bala 'släpa, träla'j. 
4 ) Där framträder bet. af isl. bélgr m. 'säck; skinn'. Jfr Pby 

-handske Åld -vant i likadan användning). 5 ) isl. bdia fsv. beelia; 
Öb., Fby, Ru., 8örb. (äfirenså E*tl. fcfcty* idm.). 6 ) isl. benda fsv. 
b<enda v. 'böja'. 7 ) Jfr *bangas EP. ÖNyl., *banga sig VNyl. 
Våndas 1 . Hör ty. bange hit? 8 ) Np,, Hs., Uppl., Gd; <*bein-ska 

'tala rätt' isl. beinn adj. 'rak'. 



46 

bära 1. *bjära l ) biåra 1. bjéra L håra pret bår sup. bun 
vb. tr. 1) = hsv. 2) Föda, om ko. — ti ha bt/e^o 
b^cer ha Ordspr. — Syn. kant (under kontti fi.), kånka, 
*pyngla. 

[*bäre] *bjäre 2 ) b\éra 1. bjéra ut pL, m. Namn på ett troll, 
som — vanl. i skapnad af ett nystan — hemtar till 
gården. 

bär(e)bnske bénbdska 3 ) m. 

[♦bäpeJ-smBr *bjare- b%éra- 1. bjérasmétr ut pL, n. Troll- 
smör. 

fc&r(e)stfille bénstkl 3 ) n. Ställe där det växer bär. 

[bärg] *bjärg 4 ) bykrg L bjérg n. 

bärga berg sv. vb. tr. 1. 

*bärga [sig] 5 ) bérgj&a sv. vb. rflx. 1 Bära sig åt; t ex. 
hurla\s bcergaJlu da nxp otar! 

*bärgandes forek. i tis. mit (1. m&t) wnila bargandis o lagum 
Tämligen. 

[bärgig] *bj&rgug 1. *bärgug b%érgu 1. bjérgu 1. bérgu 
adj. 

[bärg]-*lid *bjarg- biérg- 1. bjérgltd pl. -ar f. Bårgsluttning. 
Py Fl 

bärg-skrefva 1. *bjärg- btérg- 1. bjérg- 1. bérgskrlvu f. Py 
Fl 

[bärg-tagen] *bjärg-tagen b^érg- 1. bjérgthji adj. 

[*b&ni]-trä 6 ) *bjäru- b%éru- 1. bjérivtri pL -trådar n. Ok 
hvarmed vattenämbar (ett vid hvardera änden) bäras. 

bäsk bå§k adj. 



l ) Öb., DL, Gd, Hsk., ÖNyl.; fsv. biera GL Uara ÖGL. 
*) *bjäre ög. Gd, *bäre Vb, *bare Dl., nyisl. tUberi m. idm. 
3 ) béri < g. pl. beria. 4 ) isl. biarg hr. bicergh n. kvarlef- 
vande i Öb., ÖNyl., Rg. & W.. Ro., Gd, Ög., Vg., Sk., Dl. (Rz 
36 b). 5 ) BP., Nyl. 6 ) NVa., Dl. idm. 



47 

*bässe *) bé& pl. -ar m. Gumse. 

bittra biter sv. vb. tr. 1 [b&ta^qq 1. båtar ujp na]. 

bättre bäst beter komp., 6£s* superi., adj. & adv. — Syn. 

*hfifvare, *vfilkare. 
[bättring] *bätteraing 2 ) bétarpgg ut pl., f. 
*b5ekel-[hufvud] *-h5fvud Mkalhhva pl. obr., n. Dumbom, 

okv. 
*b8ckla 3 ) béikal sv. vb. intr. 1 Bete sig otympligt. 
*bflfve 4 ) bémw ut pl., m. Buse, spöke. — bbuim kombar o 

tq^i&! (till barn). 
*b»gla 5 ) bowhi f. Bula, buckla. — Gr. § 48, 4. 
*b8glug béwlu adj. Full af bulor 1. bucklor. 
böja v. Mypj 1. b$g«) sv. vb. tr. 2. — Syn. *kn»rra. 
*böja s. bégu f. Krokigt växande trä hvars topp är nedböjd 

till marken. 
böka I bfmk sv. vb. intr. 1. — ha bbiukar i jole jysom 

svim, asit hoksar a na ana. — btiwkar po (1. upo) o 

ptar tis. Åter med allvar. 
*böka II båtuk sv. vb. imp. 1 Ljuda doft. — ha bqwka^o 

i skoj*, ja val rada. 
*bökug 7 ) b&wku adj. Ostadig. — w$*kt na, j(er a so bomkut 

o stfyukut * da. 
Mia baud sv. vb. intr. 1. — Syn. *bälja, rårna, *r8ta. 
böld — ers. af *bulning ? *bilde, *bålne. 



l ) Ordet träffas i Öb., BP., Nyl., Bo. o. Fryksd.; isl. lerse 
besse ro. 'björnbane' (fbty. bero m. 'björn'). 2 ) VNyl., Lan (södra 
Gd) idra. 3 ) Har i Np. o. Fby bet. 'falla, ramla' ocb bör väl ej 
hit, ntan jfr *bäckla v. Men jfr No. bökla, bokkla 'kludre, klodse' 
Dl. *b]Öckla 'röra sig oförsiktigt'. 4 ) Jfr SM-e boen ro. def. 'oågot 
slags spöke eller vidunder', No. buve ro. 'bnsemand, skr&msel'. 
5 ) Öb, ÖNyl.; allra, i Sverige enl. Rz 72 b.; fsv. böghla f. 6 ) Jfr 
Hvltxan i Finnl. Bdr. p. 124. 7 ) No. bauklltt adj. 'ujsevn, opro- 
det, omvaeltet'. 



48 

*bölögon l ) béiutygiir (n.) pl. t. eg. Oxögon. — v&nd bwid- 

egur tis. Blänga, kasta vreda blickar. 
b8n bén pl. -ar f. 

b8na s. bénu f. — „l&ta koma n\p u sq Jonas ot bqnu Ordst 
*b8na 2 ) v. bén sv. vb. intr. 1 Bedja bevekligt, oftast i tis.' 

ha bqna o bq. 
bönebok bånibbk 1. bémbök pl. -b$k&r f. 
bönedag bfrmdå pl. -dagar m. 
bönehus bémhihs 1. berihths n. 
b8n(e)[s8ndag] *-sundag béntsunda pl. -sundagar m. 
*b8r 3 ; bér ut pl., m. Vind, ish. medvind. [Sälls. ord]. 
[b8ra] *borda 4 ) bfå sv. vb. intr. 1. 
börda bjfiu f. — a^ka mt l&g st&m^po bqlu Ordspr. 
*b8rde ingår i sms. skid-*b8rde, qv. v. 
*b8rfast 5 ) bérfå&t adj. 1) Hindrad af vinden att utlöpa från 

stranden. 2) Evarhållen af ogynnsamma omständigheter. 

— Hastar ) a berfast o Xhper mt nästan^. 
b8rja typn, pres. = inf., pret o. sup. btyrja 1. b^prija vb. tr. 

o. intr. — ha b\pr* ga nu (1. mp). 
början början 1. btyrian 1. btyrjan ut. pL, n. 
*b8rjna b^m sv. vb. intr. 1 Börja. 
*börjnan btyrrian ut. pl., n. Början. — al & bon i btpryant 

Ordspr. 
*b8rr bårft m. def. (ut pl.) Okv. for en ruggig, okammad 

person. 
*b8rra [sig] bor^a (1. M^£*) sv. vb. rfix. 1 Varda ruggig. 

l ) Jfr isl. bptda f. 'ko\ afljod till bole m. 'tjnr\ I norskan 
finnes f. ö. ett verb b0yla 'yrsönge eyne'. R. 2 ) isl. bena vb , 
kvarlefvande åtm. i Nyh, Uppl. o. Sdm, (Rz 79 a). 8 ) isl. byrr 
fsv. byr 1. bör m., allra, i Öb., dessntoin Norr!.* VI., Sm., Gd (Rz 
68 b). Fby *bör$-vind m. ny isl. hriöarfastr adj. = Ped.-Pu. 
4 ) Samma inf. — ntgången frÄn pret. — i Vö., Fby, Nyl. 5 ) Öb., 
Vb., Hs. 



49 



b5rs bég 1. Ms pl. -ar m. 
*b»rst *) bég 1. M&t ut. pL, f. Bbrst 
[b8ssa] *byssa 2 ) bijpm f. 
[Wss]-lås *byss- 6#sW* pl. sätts., n. 
lbSss]-pipa *byss- bipspipu f. 
[b8ss]-skott *byss- bfpsköt n. 
b8ta bét sv. vb. intr. o. tr. 1. 
b6ter beter (f.) pl. t. 



C. 



c sé pl. obr., n. 
chef J%f pL -dr m. 
chenisette fr. fwrnfét pl. -Är m. 
chikanera fukunér s ) sv. vb. tr. 1. 
cigar[r] sigdr 4 ) pl. -ar m. 
cikoria, *cigoria eik&tja 1. sigurja ut. pl., f. 
cirkel s*r$*Z pL &rfå\lar m. 

courir fr. forek. i uttr. i-fiil-koré [äfven rfull$<yr£) 5 ) I fyr- 
språng. 
cylinder sdind&r pl. sdindrar m. 



*) Öb., EF., Nyl., Estl., Ra., -Fryksd., Sörb. 2 ) fsv. Jyssa f., 
allmän ordform i östsv. mål (&j?$0, .bisu L -O, bis). 3 ) Kärmast 
af *$jlkunera r hvarefter til Ij amning inträdt. 4 ) Så väl oftast i våra 
landsmål. 5 ) Sammalunda i Kronoby. 



50 

D. 

d dé pL obr., n. 

*dackel l ) ddkal n. Lång lat räkel. 

*dadd 2 ) dåd, def. dådn 1. &i(&, pl. obr., m. Far, gammal man ; 

pappa. — ha valjiQ to dad* grafta Ordst 
*dadde (eg. = foreg.) ingår i sms. skorf*dadde, qv. v. 
*dafVa») dåvu f. Sank däld. 
dag d&, def. dån, pl. dagar m. — gudd Goddag! — nqw a 

ha daksans samgg. — sö daks Vid den tiden (att — ). 

Jfr ock nyss-dags. 
*dagad ingår i sms. uppdagad, qv. v. 
*dagaman 4 ) ddgamån~pl. ddgamhnar m. Dagakarl. — ja 

(fettar ga dagaman halv on, ja. 
dagas dågas sv. vb. dep. 1. 
dagdrivare — se *dangelskida, *dangelstrika, *dangla s., 

*dank, *ranglare. 
dagg I dag pl. -ar m. Skeppsdagg. 
dagg II dåg ut pl., f. Dagg på växter. 
*dagga ddg sv. vb. intr. 1 [om nan] Slå (eg. med dagg). 
dagg[ig] *-ug ddgu adj. 
daggmask ddgmåsk p. -ar m. 
daglig dågh adj. [Sälls.]. 
dagsarbete ddksårbatt n. 
dagsljus ddfejths ut pl., n. — haté ska tu d£cera ma dalp- 

jmst o mt nxp ta ha a so mtitrkt ra$). 



*) Öb. (nppg. frän Np., Pö. o. Px.); jfr Rz 87 b dakka 
Sm. Vg. g* sakta', No. daka idra., No. dake m. 'dr al er'; aÖj\ till 
87. diall. *dikka ial. no. dika (i*) ▼. 'löpa omkring^och *dockd f 
qv. v. 2 ) Öb., Nb., Vb., Uppt. (Rz 80 b, där äfven Öld daddél 
m. idra»), VNyl , Estl., Ru., Frykad. Hittils ej uppgiftet från väat- 
skand. mål. 3 ) NVa., Hs., Fby, Nyl. sålnnda; Sörb. dabe No. 
dave isl. dafe m. Vattenpuss', 4 ) Öb. allm., Ko., ÖNyl., JU. så- 
lunda. 



51 

dagslända ddgMkndu f. 

dagspe[nni]iig däksptyg pl. -ar m. 

dagsresa ddksrkmi f. 

dagsrand *) ddksrånd ut pL, f. Gryning. 

dagsv&rkare dåksv&rkar nj. 

dagsvirke dåksvcerk n. 

[dagjtals, daga- ddgatåls 1. -töfc adv. 

dal drfJ pl. -ar m. 1) Vallis. 2) Tjärugn *). — fc hran(h^q>\ 
* dq. - Syn. (i bet 1) *dafva, *gjnta s., *lägd. 

dal(e)-gubbe dälagiib pL -ar m. Gubbe som sitter och beva- 
kar tjärugnen. 

♦dalla *) dål sv. vb. intr. 1 Slå dank. 

*daller-dasen dåligas*} m. def. Hin onde;, i svord. ta m& 
dafåeulqsi}! 

dam m. I däm p. -ar m. Fördämning. 

dam m. II ddmb pl. -ar m. Vattensamling. 

dam f. däm pl. -ar f. 

dam n. ddmb ut pl., n. colL 

damma I ddma sv. vb. intr. 1 Slå [til 1. om nan]. — Jfr 
viska v. 

damma 4 ) II ddmb sv. vb. intr. 1 [clkul\ Ramla, falla. 

damma III dåmb sv. vb. intr. 1. — vayi dambar. 

damm[ig] *-ug dåmbu adj. 

*dampa 5 ) ddmp sv. vb. intr. 1 [nér 1. oåw/] Ramla. 

*dan e ) tan tton, fe pron. dem. Den det. Gr. § 250, 2. 
— tan vand, tan snémd, tan ifåar Den lede, fan. 

*dangel-skida ddgga^iåldu f. Dagdrifvare, okv. 



l ) Allm. ord: Bz 81 b; fsv. dagrand f. 2 ) Vb. likaså. 
») EP , Nyl , Sk., No. *) Vö. — I bet. 'skynda» är ordet gpridt 
inom öb., BP., Nyl. o. Nk. 5 ) Öb., Å., BP., NyU; aflj.. till dimpa 
o. *dumpa. •) akk. in. ])ann npptr. likaså i Rn. (Vll Bä. § 
204), Sm. (Rz 83 b) o. No. 



52 

*dangel-stråka dåggaltfridcu f. Dagdrifvare, okv. 

dangla v. dåggal sv. vb. intr. 1. 

*dangla 8. dågglu f. Dagdrifverska. 

*danglug dågglu adj. Lätjefull. 

*dank *) d<*#£ pL -ar m. Dagdrifvare. Jfr. slag*dank. 

*danka *) <%& sv. vb. intr. 1 Slå dank. — Syn. *dalla, *dangla, 

*ralta, *rangla, ranta, *slanka, *slttnka, *slnnta, 

*slnska, *trilta, *trimsa, raittaa fi., roivata fi. 
dans dåns pL -ar m. 
dansa dåns. sv. vb. intr. o. tr. 1. 
dansdoeka dånsddfcu f. Danslysten kvinnsperson. 
danslek dån^lhk pl. -ar m. 
dansmästare dånsmkstar m. — ha a %n tufa dansm&star, 

häda porpfo. 
*dant ingår i sms. *rakodant, qv. v. 
*dara ingår i sms. slarf*dara, qv. v. 
*darjns 3 ) dårjus pl. -ar (salls.) m. Okv. — Ingår ock i smss. 

lång- & slarf*darjns, qv. v. 
darra där sv. vb. intr. 1. 
*das — se *dallerdas. 

*dasa [sig] 4 ) dds^sa sv. vb. rflx. 1 Draga sig, lätjas. 
*daska 5 ) s. dåsku f. Liderlig kvinna. 
daska v. dask sv. vb. intr. 1 [td 1. om nan], 
dask[ig] *-Ug dåsku adj. 
*de fe 1. fr 6 ) f. tit n. fe 1. tu pron. demonstr. Den det 

[Salls.]. 
de, dem fr, tam, totn, ttym; gen. tairas; dat o. akk. tam, tom, 

t$m pron. 



*) Pbj i BP.; allm. i 6v. enl. Rz 84 b. 2 ) BP., VNjl.; 
allra, i St. enl. Rz 84 b. 3 ) Nyl. idm., eg. 'akräpkarl'. Jfr Vll 
Nyl. Et. *dorg. 4 ) Nyl ; allm. i Sr. enl. Rz 85 a (dock ej rspr.; 
npptages icke i W-Jeurl.). *) Sibba. 6 ) ÖNyl. fe (Fthl Nyl. § 85). 



53 

debetsedel dibitskdil pl. -ar m. 

december dts&mbar ut pl., m. 

de-där tiU, tid*, ttté, hdé; tåmfo, t&mdt, tkmté, tamde, tömti, 

tömd*, tömté, tomdé; tömt*, témdi, thmté, ttymdé pron. 
deg dåg, def. dkp ut pl., m. Gr. § 11, 2. — Se *älta 

s. n. 

deg-hålk déghdlk pl. -ar m. 

deg[ig] *-ng dégii adj. 

deg^snr 1 ) d&gsmr ut pl., m. Syra i deg. 

degtråg dågtrog n. 

degvatten digvåty ut pl., n. — ha vcermba^agvatni ot mbs* 

tis. Han gråter (= isl. vatna miisnm idm.). 
degälta dågaUu & -kltu f. Ältad degmassa. 
del dåd pl. -ar m. — Syn. *lotte. 
dela (Uti sv. vb. 1:1) tr. Dela. 2) intr. Tvista, t ex. va 

dedajitf teer otn? — Syn. (i bet. 1) byta bet. 2. 
delning dMmgg pl. -ar f. 
den — ers. af *dan, *de, han. 
denne — ers. af [*dessenj. 
[desperat] *despurat di$pur4t adj. Vildsint^ vred. 
[*dessen] 2 ) *hissen *) kisa f. him n. his pl. lus 1. Afe pron. 

Denne, -a, detta. 
*dessen-[här] *-hjär hisa^jé f. hmijjé n. Jnsjjé pron. Den 

här, det här. Gr. § 250, 3. 
*dess[härj *-hjär fasj/ér hwjje adv. Där, just där 1. här. 
*dess-[*härna] *-hjärna htsjjéna adv. Just här. 
*dess-[*härnana] *-hjärnana hsjjénan(d) adv. Just här. 
desto té^tu adv. 
det — se *hitt. 

x ) Estl. idm. 2) Med nddlj. t- (tåsn &c.) i Kkr, Na., Fby, 
Ny!., Rg. o. Wp.; VD1. dessert enl. Bz 87 a; isl. pesse fgutn. 
Jrissi (far. ])<enni). 3 ) Öb., Vb., Dl., Gotl., Ofmsö & Nuckö, 
Färöarna; fgutn. akk. sg. msk. hisatl. 



54 

di 8. di ut pl., g.? — mQdru <tåej$i ot bom sat. 

di v. d( sv. vb. tr. 3. — Syn. *jåla I, *tissa. 

dibarn — ers. af br&stbarn. 

♦dilla 1 ) dival sv. vb. intr. 1 Svälja och förbanna sig. 

dip fe, da pron. pers. akk. sg. 

digna dlgn sv. vb. intr. 1. 

dika dlk sv. vb. tr. 1. dik j$la 1. d)k rtp )bl&. 

dike dik n. 

dikeskant — ers. af ren s. 

dikta [ni. hus] — ers. af *myssja. 

dill dil ut pl., m. 

dimma dimbu. f. — rrnt 1. mat i dirnbu tis. Drucken, full. — 

Syn. *disa, *t»ckna. 
dimm[ig] *-ug dimbu adj. — Syn. töcknig, 
dimpa dimp [inf. sälls.] pret damp sup. dimpa vb. intr. 

[okul\. 
*dimpel dimpil m. Fall. Ingär i sms. dån-*dimpel. 
din tån 1. dan f. tfn 1. dm n. tåt 1. *te£ pl. tfn 1. d*n pron. 



dinapp — ers. af *sudd 2, *tutt. 
dingla diggal sv. vb. intr. 1. 

♦dinglug 2 ) digglu adj. Spräcklig. — Syn. *haglng, spräck- 
lig, 
direkte diråkt adv. 

*disa 8 ) dim ut pl., f. Töcken, dimma. 
dis[ig] *-ug dim adj. 
disk diskar (m.) pl. t 
diska disk sv. vb. tr. 1. 



*) Öb., EF., Nyl.; allra, i Sverige enl. Bz 91 b — dela 
dwla dels dy via. 2 ) Äfvenså i Vörå; osäkert om hit hör Älfd. 
dinghir 'biåsar' (Bz 87 b), litt. däglas 'weiss nnd schwarzbunt'. 
3 ) Ko, Hsk., Na., Nyl. samt Götald (Bz 91 a). 



-65 

disktrasa cUsktråsu f. 

diskvatten di&kvåty, & diskastfåty ut. pl., n. 

dit, *di 1 ) t[, di, tid, Ut adv. 

*dit-dit M(d adv. Dit bort, där borta; t. ex. hiimbalholmi a 

Mtd dit. 
*dit-där t\U, hdé, Mér, Udér adv. Där borta. 
*dit-där-från htéfron, Udéfrbn adv. Därifrån. 
*dit-dap-nan 2 ) Ménand, titénan, hdénand, hdénan adv. Dit; 

dar. • 

*dit-d&r-åt tltédt adv. Ditåt. 
dit-[efter] *-eft tidat adv. Ditåt. 
dit-åt, *di-åt tidot, tiot adv. 
djup a. <feyp, jp adj. Gr. § 27, 3 a. 
djup s. d2$p, jyp ut pl., n. 
djuplek cteyplhk, jyplhk ut pl., m. 
djur jthr 1. jyr n. Gr. § 27, 3 a. 
djurläkare jthrlékar m. Veterinär. 
*djäflas 3 ) javlas sv. vb. dep. 1 Svärja; väsnas. 
djaflig *-ug j&vh 1. j&vlu adj. 
djäfvul j&vut pl. jévlar m. 

djSkel j&kal & jékul ut pl., m. Djäfvul. — no so ja/aity! 
djärf jérv adj. 
docka dökti f. 

♦dockel dökal ut. pl., m. Lång räkel. 
[dock]-skåp *docko- dökiiskop n. 1. (pl. -ar) m. 
[dock] -vagga *docko- dökuvågu f. 
dof dév adj. 



') ti Öb., EP., Nyl., (men Runö åén < feerna pMtia). 
fcv. pi (Nn NA. VI 373 ff.). tid < ^-a#, »fven f. ö. i Öb, 
och i Finnby. *) Äfveniå Fby. 8 ) Öb., Nyl., Fby, Hs., Nk., 8m. 
Sk. 



5€ L 

doft doft ut pl., n.*Nypa, grand. — mt art doft va t<gr. 

[*dotfna] *domna l ) dömy sv. yb. intr. 1 Mista sin styrka, om 
dryck. — dnk ov a /fsnj a dpmnar! 

doktor doktur pL obr., m. = doktor pl. -ar m. 

*doll 2 ) dol n. Fån. 

*dolla dölu f. Tossa, enfaldig kvinnsperson. — Ingår ock i 
sms. *fjuckedolla, % qv. v. 

*dollug *) dölu adj. Fånig, fjollig. 

dom döm pl. -ar m. — Jia a am dom tis. Det är likgil- 
tigt 

domare domar m. 

domedag dömula pl. obr., m. 

domherre domlxmr pl. -ar m. 

domna dömy sv. vb. intr. 1 [ov]. 

domsaga dåmsågu f. 

dom-[stol] *stole domstöla pl. obr., m. 

dona s. donu f. Fågelsnara. 

*dona 4 ) v. dån sv. vb. intr. 1 Syssla. — va dQnajiu m$? 

♦doning 5 ) dåmggar pl. t, g.? Tillbehör, effekter. — har^tu 
al domgga j<er o ? 

dop dgp n. 

doppa döp sv. vb. tr. 1. — Jfr *kråna. 

dorde 6 ) mlty. dårtfi ut pl., n. Slusk, drummel ; okv. 

*dordug dårtfu adj. Skojaraktig. 

*dorfva 7 ) dérv sv. vb. intr. 1 [om nan] Slå. 

dosa dåsn f. 



*) öb., Mp., EP. f Nyl., Estl. i samma bet. 2 ) Dagö dol; 
DL — Älfd. döt (Rz 109 b); jfr nlty. dött 'fanig\ men äfven *toliog 
no. tldlutt (Vll ÖM. p. 62). 3 ) Dagö, Gsv., Fby. 4 ) NyL, Fby, 
Hs., Ög., Sk.; no. döna R. 5 ) ög., Fby, Nyl., GotL, Götald, Nk.; 
no. doning m. 6 ) Anv. äfven i Helsinge (Nyl.). 7 ) Fby, Sm., 
Bl-, Sörb., Vb. Jfr Rz 746 b. 



57 

♦dossa 1 ) dosa pl. obr., f. Kort och knubbig kvinna, lunsa; 

okv. 
[dotter] *dotra 2 ) dåtru pl. dotrur l détar f. 
[dotter]-baro *doter- dåtarbån n. 
[dotter-dotter] *doter-dotra dåt&fötru f. 
[dotter]-son *doter- dåta$dn m. (Böjn. se son!) 
drag drag 1. drd, def. drd\ji n. 1) = hsv. 2) Konkav ur- 

rundning i öfre dörrstocken för att den skall passa mot 

den helrunda undre stocken. 
*draga s. drégu f. Släpa. 
draga v. drd pret. dråw sup. drkb)% vb. tr. 1) = hsv. 2) 

Barka ett trä andra gången. — dras pret. drosta sup. 

drösta & dr&tjtst vb. dep. Tvista. 
dragg drå<[ pl. -ar m. 
dragga drdg sv. vb. intr. o. tr. 1.. 
*dragsa 3 ) dråksu f. = drags-*ol, 
dragen spik (?) [dragspik] drdip-spik pl. -ar m. 
drags-*ol 4 ) dråksul pl. -alar m. Dragrem, t. ex. på en kälke. 

Gr. § 66, 3. 
drake dråka m. 
*dralla 5 ) drål sv. vb. tr. 1 Spilla. — jatnlh dralar hu (vaUj) 

eJt sa, häda klösa. 
dränk drdgk ut pL, m. 

drank-arshål 6 ) drdgk-ågal 1. -åsal ut. pl., n. Groft okv. 
drasnt drasiht pl. -ar m. Syn. *bäcklare, *dackel, *dok- 

kel. 
dref driv ut pl., n. Upprispadt tågvirke. 



x ) Kr., Fby. Jfr sv. diall. *tossa da. diall. *tåse 'p^da' Rz 
747 a. 2 ) Öb., BP., Nyl. 3 ) Kronoby idm.; ellipt. af följ. 4 ) 
Gkby idm.; fel öl *6l En. öuyl 'rem' (Nn Älst. Gr. 2 § 73,2). 5 ) 
Under formen *dräUa [oro- 1. aflj.?] idm. vidt spridt i Sverige (Rz 
101 a); Brandö (Åbo län) *drälla. 6 ) Anv. äfvep i Nyt. 



58 

dricka v. drik pret. drdk sup. driith vb. tr. — Syn. *pimla, 

*pimpa, töja, *tSrna I. 
dricka s. drika ut pL, n. 
dricksglas driksglås n. 
dricksvara drikasvåru f. 
drif-is drims ut pL, m. 
driftig — ers. af rifvandé o. d. 
drifva s. drlvu f. 
drifva v. driv pret dréw sup. dr*w vb. tr. o. intr. — Syn. 

*kasa, *kassja, *raka, *räka; *driga intr. 
drill dril pl. -ar m. 
drinkare — se supare, supig-*trall, supig-tut; supig-*surra, 

fyllkSring. 
drist[ig] *-ug dristu adj. 

♦dronåt 1 ) drondt ut pL, n. Lätting, oföretagsam person. 
droppa v. dröpa sv. vb. intr. 1. — dröp sv. vb. tr. o. intr. 1. 

— Syn. *sela (intr.). 
droppe, droppa s. dröpu f. — dröpar f. pL Medicin. — Ex. 

se under basa. 
[dropp]-flaska *droppe-? dröpaftä&kii l Medicinflaska. 
[dropp]-vatten *droppe-v. dröpavåty ut pl., n. Regnvatten. 
drucken druUt adj. 
drummel drurml pl. -ilar m. — Syn. *bäckel, *bäcklare, 

dorde mlty. 
[drunkna] *druckna') drvki} sv. vb. intr. 1. 
*drunt 3 ) drunt pL -ar m. Kort, knubbig karl. 
*drunta *) driint sv. vb. intr. 1 : 1) Slå [td nan]. 2) Fjärta. 
dryck drtp k pl. -ar 1. -ar m. 



*) Med romansk and. bildadt på *drun-, jfr hav. dröna Vara 
ovärksam\ 2 ) i&l. drulckna fsv. drukna; NVa., Vb. f Dl., Hs., Mp. f 
Espå i Nyl., Gbv., Frykfid., Sörb. *) Kr., Sdm., Nk. 4 ) NVa., 
Fby, Ten., Norrl., Sveald; isb. allm. i bet. 2. 



59 

dryfta s. I drtyftii f. Vanna. — vik dripftuna tis. Gråta. 

♦dryfta 1 ) s. II drtyftu f. Lunsa, okv. 

dryfta v. drfyft sv. vb. tr. 1 Rensa säd. 

dryg dryg adj. — dryft adv. Ledsamt, tråkigt. — ja hq^o 

dryft )<bt. 
*dryga 2 ) dry y pres. drjfoar, pret o. sup. dryd vb. intr. = drys 

pret o. sup. drysta sv. vb. dep. Dröja, söla; t ex. ha 

drysta %nt hgg Ude htsu gagga. 
*drylta 3 ) dHplt & drtflt sv. vb. intr. 1 Dröja, söla. 
*dryltug drtpHu & drtyltu adj. Senfärdig. 
*drynta *) s. drfrntu f. Lunsa, okv. 
♦drynta 5 ) v. drfynt sv. vb. intr. 1 [hl nqn] Slå. 
♦dryntug drtyntu adj. 1) Fet o. stor. 2) Trög, dåsig. 
drise drösa m. 
*draga 6 ) dréga sv. vb. intr. 1 Drifva för vind och våg. — 

Syn. *räka. 
dragel drégai ut. pl., n. 
drägg drag ut. pl., m. 
dragla dr&gal sv. vb. intr. & tr. 1. 
ÄrSgUig] *-ug dråglu adj. Nedsmutsad af drägel. 
*dräg-\igg T ) drhng pL obr., m. Lat och vårdslös person, okv. 
dräktig — ers. af yngelstinn, *ifålug, ikalf. Jfr barnsjuk. 
dräll dral ut pl., m. 
dräng drégg pl. -ar m. 

dräng-*ljiimmel? dråggjiirml pl. -ar m. Dränglymmel. 
dräng-pojke dr&ggporjpk pl. -ar m. 



!) Fby idm. *) NVa.; no. drygja v. , dröja\ 3 ) Np., Fby 
jfr östav. do. *dröla idm. (ÖM p. 5). 4 ) Nyl. Fby dröntj) f. 5 ) 
VNyl. *drynta, Fby *drunta, *drynta. 6 ) fsv. drcegha; med 
gamma vok. i NVa. t Vb , Dl., VI., Nyl. (intr.), Gotl., Estl., Eu. 
(tr); a från pres.: Gr. § 34, 2 a. 7 ) Kr., Lrao, Vörå; jfr fal. 
vigg(r) ra. 1. n. 'häst, ok'. 



60 - 

dräng-stuga dråggstrjpgu f. 

dränka drégk pret o. sup. drågt vb. tr. 

dräpa dråpa pret o. sup. = inf. 1. dr&ft vb. tr. 

dr»ja — ers. af bida, *dryga, *drylta, *gr6fla, *hingla, 

♦knulla II, *saka, *seka, *såka, *sylta; fi. hilata, fL 

nuhku, fi. nnhrata. 
♦drfilig 1 ) dr@h adj. Senfärdig. 
dröm drém pl. -ar m. 
drömma drqm sv. vb. intr. o. tr. 2. 
dn tu, du akk. tå, da pron. 
dubbel dubal adj. 
dufva dthwu f. 
dufven dum adj. Anv. äfven om väderlek. — Syn. *damfaren 

(om dryck). — duvtkroku f. Okv. på en oföretagsam person. 
[duga] *dåga 2 ) döga pret. o. sup. döga, dögd, dömd & dégd 

vb. intr. 
dugga I — ers. af *dura. 
♦dugga II dög sv. vb. intr. 1 [td nan] Slå. 
duggregn — ers. af *durregn. 
[duglig] *dågKg 3 ) döuh adj. Användbar; god; duktig. — Syn. 

*häf. 
duk dikk pl. -ar m. — Jfr *hvifva. 
duka dijik sv. vb. tr. J. — ska ja dmk boU n\f? — Syn. 

brhd boli (under breda). 
duk-*snipe dtjtksnkpa m. Duksnibb. 
duktig dulcU adj. — Syn. *frak, *häf, reell, 
dum I dumb, dum adj. Enfaldig. — tu a so dum som gmd 

a vis tis. — Syn. *blåkug, korkad, mjölig, *pjallrug, 

*pymlug, påmjSlad, *snopplug, tjockskallig, fi. nolo, 

fi. nurkku, fi. pSllS. 

*) Af ett vb. *dröla (Öb., Nyl., No.) < *dreida-, aflj. till 
*drul- hsv. drula 'söla 1 (jfr Vll NB b. v.). 2 ) fev. dogha : öb., Vb., 
EP., Nyl , Rg., Wp., Rosl., Fryksd. 3 ) Öb., EF„ Nyl., Fryksd. 



61 

♦dum 1 ) II dumb adj. Döfetum. 

dumhet dum(b)htet f. 

dnm-[hufvud] *-h»fvud diimbhwii ut pl, n. Okv. — Syn. 

boricka, bosshufvud, *b5ckelhufvud, dumhSna, dumlam, 

*dumling, dumskalle, gap(e)trast, gap(e)tra, gröthuf- 

vud, stockhufvud, stolle, 
dumhöna dumbhhnu f. Okv. 
dum-lam dumblamb n. Okv. — vam dåe^ximblamh dnk? 

Ordspr. 
*dumling 2 ) diimbhgg pl. -ar m. Dumhufvud. 
*dumpa 3 ) dump sv. vb. intr. 1 Falla, ramla. 
dumskalle dumbskåla m. Okv. 
dun dfhn ut pl., n. coll. 
dunbolster diämbåfefar n. Dunfyld dyna. 
dundra diindar sv. vb. intr. o. imp. 1. 
dun[ig] *-ug diUnu adj. 
dunka diigk sv. vb. intr. 1. 
*dunken*) dunth adj. Unken. 
dunsa duns sv. vb. intr. 1. 
dunsta dfmst sv. vb. intr. 1. 
*dunsug 5 ) dunw adj. 1) Kvalmig. — ha a * so Idunsm 

vadar i da. 2) Tung, olustig. — ja vait asyt, ja a bo 

dunsu i hftvu. 
*dunt 6 ) diint pl. -ar m. 1) Stöt, lätt slag. 2) Backe, kulle. 



*) fev. dumbe m. 'döfstnni person'. Öb., Vb., Mp., Dl., Estl., 
Bl. *) Öb., Htbfj., Fby, VNyl. ») Vö., Vb., Fby, ÖNyl., Mp., 
8örb. Gr. § 214. *) Vö., Nb., Vb , Dl., Fby, Nyl., Estl., Nk., 
Ög. f 8m. — Gr. § 110, 3. — ä.-nsv. dunkenhet f. Tukt' (Rz 
108 a). 5 ) < *dwn-b-sagr (Gr § 110, 3). Kändt från Ksl. i 
bet. 1, Fby dömso o. Np. i bet. 2. «) Öb., Hs., Fby, Nyl., Gotl., 
Ög., Sm., Vg. [Båda bet. vanl. förenade], fsv. dynter isl. dyntr 
m. 'slag, rapp'. 



62 

*dunta ') dunt sv. vb. intr. 1 : 1) Slå, bulta. 2) Falla me4 

brak. 
*dura 2 ) d\hr sv. vb. imp. 1 Dugga. 
*dnrra 8 ) där sv. vb. intr. 1 Dåna, bullra. — ahura t durar * 

*dnr-regn dtUrkm ut pl., n. Duggregn. 

*dur-väder dthrvkdar ut. pl., n. Duggregn. 

dnska dihsk sv. vb. imp. 1. — Syn. raska II. 

dusk[ig] *-ug dihsku adj. 

dnskväder dthskvkdar ut. pl., n. 

dussin dusu n. 

dvala — ers. af *dåfve. 

dvärg dvérg pl. -ar m. — Se *krympa s., *tottra. 

dväljas — ers. af vältra [sig], bo, lefva, vara. 

dy dy ut. pl., n. Ers. vanl. af *gytja, *äfja, fi. rapa. 

ldyfvels-]träck *difvels- 4 ) dlval§trhk ut pl., n. 

dygd dtyfjd pl. -dr f. 

[dyka] *duka ddik sv. vb. intr. 1; i pret åfven doutk. 

[dygn] *dngn dikn n. 

dylik dylik adj. — ha e, jrpst dylik tis. Det är sak samma. 

dylikt tukt sama (under *tocken). 
dymling dxpmbhgg pl. -ar m. Tränagel. 
dyna dynti f. Bolster. — Ers. i sin hsv. bet af bolster, kudde, 
dynga dtyndia*) ut pl., f. 
dyng-flnga dxpggftipgu f. Tordyflar m. fl. insekter. 
dyng[grepe] *-grep dxpggrhp pl. -ar f. — Syn. *krofsa. piru- 

krofsa. 
dynghare dfpgghåra m. Okv. for en snuskig persou. 



*) NVa., Hs., Fby, Nyl., Ög., Sm., Vg. Jfr. isl. dynta eng. 
to diyit. .*) Kr., Uppl., Sdm , Nk.; i Nagu dur n. Duggregn. 3 ) 
Kr. Nb., Vb., Gotl., Fby, Nyl.; Fryksd. Sörb. *durq no. dura 
idm. é ) Med / äfven i Nyl. o. Sörb. e ) fsv. dyngta f. 



63 

dynghop dljpgghbp pl. -ar m. Gödselhög. 

dy^Stfe] *-*g dfrrufeu & dfyggu adj. Smutsig, 'skiten*. 

dyngkffrare dtyggfäprar m. 

dyng-oxe dtyggöks pl. -ar m. Snusker, okv. 

dyngsl&de dfpggXtäda m. 

*dyata dtfmtu f. Fet kvinna. 

dyr dyr adj. , 

dyrbar dyrbår adj. 

dyrka d$rk sv. vb. tr. 1 Colere. 

♦dyrkel 1 ) dfprfjhl pl. -dar m. Dyrk. 

*dyssja 2 ) djjfe/u f. Okv. for en lat, oföretagsam kvinna. 

di to adv. & konj. — Syn. *dä. 

*difve*) döva ut pl., m. Dvala. — hg *,dova. 

*dika 4 ) döka sv. vb. intr. 1: 1) [tU 1. om nan] Slå. 2) [qv] 

Gifva sig i väg. 
*dåkng 5 ) drf&w adj. Ovig, klumpig, tölpaktig. 
dålig — ers. af *racklug, *rakug, *ruckug, *rus8ig. 
*dåm 6 ) döm ut pL, m. 1) Styrka, halt t ex. i dryck. — domi 

ha fin ov qh. 2) Stank. 
*dåma 7 ) döm sv. vb. intr. o. imp. 1 Stinka. — frälst %nt ga 

tid, ha domar ov Jiata gqnibal rak. 
*dimfaren dåmfm adj. Dufven, om dryck. 
*dimma 8 ) döma sv. vb. intr. & tr. 1 Slå. — va§t nu, ja^ska 

döma ta po akteai 1. döma hl ta. 
din don ut pl., n. 
dina v. I dåna sv. vb. imp. 1 Bullra. 



Ro. 2 ) <*dyfe[fc]*a <*d6Uk-, jfr fav. dylsker adj. 'trög' 
isl. djmkr fht tidkc. 8 ) isl. dofe fav. dovi m.; öb. f Pby, Nyl., 
Wp., Våtö. 4 ) Öb., Nb., Vb., Mp. f Ha., Uppl., Fby alla i bet. 1. 
— Dl. Huka 'atoja\ Bz 92 b jfr isl. poka. 5 ) Np. *) Öb. f 
Br. f Pg., Kal. — no. däm m.; isl. dåmr ro. 'smak'. 7 ) Pg., Na. t 
Nyl. no. dåma *lnkta' intr. 8 ) Fby; jfr hav. damma. 



04 

dina v. II dån sv. vb. intr. 1 [ov] Svimma. 

din-*dimpel l ) d&ndhnpl ut pl. m. Dåndimp. 

dår[aktig] *-aktug dåråktii adj. 

*dår 2 ) dår- förstärk, adv., t. ex. dårtfåar Genomelak, dår- 

mfpth Ofantligt mycket 
dåre dår pL -ar m. 
dårhus dårhtks n. 
dås[ig] *-ug döm adj. 
*dä 3 ) ta konj. Då. — ta ja kom tid, so va ha rnt h go- 

Iw an. 
däck dkk n. 
d[äd]an 4 ) tån. — Ka lagt I. na ti o tan tis. — komm tan 

nu! Gr. § 192 C 1 a. 
d[äd]an-ifrån tdmfron adv. Därifrån. 
dämma dam sv. vb. tr. 2. 
dämpa démj) sv. vb. tr. 1. 
dänga v. dagg sv. vb. tr. 2. 
*dänga s. ingår i sms. slagdänga, qv. v. 
där tår, tér, ta adv. & rel. part — Jfr dit jte sms. 
där-[af ] *-åf térov adv. 
där-**t tértj) adv. Tils. 
där-[efter] *-eft térat adv. 
däremellan térmlla adv. 
däremot tårmbt adv. 
därffir(e) t&fttr, tåfjjpn adv. 
därifrån ténfron adv. 
därigenom ténjmum adv. 



*) »yl. 2 ) Äfvenså/i G£.; jfr (?) isl. prfx. dä- 'ganska* 
(Clby-Vigf. 97 b). 3 ) Na. O. tce. Gr. § 34, 3. 4 ) Vb. dan 
(Rz 81 b). 5 ) Vö., Fby, Nyl.,' Fryksd.; fsv. ^tf>ra£ isl. parat. 



65 

därmed térma adv. 1) = hsv. 2) Därför; t. ex. tarm* val 

héi agt na ma$r. 
*därnan(a) *) ingår i sms. *dit-därnan, han-*d. o. *så-es-där- 

nan(a). 
därnäst tétik&t, t&nast adv. 
där[omkring] *-åkring térctcrigff adv. Vidpass. — ha^sku ha 

ra\8t tid % ttsdas d> tterokngg. 
därtill tértU adv. Tils. 
därtils tértUs adv. Tils. 
där[undcr] *-nnde tériindi adv. 
därur térihr adv. 
däråt térot adv. 

där-]5fver] *-yfve téryw>, term adv. 
d8 d£ pret d^tv & déd sup. déd vb. intr. — Jfr själas, 

storkna, *stärfva. 
död 8. déd, def. don, ut. pL, m. 
död a. dé adj. 

döda v. I dtyd & déd sv. vb. tr. 1 Dräpa. — Jfr *stärka II. 
♦döda 2 ) v. II dåypd sv. vb. intr. 2 Fukta: a) tillreda *döda s. 

P) bom cfaypdar und% sa Barnet väter under sig. 
*d5da 3 ) v. III déypd sv. vb. iutr. 2 Masa sig, t ex. hud* 

gqmba1 l „ié(Bri<fe& dbypd&r ^ sanctåa häda dan. 
*d8da 4 ) s. dåypdu ut. pl., f. Hett vatten på hö; anrättning 

som gifves åt ko. 
dödfödd défed adj. 
dödgräfvare dégrkvar m. 
dödkött déUipt ut pL n. 
dödlig dédh adj. [Sälls.]. 



l ) Vore fsv. par-na = isl. far-na + ytterligare -na [1. 
rore alnt-n (fl & nd i dial.) att likställas med n i nyl. fl&rran 
tn&vran ökson o. a. v.?] *) Kändt från Öb., Br.; har i Fby bet. 
stinka'. Gr. § 51. 3 ) Vö. é ) Öb., Na., Pg. 

5 



66 

död-möss J ) förek. i uttr. dgmtet plokar me^ anv. om ryck- 
ningar i ögonnerven. 

dödsdag tUtsdä ut pl., m. 

dödsdom détsdöm pl. obr., m. 

dödsjö — ers. af *aggsjö. Jfr *aggas t. 

dödssjuk déts/ihk adj. 

dödsstraff détstråf pl. obr., n. 

döf domw adj. 

döf-*kucku domtvkuku ut pl., m. f. Okv. for en döf per- 
son. 

döfstum — ers. af dum. 

dölja doh pret o. sup. dålcj t vb. tr. 

döma dém sv. vb. tr. 2. 

döpa dép pret o. sup. déft vb. tr. 

döpare dåpar pl. obr., m. 

döpelse dépds ut pl., f. 

dörr dir pl. dérar 1. dértiar f. Gr. § 115. 

[dörr-]*gåt 2 ) *dörra-g. d&ragöt n. Dörrpost 

[dörr]-hake *dörra- dorahåka m. 

[dörr]-handtag *dörra- dérahåntag n. 

[dörr]-kammare *dörra- dårakåmar pl. obr., m. Kammare med 
ingång frän stugan. 

[dörr]-klinka *dörra- dårakUgku f. 

[dörr]-lås *dörra- dåralos n. 

[dörrj-stock *dörra- dérastdk pl. -ar m. Stocken på hkn dörr- 
karmen är spikad. 

[dörr]-säng *dörra- déraskgg pl. -ar f. Säng just invid dör- 
ren. 



*) No. livmus f. Jfr Rz 497 b lemus Vis Alfd. idm. 2 ) 
Med skiftande genas och delvis äfven betydelse brakas ordet i öb., 
Hvbfj., Vb. f fls., Mp., EF., Nyl.; no. dyragått f. isl. dutOr U 
dyragétte n. 'dörrkarm'. 



67 

[d8rr]-trä *d5rra- doratrk pl. obr., n. Dörrkarm. 
[d5rr]-vrå *d5rra- dorarå 1. -rdg ut pl., f. Vrån närmast 
dörren. 



E. 

e é ut pl., n. 

éehapper fr. /åp sv. vb. intr. 1 Fly ; springa. 

ed éd pl. -ar m. 

eder I ider pron. pers. dat o. akk. pl. 

eder II ada f. adu n. adart pl. ad&r 1. <§r pron. poss. 

*eftast étast, éia§t l ) adv. Sist 

[efter] *eft at a ), at prep. o. adv. 

efterhängsen — ers. af *tråen. 

[efter]-middag *eft- étmkda pl. åtmkdagar m. 

[eftersom] *eftsom éJtsom konj. «— £teom ft* m£ wJ, so farstu 

lata vara. 
efteråt — ers. af bakefter. 
egen é*j% adj. — a*p stétn bo hah o sohj, Ordspr. 
[egendom] *ägendom &g%dbm pl. -ar m. 
ek å*k pl. -ar f. 

*eka a*k sv. vb. imp. 1 Genljuda. — Hällre *skarra. 
eker — ers. af hjnlspole. 
ekorre — ers. af gråskinn, 
ekstock — jfr fjälebåt. 
[elak] *ilak 3 ) ilaJc adj. — Syn. *ill, spetelsk. 
[elakhet] *ilakhet tlakhkvt ut. pl., f. — po llakhtet adv. tis. 



x ) Vb., EF., Nyl., Bstl. ') Allm. inom alt svenskt språkom- 
råde. 3 ) isl. *ei-lakr Gr. § 20 mom. 3. Öb., Uppl., Åld, EF., 
Nyland, Rnnö, Norge; i Estland med kort i: ildk 1. Ucek. 



68 

eld &få pL -or m. 

elda i{i sv. vb. tr. 1. 

eldare éfåar m. 

eldgaffel — se brandstake. 

eldskyffel — se *skara, ässjeknif. 

eldröd iföre ac(j. 

elds-*brine élsbrdna ut pL, m. Eldsvåda. 

eldjsken] *-skin él$Utn ut pL, n. 

elds-ljus élsjihs ut pl., n. — ma a. Vid eldsljus. 

eldstieka él&tifoi t Tändsticka. 

elfte élft n. ord. 

elfva r. kiva n. card. 

elfva s. élvu l (Kla). 

♦eljestare? 1 ) åhstanaåv. Annorlunda. 

[eller] *elle 2 ) ah konj. 

elände Mnå% ut pl., n. — jåwbar o Hkndi! 

eländig tlåndi adj. 

emellan vmila 1) prep. = hsv. 2) adv. Emellanåt 

emot rniQt prep. o. adv. 

employ 3 ) fr. åmpWpj ut pL, n. Anställning, arbete. 

employer fr. åmpxdhr sv. vb. intr. 1 Stöka, stoja. 

en s. km pl. -ar f. 

en 1) räkn. km, f. krn, n. fat. — t%t tra kan mt brm o om 
técergg kan vnt gräl Ordspr. — fota beqm a siwk. — 
na åtta bon Något enda barn. — ha ama a svart* — 
2) obest art m f. m n. >. 3) adv. m Ungefär (ffor 
räkneord). 



1 ) komp. till germ. st. alja = lat. aiius 'annan'. 2 ) fsv. <eUa. 
överensstämmelsen med finska ordet di är i ögonen fallande. Det 
finska ordet måste i alla fall Tara af svenskt ursprung. *) Detta ord 
an v. äfven i andra östsv. mål: se ÖM p. 2 s. v. 



69 

♦ena 1 ) fyn sv. vb. tr. 1 Reta. 

ena [sig] i^njsa, sv. vb. rflx. 1. 

enarmad é^nårma oböjl. adj. 

enbacke åtmbaka m. 

enbär hnbér (& -mi-) n. 

enda inda oböjl. pron. — ha va mcla 6gm hans, som dqw. 
— nq mda oks biomas mp. — Syn. *eningas. 

[endera] *endel kmdM y gen. -as, pron. 

*endägeseft[er] indxteisU 1. indiskt 1. indiskt adv. I en 
fortsättning, alltid. Gr. § 34, 5. 

enfärgad émférga adj. 

enfaldig] *-ng énnfåfåu adj. — Syn. *snopplng, *snatng. 

engelsk éggalgk adj. & sbst. — hu har &gga}$k Hon har en- 
gelska sjukan. 

*enhållng s ) éyrikUfåu adj. Enhällig; ense, sams. 

*eningas 3 ) foniggas oböjl. adj. (eg. superi.) Ende, -a. — ar- 
mggas son harva j^q » soma§. 

enkel égkal adj. 1) Simplex. 2) Enfaldig. 

enkom ågkum 1) adv. = hsv. 2) oböjl. adj. Enskild, t ex. 
na agkwn dq. — Jfr särdeles. 

enris &mr\s n. coll. 

enrisbnske åinrtjbdska m. Enbuske. 

enris-*picka åmnspiku f. Enriskvist 

en[ridig] *-rådng épirådu adj. 

ens &*ns adv. — mt a*ns hk hafåar. 

[ensam] *ens[am]men 4 ) itsman, å^smand oböjl. adj. — Jfr 
*8tillmod, stimmande. 

ense &$ns oböjl. adj. 



l ) Öb. (Px., Vö., NK). ') Px., Nyl. s ) GKby; Np. *ening 
m. ngn ensam', fev. enunga, eningha, superi. eno[tt]<//i<£$£<£r. 
4 > öb.; Dl. *enswn(en). 



70 

♦enstaka 1 ) émståka obojl. adj. Ensam. 

*enug åma adj. Retsam. 

envis åmvis (-wv-) adj. 

envisas émvlsas (-trv-) sv. vb. dep. 1. 

envishet imvishfat ut pl., f. 

epistel tpisthl pl. -ar m. 

Erik imh n. pr. — gdmbal hnk Fan. 

erinra érhmdar sv. vb. tr. o. intr. 1. Gr. § 88. 

*es [isl. es 'som; när 1 L 'är' 3 p. sing. pr.] ingår i smss. 
så-*es o. v&l-*es, qv. v. 

esplanad hsplanåd pl. -&r m. 

éstimer fr. iksttimh- sv. vb. tr. 1 Akta, anse; vörda. 

*ett *) ai, &t part. Att 

etta éttu f. 

etter éttar ut. pl., n. 

etterblåsa htarbUmi t 

etterbålde éitarbdfå 1. -a m. Kvarkböld hos hästar. 

etter-gadd, * -gadda 8 ) åitargdd pl. -ar m. é>targådu f. Etter- 
myra. 

[e]vangelinm vanjiljum pL vanjiljar n. 

evig év* adj. 

evighet évihht ut pl., f. 

evinnerlig forek. i tis. po avinafcga flkHi Genast. 

ex[er]cera &k$ér sv. vb. intr. 1: 1) = hsv. 2) Väsnas 4 ). 



*) fsv. enstaka isl. Nyl. einstaka (a*-) adj. *) fs?. (et; 
jfr fi. etta. 3 ) GK (/isTd&. etterdagg) Vb., Fby, Nyl. 4 ) I 
denna bet. allm. åtm. i de svenska målen i Finnland. 



71 

P. 

t éf ut pL, n. 

fabrik fabrik n. 

*fabrikare fabrffcar m. Fabriksarbetare. 

fadder fäder pL fdirar m. 

fa[de]r får pl. f£dar m. — fåd&rjvår ut. pL, n. — Jfr 

*dadd, [*dadde], pappa, 
fadermördare fdd&rmhfar m. 1) Parricida. 2) Hög och styf 

skjortkrage. 
fager fdgar komp. fégar adj. — ha a mt lägg fqg&^om m 

anas drqgar (!) Ordspr. 
*fagermätt *) fdgarmkt adj. Mätt af litet. 
flaggor forek. i uttr. t fågu L * fdguna. 
fall fål n. Ingår i sms. *tillfall, qv. v. 
falla fdl pret fiil sup. fdh vb. intr. — Syn. *bockla 2, 

braka 4, *buffla 3, *damma II, *dampa, dimpa, *dumpa, 

♦dirnta, *fla(j)ska, *hoppla II, *kappla 1, *raka II 2 £ 

ramla, *ramma I 2, *stoppla, *stula, *stumla. 
fallandesjnka — ers. af *brottfall. 
fallen fåln adj. Begifven; t. ex. ha a so fal% h syp. 
♦fallera fålér sy. vb. imp. & intr. 1 Brista, fattas. [Upptages 

i Lll:s OrdL.ss. folkm.]. — Syn. *skägga II 2. 
fallrep fdlrkip n. 

fals fals pl. -ar m. 1) Fals. 2) Falshyfvel. 
falsa fals sy. vb. tr. 1. 
falsk fdlsk adj. 

*falska 2 ) fdfeku ut. pL, f. Falaska. — Jfr *tasme. 
falskhet fdl§khfot ut. pl., f. — po fdl§klmt adv. tis. 
famla — ers. af *hamla. 



l ) Hs — Ög. o. Kim. enl. Rz 123 b. 2 ) fav. falski isl. 
fplske m. Förek. i Öb., Nb., Vb., Hs., Uppl., Åld, EF., Nyl. 



72 

famn fåm pL -ar m. 

[famna] *famma fåmp l ) sv. vb. tr. 1. Gr. § 200 C 2 r- 

fan fån ut pL, m. — ha, som tar fin i botq, fajrQw a » 
land ma Ordspr. — „ha va o fqn u , sa filén, to ha 
skoda i tiikati o blatkna. — Syn. *Mfve, *dallerdasen 1 
djäfvul, djäkel, gammel-Erik, fanken, *fasekus, *«- 
kel, *ffin, den snffde, den lede, den *vande — jfr ock 
*sndik (tan sudtk idm.). 

*fanas ingår i sms. ill-*fuias, qv. v. 

fanken fågkan m. def. (ut pl.). 

♦far*) s. I får n. Farled. 

♦far 3 ) s. II får n. Farsot. 

fara s. fåru f. 

fara v. fåra pret får sup. fun & fin vb. intr. Begifva sig i 
allm., t ex. fara stq såva 1. jita, f. U stan, f. U s$s. 
— ha, som a vw\, ha ha fm Ordspr. 

farbror fåbru ut pl., m. — Syn. fars-bror. 

farfar fdf ut pL, m. — Syn. *farse, fars-far. 

fargalt får galt & -galt pl. -ar m. Vanligare är *råne. 

farlig få\% adj. Anv. äfven som förstärk, adv., t ex. fa]y 
.m\pU\p Synnerligen mycket 

farmor farm ut pl., f. Gr. § 106, 2. — Syn. *farsa, fars- 
mor. 

♦farsa 4 ) fågu & få&i ut pL, f. Farmor. — Hit kske äfven 
fåsu f. Faster, bio som fasusas Iqt> tis. 

fars-bror fåpbrör pl. -6r£ dar m. Farbror. 

*farse 5 ) få§a & fd$a ut pl., m. Farfar; gammelfar. 

fars-far fåtfär ut pl., m. Farfar. 



l ) Äfvenaå Kr. o. GK. 2 ) isl. far n. ÅrVenså Fby o. Njl. 
3 ) iil. får f87. far n. [Se Bqv VI s. v.!] Öb., Nb., Vb. 4 ) Öb. 
5 ) öb. samt här och hvar i Sverige. 



73 

fars-mor fdpnbr ut pL, f. Farmor. 

*wt f& r tt it ut pL, m. 

fartyg fdrtp, -j% pl. -jer -ja n. 

*ftsa 1 ) v. fdsa sv. vb. tr. 1 Förskräcka, injaga fasa hos ngn; 

t ex. häda o&ti fasar folie*. — fäsand adj. Fasaväk- 

kande; t ex. Ka ra*nt fasand. 
*fase-kus*) fdsakihs pL -ar m. Buse; hin onde. 
faslig fm adj. 
fast a. fäst adj. 

fast p. fast konj. Fastan, ehuru. 
fasta 8. fdsfu pl. obr, f. 
fasta v. fd$t sv. vb. intr. 1. 
fester *fastra fdsfru f.; sällan fd&ter pL få&trur f. 
fiastlagstisdag — ers. af fettisdag, 
fastland fastland ut pL, n. Vanl. i def. form- 
fastna fäsn sv. vb. intr. 1 : 1) Fastna. 2) Smitta. — nqw a 

ha fasna. — Jfr (i bet 1) *klampa. 
fat fät 1. fät n. 
fattas fdtas sv. vb. dep. .1. — Vanligare är felas. — Jfr 

"fallera, *skägga II 2. 
fattig fät* adj. 
fattigdom fäUdbm ut pL, m. -r- faUdQm* g%r in <kmum 

spisif o far mt <femum^fm$kr* Ordspr. 
fattighjälp fdty-jkXp & -jäty ut pl., f. 
fattigmän fdtmån pl. obr., m. — bon a fattmans rikdQtn 

Ordspr. 
fattigår fäbår n. . . 

feber feber ut pL, m. 
februari fibruér* ut pl., m. 



!) Åfvenaå Dtgö. *) Öb., Pg., Pbjr; jfr Np Pä 8M-e * fasen 
m. def. 'fanken; kuse'. 



74 

fel fijl n. 

fela fa$ sv. vb. intr. 1:1) = hsv. 2) Vara före ett visst 

timslag; t ex. kluku fadar fam mmwtar * fri. 
felakt[ig] *-ug fadåbtu adj. 
felas f atlas sv. vb. dep. 1. — va fadas ta ntp? 
fem fam n. card. 
femma fdmu f. 
femte fimt n. ord. 
femtedel fimhdkd pl. -ar m. 
femtio famh n. card. 
femtionde famtntnd n. ord. 
femton fdmtu n. card. 
femtonde famtund n. ord. 
fena /fou f. 

fenkål fagkal ut pL, n. 
fermt férmt adv. — ha d&% so feermt, so. 
fernissa fani§u ut pl., f. 
fet fett adj. — hqr ja mt so fatt, har ja mt so ha*t Ordspr. 

— Syn. *dryntng, *vimlug« 
*fetben fditbhn n. Okv. 
fet-*dynta faitdymtu f. Okv. 
fet-galt fattgåU & -galt pl. -ar m. Okv. 
fetna fatty sv. vb. intr. 1 = fdky sv. vb. intr. 1. 
fet-pamp fiitpåmp pl. -ar m. Okv. 
fett fitt ut pL, n. 
fet-tisdag fåtttsdån J. fåttisdqn m. def. (ut pl.). — Gr. § 

11,2. 
fettisdagsvecka fatttsdasvtku i def. (ut. pl.) Fastlagsveckan. 
*flbba fiba sv. vb. intr. 1 Coire. 
ficka fiku f. 

fiende ffjand p. -ar -ra m. 
fika — se *illp6ras. 



75 

flken ingår i sms. nyfiken, qv. v. — Jfr *illpärug. 

fil s. I fil pl. -ar m. Värktyget fil. 

*fil *) s. II fil ut. pl., n. Filmjölk. — Syn. *sk»r. 

fila v. I fil sv. vb. tr. 1 = hsv. 

*flla *) v. II fil sv. vb. intr. 1 [ov] Hasta i väg. 

filbunke fftbågk p. -ar m. 

filt fUt 1. fiXt pl. -ar m. 

filur fihhr pl. obr., m. 

fimmelstång fimbalitägg pl. -?tkggar f- — Syn. fi. aisa. 

fin fin adj. — i so fm* jntd häda, bom hqr, jxpsom tgjtat- 

finger figgar n. — Syn. *fln(g)ka, *krafsor. 

finger[borg] *-bår 3 ) figgarbhr n. 

fingerkrok figgarkrök i uttr. drq f. = hsv. 

*fln(g)-ka*) [o: dem.] figku f. Finger, bspr. 

fingra — ers. af *nafva, *nagla, *tesa. 

fln-*hvadug (*hvadug) finvkdu (& -tvv-) adj. Begåfvad med 

fint luktsinne, t. ex. om hund. 
finlemmad] *-lemmug finlkmu adj. Spenslig. 
finna fin pret. fån sup. fum vb. tr. 
finnas fins pret o. sup. fin§ta vb. dep. 
finne fin pl. -ar m. — fin o fan a brgdar Ordst. 
finne + fi. kuule 5 ) (= hör!) figköh ut. pl., m. Okv. på finnar. 

— figkolt ! vand om so farstu skoda po sola ! 
finngubbe fingiib 1. figgiib pl. -ar m. 
finnkäring finU&rgg pl. -ar i 
finnland finlånd n. 

finn-*lundug finlundu adj. Till natur liknande finnar. 
finnländare finlkndar m. 



*) Öb., Nb., Vb., Åm., Jtl., Mp., EP., Nyl. — med vaxl. 
genus (ra. 1. d.); no. filé ra. 2 ) Nyl. 3 ) Äfvenså i Nyl. 4 ) Nyl. 
*) öb., BP., Nyl. 



76 

ftnn-markeii finmärfå* (-o) f. def. De af finnar bebodda trak- 
terna. 
finn-*r&sel finrksU pl. -rksdor m. Okv. på finnar. 
ftnntarm fintärm pl. -ar m. Okv. på finnar. 
finsk finsk adj. 1) = hsv. 2) Dum 1 ). 
finska finshu f. (både finsk kvinna a finskt språk). 
fin *stilad finstlla oböjl. adj. Skrifven 1. trykt med fin stiL 

— a$t kan ja Usa hude finstila bQiåu 
finurlig fmtjil* adj. 

fiol ffjöl pl. -*r jn. 

fira I flr sv. vb. tr. 1 (en högtid). 

fira II flr sv. vb. tr. o. intr. 1. — f. mt stgh, f. po mp». 

♦firra *) v. fir sv. vb. intr. 1 Löpa med fart — flr 6v Spriqga. 

— fir dkrigg Gå rundt. 
*firra 8 ) s. firti i Snurra. 

fis fis pl. -ar m. — va tu va vis som ista svara po tw^fts 
tis. 

fisa fis pret. fats sup. fist vb. intr. — Syn. fjärta, *drunta, 
*prippa, *pruppa. 

fisbr&nd ffsbränt adj. Illa medfaren; säges om byxor o. kjo- 
lar. 

fisbytta flsbjptti f. Okv. 

fisig, *fisug fisu 1. fm adj. Illaluktande. — lia lufta^o f*s> 
]<$r. 

*fisik ingår i sms. rädd-*flsik, qv. v. 

fisk fisk pL -ar m. — Jfr *snifva. Se *räsor. 

fiska fisk sv. vb. intr. o. tr. 1. — Syn. *varpa. 

fiskare fiskar m. 



*) Med samma bet. allm i Öb., EP. o. Nyl. *) Öb., BP., 
VNyl., Telemarken i Norge; jfr isl. firra v. 'bortfjerne' = fht. 
virren. 8 ) NVa., VNyl. 



77 

flsk(e)vatten fiékvåty ut. pl., n. 

flsk-[gjiise] *-gjnsa fiskjiksu 1. -dåthsii f. 

flsklek fisklhJc ut pl., m. 

fisk + fi. pvytää fiskpytw 1 ) pl. t Fiskbragder. 

fisk-brasor 2 ) fiskrhmr pL t Fiskafekråde. 

fisk + fi. sappi fisksåpa m. Fiskbläsa. 

fis-pung fispiigg pL -ar m. Underkjol. 

*fissla 3 ) /Sfi sv. vb. intr. 1 : 1) upö Arbeta ifrigt. 2) rft; Hasta. 

*fitja*) 8. fit%u & fihju f. Liten garnhärfva. 

♦fitja v. fih sy. vb. tr. 1 [ov] Afveckla t ex. 'lyckor 1 från 

stickor (vid s. k. rakt arbete). 
fitta fitu f. 1) Cunnus. 2) Mes. 
fittfinger i uttr. ha fiifiggrt Vara släpphänd. 
*fjantug *) fidntu adj. Smäf&nig. 
fjoU fjol n. 

fj©U[ig] *-ug fjölu adj. 
[fjor]-gammal *fjord- fjétyåmbal adj. 
fjorton fjårtu n. card. 
fjortonde fjértund n. ord. 
*fjosk •) fjösk n. FjolL 
fjosk[ig] *-ug ftögÄw adj. 

*fjueke-dolI fyukadöl n. Tok, narr. -r- 1. *fjuke?-d. 
*f}ueke-dolla fjukadölu f. Småf&nig kvinnsperson. 
♦fjndd f/Ad ut pL, n. Fjun. (I Sörb. fjugg). 
fjun #?/m n. — Syn. *fjudd. 
fjun[ig] *ng #t£nu adj. 



*) Allm. i Öb. 2 ) Lika 1. liknande i Nb., Ha., Fby, Nyl., Bg. 
*) I Larsmo med bet. 'springa'; jfr, ang. bet. 1, no. fitla 'klndre, 
pnsle' isl. fitla 'fingra'. 4 ) fsv. fiti m.; Hs., DL, Sdm., Nyl., Estl., 
Bu., Sm., Sk.; no. fitja fht. fizza nht. fizze t nr en \f fat 
'spinna' (Kl. 4 ). 5 ) Fryksd., ög.. Na., Sm„ Hs.; afledn. från *fjant 
m. 'narr* Bz 127 a, 6 ) öb., Fby., Nyl. 



78 

*fjutsa ») fjuts sv. vb. intr. 1 [tit nan] Slå till ngn. 

[fjäder] *fjädra fjddni f. — Syn. penna. 

*fjäle-båt 2 ) fjålabdt pl. -arm. Flatbottoig båt 1. eka; eg. 

gjord af fjölar (isL fiol, fsv. fiol, fuel f. 'bräde'). 
fjäll fjil & fjéli n. Fiskfjäll. 
♦fjälla») fjdl sv. vb. intr. 1 [ov] Springa. 
fjärd fjåt pl. -ar m. — Syn. *mar. 
fjärde fjål n. ord. 
[fjärding] *fjärdnng*) fyålugg pl. -ar m. Fjärdedel. - Syn. 

*fjärndel. 
*fjärkan fjérkan ut pl, f. Fruktan. 
*fjärkas *) fjérkas sv. vb. dep. 1 Frukta. 
*fjärndel «) #<^å*J pl. -ar m. Fjärdedel. 
fjäril fjénl pl. fjärdar m. — Syn. sommarfågel, 
fjärt #<ér£ p. -ar m. 
fjärta #<ér; sv. vb. intr. 1. 
*fjäsa 7 ) fjisa sv. vb. intr. 1 Fjäska. 
♦fjäsare fydsar m. Fjäsker. 
fjäsk m. (1. f.) - se *fjäsare, »flängas, *pjäke-Matts; 

*flaxa 8. 
fjäska — ers. af *fjäsa, nafsa, hamsa, * kluttia: jfr ock 

hanska fi. 
fjäskig — ers. af *bradhafsig, *fjäsng, flaxig, *flygng, kaf- 

sig, *vippng. 
*fjäsng fjésu adj. Fjäskig. 
♦fjäta 8 ) fjéta sv. vb. intr. 1 Traska. 



») Fby. Nyl. 2 ) Gotl. (Bz 142 b). ») Fby < »fjätla, jfr 
Iisv. fjät isl. fet n. *) öb.. Nyl., Gotl.; fsv. fierpunger isl. 
fiiröungr m. 5 ) Vö., H 8 ., öNy!.; afl. Mu *fer- isl. firr m. fl. 
6 ) öb, Nyl.. Estl, En, Frylcsd, Sörb.; Itv. vérendél. ') Allm. i 
Finnl. «) Vb, Fby, MNyl, Hll.; i Norge 'feta idm. 



79 

[fjätter] *fjättur l ) fj&tur pL fjåturar & fj&trar m. Uppstån- 

dare 1. slå å slädmede. 
flacka v. — se *flanka, Tackla I, ranta, 
flack fläk adj. 

*flackna *) jWcy sv. vb. intr. 1 [*p>] Gå i sär, skilja sig åt. 
*fladda*) fidd sv. vb. intr. 1 [M L o?» n^n] Slå. 
♦fladdra fläder sv. vb. intr. 1. - Syn. *bläddra v. II 1, 

♦fladdra, 
flaga fldgu f. 

*Aage 4 ) fldga m. Lin- 1. hamptått. 
*flag(e)-bräde 5 ) fldgabrk pl. -brkdar n. Trästycke invid spinn- 

rocks*flykten, hvarpå linet lägges. 
flagga fidgtt f. 

*»g[ig] *ug /%w adj. 

flagna flägn sv. vb. intr. 1 [up]. 

flake /?rf&a m. 

flamma v. fldma sv. vb. intr. 1. 

flamm[ig] *-og fldmu adj. 

*flana •) fldn sv. vb. intr. 1. tr. 1 [td nan 1. nan på iéaftä] Slå. 

♦flank *) /Wg£ pl. -ar m. Stycke, skifva (t ex. af bröd). 

♦flanka 8 ) I fldgk sv. vb. intr. 1 Flacka. 

♦flanka») II fidgk sv. vb. intr. 1 Flyta. Gr. § 214. 

flarn fldti pl. -ar m. 1) = hsv. 2) Flöte. 

♦flås 10 ) flås ut pl., n. Fnas, mjäll i hufvadhåret. 



*) Med likartad bet. i Öb. allm., Ha., EF., Ny]., Na. & O., Ra., 
Uppl, Sdm., Nk. f Ög., Vg.; likaså no. fjetra och isl. fiptorr m. 
*) NVa., Fby, VNyl., Wpal ('digna'); isl. flahna. 3 ) Öb. f Bl. 
(hamra). *) GK, Mods. 5 ) Vö. 6 ) Vö. 7 ) MNyl. (ra.) Sm. flanka f.; 
jfr Öb. flanka = Uppl. flänka v. 'afbila. 8 ) Kr., -Fby. VNyl., 
Sdm., Vm., Nk., V]., Sm., ög, Blek.; afl. från isl. no. flana 'lebe 
blindt hen . •) Kändt äfven från Lptr. i ÖNyl. 10 ) Öb., Nb., El., 
ÖL, Jtl., H8., Fryksd., Sörb., Vg., Gotl.; bet. eg., liksom i norskan, 
'tnnt gkal\ 



80 

*flasas flåsas sv. vb. dep. 1 Fjälla sig, om hud. — bom 

flåsas nu. 
flaska s. fldskti f. — Syn. potta bet 2. 
"flaska? 1 ) v. I fld\sk sv. vb. intr. 1: 1) [fc/ 1. om nan] Slå. 

2) Halka. — ha fla+ska okul po khggisy. 
"flaska? v. II fU&k sv. vb. intr. 1 Plaska i vatten, 
flat flat adj. 

flata fläta ut pL, f. Flatsida. 
♦flatsa 2 ) flå ts sv. vb. intr. 1 [td nqn] Slå. 
*flatta 8 ) flöt sv. vb. intr. & tr. 1 Slå. —ja fläta Ma l ja fl. 

a mgt egu, m$t nosa. — flat sa t vb. rflx. Slå sig ned, 

t ex. på en stol 1. soffa. — flat (Ml Falla, ramla. 
*flaxa fldksu f. Tr, öfverdrifven kvinnsperson. 
♦flaxng *) fldksu adj. Tr, ostadig. 
flere flé\r snperl. fl&st l flhst a<ft - Gr. § 47, 1. 
flicka flika f. — flikuna smo smo \ tiusy, dalar fy) tvo tvo; \ 

gosana dyra (!) \ om hunlqrt for fyra. — Syn. *pia, 

slj na, *slynga, *st8rja s. I. Jfr *ståda s. 
flick-*skv&tta flikskvktu i Liflig, yr flicka. 
flick-*slynga fliHltyncku f. Flicksnärta. 
♦flika fl(k sv. vb. intr. 1 \upS\ Arbeta träget — ha fltfca^o 

po ma ha lasasK 
flin flin ut pl., n. 
flina fl[n sv. vb. intr. 1. 
flinga fligffu t 

*flinsa 5 ) flins sv. vb. intr. 1 Luffa. 
*flin-skallig 6 ) fllnskålu a<fr Flintskallig. 



l ) öb.\ Fby. 2 ) Fby, VNy!.; eg. — likt. följ. — v då med 
Bata handen'. 3 ) Fby, VNyi. 4 ) Nyl., Sörb., Frykad.: f. ö. aHm. i 
Sv. (Rz 145 b). 5 ) Lmo; no i flinsaj aft. från flina (i f ) 'flakke om- 
kring'. E •) fsv. ftinskaUoter, kTarlefr. i öb. o. Kökar; aflj. till 
no. fleinskaUad = Rz 148 a (Norri., Gd.). 



81 

flinta s. flintu f. 

♦flinta v. flint l ) sv. vb. 1 : 1) intr. [Ul] Slå ngn. 2) intr. & 

tr. Slå eld med flinta. 
flisa film l — Syn. *plita, *skirfla. 
flissa fli& sv. vb. intr. 1. 
*flisso-gr8t 2 ): ha du pU flisugrtyty? (m. def.) s&ges till en, 

som flissar mycket 
*flister-snö flistafqe ut pl., m. Tunn nyfallen snö. 
♦flistra 3 ) flistar sv. vb. imp. (descr.) 1 Småsnöa. — ha f listrar 

o snir. 
flitig fllU adj. 
flod flQd pl. obr., m. 
flor flår n. 

*flore 4 ) flora m. Urinränna i fähus. 
*flossa 5 ) flåsa sv. vb. intr. 1 Blossa. Äfven om utslag kan 

man säga att de fldsar up. 
flott flöt ut. pl., n. — floU fludar jambh ovampo Ordspr. 
*flotta I (timmer) — ers. af *fl*ta, qv. v. 
♦flotta •) n flöt sv. vb. intr. 1 [Ul nqm\ Slå. 
flotte flota m. 
fiott(<*)-kaus (?) flåtakbws pl. -ar f. Okv. for en flottig och 

osnygg person. 
flottig] *-ug flötit adj. 
*flmdda 1. *flidda s. flödu f. Lunsa. 
*fluddug 1. *flåddug flödu adj. Lunsig. — fatt o flotfu. 
fluga, *flyga flugu, flfpgu f. Gr. § 25, 3 fi. — fat gaggu 

flypgu fats vqrt u rfyvcUes Ordst 
♦flugu-, ♦flygu-smätta 7 ) flugu- 1. flipguamktu f. Flugamalla. 



*) BP. VNyl, No. i bet. 1. 2 ) Ög. flisgröt idm. (Rz 149 a). 
*) Öb.; jfr bistra P*. f. 'flinga', */fwfer n. 'mjälf Norrl. (Be 152 b). 
4 ) Öb., Hrbfj., Pg. Sreal., Bhl., HH. V Sk.; isl. ftörr m. 5 ) Bärgo. 
Uppl. 6 ) Fby, Nyl. 7 ) öb.; jfr nyl. flugud&ggo f. idm. 

6 



82 

[flugj-svamp *flugu- 1 ), *flygu- fluga- 1. fltygusvåmp pL 
-ar m. 

flundra flundra l 

*flutsa I flute sv. vb. intr. & imp. 1 Spraka till; t. ex. A* 
flutsa td * um. 

*flutsa II fluts sv. vb. intr. 1 Gå och trampa i ngt blött; 
t ex. fluts i Itqru. 

fly s. fly n. Kärr. 

fly v. fli sv - vb. intr. 3. — Jfr échapper. 

flyga flthw pret fléuiw sup. flum vb. intr. Gr. §§ 24, 3 o. 
59, 2. — flmw tnt hegex awjvtgga bjcer Ordspr. 

flygare ingår i sms. tjäruflygare, qv. v. 

*flygug fljpgu adj. Ostadig, fjåskig. 

flyg-mal fljigmål pL -ar m. 

flykt I (= att fly) — ers. af *rymd. 

♦flykt 2 ) H flfykt n. Rockblad. 

♦flykta 3 ) flipkt sv. vb. intr. 1 Flytta. 

flyta flM pret fléypt sup. flM* vb. intr. — Syn. *flanka. 

flytta flipt sv. vb. tr. 1 (sällan intr.). — Syn. *flykta. 

*flyttande-tid flfrtantld ut pl. f m. Flyttningstid. — Jfr gr. 
§ Hl, 2 /». 

flå flo sv. vb..tr. 3. — Syn. sno. 

*flådda flod s?. vb. intr. 1 [M 1. om nan] Slå. 

*flåg«) /% ut pL, n. Flygfä: okv. 

*fléga 5 ) flåga sv. vb. intr. 1 Löpa under fjäsk. 

*flågmärr 6 ) flögmér pl. •ar f. Okv. fbr en ostadig kvinns- 
person, med bibegrepp af otuktighet. 

*flig-mffr flégmhmr pl. -ar m. Flugmyra. 



') fsv. flughu-svamper m. 2 ) Fby, Nyl., Estl., Ru. 3 ) Dl., 

Pyttis, Rosl., Sörb. 4 ) fcv. flugh isl. /?O0 n. 'flyven\ Anv. mllm. 
i diall., efaara i skiftande betydelser. & ) no. floga idm.; atijud till 
i*l. fliaga. 6 ) no flogmerr f. 'en geil hoppe'. 



83 

*flånga *) v. flagg sv. vb. intr. 1 Flänga, hasta. — hu floggar 

ofkgg&r. 
*flånga ») s. flöggu i Okv. for en löpsk kvinnsperson. 
flisa flås sv. vb. intr. 1 Masa; fnysa, frusta (t. ex. om häst). 
flibb — ers. af *truta. 
fläck flak pl. -ar m. — Syn. plätt 
flicka I flék sv. vb. tr. 1. 

*flicka *) II flék sv. vb. tr. 1 Fläka, klyfva t ex. stock 1. fisk. 
flick[ig] *-ng flika adj. - Syn. *plattug. 
*fladdra flådar sv. vb. intr. 1 Fladdra. 
flidernffss flédarmhs n. 
flikt fl&kt pl. -ar m. L = sg., n. 
flikta fl&kt sv. vb. intr. o. tr. 1. — Syn. *bliska, *gåla II, 

flämta flåmt sv. vb. intr. 1. 

flaaga flagg sv. vb. intr. 1. Exx. under *flånga. 

*flängiis fléggus pL obr., m. Fjäsker. 

fläsk fl&sk ut pl., n. 

"flaska 3 ) flå&k sv. vb. intr. 1 Gå miste om lyra i bållspel. 

*flask-iiafve flé&knåva m. Okv. for en som *fläskar i bållspel. 

fläta s. fl&tu f. 

flita v. fl&t sv. vb. tr. 1. 

*flätea 4 ) fléts sv. vb. intr. 1 [M 1. om nan] Slå. 

flöda fléd sv. vb. intr. 1. — Jfr svallvatten. 

flSjt — ers. af *blistra s., bet 1. 

*flSsk-ffra*) fléiuskgra pl. obr., n. Slamsa, okv. 

*fl»ta 6 ) fléypt sv. vb. tr. 1 Flotta (timmer). 

*fl<tare fléxptar m. Arbetare anstäld vid flottning af timmer. 

l ) Nyl. flagg- i sras., flagga vb.; no. fläng , flane\ Afljod till 
h»y. flänga. 2 ) Frykad. 8 ) EP., Nyl. m. fl. *) Nyl.; jfr. *flatsa och 
EP. Nyl. *flätta. 5 ) flmsk- är afljod till do. flmkre m. 'elnsker'. 
•) öb. allra.; BP., Nyl., Dl., Fryksd. ; fn. fl,0yta v. 'bringa att flyta*. 



84 

*fl8tare-bädda 1. *fl»te-? fliytabkdu f. Hviloplate på golfvet, 
— w* fa^nu al hg po fl^yptabadu j&r % shpgu * nat. 

flflte fltyt n. — Syn. flara, träflarn, vette. 

*fltttning fléytmgg ut pL, f. Stockflottning. 

ftaas — ers. af *flas. 

fnassel fndk ut pl., n. 

fnissa fnisa sv. vb. intr. 1. 

fnittra fniter sv. vb. intr. 1. 

fnurra s. — ers. af *sno 8. 

fnurra [sig] — ers. af *smila [sig]. 

fnysa — ers. af flåsa. 

fnöske fwéto ut. pl., n. — Jfr *ticka. 

foder I (Kreatursfoder) — se stilla v. 2, svepa v. 2 & s. 

foder II föd&r ut. pL, n. Foder i kläder. 

fodra fådar sv. vb. tr. 1. 

[fodral] *fotral l ) futrdl n. 

fog fög pl. -ar m. 

foghyfvel föghhval pl. -httvlar m. 

folk fökk & falk n. 

[folkj-rlrelse folks- fåpifrak ut pl., f. (Su) 

folk-[skygg] *-skjugg folk- 1. fålfasUug adj. 

folkskola folk- 1. f&lkskölu f. 

fora fQru f. 

♦förda 2 ) föl sv. vb. tr. 1 Undanskaffa. 

*fordad ingår i sms. tniig-*fordad, qv. v. 

*fordanskap 3 ) félanskåp ut pl., m. & n. Rörelseförmåga, t ex. 
hu hq^o gQiva f. an. 

l ) Under denna form kandt från Nyl., Gotl. o. Skåne; jfr ty. 
futterdl. *) id. förda fsv. forpa t. 'flytta, fortekaftV; Vb., Jtl., 
Hs., Nyl., Fby, Hsk., Upp!., Nk., Ög., Sm. s ) fsv. fordhanskap(er) 
ni. 1. n. 'fording: fortekaffningsmeder ; allm. i öb., ehuru med växl. 
kön (m. i Pz Kr., f. i Replot o. Np., n. i Vörå, könlöst i GK o. 
NVA). 



85 

fordra féfer sv. vb. tr. o. intr. 1. 

♦forga 1 ) v. får g sv. vb. intar. 1 Sladdra. 

*forga s. fézgu t Skvallertaska, pratmakerska. 

*fork 2 ) fårk pl. -ar m. Med en brädlapp i nedre änden för- 
sedd stäng, till att 1) 'stöta' fisk; 2) framstaka båt ge- 
nom vassen i åarna. 

[form] *forma fårmu t 

[forman] *foderman fådat-mån pl. -mkn(er) m. 

fors fös & f&i pL -ar m. 

forsa fös. & få£ sv. vb. intr. 1. 

fors-*skjora fåglåöni f. Strandskata? 

fort ffrt adv. 

fortepiano pårlopwno pL? n. 

fosforsticka få$fo§$ku t 

foster fastar n. 

fosterbarn ffaterbfrn n. 

foster-[dotter] *-dotra féstetfbtru f. 

fosterfår fosterfar ut pl., m. 

fosterland féstelånd ut pl., n. 

fostermor fostermor ut pL, f. 

fosterson fQste§&n } fåstepdn, fåstesdn [böjn. se som; pl. dock 
sälls.] m. 

fostra foster sv. vb. tr. 1 [up]. 

fot fåt pl. féter m. — U fets = U fetas Till fots. — s&ta fetra 
po naka o laga da ov! 

fotblad fotblad n. 

fot[knSl] *-knyla ftiknj/lu f. 



!) Öb., Fby, Kal. i MNyl. 2 ) Åld, EF., Nyl., Vb., Uppl., 
Sdm., Gotl., Fryksd., Sörb., Vg., H1L, Sk. med skiftande betydeiso 
(pnlsståog, påk, grop, rottet trästycke, skidstaf). fn. forkr m. 'båts- 
hake 1 , lånadt från lat. furca ooh apptaget i finskan nnder formen 
porkka. 



86 

fetvärk fåtvérk ut pL, m. 

[fot]-ände *f8tter- fétarknda m. 

frack frdk pl. -ar m. — Syn. stålpenna bet 2. 

fradga v. fråg sv. vb. intr. 1. 

fradga s. frdgu ut pL, f. — Syn. *hvada. 

♦frak l ) fråka obojl. adj. Duktig; t ex. ngw a Ji& fraka beta 
tid. 

frakt frakt pl. obr., m. 

fram fr dm ad v. 1) Fram. 2) Framme. 

framben fråmbkm n. 

framdel fråmdkd pl. -ar m. 

fram-[efter] *-eft f råmat ad v. o. prep. 1) Framåt 2) Långs. 

framfot fråmföt pl. -fetar m. (& -wf-). 

*fram-faxen *) frdmfuf&% (-wf-) adj. Framfusig. - Gr. §§ 95 
o. 236. 

*framfuxing frdmfukstgg {-wf-) pL -ar m. Framfusig person. 

framftre fråmffpn prep. & adv. (& -wf-). 

fram-i fråmi prep., frdm* adv. 

framifrån frdmtfrbn adv. 

*fram-lutug 3 ) frdndmtu adj. Framåtlutad. 

*framman[ftr] -IBre frdmafipn prep. o. adv. 

fram-stuga 4 ) *-styga frdmstitgu 1. stijpgu f. Främmande- 
rum. 

framstupa — ers. af å-*gruf. Jfr hufvudstupa. 

framtill frdnfrl adv. 

fram ände frdwknda m. 

frans fräns. pl. -a** m. 

*) Öb., JU., Hjd. t Ha., Vg, Bhl.; Norge frak (Frykad. Sorb. 
frack), nlty. /raacÄ 'frmnk, frisoh, keck*; Dl. frtik god 1 däremot 
närmare ial. frekr nhty. /recÄ. *) Kv„ Kr., GK.; jfr ial. finko, 
fokenn 'fyka. 3 ) ial. framlut?' fav. franduter adj. *) Nyl.; jfr 
SM-e framkammare m. idm. 



87 

*frasa l ) fräsa sv. vb. intr. o. imp. 1:1) Brusa. — sam fra- 

sar. 2) Prassla. — ha frasa^om bos* tis. 
*fras8 2 ) frd& pL -ar m. Hankatt. 
fred fred, fr&(d) ut pL, m. — laf a va * fra(d) mp renj! — 

tfö! gtU& frk! säges då man inträder i främmande hus. 
[fredag] *fridag») frtdå & frida pL fridagar m. 
fri fri adj- — van fnt tis. Om än sä vore 1. vare det så 

gärna for mig! = om fr£ )ia a so! — van fnt fridqn 

fa^t ha a lefan Ordst. 
fria fri sv. vb. intr. 1 [at nan]. 
friare frjjar m. 
frihet frihht ut pL, f. 
frisk frisk adj. 1) Varande vid hälsa. 2) Ej saltig. — Syn. 

(i bet 1) *hil8sam. 
friska frisk sv. vb. intr. 1 [*]. 
friskna friskn sv. vb. intr. 1. 
frispråkare frisprdkar m. Frimodig person. 
frodig — ers. af *frfldug. 
*froDa frål sv. vb. intr. 1 Sladdra. Gr. § 98, 1 « *frod-la, 

jfr isl. froda t 'skum, fradga'). 
*fr*ll-bytta frolbjjptu t Sladderkäring. 
*froll-stake fréUtäka m. Sladderhane. 
frön frum adj. 
fromhet frumhht ut pL, f. 
frent[ispis] fr&ni pL obr., m. 
[frossa] *frosse 4 ) frösa ut pL, m. — Syn. skälfva s. 
fross(e)-bot frimbqtar pl. t 
frost frö$t ut pL, m. 



l ) Vb., Hg., Fby, Nyl., Ertl., Gav., Rn., Vg„ Norge. 2 ) Öb., 
Ko., Hsk., Vfitö; med ä — jfr isl. fress m. idm. — i Norrland. 
3 ) fev. friadagher isl. friådagr fbty. friatag ra. 4 ) m. äfven i 
Fby, Nyl., Estl., Rn., RobI., Dl. 



88 

frost-*näind l ) frostnamd adj. Frostöm. 

frn frtätv pl. -ar l 

frukost frukost pl. -ar m. 

frukt frukt pl. -ät f. 

frukta — ers. af räddas, *Qarkas. 

fruktan — ers. af *f|ärkan. 

frusen frus* adj. 

frusta fru$t sv. vb. intr. 1. 

frysa frtUs pret. fréws & frmps sup. firfa* vb. intr. — Förek. 

äfven ss. vb. dep. t ex. ja frwsis so j<er. — Jfr *skråna 

(påfrysa). 
från från L frön prep. 
*fräga s. fr&gu f. Fråga. 
♦fräga 2 ) v. fr äg sv. vb. tr. o. intr. 1. 
fräken I frékan, def. vanl. frékni, m. Växten eqxiisetum L 

(„en medelform mellan Braken och Barrträd 4 * Fries). 
fräken n fréky n. Hudfläck. 
fräkn[ig] *-ug fréknu adj. 
frälsa fréli sv. vb. tr. 1. 
frälsare frélsar pl. obr., m. 
främmande fråmand adj. & subst. n. — Syn. *bye, *bye- 

moster. 
främre främst fr&mbar komp., främst superi., adj. — fr&mst^ 

figgn n. def. Pekfingret 
frän från adj. 
*fräsa 3 ) frés sv. vb. tr. 2 Putsa (näsan). — fras n&sa, poyk, 

o sta mt j&r o snol! 



*) d. v. s. Tröst-tagen': isl. néma v. 'taga'. 2 ) Öb. f Vb., 
Fby, Nyl., Rosl., Nk., Fryksd., Sm., Vg., Hll., Sk.; no. frega fsv. 
frtegha? (8dw.) ial. f regna. Vok. ä öfverford till subst. 3 ) BP., 
Nyl., Eetl., Ra. 



89 

frästa friat sv. vb. tr. o. intr. 1 Pröfva; forsöka. — frist 
sv. vb. tr. 1 Tubba. 

frfi frårpj n. 

*frödas frmtdas sv. vb. dep. 1 Frodas (anv. om trä o. mska). 

*frödug l ) fråtudtt adj. Frodig. — ptgruna a so frtyudu jar. 

frtjd frfcpd ut pL, f. 

fröjdas fréy>das sv. vb. dep. 1. 

fröken s. frffcen pl. fräknar f. 

*fr5ken 2 ) a. frék% adj. Girig, lysten; t ex. frgk# U pta 1. 
U Usa. 

*fr8n 3 ) frixpn adj. Ökor. 

ftakt fukt ut. pL, f. - Jfr *d»da v. n. 

foktig fukti adj. - Ers. vanl. af *säkug. 

fiil — ers. af stygg, 

faliag ffhhgg pl. obr., m. 

full a. ful komp. fiplfar superi, fulast adj. 1) Plenus. 2) 
Ebrius. — Syn. i bet. 2: drucken, supen, hurmu fi., 
midt i dimman, midt i hatten, midt i kalkenen, midt 
i *keikan, midt i *virran, plägad, *påtrasad, *plttr- 
rug, påmjölad, smakad, smitfull. 

*fiill*) adv. fdl I adv. 1) Väl, troligen. 2) Sak samma; t ex. 
ful hur tu & kläd nu! — II konj. Om ock, ehuru. — 
fynska mt va na tsk, ié<srgg, ful ja a hta vtggland * 
hipvu. 

fullmakt fidmåbt pL -ar f. 

fallmåne fulmdna ut pl., m. 

*fullväl *) fulval adv. Troligen. 

x ) Öb , Vb., Nyl.; no. fraudig adj., fr0tfda v. gödsla. 2 ) 
Till formen isl. frékfl fsv. frokin 'modig, rask', till bet. i si. frekt 
begärlig' [afljud]; med o i Vb., Åm, Jtl. (Ez 168 a), Nyl. 3 ) Öb., 
EP., Nyl., Bg.; allm. i Sv. enl. Rz 169 a; no. freyden. 4 ) Öb., 
EP., Nyl., Estl., Bn., Dl., Fryksd.; fcv. fulter. 5 ) Nyl. 



90 

fall-växt, *-vaxen fulvkkst, fulvkksy adj. Fullvuxen. 

famla fömbal sv. vb. intr. 1. — Syn. *bäekla, *hamla. 

fumlig — ers. af *hamlug. 

fundera f under & f under sv. vb. intr. 1. 

[fundering] *funderniiig l ) fundétpgg pl. -ar f. 

fura furu t 

furste fu§t & fäst pl. -ar m. 

furaskog furuskog pl. -ar m. 

fnruträ furutrk pL -trkdar n. 

fusk fusk ut pL, n. — Syn. skojvärk. 

fuska fusk sv. vb. intr. 1. — Jfr kuroa fi. 

fuskare fuskar m. 

fuskeri fuskeri ut pl., n. 

♦futtickor a ) futikur pl. t Effekter, pick och pack. 

fy fy interj. — $ tx|?* interj. tis; t ex. fy mh va du taks 

tala! 
fylla v. f\'pl sv. vb. tr. 2. 

♦fylla s. fiflu ut pl., f. — Syn. *vippa s., *virra s. 
fyll-käring f&liå&rgg pl. -ar f. 
fyra r. fyra n. card. 
fyra s. /yra f. 
♦fyra v. fyr sv. vb. intr. 1 [pö ma na] Ifrigt syssla med 

något. — hu fyrar upg o städar o hqr.^Udc* älvar 

fyra-tinnad fyratina oböjl. adj.; f gratpa. 
fyr[a]tio fijprtj n. card. 
f)T[aJtionde fifrtjund n. ord. 
fyrfota fyrföta oböjl. adj. o. adv. 



x ) VNyl. idm. *) Esse, Vörå likaså; Pö Px ffidikw Kv. 
fudtkur idm.; jfr nlty. fuddik 'ficka': begreppsöfrergåugen : fickor 
^> gömmor ^> undangömda saker. 



-91 

♦fyrskaft 1 ) ffckåft & fyskåft ut pl., g.? Fyrskäft. — K a f. 
hede. 

fyrfskäftad] *-skaftng fi/Aftu adj. 

få fö pret fik & fi sup. fik vb. tr. 

fåfänga föfkggu ut pL, f. 

fåfängt /tf/ägg adv. Förgäves. 

fågel fogal pl. /*o$r?ar m. — Syn. *tippa. 

fågel-blund 2 ) fögaXbliind ut pl., m. Kortvarig sömn, i tis. 
sova m fogalblund (ttv-f.). 

fågelbo fågaXböw n. 

fågel-*rädda fögalrkdu f. Fågelskrämma. 

fala fola sv. vb. intr. 1. 

fåle föla, fula (Su) m. 

fåle + jnoni fi. fölajöunnr pl. t, eg. Fålseder: upptåg, skälm- 
stycken. 

fåll fåH L fiU pl. -ar m. 

falla fdfjl L #/tf sv. vb. tr. 1. — Syn. *sko v. IL 

fållbänk fölbkgk pl. -ar m. 

fällning — ers. af *skoduk. 

fån fån n. — Se *doll, *dolla, *fjuckedoll, *fjuckedoDa, 
fjoll, fjosk, *18m, *snåt, *tolla, *tåpel, *t811, vettvil- 
ling. 

[fana] *finas fanas sv. vb. dep. 1. — Syn. *gSfla, tokas, 
*8noppla; se under pSllS fi., pSykkiS fi. 

fånga — ers. af fi. pyytää. 

fånge fögg pl. -arm. 

fånghns fögghiks n. 

fån[ig] *-ug fånu adj. — Syn. *dollug, *fjantug, fjollig, 
fjoskig, *18mmug, *gnitug, stollig, *tollng, *t»llug o. 
fi. penra péwru. 



l ) Nyl., Fryksd. 2 ) no. fugléblund i samma användning. 



92 

får I far n. Ovis. 

*får l ) H får n. Fåra (på teg). 

får-hjord — ers. af fårhop, fårtropp. 

fårhop fårhöp p. -ar m. 

fårhu8 fårhihs n. 

farskalle fégfoåla m. 1) Fårhufvud. 2) Dumbom, okv. 

fårtropp f&rtrbp pL -ar m. 

*fåtalug*) fåtåln, foMu, fétklu adj. Tystlåten. 

*fått 3 ) föt [t 1. *] adv. Felande i ett visst klockslag. 

fä fi pl. obr., n. Brukas blott ss. okv. — Jfr as, asbett, 
drankarshål, fähund, kadaver. 

fä[aktig] *-aktug f&åktu adj. 

fäbod féböd pl. -ar f. — f&böda (f.) pL def. (Gr. § 234, 2 «) 
är byanamn. 

fäbods-stuga, *-styga fébustugu 1. fébu$tfpgu f. Boningshus in- 
vid fäbodar. 

*fägen 4 ) f&y* ac|}. Glad. — ja val bo rad o fayt Ös. 

fägna fågy sv. vb. tr. 1. 

fähund féhiin pl. féJmndar m. 

fähus fitus 5 ) L fffus n. - Gr. § 48, 6. 

fähus-piga 1. *-pega fimsp}gu L -pégit f Ladugårdspiga. 

*fäja fåhj sv. vb. intr. 1 [upö] Arbeta, stöka. 

*fäkel fékuhi m. def., ut pl. Fan, svord. 

fakta fekt sv. vb. intr. 1 Väsnas. 

fäll fåfå L féfå pL -ar m. L -ar [L = sing.] n. 

fälla v. fél sv. vb. tr. 2. — Syn. kaataa ti. 

fälla s. félu f. 



l ) fsv. isl. for f. Öb., BF. f Nyl.. Eg.. Gs*. (ntr.), Sm., Sk., 
Hll , Bl. (mn.). 2 ) Öb., Br., Njl.; isl. fåtaiadr = fåmplugr 
idm. 3 ) Allm. i Finnland. 4 ) isl. fegenn fsv. fceghin adj. Öb., 
Nyl., allm. i Sv. enl. Re 133 b. 5 ) Under denna form i Öb., Nb., 
Åm., Hvbfj., EF., Nyl., Hll. 



93 

♦ffillskaftknif l ) fålskaftknlv pl. -ar m. Fällknif. 

fält fät 1. féXt n. — Syn. *gärda s. 

*fän *) /äw m. def. Fan, svord. 

fängelse fåggels ut pl., n. 

fänghål fågghål n. 

fängkrnt fågknht ut. pl., n. 

fängnål ffygnål pl. -wMar f. 

färd I /vå£ g.? blott i uttr. ra a po fcecfc nxp? 

♦färd 3 ) II fål pl. -ar m. Fjät; t. ex. kåtfan. 

♦färda 4 ) f<ti sv. vb. tr. 1 Fallbringa, fallfärdiga. 

färdas falas L falas sv. vb. dep. 1. 

färd-båt 5 ) /WMt pl. -ar m. TU1 sälskyttefård utrustad båt. 

färdig fé^y adj. — ha vqlj.% fafys Det blir färdigt. — Syn. 

*gålig. 
färdig-klädd f<£i*klkd adj. 
Ifärg] *färga férgu f. 
färga férg sv. vb. tr. 1. 
färgare férgar m. 
färja — ers. af *Iånga, *marja. Dock talas om févqi 1. 

féryu på Larsmostråten. 
färsk fégk 1. f&sk adj. 
fästa fest sv. vb. tr. 1. 
*fäste /5tg< n. Angöring8tåg, fånglina, fösta. 
fästing — se skogs*bässe. 
fetman få&tmån pl. fi$tmkn(er) m. 
fästmff — ers. af brud. 
♦fättia *) fiilu f. Bärrem. 
f5da s. fédu ut. pl., f. 

*) öb. f Pyttia. 2 ) öb., Nyl., Est!., En.; trol. allra, nog f. ö. 
3 ) Rz 1 29 b (Vb. Dl. VI.), Fby, Nyl., Estl., Ro. *) Sjandeå i 
Ny]., Hll., Bh!. f Norge. 5 ) Öb., Vb. «) Öb., Ny!., Rg., Dl. (m.) 
Frykad.; fal. fetéll far. fatU m. 



94 

föda v. föd sv. vb. tr. 2. — föd du ma »ä^o födar ja da * 

nästa gr Ordspr. 
födelse födeds ut pL, i 
födelsedag födolsadå pl. -dagar m. 
föding ingår i sms. bondföding, qv. v. 
föjja föli pret. o. sup. f&få 1. följd vb. tr. o. intr. 
följe — jfr *sätta s. 
fönster fönster n. — Ers. ofta af glas. 
fönsterbly fönsterbly pL obr M n. 
fönsterbåge fönsterböga m. 
fönsterpost fönsterpost pL -ar L -ar m. 
fönsterruta fmstanutu f. 
för 8. fér ut pL, m. [Sälls.]. 
för p. /to, /y part. — I smss. kan för- användas jte fö- 1. /)/> 

och fö- jte /y-. 
föra fér sv. vb. tr. 2. — Syn. *förda. 
förakta förakt sv. vb. tr. 1. [Sälls.]. 
förargad förarga obgjl. adj. 
*förbajskad fjpbätska adj. & adv. Förbannad(t). [Lindrig 

svord.]. 
förbarma [sig] fipbårm^sa sv. vb. rflx. 1. [Sälls.]. 
förbanna fipbåna interj. (svord.) — no so fxpbana to! — Syn. 

banna. — Jfr *arnade. 
förbi föbl. Ers. vanl. af om. 
förbjuda fybjiäd pret fipbjåwd sup. f\pbud\ vb. tr. 
förbund föbund pl. obr M n. — latsk-jgk d&* * ftibtind ma 

fan. 
förbättra — ers. af bättra. 
*fÖrda föl sv. vb. tr. 1 Föra, bringa; t ex. hq(w) föla ja 

ot dom ha. 
fördäck fö<j.kk n. 
fördärfva fxpdérv sv. vb. tr. 1. 



95 

flhrd»nd(t) fxpdémt adv. — Jfr *saker n. 

ffire 8. fér & fén ut pl, n. 

ffire p. fiprt adv. o. prep. 

ftre-*Ärs l ) f}pnfåg & ffrnfå$ adv. I vägen. — h'& so fxpn- 

fa& häda grund*, ja trgwar v* Xhpar mt fram. 
ftrelagdt fiprUåkt adj. n. — ha a fipnlakt ha vt al ska de 

Det är beslutet att vi alla skola dö. 
förelägga ffrnlkg pret fiprda sup. ffrrdåkt vb. tr. 
ffire-slug fiprMihw adj. Vetande något på forhand; t ex a 

kat* mt va fxpnXltutv. 
förespråkar* fijpnsprdkar m. 
föreståndare fpnstöndar m. [Nytt ord]. 
företagsamhet — jfr vinning, 
förfall fbfål ut pL, n, t ex. ha a po fafäl kum*. 
*f5r-fallen férfäh adj. Lidande af dåligt vägalag; t ex. k s 

férfåh ray so v» mt komnes Jfr skgp. 
[förjfitras ftre- fprrfåras pret -fö? & -/&tfa sup.? vb. dep. 
förfärlig fipfåfc adj. — fipfifä förstärk, adv. 
förgift fipjift ut pl., n. 
förgifta fipjift sv. vb. tr. 1. 
förgjord — ers. af krossad, 
ftrgttmna fxpglém sv. vb. tr. 2. 
förgylla fipjfyl k fip<fe#>l sv. vb. tr. 1 1. 2. 
*förhafsa [sig] fiphåps^sa sv. vb. rflx. 1 Misstaga sig. 
ftrhiadra fiphindar sv. vb. tr. 1. 
förhärda [sig] ftphé<l^& sv. vb. rflx. 1. — a^ka mt fiph^^a 

> s\pnda. 
^förhärdade f\phé<jadi förstärk, adv. 
flrhärdad(t) fjphéfa förstärk, adv., t ex. so fiphte^a tlak. — 

fyh&lajtb! interj. 



l ) öb. [< före-*fares, jfr diall. *far n. 'farled'?] 



96 

förhöra ftfhér sv. vb. tr. 1. 

för *jämnan l ) fy-jåmna & fi-jimna adv. tis. Med ens, som 

oftast. 
förkasta f\pkå$t sv. vb. tr. 1 : t. ex. nu str ha mt som gm(d) 

sku ha fipkasta ma, to ja a so fatt o ruku blm. 
förklara fy klår sv. vb. tr. 1. 
för[klaring] *-kIarning 2 ) fifkldvpgg pl. -ar f. 
förkorta — ers. af korta [af]. 
förkyla [sig] ftfUyl^sa sv. vb. rflx. 2. 
förlika fxpUk sv. vb. tr. 1. — trät o fybkas hqr gmd til 

Ordspr. 
förlisa fylls sv. vb. intr. 2. — Syn. förlora 2. 
förloftiiiig fiflévmgg pl. -ar f. — Jfr kryckdans. 
förlofva fxplöva sv. vb. tr. 1. — Jfr viss. 
förlora f\plör & ftlår sv. vb. 1 : 1) tr. Mista. 2) intr. Förlisa, 
förlita fylöt sv. vb. tr. 2 (-I4t). 
*föriåtan 8 ) f olutan n. Pörhänge flför säng. Gr. §§ 66, 4 o. 

98, 2. 
*fffrlåtan-säng fölutansagg pl. -ar m. Sparlakanssäng, 
förlitare ingår i sms. syndaförlåtare, qv. v. 
förlåtelse fylötals ut. pl., f. 
[för]Iaggare *före- ftynlfyar m. Större sked. 
förmast förmast pl. obr., m. 
förmer fymévr adv. 
förmiddag férmkda & fipmada pl. obr., m. — i f-ast adv. 

tis. — ha, som a wn na po fbrmadan, ha a na po 

atmadan ma Ordspr. 
förmyndare féj-myndar & fårmyndar m. 
förmögen fymép 1. fym^äéi adj. — Jfr välmående. 



! ) Allra. enl. Rz 296 a; förok. åtra. i Fby o. Nyl. 2 ) VNyl. 
3 ) Öb. 



97 

förnamn — ers. af *kristningsnamn. 

förnuft f&tfift 1. fenåft ut pl., n. 

förnuftig fhqufk 1. fwuft* adj. 

förnam fymåm adj. 

för[nöjd] *-M»gd fbfyhud 1. f\pn6wd adj. t. ex. ha si^o f. 

mt, so. 
förr fér adv. — far * vafa to ja va tigg. 
♦fitarig l ) fånga (kan, giih, U&nd&i &c.) adj. pr. En viss, quidam. 
ftrr(ä)n fan koqj. 

för[se] *-si fhfi pret. f$$6 sup. fhfit jj* /W &c vb. tr. 
försiktig fagiktt & fhsikti adj. — fmkh sam skradati^om 

terba sä * r^va f*m a sisait Ordst 
försinka ftifigk sv. vb. tr. 1. 
förskona fipskén sv. vb. tr. 1. 
[förskräcklig] *förskräckelig fkpskråijhh adj. & forstärkn.- 

adv. 
förslå — ers. af spisa, *staka, stoppa. 

ftrsmada fy)$m£d sv. vb. tr. 1. 

[försmädlig] *försmädelig fymédah adj. — Syn. smädlig. 

firsofva [sig] f^öva^sa pret o. sup. f^övd (-oyd-) sv. vb. 
rflx. 2. 

forsona fysén sv. vb. tr. 1. [Sälls.]. 

firsonare fysénar ut pl., m. Anv. blott om Kristus. 

firat fégU fast adv. 

ftwte, -a féiU ffat n. ord. 

forstoppning fåtöjmtgg ut pL, f. 

[förstuga] *forstuga *) få§fa L fötfii f. 

[ffir]stngnkvist *for- f&ituhwst pl. -ar m. Äfven användes 
kvi&t m. i samma bet. 



*) Nyl., Bn., Sk.; ordet torde vara allmänt i Finnland. a ) Öb., 
BP M Nyl.; i Estl. Rn. *forsta. 

7 



98 

förstå frpstd pret fipståw sup. /y*My» & fyxtåy* vb. tr. o. intr. 

— a&t fy)stqr a sa po na, hade. — ha frpstå^a tis. Det 

är tydligt 
förstånd fipstönd ut pL, n. 
förståndig fyxtond* adj. 
förstöra fxpst&r sv. vb. tr. 2. 
försumma — ers. af *summa. 
försvara ftpsvåra sv. vb. tr. 1. 
försvinna fysvin pret fysvdn sup. fxpsvum vb. intr. 
försyn /^^n ut pL, f. & m. 
försäkra ftpsékar sv. vb. tr. o. intr. 1. 
försäkring fy>8&kngg pL obr., m. & f. 
försämra — ers. af *sämra. 
försSk fty&k n. — Syn. *brak- 

försöka fäék sv. vb. tr. o. intr. 2. — Syn. frästa, s«ka 2. 
förtjust fyisihst adj. 
förtjäna — ers. af tjäna, 
förtjänst frpfaénst 1. f\pUin§t pl. -ar m. & f. — ha ha wr* 

bra fxfjiéensta j<§j(\a * vmtar. 
förtrollad fytröla adj. 
förtviflad fxptvlvla adj. 
förtviflan fytvivlan ut pl., f. 
förtycka — ers. af tycka *illvare 1. t *illvara. 
♦förug 1 ) féru adj. Trasslig, t ex. om garn. 
förundra [sig] fhrunda^a sv. vb. rflx. 1 ; ja förundra ma po 

1. jptn ha. 
förundrad fmtndra adj. 
förundran förundran ut pL, f.; t en. ja fal i förundran wt 

ha at da kom 80 fQr[- 



*) Jfr Rx 172 a fura (Sm., Blek., Sk.) 'hopvridntiig på en 
tråd'. Afljud 1. = Noreen UJ § 24 b? 



99 

förut — ers. af förr, före. 
förvara — ers. af bevara, 
♦förvarna l ) ftpvdq sv. vb. tr. 1 Varna. 
♦förvarning ftpvdrpgg pl. -ar f. Varning. 
förvilla — ers. af villa, 
förvina fipvön sv. vb. tr. [& sa reflex.] 1. 
föräldrar for iför ar pl. t, g.? 

fösa fiyps sv. vb. tr. 2. — Jfr *knorla, *koltra, *kyltra, 
*mylta v., *plattra. 



G. 

g gé 1. d&é 1. jé pl. obr., n. 

gadd gåd pl. -ar m. 

gaffel gåfil pl. gåfilar 1. gdflar m. 

gafvel gdval pl. gavlar m. 

gafvelvägg öréZi% pl. -ar m. < *gafl- jfr Gr. § 98, 3. — 

ha tala^o m\pU\p som mt gar^fa galvadza tis. 
gagna — ers. af *nytta vb. 
gala gala sv. vb. intr. 1. — tu a so toku (1. gtymlu) so tu 

galär tis. 
[galen] *gfflen 2 ) gålm adj. (Gr. § 236). — Syn. *g8flng, 

*g8kng. — h a galm, tomt* kära. — gah val o tis. 

Alt annat ock. 
galenskap — ers. af *gflfleri. 
gaDskrika — ers. af råmskrika. 
galgbacken gdlbåka m. def. Namn på en backe, fordom af- 

rättsplats, invid Jakobstad. 
galge gdlga pl. -ar m. — fygt i<*n & vcetf * galga Ordspr. 



l ) Nyl. 2 ) Öb., Nb., Vb., Norge; jfr Bu. gåltan idm. 



100 

galjon gcdiQn ut pl., m. 

galjons-bild gcUionsblfå pL (-ar) obr., m. 

*gall s. gål 8.? i uttr. tip » gäl Med alt våld 1. „gewalt". 

gäll a. gdli adj. f. 

♦galla 1 ) gål sv. vb. imp. 1 Visa sig L bilda sig, om väder- 
solar; t ex. ha gala fxp sqU t måne. 

gallblåsa gdlbldsu t 

*galle *) I gala pl. -ar m. Vädersol. 

galle II gala ut pL, m. = hsv. 

galler gåliar n. 

gall-*kndda gålkiidu f. Gallko. 

*galma 3 ) gåhn sv. vb. intr. 1 Skräna; skrika; gråta högljud t 

[galnas] *gälnas 4 ) galeas sv. vb. dep. 1. — Syn. *g9fl&. 

[galosch] *kalosch *) kolo/ 1. kales, pl. -ät m. = kalöfur (f.) 
pl. t — Gr. § 94, 1. 

galt galt L gåXt pl. -ar m. 

gammal gdmbal (vanL) 1. gåmbal komp. ££<£&r superi, é/gf acfö. 
— Böjn. gqmbal -a, -m, -». 

gammaldags gdmbadåfes obojL adj. 

gammalpiga gdmbal- L gimbapigxi f. Gammal ogift kvinna. 

*gamla 6 ) gdmblu 1. gdmblu i Gumma. 

[Oamla]-Karleby *6ammel- gdmbal- 1. gdmbekärh Ortn. 

*gan 7 ) #rfn n. Fiskgäl. 

ganska — ers. af *sköne. 



*) Px, Mx, Bvbfj. *) Mx, Hvbj., EF., Nyl., Estl.; nlty. galle 
är nrbefryndadt, raea kan ej vara långifrandc for bcla östsr. språk- 
området (jfr ÖM p. 113!). 8 ) NVet., Mx, Vb., Kim., Fby, Nyl, 
ög., Vg., Fryksd.; isl. galm- i ortn. = aga. gealm 'dån'. 4 ) Vö. 
lika; fsv. gcdnas. 5 ) Med uddlj. fe- äfVen i GK, Kkr, Vä, Dl., 
Fr., Sörb. ; i Åsbo (Sk.) i vb. ; da. kdloske ty. kalosche. 6 ) Naga, 
Nyl., Sm., Fryksd., No. 7 ) Med samma bet. i öb., allm., Vb., Hs., 
Mp., Dl., Vg.. Sk., Sörb., No.; ordet bet. 'gom' i Estl., Rn., SMk»; 

'gapande, 'skrik' i isl.; urspr. 'gap', jfr isl. gina v. gapa. 



101 

gap gap n. 

gapa gapa sv. vb. intr. 1. 

gap(e)trast l ) gdpatråst pl. obr., m. Okv. till 1. om en dum 

mska. 
gap(e)-trä gdpatrå pl. obr., n. Okv. = foreg. 
gap[ig] *-ug gåpu adj. 
garde gdq]i n. det, ut. pl. 
gardin gåtfin pl. -er m. 
gardist gå^ist pl. -ar m. 
garfva gdrv sv. vb. tar. 1. — Syn. barka. Jfr beta v. II & 

s. n. 

garfvare garvar m. 

garfvar-hynda gårvarhipndu f. Okv. till en ovettig person; 

t ex. tu siéalfa^fom ig^garvarfapndu. 
garfveri gårvari n. 
garn gå*i ut pl., n. 
garndocka gdrfådku f. 
garnhärfva gdnhckryu f. — vi a tu so r&$, so du skaka j}\p- 

som *g ggnheervu? — Jfr fltja 8. 
*gassa 2 ) gdsa sv. vb. intr. 1 Glo. 
gast gå§t pl. -ar m. Ostyrig pojke 8 ). 
*gastonera 4 ) gd§toner 1. gd&tunér sv. vb. intr. 1 Väsnas, fora 

oljud. 
*gat 5 ) gdt n. Upprödd väg i skog. 
gata gdtu f. 

*gatu-flånga gdtufloggu f. Gatstrykerska. 
gandinm lat gdijdta ut pl., n. Buller, oväsen; t. ex. hu 

hqfåarjiiu tukt gaijd^a so. 

*) Äfvenså Vörå och Finnby. 2 ) isl. gasa; nppg. blott från 
GK., NVet., NK., Pby o. Kal. 3 ) I samma bet. i Öb., BP. (still- 
na) o. flerestädes i Sverige. *) NVet. 5 ) isl. gat n. 'bål'; under 
samma form o. bet. äfven i Estl.; = Rz 188 b gått (Uppl. Gotl. 
Ög. Hll. m. fl. 



102 

gelike plik pl. -ar m. — £ haté tan j*l(k? 

gemen d&vmfon adj. 

[gen] *gin l ) j{n 1. c/i/n adj. — jina vhj* tis. Genast 

[genast] *ginast jfnast L délnast adv. 

general dimwål 1. jindräl 1. diindrål pl. -ät m. 

gengångare — jfr utbffrding, uppdagad. 

genhogga d${nJiiig st. vb. tr. [bojn. se hugga!] Genskjuta. 

genljuda — ers. af *om[m]a, *skarra, *skrop pa% 

genom dSinttm prep. — genom- med förstärk, bet (i smss.) ers. 

af *-dir-, pinklappadt, *ntandes, "uttorkade. 
[gers] *gerse jéga, dåé§a 1. jåsa m. 
gesäll ps&l pl. -ar (def. jts&fåra) m. 
get då&it 1. jé*t pl. -«r f. 
geting dåfahgg 1. jbttgg pl. -ar m. 
getings-*bylla 2 ) däfohgs- 1. jéihgs-bytu f. Getingbo. 
♦gevär dåwér 1. jw;<ér n. 
gifmild dåbmfå adj. 
gift s. <&*/* 1. ^/# n. 
gift a. diift 1. j*/* adj. 
gifta dåift pret cfe*/fc sup. cfe*/ta sv. vb. tr. o. rflx. [<fe. se], - 

Älven jift &c 
*gift*sfärdig dtiftasf&li adj. Giftasvuxen. 
gifte </i*/Y L ;£# 1. -> pl. obr., n. — upvarmd sopu o anda- 

9&g8. J*ft* ä hka jqw> Ordst 
giftermil déiftarmål 1. j- n. — pftarmoh komba^om sf&tu 

po kalva Ordspr. 
jpft[ig] *-ug d£*ftu 1. jifht adj. 



*) Redan fsv. sporadisk ^riW (Sdw.); roed i allra, i Fld. *) 
Vö., Nb., Dl., Uppl., Sdm., EF, Nyl. f Dagö o. Gsv. Jfr Bcggb i 
Nk Dalm. p. 228! 



103 

[gifta] ♦gäfta 1 ) ge dSåva i dåé pret gdv 1. g$ sup. éå&oi 
1. cfe# vb. tr. — Jte då- äfven y. — ja vd diavas up 
Jag är nära att forgås af trötthet. 

gifvare diivar 1. jåvar m. — Jfr ippgifvare. . 

gikt <teikt L jikt ut. pl., m. 

gilla (?£il Ijtl sv. vb. tr. o. intr. 1 : 1) Probare. 2) Vara tillfreds 
med ngt, tycka om ngn 1. ngt; t ex. ha d&hlar mt U 

gir[ig] *-ug d&iru L )iru adj. — ha & so äävru po peqga, so 

ha klbypjar % handra po a. — Syn. *fWken, *gBagtng, 

*gnidug. 
gissa efe& 1. ji% sv. vb. tr. o. intr. 1. 
gisten cbi&U 1. ji&ti adj. 
gistna dåisf l jisq sv. vb. intr. 1. 
gitta cUita L jita sv. vb. intr, 1 : 1) Gitta, förmå. 2) Idaa. 

— Syn. *gåta. 
*gjolpa jéttp 1. jölp sv. vb. intr. 1 Tämjas, spy. — Gr. § 

89, 3 (fsv. gulpa fda. guipé). 
[gjord] *gjorda *) jéh* 1. <kf>hi f. 1) Bukgjord. 2) Sprätt- 

bågsbågen. 
[gjnse] *gjnsa därim 1. jthsu f. Fiskgjuse. 
gjuta vb. jiht 1. då&t pret gétut & jémt aup. gub vb. tr. — 

Syn. vallata fi. 
♦gjuta 3 ) s. äåthtii 1. jtÄft* f. Sank däkL 
glad glid adj. 1) Blank 4 ). 2) Hilaris. — Syn. (i bet. 2) 

*fagen. — Jfr fffvergifvei. 
glada I gUdu f. Milvus. 



l ) itl. gefa fs?. gewa giefua (m. fl.), öb., Nb-, Vb. f Dl., 
Hvbfj., BP., Nyl., Estl., Vb. 2 ) Brandö (Ål.) ^é*ti f. 'band i rysaja'. 
') Ytterl. kändt från Bese i samma bet. Pz Mz sank flik af en ang; 
oo. gjota f. 'dalkjosa 1 . 4 ) Denna bet. förek, i i al, öb. allm., Hs., 
Dl., Lptr. i Nyl.; jfr Kl 4 glatt. 



104 

*glada l ) II glddu f. öppning i is. 

glans glams, ut pL, m. 

♦glänsa 2 ) glans sv. vb. intr. 1 Glänsa. 

glansk-is — ers. af *klimg-ig. 

*glapa s ) v. I gldpa sv. vb. intr. 1 Vidga sig gm att spricka 

sönder. — ha glapa hl so. 
*glapa *) v. n gldpa sv. vb. intr. 1 Skräfla. 
*glapa s. gldpu f. Okv. for en skrällande kvinnsperson. 
glappa — ers. af *klafsa. 
*glapug 5 ) gldpu adj. Taltrangd. 
glas glds nt pL, n. 1) Vitrum. 2) Fönster 6 ). 
gles — ers. af *glis. 
glesna — ers. af *tynnas. 
*glia 7 ) gli sv. vb. intr. o. imp. 1 Glänsa, glimma. 
glimma v. glima sv. vb. intr. 1. — h& a mt alt gul som 

glrniar Ordspr. 
*glimma 8 ) s. glimu f. Ljusglimt 
glimt glimt pL obr., m. — Syn. ♦blicka- 
glimta glimt sv. vb. intr. o. imp. 1. 
♦glint ») glint i uttr. po glint På glänt 
♦glis 10 ) glis adj. Gles. - Gr. § 212. 
♦glisa 11 ) glisa sv. vb. intr. 1 Glimma, lysa. 
♦glis-tandad 12 ) gliståna adj. Glestandad. 
glittra gliter sv. vb. intr. 1. 
glo gWw sv. vb. intr. 3 {glbi). 

*) Östb.; med a i Öb., Br., Nyl. — ÖM p. 106. 2 ) Nyl., 
Estl., Ru., Norge; yngre ord, bildad t på sbst. glans. 8 ) Vb. idm.; 
W. (i Estl.) gldpa 'gapa 9 . Jfr ang. form o. bet. — atveckl. Vll 
NB b. v. (p. 12). *) Öb., EF., Nyl., Ög. 5 ) Pby., Nyl., Dl. «) 
I samma bet. äften i Vb., Hs., Jtl., Sörb., Norge. *) isl. glid 
GK , Ht., Åld, EP. (Ko. glihal), Nyl., Estl., UppL, Sdm. 8 ) no. 
gVtma f. 9 ) I Nyl. m. 'dörrspringa'. 10 ) Vb., Nyl , 8m., Bl., Vg. 
'") Vö., Nagn, Nyl., Ra ti., UppL, No. I andra diall. 'se, titta' (ÖM 
p. 90). l2 ) Sm. Vm. *gliständ(t). 



105 

glop glop pl. -ar m. 

*gloping l ) gléptgg pL -ar m. Snålvarg. 

gtoppa ^Wpa sv. vb. intr. & imp. 1. — Syn. *blåta, bWta, 

♦glottra, *glåta, *klistra n, raska II, *slaga, *slagga, 

glaska, *trasa, yra. 
♦glosa 2 ) gles sv. vb. intr. 1. 
♦glottra 3 ) L *glnttra kletar sv. vb. imp. 1 Gloppa. 
♦glufsa 4 ) glufs sv. vb. tr. 1 [i sa nq] Snålt vräka i sig mat 

eller dryck. 
glugg gliig pl. -ar m. 

*Sh I SS a 5 ) 9^3 8V - **>• intr - J Tit**- 

glunk glugk ut pL, m. Knyst, osäkert rykte. T. ex. ja horl 

mt glunUi hafåar. 
glupsk glupsk adj. — Syn. stor-*ätng. 
*glupska glupsk sv. vb. intr. 1 Glupa; visa sig snål. 
glatta glut sv. vb. intr. 1. — stq mt o glut! 
glåmig — ers. af grådufv[en] *-ig. 
*glåta 6 ) gUta sv. vb. imp. 1 Gloppa. — ha glotar o snir. 
glädja gled sv. vb. tr. 2. 
glädje glécte* ut pl., f. 
gläfsa gl&fs sv. vb. intr. 1. 
*glanna 7 ) gl&nu f. Klar fläck mellan skyar. 
glänsa — ers. af *glansa. Se lysa, skina. 
♦glänt 8 ) gl&nt pl. -ar m. Glimt 



l ) Jfr Ko. Na. glthptgg m. idm. 2 ) Po., Fby, VNyl., Fryksd. 
Norge. s ) Öb., BP., Estl., Ru. 4 ) Vb., Mp., Ha., Dl., Uppl. 
Fby, Nyl., Bstl., ög., Vg. 5 ) Pby, Nu. *glugga } no. gluggja idm 
Hör till isl. gtyggr a<y. 'skarpsinnig', jfr Nu. gligan 'grannhörd', 
gligsid 'skarpsynt* *gtygg-; got. glaggtVUS. 6 ) Förutsätter ett fn. 
*gtota, afl. till glgyta sv. glöta. 7 ) öb.. BP., Nyl., Uppl , Kim 
8orb; < *gled-na, jfr glad bet. 1. 8 ) Mp., VNyl., Ormsö, Sk. 
Bl., VI.; no. glett m. 



106 

*glanta gUnt sv. vb. imp. 1 : äå gläntar np Det klarnar *). 

glöd gled pl. -ar f. 

glftda gled sv. vb. intr. 2. — Syn. *bråna. 

glfidspån — ers. af **suuner. 

glftmma glim sv. vb. tr. 2. — ja glfarnå a l ja glvmd öv &. 

glömsk glfmsk adj. 

glftmska glémskti ut pL, f. 

gtöta #%;* sv. vb. intr. 2 Böra 1. plaska i vatten. 

gnabbas kndbts pret o. sup. — rst vb. dep. 

gnaga knåga sv. vb. tr. o. intr. 1. 

*gnaglng knåglu adj. Girig, noga om ngt 

*gnagu-tote kndgubkta m. Kvarlämnad brödbit. 

gnata v. knata sv. vb. intr. 1: 1) [po L Ujpo nan] Smågrala. 

2) [po 1. ov na\ Gnaga, — Syn. [i bet ga. på ngnj 

♦jämsa, *jfiraa. 
*gnata s. kndtu l Afgnagad bit. 
gnet kn&tar pl. t. 
*gneta 2 ) Icnitu f. Grand, smula. — mt «# w (L >gj) kmtu 

Icke ett grand, 
♦gnettra *) knitar sv. vb. tr. 1 [sond&r] Söndersmula. 
gnida knid pret knå$d sup. knidi vb. tr. — Syn. *gnissa. 
gnidare knfdar pl. knfdarer m. Snålvarg, girigbuk. 
gniding knfdigg pL -or m. Girigbuk. 
*gnidng 4 ) knidu adj. Snål, girig. 
*gnissa 3 ) gnh & knis sv. vb. tr. o. intr. 1 Gnida, skubba. — 

Gr. § 130, 2. 
gnista s. knistu f. 



x ) Njl. 'glänta, Nk. Mp. Sorb. *glätta do. gletta i allmh. 
' lys*'. 2 ) Öb. allm. (An-), Mp., Sdrn., Nk. 3 ) No. gnittra. Jfr 
Nk. gnettrande 'obetydlig 4 ) Kv., Px., Vätö. 5 ) Ormsö *gnis$a, 
Sörb. #n?sa. 



107 

*gnista l ) vb. I knist sv. vb. imp. I Gnistra. — ha kn&ta f\p 
égu po ma. 

♦gnista 2 ) vb. II knist sv. vb. intr. 1 [ma tandra] Gnissla. 

gnistra knistar sv. vb. imp. 1: 1) *= hsv. 2) Snöa» t ex. 
ha kmstrar o styr o blbypter upo. — Syn. *gnista I. 

♦gnittra 3 ) knitar sv. vb. intr. 1 Flina. 

gnola — ers. af tralla. 

gnngga knug sv. vb. tr. 1. — knug^op Gno i våg 4 ). — ha 
knugar o arbattar Arbetar träget men långsamt 

*gnuggla knugal sv. vb intr. 1 Skubba, sig; stöta emot; t. ex. 
tu^jka rnt vqljtip, rad w* fc knutar * vadéa. 

gnykng sv. vb. intr. 3. 

gnågga knég sv. vb. intr. 1. — Syn. *hoekra. 

gnålla knal pret o. sop. knalt 1. knåli vb. intr. — Syn. 
*järma. 

gnåll[ig] *-ug knélu adj. Otålig, om barn. 

gnållspik knélsplk pl. -ar m. Person som snart klagar L grå- 
ter. 

god gåw komp. bitar L vålkan (våkkari) superi. b&$t L val- 
kast (v&lkast). — gu i hälsningsformlerna g%cdd, gtm&tar 
&c — Gr. §§ 142 o. 239. — va a hade gow M Hvad 
tjänar det där till? (iron.) — got d2gr a, tid for a; 
Jia ha tnairjvtn ha ha ti ftrt. — Syn. *häf, *välk, 
duglig. 

goddagar — jfr kattdagar. 

godhet géhfot ut pL, f. 

gods g fa pl. obr. t n. 

*godta 5 ) ffftta ut pU n. Snask. 



*) Fby, Nyl. [ftn- i Py. Strf.], Estl., Sörb.. 2 ) isl. gnista 
flinom. 3 ) Öb. (fcw-), Nb., Vb., Åm., Ko., Fby, Ten. *) Samm* 
•n?. i Nyl. 5 ) Vb., Mp., NyU Gotl.; i SM-e 'kyss*. 



108 

*godtas? gidas sv. vb. dep. 1 Godta sig; ligga till sig. — 

ha hgar o giUas bara. 
golf gålv pl. -ar n. 

golfståndare >) gålvstdndar pL -ar m. Objuden bröllopsgäst 
golf-vagel galvågal pl. -glar m. Golfrasa — Syn. *vagel. 
[gom] *gomman 2 ) gfrman pl. -ar n. — Gr. § 111, 3. 
gorma gårm sv. vb. intr. 1. 
gosse — ers. af *batting, *gast, *knackel, *kvadd, *pje«, 

pojke, pojk-*kmibbel, pojk-*pyrfvel, pojk-*väsel, *sn5rf- 

vel, *tussevask. 
grad grad pl. -ät m. (vid temperatur-angifhing). [Nytt, sälls. 

ord]. 
graf gräv pl. -ar f. 

grafgård grdvghl pl. -ar m. Begrafningsplats. 
*grafva 8 ) gräva sv. vb. tr. 1 Gräfva. — vt^$ka grava san 

unda fa$t^o far w stam san. 
grafvård grävw}, sing. def. -ti 1. -*, pl. -ar m. 
[graf]-81 *gräf- grivhl pl. -ar n. 
[gran] *gr&n 4 ) gr&n pl. -ar f. Gr. § 34, 2 «. 
[gran]-backe *grSn- gr&mbåka m. 
[gran]-barr *grän- grémbår ut pl., n. 
grand gränd ut pL, n. — ha a hh grand i ostatntgg, had4. 

— Syn. doft, *gneta, *knask, *spala, speta. 
grann gran adj. — ta i gran hända tis. (till barn). — lia 

1. ta ftda % gran hända tis. Nödgas finna sig till råtta 

med ngt — Syn. *grantig. 
granne gråna m. — ga ti granås Gå till grannen. — Jfr 

*annarstuga jte sms. 



x ) östb., Nyl. 2 ) Öb., Kökar, Geta. 3 ) isl. grafa fsv. grava; 
Dl., Nyl., Gsv., Bl., Sk., Sörb. 4 ) Öb.. Nb., Vb., Uppl., Fårö, 
Hvbfj., Nagu, Nyl. (äfven VNyl.), Wichterpal, Rnnö; no. har pl. 
grcener (Aasen a. v.) fsv. stundom gr<m i sg. Sdw. 



109 

grann[laga] *-lagug grdnlågtt adj. 

grannväder grdnvkdar ut pL, n. Godt väder. 

granska grån&k sv. vb. intr. 1. — gransk xpvi hade nu! 

[granjskog *grän- gr&nskög pL -ar m. 

[gran]skrika *grän- gr&nskriku f. Nötskrika, garrulus glanda- 
rius. 

*granta x ) gråntu f. Grannlåt; leksak. 

*grantig grånh adj. Grann. 

*gramtu-bok gråntubök pL -Z#*r f. Bilderbok 

passera gråshr sv. vb. intr. 1. 

♦gref 2 ) grk\v pl. -ar f. Talgklump på ljus. 

grefve gréuy pl. -ar m. 

gren gr&yn pL -ar t 1) Kvist på trä. 2) Skrefvet mellan be- 
nen (i denna bet utan pL). 

grena [sig] gréyn^sa sv. vb. rflx. 1. [Sälls.]. 

gren[ig] *-ug gr&mu adj. 

*grens *) grhmsjwi adv. Grensle. 

grtnsle gr&vnsh adv. 

grep grfyp pl. -ar f. — Syn. *krofsa. Jfr *pirukro&a. 

gridelin griddin adj. 

grif el griftl pL grifUar m. 

*grilla 4 ) gril sv. vb. imp. 1 Skymma för ögonen. 

griii[m]a grimn t 

grin grin ut pl M n. 

grina grin sv. vb. intr. 1 : 1) Skratta hånfullt. 2) Gråta hög- 
Ijudt — grig^grant so fyjiu *g^grana llant 

grind grind pl. -ar f. 



l ) Uppg. Md Kr. o. Kv. 2 ) Öb. t Estl., Ru., Fryksd. Upp- 
gives af Rz 212 a tillhöra rspr., men saknas i Sv. Akad. Ordl. o. 
Wstiöm-Jeubl. — da. grever nbty. griébe. 3 ) ÖNyl. grhs ym (med 
utstött n). 4 ) Ten. *griUa, Px *grillra idm.; isl. gryKa 'to se© 
dimiy; no. grydlast «grytta) 'blive uklar'. B. 



110 

grindstolp[e] grindstklp 1. -stdXp pl. -ar m. 

grin[ig] *-ug grlnu adj. Gråtmild. — ha a so grinu o ifafc, 

Add* Jon». 
grin-Olle griniih pl. obr., m. 
♦grip 1 ) grip pL -ar m. eg. Kreatur; i sms. *kiKg-grip, 

qv. v. 
gripa grip pret gréip sup. grip% vb. tr. o. intr. — SyB. 

spänna bet 2. 
gris gris pl. -ar m. — Syn. *gysa, nasse, *sysse o. fi. naakku. 
[grissla I] *grissle griila m. 
♦grissla 2 ) II grMu t Körtelsvulst 
gro gråw sv. vb. intr. 3. 

[groblad] *gro*blad 3 ) grfåblåd ut pl., n. Plantago major, 
groda grodu f. — Syn. [*troska] *torska o. jfr *pilang. 
grof gråw komp. gravar superi gréfst adj. — ntr. gr£ft anv. 

ss. ad v. = ansenligt; t ex. grgft rmpiåy) falk va i\å£. 
groflek grgwlkhk ut pL, m. (& -vi-). 
grof[lemmad] *-lemmug grovlkmu adj. 
grof-*lm<tag grgvliindu adj. Groft bygd, stark. 
grofstilad gråvstUa oböjl. adj. Trykt med grof stil. — gr£v- 

sttla böiéi. — Jfr flnstilad. 
grop gr^p pL -ar f. — Syn. *grubba, *grif. 
ffroptfg] ** n g ffråpu adj. — Syn. *gräfnig, *holstrag (om 

marken). 
*grossa 4 ) gros sv. vb. intr. 1 Köpa och sälja, lefra stort 
♦grubba 5 ) grubu f. Grop 1. hålighet i mark, trä, sten m. m. 

— plka gruh En båll-lek. 
grubbla gritbal sv. vb. intr. 1. 



*) »1. gripr fcv. griper to. nrspr. 'dyrbar egendom 1 . *) Öb., 
Nyl.. Estl. (Ar-), Ra. (Ar-). 3 ) fsv. groddabladll n.; Fby, Nyl.. 
Na. 4 ) Vö., VNyl. Trol. af hsv. grosshandlare. 5 ) no. grubba f. R. 
Det i Nyl. Etym. anförda *gruff ra. 'grop* är = no. gruffa t R. 



111 

*gruf i tis. o^grihw Framstupa. 

gruflig grthh adj. 

grufva 1 ) grthtvu f. Askgrop framför spiseln; ersattes i nyare 
hus af en lika benämd nisch å ena sidan om eldstaden. 

grufva [sig] grthw^sa sv. vb. rix. 1. 

gruml[ig] *-ug grimblu adj. — Syn. *grummiig, pöru (un- 
der poro fi.). 

gnimmel — ers. af *grttm, tjeeka, poro fi. 

grand 8. I grund pl. obr., f. Grundval. 

grand s. II grund n. Grund i sjön. — Jfr *brottkabba. 

grand a. grund adj. 

grand-skorf 2 ) grunskårv pl. -ar m. Maria, gammarus. 

*/rnindug grunåu adj. Gftind. — Jfr lång-*grnndttg. 

grand-vett[ig] *-ug») grundvhtu adj. Klen till förståndet. 

grus gnhs ut pL, n. 

grusa grths sv. vb. tr. 1 Hölja med grus; t ex. t* ha gnusa 
vzy* J&rjr&l) t ar. 

♦gråta 4 ) s. grthtu ut pl., f. Matbit; lättare måltid 

*gruta [sig] 5 ) grihtjsei sv. vb. rflx. 1 Intaga en lättare mål- 
tid. 

gry, gryning — ers. af grina; dagsrand, *gråning. 

grym gram adj. Gr. § 43, 4 — ntr. grémt adv. Ofantligt; 
t ex. ha « grymt hq^i % dq; grtynt so féok tu ha blm. 

grymhet grtimhatt ut pl., £ — gen. det gromhkit&s*) (eg. 
grymhetens) adv. Ofantligt; t ex. so grtxwhait&s stor! 

*grymmandes grémandis förstärkn.-adv. Ofantligt 

[grymta] *grynta 7 ) grtynt sv. vb. intr. 1. Gr. § 110, 3. 



l ) I eamroa bet. i Öb. allm.; Åm., Dl., Dis., Fryksd., Götald, 
Qotl., Nyl., Estl., Ru , Norge; betyder 'eldstad' i Ko., Hsk., Sörb. 
2 ) Äfcenså Vätö (Uppl.). 8 ) Öb. 4 ) Öb., Vb., Åra., EF., Nyl., 
Estl.; no. grät n. 'hopspard egendom' hit? Jfr isl. 'grjöt n. 'grj 1 * 
*ten\ 5 ) Öb., EF.. Nyl., Estl. G ) Hs. grymheta adv. (Rz 215 b). 
7 ) Öb., Fby; jfr ÖNyl. *grimta 'hosta'. 



112 

gryn grihn n. Gr. § 24, 3. 

gryn[ig] *-ug gttfnu adj. 

gryta grytu i — smq grytur hqr m§ grur Ordspr. — hg 

du gran » grytu, ja hg&r ful mjfrb ja Ordst 
grytkrok grytkrtfc pL -ar m. 
grytskrapa grytskråpu t 
grytvind — ers. af *kåka. 
grå grö adj. 1) Grå till firgen. 2) Arg. 
gråben 1 ) gröbkm n. Binamn for vargen. 
*gråbot grÖböt ut pk, n.? Gråbo, artemisia. 
grå-*dnfvig grödim adj. Glåmig. 
gråhår[ig] *-ng gröhdru ac(j. 
gråna gren sv. vb. intr. & imp. 1: 1) Blifva grå. 2) Gry, 

om dagen 2 ). 
*gråning 3 ) gröntgg ut. pL, f. Gryning. 
gråskinn 4 ) gröstsm n. Ekorre. 
gråskägg[ig] *-ug gröståkgu adj. 
grå-sparf gröspårv pL -ar m. 
gråsten gröstkm pl. -ar m. 
grå-sngga grösugu f. — Syn. blåmask. 
gråt gröt ut pL, m. 
gråta gröt pret gröt sup. grott vb. intr. — fnh up ray o 

grötar mt! Ordst — Syn. *bälja, *gabna, grina, rami 

o. pyyliä fi. Jfr degvatten. 
*gråtug grötu a^j. Gråtmild. — Syn. gnällig, grinig, *pitng, 

råmng. 
grädda gr&d sv. vb. tr. 1. 
[grädde] *grädda grådu ut pL, f. 
*gräf 5 ) grav pl. -ar f. 1) Grop. 2) Graf. - Gr. § 34, 2 «. 



*) Sammalunda i Nyl., Sörb. m. fl. No. gråbeitl. 2 ) Samma 
bet. i NyL, Vg., Norge. 3 ) VNyl., Norge. 4 J Öb. allm. 5 ) Öb., 
Nyl., Nn., W., Ru. 



113 

*grifta *) v. gråft sy. vb. tr. o. intr. 1 : 1) Upphacka (land); 
2) Hosta, skämts. 

*grifta l ) s. gr&ftu f. Jordhacka. — På hälsningen ga aftu sva- 
ras skämtsamt: sas po gr&ftu. 

*£päftare-giibbe gr&ftarguh pl. -ar m. Arbetare, sysselsatt 
med att uppbryta 1. upphacka jord, 

*gräftland gr&ftlånd n. Upphackadt landstycke, nyodling. 

grSfra gréva sv. vb. tr. & intr. 2. — ha, sam gravar gr gp ot 
QV> falfa^&lv i Ordspr. — Syn. *grafv». 

*grifvug *) gr&vu adj. Gropig, ojämn. 

gräla gr ål sv. vb. intr. 1. — Syn. *&itra. 

*grSlor«) grålur pl. t Bannor. 

grilsjik grålftik adj. 

gräma [sig] grkmjsa sv. vb. rflx. 1. 

gräns grins pl. -ar m. 

gräs gr&s (pl. ovanl.) n. — folUi a t&^om grast. — Jfr 
♦nyvalla. 

gräsdam grésdåm pl. -ar m. Naturlig vattensamling på en 
äng. 

gmkoppa gråshöpu i 

grMa grédu ut pl., f. 

♦grtfla 4 ) [*kr-?] Jcråval sv. vb. intr. 1 Söla, dröja. 

*grftflare kravlar m. Sölkorf. 

♦grtfvel kréval pl. obr., n. Sölkorf. 

*grtm 5 ) gråypm ut pl., n. Grums, grummel (t ex. i kaflFe). 

*gr5mmug 5 ) groymu adj. Grumlig. 

1 ) Allm. i Finnlands svenska språkbruk; f. ö. uppgiftet från 
Vb. o. Åm. *) Öb., ÖNyl., Nu., Onnsö. 8 ) Öb., BP., Nyl. *) Jfr 
ksko Dl. Sdm. 'gröfla 'gå på alla fyra 9 . Allm. i öb. nnder ofvan 
angifna bet.; fn. grufla 'krypa'. 5 ) Öb., HybfJ., Åld.; Nyl. grMumo 
f. *de första smörkornen i kärnan'. Utgår från en stam, besläktad 
»ed isl. grom n. 'ngt oklart' [omlj. < *grém 1. aflj. •gméwi-?], 
allm. i 8t, (Bb 225 b), EF., Nyl. (NE p. 13). 

8 



414 

P*i gren så). 

grimgr&s förek. i uttr. > gréggrks*. 

grfosiska gréwkk* £ 

grönska grénsku ut pL, £ 

grftiåk*s granskas sv. vb. dep. 1. 

gripa gréypp sv. vb. tr. 1: l) Urgröpa; grbypp iUjw. 2) 
grbyp öt *& né Taga för sig med fall nafve. 

grit grtyt pL -w hl 

grötfat gréyfååt tu — khikn ggr *t grötfat* tis. Uret vi- 
sar orätt 

grit-[gjus] *-gjttsa gr&ptjtusu t Stora tare, okv. 

gritkufvnd gréypthfrvu n. Dumbom, okv. 

grit-*litsa groypUisu f. Skarf 1. band i byxor L kjol, som kaa 
släppas ut vid tilltagande tjocklek. 

gröt-väta gréjptvkfu ut pL, f. Mjölk till gröten. 

gmkto gub pl. -<tr m. 

gubb(e)-jul gäbajM ut pL, m. Tredje dag jul. 

gibk-*stif gubstfkw pL obr., m. Gubbstat 

gud #&d, #& L $rt&o;, ^tÄ, ^tm ut pl, m. (Jfr. Gr. § 28). — 
gtu$ fri I — gw& q]$ bgtåi Bibeln, postillan* psalm- l 
böneboken. — gu noda ma fy) da! 

*guda [sig] gtUd^sa sv. vb. ritx. 1 Skrymts, stfilla sig from. 

gudfar — ers. vanl. af *gumme. Ngn gg gufar l gtfär 
pl. obr., m. 

gadfmktig gihfriikU adj. 

gudmor — ers. af gumma. Ngm gg gumur 1. gumfrr pL obr n f. 

gudstjänst gifståénst pl. -ar f. 

[gul] *gö i) ^Ma oböjl. afl. Gr. §§ 62, 1 « o. 237. — Gojk 
same sågas taga och flickorna mista gåkibkfm [o: gol- 
benet] då de första natten hvila tillsamman. 



l ) öb., EF., Ekr; fa?, g 61: med Q i Fby, Btd., Bo., 8M-e. 



115 

gita^Mu i 

gala gul ut pL, n. — gul, gål, gå sita säges dä man leker. 

blindbock. — gnh e. mt 80 r$ so tnt ä ggr tut fy> br# 

Ordspr. 

guldktaa gulhenu f. Insekten ooocinella. — Till den säger 

man: gul gulhpnu, van ska du fhmu f stykr hafåarjnaf? 

gvldriBg gulrigg pL -or nu — gulnndé* a mtmjtrefarmi 

» /afrön Ordspr. 
gvltafted gufmnM pL -*r m. 
£■!■• £t&fa 8T. vb. intr. 1. 
[gri]-eparf *gål- gökmpårv pL -ar hl 

1 a) £*»♦ pl. -ar m. Gudfar. 1 b). 
Sréwi pL -ar £ Gudmor. — Ers. i bet 'gammal kvinna' 
af *gari* 

#u*u ut pL, n. 
^ump pL -ar nu 
. jfitmp sv. vb. intr. 1. 
— era af *Vbm> 
gugft & 0%0» f. — Ers. vani af *kink* s. 
gwga v. — ers. af *ki*ka v. 
gugbride gåggbrk n. 
gngstol — ers. af *kiak*i»l(e). 
gadnis gunås interj. 
gurgla gérg*l sv. vb. intr. 1. 
gwka gurku f. 

[giveraffr] *gubemdr 2 ) gitb<»qfr pL -or m. — Gr. § 73, 4 p. 
gyckla j<5&a? sv. vb. intr. 1: 1) Gyckla; skämta 2) Arbete 

smått 
gylta dtojfau & cfefritu t So, sugga. 

1 a) DL, Gotl. (Re 222 a), EttL, Bo. *gumme Lptr (ÖNjl.) 
*gmme gåmy idm. ; isl. gutne m. 'man'. 1 b) 8amma bet i NVa», 
BL, ÖNjL, BstL, Ro, *) M«d b äfven i Fby o. Nyl. 



116 

*&** l ) 9$>su f- Gris. — g$s gips Lockord till grisar. 

gjlja d&jpt\u f (fe&hju ut pU f. — Syn. *rask 2, rapa fl- 

gytj©-*pntt d&iphpbt pL -or m. Gytjig vattenpuss. 

gytje-spof <kljptb8pbw pl. -ar m. Snäppa, totanus. 

RtJ[i«] *-«« <&#**«« L cfe#<yu adj. 

gå gå pret cfeffc & dfo sup. $r<i» L #&. — jaha gat Ud so 
ma ^9 ffagg o afå&r ha ja hav* skowa poj&ei. Pu — Jfr 
*dalla, *dangla, *danka, *Qäta, *flanka, *flutea II, 
*h*mma, *jåka, *kangla, *kicka, *kifsa, *kippa II, 
*klynka, *kn51a, *kn5rpa, *lanna II, larfva, lofrei*, 
luffa, lufea, *maddra, *majla, *mala II, *ariHka, *mil&, 
*måra II, *palta II, paltra I, *pjaltra, *pjfiltra, *pju»ka, 
♦pjåka, *pjlka, *pjäia v. *platsa, *raekla I, råte II, 
*ralta, *rangla, *ranta, *rucka, *r»ta, skumpa, 
*skunka, *slabba, *slanka, slaska II, *slubba, *slugga, 
*shmka, *slunta, sluska, *språta II, *stafva II, *st«la, 
♦stylta, *sutta I, svansa, *tossa, *tralla, *trafsa, träff a, 
♦trajska II *tralla II, trampa, *trilta, "trimpla, ^trissa, 
*trippla, *tr»cka, "troppa, *trossa, *trisa, *tulsa II 
samt fi. raittaa, roivata, solskata. 

gåfv a s. göm f. 

*gåfva v. gåva sv. vb. intr. 1 Ånga, dunsta. (isL gufa f. 'ånga'). 

*gåla I göla sv. vb. intr. 1 Lysa, se grant ut 

♦gala 2 ) II göla sv. vb. imp. 1 Draga, fläkta (om vind). 

*gålig 8 ) göh adj. Färdig. Äfven göhs oböjl. (eg. gen.), t ex. 
ää & gohs; Äd vqlj.1 gohs. 

*gålla 4 ) v. gol sv. vb. intr. 1 Spotta. 

♦galla 4 ) s. gölu f. Spottflasa. 

x ) Na*, Nyl., Fryksd., Sörb.; vanligare i diall. är gtsfu): Nyl., 
Estl., Nk., Vg., Sk., Bl. Af gris. *) isl. gda; Vö., Nb., Vb., 
Mp. 8 ) Vö., Vb., Hs., Jtl., Estl., Bu. — I Bu. äfven gölh idm. 
Jfr fev. garlaker (GL) Gotl. gallaker 'färdig' 8Åvb GUrk. XXVII. 
4 ) UPP* Wn Kr., Vö., Must, i öb. ; Sibbå (i Nyl.) görla jte göra 
Wkla'. Hit trol. äfven Pg. göh f. Vattenbubbla i sjön'. 



117 

S**S l 9 å S9 P 1 - -w m. 1) Itus. 2) Via. 

gång II, *gånga gdgg pl. -ar m., ^y^u f. Vicis. — Syn. *bas, 
*vfinda s. — * gäggu I sänder, t ex. ja ha vin t<pr 
häda viikur > gaggu. 

gångffinster 1 ) gäggfm&tar n. Fönsterhalfva som kan öpp- 
nas. 

gångjärn gdggjén. n. 

går går ut pL, n. 

gård gål pl. göktr m. 

gårdsfogde gåltfbgd pL -ar m. 

gårdsfolk gåttfålk 1. -/3Å4 ut pl., n. 

girdsgnbben *) gtä§giiht m. def. Hustomten. 

gårdshund gM§hm pl. -hundar m. Gårdvar. 

girds-k&ringen gtöffcåttidåa t def. En kvinnlig hustomte. [Säg- 
ner i Språkpr. II, 1, 2 & 3]. 

gårds-tjnf gi]?Ui/v pl. -ar m. — ä'« smrtjt äåéw^jp galp> 
fåyvt Ordspr. 

*girig 3 ) forek. i uttr. gönga dån I går. 

går-Yån gårvåmb ut pL, m. En af kreaturens magar. 

gis I gös pl. -ar f. — h& ä jyyom 6 Åfe ttöré# po </o*« sär 
ges om fåfängt framstälda formaningar 1. varningar. 

*gis II ingår i smss. knifve-*gis o. tnmme-*gås, qv. v. 

*gisa 4 j gösa sv. vb. imp. 1 Fläkta, ånga. 

*gise 5 ) gosa ut pl., m. Ånga. 

*gåt e ) göt n. Dörr- 1. fönsterpost 

gåta s. gétu f. 1) Aenigma. 2) Berättelse, sägen 7 ). 

*) AfVen GofL, 8M-e, 8örb., Nyl. 2 ) Jfr no. gardvord [< 
garövprdr] m. 'tomte'. 3 ) Åtm. i Nyl. 4 ) isl. ^(tfa (afljad till 
giosa ▼.) idm.; NV»., Vg.; har i EF. bet. 'koka offer'. Det sydöetb. 
gim idm. = Dis. gosa ar aflj. till gosa o. gibea (pret. gaus 9 
hTanif inf. g0y8a). 5 ) no. ^rctta f. 6 j Efindt från öb., Norrl., 
Dalarne, Fryksd., Nyl. ; isl. gptt f. Jfr noten till dörr g åt 7 ) Samma 
bet. i Np., Mp. f Fby, Pyttis; jfr fsv. gceta isl. (/efa bl. a. 'omnämna'. 



118 

*géta l ) v. gåta sv. vb. intr. 1 Gitta, nödgas, måste, n&, ja gu- 
tar gq tid mp! 

gäcka (kik sv. vb. intr. 1. 

gädda <ké4u 1. jådu l — freqst <&*& om )&<£u brak&r Ordst 

gi*d-*8Hifva tteifenivu t Liten gädda. 

[gäl] *gäle diUa m. — Syn. *gan. 

[gala] *gela 2 ) dåé^ iåtf sv. vb. tr. 1. 

gälla I d&ili 1. j&få sv. vb. tr. 1 Snöpa. 

gälla di&l L jil pret o. sup. -ft L -It sv. vb. intr. & tr. 2: 
1) Hafva ett visst värde. 2) Vara af nöden. 

*gällare dé&fåar L jåfåar m. Snöpare. 

gänga <&&ggu f. 

gänglig — ers. af *gkänglig, *slångrng. 

gärda v. å&il sv. vb. tr. a intr. 1. 

*gärda 3 ) s. (kålu f. Omgärdadt falt 

gärdeggård jéigtö, 1. ä&é^gkl pl. -nr (L -$-) m. — te ,;«s- 
<7*?tt Ä W»*> Aopar a/ yt* Ordspr. 

gärdesgird8-*stafvnl jé£g*l$tåvul pL -wtor m. Gärdesgårds- 
stör. — Syn. *tr©4a bet 1. 

gärdad (ké^al & diisel ut pl, n. 

gärna jénfl adv. 

*gäsp Jéfasp pl. -ar m. Gäspning. 

gäspa déétsp 4 ) sv. vb. intr. 1. 

gäst <kåst pl. -ar m. — Jfr golfståndare, skådar*. 

gästa[bnd] -bäd cléésbdd n. Bröllop *). 

gästfgifvare] *-gäfvare déésdåkvar L j&sfåvar m. Gr. § 
25, 2. 



*) Öb. 2 ) Öb., jfr Py. J&$ m. 'gäl'. *) Öb., Vb., EP., Nyl., 
Estl. idm. Däremot hav. gärde hr. gardhe isl. (/er^e n. 4 ) isl. 
geispa; med diftong likaledes i Fby, Nyland stundom (Ksl.) t Estl. 
o. Rnnö. 5 ) Samma bet i öb. f. ö. samt Dalarue, Nagn och Lapp- 
träsk; likaså städse i Norge. 



119 

gfotgifvargård 1. *-gifvfcr- <k&&<kavargål L jåsjjpvargål pl. 

-gblar m. 
gistgifvarhåll dåé^dåwarhäli n. Afstånd mellan två gästgif- 

vargflrdar. 
gJda öfefd sy. vb. tr. 2. 
gMiing j$n*$g ut pl., f. Gödsel. 
g&biings-stiiga j#ntgs.ty>gu f. Latrin. 
*gifla gowl sv. vb. intr. 1 Galnas, fäna. 
*gjfle ^rfwrf n. Galning, tok. - tok d&q^m giswl bq tis. 
*gjfle + fi. pilla g&ulpilu ut pl., n. Okv. 
*gMeri #$!#?rf ut pl., n. Tokeri, galenskap. — po g*wXH 

På skämt 
*g8fle-snurra géud^Uru f. Yrhätta, okv. 
'"gjflug 1 ) jtffctta adj. Galen. — a tu n& gtyulu = Hvad i 

all världen säger du! — to a vql gtyulu so val a fegt 

* Jtistvu Ordspr. — Gr. § 48, 2. 
g*k gwuk pl. -ar m. 
*gflkug g&uku adj. Tokig, galen, orätt Anv. halat i ntr. ss. 

adv. — Gr. § 48, 2. 
gil <kél (best *>) pl. d&étyar m. Grop i botten af å eller 

bäck. 
*g«mila*) dtywflu f. Göpen. — Gr. § 100, 4. 
gfauu v. (felfri sv. vb. tr. 2. 
gtama g. <&ému f. 
ginstäDe défaetkl n. 
[*gfar] 3 ) *gär ingår i sms. illgftr, qv. v. 
[gJra] *gära 4 ) v. cfeéra pret e&ér sup. </iér£ sv. vb. tr. 



l ) gétul o. Np., gfyulas rb GK., gåwlogar adj. Na.; sa. 
»4h äfren i Nb. o. Vb. 2 ) Jfr GK. åäfmnava (*gömnafvé) Vö. 
jinffu f. idm. s ) Jfr isl. gprr, gerr. 4 ) ial. gera fev. gaera; 
Öb., Vb., Ha., Dl., Dia., Fryksd., Vg., Gotl., Hek., ÖNyl , Eatl. 



120 



[gtra] '"gira & dåéra ut. pL, n. Göromäl. — hade va nu t 

diaras. 
[*görds] *girda ') diilu i Bestyr. 



H. 

h hö pl. obr., n. 

*ha 2 ) hd 1. %4 frägepartikel (i abs. ställn.): Hvad? 

haaskata fi. hd$k J ) sv. vb. tr. 1 Rata, skräda. 

*habbla 4 ) v. hdbal sv. vb. intr. 1 Skräfla. 

♦babbla s. hdblu t Skrafla. 

*habblug hdblu adj. Sladdrande. 

hacka v. håk sv. vb. tr. o. intr. 1. — Jfr *grafta v. 

backa s. haka f. — Jfr *gräfta s. 

hackare ingår i sms. talghackare, qv. v. 

hackelse hdkels ut pL, f. 

hackelse-Baskin hdkeisma/ln pL -ar m. 

*hackla 5 ) håkal sv. vb. intr. o. imp. 1 Skrapa i, t ex. då 
man kör med släde i dåligt före. — he. häkta t so ftp- 
bana po mjtfvay*. — M# hakla % stetna to vt skit wt 
h $}pja. 

*hacklug e ) håklu adj. Skroflig, om tillfrusen snölös väg. 

*hackor ingår i sms. krikhackor, qv. v. Jfr *kl<s*r. 

hackspik hdksplk pl. -ar m. — Syn. tallhackare. 



*) isl. gerö fc?. g<erp Qotl. Dl. *gärd f.; kvarlefyer f. ö. i 
Vata läns nordliga socknar. 2 ) Fby, NyL, Norge. fh. hd , h?ad > 
(Nn AlalGr * § 253, 4). 9 ) Brakas äfren i öfriga delar af Öb., i 
EF. o. Nyl. samt dessutom i Vb. o. Sdm. (Rs 247 a). 4 ) Fby, 
Nyl., Sm. Jfr *happla. 5 ) Vö., Nyl. med samma bet. I Sörb. 
Dis. Vg. Sm. 'stamma på målet 1 . Freq?. af hacka v. 6 ) Sörb. med 
samma bet. 



121 

kaf hdv n. — Hällre användes sjö. 

hafre hévra ut pl, m. 

[hafre]4>rtd *hafve*- Hvafbrq n. 

[hafre]-gryn *hafve*« hgv&rgrén 1. (vänL) -grj/n n. 

[kafre]-lamd *kafver- hivarlånd n. 

[hafre]-njffl *hafver- h&varm&l l -mjhl ut pl, n. 

[kafre]-s#ppa *hafver- hdv^dpu 1. hämsöpu f. 

hafsa v. /wips sv. vb. intr. 1 [Fjäska. 

*kafsa & hdpm f. Fjäskig kvinnsperson. 

kafs-gM hävsjbl pL -(^>r m. Grund, långt inskjutande vik 
(t ex. vid östensö). 

tafe[ig] *-ug häjmt adj. 

kafva h4 pres. här (= äger) A<i 1. <f (hjålpvb.) pret A(W sup. 
håm vb. tar. o. aux. — h4^sa Förhålla sig; t ex. bur 
hqr a ml ma h$M Hunf forhäller det sig därmed? 

kafvaade — ers. af barnsjuk, vffrdig. 

kage tidga m. — Jfr hållhage, beteshage* 

hagel hågal n. — ha fa^om hagh Det går med största ha- 
stighet 

kagelby hågalby det -j* pl. -jar m. 

kägla hågal sv. vb. imp. 1. 

*kåghig l ) h4glu adj. Spräcklig, brokig. — Syn. *dinglug. 

kaj hå\j oböjL actf. (blott pred.). — o to vql ja nu so hay o 
hjn. 

kaka 3 ) s. hdku l héktt 1. hoku f. — .Gr. § 43, 1 jte anm. 

kaka v. haka sv. vb. tr. o. intr. 1. 

käke haka m. 



l ) ÄfVen appg. från Lmo, VörA, Br., Ko., Hek.— Fthlrs jfr 
(i Vörå-ordb.) med ial. haglegr 'bekyäm' synes töga tilltalande. 2 ) 
Med omljndd ?okal i de flesta finnl&ndska mål, i No., Bg., Wi. och 
Tb. 



122 

hak(e)-ring hdkarigg pl. -or m. Ring på hkn hakar och lyk* 
kor äro trädda. Anv. äften i bikUikt tal, t ex. ja^&n 
no(w) ga tid man t> kombar okngf tu* som m h*ka- 

hal hala adj. Gr. § 237. — Syn. *kliig; ta; *Tirrn$. 

hala håla [ej It] bv. vb. tr. o. intr. 1. 

half halv adj. — tala ma halv mun tis. Framkomma med 

»halfkväden visa". 
half-annan hålvåna adj. — ma hälftana älvan tis. Med hälft 

allvar. 
half-femte *) hålvf&mt räkn. 4 1 /* 
halffjfirde hålvfjål räkn. 3 l / 2 . 
hatf-*g«fle hdivgmul n. Halftok. 
half-*g8flug hålvgimto adj. Halfgalen. 
half-kopp Jtdlvkdp p. -ar m. filandning af kaffe och spirituösa. 

— laga am halvtop et da ny/ 
halfnionde hålvnijnnd räkn. 8 1 /* 
halfsjunde hålvs^nd räkn. 6V 2 . 
halfsj&tte hålvs(åt räkn 5 1 /* 
halfsnla s. hålvtfdu f. 
halfsnla v. halvsula sv. vb. tr. 1. 
halftal') AdMÄ? ut pl., n. Bortlänmaade 1. tillsättande af 

uddljndande h (ss. i gr. §§ 88 o. 195 C). 
halftredje hålvtrid* räkn. 2 l / 2 . 
halfva /wfcltw f. 



l ) Slika räkneord bildas t. o. m. 10 äfven i Bondmålet. 2 ) 
Fby *halftdl, no. halvemål idm. Södra Gotl. toto halvört (Br 
238 b). Enl. Robs 289 a råder i anv. af h mångenstädes i Norge 
ett forhållande, alldeles analogt med det i Karis och Snappertana i 
Nyl. (Fthl Nyl. § 40)*). 

*) Jfr Nn AIslGr. 2 §§ 229 o. 247, 4, enl. bka §§ h knnde 
uddljndande såväl tillsättas som bortkastas i fn. 



123 

katfrigs 1 ) halm adv. 1) = hsv. 2) Till hälften, t. ex. h&d? 

& halms dågrt r&y. 
kalfyDe héivfrl L -iph ut. pL, n. [Nytt ord]. 
kalfylle-kerrskap hdivyhhéikap ut pl., n. Halfherrskap. 
kalf-år håivår n. 
kalfåttonde häivotund räkn. 7 1 /,. 

halka hålk l hcUfc sv. vb. intr. 1. — Syn. *iÄjska, *stosk* II. 
*kalliek ») hdhk pl. -ar m. Skojare. 
[kallon] *halla 3 ) hä[u t 
kallon-bytta hdlnbfptu f. -<- Ka, Mosand % halnbiptn tis. Det 

är nöd å förde. 
källon-bär hålubér n. 

kallon-ris håluns ut pl., n. (oolL) Hallonbuskar. 
[kaDå] *[M]allo 4 ) alé ut. pL, n. Larm. — ha val^tt&t <dQ 

U$r. 
kaln halm ut pL, m. 
kata-boss hdimbös ut. pl. t n. 
kalahatt hdfynhåt pl. -ar m. 
kalmlass Mimlås n. 
kaln-*läng(j)a hdbnlkndSu f. Ofver taket, parallelt med åsen, 

lagda långa störar, afsedda att kvarhålla halmen, 
kalsstrå hdimsird pl. ströd&r n. 
kahntak hdimtdk 1. -tåk n. 

kals häl$ pl. Ä^Z^ar & ftrffear m. Gr. § 100, anm. 3. 
kalsduk hdl$dihk pl. -ar m. 
kalskugg *) hdhhtig ut pL, n. Sårnad under tå. 
kalt å<Ö£ L Ad?/ 1. halt adj. 



*) fsv. halveges idm. 2 ) NVa., Nyl., Sthm ; månne af arlékitl 
(i Nyi. att. Imlékin)* 3 ) Vatö; i Ettl. *halla- l. *hallar-bär (af 
fn. ÄaÄr m. '»ten'). 4 ) UUn /i äfVen i Vörå (och Vatö): alö. 5 ) 
Vö., Pby, Nyl. 



124 

halta MUIMI[\. halt sv. vb. intr. 1. Ers. vanL af *kliika 

1. *klynka. 
*ham I Mm ut pL, m. Hamn, i uttr. % ham o h*l. 
*ham l ) II hdm ut pL, m. Skugga, vålnad. 
*hamla 2 ) hdmbal sv. vb. intr. 1 Famla, fubbla. — hå®b*ijfo 

Gå fjäskigt. — håmbtdjokål Ramla. 
*hamlug *) hdmblu adj. Fubblig, fumlig, ovig. 
hammare hdmar pl. håmbrar m. 
hammar-hufvud håmarh&vu n. Hammarpen. 
hammarskaft hdma§kåft (1. -sk-) n. 
*hammel 4 ) håmbal ut pL, m. Vålnad, skugga. — va^&ka ha 

nu vq]J.o ja so hambalti qv a > not? 
*hamme-slit 5 ) håmaJU&t adj. Blott och bar. — va^ku ha gq 

so hamaXfot Huru skulle det aflöpa med så litet L så 

lätt 
hamn hamn pL -ar f. — vd> ga t> hamna > kosHI 
hampa håmjpu ut pL, £ — fota koma bara, ngw a ha hampu 

som haller ös. 
hamp-*rffta e ) hämpréiptu f. Stängsel i vattnet innanför hkt 

' hampan rötes. 
hamra håmbar sv. vb. tr. o. intr. 1. 
hamsa v. hfans sv. vb. intr. 1 Fjäska, slarfva. — ham&^åt $& 

nq Rafsa åt sig ngt 
*hamsa s. håmsu t Slamsa. 
hams[ig] *-Bg hdm&u adj. Slamsig. 
han ha l a gen. hans L han&s pron. 1) Han. 2) Den, det 

3) a Man. Gr. §§ 248 & 250. — hån i U&, t ex. ja 

unda o ha fy) han o dan bakat Jag (sprang) undan och 

han efter „för han och den". 



*) Na., Ingå, Vätö; itl. hamr m. *) öb., Vb., Åm., Mp., 
He., Kkr, Br., VNyl. Bs 239 a. 3 ) BP., Nyl. 4 ) Vö., ÖNyl. 
5 ) Kronoby. 6 ) Vö., Nyl. 



125 

kftid hand pL h&ndar f. — Syn. *hand-ka. 

kaad-*bake håndbåka m. Handbak. 

kaad-duk håndtMc pl. -ar m. 

handel håndal nt pl., m. 

kaidel8[b0d] *-beda håndelsbödu f. 

haidelsnan handelsmän [böjn. se ma* m.] m. 

kaidhyfvel håndhbval pl. -httvlar m. Liten enmanshyfvel. 

*haad-ka l ) Aigfcw f. Hand, bspr. 

haidkafle — se slfitkfipp. 

kaid-klofre hdnklbva (& -gfc-) m. 

haidklfide *) AdnWå (& -#£-) pL -dar n. Det mindre vid huf- 

vudgärden varande sängförhänget; användes vid likkistans 

bärning och nedsänkning i grafven. 
kaad[kvara] *-kvärn hdnkv&n (sällan hdgkvérfi pl. -ar f. 
htidla handel sv. vb. intr. 1. 
haidlinning hånlnugg pl. -ar m. Armlinning. 
haidlofve Mnlöwa m. 
*kand-loss hånlös. adv. Handlöst; t ex. ha kasta sdé* hanlos 

rfron sa, so mfoh rbypk a mot qgu. 
haidskas hånskas sv. vb. dep. 1 [ma na], 
htidske hånsk pl. -ar m. — dra hånsk: tekande medels 

händers skiftevisa flyttande ofvan hvarandra anv. vid 

bällspel, räkning i lek &c. 
hud-syssla hdnsyilu f. Handarbete. — hqrjiu hansyXlu ma^ 

da njp ota?,Jka\s! 
kaidtag hdntåg n. — Syn. *knäppan. 
kaidtlangare hån&åggar m. 
*kandtlange hdrUlågg pl. -ar m. Handtlangare. 
haidträrk hdniv&rk n. 



l ) Nyl., Gotl.; demin., jfr *fing-ka. 2 ) Samma bet. allm. i 
Ob. och i 8örb. 



128 

hanska fi. h&utsk sv. vb. intr. 1 Bete sig vårdslöst i tal 1. 

handling. — hwusku actf. Slamsig. 
hautoa fi. h&tut sy. vb. tr. 1 Värma framfor eld; t ex. bitska 

mt stq bde o hmtjla ver tun. 
hedendon hédndfyn nt pl, m. 
heder hedar nt pl, m. 
hedning hédmgg pL -ar m. — fr Hos som m turk o m 

hedmgg. 
hedra heder sv. vb. tr. 1. 
hel héd, best hétia adj. Or. § 237. — Jia sbjpp hatfa v&u 

» dit bas. — hed o liafåt tis. Helt och hållet ^ 
helig héh acy. 
*helkona ') hålkanas 1. håXkunas svord. (i gen.), t ex. hade, 

h. svim! 
helna hkdn sv. vb. intr. 1. 
helvete hålvtU ut pL, n. — ^jptåjp vd ha may o htlwh vql 

al^ar ful Q. fidt) Ordspr. 
hem 8. him n. 
hem p. hå$m adv. 1) Hem. 2) Hemma. — nqw a ja nkbt 

ham jcer > gafa. 
hemifrån — ers. af *hemmanifrån. 
hemlig himh adj. — Jfr på tjnfska. 
hemma — ers. af hem o. hem-*vider. 
hemman hfaman n. — al byps hamana a siunv. 
*hemman-ifrån *) hémamfrd 1. -%frbn adv. Hemifrån. 
hemmansägare h&imanskgar m. 
hemsk hemsk adj. — hémst adv. Ofantligt (jfr grym); t. ex 

ha va so hamst m\fth falk Uer. 



*) Uppg. från Or., Pö., Px och Nyl. Möjl. ett fn. hdfjar}- 
korta t. jfr Vll Nyl. Etym. e. v. I Norge användes hdjarkarfl) 
m. a )"SM-e häimanfrå Norge heimafrå. Utvidgad form, = itl. 
heimatl fsv. tärnan ad?., som kvarlefver i Dl. o. Np. 



129 

hemstuga hkmstipgu l Hem. 

hent-*v[id]er *) h&mvhr adv. Hemma. 

hemåt hfamot adv. 

herde — ers. af *h5rding. 

Herkules 2 ) hérkas, hd>rkand>s interj. uttr. förvåning. 

hermelin hérmdln pl. -ar m. 

herre hår pl. -ar m. — har* . </w interj. — A«t> <7wd, fa wia 
/» &rfg<2 o gråna» lat fr brtigutn! 

herrgård hérghl pl. -$Mar m. 

herrskap hé§kap n. 

herokaps-*lindng héikapslundu adj. Herrskapslik. 

herr-slekare hétUh^car m. Inför herrskap instailsam allmoge- 
man. 

[hes] *has 3 ) hés adj. 

(hes]-kråka *häs- håskroku f. Hes person, okv. 

het hht adj. 

heta Ä&tf sv. vb. intr. 2. 

hetsa — ers. af bussa I, *hussa, *hyssa, *sussa I. 

hetsig — ers. af brådarg. 

[hetta] *hete 4 ) heta ut pl., m. 

hetta heta sv. vb. intr. o. tr. 1. 

hetvägg h&rfvkg ut. pl., f. 

hicka s. hiku ut pl., f. 

hicka v. hik sv. vb. intr. 1. 

*hickra 5 ) hik&r sv. vb. intr. 1 Flina. — va a haté hikrasi, 
flikiur! poyka trQ(w&)r at m bara vd narjiom h skoda 
po er. 

x ) öb. f allm., Fby, Nyl., Nk. Sörb. — dels hemvider, dels 
hemver m. fl. former. 2 ) Förekommer tydligt i Na. hérfeulas, 
Pö. hérkla8, måhända åfven logi hklkldl — alla anv. vid otrop. 3 ) 
Jfr. isl. hese fcv. héesce f. QK h&so 'heshet'. 4 ) isl. hite fev. 
hite m.; med kort Mjad äfven i öb. allm., EF., Nyl., Batl., 
Ra., Dl., Gotl., SM-e, Sörb. 5 ) Vö.; i SM-e /stamma; do. hikra. 

9 



130 

*hifva l ) 8. hivur pl. t. Till brygd använd humle. 

hifva v. h{v sv. vb. tr. I Hyfva, kasta. 

hilata fi. htta sv. vb. intr. 1 Dröja, söla. — stamttaro Ma 
ma vatn* häda dan! 

*himla 2 ) himbal [up] sv. vb. imp. 1 Klarna, om vädret 

himmel himd pl. himbtor m. Gr. § 19 I 1 y. 

himmelrike hAmdriUi m. def. 

himmelsfärdsdagen hvmelsfm^än m. def. Kristi Himmels- 
färdsdag. 

hinder hindar n. 

hindra hinder sv. vb. tr. 1. — Syn. *paltra II: 

*hingla *) higgal sv. vb. intr. 1 Dröja, söla. — Gr. § 214. 

hingst higst pL -ar m. — Syn. *hors, vrensk. 

hink higk pl. -ar m. — Syn. *porr. 

hinna s. hinn f. 

hinna v. hénd sv. vb. intr. 1. — kluku handar^fin: Klockan 
går förut - Gr. §§ 34, 4 o. 77,- a 

*hinn[ig] *-ug hinu adj. Liknande 1. öfverdragen med hinna. 
— mfolfåi * so htnu t dq. 

*hipen 4 ) hipi adj. Häpen. — Gr. § 19 I 1 # n. 3. 

hisklig hiskU adj. — MsJcht adv. 

hisna — ers. af *hixna. 

hissa his sv. vb. tr. 1. 

*hissen jte sms. — se *dessen. 

historia histårju f. Sägen, berättelse. 

hit hid, hl adv. *) - Gr. § 75, 3 fi. 

*hit-dä[r] 6 ) hité, htdé adv. 1) Där, just där. 2) Dit. [Sills.]. 



*) I gr. § 20, 4 jfr med ty. hefe; fi. hiivut idm. lån? 2 ) 
Sdra. *) Fby. — Gr. 1. c. jfr nyl. *hangla (äfven *hångla); i isl. 
finnes hinkr n. 'n0len\ Pr. 2 . 4 ) Öb., Vb., Hs., Sk., Norge; jfr 
R« 257 a hipa 'gapa. 5 ) h\d allm. i Öb.; stundom fsv. hidh Sdw.; 
Öb., BP., Nyl., Estl. 6 ) Vörå. 



131 

*hit-dä[r]-lhär] *-hjfip hldajé adv. Jäst här 1. där. 
kit-eft[er] hldat, Mat adv. Hitåt 

*hit-[häp] *-hjär l ) hyér, hajér, h*jé> hajé, yér, *jé adv. Här. 
*hit-[häraa] *-hj&rna yéna, hajéna adv. Här. 
*hit-[hir-na-na] *-hjär-na-n[a] hyénan(d), hajénan(d), ijénm(d) 

adv. Just här. 
Utom hidom adv. & prep. 
*kitt hit*) pron. Detta. Gr. § 250, 4. — vam& htus a hack? 

— hitjto 4 ? — ää 8 ) 1) pron. Det 2) part Att, t. ex. 

ja frQwar ha da mt a h^ hade for. Gr. § 87, 1. 
hitta hit sv. vb. tr. 1. — Mia fhl m. eg. »hittad gäl": tra- 

net från landdrifven död sal an v. till läkemedel. — fota 

du nq? säges till ett barn som faller. 
hitåt hidot, hiot adv. 
*hixnt 4 ) hiksy sv. vb. intr. o. imp. 1 Hisna. — ha htksna ma 

fy eg*- 

*hixta 5 ) hikst sv. vb. intr. 1 Skrika, ropa. 

hjti jén l $n n. Vanl. i best sg. jum, i best pl. juna. 

[kj#rtron] *hjortra 6 ) jfyrtju, jåXtru, jfytru f. Gr. § 102, 2. 

Jfr *bl8ta s. II. 
kj*rtroii-*blffta jåltmblbtu f. Moget hjortron. 
hjul jM L kM n. Jfr Gr. § 92, 1. 
■julbent — se *kangelben. 
■jullöt — ers. af k&rrspol[e]. 
kjulgpol[e] 7 ) jiåfpöl pl. -ar m. Hjuleker. 
kjulstock ji&ffåk pl* -w m. Den axel i väderkvarn, i hkn 

vingarne äro fäste. 



l ) Vörå. 2 ) isl. hitt fsv. hit; äfven GK. 3 ) Öb., Vb., Dl., 
Uppl., Åld, BP., Nyl., BttL y Ro. Närmast < *häd. 4 ) Öb., Sdm., 
Nt, Frjked. 5 ) Öb., Ko., Na., Fby idm.; *hixta bet. 'hicka 1 i isl. 
»mt Nq. o. Gav., 'rapa i Pojo (VNyl.), 'hosta till' på Got)., 'kippa 
efter andan' i Sörb. *) finn. äfren i Yfitömilet. 7 ) Fby, Nyland. 



132 

♦hjåla 1 ) jöla sv. vb. intr. 1 Pladdra. 

♦hjälle 2 ) j&la m. Torkställning för fiskbragder. 

*hjälma 3 ) ingår i konamnet jålma (ko med brokigt hufrud). 

hjälp jålp L jéAp 1. jiJp 1. jUp ut pL, f. 

hjälpa jålp L ;<Mp pret Adlp 1. jrfi/* 1. j*#* sup. jålft Ijéift 

[-kp- jte -lp-] vb. tr. — v* w s&a jalpts ot. — jilp-ds L 

jiipw* interj. 
hjälpare jiJp^ 1. jiXpar m. 
hjälpligt j4{pfef & j&lpfci adv. 
hjälplös j&lptys & jUplh adj. 
hjälpsam jélpsåm & j&Xpsåm adj. 
Ihjärna] *hjärne *) j^a m. 
hjärta j<ér£a pL obr., u. — Aa Ä#r j^rfa * watxi tis. Han 

„har hjärtat i halsgropen": är rädd. — Jfr *vam<Wra. 
[hjärt]-bälte hjärta- jértabkle 1. -bklt n. Bälte, forsedt med 

hjärtformiga söljor. 
hjärter jértar pL jértrwr m. L a sg., n. 
hjärtlig jértj* actf. — jértbt adv. Ifrigt, allvarligt; t. ex. ha 

rQwa^o jtertfct 
hjärtlös jértlks adj. 
[hjässa] *hjässe *) j&sa m. 
hm hyi, mtp interj. 
[ho] *hoe hfcvarm. 
Hobärgsgubben h$ba§giib% 1. tiSeggfib* m. Buse, för hkn barn 

skrämmas: h-gufo tajfo! 

*) Vö., Fby, Br. Ge idm.; Nyl. )6la 'akrMa'; ? < hiåla jfr. 
Ra. h\ål 'prata', kvant. aflj. till fel. hiala Estl. to^O. 2 ) ial. hiottr 
di. 'ställning i allmh.' fe v. hicelli m. speo. "hylla* och denna senare 
bet. ir allmännast i av. di all. Ordet förok. i öb., Fby o. Nyl. samt 
ar vida spridt i Sverige (JU 280 b). *) Nyl., Batl. (Au-, AäS 
81$-), allm. i Götald (Rs 280 b), ial. hiahnåttr a<tf. 4 ) iaL hiarne 
fav. hi<erne m. Dl., Vä., Gett., Fby, Nyl„ Ormsö. 5 ) ial. Morse 
fev. huesse m. Vö., Fby, Nyl., Estl., Rn., Uppl., SM-e, Fryksd., 86rb. 



133 

*koekel? höUil pl. -ar m. Hyfvel hvarmed t. ex. lister kring 

taket i ram hyflas. 
♦hockra 1 ) hökar sv. vb. intr. 1: 1) Gnägga. 2) Flina. 
[kof] *hofve h$wa m. Hastfot 
kof )iqw ut. pL, n. Måtta. 

Hoffmans droppar kallas höpmåns dröpima (f.) pl. def. 
kofslagare h^Mågar m. 
koftång hötagg pl. }i<5 taggar f. 
*kogen-rogen *) h$gan-rt>gan adv. Huller om buller. 
hoikkat* & äu^ sv. vb. intr. 1 Ropa. 
koj Aojfy interj. — rQp mt hoy>j fsnuiu a y>t» baU> Ordspr. 
*kojla 3 ) höytl sv. vb. intr. 1 Skrika, ropa. 
hojta h&ift sv. vb. intr. 1. 

kokka fi. hök pl. -ar m. Nedböjd ände af en hästsko. 
holme hålma m. — - Syn. *8r. 

*kolster *) hålgfar ut pl., n. Stenrösen, gropar m. m. å mark. 
*kolstrng hAfitru adj. Gropig, ojämn (om mark). 
*homma 5 ) humas sv. vb. dep. 1 Gå ät sidan, om häst. — 

hörna 1. hörnas interj. Åt sidan! (till häst). 
komsu fi. höm&u adj. Slarfvig, fjäskig. — hornen f. Slarfva, 

okv. 
hon hu 1. u gen. hånas akk. hanar anar ana a pron. 
.kon-där, hon-här — se han-där, han-här. 
honung hönugg ut pl., m. 
kop håp pL -ar m. — Syn. *brass, bråte, *brttte. 
hopa h$p sv. vb. tr. 1. 
kopp I hop n. Saltus. 
k«pp II hop ut pl., n. Spes. 

l ) Uppg. från Esse, Vö., Px. Aflj. till *hickra, qv. t. 2 ) 
Vö. pö. 'hofven-rofven MNyl. hQgmdrogm; Hy.? 3 ) öb M EP., 
Nyl. 4 ) öb. allm., MNyl. *Jlölster [ej ha*.!] idm,; nsax. holster. 
5 ) öb., Na., Nyl.; allm. i Sverige (Rz 261 a); do. Aoma, homme. 



134 

hoppa hop sv. vb. intr. 1. Åfven i pass., t ex. häda fula 
hopis so po gafa. — Jfr *skånkt, *trmta (o: hoppa på 
ett ben). 

hoppas hopas sv. vb. dep. 1 = hbp\s pret o. sup. -tst vb. 
dep. 

*hoppel *) Jiépal n. Skvalleraktig och fjäskig person. — hu a so 
hoplu häda hoph. 

*hoppelstake höpaltfäka m. Skraflande person. 

hoppetossa höpttbsu t Fjäskig person, t ex. barn 1. kvinna. 

"hoppla s. håplu f. Skräfla. — hoplu adj. Skvalleraktig, prat- 
sam; fjäskig. 

*hoppla *) v. I hopal sv. vb. intr. 1 Skräfla, sladdra. 

♦hoppla a ) v. II hépal sv. vb. intr. 1 [okul] Ramla, falla. 

hop-*plattrad hépUtra (p. p. o.) ac[j. Lösligt hopfäst 

hoptals höptål? adv. 

hora s. håru f. — (kava mt ot hgruna! tis. 

hora v. hor sv. vb. intr. 1. 

horajaa fi. håra sv. vb. intr. 1 Tala obetänksamt, sladdra; 
skräfla. 
hörn adj. Fånig. 
héru. f. Tok. 

hora hQYi n. 

hora-*stickel 3 ) hoftffifed ut pL, m. Kvicke i horn. 

*hors 4 ) I h&£ pl. -ar m. Hingst 

*hors II i uttr. hå$ o k&£ 1. hö& o kös tis. Härs och tvärs. 
Gr. § 29, 7. 



!) Ordatammen förek. i Öb , EP., ÖNyl. och är = fi. hopelo 
b. hopéloita t., men finnes ock i norrländska mål (Ra 262 a). 
Smst. med hsv. hoppa låter godt försvara sig. 2 ) Kske < *hobbla 
jfr höbla Po v. 'falla, ramla*. 3 ) ÖNyl., Bstl. Jfr *sttckd. *) Öb. 
idm.; bet. i Eu. (pl. t.) o. Sk. Tiäst', i Qötald 'sto' (Ra 462 b); 
isl. hross fs?. hors (Nn AlslGr. 2 § 248) n. 'häst i allmh., spec. 
sto\ 



135 

torsgik — se MOss(e)*mickra, *mäckerbi8S. 

*kors-skrake *) hå§kråka m. Storskrake, mergus merganser. 

♦kwgiig 2 ) hågu adj. Brunstig, om hingst 

kos — ers. af *nir 1. *vider. 

♦kwa 8 ) hos sv. vb. intr. 1 [om na] Sköta om ngt, t ex. sjuk- 
dom, häst, ko o. s. v. 

kosta s. héstu ut pL, £ 

kosta v. h&t sv. vb. intr. 1. Jfr *gräfta v. bet. 2. 

kota — ers. af *ognas. 

kotottaa fi. hotas sv. vb. dep. 1 Skråfla. 

kotti fi. höt pl. -ar m. Hylsa 1. skal på ärter m. m. 

kouru fi. hiwru adj. Yr, vimmelkantig. 

*kubba 4 ) håiu f. Otuktig kvinna, sköka. 

*kubblug 5 ) hoblut adv. Ovigt, ojämt, illa. — ha gqr hoblut: 
Med stötande gång. — /*& gz^o hoblut Det går så 
ojämt 

*hucken 6 ) huka 1. huki 1. htikun f. huku 1. hukin n. hufo 1. 
huka pl. huku abs. huk 1. Am£ pron. Hvilken; hurudan. 
Gr. § 252, 2. 

*kucken-dera ]. -dela huka-dhr I. -dhl 1. hufa-d. pron. 1 
Hvilkendera. 2) Hvardera; t. ex. riQW hqjfa hasta po 
hukhd&b^t&h' — *w< h.-d. Ingendera. Gr. § 97, 3 a. 

hud At&d pl. -ar f. 

kafrud *h8fvud héw, kävu n. Gr. § 43, 1. 

hufvud-duk — ers. af *hvifva. 

[kufvud]-kråka *h5fvnd- styp hévukrdk Slå kullerbytta, en 
lek. 



l ) Jfr Ru. *hors-skräck(j)a Nu. *hor8-8kräxa f. namn på 
vidare. 2 ) NVa. 3 ) Öb., Brandö (Åld). Osäkert huruvida af hof- 
dagare (se Fthl Vö. p. 157 n. 16). 4 ) Nyl. i samma bet.; i Fby 
'stansa'; jfr skottska hubbie 'dumbom'. 5 ) Af vb. *hubbla, se n. 
till *hoppla t. II. «) Snarlikt i Vö., EF., Nyl., Dl., Vä., 8M-e, 
Fryksd., Sörb. 



136 

[hufvudjlffs *hMvud- hévulest adv. Obetänksamt. — a^ska imt 

tala sode htitwdgst h&lfor. 
[hufvud]stup[aj *hMvud- hivustyp adv. — ha ful hmtstyp 

% vatm. — Syn. *näs(e)-stup(a). 
[hufvudjsvag *Mfvud- hévusvgg adj. Svagsint 
[hufvud]sv&l *h8fmd- hévusväl pl. -svotor m. 
[hufvud]värk *h»frnd- Mvuv&rk ut pL, m. 
hugg hög L hug n. — tri hug o spngg båll-lek = Nyl. 

„tre slag och ränna". 
hugga hu(j pret hugd sup. huJz> vb. tr. — Jfr kaataa fi. 
huggare hugar m. Stor företeelse (person, djur 1. sak). 
huggorm hiigårm pl. -ar m. 
hugg-stabbe hiiyståba m. Huggkubb. 
*hugsa *hågsa l ) höks sy. vb. tr. o. intr. 1 : 1) Tänka. 2) 

Minnas. 
huj hmj interj. 
*huld s. k&H ut pL, g.? Skyldskap. — ha har >nt vargh 

huli ek sUxplji. 
*huld a. hujjl adj. (blott pred.) Befiryndad. 
hulivili fi. hubvlh ut pL, n. Vildhjärna. 
hull s. hiifå ut pL, n. 
*hull 2 ) a. håfjl adj. Noga, sparsam. — a^ska va huli om 

pagga sin. 
*hulleligt 3 ) huhht adv. Noga; nogsamt 
huller om buller — ers. af *hogeit-rogeu. 
*hulligt 4 ) MM adv. = *hulleligt — ja bthev&^so huht pagga. 
humla humblu f. Bombus. 
humle htiwbla ut pl., m. Humulus lupulus L. — I sms« 

kummel-. — Jfr *hifva. 



*) isl. hugsa fsv. hughsa, hoxa; öb., BP., Nyl., Dl., ööuld 
(Ra 265 b). 2 ) NVa. Hör käke till vb. hålla. *) Vö. 4 ) Mx. 
Hvbfj., Vb. *hullig adj. 'sparsam'. 



137 

hummelgird Mmbalg^ pl. -ar m. 

hummelkoppa humbrtköpu f. 

hummel-ref humbalrhiv pl. -ar f. Humleranka. 

kummel-stilig kumbaljtägg pl. -tfkgg&r f. 

^humörlig 1 ) humérfa ac(j. Nöjd, vid godt lynne. 

hud ä«w pl. hundar m. — a w g&a w£ si hun &t hor* Ordspr. 

— ark ja me. hun so ark ja ma rumpu ma Ordspr. — 

Syn. *sysse, *sSsse. 
hudfttt kunfåt adv. — no so, h& a nu hunfat. 
hund-fgöra] *-gära hundécera ut pL, n. 
hundlif hu?Ulv ut pL, n. Besvärligt lif. 
hundra hundra num. card. 
hund-racka hiinråku f. 

[hundrade] *hundronde 2 ) hundrund num. ord. 
|hundrade]-del *hundronde- hundrundad pl. -ar m. 
hundrnmpa hiinriimpu f. 

hudrfff kunrw ut. pl., f. — du kombar i hunryva. 
hud-snus hunsnihs ut pl., n. Ovett — ttde /i du kunsnws- 

fxp tri dagar. 
*hudsug hunäéu 1. hunsu adj. Ovettig. 
hudvader Jufevkdar ut pl., n. Svårt väder. 
hud-ilder kundöltffir ut. pl., ni.; t ex. om ja^ku lava in 

hundofjlar. (Språkpr. I n:o 272). 
kmmgr[i^] *-ug huggru actf. — Syn. svulten, 
hurmata fi. hurmu adj. 1) Sömnig; dåsig. 2) Yr; tokig. 3} 

Drucken, full. 
him hAru, kår adv. — Syn. *kvadledes. 
hnrnledes MruLhs & hur/fas 1. hul&s adv. Huru. 
hus htbs n. 



l ) Jfr Px höm^rot adj. 'munter'. 2 ) Vö. lika; W hundrand 
Ro. Mndrand med -nd från nionde, tionde, tusende o. s. v. 



138 

♦husa 1 ) 8. hthsu f. Huspiga. — Syn. *inv[id]erspiga. 

*husa*) v. htUs sv. vb. intr. o. tr. 1 Bygga hus. 

husbehof hihsbihbw ut pl., n. — ja hajna ht* br&wvm t* 

hmsfahgiv. 
[husjbonde *hos- s ) hå&him pl. A>}mdex L -btmd&r m. Gr. § 

11, 2 o. 29, 3. 
husfolk hhsfålk 1. -folk ut pl., n. 
hushåll häuhåli (Py), hhshbH (J) L htäsdH (Kr) n. 
hushållerska htUshola§ku 1. -asku f. 
♦hussa 4 ) hus sv. vb. tr. 1 Hetsa, ägga. — hu& mt hun po 

byja! — vätska du hus ihop dqm sostenand! 
hustafla htfiståvlu f. def. 
hustru hustru f. 
husvill htUsvil adj. 
husvärd hiUsvfecl pl. -ar m. 
hut hut interj. 
hutiloita fi. Mtal sv. vb. tr. 1 Slösa, öda. — hade, ^\pd*s- 

grava hutla bart alt va a had o vqlJL* sal* havman* 

sat. 
hutlös hihttes adj. 
hvad vå 1. vå pron. — fip vd 1. fip vä Hvarfor. — na *nt 

om va vol^ku ja d&<era ha. — va ot bun o hmt ot 

hun o skod^ét vam du talar jma Ordspr. — va^fyr (L 

-fy>) Hurudan (L -a), hvilken (L •*) som halst; t ex. om 

a kombar * va fjp gola^jso far a h&r om hade gfyulrij*. 

— Syn. *ha. 
♦hvada 5 ) v&du ut pl, f. Skum, fradga. — ha$(t)n spragg so 

vadu stQw a tur mun. Gr. § 34, 2 p. 

*) Fby o. Nyl. lika; Bl. hussa. 2 ) iel. ftv. husa vb., äfvcn 
Vb. o. Åland. 3 ) Vö., Fby, ÖNyl., Frykadal äfvenså. 4 ) Gsv. No. 
hussa; *huss intoij. Py. Fryksd. Anjnd till Estl. Ra. Vuissa mlty. 
hissen vb. idm. Omljod föreligger i +hyssa, qv. v. 5 ) got. hvafd 
fsv. hvadha Vg. (a) Px Po. Esse NVet. (a); Ingå (i VNyl.) *hvad n. 



139 

h vadan vådan adv. — vadan a ttt ha^m? 

hvadan-ifrån vådamfrdn adv. Hvarifrån. 

*hvadledes våtfas adv. Huru. — 'valans ska ja say nxp otar? 

*hvadug v&du adj. Löddrig. — Bet 'begåfvad med luktsinne' 

i sms. fin-*hvadug, qv. v. 
hvalf välv n. 

hvar vår n. vårt pron. Hvarje. 
k varandra varådar pron. pl. — h kan tq varadar i hända 

tis. De äro jämngoda. 
hvarannan vår^åna n. vårt^åna pron. — so gar a ow^ 

vartana. 
h vardag vå^ä pL vå^ågar m. 
hvardags-grann våtfasgrån adj. — vqtjasgrån o hahdqsffrtu 

tis. 
Ii var-enda-en varinda km f. m n.'t pron." 
hvarf varv n. — Jfr omhvarf. 
hvar *ifvigaste en *) varjmgash km f. in n. i pron. H varenda. 

Äfven säges vannda {vigash km. 
♦hvarken 2 ) vårfh L våifa oböjk pron. 1) Hvardera; t. ex. 

j<er a mt bara tn ryjturjpo varft* fw&trt. 2) Någon- 
dera. 
hvarken — eller vår&i — h&fåar konj. 
*hvarkendera 3 ) vår(h^dhr 1. w debZ 1. våtfst-d. oböjl. pron. 

1) Hvardera. 2) Ingendera. — mt v-d. Ingendera. 
*h varna *) van adv. Hvar. — van ska ja ny) nst ko&? tis. 

— Gr. § 112, 2. 



J ) Snarlika former i Br..o. Nyland. < evig? *) isl. hvargi 
fev. hwarghin (där *gi(ri) fungerar som privat, snff., = ingendera). 
Gr. f 253, 5. — GK. hosUl Tmlkendera' (LK) Qotl. hvasken. 
*) Uv. htvarghinpera 'ingendera', fifven förek. i Öb. f. ö., Vb. o. 
Nyl. 4 ) fn. *hvar-na; nnder något skiftande former brnkl. i Vö., 
Hvbfj., Hak., Fby, Nyl., Bstl. 



140 

*hvtraa-ifrån våmfron adv. Hvarifrån. — vamfrogjcom- 

bar^tu. 
hvars väg L väs. pron. gen.*Hvems, h vilkens. — vag a huté 

ancfet? 
hvar sin vägan f. vägln n. vågat pron. — U bor \ vägan 

anda ov b\pgmnd&\. 
hvass vas. adj. 

hvassbuk vd&bihk pl. -ar m. 
hvem t;di#t gen. vém* pron. — vam vd brpg [o: reparera] hå 

vayjt! 
hvcte v£*£ L v&th ut pL, n. 
hvet[e]br$d véiibrjf n. 

hvet[e]brffdsbod vfytbresböd pl. -ar f. Bagarbod. 
hvet[e]mj81 vktmjM ut pl, n. 
hvi v/ adv. Hvarför* [Ytterst allmänt ord]. — vi sku mt fia 

va soyps! — vi sku mt ha vql^gakt? 
*hvifva l ) vlvii f. Hufvudduk anv. af kvinnor. 
*hvil 2 ) vll adj. Uthvilad. [Blott pred.]. — vih ga ny, ja a 

vil ra*j. 
hvila v. v[l sv. vb. intr. 1. 
hvila 8. vllu ut pl., f. 
hvina vin sv. vb. intr. 1; pret äfven våm. 
hvirfla virval sv. vb. intr. 1. 
hvirfvel virvdjA. -ar m. — Jfr *ida s. 
hviska vi§k sv. vb. tr. & intr. 1. — alt som vtshs so jmwis 

Ordspr. — Jfr tassla, tissla. 
hvissla — ers. af *blistra. 



*) far. hwif m. 'slöja, dok 1 ; msk. äfven i Vg. Bl. Sm. (Bs 
272 b) och som sådant lånadt till finskan (huivi); fmn. i Mans. o. 
"Px. (0o.). Jfr *hvifva v[v Np. vb. 'omlinda med själar m. m. d., 
(Ftbl). 2 ) fsv. hwll adj. Öb., Norrl., Sm , Sk., BIL, Blek. (R* 
271 a), Br. 



141 

hvit vit adj. 

hvita vltu f. 

hvita-handskar vithån§kar m. pL Hvit epilobium. 

hvit-*busse vi&n^a m. Hvit väppling. 

hvit-hår vithon n. def. Kokt sena (maträtt). 

hvitna v[ty sv. vb. intr. 1. 

hvälfva valv sv. vb. intr. o. imp. 2. — ha valvarjma so un dt 

bry&h. 
♦hvatja 1 ) v&ti pret o. sup. våt vb. tr. Hvässa, bryna. 
hy hy ut pL, m. — sg. def. hfo\. 
hyfla Mval sv. vb. tr. 1. 
hyfvel Mval pl. hövlar m. — Se *ho«kel (?), oxhyfvel, 

*plattnmdstaf, reffelhyfvel, *robank, rundhyfvel,*sams, 

sl&thyfvel, spånttre, *strockbänk. 
hyfvflbänk Mvalbhgk pl. -ar m. 
[hygglig] "hygglig 2 ) h<pdz\h adj. — Syn. passlig. 
♦hylla 3 ) v. h$>l sv. vb. tr. 1: 1) Sköta 1. vakta, t. ex. barn. 

2) Taga vara på, t. ex. ha hjplar alt va a sirjpo vay*. 

— ht, som hindra kastar at vayi, hxplar haikap* t 

fiku: gåta om snören. 
♦hylla s. I hijplu f. Vårdarinna. 
hylla s. II hijplu f. = hsv. 
♦hymja*) htyrm sv. vb. tr. 1 Vårdslöst hopsnörpa. 
hynda hfrndu f. 
*hynka h#gk sv. vb. tr. 1 Uppdraga 1. -hissa. — hrpgk up 

bjpksuna. 



*) ial. hvetja fsv. hivmtia; allm. i Sr. enl. Bz 274 a, fif- 
venså i öb., Ko., Na., Nyl., Batl. *) Vö., Sörb.; ial. hyggUegr. 
3 ) I gr. § 98, 4 konstr. < *hyrfla (jfr fsY. hyrpinge ial. hir- 
Ötnge m.); men man säger i Norge hylla kyana o. s. v. {R); 
hytta afVen Kr., Or., Hybfj., Hll. Vål ej = ial. hsv. hytta? 4 ) 
Öb., Hs., Uppl., Sdm. (Ra 275 b). 



148 

hyra v. hyr pret o. sup. hyrt vb. tr. 

hyra s. h$ru ut pL, f. 

*hyrniiig8folk hyrpgsfMk L -/5U& ut pL, n. Hyresgäster. 

hysa htfs sv. vb. tr. 2. 

♦hyssa *) htjps sv. vb. tr. 1 Hetsa hund. 

hytt hijpt pL -ar m. 

*hytta 2 ) Atfrt sv. vb. intr. 1 Hota. — lia hxpta otmama knyt- 
nava. — hjpta^u so klor ja Ordst 

hå hö interj. 

Håb&rgsgubben h6ba§guh* m. def. — se Hob&rgsgiåbben. 

*håe*) höa m. Ärtull. 

håf ä^v pL -ar m. — Ers. ofta af lippo fi. 

håfva håv sv. vb. tr. 1. 

håg — jfr *mune. 

hågad höga adj. (fxp 1. po na)- — ja a so höga po gr$y>t# > 
kvafå. 

håglfts högtys adj. — Syu. *mmiel9s, *ohågsen. 

*håg8en ingår i smss. *ohåg8en o. tvehågsen, q v. v. 

hå-hå höhö interj. — hoho, om a^sfcu va dq anto! 

kil hål n. 

*håla 4 ) håla sv. vb. intr. 1 [mr] Urhålka. 

hilk hålk 1. höXk pl. -ar m. 

håll håfå ut pL, n. — ja^tfca i hal<[* Jag skall på hållskjuts. 
— ha a tugt t hafåi Det är tungt (att bära) i läng- 
den. 

hålla h4M pret Imfå sup. Ml<f> 1. hufåt vb. tr. — nQtv hqlfe 
a jar altth. — ha va hulfo % staka ha tis. Det gick 
med ansträngning. — mt 1id§ta ha o hq na may: hölls. 



. l ) Bsee, Vö. Jfr *hlis$a. ») Pby, Nyl., -Fryksd., Särb. *) isl. 
här fev. Äär ro. Norrl., Uppl., Wpal, Nuckö. 4 ) isl. fcv. hela; 
f. ö. uppgiftet blott från Nnckö i Estl. (håla). 



143 

hållhage höfåhäga m. Beteshage. 

hållkarl holkar pL -bårar m. 

hållstnga hölstipgu i 

*hångla 1 ) höggal sv. vb. intr. 1 Lefva otuktigt med en per- 
son af motsatt kön. 

hår hår n. 

håra hår sv. vb. tr. 1 [qejno]. 

hård hål adj. — h'a, t so hoh bre, kye. — hårt 1. hattaåv.. 
Tis.: ha, hu 1. ha o. s. v. gar halt Han &c. går snabbt 
L fort, 

hård-[händ] *-handt hålhkrU adj. 

hårdna hålu sv. vb. intr. 1. 

hårfläta hårflktu f. 

hårhvirfvel hårvirvd pl. -ar m. (på hjässan). 

hår[ig] *-ug höru adj. 

hårlock Arf/di pl. -ar m. 

hårpiska hårpisku f. Hårfläta [vanl. ord]. 

hårstrå /^r£ pl. -der n. 

hårtest håthst pl. -ar m. 

*hå-tull 2 ) Arffti? pL -ar m. Årtull. Gr. § 11, 3. 

ha hk interj. 

häck héJc pl. -ar m. 

häck-kärra h&kUmru f. Kärra med en inom spjälvärket be- 
fintlig sits bakom hufvudsätet 

häckla v. hékal sv. vb. tr. 1 [lim]. 

häckla s. héklu f. 

[hädan] *hj[äd]an 3 ) jådan, j4n adv. Härifrån. Gr. § 192 
C 1 a. 

*häf *) Mv adj. Duglig, präktig. § 37. 



*) Vb., Mp., Pby, Götaland (Rz 281—282). 2 ) ä.-nsv. M- 
tidl m. Jfr. *Ä&>. _ 3 ) *hjan Nb., Vb.; *hjädan Öb., Vb., Åland.. 
*) id. héfr fsT. häver, brukas i Öb., Jtl., Mp., Hb., Ko., Na., 
Hsk., Ny)., Svea- o. Götaland (Rz 287 b). 



144 

*häfdandes *) havdandtstf) adv. Öfverhöfvau. — ha kem h&v- 

dandist ram %gqr. 
*häfja 2 ), häfva Mvi & hiva sv. vb. tr. 2. 
*häfjandes 3 ) Mv)ancUs(t) adv. = *hafdande8. 
häftig haft* adj. — Jfr brådarg. 
häfven ingår i sms. upphäfven, qv. v. 
hägg håg pl. -ar f. 
hägra — ers. af *skulla. 
häkta v. hitt sv. vb. tr. 1. . 
[häktal s. *häkt Mkt pl. -ar f. 
häkte håkti pl. -ar n. Gr. § 226. 
häl I Ml & hél pl. -ar m. Calx. 
*häl *) II hål pl. -ar m. Trädymling. 
*häla 5 ) Ml sv. vb. intr. 1 : 1) Visa sig vanlig mot ngn. 2) 

Ställa sig in hos ngn. — ha hala so til ma hanar. Gr. 

§ 42, 2 n. 1. 
hälft Mlft pl. -ar (? ej hord!) f. 
hälg Mig pL -ar f. 
hälga hilg sv. vb. tr. 1. 
hälgdag hähdq pl. -dagar m. 
hälgdagsblisa håhdasblosu ut pl., f. Hälgdagsdrakt 
hälgdags-skit[ig] *-ug Mhda§UUu adj. Ex. se hvardags- 

grann. 
hälgonmässa 6 ) Mlgtimks ut best form o. plui\, f. Allhälgon. 
hälla v. M[ sv. vb. tr. 2. 
*hälla 7 ) s. Mlu f. Häll: a) klipp-h. b) spisel-h. 



l ) Äfaen i ÖNyl. *) isl. Mfla fsv. hcevia; Estl. hévtas eg. 
'höja sig; jäsa 1 . 3 ) d. ▼. s. Jläfvatldes, 86. i lika an v. gages i Nyl. 
*) isl. héU fsv. häl m. Uppg. från Öb.. Å!d, BP. t Nyl., Estl f 
Ootl. o. Jtl. 5 ) Jfr (?) Re 279 b Ääto 'dölja, skydda, förvara = 
fht. helan lat. celare. 6 ) fs*. hedghonamassa f. idm.; Nyl., DL, 
Sk 7 ) Öb., Nyl., Sörb., Ull., Dl.; isl. hella fs?. hatta f. 



145 

*hällan håfåan n. Knappögla. 

*hällans-knapp h&fåansknåjt) pl. -ar m. Knapp försedd med ögla. 

häller helgar adv. — a$t va ha soyps haffar. 

hällre hk]far superi, helst adv. 

hällregn hålrhm ut pl., n. 

hällregna hålrkm sv. vb. imp. 1. 

hälsa s. hélsu ut pl., f. 

hälsa v. hels sv. vb. intr. o. tr. 1. — hels ja fromjma! — 

hels td a! — koma haLsjpoj&a to du bomber qterl 
hälsning hål&mgg pl. -ar f. . 
*hälssam *) héfeam adj. 1) Hälsosam. • 2) Frisk, t ex. ha tu 

vm halsam % $r? 
hämdgirig — ers. af harmgirig. 
hämnas hamnas 1. håmas sv. vb. dep. 1 [po nq f\p na]. 
[hämta] *hänta 2 ) hånt sv. vb. tr. 1. — Gr. § 34, 5 o. jfr § 

110, 3. . 
hända h&nd sv. vb. intr. 1. — ja st nu hand a ma vakart 

qtar! (iron.). — n kan hand, kan hand u ska ha sa*i to a 

mt vatt. 
\ händ[ig] *-ng hindu adj. — Syn. behändig, *slttg. 

hänga h&gg sv. vb. intr. o. tr. 2. 
/ *hängan haggan n. Häpnare, t ex. i en kappa. 
hängsle héggslar pl. t 
hängsle-fSrkläde håggslaf$r]cla n. Frontimmersforkläde med 

hängsleo. 
käpen — ers. af *hipen. 
[här] *hjär Ä ) h^érjjér } hufvuds. i sms. -jé [se: dit-h., hit-h.] adv. 



l ) iel. heilsamr fsv. hélsamber 'frisk'; Gk., Fryksd., SM-e, 
Nyl. *) fsr. hcenta; EF., Nyl., Estl., En., Sk., Hll., Sörb.jiNorge 
fiUmdom henta. 3 ) fsv. hi(er 9 krarlefraiide i öb. t Dl., Åld., EF., 
Njrl., Bg. o. Wp„ Blek*-, i Bu. h%én d. v. s. *hjärna = isl. hérna. 
<3r. § 195 mun. 

10 



146 

kärad hérad n. 

kirads-domare hérasdbmar m. 

k&rads-[k9fding] *-kfffdning hérasemgg pL -or m. 

kirads-skrifvare héra&krivar m. 

[kär-af] *lgär-åf jérdv adv. 

♦karda 1 ) hål sv. vb. intr. 1 Ifrigt hålla på med ngt; t ex. 

hal po ny> m stånd! 
[kir-efter] *kjär-eft jérat adv. 
kirfva s. herm f. — Syn. *fttja. 
kirfva v. hérv sv. vb. tr. 1 : 1) # = hsv. 2) Kasta; t ex. van 

ska ja hcerv ena, hmi vadabelu? 
[kär]-ifrån *lgir- jénfrd 1. jénfrån adv. — Vanligare &r 

kådan. 
[kir]-igenom *kjir- jénckmum adv. 
♦kirja 2 ) hén sv. vb. intr. 1 Skrika; väsnas; gräla. — v% 

ska du har% po L ma^tna, mi ha ja d&qrUfi, nq »// 
kärlig hér[i adj. 

kärligket hérl*hfot nt pL, i — sku po häda h&rlihMfa! 
kärma herm sv. vb. tr. 1. — hcerm at nan bet äfven: såga 

efter en annans utsago; t ex. b härma ha at jop [o: 

Jakob]; &t tii^sJcu ha wr> s{tuk. 
[*käma L *kärnana] *kjärna L *kjämana 3 ) ingår i sms. 

kan-k., qv. v. 
[kar]-näst *kjär- jéffat 1. j&nast adv. I nästa år. 
kärs héi o tvé$ 1. hé& o tv&& adv. tis. — Jfr *kors. 
karsk hé§k 1. h&sk adj. 
karskna hégkq ]. hé&ky sv. vb. intr. 1. 
kissja s. håsiy best =, pL håswr t 



*) isl. heröa? 2 ) öb., Br., BP., Ten., Uppl.; fht. haren. 
•) DL, Nonrl., Uppl., 8dm.; BP., Ten. *hjänn-an Wifrån'^ Ra. 
hicen är både adr. 'hår* o. pron. 'den d&V; isL hérna &t. hörna. 



147 

kassja v. h&s* sv. vb. tr. 1. — v*h hos* hxyy* njpl 

*bässla *) A&Uu £ Lindocka. 

kast A4fi< pL -ar m. — Jfr *knyckel n, konelo, fi. — Jfr 

lat-*rut 
kästdynga h&&djpnd£u ut pL, f. 
histkage h&sthåga m. 

kist + konelo fi. h&siköml pl. -ilar m. Hastkrake. 
kaat-*rant Afefräwé pL -ar m. Hästkrake. — Syn. *knyekel 

n. 

kast-sko hé&kbw pL -ar m. 

hästtäcke A<Ja&£ n. 

U A%>; ut pl., n. 

*h«bärga *) håypjb&rg sv. vb. intr. 1 Bärga hö. 

♦Mbärgsfolk héyjbatftok L MjpjtesföXk ut pL, n. Slåtter- 

folk. 
kSbSrda Myybélu f. [Obs.! Höet köres ej, utan bäres till 

ladan]. 
httflig hévh adj. 
Mfrö héyofrbyy n. 
Mft — ers. af *lunka, ro. 
[Mft] *Mgt *) po A#i< adv. ös. På höft. 
*hfffta héft sv. vb. intr. 1 Sluddra. — ha hrftarjpo mqh. 
hSftben — ers. af roben. 

Mg s. htg pL -ar m. — Syn. bråte I, *br»te, *kase. 
Mg a. hég komp. hégar superi ÄéÄrf actf. 
Mger hégar oböjL adj. — U hegar; hegar hand*. 
Mgersida héga&du ut pL, t 
Mgfärdas hégfklas sv. vb. dep. 1. 
Mg«rd[ig] *-ng h&cfhlu afl. - Syn. *bojs, skitviktig. 

l ) Öb., Hvbfj., Kim., Nyl., Be ti., Uppl., Sdm., Dl., Sm. *) 
Vö., ÖNyl. 3 ) Jfr GE. NVet. hékUfc, Nyl. po hffd idm. 



148 

hög-[ljudd] *-lj*dad hégjihda adj. 

fcffgmodas hégmbdas sv. vb. dep. 1. 

högmässa higmkm ut pL, f. 

hö-grep héypjgrkyp pl. -ar f. Hötjuga. 

högsäng 1 ) kégskgg (& -te-) pL -nr t Den öfre af två ofvan 

hvarandra bygda sängar, vanl. i bondstugor (åfven i 

„ Runebergs stuga"). 
Wgtid héktkd pl. -ar m. 

hö-*gärda håypjctätiu ut pl, f. Slätter. — ga po hbytfdéthi. 
hö-[göra] *-gira håyyctäcbra pret -c&dr sup. -d&brt vb. intr. 

Bärga hö. 
k8-[g8rs]-tid *-gärs- 2 ) håy)<te<e§t\d l -ost- ut pL, m. Höbärg- 

ningstid. 
[Wg8ra]-*gfcpda M-*gär8- hiyy&sjkht ut pL, f. Höbargning. 
höja héypj sv. vb. tr. 2.. 
[Wjd] *h»gd hégd ») pl. -ät 1 
hök hék pL -ar m. 
hökarebod håkabbd pL -ar f. 
hö + kuuppo fi. Mfpjköpu t Höstack. 
hö-lada Mypj-lådu, -Ikdu L -IHu i 
hölja faM* pret o. sup. héi^ vb. tr. 
höna hénu f. 
höns hms n. 

hönsbär hmsb&r n. Cornus sverica. 
*h»nsk(j)a *) hfrnstiti f. Afträde. 
höra hér sv. vb. tr. a intr. 2. — Aa & mt /tgrfa w# /r£» 

amirika an? 
*hörding 5 ) héhgg pl. -ar m. Fävaktare. 

*) Vb., Dl., Ko., Hsk. 2 ) Kal., Bo. f Py. *) Vö., Kal., Py., 
No.; fsv. ActyAj5 f. *) Np.; jfr gp. § 111, 3 (mlty. hiteéken, dem. 
af hus). 5 ) f*v. hyrpmge nL hirdingem.; *h6rdmg(é) Or., 
NVs., Nyl., Sdm., BU., Dis. 



149 

hörn hén n. 

*höska Jiémk sv. vb. intr. 1 Skrika hotande. — htytusk ot 

ana! 
hä-fskrinda] *-skrrad h&ypjskrmd pL -ar f. 
hö-skulle h&y?j$kui* mu 
höst hest}) pl. -ar f. 1. -ar n. (Lx Pu Lfs). 
höstrå håypjstrå pL -sirddar n. 
hS-*8vege 2 ) Mxgjsvkga m, Vicjja hvarmed hö bäres. 
hösåta héyysåtu f. 
hota Ä<na£ sv. vb. intr. 1. 
hö-tapp héyytåp pl. -ar m. 
höyry fL hmr sv. vb. intr. o. imp, 1 Ånga. 
hö-år håyy&r n. — ha val * so gowt h$yy&r * fal. 



i. 

i s. i pl. obr., n. 

i p. f * prep. 

i-afto[n]s t^åftust adv. I går aftse. — Jfr afton* Vanligare 

är i-kvälls. 
*i-alles i^åhs adv. I allo, inalles. — ngw a ha mji talas. 
ibland ibland adv. o. prep. — Syn. i lag med prep. 
i-bredd — ers. af *å-bredd. 
ieke — ers. af inte, alls-intet 
id ld pl. -ar m. 
*ida 3 ) s. idu f. Tillbakaströmmande vattenhvirfvel i en å. 



1 ) isl. hpust n. 2 ) Kkr. 3 ) isl. ida f. Ordet brakas äfven 
i Kr. (fmn. & vb.), Nb., Vb., Hs., Dl., VI., Vg. — Härmed sam- 
manhänger äfven ida Py vb. 'simma pä vattenytan, om fisk' (NE 
s. v.). 



160 

*ida v. ida sv. vb. intr. & imp. 1 Strömma tillbaks, om vat- 
ten i åar. — sama mt t&r, h& %dar! 

i-dag \jåå adr. 

idas is pret o. sup. {sta vb. dep. — va tu va vis, sam ista 
svara po m^fts Ordst — Syn. joutu fL **fla. 

ide {d> pL {der n. [Sälls. ord]. 

idisla — era af *jä[r]mtra. 

i-fjol ifyél, tfttf adv. Gr. § 100, 2. 

ifHg {vn adj. — Syn. kiivas fi. 

ifrån »/rgfab */r£n prep. o. adv. — Gr. §§ 200 C 2 C o. 
17,1. 

i fnllt conrir t^fuljcoré tis. I fyrsprång, i galopp. 

ifver {ver ut pL, m. 

*ifUug ifdhi adj. IfoJ. 
förgår *J"6rg*r adv. 
-förstone » W /K^ am ***• 
Wrårs %J6rbras(t) adv. För två år sedan. Gr. § 63, 3. 

igen yén adv. Era. vanL af åter. 

igenom v/lnum, vfeinum prep. o. adv. 

igår tgår adv. 

i + haaskata fi. > w ä^ä adv. Till spillo. 

ihop >h4p adv. 

ihåg »A^ adv. — koma thog ny, Ag w <j[u/ 

ihål[ig] *-ng fAMw adj. 

ihållig ihdh adj. 

*i-hål *) »^J adv. Ihjäl 

*i-häl-[slagen] *-sttgen »Äifc/åy* p. p. Ihjälslagen. 

ihärdig ihc>4> adj. 

i-höstas %Ji%stas(t) adv. 



l ) id. i ÄeJ fev. i hal; Öb., Vb., Mp., Hvbfj., Gotl., 8M-e. 
Bl., Frykad. 



151 

ikalf Qcålv adj. (blott j>red.). 

i-*kiorreB x ) tjcnéza, i *•& **& >wAw^m Stanna i växten (om 

barn, djur och växter). 
i-*kinrreB tjcntirfa adv. Spänd i båge, om rumpa. — sku, 

mat, häda hun som st&r ma rumpu tjcnurft! 
i-kors — ers. af *å-kore. 
i-kras ijcr&8 adv. 
i-kring — era. af *å-kring. 
i-kvälls ijcv&& adv. I går kväll 
il U pl. -ar m. 1. -ar n. — mla tia tis. Mellan anfallen (af 

ilska, sjukdom o. s. v.); t ex. now a ha go(w) tmla tia. 

— art ti En gång. 

ila fl sv. vb. intr. 1. — ha ila xiimnm ma Det lopp rysnin- 
gar genom mig. 

i lag med i lä ma prep. Ibland. — t* a * Iq De äro tillsam- 
mans. 

*flfMg 2 ) flgägg pl. -^m. Il (af väder); nyck. — tu hqr 
tigandet w* ta mp otar. 

*ilgången s ) {Igåndh adj. Oroad af il 1. ryck; säges om såväl 
väderlek som lynne. — ha a so ilgandh po s^n tdq* 

— Vi a tu so tigandet? 

*Ul acjj. 4 ) iför oböjL actf. Elak, ond. — h si^o %Her uä. 

— Gr. §-237. 

*ffl 5 ) p. il adv. Dia; t ex. tu^&ktfnt jara *l ma! Ers. hällre 

med adj. elak, *sår, ntr. omdt o. s. v. 
ill-*faaa8 ilfånas sy. vb. dep. 1 Ana, misstänka. — nqw a ja 

logg tlfanas(t) hyz. 
ffl-[g»p] *-gär •) Ojér adj. Skadelysten. 
Qlistig — ers. af *inlistig, *innarig, *inslng. 

*) Vö. *) Nyl. 8 ) Nyl. *) isl. Wr fcv. Nyl. ilder, fifren 
Vb. Dl. 8m. m. fl. (Bi 291 ar-b). *) Öb., Nyl., Bill., Bo., Prykad. 
•( no. iUgjerr idm. 



152 

*ill-mäske l ) ilmk&k ut pL, n. (colL) Skadliga insekter. — il- 

mzéé* a so Uokt * skoj* ktsa somati. 
ill-*päras 2 ) ilp&ras sv. vb. dep. 1 Nygirigt fika 1. vänta efter 

ngt — va tlpceras tu at, so*)! 
ill-*pärng 2 ) ilp&ru adj. Fiken L lysten efter ngt. 
*ill-ut 8 ) iliht ac[j. (blott pred.) Afundsamt nyfiken.— nu a ta 

nu so %hat oter. 
♦Ulvara 4 ) ilvåru (£?) blott i uttr. tipk ilvåru Tycka illa 

vara. 
♦fflvarig 1. *fflvare? (adj. 1. ad v.?) blott i uttr. ty>k ilvår* 

= foreg. 
♦illväder 5 ) ilvkdar ut pL, n. Oväder. 
ilska {skur f. pl. — ha har tskuna po^a yan. — o to smcuska 

ja tU a * tskuna so a krbjpp. — Syn. *argor. 
ilskas [skos sv. vb. dep. 1. r— Syn. *os*ras. 
ilskfen] [sk adj. 

*flug«) ilu adj. Byig (om blåsten). 
♦ilväder 7 ) flvkdar ut pL, n. Byigt väder. 
i-lffndom tjéndom adv. tis. 
*imma 8 ) im sv. vb. imp. 1 Plötsligt skimra till 1. mörkna for 

ögonen. — ha glota o snid so ha rma bara fy) %gu. 
i-mofgon tjmoru adv. 
i-[morgse] *-m©rgens >jmåns(t) adv. Åfven "blott mans(t). 

Gr. § 200 C 2 q. . 
im in adv. 1) In. 2) Inne. — kq[, a pap irf? 
inalles — ers. af *i-aDes. 
inbilla [sig] inbilla [& indh] sv. vb. rflx. 1. 



J ) Nyl. lika; Fby Vg. *tilmärke — hvartdeta af hr. mapker 
hav. mask m.; maskar makar kallas i B 8 ti. alt slags insekter. 
2 ) Jfr hl ppr n. pl. 'tricks', ppröttr a<tf. ») Ti ilmta 'stadd i 
hjälplös belägenhet'. *) Vö., Pä. (ÖNyl.). *) W. iUtridre n., BP., Nyl., 
Vg., Sörb., No. 6 ) Nyl. 7 ) Nyl. «) GK.; jfr kske isl. im n. 'stoft'. 



153 

inbilsk — ers. af *kyndug. 

inbiten inbiti [& -m6-J adj. & adv., t', ex. tu a nu so infoh 

dok ov ta, so. 
in-*f5rbajskadt in- 1. hvfxpbdijikat förstärk, adv. Förbannadt; 

t ex. ha va nu dlt^i so mfyjbaiska svinsu. 
ingefära byrféra ut pL, m. 1. f. 
ingen igga 1. iggan 1. iggan, pron. — sällsynt; hällre mt 

nan. Gr. § 253, 2. 
ingeniffr hinfm%r pl. -ar in. — Gr. § 88. 
inifrån imfrbn adv. 
inhägnad — se täppa s. 

in-klockare mklbkar [& igk-] m. Bållemottagare i bållspel. 
inlasta inlå&ta p. p. 
♦inlistig 1 ) inlhh adj. Illistig. 
inmaka inniåka p. p. Inpassad; instufvad. — hqr^tu ha %n- 

maka rarj? 
*inmarig 2 ) inman adj. Ulslug. -kam tutat mman hr oka, 

hude. 
inmäte — ers. af innanmät 
innan inan konj. 
innanfSr[e] inaffpn, inafbr, inaftp adv. (sällan prep. — se 

*inner-om). 
*innanf5rs-byxor inaffebtyksur pl. t. Underbyxor. 
*innanf5rs-kjol inafh§U6l pl. -ilar m. Underkjol. 
*innan-mat 3 ) inamåt ut pl., m. Inmäte; inälfvor. 
inne — ers. af in, in-*vi[de]r. 

*inner-om indardm prep. o. adv. Innanför, på inre sidan om. 
inom inom 1. mom prep. 



*) Nagn; i Fryksd. *M$Ug. 2 ) Ko., Hsk., Na., NyL, Sörb.; 
no. innmarisk adj. 'listig, slug'. 8 ) Nyl., Nockö lika; Px Py Gö- 
teld o. Norge inmat (Rz 434 a). 



154 

inre innerst indar komp., inda§t 1. indrast superi, adj. 

inslag — ers. af väft. 

inpiskad inpiska [& tof$p-| adj. o. adv. 

*inslng inMtkw adj. Ulslug. 

inspektor msp&ktur pL obr., m. 

instillsant — jfr *sfftrfffvad. 

inte int l mt adv. — » kan bortfalla efter vokal, t ex. h^&ktSnt 
ha vila ha. — mt hukadk\r Ingendera. — mt vdrtå*- 
dky 1. vdgi§*dkir Ingendera. — mt n&n Ingen. — mt 
ni Ingenting. — mt néhända Intet — mt n&stans 
Ingenstädes. — mt llip icke ett grand = mt skapad* 
grand. — mt bara Endast, t ex. ha va mt bara blost 
o kqll o nu&kt to t» ska tan n» sieda. 

intresse intrk& n. Banta (på penningar). 

*inv[id]er invér prep. o. adv. 1) Invid. 2) Inne. — ha am- 
ver n\p o jttar. 

*inv[id]ers-piga L *-pega inv^p\gu L -pégu f. Huspiga. 

inåt inot prep. o. adv. 

inälfVor tnälvur pl. t — Syn. "Innanmät. 

i-*rask ijråsk adv. Till spillo. 

is is pL -ar m. 

*isa Is sv. vb. imp. 1 Snöga isbark. — ha isar o sn*r *dq. 

is-and {sänd pL {skndar f. 

isas {sas sv. vb. dep. 1 Beläggas med is; äfven imp.: s&n ha 
isast l ha ha tsast nu > not. 

isbark isbark ut pl., m. — ha rapiar isbarls*. 

i8-*bete isbkta m. Isbit 

isbill {sbifå pL -ar m. 

isbrodd isbricd pl. -ar m. 

is-[bulle] *-bulla {sbidu t Kvarnstensformigt uthugget is- 
stycke, af barn användt ss. kälke. 

isgata — ers. af *klake. 



155 

is-*klake iskWca ut pL, m. Isgata. 

i-*8MUgg tjsmäg adv. I smyg. 

Hsomras] ^sommars 1 ) %^s6ma$ adv. 

^MIS i*P><{ pL -or m. 

isrifvare fyrkar m. Vårstorm. Jfr Wfrifvare. 

is-*stickel 2 ) i&ttiåU pL -ar m. Istapp. 

is-*såre 8 ) Ubra ut pL, m. Issörja. 

ister frfer ut pL, n. 

isterhaka — ers. af kfftthaka. 

i *stille8 tjstihs adv. I stillhet, i tysthet 

i-stånd tjsténd adv. — now a ha val » stond. — ha a * w 

stond 1. stond ti nq Han är i stånd till ngt 
is + fi. vallata {sval sv. vb. tr. 1 Ofvergjuta (medar) med 

vatten for att låta det frysa till is. 
feväg isvkg pL -ar m. 
i-synnerhet — ers. af besynn[er]ligt. 
kinder tjséndar 1. t^sirndar adv. (tis.). VanL Kgtyffu (se 

♦gånga). 
i-ta \Jhkw adv. 
i-viitras tjvin£ras(t) adv. 
i-våras tjvéras(t) adv. 
i-*vrakan 4 ) *jvräku L tjbråku adv. Till spillo. — ha gar 

t^vraku. 
i-åns *)&n& & ydnshsft). 
i-år * w £r adv. 

*) Np. Nyl. likaså. *) NVa„ Ha., BP., Nyl., Eg (is&kal — 
ned förkortad vok. fför lång kons., ett vanl. ffirh. i de sydostar, 
målen — jfr Nn AlslGr § 114, 3). 8 ) Jtl., Nyl., Bg. (isura). 
*) Vö. 



156 

J. 

j ji pL obr., n. 

Anm. Jämte j förekommer i sporadiskt sa uddljodande. 
Jfr Gr. § 92, 1. 

ja j4 interj. — jågu Ja vid Gud! — jagu a h& mt soys! 

jacka jåkii f. 

jaga jdga sv. vb. tr. o. intr. 1. 

jama jfam 1. jdym sv. vb. intr. 1. — Gr» §§ 54 o. 55. 

*jamsa *) jdms. sv. vb. intr. 1 Sladdra; kålta. 

januari jånudn ut pl, m. 

*jarma 2 ) jårm sv. vb. intr. 1 Gnälla (om barn); klaga. 

♦jassare? 3 ) jd§ar m. Stackare, slarf. 

ja-så jå^o L jå$a 1. jå^siö adv. 

Jesus jésus n. pr. — jéstas interj. — ifa i jästa f<&l 1. v&[ l 
frid! Tis. 

jo jåw 1. jömv interj. — jågn interj. Ja vid Gud! 

j*rd j& ut pL, f. — ha a so ruhmi jqI jar. — Jfr backe, 
mark L 

jorda jél sv. vb. tr. 1. 

jordbruk jé<[brijtk ut pl., n. 

jordbrukare jåfibrmkar m. 

jordgömma fåty&mu L -<t£$mu f. 1 jorden doldt gods, „drakbo". 
jQlitegmuna brmdar säges om den eld som enligt folk- 
tron lågar öfver dem. Språkpr. II 1, 4. 

jordfast jétfå&t adj. 



*) Fby, Nyi., Estl., allra, i Sverige (Rz 183 a), eg. 'tugga 
trögt'. Det estn. jampsima (lånadt i Bn. lUtnstta) tyckes repre- 
sentera den fsv. formen, h varifrån ordet är taget. <^ *gjamsCL 

< *gemsa < *gam-sa (Rz 1. c), jfr Vll NB s. v. *gamsa. 

2 ) Vö., Fby, Nyl.; isl. iarma 'braka' < *gjarma, jfr sv. gorma! 

3 ) Jfr Rz 296 b jaska vb., jasker m. otm. tröghet, oföretagsam- 
het. 



157 

jordisk fåfak adj. 

jorutella fi. j6ra sv. vb. intr. 1 Skräfla. 

joutua fi. jéurtas sv. vb. dep. 1 Nännas, Idas. [Mest i ne- 
kande satser]. 

ju ju adv. — yu rtjcan ju arman Ordspr. 

jude j&d pl. -ar m. 

jufrer ftär n. 

jul jiM pl. -ar m. — Se gnbb(e)jul. 

julafton jiMåfhi ut pL, m. 

julbock jtUXbbk pL -or m. 

juldag jthliän m. det 

julhJUg jiälhahja f. def. 

juli ^ ut pl., m. Gr. § 25, 3 a. 

julklapp jthlklap pl. -ar m. 

julkväll jMkvkli pL obr., n. 

jul-*lubba jMiibu t Julgran. 

julmorgon jtilmérrp m. def. 

julnatt jéinM* f. def. 

julotta jthlöta m. (?) def. 

julpsalm 1. *-psalma jMjålm pl. -dr m. L -gåbnu f. 

julvecka jthlvlku f. def. 

*junga *) jugga f. Liten kni£ liks. en sprättknif. 

jungfru jugfru 1. jutvfru f. 

juni $>ro ut pL, m. Gr. § 25, 3 a. 

juoni fi. jåunur pl. t Sätt, seder. — va & ha njp fy> jounur 
oter! 

just j\f$t adv. — jfoom Just som. Gr. § 25, 3 a. 

juvel juvel pl. obr., m. Anv. ish. som smeknamn. 

*jåka a )jofai sv. vb. intr. 1 Stolta, larfra. 

*) Öb. dim., NorrL, Dl., Kkr, SM-e. VL, Bbl. *) Pby, Nyl.; 
Rz 399 a jukka Vg. ög. Sm. fenppa', Fry k ed. jgi Vioka med 
bakdelen'. 



158 

♦jåla 1 ) I j6U sv. vb. intr. 1 Dia. - Gr. § 192 C 1 «. 
*jåla II jöla sv. vb. intr. (descript) 1 Lida, gå långsamt, 

8tulta. — ha gar o jolar L ha jolar o gqr. — ha a sa 

skrypsamt to bom brpr* jola o gq. 
♦jåsug 8 ) [< *gj-] jösu adj. Lös, vattenhaltig'; om mat — 

pteruna a so josu > §r. 
jägare j&gar m. 

jämfflttes jkmfqtas adv. Jamnfota. 
jämka jågk sv. vb. tr. o. intr. 1. — jagk om hade Uh! 
*jämligt *) j&njbh adv. Med ens, esomoftast — jambh so*} 

m ha ftsfå* a dfjr,jmag^gqm s%*lv o tam a! — va^ 

SJku ja alt jambh lag mun man tid adé lagar anda san 

Ordst 
*jämma [sig] I jåma^sa sv. vb. rflx. 1 Flytta sig oroligt L 

närmare. 
*jämma [sig] II j&ma^sa sv. vb. rflx. 1 Beskärma sig. 
*jämmande8 jimandhs interj. nttr. häpnad 1. förskräckelse. 
jämmer jåmbar ut pL, m. — jambar o dand* tis. 
jämmerligen jåmdym interj. Ack och ve! 
*jämmersta 4 ) j&masta interj. = föreg. 
jämn jåmn 1. j&m adj. 
jämna v. jimn 1. j&m sv. vb. tr. 1 [tat na]. 
*jämna 5 ) s. I j&mnti f. Plan yta, slätt 
*jämna •) s. II j&mnu ut pl., f. Lummer, lycopodium. 
jämnmulen jå?nåh adj. 



*) Jfr Fby *jåla ata I. dricka glupskt'. *) Jfr no. gysja 
J0SSa t Mynd, mndder' B (Gr. § 89, 3). 8 ) Lmo, Px, Nyl.; Bi. 
Mp. jamlig adj. Rs 296 a. *) Jfr Vö. Nyl. *jämmerstdigen idm. 
5 ) »l. iafna f., kwlefVande i Sörb. jämna o. Pojo jémno t 
'slätt'. •) Vb., Hs., DL, Nyl., såkert äfVen annanstfidee, ty Frie* 
upptager ordet i Svenska Växtnamn 48 b. 



159 

jämra [sig] j&n^a^a sv. vb. rflx. 1. — Syn. *korsgrufra [sig], 
♦korsgrama [sig], *korsjimpa [sig], *pita, *uslas, voja 
[sig], *vojas och voivottaa fi. 

järns j&m&jma prep. 

*jämsa >) j&ms. sv. vb. intr. 1 Kälta, gnata. 

*jämst*) jåmst adv. Till och med. 

jiiit ;&n£ adv. 1) I enlighet med vattenpasset 2) Städse. — 
ha talar jämt o samt bara ha sama. 

*jima 8 ) jérm sv. vb. intr. 1 Kälta. — vaj$m tu koma hid 
o jcerm ma må, gq ham gaty/xs > iskuna! 

*jä[r]mta 4 ) j&mt sv. vb. tr. o. intr. 1 Idisla. — Jcritun jäm- 
tar lägg stundar. 

jirn j£n ut pL, n. 

janband jåmbånd n. 

järnbruk jémbrtklc n. 

järngryta jéggr$tu t 

järnmalm jénmåbn L j&måhn ut pL, m. 

järnväg jfrivkg pL obr., m. 

jirpe jérp pl. -ar m. 

jäsa jéaa sv. vb. intr. 1. — to étåitq Jyn josa so jasar a jpv* 
al &rw Ordspr. 

jäst jåsf ut pL, m. 

jitte jét pL -ar m. — ha va tvo jata^om a bxpgd padasa 
tfyr&u (jfr Språkpr. H, 1, 6). - Jfr *räsil. 

l ) Vö„ Åld, Fby, Nyl.; < *gemsa (jfr *jam8d). *) Ny!. 
l ) Åm., Nyl. <*germa, jfr jarma; no. germa gorma 'brele'. 
4 ) Under ummi form i hela öb. Jfr Rz 298 b. isl. XÖrtra idm. 



160 



k kö pl. obr., n. 

kaakkuri l ) fi. kåkar pl. kåkarar m. Lom, colymbus. 

kaartaa fi. karl sv. vb. intr. 1 [ov] Skynda i väg. 

kaataa (?) fi. kåta sv. vb. tr. 1 [ov] Afhugga, falla; t ex. 

ha d&% sta kåta ov träd*. 
KatfaiTb ry. kdbaku f. Krog. 
*kabbel 2 ) kåbd pl. -ar m. Lort Se skit-*k. 
kabel kåbal pL A#?ar m. 
kacka v. kå}c sv. vb. intr. o. tr. 1 Cacare. 
kacka s. kaka ut pL, f. 1) Stercus liberis. 2) Stackare, okv. 

— va^sku kaka baka to mt mam a heam Ordst 
kacka-[stol] *-sto!e kåkastöla m. Klosett 
kackel kåkal ut pl., n. 
kackla kåkal sv. vb. intr. 1. 
♦kackug 3 ) kaka adj. Skiten, smutsig (i bspr.). 
kadaver kaddval n. Okv. 

kaffe käft 1. kåf ut pl., n. — ml m Jiq na kaf marr? 
kaffebricka kåfibrlku f. 
kaffeböna kåfibmu f. 
kaffe-gäsp kåftd&hsp pl -ar m. Gäspning, ofta infinnande sig 

medan man dricker L längtar efter kaffe. — }<er va 

kafidÅtesp* raij, a h& mt gghs nxp ? 
kaffekopp kåfikdj) pl. -ar m. 
kaffe-[kvara] *-kvärn kåf&vén pl -ar l 
kaffepanna kåftpånu f. 
kaffe + poro fi. käfyporu ut pL, n. Kaffegrums. 



*) Med detta ord benämnes lom ra en fifren i det Öfr. öb. t i 
EP. o. Nyl. 2 ) Bg. 'klump' as. i Vörå; afl. fr&n Ra 301 a kabbfe). 
3 ) Nyl. 



161 

kaffe-skarf kdfiskåry ut pl, m. Tillsatser i kaffe af krydder, 
cikoria o. s. v. 

kaffe-*t5rel kdfitijprd pl. -tijpnlar m. Stot, anv. i st f. kugg- 
hjul och vef i gammaltida kaffekvarnar, 

kalla kdval sv. vb.tr. 1 : 1) = hsv. 2) Mangla *). 

*kafva kdw sv. vb. tr. 1 [ot sa nq] Samla 1. skrapa åt sig. 

— ha kawar ot sa alt va a sir. 

kafvcl kdval pl. hbvlar m. 1) = hsv. 2) Mangel *)• 3) Anv. 

äfven i bet af „kafvel hvaröfver farkoster uppdragas å 

land". 
kafvelbräde kivalbrk pl. -brkdar n. Bräde med hkt man vid 

manglande trycker på mangelstocken. 
kagge kdg pl. -ar m. 
kaimas 2 ) fi. kdvmxis 1. kå*ma& ut pl., m. f. Namne, kajman. 

— gudq komas! 

kaivaa fi. kå\v sv. vb. intr. 1 Syssla. — ha kawar po f\p 

jämna Han arbetar flitigt 
kaj kåhj best -> pL obr., m. 
kaja kåbju i 
kajnt[a] kajM pl. -ar m. 
kaka kdku f. 
kakel käkal n. 

kakelugn kåkalmn pl. -ar m. 
kakelugns-nisch kdkalymsnits pl. obr., m. Tomrummet mellan 

kakelugnen och väggen. 
[kakerlacka] kakel-knacka kdkajnåku f. — ha rgr po h$vu 

som tgjcahalnaku tia 
*kal 3 ) kil pl. -ar m. Kant 1. stad på strumpa. 



*) Afvenså Nyl., Estl., SM-e m. fl. 2 ) Också detta finska (o. 
estniska) ord brakas allm. i Öb., Nyl., Estl. o. Ra. samt dessutom 
i Sdm. o. Vm. (Rs 301 b). 3 ) Öb.; i No. 'tåg, tågvärk'. 

11 



162 

kal a. kål adj. 

*kala kål sv. vb. tr. 1 Hoprulla. 

kalas kalas n. Gr. § 100, anm. 2. 

kalender kaléndar pl. obr., m. 

kalf I kalv pl. -ar m. — Syn. *sipp. 

*kalf *) II kalv pl. -ar m. Vad på ben. 

kalfdans kdlvdåns pl. obr., m. En maträtt 

kalfhage kålvhåga m. 

kalfleka — se tjäl(e)blomma. 

kalfskinn kålvsUm n. — fo 1. cfeava (d&e, je) kaVosUmi tis. 
Få 1. gifva korgen. 2 )* 

kalfstinn kålvstln adj. Dräktig, om ko. 

kalfva kalv sv. vb. intr. 1. 

kalk kalk L kalk ut. pl., m. 

kall kali a dj. — Jia a grtynt kalt *dg. — ha a im &a/^a 
tornar t «r, t gw vä*£ om ha ska vaks na matr. 

kalla kål sv. vb. tr. 1. — hade a humbaldSmfu, h kal ar. 
kallbit 3 ) kdfåblt pl. -ar m. Järnstamp hvarmed kallt järn 

afhugges. 
kallbrand kålbrån(d) ut pl., m. 
kallna kdln sv. vb. intr. 1. 
kalsonger — ers. af *innanf5rbyxor 1. lårfoder. 
kaln 4 ) fi. kålu (mest i pl. kålur) f. Spillror af kärl, an v. ss 

leksaker. 
kalnf kalthtv ut pl., m. 
kam kåmb pl. -ar m. 
[kamfer] *kamfert 5 ) kåwfart ut pl., m. 
kamma kåmb sv. vb. tr. 1. 



*) isl. kalfe fsv. kalve m.; Nyl., Hs.; i Rn. 'bakre hälften af 
stfumpskaftet'. 2 ) Samma tis. i Np., Dl., Estl. 3 ) Fryksd. lika; 
Py kalbtta No. kaldblt m. idm. 4 ) Uppg. i samma bet, från Kr., 
Pö. f Px. 5 ) Nyl., Kkr., Uppl., Fryksd. Sörb. 



163 

kammare kärnar pl. kdmbrar m. — Jfr framstuga. 
[kamomill]-blommor kamel- 1 ) kamélbKunur (f.) pl. t — Gr. 

§ 218. 
kamrat kdmbråt pL -ar m. 
kamrer kdmbrar ut pl., m. 
♦kamsa 2 ) kdmsu f. Paltbröd. 
*kams-br5d kdmgbrb pl. -bredar n. Paltbröd. 
*kana 3 ) kdnu 1. kina L kmu f. Huggspån. 
kanal kandl pl. obr., m. 
kanariefågel kandrtfögal 1. kan&ifögal *) pl. ^fbglar m. Jfr 

Gr. § 218. 
kanelbark kanéjhårfo m. def. Kanel. 
*kangel 5 ) kdggal nt pl., n. Vräkling. 
*kangelben kdggalbkm n. Okv. på en hjulbent person. 
*kangla 6 ) kdggal sv. vb. intr. 1 Gå vacklande. 
*kanglus 7 ) kdgghis nt. pl., m. Trög, ovig person. 
kanin kanin pl. -ar m. [Sälls.]. 
kanon kan£n pl. -ar m. 
kanna fcduu f. 

kanntals kdntåls 1. -tö^9 adv. 
kanske kånzih 1. fca«/i adv. 
[kansli] *skansli sfeinsÖ n. Gr. § 129 a. 
kant fcdw£ pl. -ar 1. -ät m. — Syn. bryn, *kal, *lid 2. 
kanta kdnt sv. vb. tr. 1. 
kantor kdntur pl. -ar m. 
kantra kdntar sv. vb. intr. o. tr. 1. 



*) Pyttis, där ordet betecknar Anthemis arvensis. 2 ) GEL., 
Vö., Norrland o. Norge. 3 ) Öb., Norrl., EP., Nyl., EbU., Eo., Ög., 
Sm. I Espå (Nyl.) fcfven under formen könu (omlj.). Jfr *kana 
Bo. Sdm. 'tälja' (Rz 306 b). 4 ) GK., Fby. 5 ) Np., Vb.; jfr Nyl. 
'kangla v. 'latjas'. Hll. kangla f. 'Blarf, käke Vö. kångd m. 
'hästkrake'. •) Vö., Fby, Nyl. (so foreg. notl), Norge. 7 ) Fby. 



164 

kapa I kåp sv. vb. ta* 1, t ex. kqp^hnu ov. 

kapa II kåp sv. vb. tr. 1 Taga, t ex. a^aJca kap ot sa to a 

kan. 
kapell kap&l n. 
kapellan kapUn pl. -ar m. 
kapina fi. kåpma ut pL, n. (coll.) Effekter. 
kapp i uttr. ijtåp I kapp. 
kappa kdpu f. 
kappas kåpas sv. vb. dep. 1. 
kappe kåpa m. 
*kappel *) kåpul pL fctiputor m. 1) Rundt trästycke. 2) Gren 

huggen till ved. 
*kappla 2 ) kåpal sv. vb. intr. 1 : 1) Ml Ramla. 2) gv Kila 

i väg. 
kapprät kapråt adj. Gr. § 14, 1 fl. 
kappsegling kåpsighgg pl. obr., m. 
kappsäck kåpskfc pl. -ar m. 
kapten kaftén 1. kapten pl. -ar m. 
kar kår n. 1) Kar. 2) Käril 3 ). — Jfr *läcka. 
*kara 4 ) kéru f. Glödraka. 
karaffin kårafin pl. -ar m. 
karakter karaktär 5 ) ut pl., m. Titel, värdighet 
karamell kåramil pl. -or, pl. def. kåramåfåra, m. 
[karantän] *kurantin 6 ) kurantln ut pL, g.? % * kurantin. 
[karda v.] *kårda 7 ) &£4 sv. vb. tr. 1. 
[karda s.] *kård(e) 7 ) kéi pl. -ar m. 
kardemumma kåcfmumxi ut pL, £ 
kardus kacfchs pL -ar & -ar m. I best sg. stundom kajjihsK 

l ) Nyl. Jfr Rz 301 a ÄoJft m. fl. 2 ) Np. Px. Pö. MNyl. 
Va ml a', NK. 'springa'. 3 ) Under den senare bet. forek. ordet i isl. 
(ker), fsv., Öb., ÖNyl., BL, Sk., Hll. (Bz 308 b). *) Mp., Hs., 
Gstr., Jtl., Nyl., Norge. 5 ) Vö. 6 ) Öb., Nyl. 7 ) Öb., Vb., En., Sm. 



165 

karfva kärv sv. vb. intr. 1. — kärv mt om i&iph sode! 

[karl-hylla l ) *-kare- kårahxplu f. Hylla for kökskärl. 

karl kår pL kårar m. 

*karlalundug kårcUundu adj. Manhaftig, karlavulen. 

karla-lycka käraly>ku ut pL, t. Mantycke, anv. om fruntim- 
mer. — hu hqr^tvku karalyku, huda matj. 

karlatag kdratég n. 

karlavagnen kölavågna 2 ) f. def. 

karm karm pl. -ar m. 

karnflffel lty. karfbd 9 ) pL -ar m. Skojare. 

karott karat pl. -ar m. 

karp karg pL -ar m. 

kart kärl pL -ar m. 

[karta] *karte karta pl. -ar m. 

[kart]-bok *karte- kdr{abbk pl. -?#Är f. 

kartnagel kårtjiågal pl. -<7?ar m. 

kasa fafsa sv. vb. tr. o. intr. 1 Drifva, jaga. — kasa bart 1. 
ov katu! — kasa at hun! 

*kase 4 ) kåsa m. Hög, hop. — ha va mp om hatla igjcasa, 
h%je! 

kasern kåseri pl. obr., m. 

kask kå§k pl. -ar m. 

kassa fcrfgu f. 

kasse kds pl. -ar m. 1) = hsv. 2) Mjärde. 

kassera kasér sv. vb. tr. 1. 

*kassja 5 ) kåfa sv. vb. intr. 1 [at nan] Jaga efter, bortdrifva. 



l ) Vö., Ha., HBk. ('raatakåp'), ÖNyl., Öl., Sm., Blek. 2 ) Un* 
der liknande former i GK., Ha., Nn., W. o. Nargö; jfr diall. *kål 
m. 'hanne* (NE p. 18). 3 ) Öb., Föglö. Sa. *karnibel förekommer 
ordet oftare (t. ex. i Öb., Nyl., BP., Gotland). 4 ) fel. kf>S f.; Öb., 
Xorrl., Dl., Hvbfj., EP., Nyl., Gotl., Uppl., Nk., Dia., VI., Sk. (Ra 
311 b). I Bo. i Nyl. kbso f. (tilljämn. < *kasil 1. oraljnd?) 
5 ) Nyl. 



166 

kassör kasér pl. obr., m. 

kast kå$t n. 

kasta kast sv. vb. tr. 1. — Syn. *flånga. *hifva, *pula, 

viska. — kasta [sig] se *bäla [sig], *bänga [sig]. 
kastmaskin kågtmafin pl. -g? m. 
kastrull kåstrtd pl. -ar m. 
kastskofvel kå&kdval pl. -vlar m. 
*kata l ) kåta sv. vb. intr. 1 [ov] Springa, ila. — ha katar ov 

o spnggar. 
katarr — se *bråte II. 
katekes kaHés pL -ar m. — mat L m%t % kaisesy Drucken, 

full. 
katt kåt pl. -ar m. Katt i allmh. — ha, som mqtar m (svarta) 

kat, ska mt skrat — ha va kat% 1. ta ma katn lindrig 

svord. — Jfr *frass, kiss. 
katta kåta f. Honkatt — to katu a bari^o dansar mtosa 

po boh Ordspr. 
katt dagar kåtdågar (m.) pL Latmansdagar; i uttr. ha hqr^ 

tukb katdagar. 
katt-*klösor kåtktysur pL t Märken efter en katts klösning. 

— sko! ja har katkUsuna po hat}da an. 
kattlo kåtlöw pL -ar m. 

katt-tass kåtå& pl. -ar m. — kdtå^ar pL Antennaria dioica. 
kattuggla kåtuglu f. Vanl. okv. 
[kattun] *kartun 2 ) kårtihn ut pl., n. I sms. kårluns- 
kattunge kåtugg pl. -ar m. 
kaution kåvt/Qn ut pl., m. 

**kavass kavas, forek. i bedyrandena jq(w) L nar/ no kavas! 
kavera kavér sv. vb. intr. 1 : 1) Skryta. 2) Prata 3 ). — ha 

va so rQht, v% kavera nu so. 

*) Öb., Fby; no. kåta 'forsege at gaa med'. R 2 ) Öb., Ål., 
BP., Nyl., Gotl. *) Med dessa bet. i öb. allm., i Fryksd. 'åbäka 
«g\ » Vg. 'ytv*s\ 



167 

kaxe käks pl. -ar m. 
kedja Uid%u 1. Uidyu f. 
kehä fi. &é/w f. Bobin. 

kéha sv. vb. tr. 1 Bobina. 
keikka x ) fi. forek. i tis. mat (1. rmt) * &&*&« Drucken, fulL 
kejsare isfosar pl. -*r m. 
kejsarinna iå&tsariyu f. 
kela — ers. af *lickra, *lnckra. 
*keta 2 ) 1. *kitta? fota sv. vb. tr. o. intr. 1 Kittla. — 

Afledn. Uitist sv. vb. imp. 1 idm. 
KNtfNTKa 3 ) ry. UUnku l Kessläde. 
*kicka 4 ) Uika sv. vb. intr. 1 Gå, vandra. 
*kicke 5 ) tåika 1. Uik pl. -ar m. Kospene. 
*kickla 6 ) I Uikal sv. vb. tr. o. intr. 1 Kittla. 
*kickla 7 ) II Uikal sv. vb. intr. 1 Vackla. — Uikal öv Gå 

vacklande. 
*kicklng UiMu adj. Vacklande, ostadig. 
*kifsa Uips sv. vb. intr. 1 Stulta; slå dank. 
kifvas Uivos sv. vb. dep. 1. 
kiivas fi. kivas adj. Ifrig. 
kika Uik sv. vb. intr. 1. 
kikare Uikar m. 
kikhosta Uikhöstu ut pl., i 
kikna Uiky sv. vb. intr. 1. 



1 ) Det finska ordet kan i sin tar vara lånadt från skand., jfr 
ill. keikr a. 'bakåtlntad', hkn bet. träder i dagen i nyl. kupan- 
k**ka '[ ka8to ««] hal8 öfver bufvod\ 2 ) Öb. (delvis med e), Vb., 
Åra., Hs., Kkr, EF., Nyl., Est!., Bd.; no. tota. Jfr NE p. 19 
*kitta. 3 ) Anv. äfven i Nyl. o. Gsv. 4 ) Vb., BP., Nyl., 8m. Hör 
hit Nn. O. kd%k (eatn. kaikuma) 'vackla'? 6 ) Vb., Åm., Dl., Gsv., 
Nu., O. Enl. Bogges not till ordet i Nn:b Dim. ett genom rednpli- 
kation danadt barnord. 6 ) Nyl., 8M-e. Jfr Nyl. Etym. s. v. 7 ) 
NVet, Vö., EP., Nyl. 



168 

kil iéil pl. -ar m. — ha hqr m Uti /fyr myfe» tis. Han har 

en skruf lös, är bortblandad. — Jfr *buss II, *tolk II. 
kila iéil sv. vb. tr. 1. — Jfr *bnssa II. 
♦killa UUu f. Killing; ish. ss. lockord. 
killing Utttgg pl -ar m. 
kilo kUu pl. = sg., m. 1. n. — mt fipstqrjja ma po häda 

hlu mattorn sugit po vadarkvana. 
kim Uimb pl. -ar m. 

*kimma a ) Uimb sv. vb. intr. 1 [ov] Hasta, ila. 
*kimming Uimbtgg pl. -ar m. Kimstaf. 
kimrök Uimrtyk ut. pl., m. 
kinata fi. Uin sv. vb. intr. 1 Tvista. Åfven Um \mqt nan, 

t. .ex. jtymtas mt Um *mgt na! 
kind Uin pl. Uindar f. 
kindben Uinbkm n. (& -wjft-). 
kind *knoka UinJcnölcu (& Uigk-) f. Kindknota. 
♦kingla 3 ) Uiggal sv. vb. intr. 1 Vackla. 
*kinglng Uigglu adj. Vacklande, ostadig. 
kinka v. I Uigk sv. vb. intr. 1 Vara kinkig. — Syn. knarra, 
♦kinka*) v. II Uigk sv. vb. intr. 1: 1) Gunga. 2) Hoppa 

bräde. 3) Vippa, skaka (t ex. om kärra). 
♦kinka 5 ) s. Uigku f. Gunga. 
kink[ig] *-ug Uigku adj. 
kinklås Uigklds n. Kinkblåsa. — Jfr gnällspik, knarrskafve, 

marrkvarn, marrskafve, *pitolås, *pitosock, pjåklås. 
kink-fstol] *-stole Uigkstöla m. Gungstol 
kippa fi. Uipu f. Sämre träkärl. I plur.: don, tillbehör. — 

van hqr jo* al Uhpuna vqjhu? — Jfr tjärn-kippa. 



x ) Or., Kr., NVet., Vb., Hrbfj., Pg. *) Vö., Mx, Pby. 3 ) 
öb., Br\, Pby, Nyl. Afljnd tfll *kangla, qr. y. *) Kr., QK. idra. ; 
i Bo. 'hoppa på ett ben 1 [aflj. Vö. *kåfUca idm.], i Vm. Åm. 'hänga 
o. slänga' (Bz 320 b). 5 ) Kr., GK. 



169 

♦kippa l ) v. I Uip sv. vb. tr. o. intr. 1 Slita, rycka. — Uip 

öv Ila, skynda. 
kippa v. II Uip sv. vb. intr. 1 Gå kippskodd. 
*kippsko Uipsköw pl. -ar m. Låg sko utan skaft 
♦kirma 2 ) Uirmu f. Liten släde i hkn t. ex. barn dragas. 
kisa — ers. af *tira. 
kiskoa fi. Ufek sv. vb. intr. o. tr. 1 Rycka, slita. — Uhkjåv 

Skynda i väg. Jfr *kippa v. L 
kiss Jci& pl. -ar m. Katt — ättika mt va aglh fast khsij a 

magar Ordst. 
kista Ui&tu f. 
kitt Uit ut pl., n. 
kitta Uit sv. vb. tr. 1. 
kittel Uitil pl. ->lar m. 
kittla — ers. af *keta, *kickla. 
kittl[ig] *-ug Uitlu adj. 
*kixa s ) Uiks sv. vb. intr. & imp. 1 Slå; smälla; t. ex. he. (1. 

ha) Utksar % dfyra. 
kjol U#k pl. U^Xlar m. 
kjolsäck tééXsak pl. -ar m. 
klabb klåh pl. -ar ni. 
klack klåk pl. -ar m. 
klackjärn kldkjati n. 
klacklapp kldklåp sv. vb. tr. 1. 
klacklappa kUkUp sv. vb. tr. 1. 
♦kladda 4 ) s. klå<£u f. Kladdig, hopgyttrad massa; klimp. 

*) i si. fs*. kippa; kvarlefver i Gotl. Sm. Hll. (Ez 321 a); 
betyder i Hvbfj. 'hoppa af ysterhet'. 2 ) Ett måhända (?) urspr. finskt 
ord (fi. kirmo), år det vida sprid t o. förek. änder något skiftande 
bet. i Kr., Vb., Åld, Nyl., Dppl., Nk., ög., Vg. (Rz 321 b). 3 ) 
Jfr (?) no. kiksa 'gnida på fiol* Ro. 4 ) *kladd m. Vb. 8m. Sk. 
Hll. (Rz 323 a), no. klädde ra. idm. Jfr (?) no. klodda f. 'tnng 
o. fet figar R (afl.). 



170 

kladda v. — ers. af *klotta. 

kladd[ig] *-ug klådu adj.; t ex. haté br$åb a so kladu, so a 

a$t cbttar jita ha. 
*klafsa *) kldfs sv. vb. intr. 1 Glappa, om vida skodon. 
*klafva 2 ) kldva sv. vb. tr. 1 Klafbinda. — klava */* [o: >g w ] 

kr i tur a mp rtoj! 
klafve kldva m. 
klaga klaga sv. vb. intr. o. tr. 1. — Syn. *jarma, *jamma 

[sig] H; jfr jämra. 
*klake 3 ) kldka ut pl., m. 1) Isgata på väg. 2) Frusen gytja 

1. träck. 
♦klake-ffire kldkafbr ut. pl., n. Dåligt före på *klake. 
klamp kldmp pl. -ar m. 1) = hsv. 2) Knap. [W-J.]. 
klampa klåmp sv. vb. intr. 1: 1) Trampa tungt, t. ex. i ler 

1. snö. 2) Fastna 1. klibba vid, om d:o. — ha klamrar t. 
*klams 4 ) kläms. pl. -ar m. Klamp i båt for skotning. 
klapp klåp pL -ar m. 
klappa kldp sv. vb. tr. o. intr. 1. — jcerta klapar t ma. — 

klap sdndt} Kratta. — klap glédra Medels eldgaffel 

sköta om en brasa. 
klappträ klåptrk pl. -trkdar n. 
*klapsa 5 ) kldps sv. vb. intr. & imp. 1 Anv. om det ljud som 

höres t ex. då en häst springer. Äfven säges t. ex. ha 

klapsar o rgwar. 
klar kldr adj. 



*) Vö., Nyl. 2 ) Allra. enl. Rz 326 a. 3 ) id. kloke m.; 
Öb., Hs., Gstr., Uppl. VI., Götald (Rf. 328—324). Na. klökatan 
'knagglig, oro väg' (P. E. Sävbs ant.) skall möjl. Tara klokatatl 
< *klak- och hör da hit. I flere di all. (t. ex. Nyl.) med Är-. 
4 ) < *klamps liks. Po. klims 'klimp' < *Éimps o. Estl. klums 
idm. <* klumps. — kldm& m. äfven i Solf. 5 ) Qotl. 'smälla' 
(Rz 328 b). 



171 

klara klär sv. vb. tr. 1. 

klarblå kldrblö adj. 

klarhet — ers. af *skär s. IL 

klarna klåq sv. vb. intr. 1. — kafi Jianda mt klan rikhtan. 

— Syn. *glänta, *himla, lätta, *skära H 
klarning klårpgg ut pl., f. 

klase — ers. af *klifsa. 

klass klås pl. -ar m. 

*klatter l ) kldtar ut pl., n. coll. Småplock, skräp. — vi ska 

tu jtyutas ta h&té, ha a bara Matar. 
klen klen adj. — häda fnskusas bom a so klgn o smolamu. 

— Syn. smålemmig. 

*klena kikna sv. vb. intar. 1 [om na] Skaka om ngt; ovård- 

samt hantera. 
*klenng klånu adj. Ostadig, vacklande. 
kli kl{, best. kliji, ut. pl., n. 
klia — ers. af *kl»ja. 
klibba — ers. af fastna, klampa, *klndda. 
klicka klik sv. vb intr. 1. 
klifbro klivbröw pL -ar f. Klifstätta. 
*klifsa 2 ) klipm f. Klase. Gr. § 122, 3. 
*klifta 3 ) s. kliftu f. Finare linbråka. Jfr *bråta. 
*klifta 3 ) v. klift sv. vb. 1 : 1) tr. Bråka Un med *klifta. 2) 

intr. Smälla i dörrarna. — va khftaj^u % dtira söte 

jamblt? 
klifva kliv pret kléw sup. kliw vb. intr. 
klimp klimp pL -ar m. — Syn. *kladda, *klnnt. 
*klimpas klknpas sv. vb. dep. 1 Klimpa sig. 



*) iil. Jdatr n. (Olb-Vigf.); Norrl., Dl., VNyl., Gotl, Ög., 
Fryksd. Jfr f. ö. Rz 325 b. *) Np., Kr., BP., Qsv. (m.) fs?. 
Jdiffse 1. Jdyfse n. 'kluDga'. Bz 327 a. 3 ) Öb., Dl., Ha., Hvbfj., 
Pg., Pby, Nyl., Sm., Vg. (Bz 328 b). 



172 

klimpe-mjSlk klimpamjhlk 1. -mjoXk ut pL,.f. Kokad mjölk 

med klimpar i. 
klimp[ig] *-ug klimpu adj. 
♦kling *) kligg adj. Glatt, hal. 
klinga kligg sv. vb. intr. 1. 
*kling-is 2 ) kliggls pl. obr., m. Glansk-is. 
klinka s. klinUu f. 

*klinka 8 ) v. kligk sv. vb. intr. 1 Halta. 
klippa kUp pret o. sup. klift vb. tr. 
klippa s. — ers. af *h&lla, *kubb, skär. 
klippare kUpar m. 
klipsk klipsk adj. 
klister klister ut. pl., n. 
klistra I Mister sv. vb. tr. 1. 
*klistra 4 ) n klister sv. vb. imp. 1 Gloppa, slaska. — ha 

klistrar o snggar. 
♦klita 5 ) klit sv. vb. intr. 1 [ov] Skynda i väg, springa med 

fart. 
*klixa 6 ) kliks sv. vb. intr. o. imp. 1 Knäppa. — ha blost so 

ha khksa hl * va<téi. 
klo s. klöw pl. klonar 1. klenar m. Gr. § 111, 1 a. — 

katn farstå h klena to a ska t tra Ordspr. 
*klo v. klöw sv. vb. tr. 3 Klå. 
klocka kliiku (sällan klöku) f. — to ja her klokana, vad ja 

van Uyrrlsu a Ordspr. 
klockare klökar m. 
klockar-*skita kl6ka§i§itn f. Misslyckadt kast i bållspel. 



*) Med uddljnd. U- 1. gl- i Hs., Uppl., Sdm., Vm., DU. 2 ) 
Vö., Pö\, Px. 8 ) Öb M Pg., Fby, MNyl., assim. Hs. Uikka (Ra 
327 b), aflj. ÖNyl. *klunka idm. 4 ) No. klistra 'dugga' A. 5 ) 
öb., Åld, EP., Nyl. 6 ) Jfr no. Uikka 'slå, smälla, hvaraf klikta 
'klingre*. R. 



173 

klodjnr J ) klé(w)jj/r n. 1) Rof^jur. 2) Okv. om elakt folk. 
klofve klöva m. — va t klova Vara i nöd L trångmål. 
klok klék adj. — Jfr *vetsklig. 
*klossa 2 ) t. klösa sv. vb. tr. 1 öda; spilla. — tu^ska 'nt 

klösa vatm iw häda galm! 
*klossa 3 ) 8. kUsu l Okv. for en person som *klossai\ 
*klosse 3 ) klösa m. = foreg., anv. om mansperson. 
*klossug klösu adj. Slamsig. 
klot klot n. 

*klotta 4 ) v. kUi sv. vb. intr. 1 Kludda, kladda. 
*klotta s. klotu f. Slamsa, okv. 
*klotter klötar ut pl., n. coll. Småplock. 
^klotter-skuld klöta§kiifå pl. -ar l Småskuld(er). — häda jap 

ha^o mjpiérp klota^kufåra, a$t vatt a na hur a ska 

fq tom htqla. 
*klott-f5re klötfhr ut pl., n. Kluddigt forelag. 
klottra klötar sv. vb. tr. 1 Pluttra bort; ovårdsamt handbafva. 

— fo klotrar upo bara. 
*klott-sibba 5 ) klotslha ut pL, f. Slamsa, okv. 
*klottug 6 ) kUtu adj. Kluddig, blöt — h y a so klottit po vaga 

ida to ha ha rajna. 
*klubb 7 ) klub pl. -ar m. 1) Afhuggen gren m. m. d.; jfr 

trä-*klubb. 2) Träklumpen på slagan. 
klubba s. kluhu l 

klubba v. klut sv. vb. tr. 1, t. ex. kluh hasta. 
*klubbug 8 ) klubu adj. Klunsig, ovig. 



J ) fs?. klodiur n. 2 ) no. Jdussa Husse t. 'sele, sluske'. 
3 ) Hithörande ord bet. 'stnnte' i Nyl., 'osnygg kvinna' i Vö. No. 
klassdeg 'smntsig; oordentlig\ 4 ) Nyl. 5 ) Ingå i Nyl. •) Nyl. 
7 j Pö. f Px, Np.; no. klubb m. däremot 'ti mraerflotte'. B. — fhty. 
chloba m. 8 ) Mx, Föglö, Fby; no. klulbutt a. Vnndaktig, tyk, 
j>lump\ 



174 

*kludd x ) kliid pl. -ar m. 1. -ar n. Stor vante med skildt rum 

blott for tummen (= *påsevante Nyl.). 
*kludda 2 ) kliid sv. vb. intr. 1 Klibba, fastna; t ex. snott 

kludar undi fetra. 
klump klump pl. -ar m. Hällre klimp L *klunt. 
*klumsa kliimm f. Ovig person, ish. kvinna. 
*klumsug 3 ) kliim§ii adj. Ovig; klunsig. 
klunk klugk pl. -ar m. 
klunka klrigk sv. vb. intr. o. tr. 1. 
*klunsa klunsu f. Lunsa. Kske < *klum[p]sa. 
kluns[ig] *-ug klunsu adj. — Syn. *dåkug, *klubbug, *klum- 

sug, *kumlug, *pamsig, *pymlug, kopelo fi.; jfr *hubblng» 
*klunt 4 ) klunt pl. -ar m. Klimp, kluns. 
klut khht pl. -ar m. Anv. ish. om klädtrasor. Ingår ock i 

sms. barnklut, qv. v. 
♦kluta khjit sv. vb. tr. 1 [qv] Aftorka med trasa. — klmtm 

qv browa val, pegur! ha a sunda i moru. 
*kluttra 5 ) I kUtar sv. vb. intr. 1 Hamsa, fjäska. 
*kluttra 6 ) II klotar sv. vb. imp. 1 Kurra. — ha klotrar i 

maga man. 
klyfva khhw pret. klétuw sup. kluvt vb. tr. — Syn. *fläcka 

n, *skifva. 
klyka kljku f. 

*klynka 7 ) kltygk sv. vb. intr. 1 Stulta; halta. 
*klyster? 8 ) kl&ustar ut pl., n. Förförisk, oblyg kvinna. 

l ) Jfr kske Sörb. klådd m. 'ragg' — råämnet? 2 ) öb., Pby, 
VNyl., Estl. Det no. kludda f. 'tjock kaka 1 B hör hit. Äfrenså 
kladda, qv. v. (afljnd). 3 ) Mod växlande bet. — ofta 'stel af 
köld' — förekommer ordet i öb. f. ö., Norrl., Dl., Br.,~ BP., Nyl. 
Åf *klttmpsig liksom Fryksd. *klufsig adj. no. klumsed 'lam i 
munnen*. [ny-]isl. klumsa. *) Nyl.; jfr diall. *Mant m. 'klabb'. 
5 ) no. klutrtfarbet* smått*. •) O. Gsv. klötar idm., Bn. klutar 
'kvittra, kuttra\ Ög. klådra 'sjunga, lnlla', no. Mutra 'plodre, om 
fa gles og småbarns snak' B. 7 ) i Fby 'småspringa'; jfr noten till 
klirika. 8 ) Kv. Hör ordet till kloster lat. claustrum? 



175 

klå ktt sv. yb. tr. 3. - Syn. *klo. 

kläda kUdu 1. klöda ut. pL ? f. . 

*klåpa 1 ) kUpu ut pl., f. Lunsa. 

kläcka kléJc sv. vb. imp. 2. — ha, klokt t ma so, to ja hert 6. 

kläda kli pret o. sup. Méd vb. tr. [po 1. av] — Jfr palta, 

♦pylta. 
klä[de]bonad kléböna ut pl., m. 
kläder kl&der pl. t, (n.) 
klädning kléntgg pL -ar f. — Jfr röbe. 
kläd-*slinga kWMggu f. Klädtrasa. 
kläd-snöre klåsnbr n. Klädstreck. 
klämma v. kl&m 1. kl&m sv. vb. tr. 2. — Syn. *pula, toh- 

ria fi. 
klämma s. kl&tnu ut pl., f. — ha va i klamu to. 
klänga klanctéis pret o. sup. -tst vb. dep. — ha kl&ndétst up&t 

tradt. 
kläpp I kl&p pL -ar m. Klockekläpp. 
*kläpp a ) n kl&p pl. -ar m. 1. -ar n. Barn, förakt!, r ish. om 

sådant, födt utom äktenskapet 
klättra kl&tar sv. vb. intr. 1. 
klöf kUmw pl. -ar m. 
kWf-fctt kléiu(w)fk\t ut pl., n. 
klflfstek klmu(w)8tkik ut pl., m. Okv. 
kMfver I kléver ut pl., m. Triticam. — Jfr *busse, *alftniss, 

*älftniss. 
kWfver II klévar pl. klévrar m. 1. = sg., n. Ett kort 
klSfverblad klévarbUd n. 
*U8ja 8 ) kléyy sv. vb. tr. o. intr. 1 Klia. — h^kd Klo teer a 

kfaypjas Ordspr. 

x ) Bet. yngre än i Åsbo (Sk.) 'våpigt fruntimmer'; i Pby 
'oBling'. *) Nyl.; < *klämp jfr klimp (o. kläpp I). 3 ) isl. Jdéia 
fev. kleia; öb., Vb., Hvbfj., BP., Pyttis, DL, Fryksd., Sörb. — 
soraligetädes *Mäja. 



176 

*klffna l ) klen sv. vb. intr. 1 [om na] Fingra om ngt 
klösa v. Més sv. vb. tr. 2. 

*klffs& 3 ) s. I klémr (f.) pl. t Märken efter klösning. 
*klffsa 1. *klÖ8sa? 3 ) s. n klém i Långsam kvinnsperson, 

slamsa, okv. 
knacka kndk sv. vb. tr. o. intr. 1. — knak van Hugga ved. 
*knackare ingår i sms. ved(a)*knackare, qv. v. 
*kna[c]kel 4 ) kndihl pl. -dar m. 1) Trästubbe. 2) Pojke, f5r- 

aktl. 
knagge kndg pl. -ar m. 
*knaggla [sig] 5 ) kndgal^a [fram] sv. vb. rflx. 1 Småningom 

krafla 1. arbeta sig framåt — yiq(w) knaglar a fram sa 

altih Nog kommer han fram alltid. 
knaggl[ig] *-ug kndglu adj. Ojämn, om väg. 
knaka knaka sv. vb. intr. 1. 
knall knal pl. -ar m., t ex. af skott. 
knalla knal sv. vb. intr 1:1) = hsv. 2) knal åv Ge sig i 

väg. 
knallhatt kndlhåt pl. -ar m. 
knap(e) — ers. af *klamp I. 
knapp s. kndp pl. -ar m. 1) = hsv. 2) Uppståndare på kälke, 

pinne på „ knappträ" m. m. d. 6 ) — ja Iqg a knap* fy) 

qra tis. Jag lade det honom på hjärtat 
knapp a. kndp adj. — Syn. *skryf. 
♦knäpper 7 ) knåpar ut pl., n. coll. 1) Småplock, skräp. 2) 

Patrask. 
*knappersten kndpa§thn pl- -w m. Liten rund sten* 



*) Norge; R. (R* 326 a Vm. khna = Öb. Na. Ru.). *) 
Jfr Br. klösa f. 'klo'. I Nyl. *klösor pl. t. ») Jfr *klossa v. & 8. 
4 ) Vö. i bet. 1; i Fby 'stackare'. 5 ) Pojo. Jfr no. knag(j)e adv. 
'hinderligt, besvärligt'. R. 6 ) I Dl. 'lodrnt grindapjäle'. 7 ) Jfr nyl. 

*knapper knåpar 'grus'. 



177 

fknapp]-nål knopp- 1 ) knöpnål pl. *ndlar f. — ha bynjar 
ma tgjcnopnal o Xhutarjma m s>lva§kal Ordspr. (om 
en tjufek person). 

knappra knåpar sv. vb. 1: 1) intr. = hsv. — ha knaprar 
po ma ha L ha knaprar o arbetar Han sysslar smått 
(därmed). 2) tr. kn. ot sa na Snatta. 

knapptri kndptrk pl. -trkdar n. Träläkter långs takets kan- 
ter och beslagna med trätinnar, en för hvarje *troda. 

knapt kndft adv. 

knarka kndrk sv. vb. intr. 1 : 1) Knarra. 2) Snattra, om än- 
der. — andra knarka o lot so > trazié*. 

knark-sparf kndrkspårv pl -ar m. Kornknarr, gallinula erex. 

*knarr 2 ) knårtl m - det (nt pL) Knarrande värk i ledgång. 
— hug knam wr lan > tra Bota *knaron genom att 
stöda lemmen i fråga mot ett trä (klabb &c.) och seder- 
mera med en yxa hugga däröfver. 

knarra v. I kndra sv. vb. intr. 1. — Syn. knarka, *marra, 
*skrappla, *skroppla, *skr8mma. 

[knarra v. K] *knirra 8 ) knér sv. vb. intr. 1 Kinka, vara knar- 
rig- 

[*knarra s.] *knärra knéru pl. obr., f. Okv. för en knarrig 

kvinnsperson. 
[knarrig] *kn8rrng 4 ) knértt adj. Kinkig. 
[knarr]-*skafre *knfirr- knéikåva pl. obr., m. f. Gnatig, 

otålig, tältande person. 
*knasa 5 ) knåsa sv. vb. intr. 1 Coire. 
*knask «) knd$k ut. pl., n. Fnask, grand, 'dugg*. — mt knasUi 

halkar Icke det minsta ens. 



*) Nyl. äfvenså. *) Åm. knärr ; Öb., Hs., BP., Nyl., Ög., 
Fryksd. ») Vörå. 4 ) GK., Vö., Kim. *) Trol. allm. på alt §?enskt 
språkområde; no. kfiasa 'knuse\ •) Uppg. från Närpes, Fryksdal, 
Orrasö ocb Ennö. 

12 



178 

*knas8el knal ut pl., n. Fnassel, utslag i ansiktet Gr. § 
94, 2. 

*knasslig knåMt adj. Fnasslig. 

knastra — ers. af *knffska, *knfatra. 

*knatta*) kndta sv. vb. tr. 1 [sondajqa] Sönderbeta. 

knattra knatar sv. vb. intr. 1 Knappra. 

kneka knika sv. vb. intr 1. — ha stqr o kmkar po ba^na, 
häda poyptéi. 

knekt knikt pl. -ar m. — Gr. § 19 II y. 

*knekta *) knikt sv. vb. tr. 1 Kufva, förödmjuka. 

knep knep n. — Jfr tempo. 

knif kniv pl. -ar m. — Jfr *jnnga o. pnnkko f. samt tiUg- 
knif. 

knifblad kn(vbl<zd n. 

knifhilk knivliklU 1. -liöXk pl. -ar m. Ringformigt mässings- 
beslag på knifskaftet 

knif-skida knivsiålda pl. -ar m. & f. 

knifs-ndd knivsug pl. -ar m. 

♦knifva 3 ) kniv sv. vb. intr. 1 [om nqn] Knif hugga ngn. 

*knif(ve)-gås knivagds pl. -ar i Smörgås påbredd med knif. — 
Jfr tummegås. 

knif ägg knivkff pl. -ar f. 

knipa v. knip pret kn&ip sup. knip} vb. tr. o. intr. 

knipa s. knipur pl. t. — ha a * knipuna I trångmål 

knippa knipu £, t ex. agnar. 

knippe knip n. — gal& man stqr m>i > kmp* j&r » tyju 

*knipper-knask kniparknå&k ut pL, n. coll. Småfolk. — va 
a hade fy kn*parkna&k? sa jafos dQtra ot fq^an. 



l ) Vö. 'afmäja', Nyl. 'nedhugga, afmåja', Fby No. 'hagga smått*. 
2 ) Allm. åtm. i Finnland. 3 ) knifvas är bs7. (W-Jeorl.). 



179 

*knoeka *) s. I knoku f. Garn- 1. lin-knippe. 

*knocka s. II hnöku f. Block i väfstol använda vid våfhing 

af 'bottentyg'. 
*knocka v. knaka sv. vb. tr. 1 Coire. 
knoge — ers. af *knokorna. 

*knoka 2 ) knéku f. Knota. — knékuna (f.) pL t. Knogen. 
knopp knop pl. -ar m. — Syn. *kummer. 
[*knorla >] *knilla 3 ) knöl sv. vb. tr. 1 Hopfösa, vårdslöst 

hoplägga, tilltrassla o. s. v. — häda hugkr&iéi knöla 

matu ihgp U avmjmjpXtu. 
knorr ingår i smst i-knorren, qv. v. 
knorra kn&r sv. vb. intr. 1 Dröna, rårna sakta. — kuiu 

knarar. 
knota s. — ers. af *knoka. 

knota v. knöt sv. vb. intr. 1. — Syn. *marra, *molla. 
knottra knotor sv. vb. intr. 1 Småknota. 
knottrjjg] *-ng knötru adj. Qjämn till lynnet. 
*knnbbel knubil pl. -ilar m. 1) Träknbbe. 2) Pojke, smeks. 
knnbb[ig] *-ng kniUu adj. 
knuffa knuf sv. vb. tr. o. intr. 1. — knufa pret o. snp. 

-*$t vb. recipr. — stqm mt teer o knufwm, komm tqn 

ny! — Syn. *bocka JU, *bockla, *buffla ? *knnffla. 
*knuffla 4 ) 'kriufal sv. vk intr. 1 [hl 1. om ngn] Knuffa, 

skuffa. 
knnlla kniil sv. vb. 1: 1) tr. o. intr. Coire. 2) intr. Söla, 

dröja 5 ). 
*knnrr ingår i sms. i-*knnrren, qv. v. 



J ) Nyl., Gstr.; mlty. knocke. Jfr Nyl. Et. 20 ([*ga]-*hnoöka 
isl. hnoöa o. 'nystan'. *) far. knoka f.; NVa., Nyl., Eatl., Ea., 
Gotl., Fryksd., No. 3 ) Jfr *kn4ra II. *) Fby, Sörb.; frekr. af 
knuffa. & ) Senare bet. äfven i Pyttis (ÖNyl.). ' 



180 

knnt kniht pl. +ar m. 1) Byggnads-, rep- 1. trådknut 2) 

Vrå. — l<Bra%j$at poypiå* h sto % kntuty o siHmz (1. 

stå&mis). 
knntsten kmhtstk\n pl. -ar m. Hörnsten- — mt gqr ja ov 

kntutstarna fy> ha tis. Inte år det förbi med mig for 

det 
knyck kn#>k pl. -ar m. 
knycka kntyk st. vb. tr. & intr. 2. 
♦kiyckel ») I hwfrUd pl. -dar m. Bukt, krok t ex. på väg. 

— tunika Uq^akta tar % knrpiédn, so Ji& mt gqr 

okul. 
*kiyckel *) Il kn&iétl pL -ilar m. Krake, dålig hast 
♦knyckla 3 ) v. knipkal sv. vb. intr. 1: 1) [ov] Gå illa och i 

bukter. 2) ha kmpklar o a&eqtar Han arbetar smått 

och qjämt 
♦knyckla 4 ) s. knipklu f. 1) Knorr, bukt 2) Ojämnhet 
♦knycklug 5 ) knfrklu adj. Ojämn, t ex. om väg. 
*kayta ö ) knjln f. 1) Knöl. 2) Puckel. 
*knyltra 7 ) kntyUar sv. vb. intr. 1 [ov] Skynda i väg. 
*knylug 8 ) kntflu adj. Puckelryggig. 
♦knyppla 1. *km8ppta») Imfpplu f. 1) Ojämnhet, upphöjning 

(på kroppen 1. på väg). 2) Mindre samling 1. kluns. 

3) Litet nystan. 
*knypplug 1. *knffpplug knfyplu adj. Ojämn, om upphöjnin- 
gar på kroppshuden 1. på väg. 

x ) Vö.; isl. knykett ra. 'liden haBvelse'. Jfr no. knoklar pl. 
'koörter, knuder, som på frossen jord' knoklutt »dj. 'knudret, nj»?n\ 
2 ) Vö. *knycklare ra. idm. 8 ) Vö.; no. ktlökla idm. 4 ) Öb., 
Nyl., Nk., Ög., Sm. Jfr Bz 338 a. 5 ) NK., NVa., Fby, Nyl. Re 
338 a (med ti l. i första stafr.). 6 ) fsv. knyla f. 'knöl'. Med 
denna allmänna bet. forek. ordet i Öb., Åld, Nyl., Ög., SM-e. ? ) 
Eske eg. 'gä ojämt' 1. ngt dyl.; jfr rami. no. kmdtra f. 'knort, 
ujaevnhed'. 8 ) ÖL, Nyl. 9 ) Na. ktlj/pyl m. 'litet nystan'. Hör or- 
det till isl. knypre n. Tronde, klump, knort — 1. afL från knopp? 
jfr i senare fallet mhty. kflöpfétin n. 'kleiner knopf. 



181 

*knysa l ) knp pret knéyps sup. knfoh vb. tr. Knysta, — 

knt/s mt nq n\p mair! 
♦knyssja 2 ) s. knip/u f. Bylte. 
♦knyssja 8 ) v. kntyfa sv. vb. intr. 1 [om nq] Valka. 
knysta — ers. af *knysa. 
knyta kntät 1. hnp pTet Jcnåypt sup. hnuU vb. tr. — knyt^sa 

anv. äfven om potatesstånden, då frukten börjar bilda 

sig. — hu knytajnava i iåQteaU* Ordst 
knytr[näfve] *-nafve knytnåva m. 
knåda knåda sv. vb. tr. 1. — knoda om nqn Slå till ngn. 
*knåra 4 ) I knora sv. vb. intr. 1 Långsamt arbeta med ngt; 

t ex. ha knorar o arbaitar hh o sopit 
♦knåpa 5 ) II knora sv. vb. tr. 1: 1) [sanda j%i\ Krossa, (sön- 

der)klämma. 2) Nedtrycka; indoppa. — väst ny so^ska 

ja koma o knora da » snednvu. 
knä kn&, best. knå*, pl. kn&dar best kn&dra, n. — ha drow 

a po knodra Han bragte honom på fall. 
♦knäbocka 6 ) kn£bbk sv. vb. tr. 1 Första gången afbarka trän. 

Pu. 
knäcka kn&fc sv. vb. tr., intr. & imp. 1. — ha knakar > stQla 

Knakar. — knafc Iftsa Dräpa löss. 
knäckebrOd knåkabr^ L knékiibrg pl. -brudar n. 
knäckebröds-herrskap knékabrgshcegkap ut. pl., n. Halfberr- 

skap. 
knäfveln knévnl& m. def. ut pl. Svord. 
knäppa kn&p pret o. sup. knéft vb. tr. o. intr. — Syn. *klixa 

(intr.), *sppätta II. 



*) öb., Na. 2 ) no. knysja f. idm. B 3 ) no. knysja t. 
'knnae. stode, 8muldre\ 4 ) Nb., Vö\, Nyl. 5 ) Fby, Nyl., oralj. i no. 
knyra [jfr VNyl. *gnura 'gnida 7 ] 'krysta, prässa\ ö ) i Esse *knä- 
bässa idm. 



182 

*knäppan l ) knipan 1. gn&pan n. Handtag på dörr, gryta, 

korg m. m. 
*knäppan-korg kn&pank&rg [-gfc-] pl. -ar m. Handtagskorg. 
knäpp(e)känga knépaiåkggu (vanl. i pl.) f. 
*knärra 2 ) knér sv. vb. tr. 1 Hålla uppratt; t. ex. he&% kn<e- 

rajqaka san. Gr. § 39. 
knä-*snill 3 ) knåsnbH pl. -ar m. Knäskål. 
knäs-*vik 4 ) knåsvlk pl. -ar m. Knäveck. 
knöl knél pl. -orr m. Sing. def. ofta knéh. — Syn. *knyla. 
*knffla 5 ) I Jcnél sv. vb. intr. 1 [ov] Gå långsamt, småningom 

ge sig i väg. — vätska tu nanti} koma tid, tu som 

knölar ovsoté. 
*kn81a«) II knél sv. vb. intr. 1 [om 1. M nan] Slå; ge 

stryk. 
knffl[ig] *-ug knélu adj. Lockig, om hår *)• — v*tn & hute 

fhku ma knelu hon? 
*kn&ppla 8 ) knipal sv. vb. intr. 1 Arbeta smått 
*kn&rpa 9 ) Zpi^rp sv. vb. intr. 1 [ov] Traska i våg. — van 

ska tip kmprp ov n\p ma y)ksa po rydzi. 
♦knorra 10 ) kn\'pr 1. knor sv. vb. intr. 1 Böja, bukta; slå en 

knorr på ngt. — knjpr po naka Slå en knyck med 



1 ) Ytterligare kändt blott från Kr., trol. äfven de öftiga norra 
socknarna (GK., NVet., T., Esse). 2 ) Vö., Px., Br. i samma bet.; 
Hsk. 'stoltsera'; jfr isl. hndr 1. knår 'kraftfull' 1. (?) hnarr-reistr 
'rising high' (Olb-Vigl.) no. knerr 'kueisende' knerra 'stramme nak- 
ken' B.; Nb. Vb. kfiarr knärr 'styf i nacken*. 3 ) GK., Vö., EF., 
Nyl., Estl., Bu., Gotl. 4 ) Fryksd. (ntr.); Nn., Wpal; no. knévik f. 
5 ) Ko., VNyl. •) Nyl., äfven vida i Sverige enl. Be 341 b (Sdm. 
'm. fl.'); måhända < *knyfla, som har samma bet i Norge (kflBvle 
B 414 b). Då hör äfven Fby *knyla idm. hit. 7 ) Likaså allm. i 
Öb. Kan Ormsö knétvlatan idm. förbindas härmed? 8 ) Mx.; jfr 
hsv. knåpa. 9 ) Trol. eg. 'gå krokig', ty jfr no. knurp m. 'knort, 
kunde*. 10 ) Nyl. 'hoprulla 1 ; jfr hsv. knorr. 



183 

nacken. — hun kntorar m 8& undi boh Hunden lägger 

sig hopkrupen under bordet 
♦kmSska 1 ) knmsk sv. vb. intr. 1 Knastra. 
*knffsterbär knéwstarbér n. Honsbår. 
*knffstra 2 ) knåutstar sv. vb. 1 : 1) intr. a) Knastra, t ex. som 

då man tuggar, fi) Åta med knastrande ljud. 2) tr. 

Slå i kras, krossa. 
*knffstrug knotustni adj. Framkallande ett knastrande ljud; 

t ex. bred) a, krtimstru. 
ko kåw pl. kfynar f. — Syn. *kudda. Jfr buren-skudda, 
kock kök pl. -ar m. — fes /te*r kokar J.&& samb&^opu 

Ordspr. 
*kocka ingår i sms. bly-*kocka, qv. v. (fi. kokku?) 
kockspojke kökspdypk pl. -ar m. 
koffert köfart 1. köfart pl. -ar m. L -ar n. 
kofot kåföt pL? m. Namn på ett värktyg. 
kofsa köfsu f. 
kofta köftu l 

koipi fi. kcnpp p. -ar m. Skånk. 
koja köyyu f. — ja a bqvtfQi * hxide koypju ver oga. 
kok k$k n. — tu^&ku jxp§t hq i kQk stryk. 
koka kök sv. vb. tr. 1. — som a kQkar far a pta Ordspr. — 

Jfr *pansa. 
kokhus — ers. af stekarehus, varmhus, 
kol kål n. 

kola [o] kola sv. vb. tr. 1 Nedsota, smutsa. 
kola [q] kål sv. vb. intr. 1 [qv] Dö. 

kolf kalv pl. -ar m. 1) Bösskolf. 2) Skjutbom i större trä- 
lås. 



*) Fby knyska isl. knyska v. 'slå'. Jfr bet.-ntveckl. i *knöstra. 
*) Mx. 'tukta', Np. 'krossa', Nyl. *kny$tra Våldsamt kullkasta, 
dessutom i Sm. 



184 

♦kolla 1 ) v. köl sv. vb. tr. 1 Hopröra. 

*kolla l ) s. kölu f. Röra, tillstånd af omblandmng. — ha lo 

alt > ain kolu. 
♦kollra köfåar sv. vb. tr. 1 Bortblanda; förvirra. — kofåar 

vnt bart gqrp! 7 ) 
kollr[ig] *-ug kofåru adj. 
[kol]-mila kola- kölamllu f. 
[kol-skrinda] *kola-skrind kölaskrind pL •ar l 
♦kol-stimmande 3 ) &Åfs#roand> förstärkn.*adv. flEor mörk 1. 

svart. — tia so k. m^rjä % kvafå. 
kolt JwXtl M{ v l -ar m. 
kolsvart kål^vårt adj. 
♦koltra 4 ) köXyur 1. koltar sv. vb. 1: 1) tr. [*hgp] Hopfosa. 

2) intr. Stöka. — va kolirar^omde i Uqth? — U koltrar 

} lag De hålla tillsammans (om man o. kvinna). 
♦kolug foilu adj. Sotig, smutsig. — tu a so kulu > $gu som 

m sQtar. 
*kolug-grip kulugrlp pl. obr., m. Okv. for en smutsig, osnygg 

person. — Jfr *grip. 
kom[ed]iant komyånt pL -*r m. Upptågsmakars. 
komma koma pret kom sop. kurm vb. intr. — koma hd, ska 

ja jalp up da Ordst 
komm[en]dera kåwdér*) sv. vb. tr. 1. 
komm[en]dering komdéngg pl. •ar f. Befallning. 
komminister kdmmi&tar pl. obr., m. 
kommissarie] kdmisdr pl. obr., m. 



l ) < *kor-la jfr Lptr. *karla 'röra i (t. ex. grytan)' o. Kal. 
&6m v. 'hopröra'; f. ö. *kolla v. 'trassla NVet. Vö. t f. 'trassel' Br. 
2 ) *kdttra Vö. 'trassla', Pä. f. 'trassel'. 3 ) Västm. enl. Re 674 b. 
Norge kolstummende. 4 ) Jfr no. kdta f. '[halfrntten] massa*. R. 
5 ) Likaså i öb. f. ö. (jte -ttd-), Nyl., Fryksd., Sörb. och trol. afven 
annanstädes. 



185 

kommod koméd pl. -ar m. 

kompass kumpå^ pl. -ar m. 

kona kiinu f. Kvinna, hustru; blott i sms. son(e)kona. 

konelo fi. hörni pl. körnlar m. Hästkrake. 

konjak konjak ut pl, m. 

konkurs kdgkåg 1. -5 pl. -ar m. 

konsept — ers. af *nppkasi 

konst Jc6n$t pL -ar hl 

*konstera *) fcdrwter sv. vb. intr. i Konstra, krångla. 

konst[ig] *-ng konstu adj. 

konstra konster sv. vb. intr. 1. 

konsul kånfxd pl. obr., m. 

kontant kontentor pl. t, g.? Reda penningar. 

kontor kdntfir n. Åmbetskontor. 

kåniér 2 ) n. Matskåp. Gr. § 62, 3. 
kontti 3 ) fi. kont pl. -ar m. Ransel. — m* mun a namb&^ 
(L n&mblart) ?om kontos Ordspr. 
könt sv. vb. 1: 1) tr. Bära. 2) descr., t ex. 
kantar o rowar Ror med ansträngning. 
kontrakt kontrakt n. 
[konvalje] *konvalja kuvdlju f. 
kopek kopåtk pl. -ar m. 
kopelo fi. koplu *) adj. 1) Ovig. 2) Tölpaktig. 
*koppla kopal sv. vb. tr. o. inta:. 1 Rulla. — mt kan ;a ful 

kopal ma mt d&wwojoeMe. h&få&r. — kopa]Jx*& en 

lek. 
kopp köp pl. -ar m. 
koppa s. köpu f. Humle- 1. linkoppa. 



*) Sm. (om hastar) Bz 379 a. 2 ) Under samma form i GK. f 
GoU., Fryked. o. 6örb. s ) Osäkert huru vida ordat fe lånad* från 
finskan. *kont l. *famt brnkas allm. i Öb., EP., Nyl„ Osv;, Norrl., 
DL, Sdro. t Nk., Fryksd.; no. &ttn£ m'. 4 ) Allm. i öb. 



186 

koppa v. köp sv. vb. tr. 1. 

koppa fi.? köpu adj. Buktig, böjd. 

köpj3a sv. vb. iflx. 1 Slå sig af fukt = köpas x ) sv. 
vb. dep. 1. 

koppar kapar ut pl., n. 

kopparorm köparårm pl. -ar m. 

kopparslagare köpa§lqgar m. 

kopparstick] -stycke *) köpa§t}pk n. Gr. § 218. 

kopphom köphöti n. 

koppor köpur pl. t 

kopp-[ärrig] *-är[r]ug köpéru adj. 

kor kör n. (i kyrka). 

korf kårv pl. -ar m. 

korfskinn kårvståm n. 

korf-*tjetare s ) kåryU&tar m. Talgoxe, parus major. 

korg foÄr^r pl. -ar m. — &«r#a /W o Jote /wZ o styf/w ful 
ma bonar. — fi korgen jfr kalfskinn. 

korjata 4 ) fi. kön sv. vb. tr. 1 Undanskaffa (t. ex. smuts 1. onö- 
diga saker). 

kork kårk pL -ar m. 

korka kårk sv. vb. tr. 1. 

korkad kårka adj. Dum. 

korkskrnf kår&sknhw pl. -ar m. 

korn kéq n. — fi L ta kéq (vid skytte). 

kornblixt kfyibUkst & kåmblikst pl. -ar m. 

kornknarr — se knarksparf. 



1 ) Förek. äfren åt mins t. i Öb. f. ö., Kim. o. Ksl. Samma ord 
är no. koppa v. 'folde, Isegge i piber 1. rynker*. E. — Är det fi. 
ordet låuadt från skand.? 2 ) GKby. 8 ) NVa. (stundom med bet. 
'gulsparr), Pö. *korft\J]eta f., Lptr. *korftjet.m. t Vb. No. tjeta 
ial. +tétia f. (Lgr Btr. § 86, 8 p. 157). *) EF., Nyl., Osv.; i 
Nyl. folketym. äfven *korga. 



187 

kornskrika kitY^kriku f. Korasparf (?). 

korp kårp pL -ar m. 

kors kåg *• tö& n - 

korsa [sig] kö^sa sv. vb. rflx. 1. 

♦korsgrufva [sig] kd$grthw^s& [& kå§~] sv. vb. rflx. 1 Be- 
skärma sig, grufva sig. 

*korsgräma [sig] kd$gr&m^sa [& kåg-] sv. vb. rflx. 1 & 2 Be- 
skärma sig. 

*korsjämra [sig] kd&j&wba(r)^sa [& Mg-] sv. vb. rflx. 1 Be- 
skärma sig. 

korsvis kågvts(t) 1. köm(st) adv. 

kort s. kfrl n. 

kort a. kart adj. — Syn. stackig, *stäckng. 

korta kért sv. vb. tr. 1 [ev nq]> 

kortpacke kfyrtjpåha m. 

*kosa f. — se kärr-*kosa. 

kosack kasdk pl. -ar m. — kdsak pl. -ar m. 

*kost i uttr. gå h kö§t Grå under, stryka med, komma till 
korta. 

kosta kast sv. vb. tr. 1. 

kostnad kö§tna ut. pl, m. 

kota Wu f. 

*kott x ) kåt pl. -ar m. Barnunge. 

kotte kot pl. -ar m. — grégkdt, tdlkd£. Jfr *strant 

kotnri *) fl. kötur pl. köhtrar m. Backstugusittare. 

*krackla 3 ) krdkal sv. vb. intr. 1 Harkla. — ja ha krakla o 
liQsta häda von. 

krafsa krafs sv. vb. tr. o. intr. 1. — h a so snoljt krafs 
ot sa, hdgnan. 



*) Öb., Götald (Rz 368 a). *) Brukas fifVen i Kv., Mx., Px. 
*) Px., Nyl., Nargö; vore iil. *hrdkla jfr hrdke m. 'spott'. 



188 

♦krafsor 1 ) krafsar pl. t. Skämts, benämn, for fingren. 

krafla krdval sv. vb. intr. 1. 

kraft kraft pl. -sr f. Sälls^ hällre makt 1. styrka. 

kraftig kraft} adj., t ex. om mat 

krage krdga m. 

krag(e)-ben 2 ) krdgabh\n n. Nyckelben. 

krag(e)-tag krågatäg n. 

*kraka s ) hrål$ sv. vb. intr. 1 Kraxa. — kroka krqkar, ha 

kör&bajram. 
*krakas *) kräkas sv. vb. dep. 1 Hosta och spotta, harkla. 
krake kråka m. Hästkrake. — kråka sqkarjmaka Ordst — 

Syn. *knyckel II, *skrake, konelo fi. 
krakel krakél ut pL, n. 
krakistaa fi. krdkist sv. vb. intr. 1 Harkla. 
kram kräm adj., om snö. 
krama kram sv. vb. tr. 1: 1) = hsv. 2) kräm öt sa nq 

Rafsa åt sig ngt 
*kramp 5 ) I krämp pl. -ar m. 1) Krämpa. 2) Skotknap i 

båt 
kramp II kramp ut pl., m. Sjnkd. 
krämpa — ers. af sinka s. 
kran kran pl. -ar m. 
*krank «) krdgk pl. -ar m. Mygg, harkrank. — koma, kranHt 

o mipdzt, koma klo ma po rxpdzi Ordst 
krank-[moder] -*modra 7 ) krdgkm^dru f. Hästkrank. 
krans krans pl. -ar m. Så kallas äfven 1) trävirket kring 

kvarnstenarne; 2) slåarna nedtill mellan benen på en 

spinnrock. 



*) Nyl. 2 ) Pyttis. Eg. 'nackben': fsv. kraghi mht. krage ni. 
'bals, nacke'. Se Kl 4 186 a kragen. 8 ) GK., Fby, Py. 4 ) öb., 
EP., Nyl. f Sdm.; no. lirdka R.; jfr ial. hråke m. (kran t. afljnd). 
5 ) Nyl. 6 ) Öb. t Lptr.; Nargö *kranka f. 7 ) Po., Px. 



189 

krassla krdl sv. vb. intr. 1. 

krassl[ig] *-ug kråUu adj. 

krats krd& pl. -ar m. 

kratsa krd& sv. vb. tr. 1. — Teras. pipu< 

kratta — s. ers. af r&fsft; r. ers. af klappa. 

kraxa — ers. af *kraka. 

[kreatur] »kritnr 1 ) Jcrltur n. Gr. § 20, 4. 

krig kri pL krij&r n. 

kriga kri sv. vb. intr. 1. 

krigare krigar m. 

krigsfolk krfsfälk L -fökk ut pL, n. 

kring krigg adv. & prep. Vänligare år *åkring. 

kringla krijpgglu 1. krigglu f. Jfr gr. § 25, 2. 

*kringt 2 ) krint adv. Snabbt. — ha tala^o krmt. 

♦krissle 3 ) kriUa m. .Körtelsvulst på halsen. 

kristen fcrfefy, knappast krisy, adj. [Sälls.]. 

kristendom krisqdöm ut pL,m. 

kristlig krisfii adj. 

kristna ir&# sv. vb. tr. 1 Döpa. 

kristning krismgg ut pl., f. Dop; dopkalas, —ja & bud* h 

knsnigg i mom. 
kristningsnamn 4 ) krimtgsnåm n. Dopnamn, förnamn, 
[krita] *klita') s.kl{tu ut pU f. 
[krita] *klita v. Mit sv. vb. tr. 1. 
[krit]-hvit *klit- klitvtt adj. 
[krit]-pipa *klit- klitpipu f. 



*) GK., Kr., Vö., Nyl.; ganska allm. f. ö. (Rz 356 a). *) 
isl. kringr far. kr inger adj. 'snabb'. Förek. som adj. 1. adr. i 
Öb., Norrl., Sveald o. Ög. (Rz 355 a). Föglö klint adv. *) Öb., 
Aid, EF., Nyl., Estl., Eu., Götald (Rz 351 b). *) Likmrtadi i Nyl., 
Estl., Rn., SM-e. 5 ) Öb., Norrl., Dl. (Rz 329 b), EF., Nyl., Estl., 
Ra. 



190 

♦krockug 1 ) kruku adj. Oredig, intrasslad. 

♦krofsa krupsu f. Tvågrenig grep. 

krog kröw pL -ar m. 

krok krök pL -ar m. 

krok-hyfvel kr$khhval pl. -hMar m. Hyfvel anv. vid behand- 
ling af krokigt trä. 

krok[igJ *-ug hr&m adj. — Jfr *framlnt!ig. 

krokna krfthi sv. vb. intr. 1. 

krokrygg[ig] *-ug krékrygu adj. 

[krom]-syra *kron- kr£nsyra L -spru ut pl., f. 

[krona] *kruna 2 ) knjmu i 

kronofogde krgnuföd pl. -ar m. 

kropp kröp pl. -ar m. 

kroppiskanna kröposkånu f. Förplägning åt arbetarene vid 
husbygge när kroppåsen blifvit upgrest 

krossa krösa sv. vb. tr. 1 : 1) Krossa. — Syn. *knira, *knffstra. 
2) Förgöra, forhäxa 8 ). ha a krosa. — Mot slik förhäxning 
användes följande formel: tfuy! kroswrjw maj so kro- 
sar^ja ta ma statnar o stolar o stqvrar. 

krabba — ers. af *äta s. 

kruka knjifcu f. 

krumelur krumilmr pL -dr n. 

krump[en] *-ug kriimpu adj. 

krumpna krumpy sv. vb. intr. 1. 

krus kri&s n. Ett kärl. 

krusa s. krthsu i 

krusa v. krtäs sv. vb. tr. 1, t. ex. krms hon sat. 

krut krM ut. pl., n. 

kruthorn knhtiiöti n. 



l ) krékot Sj. adv. 'illa [eg. oredigt], om Btil\ 2 ) isl. fev. 
krtina U återfnnnet i Pyttis (ÖNyl.), 6m., Vg , Bhl. s ) I denna 
bet. allra, i Öb. 



191 

kryeka kripUu f. 

kryckdans l ) krtykdåns. ut pl. f m. Förlofningskalas, firadt på 
första lysningsdagen, hvarvid en käpp utklädes med band 
och andra grannlåter. 

♦kryekel 2 ) krljpUd pL -dar m. Stackare. 

♦krycklug 3 ) krfrklu adj. Eländig, usel. 

krydda kryd&r pL t 

kryddgård krj&ghl 1. kr#>g$l pl. -ar m. 

krympa v. krljpmp sv. vb. tr. L intr. 2. — häda typ lia krxpwft 
ihop so. — ha (1. hz, impers.) kr\pmp&r itiQp som jcerp 
mot dgm% tis. 

♦krympa s. hnpmpu f. Liten hopkrympt person. 

krympling krjymphgg pl. -ar m. 

krypa TcriUp pret kréjpp sup. krupi vb. intr. — Syn. *kräfla, 
*kräka, *kräkla, kräla, *krffla, *ma(j)la III. 

kryssa kr fa sv. vb. intr. 1. 

♦kryst krip$t pl. obr., n. Kryp, pyre. 

krysta v. kr#$t sv. vb. tr. 1. 

♦krysta*) s. kr$§tu f. Ngt hopkramadt, spec. ost. — Jfr 
*nafve-kr. 

♦kråekla 5 ) krökal sv. vb. intr. 1 Krångla. 

♦kricklug 5 ) kröklu adj. Krånglig. 

kråka krökti f. 1) Corvus cornix. 2) Snorkluns. Vanligare 
snorkalf. 3) krokur kallas äfven de naturliga inskär- 
ningarna på hästhofvens undersida. 6 ). — kroku, krgku, 
vand om l bQwi deU brmdar: ropar man så till en fly- 



*) NVa. 2 ) öb., No. 8 ) No. kryklen adj.; eg. 'förkrympt' 
= Np. kröklot; jfr Pg. *kryckel krykll ra. 'krokigt vuxet trä'; 
urbefryndadt.med no. krjuka 'krymps ty. kriechen fht. chriohhan 
'krypa (?). *) GK., Vö. 5 ) Kr. lika, Mx. Px. krékal Kim. Pby Nyl. 
•kråekla. Af Ez .smet. med isl. hrokkenn; jfr no. krxiklen a<y. i 
ex. her va krukle te slao. B. 6 ) No. Py. kråka f. idm. 



192 

gande kråka, så vänder hon åter. — ja a so frbypt, ja 

ark mt rop kwflcu A*#«r tis. 
kråkbär Jcr6kb&r n. 

kråkbär(e)-ris kråkb<er%r\s ut pL, n. (coll.). 
krikhackor 1 ) krékhåkur pL t såges om hud som i följd af 

kyla 1. a. blifvit prickig och liknande hönsskinn. 
krikpenna krökphnu l Kråkfjäder. 
krik-*r&dda 2 ) krökrkdu t. Kråkskrämma. 
kråk-*slamra krökllåmbru l Kråkskrämma. 
kråma [sig] — ers. af skeps [Ag]. 
*kråna kråna sv. vb. tr. 1 Neddoppa, instoppa t ex. ngn i 

vatten 1. sno. 
krångelmakare kröggalmåkar m. 
krångla kråggal sv. vb. intr. 1. — Syn. *kråekla, *konstera, 

konstra, lirka. 
*kråpa [sig] 8 ) kråpa^sa sv. vb. rflx. 1 Styra nt sig, tillpynta 

sig. — sko, hul&$s htde mp ha kropa sa. 
*kråpng 8 ) kröpu adj. Utpyntad. 
♦kråfla 4 ) kråval sv. vb. intr. 1: 1) Kräla. 2) kr. ma na 

Söla, dröja; t ex. ha kravlar ma hpgasi so ha val a[- 

<Jar gohs. 
kräfta kréftii i 

krftfva kram pret o. sup. kr&vd vb. tr. 
kräk kråk n. Anv. äfven ss. okv. 
♦kräka*) kråka pret kréSc snp. kriU* vb. intr. Krypa. 
krokas kr&kas pret o. sup. kréfast, L kr&ks pret o. sup. 

kréksta vb. dep. 
kräklft g. I kréklu f. Redskap hvanned gröt m. m, omröres. 



*) GK., Vö. 2 ) GK. ») Har förlorat uddlj. s-: jfr äg. skrapa 
vb. & f. Rz 603 b. *) Vb. (Rz 352 b), He. (i Nyl.). *) ler. 
kråka no. kreka (é); NVa, Np., EP., »yl., Rg., W., Norge, [men 
Ru. kråka = D. Gav. Nu. O. kröka far. kråka idm.], när» nog 
allm. i Sverge (Rz 359 b). 



193 

♦krikla 1 ) s. II kråklu f. Okv. for en som „sticker sin näsa 
i alt": framfusigt nyfiken person. — Jfr ock vänster- 
*kräkla. 

*kräkla 2 ) v. krékal sv. vb. intr. 1 Kräla, krypa. — U krok- 
lar alstans. De äro framme öfver alt 

♦kråkor kr&kur pl. t Spyor. — häda suptfrali} /i hg % kr&- 
kuna i ditéi tid a fal frön féceru sm. 

[kräla] *krela kr&d sv. vb. intr. 1. 

krämpa kråmpu ut pL, f. 

kränga — ers. af *syda. 

*kränka 3 ) s. kr&nUu i 1) Bänk. 2) Stora brädet på spinn- 
rock (uppbärare af *flagebrädet och rnllarne m. m. samt 
försedt med skrnf). 

♦krännug 4 ) kréntt adj. Torr och mager. 

*kräpel 5 ) kråpul pl. obr., m. Riröse. 

krismag[ad] *-ug kr&smågu adj. 

krffgare krégar m. 

kröka kr$k sv. vb. 2: 1) tr. Böja ngt så att det blir krokigt. 
2) intr. Vika förbi ngt 1. in till ngn. — ha krekar om 
hqy\}. — ja^§ka krgk U granås. 

krökning — ers. af krok. — h'a magjcrokar på hd wy*. 

♦krftla 6 ) kråwl sv. vb. intr. o. imp. 1: 1) Kräla. — ma&ka 
Jcrwular po hlé*. 2) Vimla. — ha krtmlar j<er ov 
mfyurur o flygur. — kragka krwular ^ sQltfévm. 

*) Betyder i Ög. VI. Sk. 'trätosam människa (Bz 349 b). 
2 ) Inga (i VNyl.); no. krékla (e') idm.; frekv. af *lcräka. s ) Förek. 
med skiftande bet. [i allmh. 'ett underlag'] i Öb., Fby t Nyl., Estl., 
Ra., Gotl., SM-e, ög., Nk.; no. krekkje n. << *kr<erik-\a 'stol'. 
Jfr NE p. 22. 4 ) < *skrannog fn. *skrpnogr Nyl. skrånug&r 

'skral'. NE 34. 5 ) Jfr kske Hs. Vm. Gotl. klapur n. 'klapper- 
stenar' Bz 325 a — 1. fn. *kreppett jfr krappr-V 6 ) isl. kridla 
(Gr. § 49); Fby Nyl. *krÖla idm., i Nagn 'med möda draga sig 
fram'; no. krvyla 'trykke sig sammen i en tast klynge' B, kraula 
'krybe, mylre' B. 

13 



194 

[kröna] *kryna l ) kr^n sv. vb. tr. 1 Kröna mått, mål 1. vikt 

— a far mt ga po tortji ma okryna b\p§mam. 
kubb I kub pl. -ar m. Seglationsmärke på strand. 
*kubb *) II kuh pl. -ar m. Hafeklippa. 
♦kubba 3 ) köbu f. Liderlig kvinnsperson. 
♦kubbel kubti pl. -ilar m. Kubb, stubbe. 
*kncka 4 ) kuk sv. vb. intr. 1 Titta. • 

knckel kökal ut. pl., n. Trolldom. 

♦knckel-gubbe kökalgUb pl. -ar m. Trollkarl; häxmästare. 
knckla kökal sv. vb. intr. 1 Trolla: 
*kucklare 5 ) köklar m. Trollkarl. 
*kndda 6 ) kudu f. Ko. — ku4u voni s, granlagu Ordst. 
kndde kud pl. -ar m. 

*kndd- + rnoppa fi. kudråpur pl. t Koträck. 
*kudd-skälla kudsUklu f. Koskälla. 
*kndd-tråd kudtröd n. Kostig. — mt & ha ngn v&g lnje, Ke. 

bara * rukui ku&trod. 
*kudd(u)-pia kudupyu f. Smekord till ko. 
kugg kuq pl. -ar m. 
kugghjul kågjiM n. 
knla I kmlu l Bösskula. 
kula II hUlu f. Håla. 
knlen kuh adj. — h'a ktiht äfven: det är kusligt. — to a 

muh o kuh an v. också om fönster, glasögon, porslins- 

käril o. s. v. 
[kull] *kulle kula m. — bögkitla. 



*) isl. fsv. kryna, återfunnet i Öb., Vb. och Nyland. 2 ) Np., 
Åld, BP., VNyl. 3 ) NVa., Ten. *) Jfr mbty. gucken En. köuk y 
Dl., Blek., Sk., Hll. *kåka Rz 342 b. 5 ) isl. kuklare fsv. koJdare 
in. Vanligare i Öb. är kökalgöb *kUCkelgttbbe, se ofvan. 6 ) Ordet, 
som saknas i fspr. och ofri ga gcrm. tungomål, finnes i öb., Aid, 
EF., Nyl., Estl., Gotl. och Sm. Hvilken är dess etyraologi? Jfr 
kskc ml ty. kudde f. 



195 

koll ingår i smss. i-kull o. *å-knll, qv. v. 

kulla kulu könl. Namn på en springlek. (Jfor Wenström— 

Jeurlings ordb.!) 
kulle kula m. Höjd, backe. 
kullerbytta — ers. af [stupa] hufvudkråka. 
kullig — ers. af *snubbug. 
kulttu fi. kultu f., kultus m. ut pl. Älskling. 
*kumla 1 ) kuwbal sv. vb. tr. 1 Rulla; i ex. ja^ka Jcumbal 

häda stam t sim so u rnt hgar % vay* hiter. 
*kumlug 2 ) kömblu adj. Ovig, tungfor. 
*kummer 3 ) hmbar pl. kumbrar n. Växtknopp. 
[kummin] *kummun kumun ut. pl., n. — Gr. § 66, 7. 
kummin 1. *kummun-*riska kåmm- 1. kitmunrl&ku f. Kum- 
minstånd. 
kung kugg pl. -ar m. 

kunna kana pret kund sup. kuna vb. tr. o. intr. 
kunngSrelse kunj^rals pl. -ar l 
kunn[ig] *-ug kunu adj. 
kupa k$pu f. Gr. § 27, 3 £ 
kur hhr pL -ar m. 
kuroa fi. köra sv. vb. tr. o. intr. 1 Hopfuska, slarfva; ish. sy 

dåligt — karm sv. vb. tr. 1 Ula och slarfvigt hopsy. 
kurra I kär sv. vb. imp. 1. — ha lurar * maga. — Syn. 

*kluttra. 
*kurra 4 ) II (1. *kura?) kura sv. vb. intr. 1 Leka, gömlek. — 

kura kura ctäqma! mo^at o sqma o fqr^lapa gqmbal 

pjaksuna sin. 



l ) Jfr (?) do. humla v. '®lte, knnge, trykko sammen' 2 ) Hb., 
EF., Nyl.; no. kumlen, 3 ) Öb., Nb., Vb., Hs., ög.; no. kumar 
ro. 'hjord'. *) Nyl., allm. nog i Sverge (Rz 365 b & 366 a). Hör 
till isl. fsv. kura v. 'slamra' &c. (Clb-Vigf.) sy. diall. kura 'huka 
»ig' (Rz 1. c). 



196 

kars kug 1. ku& pl. -&r m. 

*kursa Mg 1. ku& sv. vb. intr. 1 Fara 1. flacka af och an. 

kursläde Mtfkda L härUkda m. 

kurva fi. kurvti l Sköka. 

[kuse] *kus kiäs pL -ar m. 

kusk ku§k pl. -ar m. 

kuska lcu§k sv. vb. intr. o. tr. 1. 

kuskbock kåskbök pl. -ar m. 

kut &?ä£ pl. -ar m. Phoca, ung sal. . 

kuti fi. kut interj. Pytt. — kiti % da! — &ö£ * fö^om Pytt 

ock! 
kutting ku&gg pL -ar m. 
kutuli fi. kutul *) pl. kutular m. Siklöja. 
kuuppo a ) fi. kopu f. Höstack. — köp sv. vb. tr. 1 Säta hö. 
*kvadd 3 ) kvå£ pl. -ar m. Liten gosse. 
kvaf kväv adj. 

[kvafna] *kvamna *) kvåmri sv. vb. intr. 1 Kväfvas. 
kval kved n. 
[kvalmig] *kvälmug Icvålmu adj. — lia va so kvaimut t 

tåy>r[åu % da so ja rakt vila svim ov. — Sjn. *dui- 

sug. 
kvar — ers. af åter. 
kvarblifva — ers. af lämna 2. 
[kvarka] *kvärka 5 ) kvérkii ut pL, f. 
[kvark]-bålde *kvärk- 5 ) kvérkbdfåa m. Kvarkböld. — Syn. 

etterbålde. 



l ) Allm. i Öb. 2 ) Allm. i öb. 3 ) Vö., Po., Norrl., VI., 
Fby, Uppl. Ras 362 a, där biformer kudd- < *kvand- *kund 
och kvatt [<; *kvant] uppräknas; gl. ds. kvant m. 'ong meka 1 , 
f. ö. ej i andra gens. språk nnder sådan form, men jfr isl. kind t 

•ktmdr got. -kunds m. fl. 4 ) öb. Dl. VÄlfd. kvamna, Vb. Åm. 
kvämnä, Hs. No. (aasim.) kvamma (Bz 315 a) jel. kuafna id-; 
aflj. isl. *kofna i No. (Ork. VAgd.) Vb. God. *) VÄlfd., Sörb. 
Jfr fn. fsv. kvérk f. Wope' 



197 

kvarlefra — ers. af *afslapp. 

[kvarn] *kvärn x ) kvéti pl. -ar f. Gr. § 215. — ha, sow^ 
fa§t kombexj.% kvaria, far fh&t mala. — Se *buss II, 
*bussall, *bussjärn, hjulstock, krans, *lyftas., *lätta 
s., segel, skakare, sko s. 2, *snes, stol, stubbe, stäm- 
bord, syll(a), tamp, tratt, vingbräde, vingref, vippa s., 
vattuhjul, vattnkvarn, väderkvarn, vändspak(e). 

[kvarn]-backe *kvärn- kvåmbåka m. Plats (vanl. en kulle) å 
hkn en väderkvarn står. 

[kvarn]-kammare *kvärn- kvén- 1. kvågkåmar pl. -kåmbrar 
m. Kammare i kvarn afsedd for mäldhemtare och an- 
vänd till nattläger. 

[kvarn]-ränna *kvärn- h)ér\rknu i 

[kvarn]-*skvalla *kv8rn- kvér^kvålu f. Skvaltkvarn. 

[kvarn]-sten *kvärn- fa)ér\gtfan pl. -ar m. 

[kvarn]-tratt *kvärn- kvétitråt pl. -ar, m. 

[kvarn]-vinge *kv8rn- kvéqylgga m. 

kvart kvart pl. -ar m. — ;a U&ft ma tgjkvart praberati. — 
h'a trikvart^qn r&y Tre fjärdedelar af dagen äro re- 
dan forlidna. 

kvartal kvartal n. 

kvarter kvdrt&r n. 

kvarters-skifte kvärte§fift n. Månskifte. 

kvast kvdsf pl. -ar m. — ny kva§ta^opar val, mag^gqmbal 
far ^ spripncfeuna Ordspr. — Syn. *lnbba, viska s. 

kvesa I kvim f. Blemma. 

*kvesa 2 ) II kv&*su ut pl., f. Reumatisk värk (i ex. i hän- 
derna); tros vara 'påsatt 1 d. v. s. påtrollad. 

l ) fn. fsv. kvcem f. fortlefver änder denna form allm. i östav. 
bygder (öb. Kkr EF. Nyl. Eatl. Ra.)) men inom Sverige blott Dl., 
Gotl. (Rz 375 a), SM-e o. Sörbygden. 2 ) »1. kveisa f. 'böld för- 
bunden med värk' Uy. kvesa f. 'bnkref?' Öb. Vb. Åm. Värml. 
H?bfj. ÖNyl. bet. olika elaga Värk' 1. 'fal slag 1 . 



198 

kvick kvik adj. 

kvicke — ers. af (horn-)*stickel. 

kvida kvid pret. kvåtd sup. kvid* vb. intr. 

kviga kvigu f. 

kvinna kvinu f. [Ordet anv. ej synnerligen ofta]. — Syn. 

kona. — Se harpa, *klyster, *knarra s., *lolla 1, 

maruggla, otäcka, *skrapa s. II, *stiupa; *kubba, 

kurva fi. 
kvinnfolk kvinfälk L -folk n. — kvinf&lisi }<pr mt ham t 

dq, mt vait ja van h randar okrtgg. 
kvinns-hjon kvinsjön n. Kvinnsperson. 
kvist kvist pl. -ar m. 1) Gren. — - kv*§tt i fafåar mt lagt 

%fron tro* Ordspr. 2) Förstugukvist 
kvista kvist sv. vb. tr. 1. — kvi&t öv Springa. 
kvist[ig] *-ug kvisfu adj. 1) Full af kvistar och ojämnheter, 

om trä. 2) Krånglig. — ha va kw&tut, ha. 
♦kvitta 1 ) v. kvita sv. vb. tr. o. intr. 1 Yttra, orda. — nQ(tc) 

kvita ha j\p om a na Itti. 
*kvitta s. kvita ut pl., f. Knyst, kny. — ha sq mt *g^kvttt* 

häftar. 
kvitto kvltu pl. obr., f. o. n. 
kvittra kvitar sv. vb. intr. 1. — Syn. *pittra. 
kväfva kvév* pret o. sup. kvåvd vb. tr. 
kvälja Jcväfo pret. o. sup. kväfå, 
kväljas — ers. af *k9jas. 
kväll kvafå pl. -ar n. 1. -ar m. — » kva*§. 2 ) I går aftos. — 

ha har mt al dagar t* kvafåi an Ordst. 
kvällas kv&fåas (& -£-) sv. vb. dep. 1. 
kvällsvard kvénsvål a ) pl. obr., m. 

*) isl. kvitta; GK. NVet. Fby Nyl. kvita (i. -f-) Px. Po. 
kvét — alt8Ä i diall. öfverensstäm mande med kort f-ljud, hkt ej 
kan vara tillfälligt. Är kvitta < *kvit-nå- och behålla de osv. 
målen roten? 2 ) kvéis- GK. Kr. NVet. T. 



199 

kvällss9mn[ig] *-ug kvéi&wnnu adj. — kvai$$mnu o moru- 

tugg o salawjvalå* mat » dan Ordst 
[kyckling] *kyckelunge l ) Ujjpkalugg pl. -ar m. 
kyffe — ers. af *kåte, *kåter, stugu*kiter, Tackel, ruckel, 
♦kyllä 1. *k»lja? 2 ) iééla sv. vb. intr. 1. - ha U^lar > tandra 

Det rister (liks. af köld) i tänderna. 
kylmä 3 ) fi. Uébnu adj. Kylig. - Uélmu ut pl., f. Kyla. 
*kylta*) Ufyltu f. Bylte. 
*kyltra 4 ) v. UtyHar 1. Uipltar sv. vb. tr. 1 HopfÖsa; bringa 

i oordning. — va^ka tit iéjpltar %hqp gqr\y fy ma! 
♦kyltra 4 ) s. iå&Xtni L Ufyltru ut pl., f. Oredig massa, hop, 

kluns. Gr. § 26. — tid aalttayn iåyltru n\p. 
kyndelsmässa Ufpnddsmkm ut pl., f. 
*kyndug 5 ) iåtfmdu adj. Inbilsk. 
*kynn 6 ) fåipnt adv. Underligt. — ha a téymt hade! — o, vnt 

a ha n\p so Urpnt anto! 
kyrka Utyfåu f. — Uxprlsu a afåa^o ful so mt prazn [o: 

prästen] rytms Ordspr. 
kyrkbacke Utyrkbåka m. — w talast ver po Uxprkbaka. 
kyrkbänk faprbbkgk pl. -ar m. 
kyrkby U^rlcbij m. 
kyrkdörr iå&rkdiir pl. -ar f. 
kyrkging téfyrkgägg 1. -gdgg pl. -ar (ovanl.) m. Gång mellan 

bänkraderna i kyrkan. 
kyrkgård foprlggål pL -ar m. 



l ) Folketym. omdaning, förek. äfven i Vö. o. Nyl. 2 ) no. 
kylja v. 'kyla, isl. Icyl (gen. kyltar?) m. 'köld'. 8 ) Jfr dock äf- 
ven Bz 303 b källmig 'kylig' (Hs. Uppl. Ög. Kim.); i Br. *kölma 
f. 'vindpust', v. 'fläkta', Kkr 'kölmug adj. 'kylig'. *) *kylta är 
oraljnd till *kolta (so n. till *koltra) och *kyltra afledn. + omlj. 

af *koltra. 5 ) isl. kyndugr fsv. kyndogher. Med vaxl. bet. i 
NK. ('kysk'), Vö., Gstr., 8dm., ög., Sm., Gotl. (Bz 376 b). «) isl. 
kyn n. 'vidander'. 



200 

kyrkherre Uprkhmr (pl. -ar) m, 

kyrkklocka iåtyrkluku 1. Uiprklöku f. 

kyrkråtta iéTprkrotu f. — fah som m Uxprfcro^ii tis. 

kyrk[tagen] *-tägen iéfyrkiky* adj. 

kyrktak Ufprktäk n. 

kyrktid Utyrktln m. def. (ut pl.). — a pa mt vatt lya * 

UfyrkUn, M^iu! 
kyrktorn téfprktövi n. 
kyrkvin tsjprkvln ut. pL, n. 
kyrkvaktare iétyrkvkktar m. 
kyrkvärd &hprkv<k<l pl. -ar m. — UxprkvtB^as mor va jar t 

kv&*& o jalft ma * vävan. 
kyss Ufyz pl. -ar m. — Syn. puss. 
kyssa ié$s sv. vb. tr. 1. — %>s wä » rty*, lakamun! — 

feys mÄ #o 4?ra o kal ma fo frww! — Syn. passa, 
kyta ityt sv. vb. intr. 2 i tis. byt o Uyt. — Jia bara byter 

o isytar jjpsom m tatar. 
kytSä l ) fi. iåTpta sv. vb. imp. 1 Brinna svagt, om eld tand i 

sur ved L å svedjad sumpmark. — iéijptu £ Svedjeland 

å sumpig mark (*kyttland Finnl.). 
kåda ködu ut. pl, f. 
kåd[ig] *-ug ködu adj. 
*kåka 2 ) köku f. Grytvind. 
kål kål pl. kölar m. 1) Brassica. 2) Stånd på potäter och 

andra rotfruktsväxter 3 ). 
*kåla*) kölu f. Pärla. 
kålhnfvud Mlhipvu n. 



l ) Anv. änder formen *kytta allm. i Finnland och afren i 
Sm. (Rz 378 a). Upptages i Lll:b ordlista, 2 ) Vö., MNyl. Annan- 
stades *kråka, 3 ) I denna bet. redan i si. o. fsr. samt åtm. i öb., 

Nk., Vi , Vg., ög. (Rz 378 b). *) Kske < *kårla hsv. korall, 

jfr Ity. krale 'glaspärla* (Estl. krél); *kåia äf?en Kr., NVet. 



201 

kålrot kålrot pl. -retar f. 

*kink l ) kögk i uttr. llb kögk: „ett spel, hvarvid begagnas 
bällträ och en träbit af c:a ett kvarters längd, hkn skall 
kastas sålunda att man först sätter den på högra han- 
den och sedan genom snabb lyftning på handen slungar 
den i luften då det galler att kunna träffa den med säll- 
träet". (Jfr fUpo i NyL OrdbJ) 

kinka kögk sv. vb. tr. & intr. 1. — va kogkaj^u sode jartl*t 
ny? fo$l? — Q, ja kogkar bara po m stam t* brxpJht ! 

kåpa köpti f. 

*kåsug 2 ) kom adj. Virrig, bortblandad. 

*kåte ») kota m. 1) Stuga, kyffe. 2) Vettkoja vid skytte. 

*kåter 4 ) kotor n. Kyffe. 

käbbla — ers. af käfta, *käppla, protestera, *äntra II. 

♦käcka 5 ) (?) I iééka sv. vb. tr. 1. Snatta. 

♦käcka II iééka sv. vb. tr. 1 Urhålka med *käx-yx. Pu. 

[käft] *käfte U&fta m. 1) Käft, mun, trut. — ha har^ftafta 
up U gruna. 2) Käk. — hq[^ [safta din! 

käfta iékft sv. vb. intr. 1. — tig o iéaft ast itnot na mavr! 

käftben ié&ftbhn n. Käkben. 

[kägla] *kägel ié&gal pl. iéåglar m. 

käk — ers. af käft. 

*kälka 6 ) iédlk 1. iééXk sv. vb. intr. 1 [ov] Löpa, springa. 

kälkbacke — ers. af rännbacke. 

kälke Uålka 1. ié&Xka m. — Se *st8tting. 

källa Uåjjtu f. 



l ) Kr. 2 ) Norfl, Dl., Fby, Nyl., Vg., Sk. med skiftande bet. 
(Rz 380 a— b). Ordserien häriedeg af Bugge i Noreens Dim. 108 
n. 1 från isl. kä v. 'besnaöre'. 3 ) isl. kot n., med samma genas i 
Nt. o. VNyl., msk. i Np., finn. i Vb. Hs. Sm. (Rz 381 a) mlty. 
köte m. f. 'koja'; i finskan kota. 4 ) Bo. kötarbl *kåterby m. 
idm. 3 ) Jfr no. kjakta v. 'åtrå'. 6 ) öb., Br. 



202 

källare ié&lar m. — Jfr utkällare. 

källarhåls iéå,larhål& pl. -ar m. 

käll-*såd *) Uilfebd n. KäUsprång. 

kälta Uiti sv. vb. intr. 1. — Syn. *jämsa, *järma. 

källvatten Mfåyåtn ut pl., n. 

kämpa U&mpas sv. vb. dep. 1. — ha Uampas ma d&n Han 

ligger i dödskampen. 
känga iéåggu f. 
känna isen pret. o. sup. iå&nt vb. tr. o. intr. — iåan vakart 

f&^$u iåan tvo gaggar. — ja isans int ver a na Jag 

vidkännes detta icke. 
känsel iéén&al ut pl, f. 
*käpa 2 ) kåpa sv. vb. tr. 1 Taga 1. rafsa åt sig. — ha kapar 

ot sa alt va a kan. 
käpp isåp pl. -ar m. — ha hun skrika^om iéapi tar ?. 
*käppla') iéépal sv. vb. intr. 1 Käbbla. 
käpäle fi. képd pl. UpiUxr m. Skänk. Gr. § 93. 
kär iéér adj. 
kärf Uérv adj. 

*kärf br8d 4 ) Uérvbrg pL -brudar n. Osyradt bröd. 
kärfve iéérva m. 

käril isértfå n. — Syn. kar, kippa fi. 
kär[i]ng Uérgg pL -ar f. — tu a jipsom Ucend&a mQt $tr#mi. 

— Syn. nncka. 
kär[i]ng-*lundng iåérgglundu adj. Käringaktig. 
kär[i]ng-skrapa iåérg(g)skråpu f. Gammal eländig käring. 
kär[i]ng-träta Uérggtrktu f. forek. i ordspr. qsUi w» o 

iéérggtratu Xhjitar a\^ar wta vata. 



*) Po. Det fn. SOÖ n. förutsätter bär bet. 'något sjudande' (jfr 
sv. vattnet sjuder), men bet. 'soppa' < 'ngt sjudet eller kokt'. 
2 ) Trol. palatal-omlj. af hsv. kapa (åt sig) vb. 3 ) Öb., Na., Nyl. *) 
Py. *kärft n. Borde eg. skrifvas tjäff, ty jfr isl. jUarfr adj. 'smaklös*. 



203 

kär[i]ngs-yx förek. i tis. sah iåérggsyksa Sätta krokben. 

kärkommen iåérkurm adj. 

kärlek Uér^k ut pl., in. 

kärleksbref Uérlékébrhv n. 

kärleksvisa iåérfeksvisu' f. 

kärlåt[en] *-ug tåérlbtu adj. Kätjefull. 

kärna s. Uétiu f. 

kärna v. iåéq sv. vb. tr. 1. — iå&ia mj^l[sa Kärnmjölk. 

[kärne] *kärna U<tny. f. 

kärnstfit — ers. af *t5rel. 

kärr Uér n. 

kärra Uéru f. 

kärr-hjul téérjihl n. 

kärr-hjärta iéérjérta n. Hjulnaf. 

kärr[ig] *-ng Uéru adj. 

kärr-*kosa 1 ) Uérh^su f. Hjulaxellager. 

kärrkrok Uérkrtfc pl. -ar m. Hjullöt. 

kärr-slntning UérXhhtntqg pl. -ar f. Hjulmutter. 

kärrspole Uégpbla m. Hjuleker. 

katte fsåta m. 

kätting &4gtgjr pl. -ar m. 

*käx 2 ) &éfe pL -ar m. Brandkrok. 

*käx-yx iéébstyks pl. -ar f. Txe skaftad som hacka och anv. 

till träns urhålkande. Pu. 
*k8jas 3 ) Utyjw pret o. sup. ~ist vb. dep. Vänyas, kväljas, 

känna benägenhet att spy. 



*) Kr. 2 ) fsv. kexi n. 'båtehake 1 . Denna bet. kvarstår i Dl., Uppl, 
Gotl., Nyl., Estl.; 'stång [med krok på änden] 9 i Na. o. Estl.; 'spjut 1 
(ish. sal-) i Ba. o. Estl.; 'brand krok 7 blott i öb. o. delvis Estl. 
Lika växlande till genas visar det ntr. i öb. Gotl. Na. Nyl. Ra., 
fmn. i Dl., msk. fmn. ntr. i Estl.; i No. hjeks m. 'fiskeriredskap 
(krok 1. håf)\ *) Öb., Norrl. (Bz 385 a), Norge. 



204 

kfik téék n. 

köksa iåéksu f. 

k81 Uél pl. -ar m. 

k81d tåéli ut pL, f. - Syn. vinter 2. 

köp iåép n. — på köpet h éwk. 

köpa fegp sv. vb. tr. 2. 

köpare iåépar m. 

köprysse iåép^på pL -ar m. Kringvandrande handelsman frän 

Ryssland, — h ha^o mxptéi ro8dkur,^tuh iågpripsa. 
köpskål — ers. af harjakannu fi. 
k8ra iéér pret o. sup. iéért vb. tr. 
körare U%rar 1. [i sms.] -térprar m. Forman, åkare. 
körar-kalas tåérarkaiås n. Förplägning åt stocksläpare efter 

forrättadt arbete. 
*k8rras *) iéiprts pret o. sup. -tst vb. dep. Huttra och frysa. 

— hm, so ja iåxpns » da! vd* ga he#m. — Gr. § 26. 
körsbär U&gbcbr 1. féå§bér n. 

*k8s (1. kans?) kétus 2 ) m. f. ingår i sms. flott (e)-*k8s, qv. v. 
k8tt iéijpt ut pL, n. — Jfr savukött. 
kötthaka iåfptMku 1. -hbkii f. Isterhaka. 



L. 

1 M pl. obr., n. 

labb låb pL -ar m. Näfve, stor hand. 

lack läk ut pl., m. 

lacka I låk sv. vb. tr. 1. — lak bräm. 



l ) Eg. 'kröka sig af kyla', i-omlj. af Rz 347 a korra v. 
'hoprulla' Fby Nyl. *kurra 'böja, kröka'; jfr no. han Slt O kuyra 
O fryyse B 441 be. kura. 2 ) Är måhända det fi. kouSU 'skopa'. 
Annars kände man äfveu tänka på norska k0ysa f. 'hnfva'. 



205 

lacka II läk sv. vb. intar. 1. — ha a hait t^dq, svatty lakar 

ov ma. 
lada Udu 1. Udu *) 1. ladu f. 
ladda låd sv. vb. tr. 1. — lad by$u. 
laddstock lådstbh pl. -ar ni. 
ladudffrr Udu- 1. Ududvr pL obr., f. 
ladugård ladu- 1. lidugal pl. -gblar m. 
ladugårdspiga — se *stillep$ga. 

ladu-klabb tedw- 1. Udu-klåh pl. -ar m. I 'lönn-gåtet' in- 
slagna dymlingar, afsedda till att gifta styrka åt detta. 
laf lav ut pL, n. 
lafve Uva m. 
lag I låg pl. -ar m. Lex. 
lag II låg ut pl., n.? — sak hate *J4g otarl 
lag III la g.? Sällskap, i tis. *J4 ma Ibland, tillsammans med. 

— ha va ye i la ma alt ana. — ha va i la ma gqmbal 

asa. 
laga a. låga obojl. adj., t. ex. ga laga vayt. 
laga v. låga sv. vb. tr. o. intr. 1:1) = hsv. -— laga da ov 

mp ! — laga ha du mt gl^mar a ! 2) Skicka ngn efter 

ngt 
lagerbärsblad tygabmgbläd n. — ja^§ku U$p lqgab<B§blqdtra 

k krydra po /igfe*. 

lftgg Ity P 1 - ' ar på- 
lägga låg s v. vb. tr. 1. 
lagg-*strik *) Idystrok n. Redskap anv. vid förfärdigande af 

laggkärl. (LK). 
lagman lågmän pl. obr., m. 



l ) Med omlj. äfren i Vb. (ö), Öb. I ö., Kkr, Fby, Nyl. (&); 
No. l^da ra. fl. a ) öb., Ingå med samma bet; i Na. 'bottenin- 
skärning i kärl'. Stråk Vb. 'laggrand* Bz 681 a. 



206 

lagom Idgum adv. Ex. under bärgandes. 

lagsaga Idgsågu f. 

lagsökning légsgknigg pl. -ar l [Sälls.]. 

lakan lakan n. — Syn. *vepa. 

lake I läka m. Gadus lotus. 

lake II Idka ut pl., m. 1) Fisklake. 2) Björklake. 

lak(e)-mun låkamun pl. obr., m. Okv. for person som städse 
håller munnen öppen. 

lak(e)-rom Idkarbm ut pl., m. 

lak(e)-stjärt låkastécert. pL -ar m. 

lakrits låkns ut. pl., n. 

*lalla x ) Idl sv. vb. intr. 1 Slå dank. — ha gar o talar. 

lallattaa fi. Idl sv. vb. intr. 1 Tralla. 

♦lallng 2 ) lålu adj. Dåsig; trög. 

*lallus 8 ) lålus pl. -ar m. Oföretagsam person. 

lam s. Umb n. — Jfr dum-lam. 

lam a. Idm, vanl. Idma*) oböjl. adj. Gr. § 237. 

lam-låret Idmaldn ut pl., n. def. Okv. for en styfbent per- 
son. 

lamma I Idmb sv. vb. tr. & intr. 1 Framföda ungar, om 
tackor. 

♦lamma 5 ) II lama sv. vb. tr. 1: 1) Slå i allmh. 2) Slå ned 
ngt, t ex. lama staia * mar[åa! 3) Nedtrycka, oordna; 
t. ex. txp^skdnt lama ne^&ndåa sotenand! 



*) Nyisl. VNyl. lätta v. 'slå dank', i Fby 'dröja, söla'. Lån 
föreligger i fi. lätta 'slapp person', latti 'strnntkarr (! Lönnrot), 
hka ord i sin tur ingått i sv. diall. *) Pg., Fby, VNyl. 3 ) Fby, VNyl. 
4 ) isl. lame. 5 ) Vö. Ko. Na. 'slå 1 , MNyl. 'trycka, praW, Fby 
'falla, ramla' [betyd.-öfverg. ss. i *bockla, *bllffla, *dunta, *flaska 
ra. fl.; äfven i hsv. är slå = fatta: Dalin II 400 •]. isl. lemia 

pret. lamda, fsv. Icemia; i no. lamra, lamsa. 



207 

*lam[m]a *) Hl Idma sv. vb. intr. 1 [ov] Långsamt ge sig i väg. 

*lamna 3 ) låm# sv. vb. intr. 1 Gå ihop, 'sätta sig 7 ; t. ex. 
hbypp lämnar ihop. Åfven ss. vb. dep. 1 lämnas [ihop], 

lampa Idmpu f. — Jfr *blindick, *blunda s. 

land land pl. = sg. 1. landar n. 

landa länd sv. vb. intr. 1. 

landbacke landbåka ut. pl., m. 

landbonde låmbiind pl. -bhndar 1. -bandar m. 

landgång låggbng pl. -ar m. 

landsbo länsböw pl. -ar m. 

landsida landsida f. def. (ut. pl.). 

landskyrka lån$feipr[åu ut pl., f. def. 

landsväg Idnsvkg pl. -ar m. 

landtbrnk läntbruik ut pl., n. 

landtmätare Untmktar m. 1) = hsv. 2) Ett slags larv. 

landvind låndvm(d) pl. -vindar in. 

landväg Idndv&ip m. def.. anv. adverbialt. 

langa lägg sv. vb. tr. 1. — lägg tan & hid! 

[lantirna] *lamptärna låmptériu t Gr. § 218. 

lapa — ers. af *läpa, *slafsa. 

lapp lap pl. -ar m. 

lappa låp sv. vb. tr. 1. — Syn. bygga. 

lapp[ig] *-ng låpu adj. 

lapp-il 3 ) Idpil n. Väderhvirfvel. 

lappsalva Upsålvu ut pl., f. 

lapp-[virke] *-värke låpvark ut pl., n. coll. Alt som kan an- 
vändas till lappning, ish. af kläder. — Syn. byggnings- 
Smne. 

l ) Bet. i ÖstNyl., Fryksd. o. Skåne 'halta', i Vörå däremot 
— eget nog — 'kila af. Hör till lam adj. 2 ) Likaså i NVot. 
o. Nyl.; afl. från lama idm., hkt återfinnes i Pyttis. Hör till isl. 

lemia fa*. Icemia. 3 ) Öb., Nyl. 



208 

larfva Idw l ) sv. vb. intr. 1. — Gr. § 53, 3. 

larma Idrm sv. vb. intr, 1. — ha va ny » larmas. 

larmskåp lårrtiskbp ut pl., n. Skrikhals, okv. 

larmtrnmma Idrmtruwbu f. Skrikhals, okv. 

lasarett låsarkt n. 

läsk ld§k pl. -ar m. Skarf pä timmer, båtbord m. m. 

lass läs n. 

lassa ld& sv. vb. tr. 1. 

lasstals Uttals 1. -tål§ adv. 

last låst ut. pl., m. 

lasta ld$b sv. vb. tn 1. 

lastgammal Id&tgqmbal adj. 

lat Zata obojl. adj. Gr. § 237. — Syn. *danglng, *lollug, 

*stocklat. 
latas latas sv. vb. dep. 1. — Syn. *dasa [sig], *ratas, 

*skolka. 
. lathund Idtahun pl. -hundar m. Okv. 
latin latin ut. pL, g.? Antik vastil. — mt kan ja läsa hut? 

botat, ha a latin. 
*lat-kl»f 2 ) IdtakVwiw pl. -ar m. Lättklöf. 
lat-krok låtakrök pl. obr., m. Lätting, okv. 
latman låtamån ut pL, m. Lätting. — „hoho 7 om a val v#? > 

sancléa" sa lataman to a sat po saggbalféi Ordspr. 
latmansbSrda Idtamansbqht f. — tu^ska mt ta latamans- 

bqlu! 
latmask ldtamå$k ut pl., m. 1) Ryggmärg hos slaktadt kräk. 

2) Lätting. 3) Lätja, skämts. ; t ex. ha latama$t& kumt 

h da n\p? 
lat-oxe Idtabks pl. -ar m. Okv. 
lat-rant latarånt pl. obr., m. Lat häst 



*) VNvl. 2 ) Vö., Hs.-Sdm. (Rz 394 a) SM-e; no. latklauv f 



209 

lat-sjok låtasiwk L -#&*&& adj. 
laukku fi. låulgu f. Ransel. 

låukwyz pL -ar m. Arkangelit 
In lafc pl. -or m. 
le U pret J£w sup. saknas, vb. intr. — Syn. flina, Hissa, 

fiiissa, fnittra, *gnittra, *la. Jfr skratta, 
led s. I U L låd (best> lån) pl lédar m. Lem. 
led s. n &d L Ud n. Gårdsled. 

led a. la*d adj. — ja a so la\d häda, kqn. — Jfr ntled. 
leda s. Z&dw ut pl, f. 
leda v. Ihd sv. vb. tr. 2. — Aä la*d&r fqpr o mgrj* halvtt* 

säges om den som går baklanges. (Jfr Nyl. IV p. 138). 
ledare Ifydar m. — Jfr vattnledare. 
ledas — ers. af *styggas. 
ledes ingår i smss. all-, *aniar-, huru-, kvad-, ning-, si-, 

sådär-ledes. 
led[ig] *-ug lidu adj. 

*leding x ) låidigg pl. -ar m. f. Led person. 
*ledja 2 ) lid* sv. vb. intr. 1 Vackla af ock an. 
*ledolffs 8 ) Udidjp adj. Los och ledig, utan arbete. — ha /fcr w 

l&g9 9Q hduies ät}, trgwarja. 
ledsamt — ers. af *långtomt, drygt, 
ledsen fé## adj.; bojes: m. l&zna l Ifognm n. låism. Jfr Gr. 

§ 236. — Jfr ntledsen. 
ledsna lfa$.y> sv. vb. intr. 1. — ja bo hisnar o tr\3ftptnar ma 

ha fragasi. — ledsnas sv. vb. dep. 1. 
led-stång Ifydstågg pl. -stkggar f. 
lefva lava pret Uvd sup. l&va vb. tr. o. intr. — om jå lavor 

o tu lavar o vétfa stqr tis. 



*) No. leiding ro. Brukas äfven i Nyland. 2 ) Br , Nyl. 3 ) 
Trol. af smst. hdu Us 'ledig och lös 1 , jfr hav. lös och ledig, 

14 



210 

• 

lefvande l&van ut. pL,*n. Lefrerne, oväsen. — va a ha nu 
fip * lavan? 

lefvandes l ) livanähs obojl. adj. 1) Liflig, rask, hy. — mt a 
ha nq siiuk, ha a so lavancUs. 2) Naturlig i sitt upp- 
förande. — hu a altth so lavancUs, so. 3) förek. i uttr. 
ss. t ex. mt kan ja hq nan lavandis rttfw) fan ja far 
mta hula%s ha a. 

lefver livar ut pL, f. & n. — ha brmdar ma po lavre tis. 
Jag är nyfiken och orolig. 

[lega] *läga v. lig sv. vb. tr. 2. Gr. § 36, 5. 

[lega] *läga s. ligu ut pl., f. 

[lego]-folk *läg- ligfklk 1. -fblk ut pl, n. 

|lego]-hjon *läg- ligjön n. 

lek li*k pl. -ar m. - Syn. lekv&rk bet 2. 

leka v. liik sv. vb. tr. o. intr. 1. 

♦leka 2 ) s. lÅhku i Leksak. — van hqrjy) ny> hhkuna tin 
qtar, atsom tu rgma^o? 

[le]-katt *lä- liked pl. -ar m. 

leksak — ers. af *leka s., lekvärk, *granta, kaln fi. 

lekvärk li*kv<brb ut pl., n. 1) Leksak. 2) Lek. 

lem lim pl. limar m. = lim pl. -ar m. Gr. § 19 I 1 y. 

lemmel — se skar(e)m8ss. 

len, *-ug lina*) oböjl. adj. — linu adj. Hal, slipprig. — ää 
a so lanut po jgla %åq. 

ler léwr ut pl., n. 

lera limi ut pl., f. 

ler + ? 4 ) liisUbik (& -A?-) pl. -ar m. Murarhandtlangare. 

ler-*gräf litrgriv pL -ar f. Lerpöl, lergrop. 

x ) Np., Nyl., Estl. i bet. 'yr\ Äfvenså no. levande. *) isL 
leika f. Med samma bet i Sibbå (östra Nyland) och Ingå (västra 
Nyl.). 3 ) Vasa läns norra socknar. 4 ) Måhända en fÖrvridning af 
det ryska noCUJIbTB&Kb 'handtlangare'. 



211 

lergräs létrgrks ut pl., n. Chenopodium album. 

ler[ig] *-ug U%ra adj. 

lerjord léfflbl ut. pl., f. 

ler-pipa lévrptpxi f. Kritpipa. 

ler-tupp lévrfåp pl. -w m. Lergök. 

leta lått sv. vb. tr. 1. 

[levk<ga] ♦Wfkoja 1 ) lévkdyyu f. Gr. § 218. 

*lickra 2 ) likar sv. vb. intr. 1 Kela. — hu likrar o lukra^o 

obqrl m& hack &i bom se&. 
*lid 3 ) lid pL -ar f. 1) Backsluttning. 2) Kant i allmh., t 

ex. på tallrik m. m. 
lida lid pret léad sup. lid* vb. tr. o. intr. 
Hder Udar n. 
liderlig lide>r\% adj. 

*liderling Udarfagg pl. -ar m. f. Liderlig person. 
liebryne — se *smeta s., *8&nda s. 
lie lija m. 

U(e)-låp i ) Iflér n. Liekroken som fastes vid *ärfvet. 
li(e)-*&rf 5 ) lijcbrv pl. -ar m. 
li(e)-*ärfs-knapp lijarvsknåp pl. -ar m. Handtag (pinne) på 

lieskaftet 
lif liv n. 

Mig Uvh adj. — Syn. *lefvandes. 
liflög Ifvlys adj. 
Kfnära [sig] Uvné^§e> sv. vb. rflx. 2 (o: -rt^§e). 



1 ) Denna folketymologiska omdaning torde förekomma inom 
de flesta svenska landsmål. Sålnnda allm. i öb., EP., Nyl. o. Åld. 
Anfores äfven af Norbin i Fryksd. Ljndl. p. 85. 2 ) Påpekas bor 
att i no. finnes ett vb. likra 'rokke* <fcc. = lirka, bkt senare jn i 
av. användes i en bet snarlik kela. 3 ) öb., EP., Ingå (VNyl.), 
Estl., Bo.; allm. i Sverige (Bz 401 a) — dfveralt i bet. 1 — isl. 
hliö fsr. lip t. *) Öb., EF., Nyl., Estl., Bo , SM-e, Sk., Fryksd. 
5 ) Öb., EF., Mell. o. ÖNyl., Estl., Bo., Uppl. (Be 897 a), SM-e. 



212 

lifsfara livsfåru vt^l 

lifsstraff Uvsträf ut pl., n. 

lifatid Ifvstin ut pl., m. def. 

lifstycke Uvstjpk n. Väst 1 ). 

lifva liv sv. vb. tr. 1. 

ligga lig pret låg L 16 sup. liga vb. intr. 

liggsjnk Ugsyhk 1. -$ftfMic adj. Som vill ligga. 

liggtid ttgasttf ttL pL, m. SWflags. - sk hgasbd ray? 

lik s. I Zffc n. Liflös kropp. 

lik s, n Zft n. Kanttåg på segel. 

lik a. Z£fc adj. — - komp. likan superL Jf&iitf äfven Bättre 
bäst. 

lika v. Hk sv. vb. tr. 1 Finna behag i, tycka om; t ex. ja 
Itkar ha mt. 

lika adv. lika adv. 

likasom likasom konj. 

*likaväl likaväl adv. Likväl. 

likblek lifMhk adj> 

likgiltig — omskr. med hka rigga em ngt. Jfr ock *faU adv. 
% åt 

likkista Wcfe^u f. 

lik-krossad Uhrbsa obojl. adj. Sjuk i följd af åsynen af L be- 
röring med lik. 

likna l(k% sv. vb. intr. 1. 

liknål Uknål pl. -nd lar i Nål aav. till att fasta garneringen 
vid likkistan. Borttagna sådana begagnas vid trolldom. 

ltkaijd lOcmjfd adj. 

likprocession] -process*) Ukprtiskz pl. -ar m. 

lik-[torn] -tå 3 ) likUm pl. -ar f. 

1 ) Med Bamna bet i Öb. allm., Br.» EF., Py. t Eatl., Gotl., 
Sdm., UppL, H«., DU Sörb^ Bbl.. Sk. 2 ) Pytt». 3 ) Denna om- 
tydning är aiitn. åtm. i Finnland. 



213 

liktåg Uktbg n. Begrafningsprooeesion. 

likvagn likvagn pl. -ar f. 

lilja U/jh 1. UUjh f. 

liljekonvalje ntokuvåiju ») f. Gr. § 218. 

♦lilla 2 ) lUu l Liten varelse m. bani, kundar o. & v. 

lillfinger UXflggar ut pL, n. 

HUgamnal Ukfåmb**, L -gåmbal adj. 

Ull-middag s ) UXmkda ut pL, m. Lättare måltid mellan fru- 
kost och middag. 

lill-*8kraf UXskrdiw pl. -ar m. Vanlig brudkrona. 

Iill-tA Ztttön pl. obr, f. 

lin I l{m ut pl., n. = hsv. 

*lim 4 ) II Ibnb n. Får, tacka. 

*lnma 4 ) s. Ui&bu f. Får, tacka. — ha lota^om fe Imbvma 
siåiter po navro. — Lockrop: koma (1. komm) tqn, tam 
hmbuna m\n, kom! 

liarna v. lim sv. vb.tr. 1. 

limning Umntgg ut pl., f.; t ex. stola a sänder > hmmndte. 

limpa Umjm f. 

lin Un ut pl., n. — Jfr *kässla. 

lina Unu f. 

lii *bråta Umbrötu t Linbråka. 

liibride Umbrk pl. -brkdar n. Bräde på hkt man afelår lin- 
skifvorna. 

Knd lind pl. -ar f. 

linda s. Imdu l Trådesåker. 

linda v. lind sv. vb. tr. 1. 



l ) Käke har ordet niUku 'najUka' bidragit till ordets i målet 
fönmdrade form. ') Jfr Nyl. Mil Ulm f. 'lektak'. *) Sdm., 8k. 
(te 407 a), Fryksd. *) Öb., jfr Geta (Åld) UmS m. idin. Aflj. 
till fopr. lamb hav. lam oeh Co. lumb n. idm. I Norrb. lemb o. 



214 

*lindan l ) lindan n. Barnlinda. 

lindra lindar sv. vb. tr. 1. 

[lindring] *linderning 2 ) Undarpgg ut pL, £; t ex. ja„$ku 
nu frälst om ha^&ku va nq U hndaqigg. 

*lindng ingår i sm& l&ttlradug. 

lingarn liggäq ut pL, n. 

[lingon] *linga Uggu £, hälst i pL a£ hest plolga vi so mrpih 
hgguna so ha val magg kargar ful. 

lingo[n]bär Uggub&r n. 

lingo[n]ris Uggurls ut pL, n. colL 

lin-hässla Urihkttu f. Lindocka. 

lin-*knocka Ugkndfai f. Linknippe. 

lin-koppa ligkdpu i 

lin-*kränka UgkrknUu f. Bräde hvarpä man låter linknop- 
parne falla vid afslåendet 

linjal Imjél pL -ar m.; best sg. stundom Irnjdh. 

linje linja m. Ritadt streck. — Syn. *rista s. 

linne lim & lim ut pL, n. Linnetyg L -väf. 

linning limgg pL -ar m. 

*lippa 3 ) lipu f. Läpp ; trut — bom lagajtpu Barnet hän- 
ger läpp, börjar gråta. 

lippo fi. Upu f. Fiskhåf. 

lirka lirk sv. v intr. 1 : 1) = hsv. — hr k mt so myth ma 
a, ha vqlJ.o so stgrlotu. 2) Krångla; t ex. va starjtu 
teer o lvrl$ar häda dan i dftra: bråkar, nml. med låset. 

*lirpa 4 ) lirp sv. vb. intr. 1 Rumla. — Gr. § 214. 

lisa s. lisa ut pL, f. 



l ) Pyttis. *) VNyl. 3 ) Vö. lipa m. Jfr Lgr Btr. § 94. 4 
(„arg. *lepan- genom O-omljud av *lipan- u ). *) Samma bet. i 
Vörå; nrspr. ett verbom motas se. i Nyl., där det utgör afljud till 
*larpa o. *lurpa. I Na. 'hänga efter'. 



215 

lisa v. li$ sv. vb. imp. 1. 

lismare — ers. af skrymtarkåpa. 

lispund lispimd n. 

*lissa *) 8. Zfou f. Rynka, veck. 

*lis8a v. lisa sv. vb. tr. 1 Rynka, vecka. 

*Ii8gng lisu adj. Veckig, rynkig. 

list I ttgt pl. -ar f. Beslag. 

list II Ikt ut pl., £ Frans, dolns. 

lista U&tu f. 

listig U&h adj. 

lita Z# sv. vb. intr. 1 [po nan]. 

[liten] *litel 2 ) UX komp. mmdar sup. wfr?s£ adj. — l[ty t 
ex. i ordst hty lavar an. — 1%U adv. Litet. 

[liten]-aktig 3 ) *litel- UUåkU adj. Småvuxen, obetydlig. 

♦litsa *) lisu f. 1) ögla. 2) Tygremsa. 

*ljoa jfyv sv. vb. tr. 1 Ljumma, t ex. vatten. 

*ljoen 5 ) jöun adj. Ljiftn. 

ljud jiUd n. — fip jawna a tat jmd tyvrast säges till en hög- 
röstad och pratsam person. 

ljuda ers. af låta. — Jfr *b8ka H (ljuda doft). 

Iji^?* 3^k w pret jétuw sup. fåg* vb. tr. o. intr. — ha tu j\pg> 
nq ftyr säges till en som ertappas for osanning. — ha 
va jygi, ha! 



J ) nyisl. l%88Ur f. pl. BH. Uppgiftet från Kr., GK., T., Vö. 
o. Fby samt Qotl., där ordet lyder läsa f. (Rs 405 b). 2 ) Böjn.-st. 
lidr ligger till grund för ordformer i åtm. öb., Kkr., Fby (lister), Bo., 
BsU., Bo., Vä., Dl., Vb., JU.; isl. litett. 3 ) Fby. 4 ) Vö. likaså, Nyl. 
*&fe m.; lånadt från mhty. nhty. litze f. 'schnnr^fr. lice. 5 ) fcv. 
lioi adj., f. 5. kvarlefvande blott i Br. Na. j£m. Vida allmännare 
— Np„ Ksl., Norrl., Uppl., Gotl. (Bz 417 a), Fryksd. — är adj. 
*ly(en) = isl. hltfr *hliwis got. hl&vs. — GK. NVet. %m idm 
är petd&. af fsv. *lioin från en tid då l än kvarstod flor seman- 
tiskt i. 



216 

Ijngare jtUgar m. — h laukkn fi. jikgarlåyhi f. Stor^ngar^ 

okv. — iwgorfauku hum bawm gar » al gotor, Xlejk&r 

al (ruk) skolar. 
ljum — ers. af *ljoen 1. *sudeu. 
ljumske j$m$ka m. Gr. § 25, 3 a. 
ljung — ers. af *slungoris. 
Ijunga jugg sv. vb. imp. 1 Blixtra. 
ljungeld ju^gkli pl. -ar m. Blixt 
ljus s. jtäs n. — jws t gtu$ hws o lampur » irsiiytrfettf- 

Ordst 
ljus a. jths adj. 
♦ljuska? htek*) sv. vb. intr. 1 Flamma till Gr. § 60 (no. 

ljöska idm.). 
ljuslett jédht adj. 
ljusna jthsy sv. vb. intr. 1. 
ljusstake jthztåka m. 
ljns-*tande 2 ) jthstånda m. Ljusveke. 
ljnstra — ers. af *stMja II. 
ljusveke j&svhk pl. -ar m. HftUre ljus*taide. 
lo I löw pL -ar m. Felis lynx. 
k II l$w ut. pl., n. IiO på klide. 
*lo 3 ) m Ifrc ut pL, g.? Skratt; förek. blott i tis. ja & [L 

va, wJ] 50 /u/ o(v) Iqw. 
♦lock 4 ) I lök ut pl., m. Mytiskt väsende: Loke. Då man filt 

en tand skall man saga: lo^iok, jerj£u ma vmjbretan, 

90 jer ja fa tg^gulta*. 
lock II lök pl. -ar m. Härlock. 
*kck 5 ) DDE tt& pL -or m. Spindel 

*) Vö. låjspj Mx te/i, Kr. = Ped.-Pa. Jfr fi. fotstaa? *) 
ÖNjl., Bg., W., o.; jfr isi. tandre, m. \>ld\ got. tandjan 'tinda' 
hsv. fingra o. tunder (faöake). s ) Kr. Vore am» 'hlahtva, jfr 
got. Jdahjan y. V. 4 ) Hvbfj. Zi&faa Nyl. *Jocfc. — 8amma for- 
mel i Nyl. 5 ) fev. lokke ra.; Öb., EF., Nyl., Bstl., Ro., Götald 
(Rz 418 b). 



217 

lock IV lek n. Lock på karl. — loih at foptu d. v. 8. „don 
efter person" Ordspr. 

locka I lök sv. vb. tr. 1 Kalla; narra. — ka a lat h lok a 
som ma ml hop Ordspr. 

locka II lök sv. vb. tr. 1 Uppsätta håret i lockar. 

*locknät löknkt n. Spindelnät 

lod löd n. 

*loda l ) léd sv. vb. intr. 1 Springa, trafva (om häst). — gran 
ha Igda ov b skoj* fy> os. 

lod[besman] *-bisman Ifidbipsman n. Mindre besman uppta- 
gande endast några lod. 

lodbössa l^dbipm f. 

lof löv ut pl., n. Tillåtelse; frihet. 

loflig UMi adj. — ha a %nt rikht lovM h gq }<§r. 

loft löft n. 

[loft]-kammare "löftes- löfhskåmar pl. -kämbrar m. 

[loft]-svale *loftes- låfhgvåto m. 

lofva I löva sv. vb. tr. o. intr. 1 Promittere. — lova a got 
man hqH a båtar Ordspr. 

lofva II l&v sv. vb. intr. 1. — lotv up * vm, so vandar t*. 

lofvart lovart ut pl. o. g. — va a tid % lovart jf^p? 

lofvo tywa m. 

lofvera liiv&r sv. vb. intr. 1. I öfverförd bet sages ha gar o 
luverar. 

loge léwa m. 
? léy>t sv. vb. intr. o. tr. 1 Di. 

loka lékii f. 

lokomotiv litknmttiiv n. 



l ) Otrfjod häraf uppritar Hödja, qv. v. Hör hit VNjl. léypda 
r. 'stamp*, ma båt i sjögång*? Eller jfr no. löa v. 'gKde ssgte 
freon', hkt då stode för äldre *löda. 



218 

lolla s. lölu f. Sömnig, dåsig kvinna. 

*lolla v. Ibl sv. vb. intr. 1 Lätjas, slå dank. 

*lollug lölu adj. Oföretagsam, lat 

lom I — ers. af fi. kaakkuri. 

lom II löm pL -ar m. 1) Århandtag. 2) Tjockände på trä. 

Gr. § 29, 2 a. 
loma lama sv. vb. intr. 1 [ov]. 
lomhörd — ers. af tunghffrd. 
loppa lopu f. 

lort Ifat 1. Urt pL -ar m. 
lorta larl sv. vb. intr. 1. 
lort[ig] *-ug Urtu adj. 
loss 16& obojl. adj. 

lossa lösa sv. vb. tr. o. intr. 1. — lösa po byksuna Cacare. 
lossna lösn sv. vb. intr. 1. 
lost[e] lu§t ut pL, m. 
lots lös pl. -ar m. 
lotsa lös sv. vb. tr. 1. 
lois-stuga löstipgu l 
lott löt pl. -ar m. 
lotta — omskr. med kasta lott. 

♦lotte 1 ) leta m. Del, afdelning; t ex. satukt a t tri lotar. 
♦lubba 2 ) lubu f. Granriskvast 
lucka *) luku t — Syn. *täppa s. I. 
lucker lukar adj. — h'a so lukar vwjmul j<er i vomJ)y. 
luckra I hikar sv. vb. tr. 1 Göra lucker. — tu ha lukra up 

jola dm sqn ja st&t va ht&r. 
♦luckra II lukar sv. vb. intr. 1. Smeka, smickra, kela; tubb*. 

— ja fi lukar ma hanar ps^ u sq ha hu v*st * sqih. 

!) isl. hlute m. 2 ) Px., Mx., GK., Sdm. (Re 411 a). Hör 
väl ej till isl. lubba Bz 412 b lubba f. i allmh. 'tjock figur*. 3 ) 
far. Inka isl. lokci t. Med kort U äfven i Vörå o. Borgå. 



219 

ludd lud ut pL, n. 

ludda [sig] lu&jsa sv. vb. rflx. 1 = ludas sv. vb. dep. 1. — 

sko po tan vand, hur ha tron a ludast raij. 
ludd[ig] *-ug lu&u adj. 
luden ludi adj. 
luffa liif s v. vb. intr. 1. 
lufsa lufs sv. vb. intr. 1. — ja va so sfohs to ja so klart 

h&rt hur vanji lufsa d&inum snedrwuna * mosa. 
luft lukt*) ut pL, f. Gr. § 81, 3 n. 1. — hit so gowm lukt 

jcerjtn *dq. 
lufva hkwu i 
lugg % ut pl, m. 

tagg» Mg sv. vb. tr. 1. — Syn. *nacka, tufsa. 
lugn s. lugn 1. Ukn ut. pl., n. 
lugn a. lugn L liUn 2 ) adj. — » lugnast vatm gQ^t#?t fiska 

Ordspr. — Syn. nådig (om barn). 
lugna lugn 1. hän 2 ) sv. vb. tr. o. intr. 1. — sign hanar mt 

ray. Jfr *vackra. 
*luja* 3 ) lu\)a oböjl., g.? Lögn; blott i uttr. ss. ha vanulu\ja 

ha! Gr. § 59, 2. 
lukt luft 4 ) ut pl., f. — tukt (-m) luft h!a % skqp hisa m&rrp! 

Gr. § 81, 3. — Jfr fin-*hvadug. 
lukta luft 1 ) sv. vb. intr. o. tr. 1. — J&^,l u ft a ^° /***, va ha 

du (kgrt, poxpk! — Syn. *nasa. 
luktbalja luftbålju f. Okv. för en illaluktande person. 
♦lulla 5 ) Ulu f. Vagga. 
lummer — ers af *j&mna, *nickris. 



l ) No. lukt, lykt 2 ) Öb., Hvblj., EP., Nyl. 3 ) Jfr (?) Sk. 
luja v. 1joga\ I Nyl. såges ha va lula ha! *) Öb., Hybfj., EF., 
Nyl., Estl., Be., Nk., Pryksd., Norge, i.-nsy. luft 5 ) EP., Nyl.; 
allm. i Sverige (Rz 414 b). Aflj. Bo. lålo f. idm. 



220 

*luua l ) lihn sv. vb. intr. 1 [po gru] Draga öronen hakat (om 

hast, hand 1. katt). 
♦luudug 2 ) 4undu adj. i smss. motsvarar hsv. -aktig, -artad, 
lunga luggu f. 
lungsot luggsöte. ut pl., f. def. — pap man dow » luggtgta 

*hmka*) s. lighi f. Höft, ro, länd. — ja a situk t lugfama 

tanka v. lugk sv. vb. intr. 1. — Syn. *pjuika. 

♦lunna 4 ) Itinu f. Större block på väfetol. 

luns (tjock o. ovig karl 1. pojke) — se *drunt, fetfou, fetgalt, 

fetpamp, långvåm, pamp, stampgäck, *trubbel, *tram- 

mel. 
lunsa s. Unm f. — Se *dossa, *dryfta s. n, *dryuta s^ 

fet-*dymta, *fludda, *klumsa, *kluusa, *klåpa s M mera, 

pylsa, *pymla, *trulsa. 
tans[ig] *-ug Mn$u acg. — Syn. *dryutug, *fluddug, *khuu 

sug, klunsig, *pylsug, *pymlug. 
♦lunta lånt sv. vb. intr. 1 Tända på; t. ex. vd% lunt po %>- 

tuna var tda! 
*Iuntor luntor pl. t Paltor, trasor. 
luntuta fi. lunt sv. vb. intr. 1 Småspringa. 
lura Mr sv. vb intr. 1. — ha h<pr o Iturar at a. 



l ) Np., Mx., Pg., Kim., Fby; Nyl. *lyna idm. Jfr Njl. Etym. 
8. v.! 2 ) Er. NVet.; i Vb. användes -lånnåm (eg. dat. pl.) tal- 
rikt i sm», bildande adj. 1. adr. *) < *lund-ka (Gr. § 191 C 
2 a) isl. lunder f. pl., aflj. till lend sv. länd (Nn AIsl. Gr. * § 
144); lund- (1. snarare ett nrnord. lundip-) har lånats till finskan 
som har luntio 'höft 1 (jte lorikkd). 4 ) Med närlikn. bet. (Vind- 
spel för skaften i väfetol') i Uppl. (Re 415 a); f. ö. '»pak' v Wvel' 
o. s. v. = isl. hlunnr m. fcv. lunnar a. pl. I diall. stidse svagt 
finn. I bet. af VäfWock' 1. dylikt förek. ordet allm. med omlj. 
vok. > *hlyn n. l. 'hlyma f. 



221 

♦lurfvas lurvas sv. vb. dep. 1 Bli lurfvig. 

lurfv[ig] *-ug lurvu adj. — ha & so lurvu % ggu d. v. s. skäggig. 

lwjtts fi. lurym pL obr., m. Lurt 

lus hUs pL Ue (best W*a) t — ha gq^om Imui i Umiam- 

ban d. t. & ytterst långsamt 
lusa hUs sv. vb. tr. 1 [ner]. — tipjtfcatnt lw* ntfjma ma 

sihhi hon tat. 
lus[ig[ *-ug fa&£u adj. 
Ils-kam Ifkskawb pi -or m. 
lus-kusk lihskäék ut pl., m. Okv. 
lus-*nSmd Itåsnhmd adj. Anv. om en, på Un löss garaa trtf- 

vas. 
lust lust ut. pl., f. 
Instig lu$t> a<y. 
hit ZtW ut pL, f. 
lita I tet sv. vb. tr. 1 Inlägga med lut — Imt faléi U 

lita II IM sv. vb. intr. 1 Boja sig; vara lutig, — hUUs pret 
o. si|K ->et vb. dep. Luta sig* — ty^ska mt Uutis mot 
häda, déeeggrttb ha fafåar okuL — Syn. "'branta, 
*syda. 

lutfisk lihtfi§k ut pL, m. 

lut-*läcka IMkUu f. Earl hvari luten lagges vid byke. 

lutning — ers. af *vinkming. 

♦lutug 1 ) IMu adj. Böjd; krokig. 

lycka I bpbu ut pl., f. Fortuna. — ha, som hQ^fcpku, tarvar 
mt mU Ordspr. 

lycka II ♦lyckja 2 ) tyUu f. Ögla. 

lyekas hpkas sv. vb. dep. 1. 

l ) Pby NyL likaså; isl. lutr fav. luter 1. lutog(her?) Snu 
luter. 2 ) öb. flerest., EF., Pyttis, Estl., B«., Väto,, Dl.; isl. fsv. 
lykkia f. 



222 

lyck-knut l ) ItyknM pl. -ar m. Löpknut 

lycklig tykh adj. 

lyda tyd pret U}pd 1. tyd sup. tyd vb. tr. o. intr. — ha, som 

mt lydar far o mgr, far^lyd trumbu Ordspr. 
*lydas 2 ) tys pret. o. sup. tysta vb. dep. Lyssna. — lys M L 

po va ja hqr^X* sa$j ! 
lyd[ig] *-ug tydu adj. 
lyfta v. tyft sv. vb. tr. 1. — Jfr bomma, 
♦lyfta s. Ityftu f. Den inrättning i en kvarn, medels hkn den 

öfre stenen höjes ). sänkes. 
lykta tyflu*) f. Gr. § 81, 3. 
lyktas tyftas*) sv. vb. dep. 1. — to ha ggmb*l^l%pftas so 

far vb ny. — Gr. § 81, 3. 
[lymmel] *ljummel jiimA 1. jnmM 5 ) pl. -dar m. SlyngeL — 

Gr. § 74, 3. 
lysa v. tys sv. vb. intr. o. tr. 1. — sola lyst so varmt m 

d&muwjfmstn i {å}pr[åu to pra$% lyst tncU gaggu /to 

dam. — ska ja lys da, jar a so ntykt? — Syn. (i bet 

splendere) *bråna, *glia, glimma, *glisa, *glfiita, *gåla> 

*skulla. — Jfr glänsa. 
*lysa 6 ) s. tysu ut pl., f. Norrsken. [Anses vara stora böljande 

vågor i etern]. 
lysmask tysmåsk pl. -ar m. 
lysning tysntgg pl. -ar f. — Jfr naittajaiset fi. 
lyssna — ers. af lydas, 
lysta tyst sv. vb. intr. a tr. 2. — ha l\p§tarjma U gq tid. 

— lia som hpstar o mt tragg ös. — ha a mxpUip som 

ha stfukj,\p§tar Ordspr. 

l ) öb., BP., Nyl. 2 ) isl. hltfdafsk). Allm. i Sverige (Bs 400 
a); kändt f. Ö. från Na., Fby, Nyl., Dagö o. Nnckö. *) Kkr, Fby, 
Estl., GoU. *) fsv. lyfftas Sdw., Estl. 5 ) Kr. •) Med samma bet. i 
NVa., Vö., Dl. = Hyse n. Jtl. o. Hjd. (Rz 408 a), isl. tysa t 
'noget lysande' bet. 'ljusning mellan skyar 1 i BP. o. Nyl. 



223 

Iysten l$sh adj. — ha & se l\p$U at fogal häda, hun. 
♦lyta 1 ) ip sv. vb. tr. & imp. 2 Vanställa, om kroppslyte; 

t ex. ha lyt&r a, had&ian. 
lyte l$t n. 

*lytug Ipu adj. Behäftad med kroppslyte. 
låda lödu f. 

♦lådas 2 ) lödas (pret o. sup. af *låtas) vb. dep. Låtsa, 
låg Ug komp. lågar superi. West adj. 
låga löga sv. vb. intr. 1. 
låge löga m. 

låghalt låghalt 1. -hakb adj. 
lågländt lögtänt adj. 
lågsäng lögskgg pl. -ar f. Den lägre ned belägna väggfasta 

sängen (i bondehus). — Jfr högsång, 
lån lön n. — lam ska mt koma ham grotandts Ordspr. 
låna lon sv. vb. tr. 1. 
lång lägg komp. ligger superi, l&gst adj. — hq lägg figg&r 

säges om tjufska personer. — ha val^o lägg % egu 

d. v. s. flat 1. skamsen. 
♦långa lånd&u f. Fraktbåt, färja; pråm. 
långärmad låggårma oböjl. adj. 
lång-[bent] *-benad låggbhna oböjl. adj. 
långbSnk Idggbkgk pl. -ar m. — hg po laggbanUt tis. Dåsa, 

blifva efter med arbetet 
långdans läggääns pl. -ar m. — he, a mag krokar i lägg- 

dan$g> Ordspr. 
lång-*darjus 3 ) läggdårjus ut. pl., m. Långskånk, okv. 
långfinger — ers. af storflnger. 



!) isl. l$ta v. 'göra lytt 1 eg. 'göra ful' < liötr adj. 2 ) Na., 
Pby, Nyl., Nu., O. 3 ) Nyl. dårjUS m. 'skojare' (Ingå) ingår i en 
mängd sammansättningar och föres af mig i Nyl. Etym. till *dorg 
'skrap'. 



224 

lång-flake Uggflåka m. Tvålyulig kärra med lång flake. Slik 
flake, lagd öfver en stoek eller stenar, användes äfren af 
barn att gunga på. 

långfredag Idggfrldan ut pl, m. def. 

långgrund *-grundug läggrun L låggrimdu adj. — ha & so 
laggrundu V£^§lre>nåre>. 

långhalm lågghäim ut pL, in. 

långhår[ig] *-ug lägghdru adj, 

långkatkesen låg- 1. lågkatåésg m. def. 

långlett *) låggikt adj. Länglagd i anletet 

långlifvad Idggllva adj. (blott pred. o. därför oböjl.). 

lång-*låpa 2 ) lågglopu f. Lång och mager kvinnsperson. 

långnäsa Idggnksa ut pl., f. m. Okv. 

läng-[näst] *-näsad Idggnksa adj. 

långpanna låggpånu f. 

långs lågs. prep. 

långsam läggsam adj. 

långs-eft[er] Idg&at prep. & adv. 

långseft[er]-randig *-ng lågsatråndu adj. Med ränderna långs- 
efter (ej på tvären), om tyg. — Jfr tvärrandig. 

långsida IdggMu f. 

långskånk — se lång-*darjus m., lång-*låpa. 

långsark ldggswrJ$ ut pl., m. gifves vid bröllopet af sonhu- 
strun åt svärmodern. 

långskånk ') låggskbgk ut pL, m. Okv. 

långt lågt adv. — lågt ifrån Långt ifrån. Sk. Vsund. — 
Gr. § 17, 1 n. 1. 

lång-*tomt 1. -tungt Idntiint adv. Ledsamt Gr. § 110, 2 fi 
& 3. 



*) mI. langleitr; Öb., EF., VNyl., Norrl., Dl. (Rz 392 a). 
2 ) VNyl. 3 ) Np., Nyl. 



225 

lftng-tåga ldg(g)togu f. Tåga som erhålles vid linberedning. 

låignll Idggul ut pl., f. 

långvar[ig] *-ug Idggvåru adj. — • laggvarua siiukdom a vt$a 

d$(d) Ordspr. 
Ung- värn Idggvåmb ut pl., m. Okv. for en fet person. 
lång-[väga] *-vägug låggvkgu adj. 
långvägg lå$gvk(Ua 1. -> ut pl., f. def. 
långöron l ) Idgg^rur (h.) pl. t Pack, patrask. 
*låpa 2 ) ingår i sms. lång-*låpa, qv. v. 
lår I lér pl. lörar m. Ett mått 
lår II lår n. En kroppsdel. 
lårfoder lårfödar n. Kalsonger. 
lås lös n. 

låta I — ers. af *läta. 
låta II löt pret o. sup. löt vb. intr. Ljuda, t ex. ha lot so 

ila to ha galma. 
♦låtas*) lås L lös, pret o. sup. lösta vb. dep. Låtsa. -— ha 

lösta ost si ma hafåar. — los, aj^ar om ä/ — Syn. 

♦lådas. 
låt[en] *-ng ingår i sms. kär-, storlåten, 
lä s. la ut pl., g.? — ja log % 1% undi §\pja to ha starma. 
*lä 4 ) v. lå pret l&w ut sup., vb. intr. Le. 
*läa lå sv. vb. imp. 1 Vara lä; t. ex. ha laar^Jxp (1. uncU) 

land*. 
läck — ers. af *läkug. 
läck(j)a 5 ) låtåu f. Mäskekar. 
läder lédar ut pl., n. 



*) Nyl. 2 ) Po., Götald 'BJåp' (Rz 419 a). Är trol. låneord; 
jfr (?) nlty. loof 'lopp, språng 1 . 8 ) Nyl., SM-e, Pr., Sörb. *låss inf. 
4 ) isl. hléia [fsv. däremot aldrig med ä: jfr Sdw.]; Dl., Ekr, Bo., 
Rn.; i Bo. äfron lig\a — got. hlahjan. Jfr Nn AIsl. Gr. § 251, 
3. 5 ) Vö. idm.; upp. från Kveflax i bet. 'lot* (T). 

15 



226 

liderlapp Udarlåp pl. -ar m. 1) Lapp 1. flik af läder. 2) 
Vespertilio, flädermus. 

♦ligd *) l&gd pl. -ar t Dal, däld. 

Ifigg lty> best. &<&*, pl. lågar m. 

ligga % pret % 1. W sup. 2tf» l läkt vb. tr. — fy> va lag 
tit ha t\ to? — lag qv stQla Lägg stolen andan! — 
Uks pret l&ksta sup. West vb. dep. Lägga sig. — &*s w 
6v Jämka dig undan! 

lika I lék sv. vb. tr. 2 & 1 Bota. 

lika II leka pret läk sup. l&h vb. intr. Läcka. 

läkare lekar m. Hällre doktor. 

läktare l&ktar m. 

*läkug léku adj. Läck. — häda gambal boty a laku o rnktt> 
a§t vtl ja rgw ma a. 

♦lammen 2 ) låm> a<y. Sönderbråkad, matt, trött; i uttr. ss. ja 
a so larm i kropi. — Gr. § 34, 2 a. 

limna låmn 1. låm 1. Um sv. vb. 1: 1) tr. Lämna. 2) intr. 
Bli kvar 1. öfver 8 ). — ha lama ha*m Han stannade 
hemma. — ha lämna ov 1. y>v* Det blef öfver, återstod. 
— Gr. § 34, 4 a o. 43, 7. 

limpa limpur pl. t Foglighet mildhet 

lin lin n. 

lind — ers. af "lunka, ro. 

♦länga 4 ) léndåu f. 1) Planka, lutad mot en träbock och an- 
vänd vid upphalning af stock 1. sten till ett bygge. 2) 
Takved. 

längd liggd ut. pl., f. 



l ) iil. légö f.; Öb., Hvbfj., Pby, Nyl., Norrl., Dl. 2 ) iaL 
lamenn p. p. af vb. lemja 'slå'. Px. Kv. Mx. Vö. limm (med 

längro gående utjämning); = Ped.-Pu. i Np., Vb., Åm. (B« 390 b);. 
lamm Ko. Na. Denna bet. allm. i öb. liks. redan isl. lifna fsr. 
lifna limna v. *) öb., Br.; no. lengja f. 'en läng ting. 



227 

länge logg adv. — hye ha ja radas logg ray; ha m}j%y>. 

längs l&gi prep. 

längs-efter l&gsat prep. o. adv. 

längta Unt sv. vb. intr. 1. — ja lantar et t* reus jqn. 

länk lågk pl. -ar m. 

läns låns oböjl. adj. 

länsa lans. sv. vb. tr. [t ex. boty] o. intr. [unda] 1. 

länsman lénsmån 1. -mån pl. obr., m. 

*läpa l ) lépa pret o. sup. = inf. 1. l&ft vb. tr. Lapa. — 

gqmbsA katu lapar )<&ia mjtftåt Ordspr. 
läpp låjp pl. -ar m. — Jfr *lippa. 
lär lér 1. lér oböjL hjvb. 
lära s. léru ut pl., f. 
lära v. lér pret o. sup. lért vb. tr. o. intr. 
lärakt[ig] *-ng léråktu adj. 
lärare lérar m. 1) Magister. 2) Präst (allm.). 
lärarinna lérarmu f. 
lirdrai léiöm ut pL, m. 

lärd léf, ofta lért adj. (men lärd supin. alltid lérQ. 
lär[f]t lért ut pl., n. 
lärjunge lérjugg pl. -ar m. 
[lärka] *lärika 2 ) lénUu f. 
lärpojke létpdypk pl. -ar m. Lärling. 
läsa I låsa pret to sup. list vb. tr. o. intr. — läsa bart %q 

Fördrifva ondt med trolldom. — Usand 1) adj. Religiös. 

2) m. f. Pietist. — låsas ut pl., n. LäsfSrhör. 
läsa II l&s sv. vb. tr. 2 Claudere. — las otejtyspal 
läsare — se *skSrtare, skSrtetrSjsfolk. 
*lä8es-lapp l&saslåp [& -A?-] pl. -ar m. LäsesedeL 



*) Po., Px., Estl. 2 ) fsv. Irerikia f.; GK., Pby, Estl., Ra., 
Gotl. 



228 

läsffirhffr Usfxphhr n. [Nytt ord; hällre låsas]. 

läsida låmdu ut pL, f. 

läspa l&sp sv. vb. intr. 1. 

list l&&t pl. -ar m. 

*läta *) l&ta pret te* sup. Ut* 1. Mfe vb. tr. o. intr. Låta, tili- 

låta. 
läte lått pl. obn, n. Ers. vanl. af ljud. 
lätja lkt\u L l&tkju ut pL, f. — va ht\u a storJ.<er! — Syn. 

latmask bet 3. 
lätjas l&t\as sv. vb. dep. 1. — Syn. *dasa [sig], *lolla v. 

Jfr latas, 
lätt låt 2 ) adj. — Jfr *medfäldt, *moligt 
lätta v. låt 2 ) s v. vb. intr. o. imp. 1. — vadn letar up Det 

klarnar. — lie. ha leta uj) a l\U säges om en sjuk som 

blifvit bättre. 
♦lätta 3 ) s. låtu f. = *lyfta s. 
lätt-agad låtåga adj. 
lätting - se *dronat, *drägvigg, *lallus, lathund, latkrtk, 

latman, latmask, latoxe, *pjäkare; *lolla f. 
lätt-*lindug 4 ) tttlmdu adj. Medgörlig. 
lättsinnig létsini adj. 
lätt-trodd létrbi adj. Lättrogen. 
*lättvettug 5 ) låtvatu adj. Svagsint. 
läxa låksu f. 

J8da léd pret o. sup. léd vb. tr. 
*18ddra 6 ) Udru f. Ring (af vidja 1. annat) som fasthåller 

seglet vid masten. 



*) fsv. Iceta; med kort ä i Öb., EP., Nyl., Estl., Uppl., 
Gotl., SM-e, PrykBd., Sörb. (i de västev. diall. Hätta < Hasta): 
No. leta (e') R 1. Iwta. 2 ) isl. léttr adj. Utta vb. 3 ) Jfr Rz 
398 b. Py. leta u. isl. léttr adj. Utta v. *) I Vg. '?ig, snabb' 
(Rz 399 a). 5 ) Öb., Nyl., Wichterpal. °) Px., Kim., Ormsö. 



229 

löddrig — ers. af *hvadng v&du. 

*lödja l ) tyd* sv. vb. intr. 1 Trafva, om häst 

löf låv n. I sing. kollektivt, t ex. h pa bxpn ta lem n\f hbsa 

ttdti. 
löf + kassan (?) fi. lévhåsar m. Löfskära. 
lflfrifvare lévnvar m. Höststorm. Jfr isrifvare. 
löfsal lévsål pl. -ar m. [Sälls.]. 
löfskog Uvsk^g pl. -ar m. 
löftri lévtrk pl. ~trkder n. 
löfvas Z#wi$ sv. vb. dep. 1. 

*lögd *) fötad pl. -ar f. Lögn. — ha a alt bara Ibwdar o ronur. 
*lögdare titudar m. Lögnare. 
lögn — ers. af *lögd, *luja. 
leja U\fju f. — Syn. blåfeia. 
löjlig — ers. af *spektaklig. 
löjtnant ISyptnånt pl. -ar m. 
lök lék, best hpth, pl. lekar m. [Jfr Np. tik m.]. 
*löm 3 ) tixpm n. Halffän. 
*löm[m]ng 3 ) %mu a<y. Enfaldig, fänig. 
lömsk JéiwsÅ; adj. 
lön lén ut. pl., f. 
löna lén sv. vb. tr. 1. — ha Imar nit sa ti tala matr om 

liate ny, ngw a ha soyps antö som ja sav/. 
löndom blott i uttr. i-löndom, qv. v. 
*lönlig IMU adj. Lönande. — Ka mt Imlit 
lönn Un pl. -ar f. 
lönn-*gåt léggdt n. I väggen inlagd dörrkarm. 

l ) Px., Borgö. Jfr noten till *loda. 2 ) fsv. lyghp f. < *linghp 
(Onnsö lyfå G**. Bo. l\tkd f.); Mi. Ugd f., GK. Ww<£ könl. 3 ) 
ial. leyma f. 'mala viri appellatio'. Eg. bet. framgår af no. l0tna 
f. 'vaeldig, troende figur' 1. snarare af de östb. orden: Pz. Pö. Mz. 
lém o., Wwtotf adj. 'ftn, fånig'; jfr Kim. ti}pma v. 'dröja', tijpmot 
adj. 'drölig'. 



230 

lönnhalt lénhåit adv. ' 

lönnligt lénkt adv. Hemligen. 

löpa töypp L Uwp pret 2dp sup. Uipt vb. inta*. — miblUe. 
limpar ihop Mjölken blir vassle. — tyji kypar ihop Ty- 
get krymper. 

löpare-pojke léypparpdypk pl. -ar m. Springgosse. 

18pe Urpp ut pL, n. 

löpeld Uypkfå ut pL, m. — h& fa^om hyptfåu. 

löpknut — ers. af rännlycka. 

löplapp léyplåp ut pl., m. Okv. for en som mycket 'löper 
omkring 1 . 

löpmal Uyppmål pl. -ar m. En art tinea. 

löpna Wc% sv. vb. intr. 1. Gr. § 94, 4. 

lördag leda 1. Igda pl. lédågar m. — JÉdos* adv. I lördags. 

lös lés 1. %?s [sälls.] adj. — Syn. *jå»g (om mat). 

lösa U}ps L Jfo sv. vb. tr. 2. — A« l$sar hon jxpsom kan. 

lös-*bälge l ) léebkiga m. Puta under bogträen. 

löshir tyskar ut pl., n. 

löska ltf>§k sv. vb. tr. 1. — hpsk tntjfa so q^§ir a! 

lös-klafvad tysklåva p. p. & adj. Lössläpt (i alla bet, aiteå 
åfven = uppsluppen). — sko po Ude, va h a Usklava 
ny) ofar. 

löss Us n. 

lösskusk U§kusk ut pl., m. Snusker, okv. — Jfr luskufk. 

♦lös-söfd*) tysevd adj. Låttsöfd. 

lösvalk tysvålk 1. -våXk pl. -ar m. Puta 1. lös valk under beg- 
träeri (*ränkena). 

lösvecka lésviku ut pl., f. (mest def.) Tjänstelyons finvecka. 

Iö8-ör#n tysgrur (n.) pL t Pack, mobb. — Jfr långiroi. 

löt Ut pL -ar L -ar f. Betesmark. 

*) Inneh. fn. bdgr m. i dess älsta bet. 'afflidt djurskinn'. 
2 ) Sm. Fryksd. likasft. No. laussv&vd. 



231 



m åm pl. obr., IL 

madam madam (pl. -*r sälls.] f. 

^maddra 1 ) måder sv. vb. intr. 1 [ov] Färdas 1. gå långsamt. 

madrass madrds. pl. -ät m. 

magasin magasin n. 

mage mdgra m. 

■ag(e)-[gjord] *-gjorda mågcuk^lu l Bukgjord. 

*mag(e)-hof *) mågahöw ut pL, n. Måttlighet vid åtnjutande 

af mat L dryck. — so hqrjtu mt nq magahQtv h&[- 

dsr. 
mager mager adj.; böjes: migr-a -m -*. Ex. under får. — 

Syn. *krännug, *skrannug, *svångfallen, urgräfven. 
mag(e)-sjuka mdgasykku ut pL, f. — Jfr skita, *blister- 

skita, *skvirskita, sprfitt-*skita o. följ. 
mag(e)v3rk mågavérk*) ut pl., m. 
magister majisfar L madiister pl. -trär m. 
magra mdgar sv. vb. intr. 1 [abs. & m. ov], 
mahogny mdhdggnjp 1. mdhdgm ut pL, g.? — hate bph a 

ov mahogm. 
maj mäij ut pl., m. — h'& twjvakara may » w $r. 
major major pl. obr., m. 

maka maka sv. vb. tr. 1. — maka unda hade klatn! 
maka [sig] måkajsa sv. vb. rflx. 1. 
make maka pL obr., m. — ha du stt maka for? 
makt makt ut pl., f. 
makt(es)l»s 4 ) mékhsles [& -M-] adj. Kraftlös, maktlös. 



*) bo. madra 'arbeta smått R. Jfr gM-e mådda 'straffa, 
arbau'. *) QK., NVet, Vb., Frykid., Sm.; fev. maghahof no. 
magahov n. *) fs?. maghavcerker m. 4 ) Vö, Nb., Vb., SM-e, 
8k. (Be 425 a), KyL; jfr Dagö måfh§vågar idm. 



232 

mal I mål pl. -ar m.; sg. def. måli, koll. — Jfr flygmal. 
♦mal II mål m. Stenig mark; ingår i sms. sten-*mal, q v. v. 
mala I mala sv. vb. tr. o. intr. 1. 
♦mala 1 ) n måla sv. vb. intr. 1 [gv] Pallra i väg; röra sig 

långsamt 
*mala? Hl mdd*) sv. vb. intr. 1 Krypa; gå långsamt — ja 

so ha arm* mada i gros* [L < fl. ma(d)étta?] 
*malak 8 ) mah&k adj. Trött, medtagen. — ja Uandar ma so 

malqk >da ab häda h}ppas>. 
mall mål pl. -ar m. Form, modell. — mt malf}*) tis. Icke 

det ringaste, hck fmsta mt mal% häftar. 
*malla [sig] 5 ) måljsa sv. vb. rflx. 1 Passa, anstå, 'gå ihop 1 . 

— no(w) målar Jia sa an, ska w skoda. — ha mala^ 

$a mt mp otar. 
malm I malm pl. -ar m. Jämn, sandig skogsmark. 
malm II malm ut pl., m. Metall. 
malt malt 1. m<U£ ut pl., n. 
malstacken mål§tut& p. p. & adj. Maläten. 
mal-[äten] *-iten måljih 1. mrf#** p. p. & adj. 
malört målertj-a f. pl. def. 
mamma mciw ut pl., f. — mtmjmam va Jmw^frogjcrombh 

Min mamma var hemma från Kronoby. 
mamsell måm&él pl. -ar (def. -fåra) f. 
man I mån pl. manar 1. min (ish. i sms.) best m&ndra m. 
man II mån pl. -ar f. Hästman. 
man man pron. [sälls]. Omskrifves med a (vanl.), tu, <ki 1. 

fr, dfe. 
mana mdna sv. vb. tr. o. intr. I = mån sv. vb. 1. 



l ) Öb. (Fthl Vö. *mara), Ko. Jfr (t) no. mala 'flytt* lång- 
samt' R. Jfr ook en mål stfre i risan 80T 21 (Hkr). 2 ) GK., 
NVet. — Or. § 54. 9 ) öb., HtdQ. *) 8amma tis. i hela Östb. 
*) Vö., Vb., Gotl. (B« 454 b). 



233 

manehett mån/åt pl. -ar m. [Salls.]. 

manfolk månfklk 1. -fbXk ut pl., n. 

mangel måggal pl. mågglar m. — Syn. kafvel 2. 

mangelstock — ers. af kafvelstock. 

mangla mångal sv. vb. tr. 1. — Ers. vanl. af kafljA. 

manhaftig — ers. af *karlahmdug. 

manke mdgka m. 

mannagryn månagrthn 1. -gryn n. 

manskap mdn§kåp ut pl., n. 

mantal mantal n. 

mantalskommissarie måntälskonrnäfi m. def. (ut pl.). 

*mar x ) mår pl. -ar m. Grund fjärd. 

mara mara ut. pl., f. 

*marbotten mdrboty pl. -ar m. Vik som är stadd i tillgrund- 

ning. 
mar(e)-*lnbba *) mdraiubu f. Markvast 
*marig ingår i sms. *inmarig, qv. v. 
*marja? mår ju f. Färja. 
mark I mdrk pl. obr., f. Mark: a) tellus; p) pondus; y) mo- 

neta. — Syn. (i bet a) baeke. 
*mark 3 ) n märk n. Märke. 

♦märka 4 ) sv. vb. tr. 1 [tuf] Utstaka. — mark tut isvaij*. 
markatta mdrkåtu f. — tu grinar jjpsom markatti. 
marknad markna pl. mdrknar m. 
marknadsdag mdrknasda pl. -dagar m. 
marknadsgåfva mdrhnasgötm f. 



l ) isl. marr W [aog. fsv. *mar se Eqv. VI 290—291]. 
I likartad bet. som hfir ofvan förekommer ordet i öb., Vb., Ha., ög. 
('kärr, mosse' Bs 429 b), Väto ('litet träsk'), Hvbfj. o. Nyl. 2 ) Öb., 
jfr Hllbba. 3 ) isl. fsv. mark n. Desslikes Vö., Np., Vb., Dalarne. 

å ) isl. märka fsv. af-marka. Uppg. fråo GK., Px, Pöglö (Åld) o, 

Krrkslfttt (Mell. Nyl.). 



234 

marmor mårmur 1. marmor ut pL, m. 

*marra l ) mår sv. vb. intr. 1: 1) Knarra. 2) Knota. — ha 

marajsomJ[$n * trekanu Ordst 
*marr-[kvarn] *-kvärn märkv&i ut pl, f. Okv. för en gna- 

tig och kältande person. 
*marr-skafve mår§kåva L mågkåva ut pl., m. f. Okv. = 

föreg. 
mars må$ 1. mås, ut pl., m. 
[marsch] *mars måg 1. mas ut pL, m. 
[marschera > *marscha] *marsa 2 ) måg 1. mås, sv. vb. intr. 1. 
mar-nggla märuglu f. Okv. för en elak, illmarig person — 

ish. kvinna. 
marvatten mdrvåty ut pL n. — shutu faras ha h&da su- 

matl^frga » marvatm. 
*masa 8 ) masa sv. vb. intr. o. descr. 1 Långsamt göra ngt 

— ha masar o arbetar. 
masa [sig] måsajsz sv. vb. rflx. 1. 
mask I mask pL -ar m. Vermis. — ha kva^om masih * 

trät d. v. s. fattigt och eländigt — maska ropar » m *ga 

to a a huggru. — Jfr silf[ver>kred. 
mask II (persona) — ers. af skråbock. 
maska måsku f. 
maskin mdjln pL -ar m. 
maskinist må/unht 4 ) pl. -ät m. 
mask-skuren måskskur* p. p. & adj. llaskstungen. 
mask-(aten] *-iten måskjUi 1. 4b p. p. & adj. 
massa masa ut pl., f. [S^ls.]. — Jfr *bräda s., *smälta s^ 

♦kyltra s^ téru (under tohria fi.). 
mast måst pl. m&sfar f. 

l ) isl. morra v. 'mnrre, knorra 1 ; Vö., Np., Nyl. *) Uppg. 
under liknande form från BP., Nyl. o. 8kåne (Åibo). *) Allm. enl. 
Rz 433 a. 4 ) Nyl., Uppl. 



235 

näsor mdsur ut pL, m. 

mat m4t ut. pL, m. — Jfr *gruta s^ *ät(as)värk. 

mata mata sv. vb. tr. 1. — roypjt matas Rågen mognar (i 

axen). 
mat(e)bord mdtaböl n. 
materia mdhra ut pL, f.? 
mat(e)säck mätaskk 1. måskk x ) pl. -ar m. — a^ska stal mun 

at ma&aU* Ordspr. 
*mat-lagas måttågas ut pl., n. Matlagning. — hu dnjs so 

logg ma matiagas* n\p, ja handar val huggru tvo 

gaggur fal a val t% gohs. 
matmo[de]r måimör pl. obn, f. 
matros matris pl. -ar m. 
matt mät adj. — Syn. all, *lammen, *malak, utall, ut eek 

all, utfaren, ut-*knockad. 
matta mdtu f. 

mattas mätas sv. vb. dep. 1 [av]. 
mattbet mdthht ut pl., t 

Maxopita ry. mahérka ut pl., m. Ett slags (dålig) tobak. 
med ma 1. m& prep. & konj. — m&ma, måda, mé$o, månar 

Med mig, dig, sig, henne. — ma ort, ma dqn, ma* 

nota, ma soma*i, ma h&sU, ma wntan, ma vora Under 

loppet af året, dagen, natten, sommaren, hösten, vintern, 

våren 2 ). — hyenan skrivar ja ma elsjms d. v. s. vid 

eldsljus. 
medalj mtddlj pl. -ar m. 
medan medan konj. 
mede méjda m. 
*medfSldt3) måfklt (1. -H) adv. 1) Villigt 2) Lätt. 

l ) Sörb. 3 ) Samma uttryckssätt i Nyl., Estl., Ru. och i Ber- 
gens stift i Norge. 3 ) Öb. Jfr is!, fdår a. 'tjänlig' och det ny i si. 
ils. med feldi 'ntan svårighet'. 



236 

medfödd måfkj adj. 

medgffrlig — ers. af *lättlindng, möjlig passlig. 

medicin — ers. af *b9ter (pL af bot), droppar. 

medja mid\u 1. midtju pl. obr., f. — Syn. *svånge. 

■ledsols — ers. af *rättsols. 

med ♦trngment 1 ) maJbrvm&nJt adv. tis. Med pock, med våld. 
— now f% ja ha ti gq ja, ful ma tromant va a antö. 

medvind mivin(d) pl. -vindar m. 

♦medväder 2 ) m&vädar ut pl., n. Medvind: 

medömkan miipgkan ut pl., f. 

mellan mila prep. 

mellandräng miladrfyg pl. -ar m. Dräng som förrättar lät- 
tare sysslor. 

mellantak 3 ) milatåk n. Boningsrums tak. 

mellanvägg 'milavkg pl. -ar f. 

mellanåt milanot adv. 

mellerst mila§t 1. milest adj. & adv. superi. 

*memma 4 ) m&ma ut pl., f. Maträtt af vatten, rågmjöl och 
malt; kokas och stekes samt serveras (ish. vid påsktid) i 
*rifva. 
"men man konj. — Syn. *anna, *ån n. 

mena mém sv. vb. tr. o. intr. 1. — ja mam du jwwår. 

mening mfamgg pl. -ar f. — nQw va ha mammdåa U détera 
soyps, fast a sqwjvql analats. 

mera mest m&vr komp., m&§t superi, adj. o. adv. — Äa far 
ma*r fxp mmdar Ordst 

mes — se poltron. 

mesaktig — ers. af *räddflsig. 

[mes ta] dels *mesten- 5 ) måztydkds adv. 

l ) öb.» Nyl., ög., 8m. a ) Pby, Nyl., Eatl., Ro. ») Allm. i 
Finnland o. Estland. *) Allm. i Finnland; egen ti. ett lågtyskt ord. 

5 ) ty. meisteniheils ; i Nyl. stdm. = P.-P. 



237 

meta mk\t sv. vb. tr. 1. — „ha agggr vnt U smo" sa gubi 

to a muta Ordst 
metall tmtdl ut pL, m. [Sälls.]. 
meter metar pL = sg., m. [Nytt ordl. 
metkrok métfkrbk pL -ar m. 
metmask mértmå$k pl. -ar m. 
metref méatrkyv pl. -ar f. 
met-spett méatspkt n. Metspö. 
middag méda pl. m&dagar m. — ää ra&dr *n£ frm taiv t% 

madan Ordst 
middagsvard médasväl pl. obr., m. Middagsmåltid. 
midnatt omskr. med m%t 1. mat * nota. 
midsommar mé&umar 1. m&idmar ut pl, m. 
midsommarsafton m&sumasåftu ut pL, f. def. 
midsommarsdag mésumasdån ut pl., m. def. [& -,?<£-]. 
midsommars-*m8j mésiimasmh}pj ut pL, n. coll. Midsommars- 

löf (till prydnad). 
midsommarsnatt mb$umasnäta ut pl., f. def. [& -^-]. 
midt mkt 1. mit i smst w. i 1. *, m. «m/a, m. mtot o. s. v. 
mig ma pron. pers., dat & akk. sing. 
Mikaels-mässa miUtlmkz L -måaw f. (def.). 
mil mil pl. -ar m. 1. -ät n. *) 
mila w#w f. 
mild mifå adj. 
militär mMér pl. -&r m. 
miljon miljön pl. -dr m. 
miltals miltals 1. -tö£s adv. — hisaje hasn a so rada, ha 

sprtgg&r miltals » &*t bqs. 
min s. m/n n. 

pr. man f. w*n n. meX pl. tmn. Gr. § 249. 



*) ntr. äfren i Hs., Dl., Uppl., Nk., Hll. (Rz 438 a, ScJlOr 
gerström s. v.). 



238 

mindre minst mindar komp., minst superi, adj. & adv. 
*mindre-akt[ig] *-ng 1 ) mmderåkh 1. -u adj. Obetydlig till 

växten, ish. om personer. — ha va m Umrf%n, vm^, 

mmdarakha ka,^om Uqw kntw % brysh po juk. 
*minka 2 ) mågk sv. vb. intr. 1 Gå smått; om såväl folk som 

äfven t ex. om ur. — h m&gkar po Ude. — kluku 

m&gkar (po) o tidn lider. 
minnas mins pret. o. sup. minsta vb. dep. — mt mm& ja 

nktit va fjp gotur a tala fy* ma. — Syn. *hugsa. 
*minne s ) I min n. Mynning. — Jfr *4-minne. 
minne II min ut pl., n. Memoria. 
minska min§k sv. vb. tr. 1. — minskas sv. vb. dep. (intr.) 1 

[abs. 1. m. ov\. 
minnt mvniht pl. -ar m. 
*miss — se *mass. 
missionär ml/unér pl. -sr m. 
misslyckas — ers. af *olyckas. 
missne — jfr *mäss. 
misslyckas mislfpkas sv. vb. dep. 1. 
misstag miståg n. 

misstaga [sig] — ers. af *f9rhafsa [sig]. 
misstro v. — ers. af *©tro v. 
misstykt mistipkt adj. — ka valjrrip so mt&Upkt som a mt 

fi na braw frön totar. 
misstanka — se *i)lfanas. 
missunna misun sv. vb. tr. 1. 
missväxter — ers. af oår. 
mist mi§t ut. pl., m. — h'a m so stxpga m%$t mt U sfé& * 

m*n. 

l ) Ordet kändt äfven från Fby o. Ingå (VNyl.). 9 ) I 8m. 'springa 

smått 1 Rz 439 a. 3 ) fsv. mynne isl. minne (Nn AIsl. Gr. 2 § 

126), hkn senare form opp tagits i Er., Hvbfj., Ko., V. o. MNyl., 
Estl. samt Hs. o. Gotl. (msk.: Rz 448 a). 



239 

mista mi&t sv. vb. tr. 1. 

miste mist adv. — hisu gagffu tgw du m*§t, fa&t tu a so 

vis ov da. 
*mi9tning mi§tmgg ut pl., g.? Förlust; t ex. ja då* * rmst- 

mgg ma hade Ugpast, jq± 
mjuk mif/ik 1. mjtUk adj. 
mjukna mittik% 1. mjtåkg, sv. vb. intr. 1. 
[mjäka] *mjeka l ) rn^ék 1. mjék sv. vb. intr. 1 Pjollra. Tala 

med gnällande röst 
[mjäkig] *mjekug l ) miéku 1. mjéku adj. 
mjälte m%åXt 1. mj&Xt 1. -?£ 1. -It ut pl., m. 
mjärde — ers. af *kasse. 
mj*d mjéd 1. miM ut. pl., n. 
mjöl miél 1. mj&l ut pl., n. 
mjöla m$to 1. ni;<Ma sv. vb. tr. 1 : 1) Beströ med mjöl. 2) 

mjtfa om nan Damma om ngn, slå 2 ). 3) i tis. ss. t ex. 

ja^§ka m$la ot hanar Jag skall taga hämd på henne. 
mjölhvit miél- 1. mjélvlt adj. 

roj81[ig] *-ug m\Mu 1. mjMu adj. 1) = hsv. 2) Dum. 
mjölk mt^lk 1. mjélk 1. m$lk 1. mjélk ut pl., f. — Jfr 

♦briskna. Se ock *blanda s. 
mjölka — ers. af *molka. 
mjölke miélka 1. mjölka 1. -Ika ut pl, m. 
mjölkgräs m$lk- 1. mjålk- 1. mj,éXk- 1. mjélkgrks ut pl., n. 

Gul epilobium. 
mjölkhvit mjplkvlt 1. mjö?£vU 1. m$Xkv\t 1. mjélfcvlt adj. 
mjölk-kalf — ers. af mjölk-*sipp, *soppesipp. 
mjölk-*skjula m&lk- 1. nytfta- [1. -A£-] -s&wiu f. Mjölkstäfva. 
mjölk-*sipp miålk- 1. m;ö?feip [1. -A£-] pl. -ar m. Bortkle- 

madt barn, „mjölkkalf". 



l ) Nyl. 2 ) Samma bet. åtm. äfven i Pflrtom. 



240 

*mj81kug mjölka 1. m/toka 1. miélku 1. mjåtyu a<y. Besadlad 
med mjölk. 

mjölnare m%åbiar 1. mjébiar m. 

mjölvägen tn.{él- l mjélvky* m. def. kallas en under nödåren 
på 1860-talet mellan Bennäs och Jakobstad bygd chaussé, 
vid hvars utförande arbetarene till största delen betala- 
des med mjöl. 

mjfflvälling m%él- 1. mjilvalgg ut pL, f. 

mod I méd n. Smakriktning. 

mod II m£d ut pl., n. Sinnesnärvara. 

mo[de]p *modra 1 ) médru L mfrr pl. medar 1. mödrar f. 

modersprik 2 ) mbdapprok 1. mfadasprbk ut pl., n. 

mogen — ers. af blöt (om frukt), färdig 1. *gålig (om säd). 

moittia fi. möytt sv. vb. tr. 1 Klandra, tadla. 

*moligt 3 ) m$ht adv. Lätt, bekvämt — ha gar mgkt o d. v. s. 
Det går lätt. 

*molka 4 ) målk L mölk sv. vb. tr. 1 Mjölka. 

*molla 5 ) mål sv. vb. intr. 1:1) Mumla. — va mola^utar 
i sUeAzrf 2) Knota. 

moln mån n. Gr. §§ 117 o. 118. — Jfr väderrot. 

molntapp måntäp pl. -ar m. 

*moppla 6 ) miipal sv. vb. intr. 1 Tugga med svårighet. — ha 
muplar o ptar. 

mord m$<l n. [Sälls.]. 

morfader muf 1 ) ut pl., m. 



l ) Öb., EF., Nyl. Äfvenså +dottra o. *systra i flere östv. 
diall. 2 ) Gsv.; ty. muttersprache. 3 ) Vö. likalydande; Pthl. *måg- 
ligt, bkt förevaras af do. moleg = mo'gleg 'möjlig, rimlig*. Px 
mgfo adj. 'lätt'. 4 ) fsv. molka, kvarlefvande i öb., Vb., Kkr, Ko., 
ÖNyl., Na., O., Gsv., Ra., Sm., Vg., D1L, Sk. (Rz 438 a), somlig- 
städes i Norge (Härd. Jaed. Saet. ra. fl.); lat. mulgere. 5 ) Allm. i 
Öb.; fsv. no. miltta isl. muöla. fl ) Fby, Nyl.; nlty. mtimpdn. 
7 ) Likartade former » Fby o. Pyttis. 



241 

*morgen$*) mbm(t) adv. I fflorgse. Se morgon. 

morgm [Ag] w|^ w L marfil sv. vb. rfix. k — ha kom o 

sqkt ma to ja log > sanéia o mt va marna an. 
morgon möru I. ntérft L méty pl. nr<ért£0r I. måriar m. — 

>w^»i I dag morgert d. v. af. nti inrietarånde morgon. — 

ijm(ms(t) 1. ménst 1 motgse." — tjmöru I morgon. — 

gujmoru God morgon! 
morgonkvist i tfe. po 1. tnötf moru&ws^ m. def. 
morgon-*r8de m&ntre tit pL, m. Morgonrodnad. 
morgontung mörutugg adj. Morgonsonmig. Ex. under kvälls- 

sftnifig. 
[morgon]-vard *morgon9» L *morgens- mörusvål 1. mörosväl 

1. w6mud? ut pL, m. 
mormoder meiw 2 > ut pL, f. 
morot tnérA* pl. m$r$tar t 
morra miir sv. vl>. intr. 1. — hun tan murar o visarj,andra, 

a ha na arg? 
morrhir — ers. af väderkorn. 
*mormg tnåru adj. Trumpen. 
*morsa 3 ) mågu 1. må&u f. Lunsa. 
mors-bror m£?-bri>r pl. -brudar m. Morbror. 
*morsk 4 ) I mu§k 1. musk s., g.? forek. i tis. si und% m. Se 

under lugg. 
[morsk IT] *morskng må§ku L miisku adj. 
mors [syster] *systra mö§^§y§tru f. Moster. 
mortel mörfjl pl. -ilar m. 
mos tné* ut pl., n. 



*) isl. morgenn 8M-e morgen öNyl. Nu. mor* m.; Eatl. 
Éo. mém — i srns. 2 ) *mommo Fby o. Nyl. 3 ) Med samma 
bet. i Kx. Mx. Np. o. Frykad.; i Vö. 'mormoder 1 . 4 ) Urspr. väl 
•mu$&, jfr Bis 449 a se i. titta under musk (Vb. Vm. Sdm.), 

av. & no. diall. musk m. n. 'mörker'. 

16 



242 

mosse \) mosa m. 1) pl. -ar Mosse. 2) ut pl. Mossa. 
moss(e)-*)id mosalid pL -ar f. Rand L kant af en mosse. 
moss(e)-matta mösamåtu f. Matta bonden af mossa. — hd* 

byybua pa hnd o sah mosamatur i stan. 
moss(e)-*mäckra mösam&kru f. Horsgök. 
moss(e)-*toppa mösatöpu f. Mosstufva. 
mossfig] *-ug mom adj. 
mot möt prep. — alt gqr ma mqt jcer * vm^xb iQ w w * **- 

mg gas Jci<4u mm ny&daks! — Jfr åt. 
mota mot sv. vb. tr. 1. [Sälls.]. 
*motb[j]uden motbudi adj. Motbjudande, —ha & so mQtitud*, 

häda gambal fistéi, ast gutar ja pta a. 
motsols — ers. af *andsols. 
motstöt motsthpt pl. -ar m. Motslag, motgång. — ha va otar 

m nyja motst^ypt, häda fxphm^a ra\n%. 
motväder 2 ) motvkdar ut pl., n. 
mucka muk sv. vb. intr. 1. — muk ast imot nq } fxp to smal" 

(far a! 
*muckla 3 ) mukal sv. vb. intr. 1 Tugga med svårighet, ss. 

gammalt folk. 
muff muf pl. -ar m. 
mugg mug pl. -ar m. 
*mugga 4 ) mug sv. vb. intr. 1 Småtugga, mumsa. — van a 

poipih? ha sitar * dtyaroga o mugar po tmjtrgsbata. 
*muggla mtigal sv. vb. intr. 1 = foreg. 
*mule miih — i sms. bet 'moln' och är = fsv. mulin n., EstL 

mufo m. 
mulen muh adj. Ex. under kulen. 



1 ) isl. mose m. a ) fsv. motevceäher isl. mötviöre n. Ordet 

brukas äfven i Nyl., Sörb. m. fl. prov. 3 ) Måhända < *mild-k-la 
jfr isl. muöla och munnr < mudr. 4 ) Fby, Nyl., Sveald, Gotl. 
(Rz 448 a). 



243 

*mule-*[v]rånglug muhrågghi adj. Betakt med strömoln. — 

to sola, ggr up > multragglu, val a siéart, man to sola 

gar up % stegra, vql & mt na ti vader. Gr. § 200 C 

2 ?. 
*mule-*[v]rångug miiluråggu adj. = foreg. 
noll mufå ut pl., f. 
mullbänk midbkgk pL -ar m. MullfyUning kring stenfot — 

ha vql^o kalt ma vmtra om a mt hqr mulbagka. 
mnllskofvel mtilsköval pl. skövlar t — om tri mulskovla 

anto vor yvi da! 
mullvad — ers. af *vada s. 

[mulna] *m51nas l ) m6lqas sv. vb. dep. 1. — Syn. tjockna, 
mulna-måndagen miilimöndan m. def. kallas måndagen efter 

påskdagen. 
mumla mömbal sv. vb. intr. 1. — Syn. *molla, *mungla, 

*poppla, puttra, talkuttaa fi. 
mumsa — ers. af *mugga, *muggla, *mungla. 
mun mun pl. -ar m. — brihk mun Käfta. — ja kasta mjtih 

* mun po hanar tis. Jag tilltäpte munnen på henne. — 

Jfr käft. 
*mune 2 ) mona ut pl., m. Tanke, håg. 
*mune-18s mönales adj. Tanklös, håglös. 
*mungla 3 ) mhggal sv. vb. intr. 1: 1) Mumsa. 2) Mumla.— 

sttm mt tar o mtiggal häda dan! 
munhuggas munkä<ps pret. o. sup. -hugsta vb. dep. — U 

munhugsta so vadu fltiypg lägg vägar. 
mun-stinn munstm adj. Styfmunt, om häst 
munk mugk pl. -ar m. — w ska a sknft sa fip mugka to a 

hqrjprasfra? Ordst. 



*) Strömfors i ÖNyl.; jfr Wichtp. m&fitSfa idm. a ) got. muns 
id. munr m. 3 ) No. O. Rg. i Estl. 



244 



»tycke munstfpk n. 
mos~*vik l ) munmk pL -ar m. Mungipa. 
munter mimtar adj. [Sålte.]. 
muntergök — ers. af spelorre, *urtackel 
muntra miintar sv. vb. tr. 1. — tmmiar up da, pösa man, * 

moru ska du lapas Ordspr. 
muntraktiom muntra/ån ut pk, m. 
mun[vig] *-veg munvig adj. 
mur fmfor pl. -or m. — tyst som mmy,! 
mura miår sv. vb. tr. 1. 
murare mihrar m. 
murbruk mUcrbrthk ut pl., n. 
murke* tmtrffy adj. 
murkna tniirA^ sv. vb. intr. 1. — ha a na to tufad? jwd ska 

most murkij i jqU säges till en som skriker högt eller 

sjunger öfverljudt 1. falskt 
murmästare mtårmkstar nt 
musik musik ut pl., m. 
musikant mustkänt pl. -&r m. 
musslin muslin ut pl., n. 
mustasch munstäfar 2 ) pl. t Gr. § 218. 
mutter — ers. af kärrslutning, 
mycket mfyUi 1. mjpfihp adv. — tmr mrpfh a, Pd ska wiä*t w 

lagas Ordspr. 
mygg mljpg n. - tamt* mxpclzi hUs so t kvafå. 
m ygg a — ers. af kränk, 
mylla s. mtylu ut pl, f. 



l ) Vö. munvXkan n. Målets ~v[k torde bero på kontamina- 
tion mellan fspr. Vik n. (veck) och Vik (vik): jfr ial. munnvik n. 
pl. 'ranngipa' gentemot Br. SM-e Nk. munnvik f. idm. (Re 448 a). 
2 ) Med inskjutet 71 (från mun) trol. tfiml. allm.; åtm. i öb., EF., 
Nyl., Uppl., Gotl., Smal., Sörb. 



245 

Bylte v. rnfyl sv. vb. tr. o. intr. 1. — w^gkn m\pl po ptp- 
runa idq, tagkt w. 

'"aylte 1 ) v. mTJplt 1. mxpit sv. vb. tr. 1 [*Aap] Omkasta, äten 
ordning hopfösa. 

*mylte s. rnfyltu 1. m^itu f. Bylte. 

myndig mtynd* adj. 

■ymning — ers. af *minne. 

mynt m^pnt n. 

myr m^r pl. -ar m. — myroga Ortn. 

[myra] *mflr 2 ) *m5ra 8 ) nukuru i = mmur pl. -ar m. — Jfr 
ettergadd, *ettergadda, *flågm8r, pissmyra. 

[myp]-steck *mftr- méuitfcé pl. -ar m. 

myrten ww*£& ut pl., m. 

*myg8ja 4 ) mijpsh 1. w#/i pret o. sup. mtpfa vb. tr. Dikta bus- 
vägg med mossa. 

*myttas *) m^pias sv. vb. dep. 1 Suras, vara butter ooh tvär. 
prxptskopi 8*tar^,t<$r o mytos. 

*myttug 5 ) mtytu adj. Trumpen, butter, tvär. — vi a ty) ftp- 
jamna söte mxptu o arg? 

må I mö sv. vb. intr. 3. — hufas m&r^fa **¥>•' — ha a so 
a kawjfao ti tis., anv. om ngt obehagligt 1. motbju- 
dande (om ngt synligt 1. hördt 1. annars erfaret). 

flå II mo frågeord: Månne. — mo h&? 

*måd 6 ) 1. *modd mod ut. pl, n. Smolk, affall. 

*) Jfr Nyl. *midta (Ksl.) < nlt<y. multen idm. 2 ) isl. mourr 
fsv. mar (Sdw.) m., kvarlefvande i öb., Fryksd. o. Sörb. 3 ) Dl., 
BF., Ny]., Estl., Ra.; förutsätter ett — säkerligen en gång befint- 
ligt — fn. *m0yra f. 4 ) öb., EF., Nyl. (ej västra, där man säger 
mdsastét *moss(e)-stöta), Estl., Uppl., sam., Nk. t Sm., Dl., Vb., 
Nb. (Bz 445 b); i Norge mysjd, fn. *mysia. b ) Utan omljnd, d. 
v. *. *mitt-, i Vö., Nyl., Dl., Sörb., f. ö. mångenstädes i Sverige 
(Re 449 b). Urspr» öfrer tyskan in kommen romanisk ordstam (Buggi 
i Nn Dalmv 128—129). 6 ) isl. moö n.; Åm., Hs., Dl., Uppl. (Re 
451 b). 



246 

*mada 1. ^modda 1 ) möda sv. vb. intr. 1 Vandra i djup snö 

1. gytja L a. d. 
*mådug 2 ) L *moddng mödu adj. Smolkig, grynig. — häda 

smtyi a so modtit 
måfå förek. i uttr. po möfo. Gr. § 11, 2. 
måg mög pl. -ar m. 
maka moka sv. vb. tr. 1. — w fi häda vmtan bara moka 

snqn unda fxpn dftra. 
måkare mökar m. Stor slägga. 

mål mål n. (i alla det hsv. ordets bet — sälls. dock = än- 
damål). — haj^u vnt mal i mun nrp, frolbxptu! 
måla mål pret o. sup. måla vb. tr. — mal vnt fqmjpo vadzi, 

ha kombar ful obudi Ordspr. 
målare målar m. 

*målarska mölapku 1. mölasku f. Målarehustru. 
målborste målbågfa 1. -bösta m. Målarepensel. 
målföre — ers. af ljud. 
*målig 3 ) moli adj. Liten, obetydlig. — ost va ha ny nq ti 

tala om, ha a so smot o moh. 
målning målqigg pl. -ar f. 1) Färg. 2) Tafla, bild. 
måltidstimme — ers. af *ätande-tid. 
mån s. mön ut pL, m. — Jfr prutmån. 
mån a. mön adj. — ha a so mon om ha§ta sin, so di va^a 

far hqvra ti pta. 
månad möna A ) pl. mönar m. 
månadsrening — ers. af *ruckuga-veckan. 
måndag möndå 1. mönda pl. måndagar m. — möndast 1. ijmön- 

dast adv. I måndags. 

l ) Fby, Po., Ksl.— No. modda 'rota i hö 1. dyl.' (?). a ) Öb.; 
fel. moöugr. 3 ) Af fn. mole m. 'smala' n.; Sörb. mtde ro. SM-e mcle 
n. ÖNyl. molas v. 'söndersmula sig 1 . 4 ) Dial.rformen kunde lika 
väl representera *måne, ty äfven i fev. har mani m. bet. af 'må- 
nad' (Sdw.). 



247 

mine måna 1. mån ut pl., m. 

ming[en] *) mdgg oböjl. adj.; konstr. med plur. (Gr. §§ 245 
o. 253, 16). magg ha&tar ha du sthla * vmtar? 

mingfald[ig] *-ug mdggfåfåu adj. 

mangfålla 2 ) mdggfåfåu pl. obr., f. Bladmagen hos nötkrea- 
tur. 

mingtärgad måggfårga oböjl. adj. 

*mingledes 3 ) mdgglhs adv. På mångahanda sätt 

månljus mönphst adv. 

min[sken] *-skin mönstéln ut. pl, n. 

minskifte mönfift n. — Syn. kvartersskifte. 

min-*tungel måntuggal ut pl., n. Nytändning, nymåne. 

*mira 4 ) I mara sv. vb. tr. 1 [sondajno] Krossa. 

*mira 5 ) II mara sv. vb. descr. 1 Smått göra ngt; t ex. ha 
morar o gar. — ha morar o vcerkar. — ha morar o 
ramar. — vatm morar o kokar * grytxt. 

*miras möras sv. vb. dep. 1 [sandar] Smula sig. 

mird måtf. pl. -ar m. 

*mårug 8 ) möru adj. Smulig. — snm a so moru o is% a so 

mås mös pl. -ar m. 

miste mö$t sv. vb. intr. 1. — Ers. vanl. af *gitta, *mitta 

II, varda, 
mitt möt n. — fe gambal motta o viktra dogar mt na tno* w 

VM- 
mittå I möt sv. vb. tr. o. intr. 1. 



*) fsv. mang (exx. 8dw II 17 a); *mång i Öb., Ko. & Hsk., 
Nyl., Estl., Bn„ Fryked. o Norge (Aasen). *) hs?. enl. Wenström- 
Jburmng. 8 ) fuv. mangaledhis, no. mangeleis 1. mangleides. 
Uppg. från öb. t Pg. o. Nyl. 4 ) Öb. likaså; Vm. mara Nk. Sdm. 
mera (Ra 444 b), isl. mor n. 'smolk'. 5 ) Öb., Pby. Jfr Rz 430 
b o. 431 a. e ) Sdm. 



248 

♦måtta 1 ) II möt sv. vb. intr. 1 Måste, nödgas.'— ja^&kum$t 
ga bd*. — ;a mota so datera a. 

*mäcker-bäfls 2 ) mék*fbki pi -or m. 1) Enkel beckasin, hors- 
gök. 2) Okv. for en som skrattar mycket 

*mäekra g. mékru f. Horsgök; i sms. mw»e(e)-*»t 

*mäckra 3 ) v. mékar sv. vb. intr. 1: 1) Braka. — fora mak- 
rar > haga. 2) Skratta ftilt 3) Sladdra. 

mäjeri mkyarl a. [Nytt ord] 

mäjsel m&bsil pl. métsdar m. — Jfr *sWlp. 

mäkta makt sv. vb. intr. 1 [abs. L ma nq\ [Salls.] 

mäkäistä fi. maka sv. vb. intr. 1 Slå tunnband (lek). 
måkabånd n. Tunnband (leks.). 

mald m&få ut pL, m. 

mälta m&Xi 1. mät sv. vb. tr. o. intr. 1. 

mängd — ers. af *brass, *smälta s. — Jfr h«p, Mg. 

människa m&n&iéu f. I sg. äfven m&msk f. f t ex. Ka wn w 
mamsk som koyibar^lag& vay*. tiqw a ha. tmjpcMt am w 
[o: duglig, ordentlig] manisk. 

mänsklig mån&kh adj. Människovänlig. 

*mära*) m^r sv. vb. intr. 1 Årna; föresätta sig. — fa mara 
fara U Uxprfåu, man ha vql o&t ov. 

märg mézg ut. pl., m. — ha ek* <femum mcezg o b&*n. 

märka mérj$ sv. vb. tr. o. intr. 2. 

märke mérk n. 

märkvärdig mterkvétfy adj. 

märla I m&lu f. Krämpa; byska. 

märla II (gammarus) — se grnndskorf, *spinekäring. 

märr mét pL -ar f. 



l ) Vö., Ko., Hsk., N*., Qw.; isl. måtta p?et, *) Öb. — af 
fitfj. 3 ) V0., Vb., JU., Selm. (Rz 45J b), Kal, ÖWyl., FiyW., 
Norge; i tyska di all. meckern. *) Öb. Månne af fi. määrtit$ i4mf 



249 

märr(e)-fttta mérafitu f. i ordst van sku fhpgu vara om mt 

* mcerafttti! 
märr(e)-kolf l ) mérakåiv 1. Jcårv pL -ar m. Trollslända. 
mäsk *nä*& ut pl. f m. — Jfr *läcka. 
*mäske [kollekt, till mask] ingår i sms. *illmäske, qv. v. 
*mäså*) <mås wt pL, g.? Missne; ingår i smss. alf(?)- a Slf- 

*uäss. 
mässa s. m&u f. — I namn på hälgdagar äfven -mås- 
vässa v. måi sv. vb. tr. o. intr. 1. 
mässhake m&tfiåka m. 

mässing m&stgg ut pl., m. — Jfr *skrafvelmässing. 
mässling måUigg ut. pl., m. 
mästare må&tar m. — ha a mt so goi, ska m&itan^trow 

Ordst 
mäta m&t sv. vb. tr. 2. 
mätt m&t adj. — gm fe lov fxp lita o nat; mt a ja hitggru 

o mt a ja mat Ordst — Jfr *fagermätt 
mätta m&t sv. vb. tr. 1. 
mö — ers. af flicka L jungfru* 
möbel mtiibal 1. mébal n. 
möda médu ut pL, f. 
mödom médöm ut pL, m. 
mödosam médusåm adj. 
mögel méiul*) ut pL, n. 
mögla 3 ) mmkts sv. vb. dep. 1. 
»•glfig] *-ug méwlu*) adj. 



l ) kolf förekommer här i sin älsta bet. af 'pil' (i si. kolfr m.), 
krtrfor insekten äfren k*Nas mérapil NK. m. 2 ) Kv. m&si n., 
Uppl. mä** m. (Bz 456 a); altså trol. ej *miss. 3 ) Mod -^a- 
likaeå i kela öfrtga svenska öb. samt i Brandö (Åbo län) o. Par- 



250 

möhkiä fi. nubtuku ut pL, m. f. Icke händig person, okv. 

métukus ut pl., m. Okv. = foreg. 

ménuku adj. Tölpaktig; icke händig. 

métuk sv. vb. intr. 1 Mumla. — ha mbuikar L 
mtyukar upo. 
*m»j l ) méyj ut pL, n. coll. Löf hvarmed man *m»jar. 
*möja 2 ) méypj sv. vb. tr. 1 Pryda med löt, t ex. vid mid- 
sommar. 
möjlig méypk 1. méyph adj. 1) = hsv. 2) Medgörlig 3 ). 
*m»jl»f méjpjUv ut pl., n: coll. Löf anv. till att *möja med 
mölja méiju ut pl., f. 
mönster måmtar n. — Syn. mall. 
mör mér adj. 
mörda mé<} sv. vb. tr. 1. 
mördare m^ar m. 
mörk mark adj. 
mörkblå mérkblö adj. 
mörker mårkar ut pl., n. 
mörklett mérklkt adj. 
mörkna mårky sv. vb. intr. 1. 
mörkrädd m&rhrki adj. 
mörkröd mårkrgd adj. 
mörna méti sv. vb. intr. 1. 
mört mérf pl. -£r m. 
möss mos n. 

mössa mtysu f. — Jfr *piltnicka. 
möss-skärm mésUmrm pl. -ar m. 



l ) Hvbfj. *möjor f. pl., Nyl. *major l. major f. pl., Hll. 

Sk. maj m. Från mhty. mei eg. 'månaden maj' (Sdw II 78 a). 
2 ) fsv. nueia från mhty. meien (Sdw II 78 a); ordet anv. vidare i 
Nyl., Sk., Bil., Blek. (Bz 425 a). 3 ) Bet. 2 också i Nyland. 



251 

mffss-ärter m&scertar (f.) pl. t. 

mttta m$t sv. vb. tr. 2. — m$tis pret. o. sup. -*st vb. dep. 

n ån ut pl., il. 

naakkn fi. ndku f. Gris. An v. ock som lockord till svin: 

ndkuj nålarna l 
naarannappi fi. ndranåp pl. -ar m. Vagel på ögonlocket. 
nabbe nåba m. Udde. 
*nacka ndk sv. vb. tr. 1 Lugga. — ja^ska nak da i hon 

om du mt lydar! 
nacke nåka m. — to a % naka o kast a % baka!\ 
nack-*gräf nåkgrkv pL obr., f. Nackgrop. 
*nackskarf *) näkskårv ut. pl., m. Nacke. — tiga^tfu mt so 

tar ja da * nakskarm. 
Haf — ers. af *snaf. 

*nafva 2 ) ndva sv. vb. intr. 1 [om na] Fingra. 
aafvare nävar m. 

*nafve 3 ) ndva m. Näfve. Gr. § 16, 3. 
*nafve-krysta 4 ) ndvakrystu f. Smakbit af ost åt barn. 
nagel ndgal pL naglar m. 
nagelband ndgalbånd n. 
nagelbänk ndgalbkgk pl. -ar m. 
*nagelilska ndgaVwku ut pl., f. Sårnad uppkommen genom 

skrapande med naglarna. 
*nagelspärra 5 ) ndgalgprnru ut pl, f. Liten lös skinnflik vid 

nagelbandet 



*) Uppg. äfven från Kr. o. Nyl. 2 ) Öb., Dl. — *näfva nästan 
allm. i Sverige enl. Bz 478 a. 3 ) GK., Np., Hvbfj., Ko. & Hsk., 
Na. f Nyl., VlÄlfd., stallvis i Norge. 4 ) Kr. lika, jfr *08ikrysta f. 
idra. 5 ) Öb., ÖNyl. 



252 

*nageltorn någaltbti pl -ar m. Spikstad. 

Inagg] *nagga l ) ndgu l Brödnagg. 

nagga näg sv. vb. tr. 1. 

nagghål någkkl n. [» nybaka br%i). 

*nagla 2 ) nd^a? sv. vb. intr. 1 [om nq\ Fingra. — bart nia 
figgr* o nagal mt om hade, a&t a lia fxp ta! 

naittajaiset fi. ndttajas pL obr., n. Lysningskalas. 

[naken] *näken 3 ) nifo adj. Gr. § 34, 2 «. 

nalle nål 1. nåh pL nålar m. Björn, skämts. 

namn namn 1. nåm n. 

namne — ers. af kaimas fi. 

namnlös näijdqs adj. — nåmlQsfiggn*) n. def. Fingret mel- 
lan lång- och lillfingren. 

namnsdag ndm&dg pL -dagar m. 

nappa näp sv. vb. tr. o. intr. 1. 

nair — ers. af *snåt, *göfle. 

nappa när sv. vb. tr. 1. — näras sv. vb. dep. 1 Småljuga. 

*narring 5 ) nängg ut pL, m. Narri, gyckel. — tu hqr^tuki 
nojps o nanncfh f\p da. — hu a so hqgf&lu so ha a 
natmdåi bart d. v. s. så det inte är skämt — no(tv) 
va]&ajwnnd& bart säges om barn. — Jfr *spea. 

*nasa 6 ) näsa sv. vb. intr. 1 [po nq] Lukta på. 

[nasse] *nassa näsu f. Gris. An v. som lockord till grisar: 
näsuna, nåsnna, så! 

nate nåta ut pL, m. Abborrgräs, potamogeton. 

natt nät pl. nitar (def. nétre) f. 

natt-*fliga nåtflugtt f. Okv. for en kvinnsperson som löper 
ute om nätterna. 



x ) Vö. 2 ) Vö. med senare bet. 'snatta'. 3 ) Med omljadd vokal 
sporadiskt redan i fov. ntefcin Sdw och f. ö. åtm. i Öb. o Ekr. *) 
Fby. Nyl., D. f Gsv., M Fryksd.; En. némlus f., af *nemn-lan8 f., 
jfr fev. naemni isl. nefne n. 'namn 1 , [te < $U p. gr. af tonlösket]. 
5 ) Jfr Wp. *narrling f. 'skämt'. 6 ) öb., Ko. <fe Hsk., Norge *nasa; 
NÅngm. nassjä. 



253 

nattgammal nåtgämbal L -§ambal ad}. 

nattkvarter nMkvartér ut pL, n. 

nattvaka nåtvåku f. Nattvakten turdus musens. 

nattvard nätvå^, def. -a, ut pl., f. 

nattvardsfolk nåtvgfeföXJc 1. -/äta ut pl., n. (coll.) NaAt- 

vardsgåster. 
matvrlig — se tefraade» 2. 
nedanför, -e nidafip 1. nidafipn adv. o. prep. 
neder nédar 1. nér komp. wédra superi niAtw^ adv. 1) Ned, 

ner. 2) Nere. 
nederdel l ) nédafåd pl. -ar m. 1) Underdel i allmh. 2) Un- 
derdel på fruntimmers linnetyg. 
nederifrin nifonfrdn adv. 
[nederst] * mr é * m é*) nédrasé adv. superi. — ha hgar <A\ 

nadrast t i&$bn. 
nedertill n&datil adv. Gr. § 202 D 1 å* 
nedlåten — ers. af gemen. 
*nedorna 3 ) niduna pl. t def. Nedan. s — ha a nuluna 8mrt 

ofar. 
nedslagen — ers. af *alamodig. 
»ej n&bjj med eftertryck na- 1. nék adv. 
*nejas nkbjas ut pl., n. (eg. inf. pass.) Vägran. — va a ha 

fxp nayas! 
nek — era af kärfve. 
neka nåik sv. vfo. tr. o. inta*. 1. 
ner-eft[er] n&rat prep. Nedefter, utefter, nedfor. 
neråt nérdt adv.. nerot prep. 
ni m 1. ni, akk. adar 1. *r pron. — ni krakar er po ripdzi 

o ptar^iåyt* tuta bre säges till den som ^iar" en. 
meka nik sv. vb. intr. 1. 



x ) Ifed bet. 2 äflren i Sm;, Dia., Fryksd., 8k. 2 ) Vö. 3 ) isl. 
niéar f«v. nij5ar f. pl.; GE. = P.-P. 



254 

♦nickris 1 ) nikris ut pL, n. Lummer. 

*nickug(?)-pinne nikuphj ut pl, m. Okv. för en skvaller- 
förare. — mkicpm Uqppar tut o jn$ar m. 

nidsk nisk L nisk adj. 

nie nfp n. card. 

niemans-kraft 2 ) nljimanskräft ut pl, f. Sensalva. 

niga nig pret n&# sup, nidåt 1. w*#> vb. intr. — Heter äfven 
skämts, döp pUsi. 

nionde nijund n. ord. 

niondedel nijundkd pl. -ar m. 

nisch nits pl. -ar m. 

*nist 3 ) nist ut pl, n. Vägkost [Sälls.]. 

*nista 3 ) nist sv. vb. tr. 1 Förse bortresande med vagkost 

*nistnings-kost 4 ) nbmigsköst ut pL, m. Matsäckskost 

nit — ers. af *nåde. 

nita — ers. af nåda, *via. 

nittio niU n. card. 

nittionde nltmnd (1. -yttnä) n. ord. 

nitton nitu n. card. — dra du nitu mil(ar) w * halv*k! tis, 

nittonde nitund n. ord. 

njugg niurj adj. forek. blott i det från hsv. lånade tis. ma, 
nmyan nqd. 

[njure] *mjure miiUra m. 

[njuta] *mjuta m\M pret miéuit sup. mmU vb. intr. & tr. 

[nock] *nocke nöka m. Hake på rockhufvudet 

nog nåw, obeton. nu, adv. Qvidem. 



l ) Jfr Fries Växtn. nicht(?) 2 ) Öb., Nyl.; kallas pi samma 
sätt i finskan. 3 ) isl. neste 1. nest n., nista fnesiia) ▼., fs*. 

ncest n. Det vore därför bättre att uppföra 7 — 8 sa. näst-, hkn 
stam brukas i Öb., Nb., Vb. t Åm., Jtl., Uppl., Vm., Vb.; nist i 
NVa., Dl. (v.), Uppl. 4 ) Hv. Kr. idm.; fsv. TUestning f. 'reskost'. 



255 

noga a. noga oböjl. adj. & adv. — ha a so rigga yml arb&tti. 

— Syn. (ss. adv.) *hnlligt, *hnlleligt. 
♦noga 1 ) v. n$w sv. vb. intr. 1 Racka till, vara nog. — mt 

ngwar ha nq. 
nojs nöyps ut pl., n. — tu hgr^tufo noyps o narmd&t f\p da% 
nojsa nöxps sv. vb. intr. 1. 
*nojsta 2 ) nbxpst sv. vb. intr. 1 Nojsa, väsnas. 
noll nål pl.? g.? — En „räkning" vid lek lyder: *ka, pika 

ntp nol, kati} sat po kuncfets galv; räknar vi rot so 

blir & taiv. 
nolo fi. nål n. har ss. senare led i smss. nedsättande betydelse* 

nölu adj. Tafatt 
nolla nölu f. 
*noppra *) nopnir pl. t Noppor. — ha tu sit so my>U> nop* 

rur ha a po hatz typ. 
*nopprng 4 ) nöpru adj. Noppig. 
nord n6([ ut pl., m. — Jia a so muh * nQ^L %vt typja, v* 

/i^farw o ra#n. 
nordan néla ut pL, m. — ngla gar hawn U kvafåi Ordst — 

haj%u rnt nola undi nosa so du kamjblqs? Ordst — 

nola a kafå vadan a blosar Ordspr. 
nordanväder n^lavkdar ut pl, n. 
nordlig nh$]% adj. 
nordväst nétfvk&t ut pL, m. — Vanl. är västnordan. 



*) Np., Pg. Jfr ty. genugen idm. Annan bet. har vb. i 
Vö. 'skada o. Kr. 'fattag, felas'. Se Fthl Vö. s. v.! Om dessa 
ord höra hit, så fir bet. natarl. senare; men de kanna äfven jämfö- 
ras med lat. nocere*). •— 1 finskan brakas ett analogt med Ped.- 
ordet bildadt verb kytlästyä 'vara nog'. 2 ) Pörtom. 8 ) Sörb. 4 ) 
Sörb. 



•) Biler kske hsv. *nofva 'skada; fattas' jfr no. nauva v. 
^besvsre, angribe, vsere til skade eller nleilighed'. 



256 

nordöst nviket ut pL, m. — VanL är Itetiaréft». 

norreft[er] nårkt adr. Norrut 

norrsken — ers. af *ly«* a. 

nors någ *• ^3 P 1 - ~ ar m - 

nos n£s pl. -or ni. 

nosa v. — ers. af *nasa, *snasa, *snåta. 

*nossa l ) nö& sv. vb. intr. 1 Väsnas, regera. — oyj (tyj va fr* 

bena nosar jter % kantan ! — Uttalas stundom någ. 
not n& pL -ar f. Ett fiskeredskap, 
not + pera fi. nåtpara pl. -ar m. f. Notkil. 
notrep nåtrhp n. Rep medels likt noten halas i land. 
november nu&mbar ut pl., m. 
nu ntUw 1. ntU 1. (obet) nu adv. 
näbb rm£ p. -ar m. 
nucka rmfca f. Gammal käring. 
nuhku fi. nöka sv. vb. intr. 1 Dröja, söla. — ha nekar w 

Han går långsamt 
nuhrata fi. néra sv. vb. intr. 1 Dröja, söla. — mt hqrja tid 
ma tukade noran. — ha norar bara upo & 
afåar val a na. 
nöru adj. Oföretagsam. 
nurkku fi. nurku f. Vrå. 

nurka adj. Tafatt. 
nuttu fi. nétor pl. t Sämre klädesplagg. 
ny s. n^ ut. pl., n. — a^ska khp hon ^ nyji. 
ny a. n$ adj. — nyt ov okas Nyråg. 
U) bakad njjbåka adj. 
nyck — se *ilg*ng. 
nyckel ntyUil pl. -tlar m. 



*) Vö. Px. Na. 'syssla, bestyra'. Hör no. nössa 'foi-lyste* 
« *not-8a) hit? 



257 

nyckelben — ers. af *krag(e)-ben. 

nyckfall — se *ilgångig. 

nyfiken nyfiUi adj. — Jfr *ill-ut. 

nyhet njfheat f. — ja h$^§o magg nyJieqtar ot da. 

Nykarleby ntfkårbxp L -6» ortn. 

nykter nty&tar actf. 

nymåne npnhna ut pl., m. — Nytt ord, vank ers. af ny 

subst L mån-*tungel. 
[nypon] *nypa nypu t 
nypo[n]bnske nypubö$ka m. 
nyråg — se under ny adj. 
nysa — ers. af prusta. 
nyss nys. adv. 

nyss-*bffrjnad nfabiprna adj. Nyss börjad. 
nyss-dags nysdähs adv. Nyss. 
nysta n#$t sv. vb. tr. 1. 
nystan n$&tan(d) n. — Syn. *knocka s. I, *knyppla, 

*tulla s. 
nystbark ny&titårb pl. -ar m. Bark 1. styft papper, på hkt 

tråd 1. garn uppnystas. 
nystfot nip&tfbt pl. -fiftar m. 
nystkors n#>&tkå$ L -Ädg n. Nystfot. 
nyter n$ter adj. 

nytja wjpU pret o. sup. ntytya 1. mpUja vb. tr. 
nytjarad ntftéira L nytéhra adj. — hu a fqgar o gran som 

granås gnnda to hu va nyUvra Ordst. 
nytta s. ntptu ut pk, f. 
♦nytta *) v. nijpt sv. vb. intr. 1 Gagna. — mt nyta ha nq, 

a$t ve$ )a huj[u kund sa%j so. 



*) isl. fsv. ntfta. *nytta t. Öb. EF. Nyk Fryksd. Sörb.; no. 
nytta da. nytte idm. 



17 



258 

nytt[ig] *-ug nfytu adj. 

♦nyvälla 1 ) nj/vkfåu ut pL, £ Gräs uppvuxet efter slåttern. 

nyår n^ar ut pL, n. 

nyirsafto[n] ntfjofåftu ut pL, m. (vanl. def.). 

nyårsdag nyjagtfå pl. obr., m. 

nyårsnatt njijapiåt ut pL, f. 

nyårs-stSp ntfo&gttypp n. Uppsmålt tenn 1. bly som hålles i 
vatten och af hvars form man vill sluta sig till sina 
öden under det nya året Bruket kommer till använd- 
ning under nyårskvällen eller på aftonen före tretton- 
dagen. 

nå v. I nå sv. vb. tr. 1 Nå; erhålla. — tq to du far o tak 
to du nar Ordspr. 

*nå 2 ) v. II nå sv. vb. intar. 1 Hafva tid till ngt — ja nar 
mt ma hade potos* ntuw. 

nå p. no 1. nö interj. — no int Nej {eftertryckligt). 

nåd nöd ut pl., f. 

nåda nöda sv. vb. tr. 1 Nita. 

*nåde 8 ) s. nöda m. Nitnagel. 

nåde v. i uttr. gujnöd*. — gu ngéh fyp ta, du a ju snotu. 

nådig nåd* adj. 1) = hsv. 2) Lugn, stilla (ish. om barn *). 

någon nån f. nån n. nå 1. na pl. nå, abs. n£r 5 ). Gr. § 253, 1. 
— nq fxp nq o a&t fyr a&t Ordspr. — nar m far 
anta. — na 80 nar 1. na so nära tis. I det närmaste, 
nästan. — mt a ha na gt tis. Det är likgiltigt — mt 
a ha na gt fxp ma; mt a ha na qt hukh gv dj$m sow^ 
far. 



*) Öb., Hvbfj., Nyt.; *nyvtitte n. Sveald enl. Rz 829 a o. 
Sörb. enl. Nilen. 2 ) Med samma bet. i Np. t SM-e, Ög„ VI., Sk. 
(Rz 458 a). 3 ) Vö. *) Redan fsv. nåpugher isl. npdolegr med 
denna bet. 2. 5 ) Stammen na- i Öb., Vb., Kkr., Hsk., Na. o. 
delvis i Nyland. 



259 

*någon-del ndndkd pron. Någondera. Gr. § 97, 3 «. 

någonsin nän&y adv. 

någonstans nånstans, adv. 

*någon-tiden näntn *) L nånb adv. Någonsin. 

någonting némtlgg pron. 

*någor-ledes n$k}s adv. Någorlunda. 

någorlunda n&unda adv. — ngu; va ha, natunda mtö, mt 

kan a klaga f\p hå. 
*någors-handa 2 ) nisånd 1. näsand obdjl. pron. Något. — no, 

hå va ndsånd Nå, det var märkvärdigt! = no, inan h& 

va njp nas and! 
*något-handa nähånda obojl. pron. Något som hälst. — ha 

va mt nahanda Det var inte något (att tala om). 
*nåkas 1. *nockas *) nökas L nöias sv. vb. dep. 1 =c ndfc* 

pret o. sup. wo&sta vb. dep. Nå, räcka. — va&t njp, nQW 

nok(a)$ ja tid ym. — Äfren akt nök sv. vb. intr. 1, 

t ex. kam n&mba^o ja nokar. 
nål nål pl. nålar f. 

nél-*skira *) nélfåiru f. Trollslända. Gr. § 217, 
nåls-Sga nål§bga ut. pl, n. 
♦når 5 ) nir koiy. När. — na? ja kom faje, so va nit j<&r % 

$ypd. — nar a m komandbs? 
nåt nöt n. 
näbb nåt pl. -ar m. 
näbbgädda nåhjkdu f. Okv. 
näbb[ig] *-ng néiu adj. 
näbbmöss — se spikmöss. 

*) Öb.; Fryksd. *nånsfn. • 2 ) fsv. noAra hända. Ordfor- 
merna likalyd. i Vö. 3 ) fsv. ttö&a; *nåka(s) i Bstl. o. särdeles 
Svea- o. Götald (Ez 459 a o. 485 b), *nockas i öb. o. Pg. 4 ) 
Uppg. fr. Kr. o. Teerij. med bet. 'flädermus'; eg. 'nål-skata', se 
noten till *skira s. 5 ) fev. när när; öb., Dl., Ko. & Hsk., Na., 
ÖNyl., ög., Sm., Fryksd., Sörb.; no. da. når. 



260 

näcken nétå% m. def. 

näckros — ers. af *pnmpa s. 

näf nåv n. Näbb. 

näfve — se *nafve. 

näfver névar ut pl., n. — h'a jy>som gqmbal^n<Bvn som al- 

far J;dlas Ordst 
näfver-*rifva n&oanvu f. Näfaerskäppa (aflångt fyrkantig) 

an?, ish. for nyplockade bär. 
näfver-*tulla n&v&tdlu f. Hoprulladt näfver, anv. till flöte på nät 
n&jlika néliku 1. ntttku l 
nämd s. n&md ut pL, f. 
*nämd a. ingår i sms. frost *nämd, lus *nämd. 
nämdeman n&mdnnån pl. -mån 1. -mknar m. 
nännas — ers. af joutua fi. (jåwtas). . 
*när l ) nér prep. Hos. 
när konj. — ers. af då L *når. 
nära v. nér sv. vb. tr. 2. 
nära p. nér 1. néra obojl. adj. 1. adv. — komp. rikmän L 

némbar superi, némst, 1. komp. némblar* superi némb- 

last*). — m hqjnu so ntzrjfr staw,jw, so. 
*närgårdsväg nérgal^vkg ut pl., m. Nära L kort väg. — h& 

ä mt nargalfv&g L -vay» tid. 
[närma] *nämra [sig] n&mba^a sv. vb. rflx. 1. 
*när-skogs 3 ) né§kus oböjl. adj. o. adv. Nära; t ex. h& a 

n<B§kus fo byp. — ha a mt n<z§kus ha^ar. 
närsynt né§ynt adj. 
näs n&s n. Lång udde. 
näsa n&sa pl obr., f. 



l ) fsv. ncér, i denna bet kvarlefrande i Öb., DL, Uppl., 
Hvbfj., Fby, Nyl. o. Bstl. a ) fsv. ncember ruemast adv., ncembre 
neem(a)ster adj. Liknande former i Öb., Dl., EF., Nyl. o. Est!.; 
no. neemare ncemaste. 3 ) Uppg. äfVen från Vörå o. Pörtom. 



261 

näs(e)-*blida n&sablidu ut pl., f. Snufva. 

näs(e)-blod n&sablöd ut pl., m. — ha btyd msablod jrpsom 

m oks. 
näs(e)-[borr] ♦-bara 1 ) n&saburu f. 
näs(e)-duk nåsaäihk pl. -ar m. — Syn. snoriapp. 
näs(e)-pigg n&saplq pL obr., m. Nässpets. 
*näs(e)-stup[a] 2 ) nksastfjp adv. Hufvudstupa. — fal 1. kast 

nasastyp. 
näs(e)-vis I nésavis adj. 1) Påflugen, oförskämd. — nasavts 

hxpndu okv. — 2) Nätt, prydande; t ex. hu si^o n&savis 

nit, hude rmp&u. 
*näs(e)-vis 3 ) II nésavis ut pL, n. Vis-å-vis i dans. — van a 

n\p mat nasavis? 
nässla nillu f. 

nästa a. né&ta, forek. kske blott i uttr. * na§ta ar. 
nästa v. nk§t sv. vb. tr. 1 Hopsy. 
nästan nästan adv. 
nät nåt n. 

nät(e)-*hjälle nåtykla m. Gista. 
nät(e)-koja néttkdypju f. 
nät(e)-mage nåtimåga m. 
nät(e)-nål n&tmål pl. -nölar f. 
nätt nit adj. — du^skit va nota hun om du^sku ha rumpu 

Ordst — nat up adv. tis. Knapt 
nöd néd ut pl., f. 

nödgas — ers. af gitta. *gåta, måste, *måtta, tränga, varda, 
nödig, *-ng néd> 1. nédu adj. 1) = hsv. 2) Varande i 1. 

kännande behof 4 ); t ex. ja a so ned* om saXt, so. 



l ) Na., Nyl., Estl., Ra., Sörb.; isl. fsv. böra f. 'hål, öppning. 
2 ) Vö. Pby *näsestupa med m resp. u. 3 ) Esse, Kronoby. 4 ) 
isl. npUÖogr adj. i bida bet.; desslikes i Öb. allm., EF., Nyl., 
Sörb., Sk. o. Vb. (Rz 464 b). 



262 

nödvuxen — se *stakeståndeib 

nfldvänd[ig] nedvända adj. 

♦nögor 1 ) néwuw pL t. NödYändighetsartiklar. 

nöjas — omskr. med vara nfljd. 

nöjd né}fd adj. — Ex. under barm. Syn. *h«n$rHg. 

nöje w%>;> pl. obr., n. — Syn. *skrypelse. 

n9t I nét pl. -ät f. Nux. 

n6t II nét n. Pecu. 

nöta ntfyf sv. vb. tr. 2. 



o. 

o s. I ^' pl. obr., n. Bokstafvens namn. 

o p. — ers. af *oj. 

o- pref. I 6- nekande i flere sms., af hka de vanligaste an- 
föras här nedan. 

o- pref. 2 ) II é- förstärk, i åtsk. sammansättningar. — I detta 
och föreg. ord höres stundom qw-. 

oanständig — ers. af opasslig m. fl. 

obarkad ébårka adj. 

obarmhärtig ébarmhérfc adj. -tf anv. ss. förstärk, adv., t ex. 
ha hg^fo Qbarmhcerfjt mjpih p&gga. 

♦obart 8 ) öbdrt 1. ébårt adv. Särdeles, synnerligen. — Qbqrt 
§tor, Q. mxpUip. 

obekant (frikänt adj. 



*) l. *nödor? (Pthl Vö.). Jfr isl. négö fsv. nögdh f. 'till- 
räcklighet'. Troligen *nödgor, se Holtmann i FinfU. Bidrag p. 
1 46. 2 ) isl. of*. Förekommer väl af och till i flertalet svenska lands- 
mål. 3 ) Sveald., Vg., Sm. (Bs 479 b, 777 a, h?arest orätt sam- 
ma ns tal dt med isl. af ar), ÖNjl. [i VNjl. öbélt]. Smsatt af fn. of 
+ kske barit (af beria bceria v. 'slå')? 



263 

•betydlig — ers, af *titeuaktig, *»indreaktig, *målig. 

ob[j]uden ébitcU adj. — va» ska ha gbud* stta? po tro&- 

gmt*,! 
oblat ubtyt pL -ar m. 
oborstad obå^ta ]. $bb$ta adj. 
o&ruteu öbriiti adj. 

[observera] *obsarvera épsalvér 1 ) sv. vb. intr. o. tr. 1. 
obunden Qbund> adj. 
obytt Qbi/t p. p. & actf. 
*obåklig 2 ) $åkh adj. Åbäklig; otymplig; oformlig. — so 

Qbokht stor! — ha i so obgkb, häda r^siln. — ja a 

so Qbgkl%(t) trbipt %da. 
obänd[ig] *-ug tjbandu adj. 1) Otegerlig. 2) Svår att bruka t 

om jord. — häda stamu Qka.% a so gbandu. 
och o konj. & adv. 1) Et 2) Ook, äfven. 3) Tillägges ofta 

betydelselöst efter frågor 3 ); t ex. a ha sant o? — ha 

du vm % stan *dq o? 
odjur ö)yr L fyikr n. 
odon — ers. af *olonbär. 
oduglig — ers. af *ruckug. 
odygd 4dy>gd pl -ar f. 
odygdas édipgdas sv. vb. dep. 1. — Up^sk^nt Qdxpgdas söte, 

to Ttowbar bfyuw o tq^a. 
odygd[ig] *-ug édipgdu adj. 
odödlig Qdedh adj. 
oeus(e) Qhns L -» oböjl. adj. 
off[i]cer öfsér pl. -ar m. 
ofantligt öfåntht adv. [Täml. sälls.]. Såsom förstärknings- 

adverb använder målet dessutom åtm. följande: farligt, 

*) Närlikoande 1. lika i öfr. Öb., Uppl., BP. o, Nyl. 2 ) Öb. 
allm. Jfr hsv. åbök-Ug. 3 ) Sammalond* i hela Öb. f. ö., i EF. o. 
Nyl. 



264 

*förbajskadt, förfärligt, förhärdade, förh&rdadt för- 
skräckligt, grymhetens, grymt, *grymmandes, *häfdan- 
des, *häfjandes, obarmhärtigt, *obart, okristligt, olikt, 
omänskligt, orimligt, oskapligt. — Jfr ganska och 
genom. 

ofred éfrk(d) L éfré ut pL, m. Krigstid. — h& va * ha stgr 
Qfr&i) to rys# brant so magg golar j<er. 

ofredstid fafrzdsfid pL -ar m. — ha a mt got & lava * ofrtds- 
tidra, to a mt va*t om kvalet om a ma\^t\gar up * 
movu. 

ofrestad %frk\sta adj. Oförsökt, opröfvad. — ha & an Qfretsta. 

*ofrisk *) fifrlsh adj. Sjuk, krasslig. — ja ha ligg ray v\n 
hti of risk o ruku. 

ofta ofta adv. ut gradfogn. — Ers. vanl. af *tyckelt. 

ofvaneft[er] övankt adv. Ofvanifrån. 

ofvanföre övanfipn prep. o. adv. 

ofvanifrån övamfrdn adv. 

ofvanläder övaikdar ut pL, n. Ytterläder. 

ofvanpå övapå adv. & prep. 

ofvantill övatil L ovantU adv. 

oföretagsam — ers. af *dryntng, *lallug, *lollng, *lajpug. 

oförmodadt öfxpmöda 1. -t adv. 

oförnuftig Qfxpnufb, adj. [Sälls.]. 

oförnöjd åf^éypd adj. [Sälls.]. 

[ögen] *ogin od&\n 1. åjtn adj. — va a txp f\p m ojtnm 
mamsk, som a$t vtl jalp ma nq! 

ogift bd&ft l ojift adj. 

*ognas 2 ) anas sv. vb. dep. 1 Hota. 

ogräs ågrks ut. pl., n. 



*) Vö. och f. ö. här och byar i de finnl. diall. 2 ) Öb. allm. 
änder samma form; i el. ögna idm., jfr got. ägan ög st. vb. 'sioh 
furchten,'; isl. age no. öge m. 'fraktan'. 



265 

ogudaktig bgudåkh adj. 

ogärna 6<feana 1. 6(w)jéiia adv. 

ohyra é(w)h$ru ut. pl., f. 

*ohigsen *) &(w)libksi adj. Håglös. — <& & so Zata o owhoksi. 

— ha a so Qivhoksi so a mt vatt vadan ha a ham 

hafåer. 
ohörd öhfprt adj. — now a ha qh&rt hade. 
*oj 2 ) mj 1. öypg interj. O! Ack! Ve! Ofta upprepadt, t ex. ojpj 

°X3> v* 8&bj du nu! 
*oja [sig] 8 ) örpj [sa] sy. vb. rflx. 1 Jämra sig = åtpjas sv. 

vb. dep. 1. — a du na *##&, atsom du oyyas sodenan? 
ojämn 6(w)jam adj. — Jfr *holstrug, *knycklng, *knypp- 

lng, *skultug. 
ojämnhet — se *holster, *skulta s. 
ok åk n. — Jfr *bärnträ. 
okammad o(w)kåmba adj. — vi a du gwkamha %dq an o svr 

mt jrpsom *g^,ggqh<ervu % hxpvu? 
oklar $klqr adj. 1) Icke klar. 2) Rådlös.— ja a r&mt oklar 

ma häda poyplh. 
oklok öklök adj. 
oklädd okad adj. 
okokad ékdka adj. — a grfyjpty gkoka an o kluku a rtej 

ny*. 
okristlig ökri§1h adj. — 6kri§ttit förstärk, adv. Förskräckligt, 

ofantligt 
oktober oktébar nt. pl., m. 
oknnn[ig] *-ng &(w)kunu adj. 
okänd ö(w)Uand 1. oUknt adj. 



*) Vö., i Vb. oMgasam idm. 2 ) Upptages i ingen ordb. ss. 
hav., men an v. dock as. sådant t. ex. af Noreen i Fryksd. Ljadl. 
§ 91, 1. Öb., Dl., EP., Nyl., Fryksd. 



266 

okar ölåfer adj. — ha^sku 9 nt va na Qié&rt om äu^&ku ha 

hanta m$h ma ot ma. 
olag — ers. af *oställning. 
olaglig &ägh adj. 
olidlig b(w)Vidh adj. 
[olik] *olek f>Uk &åj. - éUkt adv. Ofantligt Gr. § 18, 3. 

— ti had so gtekt mxpléxp branvtn po häda d&a$bod*. 
olja ålju l öhju t 
olj[ig] *-ug *i;w 1. öhju adj. 
oljud b(w)jikd ut pl, b. 
olofvandes fywjUwjmäu adv..— a^&ka ali&rj.a ockras säkra 

olovanchs, to kan a f$ ha\t Uyv. 
*olonbär Qlunb&r [1. -mb-] n. Odon. 
*olustas élu$tas sv. vb. dep. 1 Vara L visa sig olastig. 
oinstig, *-ug &ii$U 1. -u adj. 

olycka éfyku ut pi., i — Qtyfci hqf br&d fqtar Ordspr. 
♦olyckas 1 ) &\pkas sv. vb. dep. 1 Misslyckas. — ha Qtyka&t 

far a htsu gaggu, mt va ha nq ana. 
olycklig Qlrpkh adj. 
olyd[ig] *-ug ötyäu adj. 
oländ[ig] *-ug fäkndu adj. 
olärd olcM adj. 
om om 1. öm adv., prep. o. konj. Anv. äfven i direkta frågor: 

t ex. om a falas o hsir^lanfo? 
omaka ömåka adj. — Syn. *opar. 
omålad omåla adj. 
omedgffrlig — ers. af omöjlig, 
omgång ömgågg pL -ar m. Hvarfc omgång, vicis. 
*omhvarf 2 ) omvärv n. Hvarf; omgång. 
omkring — ers. af *å-kring. 

J ) Nyl., Bstl. a ) Vörå. 



267 

om kapp omjcdp adv. Ikapp. — poypka sprang omjcqppo ancka. 

omkull — ers. af *å-koll. 

♦•mfmja 1 ) öm sv. rb. intr. 1: 1) Ånga. 2) Stinka. — h& 

oma^o fm otear. 3) Susa. — ja^§kq je a so ha„$ka 

om om eruna po a. 4) Genljuda. — ha taia^o ha 

gmar > vagana. 
omtykt åmtjpkt adj. 
omjnd[ig] *-ng (ymfyndu adj. 
omänsklig ömknskh adj. — åinkn&kht anv. ss. förstarkn.-adv. 

Förskräckligt, ofantligt 
omöjlig gmbyph adj. 1) Impossibilis. 2) Omedgörlig 2 ). 
ond — ers. af elak, *ill L *?and. — unt n., t. ex. ja har 

un£ % A$wt *dq. — <*lfa^$o unt so ha mt fs&jajiQ got 

ma Ordspr. 
onsdag ånsdå L -då pl. -dagar m. — ånsdast L * £. adr. 

Sistlidne onsdag. 
onytt[ig] *-ug fyniptu adj. 

*onådas gnddas sv. vb. dep. 1 Visa sig orolig, ish.-om barn. 
onåd[ig] *-ug 3 ) énodu adj. 1) = hsv. 2) Orolig, ish. om 

barn. 
onöda frnMu nt pl., f. Oträngdt mål. — ha va tukvn onedu 

U tal(a) om a. — va^&ka du gq tid % ongdu? 
onödig, *-ug qnhdi 1. ångdu adj. — tu a so gnqdu Du talar 

(1. gör) så mycket onödigt. 

x ) Öb. [NVet. hQm], Br„ Fby, Nyl. $m(a) med bet. 'ånga' 
1. 'snsa' ; Sk. ömma 'mnlna; röka' [< **blåta, susa 1. ånga] repre- 
sentera ett fn. *öma [afledn. ém-un n. 'rost' och om-la (med vo- 
kalförkortn. fiför kons. -förbind.) v. 'Jjnda'? se Fritzn. 2 s. t.], afljnd 
till ett fn. *åm- [< *ahm- got. dhma m. 'ande' eg. 'andedräkt'] 
som kvarlefver i Aid. Nyl. *&ma v. 'susa'. Vö. *åme m. 'stank' 
Nyl. *åma f. "ånga; uttal* (jfr Bz 840 a). I Norge åmå vb. intr. 
'värma', öm m. 'svagt ljud', öma v. ljuda'. 2 ) Bet. 2 äfven i (åtm. 
västra) Nyland. 3 ) fsv. önädhogher adj. 'orolig; = Ped.-P. bet. 
2 äfven Gotl., Ög. (Bz 475 a), Sörb. och Norge. 



268 

oordna — se *b*sa. 

*opar J ) bpår oböjL adj. Omaka. 

opasslig öpätti adj. 1) Icke passande, t ex. du kombar po so 

opaXha tid. 2) Oanständig, obelefaad; t ex. hade kan 

a m gpcMi wnjmamsk. 
orakad å(w)rålca adj. 
ord öl n. 1) = hsv. — gtu& ol$ both Den heliga skrift — 

foty ja, v*&t oh ov tis. Tidigare än jag ens kunnat ana. 

2) Bokstaf 2 ). — ha laser qU rea]. 
orda — se *kvitta. 
ordentlig oq]ånth adj. 
ordning étfwgg L é*Pg9 nt pl., f. — ha & > so gotvm 

*Vg9- 
ordspråk ölpprbk n. 
ordstaf öl§tkv n. 
oreda årfadu ut. pl., f. 
ored[ig] *-ng érktdu adj. — Syn. *krockng. 
oregerlig öryérl* adj. 
oren orkm adj. 
oresonlig ånsönl* adj. 
organist <r<7awJ3' pL -ät m. 
orgor årgur pl. t 

orimligt grlndtt adv. — so ormht mrpiihp! 
orka <*r£ sv. vb. intr. 1 ; pres. vanl. érk 3 ). — nQw ark ja 

armand, a§t tragga^i koma o kora hid. — jitm so 

m ark frqmJbQli! — Syn. *8fla. 
orlofssedel éluskdd pl. -ilar m. 
orm årm pl. -ar m. 
ormbo årmböw n. 



l ) Nyl. 2 ) Betydelsen 'bokstaf äfven i Np., Ko. <fc Hsk., 
Nyi., V&to, Södra Möre. 3 ) Äfvensa pres. = inf. i detta ord i 
Fby och Nyland. 



269 

ormbunke årmbugk pl. -ar m. 

orm-ister årmistar ut pL, n. Ormfett; an v. som botemedel. 

ormstjärt årmsiåért pl. obr., m. — ha, som spotar m anaa 

* egu, fa^t armsiåaertji. 
ormstucken årmstuU* adj. Ormstungen. 
ormyngel årmipggal ut. pl., n. 
orolig åröh adj. — Syn. onådig, 
orre år pl. -ar m. 
orsak g§äk pL -ar £ 
orädd ö(w)rkd L é(w)rå^a adj. 
orätt örat adj. 
orättvis öratvis adj. 
orättvisa éretvisu f. — ha fm& so magg or&tvisur jar t 

vein. 
or»rd fyrfat adj. 
os ås ut pl. t n. 
osa & sv. vb. intr. 1. 
osams osams oböjl. adj., blott pred. — h a so gsams, so ha 

a srpnd. 
osann ö(w)sänt adv. 
oskapligt fakqpht förstärk, adv. 
oskyld ésfojpfå adj. Ej besläktad. — ha Mo& mt at QsUyfå 

d. v. s. Han brås på släkten. 
oskyldjjg] *-ng foUffliu adj. 
oskälig I bsUah adj. Orimlig. 
[oskälig II] *oskälad Qstéhla adj. Utan urskillning. — ostéala 

kritura. 
oss os pron. aok. pl. 
ost öst pl. -ar m. 
ostad[ig] *-ng fathdu*) adj. Gr. § 43, 1. - Syn. *kicklng, 

*kinglng, *klenng. *ricklng, vinglig. 

l ) Vb. (Rz 667 b). 



270 

ostlig östh adj. 

ostraffad $(w)stråfa adj. 

trtidai ostkda adj. — Syn. *b«k«g , stökig, **dig. 

*oställning fatklmgg ut pl., £ — %'& * ostalmgg Det är i 

olag. 
osvuren é«>wr» adj. — osvmt» & be#t Ordspr. 
osynlig b(w)synli adj. 

♦osåras 1 ) fabras sv. vb. dep. 1 Ilskas, om sår. 
osäker 6(iv)skkar adj. 
osökt bsbkt adj. 

otackad otåku adj. — nu vql ja oiaka fxp gq(w)he^tei min. 
otacksam btåksam adj. 

otaladt Qtåla adj. n. — ja Ä^r & ^(ato tu* a &n. 
otid forek. blott i uttr. » åttd. 
oting ö^j^t n. 

otro s. åtröw ut. pl., f. [Sälls., relig.]. 
*otro 2 ) v. Qtröw sv. vb. tr. 3 Misstro. — h J & mt na h Qtrqtv- 
otrolig éirbh adj. [Sälls.]. — étr$Ut adv. 
otrygg 6(w)tr$)g adj. — bom a Qirxpg Barnet visar sig skygt 

(gråter o. s. v.) i främmandes närvara. 
♦otryggas ötrxpgas sv. vb. dep. 1 Visa sig skygg, om barn. 

— bom otnpgas a$t fy) må. 
otullad åtala obojl. adj. Ofortullad. 
otur ottjtr ut. pl., m. 
otydlig — se *suttrug. 
otymplig — se *bäcklug. Jfr Wlpaktig. 
otål[ig] *-ug 6tMu adj. Gr. § 14, 2 fi. 
[otålighet] *otålughet otulvhe.it 1. étuluJikit ut pL, f. 
otäck otkk adj. 
otäcka ötkku f. 



l ) Nyl.; vore fn. *of-sårast < -sérast. *) Ingå (VNyl.). 



271 

otät dikt adj. 

ovan bvän adj. 

[ovana] *ovane évåna ut pl., m. 

ovanlig fr)ård% adj. — åvånht adv. 

ovetande évktand 1. åvktandts oböjl. adj. [Sälls.]. 

ovett[ig] *-ug faktu adj. — Syn. *hnndsng. 

ovig — se *stopplng. Jfr *klunsig. 

oviss évl& adj. — évist adv. 

oväder — ers. af *illväder, *ruskväder. 

ovän évkn pl.. -ar (def. åvhndra) m. 

ovänlig övknh adj. 

ovänskap övkn&kap ut pl. t m. 

oväntad $vknta adj. 

oxe oks pl. -ar m. 

[oxel] *oxla *) étfti f. Oxeltand. 

oxhage okshåga m. 

ox-hyfvel 2 ) ökshhval pl. -hwlar m. Stor hyfael med två hand- 
tag. 

oxstall ok&tål n. Fähus for oxar. 

oxöga forek. i uttr. ss. tu harj.uk), oksegur (n. pl.). — ha 
du sit d me. oksqgu o? — Jfr *bffl8gon. 

oår Qtvkr n. 

oärlig bwält adj. 

[oäten] *oiten bph adj. 



*) Öb. f EP., Nyl., Bstl. — fsv. oxlatand f. 2 ) Fby, Ny!. 
Estl., Värmlands Älfdal. 



272 

P. 

p pé pl. obr., n. 

*pa x ) på oböjL vb. (blott pres.) Pläga. — v* pa sa>) so jqr. 

pack påk ut. pL, n. — Syn. byke, långffron, lösöron, par- 
lament, *räk. 

packa påk sv. vb. tr. 1. 

packe påka hl 

packhus påkhths n. 

padda — se [*tråska >] *torska. 

paita 2 ) fi. påit pl. -ar m. Skjorta. Best sg. ofta på\h. 

pakett paket n. 

[pall] *palle påla m. 

*pallgolf pålgälv n. Stallsgolf (jfr no. pallstokk [bakom bå- 
sen] A). 

pallra — se *mala II, *palta II, *paltra I, *pjaltra, 
*pjältra. 

*palmor 3 ) påVmur pl. t. Hängen på sälg och vide. 

palsternacka pål£favAku £ 

palt pdlt L pdlt pL -ar m. Ers. vanL af *kamsa. 

palta I pålt 1. påfa sv. vb. tr. 1. — pafy kladra po^a. 

*palta 4 ) II pdlt L påXt sv. vb. intr. 1 [ov] Pallra i väg. 

paltbrffd — ers. af *kamsbröd. 

paltor pdUur L påXtur pl. t — Syn. nuttu fi. 

*paltra I paltar 1. paltar sv. vb. intr. 1 [ov] Pallra i 
väg. 



*) Öb., Na., Pg. idm.; i Sdm. pe (Bz 496 a). Torde vara 
korrompcradt af pläga — eget nog, ty detta nrspr. tyska lineord 
an v. Atm. i Fld sällan i dagligt tal. 2 ) Allm. i Flds svenska diall., 
dessutom Bosl. o. Vm. (Bs 493 a). Jfr gr. ^alrtj f. 'herdedrakt'. 
3 ) Allm. i Sv. enl. Bs 494 b; äfvenså i Fld; No. *) Fby, VNyl.; 
allm. enl. Bz 494 a. 



273 

♦paltra 1 ) II paltar 1. paltar sv. vb. intr. 1. Vara till hinder; 
t. ex. M&dra paltrar i v&y*. 

*pamp 2 ) pamp pl. -ar m. Lunsig person. 

*pampyssjor 3 ) påmpfur f. pL Skor utan *snallar och rem- 
mar. 

*pamsig *) L -ug pdmpst L pdmgu adj. Klumpig, lunsig, oform- 
lig. 

pank pdgk obojl. adj. 

panna I pdnu f. Stek-, kaffe- &c. panna. 

panna II = lat fröns ers. af änne. 

pannkaka pdgiäku f. — fatmans pagkaku o rijc mans stéink- 
dQm hq§ lika lagt Ordspr. 

pannlugg pdnliiy ut pl., m. [Sälls.]. 

*pansa b ) pdn& sv. vb. tr. 1 Koka rofvor (pån&xrbivuna). 

pant pant pl -ar m. 

panta pant sv. vb. tr. 1. 

pape[goja] -koja päptkdyju l (Folketym.). 

[papp] *paff 6 ) påf ut pl., n. 

pappa påp ut pl., m. 

[papper] *pappar 7 ) pdpar ut pl., m. — Ug a i papan Glöm 
det. 

[papyross] *pappeross 8 ) påparöf pl. -sr m. 

par pdr 1. par n. — * par vtkur Några veckor. 

paradis pdradis ut pl., n. 

paraply paraply n. 



l ) Har trol. afseende på de paltor som kanna hindra: jfr no. 
paltre m. 'trasa'. 2 ) Allra, i Fld. 3 ) Ordet återfinnes i Sdm., Vg. 
o. Sk. samt är närmast af dansk, nrspr. af rom. börd (Rz 494 b). 

4 ) < *pampsig liks. VNyl. pafsig&r (jfr Nyl. Bt. *pafsa). 5 ) Po. 

& Pi. 6 ) Allm. åtm. i Fld. 7 ) Likaså i Gsv. o. Nn., ehnrn där 
ntr. «) Trol. allm. i Fld. 

18 



274 

pärla l ) pdl sv. vb. tr. 1 Omblanda, irora, vispa. — pdlasUhr 

ut. pL, n. Vispad surmjölk. 
^parlament 2 ) p&lamknt ut pl., n. PöbeL, pack. 
pärm pdrm pl. -ar m. 
paroxysm — se *svimme. 
parsi fi. + stång pditk%gar f. pl. Läkter under ritaket, på 

hka halmkärfvarne uppsättas att torka. 
pasma pdstp 1. pdsma pl. -ar f. 
pass pds n. 
passa pä* sv. vb. 1: 1) intr. Anstå. — Syn. *malla [sig], 

skapa II. 2) tr. Upp-passa. — ml da pas ma i grand? 

— t\g,J<id o pa& up! Ordst 
[passagerare] tåget spatser- spasértåg* n. def. — Gr. § 218. 
passion påsion pl. -ar f. — ha har *mJbratmjpas\on frp Jié. 
passlig pdXh adj. 1) Lämplig. 2) Hygglig; mgdgörlig. — ha 

a vmjpaXha kqrjb tala ma. 
pastor på§tbr pl. [sålls.] -&r m. 
pastorat på$turdt n. 
pastorska på§tö§ku pL obr., f. 
patron patron pl. -ar m. 
[patt] *patta pdtu f. 
*peckla påhkal 3 ) sv. vb. intr. 1 : 1) Arbeta långsamt. 2) ha 

påiklar säges t.» ex. om ett lås, som går trögt 
Peders8[re] pådapa 1. padasa ortn. 
*pega — se piga. 
[*peka] *pecka 4 ) v. pik sv. vb. tr. o. intr. 1. — pticajiu ma 

so^ska du ta ma Ordst. 

1 ) Jfr Dalin; där upptagna bet. yngre; i Nyl. 'leka i vatten*. 
*palla Öb. (Vö. Pö. Px.) amstäHes redan af Fthl Vö. med pärla* 
2 ) I olika former i Sv. (Upp!. Vm. Sm. Sk.) enl. Rz 499 a; fev. 
parlamente n. 'tvist, oenighet' af romanskt ursprung. 3 ) NVn., Px. 
i bet. 1. *) Ten. 



275 

[*peka] *pecka s. piku f. ingår i bok *picka, qv. v. 

peksticka — ers. af bok-*picka. 

♦pela 1 ) pila sv, rb. intr. 1: 1) Röra om 1. i ngt — bom 
pilar * vatnu 2) Vifta ; vinka. — kun pdar ma 
rumpa. — skö hur a pilar ma (1. po) ftggn. 
pdd sv. vb. intr. 1 = päa bet 1. 

pelare pélar m. 

penna p&nu f. 1) Fjäder. Jfr kråkpenna. 2) Skrifpenna. 

penni pén 1. p&m n. — feg tu magg pan o? Be 

pe[nni]ng pågg pl. -ar m. — P&gga^om siéit o tobak som 
lägg armar tis. 

pennknif pégknlv pl. -ar m. 

pensel p&n&l pl. -%lar m. 

peppar pipar ut pl, m. 

pepparnäsa pipanksa ut pl., m. Okv. for en lättretlig per- 
son. 

pepparrot piparbt ut pl., f. 

pepparstrnt pipa§trM [L -st-] pL -ar m. — nyfiUv % wn_ 
pvpa§trud^ \ppnar a up a so flwwar a mt Ordst 

[perpendikel] *pemperdikel 2 ) påmp&dlkal pl. -klar m. 

person pksån L p&iån pl. -ar m. 

perä fi. p<éra pL obr., m. Ände, t ex. af vik, äng, not o. s. v. 

pest pé&t ut. pl., m. — ha a vce^om pa&t? o i tis. 

pestä fi. pésa sv. vb. tr. 1 Tvätta; ish. pasa bom. 

peta pita sv. vb. tr. & intr. 1. — p\ta mt pcerlu sondar! 
— ha pitar om losi. 

penra fi. péturu adj. Fånig. 

pwurapyu ut pl., f. Bortkollrad kvinnsperson, okv. 



l ) Uppg. från NVet., Np., Ko., Vb. (Bz 500 b). Begrepps- 
ligt knnde no. péla f. & v. 'spade* höra bit. 2 ) Jfr Sk. pqrme- 
dek idm. (BrLLiNG Åsbo). 



276 

*pfnj pfuu interj. Fy. — „pftw a 8a fomd „bulu a båtar 

amjtre" Ordst 
♦pia 1 ) piju f. Flickunge, smeks, Åfren om L till kor: kudu- 

plju (L -una) i 
*picka s. I piku i Årsskott på tall, gran L en. 
♦picka 2 ) s. II piku f. Brödnagg. 
*picka 3 ) v. I pik sv. vb. tr. o. intr. 1 Sticka. — tunns* 

pi\&ar ma wnd* fqtra. — p*£ar ha, nq? 
*picka v. II pika sv. vb. tr. & intr. 1 Coire *). 
*pickhål pikhål n. Stucket hål, k ex. i böld. 
*pickla 5 ) pikaA sv. vb. intr. 1 Peta, sticka, lätt vidröra: 1) p. 

hl na Vidröra ngt 2) p. ma lon Skjuta ett lås af och 

till. — ha piklar * dbra. 3) p. o $0tn Sy fint 
pietist plåtfat pL -ar m. 
piga 1. *pega piga 1. piga i Gr. § 212. 
pigflicka pig- 1. pégfllku f. Tjänsteflicka i växande åldern. 

Pigg pig pl- -»• m. 

pigga pig sv. vb. tr. 1 Uppigga. Vanl. reflex, pig up sa. 

pik pik pL -ar m. 

pika pik sv. vb. tr. 1. 

piki fi. (?) pika [sv. vb. tr. 1] UH Kasta bållen så att den 

löper långs marken. 
*pik-ord piköl n. Stickord. 
*pikug 6 ) p{ku adj. Spetsig. 
pil pil pL -ar m. — Jfr tjärn-flygare, 
pilbåge — ers. af sprättbåge. 



l ) Vb., SM-e, Sk., Nyl. 2 ) Samma ord som Vö. Åld Nyl. 
Vb. *picka f. 'broddad 8taf , No. 'hacka, hvadan fi. pikka f. 'jarn- 
stör'. Hop till följ. 3 ) isl. pikka v. 'sticka ', Rz 499—500. *) Med 
samma bet. i Pojo (VNyl.), jfr Bs 503 a pikk m. 'pemV (nppg. as. 
allm.). 5 ) freqv. af *picka v. Förek. i Nyl. i smst. p. ma b&^n&n, 
ma rompon o. s. v. — Jfr här ofaan *pda bet. 2. 6 ) Vö., Norge. 



277 

[pilgrim] *pilegrim l ) pélagrtm ut pL, m. — »alt po rw u sa 
pelagrim Ordst 

pilkota fi. pUk 1. pUk sv. vb. tr. 1 Märka träd till vägvis- 
ning. — ti Jia pilka tr$dra jcer i skod£i so a^,$ka hit 
v&yi xpvi mosa. 

piller piller n. 

pillnttaa fi. pUa sv. vb. tr. o. intr. 1 Coire. 

♦piltnicka 2 ) pUtniku [1. -U-\ t Rund, stickad och brokig 
karlmössa. 

*pihing 8 ) ? pUugg pL -ar m. Grodunge. 

*pimla 4 ) pimbul 1. påmbal sv. vb. tr. 1 Pimpla; dricka häf- 
tigt — va stqJlu ]<&r o pamblar vatq i da jxpsom m 
hast? — ha pamblar brawvim i sa. 

♦pimpa 5 ) pamp sv. vb. tr. 1 = foreg. — uqw pampa ha 
vatn t sa so maga stgw som m trumbu. 

pina s. pinu ut pl., i 

pina v. pin sv. vb. tr. 1. 

*pingelskida piggtdjlåldu ut pL, f. Okv. för en bullersam och 
talför person. 

pingla s. pigglu f. Skälla. — tide a kudu min, ja Uandar 
pigghi o rmutasi hånas. 

pingla v. piggal sv. vb. intr. 1. 

pingst pig&t ut pl., i 

pingstdag pig&tdå pl. -dagar m. 

pingsthälg pigsihåh ut pl., f. 

pingstveckan pig&tvlku ut pl., f. def. 

*pin-klappad pigklåpa adv. I högsta grad, genom-; t ex. 
häda poyptåi a so pighlapa dok. 



! ) iil. pilagrimr fev. pilagrimber pdegrim m. *) Vörå. 
3 ) Öb. *) NVa., Vö., Vb. — öfreralt med ä i förete stafv. 5 ) 1. 
*pämpa? Sålunda (med ä i l:a stafv.) i Vörå, Brandö (ÅL.) o. 
Pärnå (ÖNyL); *pimpa däromot Götald (Bz 506 b). 



278 

*pinkug pigku adj. Pjunkig. 

Spinna 1 ) pin sv. vb. tr. 1 Mellan 1. medels pinnar upphänga 

ngt — w d&tar pm op hdi kl&dra n\p * soltfåim, so 

dh vqAJlar. 
pinn[e] pin pl. -ar m. — ha stq^om p*n » sUitn säges om 

en, sovn astt a, m&n trQ^a va na o a boxps po $&. 
pino fi. pinu f. Vedtraf. 

pina l p&na sv. vb. tr. 1 Trafva ved. 
pip — ers. af *truta (trjjjtu). 
pipa s. pipa i — sku ja mt ha hhsu pipu, so mit ja mt 

huJlaga tku gq fip ma. 
pipa v. pip pret p&tp 1. pipa sup. pipt 1. pipa vb. intr. — 

Syn. *pita. 
*pippug a ) pipu adj. Sjuk, i bspr. — hqjtya, p*pu fornt datj 
pipslang pipMtyg pl. -ar m. 
piru fi. + *krofsa pirukrupsu f. Dynggrep. 
piska s. pisku f. 

piska v. pisk sv. vb. tr. a intr. 1. 
pisksnärt pisksnärt pl. -ar m. 

piss pi& ut pl., n. — mt fagt ja^ku stéit gr&n^pm tis. 
pissa iM sv. vb. intr. o. tr. 1. — tu lo& va kq/n, mesg^gq wt 

o pi& * nwkn, hå tag $u mt Ordst — Syn. *d$da II. 
pissbock pkbök ut pl., m. Okv. for en som „väter ned sig 4 '. 
pissbytta pisbfptu f. 1) Nattkärl 2) ut pL, Okv. = pisa- 

bock. 
piss-[myra] *-m8ra 3 ) pi&nitiuru f. Rödmyra. 
*pissug pisu adj. 1) Som vätt under sig (ish. am barn). 2) 

Luktande af urin. — tu ktfta^so p*su njp Qt&r,Jaga 

de, unda o tut po baka! 



l ) fer. no. pinna v. idm. 2 ) Nyl. Trol., Uksora så många 
andra ord i btpr., bildadt gm rednplikation. 3 ) Nb., Vb. (Ez 435 

a), Na., Nyl. I Vä. pirikmyror. 



279 

pistol pistol pl. -ar m. 

*pita l ) p{t pret. på%t l pita sup. piU 1. pita vb. intr. 1) 

Pipa. — ha pita^o vakart 2) Jämra. — sitt mt tc?r 

o pit, a du mt kqti! 
*pita + laukku fi. pltalamku ut. pl., f. Kinkblåsa, okv. 
*pitas (?) pitas sv. vb. dep. 1 Gråta, jämra sig. — pitidos, 

sta %nt o pttas! 
*pito-lås 2 ) pitxdbs ut pL, n. Kinkblåsa (mest till barn). 
*pito-sock pitusök ut. pL, m. Kinkblåsa, okv. 
*pittra s ) piter sv. vb. intr. 1: 1) Kvittra. — huka fogal a 

hade, som pttra? po halmi? — 2) Småvärka. — ha 

pitrar me, » fara so. 
*pitug *) pitu adj. Skrikig, t ex. om barn. — ha a so pitu, 

hade, UX bom mat, mt a ha syuk, man ast va\t ja va 

ha fadar. 
*pjaller-[Niklas] *-Nicko ptåfåariiku 1. pj- ut. pl., m. Slad- 

derhane, okv. 
pjallra pidfåar l pjåfåar sv. vb. intr. 1 Sladdra. 
*pjallrug 5 ) Pkåliru 1. pjdfåru acjj. Skräf lande; enfaldig. 
*pjaltra 6 ) piåXtar 1. pjåltar sv. vb. intr. 1 Pallra a£ — fr 

piaktra % vag ny. 
*pjasa 7 ) pkåsa 1. pjåsa sv. vb. intr. 1:1) Göra ngt lamt och 

utan allvar. — ha piasa^iiip häda dqn o a]<lar val a 

fafa. 2) Sladdra. — va stqrjM nu tide o piasar, ga 

östa knak van, so a ha nan mptu m^da. 

x ) Öb., Br., Fby, Nyl., Est!.; i Sv. hittills kändt blott från 
Uppl. o. Gotl. (Rz 603 a, Schagerström). 2 ) Öb., VNyl. 3 ) Vö. 
P*. ('kvittra')» Kr., NVet. ('kittla'), Fby ('kvittra'), Nyl. (= Ped.-Pu.), 
Esti. ('klia'), Bn. ('gmåvärka'); fsv. pitra 'tisala Sdw. 4 ) öb. o. 
Fby. 5 ) öb., Br., Pg. 6 ) Fbj *pjdta idm., jfr *pdltra I < *palta 
U < Rz 494 a m palla (Sk. HU. GoU.) idm. < *pad-la jfr lat. 
st. ped- 'fot' m. fl. Ett J inskjotes ofta i målen (jfr t. ex. Billiku 
Åabom. § 269, 2). 7 ) Öb., Nyl.; Pg. *pjäsa 'visa sig ödmjuk'. 
Se Rz 503 b pjäs m. o. 495 b påse (HH. Sk.) m. 'våp'. 



280 

*pjasare *) pidsar 1. pjdsar m. Stackare. 

♦pjase-byxa 2 ) p%dsabbks 1. pj- ut pl., i Stackare, slarf (ofta 

smeks., t ex. till 1. om barn). 
*pjasug 3 ) pidsu 1. pjdm adj. Mesaktig, omanlig. 
*pjes 4 ) piés 1. pjés pl. -ar m. Gosse. 
*pjuka 5 ) I p$ék L PJlkk sv. vb. intr. 1 : 1) Skjuta fram, vara 

utstående; t ex. maga pmhair ud po hanar. 2) Skynda 

framåtlutad, t. ex. ha pyukar ov, som a hq^o bröt. 
*pjuka 6 ) II p\*hk L pjtUk sv. vb. tr. 1 [ot sa na] Snatta. 
*pjukug 7 ) ptiäku 1. pjtUku adj. Spetsig. — hud& trgdu a so 

pituka, du^ska %nt ran ana * brysU po d&. 
*pjunka 8 ) pzugk 1. pjugk sv. vb. intr. 1 Stulta; lunka. — 

van ska du ptugk ov nxp, piasabfyks? 
pjunkig — ers. af *pinkug. 
*pjåka 9 ) pipka 1. pjöka sv. vb. intr. 1 Trippa, tassa. — hu 

pioka^o po [L ov], mag^gd décer &. 
pjåk[ig] *-ug pzökii 1. pjöku adj. 
*pjåklås pzöMös 1. pjöklds n. Kinkblåsa, okv. 
*pjäka 10 ) piéka L pjéka sv. vb. intr. 1 Trippa. 
*pjäkare u ) p^ékar 1. pjékar m. 1) Fjäsk- 2) Trög arbetare. 
*pjäke-Matts p^&kamåt ut pL, m. Fjäsker, okv. 
*pjältra 12 ) pi&Xtar 1. pjiU&r (L -ft-) sv. vb. intr. 1 [ov] 

Pallra i väg. 
pjäxa s. pi&ksu 1. pj&ksu f. — Se *snall. 



x ) öb. allm. *) SVa., där äfven pjdsabråt^. 8 ) Np., Fby, 
Pojo (VNyl). 4 ) Lptp. (ÖNjl.); allm. i Sv. pjäs m. Rz 504 b. 
Frykad. *pjäs m. 'löjlig varelse'. 5 ) Kronoby lika. 6 ) Vö. 7 ) Kr., 
GK., Dl., Ko., Na., ÖNyl. Betyder stundom 'aflång 1 (Ko.). 8 ) Np., 
Fby. Med nasal-inskott bildadt af följ.? 9 ) Ko., Fby, Pojo. Släkt- 
skap antagl. med följ. 10 ) öb., Na., Fby, Lptr. Jfr kske ÖM p. 
9 *fjä[c]ka (Nyl.) idm. ") Vö., Mnstasaari (i Vasanäjden). 12 ) 
Jfr *pjaltra. 



281 

*pjäxa l ) v. pi&ks 1. pjéks sv. vb. intr. 1 [ov] Bege sig i väg. 

pjäxband pi&ks- 1. pj&ksbånd n. Band i pjäxa. 

pjäxstfffvel 2 ) pi&ks- 1. pj&k&toval pl. -v?ar m. Pjäxor med 

långa skaft 
placera pldsér sv. vb. tr. 1. [Sälls. o. nytt ord.] 
*pladda s ) plåiu pl. obr., f. Jämn yta; ngt utbredt 1. utjäm- 

nadt — Jfr ägg-*pladda. 
plagg plå s n. 

plagga plåg sv. vb. intr. 1 [til 1. om nan] Slå, ge stryk. 
plank plågk pl. -ar m. 
planka s. plågku f. 
planka v. plågk sv. vb. tr. 1 [ov], — plagb ov kamarb^o 

kan Uavytea d%n bgtv jar ma madan du a bart- 
planta pldntu f. 
plantera plånth- sv. vb. tr. 1. 
plaska plfysk sv. vb. intar.* 1. — Syn. *flaska v. II, glffta; 

jfr *platsa. 
plats plås pl. -ar m. — Ers. vanl. af ställe. 
*platsa 4 ) plåts sv. vb. intr. 1 Gå och plaska i vatten. 
*platta *) plåt sv. vb. intr. 1 [til nqn] Slå (eg. med flata han- 
den). 
*plattra I plåtar sv. vb. tr. 1 [ihop 1. ilqg] Fösa, vräka. 
*plattra II plåtar sv. vb. intr. 1 Eg. falla 'plättar' 1. fläckar 

omkring sig; t. ex. kuc$u platrar o sUitar. — vi ska du 

plåtar mi$XUa okngg da sode! 
platt-rund-staf ? 6 ) plåtrunståv pl. -ar m. En hyfvel anv. vid 

krosning. 
♦pleta 1. *plita 7 ) plitu f. Flaga; flisa; t ex. skårvplltu. 

x ) Mx. Bildadt analogt med hav. stöfla v. *) Py. (ÖNyl.) 
3 ) Jfr *fladda < flat. 4 ) Nyl.; anj. till *plutsa, båda väl ono- 
mat. verb. 6 ) Fby, hvarest äfven *flatta idra. Jfr bsv. platt o. flat. 
6 ) Jfr (?) He. rundstaf m. 'ett slags hammare'. 7 ) Pojo. I Svea- 
o. Götald plita f. 'blomma' (Bz 506 a), nrapr. väl 'flisa' jfr Rz 505 
b *plata f.; Sörb. plettra f. 'liten plätt 9 . Jfr Aasbn plita f. 



282 

pligg plig pl. -ar m. 

pligga pUg sv. vb. 1: 1) tr. = hsv. 2) intr. [om ugn] Daska, 

slå. 
plikt plikt pl. -ät f. 
plikta sv. vb. tr. & intr. 1. — hisje qI> ska du fo phkt 

f)pri! 
Splittra plitar sv. vb. intr. 1 Kringstanka fläckar, t ex. med 

färg L bläck. Äfven säges phtrar o sUitar (jfr *plattra). 
plocka plok sv. vb. tr. 1. — no(w) plokar ku di fogla^oni 

hd stémtar Ordspr.- Syn. *snärja, *tesa. 
plog plåw pL -ar m. 
plugg pliig pL -ar m. 
plump plimp pL -ar m. 
*plumma 1 ) pluma sv. vb. intr. 1 Plumsa. — ja pluma t 

vatm to ja^sfcu hop m bafjh. 
*plumpa 2 ) I plump sv. vb. intr. 1 Plumsa. Gr. 201 C 2. 
plnmpa II plump sv. vb. intr. 1 Fälla plumpar. 
*plurapa [sig] plump^sa sv. vb. rflx. 1 Förplumpa sig. 
plumsa — ers. af *plununa, *plumpa, *plutsa. 
plundra plundar sv. vb. tr. 1. [Salls.]. 
*plussug 3 ) plmu adj. Pussig. 

*plutsa 4 ) pluts sv. vb. intr. 1 Plumsa. — Jfr *flutsa II. 
*plutter-[Niklas] *-Nick© plötatiiku ut pL, m. Sladderhane, 

okv. 
*pluttra 5 ) plåtar 1. plutar sv. vb. intr. 1 : 1) Porla ss. kokande 

vatten. — vatm plotrar * grytu. — Syn. *klottra. 2) 

Tala snabt och otydligt 



*) Vö., NVa. *) fsv. plompa, kvarlefr. i Öb. 3 ) VNyl., 
Ög , Blek. (Rz 506 b) — af nlty. pliltzig pliissig idm. 4 ) Gotl. 
*plått$ä (R« 507 a). 5 ) Estl. Ro. bet. 1; bet. 2 i öb. allm.. 
VNyl, SM-e, Sk., Bl., Sm., Vm. (Rz 506 b). 



283 

♦pluttrug l ) plotru adj. Pratsjuk. 

plåga s. plégu f. 

plåga v. plog sv. vb. tr. 1. — stq, mt j@r o plog ma nq 

mair! 
plågsticka plögstlku f. Besvärlig person, okv. 
plåster plfctar n. 
plåt plåt pL -ar m. 
pläga I pl&ga sv. vb. tr. 1 Förpiäga, undfägna. — pl&ga adj. 

Drucken *). 
pläga II — ers. af *pa. 
*plänga 3 ) plagg sv. vb. tr. 1 Eg. tränga 1. fylla till trängsel 

— ha plaggar o Ankar. — pl&gg mt i da so rmpiéi 

Ät 1. drick icke så mycket 
plätt plåt pL -ar m. 1) Fläc*. — vadanifron a Ud> platå 

po bQh? 2) = hsv. 
♦platta 4 ) plét sv. vb. intr. 1 [om 1. id ngn] Slå, dänga. — 

va§t nu, Uert ja kowbetr o plåtar om da! 
*plättug 5 ) pUtu adj. Fläckig. 
plöja pUjpj sv. vb. tr. 2. — Ers. vanl. af ärja. 
*pl8rrug 8 ) plkru adj. Drucken. 
pojke pöjpk pl. -ar m. 

pojk-*knubbel pöypkniifal pl. -ilar m. [Knubbig] gosse, skämts. 
pojk-*pftrfvel pfapJcpxjprvd pl. -dar m. Parvel. 
pojk-*vässel poypkvksil pL -ilar m. Pojkstackare. 
polis pidis pl. -ar m. 
polka pålka 1. pölka m. 1. f. 



*) Öb., Fby, VNyl. — mlty. pluderen v. 'pladdra'. 2 ) Samma 
bet. i Vö., Np., Ny]., Frykad., Vb. 3 ) Kr. i samma bet., Sj. 
(MNyl.) 'utvidga', D. Gav. Ng. 'krysta'. Biform till *pränga, qv. v. 
4 ) EF. f VNyl.; g sk a allm. i Sv. (Bz 507 a). 5 ) GK., Px. 6 ) Jfr 
Nyl. plorh n. 'dryck af kaffe + spirituösa'. * 



284 

*poppla *) pöpal sv. vb. intr. 1 Mumla. 

por — ers. af svetthål. 

[porla] *polla v. pol sv. vb. intr. 1. — ha polar * nosa o maga, 

ja a so fwkraMu. — Syn. *pluttra. 
[♦porla] *polla 2 ) s. pélu f. Bubbla. 

poro fi. poru ut pl., n. Grummel, t ex. i kaffe (men åfven i 
vatten m. m.). 
poru adj. Grumlig, oren. 
*porr 8 ) pår pl. -ar m. Brännvinshink af bleck, till formen 

liknande en petroleumkanna. 
pors påi L pös, ut. pl., m. — ha vaksa^o gbarl mytiy p*£ 

-b hade Ucen. 
porslin poslin ut pl., n. 
porsris påg- L pö§rts ut pL, n. 

port pért pl. -ar m. 1) = hsv. 2) Löslapp på kvarnvinge. 
porträtt potréJt pL -ar m. 

post I post pl. -ät m. Dörr- 1. fönsterkarm — Syn. *gåt. 
post II pöst ut pl., m. Brefpost — ha sat braivi po posty. 

— ja f% svar fromjmmka ma pogtn *gar. 
postiljon pbstiljon pl. -ar m. 
postkontor pöskontör n. 
postmästare pös(t)mk§tar m. 
postväska pös(t)vk§ku f. 
potatis — ers. af päron, 
potta pötu l 1) Nattkärl. Syn. pissbytta. 2) Flaska 4 ). — ha 

sfypp so magg potur ql i stan so ha val mit * kaUesq 

to a kom ham. 
pracka s. pråku f. 



*) Öb., HYbfj., ÖNyl. I alla fall äldre form i nlty. pömpdn 
idra. *) öb. *polla Pg. VNyl. *porla f. *) öb. 4 ) fsy. potta f. 
'ett mått' isl. pottr ra. Med ofvan anf. bet. täml. vanl. i Plds svenska 
diall. 



285 

pracka v. pråk sv. vb. intr. 1. 

prassla — ers. af *frasa, *sjasa, *tasa, *skroppla. 

prata pr£t sv. vb. intr. o. tr. 1. Ers. vanl. af tala. -— Jfr 
regel L 

pratmakare — se frispråkare, predikstol 2, *präppelsticka, 
*päppelsticka, språkmakare. Jfr sladderhane. 

pratsjuk — se *pluttrug, *talug. 

precis pns{8(t) adv. 

predika pr&dtk sv. vb. intr. o. tr. 1. 

predikan pr&chkan ut pL, m. — ha va m lägga pradtkan 
*.dQf J& tagkt ha ja mt sku Xhp Ixavm U madan. 

predikare prkdikar m. Predikant 

predikstol] *-stole pr&dikstbla m. 1) = hsv. 2) Pratma- 
kare l )* — tig du, praåkkstqla teer! 

preserverande [droppar] *droppor jmswérand(*) dröguna 
f. pL det 

prick prik pl. -ar m. 

prick[ig] *-ug priku adj. 

*prippa 2 ) prip sv. vb. intr. 1 Pedere. 

pris I pris n. Värde. 

pris II pris n. Nypa, snus. 

proberare prubéran ut pl., m. def. Namn på en tobakssort. 

procent prus&nt pl. obr., m. 

process prusés pl. -ar m. 

processa prosas. 1. prusaa sv. vb. intr. 1. 

[procession] *process 3 ) pru$&& pl. obr., m. 

prof pråw n. 

profetera priifatér sv. vb. 1 : 1) tr. o. intr. = hsv. 2) intr. 
Skräfla. 

*) Samma bet. åtm. i Iogå (Västra Nyl.). 2 ) NKby ; < *primpa 
liks. i Fby, aflj. till *pruppa qv. v. 3 ) Nyl., Dl. Redan fsv. proces 
f.? (8dw.) mbty. process idm. 



286 

profpräst pr$(w)prk$t pl. -er m. Profpredikant 

profva pråw sv. vb. tr. o. intr. t. 

prompt prönt adv. Genast, strax. 

propp pråp pl. -ar m. 1) = hsv. 2) Pitprops l ). — ja^ska 

ostq safo prupa U stan. 
prost prost pl. -ar m. 
prostgård pröstgh^ pl. -ar m. 
prostinna prQsfmu i 

protest[er]a pröttst *) sv. vb. intr. 1 [tmåt] Gräla, käbbla. 
♦prupp pråp pl. -ar m. Fjärt. 

*pruppa *) v. pråp sv. vb. intr. 1 Fjärta. — Gr. § 123» 
*pruppa 8. prupa f. Anus (mest i bspr.). 
pmsta prihst sv. vb. intr. 1 Nysa. — ja prmsta td j\f$t f&i 

<lu kom. 
[pruta] *pluta *) phht sv. vb. intr. o. tr. I. 
[prutmån] *plutan[de]-mån phUtanmon ut pL, m. 
*pryl pryl pl. -ar m. 
*pryttskuta prfptshhtu f. Tvärvigg, okv. 
*pryttskåp prtptskhp ut pl, m. L n. Tvärvigg, okv. Ex. under 

*myttas. 
*pryttu$ 5 ) ptytu adj. Surmulen, tvär. t 
pråm — se *långa, *marja. 
*prälla 6 ) pr&l sv. vb. intr. 1 Sladdra. 
*pränga 7 ) prégg sv. vb. tr. 2 Tränga, trycka. (LK). 



x ) Samma bet. i Fryksd. 2 ) VNyi. 3 ) -pp- assim. af-W»-: 
isl. prompa Fby Nyl. No. *prumpa Nyl. *pruppa (jfr Nyl. Et. 
s. v.). Hit Dlty. prampen 'fest eiDpressen'. 4 ) Öb., Br., Kkr, 
Norge. 5 ) Px. prihtot Po. prutqgar idm. 6 ) NVa., Kim., Fby, Nyl. 
Jfr Rz 509 b & Nyl. pratta [< *prat-lar\ 7 ) Mx. Must. — got. 
praggan 'tränga', jte besläktade ord nrspr. af slavisk börd enl. 

SCHADE O. FEIST. 



287 

[pränta] *plänta 1 ) plint sv. vb. tr. 1. — ha kan mt läsa 

planta an. 
*präppel-sticka pr&pal$fiku ut pl., f. m. Pratmakare. 
*präppla *) prépal sv. vb. intr. 1 Sladdra. 
prässa *pärsa 3 ) prå$ sv. vb. tr. 1 = hsv.; t ex. pros typ. — 

péi 1. pås sv. vb. 1 : 1) tr. = hsv. 2) intr. Streta, str äfca 

bemöda sig. — ha va n\p tukt pa&as ma a. 
präst prå$t (best ofta pr&$%) pl. -ar m. 
prästbetyg pr&sflntt/g n. 
prästgård pr&$tgh([ 1. -ghl pl. -ar m. 
prästkappa prkst- 1. prås-kåpu f. 
prästsäck pråskk i ordspr. prosafa & Ma böty. 
prfffva — ers. af frästa. 
|p]salm sålm pl. -ar m. 
*[p]salma sålmxi f. Psalm. 
puckel — ers. af *knyla. 
puckelryggig — ers. af *kuylug. 
pudel — ers. af ullhund. 

puhajaa fi. pmj sv. vb. intr. 1 [ov] Skynda i väg. 
*pula 4 ) ptUl sv. vb. tr. 1 : 1) Kasta. 2) Klämma. — du^ska 

mt pwl katy sode, ha Monas. 
puls I (i kroppen) påh pl. -ar m. 
puls II (vid fiske) —* ers. af *fork. 
pultron — se *pjasare, *räddflsik. 
*pumla pumbal sv. vb. intr. 1 Nedsjunka i dy 1. vatten. 
pump pamp pl. -ar m. 
pumpa v. pump sv. vb. tr. 1. 



*) öb., Vätö. 2 ) Fby, Ny!.; jfr ÖM 41 *prappla. 3 ) Hsr. 
enl. Lundells ordlista. 4 ) Med ngt skiftande bet. — grnndbet. 
'stöta till* — bnikas ordet i öb., Vb., Fby ('coire'), Nyl., Vg. (Rz 
512 a); uyisl. pilla v. 'ideligen stöta på\ 



288 

*pumpa *) s. pumpu f. Näckros. 

pund piind n. 

pung pugg pL -ar m. 

punga pugg sv. vb. intr. o. tr. 1. — pugg iut pagga 1. p. wt 

ma pagga. 
punkt ptigt pl. -ar 1. -ar m. 
punsch puns ut pl., m. 
*purfvel purvd pl. -dar m. Rund, svarivad pinne vid rock- 

*flykten, å bkn blånerna fastas vid finare spanad. 
puss pils pl. -ar m. Kyss. 
pussa v. pu& sv. vb. tr. 1 Kyssa. 
*pussa 2 ) s. pusu f. Cunnus. 
pust pih&t pl. -ar m. 1) Vindfläkt 2) Suck. 
pusta ptUst sv. vb. intr. 1. 
*putt 3 ) pöt pl. -ar nt Vattenpuss. 
*puttifnaskus puUfnåskus ut pl., m. Puttifhask. 
puttra påtar L putar sv. vb. intr. 1:1) = hsv. 2) Småprata. 

3) Mumla. 4) Stamma. 
puukko fi. p^im f. Tälgknif. 
pylsa ptylsu l 1) Korf. 2) Lunsa. 
*pylsug 4 ) ptyhu adj. Lunsig. 
*pylta 5 ) ptyU 1. ptylt sv. vb. tr. o. intr. 1 Påtaga mycket och 

varma kläder. — du p\pUar po . da jy>som ha^sku va 

vmtar. 
*pymla 6 ) påmblu f. Fet och dum kvinna. 
*pymlug 6 ) pémblu adj. Lunsig och dum. 



') ÖNyl.; nordfris. pompa f. idra. 2 ) ial. pussa f. (Clb.- 
Vigf.) Nb. Na. pusu f. 8 ) isl. pyttr ä.-nsv. put ra.; *putt ra. 
Fby Nyl. Vb. Dl. Vm. (Rz 514 b) Norge. 4 ) No. pöl&at adj. idm. 
5 ) sbst, *pylte n. Np. VNyl., *pyltor pl. t. Mx. 'bylte' 6 ) Jfr 
ÖM 74 *pummel Öb. m., 83 *pumla öb. f. i allmh. 'fet person*, 
nlty. paumlich 'tjock*. 



289 

*pyngla *) pfyggal sv. vb. tr. o. intr. 1 Bära med svårighet. 

— va^&ka du pjpggal po Jiada $tor^lakst i, ht a va ^ 

boty so lägg. — ha pjpggla o bar bom lieda v&yi. 
pyre pyr n. — Syn. *kryst, kryp. 
*pyrfvel 2 ) 1. *pörfvel ingår i sms. pojk-*p., qv. v. 
♦pyssjor 3 ) ptyfur pL t Tillbehör, bagage, lösören. 
pyssla pfaal L p#l sv. vb. intr. 1 [m& na], — va^ka du 

py>l ma hade njp % kvafå! 
pyts pipts pl. -ar m. 
pytt p#>t inteij. — JQ(w) py>t o, va ha sojps! — Syn. kuti fi. 

(hut). 
pyyliä fi. pfl sv. vb. intr. 1 Gråta, skrika (ss. barn). 
pyytaä fi. pytf.sv. vb. tr. o. intr. 1: 1) Eftersträfva; t ex. htt 
pyta a£ U ha graL 2) Fånga; t ex. pyt fi$tå* 
pyt rava. 
pytur pL t Fångstredskap. 
på pö L po prep. o. adv. — Jfr uppå. 
påhäng (om person) — se plågsticka, *raffel, rumpdrag. 
påk påk pl -ar m. 
pål[e] pkl pL pålar m. 

♦palla *) pol 1. pöla sv. vb. tr. 1 Träffa i bållspeL 
påmjölad påmjhla adj. Dom, bortkollrad; drucken. 
på-*paltad popålta 1. -palta adj. Påpälsad, öfverdrifvet tjokt 

påklädd. 
påpasslig — ers. af upp-passlig. 
på-*pyltad pöpfyXta adj. = på-*paltad. 



l ) Vö. lika. Vä. *pynga v. idm. Rz 515 b anföras åtskil- 
liga hithörande ord, alla härledda nr sbst. pung» 2 ) Jfr Nyl *parf- 
vd *pirfvel *porfvél m. 'småväxt mska 1. djnr\ lat. parvulus. 3 ) 
Ingå (VNyl.) likaså; afl. från påse isl. pose m. 4 ) öb. allm. nnder 
formen pöl(a) 1. pål(a). 

19 



290 

*påra *) para sv. vb. intr. 1 : 1) Knåpa, syssla, — ku parar 

» spwj, häda dan. — ha a tuJa paras ma ha kokas*. 

2) Visa ringa lifaktighet ; långsamt fortskrida i något — 

a/jlfi parar % mn, ha vd mt bnn. — kafvpanu parar a 

kokar. 
*påsa 2 ) pösa sv. vb. intr. 1 Pösa. 
påsatt pösa t p. p. & adj. 1) = hsv. 2) Åvägabragt genom 

trolleri; om sjukdom L annat ondt 
påse pösa m. — tu tala^o mxpiérp sam mt haggar i pasa tis. 
*pås(e)-rygg 3 ) forek. i xittr. bjcera namjpösaripdzi Bära ngn 

på ryggen. 
pås(e)-rysse pösarj/s pL -ar m. Rysk gårdfarihandlande. 
pås(e)-vaiite 4 ) pösavånt pl. -ar m. Vante med särskildt rum 

blott f5r tummen. — Syn. *kludd. 
påsk påsk ut pl., m. 
påsk-afton pöskåftu ut pl., m. 

påskdag pöskdå pl. -dagar m. — Mest sg. def. pöskdån. 
påsk-lördag pö§kUdan ut pL, m. def. 
påskmorgon pö&kmdru ut pL, m. 
påsknatt pa§knåt ut pl, f. 
på-*skrånad pöskrdna adj. Lindrigt tillfrusen. — viU* val 

poskrona ma nata. 
påskvecka pö§kviku ut pl., f. def. 
påta pöta sv. vb. intr. 1. — påta mt% dxpndtul — ha påtar 

om a tcert a ga^ondar. 
*påtrasad pötråsa adj. Drucken. 
*påvågad pövoga adj. Vågad. — now a ha povoga. 
päivittää fi. piwiit sv. vb. intr. 1 Klaga, jämra. 



*) Vö., Hs. (Rz 508 a), VNyl. 2 ) Jfr Py. pths Vg. Sm. 

piisa (Rz 513 b) 'pösa\ Gby. pusa sa 'p Jocka 81 V ( om % la 0» 

aflj. till pösa — o. Gr. § 52. 3 ) Fby, VNyl., 8M-e *påserygga. 
*) Na., Nyl., Sk. (Rz 514 a). 



291 

päll pil n. 

pällhållare pålhåfåar m. Ungersvenner som vid bröllopet upp- 
bära brudpällen under vigseln. 

päls péls pl. pél§ar L pål§ar m. — Gr. § 100, 1 anm. 3. 

päntätä fi. pint sv. vb. tr. 1 [i sa mat] Åta glupskt. 

*päppelsticka pépatfåku ut pL, f. m. Skvalleraktig person. 

*päppla l ) pépal 1. pipal sv. vb. intr. 1 Skräfla. 

*päpplor 2 ) péplur pl. t Fårträck. 

*päras ingår i sms. ill-*päras, qv. v. 

*p$rka 3 ) pérk sv. vb. tr. 1 Rifva, sönderslita. 

pärla s. pélu f. — ka§t mt pa/ur fxp svma Ordspr. — Syn. 
*kåla. 

*pärla v. p&l sv. vb. intr. 1 Cacare. 

*pärl(?)-hyfvel påXhmml pl. -hovlar m. Hyfvel hvarmed trä 
krusas. 

pärm pérm pl. -ar m. 

[päron] *pära 4 ) péru 1. péru f. Potatis. — h hq^§o bra a 
sart parar % stqn. 

päro[n]-kål pérukäl pl. -kölar m. Potatisstjälk. — häda hun 
brujtar ov al parukola i land*. 

päro[n]land pértdånd n. Potatisland. 

päro[n]-limpa péndhnpu f. Potatisbröd. 

päro[n]-näsa pérunhsa ut pl., f. Trubbnäsa. 

päro[n]-*picka péruplku f. I form af en bordsknif täljd trä- 
pinne, hvarmed potatisen upptages ur grytan och från 
tallriken samt ätes. 



*) öb., Nyl.; nlty. pepéln idm. 2 ) öb. pl. t. & m. sg. 
(pépal SVa); Py. *papplor pl. idm.; Sibbä p&plu f. 'liten smula 
(t. ex. smör)'. 3 ) 8vea- o. Götaland enl. Rz 498 b. 4 ) fsy. para 
Sörb. *pära f. 'päron'. Förek. i bet. 'potät' i öb., EF. o. Nyl.*) 
samt ar mycket brnkligt i Sverige (Rz 518 a). 

*) ej i Bstl. o. Rn., bvilka upptagit ty. [kar]toffel. 



292 

päro[n]-skal péruskål n. Potatisskal — ha paruskal po 

eguna tis. Vara närsynt 
päro[n]-skrika péruskriku l Namn på en fågel. 
päro[n]-stamp p&ruståmp pl. -ar m. Potatisstöt 
päro[n]-*stampel pérustkmpal pL stkmplar m. Potatisstöt 
päro[n]-*st8tel pérustttiptd pl. pl. -ilar m. Potatisstöt 
päro[n]-*upptagas pckruruptagas ut. pl., n. Upptagning af nya 

potäter ur jorden. — huk Tcombar o jeXpex ma ma 

pceru-uptagas* -kjxr? 
pärräta fi. *) pår sv. vb. intr. 1 [vmot] Streta emot, göra 

motstånd. 
pärta pértu f. 

*pärug ingår i sms. ill-*pärug, qv. v. 
pffll» fi. pél L péh n. Fån. 

pélu adj. Fånig. 
pösa poyps sv. vb. intr. 2 = pwpsts pret o. sup. -wt. Jfr Gr. 

§ 52. — Syn. *påsa. 
pöyhkiö fi. pkuk n. Tölp, fån. — ha a U fyuk, dat ptyuk 

Ordst 

R. 

r ér ut pl., n. 

rabbla — ers. af * ramla L 

racka råka, l 

rackare råkar m. — råka§ 1. råkas oböjl. a^j. — no so 

räkan ! — fan o ra1$aiiJ.arJ,ibqks Ordst. 
rackar-kärra råkaié&ru pL obr., f. 
♦rackel 2 ) råkal n. Ruckle, bybble, kyffe. 



l ) l. = hsv. [s]pärra? *) Eg. 'ngt fallfärdigt', jfr *racJda 

I 2. I Vö. m. 'dåligt redskap 1 , i Py. n. 'skräphög' (måhända dock 
annat ord, jfr *raka II). 



293 

♦rackla 1 ) I råkul sv. vb. intr. 1: 1) r. qv L okngg Vanka, 
flacka. 2) r. okul Ramla. 

*raekla n räkal sv. vb. descr. 1 Göra ngt med hast, t ex. 
raklar o hostar Hostar häftigt, — raklar o vaksar Växer 
hastigt = råklar tip (vb. intr.). — ha rdkla up^l^du 
Han uppförde ladan hastigt och vårdslöst. 

♦racklare 2 ) råklar m. Sjukling. 

*racklug 3 ) råklu adj. Eländig, skral (om människor, djur, 
husgeråd o. s. v.); eg. vacklande, ostadig. — ha & so 
raklu o gambal ray, ast ska a r&k&n po å na. — tnt 
vd ja U@p > tiifode raklm bol. 

rad s. råd pL -ar l 

*rad 4 ) a. råda adj. Snabb. Gr. § 237. — hu & so rada h 
plok btera. — ha a rada po maty, po $h &c. Begifven 
på. 

rada I råda sv. vb. tr. 1 = hsv. 

*rada 5 ) II råda sv. vb. intr. 1 [qv] Vandra, gå. — h rada 
qv mp t* qjitufqr. 

rad(e)-karl rådakär pl. -kårar m. Vedradare. 

♦raffel 8 ) råf%l pl. -ilar m. Besvärlig, förargelseväckande per- 
son. 

rafsa råfs sv. vb. tr. 1. — skodvn ai, 7*ä hu mt a rafsa ot sa 
na jcenfron, to hu dh jqn. 

*ragassa 7 ) ragåz sv. vb. intr. 1 Väsnas, regera. — fliku, du 
ragasar va^gom vmjpo\pk. 

ragg råg ut pl., f. 

«*gg[ig] *-*g rågu ädj. 



*) öb., Vb., Svea- o. Götald (Rz 522 a) i bet. I, Fby gå 
ostadigt, ramla 9 , Hvbfj. o. Na. 'ragla'. No. rdkla v. 'flacka omkring'. 
*) Vörå. *) Vö., Np., Sdm.. Nk. (Rz 533 b), Fryksd. *) i»l. hraör 
fov. radher; kwleffer i öb., Vb., Vg„ Sm., Sk., Hll. (Rz 519 a). 
5 ) Fby, VNyl. Jfr got. vrapön? 6 ) Vörå. 7 ) Öb., Åld, EF., Nyl. 



294 

ragla — ers. af *rangla, *stumla. 

raittaa fi. räit sv. vb. intr. 1 Vandra, slå dank. 

♦rajskug rfcsku adj. Trött, medtagen. — „a vql^o ratsku 

to a^ska hg ma tömda kara u , $a fltku Ordst 
*rajsug råmt adj. = foreg. 
*rak l ) s. rak n. coll. (ut. pL) Vågdrifvet gods ss. t ex. 

stockar, bräder, tång o. s. v. 
rak a. råk adj. 

raka s. réku f. — Jfr Gr. § 43, 1. 
raka v. I råka sv. vb. tr. 1 = hsv. — raka sUaézt, ta a so 

lurvu * %gu. 
*raka 2 ) v. n räka sv. vb. 1: 1) tr. o. intr. Drifva; bortjaga. 

raka kuduna. raka at dom bara! 2) intr. a) r. ov 

Rusa i väg. — van råkana ov nu? §) raka okul 

Ramla omkull. — Gr. § 206 C 1. 
*raka v. m räka sv. vb. imp. 1 Slita, värka? hördt i uttr. 

ha nstar o rakar % kröp. 
*rake-pass råkapå& ut pl., n. Eg. väl: respass; i uttr. å&t 

rakapasi ot nan 1. fo rakapasi Ge L få „afsked på grått 

papper 4 '. 
rakknif rdkniv pl. -ar m. 
räkna rdk% sv. vb. tr. o. intr. 1. — Syn. *rätna. 
*rakodant 3 ) rdkudånt pl. obr., m. Vräkling. 
*rako-kälke forek. i uttr. va po rdkuUhlka 1. -iékXka (m.) 

Vara „på efterkälken" 1.- på obestånd. 
*rakug 4 ) råkti adj. Dålig, eländig. 
raljera raljér sv. vb. intr. 1 Gyckla, skämta. 



l ) NVa.; isl. rak n. ; ej det Fritzn. 2 II 28 a upptagna (hvar- 
med jfr Rz 521 b); no. rak n. 'omdrivende ting', jfr *räka. *) 
Vö., Nyl., Estl., Norge bet. 1; fsv. vraka. 3 ) Mx., Fby, VNyl. 
Hör väl till t. *raka IL 4 ) Ko., Nyl. (äfven tis. pojrdku), Estl.; 
jfr Fby pojnkii tis. 'på tok'. 



295 

^ralla 1 ) räl sv. vb. intr. 1 Skvallra. 

*rallkäring råltéérgg pl. -ar f. Skvallerkäring. 

*ralta 2 ) rålt L rakt sv. vb. intr. 1 Drifva omkring, slå dank. 

ram I rdm pl. -ar m. Björnram. 

ram n rim pl. -ar m. (sällan f.) Infattning. 

ram a. rårna oböjl. adj. Förträfflig. — ha va m rama kar 1. 

rama kqn. . 
ram(e)tag rdmatåg n. 
*ramla 3 ) I råwbal sv. vb. tr. 1 Babbla; t ex. ha rambla^ 

up^U&su sin. 
ramla n rdmbal sv. vb. intr. 1 Falla. — Syn. *bumla, *rackla 

I 2, *raka II2ft *ramma I 2. Jfr falla. 
*ramma I rama sv. vb. intr. 1 : 1) r. öv Hasta i väg. 2) r. 

oktd Ramla. 
*ram[m]a 4 ) II rårna sv. vb. intr. 1 [6Z nqri] Slå till ngn. 
*rammammel 5 ) rdmbåwball. rdmbåmbula ut pl., n. Buller 

gny, brak. 
*rammas 6 ) rårnas sv. vb. imp. dep. 1 Spöka. — ha ramas 

tule » skodh mot a§a hl. 
*rammel I råmbal n. Kummel, röse; mest i sms. sten-*ram- 

mel. 
*rammel n ingår i sms. ben-*rammel, qv. v. 
*rammug 7 ) rdmu adj. Stark. 
ramsa s. råm§t(, f. — Syn. remsa, 
ramsa v. I rams sv. vb. tr. 1. — ha ramsa up häda ram$u 

o ha <te* som vatni. 



*) Öb., Fby, Gav., No.; allm. i Sv. enl. Rz 522 b; ralty. 
ratten < *racUan. Men Nyl. *ralla 'slå dank* < *vraplön. Af detta 

*raUa är 2 ) afledn.; finnes i Sdm., Nk., SM-e. 3 ) Skäligen allm. i 
såväl Fld som Sverige (Rz 523 b). 4 ) fsv. rama; Vö., NVa., Vflyl. 
5 ) Pö., ÖNyl. 6 ) Ko. Hsk. Na. rdm idm. 7 ) Vore fel. *rpmogr 
fsv. *ramugher = He. Bo. römo a. 'stark'; fel. rammr. 



296 

♦ramsa 1 ) v. II rams sv. vb. tr. 1 [ihop] Slarfva. — heJte a 

nu bara hgpram&a. — ha raan&a >hgp jaku so hu 

stratoft) vql^onåru oter. — kan du mt ana som rams 

ihop & socknan? 
*ramt 2 ) rdmt ad v., förek. i uttr. ha a ränd Det spökar; t* 

sir^pkalt rdmt tbde idm. 
rand rand pl. randar f. — Jfr bryn, *lid 2. 
randa ränd sv. vb. tr. 1. 

randas randas^ sv. vb. dep. 1. — dan randas ratj. 
rand[ig] *-ng rdndu adj. — Jfr långseftoraaadig, *stake- 

randig. 
♦rangla 3 ) rdggal sv. vb. intr. 1: 1) Ragla, gå vacklande. 2) 

Slå dank. — hqj(u a§t na h <feara, to du raggla^ 

§ode dkrigg % bi/ja? 
*ranglare 4 ) rdgglar m. Dagdrifvare. 
♦rangtag 5 > rågglu adj. Rank, ostadig. 
rank rdgk adj. [Sålls.]. — Syn. *racklng, *rangtag. 
ransaka rån$ak sv. vb. intr. 1. [Sälls.]. 
ransakning rdn&åkmgg pl. obr., f. 
ränt ränt pl. -ar m. — Ingår också i smss. lat(e)rant, Wfet- 

rant. 
ranta ränt sv. vb. intr. 1 Löpa omkring, flacka; slå dank. 
rapa v. — ers. af *räpa. 
rapa fi. rdpa 1. rdpan ut. pl., n. Träck, gytja. 

rdpu adj. Trackig, smutsig. 
rapp s. rdp n. 
rapp a. rdp adj. 



*) Götald enl. Rz 524 a; Vö. rams.. 2 ) Vö., BP., VNyl., 
Gav.; Hs. Vg. ramen 'hin onde*, isl. rammr adj. bl. a. 'besynner- 
lig*. 3 ) öb., Norrl., Kim., Fby, Uppl., Sm., Norge; afledn. från st. 
Tb. germ. *vringan(an) perf. *[vé]vrang 'sno' m. m. 4 ) Vö. 5 ) öb., 
Sibbå (i ÖNyl.), Fryksd., Götald (Rz 524 a). 



297 

rappa I rdp sv. vb. 1: 1) tar. Rappa. 2) tr. o. intr. [nan, 

om 1. hl nqn] Slå. 
*rappa II råp sv. vb. intr. 1 [qv L * vag] Skynda, vara 

»rapp". 
rapphSns rdphhns n. 

rasa rasa sv. vb. intr. 1 Rasa (ned, omkull; af vrede). — ja 
rasa okul [o: slant] po lamt lida. 

rdsand adj. Rasande, vild. — Jfr trynvild. 
♦rask *) s. rdsk ut. pl, n. 1) Skräp. 2) Smuts; gytja, traek. 
rask a. rask adj. 

*rask ingår i smst *i-rask, qv. v. 
raska rask sv. vb. intr. 1 [po]. — rask po ma häda ter^asi 

ny>, ha kornfcajram* 
rasp rasp pl. -ar m. 
raspa rasp sv. vb. tr. o. intr. 1. 
rast rast pl. obr., m. 
rasta rast sv. vb. intr. 1. 
*rat a ) rit n. As. 
rata - ers. af kaaskata fi. 
*ratas 3 ) ratas 1. rätas sv. vb. dep. 1 Draga sig, latas. — va 

a hate rätast, du tragg gg po anäåa mp. 
ratt råt pl. -ar m. 
*ratug 4 ) rdtu adj. Asig. 
[Ravennaj-duk *rafvel- *) rivaltyhk ut pL, m. Ett slags [god] 

segelduk. 
recept I nséft n. Läkareordination. 
♦recept 8 ) II nsift ut pL, n. Öfverläder. 



*) isl. rask n.; Bo.; allm. i Sv. enl. Rz 525 a. 2 ) isl. hrat 
n. 'aflall*; Öb., EF., Nyl. (rdt, därför ej < &. raato, som ar låne- 
ord: jfr Hsk. *råta f. Jfr Bi 526 a. [rot skräp Lll Beforrastavn.]. 
3 ) Vöra 'rata. 4 ) VNyL; Fryksd. rqtal adj. 'skräpig». *) Nyl. 
*rafvel- l. *rafvenduk. 6 ) Nyl. (Allm. skom.-term?) 



298 

reda s. réadu ut pL, £ — hqj^u ratdu po ha ny)? — ha 

vait mt ngn ratdu po sa s$lv eh ana. 
reda v. r&$d sv. vb. tr. 2 & 1. — to hu mt detta r$\d mt 

gqrp so val u ramt snotn. 
red[an] r&bj *) adv. 
[redare] *reddare 2 ) ridåar m. 
redbar rfadbår adj. 
redd rid ut pL, m. 
rede rfad L r&%<h n. 
[rederi] *redderi 3 ) rigari pL obr., n. 
red[ig] *-ug rétdu adj. 
redlös rédlqs adj. — Syn. oklar, 
redo r&hdu oböjl. adj. & adv. [Sälls.]. 
redskap råtdskåp n. 

reel[l] ryél adj. — ryélt adv. Duktigt, ordentligt 
ref I r&w pl. -ar £ Snöre. 
ref II réw pL -ar f. Stjälk; t ex. humbalrhv. 
ref III riv n. Ref i segel. 

*ref IV (trol. eg. 'refben') ingår i sms. vingref qv. v. 
refben råwbkpi n. 
reffelbSssa rifatbip&u £ 
reffelhyfvel rifalhwal pl. -hhvlar m. Hyfvel anv. vid refflors 

åstadkommande. 
reffla riflu £ 

*refkam*) r&tvkåmb pl. -ar m. Väfkam. 
ref-orm rivärm pl. obr., m. 
*ref-staf råtvstäv pL -ar m. Staf 1. stång, hvarå 'garn refvas 

till väfnad. 



*) Sålunda (-äi- 1. -ai-) Öb. t BP., Nyl., Estl.; Vö. r&bd Dl. 
reidu Nyl. (Ksl. Esp& Sibbå) rétdon Ru. réya. Nytt otd i svenskan 
(Rqv. Sv. Lpr. L. V 129). 2 )~Np., Fby, Nyl., Uppl. 3 ) EF., Nyl., 
Cppl. 4 ) Jfr reve m. (väfbom) i Lll:s Ordlista = isl. rifr m. 



299 

refva I ré*v sv. vb. tr. 1 Refva upp garn. 

refva II réw sv. vb. tr. 1 Afmäta jord. — lantmatati a vm 

hiar o rtqva jqU rmla al byps hamana. 
[regel I] 'fregla 1 ) r&glu f. 1) Prat — ha trgtvar po al 

raglur o ronur. 2) Skrock. 
[regel II] *rigel 2 ) rigal pL riglar m. Skjutbar trä- 1. jämten 

i lås. 
regera mkér L njér sv. vb. intr. 1 Väsnas. [Sällan tr. 1. intr. 

(be)härska]. 
[regering] *regerning 8 ) njétpgg ut pL, m. i f. Oväsen; t ex. 

liada poypknuhln fqrjiuka rijerpgg tda. 
regerlig njér\% adj. Ingår ock i sms. oregwlig. 
regla rigal sv. vb. tr. 1. — ngal^^ra t* nata, Méjraggla^ 

§o mjpih fltyyptarar okngg. 
regn r&m*) ut pL, n. — Syn. blöta s. I. 
regna r&m sv. vb. imp. 1. — Se *blåta, *dm , a, *trasa. Jfr 

gloppa. 
regnbåge råmbdga [-mb-] m. 
regn[ig] *-ug répiu adj. — ha ha vm so logg ramat, mt 

kan a s>h i graai %^dq. 
regnmoln råinmå?*, n. 
regnskur r&inshhr pL -ar f. 

regnvatten rhnväty ut pL, n. — Syn. droppe-vatten, 
regnväder r&vnvkdar ut pl., n. 
religion riljfrn L rU^ån ut pl., m. 
reling réhgg l råhgg pL -ar m. — Syn. skidbord, *skid- 

bttrde, *sud. 
rem r&m pl. -ar f. — ha a bra U siécera braid ramar ov 

m anaas hmd (1. sihn) Ordspr. — Jfr *fättla. 

*) Pyttis, Fryksd., Hs., Hjd. (Rz 528 b), Norge. *) Åtm. 
Fby o. Nyl. 3 ) Fby, Nyl., EstL 4 ) Detta uttal allm. i Österb. och 
arVenså i Sverige enl. Rz 528 b. 



300 

*remma x ) rfcvm sv. vb. tr. 1 Upplösa. 1. tillknyta ngt med 
rem hopsatt, t. ex. re$m op saU*. — juk, puk, snåla 
dragg, siéatf ^ by>ksu (!) o reorna rfan Ordst 

remmare r&unar m. Sjöprick. — Jfr sticka stikn. 

*remma-sko r&wiaskbw pl. -ar m. Sko med remmar 1. snören. 

remsa 2 ) rim&ii f. Remsa. — Syn. *repa s. 
råmzn f. Ramsa. 

remtyg remtyg ut pL, n. 

ren s. I r&m pl. -ar m. Tarandus. 

ren s. II r&m pL -or f. Dikesren. — om a a rean o gar tat 
to ha ramar o sa&ar po ropia, so val a gram. 

ren a. rim adj. — r&mt L rkmt öv adv. (tis.) Alldeles. — 
ha a ramt galm. — ha a ra^nt ov Xlutt ma fosjth nww. 

rena rim sv. vb. tr. 1 Göra ren, rensa. 

*renfärd[ig] *-ug 3 ) r&mffäu [stundom r&iwf-] adj. Renlig. 

renhir[ig] *-ig råmhdru adj. Hederlig, redbar* 

rensa råns sv. vb. tr. 1. — Syn. *tesa. 

rep r&tp n. 

*repa 4 ) s. ripa 1. r&pu l Remsa, tygslarfva. 

repa v. I repa sv. vb. tr. 1 Repa, rifva, slita. — bom rapa 
ståortji sondar. — ha rapa les a. 

*repa v. II rk\p sv. vb. tr. o. intr. 1 [up L op na] Upprepa. 

reparation rlpraU&n pl. -ar m. 

*repadt-skört[e] r&paUhrt n. Bonjour. 

reparera riprér sv. vb. tr. 1. — Ers. vanl. af bygga. 

[repeters] *repmtera riputér sv. vb. tr. o. intr. 1 Jämt upp- 
repa, sladdra. 

*repla ripal sv. vb. tr. 1 [up na] Upprepa. — va a hade th 
npal up so tnagg gaggur? 

l ) Öb. *) Har äfven i GK. betyd, 'ramsa* 3 ) fev. rmfcer- 
pogher adj. idm.; likaså Öb., Vb., Nyl. (åtm. Ingå s:n), Bg. o. 
Gsv., Norge. 4 ) Vätö *ripa f. Jfr b*v. repa no. ripa (i') vb. 



301 

repslagare rhpUågar m. 

resa s. rémt f. 

resa v. rk\s sv. vb. intr. 2 & 1. 

resande rfasand pl. -ar m. (& adj. L part. pres.). 

[reservoar] *[re]servan skrvdn pL -ar m. 

res-*gålig rétsgdh adj. Resfardig. 

resinka (?) ry. nsigku f. Insats, van), af gummi, på sidan af 

bottiner. 
*resm (1. *resme?) ristp, ut. pl., n. Upprispade trådar, charpie 

m. m. d. 
♦resma 1 ) risrp, sv. vb. tr. 1 Upprispa: — ha nsmar 1. ha 

nsmas up Det upplöser sig i trådar (om tyg). 
resonlig nsördi adj. 
rest rast pl. -ar m. 
restdagar ré&tdågar m. pl. kallas sådana dagar under hka 

arbetarene for oväders skull ej kunna gå på utarbete. 
resår nsår pl. nsörer m. 
resårkärra nsåriéibru f. 
reta — ers. af *ena. 
retfnll rfotfäl adj. — ha a so raitfidt hade, so ja val^atd 

alfohop. 
retsam — ers. af *enug. 
reumatisk rumåUsk 1. årumdhsk oböjl. adj. 1. sbst (ut. g.); 

t ex. ja hqjnimahsk % häda kropi. — Jfr rygghåll. 

*kvesa II. 
*ri 2 ) ri n. Rakskifva (anv. vid bygge till att linjera med). 
ria, *rie riju f. 1. rija m. — Se pars(i)-stång. 
ribba ribu l 



l ) Öb., Vb., Hb., lid, Na., MNyl., Estl., Ra. Afledn. på -ma 
från den i sv. ris-pa ris-ta ty. reiszm uppträdande germ. \/ tvrlt 
— (Kl. 4 s. v.); altså *[iu]ritma[ri]. 2 ) Np., SM-e. 



302 

"Irickla 1 ) rikal sv. vb. intr. o. tr. 1 Genom ryckande L vri- 
dande fara illa med ngt — ha stqr^t&r ^> ara ° nklar 
om los*. — nkal mt dtyra sondar! 

♦ricklug riklu adj. Ostadig, lös, lätt att röra. 

rida rid pret. rk\d sup. ridb vb. intr. 

[riddftresporr[e] *riddcpspår ridaspår ut pL, g.? Delphinium. 

rid(e)sa[de]l ridasäl pl. -ar m. 

rifjärn rfvj&n n. 

rifva v. riv pret* r&tv sup. rim vb. tr. — Syn. *pärka. 
rivand adj. Driftig, rask. 

*rifva 2 ) s. I rim f. Rispa. 

♦rifva *) s. II rim f. Näfverskäppa. 

pifvare ingår i smss. is- o. löfrifvare, qv. v. 

rigg riq ut pl., m. 

rigga rig sv. vb. tr. 1. — hu nga^$a brq Hon ser bra ut 

rik r(k adj. — tom rjc okar o tom faU far gq Ordspr. 

rike r/&> n. 

rik[e]dom rlkdöm pl. -ar m. — ha hq^o stgra rikdQrn^ ha 
vatt mt hur my)iåy> ha a häftar. 

riktig, *-ug rikt* 1. riktu adj. — mm n&fc mam & de. — 
riktit adv. Ganska; alldeles. 

rim I rim ut. pl., n. Rimfrost 

rim II rim n. Rimslut — Ex. under pilgrim. 

rimlig rlrnl* adj. — ha va mt rindi pagga ha fik t Iqn ov 
häda lutlandari. 

rimma rim sv. vb. intr. 1. [Sills.]. 



x ) Na., VNyl., Norge (äfven om lås). Det enkla fika finnes 
i Nyl. Vrida, vricka.'. 2 ) isl. rifa f. 3 ) Fby, Nyl., Hs., Sm. (Rz 
537 b). Ordet upptages i Lundélls ordl. — I norrl. raål o. Dl. 
*ryfv-a 1. -e. Hör naturl. ej till vb. rifva, ehuru etym. är dun- 
kel. Jfr kske hsv. ref ty. rebe \/' rebh 'nmschlingen' (Kl. 4 s. v.), 
då ordet eg. utmärkte ett näfrerkärl med hopvikna hörn — hkt vore 
synnerligen botecknande. 



303 

rimma [sig] rlm^sa sv. vb. rflx. 1 Passa ihop. — ha nma^ 

§a %nt so val. 
rimm[ig] *-ug rlmu adj. Betäkt med rimfrost — ha va rimut 

po gros* ver iåafåu to ja staig up o d£* uti, ha Upksta 

ha vin frost(t) ma nota. 
rimsalta rimsålt sv. vb. tr. 1. 
ring rigg pl. -ar m. 
ringa rigg sv. vb. intr. o. tr. 2 (pret o. sup. riggd). ~ d> w 

ska ngg foXUi havm fe madan. — ha nggts saman ny). 
ringare riggar m. — ha ugg ny nggati htksna to a kom 

ap t torp o skoda okngg sa. 
ringdans riggdåns. pl. -ar m. 
ringfingret riggfiggn n. def., ut pl. 
ringla [sig] riggal^a sv. vb. rflx. -1. — arm* nggla^a * 

san. 
ringlek rigglhk pl. -ar m. 
*rinka *) rigk sv. vb. intr. 1 Vrida af och an; t ex. Jia ngkar 

i dtyra, % grbnda, i portft- 
rinna rin pret rån sup. rhm vb. intr. — qgxtna rmdar %jan 

Ögonen sluta sig (af trötthet). — Jfr *sela II. 
[pipa] *rypa 2 ) rypu f. — Gr. § 27, 3 p. 
ripuli fi. råpaljrie^§a sv. vb. rflx. 1 Skita ned sig. 

råpal n. Okv. for en som gör foreg. 
ri-räfsa tirkfsu f. Rafsa anv. i rian. 
ris I ris ut pl., n. Riskvistar; snår. 2) Aga. — bom ska fo 

guta rm po kaka rumptt tis. 
*ris 3 ) II ris ut pl., n. Åkomma, yttrande sig [bl. a.?] i stor- 

bukighet hos barn. 



*) öb.; af nrgerm. *tvrinkcvn perf. wrank (diall. *rarika 
'flacka') Vrida' 1. dyl. Se Sohadb 1202. 2 ) Öb., Vb.; ial. riiipa 
f., da. rype. B ) Py. (kreators-BJakd.), Norrl. Uppl. ('engelska sju- 
kan: Rz 536 a). 



304 

risbastu risbastu f. — Syn. bas I, *baser. 

risgryn risgrmn 1. -gryn n. 

*riska l ) ri§ku i Ruska. — a^&ka samal up hhsje ra&tma, 

di kawjoa gotv ti JcqJc kap po. • 
ri-skofvel risköval pl. -skövlar f. [sg. def. stdm skdvh] Skof- 

vel anv. i rian. 
rispa s. — ers. af *rifva s. 
rispa v. — ' ers. af *resma. 
♦rissa 2 ) ris sv. vb. intr. 1 Hastigt L ofta springa af och till. 

brmder a i byj% 9 eli fy) vq n&a^u j<Pj%y>* 
rissel — se *skilja s. 
rista v. I rist sv. vb. tr. 1 Skära, teckna. — rist bomarlh 

d&t i bypsfah! — ha kan rist nami sot ray. — Jiuda 

fliku kan rist nq stqvajraij. 
rista v. II rist sv. vb. imp. 1 Skaka, rysta. — Ex. under *raka 

v. III. 
*rista 3 ) s. ristu f. 1) Linje, streck. 2) Cunnus. 
rita I rit sv. vb. tr. 1 Eita, rista, teckna. 
*rita 4 ) II rit pret. riit sup. rit* vb. tr. Uppresa. — nt staga 

mgt vadéi. 
ro s. I röw pl. r$nar m. Höft. — hu hq^o hqg ronar, hu 

si^ta/rk tut 
*ro 5 ) s. II réw ut pl., m. Eåägg. (LK). 
ro s. III rgw ut. pl., f. Lugn. — Ex. under *lefv«Hdes. 
ro v. rétv sv. vb. tr. o. intr. 3. — hitfa kombar^ajrgwancUs? 
roa röw sv. vb. tr. 1. — råw^sa sv. vb. rflx. 1. — Syn. *skrypa. 



*) Öb., Hvbfj., Fby, VNyl., Estl., Dl., H». ; mlty. risk 'schilf \ 
Jfr got. wrisqan Växa'. a ) Svea- o. Götaland enl. Rz 531 a. 3 ) iel. 
rista f.; Fby, Nyl., Gsv., Goti , Vatö. 4 ) fsv. rita? [Jfr Nyl. Etym. 
8. ▼.!]; Öb., Nb. ? Vb., Mp„ Dl., HvbQ., EF., Nyl. 5 ) Öb.^ Br. 
samt Norrld o. Sveald enl. Rz 538 a. Norge ro f.; fn. *hrö < 
*hräw-? 



305 

*robank *) röbågk pL -ar m. Bankhyfvel. 
rdbe fr. röh pL -ar m. Klädning. 
*ro-ben 2 ) ré(w)bfyn n. Höftben. 
*ro-båt robdt pl. -ar m. Koddbåt 
rock I råk pL -ar m. Tröja, jacka. 
pock II röh pL -ar m. Spinnrock. 
*rockel 3 ) råkal ut pl., n. Upphostadt slem. 
*rockel-gålla råkatydlu f. Upphostad slemklump. 

*rockla 4 ) rökal sv. vb. intr, 1 Upphosta slem, härska sig. — 

Oftast i smst roklar o ligstar L roklar o golar. 
rodd rqi ut pl., m. 

roddare råiar m. 

ro[de]p röl h ) n. 

ro[de]rpinne r&pm pl. -ar m. 

rodna — ers. af *bråna, *råda, *r»dna. 

rodnad — ers. af *bråne, *r9de. 

rofdjnr — ers. af klodjur. 

roffa röf sv. vb. tr. 1 [ot sa na frön 1. ov nan]. 

roffare rofar m. 

rofva rotvu l — Se *pansa, safva. 

roivata fi. röypv sv. vb. intr. 1 [okngg] Drifva 1. vandra om- 
kring, med bibegrepp af liderlighet — Jw, a b\prya ro W v 
o syp n\p otar. 

rolig rgh acjj. 

rolighet réhh&tt ut pL, i — pojrghhatt adv. tis. På skämt. 

rom I rom ut. pl., m. Fiskrom. 
rom II rom ut pL, m. Rhum. 



l ) Fby, VNyl., Götald (Rz 538 a); *rubank MNyl. o Fryksd., 
•rudbarik Sjunde*. *) Mx. 3 ) Med skiftande genus i NVa., BF. t 
Nyl., Estl. 4 ) EF., Nyl. f Estl.; No. rvikla. Biform till bsv. rackla 
(Lll) *hråkla jfr isl. hrdke m. 'spott' no. råka v. Väta' 5 ) röl 
VNyl., Uppl. 

20 



306 

*rom[mJa *) råmu f. Läderrem hvarmed lokan 1, *ränkerna 

fastas vid fimmelstången. 
*romsug römsu adj. Behäftad med skorf eller utslag. 
rop rép n. 
ropa rop sv. vb. tr. o. intar. 1. — rop tut brmda so hu visa^ 

§a > ftmsfn fyr al siare, po gata ! — som a ropar % 

skod&i so far a svan Ordspr. — Jfr *hixta, *hojla, 

hojta, hoihkata fi. Se skrika, skrala. 
[ros] *rosa 2 ) résu f. 1) Törnros. 2) Rosett 
rosa rfc sv. vb. tr. 1 Prisa, berömma. — a^sfca int ros ra\su 

fal a a haim. 
rossla röl sv. vb. intr. 1. — Syn. *skråma. 
rost röst 3 ) ut pl., m. 

rosta rQst sv. vb. intr. 1 = rastas sv. vb. dep. 1. 
rost[ig] *-ug r$stu adj. 
rot r& pl. r^tar f. 
rote forek. i tis. gä po reta (f. def.). 
rot(e)-gubbe r^taguh pL -ar m. Gubbe som „går på rote". 
rot(e)-hjon råtjön n. Fattiglyon, som i tur och ordning un- 

derhålles af de jordägande i socknen. 
rotting röttgg pl. obr., m. 
rot-tiga rötbgu f. 

roukku fi. röyku 1. rétuku f. Tvärträ på slädbottnen. 
*ro-[åra] 4 ) *-år röwhr pl. röworar f. Åra anv. till rodd. 
rmbel rubd pL rtibdar = räbal pl. rubktr m. 
♦rucka 5 ) röka sv. vb. intr. 1 Sakta röra sig 1. ngt. — tana 

rökar 1. rökas * man. — ha rökar po stQla. — röka mt 

om a! — ha rökar o gar „Det knallar och går* 4 . 

J ) öb., Hvbfj., Pg., Nyl., Estl. fmn., VI. msk. Jfr no. röma 
f. 'vidjegren'. Lånadt till finskan se. ruoma. 2 ) Nyl. — lat. rosa f. 
:i ) Med lAng vok. i hela öb., i Fby, Nyl., Bg., Wp., Rn. *) Sörb. 
roåra t 5 ) Vö., NVa., Dl., Sm,; Vb. råka Sä (Rz 533 a); da. 
rokke fbt. ndcjan. 



307 

ruckel rukal n. 

♦ruekla 1 ) rokal sv. vb. intr. 1 Vackla. 

*ruckug 2 ) ruku acy. Dålig. [Mycket allm. ord]. 

*ruckuga-veekan rUkimku (ut pl.) f. del Månadsrening. 

*ruckug-vigg 8 ) rukuvig pL -ar m. Stackare, okv. 

rada rtUdu t 

ruff ruf ut. pL, m. — ha Icrfypp nådar % ruf% to a vql 

radfa). 
*rugga 4 ) I rug sv. vb. intr. o. tr. 1 Skaka, ruska. — hmi 

rågar. — rug mt hfivu, po h. 1. ma hJ 
rugga II rug sv. vb. intr. 1 = rugjsa sv. vb. rflx. 1 Anv. 

om fåglar, hundar o. kattor, 
raggtfe] *-ug rugu a4j- — Syn. burrig. Se *b8rr m., *b»rra 

[sig] v. 
rulla rul sv. vb. tr. o. intr. 1. — Syn. *kala, *kumla, *tulla 

H (alla tr.). 
rulle räla m. — Syn. *tulla s. 

rnll-[stol] *-stole rulstöla m. Till väfstol hörande inrätt- 
ning med käppar, kring hka garn af olika färger rullas. 
rum rpn n. 1) Kammare. 2) Ställe. — ha va jmr po ripm. 

3) Utrymme. — j<$r a mt rym ot da ma$r. 
rumla — se *lirpa, rasta, roivata fi.; jfr supa. 
*rumlug rumblu adj. Stenig, ojämn. — huda ancba a so 

rumblii, so ha, a svgrtJL* Uo grasi. 
*rummel 5 ) rumbal n. Kummel, röse. 
*rununelsten rumb^t^n p. -ar m. Bullersten. 
rumpa rumpu f. — va? — ta * rumpu o dra! statk a * 

gl&dra so smakar a brq Ordst — ark ja \pw htm so 

arjc ja ma rumpu o Ordspr. 

l ) HvWj., No. I Vö. ruckkig adj. 'lös*. 2 ) Öb., Na., Nyl. 
*) Vö., Or. 4 ) isl. rugga idm. ; BP., Nyl., Ng., Gsv., Hs., Nk., Sm. 
(B* 542 b), Sörb. 5 ) Jfr Vä. *rumla f. 'buske fiill af stobbar, ris o. d/ 



308 

rumpdrag 1 ) rumpdrag ut. pl, n. Påhäng, oombedt sällskap 

now hqr ja rumpdrqjt ja, van ja^sku ga. 
mmp-[ gjord] *-gjorda rimpd&ölu l Svansrem. 
rump-*stickel 2 ) rumpstiUd pl. obr., m. Rumptång. 
rump[tång] *-tånge rumptågga pl. obr., m. [Sälls.]. 
[♦rumstera 3 )] *rummestera rumtstér sv. vb. intr. 1 Väsnas, 

stöka. 
rund rund adj. — runstjpgu f. def. 'runda stugan 1 kallas 

„Nya Teatern" i Helsingfors. 
runda rund sv. vb. tr. 1. 
rundel rUndU pl. råndtlar m. 
rundhyfvel rundhhval pl. -hhvlar m. En hyfvel, anv. vid af- 

rundande af bräder 1. stänger. 
rundlett — ers. af trindlett 
rundt-ikring 1. r.-*å-kriug runt-ikrigg 1. rimt-okrigg adv. o 

prep. Rundt omkring. 
runka riigk sv. vb. tr. o. intr. 1. 
r unnar e rånar m. 
*runnestera råmstér sv. vb. intr. 1 Väsnas, stöka. — va rom- 

sttra^u ma, so ?a tagkt ha tqUi sku fal m da! 
♦ranta 4 ) runt sv. vb. intr. 1 Rulta. 
rusa rihs sv. vb. intr. 1. — Syn. *buiisa, busa. 
rusakka fi. rusaku f. Insekten blatta orientaiis. 
[ruska] *rojska 5 ) röypsku £ — Syn. *riska. 
ruska I rask sv. vb. tr. o. intr. 1 Skaka. — trät rockar % 

starm*. — rosk [om] gråna so fafåar kota nådar. — 

Syn. *rugga. 



x ) Med samma bet. i Na., Sdm., Fryksd. 2 ) Fby, Nk. 3 ) Uppg. 
från Öb., Na., Nyl., Sm., Sk. 4 ) Jfr no. runte m. 'landstrykare' 
^runtegubbe O. m. skämts, benämn, på penis]. 5 ) Så äfren åtm. 
i Ingå (VNyl.). 



309 

ruska n rö&k sv. vb. imp. 1 Duska. — lia roskar 1 da o a 
iåbimut 

rpskfig] *-ug riigftw adj. 

ruskväder röskvkdar ut pL, n. Oväder. 

rnskvädersfågel röskvadagfbgal [L -vadas-] pl. -fbglar m. 
Ovädersfågel. 

rnskvädersring rötfcwdaprigg [L -vadas*] pL -riggar m. Ovä- 
der-bådande ring kring solen eller månen. 

ruskväders-sjuk rözkvadaftkk adj. Illamående i följd af oväder. 
— ha kombar oska, Ka kvafynut o ja a roskvada/iuk. 

♦russig *) rim adj. Usel, dålig. — alt a ha bara rtmt, som 
a har. 

russin risy> (pl. = sg.) n. 

rusta rust sv. vb. tr. 1 [na 1. wt nqri\. — noxv a ha ru&ta 
o laga tis. 

ruta nätu f. 

ruter rthtar pL rMrar m. 

nrttfg] * mJ3i g *nkto adj. 

rutten rutt adj. 

ruttna röky 2 ) sv. vb. intr. 1 (Gr. § 94, 5 a). — trai roknar 

öv, bart 1. ner. 
rya rföu f. 
rycka rjjpk sv. vb. tr. o. intr. 2. — rfrfos pret o. sup. rtyfost 

vb. dep. [recipr.] Brottas. — Syn. kiskoa fi. 

*Ygg r$2 P L ' ar m - 

rygghill rfighåfå ut pl., n. Reumatism i ryggen. — Syn. 

säges ha spragg 1 rrpdh so. 

rygglänges r#glancfe>8 adv. 

ryka rMc pret råypk sup. réypkt vb. intr. — Syn. röka. 

1 ) Fby, Nyl. Är kske samma ord som fsr. rusen adj. 'kal, 
ruskig 7 . Bqv. Yl 379 b. Jfr Hll rusna 'affalla till hullet' Bz 
544 a. 2 ) isl. fsv. rotna v. 



310 

rykte — ers. af ord 1. tal. — tu har got qI om da. — ha 

gar ha tah at a ha wn iét/var % tåyrlsu. 
*rymd *) riprnd ut. pL, f. Flykt. — d> kom po rymda = uL 

peir Jcömu d flotta. 
rymlig rymt* 1. r\hnd\ a<y. — Syn. *agerlig. 
rymma I rj/m pret o. sup. r^rnd vb. tr. In- L utrymma, 
rymma II rtfm pret. o. sup. rymd vb. intr. Fly. 
rymmare rymar m. 
rymmas ryms L näms pret o. sup. rpnsta 1. rthmsta vb. dep. 

— tvo stQjryms mt % eamjposa Ordspr. 
rymka s. r$mUu 2 ) f. — Syn. *lissa £ 
rynka v. rfrgk st. vb. tr. 1 1. 2.— Syn. *lissa v. 
rynk[ig] *-ug rjmtMi 2 ) adj. — Syn. *Hssitg. 
rysa rys sv. vb. intr. 2. — Syn. *k*rras. 
rysk rysk adj. 
ryslig rjjlh adj. 
ryss rys pL -ar (def. rysa) m. 
ryssja rfps\u 1. r(pfu f. 

ryss-olja rysklju L -öhju ut pL, f. Rysk petroleum. 
rysspräst rfaprk&t pL -ar m. — tu Äa^/Wi* jy«wi rys- 

pra&y. 
ryssverst rysycb£t 1- -twkfi' pL -ar m. Rysk verst, Vi o mil. — 

wgt *fca Aa tM(faiJ /fim rysvceitw pnum skoit* ah tar- 

okrtgg. 
rysta r$st sv. vb. intr. 1 Skaka, rista. — h$m L siéaJé* 

rysta po a. 
ryta — ers. af *r5ta. 
ryttare rtptar m. 
rå s. I rö, def. rrfti, pl. obr., m. Gräns. 



x ) Px. i öb^ He. i Nyl. 2 ) f*v. rynkia f., rynkiogher adj. 
Hit hör isl. hrokkenn adj. 'krellet, kruset, rynket* Fr. 2 . 



311 

rå 8. II rå, def. rån, pl. rånar, m. Segelrå. 

på a. rå adj. 

råd röd n. (i alla bet). — ha som hqjrod so ridar a 

Ordspr. 
råda I röd sv. vb. tr. o. intr. 1 Gifva råd. 

rö sv. vb. intr. 3 Vara vållande till ngt — vam r$r 
for Qtyfcu om sommi Ordst 
♦råda *) II röda sv. vb. imp. 1 Rodna ; t ex. ha rodaf fxp sqU. 
rådande 2 ) rödand m. Rå, skyddsande. 
rådare 2 ) radar m. = foreg. — Jfr sj6-, skogsrå. Sägner: 

se Språkpr. II, 1, 1. 
rådare-käring rödaU&qjtea f. def. KvinUg rå. Språkpr. II, 

1,2. 
♦rådda 3 ) v. röd sv. vb. tar. 1 [%höp L Mg] Blanda, röra. — 

va^&ka du nu bxpn kok o ro£? 
♦rådda 3 ) s. rö£u ut pL, £ Blandning röra. 
♦råddng 3 ) rödu adj. Hopblandad, oredig. 
rådlös rölbs 1. röl0s adj. Ex. under brödlös. — Syn. oklar, 
rådman rådman pl. -mkn L -räknar m. 
rådstuga råstjpgu t def. 
rådstngurätt råsturhttj, m. def., ut pl. 
råg rög ut pl n m.; sg. def. rå\pp. — ha vaksajroypji ttde. 
rågax rågåks n. 

rågblomma rögbliiwu f. Centaurea cyanus. 
rågbröd rbgbrg pl. -brudar n. 
rågbrodd rågbrud ut pl., m. 
råg-*gärda rögtfeähi 1. -jälu f. Råggärde. 
råghalm råghalm ut pl., m. 

*) tel. röda y. Sprida rödt sken'; Öb., Vb., EF. t Nyl., Eatl., 
Ra. *råda. [Np. Hvbfj. Vg, *ruda idm.]. ') Dl. Nk. Vg. rådande, 
öb. ÖNyL rådare m. idm. 3 ) Na., Fby, Nyl.; < ♦Ärästfa[n] jfr. 
isl. hréra < *hröz%an (jfr Nyl. Et. s. v.) 



312 

rågmjöl rögm^l 1. -mjöl ut pl., n. 

rågåker régdkar pl. -dkrar m. 

råge råga ut pL, m. 

råka råk sv. vb. tr. 1. — ng(w) rökart foXUi po vayi so 

n» hiiar. 
*r*k8tt råUipt ut pL, n. Rått, okokadt kött 
*rålla rbl sv. vb. intr. 1 Skvallra. 
*råUbytta rölbtytu i Skvallerbytta, okv. 
*råUor ') rålur pL t Skvaller. 
*råm röm ut pL, n. Ramande. = rårnas n. (som älven bet 

gråt skrik). 
rama röm sv. vb. intr. 1: 1) Böla. 2) Gråta, skrika 2 ). — 

ha va so kqlt^o afå% frtseips > spisq o stor kära roma 

* *sa. — Syn. *WUja, b81a, knorra. 
råmjSlk råm^lk 1. -miMk 1. -wy- ut pl., f. 
*råmsa s ) råmz sv. yb. intr. 1 Slariva. 
*råmskrik råmskrtfc ut pL, n. Gallskrik. 
*råmskrika råmskrik pret -skrfok sup. -skrltéi vb. intr. Gall- 

skrika. 
*råmug rårna adj. Gråtmild, om barn. 
råna I rån sv. vb. tr. 1. [Sälls.]. 
♦råna 4 ) n rån sv. vb. intr. 1 Taga fukt åt sig, svegna, varda 

rå och våt — h$y>p ronar po ancfea, to ha a so ra*- 

nut. 
rånare rånar m. [Sälls.]. 
*råne 5 ) råna m. Fargalt. 



*) fL. roUi idm. är lånadt från skand., jfr no. rotta v. Wkke' 

< *röp-la jfr got. rapjan rödjan; *rad-la (jfr got. rapjan) åter 
i *rattor 1. -er idm. i öfr. öb. och Bz 522 b, jfr *ralla. *) Samma 
bet. i Vö., Nyl. o. V&atmld (Bz 548 b). 8 ) Vö. likaså, jfr *ramsa. 
4 ) Öb., Vb., Nyl., Norge. 5 ) ial. fsv. rune m. Nyl., Betl., nog allm. 
i Sverige (Rz 548 b). 



313 

*r*nor J ) rönur pl. t Skvaller, förtal. 

*råsk 2 ) rask ut pl., n. Affall, skräp. 

*råska s ) rb$k sv. vb. tr. o. intr. 1 Ostäda; skräpa. — sko, 

huj^u nxp ha ro&ka ner alstans. 
*råskug 4 ) rösktt adj. Skräpig; ostadig. 
*råsk-ved 5 ) röskvk(d) L -vé(d) (def. -vkn 1. -véri) ut. pl., m. 

Sämre ved, ss. ris, spåner m. m. — for frmsar ja fal 

ja brandajro&kvan Ordst. 
♦råte «) röta ut pl., m. Röta. 
råtta rötu f. 
råttbo rötböta n. 

råttskuren rötskän adj. Anfrätt af råttor. 
rå -ägg — ers. af *ro II. 
räcka råk sv. vb. tr., intr. & imp. 2. — Jfr *nåkas 1. *nockas 

(i bet nå), *noga (i bet r. till). 
*räckling 7 ) rékhgg pL -ar m. Räcknagel. 
rädd rid L råda adj. Gr. § 237. — afåar a ja rad hade 1. 

nqn. [Samma konstr. i Värmlands Älfdal, jfr Nn Fryksd.- 

Ordb. 142 a]. — Syn. bange, haj. 
rädda v. I råd sv. tr. 1 = hsv. 
♦rädda 8 ) v. II rid sv. vb. tr. 1 Skrämma. 
♦rädda •) s. ridu f. Anstalt hvarigenom fåglar och fyrfota 

djur bortökrämmas från åkrar o. s. v. 



*) Sörb. röner. Jfr no runa röna 'mumla, h viska' mea 
arapr. 'syssla med hemliga konster*, runa (a 9 ) 'snakke, ramse, for- 
tsatte meget'. Ordet hör altså till fo. runar f. pl., rim f. 'förtro- 
lig väninna', rune m. 'förtrogen vän' got. runa f. 'hemlighet'. Kl. 4 
raunen jfr gr. Iqevvaoo 'efterforska' . 2 ) Öb., Hvbfj., Åld, BF. t 
Nyl., Vb., Jtl. (Rz 525 a). No. ruék n., aflj. till rask n. idm. 
Lll Ordl. upptager rosk } med tillägget ff. (= finnl. förf.). Jag 
skrifrer rask, jfr åska *) Nyl. 4 ) Nyl. 5 ) Pyttis. «) GK., NK., 
Kr., Esse, T. 7 ) öb. 8 ) isl. hréöa; fsv. rcedha; *rädda öb., 
Norrl., DL, Sm. (Rz 550 a), Bstl. 9 ) Öb., Nyl. — No. rada f. 



314 

*rädda [sig] rådjsa sv. vb. rflx. 1 Rädaa. 

*räddas *) rådas sv. vb. dep. 1 Rädas. — mt ska du radas 

ma, mt dåcer ja da nq »/. 
*rädd-flsig rLdfm adj. Mesaktig. 
*rädd-fisik (?) rådfmk pl. -ar m. Poltron, okv. 
rädd-liÄge rådhoga ut pL, m. 
rädisa radfsu f. 
päf I råv pl. -ar m. 1) Canis vulpes. 2) Okv. for en falsk 

person. 
*räf 2 ) n rév pL -ar f. Rof. — mt a ha v<erUt hg r&oa 

(1. r§va) t blbyptu d. v. s. Tänk inte därpå, det blir ändå 

aldrig så (som du tror 1. önskar). 
räfjärn råvjén. n- Ett fångstredskap. 
räfsa s. råfsu l Gr. § 122, 3. 
räfsa v. råfs sv. vb. tr. 1. 
räfsax råvsåks pL -ar f. 
räfs-hufvud råfshbvu n. 
räfstinn[e] réfstm pL -ar m. 
*päk 3 ) råk ut pl., n. Följe, pack. — ha^a reiåi sku bo4 Aa 

strmfc. 
♦räka 4 ) råka pret rak sup. riU* vb. intr. o. tr. Drifva. Gr. 

§ 206 C 1. 
räkel réiåd pl. råiådar m. 
räkna rékn sv. vb. tr. o. intr. 1. 
räkning rakmgg ut pL, £ Räknekonst 
♦rämmel 5 ) råmhl pl. -ilar m. Snusker. 
♦ränker 6 ) rdgkar pl. t Bogträn. 

*) kl. hréöask. 2 ) Pb/ f Ny!* Vg. Hrarför #? kl. rfuf f. 
'hål'. 3 ) af *) fa. hr. raka; Öb„ Kkr, EP., Njl., Eg. & Wp., 
Nb., Vb. f Åra., Dl„ Gotl. (Bi 551 a). *) Kr. Jfr Ootl. *rämmla 
[sig] 'ligga och latag' (Rz 551 b). 6 ) GK. Är omljadd plnr. till 
Nyl. EP. *ranka [oppt. i Lll» Ordl. med tillagget ff.] Eetl. *rank 
idra. Re 524 b (Nb. Vb. Sm. Bil.). 



315 

ränna v. I ran sv. vb. tr. 2. — ha ränt staka * maga to a 

ful frgn ha&(t)y. 
ränna v. n ran sv. vb. intr. 2: 1) Löpa. — ha ha ran£ \pw 

sim ]. oga Tunn isskorpa har lagt sig öfver sjön 1. ån. 

2) Åka kälke — ran baka. 
ränna s. rknu f. — Jfr *flore (i Mas), vattenledare, vattnränna. 
ränn-backe *) ranbålga m. Kälkbacke. [Knappast ngnsin -mb-]. 
rännil rami pl. -randar m. 
ränning — ers. af varp 2. 
rännlycka ranltyUii f. Löpknut 
rännsten ranstkm pL -ar m. 1) = hsv. [Jstad]. 2) Trottoar 

[på landsbygden]. 
ränsel ran&l pl. -dar m. — Syn. kontti fi. [i Lll:s ordl. 

kunt], lankkn fi. 
ränta I rantu f. Procent 
ränta n réntu f. Inälfvor af slaktad boskap. 
*räpa 2 ) ripa sv. vb. intr. 1 Rapa. 
♦räsel *) rksA pL résdar m. Räkel ; jätte. 
♦räsor 4 ) résur pl. t Fiskafskräde. 
*räs-våm résvåtnb pl. -ar m. Snusker, okv. (ish. på Larsmo- 

bönder). 
rät rit adj. 

räta s. råtu ut pl., f. Rätsida. 
räta v. I råt sv. vb. tr. 1 Uträta. 
♦räta 5 ) v. II r&t sv. vb. intr. 2 Sätta mjölk i jufret, om ko. 

restan ratar, u^§ka h bjcera at tvo tnkur. 



!) Vb., Norge. 2 ) Öb., Vb„ Sm., Vg. (Rz 529 b). *) Gr. § 
36, 5 *reisett, jfr no. risil 1. rysel m. idm. 4 ) Under ngt skif- 
tande form [med ä 1. ? i l:a stafr. samt f. pl. t. 1. ntr. coll.] före- 
kommer ordet i öb„ Hvbfj., BP., Nyl., Ng. o. Wpal i Bstl., Nb., 
Vb., Hs. (Rz 552 a). Jfr no. reist isl. hreistr n. 'fiskfjäll'. 5 ) 
Upptages i Lll:s ordl., men såsom fm. (= folkmål), isl. reta BH 
Vö., Nyl., Nu., Svea- o. Götald *räta (Rz 552 b), Br. ÖNyl. SM-e +reta. 



316 

*rätna l ) r&ty sv. vb. intr. 1 Räkna. 
rät-skrake rétskräka m. Småskrake, mergas serrator. 
ratt 8. rét pl. -ar m. 
rätt p. råt adv. 
ratta råt sv. vb. tr. 1. 
rättare ratar m. 
rättika rdhku f. 

rättegång ritogbng [pl. -ar sälls.] m. 
*rättsols 2 ) r&tsite adv. Medsols. 
*rättsols-sida r&tsusldu ut. pl., fl Räta. 
rättvis rétvls adj. 
rättvisa réJLvisu ut. pl., f. 
rätty fi. retur pL t Trasor, paltor. 
ritu adj. Slarfvig, snuskig. 
röd ré adj. 

röda-handskar r$hånskar m. pl. Röd epilobium. 
rödbeta rébktu f. 
rödbrun — ers. af brun *röllug. 
rödbrus[ig] *-ug rébrihsii adj. 
röd-*busse 8 ) r#wga m. Rodklöfver 1. -väppling. 
röde 4 ) r£, def. rén, ut pL, m. Morgon- 1. aftonrodnad. 
rödlett rélkt adj. 

röd[färg] *-färga rtfckrgu ut pL, £ 
rödfärgad rfef&rga adj. 
rödja réd* pret. o. sup. réd vb. tr. 
rödmyra — se pissmyra. 
rödsot résöt ut pl, f. 



*) Öb. idm., No. rettna. 2 ) Yngre form, i det omljudet af- 
lågsnate: Öb. BP. Fryked. Bz 555 b *rättsöle8, No. retts0les adv. 
idm. 3 ) I öb. rématabtis m. idm. vaol. Jfr no. buss m. 'en li- 
den stump'. A. *) no. raude m. 'rodnad'. 



317 

♦rodna 1 ) rén sv. vb. intr. 1 Bli röd, rodna 

rödstjärt résiSért pL -ar m. 

röf rév pl. -ar f. — Uy>& ma > r§va, f&J[u bxptu o smfyn! tis. 

— Syn. *pruppa s., *räf II. 
röf va r$v sv. vb. tr. 1. 
röfvare revar m. 

röf[ve]-[bnlle] *-bulla réwbälu f. Stusshalfva. 
röf[ve]-hål råvahkl ut. pl., n. 
röf[ve]-klinka råvaktinfåii i Arsklinka. 
röf[ve]-krok i tis. Ug révakrbk Ligga bakom ryggen på en 

annan med ansiktet vändt åt samma håll som dennas. 
♦röja 2 ) réypju f. Tjäderhona. 
rök réypk ut pl., m. Fumus. — rbyptåi gqjrqkt up * lukta, 

ha golar a$t nq i metrft. 
röka råyjk sv. vb. 2: 1) tr. = hsv. — rbypk pipu so faj$u 

Uan ny tubatå*. — Syn. *sappa. 2) intr. Ryka. — ha 

rtiypkar %nt ta mt nan afå ä Ordspr. 
rök[ig] *-ug réypku adj. 
röksvamp réypksvåmp pL -ar m. 
röktobak réyktubak ut. pL, m, 
rökvärk réypkv&rk ut pl., n. 
♦röllug 3 ) r$lu adj. Eödaktig. 
rönn rétun 1. regn 4 ) pl. -ar f. Gr. §§ 121 o. 48, 2. 
rönnbär réwnb&r 1. rétumbcbr n. 
rör réypr n. 1) Ihålig cylinder. 2) Arundo. 



l ) Öb., Fby, VNyl., DL, Fryksd., Qötald (Rz 526 a); No. 
raudna. 2 ) Öb., Hvbfj., EF., ÖNyl., Estl., Norrl., Dl., Vl.-Älfd. 
En biform ry är vanlig i raell. o. södra Sverige (Rz 545 a, Nn 
Fryksd., Nilen Sörb.). Etym. osäker; om Hs. rödja återger utta- 
let, kunde ett fa. *réyÖa f. (af rpudr 'röd') uppställas. 3 ) Öb., Br., 
Kkr, Nyl., Uppl.; No. rauåXeg isl. *r$uölegr. 4 ) Fby; Dl. rågna 
rägn (Ra 547 b) No. rågn (Östl. & Trondbj.). 



318 

rflra v. rgr sv. vb. tr. o. intr. 2. — ku r$r o hu f&r säges om 

en skvalleraktig person. — Syn. *rådda v. Se *buffla, 

♦rucka. Jfr *tvara (omröra). 
röra 8. r£ru ut pl., f. — alt obiand > &*n rgru. — Syn. 

*rådda s., *kolla s., *kyltra s. 
rörelse rårels ut pL, f. 
rörvippa rtyrvipur pl. t Blomvippor pä vass, spritade anv. 

till fyllning i sängkläder. 
rörvippsdyna rtyrvtpadijnu f. Bolster af foreg. 
*p$sa l ) réutöu f. Böse. 

rlte[e] r&yps n. — Syn. *rammel, *ruunel, *rfea. 
röst rest pL -ar t Stämma. — Ers. vanL af ljud. 
roste rgst n. 
röst-[moder| *-modra 2 ) réstmbdru f. öfversta stocken under 

takröstet d. v. s. i själfva husväggen. 
röta 8. I — ers. af *råte. 
♦röta 8 ) s. II ré}ftu f. Stängsel i vattendrag afsedt for hamp- 

]. lin-rötning. 
röta v. I rtyt sv. vb. intr. L tr. 1 Taga L gifva röta. — I 

intr. bet vanl. ruttna 1. *råna. 
*röta 4 ) v. II rétut sv. vb. intr. 1 Rårna. — huiuna randar 

% faiust, ja tragg shl dim. 
rötmånad rétmona 1. rétmon m. (de£,) ut pl. 



*) Dl., Nk. (R« 554 a); No. r0ys f,fo. hreyse n. = hr0y- 
sar f. pl. *) Fby, Nyl., Norge. 3 ) Fby, Nyl. 4 ) ial. routa fsv. 
rota v.; kvarlefver i öb., Nb., Vb., Hs., Mp., BP., Nyl., EstL, Gotl., 
Vra., Nk. (Rz 535 a), Fryksd. Afljud till fn. hriöta hav. ryta. 



319 

s. 

8 és pl. obr., n. 

[sabel] *sabbel sdbd pL sdbdar m. 

sa[de]l sdl l ) pl. salar m. 

saf 8dv ut pL, n. 1) = hsv. 2) Saft i allmh. 

saft saft ut pl., f. 

safva *dw sv. vb. tr. 1: 1) Tappa safven ur trä. 2) Barka 

ett trä tredje gängen. 3) såva rgtmma Renskrapa och 

urgröpa rofror. 
*safva [sig] 2 ) sdva^sa sv. vb. rflx. 1 Skubba sig. — svtm 

sava^a mqt htuskntuty. 
safve sdva ut pl., m. 

saga séffu*) 1. sigu 1. sdgu f. Gr. § 43, 1. — Syn. gåta. 
[8ages]man *sagw-*) ségus- 1. sdgusmån pL obr., m. — ngw 

kan du tala om a, men mt tragg du na sayj sagus- 

man. 
sak sdk 1. s£k pl. -dr f. — nQtv & 8aUa*po ha vist. — Syn. 

ärende. — Saker (= effekter): se *doniig, *futtikor, 

*n6(d)gor, *pyssjor, kapina fi. 
*saka 5 ) sdka sv. vb. intr. 1 Dröja, söla. — • koma ny o söka 

mt ttde so logg. — Gr. § 214. 
sakata 6 ) fi. sdka sv. vb. tr. 1 Omblanda korten : såka kértra. 
sakka fi. sdka ut pl., f. Kaffesump. 

sakna sdkn sv. vb. tr. 1. — a vatt mt U sakn haamta havi. 
saknad sakna ut pL, m. 



l ) NVa., Kkr., EF., Nyl., Estl., Ra. Allm. i Sverige enl. Rz 
570 b). 2 ) GK. Px. *safva t. 'skafva, gnida'; no. sava v. 'gnave, 
gnide'. 3 ) Vb. 4 ) isl. Spgomadr m. 5 ) Fby, Ten. 6 ) Jfr dock 
Rz 555 b sdka. Ordet är i anförd bet. allm. i Flds sv. diall. 



320 

sakramentskad såkramamkad* oböjl. adj. — dai sakraman- 

skad* fa! 
[sakristia] *sakerstia l ) sdka§ttju f. 
sakta v. sdkt sv. vb. tr. 1. — sdkt^sa sv. vb. rflx. 1. — notv 

saktar a sa to ha val afåar. 
sakta p. sakta adv. — ha gq^o sakta Det går så långsamt 
saktlig säkth adj. 

sal sdl pL -ar m. Gr. § 100 anm. 2 n. 1. 
sala sdl sv. vb. tr. 1. — kära sala ihQp pigga h bramn ot 

sa. 

« 

salig sdh adj. 

salighet sdhhht ut pl., £ 

salt sålt 1. sdkt ut pL t n. 

salta sålt 1. sdkt sv. vb. tr. 1. — ga östa salt Uy>U, so mt 

maska kombar t ha! 
saltfig] *-ug såltu L sakta adj. — Jfr frisk 2. 
saltlake sålt- L sdXtlåka ut pl M m. 

salt-*ser 2 ) sålt- 1. sdltsh- n. Saltkar (mindre, anv. på bordet). 
saltlös sålt- 1. sdkttgs adj. 
saltvatten sålt- 1. sdktvåtn ut pl., n. 
salva srijra f. 
samka sdmk l sdgk sv. vb. tr. 1, t ex. samk ihop hbjpp. — 

sdmk^sa sv. vb. rflx. 1 Samla sig. 
samla sdmbal 1. sdmal sv. vb. tr. 1. 
samling sdmbhgg pl. -ar f. 
sammaledes sdmalkis adv. 
sammankomst sdmagkömst pl. -Är f. — babUstra had sa- 

magkom&ta t gar kvafå. 



x ) Sål. allra, i Flds sv. diall. 2 ) Åtm. Nyl., Uppl., Vg. (Rz 
556 b); No. saltseere n. Af ralty. salzer idm. 



321 

samme, -a sdma oböjl. adj. & pron. — tiiki sårna tis. Lika- 
dant» dylikt 
sammet sdmit 1. såmeJ ut pL, m. — Ers. vanl. af silke. 
*sams s. sams pl. -ar m. Falshyfvel. 
sams p. sdm& adv. & oböjl. a<y. — ha sam& * iq otar. — 

komb&jty sams o? 
samvete sdfnvat 1. såwvat ut pl., n. — ha a saty^amvah 

sat ot tan ixmåy so mt har a na tukt nxp marr. 
sand sänd 1. sand (def. sån 1. sån) ut. pl., m. 
sanda sänd sv. vb. tr. 1. 
sandbacke sdmbåka m. 

sand-*grftf sdngrkv 1. såggrhv pl. -ar f. Sandgrop, sandtag. 
sanå[ig] *-ng sdndw adj. 
sandkorn sdgköq n. 
sandlass sew&is n. 
sandmark såmärk ut pl., f. 
sandås sdndds pl. -or m. 
sank s. förek. i uttr. t^sdgk, t ex. botn 4å% * sagk mtafyn 

halu. 
sann sån adj. 1) = hsv. 2) Sannfärdig. — wgw a ha san, 

ost jtuwar a, ska du trow* 
sanna sdn 1. sdna sv. vb. intr. o. tr. 1. — såna ote mm! — 

ha sana^sa Det besannades. 
*sann-dr8mmad l ) sdndrgma oböjl. adj. säges om en, hvars 

drömmar pläga gå i uppfyllelse. 
sann-saga sånsbffu 1. -skgu 1. -sågu f. — vnt Uandar ja na 

gqtur o talar mt orn a, for ha a s\pnd h jmw tttfo, 

man vd a hqjnq sanwgur om rodaq^o^&ka a fo,'o 

hk a sant ma dtyn. (Forsby, Gunnar). 
sann-spädd sdnspéd adj. 



*) No. sanndreymd. 

21 



322 

*sappa såp sv. vb. intr. 1:1) Suga. — bom såpa? po tui# 
san. 2) Röka. — ha såpa so j<erf.l>t mr ptpu. — tu 
sapar bara upo du o r^y>kar. 

sappi fi. såp ut pL, m. Fiskblåsa. 

sarf sårv pl. -ar m. 

sarga sarg sv. vb. intr. 1 Skära med ohvass knif. 

satan satan ut. pL, m. — ha va m satan h mamstiu 1. m 
sqtans mamsiéu (L rmmsk). — no du s$ta satan! 

savu fi. + kStt såvuUxpt ut pl., n. Rökt kött 

sax saks pL -ar i 

scharlakan få\akan ut ph, n. 

scharlakansklabben forek. i uttr. f&lakansklåbi kom yyv> a L 
ha fi fdlakansklåbt Han insjuknade i scharlakansfeber. 

schas fås interj. — fås kät! 

schatull fatul 1. siatäl n. 

schas fås 1. f&hs 1. stååis l ) pl. -ar m. 

[se] *si 2 ) si pret. sög 1. sö sup. sft L */cf imperat si l sS 
vb. tr. o. intr. — si^o! — *i rqmt Se spöken. — $£ 
tvo gaggur o dåéra aig^gaggu Ordspr. — ^a sir, ja 
si"}^** bhn to haXt dan&a Ordst — si öm a Se efter 
honom. — Jfr *gassa, glo, *glosa, *glugga, glutta,. 
*kiicka, skåda, *tira, *uggla v., *v&gla. 

*se 3 ) p. si lockord till hundar och andra kreatur. Vanl. så 
s&! 

sed séd pl. -ar m. [Sälls.]. — Ers. vanl. af fi. tapa L omskiv 
med *pa. 



*) Med dift. fifveu i Pyttis. Tyder på en biform *Sch?S. [Åttn. 
i den yngre generationens språk börjar a mångenstädes i svenska 
Finnland vika for t: sålunda mycket ofta Usa T&sa («>: nisa) br?ka 
o. 8. v.]. a ) Allm. på östsvenskt område o. trol. ifren i Sverige. 
Rz 572 a. fsv. sia isl. sid. Jfr Bråte ÄVmL:s ljadl. p. 14. 3 > 
Allm. i Finnland. 



323 

s[ed]an sån *) konj. o. adv. Gr. § 192 C 1 a. — a\t fagt 

[L fh&f] o ana sqn Ordspr. 
sedel s&dd pl. séddar m. 

seg ség adj. Gr. § 36, 6. — häda br#i a so sag o stotbaka. 
segel sigal n. 1) — hsv. 2) Stålskifva mellan kvarnstenarna 
segelbit sigalbbt pl. -ar m. 
segelsnfire sigalpfår n. Skot 
segla sigal sv. vb. intr. 1. 
seglare siglar m. 
segna — ers. af *sättna. 
segsliten séglllh adj. — mt dyr a &n, hu a so sagXUh hude, 

Häkta. 
seipi fi. s&*p pl. -ar m. Stäm. — såipstån kallas Bennäs 

skämtsamt 
*seka 2 ) sika 1. såka sv. vb. intr. 1 Dröja, söla. — ha sakar 

o stka^o hgg oter f .a vql^l&bd fiada väntas*. 
sek[re]ter[are] 3 ) sikter pl. obr., m. I titlar sikter L siktar. 
sela I såla sv. vb. tr. 1. — sala gryn, ja^sha ra$s tat » 

sukna. 
*sela? 4 ) II sila sv. vb. intr. 1 Droppa, rinna långsamt 
sele såla m. Gr. § 41, 3. 
sel(e)-don såladön n. 
sel(e)-dyna sdladynu f. 
sel(e)-tamp 5 ) sålatåmp pl. -ar m. Selpinne. 
seminarinm svmmiru ut pl., n. — d* Ice^a h praytsalar 

po svmmqru. 

semla siwjblu f. 

sen sém adj. 

l ) Under samma form i NVa. t Ko., Na., Gsv. I mlty. finnes 
ett till formen härmed sammanfallande Sän 'alsbald'. 3 ) öb., Br., 
Fby, Ten.; mycket epridt i 8v.; Rz 560 b. 8 ) sekter npptages ss. 
hsv. i alla nyare svenska ordl. 4 ) öb. Jfr kske bsr. stta. 5 ) Fby, 
Nyl., Sm. 



334 

»ena sinu i 

senap sinap ut. pl., n. 

senat småtn m. def., ut pl. 

Oaadrag] *«eno-drag *) shmdråg ut pL, n. 

*»eilig 8 ) sfyril* adj. Senfärdig. — ää ^.so s&»«W M ]<er \ 

hwsi. — Syn. *dryltug, *drilig. 
sensalva — se niemanskraft. 

september shkt&mbar 1. skft&fnbar ut pl, m. — Gr. § 94, 4t 
[servera] *salvera 3 ) salvér sv. vb. tr. 1. 
[serviett] *salv[i]ett 4 ) salvét pl. -&r m. 
g» 8éJcB n. oard. 
sexa såksu f. Siffran 1. talet 6. 
seraan aUamän pl. -mån 1. -mknar m. 
sextio *££#£* n. card. 
sextionde rétefrtmd n. ord. 
sexton såtetu n. oard. 
sextonde séJptund n. ord. 
shirting fértjgg ut pl., m. 
si si ad v. forek. i uttr. si o so. 
*sibba ingår i ans. *kl*tt«ibba qv. v. 
sida sfdw f. 
siden — ers. af silke. 

sidensvans sldysvåm pl. -w m. Ampelis garrulus. 
*sidkrok[ig] ng 5 ) sidicrbku adj. Sned, om person. - fiaa 

&ur> so mxpfop, so ha a ramt stdkrgku. 
siffra sifru f. 
sig sa pron. 
sigill s*;*Z n. 



i) NV*., Njl., Ornasö. fsv. senodragh. 2 ) isl. seirtiegr »4j. 
3 ) Po. 4 ) Nyl., GöUld (Bs 5&6 •), OoU., Uppl., Fryksd.; da.^o/- 
t?et it. sdlvietta. 5 ) Uppg. äfven från SM-e. 



325 

*signe-stand sfnastÖQd pL obr., £ Kort stånd, ögonblick. [Eg.: 
en stund icke längre än att man hinner välsigna sig]. 
— ha va bara m hilin s%nastond mm mana siéam 
mila mana o to so vi hur vatni Mqw y>vi grund*. 

Sigurds-mässa? stiiUg- 1. sU\f&mks l ) ut pL, g.? utmärker en 
obestämbart aflägsen tiderymd. På frågan nar? kan 
man svara om siåtu§ma&, to fora klips, därmed anty- 
dande att uppfyllelsen af ifrågavarande tanke, önskan 

0. s. v. knappast någonsin inträffar. — Jte s&- äfven /- 

1. s\-, det sistanförda sällan. 
nik sik pl. -ar m. 

siklöja — se kntnli fi. 

sikt sikt n. 

aikta sikt sv. vb. tr. & intr. 1. — sikt mitfi so vi mt tragg 
pta agnana. — now sikta ha ma fopsu po håra, men 
ast kund a rok a. — siktamihl ut pl., n. Siktadt mjöl. 

sil sil pl. -ar m. 

sila sil sv. vb. tr. o. intr 1. — väst nu, ska ja sil mi$XUi 
f$st. — vatni silar jmum san. 

silfver silvar ut pl., n. — ha fm& magg sarlar ov silvri, 
mamjba§t a ha som a i gambal /ederna mm. 

silfverpe[nni]ng silvarpkgg pl. -ar m. 

silf[ver]-*sked silvajed pl. -ar f. 

8iHFver]-*8kred silskrid 2 ) n. En otalig mängd af .små band- 
likt framskridande maskar. Ordet anv. äfven ss. okv. for 
en långsam mska. — koma hid nu strakst, silskrtd*! 

*) NVa. (allm.?), äften i Hak. o. Nagn. — sUfJip- stM&- 
ntgå, om ofranstående etym. försvarar sin plats, från fo. Siugwör 
(Nn AIslGr. 2 § 92 anm. 1) gen. 8iu(g)ur(d)s (Vanl. -ar). Jfr 
Sigfridsmässan i Småland (d. 15 febr.). — I Norge, Trondbjems- 
trakten, är Sjursmess d. a. s. ToUaksmessa [<iporlåks-\ (23 dec). 
Ainw 823 b. Den senare jfr Til den ritte. 2 ) Vö. r Vb. (Be 598 
a). Ordet innehåller fsv. stif n. 'silfver' (Bqt. ni 168 b). Äfven 
i No. silv 1. sylv n. 



326 

silke sUfa L siXUi ut pl„ n. 1) Silke. 2) Siden. 
silkesduk silfjw- 1. silfosdihk pl. -ar m. Sidenduk. 
silkeshatt stitjw- 1. siXUishåt pl. -ar m. Sidenhatt, „hög 

hatt". 
silkeskjol sttths- 1. siltéiståbX pl. -Ubllar m. 
silkessko sikUiikbw pl. skonar m. Sidensko. 
sill sj^ 1. s*i pl. -ar m. — s>/a ä ^fou? fe pta to a kombar 

frön arb&ik. 
silris *) Mariji silris ut pl., n. Drosera. 
simbrtfd s&masbrh n. Barn taga ofta bröd med sig då de be- 

gifva sig att simma, och kallas detta sémasbrg. —jaha 

glemd samasbrei haim, ha a so rakat h va utta. 
simhus s&mashhs n. — Gr. § 254 anm. 2. 
simma såma sv. vb. intr. 1. — ha a so bra U serna ]<er * 

oga, Ka ost brana o boty a sanda. 
*simmer 2 ) simbar ut pL, n. (coll.) Glödspån, slagg. — Gr. 

§ 74, 3. — sop srmbn ihgp o ka§t a > kortji! 
simpa simpu f. 1) Fisken cottus. 2) Okv. for en argsint 

kvinna. — hu a arg jy>som m simpa 1. ha a m sunpu, 

huda knylu anjivs (o: Anna Lisa). 
sims sims pl. -ar m. Gesims. 
simstalle s&mastkl n. 
sin san f. sin n. sat pl. sin pron. 
sina sin sv. vb. intr. 1. — kudn stnar, h'a so smrt ma mfttfh. 

— Se torrsint. 
sinka 3 ) s. sigku f. Krämpa. 

sinka v. sigk sv. vb. tr. 1 [*hgp nq] Medels krampor hop- 
foga. — vih sigk ihop tiynd* braåra so logg. 

l ) Jumfru Marias silshår n- idm. Be 582 a. 2 ) Denna 
form är ej uppgiften från ngt annat skand. mål (brukas i Krby <fec.?); 
fsv. mlty. sinder isl. sindr n. = Be 568 a. 3 ) Gotald (Be 567 b), 
Fryksd. Upptages i Lll:s ordl. 



327 

sinnad sina adj. Vred. — ja vql^go sma so ja had kuna 
Xlo thql a. 

sinne sin ut. pl., n. Anv. ish. i betyd, af elakt sinne. — hu 
h&r * tuki sm at ja a rad w härska bit ov anar. 

*sinns£tta [sig] *) sinsktb 1. sinskt^sa pret. o. sup. -så£ 1. -såt 
vb. rflx. Besluta sig for ngt. — ha stnsat sa ha 1. at 
(= ha) a^&ku (keera ha. — Syn. *mära. 

sinsemellan sin&-*mlla adv. 

sint I ingår i sms. tungsint, qv. v. ' 

*sint II ingår i sms. torr-*sint, qv. v. 

*sipp, -a 2 ) sip pl. -ar m. 1. sipu f. Kalf. — Ss. lockord: sig 
sip! sipu tan [< tan?] sipu tan, sk! 

sirap sirap ut pl., n. 

sirkka 8 ) fi. sirku f. Syrsa. 

siska sisku f. 

sist sist 1. si$t adj. & adv. superi. — t^sistis = josr om sistis 
(& -f-) adv. tis. Nyligen. — i^sishs to a va v&r os, tala 
ha om a. — ha va nu jcer om sishs 1. t^sistis. — ha, 
som 8\$t[ha kwmb t saUi, ska fb§t (1. fbsf) wf Ordspr. — 
hå lava^om sist (1. stst) sa ha Ordst. — Syn. *eftast. 

sits sits pl. -ar m. 

sitta v. siU 4 ) 1. sita pret. såt sup. siti vb. intr. 

♦sitta s. ingår i sms. *nppsitta, qv. v. 

*sittan[de]-bräde *) sitambrk pl. -brkdar n. Sittbräde; gung- 
bräde. 

*sitt[o]-br&de *) situbri pl. -brkdar n. Sittbräde i båt, toft. 

l ) Nyl. Part. sinnsatt 'besluten för ngt' däremot öb. t Åld, Ko. 
m. fl. orter. 2 ) öb. Trots olikhet i betydelse måste ordet järn* 
foras med isl. seppe m. 'hund' Vb. sipp m. idm. (Bz 570 a), Hs. 
Säppa f. 'tik* (Bb 574 b). — Jfr *sysse. 3 ) Detta ord, som afven 
anv. åtm. i BF. o. Nyl., är af sk and. börd: jfr no. siriksa f. idm. 
< *sH-hrik-sa 'den städse knarrande*. Bn (?) 4 ) fsv. isl. sitia. 5 ) Nyl. 
Jfr Gr. § 111, 2 p. 5 ) Pby Nyl. likaså, Bn. situfal f. idm. — 
situ- är gen. af infinitiven. (Gr. § 254 anm. 2 = Kock NA II 104). 



328 

Kitt-sjmk sitasf^k acjj. Sjuk af att sitta. 
sjal s$dl pl. -ar m. 

Obs.! I alla med hsv. 9- begynnande ord kan **- i 
dialekten utbytas mot /- (§ 139, 1 0) eller *&- 
(Gr. § 144, 7). I somliga anv. dock enbart /. 
*sjasa fasa sv. vb. imp. 1 Prassla, 
sju st/äiw n. card. 
sjna sttåwn f. 
sjuda siihd pret s^tad sup. syUd vb. intr. o. tr. Sjuda; koka. — ha 

s^mdar > grytu, gr$ypt# v&l^nqrt golw. — Syn. pluttra. 
sjuk s{iUk acy. — Syn. ofrisk, *pippug, *sår. 
sjuka snJJat ut. pL, f. 

sjukas späkas sv. vb. dep. 1. — Jfr *osiras. 
sjukdom siitikdbm ut pk, m. — Jfr *far II. 
*sjuk-krassl[ig] *-ug stiäkråilu adj. Sjuklig. — Syn. krasslig, 

*racklug. 
sjukling — ers. af *racklare. 
sjukna syhkn sv. vb. intr. 1. 
[sjunde] *sjuonde s^tvnnd n. ord. 
[sjunde]-del *sjuonde- siiåtmindkU pl. -ar m. 
sjunga smgg pret. sdgg sup. stunda* [hällre fundto] vb. intr. 
sjunka sntgk pret sdgk sup. $twnfo [hällre funth] vb. intr. 

— /<a sagk U boty, som in sta^n o ha pola bara 1 ixtim. 

— Jfr *pumla, *sättna. 

sjusofvare syU(w)sdvar m. — stig up ny, sttusova*i! 
sjusofvaredagen s^wjsova^ån m. det, ut. pl. — to situsova- 

<[qn a ramu, so^ska tia ra#n 1 simw vikar bakat. 
.sjustjärnorna s^ä(w)siSéiiuna pl. def. 
sjuttio snjitt n. card. 
sjuttionde s^jUUund n. ord. 
sjutton s/tätu n. card. 
sjuttonde snMund n. ord. 



329 

*sjå *) Joyiw ut pL, n. Bråk, bestyr. — ckt hqjqy> » so ston 

fot{W ma paru-uptagast, du ma, gr$t, sag^gub* dan a 

dg. 
sjåare fbuwar m. 
*sjåsa *) fös sv. vb. 1 : 1) imp. Brasa, susa. — ha fotar % tradra 

o po s\m, Ka mt na kvaimnt nu matr. 2) intr. Väsnas. 

va fosajrp m& tide nxp? 
själ I stil pl. -ar m. Phoca. 
sj&l II fal pl. -or f. Anima. 
sjilas filas sv. vb: dep. 1. — „mt a ha so nar an", sa gub* 

to ha falast Ordst 
själ(e)böm siälabfpsu f. 

sj&l(e)-is sdlais ut. pl., m. Is hvarä själskytte idkas. 
själ(e)skytt s^ålastéfpt pl. -ar m. 
sjalf 1. *sjolf 8 ) stflv 1. sykly oböjL pron. Gr. § 31, 2. — 

superi. swlvasti 1. siålvash i tis. ss. t ex. ha va nxp 

stfrlvasU fen. — si$lv sUeat dial^ga * f\Ql po khggim 

Ordst 
sjalf kar S{ålv(s)iéér adj. [Sälls.J. 
sjalfinSrdare s^hmq^ar m. [Sälls.]. 
själfsvåld siblvsvbljl ut. pl., n. = siålvsvbfj, n. Åfven -?£-. 
sjSlfsvildig, *-ug Sj^åivs- 1. si&lvsvbljli 1. -u adj. Åfven -}$-. 

— Syn. *age!8s. 



/ ! ) Torde vara allm. i svenskt talspråk och upptages i Lll:s 

ordl. ss. fm. Härstammar från boll. ScflOUW. 2 ) Pö., Px , Uppl. 

I Nu. finnas två verb med formen S^ösa. Det ena, betydande 'friea', 
sammanfaller med ofvanstående. Det andra däremot bet. 'b v i sk a, 
skvallra' och står, på grund af egendomliga i Estl. gällande ljudlagar, 
for äldre *8VOSa, hkt åfven ffirek. i Hs. bet. 'yra, prata osamman* 
hängande' = No. (Sdm.) S0Sa 'bvieke, mumie, sladre'. [svasa: S0sa 
= isl. sofa 'svefa: séfa]. — [I Estl. Ordb. upptagas syfsa I o. 

II ss. ett enda verb], 3 ) isl. sialfr fsv. sicdver. — *sjdf — 
beroende på 'själv — äfven i Nb. Hs. Estl. (D. Nu. O. Osv.) o. 
Sörb., jfr No. SJöv Dl. sjöb (Ra 572 b); 'sjalf 8m. Gd (B* ibd.). 



330 

*själfsvalding stflvs- 1. siålvsvbfåkgg [åfven -?£-] pL ~ar m. £ 

Själfsvåldig person, ish. gosse. 
*själfVade si6ivad* L **«Jvad> oböjl. adj. = siålvastt (under 

själf). — ha va nxp sfilvash fan! 
♦själfvadeste si&lvadtsh i svord. = föreg. 
sjätte ståt J. féJt L sUU n. ord. 
sjättedel siMtdkd pl. -ar m. 
sjö $<£, def. s^én, pl. «{|or (allm.) 1. s$d, def. $*éw> pl. swdar 

(formen hörd i Su., Py. och Pu.). Mare, lacus. — a^$ka 

fara tid \pvt magg s\qdar. 2) Våg, bölja. — stg(d)a 

Xlar 1. klagar mgt stranda. 
sjöbotten siéböbj, ut pl., m. 
sjöfolk siéfålk 1. -folk ut pL, n. 
sjöfågel siéfdgal pl. -fåglar m. 
sjögräs siégrks ut pl., n. 
sjögång siégögg ut pL, m. 
sjö-*kummer l ) siékumbar ut pl., n. Pors, myrica gale. — 

a pa lag si^qkumbn i brawvim o ha a to so brq ot 

maga om a ha^iéttu. 
sjtf-*lid stqVid 1. siélid pl. -ar f. Sjöstrand. 
sjöman siémån pl. -mkn 1. -manar m. 
sjömil siåmil n. 
sj8märk[e] si&mferk n. 

sjönöd siéned ut pl., f. — to va ja nktit i s^mqda. 
sjöresa siérk&u t 
sjörådare siérodar m. Sjöråd. — siwroda% v\sa^§a stondom 

som kar o stondom som kvmu. 
sjösida stésldu f. def., ut pl. — ha a ma*r §qIjU 1 ^ ot (L po) 

swsjdu. 
sjösjuk stésnhk l -slsitik adj. 

1 ) Lmo. 



331 

sjöskadad siéskäda adj. 

sjötrakt måtrakt pl. -*r f. — ha vaksar mxpUrp bara jrrr * 

siotraktra. 
sjövatten siåvåty ut. pl., n. 
sjövind 6i$vln(d) pl. -vindar m. 
sjöväg s^évky/i m. def. (ut. pL). — a kombarJ,id ah bast 

8i0va\ji. 
skabb skdb ut pl.. m. 
skabb[ig] *-ug skåhu acy. 
[skada s.] ♦skade 1 ) skåda ut. pl., m. — ha^sku va skada 

om a^sku de. 
skada v. skåda sv. vb. tr. 1. 
skadelysten — ers. af ill-*gör. 
skadlig skddh adj. 

skaffa skaf sv. vb. tr. 1. — skaffa [undan] — se *forda. 
skaft skaft n. - Jfr slag-*val. 
skafta skaft sv. vb. tr. 1. 
skafta skåfta adj. 

skaftkapp skafUkp pl. -ar m. Solfkäpp på väfstol. 
skafva v. skava sv. vb. tr. 1. 
♦skafva 2 ) s. skdvu f. Skafjärn. 
♦skafve 8 ) skava m. Eg. väl : en som* skafrar. Ingår i sms. 

knarr- o. *marr-skafve. 
skaka skaka sv. vb. tr. o. intr. 1. — Syn. *klena, *pista, 

♦rugga, rysta, *tuska. Jfr *säcka. 
skakare *) skakar m. Kvarnleka. 
skakel skåkul 5 ) pl. skaklar m. 



1 ) msk. i flertalet ös te v. mål; is!, skade fev. skaj/i m. 2 ) 
isl. skaf a f. fsv. skave ra.; fmn. äfven i Hs. o. Qstr., f. ö. dels 
msk. dels ntr. (Rz 582 a). 8 ) Sörb. 4 ) Likaså i Rommerige i 
Norge. 5 ) Under samma form nppg. från Vö., Na., Pby o. Nyl.; 
i södra Östb. skäkul m. [tilljämning I] isl. skffkott fsv. skakul ra. 



332 

skakel-käpp l ) skåkutfékp pL -ar m. Liten träkrok hvanne- 
dete skakelparet fastes i 8läd-*tugai. 

skal skål n. - Ers. standom af hotti fi. 

skala I skala sv. vb. tr. 1 Borttaga skalet från ngt 

*skala II 1. *skalla? skåla sv. vb. tr. 1 [ihop] Hopsamla L 
hopkalla personer 1. djur. — ga östa skala *hqp fara! 

skala III skala sv. vb. intr. I [ov] Springa. 

skalbagge — se *skrott, *skrottmask. 

skalk skålk 1. skåty pl. -ar m. [S&lls.]. 

skall skål ut pl., n. (i alla bet). — ja he<j t tukt skal frön 
skod£t. — di hqfåa^jkal at vartji. 

skälla — ers. af ljuda, låta, skallra, *skarra. 

skalle skåla m. 

skallfogde skdlföd (def. ~fbn) pL -födar m. 

skall[igj *-ug skålu adj. 

skallra v. skdfjfar sv. vb. intr. 1. 

skallra s. skdfjlru f. 

skälm skålm pl. -ar m. 

skam skam ut pl., m. — ja /i koma hbqks ma skann * nava 
tis. — skam* gqr po tar Jandt Ordspr. — Jfr ♦skäm- 
mor. 

skamlig skdmbh adj. *1) Förbunden med skam. 2) Skamsen, 
flat 

skamsen — ers. af skamlig, ^skämmande. 

'"skam-skadas 2 ) skdmskddas sv. vb. dep. 1 Se hvarandra stelt 
i ögonen, en lek. 

skam | vr a | *-vråg skåm(b)rög ut pl., f. — l<erari §takt anda- 
sas po}pUi * skåm(b)roga * da. 

*skamk 8 ) skdgk adj. Sned. 

*) Vö., Bo., Pjr. 2 ) Px idm. Eg. 'skåda hvarandra på nära 
(eg. kort) håll'; jfr i si. skammr fa v. skamber a. 'kort'. 3 ) isi. 
skakker assim. af (fov.) *skarik(e)r, som kvarlefver i Öb. f Upjil., 
SM-e, Py.; *skack Vö. o. jfr Rz 577 a. 



333 

skans skdn& pl. -ar m. — ha ha vin m ék<ms v&r htngna. 
*skansa skéni sv. vb. tr. 1 Med rått ocb orått förskaffa åt sig. 

— ha skania et sa so mxpiiy: piggar po hut? rami. — 

— Jfr hsv. tillskansa [nig]. 

skapa I skapa sv. vb. tr. 1 = hsv. — skapade. Bära sig åt. 

hurfatf 8htpajlu da ny! 
*8kapa *) II skapa sv. vb. intr. o. imp. 1 Passa. — ost skapar 

hade sto&i b vaäza. 
skapare skapar m. 
skapelse skåpals ut pl., f. 
skaplig skäph adj. Försvarlig, som går an. — nqw a ha m 

skaphm Uaru, om a$ar u va so dyr. 
skaf—d skdpna ut pl., m. 
skara I — ers. af hop, tropp. 

*skara 2 ) II slriru f. Ugnsraka, eldskyffel. Gr. § 43, 1. 
skare skära ut pl., m. — ha a so rqht U ga po skara po 

siéiåra fot* owjvgra. 
skar(e)-m8ss skåramos n. Lemmel. 
skar(e)-sn8 skårasnh ut pl., m. 
•karf skärv pl. obr., m. 
skarfva skärv sv. vb. tr. o. intr. 1. — a^&ka skarv t tola- 

mqsposa Ordspr. 
skarn skön ut pl., n. Gr. § 30, 2. 
skarn-hus sk&nhths n. Afträde. 
*skarnng sk&nu adj. Skiten; eländig, usel. — di a so skona, 

tid* frna. — ha a so skonnt i shpgii hans. 
skarp skärp adj. 

*skarp-br8d skdrpbrh pl. obr., n. Hårdt bröd, hålkaka. 
♦skärra 3 ) skär sv. vb. imp. 1 Genljuda. — o§ka XIqw so ha 

skara i bjariji o al fmstra skafåra. 

*) Vö.; i Pö. Pi. vb. rflx. idm. *) isl. skara f. idm. 3 ) Ög. 
Sm. Sk. (Rz 580 b) med samma bet.; Fryksd. 'darra'. 



334 

»kåta s. — ers. af *skjora. 

*skata l ) v. skata sv. vb. tr. 1 Toppa (trän 1. buskar). 

skate skata m. Trätopp (äfren på växande trä). — ha kleira 

up * skata po hude. heg bjterffh o stoj(ar) et a to kan 

si alt mt U botet; ha veJcs&r magg tuku bjterkar tstqn 

o ve^låapanaha. — skata kallas också en stadsdel i 

Jakobstad. 
skatt skåt pl. -ar m. — ngtv har ja al skatra htqla ra*j. 
skatta skåt sv. vb. tr. & intr. 1. — fy> va far a mt leva om 

a *nt ska skot fe krujnu? 
skatt[e]hemman skåthkyman n. 
skattöre skåthr n. 
ske fé 1. étié sv. vb. intr. 3. [Sälls.l. — Ers. vank af kända, 

blifva, vara 1. varda, 
sked I siééd 1. féd pl. -ar f. 

*sked a ) II siééd 1. féd pl. -ar m. Skida, balja hos växter. 
*skeda sU&bju f.; bet? Ingår i sms. ben-*skeda, qv. v. 
*skedklofve 3 ) siéåtdklöva m. Slagbom i väfetol. 
skef — ers. af *skank. 
[skefva] *skafva ståév sv. vb. intr. 1. — Syn. *v8gla, vimda 

med ögonen. 
*skel 4 ) siéil n. Väg- 1. väfskäl. 
| sken] *skin 5 ) sUin ut pL, n. 
skena s. sUénu 1. fénu f. 
skena v. fen sv. vb. intr. 1. [Sälls.]. 
skendöd féndb adj. [Sälls.]. 
skenhelig fénheh adj. [Sälls.]. 

*) No. skata v. idm. *) hr. sklp f., isl. skeidir t pl. idm. 
3 ) öb., Estl., Dl., Vm. (Bz 582 b). Upptages som hsr. i DaUns 
ordb., men ej af senare lexikografer. 4 ) öb. BF. Njl. Estl. skU 1. 
skil; allo», i Sverige (EU 585 a) isl. skU n. 5 ) isl. fry. skin n. 
Urspr. kort i-ljnd (aflj. till skina), har detta sedermera förlängts, 
måhända nnder inflytande af hsv. ordet. — *sktn öb. Nyl. Estl. 
Rn. Sm. Sk. (Ra 586 a). 



335 

skepa [*ig]/ép„$& sv. vb. rflx. 1 Göra sig till, kråma sig. — 

du„§ka mt fsp da sode, ost syr u ot da ha^ar, hatar 

kära ska ha va ot anar. 
skepp sUåp n. — ste^jåap [o: stqt s.] ha stgla okul Ordst 

— Jfr [smack] *smacka. 
skeppare stéipar m. 
skeppsvrak stååpsbr&k n. 
skeppund Jkpxmå n. 

skick ståik ut pl., n. — Ka so gom stHfc * haté foiMh. 
skicka sUih sv. vb. tr. 1. 
skickning sUikmgg pl. -ar f. Sändning. 
skicklig Mh adj. [Sålla.]. 
skida sUidu f. 1. stéida f. & m. Knif- 1. ärtskida, — Syn, 

♦sked II. 
*skidbord *) siHböl n. Lösreling på båt 
*skidb8rd[e] stHbq ? n. = fbreg. Gr. § 46. 
♦skider a ) $&fcfer n. Snö- 1. takskid(a). — gq 1. ran po siéidra 

Löpa på skidor. 
skidstake siåfdståka m. Skidstaf. 
skifta ståift 1. fift sv. vb. tr. o. intr. 1 (i alla bet). 
skifte ståift 1. fift n. 

*skiftig ståifh 1. y?/fo adj. Brokig, skiftande. 
skifva s. sfe&w f. — Syn. ♦flank. 

♦skifva 3 ) v. ståiv sv. vb. tr. 1 Klyfta, hugga. — ståiv sponar 
Löshugga spåner. — ståiv up v&n Hugga 
ved. 
ståivavkn 1. -vén m. def. Upphuggen ved. 



*) Vb., Åm. t 8dm. — VNyl. 'skifbord idm. är väl ombild- 
ning af äldre *sktdbord, jfr isl. skid n. '(klufvet) trästyoke. *) NVa. 
Är väl eg. plor. af ett neutralt *skid = isl. 8kid n., närmast ss. 
kollektiv, alotl. i »ing. användning. *) isl. skifa vb. — Vö„ Vb., 
Gotald (Be 588 a). 



336 
skifta [sig] sfeivjsa sv. vb. iflx. 1. — m^Ö» sthva^a * 

skif[ve]-bord siåivabbl n. Bord med skifror. 

skilja y. stéUt pret o. sup. ståttt sv. vb. tr. o. intr. 2. — ståilt 
ikr: 1) Urskilja, — ja kan mt ståiU wr vam som komfnr 
po vtoj*. 2) Göra reda f6r ngt inför ngn. — n%^$ka 
ja sléih mr fip da va ja ha ééqrl t stan fos daga. — 
äå stad ov, ha tis. Det är skillnad, det 

*skilja s. sfjHlu f. Rissel. 

skilling ståihgg 1. ffttgg pl. -ar m. 

skillnad stéilna ut. pL, m. 

skimra sUimb&r sv. vb. intr. 1. — Jfr *Micka I, *glia, 
glimma, *gHsa, glittra, *glänta v. 

skina sUin pret ståém 1. sUina sup. sfeim 1. stéfria vb. intr. 

— Se glimma, glittra, glänsa, lysa v., skimra, 
skingra siåiggar sv. vb. tr. 1. 

skinka ståigku f. 

skinn sUin n. — ha far ov som i tan sf&n ^ nolavadrt tis. 

— ha (hu o. s. v.) ha^fam* po näsa tis. Han (hon 
o. 8. v.) „står på sin kant". 

skinna siåin sv. vb. tr. 1. — now ska w si ha ha st$*na„<fa 
amjpo hu saiéz. 

skinna [sig] siåin^sa sv. vb. rflx. 1. — mftXtii ha si&na sa 
na hU san > afbustf). 

skinnbyxor stHmbijpksur pl. t 

skinn(e)-nil sUinanäl pl. -nolar f. Nål hvarmed skinn hop- 
sys. 

skinnfäll sUinfkfå 1. -/&£<£ pl. -ar m. 1. -ar (1. = sing.) n. — 
lok mt husa % sfanfafå} Ordspr. 

skinnpäls sUtw- 1. sisimpMs. pl. -ar 1. -palgar m. 

skinnmössa ståinmy>$u f. — 4ra sfanmxpm yw #ru so kem 
du sta om ha so^ku bios skoj* okul. 



337 

skinnrem ståinrktm pl. -ar i Läderrem. 

skinntröja étåfatrbyflu f. 

*skinnug stétnu adj. Betakt med aflagrad tjockare vätska (t 

ex. mjölk vid begynnande gräddbildning) L mögel liks. 

med en tunn hinna. — m$X(M a so siåmu. 
gkipa sUkpa 1. fipa sv. vb. tr. 1. — /apa re£. 
♦skira ingår i sms. nil-*skira, qv. v. 
*skirf la *) stéirvlu f. Skärfva. 
skit siéit pL -ar m. — to siétty by/n jaså, so jasar ha \pm 

al Qrur Ordspr. — fes man a r&r % siéity, teg ma\^ 

luftar a Ordspr. — siéit o a&t! tis. — Jfr *päpplor, 

kacka, 
skita v, siéit pret siéi\t sup. siéit* vb. intr. o. tr. — spöt ma 
> egu o sUit po mig^grqv om ha mtf a sant 
Ordst. — Syn. kacka, *pärla, *skvira, *äa, 
r&pal (under ripnli fi.). 
stéita sv. vb. tr. 1 [ne^no] Nedsmutsa. — sUita mt 
ner gnlvi ma vgt skgwa din. 
♦skita *) s. siéihi i. Diarré. 
skitbjörn siéitbjen pl. -ar m. Snusker, okv. 
*8kitel ingår i sms. strand-*skitel, qv. v. 
8kitförd[ig] *-og siéitfhlu adj. Osnygg. [Ordet är bildadt efter 

analogi med *renf8rdig, qv. v.]. 
skithus siéiihths n. — Syn. *h8nsk(j)a. 
skithns-hvirfvel sUithwsvtzwl pl. -ilar m. Okv. for en som 

jämt gör sitt tarf. 
skiten 1. skitig, *-ug siéitn 1. siéiU 1. siåitu adj. Smutsig, 

osnygg, snuskig. 
skitig(t)-vrak 1. -brack[a]? sféitibråk ut. pl, n. Snusker, okv. 



x ) öb. Na. VNyl. *skirfla Dl. *skärfla f. No. skirvel m. idm. 

2 ) iil. skita f. Uppg. från Öb., Nago, NjK, Estl. Frjksd. o. Sörb. 

22 



338 

skit-karl l ) ståltkär pl. -kårar m. Stackare, odugling; okv- 
skitig-by[xa] sUitibipks ut. pl., m. I. f. Stackare, okv. 
skit-*kakbel ståiikäbil pl. -kåbdar m. Lort 
skit[o] + nolo fl. siéitundl ut. pl, n. Okv.: 1) Snusker. 2) 

Odugling. 
8kit[o] + ripuli fl. stéiturkpal ut pL, n. Okv. for bara som 

smutsar under sig. 
skit-oxe sléltbks pL -ar m. Okv. 
skit-trängd sUUraggd adj. Som känner behof af att göra sitt 

tarf. 
skit-viktig sUltwkt* adj. öfvermodig utan orsak. — hade, pja- 
sati a so siåitvtkh, ha kaverar jambh o storas, man 
a$t a hd nq. 
♦skjora*) sUöru f. Skata. 
skjorta stéörhi l — Syn. paita. 
skjul — ers. af *skof I. 
♦skjula a ) sMlu f. Stäfva. 

skjuta sUtUt pret skéuit sup. skuh*) vb. tr. o. intr. — ha 
skbwt U^ditra %jdq marrp. — stSmt at boty so a gqr 
frön starna. 
sk[j]ut(o)-*vigg skuhwig pL obr., m. Förbisedd person. — fy> 
va a ja dan skutuwg Hvarfor år jag förbisedd just af 
dig? 
skjuts stéihs pl. -ar m. — ha gqr mt magg siétusar frön 
hisaje cbtesdåavargan*. — ja^ska > siåiusq i mom, jq. 



l ) isl. skitkarl m. Ordet anv. åtm. äfven i Nyland. 2 ) isl. 
fe*, skiör f. (msk. enl. Clb-Vigf.) *skjora Öb., EP., Est!., Rn. f 
ög., Sm. (Rz 592 a); Nyl. *skjåra 1. *sköra [jfr isl. siar: står: 
sv. sjö]; Uppl. Sdm. Rg. Wp. *skjura; D. skåvar = um. *skewarö. 
Jfr Nyl. Etym. p. 34 8. v. 3 ) isl. skiöla f; kvarleftrer i Öb., Kkr., 
EP., Nyl., Estl., Ru. t Sdm., Ög., Sm., Hll. (Rz 588 b). 4 ) isl. 
skiöta skput skotenn. 



339 

skjutsa sfet&g *) sv. vb. intr. o. tr. 1. 

skjutsbock siåi&sbdk pl. -ar m. 

skjutshäst sUih§hhst pl. -ar m. 

skjutskarl siåtäskår pl. -kårar m. 

skjutspojke siåtAgpdypk pl. -ar m. Skjutsgosse. 

skjntsrfittare sUtUsrktar m. 

sko s. sfc£w, def. ->, pl. -ar m. 1) = hsv. 2) Lådan undsr 
kvarn-tuten 1. -tratten 2 ). ~ Jfr bandskor, remmaskor, 
snörskor, pjäxa, pjäxstöfvel, *pampyssjor, svartsta* 
stflfvel, stfffvel, becksffmsstSflar, känga, *tossa, virsu 
fi., *kippsko, skohasa; snäll; *recept II, resinka. 

sko v. I skåw sv. vb. tr. 3. — skåw^sa sv. vb. rflx. 3 Draga 
skorna pä I. af sig 5 ). 

*sko 4 ) v. II skåw sv. vb. tr.3 Fälla, lägga skoning pä ngt 
ja gutar ful^kow up UgX^L man. 

skobragd ské(w)brågdar, def. -brågdrå,, pl. t Skodon. 

skock skök pl. -ar m. 

*skoduk 5 ) $kå(w)dthk pl. -ar m. Skoning, fäll 

*skof 6 ) I sköv n. Skjul. 

skof II skav n. Anfall, paroxysm. — Syn. il, ilgång. 

skofla sköval sv. vb. tr. 1. Ers. vanL af maka. 

skofvel sköval pl. skövlar f. 1. skövlar 1. = sg. n. 

*8kofvelsven8ka 7 ) sk&val$vknsk oböjl., g.? Rädbräkadt svenskt 
språk. — ha tala^kovalgv&nsk. 

skog skog pL -ar m. 



*) fsv. skitit n. 'häst 1 . *skjuts- förek. i Öb., EP., Nyl. [ofta 
sku§-], Estl. 2 ) Bet. 2 äfven i MNyL, Estl., Götald (Rz 592 b) 
o. Norge. s ) Redan isl. i denna bet. *) No. sko v. idm. 5 ) No. 
likaså; jfr Fryksd. sko m. W. 6 ) Öb., Hvbfj., Kim. Förnteätter 
fsv. *skof n., hvaraf oralj. sv. diall. *skyfv€ 'skärm' (allm. Rz 642 
b). 7 ) NVa. 



340 

skog[ig] *-ug skQgu adj. 

skog8-*basse l ) skfa- L skuksbks. pl. -ar m. Fästing, ixodes. 

skogs-*dunt skiiksdunt pl. -ar m. Skogsbacke, ö 

skogsfågel skuks- 1. skåsfdgal pl. -fbglar m. 

skogs *lid sfaifeZid [& -A?-] pL -ar £ 1) Skogsbacke. 2) Skogs- 
bryn. 

skogsmark skuismårk pl. -or f. 

skogsrådaren &ftu&$- 1. skésrådan m. det, ut pl. Skogstroll. 

skogsväg skuksvkg, def. -våy», pl« -v^ar m. 

skogsäng s&ufe- L -skfakgg pl. -ågjfor f. 

skohasa skö(iv)håsu t Gammal utsliten sko. 

skoja sk6\pj sv. vb. intr. 1. 

skojare sköyyar m. Syn. *hallick, karnfiffel ty., rackare. 

skojvärk sköyjvcbrk ut pL, n. Fusk. — ha va bara skoyjvcerk 
ma (1. >) ^mrf» sfofo. 

skola s. skela L sä£?u t — Aod& b£ |w>y&* £»r * $&o?u 

skola v. I skål sv. vb. tr. 1 Upplära i skola. — a du skola 
du o vatt mt va fogla hattar. 

[skola v. II] skall ska 2 ) pres., sku pret. hjvb. 

skolbarn skélbån n. 

skolflicka skålfllku f. 

^skolgången s ) skölgåndéi adj. Som gått i skola. — vi gam- 
bal a mt na skQlgandéi — som a pa sa\j — vt, rnt. 

skolhus skålhihs n. 

skolka skålk 1. skokk sv. vb. tr. o. intr. 1. — skalk mt bart 
häda dqn sodenan! 

skolmästare skolmanar m. 



1 ) Fby, Nyland. 2 ) Redan i i si. o. fno. saknas standom det 
atljadande l: Nn AlslGr. 2 § 237 anm. 2 ) Ordet brakas allm. i 
Fld. 



341 

skolpojke skölpbrpk pl. -ar m. Skolgosse. — w a ma$g skgl- 

po}pka nast Vtklundas. 
skolår skålar n. 
skomakare skumakar m. 
skona skon sv. vb. tr. 1. 
skonare skonar m. Skonert 
skoning — ers. af *skodnk. 
sko-nål skunhl pl. -nålar f. Skomakaresyl. 
skopa sköpu f. 

skoplagg — ers. af skobragd. 
♦skörda 1 ) s. skålu f. Stöd, stötta; ish. en i slik afsikt fast- 

kilad sten. 
♦skörda 2 ) v. skål sv. vb. tr. 1 Stödja, stötta, anbringa stöd 

under ngt; ish. fastkila medels stenar. — om vh^ska 

mo&t skQl up vadza? 
skorf skarv ut pl., m. 
skorf-*dadde skårvdåda ut. pl., m. Okv., eg. for en med skorf 

behäftad person. 
skorf-*plita skårvpUtu f. Skorffläck. 
skorf[vig] *-ng skårvu adj. — Syn. *romsng. 
skorpa skårpu f. (i alla bet). 
skorpna skarpt} sv. vb. intr. 1. 
[s]korsten 8 ) kigtfyn 1. köztkm pl. -ar m. 
skosnia sko(w)siilu f. 

skot — ers. vanl. af segelsnöre. Ngn gg dock sköt n. 
skott sköt n. 1) Afskjutet skott 2) Sjukdomsanfall. — ja fi 

* skot ov häda sama syukdomi o tar, so ja kan ast stig 

iip tu^ayd&i idq. 



*) isl. skörda f. Kfindt med l l från Öb., Vb., Fby, Frykad.; 
skå<l Na. m. 'stockställning anv. vid båtars uppdragande å land 1 . 
2 ) isl. skörda ?.; med ? I i Öb., Br., Na., Fby, Pärnå, allm. i Sv. 
enl. Rz 594 b. 3 ) *korsten allm. i Fld o. Sv. 



342 

skotta v. skata sv. vb. tr. 1. — skota unda »m^e/ Anv. ej 

gärna om snö (se maka!) . 
♦skotta 1 ) s. skutu f. Redskap hvarmed ngt skjutes in i ngt; 

ingår i sms. brffd-*skotta. 
*skotte 2 ) sköta m. Lösbotten i båt 
skott-kärra sköUånt f. 
skottspole — ers. af väfspole. 
skottår skotar n. 
skrabba s. skrdbu f. 
*skrabba 3 ) v. skrdb sv. vb. tr. 1 Skrapa, aftorka. — skrab 

ov fetra din po grasi fari <]u kombar m. 
skrabb[ig] *-ug skråbu adj. 
*skraf la 4 ) skrdval sv. vb. intr. 1 : 1) Knarra, t ex. ss. tort 

skinn. 2) Skräfla. — va stqjtyi n\p ]<er o skrävlar 

V&n. 
*skrafvel-mässing 5 ) skrdvabnksigg ut pl., m. Flittermässing. 
skrake I skrdka m. Mergus. — Jfr rät-skrake. 
*skrake II skrdka m. Hästkrake. 
skral skrdl 1. skrdl adj. [Sälls.]. 
skramla skrdinbal sv. vb. intr. 1:1) = hsv. 2) Skräfla. — 

tu skrambla^so a, h&§ [agg vaga. 
skrangl[ig] *ug skrégglu 1. skrdgglu adj. 
skrank skrågk n. 

♦skranka skrdgku f. Skrank, stängsel 
*skranna 6 ) skrmu t Torr och mager varelse. 

*) Vb. skuttu Rz 589 b, No. 2 ) Vb. bottenskott idi». Rz 
589 b, No. *) Vb., Vg. (Rz 596 a), Estl., Rn. Jfr Ko. skröb v. 
'fjälla abborrar'. 4 ) Fby, Nyl., Rn.; tyckes Tara alltn. i Sverige enl. 
Rz 597 a; no. skrävla 'snakke'. Bet. 'knarra* är allmännast inom 
ev. diall., men isl. skrafa v. 'prata'. Ordet upptages sa. hsv. i 
Sundéns ordb. o. Lundeils ordl. 5 ) Po.; bos Sundén finnes 
skrafvelis (oj hos Lll). *skrafvel ög. Sm. m. 'afskräde' Rz 597 a. 
6 ) Jfr Vö. *skranel 'mager häst' (bättre *skrannd). 



343 

*8krauug *) skrénu 1. skrånu ad> Torr och mager. — häda 

ha&ty a so gambal o skrtynu. 
skrapa v. skrapa sv. vb. tr. 1. — ska mt pap ga östa skrapa 

grytii nu? — Jfr *skrabba v. — skrapa i (intr.), syn. 

*hackla. 
skrapa s. I skråpu f. Skrapa, t. ex. häst-. 
*skrapa ») s. II skråpu pL obr., f. Okv. för [ish. en gammal] 

kvinna. — hu a nxp m takm skraptt, ajska 'nt tal om 

hanar. 
skrap(e)-bulle *-bnlla skråpabulu f. 
skrap(e)-kaka skrdpakåku f. Skrapbulle. 
*skrapel s ) skrdpal ut pl., n. (ooll.) Skrap. — di hajqu bara 

skraph % hude bqåa. 
*skrappla 4 ) skrdpal sv. vb. intr. 1 Skramla, smattra ss. t. ex. 

regn. — rean* skraplar po tqiét. — Knarra, ss. t ex. 

tort skinn, va hq^iu tide undi Xladafafå* som skrapla 

*skrapplor») skrdphir pl. t Affall, skräp. — al skrapluna 

ml du d£e ot ma o. 
*skrapplug 6 ) skråplu adj. Ojämn, skroflig. — ha va so skrap- 

lua is heda samast vmtati. — hå vaij* a mt bry t* 

U$r po, ha a obqrt §krap]u. 
skratt skrat ut pl., m. — Uap m skrat Brista ut i skratt 

„ja hoksa jxpst Uap m skrat u sa guh* to a skoda * 

skop* o va wta br& Ordst — Syn. *lo III. 



*) Vb. skrÖn\i(g) 'smal o. krokig', Jtl. skränut 'mager', NVet. 

skrano Wr o. mager 1 , Kkr. *skrannug 'nödvuxen* VI. skrän, 
No. skrän 'mager, torr*, Nyl. *skrannug 'skral'; aflj. diall. *skrinn 
mager m. fl. Jfr Rz 599 a o. Vll Nyl. Etym. p. 34. 2 ) EF., 
Nyl. 3 ) Vö., Vb., VNyl. — isl. skrapaU W. 4 ) Öb., Vb., VNyl., 
Gav., 8Me. 5 ) VNyl. 6 ) Must., K?., Vö., GK. 



344 

skratta skrat sv. vb. intr. 1. — ha va skrota Ad. tis. Nog 

var det så! (iron.). — skrotar ba$^om skrata^*$t Ordspr. 

— Syn. *hiekra, *hoekra, *m&ckra. Jfr le. 
skred skrid n. ingår i sms. silf[ver]skred. 
skrefva skrivit f. 
*skricka l ) skrik sv. vb. intr. 1 Åka skridsko. — ja kan skrik 

t att bqs jcenfron h nyh^rbt, ba ja vtl. 
*skrick-is skrikls ut pL, m. Skridskois. 
*skrick-sko 2 ) skriksköw pl. -ar m. Skridsko. 
skrida skrid pret skr&kd sup. skrid* vb. intr. — ha skndar 

fram jysom ma&iåt. 
skrif bok skrivbok pl. -hékar f. 
skrift skrift pl. -er f. — du garJLt halvas) om du %nt trg- 

war d sam stqr t sknfta, fxp ha a gtus. Ql- 
skrifta skrift sv. vb. tr. o. intr. 1. — Ex. under muak. 
skriftskola skriftskbla ut pL, i Undervisning i den kristna 

lärans huvudstycken, lämnad en som beredes till sin 

första nattvardsgång. — ja d&t % sknftskQla * fjQl. 
skrifva skriv pret skr&w sup. skriv* vb. tr. o. intr. — skriv 

txpkalt bratv ot ma, Af w #u/ 
skrifvare skrivar m. 
skrik skrik ut pl., n. — Syn. *skväk. 
skrika v. skrik pret skrhk sup. skriU* vb. intr. — Jfr *galma, 

*hixta, hoihkata fi. *hojla, hojta, *h&rja, *hffska, skrala, 

♦skväka, *[v]r»fla. 
skrika s. skrika f. 
skrin skrin n. — Jfr *vacke. 
skrikig — ers. af *pitug. Jfr gråtmild, 
skrikhals — ers. af larmskåp, larmtrumma, *skväkb&lg(e). 

l ) Öb.; i allm. i Sverige i bet. glida' Bb 598 a. fn. *skriöka 
afl. från st. vb. skrida. 2 ) Öb., Hvbfj., Dl., 8k. Hit fifven Vätö 
*khkskqr pl. *[s]krickskor. 



345 

skrind[a] skrina pl. -ar f. 

skrof sJcröv n. 

[skroffler] *skroffel skrufal ut pl., g.? — häda porpkvasdn 

hq^krtifal, vätska ja cfecera ot a? 
skroflig — ers. af *skrapplug, *skrabblug, *skr9pplug, 

*hacklug. 
*skroUa 1 ) skröl sv. vb. tr. 1 Skrynkla. — skrol %nt ihqp 

papati * ishjma! 
*skroppa 2 ) skrup sv. vb. intr. o. imp. 1 Dåna, genljuda. — 

ha skre&k so ha skrapa * haila huist. — storm* skrapar 

*skroppla skrupal sv. vb. intr. o. imp. 1 Knarra, prassla. — 

ha skruplar * tor flod sUmi, > l<tw d* halm* uh htypj*. 

— arm* skrwplar t bo&ka, van a ha? 
skrot skrét ut pl., n. 
*8krott 8 ) skrot pl. -ar m. Skalbagge. — huda lägg miju 

sta\g up po stgla o khft ma saksa skrota ov unä* 

tqifr. 
*skrotta 4 ) v. skröt sv. vb. tr. 1 Skrynkla. — skrot mt ner^ 

ty fal 
*8krotta s. skrötu ut pl., f. Oordnad, hopskrynklad 1. hopfost 

massa. — ha hgar akt % om skrotu. 
*skrottmask skrötmåsk pl. -ar m. Skalbagge. 
♦skrottug 5 ) skrota adj. Skrynklig. 
skrubb skruh pl. -ar m. Litet rum. 
skrubbla skräbal sv. vb. tr. 1 Grofkarda. — st^so, nn^&ka 

U skrtibal ula. 



*) öb. *) Ten. kröpa 'smått bullra, jfr Dl. Ög. Vg. skräppa 
eg. 'dåna, smälla' (Rs 605 a) no. skreppa 'rassla'. s ) Vö. Hkaaå; 
< *skrtint eg. 'ett ikrofligt djur\ jfr VNyl. skruttog 'skrynklig' 
fht. SCrintan 'skrynkla sig'. 4 ) Kr. likaså, VNyl. *skruttas 'skrynk- 
la*. Jfr föreg. not. *) VNyl. *skruttog idm. I Pö. Px. 'skrabbig'. 



346 

*skrubblug *) skriiblu adj. Skroflig, ojämn. — h'& so skrttb- 

hmnjmark jar ver katatfiypjt. 
skrud skrthd ut pL, m. [Sälls.]. 
skruf I skriäw pl. -ar m. = hsv. 
*8kruf 2 ) II skr\hw pL -ar m. Brudkrona. Gr. § 141, 1 n. 

2 /». — Jfr lffl- o. stor*skruf. 
skrufstycke skrtbstijpk n. Ställning i smectfa medels hkn filar 



skrufva s/rn//w sv. vb. tr. a intr. 1. 

skrupensa skupin§_ sv. vb. tr. 1. 

*skryf 3 ) skryv adj. Odryg, knapp. — ohju ga^kyft ma vrn- 

tarkvafåra. 
*skryUa skrt/l sv. vb. intr. 1 [up nqn] Gräla på, upplexa, 

skrupensa. (Jfr Rz 600 skratta Sk 'ovett' o. 601 b). 
skrymta skrfrmt sv. vb. intr. 1. 
sfcrymtare skripmtar m. 
skrymtar-kåpa skrtfmtakopu ut pl., f. Lismare. Jfr Gr. §§ 

127, 2 o. 202 D 1 Ä. 
skrynka skrtfmUu 4 ) f. 
skrynkla s. sktygklu f. 
skrynkla v. — ers. af *skrolla, *skrotta. 
skrynkl[ig] *-ng skrrpg&u adj. — Syn. *skrollug, *skrottug. 
*skryp 5 ) skryp adj. Treflig. 
*skrypa 6 ) skryp sv. vb. tr. 1 [up nqn] Roa 1. uppmuntra ngn. 

*) Jfr ÖNyl. *skropplog fdm. — se a. till *skröpplug. *) 
Jfr [på grund af föremålets form] isl. skfUV n. 'hövålm'; No. SÅTUV 
d. 'topp; ett slags hufvudbonad'. 3 ) msk. skryv är trol. nybildad t 
efter ntr. skrjjft < msk. skryp (qv. v.)> öb. Norrl. Dl. skryp a. 
'knapp, odryg*. Med målets form överensstämmer Nyl. skryt), om- 
bildadt Py. skryg skrtfk idm. No. skryv skryp 'udrei' isl. skriupr 
'bräcklig'. *) fsv. skrynkla v. 5 ) 8amma ord som *skryf, qv. v. 
Betydclseutveckl. 'knapp, kortvnraktig': 'treflig* = isl. skam(fn)r a. 
'kort': 'skämta (eg. förkorta tiden'). 6 ) Samma bet i Öb. f. ö. I 
Vb. 'göra att ngt ej räcker till' (R« 602 b), No. 'föröda'. 



347 

*8krypebe l ) skrypds ut pL, £ Nöje. 

*skrypsam 2 ) skrypsåm adj. Treflig. 

skryta sknkt h skryt pret skré}pt sup. skrilti vb. tr. o. intr. 

— skrj/tand 1. skrtbtand adj. Skrytsam. — skrjut tnt ov 
rnarfena /!?% $u ha vin po a Ordst — Syn. kavera. 

skrytare skrotar m. 

*skr&bock 3 ) skröbok pL -ar hl 1 ) Mask for ansiktet 2) 

Maskerad person. Sådana, mest gossar, vandra ur och i 

hus under jultiden. — Xlap tn skroboka! 
skrala skrål sv. vb. intr. 1. 
skråma s. skrému f. 
skråma v. I skröm sv. vb. tr. 1. — ha skroma sa i Jianda 

to a ful mila starna. 
*skråma v. II r skröm sv. vb. imp. 1 Rossla. — ha skromar 

t brysk. 
*skråna 4 ) skrön sv. vb. imp. 1 Lindrigt tillfrysa. — ha skröna 

po ma nata. — Gr. § 52. 
skräda skrid sv. vb. tr. 2. — skr£d-w>ioh Skrädt mjöl. 
*skrädda 5 ) skr&d sv. vb. 1: 1) tr. Tillskära kläder. — vam 

ha skräda kladra ot da? 2) intr. Syssla med skrädderi. 

— sitajiju jar o skradar? 
skräddare skradar m. 

skräfla v. skriva! sv. vb. intr. 1. — Syn. *bladdra, *glapa, 
babbla, *boppla, höra (under horajaa fL), hotas (un- 
der hotottaa fi.), jora (under jorutella fi.), profetera, 
*skrafla, skramla 2, slamra I 2. 

skräfla s. skrivlu f. — Syn. *bladdra s., *forga s., *froll- 
bytta, *habbla, *happla, *pingelskida, *päppelsticka, 



l ) Öb. allm. 2 ) öb. allm. 3 ) Öb M Vg., Sm. (Rz 603 a), 
Fryksd. ; ä.-nev. skråbltke, skråbock. 4 ) Uppg. från NVa., Ko., 
8ibbå; No. skratta 'blifva bård och skrumpen', skråen a. 'torr, 
skrumpen' — jfr isl. skrå f. 5 ) Öb., Hvbfj., Norge. 



348 

*raUkäring, sladdra s., slamra &, slappertacka, *slapp- 

ra s. 
skräfl[ig] *-ug skrivlu adj. — Syn. *habblug, *happlug, *pjall- 

rug f sladdrig, *slamrug. 
skräld skr Ut adj. Sprakt; t ex. lampkypu a skralt. 
skrälla skrål sv. vb. 1: 1) intr. = hsv. 2) tr. Slå sönder. 

— skral mt glas* sondar! 
skrämma skr&m sv. vb. tr. 2. — Syn. *fasa, *rädda II. 
skranka skr&gk sv. vb. tr. 2. — skragk soji 1. sojis tandra. 
skrap skr&p ut. pl, n. — Syn. *klatter, *klotter, *knappcr, 

*rask s. I, *råsk, *skrapel, *skrapplor, *urväljor. 
skräpa skr&p sv. vb. intr. 1. — va a Jia som skrapar tjenan 

> vavji? 
skräp[ig] *-ug skr&pu adj. — Syn. *råskug. 
skräppor skr&pur pL t 
*skrffm[m]a l ) skråipm sv. vb. intr. o. imp. 1 Knarra ss. t ex. 

skare. — snqn skrtyypmar undi fqtra. — Gr. § 52. 
*skrffpplug 2 ) skrfyplu adj. Skroflig. — tala a skrxpphi. 
skubba [sig] skuh^sa sv. vb. rflx. 1. — Jfr *gnissa, *gnuggla, 

*skufva [sig]. 
skuffa skuf sv. vb. tr. 1. — skufts pret o. sup. -ist Skuffa 

hvarandra. — porpka skufts tcert dh fafåar bo tvo. — 

Syn. *stufva. 
skufva skiUw sv. vb. tr. 1 Skubba, skrubba. — ratp* sktuwa 

siarn* frön hända. 
[skugga] *8kugge 3 ) skåya ut. pL, m. 
skuld skiiljl pl- **** f- 



*) Aflj. till fspr. *skruma, i No. 'tala hårdt', no. sknimla 

'larma'. 2 ) Oinlj. till *skropplog idm., bkt ord anv. i ÖNyl. o. 
hvmed jfr no. skroppm 'indsvnnden' [eg. p. p. till fa. *skreppa, 

se n. till *skroppa] hsv. skrumpen. Nagn = P.-P. 3 ) isl. sfaigge 

fsv. skuggi m. Ordet är msk. äfven i andra östsy. mål. 



349 

*skuldug l ) skufåu adj. Skyldig ngn ngt. — a du skufåu stor 
paggar ot (l Ut) a o? 

*skulla 2 ) skul sv. vb. intr. o. imp. 1:1) Lysa. — haskula^ 
$o grant. 2) Utmärker ett slags hägring po sjön, hvar- 
vid holmar, grand, farkoster o. s. v. synas höja sig öfver 
hafeytan och träda närmare, dock ej stående upp och 
ned. — sko, so byya skular * kvafå! 

skulle skåla m. 1) Höskulle. 2) Husvind. — drencfe* sovar 
po skula % not. 

*skulta s. skutiu L skultu f. Ojämnhet (Finnl. »skvätt") på 
väg. — ha skaka^o fy>h^ia ilakt i skultuna. 

*skulta *) v. sJcäXt 1. skMt sv. vb. intr. 1 : 1) Befinna sig i 
vaggande rörelse ss. t ex. en gungstol. — ihgkstQla 
skuXta^o ha tqr unt > &runa. 2) Stöta intr., ss. åkdon 
på ojämn väg. — ha skuXia^ (L Umru skutta J) $o ja 
ratnu bitar^tuggu qv. 

*skultug skuXtu adj. Ojämn, stötande (om väg). — ha a m 
so skuXtua vag t* jnprlémasi. 

skum skpn ut pL, n. — Syn. *hvada. 

skumma skym sv. vb. tr. 1. — skym grada qv mfåXffo. 

skumpa v. skump sv. vb. intr. 1. — Syn. *skunka. 

*skumpa s. skumptc f. Fördjupning, med afsikt urgräfd i kalk- 
backe. — ha kom val ym al skumpuna. 

*skunka 4 ) skugfc sv. vb. intr. 1 Gå ojämt; skumpa. 

skur skjUr pl. -ar f. 

skura sktfir sv. vb. tr. 1. 

skurk sktlrk pl. -ar m. 



*) Kel., Gsv., Norge. ») Öb., Vb., Åld, BP., Nyl. f Estl., Gotl., 
Vg. (Rz 606 b); Sörb. skålla, No. skotta, Vätö skidlra. Jfr Vll 
Ö. M. p. 113 8. v., 111 *båda v. 3 ) Kr., Åm. Afljad till by. 
dia». *skvalta Rz 609 b. *) Öb., Gotl., Sm., Bl., Vg. (Rz 586 b). 



350 

*skurra l ) v. skar sv. vb. intr. 1 \ov] Åka med fart. 
*skurra s. skuru f. Ett slags barnvagn med trähjul. 
skuta sfoätu f. 
skutta skut sv. vb. intr. 1. — skut &t mfrlMb n\p, hs! — 

Syn. harpata fi. 
skvala skvala sv. vb. intr. & imp. 1. — A* skvalar o rama^ 

$o obqrt *da* 
*skval(e)-bytta skvdldtnptu pl. obr., f. Okv. för en som jämt 

väter under sig. 
*skval-[kvarnl *-kv*rn skvdVcv&i pl. -ar f. Skvaltkvarn. 
*skvaUa s. ingår i sms. kvarn-*skvalla, qv. v. 
♦skvalla 2 ) v. skval sv. vb. intr. o. tr. 1 Skvalpa, — vatn* 

skvalar mgt strand* 1. * amban (1. > fla§ku). 
skvallra v. skvåfåar sv. vb. intr. 1. — vi ska du ran okngg 

o skvafåetr om ha? — Syn. *ralla v., *rolla v. 
skvallra s. I skvdlcfru f. Skvallerbytta. 
♦skvallra 3 ) s. II skvdfårur pl. t 1) Skvaller. — Syn. *rél- 

lor, *rånor. 2) tycera up skvajjruna tis. Vid gående 

upplyfta kjolarne (om fruntimmer). 
skvallr[ig] *-ug skvdUru adj. Skvalleraktig.— Jfr skrSfKg. 
skvalpa skvdlp 1. skvdXp sv. vb.tr. o. intr. 1. — Syn. *skTaDa, 

*skvippa, *skvippla. 
♦skvätta 4 ) skvdta sv. vb. tr. 1 Stänka. — ha skratk to ha 

staig up frön samasi o ja skvata vatra po a. 
♦skvätter 5 ) skvdtar ut pl., n. Ngt tunt och vattnigt (om 

mat). — hisaje gr§\pt% a bara skvatn. 



l ) Öb., EP., Nyl. Jfr Rz 608 n skura. 2 ) Står kske i st. f. 
svalla (med inskjutet k likasom i södra öb. och MNyl., åtm. Ksl. 
o. Espå s:n). 3 ) Hvbfj. *skvaUror pl. t. *) Sdm. (Rz 610 b). 
Aflj. till *skvätta. — da. skvat s. 'skvatt, stänk'. 5 ) Jfr Gotl. 
Fby VNyl. *skvattrog a. 'lös, vattnig (om mat)\ 



351 

skvattra v. skvalar sv. vb. intr. 1. — sUoru skvättar. — 

flihma h&rar o skvatrar po baka. 
*skvattra s. skvåtru f. Skrattlysten pers., okv. (ish. om kvin- 
nor). 
*skvipa 1 ) skvfp sv. rK tr. 1 ösa, stänka; t ex. ska ja skmp 

skgpu h;* da? 
♦skvippa 2 ) skvip sv. vb. intr. 1 Skvalpa. — m&fä* skvipar 

* stéwlu. 
*skvippla 3 ) skvipal sv. vb. intr. 1 Skvalpa. 
*skvira 4 ) ski4r sv. vb. intr. 1 Cacare. — Vanl. skvirar o 

sUiJw. 
*8kvirra 5 ) v. skvir sv. vb. intr. o. imp. 1 Slingra. — llada 

skvirar t diU*. — ha skvtra^o po va*}* >dq. 
*skvirra 6 ) s. I skviru f. Slängkälke. 
♦skvirra s. II ingår i sms. sn8-*skvirra, qv. v. 
♦skvirrug skviru adj. Slingrig. — ha va skvmit po isa so 

ha hphakt va nar upo U v*z ökul. 
*skvir-skita skvi^éitu ut pl., f. Svår diarré. 
♦skvittra 7 ) v. skvitar sv. vb. intr. 1: 1) Skvattra. 2) Sladdra. 
♦skvittra s. skvitru f. Sladdra. 
*skvak skvék ut pl., n. Skrik. 
*skväka 8 ) skvék sv. vb. intr. 1 Skrika. 
*8kväkben skv&kbkm n. öfverarm. — ja^ska ta da i skvak- 

baxm. 



l ) Jfr (?) Bfx. skmp idra. 2 ) Np. svip Mx. fvip Hvbfj. 
*$kvippa idm., assim. af likabet. *skvimpa, som enl. Rz 610 a är 
'nästan allra.' i Sverige. 3 ) Jfr Sörb. skvampla idm. Mx. Kr. 
'skvappla 'spilla'. 4 ) GK. med samma bet. t i Px. 'skvala jfr no. 
skvcera 'sprudle'. 5 ) Har inskjutet k: < *svirra Vg. 'svänga' Rz 
708 a. 6 ) Sm. Vg. *svirra idm. Rz 708 a. 7 ) Fby 'pladdra', 
Gsv. No. 'kvittra'. Aflj. till skvattra. 8 ) Öb., Nb., Vb., Ög. t Sm., 
Vg. (Rz 611 a), äfven Ingå i VNyl. 



352 

*skväk-[bälg] *-bälge skv&kbklja ut pL, m. Skrikhals, okv. 

skvätt I (= hsv.) — ers. af droppe, *soppe, tår. 

*skvätt l ) II skv&t pL -ar m. 1) Stöt som man känner vid 
åkning å ojämn väg. 2) = *skumpa s. 

♦skvätta 2 ) skvéi sv. vb. intr. 1 Skaka. — ha va so raput <s£ 
gatuna t stan so ha skvata po U<eru. 

skvätta ingår i sms. sten-skvätta. 

sky siåy pl. ststfjar m. 

[skyffel] *skyffla ståipflu i 

skyffla slslpfal sv. vb. tr. 1. . 

[skygg] *skjugg«) sUu 3 adj. — Gr. § 22, 5; jfr NyL Et p. 34. 
— Jfr *otrygg, *otryggas. 

[skygga] *skjugga stéug sv. vb. intr. 1. — h&sfa ståuga fy: 
vadapmu. 

[skygg]lapp *skjugg- siéuglåp pl. -ar m. 

skyl siéyl pl. -ar m. 

skyla sisyl sv. vb. intr. 2 \\pvh nq\. 

skylblock sUylblök n. Block med hvars tillhjälp skylarna ha- 
las in i rian. 

skyld sUipfå ut pl., g.? Skyldskap. Ex. under huld. 

skyld[ig] *-ug I sUfpfån adj. — Syn. *skuldug. Se bort- 
skyldig. 

*skyldug II sfopfåu adj. Befryndad. 

skylla siéipl sv. vb. tr. 2. — sléyl da sijsiiv fxp olxpku o a{- 
fer ar. 

skylspett sUylspkt n. Spett hvarmed skylarne instufvas i lo- 
gen. 

skylt ståfrit 1. siåtylt pl. -ar m. 

skym] a — ers. af *grilla, *im[m]a, *vriUa. 



l ) Ordet är allm. i Fld. 2 ) Allra, i Fld i bet. 1; jfr no. 
skvetta A. 3 ) Fby, Nyl., Nn., Vg. 



353 

* 

skymma sUym sv. vb. imp. 2. — ha sUymajrar) o ja iåandar 
rnt skodhy v*Zt gq harm ny. 

skymning sUymnigg ut pL, f. 

skymt 1 ) slé&mt ut pL, m. 1. n.? blott i uttr. ss. t ex. ja so 
mt 1. bara sUxpmt* ov a. 

skymta stitfrnt sv. vb. intr. o. imp. 1. 

skynda sté^pnd stundom siéxpnd**), pret o. sup. sUxpnda vb. 
intr. — 8i^o , stéymdi nu bara! — haj$ca stéxpnd om 
a vd va ma. — Syn. *rappa II och (i bet ila, hasta i 
väg) *bläddra v. II, *dåkall, *ftlall, *flssla, *flånga, 
flänga, kaartaa fi., *kimma, *knyltra, larfva, puha- 
jaa fl., *ramma I a, smffrja v. 2, *sno v. II, *snffra II, 
spänna, tvinna. 

*skyndel *) stéjpndd ut. pl., m. Skyndsamhet, brådska. — mt 
hq^u nan stårpndd ma hack nxp. [Ordet är sällsynt]. 

skynke sUxpgk n. 

skytt sféxpt pl. -ar m. 

skytta siéxpt sv. vb. intr. 1. 

♦skytteri 4 ) stéxptari ut. pL, n. Skytte. 

skåda skeda sv. vb. tr. o. intr. 1 ; imperat sko & skti 5 ). — 
sko at nxp so va$t tu. — ha skodajicera Han är när- 
synt 

skådare 6 ) skådar ra. Objuden bröllopsgäst 

skål skål pl. skålar f. 

skålla sköfå sv. vb. tr. 1. 

skålpund skålpund n. 

[skånk] *skånka s. skogku f. — Jfr sms. långskånk. 



*) Förek. som tydl. ntr. i Ingå. 2 ) Inf. på *-& (analogibildn.) 
äfven i Ingå, Nn. O. Gsv. Ro. Visserligen förutsätter ju nsv. skynda 
äldre *skynd%a < *skund\a gent emot isl. skunda idm. 3 ) Öb., 
Hvbfj., Uppl. 4 ) Nyl. Allm. i Sv. enl. Rz 590 a. 5 ) Likaså Bstl. 
6 ) Gsv.; no. skodar ra. ^beskaer*. 

23 



354 

i 

*skinka *) v. skögk sv. vb. intr. 1 Hoppa på ett ben. 

skåp skåp pl. = sg., n. 1. -ar m. 

skira s. skura i 

*skåra 2 ) v. sköra sv. vb. tr. L intr. 1 Skära, vanpryda med 

skåror. — sköra mt sondår boh! 
[skäfvor] *skäf *) sti&v ut pl., n. colL — Syn. *skäl. 
skägg sU&y n. 
*skägga 4 ) I stéåg sv. vb. intr. 1 Springa, ila. — ha sUaga 1. 

ha ståaga ov h skoji. 
*skägga 5 ) II siéég sv. vb. imp. 1 : 1) Stöta emot [hvarandra] 
ss. t ex. två hvarandra mötande båtar 1. kärror. — ha 
siå&ga t so ja vql ra£a. 2) Taga skada, fallera. — now 
<fe*k a, fyr mt stMga ha po humgn fyr a mt 
sk*gg[ig] **S sU&gu adj. — Jfr lurfvig. 
skäl I (väg-, väf-) — ers. af *skel. 
*skäl 6 ) H stéål n. coll. Skäfvor. — håmp- 1. UnsUhh 
skälfva v. sléålv sv. vb. intr. 1. 
skälfva s. sUålmi ut pl., f. Frossa. 
skälig ingår i sms. oskälig, qv. v. 
skäligt stååh adv. — Syn. *sk9nigt. 
skälla s. stéélu f. — Syn. pingla s. 

skälla v. été&l sv. vb. intr. o. tr. 2. — han siåafåar po bra 
folk o Ordspr. — ståal kan tu fa&t <kt hqjrukutpo fetra 
Ordst — stéal på ba du mt biUs tis. 
skäll-*kudda stéålkudn f. Skällko. 
skällsord sisålsöl n. 



*) Vö. Jfr E* 5«6 b o. 587 o. *) isl. sköra v.; Vb., Mp M 
Sm., Bl. (Rx 592 a), VNyl. «) öb., Vb., Uppl. 4 ) Uppg. från 
Pörtom o. VNyl. < *skéfga jfr Nyl. Et. *skjoa p. 34. 5 ) Kindt 
från Na., Fby o. Njl. i bet. 1. Ko. fbga gå på sned' tyder på 

*skäfga jfr hsy. skef (isl. skeifr) o. Ped.-Pn. *skäfva t. 'skefva'. 

6 ) Jfr *skälor Px Vö. pl. 'slösad', Nyl. *skttJ0r pl. 'agnar m. m. 
d. offair. 



355 

skälm stååim pl. -ar m. — stååim ha som diavar mattorn a 

hqr Ordspr. 
skälmstycke sUåhnstipk n. 
skämma stéåm sv. vb. tr. 2. 
*skämmande stå&mand oböjl. adj. Skamsen, flat — ng(w) vql^ 

<l* so stétimand so ha mt va lib. 
skämmas stÉém& pret. o. sup. ståém&ta vb. dep. 
*skämmor siååmur pl. t Skam, utskämning. — hute garribal 

Xlxpncbu /» ståamtina * läsas* * soma?. 
skämt sUémt ut pl., n. — ha a afåajna skämt som ha mt 

a älvar ma Ordspr. — Ers. vanl. af gyckel, *narring, 

rolighet, 
skämta sUémt sv. vb. intr. 1. [Salls.] — Ers. oftast af gyckla 

1. raljera. 
*skänglng 1 ) ståagglu adj. Gänglig, lång och mager. 
skänk I sU&gk pl. -ar m. — Ers. vanl. af gifva. 
skänk II stå&gk pL -ar m. Matskåp. 
skänka stiégk sv. vb. tr. 2.— Ers. vanl. af gifva. 
*skänkas 2 ) s&kgkds pl. -dr L -ar m. Skänk, gåfva. 
skäppa sti&pu t — Syn. *rifva s., *vacke. 
skär s. I siåér n. 1) Klippa. 2) Skärgård. 
*skär 8 ) s. II ståér ut pL, f. Klarhet — Ex. under *mnle- 

*[v]rånglng. 
skär a. siåér adj. 
skära v. I siåéra pret skär sup. skun vb. tr. Secare. — Jfr 

rista v., *skåra v. 
*skära 4 ) v. II stéér sv. vb. intr. o. imp. 1 Klarna. — ha 

stater up tv> s%gn. 



l ) GK., Vö; jfr Hs. skänglor 8m. -ar pl. 'fotekankar' (Rz 
586 b). 2 ) Allm. i Sverige (R« 615 b) o. trol. äfren i Fld. 3 ) 
Sm. Hll. skära f. (Rz 616 a) fsv. skära f. 4 ) Vö. 



356 

skära s. ståiru f. — Gr. § 19 H 1 «. 

skär(e)-båt sUéribbt pL -ar m. 

skär(e)-gård sUénghl pl. -golar m. — Jfr Gr. § 64, 8 a. 

skär(e)-karl sUénkår pL -kårar m 

skärfva — ers. af *skirf la. 

skärm sUérm pl. -ar m. 

skärslipare sfåérWipar m. — hagqr upo jytsom siéarUvpari 

tis. 
skärtorsdag sUértteiqn 1. -fan m. def. (ut pL). 
sköfla sUéval sv. vb. tr. 1. 
skSka — se *flånga, gatu-*flånga, hora &, *hubba, *kubba, 

*slaska s., kurva fi. 
skölja ståéh pret o. sup. siébl<l vb. tr. 
sk81p ståoty L ståMp pL -ar m. Hålmäjsel. 
skSlpa sMlp L s&Wp sv. vb. tr. 1 Urh&lka med föreg. — 

ha sléblft w^tofa- 
skön fén; ers. vanl. af fager 1. vacker. 
♦skSnQJig 1 )? stspit 1. siséni l ffrn* \. fén% 1) oböjl. adj. 

Tämlig. — nqxv a ha stévn* hun, hade- I denna bet 

stundom siåéna. 2) adv. Ganska. [Ytterst allm.]. 
*sk»r 2 ) s. déér ut. pL, n. Pilmjölk (ej grädde). 
sk5r a. — ers. af *fr8n. . 
skörd I siééi pl. -w f. 
*sk8rd II ingår i sms. vattu-*sk8rd, qv. v. 
skörda stééi 8V - vl) . **• ** 
skört stéért n. 

*sk8rtare fértar m. Läsare, „väkt" „sirapist u . 
skörtetröja siéwrtatrhyju f. Tillsittande [ish. kvinno-] tröja. 



l ) Px NVet.; nyisl. skyni adv. idm. *) NVa.; Dl. Gotl. 
skyr Sk. skörad milk (Rz 612 a), isl. skyr n. 



357 

skffrte-trffjs-folk ståértatr^ypsfålk 1. -fbXk ut pl., n. = sk5r- 
tare. [Benämnas så emedan sektens anhängare å orten 
tidigare gingo i „skörtetröjor a ]. 

sköt, *sk»ta l ) sUét n. 1. stUtu l Stor not 

sköta ståtyt sv. vb. tr. 2. — Jfr *hosa, *hylla. 

skStbår sUétbkr pl. -bbrar m. Bår hvarå sköten bäres upp 
från båten. (Py). 

skötbåt sU&iböt pl. -ar m. 

skötnål stéétnål pl. -nålar f. Nål anv. vid bindning 1. repa- 
ration af skotar. 

skötsel stéfapsil ut pl., f. 

♦slabba*) XUh sv. vb. intr. 1 Gå makligt, trögt och tungt; 
vanL i smst Xlabar o gar. 

*8labbus Xldfas ut pl., m. Okv. för en som *slabbar. 

sladd XMd pl. -ar m. 

sladderhane — se *frollstake, *nickug-pmiie, *pjaller-Nik- 
las, *plutter-Niklas, *päppelsticka. 

sladdra v. Xlådar sv. vb. intr. 1. [Sälls.]. — Ers. vanL af 
*bladdra, *forga, *frolla, *happla, *hjåla, hora (under 
horajaafi.), *jamsa, *mäckra, pjallra, *pjasa, *prälla, 
*präppla, repetera, *skvittra, *slappra. 

sladdra s. Xlådru f. Sladdrerska. 

sladdr[ig] *-ng Xlådru adj. Sladdrande. 

*slafsa I Xlåps sv. vb. tr. 1 Lapa. — hun Xlapsar mqtyi t sa 
alt va ha «r£. 

*slafsa *) n XUps sv. vb. intr. 1 Stökigt släpa efter. — häda 
ra*p* Xlapsar bakat — Gr. § 123. 



*) Allm. i Pld. *) Uppg. från Na., Pg., Fby, Pryksd. Jfr 
Rz 619 b. Samma ord är no. slabba 'sele, spilde vsedske'. Eg. 
'gå i ngt uppblött'. 3 ) <l*slamp$a liks. *$la,fsa I (Njl. Et. b. v.), 
jfr. *slim8a. 



358 

slag Xldg n. — %nt Xlqp *) (hallar) tis. Fj det ringaste, 
slaga s. XUgu L A%w 2 ) f. — Se *klnbb och slag-*val (dessa 

förenas med hvarandra gm ré%ma). 
*slaga 3 ) v. Xldga sv. vb. imp. 1 Slaska. 
-slagare -XUgar m. ingår i sms. kopparslagare, 
slagbom (i väfctol) — se skedklofve, väfklofve. 
*slagdank 4 ) Xladågk pl. -ar m. Slusk. 
slagdänga Xladåggu f. 
slagg — se *simmer. 
*slagga 5 ) Xldg sv. vb. imp. 1 Slaska. — ha Xlagar o sntr o 

jgla a mt ana som rapa. 
*slaggug Xlågu adj. Gloppig. — ha a so JcuM o Xlaqut o snt- 

flisuna vmar fxp gguna. 
*slaggväder 6 ) Xldgvhdar ut pL, n. Slaskväder. 
slag(o)-rem XUgitr 1. XUgurhm pl. -ar f. Rem som förenar 

*valen med *klubben på slagan. 
slag(o)-*val 7 ) XUgu- L XUgiw&l pL -ar m. Slagskaft 
*slagsbnlt *) XldksbiiXt pl. -ar m. Slagskämpe. 
slagsmål Xld/gsmål n. 
*slajpa 9 ) AW$P sv. vb. intr. 1 Släpa. — va Xlaypar fak hakat 

boty? 
[slak] *slakng Xldku adj. 
slakna Xldkq, sv. vb. intr. 1. 
slakta Xlåht sv. vb. tr. 1. 
slaktare Xlåktar m. 



1 ) Detta tis. är kändt från öb., Na., Fby, VNyl. (där man 
äfven säger sldp i bet. 'ngt Ii to t', t. ez. nuk a ;a slqjl båtar * 
da. 2 ) Vörå. 8 ) Na. VNyl. Estl. Ru. slagga idm. No. slagga 

Vinna öfver bräddarne', jfr i el. slage m. 'fuktighet' no. slagen 'rak- 
tig. 4 ) VNyl. 5 ) Mx, GK., VNyl. 6 ) Öb., KF., Nyl., Eatl., Ra., Norrl. 
m. fl. (Rz 618 b). No. slagvol. — ial. Vplr fav. vai m. 'rond 
käpp. 8 ) Öb., Nyl. •) Bo. stdpa idm; i si. no. släpa 'hänga med'. 



359 

slamra v. I Xldmber sv. vb. intr. 1: 1) Bullra. 2) Skräfla. 
du skrambtor o Xlambraj- jysom tg^gambahn fscergg. 

*8]aura v. II Xldmbar sv. vb. intr. 1 [up L ym\ Tillslam- 
mas. — ha^a ggmmt ha Xlambra 1. Xlambrast up ]<er. 

slamra s. Xldmbru f. Pratmakerska. — Ordet ingår ock (i bet. 
'slamrande redskap') i sms, krikslamra, qv. v. 

*slamrng Xldmbru adj. Pratsjuk. 

slamsa v. Xldm& sv. vb. intr. 1. 

slamsa s. Xldmsu f. — Jfi; häckla s n *fl«sk8ra, *hafsa, *hamsa, 
*klossa [*klosse m.], *kl5sa s. II, slamsbytta, slams- 
Sara, slamstacka, slamsSra, *sluska s. 

slamsbytta Xldm&b\p£u ut pl., f. Slamsa, okv. 

slams[ig] *-ug Xldmw adj. — Syn. *klossug. 

slams-Sara Xldmsara ut pL, f. Slamsa, okv. 

slamstacka Xlåmtfåku ut pl., £ Slamsa, okv. 

slams-Sra Xldmshra ut pl., n. Slamsig person, okv. 

slang Xldgg pl. -ar m. 

slank Xldgk adj. Slankig. • 

*slanka l ) Xlågk sv. vb. intr. 1 [qv] Gå långsamt och mak- 
ligt — Anv. som descr. i smst ha Xlagkar o gqr Det 
går sin stilla gång. 

slant Xldnt pl. -ar m. 1) Mynt 2) Den runda skifvan på 
väggurpendeln. 

*slapp s. Xldp n. Återstod (jfr slippa) i sms. af-*slapp. 

slapp a. Xldp adj. [Sälls.]. — Hällre såges lös, slak o. s. v. 

slappertacka Zldpartåku f. Sladdrerska. 

*slappra *) v. Xléper sv. vb. intr. 1 Sladdra. — du Xlaprar 
bara upq o mun dan gq^owjvql a smort. 

*slappra s. Xldprti l Sladdrerska. 



*) öb., EF., Nyl., Estl.; allm. i Sv. enl. Bz 624 a. *) Vb., 
Dl., Sdm. (B* 421 a), EP., VNyl., Eetl., Sdra. 



360 

*slapprng Xldpru adj. Lös, om t ex. gröt 1. filmjölk m. m. d. 

[*slapug] *slajpug l ) Xldtpu adj. Oföretagsam. 

slarf Xldrv pl. -ar m. Slarfaktig person. — Syn. *jassare. 

Jfr nedan anförda sammansättningar. 
slarf-*dara Xldrvdåra ut. pl., f. Slamsa, okv. 
slarf *darjus 2 ) Xldrvdårjus ut pl., m. Slarfhank, okv. 
slarf-hål Xldrvhäl ut pl., n. Trasvarg, okv. 
slarf-kärra Xlårvtåcbru ut pl., f. Slarfaktig person, okv. 
slarf-rackare Xtärvrdkar (!) ut pl., m. Slusk, skojare. 
slarf-sugga Xldrvsugu ut pL, f. Slamsa, okv. 
slarf *såd Xldrvsddi n. def. (ut. pl.) Slusk, okv. 
slarfva s. XUrvu f. 1) Trasa. 2) Slamsig kvinna. — Syn. (i 

bet 2) *daska s., *hamsa s. 
slarfva v. Xldrv sv. vb. intr. 1. — a§t kan ja ma hack Xlar- 

väst. — tak som frågar, ha Xlarvar o gar. — Syn. 

hamsa, *ramsa, *rimsa. 
8larfv[ig] *-ug Xldrvu adj. 
slask s. — ers. af ^löta s. I. 
*slaska s. Xldsku f. Sköka. 
slaska I v. Xld§k sv. vb. intr. 1. — ha, XtäsJcor upö. — Syn. 

*klistra II, raska II, *slaga, *slagga. Jfr gloppa. 
♦slaska 8 ) v. II Xlåék sv. vb. intr. 1: 1) [okul] Halka. — ja 

Maska okul i lam. 2) Gå med släpande steg. — Xlo§r 

kar o gar. 
[*slaska v. III] *slajska *) Xldtsk sv. vb. intr. 1| [om 1. td 

nqn\ Slå till ngn. 
slaskig — era. af blöt, *slaggug, *sopplug. 
slef Xlåtv pl. -ar f. — qdam o eva Xlosta ma Xla$va (1. Xleva) 

Ordst — van sku Xleava va anasom i grytu Ordst 

1 ) Pz Ud?pu a. 'slamsig', Na. stypon n. 'oföretagsam per- 
son'; hit Ten. (VNyl.) Idtpigar a. 'oföretagsam', jfr isl. sldpr m. 
okv. 2 ) Fbv, VNyl. 3 ) Urspr. ett med följ., jfr hsv. tis. 9 då omkldT • 
= ramla. 4 ) Öb. allra, (dels a\ dels a) 



361 

♦sleka *) XUik sv. vb. tr. 2 Slicka. — Xlaik mt f$n a dropar 
Ordspr. 

slem Xléyn ut pl., n. 

slemmas Xl&mas sv. vb. dep. 1. — ha Xlamas * mun. 

slemmjjg] *-ug Xléamu adj. 

♦sliddrug 2 ) XUdru a. Lös och hal 1. slipprig. 

slik XUka oböjl. pron. 

slik-där Xtika-té oböjl. pron. Sådan där. 

slimsa s. Xlimzu f. Trasa. 

. *slimsa 8 ) v. XUm& sv. vb. intr. 1 Släpa. — va a hade som 
Xhm&ar bakat to du gqr? 

*slimsug XUm&i adj. Trasig. 

slinga s. I XUggu f. = hsv. 

♦slinga*) s. II XUggu f. Trasa. — Jfr kläd-*slinga. 

slinga v. XUgg sv. vb. tr. 1. 

sling-gaffel 5 ) XUggåfil pl. -gåfdar m. Redskap hvarpå garn 
slingas. 

slingra XUgger sv. vb. tr. o. intr. 1. — Syn. *skvirra v. 

slingrig — ers. af *skvirrig. 

slinka XUgk sv. vb. intr. 1 ; pret ngn gg Xlågk. 

slinta XUnt sv. vb. intr. 1. 

*slipa •) 8. I Xlipu f. Släpa 1. arbetssläde hvarmed gräs fors- 
las på sänka ställen. (LE). 

♦slipa 1. *slepa 7 ) s. II XUpu f. Trasa. 



l ) Öb., Hvbfj., Fby, Nyl., Bsti., Ba., Vä., Dl. f Vb. (Bi 621 
b); isl. sleikia. *) VNyl., ög., Sm., Vg. (B* 622 b). 3 ) <*8limpsa, 
aflj. *8lampsa >> *$lafsa, qv. v. Eg. qvs. 'trasa efter' jfr Hs. 
Uppl. 'sltmpsa hsv. slimsa Gd slippså f. 'trasa 1 (Bz 622 b & 
626 a). 4 ) Jfr hsv. slunga v. Eg. 'en hopvriden lapp'. 5 ) Jfr 

Sörb. slongegaffel idm. e ) Hvbfj. slipu t; Vb., ög M 8m. 7 ) Np., 
Px, Ksl. ('flik'), Ormsö, Bo., Fryksd. Aflj. till isl. sleipr a. 'slipp- 
rig, slepja f. 'slem 1 . (?) 



362 

slipa v. I Xllp sv. vb. tr. 1 - hsv. — ha a Xttpa Han är inmarig. 

*slipa L *slepa l ) v. II Xlipa sv. vb. intr. 1 Gå och slänga 
med slarfviga kläder. 

slipare Xlipar m. — Jfr skär-slipare. 

slippa Xlip pret Xlap sup. Xlup% vb. intr. 1) Slippa. 2) Und- 
komma. — nqw Xlap ja bart antö. 3) Undgå. — ja 
Xlap b fara tid. 4) Få tillfälle L tillträde till ngt — 
ja Xlap mt t* halm* far ja val rgpa åtar. — Xhpa^ 
<lu m o? — Xlip fram Blifva godkänd i »skriftskolan". — 
ha Xlap ov L yta Det blef öfver. 

slipprig — ers. af hal, *sliddrug (delv.). 

slipsten XUpstfyn pl. -ar m. 

8lipstens-*s8r *) Xlipstamser ut pL, hl Slipgår. 

slira Xlir sv. vb. intr. 1. 

slita Xlft pret Xlk\t sup. klifo vb. tr. 

slitvarg 8 ) Xlftvårg pl. -ar m. Okv. for ngn [ish. ett barn] 
som snart sliter ut sina kläder. 

*slocken 4 ) Xlöié* adj. Slocknad. — sko nu, alfa a Xloih i 
ym 1. tun a XloUi. 

slockna Xttkn sv. vb. intr. 1. — Syn. *tasma. 

slott Xlåt n. — (Jfr Språkpr. II 2 n:o 3). 

*slubba*) v. Xlub sv. vb. intr. 1 Gå tungt och klampande. 

*slubba s. Xluhu f. Slyna. 

*slubbor Xlubur pl. t Hasor, dåliga skor. 

♦slubbug 6 ) Xlubu adj. Drumlig. 

sluddra — ers. af *h$fta, *pluttra, ♦suttla, *suttra. 

sluddrig — era. af *suttrug, *kl*ttug. 

slug Xhhw a4j. — . tamda bona er a so Xlww o laraktu. 



l ) VNyl., KaL, Vg. (Ra 625 b). *) Fby *slipsör n., jfr isl. spwr 
m. 'smnts'. 3 ) Allm. i Fld o. Sv. *) isl. stokemi, återfunnet i 
Öb. (allm.) o. 8örb. 5 ) Sm., Vg., Bl. (Ra 628 a). Aflj. till *slabba. 
6 ) Px Vårdslös'. 



363 

*slugga *) Xlug sv. vb. intr. 1 Gå tungt — ha l ha Xlugar 

o Hackar o gqr Han (o. 8. v.) går trögt 1. dröligt 
sloka XhUk sv. vb. tr. 1. 
slumpa klump sv. vb. tr. 1. — hate Xlumpa al paruna ov 

ma. 
slumra — ers. af *sussa II, *tussa, *tutta II. — Jfr blunda 

o. sofva. 
slunga v. Xlugg sv. vb. tr. 1. 
slunga s. XUggu f. 

*slungo-ris 2 ) Xlugguris ut. pl., n. Ljung, erica vulgaris. 
*shmka 3 ) XMgk sv. vb. intr. 1 Slå dank. 
♦slunta 4 ) Xli/mi sv. vb. intr. 1 Slå dank. 
slup Xltäp pL -or m. 

♦slurf Xlurv ut pL, hl Hop, mängd. — heda Xlurvu 
♦slurk 6 ) Xlurk pl. -ar m. Skojare, slusk. 
slusk — ers. af dorde mlty., lurjus fi., *slagdank, *slurk, 

*slffsk, *slffsk6ra, *snussik. 
*sluska? s. Xlöipskii £ Sluskig kvinna, slamsa; okv. 
*sluska 5 ) v. Xlu$k sv. vb. intr. 1 Slå dank. 
sluskig — ers. af *slöskug. 
slut XMt ut pL, n. — h?a Xlmt ma ye ny. 
sluta Ihht sv. vb. tr. o. intr. 1. — hut-fats ska hk Xltuhs? 

— Syn. *slåta. 
*slutning ingår i sms. kärr *slutning, qv. v. 
slyna Xfynu f. 



*) Vg. slogga idm Rz 627 b. 2 ) Väl icke att jfra med Ög. 
slinga Sk. slyngen 'blåbär' [refvorna kunna tyckas förete likhet] 
utan direkt nr *slynga v. 'slänga' is), dengva, i sms. slsUQU — 
liopsliDgradt ris . s ) Mi, Nu. & Ormsö. Aflj. till slinka o. slanka. 
Jfr Götald slunk m. 'dagdrifvaro' Bz 621 a. 4 ) Nyl., Bstl. Allm. 
i Sv. enl. EU 625 a; da. dunte 'lätjas*. Aflj. till slinta. 5 ) NV a.; 
i SVa. sUmsk 'gå och plaska i vatten'. Sm. sluska (Rz 629 a), 
aflj. till *sl08ka, qv. v. 6 ) Jfr. no. slark m. 'dagdrivare'. 



364 

♦slynga 1 ) Xlipndåu f. Slyna, flicksnärta. 

slyngel Xl^mdiil pL -»tor m. 

slå v. XU pret Xlåw sup. Xl&yt vb. tr. o. intr. — ta. ha ama 
o Xlo ha ana Ordspr. 
lidas 1. W)8 1. Alo$ pret Hasta 1. Xléqsta sup. XU>ps(t) 
1. X?£sta vb. dep. 1) Slåss. — h stQtv o Xla\sta 
so ha knista om egu. — Xloasm^poipha^o /« w 
ty V*%9 ar 0- fo&afc) Ordst 2) Åtog a* tian Brås 
på ngn 2 ). — Syn. bädda, bänka, basa, *baska, 
bulta, dagga, damma I, daska, *dorfva, *drunta, 
*drynta, *dugga n, *dunta, *dåka, *dåmma, 
dänga, *fjutsa, *fladda, *flana, *flaska, *flatsa, 
♦flatta, *flinta, *flotta II, *flådda, *flätsa, knåda, 
knöla, *knöstra, *lamma II, mjöla, plagga, 
*platta, pligga, *plätta, *ramma, rappa, *sla(j)- 
ska, *smacka II, *smala, *smaska, *smita, 
*smocka, *smätta, *stråka, *sutta, *sveda III, 
♦sviska, torfva, tröska, tuffla, tufsa, *t»f la. 

[slå s.] *slåga 8 ) Xlögu f. — Gr. § 85. 

*slåare Xlöar m. Benämn, på den som i bållspel med sältran 
slår till bållen. 

♦slångrug 4 ) Xldggru adj. Lång och gänglig. 

*slåta 5 ) Xlbta sv. vb. intr. 1 Upphöra. — remi ha Xlota ny?, 
gqm wt ostq bratd tat hftrpji! 

slåtter — ers. af h»-*gärda, *h«g5rsgärda. Jfr *h8bärga, 
högöra v. 

slåtterfolk — ers. af *höbärgsfolk. 

släcka Xlék sv. vb. tr. 2. — Xlik ov fi^a' 



l ) öb., Ha., Uppl., Sm., Vg. (R* 623 b). *) Samma tis. i 
Px of. (åtm.) Ingå. 8 ) Hvbfj., Bn., Åm. 4 ) Nu. (a), Svea- o. Götald 
(å) Rz 623 b, Götald slångra vb. 'gå och slänga på kroppen* ibd. 
5 ) fel. slota. NVa, Na., VNyl., Svea- o. Götald (Rz. 628 a). 



365 

släde Xl&da m. — Jfr KMÖMTKa ry., *kirma. — Se aisa fi., 
*andur, fjätter, roukku fi., skakelkäpp. 

släd(e)-fäll Xlådafkfå pL -ar m. 

släd(e)-f»re XUdafgr ut pl., n. 

släd(e)-mede XUdamhda m. 

släd(e)-*spjälk XUdaspihlk 1. -spikXk [1. -qy-] pl. -ar nu 
Spjäle i slädbottnen. 

släd(e)-täcke Xl&datkk n. 

slägga Jltt^£u i) f. 

släkt XUkt pl. -ar f. 

slaktas XléJctas sv. vb. dep. 1. — Syn. slåss efter ngn. 

släkting Xl&kfogg pl. -ar m. 

släng Xlågg pl. -ar m. — ja /i ma %n Xl&gg ov Xla^va tis. 

slänga Xlfyg sv. vb. tr. o. intr. 2. — Syn. *virra v., *skvirpa. 

slängkälke — ers. af *vingelkälke. 

släpa v. XUp sv. vb. tr. o. intr. 1. — Syn. *slafsa, *slajpa 
(båda i intr. bet); jfr syltytä fi. 

släpa s. — se *draga s., *slipa s. 

släppa XUp pret o. sup. XUft vb. tr. — Xlkp tUr Släpp af 1. 
efter! — tydäi Xlapar Tyget (1. ngt annat) mister färgen. 

slät Xl&t adj. 

släta Xl&t sv. vb. tr. 1 Stryka, smeka. — fea ma*r a Xlatar 
katt i po rxpdzt, fes hqgarj^pftar a rumpu Ordspr. — 
Jfr *aja. 

släthyfvel Xl&thhval pL -hwlar m. 1) Foghyfvel. (?) 2) Lis- 
mare, okv. 

slätkäpp forek. i uttr. drå Xl&Ukpi Draga »handkafle", hkt 
tillgår så att två personer sätta sig med fötterna mot 
hvarandra och med båda händerna omfatta en käpp, så- 
lunda hvardera straffande att draga den andra upp från 
marken. 
l ) (sv. slceggia isl. sleggia f. 



366 

slätt XW pl. -ar f. Jämn mark, t. ex. äng. — ja låtar kadu 

gq po Mata o jita. — Syn. *jämna s. I. 
slff — era. af *spild (om redskap), £ ö. (om personer) = dum, 

*snåtng, *vigel8s m. fl. 
*sl«d *) XUd ut pl., f. Slösäd. 

*sl5g a ) XUg adj. Händig. — ha a Xleg foX{h )<zr r % padasa. 
slöja XUypju f. 

slösa Xl%s sv. vb. tr. o. intr. 1. [Sälls.]. — Syn. hutiloita fi. 
slösaktig — ers. af *8dlig. 
slffsare Uésar m. — Syn. *8des-gräf. 
*sl»sk s ) Måwsk n. Slnsk. 
*sl6skug XUiusku adj. Slnskig. 
*slffsk-ffra slétuskera ut pl., n. Slnsk. 
slösäd — ers. af *sl8d. 
[smack] *smacka 4 ) smaka f. Farkost i allmh. — Jfr bråd- 

*smacka. 
smacka I smak sv. vb. intr. 1 — hsv. — ha smakar ma lapa 

ba ha hgr om nq got. 
*smacka 5 ) n smak sv. vb. intr. 1 : 1) td 1. om nqn Slå till 

ngn. 2) ov Springa. 
smaka smaka sv. .vb. intr. o. tr. 1. 

smaka adj. Lindrigt berasad ). 
smal snujl adj. 
*smala 7 ) smala sv. vb. intr. 1. tr. 1 : 1) [td 1. om nan] Slå 

till ngn. 2) [ov] Hasta i väg, springa. 

*) Nyl. *styd *slöd *slödje8äd idm; jfr Ez 6SO b slöd m. n. 
'odugling. 2 ) Öb., Br., Kkr, Vb., Mp , Dl., Uppl., Sdm., Vm, Vg. 
(Bi 618 b), isl. slégr a. 'slug, förslagen'. s ) Vö. Po. Px, jfr K si. 
slöy>sko f. 'snnskig kvinnsperson'. 4 ) NVa.; smock m. idm. är hsv. 
— Hy. smakk f. Ä ) öb. (äfven noder fonnen småtk Pö. Or.) t 
Fby — båda i bet. 'sia' — Nyl. 'kasta'; jfr Pryksd / *smack m. 
'kny, knäpp'. No. smakka 'smaBkko. sm»lde'. 6 ) Allm. itm. i Fl ds 
svenska bygder. 7 ) Öb. Na. Pg. 'sia 1 , Fby VNyl. 'ramla', Åm. smdhla 
'bullra'. No. smala 'smälla'. Jfr Rz 637 b smala 'prata. 



367 

smalben smdlbhn n. 

smalna smäly sv. vb. intr. 1. — hade, stoUi smalnar ov mot 

ana anda. 
smalände smdlknda ut pl. ? m. 

smaska I smdi$k sv. vb. tr. 1. — ha smaiska \ sa al bara. 
*smaska ') II småsk 1. smdtsk sv. vb. intr. 1 [td 1. om nan] 

Slå till ngn. 
smattra — ers. af *skrappla. 

smed smed, def. sm&n, pl. smédar m. — Gen. def. smidas. 
smedja smid\u 1. smidtju i 
smedje-[bälg] *-bälge smidMlja m. 
smedje-flisa smidtfllsu f. Smedjeslagg. 
smedje-*simmer smicUshnbar n. colL Slagg, glödspån. 
smedje-stabbe *) smidtstäha m. Stadkubb. 
smedje-st&d smidistkd n. 
smedje-tång smidttågg pl. -tkggar f. 
smede-ässja smid&sru 1. -kstju f. 
smeta v. I smita sv. vb. tr. 1 = hsv. — smata tnt ne^ify-a ! 

— ha smatar o molar. 

*smeta 8 ) v. II smfat sv. vb. tr. 1 Bryna (lie). — a^Jca smått 

lya nu to he vql hbxpjastidq. 
♦smeta 4 ) 8. smfatxi f. Brynsten for liar. 
smet[ig] *-ug smétu adj. 
smida smid pret sm&td sup. smid* vb. tr. — ha & ha h smid 

» m&rkn Ordst — a^ska smid madan ]<ef# a varm 

Ordspr. 
*smidfull smidfiil adj. Alldeles full; anv. om kärl 1. personer. 

— smidand ful tis. Alldeles berusad. 



l ) öb. smdisJc, Na. Inga sm&tsJca idm. (Ingå dook vanl. 'kasta') 

<C *smeid-ka, aflj. till smida v. eg. '§iå\ 2 ) No. smidjestabbe m. 

idm. 3 ) Kr., NVa. Bg. 'bestryka' (nml. brynstenen), aflj. till Bz 
633 a smita. 4 ) Kr. NVet. 



368 

*smidlig smiäh adj. Smidig, spenslig. — häda skoj* a so 

steka o smidli. 
smita smit sv. vb. intr. [hl L om nqn] 1. tr. [nqn] 1 Slå, 

smälla; slänga. — ja^ska smit da mQt ffyusvacfea so 

ha vql flafh bakat 
smitta s. smita ut pl., f. 
smitta v. smit sv. vb. intr. 1. Hällre an v. fastna (t. ei. ast 

kan ha fasy po ma). 
smittosam smitusåm adj. 
*smocka l ) smök 1. smuk sv. vb. intr. 1 [bl nqn] Slå (till) 

ngn. — ja^ska smuk da po mun so ha^&ka syns magg 

dagar bakat 
smorl&der smérlkdar ut pL, n. 
smolk — se *måd. 
*smuga 2 ) smtigu f. Smygvrå. — nQw hqr a a d&emd i smu- 

guna sm fast d% tnt h%ta a. 
*smugg ingår i tis. i-*smugg (i smyg), qv. v. 
smuggla smugal sv. vb. tr. & intr. 1. 
smugglare smuglar m. 

smula s. smulu f. — Syn. *spala. Jfr grand, 
smula v. smola sv. vb. tr. 1. — ha smola sonda^t*** ma 

mokari^t* bara kmtuna. — smolas sv. vb. dep. I Smula 

sig. — Syn. *beta I, *gnettra, *knorla, *kuira, *ka$- 

stra; *miras, *småmas. 
[smultron] *smultra 3 ) smtätru L smidtru f. 
smuts smuts ut pl, m. — Hällre an v. lort L skit; syn. *rask 

I 2, *s8r, rapa fi. 



l ) nyisl. smokka; Öb., EF., Nyl. f Gotl., Fryksd. 2 ) i el. smuga 
fsv. smugha f., kwlefvande i Vö., Vb., Ha., Nk. (Bi 634 b), Åm., 
ÖNyl. 3 ) Estl., Ra., Vätö. 



369 

smutsa smuts sv. vb. tr. 1. — smuis vnt lindra, % fiskrz- 
suna ! — sko po tan *l4fi>r, ja smutsa nerjtm mot ny- 
mola bott}. — Syn. skita tr., solka, *soppla, *sabba. 

sänts-björn smfysbjitii pl. obr., m. Snusker, okv. 

smutsig smuts* adj. — Syn. *kackug, *kolug, skiten (1. -ig), 
*subbug, suddig, rapa fi. 

smntta smut sv. vb. intar. 1. 

smyga smyg pret smtyg sup. smyga vb. intr. & tr. — 
Jfr *smögla [sig]. 

smygvrå — ers. af *smuga. 

små smo (komp. mindar sup. minst) adj. — n m\pU\ o smot u 
sa fan to ha skoda * hhln Ordst 

8måakt[ig] *-ug smöåktu adj. Obetydlig. — ha a m smoafc 
tna kar. [Sälls.]. — Syn. *mindre-aktig. 

småfolk småfalk 1. -fökk ut pL, n. (coll). 

små-lemm[ig] *-ug smölkmu adj. Klen, spinkig (om person). 

små-*lunna smöUnur pl. t. Väfblock anv. vid väfhing af bot- 
tentyg. 

*småmas l ) smömas sv. vb. dep. 1 Smula sig. — br& smomas 
barl. 

små-mj$l[ig] *-ng 2 ) smöm^ht 1. -mjtäu adj. Småtokig. 

små-*snåtug smösnutu adj. Halffänig. 

småsten smösthm m. — ka§t mt smosta^nar po var Juera, 
ha ka§ta^§tQT y&Q Ordspr. 

småtokig — se grundvettig, lättvettig, småmjfilig, små- 
*snåtug, småvettig, småvriden. 

små-vett[ig] *-ng smövatu adj. Mindre vetande. 

småvriden smöb nfo adj. Småtokig. 

smäda smed sv. vb. tr. 1. 



*) Jfr Sdm. smånas (Rz 636 b) No. småna v. idm. 2 ) öb. 
(allm.?) 

24 



370 

smädlig sm&cttt adj. Försmädlig. 

smäll sm&l pl. -ar m. 

smälla sm&l pret smal (intr.) 1. #m£& L sm£# (intr. 1. tr.) 

sup. sm&kt 1. smalt vb. intr. 1. tr. — Syn. *kixa, *kliita 

(båda intr.). 
smällknut sm&lkniht (pl. -ar ovanl) m. Hårdt tilldragen [band- 

1. rep-] knut (Finnl. allm. stenknut). 
smälta v. sméM 1* sm&U pret smalt 1. smdl£ (intr.) 1. sm&Xta 

1. ^m^a (intr. 1. tr.) sup. småXta 1. smétia vb. intr. 1. tr. 
*smälta l ) s. sméltu 1. sm&Xtu f. Hop, mängd, — ha va mp \n 

storm smaAtu. 
*smätta 2 ) v. smet sv. vb. intr. 1. tr. 1 Slå. — ja^&ka smat 

td da 1. smot da po rtwa. — ga smat han [ej hända f] 

ot byja! 
*smätta s. smé&u f. Redskap hvarmed man slår till ngn. In- 
går i sms. flug(u)-*smätta. 
*sm8gla 3 ) [sig] smmuZ^a [ov 1. barQ sv. vb. rflx. 1 Smyga 

sig bort — Gr. § 48, 4. 
smör smér ut pl., n. — smår^ojbrh Smörgås. — Jfr knifve- 

*gås, tumme-*gås. 
smörblomma smorblitmu f. Maskros, taraxacum. 
smörbytta sm&rbxptu f. 
smörja v. smén pret. smör sup. smér[ vb. 1) tr. = hsv, — 

sntimar a jmh so l^yppar a bra Ordspr. 2) intr. [sm. 

ov] Hasta i väg. 
smörja s. smoriu 1. smériju f. 
smör-*klunt smérklunt pl. -ar m. Smörklimp. 



l ) VNyl.; allm. i Sverige enl. Bz 638 a. No. smdta f. idm. 
2 ) Öb M Na., Fby, VNyl. I No. äfven *smatta idm. 3 ) Jfr Np. Hs. 
*$mÖga idm. (Rz 634 a); Py. *smÖga [sig] 'ställa sig in 1 fsv. 

smegha fa. smeygja vb. tr. 



371 

smöriga 1 ) smvrgga pl. obr., n. Smörklimp i upplagd gröt 
och anv. till att „doppa" denna i vid ätandet 

snabb — ers. af *rad; snabbt adv. ers. af *kringt. 

*snabba a ) sndh sv. vb. tr. 1 [wp na] Uppsnappa ngt. 

*snaf 3 ) sn4v pl. -ar m. Hjulnaf. 

snafva snäva sv. vb. intr. 1. 

♦snäll*) mål pl. -ar m. Remhål i pjäxa. — Gr. § 98, 2. 

*snallring snälrigg pl. -ar m. Ring i en ♦snäll. 

snappa snåp sv. vb. tr. 1. 

snara snåru 1. snéru f. — Jfr dona s. 

snarka snår k sv. vb. intr. 1. 

snarsticken snäffife* adj. — Jfr pepparnäsa, okv. 

snart snärt adj. 

♦snäsa 5 ) snäsa sv. vb. intr. 1 Nosa; snoka. — kat% snasar 
okngg maty san. 

snask — ers. af *godta. 

snatta sndt sv. vb. tr. 1. — Syn. knappra 2, *käcka I, 
*pjnka n. 

snattra — ers. af knarka. 

sned sn&id adj. — Syn. *skank, *sidkrokig. 

snedd snhjl ut pl., f. — hh po snatd skadar afåar Ordspr. 

snegla snigal sv. vb. intr. 1. 

*snes 6 ) sn&is pl. -ar m. Järnaxel som kringvrider öfre kvarn- 
stenen. 

snibb snih pl. -ar m. örsnibb. 

*) Trol. allm. i Pld; jfr Ras 635 b smörbrtmn, 636 a smör- 
håla idm. 2 ) Nyl. (Ingå, Borgå), mlty. snabben. 3 ) Äfvenså Mx; 
< hjids-naf Gr. § 129 a. *) Jfr Rz 639 b snarel 'snöre'. 
Denna torde ha varit ordets älsta bet. äfven i detta mål; sedermera 
*8ndll ellipt. for *snaU-hål. 5 ) Jfr no. snäsa v. 'snofte, prusto'. 
6 ) isl. sneis f. 'pinne' < \f~ snida SneiÖ 'skära' (jfr Nyl. Et. 
s. t.!). Med ofvan anförd bet. äfven i GK., Px, Br., Fby, Ksl (msk.), 
Py., Vb. (msk. Ez 641 b), Åm. 



372 

*snicka l ) snik sv. vb. tr. o. intr. 1 Snickra. 

snickare snidar m. 

*snifsa 8 ) snips sv. vb. tr. 1 [ov] Afekära. — sntps ov kola 
ot kritar a! 

*snifva 3 ) snivu f. Liten fisk. — ha & so rukut ma häda fis- 
kas* ntuw, a far mt ana som smvuna. — Ingår ock i 
sms. gädd-*snifva. 

snigel — se rattngylta. 

*snipe 4 ) snépa m. Snibb på t ex. duk. 

*sno s. snQw ut pl., m. Fnurra. — ha komba^nQtnjpo tron. 

sno v. I snåiv sv. vb. tr. 3 Flå. — ttgaj^u mt ska ja snqw 
da. 

*sno 5 ) v. II snow sv. vb. intr. 1 [qv] Da i väg, springa. 

*snod 6 ) sned n. Snår. 

snoka snåk sv. vb. intr. 1. — Syn. *snasa, *vaska. 

*snolla t) snöl sv. vb. intr. 1 Snöfla. 

snopen snopan a<y.; bojn. m.: snopan -a f. -m n. -i. 

snoppa I snöp sv. vb. tr. 1 = hsv. — snöp jmst, a[a}s brm- 
dar a ner * staka. — Syn. *fräsa. 

*snoppa 8 ) II snöp sv. vb. intr. 1 Snyfta. 

*snoppel snöpal ut. pL, n. Våp. 

*snoppla snöpal sv. vb. intr. 1 Visa sig enfaldig. 

*snopplug snöplu adj. Enfaldig. 

snor snår ut. pl., m. (snåry) 1. n. — Jfr kråka 2. 



x ) ä.-nsv. snicka no. snikka < *snidka jfr snida. Vb., 
Jtl., Bl. (Rz 642 a), Uppl., Gotld, Estl., SM-e. *) Kkr fttfpf a; 
allm. i Sv. enl. Rz 642 a. Nyl. 'snatta'. 3 ) Nyl. 4 ) Öb., Vb., Ko., 
Pg., Nyl , Gsv. Jfr Rz 643 b & 644 a. 5 ) Öb., Ko. & Hsk., 
VNyl.; allm. i Sverige enl. Rz 645 b, got. sniwan i dm. Se Bbchtel 
Idg. Lantlehre p. 168. 6 ) Px. Etyra. af detta in tressanta ord okänd, 

men trol. af sno. 7 ) Px Mx *snoUa No. murkla snurla snutta, 

jfr fel. snprgla idra. Däremot Götadiall. snida (Rz 640 b) < *snilfla. 
8 ) fev. snuppa, kvorlefvande i Öb., Br., EF., Nyl., Estl., Ro. — Isl. 
snoppa f. 'snyte'. Jfr Noreen U. J. § 37, 1. 



373 

snöra snöra sv. vb. tr. 1 [nej>iq\. — mp ha du snöra ner 

arma dra. 
snor[ig] ♦-ug snuru adj. 
[snorig]-gers ♦snorug- snurucfeég 1. -jks pl. -ar m. Snorhyf- 

vel, okv. 
[snorig]-*tutt ♦snorug- snérutiti ut pl., m. Okv. = föreg. 
snor-kalf snårhålv pl. -ar m. Snorkluns under näsan. — 

smrkalw helgar w^%asa din. 
snor-*kvadd snårkvåd pl. -ar m. Snorhyfcel, okv. 
snorlapp snårlåp pl. -ar m. Näsduk. 
snor-valp snårvålp 1. -valp pl. -ar m. Snorvase, okv. 
♦snubba 1 ) snuh sv. vb. tr. 1 Afekära, förkorta. — snub hon 

dat so du sir tut sow^foXU*. 
♦snubbug*) sw&hu adj. Hornlös, om ko. 

snéhukbw f. Eullig ko. 
snufva — ers. af *bråte 1. näs(e)blida. 
snugga sntlpu f. 

snurra s. snuru f. — Syn. *firra s. 
♦snurra*) v. snhr sv. vb. intr. 1 Spinna, om katt — katu 

snurar, hu ml ha yda. — snurra i bet löpa omkring' 

ers. af ♦flrra v., ♦tvilla, ♦tvinnla. 
snus sniäs ut pl., n. 
snusa sntäs sv. vb. intr. o. tr. 1. 
snusdosa snibsdbsu f. 
snusker — se dynghare, flott(e)-*kaus ? flsbytta, luktbalja, 

luskusk, lösskusk, ripuli fi., *rämmel, skitig-byx, piss- 



*) Na., Sk., Vg. (Rz 647 a). Jfr Frykad. sntibb m. 'stump', 
b»v. mM. 2 ) NVa.; Vb., Hs. (Bz 647 a), Na ('kortklipt'), Mp. 
nubbig; å andra orter *snufvog (8Va., Vb., Åm., Hs., Dl., Kkr, 
Ko., Na., Norge). 8 ) Samma bet. i Na., Fby, Nyl. o. allm. i Sverige 
col. Ra 647 b. No. snurra v. Wra r , mlty. snurren = P.-P. 
Ingår ock i Wp. *snurrspira f. 'morrhår'. 



374 

bock, pissbytta, skval(e)bytta, smutsbjftrn, snorig-gers, 

snorig-*tutt, snor-kvadd, snorvalp, sprak(e)-arshål, stor 

brakare. 
snnsk[ig] *-ug snu$ku acy. — Syn. r&tu (under rätty fi.). 

Jfr smutsig. 
♦snnssik 1 )? snusik ut pL, m. Slusk, okv.; eg. en som „lag- 

ger sin näsa i alt". 
[*sny] *sni 2 ) sni sv. vb. imp. 3 Snöa. 
snygg snijpg adj. — Syn. *städlig. 
snyfta — ers. af *snoppa. 
snygga sn#>g sv. vb. tr. 1 [up n%\. 
snyta snM pret. snåypt sup. snuh vb. 1) tr. Snyta. — snud 

jiåsh! — miht nésa! — Syn. *fräsa, *snoppa ? *snåta. 

2) tr. o. intr. Snatta, hemligen borttaga. — ha snbyit a 

fromjma 1. ha sntiyt o ma ha (fromjma). 
snål snål adj. 

snål-*ange 3 ) snalägga ut pl., m. Snåljåp. 
snålas snålas sv. vb. dep. 1. — Syn. *glufsa, *glupska. 
snål-jåpa snaljopu f. — Syn. *gloping, gnidare, grfftgjuse, 

snål-*ange. 
*snåll *) snbfå pl. -ar m. 1) Trissa på rockbladet (*flykten). 

2) Knäskål. — ja sfaxpt sno^i mQt »n va&a stam to 

ja^shu sUtut wt bott}. 
snålvarg snélvårg pl. -ar m. Okv. 
snår snår n. — Ers. vanl. af *snod. 
*snåt snöt ut pl., n. Fån, okv. 



l ) Jfr Vö. snyfar m. 2 ) Öb. f. ö., somligstfdes i Sr. (B« 
643 b), Estl., Bu. [1. *sny — kan ej afgöras!] fht sntwan germ. 
\/~ snw (Kl. 4 ) raeo *snya *snyja (i-omlj. af sniér) i Norge. Sve- 
rige ställvis (Rz 1. c), EF. o. Nyl. 3 ) Vörå. isl. ange m. 'lnkt\ 
4 ) Bet 1 i NVa., Hvbfj., EF., Nyl., Bn., GotL, Åm., Vb.; bet. 2 i 
Vö., Fby, Nyl., Est!., Bu., [isl. sndldr m. 'tryoe']. 



375 

*snita l ) snöta sv. vb. tr. 1 Snyta ljus 1. pärta. 

*snåtug snotu 1. snutu adj. Fånig. 

snäcka snéku f. (i alla bet). 

snäf snåv adj. 

*snäfva snéva sv. vb. intr. 1 Spänna, tränga, stramma (ang. 
kläder). — hpksuna min snävar om baxna. 

*snäla 2 ) ? [sig] snälla sv. vb. rflx. 1 = snålas sv. vb. dep. 1 
Sno sig i fnurror, om tråd. — häda tron snala^a so, 
ha dogar ost. 

snäll snål adj. 

*snälug*) 1. *snärdug? snålu adj. Egenskapen hos tråd att 
*snäla sig. 

*snäppa *) v. snép sv. vb. tr. 1 Åderlåta. 

*snäppa 8. I snapu f. Åderjärn. 

snäppa s. n (fågel) — se gytjespof, strand-*skitel. 

*snära snara sv 4 vb. tr. 1 Snärja. — bandi snterar ow^fygn. 

*snärja 5 ) snén 1. sn<£r pret. o. sup. snért vb. tr. Bortplocka 
[qvs. „afsnåra"], t ex. enris m. m. d. — ha snart Muggu- 
ris* o jamnu U kransar. 

snärt snéri pl. -ar m. 

snärta s. snériu i 

snärta v. snérl sv. vb. intr. 1 [Ul nqri\. 

snäsa sn&s sv. vb. tr. 1 [ov nan]. — Omskrifves äfven, t. ex. 
hu brant ov ma pront. 

snö sné 1. ined, def. snén, ut pi, m. — Jfr *flistersn». 

snöa — ers. af *sny. — Jfr *flistra, gnistra, *isa, ♦kli- 
stra. 

snöbåll snébdfå pl. -ar m. 

l ) Aflj. till hav. snyta (fav. sniuta?). 2 ) Öb.; Fryksd. snål 
se. 8 ) Vö. snéht a. Detta o. föreg. < *snärla? jfr Ra 639 i). 
4 ) Bildadt efter t. ex. hav* snäppare. •) Jfr Px snér 'afploeka 
knopparne från lin'. 



376 

snöd snåtud adj. — tan snétad Djäfrulen. — no^so tan sntnud, 

vätska du nu därera h%<er o kollar bart^tfih. 
snödrifva snédrlvu f. 
snöfla — ers. af *snolla. 
snö-flisa snéfllsu f. Snöflinga, 
snöhvit snévit adj. — ha & snevtt t ggu som a vql^o red o 

htpi. 
[snöig] *snttgug snégu adj. 
snökoja snékoypju f. — ja bgd » snqkoxpjur magg dagar > 

sto^koga to ja va po arb&it ttde ver ijo. 
snö-*måd snémdd ut pl., n. Snösörja. — v* f% sigal dåmum 

snemodi o mtla isbata fari w kom t* *p* vatm. 
snö-*måkas snémdkas ut pl., n. Snöskottning. 
snöpa snép pret o. sup. snéft vb. tr. — väst nxp, ska ja snep 

de, är en icke ovanlig hotelse till barn. 
snöplog snbplbtv pl. -ar m. — Ex. under a. 
snöra I snér sv. vb. tr. 1 = hsv. — snejrwp* om saka so d* 

mt fafjar % baka frön la&. 
♦snöra x ) n snér sv. vb. intr. 2 [ov] Skynda, springa. 
snöre snér n. 

*snörfvel sniprvd pl. -ilar m. Pojkslyngel. 
snö-[ripa] *-rypa snfrrypu f. 
snörpa snprp sv. vb. tr. o. intr. 1 1. 2. — ha snyrft mun 

ihop 1. snrprpa po mun. 
snö-*skvirm 2 ) snéskviru £ Snösparf, emberiza nivalis. 
snöväder snévkdar ut pl., n. 
[socka] 3 ) *sock sök pl. -ar f. 



*) Kändt från Vg. (Bz 639 b) och Norge. Ordet hör natur), 
till *sno v. II is), snåa. *) Sålnnda i NVa = Px snésvér f. 
idm. Jfr (?) no. skvcera v. 'braka'. 3 ) Np., Na., Estl., En., aUm. 
i Sverige enl. Rz 651 a; i si. sokkr m. af lat. SOCCUS. Det finska 
sukktt idm är lånadt från skand. 



377 

socken soh i 1. siiky pl. sgknar L suknar f. 

sockenstämma sik^stkmu t 

socker sökar ut pl, n. 

soeker-*bete sökarbkta m. Sockerbit. 

sockerskål sökaskål pL skolar f. Sockerskal Åfven soää- 

?k«l 
sockertopp sökatop pl. -ar m. 
sockerärter sökarérhr pl. t 
soffa söfu i 

sofva sova pret söv sup. *wt» 1. söm vb. intr. 
sofvel sovtfJ ut pl., n. 
sofvelmat sövalmqt ut pl., m. Mjölk, fisk m. m. d. som ätes 

jämte smörgås. 
*sofvelsam söval§åm adj. Spissam. 
sol sqI pl. -ar f. — ggima a jrpsom sQlar po anar. 
sola [sig] SQl^a sv. vb. rflx. 1. 
solbo sétböw ut pl, n. anv. om ett for solsken öppet ställe. 

ää & n\p jjpst sglbgivi, h*je. 
solbränd solbränt adj. — ja ha solbrant blwt m& snma*i. 
solbränna sglbrknu ut pl., f. — fy> vå tqr vnt soXbranu po 

då? 
solgång sålgågg ut pL, m. Soluppgång. — p$ndandt mat 

frbyps i solgand&%. 
sol[ig] *-ng sölu adj. — h'& so solut r/e po baka. 
solka sålk 1. söXk sv. vb. tr. 1 Nedsmutsa, orena. — hqj^n 

nu ny kl$dr& din nz§oXka! 
golkjjg] *-ng sålku 1. söXka adj. Slaskig, oren. 
solkutella (?) fi. sålk 1. söXk sv. vb. intr. o. tr. 1 Suga på 

ngt 
solrffk sélrtyk ut pl., m. 

solskata fi. sol§. sv. vb. intr. 1 Vandra 1. traska i tungt våga- 
lag. — ja traggd sols > snm so ja fi brota. 



378 

sol-[sken] *-skin styfåln ut pL, n. 

[solskens]-regn *solskins- SQljiHnsrfan ut. pl, n. Regn under 

solsken. 
som som 1) oböjl. pron. 2) konj. kka sam. som ofta i 

bet då, t ex. som ja kom tid so dfo a tqn. 
[somliga] *somle 5 ) sömbh pron. — sömbh stklar adv. tis. 

Somligstädes. 
sommar sömar 1. surnar pl. sömbrar m. — söma? 1. tjsomag 

[1. $ivma§\ adv. Under 1. i sistlidne sommar. 
sommarfågel l ) sömarfögal pl. -fbglar m. Fjäril. 
somna sömn L sömn sv. vb. intr. 1. 
*somras 2 ) sömbras sv. vb. dep. 1 Varda sommar. — ha ra? w 

fjtp so varmt, ha sombras otar tg^gaggu t va<la. 
somt somt oböjl. pron. n. — somt hufå a s^alv o somt sdl$ a otar. 
son sön 1. sön pl. surnar 1. sinar, def. söndra 1. *#n& [1. -<}-]• 
son(e)-barn s&nabon n. 
son(e)-[dotter] *-dottra sénadötru f. 
*son(e)-kona 3 ) stfna/ctmu f. Sonhustru. 
sopa söp sv. vb. tr. 1. — Syn. viska v. II. 
sopor söpur pl. t Man säges dans. sopuna wt andra bröl- 
lopsdagen. 
soppa söpu f. 
*soppe 4 ) sopa ut pl., m. Skvätt, tår. — ha Xlap *nt m 

mfalksopa yw. 
*soppe-sipp söpaslp pl -ar m. Mjölkkalf. 



!) Nyl., Sk., HIl. (Ra 698 a), da. sommerfugl idm. Samma 
bet. ba *sommartippa Na. Pg. Nyl. o. *8ommarpulla sömurpikla 
Br. f. 2 ) isl. mmra no. sumrast idm. 3 ) fsv. sonakona isl. 
sonarkona f.; kvarlefver es. *50na-Ä. i öb., Nyl., Estl.; i Dl. 
*sunarkuna f. 4 ) isl. sope m.; öb„ Ha. f Uppl. (Bz 699 b), 
NyU 5 ) *S0mle äfren [åtm.] Öb. f. ö. (, Eg. Finnl. o. Aid?), Nyl., 
Estl., Gsv., Värml. Ä1M.; *SOfnme (isl. sumer) Dl., Nk., Götald, 
Band. 



379 

♦soppla 1 ) söpal sv. vb. tr. 1 [M£ w ija] Nedsöla. 

♦sopplug såplu adj. Våt, slaskig. — ha va so soplut U ga wi 

andia idq. 
sop-[skyffel] *-skyffla sépsfofrflu i 
80p-[vrå] *-vråg sépråg ut pl., f. 
sorg sarg pl. -sr f. 
sorglig sårgh adj. 

sorla söla sv. vb. intr. 1. — vatm solar o nr$dar. 
sort sårt pl. -ar m. — al sarta^gka ha nu va o! — a fa^ 

& fnagg sartarjf^r i v#<ja Ordst. 
sot I (sjukdom) ingår i sms. rödsot, qv. v. 
SOt II SQt ut pl., n. 
sota s^t sv. vb. tr. 1. 
sötare sotar m. 

sotarpojke sgta(r)pbyjk pl. -ar m. Sotargosse. 
80t[ig] *-ug sétu adj. — du & SQtu * qgu. 
soutenir fr. sutunér sv. vb. tr. 1 Fördraga. 
s.^a sv. vb. rflx. 1 Lifhära sig. 
spad — jfr *såd. 
spade späda m. 
spader spadar pl. spddrar m. 
spad(e)tag spddatqg n. 
spak späk pl. -ar m. 
*spala 2 ) spdlu f. Spillra, smula. — plok up twnd* spaluna 

som hgar po marlåa. 
spana spana sv. vb. intr. 1 [e>t na]. — vnt ska du spana at 

a ta som ha a fara po f<$$. 
spannmål spdnmäl ut pl., n. 



l ) 8örb. *SOppla Fryksd. *SÖppla 'ostäda'; i Vö. har *söppla 
bet. 'dröja, söla'. Jfr den dubbla bet. af htv. vb. Söla! B ) Ge v. 
Ormsö; jfr *sptta 8. 



380 

spännrem spånrkm pL -ar f. 

spant — ers. af *vrång. 

spara spåra sv. vb. tr. o. intr. 1. — ha, som sparar, a har. 

sparf sparv pl. -ar m. 

sparf hök - se *sparring. 

spark spark pl. -ar m. 

sparka spark sv. vb. tr. & intr. 1. — spårhe pret o. sup. -*$t 

vb. dep. — feka sparfos Eiskame sprattla. — Syn. 

spjärna, *sprittla. 
sparr[e] spår pL -ar m. 
sparsam — ers. af *hull sl, noga. 
spatsera spå& 1. spa^r sv. vb. intr. 1. 
spätt spåJt ut. pL, m. Brukas mest i de£ sg^ t ex. ja b-Qtoar 

at ha&y, hq^gpaiq. 
spe sp&bj ut pL, n. 
*spea x ) sphj sv. vb. tr. 1 Göra narr af ngn. — fy vq ska 

du spay ma? 
spegel sp&yfd pl. spåtjdar m. 

spe[k]takel spitåkal ut pl., n. — wo, A£ va nu > spitqk&l! 
*spe[k]taklig spitåkte adj. Löjlig, kuriös. — A'& spitqkht h 

skoda upo ha. 
spel spéZ 1. spa? n. 
spela sp&la 1. spa?a sv. vb. 1: 1) tr. o. intr. = hsv. 2) intr. 

Väsnas 2 ). — va spela jvp Ude ma fohma! 
spelevink spihwgk pL -ar m. 
spelman spelmän pl. -mkn 1. -mknar m. 
spelorre spelar pl. -ar m. Muntergök. 
spenat spanat L spmåt ut pL, m. 



x ) Hs., Sm. (Rz 654 b), Norge. *) Bet. 2 äften i EF. o. 
Nyl. 



381 

spendera spandér sv. vb. tr. 1. 

spene — ers. af *kicke. 

spenslig — ers. af finlemmad, *smidlig. 

speta s. spitu l 1) Sticka. 2) Smula, grand. 

*speta x ) v. speta sv. vb. intr. 1 Klämma, om kläder. — ha 

spatar om ma so. 
*spete-korf spétdkarv pl. -ar m. Okv. för en som går i trånga 

kläder. 
*spetelinka 2 ) spitdigku f. Sädesärla, motacilla alba. 
spetelsk 3 ) spitdsk adj. Elak, gemen, 
spets spits pl. -ar m. 
spetsa spits sv. vb. tr. 1. — tu^$ka'nt sp%ts da po hanar 

Du skall icke hysa anspråk på henne. 
spets[ig] *-ng spitsu adj. — Syn. *pikug, *pjukug. 
spett spét n. 

♦spetng 4 ) spétu adj. Trång, om kläder. 
spicken spité* adj. 
S PM?S — sö k^Ä-*skeda. 
spik spik pL -«r m. 
spika sp{k sv. vb. tr. 1. 

spikmVss spikmQS n. Näbbmöss. — kåta j*ta >m £pikmbsa. 
spikstäd — se nageltorn. 
*spila *) s. spUu i Spillra. — jugg&l<f.& XIqw gråna U bara 

spduna. 
*spila v. spila sv. vb. tr. 1 [sondar] Tälja, spjälka; splittra. 

— ja ha mara spila sondar lus trät h pcertur. — n\p 

ha du ju spila komma okngg po baka! 



1 ) Vö. i samma bet.; i hev. o. No. 'fästa I. utspänna medels 
pinnar'; jfr. iel. spyta no. spyta 1. spita (i') f. 'pinne'. 2 ) Öb. 
(enl. LK.), Pärnå. 3 ) Öb. allra, i denna bet. 4 ) Nagn. 5 ) Vö., 
Br., Na., Gd, Öl., Nk. (Rz 657 a), Norge. 



382 

*spild spiXt L spttt 1 ) adj. Slö, ohvass (om äggvärktyg). — 

ja kan astt Ho ma Jiada sptkt UjOj som mt dogar a$t 

t* na, d£e ma m anaa! 
*spilda? spUt 1. spUt 2 ) sv. vb. tr. 1 Göra ohvass L slö. — 

ja spiUa \pksa mgt stam bra%ver vadapmu. 
spilkum spilkum 1. spilkum pL -ar m. 
spillkråka - se *tillkråka. 
spilla spil 'sv. vb. tr. 1 & 2. — ha som hqjqa so sp^ar a 

nq Ordspr. — „sp*l mt po da" Sa fqn ot molari Ordst. 

— Syn. *dralla, *klossa, *trasa. 
spillra spilgyu f. 
spilta spiXtu 1. spiltu f. 
spindel — ers. af *lock I. 
spindelnät — ers. af *locknät 
spink[ig] spigk adj. — Syn. smålemmig. 
spinna spin pret spän sup. spun* vb. tr. — Anvåndt om 

katt, ers. ordet af *snnrra v. 
spinnrock — ers. af rock IL — Se *flagebräde, *flykt, 

*kränka, nock, *pnrfvel, spolrock, *snåll, *spine, 

trampa s. 
[spion] *späjon 3 ) sphjon pl. -ar m. 
spira spiru f. 

spis spis pl. -ar m. Spisel, eldstad. — Ex. under fattigdom, 
spisa spis sv. vb. intr. (o. imp.) 1 Förslå. — mt a ha vq^a 

som orm vil spis for os. — nqw spisar a ray, taga mt 

na ma*jriy>! 
spisgrnnd splsgrund pl. obr., f. Grundmur for spiseln. 
spissam — ers. af *sofvelsam. 
spis-ståndare spfståndar m. Järnstång som uppbär spisel- 

hvalfvet 



!) Vö. 2 ) Vö. 3 ) Nvl., Ö87. 



383 

spisftl spisel ut pl., n. 

spjut spnht 1. spjtht n. 

*spjälk *) sp%ålk 1. sp$Xk (1. -*#;-) pl. -ar m. Spjäle. 

spjälka — ers. af *spila. 

spjäll spiéfå L spjåfå n. 1) = hsv. — drq up spjafå* säges 
när ngn ljuger. 2) Klaff på byxor. — Syn. (i bet. 1) 
täppa s. I. 

spjällbyxor spi&H- 1. spjålibjpksur pl. t Byxor med klaff fram- 
till. 

[spjärna] *spjena s. ingår i sms. tjäl(e)-*spjena, qv. v. 

[spjärna] *spjena 2 ) v. sp^én 1. spjén sv. vb. intr. 1 Sparka.— 
sp$en mot stoU* so ark du dra betar. — I sin hsv. bet 
(spjärna mot) ers. ordet af spärra. * 

*splita I split sv. vb. intr. 1 Arbeta tungt. — ngw splitar 
ha upo, skodar ja. — Ofta ss. vb. descr. t ex. splitar o 
arb&itar. 

*splita n split sv. vb. intr. 1 Väsnas. — poyjka splitar o 
Mo&. — va splita^u om? Åfven säges t ex. Jia spli- 
tar o blosa^§o kqlt tdq. 

splitsa splås sv. vb. tr. 1. — Jfr Gr. § 130, 4. 

split[t]ny splitny adj. 

splittra s. spUtru f. 

splittra v. splitar sv. vb. tr. 1; vanl. spl. sondajia. 

spof spQw pl. -ar m. 

spola spel sv. vb. tr. 1. 

spole I spola m. 1. spel, def. spén, pl. spolar m. Väfspole. 

spole 3 ) II spola m. Spjäle. 

spol(e)-plank spolaplågk n. Spjälplank. 



l ) isl. spialk f.; Vb., Åm., Hs., DL (Rz 657 a), Fby, Nyl. 
Bu. 2 ) DL, Svea- o. Götald (Rz 658 b), Ko., Na., Est!., Ru. — , 
n assira. af rn. 3 ) isl. spfir m. idm.; i Bstl. 'spjäle', i Nyl. 'eker'.. 



384 

spolrock 1 ) spi>lrbk pl. -ar m. Redskap hvarpå garn spolas. 

spolsticka spéfyfiku f. 

sporre spåra m. 

spott spöt ut pl., n. — Jfr *gålla s^ *rockel n., *rockel- 
gålla, spott-*gilla. 

spotta spöt sv. vb. intr. o. tr. 1. — Syn. *gålla v. Jfr 
♦rockla. 

spott-*gålla spötgdlu f. Spottkluns. 

spraka spraka sv. vb. intr. 1. — Jfr *flntsa. 

sprak(e)-arshål språka-å§al 1. *åsal ut pl., n. Groft okv. 

spratt «prtf£ ut pl., n. — A* va na h sprat for a. 

sprattla — ers. af *sprittla, *sprättas 1. sparkas. 

[spricka s.] *sprycka 2 ) sprfyUu f. Gr. § 25, 2. 

spricka v. sprik pret språk sup. sprutat vb. intr. — Jfr 
*flackna, *glapa I. 

sprida sprid pret sprfoå sup. spr*d> vb. tr. 

springa v. spring pret språng sup. spr åndÅt vb. intr.; fri ftu^ 
o spngg kallas ett bållspel = Nyl. fri slag o råna — 
Jfr barka 3, *bcna v. II, échapper, *flrra v., *fjälla. 
*flinsa, *flåga,*kappla 2, *kata, *klita, kvista, *kälka, 
*loda, loma, luffa, lufsa, lunka, lnntnta fi., *1Mjju 
puhajaa fi., *raka II a, *rissa, *skägga I, *smacka 
II 2, *smala 112, *sno v. II, *snörall, spänna. *tr#Ua 
n, tvinna. — Se skynda. 

springa, *sprynga s. sprindSu 1. sp)#>ncléu t Gr. § 25, 2. 

springgosse — ers. af löparepojke. 

sprint sprint pl. -ar m. 

spri[tj sprt*) ut pl., n. — h'& * starkt spri, htje. 



l ) Sorb. 2 ) Smal. (Rz 661 a). 3 ) fsv. spryngia no. spryngja 
f. Vö. Str. Vä. SM-e *sprynga. 4 ) Likaså Atra. (EF.? och) Nyl. 



385 

sprita split 1 ) sv. vb. tr. 1. — split certra L fiadruna. 

spritta — se sprätta II. 

♦sprittia 2 ) sprital sv. vb. intr. 1 [okngg sa] Snarka omkring 

sig. — o&i} spnilar okngg sa. 
sprucken-flicka 3 ) spruiéiftiku pL obr., t Okv. 
sprund sprund n. 
spruta s. sprtätu i 
spruta v. sprtUt sv. vb. tr. o. intr. 1. — di sprtuta so havjan- 

dis po a]^Xb m&n mt A d> Xlajct a antö. 
språk språk n. 
spraka språk sv. vb. intr. 1. — wh sprokas v^jrfxp tg^gaggu 

om huda saiéa. 
språklåda spröklddu ut pl., £ — ha a mt nqmjboty * 

sproklqdu hans. Anv. äfven som okv. = fojj. 
språkmakare sprökmåkar m. Pratmakare. 
♦språta 4 ) I språta sv. vb. tr. 1 Uppresa stänger. — sprota 

certra (nml. for refvorna att klänga efter). 
♦språta 5 )II sprota sv. vb. intr. 1 [ov] Gå med fart och med 

styf hållning. — ha blakta bakat a bara som a sprota ov. 
språte sprota m. 
spräcka språk sv. vb. tr. 2. 
*spräckla spriklu f. Spräcklig ko 1. tacka o. s. v. — Jfr Gr. 

§ 19 II 1 y. 
spräckl[ig] *-ug sprikhi adj. — Syn. *dinglug, *haglug. 
spränga sprfyg sv. vb. tr. 2. 
sprätt — se *spet(e)korf. 



x ) Öb., Pg., Kim. 2 ) VNyl. i samma bet.; hör till \J~ *Sprin- 

ian *sprant isl. spretta (Rz 660 b o. 661 a v Vll Nyl. Bt. p. 39). 
8 ) Jfr Py. spntcken-pojke idm. 4 ) Jfr Frykad. *8prÖta v. idm. 
5 ) Fby idm, jfr isl. Sprote bsv. språte m.; afy. bärtill är Vö. Sprtyt 
1 köra med fart' — l. jfr. got. sprauto ad?, 'hastigt'. Däremot hör 
bit Täl ej isl. no. Spreyta 'to sport; elaenge sig till siderne'. 

25 



386 

sprätta I (= hsv. sprätta tr., t ex. tyg) — ers. af *brästa. 

sprätta II språt sv. vb. intr. 1 Stänka, spritta. — sko va 
som spreta mr a! 

*sprätta *) III språt sv. vb. tr. 1 Knäppa till ngt med fing- 
ren. — sprat bart häda krsiéi from^banfh. 

*sprättas 2 ) spratts pret. o. sup. -*st vb. dep. Sprattla, om fisk. 
ft§U* spratts » nah. 

sprättbåge språtbbga m. 

*sprättskita 3 ) språtsfsltu ut. pl., f. Svår diarré. 

8pr8t språypt n. 

spunt spunt pl. -ar m. 

spy spy sv. vb. tr. o. ihtr. 3. — Syn. *gjolpa. Jfr vämjas. 

spyfluga — ers. af *byllflnga. 

spyor spt/jur pl. t — han jitar ay* spyjuna sm. 

spå spö sv. vb. intr. o. tr. 3. 

spåkär[i]ng spåiåfergg pl. -ar f. 

spåman spåman pl. -mkn 1. -mknar m. — spåman harjyo 
vikkur Ordst 

spånbacke — ers. af *tvetbacke. 

spån — ers. af *kana 1. *tvet. 

♦spåne 4 ) spöna pl. obr., m. Spanad. 

*spåne-kär[i]ng 5 ) spönaiscergg pl. -ar f. Maria, gammarus. 

spång spågg pl. spåggar f. 

spånta 1. spiinta spönt 1. spunt sv. vb. tr. 1. — ha du Ueft 
al hts sponta bradra frön stoWialrm? 

spåntare 1. spuntare spöntar 1. spuntar m. Spånthyfvel. 

spår spår n. 



l) Dl., VNyl., O., Gsv. 2 ) Öb., Hvbfj., Dago idm. — ial. 
spretta 'springa, hoppa'. 3 ) Nyl. *sprätt m. 4 ) is!, Uv. sputli, 
ni.; kvarlefver i Öb., Fby, Nyl., Estl. och år allm. i Sverige enl. 
Rz 657 b. 5 ) Nyl. I samma landskap (Brom.) bet. ordet äfVen 
'nattskärra* liks. i Sdra. Nk. Sm. (R* 658 a) = Ten. spinnrock» 



387 

späck spak ut. pl., n. 

späd sp&d adj. 

[späda] *spädja *) spad* pret. o. sup. sp&d vb. tr. — hu spa- 
dar m$Xiåa ma vatm » Uafåu fode i lida. 

spänna sp&n sv. vb. tr. o. intr. 2: 1) = hsv. — ha spant 
@gu(na) t ma so stint 2) Gripa, fasttaga 2 ), t ex. katu 
spant rota. 3) sphn^öv Da, skynda. 

spänne sp&n n. 

♦spärra s. ingår i sms. nagel-*spärra, qv. v. 

spärra v. spér sv. vb. tr. 1. — spar vmot Spjärna emot. 

♦spärring 3 ) spérigg pl. -ar m. SparfWk. 

sp8 spé n.; hufvuds. i uttr. fo 1. få spé Undergå spöstraff. 

spöka — ers. af *rammas 1. se *ramt. Jfr gå uppdagad, 
ntbSrding. 

spSke sp$k n. — teer a talar om sp^Ut, visar a sa Ordspr. 
— Jfr *b»fve, *ham, *hammel, utbffrding. 

spSrja spån pret. o. sup. sporjd 1. sport [Sälls.]. 

stabbe stdha m. 

stack ståk pl. -ar m. — Syn. *br8te. 

stackare stakar m. — staka? 1. stakas oböjl. adj. — staka? 
kgn §om d&ita ga mt i hije ilvadn! — Syn. *väsel. 
Jfr (i ordets nedsättande bet.) bräcka, *jassare, kacka, 
*kryckel, *pjasare, *pjas(e)byx[a], *rnckug-vigg, skit, 
skitig-byx, skitigt-vrak, skitkarl, *ynkhet, ynkling. 

stack[ig] *-ng staka komp. st&kar*) superi, ståhmst adj. 
Kort. 

stad I städ, def. stan, pl. städar m. Urbs. 

stad II städ pl. -ar f. Rand, kant ish. på väf (men äfven på 
annat). — Jfr *kal s. 



*) ÖNyl., Rg. 2 ) Åm. Ny]. Estl. idm. 3 ) Gotl., Estl.; isl. spprr 
m. 'sparf\ 4 ) Stark komp. i fsv. (sttekkre) äfvensom Py., Estl., 
Sm., BhL, Sk. (Bz 666 b). 



388 

stadsbo stå$bbw pl. -ar m. 

*stads-lundug stå&lundu adj. Stadslik 1. -aktig. 

stad[ig] *-ug stédu 1 ) a^j. Gr. § 43, 1. — stq ny st^åut 

bara! 
staf, *stafver 2 ), *stafvel ») stöt; pL -ar m. Bokstaf 4 ). — /*£f 
/#r a sa iéan stava, so Usa reynt o hg *7iop. 

st&vur pl. stdvrar L sWvm? pl. stdvular 1. stätrtar m. 
Sta£ stor. 
stafva I stava sv. vb. tr. o. intr. 1. — han du stava * bote* 

ray o? 
*stafva 5 ) II stäva sv. vb. intr. 1 [ov] Gå trögt 
stag stdg n. 

staka I staka sv. vb. tr. 1, t ex. staka boty. 
*staka 1. *staeka [< *sta#ka]? II staka sv. vb. imp. L intr. 

1 Förslå, „stoppa". — ha stakajray. — tnt stakar hä 

tar mt — jtta brq h fifo so stakar a. 
stake staka m. 
[staket] *stakett e ) staket n. 
*stak(e)-rand[ig] *-ug 7 ) ståkaråndu adj. Randig långsefter, 

om tyg. — Syn. långseft[er]-randig. 
*stak(e)-st*nden ståkastimd* adj. Nödvuxen, om t ex. pota- 

tisstjalk. [Äldre *stack-ståndcn? jfr stackig]. 
stall stål n. — stallsgolfvet (i spiltan) kallas pallgolf. 
stam stam pl. -ar m. 



*) Omlj. vok. i Vb., Öb., Kkr.; isl. stydogr adj. 2 ) Med 
stamfast r i fftv., öb., Na., [Hsk. stdvu f. senare bildn.], Fby, 
Nyl. f EstL, En., Götald (Bz 670 b). 8 ) Nyl. Sk. (Ras 670 b). 4 ) 
Denna bot., känd blott från Öb., bar redan isl. stafr (eg. om ra- 
norna: se Clty-Vigf. s. v.). 5 ) Kal. idm. 6 ) Allra. åtm. i Fld. 
7 ) Ordet förhåller sig till stake = isl. stafaör 'stripig' : stafr (no. 
stav bet. 5 bos Aasen). 



389 

*stamkraft l ) ståmkråft pl. -ar f. Det i vinkel böjda trä, som 

befinner sig på inre kanten af forstäfven i en farkost 

och hvarvid de öfversta borden fastspikas. 
*stamna ståmn sv. vb. intr. 1 Stamma på målet — Syn. 

*ståta, *puttra. 
stamp stamp pl. -ar m. Ett värktyg. 
stampa stdmp sv. vb. tr. o. intr. 1. — ha stampar fqtra * 

jgla to a ggr. — Syn. *trnnta. 
stampsäck ståmpshk pl. -ar m. Okv. for en fet person. 
stank — ers. af *dåm, lukt. 
stan[n]a stan sv. vb. intr. 1. — Jfr *städja. 
stannpnnkt stdmpugkt pl. -ar m. Anhalt t ex. vid järnvägen, 
stans I stam pl. -or m. Stamp. 
*stans II ingår i sms. alle-, ingen-, någonstans, 
stapel stdpul 2 ) pL stdpuiar m. 
stapla stäpal sv. vb. tr. 1 [up nq\. 
stare ståra m. 

stark stark actf. — Syn. *rammng. 

starr ståt nt pl., m. Sjukd. — ha hg^tar& po hggar $ga. 
starrgräs stårgrks ut pl., n. 
stat st4t ut pL, m. Stass, stat — stat ska feras (!) fast brg 

ska lönas Ordspr. 
station stafqn pl. -ar m. 
stearinljus stirinjths n. 
steg steg n. 
stege stiga m. — mt nqn a so h@g so a mt bihqoa^taga 

o mt nqn a so kart^o a mt fohgvar kr$k sa Ordspr. 
stek st&fk pl. -ar m. 
steka stårfc sv. vb. tr. 1 & 2. — htsje pceruna a goiv, dt a mt 

staika t flott ana t sm^rt. 

*) Px, Nyl.5 beter stamkrage i Br., Ko. o. Ntgu, stam- 
krampa i Pärnå, knärot i Pyttis, kraft (n.) 1. bälg i Estland. 
2 ) Så Öb., Nyl., Bstl., Eu.; fsv. stapid isl. stppott m. 



390 

*stekarehus stéts l ) n. Kokhus i bondgårdar. — Syn. varm- 
hus. 

stekspett st&tkspkt n. 

stel stål adj. — Gr. § 42, 3. 

stelna stälfi sv. vb. intr. 1. 

sten sthn pl. -ar m. — magg pg^fainar a * kvarft? — 
ha stam, som al spotar po, val vot Ordspr. 

stena stim sv. vb. tr. 1. 

stenbacke st&pnbåka m. 

stenbro stémbröw pl. -ar f. Beläggning med stenhällar 1. fli- 
sor utanför forstugudörr. 

stenbär — se *tågbär. 

stenfat sthwfåt n. 

stenflarn stiiwfläri pl. -ar m. Stensänke på not 1. nät 

stenfot st&bwföt pl. -fbter m. 

stenfota^särk stfewfQtascerk pL -ar m. Särk som upptill be- 
står af finare, men nedtill af gröfre linne. 

sten[ig] *-ng stému adj. — Jfr *holstrng, *rnmlng. 

stenkol stétgkäl n. 

sten-*mal 2 ) stémmäl [1. ståimål] pl. -ar m. 1) Rullstensfalt 
2) Stenig grund hafsbotten. Py 

sten-*rammel 3 ) st&mråmbal n. Stenröse. 

sten-*rnmmel 4 ) st&mrumbal n. Stenröse. 

sten-[r8s] *-r8sa 5 ) stämrhwsii f. 

sten-*skirfla sféwsfe*ri;?tt f. Stenskärfra. 

stenskvätta sUmskvktu f. 

stensprängare stkmsprkggar m. 

stia s#;w f. 

1 ) NVa.; jfr Rz 671 b, där motsvarande ord med likartad 
kontraktioD anföras, isl. steikarahtis n. 2 ) Hvbfj., Nk., Sk. Jfr 

isl. mpl f. 'pebbW Clby-Vigf., no. mol (o % ) 1. mal f. idm. I 
Pojo (VNjl.) *stenmar m. idm. 3 ) Sörb. 4 ) NVa. 5 ) Pörtom. 



391 

stick stik tl Sting. — ja fik a fxp stik a§it tis. För alldeles 

intet 
sticka v. I stik pret. stdk sup. stuth vb. tr., intr. o. imp. — 
ha shk&r ma > rtpdzi o cdstan&, ha val 
ilvadar. 
stihs pret o. sup. -*st vb. dep.; t ex. jaihgga 
sbfas. — Jfr *picka v., *pickla. 
sticka v. II stik sv. vb. tr. 1 Sticka t ex. strumpor. 
*8ticka v. III stika 1 ) sv. vb. tr. 1 Utstaka vinterväg. 
sticka stika f. = hsv. 

stika 2 ) f. Remmare 1. käpp hvarmed vinterväg utstakas. 
stick-båge stijcbbga m. Täckbåge. 
♦stickel 8 ) stiiåd pL obr., m. 1) Spets, i sms. is-*stickel. 2) 

Kvicke i kreaturshorn, 3) Tänge i sms. runip-*8tickeL 
stickelbär stiiåtlb&r n. 
8tickelbär(e)buske stiiåMonbdska m. 
♦stickla 4 ) stikal sv. vb. tr. 1 Vårdslöst uppsätta. — na ha 

<kh stikla up van so at ha\la pmu fafåar wh ma. 
^stick-sticka stiistiku f. Strumpsticka. 
sticksöm 5 ) stiksfem ut pl., m. Strumpstickning. 
stig stig pl. -ar m. — Hällre anv. *tråd II. 
stiga stfg pret stéuj 1. stag [vanl. obet] sup. stidöi vb. intr. 

— stig wr 1. ov vatjt Stig ur vägen! — hu stag up 

frön sanctåa. 
*stikta 6 ) stikt sv. vb. tr. 1 Inprägla. — vam ha stikta t da 

hå? 

l ) isl. stika vb. 'nedslå pålar 1 . 2 ) Öb. (dela med k dela k) t 
ÖNyl. idm; Estl., Ro.; isl. stik f. 'a stick'. 3 ) isl. stlkéll fsv. stikil 
m. 'hornspets'. Bet ^koické i Pg., Bstl., Ru., SM-e f No. (Ork.). 
'rumptångé (osammansatt) i EF. o. Nk. 4 ) NVa., Gotl. (Rz 676 
a). I några diall. *strickla (södra Gotl., Wp.) idm. 5 ) Vö., Ko. 
& Hsk., Na., Gotl. 6 ) Jfr ä.-nsv. stikta 'stifta' ags. stihtan 'an- 
ordna'. 



392 

stilla v. 'stil sv. vb. tr. 1: 1) Lugna, — sM da mp so logg! 

2) Ge foder^åt kreatur *). — ja gutar ga sta [se af -st ad!] 

stil kuduna mm. 
stilla p. stila adv. — hp§t o shla, so gqr a afåer i[a Ordst 
still(e)-*pega stilapégu f. Ladugårdspiga. 
*stilles 2 ) stlhs adv. Stilla, tyst — hqlijfo shhs nu to! — 

t^stihs adv. tis. I tysthet; t ex. ha gq^o > skhs. man 

lia val antö. 
*stillmod *) stilmu i uttr. st. ihsmand Mol ensam. 
stillsam stiliäm adj. [Sälls.]. 
♦stillt 4 ) stilt L stiU adv. Stilla. 
stiltje — ers. af *bleka s. 
*stimmande 5 ) stimand forstarkn.-adv.; i tis. stbnand hsmand 

Mol ensam.— Jfr äfven *kolstimmande. 
*stimpa v. stimp L stjpmp 6 ) sv. vb. intr. 1 Stå framom, vara 

utskjutande. — UoUa sUmpor up framM. — maga 

stympar tip. 
*stimpa s. stimpu f. Okv. för en kvinna med stor mage. 
sting stigg n. 

stinka — ers. af *dåma, lukta, 
stinn stin adj. — ha skoda^tmt Han betraktar skarpt. 
stirra stir sv. vb. intr. 1. 
stjuf-barns stéfyUn n. — Jfr Gr. § 25, 3 a. 
8tjnf-bro[de]r stétybrör pL -brijfdar m. 
stjnf-[dotter] *-dottra s&tydötru t 
stjuf-far stétyfår pL obr., m. 



x ) Senare bet. äfven i Vö., Fby, Nyl., Estl., Fryksd. o. Norge. 
*) Jfr isl. stiUe n. eg. 'stillhet 1 . 3 ) Öb., Nyl.; jfr Bz 443 b. *) 
Sk., Norge idm. *) Hs., Uppl., Vm. {Rz 674 b). 6 ) jp < * fflör 
m: jfr Gr. § 25, 2. — *stimpa tyckes sakna frånder inom andra 
nordiska landsmål. Jfr dock [ny-]isl. sHmpast viö eht 'to tog 
against\ Clby-Vigf. 



393 

8tjui-|moder] *-modra stå&mödni l 

stjufson sUtysön pl. synar m. 

stjuf-[syster] *-systra sié$s\pztru f. 

stjäla stéåla pret stål sup. stuh vb. tr. 

[stjälk] *stjälke stéålka 1. sféåXka m. 

stjälpa ståålp pret stålp sup. $fti?p* (L -Ap-) vb. intr. 

s&f Jp 1. sté&Xp pret o. sup. s&ö/fc vb. tr. Syn. *bumla, 
*vinka II, *virra (alla intr.). 

stjärna sUé*\u f. — Om stjärnfall säges siéariu stypar. 

stjärt stéért pl. -ar m. 

[sto] *stod] x ) stad n. 

stock stök pL -ar m. — £w kombar * stofei säges till den som 
äter bröd jte gröt 

stockhnfvnd stokhovu n. Dumbom, okv. 

stocklat stöJ$låta obojL adj. 

[stol] *stole stela m. 1) = hsv. ha knakar altjh ^ stgla nast 
nymans mum, to Iia^zka koma braw fromjmmka. 2) 
Underlaget hvarpå kvarnstenarne hvila (i väderkvarn). 

stolben stQlbäm n. 

stolfot sfålfbt pL -filtar m. 

[stolle mj *stoll stol n. 

stoll[igJ *-ug stölu adj. 

8tolp[e] stålp L stöXp pl. -ar m. 

stolt stelt 1. sfcU* adj. — Syn. *bojs. 

*8tom[m]an 2 ) stoman n. Stomme. Gr. § 111, 3. 

stop stép n. 

stopp — se *toppa s. 



*) Yö. Nyl. idm; isl. stöd fcv. stöp Gd *sfod (Bz 668 b) 
'hästhjord' = litt. stödas m. Det östsT.-bsT. ordet står väl ellipt* 
för äldre 8tåd-hr068 Qfr Gotl. stodrtiSS *märr' Rz 669 a). 2 ) 84- 
londa Np., Pg., Nyl., Sdm., Vm.; däremot *stommal Gd Fby Estl. 
Ra. 



394 

stoppa stöp sv. vb. tr. 1. — kan du tnt stop söka dm sialv, 

gambal fliku r&y! — h& stopar Det är nog. — Syn. i 

sist anf. bet. *spisa, *staka. Se *toppa v. II (st i 

pipan). 
♦stoppel stopal n. 
*stoppla l ) stöpal st. vb. intr. 1 [6kuF[ Ramla. — du^ka f nt 

stopal okul \pvi tro&gan*. 
♦stopplug 2 ) stöplu adj. Ovig; fallfärdig. — mamsiéu vql^ 

§toplu to hu vql gqmbal. 
stoppnål stöpnål pl. -nolar i 
stor står komp. stér superi, stfet adj. 
storaktig, -ng stéråktu 1. -* adj. Någorlunda stor. 
♦storas 3 ) störas sv. vb. dep. 1 Yfvas. — a§t har hade na t> 

storas jpw. 
storbrakare stgrbråkar m. Storfjärtare, okv. 
storfinger stérfiggn n. del (ut pL) Långfingret 
storfurste stérfugt 1. ~fust pL -ar m. 
storfolk störfalk 1. -folk ut pl., n. 
storfrämmande stårfrhmand ut pl., n. 
storgap st^rgåp ut pL, n. Uppkäftig person, okv. — hqfå^ 

trym, stor gap* teer! 
storhufvud sfårhhvu 1. -A$vu (Gr. § 14, 2 p a) ut pl., n. 

Okv. 
♦storken 4 ) starkt adj. (eg. p. p.) Storknad. 
storkna står]c% sv. vb.. intr. 1 : 1) Kväfvas. 2) Dö en snöplig 

död 5 ). — ha va skada po ha§tn, som sku stqrh} i dvtéu 



x ) No. Stopla v. 'stode an, farale'. 2 ) Jfr isl. stopall a. 
'sbaking, reeling, rocking' Clby-Vigf. (dar ordet h fen föres till vb. 
Stupa; men jfr äfven hav. stappla!) 3 ) Öb., Nvl.,; allm. i Sv. 
enl. Bz 682 b. 4 ) Bg. p. p. af ett st. vb. *sterkia, återfinnes or- 
det i Öb., Na., Vätö, Sörb., Norge. 5 ) Senare bet. allm. i Fld; 
isl. storkna 'stelna'. 



395 

*storkäft[ig] *-ug stårlåkftu adj. Uppkäftig. [Ordet är allm. 

i Finnland]. 
storlek storfolk ut pl., m. — now va he ha sama, sqg ja q 

stot-ladé* hans. 
storlåt[ig] *-ug sfårlbtu adj. 
storm stårm pl. -ar m. — Jfr is- o. lOfrifvare. 
storma stårm sv. vb. imp. 1. 

storm[ig] *-ug stårmu adj. — Ka cdtjh so starmutjmr vejiaba. 
storsegel ståpgal n. 

stor-*skruf stéfkrikw pl. obr., m. Hög brudkrona. 
storskryt are stfakrgtar m. 

storslef forek. i tis. ta ma stoXlawa Taga for sig duktigt 
storstuga stgtfipgu, f. Sal. 
stor-[tåJ *-tån stortån* f. def. (ut pl.). 
stor-ände stårknda ut pl, m. 
stor-[*ätug] *) *-itug stårjitu adj. Glupsk. — hé va nrp m 

stgrjttua htm, hur ark ta, fqd a? 
straff strdf n. 
straffa strdf sv. vb. tr. 1. — nqxoa ja strafa fy> sxpndra 

min, som Äöjr w £wfca s\wkdom. 
stram [m] a str£m sv. vb. intr. 1. — fapksuna stramar om *»*• 

— Syn. *snäfva, *speta. 
strand strdnd pl. strandar f. 
strand-*lid strdncttld pl. -ar f. Strandbädd. 
8trand-*skitel 2 ) strdnsislM pl. -sUitdar m. Drillsnäppa, tota- 

nus hypoleucus. 
strand-*skjora 3 ) strdnstébru f. Strandskata, haematopus ostra- 

legus. — Jfr fors-*skjora. 



l ) No. Storeten idro, jfr Nyl. ahtugar "ätande bvad som 

bnlst'. 2 ) Ordet förefaller att vara (på folketym. väg åstadkommen) 

perad. af strand-*strickd (Vö. BF. Nyl. Åld Norrl. Rz 684 b) 
idm. 3 ) Kim., ÖNyl., SM-e. 



396 

[strax] *straxt *) strdjpt adv. 

streck strék n. — v* w $&a ri&t po l$dud#ra a£ stråk fip var 

bftlu. 
streta stråt osv. vb. 1:1) intr. = hsv. 2) tr. Uppstryka håret 2 ). 

hude gar ma streta hon. — Syn- (i bet 1) spärra, 

p&rrätö fi. (streta emot). 
strid strid pl. -ar m. 

strida strid prei stréjd sup. strid* vb. intr. 
strim[m]a strlmu i 

strim[mig] *-ng strimu adj. * 

stripa stripu l 
strip[ig] *-ug stripu actf. 
*strippla 3 ) stripal sv. vb. tr. o. intr. 1 Stänka. 
♦stritta 4 ) strit sv. vb. intr. 1 Stänka, skvätta. — vatni stnta 

bara om egu som ja fi vada wt t oga at mtpsu mm* 
*strock-bäak 5 ) ströybkgJe pl. -ar m. Stor fast hyfvel hvar- 

med kimmar jämnhyf las. 
[stropp] *stroffa 6 ) ströfu f. 
strumpa strimpu f. — Syn. *soeka. 
strump[e]band stråmpbånd n. 
strumpfot — se *täling. 
strnmpstieka — ers. af *sticksticka. 
strumpstickning — ers. af sticksöm, 
strunt strunt .pl. -ar m. Årsskott på tall 1. gran. 



*) Allm. i St. o Fld. Se t. ex. Sv. A k ad. Ordl. 6 8. v. 2 ) 
Jfr no. streita ▼. 'straume, atwekke'. 3 ^ NVa., Na*, K si., Sm., 
Ög. idm (Rz 686 a), Kkr *stripplogt (<e) adj. ntp. 'otströdt' — a6. 
fr&n Ög. Sm. flll. strepa 'utströ tunt 1 , i Sk. HI1. 'mjölka' (Rz l. c). 
4 ) Öb., Hvbfj., BP., Nyi., 8veald o. Gotl. (Rz), SM-o stritta o. 
strinta Nu. O. *strittsa; alla < st. v. *strinta *strant < st. v. 
'strma *strein (Ra 686 b, Vll Nyl. Bt. p. 40 s. ▼.). 5 ) Öb. 
idm; jfr Vb. stråk Inga *strock 'laggrand' (Re 686 a), Sdm. stråk- 
botten (ibd.). 8 ) NVa.; Vä. (m.). 



397 

strupe strfäa m. — Gr. § 27, 3 0. 

strut strM pl. -ar m. 

♦strutta 1 ) strikt sv. vb. intr. 1 Studsa, t ex. hol^a^§trutar 

frön jola. 
stryk strtåk ut pl., g.? forek. blott i uttr. lova 1. (kava L fo 

strwk. 
stryka strtäk pret. stråuth sup. 8<rw&* vb. tr. Gr. § 24, 3. 

— strittc m& Dö. — Se streta bet 2. 
strypa — ers. af *strflda. 
strå strö, def. *<r&, pL strödar n. — Gr. § 227. 
*stråk ingår i sms. lagg-*stråk, qv. v. 
♦stråka 2 ) ströka sv. vb. intr. 1 [td 1. om nan] Slå. 
[stråke] *stråka sträku f. 
stråla strål sv. vb. intr. 1. 
stråle stråla m. 
*strång *) strdgg adj. Sträng. — du^$ka va strong mQt a 

so a lydar. 
♦strångera 4 ) strånd&er sv. vb. intr. 1 [ma nqn] Forfara strängt 

med ngn. 
sträcka s. str&ku f. 

sträcka v. I stråk sv. vb. tr. & intr. 2 = hsv. 
sträcka v. II str&ka [up] sa sv. vb. rflx. 1 Sträcka upp sig 

[se Sundén s. v.!], utpynta sig. — vt ha du so straka 

up da t kvafå, wwy, vantaj^u na fnjararj,* nota? 
[sträf] *sträfvig 5 ) strkn adj. 
sträfva str&va sv. vb. intr. 1 [vm&(\ Streta. 



J ) Svea- o. Götald strutta 'hoppa, guppa' o. 8. v., jfr Bs. 
Vb. *8tutta 'studsa' (Re 686 b, 690 b). 2 ) Aflj. till fo. striuka 
hsv. stryka. Jfr Pryksd. Gav. *str&k n. 'slag, bugg* Ingå Sj. *stråke 
in. 'piska'. 3 ) isl. strangr &▼. stranger a.; Öb„ Br., Fby, Nyl. t 
Estl., Nk., Götald (Ez 684 b). 4 ) Öb., Nyl., Gotl. 5 ) Pyttis. 



398 

sträng s. strågg pl. -ar m. 

sträng a. — ers. af *stréng. 

str8 stré sv. vb. tr. 3. 

♦ströda *) stréypd sv. vb. tr. 2 Strypa. — hu strbypd bom sot 

* sagghaimi ma strumpband*. 
ström strém pl. -ar m. — Ka sö hqla strqm hyenan ovafip 

fos%. Jfr *ida s. 

strömma stréjm sv. vb. intr. & imp. 2. — Jfr *ida v. 

strömming strémg pl. -ar m. Gr. § 200 Cl/*. 

stubb stub pl. -ar m. 1) Stubbe. 2) spec. Underlaget hvarpå 

väderkvarnen hvilar. 3) fut pl.] Liestubb. 4) Ett slags 

underkjol. 
stubbe stuba m. — Syn. *knackel, *knubbel, *kubbel. 
student student pl. -ar m. 
studsa — ers. af *strutta. 
stufva stihw sv. vb. tr. o. intr. 1 Skuffa, skjuta. — stmu- tmot 

nu! — stiuw m ro}pp i lowa. 
stuga sttygu 2 ) f. Gr. § 25, 3 (t. — a„§ka mt tala ^ stipgu 

so ha he§ * fa§tu Ordspr. — Jfr *kéte. 
stugudörr stipgudhr (pl. sälls.) f. — hu stqr jambte * stipgu- 

d#ra o gapar. 
stugugolf sttygugålv ut. pl, n. — afåfc ful * halm* po stxpgu- 

galvi to di dansa. 
stugu-*kåter sttygukötar n. Kyffe, hybble. 
stugutak stfygutqk pl. obr., n. — ha vaksar gros* po stxpgu- 

tqisu 
*stula 3 ) stihl sv. vb. intr. 1 Gå famlande 1. vacklande. — ha 

stmla okul * aip fqtra sm* 

J ) GK. likaså; NK. strég Po. Px sfrév idm. [d > g > w] 
Ha. ströja (Ra 687 b), alla < *str0yda, afljud till *striöda, Nyl. 
*stryna<C*strydna idm (Vll N. E. p. 40). 2 ) NVa. likaså, Nyl. 
(Ingå & Py.) Bstl. *styfva f. 3 ) Öb., Vb. (tr.), Åm., Vä., Br., 
Na., Nyl. 



399 

stulet-gods stuhgös. ut pl., n. Tjufgods. 

stnlta stidt 1. stidt sv. vb. intr. 1. — Syn. *jåka, *jåla II, 

*kifsa, *klynka, *pjunka, *runta, *tulsa II. 
stum — ers. af *dnm IL 

♦stumla 1 ) stömbal sv. vb. intr. 1 Ragla, vackla^ ramla. 
stump stump pl. -ar m. 
stund stönd pl. -ar f. — Jfr signestund, 
stunda stånd sv. vb. imp. 1. — ha stundar kära hid an % 

da. [Nytt ord].— Syn. *tegas. 
stundom stöndom adv. 

stupa v. styp sv. vb. intr. 1. — Gr. § 27, 3 §. 
stup[a] p.? styp ingår i sms. hufvud- o. näs(e)-stup[a]. 
stursk stu§k 1. stu§k adj. — Syn. storkäftig, *uppglapug. 

— Jfr *brussla v. 
stybb stijpb ut pl., n. 

stycka I (= hsv.) ers. af *beta, smula m. fl. 
♦stycka II strpk sv. vb. intr. o. tr. 1 Insätta nya stycken 1. 

bitar. — stövla val brq ba ja faj>iQ hdar^t}pka i ton- 
stycke st$)k n. — st\pk o Ympsu Bindmössa. 
styf styv adj. 
styfver styvar pl. styvrar m. Slant — mt m styvar harjja 

pojma. 
stygg stfpg adj. 1) Ful. — hu ha stipg blwi,hitda fhkii, san 

ja sist sog anar. 2) Elak, dålig. — fxp va luftar jm^ 

§ode stxpkt? — Jfr elak. 
styggas stipgis, sällan sfrpdéts, pret o. sup. -*st vb. dep. Le- 
das vid ngt. — ja stipgts ver hade sypash. 
*styggsblomma? stipksbliimu f. Blåklint, centaurea cyanus. — 

1. stycksblomma d. v. s. åkerblomma (jfr åker-stycke)? 

*) isL stnmra idm; *stumla öb. Hs. VNyl. SM-e, *stumra 
Sk.; «flj. *stamra Vg.; +stamla Nb. Np. Gotl. (Rz 674 a). — eog. 
to stumble. 



40CL 

stylta s. stylta 1. stytyu i 

♦stylta l ) v. stiplt 1. styU sv. vb. intr. 1 Gå ostadigt 

styng stygga (m.) pL def. Sjukd. — ja ha^o stygga ^ 

sida. 
styra stfjr sv. vb. tr. 2. — Åfven intr. i uttr. (t ex.) va « 

ha som du styr o stålar? 
styrbord i uttr. h^styrb^^. 

styrka styr[åu ut pL, f. — Jfr Rqv. Sv. Spr. L. II 46, 320 f. 
styrman styrmän L -mat} pL -mkn(&r) m. — v a& a styrmamjpo 

skmtu? 
styrår[a] styrår pl. -drar i 
stå st^ pret stgw sup. sti\j% vb. intr. — mt om du stQW po 

hftvu som du stqr po fetra! tis. 
*ståd *) stöd n. Stod. 
♦ståda 3 ) s. studu f. Gårdsärfva. 
♦ståda*) v. stöda sv. vb. tr. 1 Stödja. 
*ståk stek ut pL, n. Stök. 
♦staka 5 ) stöka sv. vb. intr. 1 Stöka. — va stöka jlu up so 

stål stål ut. pl., n. 

stålbakad ståXbäka adj. 

stilpenna stålpknu f. 1) = bsv. 2) Frack, skämts 6 ). 

ståltråd stéHrdd pl. -ar m. 

stånd forek. i uttr. va stönd U nä Vara i stånd till ngt 

stånden ingår i sms. *stake-stånden, qv. v. 

ståndare stdndar m. = spisståndare, qv. v. 

ståndkrage stondkråga m. 



*) Jfr bsv. stldta t. 2 ) bl. Stoö far. Stop stup f. Åter- 
finnes (dels med dels med å) i Öb., Vb- Dl., Pg., Fby, VNjl.. 
Gsr. (stå < Stod). 3 ) NVa. *) isl. Stöda Öb., Vb., Åm., Fby, 
VNjU Wp., Gsv. (*& < Stöda). 5 ) Öb., VNjl., Ormsö, Sk., DU. 
(Rz 692 a); No. staka 'larma, bullra'. 6 ) Bet. 2 äfven i Fby o. Nyl. 



401 

stilig stdgg pl. stéggar f. 

stingas stdggts pret o. sup. -tst vb. dep. — huda oksq staggts, 

gq a$t tid! 
stinka stdgb sy. vb. intr. 1 = stdghs pret. o. sup. -ist vb. 

dep. 
stit — ers. af stat. 

*ståta *) stöta sv. vb. intr. 1 Stamma på målet 
ståtlig st4th adj. 
stäcka ståk sv. vb. tr. 2 [qv na]. — nqw ska ja stak qv 

häda fayppasi o frx)as\ snqrt- 
*stäckug 2 ) stéiku adj. Kort. 
städ stad n. 

städa stécla sv. vb. tr. 1. 
stadbit 3 ) st&dJnt pl. -ar m. En järnstamp anv. vid glödhett 

järns bearbetande. 
*städja*) st&d* pret o. sup. stk& vb. 1) tr. Ställa, bringa att 

stanna. — ja städar mcera jc&r. 2) intr. Åistanna. — 

wifji stad öv tt vaks som ha rama so qhqri. 
*städlig sttäb adj. Städad, snygg. — ha kan mt va altfy 

staäht po stålar Jt<zr a kombar m. 
städsel sté&l ut pL, m. 
städsla stisil sv. vb. tr. 1. 
stäf stav pl. -ar m. 
stäfva s. — ers. af *skjnla. 



x ) Norrl., Dl., Gd (Rz 694 b), BP., Nyl., Norge. Afljud till 
got. stautan fn. stauta steyta hsv. stöta. *) öb., Nb., Åm., Dl , 

8dm., Vm., Nk., Fry k ed., Ög., Bhl.; isl. stpkkåttr — dock förelig- 
ger omljod icke i detta ord, allraminst inom eå stora områden [lik- 
Täl Bakeri. i Sörb. ståkket idm], utan torde vok. ha öfvergått från 
starka komp. af sfackig, hvarutom jfr vb. S täcka. 8 ) Maetasaari 
likaså. 4 ) isl. stedia idm, Hs. o Gotl. (Rz 689 a). Samma \f~ i 
Hvbfj. Steg 'bringa att Btanna' Rg. stig* sa 'hajda sig' <C *ste6ga. 

26 



402 

stäfva v. stava sv. vb. intr. 1 [ov] Ställa sin färd någonstädes- 

hän. — ha mara^fava o U svcery* ma botn san. 
ställa stål sv. vb. tr. 2. — stil f§gt o spela san Ordspr. 
ställe stål n. — al stålar adv. Allestädes. — nit na stålar 1. 

[sälls.] tgg stålar adv. Ingenstädes. — fnagg stålar adv. 

Mångenstädes. — sombh stålar adv. Somligstädes. — po 

stålar adv. Ställvis. 
ställning stålmgg pl. -ar f. 
stäm — ers. af seipi fi. 
stämbord st&mböl n. I nedre änden af kvarnrännan befintlig 

lucka, hvarigenom vattnet slappes på stenarne. 
stämjärn st&mj&ti n. 
stämma s. stému f. (i alla bet). 
stämma v. stém sv. vb. tr. o. intr. 2 (i alla bet). — ha stämd 

ma U hndät fhr a&t — w tragg stam ov 1. iip vatm > 

oga so w fa^Xlo hti}pjt. 
stämning st&mmgg pL -ar f. 

*stämpel l ) I ståmpal pl. st&mplar m. Stamp, stöt (redskap). 
stämpel II stimpal 1. ståmpil n. = hsv. — satt stamph upö 

nxp! 
ständigt ståndit adv. — Jfr *alltidliga, för *jämnan, *jäm- 

ligt. 
stänga st&gg sv. vb. tr. 2. 
stängsel st&gsal L -rf n. [Sälls:]. 
stänk stågk ut. pL, n. — ast ramar a hafåar, Ka mt ana 

som stagk. 
stänka st&gk sv. vb. tr. o. intr. 2. — Syn. *plattra, *plittra, 

*8kvatta, *skvipa, sprätta II, *strippla, *stritta. 



*) NVa. Estl. idm, Ro. 'staf, Sk. 'stolpe'; fno. stenipd g.? 
'mortelstöt'. Fbitzn. K Jfr hsv. stamp m. 



403 

♦stärfva l ) stérv sv. vb. intr. 1 Dö en snöplig död; an v. ish. 

om kreatur. 
stärka I stérk sv. vb. tr. 2 Styrka. — ä'ä so staerkand ti 

serna » saltvatm. 
♦stärka») II stérk sv. vb. tr. 2: 1) Strypa. 2) Afdagatagai 

allmh. — vanji starkt oksy, i dSalu. 
stärkelse stérkds ut pL, f. 
♦starta 3 ) stértu ut pL, f. Tunghäfta hos barn. 
stöd stéd n. — Syn. ♦stad. Jfr ♦skörda s. 
stödja I stfpäb pret o. sup. shpd 1. stéd vb. tr. — Syn. *städa. 

Jfr ♦skörda v. 
♦stödja*) II stijpdi pret o. sup. sbpdia 1. sftpdija vb. tr. 

Ljustra. — ha pa stxpdi fiska ma hgstn&tra bakom 

brwdbypja. 
stfffla stéval sv. vb. intr. 1 [ov L upö 1. po] 
stöfvel stéval pl. stövlar m. 
stöka stmk sv. vb. intr. 1. — Syn. ♦staka (af^jud?), ♦bo- 

däja, ♦bussja, ♦koltra, employer fr. 
stök[ig] ♦-ug sUwku adj. — Ex. under ♦bökug. 
stöld stéli pl. -ar, f. 
gtöp ätéyyp ut. pl., n. 
stöpa stéypp sv. vb. tr. 2. — ja va i smichju o styypft ktu- 

lur. 
stör I — ers. af stake, ♦stafver, ♦stafvel, troda. 
stör II — ers. af ♦störja s. II. 



x ) Öb., Norrl., (Rz 670 a), Kkr, Fby, Nyl. Jfr ty. sterbm 
'dö'. 2 ) öb., EP., Nyl., Estl., Ro. — jfr ftv. starkna bl. storkna 

stelna. Eg. 'bringa till stelhet', fn. +sterkta 'stelna, styfna'. Jfr 
Vll Nyl. Et. s. v. 8 ) Jfr Hsk. ha OV stariot) läspa'. Af samma 
nrepr. som foreg.: *stärkta jfr starkna storkna, Fryksd. *stortna 

'stelna'. Altsä eg. ellipt. för tung-*stärkta 'tungstelhet 1. -kramp 1 . 
4 ) isl. Stydia 'sticka'; Öb., Hvbfj., Kkr, EF., Rg. <fc W., Ru., äfven 
spridt i Sverige: Rz 690 a (Svea- o. Götald). 



404 

störa stér sv. vb. tr. 2. 

♦stflrja 1 ) s. I stpr$i 1. stfynju f. Liflig, orolig flicka. 
*st5rja 2 ) 8. II stfyriu 1. stfrnju f. Stor, acipenser sturio. 
*störja 3 ) v. sttyn, pret o. sup. stfyryi L stijpnja vb. intr. 

Väsnas, stoja = sbpryts pret o. sup. -%st vb. dep. 
*st5rje-brack stjpnbråb ut pL, m. f. Vildbasare, okv. 
♦stfirjug 4 ) stipr$u L sttjpnju adj. Bullersam. 
*störaas 5 ) st^prtms pret o. sup. -*st vb. dep. Väsnas, bullra. 

— poypka shprmts so. 
stört adv. forek. i uttr. stort ombypht Alldeles omöjligt 
stöt stiipt pl. -ar m. 1) Handlingen och värkan af att stöta. 

2) Stötel. — Syn. (i bet 1) *du»t; *skvätt. 
stöta stéypt sv. vb. tr. o. intr. 2. — Syn. *bockla, *buffla. 

Jfr *skägga II 1 (stöta emot, intr.). 
stötel s%>fef pL -rfar m. Stamp, stöt — Syn. *stimpel I, 

stöt. 
stfttta s. stfrfu f. — Jfr *skorda s. 
stötta v. styt sv. vb. tr. 1. — Jfr *skorda v. 
*st5tting 6 ) stijphgg pl. -ar m. Den bakre bland tvänne (un- 
der samma stock lagda) stocksläpningskälkar. 
♦subba 7 ) stib sv. vb. tr. 1 Orena, nedsöla. — sko ny, du ha 

siiha ne^féQrlu dm! 
*subbug 8 ) sujm adj. Oren, smutsig. — ja^&ku hd&, man ja 

a so subu om h&ndra som ja ha v*r* o skoda at iutu 



x ) Öb.; ingår ock i Nyl. *störjebagg 'själfsvåldig, ostyrig gosse'; 
jfr isl. styrr gen. styriar m. 'strid'. *) isl. fsv. styria t Kkr, 
VNyl., Bstl., Bo., Hs., Uppl., Bil., 8k. (Ra 691 b). *) Lmo, Vö., 
Fby, Nyl., Norge; ags. styrian 'to stw. 4 ) Lmo, Norge. 5 ) isl. 
styrma 'storma 1 (äfren 'st. fram') ags. styrman 'to be stormy, to råge'. 
«) Öb., Hvbfj., Hsk., Fby, Nyl., Estl., Norrl. (Ra 678 b) t Fryksd.; 
No. stytting m. — afl. från fn. stlittr a. 'kort'. 7 ) Öb., Fby, 
VNyl., Åra., Hs., Sm., Vg. (Rs 696 a, hvarest äf?en aflj. sabba 
idm); nyisl. SHÖb n. 'slnttiahness' no. Subba v. intr. 'arbeide i vrode 
og fagtighed'. 8 ) Öb., Fby, VNyl. Jfr R» 696 a. 



405 

sucka suk sv. vb. intr. 1. Ers. vanl. af *snoppa. 

*sud *) städ pL -ar f. Båtreling. — boty lo ha#a Ud% ma qru 

swda * vatm. 
*gudband 2 ) siUdbånd n. List 1. beslag på öfre båtbordens inre 

sida. 
sudd 8&4 pL -ar m. 1) = hsv. 2) Dinapp. 
sudda såg sv. vb. tr. o. intr. 1. — ha sudar o gar Går slä- 
pigt och ovårdadt 
sudd[ig] *-ug su$u adj. 
*8Udem 3 ) sud* adj. Ljum. — kap a md> ray. 
*sudik? forek. i uttr. tan sudbk m. def. Hin onde. — ha va 

mp tan sudhk o, om mt jajgjca koma tid fs&L 
suga siUw sv. vb. tr. o. intr. 1. Gr. § 141, 2. — jaasmwand 

Jag är hungrig. — Syn. *sappa, solkutella fL 
sugga sugu f. — [Förstå sig på ngt] mt mattorn sugu po 

s{W8ié<eriu 1. po vadarkvaqa tis. — Syn. gylta. 
sula s. sulu f. 

sula v. söla 1. sula sv. vb. tr. 1. 
*8umla 4 ) såmbal sv. vb. tr. 1 Hop- l bortblanda; tu^katnt 

sumbal bart 1. *hop a! 
♦sumlig 5 ) såmbh adj. Försumlig. 
suuna s. sumu f. Penningesumma. 

sfrnu ut pL, t i uttr. ta L ha o. s. v. * [= ett] 
arbaht po symu Taga o. 8. v. ett arbete på 
entreprenad 1. ackord. 
*gumma «) v. stäm sv. vb. tr. 1 Försumma. — smm^sa sv. vb. 

rflx. 1 Uppehålla sig, dröja. — sium da mt fy> os mp, 

ana ga du bara! 



*) Öb., EF., Nyl., Estl., Gotl., Norrld och Sveald (Rz 696 a); 
UL 8UO f. 'aammenfoining af bord 1 . 8 ) Na., Fby, Nyl., Estl., Vb., 
Åm. 8 ) Eg. p. p. is1. SOÖenn 'kokad'; Vö. 'ljum*, Sm. ntr. 'kval- 
migt' (Ra 569 b), Pg. 'våt', Nyl. 'lös (om jord), fuktig'; No, sod- 
den 'ljum' men soden (o') 'uppkokad'. 4 ) isl. SUmbla idm; afren 
Vb., Ha., Vg. (Bz 698 b). 5 ) Nyl., Ög., Åm. 6 ) Nyl., Estl., Rn. 



406 

*suraraelse l ) stämak ut. pL t £ 

sump I sump pL -ar m. Kärr. 

sump II (bottensats) ers. af *gröm, poro fl 1. sakka fi. 

8ump[ig] *-ug sumpu adj. — hmije stor and&a a so sumpu. 

som ti a so log mot st^qn ttl (1. te). 
sund sund n. 

sunuan s. sunan ut pL m. — ha Uosa^unan >dq. 
snnnan p. sunan adv. Sunnanifrån. 
sunnanväder sunanvkdar ut pl., n. 
[sup] *syp syp pl. -ar m. — ml du ha da m syp so say mt 

nay! 
[supa] *8ypa 2 ) s#p pret söTf2> sup. stip% vb. tr. o. intr. — 

ha va n\p % sypas, van ska a Xliut! 
[supan] -mat *sypan- sypamåt ut pl., m. 
[supare] *sypare sypar m. 

sup[ig] *-ug 1. *supen sypu 1. säp* adj. Full, drucken. 
supig-*surra supisuru £ Supig kvinnsperson, okv. 
supig-*trall sf(ptrål pL -ar m. Suput, okv. 
supig-tut supittht pl. -ar m. Suput, okv. 
*sur 3 ) s. I stUr ut pl., m. Syra. 
*8ur 4 ) s. II sijir ut. pl., m. Mål 1. rastställe i bållspel. Den 

deltagare i spelet, som springande hunnit dit, spottar 

och säger: tfo, fri, o man stor! 
sur a. siar adj. 1) = hsv. 2) Surmulen. 
*suras 5 ) stäras sv. vb. dep. 1 Hänga läpp, vara surmulen. — 

va sitar a tar o sturas ma bburtggu sin! — himu smras 

då hon ej vill värpa. — Syn. *myttas. 



*) Nyl. — Dessa bildningar äro yngre än de hsv. orden och 
bildade af dem. 2 ) Hsk.; Nb. silip (Lule) Sk. syppa syba (Bz 
699 b); fii. *siupa. 8 ) Jfr Sk. suren m. def. 'sordeg* (Ra 700 a), 
No. sura f. Rnmex. *) Nyl. *syre n. idm. 5 ) Nyl.; Ez 700 a (tro!, 
allm.). 



407 

*surfvel survhl ut pL, m. Surv, massa, mängd ; t ex. ja sdfå 

heda surmin ot a far halv a&t. 
surna sihti sv. vb. intr. 1. — sth mt so l&gg hde, du swriar 

bar[. 
*surra v. sur sv. vb. intr. 1. 
*surra s. suru l troL »Surrande" L bullrande varelse; ingår i 

sms. supig-*surra. 
susa — ers. af *©m[m]a, *sjåsa. 
*sussa I sä& sv. vb. tr. 1 Tussa, hetsa (hund 1. katt). 
♦sussa 1 ) II sus. sv. vb. intr. 1 Slumra (i bspr.). 
*sutta 2 ) I söta sv. vb. descr. 1 i uttr. sotar o gar Går och 

drar fötterna efter sig. 
*sutta 3 ) II sota sv. vb. intr. 1 [til L om ngn] Slå. 
*suttla 4 ) sötal sv. vb. intr. 1 Tala otydligt 
*suttra 5 ) 1. *sottra söter sv. vb. intr. 1 Tala otydligt — huka 

sku her va du sotrar * fiplu. 
*suttrng 6 ) 1. *sottrug sötru adj. Grötig, otydlig och tjock 

(om röst). 
svafvel sv&val ut pl., n. 
svag svag adj. 

svagdricka svidrika ut pl., n. 
svaghet svaghet ut. pl., f. — ha a svqgha^ta to a hgar > smd&e> 

o mt ark stig up. 
sval sval adj. 
svala s. sv&lu 1. svålu 7 ) f. 



*) Norrl. (tr.), Sveald intr. (Rz 701 a). Bildadt af *hl8Sa ft 
qv. v.; jfr dock mlty. SUSSen 'vyssja'. 2 ) *SUtta 8m. Vg. 'springa 
(Rz 701 a), Fryksd. Tara med fart'. *) Ko. Fby. idm, VNyl. 'slunga'' 
Svea- o. Götald 'kasta 1 1. 'skaka' (Rz 701 a). *) Fby., Ten., Ro/ 
8m. (Bz 701 a), *) Öb., Åld (o), Fby (o & u), Nyl. (o), Sm.» 
Fryksd., Sorb.; Rn. Slutar 'hviska'. *) Öb. allm. (o). 7 ) Uppgif- 
ret med omljnd från Vö. (&), Np. (0), Kkr, EF., VNyl. (a a), 
Norrl. (Rz 556 b: å ä). 



408 

*svalas l ) v. svalas sv. vb. dep. I Svalna. — hatt vatn* ha 

svalast L svalast ov. 
svale svala m. — ja d&tar bxpg m nyjm trapti U svala, 

po\pka ha sparka sandar ana to d* Jia hiva tut varadar 

frow^fliku » loftt. 
8 valla sval sv. vb. intr. 1. 
svall-is svdlls pl. obr., m. 
svallvatten svdlvåty ut pl^ n. Flödvatten. 
sval(u)-bo svélu- L svålu-bbw n. 
svamp svamp pL -ar m. — Jfr *ticka. 
svang forek. i uttr. t^svdgg. 
svans svans. pl. -ar m. 
svansa svans sv. vb. intr. 1 Gå bakom 1. i närheten af ngn. 

— m svansar okngg ma jxpsom folar, hqjyp bon, man 

ja^sJca ful ka/a bart er. 
svansrem — se rampgjord. 
svans-skruf svdnskrihw pl. obr., m. 
svar svar n. 
svara svära sv. vb. tr. o. intr. 1. — ha svara ma 1. ha svara 

ha ot ma. 
svarf-[stol] *-stole svårvstöla m. 
svarfva svarv sv. vb. tr. 1. 
svarfvare svarvar m. 
svart svårt adj. — a tu svarthö a bré vit Ordst (anv. t ex. 

om en ful men förmögen flicka som har friare). 
svartna svdrtft sv. vb. intr. 1. — ha svartnar ma. fxp egu Jag 

svindlar. 
svartskostöfvel 2 ) svdgkusihvol 1. svåsku-st. pL -stövlar m. 

LäderstSfvel med sula; möts. pj&xa, pjäxstöfveL 



*) Np., Nyl., Dl. a ) Kr. Or. idm.; Vb. Åm. svartsko m. 
(Rz 592 b & 702 b, Sidbkbladh). 



401) 

♦svartsliggas ! ) svårtjuqas sv. vb. dep. 1 (vanl. imp.). — lia 
svärtjugas säges om eld som brinner trögt 

sved svhd, pl. -ar m. 

sveda s. — ers. af ♦br&nna s. 

sveda v. I svéad sv. vb. tr. 2 = bsv. — svaid mt alt som 
lucU a Ordst 

♦sveda 2 ) v. II svida sv. vb. intr. o. imp. 1 Svida. 

♦sveda v, III svéxd sv. vb. intr. 2 [td L om nqn] Slå. 

svedja svidi pret o. sup. svid^a 1. svidija vb. tr. 

svedjeland sviddånd n. — Syn. brännland. 

♦svege 8 ) svaga m. 1) Vidjeband, ish. sädant afsedt till att 
bära hö med. 2) gar ma r$va > svaga tis. Går framåt- 
lutad. (Jfr isl. svig n. 'curve, circuit'). 

svegna — ers. af ♦råna. 

svensk sv&nsk adj. 1. pl. -ar m. — a tft sv&nsk du Är du 
klok, du? 

svenska sv&n&ku f. 1) Svensk kvinna. 2) sv&nsku 1. sv&nsk 
ut pl., f. Svenskt språk. — now talar ja svansk 1. po 
svan&ku so du kund her ma. 

svepa v. svérp sv. vb. tr. o. intr. 1:1) = hsv. 2) [til 1. om 
nan] Slå ngn. 3) Ge kor mjöl inveckladt i hö 4 ). — 
ja^ska sv&ip ot kntura i kvafå an. 

♦svepa 5 ) s. svfapu f. Foderbåll bestående af hö veckladt om- 
kring mjöl. 

♦svep-korg svhpkkrg pl. -ar m. Korg hvari kofoder (♦svepa) 
förvaras. 



l ) Jfr GK. Nyl. Uppl. svartsugga f. Ved som har svårt att 
brinna. *) Vore fn. *svida, kvant. aflj. till svida; fht. SWedan 
'oremare. 3 ) isl. svige m. Allm. i Sverige enl. Bi 704 b; Öb , 
Hvbfj., Kkr, Nagn. *) Senare bet. i öb., Hsk., ÖNyl., Götald (Rz 
703 a); isl. sveipa v. bl. a. 'om- 1. inveckla. 5 ) Ög. Sm. idm 
(Ra 703 b). 



410 

Sverige svcérip L svéri ortn. (neutrum?) 

svett svéit ut pL, m. 

svettas sv&itas sv. vb. dep. 1. 

svetthål *) svéuthal n. Svettpor. 

svett[ig] *-ug sv&itti adj. 

svicka svika f. 

svida svid pret svfad sup. svid* vb. intr. — Syn. *sveda v. II. 

svika svffc pret svi\k sup. $itf&* vb. tr. o. intr. 

svikta svikt sv. vb. intr. 1. — bjärta sviktar tinda starmi. 

— traskata svikta undi so ja nokast (til) a. 
svim[m]a svim sv. vb. intr. 1 [abs. & svim öv]. — Syn. 

dåna IL 
*svimme 2 ) sv&ma ut. pL, m. Anfall af t. ex. sjukdom, vrede 

1. galenskap. — tu har m svama o frosa, ha a vist o 

sant. 
*svimskof svimskbv n. Anfall af svimning. — Syn. dån-*dim- 

pel. 
svin svin n. — al svin a svart i mftrkri Ordspr. 
svinborst svlmbhgt 1. -bitst ut pL, f. 
svindla — ers. af svartna, *tvilla, *vingla (för ögonen). 
8vm-[ho] *-hoe svlnhöwa m. 
svinna svin pret svan sup. svimi vb. intr. 
*svinsng 3 ) svinsu adj. Svinaktig. — di & so svinsu i tyja. 
♦sviska 4 ) svisk sv. vb. tr. 1. intr. 1 Slå [till] ngn. — ja^ska 

svisk da ver gra L om da 1. til da. 
svit svit ut pL, m. Skara. — Jia va rn stora svit finar ver 

hcerfos soji ^ gar. 



l ) 1)1. 2 ) Likaså i Teerijäm; bet. »ånga 1. dyl. i Px, Ko., 
Na. o. Ny].; aflj. svärm No. m. 'ånga, imma'. Altså eg. q?s. 'känna 
en fläkt af ngt', isl. sveimr m. 'bnstle. Jfr no. sveim m. 'en på- 
kommende 8ygdom\ *) Jft no. SVinsleg a. idm. 4 ) < *SVtdka (?), 
aflj. till *SVeda v. III idm. 



411 

svordom svötföm pl. -ar m. 

[svullen] *sullen *) stih adj. — bo beane. a so suh po gra- 

m$JcQ$ tarpan, a&t lavar a na hgg n\p mavr. 
svullnad — ers. af *sylme. Jfr *grissla. 
[svulten] *sulten 2 ) sidfo 1. sulfo adj. Hungrig. — ja a so 

stdti, ja vil ha mat! 
svåger svögar pl. svågrar ni. 
sval sval ut pl., m. 
♦svånge 3 ) svdgga ut pl., m. Veka lifvet, smalaste delen af 

bålen, ish. på en häst — ha a tQm % svagga. 
*svångfallen svdggfåh adj. Utmager, tom. 
svår svår adj. — hqrjiu (1. J\u) svarthö tug salti, svidar 

a so spöt! Ordst 
svårighet svånhht ut. pl., f. — mt a ha nan svonha.it ma, 

hbypp po hå gtäfc^t&r a fins so magjkarar. 
sväfva sv&v sv. vb. intr. 1, 
svägerska svkgagku 1. svågasku f. 

svälja svdh pret o. sup. svåfå 1. [sälls.] svdl<l vb. tr. o. intr. 
svälla sval pret sval sup. svuh vb. intr. 
svälta svalt pret svalt sup. swdtt vb. intr. o. tr. [-Xt- jte -It-]. 

— a^kotnt svalt kritura sin. 
sväng svkgg pl. -ar m. 
svänga svkgg sv. vb. tr. & intr. 2. 
♦svära 4 ) svéru ut. pl., f. Svårmor. 
svärd svéi n. 



*) isl. soUenn fsv. stdlin (p. p. af vb. svalla svalla) : öb., 
Norrld, Sveald. (Rz 707 a). *) isl. soltenn fsv. sultin (p. p. af 
SVelta SVcelta); Öb.; allm. i Sverige enl. Rz 709 b. 8 ) isl. svanar 
m. ljumske. Ordet förekommer bet. 'ljumske* i Vö. o. Px; 'veka 
lifvet i NVa., Hs., öNyl., Sörb.; 'inböjningen under fotbladet 
i Fby, VNyl., Kg., Ög., Nk. (Rz 707 b); 'smalaste stället på 
fotsulan' i Br. 4 ) got. svaihrö fsv. svära f.; Fby, Pojo, Götald 

(Rz 710 a). Upptages ss. 'föråldr.' i Sundéns ordbok. 



412 

svärdslilja svéfeliliu 1. -fihju f. 

svärfar svérfår ut. pl., m. 

svärja svén pret sv£r sup. svim vb. tr. o. intr. — ha a so 

sant at ja tryst(ar) svaen po ha tis. — Syn. bannas, 

*difla, djäflas. 
svärm svérm pL -ar m. 
svärmo[de]r 1. *-modra svérmör 1. -mbdru ut pl., f. — Syn. 

*svära s. 
♦svärs-folk *) svétfål£s* 1. -föXfa n. def. (ut pL) Svärföräl- 
drarna). 
*svärsgård svéggåq, m. def. (ut pL) Svärföraldrarnes hem. 
svärson své$£n 1. své§ön pL svépfpnar 1. svéponar m. 
svärta s. svckrtu f. 1) Svärta, smörja. 2) Fuligula fiisca. 3) 

Okv. for en mörklett mska. 
svärta v. svårt sv. vb. tr. 1. 
sy sy sv. vb. tr. 3. — sy- i smss. ers. af s8m-. — Ifr *hymja, 

nästa, *pickla, köra och harm (under kuroa fi.). 
*syda 2 ) sjd sv. vb. tr. o. intr. 2 Luta. Vanl. bqti} sydar. 

sydosa sv. vb. rflx. 2 „Kasta sig", hvila. — ja^§ka 
syd ma hh po sofu feit^o kombar ja sqn. — 
syd^da, hy, mt a ha mary* an Ordst 
sydlig sydl* adj. 
sydväst - ers. af västsnnnan. 
sydöst — ers. af östsunnan. 
syfta sxpft sv. vb. tr. 1 Slå vatten på (malt). — a^§ka sxpft 

makt} so Jia dogarjb nq. 
syl 80, pl. -ar m. — Syn. skonål. 



l ) Vö. likaså; *svärfolk Sdra. Fryksd. SMe Qotl. Estl. *) 
Öb., EP., Nyl., Estl. [? ty si(ö)„sa 'luta (sig)' kan föreställa Sldrc 
*sida 1. *St/dal Gotl., Ög., Sdm., Uppl., Vb.; jfr Vll Nyl. Et. 
p. 41. 



413 

[syll] *sylla x ) srplu £ Dambord vid vattenkvarn. 

♦sylme 2 ) sxplma m. Svullnad. 

sylt stflt 1. s\pU ut pL, m. 

sylta s. s$Uu L sytiu £ — f&tra a vot som sjpltu. 

sylta v. I afflt 1. sjjpXt sv. vb. tr. 1 Inlägga till sylt 

♦sylta 8 ) v. II vfrll L sijpii sv. vb. intr. 1 Dröja, söla. 

syltytä fi. siplt L 8$l£ sv. vb. tr. 1 Låta släpa, t ex. sjplt sök 

Gå med nedhasade strumpor. 
syn syn ut pl, f. Synförmåga. 

spi pL -*r f. Undersökning; vision. — hg^^t/n ma nq. 

syn pL obr., n. Ansikte. — spöt a * syn*! 
synas syns pret o. sup. sjfnsta vb. dep. 
synd sfynd pL -ät £ — no, h&^sJcu nu va sxpnd U say a! 

— 3 a tykf&r) 80 #y>nd om a. — ha va sxpnd ma a 

Det var beklagligt med honom. 
synda synd sv. vb. intr. 1. 
syndaftrlitare sfrndaftpldtar m. L&stadian. 
syndare stfmdar m. 
syndastraff styndastråf n. 
synd[ig] *-ug styndu adj. 
synlig synh adj. 
synål — ers. af sömnål 
syra syra £ — Syn. *sur m. 
[syren] *snrén surén 1. suarén pL -ar m. 
syrsa — ers. af fi. sirkka. 
syskon s#>§kur pl. t (g.?) 1) Broder och syster. 2) Trådar 

som blifvit oriktigt trädda i väfskaften 4 ). 



*) isl. sylla f. 'sj\\\ 2 ) Öb., Br. likaså; Ha. SÖlme 8dni. 

sulme m. idm. (Rz 707 a); fsv. sulmi m. *svel-man-: *s[v]ul~man-, 
jfr §t. vb. svella svälla. 8 ) öb. *sylta, jfr (?) gntn. swela idm. 
4 ) Kr. o. Nyl. systrar i senare bet. 



414 

*sysse *) styza m. Smekord for 1) Gris. — smo sxpsa spnggar 
bakat mam sin» 2) Hund (i bspr.). — suiu byjas sjp&a? 
— koma hid, s\p$a! — ha va m nota s\p$a! 

syssla s. st/Uu f. Arbete, ish. fruntimmers-. — ja hq^yilu 
majma. 

syssla v. sjjl 1. sj/sal pret o. sup. sy ila sv. vb. intr. 1. — va 
sylla^u ma tnknan(d)? — Syn. *dona, kaivaa fL 
Jfr arbeta, stöka. 

[syster] *systra sipstru f. 

♦sytning 2 ) sytmgg ut pl., f. Underhåll för gammalt folk, ish. 
for en som mot lifslångt sådant på annan man öfrerlå- 
tit sin jordegendom. 

*sytnings-far sytmgsfår ut pl., m. Husbonde i en familj som 
åtnjuter *sytning. 

♦sytnings-folk sytmgsfälk L -föXk ut pl., n. Familj som åt- 
njuter sytning. 

*sytnings-mor sytmgsmbr ut pL, f. Värdinna i en familj som 
åtnjuter sytning. 

[så s.] *såf 3 ) söv pl. -ar m. 

så v. så sv. vb. tr. 3. 

så p. so L so adv. konj. — så adv. — so JM, soji&na 1. so w 
(Unan(d) 1. so^téna L sojténand Så där. — såjpå& Så 
pass, t ex. söjpas gow sku tu anto kuna va o s&y ma 
hade. — Syn. *så-es, *så-vis, *således, *sådärledes, 
♦såvisledes, *så[e]sdärnan[a]. 

*såd 4 ) I söd ut pl., n. Fiskspad. 

*) Jfr Åm. sutte m. 'hand'. Med sytta lockas boskapen i 
Småland enl. Rz 312 b. 2 ) Likaså i Fby, Nyl. o. Götald; fe v. 
sytning f. 'skötsel'; isl. fsv. syta v. 'sörja for*, Px Koren. Nyl. 'för- 
sörja, äfvenså i Sv. (Rz 412 b). 3 ) NVa. (Vö. SÖw), Hvbfj., Estl., 
Ru. — nrn. *saiwaR? se Gr. § 138. *) isl. SoS fsv. SUp sodh 
n. 'spad'. Ordet kvarlefver under ngt växlande former — med ö, 
u 1. å — i öb. Åld Ru. Sk. (SQ(dj), EF. Nyl. Vb. Sdm. Nk. Ög. 
Sm. Vg. Hll. (såd), Gotl. (sud); Dl. sod. Jfr fn. sioöa hsv. sjuda 
v. eg. 'koka'. 



415 

*såd II ingår i käll-*sid, qv. v. 

sådan — ers. af slik L *tocken. 

sådor sådär pl. t. 

*sådär-ledes sotélkts 1. sodélhs adv. Sådär, sålunda. — jq st, 

sotefots sku ha va, Ka r%kt%t ha. 
♦så-es 1 )? sos 1. sö$ adv. Så^ just så. 
*så-[e]s-därnan[a] sösj&nand adv. 1) Så där, just på det där 

sättet 2) Just där. 
såg sög pl. -ar m. 
såga sog sv. vb. tr. 1. 
sågare sågar m. — Jfr ved(a)sågare. 
sågar-gubbe såga(r)guh pl. -ar m. Vedsågare. Åfven benämn. 

på en leksak. — Jfr Gr. § 202 D 1 ö. 
sågband sögbånd n. Bandet som sammanhåller ramarne på 

en handsåg. 
sågblad sågblad n. 
sågbock sögbök pl. -ar m. 

sågbåge sågbbga m. Det trähandtag som med hvarandra for- 
enar ramarne på en handsåg. 
sågmj&l sigmibl 1. -mjhl ut pl., n. Sågspån. 
sågram sögråm pl. -ar m. 
*såka 2 ) söka sv. vb. intr. o. descr. 1 : 1) Långsamt göra ngt, 

t ex. sökar o gar; sokar o arijar. 2) Dröja, söla; t ex. 

va sokar a nu? 
så-ledes 3 ) sålhs 1. söhs adv. Så, sålunda. — solis <kor a, 

afåar ha ja si_d na htki far. 
såll söH 1. söfå n. 
sålla söfå sv. vb. tr. 1. 



*) Kal. SÖS, Estl. SOS, Dl. *SOS (Nn Dm.) < fn. svd-es; 
mlty. SUS. 2 ) Öb., Na., Fby, Ten., Svea- o. Götald (Bz 713 b). 
3 ) Öb., Vb., En., Gsv., VI., Sörb. 



416 

sång sögg pl. -ar m. 

såning såmgg ut pl., f. Sådd 

såningstid sömggstld ut pl., m. 

sånings-*vacke sömgsvåka m. (sällan f.) Skäppa hvari säden 

bäres vid sådd. 
såpa söpu ut pL, f. 
såpbnbbla såpbublu t 
sår s. sår n.* 
sår a. sår adj. 1) Sårig. 2) Sjuk, öm. — ja a sar * Jiandra 

sqn ja knaka ven hatla dan %gar. 
såra sår sv. vb. tr. 1. — Jfr *osåras. 
*såre l ) såra ut pL, m. Sörja. 
sårna sån sv - y b. intr. 1. 
såt söt n. Fog af två kantytor på timmer. 
såta sötu f. Höstack. — Syn. knnppo fi. 
*så-vis söyps adv. Så, sålunda. — Gr. § 58. 
*så-vis-ledes soypslkis adv. Sålunda. 
säck sik pL -ar m. — tiqw a ha vm (1. vuri) * safe* figt 

(1. AsO fon & ha kum* » jposa Ordspr. 
*säcka 2 ) s£& sv. vb. tr. 1: 1) s. up saUi Omskaka en säck 

så att dess innehåll får bättre utrymme. 2) s. up by>k- 

suna sm Omskaka byxbenen så att vecken utplånas. 
säck-mun séfonun pL -ar m. Säckmynning. 
säd sid ut pl., f. 
sädesbod sisböd pl. -ar i 
sädesärla — se *spetelinka, tjäl(e)spjärna. 
säf sav ut pl., f. — Ka brq ti pyt fi$]ca » sava. 
[säf]-matta *säfve- 8 ) sawmåtu f. Af säf flätad L bunden matta. 



*) öb., Ko. (fmn.), Na., Pg., Nyl. idm, i Eg. Rn. såra m., 
Jtl. (Rz 559 b); isl. SOre m. 'dross' afljnd till spurr m. *) öb., 
Br., Nyl. 8 ) Estl. sév^ar séb%ar pl. idm, Br. sivju f. 'säfetrå'. 



417 

säga såy *) pret $4 sup. såty vb. tr. o. intr. — say ma ha 
L sa\j ot ma ha! — say ot 1. fyr a hur a ska décera! 

— 8ar) or& hadt tg^gaggu td*! — safct a sakt Ordst. 

— saty o d&wl tis. — Jfr *kvitta. 
sägen — ers. af gåta s. 

*säka 2 ) séka sv. vb, intr. o. imp. 1 Vara fuktig. 
säker I stfcar adj. Viss, sann. — ha a stfcart, lia tis, 
♦säker 3 ) II s&car adj. Fördömd, syndfull. — va^&ka du bry 

da > s%kar v<$<[a! tis. — När en s$k(a)rvn mamsUu dör 

sägas kyrkoklockorna hafva dofvare ljud än annars. 
*säkug 2 ) séku adj. Fuktig, våt — ha a so sakut j<$r ver 

ys^ft (o: östensö). 
sälg sålg, def. såhja 1. såi*a (1. -*), pL siigar f. 
sälja såh pret o. sup. sål<l L sifå L séfä 1, såfå vb. tr. — 

ha du (L ha a) soft (&c) ^jrrtm o tapa pagga säges till 

(1. om) en som ej vet ut och in pä sig. 
säll s&l adj. [Sälls.]. — Jfr *väles. 
sällan sålan adv. 
sällskap sél&kåp n. 
sällskaps-kamrat 4 ) s&l^kapskambråt pl. -ar m. Umgängesvän. 

— ha fgr^ti stan ostq syp ma saltfcapskambrQtra sin. 
sälta séltu 1. sUtu ut pl„ f. 

sältra s. séltru 1. s&Xtru l Bällträ. 

*sältra v. séltar 1. séUtar sv. vb. intr. 1 Teka vid bållslagning 
(genom händernas skiftevisa flyttning längs sältran). 



1 ) Allm. i svenskt tal. På östsvenskt område finnes uttalet 
Säga blott på Rågöarna o. Bonö (jfr Hultman Östv. DiaU. i Finl. 
Bdr. p. 123 n. 4). *) Rz 718 a nnder sögg (Vö. S&gu f. 'moln', 
adj. 'regndiger' iel. Spggr a. 'fuktig'), dit ordet dock ej kan böra; 
jfr bållre Rz 563 a sik seke Vattensjukt ställe' i el. sik n. 'ditch, 
trenfth'. 3 ) Är k ske det isl. sekr fsv. saker a. 'skyldig, saker. 
4 ) Estl. sällskapsvän idm. 

27 



418 

sämja såmj^a 1. s&mija ut. pl., f. — nqw <xr a rym* ba s&mja 

a Ordspr. 
*sämra [gig] s&mba^a L såmba^sa pret o. sup. såmbra sa 

sv. vb. rflx. 1 Försämra sig, förvärras. — hu vql^jiq hU 

batajqy&daks, man ha ha sambra sa otar. 
sämre sämst komp. sambor, soperi. slmst adj. 
*sända l ) s. s&ndu f. Liebrync (af sandsten). 
sända v. — ers. af skicka, 
sänder ingår i tis. i-sänder, qv. v. 
säng s&gg pL -ar f. — Syn. [bädd] *bädda s. 
sängbalk s&ggbålk 1. -båXk pl. -ar m. — ha sttar upo sagg- 

baXfh o däeaspar o kltyja^a » htiwi, ha vatt mt om 

ha^&kii va na U datera an ma dan. 
sänghalm s&gghålm ut. pl., m. 
sängliggande s&ggtigand adj. 
sängtäcke såggtkk ut. pL, n. 
sängkläder sfyklädar pl. t. 
sängstolp[e] s&gstålp 1. -stöXp pl. -ar m. 
sänka såg k sy. vb. tr. 2. 
sänke 1. sänksten — ers. af steniarn. 
särdeles séQdkh* adv. = hsv. 

séfyls adv. Särskildt, enkom. — h*t a sterils fy> da, 
a du n$y>d ntp! 
särk sérk pl. -ar m. — n\p a ha so val^om scerfh o r^va 

tis. — Se stenfotasärk, 8fver- o. nederdel. 
särskildt séfilt 1. séflXt 1. sétfåilt 1. sésUMl adv. 
*säss[e] 2 ) sé& pl. -ar m. Hund (ish. i bspr.). 
*säta 3 ) såt sv. vb. tr. 1 Såta hö. 



l ) öb., BP., Nyl., allra, i 8verige (Ra 716 a). No. sende n. 
*) Öb., jfr Sörb. säslce 'lookord till grisar*. Jfr *$t/8Se. Dock kando 
*sässe äfven hafva Dppkomroit genom rednpl. af lookordet *86 SO* 
3 ) ial. Séta v. idm; öb., Vb., Fby, VNyl. f Sm. 



419 

säte 8& ii. 

sätt sét n. — po sot o vis ils. — p# so sat tis. S&lunda. 

— Jfr tempo. 
♦sätta 1 ) s. s&tu t Sällskap, följe. — hck ko&bar häda satu 

tagandis nu. 
sitta v. såb a ) pret. o. sup. sät vb. tr. — $ah p&nma Sätta 

potäter. — sati up nqn mqt ngn Bringa ngn i harnesk 

mot en annan. — sé& pres." si&ar pret o. sup. sé^t 1. 

sista vb. dep. iflx. (Gr. § 270) Sätta sig. — ja tronar 

ja sa&ar 1. satar jma %j&%and (se *hithärnana). — sas 1. 

(pl.) sagtn nådar o talasm v&r! — sk& öv Flytta dig 

(från det ställe där du sitter)! 
*sättmA [1. *8ickna?] *) sék# sv. vb. intr. 1 Segna, sjunka 

ihop. Gr. § 94, 5 a. — ha sakna nådar po baka. 
8ätt(e>[päron] *-pära såtupéru L -pént f. Utsädespotatis. 
socken tipkq ut pL, g.? — ha hafåar bo sjpky, o hah. 
sSekendag sy>k^då pl. -dagar m. 
sftder sådär ut pl, m. 
sMer-eft[er] sédarki adv. Söderut 
sSderländsk sédarlknsk adj. — brqr man talajray &*dar- 

lan§k sproié* sade en Kalfholms- [o: Eräknäs-] bo och 

menade därmed munarten kring Vasa. 
*s*drast 4 ) sådrast adj. o. adv. superi. Sydligast 
söfva sév pret o. sup. sévd L séft vb. tr. 
söka s&c sv. vb. tr. 2: 1) Leta. s$k ét ha ny), vän & ha? 

2) Försöka, i smst shk o fré\st 1. frkist o $ék. fraist o 

sgk om *je ska va nq båtar! 

1) Er. likaså, i Vö. 'släkt; rad', isl. Seta f. bl. a. 'samling 
af folk som bölder til på et sted' Fr. 2 ) isl. setia fsv. satia. 
3 ) isl. setna, likaså med t Po. & Px i öb. ocb Pä. & Msk. i ÖNyl. 
samt Sm. Hs. Vb. i Sverige (Rz 571 b); såkt l oppg. blott från 
Vö. o. GK. 4 ) Vö. likaså; qvs. fn. *synnrast *sunnrast ps*d&. 
af mnnarst 



420 

söla sél sv. vb. intr. 1 Vara senfärdig. — Syn. se dröja. 

sölja sélju 1. 8éliu L $<Myu f. 

sffljebHte sthbkll L -iå^ n. Bälte fullsatt med 1. bestående 

af söljor. — Awyg stftbalfr deJt ékular o skrambla^o 

grant. 
sölkorf sélkärv pl. -ar m. Okv. — Syn. *gr5flare, *grJfvel, 

s«l-*k*tt, *tuttms. 
söl-*kott *) séticdt pl. -ar m. Sölkorf, okv. 
söm s£m m. 1) pl. -ar Sutura 2) ut pL Sömnad, syarbete. 
sömma sém sv. vb. tr. o. intr. 1 Sy. 
söm-maskin séma/in pl. -ar m. Symaskin. 
sömmerska sémapku 1. sémasku l 
sinn «<$mn 1. sömn ut pL, m. — sg. def. vanl. stmm 1. 

sömn + h#uru fi. såmnhimru L -AÅyru 1) adj. Yrvaken. 2) 
ut pl., f. i uttr. » sétnnhwuru I yrvaket tillstånd. 

sömnfig] *-ug s&nnu adj. — Syn. Mrmu (under hurmata fi.). 

sömn-skorf sémnskärv ut pL, m. Var i ögonen då man vak- 
nar. — 8\mnékarv% a % eguna an, ja a mt rot mth. 

söm nål a ) såmnél pl. -ndlar f. Synål 

söm-skrin sémskfin n. Syskrin. 

[söndag] *sundag 3 ) sunda l sunda pL -dagar m. 

sunda$(t) 1. >^siindas(t) adv. Sistlidne sön- 
dag. 



*) Sörb. sö&ddd idm. 2 ) Py., No., Vb., Dl. (R* 718 b); 
isl. spumnfl f. 3 ) isl. sunnudagr fsv. sunnudagher *) m. [oro. 
*Suntlön-da3aB\; med tt i NVa., No., Fby, Nyl., Estl., UppL, 
D1. 9 Gotl. (Rz 699 a); med O i Kkr; med d-ljud [jfr Hllltman i 
Finl. Bidr. p. 141!] i Vö. o. SVa., ÖNyl., Wp. (stundom), Sörb. 



*) i VNyl. (Po. Sn. Ingå) skärgård Sttnddgar &c, isb. i ab- 
solnt 1. postrerbal ställning. 



421 

[sönder] ♦smider 1 ) sönder adv. 

*s»ndert *sundert 2 ) séndart 1. söndart adv. 1. adj. n. Sönder. 

ha a s&ndart L séndert ra$j. 
[sSadra] *gnndra s ) söndar sv. vb. tr. 1. 
[sflndrig] *sundrag 4 ) söndru L sundru adj. [Sälls.] 
*s5r 5 ) s$r L sétur ut pL, m. Smuts, orenlighet 
sflrja s. — ers. af *såre. 
sörja v. sån pret o. *up. sérgd 1. sérjd L sér<l (*s$([ har jag 

ej hört) vb. tr. o. intr. — a^ka rnt sim hå dqn a %nt a 

8i& Ordspr. 
sffrpa sxprpu ut pL, f. 
söt sét adj. 

sfftmjQlk sétm^lk L -m$Xk 1. -nyöJfc 1. -m/MJfe ut pL, f. 
sötua *## sv. vb. intr. 1 ; t ex. ptpruna setnar to di frws&r. 
sfftost *#£*< pL obr. t m. — ska ha va mxpiåjp sqtost (icke: 

mag g sgtostar)? 
*s8t-r0fvad sétriwa adj. Inställsam. 
sfftsur $£to*&r adj. 

T. 

t ^ pL obr., n. 

tack 2# ut pL, f. — tåb! tåk for a! — Wi s&a ha (1. At«) 
ää A$ Tack skall han (1. hon) ha for det! — „tak ska 
du hq, å&ift ska du vql, (fast)man ska du fg som mt 
nqn ana (sid = qram) vd hq a Ordst 



l ) isl. sundr fsv. sundar adv., fbt. sundar adj.; öb., Kkr., 
EP., Eetl., Ra., Gotl., Uppl., Hs., Dl. (Rz 699 a) — med samma 
fördelning mellan U och å som i föreg. not. — Sörb. SUflfier. 
*) Py. söndcert, Hs. m. fl. sunt 3 ) isl. sundra, Fby (u), Nyl. 
(u, o), GaV. s£n<fer. 4 ) isl. sundrugr fav. sundrugher, Nyl. (m), 
Bstl. (ti), Dl. (it). 5 ) isl. SfUfT fsv. Sefr m.; Öb., Vb., Mp. Hs. 
idm. (Re 559 b), Br. 'grand'. 



422 

tacka s. I tåfcu f. Fårhona. — Syn. *lim n, *liurt z* 
♦tassa. 

tacka s. II tåku f. Malm- L järntacka, 

tacka v. tåk sv. vb. tr. 1. — tak mt fai $u far Ordspr. 

tackel tikal ut pL, n. — Jfr sms. *artackeL 

tackjärn tåkjén ut P 1 ^ n - 

tackla tåkal sv. vb. tr. 1. — ha a tid po fr tdkal [up\ botn ny. 

taeklage taklås 1. tdkl&s ut pL, n. 

tacksam tdksåm adj. 

tadla — ers. af moittia fi. 

taf la tåvlu f. 

tafs tåfs pl. -ar m. 

tag tig n. — tak fy) jaXpa, h& va i ggm tag! 

taga té pret tfa sup. téy> l ) (Gr. § 47, 3) vb. tar. o. intr. — 
Inf. pass. tågas jte tås. — tqs ma ngn Tvista 1. slåss 
med ngn. — va & ha mp fhp tagas gtsr! — ha tar^J? 
(L ta h) fxp$Qk L frapt Det går an att forsöka. — ta 
teer & fm§. o hg teer & hhqvs! Ordspr. — Jfr grftpa 2, 
*käpa. 

tagel tågal ut pl., n. 

tagelmask tågabnåsk pl. -ar m. 

tagg tåg pL -ar m. 

tagg[ig] *-ng tågti adj. 

tagla tågal sv. vb. tr. 1. 

*tagvar 2 ) tägvqr adj. Uppmärksam. 

tahro fi. + *flUa s ) tåraftlu ut. pL, f. Trasvarg, okv. 

*tajmug 4 ) tåvmu adj. Tölpaktig. [LK.] 

tak tak n. 



*) Jfr isl. tekenn -et *) Vöv, jfr Sm. Bl. *tagvariig 'spar- 
sam' (Rz 793 a). *) Jfr Ormsö fil f. 'dräkt, skrud 1 , Götald 'palta, 
trasa 1 m. m. (Rs 137 a <fe 176 b, Nilen). No. /löa f. ffell; lapp; 
trasa*. 4 ) Uppg. äfren från Mx, Px, Po. 



423 

*Uka 1 ) toka sv. vb. intr. 1 Ansvara 1. gä i borgen for ngt. 

— ha&mtnah toka ha tis. Det kan man inte ansvara for. 
tak-*skider 2 ) téksUldar n. Takskägg. 
tak-[stol] *-stole tdkstöla m. — Se *tr»dés. 
takved — se *tr»d, *troda, *länga. 
tal tål ut pL, n. 
tala tåla sv. vb. intr. o. tr. 1. Ex. under stuga. — Jfr *bän- 

ska, *brffta n. 
talför — ers. af *talug, *glapug. 
talg talg ut pL, m. — Jfr *gref. 
talga talg sv. vb. tr. 1. 

tAlghackare 8 ) tdlghåkar m. Talgoxe, parus major. 
t*lg[ig] *-ug Migu adj. 
talgljus tdlgjihs n. 

talgoxe — se korf-*tjetare, talghackare. 
tälja tdlju 1. tdl%u 1. tdhju f. 
talkoo 4 ) fi. tälku L tåtyu £ 1) Kalas for (vanl. frän flera häll 

sammankomna) arbetare L arbeterskor efter forrättadt 

värf. Ingår ock i smss. k&la-t (efter kardning), spina-t. 

(efter spänadsarbete) o. s. v. 2) Mindre danstillställning. 

[Estn. talgu, men äfven lett tolkas L tolks jsl, lit tälkå 

f. i bet. 1]. 
talkuttaa fL tdlh 1. talk sv. vb. tr. o. intr. 1: 1) Valka. 2) 

Tugga. 3) Mumla. — va talkaj^u ma » gra fxp? 
tall tål pl. -ar m. 

talla fi. tdhi f. Stickade sulor under strumporna. 
tallbacke tålbåfca m. Tallbevuxen backe. [Ordet saknas i 

Lll:8 OrdL]. 
tallbarr tdlbår n. 
*Ullhacka tålhåku f. Hackspett; = följ. 

1 ) fsv. taka v. 'ställa borgen för Dg t'. 2 ) Likaså i Kronoby; 
i Vö. takskid m., i Py. tak-*sklde na. idm. 3 ) Öb. allm. 4 ) Ordet 
torde an v, allm. i öste v. mål. 



424 

tallhackare tdlhåkar m. Hackspett 

tallkott[e] tdlkbt pL -ar m. 

tallrik tdfånk pl. -ar m. 

tallskate tålskåta m. Talltopp. 

tallskog tdlskög pl. -ar m. 

tall-strunt tälstrunt pL -ar m. 1) Årsskott på talL 2) Tallkotte. 

[taljman *talu- l ) téhimån l tålumån pl. -mh\(ar) m. Gr. § 43, 1. 

*talug 2 ) Wm 1. tålu adj. Talfor. — t\p aso Wu jrpsom pra&(t)#. 

tam täm adj. 

tamp fcirop pl. -ar m. 1) Stropp. 2) Jämten längst in i ving- 

stocken och hjulaxeln på väderkvarn. 
[tand] *tann 8 ) tän, def. tdna o. tända, pL téndar, f. — ha 

sir mt him na loggar an U tandra Ordspr. 
tandad tdna 1. tända adj. 
*tande 4 ) tända m. Veke. 
tandkött tänUipt ut pl., n. 

tandlös tärdes adj. — Hällre säges tuta tandar (1. tendra). 
tandrad tånråd pl. -ät f. — ja har magg tandar bart » ho 

tanradra. 
tandrot tänröt pl. obr., f. 
*tand-sa tdnw f. Tand (i bspr.). 
tandsjnk tånsytik adj. Lidande af sjuka tänder. 
tandvärk tänvcbrk (1. täw-) ut pl., m. — tapw(er[h a a7* svo- 

rast plogu, a^&ku ha lust U Ho httvii * vadéa. 
tanke tågka m. 
tanklös tågklbs adj. 
tapa fi. tdpa ut pL, m. Sed, vana. — säma tåpa adv. tis. På 

samma sätt. 

*) fn. *tplumadr m. Äfven i Vb. Wuman m.; Pg. Py. 
•taluman. 2 ) GK. NVet. (ce), Mx, Pö., Px, Nyl. (a); isl. fyto$rr 
VellBpoken'. 3 ) i si. tpnn fcv. tanfn) f.; detta uttal är allm. i FId. 
4 ) Öb., Kkr, Pg., ÖNyl.; da. tände. Se Ez 735 a. Jfr. fa. tandre 
m. 'eld' got. tandjan hav. tända, fbty. zuntxm nhty. ziinden vb. 



425 

[tapet] ♦tapett 1 ) tapdt pl. -&r m. 

tapetsera tåpisér (på landsbygden) 1. tåpifér (i staden) sv. 

vb. tr. 1. 
tapp tåp pl. -ar m. — Se *toppa s. 
tappa tåp sv. vb. tr. 1: 1) TJt- 1. i-tappa. — tap vatm tur 

botyl — tap svqdnka » kanu! 2) Förlora. — ja tapa 

konj* frän Uteru po var/i. 
Upphål tåphåt n. 
♦tarfva v. tårv sv. vb. tr. & intr. 1 Behöfva. — a$t tarvas 

ha. na m&ij^p mt. 
♦tarfva 2 ) s. tätyu t Beho£ nödtorft 
tarm tarm pL -ar m. — Se bottenkÄrl(s-brodem), bottentarm. 
*tasa s ) tåsa sv. vb. intr. o. imp. 1 Prassla. — ha tasarjtåt 

» boska. 
♦tasma 4 ) tåstp sv. vb. intr. 1 [mt] Slockna. 
*tasme tåsiii ut pl. t n. Falaska. [Ånv. ss. bot mot reform], 
tass tås. pl- -w m. 

*tassa 5 ) s. tam l Får, tacka. Hälst ss. lockord. 
tassa v. — ers. af *tossa v. 
tassla I tal 1. tdsal sv. vb. intr. 1 Hviska. 
*tassla e ) II tåX L tdsal sv. vb. intr. o. imp. 1 Prassla. 
*tas8Ug *) tå&u 1. tåsu adj. Tokig. 
♦tasug 8 ) tåsu adj. Trasig; sliten. 
tattare tåtar m. 1) Tatar. 2) Zigenare. 
♦tattargryn •) tåtargrdm 1. -grj/n n. Bohvetegryn. Däraf tå* 

targrtunsgrtyt ut. pL, m. 
tattarpack tåtarpåU* n. det Anv. om zigenare och, öfverfordt, 

om annat mindre välkändt pack. 

*) Allm. i Pld. a ) Vö., Nyl. (plor.). 3 ) Öb., Lptr. (i ÖNy].). 
*) Kr. ftfrenaå; -ma i st f. -na i Bz 726 a. Jfr no. tasa i d. 8! 
5 ) Dl., Vm H Nk. (Rz 721 a); Nyl. tåiSOna lookord till far. 6 ) 
Afledt från *tasa. ?) öb., Pby, Nyl.; No. tassen. Jfr Re 725 b. 
*) Vö. (a), NVa (&); jfr no. tasa v. 'svakkee'. •) Nyl. 



426 

tatterska tåhsku i — svart^om m taksku tis. — dant 

tdhsk L tdhsku En dans. 
taxa tdksa pL obr., m. 1. fem. 
te té ut pL, n. 
teater Uåtar pl. obr., m. — Se ock runda-stugan under 

rond. 
tecken takn n. " 
teckna tiky sv. vb. intr. 1. — sko, ha stqrJL%de o taknar at 

vt^&ka koma tid w% vttia. 
tefat téfåt n. 

teg tåg, def tég*, pL tkgar m. Gr. §§ 36, 5 o. 83. 
*tegas *) tagas sv. vb. dep. imp. 1 Varsla, stunda. — ha fe- 

gas fip ma. — ha tagas framand * w dg, kafiu tvata^fta. 
tegel tigal n. 

tegelsten tigalstfyn pl. -«r m. 
teka — ers. af *sältra 1. *äntra HL 
tekopp t£kbp pl. -ar m. 
telegraf töhgréf ut pL, m. — Uaqcka haggd poypths bxphsu (!) 

po Mtgrdfi o tagbt ha dom sku koma fram wips. 
telegram tihgrdm n. 

[teln] *täl») tål pl. -ar m. — Gr. § 42, 3. 
tempo 8 ) it tambur pL t 1) Knep, konstgrepp. — va /y fewi- 

pur hq^u? 2) Sätt, skick. — ha hq^o roh tampur, 

häda pra&(t)i}. 
ten tam pl. -ar m. 
tenn tan ut. pL, n. 
termin termin 1. (vanligare) Umln pl. -*r m. 



l ) Vb. Åm. fe</a, Jtl. tagas idm, Np. 'ärna 1 , Nb. Vara stö- 
nad' (Bz 727 a). 2 ) Hsk. idm, likaså i Sverige 'i några landskap' 
(Rz 727 b); Dagö t\il ».; Dl. td f. No. teila f. 3 ) Adt. i hav. 
betyder ordet 'tidmått' (Sundén); i öb., EF. o. Nyl. allm. i aamma 
bemärkelser som här otVan. 



427 



[terpentin] *tempertin tdmpatin ut pL, n. 

tesked ti/ed pl. -ar £ 

*tesa l ) té*s sv. vb. tr. o. intr. 1 Plocka; fingra om. — ta\s 

ula Rensa ullen. — täts %nt o© häda ratpi, ha a ny- 

Uvra. 
test tdtft pl. -ar m. — Syn. *tjäst. 
testamente tåstamkni L tå&tumknt n. — ha a sknm ta&tu- 

manU po hanar. Men t ex. ha stqr » nyja ta§tamant*. 
testamentera to$tutnantér sv. vb. tr. 1. 
tia tiju f. 

ticka tiku f. Fnösksvamp. 
tid tid 1. ti, def. #w, pl. (sålls.) Udér m. — n^u; ty>l$ar ja 

at du^sJcu Jcuna ha tid h ha d. v. s. gitta 1. idas. — 

— Jfr vefva s. 
*tida 2 ) tid sv. vb. intr. 1 Upptina. — 1*9 ha mt t\da up * 

iåcen an. 
tidig I tid* adj. Matutinus. — Jfr bitti[da], *bråd-dags. 
♦tidig II tid* adj. Upptinad. 
tidning tidmgg pl. -ar ni. 
tidt forek. i uttr. t*i o ofta adv. tis. 
tidtals ti(d)tåls l -tälj adv. 
tiga tig pret té%g sup. tictå* vb. intr. — i\g,J^d o lata ha 

svid! Ordspr. 
tigg* ty sv. vb. intr. o. tr. 1 1. 2. — t*g du so byar ja pösa 

Ordspr. — Syn. [bedjas] *be(d)sas. 
tiggare tidéar m. — Syn. [*bedjare] *be(d)sare. 
tik — ers. af hynda. 
ti\ja tiku 1. tihju f. 



l ) Np., Na., Ny]., Ormsö, Rudö idm, i GK. 'skaka, slita'. Vb. 
Gd = P.-P. (R« 729 a); ags. tcesan. a ) ifll. £ida; &f?en i Vörå. 



428 

till, *till-i, *te *) b obeton. adv. o. prep. 1) Till ; med gen. i 
nedan anförda uttryck. 2) Att, ffor in£ — 
Obs uttr. 88. ha L hu L ha va nxp obar£ 
L grtyni b stor, b m\pU\p, b vakart o. 
s. v. Ofantligt stor &c 
bl 1. bl adv. & prep. — bh postp. adv., 

t ex. ta mi na me%r^tdi! 
té adv., t ex. Aa (fet bara frön o fe. 
[tillbaka] *tebaka bbdka adv. — Syn. åter. 
[tillbaks] *tebaks bbdks adv. 
tillbehör UUnher L tilfohk n. 
[till] bords *te b. bjbfä tis. 
[till] döds *te d. badets tis. 
♦tillfall 2 ) Ulf ål n. Tillfälle. — Jfr vefva s. 
[till] fots *te f. b^fåte tis. — Ka aii namblast b ga bfots 

)<Bjl£mwm stcgdä*. 
[till] freds *te f. b Jrte tis. 
[till] fylles *te f. bjf<pla$(t) tis. — ng[w] ved ja hade & w 

fy>las(t). 
[till] *»tters«) *te f. bjétas l bjéta? i uttr. tå bjétas 

Taga till fötterna, springa (undan). 
[till] *goda 4 ) *te g. b^gétva i tis. håfä^t* 9& wa *m> n<2 

Hälla ngt till godo. 
[till] hands *te h. bjiåns tis. — ja^ku bo$ ha fopsu b 

han$ ny>. 
♦tillhugg 5 ) tahtlg n. Tillhygge. 



1 ) Allm. i Sverige, Finnland o. Estl. — Bo. i båda bet. Re- 
dan ial. stundom ti (Nn AIsl.Gr. a § 237 anm.). I fer. fifven tel 
(God. Bur. o. Bimkr.: Bqv. VI 456), hvarmed vidare må jämföras 
*féZ, i postpos. ställn. användt i Ko., Na, Fby, Ormsö — Gav. med 
brytn. tiol. til} också Lptr. (ÖNyl.). *) Jfr. nhty. zufott n. 3 ) Jfr. 
hav. till fota (gen. pl.). 4 ) Bg. v&l gen. pl. 5 ) Nyl. 



429 

[till] hop(a) *te h. UJifaa 1. ti^hép tis. 

tillhåU tilhäli ut pl., n. 

*tillkråka *) Ulkrdku L tihkråkii t Spillkråka, picus mar- 

tius. 
till-lagad tilåga adj. TiUtygad. — van ha du nu vm atsom 

du a 8otz Ulaga! 
[till] lands *te 1. UJAnz tis. — ha, som ml h mmka, /fc w 

r&s bo UJLan^ o U sj$&. 
[tffl] lika *te L UJika tis. 
[till] låns *te 1. UJdns tis. — ja^§ku be om haku Ullons 

fbr idq. 
[till] mötes *te m. Ujmétts tis. 
till-och-med td^ojmz konj. (adv.). 
[till] reds *te r. Ujri\ds tis. — ba&tu & ttjruds mp! 
[tillräcklig] *teräcklig twikh adj.; vanligare är tvrékht adv. 
[till] rätta *tc r. fojrita i uttr. gä hjr&ta ma. nan. 
till saln omskr. med h sdh (att sälja), t ex. va hqjf\% 3<by^ 

t* sah tdq! 
[tillsammans *te s. hedmans tis. 
[till] sjöss *te s. bastes, tis. 
[till] stfides *te s. b^std& tis. 
[till} sängs *te s. h^sagz tis. 
tilltygad tiltpga adj. — Ers. vanl. af till-lagad, 
[till] *öka *te 5. U^émk tis. På köpet 
tils — ers. af där-*at. 
*tim[m]as 2 ) timas sv. vb. dep. 1 Para sig. — byybua timas 

säger man om Larsmobönderna då de till Marie beb.-dag 

massvis infinna sig i Jakobstad. 



' *) öb., Nyl., Rn., Vl:s Älfd. (Nn) idm; Nk. Ög. tiUcråka 
(Rz 733 a), jfr Sk. titta f. Oharadrins hiaticnla (Rz 752 b). 2 ) Pö., 
Px, Nyl., Hs., Jtl. (Rz 733 b) idm, jfr Br. timmgg f. 'parning'; 
isl. timgask ho increase'. 



430 

timme Urna m. 

timmer Umbar n. 

timmerarbete timbzrårbatt ut pL, n. — v» w s&a <*l po bmbar- 
arb&it h udobarg [o: Uleåborg]. 

timmergubbe thnb&rgiib pl. -ar m. Till aren äldre timmer- 
man. 

timmerkarl Umbark&r pl. -fcirar m. Timmerman. 

timmer-oxe O thnbérbks pl. -or m. Timmerbagge, insekten 
cerambyx. 

timmerstock timtmstdk L Umbaftfk pL -w m. 

*timmetalet timatah adv. Timtals. 

timotej fmutéyj ut pL, m. 

timra v. ftmfar sv. vb. tr. 1. intr. 1 [up na]. 

♦timra 2 ) s. #m&rw f. Hoptimrad ställning; halffardig bygg- 
nad. 

tina s. tinu f. 

tina v. — ers. af *tida. Jfr ock *tidig IL 

tindra tindar sv. vb. intr. 1. [Sålls.]. 

ting I tigg n. Sak. 

ting II tigg n. Conventus judicialis. 

tinga tigg sv. vb. tr. o. intr. 1. — Ugg m$lU* Best&lla mjölk. 
— ha vitäJtgg majma ha ja^&ku bipg nata hans. 

tingest tindåist n. — ha & * so hil% so > hncUist. 

tingsherre tig$hår pL -ar m. Bisittare vid ett ting. 

tingshus tig&hihs n. 

tingslag tigllåg 1. Ug&lqg n. 

tings-sak tig&åk pl. -ar f. Bättegångssak. 

tingsstuga tig&ty>gu f. 

tinn[e] Un pl. -ar m. 



l ) Fryksd. Många benämningar på denna insekt anföras Re 
733 b. 2 ) öb, Kkr, BP., Nyl., Sörb., Sk.; Norge. 



431 

[tinning] utvinningar *) tvhitggar pl. t — Gr. § 136. 

tio tiju n. card. 

tionde tijund n. ord. 

tiondedel tijundkfl pL -ar m. 

tipp — ers. af pigg. 

♦tippa 2 ) tipu f. An v. om alla små fåglar och äfvenledes ss. 

lockord till sädana. 
*tira 3 ) tir sv. vb. intr. 1 Plira, kisa. 
tisdag tisdå 1. tisda pl. tisdagar m. — tisdas(t) 1. *J;i$<la8(t) 

Sistlidne tisdag. 
♦tias 4 ) ti& pl. -ar m. Moderbröst Syn. *kicke. — bom vd 

hq kg Barnet vill dl 
*ti8sa 5 ) tis. sv. vb. tr. o. intr. 1 Di. 
tissla til 1. Hsal sv. vb. intr. 1 ; vanl. i smst hsal o tasai m& 

nqn. 
tistel ti&td pl. U&Ular m. Cardnns. 
titta tit sv. vb. intr. 1. — Ers. vanl. af *kncka L *tira. 
♦fetare ingår i sms. kerf-*tjetare, qv. v. 
tjock tiåk adj. 1) = hsv. 2) Hafvande, om kvinna. 
tjocka téöku nt pl., f. Grnmmel. 
tjocklek iéokVayk nt pl., m. 
tjockskall[ig] *-ng Uåkékålu adj. Dum. 
tjog Ubg n. 

tjnf tåijv pl. .flTE- Gr. § 27, 3 a. 
tjufgffmma Uyvjhmu f. 



l ) Uppgiftet äfven från Mx, Kkr, Ko., Fby, Nyl., Estl. (tw-, 
tf-, f-). *) Na., Fby, Nyl., Estl., Ög., 8m., Vg. (Rz 744—745), 
mest som lookord. Jfr Nyl. Et. s. v. 3 ) Kr., Norge med samma 
bet.; i Sk., VI., No. ställvis 'lysa'. — fi. tiirittM 'p\M från sven- 
skan. 4 ) ä -nav. tiss m., mångenstädes fin i Sv. (Rz 737 b) samt 
Öb., BP.. Nyl., Estl. Jfr Nyl. Et. s. v. No. tissa f. 5 ) Öb., 
Fby, Nyl., Ra., W, Åm., Hs. likaså (Rz 737 b, hvarest äfven for- 
mer med d anföras). 



432 

*tjufska tépsku ut pL, f. Tjufaktighet — po fyvsku Hemli- 

gen. 
*tjufsug Uyvsu adj. Tjufaktig. 
tjuga — ers. af grep. 
tjugo iéthtvu n. card. 
tjugonde tåtUwund n. ord. 
tjugonde-dagen UiUwundän m. det (ut pL). — Uwwwida 

knwt U$r jwn, wt Ordst 
tjur iMr pl. -ar m. 
*tjuras *) foäras sv. vb. dep. 1 Vara tredsk och snrmulen. 

Uk§ *) pret o. sup. tåétfa vb. dep. Vara brunstig, 
om ko. — ku£u Uq§. 
tjurkalf foärkålv pL -ar m. 
tjut tJhht n. 

tjuta Uiht pret Utyt sup. Uuh vb. intr. — Syn. ulfrft, *ylm. 
tjäder iéådur*) L feddwr pl. ferfdrar 1. U&drar m. — Jfr 

*p»ja- 
tjäle Uåla ut pl., m. — Uala a logg * jqIo, %jgr. 
tjäl(e)-blomma 4 ) UåUblumu f. Kalfleka, caltha palustris. 
tjäle-[*spjärna] *-spjena 5 ) Uålasp%hiu f. Sädesärla. 
tjäna Uén*) sv. vb. tr. o. intr. 1: 1) Betjäna. 2) Förtjäna. 

ha Uénar mjpih p&gga(r). 
tjänare Uénar m. 

tjänst iéénst pl. -ar f. 1) = hsv. 2) Förtjänst 
tjänstfolk Uénstfblk L -falk ut pL, n. 



x ) hsv. tjura (Lundbll); = P. P. åtm. i VNyl. *) Kro- 
noby; vore isl. *pj)ra8k. Jfr Nyl. *O0COS idm. 8 ) Dl. Gatr. äf- 
venaå -o- (Be 731 b); med -ar förek. ordet i öb., BP., Nyl. o. 
Estl.; isl. piötttr m. 4 ) Med samma bet. allm. i öb.; i Sv. dela 
'h vitsippa' dels 'skogsviol' m. fl. (Ra 773 a, Fries). *) öb. allm. 
6 ) isl. péna; uttalet med e förek. allm. i Nyl. oob höres äfven 
annanstades i Finnland. 



433 

tjära s. iåiru 1. iåiru ut pl., f. - Gr. §§ 19 II 1 a a 

43, 1. 
tjära v. iåira L iåéra sv. vb. tr. 1. 
tjärjjg] *-ug iåiru 1. iåéru adj. 
tjär(u)-blomma iåkrubluwu f. 
tjar(u)-bytta iåiru- 1. iåérubxptu f. 
tjär(u)-flnne iåiru- 1. iåårufin pL -ar m. Finne som flottar L 

säljer tjära. 
tjär(u)-flygare iåiru- L Uéruflygar m. Pil med nål i spetsen 

och pappersstyre (leksak). 
tjärugn — ers. af *dal 2. 
tjär(u)-*kippa iåiruiåipu f. Vårtbitare (?). — Till den säges: 

iåvru iåvntrUijil wJlu ma. hU iåvru so^sfca du lltp. 
tjär(u)-tunna iåiru- 1. iåértUunu f. 
tjär(u)-ämbar iåiru- 1. iåérukmbar n. — hä gq^om lima > 

iåiruamban Ordst. 
♦tjast l ) ttåat pl. -ar m. Test [Sälls.] 
*tjäx-yx 2 ) iå&ksxjpks pl. -ar f. „Täxla", yxa skattad som hacka 

och använd till träns urhålkande. Pu 
tobak tubak ut pl, m. 
tobaksblad tubaksblåd 1. -blad n. 
tobaks *gålla titbaksgölu 1. pl. -gblur f. Tobaksspott 
tobaksland tubakslånd n. 
tobakspipa ttibdksplpu i 
tobakspung tubakspugg pl. -ar m. 
tobaksrök tubakarhyjk ut pl., m. 
töcken tuka 1. feifo 1. tukun,i txtkit 1. fufcm, n. tukt 1. fttfcu, 

pl. tukt 1. ft&u 1. (abs.) tuk pron. Sådan. 



*) Fby, VNyl. 2 ) Br. Bak. Sm. Hjäoda f. yxa' (af olika 
slag), Br. Sdm. Nk. ♦^öätfa v. 'orhålka (med slik) Bi 773 b. 
Täxla upptages i Lll:s Ordlista. 

28 



434 

t#cken-där tuka^té (böjn. se föreg.!) pron. Sådan där. 

tocket-samma tufo sdma pron. tis. Dylikt. 

[toffel] *toffla töflu f. 

tofs töps pl. -ar m. 

tohria fi. téra sv. vb. tr. 1 Hopklimma. 

töru ut pl., f. Hoptrasslad massa. — ha a alt t am 
torn. 
tok tök n. — pojåk adv. tis. — Syn. ♦gttfle. 
tokas takas sv. vb. dep. 1. — Syn. "fanas, galnas, *g*fla. 
tok[ig] *-ug tgku adj. — Syn. knfradsvag, *kigng, *tassng,, 

tysk, veckovill, vinglig, ynrmig, håru (fi. korajaa), 

hurmu (under kumata fi.). Jfr finig, galen, småto- 

kig, *g»flug, ♦gSkng. 
tolf tålv n. card. 

tolftnan tåhmån 1. t&imån pl. -mkn(ar) m. 
tolfte tålft n. ord. 
tolfva télvu l 

tolk I talk 1. tolk pl. -ar m. = hsv. 
♦tolk 1 ) II talk L töXk pl. -ar m. HyfVelkil. 
♦tolka talk 1. tolk sv. vb. tr. 1. 
♦tolla 2 ) tölu f. Fån. — hu a ny> m tukm tokum tolu. 
♦tollng 8 ) tölu adj. Fånig. 

tom tom 4 ) adj. — du si^o tom tut, ha du ost pU \åa ? 
Tomasmässa tömusmkz ut pL, g.? Tomasdagen. — ja^ka 

rais otar om tomusma$. — Gr. § 66, 5. 
♦tomningom 5 ) tåmniggom adv. Tomt, ledigt — rop 1. fara 

tommggom Resa utan lass. — vt sku ja mvs sode tom- 

mg gom U stan? 



l ) Öb., HvbfJ., Kkr, Vb. ») Fby Kal. idm, N*. *toll n. 
No. tiiUa f. *) BF., Nyl., Gd *toUig, Dl. Bs. Jtl. tullut (R* 
744 a), No. tltUutt. 4 ) Allm. i FM; isl. tömr. 5 ) Vö., Nyl. 



435 

tomt I tiin£ pl. -ar f. — huka kan [1. kam^] bjpg po hrsuje 
tunta * starnrumbh! 

*tomt II ingår i sms. lång-*tomt, qv. v. • 

[tomte] *tont[e] l ) tönt pl. -ar m. — Jfr gårdsgubbe, gårds- 
käring, rådare, rådarekäring o. följ. 

[tomte]-gubbe *tont- tuntgiib pl. -ar m. 

ton t&n pl. -ar m. [SällsJ. 

topp top pL -ar m. — Syn. skate. 

*toppa *) s. töp M f- Handftdl (af hö, ull, dref, tyg m. m. d.). 

toppa v. I — ers. af *skata. 

♦toppa 2 ) v. II töp sv. vb. tr. o. intr. 1 Stoppa, t ex. top 
(tubatéi) * pipu. 

*torbentera 3 ) tårbanter sv. vb. intr. 1 Stoja, väsnas. 

[tord-yfvel] *toradyfvel 4 ) %#t»J pL -ilar m. — Syn. Må- 
man, blåmask, dyngfluga. 

*tor-eld Ä ) tfrrkfå pl. -ar m. Blixt. — torel^L Mq(w) ner- 

torf tårv ut pl., f. 

torfva tårvu f. 

*torfvng tårvu adj. Rik på torfvor. — andäa a so tarm. 

torg tårg n. 

*tor-il«) toril n. Åskil. 

torka t&rk sv. vb. tr. o. intr. 1. — Syn. *t»rka, *hara (intr.), 
kluta (tr.), *skrabba (k.). 

torn I tfr% pl. -ar m. Tagg. — Ingår äfven i sms. nageltorn, 
qv. v. 

torn II t&i n. Turris. 

torp tårp n. 



*) Öb., EF., Nyl., Estl., Ra.; &. UmtH. 3 ) GK. 8 ) Jfr Ut. 
turbare, turbulens. 4 ) Allm. uttal i de flesta landakap. *) VNyl., 
Hjd. •) Vb. (B* 780 a). 



436 

♦toppa *) tårp sv. vb. intr. 1 [td nqn] Slå till ngn. 

torpare tårpar m. 

torpstuga tfrpstipgu f. 

torr tår adj. 

torrakan — se rnsakka fi. 

torrflsk tårfisk ut pL, m. — tarfi&Jc o vatiubrpltu säga bar- 
nen då de gunga på långflake. 

*torrsint tågint adj. Sinande. — ha a so 1&& som kuixi mtn 
a ta§ynt nmw. 

torrv&der tårvkdar ut pl., n. 

torsdag téfåå 1. téfåa pl. téfåågar m. — tå^as(t) 1. * w tö<s- 
ias(t) adv. Sistlidne torsdag. 

torsk I tå§k 1. tosk pL -ar m. Gadus. 

[torsk II] *tråsk 2 ) trö§té% n. de£ (ut pl.) Sjukd. - bom har„ 
tro$iåt, ja sir a po tuggu. 

*tor-vigg 3 ) t&rwy pl. -ar m. Forntida stenredskap funna un- 
der jordytan. 

♦tossa 4 ) s. tösu f. Skohasa. 

♦tossa 5 ) v. tösa 1. tös sv. vb. intr. 1 Tassa. — va tosajia 
]<er okngg, blvnsyrak! 

*tott ingår i sms. *tummetott, qv. v. 

*tottra 6 ) tötru f. Småväxt person. 

♦trafla 7 ) tråval sv. vb. intr. 1 Traska. 

*trafsa trdjps 8 ) sv. vb. intr. 1 Trippa, vanka. 

trafva trava sv. vb. intr. 1. — tu jiutvar jysom h&s(t)y tra- 
var tis. 



l ) Jfr Nyl. torpare m. 'örfil* (ge ngn en t). *) öb., Nyl., 
Wichterpal (Bstl.). 3 ) Ordet är allm. åtm. i EF. o. Nyl. 4 ) NVa., 
Åld, FF., Nyl. idm, Jtl. tusse. 5 ) Na., Fby, Nyl. •) No. totra 
f. 'pusfiling, Atakkel, oanseeligt menneake\ 7 ) öb., Hs., Uppl., Sdm. 
(Re 750 a), VNyl. Frekv. af trafva. 8 ) < 'tramp-sa. 



437 

*trafv e-lapp x ) trévalåp pl. -ar m. Okv. for en som jämt oro- 
ligt löper omkring. 

*trajsa 8 ) trå$s sv. vb. intr. 1 [abs. 1. ma na] Arbeta ifrigt 
— jambh hqrj.u nq h travs ma. 

*trajska I trdtsk sv. vb. intr. 1 [abs. 1. ma nq] Syssla, ar- 
beta. 

♦trajska 3 ) II tråtsk sv. vb. intr. 1 Traska. — ha traskar o 
gqr fram o otar. 

trakt trakt pl. -ar f. 

trall I trål i uttr. såma tråly På samma sätt (som förr). — 
°!PJf äU a l. gqr ha sama tral% fy) 1. ma a. 

*trall II [trol. < *traöl~ d. v. s. dagdrifvare] ingår i sms. 
supig-*trall, qv. v. 

tralla I trål sv. vb. intr. 1 [po na] Gnola. — Syn. lallat- 
taa fi. 

*tralla 4 ) II trål sv. vb. intr. 1 Trampa, trippa. 

trampa v. tramp sv. vb. intr. o. tr. 1. — sko n\p, du va nar 
upo U tramp po armt! — Syn. *flntsa, *tralla II, 
♦trocka, *trossa, *trunta, *tréda. 

trampa s. trdmpti f. 

trampband trämpbånd n. Band i väfstolstramporna. 

trän trån ut pl., n. 

trana trénu 1. trénu 5 ) f. 

♦tranas 8 ) trånas sv. vb. dep. 1 Sträcka på sig. — ha /«/* w 
tranas om a^ska st. 



l ) Vb., Nyl. Bz 749 b. 2 ) Na. tråtS, Fby Nyl. tråvsa 
< *drag-sa? 3 ) Na. 'gå tungt 1. i vatten'. 4 ) < *traö-la, jfr 
fn. troöa traö vb. 'tråda, trampa'. h ) Vb. trönu (Rz 748 b); 
med Ö-ljud i Öb., Kkr, EF., Nyll, Eg. o. Wp. i Betl. 6 ) Öb. allm. 
Måhftnda folketym. för *tanOS idm öb., jfr no. tana v. 'sträcka' i si. 

fienia v. 



438 

[transportera] *strandsportera *) strånspartér sv. vb. tr. 1. 

tran(n)bär trånar L trånub<kr n. 

*tran(u)nacke tr&nunåka ut pL m. Okv. för en som går styf 

i nacken. [Kontam. af trana s. + *traaas]. 
trappa trdpu f. 1) = hsv. 2) Trappsteg, 
trasa s. trasa l — Syn. *luntor, r&tu (under rätty fi.). 
*trasa 2 ) v. trasa sv. vb. tr., intr. o. imp. 1 Spilla. — Tis.: ro\fj> 

trasar Rågen rinner; ha trasar o reanar = ha trasar, 

ha komba^o fin* ram. 
tras[ig] *-ug trdsu a^j. — Syn. *tasng, r<Mw (under rätty 

fi.). 
traska — se *fjäta, *kn«rpa, *mala, *trafla, solskata fi. 
trassla — ers. af *kollra (tr.). 
trasslig — ers. af *Pbvug. 
trast trå§t pl. -ar m. 
tratt trät pl. -ar m. 
trätta tråi sv. vb. tr. 1 [i sa nq], 
[tre] *tri«) tri n. card. 
[trea] *tria trjju f. 
tredje hidi n. ord. 
tredjedel tridtdhl pl. -ar m. 
tredsk tr&tsk adj. 

tredskas tråwkas sv. vb. dep. 1. — Syn. tjäras, 
tre-enig tré- 1. trién* a^j. 
treflig Htffr adj. — Syn. *skryp, *skrypsaM. 
[trefot] *trifot triföt pl. -/f far m. — Syn. brandjärn. 
trefva — ers. af *hamla. 
[trekantig] *trikantvg trfkåniu a<fy 
[tre]-Mastad *tri- trimå&ta obojL adj. 



1 ) Vö., Nyl. o. trol. flerestade*. Folkttymologi. 2 ) Kr. Btym. 
okänd. 3 ) Allm. i Sv., Fld o. de aydöatev. målen; fel. fe*. Jfrrfr. 



439 

[trej-magtare *tri- trimå&tar m. 

[tre]-tinnad *tri- iritma oböjL actf., t. ex. m tritma grwp. 

trettio tr&ti n. card. 

trettionde tråtmnd n. ord. . 

tretton trfåu n. card. 

trettondagen trétundån m. def. (ut pl). 

trettondagsafton tréfrmdaiåftu m. def. (ut pL). 

trettonde tr&tund n. ord. 

*trifsa trips 1 ) sv. vb. intr. 1 Trippa. 

trifvas trivs pret o. sup. trivsta vb. dep. — ers. ranL af tycka 

om sig. 
trilla tril sv. vb. tr. o. intr. 1. 
♦trilla 2 ) Mit 1. trttt sv. vb. intr. 1 Vanka, slå dank. 
*trimla trtmbal sv. vb. intr. 1 : 1) Hastigt rulla ned. 2) [w] 

Skyndsamt ge sig i väg. 
*trimpla 8 ) Mmpal sv. vb. intr. 1 Trippa. 
*trimsa 4 ) tfrfrns sv. vb. intr. 1 Trampa oroligt; gå vårdslöst; 

slå dank. — va^itq^u tqr o tnmiar! 
trind trind adj. 

trindlett 5 ) ttincUkt adj. Rundlett — ha a so tnt}dlat > §§tu 
*trinta«) trint sv. vb. intr. 1 Hoppa pä ett ben. 
trippa — se "trafta, "tralla II, *trifsa, *triMpla, *trippla. 
*trippla 7 ) triprt sv. vb. intr. 1 Trippa. 
trissa 8. trim f. — täpdjrls. Slå trissa (en lek). 
"trissa v. I frfe sv. vb. tr. o. intr. 1 Rulla. 



! ) < *trimp-8a. 2 ) No. trilta 'trippe, lebe' (Gbr.). s ) Jfr 
HrbQ. frimpav. 'trampa', aflj. till bar. ordet. 4 )< *trimp$a (liks. 
*trifsa)1 Jfr diall. *damsa o. klafsa båda < *dampaa. *) Vö M 
Vb. t. o. m. Sdm. (Bi 759 a). •) öb. Jfr no. trinta ▼. 'styrte om- 
k»ld\ Åm. Fryksd. Kim. Pby VNyl. Hranta 'traska, småspriaga'. 
Jfr AyJ. JBt *iraii<a (/~ <r*ne ten da.). 7 ) Pby Nyl. •trimpJa. 
I Nyl. äfveo *$rappfa < *<ramjpte (ty. trämpdri). 



440 

♦trissa v. II *) trii sv. vb. intr. 1 Löpa i vägen for ngn : t 

ex. va trtzajlu % fetra f\p ma ftp? — Gr. § 215. 
tro f. tröw ut pl., m. 
tro v. trf>w sv. vb. tr. & intr. 3. 
*trocka 2 ) tröka sv. vb. intr. 1 Gå 1. trampa tungt, t ex. i 

snö. 
*troda 8 ) trödu f. 1) Gärdesgårdsstör. 2) Taksparre. 
trohet tråhkit ut pl., £ 
troligen — se *ftill adv., *ftillväl. 
[troll] *trull 4 ) trål n. 

[trolla I] *trnlla 5 ) trål sv. vb. tr. o. intr. 1. — Syn. kuckla. 
♦trolla 6 ) II trål sv. vb. intr. 1 Springa i vägen for ngn. — 

häda him trolar bara » fgtra fip ma. 
Ltroll]-giibbe *trull- trålghb pl. -ar m. Trollkarl. — Syn. 

*kncklare, *kuckelgubbe. 
[trollkäring *trull- tråltåérgg pl. -ar f. 
trollsl&nda — se mSrr(e)-kolf, nål-*skira. 
trolofva trolbv(a) sv. vb. tr. 1. — trf}lbv(a)„sa sv. vb. rflx. 1. 
tropp tröp pl. -ar m. Skara i allmh., ish. af får. 
troppa tröp sv. \fo. intr. i [ov]. — hdénan tropajifr ov nu. 
tross tros pl. -&rn. KabeL 
♦trossa 7 ) tré$. sv. vb. intr. 1: 1) Trampa, bråka; t ex. bom 

tro&ar * fami häda dqru 2) Arbeta tungt, släpa. — ha 

tronar upo ma arb&iU. 
trossbotten trö&böty pl. -ar hl 
trots tros. ut pl., n. 



l ) < *treö-sa? *) Fby, VNyL; no. trokka (Aasbn 828 a 
b. trokka) < *trod-ka. I 8v. gammanfallet med 'tråka. 8 ) isl. 
trbSa f.; fmn. i öb. f Åtn., Br., BP., Nyl., Rg. <ft W.; ntr. R» 
753 b i bet. 2. *) fe?, trul n.; Öb., VNyl., Bstl., Bu., Dl. 5 ) Öb., 
VNyl., Batl., Ru., Dl., 8m. (Be 754 a). «) < *troS4a 7 ) 
< *trod-8a. 



441 

trotsa trö$. sv. vb. tr. 1. 

[trottoar] *trottoal trbtuål pl. -ar m. — Gr. §§ 66, 2 o. 97, 

3 p. [Ordet brukas mest i staden]. — Syn. rännsten. 
trubba tr&h sv. vb. tr. 1. 
'■'trubbel 1 ) träbil pl. -Har m. Lunsig gosse. 
trubb[ig] *-ug trkbu adj. 
♦trubbla 2 ) tråbal sv. vb. intr. 1 [ma nan] Ansätta, oroa, ha- 

rassera. — vätska du trubal ma a söte, ast val å nq 

bat&r. 
truga trthw L trthg sv. vb. tr. 1. 
*trugment 3 ) tromdnt ut. pl., n. förek. i uttr. ma^Jromdnt 

Med våld. — Gr. § 16, 3. 
♦trulsa 4 ) tridgu f. Lunsa. 
[trumf] *trump 5 ) tramp pl. -ar m. 1. -ar n. 
trumma trämbu f. — Xlo po trumbu Trumma vb. 
♦trummel 6 ) tråmhl pl. -dar m. Kortväxt karl; luns. 
trumpen — ers. af *buttig, *morrug, *myttug, *pryttug. 
trumpet trumpet pl. obr., m. 
*trunta 7 ) trönt sv. vb. intr. 1 Trampa, stampa. 
trut trtht ut pl., m. 
*truta 1. *tryta 8 ) tryta f. 1) Trut — s&t* tr$tu Ul 1. fe 

Hänga läpp, gråta. 2) Tut 1. pip, t ex. på kaffepanna. 
*trya 9 ) trjjju f. Enhvar af de fina, tunna stickorna af trä 1. 

rör i en väfsked, mellan hka trådarne i varpen löpa. 
trycka tripk sv. vb. tr. 2. 
trycke trtyk n. (på bössor). 



*) Vö., Br., Pä. 2 ) fr. troubler. 8 ) trugmant Sdm., tru- 
mant i. tromant Öb., Nyl., Ög., Sm. (R* 752 b). 4 ) Fby, Nyl., 
Sdm. (i Nk. Vg. m. Rz 755 a). *) Åtm. Fryksd. o. Sörb. «) Np., 
Pg., Pä. 7 ) A^j. till *trinta o. Hranta* 8 ) öb., Norge, isb. i 
bet. 1. ») Öb. f Hvbfj., Br. (msk.), Na. idra. Af äldre friw- (?), 
jfr kske got. triu (sv. trä). 



442 

trygg tr$g adj. 

trygg* t 8 *g] *T&M* sv - v " ) - 1 * L * t** nqn]. 

tryme «rj?n 1. trtUn n. 

♦trynvild trptvU adj. Rasande. 

♦trys ! ) tfr^s pret o. sup. trfst vb. intr. [urspr. dep.] Töras. 
Gr. § 27, 2. 

tryta fc^< pret tréutt sup. tfr# vb. intr. o. imp. — Ad trgta^ 
ram (1. ram*) f\p p&rtma. 

tråckla trökal sv. vb. tr. 1. 

tråd I tråd 1. trå, def. trän, pL trådar m. 

♦tråd 2 ) II tfrod n. Upptrampad gångstig. 

tråda tröda sv. vb. tr. o. intr. 1 Trampa. — tyj&ka mt troda 
sondar qr^^ku! — håna trodar hqnu säges om tup- 
pens parning. 

trådlycka trålipUu f. Ett slags ögla hvari knappar fastknäp- 
pas. 

tråirak tråråk adj. Snörråt — a ny mt hd vtop trorrqk so 
a kan iéan m anaa lagfrfrgn! 

trådrulle tr&rula m. 

*tråen 9 ) trån adj. Längtande; efterhängsen. Böja.: m. tréna 
f. trönm n. tr&rn. Gr. §§ 111, 1 p o. 236. — ha **> 
tron ai ma so ja vqlje^d a. 

tråg trög n. 

*tråka *) trdka sv. vb. intr. 1 Arbeta tungt och träget — ha 
trokar upo ma arbatt* sot, ha^&ka nxp vqljw, MM. 

tråk[ig] *-ug trokti adj. 



l ) Jfr Bg. tré$ Tb. dep. idm, < *trÖS. 2 ) fa?, trop m. no. 
frod (o*) t = isl. tro^f f. idm (men frod n. 'traden'); kindt i 
donna bet. från Er. o. Vb. *) isl. j5nir prdetin (Gr. 1. c); *lrd 
a. i Öb M Åm. o. FrykscL (dår dock bet 'enträgen'). *) Vö. («), 
Br. (b'éka) y allm. i 8?. enl. Rs 758 a; no. fräta idm. 



443 

[tråna] *trånas trånas sv. vb. dep. 1. — ja trQivar häda 

pcnpUi tronas bart nkht. 
trång trtyg komp. tråggar sup. trég$t adj. — Syn. *spetug 

(om kläder). 
trångbodd tråggb^d a<y. — Syn. tättbodd. 
trångmål — se klafve, *knipa s. 
[♦traska 1 )] *torska 2 ) tå§ka 1. tö&fai f. Stor groda; padda. 
trä tré pl. trådar n. — Se *b»ja s. 
träek — ers. af dy, gytja, fi. rapa, lort, smuts, 
träda I tré sv. vb. tr. 3. — tra tromjpo nola. 
träda II tr&d sv. vb. intr. 2. — träd fram o vis da! 
trade i uttr. * tr&, t ex. okaq fcgar i tra lar. 
trades-land träland n. 
trädesåker tr&sbkar pl. -åkrar m. 
träffa tréf sv. vb. tr. o. intr. 1. — Ers. vanL af råka. Se 

ock *pålla (i bållspel). 
trä-flarn 8 ) tr&flån n. Flöte på nät 1. not. 
trä-färgad tr&férga oböjl adj. 
trägen tréji adj. 

trägård tr&g&l (stdm -gal) pl. -ar m. 
trähus tråhuw n. 

träkanna tr&kånu f. — ha mara^otvj^qn % tr^karju Ordst. 
trä-*klubb tr&kluh pl. -ar m. Träkubb. 
träl trål pl. obr., m. forek. blott i uttr. ss. t ex. Ucevytea hans 

f$r a^ba^t jjpsom h vce^gom m trql. 
träla trål sv. vb. intr. 1 ; blott i uttr. ss. 1 ex. ha trålar o 

arbetar. 



i) *tråsk Na. (ra.) Fby Ny!, (n.), Åm. H». f. (Bz 747 a). 
do. tratuk m. *) Dl. (Bi 747 a). 8 ) Närmast 'trä-flöté, ty obs. 
EF. Nyl. Estl. Bd. flarn 'flöte\ 



444 

tränga trågg 1. trégg, pres. == inf., sv. vb. 2: 1) tr. = hsv. 
— Syn. *plänga; jfr *pränga. 2) intr. Behöfra l ). — 
mt traggd a gq tid. — ja tragg Uep m nyja hast ot 
ma. — om anda^Xlar hqvu % vadzi so tragg du mt 
dåcera at ha Ordspr. — ha, som mt kombar m, tragg 
mt.gq mt hafåar Ordspr. 

trängsel tråg&ol ut pL, f. = hsv. — trågUar pl. Tränga 
stallen, pass, sund o. s. v. 

träpe[nni]ng tråphggar pl. t, i ordspr. nar mt bun 1. bon 
[1. ma (o: mig) L ha va mt t* nar a] ma trapagga. 

träpinn[e] trapln pl. -ar m. 

trärot tréröt pl. -retar f. 

♦trasa 2 ) trasa sv. vb. intr. 1 Gå i trasiga kläder. — ha tra- 
sar okrig g 1. gar o trasar. 

trä-sked trkfed pl. -ar f. 

träsk trésk n. 

trä-sko tr&sköw pl. -ar m. 

trä-skodd tråsköd adj. Försedd med träbeslag undertill. — 
om ha vil skoda m traskoda Häda? 

*träslng s ) tréXlu adj. Traaktig. — paruna a traklu 1. smakar^ 
traMut. — ha iéan& tratöut i r§va som ja ha sitt so 
lägg o skidta po Ucera. 

träta s. tr&tu f. 

träta v. tr&t sv. vb. intr. 1. — Ex. under förlika. 

*tr8d 4 ) tréd n. Takved, läkt på hustaket — trqda 1. tredra 
a gambal raij, dt roknar ft«r£. 



') Denna bet. är allm. i Sverige (Re 752 b) och Finnland 
samt södra Norge. 2 ) Förutsätter en form *tråsu f. 'trasa', förek. 
i Nyl. o. Båtl.; Vb. trÖSU f. 3 ) Kr.; d. v. b. gen. träs + afledn. 
-lug(r). Jfr Py. *träbg idm. 4 ) Vö., 8olf (s. om Vasa) idm, Br. 
*tröde n., no. träda f. Jfr Re 753 b trod. 



445 

*tröd-és trädos pl. -ar m. Ås, på hkn taket i äldre hus hvi- 

lar. Motsvarar — enl. uppgift — takstol i nyare bygg- 

ningar. 
trög tréww adj. Gr. § 48, 1. — Syn. *dryntug, *lallug, 

*lollug. Jfr lat, oföretagsam, 
tröja tréjpju f. 
tröska trysk sv. vb. 1 : 1) tr. = hsv. — trysk roypp. 2) Intr. 

[hl 1. om 1. upo nqn] Slå till ngn. — ja^&ka tryék om 

da, ja, 80 gon stntar wjc(a. 
tröskare traskar m. 
[tröskel] *trossgård l ) trösgél pl. -golar m. — $>fc mt o tityypt 

tro&g&n me, sandu b\p1$suna din [1. dtmj\, poypk! 
tröst trést ut pL, f. 

trösta trj}8t sv. vb. tr. 1. — trqst ma, va du say! tis. 
trött trixpi adj. — Syn. *lämmen, *malak, *rajskug, *raj- 

sug, *tröttug, *utaD, ut-*knockad. — Jfr matt. 
tröttna tréyptg, sv. vb. intr. 1. 
tröttsam — ers. af ändlös. 
♦tröttug 2 ) triypiu acjj. Trött. 
tu M n. card. [Sälls.] — En s. k. »räkning 4 *, anv. vid lek, 

lyder sålunda [obs. delvis högsvenska ord, delvis ord med 

främmande tycke]: e>\t tm | hla Iq \ <tetk tjmum silba- 

?tQ | ota wkur fym jtul, \ dan&a sxpstar ana o brita \ 

brwd — kntut — tut! 
*tuffla 3 ) Ufal sv. vb. intr. 1 [« L om nqn] Slå till ngn. 
tuf-lock 4 ) tih(w)lbk ut pl., n. Ängsull, eriophorum. 



l ) Denna folketym. bildning ar anförd från öb., Kkr, EF. o. 
Nyl. [i Bstl. tröskgård <ftc]. isl. J)resk(i)gldr m. 2 ) Nyl., Rnnö. 
Förutsätter *p>'0ytugr a. <^pT0yttr, eg. p. p. 3 ) öb., Na., Nyl., 
Fryksd.; Uppl. Sdm. *tåffla (Bz 743 a). *) Öb. 



446 

tufsa 1 ) tiifs sv. vb. intr. 1 [hl 1. om nan] 1) Lugga. 2) Slå. 

tufva ttätvu f. 

tufv]ig] *-ug tihtmt adj. 

*tuga a ) fcfyw f. Vidja. 

tugga vb. tiig sv. vb. tr. o. intr. 1. — Syn. *m<yppla, *muckla, 

*mngga, *muggla, *mungla, *valka, talkuttaa fi. 
tugga s. tugu f. — pta mt tuguna Ordst, d. v. s. Upprepa 

icke efter andra! 
tuggbuss tabus pl. -ar m. 
tull I töl pl. -ar m. ÅrtulL— Syn. *håe, *håtull. 
tull II tål ut pl., m. — ajska most htql^tul fxp tuhde o! 

— Se visitera. 
♦tulla 3 ) s. tblu f. Rulle, nystan m. m. d. 
tulla v. I tul sv. vb. tr. o. intr. 1 = hsv. 
"tulla 4 ) v. II töl sv. vb. tr. 1 Hoprulla- — tålas sv. vb. dep. 1 

Hoprulla sig. 
*tulsa I tåls sv. vb. tr. 1 Hopfosa. — ha tdsa rfiQp a, mt 

vatt ja van hade nu a. 
*tulsa II tuls sv. vb. intr. 1 Stulta, tulta. 
tum t(jm pL -ar m. 1) Tumme. 2) Tum ss. mått 
tumla — ers. af *buffla, *bumla, ♦raka II m. fl. Jfr falla, 
♦tummas *) dumbis pret o. sup. dumhst vb. dep. Tumla sig, 

om hSst — fola tumhs * grejs*, gq itit tid! 



l ) I derna bet. allra, i Svea- o. Götald (Rz 761 a) och f. ö. 
icko okäDdt i Fld; No. tufsa 'plukke, pille'. 2 ) Öb. [Vö. tågu r 
Np. tihg *tugu, Kv. tipgu, NVet. tégu, jfr stuga: stygu: GK. 
Stégti], EF., Nyl., Åm. (msk.), Sdm., Dl., Vb., Nb. (Re 740 a), 
Hvbfj. tilVU f. idm. Jfr isl. togenn 'dragen'. *) öb., Vg. (Ra 
762 a). *) Vb., Svea- o. Götald (Ez 762 a), Norge. Af Hurla 
(jfr kske eng. twirl); sålnnda lyder ordet i VNyl. tår la, tijr\a o. 
ty la. 5 ) isl. tumba v. 'falla omkull'; med oddljud. d äfven i Fby 
[Nyl. dömblas]; med uddlj. t- i Kkr, EF., Uppl. 



447 

*tum[me]-gis >) tpnagos pl. obr., f. Smörgås, päbredd med 

tummen. — ha kombar mto^§m$r(>) po tymagosa amjpo 

kntvaggsa. 
*tmnm6t*tt a ) tvtimtbt ut best fonn o. pl., m. Skämtsam be- 
nämning på tammen. 
tums-lång tymslågg 1. tpnllågg adj. — bon* ska ha tgmslagg 

han tis. 
tunder tundar ut. pL, n. . 
tung lägg komp. taggar superi. t#>g&t adj. — tfw#£ <er a man 

nQw gar &, svgr£ ar a man nota vql a Ordst 
tunga tuggu t — no, mt fast tuggu sku fal iur man ska 

ja say a 1. tala ma a 1. fa&t tuggu skit fal mr mun 

ska ja say da sanmd&a. 
*tungel 3 ) täggal n. eg. Måne: månskifte; ingår i sms. mån- 

*tnngel, qv. v. 
tung-*fordad 4 ) tiiggföla adj. Tungfor. 
tunghäfta — ers. af *stärta. 
tung-hSrd 5 ) t&gghbrt adj. Lomhörd. 
tungsint tuggsint 1. ttig§mt adj. 
tungspene tuggspkna ut pl., m. — tuggspana ha fah nådar 

1. ner. 
tunn tån komp. ttyndar 1. timan superi. t$n§t 1. fc%as* adj. 

— lova runt o haH tunt Ordspr. 
tunna tunu f. 
tunnklädd ttinklkd adj. 
tunsådd tunsdd adj. 
tupp tup pl. -ar m. — Syn. hane. 
tur ttUr ut pl., m. 

*) Nagn, Sm. (Bz 763 a). Ingå gös n.? 'smör'. 2 ) Allm. i 
Sverige enl. Bz 762 b; inom östsv. di all. uppg. blott från Nyl. o. 
Ormaö. 3 ) Np. (»kvarter"), Norrld o. Sveald (Rz 763 b); isl. 
tungl n. (fsv. tungla gånger Bqv. VI). 4 ) öb. 5 ) No. tung- 
heyrd da. tungher idm. 



448 

tura ttär sv. vb. intr. 1. 

turk turk pL -ar m. — ti Hgsta som m turk o m Md- 

mgg. 
tusan tffcsan Svord. — tiksamjplötar 1. tutsan jåvlar! idm. 
tusen tthsn n. card. 
tusende tiksand 1. fe&sgd n. ord. 
*tU8ka tag& sv. vb. intr. 1 [hl ]. om nqn] Skaka 1. raska om 

ngn- 
*tus8a x ) fttea 1. tus. sv. vb. intr. 1 Slumra, om barn. — tusa 

snaU ny>, bqni mat! — Syn. *snssa, *tntta. 
♦tussevask 2 ) tusivå§k pl. -ar m. Smekord till barn. 
*tut ingår i sms. snpig-*tut, qv. v. 
*tntt 3 ) tut pL -ar m. Dinapp. — Jfr sms. snorig-*tutt. 
tutta I tåt sv. vb. tr. 1. intr. 1 Tända eld på ngt — 7ia tuta 

po fodu L ha tuta po (L uj>q) i hdu 1. ha tuta «# po 

1. i l$<lu. 
*tutta 4 ) II tut sv. vb. intr. 1 Slumra, om barn. 
*tuttra s ) tétar sv. vb. intr. 1 : 1) Bullra, sorla. 2) Onödigt 

öda tiden. 
*tuttrus totrus ut pl., m. Tidsödare 6 ). 
[tvaga] *tvage tvåga m. 

*tvara 7 ) tvära sv. vb. tr. 1 Omröra. — tvära gr&ptg. 
tvehågsen tvéhdksy adj.; böjn. -hoksna &c 



l ) Vö., Nyl. Jfr Rz 106 b dusa, isl. dusa. 2 ) Vb. (Ra 
798 b). 3 ) Np. idm, på Gd 'tapp', Py. toto f. 'dinapp'. *) Fby, 
Nyl. Medels assim. i bspr. bildadt af *tussa liksom äfven *SUSSa, 
qv. v. 5 ) Härmed jämförbara ord betyda 'sorla 9 He. v 'kattra, tjata' 
Fryksd., 'stamma' Vb. Pä., 'pladdra' Sk. (Rz 772 b o. 776 a). 
€ ) Bet. är säkerl. senare, jfr No. totra (o 9 ) f. isl. tptorr m. 'trasa'; 
eg. väl 'slarf (hvmed jfr bsv. slarfva f. = trasa). 7 ) Vö., Br., 

Vb.; Nb. Åm. tvära (Rz 767 b), isl. pvara f. 'tväre (obs.!) 

hvormed mun omr0rer graden'. Fr. 



449 

[tveka] *tvika tvik sv. vb. intr. 1. 

*tvet l ) tvéat pL -ar m. Spån. — bona, pa plok tvätta t so- 
lida. 

*[tve]-synas *tvi- *) tvfsyns pret o. sup. tvlsynsta vb. dep. 
Synas dubbelt — v>§t tvisynsta ha fxp da to. 

*tvetbacke tv&tibåka m. Spånbacke. 

[*tve]-tänder 8 ) *tvi- tvitkndar pl. t På 1. öfver hvarandra 
uppvuxna tänder. 

tvi tvi interj. — tvi vqh 1. tvi vah idm. 

tvifla tvival sv. vb. intr. 1. — nqw tvivlar ja po ha, ja. 

trifvelakt[ig] *-ug tvivalåktu adj. 

*tvilla 4 ) tvil sv. vb. intr. o. imp. 1 Snurra omkring. — ha 
tvtlar okngg. — kv<w\gtam tvilar okngg. — ha tvilar 
fxp egu Det går omkring for mina ögon, jag svindlar. 

tvillingar tvihggar pl. t 

tvillings-lam tvihgslåmb n. 1) = hsv. 2) Okv. för tvillingar. 

tvinga tvigg pret tvägg sup. tviind&t vb. tr. — Böjes äfven 
efter sv. konj. 1. 

[tvina] *tvinas tvinas sv. vb. dep. 1 [bart 1. abs]. 

tvinna tvin sv. vb. 1: 1) tr. = hsv. 2) [ov] intr. Ila, hasta. 

*t vinnia tvina] sv. vb. intr. o. imp. 1 [okngg] Snurra om- 
kring. 

tvista tvi§t sv. vb. intr. 1. — Syn. dela 2, dragas, *äntra, 
kinata fi. Jfr gräla, käbbla. 

två två n. card. — mU^^tvö Midt i tu, midt af. 

tvåa tv&u f. 

*två-draga tvödretgu f. Underlag vid stocksläpning, bestående 
af två kälkar, en större framtill och en mindre ^stöt- 
ting) baktill. 

l ) isl. pveit f.; noder denna bet. i öb., Ko., Ormsö, Rg., 
Vb., Ög. f Sm., JU. (Rz 766 a). 2 ) Norge. 3 ) Vb. idra, jfr Hs. 
Vg. DU. tvetändt adj. (Rz 724 a). 4 ) Kr. Vb. (Rz 766 b); no. 
tvtUa 'omrere 1 . fn. *pvirla. 

29 



450 

*tvådragulass tvådrbgidå& n. Lass framsläpadt med ♦två- 
draga. 

tvåfotad tvdföta oböjl. adj. 

tvåfärgad tvåférga oböjl. adj. 

tvål tvål pl. tvålar m. 

tvåla tvål pret. o. sup. tvåla vb. tr. 

*tvåledes *) tvålhs adv. På två sätt 

*tvåskaft 2 ) tvåskäft ut. pl., n. Tveskäftadt tyg. 

*tvär s. förek. i uttr. po^tvéra (f. def.) På tvären. 

tvär a. tvcér adj. — Syn. *tvärug. 

tvärhand tvérhånd ut. pl., f. — baka & mt ana som tvär- 
hands br&id. 

tvär-rand[ig] *-ug tvåråndu adj. Randig på tvären, om tyg. 

tvärs tvéi 1. två§, adv. — tv. jpw 1. wi vavj*. 

tvärt tvårt adv. — tvcert qv Tvärt af. — tvcert y>vt L wt 
Tvärs öfver. 

*tvärng tvcéru adj. 1) Tvär. 2) Envis. — ha ajambhso tveeru 
to a vil ha a h na. 

tvärvigg tvérwg pl. -ar m. — Syn. *pryttskuta, *prytt- 
skåp. 

tvätta tvåt 1. kvét sv. vb. tr. 1. - Syn. pestä fi. 

tvättar-käring tvåtaiéérgg pL -ar f. Tvättmadam. 

tvättbunk[c] tvåtbugk pl. -ar m. 

tvätterska tvåta^kti 1. tvét&sku f. 

tvättfat tvåtfåt n. 

tycka Upk sv. vb. intr. 2. — txpk åm ee. 8 ) Trifvas. — tjp k il- 
vårt = Tycka illa vara. — ja txpksta no[w] va storfa 
ja ma. 

tycke tfpk ut pl., n. 



l ) Nyl. *) Nyl. idm. Jfr no. tveskjefta f. idm. 3 ) Detta 
tis. är allm. i Öb. 



451 

^tyckelt 1 ) tfpkedt 1. tipk&Xt 1. ttykalt komp. tipklan superi. 

tipktost adv. Ofta. 
tyda tyd sv. vb. tr. 2. 
tydlig tydh adj. 
tyfus ^/iw ut. pl., m. — ha har w svora tyfos, a tq^o po 

kräfta. 
tyfns-feber tyfosfébar ut. pl., m. Tyfus, 
tyg tyg n. 

tygel — ers. af t8m. 
*tympel a ) Wmpa? pl. tåmplar m. Tölp. 
*tymplug 8 ) tomplu adj. Tölpaktig. 
[tyna] *tynas $nas sv. vb. dep. intr. 1 [bart]. 
tynga ttygg sv. vb. tr. o. intr. [po~\ 2. 
tyngd t&ggd pl. -ar f. 

tyngdstock tfpggdstdk pl. -ar m. Enhvar bland de mellan kropp- 
åsen och väggen lagda stockarne, afsedda till att fast- 

hålla *trodorna. 
*tynnas 4 ) hpnis pret o. sup. tfpmst vb. dep. Glesna. — ha 

b\prh t\pn\s ov r&y. 
tysk 5 ) tysk adj. 1) = hsv. 2) Vild, oregerlig, tokig. — häda 

oksyi a so tysk. — ha a tysk i h$vu Han är galen 1. 

tokig. 3) Kortullig, lockig. — Jfr under ull. 
tyst tip$t adj., pl. tipshn 6 ) interj. Gr. § 254 anm. 3. — 

tjfstm n\p so ja f&r^fato- — Syn. *fåtalig, *stilles. 
tystna ttpsri sv. vb. intr. 1. 
[tå] *tån tån pl. -ar f. — Gr. § 111, 3. 



l ) Öb., ÖNyl., Estl., Ro. — fsv. pikla (= Nu. tikla om ej 
detta för *pykla[ré]n d. v. b. komp.) isl. pykkliga idm, eg. 'tjokt'. 
2 ) Na., Fby. 3 ) Fby. Jfr hsv. otymplig. 4 ) isl. Jjtjtina v. 'göra 
tann', pynnaÅ 'glesna'. 5 ) I bet. 1 allm.; med bet. 2 jfr Na. 
tysk 'dom, envis 1 ; i bet. 3 äfven i Fryksd.; jfr ock Po Px tyskot 
a. idm. 6 ) Sjundeå o. Ingå i Nyl. äfvenså. 



452 

♦tåg 1 ) I tåg, def. tög*, n. Byväg. 

tåg II tög, def. tåg*, n. Rep. 

tåga tögu f. 

tågask tögå§k pL -ar m. Ask förfärdigad af rottägor. 

♦tågbär 2 ) togb&r n. Stenbär, rubus saxatilis. 

tagna tög# sv. vb. intr. 1. 

tåla tola sv. vb. tr. o. intr. 1 & 2. — tola o hd o hta ha 

svid Ordst 
tålamod tölambd ut pl., n. — a^ska skarv i tolamos (obs. 

gen. def.!) pösa Ordspr. 
tål[ig] *-ng tulu adj. 
tång tdgg pL taggar f. Ett värktyg. 
tånge tågga m. — Syn. *stickel. 
♦tåpel 8 ) töpal n. Tölp, fåne; odugling. 
tår tår pl. tårar t 

tåt tåt pl. -ar m. — huté flätar hon i tri totar. 
tåtel tötul ut. pl., m. 
tått töt pL -ar m. — Syn. *flage. 
tacka t&k sv. vb,, tr. o. intr. \xpm\ 2. 
täckas taks pret o. sup. t&fcsta vb. dep. 1) = hsv. 2) Bry 

sig om, icke skämmas for att gör# ngt; t ex. hur^taks 

tu say söte? 
täcke tak n. 

*täling 4 ) tåhgg pl. -ar m. Strumpfot 
tälja tåh pret. o. sup. ^a?^ 1. tdl(f f vb. tr. 
täljknif tåhknlv pl. -ar m. 

*) GK. o. Nyl. *%, men *tå i öb. (Vö. *WW n.), Na. fmn., 
Fby ntr. Norrl. Dl. (Rz 790 b), äfven trol. Nu. tåuw n. 'sträcka, 
håll'; No. tåg d. 'kvsegfold' m. m. — ett ornord. *tarih(w)u- [hvars 
JlW- > -g i diall.], lånadt i fi. tanhua. 2 ) Norr!. (Rz 771 a), 
Bhl. (Rz 740 a), Fryksd., Norge. Upptages i Lll:b Ordl. 8 ) Vö.. 
Lptr. Jfr hsv. tåpig o. Rz 7l9 a, da. tåbe. 4 ) Jfr [sko-]teUng 

Gstr. m. 'socka inuti skon utanpå strumpan'. Vö. *fäling m. 

No. tela f. 'strumpa 1 . 



453 

tämja tém* pret. o. sup. tåmd vb. tr. 

tämlig, -en — ers. af *sk8njig. 

*tända 1 ) s. t&ndu f. Åmne hvari eld uppgöres. 

tända v. ténd pret. o. sup. tént 1. t&nd vb. tr. o. intr. — tand 

afå * mn! — Syn. *lnnta, *tntta I. 
tändsticka téndstiku 1. tån&tlku f. 
tänka tégk sv. vb. tr. o. intr. 2. — no mt h tagk Tänk icke 

därpå ens! — Syn. hugsa. 
täppa v. t&p pret. o. sup. t&ft vb. tr. 
täppa s. I t&pn f. 1) Lucka, t. ex. flfor ugn 1. spisel. 2 

Spjäll. 
täppa s. II tapu f. Inhägnad. 
tära tér sv. vb. tr. 2. 
tärna I tér\u f., t ex. brMopstfev\\u 
tärna II tér\u f. Sterna hirundo. 
*täma 2 ) Hl i sms. lamp*-tärna, se lanterna, 
tärning tér\)gg pl. -ar m. 

tät tåt adj. — t\p$t som mmti o tat som rotn Ordst. 
täta tåt sv. vb. tr. 2 & 1. 
tätna tat% sv. vb. intr. 1. 
*tätt-bodd tatböd adj. Trångbodd. 

tätting téttgg pl. -ar m. — ha gar upo som tatmdå* tis. 
t» — ers. af *blida, bWta s. I. 
töa — se gloppa, slaska I. 
*tffckna 3 ) ttyknu ut pl., f. Töcken, dimma. 
*t8cknas 4 ) tipknas sv. vb. dep. imp. 1 Mulna; uppstiga dimma- 

— ha txpknas m s\im, w f&j?HQrt ra\m. 



*) Nagn idm. 2 ) Bildningen låmpt^U kan nog bafra upp- 
stått änder anslutning till det gamla dial.-ordet tärna f. 'ställning 
for ljus 1. lampor' Sk.; jfr Bz 774 b. 3 ) öb., Kkr., Na., Pg., Batl.; 
vore fo. *pykkna f. 4 ) Estl. idm, VNyl. *töckna; fn. pykkna v* 



454 

tffckn[ig] *-ug tfrknu adj. Mulen, dimmig, — ha a so hpknnt 

* kvafå, hu^ska ja htt hayml 
*t8fla 1 ) Uval sv. vb. intr. 1 [om nqn] Dänga om ngn. 
tBfva t$v sv. vb. intr. 1. — „ha tova mt fatt lie. tQiv" sa 

Uceiqdia to hu flvnta häda nota Ordst 
[t8ja] *t8ga 2 ) % sv. vb. tr. 2: 1) = hsv. - teg mt tola- 
mQsposa! Ordspr. (jfr under tålamod) 
2) teg vatyti) i sa Dricka häftigt och 
mycket 
tbgjsa sv. vb. rflx. 2 Sträcka på sig. — ha 
hqar % sandäa o tega^sa, om du frågar 
et ä. 
*t811 3 ) M n. Fån. 
*tMlug 4 ) Ulu adj. Fånig. 

tfflp — se bunkhufrnd, klfffstek, möhkiä ii. (métuku 1. -«s), 
pöykkiö fi., *stoppel, *tympel, *tåpel, *vanvördiig. 
♦vindöra, *vägeliir. 
tfflpaktig - ers. af *bufflug *buttig, *dåkug, köplu (kopelo 

fi.), *tajmug, *tymplug, mi&wku (under möhkiä fL). 
töm tém pl. -ar m. 1) = hsv. 2) Tygel 
tömlycka témlipUu f. Tömbukt 
töm[m]a töm sv. vb. tr. 2. 
[tttras] *tåras 5 ) tå^ L tås. pret o. sup. tågfa L to&ta vb. 

dep. 
*t8rel 6 ) t$rd pl. typrdar m. Kårnstöt 



*) Esse, Kronoby. 2 ) BP., Nyl.; i He. äfven i nttr. t$g i 
sa 'dricka i djupa klunkar 1 = ny-isl. teiqa (pro teygja?). 8 ) Lptr. 
idm. *) Jtl. tyllug Dl. tyttun U. tylug (Ra 744 a), No. tylen 
idm. 5 ) i gl. fsv. ^ora, under ngt skiftande former krarlefvaude i 
Öb., EF., Nyl., Batl., Bn. f Gd, Dl., H1L, Sk. (Be 745 a). °) ial. 
pyrett pirdi for. pyril m., kTarlefVaode i öb., EF., Nyl. [däremot 
EeU. Ra. [kärn-] stämpel], Norr!., Dl., Ög., Vg., DU., Sm., Sk. 
(R. 769 b). 



455» 

» 

*törfve l ) tirv n. coll. (ut pl.) Tore. 

♦tflrka 2 ) v. tårk sv. vb. tr. o. intr. 1 Torka. 

*törka s. Urku ut pL, f- Torka. 

*törna I tfai sv. vb. tr. 1 [i sa nq] Dricka 1. äta omåttligt 

tSrna II té% sv. vb. intr. 1 = hsv. — sUap> t^a po in storm 

halu * s^en. 
tornbuske téribd&ka m. 
törn-[ros] *-rosa ténrbsu f. 
törsta tétf 1. test sv. vb. intr. 1. 
t8rst[ig] *-ug töitu 1- ti&åtu adj. 



u. 

u täw pl. obr., n. 

udd ui pl. -ar m. 1) Udd, t ex. knlvsui. 2) Udde ; i denna 

bet anv. hällre nabbe 1. näs. 
udde — se foreg. 
uf ihw pl. -ar m. — Aa skoda^om wm d. v. s. med stora 

ögon. 
uggla s. uglu f. 
*uggla 3 ) v. 6gal sv. vb. intr. 1 Se L betrakta skarpt — va 

**t&ji u bfe ° téglar okngg da? — ha ugla pojma so 

ja vql rad. 



l ) öb., EF., Nyl.. allm. i Sverige enl. Be 769 b; i si. tyrve 
1. tyre n., tyrviör Hyreviör = W. térvé m. 2 ) Kkr., ÖNyl., 
Rg., Fryksd., No. 3 ) Pö. likaså; isl. ygla pugom 'rynka ögonbry- 
nen, se bister ut', DI. yglas 'se stint på ngn' (Be 777 b) < *ugl\a\n\ 
•MgP- 1. *00-, aflj. *#£0-, jfr dial. *vägla khn •). 

*) Dem for det isl. ordet aogifna bet. år såkerligeo yngre. An- 
tagande detta och med förkastande af den Gr. § 214 uttalade me- 
ningen, jfr jag no idg \/~ *oq- W. 



*456 

u[g]n ihn x ) pl. -ar m. 
ugnsbotten — se äril. 
u[g]ns-grufva lUnsgnhum f. Askgrop framfor 1. nisch i spiseln. 

— Jfr grufva s. 
u[g]ns-gröt iknsgrtyt ut pl., m. 
u[g]ns-*kara länskmi f. Ugnsraka. — Jfr *kara. 
u[g]ns-kvast tUnskvåst pL -ar m. 
u[g]ns-muii 2) iknsmiin pl. obr., m. Ugnshål. 
u[g]ns-mur länsmmr pL -ar m. 
u[g]ns-raka ijtnsrbku f. 
u[g]nstäppa 3 ) tfmstkpu f. Ugnslucka. 
ulfva Alv 1. ulv sv. vb. intr. 1. — vänj* älvar t skodé*. 
ull ul ut pl., f. — tysk illa f. def. Lång, knorlig ull; erhålles 

från tysk fora. 
ullgarn ulgåti ut pl., n. 
nllhund 4 ) ulhiin pl. -hundar m. Pudel. 
ullig 1. *ullug uh 1. ulu adj. — uh(t) tyg 5 ) Ylletyg. 
nll[karda] *-kård(e) ulkH pl- -w m- 
ullstrumpa ulstrivmpn L wfo- f. 
ull-*toppa w/töpw f. Ulltapp 1. -tått — Jfr *toppa s. 
*ulltyg 6 ) ultyg ut pl., n. Ylle. 
umgås ömgös pret o. sup. ömgdsta 1. btagbst vb. dep. [Jfrvis 

sälls.] — Uyva omgos ma varqdar, so gq a$t ti to! 
[undan] *unda 7 ) unda adv. o. prep. 
under s. undar n. — ha^§ku va i undar om hade wJ w 

§ant. 



l ) Mell. o, NVa. (men Np. fri = D. Rg. W. Sk., i si. ofri), 
Nyl., D.Gsv., Nu., O., Bo- 2 ) Nyl., 8M-e; äfven Be 447 b (ort ej 
angifven). 3 ) Öb., Fby, Nyl., Hs. f Ög., SM-e. 4 ) Nyl., Estl. 5 ) 
fsv. tillin da. idden av. diall. ttSén (sSt. o. Sörb. sålunda, Estl. 
it lat) adj. upptages i Lll:s Ordl. med tillägget fm. 6 ) Sörb. 7 ) 
Np., Nyl., Estl., Ra., Vä., Fryksd., Sörb. 



457 

[under p.] *unde 1 ) undi prep. o. ad v. — komp. undra, su- 
peri, [ah] undrast. — undk Ud% tis. 

[under]-arm *unde- undiärm pl. -ar m. 

[under]byggare 2 ) *unde- undtbxjpgar m. Troll, „de underjor- 
diske"; eg. dvärgar o. älfvafolk. 

underbyxor — ers. af *innanf8rsbyxor. 

[under]-del *unde- unckdkd pl. -ar m. 

undergång undargägg ut pl., m. — ha vqrt undargandéi 
hans som a sfyypp so havjandis. 

[under]hill *unde- undhhäfå ut. pl., n. — ha far tmdihglft 
sot qv krumu. — Jfr *sytning jte dess smss. 

[underj-hålla *unde- undthäfå pret -kUH sup. -hälft 1. -hu[ft 
vb. tr. 

[under]-kjol *unde- unditébl pl. -Ubttar m. — Jfr flspung, 
*innanf9rskjol. 

underlag lindarläg ut pl., n. — va hqjfti h undarfeg ot 
Jtityy* so ha rnt roknarjxzrt? 

underlig imdeft adj. — Jfr *kynn (*kynt 'underligt'). 

[under]läder *unde- unddkdar ut pl., n. 

[under]läpp *unde- ånddkp pl. obr., m. 

[under]-rock *unde- undvrbk pl. obr., m. 

undersam und&såm adj. — härska va so magg tindasam jy- 
rar * mtlandt. 

[under]sida *unde- undasldu f. 

[underjskrift *unde- hnd\shr\ft pl. obr., f. — al ha d* sot 
undkskrifta sm und* papaq. 

underslag 8 ) undh- 1. undaXläg ut pl, n. 1) Underlag. 2) 
Understa stocklagret i husvägg. 



l ) Vb., Öb. f Hvbfj., Kkr, BP., Nyl., Estl., Ra., SM-e, Sk.; 
Gd unda. Redan fsv. undi jte lindir. 2 ) Estl. idm. Jfr Hs. 
underjordisk idm (Re 298 b). 3 ) Bet. 'underlag 1 äfven i Fby o. Nyl. 



458 

[under]stå [sig] *unde- undistå^sa pret -stöwjså sup. 

-sthjh^sei vb. rflx. 
[under]stffd *-unde- undtstäd ut pL, il 
undersöka undo§%k L undtsgk sv. vb. tr. 2. [Sälls.] Omskr. 

hällre med skåda efter, t ex. vt^ska skoda at om ha 

[under ]visa *unde- undwls sv. vb. tr. 1. 

[undervisning *unde- un<kv%sn*gg ut pL, f. 

[under]värk *unde- undwérk n. — noiv a ha * undw&rk 

to ;a ha blwt hakam otar. 
[under]ärm *unde- iindbérm pL -ar f. 
undra nnd&r sv. vb. intr. 1. — ja undrar ywt l. po om ha 

na ska koma havm %åa. — undrar po a om a a gahn 

bhvK — unda^a sv. vb. rflx. 1 = undras av. vb. dep. 

1 Förundra sig; t. ex. ja undras 1. undrar jma so tw ta. 
undvika undvik pret -vfok 1. -vikt sup. -vith 1. -vikt vb. tr. 

ha tindvikar ma jysom sxpnda. 
UB & tyy komp. ipggw superi, jpg&t adj. — /$r > w#£* to ja 

va ugg tis. 
ungdom uggdöm ut pL, m. — uggdQtm ml bra& o shpn. 
unge wg# pl. -ar m. 
ungefär unj*f<£r adv. 
ungfolk iiggfhlk 1. -/Mi n. ooll. (ut pL). — uggfotihpa row 

mt U halma al ma&umaskvGfår*. 
ungkarl ugkår pl. iigfcärar m. 
ungmor uggmör ut pL, f. 
ungskog tig#?%r 1. iig&kbg ut pL, m. 
uniform unjrfarm 1 ) ut pl., m. — -ja ha M%4 ma % ugfrfarmi 

tvo sombrajr&y. 
unken ttnfM adj. — Syn. *dunken. 



*) Sålunda i de flesta landsmål i sårftl Sverige stm Fiaalaod. 



459 

unkna tigky sv. vb. intr. 1. 

nnna un sv. vb. tr. 1. — ha„§ku'nt vtia un må nqhand. 
upp, opp up 1. öp ad v. 1) Upp. 2) Uppe. — Härmed sam- 
mansatta ord upptagas for korthetens skull under upp- 

äfven där opp- vore etymologiskt rätt 
*uppdagad i uttr. gå öpdåga J ) Gå igen, spöka. -— Jfr Gr., 

Språkpr. II 1, 5. 
upp-[dragen] *-drägen updrfaj* p. p. & adj. 
*npp-eft[er] 2 ) upat, stundom upat prep. Uppåt. — ha gar 

upat vaga hije. 
npp[e]håll uphäyi ut. pl., n. 1) Uppehåll. 2) Afstannande. — 

ska ha vnt vqlj^a uphafå po tlvadn %dq ? 
npp[e]hålla uphéfå pret -hufå sup. -hä]^} 1. -/w£/* vb. tr. 
uppenbara tipanbår 1. -mb- sv. .vb. tr. 1. [Sälls.] 
uppenbarelse upanbärds 1. -mb- pl. -«r f. [Sälls., relig.] 
uppfylla upfyl sv. vb. tr. 2. — ngw ska gmd upfxpl Qh sat. 

[Sälls., relig.] 
uppfyllelse upfijplals ut. pl., f. — ha ä&\ % upfylah raij jgr 

i livu 
uppfärgad upfcerga adj. 
uppför, -fBre upfxp 1. iipfipn prep. o adv. — has(t)r o i etrk mt 

sprtgg upfxp baka. 
uppgifvare upd&kvar 1. -jkvar m. (i bållspel). — pa& up ny, 

upjavari! 
uppgiften tlpd&fo* 1. up/wt adj. Uttröttad. — ja a so malak 

o upjwt. 
upp-*glapug 8 ) upglåpu adj. Uppkäftig. — m upglapuana 

poypk a ja afåa^koda ti aU h&rtJ.alas om. 



l ) Samma uttryck i hela öb. Jfr Sm. uppedagad '(gast) 
som kan osynlig värka om dagen (Ba 782 a), SM-e Bbl. uppe[n]- 
dagadt adf. 'uppenbarligen'. 2 ) Allm. i Fld o. trol. äfven i Sv., 
där det ekildt uppgifvee för Sörb.;No. uppetter 'opad'. *) Pö. o. Px. 



460 

uppsys tyytyy pi- ~ ar m ' 

upphållsväder uphalsvkdar ut pl., n. 

*upphäfven l ) alp- 1* éphkm adj. Uppblåst — vi a ja ny: so 

ophavt > maga? 
uppifrån up\frbn adv. o. prep. 
*uppkast upkåst n. Konsept, utkast, eskiss. — ije a npkaste 

mat mp! 
uppkastad upkåsta p. p. & adj. — vih ta harm häda stoU* 

som a upka§ta i stranctttda! 
uppkokad upkbka adj. 
upplagad up- 1. oplåga p. p. & adj. 
upplysning uplysntgg ut pL, f. 1) Ljus, lyse. — vt^ska ha 

uplysmgg jcer in. 2) Underrättelse, kunskap. 
uppmärksam upmcerksam adj. — Syn. *tagvar. 
*upp-passlig 2 ) öpåkh adj. Påpasslig. — ngw a ha opaXh to 

ha a na h fipiåen, man mt anu§. 
upprepa — ers. af *repa II, *repla, *valka. Jfr tugga s. 

(äta tuggorna idm.) 
uppresa — se *rita II. 
upprista — ers. af *resma. 
upprätta uprkt sv. vb. tr. 1. [Sälls.] 

uppsatt upsåt adj. — ha^ka va m upsata man, satj(er) a. 
*upp-sitta 3 ) öp- 1. upsitu t Långt inpå nätterna räckande (ish. 

arbets-) samkväm. — ja^ska po upsitu ti nybgndas i 

kvafå. 
uppskrifven upskrhi p. p. o. adj. — a Jiade upsknvi ra>j, 

so^§ka ja saij me&^an. 
uppskuren up- 1. öpskun p. p. o. adj. 



l ) Fby, Vg. idm (Rz 782 b) = Gd *upphofven (Rz 507 b). 
Jfr st. vb. hefia isl. *) Vö., Px, Sm. (Rz 487 b). ») Öb., Kkr, 
Nyl. 



461 

uppslag upktyg n. 

upp-*slamrad upXlåmbra p. p. o. adj. Uppslammad. — Jnsu 
viiét ha logg vm upXlambra o ha^ka a$t tgv farijar 
a agga. — Jfr *slamra v. IL 

uppsliten upi.UU p. p. o. adj. Utsliten. — skowa min a 
upXhti. 

uppsnappa — ers. af *snabba [upp]. 

upp-[spelt] -spelad upsphla adj. Glad, munter. 

upp-*stickad upstlka p. p. o. adj. Med remmare 1. andra vård- 
tecken utmärkt. — a^sku mt kuna rais %je m isa * 
mistrkn om vcyj* vnt vol^o val xipstbka. 

upp-stjälpt upsUalft 1. -sUklft p. p. o. adj. säges om foremål 
som vid *skullning visa sig högre än de värkligen äro. 

*upp-sträckad upstrhka adj. Uppsträkt, utstyrd, utpyntad. — 
van ska Ude upstraka flikwna bladar ov U nata? 

uppstäld 1 ) épstttt L -stkXt adj. Bragt i trångmål, strandsatt 
— ht val upstalt ma hate fan #u far a goh. 

uppsupen upsiip* p. p. o. adj. 

uppsyningsman upsymggsmån pl. -mkn(er) m. 

uppsätta — se *stickla. 

*upptagas uptågas ut. pl., n. Upptagning af rotfrukter ur jor- 
den. 

upptill uptll 1. upte [sälls.] adv. 

*upp-uppå 2 ) upupo L upupo adv. o. prep. Uppå, uppe på. — 
sko, bde stqr a an upupo datfo. 

upp-*v[id]er upver 1. öpv£r adv. o, prep. Uppe vid; upptill, 
uppåt 

uppvärmd upvkrmd p. p. o. adj. — Ex. under gifte. 

uppå upö 1. apo prep. [Sällan ensamt, jfr *uppuppå]. 



l ) Allra, i Öb., EF. o. Nyl. 2 ) Vö. o. Orrasö (i en visa). 



462 

uppåt iipot 1. upot adv. o. prep. 

uppäggad upkrja p. p. & adj. 

upplåten] *-iten up- 1. éjpih p. p. o. adj. 

uppöfver lipxjpw 1. upivi prep. o. adv. 

ur 8. I ihr n. Tidvisare. 

up s. II ihr ut pl M n. 1) Fint regn. 2) Urväder. 

ur p. wr 1. ur prep. 

urblekt lårbl&kt p. p. & adj. — tydåi & w/rft?&*fc£. 

urgammal ihrgätnbal 1. -gånibal adj. 

up-fgpfifd] *-gräfven 1 ) ihrgrhv* L ijirgriw adj. Tom, svang, 

hungrig. 
urhalka — ers. af *hala [up]. 
urmakare ihrmåkar m. 
urminnes forek. i tis. frän 1. > uirmtms tider. — wgf a hue^ 

§va,nst frön mrrmms tid&r. 
ursinnig iU$in% adj. 

*urspegel 2 ) iä^pay)tl pl. obr., m. Ulspegel. 
upsäkt ih§lkt ut pl., f. — ja ber om tupikt! 
ursäkta ihftkt sv. vb. tr. 1. 
*urtackel 3 ) Makal 1. th^täkal pl. =-sg., n. L ih$täUil pl. -»tor 

(ovanl.) m. Lustigkurre, muntergök. — Gr. § 129 £ 
urvisare lUrvisar m. 
urväder mrvkdar n. 
*UPväl(j)or 4 ) tÄrvatfwr pl. t Afskrap, afekräde. — ha du Ifyna 

bara mrvaluna ot ma, malagoh! 
usel — ers. af *uslig. — Syn. *kpycklug, *ruckug. 
*uslas 5 ) ikklas sv. vb. dep. 1 Jämra sig. 



l ) Uppl. Sdra. urgräfven, Bl. urgrafven idm (B« 783 a). 
2 ) öb., Vb., EF., Nyl., SM-e. Liksom hsv. ordet af ohty. eulen- 
spiegel idm. 3 ) Vö. 4 ) Vö. Px urval f. idm. 5 ) Fby VNyL 
*ustas; fsv. usla sik idm, bvarlefvande i Götaland (Rb 715 a). 



463 

♦ttslig *) iM> adj. Usel. 

usling thMigg pl. -ar m. 

ut M adv. 1) Ut 2) Ute. 

*ut-all lUtål adj. Uttröttad. — Åfven säges t ex. nip a ja se 
nit o al i samma betydelse. 

utan thtan prep. o. adv. — utan konj. ersattes af *aniia, 
*an. 

*utandes 2 ) thtandts förstärkn.-adv. Särdeles, utomordentligt. — 
so wtancks mxptéxp fisk! 

utanfSre lätaftyn ad?, o. prep. 

utanlås — ers. af ytterlås. 

utanskrift — ers. af ytterskrift. 

utantill ihtatU adv. 

*utan-å ihtand adv. o. prep. Utanpå. Gr. § 200 C 2 £. 

utarbete Mårbavt n. 

utbttrding 3 ) tätb&hgg pl. -ar m. Gengångare efter mördadt 
barn; säges sitta på stränderna gråtande och skrat- 
tande. På grund af denna deras ombytliga sinnesstäm- 
ning säger man till en såbeskaffad person: tu a jipsom 
miboltndåK Följden af deras tillkomst framgår af ordspr. 
iuti>0 l*nd&* £ vce§t (1- ^0 po Makte. 

ut-fdragenj *-drägen Mdrfaj\ p. p. & adj. 

uteft[er] lätkt 1. tkteit prep. 

utfart ihtfårt ut. pl., m. 

utfattig Mfåh adj. 



l ) Öb., Fby, Nyl., Bg., Uppl., Dl., Fryked., Sk.; Norge usleg. 
2 ) Vö., Fby, Nyl., Gav. (låtand}); jfr Bz 846 b utäflde(s) (Sdm. 
Uppl. ög.). — de(s) har lagte till utan liks. i förstårkn .-part. 

*genomde(s) Nyl., jfr ock *själfvade Ped. ; svord. på -de (för- 
bannade o. 8. v. — eg. part. pret.) torde hafVa varit måttgif- 
vande. 3 ) Vb. Åra. idm; jfr isl. utburdr m. 'ndsat barn; dcts gjen- 
f»rd' Fr, no. tttbttrd m. 



464 

*utfrägad ' ihtfrkga p. p. & adj. Utfrågad. — hq^u ha wf- 

fraga mp to? 
utfffre Mfipri L tätfm adv. o. prep. Utfor. 
utgång tätgågg pl. -ar m. 
utgången -*gåen Mgå% 1. Mgän<k% adj. 
ntholme tUihålma m. I hafsbandet belägen holme. 
uthuggen Mhiidéi p. p. o. adj. — fe ha vah tuthudz^ fetf* 

ptla sam for va hicer. 
uthus läthms n. 

uthvilad *&fo#a p. p. & adj. — Syn. *hvfl adj. 
utifrån ihhfrön adv. o. prep. 
utjagad ihtjåga p. p. & adj. 
utkastad Mkåsta p. p. & adj. 
utklockare *) tätkldkar m. (i bållspelet tri hug o spngg) 

Bållemottagare vid yttre målet 
*ut-knockad iMkndka adj. Medfaren, uttröttad. 
utkällare ihUklar pl. -arer m. Skildt bygd källare, motsv. 

t. ex. de nyL potatisgroparna. \ 

utland forek. i uttr. > ihtlåndt (n. def. sig) 1. > tUUkndra (n. 

def. pl.) Utomlands. 
utlastad Mlå$ta p. p. & adj. — Vega hq^aka 1 utlasta, vih 

ga tid nu! 
utled Mlähd adj. I hög grad led vid ngt — ja a wtlatd hade 

gralan. 
utledsen ihflhM ac U. 
utlefvad Mlkva p. p. & adj. 

♦utländare *) lätlkndar m. 1) Utlänning. 2) Utländskt skepp. 
ha a bra fe sigal po mtlandarar,Jlo far a l(B^o 



utländsk ij(tlkn§k adj. 



l ) Åtra. i Nyland. 2 ) Nyl. i båda bet. 



465 

utlänning Mkmgg pL -ar m. 

utlösning thtlgsmgg ut pL, f . — t* ^gr a fefc**s# wiarA; i wt- 

Igsmgg to ha fQr fr aminka. 
utmager thtmågar adj. 
utmark Mmårk pl. -ar f. 
utmattad Mmåta p. p. & adj. 
utmed Mma prep. — ha lop tutma stranda o grqt. 
utmärkt ihtm&rkt 1. Mmcbrt adj. & fÖrstarkn.-adv. 
utmäta Mmkt sy. vb. tr. 1 1. 2 (jurid.). Ers. oftast af uttr. skrifra 

upp, t ex. <&r a hå som ska skriv up sqkra var? 
utmätning thtmktmgg pl. -ar m. 1. f. 
utn$tt thtnoipt p. p. & adj. 
utom — ers. af ana som, t ex. dit o ana som hå! 
utrikes lUtrifas adv. o. obojl. adj. 
utritad t&trlta p. p. & adj. — 3<$^$Ulu ny hms* mat mt- 

rita nu! 
utskjuta — se *stimpa v. (intr.). Ers. ss. vb. tr. af skjuta ut. 
utskott thtsköt n. Okv. 
utskottsbräde ihtskotsbrk pl. -brkdar n. — vi pa Ugp uit- 

skotsbradra frön stokhabn* h v&davasn f\p soman ot 

os. 
utskylder tUtsfolplfar pl. t. 
*utskylder[s]-lapp lätsiåjpMalåp 1. tUtstéjpUMp pl. -ar m. 

Debetsedel 
utslag — se *kna8sel. 
ut-[slagen] *-slägen tAfcitéy* p. p. & adj. — a vatni w,tHa%]% 

ra*j o? 
utsliten MkUh p. p. & adj. 
utstaka — ers. af *sticka v. HL 
*utstickad Mstika p. p. & adj. Utstakad, bestämd. — ja har 

al säkra ra\j uäsUka. — Jfr *sticka v. HL 
utstyra — se *kråpa. 

30 



466 

ut[svulterij *-sv&lt ihtevält 1. MsvkXt p. p. & ad?. 

utfgide] -säd tätstd ut ph, f. — A* w m doifbt* wte&rf 

[utter] *otter *) rffar 1. rffer pL <Wrar hl 

uttorkad xHhrlca p. p. & adj. 

uttorkade lUtårkad* förstärkiL-adv. Genom-; t ex. ja d so 

tu£arJ$ach le^d dz, kar! 
*ut-uslig ihttktä adj. GenomuseL 
mtvakad Mvåka obojL adj. 
utvidga — era. af *vida. 
utvärtes mtvkrtys adv. o. oböjl. adj. 
utåt t&töf adv. — Mot prep. 
utMVer ihtypv* 1. *&£w» prep. 



v. 

v vé pl. obr., n. 

♦vackc *) vd£a m. Skäppa; mindre skrin. 

vacker vakar adj. 1) = hsv. — vakart^o! — Syn. näs(e)- 

vis I 2. 2) Lugn, om väderlek. — h& a so vakert po 

siqn hisa mary*. 
vackla — se *kangla, *kicUa II, *kingla, *ledja, *rangla, 

♦rucka, *ruckla, rugga I, *stnla, *stumla. 
vad I vid n. Pant; vädjande. — b Ho[w] vad om a. 
vad II (på ben) — ers. af *kalf II. 



l ) öb. [Lrao Otal m.], Vb., BP., Nyl. [éfor m., åfrO f.] t 
Estl M Dl., Frjksd.; ds. odder Sk. öder; hi. oter i*l. obr (pl. 
Otrar) m. *) Öb. Norrl. Sdm. Nk. (Bi 787 b) SM-e *wcke m., 
Nyl. Eetl. *vacka f., fel. vakka f.? Det finska vakka idm är lå- 
uadt från skand. tunga. 



467 

♦vada 8. vddu x ) f. Mullvad 

[vada] v. *väda 2 ) våda sv. vb. intr. 1. — Gr. § 34, 2 a. 

vadd vdd ut pl., f. 

vadmal våt&al ut. pl., n. — Gr. § 106, 1. 

vadmalskläder vdwatpkfed&r (n.) pl. t. — vamaAgklaära, a 
varm po mnta.il man a tugg po somari U bj^cera. 

vagel I vågal pl. vaglar m. 1) Sittstång f5r höns. 2) Golf- 
vase. 

vagel n (svulst på ögonlocket) — ers. af fi. naaranmappi. 

vagga 8. vdgu f. — Syn. *lnlla. 

vagga v. väg sv. vb. tr. & intr. 1. — vag boni ti sova! — 
poypféi sitar i sand&a o vägar ma hftvu o haila kropi. 

— Syn. *skulta v. (intr). 
vaggbara vagbdn 1. vdgtibdn n. 
vagg(o)mede vdgttmhda m. 
vaggvisa vågvisu t 

vagla vdgal sv. vb. intr. 1 Svänga 1. vagga af och till. 
vagn vagn pl. -ar f. — Ka a so hagkapslundu h ok t vagna. 

— Jfr *skurra s. (barnvagn). 
vagnshäst vågshk&t pl. -ar m. 

vak våk pl. -ar f. — ha okt m i vqUi so meera o XUda 

lama tar. — Jfr *väeka I. 
vaka v. vaka sv. vb. intr. 1. 
vaka s. I vdku ut. pl., f. = hsv. — m laggin vaku = i 

laggi vakas. 
vaka s. n vdku f. Turdus musicus. — Syn. nattvaka. 
[vaken] *väken 3 ) viUi adj. — Gr. § 34, 2 a. 



x ) Or. Vö. vddw m. I P.-P. har ntlj. r gått förloradt ooh 
ordet därför blifvit fmn.; vddti: vddw = Hak. ståvu t.: stuvur 
m. = Py. vttko f.: hav. vilkor n. *) Uppg. från NVa., Kkr o. 
EP. 3 ) Uppg. blott fråu öb., men där är ordformen allmän. 



468 

vakna våky sv. vb. intr. 1 [abs. 1. v. tip] = vaknas sv. vb. 

dep. 1. 
vakta vakt sv. vb. tr. o. intr. 1. — ha vaktar pagga stn. — 

va^t mp so mt nqgjcombar h\dl — Jfr *hylla v. 
väktare vaktar m. 

*val l ) I v& pL -ar m. Skaft; ingår i sms. slag(o)-*val, qv. v. 
val II väl pL obr., n. 
[valen] *vöen a ) våfa 1. t% adj. Gr. §§ 42, 4 o. 118. — ja 

vqljio van om handra * h*su UtiLmu o cUmbti. 
valete lat forek. i uttr. * sista valéh s ) I sista ögonblicket 

[Hela frasen från hsv. — Obs. sista! Sälls.] 
valk vålk 1. våkk pl. -ar m. 

valka vålk L v<U& sv. vb. 1: 1) tr. = hsv. 1) intr. Om- 
tugga, ideligen upprepa. — vaXk mt jambl* om hade ! 

— v. ma, mun Tugga. - Syn. *knyssja, talkuttaa fi. 
vall väl pL -ar m. 

valla väl sv. vb. tr. 1. — val kuduna % skoj*. 
vallata fi. 4 ) väl sv. vb. tr. 1 Vintertid öfrergjuta ngt med 

vatten i och för åstadkommande af isbildning. — ja^ska 

val lladamatda so lappar a botar. 
valp valp 1. vdXp pL -ar m. 
valpa valp L vdXp sv. vb. intr. o. tr. 1. 
vals I vdls pl. -ar m. Cylinder. 
vals II vals pl. -ar 1. -ar m En dans. 
valsa I väls sv. vb. intr. 1 Dansa vals. 
*valsa 5 ) II väls sv. vb. intr. f l Vada, gå tungt t ex. i gytja 

L snö. — ja fi vals * sora po and&a so logg so ja a 

rot trtstypt. 

l ) Ordet anv., bet. 'käpp 1. 'skaft 1 1. dyl. fristående i Vb., 
Hs., S?ea- o. Götald (Be 788 a), H?bfj. (?) o. Nockö. 2 ) öb. aUm.; 
Pö. Px åfven våhn. 3 ) AHm. i sv. tepr. 4 ) Ordet begagnas åfren 
åtm. i NÅngm. (Sidbnbladh). 5 ) Uppg. med samma bet. från Vörå, 
Pg., Ög., Sm., Vg. (Re 790 a). 



469 

van vän adj. — ha a vant Det är vanligt 1. det är ngns 

vana. 
[vant] *vane >) vana ut pL, m. — Syn. tapa fi. Omskrif- 

ves vanL med *pa. 
*vaiid 2 ) a. vänd adj. Ond. — tatvjvdnd Den onde, djäfvu- 

len. 
*vand s. vänd pl. -ar m. Djäfvul. — ha va %wjoand b kqr! 

dra ot vandas! — ha va to vandas! (gen. def. sg.). — 

vandas paUi Förb-de pack! — Udi vanda De djäflarne! 

ha gqr mt janU, h vand! — Gr. § 237. 
vandra våndor sv. vb. intr. 1 [ov\. 
*vand-8ra? 8 ) vånifrra pl. -faur n. Hjärtora. (LK). 
vanka, -as vägk sv. vb. imp. 1 = vågkas sv. vb. dep. imp. 1. 

— ha vägkos (-ar) feUb 1. f%$k idq. — ny)„§ka ha vagb 

1. vägkos stnuk 1. po ripctz* 1. po rbva. 
vanlig vdnli adj. [Täml. sälls. ord]. 
vanligtvis vdrihtvls adv. 
vanmäktig — ers. af *allsmäktig. 
vanna s. — ers. af *vacke, dryfta s. I. 
vanna v. — ers. af dryfta v. 
vanskaplig vänskåph 1. -skåph adj. 
vant[e] vänt pl. -ar m. — Syn. *klndd. — ha ga^om lap 

vänta » monstétm Ordst 
*vanter 4 ) väntar n. Vant — Ers. ofta af segelsnöre (!). 
*vanng 5 ) vänu adj. Vankantig. — hije bra* a vanu, ha do- 

gar mt ttdgnand. 



*) fn. f8?. vani m. Af samma kön allm. i ösUv. diall. (Fld, 
Ertl., Rn.) o. ofta fifven i S?erige (Rs 791 b). a ) isl. vandr fsv. 
Vänder, kTarlefTande i NVet., Mp., Hs., Gd och 88. *V(md i Dl. t 
Hjd., Dis., Bhl. 3 ) Jfr Pä. fans-öra m. idm; Pö. Px = P.-P. 
4 ) Af mig kandt äfven från Fby o. Kal. 5 ) Öb. allm.; elliptisk form. 



470 

*vanv»rding *) vdrwghgg & värvv- pl. -or m. Tafatt, afsig- 

kommen person. 
vapen vipan xl [Sällsynt ord]. 
var 8. I vår ut pl., m. Var i sår. 
var 8. II v£r n. öfverdrag på bolster 1. dynor. 
*var 2 ) a. ingår i sms. *tagvar, qv. v. 
vara s. I väru f. Handelsvara. 
*vara (s.?) II ingår i sms. *illvara, qv. v. 
vara s. III förek. i tis. tq sa U vqra fip nq Akta sig för 

ngt 
vara v. vara L va, pres. ér 1. ér 1. &, pret ind. va, pret konj. 

i)6r 1. v£l, sup. vin 1. våm hjvb. — ja ha mt vu^ya 

sixaji <C vun nq (varit något). — ha vqI 1. vgr ful mt 

fyr b*h. — „katvjvara, kawjuara" ska a s*y to a mt 

vait Ordst 
varaktjjg] *-ug våråktu 1. (vanligare) vardktu adj. 
*varas 8 ) I våras sv. vb. dep. tr. 1 Varsna. — ja varast ha 

to du kom om hen*. 
varas II viras sv. sv. vb. dep. imp. 1 Bilda sig var i bölder 

1. sår. 
värd val pl. -ar m. Måltid, i sms. morg#n(s)-, middags-, 

k välls- värd; = v4<f t ut pL, f. i sms, nattvard, 
varda vdl, pres. v£l, pret ind. vårt 1. vél, pret konj. vqI 1. 

vér, sup. vih lyvb. 1) BlifVa, varda. 2) med föjj. inf. 

Nödgas 4 ), t ex. ja val ful t% gq jqn ny. 
*vare ingår i sms. *illvare, *åtvare, qv. v. 
varf värv n. Plats för skepps- 1. båtbyggnad. 



*) Vö.; jfr no. vanvyrddeg 'föraktlig, vanvyrden Vårdslös', 
VCMvel ra. 'vanan'. 2 ) isl. tNWTa. uppmärksam' . 3 ) öb. idm =: 
Dl. 8m. vara (Re 792 b); isl. vara v. 'göra ngn uppmärksam'. 
4 ) Sammalunda i fspr. och åtm. i Öb., Nb. o. Vb. (EU 795 b). 



471 

varelse v&nU pL vankar t — ha a m so tlakm vqnb, had* 

granås tmlc. 
varg varg pL -ar m. — sg. def. vänj}. — Syn. gråben, 
vargbo vdrgb&v n. Varglya. 
varglo vdrglöw pl. -ar m. 
vargunge vdrgiigg pl. -ar bl 
var[ig] *-ug v4ru adj. 

varlig v4rl* a4j. — «^r/** adv. — ha gq^jo virbt & «>W*- 
varm vrfrw komp. t^r^Jdr superi, vérmst 1. vdrtnast acy. 
*varmakt[ig] *-ug vårmåitti adj. Mera varm än kall. 
var-[moder] *) *-modra véfm^dm ut pL, f- Fart varklomp i 

böld 1. sär. m 
varna v4n sv. vb. tr. 1. — Syn. *fttrvarna. 
varning v&rp$g pL -ar t — Syn. *förvaraing. 
varp värp n. 1) Fiskvarp. 2) Ränning i väf. 
*varpa *) värp sv. vb. tr. 1 forek. i tis. varp fiska(r) Fånga 

fisk i notvarp. 
varsam vikarn adj. 
*vask ingår i sms. *tussevask, qv. v. 
*vaska 8 ) vd&k sv. vb. intr. 1 Snoka, röra i ngt — a^ika mt 

va§k > qdaras dé^muna. 
vass väs. ut pL, f. — ha vql båtar Jb Pyt faka to va$a vak- 

8ar up. — Se rörvippa, 
vassle vdtta ut pL, m. 
* västa *) väst sv. vb. intr. 1 Vänta; trol. blott imperat [Enl. 

W.-Jeurl, 1047 „vast inteij. (sjö.) vånta, håll an!"] - 

„va&t mp u sa tåalbrit to hu )o^a bas$ Ordst 



l ) Fby, Nyl., SretJd, Vg. (Bz 827 a, där äfven synon. våg- 
mor onföree). a ) EstL, Norge. 3 ) öb. idm, Åra. 'plaska', Vb. 'slarfva 
bort 1 . Ett enda, trots skiftande betydelser, återgår ordet säkerli- 
gen på ty. wa8ch#n 'trätta' [> 'kringkasta' > 'omrörs 1 > 'snoka']. 
4 ) A dt. väl nästan endast i imp., liks. åtm. i Fby o. VNyl. 



472 

vatikka fi. väUku, f. Åkerbär. — Växtens blommor kallas v&- 

t&blur&u f. 1. vdtikblum ut pl, n. 
*vatta8 våtas sv, vb. dep. 1 Bli vattnig, t ex. fih fopn va- 
tas rar}. 
vatten vdtn L vdtn ut pL, n. 
vattenhaltig — ers. af *jåsug, *slapprug. 
vattna vdty sv. vb. tr. 1. — vaty h&$ta. 
vattu-arv vdtuårv ut pL, m. Stj&rnört, Stellaria media. 
vattu-*blanda vdtublkndu ut pL, t Blandning af vatten och 

mjölk. 
vattn-blandad våtublånda adj. Vattenblandad. 
vattu-[bulgen] *-bfflgug 1 ) våtubhlju L -bhlyu adj. Uppsväld 

af vatten. 
vattn-[droppe] *-droppa vdtudrdjm i Vattendroppe. 
*vattug 2 ) våtu adj. Vattnig. — ha smaka^o vatu, heria 

gr$y>fn, *da. 
vattu-*gräf vdtugrkv pl. -ar f. Vattenpuss. 
vattu-gryta vdtugrptu l Gryta med kokande vatten. — l&gr 

vatugrytu po afå*} ! 
vattu-gröt vdtugrtyt pl. obr., m. 
vattu-gylta *) våtujipltu 1. Sijplfiu (1. -U-) f. Snigel. — Ex- 

under torrflsk. 
vattu-halt[ig] *-ng våtuhåltu L -håtiu adj. Vattenhaltig. 
vattu-hjul våtujml n. Vattenhjul 
vattu-hvirfvel våinwrvd pL -virvdar m. 
vattu-kanna vdtukånu f. Vattenkanna. 
vattu-koppor vätukdpur pl t Vattenkoppor. 



*) isl. Idgenn 'svullen, p. p. af *bdgia ▼. (jfr östsv. *bälg(j)a 
'stoppa i sig mat 1. dryck så att boken sväller). VOttltbulgen Ko., 
vattenbulen EF., Nyl., Bstl., Ru., Åm., 8k. *) ög., BP., Nyl. 
Yngre ord bildadt likasom *mtt08- frän vatt- 1. vattu- i smss. 3 > 
Kv. idra. 



473 

vattu-krus våttikrihs n. Vattenkruka. 

vattu-[kvarn] *-kvärn vdtukv&i pl. -ar f. Vattenkvarn. 

vattu-ledare vätidhdar m. Vattenränna utefter väggen. 

vattu-pass vdtupåz n. Vattenpass. 

vattu-*porla vdtupdlu f. Vattenbubbla. 

vattu-*putt våtupdt pl. -ar m. Vattenpuss. 

vätta-rännil våturknd pl. -rkndar m. 1) Rännil. 2) Ränn- 
sten. 

vattu-r&nna våhirknu f. Vattenränna längs takskägget 

vattu-sjuka vätiisimku 1. -fihkii 1. -sUihkii ut pl M f. Vatt(u)- 
sot 

vattu-skott vdtuskdt n. Vattenskott. 

vattu-*sk8rd >) vdtusiéfr ut. pL, f. Det ställe där vatten och 
land mötas. — ha stqr ma fgtra i vatusféela. 

vattn-[si] *-såf våtusdv pL -ar m. Vattensä. 

vattu-tak våtutåk n. Vattentak. 

vattn-tnnna vdtutunu f. Vattentunna. 

vattu-tät våtutU adj. Vattentät — hsje a brq stövlar Jt ga 
o tratsk ma, di a vatutet. 

vattu-välling våtuvähgg pl. obr., m. 

vattn-yta vdtuytu ut pL, f. Vattenyta. 

vattu ämbar vdtukwbar n. 

vax vaks ut pl., n. 

växt vaks sv. vb. tr. 1. 

ve v&yf interj. 

veck vik n. — Ers. vanl. af *lissa f. 1. *vik n. 

vecka s. vika f. 1) Septimania. 2) Månadsrening = *ruckuga 
veckan. 

vecka v. vika sv. vb. tr. 1. — Ers. vanl. af *lissa v. 



*) VÖ., NVa. (? T) Bstl. (<j). Jfr ta. ékurör ra. 'skjeBren'. 



474 

veckovill vikuvll adj. 1) Vilsen på veckodagarne; t ex. du & 
ra\nt vtkuvU n\p o va\t mt tjit ah %w±jpo ek. 

ved v&4 def. v£n, 1. vi det vén, ut pL, m. 

ved(a)-backe v&dabåka m. Ställe å gården där veden klyfves 
och upptrafras. 

ved(a)-bffrda védabelu f. 

ved(a)-famn védafåm pl. -ar m. 

ved(a)-hns v&dahihs n. Vedbod. 

ved(a)-*klndd vådakltid pL -ar m. Vantar anv. vid ved- 
hygge. 

ved(a)-knackare v&daknåkar m. Vedhuggare. 

ved(a)-lass vådalå& n. 

ved(a)-lider védaliddr n. 

ved(a) + pino fi. védapmu f. Vedkast 

ved(a)-*skof *) v&daskdv n. Vedslgul. 

ved(a)-såg vådasdg pl. -ar m. 

ved(a)-sågare vådasögar m. — Ers. vanl. af sigargubbe. 

ved(a)-trä vådatrk n. 

ved(a)- väsen vådavksri n. coll. (ut pl.) Bränsle. — ja dhtar 
ga sta hug vidawsq > ékQclh. 

ved(a)-yx vådarpte pl. -ar f. ' 

vedergälla védarjkl sv. vb. tr. 1 1. 2. 

vedervärdig vid&rv&fi *) adj. 

vef vijv pL -ar f. 

vefva s. iréww ut. pl., f. Tidpunkt, tillfälle. — Ji& va alt * 
sama vexvu. 

vefva v. vé$v sv. vb. tr. a intr. 1. 

*veg vég adj. Vig. — Gr. § 18, 3. 

*vega vég sv. vb. tr. 2 Viga. — babtt$tra vzgd m benhus* 
set t^gar. 

l ) Jfr Rt 617 b vedsköfve (Sdm. Nk. Ög.) idm. 2 ) ty. 
tviderwärtig. 



475 

vek våtfc adj. 

veke — era. af *tande. 

vekna vétfcy sv. vb. inta:. 1 [op 1. up], 

*vepa x ) våtpu l Lakan. 

[vers] *versa a ) va&t L végu f. 

verst végt L vfe< pl. -ar f. — /i?$* v>&fa & J§£astf fr #g. 

verststolp[e] végfetMp l vi$tstklp 1. -rfoAp 1. -rfd/p pL 

-ar m. 
veta tréta, pres. t>&*, pret vigt, sup. vfetf 1. [sällan] vita vb. tr. 

o. intr. — va veat du om hade? 
[*vetsklig >] *visklig«) vi&h adj. Klok, förståndig. 
vett v&t ut pL, n. — ha a mt alt vat » am^,man& hbvu 

Ordst 
vette vita m. Stort skötflöte. 
vett[ig] *-ug véiu adj. 
vettUte våUiiyps 1. 4@s adj. 
vettvilling v&tvihgg pl. -ar m. 
vi vi 1. v* pron. — dat akk. os. 
*via 4 ) vi sv. vb. tr. 1 Nita. — a vaftjfr v% spika, sonika lia 

botar hqfå >hop. 
vid vid adj. — ja ha rabst vit okngg o si£ mrpist, so now 

veat ja. 
♦vida *) vid sv. vb. tr. 1 [mt nq] Utvidga, 
vidare vidan adv. o. adj. komp. — vidan veat mt jå. — ast 

va ha vidan siwk sam &t a had uni t hbvu. — o so 

va ha m sqk vidan som a sq. 



l ) öb., Åld, Kkr, EP., VNyl., Nu. & O., Vb., Hs., Gstr., 
Sdm., ög., Vg.,; i si. veipa f. '* kind of wirople or woman's hood. 
2 ) Nyl, 3 ) Fby Nyl. Fryksd, visklig Nk. veskligr ial. vizkclegr 
* idm; isl. vizkr d. 8. = Kv. Vö. vé%k idm. 4 j Nyl., Gd. Hit 
ock Rg. vig idm < *vi, pres. *vig$*r. *) it), t^cto Gsv. t;/ 
« *r|#a) VNyl, vida idm. 



476 

vid[e]buske vidboska m. 

♦vfidjer 1 ) ver prep. Vid; hos. — Au Ugna ver os to ja va ^ 

vaksand bon. — ha & 1. a mt ve^a d. v. 8. vid sitt 

falla förstånd. 
*v[id]er-bränd vérbrknt L -brknd adj. Vidbränd. — grQy>t$ a 

verbrant, ha smdka^t&kt' 
vidja vid^u L trfdyu f. — a^ska b^rpj vukju to hu a miuJc 

Ordspr. — Syn. *svege, *tuga. 
vidjeband vUkbånd n. — Syn. *binda s. 
vidlyftig, *-ug vilipftt 1. viltpftu adj. 1) Stor. omfångsrik. 

2) Viktig, betydande, — mt va hade nu vdxpfh 2 ) h&fåer. 

3) Lättretlig, elak. — tu^§ka mt va so vdrpftu, mt ä 
ha ggw U na. 

vidunder vidunder n. 

vidöppen vfdippt adj. — d$ra stqr vidrppt. 

vifta vift sv. vb. intr. 1. — Syn. *pela. 

vig, *veg vig 1. vig a<y. — Gr. § 18, 3. 

viga vig pret vk\g sup. viga vb. tr. — Jfr *vega. 

vigg I vig pl. -ar m. = hsv. 

*vigg 3 ) II vig pL -ar m. i en mängd smss., mest öknamn, torde 

vara det fh. viggr m. 1. vigg n. 'häst'. 
vigning[s]-kl&de vimkU pl. obr., n. Brudpäll. 
vigning[8j-kl&deshållare vfmJdashåliar m. Pällhållare vid 

bröllop. 
♦vigeWs 4 ) vigulbs ac|j. Slö, slapp (om mska). — vt a du so 

wgides %dq? — Knappast någonsin vigntes. 



l ) isl. vidr hv. vijrr; okcrotraheradt i Vö., Pbj, Nyl., Bg. f 
Wp., Nn.; ver Nn., O. Gbv. o. b8v.; V(BT Estl.; Vgr söb., V$r Gav. 
(i sms.); Ea. vur ljndlagsenligt < *WJT < vidr. 2 ) Samma bet. 
oppgifven från Pö. Px Or. i Österbotten samt Sörbygden. s ) Jfr 
fä, ko, kräk, nöt, oxe, svin, Ök i okr. 4 ) NVa. likaså; i Pörtom 
v&ganslbs idm. Jfr isl. vega got. [ga]wigan 'röra, lyfta 1 <ftc. 



477 

vigsel viksal pl. obr., m. 

vik I vffc pL -ar l 

*vik *) II vik n. Veck. — Ingår i smss. knäs- o. muns-*vik, 
qv. v. 

vika v(k pret véqk sup. vitåt vb. tr. o. intr. — vik dutUt 
okngg UxpU Omveckla. — vik kluku Eringvrida visa- 
rene på ett ur så att det går rätt 

vikt vikt pL -ar f. — Ex. under mått. 

vikt[ig] *ug viktu adj. — Syn. vidlyftig. 

vild vil adj. — ja vgl^o ml, so Jag blef så arg. 

vildbasare vilbåsar m. — Se *baddehuggare, hulivili &, 
*st8rjebrack, vilddjur, *vilding, vindbftjtel, *viiigel- 
skalle. 

vilddjur viljihr 1. viljyr n. Anv. äfven som okv., t ex. sko po 
vtliyn wtp! 

vild[e] vifå pl. -ar m. — tu lavar Jl%l jy*som iwjinfå. 

♦vilding 2 ) vifåigg pL -ar m. Vildhjärna, okv. 

vilja v. vila pret o. sup. vifå 1. vilt 1. vila vb. intr. o. tr. — 
vih L vUo, eg. pl. pres. konj. 1. incL, anv. jte en följande 
inf. = h8v. viljom 1. Utom oss, t ex. vilt fréyst! vilo L 
vilt ga tid! — A* w s&w vda vara nqmjbor b U ha ar- 
ba\U. 

[vijja s.] *vilje 8 ) vH\a L vihja ut pl., m. 

vilkor vilkur 1. viXkur n. 

viUa s. vila L vilu f. Landthus. [Nytt ord]. 

villa v. vil [barft^sa sv. vb. rflx. 1 = vft& pret o. sup vil§ta 
vb. dep. — ja trowar ha du vihta L vila bartjia po 
8\im. 



l ) Estl. ntr., Ra. fmn. V}k idm; kvant. aflj. till isl. no. vik 
(t) hav. veck. 2 ) BP., Nyl. likaså. 3 ) fn. fev. vili m. — vtije 
m. npptagea i Lll:s Ordl. 



478 

villervalla vilai-våla ut pl., m. [Nytt o. säUs. ord]. 

villig vih a<y. — Jfr *medftldt adv. 

*vffling ingår i sms. vettvilling, qv. v. 

vimla vimbal sv. vb. imp. o. intr. 1. 

♦viiilng 1 ) vimblu adj. Vimmelkantig. 

vimpel virnpd pl. vfmptlar m. 

vin vin n. 

vinbär vimbckr n. 

vinb&r(e)bnske vimbaribd$Jca m. 

vind s. I vin 1. vind pl. vfodar m. Blåst — Syn. *Wr, vi- 
der. 

vM s. II trfn 1. vind pl. vin(d)ar m. Husvind. — Syn. skulle. 

vind a. vind adj. — Syn. *skank, skef. 

vinda I vind sv. vb.tr. 1 [up na], 

vinda II vind sv. vb. intr. 1. — vind ma fatra Gå inåt med 
fötterna, vmd ma eguna Skefva. Åfven imp. ha vmdar 
fxp ma Jag går inåt med fötterna 1. ser i kors. 

vindbSjtel vinbtytd [1. vimb-] pl. -ilar m. 

vindskammare vht&kåmar pl. -kåmbrar m. 

vindstrappa vin$tråpu oftast i pl. def., t ex. ha & so tragt * 
vm$trapuna jtsr! 

vind-öra vindera ut pL, n. Okv. 

vingbräde viggbrk (pl. -brädor obr.) n. Bräde i en kvarn- 
vinge, fastspikadt vid vingrefvet. 

vinge vigga m. 

*vingel-kinka viggatfétgku f. Slängkälke. 

♦vingel-skalle viggztfkåla m. Vildlyärna. 

vingla v. viggal sv. vb. intr. 1. — wggland % Jtiwu Yr. 

♦vingla 2 ) s. vigglu ut pl., f. Rus. 



L ) Jfr Vg. vimmrig (Re 808 b). I Norge vinden adj. 'for- 
tumlet i hovedet'. 2 ) Vö. idm. No. vingl n. , f5^▼i^^llg^ 



479 

vinglare viggtor m. 

vingl[ig] *-ug vigglu adj. 1) Ostadig, vacklande. 2) Tokig, 
vinglig. — ha & so vtgglu, häda haltié*. 

ving-ref viggrif n. Stockstommen i kvarnvingarne, med ena 
änden fäst i hjulstocken. 

vinka I vigk sv. vb. intr. o. tr. 1 = hsv. — vigk htd a! — 
Syn. *pela. 

♦vinka 1 ) II vigk sv. vb. intr. 1 [okul] Stjälpa. 

vinkel vinUil pl. vintåtlar m. 

vinkelhake vtoijfol- 1. vigkalhåka m. 

*vinkning vigkmgg ut pl., f. Lutning. — rit up skolu, hu 
stqr » wgkntgg. 

vinna vin pret. vdn sup. värn vb. intr. o. tr. — a^ska vin 
y:vt sxpnda. 

vinning vintgg ut pl., f. Företagsamhet; eg. arbetsförmåga (jfr 
isl. vinna 'göra, arbeta'). — du a so wta wntgg, lata- 
oksn tar! — ha hqr a$t na vtmgg ma^&a. 

vinsch vim pl- -ar m. 

vinst vin§t pl. -&r m. — ja tQ[w] vmsty ov da Jag överträf- 
fade dig. 

vinter vinfar pl. vintrar m. 1) Hiems. 2) Köld *). — ha a 
tuka vmtar % dq. 
' vintras(t) 1. ijvintrasft) adv. Sistlidne vinter. 

vinterdag vinta^a pl. -<[ågar m. 

vintergatan — ers. af vintervägen. 

vinterkläder vintarklkdar pl. t 

vinterväg vintarvag pl. -ar m. 

vintarvkyt m. def. (ut pl.) Vintergatan 3 ). 



l ) VNyl. idm. Är käke det isl. hvika 'vackla* med nasalin- 
skott. a ) Denna bet. förek. åtm. i Pby, Nyl. O. Vg.; trol. i alla 
östsv. diall. 8 ) Äfvenså i VNyl. o. Norge; jfr isl. vetrarbrputen 
SM-e vinterbrötan, No. vinturgåtna f. def. idm. 



480 

♦vintra vinter sv. vb. intar. 1 \y>w 1. wt] öfrervintra. 

vipa vipu f. 

vippa & I vipu i Tofs af växter. 

*vippa l ) s. II vipu l 1) Vippstång i allmh. 2) särsk. Stäng 

hvarmed damluckan (vid en vattenkvarn) uppvippas. 
vippa v. vip sv. vb. tr. o. intr. 1. — Syn. *kinka v. IL 
vippstång vipstågg pl. -stkgg&r l 
♦vippug 2 ) vipu adj. Fjäskig, ostadig. 
virka virk sv. vb. tr. o. intr. 1. 
virke — ers. af *värke. 
♦virra s ) v. vir L vira sv. vb. intr. 1 Slänga. 
♦virra 4 ) s. viru ut pL, f. Fylla. 
*vnnig I viru Slingrig, hal (om före L väg). — h'å so vt&rt 

po vaga to Xlada vtrar t ditåt. 
♦virrug 4 ) II viru ady. Tr; drucken, full 
virsu fi. vigu L vi&u f. Näfversko. 

vi$ 1. vis, sv. vb. intr. 1 Gå snedt med skorna. — 
vätska du gq o ms jcbjqu % p<gruUmdu 
vis s. vis ut pL, n. — ja^SQ, ar & po hå visit 
vis a. vis adj. — tu & so dum som gtud a vts tis. 
visa s. visu f. 

visa v. vis sv. vb. tr. o. intr. 1. 
visare visar m. 

vis-a-vis fr. — se *näs(e)vis II. 
visbok visbok pL -bhker t 
visdom visdom ut pL. m. 
vishet vishet ut pl., f. 



*) I Vö. Vändspak for väderkvarn. 2 ) Pö., Px, ÖNyl. Jfr 
No. vippa v. 'vimse, lebe af og til*. s ) Jfr Vg. vera v. 'gå hit 
och dit' (Re 802 b). 4 ) Gsv. vira v. 'svindla', vira v. Vg. 'yra' 
Ko. 'avse ve for en, slå en for hovedet'. 



481 

[yisitera] ♦visintera 1 ) vismtér 1. visiter sv. vb. tr. 1 Under- 
söka, fortulla. — Gr. § 111, 3. 

*viska 2 ) v. I visk sv. vb. tr. 1 Kasta, slänga. — hu vnka 
tram % nurku. 

viska v. II visk sv. vb. tr. 1 Sopa, t ex. v*sk bart^?Qpuna 
frön roga (o: vrån). 

viska s. visku f. Liten kvast 1. damborste. 

visp visp pl. -ar m. 

vispa visp sv. vb. tr. o. intr. 1. — Syn. pärla. 

*vispel 3 ) vispil pL vi&ptiar m. Visp. 

viss vi^ adj. — hq v*$t tis. Vara förlofvad. 
vist adv. Visserligen, säkert 

[vissen] *visten 4 ) vish adj. — Gr. § 133, 1. 

vissna visy sv. vb. intr. 1. — blumnna ha tnsna bar l * logg 
tttrku. 

vistas vistas sv. vb. dep. 1. — Ers. hällre med vb. vara. 

♦vitare vitar m. Bofink, fringQla coelebs. Pu 

[vitriol] *viktriol 5 ) vikirrfål ut pL, m. 

vitja vit* pret o. sup. vit\a L vittja vb. tr. — rnh row östa 
wt* pytwna var ! 

vittna vitn sv. vb. intr. 1. 

vittne vity n. 

voivottaa fi. wnpvut(a) sv. vb. intr. 1 Jämra, klaga. 

voj vörpj interj. — vöyy 1. voypj voypj so ha a ruktit n\p! 

voja [sig] véxpjjse. sv. vb. rflx. 1. 

*vojas vöyyas sv. vb. intr. 1 Beklaga sig, jämra. 

vrak br$c n. 



*) Kal. likaså men äfVen — ss. i GK. Vö. o. Kkr — *W- 
sendera. 2 ) Nyl., Sdm., ög. idm (Be 814 b); lånadt i fi. viskata. 
3 ) Fby, Nyl , Estl., Ro. 4 ) öb. ä.-nsv. visten idm. Men SÖb. *vi- 
Sten a. 'lära, borttagen' jfres af Hultman Öst$V. Diatt. p. 127 
med got. qistjan 'förgöra*. 5 ) Med inskjutet k också i NVa., Ko., 
Nyl., Vätö, Frjksd. 

31 



482 

*vraka l ) vråku 1. bråku f. (def.) Öfvergifvet tillstånd: forek. 

i smst i-*vrakan, qv. v. 
vred brk\d adj. — Syn. arg, brådarg, desperat, vild. 
vrensk bransk pl. -ar m. Hingst 
[vrenskas] *vrenska brån§k sv. vb. intr. 1. 
vricka brik sv. vb. tr. 1. — ja ha brtjca foty man. 
vrida brld pret br&id sup, bridi vb. tr. o. intr. — hu brida^ 
$a som vmjbndvnm vhUju. — Syn. 
*rickla, *rtnka. 
bndi p. p. & adj. Halftokig. 
*vrilla? bril 1 ) sv. vb. imp. 1 Skymma for ögonen. — ha, 

brilar *fy> qgu. 
vrist bri$t pL -ar 1. -er m. 
vrå 1. *vråg rå pl. rånar 1. råg pL rågar f. Gr. § 85 o. jfr 

§ 1H, 3. — Syn. nurkkn fi. 
[vrak] *[v]råka råku 8 ) f. (V)råk på is. 
vrål brål ut. pL, n. 
vråla brål pret. o. sup. bråla vb. intr. 
*vrång 4 ) brågg pl. brågger f. Spant i båt 
*[v]rånglug rågglu adj., eg. 'bestänkt' 1. 'uppblandad'; ingår i 

sms. *mule-[v]rånglug, qv. v. — Gr. §§ 200 C 2 ^ och 

206 Cl. " • 

*[v]rångug rdggu adj. = foreg.; ingår i sms. *mule-[v]rångug> 

qv. v. 



l ) Lmo Vö. Px (br-). 2 ) Likaså GK. Px Po; < *vriöla? 
3 ) Urnord. *wrarihö. Uddlj. V saknas i detta ord i Öb. allm., i 

Dl. och på Nnckö (Estl.); isl. rf f. 4 ) fsv. *vrang rang (GL.) 

isl. rpng pl. rengr f. Det hsv. *vrång är bildadt i enlighet med 

gång lång spång trång m. fl.; dialektordet lyder vräng [& brang] 
i Öb., Na. % Nyl.. Eg. & W., Gotl., Uppl., Sdm., Nb. (Bz 319 a), 
Fryksd. ; vräng åter i Dl., D.Gsv., Nu., O. och Bunö. Eg. 'böjdt 
trästycke' <C nrgerra. \f~ ' vringan vräng 'böja, vränga'. Redan i 
gammal tid lånadt till franskan, där det lyder varangiie f. [jfr fr. 
varech m.: fu. (v)rek sv. vrak Nyl. *rtik, n.] 



483 

vräka bråka sv. vb. tr. 2. — bråkas pret o. sup.? Ligga och 
vräka sig. 
réka st vb. se *raka. 

fr&ka 1 ) sv. vb. tr. 1 Vräka, besiktiga (nml. tjära). 
vräkare frékar l ) m. Tjäruvräkare. 
vrakling — ers. af *kangel, *rakodant. 
vränga brågg sv. vb. tr. 2. — ha Irider o br&gga^a. 
*vr8fla råwl 2 ) sv. vb. intr. 1 Skrala, skrika. — hvk a Ude 

fr&mand kära som rimlar o smggar * fy In? 
vnrm[ig] *-ng vvcrrnu adj. 
vyssja rrijpf sv. vb. tr. 1. 
våd v6d pl. -&r f. 
våda — ers. af fara s. 
vådlig vödli adj. 

våg I våg pl. -ar m. Viktredskap, 
[våg II] *våga vagn i Bölja. 
våga våg sv. vb. tr. o. intr. 1. — Äfven vog^sa po nq. — Jfr 

*påvågad. 
vågskål vögskkl [L -ksk-] pl. -skotar f. 
våld vö[<l ut. pl., n. — Jfr tis. up % gäl (under *gall s.). 
våldsam vå^äm adj. 
vålnad — ers. af *ham, *haniinel. 
våm vdmb 3 ) pl -ar m. — Se bladbuk, bladderpåse, gårvåm, 

mångfålla, nät(e)mage. 
♦varning 4 ) v&mblu adj. Öfvermåttan fet. Gr. § 34, 2 (t. 
[vånda] *vånde 5 ) vanda ut pl., m. 
våndas våndas sv. vb. dep. 1. 



>) GK. likaså; hvarför f? 2 ) Vö. likaså; ny-isl. raula 'gnola'; 
jfr Sk. Hll. vrafla da. vrevle fladdra 3 ) isl. vymb fs?. vamb 
f.; lika lydande i hela öb., i EF., Nyi., W., Vätö; Fryksd. vamm. 
4 ) Kr. lika; jfr Na. vdmbo idm. 5 ) fn. fsv. vandi m., eg. 'svå- 
righet'; msk. i de flesta östv. mål. 



484 

vånna vönd sv. vb. intr. 1. — ja vöndar ha vq^o val. 

våp — ers. af *snoppel n. 

vår s. var pl. vårar f. 

vöras(t) L t^véras(t) adv. Sistlidne vår. 

[vår pr.] *vårn von i voru n. mrt pl. vixr pron. poss. — 
Gr. § 249. 

vård vå<f t ut. pl., f. — haft 1. ha v&j t om nq. 

värda vå^ sv. vb. tr. 1. 

vårdag vå^å pL -vaggar m. 

vårdslös vöslbs L vöXtys adj. — Syn. *v5rdesl8s. 

vårdslösa vöstys 1. vållas sv. vb. tr. 1. 

[vårfrujdagen *vårfer- vöfatfän 1 ) m. def. (ut pl.). 

vårsäd våghd ut pL, £ 

[vårta] *varta 2 ) vårtu f. 

vårt-bitare — se tjäru-*kippa. 

våt vot adj. — Jfr *sopplug. 

*väcka *) I vik sv. vb. tr. 1 Upphugga vak på isen. 

väcka II vik sv. vb. tr. 2 = hsv. 

väder védar n. — ha a magg vadar po eqt «r. — Se grann- 
väder, hundväder, *illväder. 

väder-*bard 4 )? vådarbår adj. Väderbiten. — a val vadarbqr 
to a^ka falas * titkh vådor. 

väderhvirfvel — se lappil. 

väderhål vådarhål n. För blåst utsatt ställe. — h'a * vadar- 
hal, häda flatana&a. 

väder-il v&darU n. 



l ) Med -/- i Öb., Nb., Bstl., Sörb.; jfr Re 166 a-b. 2 ) isl. 
fsv. vårta f. Öb., Fby, NyL, Estl., Rn., Gotl., Uppl., Vb. (Rz 798 
a), DL, Pryked., Sörb. 8 ) fsv. vcekkia no. vekkja da. vékke; 
Öb., Na., Kal. o. ÖNyl., Vä., Dl., Fryksd. 4 ) NVa. o. Vö. sålunda, 
Vb. Vfrbql; af fn. vedre barör eg. Väderelagen'. 



485 

väderkorn védarkfr% n. 1) = hsv. [Sålls.] 2) Morrhår 1 ). 

drq mt katu » vadarkgna. 
väder-[kvarn] *-kvärn vådarkvfen pl. -ar f. 
väderlek v&dar[kjk ut pL, m. 
väderpust vådarptkst pl. -ar m. Vindfläkt 
väder-rot 2 ) vadaret ut pl., f. Moln vid horisonten medförande 

starka vindar. — ha hger m so m^rkrn vadarQt västar at 

wi sym. 
vädersol — era. af *galle. 
väderstreck vkdagtrhk 1. vidastrhk n. 
vädra védar sv. vb. 1 : 1) tr, t ex. katu vädra jrotu. 2) imp. 

Blåsa upp, om vind *). — ha vadrar liU ny, vtli frälst 

tb stgal tut. 
väf v£v pl. -ar e — Se (förutom nedan upptagna smss.) 

bomkäpp, bröstbom, *knocka s., *lunna, refkam, ref- 

staf, rullstol, skaftkäpp, skedklofve, *skel, sma-*lun- 

nor, spolrock, syskon 2, trampa s., trampband, *trya, 

varp 2. 
väfbräde våvbrk pl. -brkdar n. Sittbräde i väfstoL 
väfklofve våvklöva m. Slagbom i väfstoL 
väf-rot vévr$t pl. -rgter f. Hvardera halfvan af väfstolen. 
väf-skaft v&vskåft n. Sol£ 
väfsked vivjld pl. -ar f. 

väf-spol(e) vévspty L -spbla 1. våfspöl L -spola pl. -ar m. 
väf[stol] *-stole vivstöla 1. våfstöla m. 
väft véft ut pl., m. Inslag i väf. 
väfva v&va pret o. sup. vévd 1. [sälls.] våwd vb. tr. 
väfverska v&va§ku 1. vévasku f. 



l ) No. vederkorn [O 9 ] n. idm. 2 ) Nyl., Sm., VI. idm (Bz 
809 a). 3 ) ial. viöra idm; under samma bet. i Fby och Crsv. (vb. 
dep.), jfr Kal. ha vindar öp 'Det blåser opp' (ant. i Porkkala- 
skären). 



486 

väg vag, def. vayi, pl. vågar o. vägar m. — Jfr *gat, *tåg. 

Se *f8re-fars (jfr *far s. I 'farled'). 
väga våga sv. vb. tr. o. intr. 2. 
väg(a)-gren vågagram pl. -ar £ Skiljeväg. — huda van&tar 

vagagrama & h purmo, ha^§Jca %nt ga at ena. 
väg(a)-lag vågalåg ut pl, n. — h'a rukut vagalqg po Iqfra 

ot fabu&idu. 
väg(a)-[skälj *-skel vågastéil ut pl., n. 
väg(a)-stycke vågastipk n. 

väg(a)-syn vågasyn ut pl., f. — va po 1. hqH vagast/na. 
väg(a)-visare vågavisar m. 
*vägel-ur vågalmr ut pl., n. Okv. for en som stirrar L gapar 

omkring sig. 
vägg 'våg, def. våcha o. véulzi, pl. vågar f. 
väggband 1 ) vågbånd n. öfaersta stocklagret i stockväggen. 
vägg-jumfru a ) vågjuwfrti f. Vägglus. 
vägglus vågliks pl. våglbs f. — inman sotvjoagluisa tis. — 

Syn. väggjumfrn. 
väggsmed vågsmkd y def. -sman, pl. -smhd$r m. Cerambyx. 
vägkost véiorf ut gj., m. — Syn. *nist. 
♦vägla 3 ) vågal sv. vb. intr. 1 Glo, skefva. — va sta^u Ude 

o vaglar okngg da jy)Som oksn ! 
väktare vaktar m. 
väl väl, komp. stundom valan adv. — Jfr bättre bäst o. 

*välk. — väl i bet 'quidem' ers. af *fall adv., *full- 

väl. 
väld[igl *-ng valin adj. 



l ) öb., Nyl. t Estl., Ru., Sm., Fryksd. Sörb., Norge idm. Är 
enl. Dalin = rappning. 2 ) Hll. idm (Bz 614 a). 3 ) Kronoby. 
Se under * uggla ▼. 



487 

*väl-es l ) våhsft) 1. vM*s(t) interj. Lycklig! Hell! — vafos a 
som de a! — Gr. § 133, anm. 

välja våh pret o. sup. vdl^ 1. våljd vb. tr. o. intr. 

*väljor ingår i sms. *urväljor, qv. v. 

*välk 2 ) våXk 1. v&Xk komp. -an superi, -ast adj. God. Posit 
är mycket sällsynt men anträffades dock; komp. o. su- 
peri, däremot användas allmänt ss. gradforhöjning af adj. 
god 1. bra 1. duglig. Gr. § 239. — so my>iåy> vakkan 
to! 

*välkas 3 ) vilkas 1. v&Xkas sv. vb. dep. 1 Bli båttre. — ast 
valkas a hafj/ar o so hh. 

*välla s. ingår i sms. *nyvälla, qv. v. [Jfr hsv. vall]. 

välla v. v&l sv. vb. tr/lo. intr. 2. — Ers. vanl. af sjuda. 

välkommen vålkum* adj. — vqXknrm hatm! 

välling våtog, def. våhidét, pl. -ar m. 

välmående vålmoand oböjl. adj. Förmögen. 

välsigna velsin 1. vélsina sv. vb. tr. 1. — valsina 1. vél§ma 
förek., motsv. hsv. välsigne, i tis. t ex. valsina ma so 
j(er a varmt so a gösar om qru! 

välskapad vål§kåpa adj. 

[vält] *välta *) s. våltu 1. v&Xtu f. 

välta v. vélt 1. valt sv. vb. tr. & intr. 1. — svar tu ha välta 
okal i diiåi. 

vältra vältar 1. v&Xtar sv. vb. tr. o. intr. 1. — véltras 1. v&Xtras 
sv. vb. dep. 1: 1) Vältra sig. Syn. *tummas. 2) Uppe- 
hålla sig, vistas, eg. röra sig — i uttr. ss. t ex. Uer ha 
;a vaXtrasft) san ja va bon. 

l ) Uppg. afven från Vb., Vö. o. Np. i Östb., Ko. o. Na. i 
EF., ÖNyl., Hs., UppL, Sdra., Sm. (Bz 828 b); fn. vel es (pik). 
2 ) Ordet förek. i pos. i Br., Na., MNyl., Hs., Gstr., Uppl., Sdm., 
Vm., Sm. (Bz 828 b); blott i komp. (o. superi.) i Vö., Np., Ko., 
Hsk., Po. No. velk 'stor'. Ordet torde böra jförae med slav. veliki 
^tor'. 3 ) Vörå. 4 ) Norge. 



488 

välviljande valvUiand 1. -vlhjand adj. Välvillig. 

välvillig vålvih adj. 

vämjas — era. af *k8jas. 

vän vin pL vénar, def. vandra, m. — Jfr gällskapskamrat. 

vända v. vänd sv. vb, tr. o. intr. 2 (pret o. sup. = inf.) — 

vinds 1. v&n& pret o. sup. vån&ta vb. dep. Vända sig; 

t. ex. ha van&ta > sa&tea so ha braka. 
♦vända 1 ) s. v&ndu f. Vändning; gång, vicis. — ha d&\ * tvo 

vandur. — Ingår ock i sms. återvända £, qv. v. 
vänd-spol[e] vindspel pl. <w m. Den stock medels hkn en 

väderkvarn vändes. 
vänlig vénh adj. 

vänja vån*, pret o. sup. vand 1. våryd vb. tr. 
vänskap vénskåp ut. pl., m. 
vänster v&n&ter obojl. adj. — tbjo&nsUr adv. tis. 
vänster-kräckla vin^tarkrUklu pl. obr., f. Vänstra handen, 

skämts.; t ex. mpUjaJlu vanstafkraklu? 
vänta v. vant sv. vb. tr. o. intr. 1. — vant &t m& teerf ja 

komb&r! — ha^&ka hq mxpiijp bre, som ska vant po m 

anaas ded Ordspr. 
*vänta 2 ) 8. véntu ut pl., f. Väntan. — ha va lägg van£u 

[sg. de£?] hr/e. 
väppling våphgg ut. pl., m. — ha, sowjvahjar t vaphnd&t, 

stqnar » stam Ordspr. — Syn. *busse (hvit- L r8d-*b.) 
värd s. véi pL -ar m. 

värd a. véi adj. — ha a a]^ar v^ m U tala on* a. 
värde vé<t 1. véfy n. 
värdera vmfiér 1. vce<lér sv. vb. tr. 1. 
[värdfolk] *värdsfolk véfeftfk L v<£?- L vis-falk 1. -folk 

ut pl, n. 

Svea- o. Qötald (Rz 810 b), Fryksd., Norge. — vändning 
brakas i Nyland i samma betydelse. 2 ) fcr. Vcenta f.; äfventå i 
Norge. 



489 

värd[ig] *-ug v£Vu adj. 

värdighet vé<jihktt ut pL, £ 

värdinna v^inu 1. veuiinu f. 

värdshus véghike 1. vishfhs n. 

värja vérju 1. vénju f. 

värk I verk pl. -ar m. Sveda, plåga. 

värk II verk n. Gärning. — ha va > jwtci v<er£ tfo n» jrflf(Vy 

ma mqt hsu gaggu. 
värka I verk sv. vb. tr. o. intr. 1 Åstadkomma. [Sälls.] 
värka II verk sv. vb. intr. o. imp. 1 Svida, göra ondt -- 

ha vcerk&r o krrupar % borna, ha^&ka ful koma o&ka. 
värk-*back l ) vérkbåk pl. -ar m. Värktygslåda. 
♦värke 2 ) vérfih n. coll., sg. (def.?) Virke; t ex. hqJiu n« 

v<er[h ha#n ah tragg v* iégp? 
värklig vérkh ady. o. adv. — a ha varkh so? 
värkligen vérfchgan adv. [Sälls.] 
värksak vérksåk L -sqk pl. -«r f. Värktyg. 
värksam verksam adj. [Sälls.] 
värkstad vérksfå pl. städar m. 
värld véif t pl. obr., f. 1. m. — va > al va^n 1. vgfa! — a/- 

$ar * vafo Aldrig någonsin. — ha va % m tuku V(?<], 

tis. Han var i sådan vånda 1. bestyrsamhet 
världshaf véfehgv n. [Skolspr.] 
värdslig véXh 1. v&sh adj. 
värma vérm sv. vb. tr. 2. — Syn. basa 2, håtut (under hau- 

toa fi.). 
värme varma ut pl., m. 
varmhus vérmhihs n. Hus vid ladugården for uppvärmning af 

vatten m. m.; utgör åfven forvaringsställe for bunkar, 

stäfvor o. s. v. — Syn. stekarehus. 

l ) Kronoby. 2 ) Vö«, Ksl., Gsv., DL, SM-e, Bhl., Norgo +värke. 
W. Ro. verk n. idm.; fa?, verke ä.-nsv. värke n. 



490 

värn(e)plikt vér\y- 1. véri- 1. vémplikt ut pL, f. 

värnpliktig vér\y L véVr L vémpllkU adj. 

värpa reérp pret o. sup. vérft vb. tr. 

värre värst vér komp., v<飣 1. vést superi, adj. — rar o 
vce^§om duros kat% Ordst — fa§t dan a va§t * galga 
Ordspr. 

*väsa l ) vas sv. vb. imp. 1 L 2 Betyda, vara af vikt Kske 
blott i sm8t mt vas Ji& na L nqhand (t ex. va ha saij) 
Icke betyder det något (t ex. hvad han säger). — Gr. § 37. 

väsen vasan 1. vés# ut pl., n. — Ingår ock i sms. ved(a)-vä- 
sen, qv. v. 

väska vå$ku i 

väsnas vésnas sv. vb. dep. 1. — Jfr *blixta, *bojsa, *brassa. 
*brussla, (gandinm), *gastonera, grassera, (hälla), 
♦härja, nojsa, *nojsta, *nossa, *ragassa, (rammammel), 
regera, *rnmstera & *rnnnestera, spela, *splita, *st«r- 
ja v., *störmas, *torbentera, *tuttra. 

*vässel 2 ) v&sil pl. v&sdar m. Stackare. 

väst vk§t pl. -ar m. — Ers. vanl. af lifstycke. 

västan s. vårtan ut pL, m. — vi har m hola vaztan >dq. 

västan p. våstan adv. Västerifrån. 

västanväder vé$ta(n)vkdar ut pl., n. 

väster va&tar oböjl. m. o. adv. 

*väster-eft[er] vé$tarht adv. Västerut 

^väst-nordan 8 ) våstnöla oböjL m. o. adv. Nordväst 

*västnordanväder végtnolavkdar ut pl., m. Nordvästvind. 



l ) Kronoby, fn. *vésa <*tfä-S*a jfr vä f. 'möda 1 . (Gr. 1. c): 
eller fn. +vé-i-ask'é 2 ) Uppg. som subet. blott från Vörå (våsul 
m.), Närpes (väsd m.), Ko. o. Na. (vésal n.) och Nyl. (vésd m ). 
Ordet otgör substantiyering af fn. vesaU adj. 'nsel, stackars', jfr Rz 
715 a. 3) Öb., Nyl., Estl., En., Uppl., Hll. (Rz 832 b), SM-e*). 

*) Det fo. utnyrdengr äger märkligt nog motsvarighet i Kkr. 



491 

*väst(r)ast l ) vintrast & v&stast adj. o. adv. superi. Västligast. 
*Täst-sumiaii 2) vé&tsuna oböjl. m. o. adv. Sydväst 
*västsumianväder v&$tsunavkd&r ut pl., m. Sydvästvind. 
väta s. våtu ut pl., f. 1) = hsv. 2) spec. Mjölk till gröt 3 ). 
väta v. v&t sv. vb. tr. 2. 
vätska vétsku pL obr., f. [Sälls.] 
växa vaks sv. vb. intr. 1 & 2. 
växel våksil pl. -dar m. 

växla våksil pret o. sup. våksla 1. våkXla vb. tr. o. intr. 
växt vikst pl. -Är m. — al vakstra var a so sant * w «r. 
vörda vé([ sv. vb. tr. 1 ; t ex. du^ska la^fa ti v0$ gutd. 
•*v5rda [sig] 4 ) vél^a sv. vb. rflx. 1 [om na] Vårda sig om, 

bry sig om ngt 
*v$rdesl8s 5 ) véhslbs 1. vé§lbs adj. Vårdslös. 
vSrdig vö<fc adj. — vqtfi o Uok anv. om hafvande kvinnor 6 ;. 
vSrt vorl ut pl., f. 



T. 

y // pl. obr., n. 

yfvas t/vs pret. o. sup. yvsta = yvis pret o. sup. {tvist vb. dep. 
— » ijvs mot vadri tis. Streta mot vinden. — ha yvs mot 
vadri som „nar fm d\pndStt u (?!) Ordst — Syn. *bojsa(s), 
*storas. 

l ) Vörå idm; isl. vestastr. -T har öfverforta från komp. ve- 
Stre fn. 2 ) Öb., Nyl., Estl., Ru., Vb., Nk. (Rz 832 b); SM-e 
västersor idm. 3 ) I bet. 2 brakas ordet i öb., Br., Nb., Vb., Mp. 
(Rz 824 a), Åm., Nyl., Norge. Inom de sv. diall. skifta formerna 
Väta och *veta. *) MNyl. likaså; Öb. BP. Dl. Sm. Hll. (Rz 834 b) 
vörda 'akta, anse* No. vyrda 'sendse, skjette om'; isl. viröa um eht 
'bryde sig om, anse' Fr. 5 ) Öb., Br., VNyl. idm, No. vyrcttaus a. 
Vårdslös*. *) I VNyl., Svea- o. Götaland 'tjock, fot' (Rz 834 b). 



492 

yfv[ig] *-ugyvu adj. 

*yla x ) yl sv. vb. intr. 1 Ulfva, tjuta. — hun yla^o ha tio- 
ter » tandra fjp ma. — teer hqj^u nu ha var ga ha yla 
ot! Ordst 

ylle — omskr. med ulltyg l ullet tyg. 

ymnig tymm adj. 

ympa, *impa 2 ) tymp L tonp sv. vb. tr. 1. — Gr. § 19 I 1 y. 

yngel }p$gal ut pl., n. 

*yngel-stinn tyggaltfh adj- Dräktig, om cyurhonor (t ex. kat- 
tor). 

yngla tyggal sv. vb. intr. 1. 

yngre yngst tyggar komp., tygit superi, adj. 

ynka tygk sv. vb. tr. 1. — rpgk mt a, ha a mt ha vce<l. — 
tygkjsa sv. vb. rflx. 1. 

*ynkhet 3 ) tygbit f. Ynkrygg, stackare. 

[ynklig] *ynkelig*) tynféili adj. 

*ynkling tygkhgg pl. -ar m. Stackare. 

yppa typ sv. vb. tr. o. intr. 1. — ja kom h xpp ha. 

*yr 5 ) s. yr ut pL, n. Yrväder. 

yp a. yr adj. — Syn. *flygng, *vimlng, vinglande, Juirmu 
(under hnrmata fi.), héuiru (under honrn fi). Jfr fall. 

yra I yr sv. vb. intr. 1 Vara yr. — va yraj[u nu om ? 

yra II yr sv. vb. intr. 1 (om snö). — ha yr(ar) 1. mqn 
yr(ar). 

yrhätta — se *g8flesnnrra. 

yrka tyrk sv. vb. intr. 1 [po na]. — ha \prkar upo at v* skit 
rots fo vqsa. — bom \prkar upo h fo sova L jita. 

yr-[vaken] *-v8ken $rvki& adj. 

! ) Öb., Nb., Vb., Sm. (Ra 780 a), Dl., Nyl.; isl. yla idm. 
Jfr diall. *ula lat. ululare (redupl.! \J ul) å. s. 2 ) fsv. impa 

jte ympa. 3 ) Po. Px idm. 4 ) Vörå sam ra a form. 3 ) VNjl. Fr. 
idm, Vö. 'sttnk\ No. yr 'flöt regn*. 



493 

yrväder jrvkäer n. 

ysta #>zt sv. vb. tr. 1. — tyåt^sa sv. vb. rflx. 1. 

yta flu l 

yttersida yte^idu l sidu f. 

[ytter]-lås *yttraren- l ) tftrwnlos n. Utanlås. 

[ytter]-skpift *yttraren- promsknft ut pl., f. Utan- 1. ofran- 
8krift — nQtv a ha mat bravv, ja iéand&r & po ytran- 
sknfte. — Gr. § 240. 

yttra — ers. af *kvitta, s&ga, tala. 

yttre ytterst *yttrast $tar komp., tfta$t tftest l $trast superi, 
adj. o. adv. — ha bgwar al% ytrast po halm hdenand. 

[yxa] *yx 2 ) tyks pL -ar £ — a^§ka mt hug jpkset, > steqn 
Ordspr. — ha hugd xpksa > stam tis. Han tog svårligen 
miste. — Jfr *tjäxyx. 

yxhals ijpkshålz pl. obr., m. Yxhammare 1. rättare yxans järn- 
stomme, hvarvid stålbettet är fastlödt. 

yxklack tyksklåk pL -ar m. 

yxskaft rpkskåft n. 

yxägg ipkskg pl. -ar £ Yxbett 

yx8ga 3 ) iphsega ut pl., n. Skafthål på yxa. 



*) komp. ytran förek. i Vö. o. Np. [Jfr Hultman Östsv. 
Diall. p. 155], — Nyl. ytterläse n. idm. 2 ) SammaluDda i Nyland. 
— *yx 1. *ÖX i 8veald, Nb. (Bz 835 a); fsv. yx isl. 0X f. 3 ) Nyl., 
EetL, Ra. idm.; No. eksauga n. 



494 



å s. I 6 pl. obr., n. Bokstafvens namn. 

ås. II Hg l ) 6 1. 6g pL önar 1. ögar L ögnar f. Gr. §§ 85 

o. 111, 1 a. v — a^ska %nt gq jpm oga at vatm Ordspr. 
å prep. ol. o prep. — Ingår äfven i sms. *utanå, qv. v. 
å p. 6 1. 6 interj. — o, hcen jesus! o, jästas! 
å-*agg o^åcf adv. Baklänges, öfverända. — ja ful oj&q frön 

stots*. — Jfr *agg a. 
å-*bland 2 ) ojblånd adv. Hopblandadt — ha a alt ojbland. 
i-bredd ^ ojbrktd adv. I bredd. — now har a wst, sko huj^t 

sitar ojbraid po gros*. 
[åbrodd] *abrodd 4 ) dbritd ut. pl., m. Artemisia abrotanum. 
ibäke öbak n. 

[åbäklig] *åbäkug 5 ) öbaku adj. — Syn. *obåklig. 
åder, ådra ödrtt f. — odar ut. pl., g.? blott i uttr. lata odar 

Åderlåta. 
åderjärn — ers. af *snäppa s. 
åder-[låtare] *-lätare 6 ) ödarlktar m. 
ådra odar 1. ödar sv. vb. tr. 1 Åderlåta. — hu odra ma so 

ja val hatar. — ha du nit Uh qdarjia so tu^sku val 

frisk? — Syn. *snäppa v. 
*åf — se af jte smss. 
å förde o^fétfi adv. 

å-*gruf 7 ) o^grtåw adv. Framstupa. — hy L fal o^grmiv. 
åh öh interj. 
åhoj ohörpj interj. 
åhå ohö interj. 

l ) NVa., likaså Helg. i Norge; << ahwa (got.) Vatten' = 
lat. aqva. Hit bör kske ock *åg O. m. 'stor bölja'. 2 ) isl. fe v. 
bland n. 'blandning'. 3 ) Jfr Bo. ojbr&ldo idm. 4 ) Öb.; *abrodd 
BP., Nyl., Ormsö, Uppl., SM-e. Enl. Fries är denna form riktigare 
än den bsv. 5 ) Br., Nyl., Sdm., Sörb. idm ; Vätö *åbökug. 6 ) Kkr. 
7 ) isl. d griifll idm; Öb., Nb., Hs., Norge. 



495 

åka ok sv. vb. intr. o. tr. 1. — Jfr *skurra v. 

åkalla ökål sv. vb. tr. 1. [Sälls., blott reL] 

åker ökar pl. åkrar m. 

åkerbruk ökarbrihk ut pl., n. [Säljs.] 

åkerbär — ers. af vatikka fi. 

åkergård *) ökar- 1. ökargäl pl. -gblar m. Åkergarde. 

åker-humle 2 ) ökarhiimbla ut pl., m. Achillaea millefolium. 

å-kors oJi&i L ojcöz adv. I kors. ■— ha skodar oJco$. 

*å-kring 3 ) ojcrigg adv. o. prep. 1) Omkring. 2) Ikring. 

*åkull 4 ) ojiul adv. Omkull. 

ål al pl. ålar m. 

ålder öfåer ut pl., m. — ov ofåeg (1. -s) Af forno. 

ålderdom öfåeulöm ut pl., m. — o$ej[Qmb cteavar mt vah 

Ordspr. 
åldras offras sv. vb. dep. 1. 
åldri[g] *-ug öjjfru adj. 
[å-*lid] *åg-lid 5 ) öglld pl. -ar f. 
å-*minne 6 ) ömln 1. (fjwm n. Åmynning. 
ånga f. & v. — ers. af *gåla v., *gåsa v., *gåse s., *om[m]a, 

Mwr v. (under höyry fi.). 
ångbåt öggböt pl. -ar m. 
ånger ägg&r ut pl., m. 
ångerbytt åggarbyt adj. Ångerköpt. 
ångest ögst ut pl. v f. 
ångfartyg öggfarty(g) n. 
ångra äg gar sv. vb. tr. o. intr. 1. — dgga^a sv. vb. rflx. 1. 

— Syn. *baxtas, åtrå [sig]. 



!) Öb. allra. 2 ) Öb. Nyl. idm. 3 ) Uppg. äfven från GK. o. 
Xp. 4 ) Eg. 'på hufvudet': isl. kollr m. 'hufvud'. Uttr. brakas i 
hela Östb. och är äfven antecknadt i ÖNyl. 5 ) Gsv. dwl) f. idm. 
6 ) VNyl., Nu. o. O., Gd, Hs. idm; isl. urminne n. 



496 ' 

*ångstas *) ög&ta* sv. vb. dep. 1 Ängslas. — a^$ka \rd ga o 
ogstas al dagar, ha vql anto sam ska. 

år år n. 

[åra] *år *) ér pl. drar f. 

åratal åratal n. — ja vänta > oratal at Jia^sktt v&k$ na bå- 
tar, a&t val a ba sambar. 

årblad årblåd 1. érblåd n. 

[årder] *ard *) dl n. 

[årder-bUl] *ard-bild <blb\H pL -ar m. 

[årder]-stock *ard- tflrfdg pl. -ar m. Handtag på årder. 

år-*lom 4 ) årlöm pl. -ar m. Århandtag. 

årsdag j£g£ pl. åtfågar m. 

årsgammal å§gåmbal 1. -gåmbal adj. 

årstid £?#d pl. -w m. 

[arta] *arta 5 ) år[u f. Anas querquedula. 

årtag årtäg n. 

årtull — ers. af *håtull. 

a-rygg «) o w r$£ adv. Baklänges. — va hqr a * hända, atsom 
a gar ojnpg wt d&mum d$ra? 

å-r»f ojrév adv. Baklänges. 

ås ös pL -ar m. 

åska s. ö$ka ut pl, m. — o§ka gqr > faptond säger man 
när det kurrar i magen. 

åska v. ösk sv. vb. imp. 1. — Ers. vanL med bullra. — Se 
♦blicka 2, ljunga, blixt, *toreld. 

ask-il oskil n. Åskby. 

åskmoln dskmån, n. 



1 ) Brukas äfven ( Nyl. 2 ) isl. är f.; samma form i öb., Fby, 
Estl., Svea- o. Götaland (Bs 842 a). 8 ) iel. arör (g. -rs) m.; öb. 
Norrl. 41 ål, Np. Hsk. ol, No. ard g?. 4 ) Öb., Åld, BP., Nyl., 
Estl., Vb., Jtl. (R* 414 b); iel. drarhlumr ra. 5 ) Åtm. Öb. o. 
Nyl. 6 ) Vö. likaså, Estl. å-ryggs idm. 



497 

åskregn öskrain ut. pl., n. 

åsksten öskstäm pl. -ar m. Forntida, i marken funna sten- 
redskap. — Syn. torvigg o. åskvigg. 
åskvigg öskviff pl. -ar m. = foreg. 
åskväder öskvkdar n. — Jfr bullerväder, 
åsna ösntt f. [Sälls.] 

åt åt 1. åt 1. ot prep. — ot sömati, ot vintan, ot dån, ot mårti* 
o. s. v. Mot sommaren, mot vintern, mot dagen, mot 
morgonen o. s. v. (vid tidsbestamn.). — nit a ha na ot 
tis. Det är likgiltigt (exx. under någon), 
åter otar adv. 1) Igen. — a dit hann njp otar? 1) Tillbaka. 
härska fu}^tiart koma otar. [Mycket allm. ord]. — 
otar o fram Af och an, t ex. Tia gar bara otar o fraw 
o tagk&r. 
återväg åtarvkg ut. pl., m. — ja a po otarvay* nxp. 
återvända s. forek. blott i uttr. Ma åtarvkndu. 
åtminstone ötmin&tom adv. 
åtrå [sig] åta^a sv. vb. rflx. 1. 

åtskilligt otstéiht adv. — ngw lama tid otståtht matr an. 
åtta r. öta n. card. 
åtta s. ötu f. 

[åttatio] *åttotie l ) åtuh n. card. 
[åttationde] *åttotionde ötutmnd n. ord. 
åttonde öttind n. ord. 
*åtvare 2 ) åtvån i tis. tiph å. Tycka illa vara (se tycka). 



*) Uppg. äfven för GK., Vö., Py. o. Bg.; U (o) genom infly- 
tande från företa stafveleens vokal. 2 ) Np. Lfj. sammalunda, Bo. 
tik otvara. Tis. är säkert elliptiekt. 



32 



498 

Ä. 

ä I s. & pl. obr., n. Bokstafvens namn. 

a II p. & interj. Åh; t ex. #, va du^hi badas! (d. v. s. böra 

fä stryk). 
♦Ha 1 ) i böjn. ? brukas i bspr M t. ex. vd bom a-a-a? d. v. s. 

cacare. 
äfja åv^u 1. ivbju ut pL, t 
äflas avlas sv. vb. dep. 1. 
äfsing I éfsigg pL -ar m. & f. Af klipt trådände. 
♦äfcing 2 ) II éfstgg pL -ar m. & £ Den sist framfödda af 

ungar 1. barn. 
äfven — jers. af med, och. 
äga kg sv. vb. tr. 2. 
ägare igår m. 
ägg I åg pl. -or f. Bett. 
ägg II i(j n. Ovum. 

ägga &g sv. vb. tr. 1. — a^ka mt ag ttp sa sostenand. 
ägg-gula égmlu 1. vanl. kgulu f. 
ägg-hvita ågvltu f. 

ägg-*pladda 3 ) kgplådu ut pl., f. Maträtt af förlorade ägg. 
ägg-skal ågskul n. 
ägor égur pl. t 
äjder kutar pL fodrar m. 
äkta ékta oböjl. adj. 
äktafolk kktafklk 1. -/oAi n. — ha ha dod bona fy fnagg 

aktafoXk nia vora. 



*) Jfr Sm. Bl. äa v. 'cacare' (Rz l a); allm. är a-a idm <fc 
ntr. 2 ) Annat ord än foreg. ; *äfsing I jfr ags. efsiatl 'afklippa', 
men *äfsing II < *eptingr, jfr isl. epi 'efter*; S trol. från föreg. 
Återfinnes i Na. 'efterkommande, arfving' o. SM-e 'liten gosse'. 3 ) Jfr 
hsv. platt adj. 



499 

äktenskap aktnskåp n. 

äldre älst k]^ex komp., ålat superi., adj. 

älf div pL -ar f. Vanligare är 4 L *4g. 

*älfmiss 1 ) ålvmks, ut pL, f.? Vattenklöfter, Menyanthes tri- 

foliata. - 6r. § H 8 «. 
*älftnisskorn ålvma§kbri n. Enstaka stånd af vattenklöfver. 
älg älg } def. <f?y», pL åigar ni. 
älgört - se alblomster. 
älska ål§k sv. vb. tr. o. intar. 1. [Sälls.] 
älskling — se kulttu fi. 
älta v. élt 1. akt sv. vb. tr. 1. 
♦älta 2 ) s. I éltu L Utu f. Knådad degklimp. 
älta s. II éltu 1. åXtu ut pL, f. En barnsjukdom (»engelska 

sjukan"), som yttrar sig i bl. a. storbukighet — Jfr *ris II. 
ämbar åmbar n. 

ämbar-*knäppan imbarknkpan n. Handtag på ämbar. 
ämbete åmbavt n. 
ämna — ers. af *mära. 
ämne åmn n. Så kallas t ex. deg, hvaraf bröd skall bakas. — 

a atnni gohs ny>, so ja far baka? 
än p. I an konj. & adv. Ån. 
*än 8 ) p. II an konj. Men, utan. 

ända v. ånd sv. vb. intr. o. tr. 1. — andas sv. vb. dep. 1. 
ända p. anda adv. — anda t* stan. — anda tds niuw. 
ände anda m. — ha tQtv m sUttna anda. — van ska ja stta? 

[Svar:] s%ta po anda dan, ta sat mQj^tn to hit va brwd. 

— Syn. perä fi. 



l ) Np. ålvmas f. Strf. ahmhs [folketym.l] n. idm, Geta (Åld) 
é$mk&a f. Primnia farinosa. Rz 845 härleder ordet från ett *äle 
*al' (Ko. H8k. *äl m.). Betyder ej missne, ehorn med anförda 
växtnamn besläktadt. 2 ) Åtra. Öb., BP., o. Nyl. 3 ) isl. en fsr. 
ren; Öb v Hvbfj., Fby, Nyl., Hs. (Bz 846 b). 



500 

ändlös andlös adj. 1) Utan ände. 2) Tröttsam, om person. — 

du a so andlos tdg, %nt ark ja me, de. na meur. 
andra andar sv. vb. tr. 1. 
[ändring] *änderning l ) &n<hrfigg pL -ar m. L f. — sfca ha 

mt vajfwn andarpgg nxp i vadar [a*fa? 
ändå anto adv. 

äng agg, def. &n<Ua 1. ånd£i y pl. éj^ar 1. hnd&ar f. 
ängel én(&^ pl. indiåar m. 
[anger] ängrar égglar*) pl. t, g.? 
ängslas — ers. af *ingstas. 
ängslig %&* adj. — Ex. under kiss. 
ängsull — se tnflock. 
änka ånUu 5 ) f. — ha, som tar m anUu, ha far bQl o banUar 

(1. bagkar) Ordspr. 
änkling ågkhgg pl. -ar m. 
änklings-sorg &gkhg$dr*ji m. def. forek. i ett ordstaf, anfordt 

under armbågsstSt. 
änne Lm n. Anv. allmänt i st f. panna = lat fröns, 
ännu kniji(w) 1. ann adv. 
äntra I antar sv. vb. tr. o. intr. 1 = hsv. 
*äntra *) II éntar sv. vb. intr. 1 [abs. L mot nan] Käbbla, 

tvista, disputera. 
*äntra III éntar sv. vb. intr. 1 Teka vid bållspel. 
[äpple] *äppel 5 ) épal n. — [Åppleträn växa ej på orten]. 
ära s. éru ut pL, f. — ha juiwar <eru ov f&lfö*. 
ära v. &r sv. vb. tr. 1. 



J ) Fby, VNyl. 2 ) Gsv. Rg. sammalunda; sing. *änger Rz 
120 b. 3 ) fsv. <erikia isl. ekkia f. 4 ) Kv. o. Kr. likaså; Lptr. 
Sörb. äntras Vara envis ocb en trägen', jfr No. äntra 'stride i mod, 
gjere modsigelser' nlty. a/ntem. Af part. germ. and 'emot'? 3 > 
Öb. f. ö., Pby Nyl. Estl. Ru. Gotl. Dl. Åm. Fryksd. likaså, Sk. Bl. 
apel n. Ordet måste anses tillhöra den finnländska högsvenskan. 



501 

[ärende] *ärande l ) érand n. 1) = hsv. 2) Sak i allmh. 

— ht kan rnt bara tvo a*rand, jtta o siM Ordst. — 

Gr. § 217. 
*ärf 2 ) érv pL -ar m. 1. = sg. (1. -ar) n. Lieorf. — Gr. § 215. 
ärfva érv sv. vb. tr. 2. 
*ärfvas 3 ) érvts pret o. sup. érmst vb. dep. Uppskjuta många 

strån från samma rot, om säd; t ex. rojpji ha mt cermt 

nq an. 
[arg] *ärga 4 ) s. érgu ut pl., f. 
arga v. érg sv. vb. intr. o. tr. 1. 

ärgfo?] *ng ärgu acö. 

äril értl pL énlar m. Ugnsbotten. 

ärja én pret. £1*) sup. érjd vb. tr. Plöja. 

♦ärjare 6 ) énjar m. Plöjare. 

*ärjning cknmgg pl. -ar i 

ärlig éh 1. ér]y adj. 

ärm érm pl. -ar f. 

ärmspjäll érmspjkfå 1. -spiaJJ, n. 

ärna — ers. af *mära. 

[ärr] *är 7 ) ér n. 

[ärrig[ *ärug 3 ) ^ru adj. 

*ärter értar pl. t 

[ärt]-korn *ärter- 9 ) ért&rkbti n. Ärta, ärt. 

[ärt]-land *ärter- érUrlånd n. 

[ärt-refva] *ärter-ref érferhv pl. -ar f. 

[ärt]-*sked *ärter- fforte,§lfrd pl. -ar m. Ärtskida. 



*) fsv. cerandi n. Med samma vokalisation i Öb., Vb., EF., 
Nyl., SM-e o. Sk. — Estl. äfVen i bet. 2. 2 ) Öb. Ko. Hsk. Na. 
(m.\ Nyl., Estl., Ru., Sdm.; i Sm. ärfve ra.; isl. <pf n. 3 ) Nyl. 
ärfva idm. *) Vörå. 5 ) isl. arcfe fsr. arpi. 6 ) fsv. ceriare m. 
*) Fby Nyl. Sörb. *är 9 Vä. *#re n.; fgutn. Dl. tr ii. 8 ) Pby. 
9 ) Begagnas ss. sms.-led i Öb., Bstl., Norge. Jfr [fot]ände *ffitter-. 



502 

[ärt]-skida *ärter- érlaattödu f. Ärtskida. 

[ärt]-soppa *ärter- értasdpu f. 

[ärt]-språte *ärter- értasprdta m. Stång, långs hkn årtrefror 
klänga sig. 

äss ds n, 

ässja åstu l ésiju f. 

ässje-knif dstknw pl. -ar m. Redskap (staf med en vinkelrätt 
däremot stald brädbit vid ene änden), hvarmed kolen om- 
makas i ässjan. 

[äta] *ita l ) v. ji ta pret öt sup. jih vb. tr. o. intr. — jtta 
so du svartas o arbait so du frutsar! Ordst — je ma 
na mät! [Svar:] jtta du ta faUhastayt!— Se *glufsa. 
glupska, *gruta [sig], *plinga, päatätä fi. 

[*ätal *ita 2 ) s. jitu f. Krabba. 

*ätande-tid 3 ) jitantld ut pl. m. Måltidstimme. 

*ät(as)-värk jitasvérk ut pl., n. Mat. — ja val fidj.* ty 
fram ptasvcerfök n\p. 

ättika éfoUu 4 ) ut pl„ f. 

[*ätug] *itug ingår i sms. *stor-ätug, qv. v. 



ö. 

ö I 6}pj 5 ) pl. -ar f., stundom m. — åypja pl. def. är det 
gamla och ännu af allmogen enbart begagnade namnet 
for Larsmo. 

8 II pl. obr., n. Bokstafvens namn. 



l ) Gd jitä, Nyl. Rg. W. Nu. Ru. ita; Vö. Np. Dl. Fbv 
D.Gsv. *jäta fgutn. ieta; isl. eta st. vb. 2 ) itl. eta fgutn. wta f., 

kvarlefvande i Dl. o. Vb. ») Fby, Ksl. dtatlt)d Esth itat] m. 

4 ) fev. tptikia. 5 ) fh. 07/ f. 



503 

8bo åjpjbbw pl. -böwar 1. (vanl.) -6w#r m. Larsmobo. Dessa 

betraktas med sneda blickar af Pedersö[re]boarne och 

betecknas därför med mindre hedrande epitet. — bjpjbua 

Urnas — se under *tim[m]&s. 
8bo-mage éyvbumåga m. betecknar 1) en fetma, tillkommande 

Larsmobor. — tu har byflbumaga. 2) Laremobonde 

okv. 
Sbopäls <i}p]bupkl$ pl. -pkhar 1. -phl§ar m. 1) Päls, sådan som 

af Larsmoboar användes vid sälskytte. 2) Larsmobonde, 

okv. — hur magg kutultf&n gar a po a\n typjbupals ? 

hånfull fråga till Larsmobor. 
öda $d 1. fapd sv. vb. tr. o. intr. [ma na] 1. — a^$ka?nt qd 

krwtt po krokuna Ordspr. 
8de éd* ut pL, n. — ha va nu qd* mat. 
*8des-gräf fypdtsgrkv pl. -ar f. Slösaktig mska, okv. 
*6d-faUen *) édfåh adj. Fallen i öde (t ex. om trägård, åker 

m. m. d.). • 

*8dig 2 ) éd% adj. 1) Ödslig. 2) Ostädad. 
Sdla qdlu 1. élu f. 
*8dlig 3 ) mpdh adj. Slösaktig. 
Sdmjuk qmjmk adj. — tåkar mjukast 4 ) Tackar ödmjukast! 

Jfr Gr. § 64, 7. 
*8fla 5 ) oval sv. vb. intr. 1: 1) Orka. 2) Idas. — ja hwlar 

ast ma h\)e skrivas* na mp matr. 
8fre 8fvepst 1. *8frast 6 ) dvra komp., ivrast L åvagt & ivast 

superi., adj. o. adv. — i bvra lqg* 1. lojt tis. Bland de 

främsta. 



! ) Jfr Kal. gå i åjpch 'blifva öde' (Porkk.). 2 ) ÖNyl. i båda 
bet.; No. eydeti 'forladt'. 3 ) Jfr isl. eyÖUegr a. 'förgänglig'. *) 
Detta nttal är allm. i Sv. o. Fld. 5 ) Kr. NVet. sammalnnda i bet. 
1, Vö. *öfl08 i båda betyd.; Re. Np. Na. kval Sj. avlas idm 
(ish. i bet. 1) = is!, efla bl. a. 'förmå'; fc i P.-P. är V-omljud. 6 ) 
Vö., Kal. likaså; V från komp. 



504 

*8fra[re]n åvran komp. forek. åtm. i ortnamn, t ex. ovran- 

siélfU i Sundby. 
8fva év sv. vb. tr. 1. — év^sa sv. vb. rflx. 1. 
[8fver] *yfve, *ifve l ) }pvt 1. ivt prep. o. adv. — Gr. § 19 I 

1 #; Nx Alsl.Or. 2 § 126. — vil m wi, m! ropar faij- 

karlen vid Larsmovägen. 

}pm sa 1. im sa tis. Särdeles; tter va so tvt sa mxpUxp 

folk- 
[8fver]-alt *yfve- yt*- 1. iviåU adv. 
[8fver]-arm *yfve- tyvwrm pl. -ar m. 
[8fver]bord *yfve b. jpw- 1. Ivéol adv. — ha ful yvibol 

* £{£n o drukna. 
[8fver]-del *yfve- 2 ) fpv* 1. iwdhd pL -ar m. 1) öfre delen af 

ngt i allmh. 2) Öfre delen af fruntimmers lintyg, ofta 

af finare väf. 
Sfverdrag — se var s. II. 
[8fver]-ens *yfve- \pvt- 1. méms adv. 
[8fver]-falla *yfve- fpv*- 1. imfål pret. -fUl sup. -fäh 

vb. tr. 

|8fver]-gifven 3 ) *yfve- }pvtjm adj. Uppsluppen, glad. 
|8fver]-gång *yfve- fpv?- 1. ivtgågg (pl. -ar sälls.) m. 
[5fver]-hand *yfve- #wt- 1. ivthånda f. def. (ut pl.) Mls. ha 

tqr jpvthanda Det blir öfvermåktigt 
(8fver]-het *yfve- fpw- 1. ivihht ut. pl., f. — yvilmta har 

Jagg armar Ordspr. 
[8fver]-läder *ytve- }'pw~ 1. ivdkdar ut pl., n. 
[8fver]-l&pp *yfve- ;$w- 1. ivdkp ut pl., m. 
[8fver]-morg©n *yfver- fpwmdru 1. i^tyvvndrii adv. I öfver- 

morgon. 



l ) Öb., Vb., EF., Nyl., Bstl. Ru. [Na. Pä. Msk. yvy gra 
utjämning], fsv. yvi(r) ivi(r). *) DL, Py., Est!, idm. 5 ) Nyl., E«tl. 



505 

[8fver]-rock *yfve- \'pw- 1. ivirbk pl. -ar m. 

[öfver-se] *yfVe-si fpvhsl pret -sd 1. -sög sup. -8)t 1. -sW 

vb. tr. 
[öfver]-sida *yfve- rpvtsidu f. def. (ut pl.). Åfven 6vrans)du- 

f. def. 
Mverskrift — ers. af ytterskrift. 
Bfverste 6va$t l- w&st pl. -ar m. 
|öf verstanden] *yfve-stegen? }'pw- 1. ivtätkv/i p. p. o. adj. 

Öfverstånden ; t ex. ngto a ha bra san alt a rpw~ 

stayft. 
[öfverj-tala *yfve- ijpwtål(a) sv. vb. tr. 1. 
[8fver]-tyga *yfve- jpvttyg sv. vb. tr. 1. 
[8fver]-tåg *yfve- $m- 1. imtdg n. 
»fvervintra — ers. af *vintra («fver). 
|öfver]-ända *yfve ä. ypvt- 1. fotdnd adv. — ht, bar L då* 

xpv^and f$r a. 
[5fver]-ärm *yfve- $vt- 1. ivubrm pl. -ar f. 
öga 0ga pl. égur n. 1) Oculus; pL def. éguna. 2) Ansikte; 

pl. def. éffu. — Således 6o eguna men m*£ 1. mtf * g^u. 

— Zag# * ggu Flat, skamsen. — h& mt ega sir bihwar 

mt jcerta gröt (ot) Ordspr. — Se dödmöss. 
l«gla] *ygla l ) jpglu f. - Syn. *hällan, *litsa. 
[ögonj-hår *8gna- étfåtfr n - colL ( ut pl-)- 1) = hsv - 2 ^ 

ögonbryn. 
[ttgon]-lock *ffgna- g##tö& n. 
[ögonj-sten *5gna- égystkm pL -ar m. 
Bk <Ji/>& n. 



*) Rqr. VI 537 a upptager båda formerna 88. nhsv. — y$& 
säges ofta af äldre folk i hela Fld, t. o. m. bland de „ bildade",, 
och är ensamt använd form i diall. 



506 

9ka muk sv. vb. tr. o. intr. 1. — ha ha bruka > qga Vattnet 
har stigit i ån. — U étuk adv. tis. Till, på köpet 

öknamn miknåm n. 

81 él ut pL, n. 

Älost olöst ut pL, m. 

öm énr adj. , 

ömfotad éwföta obojL adj. 

ömka — ers. af y*ka. 

[ ömkan J *ynkan ingår i sms. medömkan qv. v. 

timma gm sv. vb. intr. 1. 

ömsa 6m$ L ?pm& sv. vb. tr. o. intr. 1. 

timse »ms* 1. t #mg» obojL adj. — po <*wm sedima På båda si- 
dorna, ömsom på den ena 1. den andra. 

tim[tålig] *-tilug é*nmu adj. 

önska £w*& sv. vb. tr. o. intr. 1. 

[öppenl *yppen l ) 1. *ippen #p> 1. »p» adj. — ta <kra >p> 
Öppna dörren. 

[öppna] *yppna *) #%>$ sv. vb. tr. 1. — Hallre tå $>p* 1. */>*, 
se foreg. 

[öppning] *yppning frpn*%g pL -ar £ — Se *glada II, 
*glänna. 

*tir 3 ) <vw/r pL -ar m. 1) Sandbank i sjön. 2) Holme. 

öra fara pL |ntr n. — ja^&ka hpft up imma po da! — lager 

»rivna at naka Är likgiltig for 1. vårdslös (lat) med ngt. 
lat a ga tn jmum ana (1. ama) o tut jmum ana qra 
Ordspr. 



l ) fe v « J/Pin, «PPg- från öb., EF., Nyl., Estl., Bu. o. Gd 
{Bz 835 b), i-omlj. i forb. till ial. openn [i äldre fepr. openn adj. 

> *opn\a epna ypna vb.]. 2 ) Fby, Nyl. *) isl. jmrr fsv. är 

m. 'grus', bkn bet. ännu är den enda i SM-e, Gd, Kstl. o. Bnnö; 
^sandbank' Fby; [ieh. stenig] Tiolme' ' Öb., Hs., Vä., Nyl., Värmlands 
Älfdal. (Bz 15). 



507 

örM fafH pl. -ar m. 

örhål érhål n. Oronöppning. 

ör-kåda érfcÅdw ut pL, f. örvax. 

örn jé^g, pl. -ar m. 

öragåttsvar éggusvår n. 

ör[n]-ljud l ) qrjihd ut pL, n. Tystnad for öronen. — va nu 

t\p$t so ja far Jux na qrjmd d. v. s. stillhet 1. lugn for 

öronen. 
örsnibb 6^}b pl. -ar m. 
ör-*snipe 2 ) é^hpa m. örsnibb. 
ört ért pl. -er f. 
örvärk érvoerk ut pl., m. 
ösa tys sv. vb. tr. 2. 
ös-fat mpsfåt n. öskar. 

öst 8 ) 1 %>sf (pl. -ar obr.) m. ösrum i bakände af båt 
*öst II ost ut pL, m. öster." — ijjst 1. t^ésty adv. österut 

— vm ft po 1. w#£ ftf#. 
östan s. fjstan ut pl., m. 
östan p. éstan adv. österifrån. 
östanvader ésta(n)vkd&r ut pl., n. 
*östast 4 ) fetast adj. o. adv. superi. Östligast. 
*öst-eft|er] éstkt adv. Österut 
öster ostar oböjl. m. o. adj. 
Österbotten $stebot% ortn. 
österbottning éstebdtmgg pl. -ar m. 
österbottnisk éstabdtnisk adj. 
österbottniska éstabotmsJcu f. 



*) Innehåller (isl.) Aftdd n. Vålnad'. 2 ) Rg. o. Gav. 3 ) Öb., 
Hvbfj., Br., Kkr., EF., MNyl., Uppl., Sdm., Hs., Vb. (R* 849 b). 
Står ellipt. i st. f. *öst[re]-rum isl. pll8tr-rum n., af pH$b' gen. 
-TS ra. 'ösnfng'. 4 ) isl. fnistastr. 



508 

8ster-eft[er] éstarkt adv. österut 
*dst-H0rdan 1 ) gstnbla ut pl, m. Nordöst 
*östnordanväder éstnolavkd&r ut pl, il Nordöstvind. 
*öst-siuman 2 ) éstsicna ut pL, m. Sydöst 
*$8t8Uimanväder éstsunavkdar ut pL, n. Sydöstvind. 



*) Öb., Nyl., Bstl., Ru., Vb., Åm., Nk. (Rz 16 a). *) Öb., 
Nyl., Bstl., Ra., Vb., Nk. (Rz 16 a). 



509 



Tillagg. 

A. De vanligaste nomina propria och deras former. 

Adolf ådolt, ådos. 

Alarik ålan. 

Alexander sandar, sågk. 

Alexandra såndra. 

Alfred ålfrad, ål, åfi, af. 

Anders ånt. 

August ågust, åta. 

Augusta agtota. 

Axel åka, åkh> åk, åta. 

Beata båt. 

Brita big [< Birgitta, eg. keltiskt namn]. 

Edvard édvart, édu, edus, éda. 

Elias éljas 1. ahjas, ila. 

Elisabet Os, beto. 

Elvira vira, vlni. 

Emanuel måna, mågk. 

Emeli irm. 

Emil mil. 

Erik avrik. 

Erika rika, riku. 

Ferdinand nånti. 

Fredrik frédnk, fripi. 



510 

Fredrika frida, frtdu; drffca, drffcu; rika, riku. 

ftabriel gåb. 

Georg gårj, göga. 

Helena lena, lénu, Un. 

Henrietta jkta. 

Henrik hbk (fi. Heikki). 

Hesekiel hiskal 

Ingeborg tyg*. 

Jakob jäkop, jép, jöp. 

Johanna hågk. 

Johannes jdna, juk, juha, jut. 

Jonas junu. 

Julius jtil. 

Karl kål, kd[u. 

Karolina Unu, l[n, Ugk. 

Katarina kd$j, kåvs. 

Leonard lena, livu. 

Lovisa låtva; visa, vfsu; luba, luia. 

Maria mäya, mdy; mija, miju, m{; mlmu 

Matilda tifåa, ttfju. 

Mattias mät. 

Mikael mik. 

Nikolaus, Nils niklas, nik, nis. 

Olivia liva, liv; viva, vivu. 

Samuel sdmul. 

Severin shn. 

Sigfrid sig*. 

Sixtus sik*. 

Sofia fija, fiju, fi; fifi, flkan (qvs. ty. Soflechen). 

Susanna sdna, susu. 

Valentin vältar 1. våUex. 

Valfrid vdh. 



511 



Viktor vik, vih; kih. 
Vilhelm vilh&m; vih, vil. 



B. Husdjurs namn. 

Hundar. 

Hektor haktur. 

hvad sade du va^så^du. 

Moppe [< mops] mopa. 

nätt nétu. 

penikka fi. (valp) pan*. 

Pekka fi. (= Petter) pdka. 

Pontus pöntus. 

Prisse pri&. 

Rafael? rdpa. 

snäll snilu. 

trogen trogan. 

usko fi. (tro) iisku. 

Vappu fi. (Valborg) våpu. 

Hästar. 

blacken Måiéi. 

[Masen] *blisen bUsn. 

[blåsigt] hufvud *blisugt Uisuhhvn. 

brun brihn. 

brunte brånh. 

[gråUen] *grålen gr**. 

Isabella bila, 

*pian pljtt. 



512 

r8d rim. 
rtfd-*lunka rqlugka. 

Kattor. 

grålie gröla. Brukas ss. namn på gråa kattor. 

Mina — hvilken är ordets etymologi? Namnet är mycket 
vanligt Månne Korinna? Detta kattnamn brukas i Hel- 
singland (Nordlander Sv. Landsm. I 426). 

♦lilla Ulu. 

Mikael mih. 

*mirre min. (VNyl. mlr m. 'kisse ; jfr nlty. mirren vb. 
'winseln'). 

pyre pyrt. Ytterst vanligt kattnamn i hela svenska Öster- 
botten. 

pärla pila. 

*rämmel rdmbiln. — Jfr p. 316! 

Tommy törm. 

Kor. 

Emedan hithörande namn äro jämförelsevis fä, uppstäl- 
las de alfabetiskt och ej (ss. hos Nordlander Norrländska 
hmdjursnamn Sv. Landsm. I 373 ff.) ordnade efter epitet. 
Obs., ang. namnen på -gås, Nordlander, a. a. 401 ff. och 
ang. dem på -lin ibdm pp. 407 ff. 

bjSrn bjéti. 
Blenda blanda. 
blomma bluma. 
blomros bliimrbs. 
blomster blwnstar. 



513 

*dansik ddnstk. Jfr Nordlander a. a. p. 407. Bildadt efter 

forebild af t ex. fi. mansikka. 
donna döna. 
fager fégar. 
from fråma. 
fröken frék&n. 
grann-gås grdggös. 
grannlåt grdnlot 
*haglng hdglu. 
[hallon] *halla hålu. 
*hjälma jdima. 
hvita hnfvndet vltajiyvu. Obs.! Namnformen till hälften 

högsvensk. 
hvitgås vitgås. 

kannikki fi. « kannis 'vacker 1 ) kåvmh 
krona krgna. 
knt hut*. 
lejon U\ju. 
lilla lilu. 

[lingon] *linga Uggu. 
lingonros Uggurbs. 
♦lock löUi (d. v. s. eg. Loke?). 
majgås mdygds. 
mansikka fi. (smultron) mån&k. 
mån-gås möggös. 
nygås ntfgds. 

nättgås nitargös. Namnformen är ej österbottnisk. 
onni fi. (lycka) öm. 
pärla p&la. 
ring rigga. 
[ros] *rosa rosa. 
rosöga résgga. 

83 



514 

rtfdgås régds. 

rSdkind rftéhu 

rtfdlin rélki- 

rödsida rétidu. 

♦rffllug rfrlu. 

skön fena. 

skön-gås fbggbs. 

[smultron] *smultra smultru 1. smuXtru. 

*snubbug sntib, snuhu. 

*spräckla spriklu. Anv. ss. namn på spräckliga kor. 

stjärna éiéériu. 

svart 8vårtu. 

svartgås wdrtgås- 

svartkind svår[åin. 

svartsida svdr[åldu. 

svärta svértu. 

Flere bland dessa användas äfven som oxnamn, isynner- 
het bjén, fdgar, kiåh, lé*ju, löiH, snub; de på -gås begagnas 
uteslutande såsom namn på kor. 



C. Tillägg till ordförteckningen pp. 1—508. 

Ur professor Freudenthals anteckningar *) hämtade upp- 
gifter betecknas med F. Ett [ angifver att uppslagsordet in- 
går i själfva ordboken. 

[ [allra] *aUe äk jte dfo adv. 

[ansikte dn&Jct n. 1) = hsv. 2) Kind; t. ex. ja a svtih (!. 
suh) om hqg&r anstkU mat. [Sälls.] 



*) Se inledn. p. IV. 



515 

bohag bghåg, def. b&hag*, n. F 

[bro har i plur. äfven br$nar. F 

brofogde bréfögd 1. bråföd pL -ar m. 

[bålde bå\^a m. jte böfå. 

[bänk heter i plur. stundom béntåar. Gr. § 144 anm. 

daler drffer pl. = sg., m. Jfr Sprpr. I n:o 38! 

[ [dotter] *dotra har i pl. äfven détnir. F 

[du uppträder också under formen top (1. fy>). Gr. §§ 25, 3 

p o. 248. 
*dåka s. döku l 1) Lunsa. 2) Slamsa. 
[fikon] *flka f{ku f. 

[flyga kan äfven böjas: pret fléyg sup. fh'td&*. F 
[*fl8te fléyt pL -ar m. F 
fogde fégd 1. föd pl. -ar m. 
fradgas /rd^flw sv. vb. dep. 1- F 
[fredag — fridast L tjridast adv. Sistlidne fredag. 
[fördas falas pret o. sup. också fål§ta. 
förgås /y^rfs (pret o. sup. fxpgösta?) vb. dep. F 
[ [galnas] *gälnas gåty/is sv. vb. dep. 1. F 
[gråta har i pret äfven grét. F 
halftjock hålvUök adj. — > halvUofa br# enl. uppgift = 

'jfistbröd' i öfriga Fld. 
[hafva — pret äfven hd. F 
harmas hårmas sv. vb. dep. 1. F 
[herre hér, hén 1. håra pl. hérar m. — hér vanligast, i 

titlar alltid; de två andra ish. om Gud. 
[holme äfven halm pl. -ar m.; ish. i holmnamn (-halm m. 

def.). 
hundkyrka. Ett barn o. s. v. säges vara i htmléyyrlåu då 

det kryper emellan de utspärrade benen på en fullvuxen 

person, ish. om denna samtidigt klämmer ihop dem kring 

den krypande. 



516 

h vässa vås sv. vb. tr. 1. F 

[hälg heter äfven håh pl. håliar 1. Ji&Ujar f. 

härfträ hérvtri pl. -trader n. Härfvel. 

högmod hfrgmbd ut. pl., n. 

jag jå 1. ja, dat o. akk. m*, pron. 

[ju heter äfven jy> (ish. i Purmo). 

[julklapp uttalas vanligen jthXkUf pl. -ar m. 

*kant II forek. i uttr. kant o ktyrt Alldeles; t ex. ha /y- 
s^r/ altsamans kant o klart- — ha a kant o klart lUut. 

[klo skall redan i sg. ha en biform klen m. F 

[knä heter i sg. def. äfven knack. F 

kontrakt kdmfråkt n. 

[*kudda kudu jte ku$u f. 

*kudd-hffrding kudhohgg pl. -ar (m. & f.) Koherde L kovak- 
terska. 

[kunna har äfven håna i pret. F 

lefra [sig] l&va^ja sv. vb. rflx. 1. 

[loka lokti f. Den båge, som sammanhåller fimmelstänger 
och dragremmar i seltyg. (Samma bet allm. i hela 
Finnland). 

luggas lu<ps pret o. sup. ->st vb. dep. Lugga hvarandra. 

[*läta har i pret. äfven Ut F 

[marknad skall, enl. en till prof. Freudenthal af n. m. kyrko- 
herden J. A. Cederberg lämnad uppgift, å orten äfven 
kallas märtfia m. — en form, som dock ej torde till- 
höra Pedersöre-målet 

[moder lyder i plur. äfven médrnr. F 

[moster] *mostra måstru f. 

nappas nåpas sv. vb. dep. 1 Tvista. F 

[njuta äfven med n/-. F 

norr nåt oböjl. subst utan genus. — Ka so kqll o so mbrkt 
Ud up » nar. 



517 

[nu heter äfven mp adv. 

[ny adj. — po njfc adv. tis. 

nypa ni/p pret. o. sup. nyft vb. tr. — nypas pret. o. sup.? 

vb. dep. F 
[nysa] *njusa nyks pret nyhus sup. n$sb vb. intr. F (som 

skrifter nj-). 
[nät]bät *näte- nåtiböt pl. -ar m. Båt anv. vid fiske med 

nät. F 
[ofvanför ovafjp prep. 
[ofvanpå heter äfven övampd adv. & prep. 
[pligga i bet. 2 'slå' kan måhända jämföras med got bligg- 

wan och sv. plagga idm. 
♦plittrug pUtru adj. Mångskiftande, brokig. 
prästgesäll pråsjtskl pl. -ar m. ökn. for en som studerar till 

präst; äfven: adjunkt. — Ex. under seminarium, 
pussas p&&s pret o. sup. -*st vb. dep. Kyssa hvarandra. F 
[reservoar kallas äfven sarvgr pL -&r m. 
rothugga råthiig pret -hugd sup. -htiddi vb. tr. F 
samman säman adv. 

[sjunga lyder i pret äfven sj^cggd 1. fuggd. 
[sko s. har i plur. äfven skonar. 
[skämmas sUkms & sUéams pret -m§ta (jte siåtnn§). 
[slagdänga ttadéggu l 1) Simpel visa. 2) Slamsa, okv. 
♦slätt HU pl.? m. Afmäjad del af äng 1. åker. (fsv. hoysletr 

GL m. 'höslåtter' no. slett m. 'släng, slag' skett f. 'Eng- 

stykke, Homark' slätte n. 'Hosl&t; Grasmark hvor man 

slåar Ho' da. sleet s., Rz slet f. & n. GotL 618 b, slätt 

n. Sk. Hll. 619 a). 
smak smak ut pl., m. 
[smed heter äfven smed pl. -ar m. F 
[smörja har i pret & sup. också smårjd. 
[snSa] snffga snég sv. vb. imp. 1. 



518 

*spr5tja sprtpUu [d. v. s. sprtytin?] f. 'En fin trästam, som lag- 
ges i hösläde på bottnen 1 . F (NyL sprytjo f. 'språte' m. m.)- 

[spån spenar pL t 

[sp8 heter äfven spéd n. F (Nyl. lika). 

stornäsa stö^ksa pl. obr., m. & t Okv. 

[strå heter äfven strqd n. F 

stnrskas stu§kas sv. vb. dep. 1. F 

[säga lyder i pres. ofta séy. 

[sätta y. har i pret o. sup. äfven såt. F 

[socken sék# jte s$ki} ut pl., g.? 

*tftaj tfuy interj. Fy! — Ex. under krossa. 

*tfå tfo interj. Fy! tvi! — Ex. under *sur s. II. 

[*till]bakes *te- fr&tffaWadv. Tillbaka. 

[tils Us konj. [Sälls.] 

[tryta har i sup. äfven trutt. F 

♦tvilling II tvtttgg pl. -ar m. Tinning, t ex. ha stqt sa po 
tvtimcfe*. F [< *tvinnling, jfr *tvmning], 

[udde u4 1. 64 pl. -ar m. F 

[uppå heter äfven upo. 

[vara v. heter i pret äfven vår. 

[ved heter äfven vi o. véd m. 

[veta lyder i pret äfven våta. F 

*vingelskaft viggafykåft n. Stort vridbart handtag på borr. 

[vrida har i målet äfven vr-. F 

[välsigna har i imperat. (= opt. 1. konj.) äfven vél§in>. F 

[*värke förek. också i obest form ss. verk n. 

*yfva [sig] yv^sa sv. vb. rflx. 2 Varda yfvig, t ex. om bu- 
skar; men anv. äfven om kläder; t ex. pd§# yva^a t 
starm*. 

[ylle iph ut pl., n. [Sälls.] 

itel 61 ut pl., m. F 



519 



Svårare tryckfel. Rättelser. 

Sid. 2 r. 7 står: (dvåntsimdan läs: alvént§undan 
„ 3 „ 8 tillfogas *åf- efter [af]sknren 
„ 6 „ 13 står: bgd läs: &$<£ 
„ 9 „ 9 „ anstoXta^u läs: angkdta^u 
„ 9 „ 26 „ bada 3, läs: bada 2, 
„ 9 „ 27 „ *busja „ *bussja 

„ 10 „ 6 „ arf II vattuarf läs : arv 

vattu-arv 
„ 15 „ 19 „ hirfbd läs: Hrfid 
„ 16 „ 6 „ böntyihk „ bånsyWt 
„ 16 „ 21 tillfogas bås pl. obr., efter *bas 5 ) II 
„ 19 „ 19 står: btsit läs: hsit 
„ 22 „ 5 „ beta s. „ beta s. I 
„ 22 „ 16 „ boxad „ båtud 
„ 27 „ 2 „ blösu „ blösu 
„ 27 „ 7 „ *„da. „ > w efe. 
„ 28 „ 15 „ diiåe. „ difo 
„ 29 „ 24 tillfogas m. efter Mndar 
„ 34 „ 7 står: *hjälm läs: *hjälma 
„ 35 „ 10 „ brthdskddos läs: brUidskddas 
„ 36 „ 21-22 står: brödaks? läs: brodaks? 
„ 38 „ 2 står: bräd-*skåf läs: bräd-*skof 
„ 38 „ 26 tillfogas brghs efter brödlös 
„ 43 „ 3 står: bljpju läs: b$>fu 



520 



lid 


. 44 r. 


9 står: s. läs: f. 




» 


46 „ 


6 , 


, hem tar läs: 


hämtar 


JJ 


55 „ 


4 , 


, humbalhdirm läs: Mmbalhåhm 


>J 


55 „ 


21 , 


, jékal läs: jékal 


» 


57 „ 


24 „ -ågal „ ■ 


ågal 


1} 


63 i 


noten 1 står: isL délskr läs: isl. délskr 


5) 


64 r. 


21 står: dår-*åt läs 


: d**-*at 


>J 


83 „ 


16 


, sv. vb. intr 


. 1 läs: sv. vb. intr. 2 


?? 


85 „ 


14 , 


, fözfo&ku 


läs: föifatfikti L fösfosttku 


)? 


88 „ 


14 tillfogas Fråga, efter: sv. vb. tr. o. intr. 1 


?' 


89 „ 


20 står: smitfnll läs 


: *smidfnll 


?? 


90 „ 


18 , 


, '"vippa s. läs: *vingla s. 


?> 


94 „ 


6 , 


, féljd 


„ md 


>J 


96 „ 


19 , 


, m. 


» t 


JJ 


99 „ 


27 , 


, galga 


» gttga 


75 


104 i 


noten 7 står: glid&a 


läs: glidja 


?J 


105 i 


noten 6 „ afl. 


» afij- 


» 


106 r. 


22 står: knidarer 


„ knfdar&r 


>J 


108,, 


5 , 


, géivägal 


„ g&lvågal 


» 


108,, 


9 , 


, -*väsel lås 


: -Tassel (likaså p. 387 r.21) 


J? 


108,, 


17 


> •% H 


-a 


» 


109,, 


17 , 


, adv. „ 


adv. o. prep. 


?> 


109,, 


21 , 


, grifd pL griftlar läs: griftl pl. grtftlar 


» 


no„ 


14 


, *troska lät 


i: "traska 


)> 


111 „ 


6 , 


„ *grummug 


läs: *gr©mmug 


» 


112,, 


22 , 


, pret gröt 


„ pret gröt 


JJ 


115 „ 


12 


, la) 


- Ib) läs: J ») Ib 


)> 


117,, 


16 


„ ct&黄 lås: 


<&$»_, 


)? 


117 „ 


20 . 


, jysom „ 


fjfsom 


» 


118,, 


3 


„ intr. „ 


tr. 


» 


118,, 


9 


» gSHa » 


gälla n 


» 


120,, 


2 


„ cfe<eras. läs 


: dåara (1. d&crras). 



521 



Si 



124 

130 
139 
141 
145 
145 
149 
153 
154 
157 
161 
161 
162 
169 
169 
178 
187 
187 
192 
193 
193 
194 
194 



195 



12 står: 

7 
11 

8 
14 
17 
19 
24 
13 
20 
14 
28 
22 

9 
24 
28 
11 
27 
26 

5 

21 

, 2 



so 

m. def. 

vartana 

brys.tt. 

po ng 

sv. vb. intr. 1. 

tålts. 

tmbrkt 

jt&ifåim 

kåynag. 

*kal») 

*iiuuuiffirbyxor 

sv. vb. tr. 1 

dQtra 

höm(st) 

vört 

kréktst 

alstans 

på 

hpsmant 



läs: 8Q 

„ n. del 

„ vartana 

„ brys.it (1. brygh). 

„ po nan (o: n4*>J) 

„ sv. vb. imp. & intr. 2. 

„ tjalts. 

„ inafgfåbl 

„ mårkt 

„ jtbtfåbn 

„ kåvmas 

„ *kal») s. 

„ ^innanfSrsbyxor' 

„ &8Ut 

„ pl. -ar m. 

„ dQtru 

„ kå&vtsQ) 

„ vore. 

„ kréktst 

„ alstans. 

„ po 

„ hpsmant 



?J 


197 


?? 


198 


J> 


201 


?> 


203 



noten 6 [till *kudda] tillägges (på sista raden, efter 

mlty. kudde f.) 'hjord'. Jfr hsv. sto dialL *stod n. 

'märr': fo. stöd n. 'hästhjord'. 

noten 3 står: 'hjord' läs: idm [d. v. s. 'växtknopp']. 

r. 7 står: v&ndspake. läs: vändspole. 

„ 9 „ kvmfalfåtjermtheim U&: hnnfafä* j&r 

a mt hatm 
„ 16 „ *käx-yx. läs: *tjäx-yx. [TroL bör äfren- 

så skrifvas Hjäcka i si f. *käcka IL] 



8 



>« läs: 



522 

Sid. 203 utgå raderna 23 o. 24 (*käx-yx &c — återfinnes 
under *tjäx-yx). 
204 r. 18 står: flott(e)-*kffs las: flott(e)-*kaus 

211 „ 19 tillägges: 1. = sg. (L -dr) n. 

212 „ 16 står: Iffcasdm läs: likasom 
215 „ 1 „ 8 v. vb. imp. 1 lås: sv. vb. tr. o. imp. 1 
222 „ 16 „ sv. vb. intr. o. tr. 1 läs: sv. vb. intr. o. 

tr. 2 
224 „ 22 bör lyda: långskånk Idggskdgk pL obr., m. 
Okv. — Jfr lång-*darjus m., lång-*låpa £ 

224 „ 25 utgår. 

225 „ 27 står: leder läs: l&d&r 

226 har 3 ) bortfallit fior Denna &c å nästsista raden bland 
noterna. 

229 noten 2 står: ki&d f. läs: lyU& l\u& t 

233 r. 22 tillfogas märk efter *marka 

235 „ 19 står: mahårha (&c) läs: makårka (&c) — Gr. 

§ 94, 6. 
240 „ 1 „ miéXhu 1. mjéXku läs : mi&Xku 1. mtftfcu 
250 „ 22 „ mårkrffd läs: mårbre 
254 noten 3 ) står: 7-8 „ 2—3 

257 r. 14 står: ntfsbiprna läs: nfabrprfia 

258 „ 12 „ sv. vb. tr. 1 „ sv. vb. tr. 3 
258 ., 14 „ sv. vb. intr. 1 „ sv. vb. intr. 3 

264 „ 11 „ ofrestad „ ofrästad 

265 „ 22 ;, gkdka „ ék$ka 
265 på sista raden tillägges: 3 ) Ällm. i Fld. 
267 r. 1 insattes efter om kapp: omjcdp L 
271 „ 21 står: 8it läs: *rf 

275 „ 15 „ m. „ m. L f. 

276 „ 3—4 står: bk&upiju läs: kiidu- 1. kuduplju 

277 „ 28 „ pysjklapa „ pigklapa 



523 



Sid. 279 
282 
283 
284 
285 
295 
299 
300 
306 
311 

312 
316 
319 
320 
323 
323 
327 

331 
332 
$44 
346 
346 
348 
351 
354 
354 
357 
368 
372 
375 



r. 25 står: östa knak ven läs : ostq knak van 

„ 5 tillsättes plikt efter plikta 

„ 11 står: sv. vb. tr. 1 läs: st. vb. tr. o. intr. 2 

„ 21 „ pbskont^r „ pö$kontbr 

„ 26 „ pl. obr., „ pL -ar, 

i noten 1 står: *vrapiön „ *waplön 

r. 3 står: jqU läs: jqU 

„ 24 „ r&paUkrt läs: ripasUhrt 

i noten 4 står: råki si läs: råka sä 

r. 5 står: sv. vb. tr. o. intr. 1 läs: sv. vb. tr. o. intr. 



1 
8 
19 
9 
7 

16 
26 

18 
27 

2 
13 
13 

6 
22 

2 
25 
25 

4 
18 
25 



1 & 2 

-mjjil läs: 

r&ttgbng „ 
♦futtikor „ 

br&wm y, 

skot „ 

§9 

i ii 



•mjhl 

r&£tgdgg 

*futtickor 

br&wvm 

skot, vant m. m. 

?o 

6 ) — och likaså i motsva- 



rande not (den sista på sidan). 



skatta 

skr$l 

npplexa 

sv. vb. 1 

sv. vb. intr. 

skåp 

stéiVtMu 

alt 

fwi8wd£& 

snöp 

ined 



läs: skattad 

„ ?t<At 

„ w som 

„ skripl 

„ uppläxa 

„ sv. vb. 2 

„ sv. vb. intr. 1 1. 2 

„ sköp 

„ sté&lkitdu 

„ alt 

„ fwmedze. 

„ snöp 

,. sned 



524 



Sid. 376 
380 
382 
402 
411 
412 
415 
416 
419 
423 
445 
454 
458 
466 
473 
477 
480 
489 
494 
495 



r. 27 står: £ 



8 
12 
11 
14 
11 
27 

3 
25 
25 



sprittia. 
spiltu 
stenarne. 
svårihkfk 

s6mgg$t\d 
sv. vb. tr. 2 
tål pl. -ar m. 



lås: m. 

„ sprattla. 

„ spätu 

„ kvarnhjulet 

,, 8vörthåit 

„ 8v4?gé* 

i, 8ål4 

„ sömgstid 

„ sr. vb. tr. o. inta:. 2 

„ tål pl. -ar m. k t 



20 (o. 22) står: M (ttu) „ Mw (tww) 
16 står : pöyhkiö „ pöyhkiö 

3 „ lincbstod „ undtstqd 

1 „ adr. „ adj. 

20 „ vdtuvihgg „ våttwklgg 
3 „ vffe n. „ vffc pl. ~ar m. 

13 tillägges: adj. efter viru 

24 står: vfirdslig läs: världslig 

14 „ <Mhi „ éWcu 



18 



ogmtn 



égmi& 



Mindre tryckfel — såsom t ex. r i st f. r (där detta, 
enl Gr. § 127 m. 3, bör stå, d. v. s. ffi&r b f g j k l m g p v); 
bortfallet förlängningsstreck under kons. framför annan dylik; 
aks. ' i st f. * 1. bortlämnad; uteglömd asterisk; m. m. <L — 
behagade läsaren ursäkta och själf rätta. 



Pris: 6 mark. 




3 2044 106 182 454 



i 



Jjtu " **' 









^m 



**>» 






$' i !få 



• 



V* 



if4t> 



^ft 1