Bidrag till kännedom av Finlands natur och folk

Google

This ıs a digital copy of a book that was preserved for generations on library shelves before ıt was carefully scanned by Google as part of a project
to make the world’s books discoverable online.

It has survived long enough for the copyright to expire and the book to enter the public domain. A public domain book is one that was never subject
to copyright or whose legal copyright term has expired. Whether a book is in the public domain may vary country to country. Public domain books
are our gateways to the past, representing a wealth of history, culture and knowledge that’s often difficult to discover.

Marks, notations and other marginalia present in the original volume will appear in this file - a reminder of this book’s long journey from the
publisher to a library and finally to you.

Usage guidelines

Google is proud to partner with libraries to digitize public domain materials and make them widely accessible. Public domain books belong to the
public and we are merely their custodians. Nevertheless, this work is expensive, so in order to keep providing this resource, we have taken steps to
prevent abuse by commercial parties, including placing technical restrictions on automated querying.

We also ask that you:

+ Make non-commercial use of the files We designed Google Book Search for use by individuals, and we request that you use these files for
personal, non-commercial purposes.

+ Refrain from automated querying Do not send automated queries of any sort to Google’s system: If you are conducting research on machine
translation, optical character recognition or other areas where access to a large amount of text is helpful, please contact us. We encourage the
use of public domain materials for these purposes and may be able to help.

+ Maintain attribution The Google “watermark” you see on each file is essential for informing people about this project and helping them find
additional materials through Google Book Search. Please do not remove it.

+ Keep it legal Whatever your use, remember that you are responsible for ensuring that what you are doing is legal. Do not assume that just
because we believe a book is in the public domain for users in the United States, that the work is also in the public domain for users in other
countries. Whether a book is still in copyright varies from country to country, and we can’t offer guidance on whether any specific use of
any specific book is allowed. Please do not assume that a book’s appearance in Google Book Search means it can be used in any manner
anywhere in the world. Copyright infringement liability can be quite severe.

About Google Book Search

Google’s mission is to organize the world’s information and to make it universally accessible and useful. Google Book Search helps readers
discover the world’s books while helping authors and publishers reach new audiences. You can search through the full text of this book on the web

atthtto://books.google.com/

ar

: : - + re Le
i - 1 + : ;
er | — 4
[2 ~ à 2 À, i
. > 73 a" L
f |

=

N Du. |
wre

Le

\ Ser IS 3/, 3

Marbard College Library

|, FROM THE BEQUEST OF

JOHN AMORY LOWELL

(Class of 1815)

OF BOSTON

pure FT ae — en a - 4 D ote, re

-_—— ———

BIDRAG

till

e KANNEDOM AF

FINLANDS NATUR oct FOLK.

Utgifna
af

Finska Vetonskaps-Sooieteten

Sextiondetredje Häftet.

Helsingfors,
Finska Litteratur-Sällskapets tryckeri,
19086.

|_Soe- |S31.3

“AUG 21 1914 =

LIBR BRARL
4 A. LOWELL FUND

INNEHALL.

Språkliga bidrag till Den svenska besiittningens historia I Finland.
i. Egentliga Finland, Satakunta och södra Österbotten. Af Ralf Saxen.

Spräkliga bidrag

Den svenska bosättningens historia

Finland.

I.
Egentliga Finland, Satakunta och södra Österbotten.
Af

Ralf Saxén.

IV

genmäla, att jag härvid utgätt frän principen: hällre för mycket
än för litet, och kan därjämte upplysa om att antalet af dessa
osäkra fall i betydande mån kunnat förökas och att jag från
mitt första koncept bortlämnat ett ej ringa antal sådana namn.

Så länge de finska ortnamnen äro så godt som ounder-
sökta, anser jag det lända saken till fromma att äfven i osäkra
fall påpeka möjligheten af germanskt ursprung, i synnerhet
som det i alla fall måste kvarstå såsom ett säkert resultat af
undersökningen, att germanska namn i mycket stort antal upp-
tagits af finnarna. Särskildt i sådana fall, då det finska namnet
ej synes kunna etymologiseras i finskan, är det absolut nöd-
vändigt att påpeka möjligheten af lån. |

En noggrann undersökning af hithörande namn hade uf-
ven bort taga i betraktande, huruvida ej stundom slaviskt eller
littauiskt ursprung vore tänkbart, men då dessa språks infly-
tande på finskan i onomatologiskt afseeride tillsvidare är full-
komligt oundersökt, har jag i mitt arbete ej kunnat taga hän-
syn till denna möjlighet.

Såsom redan häraf framgår, mötes ett arbete sådant som
det föreliggande för närvarande af stora svårigheter. Men då
likväl för de nordiska ortnamnens vidkommande reden flere
utmärkta arbeten föreligga, så borde ju en undersökning af så-
dana ortnamn inom Finlands gränser — och sådana äro ju uf-
ven de förfinskade — kunna leda till säkra resultat. Om jag
i detta afseende i någon mån lyckats, så har jag i främsta
rummet att tacka härför de framstående nordiska språkforskare,
som genom utmärkta arbeten lämnat viktiga språkliga och krono-
logiska bidrag till belysande af de nordiska ortnamnen. Bland
dem vill jag i främsta rummet nämna O. Rygh och E. Hellquist.

Tyvärr har den tid jag kunnat använda till dessa mind
undersökningar varit ytterst begränsad — det är blott ferterna
och en och annan från strängt skolarbete ledig aftonstund jag

Vv

kunnat anslå härför — hvarför jag är lifligt öfvertygad om
arbetets brister. Jag har i alla fall ansett mig bäst befrämja
saken genom att nu redan publicera mina samlingar, då jag ej
i en öfverskådlig framtid trott mig kunna vinna behörig tid för
en ny grundlig genomarbetning af materialet. Då manuskriptet
nedskrifvits under vidt olika tider, hafva ej häller inkonsekven-
ser, särskildt beträffande ortnamnens ortografi, kunnat undvi-
kas, och ber jag därför läsaren om benäget öfverseende i detta
hänseende. Ofta nog finna de sin förklaring i den vacklande
och inkorrekta ortografin i källorna.

Helsingfors den 29 mars 1905.
Ralf Saxén.

INNEHÅLL.

FÖRORD . .

INNEHÄLL

INLEDNING .

EGENTLIGA FINLAND .
Bjärnä: Perniô . . . . .
Kisko . . .. ..
Angelniemi . . . .
Sagu: Sauvo . .
Halikko . ran
Uskela .

Muurla . . . . a
St. Bertils: Pertteli .
Kuusijoki (Kuusio)
Paimio: Pemar .

Piikkiö: Pikis oe
Kustö: Kuusluoto (Kunsisto)
St. Karins: Kaarina .
Kaxkerta . . . . . .
St. Marie: Maaria . . .
Eura. . . . . or

St. Märtens: Marttila
Koski(s) .

Lundi: Lieto. .

, Prankkala (Brunkala)

69

VIN

Paattinen .
Pöytyä: Pöytis .

Orihpää. . . 2 2 2 2 ew,

Yläne. . .

Karinainen.

Raisio: Reso .

Nädendal: Naantali . .
Rimito: Rymättylä . .
Merimasku. . . .. , . .
Askainen: Villnäs . . . . .
Lému: Lémo. .

Masku . . . ,
Vahto

Rusko
Nousiainen: Nousis
Mietoinen .

Virmo: Mynämäki.
Vehmaa: Vemo .

Lokalahti . .
Taivassalo: Töfsala :.
Velkua 1. Palva..... .
Gustafs: Kustavi (Kivimaa) .
Nykyrko: Uusikirkko.:.-.
Nystads landsförsamling
Laitila: Letala

Pyhämaa ..

(Äterblick). -. -.

SATAKUNTA
Rauma: Raumo.
Lappi |
Hinnerjoki . |
Eurajoki: Euraäminne |
Eura . . .. |
Köyliö: Kjulo
Säkylä ee +
Kumi: Kokemäki . ns
Hvittis: Huittinen. .

163

167
170
172

17%

182

Sid.

162—214

Sid.
Kauvatsa .°.°. co. oo . . . . . . . 183
Harjavaita. . . . . . . . . . . . . . 183
Nakkila.*. 2. . 2 ee . . . ‘. . . 187
Ulfsby: Ulvila . . . . . . . . . . . . 190
Luvia. ... 2 we. cc... 2 . . wl . . 19
Kullaa . . wee 0 2 co. ov. vo . . . 193
Björneborgs landsförsamling-. -. .. . . . . 1%
Norrmark: Noormarkku. . . . . . . . . 196
Pämark: Po{o)markku . . . . . . . =. =, 197
Hvittisbofjärd: Ahlainen . . . . . . . . 198
Sastmola: Merikarvia. . . . . . . . . . 201
Siikainen . . . so 2 2 2 os . . . . . 207
(Âterblick). . . . . . . . . . . . . . 207

SÖDRA ÖSTERBOTTEN . . . . . . . . . . . . 215—279
Storå: Isojoki . . . . . . . . . . . . 215
Bôtom: Karijoki . . . . . . . . . . . 217
Ostermark: Teuva. . . . . . . . . . . 219
Jurva. . co 2 2 ew ee ee we ww ew 221
Laihela (Laïhia) . . . . 2 . . . . . . 223
Vähäkyrö: Lillkyro . . . . , . . . . . 231
Isokyrö: Storkyro . . . . . . . . . . . 236
Ylistaro. . . . . . . cs. . . . . . . 241
Dmajoki: IImola . . . . . . . . . . . 242
Kurikka och Kauhajoki. . . . . . . . . 244
Seinäjoki och Nurmo . . . . . . . . . 245
Lapua: Lappo . . . . . . . . . . . . 246
Kauhava . . co cc co so so vo . . . . 247
Yli- och Alahärmä. . . . . . . . . . . 248
Alajärvi. . . co . . . . . . . . . . . 249
Vindala: Vimpeli . . . . . . . . . . . 250
Lappajärvi. . . . 2 . . . . . . . . . 252
Kortesjärvi . . . . . . . . . . . . . 253
Evijärvi. . . 2 . . sc. oc . . . . 253
Veteli: Vetil . . . . . . . . . . . . . 255
Kaustinen: Kaustby . . . . . . . . . . 257
Ullava . . cc... ww nn 258
Kälviä: Kelviä . . . 2 so . . . . . . . 259

Lohtaja: Lochteä .
Himanka: Himango .
(Aterblick) .
(Tavastland) . .

RÄTTELSER OOH TILLÄGG . . . .
STARKARE FÖRKORTNINGAR. . .

REGISTER.

Sid.

292

Inledning.

Längt tillbaka i tiden ligger Finlands första uppodling,
och få äro de källor, som därom kunna gifva oss några upplys-
ningar. De arkeologiska fynden tala visserligen sitt i många
hänseenden tydliga språk, men svårt hafva vi att uteslutande
på grund af dem bilda oss en klar bild om förhållandena i
Finland under förhistorisk tid. Hvarje bidrag, som kan göra
denna bild klarare och mera lefvande, måste därför mottagas
med intresse.

En sådan källa är utan tvifvel ortnamnen. En grundlig
undersökning af dem skall säkerligen kasta nytt ljus öfver
mången hittills dunkel fråga. Tyvärr är på detta område ännu
mycket litet gjordt, och särskildt gäller detta om de finska
ortnamnen. Forskaren mötes därför här af en massa svårig-
heter, isynnerhet som äfven det tillsvidare insamlade materialet
är mycket ofullständigt.

Vårt land har såsom bekant sedan urminnes tider befol-
kats af lappar, finnar och svenskar. Alla hafva de lämnat
otaliga spår efter sig i våra ortnamn. Ja, det är möjligt att
en framtida forskning uti dem skall finna lämningar af det
språk, som lapparna en gång i tiden talat, innan de småningom
af sina nya grannar tillegnat sig det urfinska språket, hvaraf

2

de lapska dialekterna enligt senaste teorier skola utgöra en
fortsättning. ! |

Antagligen ha flere trakter i värt land under olika tider
befolkats af olika nationaliteter. J,apska namn kunna uppvisas
från finska trakter, finska namn kunna i ganska stort antal
påträffas i nu svenska bygder och på finskt område äro sven-
ska namn af olika datum ej något ovanligt. Tvärtom före-
komma de i mycket stort antal.

Dessa namn kunna förklaras på olika sätt. Ofta äro de
i mycket sen tid tillkomna namn af tillfällig art (namn på
herrgårdar, herrgärdstorp, soldatnamn o. s. v.), ofta äro de
minnen af en pä orten tidigare bosatt svensk befolkning, men
oftast äro de minnen af det mäktiga svenska kulturinflytande,
för hvilket finnarna och finska spräket varit utsatta i värt
land. I nägra fall kunna de sist och slutligen vara minnen
frän än äldre beröringar mellan finnar och germaner.

En undersökning af dessa namn kommer därför att i
mänga afseenden erbjuda intresse och lämna mänga bidrag till
kännedom om värt lands kulturhistoria under olika tider.

Finska ortnamn bildade på någon svensk eller i allmän-
het germansk ordstam kunna uppvisas i alla delar af vårt
land, likasom germanska appellativa lånord påträffas i alla
västfinska språk. En uttömmande behandling af detta rika
material kommer därför att erfordra mycket lång tid och
många forskares arbete.

Jag har under flere år varit sysselsatt med insamlandet
och bearbetandet af material för en undersökning af detta slag
och har därvid funnit lämpligast att göra början med de delar

+ Ett sådant protolapskt ord tror Wiklund sig hafva funnit
Luled. (Ymer 1904 s. +80 ff.)

3

af värt land, där man apriori eller pâ grund af äldre forska-
res utsago kunnat vänta sig verkliga äldre svenska ortnamn
och sålunda äfven en äldre svensk bosättning. Detta område
är ganska vidsträckt och vi måste därför antaga, att den
svenska befolkningen i Finland fordom utbredt sig öfver ett
vida större område än för närvarande.

Detta antagande: hör ej förefalla osannolikt. Tvärtom
förefaller det, i synnerhet för den, som någon tid varit i till-
fälle att studera språkförhållandena i svensk-finska gränstrak-
ter, ytterst acceptabelt, och många bevis kunde ur kyrkoböcker,
mantalslängder o. a. urkunder framletas härpå.

Utvecklingen har dock ingalunda alltid varit denna. Exem-
pel kunna nog uppvisas på en småningom skeende försvensk-
ning af finska trakter, och allmänt bekant är, att i nästan alla
vara svenska socknar finska ortnamn finnas i ganska stort
antal.

Vi må dock akta oss för att häraf göra den generella
slutsatsen, att de finska ortnamnen i svenska trakter alltid
skulle bevisa att dessa trakters första bebyggare varit finnar,
eller att tvärtom på grund af de svenska ortnamnen på finskt
område draga samma slutsats. Detta är en mycket invecklad
fråga, hvartill vi längre fram skola återvända.

Ämnet har ej förut gjorts till föremål för en samman-
hängande undersökning, men det faktum att svenskar fordom
bebott många nu finska trakter har ofta i litteraturen blifvit
påpekadt.

Bland äldre författare, som egnat bithörande fakta någon
uppmärksamhet, må nämnas: Mathesius (De Ostrobothnia, 1734,
öfrersatt till svenska i Suomi 1843), Lindström (Kumo socken
i historiskt hänseende; i Suomi 1860), Yrjö-Koskinen (Pohjan-
maan asuttamisesta; Suomi 1857), J. R. Aspelin (Kokoelmia
muinaistutkinnon alalta; Suomi II: 9), Ignatius (Bidrag till

4

södra Österbottens äldre historia, 1861), Chydenius (Laibian
murteesta; Virittäjä ID.

Bland yngre författare vilja vi nämna endast T. E. Karsten,
Nägra bidrag till Österbottens uppodlingshistoria (Joukahainen
XII) samt nägra smärre uppsatser i Finskt museum. Den
förstnämnda uppsatsen innehäller mänga riktiga iakttagelser
men därjämte ett ganska stort antal oriktiga sammanställnin-
gar, hvilka ledt författaren till forhastade slutsatser.

Därjämte kunna ännu omämnas flere mindre uppsatser af
undertecknad, i hvilka den nu föreliggande undersökningens
resultat delvis blifvit meddelade. Dessa uppsatser hafva ingätt
i Virittäjä, Finskt museum, Finska fornminnesföreningens tid-
skrift XXI, Finsk tidskrift och Nordiska studier tillegnade
Adolf Noreen 1904. Det är väl onödigt att nämna, att jag
under undersökningens förlopp i mänga detaljer kommit till
annan åsikt an den jag i ofvan anförda uppsatser förfäktat uch
att jag numera anser mânga af mina tidigare ortnamnstolk-
ningar för ohållbara.

Materialet till min undersöhning har jag hufvudsakligen
samlat ur kyrkoböcker och mantalslängder, hvilka jag delvis
genomgått här 4 finska statsarkivet och revisionskontoret, del-
vis å ort och ställe i resp. orters kyrkoarkiv under en af finska
fornminnesföreningen bekostad stipendiatresa sommaren 1898.
Därvid var jag äfven i tillfälle att ur äldre kyrkoböcker och
andra kyrkliga handlingar insamla ortnamn från äldre tider
samt uppteckna ortnamnens nuvarande former enligt befolk-
ningens eget dialektala uttal. En god hjälpkälla i detta afseende
har jag äfven haft i Ojansuus undersökning af de sydväst-
finska dialekternas historia (Suomen lounaismurteiden äänne-
historia I, ID.

Det är sålunda hufvudsakligen socken-, bya- och hemmans-
namn, hvarpå undersökningen hvilar, och ej ens i detta afseende

D
gor materialet anspräk pâ fullstandighet. Afven „naturnamn“
har jag försökt insamla så godt detta låtit sig göra ur till
buds stående källor. Men då insamlandet af sådana namn natur-
ligtvis mötes af större svårigheter, och då jag ej varit i till-
fälle att personligen göra sådana insamlingar å stora delar af
det no behandlade området, så är det naturligt, att detta mate-
rial är än bristfälligare än gårdnamnen. — En god hjälpkälla
har jag haft i Lönnbohms i Finska fornminnesföreninges ego
befintliga handskrifna samling af ortnamn.

De älsta urkundsformerna åro insamlade ur tryckta käl-
lor, hvarjämte jag genomgått ett stort antal äldre handlingar
(jorde- och skatteböcker m. m.) å finska statsarkivet, svenska
riksarkivet och kammararkivet.

Vi börja vår undersökning med Finlands säkerligen älsta
koltorhärd, Egentliga Finland.

Egentliga Finland.

För närvarande förekommer svensk befolkning, antingen
uteslutande eller till öfvervägande del, i följande församlingar:
Hitis, Dragsfjärd, Västanfjärd, Finby, Pargas, Nagu, Korpo,
Houtskär och Iniö. I mindre antal finnas svenskar dessutom
i Bjärnå, Sagu, Kustö, Kaxkerta, Karuna, Kisko, Halikko, An-
gelniemi, Uskela och St. Marie.

I äldre tider måtte förhållandet hafva varit ett annat.
Den svenska bosättningen sträckte sig antagligen längs hela
kusten af detta landskap. Om vi då gå från sydost till nordväst,
möta vi främst på gränsen till Nyland

Bjärnå: Perniö.

‘Denna stora socken (6,705 inv., bvaraf c. 600 sv.)! med
sitt svenska namn (Bernaa 1352, Bernom 1330, Berna 1405,
1426, berno 1438, beerno 1447, biörna 1451, Bernö 1470,
Baerne 1479, Bierno 1546), bildadt på det gamla mansnamnet
Bern (Biorn), har utan tvifvel för ej alltför länge sedan till
större delen varit svensk. Ortnamn af svenskt ursprung före-
komma här i mängd. Enligt jordböcker och mantalslängder
må här anföras t. ex. följande: Boböle, Bondböle, Bondtykö,

1 Uppgifterna enligt Uschakoff, Geogr.-statistisk uppslags-
bok, 1898. :

7

Breitsböle (1540 Bredeböle), Brodnda, Ekkulla (1540 Eke-
kulla) Ervasböle (1618 Erfwesteböle), Finnäng, Gesterby,
Lappnäs, Stor-, Lillbaggböle, Litslaböle (1540 Lisleböle), Läng-
vik, Löfböle, Näsegärd (1540 Näss), Vinnäs, Viborgsgärd,
Holtfast, Ofverby, Masurböle (1618), Helgaa (1364).

De fiesta af dessa namn innehälla ett gammalt person-
namn: Bo, Bonde, Bredh, Ervast, * Fin(ne), Bagge, Wins,
Holmfast (runst. hulfastr; ljudlagsenligt bortfall af m: No-
reen, Aschw. gr. $ 316).

Tykö (1540 Tykeby) ar bildadt på fsv. Tyke, Tyko.
Den finska formen Teijo (<< Tetko; jag har en äldre form
Teijkois antecknad, men kan ej säga frän hvilken tid den är)
mäste bero pä nägon folketymologi eller association med nägot
annat namn. — Gesterby (1540 förut Gesterby) förutsätter möj-
ligen ett äldre Gesta(r)-arf-by; jfr. Sonneröda på Aland < So-
narffödha (1431). Äfven i Tenala, Kyrkslätt och Sibbo finnes
byanamnet Gestarby, Gesterby. Första leden är Cest. Jfr.
Rygh NG. II s. 217 £.

Hosla skrifves stundom Hofsla (d. v. s. Hofslagare).
Ojansuu I s. 141 härleder namnet ur ett äldre Hossila, men
äldre former tala häremot: 1680 Huusla, 1733 —39 Hosla,
1741—47 Hossla, hvarför jag anser det sannolikt att här
verkligen föreligger sv. hofslagare.

Jorde- och kyrkoböckernas Krogsböle (1. Krootila) uttalas
à orten Krotla och är att jämföras med samma namn uti
Eura och Kumo (fsv. släktnamnet Groot), hvarför Krogsböle
mäste bero pä etymologiserande skrifsätt. Alsta namnformen
har jag antecknad från 1729—32: Grätila. Sv. Krogsböle

—

ı Är 1540 nämnes ett Aruestaböl, sammansatt med fsv. Arn-
fast, men är troligen ett annat namn.

8

ger ett fi. Kroula (< Krouvila); så t. ex. i Nousis, Masku,
Sammatti.

Af svensk upprinnelse äro äfven följande gärdnamn:

Frälsi; sv. frälse.

Tranala; sv. trana troligen användt säsom personnamn.
Jfr. Trana i Norge (se Rygh NG. XV s. 225).

Protta; fsv. Broti 1. Brodde, no. Broddr. Äfven ap-
pellativet brofi („et opbrudt Stykke Land“) är enligt Rygh
NG. Indl. s. 45 vanligt i ortnamn.

Kreula (Greula) och Krew (Greu) äro vanliga namn i
sydvästra Finland. Kreula har jag antecknadt fran Bjärnä,
Ulfsby, Eurajoki, Kuma, Uskela, Masku, Lundo, Vemo och
Letala; Äreu från Bjärnâ och Muurla. Till grund for nam-
net ligger personnamnet Gregge (< Gregorius; se Freuden-
thal, Nyl. namn s. 22). Ljudutvecklingen har enligt Ojansuu
II s. 175 varit kreu, kreula, < krevu, krevula, < *kreyu,
*kreyula. Samma namn ar Krekula i Harjavalta, Kullaa, Kre-
kola i Hvittis, Krdkild i Lillkyro.

Svårare att förklara aro Feild och Skotla, ehuru deras
icke finska ursprung genast springer i ögat.

Hvad Feilä vidkommer, kunde man tänka på ett af Falk-
man (Ortn. i Skåne s. 122) omnämndt, men ej hos Lundgren
upptaget personnamn Fegel; altså Feild <*Feglä <"Fegilä.

Vid Skotla han jag ej förutsätta något annat namn än
fsv. Skögr. 1. Skôgi (eller möjligen appellativet skog), ehuru
äfven denna tolkning mötes af svårighet. Ur ett fi. *Skogila
skulle vi nämligen (genom *Skogla) närmast vänta oss ett
*Skoula. Men man kunde dock kanske tänka sig en utveck-
ling ogl > oil såsom parallel till den från några västfinska
dialekter kända öfvergången adr > air (motsvarande andra
dialekters adr > aur; se Ojansuu II s. 61 f.) och ugl > ual
uti Fuila (< Fugla) i Pemar. — À andra sidan vore det

9

visserligen möjligt att fi. Skotla förutsatte ett affriceradt uttal
af g uti Skögs (se Noreen Gesch. d. nord. spr. 8 179): alltså
Skoila < *Skojila. Men detta anser jag mindre sannolikt, eme-
dan vid Fusla denna senare forklaring ej kan vara möjlig. Se
detta namn!

Betecknande för spräkförbistringen i dessa trakter aro en
mängd makaroniska namnbildningar i jorde- och kyrkoböcker,
t ex. Lemogärd (1540 Lemüla), Pojogärd, Kanturböle, Kau-
konböle (1540 Kaukobölis), Ketunböle, Kirakböle Kuustonböle
(1618 Kustenböle; i samma socken äfven Lillkuusto, Storkuusto:
1540 Lasleküsto, Storküsto; jfr. nedan Kustö), Lassinböle (gärd i
Lassintalo by), Soukkaböle (1540 Soückaböle), Saksenböle (jfr.
fsv. Saxe). Oftast äro de val att anses för blott i officiella
handlingar förekommande former bildade af präster och andra
tjänstemän.

Makarla (jfr. fda. Maghaer) hette 1540 Makarböle,
Nurkkila skrefs samma år Norrkaby, Kollarla gick under nam-
net Kollar (= fav. *Koller, *Kuller; jfr. äfven Kollar? i Uskela)
och Mussaari |. Mussare anträffas under formen Musthsoor,
Mwsth soor.

Uti Norrkaby och Musthsoor ha vi exempel på finska
namn, som varit utsatta för inverkan af svenska ljudlagar. An-
gående u >o uti Nurkksla (jfr. släktnamnet Nurkkinen) >
Norrkaby jfr. fi. nurkka > sv. nork (se Saxén, Finska lånord
s 33).1 Det finska Mustasaart ater blef i svenskan dels
Musthsoor (1540), dels Mussar, beroende på att hufrudtonen
kunde hvila antingen pä andra eller första leden. Assimila-

ı Sormijärvi skrefs 1456 Suremaiearffui, som synes antyda att
vi också här finna u > o, om ej skrifsättet är blott etymologise-
rande. Obs. redan 1420 Sormiiaerfui, 1463 Sormejaerffue (Svb.)

10

tionen sts > ss kan äfven vara finsk, men förkortningen af
ä i andra leden synes mig tyda på att formen är bervende pa
svenska ljudlagar. Jfr. Ojansuu Virittäjä 1902 s. 66. — Till
denna kategori hör också Venema < fi. Vihiniemi (se Saxen,
Finska länord. s. 73).

Aaljokt; första leden i namnet kan vara identisk med
den i germanska flod- och sjönamn vanliga stammen al-,
samma rot som ingår i fsv. isl. ala „uppföda“, „föda“ m. fl,
hvarför namnet kanske haft betydelsen „den som (vattnar och
dymedelst liksom) när |. föder trakten” eller möjligen „den
svällande” (Hellquist Sv. Im. XX: I s. 21, 32 f). Man kunde
äfven tänka på sv. sjônamn sådana som Alen, Alsjön, i hvilka
ingår trädnamnet al. Enligt Hellquist anf. arb. s. 31 äro
sådana vattendragsnamn vanliga bade i Skandinavien och
Tyskland. Men då vi i så fall skulle nödgas antaga lån först
efter det a i fsv. förlängts, är det kanske sannolikare att jäm-
föra fi. Aaljokzt med isl. dll m. ,djup ränna i älf, sund,
fjord”, hvilket ord möjligen ingår äfven i några svenska ort-
namn på Al-, Ala- (se Karsten Finskt Museum 1903 s. 33 f).

Slutligen må här uppräknas följande namn, ehuru san-
nolikt flere af dem såsom ortnamn betraktade äro finska.

Asıla (utt. Asla); fsv. Ase, fda, isl. Ast. Jfr. Asola i
Rusko.

Asteljoki (utt. Aslo < Astelo; c. 1440 Astalioki); fev.
fda., fno. Aste: altså egentligen *Astalanjoki.

Aitlaks; jfr. is). Eidr och Eitsböle i Karuna. A andra
sidan märke man dock Azttolahti i Messuby, hvarför jag anser
sammanställningen for ytterst osäker.

Airikki 1. Aerikki (utt. Ariki); fsv. Erik, isl. fsv. Eirikr.
Samma namn återfinnes i St. Bertils, Nousis, Virmo, Mietois,
Lojo, Atrzkkala finnes i Mietois, Virmo. Ojansuu s. 74 ff. har
beträffande dessa namn uttalat en annan äsikt och antager att

11

vi ha att förutsätta en ljud utveckling ör>er (således <
*Adrtkkt), emedan ir>er ej skulle kunna antagas, då i
följer i nästa stafvelse. Utan att har inläta mig på frågan
om diftongreduceringen i de sydvästfinska dialekterna i dess -
helhet, vill jag päpeka att de älsta formerna af ortnamn sädana
som Atrikki, Airila m. fl. alltid uppvisa ett i och således af-
gordt tala emot Ojansuus antagande, ehuru han ej vill lägga
nägon vikt p& dessa former. Han nödgas därför äfren for-
klara tolkningen Airisto < *Airiksstaper för oriktig, emedan
det i dialekterna heter än Aeristo än Aristo. Då Ojansuus
formulering af ljudlagen beträffande diftongernas reducering i
öfrigt förefaller väl motiverad, vill jag ännu framhålla att dessa
exempel väl kunna uppfattas som beroende på analogiskt infly-
tande. Däremot omöjliggör den svenska formen Erstan (af fi. Ai-
risto) helt och hållet Ojansuus förklaring, ty ett fi. *Adristo kan i
ingen händelse så tidigt ha gett ett Aeristo se (Ojansuus II s.
63, Setälä AH. s. 144) att svenskarna däraf genom ett sub-
stitueradt *Aéristo skulle fått ett Erstan'. — Jfr. dessutom
äfven Aörikkala i Mola, Valkjärvi, Nykyrko (Vib.), Atrikainen
i Ingermanland, Rautu, Valkjärvi, Hartola. Namnet är därför
sannolikt ett gammalt lån med ursprungligt ai.

Foudila (utt. Foula); sv. fogde, fsv. foghat(e).

Knaapila (utt. Knapla); fsv. Knapı.

Kakola; fsv. Kagh(P); no. Kagi; fda. *Kak, *Kaki, *Kako.

Kokkila; fda. *Kok, Kokkt, fsv. (tillnamn) Kok (Svb.).
Jfr. Kokki i Kumo, Kjulo, Vederlaks, Koskis, Sammatti, Kok-
kola i Uskela.

ı I förbigående må här äfven påpekas det omotiverade uti att
— såsom Ojansuu s. 76 m. fl. gör — utan all reservation operera med
en ljudutveckling ae>a uti fi. napakära, ty formen kan direkt
återgå på ett urnordiskt *nadazarar (jfr. Noreen Aisl. gr. ? § 54, 3, b).

12

Kontola; frv. Konde.

Korttila (utt. Kortla; 1540 Korthola); no. Kort (inkom-
met frän tyskan).

Lauka; fda. Loki; jfr. äfven namn på Lauka- hos
Rygh NG. I s. 263.

Lüde (1540 Lydheby); no. lid „li“, fav. lip backslut-
ning, sv. dial. lid id. Jfr. Rygh NG. Indl. s. 65 m. fl.

Lindilä (utt. Lindlä); fda Lindi.

Sauru (1540 Satiruby; 1405 Hannus Sawghro, 1407
Hannus Sauro, 1479 Jussi Sawro: Svb.); jfr. isl. saurr „skorn,
smuds, sole“, sv. dial. saur, sör, sår id.; mycket vanligt 1 ort-
namn (se Rygh N. G. Indl. s. 73, Falkm. Ortn. i Skäne s. 242
not 3, Nordlander Sv. Lm. XV, 2 s. 12).

Osala; fda. Osa. Jfr. Osoz i Eurajoki.

Halla; fsv. Halle; fda. no. Halli, Halla. Jfr. Halla i
Kymmene, Halli i St. Bertils, Pemar, Lundo, St. Martens,
Hallela i Sagu, Hallis i St. Marie, Hallu i Nykyrka och
Halla i Sverige.

Risa; fda. Rist, fht. Riso. |

Nirva innehåller troligen ett fsv. *Virwe, biform till’
fsv. Narwi. Se härom närmare Närwä i Kumä. Ett Nirva
finnes ocks& i Kauhajoki och Kajana, Nirvankallio i Messu-
kyla; Nirvinen ar släktnamn i Itis.

Häntola; Lundgren Sv. Lm X:6 8. 120 anför ett Haente
(Olaff Hentisson) från Finland. Namnet är måhända finskt.
Jfr. äfven Hänt: i Muurla, St. Bertils, Häntelä i Halikko m. fl.

Torkkila (1540 Torkila); fsv. Thorkel, isl. no. porkell.

Passi; fsv. Basse. Äfven i St. Bertils, Lundo.

Paarskylä (1440? Paeaerskyla, 1455, 1466, 1467, 1469
Parskylä, 1464 Pariskoloe, 1540 Pariskylä); alltså << *Paari-
senkylä; fsv. Bare.

13

Buotila (utt. Puotla); frv. Bodhi 1. Bote.

Öyrilä (utt. Srld; 1540 Ayrdla; 1686 Byrlä; 1729—
32 Eurilä). Såsom den älsta formen Äyrälä utvisar, kan den
synkoperade vokalen ej vara 2, såsom ar att förvänta, ty dä
hade diftongreducering ej inträffat. Jag antager därför ett
ursprungligt fi. Eyrälä (> Öyrälä > örlä) utgående från ett
fsv. eyrr. Således samma grundord som i Eura (se detta).
Man kunde äfven tänka på fda. Or. Jfr. en afvikande härled-
ning hos Ojansuu I s. 45 £.

Titpilä (utt. Tiplä) se Kiika, St. Martens.

. Kisko.

Socken med 2,841 inv., hvaraf 190 svensktalande.

Frän socknen har jag antecknat de svenska byanamnen
Bergvik och Lappby, hvilka jag dock ej äterfinner i källorna
frin 1500-talet.

Nägra förfinskade namn har jag ej funnit. Kavasto
kunde möjligen vara ett fsv. *Skaga-staper 1. Kaga-staper (af
fsv. personnamnet Kagi 1. Skagi), men synes mig snarast vara
af finskt ursprung.

Ett gammalt germanskt namn ha vi i Villtkkala (1540
Villickala); jfr. fht. Willico.

Om Viari (1540 Vijari) ar finskt eller nordiskt (=
Vi-åri; jfr. Ve-geirr; se K. Rygh), kan jag ej afgöra. Se Viza-
nen i Vemo.

Angelniemi.

Detta lilla kapell (1618 Angeleniemi) hade 1898 c. 990
inv. hvaraf 60 svenskatalande. Kapellnamnet själft är mä-
hända nordiskt och förekom på 1500-talet äfven under formen
Angelisto (Forsman, Suomen Museo 1902 s. 23). Jag anser

14

det sannolikt, alt denna senare form af namnet är att jämfö-
ras med sv. Angelsta, hvilket Lundgren Sv. lm. X:6 s. 13
anser sammansatt med fsv. personnamnet *Angul (?); jfr. isl.
Qngull. Uti fi. Angelisto är + troligen att uppfatta såsom
svarabhaktivokal. Personnamnet ha vi säkerligen bevaradt uti
byanamnet Angela (1540 Anghela) uti samma kapell. Mindre
sannolikt anser jag att första leden i Angelisto vore sv. angel,
isl, ongull „krok“, hvilket också det enligt Rygh NG. Indl.
s. 39 användes i ortnamn („om forskjellige staerkt krummede
situationer“), ehuru vattendragen kring Angelniemi mycket
starkt päminna om en „krok“.

Bland ortnamn af nordiskt ursprung möter oss främst
Kalfsnäs, intressant därigenom att det äfven har biformen
Kalmusnäs (1540 Kalmusnes). Dä växlingen m — f syn-
barligen ar att förklara säsom uti t. ex. isl. helmingr ~ hel-
fingr, fsv. haelfinger ~ haelmninger m. fl. (Noreen Aisl, gr.?
§ 229, 2, Aschw. gr. § 236, anm. 4), sä synes mig namnet
nästan tala emot Lundgrens härledning af personnamnet fev.
Kaf,! isl. Kalfr (< *Kar-ulfr; se Upps. stud. s. 19), ty
antagligen utgöres första leden i Kalfsnds af detta person-
namn. Formen Kalmus med u beror på folketymologi.

Ett annat intressant namn är fi. Pattelma ~ sv. Båts-
holm (1618 Bätzholm). 1540 skrefs namnet Paatzalma, Pat-
zalma och jag antager följande utveckling: sv. *Bats(h)olma
> sv. Bätsalma > fi. Patsalma (Pattalma) > Paattelma.
Då vokalen a (< 0) med säkerhet är belagd uti Paatzalma,
men ej kan förklaras enligt finska ljudlagar, är jag benägen
för att här finna att nytt exempel på den ännu ej fullt utredda
fsv. ljudlagen o > a i obetonad (och bitonig?) stafvelse (se
Noreen Aschw. gr. $ 148 och där anf. litt.). Uti fi. Paatsalma

1 Bevaradt i Vemo i gårdnamnet Kalpi.

19

bor sedan a-et hafva synkoperats (Ojansuu I s. 115 f.), men
detta skulle hafva förorsakat uttalssvärigheter, hvarför ordet ej
kunnat följa med den ljudlagsenliga utvecklingen längre än att
a:et ersattes af ett reduceradt vokalljud (tecknadt e). En annan,
afgordt oriktig, förklaring hos Ojansuu I s. 235.! Paralleler
till Båtskolm > Paattelma ha vi möjligen uti Andelma och
Raadelma i Pikis. — Första leden i Båtsholm är fsv. bat
(jfr. Båtö: Paatio i Vederlax), hvilket kanske kunnat använ-
das såsom personnamn (urspr. tillnamn: jfr. Loll-Falsters Baad).
Jag tror mig nämligen finna samma namn uti kapellnamnet
Paattinen, som tyckes vara en patronymisk bildning af ett fi.
Paatti (<< sv. *Bät): Senare leden holıni (gen. holma) har
väl snarast haft dem af Rygh NG. Indl. s. 56 anförda bety-
delsen „en Plet, som adskiller sig fra den omliggende grund,
som en Jordplet paa en Klippe, en Graesplet i en Ager, et
stykke uslaet Eng“, fav. „instängd, afskild plats“. Jfr. Pukk-
holm i Kauvatsa.

Byanamnet Pöylä måste val återföras på sv. böle, ehuru
detta ord vanligen i finskan blir Pyöli eller Pülü. Äfven i
Pyhämaa förekommer ett Pöylä, hvartill Ojansuu s. 128 för-
utsätter ett äldre Pörliä.

På nordiskt ursprung tyder också Kaxunge (1540 Kaxun-
ga), ehuru jag ej tillfredsställande kan förklara det. Rygh NG.

—

+ Den därstädes antagna öfvergängen i>e i andra stafvelsen
förefaller ganska problematisk. Om man fränser från de troligen
ej hit hörande Andelma, Pattelma och Raadelma samt ihågkommer
att af de öfriga exemplen künttel, vispel och kattel äro svenska lån-
ord, där e kan förklaras ur grundspråket (jfr. för öfrigt rinkeli —
rinkilä, sinkeli ~ sinkilä, Tüpeli ~ Tüpilä m. fl. svenska
lånord), så återstå ej många exx., som tala för den antagna ljudla-
gen. Apelia är troligen litt. lånord och kan äfven hafva inlånats
med e.

16

II s. 68 anför ett Kaksrud, som c. 1400 skrefs Kaxarud,
1578 Kaxerudt. Vi få kanske därför antaga ett *Kaze, hvar-
af ett patrononymiskt Kaxunger. Namnet bör till sin bild-
ning jämföras med släktnamn sådana som *Gorsunger, * Thax-
unger m. fi. (se Hellquist, Sv. ortn. pâ-inge s. 38, 152 o. 8. v.).

Bland gârdnamn, som kunna vara ursprungligen svenska
kunna vidare nämnas följande:

Astla (utt. dela): se Bjärnä.

Kanamäki; fsv. Kant: (jfr. Kana i Parkano).

Karviais: se Karvia (i Satakunta). Namnet kan dock
härvara finskt.

Pinkilä; se Spinkkilä i Ulfsby.

Kokkila; fda. Kok, *Koki. Jfr. Kokki i Kuma, Kjulä,
Vederlax, Kokkila i Bjärnä, Kokkola i Österbotten (= Gamla
Karleby).

Jullas förutsätter antagligen i likhet med Zulla i Koski
ett äldre fi. Junnzla (jfr. Ojansuu I s. 146); fev. Zunne.

Torkkila; se Bjärnä.

Valtıla; isl., no. Valdı.

Päärnäspää (1549 Pernespd) < *Päärnäsenpää ; fev.,
Baern. Jfr. Päärni uti St. Martens, Püärnilä i Kymmene.

Esselpää (1618 Esellpää); forsta leden kunde kanska
vara svensk. Jfr. fsv. häsle, hesle, isl. hesli (hasselskog), i
hvilket fall namnet inkommit frän en svensk dialekt med
bortfallet h. Zsselpää skulle således betyda „hasseludden“.
Nämnas kan atti Angelniemi äfven finnes ett Tammenpää (1540
Tamianpdä) = Ekudden. Möjligt är dock äfven att vi i
Esselpää skulle hafva ett gammalt namn; mark t. ex. isl. Aesı-
leif (kv.) 1. sv. Esse (se Hellquist Arkiv VII s. 154).

Naapala kan möjligen utgä frän ett sv. nabo, fsv. naboe.
Namnet uttalas Näpla; a:et uti skrifformen Naapala behôf-
ver ej âtergifva den ursprungliga synkoperade vokalen; de nu-

17

tida skrifformerna äro i detta afseende ofta vilseledande (jfr
Ojansuu I s. 140). — Jfr dock äfven sv. släktnamnet Nafve.
— Ett Naapala finnes också i Halikko.

Sagu: fi. Sauvo.

Socknens invänareantal steg 1898 till. 3,050, hvaraf 270
svensktalande.

Svenska gärdnamn förekomna i mängd, t. ex. Alsböle,
Amböle (1469 Amabsle: Svb.), Birrkärr, Britsböle, F'lossböle
(1618 F'lesbôle), Haddbôle, Holvastböle, Hemböle (1618 Han-
daböle; i äldre tid äfven Händböle), Hännikböle (1329 Haen-
nikaby, 1618 Hennikbéle, Hännick(e)böle, Henningzböle),
Kitsböle, Knappbôle (1618 Knapbéle), Kosundböle, Lurböle,
Dikarböle (1469. Digreby), Skörsböle, Sorrbéle, Lattmark
(1413 Lapmarck).1 De flesta af dem hafva som första led
ett personnamn: Alf, Ammi, Bred, Flosi, Haddi, Holmfast,
Haennika (jfr Nielsen s, 42), Knappt, Soti (Sodi£). — Birr-
kärr skrefs 1469 Birkekere; således = Björk-kärr. — Beträf-
fande Skörböle jfr Skördböle i Ulfsby, Skörbäck i Pemar. —
Kosundböle hette 1469 Kasaböle, hvarför vi kunna antaga att
formen. Kosundböle pi folketymologisk väg bildats af ett Ko-
suböle (sv. dial. kase, kasa, isl. kos, kasar).

Uti Svartboken anföres från 1461 ett Toorabal (fsv. Thore),
troligen samma namn som 1618 heter Törböle.

Angående de talrika böle-namnen kan här omnämnas,
att de i Sagu, Angelniemi och Karuna uttalas palü (<< püli).
Detta uttal grunder sig på sv. byli. Jfr Ojansuu I s. 50 f.

Redan dessa namn angifva, att socknens svenska befulk-
ning fordom varit vida talrikare än nu. Äfven bland de finska

! Det är dock möjligt att formen Lapmarck beror på skriffel.
Se Lattomeri i Harjavalta.
2

18

gärdnamnen innehålla många svenska beståndsdelar, ehuru det
ej är säkert att de alla upptagits af finnarna såsom lokalitets-
beteckningar. Sådana äro t. ex.

Fougdila (utt. Fourla << Foudila; 1540 ffowdila; se
Ojansuu I s. 140); se Bjärnå.

Hallela; se Halla i Bjärnå.

Hännälä; fsv. Haenne; namnet finnes äfven i Kakskerta.
Jfr ofvan Händböle.

Inkiniemi; fsv. Inge; fda, no. Ingi. Jfr Inkt i Sast-
mola.

Sükkilä; jfr no. tillnamnet Silki (Rygh NG I & 160f).
Äfven i Pemar. |

Kollari se Bjärnä. |

Litvala (1618 Ljufwala); no. Liv, isl. Huf. Jfr Levi
1 Kuusjoki.

Pyrlä; enligt Ojansuu I s. 140 < Pürrilä (1540 Pyrröld,
1667 Pyrelä); namnet utgår synbarligen från ett svenskt
namn på Byr- (jfr Lundgren X:6 8. 41 art. Byrtr) eller
kanske fev. Byrghifr). Samma namn är antagligen jorde-
böckernas Pôrilä, hvilken form i så fall antagligen återger ett
senare svenskt uttal (jfr nysv. Börje). Vi skulle således
finna alla tre stadierna Birghe(r) > Byrghe(r) > Börje
bevarade i finskan; Pirtlä (se Kiikala): Pyrlä: Périld.

Siuri; nyl. Siur (= fsv. Sighurper, Siwrdh).

Slääti; jfr fev. slaet f. slätt, slaeter ad).

Ett gammalt svenskt gärdnamn är Uotkulla (1424 Ode-
kulla, 1618 Othekulla), sammansatt af personnamnet (fda.)
Othi, Odo och sv. kulla.

Paddais (1346 Patasum, 1413 (?) Padhas, 1424 Pathasa:
Svb.); jfr fda. Paddi (?) 1. Pathi.

Karviainen ; se nedan Sastmola socken.

19

Timperlä ar visserligen bildadt på fev. tillnamnet Tém-
ber(man), men kan såsom gärdnamn vara finskt. Timpert är
ett gammalt finskt släktnamn (Forsman PN s. 117).

Från Jesper Mattsson Krus’ förteckning (1618) kunna
ännu tilläggas: Kärkenäs, Ekenäs, Orkenäs, Damskula, Åkers-
kulla, Talleböl, Strömsböle, Kåxholm.

Karuna.

Ocks& detta kapell — 1898 steg invänareantalet till 1,692;
däraf omkring 400 ev. — har fordom troligen varit till större
delen svenskt Enligt officiella källor finna vi där ännu t. ex.

Eitsböle (utt. Eispülü), Gussdal.

Hintsholm, Pukböle, Kvilleby.

Ruskulla (°c. 1480 Ruwskulla, 1816 Russkulla) m. fl.

Hvad kapellnamnet Karuna vidkommer, synes det återge
ett germanskt *Garunt; jfr fht. Garino och Keruni.

Halslax (utt. Halslahde) är att döma af äldre urkunds-
former (1373 Haleielax, 1406 halstelaxby, 1447 Halistalax,
1540 Halstelax) ett svenskt Hals-stad (fsv. Hal). Jfr Saxén,
Sv. bef. alder s. 14. |

Maalo är samma ord som senare leden i gärdnamnen Z«ÿ-
mälo, Stormälo, Skürmälo (i Pargas), hvilka åter äro attsamman-
ställa med de från södra Sverige kända namnen på -mdla.
Jfr Falkman Ortnamnen i Skåne och Saxén, Sv. bef. ålder s.
36. Jfr äfven Mdle i Ångermanland (Nordl. Norrl. saml. s.
189).

Kampars (1540 Kamparla); fsv. Kamper, hvilket Lund-
gren Sv. Im. X:6 s. 146 jämför med fda. Kamphaard.

Gärdnamnet Laden är naturligtvis samma namn som
Litde i Bjärnå Den i längderna förekommande egendomliga
formen Liiden, som ej kan vara finsk, är kanske beståmda
formen af substantivet lid. Namnets uttal känner jag ej till

20

Lid är vanligt i namn pä ängar och backar, t. ex. Svartliden,
Mäsaliden, Svartlidbacka (i Pörtom).

Slutligen vill jag påpeka två ursprungligen finska namn,
hvilka synas hafva varit underkastade svenska ljudlagar.

Orgsaari skrefs 1540 Orghesåår, 1571 Orgsoor, hvilket
skrifsätt troligen återger det svenska uttalet af namnnt (< fi.
*Orkosaari 1. Oryonsaari; à > à liksom vanligt i försvenskade
former af namn på -saari). Jfr Orkenäs i Sagu.

Likaså är antagligen Södmo en svensk omskapning af
ett finskt *Sydänmaa (1469 Ssdoma: Svb.; 1571 Sydemå;
jfr Ojansuu II s. 135). Öfvergången y > i första stafvelsen
kan vara ljudlagsenlig (Noreen, Aschw. gr. 8 116), ty det
är antagligt, att det finska uttalet af svenskarna uppfattades
såsom ett *Sydänmaa (se Setälä AH s. 29 f., Ojansuu I s.
28 f). Jfr dock äfven 1618 Södenpärä (= Sydänperä) i
Virmo, som möjligen ger vid handen att ljudutvecklingen skett
i finskan. Anmärkas bör ännu att Karuna och Hvittisbofjard
äro de enda trakter, där den väst-finska dialekten har samma
d-ljud som i svenskan. Men detta beror på svenskt inflytande
(Ojansuu II s. 38), hvilket således vid midten af 1400-talet
ännu ej gjort sig gällande, om ofvanstäende resonemang år
riktigt. | |

| Halikko.

Af socknes 5,235 inv. äro blott omkring 150 svensk-
talande.

Utom Skinnarbôle och Aminne (fi. Joensuu; redan 1352
Aminne: Svb.) och det dunkla Rudam kunna frân äldre tider
anföras följande nu försvunna svenska namn: 1352 nämnas i
Svb. Praestss, Holm(a), (de Holmis) och Hedherby ; 1530 har
jag funnit ett Haga (dombref i svenska riksarkivet); 1618
Workulla, Traskeböle.

21

Bland förfinskade namn eller rättare bland namn, som
bildats pâ ursprungligen svenska personnamn, fasta vi oss forst
vid socknens eget namn. Jag anser det nämligen sannolikt,
att Halikko ar af germanskt ursprung och jämför det med fht.
Halicho, ehuru jag ej känner nägon nordisk motsvarighet där-
til. Samma namn finnes bevaradt uti Halskkola i Koskis,
Halikonsaari i Muoniojoki. FMärkas bör likväl, att Halskko
ansetts vara en finsk kko-afdelning af den namnstam, som vi
ha i Haha, Halt, Halo (se Forsman Suomen Museo 1902 s. 6).
Detta kan ju vara möjligt, men jag anser det för mindre san-
nolikt, ty det finnes ett icke så ringa antal finska namn på
-ikka, -ikko, hvilka noggrant tyckas återgifva gamla german-
ska personnamn, hvarför äfven Forsman för några af dem anta-
ger germanskt ursprung (Vitikka, Viinikka). Se flere exempel
nedan (i äterblicken på Egentliga Finlands gärdnamn). Dessa
namn synas erbjuda mycket af intresse för den jämförande
finsk-skandinaviska språkforskningen, i ty att vi med tämligen
stor säkerhet kunna antaga, att de i finskan inkommit från
något sydgermanskt språk, troligen gotiskt. Namn på -tka
voro vanliga kortnamnsformer hos sydgermaner (se Stark
Kosenamen) och förekomma äfven hos bade öst- och väst-goter.
Det finnes visserligen nägra hithörande fornsvenska namn.
Kock, Scand. archiv s. 14 f. uppräknar följande: Konzka, Lyd-
heca, Haenika, Tideka, Hartika, Gotika, Godheka, Gereko
(dat), Zfreka, Slaveka, Bertika, Englika. Härtill kommer
fgotl. Ormica. Men säsom Bugge, Norges indskrifter med de
aeldre runer s. 157 päpekat, kunna dessa ej vara af nordiskt
ursprung, utan hafva i svenskan inkommit söderifrän. Suffixet
-k var i älsta tider mycket produktivt i de germanska, äfven
i de nordiska spräken (se Noreen, Svenska etymologier s. 26),
men de ofvan uppräknade fsv. namnformerna med sitt osyn-
koperade 2 (e) och oomljudda rotvokal kunna ej förklaras annor-

22

lunda än som län. För fullständighets skull kunna vi här
dock päminna om Förde-stenens aluko (— fsachs. Aluco, ags.
Aluca), hvilket Bugge anf. arb. s. 312 f. anser för en
smekform (jfr Valka, Ranka), samt fsv. Brunke, *Gudhke,
is. Sveinke och några andra, hvilka afvens& äro deminutiva
kortfurmer (jfr härom Hellquist Sv. orten på -inge ss. 13, 226).
Men i ingen händelse synas dock alla vara finska namn på -tkka,
~kko kunna utgå fran nordiska språk, dir ju dock kortformer
på -k ej äro alltför talrika (se äfven Stark, Kosenamen uti
Sitzungsberichte d. akad. d. wissenschaften 52 s. 303 f, 313 f.).

Halikko har sedan från finnarna mycket tidigt ôfvergâtt
till svenskarna i värt land; de älsta formerna af namnet förete
nämligen synkope (1330 Halku; 1336, 1352, 1398, 1400 Halko;
1405 Halco o. s. v.). För detta namn kunde vi sälunda verk-
ligen tänka pä nordisk upprinnelse; det synkoperade 2 har
efter kort starktoning stafvelse ej verkat omljud (det skulle
således hafva behandlats i likhet med ett urn. *falid0). Men
di namnet i de nordiska sprâken skulle komma att stå isole-
radt, och dä vi langre fram med tämlig säkerhet torde kunna
uppvisa, att namn af denna typ från något icke-nordiskt
germanskt spräk inkommit i finskan, sä mäste vi val antaga
den ofvan antydda gängen af länet.

Bland socknens gärdnamn märkas följande:

Breidilä (utt. Preilä; 1601 Breijlä); fsv. Bred, isl. Breiör;
fda. Brethi, Breth.

Buotila (utt. Puotla); fav. Both: (jfr. Bodom i Esbo) 1.
Bote. Jfr. Puotula i Storkyro, Masku, Puoteli i Lillkyro,
Puotila i Vemo.

Immala; fda. Imma, Immi; fht. Immo. Jfr. Immi i
Kangasala, /mbola i Kuusjoki, Zmmala i Masku, Immots i
Pemar, Nådendal, Zmmola i Raumo, Lojo, Karislojo, hvarjämte
bör observeras, att Immonen är ett gammalt finskt släktnamn.

. 23

Se Forsman PN s. 86. Om vi ha län, ‘har det således säkert
inkommit säsom personnamn.

Kalkkila; fsv.€ Kalk 1. fda. Skalk. Jfr Kalkkinen i
Asikkala; Kalkkila i Reso.

Kannigola (1352 Kaenikylae, Kenekalum: Svb.; 1540
Kuningala). Jag sammanställer namnet med far. kanunker,
kanuker, kantker. Sannolikast ar val att bortfallet af nasalen
framfor homorgan klusil har inträffat p& svensk spräkbotten
Gfr Noreen Aschw. gr. § 318), men då vi verkligen ar 1540
hafva nasalen bevarad, ar det ej otänkbart, att vi i detta namn
finna ett nytt exempel på en sydvästfinsk ljudlag, hvaraf äfven
några andra spår kunnat uppvisas (se Saxén, Virittäjä 1904
s. 37). Jfr. för öfrigt Kanunki (i Kuusjoki och nära Parola)
samt appellativet Aanungs (hos Martti; se Virittäjä II s. 18).

Knaappi; fev. Knapi, fda. Knap, no. Knapper, Knappi.
Jfr Knaappila i Storkyro och släktnamnet Knaappinen.

Kierlä (att. Kérla); fev. Gere 1. fev. Keer, nyl. Keeri,
Keri. Se angående detta namn Lundgren Upps. stud. a. 11,
Saxén Nord. stud. s. 40 och jfr nedan Karts i St. Karins.

Kraapa se Kraappa i St. Martens.

Kutitla; fev. Gutte, no. Guddi.

Härkinen; fsv. Haerger. Jfr 4 andra sidan de finska
Härkölä, Härkönen m. fl, hvilka synas vara bildade på ett
fi. Härkä (fi. härkä = oxe). |

Kuru; det finska kuru betyder „läng smal vik“ och är
länadt från det liktydiga sv. skuru (Rietz) Länet är säkerli-
gen ganska gammalt och ordet finnes användt säsom ortnamn
långt inne i Finland, t ex. Kuru „det fägelrika kapellet" (vid
Näsijärvi) och Kuru by i Kangasala. Också sv. skuru före-
kommer säsom ortnamn: Skuru i Pojo.

Latala; fda. Lathi.

Lakkila; fda. Lakki.

24 :

Satuli; fav. sapul, isl. sadull; hvilket enligt Rygh NG.
I s. 187 användes i ortnamn i betydelsen „Indsaenkning
mellen Hoider i Naerheden* (Salerud < Sadulrud).

Skinnari 1: Kinnari; sv. skinnare (= garfvare). Van-
ligt gärdnamn i bäde svenska och finska trakter (t. ex. Stor-
kyro, Laihela, Halikko, Nummi, Pikis, Brunkala, Patis: Skin-
nar, Skinnari, Skinnars, Skinnarböle, Skinnarla).

Kiöpi; fsv. Kepe, fda. Kopi. Om namnet verkligen
uttalas 4 orten Kiöpi, återgår detta uttal på en fsv. form med
affriceradt A. Se Noreen Aschw. gr. $ 278. Fav. Kspe för-
utsätter ett äldre Kaupe, hvilket finnes bevaradt i en mängd
finska namn i hela Finland: Kaupm, Kauppinen, Kauppila.
Det af Lundgren Sv. Lm. X:6 s. 163 frän Finland anförda
Caupi, Caupe återger synbarligen just denna finska form.

Därjämte bôr ihägkommas, att detta Caupe är uppvisadt
uteslutande frän Finland; Lundgren anf. st. nämner endast ett
från Västerbotten. Det synes mig därför ej osannolikt, att fev.
Kaupe vore länadt fran fi. Kauppi och ej tvärtom. Då Kauppi
ännu i nägra trakter af Finland användes i betydelsen Jakob,
forefaller mig det af Forsman PN s. 66 not 2 framställda
antagandet, att fi. Kauppi vore ett län från detta namn, spe-
cielt från den form, som representeras af isl. Jakaupr, ganska
sannolikt. Möjligt är dock äfven, att fi. Kauppi inkommit
från något annat germanskt språk, märk t. ex. fris. Coob,
Coop, Kop, Koppe m. fl., hvilka enligt Forsman anf. st. och
där anförd litteratur skola användts såsom kortformer af Jakob
(L Jakop). Härifrån härstammar äfven det af Lundgren Sv.
lm. X:6 s. 154 nämnda Kope. Äfven Hellquist (Sv. ortn. på
-inge s. 240) tyckes hysa vissa tvifvel beträffande fsv. Kepe,
då han ej i fsv. Kepinge vill se något släktnamn, utan härle-
der detta ortnamn från sbst. kep eller kopunger. Härtill bör
dock anmärkas, att Köping förekommer såsom gårdnamn ett

25

par gänger i Österbotten (Malaks och Laihela), och i denna
omständighet finner jag egentligen. det enda, som synes kunna
tala emot mitt antagande af gången för lånet fav. Kape: fi.
Kauppi, ty det nämnda österbottniska gärdnamnet synes mig
snarast vara patronymiskt och näppeligen kunna förklaras pâ
det af Hellquist föreslagna sättet. Men äfven om vi antaga
att namnet inlänats i svenskan frän finskan, mäste detta län
på grund af Halikkoformen Kiöpi (och i Kumä finnes ett
Kôpi) anses for mycket gammalt (inkommet fore öfvergängen
au >), och vi kunna därför val antaga ett ôsterbottniskt
patronymiskt Köping (<< Köpinge), i synnerhet som ändelsen
-ung (och troligen äfven -ing) bar synes hafva varit produktiv
ända in i nyare tid (se härom Saxén, Sv. bef. alder s. 37).

Kraapa; sv. Grape. Jfr afven det af Falkm. Ortn. i Skane
s. 129 antagna personnamnet Grave.

Kapral; sv. korpral.

Pamsila (utt. Pampsla; på 1500-talet Pampsala; 1618
Bantzila); fav. Bamse (se Hellquist Arkiv VII s. 154).

Hintsala; fsv. Hinza (Svb.), Hinze (Falkman Ortn. i
Skåne ”s. 141). Jag tanker att namnet är en se-bildning
till Hendrik i analogi med Bamse, Esse, Hasse, Jösse, Lasse
o.d. Se Hellquist anf. st. Likaså återger sannolik fl Huntsa
(i Nousis) Huntsala (i Letala) ett fsv. Hundse, se-bildning
till fsv. Hunde. Jfr Huntzeröd m. fl. hos Falkman anf. st.
Ojansuu Virittäjä 1902 s. 9, som for Huntsa och Huntsala

ee

1 Jag ville i detta sammanhang säsom en frâga framställa,
om ej det af Lundgren Sv. Im. X:6 s. 147 omnämnda Cakaldı —
sivida läsarten Takaldi är oriktig — kunde vara att gammalt finskt
lan. Originalet vore det fornfinska Kaukovalta (gen. (äldre) *Kau-
kovaldan), som kunnat, upptaget af fornsvenskarna, gifva ett Kakalde.

26

uppger de dialektala uttalsformerna Hunsa, Hunsla, anser t
här vara ett senare inskott. Detta synes mig osannolikt.

Talala; nrn. palır (pi Bratsbergsstenen i Norge; Bugge,
NO. I s 383 f, Noreen Aisl. gr’, anhang 4). Ar samman-
ställningen riktig, har namnet i urnordisk tid inlänats. Jfr
Tali nara Viborg.

Tuntla; fda. *Duni, fht. Duni, Duno.

Turila; fda. Stur.

Viikerlä; fda. Vikaer.

Yitelä; fda. Ytti. Jfr. Yttilä i Kjulä.

Sipilä; fev. Sibbe. Vanligt finskt namn.

Saloinen; se Salo i Uskela.

Yöntilä (utt. Uönvläy; fsv. Onder, Onde (märk t. ex.
Olaff Ondhason 1439: Svb.).

Häntelä; fsv. Haente. Jfr Händi i Lundo, Virmo,
Muurla, St. Bertils, Muurla, Händilä i Vemo, Häntola i
Bjärnå. Då dessa namn så ofta skrifvas med d, är det dock
sannolikt att de utgå från ett sv. Händ-, vanligt i nysvenska
ortnamn.

Uskela.

3,354 invånare, hvaraf omkring 270 svensktalande.

Utom de svenska Karlberg, Nökters, Ragnebôle (1618
Ragnebôle), Dikars och (1618) Heideby tyda följande namn
på svenskt ursprung:

Anninen; fsv. Anne.

Kreula se. Bjärnä.

Falkkila (1540 Falkila); fav. Falke, fda. Falke, isl.
Falkı.

Fulkkila; (1618 Fulkila; detta år hörde till Fulkkila
holmarna Guld Crono (jfr nu Gullkronafjärden) och Sten-
skidr); fav. Fulke, Folke; fda., no. isl. Folk.

21

Hangala; fev. Hang. Jfr. Hanka i Jurva, Rimito.

Raune; ett gammalt svenskt personnamn Ragne, mask.
form till Ragna har säkert funnits. Jfr. t. ex. Jon Ragnason
(1392 hos Arvidsson). Se Freudenthal Nyl. namn s. 41 f.
Enligt jordeböckerna finnes i socknen också ett Ragnebdle,
(<< *Ragnaböle; 1618 Ragneböle). Ehuru jag anser denna
sammanställning for afgjordt riktig, vill jag dock äfven päpeka
några andra nordiska namn, med hvilka fi. Kaune kunde jäm-
föras: no. Rafn, isl. Hrafn, no. (?) Rakni (Rygh GP s. 197).

Närvelä (1500-talet Narreuala, Naruala: Svb.); fer. till-
mamnet Naerrffwe (Hennikinus Naerffwe: Svb.). Namnet ar
en biform till isl. Narfi. Se härom utförligare Närvä i Kumo.

Hintsa se Halikko.

Haukkala (1540 Hauckala); fsv, fda. Hoek; no. isl.
Haukr. Jfr. Haukka i Eurajoki, Haukanpää i Rimito. Natur-
ligtvis kan man äfven förutsätta ett finskt personnamn Haukka
(fi. haukka < skand. hauk-).

Hämmäis; fsv. Haemme; fda. Hemme. Jfr Hammais
i Harjavalta.

Puonti (äfven skrifvet Buondi); fsv. Bonde, no. Böndt.

Kupila; fav. Gubbe, no. Gubbi. Jfr. Kupi i Kumi.

Lambola (1696—1702 Lamboila); fav. Lambe; isl., no.
Lambi, eller också sv. landbo (jfr Ojansuu I s. 229). .

Klaavo; jag jämför det med ortnamn pi Kldfve i Sve-
rige, hvilka val i likhet med Klavestad, Klave i Norge inne-
halla sbst. Xldfi. Märkas bör äfven att Klafi en gang på träf-
fats såsom tillnamn på Island (jfr Rygh NG I s. 240, II s.
184). Jfr Klaavola i Vemo.

Kollari se Bjärnä (fav. Kuller).

Aku; fev. Aghi 1. Agge.

Pappinen (1540 Pappi); fsv. Fabbe 1. fda. Papi. Äfven
i St. Karins.

28

Kreivi (1: Greivi); fda. Greve, no. Greivt: Falkm. Ortn.
i Skane s. 129, Rygh NG II s. 42.

Pukkila; fev. Bugge. Jfr Pukki i Lillkyro, Pukkenen
i Storkyro, Bukkila i Pikis.

Rauvola (1540 Raffuala; 1601 Raffwoyla; 1687 Raf-
wola); fsv. Ragvald, no. Kafg)valdr, isl. Rognvaldr.

Salo (1325 Salw'i; detta namn, som med manga deriva-
tioner ar ett vanligt finskt ortnamn, är naturligtvis i de flesta
fall fi. salo ’skogbevuxen à, skog. Men dä vi äfven ha sådana
patronymiska bildningar, som Salonen, Saloinen, anser jag det
vara möjligt, att vi stundom ha att göra med ett personnamn,
som val då ar skandinaviskt lån: fda., isl., no. Salt, fht. Salo.
Beträffande det nu ifrägavarande namnet vore det afven for-
mellt möjligt att tänka på det fsv. ortnamnet Sala, ang. hvars
etymon se Noreen Upps. stud. s. 203. — I fall sädana som
dessa mäste man — ätminstone tillsvidare — nöja sig med
att päpeka de olika möjligheterna till namnets förklaring.
Finskt ursprung synes mig i detta fall sannolikast. — Jfr
äfven Salz i Lojo, Salinmaa i Karttula. Derivationen Salikka
(i Lamminkoski) tyckes ätergifva fht. Salicho.

Saksi; fda. no. isl. fsv. Saxe, Saxi. Vanligt i finska
ortnamn, t. ex. Saksala i Padasjoki, Kymmene, St. Michel,
Saksa i Ostermark, Kumä, Kymmene, St. Bertils, Pusula, Sak-
senböle i Bjärnd, Sakstla i Nådendal. Saksa, Saksala kan
dock äfven ofta voro bildadt pä fi. saksa köpman. Se härom
J. R. Aspelin Joukahainen XII s. 63 ff.

Tottola (1540 Tottola); fda. Toti, Toddae, no. Toddi,
Todda (möjligen smekformer af borôr och pordis).

Villilä (utt. VillänGülä); fda. Willi, fht. Wello.

Ullenböle ar val att uppfatta som en af dessa i officiella
källor så vanliga forsvenskningar af finska namn (jfr Kan-

29

turböle m. fl. i Bjärnä). Första leden är troligen person-
namnet Ulli, Uür.

Tomma; jfr Tommarp, Tommaholma m. fl. i Skäne,
hvilka af Falkman, Ortn. i Skäne s. 183 härledas frän ett per-
sonnamn Tum. Jfr Wimmer DR II s. 209.

Berttula; se Berttala i Pikis.

Nu vilja vi aflagsna oss frän kusten och kasta en blick
på namnförhällandena i de närgränsande kapellen Muurla, St.
Bertils och Kuusjokt.

Muurla.

Kapell med 1,350 invänare.

Muurla (1540 Murla, 1600 Muurla, Mwrila; 1696—
1702 Muurila) återgår på ett äldre *Muurala |. Muurila och
är bildadt pâ nägot personnamn; jfr Hannis Mur, borgare i
Abo 1451 (Svb.).

Jag har antecknat följande svenska gärdnamn: Böle,
Grankulla, Storgärd, Träskvik.

Bland de finska förtjäna foljande uppmärksamhet:

Kreu se Bjärnä.

Mölkkäri; kan val ej vara annat än sv. mjölkare. Jfr
Mjölkare-boden i Sverige (Falkm. ‘Ortn. i Skåne s. 200).
Mjolkeberg i Norge (Rygh NG. I s. 70 f) och Mölker i
Pusula.

Manni; fda. Manni, fsv. Manne. Se Wimmer DR I
& 220. Namnet är ett gammalt län och finnes vida spridt i
landet: Mannila, Manninen äro mycket vanliga namn.

Klaavola; se Klaavo i Uskela.

Knaappi se Halikko.

Kistola; fda. Kisti, fgotl. Kista (Pipping, Ardrestenarna
s. 25). Jfr Kistilä i Eurajoki.

30

Bangi; samma ord som det svenska släktnamnet Bang
— jag behöfver blott på mina om Petrus Bång — det
danska Bang, hvilka troligen härledas från adjektivet nsv., fsv.
bang (<< mnt. bange). Jfr dock äfven ortnamnet Bang i
Norge (Rygh NG I 8. 149, XV s. 35 m. fl).

Kortti (Korti?); se Korttila i Bjärnä.

Pullola (1540 Pullala); fsv. Bulle. Jfr. Pulli i Öster-
mark, Lojo.

Randa; fda. Rand, Randi; fht. Rando.

Kaarla (< *Kaarila 1. *Kaarala); fsv. Kar, Kare ; fda.
no. is]. Kdrt. Se om detta namn Lundgren, Upps. stud. s. 18.

Hänti; se Häntelä i Halikko.

I 1540 års jordebok upptages ett Hotinebdle (< *Hogne-
bole); fsv. Hagne, isl. no. Hognt. Se Houna i Nousis.

St. Bertils: Pertteli.

2,346 invanare.

Af denna sockens gärdnamn äro två från äldre tider
bevarade i svensk form:

Ingeris 1. Inkere (utt. Ingere) skrefs 1540 Ingrööby,
1690 Ingeritz, Ingritz och är bildadt på kvinnonamnet fsv.
Ingridh, Ingereth, Ingeredhe, vo., isl. Ingiriör.

Passi bette 1540 Bassebôle 1 och dess första led utgö-
res af personnamnet fsv. Basse, fda., no. Basst. |

Härtill kommer Grankulla, på finska Xraankwd (Ojan-
suu, Kansanjohd. s. 5).

För öfrigt må antecknas:

1 Mindre sannolikt är att detta skulle beteckna Baatbile i
Finby.

31

Arkkila; fev. Arnkell (> Arkel; jfr Arkelstorp i Skane;
Falkman Ortn. s. 106). Af Arnkell fâr kanske äfven antagas
en förkortad form Arkt, som då kunde ingå t. ex. i Arkebo i
Sverige, Arkarud i Norge (annorlunda Rygh NG I s. 218 f.;
uti GP s. 7 antager han en förkortning (?) Anki). Jfr Ark-
kola i Storkyro.

Airtkki se Bjärnä.

Muru; detta dunkla namn bör kanske jämföras med det
äfvenledes dunkla Murom i Finby (hvarom se Saxén, Sv. bef.
ålder s. 18 och nedan). Likheten med Muru (med sammansättnin-
gar) i Norge måste vara tillfällig, alldenstund denna form enligt
Rygh NG II s. 350, IV 1 s. 82, XV s. 288 är en „Ligedan-
nelseform* af ett äldre Mara.

Patala (1618 Patala); fsv. Badhe; fht. Bado.

Kristert; sv. Krister.

Halli; fsv. Halle. Se Halla i Bjärnå.

Hanti; se Hanteld i Halikko.

Tolppa; jfr sv. släktnamnet Stolpe (no. Stolpi: K.
Rygh) och namn på Sfolpa- (Stolparöd m. fl. Falkm. Ortn.
s. 227). Namnet kunde dock äfven motsvara fsr. fda Tholw,
isl pôlfr; mark fi. tolppa, som i Torneä-trakten förekommer
i betydelsen „tolf skilling” (= 25 öre). En annan parallel
finna vi i fi. kalppa (= kalpa): sv. klafve (Wiklund, Nor-
diska studier s. 154 f.).

Tolkki; fev. släktnamnet Tolk (t ex. Anders Tolk, Olof
Tolk : Svb.).

Tattula; vand. Tatu (Wrede, Sprache der Wandalen),
fht. Tatto eller också fda. "Tati. Jfr. Taitu i Sastmola.

32

Kuusijoki (Kuusio).

Kapell med 1,768 inv.

Nägra svenska gärdnamn har jag ej anträffat, men vill
anteckna följande på svenska ord bildade finska: '

Diskarla (1540 Dyskarla); fsv. diskare snickare (mnt.
discher, disker), denominativ af fsv. disker (isl. diskr, mnt.
discher, lat. discus) tallrik. Ordet finnes äfven i finskan:
tiskari „puulautasten |. -vatien tekijä“; se Forsman PN s, 116.
— Jfr. Diskarholm i Saga.

Tiwi; no. Lif, isl. Hlif (kv.). Se Liwvala i Sagu.

Prättä; fev. *Braette.

Harri; fsv. Haeridh; fda. Herri.

Paanu; fda. Ban: (?); äfven i Halikko.

Joulu; fsv. Iule, fda. Iul; Iuli; no. Joli; isl. Jölgerrr.
Säkerligen betecknar ej Joulu den ljudlagsenliga . motsvarighe-
ten till fsv. Zule, utan har antagligen analogin med appella-
tivet fi. Joulu (sv. jul) spelat in. Enligt Pipping, Neuphil.
mitteilungen 15/,,—15/;. 1902 inträffade brytning af e äfven
omedelbart framför u, således eu > tau > *iou œiu. PA
detta sätt far fi. joulu (= sv. jul), som hittills varit dunkelt,
en enkel förklaring. Nu skulle vi således få två likalydande
ord med stadiet "tou, som ej eljes belagts. Ortnamnet Joulu
beror därför antagligen på analogi. Äfven ändelsevokalismen
tyder därpå. Märk Zwla 1416 (?) i Masku (Srb.).

Kanunki;; fsv. kanunker. Jfr. Kanunki i Hattula. Se
ofvan Kannigola i Halikko.

Jaati; fev. Jaedhi (?). Jaatinen är äfven ett vanligt
släktnamn i Finland.

Vesä; fda. West.

33

Pässi; fsv. Baesse, no. Bessi.

Parta; fsv. Bardhe; no. isl. Bardi. Jfr det vanliga
släktnamnen Partanen (och fi. parta skägg < isl. bard; Thom
sen GSI s. 140).

Kuttila (utt. Kutla), se Halikko.

Skraatarla (1540 Skrädrla; 1685, 1691 Skradarla, 1695
Sradarla); sv. skräddare, användt som tillnam (t. ex. Martin
Skrädarson: Svb.). Jfr Falkm. Ortn. s. 201. — P& grund af
uttalet Kratla (<< *Kraatila) anser Ojansuu I s. 143 formen
Skraatarla bero på etymologiserande skrifsätt. Jag kan ej
finna hans resonemang Ofvertygande. De äldre skrifformerna
aro fallkomligt enstämmiga. Och hans pästäende att fonemet
rl alltid skulle hafva bibehållits i dialekterna öster om Abo
håller ej streck. Själf anför han fran Pemar Laiterla, som
uttalas Laitla, och Naskarla i samma socken skrefs 1540

'askala. |

Palta; fsv. Balte, no. Baldt.

Imbola (1540 Ymbola); fda. Imma, Immi. Se Immola
i Halikko.

Jama; fda. *Jami. Jfr äfren Jama torp vid Jamajürvı

Keuru och släktnamnet Jamalainen.

Kiikala.

Folkmängden beräknades är 1898 till 2,573 personer.

Utom det synbarligen frân yngre tid härstammande
Johannislund anser jag följande tre namn vara verkliga svenska
ortnamn:

Tupelt är samma namn som det i mellersta Sverige så
vanliga Tibble (< Tibbele — Tibbile < Thigbele — Thig-
bile < Thigböle ~ Thigbyli; Noreen Aschw. gr. $$ 101 anm.

3

34:

2, 286, anm. 1), hvilket egendomligt nog ej päträffats i svensk
form i Finland.

Samma namn finnes ander formen Tiipiä i Bjärnä,
Patis och St. Märtens. (Jfr Saxen Sv. bef. älder s. 29).

Krapenpyöli förutsätter ett svenskt Krappböle 1. Krab-
böle 1. Grabböle. Jfr fda. Krappt, svenska och norska släkt-
namnet Krabbe (se K. Rygh, Norske og isl. tilnavne s. 38)
samt ortnamn sädana som Grabbacka i Karis (jfr Freuden-
thal Nyl. ort. s. 21), Grabbetorp, Grabboda, Krappathorp,
Krapperup i Sverige (om de tvâ sista se Falkman Ortn. s.
236 f.), Krapfoss (se Rygh NG I s. 81), Krabset (Rygh NG
XV s. 53) i Norge m. fl. Se nedan Krapi och Krapu i
Kuma.

Topuli sammanställer jag med sv. Tobdle (t. ex. i Sund,
Geta, Angermanland och Norge; Toböle i Sund skrefs 1541
Tobel: Arw. bandl. V). Rygh NG II s. 224 anser första leden
vara appellativet 26 f. „Graesplet“ eller ett personnamn Tufñ,
Téfa. Jag anser den senare härledningen för de finska nam-
nens vidkommande för sannolikare och jämför dem med bya-
namnet Toby i Mustasaari, hvilket att döma af namnets finska
form Tuovila innebåller personnamnet. Jfr äfven Toböle i
Finström, som 1438 skrefs touaböle (Arw. handl. II). — Fi.
Topuli utgår snarast ur ett sv. Tobul (1. Tobyli). Om väx-
lingen bol : bal se Noreen Aschw. gr. 8 167. Förkortningen
af den långa vokalen i första stafvelsen är analog med den
uti Tibble (fi. Tiipilä).

Bland gärdnamn, som kunna vara af svenskt ursprung,
skall jag anteckna följande:

Birlä 1. Pirilä (1540 Bijrila); fsv. Birghe (< Birgher).
Närmast har man dock att utgå från en form * Birje (>
Byrje > Börje), emedan vi eljes skulle vänta oss ett fi. *Pir-
kilä. Samma namn finnes också i Harjavalta, Eurajoki, Nykyrko

35

och Reso, hvarjämte Bir: |. Piri förekommer i Lillkyro, Eura-
joki och Harjavalta. Märkas bör att Bir: i Lillkyro 1752 skrefs
Pirgi. Jfr ofvan Pyrlä i Sagu.

Tryyki; fda. Thrygir, no. Tryggr 1. pryrekr.

Kello; fsv. Kaella, Kaelle (Kelle).

Kruusila (utt. Krisla; 1540 Krisila); fev. Kruse.

Rasi; fda. Rasi. Jfr släktnamnet Rasinen. Rast fôre-
kommer äfren säsom torpnamn i Kum& och hemmansnamn 1
Vederlax.

Knaappi se Halikko.

Kierikka; namnet, som förekommer äfven i Kuma och
Kymmene, utgär frän det frän tyskan (fht. Gericho) inkomma
fev. Gerik(a), Gereke, nsv. Jerk, Jerker (hos Grubb Gerko:
Sv. Im. VI:7). Vi finna namnet uti Gerknds (1540 Gericke-
nds) i Lojo. Jfr ocks& finska släktnamnet Kierikainen (1441
Gerikainen: Svb.) och Kiertkkala (1460 Gertkala: Svb.) i
Rusko. — Efter öfrergängen g > J har Jerk sedan i svenskan
ofta forvaxlats med Erk (Erik), så att t. ex. det forna Gert-
kenäss, Gerckenes i Sibbo nu heter Eriksnäs. Jfr Freuden-
thal, Nyl. personnamn s. 16.

Nissa; sv. Nisse, Niss (<< Nils < Nikolaus). Namnet
är under formerna Nisst, Nissilä, Nissinen vanligt i finska
trakter.

Työveri; jag ville jämföra namnet med Steveren, Stever,
Stevre m. fl. i Norge, hvarom se Rygh NG XV s. 171. Den
där framställda förklaringen förefaller mig dock osannolik
(< skifr m. Stump, Stubbe).

Klemelä; sv. Klemet. Vanligt i finska gårdnamn: Kle-
“mi, Klemola, Klemä, Kleemola, Klemetti, Klemettilä, Kle-
mettylä.

Kolli; fsv. Kolle, fno. Kolli. Jfr Kolla i Raumo.

36

Revd; fda. Rew, fno. Refr. Om fi. repo se Saxén, Sv.
Im. XI:3 s. 208.

Leikilä; fev. Lek, fda. Leki, fno. Letkr; fht. Latco.
Jfr Leiko i Laihela, Leikko i Harjavalta, Leikola i Brunkala
och — med stadiet ad — Latkko i Kumi.

Silva (1540 Siluala); fda. Silwi.

Krapi se ofvan i denna socken Krapenpyüli.

Jaanu; fsv. Ian (<< Iôan). Jfr Jaani i Nousis, Jaanu
i Uskela.

Kriipi; fda. Grip (1392 Griiph), isl. Gripir. I Svart-
boken nämnes är 1432 en Anders Gripinpoika frän Pöyttis.

Paimio: Pemar.

Socken med 3951 invånare.

D& namnet Pemar (äldre former: 1325 Penarum, 1346
Pemaeren, 1343 Pemarum, 1373 Peymarum, 1405 Peymara,
1407 Pemara o. s. v.) på grund af öfvergängen at > e måste
anses för ett mycket gammalt län, har jag Fennia XIV:4 s.
41 antagit att den svenska formen vore att fürstâ säsom en
gammal genetiv af fi. Paimio, hvilken af svenskarna behand-
lats säsom en :ö-stam. Säsom stöd härför kan nämnas att
man än i dag säger Pemar socken (ej Pemars). Se jäm-
forbara fall hos Kock, Sv. Im. XV:5 s. 37 f. Jag ar därför
allt fortsättningsvis benägen för att uppfatta Pemar såsom
en ursprunglig genitiv, men vill likväl päpeka att en sädan
genetiv ej behöfver vara bildad till en urnordisk nominativ —
ehuru det i detta fall är möjligt — ty äfven i senare tid
tyckas sädana genitivformer hafva bildats till frammande namn.
Jag päminner om isl. Sardinar ey till lat. Sardinia (se Bugge |
Arkiv XVII s. 48 not.).

Bland gärdnamnen har jag i mantalslängder funnit fol-
jande svenska namn: Böle, Skörbäck (1336 Skerebek: Svb.;

37

troligen fsv. skaer; isl sker n. skär L adj. fsv. skaer, isl
skaerr klar) och Viksberg. 1416 och 1439 nämnes i Svart-
boken ett Heslebergh, Haeslabergh (1618 Halssbergh), hvilket
enligt Svartbokens utgifvare nu skall heta Hellsberg. Första
leden i namnet fr fsv. häsle, hesle „hasselskog“. I samma
urkundssamling finner också från år 1477 nämndt ett Ham-
marböle äng. Från 1540 års jordebok har jag antecknadt
ett Stangberg. 1405 nämnas i Sv. dipl. I Ekeby, Hakkebergh,
Diskareböle, sfrabsle och Fuglaby.

I likhet med flere andra socknar (se ofvan t. ex. Bjärnå)
uppvisar äfven denna sockens officiella namnlängder en mängd
finska namn med -böle såsom senare led. De äro naturligtvis
försvenskningar gjorda af häradskrifvare och präster. Sådana
äro t ex Kaupelanbôle, Hahkaböle (redan 1477 Ackabsle,
Hackabele, 1540 Hagkaböle). På 1500-talet voro sådana mycket
vanliga, t ex. i denna socken Kumioböle (jfr Kumjonpää i
Bjärnå), Ihanaböle, Heviläböle, Kijrenböle, Vikuriböle.

Bland gärdnamn, som kunna vara svenska, märkas
följande:

Aakkoinen; fsv. Ake; fda., fno. Aki. Namnstammen är
dock vanlig i finska trakter, t. ex. Aaka i Sastmola, Aakula i
Kumå, Aakkula i Kangasala.

Aro (1464 Aros by, 1540 Arinböle); fsv., fda., fno. Ari.
Afven i Reso nämnes i Svartboken 1370 ett Aru. Aro, Aro-
nen äro äfven vanliga finska släktnamn.

Paltta; fsv. Balle. Jfr Palta i Kuusjoki.

Askala (1477 Haskala, 1540 Askala); fno. Asks (jfr fav.
Asger, Asgot). Län är dock knappast troligt, ty märkas bör
att Aska på 1600-talet förekom såsom mansnamn i Kexholms
län; likaledes vor Asko på 1500- och 1600-talen vanligt i
Savolax, Karelen och Ingermanland. — Af skrifsätten Acka-
böle, Haskala (pro Hahkaböle, Askala) framgår en från mâuga

38

bäde öst- och västsvenska dialekter känd dialektal egendomlig-
het (s. k. rospiggs A). Jfr ofvan Esselpää i Angelniemi.

Eppinen (1540 Epis); fev. Ebbe, fda. Ebbi, fht. Ebbo,
Eppo. |

Fuila (1405 Fuglaby, Sv. dipl. I); denna älsta form
anger att namnet är bildadt på fsv. Fugle, fda. Fugl och
detta namn bekräftar därför det ofvan angående Skotla i Bjärnä
gjorda antagandet, att vi i dessa trakters dialekt haft en utveck-
ling ogl > oil (och ugl > uil).

Huittila (1549 Huithilä); fsv. Hutt, Hwite. Jfr Huit-
tinen (= Hvittis socken) och Huitu i Laihela.

Immoinen (1540 Ymois); se Immola i Halikko.

Breidilä (utt. Preilä; 1540 Bredild, Bredle); se Brei-
dilä i Halikko.

Karpala; namnet finnes i 1540 ärs jordebok under denna
form, men därjämte har jag i samma urkund funuit ett Karf-
fubôle. Männe vi har hafva det finska namnets svenska ori-
ginal bevaradt? Detta anser jag mindre sannolikt. Det finska
släktnamnet Karpalainen (hvaraf Carpelan) omnämnes frän
dessa trakter redan från början af 1400-talet (se Svb.). Där-
emot är jag benägen att antaga, att fi. Karpala är bildadt pä
ett svenskt tillnamn Garp, kändt frän Finland redan frân
1300-talet (Svb.). Jfr äfven Garpgärd i Pärnä och Loll.-
Falst. släktnamnet Garb. Äfven från Norge är det kändt, och
K. Rygh (Norske og isl. Tilnavne s. 18) öfversätter det med
„stridbar man“, men säger att ordet också brukas om „Han-
seaternes handelsbetjente“. Det är antagligt, att ordet ätmin-
stone i en del fall haft denna betydelse äfven hos oss (jfr
fsv. garper, tysk som vistas i norden; se äfven Hellquist,
Sv. sjönamn s. 167) och att det således haft samma bety-
delse som det i finsk folkpoesi förekommande kesti, hvil-
ket är län från fsv. gaester (= isl. gestr), som också

39

användts i betydelsen „utländing, i stad sig uppehällande
främling"; „fremmed, i saer fremmed handelsreisende“. (Gest
ir uppvisadt äfven såsom släktnamn (Kauppi Gest 1478;
Hausen I). Häraf sedan namnen Keséz i Lillkyro, Kjulä,
Kestilä i Raumo, Pyhamaa, Kjulo.

Af ett sv. Garp skulle vi visserligen vänta oss ett *Karp-
pala (jfr tillnamnet Karppa från Pemar 1477?: Svb.), men
det må anmarkas, att talrika exx. pi undantag från regeln att
kort svensk klusil i finskan blir lång kunna uppvisas, beroende
på analogiska utjämningar. Jag vill blott anföra att sv. sköld
i finskan finnes under formerna költti, költi och köll:.

Fi. Karpala kan äfven ntgä från något sv. namn på
Skarp- eller Skarf-. |

Kiusala (utt. Kiusla; 1730 Kiusla); jfr sv. kyusa (afläng
tring dal, isl. kjöss m. smal Vik; liden Dal; liden Skov eller
Buskads: Rygh NG Indl. s. 60). Men då vi veta att — sé
som Forsman har uppvisat — gamla finska ortnamn på -la
äro sammansatta med personnamn, så förefaller den nu gifva
tolkningen mindre sannolik, då namnet att döma af synkopen
tyckes vara gammalt. — Jfr äfven det fsv. tillnamnet kiusa-
järn (Södervall). ”

Kruusila (utt. Kräsla; 1540 Kai); fsv. Kruse. Se
Kükala. — |

Kruuvais (1464 Grwas, 1477 Gruffues: Svb.; 1540
Kruais; jfr också 1407 Heyki Gruwa: Sv. dipl. I); namnets
svenska ursprung kan ej betviflas, ehuru jag ej är i tillfälle
att gifva en fullt tillfredsställande förklaring af namnet. Det
norske Grue härledes af Rygh NG Indl. & 52, II s. 357 från
subst. grof f. (gen. grafar) Graf. Det sv. grufva åter, som
gog träffas i ortnamn (se Falkman Ortn. s. 43), torde man ej
konna tänka på, om ej i trakten verkligen funnits någon
„grufva“, hvilket är föga sannolikt... På fsv. personnamnet

40

Gro, fav. Gréa kan man ej häller tänka, dä man ej kan för-
utsätta ett äldre *Gr&a, alldenstund ju också fno. har Gréa
(se Hultman, Finl. bidrag s. 121 not 2, Noreen Aschw. gr.
§ 121).

Kuopila (utt. Kuopla; 1540 Koopila); fev. Kope.

Kylälä (1540 Kyllälà), fev. *Gylla.

Kyyslä (utt. Küslä; 1723 Kyslä); fev. Kysill (se Lund-
gren Sv. Im. X:6 s. 156).

Pussila (äfven Bussila); jag sammanställer det med fav.
släktnamnet Busse (Peder Busse i Svb.) och Bosse (jfr fev.
lusse ~ Josse; se Noreen Aschw. gr. § 112). Jfr for öfrigt
sådana namn som Bussiö, Bossiholm, Bosserup hos Falkman,
Ortn. s. 113. Pussila finnes också i Pikis, Vemo; jfr äfven
Pussi i Harjavalta, Pusso i Kuma.

Prusila 1. Brusila (utt. Prusla; 1540 Burstla;! 1723—
28 Brusla); fev. Bruse, fno. Brüsi. Äfven i St. Martens,

Rekottila (utt. Rékotla; 1540 Redekottila, 1667 Rekot-
tula, 1690—1704 Keicottula, Recottla); jag sammanställer
namnet, som synbarligen .ej kan vara finskt, med det bekanta
folkslagsnamnet Reidgoter (<< *Hreiözotan = „die sieg- oder
.ruhmreichen Goten: Bugge Sievers Beiträge XXIV s, 445).
Det ags. Hredgotan afser som bekant Ermanariks och Teodo-
riks goter, men namnet forekommer äfven p& Rökstenen och
Bugge anser i sin första afhandling om denna runskrift (An-
tiqvarisk tidskrift for Sverige), att med dessa Retdgoter afses
östgötarna. Det finska Kekottila kunde sålunda gifva en an-
tydan om att denna by (trakt) först uppkallats efter hit inflyt-
tade östgötar. Dock anser jag detta för mindre sannolikt och

1 Mindre sannolikt anser jag att detta namn skulle äsyfta
det nuvarande Bussila (l. Pussila); se ofvan. Beträffande metat®
sen jfr Saxén, Virittäjä 1898 s. 7 f. samt numera äfven Wiklund,
Nordiska studier ss. 152 ff.

4

är benägen för att antaga, att det finska byanamnet bildats på
ett personnamn "Redgot, vore sig att detta ursprungligen varit
ett tillnamn (,,östgöten") eller ett gammalt germanskt för-
namn bildadt i analogi med å ena sidan fht. Hreidkér, isl.
Hreidulfr, Hreiöarr, å andra sidan fht. Agilgaud, Heimgoz,
isl Asgautr m. fl. För det förra alternativet talar starkt den
omständighet, att namnet rödakoth i äldre tider förekommit
såsom tillnamn (1469: Arw. V). Jag anser nämligen detta
vara samma namn. Ljudutvecklingen e > à synes böra jäm-
föras med de af Ojansuu I s. 44 ff. behandlade labialiserings-
foreteelserna i sydvästfinskan, ehuru han troligen gifvit en för
tring formulering åt ljudlagen. En parallel till den nu antagna
öfvergängen finna vi i Rölax < Redelax (1469: Svb.) i Sagu.
— Fi. Rekottila har tämligen sent upptagits af finnarna:
forst efter monoftongiseringen af diftongen i första stafvelsen.
Skrifformen Zeicottula står isolerad och lämnar det nuvarande
uttalet oförklaradt. e: et uti andra stafvelsen af Redekottila
ar finskt inskott (svarabhakti ?).

Silvola; fda. Stlvi. Se Silva i Kiikala.

Spuurila (utt. Parla); tyckes förutsätta ett eljes ej upp-
visadt namn *Spürt, kanske identiskt med tillnamnet Spora,
som flere gånger nämnes i Svartboken (t. ex. 1455 säges väp-
naren Jonis Spora pantsätta sitt gods Loppis i Pemar) och
som kunde uppfattas säsom en pâ urgermanskt a-omljud be-
roende biform till "Spuri. Jfr fsv. spuri: sport (se Noreen
Aschw. gr. § 163, 2).

Taatila 1. Taattila (1540 Tatila; uti. Tatla). Jfr Rygh
NG II 8. 346 (Taterud). Taatila också i Lundo, Vemo.

Taninen (1407 Danis: Sv. dipl I; 1540 Danis); fsv.
fda Dan, fno. Danr.

Tupila; fsv., fda. Stubbe 1. fav. fno. Tubbi.

Halli; fsv. Halle. Se St. Bertils, Lunda.

42

Tuuvala (1618 Dufvala); fev. tillnamnet Dufva (t. ex.
Jöns Dufva är 1403, 1405 o. s. v.: Svb.). I Kymmene finnes
ett Tuuva.

Käppi; fsv. Kaebbe.

Vista (1540 Vistala, 1555 Vistböle); fda. Wisti, Wista 1.
fav. vist f. Vist och Vista förekomma såsom ortnamn i Sverige.

Munkkila (1477 Mwnkila by); fsv. släktnamnet Munk
(t. ex. 1418, 1473: Svb.).

Auvala är bildadt pä ett personnamn, som synes ingä i
en mängd gârdnamn i sydvästra Finland: Auvatsmäkt i Patis,
Auvaisberg i St. Karins, Auvazs i Vahto, Pöyttis, Patis, Au-
vinkylä i Eurajoki, Auvola i Masku; hit räknar jag slutligen
äfven Aula i Nykyrko och Letala (< *Auvala, Auvila). Jag
anser det sannolikt att namnet är finskt. Forsman PN s. 154
anför en hel serie af hithörande personnamn. Det förtjänar
dock kanske påpekas, att nordiskt ursprung i något fall vore
tänkbart. Jfr fsv. Opin, isl. Aovin (Auponn m. fl), ags.
Eddwine, för hvilka man får ansätta ett urn. *Audwine,
hvaraf kunnat erhållas ett fi. *Auvi. Jag anser dock denna
förklaring för mindre sannolik.

Silkkilä (1540 Silkile); se Sagu. |

Villinen ; fsv. Wille, fda. Willi, fht. Willo. I Svb. näm-
nes fran 1477 en Henrik Ville från Pemar. Jfr Ville i Veder-
lax, Villilä i Nakkila, Uskela, Masku, Villiö i Kumä, Villniemi
i Veckelaks.

Pakarla (1540 Pakürla); fsv. bakare, bagare, användt
säsom tillnamn. |

.Sattela; fsv. Sate (Brate, Mänadsbl. 190], nr 349—
360 s. Gd). u | |

43

Piikkiö: Pikis.

Socken med 2034 invänare.

Svenska gärdnamn förekomma ännu till ett mindre antal:
Bole (1555 Böle, 1723 Pyölä; utt. Püöli), Finnby, Hirsund,
(1555 Hirsund, 1618 Hirsunda), Skinnarbüle (1618 Skinnar-
böle), Sullbôle, Harfvarö. Därtill komma de år 1618 nämnda
Aminne och Storebyn samt en år 1403 i Sv. dipl. I omnämnd
ang Hamar.

Äldre svenska ortnamn äro måhända Andelma (utt. An-
velmä) och Raadelma (utt. Rärelma). Det förra skrifves
1464 Antamala, 1540 Andamala, 1571 Andellma, 1600 An-
delma; det senare åter träffas 1633 under formen Radelma.
Emedan de synas utgöra slående paralleler till det ofvan från
Angelniemi nämnda Pattelma (sv. Bätsholm), anser jag det möj-
ligt, att Andelma återgår på ett sv. Andholma (jfr Andholm
i det närbelägna Kimito) L Andaholma (jfr no. Andi?), Raa-
delma åter på ett sv. *Radaholma (jfr fno. Radi, fda. Rathi).
Ljudutvecklingen hade då varit: *Andholma > *Andolma
> Andelma och *Radaholma > *Radolma > Radelma.
Något mellanstadium *Andalma (jfr dock skrifsättet Anda-
mala), *Raadalma behöfver har val ej nédvandigtvis antagas,
dä det ej uppvisats; den ofvan gifna utrecklingsgängen hade
säledes skett pä finsk spräkbotten. — Mot detta tolkningsför-
slag kunna dock anmärkningar göras. Först och främst tyda
de älsta formerna Antamala, Andamala på annat ursprung
och för det andra kan man till dessa namn finna paralleler
uti de rent finska Taipelma, Hattelmala, Kaukelma. Mot
Raadelma kan dessutom anmärkas att fno. Rad: har kort
stamvokal. Dessa argument äro visserligen ej fullt bindande

44

— Andamala han bero på etymologiserande skrifsätt — men
sakna dock ej sin betydelse, hvarför jag tillsvidare mäste anse
etymologin osäker. — Osannolikt anser jag Ojansuus (I s. 136,
235) försök till förklaring (Andelma < *Antilamaa).

Nordiskt ursprung synes äfven föreligga i följande namn:

Ainis (d. v. s. Atninen; 1540 Aijnis. Jfr Aynala 1464
i Svb. Männe samma namn?); fsv. Ene.

Berttala; jag tänker att namnet innehäller ett fsv. mans-
namn *Berte eller kvinnonamn *Berta, hvilka representera det
obrutna stadiet till fno. Bjartr, sv. bjärt; jfr det från tyskan
“inlänade nsv. Berta. Samma namnelement tyckes ingå i en
mängd finska namn i olika delar af landet: Perttilä och Pert-
tula i Storkyro, Säkylä, Pertta i Ikalis, Perttala i Tavastkyro,
Tôfsala, Perttu i Uskela, Kaavi, Pertunmaa i Mäntyharju,
Sysma, Perlunpuro i Ilomants, Perttula i Vana, Rautalampi,
Sotkamo, Temmes (därjämte äfven Perta, Perti, Pertola). —
Om nu alla dessa namn höra ihop, aro de säkerligen bildade
på ett i mycket gammal tid inlånadt personnamn. Skrifsättet
Berttala (med b) i nu ifrågavarande fall tyder dock på att
vi verkligen hafva ett svenskt gårdnamn (likaså Bertilä, Ber-
tula i Storkyro). R

Bukkila 1. Pukkila. Namnet skrefs 1470 Rebocka, Re-
bucka (och Reducka!) ar således bildadt på ett — sävidt jag
har mig bekant — ej eljes uppvisadt tyskt länord rebock, syn-
barligen användt säsom tillnamn; jfr mht. röchboc motsvarande
fev. rabukker, fno. rdbukkr << germ. ratha-. Bortfallet af för-
sta stafvelsen utvisar, att namnet i svenska haft senare leden
hufvudtonig. Jfr sv. Fredrikshamn: fi. Hamina.

Bussila 1. Pussila (utt. Pusla: 1633 Pussala); fsv. släkt-
namnet Pusse. Se Pemar.

Diskarla (1618 Diskarla); fsv. diskare. Se Kuusjoki.

45

Hadvala (1377 hadvalae, 1380 hadhvala, 1417, 1420 Hadh-
walaby; utt. Halvala; jfr Setälä AH s. 158, Ojansuu II 71 f.
om öv > lv i finskan); jag återför namnet på ett fev. *Hadvi
L Hpôvi (< *Hapu-wihar). Jfrâ ena sidan urn. Häpulai-
kar, Hapu-wulafz och 4 andra sidan de talrika namnen på
-vi (hrarom jfr Bugge Antiqv. tidskr. X s. 357). — Samma
namn ha vi i det 1407 i Sv. dipl. I nämda Hadwas (troligen
i Källands härad i Sverge). |

Hüdes (1424 Hidis, 1439 Hidhis, Hydis: Svb.); jfr fno.
Hidi, fsv. Hidhin, ehuru jag har anser finskt ursprug för
sannolikare (jfr fi. Hisdenvesi, Histola m. fl). Äfven i St.
Bertils Hitdis (Lill-, Stor-, Nokka-, äldre Nork-).

Ikkerlä (1540 lIckarla); fev. *Igger (< Idhger enligt
Noreen Aschw. gr. § 285, 2). Om Jdhger se Lundgren Sv.
Im. X:6 s. 125 not 2.

Kalais (1540 Kalais:; fev. Kal, fsv., fno., fda. Kali.

Kiertilä (1633 Kiertlä, 1682 Kiertla; utt. Kiätlä; säle-
des < Kiellä < Kiertla < Kiertilä); fno. Gerör. (Jfr 1449
Gerdila i Reso: Svb.).

Korois; fsv. Kori.

Krapila; se Krapenpyöli i Kiikala.

Makala; jfr fda. Mag, fev. Maki (uti t. ex. Maka-sta nu
Maakasto i St. Karins; jfr äfren Laurens Magisson pa
1500-talet i Svb). Jfr äfven Makarla i Bjärnâ (mark t. ex.
Lauhtala < Liuhtarla, Ritaala < Riddarla m. fl.).

Ootois; fda. Othi, Odo. Se Uotkulla i Sagu.

Pankila; se Bang? i Muurla.

Rungo (Rungaa 1417, Runghaby 1417?, Rungha 1423,
Rungot 1618); jfr fht. Runco. Samma namn är kanske
Rungo (kärr), & Tervu i Kronoborg, hvilket antagligen är finskt.

Skdnkkila (1618 Skänckilä); fsv. skänke munskänk, hvil-
ket val i likhet med fev. skänkiare användts äfren såsom tillnamn.

46

Teppala (c. 1470 Teppaelae, Taeppelae: Svb.); fsv., fno.,
isl, Stefan, Steffan, Stepan, fda. Steffen. Jfr Forsman PN s. 79.

Tuorla (1540 Thorila, 1573 Tuortla, 1633 Torila, 1682
Tuorla; utt. Tuarla); fsv. Thore, isl. périr. Namnet är myc-
ket vanligt i olika trakter af Finland. Tuortia förekommer
t. ex. uti Pyhäjärvi (Nyl), Jämsä, Himango, Temmes, Lillkyro;
Tuori uti Suodenniemi, Tuormäki i Pihlajavesi, Tuorinen
i Jaakkima. Skrifsättet Thaarela från 1467 (Svb.) måste bero
på felskrifning, om därmed öfverhufvud afses Tuorla.

Huttala; jfr gärdnamnet Hudd i Österbotten, Huddi i
Lillkyro, Huttela i Letala, Hudttu i Harjavalta och släktnamnet
Huttunen. Manne ett personnamn Hudd |. Hudde (= fev.
Hodde)? Jfr äfven fht. Hudo och fsv. Huddunge (se Hell-
quist Sv. ortn. på -inge s. 49).

Säteri (utt. Sdtri); fsv. säter f.? o. n.? vistelseort, bostad;
sommarvistelseort, säter; isl. setr 1. saetr; sv. dial. säter f.
fäbodsställe, skogsäng; vanligt i ortnamn i Sverige och Norge.
Jfr Säteri i Kumå, Sätteri i Koskis.

Kuotila (1723 Cuotila; utt. Kuotla); fsv. Godh (2), Godhe.

Kärmü; se Kärmelä i Nousis.

Slutligen må har upptagas det här och flerstädes i syd-
västra Finland förekommande Aerla, Aarlaks (äldre former:
1377 2 adhre viku, 1451 adhrelax, 1450 Adrelax, 1488 Ad-
redlax, 1445 Arelaby, 1485 ayrelax, 1495 aarelax, 1467 Are-
lax, 1477 Ayralax: Svb. Arw. handl. III, IV, V, VII!) Jfr
Setälä AH s. 144, Ojansuu I s. 74 ff., II s. 62 f. Då det val
knappast fär anses som en tillfällighet, att den älsta formen
uppvisar såsom senare led sv. vik (viku är dat. sing; jfr
Noreen Aschw. gr. $ 433, 2 o. anm. 6; 399, 3). så synas vi här böra

1 Här upptagas alla hithörande fall i ett sammanhang, eme-
dan det ofta är svårt att afgöra, hvilket namn som afses.

47

tänka pä svenskt ursprung, ehuru etymologin är nägot dunkel.
Kanske få vi antaga såsom första led antingen fsv. apra f.
(i bet. „vattenäder“) eller också något gammat personnamn,
motsvarande första kompositionsleden i de fht namnen på Ad-
ra-, Åder-. Jfr äfven Ådra (gård) i Uppland.

Kustö: Kuusluoto (Kuusisto).

Kapell med 1411 invänar, af hvilka 67 svensktalande.

Af kapellets finska namn torde Kuusluoto vara den van-
ligare (Fennia XIV: 4 s. 28), hvarjämte dock äfven Kiisto före-
kommer (Ojansuu I s. 152). Detta namn har man vanligen
— senast Ojansuu anf. arb. — velat härleda från fi. kuusisto
granskog och ansett det sv. Kustö for lin. Men dä enligt
alla äldre former (1295 Custu, 1325, 1331, 1356 Kwsto; 1331,
1333 Kustu; 1437 Kuuisto, 1438 Kuusto; 1456 Kusto; 1540
Kustöö; 1651 Kustd 66) synkopen, om vi hade att utgå fran
ett finskt Kuusisto, inträdt s& tidigt, att man ej gärna kan
antaga en finsk synkopering (jfr Ojansuu anf. st.), så anser jag
på grund af alla äldre former det vara ganska säkert, att fi.
Kuusisto ar en folketymologisk ombildning af namnet, som
därjämte gifvit upphof åt det sannolikt ännu yngre Kuusluoto.
Vi hafva sålunda att hålla oss till sv. Kustö och fi. Kuusto,
af hvilka äfven den förra formen är folketymologiskt ombildad,
medan den senare tyckes representera den historiska formen
och påträffas såsom gärdnamn äfven i andra trakter af syd-
västra Finland (Bjärnå, Tammela, Nummi), där den i några
fall naturligtvis kan återgå på ett äldre fi.. Kuusisto.

Då vi söka efter namnets etymologi, hafva vi sålunda
utan tvifvel att utgå från formen Küsto, Hvad detta skall
betyda, är ej så lätt att med bestämdhet säga. Jag vill i
alla fall våga mig på ett tolkningsförslag. Jag har förut (Sv.
bef. ålder s. 13 £) uppvisat, att det i sydvästra Finland finnas

48

några gamla séad-namp, hvilka nu i finskan vanligen utgå på
-sto. Det vore därför möjligt att fi. Kuusto utginge från ett
gammalt sv. "Kä(ar)-sta 1. Kü-sta. Jfr personnamnet fda. Ko,
fno. Ku. Vi skulle visserligen vänta oss ett fsv. KO (enligt
Hultman Finl. bidrag s. 121 not 2, Noreen Aschw. gr. § 121),
men namnet kan hafva inkommit i finskan före denna ljud-
lags genomförande och sannolikt synes, att ordet såsoni person-
namn — genom en motsatt analogisk utveckling — erhållit
en annan ljudutveckling (Ku: *Kuar; jfr 1638 Kubötla i
Nådendal) och kanske öfvergått till ett annat paradigm (*K%:
*Kus). Jfr isl. syr: su: syrs 1. särar (Noreen Aisl. gr. ? 8 408
anm. 1).

Sedan jag på teoretisk väg kommit till denna — visser-
ligen ingalunda säkra — härledning af namnet, finner jag hos
Lindström Suomi 1860 s. 345 ett faktiskt stöd därför. Han
sige nämligen, att Kustö i gamla handlingar skrifves Kusta
och Kustad. Denna uppgift är visserligen ej mycket att lita
på, alldenstund de ,gamla handlingar”, hvarom han talar, ej
kunna vara särdeles gamla, då jag ej någonstädes påträffat
de nämnda formerna. Men all betydelse vill jag dock ej för-
neka denna uppgift.

Kapellets gårdnamn tyda för öfrigt tydligt på äldre
svensk bosättning. T. ex. Sibbas: fi. Sipt (fsv. Sibbe), Tors
(fsv. Thord), Boijas (jfr fda. Boje), Jullas (fsv. Julle), Räf-
näs, Räfsund.

Särskild uppmärksamhet förtjänar Kärrom. I Sv. bef.
ålder s. 17 f. har jag ansett mig kunna draga den slutsats,
att hem-namn ej förekomma i Finland. Och jag är öfverty-
gad om att de finländska om-namnen i allmänhet äro att för-
klara såsom plurala dativer. I alla fall hyste jag redan då
vissa betänkligheter. angående Murom i Finby, som uppvisats
redan från 1540. Kärrom har jag visserligen ej påträffat från

49

äldre tid, och vägar ej med säkerhet antaga, att dessa namn
verkligen vore sammansatta med hem, men dä jag sedan mitt
ofvan citerade arbete skrefs, funnit så många talrika bevis på
en mycket gammal skandinavisk hosättning i sydvästra Fin-
land, anser jag det numera ej vara omöjligt att vi verkligen i
dessa fall hade gamla hem-namn. Kärrom skulle väl då vara
ett fsv. *Kärr-hem. Jfr dock Kärr: i St. Bertils, Koskis, Sast-
mola, Hongojoki, Kärrilä i Yläne, Kärlä (< Kärrilä) i So-
mero, Kärra ı Dragsfjärd, Kärris i Lojo, hvilka visserligen
kunde innehälla sv. kärr, vanligt i ortnamn (jfr t. ex. Falk-
man Ortn. s. 65), men snarare synas hafva nägon annan ety-
mologi. Har kan ännu nämnas, att i Svartboken fran är 1467
nämnes en Olaff Wisnom! (troligen i St. Karins), men vi äro
ej på grund däraf berättigade att antaga ett gammalt ortnam.
Från 1628 har jag antecknat ett Wangom i Reso, men att
detta är en plural dativ ses däraf, att namnet 1618 skrefs
Wänga (se Vankio i Lundå). Märk äfven Kärnom i Pargas,
hvilket äfvenså sannolikt är en dativ till det i Sverige vanliga
Kärna (äfven Kärn, Kärne).

St. Karins: Kaarina.

2.490 invånare.

Gamla svenska ortnamn äro:

Maakasto 1. Makasto (1323 in Makastadhom, 1328,
1330 in Makastadum, 1345—46 Makastada, 1471 Maegistae,?
1540 Makastad, Makastadt, Makasth), sammansatt af person-
namnet fda. Maki (jfr Makas i Esbo) och fsv. staper.

Ett annat gammalt stad-namn är säkerligen Koristo
(1467 koristu, 1540 Koristo), hvars första led är fsv. *Kori

ı Visnum (äldre Visnem) är kändt från Sverige.
2 Möjligen ett annat namn.

50

(fr Korastadha, nu Kärestad i Södermanland). Alltså *Kora-
sta{per) > Korista (enligt Kock Sv. Im XV:5 s. 11 f) > fi.
Koristo. Enligt Lagus Finska adelns gods. s. 298 gafs Koristo
allodialsäteri till evärdligt frälse ät Johan Ottesson, som kal-
lade det Korristad. Det ar antagligen blott en senare för-
svenskning, men otänkbart ar det ej, att namnets ursprung
ännu 1627 varit klart för godsets innehafvare.

Ett tredje stad-namn kunde ännu föreligga uti Laustu
(1540 Laustis), hvars första led dä vore ett till fht. Laudus,
Laudo svarande *Laud- (jfr äfven norska tillnamnet Laud:
K. Rygh s. 42); således < *Lauds-sta. Nu är likväl att märka
att samma namnstam tyckes återfinnas uti Laust{nen) i Le-
tala, Lauste i Lundä (1419 Estnalauste,! 1420, 1425, 1534
Laustis). Jag ar dock hugad för att antaga att denna likhet
blott ar tillfällig, ty enligt Ojansuu I s. 152 förutsätter ätmin-
stone Lauste en ursprunglig nominativ Lausinen (säledes:
Lausinen gen. pl. Lausisten >> Lausten; jfr äfven Lausmäkt
i Lunda). — Men det är möjligt att alla dessa namn återgå
på ett äldre *Launinen, Launisto. I Svartboken nämnes
nämligen ar 1515 en äng Launastanytto i Nousis. Laustu
vore dä den synkoperade fortsättningen härtill (Launasta >
*Launsta > Lausto ~ Laustu). Lauste ater skulle dä hafva
genomgätt utrecklingen *Launinen, gen. pl. *Launtsten >
*Lausten. Alla dessa namn kunde dä ytterst äterföras pä
ett till fht. Launus svarande fsv. Laun- De älsta for-
merna Estnalauste 1419 o. s. v. låta val förena sig harmed,
ty enligt Ojansuu I s. 153 är synkopen i dessa ord genom-

1 Första leden uppfattar jag säsom en plural genitiv af folk-
slagsnamnet ester, som på analogisk väg kunnat erhålla ändelsen
-na ur ord sådana som flutna, Swena-, Swina-, Gutna (se Noreen
Aschw. gr. $ 416, 5, Gesch. d. nord. spr. $ 195, 8).

dl

förd redan år 1300.1 — I hvarje fall förblir dock förhållandet
mellan dessa namn tillsvidare något oklart.

Ett nu försvunnet?) namn är Skarpakulla (1420?, 1422?,
1430: Svb). Samma namn finnes i Pojo. Identiskt härmed
är sannolikt Karppakulla (1477 i Svb.), dar bortfallet af udd-
ljudande s tyckes tyda på namnets forfinskning.

Myllykylä hette fordom Molneby (1462), Mylneby (1467),
Mylieby (1471, 1473).

Om Wisnom se ofvan s. 49.

Ett gammalt svenskt ortnamn är också Hovirinta (1540
Hoffvarinda; utt. Huarinta). Då ordet ej synes kunna gifva
någon antaglig etymologi i finskan, anser jag det möjligen
återgifva ett sv. *Hova-rindi, sammansatt af fsv. Hov? och
sbet. rindi m. gen. (rinda), som åtminstone i Norge ingår i
ortnamn (Rygh NG Indl. s. 70; betydelse: „langstrakt Forhei-
ning, Jordryg“) 1. no. isl. strind („Strimmel, Stribe“, hvilket
äterfinnes i ortnamn äfven i Sverige (se Nordlander, Norrl.
samlingar s. 246). Fran 1549 har jag äfven antecknad en
äng i St Karins, som heter Rinnan nittu (Svenska riksarki-
vet). Manne detta Hinta är en förkortning af Hovirinta?
Eller har rindi inlänats i finskan äfven som appellativ?

Till dessa namn kan ännu läggas Haaka, som är det
vanliga svenska Haga (1555 Haga: Sv. riksark).

En makaronisk bildning frän nyare tid ar Auvaisberg
(1540 Auffwais). Se härom Auvala i Pemar.

Ett bevis på gammal svensk befolkning är Kazrinen, som
i äldre tider skrefs Keris (1338, 1345, 1351, 1430) 1. Keeris

ı Jag tror dock att han gjort ljudlagen något för gammal.
Han har utan tvifvel därvid hufvudsakligen stödt sig på Custu o.
d. former af Kustö, hvilka han härleder fran Kuusisto. Se dock
ofvan s. 47 f.

52

(c, 1470),1 och sålunda uppvisar utvecklingen a >e. Till
grund för ortnamnet ligger det dunkla personnamn Keer:
(1405 Niclis Keerison), som Lundgren Upps. stud. s. 17
velat lisa Kaerer och härleda från adjektivet isl. kaerr, fev.
Kaer. Den finska formen omöjliggör denna etymologi. Fi.
Kairi är säkerligen länadt från isl. Geir, Geiri, fsv. Ger,
@ere (jfr isl. geirr: fi. kaira); genom kompromiss af fi. Kairi
(jfr äfven Kairıla i Norrmark) eller — med stadiet es —
Keiri (jfr Keiri i Eurajoki) samt fev. Gezrt 1. Gert fick man
ett svenskt Kef{e)ri, hvilket antagligen ej är identiskt med fsv.
Kaerer. Jfr äfven Freudenthal, Nyl. namn s. 35. Ett yngre
län från detta Keert eller fsv. Gere ar sedan det *Kieri,
som föreligger i Kierlä (<< Kierilä) i Halikko. Jfr Nord.
studier s. 40. Kairinen finnes också i Villnäs, Masku, Katréla i
Mouhijarvi, Kairtjokt i Kittilä.

Ett gammalt nordiskt namn är utan tvifvel bevaradt i
Paaskunta (1378 Padasakunta (?), 1430 Pastakuntha, 1472
Pastakunna, 1433 Pastakunta, 1437 Panstakom (!), 1540 Pas-
takunda, Pasthkundha), hvilket jag harleder fran ett nordiskt
*Fastagunnr 1. *Fastagundr, som visserligen ej förut uppvi-
sats, men som dock med stor sannolikhet kan antagas. Ojan-
suus (Kansanjohdannaisia s. 12) harledning frän fi. Paasto-
kunta, som äfven till sin betydelseinnebörd är svar att forsta 2,
motsäges af de äldre formernas enstämmiga a uti andra staf-
velsen.

1 Osäkert synes om vi ha samma namn i Rawald Karisist
(Svb.). — Likaså ur det sydvästfinska gärdnamnet Kaer, Kaerla
(äldre Kadriala, Kadrila o. s. v.) ett annat namn, som kanske dr att
härledas fran fsv. Kadrin (se Ojansuu I s. 74 ff., II s. 63 not 1).

* Det kunde förstås såsom en folketymologisk öfversättning
af svenskt fast-lag (jfr t. ex. mat-lag), meniett ortnamn är det
obegripligt. Sv. fastlagen är som bekant en ombildning af mit.
vastelavent.

53

Till slut må har åter upptagas några osäkra samman-
ställningar:

Ilpoinen (1451 Ylponen, 1467 Ylpos, 1416 Ilposten:
Svb); fsv. Ilve, fht. Ilbo.

Kappola (1540 Kappoijla); fsv. Kabbe |. Kappe, fda.,
foo. Kabbz.

Pappinen; fev. Fabbe 1 fda. Papi. Se Uskela. Jfr
äfven Paps i Pöytis, Halikko, Papala i Vemo.

Pisu (1467 Niels Pisu, 1540 Pisu); fsv., fda. Bist, fda.
Biso. Det karelska Pisan vuort ar val ett annat namn.

Vättilä; fno. Vetts.

Kakkarainen (1456 Kakkaris, 1462 Kakkarss, 1467
Kakkaresth: Svb.; 1540 Kackareis); jfr foo. tillnamnet Ska-
kare.

Rauvala; fsv. fda. Ragvald, fno. Rognvaldr. Vanligt
finskt gardnamn.

Issala (1618); jfr sv. Isse (Grubb).

Kaxkerta.

Af kapellets 1,608 invånare voro 1898 omkring 86 svensk-
talande.

Då kapellets namn (1416 Kaxkerta, 1430 Karikaertha:
Srb., Sv. dipl. III), så rent finskt det än förefaller, ej gifver
någon rimlig finsk etymologi, synes mig namnets nordiska
ursprung höjdt öfver allt tvifvel: *Kags-gerda, sammansatt
af personnamnet fsv. Kagh och sbst. gerda f. (= isl. geröt)
„ıngärdadt jordstycke“. Denna feminina form är vanlig i fin-
ländska dialekter (gärda f., hvaraf fi. kääly). En bekräf-
telse på etymologins riktighet hafva vi i den omständighet, att
samma namn kan uppvisas i svensk form från en trakt, som

54

ej ar si synnerligen aflägsen. I Hitis finnes nämligen en by,
som heter Kaxjäla, hvilket är fullkomligt identiskt med fi.
Kaxkerta.

Bland bya- och hemmansnamn kunna utom sv. Brink-
hall: fi. Prinkkala anföras följande:

Aatila; fsv. Adhi. Jfr Aatula i Kjulå. Fi. Aatu mot-
svarar vanligen dock sv. Adolf.

Hännälä; fev. Haenne. Jfr Sagu.

Kolli; fsv. Kolle, fda. Collae, fno. Kolli. Jfr Kol i
Kiikala, Nousis, Pusula, Kolla i Raumo.

Kierlä; se Kairinen i St. Karins.

Kullela; fsv. Kulle.

Kätkulla; etymologi? Jfr Koikulla i Pargas.

Monnainen (1456 Monnis, 1471 Monost: Svb.); man
torde få antaga ett personnamn Monnz (anvandes ännu i Fin-
land; jfr också Monnby: Monnila i Askola), som antingen
kunde jämföras med isl. munnr eller tänkas vara en konta-
minationsform af Manne och Mons.

Naula; fsv., fno., isl. Nagli, Nagl. Jfr Naglas i Sjun-
deå, Naulasaart (1415 Naglasaari: Svb.), samt ortnamn på
Nagl(e)- i Sverige (se Naglum hos Sidenbladh, Härads- och
sockennamn s. 85). Naula äfven i Masku.

Pennilä; fsv. Baenne, Benne, Ben.

Tulkkila; fsv. tillnamnet Tolk.

St. Marie: Maaria.

4,212 invânare, af hvilka 160 svensktalande.

Bland socknens gärdnamn äro med säkerhet mänga af
nordiskt ursprung.

Ett gammalt sfad-namn ar Raunistula (1369 Ragnastaby,
1405 Rawastaby, Ragnastila, 1414 Raghnastala, 1421 Rag-

55

nastala godz, 1424 Ragnastaby, 1430 Ragnastela, 1439 Rag-
nastala, 1440 Ragnastalaby, 1447 Ragnastala bij). Säledes
< Ragna-stad, hvars första led ar fsv. Ragne (jfr Raune och
Ragneböle i Uskela, Raunela i Eurajoki). Jfr äfven Saxen,
Sv. bef. ålder s. 13 £.

Ett verkligt svenskt ortnamn är val också Hamaro
(1404, 1405, 1410 Hammar; 1359 Ioan aff Hamaris, 1363
lop aff Hamarw), bildadt antingen på fsv. hamar m. „sten,
klippa, bergshöjd“; sv. dial. hammar m. „skogbevuxen sten-
backe, i hafvet utskjutande tvär landtudde“ eller också per-
sonnamnet fsv. Hamar. Det senare alternativet finner jag
mindre sannolikt, och vill här framkasta tanken, om ej fi. Ha-
maro möjligen äterger en urnordisk plural genitiv (jfr Hamra,
Borga, Torpa m. fl). I äldre tider voro plurala former i
ortnamn mycket vanliga, hvarför äfven finska namn pa -a, -à
ofta uppfattades såsom plurala (t. ex. af Silelom, aff Rae-
paelom m. fi: fi. Stleldé, Räpälä). Hamaro är spräkhisto-
riskt intressant, emedan genitiv pluralis hos a-stammarna ej
ar med såkerhet belagd fran urn. tid (Noreen, Aisl. gr.? $ 346 anm.
1). — Ett Hamaro finnes också i Nousis. Det synes mig antagligt,
att ordet iulanats i finskan såsom appellativ äfven i betydel-
sen „klippa, bergshöjd“ 1. d. (jfr fi. hamara knifsrygg) och
ingär di uti t. ex. Hamarintüykka (backe i Punkalaitio), Ha-
maranjärvi (träsk i Kuhmois). — Hamar: finnes också i Mu-
hos, Kuivaniemi, Bjärnä, Simo, Hamara i Nummis (1557).

Ett numera försvunnet namn är det i Svb. omkring är
1480 nämnda Maekelborg („ultra ampnem“).

Hallis (1358 Halisfors, 1359, 1414,1450 Halis, 1453
Halis och Haliis, 1640 Halis o. s. v.) ar val ett finskt namn
(jf t ex. Halla i Vederlax, Halinmaa i Kangasala!), men kan

ı Möjligen kunde detta fi. Hali vara länadt frän fsv. Hal.

56

omnämnas har, emedan den nuvarande formen med långt I
synbarligen beror på en svensk ljudlag: konsonanten förläng-
des i mindre betonad ställning t. ex. uti juxtapositionen Ha-
lis förs.

Märk dessutom följande namn:

Aninkainen (vanl. Aningais; 1371 Anungis, 1414, 1415
Anyngos, 1419 Aninghess: Svb.); jag härleder det frän ett
fsv. Aninger, patronymisk bildning till fsv. Ane, Anz. Härför
talar äfven formen Anungis (1371), som utgär frân en paral-
lelform *Anunger. (Jfr fsv. *Annunge, Eninge hos Hellquist,
Sv. ortn. på -inge s. 7, 25). Fsv. Anz ingår kanske i Anola
i Nakkila.

Kommonen; fsv. Komi, fda. Kommi.

Koroinen (1303 Kurusum, 1338 Korosum, 1356 Kuru-
sum, 1486 Koross: Svb.); fsv. *Kori. Se Koristo i St. Karins.

Kärsämäki (1363 Kaersemaeki, 1393 Kaersamaeki o. s.
v.: Svb.); fav. Karse, fda. Karsi.

Vätti; fno. Vetti. Jfr Välldä i St. Karins.

Prusila; fav. Bruse. Jfr Pemar.

Saramäki; fda. Sart (jfr fi. släktnamnet Sarto och fht.
Sario).

Pukkila; se Uskela, Pikis.

Kullamiki; fsv. Kulle.

Räntämäkt (1303 Raenthaemaekj, 1363 Raentaemaekj
d. 8. v.: Svb.); fda. Rand, Randi, fht. Rando. Första leden
kan naturligtvis vara fi. räntä (= snöslagg), men dä jag
förut (Finsk tidskrift 1902 s. 418) uppvisat, att svenska namn
pa -backa i Finland ofta äro sammansatta med ett person-
namn, kunde kanske de nu behandlade Kürsämäki, Saramäki,
Kullamäki, Räntämäki tänkas antingen vara Öfversättningar
af sådana svenska namn eller också bildade i finskan på samma

57

sätt som dessa (p& grund af svenskt inflytande?). Jfr äfven
Järämäkt, Lavamäki (Vahto) m. fl.

Vaistenkyla (1359 Wayuas, 1363 Waijuas, 1393 Way-
uasb), Wayuasby, 1450 Waywostinkyla, 1451 Vayuastakyla,
1420? Woywastakyla, 1540 Vaijuaistenkylä). Byn tyckes sä-
lunda ursprungligen hafva hetat Vaivas (1. Vaivanen), som
sedan på 1400-talet genom folketymologi (jfr adj. vaivainen
utarmad, fattig) eller analogi med t. ex. Nousisten (< *Noust-
nen) gaf ett Vaivaistenkylä, hvaraf sedan Vaistenkylä. Den
älsta formen Wayuas (d.v.s. Vaivanen) kunde vara det fi. (länor-
det) vazvanen, användt såsom tillnamn, men synes mig dock
snarast vara en patronymiska nen-bildning pâ ett person-
namn *Vaiva, hvilket vore ett gammalt län fran nägot ger-
manskt namn. Jfr t. ex. Rökstenens Uamupr (= Wamopr)
och fht. namn på Waif- |. -vaif (Förstemann). — Såsom pa-
ralleler härtill kunna nämnas t. ex. Vallainen i Virmo (1375
Waldas) bildadt på något af de talrika germanska namnen på
Vald-, -vald (jfr också isl. Valdi); Kunnainen i Nådendal af
fr. Gunne; Inkurinen i Vemo af fsv. Ingor; Kunnarainen
i Gustafs af fsv. Gunnar (1380 Gunnarsby).

Friskala (1416? Fryskia 1. Rawas, 1416 Fryskyla |.
Rawas, 1419 Frisikyla seu Rouwas, 1515 Ffriskala); gården
har synbarligen fordom hetat avas och tyckes hafva fått
namnet Æriskala efter en släkt Friske |. Freseca. De älsta
handlingar, där jag påträffat namnet, äro från 1416 och 1419
Kyrkoherden Helvik Stoltefot skänker 1416 sitt gods Rawas
(i öfverskriften, som väl ar af yngre datum, Friskala) till St.
Görans altare i Åbo. Detta bevittnas af en Frederik Fryske
Arnikasson. År 1419 stadfäster Fredrik Freseka aflidne kyrko-
herden Helviks (war fader[s] sytzlinge) testamente (Svb.). Man
torde därför med ganska stor säkerhet få antaga, att namnet
Friskala härstammar från denna tid.

58

Illois (1414 Illoste); fsv. Ille.

Kulkkila: fda. *Skulki.

Unkila; fda. Ungi. Jfr Unkz i Eurajoki,

Viikkala (1434 Wikala); se Wiikka i Lunda.

Sirilä (1474 Sigreld); fsv. Sigrid, fno. isl. Sigfriär 1. fav.
Sigfrid, isl. Sigfridr. Enligt Setälä AH s. 139 skulle vi vänta
oss ett långt © i första stafvelsen (igr > wr) på samma sätt
som i fi. personnamnet Sir: (jfr också Siiri i Reso, Stäro i
Storå), Man vore benägen att antaga, att fi. Strid utginge
från fsv. Sirip (Noreen Aschw. gr. $ 311 anm. 2; jfr också
Hesselman, Stafvelseförlängning s. 46), men vi ha ju frän 1474
formen Sigrelä. Jag kan därför för närvarande ej finna nägon
förklaring till det korta 2:et.

I detta sammanhang kunna vi upptaga två urgamla
svenska ortnamn: Airisto — Erstan, fjärd utanför Åbo och
Aurajoki ~ Aurad, älf som mynnar ut vid Abo stad. Det
förra är ett fsv. *Azrzks-staper, det senare åter innehåller så-
som första led sbst. isl. aurr m. grus (jfr sjönamnet Aurr och
älfnamnen Aur och Aura i Norge; Rygh NG Indl. s. 42).

Innan vi gå att granska namnförrådet i socknarna norr
om Åbo, skola vi kasta en blick inåt landet. Vi skola då
i likhet med forna tiders kolonister följa älfvarna åt, nämligen
Pemarå (Paimionjoki 1. Somerjoki) och Auraå. Vid
den förra möter oss först Eura kapell och redan St. Mår-
tens socken, vid Auraå åter Lundå (Lieto) socken och
Brunkala kapell, hvarjämte Patis kapell kan upptagas i
detta sammanhang.

Eura.

Kapell med 1,544 invänare.
Kapellets namn (1540 Effra; jfr Eura socken) är säkert
nordiskt: fsv. 97 m. sandigt falt vid en strand, isl. eyrr f. och

59

eyra f. ,flad av sand og grus (aurr) bestäende odde eller
banke, som stikker ud i vandet, isaer ved udlebet af en aa“.
Jag anser denna etymologi vara sä mycket säkrare, som namn-
forskaren i detta fall — ovanligt nog — finner sin etymologi
bestyrkas af betydelsen. Det är nämligen för visso ingen till-
fallighet att Pemar&, som genomflyter Zura, på finska heter
Somerjoki (eyrr — somer). På grund häraf anser jag Forsmans
(Suomen Museo 1902 s. 6) härledning af namnet frân finska
personnamnet Kura (aewra), som en ging päträffats i medel-
tida handlingar, för mindre sannolik. Detta aewra är for
öfrigt äfven skandinaviskt; jfr fda. *Ewri.

Af kapellets gårdnamn synes följande innehålla svenska
personnamn: |

Duomarla 1. Tuomarla (1515? Domaraby: Svb.); fsv.
Domar (se Noreen, Upps. studier s. 222). Jfr det vanliga
svenska Domarby. Jfr Domaraby i St. Märtens.

Knaapi; se Bjärnä. |

Kula; fev. Kuli. Jfr Kuloda i Nousis Kulotnen i Reso.

Killala (1477 Killele, 1540 Killala); fsv. Gille, isl.
Gil. Jfr Killainen i Nousis.

Pelttari; sv. bältare. Se Forsman PN s. 116.

Rakkila; fda. *Rakki, isl. fno. Rakki (jfr fi. rakke bund
< sv. racka, no rakkt). |

Tyllilä (1540 Tijlilä); no. Tulli(?)

Prusila; fsv. Bruse. Jfr Pemar.

Liwvi; fno. Lif (kv). Jfr Kuusjoki.

Yrjäntilä; utgår från ett *Yrjand, biform till fev. Yrjan,
bildad i analogi med t. ex. Erland på samma sätt som i våra
dagar af ett fi. Kailanen bildats Kailand („Örjan Kajland“,
roman af Schröder).

60

St. Märtens: Marttila.

3,868 invänare. Enligt en uppgift i Suomi 1857 s. 184
funnos i socknen ännu 1836 tjugu svenskatalande personer.

Socknen hette ursprungligen Nybygd (1316, 1477 Ny-
bygd, — Nybygh) och namnet St. Märtens tyckes härstamma
frän 1400-talet (1409 sancte Martens, 1477 sancti Marthens).
Ett minne af detta Nybygd ha vi troligen i angnamnet Uuden-
kylän pelto uti Juva by (Suomi 1857 s. 227, 233). Att
socknen i äldre tider bebotts af svenskar, bevisas äfven af ett
köpebref af den 23 juni 1316 (Svb). Däri uppräknas följande
lägenheter: Biurstekt, Kalenningiatekt, Swenstekt och Brytia-
tekl. Häraf framgär med full evidens att denna „nya bygd“
fordom brutits af svenskar (lekt = läkt af taga).

Ett af namnen är af intresse äfven i det afseende, att
det gifver en vink om, hvarifrån dessa första bebyggare kom-
mit. Kalenningiatekt betyder „kaländingarnas täkt" och
gifver oss således en upplysning om att socknens invånare
åtminstone delvis inflyttat från Kaland, såsom Vemo i forna
tider hette (se härom närmare under Vemo).

Bland socknens gårdnamn finnes ännu i förfinskad form
ett säkert gammalt ortnamn. Det är Tiipilä (1540 Tijpilä),
samma namn som det i Kiikala behandlade Tiipeli d. v. s.
sv. Tibble. Uti finska lånord äro dubbelformer motsvarande
fi. Tiipeli — Tiipilä mycket vanliga: fi. vispeli — vispilä (< sv.
vispel), fi. sitveli — sunlä (< sv. sil < snwil-), fi. sinkeli ~
sinkilä (<< sv. sinkel), fi. rinkeli ~ rinkilä (< sv. kringla).

Ett annat svenskt ortnamn är kanske Huovaristo (1540
Hoffuarı, 1633 Huafristo; utt. Huaristo), som möjligen är
ett gammalt stad-namn: *Hofvar(dhs)-stad; jfr fsv. Hofvardh
eller fsv. hovare, hvilket vi kanske finna bevaradt äfven uti Huo-
vari i Lillkyro, Vemo, Nakkila, (däremot Huovari i Vederlax

61

< sv. Hofér). Det synes mig dock på grund af formen
Hoffuarı (1540) sannolikare, att namnet är en finsk séo-bild-
ning på det från svenskan lånade personnamnet på samma
sätt som Kaupisto i Rimito, Soinisto i Nådendal (se dessa).
Därjämte talar emot antagandet af ett stad-namn i någon
mån den omständighet, att orten i äldre tider hette Nybygd,
hvilket namn tyder på att bosättningen här skedde jämförelse-
vis sent. |

Nâgra andra verkliga ortnamn har jag ej funnit, men
en stor del af socknens gärdnamn tyckas vara bildade pä
svenska personnamn.

Brungi (hemman) uch Brungtla (by) förutsätta ett fev.
Brunge; jfr fda. Brunger; jfr Sglue — Soluer m. fl. (se Lind,
Arkiv XI s. 270 f.).

Püärnt; fsv. Baern. Jfr Päärnäspää i Angelniemi,
Püürnilä i Kymmene.

Kappa; fsv. Kappe 1. Kabbe. Jfr Kappola i St. Karins.

Halli; fev. Halle. Se St. Bertils.

Kraappa; namnet som är identiskt med Kraapa i Ha-
likko, Kraapo i Harjavalta utgär kanske fran ett fsv. tillnamn
*Grap 1. Grape (jfr nsv. släktnamnet Grape).

Prunkka; se Brunkala.

Knaapi; se Halikko.

Juutila (1540 Jütila); fsv. Tut, Tute, fda. Zuti. Märkas
bör att namnet forekommer äfven i Karelen (nära Nurmis).

Naapurt; fsv. nabur (se Thomsen, Den got. sprogkl.
indfl. s. 135 f). Jfr Napue i Storkyro, som återger formen
nabui (jfr äfven Loll.-Falsterbo tillnamnet Naboe). Uti svenska
trakter är Grannas som bekant ett mycket vanligt namn.

Karvela; jfr isl. till namn skarfr (K. Rygh), som väl
är fågelnamnet skarf. Jfr äfven Karvala i Halikko, Lundå.

62

Krouvila (1540 Kroügila); fev. krogher (= fi. krouvi).
Sannolikare synes mig dock att namnet innehäller ett person-
namn: fsv. Krok, fda. Krogh, Loll.-Falsterbo Xrog. Jfr Krogs-
bôle i Bjärnä, Krokstad i Lumparland. Krouvila finnes äfven
i Eura, Masku m. fl.

Kauppi; fsv. Kope. Se Kitöpi i Halikko.

Prusila; fev. Bruse. Se Pemar.

Tyyri; isl. pyrt, fda. Thyrwi.

Ulvi; fsv. Ulf; fda. Ulwi; no, isl. Ulfr, Uli. Jfr UL
ves i Lappfjärd, Ulfsby: Ulvila socken, Ulvinen i Storkyro.

Sjurdela (utt. Siutla; 1540 Siurtila, 1696, 1698 Siur-
dela); fsv. Sighurper, isl, no. Sigurdr, hvaraf såväl i forn-
norskan som fornsvenskan uppvisats former med bortkastadt g
(no. Sjurstad, Sjurderud m. fl.; fsv. Stwrdh, nyl. Siur).

Vätti; fno. Vetti. Jfr Välli i St. Karins.

Ett numera försvunnet namn är antagligen det i Svart-
boken frän 1500-talet omnämda Domaraby, om det ej afser
Tuomarla i.Eura.

Fôlja vi Pemarä ännu längre norrut, sä komma vi till

Koski(s).

Kapell med 2,979 invänare.

Har förlora vi redan de säkra spår af äldre svensk bo-
sättning, som vi funnit längre söderut. Gârdnamn bildade på
svenska personnamn kunna visserligen uppvisas, men de kunna
här vara beroende på kulturinflytande. Exx.:

Halikkola; se Halikko.

Jalli; fsv. Iallo, Taelle (< Iarle, Iaerle; Noreen Aschw.
gr. 8 289,1).

Muti; fsv. Muti.

63

Vesala; fda. Wesi. Jfr Vesa i Eurajoki, Veso i Nousis.

Kattelus; namnet har jämförts med den latiniserade for-
men Catsllus af fsv. Katil (Noreen, Aschw. gr. 8 61) ~ Kaetil,
men det synes mig högst oantagligt, att ett fev. namn inlänats
i finskan med latiniserad ändelse. Namnet är val därför snarast
at uppfatta såsom en härledning af fi. kattila (alltså „kittel-
smed”) på samma sätt som vi hafva fi. kuparus (= koppar-
slagare) af fi. kupari (se härom Forsman PN. s. 81). Namnet
är ett vanligt ort- och släktnamn i Finland. — Däremot torde
de äfvenledes vanliga fi. namnen Katila, Kattila, Kattilainen
vara lånade från svenskan eller möjligen från gotiskan (jfr
östgot. Gaftila, hvarom se Kögel AfdA XVII s. 50). Se Katila
i Eura (Sat).

Suni; fav. Sunt. Mycket vanligt namn.

Haukka; fsv. Hok, isl, no. Haukr. Jfr Haukkala i
Uskela.

Päärni; fsv. Baern. Jfr Päärnilä i Kymmene, Päärn:
St. Martens, Päärnäspää i Angelniemi.

Laiporla (1540 Laiparla); fsv. Libaert (alltså Liiparla
< *Liipartla < *Liipartila). |

Partela; fsv. Bardhe. Jfr Parta i Kuusjoki.

Kupi; fsv. Gubbe, no. Gubbi. Jfr Kupi i Kum’, Ku-
pila i Uskela.

Klemelä; se Kiikala.

Tolvi; fsv. Tholf, fda. Tholw, no., isl. pölfr.

Ikkarmäki; fev. *Igger. Jfr Ikkerlä i Pikis.

Kemppi; fav. Kaempe, Kempe. Jfr Kempi i Kymmene,
Kemppilä i Reso.

Kokki; fda. Kok, *Koki. Jfr Kumi.

Vinko; fht. Ving, Vinco.

Sulkala; fda. Sulke.

Karri; se Kärrom i Kustö.

64

Talola (1411 Talola, Svb); se Talala i Halikko. Jfr
äfven Taalonen i Lillkyro, Kuma.

Sdttert är val samma namn som Sätert i Pikis (fsv.
saeter) och har möjligen varit en gammal „säter“.

Af svenskt ursprung synes äfven Värmelä vara. Det
kunde jämföras med det svenska sjônamnet Värmeln („den
brusande, kokande"), hvaraf Värmland fått sitt namn (Noreen,
Spridda studier II), men detta anser jag för osannolikt, dä
mig veterligen härstädes ej förekommer något vattendrag med
detta namn. Däremot är det möjligt, att namnet är bildadt
på singularen af folknamnet fsv. Waermar, isl. Wermar, hvil-
ket kunnat användas såsom tillnamn. Jfr t. ex. Fris, Finne
m. fl.

Om vi allt fortsättningsvis följa Pemar ås lopp komma
vi till Somero socken i Tavastland, där några svenska ortnamn
forekomma: Längsjö, Söderkulla, Avik, hvilkas Alder dock ar
mig obekant. Annu längre österut ligger Sommarnds: So-
merniemi kapell. Namnet kunde möjligen innehålla person-
namnet fda. Somar, isl., no. Somarr, fht. Sumar, men det
synes mig dock sannolikast, att Sommarnäs blott är en folk-
etymologisk ombildning af Somerniemt, som ej torde kunna
skiljas från Somero, Somerjokt, hvilka synbarligen aro bildade
på fi. somer „grus“. Se däremot Sommersoja i Reso. —
Norrom dessa socknar ligger Tammela socken (jfr Tammi i
Halikko m. fl.), där vi finna namnen Forssa och Viksberg samt
Humppila (bildadt på fsv. Humpe).

Efter denna exkursion upp längs Pemarå skola vi nu
följa Aura ås lopp. Vi komma då först till
Lundä: Lieto.

Socken med 4,067 invänare. Namnets älsta former äro:
de Lund, de Lundis (1331), Lundis (1340), Lundhen (1351),

65

Lavnsens (1352), in Lundis (1874), jn Lundhum (1898)
Lundz sokn (1407), Lundh (1410) o. s. v. Det är bildadt
på sbst lend, vanligt i såväl svenska som norska ortnamn.
Lieto har ursprungligen naturligtvis varit ett helt annat namn,
troligen af finskt ursprung (jfr dock fev. Ledhe, *Lete).

Verkliga svenska ortnamn, som bevarats i finskan, äro
Luokkinainen 1. Louk(k)inainen och Vintala. Det förra äter-
ger ett svenskt Lökanäs (1325 lekanaes: Sv. dipl. III; Ls-
kanaes, 1410 Lochanesby, 1416 Lokanaes, 1416? Lockanaes,
1423 Lokaness, 1430 Lokanesby: Svb.; 1540, 1542 Louch-
nes, 1575 Loucknes, 1600 Loucknäs: Statsark:; 1618 Läcko-
nis, Lökanäs, Loukonds: Krus). Jfr Saxén, Finska lånord
ss. 22, 45. Första leden är antingen appellativet sv. lök, isl.
laukr eller ett personnamn: jfr fda. Dok, isl. tillnamn Laukr.
Utrecklingen har alltså varit: *Zaukanaes > *Loukanaes ( >
fi Louk(k)inainen) > Lokanaes ~ Lökanaes (> Lokanaes
> fi. Luokkinainen). Fi. Loukinainen kan dock äfven utgå
från sv. Lökanaes (jfr sv. skola > fi. koulu m. fl), och att
döma af namnets älsta former är detta sannolikare.

Vintala (1410 Vencala (!), 1540 Vinthala) ville jag sam-
manställa med det i Svb. från 1852 anförda de Venstalum,
hrilket möjligen kan ätergä pä ett äldre *Vina-dala. Säledes
*Vina-dala > *Vone-dala (— Vone-talum). Jfr Noreen Aschw.
gr. §§ 108, 116, 186. — Första leden i ordet ar antagligen
personnamnet Went (Nielsen, Falkman). Jfr dock äfven det
norska gärdnamnet Vindal, som enligt Rygh NG XIV s. 186
bar en annan historia (af älfnamnet Vinda) och sockennamnet
Vindala i Österbotten (se nedan).

Kilpyoke kan vara en finsk bildning och i så fall hafva
vi snarast att såsom första led tänka oss något af de finska
ord, som angifva i vatten växande växter t. ex. (kzlpilehtz,

kilpiö näckros), hvadan namnet skulle betyda en & med nå-
5

66

got slags vattenväxter. Men det m& dock päpekas, att äfven
nordiskt ursprung är möjligt. Såsom bekant ar fi. kilp: ett
skandinaviskt lånord (Ablqvist, Kulturord s. 214, Wiklund,
Nordiska studier s. 155). Originalet är det från isländskan
uppvisade Alif f. „Beskyttelsesmiddel mod hvad der kan till-
foie en Skade, Skjold, Skjerm, Vaern“. Måhända är det samma
ord, som är bevaradt i det af Rygh NG XV s. 107 antagna
älfnamnet "Lif, och då kunde vi med större skäl antaga så-
som original för det fi. Kilpijoki ett till fno. "Lif svarande
älfnamn *Alf-a eler *Hlifar-a. — Att antaga ett till ty.
Schilf „vass“ svarande nordiskt ord är ej möjligt, då ordet i
germanskan är lånord (Kluge, Etym. wörterb.). Däremot kunde
man kanske tänka, att vi i namnet hade bevarad samma ordstam,
som ingår i de i Sverige och Norge (äfven i England) rätt
vanliga namnen på -skialf (äfven såsom osammansatt:
Skialf). Detta ord, som enligt Läffler Arkiv X s. 166 ff. är
samma ord som fno. skjälf f. och identiskt med ags. scylf,
scylfe, scelfe „noget som er slaet sammen af bord, f. eks. en
baenk“, utgör äfven stammen till det beryktade namnet Skil-
fingar. Enligt Läffler är skialf i ordnamn ofta förenadt med
ett till den hedniska gudstjänsten hörande ord (t. ex. Loa-
skialf — „Lundasätet, Lundagården"; Viskaelf = „tämpelsätet
eller det heliga sätet". I fall nu Kilprjoki utginge fran ett
fsv. älfnamn *Skilf-, så vore det kanske möjligt, att vi har
funne ett gammalt namn på en hednisk nordisk offerplats.
Jfr nedan Laajoki i Virmo. — Beträffande alla dessa olika
möjligheten vill jag påpeka, att jag anser den förstnämnda (<
fi. Kilpi-joki) för sannolikast.

Äfven flere andra af. socknens gårdnamn hafva troligen
varit ursprungligen svenska, ehuru finnarna såsom ofta
lämnat bort senare leden, som angifvit lokaliteten och ersatt
den med en finsk ändelse eller kompositionsled. Sådana äro:

67

Ankka (1464, 1477 Anka; 1540 Anckala); fsv. Anker
(Falkman s. 105; jfr s. 202 Ankhuld), no. Anki, Anka (se
Rygh GP. s. 7). Det vore äfven möjligt att namnet skulle
återgå på ett äldre stadium af fev. isl. Ake: "Anke (fht.
Anthho). Studiet *Anske åter ar kanske bevaradt i estniska
personnamnet Anik (uti t. ex. Anik-vere; se Weske, Verh. der
Ehstn. gesellsch. VII: 4 s. 68).

Kreula se Bjarna.

Brännikkälä (1374 Brennikk [i marginalen]; Brennykylä;
1540 Brenickala, 1618 Prinnikala); fev. Braenneke (1428),
Braennikia (1414): Svb. Den förstnämnda formen är nomi-
nativ, den senare oblik kasus. Jfr Lundgren s. 40.1

Hakula ar sannolikt en biform till fi. Hakuls (jfr släkt-
namnet Hakulinen), som i sin tur kunde vara en växelform till fi.
Hakuni p& samma sätt som fi kumppali ~ kumppani (<
(sv. kumpan), fi. jatuls < isl. sotn (<< *iatun-); fav. Hagne, is).
Hagne, Hogne (< Haguni; fht. Haguno). Sannolikare få vi
dock ansätta ett fsv. *Hakul, som antagits äfven af Hellquist
Sv. ortn. pä -inge s. 52.

Hungerla; fsv., fda. Hunger, fht. Hungar. |

Raula (troligen < Raunela); fsv. *Ragnt. Jfr Raunis-
tula i St. Marie, Raune i Uskela. — Raula kan dock äfven
vara uppkommet af ett äldre ÆRauvala (Ojansuu I s. 128);
fsv. Ragwalder.

Inkoinen; fev. Inge, fda, no. isl. Ings. Jfr Inki i
Sastmola, /nkala i Vemo m. fl.

Halli; fsv. Halle. Se St. Bertils, Pemar.

ı I detta sammanhang kan påpekas, att i den citerade hand-
lingen frän 1428 förekomma de plurala nominativerna borgara och
aerwingia. Likasä fasta och fastar (Svb. s. 73). Se Noreen
Aschw. § 416, 4.

68

Kanamäkt; fsv. Kani. Se Angelniemi.

Kummala; fsv. Gumme; fda. no. Gummi. Äfven i
Reso.

Passt; fsv. Basse. Se Bjärnä.

Lriporla (1560 Litparla); fev. Libaert. Se Koskis.

Lommola; jfr fda. Lum, Lumi?

Nautela (1540 Naütila, 1618 Nautela); jtr isl. till-
namnet naut (K. Rygh); fht. Nauto.

Paappala; fda. Papi.

Pakurla; jfr Pakarla i Reso, Pemar.

Pennainen (1540 Pennais); fsv. Ben, Benne. Jfr Pen-
nılä i Kakskerta.

Pakula (1410, 1540 Pakula); fsv. Baghe (?), fda. Bagi,
fht. Bago.

Puntamäki (1462 Punddamaekj, 1464 Puntamekj (Svb.),
1472 pwndarmaeki (Arw. handl. V), 1540 Pundamäkt); första
leden jämför jag med Punti i Bötom samt anser det möjligen
äterge ett fsv. personnamn *Bunde, som möjligen kunnat fin-
nas i nägon fsv. dialekt likasom i fda. Jfr hvad ofvan sagts
om kapellnamnet Kusté. Af fsv. Bonde fa vi ett fi. Puonti
(se Uskela m. fi).

Klämsä; etymologi?

Hänti; fev. Haente (2). Jfr Virmo.

Allola; fsv. Alle.

Sikilü; nyl. Sige, fsv., fda, fno. Sigge, Siggt.

Taatıla; se Pemar.

Torstila (1540 Torstila); fsv. Thorsten, Torstin; fno.,
isl. Porsteinn. Jfr särskildt t ex. Torstehult.

Tursas; fda. Thurs, fbt. Thurs.

Viikka (1462 Wek, 1540 Vijka); troligen ett svenskt
Vik(a). Jfr Viikka i Patis, Vike i Laibela, Veikkala i St.
Marie, Nakkila.

69

Pirjälä; fsv. Birgher, Birghe, nsv. Börje. Jfr Pirilä i
Kiikala m. fl, Pere i Eurajoki m. fl.

Pelttari; fsv. baeltare.

Pilpola; se Nousis.

Vankio; se Wänga i Reso.

Prunkkala (Brunkala).

Kapell med 1,172 invänare.

Namnet är bildadt på ett personnamn *Brunke 1. Brunka,
som kunde uppfattas säsom en förkortning af fsv. Brunkael,
Brunkel, men som snarare är ett tillnamn (bildadt p& brun?
Jfr Hellquist Ortn. på -inge s. 225 f). Jfr Loll.-Falsters Brunch,
is. brunkr, brunk (Rygh NG Is. 42; K. Rygh). Äfven i
Svb. nämnes är 1464 en Jons Brunka, i Sv. dipl. I är 1405
en Mattis Brunka (fran Karis). Jfr äfven sådana ortnamn
som Brunka i Norge, Brunkeberg i Sverige. Samma namn
är också Runkka i Pöytis.

Bland gärdnamnen må följande omnämnas: Kapult;
Falkman s. 148 anför ett personnamn Kafli, hvilket namn
också i isländskan förekommit såsom tillnamn (K. Rygh). Be-
träffande u jfr sv. kafle > fi. kapula.

Fulleri; jfr möjligen fsv. "Fulle; r:et blir likväl oför-
klaradt.

Pelttari; se Lundå, Eura.

Karviainen; jfr Karvia i Satakunta. Jag anser dock
att vi här ha att göra med en härledning af fi. karva. Samma
namn i Angelniemi.

Leikola; se Leikilä i Kiikala.

Krookka; fav. Krok, no. isl. Krôkr, eller också (efter
öfvergängen & > å) fsv. Krake, no. isl. Krékr.

Skinnarla; fav. skinnare. Jfr Bjärnä.

70

Paattinen.

Kapell med 1,965 invänare.

Äldre former af namnet: 1868 Pathes aa (var. Pades),
1410 Paatisten by (af en senare hand), 1411 Palis o. 8. v.
Jag har ofvan s. 15 sammanställt namnet med förra leden i
Bätsholm och härledt det frän ett personnamn (tillnamn) Bat.
Emot denna etymologi må likväl anmärkas, att vi i så fall
åtminstone i de älsta formerna — och vi ha ju sådana allt
ifrån 1800-talet — skulle vänta oss b:et bevaradt likasom i
Brunkala, Buckila m. fl.

Ett gammalt svenskt gärdnamn är Tiipilä (< sv. Thig-
bile); se Kiikala, St. Mårtens. — Ett ungt sådant är sanno-
likt Malmgård.

Af svenskt ursprung kunna också följande namn vara.

Auvais och Auvaismäki (1540 Awasmäkt); se Auvala i
Pemar.

Kreivilä (1540 Greijuilä); se Kreivi i Uskela. -

Iskots; etymologi?

Poso; fav. Bose, fda. Bost, fht. Boso.

Skinnarla; se Brunkala m. fl.

Ursala; fda. Ursa.

Pukka; fsv. Bugge (jfr Loll.-Falsters Buk, Buck). Jfr
Pukkila i Uskela.

Ullainen; fsv. Ulli (Falkman).

Uro (1518 Wrola); fda. "Uri, Uro. Jfr 1757 Urà i
Storkyro.

Viikkala (1484 Wikala); se Vitkka i Lunda.

Innan vi ater förflytta oss ned till kusten, vilja vi ännu
kasta en blick p& namnförrädet i Pöytis, Orihpää, Yläne och
Karinais, där vi visserligen ej finna nägra svenska ortnamn,

71

men likväl en mängd gärdnamn, som pâ grund af kulturin-
flytande aro bildade på svenska personnamn.

Pöytyä: Pöytis.

Auvats (1540 Auffuas); se Auvala i Pemar.

Ellinen (1540 Ellis); fda. Elli, isl, no. Ella; fht. Ell,
Ela. Jfr Ellilä och Ello i Lillkyro, Ella i Eura.

Helttula ; fda. no. Hialti. Utgår alltså från den obrutna
formen.

Väth; se St. Karins.

Krotti; jfr Loll.-Falsters Grote.

Arkkila; se St. Bertils.

Hurri kan vara af intresse, emedan fi. hurri betyder
„svensk“. Jfr Hurrila i Storkyro.

Kumtla; fev. Gumme 1. Koma.

Kula; fev. Kul. Jfr Kuloinen i Nousis.

Laukkinen (1540 Lauckis); fda. Loki, isl. Laukr (till-
namn). Jfr Luokkinainen i Lunda, Lauka i Bjärnä m. fl.

Leisala; fda. Leisi.

Runkka; fsv. Brunka. Se Brunkala.

Haveri (Pöytyän —); fsv. Havar. Jfr 1618 i Eura
Havari och Falkman s. 184.

Vistola; fda. Wish, Wista. Jfr Vista i Pemar.

Naaranoja; se Naarjoki i Eura (Satakunta).

I Jesper Mattson Krus’ förteckning nämnes frän Pöytis
ett Pudikisto. Detta kunde vara ett stad-namn, innehällande
såsom första led ett personnamn *Budzke (jfr Loll.-Falst.
Bodike, Buddike) 1. Pudike (jfr fht. Puticho, hvaraf kanske
fi. Putikko i St. Michelstrakten). Detta är dock af manga
skäl så osannolikt, att vi tvärtom i detta namn kunna se ett

72

bevis på att finska namn på -s{o kunna bildas på personnamn.
Sådana äro t. ex. också Kaupisto i Rimito, Soinisto i Nåden-
dal. Se Forsman PN s. 234.

Orihpäd.

Latva (äfven skrifvet Ladva); jfr möjligen isl. Lodvtr.
Sannolikare är dock att vi hafva det finska lafva „topp, anda“,
användt ofta i ortnamn. Jfr Latvo i Nädendal, Latvala i
Lillkyro (se Saxén, Nordiska studier s. 44).

Prusila; fsv. Bruse (äfven Loll-Falst.). Jfr Pemar m. fl.

Yläne.

Prusila; se ofvan Orihpää m. fl.

Klooti; etymologi? |

Kärrilä; se Kärri i Koskis, Kärrom i Kustö. Kärrtlä
tyckes antyda att vi ha att antaga ett fi. personnamn Karri.

Köpilä; fsv. Kope, fda. Kopi. Se Kidpt i Halikko.

Pramila; fda. Bram, Brami.

Leisala; se Pöytis.

Vimpa (1618 Wimba); månne ett personnamn, förkortad
form af no. isl. Wimboldi, Wimboldr 1. n. d.? Eller kanske
fisknamnet sv. vimba: fi. vimpa, användt säsom tillnamn.

Haveri (Yläne —); se Pöytis.

Karinainen.

Namnet är en patronymisk bildning af ett "Karina, som
tydligen ar germanskt län, jfr fht Garino, Gerin. Vi skulle
dä äfven har ha att tänka på län snarast fran gotiskan.

78

Manni; fsv. Manne. Mycket vanligt namn i finska trak-
ter. Se Muurla.

Taavelt; namnet synes mig snarast vara svenskt, ehuru
jag ej kan tillfredsställande förklara det. Jag tänker närmast
på ortnamn i Sverige på Stafvel- (Stafveläng; jfr sv. dial.
stavel, stavul) 1. Tafvel (Tafvelhult, Tafvelsjön): Rosenberg
Geogr.-stat. handlex.

Pil; fsv. Bille. Jfr äfven Loll-Falst, Pille.

Vi fiytta oss åter ned till kusten och komma då först till

Raisio: Reso.

Socken med 1,830 invänare.

Säsom ett gammalt svenskt gärdnamn uppfattar jag
Upalinko (1389 Vpplinga, 1390 (?) Vplinge, Vplinga, 1398
Fplinghe, Vplinge, 1405 Vplinghe, — Vplingh: Svb.; 1618
Fpalingo: Krus). Såväl den finska formen som de älsta skrif-
formerna ange ett ursprungligt svenskt gärdnamn Uplinga,
gen. plur. af ett släktnamn *Uplznger, i hvilket jag finner en
vaxelform på -löng- till det af Hellquist, Sv. ortn. på -inge s.
192 f. anforda Upptnge. Vi ha har säledes samma växling
som uti t. ex. Betinger — Batiz)linger, Gering ~ Gerlinger,
Hakunger — Haeklinger m. fl. (se härom Hellquists utred-
Ding i anf. arb. s. 221 ff). — Ehuru jag anser denna här-
ledning för sannolikast, vill jag dock framhålla, att fi. Upa-
linko äfven kunde vara bildadt på ett fsv. *Uflinger 1. *Ubblin-
ger, patronymiska bildningar till de personnamnsstammar, som
finnas bevarade i fav. Ufr, Ufi (& ruinskrifter) 1. Ubbe. Jfr
Uflunge i Uppland (se Hellquist anf. arb. s. 162 f.). Genom
inflytande af den finska formen hade i så fall p:et inkommit
äfven i sv. Uplinge.

74

Hvad den finska formen vidkommer, synes den ljud för
ljud âtergifva en urnordisk plural genitiv af släktnammet (vare
sig att detta varit *Uplinger 1. *Uflinger 1. *Ubblinger):
*Upa(n)lingô 1. “Ufa({n)lingo 1. *Ubba(n)linge. Namnet er-
bjuder säledes stort intresse i spräkhistoriskt hänseende I
likhet med Hamaro i St. Marie uppvisar det den urnordiska
plurala genitivändelsen, och detta antagande styrkes ytterligare
af den osynkoperade vokalen a. Härjämte bör ännu päpekas,
att ortnamnen på -inge enligt Hellquist, Sv. ortu. på -inge
s. 234 f. och Andr. M. Hansen, Landnäm s. 23, 44 torde höra
till de älsta namngrupperna i norden. Man torde därför ej
vara berättigad att uti a:et i Upalinko se en svarabhakti-
vokal.

Formen Vplingh beror p& en finländsk apokoperingsregel
(se Saxen, Sv. Im. XI:3 s. 90).

Ett gammalt svenskt ortnam, som mig veterligen ej mera
kvarlefver är det frän 1618, 1628 antecknade Wänga, Wangom,
hvilket är identiskt med Väng, Vänga, Vänge i Sverige och i
i likhet med dessa bildadt på sbst. vang, vänge „gräsvall“.
Namnet ar synbarligen = det nuvarande Vangio (Vankio) i
Lund& (< *Vangia).

Haunis |. Hauninen skrifves visserligen 1470 Hawgnes,
1472 Haugnaes, hvarfor man möjligen kunde tänka, att namnet
ursprungligen varit sammansatt med nds, men öfriga äldre
former (1422 Habnis, 1422 Hawgnis, 1471 Haugnisten, 1473
Hawgniste, 1416 Haunistu, 1532 Hagnissby) visa dock, att de
förstnämda bero pä etymologiserande skrifsätt. Namnet inne-
håller fsv. Hagne, isl. Hogne (< *Hagunt = fi. Hakunt); se
Hakula i Lundä, Houna i Nousis.

För ôfrigt märke man följande namn: Pakarla 1. Ba-
garla (1618 Packarla); sv. bagare.

75

Birilä (1416 Birgila/stha], 1449 Birgela m. fl.: Svb.);
fev. Birgher, Birghe. Se Kiikala m. fi.

Kerttula (1. Gerttula: 1618 Gertula; 1449 Kortula,
1390? Kertoijla, 1415? Kertula, 1468 Kerdola); fav. Gertrudh
(=fi. Kerttu). Anmärkas bör dock att de älsta formerna ha
begynnande k, hvarför det är möjligt att namnet är finskt och
att skrifsättet Gerttula är etymologiserande.

Gerdilä (1449 enl. Svb.); no., isl. Gerdr.

Kauppi; fsv. Kape. Se Kiöpi i Halikko.

Friistlä (utt. Frislä); fda. Frist. Se Gustafs.

Laitinen; vanligt finskt namn (jfr Zaitio, Laitala, Lat-
tla), som dock möjligen kunde vara af germanskt ursprung:
jfr fav. *Ledhe.

Tortti; mark släktnamnet Torte (Niclis Torte i Svb.),
hvilket val ar svenskt. Jfr Torttila i Harjavalta, Lemo.

Muffi; etymologi? Jfr kanske sv. dial. muffel m. grof
och plump person (Rz.).

Suri; fav. Sigridh, nsv. Siri. Äfven i fav. fanns en form
Sirib (Hesselman, Stafvelseförl. s. 46). Den finska formen kan
dock utgå från den först angifna fornsvenska. — Jfr Stirtlä
ı St. Marie.

Inkoinen (Ingots); fsv. Inge. Se Inkiniemi i Sagu,
Inkoinen i Lunda, Lemo.

Syltyla (Joki-, Metsd-); jag anser det möjligt att vi har
fiona ett svenskt Sylta, som vore identiskt med det i Norge
vanliga ortnammet Sylla, Sylte, hvilket af Rygh NG Indl. s.
80 sammanställes med det från Östlandet kända sylt, sylta
„en liden Sump, oftest uden synligt Afled og vegetationslos
og saltholdig i Midten“ eller „en lav, flad Strand, som ved
Heivande overskylles af Seen“. För denna sammanställning
talar också det i Svb. (1422) förekommande ängnamnet Kanan-

76

syltha (äng i Kjulo) Vi hade således har åter ett verkligt
ortnamn.

Järämäki; fav. *Iaeri. Jfr Järilä i Kumi, Järäinen
i Nousis. Jag har ofvan (se Räntämäki i St. Marie) uppvisat,
att namn på -mäkı ofta innehålla ett personnamn.

Kalkkila (1455 Kalkila); se Kalkkila i Halikko.

Kemppilä (1618 Kämpilä); fev. Kaempe. Se Kemppi
i Koskis. |
Krookila (1490 Krokyla, 1618 Krokila); se Krooka i
Brunkala.

Kuloinen (1415? Kulustae, de Kulusth); fsv. Kul. Se
Kula i Pöytis.

Hintsa; se Uskela, Halikko m. fl.

Kummala; fsv. Gumme, fda., no. Gummi.

Perno kan kanske representera den obrutna formen till
fsv. Biorn (*Bernu). Vi skulle visserligen vänta oss ett Pernu
(märk Pernula i Storkyro och Pernu i Kelviå m. fl.), men
å andra sidan observere man ÆHerttola i Kumå, hvilket väl
är identiskt med Herttula i Nådendal (< fsv. Hiorther).

Sommersoja (1470 Somarisoyasby, 1449 Somersoya m.
fl. i Svb.). Jag antagar ett ursprungligt *Somarisenoja, där
första kompositionsleden är genitiv af ett patronymiskt *So-
marinen, bildadt på ett personnamn Somari, synbarligt samma
namn som fda. Somar, isl., no. Somarr, fht. Sumar. Jfr of-
van sid. 64 Sommarnäs.

Soini; se Svensby i Nakkila.

Nådendal: Naantali.

Landsförsamlingen 767 invänare.
Utom de svenska Böle och Ekstensholm samt det frän
1638 antecknade Kuböila! — intressant emedan det uppvisar

! Nådendals klosterarkiv.

77

formen Ku: jfr Kustö — kunna följande två namn tänkas
vara svenska ortnamn.

Gullranta (1540 Kultaranda, 1618 Kulteranda, 1628
Kultrantio) ar säkerligen svenskt och fa vi kanske antaga ett
ursprungligt *Gulla-strand (af fsv. Gulle |. sbst. gull och i
senare fallet att liksställas med sädana „berömmande“ namn
som sv. Gullringen, Gullträsk, no. Gullhaug, Gullmoen m. fl.
Se Hellquist Sv. sjünamn s. 197), såvida vi ej har finna ett
gammalt sammansatt personnamn: fsv. Gulbrand.

Det andra är Luonto |. Luonfn)onmaa (1232, 1284,
1306 Lunda, 1324 Lonto, 1852 Lunto, 1886 Lunta, 1344,
1355 Luntha, 1420? Lonto, 1540 Lonthoma). De älsta ur-
kundsformerna gifva en antydan om att namnet bör samman-
ställas med namnet på den närbelägna Lundå socken. Men
bäraf kunna vi ej direkt få ett fi. Zuonto utan måste antingen
detta uttal bero på folketymologi eller skrifsättet Lunda vara
etymologiserande. Jag anser det förra alternativet för sanno-
likare. — Det förtjänar kanske också att påpeka den fullstän-
diga öfverenstämmelsen mellan det fi. Luonto och det i Snorra-
Eddan omnämnda önamnet Loond (jfr äfven det af P. C. Friis,
Samlede skrifter ss. 144, 259 anförda Loandertunga; se Rygh
NG I 8. 266 f.), ehuru jag anser denna likhet för blott till-
fällig. — I hvarje fall torde det dock vara säkert att ön i
forna tider haft en blandad befolkning. 1824 fanns där en
egendom, som hette Skeggeby och 1344 omnämnes en annan
med namnet Vesikoski (Svb.).

Märk för öfrigt:

Keitilä |. Geitilä (fi. uttal Keitlä, sv. uttal Jeitilä; 1618
Geitilä, Getilä); fda. Geti, isl., no Geitir. Märk gärdnamnet
Geling: Keitinki i Norrmark, hvilket är en patronymisk af-
ledning af ifrågavarande namn.

78

Kunnainen 1. Gunnais; fsv. Gunne, fda. Gunni. Jfr
Kunni i Kumi, Kunnila i Vemo.

Herttula; fsv. Hiorter (se Falkman s. 141). Mark att
fsv. hiorter fr en u-stam. Ett yngre län från samma namn
är Hyürtti i Eurajoki, hvilket utgår från den brutna formen.

Immoinen (1540 Immois, 1555 Ymusby); se Immola i
Halikko.

Latvo; se Latva i Orihpää.

Kukola; se Kukila i Storkyro.

Saksila (utt. Saksla); fsv., fda. fno. Saxe, Saxi. Van-
ligt namn.

Viiala (1555 Viala); se Vizatnen i Vemo.

Soinisto (1486: Arw. hand. V; nu Soëninen) kunde vara
ett svenskt *Svens-stad (eller närmast ett *Swazna-staper; jfr
isl. Sveini), men synes det mig nästan sannolikare, att har
föreligger en finsk séo-bildning på det personnamn Soinz,
hvilket vi ha bevaradt i gärdnamnen Soini, Soznila, Soininen
(jfr Forsman PN s. 234), och som visserligen afven med all san-
nolikhet ar länadt (se nedan Svensby: Soinila i Nakkila). Ty
hade vi verkligen att utgå från ett fsv. *Swatna-staper, så
vore den nu brukliga formen Soininen något svar att förstå
(1555 Soinis).

Rimito: Rymättylä.

Socken med 2,624 invänare.

Ett svenskt namn, bevaradt i sin svenska form, hafva vi
i Sattesund.

Förfinskade fro följande ortnamn:

Karslax 1. Kaarslax (1405 Karistolax: Svb.; s. & ka-
ristolax: Arw. handl. VII), hvilket att döma af de nämnda
äldre formerna återgår på ett sv. “Kart-sta(per) < Kara-

79

sta(per): fsv. Kare + ‘fev. staper. Jfr Saxén, Sv. bef. alder
s. 14

Upsila (utt. Upsla) skrefs 1711—1716 Upsala, hvilket
for vär tanke till det kända stadnamnet i Sverige, for öfrigt
äfven vanligt gärdnamn i Norge. Namnet är sammansatt af
upp och sal (hemvist, vistelseort, nejd), alltså = „trakten där
uppe” (se Noreen Upps. studier s. 208; jfr äfven Rygh NG
Indl s. 73). — Ehuru jag anser denna etymologi för sanno-
lik, vill jag dock äfven påpeka en annan härledning. Namnet
kunde vara bildadt på ett personnamn Upsi, uppvisadt såsom
tillnamn från fornnorskan („Tagskjeg“: K. Rygh).

Kaupisto (1427 i Arw. hand. II) kan möjligen vara ett
gammalt stad-namn: *Kaupa-staper, men är snarare en finsk
sto-bildning på personnamnet Kauppi. Jfr Soinisto i Nâden-
dal (och se Forsman PN s. 234).

Svenska personnamn ligga äfven troligen till grund för
följande: |

Röödilä (utl. Rölä; 1438 Redhala: Svb.; 1555 Rödilä).
Namnets ljudutveckling har säkerligen varit *Röydalä > *Rö-
Öälä > +Rödlä > Rölä (annorlunda, säkerligen orätt, Ojansuu
Is. 135)!; fda. Reth, isl, no. Raudr. Den finska formen
utgår sannolikt från stadiet ”Reyd. — Häraf ha vi troligen
sedan ett svenskt släktnamn ÆKôdlin, som återfinnes uti Röd-
lins (gårdnamn), äfven det i Rimito.

Aatila; fsv. Adhi. Jfr Aatila i Kaxkerta

ı Om den här antagna ljudutveckligen är riktig, är formen
Redhala af intresse för belysande af den sydvästfinska diftong-
reduceringens ålder (jfr Ojansuu I s. 75). — I sammanhang härmed
kunna tvänne andra ortnamn påpekas, som i sin nuvarande form
uppvisa diftongreducering: Laarois i Pemar (< Laurosista 1440, Lau-
rosta 1451, — pagum Laurislo) och Laaleis i Askais (< Laulis 1405),
intressanta för belysande af ljudlagens geografiska utbredning.

80

Bruunila (utl. Prüla; 1555 Brünila, 1710—1716 Bruula);
fev. Brun, Bruni; no. isl. Brin, Bruni; fda. Brunt.

Hanka (1. Hanga); fsv. Hang. Jfr Hanka i Jurva,
Hankala i Uskela. Dock är sannolikheten mycket stor för
att namnet är ursprungligt finskt; jfr i olika trakter af landet
Hankala, Hankasalmi, Hankamäki, Hankavesi, hvilkas finska
ursprung ej kan betviflas. |

Haukanpää; fsv., fda. Hok, no. isl. Haukr. Se ofvan
Haukkala i Uskela och jfr den makaroniska bildningen Hauk-
näs i Nagu.

Rurkainen; fht. Rurich, sv. Rurik.

Jermo; fev. Iaerma; fda. Larmer.

Vallinen; kanske isl. Valdi. Jfr Vallais i Virmo, som
1375, c. 1480 skrifves Waldas, Valdas, samt Valla i Lojo,
Valli, Vallila i Kumä, Norrmark m. fl.

Hintsala; fav. Hinze.

Hämölä; fev. *Haemi, fda. Hemi.

Leikkinen

Leiklaks

Paavainen; kanske snarare samma tillnamn, som enligt
K. Rygh s. 48, O. Rygh NG II s. 163 ofta förekom i Norge
och på Island (pdfi 1. pavi) an det vida vanligare Paavo (=
Pawal), som vi ha t. ex. uti det vanliga gâärdnamnet Paavola.
Att det ofvan antagna *Paavi, om det är län från no. isl.
pdvi, ar ett gammalt sådant, framgår däraf att vi i östra
Finland ha släktnamnet Paavilainen (och säledes troligen ett
gärdnamn Paavila).

Pulkkala; fev. Fulke. Äfven denna namnstam är ut-
bredd öfver hela Finland; jfr Pulkka i Kumä, Pulkki i Veder-
lax, Pulkkinen, vanligt släktnamn i Savolax. Namnets svenska
ursprung stär därför ej höjdt ôfver hvarje tvifvel. Att namnet

| se Leikola i Brunkala, Leikko i Kuma.

81

äfren i senare tid inlänats i finskan framgår at Fulkila i
Uskela.

Pirétnen; fev. Baeri.

Hämmärd ; fev. *Hemer, Haemme, Hamar (?).

Heinäinen; fht. Heino, fer. Heyna. Heino, Heinonen, '
Heinänen vanliga finska släktnamn.

Kepuinen; fav. Kaebbe, Kebbe. Jfr Kepola i Kjulo.

Lookila; jfr no. tillnamnet logi. Dock anser jag sanno-
hkt att skrifsättet är konstrueradt; uttalet är sannolikt Lökla
och detta kan förutsätta ett fi. Loukola, vanligt finskt namn.

Slatligen må har omnämnas ett, sävidt jag har mig
bekant, numera försvunnet ortnamn. I en i Svartboken intagen
handling af den 30 april 1885 bortbyter Tyddi Kiaepunj sina
gods i Rimito: (que habuimus de Joddae) in Burghaesundum
(tillagdt i öfverskriften). — Joddae — fsv. lodde.

Merimasku.

Kapell med 1,009 invänare.

Utom de svenska Nygård (1618 Nygdrdh) och Nynäs
fortjina foljande namn uppmärksammas:

Akkala; fsv. Agge, fda. Aggt. Jfr Akkola i Lillkyro,
Akkoinen i Masku.

Danskila; fev. Dansk.

Finnilä, fsv. Fin, Finne; isl, no. Finnr, Finni; fda.
Fin. Jfr Finni, Finntlä i Lillkyro, Laihela, Nousis.

Foudila; fev. foghat(e), sv. fogde. Jfr Bjärnå Vanligt
gärdnamn i Finland.

Killainen; kunde vara antingen fsv. Gille, Gilla |. fda.
Kille. Jfr äfven Killerud i Norge, som af Rygh NG II
8. 217 anses möjligen vara sammansatt med kidla „Gjedekid“,

6

82

användt säsom tillnamn (se ockeä K. Rygh s. 86); Kellerud
redan i Röda boken. — Samma namn i Nousis.

Kräkilä; fsv. Gregge. Samma namn finnes i Lillkyro
och skrifves där 1752 Gräggälä. Kräkilä finnes också i Vemo.
Jfr Kreula i Bjärnä, Greggbéle i Pärnä.

Tampart gör intryck af att vara svenskt, men jag har
ej fannit någon fullt tillfredsställande etymologi. Jfr kanske isl.
tillnamnet dampr (K. Rygh) eller det bekanta (Æinarr)
Pambar(skelfir). |

Türkkinen; jfr fev. Starki L no. isl. Starkadr (mark
Staerkeby < Starkadebse: Rygh GP s. 232).

Om namnet Masku se nedan Masku socken.

Askainen: Villnäs.

Kapell med 1,259 invånare.

Jag har funnit följande svenska ortnamn: Brändö, Lem-
sjöholm (fi. Lempsaari |. Lempsholma), Villnds (fi. Louhz-
saart). |

Bland gärdnamnen tyckes följande innehälla svenska
namnelement: |

Askainen (1874 Ascasae „prope castrum Aboense“, osä-
kert är dock, om harmed afses Askainen kapell; jfr äfven
följande namn: 1380 Askonen ,j Santamalum“, 1460 Askas-
bele i Rusko (troligen — Askainen i Vahto), 1462 Askala i
Lunda, 1515 Askas i Nummis; Askala i Pemar, se ofvan);
fno. Aske (jfr fsv. Asger, Asgot, fno. Asgautr, hvaraf väl Aske
är en kortform). Märkas bör för öfrigt, att det äfven finnes
ett sv: sjönamn Asken och ett fsv. älfnamn Aska (se Hellquist
Sy. Im. XX:1 s. 42); också Rygh GP s.17 antager ett älfnamn
Aska. Det kunde kanske ligga till grund för något af de
nämnda fi. ortnamnen, eburu jag anser det vida sannolikare,

88

att vi ha att göra med persunnamnet, hvilket säsom ofvan s.
37 upprisats, i äldre tider förekom i olika delar af Finland.
Ojansuus (I s. 154) antagande att Aska- möjligen förut-
satte ett äldre Aszkka- förefaller mig oantagligt, dä vi i så
fall skulle vänta oss att någon gång finna de osynkoperade
formerna. Uti Asikainen (släktnamn), Astkkala (socken i
Tavastland) ha vi synbarligen ett annat personnamn Astkka,
afven det germanskt länord, hörande till de troligen gotiska
namnen på -ska, hvarpä vi redan förut sett andra exempel i
fioskan (se Halskko); mark fht. Asica, Asico.

Huukainen (1485 Hukas, 1417 Anti Vkasista; jfr
hetraffande bortfallet af uddljudande A Askala i Pemar): fev.
Hughi, fda. Hugo, no. Hugi.

Perla (1618, 1738 Perla); namnet återgår antagligen på
ett äldre *Pernala |. *Pernula, dar vi möjligen finna den
ohratna formen till fsv. Biorn. Jfr Pernula i Storkyro.

Katrinen; se härom St. Karins.

Pilpelé; fev. Philpus (gr. Pilıanoc). Se härom när-
mare Pilpola i Nousis.

Manna (1618 Manna); fsv. Manne, fda Manni. Jfr
cksä ostgot. Manna (Wrede, Sprache der Ostgoten). Se ofvan
Manni i Muurla.

Paavainen (1540 Paüais); se samma namn i Rimito.

Palsala (1540 Palsala); troligen bildadt pä ett person-
namn Palsa, som finnes säsom gärdnamn i Nykyrko och kanske
är ıdentiskt med sv. (ursprungligen ebreiskt) Baltzar, Baltha-
sar. — Palsala finnes också i Masku och Nousis.

Kitainen (1540 Kiots); fsv. Gra, såvida det ej snarare
ar (Mala)kias.

Cému: Cémo.

Socken med 804 invanare.

Följande namn förtjäna att uppmärksammas:

Järäinen (1380 Idrasta [elativ], 1405 [Niclis] Zaris);
fsv. Jaeri. Jfr Järäinen i Nousis, Järtlä i Kuma, Järämäkt
i Reso, Järstä i Eura.

Penninen (1376 Pennis); fev. Benne. Jfr Pennilä i
Kaxkerta.

Vastila (1380 Wastalaby, j Wastalom); fsv. Waste, Faste.
Se Lundgren s. 62, Arkiv III s. 225 f, Bugge Arkiv II s.
165 f.

Torttila; se Tortti i Reso.

Vipinen; fda. Wipi.

I Svartboken nämnes från 1380 en by Ingots |. Ingos-
by, som enligt Svartbokens utgifvare skall ligga i Santamala
eller Lemo. Det är en patronymisk bildning (Inkoinen) af ett
från fsv. Inge länadt namn. Se samma namn i Reso, Inki-
nen i Vahto.

Peinikkala; det finska personnamn *Peinikka, som lig-
ger till grund for namnet, kan vara en (finsk?) kka-afledning
af den germanska namnstam, som vi ha i fbt. Baino (jfr
äfven fht. Benico).

Masku.

Socken med 1,450 invänare.

Bland gärdnamnen hafva vi de svenska Nynäs: fi. Nyy-
nidinen (1618 Nyends) och Stenberga (1555 Stenbergh gärdh,
1618 Stenbergh) samt från 1618 Agerbo (1 Äkerby 1. Äger-
bo), Bööle och Storegärden säteri.

85

I äldre jordeböcker förekommer ett stort antal svenska
namn, men dessa torde till större beteckna gärdar i ännu
svenska trakter uti den utanför liggande skärgården. Så t. ex.
mä nämnas frän 1589 Biörcköö, Westerby, Träsk, Nessby,
Hönsnäs, Medellby, Hattresk, Wattkast, Rölling (troligen <
*Rödling: jfr Mödlins i Rimito), Karby, Markom, Bondeby,
Bondenes, Galtby, Finnö, Giltö, Aspöö, Brunsker, Litela-
gilts.

Finskt ar däremot Odensnäs: Ohensaari (1404 Oden-
saari,i 1439 Odhensari, 1618 Ochdensare), hvars första led
ar genitiven af fi. Ohti (biform till Ohto, betydande egentligen
„björn“). Samma namn ha vi i det estniska Otepdd, tyskt
Odenpä (representerande en äldre form med bibehållet 1;
se Setälä AH s. 379).

I Svartboken omnämnes en Olauus Halffuastad fran
Masku (?), men man ir därför naturligtvis ej berattigad att
antaga, att har verkligen funnits nägon egendom med detta
namn, ehura detta kan vara möjligt.

Bland namn, som möjligen kunna vara germanska, anteck-
nar jag följande:

Masku; fht. Masco, Masgo. Jfr Maskila i Nummi.

Akkoinen; fda. Aggt 1. Akki; fht. Acco.

Auvola (1337 Awas; 1482 Anzwasby m. fl; manne ej
detta senare vara — Anavainen i Gustafs; jfr Svb.); se Au-
tala i Pemar.

Danila; fsy. fda. Dan. Se Taninen i Pemar.

Palsala; se Villnäs. |

1 Här må som rättelse till den af mig enligt kyrkoherden
Ad. Neovius i Finsk tidskrift 1902 s. 419 meddelade uppgiften, att
Udensaari 1404 skulle afse Odensö i Pojo, antecknas att nämnda
urkundsform enligt meddelande af statsarkivarien Hausen afser
Odensnäs i Masku och ej Odensö i Pojo.

86

Lango (Lanko); fsv. Lang, fda. Langh, no. Langr.
Jfr Lanki i Eurajoki, Kymmene, Veckelaks, Nummi; Lankila
i Masku, Vihti, Lankinen i Virmo.

Nivola; fht. Nivo. Jfr Nivala socken i Österbotten.

Krouvila (utt. Kroula 1. Krouvila); se Krouvi i St.
Martens.

Immala (1448 Ymmala, 1618 Immala); se samma namn
i Halikko.

Naula; fsv., fno., isl. Nagli, Nagl. Se Kaxkerta.

Kairinen (1876 Carts); se St. Karins.

Kallela; fsv. Kalle; fda. Kalu. Jfr Kalli i Kymmene.
Kallela ar ett vanligt finskt gärdnamn.

Kierikainen; se Kiikala.

Itroinen (1618 Irois); isl Irt (jfr Rygh NG III s. 132)-

Eura; se Eura socken.

Puotula; fev. Bodhi. Jfr Puotula i Storkyro, Puotsla
i Halikko.

Lankila; se ofvan Lango.

Lellainen; fht. Lello.

Pakainen (1472 Pakas); fsv. Baghe, fda. Baght.

Kreula; fsv. Gregge. Se Bjärnä.

Villilä (1618 Willilä), fda. Willi. Jfr Uskela.

Vahto.

Kapell med 789 invänare.

Askainen; se Askainen kapell.

Auvainen; se Auvala i Pemar.

Hemmola (1464 Hemmola); fsv. Haemme, fda. Hemme.
Jfr Hemmi i Kjulo, Hemböle i Sagu.

Kongi (1. Konkt); kunde möjligen vara sv. kong, an-
vändt såsom namn på samma sätt som fi. Kuntngas (1380

87

nämnes frän Sääksmäki en bonde Cuningas de Rapalum:
Srb.).! Jfr äfven namn sådana som Kongerud m. fl. i Norge
(se Rygh NG Is. 4 o. 8 v.). A andra sidan bora vi märka
Kongola (Konkola) i Halikko, Jämsä, som synas kunna vara
ursprungligen finska.

Inginen (Inkinen); fev. Inge. Jfr ofvan Ingois i Lemo.

Kautranta (1540 Kautaranda); namnet kunde âterge ett
fv. *Gauta-strand (jfr fev. Gote, isl, no. Gautt), men synes
mig snarast vara ett gammalt tvästammigt germanskt person-
namn: *Gautbrandr (jfr fht. Gauseprand). Jfr Kultaranta i
Nådendal, Varjoranta i Nykyrko, Inkeranta i Töfsala.

Kiertkkala (1460 Gerikala); se Kiıkala.

Laavinen; fsv. Lave, isl., no. Lafi (Rygh NG I s. 274).
Jfr Laavu i Kymmene, Laavainen i Virmo. — Namnet tyc-
kes äfven med kort vokal ha inlänats till finskan: mark

Lavamäki (jfr andra namn på -mdki ofvan s. 56),
bvartill svarar Lavila i Eurajoki, Letala.

Silvola; fda. Silui. Se Silva i Kiikala.

Rusko.

Annexsocken med 687 invänare.

En svensk lokalitetsbeteckning är val det i Svartboken
från år 1460 omnämnda Voghtenkulla, hvilket troligen ar att
förstå såsom en förfinskad form af ett fsv. Fogh(a)ta-kulla.
Jfr Vohdensaari i Nystad.

Öfriga anmärkningsvärda namn äro: Asola; se Asila i
Angelniemi.

Palli; se Vallinen i Rimito.

1 Har ha vi dock snarast att antaga ett urn. släktnamn *Ku-

ningaR. Jfr fsv. Kyninge, Kunungaby, nsv. Kunninge hos Hellquist
Sv. ortn. på -inge s. 79 f. och Kuntnkainen i Hvittis.

88

Tuuri; fsv. Thure. Jfr Tuurila i Storkyro, Eura, T'uu-
rinmaa i Laihela.

Tuori; fsv. Thore. — Tuort, Tuorila äro mycket van-
liga finska namn.

Illoinen; fav. Ille.

Uttula; fsv. Wddo (1336 i Svb.); fda. Utti, Uddi.

Nousiainen: Ylousis.

Socken med 3,039 invänare.

Utom det synbarligen ganska gamla gärdnamnet Nynäs
(se Förh. o. Upps. 3 s. 111 ff) ha vi troligen ett gammalt
svenskt ortnamn bevaradt uti de förfinskade änamnet Valpe-
rinjoki. Troligen ar ån uppkallad efter någon lokalitet (gård
eller berg), som hetat Valberg, ett vanligt nordiskt ortnamn
(se t. ex. Rygh NG XV s. 71 f, Falkman s. 93). I socknen
finnes verkligen också ett hemman Valperi. Jfr också fsv.,
no. Valberg, ett enligt Rygh GP s. 274 jämförelsevis sent
från Tyskland inkommet namn. — Ett mycket gammalt ortnamn
är också Hamaro; se härom närmare St. Marie.

För öfrigt vill jag, fästa uppmärksamheten vid följande
namn:

Aatola (1441 Attulaby, 1448 Attula); fsv. Adhe. Jfr
Aatila i Kaxkerta, Aatula i Kjulo. Formen Attula kan bero
på svensk ljudlag (uttalet uppkommet uti ställningen Atlula-
by med hufvudton på by).

Finni; fey. Finne. Samma namn i Lillkyro, Laihela,
Kymmene; Finniä uti Laihela, Lillkyro, Merimasku.

Pankkila; fev. Banke. Samma namn i Pikis.

Läksy; detta egendomliga namn är troligen att jämföras
med de vanliga nordiska ortnamnen på Lex- (äfven Lexa)

89

hvarom se Rygh GP s 173 f, NG XV s. 46 f. 48 m. fil).
Jfr fi. läksy < sv. lexa. Se Ldksild i Töfsala.

Pilpola; fsv. Philip, Filip, Filpus. Namnet har så-
ledes i likhet med t. ex. Pilpala i Letala, Virmo, Pilpola i
Lundä, Pipelä i Askais inlänats medan det fsv. f ännu var
bilabialt. Senare län (efter det den labiala spiranten f ôf-
vergätt till labiodental; se Noreen Aschw. gr. § 271) aro Fi-
pula, Filppula (Vilppula, Vilpola) i Laihela, Ostermark,
Stora, Sastmola, Eura, Ruovesi, Filppu i Vederlax. — Till
den äldre gruppen af län hör kanske också Pälpälä i Kumo,
hvilket i så. fall skulle tyda på en dialektisk ljudlag à < 2,
analog med den frän nägra baltiska dialekter uppvisade (Hult-
man De ôstsv. dial. $ 9, 1; jfr Hesselman Stafvelseförlängning
$ 147).

Rauvola; fev. Ragnvalder, Ragvald, Ragval, no. isl.
Rognvaldr. — Ytterst vanligt finskt gärdnamn (t ex. Raw-
cala i St. Karis, Kauvola i Nakkila, Eura, Eurajoki. Uskela,
Lokalaks, Mietois).

Järäinen; fsv. *laeri. Se Lemo.

Hakula; se Lunda..

Ritari; fev. riddare, användt såsom tillnamn.

Veso; fda. Wesi. Jfr Vesa i Eurajoki, Vesä i Kuusjoki.
Namnet kan naturligtvis äfven vara — fi. vesa telning, ger-
manskt lånord (Karsten, Nordiska studier s. 46 ff.).!

Killainen; se samma namn i Merimasku.

Tuori (1555 Torasby); fev. Thore. Se Rusko.

Huntsa; fsv. *Hundse (?). Se härom närmare Hintsala
ı Halikko.

! Däremot är Karstens ibidem framställda antagande att fi.
vihanta m. fl. vare lån från samma germanska stam ej riktigt. Stam-
men vika ~ vita är allmän i finsk-ugriska språk. Se Setälä ÄH s. 275.

90

Prami; fda. Bram, Brami.

Kuloila; fav. Kul. _

Kärmelä (1540 Gärmälä); den anförda formen från 1500-
talet ger anledning att tänka på svenskt ursprung: jfr fda.
Germer, fsv. Germund. Märk Kärmä i Pikis.

Plast; fav. Blaesi.

Köönikkälä; fev. Konika, no. Koneke. Det fav. namnet
är kändt från 1378 (Svb.) och 1883 (Kock, Scand. archiv. s.
14); i Norge har namnet från Tyskland inkommit först under
15:de ärhundradet (Rygh GP s. 160). Lundgrens (Sv. Im.
X:6 s. 168 not 1) antagande, att Kentcka möjligen vore „bil-
dat af nordisk stam medelst en främmande ändelse“ synes
osannolikt. — Jfr Köönickä i Kumä, Könicke i Bromarf.

Laaleinen; se Villnäs.

Yrjäne; fsv. Yrjdn. Jfr Yrjäntilä i Eura.

Houna; fsv. Hogne, isl. no. Hogni (< *Haguni [fht.
Haguno] = fi. Hakuni). Jfr Hauninen i Reso, Hakunt i
Vemo, Harjavalta, Hakula i Eurajoki, Nousis, Lundä, Loka-
laks, Hakula i Lojo, Hakulinen finskt släktnamn.

Päkkilä; fda. Bekki 1. fsv. baekker (bäck).

Palsala; se Villnäs.

Klemettylä; fsv. Klemet. Vanligt i finska namn. Se
Kiikala. .

Klemelä; se Kiikala.

Viinikka; fht. Winicho, fav. Winik (enl. Forsman PN
8. 85).

Hakula; se Houna ofvan.

Tryyki; fda. Thryggir, no. Tryggr 1. Pryrekr.

Kolli; se Kaxkerta.

Airikki; se St. Bertils.

Pakainen; se Masku.

91

Puotus (1555 Potusby); jfr Puotula i Masku, Storkyro,
Puottla i Halikko, Vemo.

Hemminkt; fev. Haemming.

Jaant; fsv. Ian. Se Jaanu i Uskela, Kiikala.

Huitti; fsv. Hwit. Jfr Huittinen socken, Huittila i
Pemar.

Prehtu; detta dankla namn bör kanske jämföras med
Lolland-Falsterska tillnamnet Brechder eller ocksä kan det
förklaras på följande sätt: Prehtu < *Bregta < *Brigta (jfr
Hultman, De östsv. dial. §§ 7,2, 28) << Brigita (jfr Brigdharud
hos Rygh GP s. 51). Jfr Prähtt i Kauvatsa, Pryhti i Kjulo.

Suna; fsv. Sune, fda. Suni. Jfr Suni i Eura, Sunila
i Kymmene, Suni i Borgå, Suna i Esbo.

Valpert; se ofvan.

Vastlaks; jfr Vastila i Lemo (fav. Vaste, Faste). Här
är det dock möjligt att första leden utgöras af fi. vasta (=
det emot liggande).

Mietoinen.

Socken med 1,734 personer.

Uti ett köpebref af den 29 januari 1375 öfverlåter Bengt
Galne sitt gods Nidrae (= Nederä), „som liggher wid Methos
i Wirmo“ till en Olof Jönsson. Detta Nidrae heter redan
1439 Alasiokj (Svb.).

Bland gärdnamnen må följande påpekas:

Aarlaks; se Pikis.

Triittula (äldre Triézula; se Ojansuu Virittäjä 1892 s.
91); etymologi?

Airikkala; se Airtkkt i Bjärnä.

Vakkinen (Orko-, Rauta-; 1540 Orkävackis); fda. *Wakki.
Jfr Vakktla i Storkyro.

92

Urola; fda. Uri, fht. Uro. Kan dock naturligtvis äfven
vora rent finskt (= fi. uro hjälte). Se Uro i Paattinen.

Pursila (1540 Bursila); möjligen fav. Bruse med me-
tathes (jfr Saxén Virittäjä 1898 s. 7 f, Wiklund Nordiska
studier s. 152 ff).

Rauvola (1434 Rawala, 1540 Raffüala); se Nousis.

Runoinen (1380 Runoys); fda, fno Runi. Jfr Runola
i Nykyrko.

Hakari; fsv. Haghar.

Kattilus; se Koskis.

Virmo: Mynämäki.

Socken med 4,232 invänare.

Socknens svenska namnform (Virmo) är säkerligen ett
gammalt nordiskt namn. Det skrifves i äldre tider: 1852 de
Wirmo, 1866 jn Wirmo, 1875 Wirmaa, 1425 Wirmaa, 1431
Wirmo, 1471 Wirma, 1515 Wirmoo, 1532 Vermo, 1540
Wirmä. Vi hafva har synbarligen ett fev. *Wirm-a, hvilket
jag antager hafva varit ett gammalt namn pä den genom
socknen flytande Mynäjoki. Vi återfinna namnet i det forn-
högtyska flodnamnet Wirm-a och de fornnorska älfnamnen
Werma och Wermaa. Enligt Noreen, Spridda studier II s.
64 ff är första leden i dessa namn identisk med den utvidgade
ordrot, som Aterfinnes i det svenska sjönamnet Värmeln, hvar-
af Värmland fått sitt namn, det fornhôgtyska flodnamnet
Virmil-aha och isl. vermsl „källspräng“, och betyder ursprung-
ligen „framkvällande, porlande, brusande“.!

Afven bland socknens gärdnamn finnas nägra af tydligt
svenskt ursprung. Ett sådant är Lepistö, som 1346 skrefs
in Laepistadhum och som jag sammanställer med det af

1 Doc. Karsten har meddelat mig, att också han anser namnet
för svenskt.

98

Rygh GP s. 174 nämnda Leppestad, hvars första led han
antager utgöras af ett personnamn Leppi (jfr dock äfven
Sarén, Sv. bef. ålder s. 14).

Ett annat svenskt lokalnamn af gammalt datum är
Haga, omnämndt redan 1346 (aff Haganum).

Det 1618 anförda ängnamnet Papekulla är väl i likhet
med andra svenska ortnamn på -kulla (se Saxén, Finsk Tid-
skrift 1902 s. 418) sammansatt med ett personnamn. Jfr fda.
Papi eller fev. Fabbe.

Ett verkligt nordiskt ortnamn är måhända ännu Halso
(1373 Halso), hvilket jag ville förklara såsom en urnordisk
ploralgenitiv af fsv., isl. hais, vanligt i ortnamn; se t. ex.
Rygh NG Indl. s. 58, Läffler Arkiv X s. 168. Jfr de ny-
svenska Hals, Halsa (Rosenberg, Geogr. stat. handlexikon).
Halso vore då en parallel till de ofvan ss. 55, 74 behandlade
Hamaro och Upalinko. Det är ju en bekant sak att i forna
tider plurala namnformer voro mycket vanliga. — Socken-
namnet fi. Halsua: sv. Halso (i Österbotten) synes mig vara
ett annat namn, antagligen finskt. Däremot är Hals: nära
Björneborg svenskt (jfr äfven Halsö i Hvittisbojärd).

För öfrigt förtjäna följande namn att uppmärksammas:

Kaarleinen 1. Kaarleis (1875 Karlis, 1439 Karlesby,
Karless); fsv., fda., fno., isl. Karl, Karle, Karli. Den ofvan
nämnda formen Karlesby kan naturligtvis ej uppfattas såsom
svensk (se Lundgren, Sv. Im. X:6 s. 149).

Aakula; fsv. Aghi |. Ake. Jfr Aaka i Sastmola, Aakai-
nen i Sastmola samt Aakkainen i Pemar, Aakkula i Kan-
gasala. |

Atkkinen (1540 Atjckis); fav. Eke. Jfr Askko i Raumo.

Haloila (1540 Haloijla) och Haloinen (1416 Haloss,
1540 Halatsmakt; troligen samma namn); fsv. Hal, fht. Halo.
Namnet är i si fall mycket gammalt län. Halonen ar van-

94

ligt finskt släktnamn i olika delar af landet och Hal- är en
mycket vanlig finsk namnstam, hvarför vi ej utan vidare fä
antaga län. Jfr äfven Halikko.

Huolinen förutsätter likasom Huolila i Vemo ett finskt
personnamn *Huoli, som kan vara finskt, men äfven kan
jämföras med sv. Hole (Lundgren s. 105 not).

Airtkki; se Bjärnå.

Kattelus (utt. Katlus; 1540 Kattilus); se Koskis.

Hänti 1 Handi (utt. Hänolä; 1540 Hendilä); fev.
Haente. Jfr Hänti i Lund’, Häntilä i Vemo.

Laavainen; se Laavinen i Vahto.

Lankinen (1873, ce 1470 Lankis); fsv. Lang. Jfr
Lankila i Masku.

Norri; kanske nägot svenskt namn p& Norr-. Jfr äfven
Norrola i Töfsala.

Kryssi; etymologi? Manne fsv. krytz = kors (mark t.
ex. 1388 Krytzeborgh, Krytzebergh = Korsholm, nära Vasa:
Rydberg, Sveriges traktater II).

Nakkila; se Nakkila socken i Satakunta. |

Kelkka: fda. *Kialki. Fi. Kelkka återger alltså den
obrutna formen.

Krappe; se Krapenpyöli i Kiikala.

Parsila; fda. Barsi (1418 Jacob Parsi i Virmo enligt
Svb).

Pilpola; se Nousis.

Atrikkala; se Bjärnä.

Pellilä (utt. Pellä); fsv. Fiaelle (ursprunglig böjning:
*Felle: Fialla). Jfr Pelli i Säkylä. Pellinen förekommer
säsom ort- och släktnamn äfven i andra delar af Finland.

Pursinen (utt. Pursla; 1346 Olly Pursi, 1454 Mattis
Purciae, Purcia, 1402 Jachi Pursaynen m. fl: Svb.; 1540
Pürsiais); se Pursila i Mietois.

95

Rarmela (1873 de Raymalum: Svb.; 1846 de Rema-
lum uti Skoklosters Äbo codex; 1540 Raijmela); fht. Raimo,
fda. *Rem, isl. Hreimr. Dä den frän Skoklosters Abo codex
anförda formen -Remalum med säkerhet torde fa anses be-
teckna samma namn, sä finna vi har ett nytt exempel ljud-
öfrergängen at > e (jfr Laitila > Letala, Raisio > Reso
0. & v.) — Rimal i Solf är troligen ett annat namn och
bör väl jämföras med Romol (< Rimull) i Norge (se Rygh
NG XIV 8. 281). |

Harska; samma namn kan äfven uppvisas fran Sverige
(Harska), och dä namnet ej torde kunna etymologiseras i
finskan, sä böra vi kanske antaga att vârt namn är ett gam-
malt nordiskt personnamn (troligen tillnamn), som är att
jamfora med no. dial. harsk 1) „noget haard i sin Tale“, 2)
„djerv, dristig, ivrig” (Aasen).

Ruutila (utt. Rütla); no. isl. Rütr ]. släktnamnet Rut.
Jfr Ruuts i Laihela (1732 Rut), Lojo. |

Vika; jag har ej nâgon uppgift om uttalet. Männe
långt i? Jfr i så fall Veekka i Lunda m. fl.

Vina; fda. Wina, fht. Wino.

Suntla; fsv. Sune. Se Suna i Nousis.

Tiuvainen; isl. Ptofr.

Thursunperä (1346 Tursonperä, 1540 Tursonpä); fda.,
fht. Thurs. Jfr Tursas i Lunda.

Vanni; motsvarar i det nuvarande språket sv. Sven.
Venne, Venni förekommer ofta såsom namn i äldre tidet (se
Srb.); jfr äfven fht. Venni.

Vallainen (1875 Waldas, c. 1480 Valdas, Waldas); no.,
sl. Valdt. Se Vallinen i Rimito, Vallila i Vemo, Vallast i
Nykyrko. |

Fultila; fsv. *Fulle (märk Fuldabro). .

Krouvila; vanligt namn. Se ofvan.

96

Otla (<< *Ottila); fev., no. isl. Oddr; fda. Otti.

Frantla (< *Frantsila); fev. Franse. Franssila före-
kommer flerstädes i Finland.

Talla (< *Tailala); fsv. Dalle, no. isl. Dalla.

Kiusala (utt. Kiusla): se Pemar.

Astla (<< *Astala); fsv. Aste. Äfven i Kumä, Eurajoki.
Jfr Asteljoki i Bjärnä.

Hannula; fsv. Hanne. Vanligt finskt namn.

Ettala; fda. Etta, "Etti.

Pukkila; se Uskela.

Hemmilä; fav. Haemme; fda. Hemme.

Pundala; se Puntamäki i Lundo.

Kauppila; fev. Kope. Se Halikko.

Munttinen (1540 Müntis); fev. Munti (Dietrich, Ranen-
wörterbuch). |

Slutligen må har upptagas till granskning namnet på
den genom socknen flytande älfven Laajoki (1540 Lasokr,
1571 Laioki; nuvarande uttal lägo). Ojansuu II s. 69 antager
ett äldre finskt lägogokt och jag vill ej bestämt opponera mig
mot denna tolkning. Men så länge äldre bevisande former af
namnet ej uppvisats, vill jag dock framhålla möjligheten af annat
ursprung, hvilket synes mig dess mera berättigadt som den
närbelägna Mynäjoki äfven haft ett nordiskt namn (Virma).
Laajoki synes mig nämligen kunna återgå på ett fev. "Lä-ä,
sammansatt af fsv. ä och fno. (lp 1.) lé f. „sjö, strandvatten“.
Detta lå ingår i talrika ortnamn på Island, i Danmark och
Sverige (märk t. ex. det bekanta Laaland; se Laffler Arkiv
I s. 260). Likasom namn sammansatta med det sannolikt
rotbesläktade Jd „lund“ stundom torde betecknat en offerlund
(Läffler Arkiv I s. 262, X s. 169), så är det kanske möjligt,
att lå uti *La-à angifvit något heligt vatten, och vi skulle i
så fall i namnet finna spår af en gammal nordisk offerplats.

97

Sädana har jag i allmänhet ej pâträffat i Egentliga Finland
(jfr dock Kelptjokt i Lundä), men däremot torde några sådana
kunna oppvisas från Satakunta (Viasvuort, Asson, Lauha-
vuori 0. 8.; se nedan).

Vehmaa: Vémo.

Socken med 3,310 invänare.

Vemo socken tyckes fordom haft en talrik svensk be-
folkning. Mänga gamla svenska ortnamn kunna upprisas och
socknen hade i äldre tider det svenska namnet Kaland. Detta
namn är visserligen ganska sällsynt, men identiteten af Vemo
och Kaland kan ej betviflas (åtminstone såsom häradsnamn).!
En enda gäng nämnes namnet i Svartboken (1367 Kalandia)
och forekommner då i en ôfverskrift, dar sedan en annan hand
senare tillagt: 7 Wemo soken. Men denna urkundsform är
dock ej den enda, som talar for att socknen verkligen haft
detta namn. I Arwidssons bandlingar förekommer det fyra
ginger: 1445 y kalande, 1450 i kalande (Arw. III), 1451
kalands haeredhe (Arw. IV), 1457 (warhiala by) 7 kalandis
(Arw. V). Frän dessa trakter nämnes i Svartboken flere gän-
gr en person lenis Kalenske (1367), Iohannes Karlenskae
(1374), Johannes Kalenskae (1376, var. Kalantska). Detta
Kalenske kan ej betyda annat är att personen i fräga var
bemma frân Kaland. I en handling intagen i Sv. dipl. IV
och daterad den 2 febr. 1322 nämnes en Thordo de Kalan-
dia. Namnet förekommer äfven, förknippadt med en intres-
sant historisk upplysning, hos Agricola i företalet till Nya
Testamentet (1548). Han säger nämligen där, att , Lootolai-
set Calandis“ (d. v. s. skärgärdsborna i Kaland) nägot förr

1 Detta påpekas redan hos Styffe, Unionstiden s. 311 not 3.
7

98

öfvergingo till kristendomen än finnarna pä fasta landet. De
voro sälunda under Agricolas tid sannolikt ännu svenskar.
Detta framgär äfven däraf, att t. ex. en urkund af är 1575
(n:ro 1228 i statsarkivet) talar om „Vemo finskt socken“ och
»Vema svenskt socken”. Jfr äfven Elmgren Hist. Arkisto V
8, 27 („Vemä finsk”, „Vemä svensk“: 1553). Agricolas upp-
gift har sedan vanligen tolkats oriktigt. Man har trott, att
Calandis betecknade Åland (se Krohn, Suom. kirj. vaiheet s.
38). Slutligen kan jag ännu anföra namnet från en i Lange-
bek-Suhm, Scriptores rerum danicarum V intagen urkund
Necrologium Gotlandiae Fratrum Minorum in Wisby (påbörjad
1340). Där omnämnes (s. 571) en Dominus Booz de Ca-
lande Miles (et uxor ejus Domina Sigrydis). Uti registret
(band IX) tillägges efter Caland af utgifvaren „in Finlandia (?)“.

Ifrån Kaland tyckas sedan också andra närliggande
trakter koloniserats. I ett köpebref af den 23 juni 1316
(Svartboken) uppräknas nämligen i Nybygd (= St. Mårtens
socken) bland andra lägenheter äfven Kalenningiatekt (— ka-
ländingarnas tägt). Se ofvan s. 60.

Vemo socken omnämnes mycket ofta i vära urkunder
(1331 Wemo, 1345 Waemu, 1350 Wemo, 1386 Waema, 1423
Wema, 1479 Vema, 1540 Vemä o. s. v.). Men dä namnet
Kaland blott jämförelsevis sällan uppdyker, sä mäste man väl
antaga, att detta troligen mycket gamla namn redan under
medeltiden började falla i glömska och ersättas af Vemo.
Namnet mäste af denna orsak anses höra till de äldre svenska
namnen hos oss. Land-namnen behöfva ej alla anses höra till
de älsta namngrupperna, om ock Rygh NG Indl. s. 63 f. an-
sett dessa namn i Norge tillhöra vikingatiden och sträcka sig
t. o. m. något längre tillbaka i tiden, ty i Sverige förekomma
hithörande namn, som ej synas tyda på hög ålder, hvarför
äfven Nordlander, Norrl. samlingar s. 246 f. ej räknar dem till

99

de alsta namnen. I Finland äro sådana namn sällsynta och
förekomma mest såsom landskapsnamn: Äland, Nyland, Ta-
vastland, Lappland samt dessutom blott uti Hogland och
Hammarland äfvensom ganska ofta i ö- och ängnamn (se nedan).

Namnet Kaland torde ej häller i Sverige och Norge
vara okändt Kullings härad i Sverige förekommer i äldre
tider under följande namn: 1396 Kalands herith (Styffe, Bidrag
til Skand. hist. IT), 1511 Kollens herrith, Kolens haerad,
1520 Collands heret (Styffe V). Utvecklingen tyckes sälunda
hafva varit: Kaland > *Käland, Kälen (1511, Kolens) > Kol-
len (uti juxtapositionen Kollens härad) > Kulling. Af
namnet framgär att a i Kaland är längt. — I Norge torde
Kaland förekomma såsom släktnamn (jag har sett det på en
skylt i Kristiania).

Afven en mängd andra svenska ortnamn kunna vi på-
träffa i vara medeltida urkunder. Jag antecknar dem har,
ehuru det ar möjligt, att nägra af dessa orter legat i den del
af socknen, som nu bildar Lokalahti kapell (se nedan).

Dyrffuenes 1374 (Dirwenes 1374, Diaerffuanes 1386,
Diaeruaenesse, Diaerffuaeness 1387, Dyaerwenaes 1400); näs
och äng i Vartsaari i Lokalaks. Första leden är fsv. person-
namnet Diaerf.

Hiaelle 1375, 1883. Första leden är fsv. personnamnet
Hiaelle (<< *Hiaella-s). Jag har i Finsk tidskrift 1902 I s. 418
uppvisat, att namn på ö i Finland ofta innehålla ett personnamn
såsom första led. Detta personnamn återfinnes kanske i sin
obrutna form i gärdnamnet Hellä (utt. Hella; troligen < *Hel-
lala; jfr äfven fht. Hellz). Manne Hiaells — Hellä?

Langhstiaerto 1375 (Langstiaerto 1383). Namnet är
sammansatt af fsv. langer och sttaerter.

Werkaholm 1375 (Werkiaeholm 1383).

Malley 1490.

100

Om det i Svb. från år 1381 omnämnda Djupvik (Diupu-
uich) låg i Vemo (= Vemoviken: Vehmassalmi?) eller på
Aland — såsom Svartbokens utgifvare tyckes antaga — är
osäkert.

Dessa ortnamn äro numera — sä vidt jag har mig be-
kant — bortglömda, men följande svenska namn kvarlefra
ännu:

Böle (1477 Bole, 1589 Bööll).

Bergvik

Korsnäs

Puosta (1350 Bolstad: Svb.; antagligen samma namn;
1477 Postha; 1540 Puosta, 1589 Posta).

Man torde därför hafva skäl att antaga, att några af
nedan uppräknade namn, innehållande svenska ordstammar,
varit svenska ortnamn, om ock större delen af dem äfven här
blott tyda på kulturinflytande.

Antala; no. Ands(?). Jfr Andelmaa i Pikis.

Ane (1540 Anenkylä); fav. Ane.

Puotila 1. Buotila (1540 Botila); fev, Bodhi 1. Bote.
Se samma namn i Halikko.

Tania; fsy. Dan. Jfr Taninen i Pemar.

Tuomarla (1411 Redhuka, Redukka, 1422: Super Re-
dukka dictum Doomberlaby jn Wemo); fev. Domar, isl. Do-
marr. — Dunkelt till sin etymologi är Redukka. Om det
ej beror på felläsning eller felskrifning i. st. f. Rebukka (hvar-
om se Bukkila i Pikis), så ar det kanske ett gammalt ger-
manskt namn, bildadt med suffixet -ka (jfr t. ex. fht Reds).

Kunnila 1. Gunnila (1477 Gunnila, 1540 Gunilla);
fsv. Gunne. Jfr Kunnatnen i Nådendal, Kunnt i Kuma.

Prusila; fsv. Bruse. Vanligt namn. Se ofvan.

Hilleinen; fsv. Hille.

Klaavola; se Klaavo i Uskela.

101

Kräkilä; fav. Gregge. Se Merimasku.

Huovari; fev. Hofwardh 1. fsv. hovare (person som upp-
träder med stät), användt säsom tillnamn.

Huukamen; se Askais.

Inkala (1540 Ingala); fsv. Inge.

Inkurinen (utt. Innuriste; 1540 Ingoris); fev. Ingor.

Kierikkala; vanligt namn. Se Kiikala.

Hinno; fht. Hinna.

Krookki (1540 Krokis); se Brunkala, Reso.

Taatila; se Pemar.

Kuulila (utt. Kila); fda, no. isl. Skulk.

Kummola; fsv. Gumme.

Lahdinko (1331 jn Ledhwnge, i öfverskriften Ledhwngi,
ôfver hvilket samma hand (?) skrifvit Ladhusungi!; 1415
Ladhinga, 1589 Ladingo). D& den finska formen ej kan
härledas fran den fornsvenska och dä den äfven vore svår att
förstä säsom beroende pa folketymologi, i fall namnet vore af
nordiskt ursprung (jfr sv. Ledinge, Leding, fsv. Ledungx-
hambre; det sista 1881 i Sv. dipl. IV), ty fav. Ledhwnge
skulle då förutsätta ett äldre *Leidhunge(r) (<< *LaidungR),
si har jag forut (Nordiska studier s. 45) antagit, att den
svenska formen berott på folketymologisk ombildning af den
finska. — Jag medger att denna förklaring ej fullt tillfreds-
ställer mig — i synnerhet som Ledhwnge är den älsta be-
lagda formen?, hvilket synes tala mot mitt antagande — men
gjälfra antagandet beträffande länets gång förefaller mig dock
tillsvidare sannolikast. Märkas bör nämligen, att fsv. Ledh-
unge äfven kan tänkas hafva inkommit i svenskan från fi.
Lahdinko (~ Lahdingon o. s. v.) före i-omljudets tid,

! Svartboken; jfr Sv. dipl. IV.
? Märkas bör dock den redan i diplomet af 133! gjorda rät-
telsen af e till a.

102

hvadan vi af fi. Lahdinko skulle vinta oss ett fer. *Ledinge,
som ju lätt kan gifva oss den belagda formen Ledhwnge.
Växlingen -ing- ~ ung — ar ju så ytterst vanlig. Om fi.
Lahdinko se äfven Ahlqvist Suom. kiel. rak. § 74; jfr äfven
Forsman Pak. nim. s. 192 ff. — Om fav. Ledhwnge se nu-
mera ocksä Hellquist Sv. ortn. pâ -inge s. 88 f.

Torkkila; fev. Thorkel. Se samma namn i Bjärnä, An-
gelniemi.

Huolila; se Huolinen i Virmo.

Haukka; fsv. Hok. Se Haukkala i Uskela.

Kummoinen; se Kummola ofvan (i denna socken).

Arvela; fsv. Arve, fda. Arwi. Vanligt finskt namn.

Lapila; fsv. Labbe, *Labt. Då namnet i äldre tider var
vanligt i Finland (se Lundgren s. 168), far man kanske an-
taga, att vi hafva det bevaradt i något af de talrika ortnamnen
på Lappi- (t. ex. Lappi, Lappila). Jfr Lavila i Laitila,
Eurajoki, Lapila i Harjavalta.

Kalpi; fev. Kalf, fda. Kalff, isl., fno. Kalfr (hvarom se
ofvan s. 14). |

Paitulainen (utt. Paitlaine); jfr fht. Baidilo (jfr äfven
fht. Baitorix.

Papala (1540 Papala); fsv. Fabbe 1. fda. Babbi (jfr
äfven fht. Babo, Papa). Jfr Pappinen i Uskela, St. Karins.

Pullila; fev. Bulle. Jfr Pulli Östermark, Lojo, Pullola
i Muurla, släktnamnet Pullinen. |

Händilä (utt. Hänolà); se Lundä. Eller manne vi fa
antaga ett fi. Häntälä, hvilket kunde vara en ôfversättning af
det ofvan frän 1375 anförda Langhstiaerto (fi. häntä = sv.
stjärt)?

Putta; fsv. Butte; fgt. Butta (Pipping, Ardrestenarna
8. 25). Jfr släktnamnet Puttila, Puttinen.

Kreula; se Bjarna.

103

Rautila; fda. Reth; isl., fno. Raudr.

Reinilä (utt. Rest); fda. Regni. Jfr Reini i Jurva,
Reintlä i Storkyro.

Revo; fda. Rew, Revo. Jfr Revd i Kiikala.

Rokkainen; man torde kunna förutsätta ett fsv. "Rogge
(< Rodgeirr). Jfr Rokka i Vederlax, Pöytis.

Pursila; se Pikis, Pemar.

Saarikkala (1589 Sarichala); fht. Saricho.

Sunila; fav. Suni. Vanligt namn. Se ofvan.

Ukkila (1850 in Wkkialum, in Wukaelum, 1417 Vkke-
lar, c. 1480 Wkkilax, 1540 Uckilax); fda. *Uggi. Namnet
kan dock äfven vara ett fi. Ukki, biform till det vanliga Ukko.

Knaapi; se Halikko.

Pryykilä; namnets nordiska ursprung torde ej kunna
betriflas, ehuru jag ej tillfredsställande kan förklara det. —
Man kunde tänka på fsv. bryggia, isl. bryggja „brygga“ eller
också fsv. bryggio hus (eller någon annan sammansättning
med bryggio, brygge), bryggiare (jfr också Loll.-Falst. Brygger,
Brygman), men i alla dessa fall skulle vi vänta oss ett kort y
på samma sätt som i det appellativa lånordet fi. prykt (=
brygga) och i det i Svartboken från Vånå 1329 omnämnda
de Bryggaelum (Codex Aboensis: Brygialum), de Bryygiae-
lum (Cod. Ab. Brykialum). Då jag ej häller känner till något
fsv. personnamn med uddjudande b, hvarmed fi. Pryykılä
kande jämföras, så måste man kanske tänka på något namn
med begynnande f. Jfr t. ex. fsv. Fridhger, Fredhger (må-
hånda närmast ett [mellan?] stadium *Frydhger, ehuru en
sådan form ej är uppvisad; jfr dock fryples, hvarom se No-
reen, Aschw. gr. 8 108, anm. 5).

Valisla; se Vallainen i Virmo.

Viiainen (1477 Wias); namnet är en patronymisk nen-
afledning af ett finskt personnamn "Vita, som äfven återfinnes

—

104

i ortnamnet Vizala (i Nådendal, Lempäälä, Valkeala; därjämte
Vitalanjoka i Lempäälä; 1481 nämnes en Peeter Wijalast
från Tennilä socken i Tavastland: Hausen 1). Detta *Vsia
kan utgä frän nägot af de talrika skandinaviska namnen pâ
Ve- (Vébtorn, Vebrandr, Véleifr, Vemundr o. 8. v.; jfr Vat-
vaistenkylä i St, Marie, som kanske utgår från ett germanskt
namn på Va-); därjämte känna vi äfven det enkla Vé/e) såsom
mytiskt personnamn (Noreen, Aisl. gr. § 897, 3, a) och från
vår egen medeltid ha vi Vie bevaradt såsom tillnamn (1407
Top Vie, nämndeman i Helsinge: Svb.).

Ehuru sålunda svenskt ursprung i detta fall är möjligt,
måste dock sammanställningen anses för osäker, ty vi ha
å andra sidan sådana finska ortnamn som Visankt (Hyryn-
salmi), Viianto (Pielavesi), som möjligen äro bildade på samma
ordstam, som ingår i Vizala, Viianen. Till dessa hör kanske
äfven Viiari i Kisko, — Om Viasvest, Viasvuort se nedan
Harjavalta. — Viianen förekommer äfven i Töfsala och Lai-
hela.

Viskainen (1540 Vijkas); se Viikka.

Ampela (utt. AmBerla); fsv. Arnbiorn, Anbisrn (senare
ofta på Am-; se Lundgren s. 15). Här ha vi väl närmast
att antaga den obrutna formen (lat.) Anbernus.

Krookila; se Krookila i Reso, Krooka i Brunkala.

Hakuni; fsv. Hogne, isl. Hegni (< *Haguni); fht.
Haguno. Jfr Hauninen i Reso, Houna i Nousis m. fl.

Händilä (utt Hänolä); fsv. Haente. Se Häntelä i
Halikko, Händi i Lunda, Virmo m. fl.

Randala (utt. Ranoala); fda. Rand, Randt. Rantala
ar dock ett mycket vanligt finskt namn och harledes val i de
flesta fall från fi. ranta (< sv. strand).

105

Cokalahti.

Kapell med 1,768 invanare.

Svenska namn finnas ännu några: Björkö: Perksd (1458?,
1459 Paerke, 1618 Biörcköö, Store Pärkö, Lille Perköö.

Böle.

Rågö (1850 Roges, 1618 Rågöö).

En makaronisk bildning af troligen ganska ungt datum
hafva vi i Havatsholm.

Mark för öfrigt:

Palkkinen (Balkis); fsv. tillnamnet Balk; jfr också isl.
bälkr (i Svb. 1824 Asund et Copa de Balco).

Hakula; fsv. Hakul (se Hellquist, Sv. ortn. pâ -inge
8 52).

Muntila (utt. Munola); fev. (runst.) Munti (Dieterich,
Runenwörterbuch).

Taivassalo: Töfsala.

Socken med 2,781 invänare.

Minnen af en äldre svensk befolkning finna vi i féljande
namn:

Böle 1589, 1628.

Nötö (1689 Nottöö, Nothöö, 1628 Nöthö).

Södherby 1589, 1628.

Asleholm 1589. Hör kanske till Gustafs. Se nedan.

Helsinge: Helsinki (1555 Helsingaby, orten ligger vid
ett smalt sund: hals; se Läffler Arkiv X s.. 68 not).

Svenska namn äro väl äfven de till sin etymologi dunkla
Marins, Dädmarins! (1628). Däremot torde Kettarsalmt:

1 Jfr fht. Mar, Thieimar, Diethmar.

106

Kättarsund vara finskt. Det skrifves redan 1395 Kaether-
salme. Den svenska formen har jag ej antecknad förrän frän
1515 (2): Kaetarasund (1618 Kettarsundh).

1564 nämnes i socknen ett Kumla (Sv. riksark.).

For öfrigt m& följande namn antecknas:

Aakainen; se Aakala i Virmo.

Tuomarainen (1540 Domaris, 1569 domarts); fav.
Domar. Se Tuomarla i Vemo, Eura.

Pirkola; fav. fda. Birge(r). Jfr Pirdlé uti Kiikala.

Läksilä (utt. Läkslä); troligen samma stam som i Läksy
i Nousis.

Mannoinen; troligen samma personnamn, som vi hafva
i de vanliga Manni, Mannila, Manninen. Se Muurla.

Hemmilä; fsv. Haemme.

Halismäki; fev. Hal, fht. Halo. Jfr Haloila i Virmo.

Pyörilä (utt. Püärlä; < *Pyärnlä < *Pyörnslä; jfr Ojan-
suu s. 129); fsv. Biorn, Bigrn. Samma namn i Nykyrko.

Hilloinen (1540 Hilloijs); fav. Hille. Jfr Hilleinen i
Vemo.

Huitla 1. Huitilaksi (utt. Huitla; < Huitila |. Huattila);
fsv. Hwit, Hwite. Se Huittila i Pemar.

Huukainen (1589 Hwkais); se Vemo.

Inkeranta (1540 Ingiranda); fsv. Inge + fi ranta eller
ocksä ett sammansatt, förut ej uppvisadt fsv. Ingebrand (fht. In-
gobrand). Jfr Kultaranta i Nâdendal, Kautranta i Vahto,
Varjoranta i Nykyrko.

Karpi; se Karpala i Pemar.

Järpiä; fsv. *Iaerp, Iaerpe.

Kummila; fev. Gumme.

Lemetti (1477 Lemyttala, Lemittis); fev. Klemet.

Norrola; se Norri i Virmo.

Pollila; fsv. Bolle.

107

Hasula; fda. Hasi, fht. Haso.

Sannainen (1540 Safaijs, 1589 Sannes); fht. Sanno.
Eller kanske ett sv. Sannäs. |

Suni; fev. Sune. Vanligt namn.

Viiainen (1541 Wiasby, 1550 Wiias gord); se samma
namn i Vemo.

Perttala (utt. Pertla); fsv. Baerte, Berte, fno. Bjartr.
Se Perttilä och Perttula i Storkyro, Berttala i Pikis.

Krouvila; se St. Mårtens.

Knuutila (utt. Knitla); fsv. Knut. Vanligt namn.

Urkola; förutsätter kanske ett fsv. *Urgi (jfr fda. *Urger).

Palvi; se strax nedan Palva.

Velkua 1. Palva.

Kyrklig församling med 520 invänare.

Namnet Palva anser jag vara germanskt. Jag äterför
det på ett äldre *Padva (om dv > lv se Ojansuu II s. 71 f.),
hvilket jag återfinner i Padva i Bromarf och som afspeglar
ett fsv. *Baduvi |. Bodvi (jfr å ena sidan fsv. * Badhe, *Badhar,
is. Bodvarr, fht. Bado, 4 andra sidan de talrika namnen på
+1). Nominativen af den nordiska formen återfinnes uti Palw
i Tôfsala, Padvi i Letala. — Möjligt vare äfven, att namnet
skulle hora till de gotiska linen: mark ostgot. Badua (Wrede,
Sprache der ostgoten), Badvila (Wackernagel, Kleinere Schriften
II s. 415).

Haukka; fsv. Hok. Se ofvan.

Krööpilä; fsv. tillnamnet Grop, Grep (1396 Symon
Grop, 1414 Simon Grasp: Svb.).

Hunkkila; fda. Hunks.

Tiurla (1647, 1649, 1689 m. fl. Tiurla); fsv. Dyre,
isl, no. Dyri. Namnet alltså inkommet fore omljudets tid.

108

Det af Falkman, Ortn. i Skäne s. 177 enligt Stephens om-
nämnda Tur: (run. är äntagligen samma namn. Jfr äfven
Tiuri i Räisälä. Märk fi. tiuris: sv. dyr.

Salavainen (1540, 1589 Salatais); det personnamn *Sa-
lava, som här ligger till grund, kan naturligtvis vara det
finska trädnamnet salava (= sälg), som ännu förekommer så-
som släktnamn, men det kunde äfven återge ett urn *Salawı
(hvaraf fev. Salve; jfr fht. Salafald, Salafrid m. fl. Se äfven
Noreen Aschw. gr. $ 70, anm. 1). En parallel härtill vore dä
Anavainen i Gustafs. Se detta.

Gustafs: Kustavi (Kivimaa).

Socken med 2,544 invânare.

Af ortnamnen framgär, att socknen för ej sä länge sedan
baft en talrik svensk befolkning. Svenska gärdnamn förekomma
i mängd. Sädana äro t ex.

Bleknäs (fi. Pleiklä < *Pletksla).

Boda.

Elmnds (1540 Elmenäs).

Västergård, Östergård; sannolikt samma namn som de
af Ojansuu I s. 133 nämnda fi. Vestro, Istro, hvilken han
äterger med sv. Vesterd, Österd.

Grönvik (1589 Grönwijk, Grönwick).

Lypörtö 1. Lypertö; första leden är sannolikt fev. Li
baerl. p uti Lypertö är väl inkommet från finskan (sanno-
likt Lypertti).

Löpö: fi. Laupaus, Laupunen (1555 Lopo öö). Namnet
är utan tvifvel nordiskt. Jag jämför det med de talrika namnen
på Laup- i Norge, hvilka enligt Rygh NG Indl. s. 64 inne-
hålla ett subst. laup n i olika betybelser (af verbet laupa löpa).

109

Sjusholm (<< *Siurdsholm; jfr Sjurdela i St. Mårtens).

Stansholm (1540 Staffansholm, 1589 Stantzholm, Staf-
fanholm).

Strömma (1540, 1589, 1618 Ström).

Västerby (1589 Westerby), Bockö, Längskär, Kungsholm,
Appellöö (1589) o. 8. v.

Godels7é (1589 Gädelsöö), som på finska heter Koilsuu,
härleder jag från ett personnamn Godulf (isl. Gudulfr); alltså
< *Godulfs-6. Jfr också fht. Godila.

Det t. ex. 1589 omnämnda Osleholm afser sannolikt
Äselholm (1540 Adsleholm) uti Iniö. Namnet är bildadt pa
fsv. Aste. Jfr t. ex. fsv. Aslathorp, nu Äseltorp i Sverige.

Säkra forfiaskningar af svenska gärdnamn äro:

Gunnarainen, som fordom hette Gunnarsby (1380 Gun-
narsby, 1386 Gwnnarsby, 1540 Güfarsby m. fl). I denna
by nämnes 1386 en äng: Marasby aengh. Byn hörde dä till
Töfsala („j finskaeriom i Thouesala“: Svb.).

Friisilä (1540 Frijsenby, 1589 Frijsby); fda. Frisi.

Dessutom förtjäna ännu följande namn att uppmärk-
sammas:

Juvans är säkerligen samma namn som Jufvans, Juf-
ves, Jugans m. fl. i Sverige. Namnens etymologi är mig obe-
kant och jag saknar däraf äldre former, men antager att de
böra tillsammans med det af Nielsen, Olddanske Personnavne
s. 54 not omnämnda personnamnet /uvanus. Af samma ur-
sprung är sannolikt äfven det vanliga finska gärdnamnet Juva,
Juvala (i Masku, Poytis, Virmo, Eura, Halikko, Eurajoki, Ny-
kyrko). Däremot hör sockennamnet Juva (i Savolaks) ej hit.
Det förutsätter ett äldre Juka, hvilket vi finna af sv. Jockas
och ar det fi. Juka (= vattenfall).

Anavainen (1589 Annatiats); kunde återgå på ett urn.
*Ana-wi |. *Anawan- (jfr fht. Anafred, Anager, Anawan;

110

Bugge Norges indskrifter I s. 457 antager ett um. *Anwana- <
*Anawan). Se ofvan Salavainen i Velkua.

Idula (1540 Ydula, 1589 Idüla); fsv. Idht, Idha, isl.
Iöi.

Pukkuda; se Pikis.

Tukkila; fda. Dukkı.

Krookila (utt. Krökla); se Krooka i Brunkala.

Nykyrko: Uusikirkko.

Socken med 4,874 invänare.

Frän denna socken känner jag ej till andra rent svenska
namn än Sundholm, Kristaholm och Gamblegärd (1618;
Gamble Gärden, slutet af 1600-talet!), af hvilka ätminstone
Sundholm är ett gammalt namn (1411, 1564, 1618 Sund-
holm). |

Utan intresse för värt ändamäl äro sädana försvenskningar
som Hylkmysholm, Saarnistoholm, Majamaaholm.

Däremot torde det i ett dombref från 1551 nämnda
Wallast (Svenska riksarkivet) vara ett gammalt sfad-namn.
Jag jämför det med Valstad (< Vallastapir) i Norge. Rygh
NG IH s. 177, XV s. 24 m. fl. anser forsta leden vara valla
gen. pl. af volir Vold. Men dä sådana sammansättningar ej
torde kunna uppvisas frän Finland — äfven i Norge äro de
sällsynta — s& anser jag det för sannolikare, att forsta leden
äfven i detta namn är ett personnamn: isl. Valdi, som äfven
påträffats i ortnamn i Finland (se Vallainen i Virmo. Eller
vore det möjligt att vårt Wallast afser just detta namn ?).

Bland nedan uppräknade namn kunna kanske äfven
några hafva varit svenska gårdnamn:

ı Landtmäteristyrelsens arkiv.

111

Alstla (1540 Alssala); kunde äterge ett svenskt namn
pa Als-, jfr t. ex. Alsböle i Sagu (troligen < *Alfs-böle).

Arvassalo (1868 Aruasal, 1872 Aruesala, 1874 Arffue-
sala, 1376 Aruesalo, 1540 Aruasalo); första kompositionsleden
är säkerligen fsv. Arve, senare leden åter kan vara det fi.
salo (= 6, skog) eller det i nordiska ortnamn så vanliga sala
(ati t. ex. Uppsala; jfr Salo i Uskela). I det senare fallet
skulle vi här hafva ett nordiskt ortnamn; de älsta formerna
tala snarast härfor.

Elä (< *Ellilä; 1691 Ellä, 1702 Ella); fda. Ell:, isl.,
no. Ella, fht. Elli, Ella. Jfr Ellinen i Pöytis, Ellilä och
Ello i Lillkyro, Ella i Eura.

Valtola (utt. Valvola); se Valtila i Angelniemi m. fl. —
Faltonen ar ett vanligt finskt släktnamn.

Haloila; se Virmo.

Pyöriä (utt. Püärlä < *Poärnlä < *Püörnilä; 1650
Pyörlän); fev. Biorn, Biern. Jfr Byjérnt i denna socken,
Eura Pyürilä finnes också i Töfsala. |

Hallu (1411 Hallu); fev. Halle; fda. Halla, Halli. Se
Halla uti Bjärnå.

Aula (< *Aunela); fav. Agne, fda, no, isl Agns
Namnet kan dock äfven vara förkortadt af ett äldre *Auvala
(se Pemar).

Puontt; fav. Bonde.

Karro; fgt. Charra (se Pipping, Ardrestenarna s. 25).
Det kan dock afven jamforas med Skarra i Lillkyro (se
detta).

Pirilä 1. Birılä, vanligt namn; fev. Birge. Se Kiikala
m. fl.

Hyyninen; fsv. Hygne eller kanske fgt. Hyna (Pipping,
Ardrestenarna s. 25), uppvisadt äfven från Finland: Inge Hy-

112
noson (se Lundgren s. 115). Andelsevokalismen talar dock
mera för den förra sammanställningen.

Juvala; se Gustafs.

Puukki; fda., fno. Püki (tillnamn). Jfr Puukka i Harja-
valta, Puukkila i Lillkyro, Pukböle i Karuna.

Björni; fav. Biorn. Se ofvan Pyérild.

Vilo; fht. Wilo, Wila. Jfr Vilola i Kymmene, Valu
i Vemo. i

Prami; fda. Bram, Brami.

Ulla; fsv. Ulle. Se Ullainen i Patis, Ullenböle i Uskela,
Ulla i Letala. Kunde äfven återgå på ett äldre *Ulvtla
(fsv. Ulf).

Raula (< *Rauvala 1. Raunela); se ofvan.

Pärkö; kunde vara ett sv. Björkö. Jfr Björkö: Perkiö
i Lokalahti.

Palkki; fsv. tillnamnet Balk. Vi kunde visserligen äfven
tänka på fev. Falke, isl. fno. Falki, men namnet hör utan
tvifvel tillsammans med Palkkinen i Lokalahti, och då detta
äfven skrifres Balkis, torde vi med ganska stor säkerhet an-
taga såsom original det sv. Balk.

Hyöri; fsv. Hior, isl. Hiorr. Jfr Hyörä i Koma.

Fräntilä (utt. Fräntlä); fsv. Fraende, fda. Frendi.

Paalila (utt. Pala); fsv. Fali 1. fda. "Bal, hvilket senare
vi troligen finna i Bäls i Houtskär, Balsbölle (1540) i Parna.

Palsa, 1411 Palsza (1540 Palsaby); se Palsala i Masku.

Palssi; se föreg.

Harikkala; se Hardikkala i Letala.

Katina (1411 Katina); fht. Hadina. Beträffande väx-
lingen k: h jfr fi. kansa: got. hansa m. fl. Se Thomsen GSI
s. 57. Ett Katinala finnes nära Tavastehus.

— Marela; fht. Mar, Maro. Jfr Marinkylä i Kymmene,
Marike (jfr fht. Maricho) i Sagu.

113

Maurumaa (1411 Mauruma); jfr fht. Maur, Mauri,
Mora. |

Pulla; se Pullila i Vemo.

Runola; fda. Runi.

Santiio (1540 Santia); fht. Santio.

Tuorlaksi; fda. Thorir, isl. no. Pörir, fsv. Thore. Se
Tuori, Tuorla.

Pilppu; se Pilpola i Nousis.

Varjoranta (1411 Warioranda, 1540 Varioranda; utt.
Varna). Utvecklingen har enligt Ojansuu I s. 180 varit föl-
jande: Varjoranta ~ inessiv Variorannassa > Varirant ~ Vari-
rannass > Varrant ~ Varra(n)nas > Varrana ~ Varranas >
Farna ~ Varnas. Så rent finskt namnet an kan synas (fi.
varjo skugga + ranta strand), kan ortnamnsforskaren dock ej
uti ett s& poetiskt namn som detta se annat än en folkety-
mologisk ombildning. Jag tanker mig därför, att har forelig-
ger ett germaniskt personnamn: *Warirand (1. kanske *Waria-
rand). Jfr 1) fht. Wariland, Warimund, 2) Baldrand, Hert-
rand m. fl. Jfr äfven Kultaranta i Nådendal, Inkeranta i
Tôfsala.

Tättilä (utt. Tala); fda. Teti (Taetae).

Pyrilä (1411 Pyrlä, 1540 Pyrrilä, 1645—47 Pyrlä,
1675 Pyrrilä); se Pyrlä i Sagu.

Ett gammalt germanskt namn ar kanske också Hauki-
harja (1411 Haukiharia); jfr fht. Hagther. Folketymologin
har antagligen spelat in. -Jfr Kukonharja i Nakkila.

Nystads landsförsamling.

621 invånare, omkring 50 svensktalande.
Utom Kuddholm och Pirkholm, hvilket senare är en
förfinskning (uttalet känner jag ej till) af ett sv. *.Birkholm

(L *Birgholm af Birge), må här omnämnas blott
8

114

Okslanpää (1411 Oxlanpä, 1540 Osilanpä). Troligen få
vi antaga ett ursprungligt fi. Okstla, bildadt på ett person-
namn *Oksi, hvilket kan jämföras med isl. uksi (= sv. oxe),
användt såsom tillnamn. Jfr äfren namn pi Oxel- i Sverige

Caitlla: Cetala.

Socken med 7,338 invänare.

Nägra säkra svenska ortnamn kunna ej uppvisas (se dock
nedan Torr), men följande gärdnamn förtjäna att antecknas.

Laitila: Letala (Letala 1430, 1431, Lethala 1479 o. 8. v.);
jfr fht. Laitu, Lethu, Ledi och talriken namn på Latd-,
Leid- samt fsv. *Ledhe, Lete. Afven i finskan ar namnet
mycket utbredt, t. ex. Laitinen i Vemo, Reso, Laihela, Lill-
kyro, släktnamn, Laztio i Lundä, Lattola i Halikko. — Af nu
i frigavarande namn far man val antaga en ursprunglig form
Laitala (jfr Ojansuu I s. 126).

Hartikkala; det finska namn Hartikka, på hvilket vårt
gårdnamn är bildadt, synes under medeltiden hafva varit ett
mycket vanligt namn och motsvarar ofta sv. Hartvig (märk
t. ex. Hartvig 1. Hartikka Speitz; se Schybergson Förh. och
uppsatser 7 s. 79 f, Krohn, Suom. kirjallisuuden vaiheet s.
161 f). Det ar dock ursprungligen ett annat namn af ger-
mansk upprinnelse, som under medeltiden inkommit äfven i
Sverige (Hartika; se Kock, Scand. archiv s. 14 £). Om det
finska namnet är länadt härifrän eller om det är ett gammalt
gotiskt län (ostgot. Hardica: Wrede, Sprache der ostgoten),
är ej lätt att afgôra. Den omständighet att vi i finskan äfven
ha ett Harikkala (Nykyrko) talar for den senare möjligheten,
och jag vill här sätta i fräga, huruvida ej det af Kock an-
förda Hartika med t (Hardica är val en tka-afledning af

115

namnstammen Hard-) är taget ur någon finsk urkund och
sålunda återger den finska formen.

Haukka (1540 Hauckaby, 1568 Haucka); fsv. Hok.
Vanligt namn, Se ofvan Koski.

Aula (< *Aunela |. Auvala); se Nykyrko.

Haveru; se Haveri i Pöytis.

Arvela; fsv. Arve. Vanligt namn.

Krappe; se Krapenpyöli i Kiikala.

Ettala (utt. Hila; 1684 ÆEtila); fda. Eddi, Etti, fht.
Eddo.

Huntsala (utt. Hunsla). Jfr Hunisa i Nousis.

Salko; fht. Salga.

Kouma (1540 Koëma, 1563 Coma); angående detta
dunkla och sannolikt rent finska namn vill jag blott päpeka,
att vi i Finland äfven hafra ett svenskt Koum (Nagu).
Detta kan dock knappast förklaras annorlunda än som finskt
län.!

Kreula; se Bjärnä.

Sandila (utt. Santla); jfr fht. Sanda, Sando. Santala,
som kanske också har far förutsättas, ar ett vanligt finskt
namn, som i manga fall är att härledas från fi. santa (=
sv. sand). |

Pilpola; se Nousis.

Laustinen (1540 Laüstis); se Laustu i St. Karins.

Lavila; se Laavinen, Lavamäki i Vahto.

Matikka; fht. Madacho, Mattihho. Forsman PN s. 184
anser Matikka (och Matikainen) vara derivationer af fi. Matti.

Lampo; kanske sv. landbo.

1 Samma namn ha vi kanske ocks& i Koomansuo i Kumo. I
så fall har diftongen ou äfven framför m utvecklats till 4, och
Ojansuus (I s. 56) formulering af ljudlagen vore alltså för trång.

116

Palitilaholm (1421 Paltilaby, 1426 Paltila m. fi.); fsv.
Balte. Jfr Palta i Kuusjoki, Paltta i Pemar.

Siuru; fsv. Siur. Jfr Sturt i Sagu.

Torri (1540 Torde!, 1563 Tordoby?); fsv. Thord, isl.,
fno. Pordr. Namnet bör sälunda egentligen hafva böjts nom.
Torti: gen. Torrin o. s. v., hvaraf genom analogisk utjämning
nom. Torri. Jfr Skarra uti Lillkyro. — Torri äfven i
Vederlax.

Pärkö, se Nykyrko.

Huttela; se Huttala i Pikis.

Hintsala; se Halikko.

Elsilä; fda. fht. Elso.

Haveri; se Pöytis.

Ulla; se Nykyrko.

Arvela; se ofvan.

Vaimaroinen (utt. Vaimero; 1540 Vaimarois, 1563 Vai-
maro, 1628 Waimar); fht. Warmer.

Vitild; fda. Withi. -

Ettala; se Nykyrko.

Hemmilä (utt. Hemslü); se ofvan. Vanligt.

Kerttula; fsv. Gertrudh.

Pastila (utt. Pastla); fsv. Faste. Jfr Vastila.

Helkkula (utt. Helkla; 1722—28 Helckild); fsv. Helghe,
Helgha och fsv. Helko.

Inger; fsv. Inger. Jfr Inkerinen i St. Bertils, Ingoris
1. Vemo m. ff.

Katinhäntä (1540 Katinhäntä, 1563 Katinhändä). Hos
lexikografen Schroderus (1637; se Setälä, Kirjailija-albumi
8. 318) förekommer catin händä i betydelsen „förstad“ och
tyckes ordet i denna betydelse vara länadt frän svenskan:

ı Finska statsark.
3 Svenska riksark.

117

kattrumpan, kattrumpstullen (Bellman). Äfven i våra kust-
trakter rätt vanligt namn, t. ex. Kattrumpan, udde i Bromarf,
Kattrompon, torp och udde i Hitis.. Jfr Kattsvansen, förstad
till Lovisa och Katinhäntä, förstad till Brahestad. — Ett
Katinhäntä finns ocksä i Kangasala.

Pyhämaa.

Socken med 2,560 invånare på fastlandet och 1,236 in-
vanare i Of6rsamlingen.

Följande namn kunna antecknas:

Kursila (1699 Kurslax); måhända fav. Kruse med me-
tates. Jfr Purstla i Mietois.

Reidula (utt. Beila; 1703 Retla); fsv. Hraipulfr (Rök-
stenen), isl., fno. Reiöulfr 1. Reiör.

Aunela (utt. Aunola); fev. Agne.

Hemmilä (att. Hemald); fsv. Haemme. Se ofvan..

Knuutila (utt. Knätla; 1697 Knutla); fev. Knut. Van-
ligt finskt gärdoamn.

Hannula; fsv. Hanne. Vanligt namn.

Ketteli (utt. Ketlinkülä; 1563 Ketteli); fsv. Kaetil, Ket-
tel, fda. Ketil, isl., fno. Ketzll. |

Valpola (utt. Valpla); fev., no, is]. Valborg.

Kleemola; se ofvan.

Kauppila; fsv. Kepe. Se Halikko. |

Kestilä (utt. Kestlä); fno, isl Gestr. Se Karpala i
Pemar.

Ettala (utt. Etla); se Letala.

Narvela (utt. Narla); fev. Narwi, is. Narfi, Norfi. Se
Närvä i Kuma.

Pöylä (1698, 1703 Böylä, 1699 Böyllä); fsv. bole. Se
Angelniemi. |

118

Ädväinen (. Edväinen, 1411 Edhwes; jfr Ojansuu I
8. 131); namnet är sannolikt bildadt pâ det frän anglosaxiskan
(ags. Eddwine = fev. Opin) i svenskan inkomma Edvin.

Slutligen hafva vi att nämna namnet pâ Finlands väst-
ligaste udde Verkndsudden: fi. Rihtiniemi 1. Rihtmäen-
niemt. Första leden ar det i ortnamn bäde i Sverige och
Norge vanliga fsv. vaerk, isl. verk; jfr Verkholm i Vemo,
Verkstrand (fi. Verkaranta) i Finnby (se äfven Rygh NG IV,:
s. 82, XIV s. 359).

I skärgärden utanför udden finna vi de svenska namnen
Lökö och Klopp.

Efter denna detaljerade granskning af ortnamnen i de
socknar, där spår af svensk befolkning synes bevisas af namn-
förrådet, vilja vi kasta en återblick på nu framlagda fakta för
att se, om vi kunna draga några slutsatser om bosättningens
ålder i dessa trakter.

Jag tror mig i det föregående hafva uppvisat, att verk-
liga skandinaviska ortnamn delvis bevarats i finsk form, del-
vis enligt äldre urkunders vittnesbörd fordom förefunnits i de
flesta af de nu genomgångna socknarna. Jag tror därför att
man äfven är berättigad att antaga, att några af de finska
ortnamn, som enligt ofvanstående redogörelse innehålla ett
gammalt svenskt personnamn, verkligen upptagits i finska
språket såsom ortnamn af en äldre svensk befolkning. Direkta
bevis därpå hafva vi uti t. ex. fi. Pleiklä (< Bleknäs), Gun-
narainen (< Gunnarsby), Fuila (< Fuglaby) m. fl.

Verkliga svenska ortnamn och således äfven en äldre, resp.
talrikare svensk befolkning torde få antagas i följande socknar:
Bjärnå och Sagu (svenska ortnamn ytterst vanliga), Kisko

119

(Bergvik, Lappby), Angelniemi (Angelisto, Kalfsnäs, Bäts-
holm, Pöylä, Kaxunge), Karuna (Eitsböle, Gussdal, Hintsbolm,
Pukböle, Krilleby, Halslax, Maalo, Steninge), Halikko (Skin-
narböle, Äminne, Satuli, Praeste, Holm, Hedherby), Uskela
(Salo!, Ragneböle, Karlberg, Nökters, Dikars. Heideby), Muurla
(Böle, Grankulla, Storgård, Träskvik, Houneböle), St. Bertils
(Inkerinen, Passi, Grankulla), Kiikala (Tiipeli, Krapenpyöli,
Topuli), Pemar (Hammarböle [1477 enligt Svartboken], Böle,
Skörbäck, Viksberg, Haeslaberg, Stangberg, Ekeby, Hakkebergh,
Diskareböle, Ofrabole, Fuglaby), Pikis (Böle, Finnby, Hirsund,
Skinnarböle, Sullböle, Harfvaré, Andelmaa?, Raadelmaa??),
Kustö (svenska namn vanliga), St. Karins (Maakasto, Ko-
risto, Laustu, Hovirinta, Haaka, Mylleby), Kakskerta (Kaks-
kerta, Brinkhall), St. Marie (Hamaro, Raunistula, Aurajoki,
Airisto, Maekelborg), Eura (Eura, Domaraby), St. Martens

1 Jag har ofvan s. 28 framställt tre olika förslag till tolkning
af detta namn. Jag har likväl under arbetets tryckning funnit nägra
omständigheter, som kraftigt tala för svenskt ursprung. Först och
framst ligger Salo köping i en lägländ trakt, som synbarligen varit
gammal hafsbotten, hvarför härledningen af fi. salo (vild, öde skog)
måste förfalla. Härtill kommer Annu, att Salo är en mycket gam-
mal handelsplats (Leinberg, Finlands terr. församlingars ålder s. 7),
hvarför redan äldre forskare härledt namnet från fsv. sala (Hipping,
FVS acta Il: s. 45 f.: „ställe dit folk från särskilda ställen samla-
des för att utbyta sina varor”). Detta tyckes bekräftas af socken-
namnet Salo i Österbotten. Leinberg anf. arb. s. 108 härleder vis-
serligen namnet från fi. salo, men tillägger den viktiga uppgiften,
att „inom socknen fanns en af gammalt besökt hamn och mark-
nadsplats“. Jag tvekar därför ej att anse etymologin för ganska
säker. Den finska formen återger den oblika kasusformen af det
fsv. substantivet; orten hette kanske ursprungligen *Salu-staper
Lo. d. (märk 1325 Sahe).

3 Härtill komma Lillby och Jerpböhle 1. Sunis från slutet af
1600-talet (karta i Landtmäteristyrelsens arkiv).

120

(Nybygd, Tiipilä, Biurstekt, Kalenningiatekt, Svenstekt, Brytia-
tekt), Lunda (Lunda, Luokkinainen, Vintala, Kilpijoki, Vankio),
Paattinen (Tiipila), Pöytis (Naaranoja), Reso (Upalinko,
Syltylä, Wänga, Böhle!), Nädendal (Böle, Ekstensholm,
Luonto), Rimito (Karslax, Upsala, Borgsund), Merimasku
(Nygard, Nynäs), Villnäs (Villnäs, Brändö, Lemsjöholm),
Masku (Nynäs, Stenberga, Agerbo, Bööle, Storegärden), Rusko
(Voghtenkulla), Nousis (Nynäs, Valperinjoki?, Hamaro, To-
rasby), Mietois (Nidrae), Virmo (Haga, Lepistö, Virmo, Pape-
kulla, Laajoki?)}, Vemo (Kaland, Böle, Bergvik, Korsnäs,
Puosta, Hiaells, Langhstiaerto, Molley, Djupvik?, Lahdinko?),
Lokalahti (Dyrffuenes, Björkö, Böle, Rågö), Töfsala (Böle,
Nötö, Södherby, Helsinge), Gustafs (Bleknäs, Boda, Elmnäs,
Kunnarainen, Lypertö, Löpö, Godelsjö, Strömma m. fl.), Ny-
kyrko (Sundholm, Kristaholm, Wallast?), Nystad (Kudd-
holm, Pirkholm), Letala (Torri), Pyhämaa (Böylä, Verk-
väsudden, Lökö).

Jag anser det på grund häraf vara säkert, att svensk
befolkning en gång bott längs kusten af Egentliga Finland
åtminstone upp till Lokalahti. Möjligt är dock att den sträckt
gig ända upp till Satakuntas gräns. Hufvudsakligen tyckes
den hafva hållit sig på en ganska smal kustremsa, blott längs
Aura och Peınaräar har den sökt sig längre in i landet.

Till dessa slutsatser kommer man, om man håller sig
till verkliga ortnamn. Om vi vid bedömandet af denna fråga
toge hänsyn äfven till den andra, vida talrikare namngruppen,
den som representeras af finska namn innehållande skandi-
naviska personnamn, blefve resultatet säkerligen ett helt annat:

ı På en gammal karta från slutat af 1600-talet. Landtmäteri-
styrelsens arkiv.
2 Samt Helgo från slutet af 1600-talet (se not 1).

121

vi skulle dä komma till den slutsats, att det af svenskar be-
bodda området varit vida större. Men detta vore säkerligen
forhastadt; ty äfven om vi — såsom redan påpekats — få
antaga för gifvet, att många af de till denna grupp hörande
namnen verkligen äro af svensk upprinnelse, torde det dock
å andra sidan vara tämligen säkert, att ett stort antal af dem
såsom ortnamn betraktade äro finska, d. v. s. uppkallade efter
en finsk person. Redan å priori förefaller det ytterst antag-
ligt, att finnarna vid den lifliga beröring, som måste hafva egt
ram mellan finnar och svenskar i dessa trakter, upptagit af
svenskarna äfven en massa personnamn. Detta är ju helt
naturligt, ty för vissa tidpunkter i dessa trakters historia år
det väl riktigare att tala om en svenska och finska talande
blandbefolkning. |

Men vi behöfra ej blott hälla oss till aprioristiska skäl.
En blick p& till var tid bevarade äldre urkunders personnamn
frän dessa trakter styrka oss i detta förmodande.

Ur Äbo domkyrkas svartbok, denna i sä mänga afseenden
värdefulla källa för belysandet af värt lands fornhistoria, kunna
anföras t. ex. följande fakta. |

Ar 1319 upplåtes Vesunda gård i Hattula åt en Gunnar;

år 1322 har en Marquardus Flegh köpt sig gods i
Holchis (i St. Karins); godset hette Wemae (1. Venae);

1324 Vesunda ôfverlâtes åt Gunne (Gunno) i Kuma;

1324, uppträda säsom vittnen (?) i en granstvist 1 Skegge-
by i Luonto (Masku) bl. a Asmundo Roc, Hequido fabro,
Kanuto Swenone de Lemolax, Johanne Sylkestung,
Berone, Asund et Copa de Balco (latinska ablativer);

1325 omnämnes en Gerardi (gen.) Watherhonae (=
Vahterhuone);

1325 egde smeden Haquinus en egendom i Salo (Salw);

122

1329 omnämnas som „fastar“ från Vånå Anundus
Skynnarapoyka och Ingo faber;

1330, Karolus Haralson kvitterar 45 mark penningar
for Makasto egendom (1831 kallas han ,advocatus Aboen-
sis“);

1331, Hemingus Gregersson, Eskillus Eskilli och
Gertrud Ioansdotter ega faderne- och mödernegods uti
Ledhwnge (Lahdinko) i Vemo;

1835 bortbyter Tyddi Kiaepunj (jfr fno. Toddi och
fht Kepuni; i detta senare ha vi äter ett exempel pä de
frin nägot sydgermanskt folk inkomna finska namnen) sina
gods i Burghaesundum (i Kimito);

1336, Hennikinus @sara säljer sina arfgods på ön
.Luonto (i Masku):

1336, Folke Skelga (Fulconem [acc] Skelga) om-
nämnes från Korois; vittnen äro Menichin{i] de Hattilum
och Herman{ni] Hundebaech; |

1340 uppräknas i ett bref af päfren Benedikt XII flere
bönder i Sääksınäki; bland dem märkas följande: Cuningas
de Rapalum, Anundi de Voypala, Iuddi de Hactisaen-
poyca m. fl.

1346 gäldar kyrkoherden Nikolaus Ripsa sin skuld till
biskop Hemming med sina gods i Euraäminne, men tillbyter
sig dem äter mot Koveri i Masku; säsom fastar (obs. äfven
fasta; se sid. 67 not) nämnas bland andra: Hinrichus (i
Masku), Guduastus, Ragualdus aff Haganum (se s. 93),
Ragualder aff Tammisari, Torchillus Ionisson;

1347 säljer Göbelin Lon sitt gods Jänissaari (i St.
Marie), hvarvid som fastar nämnas bl. a. Claus Erland,
Thorstano (abl.) Knap, Waltero (abl.);

1350 bortbyter Antu i Rogö sin egendom på Rogö
mot Hadrus i Vemo; fastar äro t. ex. Rawaldus (i Ukkiala),

123

Johannes Helsinger, Sueno in Kwppasiaerue, Tor-
stanus Koldamenon;

1351 omnämnes en Aeringisl Thuraeson som egare
till Litjoki i Lunda;

1863 omnämnes bland andra en Viphard aff Kwsto;

1367 pantsätter Jöns Kalenske at sin syssling Finved
Ketilsson halfva Kittama 6; fastar äro bl. a. Johannes
Sigwrdason, Thore Garper, Banne aff Wargaetto
m. fl. (dessa personer äro dock förmodligen ålänningar);

1373 säljer Lars Yltiainen sitt å Hirvisalo belägna gods;
fastar äro bl. a. Gudwaster aff Peymarum, Harteka
Fleeg, Hinza Knapper, Hindza aff Halztelax;

1373 nämnes som „sketningamen“ i Virmo bl. a.:
Henrici de Lankis, Tocche de Rawkas (jfr no. fda.
T6kt), Haquon Roffware, Eric de Raymalum, Inge de
Ormitto, men därjämte t. ex. Ylempae de Methos, Yhan-
des de Pohaeranta; |

1378 nämnes en Botolphus aff Kwrola (i St. Karins);

1380 omnämnas bl. a. följande personer i Lempois och
Runois byar ı Santamala: Inge Kaechreis, Thore ok Inge,
Torkil Byting, samt & andra sidan t. ex. Anna Hona-
lempa dotther, Heycke Symonsson, Olaff Kallen-
poyka, Olaff Toyalen, Peder Ykalempasson;

1885 sälja Katarinas af Moisio (i Pemar) arfvingar alla
sina lotter i nämda Moisio gärd; arfvingar äro Biorn Mag-
nusson aff Moysis, Jacob Orbosson och Fwska Penn)
dotter; ,sketninghaman“ fro t. ex. Azwr Niclisson, Boo
Skytta, Paeder Raguastson aff Marianwori;

1390 gifver fogden Magnus Kazi till Äbo domkyrka
Kantala gods (i Sääksmäki); i brefvet som är dateradt i
Saris (Saaris socken) nämnas bl. a. följande fastar: Thiid-

124

heman aff Kalalax samt t ex. Olli Kennoynen, Heykı
aff Lauchiala, Heyki aff Kylmakoski m. fl.;

c. 1390 uppräknas nägra egolotter i Lechtis fiskevatten
(i Reso); bland andra nämnas Hinza, Danske oc Motonen;

1411 tillbyter sig Pâval Karpalainen godset Reduka
i Vemo mot Hirvonpää i Pemar; fastar äro: Stighulff Ra-
waldzson, Redhker Ingason, Matis Ingemarson, Ha-
kon Niclisson, Benth Olafson, Henric Teppa, Andris
Karpaynen, Marthin Danis, Jonis Hanijoki, Laurens
Ranthala, Laurens Husoy, Michel Timber;

1439 omnämnes en Onder fran Kangasala.

Det anförda torde räcka till för att visa, hurusom skan-
dinaviska personnamn st& att finna under medeltiden i finska
trakter i västra och sydvästra Finland, om ock af dessa personer
en del dock sannolikt varit svenskar. Men ej blott här utan
äfven långt inne i Tavastland, ja t. o. m. i östra Finland
kunna liknande skandinaviska personnamn påträffas. Såsom
bevis härför må ytterligare anföras några fakta.

Hakuli, Hakuni förekommer på 1500-talet såsom
mansnamn 1 Savolaks (Forsman PN s. 79 f.).

Kattelus, Kattilus var vanligt mansnamn i olika
delar vid slutet af medeltiden (Forsman PN s. 81).

Aska, Asko, Asku förekomma på 1500- och 1600-
talen i Kexholms län, Savolaks och Ingemanland (Forsman
PN s. 76).

IT de af Hausen I publicerade domböckerna från syd-
östra och sydvästra Tavastland finna vi hithörande exempel
nästan pä hvarje sida. Här mä nämnas följande:

Asickala.

1477 Gudmund Halfwian, 1466 Sigwerd suoranen,
1468 Gudmund liko, Lars Skytt, 1470 Inge i Asickala,

125

Arwed Wijtalast, Sone Wechmais, 1484 Hemingh, 1478 He-
ming Wavialast, Hemming Muuriainen, Häming Kurdikan,
1494 Siffwert Ollsson, Staffan Hannsson, 1466 Oleff Biörs-
son, 1499 Torkell Niellsson, 1467 Bertil Wesijako.

Tennila.

1489 Eskzl Solka, 1490 Brussi Ollssonn, 1470 Imman
Hincka, Biörn Kaitala.

Hollola.
1458 Enewald Etolan.

Sysmä.

1456 Sturd soranpojin, siord lapaiasson m. fl.

En noggrannare undersökning af namnförrädet i olika
delar af vårt land an den, vi här kunnat inläta oss på, skall
säkerligen leda till det resultat, att antalet af de fornsvenska
namn, som upptagits af finnarna, blir allt ringare ju längre
österut vi komma, medan däremot de namn af germansk upp-
rinnelse, som blifvit inlänade redan före finnarnas ankomst till
Finland ej inskränka sig blott till de västra delarna af landet.

Vi kunna till en början nöja oss med att konstatera, att
i medeltida urkunder från samma trakt uppräknas personer,
af hvilka en del hafva svenska, andra finska namn. Det är
därför ofta ytterst svårt att afgöra, buruvida de i frågavarade
personerna varit svenskar eller finnar. Då t. ex. i samma
urkund uppräknas Torkil Byting, Thore, Inge, Olaff
Kallenpoyka, Heycke Symonsson och Peder Ykalem-
passon, sä torde man fä antaga för säkert att Olaff Kallen-
poyka var finne och likaså Peder Ykalempasson och

126

Heycke Symonsson!, men svärare är det att yttra sig om
Torkil Byting, Thore och Inge. Namnen äro svenska
och personerna kunna äfven vara svenskar, men det kunna vi
ej med säkerhet påstå. Personnamnen synas sålunda leda oss
till samma resultat som ortnamnen, att vi ännu under så sen
tid som 1300-talet närmast ha att tänka oss en blandbefolk-
ning i dessa trakter.

Under sådana förhållanden upptagas naturligtvis svenska
namn i stor mängd af finnarna, och man är därför utan allt
tvifvel berättigad att antaga, att många af de finska gårdar,
som innehålla ett nordiskt personnamn, äro uppkallade efter
finnar och ej få betraktas såsom svenska ortnamn.

Om ock detta således kan anses för säkert, är därmed
naturligtvis ej sagdt, att ej ortnamnet i många fall kan vara
svenskt. I synnerhet i trakter, där vi eljes finna spår af äldre
svensk bosättning, är denna möjlighet naturligtvis mycket
stor. Vi måste nöja oss härmed och konstatera, att vi med
ortnamnsforskningens för närvarande till buds stående medel ej
med säkerhet kunna antaga tillvaran af en äldre svensk be-
folkning i andra trakter än där, hvarest verkliga svenska loka-
litetsbeteckningar stå att finna.

För öfrigt må man äfven akta sig för att göra generalla
slutsatser beträffande alla namn af en typ. Om det ock kan

ı Märk de finska Kallenpoika, Ikalempi, Heikki. Då vi hafva
Kallenpoyka, men Ykalempasson, är detta blott en i äldre
urkunder vanlig inkonsekvens. Synnerligt vanligt är, att finska
bönder af tjänstemännen kallas med tillnamn, utvisande hvems
son personen i fråga är. Detta är så som bekant ett allmänt svenskt
bruk, och ju längre vi komma i tiden, dess mera glömmas de finska
släktnamnen — i västra Finland — och ersättas af patronymica i
enlighet med svenskt bruk. Se härom närmare Forsman PN s.
124 ff.

127

anses for sannolikt, att t. ex. Birilä i Reso är uppkalladt efter
en svensk, ar därmed ingalunda sagdt, att samma namn t. ex.
i Nykyrko behöfver betraktas säsom ursprungligt svenskt ort-
namn. Det ena stället kan vara uppkalladt efter en svensk,
det andra efter en finne, eller också kan det ena stället
hafva erhällit sitt namn af det andra. Detta senare tillväga-
gaendet ar vid ortnamsgifningen i synnerhet under nyare
tider en ytterst vanlig fôretelse. Därför få vi ej häller i
hvarje fall anse det för ett afgörande argument emot antagandet
af ett svenskt ortnamn, om samma namn kan uppvisas på
orter längt aflägsna från dem, där svenskar kunna anses hafva
bott i äldre tider. Detta argument kan visserligen ofta hafva
en afgörande betydelse, i synnerhet om det ifrågavarande
namnet är kändt från flere vidt skilda orter, men kan äfven,
uppställdt såsom allmän regel, sannolikt leda till förhastade
slutsatser. Om man t. ex. finner ett Hovirinta eller Nyp-
peli i Ikalis, är det naturligtvis säkrast att taga denna faktor
med i beräkningen, då man på grund af Hovirinta i St. Ka-
rins eller Nyppeli i Lillkyro vill draga slutsatser beträffande
namnens ursprung, men något bindande bevis mot dessas
srenska upprinnelse behöfva de ej vara, åtminstone ej så länge
de i rent finska trakter stå isolerade. Ty det är ju ett kändt
faktum, att gårdar i senare befolkade trakter ofta uppkallats
efter dem, därifrån nybyggaren utvandrat.! — Om man där-

1 Under medeltiden torde detta sätt att uppkalla gårdar vis-
serligen ej hafva varit så vanligt som under senare tider — åt-
minstone ej i Norge, där enligt Rygh NG Indl. s. 8 f. sådana ,Op-
kaldelsesnavne“ hufvudsakligen tillhöra de senaste århundradena —
men äfven för denna tids ortnamn måste dock möjligheten af
,uppkallelse” tagas med i beräkningen. Ty äfven från Norge kunna
nigra sådana namn uppvisas från medeltiden och det är ju ett
bekant faktum, att ortnamnen uti t. ex. Normandie och Danelagen

u

128

emot om Pernala i Reso, Pernula i Storkyro ville antaga att
de vore svenska ortnamn, så vore detta förhastadt — äfven
om de erkändes vara lånade från fsv. Biorn (< urn. *Bernu-)
—- då namnen kunna uppvisas från så olika och vidt skilda
trakter som Kuhmoniemi, Lumijoki, Kymmene m. fl.

Vilja vi sålunda på grund af ortnamnen sluta oss till den
svenska befolkningens äldre utbredning i Egentliga Finland,
måste vi hålla oss till de socknar som ofvan uppräknats och
i hvilka vi funnit verkliga svenska ortnamn. Sannolikheten af
detta resultat styrkes äfven däraf, att dessa socknar bilda en
sammanhängande kedja, såsom man à priori måste antaga.

Få vi — såsom jag tror — anse detta resultat för sä-
kert, ha vi därigenom fått en faktor till vid lösandet af frågan
om befolkningsförhällandenas ålder i Egentliga Finland, en
faktor som ätminstone till en början synes göra frägan än
mer svärlöst.

Vi veta sälunda, säsom i inledningen päpekats, att sven-
skar och finnar än i dag bo i hvarandras närmaste grann-
skap, vi veta vidare af gammalt, att finska ortnamn i ganska
stort antal stä att finnas i nu svenska bygder, och nu hafra
vi funnit, att äfven tvärtom svenska ortnamn kunna uppvisas
från rent finska socknar. Huru skola vi nu förstå alla dessa
olika fakta?

För att komma till en fullt tillfredsställande lösning af
det uppställda problemet borde följande faktorer vara kända:

i hufvudsak äro likartade med dem uti de trakter, därifrån kolo-
nisterna utvandrat. Det ligger ju i sakens natur, att ju längre ett
gårdnamn går tillbaka i tiden, desto svårare hafva vi att afgöra,
om namnet är ,Opkaldelsesnavn“ eller ej. Själfva möjligheten för
ett sådant sätt att uppkalla en gård synes mig ligga så nära till
hands, att vi ej kunna bortse härifrån, innan direkta motbevis
blifvit frambragta.

129

de finska ortnamnens älder, de svenska ortnamnens älder och
en uttömmande jämförelse mellan 4 ena sidan de västfinska
uch ostfinska och 4 andra sidan de svenska och förfinskade
svenska ortnamnen (deras älder, beskaffenhet, utbredning). Dessa
faktorer äro emellertid delvis ännu obekanta storheter och vi
få därför nöja oss med de antydningar, som de kända fak-
torerna tyckas gifva oss. Särskildt kännbar är bristen på alla
uppgifter om de rent finska ortnamnens ålder. De upplys-
ningar åter vi erhålla af de svenska namnen, äro visserligen
ganska viktiga, men de kunna ej säga oss, om Finlands svenska
eller finska ortnamn äro äldre, och beträffande de namn, som
lånats från ett språk till ett annat, böra vi i bågkomma, att
de blott angifva förekomsten af två språk och två nationaliteter
samtidigt. Och i stort sedt bevisa sålunda Egentliga Finlands
ortnamn blott, att finnar och svenskar under århundradens
lopp i broderlig sämja — ortnammen veta ej af något annat
— bratit bygd i hvarandras omedelbara grannskap och där-
under lånat — och således äfven lärt sig — mycket af hvar-
andra.

Under dessa allmänna förutsättningar skola vi nu gå
att se, hvilka detaljerade bidrag till belysande af Egentliga
Finlands uppodling de svenska ortnamnen kunna gifva oss.
Vi kunna därvid begagna oss af tre omständigheter såsom
kriterier vid frågans utredning: 1) de i ortnamnen bevarade
personnamnen; 2) de nordiska ljudlagar, som afspegla
sig vid en jämförelse mellan de finska och svenska formerna
af namnen; 3) ortnamnens beskaffenhet

Vi hafva vid vår granskning af Egentliga Finlands gård-
namn i de flesta fall kommit till det resultat, att de inne-
hålla ett gammalt personnamn. Denna namngifningsprincip
synes sålunda fordom hafva varit ytterst allmän, och sanno-

likheten af detta antagande styrkes ytterligare däraf, att äfven
9

130

af Finlands svenska gärdnamn en stor del är bildad på
samma sätt (se förf:ss Den sv. bef. ålder); och samma för-
bâllande finna vi i nordiska gärdnamn i allmänhet. Vid en
närmare granskning af de personnamn, som kunna uttagas
ur de ofvan behandlade finska gärdnamnen, skall man ocksä
mycket snart finna, att största delen af dem representerar det
namnskick, som vi kunna kalla det historiskt nordiska; alltsä:
vi hafva här samma namnförräd, som vi finna i gärdnamnen
i de svenska trakterna af Finland (se forf:s ofvan anf. arb. s.
80). Det mäste dock päpekas, att nägra af dessa namn kunna
hafva ganska gamla anor, ja t. o. m. återgå till urgermansk
tid (se Hellquist Sv. ortn. pâ -inge s. 232).

Men utom dessa namn hafva vi ofta funnit sådana, som
antingen tyda på en vida högre Alder eller också helt och
hållet sakna motsvarighet i de nordiska språken och synes
närmare Öfverensstämma med namnskicket hos sydgermanska
folkslag. Vi kunna sålunda egentligen särskilja tre grupper af
personnamn i de nu granskade gårdnamnen.

För att belysa det ofran sagda skall jag här närmare
redogöra för dessa grupper och i alfabetisk ordning uppräkna
alla de personnamn, som ofvan behandlats. Jag behäfver hår
väl knappast än en gång påpeka, att jag ingalunda anser
alla de gjorda sammanställningarna för absolut riktiga eller
ens sannolika. Jag begynner med den förstnämnda, alltså den
yngsta namngruppen (äfven ett mindre antal tillnamn). !

'Adhi, Aghi, Agge, Agne, Ake, Alf, Alle, Ammi,
*Anawi |. Anawan- (?), Andi, Ane, Angull, Aning, Ankt
(Anka), Ari, Arki (Arnkell?), Arnbigrn (2), Arve, Ase, Ask,
Aste.

——

' Jag behöfver val här ej nämna, att ej alla de nedan upp-
räknade namnen äro af nordiskt ursprung.

131

Babbi, Badhe, Badvi(?), Baghe, Bagge, Bal, Baldi,
Balk, Balte, Baltzar, Bamse, Bang, Bani, Banke, Bare,
Bardhe, Basse, *Bat (Baad), Bekki, Ben, Beni, Benne,
Bertel, Bille, Birge, Birger, Biri, Biern, Blaesi, Bo, Bodhi
(Bote), Boije, Bolle, Bonde, Bose, Bram, Brami, Brechder,
Bredh, Brigita (2), Broti (Brodde), Brun, Bruni, Brunge,
*Brunke, Bruse, Braenneke, Braette, Bugge, Bulle, Busse,
Butte, Byrghi(r), Baenne, Baern, Baesse, Borje. |

Charra.

Dalle, Dan, Dansk, Diaerf, Domar, Dufva, Dukki,
Duni, Dyre. |

Ebbi, Eddi, Edvin, Eiör(?), Eke, Elli, Elso, Ene,
Erik, Ervast, Esse, Etta, *Ett.

Fabbe, Fali, Falle, Fastagundr, Faste, Fegel, Filip,
Finne, Fiaelle, Flosi, Folke, Franse, Fridhger (?), Frisi,
Friska (Freseca), Fraende, Frekael(?), Fugl, Fulke, *Fulle (2).

Garp (Garb), Gerdr, Gere, Gerik, Germer (?), Ger-
mund (2), Gertrudh, Gest, Gestt, Gia(?), Gille, Godh,
Godhe, Grape (Grave), Grefve, Gregge, Grip, Groot (Grote),
Gruwa, Groep, Gubbe, Guddi, Gulbrand, Gulle, Gumme,
Gunnar, Gunne, Gutte, Gylla, Gate (?). |

Haddi, *Hadvi, Haghar, Hagne, Hal, Halla, Halle,
Hang, Hanne, Hartika, Hasi, Haukr, Havar, Hedhe, Helge,
Hemi (Haemi), Herri, Hialti, Hidi, Hidhin, Hille, Hintze,
Hiorther, Hiaelle, Hofwardh, Hole, Holmfast, Hovare, How,
Hogne, Hudd, Hughi, Humpe, Hunger, Huntse(?), Hwit,
Hwite, Hygne, Hyna, Haemi, Haemme, Haemming, Haenne,
Haente (Haende?), Haenniki, Haerger, Haeridh, Hok.

Idhi, Igger, Ille, Ilve, Imma, Imm, Inge, Ingor,
Ingredh, Iri, Isse.

Iallo, *Iami, Ian, Iule, Iunne, Iut, Iute, Iuvanus,
Taedhi, Iaelle, Iaeri, *Iaerma, Iaerp, Iaerpe.

132

Kabbe, Kadrin, Kaflı, Kagh, Kal, Kalf, Kali, Kalk,
Kalle, Kamper, Kani, Kappe, Kar, Kare, Karl, Karle,
Karse, Katil, Katla, Kaxe(?), Keeri, Kempe, (Kaempe),
Kialkı, Kili, Kille, Kista, Kisti, Klafi, Klemet, Knapi,
Knut, Kok, Koki, Kolle, Komt, Kommt, Konde, Kong,
Kope, Kort, Kort, Krabbe, Krake, Krister, Krok (Krogh),
Kruse, Ki (?), Kul, Kult, Kulle, Kuller, Kyrill, Kaebbe,
Kaeli, Kaelle, Kaela, Kaempe (Kempe), *Kaetsl, Kenicka,
Kope.

Labi, Labbe, Lakki, Lambi, Lang, Lathi, Laun- (?),
Lave, Ledhe(?), Leikr, Leisi, Leppi, Lete, Libaert, Lif,
Landi, Lodvir, Lum, Lum, Leki.

Mag, Maghaer, Maki, Manni, Mati, *Monni(?), Muli,
Munti, Mur, Mutt.

Naboe, Nagl, Naglı, Nakkı, Narfi, Naut, *Nirwe (?),
Niss(e).

Oddr, Osa, Othi, Otti, Oxe.

Paddi, Péfi, Papi, Pathi, Puks.

Rati, Ragne, Ragvald, Rakki, Rand, Rast, Rebock,
Reiör, Reidgot (?), Regni, Rem(?), Rew, Risi, "Rogge
(Rothger?), Rugghi, Runi, Rurik, Rütr, Roth.

Sali, Salve (Solve; *Salavi?), Sart, Saxi, Sibbe, Sige,
Sigge, Sigfrid, Sigrid, Sigurd, Silki, Stlwi, Stur, Skakare,
Skalk, Skardi, Skogr |. Skogi, Skil, Skulki, Skänke, So-
marr, Séti (Sodi?), Spink, *Spure, Staki, Starki, Stef(f jan
(Stepan), Stolpe, Stubbe, Stur, Sunt.

Taki, Tati, Tiof, Tobba, Toddi, Tofi, Tolf, Tolk,
Tord, Tore, Torkell, Torsten, Torte, *Toti (Toddi), Trans,
Trygir, Tubbi, Tulli, Tumi, Ture, Turs, Tyke, Tyri.

Uddi (Utti), Uggi, Ulfr, Uli, Ulr, Ungt, Urgi,
Uri, Ursa.

188

Vakki, Valborg, Valdi, Vaste, Vie, Venni, Vesi, Vetti,
Vikaer, Villi, Vimba (Wimboldi?), Vina, Vini, Vipi, Visti,
Vita.

Yrjan, Ytti.

Onder, Or, Opin.

Denna förteckning är i många afseenden intressant. Då
det gäller att jämföra ett enstaka finskt namn med ett forn-
skandinaviskt personnam, ligger den tanken alltid nära till
hands: är ej detta blott en tillfällig likhet? Men om man
haft tålamod att genomgå alla dessa ofta osäkra jämförelser,
och då kommer till det resultat, att den fornskandinaviska
namnlistan till en betydande del kan återfinnas i västra Fin-
lands finska gårdnamn, då kan man verkligen ej tvifla på att
de gjorda sammanställningarna i hufvudsak måste bafva varit
riktiga, ty att antaga tillfällighetens makt för så stor, ligger
ej inom det rimligas område.

Dessa namn föra oss sålunda tillbaka till den tid i
Skandinaviens historia, då de gamla tvåstammiga personnamnen
bade fått gifva vika för yngre enstammiga kortformer (jfr
Lundgren Arkiv III s. 225 f.). Bland alla ofvan genomgångna
namn finna vi blott följande osäkra jämförelser med tvåstam-
miga nordiska personnamn: Gullranta (Nådendal): fsv. Gul-
brand, Kautranta (Vahto): urn. *Gaufbrandr (fht. Gause-
prand), Inkeranta (Töfsala): fsv. Ingebrand (fht. Ingobrand),
Varjoranta: germ. *Vartarand (1. Varirand), Haukiharja (Ny-
kyrko): fht. Hagiher. Lägger jag härtill ännu frän Satakunta
Harjavalta (socken): germ. *Haria-waldar och Kukonharja
(Nakkila): germ. *Gugon-harja (se nedan), så har jag anfört
alla de namn, uti hvilka jag funnit ett gammalt tvâstammigt
personnamn möjligen vara bevaradt. Af dessa är blott Gul-
brand uppvisadt i fornsvenskan; de öfriga höra för visso till
ett lager af germanska lännamn, som är vida äldre än de

134

senast behandlade enstammiga kortformerna. Möjligen komma
framtida forskningar att uppvisa ännu flere sädana tvästam-
miga lännamn i finskan, men i alla fall utgöra de en ytterst
liten del af hela det namnförräd, som upptagits af finnarna.
Detta tyder på att de måste hafva lefvat i mycket lifligare
beröring med de skandinaver, af hvilka de enstammiga namnen
erhållits och att detta senare kulturinflytande varit vida starkare
än det äldre, Samma blir resultatet, äfven om vi till dessa
namn lägga alle de personnamn, som ehuru enstammiga dock
på grund af språkliga kriterier kunna sägas hafva upptagits i
urnordisk tid (se härom mera nedan).

För öfrigt är det svårt att få en riktig föreställning om
dessa urnordiska lån, ty såsom redan ofvan påpekats kunna vi
bland de finska gårdnamnen finna ett ej alldeles ringa antal,
som synbarligen äro af germanskt ursprung, men mera öfver-
ensstämma med syd- eller ostgermanska folks namnskick.
Exempel härpå hafva vi i det föregående ofta funnit och be-
träffande namnen på -tkka, -1kko ha vi kommit till den slut-
sats, att de ej kunna härstamma från nordisk källa (se Ha-
likko). Vi skola nu granska dessa namn i ett sammanhang.

Följande namn på -ikka, -ikko hafva i det föregående
blifvit behandlade: Villikkala (Kisko): fht. Willico, Halikko
(socken och Halikkola i Koskis): fht. Halicho, Viinikka
(Nousis): fht. Winicho, Saarikkala (Vemo): fht. Sarscho,
Hartikkala (Letala): ostgot. Hardica (och fsv. Hartika), Ma-
tikka (Letala): fht. Maitihho (Madacho), Peinikkala (Lemo):
fht. Benico. |

_ Sädana namn träffas öfverallt i Finland och har ändelsen
-ikka (-ikko) anda till senaste tider varit synnerligen pro-
duktiv; ja kan säges vara det ännu. Vi kunna finna ändelsen
i sidana ganska unga län som Valpurikko (Valborg),. Eve-
liinukka, Liinukka, Jussukka m. fl. (se Forsman PN s. 181

135

f£). Det ar därför ofta svårt att säga, om vi ha att göra med
ett lån eller med en finsk namnbildning. Med denna reser-
ration vill jag. ännu frän andra trakter af Finland uppräkna
nägra hithörande namn, till hvilka motsvarighet kan finnas i
germanska språk: .

Asikkala (socken) och Asikainen (släktnamn): fht. Astca,

Mannikka, Mannikainen (släktnamn): fht Manniko,
Mannecho.

Hannikainen (släktnamn): fht. Hannicho.

Parikkala (socken): fht. Barocho.

Tülikka och Tithkkala (Vederlax): vand. Stilica, Sti-

Viikka, Vitikainen (släktnamn): fht. Witicho.

Reinikka (Kauhajoki), Reëntkainen (släktnamn): fht.
Beinco.

Vijakkala (socken), Viyakatnen (släktnamn): fht. Vila,
Filico. Jfr 1470 Matz Wilikain (Hausen J).

Putikko (i Savolaks): fht. Pufico. Jfr ofvan Pudikisto
i Pöytis och 1465 Olef Putikan (Hausen I). .

Raatikainen (släkt- och gärdnamn): fht. Radacha,
Redig.

Salikka (Lamminkoski): fht. Salicho, .

Hunnukka (Impilax): fht. Hunico, Hunaca, Hunune.

Tanikainen (släktnamn): fht. Tanucho, Tannecha.

Artukainen (Reso): got, Ardica. |

Lyytiküinen (släktnamn): fht. Liudiko, Lyedeeo. Jfr
1478 Lydich Mallääs (Hausen J).

Arnika (1458 Arnika Nokkolast, Michell Arnikan:
(Hausen I): fht. Arnthho.

Avikainen (släktnamn): fht. Avico.

136

Harikka (i Räisälä, Kaukola, Nykyrka, Kymmene 1555,
Hattula 1559): fht. Haricho.

Eingelica (1488 Engelica Maankesk: Hausen I): fht.
Engilo (hvaraf vi kunna antaga ett diminutivt *Engiliko).

Sitikka (1486 Peter Sitikan, Hein Sitikan: Hausen I):
fht. Sito (hvaraf "Sitika).

Afven i Estland synas sädana namn vara kända. Jag
har ej varit i tillfälle att härifrån göra större insamlingar,
men har händelsevis antecknat följande ortnamn:

Allik: fht. Alico, Ellecho.

Anikwere: fht. Anniko. Jfr Aniksor (i Mustasaari).
Namnet kan dock äfven återgå på ett urn. *Anika (se ofvan
s. 67).

Ennikwere: fht. Ennico.

Ofvan sid. 21 pâpekades, att vi äfven i fornsvenskan ha
nägra hithörande namn!, men att de ej äro af nordiskt ur-
sprung, utan hafva inkommit söderifrån. Äfven af dessa namn
hafva sedan några inlånats i finskan: fev. Konika > fi. Köö-
nikkäflä), fsv. Gereko (dat.) > fi. Kierikka(la), Kterikatnen,
fsv. Lydheka > fi. Lyytikäinen (jag anser dock sannolikare
att detta lån hör till den äldre gruppen; se ofvan).

Dessa nordiska lån på -ikka, -ikko äro sålunda ej många
och äfven de kunna vara lånade från något sydgermanskt
språk. Från hvilket germanskt språk den äldre namngruppen
härstammar, är på grund af namnen själfva svårt att säga.
Men då vi af Thomsens undersökningar veta, att af de appel-
lativa germanska lånorden en del otvifvelaktigt pekar på en
gotisk källa (fi. neula < got. népla o. 8. v.; se Thomsen, GSI
8 106), så ligger det ju närmast till hands att äfven för

ı Till de där anförda kan läggas Thodeke (1378; se Hart-
man, Raseborgs slotts historia s. 8 not 2).

137

dessa namn tänka på samma ursprung, i synnerhet som namn
på ka voro vanliga hos både öst- och västgoter (t. ex. öst-
got. Mirica, Gevica, Ardica |. Ardeca; västgot. Adtca, Egica;
fir Bugge No. I s. 157).

Men utom dessa namn hafva vi funnit äfven andra, som
sakna motsvarighet i nordiska språk och närmare tyckas ôf-
verenstamma med namnskicket hos sydgermaner, Sådan äro:

Adreflax) 1. Ader(lax) i Pikis: fht. Adra-, Ader-.

Karinainen (socken): fht. Garino.

Karuna (kapell): germ. *Garuni.

Vinko (Koskis): fht. Vinco.

Masku (socken): fht. Masgo, Masco.

Nivola (Masku): fht. Nivo.

Lellainen (Masku): fht. Lello.

Hinno (Vemo): fht. Hinna.

Paitulainen (Vemo): fht. Baidilo.

Sannainen (Tôfsala): fht. Sanno.

Palva (kapell): ostgot. Badua.

Santtio (Nykyrko): fht. Santo.

Katina (Nykyrko): fht. Hadina.

Marela (Nykyrko): fht Mar.

Maurunmaa (Nykyrko): fht. Maur.

Salko (Letala): fht. Salgo.

Sandila (Letala): fht. Sanda.

Vatmarotnen (Letala): fht. Waimer,

Tattula (St. Bertils): vand. Tafu.

Heinäinen (Rimito): fht. Heino (jfr dock äfven fer.
Heyna).

Kiaepunj (1835; se ofvan s. 122); fht, Kepunt.

Jfr äfven fi. Katisla m. fl, med östgot. Gattila samt fi.
Kojo, Kojonen (släkt- och gärdnamn) med fht. Goio, Gojo
och fi. Isto (släktnamn) med got. Isto.

138

Ville vi utsträcka vär granskning till öfriga delar af
Finland, si kunde vi framlägga en ling lista af dylika jäm-
forelser. Jag har förut i Virittäjä 1900 s. 117 f. publicerat
en samling af hithörande namn och far jag hänvisa den in-
tresserade läsaren till denna uppsats, ehuru mänga af de dar
gjorda sammanställningarna numera synas mig tillfälliga.

Sannolikt äro dessa namn att förklaras pi samma sätt
som de nyss behandlade namnen på -tkka, -1kko. De måste
hafva inkommit i språket under en tid, då finnarna före sin
ankomst till Finland bodde i närheten af något sydgermanskt
(ostgermanskt) folk, sannolikt goterna.

Det vore visserligen en möjlighet, att några af dessa
namn vare så unga, att de under historisk tid (specielt hansa-
tiden) kunnat från sydgermaner direkte importeras till finnarna.
I de flesta fall tror jag dock, att ett sådant antagande vore
omotiveradt. I så fall skulle väl lånet hafva förmedlats genom
stadsborna och vi skulle då vänta oss att finna dessa namn i
våra medeltida källor. Men blott sällan kunna sådana på-
träffas i städerna och i allmänhet i svenska trakter, och ofvan
har redan påpekats, att af zka-namnen blott ett mindre antal
uppvisats i fornsvenskan, medan de däremot t. ex. i Tavast-
land synas hafva förekommit ganska ofta. Märk t ex. 1484
Witicka Ollsson, 1494 Witicka Larsson, 1488 Engelica Maan-
kesk, 1467 Michel Anichan, Witicka Keikielest, 1465 Olef
Putikan, 1458 Arnika. Nokkolast, Michell Arnikan, 1470
Matz Wiltkain m. fl. Härtill kommer dessutom ännu, att de
ifrägavarande finska ortnamnen kunna finnas i alla delar af
vårt land och äfven utom dess gränser, hvilket vi ej skulle
vänta oss, om namnen vore yngre lån.

Likväl vill jag. ej helt och hållet förneka möjligheten af
sådana lån. Tvärtom torde man få anse för sannolikt, att
några namn verkligen visa tillbaka till en specifikt fornhög-

139

tysk källa och inkommit i finskan först efter den andra, forn-
högtyska ljudskridningen. Sädana fro t. ex. fi. Uosukka: fht.
Uozo (jfr Forsman PN s, 239), Leusila: fht. Liugi. Om i
dessa fall likheten ej är tillfällig, utan län verkligen måste
antagas, så kan detta hafva skett antingen genom förmedling
af något annat folk eller genom handelsförbindelser eller på
något annat tillfälligt sätt.

I hvarje fall tror jag dock, att denna förklaring blott i
undantagsfall bör tillgripas, och anser, att de ofran behandlade
namnlånen i allmänhet äro vida äldre och föra oss tillbaka
till tiden för de älsta beröringarna mellan finnar och ger-
maner. |

På grund af -ka-namnens vittnesbörd tror jag mig kunna
göra denna slutsats, ehuru det i manga . enskilda fall blir
omöjligt att afgöra, om lånet härstammar fran nordisk källa
eller ej. Många namn, som ej uppvisats i nordiska språk,
hafva naturligtvis kunnat finnas där, och i synnerhet gäller
detta för de älsta namnens vidkommande. Vi skola i hågkomma
— såsom Bugge, No. I s. 12 pepekat — att det urnordiska
namnskicket betydligt skiljer sig från det historiskt nordiska
och att de urnordiska personnamn, som i historisk tid ej på-
träffas i norden, ofta visa en stor öfverensståmmelse med dem
hos goter och’ sydtyskar.! — Ofta nog kan det ju också
hända, att ett redan i urnordisk tid användt personnamn kun-
nat hvarlefva i århundraden, ehuru det händelsevis ej upp-
visats i senare tid. Jag påminner här blott om det af Läffler
(Sr. fornminnesföreningens tidskr. XI s. 244 f.) från 1374
uppvisade fsy. Sighader, hvilket också påträffats i en runskrift
från förra hälften af 600-talet (sigadur)., „Det visar”, säger
Läffler, „huru försiktig man måste vara med att antaga ett

! Jfr härmed. också Hellquist, Sv. ortn,. på -inge s. 2.

140

personnamn vara utdödt, och det kan som detta (d. v. s. Sig-
hader) lefva ett obemärkt lif under ett trefjärndels ärtusende
på någon enstaka ort inom kanske en eller ett par familjer.
Och att det kommer fram i dagen, kan bero pä den tillfällig-
het, att dess bärare räkat blifva nämnd i en enda offentlig
handling och att denna handling blifvit bevarad ät eftervärlden.“
Utan tvifvel ges det mänga sädana urnordiska namn, hvilka
länge lefvat sitt obemärkta lif utan att genom samma lyckliga
tillfällighet som det ofvan nämnda blifva bevarade åt efter-
världen.

Vi måste därför vara försiktiga, då det gäller att afgöra
frågan, från hvilket germanskt språk våra finska namn här-
stamma, i synnerhet som i de flesta fall några spräkliga kri-
terier ej kunna gifva oss någon upplysning i frågan. Stundom
kunna vi äfven finna på finska namn, hvilkas motsvarighet
uppvisats både i urnordiskan och i något sydgermanskt språk.
Det torde därför — åtminstone för närvarande — vara omöj-
ligt att afgöra om t. ex. fi. Harinka, Jutinka återgå på de
urn. haringa, iupingar (Bugge, No. I s. 216, 280) eller ett
gotiskt (= fht) Herinc, Iudinga. Andra exempel att förtiga.

Det kunde hända, att nâgon här skulle frâga: Är det
icke under sädana förhällanden möjligt att antaga, att de
ifrågavarande i finska namnen utgöra blott två, ej såsom ofvan
antagits, tre olika lager af lån: de gotiska och fornsvenska?
Härpå måste gifvas ett bestämdt nekande svar, ty det finnes
fall som tydligen peka tillbaka på en urnordisk källa. Jag
hänvisar till den språkhistoriska utredningen längre fram och
vill här endast genom några exempel, hämtade från andra
trakter än de ofvan genomgångna, styrka detta påstående.
De finska sockennamnen Akaa (< *Akas) och Laukaa (<
*Laukas) anser jag ätergifra urn. laukar, akar (Bugge anf.
arb.); möjligen är också fi. Kaukas (gärdnamn) identiskt med

141

um. 3zaukaz, ehururu har möjligheten för finskt ursprung är
större (jfr fi. kauka, en i både person- och ortnamn vanlig
nominalstam: „det aflägset belägna“). Äro dessa samman-
ställningar riktiga, så tyder ändelsen -as hällre på urnordiskt
ån gotiskt ursprung (jfr urn. Öagar: got. dags o. 8. v.; se
Noreen Aisl. gr.? § 4,1), såvida lånen ej vore så gamla att de
återginge på äldre gotiska former på -az, hvilket visserligen
vore möjligt. Jfr Thomsen GSI s. 107 not 1.

Såsom bekant kan uti de appellativa lånorden ändelse-
vokalismen stundom gifva en antydan om lånets ursprung; a
uti t. ex. neula, multa anger gotiskt inflytande, emedan vi i
dessa ord skulle vänta oss ett o eller v, om de vare länade
från urnordiskan. Vid namnlånen kunna vi sällan begagna oss af
detta kriterium, emedan i dem den ursprungliga ändelsevoka-
lismen blifvit undanskymd af senare analogiska utjämningar.
Af många namn kunna olika former uppvisas med olika än-
delser, utan att vi kunna säga, hvilken af dem är den ursprung-
liga. Vanligen växla -t, -a, -o (-u), t. ex. Inkala, Inki, In-
konen; Immala, Immilä, Immola; Heikki: Heikku: Heikka
m. fl. (se Virittäjä 1899 s. 3).

Innan vi lämna frägan om de älsta namnlänens ursprung,
böra vi ännu fästa oss vid en omständighet. Det har redan
påpekats, att vi bland lånen finna blott få exempel på de
gamla tvåstammiga namnen. Detta kan möjligen finna sin
förklaring däri, att finnarna vid upptagandet af sådana namn
förkortade dem så, att senare leden bortföll. Det finnes näm-
ligen fioska namn, som synas återge första leden i gamla
germanska personnamn. Sådana fro Makula (gärdnamn):
*Magu- (jfr isl. Mogpraser); mark dock äfven fht. Mago;
Aku: um. *Agu- (isl. Qgmundr); Ano: um. Anu- (Anulaidar
= Olof); Hatula (gärdnamn): urn. Hapu- (Hapu-wolafr,
Hapu-laikaz); Hari: urn. *Salu- (*Salu-wihar) m. fl. Eller

142

männe man pä grund häraf kunde antaga, att skandinaverna
själfva säsom smeknamn och kortformer använde dylika för-
kortningar? Härför talar äfren den omständighet, att de nor-
diska släktnamnen på -tnger, hvilka ofta äro mycket gamla,
bildades på de sammansatta personnamnens första led. Hell-
quist, Sv. ortn. på -inge s. 231 f. påpekar, att vi ej-ha något
släktnamn af typen *Arnmsdlingr, utan endast af typen
Arnunger.

Äfven de senast påpekade finska namnen återgå närmast
på urnordiska former, och jag tror mig sålunda hafva ådaga-
lagt, att vi bland de nu behandlade namnen hafva att särskilja
tre olika grupper: en gotisk, en urnordisk och en fornsvensk.
I fall detta resultat befinnes riktigt, finna vi i dessa namn ett
viktigt stöd för Thomsens teori för de finsk-germanska berö-
ringarna och de synas gifva vid handen, att det gotiska infly-
tandet varit vida större än man i allmänhet varit benägen att
antaga (jfr Wiklund, När kommo svenskarna till Finland s.
18 f.), och det förefaller mig därför ej oantagligt, att de sam-
finska lånen till en betydande del äro af gotiskt ursprung,!
medan däremot de talrika ord, som uppvisats blott i finskan,
sannolikt till stor det återgå på en urnordisk källa.

Då vi nu gå att granska de språkformer, på hvilka de
nordiska namnen återgå, så följer såsom ett korollorium af
ofvanstående utredning, att de äro af två slag: dels urnordiska,
dels — till största delen — fornsvenska. Det är isynnerhet
de förstnämnda, som för vårt ändamål ega intresse och vi
skola därför egna dem en stunds uppmärksamhet.

Först och främst finna vi flere exempel på de gamla
diftongerna az och au. |

Den förra diftongen är bevarad i följande namn:

ı Jfr Noreen Aisl. gr.? § 6.

148

Aitlahti (Bjarna): isl. Ei0r (2).

Kairinen (St. Karins): fsv. Keri.

Airıkki (St. Bertils, Mietois, Virmo, Nousis), Asrikkala
(Mietois, Virmo), Airisto (utanför Abo): fev. Erik.

Laitila (socken), Laitinen (Reso), Laitola (Halikko) m. fl.:
fer. Lete (?).

Aikkinen (Virmo): fsv. Eke.

"Af dessa är dock blott Adrisio med säkerhet svenskt
ortnamn.

Diftougen au synes hafva bevarats i följande namn:

Auvainen (St. Karins m. fl), Auvala (Pemar), Auvola
‘Masku): fsv. Open.

Laukkinen (Pöytis): fda. Laki.

Sauru (Bjärnä); isl. saurr.

Aurajoks: isl. aurr.

Haukka (Koskis, Vemo m. fl), Haukkala (Uskela), Hau-
kanpaa (Rimito), Hauknäs (Nagu): fsv. Hok, isl. Haukr.

Laukinainen (Lundä): sv. Lökanäs.

Laupunen (Gustafs): sv. Löpö.

Laustu (St. Karins): fsv. *Launi (?).

Af dessa fru Aurajoki, Laukinainen och Laupunen
sikra svenska ortnamn.

Vi hafva sälunda ätminstone fyra säkra fall af dessa
gamla diftonger. Dä vi därjämte ihägkomma, att äfven flere
finska länord i svenskan (ortnamn) afspegla ljudôfvergängen
a>e (Saxen, Finska lånord s. 50 f.), så kunna vi med täm-
lig säkerhet antaga, att svenska spräket vid tiden för dessa
beröringar egde diftongerna a: och au.

Ett mycket gammalt namn med bevarad az-diftong vore
Vaistenkylä (St. Marie), såframt den ofvan s. 57 framställda
etymologin är riktig (< *Waiva-). I så fall ar det dock
kanske sannolikare, att namnet harstammar fran goterna.

144

Urnordiska län, upptagna före synkopetiden äro ocksä
Salavainen (Velkua) och Anavainen (Gustafs): < *Sala-wi-,
*Ana-wi- (1. Anawan-).

Samma Alder hafva också de namn, som jämförda med
motsvarande nordiska ord förete oomljudda och obrutna former.

Från tiden före #-omljudets tid härstammar Tiurla (fsv.
Dyre) i Velkua, Vankio (fsv. vänge) i Lundå,! Vaskto? (fev.
personnamnet *Vaske, som ligger till grund för fsv. Vaeskinge:
Hellquist, Ortn. på -inge s. 175) och möjligen? Aninkainen
(fev. Eninge) i St. Marie; före w-omljudets genomförande åter
har Hakuni (fsv. Hogne) upptagits. Den omljudda formen af
ordet representeras af Houna (Nousis); fsv. Hagne (= fht.
Haguno) ater ar bevaradt i Hauninen (Reso; och i Haunu
i Karislojo).

Obrutna former hafva vi i Perkiö (Lokalahti), Herttula
(Nådendal), Kelkka (Virmo), Helttula (Pöytis), Hella (Vemo),
Pellilä (Virmo). Jfr de motsvarande brutna i sv. Björkö; fsv.
Hiorter; fsv. Kialki; no. isl. Hialti; fev. Hiaelle (se ofvan);
fsv. Fiaelle.e Man kunde visserligen tänka, att något af dem
ej vore så gammalt; vi kunna väl tänka oss t. ex. ett fsv.
*Kelki (ursprunglig böjning *Kelkz: Kialka, sedan. genom
analogisk utjämning antingen *Kelki: *Kelka 1. Kialki:
Kialka). Men denna tillfällighet kan ej tänkas tillämpad pa
dem alla.

Spräkhistoriskt intressant är också Joulx (Kuusjoki), som
tyckes ätergifva stadiet *Zoul- af fsv. Jule. Se härom när-
mare ofvan s. 82.

ı Ett yngre län är Venga (1424 Wenyha) i Nädendal.

2 Af förbiseende ej upptaget i det föregäende.

3 I namn på -ing- kan i-omljudet uteblifva, beroende på inverkan
från former med -ung- eller också därpå att stafvelsen blifvit starkt
bitonig eller t. o. m. hufvudtonig.

145

Ocksä ändelsevokalismen kan stundom tyda pä högre
ålder hos lånet, ehuru man i detta afseende måste vara -för-
sittig med sina konklusioner, då säsom ofvan påpekats, vi af
pamn med vokalslut i finskan ofta ha parallelformer med olika
rokalslut. DA vi likväl 4 andra sidan ha finska namn, som
gifva en antydan om de motsvarande svenska namnens böj-
ning, vill jag belysa detta med några exempel. . |

Att fsv. Gunnarr, Domarr haft a-stams böjning se vi
af fi Kunnara(inen), Tuomara(inen). ta-stammar äro Vankio
och Vaskio.

En i-stam ha vi i Kestilä: fav. Gestr.

U-stamsböjningen åter framgår af Herttula: fav. hiorter.
Af namn böjda enligt o-stammarna kanner jag blott till isl.
Alf, hvilket i finskan gifvit Lisvola och Liivi.

An-stammarna blifva i finskan antingen i-(e-) eller a-
stammar, t. ex. Narvi, Narvela och Närvälä: fev. Narvi;
Kunni, Kunnila och Kunnainen: fsv. Gunne; Järilä och
Jérdinen: fsv. laeri; Perttilä och Perttala: fsv. Berte (också
Pertiula); Viiainen: fsv. Vie, Hadvala: fev. *Hadvi; Sala-
samen: um. *Salawt m. fl. Härmed kan jämföras vokal-
säxlingen i Suomi: Suomalainen, Lappi: Lappalainen, Ruotsi:
Buotsalainen, Häme: Hämäläinen.

On-stammar fro t ex. Idula: fsv. Idha, Karro: fgotl.
Charra, Salo: fsv. sala.

I allmänhet .ser det. ut som om den ursprungliga än-
delsevokalismen bättre vore bevarad i de äldre lånen. I yngre
lån växla olika ändelser, t. ex. ett fev. Birge ger fi. Pirilä,
Pirjälä och Pirkola; fsv. Filip, Filpus ger fi. Pelpala, Pil«
pelä, Pilpola, Vilppula; af fav. Hille fas fi. Hilleinen och
Hilloinen 0. 8. Vi .

Af de nu. behandlade namnen synas mig Kunnarafinen);

Tuomara(inen) — så vida ej detta är bildadt pa fev. domare —
10

146

Vankio, Vaskio och Herttu(la) pâ grund af sina ändelser —
Hertiula dessutom på grund af sin obrutna stamvokal —
böra äterföras till urnordisk tid. Vi kunna nämligen ej gärna
vänta oss t. ex Kunnarainen, om ej det upptagits under en
tid, då detta a funnits i någon form af det nordiska namnet.
Jfr t. ex. Kunnari (Veckelaks), Kunnarila (Lojo), hvilka måste
vara yngre län.

På en urnordisk form (gen. plur.) återgå också Hamaro
(St. Marie), Upalinko (Reso) och Halso (Virmo). Für sanno-
likheten af detta antagande talar också den omständighet, att
både i Hamaro och Upalinko den osynkoperade vokalen Ar
ett kriterium på namnlånens urnordiska karaktär. Man märke
äfven, att de likaledes urnordiska lånen Harinka, Jutinka
(se ofvan s. 140) och Aninkainen, hvilka upptagits såsom per-
sonnamn, blifvit a-stammar, såsom man à priori väntat sig.

Då vi däremot hafva fi. Vaimaroinen af en urnordisk (?)
a-stam Vazmara-, så beror väl detta knappast på en finsk
ljudlag (a > o framför 2), utan bör väl hällre förklaras så, att
den finska patronymiska formen är bildad på en diminutiv
form *Vaimaro. Ett likadant fall finna vi t ex. uti fi Mu-
hoinen och Muho (socken i norra Österbotten) af urn. *Muha.

De spräkliga kriterierna för bedömande af de nordiska
lännamnens älder leda oss sälunda till samma resultat som vär
granskning af personnamnens beskaffenhet: sädana hafva upp-
tagits säväl i urnordisk som fornsvensk tid.

Säsom tredje faktor vid bedömandet af de ifrägavarande
länens Alder nämndes ofvan ortnamnens beskaffenhet, spe-
ciellt senare kompositionsleden. Säsom bekant har ortnamns-
forskningen ädagalagt, att vissa ortnamnsgrupper fora oss till-
baka till mycket gammal tid. Sädana äro t. ex. de namn, hvil-
kas senare kompositionsled äro hem och stad. Af de förra

147

torde ej nägot säkert exempel tillsvidare hafva uppvisats frän
Finland (se Saxén, Den sv. befolkningens ålder s. 17 ff.), me-
dan af de senare säkra fall synas förekomma blott på Aland,
i Egentliga Finland och Satakunta (se Saxén, anf. arb. s. 10 ff,
Finsk tidskrift 1902 s. 420 och nedan).

Ofvan s. 49 har jag visserligen antydt såsom en möj-
lighet att vi i Murom, Visnom och Kärrom hade gamla
hem-namn, men i alla fall anser jag sannolikheten häraf vara
så problematisk, att jag ej på grund af dem vågar draga några
slutsatser, om jag ock ej helt och hållet vill bestrida möjlig-
heten häraf. Visnom är ej häller uppvisadt såsom ortnamn.

Däremot torde det vara höjdt öfver allt tvifvel, att många
gamla stad-namn ännu kvarlefva i Egentliga Finland i för-
finskad gestalt. Sådana äro Airisto (fjärd utanför Åbo), Rau-
nistula (St. Marie), Maakasto (St. Karins), Koristo (St. Ka-
rins), Laustu (St. Karins), Kustö (kapell)!, Angelisto (Angel-
niemi), Karslax (Rimito), Halslax (Karuna), Lepistö (Virmo),
hvartill komma ännu några osäkra fall såsom Kaupisto (Ri-
mito) och Soinisto (Nådendal), Huovaristo (St. Martens), Wal-
last (Nykyrko). |

Om vi nu kunna antaga, att stad-perioden upphörde ät-
minstone c. 1000 e. Kr. (se Saxén, De sv. bef. alder s. 16
Norrby, Sv. Im. XIX:4 8.11 och dar anförd literatur), så finna
vi häraf, att dessa namn senast uppstätt under vikingatiden.

En annan gammal namngrupp äro Ttbble-namnen. Sä-
dana hafva ej uppvisats frän Finlands svenska trakter, men
vi hafva ofvan funnit flere sådana namn i förfinskad form:
Tipeli, Tispilä (Kiikala, Patis, St. Martens, Bjarna). Enligt
Karlsson, Upplands ortnamn (uti Uppland s. 414) aro Tibble-

1 Senare har jag funnit formen Koostadt slot (1522: Arw. VII).
Se ofvan s. 48. |

148

namnen mycket gamla, sannolikt lika gamla som funa-namnen,
hvilka enligt samme författare uppstätt „längt före kristen-
domens införande“.

Annu äldre äro sannolikt de ortnamn på -inge, som
innehälla ett släktnamn. Enligt Hellquists undersökningar om
dessa namn (Sv. ortn. på -inge s. 234) tillhöra namnen på
singe ,atminstone den s. k. primära bebyggelsen & slätterna
och vid vattendragen“, men gä sannolikt ännu längre tillbaka
itiden och böra härledas „frän den tid, dä vâra förfäder ännu
idkade fiyttareäkerbruk“, Men om ock ortnamnen på -inge kunna
anses hafva mycket gamla anor, är däremot frågan om ut-
sträckningen af den tid, under hvilka nya sådana. kunde bil-
das, ej ännu utredd. Hellquist anf. arb. s. 236 påpekar, att
hos de i England under 800-talet inträngande skandinaverna
namnen på -inge voro ett lefvande namngifningselement, ja
möjligen ännu senare. |
Vi hafva i det föregående behandlat tre hithörande namn,
hvilka alla äro bildade på slåktnamn och af hvilka åtminstone
två på grund af andra språkliga kriterier kunna tilläggas myc-
ket hög ålder. De äro Kaxunge i Angelniemi, Aninkainen i
St. Marie och Uplinge (fi. Upalinko) i Reso.

Betydligt yngre till ålder äro däremot Hemminkt i Nou-
sig (fsv. Haemming påträffas såsom personnamn öfverallt i
Finland under medeltiden; se ofvan s. 125 och nedan Öster-
botten) och Helsinge i Töfsala (bildadt på appellativet hals;
t. ex. i Svartboken nämnes 1850 en Johannes Helsinger).
Om Steninge! i Karuna är en patronymisk bildning eller bil-
dadt på sbst. sten, är svårt att afgöra (jfr Hellquist s. 140).

ı Namnet blef af förbiseende utelämnadt från förteckningen
öfver svenska namn i Karuna.

149

Däremot synes mig Käldinge i Nagu snarast vara bildadt pä
fev. kaelda (jfr Hellquist s. 85).

Att de gamla släktnamnen på -inger redan mycket tidigt,
i urnordisk tid kunnat användas såsom personnamn framgår af
de urnordiska haringa och tupingar (se Bugge No. I s. 216,
280) samt af den omständighet, att de inlånats i finskan så-
som personnamn: Harinka (jfr Haringankoski fors i Kart-
tala’, Pielavesi?, hvilka hvartdera sägas hafva fått sina namn
af en Harinka, och Harinki vik i Leppävirta) och Julinka?
Dessa namn förekomma nu såsom ortnamn i Sverige: Häringe,
*Ydhinge (Hellquist, Ortn. på -inge ss. 60, 176).

Äfven andra namn på -inki af otvetydigt nordiskt ur-
sprung kunna påträffas i trakter, där väl aldrig svensk bo-
sättning förekommit, hvarför de väl i tiden blifvit upptagna
såsom personnamn. Sådana äro:

Kiiminki: sv. Kiminge (socken i norra Österbotten); jag
jämför namnet med ett af mig från 1500-talet uti Skellefteå
påträffadt Kıymmingebeeck (1589), Kijmingebeck (1546, 1547;
mark dock 1572 Kijminebeck, 1575 Kymenebeck; nu Kinn-
bäck i norra Byske*), hvilket antagligen är bildadt på en pat-
ronymisk bildning till den namnstam, som vi finna i fda.
Kimaer 1. fht. Chimbald m. fl.

Karunki (socken norr om Torneå); jfr fht. ortnamnet
Geringon, ags. Garungas (Kemble, Saxons s. 451; Hellquist,
Sv. ortn. på -inge s. 34 antager dock i dessa namn lång stam-
vokal) L kanske sv. Kärringe (Hellquist s. 191)5.

1 Finska fornm. för. tidskr, LI s. 131.
? Lönnbohm.

3 Jfr ofvan s. 140.

% Meddelade af d:r Johan Nordlander.
5 Jfr äfven fi. Kerinki. :

150

Dessa namn kunna dock beteckna orter, som möjligen
haft en äldre svensk befolkning.

Sddéminkt: sv. Sdminge (socken i Savolaks) är synbar-
ligen i likhet med det äfven i finska trakter vanliga Hemminks
(sv. Hemming) inlånadt såsom personnamn. Liljegren anför
personnamnet Säming (se Norrman, Sv. Im. VI:7 s. 33).
Jfr äfven isl. Saemingr. Den svenska formen Säminge är
sannolikt en i yngre tid (dock redan i fsv.; se Hellquist,
Ortn. på -inge s. 150 f.; Saxén, Sv. Im. XI:3 s. 68, Fennia
XIV:4 s. 45) gjord analogisk nybildning. — Isl. Saemingr
härledes af Müllenhoff, Deutsche altertumskunde V:56 från
lapska Sabme „lapp“ (jfr ocksi Much ZfdA 46 s. 320).
Vore denna härledning riktig, kunde man kanske antaga, att
*saeminger fordom användts såsom appellativt substantiv i
betydelsen „lapp“ (jfr t. ex. Flaming — Flemming, troligen
= flamländare), och då kunde kanske fi. Sddminks, fsv. Sae-
minge ursprungligen hafva användts i betydelsen „lapparnas
bygd”. Jfr de många namnen på Lapp — uti Finland. —
Jag finner dock härledningen från la. Sabme mycket osanno-
likare än den af Hellquist anf. st. antagna från den namnstam,
som ingår i fda. Sam, fht Samo m. fl.

Om Kuningas, Kuninkainen se ofvan s. 87 not.

Beträffande fi. Liminka: sv. Limingo (Lyminghe 1490,
Liminge 1554) har Hellquist anf. arb. s. 92 f. uttalat den
förmodan, att det möjligen vare nordiskt och utginge från ett
släktnamn *Lyminger (af personnamnet * Lum, *Lumi), hvar-
till han konstruerar ett ags. Lymingas. Sävida man kan an-
sätta ett fsv. *Liminger (jfr eng. ortn. Limington) — ty fi.
Liminka kan ej förklaras ur ett fsv. *Lyminger — förefaller
det mig ganska sannolikt, att vi här hafya ett gammalt svenskt
ortnamn. Fi. Liminka skulle dä närmast ätergä pä en fsv.

151

plural genitiv (*Liminga). Sv. Limingo är i hvarje fall en
senare svensk ombildning.

Ett gammalt nordiskt personnamn är val och fi. T'u-
renki (i Janakkala). Jfr fer. Thuringe, Thyringe (Hellquist
s. 154, 157). Pipping (Album utgifvet af nyländingar XI s. 100)
har uti namnet velat se ett fav. * Puraeng: (= Torsäng). Detta
synes mig osannolikt.

Att likheten kan vara tillfällig, framgär däraf att vi ofta
finna öfverensstämmelse mellan fsv. släktnamn och finska namn
på vattendrag i trakter långt inne i Finland. Ehuru vi i sä-
dana fall med säkerhet ha att göra med finska namn, vill jag
likväl nämna några exempel härpå.

Kallunk: (sjö i Kuusamo och Kuolajärvi); fsv. Kallunge
(se Hellquist, Sv. ortn. på -inge s. 65 f.).

Peringinjoki (i Lammi), Perunka (1554 berunge terffiuj;
i Laukas), Pärunghawesi (1558 i Hauho), Perunganjokt och
Perunganjärvi (i Rovaniemi), Peringisgrund (skär i Malaks).
Att dessa namn gifvit upphof åt följande gärdnamn, och
att förhällandet icke varit motsatt, synes mig sannolikast:
Perinki (Lammi), Peringe (1548 i Mäskelä), Peringo (släkt
1470 i Tuulois), Perunka (Rovaniemi). Jfr härmed fsv. Bae-
ringe (Hellquist s. 21). Att svenska och i allmänhet ger-
manska gärdnamn pâ -inge ofta kunna vara afledda af vatten-
dragsnamn, har uppvisats af Hellquist (se anf. arb. s. 244 ff).

Pellinginjärvi och Pellinginoja (i Pihtipudas; därjämte
äfven Pellinki gird), Pellinginseikä. (i Kymmene Alf i Itis),
Pellinkäinen (Pellingdisjerfwi 1798 i Hollola). Samma namn
är antagligen sv. Pellinge: fi. Pellinki i nyländska skärgärden
(mellan Lovisa och Borgå). Det är möjligt att Pellinki-borna
från Itis sommartid här idkade fiske och att ön fått sitt namn
efter dem. Jag anser därför allt fortsättningsvis för sannolikt,
att namnet är finskt. Hellquist s. 108 f. betraktar ordet såsom

152

ett svenskt patronymicum Paelinger 1. Paellinger.. Hvad sedan
fi. Pellinki vidkommer kunde det jämföras med fsv. Baelinge:
1. Baellinge (Hellquist s 19 f.). Dock anser jag äfven denna
likhet för tillfällig; fi. Pellink: kan vara afledt af den namn-
stam, som vi finna i fi. Pelli, Pellinen m. fl. Det kan i alla
fall päpekas, att Pellinge enligt en uppgift i Lönnbohnis sam-
lingar „fordom“ skrefs Baeling. Hvarpä denna uppgift stöder
sig kan jag ej säga, dä Lönnbohm ej anför nägra källor. De
älsta kända formerna äro: 1540 Päling, Öster pelingh, 1555
Peling, 1588 Pälıng. Om. formen Baeling verkligen päträf-
fats, ar den att forklara säsom en i äldre finska vanlig orto-
grafisk inkorrekthet (jfr ofvan berunge = Perunka).

Härmed hafva vi afslutat granskningen af de ortnamn,
hvilka vi enligt ortnamnsforskningens tillsvidare ernädda resul-
tat mäste anse för gamla. Naturligtvis kunna mänga andra
af de ofvan behandlade namnen gå långt tillbaka i tiden, ehuru
vi för dem ej hafva samma säkra resultat att halla oss till.
Sålunda gör t. ex. Kaland (se s. 97 f.)? intryck af att vara
ett mycket gammalt namn, ehuru man ej är berättigad att
tillmäta alla namn på -land samma höga ålder. Enligt Rygh
-NG Indl. 8. 9 f. kom land visserligen i Norge till användning

1 Till de af Hellquist anförda namnen kan läggas Belinghe
‘1539 i Calix. | |

? Angäende namnets etymologi har jag ej någon bestämd
mening. Det synes mig kunna innehålla såsom första led fsv. kap
smuts’, hvilket ord sannolik ingår i det svenska sjönamnet Kden,
Kågjön; jfr också Kdfalla, Kdtorpa (se om dessa namn Hellquist,
Sv. sjönamn s. 320 f.). Mindre sannolikt anser jag, att namnet
skulle vara sammansatt med da., no. kaa ”kaja', då ordet i denna
förm ej uppvisats från svenskt område. Enligt Kristensen, Arkiv
XVII s. 83 ingår ordet i danska ortnamnet Kallundborg (<"Kä-lund-).
(Detta såsom tillägg till namnets historia ofvan s. 97 f.)

158

i ortnamn under vikingatiden, men förekom såsom namnbild-
ningselement ännu under kristen tid. I Finland ha namn pä
land sannolikt bildats under ganska sen tid. Se nedan under
Satakunta och Österbotten.

Hög Alder har också säkerligen Hovirinia i St. Karins,
ehuru vi om namnen pä -rind — jag känner sädana blott
frin Norge — ej hafva nägra uppgifter beträffande äldern.

Af ôfriga namngrupper må har nämnas de på by och
böle, de talrikaste af alla. Af dem kunna namnen pâ -by
härstamma från olika tider, medan böle-namnen troligen till-
höra tiden 1000 — 1200 e. Kr. (se Norrby, Sv. Im. XIX:4 s. 11).

Alla de nu uppräknade namnen äro s. k. kulturnamn,
gifrande uttryck för den mänskliga odlingens inflytande. Utom
dem gifres det dock bland de ofvan granskade namnen äfven
naturnamn, hvilka syfta blott på ett naturförbållande och
angifva ställets beskaffenhet. Dessa äro visserligen till antalet
blott en liten del af kulturnamnen, men detta beror därpå att
vi till föremål för vår undersökning hufvudsakligen tagit
gårdnamnen, hvilka redan & priori sedt i de flesta fall måste
anses vara kulturnamn. |

Af de naturnamn vi funnit bland de i vår granskning
genomgångna gårdnamnen, må här påminnas om följande.

Namn på vattendrag ha vi funnit i Aaljoki (Bjärnä),
Aurajoki, Eura, Kilpijoki (Lundå), Skörbäck (Pemar), Naa-
ranoja (Pöytis), Nederd (= Alasjoki; Mietois), Virmaa, Laa-
joki (Virmo), Djupvik? (Vemo), Bergvik (Vemo), Strömma
(Gustafs), Grönvik (Gustafs). |

Namn på dar, holmar och näs äro: Dyrffuenes (Vemo),
Langhstiaerto (Vemo), Verkaholm (Vemo; detta kan dock redan
betraktas såsom kulturnamn), Björkö (Lokalaks), Löpö, Blek-
näs, Elmnäs, Lypörtö (alla i Gustafs), Sundholm (Nykyrko),
Pirkholm (Nystad), Lökö (Pyhämaa) m. fl.

154

Rena lokalitetsbenämningar äro äfven följande: Laide,
Sauru (båda i Bjärnä), Haeslabergh (Pemar), Syltylä (Reso),
Upsila (Rimito), Valberg (Nousis), Vankio (Lunda), Venga (N&-
dendal).

En granskning af ortnamnens beskaffenhet leder s&-
ledes ocksä till det resultat, att under vikingatiden och redan
möjligen tidigare en skandinavisk befolkning varit bosatt i
Egentliga Finland. Men dä vi från samma tid äfven hafva
finska namn, torde det för närvarande ur rent spräklig syn-
punkt vara svärt att säga, hvilkendera befolkningen här varit
den äldre. Det finnes dock en omständighet, som härvid kan
vara af betydelse. Då naturnamnen i allmänhet äro mycket
gamla, och dä vi för s& viktiga naturförhällanden som de
största älfvarna (Aaljoki, Aurajoki, Eura = Somerjokt, Vir-
maa = Myndjoki, Laajoki, Kilpijoki, Nederd) ha nordiska
namn, si kunna vi ej underläta att hari se en antydan om
att skandinaverna har verkligen äro äldre. Och vi ha så
mycket större skäl att göra det, di såsom bekant arkeologin
äfven leder till detta resultat.

Men å andra sidan böra vi i hågkomma, att de flesta
naturnamn i Egentliga Finland äro finska och att många
finska kulturnamn äro synnerligen gamla. Detta anger att
landet vid finnarnas ankomst hit ännu var så glest befolkadt,
att dessa kunde slå sig ned ungefär i samma trakter som den
tidigare befolkningen, som dessutom kanske ännu delvis lefde
på den ståndpunkt, som betecknats med namnet ,flyttare“ (se
Norrby Sv. Im. XIX: 4 8 1 f.). Hade ej detta varit fallet,
kan man ej förstå, huru dessa nordbor, hvilka sannolikt åt-
minstone till en början innehade en högre bildningsgrad än
de inflyttande finnarna, hade tillstadt en så talrik invandring
som den finska blef. Denna omständighet — skandinavernas
fåtalighet i bredd med de invandrande finnarna — förklarar

155

enligt min mening också det egendomliga faktum, som utgör
ett af hufvudresultaten af ofvanstäende undersökning, att näm-
ligen den nordiska bosätiningen pâ vidsträckta omräden fätt
ge vika för finnarna. Att detta skett småningom och under
en mycket läng tid, det ligger i sakens natur och det framgär
tydligt och klart af ortsnamnen. Märkas bör äfven att de ej
reta berätta något om krig och ôrlig. Det enda namn, som
mig veterligen kunde innehålla något minne om krigiska tider,
år Valaskallio i Mietois. Det hette i äldre tider Walutoskal-
hoby, Walueteskallio (1434), Valnotuskallio (1487), Waluatis-
kallio (1418: Svb), hvilket jag tolkar såsom ett Valvotus-kallio
d v. s. en klippa där man bevakar trakten. Måhända är det
närbelägna Liuskallio i Virmo (1875 Liwskalle: Svb.; 1498
lywskallso: Arw. handl. V; 1540 Liwskallid) en pendant här-
till. Första leden vore fsv. lus och namnet skulle dä beteckna
en klippa, där vakteldar eller vårdkasar upptändas.

En jämförelse mellan de nu behandlade förfinskade ort-
namnen och ortnamnen i våra svenska trakter leder utan
trifvel till det resultat, att de förra äro äldre. Detta har jag
försökt ådagalägga i min undersökning ,Den svenska befolk-
ningens ålder i Finland, belyst af ortnamnen" (Finska forn-
minnesföreningens tidskrift XXI:3). Jag tror allt fortsättnings-
vis att detta resultat i hufvudsak är riktigt!, om jag och på
grund af nu anförda fakta i vissa detaljer ändrat åsikt. Sär-
skildt vill jag här framhålla, att det utan tvifvel var oriktigt
att uti t ex. de förfinskade stad-namnen och andra äldre
namo vilja se minnen af den yngre svenska befolkningen,
hvarigenom den svenska inflyttningen måste antagas vara
äldre än de arkeologiska fynden medgåfvo. På grund af de
fakta jag ofvan framhållit tror jag numera, att vi med ganska stor

1 Se den polemik som förts i frågan i Finsk tidskrift 1902.

156

sannolikhet få hänföra dessa namn till den äldre bosättningen
och datera den yngre inflyttningen från tiden c. 1000—1200,
ehuru det åtminstone för närvarande i enstaka fall ofta är
ytterst svårt, ja nästan omöjligt att säga, om ett namn skall
hänföras till den äldre eller yngre bosättningen.

Men är nu denna slutsats riktig, då följer däraf också,
att den äldre skandinaviska bosättningen utsträckte sig öfver
ett annat område än den nuvarande svenska. Den bodde i
allmänhet på fastlandet vid kusten och hade längs älfvarna
sökt sig in i landet. Finnarna flyttade sedan småningom in
på samma områden och i hvarandras granskap måste de sedan
under långa tider hafva lefvat i fred och ro — underbart
nog med hänsyn ‘till de gamla nordbornas natur. Den kul-
turståndpunkt de stodo på måste också småningom ha utveck-
lat sig till i hufvudsak likartad, och de bestämmande i. detta
afseende blefvo snart finnarna. Detta kan förefalla oss ovän-
tadt, men vi skola komma ihåg, att de redan under flere
århundraden hade gått i skola hos littauer och goter. Blott
på detta sätt kan jag förstå det faktum, att arkeologin ej kän-
ner till någon skandinavisk bosättning i dessa trakter under
den yngre järnåldern.

Då denna denationaliseringstid tillika sammanfaller med
den tid, dä runristningen i Sverige började florera, så finna
vi i ofvan anförda teori en förklaring till det egendomliga
förhållandet, att man i Finland ej funnit några runstenar.

Likväl vore det förhastadt att antaga, att den äldre
skandinaviska befolkningen helt och hållet uppgått i den finska,
innan den yngre svenska inflyttningen började. Detta hade
antagligen delvis, ja sannolikt till stor del inträffat — blott
så kunna vi förstå de urnordiska namn i finskan, som ej beva-
rats i svenskan — men att nordbor vid den ifrågavarande
inflyttningen funnos här och sedan delvis. sammansmulto med

157

de nya kolonisterna, det framgär lika otvetydligt af de namn
från urnordisk tid — både svenska och finska — som kvar-
lefvat i båda språken in i historisk tid eller anda till vara
dagar, t. ex. Airtsto: Erstan, Kairinen: Keris, Paimio: Pemar,
Raisio: Reso, Taivassalo: Töfsala, Perniö: Bjärnd, Perkiö:
Björkö, Laukinainen: Lökanäs, Laupunen: Löpö, Syvälaksi:
Sjôlax, Ahvenanmaa: Aland. |

Dessa äro dock ej mänga till antalet; det största fler-
talet af de urnordiska eller i allmänhet om en högre älder
tydande ortnamnen kvarlefva blott i finskan. Detta kan ej
förklaras pi annat sätt än att den urnordiska befolkningen
redan till större delen sammansmultit med. sina finska gran-
nar, innan de sannolikt lifskraftigare och på en högre kultur-
ståndpunkt stående svenskarna började slå sig ned i landet.
Ty äfven om de ej bosatte sig i alldeles samma trakter som
de äldre skandinaverna, så hörde ju flere af de urnordiska
orterna till deras „intressesfär“ och vi skulle således i deras
språk vänta den nordiska fortsättningen till namn sådan som
Aurajoki m. fl.

Granska vi den äldre namngruppens (d. v. 8. namn som
aro urnordiska eller föra oss tillbaka åtminstone till vikinga-
tiden) geografiska utbredning, si skola vi finna att de före-
komma inom hela det omräde, där vi funno att nordbor bott
fore finnarna,

Sådana namn äro Bärnd: Pernté, Attlahts (Bjärnä), Sy-
välaksı: Sjôlax! (Kimito), Angelisto, Kaxunge (Angelniemi),
Halslax (Karuna), Tiipeli (Kiikala), Kustö, Paimio: Pemar,
Vaskio, Maakasto (St. Karins), Koristo (St. Karins), Kairinen:
Keris (St. Karins), Hamaro (St. Marie), Anınkainen (St.

ı Hör utan tvifvel till den älsta gruppen. Jfr förf. i Sv. Im.
XL3 3. 224. | - |

158

Marie), Raunistula (St. Marie), Aurajokt, Airisto: Erstan,
Eura, Tupilä (St. Martens), Huovaristo (St. Martens), Raisio:
Reso, Upalinko (Reso), Laukinainen: Lökanäs (Lunda), Kelpi-
jokt (Lunda), Vankio (Lunda), Tiipilä (Patis), Karslax (Rimito),
Taivassalo: Téfsala, Hamaro (Nousis), Wirmo, Leptsté (Virmo),
Laajoki (Virmo), Kaland, Kunnarainen (Gustafs), Laupunen
(Gustafs), Zaitila: Letala, Wallast (Nykyrko).

Det kan förefalla oväntadt, att man p& hela detta om-
räde ej finner nägot namn, som med säkerhet skulle tyda pä
nordisk gudatro!. Detta kan bero därpå att finnarna möjli-
gen undveko att i sitt språk bibehålla namnen på främmande
gudar; märkas bör därjämte, att det äfven i Sverige finnes
trakter med säkert gammal odling, som ej uppvisa något så-
dant ortnamn (Norrby, Finsk tidskrift 1902 I s. 410). Då
sedan den nya invandringen började, var antagligen den gamla
gudatron redan så försvagad, att densamma ej häller i det öfriga
Finland lämnat några säkra spår efter sig (se Saxén, Den sv.
bef. ålder), med undantag möjligen af någon enstaka „genealo-
gisk gengångare"? (såsom Odensö i Pojo; jfr ofvan anf. arb.
s. 5 och ofvan s. 85 not).

Det torde vara ganska antagligt, att genom den mot
vikingatidens slut begynnande svenska invandringen, hvarunder
Nylands, Egentliga Finlands och Österbottens kusttrakter och
skärgårdar befolkades, nya krafter tillfördes de här sedan gam-
malt boende nordborna, som ännu bibehållit sin nationalitet,
och tack vare dessa förstärkningar kunde den svenska bosätt-

ı Det enda namn, som med någon sannolikhet kunde anta-
gas innehålla ett gudanamn är Tuorlaksi i Nykyrko. Om Tuori
Tuorila se Rusko, Nousis, Eura Om Kilpijokt i Lund&, Laajoki i
Virmo se ofvan.

? Se Finnur Jonsson, Arkiv XVII.

159

ningen bibehälla sig längt in i historisk tid äfven i trakter,
där finnar bott sedan hedenhös (se t. ex. Vemo). I andra
traiter åter, där den finska befolkningen var svagare, blefvo
de nya invandrarena snart herrar och fördrefvo eller upptogo
i sig de där förut boende finnarna (Pargas, Kimito, Finby och
skärgården).

De finska namnen i dessa svenska trakter äro så talrika
och utgöras icke blott af naturnamn, utan äfven — om ock
till mindre antal — kulturnamn (t. ex. Ominais, Pakinais,
Pargas, Haggats?, Muddais?), att man är tvungen att här
likasom i Österbotten — i motsats till hvad jag tror för-
hållandet vara i Nyland — antaga verklig finsk bosättning
och näppeligen kan förklara namnen såsom benämningar på
fiskeplatser. Möjligen får jag framdeles tillfälle att utförligare
återkomma till denna fråga. |

Om dessa namn böra tolkas sä, att den finska befolk-
ningen frän fastlandet smäningom och före den svenska in-
flyttningen utbredt sig i skärgården, eller om de möjligen
kunde gifva en antydan om att finnarna — säsom mag. Alfred
Hackman antagit! — kommit öfver hafvet, torde vara omöjligt
att på språklig väg utreda.

Vi ha äfven ett annat intressant språkligt bevis på att
i en stor del af de socknar, där vi funnit äldre svenska ort-
namn, en tidigare svensk befolkning verkligen funnits. Dessa
trakters finska dialekt uppvisar nämligen en ljudöfvergång
ä > s, som enligt Ojansuu I s 40 f. inträffat på svensk

> Muntligt meddelande.

160

spräkbotten. Så t. ex. uttalas fi. vähä, mind, mitä, Hämeen-
kylä i dessa dialekter vehe, mine mite, Hemenkülä. Det
svenska språkets inflytande måste därför ha varit mycket
starkt, ja så starkt, att vi måste antaga att befolkningen i
dessa trakter, förrän finnarna slutligen fingo öfverhanden,
kanske riktigast kan betecknas såsom en tvåspråkig blandbe-
folkning. Den nu ifrågavarande ljudlagen har enligt Ojansuu
genomförts i olika utsträckning i följande socknar: Karuna,
Sagu, Angelniemi, Bjärnå, Muurla och Kisko, alltså i
socknar där äfven ortnamnen bevisa en tidigare svensk bo-
sättning. Dessutom förekommer samma företeelse uti enstaka
ord ännu uti Suomusjärvi, Kiikala, Uskela, Halikke,
St. Bertils, Kuusio, Koskis, St. Mårtens, Lundå,
Masku, Rusko, Reso, Rimito, St. Karins, Pikis, Pe-
mar och Gustafs. Ojansuu förklarar dessa fall såsom bero-
ende på lån från de dialekter, där ljudlagen genomförts i större
utsträckning. Denna förklaring kan tänkas möjlig, men då vi
finna, att de nu uppräknade socknarna alla tillböra det område,
där svenskar fordom bott, så synes det mig antagligt att för-
hållandet åtminstone delvis måste förklaras beroende härpå.
Att ljudlagen ej här hunnit genomföras i samma utsträckning
som i de först uppräknade socknarna, ger oss i likhet med
ortnamnen en antydan om att den svenska befolkningen i de
förstnämda socknarna troligen varit manstarkare än i de
senare och därför längre bibehållit sin nationalitet och sitt
språk. Och ljudlagen har därför antingen i de förstnämda
socknarna hunnit genomföras i större grad eller också ha på
det senare området, såsom åtminstone i Gustafs (se Ojansuu
s. 42), spåren af ljudlagen redan hunnit undanskymmas.
Denna ljudlag ger oss sålunda ett intressant bidrag till
belysande af dessa trakters historia. Under denna lifliga be:
röring mellan svenskar och finnar inkommo naturligtvis i de

161

finska dialekterna en mängd svenska länord, och Äbo-dialekten
är ju särskildt känd härför. Äfven andra tydliga spär af
svenskt inflytande på Egentliga Finlands finska dialekter
kunde uppvisas, men då de ej äro lika belysande för vårt
ändamål, må de här förbigås.

11

Satakunta.

Uti detta stora landskap finnes svensk befolkning numera
blott i Hvittisbofjärd och Sastmola och är den äfven där stadd
i utdöende. Att den i äldre tider haft en vida större utbred-
ning äfven i detta landskap, framgär otvetydigt af en blick
pä ortnamnen.

Vi vilja börja vär undersökning frän landskapets södra
del och sålunda först egna vår uppmärksamhet åt

Rauma: Raumo landskommun.

Socken med 3,481 invånare.

Socknens namn är visserligen nordiskt (= sv. ström, isl.
straumr), men kan här såsom ortnamn vara finskt, emedan
fi. rauma inlänats såsom appellativ. Namn på -rauma äro
för öfrigt rätt vanliga i sydvästra Finland, t. ex. Pitorauma
i Nykyrko, Ruokrauma i Rimito.

Däremot anser jag Havinke (namn på en äng under
Kollanen hemman i Anttila by) vara ett gammalt svenskt
ortnamn: *Hafengi > Havinge. Jfr Hafängen i Sverige
(Falkman, Ortnamnen i Skåne s. 219), Haevingen i Norge
(Rygh NG I s. 243). Första kompositionsleden härleder
Rygh från adj. haefr „nytlig, brugbar“ (,,vaerd att have“), an-
dra leden ar eng f. eller eng? n. pl. äng, gräsmark. Ljudöf-
vergängen e >> 2 är i sådana namn icke ovanlig. Jfr nedan

168

Halvaringinnitty, Rystinginnittty i Sastmola, Réringe i Vetil,
Maringais i Lochtei, Haevingen, Fyellingen m. fl. i Norge
ie Rygh NG I s. 15, Indl. s. 29) och det gotländska gärd-
namnet Hunnenge, fgotl. (runsten) huntenkta (i fonetisk trans-
skription hundengia; se Pipping, Mänadsblad 1900 s. 55).
Se Havinki också i Harjavalta.

Nordiska personnamn innehälla följande gärdnamn:

Aikko; fsv. Eke. Se Aikkinen i Virmo.

Ammala 1. Ammila (utt. Amala); fsv. Amma, fda.
Ammi. Eller månne det bekanta Östgötanamnet Amal ?

Vermuntila (1558 Vermundila); fda. Vermund.

Kolla; fsv. Kolle, * Kolla.

Ottila; fda. Otti.

Mannila (att. Manpla); fsv. Manne, fda. Manni. Se
Muurla.
Hannula (utt. Hanola); fev. Hanne. Vanligt namn i
Finland. |

Kestilä (utt. Kestlä); isl, no. Gestr. Se ofvan Karpala
1 Pemar.

Immola (utt. Imzola); fda. Imma, Immi. Se Immala
i Halikko.

Helkala; fsv. Helge, Helga.

Cappi (fordom Cappo).

Socken med 3,287 invänare.

Följande gärdnamn kunna antecknas:

Arvela; fsv. Arve. Se Vemo, Letala. Vanligt namn.

Rükilä; fda. Rikt.

Raula (<< *Raunela |. *Rauvala); fsv. Ragne |. Ragvald.
Se ofvan.

Junnila (utt. Junola); fav. Junni. Vanligt namn.

Kerttola; se Kerttula i Reso.

164

Skinnarla (utt. Kinnala); fav. skinnare. Vanligt namn.

Etiola; fda. Eddi, Edda, Etti, Etta. Se Ettala i Le-
tala, Pyhämaa.

Immola; se Raumo.

Pertola; se Berttula i Pikis.

Hinnerjoki.

Socken med 1,634 invänare.

Fôljande gärdnamn m& omnämnas:

Nakkila; fda. Nakt, no. Nakki. Se Nakkila socken.

Raula; se Lappi.

Rukia; se Lappi.

Arvela; se Lappi.

Dessutom kan ännu nämnas bärgnamnet Upla vuar,
hvilket synes förutsätta ett *Uppela 1. *Uppala, bildat pa
fav. Ubbe, fda., no, isl., fht. Ubbi.

Eurajoki: Euraäminne.

Socken med 5,501 invånare.

Utom Syundeby (fev. Stunde) äro antagligen Verk’kari
och Eurajoki verkliga svenska ortnamn. Verk’kari utgår an-
tagligen fran ett sv. Verkskär (jfr Verknäs i Pyhämaa). Zura-
joki åter innehåller i likhet med Zura i Egentliga Finland
fsv. or m. sandigt fält vid en strand, isl. eyr f, eyra f „flad
av sand og grus (aurr) bestaende odde eller banke, som stik-
ker ud i vandet, isaer ved udlgbet af en aa“. Socknen hette
på svenska i äldre tider Eurabominne (1844 Effraboaminne,
1846 Aeffrabomynne, 1415 Aeffraboaminne o. s. v.), tydande
på att Eurabor har troligen i och för fiske slagit sig ned.
Jfr Hvittisbofjärd, Kyrobominne (= Lill- och Storkyro).

165

I 1540 ärs jordebok uppräknas i socknen Korppöö, Norby
och Handby, 1557 Sassöö och Norby. Dessa torde dock alla
ligga inom det nuvarande Luvia (se nedan).

Bland gärdnamn, som äro bildade på nordiska namn och
af hvilka en del kunna vara svenska ortnamn, må nämnas
följande:

Auvinkylä; fsv. Opin, fda. Aowin. Se Auvala i Pe-
mar.

Pentti; fsv. Bengt (lat. Benedictus).

Keiri; fsv. Ger, isl Geirr. Se Kairinen i St. Karins.

Hyörtti; fsv. hiorter användt såsom personnamn (jfr
Falkman s. 141). Jfr äfven namn på Hjert-, Hjort- i Norge.
Den finska formen skulle närmast förutsätta ett fsv. "Hiort,
men då en sådan form ej torde kunna antagas (jfr Noreen,
Aschw. gr. § 104 och anm. 3), så kan man väl antaga, att
fav. hiorter ger fi. Hyörtti och att altså äfven fi. Pyörnilä
återgår på fsv. Biorn. Den obrutna formen af namnet finnes
i Herttula i Nådendal, Herttola i Kuma; af Biorn åter i
Perniö (= Bjärnå).

Munkkila; fev. munker. Namn på Munk-, Munke- äro
vanliga i Sverige. Det fi. Munkkila kan naturligtvis vara bil-
dadt på finsk spräkbotten (fi. munkki)

Kistilä; fda. Kisti.

Liuttu; fda. Lauti.

Haukka; fsv. Hek. Vanligt namn.

Juwala; se Juvans i Gustafs.

Junnila; fsv. Junne. Vanligt namn.

Vesa; fda. West. Jfr Vesala i Koskis, Vesä 1 Kuusjoki,
Vesainen i Kiiminki. Se Veso i Nousis.

Trappu; etymologi?

Hakula; se Lundä.

Astola; fsv. Aste. Jfr Asteljoke i Bjärnä.

166

Valpola; fsv. Valborg.

Hakkari; jfr sv. dial. hakker en som träter |. smädar
jämnt (Rietz).

Jasu; fev. Iaest, Iaesa.

Kranni; fsv. granne. Jfr det vanliga sv. Grannas.

Arvela; fsv. Arve. Vanligt namn.

Riko; fda. Riki, Riko. Jfr Rikild i Lappi och släkt-
namnet Ziiikonen. Namnet synes mig vara finskt.

Anuntila; fsv., fda. Anund, isl. Qnundr. Anund före-
kom redan på 1300-talet såsom personnamn i Tavastland (se
ofvan s. 122).

Pirilä; fev. Birghe(r). Vanligt namn.

Oso; fda. Osa.

Raunela (utt. Raula); fev. Ragne. Se Uskela.

Lavila; fsv. Lave (märk 1412 i Ulfsby: Laue Torkils-
son i Svb).

Lankt; fsv. Lang. Jfr släktnamnet Lankinen.

Mankka; fda. Manki.

Lutankylä; fda. Luis.

~ Mullila (utt. Mulla); synes bildadt på ett till fno. Mold:
svarande fsv. * Muldi (jfr Noreen, Aschw. gr. § 111, 2). Jfr
Mulli i Säkylä, Mullo i Lillkyro, Mullola i Storkyro. Nam-
nen kunna dock vara bildade på fi. mulli (= ungnöt).

Falttu; etymologi?

Kreula; se Bjärnä.

Piri; fsv. Birghe(r). Se ofvan Pirila.

Rikantila (1556 Rikandila); fda. Rikard, fht. Recohard.
D& namnet äfven torde kunna förstäs ur finsk synpunkt (se
Forsman PN s. 205), synes mig denna etymologi högst osä-
ker, isynnerhet som den mötes af svärigheten att förstä n i
st. f. r. Formen skulle dä vara beroende på analogiskt infly-
tande från namn sådana som Anunti, Vermuntt (se ofvan).

167

Märkas bör äfven, att det finnes ett Kikantila äfven i Kristina
i Savolax samt ett Rikaltinen pi 1500-talet i Savolax. Detta
anger att linet — om sådant får antagas — vore gammalt,
men detta antagande motsäges äter af den omständigheten, att
namnet i ganska sen tid torde inkommit i svenskan. Ehuru
jag sälunda anser etymologin för osannolik, har jag dock velat
intaga den här.

Riukilä; se Lappi.

Malo; fda. Mali, fht. Malo.

Rauvola; se ofvan.

Unki (1. Ungi); fda. Ungi.

Karta; fda. Garthi, no. isl. Gard.

Hannula; fsv. Hanne. Se ofvan.

Juurus; jfr fev. Juris. Den finska formen skulle dä
närmast återgå på ett äldre * Zürwis (se Noreen, Aschw. gr.
2522 d).

Filppula; fev. Filp. Se Nousis.

Hiedo; fav. Hedhe, fda. Hethi. Jfr Hiedais i Lojo.

Vaimala; fht. Waimar. Den finska formen skulle dä ge-
nomgâtt utvecklingen: Vaimala < * Vaimarla < * Vaimarila.

Slatligen m& har äfven nämnas, att Kuivalahdenkylä
(1540 Kuiualax) på svenska heter Kvivlax, och tyder äfven
denna omständighet på att svenskar varit bosatta i socknen.

Eura.

Socken med 2,982 invänare.

Utom själfva sockennamnet Æura, som är nordiskt (se
Eura i Egentliga Finland, Eurajoki), kunna några andra
svenska ortnamn uppvisas.

Gärdsnamnet Järstä, hvilket jag ej kan förklara ur fin-
skan, företer en så påfallande likhet med det från Sverige
kända ortnamnet Järsta, att vi ej kunna underlåta att anse

168

namnet vara ett gammalt sfad-namn. Sv. Järsta återgår på
ett äldre *Jaera-staper och innehäller såsom första led det
fsv. personnamnet * Zaert, troligen en förkortning af namo på
Iaer- (Iaerald, laerund m. fl; se Lundgren Sv. Im. X:6
8 141). Vi skulle visserligen vänta oss ett fi. * Jdrdstd eller
+ Järistä, men vi böra ihägkomma att synkopen äfven kan
hafva genomförts på finsk spräkbotten (Ojansuu I s. 148 ff.).
— Att personnamnet * Jaert användts i dessa trakter, framgär
af Järtlä i Kumo; Järäinen i Nousis, Lemo; Järdmäki i Reso.

Enligt Suomi 1849 s. 49 m. fi. finues i socknen ett
Hafverö, hvilket val ar identiskt med det hos Krus 1618 upp-
tagna Havari (bildadt pi fsv. Havar; jfr Havers i Yläne,
Pöytis).

Ett mycket gammalt skandinaviskt ortnanın är säkerligen
Naarjoki (1540 Narioki), hvars första led jag härleder från
stadiet när i den i germanska spräk rikt representerade indoeu-
ropeiska roten ner: nör: nr „sammandraga, -pressa, -snöra“,
hvilken ingär i flere skandinaviska ortnamn (Nor, Nore,
Norfasund, Nür(ike; se Noreen, Svenska etymologier s. 22
if). Fi. Naarjoki förutsätter därför ett sv. Nar-d, Nar-bäck,
l. d. och betyder säledes egentligen „den tränga eller inklämda
an“. Jfr ortnamnet Narbäck i Sverige. Samma ordstam äter-
finnes kanske i Naaranoja i Pöytis.

Det vore möjligt att äfren rotstadiet nor vore bevaradt
i ett af socknens gärdnamn, ocksä det i sä fall ursprungligen
namn på något vattendrag. Det fi. Nuorante kunde nämligen
återge ett sv. *Norand- (<< *Nor-wand-), där senare leden
vore det äfven från finländska ortnamn kända sbst. vand
(jfr Vanda å). Jag anser etymologin för osannolik, särskildt
på grund af ändelsevokalismen.

Om Lauhianmäki se nedan Lauhavuort under Sastmola.

Uppmärksamhet förtjäna dessutom följande gärdnamn:

169

Krootila: fav. släktuamnet Groot, Loll.-Falster Grothe.
Namnet, som äfven ingår i gärdnamn i svenska Finland (Gro-
fas i Ingå och Degerby, Grodas i Korpo), har val inkommit
söderifrån (jfr Hugo Grotius) och kvarlefvat till våra dagar:
Grot, Grotenfelt.

Krannila; se Kranni i Eurajoki.

Tuuria; fev. Thure. Jfr Tuurala i Storkyro.

Rauvola; fsv. Ragvalder. Vauligt namn.

Ela; fev. Elli, isl. Ella, fht. Elk, Ella. Jfr Elo,
Ella i Lillkyro.

Suni; fav. Sune. Vanligt namn.

Katsla ; fsv. Katıl. Vanligt namn (Tôfsala, Ilmola, Tusby,
Lappi, Hausjärvi, Asikkala, Kjulo, Lempäälä, Ala-Seinäjoki).
Jfr också Katinen i Vänä, Katisenlaks i Jorois, Katiainen
i Idensalmi, Kattelus i Kitee, Karislojo, Koski, Virmo, Tuulois,
Kattila i Ingermanland, Karislojo, Vederlaks, Kattilanaho
i Lankas, Kattilats i Vederlaks, Kattilus i Vederlaks m. fl.
Namnen kunna kanske delvis förklaras såsom finska (jfr kati
hos Ganander i bet. jungfru), om ock lån i många fall
synes sannolikare (jfr Kattelus i Koski).

Knuutila; fsv. Knut. Vanligt namn.

Krouvila; fsv. fda. Krok. Se Bjärnå.

Lamppu; jfr sv. släktnamnet Lampa, Loll.-Falst. Lamp,
Lamper.

Björni; fsv. Biorn. Jfr Pyörtlä i Töfsala.

Kleemola; vanligt namn.

Vaaninen; fht. Wano. Jfr Vaanila i Lojo, Vaania i
Laihela.

Filppula; se Pilpola i Nousis.

Kerola; fht. Gero, Kero. Jfr Kero i Ulfsby.

Ryhty; se Pryhti i Kjulo.

170

Köyliö: Kjulo.

Socken med 3,298 invänare.

Socknens namn (1392 Kiulo, Kiulae, 1420 Kiwla, 1458
Kyula, 1540 Kijula, 1556 Keule, 1640 Köylijokt) är säker-
ligen nordiskt, bildadt på fsv. *Krule (< *Keulz, hvaraf fi.
Köylkö) — samma personnamn ingår i Kjulböle i Snapper-
tuna — eller appellativet isl. kiolr m., fsv. kiol = köl, hvil-
ket ord åtminstone i Norge i ortnamn användes i ôfverford
betydelse: „Fjeldryg, isaer en saadan, hvorover der gaar Faer-
selsvei mellem to ved den adskilte Bygder.“ Mähända finna
vi just denna senare betydelse här, och kanske namnet ursprug-
ligen afsett den sandmo, som skiljer Kumo och Kjulo frän
hvarandra.

I Kjulo (eller Kumo?) läg den i Svartboken frän 1422
omnämda angen Walnostabakj, som hvars finska form jag upp-
fattar det i samma bref förekommande Valmastanwytta (d.
v. 8. Valnastan-viita 1. Valnastanntitty; fi. vita = busksnår,
skog; fi. nztty = ang). Detta namn anser jag vara ett fsv.
Walnastaper, sammansatt med ett finskt personnamn Valne.
Denna etymologi vinner i styrka därigenom, att i det ifragava-
rande brefvet verkligen omnämnes en person Valne (jfr fht.
Waldniuut, Walni).

I det nämda brefvet omnämnes äfven en ang uti Huma-
lista i samma trakt. Detta namn kan vara det finska huma-
listo humlegärd, men kan äfven det vara ett svenskt stad-
namn; jfr det i Sverige vanliga Hummelsta, sammansatt med
personnamnet "Humble (ännu kändt hos oss såsom släktnamn).
Att äfven personnamnet inlånats i finskan i dessa trakter,
framgår däraf, att i Björneborg 1632 fanns en borgare Huma-
lainen (Ruuth, Björneborgs stads historia). Fi. humala torde
visserligen vara original för sv. humle och icke tvärtom, men

171

icke dess mindre förefaller det mig sannolikt, att personnam-
net i finskan är länadt.

Om Kanansyltha se ofvan s. 75 f.

Kjuloholm (1445 Kiwlagaard) och Kjuloträsk äro an-
tagligen ôfversättningar af fi. Köyliön saari och Köyliön järvi.

Ett svenskt ortnamn är möjligen äfven gärdnamnet Päkk:
(1705, 1708 Päckt): jfr sv. bäck, såvida det ej snarare är ett
personnamn (jfr fda. Bekki). Se Päkki i Kumo.

Gammalt lokalnamn kunna vi äfven finna i Horna (1618
hos Krus); fsv., isl, no. horn ingår i en mängd ortnamn (se
Rygh NG Indl. s. 57).

Ett sådant är slutligen också i det Svb. från 1445 nämda
‚(widh) Kaeldonae“ (= fsv. kaelda källa).

Bland socknens gårdnamn fästa vi oss vid följande:

Hemmi; fsv. Hemme. Vanligt gårdnamn i Finland (se
Forsman PN s. 229).

Pryhti (1708 Prychtis); etymologi? Samma namn är
troligen Ryhty i Eura. Jfr äfven Prehtu i Nousis, Prähti i
Kauvatsa.

Torkkeli (1708 Torckels); fsv. Thorkel.

Jivari (1708 Yfwars); fsv. Ivar.

Poti; fev. Bodde. Jfr Poti, Potila i Laihela.

Aatula; fev. Adhi. Jfr Aatila i Kakskerta, Rimito,
Aatola i Nousis.

Kokki (1708 Käcki); fda. Koki, fsv. tillnamnet Kok.
Se Kumo.

Parkkila; fev. *Barke. Jfr Parkki i Ostermark.

Kestilä; se Karpala i Pemar.

Yttilä (1705, 1618 Yttilä); fda. Ytti.

Muntila; fav. Munté (Dietrich, Runenworterbuch). Jfr

1412 Ionis Munnipoyca (Svb). Se samma namn i Lo-
kalahti.

172

Vellinkylä (1554 Vellingilä, 1618 Wellingilä, 1705, 1708
Wellinkylä); de älsta formerna ange att namnet utgär frän
ett fev. Wellinge. Jfr Vällingholm i Pärnä och fav. Waellinge
(se Hellquist, Sv. ortn. på -inge s. 173).

Vinnari (1554 Vinnarla, 1708 Vinnari); jfr ortnamn pa
Vinner- i Sverige.

Sipilä; fev. Sibbe, fda. fht. Sibbi. Vanligt finskt namn.

Kepola; fht. Geba, Keba, Gebo, Kebo; fsv. * Gebbe.

I socknen finnes också ett fält Plassilanketo (<< sv. plats),
där under svenska tiden trupper samlades till lägermöten. Ett
annat ställe i samma by heter Malm: (< sv. malm). På sin
eriksgata i Finland besökte Gustaf III orten den 24 -25 juni
1772 (enligt anteckning i kyrkoboken). Minnen från svenska
tiden hafva vi ocksä i de talrika svenska torpnamn, som före-
komma i trakten, delvis namn på gamla soldattorp. Ehuru
de ej hafva någon betydelse för belysande af nationalitetsför-
hållandena i äldre tider — svenska torpnamn äro i finska
trakter mycket vanliga — så vill jag dock uppräkna dem här:
Läfblad, Mattlin, Krona, Asplund, Kjellström, Ytterberg,
Vind, Pelttu (= sv. Spelt), Vettervik, Pil, Hjärpe (och Ilmi-
hjärpe vid stranden af sjön Llmijdrvi), Orre, Kookku (1708
Kääcka; i senare tider äfven Kråka). Äfven i Säkylä finnes
några sådana namn: Rask, Tjäder, Hjärpe, Grönblad. — En
intressant framställning af soldatnamnen finnes hos Troels
Lund, Danmarks og Norges Historie i Slutningen af det 16:de
Aarhundrade I:8 s. 367 ff. Jfr E. Tegnér, Nordisk tidskrift
1882 s. 176 ff.

Säkylä.

Socken med 2,238 invånare.

Nägra spår af svensk bosättning kunna ej uppvisas, men
må dock följande namn antecknas:

173

Liemola (Kleemola); vanligt namn. Se ofvan.

Pruunt; fev. Brun, Bruni. |

Muli; se Mulltla i Eurajoki.

Koppala; fda. *Kobbr.

Pelli; fsv. Felle. Jfr Pellinen (släktnamn; Pellisen ranta
sid Saimen).

Harjunkloppi (berg); kloppi = sv. klopp (barnunge —
fi. kloppt id.) — klump (Jfr Noreen, Aschw. gr. § 84,1).

Perttula; se Berttala i Pikis.

Lamppala; se Lamppu i Eurajoki.

Vatts; jfr fno. Vette.

Vilpola; se Pilpola i Nousis.

Knuuti; fev. Knut. Vanligt namn.

Kuma: Kokemdki.

Socken med 6,908 invänare.

Sockennamnets svenska och finska form synas mig ej
kunna fôrklaras ur hvarandra; vi ha synbarligen tvâ olika
namn att göra med.

Kokemäkt, hvars första led i äldre tider synes hafva
haft böjningen nom. Koki, gen. *Koven, inessiv Kovessa (se
Setälä, Pıispa Henrikin surmavirsi s. 18), är sannolikt sam-
mansatt med ett personnamn (8e ofvan s. 56 om namn på
-måkt). Detta kunde vara fsv. Kog, Koghe.

Kumå (1322, 1324, 1325, 1331 Kumu, 1844, 1848
Kumo, 1415 Kwmo, 1540 Kume m. fl.) är däremot säkerli-
gen af svenskt ursprung. På grund af de nämnda älsta for-
merna får man troligen antaga en fsv. nominativ *Kuma,
som jag anser vara ett ursprungligt namn på älfven — jfr att
t ex Kymi: Kymmene socken fått sitt namn af älfven, likaså
antagligen Virmo (se ofvan s. 92) — som sedan öfverflyttats
på socknen. Enligt Rygb NG Indl. 8. 34 f. hade i norden de

174

älsta älfvarna i allmänhet osammansatta namn, som sedermera
ersatts af sammansättningar aa och elv eller också helt och
hållet glömts bort. På samma sätt ha vi af *Kuma fått
Kuma älfı.

Hvad namnets etymon vidkommer, är jag benägen att
härleda det från en stam kum-, som till sin betydelse vore
att jämföra med no. kjom tillgänglig, isl. kvaemr, fav.
*Komber (sjöramn = nsv. Kymmen?; se Hellqvist, Sv. sjö-
namn s. 819 f.) och representerade samma rotstadium, som vi
hafva i fer. kuma (— koma). Betydelsen („den tillgängliga“)
vore ju ytterst plausibel för en älf, som i likhet med Kumä
älf i äldre tider varit segelbar längt in i landet (se Ruuth,
Björneborgs stads historia s. 2). — Mindre sannolikt anser jag,
att namnet skulle vara bildadt på personnamnet fsv. Kumi
(Falkman, Liljegren).

Om Kumnäs: Kuuminainen se nedan Björneborgs lands-
forsamling. |

Följande svenska gårdnamn finnas ännu i socknen;

Birknäs; fi. Pirkkiniemi (1559 Birckinäis, 1618 Birke-
näs, 1727 Biörknäs, 1746 Bircknäs).

Forsby (1355 Forsby, 1727 Färssby, 1746 Forsby).

Päkki (1727 Packt, 1746 Bäcki); sv. bäck, fev. baekker.
Se Päkki i Kjulo, Sastmola, Nakkila.

Malmi 1. Ands (1727 Änääs, 1746 Andis).

Säteri (1721 Sätterij); se samma namn i Pikis.

! Troligen bör äfven förhällandet mellan Virmo och Virmaa
förklaras sälunda (jfr ofvan s. 92),

? Fi. Kymi: sv. Kymmene (älf och socken; 1446 kymmene, 1556
J Kymenen, 1496 kimmene, 1563 Kymmene: Arw. II, IV, VI, X) kunde
jämföras med detta namn, men då vi i finskan finna kymi (och kemi)
såsom appellativt ord i betydelsen „flod, hufvudflod“, så står det
väl öfver allt tvifvel, att namnet är finskt.

175

Härtill komma ännu ur äldre handlingar följande namn:

Inom socknen skall fordom hafva legat en stad med
namnet Telge: fi. Teljän kaupunki (Ruuth, Björneborgs stads
historia & 5 f.). Namnet är naturligtvis identiskt med det
kinda namnet Telje (fsv. Taelghta) i Sverige.

Enlıgt Suomi 1860 s. 182 heter Kumd älf i ett arbete
af Mercator från år 1609 Asson. Det är möjligt, att vi
hari finna ett gammalt svenskt namn på någon del eller ut-
vidgning af älfven. Jag sammanställer det med sjönamnet
Asunden i Sverige, hvilket enligt Hellquist, Sv. sjönamn s.
47 å en utländsk karta från 1554 äfvenledes skrifves Asson.
Formen grundar sig väl på det dialektala uttalet: a®sun?,
esen?. Hellquist anser namnets senare led vara en utvidgad
form af det fsv. sbst. und sjö, som finnes i sjönamnen Unden
Unnen. Första leden åter kan vara fsv. äs, sv. ås eller fsv. äs,
isl. dss gud. ,Asunden skulle i senare fallet vara en af de icke
få heliga eller åt gudomligheter hälgade sjöar”, som kunna upp-
visas från Sverige. Vi skulle alltså i detta namn finna ett af de
mycket fåtaliga bevisen på hednisk asatro i Finland. Jfr
Viasvuori i Harjavalta, Viasvess i Björneborgs landsförsamling.

I Suomi 1860 s. 327 nämnas äfven två ängar Lill- och
Storhalling. Senare leden måste vara fsv. aeng f., isl.
eng f, engi n. pl. äng; första sammansättningsleden åter är
sv. hall, fev. hal(l), isl. hallr flat sten, häll; alltså „sten-
angen“. Då vi äfven ha andra exempel på äng-namn, som

! Ruuth anf. arb. 8. 8 antager såsom en möjlighet, att det af
den arabiska geografen Edrisi (c. 1150) omnämda Daghwata beteck-
nade samma ort som Telge. På hvilken grund, vet jag ej. Detta
Daghvata synes mig vara ett nordiskt namn, sammansatt af fsv.
dagher (= dager, ljus), hvilket ord vi finna i sjönamnen Dagaren
och Dagsjön samt älfnamnet Dagerflod (se Hellquist, Sv. sjönamn
s. 86 f.), och gen. pl. af sbst. vad n. (= vadställe).

176

uppvisa ôfvergängen e > 2 (jfr Havinke i Raumo, Harjavalta,
Starringi i Harjavalta, Hyppinki i Nakkila, Halvaringin
nitty, Rystingin nitty i Sastmola), si anser jag det mindre
sannolikt, att vi i vårt namn skulle hafva ett fsv. släktnamn
*Hallinger 1. Hallunger (se Hellquist, Sv. ortn. på -inge s. 45,
57), isynnerhet som namnet verkligen är ett ängnamn.

I 16:de seklet fanns enligt samma källa på Ylistaro bys
mark en äng med namnet Kalmart, hvilket sannolikt ar
samma namn som det svenska Kalmar. Märkas bör dock att
det långt inne i Finland, i Saarijärvi socken, också finnes ett
Kalmar: (gård), hvarför finskt ursprung kanske är möjligt.
Jag är dock snarast benägen för att anse detta sistnämnda
namn för ett gammalt personnamn, som kan jämföras med
fht. Galemar.

Om Valnasta och Humalista se Kjulo.

Slutligen vill jag upptaga två mycket osäkra fall: Ham-
pula (1727 Hambula) och Pumpula (1727 Pumbula), hvilka
möjligen kunna vara gamla namn på -bul, -byli, (jfr Topuli
i Kiikala); alltså: *Handbul (jfr Handby i Luvia) och *Bond-
bul (1. *Bundbul). |

Dessutom finnes ett stort antal namn, som äro bildade
på svenska eller i allmänhet germanska personnamn:

Pukkala; fsv. Bugge 1. sv. bock. Jfr Pukkila i Uskela,
Pikis, St. Marie, Gustafs, Karislojo, kapell i norra Österbotten:
Pukki i Lillkyro, Patis; Pukkinen i Storkyro; Pukka, Puk-
kala i Laihela.

Hannula; fsv. Hanne. Vanligt namn.

Arvela; fsv. Arve. Vanligt namn.

Kyttälä (1540 Skyttelaeby, 1727, 1746 Skyttälä); sv.
skytt, användt såsom tillnamn, t. ex. Geriko Skyttae 1348
(Svb.) (märk att brefvet är skrifvet i Kumo, troligen af be-
mälde Geriko „foghde j Ostherlandom“. Manne gården vore

177

uppkallad efter honom?), Boo Skytta 1885 m: fl. (Svb.). Ett
Skyttälä (Kyttdla) finnes också i Messuby, nu stadsdel i Tam-
merfors. |

Vitskkala; fht. Witicha, Witigo; fev. Vidike (Arkiv 16: 182).

Säpilä (1540 Sepilä, 1727 Säpilä, 1746 Säppilä); fda.
Sebi, Saebbo (biformer till S#bbi). Jfr Säbbskär: fi. Säppi
utanför Björneborg. — Se Lundgren, Arkiv 8 8. 227.

Ikala (1727 Stor-, Iall-Ikala, 1746 lilla Ikala, Stor-
tkala); fda. Ico, Igghe, lggt, got. Igo, fht. Ico. Jfr Lkola
i Storkyro.

Upatnen (1727 Uppas, 1746 Uppais); fav., fda., fno. Ubbi
(kortnamn till runst. Upbiarn). Jfr Uppa i Ostermark.

Köpi; fev. Kepe, fda. Kept. Jfr Kiôpt i Halikko, Kopilä
i Yläne.

Hulttinen (1727 Hiilttinen); fev. Hulte. Jfr Holtte i
Lillkyro. Se Lundgren, Spår s. 48.

Fiskari (1727 Fiskar, 1746 Fiskart); fev. fiskare, isl.
fiskari, användt säsom tillnamn (jfr K. Rygh s. 14).

Närvä (1727 Närfvivä, 1746 Nerfvd); fev. tillnamnet
Naerffwe (1370 Hennikinus Naerffwe: Svb.). Namnet är sä-
kerligen en biform till isl. Narfi, Norfi, fev. Narwi (antagli-
gen identiskt med Narfe såsom namn på en Lokes son: mid-
gärdsormen, ursprungligen „ormen, masken, den smale“; se
Noreen, Svenska etymologier s. 28), representerande samma
rotstadiam, som vi ha i nyisl. nirfill ,gnidare“, d. v. s. „en
som klämmer på styfvern“, no. Njerve, fno. Nyrvi, fisl. Niorfa-
sund, namn på ett smalt näs, smal 6 och smalt sund (Noreen
anf. st). Samma stadium ha vi också i Närvelä i Uskela,
Närvä i Harjavalta, Jurva, Närvijoki i Jurva, Nerfö
(fi. Narvi; äfven hemman i Kankaanpää) 6 i Finska viken
(i de två sista namnen ha vi antagligen den. ursprungliga be-
tydelsen „träng, smal, hopklämd“ bevarad, de öfriga äro bil-

12

178

dade på personnamnet). Nirva i Bjärnä förutsätter en fer.
biform *Nirve. — Formen Närfviwä från 1727 kan jag ej
förklara annorlunda än som beroende pa skriffel. Namnets
nordiska ursprung synes mig ganska säkert. |

Ryytsd och Ryytsälä (1540 Rydzelae, 1727 Rydzälä,
Rytzä, 1746 Rydzd); sv. ryss, sv. dial. ryss (<< rÿts; jfr fi.
Ruotst), troligen användt som tillnamn (jfr Fris, Finne m.
fl.) — Eller vore det = sv. "Ryds (fav. ryd)? — Jfr Ryssd
nedan och i Nakkila.

Teini; fsv. diäkn, deghn, diengn, isl. Pegn. Samma
namn ha vi i Teinby i Pargas (1549 Tegneby); namnet behôf-
ver ej uppfattas säsom finskt (se Ojansuu I s. 66 not 1). Jfr
Tegneby i Norge (Rygh NG II 8. 20), Teinilä i Nakkila.

Pott (1727, 1746 Patt); fsv. Bodde. Se Poti(la) i Lai-
hela. |

Suomölkkärt; jfr Mölkkäri i Muurla, Mölker i Pusula.

Mankonen; fev. Mangi.

Vallila och Valle (1540, 1727 Vallda, Valli); no. isl.
Valdi. Jfr Vallainen i Virmo. Namnen kunde äfren tänkas
bildade på sv. vall, fsv. valder, som ofta förekommer i ort-
namn i Sverige och Norge (se Nordlander, Norri. samlingar
s. 245, Rygh NG Indl. m. fl). |

Pälpälä; se Pilpola i Nousis. |

Hassala (1727 Hassala); fht. Hassa, Hassi.

Herttola; fsv. hiorter. Se Herttula i Nådendal, Hydrtt:
i Eurajoki. |

Rasi; fda. Rast.

Köönikkä (1727, 1746 Könickä);, fev. Kentka. Se Köö-
nikkälä i Nousis.

Kupi (1727, 1746 Cupi); fev. Gubbe 1. no. Kubbi.

Linteri (1727 Linder); sannolikt ett i senare tid in-
kommet person- 1. släktnamn.

179

Parmala; fsv., fda. Farman (eller isl. tillnamn barmr:
K Rygh s. 4; äfven appellativet barmr ingär i ortnamn:
Rygh NG Indl. s. 48). Jfr släktnamnet Parmanen.

Horeli (1727 Härdell, 1746 Häreli); fsv. tillnamnet
Hordel (1484 var en Jöns Hordel en af nämndemännen i
Kumo: Suomi 1860 s. 256).

Torkkeli (1727 Torckell, 1746 Tärckeli); fav. T'horkel.
Se Eurajoki.

Tolva (1727 Tälfwa, 1746 Tälfva); fev., fda., isl. Tholf,
polfr. Jfr Tolppa i St. Bertils, Tolvi i Koskis, Harjavalta,
släktnamnet Tolvanen.

Krapu (i äldre kyrkoböcker Krau; enligt paradigmet
Krapu: Kraun); se Krapt och Krapenpyöli i Kiikala.

Krootila (1437 Grotelaby, t Grothe, 1440 Grotela, 1455
Grotila); fsv. tillnamnet Groot, Loll.-Falster Grothe. Se Kroo-
tla i Eurajoki (jfr Suomi 1860 s. 260 f., 272 not).

Rénki (1727, 1746 Rängi); fsv. Draeng.

Krannila (1540 Grañila, 1727, 1746 Grannila); fev.
granne. Vanligt namn.

Syyrinki (1727 Syring, 1746 Syringi); sv. Syring. Jfr
Süyrinki i Lappajärvi, Storkyro; Söörinki i Laihela, Syring i
Mustasaari. |

Kokkt; fda. Kok, Koki; fsv. tillnamnet Kok. Samma
namn i Kjulo, Vederlaks, Koskis, Sammatti, Kokkila i Angel-
niemi, Bjärnd, Kokkola i Uskela. Man kunde äfven tänka på
sv. kock (jfr nedan Tetkari).

Pisi: fsv. Bisi, kändt äfven från Finland.

Teikari (1727, 1746 Steikari); fsv. stegare, användt så-
som tillnamn, t. ex. 1445 Anders och Ionis Stegarsyner
(Srb). Teikari vanligt ortnamn i Finland.

Upo (1727 Updi, 1746 Uppåt); fav. Ubbe. Se ofvan
Upainen.

180

Jürilä (1540 Ierrile, 1727 Järilä, 1746 Idrild); fev.
*laeri. Se Järstä i Eura.

Saksa; fev. Saxe. Se Sakst i Uskela.

Putko. (1727 Putkoi, 1746 Putkdt); fsv. Bodhger, Bodge,
hvaraf väl kan antagas en biform “Budge (jfr Bodde ~
Budde). Bodge finna vi däremot i Potka i Laihela. Det
vore visserligen möjligt, att Putko vore att sammanställas med
Futka i Harjavalta, men det synes mig sannolikare att vi ha
att göra med två skilda namn och att detta senare utgår an-
tingen från ett icke uppvisadt fev. *Fudge(r) eller ett meta-
tiseradt fogde > *fodge (1. *fudge << fugde); jfr fsv. faeghdhar
~~ faedhghar (se Noreen Aschw. gr. § 887, 12 anm. 4).

Aakula; fsv. Aghi. Jfr Aakula i Virmo, Aaka i Sast-
mola, Aakainen i Töfsala, Aakkosnen i Pemar.

Pulkka; fsv. Fulke. Samma namn i Sammatti. Jfr
Pulkkala i Rimito, Pulkki i Vederlaks, Pulkkinen släktnamn.

Laikko (1862 Leyko, 1445 Layco); fsv. Lek, fda. Leke,
no, isl. Leikr, fht. Laico. Se Leikkilä i Kiikala, Sammatti,
Letkkinen, Leiklaks i Rimito, Leikko i Harjavalta, Letkola i
Kauhajoki, Brunkala. |

Köömilä (1727 Kömilä); jfr fev. Komt, hvaraf kanske
äfven det Kooma, som vi finna i Koomansuo, Koomanntitiy
(se dock äfven ofvan s. 115 not). Köömtlä är enligt sägen den
älsta byn i socknen (Finska fornminnesför. tidskr. II s. 70, 112).

‚Juupeli (1727, 1746 Jubel); troligen gammalt soldat-
namn.

Krenkku (1727, 1746 Krencku); fda Krenkt. Jfr
Kraenkethorp i Danmark (Hansen, Afno 1879 s. 106).

Futtari (1727 Futtari, 1746 Futtarij); etymologi? Manne
*Fudger (se ofvan Putko) > fi. *Futkari > Fuitari (jfr
Totkijärvi > Tottijärvi)?

181

Öykkäri (1727 Öikäri, 1746 Öikärij); fsv. Odger, fda.
Othger, fno. Auögeirr. Den finska formen. återger stadiet
"Bygger (om Og > gg se Noreen, Aschw. gr. § 285,2).

Viikari; fev. Vikar, isl. Vikarr. Jfr Viikari i Nakkila,
Vikars i Sjundeå.

Penttilä (1727, 1746 Bengtild); fsv. Bengt. Vanligt
namn.

Vellsia (1362 Willaby, 1445 Willieboda (= Willieboa?),
1447 Villsia( booa); fda. Walls.

Farkki (utt. Färkki; 1727, 1746 Färicki); måhända
samma personnamn som fno. Faerekr (jfr Rygh GP s. 77 f,
NG II s. 394). Se Färkkıä i Hvittis..

Näpi; jfr det svenska ortnamnet Näbbe (sv. näbb 1. fav.
naef) 1. fno. tillnamnet naepa (= no. naepe rofva). Jfr Näp-
pmen i Lojo. ”

Ryssä; se ofvan Ryytsälä.

Kierikko (1727 Kiericka); se Kiikala.

Pilto (1727 Pildoi, 1746 Pildå); fsv. Bilde.

Kunnt; fsv. Gunne (märk att i Svb. omnämnes en
Gunne i Kumä 1824, 1825, 1344).

Astala; fev. Aste. Se Astala i Eurajoki, Asteljoki i
Bjärnä.

Potila; se ofvan Poti.

Hyörä; fev. Hior, isl. Hiprr. Närmast val ett fev.
*Hisr (jfr Pyörilä i Töfsala: fev. Biorn). Jfr Hyört i Ny-
kyrko.

Killa; fsv. Gille. Jfr Killainen i Nousis, Merimasku,
Killola i Eura (Abo), Killinen i Storkyro, Kill i Vihti.

Ratala; fda. Rathi, isl. Radi, fht. Rado.

Haistila (1727, 1746 Haistila); fev. Aist (Aistr |. Haistr;
se Dietrich, Runenwörterbuch). Jfr samma namn i Ulfsby.

Händi; se Häntelä i Halikko.

182

Pusso; se Pusstla i Pemar.
Innan vi härifrån vända oss västerut for att följa Kumä-
älfs lopp, vilja vi kasta en blick pâ gärdnamnen i

Hvittis: Huittinen.

Socken med 9,271 invänare.

Sockennamnet är bildadt på personnamnet fsv. Hwit,
*Hwite. Nigra säkra svenska ortnamn känner jag ej, men
foljande namn innehälla nordiska personnamn:

Vallala; fda. Willi.

Torkkeli; fsv. Thorkel.

Rekola 1. Grekola; fev. Gregge. Se Kreula i Bjärnä.

Hakuni (1646 Hakunj); se Vemo m. fl. Vanligt namn.

Hannula (1646 Hannila); fsv. Hanne. Vanligt namn.

Erkkilä;"sv. Erk. Vanligt namn.

Penttilä; sv. Bengt. Vanligt namn.

Hälli; fev. Haelle 1. fev. haelfl), nav. häll. Se samma
namn i Harjavalta.

Kanala; fev. Kans. Jfr Kana i Lojo, Parkano, Kana-
mak: i Angelniemi, Lunda.

Mauru; fht. Maur. Jfr Maurumaa i Nykyrko.

Praadi; fsv Bradhre(?), Bradhvidh(?).

Kuninkainen (1646 Koningais); i Svb. nämnes är 1422
frin Kum& en Paedher Kwnyngas. Tillnamnet torde hafva
inkommit västerifrån; åtminstone i fno. förekom tillnamnet
kunungr (K. Rygh). Se äfven ofvan s. 87 not.

Vakkila; fda. *Wakki.

Perttula; vanligt namn. Se ofvan.

Matikkala (1646 Matikala); se Matikka i Nykyrko.

Mauriala; se ofvan Mauru.

Fürkkilä; se Färkki i Kuma.

Saarikko; fht. Saaricho. Jfr Saarikkala i Vemo.

183

Parkkı; fsv. Barke (?).

Partala; fev. Bardhe.

Potila; se Kumä Laihela.

Järä; fsv. *Iaert. Se ofvan Jürilü, Järäinen m. fl.

Raska; fda. Rask.

Tusa; fev. Dis, Disa. _

Protinks; troligen en patronymisk afdelning af fev.
Brodde 1. Broti (jfr Hellquist, Sv. ortn. på -inge s. 17:
Brytnunge). Jfr Protta i Bjärnä.

| Kauvatsa.

Kapell med 2,488 invänare.

Mina anteckningar omfatta ej gärdnamnen i detta kapell,
och kan jag därför anföra blott ett namn, som synes erbjuda
intresse. Enligt Suom. 1860, s. 285 skall i socknen finnas en
ing Pukkholma, hvilket namn troligen är ett fav. *Bukkholm.
Senare leden är här samma fsv. holme ,instängd, afskild
plats”, som vi finna i Båtsholm: Paattelma i Angelniemi.

Harjavalta.

Socken med 1,714 invånare, |

Sockennamnet (1429 Harianwalta, 1456 Hariawaltha,
1554 Hariavalda) ar ett gammalt germanskt personnamn och
utgår antingen från den urnordiska formen af fav. Harald,
isl. Haraldr (*Harja-waldaz) eller också från något syd-
germanskt språk (Cariovalda namn på en Bataverfurste, en
Longobarder konung o. s. v.; se Förstenamn, Altdeutsch. na-
menbuch). I hvarje fall är länet mycket gammalt och har
sannolikt inkommit i samfinsk tid.. Ett Harjavalta finnes
också i Ingermanland och ett annat i Nykyrka i östra Finland.

Ett gammalt kulturhistoriskt intressant ortnamn är Vias-
vuori, en forntida begrafningsplats med grafkummel („hiitten

Res.

184

kiukaat“) från järnåldern (se Killinen, Finska fornminnesfor.
tidskr. II s. 72). Senare leden är det fi vuori berg; första
leden åter anser jag vara en urnordisk genitiv af isl. ve, fsv.
vi heligt ställe. Ordet böjdes ursprungligen: nom. *viha, gen.
"vikas 0. s. Vv. senare nom. *véa, gen. *véas eller analogiskt
efter nom. pl. *viu äfven nom. “via, gen. *vias; slutligen
nom. ve: vi, gen. vés: vis 0. s. v. Vi skulle således egent-
ligen vänta oss ett fi. *Viasvuori. Under sädant förhällande
mäste väl den korta vokalen anses bero pâ en secundär finsk
förkortning likasom i fi. rikas: isl. rikr, fev. riker (se Thomsen
GSI s. 47). — Samma Vias- finna vi i Viasves: i Björneborgs
landsförsamling, en intressant sammansättning, dä ju offrandet
i heliga vatten (vest — vatten) är en gammal skandinavisk
sed. — Jfr Viiainen i Vemo.

Ett annat gammalt svenskt ortnamn ar Starrings (ang;
se Suomi 1860 s. 176), d. v. s. starr-ängen (se dock äfven
Staerringe hos Hellqvist, Sv. ortn. på -inge s. 144 f). Jfr
Halling i Kumo, Havinke i Raumo.

Detta senare namn finnes också såsom byanamn i Har-
javalta: Havinkt (1540 Havingi, 1554 Havings, hvaraf sedan
den närliggande forsen fått namnet Havingin koskt (<< *Hav-
eng). Möjligt vore äfven, att detta gamla byanamn vore bil-
dadt på ett *Hafinger, patronymicum af den namnstam Haf-,
som ingår i fev. Hafthor, isl. Hafsteinn, fht. Habo. Jfr fsv.
Haeflinge hos Hellquist s. 56.

Bland gårdnamnen förtjäna dessutom följande uppmärk-
samhet:

Piri och Pirilä (Biri och Birilä); fev. Birge. Se Kii-
kala, Reso.

Priia: fav. Fridi, fda. Frithi; häraf först nom. *Preta,
gen. Priian o. s. v. hvaraf analogiskt nom. Prita. Jfr Kreu <
*Kreku, Krau — Krapu.

185

Futka; se Putko i Kuma.

Pirkkala 1. Birkkala (enligt sägnen den älsta byn i
socknen; se Killinen, Finska fornm. tidskr. II s. 76). Samma
namn som Birkkala socken, hvarom se Södervall, Ordbok.

Hakuni-Froomi, sammansatt af två personnamn: Hakuni
(< urn. *Haguni, fsv. Hogne; se Hakuni i Vemo m. fl.) och
Froomi, troligen af ett sv. from, användt säsom tillnamn.

Juti; fav. Iudhe.

Lapila; fsv. Labbe. Jfr Lavila i Eurajoki, Laitila, La-
pila i Vemo.

Halu; fev. hall), hael(l), sv. häll. Namnet vore således
ett svenskt ,naturnamn“. Jfr dock äfven fsv. Haelle, (se
Hala i Hvittis).

Tupi är pätagligen samma namn som Tupila |. Stubsla
(fev. Stubbe) i Sastmola.

Hammainen; fda., fht. Hama.

Puukka; fav. Puke, foo. Püki. Jfr Puukkila i Lill-
kyro.

Torttila; fev. Torte (släktnamn). Se Tortti i Reso, Tort-
tla i Lemo.

Tolvt; fav. Tholf, isl. pélfr. Se Tolva i Kumi.

Kraapo; etymologi?

Krekula; fav. Gregge. Se Kreula i Bjärnä.

Pussi; fsv. tillnamn Busse. Se Pussila i Pemar.

Närvä; se samma namn i Kumi.

Arvela; fsv. Arve. Vanligt namn.

Vinnainen (1540 Winnas, 1554 Vinnds); jfr Vinnds i
Bjärnä.

Leikko; se Leikko i Kuma

Det stora slättland, som på ömse sidor om Kumä-älf
sträcker sig från Bottniska viken ända upp till Harjavalta,
heter på finska Lattomert. Att denna gamla hafsbotten långt

186

in i historisk tid blifvit sköljd af Bottenhafvets vägor, har
uppvisats af säväl geografer som historiker (se Wahlroos, Fen-
nia III; Ruuth, Björneborgs stads historia s. 86). Namnet
Lattomeri går därför utan tvifvel tillbaka till den tid, då ät-
minstone , en del af den stora allmänningen låg under vatten.
Senare leden i namnet kan vara fi. meri (haf), men är väl
senare det sv. dial. mar „göl, damm, mindre stillastäende
vattensamling”. Ruuth anf. arb. säger: Denna forna farled
synes väl ända sedan början af 1400-talet varit underkastad
en raskt fortgående tillandningsprocess, men utgjorde ännu en
ofantlig sumpmark fylld af bottenlösa gölar och otill-
gängliga mossar? Den - kallas val redan 1573 „kärret“,
men denna benämning synes främst afsett dess sanka strän-
der, enär de ännu kvarvarande öppna vattnen långt senare
kunde kallas „insjöar“. Sannolikheten af sammanställningen
sv. mar: fi. meri styrkes af parallelen fi. Suosmert: sv. Svarts-
mark i Ulfsby (äldre Svasmark, Suartsmar, Suartinamare ;
alltså samma namn som Svartsmara på Aland, äldre: in
Svartingxmarum, Svartingxmara ; första leden är fsv. Svartungr,
Svertingr). — Första kompositionsleden i Laltomert anser jag
vara adj. isl. flatr, fev. later, vanligt i ortnamn både i Sverige
och Norge (jfr Hellquist, Sv. sjönamn s. 127 f). Äfven kunde
man tänka på isl. flatt f. „flat sandbank i älf“ (se Hellquist
anf. st.) Samma ord ha vi i Lattokart, 6 utanför Björne-
borg (troligen ett sv. *Flataskdr), och möjligen uti Latt-
markki, by i Sagu (sv. Flatmark). Se dock om detta sista
namn ofvan s. 17. Flaatti heter en åker i Hvittisbofjard (länadt
efter förlängningen à > à).

1 Kursiveradt af mig.

187

Nakkila.

Socken med 4,187 invänare.

Sockennamnets svenska form Nackeby träffas ännu i
äldre urkunder (Ruuth, Björneborgs stads historia s. 15 not 1)
och innehåller personnamnet fda. *Nakt, fno. Nakki 1. sbst.
nacke, isl. hnakki (se Rygh, Madsen). — Nakkila också i
Virmo, Hinnerjoki.

Afven andra svenska ortnamn kunna uppvisas:

Kirkholm (1412 kirktoholmen, kirkiaeholmen: Svb).

Pükki; fev. baekker, sv. bäck. Jfr ofvan Kuma.

Malmi; sv. malm. Jfr ofvan Kjulo.

Arantila; sv. (äldre) Arrnds (1554 Arnes, 1557 Arnesby.
1540, 1546 Arandilaby, 1681 Arnäs). Första leden i namnet
har synbarligen varit ett fsv. *Arand (jfr fda. Harand och
ty. släktnamnet Arendt) och vi få troligen antaga följande
utveckling: Arand(a)näs > *Arannds > Arnäs. Jfr äfven
Arandı, Arendi-wer, ortnamn i Estland (Weske, Verhandlun-
ger d. Est. Gesellschaft VIII: 4 s. 68). Ett Arnäs finnes
också i Ångermanland (1874 Arnaes, 1490 Arnes; se Nord-
lander, Norrlanska saml. s. 186).

Vıllslä (1468 Villeby: Arw. V; jfr Ruuth Björneborgs
stads historia s. 15 not 1); fda. Willi. Se Kumi.

Lammainen (och därinvid Lammaistenkoskt). Forsen
har sedan älsta tider varit bekant för sin laxfängst, hvarjämte
den strax nedanför liggande bukten sedan sjöfarten till Kumä
försvårats genom älfvens uppgrundning, länge måste hafva
varit en god hamn. Stället är därför i äldre handlingar ofta
omnämndt: 1345 Lanmas(}), 1878 Lammas, 1412 Lammasby,
Lammesvük: Svb., 1458, 1484 Lamandzwigh, 1463 lag-
manswijk: Suomi 1860 s. 250. Den sist angifna formen an- |
ger, att namnet ursprungligen hetat Lagmansuik, Lagmans-

188

fors och är således sammansatt med fsv. Laghman ~ Laman
(Noreen, Aschw. gr. $ 811, anm. 2).

Svensby: Sotnila (1540 Swensby, 1546 Svensby). Jag
har förut (Finska länord s. 58) antagit den finska formen för
ursprunglig. Och fi. Soins, Soinila, Sotninen äro vanliga släkt-
och ortnamn i olika delar af Finland, men kunna icke forty vara
ett gammalt län, representerande kanske närmast stadiet
*Swain- af det vanliga personnamnet Sven, Sveinn, Sveini.
Ett mycket yngre län är Svenssilä i Norrmark (<< sv. Svens-
backa). En parallel till was > ot ha vii sv. kvesa > fi
koiso. Vi få dä troligen äfven här antaga län från stadiet
kwais- (jfr no. kveise ,blemma“; se Falk o. Torp, Etym.
ordb.).

Land.

Svenska gärdnamn fro med all sannolikhet också Alomsı
och Krumsi, âtergifvande sv. *Gloms och "Grums. Det for-
sta vore genitiven af att fsv. personnamn *Glom (= isl.
Glimr); jfr sådana ortnamn som Glomsleff i Sverige (Falk-
man, Ortnamnen i Skane s. 129), Glomsrud m. fl. i Norge
(Rygh GP s. 91). Det senare åter ar identiskt med Grums
i Sverige (jfr också Gryms i Kyrkslätt; antagligen bildade på
fav. Grym, *Grum, fda. Grumi. Jfr äfven fda. Krum).

Hamar: är snarare fsv. Hamar än appellativet fer.
hamar. Jfr Hamaro i St. Marie.

Hyppinkt är samma namn som Hyppinge i Sverige,
hvilket enligt Hellquist, Sv. ortn. på -inge s. 53 är „bildadt af
en motsvarighet till fht. kortnamnet Hupho".

Märk för öfrigt följande namn:

Huovari; fsv. Hofwardh 1. hovare. Se Huovari i Vemo,
Huovaristo i St. Mårtens.

Virkari; fsv. Vikar. Se Kumå.

189

Masio (namnet skrifves 1412 „5 Mansiom“, hvilhet val
ar ett skriffel, 1540, 1546 Masia); fht. Masio.

Präski; etymologi? Jfr namn på Brask(e)- i Sverige.

Kaapels; sv. Gabel (i Norrmark; = Gabriel?). Jfr Falk-
man, Ortn. i Skane s. 218.

Koota; fsv. Godh, Godhe?

Puonti; fev. Bonde, fno. Bondi.

Klasi; jfr namn pi Glas- i Sverige.

Muutti; fda. *Muts.

Viinitka; fht. Winicho. Jfr Nousis.

Kranni; sv. granne. Vanligt namn.

Puosi; fav. Bose. Afven i Ulfsby.

Rauvola; vanligt namn. Se ofvan.

Viikkala; se Vitkka i Lunda.

Lantila; fsv. Lande. Jfr Laanti |. Laani i Veckelaks.

Sipilä; fev. Sibbe. Vanligt namn. |

Trojo (1708 Trojo); etymologi?

Kukonharja (1412 Kokenharia, Kukoinharia, 1540 Ku-
koinhaa, 1546 Kuhonharia). Detta säsom det synes finska
namn (fi kukonharja — sv. tuppkam) beror sannolikt, dä det
kan uppvisas från så gammal tid som 1412, på folketymolo-
gsk ombildning af nägot gammalt tvästammigt germanskt
personnamn. Det finnes också fht. namn, som otvunget leda
tanken åt detta håll. Jag tänker närmast på Goginheri, som
förutsätter ett äldre *Goginharja, hvaraf fi. Kokenharja,. så-
som namnet älst skrifves. Jämte. Goginhert kunde man dock
äfven tänka sig ett *G@uginheri (jfr Gugtnhart). Första
leden i namnet härleder Förstemann I? från en osäker stam
Gug-, som kanske är att jämföra med isl. gygr f. 1) gigas
femina, 2) securis. — Ett Kukonharju finnes också i Puu-
mala (Savolax).

Ryssä; se Ryytsälä i Kumi.

190

Teinilä; se Teini i Kumi.

Anola; ar bildadt på ett personnamn Amo, som sanno-
likt är finskt, men möjligen kan tänkas vara nordiskt
(urn. Anu- uti Anulaidar — Olof). Jfr äfven fsv. Ane och
— då namnet i äldre tider skrifves Annotla, Annola, Annele
— fsv. Anne.

Ulfsby: Ulvila.

Socken med 4,979 invänare.

I denna socken finna vi mänga säkra spär af en äldre
svensk befolkning.

Säkra svenska ortnamn äro: Ulfsby: Ulvila (1847, 1352
Visby, 1355 Hulsby o. s. v.); fay. Ulver, fda. Ulw, fno., isl.
Ulfr.

Friitala (1540 Fridby, 1546 Frijdeby); fer. Fridhi
(runst. Fripi).

Karlsmark: Kaasmarkku (1540, 1546 Karsmarck, 1701
Karlmarcksby); fsv. Karl.

Skörböle: fi. Kuortla (1456 skardaböle: Arw. IV, VII;
1589 Skordböle; senare äfven Skôrdebôle). Namnets äldre
former gifva oss en bild af namnets utveckling från fsv Skar-
daböle till nsv. Skörböle. Utvecklingen synes hafva varit föl-
jande Skarda-bale (isl. Skaröt, fda. Skarthi) > *Skardabile
> Skordböle (hvaraf fi. Kuortla) > Skördeböle (genum folk-
etymologiserande skrifsätt) > Skörböle.

Ragvaldsby: Ravaninkylé (1540 Ravaldzby, 1546
Raualdzby); fsv. Ragvalder.

Saari, Saarenkartano (äldre Saaris, Tolmisaari (! )
Holmgård, Holmagård, Holm); fsv. holme.

Sunnäs: Sunniemi (1452 sonanäs, 1481 Sonnenaes:
Arw. IV, V); fsv. Suni 1. sund.

Suolisto (1454 solistha, Solista: Arw. IV, VII); synes

191

vara ett gammalt stad-namn: Solstad (<< Sölista < *Sölasta)
af fno., isl. Séle (jfr Solstad i Norge; se Rygh NG II s. 155).
— Jfr äfven fht personnamnet Suolista.

Svartsmark: Suosmeri (1540 Svartemarck, 1546 Svart-
tismarck); se ofvan Lattomer: i Harjavalta.

Sats 1. Komwistoholm (1540 Koivisto, 1546 Kotjvtsto).

Afven det öfriga namnförrädet i socknen innehäller till
stor del gamla svenska personnamn. Egendomligt for gârd-
namnen ar, att de ofta äro sammansatta af två leder, af hvilka
den första är finsk eller förfinskad, den senare ater ett mo-
dernt svenskt namn. Sådana ro:

Uotila-Benfors, Suurpää-Äkervall, Suurpää-Äkergärd,
Suurpää-Bjong, Holkeri-Hollman (fev., fda. Holmger, Hol-
ger), Sunniva-Sundvall (fda. Sunniva; jfr St. Sunniva i Bog:
land; Worsaae, Minder s. 292).

. För öfrigt märkas:

Spinkkilä; fav. tillnamnet Spink, Spinki (1880, 1881
Torgil Spinks i Bjärnä: Svb. 1450 swen spinke: Arw. IV
m. fl), ursprungligen fägelnamn (jfr Noreen, Språk och stil
1903 s. 59). Jfr Spink i Nagu och namn på Spink- i Sverige
(se äfren Falkman, Ortnamnen i Skane s. 259).

Tuori; fav. Thore, isl. portr.

Kreula; se Bjärnä.

Holmi (1692 Holmagdrd!) |. Lambo; fev. Holm, Holme,
fds. *Holmi; sv. landbo.

Hintsala; fav. Hintze. Vanligt namn.

Junnila; fav. Iunne. Vanligt namn.

Holstila; fev. Holmsten, Holsten, isl. Holmsteinn 1. till-
namnet Holst, Holsti. Jfr Holstens (äldre Holstends) i Sjun-
dei, Hällsnäs (äldre Holstensnäs) i Karis.

’ Karta i Landmäteristyrelsens arkiv.

192

Krannila; sv. granne. Vanligt namn.

Puosi; fev. Bose. Äfven i Nakkila.

Mynstert.

Prinssi; sv. prins (< ty. Prine < fr. prince < lat.
princeps). Samma namn i Kangasala.

Trummetari 1. Trumeettari; sv. trumpetare (stället f. d.
trumpetarebostalle). Enligt Hellquist, Studier i 1600-talets
svenska s. 117 var formen trumetare vanlig i äldre nysvenska.
Ännu hos Bellman förekom trummeta.

Fallila; fsv. Falle.

Haistila (1477 Haysthala, Haystala, 1540 Haistila,
1546 Hetjstilä, Heistilä); fav. Atst (Aistr |. Hatstr; Dieterich,
Runenwörterbuch). Jfr Kumä samt ofvan Ulfsby — Hulsby.

Uti Ulfsby lag den holme, Zikholmen (1453 Ligholm,
1463 licholmen, 1484 ligeholmen), pâ hvilken Ulfsby första
kyrka skall hafva anlagts ar 1811, Lindström (Suomi 1860 s.
215 f.; jfr Ruuth, Björneborgs stads historia s. 18), som om-
talar detta, nämner äfven, att socknen häraf först skall hafva
kallats Zakis samt att på holmen ännu finnes ett hemman
Liikistö. Enligt en anteckning i Lönnbohms handskrifna ort-
namnsförteckning skall holmen nu heta Kuolemanluoto, som
sålunda är en direkt öfversättning af Likholmen (kuolema =
död; luoto = klippa, holme). Namnen synas därför angifva
att holmen varit en gammal begrafningsplats: likstad (jfr
„de dödas stad“). Af detta *ZLaksta ha finnarna sedan fått
ett Litkistö på samma sätt som af sv. handske fi. hansıkka,
af sv. marknad fi. markkinat.

Luvia.
Kapell med 2,830 invänare.
Jag har antecknat foljanda svenska namn:
Södersund.

198

Handby (1540, 1556, 1631 Handby). Troligen bildadt
pa ett till isl. Handir (Hamper) svarande yngre fev. “Hande
(alltså < *Handaby).. Man kunde äfven tänka på fsv. hand,
isl. hond, hvilket val dâ anvandts säsom tillnamn. Jfr Han-
tula i Lappo, som återgår på en w-stam.

Korppöö 1540, Korpby 1540.

Sassöö 1557, 1702 Sasseby 1540, Sasgöö 1556.

Norby 1540, 1631.

Liüfstad 1631, Liusta 1702. Namnets forsta led ar
personnamnet ZLiuw. Da flere andra gamla stad-namn upp-

visats från Satakunta, ar det möjligt att namnet är gammalt,
ehuru jag ej anträffat det före 16311. — Möjligen ha vi i
Ljufstad en antydan om etymologin till Luvia; namnet skrif-
ves fordom äfven Ljuvo (Ignatius, Bidrag till s. Österb. hist.
s 6 not 2). Personnamnet Liuw är säkerligen att samman-
ställa med adj. isl (ifr, fav. uwer, nsv. ljuf. Men till den
ieur. roten leubh- finnes äfven afljudsstadiet lubh-, uti t. ex. lat.
lubet, lubens, samt sannolikt i flere fht. namn, såsom Luba
(jämte Liuba), Lupfrid (jämte Liubfrid och namn på -lub (jämte
hub). Man torde därför äfven i nordiska språk få antaga ett eljes
ej uppvisadt namn med detta afljudsstadium, som vi då återfunne
ifi Luvia. Jfr en annan etymologi hos Setälä ÄH s. 157.

Härtill kan ännu läggas:

Yörläinen (utt. Öörläinen; 1669 Öyrläinen, Öörläinen);
fda. Or. Jfr Öyrilä i Bjärnä.

Kullaa.
Kapell med 2,348 invänare.
Följande namn kunna nämnas:

ı Häremot bdr dock påpekas, att det i en handling från år
1702 heter „Liusta eller Sassöö“, hvarför det är möjligt att
Ljufstad är en senare benämning på Sassö.
13

194

Kullaa; jag anser det möjligt, att namnet är att upp-
fatta såsom ett sv. Kulla (< *Kulla-a; jfr Kullä i Borgå),
sammansatt af personnamnet fsv. Kulle och sbst. fev. & vat-
tendrag.

Fredriksfors.

Leineperi (1694 Leinäperä, 1708 Leineberg: Suomi
1860 s. 220 not). Ett synbarligen jämförelsevis ungt släkt-
namn.

Krekula; se Kreula i Bjärnä.

Kourt; fav. Kofre. Jfr Koura i Nurmo.

Ribba; jfr fno. tillnamnet rtbbr (K. Rygh s. 51), som
tyckas hafva förekommit i Finland: i Svartboken nämnes frän
fr 1881 en Holger Ribber p& Aland. Rygh ôfversätter
namnet med „raver“.

Björneborgs landsförsamling.

6,846 invânare.

Följande svenska ortnamn kunna anföras: Rosnds: Ruos-
niemi (1540 Roasnäs, Roasnese, 1546 Roasnäs, 1613 Ruasz-
näs). På grund af de anförda äldre formerna kunde man
kanske antaga ett ursprungligt *Roarsnäs (1. *Roaldsnäs),
sammansatt med personnamnes isl., fno. Roarr (Roaldr), fda.
Roar (Roald). Det torde dock vara sannolikare, att diftongen
i Roasnes o. s. v. är att uppfattas såsom finsk (se Ojansuu
II s. 84 not 8), isynnerhet som Torsnäs äfven 1540 skrifves
Tuorsnes (se nedan). Första leden i Rosnds ar kanske i så
fall att jämföra med Roslant: i Laihela (se detta).

Hjulböle: Hyvelä (1540, 1546 Hiuböle, 1545 Hiuhlbôle).
Jag har förut (Finska länord s. 59) ansett namnet vara ur-
sprungligen finskt. Ehuru jag allt fortsättningsvis anser detta
for möjligt (jfr Hyvild, 1541 Höffuelä, i Nummis), ar jag
dock numera benägen för att anse namnet för nordiskt —

195

Namnets älsta form ar Hiuböle, och d& densamma antecknats
ur två skilda urkunder, kan den ej bero på skriffel, utan måste
anses för den ursprungligare (Hjulböle är en senare analogi-
bildning). Detta Hiuböle synes vara samma ord som sv.
hybble, no. hybel, isl hybyli, hybeli, hvars första led hy- (äf-
ven Ås-) är en sidoform till no. Ayu n. („en til husstanden herende
person“) och förutsätter ett urn. hiwa- (jfr got. heiwa-). Fi.
Hyvelä synes återgå på ett w-omljudt stadium *hyw(a)beli.
Beträffande vokalförkortningen jfr fi. rikas < urn. *rikaz, hvaraf
sv. rik, isl. rikr m. fl

Formen Hyulbôle beror på anslutning till antingen sbst.
hjul eller personnamnet fsv. *Hiule. Dessa ord åter äro an-
tagligen identiska, ty *Hzule fr synbarligen en förkortning
af namn sådana som Hiulbiorn, Hiulfast. Appellativet sv.
hjul, isl. A7öl återgår på en urgerm. form *hwehla m
hwezwla, och häraf synes ej kunna fas ett fi. Hyveld.

Tormäs: Tuorsniemi (1540 Tuorsnes, 1546 Tuorsnäs).
Di den finska formen bevarat den ursprungliga svenska geni-
tiven, si torde man hafva skal att antaga, att finnarna i nam-
net ej igenkände något personnamn — jfr t. ex. Ulfsby: Ul-
vila, Ragvaldsby: Ravaninkylä, Gunnarsby: Kunnarainen
m. fl! — och det synes mig därför ej omöjligt, att detta namn
vore ett minne från heden tid och att vi såsom första led
finge antaga gudanamnet Tor.

Torbonäs: Toukari. Den finska formen tyckes förut-
sätta ett ursprungligt sv. *Tokarbonäs 1. *Togarbonäs. Man
skulle då fa förutsätta ett ursprungligt *Zoka-arf-bo (person-
namnet Toki och sbst. arf kvarlitentenskap, jordagods). Jfr
det äländska Sonneröda af äldre Sonnarffödha (1431: Arw. ID.

! Mark dock 8 andra sidan Karlemark: Kaasmarkku, Rosnäs:
Ruosniemi, Svartsmark: Suosmeri och Tors: Tuorsi i Kustö,

196

Lyttskär: Lyttylä (1640 Lyttebôle, Lyyfteböl, 1546 Luft-
böle, 1692 Lyttskär). Första leden torde vara fda. Loft, isl.
fno. Loftr.

Viasvesi; se Viasvuori i Harjavalta.

Inderö (1540 Indröö, 1546 Inderö); heter nu på finska
Kokemäsaari 1. Kokemäensaari, 1419 Kumboö. Namnet är
sälunda ett minne frän de tider, dä Kumäboarna idkade fiske
vid Kumäälfsmynning, pâ samma sätt som Hvittisborna sökte
sig ned till Hvittisbofjärd, Euraboarna till Euraäminne och
Tavastkyroboarna till Kyrobominne (= Lill- och Storkyro).
— Söder om Inderö ligger Kumnäs och Kumnäs viken: fi.
Kuuminainen (1546 Kumnäs, 1692 Cumnäs), hvilka namn
sannolikt äfven härstamma frän dessa tider. Härom pämin-
nas vi ännu i ett tredje namn: Grootilan luoto, en 6 midt
emot Inderö och sannolikt uppkallad efter Krootila i Kuma.
Se härom utförligare Lindström, Suomi 1860 s. 217.

Yiterö (1540 Yterby, 1689 Yilröö); fi. Yyteri.

Prewukt; sv. Bredvik (1540 Breduick, 1692 Bredwijk,
1702 Bredewik).

Pietniemi; skrifves p& svenska i äldre tider Penäs, Pän-
nis, Bärnäs. Under sädant förhällande ar det svärt att af-
göra namnets ursprungliga form.

Halsi; sv. hals smal landtrygg 1. smal vik (se Läffler,
Arkiv X s. 165, Rygh NG Indl. s. 58). Jfr Halso i Virmo,
Halsö i Hvittisbofjärd.

Lotsöre (1759 Lus-Ore).

Klockarsand: Lukkarinsanta (1509 Klockareholmen:
Suomi 1860 s. 219).

Norrmark: Noormarkku.

Socken med 3,804 invänare.

197

Gärdnamnen äro till en betydande del svenska. I mina
anteckningar finner jag följande namn med i allmänhet ge-
nomskinlig betydelse:

Norrmark (1540 Norrmarck, 1546 Normarck), Sten-
backa, Simberg, Lönnberg, Bäckbro, Hurtig, Fagerdal, Berg,
Fors, Vrangi (fda. Wrang), Herrgärd, Kräkbo, Eliasgärd,
Ingemari, Stormila (sv. tillnamnet Storm), Finbelds (etymon?),
Finby, Keitinki (äldre Geting; bildadt pa fev. släktnamnet
Gelng; se Lundgren, Fsv. personnamn på -ing s. 10. Om
fsv. Getinge se Hellqvist, Sv. ortn. på -inge s. 84; jfr Keita
i Nädendal), Möträsk, Sundbäck, Gabel: Kaapeli, Klemeth
L Svenssilä (äldre Klemets 1. Svensbacka), Västergård, Het-
äng, Kairila (isl. Geiri; se Kairinen i St. Karins), Söder-
mark: Söörmarkku, Humla, Norrbäck, Vidkärr: Viikäri,
Kallstedt (ett yngre utifrån inkommet släktnamn), Falläng:
Fallenki, Praka (fsv. *Braghi), Valls (1800 Stdhls), Södergärd
(on Kahaluoto), Tyykilä (se Hvittisbofjärd), Forsinkoskt (fors),
Läntesviikin nitty (ing), Träskäkoski (fors).

Pämark: Pomarkku I. Poomarkku.

Kapell med 8,984 invänare.

I detta kapellnamn (1540, 1546 Pomarck) ha vi antag-
ligen ett exempel pâ ett ortnamn med omedvetet vidfogad
preposition. Sädana äro ganska vanliga i Sverige och Norge.
Så t ex. torde Tynderö i Medelpad vara ett ursprungligt „ut
under ön", Punnerud i Norge är = „upp under rud“ (se
Rygh NG II s. 282, Nordlander, Norrlänska samlingar s.
237 f.). I Härjedalen förekomma en mängd namn af typen
Opp i backa, Opp i bärje, Opp på heden, Opp på höjen
(Modin, Sv. landsm. XIX:2, registret). Jag anser därför, att
Påmark ursprungligen varit ett Opp å marken. — Första
leden kunde dock äfven vara ett personnamn (jfr fda. Pa).

198

Af samma ursprung som Pémark är val också sjönam-
net Poosjärvi, hvilket dä förutsätter ett sv. Päsjö.

Bland gärdnamnen må nämnas följande:

Nyby: Uusikylä, Klasmark: Lassila (1540 Claasmarck,
1546 Klasmarck!), Kilholm: Kiilkolma, Granholm, Hutta
(1685 huida; fsv. Hwite), Riutta (1685 Rutha by; fsv. griut
se nedan Nurmo), Rossi; jfr isl. tillnamnet hrosst (= häst),
Lepistö; antingen fi. lepistö (= alskog) eller = Lepistö i
Virmo (se detta), Soini; se Soinila i Nakkila.

I Hvittisbofjärd och Sastmola äro ortnamnen till öfver-
vägande del svenska. Svensk befolkning förekommer ännu,
men är stadd i utdöende. Af anteckningar i kyrkoböckerna
från senare hälften af 1700-talet vet man, att inemot hälften
af invånarantalet då ännu var svenskatalande.

Hoittisbofjärd: Ahlainen.

Kapell med 3,936 invånare. :

Kapellets svenska namn Hvittisbofjärd anger att trak-
ten fått sitt namn däraf, att Hvittisbor här nedslagit sig, till
en början troligen blott i och för fiske sommartid (äldre for-
mer: Huittisbäfjärd 1546, Huittisbofierd 1540, Hwitsbofierd
1651).

Den finska benämningen pä kapellet är en patronymisk
nen-bildning på det gamla personnamn Ahla, som ännu fin-
nes bevaradt säsom släktnamn och gärdnamn i olika delar af
Finland. Detta namn anser jag vara länadt frän nordiskt

1 I Lassilanjärvi holmarna Bastholınen och Kalfholmen samt i
närheten Byiatresk 1685 (Landtmäteristyrelsen).

199.

språk: fsy. Asle, fda. Asls!, hvilket val ar liktydigt med fht.
Ansila (jfr Lundgren Sv. landsm. X:6 s. 18). Om sl > hi
jämför t ex. isl. gist > fi. kshla, isl. geisli > fi. kathla: (se
Thomsen GSI s. 66).

Gärdnamnen äro till stor del svenska. Ur mina anteck-
ningar vill jag har uppräkna följande utan att göra anspräk
på att förteckningen skall blifva fullständig?. De äro till sin
natur både kultur- och naturnamn.

Till den förra gruppen höra t. ex.:

Uppkäli (1804 Uppgdrd), Kreppkäli (1742 Grepp;
fir. Grep), Söderkäli (1804 Södergärd), Tyykilä (1742 Tyk-
gård; fev. Tyke, Tykö), Lasetti (1804 Larsgärd), Ollgärd,
Markusgärd, Stengård (fsv. Sten), Ollas (1771 Ollas), Vitis-
pårgt (1804 Vittsberg; troligen fsv. Hwit), Kristerskert (sv.
Kristerskdr; sv. Krister), Sunniemi (fsv. Sune; se samma
namn i Ulfsby), Björnö (fsv. Biorn, eller kanske appellativet),
Antära (1759 Antora; fav. Ante, + sv. our, se nedan), Ran-
tapuota (sv. strandboda), Bagari, Huhtaklobben (fi. huhta
sved + sv. klobb). Härtill komma från 1742 års kyrkobok
Seppgärd (fi. seppä smed), Pählsgärd, Juhasgärd (fi. Juha),
Nybonde, Skuuttokart (< sv. Skutgrund; säges vara en gam-
mal hamnplats), Busö (fsv. bu i betydelsen boskap), Finndng,
Bastuskeri (sv. Bastuskär).

1 Jfr en annan fôrklaring hos Karsten, Finskt museum 1903
s. 32 f. (< urn. *ahla, hvaraf isl. dU m. „djup ränna i älf, sund, fjärd”
m. m.). Denna förklaring kan vara möjlig vid Ahlajärvi i Kalvola
(äldre aclaierffui), Ahlajoki, biflod till Tyrnävänjoki i norra Oster-
botten.

* En rikhaltig samling af ortnamn fran Hvittisbofjärd och
Sastmola finnes i Svenska litteratursällskapets arkiv. Nägra af
mina nedan meddelade uppgifter härstamma härifrån.

200

Naturnamn äro:

Alaholm (sv. al), Skräfvelholm (jag jämför namnet med
Skräfle i Sverige, hvilket möjligen ar en neutral ja-bildning
af sv. dial. skrafvel n. afskräde; smästen, med smästen betackt
mark; jfr äfven sv. dial. skrefla f. smal och lang öppning,
skrefva), Risö (sv. rts liten skogslund; vanlig sammansätt-
ningsled i hela norden!) med torpet Langslet (fsv. langer +
slatt), Suurviki (första leden kanske snarare sv. dial. sura,
sora sörja an fi. suuri stor), Högbäck (nu Härkönen), Österäs,
Bergilä (sv. berg), Haraholm, Räfors, Kellahti, (äldre Kall-
fjärd, Kelefjärd, Kieldfjerd), Formulakso (första leden kan
mähända jämföras med det ganska vanliga norska gärdnamnet
Formo, som enligt Rygh NG II s. 329 betyder antingen
„foranliggande mo“ eller ,Furumo“), Halsö (1742 Halsöö; se
Halso i Virmo), Sjöholm, Tallära, Tallklobben, Etviik (1742
Etviik, 1759 Edwiik; första leden är sv. ed, fsv. ep),
Birksund (innehåller val ett kollektivt birke björkskog; jfr
Gräni i Sastmola), Längskata, Rankkuu (1742 Rancköö; jfr
sv. dial. ranka f. mycket längt och smalt träd).

Dunklare äro Fyra och Wärnd. Det förra ar mähända
bildadt p& samma stam, som vi hafva i de svenska vatten-
dragsnamnen Fyrsjön, Fyrisd, hvilka Hellquist, Sv. sjönamn
s. 154 sammanställer med sv. sjénamnet Furen „furusjön“.
Namnet har kanske ursprungligen betecknat nägot vattendrag.
Det senare är identiskt med Värn, Värna i Sverige.

Namn på torp, åkrar, ängar och holmar upptagas nedan
under Sastmola.

ı Rygh NG Indl. s. 70, Madsen AfnO 1863 s. 236, Rosen-
berg, Geogr. stat. lex.

201

Sastmola: Merikarvia.

Socken med 6,835 invänare, af hvilka omkring 320
svensktalande. |

Äfven -här äro gärdnamnen till betydande del svenska.
— Kulturnamn finna vi i följande:

Bågaskär (1698 Bogaskiär): fi. Pooskeri dev. * Boghi,
is. Bogi), Norrgård (Alatalo), Östergård (Ylitalo), Söder-
gård, Jölböle (1701 Giürdebôhle, 1750 Giördböle): fi. Köörtilä,
Rübbs (1750 -Räbbe; jfr Räbbnäset m. fl. i Sverige och isl.
Rebbi, enligt Rygh GP s. 199 smekform till Refr), Storgård,
Gran (troligen tillnamn), Kasaböle (1540 Kasböle, 1684 Kassa-
böle, 1750 Casaböle): fi. Kasala (sv. dial. kas, kås, isl. kos; i byn
finnes ännu ett sjömärke), Aaka (1745 Acha; fsv. Aghi, fda.
Aage), Morss (1820 ‘Mors; troligen sv. dial. mors m., f. mor-
far, mormor; jfr också Moss, äldre Mors i Norge; se Rygh
NG I s. 352), Gammelgård, Rüspyy (1684 Rusby, 1750
Risby; sv. dial. ris liten skogslund; se ofvan Risö i Hvittis-
bofjärd), Öfverby (nu Ylikarvia), Granngärd, Elg (nu Kuu-
sl, Knuusi (1750 Knut, Knuus, 1786 Knuts), Stöörtlä
(1819 Stér; troligen tillnamn), Stubila (1745 Stubbi, 1750
Stubbas; fsv., fda. Stubbe; se Tupila i Pemart), Österby,
Kungspakka, Prandi (1750 Brand; fev. Brand), Mjölkvalla,
Kuggi (1750 Kugg; jfr Kuggas Kuggom i Nyland, hvilka
troligen äro bildade på det från isl. uppvisade tillnamnet
kuggi, kuggr: K. Rygh s. 39), Härkkeli (fsv. *Haerkil),
Pörtsudd, Storsved (1745 Storsveid), Öfveringe, Nederinge
(1745 Nedre Inge; fav. Inge): fi. Yli-, Ala-Inkt.

Naturnamn äro följande:

Viikdä (1540 Vijckala; sv. vik), Kärri (sv. kärr; i sock-
nen finnes också en åker Kärri, som 1804 skrefs Kärret;

ı Jfr nedan Kräni i denna socken.

ATT,

202

jfr Kärrom i Kustö), Lankoski (1750 Längfors), Holm, Vell-
vitki (första leden är val ett fav. vdlle afledt af vall m. gräs-
vall; jfr sv. dial nyvällen nytt gräs, som växer upp efter
första skörden), Näst (1745 Näs, 1750 Naesi; sv. näs), Höö-
naspakka (sv. *Högnäsbacka), Kräni (1750 Graeni; jag anser
det vara ett fsv. grént = isl. greni granskog; jfr isl beke,
eike, birke, espe, hesle; se Hellquist, Arkiv VII s. 35)1, Pakks
(sv. bäck), Strikka (sv. dial. strikka, strika streke, strömdrag;
ordet användes äfven i traktens finska dialekt: Killinen FVS
Bidrag 33), Sättö (1819 Seltö; bildadt sannolikt på växtnam-
net sälta; jfr ängnamnet Sdlting i Österbotten), Timberhejden
(1745 Timberheid).

Ett dunkelt namn är Rdgels (1750 Rogell, Rägell).
Manne bildadt på ett fev. "Rogge, kortform till isl. Rédgeirr?
Enligt Heman, Tietoja Merikarvian pitäjän entisyydestä s. 11
finnes af namnet äfven formerna Rdggi och Roges (fi. *Roggela).

Såsom ett kulturnamn måste man val uppfatta Stufäng;
det förekommer äfven säsom ängnamn och har jag funnit
detta engång under formen Stufvudng (jfr också ängnamnet
Tuffavainio i Hvittisbofjärd, som dock äfven kan äterge ett
sv. *T’ufäng).

I skärgärden fran Björneborg norrut finner man ett
stort antal förfinskade svenska namn. Den kallas pâ finska
Ouran saartsto, och -oura, -ouri, -oora är en mycket
vanlig kompositionsled hos önamnen härstädes, t ex. Meit-
ouri (Metöre), Millanoura, Oura, Baggoura, Gräsoura,

1 Om Kräni och Stupila, som ligga på hvar sin sida af Sast-
mola& har jag upptecknat en sägen, enligt hvilken vid ästranden
fordom vuxit stor gran, hvilken man fällt för att få en sping öfver
älfven. Den by, där stubben var fick namnet Stubb, medan byn
å motsatta stranden fick namnet Gräni. Folksägner grunda sig
som bekant ofta på folketymologier.

208

Anttoora, Termisoora, Pundasoora, Gummandoora (= Gud-
mundöre), Tyykoura (1794 Tyköre). Detta oura (oora) äter-
ger en äldre form af det i sv. ortnamn ofta förekommande
örar (fev. grar, isl. eyrar af sing. eyrr L gyrr f. „Öre, Banke
af Gras og Sand (aurr), oplagt af Vand, saerlig af Eive“:
Rygh). Jfr ofvan Eura, Eurajoki.

Detta oura ingär ocksi i Karvianourat utanför Sast-
mola, intressant därför att äfven namnets svenska form är
bevarad: Skarförarna, som sålunda ger oss en antydan om
etymologin till socknens finska namn!: Merikarvia (d. ä. Hafs-
karvia). Socknen ligger vid mynningen af Karvianjoki (1551
Karfvejocki), som upprinner i Karvianjärvi i Karvia |. Kylä-
karvia (d. à. By-karvia) kapell i nordvästlig riktning från
Sastmola. Detta Karvia förutsätter ett urnordiskt *Skarvia-,
hvilket i nsv. form kvarlefver i några svenska dialekter: skärv
p. „stenrös, en hög af stenar och lösa klippstycken“ (Rietz),
hvilket återfinnes i flere ortnamn (t. ex. Skärfsjö, Skärfve,
Skärfva m. fl.; Rosenberg, Geogr.-stat. handlex.). Samma ord
ar också no. skdrum., skerf f. ,nogen Fjeldgrund“, hvilket
förekommer i flere ortnamn, t ex. bynamnet Skjerve, älf-
namnet Skjerva, bergnamnen Hallingskarvet, Storskarven (se
Rygh NG III s. 59, 132 m. fl). Den oomljudda biformen
Skarf- Aterfinnes ocks& i Sverige i flere ortnamn (enligt Ro-
senberg, Geogr.-stat. handlex. kunna vi nämna t. ex. Skarf-
nds, Skarfsta, Skarfvan, Skarfven). — Om Karviainen i Sagn
ar samma namn som det nu behandlade eller om det i likhet
med Karvio i Karelen (Jorois?) möjligen ar att anses säsom

ı Afven Sastmola ar finskt. Namnets ursprungliga form är
Saastamala (1303 Sastamell, 1328 Sastamalum, 1351 Sastamala o. 8. v.)
af samma stam som släktnamnet Saastamoinen. Karsten, Finskt Mu-
seum 1903 s. 87 f. har med orätt velat anse namnet för nordiskt
(se Saxén, Finskt museum 1904 s. 43 f.).

204

finskt, må lämnas därhän. Något tvifvel torde i ingen hän
delse kunna råda om att Karvianourat återger en urnordisk
form af sv. Skarförarna, och namnet är därför i språkhisto-
riskt hänseende mycket intressant. |

Frän denna skärgärd kunna vi uppräkna t. ex. följande
namn med oftast genomskinlig betydelse: Arholma, Adé,
Stangholm, Högholm, Hälagrund, Lyneskeri (Lynaskär),
Revaskert, Svartö, Ounaskeri!, Sandrefvel, Ädöklobbi, Korp-
holm, Furuholm, Huiskeri (< *Hvuttskdr?),- Halluskeri
(= *Hallonskär), Multronskert (= *Smultronskär), Kalleskeri
(= *Gillerskar), Jesboskeri (= *Gästabudsskär), Ulkojärnskeri
(fi. ulko = yttre), Pärskeri (= *Bärskär), Jenskert, Koskeri.
Ett egendomligt makaroniskt namn är Ormluoto: Kärmö (fi.
käärme = sv. orm; fi. luoto = sv. 6).

Äfven åkrar och ängar ha ofta svenska namn både i
Hvittisbofjärd och Sastmola. Jag har antecknat följande:
Svidja, Skata, Maranntitiy (sv. dial. mar „göl, damm“; se
Lattomert i Harjavalta), Krankmaari (samma mar), Skogs-
gääly (sv. dial. gälo f. = inhägnad; < gärda), Fremma-
stakka, Flaatti (< fsv. “Flat; jfr Hellqvist, Sv. sjünamn s.
128 f), Halvaringinniitty (= sv. *Halvar-äng), Rystingin-
niitty, Flackabäck, Dagsverkin perko, Langängen, Svidjan-
korpi, Tuffavainio (sv. *Stufäng 1. *Tufäng; se ofvan), Skatta-
vainio, Kattrompon, Flyinpelto (Flyäker; sv. dial. fly n.
kärr, karrmark), Vatengi (1794 Vatteng) och Vatung (1809
Vattung; < *Vattu-eng), Pälungi (1777 Päleng), Elungi (tre
ängar; 1804 Eilgeng; dessa namn äro intressanta i det hän-
seende, att de visa att äng-namn ofta blifva ung-afledningar,

ı Troligen ett sv. *Onas-skär. Om fsv. Onas (= isl. üneiss
adj. „unshamed, valiant“) se Kock, Arkiv VII s. 178 f. Jfr Onas,
ö i Borgä.

205

synbarligen beroende på växlingen ing — ung), Simfüllskääly
(1804 Skinnfällsg.), Stmbälsänjen, Simbälssköjin, Simbäls- -
trâske, Abborvarpin umpiaita, Varbulandi (1797 Varbuland;
1794 Varpet), Kollandi, Roolandi, Värmlandi, Kräftlandi
(= Gräftland; också finnes ett Kräftkääly — Gräftgärde),
Poteeterlandi, Nyylandi, Rörkärr.

Har må äfven nämnas, att vi i Sastmola hafva två åkrar
Toorsinpelto (Torsåker) och en äng Toorskääly (1804 Tors-
gala), i fall någon i dem ville finna gudanamnet Tor.

Ängnamnet Vaadi (1804 Vadi) anser jag återge fsv. vap
m. vadställe. Då vi i Nådendal ha ett Vadjo (äldre Vadio,
Vadia) som synes återge ett urn. *vadja- får man kanske för
dessa båda namn antaga en neutral ja-afledning fsv. "va be.
Ojansuu I s. 16 uppger visserligen såsom det dialektala utta-
let Vario, men det synes mig sannolikast, att vi här ha att
göra med en sekundär finsk förlångning.

Bland torpnamnen må uppräknas följande, hvilka kunna
vara af intresse, ehuru äfven i många rent finska socknar så-
dana namn ofta äro till stor del svenska’: Ämtö (i början af
1700-talet Emptö), Kiiseli (Ghselö), Globbholm, Sundholm,
Buondi (fsv. Bonde), Viikilä, Nötskata, Krigbakka, Grän-
holm, Fladansuu (sv. dial. flada + fi; suu = mynning), Kols-
äng, Kloholm, Strandgård, Kärri (1804 Kärret; se Kärrom
i Kustö; i Sastmola också ett torp Sauvakärri), Friikoski,
Mangsbacka, Mangsvassa (vanligen Mankst; fsv. Magnus),
Norrland, Tavastland, Brännäsvik, Brännäsbäck, Vaxholm,

ı D. ex. från Kankaanpää kunna nämnas följande: Väster-
kulla, Stenbacka, Sjövik, (utt. Sööviiki), Stengård (utt. Tenkooli), Fri-
gård (utt. Priikoli), Holma, Nygård, (utt. Nyykooli), Norrgård, Hög-
backa (utt. Hööpakka), Västerbacka (utt. Vesterpakka). Det skulle väl
ej falla någon in att på grund häraf antaga en äldre svensk bosätt-
ning i Kankaanpää. Jfr ofvan torpnamnen i Kjulo.

206

Alagrundi, Skutholm, Skäludd, Klivistein, Laanviiki (<< * Läng-
vik), Lenaviiks, Verkviiki, Högmossa, (äfven Morala), Sved,
Guldsé, Flybacka (se ofvan Flyinpelto).

Frän Sastmola hafva svenskar sedan längs Sastmola-ä
(Karvianjoki) troligen färdats ganska längt in i landet, ty i
Honkajoki kapell bildar än en fors, som bär det otvetydigt
svenska namnet Lankoski L Laankoski (<< sv. *Langfors 1.
*Lüngfors).

Vid en bukt af denna &, på gränsen mellan Österbotten
och Satakunta ligger berget Lauhavuori, hvars första led
kunde vara af nordiskt ursprung (fi. vuort = berg). Såsom
bekant förekomma i Sverige och Norge talrika namn på -%
(se Läffler Arkiv I s. 269, X s. 208; Rygh, Läffler och Bugge
Arkiv VII s. 24 ff.). Detta ord, som sannolikt bör skiljas frän
lo f. sumpig äng!, ooh troligen är att jämföras med fht. 16h
m. nht. Loh m. o. n, lat. lucus, lit. laukas, har sannolikt
varit ett maskulinum eller neutrum med betydelsen lund
(offerlund?). Vi kunna därför ansätta ett urn. *lauha- (om
kontraktionen auh- > oh- > 5- se Pipping, Gotländska stu-
dier s. 180 fi). Om denna tolkning af namnet är riktig, så
få vi antaga att berget redan för den förhistoriska tidens sven-
skar varit kändt och möjligen ansedt såsom ett heligt ställe.

En biform “lauhta- af samma ord återfinnes möjligen
i Lauhianmäkt, namn på en gammal begrafningsplats i Eura,
hvarest talrika fynd från 8 och 9 århundradet (möjligen äfven
från senare tid) blifvit gjorda. ZLauhia kunde äfven tänkas
vara en sekundär finsk form, bildad i analogi med de talrika
namnen på -ia, t ex. Laihia (~ Lathela), Laitiala (— Lat-
tia) m. fl

ı Den urnordiska formen af detta ord kunde vara bevarad i
fi. lauha, adj. fuktig. Jfr LauhaluAta i Laihela (lukta = starräng).

207

Siikainen.

Om den svenska bosättningen sträckt sig ända till denna
socken, kan jag ej säga. Jag har antecknat blott füljande
föga bevisande namn:

Nygård, Gammelgård, Västerbacka och Forsbäck.

Sockennamnet är en nen-bildning pä ett personnamn
Saka, som antagligen inkommit från något nordiskt språk.
Jfr tillnamnet isl. stkr (K. Rygh s. 58), fav. Siker, Stk (Sö-
dervall, Ordb.). Fi. S#kanen är ett vanligt släktnamn. —
Tänkbart vore äfven att sockennamnet härledts ifrån sjönam-
net Sukaisärui, vare sig att detta är en förfinskning af ett
äldre sv. Stksjö (samma namn i Sverige, bildadt antingen på
fisknamnet sik — jfr äfven t ex. Abborsjön, Braxsjön, Gädd-
sjön m. fl. hos Hellquist, Sv. sjönamn s. 45 f. — eller sbet. isl.
sik, siki, „staaende eller langsomt rindende Vand“, sv. dial.
sik f, ,sidländt ställe, smäträsk“) eller bildadt på finsk
språkbotten. Vi skulle dock i detta fall snarare vänta oss ett
ii Siikajärvi (jfr Stikajoki), hvarför det synes mig sanno-
likare att sjönamnet är sekundärt

Dessutom kunna ännu nämnas Sammi och Sammin-
maja (jfr fda. Sam), Soint (se Soinila i Björneborg), Visna-
maki (fda. Wins), Valli (se Kuma m. fi), Kraka (fev. Krake).

Härmed hafva vi nått Österbottens gräns och kunna
afsluta vår granskning af namnförrådet i Satakunta. De ofvan
meddelade förteckningarna äro i och för sig ett stycke kul-
turhistoria. De visa oss att i Satakuntas kusttrakter sedan
förhistorisk tid bott en ställvis ganska talrik svensk befolk-
ning, de visa oss att här sida vid sida med dem sedan urmin-

208

nes tider bott finnar och de- visa: oss, att de senare småningom
i.:gig. upptagit sina svenska grannar, så att i. hela detta vid-
sträckta landskap blott svaga rester af den. svenska bosättnin-
gen stå att finna i Hvittisbofjärd och Sastmola. —

Låt oss nu kasta en återblick på dessa ortnamn och se
hvad. de kunna lära oss om hosättaingsförhållandena i Sata-
kunta under äldre tider..

Här likasom i Egentliga: Finland ha vi. fannit tvä grup-
per af ortnamp, som för vårt ändamål kunna hafva intresse:
sådana som äro verkliga svenska ortnamn, (d. v. s. angifva en
verklig lokalitet) och sädana som, ehuru till formen finska,
innehälla ett nordiskt personnamn.. Säsom vi redan ofvan pâ
tal om Egentliga Finlands ortnamn päpekat, är det naturligt-
vis blott pa grund af den. fürstnämnda namngruppen, som vi
kunna göra. nigra slutsatser om befolkningens nationalitet.
Sådana namn hafva vi också påträffat i ganska stort antal,
allt talrikare, ju. längre norrut vi kommit: i Sastmola och
Hvittisbofjard äro de öfvervägande; i Pämark, Norrmark Björ-
neborgs landsförsamling och Ulfsby förekomma de i stort
antal; säkra spår af svenskar finnas äfven i Luvia, Nakkila,
Harjavalta, Kumä, Kjulo, Eura, Eurajoki samt möjligen Raumo
och Hvittis. Då vi i Egentliga Finland funno svenska ort-
namn ända upp till Verknäsudden, några mil söder om
Raumo, så synes Finlands svenska befolkning en gång i tiden
ha bott längs hela kusten från Nyland till Österbotten; tvif-
vel underkastad är blott Raumo-trakten, där den i hvarje fall
varit glesast. = i

- Innan: vi undersöka de personnamn, som: 1: möta 088 i ort-
namnen vilja vi kasta en. blick på de personnamn, som i äldre
urkunder finnas bevarade: från dessa trakter. Svartboken kan
åter därom meddela följande: | |

1824 omtalas en Gunne i Kumi ; . | a

209

1412 dömas följande Ulfsby bönder för olaga fiske i Lam-
maisrik: Pedher Skinnareson, Janis Munnipoyca (jfr
Muntila i Kjulo), Hinza j Kukoinharia, Jonis Stenbergh,
Jonis Danmark, Michel Lempanen; säsom kärande upp-
trader Oloff Noya (= Nuija?) fran Kuma och i nämnden
sutto: Olaff Langh, Paual Kollanen, Nicles Lislebonde,
Laue Torkilsson (jfr Lavila uti Eurajoki), Josse Swarthe,
Ville j Mansiom (se Masia i Nakkila), Eruast Kiuiston,
Nisse Ragualsson, Olaff Kwle (= Kiule?; jfr Kjulo),
Jusse Hannisson, Pedher Smidh, Laurens Domsciell.
Den brokiga omväxlingen af svenska och finska namn kan val
e) forklaras annorlunda, än att befolkningen i Ulfsby denna
tid ännu var bade svensk och finsk. Annat är förhållandet i
Kjulo dir 1422 följande bönder uppräknas, hvilka val alla aro
finnar: Jop Karios, Henric Kanganpae, Jonis Saeppa,
Marti Marthinpoyca, Joniss Mikelson, Pyri Oleffson,
Jonis Sorki, Poual Poualson, Jonis Ionisson Kokkoy,
Oleff Hwgdha (= Huhta), Marcus Larensson.

Från Kuma (?) umnämnas i samma urkund: Paedher
Kwoynghas (jfr Kuninkainen i Hvittis), Oleff Pipare,
Sigri Kati (kv.), Walne (jfr Walnostabakj i Kumä), Ant;
Christiernson, Liszle Othj, Wnnj Paederson, Erico
Gsom, Laurencio Storeman, Laurencii Biornson,
Andris Lopson, Bench[t] Bench(t)son, Magnus Anwnd-
son, Marthen Pompala, Olaff Leyko, Joniss Birgill,
Andris Larensson, Lass Kuniss, Niclis Larens[son],
Mattis Henricson, Matti Korke (?), Ionis de fonte
(fr Kaeldonae ofvan s. 171). Måhända hafva några af dessa
personer varit svenskar; det kan man likväl ej med bestämd-
het såga. Säkert ar däremot att många af dem varit finnar.

1429 hörde följande personer till en synenämnd, som

uppgått rårna mellan Kjulå och Harjavalta; Lasse Fager-
14

210

son, lJusse j Lammas, Jusse Stenbergh, Laurens Kor-
kakoski, Laurens Waldmarsson, Jusse skomagare,
Marthen j Saekyla, Peder j Pyhaioki, Niles Kintoy,
Andris Waelmenpoyka, Matis Hywaelemmepoyka,
Pawal Soypala.

1445 uppräknas följande tolf „godhe maen aff haere-
deeth* (Kumä): Tordh Gwnnarson, Henrich Bruse,
Jenis Hwith, Michel Kallinen, Henrich Sampo, Olaff
Rautia, Michel Korkoynyn, Peder Pohaejokiltha,
Henrich Heykanpoycha aff Ylelä, Michel Kintha,
Olaff Saeppa, Anders Waelma. Därtill nämnas ännu
foljande: Laurens Gome, Andris oc Jonis Stegarsyner
samt nämndemännen: Mattis Paelho, Anders Michelson,
Olaff Laycho, Henrich Yloysinpoyka, Henrich Bir-
ghela, Mattis Joansson, Olaff Hampalastha, Jwssi
Hadwalastha, Anwnd Laycho, Olaff Mattisson, Peder
Kaykarynnen.

1447 hörde följande personer till en synenämnd for rälägg-
ning mellan Forsby samt Villiö, Voltis och Haistilaboar i
Kuma: Henrik Saepilaestha, Olaff Hinzikala, Jusse
Andersson, Jusse Paedersson j Lammas, Magnus
Hariaualdastha, Steffan aff Vinnes, Matis Pelho-
lastha, Erik Riddarsson, Matis Nawffa (= Narva?)
Nicolas Karricxinpoyka, Michell Kalilen och Iacoy
Martilasta; 1455 sutto i nämnden i Kumä: Nilis j Win-
nas, Mattis Quittis, Mattis Pelhola, Michel Kallinen,
Henric Sonnj, Peder Komonen, Jusse Saynyola, Olaff
Reynikkala, Henric Vidika, Anti Steykare, Olaff
Henrikson, Larens Piltho.

Fir man döma af dessa namn, torde Kum& socken
redan vid midten af 1400-talet till stérsta delen hafva varit
finsk.

211

Gå vi nu tillbaka till de ofvan granskade ortnamnen, så
finna vi snart, att de personnamn, som finnas bevarade uti
desamma, i hufvudsak äro desamma som i Egentliga Finland,
dv. s. höra till största delen till det historiskt nordiska
namnsystemet. Naturligtvis påträffas i Egentliga Finland
många namn, som ej stå att finna i Satakunta — området är
så mycket större — men & andra sidan kunna från Satakunta
anföras följande namn såsom tillägg till vår ofvan gifna
namnlista:

Aist, Anund, *Arand, Asle, Barke, Bilde, Bodde,
Bodge(r), Braghi, Disa, Dis, Draeng, Farman(?), Felle,
Fridhger, Fridhi, *Fudger (2), Faerekr, Gardi, Glum, Grep,
Grum, Gudmund, Hama, Hande(?), Harald, *Hiule, Holm,
Hol(m)ger, Hol(m)sten, Humble, Hulte, Haelle, Haerkil,
Igghe, Iwar, Iudhe, Iuris(?), Iaesa, Iaesı, Kiule, Klaus,
Kobbi, Kofre, Krake, Krenki, Lagman, Lande, Lin-
der, Liuti, Liuw, Luti, Mali, Mangi, Manki, *Muldi(?),
Munpi, Puki, Rask, Rikard(?), *Riki, Roarr (1. Roald),
"Rogge, Sebbi, Stunde, Skardhi, Skytte, S6li, Sunniva,
Starting, Sven, Söfring, Ubbi, Ulver, Wakki, Valne, Wart,
Warm, Wermund, Vetti, Wrang, Othger.

Utom de historiskt nordiska namnen funno vi i Egent-
liga Finland ett icke så alldeles ringa antal namn, som syn-
barligen voro af vida högre ålder, i det de antingen visade
tillbaka till urnordisk tid eller ocktå tycktes härstamma från
något sydgermanskt språk.

Åfven i Satakunta påträffas några dylika namn, ehuru
vi äfven beträffande dem stanna i ovisshet om från hvilket
språk de inlånats. Af de gamla tvåstammiga personnamnen,
som äfven i norden allmänt användes, innan de gåfvo vika för
den historiska tidens enstammiga namnformer, har jag påträf-
fat blott två exempel: Harjavalta och Kukonharja. Jag är

212

snarast benägen att antaga, att dessa namn höra till de icke-
nordiska namnlänen, emedan Zarjavalta förekommer såsom
ortnamn äfven i norra Ingermanland och Karelen, Kukon-
harju åter i Savolax. Däremot torde de finska personnamnen
Haravalta, *Haravalti (Forsman PN s. 154) återgå på ett
urn. *Harwalda- (med finsk svarabhaktivokal).

På icke-nordiskt ursprung tyda med bestämdhet nam-
nen på -ikka, ikko (se ofvan). Sådana äro: Saarikko (Hvit-
tis): fht. Saricho, Matikkala (Hvittis): fht. Mattihho, Vii-
nikka (Nakkila): fht. Winicho, Vitikkala (Kumå): fht. Wetecho.

Dessutom kunna äfven för foljande namn motsvarande
namnformer uppvisas blott fran icke-nordiska språk: Vasmala
(Eurajoki): fht. Waimar; Ikala (Kumå): got. Igo, fht. Ico;
Vaaninen (Eura): fht. Wano; Kerola (Eura): fht. Gero, Kero;
Kepola (Kjulo): fht. Gebo, Kebo; Hassala (Kumä): fht. Hassa,
Hassi; Mauru (Hvittis): fht. Mauru; Masio (Nakkila): fht.
Masio.

Naturligtvis kunna vi dock ej om alla dessa namn pästä,
att de inkommit frän nâgot syd- eller ostgermanskt, närmast
gotiskt folk, ehuru denna möjlighet ju är ganska stor. For
att ej behôfva upprepa mig själf, hänvisar jag till hvad ofvan
sagts om dylika namnlin i Egentliga Finland.

For bestämmande af de ofvan behandlade ortnamnens
ålder hafva vi åter goda kriterier uti samma faktorer, som vid
Egentliga Finlands ortnamn syntes leda oss till bestämda re-
sultat. Sålunda finna vi vid en jämförelse af namnens svenska
och finska form, att många af dem hafva betydande ålder och
föra oss tillbaka till urnordisk tid eller åtminstone vikinga-
tiden.

De gamla diftongerna ai, au och eu äro visserligen
sällsynta, men torde dock alla vara belagda: at uti Azkko
(Eurajoki), Laikko (Kumå; obs. 1362 Leyko), Soinila (Nak-

213

kila) och Haistila (obs 1546 Heystilä; i Ulfsby); av uti
Haukka (Eurajoki) och möjligen Auvinkylä (Eurajoki); eu uti
Köyliö (< *Keyliö; obs. 1556 Keule): Kjulo.

Före *-omljudets tid ha finnarna upptagit Karvia
(Skarfürarna). — Hakuni (Harjavalta) ar inlänadt fore u-
omljudet, men är som ortnamn ej bevisande (se ofvan).

Den obrutna formen af fsv. hjorter finna vi i Herttola
(Kumä).

Gamla urnordiska län äro också Harjavalta och Kukon-
harja, ifall de härstamma frän skandinaviska spräk.

Betydande ålder ha ännu Lauhtanmäki (Eura), Vias-
tuort (Harjavalta), Viasvesi (Björneborg), Hjulbôle: Hyvelä
(Björneborg), Ahlainen (= Hvittisbofjärd) och Ouran saaristo
(skärgården från Björneborg norrut).

Från vikingatiden härstamma med all sannolikhet äfven
de stad-namn, som vi trott oss kunna uppvisa: Järstä (Eura),
Walnostabakjy och Humalisto (Kjulo?), Suolisto (Ulfsby),
Ljufstad (Luvia) och Liikistö (Ulfsby). Det sistnämnda är
enligt min mening dock ej bevisande. |

Af de gamla inge-namnen förekomma några fall: Ha-
tinkt i Harjavalta, Ayppinki i Nakkila, Protinki i Hvittis,
Vellinkylä i Kjulo. Havinki kan dock vara ett äng-nam.

Däremot är ej Kuninkainen i Hvittis upplysande, dä
det upprisats såsom gammalt finskt personnamn. Killingholm
(en obetydlig holme utanför Björneborg) är sammansatt med
subst. killing. Jfr Hellquist, Sv. ortn. på -inge s. 67. — Kei-
tinki (Geting) i Norrmark förefaller mig snarare vara ett per-
sonnamn Geting än ett inge-namn. Måhända bör också Pro-
tinkt i Hvittis förklaras så. — Suartinzmare i Ulfsby inne-
håller likaså personnamnet fsv. Svartungr.

Slutligen må såsom särskildt anmärkningsvärdt påpekas,
att vi funnit några namn, som synas häntyda på hednisk af-

214

gudadyrkan. Sådana äro Asson (Kumä?), Viasvuor: (Harja-
valta), Viasvest (Björneborg), Torsnäs: Tuorsniemi (Bjöme-
borg), Lauhianmäkti (Eura) och Lauhavuori (på gränsen mel-
lan Satakunta och Osterbotten).

Dessa fakta leda oss med bestämdhet till det resultat,
att i Satakunta redan under urnordisk tid svenskar och finnar
bott i hvarandras närmaste grannskap. Men dä arkeologerna
ej häller frän dessa trakter känna till nägra fynd frän yngre
järnåldern, som med bestämdhet skulle angifva en svensk be-
folkning, så måste man val här likasom för Egentliga Finlands
vidkommande antaga, att redan under ifrågavarande tid fin-
narna’ blifvit de bestämmande i kulturellt afseende och att
ortens skandinaver redan till stor del sammansmultit med
finnarna, innan senare en ny svensk inflyttning vidtog. Att
den svenska nationaliteten dock ej helt och hållet hunnit dö
ut, det framgår bär likasom i Egentliga Finland af ortnamn,
som från älsta tider kvarlefvat i svenska språket ända till
våra dagar, t. ex. Hjulböle: Hyvelä, Kjulo: Köyliö, Skarf-
örarna: Karvianourat.

Då bosättningsförhållandena i Satakunta sålunda tyckas
vara fullkomligt likartade med dem i Egentliga Finland, ber
jag att för öfrigt få hänvisa till min utförligare motivering
beträffande förhållandena därstädes.

Södra Österbotten.

I södra Österbottens kusttrakter — frän Satakuntas gräns
upp till Gamlakarleby — förekommer säsom bekant en talrik
lifskraftig svensk befolkning. Afven har har dock under är-
hundradens lopp kännbara förskjutningar af språkgränsen före-
kommit. Finska ortnamn finnas i mängd i nu svenska byg-
der, men å andra sidan visar oss en granskning af gårdnam-
nen i de angränsande finska socknarna, att den svenska be-
folkningen fordom bebott vida större områden än för närva-
rande. Följande församlingar äro för närvarande antingen
helt och hållet eller till öfvervågande del svenska: Sideby,
Lappfjärd, Närpes, Öfvermark, Korsnäs, Pörtom, Petalaks,
Malaks, Bergö, Solf, Mustasaari, Kvevlaks, Replot, Maxmo,
Vörå, Oravais, Munsala, Jeppo, Nykarleby, Purmo, Esse, Pe-
dersöre, Larsmo, Teerijärvi, Kronoby, Nedervetil, Gamlakarleby.

Vi vilja nu socken för socken undersöka ortnamnsför-
rådet i de socknar, där enligt mitt förmenande svensk befolk-
ning fordom funnits. Vi gå åter från söder till norr och bo-
gynna således med

Storå: Jsojoki.

Socken med 4,876 invånare.

Följande svenska namn tyda på en äldre svensk bo-
sättning:

216

Storå (1655 Stoordd, 1689 Stor Abyn, St. Åby, 1693
Storäà by, 1748 Storähn).

Granlund (kallas nu vanligen Kangas); Forsby (1748
Färrsby, 1757 Forrsby); Stenbacka; Renvik; Forsman (kal-
las vanligen Koski); Längfors.

Penttilä skrefs 1738, 1757 och långt senare Bengtilä.

Villamo hette 1748 Ähstärp, 1693 Ähstorp, 1757 Stor-,
Lill-Ahstorp.

1776 fanns en gird Granskog; Syväjärvi hette samma
år Diupträsk. .

Honko skrifves 1693 Hängo, 1748 Hänga, 1757 Hang,
1776 Hängä, hvilket synes tyda på svensk ursprung: < *Hang-@
(jfr Hang-ö, 1270 Hangethe och fsv. personnamnet Hang uti
t. ex. Hångsdala i Sverige). Jfr Honka i Jurva.

Koivisto har enligt uppgift & orten fordom hetat Olofs-
bäck.

Vähähaaro påträffas 1698 under formen Harda (1757
Stor-Haråå, Lill-Haråå, 1776 Stor-Hard, [all-Hard), hvarför
jag anser det vara möjligt, att namnet är svenskt, ehuru
skrifsättet naturligtvis kan vara blott etymologiserande.

Teikarı (1748 Stekar, 1757 och långt senare Steikart);
fsv. stekare. Vanligt namn.

Svartti (1748, 1757 Swartti); fsv., fda. Swart.

Västilä; fda. Westi. Jfr Vast: i Laihela.

Tönntjärvi; jfr Tönnersjö i Sverige (Rosenberg, Geogr.
stat. handlex.).

1757 nämnes en gård Stantz (1776 Schantst); torde nu
ligga i Kauhajoki.

Säsom egendomligt för socknars finska namn kan om-
nämnas, att namn pâ -mo sädana som Haaramo, Villamo
äro ostfinska (se Forsman PN s. 177).

217

Bötom: Karijoki.

Socken med 2,526 invänare.

Socknen har fätt sitt svenska namn (1650 Bootom, 1655
Böötom, 1748 Botomby) efter de hela trakten dominerande
Bötombergen (fi. Pyhävuari), kända som sjömärken. Ordet
härledes från sv. dial. böte berg, fsv. böta vb. tända, upptända.
Betydelseutvecklingen är lätt att förstå, emedan på höga
„berg“ fordom ,upptändes” värdkasar vid fientliga inbrott.
Det finska namnet Pyhävuori (pyhä = helig) anger, att ber-
get fordom varit ett (svenskt eller finskt?) offerställe. — Jfr
åfren fsv. Böte (se Lundgren, Arkiv III s. 226); det är dock
mindre sannolikt, att namnet vore bildadt på detta person-
namn.

Följande svenska namn bar jag antecknat:

Norkooli: sv. Norrgård.

Björnbäck (kallas numera Joonas).

Rönnpäkki: äldre Rönnbäck (kallas nu vanligen Pih-
laja).

Vesterpakka: sv. Vesterbacka.

Koivisto; skrifves fordom och ofta ännu Björklund (fyra
gårdnummer, af hvilka två kallas Prömpsi — sv. bröms).

Ohriluoma skrefs 1817 och kallas ännu af svenskar
Kornbäck.

Skogslund; Rönnlund (kallas Puska; sv. Buska, vanligt
gårdnamn i Österbotten); Sandhed: fi. Santaheini.

Saaraluoma (kallas vanligen Saarala) är möjligen en
finsk öfrersättning af ett sv. Sarbäcken (kändt från Sverige).
Jfr ofvan Kornbäek: Ohriluoma.

Hannula; fsv. Hanne. Vanligt namn.

Mannila; fsv. Manne. Vanligt namn.

218

Prosi; gärden säges vara uppkallad efter en inflyttad
tysk, Ambrostus (1748 Brusins). Släkten beter ännu Brusi.

Vähämarttunen kallas vanligen Puntt: fev. Bonde,
*Bunde. Jfr Puntamäkt i Lundi.

En äng i socknen bar det egendomliga namnet Kifrsıku
l. Kitrikki. Detta fär sin förklaring af en gammal karta frän
1700-talet, där angen enligt uppgift skall heta Skitskrika, ett
gammalt namn på nötskrikan (jfr fi. paskanärhi).

Östermark: Teuva.

Socken med 6,277 invånare.

Äfven socknens finska namn synes mig med stor san-
nolikhet kunna förklaras såsom svenskt, och i så fall är nam-
net ett förbleknadt minne från de aflägsna tider, då svenskar
och finnar först sammanträffade i dessa trakter. — Teuva
socken ligger vid öfre loppet af Teuvanjoki, som i sitt nedre
lopp heter Tjöckä och utmynnar i hafvet invid Tjöck by, som
på finska heter Tiukka (1556 Tijocko, Tiocko, 1650 Tiökö,
1651 Tok). Det förefaller mig därför ganska antagligt, att
vi här ha att göra med olika former af samma namn. Det
älsta stadiet representeras af Teuva, som måste vara en i
senare tid på grund af inflytande från Teuvanjokt bildad
analogisk nominativform i st. f. ursprungligt *Teuka (alltså
nom. Teuka: gen. Teuvan o. s. v.), som enligt min mening
finnes belagdt från år 1300 uti Tobbe de Tenka (Dipl. suec.
II), där Tenka är felläsning eller -skrifning för Teuka. Detta
bar vanligen tolkats såsom Työck by i Lappfjärd, men då
byns namn år 1300 ej kunde hafva denna form och då äfven
byns finska namn Tiukka uppvisar diftongen iu, så torde
man kunna anse för säkert, att Teuka hvarken afser Tjöck
eller Tiukka, utan Teuva eller Östermark socken. Namnets
utvecklig afspeglas alltså tydligt i de tre formerna Teuka,

219

Tiukka och Tjöck (Teuka > *Tiuka — *Tioka > Tjöck).
Etymologiskt sammanhänger val ordet med fsv. Piukker,
Piokker; jfr t. ex. ortnamnet Tjockö! och personnamnet fgotl.
Piokks (se Kock, Arkiv X s. 306).

Emot den gifna förklaringen af Teuva kan likväl anfö-
ras füljande. Teuva, Teuvo synes vara ett gammalt finskt
personnamn, bevaradt t. ex. uti Zeuvala i Hirvensalmi, Teuvo
i Tuulos, Tammela, Zeuvonjoki i Hollola (se Forsman Suo-
men museo 1902 s. 11), troligen länadt från nordiskt språk
(isl Piöfr), och man kunde därför antaga att vårt namn vore
identiskt med dessa, isynnerhet som det ej är ovanligt att
älfvar ha olika namn under olika delar af sitt lopp. Så t. ex.
beter Kyröjoki 1. Kyroälf högre upp Ilmajoki och i sitt öf-
versta lopp Kauhajoki. Teuka från år 1800 skulle då verk-
ligen afse Tjöck och gåfve oss kanske en antydan om att
diftongen eu ännu vid denna tid kvarlefde i traktens dialekt.
För detta sätt att se saken talar äfven den omständighet, att
det synes något egendomligt, hvarför finnarna skulle af nam-
net bildat en ny form Tiukka, om de sedan gammalt hade
haft formen Teuka.

Emot denna sista invändning kan å andra sidan anmär-
kas, att ett fi. Zzukka i senare tider vil kan ha uppstått
såsom namn pi Työck by, sedan Teuka på analogisk väg
blifvit Teuva och då det etymologiska sammanhanget mellan
dessa namn ej mera framstod för språkmedvetandet. Jag

1 Kapellnamnet Kökar betyder egentligen „Tjockö-karlar“,
såsom framgår af namnets älsta former: 1270 Thiyckekarl, Thiyckae-
karl, 1512 Tiokarle, 1526 Tiockarna o. 8. v. Än i dag kallas Kökar-
borna tjyckarar likasom invånarena i Eckerö, Jomala, Sund, Vårdö,
Geta kallas ekrakarar, jomalkarar, sundkarar, sundskärskarar och
getkarar. Jfr de af Karlsson, Uppland s. 413 nämnda sv. Forkarby,
Sjokarby, (= Förkarlaby, Sjökarlaby m. fl.)

220

mäste därför anse den först gifna forklaringen for — om ej
fullt ôfvertygande, dock — möjlig. Dessutom kan har ännu
päpekas, att vi hafra en god parallel härtill uti det ofvan be-
handlade namnet Karvia, socken vid öfre lappet af Karvian-
jok?, som utmynnar i hafvet i närheten af Skarförarna. fr
också nedan Närvijoki: Närpeså: Närpes.

Äfven socknens gårdnamn innehålla talrika minnen af
svensk bosättning.

Utom namn, som i svensk form bibehållit sig till våra
dagar (t. ex. Söderbacka, Österbacka, Nygård, Frasa (1733
Frasa), Gröndal) kunna härifrån anföras följande förfinsk-
ningar:

Parkki (1748 Barck); sv. *Barke. Jfr Parkkila i Kjulo,
släktnamnet Parkkinen.

Björnt; fsv. Biorn. Vanligt namn.

Ristiluoma; hette 1788 Korsbäck.

Syväluowa; 1698 Diupbacken (Landtmäteristyrelsens
arkiv), 1738, 1748 och långt senare Djupbäck.

Perttula (1738, 1748 Bertula); se Storkyro.

Komsi (1719 Gumsala; 1788 Gumse); sv. gumse, an-
vändt såsom tillnamn.

Fosst (1738 Fossila); namnet kunde vara en förkortning
af något personnamn på -fos (isl. -füss), t. ex. Bopfos. Se
Lundgren, Arkiv III s. 234; jfr äfven Foss, Fossa, Fossen
m. fl. i Sverige. Se Fossila i Ilmola.

Krooka (1738 Kråka); fsv. Krake, Kraka. Namnet in-
lånadt efter öfvergången @ > d.

Aysté och Aystönkylä (1788 Äystö, 1748 Oistj): fsv.
Osten, isl. Eysteinn. Jfr Öist i Laihela.

Pulli (1748 Pullj); fsv. Bulle. Jfr Pullola i Muurla.

Uppa; fda. Ubbi.

221

Rupinkyla och Riippi (1738 Rijp); månne svenska till-
namnet Grip?

Orrela; sv. orre, fno. orri användt säsom tillnamn. Jfr
Rygh NG I s. 170 m. fi, Falkman Ortn. i Skane s. 205.
Namnet har sedan också ôfversatts till finskan (sv. orre =
fi. tert) och finnes bevaradt t. ex. uti Teirila (1748 Tetrilä),
denna socken. Från finskan har namnet sedan åter inkommit
till svenskarna; märk t. ex. Teir i Lappfjärd, Teirfolk i Si-
deby. — Jfr Orrenmaa i Kauhava, Orre i Mustasaari.

Kaari; fsv. Kare, fda. Kari, isl. Kart.

Saksa; fsv. Saxe, fda. isl. Saxi. Vanligt namn.

Kauppila; fsv. Kope. Vanligt namn. Se Halikko.

Humble 1748.

Jurva.

Socken med 4,820 invånare.

Detta namn (1650 Jurfwaträsch, 1655 Jurwaträsche,
1723 Jurfwaby) anser jag vara ett gammalt nordiskt person-
namn. Närmast tyckes det återge ett fsv. *Zurve, hvilket jag
tolkar antingen såsom ett äldre *Héur-wiha eller såsom en
förkortning af ett äldre *luwur-wer (< *Ebur-wihar); jfr
isL Iör-ulfr, Iör-unn, Iör-eiör, Idr-is (se Lundgren Arkiv X
s. 179; Bugge Norges indskrifter med de aeldre runer Is. 248;
Rygh GP s. 149). Paralleler till förkortningen *Jurve
< *Iuwur-wér ha vi i fsv. Solve (< *Salu-wihar), Salve
(< *Sali-wrhar); se Noreen Aschw. gr. § 70 anm. 1. — Jfr
Jorvas i Nyland.

Detta namn kunna vi dock ej använda såsom bevis för
en äldre svensk bosättning, ty Jurva är ett gammalt finskt
personnamn, uppvisadt från rent finska trakter (t. ex. Zurva
Narinen i Sagu 1550, Iurva Pöllä i Jääskis 1560—69; se

222

Forsman PN s. 128, 185; jfr äfven s. 141, 229). Namnet
har därför i gammal tid inkommit såsom personnamn.

Ett gammalt svenskt naturnamn är älfnamnet Närvijokt
l. Närvejokt (1655 Närfwijocht), hvars första led troligen
representerar stadiet ner af den indoeuropeiska rot ner: nör:
nr (bet. „sammandraga -pressa, -snöra"), hvaraf vi ha t. ex.
fsv. Narwi, isl. nérfill, no. Njerve m. fl. (se närmare ofvan
Närvä i Kumä). Alfnamnet har sedan gifvit upphof åt bya-
namnet Närvijoki och hemmansnamnet Närvä (1748 Närfwa).

Det fi. Närvejoki (ursprunglig böjning sannolikt: nom.
Närve, gen. Närpeen, hvaraf ett "Närpeenjoki) har sedan
åter upptagits af svenskarna. Ån heter nämligen i sitt nedre
lopp Närpesä och genomflyter Närpes socken. — Jfr dock
äfven Närpiönkoskt fors i Pyhäjoki (Fennia 18: 1 s. 32), hvarför
det kanske är möjligt, att namnet vore finskt.

Ett svenskt namn är också hemmansnamnet Hitpakka
(1556 Hibackala, 1603 Hijpachala). Skrifsättet Hibackala
(jfr Packala: äldre Backa i Laihela) förutsätter ett sv. *Hi-
backa, hvars första sammansättningsled är det fav. he 1. hy
familj, som ingår uti svenska hybble (<< hy-byle); se Noreen,
Ais]. gr.? §§ 74,6, 78, c m. fl. Man jämföre ortnamnen Hy-
berg, Hybo, Hyby i Sverige, ehuru det är svårt att säga
något om dessa namn, då vi ej hafva några äldre former af
dem. Jfr ofvan Hjulböle i Björneborg.

Märk dessutom följande namn:

Mylläri: 1788 Möllare.

Kesti (1788 Gesti, 1748 Gtästi); se Karpala i Pemar.

Svartbäcku 1738.

Poola: 1732 Polack, 1748 Pålack.

Peura (1748 Peura); är troligen det fi. peura = ren,
hvarom se Thomsen BFB s. 162, men kunde äfven återgå på

223

en äldre form af far. Beer. Samma namn i en något annan
form är kanske Pöyry i Laihela.

Kinnari: 1732 Skinnar.

Patikka (1748 Patika); fht. Badicho.

Steikari 1. Teikari; fsv. stekare. Vanligt namn!.

Caihela (Caihia).

Socken med 7,168 invänare.

I denna socken hafva vi ett stort antal svenska både
natur- och kulturnamn, tydande pä en ganska talrik svensk
befolkning. Af gärdnamnen fro de svenska formerna ännu
ufta bevarade i 1700-talets kyrkobycker, och möjligen hade
socknen ännu under denna tid till någon mindre del svensk-
talande invånare.

Några af dessa ortnamn ha förut blifvit påpekade af
språkforskare. I Virittäjä II s. 99 f. påpekar Chydenius i en
uppsats om socknens dialekt ett mindre antal ursprungligen
srenska namn på backar, mossar, kärr och ängar: Skarakulla,
Syykerkulla, Torvarkulla; Leikmosa, Filmosa; Alokärry,
Finkärry, Munniskärry; Trääskääly, Kattikääly, Höykääly;
Lyylanti, Roslanti.

Senare lederna i dessa namn fro sv. kulle, mosse (dial.
mosa), kärr, gärde (dial. gälo), land. Första leden är ej
alltid lika genomskinlig.

> Tuppi, som 1738 skrefs Tuppirauta har jag i Finskt museum
1904 s. 17 not ansett för svenskt (< *Tubba-rauda 1. ”Stubba-rauda).
Numera är jag dock öfvertygad om att namnet är finskt: tuppirautia
svärd-smed (jfr tuppirauta i Kalevala = svärd). Det af mig ibid.
nämda Patarautila i Sagu är såsom Forsman PN s. 116 antagit ett
i. patarautia, hvilket är en öfversättning af fsv. tillnamnet grytae-
guctare (Svb. 1451).

224

I Skarakulla ar väl första leden att jämföras med ort-
namnet Skara i Sverige, Norge, hvilket enligt Rvgh NG III
s. 260 är pluralis af sbst. skor f. (ordet betyder bl. a. „den
yderste Kant 1. Rand af noget", „Trin i en Trappe“).

Syykerkulla anser jag återge ett sv. *Sygerkulla (<< *Sy-
gurda(r)kulla) och säledes innehâlla ett mig veterligen eljes
ej uppvisadt *Sygurper, biform till fsv. Sighurper, Siug-
hurper, isl. Sigurör, Siugurör. Formen förklaras så, att
den obrutna vokalen (*Sezi-wardur) först underkastats ?-om-
ljud (> *Siz-worör) och sedan möjligen w-omljud (*Syg-urd),
ehuru vi ej skulle vänta oss sädant enligt den hittills gifna
formuleringen af w-omljudsföreteelserna (se Noreen Aschw. gr.
$$ 69, 70; jfr Aisl. gr.? § 80).

Äfven i Torvarkulla ar första leden möjligen ett per-
sonnamn: isl, fno. porvarcr. I Finsk tidskrift 1902 I s. 418
har jag uppvisat, att namn på -kulla ofta äro sammansatta
med personnamn. På sv., fsv. torf kunde man äfven tänka,
då en genitiv *torfar torde kunna förutsättas såsom i fsv.
lunaer-dröten, lassa(r)-egn (se Noreen, Aschw. gr. 386, anm.
4). Denna etymologi synes mig t. o. m. antagligare, då vi
ha att göra med ett „naturnamn“.

I Leikmosa torde man få antaga sbst. sv. lek, isl. letkr
eller vb. sv. leka, isl. leıka, som brukas om (fiskars och) vissa
fåglars parning (eg. leken som föregår densamma).

Uti Filmosa är första leden antingen sv. fil, no. dial.
file löpnad (sur) mjölk (eg. tät mjölk; jfr da „tyk maelk“); i
så fall kanske har i sin ursprungliga betydelse „tät“; eller
också sv. dial. filla, no. fille „fäll, skinnmatta, hinna", I hvart-
dera fallet skulle vi således få tänka på en af tät mossbe-
klädnad betäckt mosse. |

Af de med kärry (sv. kärr) sammansatta orden är Alo-
kärry sannolikt ett sv. *Alakärr, innehållande trädnamnet sv.

225

al. Finkärry’s första led kan möjligen vara appellativet
finne (L propriet fsv. Fin, Finne), men synes mig hällre böra
jämföras med isl, no. dial. fen n. sump, hvilken samman-
ställning här med hänsyn till betydelsen synes mycket antag-
lig. Dunklare är Munniskärry, det synes mig förutsätta ett
äldre Munnisenkärry och första leden är säkerligen finsk.
Jfr Muntila i Kjulo.

Trääskääly, Kattıkääly och Höykääly tolkar jag såsom
sv. Trädesgärde, Skattegürde (jfr Skattavainio i Sastmola)
och Högärde.

Hvad första kompositionsleden i Lyland vidkommer är
det svårt att uttala sig därom, då vi ej ha några äldre for-
mer af namnet. Man kunde tänka på sbst. sv. dial ly ,lugnt
ställe, beskydd", isl. Aly n. „varme“, no. dial. lya „mildhed i
luften” ; adj. fsv. lio, sv. dial. ly, isl. hlyr varm, mild. Lyland
skulle alltså beteckna ett varmt, skyddadt ställe („läland“). Jfr
äfven no. Ljuland (< Ljugland |. Liufarland), Lyen Ly-
stad m. fl. (Rygh NG I s. 77, IV s. 54, 74 m. fl.) samt sjö-
namnet Lyen i Sverige (Hellquist, Sv. sjönamn s. 362 f.).

Roslanti innehåller kanske fsv. ros n. hast 1. ruds, ge-
nitiv af fev rud. Man kunde äfven tänka att första leden
skulle vara isl. rodr m. ,Roning, i betydning af Sted, hvor
man laegger til med Baad“, fsv. roper, m. ,rodd; den till
hafret gransande delen af landet, som i krigstider skulle ut-
rusta de i leding utgäende roddare“, hvilket ord vi sisom
bekant hafva i Roslagen, hvaraf fi. Ruotsi, samt t. ex. uti norska
namnen Mor och Rosnes (Rygh NG I s. 840 f). Men denna
härledning förefaller mig osannolik beträffande ett angnamn.
— Land- ar en mycket vanlig kompositionsled i namn pa
åkrar och ängar. Ofvan s. 205 uppräknades flere sådana från
Sastmola och Hvittisbofjärd. Från Österbotten vill jag nämna
t. ex. följande: Kåland, Hamplande, Hamplands giäla (alla

15

226

1750 i Mustasaari 1), Rälande (1728 i Mustasaari), Krasslandä
(Kveflax). Dessa namn kunna sedan Öfverfiyttas på torp, som
småningom kunna uppstå vid dessa "åkrar och ängar. Jfr
ofvan 8. 205 Tavastland och Norrland i Sastmola och Hvittis-
bofjärd. Torpen kunna sedan blifva gårdar. Så äro väl t. ex.
Nyland i Himanko, Holland i Kannus att förklara, (detta
senare är dock snarare ett ,Opkaldelses navn”, som direkte
kunnat gifvas en gård). — Från Nyland vill jag här anföra
några hithörande namn.

Åkrar och ängar: Kålland (Bromarf), Kåland (troli-
gen samma namn som föregående: Kål-land; Bromarf), Rot-
lande - (Snappertuna), Baklande (Snappertuna), Källande
(Hitis), Rolande (Hitis). Äfven önamn innehålla ofta land
såsom senare led. Från de ofvan nämnda socknarna må föl-
jande uppräknas: Bylande, Innerlandet (Bromarf), Him-
lande 1. Bylande, Lillande näs (Bromarf), Runlandet (1771),
Morgonlande, Vindland (1788 Windland), Hattlande, Ölands-
skär (1789; nu Öilansaer), Söderlande, Hamlande, Väster-
lande, Millanlande?.

Ismari är namnet på en backe och förekommer äfven
ofta i finsk folkpoesi såsom personnamn (se Forsman PN s
86; Virittäjä II s. 121; Krohn, Kalevalan runojen historia s.
242 f, 265). 1748 nämnes i Kauhajoki en gård Ismaro.
Namnet är germanskt: fsv., fda., fht. Ismar?.

ı Landtmäteristyrelsens arkiv.

1 Svenska litteratursällskapets ortnamnssamlingar.

3 En annan backe heter Kilpert, hvilket är ett sv. Gillberg
(no. Gillberg härleder Rygh NG I s. 318 från sbst. gil „Bergkisft
Revne“). — Hallari (mosse) kunde jämföras med sv. sjönamnet
Hallaren (Hellquist s. 212). — Rurot (gen. Rutojen) och Kalmari
(sveder) äro sv. Ruda och Kalmar. — Tipult (skog) är kanske sv.
Tibble (se Tiipilä s. 33). Not i korr.

227

I ett „Rägängs Protocoll mellan Laihela och Lillkyro“
1747: uppräknas följande rästenar: Kirstonkivi eller Öster-
sten, Kaifwokando eller Kärsbiörck, Biörckbackan, Brunka-
backa. |

Om Lauhaluhta se ofvan s. 206 not.

Följande gärdnamn synas vara af svensk upprinnelse:

Pott och Potila (1650 Boddeby, Bodhbijn, 1655 Bod-
deby, Baddebij, 1723 Boddeby); fsv. Bodde, sannolikt en för-
kortning af Bodvarr (se Bugge, Den aeldste skaldedigtning
s 93; jfr v. Friesen, De germ. mediagem. s. 69). — En &
orten gängse etymologi af namnet, enligt hvilken första leden
skulle vara sv. bod, är osannolik.

Ratikylä (1723, 1732 Raddeby); fda. Rathi, isl. Hradi,
no. Radi. Afven detta namn har gifvit anledning till ety-
mologiska tolkningsförsök; man har velat härleda det fran ett
sv. Rad-by, emedan byggnaderna i byn varit „i rad“.

Klippi; 1748 Klipp.

Tuurinmaa; fsv. Thure. Jfr Tuurala i Storkyro.

Västi: fda. Wests. Ett Västilä finnes i Storå, Längel-
mävesi och Ylistaro (jfr Forsman PN s. 84, som samman-
stiller namnet med Sylvester).

Nikkinen; fht. Nico. Jfr Nikko i Lillkyro, Nickby i Sibbo.

Leikas; fsv. Lek, isl, no. Leikr, fht. Laico. Leikas är
val den hos gärdnamn i hela svenska Finland vanliga formen
pa -as, t. ex. Bengtas, Isakas m. fl. (se Saxén, Den sv.
bef. Alder s. 40). Ett sädant ar ocksä Brännas (1748 Brän-
nas), hvars stam finnes bevaradt i gärdnamnet Bränn: (båda
i Laihela).

Kupparla (1723, 1732 Kopparby); sv. koppare. Jfr
Kuppari i Lillkyro.

‘ Landtmäteristyrelsens arkiv.

228

Kumara (1655 Kummarla, 1732 Cumara, 1748 Kom-
mar); fsv. Gudhmar, Gummar.

Tanttarı (1732 Dantzar, 1748 Dansar); fsv. danzare.
Om norska namn på Danser- se Rygh NG III s. 10.

Pöyry; fsv. Biur. Jfr Peura i Jurva.

Ritari (1782 Riddar); fsv. riddare.

Ruuti (1732 Aut); släktnamnet Auth, användt redan
under medeltiden, }. no. isl Retr. Ett Ruuti finnes också i
Lojo, Ruulila i Virmo.

Poola; 1732 Polack, 1748 Pälack.

Séérinki (1732 Sköring, 1748 Skiöring); detta sv. Skö-
ring (i Solf äfven „Schöring“) är kanske en afledning till
personnamnet isl. Skerer. Jfr Söyring i Storkyro och det af
Grubb nämnda Skidringh (Norrman Sv. Im. VI:7 s. 82), fsv.
Skaering (Lundgren, Fsv. personn. på -ing s. 6).

Huita (1732 Huita); fsv. Hwit, Hwite. Namnet ar ett
gammalt län. Huttanen förekom förekom redan på 1400-talet
såsom släktnamn i Satakunta. Jfr Huita i Påmark.

«e Frantst (1782 Frantzi); sv. Frans.

Huossa; 1782 Hwassa. Troligen ett tillnamn hvass,
hvassi (användt äfven i Norge; se K. Rygh s. 80).

Hemminki; 1732 Hemming.

Potka (1732 Potca); fev. Bodhger, Bodge; ifr Futka i
Harjavalta (se ocksi Suomen museo 1899 s. 14).

Pukka och Pukkala (1732 Pucka, Puckala); fsv. Bugge.

Krossi (1732 Grosst, 1557 Grässila); jfr namn pâ Gross-
i Sverige, för hvilka man kanske far antaga ett äldre *Grots-
(jfr sv. dial. grut, isl. grjot; jfr Rygh NG Indl. s. 52). Eller
kanske namnet bör jämföras med isl. tillnamnet Krossz (K.
Rygh), i hvilket fall formen Grossi(la) blott beror på etymo-
logiserade skrifsätt.

229

Tyyki (1782 Tykt); se Tyykild i Hvittisbofjird (<< Tyk-
gard).

Köping (1782 Kôpickä, 1748 Kiöping); jfr fsv. Kö-
pinge (se Hellquist Sv. ortn. på -inge s. 240). Se äfven of-
van 8. 24 £ Formen Köpickä ar bildad i analogi med Köö-
nıkkä m. fl. — Ett Köping äfven i Malaks.

Sluuki (1732 Sluki); sv. Slug.

Suorttila och Suortti (1782 Svartila, Svarti, 1655
Swartila); fsv. Svart. Jfr Storå.

Hinssa (1782 Hintea); fsv. Hinze. Vanligt namn.

Torsti och Torstila (1650 Tårstila, 1655, 1732 Torstila);
fsv. Thorsten. Ett Torstila finnes också i Joensuu.

Tuori (1748 Tuorj); fav. Thore. Vanligt namn; jag har
det bl. a. antecknadt såsom släktnamn från Räisälä i Karelen.

Manni (1782 Manni); fda. Manni, fht. Manno. Van-
ligt namn.

Knuutti; 1732 Knut. Vanligt namn.

Penson; 1732 Bengtson.

Kinnari; 1732 Skinnar. Vanligt namn.

Ervinki; 1732 och senare Erving, Erfving. Sannolikt
en ing-afledning till fsv. Arve.

Hartvik (1782 Hartvik, 1748 Hartwijk); fsv. Harthvik,
länadt från tyskan (fht. Harduwich, Hartwig).

Parkkari (1732 Barckar, 1748 Barkar); fsv., sv. dial
barkare (= garfvare).

Öist (1732 Öysti, 1748 Osten); fav. Osten, isl. Eysteinn.
Jfr Äystö i Ostermark, Oist i Lappfjärd.

Stemt (1732, 1748 Steen); fsv., fda. Sten, isl., fno.
Steinn. I ortnamn, dar sbst. sten ingâr säsom senare led,
angifver det en äldre befästad plats och sädana namn träffas
ofta i närheten af en gammal fornborg (se Karlsson, Uppland
8. 415).

230

Finni; fsv. Fin, Finne.
| Sur (1748 Suz); jfr Svie i Sverige (Rosenberg), Sviby
pi Aland, antagligen samma ord som ingär i Sve-rige (Svi-
tod, Svear), hvilket af Noreen, Nord. tidskr. 1900 tolkas sä-
som „värt eget land“, „värt land“. |

Domar; fsv. Domar.

Kauppi; fsv. Kepe. Vanligt namn.

Vitanen; se Vemo.

Laitala och Laitinen; se ofvan s. 114.

De nu uppräknade namnen äro alla kulturnamn. Bland
gärdnamnen finnas dock äfven sädana som äro ursprangliga
naturnamn. Sådana äro |

Prinkki; sv. brink.

Viiki (1712 Wiik); sv. vik.

Nyysti (1748 Nystj); < sv. Ny-stig?

Rabbi (1748 Rabb); möjligen samma ord som isl. rabbr
l. rabbi m. ,langstrakt banke“, hvilket ingår t. ex. uti Rab-
berud (Rygh NG II s. 195). Det synes mig dock antagligare,
att här föreligger ett gammalt personnamn (sv. Rabbe).

Lunti (1732 Lundi); sv. lund.

Pakkala; 1732 Backa. |

Skarvi (1748 Skarf); se Skarförarna i Sastmola.

Nyypakka; sv. Nybacka.

Bränni; af samma stam som vb. bränna; jfr isl. brenna
f. „Braending“, i ortnamn om „Jord, som er gjort skikket til
Dyrkning ved Braending“.

Puska; 1732 Buska.

Ett gammalt naturnamn af mycket hog ålder kan möj-
ligen vara bevaradt uti Vatzlo (utt. Vateloo), hvilket synes äterge
en urnordisk genitiv pluralis af sbst. vadzll m. vadställe, vanligt i
norska ortnamn (Rygh NG Indl. s. 84). Vi skulle i s& fall
i detta namn finna en slående parallel till Hamaro i St. Ma-

231

ris (se detta). Jag anser det dock vara sannolikare att vi ha
att antaga ett gammalt personnamn (got. Wadila, se Dahn,
Könige d Germanen VI), isynnerhet som jag ej känner till
något nysvenskt ortnamn, som kunde jämföras med detta
uppkonstruerade urnordiska.

Naturnamn är sannolikt också Kass (1732 Kasi) syn-
barligen samma namn som Kas i svenska Österbotten (t. ex.
Malaks, Lappfjärd), hvilket är samma ord som sv. dial. kas,
kis, isl. kos hög, hop, isynnerhet hogar af fällda träd och
buskar, som brännas for att afge aska till gödning af den
rödjade jorden. Jfr Kasa och Kasala: Kasaböle i Sastmola,
Kasila i Kymmene. I detta sistnämnda kan man dock äfven
tänka på personnamnet fda. Gast.

Däremot är Hattu snarare personnamnet isl. Hottr, fda.
Hatt, fht. Hatto än appellativet hottr, sv. hatt m. hvilket
visserligen förekommer i nordiska ortnamn, isynnerhet fjäll-
namn (Rygh NG Indl. s. 59), men här vore svårt att förklara.
Personnamnet ha vi äfven uti fi. Hattula (bl. a. socken i Ta-
vastland). Märk att Agttr är u-stam (< *hattu-; lånadt i
finskan äfven såsom appellativ hattu).

Slutligen vill jag påpeka det till sin etymologi dunkla
Lyyski, Lyyskilä. Det uppvisar i äldre tider diftongen iu
(1655 Liustila, 1650 Liuskila, 1723 Liuskila, 1732 Lyskila,
1748 Liuskj).

Vähäkyrö: Cillkyro.

Socken med 4,728 invånare.

Äfren i denna socken ange gärdnamnen med säkerhet
äldre svensk bosättning. Jag vill här anteckna följande namn:

Nyppeli (1748 Nyppild) förutsätter ett äldre sv. Nyb-
bele L Nybbile (< Ny-bele 1. Ny-byli; se Noreen Aschv. gr.
$$ 91, 146,3, 297,32). Egendomligt nog har detta i Sverige

232

vanliga namn ej uppvisats frin Figlands svenska bygder. Ett
Nyppeli finnes också i Ikalis, men kan ej har bero på att
trakten fordom skulle hafva befolkats af svenskar. — Det ofvan
från några socknar i sydvästra Finland uppvisade Ttiptlä
(= sv. Tibble) har ej häller påträffats i svenska trakter i
Finland. Jfr Tipuli ofvan s. 226 not 8.

Puoteli, hvilket mig veterligen ej kan etymologiseras i
finskan, kunde förklaras säsom ett gammalt nordiskt län, äter-
gående på en urnordisk form af sv., fsv. bol, isl. böl med bi-
behället > framför 2 (*bopla-), jfr ffris. bödel, ndl. boedel
(= egendom, bo, lôsôre). Se Tamm, Torp o. Falk, Etym.
ordb. Länet vore i så fall mycket gammalt; måhända in-
kommet säsom appellativ. — Karsten (Joukahainen XII s.
290) tolkar namnet säsom ett *Bod-böle (sv. boda) 1. *.Bot-
böle (fsv. Bote). Detta är säkert oriktigt, emedan vi dä skulle
vänta oss ett fi. *Puopeli. — Dock anser jag ej häller den
ofvan framställda etymologin för säker, ja knappast ens för
sannolik. De fi. Puotila (i Halikko), Puotula (i Storkyro)
kunna visserligen ej direkt jämföras med värt namn, men den
möjligheten ligget dock nara, att fi. Puoteli också återger ett
gammalt personnamn. Det finnes äfven ett sv. Bodel (se
Norrman, Sv. Im. VI:7 s. 22, Klockhoff, Arkiv XVI s. 133),
som val bör jämföras med fht. Bodilo (jfr också Bodilsröd i
Sverige: Rosenberg, Geogr.-stat. lex.).

Kräkilä (1648, 1655 Greggilä, 1748 Gräggilä, 1752
Gröggälä); fav. Gregge (se Kreula i Bjärnä).

Finni (1748 Finnilä); fsv. Fin, Finne. Se Laihela.

Ello och Ellilü (1748 Ellola); fda. Elli, isl. Ella, fht. Eli,
Ella. Se Ellinen i Pöytis, Ella i Eura (Sat.), EU& i Nykyrko.

Filla; jfr kanske fda. Fili (mark Fillerup) eller gärd-
namnet Fillan (jfr Fillfjorden) i Norge, hvarom se Rygh NG
XIV s. 76 f. Se också Filmosa ofvan i Laihela. '

288

Plusu (1748, 1752 Plusu); jfr det hos Agricola före-
kommande appellativet plusu „bloss“ (<< fev. blos, blus). Nam-
net är kanskej att uppfattas säsom ett tillnamn (kanske i
samma betydelse som ndl. blos m. rodnad i ansiktet; jfr sv.
„blossande röd"). Jfr Plusinsaart i Kelviä.

Piri (1. Biri; 1752 Pirgi); fev. Birghe. Se Pirilä i
Harjavalta m. fl. |

Harri (1748 Harri); fav. Harri (enligt Falkman, Ortn.
i Skåne s. 135) I. fisknamnet sv. harr, användt såsom tillnamn.

Karppi; fev. tillnamn Garp. Se Karpala i Pemar.

Frusti (1748 Frusti); fsv., isl. Frosti. Jfr Frost i Vörå,
Frostas i Nykarleby.

Munkki; sv. munk, fsv. munker, användt såsom till-
namn. Munck är ännu ett kändt svenskt släktnamn.

Klankki (1748 Klancki); etymologi? (jfr fev. Klakke).

Puukkila; fno., fda. Puke.

Trutsa (1748 Trutza); jfr sv. Trutsgård, Trutseröd (se
Falkman Ortn. i Skåne s. 182).

Störvi 1. Törvilä (1748 Störfwi);, detta dunkla namn
återger kanske ett gammalt nordiskt personnamn (tillnamn)
(*Stirfe > *Styrfe >) *Sterve, hvilket vore bildadt på den
ieur. rot *sterda-, som vi finna uti isl. séirfenn starrköpfig,
stiarfi Stivkrampe, sttarfr (med tvifvelaktig betydelse enligt
Fnitzner?).

Pitsar 1. Piittari (1748 Pitsari, 1752 Piisari); fev.
bitzare förskärare, hoftjänare.

Eveli; fda. Eveli. Skrifves också Elevi (1748 Elefw);
fsv. Elev.

Dankka (1748 Dancka); Loll.-Falst. Dank.

Hollti (1748 Halts); fav. Holte.

Trasti (1748 Trasti); fev. trast, användt såsom tillnamn
(1403 Poual Trast i Närpes: Svb.)

~

234

Knookka 1. Knookkala; jfr Kndck i Vörå, Jeppo. San-
nolikt foreligger har personnamnet fda. *Knak, fev. knakr
(uppvisadt & runstenar; Lundgren Sv. Im. X:6 s. 150 sam-
manstaller det med fsv. Knagg; jfr däremot Nielsen, Olddanske
personnamne 8. 57).

‘ Skarra (1748 Skarra); jfr Skarrebol, Skarrarudh m.
fl. i Norge, hvilka Rygh GP s. 220 anser vara sammansatta
med personnamnet Skardi'. Alltsi ursprunglig böjning i
fiaskan: nom. Skarta, gen. Skarran o. s. v, (jfr ofvan s 116
Torri). Jfr Skarr i Kortesjärvi.

Parkkarı (1748 Barckari); fav. barkare = garfvare).

Vaali (1748 Wahli); fda., fno. Va.

Björn: (1748 Biörn); sv. Biörn. Vanligt namn.

Huddi (1748 Huddi); sv. Hudd (gårdnamn i svenska
Österbotten). Sannolikt samma namn som fsv. Hodde, runst.
huta, hvaraf den patronymiska afledningen Huddunge (se
Hellquist Sv. ortn. på -inge s. 49).

Huovari (1748 Hoüfwara); fsv. howare |. Hofwardh.
Se Huovaristo i St. Märtens.

Flander (1748 Flander); eg. en person frän Flandern.

Früsiä; fev. fris (eg. person från Frisland). —

Flaaminki; sv. Flaming 1. Flamming (1748 Flam-
ming); eg. en person hemma frän Flandern. Samma namn
ha vi i Flem(m)ing, gird i Mustasaari och ett bekant adligt
släktnamn. Beträffande den oomljudda vokalen i Flaming
(~ Fleming) jfr fsv. Bruning, Svarting m. fl. (se Saxen,
Finsk museum 1904 s. 42).

Perkiö; om namnet är att förklara säsom samma namn
i Lokalahti (= Björkö; se ofvan) eller om det är att saın-
manställa med det rent finska Perkio ~ Perkkiö (<< fi. pe-

1 Jfr också Madsen AfnO 1863 s. 240,

285

rata, perkaia rödja, rensa), kan jag ej afgôra Byn är säkert
en gammal kulturbygd; vi ha därifrän ett af vära älsta järn-
ålders fynd. — 1558. Prchio, 1655 Perkiöö, 1648 Perckiö,
Perickiö, 1748 Pärckiö.

Kruutari 1748, 1770 Krutar. Jfr Krutar i Musta-
saari,

Eskelä (1748 Eskilä); fev. Eski.

Häkkılä; fev. Haegge. Jfe Häkkinen i Keuru.

Bryggä (1748 Bryggiä); sv. brygga. Jfr Pryykilä i
Vemo.

Trondi (1748 Trändila); isl. Prondr.

Knööppi (1748 Knôp); fev. Knop, Knoppe.

Pärkkä; jfr fav. *Biaerke, fda., isl. Biarks och fsv. namn
pa Baerk-.

Kuppari; fev. kuppare, koppare (förfärdigare af koppar
och skälar) 1. fsv. koppare (man som har till yrke att koppa,
faltskar; = fi. kupparı). Vanligt namn. Kan har naturligt-
ns vara finskt.

Kuuttila; fev. Gute.

Knuutila (1648 Knutila, 1748 Knüttla); fev. Knut.
Vanligt namn.

Pukki (1748 Pucki); fsv. Bugge 1. fav. bukker. Vanligt
Damn.

Tuorila (1148 Torila); fsv. Thore. Vanligt namn.

Lintala; fda. Lindi, fht. Linto.

Valla; fno. Valdi. Jfr Valtala, Valtonen m. fl.

Kesti; se Karpala i Pemar.

Nikko; se Nikkinen i Laibela.

Kamila; fda. Skamil.

Vappula; jfr fi. Vappu = sv. Valborg ( > Vabbu).

Ritari; foo. riddare, vanligt i namn.

Bindar; fsv. (lunno) bindare.

286

Kempus (1748 Kempus); fsv. Kaempe. Namnet är
bildadt i analogi med Mattus, Ollus m. fl. namn i Osterbot-
ten (se Saxén, Den sv. bef. alder s. 40).

Rövarla (1557 Röuerlä, 1655 Réffwerld, 1748 Réf-
warla, Storröfwar, Röfwar); fev. rövare. Jfr Rövar i Stor-
kyro.

Valtari; isl. Valdarr.

Soini; se Sotntla i Björneborg.

Kolkki: sv. Gärkas 1. Gälkas. Karsten, Joukahainen
XII s. 278 härleder namnet från sv. dial. gärk gosse. Jfr.
Joss-gärk i Esse.

Sprättiä (1748 Sprättlä); etymologi?

Uusitomtti; jfr Tomta i Sverige (se Karlsson, Uppland
8. 413).

Hannuksela; kunde innebâlla ett sv. Hannus (gärd i
Närpes), hvilket i sin tur är bildadt pâ fsv. Hanne i likhet
med Mattus, Ollus, Mänsus m. fl. Se ofvan Kempus. Det
bôr dock märkas, att Hannus är ett gammalt finskt namn
(t. ex. 1467 Hannus Parikan, 1498 Hannus Hiricka i Asik-
kala; Hausen I).

Isokyrö: Storkyro.

Socken med 8,186 invänare.

Äfren här förekomma svenska gärdnamn rätt talrikt.

Sädana äro:

Napue (1727 Napo, 1748 Nappo); sv. nabo, isl. nébui,
användt såsom tillnamn på samma sätt som Lolland-Falsters
Naboe. Jfr det vanliga svenska gårdnamnet Grannas (af
granne) och fi. Naapuri (= granne). Napue återger den
gamla nominativen, medan appellativet napua utgär frän den
oblika kasusformen. Jfr Thomsen GSI s. 136 f.

287

Trompars (1727, 1748 Trumbar, 1782 Trombar, 1694
Trumbart); fsv. tromba, fno. trumbari. Om u > o se Hult-
man, De östsv. dial. $ 1,48.

Kukila (1655 Kukilla, 1694 Skugila, 1727 Scuggt);
jir Skugg(e)bo, Skuggetorp m. fl. i Sverige. Se äfven Rygh
NG I 8. 313 m. fl. och Varjola nedan i Kauhava.

Kinnari (1727 Skinnar, 1748 Skinnare); fsv. skinnare
garfvare.

Förstilä (1727, 1748 Försti), sv. förste.

Söyrinki (1727 Söyring,’ 1748 Söfring); fev. Söfring
(= Severin).

Reinilä; fev. Regni, Regno.

Tummunki (1556 Tummungila by, 1557 Tummunkyla
by, 1727 Tummungila, 1736 Tumungila, 1748 Tummung).
Hellquist, Sv. ortn. på -inge s. 161 finner i namnet, hvilket
han jämför med gotl. Tummungs, en växelform till fsv. Tym-
blinge. Detta härleder han från ett släktnamn "Tymblinger,
afledt af personnamnsstammen Tum- i fda. Tum(m)i, isl.
Tumi. Detta kan vara riktigt, men jag vill påpeka, att Tum-
munki äfven kunde vara en växelform på -ung till det sv.
Tomming i Medelpad, som enligt Nordlander, Norrl. samlin-
gar s. 245 är sammansatt med dng (1535 Tomengh, 1557
Thomänge). Detta antagande -vinner stöd i den omstandig-
het, att vi fran Finland verkligen kunna uppvisa nägra namn
pa -ung, som bevisligen äro dng-namn (se ofvan s. 204).
Möjligen kan man äfven tänka på ett personnamn *Tummung.
Jfr nedan äterblicken pâ Osterbottens ortnamn.

Pukkinen; fsv. bukker |. Bugge. Vanligt finskt namn.

Ritaala (1655, 1694, 1727 Riddarla, 1748 Riddarla
by och Riddar hemman); fsv. riddare.

Varo; fda. Wari. Jfr det ostfinska släktnamnet Varonen.

238

Rinta och Rintala; sannolikt är detta vanliga finska
namn afven har af finskt ursprung, men jag vill dock pä-
peka, att det äfven kunde vara svenskt; jfr fda. Rind eller
appellativen rindi och .strind, hvarom se Hovirinta i St.
Karins.

Klamppu (1694, 1734 Klampu, 1727 Klamppu); san-
nolik sv., no. klamp, da. klampe, användt sisom smädenamn
). tillnamn. Jfr det i afljudsförhällande därtill stående sv.
klump, hvilket jag hört användas såsom binamn (Klumpen).

Kiltinen (1727, 1736 Kildwä,; Kilti förekom i södra
Österbotten såsom släktnamn redan på 1500-talet: Forsman
PN s. 128); fno., isl. Skjoldr; det finska namnet förutsätter
närmast en svag form *Skildi. |

Tuuri, Tuura, Tuurala (1557, 1648, 1655, 1748 Türala,
1748 Tür); fsv. Thure. Om fsv. namn på Thur- se Kock,
Sievers Beiträge XXIII s. 581). Jfr Ture i Malaks.

Ulvila och Ulvinen (1557 Ulfvila, 1727 Ulfwia, Ulf-
winen); fsv. Ulwer, isl. Ulfr. Jfr Ulfsby: Ulvila (ofvan),
Ulves i Lappfjärd.

Valtari och Valtala (1648, 1655 Waldarla, 1727 Wall-
darla, 1748 Waldarla by och Waldar hemman); isl. Valdarr
(se Noreen, Uppsalastudier s. 222).

Lakari (1727 Lakar; 1746, 1748 Laggar); fsv. laggare
en som hopsätter laggkärl, isl. laggari Bodker, användt såsom
tillnamn. Jfr Laggarnäs i Nagu, Laggars i Nykarleby och
namn på Laggar- i Sverige och Norge.

Ventelä och Ventä (1557 Vendilä, 1648 Wendelä, 1655
Wendala, 1727 Wendälä och Wendä, 1748 Wändäla och
Wändä); fda. Windi, Vende, egentligen val „en vender“. Jfr
äfven Vännäs (1539 Wendenes) i Umeå. Grubb nämner äf-
ven ett personnamn Vendellä (jfr släktnamnet Vendell). Ett
Ventelä (Vendelä) finnes också i Lojo, Gla. Karleby. — Orik-

239

tig är Karstens härledning af namnet < “Vendel-a); se Jou-
kahainen XII s. 291.

- Knaappila (1694 Knaap, 1727, 1736 Knapl fev.
knape, isl. knapi. Vanligt namn. |

" Hurrila (1727, 1748 Hurri); ti. hurri = svensk, och
namnet kan därför upptagas här. Ett annat namn är sven-
ska sjönamnet Hurr (se Hellquist, Sv. sjönamn s. 241).

Praskila (1727 Braski, 1748 Brask); jfr Braskebo,
Braskehult i Sverige. Sannolikt fä vi antaga ett personnamn
Brask. |

Ikola (1655 Ikdila, 1727, 1735 Ikoila, 1748 Ikola);
got. Igo, fht. Ico. Jfr Ikala i Kumå.

Komsila (1694 Gumsila (Irrael Gumse), 1727 Gumb-
sila, 1735 Gumsila, 1748 Gumbsila); sv. gumse, användt
sasom tillnamn. Om u > ose Hultman, De östsv. dial.
€ 148. Ä
Smalars (1694, 1735 Smalari, 1727 Smalar). Antingen
en gammal genitiv eller (sannolikare) en komparativ.

Kultti (1727 Kalti); kunde jämföras med sv. dial. kult
ung tjur, halfvuxet svin, halfvuxen pojke (se härom Reinius,
Nordiska studier s. 422; jfr Kolkk: i Lillkyro), men då jag
från 1748 har antecknadt ett Skulti, som synbarligen är
samma gärdnamn, så ser det ut som om vi skulle få antaga
ett sv. Skull. Jfr Skulten i Sverige (Rosenberg, Geogr.-stat.
lex). Månne samma ord som sv. dial. skulta ojämnhet på
vag, skultug ojämn (om väg)?

Puotula (1727 Puotu); fsv. Bodh, Bodhi. Jfr Puotila
i Vemo, Halikko.

Tanttari (1748 Dantzar); fsv. danzar. Se Laihela.

Perttilä (1556, 1694 m. fl. Bertila) och Perttula (1727,
1748 Bertula) förutsätta ett fsv. mansnamn Berte och kvin-
nonamn Berta. Se Perttala i Pikis.

240

Pakkala (1694, 1785, 1748 Backala); sv. backa.

Vakkila; fda. Wakkı.

Pernula; namnet kan återföras pi den urnordiska for-
men af sv. Björn, fsv. Biorn (*Bernu-). Om namnet är län,
har det i gammal tid af finnarna upptagits säsom person-
namo; jfr Pernu i Himango, Kelviä, Ijä, Kajana; Pernula i
Kuhmoniemi; Perna i Lappo; Pernala i Nurmes; Perno i
Kymmene, Reso, Lumijoki; Pernonsuo i Kuopio.

Plukka (1694, 1727, 1748 Plucka, Pluckala); jfr Loll.-
Falst. Block (beträffande o ~ u jfr sv. rock ~ fi. rukkı, sv.
kopp ~ fi. kuppi, sv. stock ~ fi. tukkt m. fl). Se äfven
Plökkt i Ylistaro.

Kriku (1748 Krijku); sv. skrika (se ofvan Kitriiku i
Bötom). Jfr Skriko i Nedervetil L kanske sv. dial. krik, isl
kriki böjning, kruk, bukt.

Renko och Renkola; fht. Renco. Jfr Renka i Num-
mis, Kenko (socken) i Tavastland.

Juopila; sv. dial. Jop.

Kattelainen; vanligt finskt namn. Se Koskis.

Kaustinen (1727 Caustila); namnet kan kanske återgå
på en gammal form af fsv. Gütstaf, Göstaf, nysv. Gösta, sv.
dial. Geust (*Gautstafz). Vi skulle i så fall vänta oss ett fi.
*Kausta (de yngre finska lånen Kyösti, Köösti, Köusti utgå
väl från former, som i likhet med Geust, ha apokoperad ul-
tima). Om namnet i hvarje fall är lånadt, hör det säkerligen
till de samfinska lånen, ty det finnes vidt spridt i Finland:
Kausti i Letala, Kaustia i Töfsala, Kristina, Kaustio i Vemo,
Kaustajärvi i Tohmajärvi, Kaustby: Kaustinen (socken) i
Österbotten (se detta).

Kauppila; vanligt namn. Se K:öpi i Halikko.

241

Minnilä (1727 Minni); manne sv. (d-)minne? Namnet
vore dä en reminiscens från de tider Kyroälfs äminne lig i
Storkyro.

Frän äldre tider kunna dessutom ännu nämnas:

1727 Calo; ar val i likhet med Kilo, Kila och namn på
-kila i Nyland (och Sverige) bildadt på sbst. kil „läng, smal vik“.

1748: Buska (jfr Laihela), Myllar, Stöfwell (jfr Loll.-
Falst. Stevle och danska ortnamnet Stövl, som Madsen AfnO
1863 3. 245 jämför med isl. stifla „daemning“ och Öfversätter:
„Et undertiden brugt Ord for Moser eller Vandingssteder“).

Vlistaro.

Socken med 9,518 invânare.

Äfven här finna vi nâgra spär af svensk bosättning,
ehura de blifva ganska sparsamma. Jag har antecknat fül-
jande namn:

Högbacka.

Kär: (1727 Skäri 1. Kärt); fsv. adj. skaer, hvilket kan-
ske användts säsom tillnamn. Sbst. skär kan här ej föreligga.

Itwari (1748 Ifwar); fev. Ivar.

Plokki (1748 Plôcki); jfr Plukka i Lillkyro.

Punkari 1. Pungar (pâ 1500-talet Pungemakar, 1748
Pungar). Se Forsman PN s. 116.

Pakkala; troligen sv. backa. Se Storkyro.

Töyli; jfr sv. Tölby, Told, Tole.

Markko kunde äterge ett sv. eller fsv. Marka, vanligt
ortnamn (gen. pl. af fsv. mark f. = skogstrakt) Manne det
rent af äterginge på en urnordisk genitiv (*markö; mark att
mark är en o-stam). ”

Vittinki 1. Vitting (1748 Witting) är väl uppkalladt efter
sin första innehafvare (jfr sv. släktnamnet Vitting). Byn
(och därinvid en liten back Vittinginluoma, som sannolikt

16

242

fätt sitt namn af gärden) ligger i en afsides trakt och här-
stammar från 1700-talet. I 1748 års jordebok {& 389) upp-
tages den säsom ett nybygge under Lillkyro. Man är därfor
ej berättigad att uti änamnet se ett gammalt nordiskt na-
turnamn. Därtill ar bäcken alltför obetydlig, nu nästan uttor-
kad. Om jämförbara nordiska namn se Hellquist, Sv. Im.
XX:1 8 242, Sv. ortn. på -inge s. 50.

Rinta; se ofvan Storkyro.

Dessutom kunna ännu nämnas flere gärdnamn, som äro
bildade pâ svenska personnamn.

Om Västi, Västimäki (1748 Wästi), Tuuri, Kaupptla,
Krikku, Skuggt, Pukkinen, Perttula, se ofvan.

Aunela (1727 Aunela); fav. Aghne. Se Aula i Ny-
kyrko, Reso.

Humalainen; fav. Humble. Se Humalisto uti Kjulo.

Kamppinen; fsv. "Kampe. Se Lundgren Sv. Im. X:6
s. 146 not 2.

Kristola (1748 Krstola); jfr fsv. namn på Arist-.

Sükala; se ofvan Sitkainen (socken i Sastmola).

Herttua; fsv. haertugher. Fi. herttua är ett vanligt
appellativt lånord.

Ketsala; jfr Loll.-Falst. Kets. Dock kan äfven Keisala
förutsätta ett äldre *Keisarla (< *Keisarila).

Följa vi allt fortsättningsvis Kyro älfs lopp, si komma
vi till

Nmajoki: Imola.

Socken med 10,641 invänare.

I 1500-talets jordebôcker har jag stundom funnit soc-
kennamnet under formen Jlma (t. ex. 1560 Jima cappelgeldh).
Detta far val knappast uppfattas såsom on svensk Öfversätt-
ning (*Ilma-a) af fi. Ilmajoki, utan ar snarare en tredje och

248

kanske den ursprungliga formen af sockennamnet, mâhända
ett gammalt person- eller gudanamn, hvaraf diminativformen
Ihmo uti Ilmola. Jfr sjönamnet Ilmajärvi: Ilmen (i Ryss-
land). Af socknens gärdnamn äro ganska många bildade på
nordiska personnamn, men några verkliga ortnamn! känner
jag ej til. Här må nämnas följande:

Pirilä; fev: Birge. Se ofvan.

Pläsilä; (1748 Blässilä); fev. Blaesi.

Gebas; fsv. Gebbe. Namnet är kanske verkligen ett
svenskt gårdnamn, bildadt på den i yngre gårdnamn i Öster-
botten så vanliga ändelsen -as. Jfr Kepola i Kjulo.

Hallıla; fsv. Halle.

Hyôvälti: fsv. Howalde, Howilde.

Könni; synes förutsätta en maskulinform till fsv. Kenna,
som kanske äterfinnes i Könnö i Kauhajoki.

Uppa (1748 Uppa); fav. Ubbe.

Byggar; sv. byggare.

Flinkki; sv. flink.

Fossila; jfr Fossi i Ostermark.

Torppa; uti Sverige aro Torp, Torpa mycket vanliga
namn och äfven i svenska Osterbotten ha vi nägra gärdnamn
Torp (t. ex. Torp i Pedersöre, Vetil, Torpe, Torph 1650 i
Gamla Karleby), ehuru de i allmänhet här äro sällsyta (se
Saxén, Sv. bef. alder s. 82 f.)?.

1 Det af Karsten, Joukahainen XII s. 284 omnämnda Königs-
bäck är synbarligen ett mycket ungt namn; jag har ej funnit det i
de af mig genomgängna källorna.

ı Till den af mig där meddelade uppgiften om Brédtorp i
Pojo må har såsom rättelse tilläggas, att namnet uppvisats redan
från 1452 (Hartman, Raseborgs slotts historia). Ett annat gam-
malt namn är bisatorp (1433: Arw. IT), bistorp (1452: Arw. V).

244

Denna förteckning kunde ännu förlängas genom ett an-
tal på svenska personnam bildade gärdnamn (t. ex. Antila,
Katila, Kauppila, Västi, Juoppila m. fl), men dä sådana
kunna uppvisas nästan öfverallt i finska trakter och ej kunna
anses bevisa tillvaron af en äldre svensk bosättning i Ilmola,
må de här förbigås. På kulturinflytande kunna äfven alla de
ofvan uppräknade namnen bero, och jag vågar därför ej påstå
att den svenska bosättningen skulle hafva sträckt sig ända
hit, ehuru det naturligtvis är möjligt, ja t. o. m. sannolikt,
att enstaka svenska kolonister någon gång verkligen bosatt
sig hår.

Detta bevisas äfven af det från äldre jordeböcker upp-
visade Näselöös: Nenättömä 1557 (1650 Nendtörmä, Nenä-
tömä, Nenättömä), hvilken by torde hafva varit belägen inom
nuvarande Kurikka socken (Aspelin, Suomi II:9 s. 182 not 116).
Man måste väl anse det svenska namnet som det ursprung-
liga och det finska som en öfversättning däraf. Om Näselöös
sedan är att betrakta såsom hörande till de i Sverige och
Norge rätt vanliga namnen på -lösa, hvilka ange frånvaro
eller brist af det som första kompositionsleden uttrycker —
sådana namnbildningar torde förekommit ännu under medel-
tiden; se Karlsson, Uppland s. 414, Rygh NG Indl. s. 39 f.
— eller om det ursprungligen varit ett smädenamn, är osä-
kert. Dock synes mig den senare möjligheten med hänsyn
till betydelsen vida sannolikare. I intet fall kunna vi tänka
på de sydskandinaviska namnen på -lösa, hvilka innehålla
sbst. fda. lese, laese (= feng. laes skog, gräsmark; se Lidén,
Blandade språkhist. bidrag s. 28).

Äfven från Kurikka och Kauhajoki kunna nog namn
innehållande svenska personnamn uppvisas, och må här för
fullständighetens skull sådana uppräknas: Kurikka: Plosila

245

(slutet af 1600-talet: Blosila!; jfr Plusu i Lillkyro); Gyllila:
fsv. "Gylla; Grekola, Hakuni se ofvan. Kauhajoki: Pitpari:
1748 Pipar; Könnö (1748 Könnö: se Könni i Ilmola); Kaar-
lela (1748 Carlela): fsv. Karle; Puska (1748 Puska): sv.
Buska (se ofvan); Nérva (1748 Nirfwa), se Bjärnä; Filp-
pula, Knuutila, Kesti m. fl, se ofvan.

Afven frän Seinäjoki och Nurmo kunna gârdnamn
uoppvisas, som till största delen val äro beroende på kultur-
inflytande, men möjligen äfven angifva några enstaka svenska
nybyggen. Intressantast är Seinäjokinamnet Östermyra, hvars
senare led är genitiv plur. af sv. myr, isl. myrr, ett gam-
malt nordiskt ord rotbesläktadt med sv. mossa, emedan det
synes angifva östra gränsen af den svenska bosättningens
„intressesfär“. |

Frin Nurmo kunna dessutom följande namn anfôras:
Nybacka, Hemming (1748 Hemming, Alahemming; se Lai-
hela); Kultti (se Storkyro); Koura: fev. Kofre (se Kulla);
Prustmäki: jfr 1650 Brusibacka i Gamla Karleby (se Pros
i Bötom); Riuttamäkt: fav. griut, isl. grjdt stenmassa, små-
sten, grus (fi. réuééa är likväl inlänadt såsom appellativ:
Thomsen GSI s. 144; jfr äfven Riutamäkt i Lappo, Reut-
taskorpi i Kuru, Hylkiriutta, skär i hafvet utanför Hvittis-
bofjärd).

Unga nybyggen äro synbarligen Bastubacka, Dalbo i
Alavo. Däremot torde man få anse att spridda svenska ko-
lonister slagit sig ned i Lappo, Kauhava, Ylihärmä och
Alahärmä. Vi skola därför kasta en blick på namnen i
dessa socknar.

1 Landtmäteristyrelsens arkiv.

246

Capua: Cappo.

Socken med 11,873 invänare.

Om enstaka svenskar redan i mycket gammal tid längs
Kyroälf sökt sig så långt in i landet som till Näselöös i Ku-
rikka, sä är det ju antagligt att spär af dem skola finnas ocksä
i Lappo, dit de kunnat komma bäde norrifrän längs Lappo &
och västerifrån. Vi hafva ju funnit spår af dem ända till
Kyro älfs krökning mot söder. Dessutom har säkerligen Lappo
sedan urminnes tid stått i liflig förbindelse med Kyrosock-
narna. An i denna dag finner man spår af en gammal fot-
stig, som frän Kyro ledt till Lappo (se J. R. Aspelin i Finskt
Museum 1904 s. 44 f). Denna stig gick öfver det for södra
Österbottens förhållanden höga Simsjö berget (Simpsiön-
vuort). Namnet är mig en gäta!, men jag har i alla fall
velat nämna det, då samma namn äfven är kändt från Sverige,
ehuru där verkligt sjönamn (Rosenberg, Geogr. stat. lex.). J.
R. A. antager såsom en möjlighet, att namnet vore en paral-
lelform till fi. limstö (flintsten) och att det sålunda skulle afse
bergarten.

Hvad gårdnamnen vidkommer, hafva vi ännu några be-
varade i svensk form: Marielund, Rosendal och Strömsudd
(kyrkoherdebol). Men dessa äro dock alla modärna namn och
återfinnas ej i äldre källor.

Mera af intresse erbjuda namn sådana som Ruuspakka
(< sv. *Ruds-backa), Hitpakka (äfven skrifvet Hiibakka;
1746 Hipacka: < sv. Hi-backa; se Jurva), Fosst (1748 Fosst;
‘se samma namn i Ostermark, Fossila i Ilmola), Sauru (1748
Sauru; sv. dial. saur; se Bjärnå).

Märk dessutom följande namn:

! En sägen vet förtälja, att man i mossarna uppe på bärgets
topp skulle funnit rester af ett fartyg. Se J. R. A. anf. st.

247

Fräntilä; skrefs 1748 Nyfrände (jfr fsv. Fraende).

Liuhtarla (1557 Liwfftarla, 1558 Lyftarla, 1748
Liuchtarla). Namnets älsta former angifva, att vi ha att
utgä från ett sv. *Ziuftare |. *Lyftare, hvilket vi enligt min
mening återfinna i gärdnamnet Lyttare (1650 Löttare) i Kro-
noby. Mindre sannolikt synes mig, att namnet skulle återge
en genitiv *Lyftar af det personnamn, som vi finna i Lyt-
skär (äldre Lyftböle i Björneborg). Om ft > pt > t se
Noreen Aschw. gr. 88 259,2 a; 288. — Alldeles oriktig är
Karstens (Joukahainen XII s. 289) härledning från ett fer.
*Liufstadhar.

Härsilä; fav. Haerser.

Ulvila och Ulvinen (1748 Ulfwinen); fev. UWwer. Se
Ulfsby: Ulvila.

Sipilä; fav. Sibbe. Vanligt namn; se ofvan.

Kaara (1748 Kara); fsv. Kare.

Sitrilä (1748 Sirilä); se Siiri i Reso.

Kero; fht. Gera, Gero.

Annala; fsv. Anne.

Kojonen (1748 Ala-, Yli-koijonen); got. Gozo, Gojo.

Harri (1748 Harrila); se Lillkyro.

Pöntinen; fav. Bonde.

Kattelus (1748 Kattlus); se ofvan s. 68.

Hantula (1748 Handola); kunde återgå på ett urn.
*handu- (hvaraf fev. hand, isl. hgnd). Se Handby i Luvia.

Salo; se ofvan s. 28, 119 not 1.

Kauhava,

Socken med 7,885 invånare.

Följande namn kunna vara af intresse:

Nygård (i äldre kyrkoböcker; heter nu Pölkky).
Ånäs.

248

Varjola (kyrkoherdebol; 1748 och senare Skuggila).
Obs, fi. varjo — sv. skugga! Se Storkyro.

Fräntilä (1748 Frändilà); fev. Fraendi. Se Lappo.

Passi (1748 Storpassi, Lillpassi); fev. Basse.

Hemminki (1748 Heming); fav. Haemming. Se ofvan.

Pukkila; fev. bukker 1. Bugge. Se ofvan.

Orrenmaa; se Orrela i Ostermark.

Kamppila; fsv. *Kampe. Se Ylistaro.

Finni; 1748 Finne.

Perttula, Renko, Annnala m. fl. se ofvan.

Dessutom kan här ännu omnämnas en äng och en däld
med namnen Fötdtlän luhta, Fördilän trekooli, hvilka torde
vara minnen af en gammal gård med namnet Früidilä (se
härom närmare Päivälehti 1902 18/,), Namnet ar bildadt på
det frän svenska Österbotten kända gârd- och släktnamnet
Fröjd.

UII- och Alahärmä.

Socknar med 8,866 och 5,847 invänare.

Jag har antecknat följande svenska gärdnamn: Backa,
Löpar (1748 Vähälöpara), Nybacka, Isakas (kyrkokerdebol);
Holma, Nääs, Bijörkholm, Stenbacka, Kunnari (1748 Gun-
nar), Biri (sv. Birger).

Härtill kunna ännu läggas namn sådana som Hauk-
kala, Ikola, Kauppi, Rintala, Filppula, Knuuttila, hvilka
alla förut blifvit behandlade. Ett gammalt nordiskt person-
namn är kanske ännu Unkuri (1748 Ungurt), jfr fda. Unger.

I trakterna kring Lappajärvi sjö kan man finna ett stort
antal svenska gårdnamn, hvarför det torde stå utom allt tvif-
vel, att svenskar här i tiden — och ej så alltför länge sedan
— varit bosatta. Det har också redan förut af historiker och

249

arkeologer uppvisats, att dessa trakter befolkats dels österifrån
af savolaxare och dels af vasterifrin kommande svenskar (tro-
ligen äfren finnar fran Kyrosocknarna). Så skola t. ex. Lap-
pajärvi, Vindala och Evijärvi till betydande del befolkats fran
Pedersöre‘. Denna inflyttning antages hafva börjat vid mid-
ten af 1500-talet. De svenska namnen erbjuda därför icke
något större språkhistoriskt intresse, men hafva sin stora kul-
tarhistoriska betydelse, emedan de visa oss, huru långt in i
landet Österbottens svenska bosättning en gång sträckt sig. —
Ån i dag anföras de svenska gårdnamen i officiella källor
ofta i sin ursprungliga form, hvarför jag äfven i allmänhet
upptager namnen i denna form, isynnerhet som det dialektala
finska uttalet ofta är för mig okändt.

Alajärvi.

Socken med 5,998 invånare.

Följande svenska gårdnamn har jag antecknat:

Tallbacka, Storbacka, Nygård, Storhök, Lillhök (1748
Höök, utt. Höykkylä), Frabacka (utt. Rapakka; jfr Fraubak-
ken, Fraaholmen, Fraastad i Norge; se Rygh NG II s. 281,
XV s. 99, 868), Porsbacka, Björkbacka (utt. Pyörpakka), Sö-
derbacka, Äbacka (utt. Uopakka), Nygård (kallas vanligen
Kuolemankorpi |. Kuolema).

Kupantalo (Koski anf. arb. 8 49) kan innehålla fev.
personnamnet Gubbe. Sikkilä är bildadt på fsv. Sigge och
Juuli på fav. Iute.

Neljemark (nu fi. Nelimarkka; 1748 Neljemark i Stor-

ı Se J. Fellman, Hengellisiä puheita II s. 14—16 (1848); Y.
Koskinen, Suomi 1857 s. 149; S. Koski, Muinaismuistoja Kuorta-
neen kihlakunnan pohjoisesta osasta (manuskript i Finska fornm.
föreningens arkiv), J. V. R{uuth), Joukahainen XI s. 129 ff.

250

kyro) är val en försvenskning af ett fi. släktnamn Neld-
markka (jfr fi. Viismarkka, hvilket jag hört användas säsom
tillnamn).

Härtill kan ännu nämnas det finsk-svenska Hannula-
backa och frän 1748 ârs jordebok Skrabb.

Vindala: Vimpeli.

Socken med 2,998 invänare.

Socknens bäda namn hafva tolkats säsom ursprungligen
svenska. Vindala (1. Vintala; 1605 Windalldd, 1650 Windilä,
1655 Windal) har af äldre etymologer tolkats såsom ett sv.
Finn-dala. Ehuru denna etymologi är formellt möjlig, vill
jag dock mot densamma påpeka, att vi i så fall i äldre hand-
lingar skulle vänta oss denna form bevarad, isynnerhet som
ju bosättningen här ej är synnerligen gammal och dä Vindala
betraktats säsom ortens svenska namn. Jag tror darfor be-
stämdt, att vi få lämna denna etymologi och söka en annan.
Och den älsta formen Windallää kan därvid sannolikt leda
oss pi rätt spar. Jag jämför namnet med Vendeldlfven i
Sverige (tillflöde till Ume-älf) och gärdnamnet Vindal i Norge,
bvilket Rygh NG XIV s. 186 härleder af ett älfnamn
Vinda. Troligen är äfven har änamnet det ursprungliga och
betyder således egentligen „den buktande“ (jfr sv. vinda).
Se ofvan Vintala i Lunda.
| Den finska formen Vimpeli har jag förut (Finskt Museum
1994 s. 18) tolkat såsom ett sv. Finnböle (jfr fi. Teipeli <
fsv. Thigbile, fi. Nyppeli < fav. Nybbele 1. Nybbile). Men
då vi äfven i detta fall skulle vänta oss i äldre tider den
svenska formen bevarad, sä finner jag numera denna etymo-
logi ganska osannolik. Formen har visserligen betraktats s&
som ortens finska namn och kunde därför hafva bortglömts
af svenskarna, men vi skola komma ihåg, att af socknens

251

svenska gårdnamn nästan alla ända till våra dagar i officiella
handlingar bibehållit sin svenska form. Härtill kommer ännu,
att böle-namnen äfven i öfriga delar af Österbotten med be-
visligen mycket äldre svensk befolkning äro sällsynta.

Svenska gärdnamn äro vanliga: Sandbacka (utt. Satn-
pakka), Lund (1748 Lundh; kallas nu Hietoja), Södervik
(1748 Söderwijk; kallas nu Vinni — fev. Finni), Elgland
(nu Lyölanti), Storstrang, Lillstrang, Strang (1748 Stor-
strang, Lillstrang, Strang; utt. Rankila), Spangar (1748
Westerspangar, Osterspangar; utt. Pankari; namnet är möj-
ligen en gammal genitiv af samma ord, som ingär uti Spanger,
Spangereid i Norge; enligt Rygh NG III s. 108 ha vi har
sbet. spong f., hvilket ursprungligen synes hafva betydt „en
smal Strimmel, der straekker sig over en Flade, helst en
saadan Strimmel, som danner Forbindelse mellan to ellers
adskilte bredere Gjenstande“), Lindbacka (utt. Limpakka),
Landbacka (utt. Lampakka), Nygärd (fi. Nyykooli), Frigärd
(kyrkoherdebol), Vest: (jfr sv. Vist, Vista, Viste; jfr också det
narbelagna Avist i Purmo).

Utom dessa gärdnamn kan jag ännu nämna följande
namn på backar, ängar och torp!: Watpakka, Rampakka (tro-
hgen Granbacka), Tallpakka, Ulkopakka (fi. ulko), Spangar-
pakka, Kellpakka (sv. Källbacka), Tumbespakka (månne Torn-
bergsbacka?), Timberpakka, Vüäklunti (sv. Väglund), Hermosa
(sv. Hömosse), Mörkkäri (månne Mörk-kärr?).

Vimpelinjoki (= det gamla Vindald) bär i sitt öfre lopp
det for mig obegripliga namnet Uokraminjoki 1. Uokranvin-
joke (äfven Ookramin- 1. Ookravinjokt).

: For flere uppgifter om ortnamn från Alajärvi, Vindala,
Lappajärvi och Evijärvi har jag att tacka aktuarien K. Saari och
studeranden A. Rentola.

252

Lappajärvi.

Socken med 5,272 invänare.

Äfven här finnas nägra svenska gärdnamn, ehuru de i
denna socken dro ganska fåtaliga. Den svenska befolkningen
kan ej här hafva varit talrik.

Ofvermark (utt. Evermarkki), Orn (1748 Öhrn; kallas
nu Kokko), Eskils (1748 Eskils; utt. Eskeli), Eriksnäs (kyr-
koherdebol; gården hette ursprungligen Pietilä; nu kallas
bolet Salmela).

Härtill kunna vi ännu nämna följande:

Finnilä (1748 Finnilä); fav. Fin, Finne. Vanligt namn.

Söyring (1748 Söfring). Se Storkyro.

Annala (L Annola); fev. Anne.

Karri (1748 Karra); jfr Karro i Nykyrko, Skarra i
Lillkyro.

Holtti; fsv. Holte.

Luukeri; jfr Kluukeri i Lochteä.

Lantela (1748 Landelain); fsv. Lande.

Tullila (1748 Tullsla); foo. Tulls (?), se Rygh GP s. 268.

Äfven Ammesmäki kunde vara svenskt. Det kunde
återgå på sv. *Amesbacka. Jfr Amsberg i Sverige (< *Ames-
berg < Amundebergh; se Lundgren Sv. lm. X:6 s. 12).

Angnamnen Västäränki och Pankarinniitty återgå på
sv. Väster-äng och Spangar-äng.

Från 1748 års jordebok kan jag ännu nämna gärdnam-
nen Sandnabba (torde nu ligga i Purmo) och Svendbacka.
De därstädes nämnda Söderkiärna, Norktärna heta nu Kärna
och Saari. Detta Kärnä är äfven ett gammalt svenskt namn,
identiskt med det i Sverige vanliga Kärn, Kärna, Kärne
(jfr också Kärnom i Pargas; se ofvan s. 49).

258

Gärdnamnet Vinkka är väl ett gammalt germanskt län-
namn; jfr fht. Vinco.

Slutligen må har nämnas att Lappayärvi sjö i äldre
tider ofta heter Lappträsket.

” Kortesjärvl.

Socken med 3,734 invånare.

Härifrån har jag antecknat följande svenska namn:

Storkock, Lillkock (1748 Storkäck, Lallkäck; nu Kuk-
koola), Mannisbacka (<< Mannisen-; i socknen äfven Man-
ninen; vanligt namn; < fsv. Manne), Byggmåsa, Finnsjö
(1748 Kaik el. Finsjöback; nu Vinsuu 1. Vinsuumäkt), Skot-
tar (1748 Skåttar; fi. Kottari; < sv. skottare), Västerbacka,
Storvis, Lillvis (1748 Storvis, Lallvis; utt. Tuurvisi, Lill-
visi; kallas äfven Niemi; namnet härledes sannolikt från
personnamnet Vie; se Viianen i Vemo), Försti (se Storkyro),
Norrbacka (1748 Norback), Stor (1748 Stoor; utt. Tuuri),
Skarr (1748 Skarr; se Skarra i Lillkyro), Bock, Hölsobacka
(ett Hölsö finnes i Ylistaro), Dal, Längsjö (1748 Långsjö-
back; kallas nu Pitkäjärvi), Cederholm, Alborg, Frändi (utt.
Räntilä; fsv. Frände; se Kauhava), Jutila (fsv. Iut, Tute),
Timmerbacka, Teppo (fsv. Steffan).

I 1748 års jordebok nämnes ännu ett Willbacka.

Härtill kan jag ännu nämna följande naturnamn: Höö-
pakan harju ås (sv. Högbacka), Marapakankangas mo (sv.
Mara-backa), Landmosan neva (sv. Land-mosse), Granholma,
Po(r)kholma (sv. Borgholm?).

Evijärvi.

Soeken med 4,278 invånare, af hvilka omkring 160
srensktalande.

254

Af gärdnamnen äro följande svenska: Åby (fi. Jokikylä).
Girs (1748 Güärs; fi. Kirsilä), Mängisbacka (fsv. Mangs),
Hästbacka (fi. Hevosaho), Särsbacka, Dalbacka, Stenbacka,
Bjôrkbacka, Elgbacka, Byggar (fi. Pykäri), Näs, Furunäs,
(kyrkoherdebol), Mäsabacka, Visti (se Vindala).

Söderkullalaks ar en kontaminationsforth af sv. Söder-
kulla och det svensk-finska Söderkultalax (1748 och långt
senare; 1748 också Norkultalax). I 1895 års mantalsläng-
der finner jag blott Kultalahti.

Ntivilä (1748 Söderknifla, Norknifla) torde fordom hafva
hetat Kui.

Af svenskt ursprung är också Ena (1. Ina) ati Norrena,
Söderena hemman uti Enaperä 1. Inaperä by (1651 Ina-
päran, 1655 Inaperan; 1748 Enapära; Norrena, Söderena).
Namnet innehäller synbarligen det österbottniska dialektordet
ina ~ ena ett slags not, hvilken sedan också lånats till fin-
skan (Saxén, Fi.-ugr. forsch. IV s. 96). Byanamnet Enaperä
~ Inapera har antagligen utgjort namnet pâ den vik, vid
hvilken byn ligger och som lätt kunnat jämföras med „säcken“
(fi. perd) pâ en sädan not. För sannolikheten af denna ety-
mologi talar äfven den omständighet, att fi. perd finnes i dessa
trakters svenska dialekt, ja vi finna t. o. m. sammansättnin-
gen notpaera (Saxén, Sv. Im. XI:8 s. 189). I hvarje fall blir
det dock oklart, om namnet bildadts pä svensk eller finsk
spräkbotten. — Ett Ena finnes också i Esse; 1748 fanns en
gird Ænby i Evijärvi (kan dock hafva annan etymologi). I
samma jordebok finna vi dessutom Nabb, Brefdragar, Skiônn-
fors samt det makaroniska Bodekangas.

Af naturnamn har jag antecknat följande: Äsinkangas
(sv. ds), Marapakankangas (se Kortesjärvi), Fylispakka (troli-
gen ett sv. Fylgtsbacka af fev. fylghe n., jfr Fölssön i Hel-
singfors) samt de egendomliga Ugervatininharju (mânne detta

255

Uger- äterginge pä sv. dial. ugrea f. oreda, tvist, oenighet?)
och Nistrovankangas.

Torpnamnen Æamnusnoore och Millasnoore innehålla
sisom senare led sv. sndr. Det senare namnet ar synbarligen
ett sv. Mellansnär, men första leden i Ramnusnoore kan jag
ej förklara. Det latinska växtnamnet rhamnus kunna vi ej)
tänka på — Torpnamnet Kirsinpäkki är förfinskning af sv.
Girsbäck (jfr Gers ofvan).

Veteli: Vetil.

Socken med 8,529 invånare.

Afven i denna socken ha med säkerhet bott svenskar.
Sockennamnet Vetil (1554 Wethele, 1556 Vetelä), år en enligt
svenska ljudlagar bildad form af fi. vetelä (vattenaktig, sank).
Se närmare Saxén, Sv. Im. XI:8 s. 17 not 8, Fennia XIV: 4
a 37.

Från socknen har jag följande svenska gärdnamn an-
tecknade:

Nygård, Bijörkbacka, Torsbacka, Nybacka, Backända,
Lång (1650 Längela, 1748 Lång), Löja (1650 Léija, 1748
Leja), Läsp (1650, 1748 Ldsp)', Torp (flere gårdar; 1650
Torpe, Torph, 1748 Tarp; uttal Torppa).

I 1660 och 1748 års jordeböcker upptages en gård Storr
(1650), Stoor (1748).

Dunkar (1748 Dunckar). Jfr socken- och sjönamnet
Duncker i Sverige, hvilket Hellquist, Sv. sjönamn s. 96 f.
härleder från ett fav. adj. dunker mörk, gottl. dunkar dunkel,
ogenomskinlig. Då vi äfven ha ett Dunkersfors, är det möj-

> Uttal Ldspd; enligt traditionen den älsta gården i socknen
(se Takala, Finska fornm. för tidskr. XVII s. 199).

256

ligt att gärden uppkallats efter forsen, likasom Dunkers soc-
ken i Sverige uppkallats efter sjön (se Hellquist anf. st).

Ett synbarligen) ganska gammalt svenskt ortnamn
är Röringe: fi. Räyrinki (1550 Röringe by, 1650 Rôringe-
by, 1748 Rôringe) Namnet kunde vara afledt af ett till
personnamsstammen Rauö- bildadt patronymiskt "Röringer
(< "Rgöringer; om former med r-ing- se Hellquist, Sv. ortn.
på -inge s. 224 m. fl). Enligt Hellquists åsikt om inge-
namnens ålder skulle vi således här långt inne i landet ha
bevaradt ett svenskt gårdnamn, som skulle föra oss tillbaka
åtminstone till vikingatiden. Då detta antagande synes mig
väl djärft' med hänsyn till bosättningsförhällandena i Öster-
botten för öfrigt, så synes det mig vida sannolikare, att nam-
net är sammansatt af fsv. aengs och rer (isl, fno. kreyrr,
reyrr), alltså *Reyr-aengi > Röringe (se ofvan Havinke i
Raumo). Nämnas kan äfven, att från Vetil ej föreligga nägra
fynd från den yngre järnåldern och från kringliggande nejder
blott ett tillfälligt fynd från Halso (Hackman, Atlas öfver
Finland, kartbladet n:o 81). Då hela socknen fått namnet
Vetelä och sålunda tydligen fordom varit en sank mark, är
det ju ytterst plausibelt att antaga, att kustsocknarnas sven-
skar i äldre tider började söka sig till denna „röräng“. Gräns-
trakten mellan Vetil och Vindala kallas än i dag „alalaisten
maa" (= nederbyggarenas trakt). Jfr ortnamn sådana som
Rore, Rorbaek i Norge (Rygh NG I s. 217, 354) och Rör-
kärr (äng) i Sastmola samt Rörängen i Mustasaari.

Man märke dessutom följande namn: Pulkkinen (1650
Pülkinen), Finnilä (1650, 1748 Finnilä), Bakkala (1748
Backala), Albert (1748 Alberi), troligen ett sv. Alberg, Haka
(I. Haga), Klaavu (= sv. Klaus).

257

Bland socknens finska gärdnamn förtjänar äfven Patana

omnämnas, emedan det troligen är ett gammalt germanskt
personnamn (jfr fht. Padan, Badin, Badanand).

Kaustinen: Kaustby.

Socken med 3,282 invånare. Den äldre generationen kan
ånnu till stor del svenska!.

Svenska gärdnamn påträffas äfven här: Löfbacka (I.
Vapäri; << sv. Viberg |. Vidberg), Räf (1748 Rääf)?, Nyborg
(kyrkoherdebol), Kolabacka, Kolabäck, Forsnabba, Harabacka
(. Haarantalo), Nygård, Björknäs, (1748 Biörknäs), Heim-
backa, (1. Kotikangas), Nyipakka (= sv. Nybacka), Ström-
näs (1. Venessökangas), Klumppi (sv. klump, troligen användt
såsom öknamn; jag har själf hört Klumpen användas på
detta sätt; jfr Harjunklopps i Säkylä), Finni (fev. Finne;
vanligt namn i Österbotten), Krannintalo (sv. granne), Varg
I. Vartla (1650 Wargh, 1748 Warg), Djärp (1. Järvilä; 1650
Järff; äfven i Mustasaari finnes ett gärdnamn Järf), Joopäri
(1650, 1780 Jäper; troligen = sv. dial. Jöp — Jakob), Seks-
manninkangas, Vintturi (1650 Winter, 1748 Winttur), Man-
kila (fsv. Mangs; < Magnus), Mosala (sv. dial. mosa), Virk-
kala (jfr Virkby: Virkkala i Lojo), Prälli (etymologi?), Lööti
(sv. dial. löt betesmark), Tast (1650, 1748 Tast; vanligt gård-
namn i svenska Österbotten); namnet synes mig snarast vara
en synkoperad form af personnamnet Tavast (> Tavest
> *Tavst uti (t. ex. Tavastby; jfr fsv. Tafstalonti, se Dieterich
Runenwôrterbuch) >> Tast; beträffande bortfallet af v jfr Gam-
lakarlebymälets halsstop, lasstyck; se Hagfors, Sv. Im. XII:2
§ 124,2).

1 Enligt meddelande af fil mag. A. E. Snellman.
3 Ett annat hemman i samma by heter Kettu (= rif).
17

258

Sockennamnet Kaustinen: Kastby (dial. Kôustby: se
Saxén, Finska länord ss. 42, 45) hvilket kanske är samma
namn som nsv. Gösta (se ofvan s. 240) eller också en afled-
ning af fi. kausta smal remsa, kust; sidobräde i slädbotten
(ordet är ännu kändt i ortens dialekt)!.

Såsom ett svenskt girdnamn få vi val ock anse Gädda
l. Kentala; det skrifves 1650 Gtedda (1748 Gidddala). Jfr
fsv. Gedda (runst. kitu), se Wimmer DR II s. 141. Gädda
är ännu kändt säsom släkt- och gärdnamn t. ex. i södra
Österbotten. |

Det i 1650 års jordebok nämnda Skogh är vil samma
namn som det nuvarande Salo (därjämte äfven Niemisalo,
Saisalo, Mäkisalo 1. Mäkelä, på svenska Gammalsalo; märk
fi. salo == sv. skog). Däremot torde det äfvenledes 1650
nämnda Wyrkulla vara samma namn som det ofvan anförda
Virkkala. |

Inom socknen ligger också forsen Kittelfors: fi. Kattıla-
koski. Ett fi. Kattilakoski finnes visserligen också i Torneäälf
och Pyhäjoki, men vi kunna dock med säkerhet antaga, att
namnet är bildadt på svensk spräkbotten, ty fsv. kaetil, isl.
ketill, nsv. kittel ingår ofta i vattendragsnamn i Sverige och
Norge. Märk sv. Kittela, Kettilsjö, Kättlagöl, Kittelstjärn
(sjöar), fno. Ketill (fjärd) och Ketilbek (se Hellquist, Sv. sjö-
namn s. 298).

Ullava,

Kyrklig forsamling med 1,268 invänare.

Följande gärdnamn mä antecknas:

Näfverbacka; Herlevi (1748 Herlefwi): fsv. Haerlef;
Asmundela (1650 Asmundela, 1748 Asmundila): fsv. As-
mund; Torsbacka (1. Saarela).

ı Meddeladt af fil. mag. A. E. Snellman.

259

Kallinge är sannolikt ett ungt nybygge; namnet finnes
ej i 1650 och 1748 års jordeböcker, ehuru dessa upptaga
afren hemmanen. Redan på grund af ortens belägenhet kan
man naturligtvis ej här antaga ett gammalt inge-namn. Se
om *Kallunge, Kallinge Hellquist, Sv. ortn. på -inge s. 65 f.

I Ullavanjärvi finnas holmarna Travasaart, Tallasaari.

Åtminstone det förra namnet är svenskt: sv. trafve (dial.
trava); det senare kunde innehålla sv. tall.

Rälviä: Kelvid.

Socken med 3,598 invånare.

Följande namn tyda på äldre svensk befolkning:

Saltbacka; Granö; Skinnari (1650 Skinnari, 1748
Skinnare); Grdggild (1650 Grekilä, 1748 Gräggilä; se ofvan);
Hakundi (1650 Hakuli, 1748 Hakundi; se ofvan Hakuni,
Hakuli); Pelttari (fev. baeltare; se Eura, Lunda); Hell: (fev.
Hille); Kriksinmäkti (troligen ett sv. *Krigsbacka; jfr Krigs-
berg m. fl. i Sverige); Sirild (vanligt namn); Pirkola; fsv.
Birge. Se ofvan Pirilä m. fl.

Borre (1748 Bärre); jfr Borrebo, Borreby m. fl. i Sverige.

Plusinsaari; jfr Plusu i Lillkyro.

Pernu (1650, 1748 Pernu); se Pernula i Storkyro.

Maunumäki (1650 Maünumäki, 1748 Magnumäkt);
sv. Magnus. Gärdnamnet kan dock vara bildadt på finsk
spräkbotten.

Parpala (1650 Parpala, 1748 Barbola); innehäller sv.
kvinnonamnet Barbro, hvilket på 1500-talet synes hafva varit
ganska allmänt i Österbotten.

Klapuri (1650 Klapurj, 1748 Klapuri); troligen en
finsk affedning på länordet klapi (= sv. klabb),

260

I skärgärden utanför Kelviä har jag funnit t. ex. Hel-
luskeri, Birrskär, Langari, men äfven flere finska namn,
t. ex. Selkäkari, Mannikkasaari m. fi.

Ett gammalt germanskt personnamn innehäller Muho-
nen. Ofvau s. 146 har jag jämfört det österbottniska socken-
namnet Muho(inen) med det frän spjutskaftet frän Kragehul
(något efter 400) kända urn. personnamnet Muha. Härtill
bör anmärkas, att det finska personnamnet kunde vara bildadt
pi fi. muho, muhonen „nysande, smäleende, förnöjd“. Om
denna ordstam hör tillsammans med fi. muha, muho, muhu,
muhia „lös, lucker“, kan jag ej afgöra. Det synes mig sna-
rast, som om vi hade att göra med två ordstammar, hvilkas
derivationer sammanfallit eller ästadkommit kontaminations-
former, i det att de förra möjligen ursprungligen haft ett k
i stammen (jfr fi. muhkea fyllig, präktig, muhka knöl). Hvad
fi. muha, muho, muhu „lös, lucker“ vidkommer, ar jag be-
nägen att anse dem för germanska lånord, återgående på en
urn. form *muha af sv. mo, fev. mo(r), isl. mör, som ju be-
tecknar en slätt med torr, lös och lucker sandjord (jfr fl.
muhamaa, som betyder „kärrjord, sumpigt ställe", men äfven
„mojord“). — Hvad urn. Muha vidkommer, återger Noreen,
Aisl. gr.*, anhang 24 det med ett isl. Moe, hvilket han upp-
fattar såsom en svag nom. sing. till isl. adj. mér „brun“.
Namnet är vanligt säsom hästnamn. Men äfven detta adjek-
tiv torde sammanhänga med det ofvan behandlade sv. mo.
Vi skola komma ihåg, att vi i isl. hafva sammansättningarna
mobrinn „graabrun“, mörauör ,redbrun“, mörendr „brun-
stribet“. Jag tror därför att Gudmundsson, Arkiv IX s. 187
not träffat det rätta, d& han härledt isl. méraudr frân sbst.
mör. — I hvarje fall synes mig alltså möjligheten af nordiskt
ursprung hos fi. Muho(inen) vara ganska stor.

261

Cohtaja: Cochted.

Socken med 3,292 invänare.

Utom de svenska Palmgard (fi. Pankooli), Nygård
(1748 Nygärd), Björkbacka (fi. Pyörpakka), det makaroniska
Furuluoto (1748 Furuluäta) och det svensk-finska Greus (se
Kreula i Bjärnâ) förtjäna följande namn uppmärksamhet:

Pirilä (1650, 1748 Pirtilä); de älsta formerna synas
angifva, att vi här kanske ej ha det vanliga namnet Pirdä
(se ofvan).

Sipilä (1650 Stpotla, 1748 Sipilä); se ofvan.

Perttala (1650 Berttula); se ofvan.

Kauppila (1650 Cauppila, 1748 Caupila); vanligt namn.

Siirilä (1551, 1650 Sigrilä, 1748 Sijrilä); se ofvan.

Lankila (1748 Langila); fsv. Lang.

Herlevi; se Ullava.

Mangi (1650 Mangela, 1748 Mangi); fsv. Mangs (<
Magnus; se Kock Sv. Im. XII:7 s. 8).

Maringais (1550 Maringos, 1650 Maringais, 1748 Ma-
rmgas). Jag anser namnet vara ett ursprungligt dng-namn:
*Mar-aeng(t). Sbst. mar (se ofvan s. 186) är ytterst vanlig i
ängnamn, t. ex. Märäng, Ytermarin, Tüppmarin, Lillmärin,
Maran (ängar i Kveflax), Märäng (torp i Hitis)! Maran-
perü, Marabacka, Maranmäki, Mara (ängar 1750 i Musta-
saari).2 Jfr ofvan s. 256 Réringe. — Dock vore det äfven möj-
ligt — ehuru jag anser sannolikheten härför vara mindre —
att fii Maringais vore ett gammalt germanskt lännamn i fin-
skan: jfr fht. Maring, fsv. ortnamnet Maeringe (Hellquist, Sv.
ortn. på -inge s. 101 f.). Ofvan s. 228 m. fl. ha påpekats några

3 Svenska litteratursällskapets ortnamnssamlingar.
? Landtmäteristyrelsens arkiv.

262

andra namn på -ing- som synas hafva inlänats i finskan sä-
som personnamn. På grund af traktens läge, och dä härifrån
inga arkeologiska fynd frän yngre järnäldern blifvit gjorda,
vägar jag ej antaga att namnet vore ett gammalt inge-namn.

Pottala; fev. Bodde 1. Botte.

Pisi; fav. Bisi. Jfr Pisu i St. Karins.

Hannila; fsv. Hanne. Se ofvan.

Kluukeri (fsv. kloker?).

Salt; fda. no. isl. Salt. Se Salo i Uskela.

Puskala; troligen sv. buska.

Pakkala; troligen sv. backa.

Lasviiki; sannolikt ett sv. *Litsla-vik.

Lento (äldre Ländo); äterger en förut ej uppvisad öst-
nordisk 7ôn-bildning af land: lända (= isl. lenda; se Hell-
quist, Arkiv VII s. 49). Jfr dock det vanliga ortnamnet
Länna i Sverige.

Manki, Vapola; vanliga namn.

Kulla; sv. kulla.

Riutta; se Lappo.

Sälttinkt är namnet på en ang. Det är ett ursprungligt
sv. Sält-äng. Se sv. Sälting nedan i äterblicken på Oster-
botten.

Puutio ar det finska appellativet puutzo „vattenputt,
vattensjukt ställe, djup grop“, hvilket jag är benägen för att
anse som ett gammalt skandinaviskt länord: sv. putt, no.
pytt, isl. pyttr. Den finska formen synes utgå fran den
ta-stam (*putia-), som kanske är representerad af sv. dial.
pytte. Ordet ar enlig Falk-torp, Etym. ordb. äkta germanskt.

Fran skärgården har jag antecknat ett Trötti; från 1551,
1650 och 1748 ärs jordeböcker Ingerwick, Ingerwijk. Männe
numera försvunnet?

263

Himanka: Himango.

Kapell med 2,709 invänare.

Ännu här finnas nâgra svenska gärdnamn: Alholm,
Osterbacka, Nylund, Kulla, Stenlund, Greus. Härjämte
kunna följande namn anföras:

Kuru; sv. skuru; se Halikko.

Hilltla; fev. "Hille; se ofvan.

Rautila; fda. Reth; se Vemo.

Sipi (1650 Sipi); se ofvan.

Hukka; fsv. Hugge |. fi. hukka (= varg).

Tuorila (1650 Tuorila, 1748 Tudrila); fav. Thore. Se
ofvan.

Strid (1650 Sigrilä, 1748 Syrild); se Siiri i Reso m. fl.

Afven i Halso (fi. Halsua) och Kannus kunna några
enstaka svenska namn pâträffas. Frän den förra socknen kan
jag nämna Nygård och Harjubacka, från den senare Fors-
backa, Holland (1748 Hälland), Snickarikoskt och Grekilä.

Härmed hafva vi nått Vasa läns gräns. Om svenskar
härifrån utbredt sig än längre norrut, är en fråga, som jag
I en följande del af undersökningen hoppas kunna besvara.
Hår må i förbigående nämnas, att vi i Kalajoki finna ett så
tydligt svenskt namn som Tynkü (1550 Dyngeby), bildadt på
sv. dynga hög, jordkula (kompost o. d.). Se Noreen, Spridda
stadier II s. 84.

Afven i Österbotten har den svenska befolkningen så-
londa enligt ortnamnens vittnesbörd bebott ett vida större
område än för närvarande. Vi kunna med tämlig säkerhet
antaga en svensk bosättning i följande socknar: Storå, Bötom,

264

Östermark, Jurva, Laihela, Lillkyro, Storkyro, Ylistaro, Ala-
järvi, Vindala, Lappajärvi, Kortesjärvi, Evijärvi, Vetil, Kaustby,
Ullava, Kelviä, Lochteä, Himango. Därjämte har sannolikt en-
staka kolonister äfven bosatt sig i Ilmola, Nurmo, Lappo,
Kauhava, Ylihärmä, Alahärmä, Ullava och Kannus.

Det är sälunda ett vidsträckt omräde, och svenskarnas
undanträngande af — eller kanske snarare uppgäende i —
finnarna mäste anses bero därpä, att de troligen icke i nägon
af de nu nämnda socknarna (om ej möjligen i Laihela) varit
den öfvervägande delen af befolkningen. Detta har däremot
med all sannolikhet varit fallet i kustsocknarna — där säsom
bekant finska ortnamn förekomma i stort antal — och för-
hällandena hafva därför ocks& därstädes utvecklat sig 1 mot-
satt riktning: svenskarna hafva helt och hället undanträngt
eller i sig upptagit ortens finska befolkning.

Utan tvifvel äro vi berättigade att tala om en verkligt
bofast finsk befolkning i mänga trakter af det nu svenskatalande
Osterbotten. De finska ortnamnen äro nämligen sä talrika,
att de ingalunda kunna förklaras härröra frän finnar, som
blott sommartid har idkat fiske. De finska namnen äro vis-
serligen till största delen naturnamn (angifva vattendrag,
sjöar, vikar, öar, uddar o. s. v.) och bevisa att finnarna här på
de flesta ställen varit de första inbyggarena, men därjämte
förekommer ett ej så ringa antal kulturnamn, hvilka med be-
stämdhet angifva en verklig bosättning. Tyvärr äro dessa
namn ännu ej undersökta, och jag har ej häller nu till hands
några vidlyftigare förteckningar öfver sådana, men här må
såsom exempel på dylika nämnas följande:

Gamlakarleby: Kallis, Närvilä, Heinola, Palo.

Pedersöre: Kristola, Gunnila, Pellis, Pirilö (= Pr-
rid), Pettil, Kittel, Tarvonen, Timonen, (1718 Tarwon).

Nykarleby: Sorvist.

265

Jeppo: Jeppo, Lavast.

Munsala: Jussila (och kanske Vexala).

Oravais: Oravais, Karvat.

Vora: Andiala, Mannil, Jussil, Jörala, Heinul, Nik-
kul, Kaustby, Miemois, Palvis, Rektpeldo.

Mustasaari: Voitila, Martola, Keto, Miekka, Raukko,
Pasto.

Qeflax: Vassor (<< *Varsasaari).

Vi finna sälunda att mänga af de trakter, där svenskar
nn äro bosatta eller tidigare varit det, finnes en brokig bland-
ning af svenska och finska ortnamn, tydande på att under
äldre tider ännu mer än för närvarande svenskar och finnar
lefvat i hvarandras närmaste grannskap. Här likasom i Egent-
liga Finland och Satakunta böra vi därför under vissa tids-
perioder i några trakter snarast tänka oss en blandbefolkning.
Svenskarna hafva sedan under tidernas lopp fått öfverhanden
vid kusten, finnarna inne i landet.

Om ock de finska ortnamnen i svenska Österbotten
måste betecknas såsom talrika, om vi jämföra dem med lik-
nande namn i Egentliga Finland och isynnerhet Nyland, så
skola vi dock komma ihåg, att de i de flesta trakter jämförda
med de svenska äro fåtaliga. De äro hufvudsakligen namn
på större lokaliteter, hvilka väl i regeln först uppkallades.
Den finska befolkningen kan därför ej hafva varit synnerligen
manstark, och detta förklarar, hvarför de inflyttande sven-
skarna här — likasom finnarna på förut af svenskar bebodda
områden — småningom fingo öfvervikten. — I några trakter
synes dock förhållandet hafva varit ett annat. Så har åtmin-
stone i Mustasaari fordom bott en mycket talrik finsk befolk-
ning. Åtminstone några byar (Miecka, Stafversby och Voitby)
hade ännu för några årtionden sedan bofast finsk befolkning,

266

hvarför man ännu talar om „det finska läslaget“.1 Detta
framgår äfven däraf, att dessa byars egor (åkrar, ängar o. 8. v.)
till stor del hafva — eller hade åtminstone i början och vid
midten af 1700-talet — finska namn.

I en ,Geometrisk beskrifning öfver Miecka och Stavers
Byars uprättade Chartor“ (af år 1750)? uppräknas följande
finska namn: Ylinen Wainio, Alanen Wainio, Alanen Randa,
Mäki Wainio, Peldo Salo, Caidan Neva, Ylinen Randa,
Caukio, Heini Wainio, Perco äng, Miekholmen, Lill Kåski
Suor (uti Wäitby), Woisaari (uti Qveflaxby), Cauris Salo,
Maacunen, Hacanen, Alanen Revä, Sari Njemen Wainio,
Vähä Alho, Mälsor Fierd, Matin Alho, Perä äng, Keski
Sari, Rihi Wainio. Sida vid sida med dem hafva vi t. ex.
följande svenska namn: Stubba, Strandäng, Öfvergiäla äng,
Mara, Svedie Qierde, Humblegärd, Kalfhaga, Nyängs-Gierde,
Grän (jfr Kräni i Sastmola),. Dahl, Grelsäker, Starrnäs,
Torabacka, Ra Lande, Marabacka, Ny Land, Sälting, Masa
Sidan, Cavell Mäsa (mosse med kafvelbro), Smidie Gterde.
Makaroniska bildningar äro naturligtvis under sådana förhäl-
landen ej ovanliga, t. ex. Maran Perä, Åker Salo, Perco äng.
— Majona är väl en bestämd pluralform af dialektordet maja
f. fiskarkoja (< fi. maja; se Saxén, Sv. Im. XI:3 s 171).
Från nuvarande tid kan jag härtill ännn nämna Orisor (fi.
Orisaari), Lieck och Skatila udde (finsk la-bildning på sv.
skate).

Bland „Annexor, Wäijkars och Martos byars egor „1723
finna vi t. ex. följande finska namn: Stor Käskisour, Lill
Käskisour (jfr ofvan Lill Käski Suor i Voitby; namnet kan
vara en etymologiserande skrifform af ett sv. dial. Kosktsor

1 Enligt meddelande af pastor A. R. Hedberg.
2 Landtmäteristyrelsens arkiv.

267

< fi *Koskisaari, men kan äfven äterge ett fi. Koskisauru;
se Saurs i Bjärnä), Hoysala nijto (måhända ursprungligen
ett sv. *Höy-sala), Kartanimäkt, Nütisarij, Lahetöma, Patj-
tla kürkü, Warsarsluchta, Hümalatara, Mätjentacki, Nederst
Kurkusu, Lacht, Uskunsu, Somisdur, Perko (och nyänget;
har finna vi den neutrala 7a-bildningen bevarad; jfr isl. eng?
n.), Säijkars, Tortkar och Järfwanpä, Näfvanpä, Pälackt,
LA våravaijnio (fi. Vuorovainio), Waijniopd, Rudumpdrd,
Hatjalaniemi, Sätjkars.

Det torde pä grund af alla dessa namn fä anses säsom
säkert, att dessa trakter fordom haft en verkligen bofast finsk
befolkning och att densamma troligen ännu på 1700-talet
rarıt ganska talrik.

Vi hafva i det föregående äfven flere gånger varit i till-
fille att påpeka en påfallande öfverensstämmelse mellan ort-
namnen i ännu svenska och sedan förfinskade kommuner. En
i detalj genomförd jämförelse af detta namnförråd skall utan
tvifrel leda till samma resultat, och vi kunna därför på grund
af det redan nu anförda påstå, att den svenska befolkning,
hvaraf vi i ortnamnen funnit så tydliga spår, varit på det
närmaste befryndad med Österbottens ännu lefvande svenska
kustbefolkning.

Det är naturligtvis ej möjligt att exakt angifva, från
hvilken tid förfinskningen af de ofvan uppräknade kommu-
nerna bör dateras. De nuvarande förhållandena äro en pro-
dukt af en småningom, under århundradens lopp skeende
sammansmältning; i en del trakter har den försiggått snabbare
ån i andra. En blick på det ofvan granskade ortnamnsförrå-
det skall dock visa oss, att förfinskningen i många fall skett
i jämförelsevis sen tid. Så t. ex. träffas i uddljud alldeles
allmänt två och t. o. m. tre konsonanter (Flander, Flaa-
minki, Trondila, Skuggila, Frusti, Trutsa, Sprättilä m. fi.)

268

eller för finskan främmande ljud, som ej påträffas i äldre län
(t. ex. Fossi, Filmosa, Finnuä).

Komsila, Trompart aro inlänade först efter öfvergängen
u > o (se Hultman, De östsv. dial. § 1, 48).

Nyppeli är förfinskadt efter konsonantförlängningen (och
vokalförkortningen) i det fev. Ny-bels.

Söörinki utgår från ett nysv. uttal med ett enhetligt
gje-ljud af äldre Sköring.

Björni återger den nysv. formen af fsv. Biorn.

På jämförelsevis unga sv. namnformer återgå också
Störvi (6 < y < i), Krooka (à << ä) och namnen på -kääly
(< sv. gälo < gerda).

Rdyrinkt, Maringais hafva inkommit i finskan efter
öfvergängen à < 1.

Men förfinskningen har — såsom redan påpekades —
skett långsamt och har antagligen börjat ganska tidigt. Där-
för kunna vi i de lånade namnen finya äfven äldre former.
Till fornsvensk tid återgå t. ex. Jurva, Napue, Spangar.

Namn, som skulle uppvisa än högre ålder och återgifva
urnordiska ordformer, äro ytterst sällsynta. Sådana äro:
Pernula, Peura (= Pöyry), Kauppila, Kaustinen, Hattu,
Hantula, Muhonen, hvilka alla, om vär tolkning af dem är
riktig, återgå till urnordisk tid. Såsom ortnamn äro de dock
ej af större intresse, emedan de kunnat lånas af finnarna sä-
som personnamn i helt andra nejder än de, där de nu beva-
rats såsom gärdnamn. Om Vaania, Puutio, Markko, Vatilo
ge nedan.

Pärkkä (Lillkyro) återger kanske snarare ett fsv. namn
på Baerk- än den obrutna formen af fsv. *Biaerke (vi skulle
vänta oss *Perkkä; jfr Perkiö i Lillkyro och Lokalahti).

Det är blott Teuva (= Tjöck), som enligt min mening
med bestämdhet skulle hevisa tillvaron af svensk bosättning i

269

södra Österbotten ända fran urnordisk tid, om var ofvan
framställda etymologi af detta namn vore tillförlitlig. Men
dä man därom — såsom jag redan ofvan s. 219 f. framhållit
— kan hysa starka tvifvelsmäl, så synes det mig något djärft
att på grund af detta namn tillmäta den svenska bosättningen
i Österbotten så hög ålder!.

Arkeologin har visserligen ådagalagt en germansk bo-
sittning i Kyro älfdal under äldre järnåldern och ännu tidi-
gare kulturskeden, men känner ej till några fynd från yngre
järnåldern, som med bestämdhet kunde sägas härröra af skan-
dinaver. Detta faktum förklarar jag på samma sätt som de
härmed fullkomligt likartade förhållandena i Egentliga Finland
och Satakunta. Jag anser alltså, att äfven hår den tidigare
germanska befolkningen varit så svag i bredd med de inflyt-
tande finnarna, att dessa snart blefvo ,tongifvande“ i kul-
tarellt afseende och småningom med sig assimilerade traktens
äldre befolkning.

På grund af ortnamnen vågar jag äfven påstå, att denna
sammansättning skett så hastigt — likväl under flere århund-
raden — att den nästan kan anses såsom afslutad, då seder-
mera (troligen c. 1,100—1,200) den svenska inflyttningen
började. De äldre skandinaverna måste därför här ha varit
fåtaligare och därigenom mindre motståndskraftiga än deras
blodsförvandter i sydvästra Finland.

Att här assimileringen hunnit försiggå längre än i de
ofran behandlade trakterna i västra Finland, beror antagligen

1 Replot (< Raippaluoto) och Keiskar (< Kaiskenkari), hvilka
uppvisa diftongen ai och sålunda äro mycket gamla, äro namn på
skär långt ute i Kvarken och hafva hört till svenskarnas i Sverige
.intressesfär" och få därigenom sin förklaring. Den af mig Finn.-
ugr. forsch. II s. 200 nämnda växlingen ai — ei uti Tailuoto —
Teilout torde bero på misstag.

270

äfven därpä att den svenska inflyttningen i Osterbotten börjat
senare. Vi sakna har alla de namngrupper, som man tiller-
känt högre ålder och hvilka delvis äfven uppvisats från södra
Finland.

Hem- och stad-namn saknas helt och hället.! Däremot
äro namn på -ing (-ung) mycket vanliga. Sådana äro t. ex.
Hemming (Laihela, Solf, Nykarleby, Kauhava, Lappo, Nurmo
m. fl), Öling (Maxmo), Strömming (Munsala), Sperring (Ma-
laks, Petalaks), Sköring |. Söörtnkt (Solf Laihela), Söfring 1.
Söyrinki (Storkyro), Flemming, Halling, Tätting (Mustasaari),
Helsing (Mustasaari, Replot), Helsingö (Larsmo), Bölsng (Nar-
pes), Köping (Malaks, Laihela), Tummunki (Storkyro), Fla-
ming (Lillkyro), Käringsnäset (Kveflax), Kotungskatgrynnor
(utanför Korsnäs), Qvistingi (1741 ang i Storkyro), Svelinjin,
Sälting och Hästingsfladan (ängar i Mustasaari), Réringe
(Vetil), Ervinki (Laihela), Kallinge (Ullava), Maringais (Loch-
tea), Kosungötjen (= Korsnäsön), Harvungöyen (= Har-
strömön), Kosungskatan (= Korsnäsudden), Töjbungskatan
(= Tôjbyudden), Harvungötjskatan, Kosungfjälin, Harvung-
frälin, Toybungfydlin, Skaftung (Sideby).?

Dessa namn hafra delvis redan förut päpekats af mig i
Finska fornminnesför. tidskr. XXI: 3 s. 86 f. och Hellquist,
Sv. ortn. p& -inge r. 200 f. har sedan jämfört dem med namn
pä -inge i Sverige. Men äro vi nu verkligen berättigade att
i dessa namn se gamla namn på -inge? Vore vi det, så skulle
vi ju tillika i dem finna ett kraftigt bevis på att den svenska
befolkningen i Österbotten vore mycket gammal, ty — såsom

! Karsten (Jauhakainen XII) har visserligen trott sig finna
några stad-namn, men — såsom jag Finskt museum 1904 uppvisat —
på ohållbara skäl.

* De sju sistnämnda namnen ha meddelats af pastor A. R.
Hedberg.

271

forut päpekats — mäste inge-namnen enligt senaste forsknin-
gar gå tillbaka åtminstone till vikingatiden. Men ett sådant
antagande vore mycket förhastadt. De österbottniska sng-
namnen kunde visserligen förklaras vara formelt identiska med
de svenska inge- namnen (slutvokalen har apokoperats; se
Saren, Sv. Im. XI: 8 s. 90), men många viktiga omständig-
heter tala p& det bestämdaste däremot.

Vi skola komma ihåg, att de svenska gärdnamnen på
-inge, som äro bildade på patronymica, „nästan uteslutande"
beteckna „byar och ansenliga gårdar" och „att ett syn-
nerligen stort antal af dem gifvit sina namn ät de sock-
par, inom hvilka de äro eller varit belägna" (Hellquist s. 204;
j& också s. 82 not 6). „Dä ett nsv. inge- namn betecknar en
obetydlig gärd, ett torp L dyl, kan man i de flesta fall vara
tämligen säker pä, att ordet ar en relativt ung bildning eller
ombildning af ett namn, som i fsv. icke ändats på -inge“ (anf.
arb. s. 205).

Om vi nu i enlighet med dessa principer undersöka de
ifrågavarande österbottniska gärdnamnen, så finna vi snart, att
det är blott ytterst få af dem, som äro verkligen gamla. Det
stora flertalet af dem åro unga gårdnamn, som börja blifva
synliga först i 1700-talets jordeböcker (t. ex. 1748 Söfring,
Böhlmg, Witting, Sperring, Tätting, Skiöring, Flämming,
Kiöping, Erfwing, Halding, medan vi från 1500-talet kunna
upprisa blott: Skaftung (1556 Skaffthüna, Skapthuna, 1554
Skafftunge), Tummunki (1556 Tummungila by, 1557 Tum-
munkiyla), Helsing (1550 Helsinge by, 1580 Helsingby), Rö-
ringe (1550 Rôringe by) och Maringais (1550 Maringos).

Men ej ens alla dessa fa hänföras till de älsta tnge-
namnen. Vi måste genast eliminera Rôringe och Maringais,
hvilka sannolikt aro gamla äng- namn, samt Helsing, som ej
innehåller något patronymicum. Namn på Helsing iro rätt

272

vanliga i Finland, och denna namnled är väl i de flesta fall
att uppfatta säsom ett släktnamn. Det är uppvisadt säsom
sädant frän medeltiden, och äfven frân nyare tid är det kändt.
Här kan päpekas, att är 1560 bland skattebönder frän Musta-
saari nämnes en Nils Helsing (de öfriga äro P. Odgersson,
Nils Nilson, Erich Mongsson, Anders Bengtson, P.
Jörenson, P. Oluffson och Morthen Matzson). Fran
Björkö känner man en släkt Hellsing, hvars stamfader var
en bysmed frän Bergö (Kalender utgifven af sv. folkskolans
vänner s. 149).

Äfven af de öfriga ofvan uppräknade namnen innehälla
ett stort antal gamla person 1. släktnamn. Sådana aro Hem-
ming (mycket vanligt personnamn i Finland i äldre tider; se
ofvan s. 125), Sköring (se dock strax nedan), Söfring, Flem-
ming, Flaming, Sperring (fsv. Spaerring; se Lundgren, Fsv.
personnamn på -ing s. 11).

I andra fall ha vi antagligen dng- namn. Utom de of-
van behandlade Rôringe och Maringais räknar jag hit Halling
(< Hall-ing = „stenängen“; se ofvan sid. 175), Tätting
(<< Tat -äng) Strömming (<< Ström -äng; ligger vid ett sund),
Sköring (kan möjligen vara ett sv. Skär -äng; jfr Skörbäck,
äldre Skerebek ofvan s. 86 f. samt Skörmälo i Pargas) samt de
verkliga ängnamnen Quistinge ! (Kvist -äng), Sdlfing ? (<< Sält-
äng; jfr växtnamnen sälta, saltgräs, sälting, som bl. a. beteckna
en säfart), Svelinjin och Hästingsfladan (mark att i Musta-
saari finnes en ang Hästenjin, 1770 Hästängen). >

Hvad Böling vidkommer, kan jag ej i likhet med Hell-
qvist däruti se en patronymisk afledning, utan anser namnet
vara bildadt på gärdnamnet Böle. Detta bevisas äfven däraf,

ı Jag är osäker om läsningen; kan möjligen läsas Wistinge.

? Jfr samma namn hos Hellquist, Sv, ortn. på -inge ss. 203, 205.
* Svenska litteratursällskapets samlingar.

273

ir Böling ar det synbarligen första hemmanet i Böle by (i
Närpes). Vi skola komma ihåg, att sådana bildningar än i
dag kvarlefva i Österbotten. Såsom jag redan förut! påpekat,
kallas invånarena i Harrström (äldre Harfström), Moikkipää,
Töjby, Nämpnäs, Bärgö (äldre Vargö) och Korsnäs ofta har-
vungar, molpungar, töjbungar, nämpungar, kosungar och
vargungar. Härtill kan läggas öjbung (— dbo, d. v. s. Bergöbo)
Otvetydiga sädana afdelningar finna vi i de ofvan anförda.
Kosungskatgrynnor utanför Korsnäs, Kosungötjen, Harvung-
‘en m. fl. Måhända bör ännu något annat af de ofvan nämnda
namnen förklaras så, ehuru sannolikheten däraf ej beträffande
dem kan med samma evidens framläggas.

Jag anser det ej osannolikt, att t. ex. Köping vore bil-
dandt på ett Köpebacka, Köpeby, Skaftung på ett Skafteby,
Tummung på ett Tumeby 1. n. d., ehuru vi i dessa fall kunna
hafva verkliga patronymica (jfr ofvan s. 24 f). Köping 1. Kö-
Pingsgränd är i hvarje fall ett så ungt gärdnamn, att vi ej
kunna anse det för ett gammalt inge-namn. Återstå sålunda
blott Skaftung och Tummung, hvilka båda äro gamla byar och
af hvilka den förra ligger vid gränsen till Satakunta, den se-
pare åter i den älsta kulturhärden vid Kyroälf. Vi måste där-
för för dessa två namn lämna möjligheten öppen, att de verk-
ligen skulle höra till de älsta namnen, ehuru vi ingalunda få
anse det för bevisadt Om Tummung se också ofvan s. 237.

Om vi ej ha andra språkliga kriterier på att de svenska
ortnamnen i Österbotten återginge till förhistorisk tid, vågar
jag ej på grund af ing- (ung-) namnen uttala en sådan åsikt.

Och att den svenska bosättningen här är yngre än i an-
dra delar af Finland, är en åsikt som väl ganska enhälligt
hysts af alla, som uttalat sig i frägan. ?

1 Fi. fornminnesför. tidskr. XXI: 3 s. 37.
2 Den enda, som mig veterligt häfdat en motsatt åsikt, är
18

274

T. o. m. de annorstädes så vanliga böle-namnen aro myc-
ket sällsynta i Österbotten. Se Saxen, sv. bef. älder s. 22.
Till de af mig därstädes nämnda Böle, Gottböle, Träskböle
och Nyppeli kunna ännu läggas Dalsbol och Härtsböle i
Närpes. Vimpeli (se ofvan s. 250) är så osäkert, att jag ej
vågar taga det med i beräkningen.! Alla dessa böle-namn
finnas i sydligaste Österbotten, frän Lillkyro och Mustasaari
söderut, alltså på samma område, där vi hafva de om hög
ålder vittnande Teuva, Närvijokt, Markko (i Ylistaro) och
Vatilo. ?

— 2 2222

T. E. Karsten, som i en uppsats i Joukahainen XII velat bevisa,
att deu nu lefvande svenska befolkningen i Österbotten vore ätt-
lingar till dessa trakters förhistoriska befolkning. — Då jag redan
förut uppvisat flere fel i Karstens bevisföring (Finskt Museum 1904
s. 40 ff), vill jag ej här mera upptaga dessa frågor till behandling,
men vill blott påpeka, att några ortnamn ej uppvisats, som med
ens den ringaste grad af sannolikhet kunde antagas vara samman-
satta med ett hedniskt gudanamn. Att de namn på Tors- och Frö(8)-,
som finnas, ej äro gamla har påpekats redan af Freudenthal
FVS Bidrag 11 s. 20. De äro alla obetydliga orter — t. ex Frö-
näs ligger i en aflägsen trakt i Korsnäs — och återfinnas ej i de
äldre jordböckerna, hvarför man måste anse dem för unga namn
bildade på personnamnen Tord, * Free. — Vias I. Fiasgränd hör till
de nysvenska bildningarna på -as, som först under 1600 och 1700-
talen börja blifva vanliga. Namnet är bildadt på tillnamnet Vie (se
ofvan s. 103 £.),

' Det ofvan s. 226 not 2 framställda antagandet, att skognam-
net T'ipuli (i Laihela) vore ett gammalt Tibble-namn, torde vara för-
hastadt. Jag finner nämligen senare i Lönnbohms samlingar skog-
namnet Tipuri från Vesilaks, hvilket utan tvifvel är samma namn.
Jfr växlingen li~ri uti t. ex. Toivali> Toivari, Ihak~ lhari (se Fors-
man PN s 212).

? Härtill vill jag ännu nämna Vaania i Laihela, hvilket jag
återför på den urnordiska formen (vänia-) af fsv. sjönamnet Vaeni(r).

275

Äfven i öfrigt tyder namnskicket i södra Österbotten pä
att trakterna vid Kyroälfs (nuvarande och äldre) ämynning och
därifrän söderut först koloniserats af svenskarna. Jag vill här
blott påminna om att de af mig ofvan s. 246 f. uppräknade finska
kultarnamnen från svenska Österbotten alla äro hämtade fran
denna trakts norra del, d. v. s. från Mustasaari norrut, medan
sidana namn ej synas forekomma söder om nämnda kommun.
Detta måste förklaras så, att de inflytande svenska kolonisterna
först bosatte sig i trakter, där den finska befolkningen var
glesast eller alls ej förekom (annat än möjligen om sommaren
i och för fiske).

Om vi nu få antaga, att böle- namnen tillkommit under
tiden c:a 1,000 — 1,200, så komma vi till det resultat, att den
svenska inflyttningen vidtagit mot denna periods slut, men huf-
rudsakligen försiggått först efter c. 1200; alltså sydliga delen
af ifrågavarande kuststräcka c. 1000— 1200 (eller- dä böle-
namnen äro så få — under 1100-talet), norra delen efter c. 1200.

Jämförelsevis sent har alltså den svenka inflyttningen
till Österbotten vidtagit, och detta förklarar, hvarför vi ej bär
såsom i Satakunta och Österbotten finna ortnamn, som ända
från urnordisk tid bevarats i båda språken. De äldre skandi-
naverna måste hafva hunnit denationaliseras, innan den yngre
svenska inflyttningen vidtog. Ofvan påpekades redan, att det
blott är några få osäkra exempel som tala för motsatsen (Teuva:
Tjöck, Tummunki: Tummung, Skaftung). Under sådant
forhällande vågar jag ej på grund af dem uttala den åsikt, att
ens nägra svaga rester skulle hafva behällit sin nationalitet
och sitt sprâk, tills den nya inflyttningen vidtog. Om Teuva:

Se Noreen, Aschw. gr. § 395. Jfr äfven sv. häradsnamnet Väne
Sidenbladh, Sveriges härads o. sockennamn s. 166). Namnet äter-
gar till ‘den tid, då ännu stora delar af Laibela socken stodo under
vatten.

276

Tjöck ar rätt forklarodt och om Tummunki' vore ett gammalt
inge-namn, kunna de lätt förklaras beroende därpå att dessa
trakter voro kända af de förhistoriska svenskarna i norra Sa-
takunta, till hvilket område äfven Skaftung bör räknas.

Denna fullständiga denationalisering beror väl äfven därpå,
att den förhistoriska skandinaviska bosättningen här ej varit
synnerligen talrik. Detta synes nämligen framgå af den om-
ständighet, att äfven de urnordiska namnformer, som kvarlef-
vat blott i finskan till våra dagar, äro ganska fåtaliga, och äf-
ven af dem äro många osäkra.

Jag har redan (ofvan s. 268) påpekat, att namn sådana
som Pernula, Peura, Kauppila, Kaustinen, Hantula, Muho-
nen ej kunna användas säsom bevismaterial, emedan de kun-
nat inkomna i sprâket säsom personnamn i helt andra trakter.
Äterstä sälunda blott namn sädana som Vaania, Markko,
Vatilo?, som med säkerhet mäste anses hafva hög älder.
Dessutom kunna ju äfven några andra namn återföra oss
till denna aflägsna tid t. ex. Nyppeli, Napue, Närvijokt,
Skarvi, Hattu, Puoteli m. fl. — Äfven om några af dessa namn
måhända ej äro rätt tolkade, synes det mig dock vara höjdt
öfver allt tvifvel, att en del af dem verkligen härstamma fran
en urnordisk källa och sålunda äro minnen från finnars och
svenskars första beröring i dessa trakter.

I hvarje fall äro de dock fätaliga i bredd med dem, som
vi ofvan kunnat anföra frän södra Finland, och det ser därfor
ut som om äfven bosättningen här varit glesare, ty knappast
kan man väl antaga, att finnarna här i högre grad än annor-
städes skulle hafva undvikit! att upptaga de svenska namnen.

ı Dessutom kan man väl förstå en ljudhistorie: sv. Tummunge
> fi. Tummunki > sv. Tummung utan att behöfva antaga att namnet
hela tiden kvarlefvat i bâda spräken.

* Puutio har inkommit säsom appellativ.

277

I senare tid ha visserligen namnen i Österbotten ofta öfver-
satts (se ofvan t. ex. Ohriluoma < Kornbäck, Ristiluoma
< Korsbäck, Koivisto < Björklund m. fl.), men detta sätt
att behandla främmande namn kan väl ej. under förhistorisk
tid ha varit vanligare i Österbotten än i andra trakter.

Hvad de nordiska personnamn vidkommer, som äro be-
varade i de ofvan behandlade gårdnamnep, så representera de i
allmänhet det historiskt nordiska namnskicket. Till de namn-
längder, som ofvan meddelats från Egentliga Finland och Sata-
kunta, kunna vi från Österbotten göra följande tillägg:

Amund, Anne, Btur, Biaerke, Block, Blaesi, Bodel,
Brask, Dank, Erving, Eskil, Eveli (Elef?), Fili, Flaming,
Flöki, Frosti, Fraende, Förste, Gebbe, Gubbe, Gudhmar, Gumse,
Gute, Götstaf, Harri, Hatt, Holte, Howalde, Hudde, Hugge,
Hvass, Hwiting, Haegge, Haerser, Ismar, Ion, Icp, *lurve,
Klamp, Knak, Knop, *König, *Könne, Naboe, Orre, Sigge,
Skamil, Skipldr, *Sköring, Slug, Sten, *Störve, Stevle, Swart,
Söfring, Trast, Trond, Tulli, Unger, Vali, Vende, Wesh,
Osten.

Bland de i Egentliga Finland och Satakunta behandlade
namnen funno vi äfven flere, som förde oss till en icke-
nordisk källa och som därför måste anses såsom ett minne
från finnarnas beröringar med andra germanska folk, troligen
goterna. Sådana torde stå att finna i alla delar af Finland
och troligen hos alla samfinska folk. Bland de ofvan anteck-
nade namnen finner jag ej andra än Patikka (Jurva): fht
Badicho, Kero (Lappo): fht. Gera, Gero, Ikola (Storkyro):
got. Igo,! Renko (Storkyro): fht. Renco, Vinkka (Lappajarvi):
fat. Vinco, Vatilo (Laihela): got. Wadila(?), Kojonen (Lappo):

ı Häraf en nordisk afledning i urn, 2370n (Bugge. Norges
indskrifter I. s. 174). |

278

got. Gojo, Patana (Vetil): fat. Badan. Märk ocksä Karikko
(Kelviä): fht. Gericho.

Vi hafva ofvan på tal om nationalitetsförhällandena i
Satakunta och Egentliga Finland försökt erhälla stöd for vär
åsikt i de förteckningar öfver personnamn, som i äldre urkunder
stå att fås från dessa trakter. För Österbottens vidkommande
ha vi ej någon hjälp häruti, då vi ju i allmänhet hafva så få
medeltida källor att balla oss till. Handlingar från senare tid
åter äro i detta afseende föga upplysande, emedan de finska
personnamnen i dem allmänt äro försvenskande och de gamla
släktnamnen bortglömts eller kanske redan äfven bland finnarna
kommit ur bruk genom inflytande af det svenska sättet att
kalla sig efter sin fader (se Forsman PN s. 124 f). Så finna
vi i en „Copie Book för Åbo 1665" (Sr. riksark.) t. ex. uti
Ilmola socken blott namn sådana som Valentin Jansson,
Carll Thomsson, Mattz Nillsson Sighfredh Anders-
son, Hans Mårtensson m. fl., hvilka utan tvifvel alla varit
finnar. Något mera invecklad förefaller saken då vi finna
svenska och finska namn om hvarandra. Från Evijärvi finna
vi år 1604 (N:o 4835 i Finska statsark.) t. ex. följande svenska
namn: Anders Larsson, Lars Andersson, Enewald
Staffuansson Anders Peersson, Lars Biörnsson o.s. 5.
men à andra sidan t. ex. Päffuall Kosuinen, Oluff Hy-
tidinen, Nils Tiainen, Mikell Terffueniemi m. fl. I
urkunden förekomma 52 svenska namn och 9 finska. Finge
vi alltså anse att de svenska namnen betecknade svenskar och
de finska finnar, skulle vi komma till det resultat att uti Evi-
järvi större delen af befolkningen var svenskatalande är 1604
och att Ilmola är 1666 varit en nästan helt och hället svensk
socken. Att denna slutsats vore förhastad, behôfver knappt
påpekas. Enligt en sidan bevisföring skulle det vara lätt att
ädagalägga, att stora delar af Finland varit befolkade af sven-

279

skar. Det enda vi på grund af namnlängden t. ex. från Evi-
järvi kunna saga, ar att trakten år 1604 åtminstone delvis be-
boddes af finnar.

Innan jag slutar min framställning, vill jag här i förbi-
gående omnämna, att jag äfren långt inne i landet vid de
tarastländska sjöarna — såsom kändt en gammal kulturort —
funnit några namn, som möjligen äro af nordiskt ursprung, och
i så fall synbarligen äro mycket gamla. Sådana äro Vanaja:
Vand, Hauho, Virala, Vesunti, Hattula, Turenki, Ritvala.

Vanaja: Vand (1329, 1330, 1333, 1352 Wang, 1352 Wane,
1449 Waans, 1483 Wonae, 1484 Wanss, 1425 Wand, 1551
Wanas, 1526 Wanöö o. 8. v.). Jag jämför det med ortnamnen
Fanafjärden, Vänsjö, Vand i Sverige (Rosenberg, Geogr.-stat.
lex), hvilka äter synas innehäller samma rotord som fsv. sjö-
namnet Vaenifr) och det ofvan s. 274 not 2 behandlade fi. Vaa-
nu. Hit bör val äfven isl. vån (1. von) f. amnis; amnis ex ore
Fenreris profluens (Egilsson, Lex. poét.). Den svenska formen
Vind angifver, att vi ba att utgå från en ursprungligen läng-
stafrig stam; fi. Vanaja måste bero på en sekundär finsk för-
kortning (t. ex. analogiskt inflytande från fi. vana; märk isyn-
nerhet vanavest — spår efter fartyg i sjön). Men äfven i öf-
ngt erbjuda de två formerna vissa svårigheter, som jag ej till-
fredsställande kan lösa. Uti sv. Vänd beror å:et uti ultima på
någon senare association eller möjligen påverkan af första staf-
relsen; det framgår af namnets äldre former. Men huru skola
de två formerna för öfrigt fås att gå i hop? Den älsta formen
af namnet är Wane. Om vi få antaga denna för den ljudenliga,
så kunna vi ansätta ett urn. *Wän-awia och däraf kan knap-
past fås ett fi. Vanaja, vi skulle snarast vänta oss ett

280

fi. *Vanavia (jfr det latiniserade Scandinavia = Skanes). Om
man åter antager att namnet varit en gammal 1a-stam (mark
1352 Wane), så kunde vi tänka oss att fi. Vanaja ätergäfve
en mycket gammal urnordisk form af namnet (*Wänir < *Wa-
ner < *Wänair < *Wänaiar). Häremot kan anmärkas 4
ena sidan, att az redan i de älsta urnordiska inskrifterna kon-
traherats till & (se Noreen, Aisl. gr. > § 182, 360 anm.)?, 4
andra sidan att vi dä skulle vanta oss omljudd vokal i den
svenska formen af namnet. Måhända representerar fi. Yanaja
sjönamnet och fsv. Wane en därpå bildad afledning på 6. —
Jag tror ej pa nägon af de nu gifna förklaringsförsöken, men
anser i alla fall nordiskt ursprung hos namnet för möjligt.
Hauho (1329 Hawa, 1831, 1333, 1335, 1483 Haw)
kunde återföras på den urnordiska formen af adj. isl. hör hög,
hvars biform här vi finna många ortnamn (t. ex. Hätuna, Ha-
fjäll, Håsjö samt möjligen sjünamnet Han; se Saxén, Finn.
ugr. forsch. II, Hellqvist, Sv. sjönamn s. 247 f). — Om har,
hör se Leffler, Arkiv I s. 266, Bugge NO. Is. 454. — Hauho
vore val i detta fall ursprungligen sjünamn (= Hauhonselkä).
Emot denna etymologi kan dock anfôras, att namnstammen är
mycket utbredd i olika delar af Finland, t. ex. Hauhajärvi
(by 1540 i Tyrvis), Hauhamäki (by 1551 i Tavisalmi), Hau-
hala (by 1558 i Tyrvis, 1458 i Hollola, 1468 i Asikkala),
Hauhola by i Jockas, Lojo, Pusula, Hauhi, Hauhu (i olika de-
lar) m. fi. Då vi i alla dessa fall naturligtvis ej kunna an-
taga nordiska ortnamn, så måste vi antingen anse åtminstone
det stora flertalet af dem för finska eller också antaga, att

' Vore dock denna etymologi riktig, så skulle namnet bevisa
tillvaron af finnar långt tidigare än man vanligen antagit. Eller
vore det möjligt att namnformen genom lapparna förmedlats åt
finnarna?

281

ordstammen inkommit i språket såsom appellativt län. Hvad
särskild Hauho vidkommer är jag dock på grund af den älsta
formen Hawa ej alldeles obenägen för att uti detsamma se att
nordiskt lokalnamn. Detta Hawa kan nämligen innehälla en
biform af ordet, den urn. formen af isl., fsv. här (<< *hawar).
Mahinda var Hawa ursprungligen namn på sjön (jfr sv. Han)
och Hauho på någon annan närliggande lokalitet. — I hvarje
fall är dock etymologin osäker, och formen Hawa kan förkla-
ras beroende pä inkorrekt ortografi.

Vid det smala vattendrag, som frän Vanajavesi leder
söderut mot Tavastehus ligger Vesunt: 1. Vesunda gård i Hat-
fula socken. Båda dessa namn äro af skandinaviskt ursprung,
Fesunda, som är ett mycket gammalt namn (1319 de Vesunda,
in Vesundia, 1324 de Vesundhe, 1325 de Vesunde, 1357 in
villa Waesundae, 1413? Vesunda), återgår på ett fsv. Ve-sunda,
sammansatt af sbst. ve |. vi + fer. sund i genitiv pluralis
(fr Baeka, Hamra m. fl), Samma namn är Visund i Sve-
rige (Rosenberg, Geogr. stat. lex.). — Hattula (1324, 1331, 1333
(n) Hattalum, 1831 Hatalum, Hattulum, 1838 Hattilum,
1357 Hattula m. fl.) åter är bildadt antingen på personnam-
net isl. Hottr, fda Hatt eller appellativet isl. hottr, sv. hatt
= klint, topp), hvilket ingår i ortnamn både i Sverige (t. ex.
Hattäsen, Kungshatt) och Norge (se Rygh NG Indl. s. 59). ©
Här ha vi snarare personnamnet (jfr ofvan s. 281). !

! I Borgå finnes ett Hornhattula, hvilket — då byn ligger i
svensk trakt — synes mig vara en senare sammansättning af sv.
horn (troligen tillnamnet) och fi. Haltwa, ty knappast våga vi väl
antaga, att namnet vore en förfinskning af ett ursprungligen fsv.
*Hornhatt, hvars förta led skulle varit fsv. horn, användt likasom
no., isl. horn om „spidse Fjeldtoppe* (se Rygh NG Indl. s. 57).
Snarare vore jag benägen för att antaga att Hornhattula vore för-
svenskadt af ett äldre finskt Horna(n)hattula, hvars första komposi-

282

I grannsocknen Janakkala ha vi det ofvan s. 151 behand-
lade Turenki1 och ej långt därifrän gården Virala och sjön
Viralanjärvi. Dessa namn jämför jag med gärdsnamnet Vire-
sjö och sjönamnet Viren i Sverige, beträffande hvilka jag hän-
visar till Hellqvist, Sv. sjönamn. ?

Utom dessa namn kunde ännu anföras flere pâ nordiska
personnamn bildade gärdnamn (se t. ex. om Ritvala Saxén,
Nord studier s. 44), men dä dessa ej äro bevisande, och dä
det ej för denna gäng varit min afsikt att gifva en utförlig
framställning af hithörande namn, si må de förbigås. — Re
dan de nu anförda namnen synas mig dock med nägon grad
af sannolikhet tyda pä en mycket tidig beröring mellan finnar
och skandinaver i dessa trakter.

Vär undersökning af den svenska befolkningens äldre
utbredning i västra Finland — frän Nyland i söder till Uleä-
borgs län i norr — är harmed afslutad. Vi hafva på grund
af ortnamnens vittnesbörd kommit till den slutsats, att sven-
skar fordom bebott ett vida större omräde af värt land än för

tionsled jag sammanställer med fi. horna (namn p& en ond genius;
se Castren, Mytologi s. 114). Detta ord åter anser jag vara ett
urnordiskt lån. Betydelseutvecklingen hade då varit likartad med
den hos Hiisi (egentligen afliigsen öde skog). Den ursprungliga
betydelsen „berg“ hos fi. horna finna vi ännu i det mytiska berg-
namnet Hornankallio i Kalevala.

ı Om min framställning af de nu behandlade tavastländska
namnen befinnes riktig, så hindrar oss ju ej något att antaga, att
fi. Turenki verkligen återger ett fsv. Turaengi (= Tors äng). Mitt
uttalande ofvan s. 151 finner jag därför nu något förhastadt.

* I de hittills utkomna delarna af arbetet finnas dessa namn
anförda à s. 40.

288

närvarande. Och i följande del af undersökningen hoppas jag
kanna uppvisa ännu andra nu finska områden, som likaså en
gång i tiden kunnat räknas till den svenska delen af vårt land.
Det kan därför till en början se ut, som om det svenska ele-
mentet i vårt land i kännbar grad skulle hafva försvagats i
jämförelse med det finska, och måhända är det i någon mån
berättigadt att antaga, att den svenska befolkningen relativt ej
tillvuxit lika starkt som den finska. Men vi skola å andra si-
dan komma ihåg, att hvad den svenska bosättningen förlorat
i geografisk utbredning, har den säkerligen till betydande del
återtagit i intensitet på andra områden, dår den blifvit ensamt
förhärskande eller åtminstone öfvervägande. Vi fanno ju of-
ran, hurusom t. ex. i Mustasaari ännu för icke lång tid sedan
måste hafva funnits en ganska talrik bofast finsk befolkning.
Och längs hela Österbottens, Satakuntas och Egentliga Fin-
lands kuststräckor hafva finnar engång varit bosatta. Jag må-
ste därför anse det tvifvel underkastadt, om den förskjutning
mot kasten af den svenska språkgränsen, hvilken vi på grund
af ofvan anförda fakta måste antaga, tillika innebär ett för-
svagande af den svenska nationaliteten. Detta är en fråga,
som skulle erbjuda mycket af intresse, men sannolikt skall det
blifva omöjligt att därutinnan vinna full klarhet, åtminstone
för en längre tidrymd, då ju uppgifterna om nationalitetsför-
hällandena i äldre handlingar äro så ytterst sparsamma. Där-
emot borde det ej vara så svårt att statistiskt belysa arten af
de utjämningar, som skett under de senaste decennierna, och
beträffande dem ser det verkligen ut, som om förfinskningen
af svenska trakter ej fullt skulle uppvägas af den å andra or-
ter uppvisade försvenskningen.

Mitt antagande att under äldre tider finnar och svenskar
i ännu högre grad än för närvarande bott i hvarandras ome-
delbara grannskap, i samma socknar, ja måhända t. o. m. i

284

samma byar, bör ej förefalla egendomligt. Om vi bedöma sa-
ken blott från vår tids synpunkt, så kan ett sådant påstående
visserligen väcka förvåning, men vi böra komma ibåg, att ju
längre vi gå tillbaka i tiden, dess glesare var landet befolkadt
och dess bättre utrymme fanns för kolonister, vare sig att de
kommo öster- eller västerifrån, vare sig att de voro finnar eller
svenskar. Men då sedan på sådana orter denna blandbefolk-
ning tillväxer, så tager småningom den ena nationaliteten
öfverhand och upptager i sig den andra, d. v. s. förhållandena
komma att utveckla sig just så, som de på de ofvan under-
sökta områdena enligt ortnamnens utsago gjort det. Och för
många orter kan detta äfven på annan väg ledas i bevis.

Att den svenska befolkningen på det vidsträckta område,
som nu genomgätts, fått vika för den finska, beror antagligen
därpå, att densamma sannolikt ingenstädes varit den öfvervä-
gande, om den ock i några trakter måhända varit den äldre.
Från alla de nu genomgångna socknarna kunna nämligen äf-
ven finska ortnamn uppvisas, och i de flesta fall är det — så-
som redan i inledningen påpekades — åtminstone tillsvidare
omöjligt att säga, hvilka som äro de äldre.

Hvad åter förfinskningen vidkommer, har den på skilda
orter försiggått på mycket olika tider. Medan den i några
trakter först i våra dagar kan betraktas såsom ett fullbordadt
faktum — stundom så att den äldre generationen ännu kan
svenska — så har i andra socknar kunnat förflyta mycket lång
tid —- jag tror vi kunna säga, att den varierar från några de-
cennier till inemot tusen år — sedan de kunnat sägas hafva
haft en svensk befolkning. Den nuvarande disloceringen af de
två olika språkelementena i vårt land är sålunda resultatet af
en tusenårig — ja säkerligen ännu längvarigare — „kulturkamp“.
Men denna kamp har alltid varit fredlig, den har aldrig förts
med hätskhet och bitterhet, om ej möjligen under de sista de-

285

cennierna, då följderna af den bittra spräkstriden stundom kun-
nat visa sig säsom tecken till verkligt rashat mellan dem, som
sedan urminnes tider bott sida vid sida och vant sig att be-
trakta hvarandra säsom bröder. Huru denna kamp skall sluta, är
naturligtvis omöjligt att förutsäga, men man torde dock få anse
for säkert, att både det svenska och finska elementet af var
lands befolkning allt fortsättningsvis kommer att hafva samma
lifskraft, som de hittills visat, och att alla farhägor om dena-
tonalisering i ett eller annat afseende skola visa sig ogrun-
dade. Smärre förskjutningar af spräkgränsen i den ena eller
andra riktningen betyda väl ej si mycket, som man kanske
vid forsta ögonkastet vore benägen att antaga.

Rattelfer och tillägg.

S. 4 f. Utom de här nämnda hjälpkällorna har jag un-
der arbetets tryckning varit i tillfälle att tillgodogöra mig
Svenska litteratursällskapets ortnamnssamlingar samt gamla
kartor och handlingar i Landtmäteristyrelsens arkiv.

S. 7 rad 14 star: 1540 förut Gesterby; las: 1540 Ge-
sterby. |

8. 12 rad 6 står Liide; las Laide.

S. 17. Birkekere (1469) innehåller såsom första led sbst.
birke (björkskog).

S. 19. Bland gârdnamnen i Karuna har Steninge blifvit
bortglömdt.

S. 21. Till de fsv. personnamnen på -ika kunna ännu
läggas t. ex. Arnika, Todeke, Vidike.

S. 23. Kraapa bör utgå, emedan det upptages 4 sid. 25.

S. 25 säges om. gärdnamnet Köping, att det snarast bor
betraktas säsom patronymiskt, bör vara: släktnamn (se
s. 273).

S. 27. Beträffande Klaavo bör pâpekas att det möjligen
är — Klaus (se Klaavu s. 256).

S. 30 not 1. Beträffande första leden i Bastböle (jfr
äfven Bastholmen s. 198 not samt t. ex. Bastön i Nyland)
hade kunnat päpekas, att vi här möjligen finna den östnordi-

287

ska motsvarigheten till isl. superlativen baztr; enligt Tamm,
Uppsalastudier s. 81 äterfinnes den i Ostgôtalagens bazst
(neutr.).

S. 37 rad 9. Efter Fuglaby tillägges: se Fuila.

S. 48. Om formen Kustad tilligges: mark 1522 Koo-
stadt slot (Arw. VII).

S. 58 rad 2. Till art. Kulkketla tillägges: Jfr Skulke-
thorp hos Hansen AfnO 1879 s. 107.

S. 76 f. Till de där nämnda nordiska ortnamnen från
Nådendal kunna ännu fogas Venga (se s. 144 not) och Vadyo
(se 8. 205).

S. 78. Beträffande Sattesund i Rimito kan hänvisas till
Sattela s. 42.

S. 88 rad 16 stär Valberg, lis: Valborg.

S. 95 rad 10 (nedifrån) står Thursunperd; lis Tur-
sunperä.

S. 96 rad 1. Tillägges: Se Ottila s. 168.

S. 97. Märk ännu Nils Kaland 1472 (Arw. VII).

S. 106. FPirkola kan möjligen vara bildadt pa fi. Pirkko
(= Birgitta). Vanligt namn.

S. 118 rad 11. Beträffande Klopp hänvisas till Har-
Junkloppi s. 173.

S. 134. Utom de där nämnda namnen på -kko mark ännu
Ammakko i Halikko (jfr fht. Amacho).

S. 141 rad 1 nedifrän stär: urn. *Salu- (Salu-wihaz) : läs:
um. Hart (Hari-wolafr).

S. 145 rad 14 står Levola; las Liivala.

S. 146 rad 11 nedifrin stär Muha; lis Muha.

S. 152 not 2. Den af mig framställda etymologin till
Kaland synes mig ej sannolik. Jag är numera böjd för att
såsom första led i namnet se det i vissa norska gärdnamn
uppvisade sbst. kad n. (Rygh NG II s. 81 m. fl), hvilket

An,

288

Bugge, Arkiv XXI s. 157 f. för till samma rot som det urn.
"koda, hvilket han tror sig återfinna hos det hos Pomponius
Mela förekommande Codanus sinus (= Kattegat; egentligen
den sydöstliga delen af Öresund; namnet torde betyda „den
grunde Sö:* „en grund Fjord, et grundt Sted i Vandet“).
Stammen kad- antager Bugge uti Scandinavia, hvilket han
tolkar såsom s-Kadin-awi (= „det vandomflydte Land ved
*Koda“). — Kaland (<< *Kapland) skulle således egentligen
betyda „det af vatten omflutna“ eller „det af vikar (fjordar)
inskurna landet“, och en blick p& kartan visar oss att denna
etymologi fullkomligt motsvarar ortens naturfôrhällanden.

S. 172 rad 13 nedifrån står Läfblad; las Löfblad.

S. 185. Angående Kraapo se s. 61.

S. 197. Till äldre former af Norrmark lägges Norra-
mark 1413? (Svb).

S. 202. Beträffande Råggt jfr Rokkainen s. 108.

S. 204. Beträffande det egendomliga namnet Ormluoto:
Kärmö må påpekas, att jag numera anser den sv. formen
Kärmö vara den ursprungliga och att första leden sedermera
associerats med fi. käärme (orm). Detta Kärm- jämför jag med
svenska sjönamnet Kärmen, som Hellqvist, Sv. sjönamn s.
326 jämför med fht. chara klagan, kerran skria, brusa, isl.
kurr rykte, fht. karm larm. Kärmö kunde då öfversättas
„den larmande, brusande ön".

S. 206 rad 1. Klivistein innehåller troligen såsom för-
sta led fsv. klef f. brant backe.

S. 220 rad 17 står Syväluowa; läs Syväluoma.

S. 286 f. Från Storkyro kan jag ännu nämna följande
svenska namn från en „Carta öfver Turala Byns åker" 1741:
Brun Gierde, Haka, Rinta (se s. 288 m. fl.), Narajockt (jfr
Naarjoki 8. 168), Crocki (månne sv. krok?), Braskisari (jfr
Praskila s. 289), Hästihaka (= Hästhage), Skultinkorpt (jfr

289

Kultit s. 239), Quistingi 1. Wistingi; se s. 272), Rajabuskas
(i. raja = rå + sv. buskas).

8. 242 rad 18 nedifrån står om Siikainen: socken i Sast-
mola, skall vara: socken i Satakunta.

S. 255. Uti Ramnusnoore och Millasnoore kunde vi
såsom senare led äfven tänka oss det i ortnamn vanliga sbst.
nor trångt ställe i ett vattendrag", men jag har mig ej be-
kant, om de nämda lokaliteterna äro belägna vid något vat-
tendrag.

S. 258. Kaustinen: Kaustby skrifves på 1500-talet Kou-
star, Coustar, Kowstar (se Saxén Sv. Im. XI:8 s. 42, 45; jfr
också byanamnet Kaustar, dial. Köustar i Gamlakarleby). Detta
Kaustar 1. Kaustari synes mig återgå på eu urnordisk nomi-
nativ *Gautstafr och namnet saknar ej sitt språkhistoriska in-
tresse, emedan det visar oss, att diftongen au ännu bibehållit
sitt ursprungliga ljudvärde efter ljudöfvergängen 2 > r.

8. 269 rad 14 nedifrån står: sammansättning; lås: sam-
mansmältning. |

8. 277 (och 211) ha inkommit några personnamn, som
redan upptagits ä s. 130 f.

8. 143, 157 står Laukinainen (Lökanäs); namnets finska
form torde dock vara Loukkinainen (1. Luokkinainen) ; se s. 66.

Starkare förkortningar.

AfdA = Anzeiger für deutsches Altertum.

AfnO = Annaler för nordisk Oldkyndighed og Historie.

Arkiv = Arkiv för nordisk filologi.

Arw. = Arwidsson, Handlingar till Upplysning af Fin-
lands häfder, I—X.

Bagge No. = 8. Bugge, Norges indskrifter med de ældre
Runer.

Falkman = Falkman, Ortnamnen i Skäne.

Finn.-ugr. forsch. = Finnisch-ugrische Forschungen.

Forsman PN = Forsman, Pakanuuden aikainen nimistö I.

FVS acta = Finska vetenskaps societetens acta.

FVS Bidrag = Finska vetenskapssocietetens Bidrag till
kännedom af Finlands natur och folk.

Grabb = Grubb, Prænomina sveogothica (citerad enligt
Sv. Im. VL 7 s. 25 ff).

Hausen = Hausen, Bidrag till Finlands historia, I—II.

Kemble Saxons = J. M. Kemble, The Saxons in Eng-
land, I. ”

Krus = J. M. Krus Undersökningar om Finska adelns
gods och ätter (utg. af. W. G. Lagus).

LolL-Falst = P. Petersen, Lolland-Falsters Navnebog.

Månadsblad = Kongl. vitterhets, historie och antiqvitets
akademiens månadsblad.

Nielsen = QO. Nielsen, Olddanske personnavne.

292

Nordlander, Norrl. saml. = Nordlander, Norrländska
samlingar.

Ojansuu = H. Ojansuu, Suomen lonnaismurteiden äänne-
historia.

Rygh GP = ©. Rygh, Gamle personnavne i norske steds-
navne.

Rygh NG = OQ. Rygh, Norske Gaardnavne, I—IV,
XIV—XV.

K. Rygh = Karl Rygh, Noreke og islandske tilnavne
(Trondhjems kathedralskoleprogram 1871).

Setälä AH = E. N. Setälä, Yhteissuomalainen äänne-
historia.

Svb = Äbo domkyrkas svartbok.

Sv. dipl. = Svenskt diplomatorium.

Sv. Im. = Nyare bidrag till kännedom om De svenska
landsmälen och svenskt folklif.

Thomsen BFB = V. Thomsen, Beröringer mellem de fin-
ske og baltiske sprog.

Thomsen GSI = V. Thomsen, Den gotiske sprogklasses
indflydelse pâ den finske.

Wimmer DR = Ludv. F. A. Wimmer, De danske Rune-
mindesmaerker I, II.

ZfdA = Zeitschrift für deutsches Altertum.

De isländska, norska, danska, fornsvenska och fornhög-
tyska namnen dro, då ej annorlunda angifves, anförda enligt
Landnåmabök samt Ryghs, Nielsens, Lundgrens och Förste-
manns bekanta arbeten.

Asaka 37, 201

Aakainen 106

Aakkoinen 37

Aakkjula 37, 93, 180

Aaljoki 10

Aarlaks 46, 91, 137

Aatila 54, 79

Aatola 88

Aatula 54, 171

Abborvarpin umpiaita
205

Aerla 46

Agerbo 84

Ahla 199

Alainen 198, 213

Ablajoki 199 not 1

Ablajärvi 199 not 1

Aikkinen 93, 143

Aikko 163

Aininen 44

Airikkala 91, 94, 143

Airikki 10, 31, 90, 94,
143

Airisto (Erstan)58, 143,
147, 157.

Aitlaks 10, 143, 157

Akaa 140

Akkala 81

Akko(i)nen 81, 85

Akkola 81

Aku 27, 141

Alagrundi 206

Alaholm 200

Register.

Alasjoki 91

Alberi 256

ı Alborg 253

| Alholm 263

| Allik 136

' Allola 68

Alsböle 17

Alsila 111

Amböle 17

Ammakko 287

Ammala 163

Ammesmäki 252

Ampela 104

Anavainen 109, 144

Andelma 15, 43

Ane 100

Angela 14

Angelniemi 13

Angelisto 13, 147, 157

Anikvere 67, 136

Aninkainen 56,
146, 148, 157

Ankka 67

Annala 247, 248, 252

Anninen 26

Ano(la) 56, 141, 190

Antala 100

144,

Arnika 135

Aro 37

Arrnäs (Arantila) 187

Artukainen 135

Arvassalo 111

Arvela 102, 115, 116,
163, 164, 166, 176, 185

Asikainen 83, 135

Asikkala 83, 135

Asila 10, 16

Askainen 82, 86

Askala 37

Asmundela 258

Asplund 172

Aspö 85

Asson 175, 214

Ast(a)la 96, 181

Asteljoki 10

Astola 165

Aula 42, 111, 115

Aunela 117, 242

Aurajoki 58, 143

Auraû 58

Auvainen 70, 86, 143

Auvaisberg 42, 51

|Auvaismäki 42, 70
' Auvala 42

Antära (Anttoora) 199, | Auvinkylä 42, 165, 213

203
Anuntila 166

Auvola 42, 85
Avikainen 135

Arantila (Arrnäs) 187 | Backa 248

Arkkila 3], 71
Arkkola 31

Backända 255
Bagari 199

294

Bagarla 74

Baggböle 7

Baggoura 202

Bakkala 256

Baklande 226

Balkis 105

Bangi 30, 45

Bastböle 30 not, 286

Bastholmen 198 not,
286

Bastubacka 246

Bastuskeri 199

Bastö 286

Berg 197

Bergilä 200

Bergvik 13, 100

Berttala 44

Berttilä 44, 239

Berttula 239

Bindar 235

Biri(lä) 34, 35, 74, 111,
127, 248

Birkala 185

Birknäs (Birkkiniemi)
174

Birksund 200

Birrkärr 17

Birrskär 260

Biurstekt 60

Biörckbackan 226

Biörckö5 85

Bjärnä (Perniö) 6, 157

Björkbacka 249, 254,
255, 261

Björkholm 248

Björknäs 257

Björkö 105, 144, 157

Björnbäck 217

Björni 112, 169, 220,
234, 268

Björnö 199

Bleknäs 108, 118

Boböle 6

Bock 253

Boda 108

Bodekangas 254
Bogaskär (Pooskeri)
201
Boijas 48
Bondby 85
Bondböle 6
Bondenes 85
Bondtykö 6
Borre 259
Braskisari 288
Brefdragar 254
Breidilä 22, 38
Breitsböle 7
Brinkhall (Prinkkala)
54
Britsböle 17
Broända 7
Brun Gierde 288
Brungila(la) 61
Brunka 69
Brunkabacka 227
Brunkala 69
Brunsker 85
Brusibacka 245
Brusila 40
Bruunila 80
Bryggä 235
Brytiatekt 60
Brändö 82
Brännas 227
Bränni 227, 230
Brännikkäls 67
Brännäsbäck 205
Brännäsvik 205
Brödtorp 243 not 2
Bukkila 28, 44
Buotila 13, 22, 100
Burghæsundum 81
Buska 241
Bussila 40, 44
Busö 199
Byggar 243, 254
Byggmâsa 253
Byiatresk 198 not
Bylande 226

Bätsholm (Paattelma)
14, 70, 183

Bätö (Paatio) 15

Bäckbro 197

Böle 29, 36, 43, 76, 84,
100, 105, 272, 274

Böling 270, 272

Bötom 217

Cederholm 253

Crocki 288

Daghwata 175 not

Dagsverkin perko 204

Dal 253

Dalbacka 254

Dalbo 245

Dalsböl 274

Damskula 19

Danila 85

Dankka 232

Danskila 81

Dikarböle 17

Dikars 26

Dikareböle 37

Diskarholm 32

Diskarla 32, 44

Djupvik 100

Djärp 257

Domar 230

Domaraby 62

Dunkar 255

Dunkersfors 255

Dyrffuenes 99

Dädmarins 105

Edväinen 118

Eitsböle 19

Ekeby 37

Ekenäs 19

Ekkulla 7

Ekstensholm 76

Elevi 233

Elg 201

Elgbacka 254

Elgland (Lyölanti) 251

Eliasgård 197

Ella 71, 169

— rr =u— / (mm n—Émpr———

Ell{nen) 71, 232
Ello 71, 232
Ells 111
Elmnäs 108
Elsilé 116
Elungi 204
Ena (Söder-,
254
Enaperä 254
Engelica 136
Ennikwere 136
Eppinen 38
Eriksnäs 252
Erkkilä 182
Erstan (Airisto) 58
Ervasböle 7
Ervinki 229, 270, 271
Eskelä 235
Eskils 252
Esselpäs 16, 38
Ettala 96, 115, 116, 117
Ettola 164 |
Etvik 200

|

Norr-)

Eura, 58, 86, 164, 167 | Fossi(la) 220, 243, 246,

Eurajoki (Euraämin- :
ne) 164 |
Eveli 233
Fagerdal 197
Falkkila 26
Fallila 192
Falläng 197
Falttu 166 |
Feilä 8 |
Filla 232
Filmosa 224, 268
Filppu(la) 89, 167, 169,
246, 248
Finbeläs 197
Finkärry 225 |
Finnby 43, 197 |
Finni(lä) 81, 88, 230,
232, 248, 252, 256,
257, 268 |
Finnsjö 253 |
Finnäng 7,. 199 Ç

Finnö 85
Fiskari 177
Flaaminki 234, 267
Flaatti 204
Flackabäck 204
Fla(m)ming 234, 267,
270, 272
Flander 234, 267
Flemming 270, 271,
272
Flinkki 243
Flossböle 17
Flybacka 206
Flyinpelto 204
Formulakso 200
Fors 197
Forsbacka 263
Forsby 174, 216
Forsbäck 207
Forsinkoski 197
Forsman 216
Forsnabba 257
Forssa 64

268
Foudila 11, 81
Fougdila 18
Frabacka 249

| Frantla 96

Frantsi 228
Frasa 220
Fredriksfors 194
Fremmastakka 204
Frigärd 251
Friikoski 205
Friisilä 75, 107, 234
Friitala 190
Friskala 57
Frost(as) 233
Frusti 233, 267
Frälsi 8
Fränti(lä)
248, 253
Fröjd 248
Frönäs 274 not

112, 247,

295

Fuglaby 37, 118
Fuila 38, 118
Fulkkila 26, 81
Fulleri 69

Fultila 95
Furuholm 204
Furuluoto 261
Furunäs 254

Futka 180, 185
Futtari 180
Fylispakka 254
Fyra 200
Färkki(lä) 181, 182
Föidilä 248

Fölisön 254

Försti 237, 253
Gabel (Kaapeli) 197
Galtby 85
Gamblegärd 110
Gammelgärd 201, 207
Garpgärd 38
Gebas 243

Geitilä 77
Gerckenes 35
Gerdilä 75
Gesterby 7

Geting 77, 197, 213
Gilté 85

Girs (Kirsilä) 254
Globbholm 205
Godelsjö (Koilsuu) 109
Gottböle 274
Grabbacka 34
Grabboda 34
Grabbetorp 34
Granholm(a) 198, 253
Grankulla 29, 30
Granlund 216
Granngärd 201
Granskog 216
Granö 259

Grekilä 263
Grekola 246
Greu(s) 8, 261
Greula 8

296

Gräggilä 259

Gränholm 205

Gräsoura 202

Grönblad 172

Gröndal 220

Grönvik 108

Guldsö 206

Gullranta 77, 133

Gummandoora 203

Gunnarainen 109, 118

Gunni(la) 100

Gussdal 19

Gyllila 246

Gädda (Kentala) 258

Ha(ajka 51, 256, 288

Haddböle 17

Hadvala 45, 145

Hafverö 168

Haga 20, 93, 256

Hakkaböle 37

Haistila 181, 192, 218

Hakari 92

Hakkari 166

Hakkebergh 37

Hakula 67, 74, 89, 90
105, 165

Hakuli 67, 74

Hakundi 259

Hakuni 67, 74, 104,
144, 183, 213

Hakuni-Froomi 185

Halffuastad 85

Halikko 21, 134

Halikkola 21, 62, 134

Halikonsaari 21

Halila 55

Halinmaa 55

Halismäki 106

Halla 12

Hallari 226

Hallela 18

Halli(la) 31, 41, 61, 67,
243

Hallis 55

Hallu 111

Halluskeri 204

Haloila 93, 111

Haloinen 93

Halsi 196

Halslax 19, 147, 157

Halso 98, 146

Halsö 200

Halvaringin niitty 163,
204

Hamar 43
Hamara 55
Hamaranjärvi 55
Hamari 55, 188
Hamarintöykkä 55
Hamaro 55, 88, 93,
146, 157
Hamlande 226
Hammainen 27, 185
Hammarland 99
Hamplande 225
Hampula 176
Handby 165, 193
Hanga(la) 27, 80
Hannikainen 135
Hannila 262
Hannuksela 236
Hannula 96, 117, 163,
167, 176, 182, 217
Hannulabacka 250
Hantula 193, 246, 268
Harabacka 257
Haraholm 200
Haravalta 212
Harfvarö 43
Harikka(la) 112, 136
Harinka 140, 146, 149
Harinki 149
Harjavalta 133,
211
Harjubacka 263
Harjunkloppi 173

183,

Halling 175, 270, 271, | Harri 233, 247

272

Harska 95

Hartikkala 114, 134
Hartvik 229
Harvungfjälin 270
Harvungöijen 270
Harvungöijskatan 270
Hassala 178, 212
Hasula 107
Hattlande 226
Hattresk 85
Hattu(la)
281
Hatula 141
Hauhajärvi 280
Hauhala 280
Hauhamäki 280
Hauhi 280
Hauho 280
Hauhu 280
Haukanpää 27, 80
| Haukiharja 113, 133
' Haukka(la) 27, 63, 102,
107, 115, 143, 165,
218, 248
Hauknäs 80, 143
Hauninen 74, 144
Haunu 144
Haveri 71, 72, 116
Haveru 115
Havinke 162
Havinki 184, 213
Hedherby 20
Heimbacka 257
Heimosa 251
Heinäinen 81, 137
Heiäng 197
Helgaa 7
Helkala 163
Helkkula 116
Helluskeri 260
Hella 99, 144
Helsing(e) 105,
270, 271
Helsing 270
Helttula 71, 144
Hemböle 17

231, 268,

148,

Hemmi(lä) 86,
116, 117, 171
Hemming (-nki) 91,

148, 228, 245, 248,
270
Hemmola 86
Herlevi 258, 261
Herrgärd 197
Herttola 178, 213
Herttua 242
Herttula 78, 144, 145
Heslebergh 37
Heviläbôle 37
Hiedais 167
Hiedo 167
Hiides 45
Hiidis 45
Hiipakka 222, 246
Hilleinen 100, 145
Hilli(la) 259, 263
Hilloinen 106, 145
Himlande 226
Hinno 101, 137
Hinssa 229
Hintsa(la) 25, 76, 80,
116, 191
Hintsholm 19
Hirsund 43
Hiwlle 99
Hjulbdle (Hyvel&) 194,
213 |
Hjärpe 172
Hogland 99
Holkeri-Hollman 191
Holland 226, 263
Hollfast 7
Holmfa) 20, 202, 248
Holmi 191
Holstens 191
Holsti(la) 191
Holtti 233, 252
Bolvastböle 17
Honko 216
Horeli 179
Horna 171, 282 not

Hornhattula 281 not
Hosla 7

Houna 30, 74, 90, 144
Houneböle 30
Hovirinta 51, 127, 153
Hudd(i) 46. 234
Huhtaklobben 199
Huiskeri 204

Huita 198, 228
Huitla 106

Huittila 38

Huittinen 38, 182
Huitu 38

Hukka 263

Hulttinen 177
Humalainen 242
Humalista 170, 213
Humble 221

‚Humla 197
'Humppila 64

i

Hungerla 67
Hunkkila 107
Hunninge 163 .
Hunnukka 185 |
Huntsa(la) 25, 27, 89, '
115
Huolila 94, 102
Huolinen 9
Huossa 228
Huovari 101, 188, 234
Huovaristo 60, 147
Hurri(la) 71, 239
Hurtig 197
Huttala 46
Huttela 46, 116
Huttu(nen) 46
Huukainen 83,

297

106, | Hornankallio 282 not | Hyvelä (Hjulböle) 194,

213
Hyvilä 194 |
Hyyninen 111 y

| Ayöri 112

Hyôürtti 78, 165

Hyörä 181

Hyôvälti 243

Hälagrund 204

Hållsnäs 191

Häkkilä 235

Halli 182, 185

Hammiis 27

Hämmärö 81

Hamdla 80°

Hännikböle 17

Hännälä 18, 54

Häntelä (Händelä) 12,
26

Hänti(lä) 12, 26, 30,
31, 68, 94, 102, 104,
189

Häntola 12, 26

Härkinen 23

Härkkeli 201

Härkölä 23

| Härkönen 23
| Härri 32

Härsilä 249
Härtsböle 274
Hastihaka 288
Hästingsfladan
272

Hästbacka 254
Hästenjin 272
Högbacka 241
Högbäck 200

270,

101, | Högholm 204

106 Högmossa 206
Hvittis (Huittinen) | Hök (Stor, Lill-;

182 | Hôykkyla) 249
Hvittisbofjird 198 Hölsobacka 253
Hylkiriutta 245 Hölsd 253
Hylkmysholm 110 Hönsnäs 85

Hyppinki 188

Höykkylä (Hök) 249

298

Höykääly 225

Höönaspakka 202

Hööpakanharju 253

Idula 110, 145 -

Ihanaböle 37

liroinen 86

Jivari 171, 241

Ikala 177, 212

Ikkarmäki 63

Ikkerlä 45

Ikola 239, 248, 277

lois 58, 88

Ilma 242

Iimajoki 242

Umajärvi (men) 243

Omihjärpe 172

Umijärvi 172

Umola 243

Ilpoinen 53

Imbola 33

Immala 22

Immi 22

Immoinen 22, 78

Immola 22, 33, 38, 163,
164

Ina 254

Inaperä 254

Inderö (Kokemken-
saari) 196

Inge (Öfver-, Neder-)
201

Ingemari 197

Inger 116

Ingeris (Inkere) 30

Ingervick 262

Inka(la) 67, 101

Inkeranta 106, 133

Inki 67

Inkinen 87

Inkiniemi 18, 75

Inkoinen 67, 75, 84

Inkurinen 57, 101

Innerlandet 226

Isakas 248

Iskois 70

Ismari 226
Issala 53

|Isto 137

| Jaani 36, 91

ı Jaanu 36
Jaati(nen) 32
Jalli 62
Jama(lainen) 33
Jamajärvi 33
Jasu 166
Jenskeri 204
Jermo 80
Jerpböhle 119 not 2
Jesboskeri 204
Jockas 109
Johannislund 33
Joopäri 257
sou 221

Joulu 32, 144

Juhasgärd 199

Julla(s) 16, 48

Junnila 163, 165, 191

Juopila 240 |

| Jurva 221, 268

| Juti(la) 185, 253

‘Jutinka 141, 146, 149

Juupeli 180

Juurus 167

Juutila 61, 249

Juva(la) 109, 112, 165

Juvans 109

Järf 257

Järi(lä) 84, 145, 180

Järpilä 106

Järstä 84, 167

Järä 183

Järäinen 84, 89, 145

Järämäki 57, 76

Jölböle (Köörtilä) 201

Kaapeli (Gabel) 189,
197

Kaara 247

Kaari 221

Kaarla 30

Kaarleinen 93

Kaarlela 245

Ka(a)rslax 78, 147

Kaasmarkku (Karls-
mark) 190

Kaer(la) 52 not 1

Kairijoki 52

Kairila 52, 197

Kairi(nen) 23, 51, 52,
83, 86, 143, 157

Kakkarainen 53

Kakola 11

Kalais 45

Kaland 97,
287

Kalenningiatekt 60,
97

Kalfholmen 198 not

Kalfsnäs 14

Kalkkila 23, 76

Kalkkinen 23

Kallela 86

Kallı 86

Kallinge 259, 270

Kallstedt 197

Kallunki 151

Kalmari 176, 226

Kalmusnäs 14

Kalpi 102

152 not,

| Kamila 235

Kampars 19
Kamppila 248
Kamppinen 242
Kana(la) 16, 182
Kanamäki 16, 67
Kanansyltha 75
Kannigola 23
Kanturböle 9
Kanunki 23, 32
Kappa 61
Kappola 53, 61
Kapral 25

| Kapuli 69

| Karby 86

| Karikko 278

| Karinainen 72, 137

Karlberg 26
Karlsmark
markku) 190
Karpala 38
Karpi 106
Karppakulla 51
Karppi 233
Karri 252
Karro 111, 145
Karta 167
Karuna 19, 137
Karunki 149
Karvala 61
Karvela 61
Karvia 16, 203, 213
Karviainen 18, 69
Karviais 16
Kas 231
Kasaböle (Kasala) 201
Kasi 231
Katila 63, 169
Katina 112, 137
Katinen m. fl. 169
Katinhäntä 116
Kattelainen 240
Kattelus 63, 94. 169,
247
Kattikääly 225
Kattila(inen) 63, 92,
137, 169
Kattilakoski
fors) 258
Kattrumpan 117, 204
Katisvansen 117
Kaukas 140
Kaukonbdle 9
Kaukovalta 25 not
Kaupelanböle 37
Kaupisto 61, 72, 79,
147

(Kaas-

(Kittel-

24, 62, 75,

Kauppila 24, 96, 117,
221, 240, 242, 261,
268

Kauppinen 24

Kaustajärvi 240

Kaustari 289

Kaustby 258

Kaustia 240

Kaustinen 240, 258,
268

Kaustio 240

Kautranta 87, 133

Kavasto 13

Kaxjäla 54

Kaxkerta 53

Kaxunge 15, 148, 157

Keiri 52, 165

Keisala 242

Keiskar (Kaiskenkari)
269 not

Keitilä 77

Keitinki (Geting) 77,
197, 213

Kelkka 94, 144

Kellahti 200

Kello 35

Kellpakka 251

‘Kemppi(lä) 63

Kemppus 236

Kentala (Gädda) 258

Kepola 81, 172, 212

Kepuinen 81

Kerinki 149 not 5

Keris 51

Kero(la) 169, 212, 247,
277

Kerttola 163

Kerttula 75, 116

Kestil(&) 39, 117, 145,
163, 171, 222, 235,
245

Kettarsalmi 105

Ketteli 117

Kettu 257 not 2

Ketunböle 9

Kierikainen 86

Kierikka(la) 35, 87,
101, 135

299

Kierikko 181
Kierlä 23, 52, 54
Kiertilä 45
Kiiainen 83
Kiiminge(-nki) 149
Kijrenböle 37
Kiiseli 205
Kila 241
Kilholm
198
Killainen 54, 81, 89
Killa(la) 59, 181
Killeskeri 204
Killi(nen) 181
Kiilola 181
Killingholm 213
Kilo 241
Kilperi 226 not 3
Kilpijoki 65, 97

(Kiilholma)

‘ Kiltinen 238

Kinnari 223, 229, 287

Kirakbôle 9

Kirkholm 187

Kirsilä (Girs) 254

Kirsinpäkki 255

Kirstonkivi 226

Kistilä 29, 165

Kistola 29

Kitriiku (Kitrikki) 218

Kitsböle 17

Kittelfors
koski) 258

Kiusala 39, 96

Kiæpunj 122, 137

Kiärna (Nor-, Söder-)
252

Kiöpi 24

Kjellström 172

Kjulo (Köyliö) 170,
213

Kjuloholm 171

Kjuloträsk }71

Klaavo(la) 27,
100

Klaavu 256

(Kattila-

29,

800

Klamppu 238
Klankki 233
Klapuri 259
Klasi 189

Kolabacka 257
Kolabäck 257
Kolkki 236
Kolla 35, 54, 163

Klasmark (Lassila) 198 | Kollandi 205
Kleemola 35, 117, 169 | Kollari 18, 27

Klemelä 35, 68. 90

Klemetti(lä) 35, 197

Klemettylä 90

Klemi 35

Klemola 35

Klemä 35

Klippi 227

Klivistein 206, 288

Klockarsand 196

Kloholm 205

Klomsi 188

Klooti 72

Klopp 118

Klumppi 257

Kluukeri 262

Klämsä 68

Knaapi(la) 11, 29, 35,
59, 61

Knaappi(la) 23, 239

Knappböle 17

Knookka(la) 234

Knuusi 201

Knuuti(la) 107, 117,
169, 173, 229, 235,
245, 248

Knööppi 235

Kock (Stor-, Lill-) 253

Koivisto (Olofsbäck)
217

Koivistoholm (Sälltö)
191

Kojo(nen) 137, 247,
277
Kokemäensaari (In-
derö) 196

Kokemäki (Kumé) 173
Kokki 16, 63, 171, 179
Kokkila 11, 16
Kokkola 16

ı Komsi(la)

Kollarla 9

Kolli 35, 54, 90

Kolsäng 205

Kommonen 56

220, 239,
268

Kongi (Konki) 86

Kongola (Konkola) 86

Kontola 12

Kookku 172

Koomansuo 115 not

Koota 189

Koppala 173

‘Koristo 45, 50, 147
| Koroinen 45, 56

Korpholm 204
Korppöö 165, 193
Korsnäs 100
Korsungfjälin 270
Korsungskatan 270
Korsungskatgrynnor
270
Korsungön 270
Kortti(la) 12, 30
Koskeri 204
Kosundböle 17
Koum(a) 115
Koura 245
Kouri 194
Kraap(p)a 23, 25, 61
Kraapo 61, 185
Kraatla 33
Krabset 34
Kraka 207
Krankmaari 204
Krauni(la) 166,
179, 189, 192
Krannintalo 257
Krapenpydli 34

169,

Krapfos 34

Krapi 34, 36

Krapila 45

Krappathorp 54

Krappe 94, 115

Krapperup 34

Krapu 34, 179

Krasslande 226

Kreivi(lä) 28, 70

Krekola 8

Krekula 8, 185, 194

Krenkku 180

Kreppkäli 199

Kreu 8, 29

Kreula 8, 26, 86, 102,
115; 166, 191

Krigbacka 205

Krii(k)ku 240, 242

Kriipi 36

Kriksinmäki 259

Kristaholm 110

Kristeri 31

Kristerskeri 199

Kristola 242

Krogsböle 7, 62

Krogstad 62

Krona 172

Krooki(la) 76, 104, 110

Krooktka) 69, 220, 268

Krookki 101

Krootila (Krogsböle)
7, 169, 179

Krootilanluoto 196

Krossi 228

Krotti 71

Krouvila 62, 86, 95,
107, 169

Krumsi 188

Kruusila 35, 39

Kruutari 235

Kruuvais 39

Kryssi 94

Kräkbo 197

Kräftkääly 205

Kräftlandi 205

801

Krikils 8, 82, 101, 232 | Kuolema(nkorpi) 249} Karri(la) 49, 63, 72,

Kräni 202 Kuolemanluoto 192 201, 205
Krööpila 107 Kuopila 40 | Kärris 49
Kuböila 76 Kuorila (Skörböle) 190 | Kärrom 48, 72, 147
Kuddholm 113 I Kuoti(la) 46 Kärsämäki 56
Kuggi 201 Kupantalo 249 Kättarsund 106
Kuivalahdenkylä Kupi(la) 27, 63, 178 | Kökar 219 not
(Kvivlax) 167 Kuppari(Ja) 227, 235 |Könicke 90
Kukila 237 Kursila 117 Könni 243
Kukkoola 253 Kuru 23, 263 Könnö 243, 245
Kukola 78 Kustö 47, 48, 51 not, | Köpi 177
Kukonharja 133, 189,| 147, 157 Köping(e) 24, 25, 229,
211 Kuttila 23, 33 270, 273
Kula 59, 71 Kuulila 101 Köyliö (Kjulo) 170,
Kulkkila 58, 287 Kuuminainen (Kum-| 213
Kulla 262 näs) 174, 196 Köyliönjärvi 71
Kullaa 194 Kuusisto 47, 51 not | Köyliönsaari 171
Kullamäki 56 Kuusluoto 47 Köömilä 180
Kullela 54 Kuusto 47 Köönikkäflä) 90, 135,
Kulling 99 Kuustonböle 9 178
Kullä 194 Kuuttila 235 Köörtilä 201
Kuloila 59 Kvilleby 19 Laajoki 66, 96
Kuloinen 59, 76 Kyllala 40 Laaleis 79 not, 90
Kultalahti 254 Kymi (Kymmene) 173 | Laan(t)i 189
Kultaranta 77, 133 174 not 2 Laanviiki 206
Kultti 239, 246 Kyttala 176 La(a)nkoski 206
Kumara 228 Kyysilä 40 Laarois 79 not
Kumila 71 Källl)and 225, 226 Laavainen 87
Kumioböle 37 Kärsbiörck 227 Laavinen 37, 94
Kummala 68, 76 Käxholm 19 Laavu 37
Kummila 106 Käldinge 149 Lahdinko 101
Kummoinen 102 Kældonsæ 171 Laikko 180, 212
Kummola 101 Käikulla 54 Laitala 75, 230
Kumnäs (Kuuminai- | Käppi 42 Laiterla 33
nen) 174, 196 Käri 241 Laitila 75, 114, 143
Kuma (Kokemäki) 173 | Käringnäset 270 Laitinen 75, 143, 230
Kungspakka 201 Kärkenäs 19 Laitio 75
Kuninkainen 87 not, | Kärlä 49 Lakari 238
150, 182, 213 Kärmelä 46, 90 Lakkila 23
Kunnainen 57, 78, 145 | Kärmä 46, 90 Lambola 27
Kunnarainen 57, 109, | Kärmö 204, 288 Lammainen 187
118, 145 Kärn(a) 49, 252 Lammaistenkoski 187
Kunnari 248 Kärne 49 Lampo 115
Kunni(la) 100, 145, | Kärnom 49 Lamppala 173

181 Kärra 49 Lamppu 169

802

Landbacka 251 Leiklax 80
Landmosanneva 253 | Leikmosa 224
Langari 260 Leineperi 194
Langhstiærto 99, 102 | Leisala 71, 72
Lango 86 Lellainen 86, 137
Langslet 200 Lemetti 106
Langängen 204 Lemogärd 9
Lanki(la) 86, 166, 261 | Lempsholma (Lemp-
Lankinen 86, 94 saari) 82
Lankoski 202 Lemsjöholm 82
Lantela 252 Lenaviiki 206
Lantila 189 Lento 262
Lapila 102, 185 Lepistö 92, 147, 198
Lappajärvi (Lappträ- | Letala 114 |

sket) 253 Liemola 173
Lappby 13 Lieto (Lundå) 65
Lappnäs 7 Liide 12
Lassila (Klåsmark) 198 | Liiden 19
Lassinböle 9 Liikistö 192, 213
Lasetti 199 Liiporla 63, 68
Latala 23 Liivala 18, 32, 145
Lattmark 17, 186 Liivi 32, 59, 145
Lattokari 186 Likholmen 192
Lattomeri 185 Lillande 226
Latva(la) 72 Lillmarin 261
Latvo 72, 78 Lillmälo 19
Lauhaluhta 206 not | Limingo(-nka) 150
Lauhavuori 168, 206, | Lind 188

214 Lindbacka 251
Lauhianmäki 168, 206, | Lindil& 12

213, 214 Lintala 235
Lauka 127 Linteri 178
Laukaa 140 Lisviiki 262
Laukkinen 71, 143 Litslaböle 7

Liuhta(r)la 45, 247
Liuskallio 155
Liuttu 165

Launastanytto 50
Laupaus 108
Laupunen 108, 143

Laustinen 115 Ljufstad 193, 218
Laustu 50, 143, 147 Lommola 68
Lavamäki 57 Lookila 81

Lavila 102, 115, 166 |Lotsüre 196

Leikas 227 Loukkinainen 65 143,
Leikilä 36, 80 157

Leikkinen 80 Luleå 2 not

Leik(k)o(la) 36, 80, 186 | Lund 251

Lund& (Lieto) 64

Lunti 230

Luokkinainen 65

Luonto (Luonnonmaa)
77

Lurböle 17

Lutankyla 166

Luukeri 252

Luvia 193

Lyland 225

Lyneskeri 204

Lypörtö 108

Lyttskär (Lyttylä)
196

Lyyski(lä) 281

Lyytikäinen 135, 136

Lyölanti (Elgland) 251

Lang 255.

Längsjö 64, 253

Längskata 200

Längvik 7

Läksilä 89, 106

Läksy 83

Länna 26?

Läntesviikin niitty 197

Lasp(ä) 255

Löfbacka 257

Löfblad 172

Löfböle 7

Löja 255

Lökanäs 65, 143

Lökö 118

Lönnberg 197

Löpar 248

Löpö (Laupunen) 108,
143, 157

Lööti 257

Maakasto 49, 147

Maalo 19

Majamaaholm 110

Makala 45

Makarla 9

Makula 141 _

Malmi 172, 174, 187

Malo 167

Mangsbacka 205
Mangsvassa 205

Millanlande 226
' Millanoura 202

Mankicla) 257, 261, 262 | Millasnoore 255, 289

Mankka 166

Mankonen 178

Manna 83

Manni(la) 29, 73, 163,
217, 229

Mannikka 135

Manninen 29

Mannisbacka 253

Mannoinen 106

Mara 261

Marabacka 261 |

Maran 261

Maranmäki 261

Maranniitty 204

Maranperä 261

Marapakankangas 253,
254

Marasby ængh 109
Marela 112, 137
Marielund 246
Marike 112
Maringais 163, 261,
268, 270, 271
Marinkyla 112
Marins 105
Markko 245
Markom 85
Markusgärd 199
Maräng 261
Masio 189, 212
Maskila 85
Masku 82, 85, 137
Masurböle 7
Matikka(la) 115, 134,
182, 212
Mattlin 172
Maunumäki 259
Mauriala 182
Maura 182, 212
Maurumaa 113, 137
Medellby 85
Meitouri 202

Minnil& 241
Mjôlkvalla 201

Monnainen 54

Monnby 54
ı Monninen 54
Morgonlande 226

Morss 201

| Mosala 257

Muffi 75

| Muhotinen) 1 46, 260,268

Mulli(la) 166, 173
Multronskeri 204

Munkki(la) 42, 165, 233

Munniskärry 225
Muntila 105, 171
Munttinen 96
Murom 48, 147
Muru 31

Mussaari 9

Muti 62

Muurla 29

Muutti 189
Myliykyla 51
Mylläri 222
Mynsteri 192
Mängisbacka 254
Mäsabacka 254
Mäsaliden 20
Maekelborg 55
Mölkkäri 29
Molley 99
Môrkkäri 251
Möträsk 197
Naapala 16
Naapuri 61
Naaranoja 71
Naarjoki 71, 168, 288
Nabb 254

Naglas 54

Naglum 54
Nakkila 94, 164, 187
Napue 61, 236, 268

808

Narajocki 288

Narbäck 168

Narvela 117, 145

Narvi 145

Naskala 33

Naula 54, 86

Naulasaarı 54

Nautela 68

Neljemark 249

Nenättömä (Näselôs)
244

Nerfö 177

Nessby 85

Nidræ 91

Niivilä 254

Nikkinen 227

Nikko 235

Nirva 12, 178, 245

Nirvankallio 12

| Nirvinen 12
| Nistrovankangas 255

Nivala 86
Nivola 86, 137
Norby 165, 193
Norrbacka 253
Norrbäck 197
Norrgärd 201, 217
Norri 94
Norrland 205
Norrmark 197
Norrola 94, 106
Nuorante 168
Nurkkila 9
Nybacka 245, 248
Nybonde 199
Nyborg 257
Nyby 198
Nybygd 60, 97
Nygärd 81, 207, 220,
247, 249, 251, 255,
257, 261, 263
Nyipakka 257
Nyland 98, 226 '
Nylund 263
Nynäs 81, 84, 88

304

Nyppeli 127, 231, 268 | Ounasskeri 204 Partela 63

Nyylandi 205 Ouran saaristo 202, 218 | Passi(la) 12, 30, 68,

Nyyniäinen 84 Paalila 112 248

Nyypakka 230 Paanu 32 Pastila 116

Nyysti 230 Paappala 68 Patala 31

Näfverbacka 258 Paarskylä 12 Patana 257, 278

Näpi 181 Paaskunta 52 Patarautila 223 not

Närpes 222 Paatio (Bâtô) 15 Patikka 223

Närvelä 27 Paattelma 14 Peinikkala 84, 134

Närvijoki 222 Paattinen 70 Pelli(lä) 94, 144, 173

Närvä(lä) 12, 27, 145,| Paavainen 80, 83 Pellinge(-nki) m. fl.
177, 185, 222 Paddais 18 151

Näs 254 Padva 107 Pelttari 59, 69. 259

Näsegärd 7 Paimio (Pemar) 36 |Pelttu 172

Näselös (Nänättömä) | Paitulainen 102, 137 | Pemar (Paimio) 36, 157
244 Pakainen 86, 90 Pennainen 68

Näsi 202 Pakarla 42, 74 Pennilä 54

Nääs 248 Pakkala 230, 240, 241,| Penninen 84

Nökters 26 256, 262 Penson 229

Nötskata 205 Pakula 68 Pentti(lä) 165, 181,

Nötö 105 Pakurla 68 182, 216

Odenpä 85 Palkki(nen) 105, 112 | Perinki m. fl. 151

Odensnäs (Ohensaari) | Palmgärd 261 Perkiö 105, 144, 234
85 Palsa(la) 83, 85, 90, 112 | Perla 83

Odensö 85 not | Palssi 112 | Perna(la) 128

Ohensaari (Odensnäs) ! Palt(ta) 33, 37 ' Perniö (Bjarna) 6
85 Palttilaholm 116 Perno 76

Ohriluoma(Kornbäck) | Palva 107, 137 Pernu(la) 76, 128, 240,
217 Palvi 107 259, 268

Okslanpää 114 Pamsila 25 Perta 44

Ollas 199 Pankari 251 Perti 44

Ollgärd 199 Pankarin niitty 252 |Pertola 44, 164

Onas 204 not Ran(k)kila 45, 88 Pertta(la) 44, 107, 145,

Ootois 45 Papala 53, 102 261

Orgsaari 20 Papekulla 93 Perttilä 44, 155, 239

Orkenäs 19 Papila 53 Perttula 44, 173, 182,

Ormluoto (Kärmö) 204, | Pappinen 27, 53 220, 239, 242, 248
288 Parikkala 135 Pertunmaa 44

Orre 172 Parkkari 229, 234 Pertunpuro 44

Orrela 221 Parkki(la) 171, 183, 220 | Peura 222, 268

Orrenmaa 248 Parmala 179 Pietniemi 196

Osala 12 Parpala 259 Piipari 245

Oso 166 Parsila 94 Piisi 179

Otla 96 Partala 183 Piittari (Bitsar) 233

Ottila 163 Parta(nen) 33 Pil 172

805

Pilli 73 Prami(la) 72, 90, 112 |Puosta 100
Pilpala 80, 145 Prandi 201 Puoteli 22, 232
Pilpelä 83, 145 Praskila 239 ' | Puotila 13, 22,°100
Pilpola 69, 89, 94, 115, | Prehtu 91 Puotula 22, 86, 239
145 Preiviiki 196 Puotus 91
Pilppu 113 Priia 184 Pursila 92, 10%
Pilto 181 Privkkala (Brinkhall) | Pursinen 94
Pinkilä 16 Puska(la) 217, 230, 246,
Piri(la) 34, 35, 74, 111, Priokki 230 262
145, 166, 184, 233, | Prinssi 192 - | Pussi(la) 40, 44, 185
243, 261 Prosi 218 Pusso 40, 182
Pirjälä 69, 145 Protinki 183, 213 Putikko 71, 135
Pirkholm 118 Protta 8 Putko 180
Pirkkala 185 Prunkka(la) 61, 69 Putta 102
Pirkkiniemi (Birknäs) | Prusi(la) 40, 56, 59, 62, | Puttila 102
174 72, 100 Puttinen 102
Pirkola 106, 145, 259, | Prusimäki 245 Puukka 112, 185
287 Pruuni 173 Puukki(la) 112, 233
Pisi 262 Pryhti 91, 171 Puutio 262
Pisa 53 Pryykilä 103 Pyrilä 113
Pitorauma 162 Prähti 91 Pyrlä 18, 35
Pitsar 233 Pralli 257 Pyörilä 106
Plassilan keto 172 Præstoo 20 Pälsgärd 199
Pleiklä 108 Prättä 32 Pälungi 204
Plosila 244 Prömpsi 217 Pâmark (Po(o)mark-
Plukka 240 Pudikisto 71 ku) 197 |
Plusinsaari 259 Pukbôle 19, 112 Päkki(lä) 90, 171, 174,
Plusu 233 Pukka(la) 176, 228 187, 202 .
Pläsitlä) 90, 248 Pukkholma 183 Pälpälä 89, 178
Plökki 241 Pukki(la) 28, 44, 56, | Pärkkä 235, 268
Pojogärd 9 96, 110, 235, 248 Pärkö 112, 216
Pollila 106 Pukkinen 28, 237, 242 | Pärskeri 204
Poola 222, 228 Pulkka(la) 80, 180 Päräinen 81
Po(o)markku 197 Pulkkinen 256: Passi 33 —
Poosjärvi 198 Pulla 113 Päärni(lä) 61, 63
Po{r)kholma 253 Pulli(la) 30, 102, 220 | Päärnäspää 16
Porsbacka 249 Pullola 30 Pöntinen 247
Poso 70 Pumpula 176 Pörilä 18
Poteeterlandi 205 Pundasära 203 Pörtsudd 201
Poti(la) 171, 178, 181, | Punkari 241 Pöylä 15, 117
183, 227 Puntala 96. Pöyry 228, 268
Potka 180, 228 Puntamäki 68 Qvistingi 270, 272
Pottala 262 Punti 218 Raadelma 15
Praadi 182 Puonti 27, 111 Raatikainen 135

Praka 197 Puosi 192 | Rabbi 230

806

Ragnebôle 26, 55

Ragvaldsby (Ravanin-
kylä) 190

Raimela 95

Baisio (Reso) 157

Rajabuskas 289

Rakkila 59

Ramnusnoore 255, 289

Rampakka 251

Randa(la) 30, 104

Rankkuu 200

Rantapuota 199

Rasi 35, 178

Rask 172

Raska 183

Ratala 181

Ratikylä 227

Raula 67,112, 163, 164

Raune(la) 27, 55,67,166

Raunistula 54, 67, 147

Rautila 103, 263

Rauvala 53

Rauvola 38,
167, 189

Reidula 117

Reinikka 135

Reinila 237

„Beinitla) 103

Rekola 182

Rekottila 40

Remalum 95

Renko(la) 240, 248,
277

Replot (Raippaluoto)
269 not

Revaskeri 204

Revo 103

Revi 36

Ribba 194

Riikil& 163, 164, 167

Riiko 166

Riipinkyla 221

Riispyy 201

Rikantila 166

Rimal 95

89, 92,

Rinta(la) 288, 242, 248, | Ranki 179

288
Risa 12
Ristiluoma (Korsb&ck)

Ritvala 282 -

Riutta 198, 262

Biuttamäki 245

Rokka(inen) 108

Ro(o)landi 205, 226

Rosendal 246

Rosnäs (Ruosniemi)
194

Rossi 198

Rotlande 226

Rudom 20

Rungo 75

Runkka 69, 71

Runlande 226

Runoinen 92

Runola 118

Ruokrauma 162

Ruosniemi (Rosnis)
194

Rurkainen 80

Rurot 226

Ruskulla 19

Ruuspakka 246

Ruuti(la) 95, 228

Ryhty 169

Ryssä 181, 189

Rystingin niitty 163

Ryytsa(la) 178

R&fors 200

Rägeli 202

Raggi 202, 288

Rågö 105 _

R&lande 226

Rabbi 203

Räf 257

Räfnäs 48 |

Räfsund 48 - _

Räntämäki 56

Räyrinki (Rôringe)
163, 256, 268.

Rödlins 79

Rölax 41

Rölling 85

| Rönnpäkki 217

Böringe (Räyrinki)
163, 256, 268, 270,
271, 272

Rörkärr 205, 256

Rôrängen 256

Rövarla 236

Röödilä 79

Saaraluoma 217

Saari 190.

Saarikkala 103, 134

Saarikko 182, 212

Saarnistoholm 110

Saksa(la) 28, 180, 221

Saksenböle 9

Saksi(la) 28

Sala 28

Salavainen 108, 14,

145
Sali 28, 262
Salikka 28, 135
Salko 115, 137
Salo 26, 28, 119 not],

145, 247, 258
Salo(i)nen 26
Saltbacka 259
Sammi 207
Samminmaja 207
Sandbacka 251, 253
Sandila 115, 187
Sandrefvel 204
Sannainen 107, 137
Santtio 113, 137
Saramäki 56 |
Sass65 365, 193
Sastmola 208 not
Sattela 42
Sattesund 78, 287

Seppgärd 199

Sibbas 48

Siikala 242

Sikanen 207

Süri(iä) 58, 75, 247,
259, 261, 263

Siro 58

Sikilä 68

Sikkilä 249

Silkkilä 18, 42

Silva 35

Silvola 41, 87

Simbälssköjin 205

Simbälsträske 205

Simbälsänjen 205

Simfällskä&ly 205

Simsjöberget (Simsi-
önvuori) 246

Sipi(lä) 26, 48, 172,
189, 247, 261, 263

Sirilä 58

Sitikka 136

Siuri 18

Siora 116

Sjundeby 164

Sjurdela 762

Sjasholm 109

Sjöholm 200

Sjélax (Syvälaksi) 157

Skaftung 270, 271,
273

Skarakulla 224

Skarförarna 203

Skarpakulla 51

Skarr 253

Skarra 234

Skarvi 234

Skata 204

Skattavainio 204

Skeggeby 77

Skinnarböle 20, 34

307

Skinnari(la) 24; 69, 70, | Sprättilä 236, 267 .

164, 259
Skinnars 2 :
Skiönnfors 254 '
Skogskääly 204
Skogslund 217
Skoila 8
Skottar 253
Skraatarla 33
Skrabb 250
Skräfvelholm 200
Skuggi(la)"242, 267
Skultinkorpi 288
Skutholm 206
Skuuttokori 199
(S)kyttäla 176
Skäludd 206
Skänkkilä 45
Skörbäck 36, 272
Skôrbôle (Kuorila) 190
Sköring 220, 270, 271,
272
Skörmälo 19
Skörsböle 17
Sluuki 229
Slaati 18
Smalars 237
Snickarikoski 263
Soini(la) 76, 78, 198,
207, 236 -
Soinila (Svensby) 188,
212
Soinisto 61,72, 78, 147
Somerniemi 64
Somero 64
Sommarnäs 64, 76
Sommersoja 76
Sormijärvi 9 not
Sorrböle 17
Soukkaböle 9
Spangar 251, 268. :
Spangarpakka 250
Sperring 270, 271
Spink 191
Spinkkilä 191

Spuurila 41

Stangholm 204 _.

Stansholm 109

Stantz 216

Starringi 184

Steikari 228

Steini 229

Stenbacka 197, 248, 254

Stenberg(a) 84

Steninge 148, 287

Stor 253, 255

Storbacka 249

Storebyn 48

Stor(e)gärd 29, 86, 201

Stormila 197

Stormälo 19

Storsved 201

Stor& 216

Strandgärd 205

Strang (Rankila) 251

Strikka 202

Strömma 109

Strömming 270, 272

Strömnäs 257

Strömsböl 19

Strömsudd 246

Stubila 201

Stufvuäng 202

Störvi 233, 268

Stöörilä 201

Sui(la) ‚230

Sulkala 63

Sullböle 43

Suna 91

Sundbäck 197

Sundholm 110, 205

Suni(la) 63, 95, 109,
107, 169

Sunis 119 not 2

Sunniemi 190, 199

Sunniva (Sundvall) 191

Sunnäs (Sunniemi) 190

Suolisto 190, 213

:Suomölkkäri 178

808

Suortti(la) 229
Suosmeri (Svarts-
mark) 186, 191
Suurpää-Bjong 191
Suurpä&ä-Akergärd 191
Suurpää-Akervall 191
Suurviiki 200
Svartbäcku 222
Svartliden 20
Svartlidbacka 20
Svartsmark (Suosme-
ri) 186, 191, 213
Svartö 204
Svartti 216
Sved 206
Svendbacka 252
Svensby 78, 188
Svenssilä (Svensbac-
ka) 197
Swenstekt 60
Svetinjin 270, 272
Svidja 204
Svidjankorpi 204.
Syltylä 75
Syring 179
Syväjärvi (Diupträsk)
216 |
Syvälaksi (Sjölax) 157
Syväluoma (Djup-
bäck) 220
Syykerkulla 224
Syyrinki 179
Säbbskär (Säppi) 177
Sälting (Sälttinki) 202,
262, 270, 272
Sä(l)ltö 191, 202
Säminge 150
Säpilä 177 .
Säppi (Säbbskär) 177
Särsbacka 254
Sa(t)teri 46, 64, 174
Sääminki 150,
Södenpärä 20
Söderbacka 220, 249
Séderby 105

Södergärd 197, 201
Söderkulla 64
Söderkullalax 254
Söderkäli 199
Söderlande 226
Södermark (Söörmark-
ku) 197
Södersund 192
Södervik 251
Södmö 20
Söyrinki 237, 252, 270,
271 |
Söörinki 228, 268
Taatila 41, 68, 101
Taaveli 73
Talala 26
Tali 26
Talla 96
Tallasaari 259
Tallbacka 249, 251
Talleböl 19
Tallklobben 200
Tallâra 200
Talola 64
Talonen 64
Tampari 82
Tanikainen 135
Tanila 100
Taninen 41
Tanttari 228, 239
Tast 257
Tattu(la) 31, 137
Tavastland 99, 205
Teikari 179, 216, 233
Teinby 178
Teini(lä) 178, 190
Teir 221
Teirfolk 221
Teirilä 221
Telge 175
Teppala 46
Teppo" 253
Termisoora 203
Teuva(Östermark) 218
f, 268

Teuvala 219

Teuvo 219

Tiilikka(la) 125

Tiipeli 33, 60, 147, 157

Tiipilä 13, 15 not, 34
60, 147, 158

Tiisa 183

Timberhejden 202

Timberpakka 251

Timmerbacka 253

Timperlä 19

Tipuli 226 not, 274
not 1

Tipuri 274 not 1

Tiukka (Tjöck) 218 £,

Tiuri 180

Tiurla 107, 144

Tiuvainen 95

Tjäder 172

Tjöck (Tiukka) 218 f,
268 |

| Toby 34

Toböle 34

Tolkki 31

Tolppa 31

Tolvi 63, 179, 185

Tomma 29

Topuli 34

Toorsinkääly 205

Toorsinpelto 205

Torabel 17

Torbonäs (Toukari) 195

Torkkeli 171, 179

Torkkila 12, 16, 102

Torp 243, 255

Torp(p)a 243, 255

Torri 116

Tors 48

Torsbacka 255

Torsnäs (Tuorsniemi)
195, 214 |

Torsti(la) 68, 229

Tortti(la) 75, 84, 185

Torvarkulla 224

Tottola 28

Toukari(Torbonäs) 105 | Tuovila 34
Tuuritla) 83, 169, 238,

Tuurinmaa 88, 227

Irompari 237, 268
Trondi(la) 235, 267
Trammetari 192

Tyyki(la) 197, 199, 229

Täppmarin 261

Träskäkoski 197 Tätting 270, 271, 272

Töjbungfjälin 270
Töjbungskatan 270
Tönnijärvi 216

Tuffavainio 202

Tumbespakka 251

mung) 237, 270, 271,| Ugervattninharju 254
Ulfsby (Ulvila) 190
Ulkojärnskeri 204
Ulkopakka 251

Tuomarainen 106, 145

Toomarla 59, 100

Tuori 46, 88, 89, 191,
229 Ullainen 70, 112

Tuor(illa 46, 88, 235,
263

Ulvila 190, 238, 247
Tuorlaksi 113, 158 not
Unki(la) 58, 167
Tuorsniemi (Torsnäs) | Uokraminjoki (Uokra-

Tupi(la) 41, 185 Uotila-Renfors 191
Turenki 151, 282 not
Upalinko (Uplinge) 73,

93, 146, 148, 158
Upla vuar 164

309

Uplinge (Upalinko) 73,
93, 146, 148, 158

Upo 179

Uppa 220, 243

Upsila 79

Urkola 107

Uro(la) 70, 92

Ursala 70

Uttula 88

Uusitomtti 236

Vaadi 205

Vaali 234

Vaania 274 not 2

Vaaninen 169, 212

Vadjo 205

Vaimala 167, 212

Vaimaroinen 116, 137,
146

Vaistenkylä 57, 143

Vakkila 182, 240

Vakkinen 91

Valaskallio 155

Vallainen 57, 80, 95

Vallast 110, 147

Vallitla) 80, 87, 103,
178, 197, 207

Vallinen 80

Walmastanwytta 170

Walnostabakj 170, 213

Valperi 91

Valperinjoki 88

Valpola 117, 166

Valta 235,

Valtari 236, 238

Valtila 16

Valtola 111

Vanaja (Van&) 279

Vankio 49, 69, 74, 144,
145, 158

Vapola 262

Vappula 235

Varbulandi 205

Varg (Varila) 257

Varjola 248

Varjoranta 113

310

Varo 237

Vaskio 144, 145, 157
Vastila 84

Vastlaks 91
Vatengi 204

Vatilo 230, 276, 277
Vatpakka 251
Vattkast 85
Vatung 204
Vaxholm 205
Vehmaa (Vemo) 98
Vellinkylä 172, 213
Vellviiki 202

Vemo (Vehmaa) 98
Venga 144 not 1
Ventelä 238

Vent& 238
Werk(a)holm 99, 118
Verk’kari 164
Verknäsudden 118
Verkstrand 118
Verkviiki 206
Vermuntila 163
Vesa(la) 63, 165
Vesikoski 77

Veso 89

Westerby 85

Vesunti (Vesunda) 281

Vesä 32
Vetil 255
Vettervik 172
Vias 274 not

Viasvesi 104, 184, 196,

213, 214

Viasvuori 104, 183, 213,

214
Viborgsgärd 7
Vidkärr (Viikäri) 197
Viiafi)nen 103,

145, 230
Viiala 78, 104
Viianto 104
Viiari 13, 104
Viikainen 104
Viikari 181, 188

107,

Viikerl& 26
Viiki(1&) 68, 205, 230

Viikka(la) 58, 68, 70,

189
Viikkil& 201
Viikäri (Vidkärr) 197
Viinamäki 207

Viinikka 90, 134, 188,

212
Viipäri 257
Vika 95
Vikars 181
Viksberg 37, 64
Vikuriböle 37
Viljakkala 135

Villamo (Ästorp) 216

Villbacka 258

Villi(la) 28, 42, 86, 181,

183, 187
Villinen 42
Villniemi 42
Villiö 42
Villikkala 13, 134
Vilo(la) 112
Vilpola 89, 173
Vilppula 89, 145
Vilu 112
Vimpa 72
Vimpeli 250
Vimpelinjoki 251
Vina 95
Vind 172
Vindala 65, 250
Vindland 226
Vinimä 10
Vinkka 253, 277
Vinko 63, 137
Vinnainen 185
Vinnari 172
Vinnäs 7
Vintala 65
Vintturi 257
Vipinen 84
Virala 282
Virkkala 257

Virmo 92, 174 not 1

Vis (Stor-, Lill-) 253

Visnom 49, 147

Vista 42, 71

Visti 251, 254

Wistinge (?) 272 not 2

Vistola 71

Vitikainen 135

Vitikkala 135, 177, 212

Vitila 166

Vittinki 241

Vittspärgi 199

Voghtenkulla 87

Vohdensaari 87

Workulla 20

Vrangi 197

Vänafjärden 279

Vånga 49, 74

Vänsjö 279

Vän& (Vanaja) 279

Vand 279

Vähähaaro 216

Vallingholm 172

Vänni 95

Värmelä 64

Värmlandi 205

Värnä 200

Västerbacka 207, 217,
253

Västerby 109

Västergärd 197

Västerlande 226

Vasti(lä) 216, 227, 242

Vistimaki 242

Västäränki 252

Vattill&) 53, 56, 62, 71,
173

Vaaklunti 251

Yrjäne 90

Yrjantila 59

Ytermarin 261

Yttela 26

Ytterberg 172

Ytterd 196

Yttilk 26, 171

811

Yöntilä 26 Asleholm 195, 109 |Öling 270
Yörläinen 193 Avik 64 Orn 252

Abacka 249 Avist 251 Osterbacka 220, 263
Aby 254 Ädväinen 108 Österby 201

Adra 47 Amté 205 Östergärd 201

Add 204 Ärholma 204 Östermark (Teuva) 218
Adöklobbi 204 Äystö(nkylä) 220 Östermyra 245
Akerskulla 19 Ofrabole 37 | Östersten 227
Aland 93, 157 Öfverby 7, 201 Österäs 200
Aminne 20, 43 _ | Ofvermark 252 Öykkäri 181

Änäs 174, 47 Oist 229 Öyrilä 13
Asinkangas 254 Ölandsskär 226

Försvenskade finska namn & sidd. 159, 264 f, 266 f.

—— se

2

NS

BIDRAG

KÄNNEDOM AF

FINLANDS NATUR och FOLK.

Utgifna

af

Finska Yetenskaps-Societeten.

Sextiondefjerde Häftet.

BIDRAG

till

KÄNNEDOM AF

FINLANDS NATUR ocx FOLK.

Utgifna

af

Finska Yetenskaps-Societeten.

Sextiondefjerde Häftet.

HELSINGFORS, 1907.
FINSKA LITTERATUR-SÄLLSKAPETS TRYCKERI.

INNEHÄLL

Askvädren i Finland 1900. Af W. Öhquist.

Äskvädren i Finland 1901. Af W. Öhquist a

Tilastollinen tutkimus niistä kustannuksista, joita tuottaisi eläk-
kelden hankkiminen maan luterilaisten seurakuntain kierto-
koulujen ja pientenlasten koulujen opettajille toimittanut
Onni Hallstén. . .

Pflaszenphänologische Beobachtungen In Finland 1903. "Zusam.
mengestellt von V. F. Brotherus . .

Tierphänologische Beobachtungen in Finland i903. Zusammen-
gestellt von A. M. Levander. .

Dödligheten i Finland under decenniet 18911900. Af L. Linde-
lif... .

Undersökning af terpenerna i finsk tall- och grankäda. Af
Ossian Aschan . . na

Askvadren i Finland 1902. Af W. Ohquist .

Pflanzenphänologishe Beobachtungen in Finland 1904. Zusam-
mengestellt von V. F. Brotherus . .

Tierphänologische Beobachtungen in Finland 1904. Zusammen.
gestellt von K. M. Levander. en

Tierphänologische Beobachtungen in Finland 1905. Zusammen-
geställt von K. M. Levander . . nn

Tierphänologische Beobachtungen in Finland 1906. Zusammen-
geställt von K. M. Levander . . nn

Tierphänologische Beobachtungen i Finland 1896. Zusammen-
geställt von X. M. Levander.

Pfanzenphänologische Beobachtungen In Finland 1905. Zusam.
mengestellt von V. F. Brotherus . .

ASKVADREN I FINLAND

1900.

w. OHQUIST.

Under 1900 (fjortonde observationsäret) emottog
Finska Vetenskaps-Societeten dels frän frivilliga observa-
torer dels fran Ofverstyrelsen för lots- och fyrinrättningen
1132 meddelanden beträffande äskväder och med dem
sammanhängande fôreteelser. Dessa meddelanden inne-
höllo uppgifter öfver 1219 äskutbrott, 47 fall af korn-
blixt och blixt utan dunder, 15 hagelfall under äskdagar,
17 hagelfall och 1 snöfall under annan dag, 3 meteorer,
1 stormby och 7 regnbyar.

Il. Observati

onsorterna.

Nylands län.

Borgnäs, O. K. Englund.

Borgå socken, A. Forsell.

Borgå Bosgård, A. W. Nordström.

Borgå Orrby, A. Forsell.

Borgå Pellinge sund, A. Forsell.

Borgå, A. Forsell.

Ekenäs landskommun, P. Aschan

Hangö fyr, K. F. Alcenius.

Helsingfors, Meteorologiska Cen-
tralanstalten.

Helsingfors, M. Brenner.

Helsingfors, A. Forsell.

Ingå Fagervik, E. Hisinger.

Ingå Svartbäck, M. Brenner.

Karis Sigga, C. M. Wikström.

|

Kyrkslätt Obbnäs, Axel Heinrichs.
Kyrkslätt Strömsby, J. E. Rosberg.
Lojo, F. W. Leman.

Lovisa, I. Lovenetzskij.

Pernå Våtskär, A. Forsell.

Pernå Våtskär, J. W. Modig.
Pojo Brödtorp, E. G. Borg.
Porkkala fyr, I. Taucher.

Pusula, K. H. Lindfors,

Sibbo fjärd, A. Forsell.

Sibbo Nevas, H. B. Åström.
Sibbo Tallmo, H. B. Åström.
Söderskärs fyr, C. F. Liljefors.
Tusby Linnanmäki, Edv. Hjelt.

Åbo län.

Alastaro, M. Havia.

Bjärnå, A. Tötterman.

Björneborg, R. Rinne.

Bogskärs fyr, V. Montell och K.
Lindström.

Brändö, Fr. W. Sipilä.

Enskärs fyr, K. A. Karlsson.

Finström Godby, L. W. Fagerlund.
Hinnerjoki, H. Miettinen.

Hvittis, Karl Lyden.

Hvittis, V. Lindstedt.
Hvittisbofjärd. K. J. Inberg.
Ikalis Riitiala, W. Korhonen.
Kakskerta, A. E. Helin.

Karkku Järventaka, Hj. Hjelt.

Kimito, Maria Hedberg.

Kisko Toija, Sofl Rosell och G.
M. Johansson.

Lundo, A. L. Stählberg.

Luvia, V. Ablgren.

Lägskärs fyr, Emil Holstius.

Mouhijärvi, A. Hilden.

Märkets fyr, J. V. Eriksson och
N. A. Sjöblom.

Nagu, J. J. Fogelberg.

\ykyrko, F. A. Söderholm.

Nystad, F. H. Lundelin.
Pargas Pinkala, A. Stenvall.
Pemar, 0. Brander.

Sagu, Selma Henriksson.

Salo, J. N. Sainio.

Salo, A. Zetterman.
Säbbskärs fyr, J. E. Mannfolk.
Skälskärs fyr, K. E. Holmberg.
Utö fyr, M. Nystrom.

Velkua, Fr. W. Sipilä.

Abo, A. Forsell.

Tavastehus län.

Birkkala, Thekla Molin.

Hollola, J. N. Sainio.

Jamsa, H. Salonius.

Messuby, B. Grahn.

Parola Nihattula, A. Karvonen
och T. Kupila.

Somero, P. Sörman

Somero Längsjö, V. Sagulin.

Tammerfors, Thekla Molin.

Urdiala Matku, Colin Wulff.

Urdiala Notsjö, J. N. Järvinen.

Urdiala Notsjö, Maurits Kar-
strom.

Valkiakoski.kanal, J. Solin.

St Michels län.

Gustaf-Adolfs, B. Hassinen.
Hirvensalmi, A. Tanttu.
Jokkas. J. R. Relander.
Kangasniemi, Kalervo Killinen.
Kerimaki, Hj. Corander.

S:t Michel, A. W. Nordström.
Sulkava, C. Ph. Lindfors.
Sysmä Nordenlund, J. Vallen.
Virtasalmi, Alb. Siikanen.

Viborgs län.

Björkö, K K. Talvinen.
Davidstad, A. E. Borgström.

Hanhipaasi fyr, E. V. Eriksson,
M. Piiparinen och I. Turunen.

Impilaks Pitkäranta, O. Meurman.! Sordavala, Hilma och Lyydi Pi-

Jaakimvaara, J. N. Järvinen.

Jaakimvaara, E. Zinck.

Kronoborg, O. V. Löfman och
Sanny Granroth.

Luumäki, Elli von Hertzen.

Miehikkälä, L. J. Hendell.

Nykyrka Kanneljärvi, Juho Hur-
malainen.

Pyhäjärvi, -K. O. Mansnerus.

Ruskeala, Mathilda Dahlberg.

Savitaipale, Ebba Fagerström.

Sordavala, A. A. Borenius. |

rinen.
Säkkijärvi, A. Hillman.
Valkjärvi, B. W. Ahlfors.
Vekkelaks Brakila, F.K. E. Lind-
holm.
Verkkomatala (fyrekepp), N. E.
Strählman och Frans Laurell.
Viborg, K. T. Forsten.
Viborg Siikaniemi, O. Brander.
Viborgs socken, Hj. Corander.
Villmanstrand, A. W. Nordström.

Kuopio län.

Idensalmi, E. J. Elmgren.

Idensalmi, 0. G. Waeneberg.

liomants, G. E. R. Wasastjerna.

Juuka, F. F. Alcenius.

Kaavi, K. A. Riberg.

Kides Puhos, J. Laine.

Kesälahti, J. Laine.

Kuopio, Milma Malmström.

Kuopio Vehmersalmi, ©. H. Berg-
ström.

Vasa

Alajärvi, J. Johansson.

Gamlakarleby, E. Bengelsdorff.

Gamla Vasa, V. Wallden.

Helsingkallan (fyrskepp), K. Wahl-
berg.

Himango, G. O. Aspelin.

Jakobstad, R. M. Labbart.

Leppävirta, M. Lindberg.

Maaninga, J. Miettinen.

Pelkjärvi, Inez Karsten.

Tohmajärvi Kemie, A. A. Borenius.

Tohmajärvi Tikkala, A. W. Gyl-
den.

Tohmajärvi Värtsilä, Nina Kar-
sten.

Tuusniemi, J. Miettinen.

län.

Jakobstad, Nanny Lovenetzskij.

Jakobstad Björnholmen, G. Hed-
berg.

Jyväskylä, A. Martin.

Jyväskylä, E. Mansnerus.

Jyväskylä, J. V. Sahlstein.

Karstula, J. I. Gummerus.

7

Kauhajoki, C W. v. Schantz. | Storkallegrund (fyrskepp), K. E.
Kivijarvi, P. Krank. Eklund.

Kronoby, A. Jakobsson. Tankar fyr, Carl Emelé.

Lohteé, O. Mellenius. Vaisorarnas fyr, F. J. Eklund.
Nerpes, E. V. Hannus. Vasa, Ida Pomelin.

\ykarleby, E. V. Hannus. Viitasaari, E. F. Landgren.
Pibtipudas, K. E. Grönberg. Viitasaari, J. Suomela.
Pylkünmäki. J. Lehtinen. Yxpila, E. Bengelsdorff.

Pirtom Alholma, Saima och Arne | Öfvermark Räfsbäck, Saima Sjö-

berg.
Östermyra, G. Hedberg.

Sjöberg.
Skälgrunds fyr, V. Auren.
Snipan (fyrskepp), H. V. Gylander.

Uleäborgs län.
Enare Thule, M. W. Waenerberg. | Nivala, A. Hulkkonen.

Enontekis, Y. Halonen. Pudasjärvi Jongu, A. Suopanki.
Frantsila. A. Hanell. Simo, J. A. Keckman.
Haapajärvi, Ch. Em. Ahnger. Sodankylä. R. Mellenius.

Kajana, Maria Renfors. Sotkamo, N. J. Juselius.

Kemi, OÖ. H Petäjistö. Taivalkoski, J. Barkman.

Kemi, Frans Tiura. Uleäborg, H. Hasselblatt.
Kuhmoniemi, K. A. och V. Pfaler. | Uleäborg, V. Lundberg.
Marjaniemi fyr, L. Lalin. Ulkokalla fyr, E. Björklöf.
Nivala, K. E. Hohenthal. | Vaala, K. J. Björklund.

I observationerna hafva således deltagit 158 observa-
törer, af hvilka 10 voro vikarierande. Tillfälliga observa-
tionsorter (under resor) äro utmärkta med en stjerna.

Fördelning af äskutbrott (rx) och fall af kornblixt

2.

eller blixt utan dunder (<) pa ärets

kilda dagar.

särs

STETTIN IT er ers hit v1
+ (4 UII isd KETTE TIL eee ENT TI
[ul 1 DELTDIT RIFF E NEPTUN
| | | iG ES ey EL
| ce Let [A 1]
i Agta DT a Cie EURER ANA

a el SOR | JTBETRT TEE] Ran]

| Juni.

I. CE PPE Ae tal TIERE REIN ET = AR
ER TFT IT eS pee OS UE
eat eT ek NOR aE TET re Te ya
| a Titi EL CITÉE CE
ame OUT PTIT TI PTE TITe TT TT 1)
5 HamweorEsSrNe ser ZesansaSRnSass

7) 44227] 17] 7) 61] 2] 1) 1

1) 45! 1) 277) 1) 37

)

“]
Es |

Summa

9

Året var ganska äskfattigt. Äskdagarnas antal ut-
gorde blott 85 med 1219 äskutbrott; dessutom förekom
under 4 dagar endast kornblixt eller blixt utan dunder.
Juli månad uppvisar största antalet äskdagar, hvaremot
största antalet åskutbrott inträffade i Augusti.

3. Äskvädrens förlopp under de särskilda
åskvädersdagarna.

Januari— April.

1) Januari 11. Aska föregående natt i Jalasjärvi.

2) Januari 22. Minimum utanför Norges västkust; tempera-
turen Ofver den normala. Aska kl. 6.45 e. m. öfver Enskär (hagel).

Mars 1. Minimum i Östersjöprovinserna. Blixt utan dunder
observerades i Letala föregående natt; dagen förut starkt snöfall.

3) Mars 26. Minima i Danmark och i trakten af Åland. Svag
åska kl. 10.35 e. m. i Tuusniemi.

April 28. Hagel utan deka kl. 2.10 e. m. i Sordavala.

Maj mänad.

I Maj förekommo endast 8 äskdagar med blott 48
äskutbrott (af hvilka tvä med hagelfall); dessutom in-
träffade två hagefall utan åska under äskdagar och 1
äskslag. Temperaturen var under största delen af mäna-
den mycket lag, särskildt under dess förra hälft, då den
oftast sjönk under fryspunkten. Fôrst under sista veckan
af mänaden inträffade en kort värmeperiod, dä äfven de
flesta äskutbrotten under denna mänad ägde rum.

Maj 10. Hagel utan dska i Sordavala kl. 9.45 f. m.

4) Maj 12. Hagel utan deka kl. 7.20 f. m. i Vasa; åska på
aftonen i Lovisa.

10

Maj 13. Hagel utan åska kl: 8.15 f. m. vid Bogskär, 9 f. m. i
Sordavala och i Viborg.

5) Maj 21. Minimum i nordvästra Norge. Äska i Viitasaari
under dagens lopp utan angifven timme. |

6) Maj 23. Minimum i Nordsjön. Äska kl. 12.50 e. mi
Tuusniemi.

7) Maj 24. Äska kl. 3.20 e. m. i Hirvensalmi och 1025 e. m.
i Lovisa.

8) Maj 25. Aska kl. 1.25 e. m.fi Viitasaari och 6 e. m. öfver
Valkiakoski.

9) Maj 26. Svagt minimum öfver Bottniska viken; tempera-
turen öfver den normala. A) Aska kl. 8 f. m. i Juuka. B) kl. 11.35
f. m.—3.50 e. m. åska i Nivala, Haapajärvi, Frantsila, Vaala, Pudas-
järvi (hagel) och Taivalkoski. C) Kl. 12 m:—15 e. m. Aska i Viits-
saari och Alajärvi. D) Kl. 1.50—2.25 e. m. åska i Pylkönmäki, Ala-
järvi, Viitasaari, Idensalmi (hagel) och Tuusniemi. Eı KI. 2.20—445
e. m. Aska i Nivala, Haapajärvi, Frantsila, Vaala, vid Ulkokalla, i
Pudasjärvi och i Kuhmoniemi. F) Kl. 4.50 e. m. äska i Kronoborg.
G) Kl 5.10—8.50 e. m. åska i Kuopio, Tuusniemi, Juuka och Kuhmo-
niemi. Stark rengby utan dunder kl. 9.20 f. m. i Vaala samt hagel
utan dska middagstiden i Tammerfors.

10) Maj 27. Hogt, nägorlunda jamt fordeladt lufttryck och
stallvis hog temperatur. Aska kl. 10 f. m.—3.35 e. m. öfver Viborg,
Kronoborg, Pyhäjärvi, Jaakimvaara, Sulkava, Sordavala, Pelkjarvi
och Kides, kl. 2.20 e. m. i Lovisa, 4.30 änyo i Sulkava samt kl. 10
e. m.—in på natten i Sibbo Tallmo och Salo. Askslag i trakten af
Keksholm.

11) Maj 28. Äska föregående natt i Somero; blixt utan dunder
observerades samtidigt i Helsingfors.

Juni månad.

Åskdagarnas antal i Juni var 16 med 277 åskut-
brott. Under åska inträffade 12 hagelfall och 1 åskslag
hvarjämte 1 hagelfall utan åska under åskdag anmälts.

11

12) Juni 3. Svag och vidsträkt depression öfver norra Fin-
land med centrum i Haaparanda;' temperaturen något öfver den
normala. Aska kl. 11.45 f. m. i Lohteä, 7.20 e. m. i Tuusniemi och
kl. 8 e. m. i Sulkava. Hagel utan åska i Tuusniemi kl. 10.50 f. m.

13) Juni 6. Aflägsen Aska kl. 10.5 e. m. vid Skälskär.

14) Juni 7. Äska kl. 550 e. m. vid Hangö fyr.

15) Juni 12. Åska kl. 6.50 e. m. i Tuusniemi.

16) Juni 13. Åska kl. 4.10 e. m. öfver Borgå Orrby, 4.40 vid
Skälskär, 4.45 öfver Söderskär och kl. 8.20 e. m. öfver Bogskär.

17) Juni 14. Aflägsen åska i E på morgonen i Nystad äfven-
som 4.15 f. m. vid Säbbskär.

18) Juni 15. Svag depression öfver mellersta och södra
Sverge. A) Kl. 2.25—5.45 f. m. åska öfver Kvarken, Storkallegrund
och Skälgrund. B) Kl. 3—7.30 f. m. åska öfver Säbbskär, Hvittis-
bofjärd, Björneborg och i Ikalis Riitiala. C) Kl. 5.55 f. m. Aska
öfver Alastaro och Matku. D) Äska kl. 6.30—8.45 f. m. öfver Skäl-
skär, Enskär, Nystad (hagel), Nykyrko, Hinnerjoki och Brando;
detta åskväder stod sannolikt i samband med det följande, som
kl. 6.35—9.25 f. m. urladdade sig öfver Alastaro, Somero, Somero
Långsjö, Urdiala, Hvittis, Karkku, Messuby och Tammefors och kl.
1—11.55 f. m. öfver Lundo, Kakskerta (hagel), Nagu, Pemar, Sagu,
Salo, Bjärnå, Pargas, Kimito, Kisko, Karis, Pojo Brödtorp, Lojo,
Hangö och Porkkala fyrar..

Juni 17. Hagel utan åska i Urdiala Notsjö kl. 10.30 f. m.

19) Juni 22. Åska middagstiden i Ingå Fagervik.

20) Juni 23. Svagt minimum i södra Norge. Åska kl. 11.55
f. m. och 3 e. m. i Tohmajärvi. Under första utbrottet föll något hagel.

21) Juni 24. Svaga minima i sydvästra Norge och nordöstra
Tyskland. Åska kl. 11.55 f. m.—3 e. m. öfver Tohmajärvi, Kides,
Sordavala och Pelkjärvi, 3.5 e. m. vid Hanhipaasi, 4 e. m. i Sulkava,
$—6.50 e. m. öfver Leppävirta, Vehmersalmi och Tuusniemi samt
kl. 5.30 e. m. öfver Kangasniemi.

22) Juni 25. Minimum i Östersjöprovinserna; temperaturen
hög. Äska kl. 2.40 e. m. vid Helsingkallan, 2.40—5.30 e. m. i Pörtom
Alholma, Öfvermark, vid Storkallegrund och Skälgrund, 5.40 och
85 e. m. i Viitasaari samt under dagens lopp utan angifven timme
svag aska i Tuusniemi.

12

23) Juni 26. Aska kl. 10.45 f. m. i Taivalkoski, 11.50 f. m.—
12.5 e. m. i Björkö och vid Verkkomatala samt kl. 12.50 ©. m. ånyo
i Taivalkoski äfvensom under dagens lopp utan angifven tid i
Tuusniemi.

24) Juni 27. Nägorlunda jämt fördeladt lufttryck och hög
temperatur. A) Kl. 10.40 f. m.—1.25 e. m. äska i Ruskeala, Tohma-
järvi, Vartsila och Pelkjärvi. B) Kl. 11 f. m.—2.5 e. m. åska i Kivi-
järvi, Karstula och Viitasaari. C) Kl. 11.10 f. m.—12.50 e. m. åska i
Idensalmi, Juuka och Kaavi. D) Kl. 11.15 f. m. åska i Vaala. BE)
Kl. 11.45 f. m.—1.40 e. m. äska vid Skälgrund, Storkallegrund och i
Pörtom Alholma. F) Kl. 12.55 e. m. åska öfver Borgå Bosgärd och
omkr. kl. 2 e. m. i Borgå Orrby; i Borgå stad starkt reng utan
dunder. G) Kl. 1—4 ©. m. åska i Hirvensalmi, Leppävirta, Virta-
salmi, Kaavi, Idensalmi, Maaninga och Kuhmoniemi. H) Kl. 1.55
e. m. åska i Ilomants och 2.10 e. m. i Sordavala. I) Kl. 2.40 -4.30
e. m. Aska i Portom och vid Helsingkallan. K) Ki. 2.55 e. m. åska
öfver Kvarken. L) KI. 8.10—4.5 e. m. åska i Lundo, Pemar, Sagu,
Kimito och Bjärnä. M) Kl. 4.25—6.10 e. m. åska i Lundo och Pemar.
N) Kl. 5.10 e. m. förnyadt utbrott i Vaala. O) Äska pa kvällen til |
kl. 9.30 e. m. i Idensalmi.

25) Juni 28. Lufttrycket är fortfarande ganska jämt förde-
ladt och temperaturen hig. Mycket Askdiger dag; 65 äskutbrott,
maximum för Juni mänad. A) Aska kl. 3.20 f. m. i Maaninga. B)
Kl. 10 f. m—1.45 e. m. äska i Helsingfors, vid Söderskär, Lojo,
Kyrkslätt Stromsby, Porkkala, Borgnäs, Borgå Bosgärd, Borgå Orrby
och Sibbo Tallmo. I Ingå Svartbäck starkt reng utan dunder. C)
Kl. 11.35 f. m.—3.35 e. m. äska i Pelkjärvi, Tohmajärvi Tikkala.
Kemie, Värtsilä och Ilomants. D) Kl. 11.45 f. m.—2.10 e. m. äska
öfver Davidstad, Luumäki, Vekkelaks, Verkkomatala, Björkö, Ny
kyrka Kanneljärvi, Viborg, Kronoborg, Hanhipaasi, Pyhäjärvi och
Ruskeala samt kl. 2.20 e. m. i Sordavala. E) Kl. 12.30—omkr. 3
e. m. Aska öfver Lundo, Kisko, Bjärnä, Pargas, Kimito, Karis, Lojo,
Inga Svartbäck, Kyrkslätt Stromsby, Porkkala, Borgnäs, Sibbo Tallıno,
Borgå Bosgärd och Borgå Orrby. F) Enstaka utbrott kl. 12.45
e. m. i Juuka och 12.50 e. m. i Taivalkoski. G) Aska kl. 15—2.15
e. m. i Sulkava (hagel) och Virtasalmi. H) Enstaka utbrott kl.
110 e. m. i Kemi och i Vaala samt 1.30 e. m. i Birkkala. I) Kl.

13

2330 e. m. Aska i Karstula och Kivijärvi (hagel i två skof). K)
Enstaka utbrott kl. 2.10,e. m. i Kuhmoniemi, 2.25 i Sysmä, 3.40 i
Kides och kl. 4.40 e. m. i Urdiala. L) Âska omkr. kl. 3—4.40 e. m.
i Bjäroâ och i Kimito. M) Kl. 4.40—5.50 ©. m. åska i Maaninga
och Idensalmi. N) Aska kl. 4.50 e. m. i Sulkava och 6 e. m. vid
Hanhipaasi.

26) Juni 29. De atmosfäriska förhållanden nästan oförändrade.
I töljd af det jämt fördelade lufttrycket och den höga tempera-
turen äro Askutbrotten fortfarande talrika. A) Kl. 11.5 f. m.—1.25
e m. åska öfver Nykyrka Kanneljärvi (hagel), Luumäki och Pyhä-
järvi (hagel); i Valkjärvi starkt dskregn utan dunder. B) Åska mid-
dagstiden i Vekkelaks. C) Kl. 12.15 e. m. åska vid Märket. D) Kl.
1225—3.15 e. m. åska i Karstula, Viitasaari och Kivijärvi. E) Kl.
‘15e. m. Aska i Sibbo Tallmo och Tuusby. F) Kl. 15—4 e. m. åska
i Nykyrka Kanneljärvi, Luumäki och Pyhäjärvi. G) Kl. 1.15—2.25
e. m. åska i Jakobstad, Gamlakarleby, Yxpila och Himango. H)
Kl. 120—4 e. m. åska vid Market och Skälskär. I) Kl. 2.15—2.50
e m. åska i Borgå Bosgard, Sibbo Tallmo och Tusby (hagel). K)
KL 230—5.55 e. m. âska i Nivala, Frantsila och Vaala. L) Enstaka
utbrott kl. 2.30 e. m. i Pyhäjärvi (starkt hagelfall skadade betydligt
rag och kornväxten à Noitermaa bys ägor), kl. 2.45 e. m. i Kuhmo-
niemi och kl. 3.40 e. m. i Viitasaari. M) Ki. 4.10 e. m. åska i
hides. N) KL 4.40—omkr. 5 e. m. åska i Idensalmi och Maaninga.
0) KL 5.459 e. m. åska i Leppävirta och Virtasalmi. P) Kl. 6.108
e. m. åska i Karstula och Kivijärvi (ett dskslag antände skogen); i
Viitasaari observerades ända till kl. 9. ©. m. blixt utan dunder i
olika väderstreck. Q) Kl. 6.30 e. m. åska i Pörtom och 6.40 e. m. i
Sysmä. R) Kl. 6.45—7.25 e. m. åska i Mouhijärvi och Karkku. S)
Kl. 7.10 e. m. åska i Kajana och 10.30 e. m. i Kuhmoniemi. T) KI.
150—9.30 e. m. åska i Juuga (hagel) och Maaninga. Aska utan
angifven timme i Taivalkoski.

27) Juni 30. Minima utanftr sydvästra Norge och i norra
Sverge. A) Kl. 115 f. m.—140 e, m. Aska i Kajana och Vaala
(hagel. B) Kl. 1140 f. m. åska i Valkjärvi och 1.25 e. m. vid
Hanhipaasi. C) Kl. 11.45 f. m. åska i Idensalmi. D) Aska middags-
tiden i Sysmä och kl. 12.15 e. m. i Leppävirta. E) Kl. 12.25—1.40
€. m. åska i Viitasaari och Karstula. F) Kl. 12.25—omk. 1.25 e. m.

14

åska i Karkku och Mouhijärvi. &) Kl. 1.50—2.45 e. m. åska i Jakob-
stad och Himango och 2.30—520 e. m. i Nivala, Frantsila, Vaala
och Kajana. H) Kl. 1.50—4.50 e. m. åska i Maaninga och Idensalmi.
I) Kl. 2 e. m. åska i Kivijärvi. K) Kl. 2-4 e. m. åska i Karkku,
Mouhijärvi, Birkkala och Tammerfors. L) Kl. 3 e. m. äska i Simo
och 3.15 e. m. i Taivalkoski. M) Kl. 3.35—4.20 e. m. äska i Värtsilä
och Tohmajärvi Tikkala. N) Kl. 3.40—6.30 e. m. åska i Kivijarvi,
Viitasaari och Karstula. O) Kl. 3.50 e. m. åska i Kuhmoniemi. P)
KI. 5—6.40 e. m. Aska i Kides och Tohmajärvi Tikkala. Q) Kl. 6—
6.40 e. m. åska i Vaala och Kajana. R) Omkr. kl. 8-10 e. m. åska
i Maaninga och Juuka.

Juli mänad.

Antalet äskdagar i Juli steg till 24 (maximum för
sommaren) och antalet äskutbrott till 370; därunder före-
kommo 15 hagelfall och 11 äskslag. Hagelfall utan äska
under äskdagar voro 7. |

28) Juli 1. Lägt lufttryck vid Norges västkust; temperaturen
öfver den normala. Aska föregäende natt i Jyväskylä; kl. 10.40
f. m.—12.10 e. m. i Kuhmoniemi och Sotkamo (hagel, dskslag i kyrkans
äskledare); omkr. kl. 12 p& dagen—1.35 e. m. i Tohmajarvi och
Tiomants; 1.15 i Taivalkoski; 3.45—4.10 i Tohmajärvi Kemie och
Värtsilä; 6.25 i Taivalkoski (hagel); 7.10 i Tohmajarvi; 7.55 —9.45
vid Hanhipaasi och i Impilaks; 8.20 i Simo samt kl. 9.10 e. m. äter
i Taivalkoski. Blixt utan dander i Gamlakarleby kl. 4.30 e. m. i SE.

29) Juli 2. Aska föregående natt i Viborg, kl. 9.55 f. m.—
2.10 e. m. i Sodankylä, 2.5 i Taivalkoski (hagel), 5.30—7 vid Ulko-
kalla och Marjaniemi fyrar samt kl. 7 e. m.i Enontekis, där senare
på aftonen, kl. 10.40 e. m., observerats blirt utan dunder i SW.

30) Juli 3. Äska kl. 1.15 f. m. vid Verkkomatala, 6.50 f. m.
vid Tankar fyr, 10.5 f. m.--i2 m. i Frantsila, Marjaniemi, Uleåborg
och Vaala (hagel), 10.10 f. m. i Idensalmi, 11.10 f. m.—1240 e. m. i
Jakobstad med omnäjd och Himango, 11.55 f. m.—12.10 e. m. 1
Enare och Sodankylä, 12-tiden på dagen i Kajana, Sotkamo och

15

Kuhmoniemi, 12,50—1.45 e. m. i Vaala, Frantsila och Nivala, 1.10 i
Kangasniemi, 2.10—5.35 i Vaala, Frantsila, Kajana och Nivala samt
omkr. kl. 6 e. m. i Kuhmoniemi (hagel). Störtregn utan åska i Vaala
kl. 855 f. m.

31) Juli 4. Minima i Lappland och södra Sverige. Aska kl.
1230 e. m. i trakten af Gamlakarleby och kl. 5.5 e. m. i Nykyrka
Kanneljärvi. Bliat utan dunder i NNE kl. 10.40 e. m. i Tammerfors.

32) Juli 7. Svagt, utbredt minimum öfver sydvästra Sverge
och Danmark; temperaturen mest under den normala. Äska kl. 3
e. m. i Kides.

33) Juli 8. Gårdagens depression har ytterligare utvidgadt
sig och omfattar södra Sverige, sydvästra Finland och en stor del
af Östersjöprovinserna, med centrum i Östersjön; temperaturen
något högre. Mycket äskdiger dag, 72 äskutbrott. A) Kl. 9.30 f. m.
—omkr. 2 e. m. åska i Vätskär och Lovisa. B) Kl. 10.30 f. m. åska
i Valkiakoski. C) Kl. 11.40 f. m.—3.10 e. m. åska öfver Verkko-
matala, Vekkelaks, Miehikkälä, Luumäki, Viborg och Villmanstrand.
D) Kl. 150—4 e. m. äska i Helsingfors, Sibbo, Pusula, Vätskär och
Lovisa. E) Kl. 3.55—6.15 e. m. åska vid Verkkomatala, i Nykyrka
Kanneljärvi (orkan) och i Pyhäjärvi. F) Kl. 355—7.5 e. m åska
öfver Verkkomatala, i Vekkelaks (hagel, dskslag', Viborg, Miehikkälä,
Luumäki och Villmanstrand. G) Kl. 420—6.55 e m. Aska öfver
Hanhipaasi, Jaakimvaara, Sordavala, Pitkäranta, Tohmajärvi och
Kides. H) Kl. 5.35—9.25 e. m. åska öfver Hangö och Porkkala fyrar,
i Helsingfors, Kisko, Lojo, Pusula, Sibbo Tallmo. ofver Sibbo
fjärd, i Ingå Svarthäck, Kyrkslätt Strömsby, och Vätskär; i Kyrk-
slätt splittrade ett dskslag en björk och en tall à Folkby fest-
plan, 4 telefonstolpar mellan Folkby och kyrkan äfvensom nägra
i Geiterby. I prästgärdens drängstuga kullkastades en person
och inre fönstren krossades.I) Aska kl. 6.25 e. m. i Sysmä och
6.55 e. m. i Sulkava. K) Kl. 6.30-9.55 e. m. åska i Pyhäjärvi,
vid Hanhipaasi, öfver Ruskeala, Sordavala, Pitkäranta och Pelk-
järvi. L) Kl. 7.20—11.10 e. m. åska i Hollola, Sysmä, Gustaf-
Adolfs, Sulkava och Kangasniemi. M) Kl. 8.20—9.30 e. m. åska
i Vekkelaks, Viborg, Miehikkälä, Luumäki och Villmanstrand.
Fyra särskilda dskslag; i Klemis socken träffade blixten en stuga,
gick genom fönsterfoderbrädet, slog in vid drat 4 en på en bänk

16

sittande flicka samt utgick genom stortän, efterlämnande häl i
kängan, äfven en björk splittrades; à ledningen mellan Elimä och
Strömfors förstördes flere telefonstolpar samt i Kungsböle by an-
tändes vinden à ett torp; i Kotka söndersplittrades en bjork.
N) Kl. 9.20 e. m.—in på natten åska i Tohmajärvi Kemie, Kesä-
lahti, Kerimäki, Tohmajärvi Tikkala, Pelkjärvi, Sulkava och Hir-
vensalmi. .

34) Juli 9. Minimum i mellersta Finland. Föregående natt
aska i Tuusniemi och Virtasalmi, kl. 9.20 f. m. äska i Tohmajärvi
Kemie, 1.40 e. m. i Ruskeala, 3.50 i Hollola, 4.40—7.30 e. m. öfver
Hanhipaasi, Pitkäranta, Kerimäki och Kides, 7 i Parola samt kL
10 e. m.—in på natten i Kides och Leppävirta äfvensom utan an-
gifven timme i Kuhmoniemi.

35) Juli 10. Gärdagens minimum i trakten af Haaparanda.
Äska kl. 3-tiden p& morgonen i Kuhmoniemi.

36) Juli 11. Minimet i Ishafvet. Aska kl. 7.50 f. m. i Kuhmo-
niemi (hagel) och 11.45 f. m. i Villmanstrand. Hagel utan dska i
Kuhmoniemi kl. 9.40 och 11.10 f. m., i Kides 9.50 f. m. och 1.40 e. m,
samt i Pelkjärvi kl. 2 e. m.

37) Juli 12. Aska kl. 245 e. m. i Hollola och kl. 6.5—7.20
e. m. i Kerimäki, Kides och Sordavala.

38) Juli 14. Äska kl. 3.15--9.30 f. m. öfver Storkallegrund,
vid Skälgrund, i Nerpes och Nystad, 3.40—6.45 f. m. öfver Kvarken
och vid Helsingkallan, 8.55 f. m. vid Storkallegrund, 12 m.—1.40
e. m. i Kauhajoki, Pörtom och Nerpes, 6.40 i Sysmä och kl. 8.15
e. m. i Lovisa. Tvä dskslag i Korpilaks; det ena dödade en häst,
det andra kullkastade i kyrkobyn två personer.

39) Juli 15. Normalt, mot norr aftagande lufttryck och hög
temperatur. Mycket äskdiger dag; 86 Askutbrott, maximum för
sommaren. A) Kl. 8 f. m. åska i Pudasjärvi och 8.30 f m. i Kuhmo-
niemi. B) Kl. 11.15 f. m. åska vid Enskär. C) Kl. 11.25 f. m. åska
i Jakobstad. D) Äska kl. 1.40 e. m. i Miehikkälä, 2 e. m. i Vill-
manstrand, 2.55 —4.20 e. m. i Viborg, Viborgs socken samt vid
Pälli sluss. E) Kl. 2.15 e. m. åska i Enare Thule F) Äska kl.
2.25 e. m. i Viitasaari, 3.45 i Jyväskylä och 345—6.15 e. m. i Leppä-
virta och Idensalmi (3 kilometer söder om staden föllo stora hagel,
som söndrade fünsterrutor och förstörde grödan & ett hemman)

17

och Juuka. G) KI. 2.40-4.50 e. m. Aska i Sibbo Tallmo, Helsing-
fors, Borgå Orrby och Lovisa. H) Kl. 3.20—7.35 e. m. åska i Vaala,
Kajana och Sotkamo. I) Äska kl. 3.30 e. m. vid Helsingkallan och
445 e. m. öfver Kvarken. K) Kl. 4.15-6.55 e. m. åska i Villman-
strand, Viborgs socken, i Pyhäjärvi, Kronoborg, öfver Hanhipaasi
thagel) och Pitkäranta. L) Äska kl. 4.40 e. m. i Vekkelaks, 5.15
e m. i Miehikkälä, 5.30—7.30 e. m. i Viborgs socken och Villman-
strand samt kl. 7.55 e. m.—in p& natten i Kronoborg (hagel), Jaakim-
vaara, öfver Hanhipaasi och i Pitkäranta. M) Kl. 6.10—8.40 e. m.
äska Ofver Kvarken, vid Helsingkallan, i Jakobstad med omnäjd
och öfver Tankar fyr. N) El. 6.15—10.45 e. m. åska i Leppävirta
(tt dskslag dödade en kvinna på landsvägen), Idensalmi, Kaavi,
Tuusniemi och Juuka. O) Kl 6.45 e. m. åska i Sulkava. P) Kl. 7
e. m. åska i Borgå Orrby. Q) Kl. 7.50-10.30 e. m. åska i Tuus-
niemi, ldensalmi och Kaavi. I Tuusniemi räkte åskan till kl 1.10
f. m. följande dag. R) Kl. 8.50 e. m.—in på natten åska i Ruskeala,
Pelkjarvi, Värtsilä, Tohmajärvi Kemie och Tikkala, Kides och Ilo-
mants (en fortsättning af äskvädret L). S) Kl. 9.30 e. m.—efter
midnatt Aska öfver Storkallegrund, vid Skälgrund, i Kauhajoki. Pörtom
Albolma, Nerpes, Nykyrko och Pargas; blixt utan dunder i SSW i
Salo; kl. 9.25 e. m. åska i Hangö. T) Kl. 11 e. m.—in på natten
aska i Nykyrka Kanneljärvi och Pyhäjärvi. U) KI. 11.30 e m. äska
ı Kemi.

40) Juli 16. En barometrisk depression befinner sig i trakten
af Hvita hafvet; temperaturen ställvis hig. A) Aska kl. 12.55 f. m.
i Kemi. 1.45 f. m. i Simo och 4.40 f. m. i Pudasjärvi; fortsättning
af äskvädret U föregående dag. B) Äska föregående natt i Sorda-
vala och kl. 4.5 f. m. 1 Villmastrand. C) Aska kl. 7.45 f. m. i Pudas-
järvi och 8.45 f. m. i Kuhmoniemi. D) Äska kl. 7.50 f. m. i Tuus-
niemi och 8.45 f. m. i Villmanstrand. E) Aska kl. 9.15—10.5 f. m. i
Tuusniemi, [lomants och Pelkjärvi. F) Kl. 12 m.—2.15 e. m. åska i
Sulkava, Tuusniemi, Ilomants och Juuka samt kl. 2.25 e. m. i Pelk-
järvi. G) Enstaka utbrott: kl. 12.20 e. m. öfver Pyhäjärvi, I i Borgä
uch kl. 1.35 e. m. i Vaala. H) Kl. 3.40 -4.55 e. m. Aska i Tohma-
järvi Tikkala, Kemie, Värtsilä, Pelkjärvi, Ruskeala. Sordavala och
Pitkäranta. I) Kl. 4—6.35 e. m. åska i Villmanstrand, Nykyrka
Kanneljärvi, Miehikkälä och Viborg (hagel, dskslag i masten & en

2

18.

galeas). K) Kl. 5.35—6.45 e. m. åska i Tohmajärvi Kemie och Rus-
keala. L) Kl. 6 e. m. förnyadt utbrott i Miehikkälä samt kl. 7
e. m. i Nykyrka Kanneljärvi. M) Aska kl. 6 e. m. i Jakobstad.

41) Juli 17. Minimum i Ishafvet. Aska kl. 12 på dagen i
Sulkava och kl. 3.55—845 e. m. vid Hangö fyr, i Pargas, öfver
Porkkala, Ekenäs landskommun, Ingä Fagervik, Ingä Svartbäck,
Pojo Brödtorp, Kyrkslätt, Karis Sigga, Kisko, Lojo, Pusula, Salo,
Helsingfors och Borgå Orrby samt kl. 10.15 e. m. vid Bogskär.

42) Juli 18. Minima i Ishafvet och i Östersjöprovinserna.
Aska kl 1020 f. m. i Ruskeala, 12.25 e. m. i Värtsilä, 1 i Viborg,
255 och 3.30 i Miehikkälä, 4.5 öfver Hangö fyr, 4.15 i Sysmä och
kl. 10.20 e. m. i Tuusniemi.

43) Juli 19. Svagt minimum utanför nordvästra Norge. Aska
föregående natt i Jyvaskyla, kl. 10.15 f. m. öfver Lägskär, 6.30 e. m.
i Tuusniemi och kl. 10.20 e. m.—in på natten öfver Kvarken, Hel-
singkallan och Valsörarna samt i Vasa; blixt utan dunder samtidigt
i E och SE i Gamla Vasa.

44) Juli 20. Svag depression öfver norra Skandinavien; tem-
peraturen merendels hög. A) Kl. 12.45—2.15 f. m. åska i Jakobstad,
vid Tankar fyr, Kronoby, Yxpila och Nivala samt kl. 3 55—5.50
f. m. öfver Kvarken, Valsörarna och Helsingkallan; blixt uton dun-
der samtidigt i NE och ENE vid Storkallegrund. B) Kl. 5 --6.50
f. m. åska öfver Leppävirta, Vehmersalmi, Sulkava och Tuusniemi.
C) Kl. 6.5—85 f. m. åska öfver Jakobstad och Nivala D) Kl. 11.4
f. m.-1.30 e. m. äska i Leppävirta, Vehmersalmi (hagel), Tuus-
niemi och Juuka. E) Kl. 12.50-4.45 e. m. åska i Sulkava, Savi-
taipale, Tohmajärvi Kemie, Värtsilä, Pelkjärvi, Kronoborg ‘ hagel',
Jaakimvaara, Ruskeala (hagel), Ilomants, Sordavala, Tohmajärvi
Tikkala och Pitkäranta. F) Kl. 2.30—5.55 e. m. åska i Miehikkälä,
Viborg, Hanhipaasi, Tohmajärvi Kemie, Värtsilä, Ruskeala (hagel)
och Pitkäranta. G) Kl. 3.10 e. m. äska i Hirvensalmi.

45) Juli 21. Minimum i Ishafvet. Äska kl. 2 f. m. i Viita-
saari, 1l-tiden på f. m. i Tuusniemi, 12—12.20 e. m. i Kyrkslätt
Strömsby och Obbnäs och kl. 2.30 e. m. i Tohmajärvi Kemie. Hagel
utan åska i Sordavala kl. 440 e. m. och i Kides kl. 6.25 e. m.

46) Juli 23. Äska vid Säbbskär.

19

47) Juli 24. Aska kl. 6.20 f. m. vid Enskär, 10.10 f. m. i
Nagu, 2.15 e. m. i Pargas och 4.30 e. m. i Frantsila.

48) Juli 25. Minimum i mellersta Finland. Aska kl 3.30 e. m.
i Tohmajarvi Kemie och 4.10 e. m. i Pyhäjärvi.

49) Juli 26. Aska kl. 1.45 e. m. i Tohmajarvi Kemie.

50) Juli 27. Aska kl. 25 e. m. i Nykyrka Kanneljärvi.

51) Juli 31. Äska kl. 4.20 e. m. vid Skälskär.

Augusti mänad.

Augusti mänad uppvisar 20 äskdagar med 442 äsk-
utbrott och 1 dag med endast kornblixt eller blixt utan
dunder. Antalet äskutbrott utgör maximum för somma-
ren, likaså antalet äskslag (15) och hagelfall under åska
(16). Blott 1 hagelfall utan äska under äskdag har an-
mälts.

52) Augusti 1. Svag, vidstrakt depression öfver Finland med
centrum i trakten af Sordavala; temperaturen merendels under
den normala. Aska kl 11 f. m. i Karis, 2—5 e. m. öfver Jämsä och
Sysmä, 2.20—4.20 e. m. öfver Sibbo Tallmo och Borgå socken, 4.35
—6.20 e. m. åter i Sibbo samt i Helsingfors, Borgå Orrby och
Lovisa, 5.15—6 e. m. i Hirvensalmi och S:t Michel, 5.30—7 e. m. i
Luumäki och Miehikkälä, 5.40 e. m. i Kivijärvi ätvensom utan an-
gifven timme på eftermiddagen i Kides. A Sippola gard i Sippola
söndersplittrade ett dskslag ett trä och dödade 21 svin i en svinstia.

53) Augusti 2. Aska kl. 2 e. m. i Karis och 4 e. m. i Viitasaari.

54) Augusti 8. Aska kl. 10.50 f. m. i Lovisa, 12.30—1.25 e. m.
i Nerpes och Portom, 4—5.10 e. m. i Pértom, Gamla Vasa och vid
Helsingkallan, 1.45—3.15 e. m. i Ikalis och Tammefors, 1.30—2.45
e. m. öfver Borgä socken, Söderskär och Ing& Svartbäck, 3.50 e. m.
i Luumäki, 4-6.35 e. m. i Nykyrka Kanneljärvi, 4.50 e. m. i Hir-
vensalmi, 11.10 e. m. vid Hangö fyr samt utan angifven timme på
e. m. i Viborg. Blixt utan dunder kl. 11 e. m. i Kyrkslätt Strömsby.

55) Augusti 4 Minimum i trakten af Fand (Danmark). Sär-
deles askdiger dag; antalet Askutbrott steg till 84, maximum for

20

Augusti mänad. A) Äska föregående natt till omkr. kl. 4 f. m. i
Pojo Brödtorp, Ingä Fagervik, Svartbäck (hagel, äskslag), Kisko,
Kakskerta, Somero, Urdiala, Kyrkslätt, Helsingfors och vid Pork-
kala fyr; blixt utan dunder i Wi Parola. B) Kl. 4.45—8.20 f. m.
åska i Ingå Svartbäck (dskslag, som söndersplittrade två trad och
fem telefonstolpar), Kyrkslatt Stromsby, Porkkala, Luvia, Somero,
Kisko, Sibbo (hagel, två dskslag), Helsingfors, Söderskär, Vätskär
och Lovisa. C) Kl. 9.25 f. m.—12.20 e. m. åska i Somero, Parola,
Alastaro, Urdiala och Matku. D) Kl. 9.50 f. m.—1.10 e. m. äska
öfver S:t Michel med omnäjd (starkt hagelfall förstörde all gröda à
Annila, Simola och Moisio lägenheter i Kyyhkälä by af S:t Michels
socken; haglen voro af mellersta potatis storlek), Hirvensalmi (ett
dskslag dödade tvä getter), Sysmä, Gustaf-Adolfs, Jokkas, Sulkava
och Leppävirta. E) Kl. 10.35—11.50 f. m. äska i Kronoborg, Jaakim-
vaara (dskslag i ett fähus) och Pitkäranta. F) Kl. 11.10 f. m.—4.55 e. m.
äska i Pörtom Alholma (antagligen i flere skof). G) Kl. 11.20 f. n.
åska i Sibbo Tallmo. H) Kl. 11.30 f. m.—3.10 e. m. Aska öfver
Hanhipaasi, i Pyhäjärvi, Kronoborg, Sordavala, Jaakimvaara. Pitkä-
ranta, Ruskeala (hagel), Pelkjärvi (hagel, två dskslag, af hvilka ett
söndersplittrade 10 telefonstolpar), Värtsilä och Kides. I) Kl. 11.35
f. m—3 e. m. åska i Urdiala, Parola, Hvittis, Karkku och Ikalis.
K) Kl. 12.45-3.20 e. m. åska i Sulkava, Jokkas (hagel, ett dskslag
antände nägra höhäsjor) och S:t Michel. L) Kl. 1.10 e. m. Aska i
Sibbo Tallmo. M) Kl. 1.50 e. m. åska i Jyväskylä. N) Kl. 2. e. m.
åska vid Market. 0) Kl. 2—3 e. m. åska öfver Tammefors och i
Karkku. P) Kl. 2.35—3.40 e. m. äska i Tuusniemi och Juuka. Q)
Kl. 3 e. m. åska i Lovisa. R) Kl. 3.10—6.50 e. m. åska öfver Hanbi-
paasi, Jaakimvaara, Kronoborg, Sordavala, Pelkjärvi och Kides.
S) Kl. 5 e. m. åska i Luvia. T) Kl. 55—7.55 e m. åska i Karstula,
Kivijärvi och Viitasaari. U) Kl. 5.10—6.10 e. m. äska i Sotkamo
(hagel) och Kuhmoniemi. V) Kl. 5.40 e. m. äska vid Helsingkallan.

56) Augusti 5. Vidsträkt svag depression öfver södra Skan-
dinavien. Äska kl. 1255 e. m. i Vätskär, 2.35 i Pörtom, 2.40 vid
Skälskär, 3.55—5.45 öfver Kvarken, Helsingkallan och Jakobstad
Björnholmen (blict utan dunder samtidigt i NW i Gamla Vasa).
4.25 i Enontekis, 5.35—8.45 vid Skälgrund, öfver Pörtom, Nerpes och
Björneborg samt kl. 8.35—10.35 e. m. i Gamla Vasa och öfver

21

Kvarken äfvensom utan angifvet klockslag vid Säbbskär. Blixt
utan dunder kl. 9.15—11.25 e. m. i NNE vid Helsingkallan.

57) Augusti 6. Gårdagens minimum i trakten af Kristiania.
Åska kl. 425 e. m. i Pudasjärvi. Blixt utan dunder kl. 9 e. m. i
E i Gustaf-Adolfs.

58) Augusti 7. Nytt minimum närmar sig från Nordsjön; på
aftonen befann det sig utanför SW-Norge. Aska kl. 11 35 f. m. och
1.15 e. m. i Sordavala, 915 e. m.—in på natten öfver Nykyrka
Kanneljärvi, Björkö, Viborg, Pyhäjärvi, Jaakimvaara, Kronoborg,
Hanhipaasi och Pitkäranta. Blixt utan dunder kl. 8.25—10.10 e. m.
i S och SE i Lovisa.

59) Augusti 8 Åska kl. 9.35—10.45 f. m. i Nykyrka Kannel-
järvi och Pyhäjärvi samt kl. 10.30 f. m. öfver Valkiakoski.

60) Augusti 9. Minimum i Södra Sverige; temperaturen hög.
A) Svag åska 10-tiden på f. m. i Pörtom Alholma. B) Kl. 11.55
f. m.—1.20 e. m. åska i Nykyrko (Abo län), Salo, Pemar, Somero,
Matku, Urdiala och Parola. C) Kl. 12.55—2.40 e. m. åska i Helsing-
fors, Söderskär, Våtskär, Lovisa, Sibbo och Borgå Orrby. D) Åska
kl. 1.55 e m. i Pörtom Alholma. E) Kl. 2.45—7.5 e. m. åska i
Sibbo, Borgå Orrby, Vätskär, Lovisa och Vekkelaks. F) KI. 3.25—
1.50 e. m. åska i Sysmä, (dskslag), Gustaf-Adolfs, Hirvensalmi, S:t
Michel, Jyvaskyla och Sulkava. G) Kl. 5.15—10 e. m. åska i Leppä-
virta, Tuusniemi och Kides. H) Kl. 5.50—10.15 e. m. åska öfver
Björkö, Säkkijärvi, Viborg, Nykyrka Kanneljärvi, Pyhäjärvi, Hanhi-
paasi, Kronoborg, Jaakimvaara och Pitkäranta. Blixt utan dunder
kl. 7.40—10.40 e. m. i E och W i Sordavala, i S i Pelkjärvi och
Värtsilä.

61) Augusti 10. Äska i Viborg.

Augusti 12. Kornblixtar i SE och E vid Söderskär.

62) Augusti 14. Aska kl. 12 m. i Pudasjärvi, 4.20 e. m. i
Kemi och 5.20 e. m. i Borgä Orrby.

63) Augusti 18. Äska kl. 5.15 f. m. vid Säbbskär.

64) Augusti 19. En barometrisk depression befinner sig i
trakten af Ishafvet. Äska kl. 8 f. m. i Björneborg, 12.35 e. m. i
Idensalmi. 1.30 i Viitasaari, 1.35 i Kuhmoniemi, 2.40 -4 i Pihti-
pudas, Viitasaari och Kivijärvi, 2.55 i Kajana, 3.45—6 50 i Idensalmi,
Juuka och Tuusniemi, 3.30—5.30 i Karkku, Messuby, Tammerfors,

22

Valkiakoski och Urdiala (blixt utan dunder samtidigt i N i Hvittis),
6 vid Skälskär och i Finström Godby samt kl. 6.30—8.5 e. m. i Hir-
vensalmi och Gustaf-Adolfs.

65) Augusti 22. Aska kl. 1 e. m. i Kivijärvi, 450-6 i Ny-
karleby, Himango, Lohte& och Jakobstad, 4.55 i Vätskär, 5.20—7.40
öfver Pudasjärvi och Taivalkoski, 6.15—10.10 öfver Jakobstad, Gamla-
karleby, Yxpila, Tankar fyr, Himango, Nivala, Frantsila, Ulkokalla
och Marjaniemi, 9.50—11.25 öfver Skälskär, Finström Godby och
Nystad samt kl. 11.25 e. m. i Taivalkoski. Blixt utan dunder och
kornblixtar kl. 9 e. m. i E vid Tankar fyr, 11 e. m. i W i Simo
samt utan angifven timme på aftonen i Ingå Svartbäck.

66) Augusti 23. Minimum i Ishafvet; ovanligt hög temperatur.
Kornblixtar kl. 1.25—1.55 f. m. i ENE vid Storkallegrund. A) Åska
föregående natt i Uleåborg och kl. 5.40—6.10 f. m. i Pudasjärvi och
Taivalkoski. B) Kl. 8 f. m.—12.30 e. m. åska i Pargas, Alastaro,
Hvittis, öfver Hangö fyr, i Kyrkslätt Strömsby, Ingå Fagervik.
Kisko, Matku, Urdiala, Parola, Messuby, Tammefors och Valkiakoski.
C) Åska kl. 9.55 f. m. i Borgå Orrby. D) Kl. 11.30 f. m. åska i
Jämsä. E) Kl. 1230 e. m. åska i Kuhmoniemi. F) Kl. 1.15—2.10
e. m. åska i Idensalmi (hagel), Leppävirta och Tuusniemi. G) Kl.
1.20—2.40 e. m. åska i Pudasjärvi och Taivalkoski. H) Kl 150—
4,15 e. m. åska öfver Porkkala fyr, i Ingå Fagervik och Kyrkslätt
Strömsby; i Ingå Svartbäck häftiga regnskurar utan dunder. I)
Åska kl. 2 e. m. i Hirvensalmi. K) Kl. 2.10—5.30 e. m. Aska i Ider-
salmi, Kajana, Sotkamo, Tuusniemi (hagel, storm), Leppävirta, Kaavi
och Juuka. L) Kl. 2.15—3.35 e. m. åska öfver Hirvensalmi (hagel
S:t Michel, Jokkas och Sulkava. M) KI. 3.15-320 e. m. åska i
Mouhijärvi och Karkku Järventaka. N) Kl. 3.35 e. m. svag åska i
Borgå Orrby. 0) Åska kl. 3.35 e. m. i Nykyrka Kanneljärvi, 4-tiden
på e. m. i Kides och 4.15 e. m. i Miehikkälä. P) Kl. 4.10 —5.10 e. m.
åska i Pudasjärvi och Taivalkoski. Q) Åska kl. 4.20 e. m. i Sodan-
kylä. R) Kl. 515—95 e. m. åska i Miehikkälä, Björkö (storm),
Nykyrka Kanneljärvi, Säkkijärvi, Luumäki, Viborg, vid Hanhipaasi.
i Kronoborg och Pitkäranta. S) Äska kl. 7.15 e. m. i Viitasaari.
T) Kl. 8.5—11 20 e. m. äska vid Hanhipaasi, i Kronoborg, Ruskeala
(hagel) och Pelkjärvi. U) Äska utan angifven timme vid Söderskär.
Askslag i telegrafledningen mellan Järvelä och Herrala stationer.

23

Blizt utan dunder och kornblixtar kl. 8—10.30 e. m. i E och Ni
Nykyrka Kanneljärvi, i S, SE och E i Kides och i S i Sulkava.

67) Augusti 24. En svag depression utbildade sig under
dagens lopp i norra Skandinavien. A) Kl. 8.30—11.15 f. m. äska i
Nykarleby, Jakobstad och Kronoby samt öfver Tankar fyr, Helsing-
kallan och Kvarken. B) Kl. 10.10 f. m. åska i Kivijärvi och 12.15—
150 e. m. i Viitasaari, Idensalmi och Tuusniemi. C) Kl. 11 f. m.
åska i Sysmä (hagel). D) Kl. 11 f. m.-2 e. m. åska i Jakobstad,
öfver Helsingkallan och Kvarken, i Kronoby (ett dskslag smälte
telefontraden och söndersplittrade flere telefonstolpar), Gamla-
karleby, Yxpila, Tankar fyr, Lohteä, Himango, Ulkokalla och Nivala,
vid Storkallegrund och i Gamla Vasa. E) Kl. 2—3.20 e. m. åska i
Nykarleby, Jakobstad, Kronoby, Gamlakarleby, Yxpila, Tankar fyr,
Lohteà, Himango och Ulkokalla samt kl. 3.30 e. m. i Nivala. F)
Kl. 2.35 e. m. åska i Idensalmi (hagel) samt kl. 3.40—6.25 e. m. i
Sotkamo, Kajana och Kuhmoniemi. G) Kl. 5 e. m. äska i Simo
samt kl. 7.40—10.5 e. m. i Pudasjärvi (ett dskslag antände en hö-
häsja) och Taivalkoski. H) Äska kl. 615 e.m.i Björkö. I) Kl.
9-11 e. m. åska i Pyhäjärvi, Björkö och Pitkäranta. K) Aska kl.
11.35 e. m. öfver Marjaniemi. Kornblixt och blixt utan dunder kl.
845 e. m. i S i Kides, 9.10 i E i Miehikkälä, 9.5—ofver midnatt i
NW och NE öfver Kvarken. 9.30—11 i NW i Pörtom, 9.35—11.45
e m. i N och NW vid Helsingkallan samt kl. 10.5—11.40 e. m. i
NW och W i Jakobstad.

68) Augusti 25. Minima i norra Skandinavien och södra
Östersjön; temperaturen hög. Mycket äskdiger dag, 82 äskutbrott.
A) Enstaka utbrott kl. 3 f. m. i Viitasaari, 5.35 i Kides och kl. 9.50
f. m. i Pusula. B) Ki. 10.25—11.30 f. m. Aska i Pargas, Pemar,
Salo, Kimito, Lundo och Kisko. C) Kl. 10.50 f. m.—1.35 e. m. äska
i Finström, öfver Lägskär, vid Skälskär, Bogskär, i Brändö, Pemar,
Lundo och vid Enskär. D) Kl. 11-tiden på f. m. åska i Ingå Svart-
back och Borgå socken. E) Kl. 11.15 f. m.—5 e. m. åska i Somero,
Matku, Parola, Tammefors, Valkiakoski, Sysmä, Gustaf-Adolfs,
Jämsä, Jyväskylä, S:t Michel och Sulkava. F) Äska kl. 12-tiden
på dagen i Tuusniemi. G) Kl. 1.5—4.30 e. m. åska vid Porkkala
och Söderskärs fyrar, i Helsingfors, Ingå Svartbäck, Borgå socken
och Våtskär. H) Kl. 1.15—4.55 e. m. åska i Pemar, Brändö, vid

24

Enskär, i Nykyrko, Pargas och Salo. J) KL 2—3.10 e. m. Aska i
Somero, Matku och Hvittis. K) Kl. 2.50 e. m. Aska i Enontekis.
L) Kl. 3.30—5.20 e. m. Aska i Leppävirta och Tuusniemi. M) Kl.
3.30-6.45 e. m. Aska i Parola, Matku, Sysmä (hagel), Gustaf-Adolfs,
Hirvensalmi. S:t Michel och Sulkava; i Parola och Hirvensalmi
räkte åskan till något öfver kl 7 e. m. N) Aska kl. 3.40 6 m. i
Kides, 4.30 i Pyhäjärvi, 4.45 i Björkö och kl. 5.30 e. m. ater i Kides
samt utan angifven timme på e. m. i Viborg. O) Kl. 4.15-5.10
e. m. åska i Kyrkslätt Strömsby, vid Hangö fyr och i Borgå Orrby.
P) Aska kl. 55 e. m. vid Bogskär. Q) Kl. 6—9.45 ©. m. åska i
Kides, Ruskeala (hagel), Pelkjärvi, Värtsilä och Pitkäranta. R) Kl.
6.10-9.5 e. m. Aska öfver Somero, Pargas, Kakskerta, Kisko, Salo
och Sibbo Tallmo. S) Aska omkr. kl. 9 e. m.—in på natten i Ingå
Svartbäck, Kyrkslätt Strömsby, Sibbo Tallmo, Helsingfors, Söderskär
och Borg& Orrby (ett dskslag söndersplittrade en telefonstolpe).
Blixt utan dunder kl. 9.10 e. m. i E i Matku.

69) Augusti 26. Minimum i trakten af Hvita hafvet. Aska
kl. 2 e. m. i Ostermyra. Kornblixtar kl. 8.30-in på natten i E och
SE i Ingå Fagervik.

70) Augusti 28. Aska kl. 5.45 e. m. samt kornblixtar kl. 9.20
e. m.—in på natten i NW och SW vid Hangö fyr äfvensom hagel
utan dska i Tuusniemi under dagens lopp.

71) Augusti 31. Aska kl. 4.20 e. m. i Tuusniemi.

September— December.

Under ärets sista fyra mänader förekommo 15 äsk-
dagar med 79 äskutbrott, 5 hagelfall under äska, 4 äsk-
slag och 4 hagelfall utan äska under äskdagar äfvenson
2 dagar med endast kornblixt eller blixt utan dunder.
September var anmärkningsvärdt äskfattig och uppvisar
blott 17 äskutbrott under 7 dagar. Antalet äskdagar 1
Oktober utgjorde likaledes 7 med ett för denna mänad
ovanligt stort antal äskutbrott, nämligen 61; därunder
inträffade 4 hagelfall och 4 äskslag.

25

72) September 2. Minimum i trakten af Vasa ; temperaturen
något öfver den normala. Åska kl. 4.45 e. m. i Kisko och 6.30
e. m. i Tammefors.

73) September 4. Nytt minimum i Bodö; låg temperatur.
Hagel utan åska kl. 11.45 f. m. i Sordavala samt åska kl. 5.45 e. m.
i S:t Michel.

54) September 5. Gårdagens minimum har förflyttat sig till
trakten af Archangelsk; temperaturen fortfarande mycket låg. Åska
föregående natt till kl. 3 f. m. öfver Helsingfors, Porkkala och
Söderskärs fyrar; blixt utan dunder samtidigt i Kisko och vid Hangö
fyr. Åska kl. 5—8.30 e. m. öfver Storkallegrund (hagel kl. 7.30 e. m.)
samt kornblirtar kl. 10 e. m.—in på natten i S i Kisko. Hagel utan
deka kl 9.15 e. m. vid Bogskär.

September 6. Minimet norr om Ladoga. Hagel utan åska kl.
125 e. m. i Kides samt utan angifven timme vid Ulkokalla fyr
och i Vasa.

September 7. Hagel utan åska på morgonen vid Ulkokalla,
kl. 10.15 f. m. i Uleåborg och kl. 12.15 och 9.15 e. m. skoftals i
Gamlakarleby samt under dagens lopp i Tuusniemi.

75) September 20. Åska kl. 1.15—4.15 e. m. i Karkku, Hvittis,
Matku och Tammefors.

76) September 21. Åska kl. 1.35 e. m. i Sulkava.

77) September 25. Minimum i Ishafvet; temperaturen hög.
Åska kl. 8.15 f. m. i Nykyrko (Åbo län) samt kl. 3.20 e. m. i Tuusniemi.

78) September 26. Åska kl. 1.20 e. m. i Kuhmoniemi, 5.10 i
Brändö och 9.20 e. m. vid Hangö fyr. Hagel utan åska kl. 4.35 e. m.
öfver Helsingkallan samt under dagens lopp i Kuhmoniemi. Blixt
utan dunder kl. 7.20 e. m. i NNE och NE vid Helsingkallan, 8.10—
9.15 e. m. i Si Pargas samt kl. 9—10 e. m. i E och SE i Lundo.

September 28. Föregående natt blixtar utan dunder i Ny-
karleby. |
79) Oktober 3. Ett minimum läg denna dag p& morgonen i
Ishafvet. Mot aftonen bildade sig ett omräde med lägre lufttryck
(755 m. m.) i västra Skandinavien; det utvecklade sig under nat-
tens lopp till en vidsträkt, svag depression, som foljande morgon
(den 4 Okt.) omfattade hela Skandinavien jämte Finland med cen-
trum i trakten af Hangö. Temperaturen hög. Två enstaka äsk-

26

utbrott kl. 6.45 e. m. och 8.15 e. m. vid Utö samt kl. 9.5 e. m—in
p& natten Aska vid Utö, i Pargas, Abo, Velkua, Lundo, Pemar,
Kimito (dskslag), Sagu, Salo, Kisko, Pojo, Somero och Alastaro;
dskslag i karaktarsbyggnaden 4 Pailina gard i Halikko. Blixtar
utan dunder i SW och SE observerades kl. 9-tiden p& e. m. fran
Bogskärs och Hangö fyrar.

80) Oktober 4. Fortsättning af gärdagens äskväder. Aska
föregående natt till kl. 4.20 f. m. öfver Lundo. Matku (ett dskelag
antände en byggnad), Tammefors, Messuby, Valkiakoski, Kisko, Pojo,
Somero, Längsjö, Porkkala, Söderskär, Sysmä, Gustaf-Adolfs (hagel,
Jämsä, Hirvensalmi, S:t Michel, Jokkas, Sulkava och Leppävirta
samt kl. 5.30-9 f. m. öfver Vekkelaks, Björkö, vid Verkkomatala, i
Viborg och i Tohmajärvi Kemie. Kl. 7 e. m. äskai Abo och kl.
9.15 e. m. fornyadt utbrott i Tohmajärvi Kemie. Askslag i en stuga
i Kontiolaks.

81) Oktober 6. Minimum utanfor Norges västkust. Aska kl.
11.55 f. m.—2.55 e. m. öfver Porkkala och vid Söderskärs fyr samt
1 Helsingfors och kl. 2.45—5.40 e. m. vid Verkkomatala, i Björkö,
Nykyrka Kanneljärvi, Viborg och Pyhajarvi.

82) Oktober 10. Utbredt, svagt minimum ôfver Finland och
Ryska Karelen. Aska kl. 9.40 f. m. vid Söderskär, 10.45 öfver
Kimito (hagel) och kl. 11.35 f. m. i Ing& Fagervik (hagel).

83) Oktober 14. Minimum utanför sydvästra Norge. Aska
kl. 530 f. m. i Kisko och 6.45 f. m. i Nykyrko (Abo lin) samt kL
10.45 e. m. i Abo.

Oktober 18. Hagel utan dska i Helsingfors.

84) Oktober 19. Aska kl. 10.5 f. m. i Tuusniemi.

Oktober 20. Hagel utan åska kl. 5.45 e. m. vid Bogskar.

November 6. Hagel utan åska vid Utd,

85) December 12. Aska i Hangd kl. 2—3 f. m.

December 25. Blixt utan dunder kl. 9.40 e. m. i W i Ilomants.

27

4. Äskvädrens utbredning och talrikhet i de
olika länen.

Askans utbredning i hvarje län under tiden 23
%j—6 Oktober framgår ur den bilagda grafiska fram-
ställningen. Vid dess utarbetning äfvensom vid beräk-
ningen af äskans medelutbredning och relativa talrikhet i
dika län hafva de i efterföljande tvä tabeller anförda tal
anlitats.

|

| : jc fel lelF ls
| 1900. LIFE IE EIG |
lt 1 | 1 Tat Te
2 | Stationer . . . . . .|—|—112|17 ia 12 12 — -
A 210) 2| 41 1/9
2 | gar för | stationerna .|—|— | 4/24 31,46; 4 9 us
FF | Askutbrott . . . . .|—/—1 4135145175] 4, 9 11173
=. | Stationer . . . . . .[—|—|24|29, 27/30] 30 27 | — _
S | Askda- ( linet . . .| 1|— 1] 8| 8110| 4) 4, —13%
3 var för À stationerna | 1/—| 1/45! 1545| 5/18) — [130
© | Askutbrott . . . . I 11—] 1154, 5 | 21 | — [ss
| 8| Stationer . . . . .|-|-|7 + 9 8 8 -|-
ET Åskda- ( länet . . .I-|-| 2) 3) 3 8; 2! 2 —J20
: 3 gar för 4 stationerna .|—|—| 2| 9| 5 20 3 7 —155,
| Askutbrott . . . . .|—|—| 2110] 6,40] 3) 7 —|6s
22 | Stationer . . . . . .|—|—| 5/ 86: 718 8| 8 —|—
= | Äskda- ( länet . . .|—|—| 2 6! 10 sl 2] 1)—| 29
Ps. gar for À stationerna .|—}—] 21111 17 27 | 21 6;—| 65
>| Ackutbrott . . . [| stıel 2187 2| 71—| 8
ZT Stationer ... > .|—]=|18|15] 1615] 14'14 —| —
3 | Askda- länet . . .l—[—| 2! 6} a4'10|—! 2 —| 341
3 gar för | stationerna .|—|— | 6/23 sy p2;—| 9 —har!
5 | Askutbrott . . . . .|—|—! 7/32{102/72;—|11;— 24
À | Stationer . . . . . .|—|—|11|14| 14/11) 11] 11)—] —
3, | Askda- f länet . . .|—| 1| 3110! 14] 8] 1} 2|—| 39
> gar för | stationerna .|—| 11 71421 50/29] 1 ie
B | Askutbrott . . . . .|—| 11 9156] 80/421 1! 6|—1195
< | Stationer sr. ss of —]|—| 20] 20] 22124 231923 | —
2 . Äskda- wer 3) 7] où) 1) |
: | gar för { stationerna .| 1|—| 5|37| 38| 53 nn”
|__| Askutbrott oo. . … ef BL—] 7150| 5075| 11 —
| qj Stationer . . . . . .| —|—| 18 ]18| 18/18 18/18] —| -|
ES] Ackda f länet .. 12 1151109 1,—/—| 26,
9 gar för | stationerna .[—|—| 8200| 3882 11— — oo
| | Askutbrott . . . . IT 15 128 | 50141 1!—||135,

un
© ©
| ts a Cus A = CE
1900. £ E 5 R 5 S
ry ° bute @ oz
| se FF | ©

a

|

Stationer . . . . «| 107 | 127 | 130 | 130 | 124 | 121

. landet. . .| 8| 16) al 20) 7| 7
Askdagar för { stationerna .| 35 | 211 | 251 | 313 | ı7 | 52

Askdagarnas antal, som éfverhufvudtaget var syn-
nerligen lägt, var störst 1 Kuopio län (89), och minst 1
Tavastehus län (20). Anmärkningsvärdt ar, att under Septem-
ber mänad nägot äskutbrott alls icke anmälts fran Viborgs
län, ehuru åska förekommit, om ock sparsamt, i alla öf-

riga län.

Askans utbredning Maj—Oktober i procent af arealen.

up Ody
URI
SNUOISBABL,
"UT
SION 3S
URI
s81009°10

"URI SPUSIAN
"uy, ordony
3opue] CIO TI

UR] S210q1A

23 | 21 |

Maj. . . .| 11 | 4 | 14 | 20 53
Juni. . . . | 20 | 19 | 38 | 30 | 26 | 30 | 26 | 22 | 10
| Juli. . . .| 28 | 7 | 17 | 24 | 25 | 26 | 19 | 21 | 8
Augusti . . | 31 | 15 | 40 | 42 | 35 | 33 | 18 | 20 | 12
| September . | 17 4 | 19 | 12 | — 9 4 6 2
75 | 32 | 14 | — | — | 6

| Oktober . . | 19 | 17 | 44

Medelutbredningen var störst i Oktober i St. Michels
lin (75 °/,) och därnäst i Maj i Uleåborgs län (53 °,,). För
hela landet var utbredningen störst i Augusti (12 %/,).

80

Askutbrottens relativa talrikhet Maj—Oktober.

Sel 8] ré) Fle dE
1660 |É|ŸIFÉIFE a || FIRE:
pl ELR IE als

Maj . . . . | 0.3 | (0.04)
Juni. . . .| 2.0 | 12

Juli. . . . | 28! Os
Augusti . .| 50: 20 | 4.4 | 4.6 | 4.8 | 38 | 3.1 | 23 | 24
September . | 0.3 © 02 | O« | 02 | — | O1 | (0.04)! (0.08)! 04

0.8 | Os: — | — | 04
| 14.6 | 14.9 | 8.3 | 7.1 | 6.

|

|

|
Oktober . . | 08 Os

| 7.8 | 11.3

Åskfrekvensen var ovanligt låg och för hela landet
mindre än under något af de föregående åren (7.2 år 1888).
Maximum, af frekvensen uppvisar Viborgs län i Juli (64
åskutbrott per station). För hela perioden är frekvensen
störst i Kuopio län (14.9) och minst i Åbo län (5.s).

5. Åskutbrottens dagliga period.

Antalet åskutbrott under dygnets särskilda timmar
(lokal tid) är anfördt i efterföljande två tabeller.

Hela landet.

Askutbrottens dagliga period i olika län.

Uleåborgs A |] AA NH | HA AND #0 PAK KN AN
län. : Ae nu vd — pa 74
oom mm ©
Vasa län. WO AL ANKE SCH D M © N N M M AMON
Kuopio län. a | [mm nm | 0 »m œ za nn # HN © © mo © ©
Viborgs län. | | Jo gava ae oe ag n meog mm
St. Michels a ga a Im | | | 6 + 0 © mn ann on | om
län. |
län.
o
Abo län. M joa | © SE © © À EE ma wnwaa m mn M M oO m
Nylands län. sauna ana HM © © KIA DN D M HH mm
=) gi d
. . © au
© “anwnorwoet ia aAanwnoenrwosaaet
> Tilt dedlrTi dti id tdddi
o> | Lao m+bs Oe o a nm nowt 9 Dr À Oo =
ea) —N
— -

32

Askutbrottens dagliga period under olika mänader.

| 5 > | eis >
| EI ul. ll: + d
1900. | B/E] EI eo | ER

| E | 2/9 & 2.

7 | | 9 = ¢ |

12 n—lf.ml 1 | — 8 4 8 | 21 192 :
1—2 — | — 5 1 6 12 13.13
| 2-3 — 4 1 3 2 10 11.3
3—4 _ 4 5 | 2 2 | 13 11.
4—5 — 2 5 2 2 11 13.60
5-6 — 2 6 7 2 17 15.5
6—7 _ 9 5 3 1 18 17.25

7—8 _ 8 2 3 3 16 17. |
8-9 1 7 7 4 1 20 19.0

9-10 — 5 4 11 2 22 25.2» |
10—11 1 4 | 11 | 19 2 37 45.30
11—12 d. 2 | 23 | 15 | 44 2 86 73.3
12 d—1e. m.| 5 | 42 | 18 | 21 | — 86 91.1
1—2 8 | 36 | 19 | 41 5 | 109 | 101.
2—3 8 | 33 | 24 | 35 2 | 102 99.15
3—4 5 | 21 | 26 | 29 5 86 91.3
4—5 2 | 20 | 31 36 3 92 89.7
5-6 3 | 12 | 32 | 39 3 89 85.1
6—7 3 9 | 31 | 28 2 73 68.73

7—8 1 3 | 18 | 17 1 40 45.50 |

8—9 _ 4 | 12 | 11 2 29 320
9—10 — 1 16 | 12 3 32 31.5
10—11 3 2 | 13 8 7 33 30.25
11—12 n. 1 — | 13 4 5 23 25.00

Oaktadt äskutbrottens fätalighet företer den dagliga
perioden 1 de afrundade talen en ganska jämn regelbun-

denhet med tydligt maximum kl. 1—2 e. m. och minimum
kl. 2—8 f. m.

38

6. Äskutbrottens antal i olika väderstreck.

un

7 > 3 5

; Cy u = e 5

1900 | E E 2 | et.

| E j 2 Ü (=

| F S 3
S 6.0 25.0 39.5 79.0 19.5 169.0
SW 12.0 32.0 70.0 109.5 9.0 232.5
W 12.0 39.0 84.5 73.5 7.0 216.0
NW 4.0 39.0 40.5 32.0 3.0 118.5
| N Lo 35.5 24.5 15.0 1.0 77.0
NE 2.0 23.5 15.5 5.0 7.5 53.5
| E 3.0 25.0 13.0 16.0 Ls 58.5
| SE 1.0 18.0 22.5 24.0 6.5 72.0

Äskutbrotten hafva förekommit, som under de flesta
tidigare ar, oftast 1 SW och minst ofta i NE.

7. Askslag, hagelfall och andra med äskvädren
sammanhängande företeelser.

De kända äskslagen, grupperade efter län och mâna-
der, äro anförda i nedanföljande tabell.

34

Askvader med Askslag.

SS OO K KL Lb KV VA ne

Slo A as bo 5 2 5 er {| = 5 Bo >
EF För S| E |Lel ® [RE
EE A IE EC
INRP HHMREAE
Maj
Juni .
Juli. . . . .
Augusti. . 1} 1115} 34 |
Sept.—Oktober . }—|—] 4) 54
Hela tiden | 8 | 4) 3| 7 ‘| 2| 2] 32] 2
Antal äskslag på „. |
100 âskutbrott . | 4.6 1a| 5.9| 3.6 2.1| 1ı| Is} 2.6 |

Säväl totala antalet anmälda äskslag som relativa
faran för dessa var störst i Augusti. Talrikast f6rekommo
askslag i Viborgs län, den relativa faran för äskslag var
dock störst 1 Tavastehus län.

1900. E. E a 5. 5 |
| un
|

Dödade människor. . . — 2 — — 2 |
Dödade kreatur. . . . — 1 23 _ 24

Eldsvädor . . . . . . — 1 2 1 4 .
Skogseldar. . . . . . 1 — — — 1 |

Antalet af blixten förorsakade olycksfall var jämfö-
relsevis obetydligt.

&

Hagelfall under Aska.

ais.) dB AT NA ler:
® | o |_% 9/0: 8 „| PISTE
1900. ale FRAS TP FE lé
| El A des fä ria
| j El MFF 7) 89188
|
Maj... . -/-\-|-|- 1}/—] 1] 21 42
_ Juni oe ee 1| 2:—| 1| 3] 2; 2| 17127 45
i 7 | 2 6
3 | 4 1
|

Antal hagelfall
på 100 äskut-
brott. . . . 2. 2.5| — | 9.8] 5.8] 46

1.6 | 6.71 4.1 —

Ett ovanligt litet antal hagelfall under äska har an-
mälts detta är, hvarför hagelfrekvensen utfallit synnerligen
läg och är mindre än under nägot föregäende är. Bland
sommarmänaderna visar Juni den största frekvensen; för
hela tiden var frekvensen störst under Oktober—April.
Relativt oftast inträffade hagelfall under äska i St. Michels
län; frän Tavastehus län har däremot icke ett enda dylikt
anmälts.

Fördelningen af hagelfall utan äska under äskdagar
framgär ur följande tabell:

a aa LT m |
| | <|.|al ea ESRI < gl 21
Bl 8 lèpre a le) 8 Får

1908 3 5 ER BE oc = a 3 =|
F | &| FIF fal:

—
. .
. e . .
. . . . .

Om observerade meteorer har meddelats füljandi
Den 19 Mars kl. 9-tiden på kvällen sågs i Tuusniemi et
eldkula röra sig nära horisonten i riktningen fran SE mo
NE. I Leppävirta iakttogos den 17 Augusti kl. 10 e. m,
8 à 4 vackra meteorfall (stjernfall?). I Vekkelaks obsen
verades den 19 November omkr. kl. 7 e. m. en „stjernal

med lang, gnistrande svans röra sig från NE mot SW.

Oktober.

ASKVADREN I FINLAND

1901.

w. OHQUIST.

Under 1901 (femtonde observationsäret) emottog
Finska Vetenskaps-Societeten dels frän frivilliga observa-
törer dels frän Öfverstyrelsen för lots- och fyrinrättningen
1568 meddelanden rörande under äret inom landet obser-
verade åskväder och med dem sammanhängande företeel-
ser. Dessa meddelanden innehöllo uppgifter öfver 1656
askutbrott, 70 fall af komblixt eller blixt utan dunder,
10 hagelfall, 4 regnbyar utan äska under äskdagar och
19 hagelfall under annan dag samt ett skydrag.

I. Observationsorterna.

Nylands län.

Borgnäs, 0. K. Englund. Ing& Wahrs, E. G. Borg.
Borga, A. Forsell. | Karis, C. M. Wikström.
* Borg& Bosgärd, A. W. Nord-| * Korso, E. Bengelsdorff.

strom. | | Lojo, F. W. Leman.
Borgà Orrby, A. Forsell. | Lojo Seppälä, J. I. Gummerus.
* Ekenäs, E. Hisinger. | Pernå Fasarby, A. Forsell.
Ekenäs, K. Elgh. | Pernå Vätskär, A. Forsell.
Hangö fyr, K. F. Alcenius. | Porkkala fyr, I. Taucher.
Helsingfors, M. Brenner. | Pusula, K. H. Lindfors.

Helsingfors, Meteorologiska Cen- | * Pörtö, A. Forsell.

tralanstalten. Sibbo Tallmo, H. B. Äström.
+ littis, Elis Cederström. Söderskärs fyr, C. F. Liljefors.

Ingà Fagervik, E. Hisinger. | Tusby, K. J. Wingvist.
Ingà Svartbäck, M. Brenner. |

Äbo län.

Hvittis, V. Lindstedt.
Hvittisbofjärd, K. J. Inberg.

Alastaro, Mikko och Wilho Havia.
Björneborg, Reitto Rinne.

Brando, Fr. W. Sipilä. Ikalis, A. Okko.

Enskärs fyr, K. A. Karlsson. Ikalis Riitiala, W. Korhonen.
Finström Godby, L. W. Fagerlund. , Kakskerta, A. E. Helin.

* Hiittis, Maria Hedberg. Karkku Järventaka, Hj. Hjelt.
Hinnerjoki, H. Miettinen. Karkku Tullu, A. W. Nordström.

Hvittis, Karl Lyden. Kimito, Maria Hedberg.

41

Parkano, K. E. Grönberg.
Pemar, O. Brander.

Sagu, Selma Henriksson.

Salo, J. N. Sainio.

Salo, A. Zetterman.

Säbbskärs fyr, J. E. Mannfolk.
Nagu Wikom, J. J. Fogelberg. Skälskärs fyr, K. E. Holmberg.
\ykyrko, F. A. Söderholm. Utö fyr, M. Nyström.

Nystad, F. H. Lundelin. * Värdd, L. W. Fagerlund.
Pargas Pinkala, A. Stenvall. | Äbo, A. Forsell.

kisko, Sofi Rosell.

+ Kumo Kyllälä, Karl Lydén.
Lundo, A. L. Stahlberg.
Lägskärs fyr, Emil Holstius.
Mouhijärvi, A. Hilden.

Märkets fyr, J. A. Dahlblom.

Tavastehus län.

Birkkala Epilä, A. Forsell. Matku, Colin Wulff.

Hattula Pelkola, J. Arho. Messuby, B. Grahn.

* Jokkis Humppila, P. Sörman. Somero Längsjö, V. Sagulin.
Jämsä, H. Salonius. Somero, P. Sörman.

* Koskis Toijala, J. F. Appelroth.| Sääksmäki Valkiakoski, J. Solin.
Karkola, A. Forsell. Tammerfors, Thekla Molin.
Lampis Evois, J. S. Kämäräinen. | Tavastehus, P. Sörman.
Lempäälä, J. Arho. Urdiala Notsjö, M. Karstrom.

S:t Michels län.

Gustaf-Adolfs, B. Hassinen. S:t Michel, A. W. Nordström.
Hirvensalmi, A. Tanttu. Sulkava, C. Ph. Lindfors.
Kerimäki, Hj. Corander. Sysmä Nordenlund, J. Wallen.
Kerimäki Tuunansaari, P. Silven-

nainen.

Viborgs län.

Björkö, K. K. Talvinen. Heinäluoto fyr, G. F. Nyström.
Hanhipaasi fyr, E. V. Eriksson | Impilaks Pitkäranta, 0. Meurman.
och M. Piiparinen. Jaakimvaara, E. Zinck.

42

* Koljola, E. Bengelsdorff.
Kronoborg, H. J. Matikainen.
Kronoborg, 0. V. Lôfman.
Miehikkälä, L. Hendell.
Nykyrka Kanneljärvi, Juho Hur-
malainen.
Parikkala, W. Obqvist.
Pyhäjärvi, K. O. Mansnerus.
* Ruokolaks, L. Hendell.
Ruskeala, Mathilda Dahlberg.
Savitaipale, Ebba Fagerström.

| Sordavala, Hilma, Lyyli och Eino

Pirinen.
Suojärvi, A. Stroganow.
Uttis Savero, Elis Cederström.
Vekkelaks Brakila, F. K. E. Lind-
holm.
Verkkomatala (fyrskepp), N. E.
Strählman och V. Vahlberg.
Viborg, K. T. Forsten.
* Viborg, O. Brander.

Kuopio län.

* Bräkylä, J. Laine.
Hankasalmi, K. Killinen.

Kuopio Vehmersalmi, 0. H. Berg-
ström.

Idensalmi Mansikkaniemi O0. G.| Leppävirta, M. Lindberg.

Waenerberg.
Idensatmi, E. J. Elmgren.
Ilomants, G. E. R. Wasastjerna.
Juuka Mäntyniemi, F. F. Alcenius.
Kaavi, K. A. Riberg
Kides Puhos, J. Laine.
* Kides Ruppovaara, J. Laine.
Kuopio, M. Malmström.
Kuopio Julkula, K. R. Jauhiainen.

Nurmes, J. S. Ristiharju.

Pelkjärvi, Inez Karsten.

* Pielavesi, J. B. Jauhiainen.

Tohmajärvi Kemie, A. A. Borenius.

Tohmajärvi Tikkala, A. W. Gyl-
den.

Tohmajärvi Värtsilä, Nina Kar-
sten.

Tuusniemi, J. Miettinen.

Vasa län.

Alajarvi, J. Johansson.
Gamlakarleby, E. Bengelsdorfi.
Gamla Vasa, V. Walldén.

| Jakobstad Bjornholmen, G. Hed-

berg.
Jyvaskyla, J. N. Järvinen.

Helsingkallan (fyrskepp), K. Wahl- | Jyvaskyla, J. V. Sahlstein.

berg.
Himango, G. O. Aspelin.
Jakobstad, Nanny Lovenetzskij.

+ Karstula, J. V. Sahlstein.
Kauhajoki, C. W. v. Schantz.
* Kauhava, G Hedberg.

43

Kivijarvi, P. Krank. Snipan (fyrskepp), H. V. Gylander.
* Kivijärvi. J. V. Sablstein. * Soini, J. V. Salstein.

Korsholm, Anna Walhbeck. Storkallegrund (fyrskepp), K. E.
* Kristinestad, Arne Sjöberg. Eklund.

Kronoby, A. Jakobsson. Storkyro, G. Durchman.
Lappajarvi, O. Odenvall. Tankar fyr, Carl Emelé.

Lobtea, O. Mellenius. Valsörarnas fyr, F. J. Eklund.
Nerpes, E. V. Hannus. Vasa, Ida Pomelin.

Norrskars fyr, A. Uppman. Viitasaari, E. F. Landgren.

* Petalaks, Arne Sjöberg. Viitasaari, J. Suomela.

* Pylkönmäki. J. V. Sahlstein. Yxpila, E. Bengelsdorff.
Pörtom Alholma, Arne Sjöberg. | Östermyra, G. A. Hedberg.

Uleäborgs län.

Enontekis, Y. Halonen. Pudasjärvi Jongu, A. Suopanki.
Frantsila. A. Hanell. Ruukki, Y. V. Jalander.
Kajana, Maria Renfors. Simo. J. A. Keckman.

* Kalajoki, E. Björklöf. Sodankylä. R. Mellenius.
Kemi, O. H Petajistd. Sotkamo, N. J. Juselius.
Kemi, Frans Tiura. Suomussalmi, P. Hamunen.
kuhmoniemi, K. A. och V. Pfaler. | Taivalkoski, J. Barkman.
Kuhmoniemi, O. Lindblad. Uleäborg, A. Dahl.
Kuolajärvi, M. Isojärvi. Uleaborg, G. Gratscheff.
Marjaniemi fyr, M. J. Boren. Ulkokalla fyr, E. Bjorklof.
Nivala, K. E. Hobenthal. Vaala, K. J. Björklund.
Nivala, A. Hulkkonen. Öfvertorneä, A. Holmström.

Piippola, N. Karlsberg.

I observationerna hafva säledes deltagit 158 personer,
bland dem 6 vikarierande observatörer. De med en stjerna
betecknade orterna ära tillfälliga observationsorter (under

resor).

44

2. Fördelning af äskutbrott (rx) och fall af kornblixt

. eller blixt utan dunder (<) pa ärets

sarskilda dagar.

November. | WT TI I dT TPP TdT IT TITTEN —
Oktober. IV LI EEE Ss ae TA wy o
mM oli rr TTR VA Ii u 3
September.| MI III EI] -
|v ae | I Im ee 8
August! CI Ps rr 5
v IIı ı EI I ı III IP 8

a r TT“ TTR *8*"2Sxgee 3
v PR rea td dö *

Juni. ¥ FARQRQQAWHAWOR ROSS 38
DSc] nD NEE a

mM TAT rT 18 **%gaeee E
April. Re | OUT da TV TT] a
Mars. | iii tt dba td -
nm M TITIITITITIITII a
OM KRA GJ

i | 5
3 TRPTÉSRPRPSINRARERLARANRARRRAREGIE,

AR

45

Äret var icke särdeles äskdigert. Äska har hôrts i
landet under 94 dagar och antalet anmälda äskutbrott ut-
gjorde 1656; under 6 dagar förekom dessutom endast
kornblixt eller blixt utan dunder. Största antalet äskut-
brott förekom i Juli, hvaremot under September, anmärk-
ningsvärdt nog, blott ett enda 4skutbrott anmälts.

3. Äskvädrens förlopp under de sarskilda
askvadersdagarne.

Januari— April.

1) Januari 22. Starkt minimum i trakten af Bodö; normal
temperatur. Hagel utan åska vid Skälskär kl. 4.20 e. m.; åska kl.
6.30—6.40 e. m. i Brändö, Nystad och öfver Enskär (hagel); i Godby
pa Aland observerades samtidigt kornblixtar i SW och SE samt
vid Skälskär i W och NW.

2) Januari 27. Aflägsen äska vid Skälskär.

Februari 10. Hagel utan dska vid Skälskär kl. 8.20 f. m.

Februari 11. Hagel utan åska vid Skälskär kl. 11.20 e. m.

Februari 25. Hagel utan åska i Vasa kl. 4.45 ©. m.

3) Mars 3. Dunder kl. 9 e. m. i W i Tuusniemi.

April 15. Minimum i Ostersjéprovinserna. Kornbliztar kl.
li—12 e. m. i SE i Sulkava.

April 17. Minimum öfver Östersjön. Kornbliztar kl. 9 e. m.i
SE i Sulkava.

Maj månad.
Maj mänad uppvisar blott 13 äskdagar med 75 äsk-
utbrott, hvarunder inträffat 2 hagelfall och ett äskslag.

4) Maj 3. Aska kl. 4.5 e. m. i Jaakimvaara.
Maj 4. Hagel utan dska i Viborg kl. 2 e. m.
Maj 6. Hagel utan dska vid Bogskär kl. 8.15 f. m.

46

5) Maj 10. Aska kl. 10.45 f. m. i Sibbo Tallmo och kl. 3 e. m.
i Abo trakten.

6) Maj 11. Aska kl. 10.40 f. m. i Viitasaari, 3.30 e. m. i Ike-
lis och kl. 6 ©. m. i Kivijärvi. Blixt utan dunder kl. 7.15 e. m. i
N och NE i Nivala.

7) Maj 12. Aska kl. 3 e. m. i Lundo, 4.50 i Tuusniemi och
kl. 7 e. m. i Pelkjarvi och Värtsilä.

8) Maj 13. Svagt dunder föregäende natt i Tuusniemi; äska
kl. 3.10—3.35 e. m. i Pemar och vid Enskär,

9) Maj 14. Denna och följande dag var lufttrycket högt och
synnerligen jämt fördeladt samt temperaturen öfver den normala:
23 åskutbrott, maximum för Maj månad. A) Kl. 10.30 f. m. åska i
Nerpes, 11 i Pylkönmäki, 11.20 f. m. i Kivijärvi och kl 12.10 e. m.i
Alajärvi. B) Kl. 11.5 f, m. åska i Idensalmi. C) Kl. 12—2.30 e. m.
åska i Nivala, Frantsila, Himaugo, vid Ulkokalla, öfver Kajana och
i Gamlakarleby. D) Kl. 12—3 e. m. åska i Korsholm och vid Val-
sörarne. E) Kl. 12.30 e. m. åska i Tohmajärvi och Kides. F) Kl
1.50 e. m. åska i Idensalmi och Tuusniemi. G) Kl. 2.50—5 e. m.
åska i Storkyro, Korsholm och Vasa. H) Kl. 4.30 e. m. åska i
Frantsila «dskelag) och kl. 5.20 e. m. i Idensalmi. I) Kl. 85 e. m.
åska i Nivala. '

10) Maj 15. Fortsättningsvis talrika utbrott. A) Kl. 11.4)
f. m.—1 e. m. åska vid Säbbskär, Hvittisbofjärd, Björneborg, Ny-
kyrko, Hinnerjoki, Lundo, Abo, Matku och Ikalis /hagel', dar den
räkte till kl. 3 e. m. B) Kl. 1 e. m. åska vid Enskär och kl. 1.50—
omkr. kl. 5 e. m. i Lundo och Matku samt kl. 3.10—5 e. m. i Salv.
Kisko, Lojo och vid Porkkala fyr; i Abo dskregn utan dunder kl.
6.15 e. m. C) Kl. 3.45 e. m. åska i Frantsila och 4 e. m. i Pu-
dasjärvi.

11) Maj 16. Äska kl. 11.55 f. m, i Helsingfors, 1.20 e. m. vid
Porkkala, 1.50 i Pelkjärvi, 3 vid Heinäluoto, 5 40 e. m. i Kuhmoniemi
samt 9-tiden på aftonen ater vid Heinäluoto. Kornblirtar i SE vid
Lägskär kl. 1.20 e. m.

12) Maj 17. Minimum i Jyväskylä. Äska kl. 1.20 e. m. vid
Heinäluoto, 3.40 i Kuhmoniemi: och kl. 4.10—9 e. m. i Pyhajarvi
(Karelen) och vid Heinaluoto.

|
|

47

13) Maj 18. Aska kl. 9.40 f. m. i Ilomants och 11.40 f. m. i
Kubmoniemi (till 4.40 ©. m., sannolikt i flere sköf), äfvensom kl. 1
e. m. i Urdiala. Hagel utan deka kl. 2.45 e. m. i Jyvaskyla.

Maj 19. Hagel utan dska i Kajana kl. 10.15 f. m. och 1.45 e. m.

14) Maj 25. Svag åska vid Lägskär kl. 7.20 f. m.

(5) Maj 28. Svagt minimum utanför nordvästra Norge. Aska
kl. 8 f. m. i Sulkava och 11.50 f. m. vid Lägskär.

16) Maj 29. Aska kl. 7 f. m. vid Hanhipaasi, 7.30 f. m. öfver
Heinäluoto samt kl. 1.25—4 e. m. i flere skof i Nykyrka Kannel-
jarvi (hagel 2-tiden). |

Juni månad.

Under Juni mänads 27 äskdagar inträffade 409 äsk-
utbrott med 37 hagelfall och 7 äskslag. Antalet äskdagar
och hagelfall är maximum för sommaren,

17) Juni 1. Äska kl. 11.5 e. m. üfver Kvarken.

18) Juni 2. Ett i Danmark uppkommet minimum passerade
under dagens lopp öfver Finland i nordostlig riktning. A) Äska
middagstiden i Kuhmoniemi. B) Kl. 12.30—3.35 e. m. Aska vid
Utö och Bogskär, i Kisko och öfver Hangö, Porkkala och Söder-
skärs fyrar. C) Kl. 2 e. m. äska i Simo. D) KI. 2.35 e. m. äske i
Idensalmi. E) Kl. 2.35—3.30 e. m: äska i Gamlakarleby, Yxpila,
Himango och Nivala. F) Kl. 3.20—6 e. m. åska i Nivala, Frantsila,
Ruukki, Marjaniemi, Vaala och Kajana. G) Kl. 4.15—6.10 e. m.
åska i Viitasaari och Idensalmi. H) Kl. 5 e. m. åska i Enontekis
och kl. 6.45 e. m. i Pudasjärvi. I) Kl. 635—8.45 e. m. ‘Aska i Iden-
salmi (hagel) och Kajana. K) KI. 8-9. 10 e. m åska i Kemi ( hagel).
Pudasjärvi och Taivalkoski.

19) Juni 3. Minima i östra Finland och nordvästra Norge.
A) Kortvarig åska föregående natt, strax efter midnatt, i Sulkava.
B) Kl. 3 e. m. åska öfver Kvarken. C) Kl. 3.5 e. m. åska i Sodan-
kyla. D) Kl. 4—7.30 e. m. åska i Idensalmi, Frantsila, Vaala och
Viitasaari. E) KL 5:10 e. m. Aska i Tohmajärvi. F) KI. 5.55—8.50
e. m. åska i Tuusniemi (hagel), Kaavi, Idensalmi (hagel). Juuka,

48

Kajana och Kuhmoniemi. G) Kl. 6.40 e. m. Aska i Nivala. H)
Kl. 9.5—11.10 e. m. äska i Tohmajärvi, Pelkjärvi och Ruskeala.

20) Juni 4. Svag depression i Hvita hafvet: temperaturen
-hog. A) KL 10 f. m—2.25 e. m. åska i Tohmajärvi, Pelkjärvi, Vi-
borg, vid Heinäluoto och Hanhipaasi. B) Kl. 10.5 f. m.—2 e. m. åska i
Viitasaari, Kaavi, Tuusniemi och Leppävirta. C) Kl. 11.40 f. m.—2
e. m. åska i Vaala och Frantsila. D) Kl. 12.30—2.30 e. m. åska i
Sulkava (hagel) och Kerimäki. E) Kl. 2.40—6. e. m. förnyadt ut-
brott i Sulkava och Kerimäki. F) Kl. 3 e. m, äska i Simo. G) Kl.
3.55—5 e. m. förnyadt utbrott i Sulkava och Kerimäki.

21) Juni 5. Enstaka äskutbrott i Tohmajärvi kl. 1.30 e. m.

22) Juni 6. Ganska jämt fördeladt lyfttryck och hög tempera-
tur. Äska kl. 1 e. m. öfver Heinäluoto och kl. 2.10—3.40 e. m. i
Viitasaari, Östermyra och Storkyro. Blixt utan dunder kl. 4.20
e. m. i Gamlakarleby.

23) Juni 7. Aska kl. 1.20—1.50 i Idensalmi och Tuusniemi
samt kl. 6 e. m. ater i Idensalmi.

24) Juni 8. Äska kl. 2-tiden pà dagen i Karis.

25) Juni 9. Svagt minimum i Danmark. Äska kl. 10.55—11.5
f. m. i Tohmajärvi och Pelkjärvi samt kl. 12—2 e. m. vid Heinä-
luoto och i Ruskeala.

26) Juni 10. Äska kl. 11 f. m.—12 md. vid Heinäluoto och i
Pyhäjärvi (Karelen), kl. 12.55—1.45 e. m. vid Söderskär och i Borgå
Orrby, kl. 2 e. m. äter Sfver Söderskär och kl. 3.30 e. m. i Kisko.
Blixt utan dunder kl. 10.5 e. m. i Lojo.

27) Juni 11. Minimum utanför sydvästra Norge; äskdiger
dag, 89 askutbrott. A) Aska omkring kl. 8.20 f. m. i Inga Svart-
back. B) Kl. 9.45 f. m.—12 md. åska vid Utö, i Vårdö och i Ny-
stad (hagelı. C) Kl. 11.10 f. m. och 12.30 e. m. åska i Idensalmi.
D) KI. 11.20 f. m.—2.10 e. m. äska vid Enskär och Utö fyrar, i
Brando, Kakskerta (hagel), Nagu, Kimito, Nykyrko, Hinnerjoki,
Alastaro, Lundo (hagel, ett dskslag i St Marie söndersplittrade flere
telefonstolpar), Pemar, Salo, Kisko, Lojo, Ing& Fagervik (hagel),
Ingå Svartbäck, Hangö och Porkkala fyrar, kl. 1.50-2.15 e. m. Öf-
ver Säbbskär och Björneborg samt kl. 1.55—2.50 e. m. i Somero
Längsjö, Somero (hagel) och Matku. E) Kl. 11.30 f. m.—2 e. m
åska i Pudasjärvi, Suomussalmi f hagel, ett dskslag dödade tre krea-

49

tur) och Taivalkoski. F) Kl. 11.30 f. m.—3.15 e. m. äska i Leppä-
virta, Kuopio, Tuusniemi och Idensalmi. G) Kl. 11.45 f. m.—1.50
e m. åska i Uleåborg och Vaala. H) Kl. 2-omkr. 4 e. m. Aska i
Hvittis, Karkku, Alastaro, Mouhijarvi, Ikalis, Svartbäck, Fagervik,
öfver Porkkala, Helsingfors, Söderskär, Borg& Orrby, Lojo, Somero,
Längsjd, Matku, Urdiala, Valkiakoski, Messuby och Hattula. 1) Kl.
210—3.20 e. m. äska i Pudasjärvi, Vaala och Frantsila. K) Kl.
215—2.30 e. m. Aska i Nerpes och Pörtom. L) Kl. 3.5—6 e. m. åska
i Lojo, Kisko, Salo, Pusula. Somero, Matku, Urdiala. Valkiakoski.
Messuby, Tammefors, Hattula, Borgnäs, Söderskär och Borgå Orrby.
M) Kl. 3.25 e.'m, åska i Kemi. N) Kl. 5.20—7.55 e. m. åska i Sysmä,
Gustaf-Adolfs, Jyväskylä och Kivijärvi. 0) KI. 7 e. m. åska i Kub-
moniemi.

28) Juni 12. Minimet i mellesta Skandinavien. A) Enstaka
utbrott: strax efter midnatt i Tuusniemi och Uleåborg, kl. 3.45 f. m.
i Kuhmoniemi (hagel) samt kl. 4.15 f. m. i Nerpes. B) Kl. 1 e. m.
åska i Vehmersalmi och 2.50 e. m. i Sotkamo (hagel). C) Kl. 3.40 —
510e. m åska i Nivala (hagel, Jakobstad, Kronoby, Himango och
Tankar fyr. D) Kl. 4.10—5.30 e. m. åska i Viitasaari /hagel), Iden-
salmi och Nivala. E) Kl. 5—7.40 e. m. äska i Simo, Kemi, Uleä-
borg (hagel) och Pudasjärvi; i Vaala stark regnby utan dunder. Ha-
gel utan åska kl. 10.15 e. m. i Vaala. I Kylmäkoski kapell dödades
genom ett dekslag en man.

29) Juni 13. Minima i sydvästra Norge och i trakten af Ham-
burg. Hagel utan åska föregående natt i Uleåborg. Åska kl. 4.20
e. m. i Kajana, 5.5—6 e. m. i Kuopio Julkula (hagel) och Vehmer-
salmi, 6.20 i Nivala och 6.50 e. m. i Pudasjärvi. Hagel utan åska
kl. 2 e. m. i Matku och Juuka,

30) Juni 14. En större, svag depression ligger öfver syd-
västra Finland med centrum mellan Hangö och Mariehamn. Äska
föregående natt i Kides, kl. 11.30 f. m. i Parikkala, 2.10 e. m. i
Wehmersalmi ( hagel), 2.15 i Juuka, 3.5 i Viitasaari och kl. 7.40 e. m.
i Ruskeala (hagel).

31) Juni 15. Minimum i norra Ishafvet. A) Kl. 11.15 f. m.
äska i Juuka. B) Kl. 11.15 f. m.—1.35 e. m. äska i Valkiakoski
(hagel), Tammefors (hagel), Karkku (hagel) och Mouhijärvi. C) KI.
1135 f. m.—2 e. m. åska I Savitaipale (hagel i två särskilda skof).

50

D) Kl. 150—3.40 e. m. åska i Sysmä, Evois ( hagel), Hirvensalmi,
St Michel och Savitaipale. E) Kl. 2—omkr. 3 e. m. åska i Sorda-
vala, Jaakimvaara, Kerimäki (hagel), Värtsilä, Tohmajarvi och Ki-
des (hagel). F) KL 3.5—5.45 e. m. Aska i Valkiakoski, Tammefors
(hagel), Karkku (hagel) och Mouhijärvi (hagel. G) Kl. 45 e. m.
äska i Savitaipale.

32) Juni 16. A) Kl. 9.50 f. m. Aska i Tuusniemi. B) Kl. 10.15
f. m—12.5 e. m. åska i Urdiala och Matku. C) Kl. 1.5—2.25 e. m.
åska i Uttis (hagel). D) Kl. 1.40—2.45 e. m. åska vid Storkallegrund,
i Portom och i Nerpes. E) Enstaka utbrott: kl. 2-tiden i Tuusniemi
(hagel), 5.20 och 5.45 e. m. i Ikalis, 6.20 e. m. i Kides och kl. 9.10
e. m. i Viitasaari.

33) Juni 17. Aska kl. 1.10 e. m. i Tusby och 1.15 e. m. i
Viitasaari.

34) Juni 18. Aska kl. 4.35 e. m. i Miehikkälä och kl. 9-11
e. m. vid Heinäluoto och i Pitkäranta.

35) Juni 19. A) Aska föregående natt till kl. 2.10 f. m. i Suo-
järvi och kl. 5 f. m. Vid Heinäluoto. B) Kl. 3.40—6.40 e. m. åska i
Sulkava, i Suojärvi och vid Hanhipaasi. C) Äska kl. 6 e. m. i Rus-
keala (hagel). |

36) Juni 20. Svag åska på förmiddagen i Öfvertorneä.

37) Juni 21. Aska kl. 8—11.10 e. m. vid Hanhipaasi och Heinö-
luoto fyrar.

38) Juni 22. Äska kl. 2. e. m. i Kisko.

39) Juni 24. Äska kl. 3.5 e. m. i Yxpila. Ett skydrag obser-
verades i Granholmby i Pörtom, det aflyftade taket 4 en lada samt
kringförde allt därinne befintligt hö och halm.

40) Juni 25. Minimum i Nordsjön; mycket hög temperatur.
A) Aska kl. 9.15 f. m. i Taivalkoski. B) Kl. 10.55 f. m.—1.30 e. m.
äska i Lundo, Pemar, Sagu, Karkku, Hvittis, Mouhijärvi samt kl.
12.5—3.15 e. m. vid Säbbskär, i Nystad, Nykyrko, vid Enskär ochi
Björneborg. C) Kl. 12.30 e. m. åska i Lappajärvi. D) Kl. 120 e. m.
åska i Pörtom och 3.15 e. m. i Kauhava. E) Kl. 2 e. m. åska i
Gamlakarleby. F) Kl. 2.35—6.10 e. m. åska i Nivala, Jakobstad,
Kronoby, Gamlakarleby, Lohteä, Himango (hagel), Frantsila, Ruukki,
Ulkokalla, Marjaniemi och Uleäborg (hagel). G) Enstaka utbrott:
kl. 3.5 e. m. i Helsingfors, 3.10 vid Märket, 4.10 vid Skälskär och

51

‘kl 5.50 e. m. i Pyhäjärvi (Karelen). H) Kl. 7—9.10 e. m. åska vid
Ulkokalla, i Frantsila, Ruukki, Vaala och Uleåborg (hagel). I) Kl.
1050 e. m. åska i llomants. K) Aska utan angifven timme i Ur-
diala. Kornbliztar kl. 11.15 e. m. i NE i Kerimäki.

41) Juni 26. Minimum i södra Sverge; mycket hög tempera-
tur. Dagen särdeles Askdiger; 103 &äskutbrott, maximum for Juli
mänad. A) Äska füregäende natt strax efter midnatt i Ilomants.
B) Kl. 2 f. m. åska i Ingå Svartbäck. C) Kl. 6.25 f. m. åska i Lojo
samt kl. 8.25 f. m. i Helsingfors. D) Kl. 8.40 f. m.—12.15 e. m. äska
vid Hanhipaasi och i Pyhäjärvi (Karelen). E) Kl. 9.20 f. m. äska i
Tuusniemi. F) Kl. 10 f. m.—12.55 e. m. äska i Kisko och Lundo.
6) Enstaka utbrott: kl. 10.15 f. m. i Evois, 10.55 i Tusby och 11.15
f. m. öfver Punkaharju. H) Kl. 11.15 f. m.—4 e. m. åska i Nystad,
vid Enskär, i Nykyrko (dskslag), Hvittis, Urdiala, Messuby, Tammer-
fors, Karkku, Mouhijärvi, vid Säbbskär, i Björneborg, Hvittisbofjärd,
Ikalis och Jämsä. I) Kl 11.20 f. m.—3.30 e. m. åska i St Michel
och Sulkava. K) Kl. 12.30—2.20 e. m. åska i Parikkala, vid Hanhi-
paasi, i Pyhäjärvi, Kronoborg, Jaakimvaara, Sordavala och Pitkä-
ranta samt kl. 315 e. m. i Kides. L) Enstaka utbrott: kl. 1.5 e. m.
i Viitasaari och 1.30 e. m. vid Söderskär. M) Kl. 2.30 e. m. åska i
Uttis. N) KI. 2.30—5.15 e. m. åska vid Verkkomatala, i Pyhäjärvi,
Viborg, vid Hanhipaasi, i Parikkala, Kronoborg och Jaakimvaara
samt kl. 5.40 e. m. i Kides. I Hiitola dödade ett dskslag en bonde
ute på åkern. O) Omkr. kl. 3—7.30 e. m. åska i Hvittis, Karkku,
Mouhijärvi, Messuby, vid Säbbskär, i Björneborg, Hvittisbofjärd och
Ikalis äfvensom kl. 7.50—9 e. m. i Jämsä, Jyväskylä, Gustaf-Adolfs
(ett dskslag antände uthusbyggnaderna 4 ett torp och en hölada)
och Hankasalmi. P) Kl. 3.20—6.50 e. m. åska i Sulkava, St. Michel
och Kerimaki (jamte Punkaharju). Q) Enstaka utbrott: kl. 3.50 e. m.
vid Söderskär samt 3.55—4.20 e. m. i Uttis. R) Kl. 5.10—11.20 e. m.
aska i Pyhäjärvi, Nykyrka Kanneljärvi, vid Verkkomatala och
Hanhipaasi, i Kronoborg, Pitkäranta, Sordavala, Ruskeala, Pelkjärvi
räskslag), Vartsila, Tohmajärvi, vid Heinäluoto och i Suojärvi. S)
Isolerade utbrott: kl. 515 e. m. i Kivijärvi, 5.50 i Pörtom och kl.
630 e m. i Uttis. T) Kl. 6.45—9.30 e. m. åska i Viitasaari, Kivi-
järvi och Idensalmi. U) KI. 8.50—10.10 e. m. åska Uttis, Sulkava

52

och St Michel. V) Kl. 9.45 e, m. åska i Sotkamo. Kornblixtar i
Hankasalmi kl. 9.30 e. m. i E.

42) Juni 27. Ett svagare delminimum kvarligger i södra
Sverge. Aska i Juuka kl. 9.15 f. m. (hagel) och i Lojo kl. 3.30 e. m.
I Suomussalmi stark regnby utan dunder, som delvis nedslog rägen.

43) Juni 28. Äska kl. 10.10 f. m. i Juuka, omkr. kl. 2 e. m.i
Öfvertorneä, 3.15 i Leppävirta och kl. 5.30 e. m. i Pudasjärvi.

Juli mänad.

Antalet äskdagar i Juli var 26 eller en mindre än i
Juni. Äskutbrottens antal steg till 639, som är maximum
för sommaren, liksom antalet kända äskslag (39); dessutom
förekommo 21 hagelfall under äska.

44) Juli 3. Minimum i nordvästra Ryssland. Aska kl. 11.50
f. m. i Juuka.

45) Juli 6. Tämmeligen jämt fördeladt lufttryck och hög
temperatur. A) Kl. 12.40 och 1.35 e. m. åska i Nivala. B) Kl. 3—
5.30 e. m. åska i Karis (hagel), Lojo, Ingå Wahrs, Fagervik, Svart-
bäck, Pusula, Tusby, Sibbo och öfver Porkkala fyr. C) Kl. 3.40—
6.15 e. m. Aska i Jyväskylä och Gustaf-Adolfs (hagel). D) KI. 4
e. m. åska i Kalajoki (vid kusten). E) Kl. 5.20—8 e. m. åska i Inga
Wahrs, Lojo, Fagervik, Svartbäck, Kisko, Sibbo, vid Porkkala och
Söderskärs fyrar, i Helsingfors och Pernå Vätskär. F) Kl. 6.10 e. m.
åska i Nivala. G) Kl. 9.15 e. m. Aska vid Söderskär.

46) Juli 7. Aska kl. 2—4.20 e. m. i-Tusby, Pernå Fasarby och
vid Söderskär samt kl. 9.25 e. m. vid Verkkomatala.

47) Juli 6. Svagt minimum i Uleåborg. Aska kl. 3.45 e. m. i
Kides samt 5.50 6. m. i Sotkamo.

48) Juli 9. Aska kl. 12.15 och 12.50 e. m. vid Verkkomatala,
1 i Karis och kl. 6.25 e. m. i Sulkava.

49) Juli 10. Aska kl. 11.15 f. m. öfver Punkaharju, 5.45 e. m.
i Vaala och kl. 8 e. m. i Idensalmi.

50) Juli 11. Mycket jämt fördeladt lufttryck och hög tem-
peratur. A) Kl. 545—7.55 f. m. åska öfver Helsingkallan och i

53

Jakobstad. B) Kl. 6—8.30 f. m. åska i Ötvertorneä och Simo. C)
Kl. 1.55-3.20 e. m. åska i Pudasjärvi och Vaala. D) Aska i Suo-
järvi kl. 2.20 e. m. BE) Kl. 3.20—5 e. m. åska i Sotkamo och Suo-
mussalmi. F) Kl. 5.45—8.40 e. m. åska i Idensalmi, Sotkamo, Kuhmo-
niemi (hagel) och Suomussalmi. G) Aska vid Skälskär kl. 9.5 ©. m.

51) Juli’ 12. Aska kl. 5.15—6 ©. m. i Lundo, Pemar och Kisko
samt kl. 7—9.40 e. m. i Lundo, Pemar, Salo, Sagu, Pargas, Somero
(ett dskelag dödade en kvinna på garden) och Matku.

52) Juli 13. A) KL 1—1.30 e. m. äska Ofver Helsingkallan och
Jakobstad. B) Âska kl. 3.40 e. m. i Somero och 5.55 e. m. i Matku.
C) Kl. 5.35 e m. åska i Frantsila. D) Kl. 6.30-8.10 e. m. Aska vid
Helsingkallan, Snipan (Kvarken) och Storkallegrund. E) KI. 8.5 e. m.
åska i Suomussalmi. F) Kl. 9.15 e. m.— 3.15 f. m. (14 Juli) åska i
Nerpes och Pürtom, vid Storkallegrund, Snipan (Kvarken) och Val-
sörarna.

53) Juli 14. Ett svagt delminimum befinner sig i trakten af
Stockholm. Lufttrycket för öfrigt mindre jämt fördeladt än de
föregående dagarna, aftagande mot norr; temperaturen fortfarande
mycket hog (18 à 23°). Mycket äskdiger dag, 89 åskatbrott. A)
Åska kl. 5 f. m. i Tuusniemi och i Suomussalmi. B) Ki 6.20—8.45
f. m. åska vid Norrskär samt öfver Snipan (Kvarken) och Valsörarna.
C) Kl. 8.10 - 9 25 f. m. åska i Pörtom, Jakobstad och Helsingkallan.
D) Kl. 955 -11.10 f. m. åska i Jakobstad, vid Helsingkallan, öfver.
Kvarken, Valsörarna, Norrskär, Tankar och Ulkokalla fyrar. E) Kl.
11.15 f. m. åska i Nykyrko. F) Kl. 11.30 f. m.—155 e m. åska öf-
ver Helsingkallan, Jakobstad, Tankar fyr, Himango (åskslag) och
Ulkokalla. G) Kl. 1.15-445 e. m. åska i Kumo, Hvittis, Karkku,
Mouhijärvi, Parkano (ett dskslag antände skogen), Ikalis, vid Enskär,
i Matku, Somero, Messuby, Tammerfors, Lempäälä, Epilä och Evois.
H) Kl. 2.10 -3.50 e. m. åska i Bräkylä, Kerimäki, Tohmajärvi Kemie
och Tikkala I) Kl. 3—3.45 e. m. Aska öfver Nivala, Plippola och
Frantsila. K) Kl. 3.30 e. m. åska i Karstula och idensalmi. L)
Aska kl. 4 e. m. i Leppävirta, 6 i Tuusniemi och kl. 7.15—10.45
e. m. i Juuka, Nurmes, Ruskeala, Pelkjärvi, Kronoborg och Ilomants.
M) Kl. 4.40—7 e. m. åska i Idensalmi, Kajana, Sotkamo och Suo-
mussalmi. N) Ki. 5—7 e. m. åska i Karstula och Kivijärvi. 0) Kl.
5.10 e. m. Aska i Pielavesi och 7.15—midnatt i Idensalmi, Kajana

54

och Sotkamo. P) Kl. 5.20 e. m. Aska i Epilä och kl. 7—9.5 e. m. i
Jämsä och Jyväskylä samt i Keuru (hagel af en tumändas storlek
söndrade fönsterrutor och nedslog rägen; ett dskslag dödade en
häst). Q) Kl. 7.10-9 ©. m. åska i Nivala och Frantsila. R) KL 7.15
e. m. åska i Hankasalmi samt 10 e. m.—in på natten i Tuusniemi,
Leppävirta, Pyhäjärvi (Karelen), Värtsilä, Tohmajärvi Kemie, Tik-
kala, Bräkylä (tvänne dskslag; det ena söndrade skorstenspipan à
en byggnad och bedöfvade en innevarande person, det andra sön-
dersplittrade 9 telefonstolpar), Parikkala, Kerimäki, Ilomants och
Nurmes. S) Aska kl. 7.55 e. m. i Pértom. Kornblixt och blixt utan
dunder kl. 7.40 e. m. i NW i Suojärvi och kl. 11 e. m. i W i Ny-
kyrka Kanneljärvi samt på e, m. utan angifven timme i E i Viborg.

54) Juli 15. Svagt minimum i norra Ostersjén. A) Aska
föregående natt till kl. 1 f. m. i Storkyro och till kl. 4 f. m. i Ika-
lis. B) Äska föregäende natt i Sordavala, Suojärvi och Ilomants
(fortsättning af äskvädret R föregående dag). C) Kl. 3.25 och 5.15
f. m. åska vid Verkkomatala. D) KI. 5.35—7.35 e. m. åska i Lojo,
Pusula, Kisko (hagel), Salo och Ing& Fagervik. E) Kl. 5.35—7 e.m.
Aska i Kronoborg och Sulkava. F) Kl. 9.30—11.15 e.m. åska vid Verk-
komatala och i Hirvensalmi. Blixt utan dunder och kornblixt obser-
verades samtidigt i Björkö, Nykyrka Kanneljärvi och Koljola iS
och SE. G) Äska i Parkano (ett åskslag antände skogen). H) Aska
i Lempäälä (två dskelag; det ena dödade en ko, det andra antände
en hölada, som brann upp).

55) Juli 16. Gårdagens minimum: ger sig tillkänna som en
svag lokal depression i trakten af Åland, ett begränsadt mindre
område med högt lufttryck befinner sig i Jyväskylä trakten; tem-
peraturen fortfarande hög. A) Åska kl. 2.20 f. m. i Messuby, 3.20 i
Ikalis och 6.20 i Mouhijärvi. B) Kl. 11.30 f. m. åska i Kaavi. C)
Kl. 11.30 f. m.— 3.45 e. m. åska i Karkku, Mouhijärvi, Epilä, Tam-
merfors, Urdiala, Messuby, Humppila och Valkiakoski samt kl. 2.10—
3.45 e. m. i Hvittis, Parkano och Ikalis (hagel i två skof; ett dskelag
träffade predikstolen i kyrkan och smälte dess metalldelar samt
antände taket, som dock snart släktes). Aska i Padasjoki (dekslag
i en byggnad, som nedbrann; en man dödades). D) Kl. 12 md.—1.25
e. m. äska i Pörtom, Vasa, Gamla Vasa och Korsholm. E) Kl. 12
md.—3.15 e. m. äska i Ingä Fagervik, Svartbäck och Ekenäs. F)

55

Kl. 12.45 e. m. åska vid Market. GQ) Kl. 2—6.40 e. m. Aska i Jämsä,
Jyväskylä och Hankasalmi (ett dskslag antände en gärdesgärd,
hvarifrån elden utbredde sig till byggnaden, som brann upp). H)
KL 3-6.15 e. m. åska i Leppävirta, Kivijärvi, Karstula och Viita-
saari. I) Kl. 4—7.35 e. m. Aska vid Skälskär, i Karkku, Mouhijärvi
Pusula, Somero, Urdiala, Tavastehus, Epilä, Tammerfors, Messuby
och Valkiakoski samt kl. 7.20—8.50 e. m. öfver Korso, Tusby, Borg-
näs och Sibbo Tallmo. K) Kl. 5.45 e. m. åska i Nykyrka Kannel-
järvi L) KL 6—7 e. m. åska i Tuusniemi, Kaavi och Leppävirta.
M) KL 7.15—in på natten åska i Jämsä (ett dskslag dödade tre
hästar och en ko), Jyvaskyla (hagel), Hankasalmi och Kuopio. N)
KL 8-10.50 e. m. åska öfver Epilä, Valkiakoski, Messuby, Tammer-
fors och Urdiala, där åskan räkte till midnatt. Askslag i Sääks-
maki i ett fähus, hvarvid två kor dödades och fähuset antändes
och brann ned. 0) KL 8.35 e. m.—in på natten åska i Pargas, Sagu,
Kakskerta och Pemar samt vid Hangö och Utö fyrar. Ett dekelag &
Hindhär haltpunkt af Borgå banan sondersplittrade fem telefon-
stolpar och skadade telefonapparaten. Blixt utan dunder och korn-
birtar kl. 10 e. m. i NW i Kisko, 10.15 i NW i Sulkava och i Wi
littig, 11 i N och NW i Ingå Fagervik och kl. 11.15 e. m. i Wi
Lojo äfvensom på eftermiddagen utan angifvet väderstreck i Ingå
Svartbäck.

56) Juli 17. Ganska jämt fördeladt lufttryck med svag de-
pression i Hangö-trakten; temperaturen mycket hög (Helsingfors
och Viborg 24°). A) Kl. 12.15 f. m. åska i Ekenäs, kl. 12.30—2.40
f.m. i Hiittis (dekelag i en ria, som antändes), Kimito, Sagu, Pemar
och Pargas, kl. 3—5 f. m. i Karkku, Mouhijärvi och Epilä samt
utan angifven timme tidigt på morgonen i Nystad. B) Åska kl.
1—3.40 f. m. öfver Helsingkallan, Jakobstad och Tankar fyr. C)
Kl. 4—5.45 f. m. åska vid Heinäluoto och i Pitkäranta. D) KL 5
f. m. åska vid Tankar fyr. E) Kl. 11.30 f. m.—3.15 e. m. åska i
Jämsä, Jyväskylä (ett åskslag i Nyrölä by nära Jyväskylä dödade
tre kor) och Hankasalmi. F) Kl. 11.45 f. m.—1.55 e. m. åska i Sul-
kava, Parikkala och Kerimäki. G) Kl. 12 md.—5.15 e. m. åska i
Kivijärvi, Nivala, Piippola, Frantsila, Ruukki, Uleåborg (dekslag i
klotet & domkyrkan), Marjaniemi, Simo och Pudasjärvi samt kl. 5.30
e. m. i Suomussalmi. H) Kl. 1—omkr. 4 e. m. åska vid Hangö fyr,

56

i Ingå Svartbäck, Fagervik och i Kisko. I) KI. 1.15 e. m. Aska i
Urdiala, 2.10 i Epilä och kl. 3 e. m. i Gustaf-Adolfs. K) Aska i
Suojärvi kl. 1.20 och 2 e. m. L) Kl. 1.55—3.30 e. m. åska i Karstula
och Kivijärvi samt kl. 4.15-—-6.15 e. m. i Nivala, Ruukki, Piippola,
Kajana och Suomussalmi. M) KL 3.30-5.20 e. m. äska i Idensalmi
och Juuka. N) Aska kl. 5 e. m. i Kides och Kerimaki och kl. 6 e. m.
i Tuusniemi. O) Kl. 6.35-7.10 e. m. åska i Kides, Kerimäki och
Tohmajärvi Kemie samt kl. 9.10 e. m. i Pelkjärvi. P) Kl. 7—7.50
e. m. åska i Vaala och Piippola. Q) Aska i Keuru (två dskelag ; det
ena dödade en oxe ute pa bete, det andra söndersplittrade en björk).

57) Juli 18. Aska kl. 2 e. m. i Gustaf-Adolfs, 250—5 öfver
Hanhipaasi och Heinäluoto samt kl. 6 e. m. i Tuusniemi.

58) Juli 20. Aska kl. 9.45 och 11.45 f. m. i Enontekis (hagel
vid det senare utbrottet), kl. 2.50 e. m. i Öfvertorneä, 3 i Hirven-
salmi, 5.15 i Sodankylä, 7.45—in på natten i Enontekis, Sodankyla,
Öfvertorneä, Kemi och Kuolajärvi samt kl. 9.40 e. m. öfver Kvarken.

59) Juli 21. Mycket hogt, ganska jämt fördeladt lufttryck
och mycket hög temperatur (20 à 24°). Dagen särdeles äskdiger.
105 Askutbrott, maximum för Juli månad och för sommaren. A) Äska
kl. 215—8.15 f. m. öfver Snipan, Valsörarna, Helsingkallan, Stor-
kallegrund, Tankar fyr, Gamlakarleby, Jakobstad, Vasa, Gamla Vasa,
Korsholm, Pörtom och Nerpes. Blixt utan dunder kl. 2 f. m. i NNE
vid Marjaniemi. Askslag uti boningshus i Vörå och Lappvesi; à
sistnämda ort düdades af blixten 11 höns, människorna bedöfvades
och taket antändes. B) KI. 8—10.80 f. m. åska i Suomussalmi,
Kuhmoniemi, Sotkamo (hagel) och Kajana (hagel). C) Kl. 9.55 f. m:
åska i Tuusniemi. D) Kl. 10.15 f. m. åska öfver Punkaharju (dakelag.
som afbrände nägra telefonträdar). E) Ki. 11.20 f. m.—2.55 e. m.
åska i Tuusniemi. Kaavi, Kuopio och Leppävirta (hagel): F) Kl. 11.30
f. m. åska i Valkiakoski. G) Kl. 12 på dagen åska i Kuhmoniemi.
H) KI 1—4.5 e. m. åska i Tohmajärvi Kemie, liomants, Kerimäki,
Sulkava, S:t Michel, Pelkjärvi och Värtsilä samt i Suojärvi. 1) Kl.
1.10 e. m åska i Jyväskylä. K) Kl. 1.15—4.55 e. m. åska i Tusby,
Lojo, Pusula. Sibbo Tallmo, Borgå Orrby, öfver Porkkala och Hel-
singfors (hagel, tre dskslag; à Fölisön dödades en man, som sökt
skydd under ett träd, À stadens slagtinrättning dödades två kor i
ett fahus och à fähusets vind antändes höaffall, 4 en villa i Djur-

57

garden träffade blixten-torospiran, svädde väggarna, inträngde i en
våning och gick ut genom fönstret). L) Kl. 155-440 e. m. åska i
Ikalis, Mouhijarvi och Karkku. M) KI. 2.50- 4.35 e. m. Aska i Keri-
maki och Sulkava, 3 e. m.—omkr. 6 e. m. i Ruokolaks, Parikkala
(hagel). Punkaharju, Kronoborg, Sordavala (hagel), Hanhipaasi, Heinä-
loto, Kides, Tohmajärvi Kemie (hagel) Ruskeala, Värtsilä och Pelk-
jarvi samt kl. 6.45 e. m. i Suojärvi. N) KI. 3 e, m. Aska i Kuhmo-
niemi. O) Kl. 4-6.35 e. m. âska i Tammerfors, Ikalis, Hvittis och
Lempaala. P) Kl. 45-5.20 e. m. åska i Borgå Orrby, Uttis och
Vekkelaks; blixt utan dunder i E i Ingå Svartback. Q) Kl. 4.10—
3.50 e. m. åska i Juuka (hagel) och Tuusniemi. R) KI. 5-6.30 e. m.
aska i Sotkamo och Kuhmoniemi. S) Kl. 5.20—7.30 e. m. åska i
Uttis, Vekkelaks, vid Verkkomatala och i Pyhäjärvi; blixt utan dun-
dr i E i Borgå Orrby. T) Kl. 6.5—9.15 e. m. Aska i Kerimäki, Sul-
kava, Parikkala, Ruokolaks, Kronoborg, öfver Hanhipaasi och Heinä-
luoto, i Kides, Tohmajärvi Kemie, Värtsilä, Pelkjärvi, Sordavala,
Hiitola (ett dskslag dödade en vallflicka i skogen) och Pitkäranta,
dir åskan räkte till kl. 11 på aftonen. Askslag & Kaukas fabrik
nara Villmanstrand, hvarvid elektriska ledningar och fünsterposter
skadades U) Kl. 8.40 e. m. åska i Sibbo Tallmo. V) Kl. 10.20— 11.20
e. m. åska vid Verkkomatala; blixt utan dunder i W i Pyhäjärvi.
W) Ytterst häftigt åskväder i Kotka med omnäjd (sex särskilda
dskalag, namligen & telefoncentralen och i karaktärsbyggnaden i
Karhula, hvarvid fönsterposter och tapeter antändes; à Sunila såg
antändes trävirket och smältes ett elektriskt batteri; i Jumalniemi
traffades sägens stora pipa och & en byggnad skadades telefonen
och en brandklocka; & en i hamnen liggande ängare träffades
masten äfvensom storbrämrän ä ett skonertskepp).

60) Juli 22. Äska kl. 2.25 f. m. vid Verkkomatala, 1-3 e. m.
i Ekenäs, Tenala (två särskilda dskslag antände skogen; ett tredje
åskslag skadade telefonen i Prestkulla).

61) Juli 23. Svag depression utanför sydvästra Norge. Åska
kl. 7.45 f. m. i Enontekis och 9.55 f. m. i Sodankylä, kl. 1.30 e. m.
i Kuolajärvi, 2.45—3.15 e. m. vid Enskär, i Kakskerta samt i Portom
äfvensom på eftermiddagen till kl. 5.5 e. m. åter i Sodankylä.

62) Juli 24. Åska kl. 4.45 e. m. i Enontekis.

58

63) Juli 25. Äska kl. 1.15 e. m. i Enontekis (hagel), 2 i Lapps-
järvi, 3.45 i Tammerfors och kl. 6.10 e. m. äter i Enontekis.

64) Juli 26. Äska kl. 12.30—omkr. 130 e. m. i Kerimäki,
1—3.20 e. m. i Öfvertorneä och Kemi, 4 öfver Hangö fyr, 4.10 i Ny-
kyrko, 4.30 i Suomussalmi, 5.15 öfver Enskär, 5.40 i Somero, 7 öfver '
Urdiala (hagel) 8.20 e. m. i Hvittis samt utan angifven timme i Kuola-
Järvi. Bliot utan dunder i SW kl. 9 ©. m. i Lempäälä samt i S och
SW kl. 11.20 e. m.—in pä natten vid Bogskär.

65) Juli 27. Svag depression öfver norra Tyskland; tempera-
turen fortfarande mycket hög. A) Kl. 2 f. m. åska i Pudasjärvi,
5.15 f. m. i Öfvertorne& samt 5.55 f. m. öfver Lägskär. B) Kl. 12
md. åska öfver Valkiakoski och 1 e. m. i Ikalis. C) KL 1.30 e. m.
Aska i Kerimäki. D) Aska kl. 1.55—2.40 e. m. i Karkku (hagel, äsk-
slag i en tall, hvarvid en mindre skogseld uppstod), Hvittis och Ikalis,
kl. 3.15—6 e. m. i Tammerfors, Messuby, Lempäälä och Ikalis samt
vid Storkallagrund, i Pörtom (hagel, ett dskslag antände en gödselhög
& en bondes utmark), Kauhajoki och Storkyro. E) Kl. 3.30 e. m.
åska i Pudasjärvi och 4.15 i Suomussalmi. F) Kl. 3.50 e. m. åska
i Pyhäjärvi (Karelen). G) Kl. 5.5—6.50 e. m. åska i Kemi och Simo.
H) Kl. 5.55—7.5 e. m. åska i Karkku och Ikalis. I) Äska utan an-
gifven tid i Kuolajärvi.

66) Juli 28. Aska kl. 12.50—4.20 e. m. üfver Sordavala, Pitka-
ranta, Hanhipaasi, Heinäluoto, Kides, Kerimäki, Punkaharju och
Sulkava.

67) Juli 29. Blixt utan dunder föregående natt vid Utö. A)
Åska kl. 5 f. m. i Kisko. B) Åska kl. 8 f. m. vid Heinäluoto. C)
Förnyadt utbrott kl. 12 md. i Kisko. D) Åska kl. 1.40 e. m. i Parik-
kala. E) Kl. 1.50 e. m. åska vid Märket F) Kl. 2 e. m. åska i
Enontekis. G) Kl. 2.45—3.50 e. m. åska i Jakobstad, Yxpila och
Gamlakarleby. H) Kl. 3.50—7.5 e. m. åska i Messuby, Jyväskylä,
Viitasaarl och Kivijärvi. I) Kl. 11.40 e. m. åska vid Verkkomatala.

68) Juli 30. Svag depression i norra Skandinavien. A) Tal-
rika, spridda utbrott tidigt på morgonen: kl. 2.10 f. m. öfver Sibbo
Tallmo och Borgå Orrby, 2.10—3.45 f. m. i Pyhäjärvi, vid Hanhi-
paasi och i Pitkäranta, 2.45 i Sotkamo, 4.20 i Öfvertorneå och Kuh-
niemi, 6 i Hirvensalmi samt kl. 6.5 f. m. vid Heinäluoto. B) Kl. 8.30
f. m. åska iKuolajärvi. C) Kl. 8.30—10.20 f. m. åska i Viborg,

59

Kronoborg, Parikkala och Pyhäjärvi. D) KI. 9 f. m.—12.45 e. m.
åska vid Tankar fyr, i Himango, Gamlakarleby, Yxpila, Lappajärvi,
Kivijärvi, Nivala, Frantsila och Piippola äfvensom kl. 1.30 —2.40 e. m.
i Vaala och Viitasaari samt kl. 2.35 e. m. i Kajana. E) Kl. 10.25 f. m.—
115 e. m. åska vid Hanhipaasi, Pitkäranta och Kronoborg. F) KI.
1035—-11.15 f. m. åska i Tammerfors och Messuby samt 12 md. öfver
Valkiakoski. G) Kl. 10.50 f. m. äska i Kuhmoniemi. H) Kl. 11 f. m.
åska i Borgå Orrby och Bosgärd. I) Kl. 11.20 f. m.—1 e. m. åska
i Uttis (tv& skof). K) Kl. 11.45 f. m.—2.10 e. m. äska i Sulkava,
Kerimäki, Hirvensalmi, Tohmajärvi Kemie, Leppävirte, Tuusniemi
och Idensalmi. L) Äska kL 12 md. i Pudasjärvi. M) Kl. 1.30 e. m.
åska i Sotkamo och 3.50 e. m. i Suomussalmi. N) Kl. 1.40- 4.50 e. m.
äska i Kronoborg, Parikkala, Ruskeala, Pelkjärvi, Värtsilä, Sulkava
och Suojärvi. O0) Kl. 3—4.50 e. m. åska i Tuusniemi och Juuka.
P) Kl. 3.30 e. m. åska i Kronoborg. Q) KL 10.5 e. m åska i Pelkjarvi.

69) Juli 31. Ett utbredt, svagt minimum kvarligger fortfarande
i norra Skandinavien. A) Aska kl. 8.15 f. m. vid Valsörarna samt
kl. 5.10—9.20 f. m. öfver Helsinkallan, Jakobstad, Yxpila, Tankar
fyr, Himango, Ulkokalla, Frantsila och Vaala. B) Enstaka utbrott
kL 12 md. i Urdiala, 12.20 e. m. i Viitasaari och kl. 12.50 e. m. i Tuus-
niemi. C) Kl. 1.30 e. m. åska i Sulkava. D) Kl. 1.30—3.30 e. m.
äska i Jyväskylä, Hankasalmi, Leppävirta, Tuusniemi, Kaavi och
Juuka. E) Kl. 2.15 e. m. åska i Kemi. F) Kl. 3.20 e. m. åska i Rus-
keala. G) Kl. 4—6.5 ©. m. åska i S:t Michel, Uttis Savero, Vekkelaks,
Kronoborg, Parikkala. Tohmajärvi Kemie, Pelkjärvi och Värtsilä.
H) Kl. 5.35—7.35 e. m. åska i Kronoborg, Hanhipaasi och Pitkäranta.

Augusti mänad.

Äskdagarnas antal i Augusti var jämförelsevis ringa,
nämligen 20, hvarjämte under tvä dagar observerats endast
kornblixt eller blixt utan dunder. Antalet äskutbrott steg
till 497, eller nägot mera än i Juni mänad. Under äska
inträffade 26 hagelfall och 19 äskslag.

70) Augusti 3. Minimum i norra Skandinavien. A) Aska kl.
15 f. m. i Borgå Orrby och 5.40 f. m. i Sulkava. B) KL 11 f. m—

60

12.50 e. m. åska i S:t Michel, Sulkava, Parikkala, Kronoborg, Sor-
davala, Ruskeala, Tohmajärvi Kemie, Värtsilä och Pelkjärvi samt
kl. 1.20-3 e. m. i Ilomants och Suojärvi. C) Enstaka utbrott: kl.
1145 f. m. i Borgnäs och vid Verkkomatala samt kl. 1255 e. m. i
Uttis. D) KI. 210—3.45 ©. m. åska öfver Verkkomatala och Pyha-
jarvi. E) Kl. 3.10-4.20 e. m. äska i Ruskeala, Tohmajärvi Kemie,
Pelkjärvi och Värtsilä samt kl. 5.10 e. m. i Suojärvi.

71) Augusti 5. Minimum utanför Norges västkust. A) Äska
midnadstiden till kl. 12.30 f. m. i Nagu och Pargas samt kl. 3.10—
4.35 f. m. i Sagu och ôfver Utö fyr. B) Kl. 7.15 f. m. âska i Öfver-
torneä. C) Kl. 7.40 f. m. åska vid Borgskär samt 8.15—11.10 f. m.
vid Utö, i Pargas, Nagu och Kakskerta. D) Kl. 12 md. äska i Ikalis.
E) Kl. 2.30 e. m. åska i Yxpila. F) Kl 2.30 e. m. åska i Kemi, kl.
3—4 e. m. üfver Marjaniemi, Ulkokalla, i Ruukki och i Frantsila
‚samt kl. 5.25 e. i Pudasjärvi.

72) Augusti 6 A) Kl. 11 f. m.--1.40 e. m. åska öfver Jakob-
stad (hagel), Gamlakarleby, Yxpila (hagel), Tankar fyr, Himango
(hagel), Lohteä, Ruukki, Uleäborg och Pudasjärvi. B) Kl. 11.25 f. m.
Aska i Pudasjärvi. C) Kl. 2.5—2.50 e. m. åska i Uleåborg, Ruukki,
Himango och Yxpila.

73) Augusti 7. Blizt utan dunder föregående natt i S och E
vid Utö fyr. Äska kl. 9 f. m. vid Heinäluoto fyr, kl. 1.25 e. m. vid
Verkkomatala, 6—6.55 e. m. vid Hanhipaasi och i Pitkäranta samt
kl. 9.50 e. m.—1.40 f. m. (8 Aug.) öfver Hanhipaasi, i Pitkäranta,
Pelkjärvi och Vartsila; blixt utan dunder i S och E kl. 10.10—11.50
e. m. i Pyhäjärvi (Karelen).

74) Augusti 38. Äska föregående natt i Sordavala, kl. 10.35
f. m.—1.5 e. m. vid Storkallegrund och i Pörtom, 11.50 f. m. i Kisko,
12.45 e. m. i llomants, 350 vid Skälskär, 5.55 i Ilomants, 9 i Kisko
samt kl. 9.25 e. m. äter i Ilomants.

75) Augusti 9. Svagt delminimum i Jyväskylä. A) KL 7.30—
8.15 f. m. åska öfver Enskär, Nystad och Nykyrko, 8 50 f. m.—12.40
e. m. i Lundo, Kakskerta, Pargas, Nagu (hagel), Kimito, Lägskär,
Godby, Hangö fyr och Ingå Svartbäck. Ett dskslag antände skogen
i trakten af Ekenäs. B) Kl. 9.20 f. m. äska i Jakobstad och 10.35
f. m. i Nivala. C) Kl. 10.50—11.50 f. m. åska i Leppävirta och Tuus-
niemi. D) Kl. 11 f. m.—12.5 6. m. åska i Kivijärvi och Viitasaari.

61

E) KL 11 f. m.—12.20 e. m. åska i Kronoborg, Kerimäki, Parikkala
och Viborg. F) Kl. 12.5—3 e. m. åska i Kivijärvi (hagel), Viitasaari,
Jyväskylä och Leppävirta. G) Kl. 12.40—4.30 e. m. äska i Krono-
borg, Kerimäki, Parikkala, öfver Hanhipaasi och Heinäluoto fyrar,
i Pyhäjärvi och i Sulkava. H) Kl. 450 e. m. åska i Tuusniemi.
I) Omkr. kl. 6 e. m. äska vid Heinäluoto.

76) Augusti 10. Äska kl. 12.45 e. m. i Urdiala och 6 e. m. i
Pelkjärvi. I Vehmo antände ett dskslag uthusbyggnaderna à ett torp.

Augusti 11. Kornblixtar i W kl. 10.30 e. m. i Kristinestad.

77) Augusti 12. Aska kl. 7.10—8.5 f. m. i Nivala, Himango
och Lohtea.

Augusti 13. Kornblirtar kl. 11 e. m. i Karis.

78) Augusti 14. Aska kl. 3 f. m. i Karis och 7.30 f. m. i Kisko.
Blixt utan dunder pa kvällen till in på natten i S vid Bogskär.

79) Augusti 15. A) Aska kl. 12.40 f. m. i Kisko. B) Kl. 12.25—
230 eo. m. åska vid Utö och i Brando. C) Kl. 3.35 - 5.15 e. m. åska
öfver Nystad, Enskär, Brändd och vid Utö. D) Kl. 7.50 e. m. äska
vid Märket. E) Kl. 8.25 e. m.—omkr. midnatt äska vid Utö, üfver
Brando, Godby, Nykyrko, Enskar, Säbbskär och Skälskär. F) Äska
utan angifven timme i Karis. Kornblixtar kl. 9.5 e. m. i Si Pargas,
lle. m. i Ei Hvittis och kl. 11.5 e. m. i NNE vid Market.

80) Augusti 16. A) Äska föregående natt till kl. 5.45 f. m.
öfver Lojo, Tammerfors, Hvittis, Karkku, Brändô, vid Säbbskär och
i Nerpes samt kl. 7.15 f. m. vid Enskär; samtidigt blixt utan dunder
iNW och N vid Utö fyr. B) Kl. 7.25—9.30 f. m. äska ofver Snipan
(Kvarken), Valsörarna och Storkallegrund. C) KI. 9 f. m.—12.30 e. m.
åska öfver Snipan, Valsörarna, vid Helsingkallan, Storkallegrund,
i Vasa, Petalaks (hagel), Jakobstad och vid Ulkokalla. D) Kl. 1.25—
425 e. m. åska öfver Snipan, Valsörarna och vid Helsingkallan.
E) KL 2.45 e. m. åska i Karkku och Hvittis. F) Kl. 315—8 e. m.
åska öfver Snipan, vid Helsingkallan, i Korsholm, Vasa, Gamla Vasa,
Petalaks (hagel), vid Storkallegrund och i Kauhajoki samt vid Ulko-
kalla, dar den räkte till omkring kl. 10 e.m. G) Kl. 3.30—8 e. m. åska
i Bjorneborg, Karkku, Hvittis, Urdiala, Karis, Ikalis, Messuby, Tam-
merfors och Valkiakoski. H) KI. 9.45 e. m. åska i Nystad. I) Aska
i Rautus (ett dskslag dödade en man ute på åkern). Blixt utan dunder
kl. 9.30—11 e. m. i Helsingfors och kl. 10 e. m.—in på natten i Si

62

Borgå Orrby, kl. 10.20-10.40 e. m. i NW och N i Hattula samt
kl. 10.25 e. m. i Lojo. |

81) Augusti 17. Svagt minimum utanför nordvästra Norge;
‘mycket hög temperatur (18 a 21°). Dagen ganska äskdiger, 78 äsk-
utbrott. A) Enstaka utbrott kl. 6 f. m. i Gustaf-Adolfs, 6.40 i Nivala,
7.30—9.55 i Borgå Orrby och Uttis Savero, 9 öfver Ingå Fagervik
och kl. 9.10 f. m. i Hirvensalmi. B) Kl. 10.20 f. m.—2 e. m. Aska i
Godby, öfver Market, i Brändö, vid Enskär (hagel) och Skälskär samt
kl. 245-5.50 e. m. vid Säbbskär, i Björneborg (hagel), Nerpes och
Kauhajoki. C) Kl. 1—5.35 e. m. åska i Messuby, Valkiakoski och
Gustaf-Adolfs. D) Kl. 2.45 e. m. äska vid Hangö fyr. E) Kl. 3.10—
7.10 e. m. äska vid Hangö fyr, i Fagervik, Pargas, Kimito, Sagu,
Lundo, Karkku, Hvittis, Alastaro och Ikalis. F) Kl. 4.45 e. m. åska
vid Helsingkallan. G) Kl. 5.25—8.40 e. m. äska i Pörtom, Korsholm,
Gamla Vasa, Jakobstad och vid Helsingkallan; fortsättning af äsk-
vädret B). H) Kl. 5.40-10 e. m. åska i Ingå Svartbäck, Fagervik,
Wahrs, Lojo, Kisko, Kimito, Sagu, Salo, Lundo, Karkku, Hvittis,
Alastaro, Ikalis (dskslag, som söndersplittrade en telefonstolpe),
Kauhajoki, Urdiala, Somero, Messuby, Lempäälä, Tammerfors, Val-
‘kiakoski och Gustaf-Adolfs, dir den räkte till midnatt. I) Kl. 6.30
e. m. åska i Kajana och 7.40 e. m i Karstula. K) KI. 9.30 e. m.—
in på natten åska vid Hangö och Utö fyrar, i Brändö, Nykyrko och
Borgå Orrby. L) Kl. 10 e. m. åska i Kuhmoniemi. M) Kl. 10.30
e. m.—in på natten åska i S:t Michel, Kerimäki och Hirvensalmi.
N) Stark åska med hagel i Botom (ett dskslag antände en ria och
tvenne halmlador, som nedbrunno jämte däri förvaradt spanmål och
gröda. I Östermark dödades genom åskslag en kvinna och en häst.
Blixt utan dunder och kornblixtar kl. 8 e. m. i Si Björkö, 9 e. m.—in
på natten i NW i Sulkava, 9-10 e. m. i SE vid Ulkokalla, 9.35—
10.50 e. m. i W och NW i Uttis Savero, 11 e. m.—in på natten
utan angifvet väderstreck i Kisko och Kakskerta samt i W och SW
vid Bogskär.

82) Augusti 18. Någorlunda jämt fördeladt lufttryck och hig
temperatur: äskutbrotten fortfarande talrika. A) Kl. 12.20—6.30 f. m.
äska ofver Kimito, Pargas, Sagu, Lundo, Nykyrko, Enskär, Sabb-
skär, Hvittis, Karkku och Ikalis. B) Kl. 3—7.5 f. m. åska i Lundo,
Kimito, Pargas, Sagu, Kakskerta, Kisko, öfver Porkkala (hagel),

68

Helsingfors, Ingå, Wahrs, Svartbäck, Fagervik, Lojo och Salo samt
kl. 5.20—9.10 f. m. i Somero, Pusula, Lempäälä, Hattula (ett dekelag
söndersplittrade flere telefonstolpar, beddfvade en flicka och dödade
en hund), Valkiakoski, Sibbo Tallmo, Borgå Orrby och i Koskis
Askslag i ett lider invid tullstationen i Pörtö. C) Kl. 4-tiden på mor-
gonen åska i Kuhmoniemi (hagel) och i Kajana. D) Ki. 8—11 f. m.
åska vid Tankar fyr, i Jakobstad, Gamlakarleby och Lohteä. E) Kl.
8.10—8.30 f. m. åska i Simo och Kemi. F) Kl. 12.20—1.35 e. m. åska
i Ing& Wahrs, Fagervik, Svartbäck, Lojo och vid Porkkala fyr.
G) Spridda utbrott kl. 1.10 e. m. i Ruukki, 1.45 i Enontekis, 2 i
Gustaf-Adolfs, 2.40 i Pudasjärvi och Suojärvi samt kl. 8.10 e. m.
äter i Ruukki. H) Omkr. kl. 3—6.40 e. m. äska i Ingä Wahrs, Svart-
back, Fagervik, Lojo, vid Porkkala, i Helsingfors, Karis, Sibbo
Tallmo och Borgå Orrby. I) Kl. 4.15—10 e. m. åska i Kuolajärvi,
antagligen i flere skof. K) Omkr. kl. 6 e. m. åska i Gustaf-Adolfs.
L) Kl. 6.5-7.35 e. m. åska i Kärkälä, Hattula, Sibbo Tallmo och
S:t Michel. M) Kl. 6.25 e. m. Aska i Pudasjärvi. N) Kl. 7.15—9.40
e. m. åska i Björkö och vid Verkkomatala. 0) Aska i Tüfsala (dsk-
slag i ett fahus, som antändes och brann upp). Kornblixtar kl. 10.10
—11.10 e. m. i SW och N i Kuhmoniemi samt i Viborg.

83) Augusti 19. A) Kl. 11.10 f. m.—3.10 e. m. åska i Pelk-
järvi, Ruskeala, Sordavala, Kronoborg, Kerimäki, Parikkala, Sul-
kava, vid Hanhipaasi och Heinäluoto. B) Kl. 3--5.20 e. m. Aska i
Viborg, Parikkala, Kronoborg, Sordavala, Pelkjärvi och vid Heinä-
luoto. C) Kl. 6.50—9.30 e. m. åska i Sordavala, Pitkäranta och vid
Heinäluoto; kornblirtar samtidigt i S och SE vid Hanhipaasi och i
Pelkjärvi.

84) Augusti 20. A) Kl. 8.5—11.50 f. m. äska i Lundo, Nystad,
Finstrom Godby (hagel), vid Lägskär, Bogskär, Utö och Enskär.
B) Omkr. kl. 11 f. m. åska i Urdiala; kort fore Askans utbrott starkt
hagelfall. C) Kl. 11 f. m. åska öfver Heinäluoto. D) Kl. 11.50-14.35
e. m. 4ska vid Skälskär, Bogskär, Lägskär, Enskär (hagel), i Brändö
och i Finström Godby. E) Kl. 4—5 e. m. åska öfver Lägskär och
Jomala. F) Omkr. kl. 8 e. m. äska vid Heinäluoto. Blixt utan dun-
der kl. 8 e. m.—in på natten vid Bogskär i S och SE, kl. 9 e. m. i
SSW vid Hangö fyr och på e. m. utan angifven timme i 8 vid
Utö fyr.

64 “

85) Augusti 22. KI, 2.25 e. m. aflägsen åska i NE vid Heinäluote.
Intensiva kornblixtar observerades kl. 10.20 :e. m.--omkr. midnatt
frän fyrskeppen Storkallegrund, Helsingkallan och Snipan (Kvarken)
samt Skälskärs fyr och i Jakobstad; stark äska till kl. 12.30 f. m.
(den 23 Augusti) i Nerpes.

86) Augusti 23. Minimum ôfver Bottniska viken; tempera-
turen något öfver den normala. Dagen särdeles äskdiger, 89 äsk-
utbrott, maximum för Augusti mänad. A) Äska kl. 1.15—5.45 f. m.
öfver Snipan, Valsörarna, Storkallegrund, Nerpes, Pürtom (hagel,
äskslag) och Vasa; samtidigt blixt utan dunder vid Bogskärs fyr.
B) Kl. 5.20—7.30 f. m. åska i Ikalis och Karkku. C) KI. 7 —7.30 f. m.
äska Ofver Tammerfors och Messuby samt kl. 8—11.35 f. m. i Jamsa
och Jyväskylä. D) Kl. 7.15—9.5 f. m. Aska vid Helsingkallan, öfver
Valsörarna, Snipan, i Vasa (tre särskilda dekslag; det ena bedofvade
en kvinna ute på en gårdsplan, det andra träffade kommunala sjuk-
huset, det tredje sondersplittrade en gran i Vasklot), Gamla Vasa
och Portom. E) Kl. 8.10 f. m.—1.30 e. m. åska vid Enskär, i Karkku
(hagel, dskelag & telegrafstationen, hvarvid väggen, taget och golvet
sveddes), Hvittis, Alastaro (hagel), Ikalis, Lundo, Brändö, Nykyrko,
Pusula (hagel), Salo, Kisko, Somero, Urdiala (hagel), Tammerfors
(hagel), Messuby och Hattula. Askslag genom telefonledningen i en
byggnad i Kangasala samt i en ria i Loimijoki; rian antändes och
brann upp jämte däri förvarad sad. F) KI. 11.5 f. m.—2.55' e. m. åska i
Nerpes och Pürtom. G) Kl. 12.40—2.30 e. m. aska i Sibbo Tallmo,

Helsingfors, Lundo, Sagu, Salo, Karkku, Hvittis, Ikalis, Hattula,

Messuby och Jyvaskyla, H) KI. 1.55—6.10 e. m. åska i Kisko (hagel),
Sagu, Salo, Somero, Urdiala, Pusula, Hattula, Lojo, Karis (hagel),
Fagervik, Ekenäs (hagel), Ingå Svartbäck, Sibbo Tallmo, Borgå Orrby,
vid Porkkala fyr och i Helsingfors; i Lundo starkt åskregn wutan
dunder. I) Aflägsen åska kl. 2.25 e. m. vid Heinäluoto. K) Kl. 3.40
--8.55 e. m. åska i Borgå Orrby, Vekkelaks, Miehikkälä och vid
Verkkomatala. L) Kl. 6.15—9.45 e. m. åska i Björkö, Miehikkala,
Uttis Savero, Viborg och vid Verkkomatala. Åskslag i Vederlaks;
blixten trängde genom skorstenen in i en byggnad och dödade en
i sängen sofvande kvinna. Kornblixtar samtidigt i SW och Wi
Pyhäjärvi (Karelen) och i Kronoborg samt vid Hanhipaasi. där de
varade till sent in på natten. M) Kl. 6.55 e. m. åska i Sulkava.

65

N) Aska kl. 10.10 e. m. i Kerimäki. Kornblirtar kl. 9.30 e. m—3f. m.
(den 24 Augusti) i S och SW vid Valsürarna.

87) Augusti 24 Minimum i Finska viken. A) Aska füre-
gäende natt till kl. 7.15 f. m. vid Verkkomatala, i Björkö, Nykyrka
Kanneljärvi (hagel), Viborg, Viborgs socken (dskslag uti en byggnad,
som antändes), Ruskeala, Sordavala, Kerimäki, Pitkäranta, öfver
Hanhipaasi och vid Heinäluoto. B) Kl. 9-tiden på f. m. åska i
Björkö. C) Kl. 11.40 f. m.—2.30 e. m. åska vid Verkkomatala, i
Björkö, Nykyrka Kanneljärvi (hagel), Viborg (hagel), Pyhajarvi, Pitkä-
ranta och i Miehikkälä. D) Omkr. kl. 2—6.25 e. m. åska i Björkö, vid
Verkkomatala, i Nykyrka Kanneljärvi, Pitkäranta, vid Heinäluoto
och i Pyhäjärvi. E, Kl. 85—10 e. m. åska i Pyhäjärvi, vid Heinä-
luoto och i Viborg. Åskslag i klockstapeln i Kivinebb kyrkoby;
klockstapeln antändes och brann ned.

88) Augusti 25. Åska föregående natt i Viborg och i Jaa-
kimvaara (hagel).

89) Augusti 26. Minimum i Nordsjön. Aska kl. 5.15 e. m.
vid Enskär.

September— November.

Under tiden September— November förekommo blott
5 askdagar, med 82 äskutbrott och 13 hagelfall samt 2
dagar med endast kornblixt eller blixt utan dunder. Ovan-
hgt nog anmäldes under September mänad blott ett äsk-
utbrott, de öfriga 31 inträffade 1 Oktober.

90) September 1. Minimum i trakten af Visby. Aska kl. 7.15
f. m. öfver Porkkala. Hagel utan åska vid Bogskir.

September 2. Hagel ulan dska vid Skälskär.

91) Oktober 5. Svag âska i Soini.

92) Oktober 8. Starkt minimum vid svenska kusten (Hernö-
sand 721 mm); temperaturen nägot öfver den normala. A) Kl. 9 30—
10.15 f.m. åska i Sagu (hagel), Kisko (hagel), Pemar (hagel), Lundo
och Alastaro (hagel). B) Kl. 11.45 f. m.- 12.40 e. m. äska i Sagu,
Abo, Pemar (hagel), Pargas, Kakskerta (hagel) och Lojo (hagel). C) Kl

66

3.20 e. m. åska i Alastaro och Urdiala. D) Kl. 4-5 6. m. åska i
Salo, Nagu (hagel), Ikalis och Somero; i Matku hagel ulan dska.
E) Kl. 5—6.55 e. m. Aska i Abo (hagel), Pemar (hagel), Lundo (hagel),
Alastaro, Urdiala och Matku (hagel); blixt utan dunder i Pargas i
SW och i Lojo. F) Kl. 9.30 e. m. åska i Salo och Somero (hagel)
samt kl. 10.30 e. m. i Hattula. G) Aska kl. 11 e. m. i Kronoborg. Ha-
gel utan dska pà f. m. i Salo.
Oktober 9. Hagel utan deka i Helsingfors kl. 7.20 f. m.
Oktober 20. Kornblixtar i SW kl. 4.35 f. m. vid Helsingkallan.
93) Oktober 21. Aska kl. 11.35 f. m. i Urdiala.
Oktober 25. Hage utan åska kl. 12.40 e. m. i Gamlakarleby.
94) Oktober 30. Aska kl. 9.10 e. m. i Hvittisbofjard.
November 7. Hagel utan dska under dagens lopp vid Bogskar
och Sabbskar.
November 8 Hagel utan åska skoftals på förmiddagen vid
Skälskär och Bogskär.
November 15. Hagel utan äska vid Bogskär kl. 9.20 f. m.
November 18. Hagel utan dska vid Skälskär kl. 1.15 e. m.
November 20. Hagel utan dska vid Bogskar kl. 820 f. m.
November 21. Blixt utan dunder föregående natt i Kisko.
November 22. Hagel utan åska kl. 12.50 e. m. vid Bogskär.
November 28. Hagel utan åska kl. 11.15 f. m. vid Skalskar.

4. Åskvädrens utbredning och talrikhet i de
olika länen.

Jämte en bilagd grafisk framställning af åskans ut-
bredning i hvarje län under tiden 8 Maj—26 Augusti
lämnas i det följande uppgifter öfver åskans medelutbred-
ning och relativa talrikhet i de olika länen. Härtill hö-
rande beräkningar äro utförda med stöd af i nedanföljande
två tabeller anförda tal.

| a Stationer . . . . . ./— —
3 | Åskda- f länet . . .|— 31
= gar för | stationerna . | — 1] 113
B | Askutbrott . . . . .|— 1] 167
bes | Stationer _ _
5 Ask länet 2 a] 44
= gar för | stationerna .| 4 12] 253
| Äskutbrott 3 21] 355

23 | Stationer _
<p | Äskda- f länet 2] 29
7 3 gar för | stationerna 51 88
| & | Åskutbrott 71143
. @ | Stationer -|- sl 6 ed 5 - _
EE a { lunes —|—| 1} 05 7] —| —I 29
* & | gar för | stationerna —}—{ 1) 15) 26) 15! —| — 57
_ & | Askutbrott —|—| 1] 28] 37 21 —| —| 87
| 3 | Stationer —|—| 14 | 1717 —| -| —
Eee .|-1-| 411315, 13 —| 1] 46
' — | gar för | stationerna . |—|—| 7| 39) 57) 54 —| 1/158
| 5 | Askutbrott . . . . .|—|—| 9 9 go] 94: —| 11261
MW Stationer . . . . . .|—[—| 12] 16] 15] 12) -| -| —
| 3. | Askda- ( länet .I-lıl 5} 16] 13) 6 — — 41
| > gar tor | stationerna . |—| 1} 11| 50} 59] 11; —| —|132
5 | Askutbrott || 1] 13] 63] 91] 20] —| —| 188

| < | Stationer |- —| 17: 23| 23! al —| —| -
' & | Askda- ( länet —|— 2 13| 15) 10 —| 1) 41
| = | gar för { stationerna - — | 12! 40] 83) 51; —| 11187
| P| Åskutbrott _|—| 18) 44h07! sol —| 11245
. _æ | Stationer =|= 17! 19) 19! 18) —| —I —
=e Äskda- ( länet —!—} 5) 10) ı7 71 —| — 39
| 7 © | gar för | stationerna _|— 9] 51) 72) 24; —| — 156
| 3 | Askutbrott —|—| 10| 64/108! 30] —| —[210

| |
>
| Cu
1901. | 5 | E | = R
i | F
Stationer . rn 108 | 135 137 | 123
€ I tn
Askdagar förÅ andet 13 27 26 20
stationerna . . . . .| 67.| 297 | 444 | 310 |

Antalet äskdagar var stôrst i Viborgs län (46) och
minst 1 S:t Michels och Tavastehus län, som uppvisa 29
äskdagar hvartdera.

Askans utbredning Maj—Augusti i procent af arealen.

<{ | bo
| & be Le) RP > 4 <a. G|o
od oa —$ pms © © a u © C]
1901. a | © | Fe Fel g | S| ° | FS F

79) — po :
F BI El sl ele| es] sla
Ei mn 5 5 cr
Maj. . . .| 19 | 11 | 14 | 20 | 12 | 18 | 35 | 1155
Juni. . . .| 22 | 25 | 33 | 41 | 17 | 20 | 13 12718,
Juli. . . .| 29 | 15 | 30 | 29 | 22 | 30 | 24 | 92 | 12 |
Augusti . .| 29 | 31 | 46 | 43 15 | 23 | 19 | 13

Utbredningen var störst i Tavastehus län under Au-
gusti mänad (46 °/,) och minst i Äbo och Uleäborgs län
i Maj (11 9/,). För hela landet var utbredningen störst i
Augusti, dä den steg till 13 °/,.

69

Askutbrottens relativa talrikhet Maj—Augusti.

Relatift talrikast förekom äska i Juli i Tavastehus
och S:t Michels län (6.2 utbrott per station) samt under
hela tiden i S.t Michels län (frekv. 15.3). För hela landet
var 4skfrekvensen störst i Juli mänad (4.7).

5. Äskutbrottens dagliga period.

I de två efterföljande tabellerna äro äskutbrotten |
grupperade efter dygnets särskilda timmar (lokal tid).

70

Askutbrottens dagliga period i olika län.

_— —

so t- DS 0 =m ar D te 4
Hela landet. 2RQAARARSSFRBSSSEURLAZBSRRAN
Uleäborgs a NN ”m« NN DHOR M + AND © © N= MMMM AN
län. | | | ui AN] KNVVÄAHEA
Vasa län. OO Sm m Aa DE — © 2 LE S © 140 NA Mm +
Kuopio län] #*{11||"|1I eseaxesgeazto+s
Viborgs län. aan gan ua ANI FIND À
St. Michels NN mr SO IS oat ARM | = |
län. = =
Tavastehus “jun | mm ONHODDAHTDNOH NH HAAN |
. a = = ad
AJ
TESERRRP ARP SFO +
OHO DO HM tH © M OH DANA =
SN 4 AN ex
_& LJ
=]
Sc
Tisstiiiii1117is
dei [Li ddddid:
sa mm = of
va Len |
a
=~

71

Askutbrottens dagliga period under olika mänader.

1901.

12 n.—1 f. m.
1—2

9—10
10—11
11—12 d.
12 d—1 e. m.
1-2
2—3

6—7
1—8
8—9
9—10
10—11
11—12 n.

‘Tour

af

to
>
>
Eg.
a
©
5

21

Te
apepuniyy

18.00
16.50
17.25
18.00
21.75
24.50
25.75
30.75
37.75
43.15
62.00
90.00
118.00
142.25
150.0
142.15
127 15
112.25
91.00
65.00
45.25
34.25
27.00
21 50

I den dagliga perioden framträda tvänne tydliga
maxıma, nämligen kl. 1—2 och 3—4 e. m. I de afrun-
dade talen faller maximet på den vanliga timmen kl. 2—3
e. m. Minimum inträffade kl. 1—2 f. m.

72

6. Äskutbrottens antal i olika väderstreck.

1901.

rane
mp
Nsndny
00q—"1des

‘U6pr} BOP

Cn—'uer

Största antalet äskutbrott inträffade i SW, minsta
åter i NE.

7. Åskslag, hagelfall och andra med åskvädren
sammanhängande företeelser.

Askväder med Askslag.

|

|
Gl» 4 ASIA) «| där
Gr Hr
1901 | | SREB @ |S) © Få réel
BL? | 8) & Zu & IFS
Maj -!-|- | -|-|-|-| ılı] 12
Juni . —| 2111111 1|—]| 1] 7 | 1:
Juli . . 7151 6) 11 8] 3] 8] 1730] 64
Augusti. 21 51 21—| 4[—| 61/—] 19] 3s
Hela tiden | 9) 12 | 9 2| 13 4 “| 3) 66] 40
Antal äskslag på | |
100 Askutbrott . sal 34 | 6.3 | 23] 5.0] 2.1 5 | 141 40] —

73

Största antalet äskslag observerades i Vasa län (14)
samt i hela landet under Juli mänad (39). Den relativa
faran för äskslag var särdeles hög (4.0) liksom ären 1896
och 99 (4.1 resp. 4.0). Den var störst i Tavastehus län
(6.5) och minst i Uleåborgs län (1.4); för hela landet var
den störst 1 Juli mänad (6.1).

Dödade människor. . . . . 2 4 3 9
Dödade kreatur. . . . . 3 25 2 30
Eldsvädor . ee 1 9 7 17
Skogseldar. . . . . . . . — 5 1 6
Andra antändningar . . . . — 2 — 2

De flesta genom blixten förorsakade olyckshändelser
inträffade i Juli; antalet antändningar var jämförelsevis

betydligt.

Hagelfall under Aska.

Oktober—April. | 1
Hela tiden | 8 | 30 | 10

= S > | eae

5 ö > eg

= x st | CT

5 Ege

me pet ©

5 5 8 |S 33.
Maj . . —|1/—j;-; 1/—|-]—] 2
Juni. . . .. 1! 6; 5] 2 51 8! 21 81 37 9
Juli. . . . .| 2, 4] 1 ; 2 31 31 5] 211 3
Augusti. . 4/8; 2 —!'4/—|8| 1] 27] 5.
Senter 212122121213:

3 i 12 | 11 13 | 14 101| 6.
Antal hag | |
på 100 äskut- |
brott. . . . | 48] 85 70134. 405 5.3 | 6.71 61] —

>

74

Hagelfrekvensen var denna sommar öfverhufvudtaget
icke stor. Blott i Äbo län var den jämförelsevis betydlig
(8.5), 1 S:t Michels län däremot ovanligt lag (3.4). Med
undantag af tiden Oktober— April var den störst i Juni
(9.0); under September mänad, som i allmänhet uppvisar
en ganska hög hagelfrekvens, förekom blott ett enda äsk-
utbrott och det ätföljdes icke af hagel.

Antalet hagelfall utan dska under äskdagar var blott tio.

Om det i redogörelsen redan omnämnda skydraget i
Pörtom den 24 Juni finnes intet särskildt att tillägga.

Om klotblixten, som observerats under äskvädret ı
Kuhmoniemi den 80 Juli, meddelas, att den sägs ı W kl.
11.35 f. m. rörande sig icke längt fran observationsplatsen
rakt uppät, efterlemnande en rödgul, lysande svans, samt
exploderade.

Då med föreliggande år en tredje observationsperiod
af fem år afslutas, omfattande åren 1897—1901, lämnas i
det följande några tabellariska sammanställningar för sär-
skilda medelvärden för nämda period, jämförda med dylika
för femårsperioderna 1887—91 och 1892—96 jämte me-
deltal för samtliga femton observationsår.

75
I. Äskdagarnas antal.
Nombres des jours d’orage.

, 5 — ng
| = : e |e) 2] ,.
| LÉ es] e! RNE 11 3
| 3 - | - | | & o| 7
| 2 SS

25.9 |

Ofverhufvudtaget har antalet äskdagar under den
senare perioden aftagit, hvarför medeltalet är märkbart
mindre än under de tvä föregäende perioderna; särskildt
ansenlig är minskningen för Augusti mänad. Under pe-
riodens fyra första är uppvisar Juli mänad ett maximum
af äskdagar, i följd hvaraf äfven maximum för hela perio-
den faller p& denna mänad, liksom maximum för hela
femtonärsperioden. För de särskilda femärsperioderna ob-
serveras en anmärkningsvärd kontinuerlig stegring uti
äskdagarnas antal under den kalla årstiden Januari— April.
Medeltalet för samtliga femton är är 99.1 äskdagar för äret.

76

Äskans medelutbredning i procent af landets yta.

Etendue moyenne d'un orage, estimée en centièmes
de la superficie du pays.

| 1807—1901 o | _ 11e = 0.8 = 34

ee, en |

[en
tung
nf
"pendny
:

Jämförd med nästföregäende period har medelut-
bredningen nägot aftagit för alla mänader; i förhällande
till den första femärsperioden har den äter nägot tilltagıt
för Juli och Augusti och aftagit för Maj och Juni. Maximum
af utbredningen uppvisar Maj månad under den första
och Juli mänad under de tvä sista perioderna samt för
alla femton observationsär.

77

it. Äskutbrottens relativa talrikhet.

Nobre des orages observés par un observateur.

A) För de särskilda länen.
Dans des différents gouvernements.

<
| fler Bf 5: sla:
| Maj—Septemb. a Fe EE où 3 8 Fe EF |
| FH El D RR 5
SR lei ei fll:

1897 15.6 | 11.3 | 13.2 | 23.9 | 16.2 | 17.0 | 11.5 | 11.4 | 14.0
1898 9.3 | 68 | 3.3 | 13.0 | 11s | 145 | 8.7 | 9.0 | 9.3
1899 10.0 | 8.6 | 10.2 | 14.7 | 13.1 | 13.0 | 10.7 | 8.8 | 10.7
1900 10.6 | 4.7 | 60 | 10.4 | 13.8 | 14.4 | 83 | 7.8 | 80
1901 11.2 | 11.9 | 14.6 | 15.3 | 15.1 | 12.8 | 11.0 | 11.3 | 12.4

1897—1901 \11.0| So] Der! 15.6! 13.04 | 14.24 | 10.04 | 9.90] 11.06
1892—1896 13.08 | 11.20 12.02 | 18.1 | 14.60 | 16.26 | 14.00 | 13.62 | 14.18
1887—1891 | 10.| 82| 9.0! 12.12 11.2 11.10, 8.06] 8.50] 9.
1887—1901 | 11.01| Qu | 1046 | 15.4 | 13.35 | 13.95 | 10.05 | 10.65 | 11.00

För alla tre perioderna är medelfrekvensen störst för
S:t Michels län; minimum af frekvensen uppvisar Äbo län
for de två sista perioderna och Vasa län för den första
perioden. Medelfrekvensen för alla femton är är störst
för S:t Michels län och minst för Äbo län.

Medelfrekvensen för hela landet för alla femton
observationsär utgör omkring 12 äskutbrott för hvarje
observator. —

78

B) För särskilda mänader.

Par mois.
po ol ot a |
| >= 3 E | S 5
| i = 4
Pr
1897 2.9 2.6 3.2 4.0 | 1.3
1898 0.3 3.1 3.1 2.4 04
1899 0.3 1.0 8.0 0.3 0.6
1900 0.4 2.2 2.8 3.4 0.1
1901 0.7 3.0 4.7 4.0 (0.01)

1887—1891 | le | 102 |
1887—1901 | ‘12 | 2» | 4.0

|

|

| 2.48 | 0.2

| |

Största frekvensen för alla tre perioderna uppvisar
Juli månad. Femtonärsmedeltalet för denna månad är ı
det närmaste fyra åskutbrott per observator.

IV. Äskutbrottens dagliga period.
Nombre des orages suivant Vheur de la journée.

A) För de särskilda lAnen.
Dans les différents gouvernements.

| Zl pi gels Rl<l gl = | Ble! ca
Bi S IE rr is | & les
| 1897—190] | a | = sa | = Hs d ee
pe PL El stele iF lg
| |
| 12n-f.m 19 | 21 9 7 8| 11]| 16 3
1—2 17/ 10] 8| 5 6 2| 13 6
| 2—3 13 12 ] 4 7 3 18: 9
| 3—4 13 | 21 2 3| 8 5| 18| 4
4—5 15 | 19 3 4| 13 41 22! 7
5—6 16 | 29 4 3 | 14 7 | 18 9
6—7 14! 3| 7 5| 10| 13| 16| 4
1—8 1] | 3| 10! 4| 10 4} | 11
8-9 23: 3] 6 3{ 15] 13] 25] 23
9—10 20 43} 9! 31 18| 201 25] 10
| 10—11 27| 57| 27| 12| 30| 27| 78] 381
, 11—12 d. 39 | 77] 291 261 75] 67! 97| 55
12 d—1e. m. | 63| 86| 41| 45] 98| | 99! 4]
1—2 80 | 102 | 451 53| 114! 78 | 121] 74,
2—3 78 | 87 | 43 | 49] 104 | 93 | 142 | 69.
3—4 72, 97| 48! 44/ 911 75] 981 75 |
4-5 70 | 66 | 28] 46| 951 87| 110| 67
5-6 65, 7 26| 42| 87} al 84! 65:
6—7 41} 50| 141 38] | al 74) 42 |
7—8 31| ol 12] 271 55] 351 581 30:
8—9 19 | 35] 12] 14] 45] 191 27 22
9—10 16/° 35] 3] 11| 37] 36] 22] 12.
10—11 14 | 31 3 8| 39| 23| 27! 13)
1-12 n 13| 20] 3 8| 20| 16] 16 | 10 |

B) För särskilda mänader.

Par mois.
ls e|/S/el¢e
1897—1901 | = E, | & | | | |
ums [amg [ee uns bod u pt
| 2 = 21 2 2|8

ts
DD
=
L
a
B

SHS Wer EEE
“1

45| 26 94| 150| 100] 344

1—2 5| 233 21 67| 1311 57] 255
2-3 3 6 34 17 67| 130 279
3-4 7} 6 371 14 74| 105 265
45 gl gl al 23 87| 98 268;
5—6 5 45l 3% 100! 129 330
6—7 5 14 39! 27 92) 144 372
7—8 6 14 34) 37 99| 182 428
8—9 6} 16! gol 32 139! 201 513
9—10 77 20 551 52 148} 338 714
10—11 12} 62] 143| 62 206! 457 1159
11—12 d. 24] 106| 193] 127 465| 736 1961
12 d.—1 oe. m. 41! 132) 257] 110 549; 838 2299
1—2 52| 170] 278) 141 667! 1052 2696

| 2—3 67| 178] 275| 119 665! 918 2608
| 3—4 61! 154| 227] 130 600! 892 2490
| 4—5 54] 128} 227] 118 559] 809 2270
5—6 4 111| 224) 111 520| 668 1990
6—7 32} 99! 144] 100 396| 573 1523

| 7—8 23] 56! 115] 79 288| 481 1168
89 51 33| 77) 60 192| 395 894

| 9-10 8 32) 61l 59 172| 316 718
| 10-11 7 211 ol 46 158| 205 538
I 11—12 n. al 11] 55| 29 106| 153 373

Liksom under nästföregäende period inträffar årets
maximum kl. 1—2 e. m. Minimum framträder mindre
tydligt och faller mellan kl. 1—3 f. m. För hela femton-

81

ärsperioden inträffar maximum kl. 1—2 e. m. och minimum
kl. 1-2 f. m. För Kuopio och Vasa län är maximum
försenadt 1 timme samt för Tavastehus och Uleäborgs län
2 timmar. Maximum för höstmänaderna inträffar ett par
timmar senare än för sommarmänaderna.

V. Askutbrottens antal i olika väderstreck.
Nombre des orages pour les aziumths differents.

"968 I—Z6SI |
'[68[—L88I

"1061-2881

|
|
= |
S | 990! 2525 | 4545 | 341.0 | 80.5 | 1227.
|

2001.5 | 1745.0 | 4974.0
SW | 90.0 | 270.0 | 498.5 | 383.5 | 72.0] 1298.0 | 2002.0 | 2045.0 | 53450
W ' 59.0 | 227.0 | 458.0 | 297.5 | 63.0 | 11045 | 1296.0 | 1361.5 | 8762.0
NW, 26.5 | 1405| 311.5 | 148.5 | 22.5] 649.5] 791.0 | 1027.5 | 2468.0
N | 24.5 | 107.5} 2435 | 650! 9.0] 449.51 567.0; 656.0 | 1672.5
NE | 380 | 66.s | 1685| 34.5] 140] 321.5} 567.5! 5940] 1483.0
E ! 43.0] 1145] 2055| 59.0! 12.51] 43451 798.0] 649. | 1882.0
SE | 87.0 | 149.0 | 285.0 | 139.5 | 32.5 | 693.0 | 1421.0 | 1129. | 4243:

Maximum äskutbroft har ünder samtliga perioderna
förekommit i SW, minimum i NE under den första och
sista perioden samt i N under den andra perioden. Maxi-
mum och minimum för hela femtonärsperioden falla pa
SW resp. NE.

82

vi. Äskväder med äskslag.
Nombre des coups de foudre.

A) För de särskilda länen.
Dans les différents gouvernements.

Z : | wm < | x |
< ' pe] ©] = | 5 a is | Slo.
ee | & Lis | un! © S a . | He ©

| 2 ı © go: © po: | w =. | © go: |
@ — so Bo am © but 3 6 ©
— | = S| 2 | | El à 2
3 a) w@ EEE: 2

1897 2| 5 7 6 1 41 7| 6| 38

| 1898 5 5 1! — | 10 4 4 2 | 31

| 1899 13 19 6 2 12 ] 12 2 | 67

| 1900 sl 21 4] 3] 7] 4] 2] 2] 3

|. 1901 9| 12| 9 13| 4] 14| 3 % |

| 17 15 | 234 |

1892—1896 nm 44 | 213
1887— 1891 a 67 | 23 | 141 33| 29) 43. 26 265 :
| 1687190: | 107 | 154 | 72| 61 | 108 | 64 | 150 | srl va |

Antalet äskslag har nagot tilltagit för Tavastehus
och Viborgs län, för ôfrigt aftagit; särskildt märkbar är
minskningen i S:t Michels och Vasa län (maximum under
nästföregäende period). Maximum af äskslag uppvisa Abo
och Viborgs län med 43 äskslag hvartdera och minimum
S:t Michels län. Maximum och minimum för samtlıga
femton år falla på Vasa resp. S:t Michels län.

83

B) För särskilda mänader.

Par mois,

‘enue
Ten
tung

np
‘Wsn3ny
a9quaydag

. 1887—1901 1 | 65 | 184 | 317| 230 | 24

För Juli och Oktober mânad är antalet äskslag an-
senligt stegradt, dessutom förekom ett äskslag i Januari;
en stark minskning uppvisar Juni månad. Anmärknings-
värd är den kontinuerliga minskningen uti äskslagens
antal 1 Maj mänad, dä man jämför de särskilda perioderna
med hvarandra. Maximum af äskslag för hela femtonärs-
perioden faller p& Juli mänad.

84

VII. Relativa faran för äskslag.
Nombre des coups de foudre par cent orages.

A) För de särskilda länen.
Dans les différents gouvernements.

2 | © cs
lel >| #| 2 Es) ce

a ® | 9
| 5 | 6 | =S| ee S18 lee] _
EL Bel Ss © sol 5
> FE Elelel Fi ale
3 + 3 [=
= | © Bg, P ale

pu
a
a
=

1898 30 | 35 | 30} — | 5.6 | 23 | 14

1899 6.2 | 6.7 | 53 | 2.4 | 4.6 | Os | 3.6 | La | 4
1900 4.6 | 13 | 5.9 | 3.7 | 3a | Qa | La | 1.5 I 24
1901 54 | 3.4 | 63 | 23 | 5.0 | 2.1 | 5.7 | 1.4 I 40

|
1897 lı | 1.9 | 7a | 3.7 | Ove 28 | 25 4.1 | 25

1807—1901 | A| 3.236 | 521 2.42) 3.

2.54 2.4 | 8.14 | 3.10 | 2.02 | 1. . | 2.4
1887—1891 | 2,38 | 4.36 | 2.12 1.0 | 1.92 | 3.0 3.18 | 2.14 2u|

1887-101 | 2.00| 3.39] 3.50! Zu| 256] 20| 20| 1.06] 2

I jämförelse med nästföregäende period har den rela-
tiva faran för äskslag tilltagit i alla län, utom i S:t Michels,
där den nägot minskats. Störst var faran för Askslag 1
Tavastehus län, minst i Kuopio län. F'emtonäriga medel-
tal gifva ett maximum för Tavastehus län och ett mini-
mum för Uleäborgs län.

85

B) För särskilda månader.

Par mois.
| > | &
Cag
g & = =
| Fle] ef] al F
© = | À = > Oo
3 = =
æ
|
|

1897—1901
1892—1896
1887— 1891
1887—1901

2.11 2.84 | 3.22 | 1.03

Alla månader, utom Juni, uppvisa en afsevärd steg-
ring af den relativa faran för åskslag; särskildt anmärk-
ningsvärda äro i detta afseende höstmånaderna jämte Au-
gusti, där faran tilltagit kontinuerligt från period till pe-
nod. För femtonårsperioden är faran för åskslag störst
under Augusti månad.

86

Vill. Af blixten förorsakade olycksfall.
Nombre des accidents occasionnés par la foudre.

| | eae | deu | går 25 | Ses
Ba > OR | ES =? FE
ins | fee | gee | des | EEE
: © © 2
258 | che | BFR | "Be | “Fes
$s | 8 on = HE
a eo

1887—1891
1887—1901 101 461

Enligt ofvanstäende tabell torde säledes antalet olycks-
fall vara i aftagande; särskildt märkbar är minskningen af
antalet dödade människor. På grund af uppgifternas na-
tur 'kan ofvananförda tal själffallet tilldelas blott relatift
värde, då en vida större del af dylika olycksfall, särskildt
beträffande eldsvådor och skogseldar, förblir obekant eller
och oanmäld. Enligt femtonåriga medeltalet skulle i Fin-
land årligen dödas 6.7 personer eller 2.s för hvarje miljon
innevånare; motsvarande tal äro för Sverge 3.o, Frank-
rike 3.1, Baden 3.s, Preussen 4.4. !)

1) G. Hellmann, Zeitschrift des Königl. preussischen statiti-
schen Bureaus, 1886, s. 187.

87

IX. Relativa antalet hagelfall under äska.
Nombre des orages avec grêle par cent orages.

A) För de särskilda länen.
Dans les différents gouvernements.

"uf

ug OGY
SNUSISBABL

‘UBI SPUBIÂN
‘ug, ordony
UR] BSBA
‘UB
8310089)

'Jepus] Bion

ue]
SPAN 1:S
"UR] SBIOQTA

5.16 | 6.70 | 6.28 | 8.32 | 6.62 | 4.08 | 6.26

7.40 | 6.72 | 6.70 8.26 | 8.e | 5.36

Go] 7.10] 8 Zelılıl 6.10] 7.

6.37 | 7.08 | 7.00 7.13 | 8.67 | 6.47 | 6.53

1887 —1891
1887—1901

Under sista femärsperioden har hagelfrekvensen varit
störst i Viborgs län och minst i Vasa län. För hela lan-
det har den för hvarje femärsperiod kontinuerligt, ehuru
icke betydligt, minskats. För femtonärsperioden faller
maximum af frekvensen på Kuopio län och minimum på
Nylands län.

88

B) För särskilda månader.

Par mois.

!
|

aqueydog

1897-1901
__1802--1896
1887—1891 Qu | 10m |
1887-1901 | 6m

7.46 | 1126 | 10

6.52 | menu 164

För alla mänader har hagelfrekvensen mmskats, utom
för Oktober—April, där den i hög grad tilltagit. Bland
de tre sommarmånaderna visar under alla tre femärsperio-
derna Juni den största och Juli den minsta frekvensen.

Rättelser till arg. 1897—1901.

De rattelser i tabellerna, som ha till foljd äfven en ändring
af i resp. tabeller ingående summor och relativa tal äro utmärkta
med en stjärna. :

Arg. 1897. Haft 62. — 9. 172 r. 4 uppifr. står 7 hagelfall läs
16 hagelfall. — 8. 179 r. 13 nedifr. står 21 åskutbrott läs 23 åsk-
utbrott. — 9. 183 r. 14 uppifr. står 8 åskslag läs 10 Askslag. —
3. 187 r. 9 nedifr. står Storkyro läs Storkyro (hagel). — 3. 188
r. 1 uppifr. parentesen efter ordet Leppävirta bör bortlämnas. —
3. 192 r. 16 nedifr. står Simo läs Simo (hagel). — 8. 202. Tabel-
len. | kolumnen „April* för Viborgs län, antal äskdagar för sta-
tionerna och åskutbrott står 1 resp. 1 läs 7 resp. 7; i samma ko-
lumn för Kuopio län bör för antalet åskdagar för länet och sta-
tionerna samt åskutbrott införas tall 1, 1 och 1. — 8. 203. Tabel-
len. Åskans utbredning i Tavastehus län i Juli står 35 läs 38; i
Kuopio lan i Maj står 20 läs 19; i Uteäborgs län i Juni står 28
läs 29; i hela landet i Juni står 11 läs 9. — 8. 204. * Tabellen.
Äskfrekvensen i Abo län i Maj står 1. läs 1.6; i hela landet i
Augusti står 4. läs 40. — 8. 207. Tabellen. Sista kolumnen r.
SW“ står 3200 läs 320.s. — 8. 209. + Tabellen. Hagelfall i Abo
län i Maj står 2 läs 3; i Tavastehus län hela tiden står 7 läs 8;
hagelfrekvensen i Juli står 6.0 läs 4.3. — 9. 209. De sista två ra-
derna böra lyda: under året hafva inalles 16 hage/fall utan
åska under åskdagar anmälts.

Årg. 1898. Häft 62. — S. 313 r. 3 nedifr. står 15 hagelfall
läs 17 hagelfall. — 8. 318. Tabellen. Antalet åskutbrott den 13
Maj bör vara 1. — 8. 338. Tabellen. Antal åskdagar för statio-
nerna i Kuopio län i Augusti står 10 läs 20; antal åskdagar för
länet i Nylands län i sista kolumnen står 21 läg 31. — 9. 339.
Andra tabellen. Åskans utbredning i Nylands län i Augusti står
35 läg 32. — 8. 340. * Tabellen. Äskfrekvensen i Viborgs län i
Juli står 24 läs 2. — 9. 344. Tabellen. Sista kolumnen raden
September” står 2.0 läs 2.3. — 9. 344 I texten 3 r. uppifr. står
Tavastehus län läs St. Michels län. — 9. 345. Tabellen. Hagel-
frekvensen i Maj står 9s läs 94; i Juni står 5.9 las 5.8; i Okt.—
April står 12.9 läs 12.5; i Nylands län står 3.s läs 3.6; i Tavastehus
län står 6.0 läs 64: i Viborgs län står 14.1 läs 140. — S. 346.
+ Tabellen. Antal hagelfall i Kuopio län i Juli bör vara 1.

90

Arg. 1899. Haft 62. — S. 351 r. 4 nedifr. star 31 hagelfall
läs 32 hagelfall. — 8. 358 r. 6 uppifr. star 93, år 1891 läs 92, ar
1893. — S. 360 r. 9 nedifr. star hvaraf 15 med hagelfall las hvaraf
13 med hagelfall. — S. 385. Första tabellen. Äskans utbredning
i Abo län i Juni star 5 läs 6. — 8. 385. + Andra tabellen. Ask-
frekvensen i Abo län i Augusti star 0.6 läs 0.7; i St. Michels län i
Augusti star 1.1 las 0.o — S. 389. Tabellen. I kolumnen „Juli“
raden „S“ står 18.2 las 182.0. — 8. 390. + Första tabellen. Ask-
slag i Abo lan i Sept.—Oktober står 4 las 1; i Vasa lan samma
tid star — läs 3; i Nylands län sista raden star 6.3 las 6.2 —
S. 391. + Tabellen. Hagelfall i Nylands län i Juni står 4 las 2;
i Abo län i September står 2 läs 1; i Vasa lan i September star
8 las 4; hagelfrekvensen i Kuopio län star 6.4 lis 6.3.

Arg. 1900. Haft 63. — 8. 24 r. 9 nedifr. star 15 Aaskdagar
läs 14 Askdagar. — S. 24 r. 3 nedifr. star utgjorde likaledes 7 las
var 6. — 8. 29, Första tabellen. Äskdagar för landet i Oktober
stir 7 läs 6. — S. 29. Andra tabellen. Askans utbredning i St.
Michels län i Juni stär 30 läs 31; i hela landet i Oktober stär 6
läs 7. — S. 30. Tabellen. Af förbiseende har i sista kolumnen
(hela landet) upptagits antalet äskdagar per station i stället för
antalet Askutbrott per station, som ar for Maj 04, Juni 2.2, Juli 2s.
Augusti 34, September 0.1 och Oktober 0.5; äskutbrottens relativa
talrikbet for hela landet och hela tiden blir således 94 och icke
6.8; i öfverensstämmelse harmed torde äfven den efter tabellen
följande texten böra ändras. — S. 34. Tabellen. Antal äskslag
per 100 Askutbrott i Maj star 2. las 24; i Juli star 2.7 läs 3:
i St. Michels län står 3. läs 3.7 — S. 35. Tabellen. Hagelfrek-
vensen i Juli stär 4.0 läs 4.ı.

Ärg. 1901. Häft 63. — S. 59 r. 3 nedifr. stär 26 hagelfall
läs 27 hagelfall. — S. 68. Tabellen. Äskans utbredning i Juni i
St. Michels län star 41 läs 42. — S. 77. Tabellen. Sista raden i
kolumnen „Vasa län“ star 10.5 läs 10.0. — 8. 81. Tabellen.
Sista raden sista kolumnen star 4243.5 läs 3243.5. — S. 85. Tabel-
len. Medeltalet for 1897—1901 i sista kolumnen star 2.4 läs 2.ss;
sista raden sista kolumnen star 1.93 läs 1.94.

W. OHQUIST. Äskvädren i Finland 1901. |

Askans utbredning under

Maj 8— Augusti 20,

Tilastollinen aines.

Lääninprovasti O. A. Stenrothin y. m. tekemän ala-
maisen anomuksen johdosta, että Suomen kierto- ja kiin-
tonaisten pientenlastenkoulujen opettajat saisivat keskenään
perustaa eläkelaitoksen, jonka kannattamiseksi valtio vuo-
tuisesti maksaisi tarpeellisen apurahan, on Keisarillisen Se-
naatin kirkollisasiain toimituskunta käskenyt vakuutustar-
kastajan hankkia selvitystä siitä kuinka suureksi nousisi-
keskimääräinen vuotuinen meno,: jos valtio ottaisi suoraan
maksaakseen eläkettä mainituille opettajille. Laskujen pe-
rustukseksi olisi pantava eläkkeen maksaminen hakijain
laatiman ehdotuksen mukaan, jolloin sekä mies- että nais-
opettaja saisi 300 markan suuruisen eläkkeen 80 vuoden
palveluksen jälkeen riippumatta siitä ovatko he naimisissa
tahi ei, ja kivulloisuuden tahi vanhuuden takia eroava opet-
taja jo 20 vuoden nuhteettoman palveluksen jälkeen voisi
saada täyden eläkkeen, palveltuaan 15 vuotta kolme neljäs-
osaa eläkettä ja 10 vuoden jälkeen puoli eläkettä, sekä
vaihtopuolisesti myöskin seuraavan ohjelman mukaan: 800
markan eläke saavutetaan 35 vuoden palveluksesta ja van-
hauden tahi kivulloisuuden takia eroava opettaja saa kolme
neljäsosaa eläkettä 80 vuoden, puoli eläkettä 25 vuoden ja
neljännes eläkettä 15 vuoden palveluksesta.

94

Tarpeellisen perustuksen hankkimiseksi toimitettaville
laskuille lähetti Kirkollisasiain toimituskunta maamme late
rilaisten maalaisseurakuntien pastorinvirastoille kiertokir-
jeen, jossa pyydettiin oheen liitettyjen kaavojen mukaan
muutamia tietoja sekä seurakunnan palveluksessa tamni-
kuun 1. p:nä 1902 olevista opettajista että myöskin kaïkista
niistä opettajista, jotka vuosina 1898—1901 eli Jähinnä edel-
listen yhdeksän vuoden kuluessa olivat olleet seurakunnan
palveluksessa. Nämä tiedot saapuivat vähitellen kesän ai-
kana vuonna 1902 464 seurakunnasta, mutta 5 seurakunnasta
ei jatketunkaan kirjevaihdon kautta voitu tietoja saada.

Opettajien luku sekä 1898 vuoden että 1902 vuoden
alussa ja opettajiston muutokset välisinä vuosina nähdään
alla olevasta taulusta, jossa seurakunnat ovat yhdistetyt
läänittäin.

95

OSTT| FZ | 207 | 866 | 129 | 26 | 136 | 009 | TE LL | 12
a

09 |19 |rerlos |12 Jarılos {zo |6 |— |6 1641 |601 | 02
GGZ | SFI | SOT 1093 | OFT | OL [era | SET OTT] ZI Ia 101 [re les | ETT
08 ir |6e |s2 |ze | 1% |sz |ze |se le |— |e Jae [oo lie
LU er |ze jes jes joa lir jes [Ft lo |— |9 Je loo jer
Tvl |ez |89 [06 |ze le [es Ive |se 18 je |< [rt leor |ce
OPI |sırjıe | 1Zt| OT |e [sortie ler [er |2 |9 zor fret |8
pre |641|<9 Jısılegı | so (cor|reı)ın lor |S |11 free |222 | 22
76 [S82 lor [FO ler |ız [re les [SI fOr Ir |9 | les |6
. a = . s = . a 3 . x} = a Fa
2/2] 2) 2| 4! Si8/3/4a/a4/2/] 4/84 a
JEHEGHEGHHGHHLEE
d -6)S0U10} O6 —

"Bsson[ny asnoogux -ueleyg9do ony Bones!
uepona Z061 mdony —_| ulenedo
BIgnn INIS®

HO weeaitA 1:1 :2061-1:1 ‘S681 VISBIA Tsou UBEHILA

Log [ererlisor| soc | G08 | Eze josh | > | F9F |

g6 |TE 129 1% |99 |° * * fuRKL unmoO
991 IFS | ZIl|— |#8 " TORE] UESUEA
19 lat |6# |— |9€ ‘ tuggy uordony
Ig | 162 | — |92 * TOYRT UTOHXAIN
06 ‘ze |89 |— | ZF TORY, urmdıa |
GOI €9 |Z |ı ISP |‘ ” amp aoougy
1z1 118 106 IT [611 | ° °° * ‘TORR

| anod ef van
99 ” ge |I |gE | Tory, usemuopnn

= i=

"essn[e efog "TURRT

uopona ggg |" 93510
nm

1[O VSSVITA

uorqun y

96

Edellä esitettyihin lukuihin ovat silloin mukaan luetut
nekin opettajat, jotka, kuten muutamissa pienemmissä seura-
kunnissa tapahtuu, samalla toimivat seurakunnan lukkarina.
On ilmoitettu 9 sellaista tapausta, mutta on niitä arvatenkin
enemmän. Niin ikään on tähän luettu muutamat opettajat,
joita on ilmoitettu virkaatekeviksi, koska ei varmaan tie-
detä onko vastaavaa ilmoitusta saatu kaikista samaan luok-
kaan kuuluvista opettajista. Neljätoista seurakuntaa, niistä
suurin osa Ahvenanmaalla sekä muutamat suuretkin seura-
kunnat muualla kuten Orimattila, Myrskylä, Närpiö ja Viita-
saari, ovat ilmoittaneet että heillä joko ei ole pientenlasten
kouluja tahi että ne nykyään ovat siten järjestetyt, etteivät
opettäjat voisi saada elikeoikeutta. Muutamat viimeksi
mainituista seurakunnista ovat kuitenkin ilmoittaneet 1902
vuoden alussa käyttämiensä pientenlastenkoulun opettajien
luvun, antamatta heistä sen lähempiä tietoja. Jos opettajat
saisivat eläkeoikeuden, järjestäisivät puheena olevat seura-
kunnat arvattavasti lähimmässä tulevaisuudessa kouluolonsa
sellaiselle kannalle, että opettajat voisivat hyväkseen naut-
tia myönnettyä eläkeoikeutta. Näin ollen on oikeinta että
puheena olevia kuntia varten lisätään virkoja samassa suh-
teessa kuin muissa seurakunnissa keskimäärin -oli 1902
vuoden alussa, eli 2.s virkaa seurakuntaa kohti, josta tulee
36 uutta täytettävää virkaa. Sen ohessa on ilmoitettu 7
virkaa olleen avoinna 1902 vuoden alussa. Koska näiden
virkojen luku silminnähtävästi on suurempi, on seuraavissa
laskuissa edellytetty avoinna olevien ja lähimmässä tulevai-
suudessa täytettävien virkojen luvun olevan 50.

Edellä olevasta taulusta selviää että 9 vuoden ku-
luessa virastaan eronneiden opettajien luku on verrattain
suuri. Kun vielä otetaan huomioon että saman ajan ku-
luessa 263 opettajaa, eli 59 mies- ja 204 naisopettajaa on

97

sirtynyt opettajatoimeen seurakunnasta toiseen, nähdään
että opettajiston kokoonpanossa tapahtau hyvin paljon muu-
toksia ja että opettaja verrattain lyhyen ajan kuluessa on
pysynyt samassa virassa.

Alla olevassa taulussa esitetään kuinka kauan vuosina
1893—1901 eronneet opettajat ovat pientenlasten koulujen

alalla palvelleet. _

Miehiä

Virka-aika:
vuotta

Naisia
Miehiä

| Virka-aika:
vuotta

Vähemmän kuin
1/, vuotta

3
4
5
| 6
7
8
9
0

98

Eronneiden miesopettajien keskimääräinen palvelus-
aika on ollut 6.» vuotta ja eronneiden naisten 3.5 vuotta.
Taulusta nähdään myöskin että kaksi vuotta tahi sitä vi-
hemmän ovat olleet virassa 37.0°/o eronneista miehistä ja
47.8°/, eronneista naisista, joista tietoja on saatu, ja että
jos virka-ajaksi otetaan 5 vuotta tahi sitä vähemmän, eron-
neista miehistä 62. °/, ja eronneista naisista 79.3 %,, kuuluu
tähän ryhmään. Useista seurakunnista on myöskin ilmoi-
tettu eroamisen syy, ja huomaa siitä että suuri osa niistä,
jotka eroavat palveltuaan ainoastaan vähän aikaa, ovat
lähteneet seminaareihin päästäkseen kansakoulun opetta-
jiksi. Osaksi saattaa tämä lyhyt palvelusaika ehk& myöskin
riippua sitä, että opettajien joukkoon on luettu muutamia
lyhytaikaisia sijaisia. |

Missä iässä 1902 vuoden alussa virassa olevat opet-
tajat ovat siihen astuneet, nähdään seuraavasta taulusta.

E< |
AAA SEIFE IEIEI SEI E IEIE:
GE. = » & | & B: B | > = | ©
| |

14 1 al al 25) 981 24 | 10 31441—1| 1

15 1 81 251 251 211 351 11; 2145| 3| 1

16 61 251 261 271 151 36| 4] 2146| 3|—

17 18; 831 271 201 141 371 81—147| 21 2

18 1511251 281 151 91 38| 2 48| 6| —

19 16 | 1401 29) 14] 81 391 11| 4149| 2) 1

20 201 1031 301 131 2140) 41—1501 — | —

21 23; 601 31/ 10) —I141| 51—151! 1|—

22 181 321 321 14| 5142| 61—152| 3] 1

23 221 311 33| 10 43; 51 1153| 3|—

|

99

Siis ovat 1902 vuoden alussa virassa olevat miehet
astuneet virkaan keskimäärin 28.2 vuoden iässä ja naiset
20.1 vuoden iässä. |

Nykyään virassa olevien opettajien ik& 1902 vaoden
alussa nähdään seuraavasta taulusta.

rn

fa

oe || 2 BA Ei Bla
RESIS ler Sels | 8 & IE
| Fe) ee | © & | © oo & | ©

Z ed su
al 2
5 & | ©

as | 1| 3] 28] 9] 30] a1} u) als) lil on 4) —
, 16 | —| 3] 291 10] 19] 42| 61 3155| 71—| 68 2 —
17 | 51 20130] 71 211 431 12) 31561 3| 2] 69 Ba 1!
| 18 5| 331 31| 41181 441 10| 1157) 5| 11 70 2 —
19 | 5] 64] 82) 9) 17] 45) 9| 11581 9) 3| 71 4, —
20 | 74 33| 5/10] 46] 11] 17/59/11] 11 72 | —| 1
a 1'701 34] 10] 10] 47; 7|—[60| 7|—]| 73 2 1
| 22 | 61 641 35| 16] 6148| 9! 1161| 7| 1] 74 | —| —
23 | 7146136! 6| 101 49] 15| 3162| 8| 2] 75 | —| —
| 2 | 9| 46137] 7| 10] 50! 16] 1163) 6|-| 76 | —| —
25 | 8! 3901 38) 8| 6] 51] 15) 1164] 8! 1] 77 1] —
Tietoja
| 26 5. 381 39] 7| 6152| 5] 1165| 5 puuttuu | —| 14
27 | 4, 251 40] 8| 3153| 9| 2166| 5|—|yhteensx| 407| 743

Siis 20 vuotta tahi sitä nuoremmat on 20 miestä ja 197 naista
21 ja 30 vuoden välissä on 66 miestä ja 398 naista
31, 40 „ >» » 80 , 4» 96 ,
41 , 50 , » 1066 , 4 18 ,

sekä 50 vuotta vanhemmat „135 , » 20 „
Jos virassa olevat opettajat ryhmitetään 1902 vuoden

alussa suorittamansa palvelusajan mukaan, saadaan seuraava
yhteensovittelu:

100

®, E. 3 E.

mr FU pr TU a rd
Palvelus- | = ZIRE | Zi "E = 2 -E = | 2 Be |e
oe ELE ISEIE EISELE SE E/E | 22 ei:
vuotta & | © 35 S| © 9 à | © SR > à & |»

tenta [91 [139] 10 |11 | 19 7 av | a —
1 vuosi | 18/120] 11 |15| 16 6 a | 3 —
2 vuotta | 18/100] 12 |14| 14 6 42 3) —
3 | o| 681 13| 7| 5 4 43 | 1 —
4 „ |20156| 14/7] 6 1 “a | 1 —
5, fir] 388] 15111] 5 4 45 | 2 —
6 „ [17/40] 16] 51 6 3 | — | pautsan |
7 om 121 27] 17 110] 7 31 1 |Yhteonsa! 407 743
8 „ [13/19] 18] 8| 5 5 |
9 „ |16| 26! 19113] 4 3 |

Siis virassa olevista opettajista oli 1902 vuoden alussa
palvellut 2 vuotta tahi siti vähemmän aikaa 12.0 °/, mie-
histä ja naisista 48.3°/,. Jos otetaan huomioon ne opet-
tajat, joiden palvelusaika on 5 vuotta tahi sitä vähemmän,
tulee tähän ryhmään 21.9 °/, miehistä, mutta 70.1 °/, naisista.

Virassa olevista miehistä oli 296 eli 72.7°/, naineita
tahi leskimiehiä. Naisista oli 28 eli 8.s°/, naineita eli les-
kid, ja on tästä Invusta 7 ilmoitettu olevan leskiä. Alla 18
vuoden ikäisiä lapsia omisti miehist& 212 eli 52.1 °/, kaikista
miesopettajista ja 14 naisopettajan eli 1.» °/, kaikista nais-
opettajista.

Voidakseni arvostella opettajien kuolevaisuussuhteita
olen opettajistoon sovittanut Valtioneuvos Lindelöfin laske-
mat väestömme yleistä kuolevaisuutta vuosina 1878—1886
koskevia kuolevaisuuskoeffisientteja. Jos niiden avulla sekä
ottamalla huomioon opettajien ikää 1902 vuoden alussa las-
ketaan todenmukaista kuolevaisuutta puheena olevaa vuotta

111

kohti ja sitten sovitetaan tämä kaikkiin tarkastettuihin vuo-
sin 1893—1901, pitäen silmällä opettajaluvun vaihdokset,
on tuloksena, että puheena olevien yhdeksän vuoden ku-
luessa olisi todenmukaisesti pitänyt miesten kesken sattua
79 kuolemantapausta ja naisten kesken 86. Koska mai-
nitun ajan kuluessa todellisuudessa on kuollut ainoastaar
56 mies- ja 21 naisopettajaa, näyttää kiertokoulunopettajien
kuolevaisuus olevan maan yleistä kuolevaisuutta paljoa pie-
nempi. Sellainen päätös ei kuitenkaan olisi riittävästi pe-
rustettu, sillä tulos saattaa suurestikin riippua siitä, että
opettaja, joka käy kivulloiseksi, ei enää jaksa virkaansa
hoitaa ja kuolee pian sen jälkeen, kun hän on siitä luopunut.
Näin ollen voisi ehkä varsin hyvin opettajiin nähden käyt-
tää yleistä kuolevaisuutta ja siihen nojautuvat taulut.

On kuitenkin edellä huomautettu että suuri osa opet-
tajakunnasta luopuu virastaan siirtyäkseen muille elämän
urille verrattain nuoressa iässä, ja tämän kautta he kadot-
taisivat eläkeoikeutensa. Joskin saattaa edellyttää että vast-
edes, jos opettajat saisivat eläkeoikeuden, tämä huomatta-
vassa määrässä huokuttelisi heitä pysymään virassaan, tulee
kuitenkin aina melkoinen osa opettajia, varsinkin nuorem-
malla iällä, siirtymään muille, suurempia tuloja tuottaville
työaloille, m. m. kansakoulun palvelukseen. Näin ollen en
ole katsonut mahdolliseksi välttää uusien poistumistaulujen
laskemista opettajia varten sen kokemuksen nojalla, jonka
koottu tilasto tarjoo. Silloin on otettava huomioon kaikki
virasta poistumiset, joko näiden syynä on ollut kuolema
tahi viranhaltijan siirtyminen johonkin muuhun tyôalaan,
koska jälkimäisessäkin tapauksessa eläkeoikeus lakkaa, ellei
hän palvelusaikansa nojalla jo voisi saada eläkettä.

102

Opettaj ien poistuminen.

Poistumistauluja laskiessa, erikseen mies- ja erikseen
naisopettajia varten ovat poistumiseen nähden otettavat tar-
kastuksen alaisiksi kaikki ne opettajat, jotka 1893 vuoden
Alussa olivat virassa sekä ne, jotka sen jälkeen ovat astu-
neet virkaan He jaettiin kahteen ryhmään, joista toinen,
J, käsittää 1902 tammikuun 1 päivänä virassa jälellä ole-
vat, ja toinen, P, sitä ennen virastaan poistuneet. Ennen
huomautetusta syystä ei tässä ollut tarpeellista, kuten kuo-
levaisuustauluja laskiessa tavallisesti tehdään, jakaa jälki-
mäistä ryhmää kahteen osaan siten, että toinen niistä
käsittäisi kuolleet ja toinen muista syistä tarkastuksen alai-
sesta tilasta pois siirtyneet. Kutakin henkilöä kohden mer-
kittiin syntymävuosi, kuukausi ja päivä, aika, jolloin hän
on joutunut tarkastuksen alaiseksi, mikä aikaisimmin ta-
pahtui 1893 vuoden alkupäivänä (1893:1:1), sekä P-ryh-
mään kuuluvia henkilöitä kohden sen lisäksi, milloin ovat
poistuneet virastaan. Tästä johdettiin 1:ksi: ik& ensimäi-
senä syntymäpäivänä tarkastuksen alaiseksi astumisen jäl-
keen, sekä myöskin 2:ksi: poistuneen ik& hänen viimeisenä
syntymäpäivänään ennen poistumista ja 3:ksi: syntymäpäi-
vänään vuonna 1901 tarkastuksen alaisena olevan ikä mai-
nittuna päivänä. Käytännöllisistä syistä rajoitettiin, näet,
tarkastusaika aina täysiksi ikävuosiksi siten, että tämä alkoi
ensi syntymäpäivänä virkaan astumisen jälkeen, ja jälellä
olevia varten loppui vuonna 1901 olevana syntymäpäivänä.
Näiden rajojen ulkopuolelle sattuvaa aikaa ei otettu huo-
mioon. Tämän takia suljettiin aineksesta pois kaikki ne
henkilöt, joiden virkaan astuminen ja poistuminen tapahtui
saman ikävuoden kuluessa, sekä myöskin ne, jotka astuivat
virkaan syntymäpäivänsä jälkeen 1901. Ne varhemmin vir-

103

kaan astuneista, jotka poistuivat syntymäpäivänsä jälkeen
1901, luettiin taas vielä virassa olevien pariin.

Kun tilastollinen aines oli näin valmistettu, järjestet-
tin se osallisten ikään nähden sekä tarkastusajan alussa
että lopussa, kuten liitteessä olevat taulut n:o 1 ja 2 osot-
tavat. Niissä on |

x osallisen ikävuosi,

T, niiden luku, jotka x vuoden iässä joutuivat tarkas-
tuksen alaisiksi,

P, niiden luku, jotka- poistuivat x ja x + 1 ikävuoden
välillä,

J_ niiden luku, jotka olivat jälellä syntymäpäivänään
1901 ja silloin täyttivät æ vuotta,

L, niiden luku, jotka ikävuoden x|x + 1 alussa ovat
olleet poistumiseen nähden tarkastuksen alaisina mainitun
vuoden kuluessa.

Viimeksi mainittu luku johdettiin edellisistä yhtä pe-
rää käyttämällä kaavaa:

L,=L,,+T,—P,,—J,

Asken mainituista liitteessi olevista tauluista koskee
edellinen miehiä ja jälkimäinen naisia.

Ennen esitetyn tilaston mukaan oli virassa 1893 vuo-
den alussa 480 miestä ja 323 naista ja vuosina 1893—1901
astui virkaan 304 miestä ja 1,041 naista, joten aines oi-
keastaan käsittää 784 miestä ja 1,364 naista. Näistä oli
epätäydellisten tiedonantojen takia poisjätettävä 48 miestä
ja 140 naista sekä sen vuoksi, että joutuivat tarkastuksen
alaisiksi ja poistuivat saman ikävuoden aikana tahi tulivat
virkaan syntymäpäivänsä jälkeen vuonna 1901, 23 miestä
ja 102 naista Tämän kautta tuli aines käsittämään 718

104

miestä ja 1,122 naista. Virassa oli todellisuudessa 190!
vuoden lopussa 407 miestä ja 748 naista, mutta koska 1901
vuoden kuluessa luopuneista 16 miestä ja 35 naista on luo-
punut syntymäpäivänsä jälkeen vuonna 1901, ovat.ne siir-
rettävät virassa olevien lukuun, joka siten nousisi 423 mieheen
ja 778 naiseen. Näistä on kuitenkin jätettävä pois 14 naista,
jotka kuuluvat niiden lukuun, joista on saatu epätäydellisiä
tietoja, seki 15 miestä ja 99 naista, jotka ovat astuneet
virkaan syntymäpäivänsä jälkeen vuonna 1901. Siten on
virassa olevien luku lopullisesti 408 miestä ja 665 naista,
jolloin poistuneiden luku on 305 miestä ja 457 naista, kuten
edellämainittujen taulujen summat osottavat.

Poistumisen laskemiseksi tulee verrata poistumista-
pausten luku P, jälellä olevien lukuun Z,. Todenmukai-
suus x-vuoden ikäisen henkilön poistumiseen lähinnä seu-
raavan vuoden kuluessa on niin ollen

ja todenmukaisuus hänen jälellä olemiseen virassa vielä
mainitun vuoden lopussa on

Ww, = 1—m,.

Edellytetään ett& mielivaltaisesti valittu luku & ilmai-
see esim. 14 vuoden iässä olevien luku, ja että heistä.
x vuoden iässä vielä on virassa /,. Silloin on

ln = I, w, ’
joten saadaan
Lak
lb, =k wy

lg = 4s ka vw,

Lig = he Wk Wy Wis Wie.
j n. e.

105

Ennen kuin nama /, luvut laskettiin, oli kuitenkin tar-
peellista tasoittaa edellä mainitun jaon kautta saadut mn
arvot, Tässä noudatettiin sekä keskimääräkeinoa että gra-
fista menettelyä siten, että absissana käytettiin æ:n arvot
ja vastaavana ordinaatana viiden, osaksi kolmen peräkkäin
seuraavan m:n arvon keskimäärä. Siten pantiin, jos m’,
on jaon kautta saatu tasoittamaton arvo,

’ , ,
m = m, tm, , tm, Moi M,
= 5

Yhdistämällä siten saatuja pisteitä piirrettiin murto- '
viva. Sen asemesta piirrettiin tasaisesti kaartuva käyrä,
joka niin lähelle kuin mahdollista liittyi laskun kautta saa-
taun murtoviivaan. Tämän käyrän viivan ordinaatat mitat-
tiin ja toimitettiin vielä tarpeellisia paikottaisia tasoituksia.
Siten näytti esim. naisten poistumista esittävä käyrä epä-
säännöllisen nousun 38 ja 45 ikävuoden välillä Mutta
koska vuosittain luopuvien luku jo silloin on varsin pieni
eikä saata huomata mitään luonnollista syytä poistumisen
kohoamiseen mainitun iän aikana, täytyy toistaiseksi pitää
tätä ilmiötä satunnaisena tapauksena, jonka vuoksi m:n
arvoja esittävästä käyrästä tämä nousu tasoittamalla pois-
tettiin.

Edellisess& on jo buomautettu että, jos pyydettyä
eläkeoikeutta muodossa tabi toisessa myönnetään, pois-
tumisluvut vastedes todennäkdisesti tulevat pienenemään ja
enemmän lähenemään väestömme yleistä kuolevaisuutta esit-
täviä lukuja. Varsinkin koskee tämä korkeampaan ikään
päässeitä opettajia. Nain ollen ei käytetty tilastollisesta
aineksesta johdettuja lukuja pitemmälle kuin 50. ikävuoteen,
jonka jälkeen poistumisluvut pantiin yhtäsuuriksi kuin

106

väestömme yleistä kuolevaisuutta esittävät. Tama vaati
myöskin laskujen kautta saatujen arvojen alentamista ikä-
vuosina 41—50, jotta edellä mainittu käyrä viiva tasaisesti
ja luontevasti voisi liitty& yleiseen kuolevaisuusviivaan 50
ikävuodesta alkaen.

Koska tilastollisia aineksia käyttämällä saadut pois-
tumiskoeffisientit ovat täten alennetut ja niit& on osaksi
lähennetty yleisiä kuolevaisuuskoeffisientteja, osaksi tehty
ne viimeksi mainittujen kokoisiksi, tulevat niiden perustuk-
sella saatavat eläkearvot nousemaan. Näin ollen ei pitäisi
olla syytä pelätä että eläkekustannukset todellisuudessa
nousisivat suuremmiksi, kuin vasta esitettävä laskelma osot-
taa. On tietysti muissakin tapauksissa koetettu laskea eläk-
keisiin tarvittavaa pääomaa siten, että se ainakin vastaisi
todenmukaisesti odotettavia menoja.

Tasoituksen kautta saadut m,:n arvot ja niiden peras-
tuksella lasketut Log. ! ja #,, asettamalla I, = 10,000,
esitetään liitteessä olevissa tauluissa n:o 3 ja 4.

Eläkearvojen laskemiseen tarvittavien
lausekkeiden johtaminen.

Kun on määrättävä mikä pääoma tarvitaan eläkkeiden
säännöllisen maksamisen turvaamiseen, eli toisin sanoen on
määrättävä vastaisten eläkkeiden pääoma-arvo, tulee not-
datettavaksi hyväksytyn kuolevaisuus- tahi poistumistaulun
pohjalla ensin laskea heti alkavan ja joka vuoden lopussa
maksettavan elinkoron (= 1) nykyinen arvo. Seuraavassa
laskussa käytetään, kuten meillä on tehty kaikkien eläke-
kassojen tilan laskemisessa, 4 !/, 9/,;:n korkoa, ja noudate-

107

taan muuten läpitseen Valtioneuvos L. Lindelöfin, tämän-
kaltaisten laskujen suorittamiseksi keksimää menettely-
tapaa.
Siis pannaan, elinkorkolaskuissa noudatetun tavan mu-
kaisesti,
1

VE nn

1.045 ’

d = Nep. log + = 0.044017

sekä
D = vv,

N,= D, + Dip +D4at "0 + Ds,

jossa © on korkein mahdollinen ikä, tässä = 100 vuotta.
Silloin on heti alkavan ja joka vuoden lopussa x-vuoden ikäi-
selle henkilülle, niin kauan kuin hän elää, maksettavan
eläkkeen (— 1) nykyinen arvo

Tässä ei kuitenkaan vielä ole mitään eläkettä las-
kettu sen vuoden osan varalle, joka kuluu viimeisestä vuo-
den lopussa olevasta maksupäivästä eläkkeennauttijan kuo-
lemaan asti, tahi oikeammin sen kuukauden loppuun, jossa
eläkkeennauttija kuolee. Siis @,:n arvoon on lisättävä
edellä mainittua aikaa vastaava korjaus k. Sen arvo saa-
daan käyttämällä kaavaa
A, 4,

gem’
jossa A, on eläkkeennauttijan kuollessa tahi poistuessa
maksettavan henkivakuutuksen (= 1) nykyinen arvo ja ps,

108

on käytettyyn poistumistauluun kuuluva poistumisnopeus.
A, saadaan käyttämällä kaavaa

A, = 1 — 44,,

jossa

on yhtenäisen eli lukemattoman monessa äärettömän pie-
nissä erissä maksettavan eläkkeen nykyinen arvo.

Jos täydellisen eläkkeen nykyinen yksikköarvo mer-
kitään a_, saadaan siis

Tästä nähdään että täydellisen eläkkeen nykyinen
yksikköarvo saadaan siten, että vastaavan yhtenäisen eläk-
keen arvo kerrotaan vakinaisella luvulla ja tuloon lisätään
vakinainen luku. Jos eläkkeen saajia on n, olkoon niiden
ikä mik& hyvänsä, ja niiden eläkearvojen summa merkitään

= a,, saadaan
AV nd
de. =(1—5) 4, + 12 .

Näin ollen käytetään kaikissa seuraavissa laskelmissa yhte-
näisen elikkeen arvoja ja kun niiden summa on saatu, han-
kitaan vastaavien täydellisten eläkearvojen summa.

Ellei eläkkeen maksaminen ala heti, vaan vasta ¢ vuo-
den kuluttua, on sellaisen toistaiseksi lykätyn eläkkeen arvo

109

Näitä kaavoja käyttämällä ovat litteessä tavattavat
elinkorkotaulut n:o 5 ja 6 lasketut. Log. N :n arvot ovat
saadut D_:n arvoista yhtä perää käyttämällä yhteenlasku-
logaritmeja.

On vielä otettava huomioon pääoma, joka tarvitaan
niiden opettajien eläkkeisiin, jotka nykyisten viranhaltijain
poistuttua astuvat heidän virkoihinsa.

Kun nykyinen x-vuoden ikäinen viranhaltija saa eläk-
keensä tahi muista syistä poistuu virastaan, astau hänen pai-
kalleen uusi s vuoden ikäinen opettaja, jonka edellytetään
olevan samaa sukupuolta kuin poistuva. Hän joutuu puoles-
taan eläkeik&än n vuoden kuluttua sen jälkeen kun hän astui
virkaan. Hänen eläkkeensä arvo virkaanastumishetkenä
on silloin @,,,. Tämän viranhaltijan poistuttua astuu taas
virkaan s vuoden ikäinen ja samaa sukupuolta oleva opet-
taja j. D. e. |

Vastedes on À nykyään x vuoden iässä olevan viran-
haltijan jälkeen täten peräkkäin astuvien saman viran
nusien viranhaltijain virkaanastumisien diskontattu luku eli
toisin sanoen puheena olevan viran vastaisten viranhaltijain
diskontattu luku, ja C, x vuoden ikäiselle osakkaalle hänen
luopuessaan virastaan maksettavan rahasumman (= 1) ny-
kyinen yksikköarvo,. joko luopuminen tapahtuu n vuoden
palveluksen jälkeen, jolloin luopuva saa täyden eläkkeen,
tahi varhemmin muista syistä.

Käytettävänä oleva tilasto osottaa että opettajan luo-
pumisesta uuden opettajan astumiseen virkaan kuluu keski-
määrin noin kolme kuukautta. Tämä on niin lyhyt aika
että saattaa tekemättä mainittavaa virhettä edellyttää
auden opettajan astuvan virkaan heti edellisen poistuessa,
varsinkin koska tämän kautta eläkkeeseen tarvittavaa pää-
omaa ei ainakaan pienennetä. Silloin olisi

110
1=C (+).

Koska tämä kaava pitää paikkansa, annettakoon z:lle miki
arvo tahansa, on

4,=C,(1+4).

Eliminoimalla 4, saadaan

Jos tämä lauseke muodostettaisiin kutakin nykyistä
viranhaltijaa kohden ja siten saadut luvut laskettaisiin yh-
teen, saataisiin se tekijä, jolla ä, , on kerrottava, kun tah-
dotaan saada kaikkien nykyisten osakkaiden jälkeen vir-
kaan astuvien viranhaltijain eläkkeiden nykyinen arvo.
Tämä siis olisi

zC
1 =¢ Gin’

ja on tämä laskettava erikseen mies- ja erikseen naisopet-
tajia kohden.

Tässä on kuitenkin tehty kaksi edellytystä, johon
1898—1901 vuosien tilasto ei oikeuta. Arveltiin että mie
hen jälkeen aina astuu virkaan mies ja naisen jälkeen nai-
nen, sekä että opettajien luku pysyisi muuttumattomana.
Edell& mainittujen vuosien tilasto osottaa kuitenkin että
noiden 9 vuoden aikana opettajien koko luku on vuosittain
lisääntynyt 4.08 °,, vuoden alussa olevasta opettajain luvusta.
Mutta miesten luku vähenee vuosi vuodelta, ollen niiden
vähentymisprosentti 1.82 °/,, jota vastoin naisten lisään-
tymisprosentti on ollut 9.70 9/,. Jos otetaan huomioon ai-
noastaan miesopettajia, on vuotuinen luopumisprosentti, sekä

111

kuoleman että muiden syiden takia, ollut 9.86 °/,, ja miesten
virkaanastumisprosentti 7.54°/,. Tästä nähdään että 9.86
luopuvan miehen asemesta astuu virkaan 7.54 miestä ja 1.82
naista, eli tasaluvuin 80°, miehiä ja 20°, naisia. Jos
edellytetään täten tapahtuvan ja että poistuvan naisen ase-
mesta aina astuu virkaan nainen sekä että opettajiston vuo-
tuisen lisääntymisen kautta syntyvät uudet virat aina jou-
tuvat miesten tahi naisten haltuun samassa suhteessa kuin
nykyiset virat ovat heidän kesken jaetut, saadaan laskut
miten mahdollista lähelle liittymään 1893—1901 vuosien
tilaston antamiin tosiseikkoihin. Arvattavasti tulee sitten-
kin naisten luku kasvamaan nopeammin, kuin täten las-
kuissa edellytetään, ja koska naisten luopumisprosentti yli-
päätään on suurempi kuin miesten, vähentää tämäkin eläk-
keisiin tarvittavaa pääiomaa.

Sovitellaan luvut C ja s entisellä merkityksellään mies-
opettajiin ja merkitään vastaavat naisopettajia koskevat
luvut E ja t.

Kun x vuoden iässä oleva miesopettaja kuolee, astuu
hänen sijalleen joko s vuoden ikäinen mies tahi ¢ vuoden
iässä oleva nainen, ja on edellisen tapauksen todenmukai-
suus 0.80, jälkimäisen 0.20. Siis on hänen jälkeensä virkaan
astuvan viranhaltijan eläkkeen nykyinen arvo

08C,a,,+0.2C,a,.,.
Naisen asemesta astuu sen jälkeen aina virkaan nainen, ja
on siis edellisen mukaan heidän vastaisten eläkearvojensa
summa

112

Kun edellä mainittu s vuoden ikäinen mies poistuu
saaden eläkettä tahi muuten, on hänen jälkeensä astuvan
viranhaltijan eläkkeen nykyinen arvo

0.80, (0.8 Cia

e sin

+ 0.2 C, a, ,)

=08320,0,& „+ 0.8:020,0,&

z “se sån s tin’

Naisen jälkeen astau virkaan nainen, ja on siis hei-
din vastaisten elikearvojensa summa

0.2 6, 08C,a,,-
1—E |

t

Kun uudelleen mies poistuu, on hänen jälkeensä astu-
van viranhaltijan eläkkeen nykyinen arvo

0.82 C, C, (0.8 C, a, , + 0.2 C,a,,,)

ain

= 0.8 C,C?a,,+0.8-02C Ca,
j. 2 e.
Laskemalla kaikki nämä lausekkeet yhteen saadaan

0.8 C,(1 + 0.8 C,+(08C)+---..)a,,
20, Lose Oy _
tig F408 C, + 08049),

eli

u C. [oa 0.24, ,
1080 [ön + 1B |:

Kun yhteenlasku suoritetaan kaikkiin nykyään virassa
oleviin miesopettajiin nähden, saadaan heidän virkoihinsa
vastedes astuvien viranhaltijain eläkkeiden nykyisten ar-
vojen summa

113

ZC, 0.2
1—08C, (0.8+ 1—E,

on virantäyttämisien diskontattu luku eli toisin sanoen näi-
den virkojen vastaisten haltijain diskontattu luku.

Nykyään virassa olevien naisopettajien jälkeen astuu
vastedes virkaan nainen, ja on siis puheena olevien vas-
taisten viranhaltijain eläkkeiden nykyisten arvojen summa
edellisen mukaan

jossa

on näiden virkojen vastaisten haltijain diskontattu luku.

On vielä otettava huomioon 50 avoinna olevaa virkaa
sekä vuosi vuodelta perustettavat uudet virat. Nykyisistä
viranhaltijoista on 85.4 °/, miehiä ja 64.6 °/, naisia, ja koska
vielä miesten luku osottaa alenemisen taipumusta, edellyte-
fain että näihin virkoihin tulee astumaan 85 °/, miehiä ja
65 °/, naisia.

Perustettavan ja heti täytettävän viran vastaisten vi-
rantäyttämisien diskontattu luku, ensimäinen virantäyttä-
minen mukaan luettu, merkitään A:lla. Silloin on

1

4=]1l + 0.35 C,4 + 0.65 FA = “1—0.85 C, — 0.65 E, 9

114

jos miehet astuvat virkaan s vuoden ja naiset ¢ vuoden
iässä. Tästä seuraa että niden miesten diskontattu luku,
jotka astuvat nykyään avonaiseen virkaan, on

: 0.85
1— 0.85 C, — 0.65 E, ’

ja samaan virkaan astuvien naisten diskontattu Inku

0.65
I — 0.35 C, — 0.65 £, °

Avoinna olevat virat joutunevat pian täytetyiksi, ja
saattaa ajatella sen tapahtuvan keskimäärin yksi vuosi las-
kemisajan (:/, 1902) jälkeen. Siis on niiden diskontattu
luku 50v. Näiden virkojen sekä ensimäisten että vastais-
ten haltijain diskontattu luku on

50 vd,

ja koska edellytetään näihin virkoihin aina astuvan 35°,
miehiä ja 65°/, naisia, on puheena olevien viranhaltijain
eläkearvojen summa

P = 50 va (0.35 @

en + 0.65 G,,,)-

Virkojen vuotuinen lisäysprosentti on viimeisten 9 vuo-
den aikana ollut 4.08°/,. Kuinka kauan se tulee tässä Iu-
vussa pysymään tahi virkojen lisäystä ylipäätään tapahtu-
maan, ennenkuin tarve on tyydytetty ja virkojen luku käy
pysyväiseksi, on tietysti kaiken tilaston puuttuessa hyvin
vaikeata arvostella. Seuraavassa edellytetään että, paitsi
nuo 50 avointa virkaa, joista edellisessä on puhuttu, vir-
koja perustetaan 10 vuoden aikana 4°/, vuoden alussa

115

olevien virkojen luvusta ja sen jälkeen vielä 10 vuoden
kulnessa 2 0/,.

Lyhykäisyyden vuoksi pannaan vastedes 1.04 = a ja
102 = p. Jos I on kaikkien nykyisten opettajien luku, sekä
miesten että naisten, siihen myöskin luettu nykyään avoinna
olevien virkojen ensimäisten haltijain diskontattu luku, on
virkojen lisäys ensimäisenä vuotena (a — 1) I, eli toisin sanoen
ensimäisenä vuotena perustetaan («—1) / uutta virkaa, toisena
vuotena (a — 1) al, j. n. e., kymmenentenä vuotena («—1)e°l,
yhdentenätoista vuotena (8 — 1) «' I, kahdentenatoista vuo-
tena (8 — 1) a" gl, j. n. e., kahdentenakymmenentenä vuo-
tena (8 — 1) a’ gl uutta virkaa.

Tilasto osottaa että uudet virat tavallisesti täytetään
syyskuun 1 päivänä. Siis on ensi vuoden kuluessa perus-

tettavien virkojen diskontattu luku (@ — 1)2v3, toisen vuo-
den kulnessa | perustettavien virkojen diskontattu luku

(a— 1) al vs j. n. e. Yhteenlaskemalla saadaan kaik-
kien perustettavien virkojen diskontattu luku

2y=2
(a — 1) lv? \ (ev) + (B—1) evolve \ (Bu)
2, >
2
= lv? (91 + 92) 9,
jossa
_(« — 1) [1 — COPA _ ey]
1— av 1— fv

Siis on näiden virkojen kaikkien vastaisten viranhal-
tijain diskontattu luku

2

wel + a) À .

116

Koska viranbaltijoista 35 °/, on miehiä ja 65 °/, naisia, saa-
daan kaikkien uusien virkojen vastaisten haltijain eläke-
arvojen summa siten, että (0.35ä.,,—+ 0.65 äs») kerrotaan
edellä johdetulla viranhaltijain luvulla, eli

2
RB = lv? (gi +92)4(0.854,,, + 0.65 &, ,).

Siis saadaan kaikkien, sek& nykyään täytettyjen ja
avoinna olevien että vastedes perustettavien, virkojen vas
taisten haltijain nykyhetkeen diskontattujen eläkearvojen
summa laskemalla yhteen ZM, 50,, P ja R.

On vielä selitettävä C:n ja E,:n laskeminen. C on
määritelmänsä mukaan sellaisen yhdistetyn pääoma- ja
benkivakuutuksen yksikköarvo, joka on maksettava n vuo-
den kuluttua tahi varhemminkin, jos vakuutettu sitä ennen
kuolee, tässä tapauksessa poistuu virastaan.

Siis on tavallisten vakuutuskaavojen mukaan

jossa

A, = elinaikaisen henkivakuutuksen arvo = 1 — da,
Kuten ennen on huomautettu, koskevat C, arvot mie-

hia ja E, arvot naisia. Siis lasketaan E_ samalla tavalla

kuin C,. Tähän kuuluvat luvut tavataan taulussa n:o 7.

117

Eläkkeisiin tarvittavan pääoman
laskeminen.

Kun edellisessä on esitetty laskuihin tarvittavat kaavat
ja eläkearvojen taulut, voidaan siirtyä sen pääoman mäß-
räämiseen, joka tarvitaan eläkkeiden suorittamiseen. Tämä
on toimitettava ottamalla huomioon kaksi eri ehdotusta sii-
hen palvelusaikaan nähden, jonka jälkeen täysi eläke saavu-
tetaan. Alamaisessa hakemuksessa ehdotetaan täysi eläke
maksettavaksi jo 80 vuoden paivelaksen jälkeen ja Keisa-
rillisen Senaatin asettaman komitean laatimassa vaihto-
puolisessa ehdotuksessa 35 vuoden palveluksen jälkeen.
Vanhuuden ja kivulloisuuden takia sitäkin ennen saataviin
eläkkeenosiin nähden eroavat, kuten edellä on huomautettu,
molemmat ehdotukset myöskin toisistaan. Edellinen, haki-
jain esittämä ehdotus nimitetään vastedes: ehdotus I, ja
jälkimäinen: ehdotus II.

Nykyään virassa olevien opettajien eläkkeisiin tarpeel-
lista pääomaa laskettaessa on menetelty seuraavalla tavalla.
On laskettu niiden opettajien keskimääräinen ikä, jotka
ovat tähän asti palvelleet yhtä monta vuotta, miesten keski-
ikä erikseen ja naisten erikseen, ja tätä keski-ikää vastaava
eläkearvo on kerrottu puheena olevien opettajien luvulla.
Kun siten saadut luvut lasketaan yhteen, on yhtenäisen
eläkkeen arvojen summa

Ehdotus I. ZEhdotus JI.
miesopettajia varten . . . . 1674.86 1093.86
naisopettajia varten . . . . 836.53 545.35

Yhteens& 2511.39 1639.21
Tähän on vielä tehtävä ennen mainittu pieni korjaus,

jotta saataisiin täydellisten eläkearvojen summa, ja kun
tämä suoritetaan, saadaan

118

ehdotuksessa I . . . 2460.84
ehdotuksessa II . . . 1607.85

On sitten laskettava vastatsten opettajien eläkkeisiün
tarpeellinen pääoma. Sitä tehdessä on ensin määrättävä
edellisissä kaavoissa ilmaantuvat luvut sg, ¢ ja n. Vuosina
1893 —1901 virkaan astuvien miesten keski-ik& on virkaan-
astumisaikana ollut 28.2 ja naisten 20.7 vuotta. Näin ollen
sopinee tasaluvuin panna s = 28 ja f= 21. Ehdotuksessa
I on n= 80, ja ehdotuksessa II on n = 35.

Alla esitetään muutamien kysymyksessä olevaa las-
kelmaa suoritettaessa esiintyvien suureiden arvot.

Ebdotus ]. Ehdotus Il.

SC = 232.64 229.77
SE = 516.48 508.80
A= 8.517 3.431
l= 1198 1198
h = 0.3917 0.3917
Ja = 0.1715 0.1715
0.35 den + 0.65 a, = 0,419 0.256

Sijoittamalla nämät arvot edellisessä esitettyihin kaa-
voihin saadaan näiden virkojen vastaisten viranhaltijain
diskontattu luku seuraavan laskelman kautta.

| Ehdotus I. Ehdotus II.
Virat ovat nykyään miesopettajan

hallussa . . . . . . . . 775.8 744.2
Virat ovat nykyään naisopettajan

hallussa. . . . . . . . 2092.0 2022.0
Virat ovat nykyään avoinna . . 166.9 164.1
Virat perustetaan vihitellen . . 2804.2 2247.6

Yhteensä 5838.4 5177.9

119

Vastaisten viranhaltijain eläkkeiden arvojen summat
esitetään alla:
Ehdotus I. Ehdotus IL
Virat ovat nykyään miesopettajien

hallussa . . . . . 2 . . 390.91 208.18
Virat ovat nykyään naisopettajien

hallussa. . . . 2 . . . 644.29 406.48
Virat ovat nykyään avoinna . . 70.34 42.02
Virat perustetaan vähitellen . . 965.45 575.40

Yhteensä 2070.99 1232.08

Näihin yhtenäisen eläkkeen arvoihin on vielä tehtävä
ennen huomautettu korjaus, jotta saataisiin täydelliset eläke-
arvot. Kun tämä suoritetaan, on täydellisten eläkearvojen
summa

ehdotuksessa I = 2045.04 ja
ehdotuksessa IT = 1223.97

Kun yhdistetään nämä vastaisten viranhaltijain eläke-
arvot ja varhemmin esitetyt nykyään virassa olevien opet-
tajien eläkearvot, saadaan kaikkien eläkearvojen summa

ehdotuksessa I = 4505.38 ja
ehdotuksessa II = 2831.82

Kumpaisenkin ehdotuksen mukaan myönnetään opet-
tajalle, joka vanhuuden tahi kivulloisuuden takia eroaa vi-
rastaan, ennenkuin hän on palvellut niin kauan kuin vaadi-
taan eläkkeen saamiseksi, oikeus varhemminkin saada joko
täysi eläke tahi osa siitä. On siis vielä laskettava minkä
verran nyt puheena oleva oikeus aiheuttaa edellä olevien
eläkearvojen muuttamista.

120

Ehdotuksen I mukaan voipi opettaja edellä mainituista
syistä saada täyden eläkkeen jo 20 vuoden palveluksen
jälkeen, ®/, täydestä eläkkeestä 15 vuoden ja !/, täy-
destä eläkkeestä 10 vuoden palveluksen jälkeen. Ehdotuk-
sessa II tavataan seuraavat määräykset: opettaja voi mai-
nitusta syystä saada ®/, täydestä eläkkeestä 30 vuoden,
1/, täydestä eläkkeestä 25 vuoden ja !/, täydestä eläk-
keestä 15 vuoden palveluksen jälkeen.

Voidakseni jollakin lailla arvostella näiden oikeuksien
aiheuttamat eläkekustannuksien korotukset, olen ensin las-
kenut mikä olisi kaikkien nykyisten opettajien eläkearvojen
summa, jos he kaikki nyt astuisivat eläkekassan osakkaiksi
ja saisivat täyden eläkkeen palveltuaan siitä päivästä al-
kaen 85, 30, 25, 20, 15 tahi 10 vuotta. Tämä lasku on
luonnollisesti suoritettava erikseen miehi& ja erikseen naisia
varten. On nyt, kuten edellisessäkin, laskettu niiden 14
naisopettajan eläkearvot, joista täydellisiä tietoja ikään
nähden puuttuu, siten, että muiden 729 naisopettajain eläke-
arvojen summaan on tehty suhteellinen lisäys 14 opettajan
varalta.

Näiden laskujen tulokset nähdään seuraavassa taulussa:

— rt

Palvelus kestää laskemispäivästä

35 vuotta|30 vuotta|25 vuotta 20 vuottall5 vuottall0 vuotta
Miesopettajien
eläkearvojen ; | |
summa. ..., 60.310 132.692] 268.907; 508.475 905.432! 1549.46],
Naisopettajien | | | |
eläkearvojen |
summa... | 192.484 | 325.715! 518.794 | 794.645 1191.827' 1847.609

Siis jos osakas saisi täyden eläkkeensä jo 20, 15 tahi
10 vuoden palveluksen jälkeen, kasvaisivat eläkearvojen

121

summat miesopettajia varten kohdaltaan 283 °/,, 648 °/, ja
1068 /,, ja naisopettajia varten kohdaltaan 144 °/,, 266 °/,
ja 468 °/, verrattuna 30 vuoden palvelusaikaa vastaaviin
eläkearvoihin. Jos otetaan vastaavat prosenttiluvut 30, 25
ja 15 vuoden palvelusta kohden verrattuna 35 vuoden pal-
velusaikaa koskeviin eläkearvojen summiin, saadaan mies-
opettajia varten kohdaltaan 120 ®/,:n, 346 °/,:n ja 1401 °/,:n
lisäys sekä naisopettajia varten kohdaltaan 69 0/,:n, 170 9/,:n
ja 519 ?/;:n lisäys. Käyttämällä näitä prosenttilukuja voi-
taisiin nyt suunnilleen laskea kuinka monta prosenttia ennen
lasketut eläkearvojen summat olisivat korotettavat puheena
olevia kivulloisuuden tapauksia varten myönnettävien oi-
keuksien takia, jos vaan tiedettäisiin kuinka suuri osa opet-
tajistosta todennäköisesti tulee mainittua oikentta hyväk-
seen käyttämään. Siinä kohden ei kuitenkaan ole ole-
massa mitään tilastoa. Eikä& sellaista myöskään ole saata-
vissa muista virkamiesluokista. Näin ollen täytyy tyytyä
jokseenkin umpimähkäiseen arvioimiseen. Taskin saattanee
tapahtua että kutakin noista kolmesta palvelusajan lyhentä-
misen mahdollisuudesta saisi hyväkseen nauttia enemmän
kuin 2°, opettajien koko luvusta. Siten saisi 6 °/, opetta-
jista kivulloisuuden takia eläkettä ennen aikojaan.

Nykyään virassa olevista opettajista olisi tämä kaik-
kiaan noin 70 opettajaa. Alamaisessa hakemuksessa arvioi-
daan puheena oleva luku 30:ksi. Tehdyn edellytyksen poh-
jalla tulisı ehdotuksessa I lisättäväksi

miesopettajien eläkearvoon: 283 - 0.02 + : - 648 - 0.02

— 1068 - 0.02 = 26.03 9',,

no| =

naisopettajien eläkearvoon: 144- 6.02 + + 266 - 0.02

1
+ 3'488 - 0.02 = 11.75 %,.

122

eli tasaluvuin miesopettajien eläkearvojen summaan 26°,
ja naisopettajien eläkearvojen summaan 12 °/,.
Vastaavat prosenttiluvut ehdotuksessa II ovat mies-

opettajia kohden : - 120 - 0.02 + 2 846 - 0.02 + 1. 1401-0.02

= 12.27 0/, ja naisopettajia kohden 2 + 69 -0.02 + 2.170.008

+ 519 - 0.02 = 5.34°/,, eli miesopettajien eläkearvoihin
on lisättävä tasaluvuin 12°,, ja naisopettajien eläkearvoi-
hin 6 °/,.

Sopinee tässä, kuten edellisessäkin on tehty, otaksua
että niistä opettajista, jotka tulevat puheena olevaa oi-
keutta hyväkseen käyttämään, 35°/, on miehiä ja 65°,
naisia. Silloin olisi kaikkiaan lisättävä ennen laskettujen
eläkearvojen summaan ehdotuksessa I 17.0 °/, ja ehdotuk-
sessa II 8.2°/,. Sis on eläkearvojen summaan lisättävä
ehdotuksessa I 765.91 ja ehdotuksessa II 232.07, joten
eläkearvojen summa lopullisesti on

ehdotuksessa I 5271.29
ehdotuksessa II 3063.39.

Kumpaisenkin ehdotuksen mukaan tulisi vuotinen eläke
olemaan 800 markkaa. Siis on kaikkien vastaisten eläk-
keiden pääomaarvo laskemispäivänä (1902: 1:1)

ehdotuksessa I 1,581,387 markkaa ja
ehdotuksessa II 919,017 markkaa.

123

Eläkemaksut.

Alamaiseen hakemukseen liitettyjen eläkekassan ohje-
sääntöjen 5. $:n mukaan tulisi jokaisen osakkaan eläkemak-
suna vuotuisesti maksaa 15 markkaa ja 6. §:ss& edellyte-
tään että valtion varoista tähän lisättäisiin vuotuisesti 35
markkaa, joten ehdotetulle eläkekassalle tuleva vuotuinen
eläkemaksu olisi 50 markkaa.

Saatavana oleva tilasto osottaa että opettaja, joka
luopuu virastaan siirtyäkseen muille elämän urille, tavalli-
sesti jättää virkansa kevätlukukauden lopussa toukokuussa
ja että uusi opettaja astuu tähän virkaan syyskuun alussa.
Jos opettajat saavat eläkettä määrättyjen vuosien palve-
luksen jälkeen, tulevat siis he, jotka pääsevät tätä oikeutta
nauttimaan, suureksi ehkä suurimmaksi osaksi poistumaan
virastaan syyskuun alussa, jolloin uusi opettaja arvatenkin
heti astuu virkaan. Näin ollen tuskin saattaa edellyttää
että virasta luopumisesta uuden opettajan astumiseen sa-
maan virkaan tulee kulumaan enemmän kuin korkeintain
6 knukautta.

Koska tämä aika on varsin lybyt, ei sitä ole otettu huo-
mioon eläkkeiden pääomaarvoa laskiessa, semminkin koska
sen kautta tarpeellinen pääoma hiukan kasvaa. Mutta jos
tämä aika jätettäisiin huomioon ottamatta laskettaessa
eläkemaksuja vastaavaa pääomaa, suurentuisi sen kautta
mainittu pääoma, jolloin kassa näyttäisi joutuvan todellista
tilaansa edullisempaan asemaan.

124

Saattaa siis eläkemaksujen pääomaa laskiessa mene-
tellä niin, että ajatellaan jokaisesta 1902 vuoden alussa
täytetystä virasta kunakin vuonna maksettavaksi säädetty
eläkemaksu, samaten kaikista avoimista ja perustettavista
uusista viroista niiden täyttämis- tahi perustamispäivästä
alkaen, ja että tästä sitten joka kerta, kun virka joutuu
uudestaan täytettäväksi, vähennetään kuuden kuukauden
osalle tuleva eläkemaksu eli puoli vuotuisesta eläke-
maksusta.

Vastedes kunkin vuoden lopussa maksettavan eläke-

maksun (= 1) pääomaarvo on = > Tämä on siis ker-

rottava nykyään täytettyjen virkojen luvulla sekä vastedes
täytettävien ja perustettavien virkojen diskontatulla lu-
vulla. Täytettyjen virkojen luku on 1150, avoinna ole-
vien virkojen diskontattu luku 48 ja perustettavien virkojen

2
diskontattu luku = lv? (g, + 95) = 655.2. Siis ellei mitään
vähennystä tehtäisi sen ajan takia, jolloin virat jäävät avoi-
miksi opettajan poistumisen ja viran uudelleen täyttämisen
välillä, olisi eläkemaksujen nykyinen yksikköarvo

Vv
ay = 41,183 .

Tästä tulee jokaista virantäyttämistä kohti vähentää
puolen vuoden varalle tuleva eläkemaksu, jolloin ei kuiten-
kaan vastaisten virantäyttämisien lukuun lueta niitä ta-
pauksia, jolloin nykyään avoinna oleva tahi perustettava
uusi virka ensi kerta täytetään.

Ennen on mainittu että kaikkien vastaisten viranhal-
tijain eli toisin sanoen vastaisten virantäyttämisien diskon-

125

Ehdotus I. Ehdotus I.
tatu luku on. . . . . . . 5338.4 5177.9
josta tulee vähentä&:
avoinna olevien virkojen diskon-
tattu luku . . . . . . 48.0
perustettavien virkojen diskon- |
tattu luku . . . . . . 655.2 708.2 708.2

joten tässä huomioon otettavien

virantäyttämisien diskon-

tattu luku on. . . . . 4635.2 4474.7
Vähennettävien eläkemaksujen

nykyinen yksikköarvo on

SUS. . . . ew . . . 2818 2237

Kun nämä luvut vähennetään edellä mainitusta eläke-
maksujen diskontatusta arvosta, on eläkemaksujen

nykyinen yksikköarvo ehdotuksessa I . . . 38,865 ja
n » ehdotuksessa II . . . 38,946.
Vuotuisen eläkemaksun suuruus on ehdotettu 15 mar-
kaksi, joten eläkemaksujen pääomaarvo olisi

ehdotuksessa I . . . 582,975 markkaa ja
ehdotuksessa II . . . 584,190 markkaa.

Jos hakijain tekemän ehdotuksen mukaan perustettai-
siin eläkekassa, johon vuotuiset eläkemaksut olisivat 50
markkaa, olisi niiden pääomaarvo 1,943,250 markkaa.

126

Eläkekustannukset.
Ehdotuksessa I on eläkkeiden pää-

omaarvo. > ...... . 1,581,387 markkaa
ja eläkemaksujen pääomaarvo . . . . 582,975 ,
joten pääomavajaus on . . . . . . 998,412 markkaa.

Tämän vajauksen kattamiseen tarvittaisiin valtion puo-
lelta keskimäärin 44,909 markan vuotuinen ja vuoden lo-
pussa maksettava lisämaksu tahi tasaluvuin 45,000 markkaa,
jos korko edelleen lasketaan 4.5 °/,:n mukaan.

Ehdotuksessa II on eläkkeiden pää-

OMAATVO . ss & + © + + + + + + + 919,017 markkaa
ja eläkemaksujen päñomaarvo . . . . 584,190 „
joten pääomavajaus on. . . . . . . 884,827 markkaa

Sen kattamiseen tarvittaisiin 4.5°/;:n mukaan laskettuna
valtion puolelta keskimäärin 15,067 markan vuotuinen lisä-
maksu eli tasaluvuin 15,000 markkaa.

Helsingissä kesäkuun 30. päivänä 1908.

Liite.

129

Taulu N:o 1.
Miesten poistumista koskevat pohjaluvut.

| TT L
og | T, | P,| Jo) L|z|T, | Py | Ja 2
|
4 9 | 89
sla) 351813131518
15 2 | — | — 2 | 61 je
2 11 1 12
nl ol 3/4] ate 5) 1] 5 | 0
82) 6] 5 | Bla) 4] 0 a | 8
19 | 16 14 4 29 | 65 — 3 i 20
20 | 23 10 1 37 | 66 3 1 5 5
' 21 | 31 13 3 55 a 5 3 2 A
| 22 29 13 6 85 ° 3 20 |
23 | 20 8 7 65 | 69 3 | 2
9 62 | 70 | — 3 |
3 | 12 ol el alalılalaln
2 2 10 3 71 | 72 1 3 2 9 |
| 6 | w|i 73 | 1 | — | —
2 | 23 11 I 1 | = 8 |
28 | 14 7 | 10 71 | 74 1 :
: 7 8 76 (5 —
2 | 20 3 8 76 | 76 1 — | — d
nu) 4 | 3) ml) 2 | ‘
7 89 | 78 — 2 —
i | 38 8 9 95 | 79 | — | — | — 2
| En 2 6 13 86 | 80 — — = 2
mis 3) 0] SR ||):
15 LT 1
alas sels) =|-|2|:
| 38 | 1 - 17 x 0
| 39 | 12 1 6 86 | 85 _ | = | 0
6 | 12 91 | 88 | —
40 18 I
| 41 | 29 6 7 | 107 lysteen] 713 | 305 | 408 | —
42 | 15 4 7 | 109
43 | 15 8 | 14 | 106
| 44 11 7 8 101
| 45 | 16 2 | 12 98
46 | 19 5 5 | 110
2) 8) i) 28) 8
48 | 12 4
49 | 11 5 19 86
nn | sn | a
51 | 11
| 52 | 14 4 5 83
FIRE
54 | 1
| 55 9 5 5 79
| 56 9 3 5 78
/ 57 8 3 6 77
| 58 6 2 10 70
59 8 3 | 10 66

130

Faula N:0 2.

Naisten poistumista koskevat pohjaluvut.

12
14
16

10 :
11

D m m m OO « NAN N

I

Yhteen| 1122 | 457 | 665 |

131

Taulu N:o 8.
Miesten poistumistaulu.

| |
20 . |

22 | |

27| 0.1206 | 3.11448| 0.1339 | 71| 0.0805 | 2.167862! 0.0771
28| 0.1116 | 3.058671 0.1234 | 72| 0.0878 | 2.13117| 0.0841
299! 0.1038 0.1140 | 73| 0.0056 | 2.09126| 0.0917
30 2.95968! 0.1054 | 74| 0.1040 | 2.014762! 0.0998
31! 0.0893 | 2.91575| 0.0973 | 75| 0.1130 | 1.99993! 0.1085
32| 0.0829 | 2.87513| 0.0900 | 76| 0.1225 | 1.94783| 0.1178
33| 0.0769 | 2.83755| 0.0833 | 77| 0.1326 | 1.89108| 0.1276
34) 0.0712 | 2.80280) 0.0773 | 78) 0.1432 | 1.83030| 0.1379
35! 0.0660 | 2.77044| 0.0714 | 79| 0.1543 | 1.76318| 0.1488
36: 0.0613 | 2.74079 0.1658 | 1.69040 | 0.1800
37| 0.0570 | 2713321 00610 | 81! 01778 | 1.811687! 0.1718
‘38! 0.0529 | 2.687 0.0566 | 82! 0.1901 | 1.526865 | 0.1840
39| 0.0489 | 2.66413! 0.0523 | 83! 0.2026 | 1.43508| 0.1968 |
40' :0.0450 | 2.64236! 0.0481 | 84| 0.2154 | 1.34676} 0.2090
41; 0.0412 | 2.682236 | 0.0444 | 85| 0.2285 | 1.24141 | 0.2220
42 | 0.0375 | 2.60382| 0.0405 | 86| 0.2419 | 1.12875| 0.2352
43! 0.0339 | 2.58722| 0.0364 | 87| 0.2556 | 1.00848| 0.2488
u 0.0305 | 2.57224| 0.0327 | 88| 0.2697 | 0.883029 | 0.2626
45| 0.0272 | 2.55879| 0.0293 | 89| 0.2841 | 0.74379| 0.2769
46, 0.0240 | 2.54681 | 0.0259 | 90| 0.2988 | 0.59864] 0.2914
47! 0.0213 | 2.53626; 0.0229 | 91| 03130 | 044448| 0.3064
48! 0.0190 | 2.52691| 0.0204 | 92| 0.3293 | 0.28087| 0.3216
49| 0.0174 | 251858 | 0.0184 | 93| 0.3450 | 0.10740| 0.3372
50! 0.0166 | 2.51096! 0.0171 | 94! 0.3611 | 9.92364| 0.3530
51| 0.0176 | 2.50369! 0.0172 | 95| 0.3776 | 9.729007 | 0.3694
52 0.0187 | 2.49598! 0.0182 | 96| 0.3945 | 9.52314| 0.3860
53| 0.0199 | 2.48778! 0.0193 | 97| 0.4118 | 9.30525| 0.4032
54! 00211 | 2.47905! 0.0205 | 98! 0.4295 | 9.07478| 0.4206
55: 0.0225 | 2.489790 | 0.0218 | 99| 0.4476 | 8.83104| 0.4366
HH 0.0240 | 2.45988 | 0.0238 |100| 0.4661 | 8.57329| 0.4568
57| 0.0257 | 2.440931 | 0.0249 |

132

BRESSERESR

on
pra

0.0186 |
0.0201

2.64331
2.63794
2.63226
2.62618
2.61970
2.61274
2.60521
2.59706

Taulu N:o 4;
Naisten poistumistaulu.

0.2348,

Po mo

9.32695

BSISEEFRSSESEBEIEENRBNB

58

EREBE

3.73287
3.71139
3.68615
3.62127
3.51172
3.39705
3.28102
3.16636
3.05573
2.95006
2.85327
2.76255
2.67704
2.59834
2.52341
2.45291
2.38619
2.32314
2.26341
2.20671
2.15285
2.10137
2.05266
2.00002

1.96141 °

1.91859
1.87771
1.83859
1.80004
1.76522
1.73112

Mieaten elinkorkotaulu.

Taulu Ne 6.

4.55581
4.48515
4.40508
4.31302
4.21429
4.11828
4.02676
3.91079
3.86086
3.78688
3.71838
3.65468
3.59510
3.53908
3.4362)
3.43612
3.38846
3.34295
3.29934
3.25740
3.21693
3.17774
3.13969
3.10261
3.068637
3.03085
2.99595
2.96154
2.92752
2.89380
2.86024

138

184

Taulu N:o 5 (jatko).
Miesten elinkorkotaulu.

46 | 1.69856 2.82672 12.433 | 12.027 0.4310
46 1.66746 2.79312 : 12.355 | 12.849 0.434
47 1.63779 2.75932 12210 | 12.713 0.4404
48 1.60933 2.72518 12.057 ı 12.552 0.4475
49 1.58188 2.60058 11.844 12.339 0.4569
50 1.55515 2.65588 11.596 : 12.091 0.4678
51 1.52876 2.61945 11.322 | 11.817 0.4798 |
52 1.50193 2.58269 11.044 | 11.639 0.4921 |
53 1.47462 2.54505 10.761 , 11.256 0.5045
54 | 1.44677 2.50646 10.473 | 10.968 | 0.5172
55 1.41839 2.46686 10.181 | 10.676 0.5301
56 1.38985 | 2.42617 9.885 | 10.380 | 0.5431
57 1.35068 2.38432 9.554 10.079 0.5563
58 1.32925 2.34122 9.279 | 9.774 0.5698
| 59 1.29794 2.29677 8.973 | 9.467 0.5833 |
60 1.26564 | 2.25088 8.666 9.160 0.5968
61 1.23281 | 2.20845 8.346 8.840 0.6109
62 1.19831 ' 2.15430 8.036 8.530 0.6245
63 1.16255 | 2.10837 7.726 8.220 0.6382
64 1.12535 | 2.05051 7.417 7.910 0.6518
65 1.08660 | 1.99558 7.109 7.602 0.6654 !
66 1.04612 1.98842 6.804 7.297 0.6788 |
67 1.00873 1.87887 6.501 6.993 0.6922
68 0.95921 1.81674 6.203 6.694 0.7053
69 0.91230 | 1.75183 5.911 6402 | 0.7182
70 0.86278 1.68395 5.625 6.115 0.7309
71 0.81036 | 1.61288 6.334 5.828 0.7437
72 0.75480 | 1.53841 5.076 5.565 | 0.7550
73 0.89577 1.46081 4.815 5.303 0.7666
74 0.63301 | 1.37836 4.563 5.050 | 0.777
75 0.56621 | 1.29231 4.322 4.808 0.7884

185

Taulu N:o 5 (jatko).
Miesten elinkorkotaulu.

| Log D, Log N, À
76 0.49499 1.20192 0.7985
77 0.41913 1.10698 0.8062
1 78 0.83923 1.00724 0.8178
| + 0.25209 0.90223 0.8265
80 0.16110 0.79195 0.8347
$1 0.06325 0.67620
82 9.95011 0.55483
83 9.84843 0.42776
| 84 9.74099 0.20497
| 8 9.61652 0.15274
| 86 9.48475 0.00843
| 87 9.34536 9.84671
| 88 | 9.19806 | 9.68224
| 89 9.04244 9.50963 |
. 90 8.87817 9.32849
, 91 | 8.70490 9.13835 |
| 92 | 8.52217 8.93865 |
| 93 8.32058 | 8.72874
| 94 8.12671 8.50771
95 7.01302 8.27419
96 7.68798 8.02598
97 7.45097 7.75902
98 7.20138 7.46490
99 6.93853 7.12282
00 6.66166 6.66166

136

3.73237
3.71108
3.68052
3.61564
3.53555
3.45007
3.36180
3.27214
3.18251
3.09333
3.00557
2.92029
2.83820
2.75960
2.68432
2.61230
2.54345
2.47765
2.41476
2.35463
2.29725
2.24256
2.19061
2.14129
2.00447
2.05000
2.00770
1.96744
1.92915
1.89280
1.85834

Naisten elinkorkotaulu.

Tauiu Nio 6.

4.47009
4.39316
4.31385
4.23470
4.15680
4 08091
4.00760
3 93723
3.87004
3.80624
3.74574
3.68838
3.63394
3.58221
3.53298
3.48604
3.44120
3.39828
3.35711
3.31752
3.27935
3.24242
3.20657
3.17165
3.13752
3.10406
3.07114
3.03863
3.00642

—

0.6056
0.7255
0.7512
0.7589
0.7585
0.7547
0.7483
0.7395
0.7286
0.7155
0.7006
0.6842
0.6669
0.6490
0.6306
0.6119
0.5928
0.5738
0.5547
0.5359
0.5172
0.4993
0.4824
0.4668
0.4526
0.4403
0.4288
0.4195
0.4119
0.4063
0.4034

a SSSA PP —EKZ sess cis :

ee — | ee ee -

—— ————- ??--- ea 0

137

Taulu N:o 6 (jatko).
Naisten elinkorkotaulu.

| x Log D, | Log N, a, | a. | À,
|
|
| 45 1.82578 2.97439 13.080 13.574 0.4025
| 46 | 1.79504 2.94240 13.040 13.534 0.4043
AM 1.76599 2.91031 12.942 13.436 0 4036
| 4 1.73855 2.87799 12.736 13.280 0.4154
| 4 | 1.71247 2.84529 12.577 13.072 ; 0.4246
| 50 | 1.68750 2.81206 12.322 | 12.817 ' 0.4358
5] 1.66301 2.77817 12.036 12.531 0.4484
52 1.63821 2.74351 11.744 12.239 0.4614
| 53 | 1.61302 | 2.70802 | 11.445 | 11.90 0.474
54 1.58742 2.67164 11.140 11.635 0.4879
| 55 1.56134 2.63431 10.830 11.325 0.5015
56 1.53470 2.59595 10.513 11.008 ' 0.5155
57 1.50743 2.55649 10.196 10.691 | 0.5294
8 147949 | 251587 9.874 10.368 | 0.5436
50 1.45076 | 247397 9.549 10.043 , 0.5579
' 60 1.42118 2.48072 9.222 9.716 0.5723
61 1.39063 | 2.38601 | 8.894 9.388 0.5867
' 62 | 1.35895 | 2.33074 | 8.567 9.060 | 0.6012
63 1.32606 2.29179 | 8.240 8.733 0.6156
| 6 1.29184 2.24205 7.917 8.410 0.6298
| 65 1.25612 2.19039 7.595 8.088 0.6440
| 66 1.21877 2.13667 7.278 7.770 0.6530
67 1.17966 2.08075 6.963 7.455 0.6719
68 1.13858 2.02247 6.654 7.146 0.6855
69 1.09532 1.96166 6.351 6.842 0.6988
. 70 1.04970 1.89816 6.054 6.545 0.7119
71 1.00148 1.83177 5.765 6.255 0.7247
72 0.95043 1.76230 5.484 5.974 0.7370
73 0.89632 1.68956 5.212 | 5.701 0.7491
| 74 0.83886 .1.61333 4.949 5.438 0.7606
75 0.77779 1.53341 4.697 | 5.185 0.7718

ee Se nn
e

138

Taulu N:o 6 (jatko).
Naisten elinkorkotaulu.

un | mn) lu
76 0.71291 1.44958 250 | 4.941 0.7837
77 0.64416 1.36160 kal 4.704 0.7929
78 0.57031 1.26918 3.999 4.485 0.8026
79 0.49161 1.17225 3.793 4.278 08117
80 0.40786 1.07063 3.800 4.084 0.8202
81 0.31882 0.96418 3.419 3.903
82 0.22439 0.85277 3.250 3.733
83 0.12452 0.73626 3.090 3.572
84 0.01905 0.61450 2.940 3.421
85 9.90788 0.48733 2.797 3.277
86 9.79088 0.35459 2.662 3.141 |
87 9.66790 0.21608 ; 2.533 3.011 |
88 9.53882 0.07158 2.410 2.887 |
89 9.40347 9.92084 2.291 2.767 |
90 9.26172 9.76355 2.176 2,651 |
91 9.11336 9.59930 2.062 2.536 |
92 8.95810 9.42755 1.947 2.420 |
93 8.79565 9.24757 1.831 2.303
94 8.62565 9.05830 1.708 2.185 |
95 8.44758 8.85814 1.574 2.044
96 8.26104 8.64450 1.418 1.887

| 97 8.06533 8.41272 1.225 1.693 |
98 7.85972 8.15357 0.967 1.434 |
99 7.64338 7.84524 0.591 1.057
100 7.41532 7.41532 0.000 0.464 |

189

Taulu N:o 7.

Baek olevien poistumistauinjen nojalta lasketat
Cm ja E m arvot.

| Eläkemaksut suoritetaan 30 vuoden aikana

Ika Iki
x vuot. C, E, x vaot. Ce E,
| 14 0.7404 | 0.7086 a | 0.4479 0.4223
| 15 0.7664 | 0.7383 47 04530 0.4242
| 16 0.7975 0.7590 48 0.4578 0.4288
17 0.8120 0.7673 49 0.4650 0.4359
18 0.8070 0.7678 50 0.4745 0.4452
| 19 0.7998 0.7652 51 0.4852 0.4562
20 0.7879 0.7602 59 0.4964 0.4677
| 21 0.7731 0.7531 53 0.5070 0.4795
22 0.7561 0.7443 54 0.5190 0.4920
3 0.7376 0.7329 55 0.5321 0.5047
| 2% 0 7101 0.7202 56 0.5446 0.5180
|» 0.2007 0.7080 57 0.5574 0.5313
28 0.6825 0.6910 | 58 0.5706 0.5461
| 97 0.0642 0.8753 59 0.5839 0.5590
| 98 0.6461 0.6591 60 0.5072 0.5781
' 99 0.6283 0.6424 | 6 0.6112 0.5873
| 30 0.6106 0.6251 62 0.6247 0.6016
| 31 0.5934 0.6076 €8 0.6883 0.6159
33 0.5766 0.5897 64 0.6519 0.6300
| 38 0.5608 0.5719 65 0.0655 0.6441
4 0.5450 0.5588 66 0.8788 0.0581
35 0.5300 0.5360 87 0.6082 0.6720
| 36 0.5161 0.5189 68 0.7058 0.6855
| 37 0.5082 0.5026 09 0.7182 |
38 0.4912 0.4874 70 0.7309 0.7119
| 39 0.4801 0.4737 71. 0.7437 0.7247
40 0.4705 0.4605 72 0.7550 0.7370
4 0.4622 0.4493 73 0.7086 0.7401
| 4 0.4552 0.4895 74 0.7777 0.7606
| 43 0.4508 0.4316 75 0.7884 0.7718
4 0.4474 0.4253 76 0.7085 0.7837
| 45 0.4466 0.4229 77 0.8082 0.7089

140

Tauln N:o 7.
Edellé olevien poistumistaulujen nojalla lasketut
Cm ja Em arvot.

SO OO OO m0

Eläkemaksut suoritetaan 35 vuoden aikana |

PLANZENPHANOLOGISCHE BEOBACHTUNGEN

FINLAND
1903.

ZUSAMMENGESTELLT

Abkürzungen.

b. erste normale Blüthen offen.

f. erste normale Früchte reif.

BO. erste normale Blattoberfiächen sichtbar; Laub-
entfaltung.

LV. allgemeine Laubverfärbung; über die Hälfte
sämmtlicher Blätter an der Station verfärbt.

Die Ziffern bezeichnen Tag und Monat.

Die Anwendung einer Parenthese bezeichnet eine
grössere Abweichung von den entsprechenden Daten der
Nachbar-Stationen, ohne dass damit entschieden sein soll
ob ein Beobachtungsfehler oder eine durch äussere Um-
stände bedingte, faktische Anomalie vorliegt.

Aland. — Mariehamn. — Rektor Ivar Bergroth.
60° 6’ n. Br.; 19° 57’ 8. Gr.; c. 10 m. ti. M.

l. b. 28.5.
.m. b. 25.6.
Anem. hep. b. 12.4.

Menyanth. b. 1.6.

Acer
A Myrt. nigra b. 105.

An. nem. b. 28.4. Narciss. poét. b. 1.6.
Betula BO. 31.5. Pinus silv. b. 3.6.
Calluna b. 14.7. Pir. mal. b. 7.6.
Caltha b. 5.5. Plat. bif. b. 21.6.
Chrys. leuc. b. 19.6. | Pop. trem. BO. 2.6.
Conv. maj. b. 1.6. Prun. cer. b. 7.6.
Frag. v. b. 24.5. Prun. pad. b. 29.5

» f. 28.6. Rib. r. b. 25.5
Linnaea b. 20.6. » £ 19.7.

Rub. cham. b. 265.
f. 13.7

Trientalis b. 25.5.
Tussilago b. 8.4.
Vacc. v.-i b. 3.6.

n f. 48.
Viburn. op. b. 23.6.

Godby. — Provinzial-Arzt Dr. L. W. Fagerlund.
60° 12’ n. Br.; 19° 58’ 8. Gr;c. 10 m. ü. M.

Acer. pl. BO. 24.5. Pir. mal. b. 3.6.

» Lv. 18.9 Plat. bif. b. 8.6.
Achill. m. b. 26.6. Prun. cer. b. 3.6.
Anem. hep. b. 22.3. | Prun. pad. b. 26.5.
An. nem. b. 24.4. n f. 10.8.
Betula BO. 13.5. Qvercus BO. 29.5.

„ LV. 22.9. Rib. r. b 24.5.
Calluna b. 20.7. » f 21.7.
Caltha b. 5.5. Rub. id. b. 12.6.
Chrys. leuc. b. 8.6. ,” f. 25.7.
Conv. maj. b. 28.5. Sorb. auc. b. 6.6
Frag. v. b. 28.5. Syringa v. b. 5.6

f. 20.7. Trientalis b.

n 1.6.
Linnaea b. 18.6. Tussilago b. 5.4.
Lin. usit. Ernte 29.8.

Myrt. nigra b. 21.5.
» er f. 8.7.
Narciss. p. b. 30.5.

Vacc. v.-i. b. 6.6.
| > Of. 128.

Ulm. pentap. by 1.7.

Avena S. 27.4.
„ Aebhr. 3.7.

” S. 18.8.
Secale Aehr. 30.5.
» ob. 13.6.

Triticum Ernte. 123.
Mähen d. Wies. 4.7.

145

Föglö, Horsholma, Kallas. — Gntsbesitzer E. N. Carlsson.

Acer pl. BO. 28.5.
LV. 28.9.
Aln. ‘glut. b. 22.4.
Anem. hep. b. 20.4.
Betula B

Pinus silv. b, 3.6. Avena 8. 304,
Pir. mal. b. 5.6. „ Aehr. 6.7.
Pop. trem. b. 26.4. Ernte. 31.8.
» O. 31.5. | Hordeum S, 15.5.
» LV. 6.10. Ernte. 30.8.
Prun. pad. b. 31.5 | Secale Aehr. "30:
vercus BO. 5.6. » D.
ub. id. b. 20.6. | » rate ‘48.
» f£ 2.8. „ 38. 25.8.
Sal. capr. b. 5.5. Solan. tub, S. 29.5,
Sorb. auc. b. 10.6. » Ernte. 25.9.
. f. 1.9. Trit. sat. Ernte. 22.8.
Vacc. v.-i. b. 10.6. n S. 20.9.
n f. 26.8 | Mähen d. Wies. 13.7.

Südwestliches Finland. — Korpo, Utö. — Leuchtthurmwärter

M. Nyström.

60° 9’ n. Br.; 21° 38’ 6. Gr; c. 5 m. à. M.

Achill. m. b. 10.6.
Betula BO. 15.5.
Calluna b. (10.8.

Chrys. leuc. b. 15.6.

Frag. v. b. 20.5.
ee Ye 25.6.
Menyantb. b. 10.6.

Pir. mal. b. 18.6.
Prun. cer. b. 14.6.
Rub. cham. b. 5.6.
Sorb. auc. b. 20.6.

» keine Früchte.
Syringa v. b. 25.6.

Trollius b. 15.5.

Solan. tub. S. 18.5.
Ernte. 15.9.
Mähen d. Wies. 5.7.

Uusikirkko, Männäis, Kauppila. — Gutsbesitzer

F. A. Söderholm.

60° 44’ n. Br.; 21° 32’ 6. Gr.; c. 10 m. ti. M.

Acer pl. BO. 26.5.
LV. 1.10.

Achill. m. b. à 6.
Anem. nem. b. 30.4.
Betula BO. 25.5.

„ Lv. 3.10.
Calluna b. 27.7.
Caltha b. 22.5.

Pop. trem. BO. 4.6. | Avena S. 5.5.
LV.

29.9. ,

Prun. pad. hat nicht „ Ernte. 25.8.
geblüht. Hordeum 8. 21.5.
Qvercus BO. 28.5. » Aehr. 8.7.

” LV. 14.10. Ernte. 17.8.
Rib. rubr. f. 2.8. Lin. usit. S. 30.5.
Rub. id. b. 16.6, » 20.7.

» £ 297. rnte. 20.8.
Sorb. auc. b. 7.6. Secale Aehr. 22.5.

» f. 30.9. » hb. 20.6.

Syri v. b. 11.6. » ÆErnte. 31.7.
Trientalis b. 5.6. S. 22.8.
Tussilago b. 1.5. Solan. tub. S. 29.5.
Ulmaria b. 3.7 n Ernte. 13.9.
Vacc. v.-i. b. 7.6. Trit. sat. Ernte. 13.8.
f. 7.9. Mähen d. Wies. 3.7.

146

Paimio, Spurila. — Gutsbesitzer Eric von Rettig.
60° 27’ n. Br.; 22° 48’ 6. Gr.; c. 80 m. & M.

Acer pl. keine Blüthe. | Nuph. lut. b. 26.6. Tussil b. 104.
P BO. 23.5. in ja

” . Pin. silv. b. 31.5. Ulmaria b. 29.6.
Aln. inc. b. 2.4. Pir. mal. b. 305. Vacc. v.-i. b. 1.6.
Anem. hep. b. 13.4. | Plat. bif. b. 9.6.

An. nem. b. 21.4. P. trem. keine Blüthe
Betula BO. 12.5. , BO. 23.5.

„ b.29.5(spärlich).| Prun. cer. b. 30.5. Avena 8. 11.5.
Caltha b. 28.4. Prun. pad. b. 26.5. » Aehr 30.6.
Chrys. leuc. b. 12.6. | Rib. rubr. b. 21.5. Hordeum S. 25.5.
Conv. maj. b. 31.5. n f. 21.7. n Aehr. 11.7.
Frag. v. b. 22.5. Rub, arct. b. 25.5. Secale Aehr. 27.5.

» f 21.6. Rub. cham. b. 26.5. » b. 10.6.
Ledum b. 30.5. n f. 10.7. » Ernte. 247
Linnaea b. 9.6. Rub. id. b. 10.6. S. 17.8

Menyanth. b. 25.5. e &£. 12.7. Solan. tub. S. 5.6.
_Myrt. nigra b. 12.5. | Sorb. auc. b. 30.5. Trit. sat. S. 26.8.

” f. 28.6. Sy ringa v. b. 1.6. Mähen d. Wies. 1.7.
Narc. poët. b. 31.5. i b. 26.5.

Anfang d. Blithe.

Alisma 21.6. Luzula pil. 25.4. Primula off. 9.5.
Androm. polif. 1.6. Lychnis visc. 1.6. Ranunc. acr. 25.5.
Campan. pers. 9.6. ajanth. bif. 3.6. Ribes aur. 30.5.
Cardam. prat. 27.5. Nymph. alba 25.6. Rib. gross. 22.6.
Centaur. cyan. 10.6. | Orchis mac. 20.6. Rib. nigr. 29.5.
Crataeg. cocc. 4.6. Orob. vern. 26.5. Sedum acre 19.6.
Dianth. delt. 21.6. Oxalis acet. 8.5. Trifol. prat. 16.6.
Epilob. ang. 21.6. Oxycoce. pal. 18.6. Trif. rep. 18.6.
Geran. silv. 1.6. Pir. comm. 30.5.

Paimio, Vieta, Paimiojärvi. — Stationsinspector
Oscar Brander.
60° 27’ n. Br.; 22° 43’ ö. Gr.; c. 30 m. ü. M.

Acer pl. BO. 26.5. Rib. rubr. > 16.5. Avena 8. 29.4.

Achill. m. b. 17.6. n (20.7.) | „ Ernte. 12.8.
Aln. inc. b. 31.3. Rub. id. b. 10.6. Secale Aehr. 26.5.
Betula BO. 24.5. Sorb. auc. b. 6.6. nb. 10.6.
„.b 28.5. Syringa v. b. 2.6. „ Ernte. 4.7.
Caltha b. 2.5. ssilago b. 9.4. „ 8.138.
Chrys. leuc. b. 15.6. | Vacc. v.-i. f. 10.8. Solan. tub. S. 27.5.
Ledum b. 1.6. Viburn. op. b. 16.6. » Ernte. 18.9.
Myrt. nigra b. 18.5. Trit. sat. Ernte. 10.8.

Pir. mal. b. 2.6. | ‚Mähen d. Wies. 29.6.
Prun. pad. b. 25.5.

147

Mynämäki, Kallisti. — Rektor K. A. Cajander.

Acer pl b. 29.5. Pop. trem. BO. 31.5. | Vib. op. b. 16.6.
n BO. 25.5. „ LV. 29.9.
. LV. 2.9. Prun. cer. b. 315. Avena 8. 30.4.
Achill. m. b. 5.7. Prun. pad. b. 3 » Aehr. 4.7
Anem. hep. b. 15.4 Qvercus BO. 25.5. Ernte. 15.8
Ån. nem. b. 2.5. LV. 2.10. Hordeum 8. 25.5.
Betula BO. 25.5. Rib. rubr. b. 27.5 » Aehr. 5.7.

» LV. 3.9. . f. 5.7 Ernte. 22.8,
Calluna b. 21.7. Rub. id. b. 15.6. Lin. usit. b. 22.7.
Caltha b. 19.5. .„ f. 23.7. Secale Aehr. 25.5.
Chrys. leuc. b. 26.6. | Sal. capr. b. 6.5. » D. 10.6.

Conv. maj. b. 6.6. Sorb a b. 7.6. „ Ernte. 26.7.
Frag. v. b. 9.6. ad ringa v. b. 9.6. » 8.188.

. f. 28.6. lia Sept. b. 24.7. Solan. tub. S. 28.5.
Myrt. nigra f. 6.7. LV. 28.9. » Ernte. 16.9.
Narciss. po&t. b. 2,6. | Ulmaria b. 8.7. Trit. sat. Ernte. 28.7.
Nuph. lut. b. 13.6. Vacc. v.-i. b. 10.6. n 8 25.8.

Pir. mal. b. 30.5. ” f. 14.8. Mähen d. Wies. 3.7.

Kimito, Kirchdorf. — Fräulein Maria Hedberg.
60° 10’ n. Br.; 22° 45’ 6. Gr.; c. 20 m. ti. M.

Acer pl. b. 9.5. Pir. mal. b. 31.5. Vacc. v.-i. f. 12.8.

QO. 15.5. Pop. trem. BO. 25.5.

Anem. hep. b. 10.4. | Prun. pad. b. 23.5. Avena S. 6.5.
An. nem. b. 25.4. Qvercus BO. 24.5. » Aehr. 7.7.
Betula BO. 1.5. Rib. r. b. 17.5. „ Ernte. 23.8.
Calluna b. 6.7. f. 9.7. Secale Aehr. 26.5.
Caltha b. 29.4. Rub. arct. b. 21.5. „ Ernte. 24.7.
Frag. v. b. 23.5. Rub. id. f. 13.7. S. 22.8.

. f. 22.6. Sorb auc. b. 30.5. Solanum S. 22.5.

Myrt. nigra b. 14.5. | Trientalis b. 26.5. Triticum Ernte 8.8.
” f. 26.6. Ulmaria pent. b. 24.6.| Mähen d. Wies. 2.7.

Salo. — Provinzial-Arzt Professor Dr. Arthur Zetterman.
60° 22’ n. Br.; 23° 8’ 6. Gr; c. 5 m. ü. M.

Acer plat. b. 23.5. Anem. hep. b. 20.4. | Corylus b. 16.4.
„ BO. 24.5. | Anem. nem. b. 27.4. | Frag. v. b. 16.5.

LV. 21.9. | Betula BO. 9.5. f. 20.6.
Achill m. b. 16.6. » D. 16.5. Ledum b. 1.6.
Aesc. BO. 20.5. LV. 23.9. Linnaea b. 15.6.
» b. 1.6. Calluna b. 15.7. Lin. usit. S. 26.5.
„ LV. 28.9. Caltha b. 3.5. n b. 8.7
Aln. glut. b. 16.4. Chrys. leuc. b. 14.6. Ernte. 10.8.

Aln. inc. b. 10.4. Conv. maj. b. 30.5. Lonic. tat. f. 1.8.

148

Menyanth. b. 23.5.
Myrt. nigra b. 17.5.

f. 29.6.
Narciss. p. b. 23.5.
Nuph. lut. b. 17.6.

Pic. exc. blüht „nicht,
Pin. silv. b. 1

‚11.6.

Pop. trem. b. 3.5 (nur
einzelne Bäume und
sehr spärlich).

Pop. trem. BO. 24.5.

LV. 28.9.

Prun. cer. b. 28.5.

Prun. pad. b. 25.5.

Qrerens BO. 24.5.

LV. 1.10.
Rib. "r. b. 18.5.
» f. 17.7.

Rub. arct. b’ 25.5, Avena S. 28.4.
Rub. cham. f. 8.7. ehr. 6.7
Rub. id. b. 13.6. | „ Ernte. 108.

” f. 13.7 Hordeum S. 14.5.
Sal. capr. b. 3.5. „ Aehr. 6.7
Sorb. auc. b. 1.6. Ernte. 138

f. 49. Secale Aehr. 28.5.
ring ga v. b. 1.6. n . 9.6.
Tlie sept. BO. 24.5. |, Ernte. 21.7
b. 10.7. | S. 12.8.
LY. 15.10.' Solan. tub. S. 26.5.
Trientalis b. 20.5. Ernte. 149.
Trollius b. 26.5. Trit. "sat. Ernte. 10.8.
Tussilago b. 10.4. S. 18.8.
Ulm. pentap. b. 26.6. | Mähen d. Wies. 6.7.
Vace. v.-i. ay 6.

|
Vibarn. op. > 17.6. |
|

Finby, Falkberg. — Fräulein H. Forssman.

60° 6' n. Br.; 22° 57’ 6. Gr; c. 15 m. ü. M.
Acer pl. b. 1.6 Picea exc. b. 20.5. Trientalis b. 1.6.
n BO. 1.6. Pin. silv. b. 28.5 Tussilago b. 27.4.
V. 20.10. Pir. mal b. 22.5 Vacc. v.-i. b. 28.5.
Achill. m. b. 31.5. Plat. bif. b. 6.6. n f. 15.8.
Aesc. BO. (30.5.) Pop. trem. b. 20.4.
» D. 30.5. » BO. 29.5.
f. 8.9. ur LV. 30.10. |
Aln. glut. b. 1.4. Prun. cer. b. 27.5. Avena S. 1.5.
Anem. hep. b. 8.4. Prun. pad. b. 24.5 » Aehr. 16.7
An. nem. b. 24.4. | keine Früchte Ernte. 3.9.
Betula BO. 17.5. Qvercus BO. 1.6. | Hordeum S. 17.5.
b. 21.5. Lv. 30.10. n Aehr. 1.7.
» LV. 28.10 Rib. rubr. b. 19.5. | Ernte. 6:8
Calluna b. 20.7. f. 15.7. | Lin. usit. S. 24.5.
Caltha b. 27.4. Rub. arct. b. 245. | b. 19.7.
Chrys. leuc. b. 31.5. | Rub. id. b. 9.6. | Ernte. 208
Conv. maj. b. 10.6. f. 1.8. Secale Aehr. 26.5.
Frag. v. D. 14.5. Sal. capr. b. 1.4. | » b. 8.6
A 21.6. Sorb. auc. b. 29.5. Ernte. 28.7.
Ledum b. 21.5. | „ keine Früchte. „ 8 30.8.
Linnaea b. 8.6. Syringe v. b. 30.5. Solan. tub. S. 16.5.
Myrt. nigra b. ee ia Sept. BO. 243. Ernte. 20.2.

Narciss. poët. b. 20.5.
Nuph. lut. b. 7.6.

Arctost. u.-ursi 19.5.
Crataeg. cocc. 4.6.

Dianth. delt. 25.6.
Campan. persicif. 24.6.) Lilium bulbif. 19.6.
Lonic. xylost. 5.6.

10.) Trit. sat. Ernte. 6.8.

rv a S. 3.9.
, Mähen d. Wies. 7.1.

Trollius b. 25.5.

Anfang d. Blithe.

Lychn. visc. 29.5.
Oxalis acet. 10.5.
Pirus comm. 27.5.

149

Pisum arv. 25.6. Rib. gross. 19.5. | Trifol. prat. 288.
Primula off. 14.5. | Rib. nigr. 22.5. Trif. rep. 29
Ribes aur. 22.5, |

Anfang d. Fruchtreife.

Arctost. u.-ursi 15.8.
Crataeg. cocc. 5.9.
Lilium bulbif. 15.8.
Lonic. xylost. 20.8.

Pisum arv. 15.8. Rib. nigr. 24.8.
Primula off. 4.8. Trifol. prat. 31.8.
Ribes aur. 9.8. : Trif. rep. 31.8.

Pirus comm. 31.8. | Rib. gross. 48.

Kisko, Toija. — Fräulein Sofi Rosell.
60° 16’ n. Br; 28° 29’ 6. Gr; c. 50 m. i. M.

Acer pl. hat nicht | Myrt. nigra f. 6.7. Trientalis b. 29.5.

geblüht. Narc. poët. b. 29.5. | Trollius b. 17.5.
Acer pl. BO. 21.5. Nuph. lut. b. 20.6. Tussilago b. 20.4.

LV. 20.9. Pinus silv. b. 8.6. Ulm. pentap. b. 24.6.

Achill. m. b. 17.6. Pir. mal. b. 31,5. Vacc. v.-i. b. 1.6.
Aln. inc. b. 17.4. Plat. bif. b. 9.6. f. 25.8.
Alo. glut. b. 22.4. Pop. trem. hat nicht Viburn. op. b. 15.6.
Anem. hep. b. 28.3. gebläht.

An. nem. b. 25.4. Pop. trem. BO. 25.5. ————
Betula BO. 2.5. » LV. 7.9. |
» D. 10.5. Prun. cer. b. 30.5. |
» LV. 17.9. Prun. pad. BO. 30.4. | Avena S. 30.4.
Calluna b. 18.7. ” b. 22.5. „ Aebr. 3.7.
Caltha b. 4.5. yyorcus BO. 29.5. „ Ernte. 2.9.
Chrys. leuc. b. 18.6. ib..r. b. 24.5. Hordeum S. 18.5.
Conv. maj. b. 31.5. f. 25.7. » Aehr. 4.7.
Frag. v. b. 19.5. Rub. arct. b. 26.5. » Ernte. 4.8.
” f. 26.6. Rub. cham. b. 1.6. Secale Aehr. 27.5.
Ledum b. 25.5. | f. 10.7. » bd. 9.6.
Linnaea b. 9.6. | Rub. id. b. 14.6. „ Ernte. 24.7.
Lin. usit. S. 28.5. „83807. » 8 15-318.
n b. 21.7. Sal. capr. b. 18.4. Solan. tub. S. 30.5.
a Ernte, 26.8. | Sorb. auc. BO. 1.5. Ernte. 23.9,
Lonic. tat. hat keine b.3 36, Trit. sat. Ernte. 12.8.
Früchte getr. He v. S. 20—30. 8.
Lonic. tat. b. 8.6. lia se t bat Dicht Mähen d. Wies. (4.6.)

Menyanth. b. 26.5. geblu
Myrt. nigra b. 17.6. | Ti sept LV. 20.9.

Anfang d. Blithe.

Alisma 10.7. Coryd. solida 14.5. Fraxinus 4.5.
aretost, u.-ursi 2.6. | Crataeg. cocc. 3.6. Gagea min. 27.4.
campan. persicif. 16.6.) Dianth. delt. 25.6. Geran. silv. 30.5.
m. prat. 30.5. | Draba verna 27.4. Juniperus 7.6.
Centaur. cyan. 10.6. Epilob. ang. 23.6. Lilium bulbif. 20.6.
Chrysosplenium 26.4. | Erioph. vag. 1.5. Lonic. xylost. 31.5.

150

Luzula pil. 28.4.
Lychn. visc. 6.6.
ajanth. bif. 3.6.
Nymph. alb. 20.6.
Orchis mac. 12.6.
Oxalis acet. 8.5.
Philad. coron. 25.6.
Pirus comm. 8.6.

. nat. 2 2.7.
Primula off. 21.5.

Pyrola min. 2.7.

Pyr. rotundif. 17.6.

Ran. acris 31.5.
Ran. auric. 22.5.
Ribes alp. 11.5.
Rib. gross. 20.5.
Rib. nigr. 25.5.
Rub. saxat. 4.6.
Salix pent. 30.3.
Samb. racem. 28.5.

Sedum acr. 17.6.

. Solan. dulc. 2.7.

Solidago 14.7.
symphoric. rac. 28.5.
anacetum 14.7.
Tarax. off. 17.5.
Trifol. prat. 3.6.
Trif. repens 4.6.
Ulmus mont. 8.5.
Verbasc. thaps. 24.6.

Wichti, Haitis. — Staatsrath G. H. Sjöstedt.
60° 22’ n. Br.; 24° 26’ 6. Gr.

Acer pl. b. 24.5.
BO. 26.5.

b.
Caltha b. 27.4

pe b. > >
yrt nigra 9.9.
Narc. b. 1.6.
Pin. si 2.6.

Centaur. cyan. 15.6.
Fraxinus 29.5.
Juniperus 1.6.

Pir. mal. b. 3.6.
Pop. trem.

Syringa v. b. 1.6.

Tilia sept. BO. 28.5.

b. 26.7.
'Trollius b. 29.5.
Tussi b. 25.3.

Ulmaria b. 24.6.

Anfang d. Blüthe.
Philad. coron. 24.6.

Prunus dom. 4.6.

Symphoric. rac. 22.6. |

| Vacc. v.-i. b. 30.5.
| Viburn. op. b. 22.6.

Avena S. 30.4.
» Aebr. 27
„ Ernte. 15.8.
Secale Aehr. 285
„ vd. 12.6.
» Ernte. 28.7
S. 12.8.

Solan. tub. S. 29.5.

Ernte. 19.9.

Mähen d. Wies. 6.7.

| Tarax. off. 23.5.

Trif. prat. 22.6.

Vaccin. ulig. 6.6.

Nyland. — Helsingfors, Lappvik. — Professor Th. Selan.
60° 10’ n. Br.; 24° 57’ 6. Gr.; c. 10 m. ü. M.

Acer pl. b. 24.5.
» fast keine
Früchte.

» D. 12—15.6.
» LV. 25.10.

Aln. glut. er

An. nem. b. 30.4.

| Betula LV. 10.9.
| Calluna b. 24.7.

at Bg
nv .3
ut

ne 26.4 (spär-
Corylus 18 BO: 26. =o 5
f. 80.6—27

(reichl.)

151

Frag. v. f. einz. 22.6. ' Pop. trem. LV. 27.9. | Syringa v. b. 9.6.

Linnaea b. 198. Prun. pad. BO. 20.5. LV. 23.10.
Menyanth. b. 7.6. b. 28.5 Tilia sept. BO. 27.5.
Myrt. Bir b. 30.5. . Qvercus BO. 29.5. ” b. 21.7.
1.7 (reichl.). LV. 8.11. LV. 128. 10.
» f. einz. 286. | Rib. "rubr. b. 24.5. Trientalis b. 29.5.
Narc. poët. b. 305. f. 19.7 (reichl.) Ulmaria b. 30. 6—2.7.
Pin. silv. b. 6.6. Rub. arct. b. 31.5 Vacc. v.-i. b. 1.6.
Pir. mal. BO. 27.5. Rub. cham. b. 7.6. » f. 27.8 (reichl.)
b. 2.6. (epärl.) Bub. id. b. 17.6. Viburn. op. b. 25—27.6.
» LV. 81 Sal. capr. b. 30.4. „ f. 10.9.
Pop. trem. b. 254 | Sorb. auc. b. 8.6.
n BO. 25.5. | „fast keine Früchte.

Anfang d. Blüthe.

Anem. ranunc. 29.4. | Luz. pil. 30.4. | R. fic. 20.5.
Arctost. u.-ursi 24.5. I Lychn. visc. 6.6. Rhamn. frang. 14.6.
Berb. vulg. 12.6. ajanth. bif. 8.6. Ribes alp. 24.5.
Betula odor. 24.5. Orch. mac. 28.6. Rib. - gross. 27.5. (reich-
B. verr. 21.5. Oxalis acet. 20.5. lich.)
Camp. persicif. 9.7. | Parnassia 25.6. Rib. nigr. 27.5. (reich-
Croc. vern. 26.4. Philad. cor. 27.6. lich.)
Dianth. delt. 26.6. Pisum sat. 17.6. Rub. saxat. 12.6.
Epilob. ang. 26—30.6.| Potomog. nat. 21.6. | Tanacetum 22.7.
Frax. exc. 29.5. Prim. off. 24.5. Tarax. off. 20.5.
Geran. silv. 14.6. Prun. domest. 15.6. | Trifol. prat. 9.6.
Larix eur. keine | Pyr. comm. 31.5. T. rep. 7.6.

Blithe. Ran. acr. 1.6. Ulmus mont. 19.5.
Lonic. tat. 13.6. R. auric. 30.5. Vacc. ulig. 6.6.

Anfang d. Fruchtreife.

Berb. vulg. 10.9. Ribes. oss, 3.8. (spär-

(reichlich.) |
Prun. domest. keine | Rib. nigr. 24.7. (reich-
Früchte. | lich.)

Helsinge, Kirchdorf. — Organist O. Lönnroth.
60° 17’ n. Br.; 25° 0’ 6. Gr.; c. 22 m. ti. M.

Acer pl. b. 9.5. | Myrt. nigra f. 10.7. | Avena 9. 2.5.
Aln. glut. b. 1.4. Pop. trem. b. 11.4. „. Ernte. 27.8.
Aln. ınc. b. 25.3. BO. 12.5. | Hordeum S. 6.5.
Anem. hep. b. 15.4. | Prun. pad. b. 11.5. Ernte. 24.8.
An. nem. b. 16.4. Qvercus BO. 12.5. Secale Aehr. 4.5.
Betula BO. 6.5. » LV. 7.10. » D. 12.6.

» D. 10.5. Rib. rubr. b. 11.5 „ Ernte. 23.7

. LV. 5.10. Rub. id. f. 207. S. 8.8.
Caltha b. 27.4. Sorb. auc. f. 15.9. Solan. tub. S. 20.5.

2.4. Mähen d. Wies. 4.7.

Chrys. leuc. b. 12.6. | Tussilago b.
Frag. v. b. 125. | Vace. v.-i. 20.5 5.

152

Borgä, Bosgard. — Mag. Phil. A. W. Nordström.
60° 25’ n. Br.; 25° 50’ 6. Gr.; c. 20 m. ü. M.

Achill. m. b. 23.6.
Anem. hep. b. 11.4.
Calluna b. 16.7.
Chrys. leuc. b. 17.6.
Conv. maj. b. 30.5.
Frag. v. b. 23.6.
Ledum b. 3.6.
Linnaea b. 16.6.

. b. 2.7.

oS

Achill. Ptarm. 29.6.
Actaea 31.5.
Aegop. Podagr. 20.6.
Agrostemma 19.7.
Agrostis v. 30.6.
Aira caesp. 21.6.
Aira flex. 29.6.
Ajuga pyr. 30.5.
op. genic. 30.5.
Alop. prat. 30.5.
Alisma 24.7.
Anem. ran. 31.5.
Anthem. arv. 14.6.
Anth. tinct. 24.6.
Anthox. odor. 30.5.
Artem. v. 25.7.
Asparag. off. 26.6.
Avena pub. 20.6.
Barb. vulg. 30.5.
Batrachium scel. 15.6.
Bidens trip. 17.7.
Calamgr. epig. 14.7.
Cal. stricta 25.6.
Camp. pat. 14.6.
0 rotundif. 266.
arag. arbor. 31.5.
Cardam. prat. 30.5.
Carex flava 8.6.
C. lepor. 8.6.
C. vulg. 30.5.
Centaur. cyan. 5.7.
C. jac. 7.7.
Carum carv. 30.5.
Cerast. arv. 30.5.

Syringa v. b. 3.6.

Telia Sept. BO. 1.6.
n b. 23.7.

Ulmaria b. 23.6.

Anfang d. Blüthe.

Ceref. silv. 9.7.
Chelidonium 29.5.
Chenop. alb.
Cieuta v. 7.7.
Cirs. heteroph. 23.6.
Cirs. lanc. 15.7.
Cirs. pal. 14.6.
Comarum 15.6. 6
onv. polyg. 1.6.
Dactylis 17.6.
Dianth. delt. 22.6.

Epilob. angustif. 25.6.

Epilob. mont. 21.6.

E. pal. 7.7.

Equis. silv. 30.5.

Ervum hirs. 7.7.

Erys. cheir. 30.5.

Euphrasia off. 8.6.

Festuca elat. 22.6.

E rubra 218. 36
ragaria co 6.

Fumaria off. 5.7.

Galeops. Lad. 5.7.

G. Tetrahit 5.7.

G, versic. 20.6.

Galium bor. 20.6.

G. palustre 22.6.

G. uligin. 29.6.

G. verum 7.7.

' Geran. Rob. 8.6.

| G. silv. 3.6.

' Geum riv. 30.5.
Hierac. Auric. 14.6.
H. fallax 14.6.

Vacc. v.-i. b. 1.6.
n f. 12.8.
Viburn. op. b. 25.6.

Avena Aebr. 4.7.

„ Ernte. 17.8.
Hordeum Aehr. 4.7.
Lin. usit. b. 7.8.
Secale b. 11.6.

„ Ernte. 31.7.
Mähen d. Wies. 6.7.

H. muror. 17.6.
H. Pilosella 5.6.
H. praealt. 14.6.
H. umbellat. 126.
r. perf. 1.7.
. H quadr. 30.6.
| Iris Pseudac. 12.6.
: Juncus artic. 7.7.
| J uniperus 2.6.
Lamium alb. 29.5.
L. purp. 26.6.
i Lampsana 26.6.
| Lath. prat. 11.6.
| L. silv. 3.7.
' Leont. aut. 22.6.
| Lilium bulbif. 2.6.
Lolium per. 9.7.
Lonic. tatar. 4.6.
Lonic. xylost. 1.6.
Luzula camp. 31.9.
| Lychn. dioic. 7.7.
L. Flos Cuc. 7.6.
| L. visc. 8.6.
Lysim. vulg: 7.7.
Lythrum 13.7.
janthemum 3.6.
Matric. disc. 26.6.
| Melamp. silv. 2.6.
| Melandr, prat. 7.7.
| Melica nut. 30.5.
| Mentha gent. 14.6.
Myosot. arv. 30.5.
M. hispida 30.5.
M. pal. 28.5.

158

Nasturt. amph. 29.6. | P. rotundif. 21.6. Stach. pal. 4.7.

N. pal 26.6. P. sec. 22.6. ' Stell. gram. 31.5.
Naumburgia 22.6. P. unifl. 5.6. S. media 29.6.
Nymph. alb. 26.6. Pyrus comm. 30.5. S. pal. 14.6.

Orchis mac. 22.6. Ranunc. acr. 31.5. Symphoric. rac. 25. 6.

Oxycocc. pal. 20.6. Ranunc. ficaria ı25.7.)| Tanacetum 28.7.
Paeonia rubra 18.6. Ranunc. repens %).5. | Tarax. off. 22.5.

Paris 30.5. ' Rhamnus frang. 30.6.| Thalictr. flav. 31.6.
Pedic. pal. 8.6. Rheum Rhap. 8.6. Aragop. prat. 9.6.
Peucedanura 16.7. Rhinanth. min. 8.6. | Trifol: agr. 29.6.
Philadelph. cor. 26.6. | Rosa can. 20.6. T. hybr. 3.6.
Phieum prat. 29.6. Rubus arct. 1.6. T. med. 14.6.
Phragm. comm. 12.8. | Rubus saxat. 31.5. T. prat. 31.5.

Pimp. sax. 7.7. Rumex acetosa 30.5. | T. rep. 5.6.

Pisam arv. 5.7. R. acetosella 31.5. T. spadic. 8.6.
Plantago maj. 26.6. | R. crispus 16.6. Trigloch. marit. 1.6.
Poa ann. 30.9. Sagina proc. 8.6. Tripleurosperm. 30.5.
P. nemor. 16.6. Sagittaria 15.7. Turritis 31.5.

P. prat. 20.6. Sambucus racem. 30.5.| Typha latif. 26.7.
Polemon. coerul. 24.6.) Scirpus lac. 12.6. rtica ur. 20.6.
Polyg. avic. 7.7. S. palustris 30.5. Valer. off. 7.7.

P. conv. 7.7. S. silv. 14.6. Verbasc. nigr. 20.7.
P. hydrop. 20.7. Scutell. gal. 19.6. V. thaps. 5.7.

P. lapathif. 7.7. Sedum acre 16.6. Veron. cham. 30.5.
P. vivip. 8.6. Senecio vulg. 27.6. V. longif. 20.7.
Potamog. perfol. 29.6.| Solan. tub. 3.7. V. off. 19.6.
Potent. ans. 1.6. Solidago 1.7. V. seutell, 20.6.

P. norv. 7.6. Sonchus arv. 14.7. V. serpyllif. 30.6.
P. torm. 31.5. S. asper 7.7. Vicia cracca 14.6.
Primula off. 21.5. S. olerac. 14.7. V. sativa 7.7.
Prunella 22.6. Spergula arv. 19.6. ‘| Viola tric. 80.5 -
Pyrola min. 23.6. Spiraea salicif. 26.6, „ V. arv. 30.5.

Anfang d. Fruchtreife.

Carum carvi 6.7. | Lonic. tat. 20.8. Rub. saxat. 12.7.
Ceref. silv. 6.7. Lonic. xyl. 30.7. | Solan. dulc 14.8.
Comarum 9.7. Majanthemum 16.7. | Trifol. prat. 7.8.
Epilob. angustif. 28.7. Pedic. pal. 10.8. T. rep. 12.8,

Geum riv. 7.7. Rhamn. frang. 30.7. | Vacc. ulig. 29.7.

Pyttis, Kirchdorf. — Fräulein Hilma Blomqvist.
60° 29’ n. Br.; 26° 88’ 6. Gr; c. 10 m.ü. M.

Achill. m. b. 16.6. Calluna b. 26.7. Linnaea b. 15.6.
Aln. glut. b. 25.4. Caltha b. 11.4. Lonic. tat. b. 26.7.
Aln. ine. b. 11.4. Chrys. leuc. b. 16.6, | Menyanth. b. 30.5.

Anem. nem. b. 30.4. | Conv. maj. b. 30.5. Myrt. nigra b. 17.5.

Betula BO. 25.5. Frag. v. b. 26.5. ' Myrt. nigra f. 1.7.
» ob. 245. » _f. 22.6. i .
» LV. 28.9. Ledum b. 31.5.

Pin. silv. b. 2.6. : Sal. capr. b. 4.5. Avena S. 45.
Pir. mal. b. 1.6. | Sorb. auc. b. 1.6 „ Aehr. 5.7.
Plat. bif. b. 17.6. Sy ringa v. b. 2.6. » Ernte. 27.8.
Pop. trem. BO. 28,5. | Trientalis b. 28.5. Secale Aehr. 30.5.
Prun. cer. b. 2.6. Trollius b. 27.5. . ob. 16.6.
Prun. pad. b. 26.5. Tussilago b. 26.4 n Emte, 26.7.
Rib. rubr. b. 22.5. Ulmaria b. 28.6. n S

» £ 26.7. Vacc. v.-i. b. 5.6. Solan. tub, S 2.6.
Rub. arct. b. 26.5. f. 27.8. Ernte. 15.9.
Rub. id. b. 128. Viburn. op. b. 21.6. Mahen d. Wies. 1.7.

Süd-Karelien. — Wiborg. — Beamter A. von Karm.
60° 43’ n. Br.; 28° 46’ 6. Gr; c. 5 m. & M.

Acer pl. b. 4.5. Conv. maj. b. 27.5. Pop. trem. LV. 5.11.
n„ BO. 13.5. Corylus b. 28.4. | run. cer. b. 28.5.
n LV. 25.11. | Frag. v. b. 16.5. Prun. pad. b. 21.5.
Achill. m. b. 17.6. f. 23.6. Qvercus BO. 225.
Aln. glut. b. 26.4. Myrt. nigra b. 13.6. | Rib. rubr. b. 17.5.
BO. 10.5. f. 25.6. | Rub. id. b. 16.6.
Betula BO. 27.4. Nuph. lut. b. 246. : Sal. capr. b. 28.4.
» b 3.5. Pir. mal. b. 30.5. Sorb. auc. b. 305.
n LV. 25.11. Pop. trem. b. 28.4. | Syringa v. b. 1.6.
Chrys. leuc. b. 21.6. | ” -BO. 245. | sept. BO. 225.

Satakunta. — Karkku, Kauniais & Järventaka. —
Lektor Dr. Hj. Hjelt.
61° 80’ n. Br.; 23° 14’ d. Gr; c. 60 m. ti. M.

Acer pl. BO. 25.5. Menyanth. b. (3.6). | Rib. rubr. einz. 7.1.
Achill. m. b. 22.6. | Myre nigra > ‚ar ra Rub. arct. > (1-9)

Aesc. BO. 30.5. »
Anem. hep. b. 12.4. i. orm einz. 10,7.
Betula BO. 14.5. Narciss. p. b. 4.6. Rub. cham. f. 9.7.
Calluna b. 19.7. einz. 2.6. | Rub. id. b. 12.6.
Caltha b. 14.5. Nuph. lut. b. 25.6. » einz. 10.6.
Chrys. leuc. b. 23.6. | Picea exc. Blüthe n F 22.7.
Conv. maj. b. 30.5. nicht gefunden. » einz. 19.7.
einz. 29.6. Pin. silv. b. 3.6. Sorb. auc. b. 5.6.
Fagop. b. (9.7). Pir. mal. b. 2.6. Syringa v. b. 5.6.
Frag. v. b. 20.5. Plat. bif. b. 10.6. rientalis b. 30
n einz. 17.5. inz. 8.6. einz.
f. 21.6. Pop. trem. "BO. 26.5. | Trollius b. 30.5.
Ledum b. (16.6). Prun. cer. b. 30.5. Tussilago f. 23.5.
Linnaea b. 16.6. Prun. pad. b. 26.5. Ulmaria b. (7.7).
Lonic. tat. b. 12.6. f. 31.7. Vacc. v-i b. 1.6.
einz. 10.6. Qvercus BO. 30.5. f. 6.8.

n f. 26.7. | Rib. rubr. b. 17.5. Viburn. op. b. 20.6.
n einz. 24.7. n f. 11.7.

Avena 8. 18.5. Hordeum Ernte. 27.8.
» Aehr. (9.7) Lin. usit. b. 11.7.
» Ernte. 26.8. Secale Aehr. 30.5.
Hordeum 8. 26.5. b. (17.6).
„ Aehr. 16.7. » einz. 11.6.
einz. 9.7. | „ Brnte. 30.7.

”

Anfang d. Blüthe.

Orob. vern. 20.5.

Aira cassp. 27.6.
Oxalis acet. (17.5).

Campan. pers. (4.7).
einz. 24.6.| Pedic. pal. (21.6).

Card. prat. 30.5. Philad. coron. Bl.
Centaur. cyan. 17.6. nicht gesehen.
Cirs. het. 27.6. Phragm. comm. 17.8.

Pimp. saxifr. 15.7.
Pimp. saxifr. einz. 11.7.
Pirus comm. 4.6,
Pisum arv. 4.7.

Prim. off. (30.5).
einz. 17.5.

„ einz. 21.6.
Bob, delt. 27.6.
ob. ang. 1.7.
Geran. silv. 29.5.
einz. 26.5.

J uniperus 3.6. n

Lilium bulb. 25.6 Prun. domest. Bi.
Lonic. xylost. 1.6. nicht gesehen.
Lychnis vise. 5.6. Pyrola min. 24.6.

„ @inz. 20.5 » rotundif. 16.6.
(abnorm). » @inz. 13.6.

Majanth. bif. 4.6. Ranune. acr. 3.6.
Nympb. alba 1.7.

Orch. mac. 21.6. „ auric. (30.5).

Ranunc. acr. einz. 30.5.

155

Secale S. 13.8.
Solan. tub. S. 30.3.
Trit. sat. Emte, 21.8.

n S. 18.8.
Mähen d. Wies. 10.7.

Ranunc. einz. 20.5.

Rhamn. frang. 10.6.
n eınz. 6.6.

Ribes alp. 17.5.

» Digr. (31.5).
Rub. saxat. (31.5). :
Salix pent. (30.5).
Sed. acre 16.6.

Solid. virg. 11.7.

Solid. virg. einz. 4.7.

Succ. prat. 27.7.

Symöh einz. 22.7.
mph. rac. 17.7. |

Tarax. off. 17.5.

Trif. prat. 23.6.

rep. 15.6.

” einz. 29.5.

Vacc. ulig. 5.6.

Verb. thaps. 29.6.

”

Anfang d. Fruchtreife.

Lychn. visc. 9.7.
Orob. vern. (16.7).
Oxal. acet. 11.7.
Prim. off. (17.8).
Ranunc. acr. 14.7.

Aira caesp. 3.8.
Alisma 23.8.
Campan. pers. (8.8).
Centaur. cyan. (6.8).
Cirs. het. (3.8).
Dianth. delt. (6.8).
Epilob. ang. (16.8).
Geran. silv. 7.7.
Juniperus (16.8). =
niz. xyl. einz. 22.7. |
Luzula pil. 16.6.

”

Rhamn. frang. 12.8.
Ribes alp. 22.7.
gross. einz. 4.8.
nigr. (25.7).
einz. 17.7.

auric. (9.7). :

: Rub. saxat. (19.7).

» einz. 13.7.
Salix pent. einz. 27.7.
Sed. acre 16.7.

Succ. prat. 23.8.

» einz, 16.8.
. Tarax. off. 3.6.

| „ einz. 29.5.
| Trif. prat. 6.8.

| „ rep. (13.8).

, Vacc. ulig. 22.7.

Karkku, Polviala. — Eisenbahnbeamter A. H. Bergroth
und Landgerichtsbeamte C. Lagermarck.
61° 80’ n. Br.; 28° 14’ 6. Gr.; c. 60 m. ü. M.

Betula BO. 4.5.
Caltha b. 13.5.
Chrys. leuc. b. 15.6.

Acer plat. BO. 17.5.
Anem. hep. b. 14.4.
An. nem. b. 23.4.

Conv. maj. D. 30.5.
rag. v. D. 29.0.
“6 f. 24.6.

156

Linnaea b. 20.6.
Narc. poët. b. 31.5.
Nuph. lut. b. 1.7.
Pir. mal. b. 30.5.
Plat. bif. b. 15.6.

Pop. trem. BO. 31.5.

Prun. cer. b. 25.

Prun. pad. b. 25.5. Avena 8. 11.5.
Rib. rubr. b. 23.5. Hordeum 8. 25.5.
Sorb. auc. b. 1.6. Ashr. 8.7.

| Secale Achr. 305.
Solan. tab. 8. 13.5.

Syrin . b. 9.6.
ssi ago ‘b. 16.4.
Viburn. op. b. 15.6.

Pirkkala, Pitkäniemi. -- Arzt Dr. S. W. Liljeblom.
61° 30' n. Br.; 23° 80' ö. Gr.; c. 80 m. ti. M.

Acer pl. BO. 25.5.
Achill. m. b. 25.6.
Alnus inc. b. 1.4.

Anem. hep. b. 11.4.

» einz. 26.3.

An. nem. b. 1.5.
Betula BO. 16.5.

» ob. 23.5.
Caltha b. 15.5.
Chrys. leuc. b. 23.6.

Conv. maj. b. 31.5.
Frag. v.

Linnaea b. 23.6.
Myrt. nigra > dr.

Pin. silv. b. 8.6.

Pir. mal. b. 46. Vace. v.-i. b. 6.6.
Plat. bif. b. 20.6. f. 10.8.
Viburn. op. b. 26.6.

Rib. rubr. b. 20.5. Avena 8. 7.5.

n 25.7. „ Aebr. 5.7.
Rub. cham 1.6. „ Ernte. 15.8.

» 5.7. Hordeum S. 26.5.
Rub. id. b. 21.6. » ehr. 5.i

n 2 (2.7). Ernte. 148
Sal capr. b. 9.5. Secale Aebr. 28.5
Sorb. auc. b. 11.6. » vb. 16.6.
Syringa v. b. 10.6. „ Ernte. (2.7)

ientalis b. 30.5. S. 18.8.

Tussilago b. 25.4, Solan. tub. S. 25.5.
Ulmaria b. 6.7. Mähen d. Wies. 5.1.

Tampere. — Stadtgirtner Onni Karsten.
61° 30’ n. Br.; 28° 46’ 6. Gr. c. 90 m. ü. M.

Acer plat. b. 24.5.

” BO. 24.5.
LV. 15.9.
Achill. m . b. 13.6.
Aesc. BO. 24.5.
b. 9.6.
» LV. 1.10

An. nem. b. 1.5.
Betula BO. 10.5.
LV. 25.9.
Calluna b. 7.7.
Chrys. leuc. b. 10.6.
Conv. maj. b. 27.5.
Frag. v. b. 29.5.
n f. 24.6.
Linnaea b. 13.6.

Lonic. tat. BO. 17.5.

25.7.
Menyanth. b. 25.5.
Myrt. nigra b. 22.5.

Myrt. nigra f. 29.6. | Tilia sept. BO. 26.5.
Narciss. post. b. 25.5. . V. 28.9.
Pin. silv. b. 6.6. Trientalis be 315
Pir. mal. b. 1.6. | Trollius b. 28.5.
Pop. trem. b. 15.5. Tussil. kart. b. 23.4.

n BO. 26.5. Ulmaria b. 11.7.

LV. 1.10. | Vacc. v.-i. b. 2.6
Prun. "pad. b . 26.5. . 2.8.
f. 3.8. Viburn. op. b. 14.6.
Qvercus BO. 26.5. |
LV. 10.10 ı
Rib. rubr. b. 25.5. |
n f. 23.7 | Avena 8. 25.4.
Rub. cham. f. 3.7 Ernte. 18.8.
Rub. id. b. 9.6. | Sacale Aehr. 29.5.
, £3.7. » b. 106.
Sal. capr. b. 29.4. 9 Ernte. 29.7
Sorb. auc. BO. 15.5. . » 8. 16.8.
” b. 1.6. | Solan. tub. 8 30.4.
n f. 18.8. | Ernte. 7.9.

Syringa v. b. 1.6. Mähen d. Wies. 2.6.

157
Anfang d. Blüthe.

Alchem. v. 31.5. Lath. prat. 13.6. Ran. auric. 31.5.
Alop. P prat. 5.6. Lilium bulb. 27.6. Rhamn. frang. 8.6.
Berberis v. 8.6. Lonic. coerul. 24.5. | Sal. alba 25.5.
Campan. pat. 15.6. Lon. tat. 4.6. Samb. racem. 2.6.
Camp. pers. 28.6. Lon. xyl. 2.6. Sedum acr. 7.6.
Cardam. prat. 8.6. | Luz. pil. 1.5. Solid. virg. 1.8.
Centaur. cyan. 20.6. | Lychn. visc. 10.6. Succisa prat. 25.7.
Cent. mont. 3.6. ajanth. bif. 8.6. Symphoric. rac. 26.6.
Cirs. het. 26.6. Orch. mac. 28.6 anac. vulg. 12.7.
Crataeg. cocc. 6.6. | Oxalis acet. 11.5. Tarax. off. 13.5.
Crat. sangu. 5.6. Pedic. pal. 14.6. Tilia vulg. 14.7.
Daphn. mez. 30.4. | Philad. cor. 7.7. Trifol. prat. 7.6.
Dianth. delt. 27.6. Pimp. sax. 26.6. Trif. rep. 10.6.
Epilob. ang. 20.6. Prim. off. 18.5. Verb. t aps. 24.7.
Geran. silv. 1.6. Pyrola rotundif. 23.6.| Viburn. lant. 1.6.
Hesp. matr. 11.6. Pyr. unifl. 24.6.

Larix sib. 1.5. Ranune. acr. 1.6.

Anfang d. Fruchtreife.

Berb. vulg. 5.10. Lonic. xylost. 30.7.

Centaur. mont. 25.7. |; Oxycocc. pal. 25.9.

| Rib. alp. 23.7.
| Sambuc. racem. 30.7.

Ruovesi, Tapio. — Landgerichtsbeamte A. Lindegvist.
61° 56’ n. Br.; 24° 3’ 6. Gr.; c. 100 m. i. M.

Achill. m. b. 20.6. Pir. mal. b. 9.6. Vacc. v.-i. f. 23.8.
Anem. hep. b. 29.4. | Plat. bif. b. 11.6. | ee
An. nem. b. 2.5. Pop. trem. LV. 30.9. |

Betula BO. 24.5. Rib. rubr. b. 28.5. Avena S. 11.5.

„ LV. 6.10. f 307. | Aehr. 21.7
Calluna b. 15.7. Rub. arct. b. 27.5. Ernte. 29.8.
Caltha b. 19.5. Rub. cham. f. 20.7 Secale Aehr. 7.6.
Chrys. leuc. b. 22.6. | Rub. id. b. 2.6. „ ob. 27.6.

Conv. maj. b. 3.10, f. 1.8. „ Ernte. 11.8
Frag. v. b. 30.5. Sorb. auc. b. 13.6. 16.8.

.„ 277. Syringa v. b. 11.6 Solan. tub. S. 27.5
Menyanth. b. 16.6 Ulmaria b. 2.7. Ernte. 10.9.
Myrt. nigra De | Vacc. v.-i. b. 10.6 Mähen d. Wies. 24.7.

Anfang d. Blüthe.
Campan. pers. 5.7. | Lychnis vise, 16.6. Ranunc. acr. 12.6.

Centaur. cyan. 18.6. | Orch. mac. 2.7. Tarax. off. 28.5.
Dianth. delt. 2.7. Oxalis acet. 23.5. ' Trifol. prat. 17.6.
Epilob. ang. 4.7. | Parnass. pal. 23.6. Trif. rep. 28.6.

Geran. silv. 11.6. | Pedic. pal. 14.6. , Verb. t aps. 16.7.

158

Siid-Tavastland. — Janakkala, Virala. — Forstwärter

Johan Hanström.

60° 54’ n. Br.; 24° 86’ 6. Gr. c. 80 m. fi. M.

Acer pl. b. 23.5. Pin. silv. b. 1.6.

„ BO. 245 Pir. mal. b. 4.6.

» LV. 23.9 Plat. bif. b. 15.6.
Achill. m. b. 9.6. Pop. trem. b. 29.4.
Aesc. b. 6.6. " BO. 28.5.
Anem. hep. b. 19.4. » LV. 28.9.
An. nem. b. 4.5. Prun. cer. b. 3.6.
Betula BO. 5.5 Prun. pad. b. 26.5.

„ LV. 21.9. Qvercus BO. 28.5.
Calluna b. 16.7. Rib. rubr. b. 15.5.
Caltha b. 2.5. » f. 26.7.
Chrys. leuc. b. 16.6. | Rub. cham. b. 30.5.
Conv. maj. b. 4.6. Rub. cham. f, 12.7.
Frag. v. b. 29.5. Rub. id. b. 12.6.

. 24.6. » f. 26.7.
Ledam b. 7.6. Sal. capr. b. 6.5.
Linnaea b. 10.6. Sorb. auc. b. 4.6.
Myrt. nigra b. 14.5. | Syringa v. b. 3.6.
yrt. nigra f. 9.7. Imaria b. 7.7.
Narciss. p. b. 30.5. Vacc. v.-i. b. 2.6.
Picea exc. b. 1.6. n f. 12.8.

Viburn. op. b. 20.6.

Avena S. 1.5.
» Aeohr. 5.7.
» Ernte. 26.8.
Hordeum 8. 235.
» Aebr. 3.7.
Ernte. 248.
Lin. “usit. S. 28.5.
» b. 11.7.
Emte. 11.8.
Secale fom. er 6.

„ Emte. 30.7.
» S. 148.
Solan. tub. S. 30.5.
Ernte. 17.9.

Pit, sat. Ernte. 22.8.
Mähen d. Wies. 2.7.

Hattula, Pelkola. — Gutsbesitzer Uno Wegelius.
61° 5’ n. Br.; 24° 27’ 6. Gr.; c. 90 m. ii. M.

Acer pl. BO. 23.5. Plat. bif. b. 13.6.
Aesc. BO. 23.5. Pop. trem. BO. 25.
Aln. inc. b. 28.4. Prun. cer. b. 30.5.
Anem. hep. b. 10.4 | Prun. pad. b. 25.5.
An. nem. b. 27.4. Qvercus BO. 28.5.
Betula BO. 16.5. Rib. rubr. b. 24.5.
Calluna b. 19.7. f. 24.7.
Caltha b. 7.5. Rub. cham. f. 10.7
Chrys. leuc. b. 17.6. | Rub. id. f. 20.7.
Conv. maj. b. 26.5. | Sal. capr. b. 7.5.
Frag. v. b. 18.5. gorb. auc. b. 2.6.
f. 23.6. Syringe v. b. 3.6.
Ledum b. 2.6. ientalis b. 26.5.
Linnaea b. 13.6. Trollius b. 30.5.
Menyanth. b. 28.5. Tussilago b. 16.4.
Myrt. nigra b. 17 5. | Ulmaria b. 28.6.
f. 1.7, Vacc. v.-i. D. 03.

Narciss. p. b. 30.5. | ”
Pir. mal. b. 31.5.

3.

Viburn. op. b. 26.6.

Avena S. 28.4.
„ Aebr. 2.7.
„ Ernte. 17.8.
Hordeum S. 23.5.
n Aebr. 4.7.
Ernte. 15.8.
Linum usit. S. 29.5.
b. 17.7.
Secale dehr. ‘eo 5.
„ Ernte. 28.7.
S. 17.8.
Solan. tub. S. 28.5.
Ernte. 30.9.
Mahen d. Wies. 3.7.

159

Sysmä, Nuoramois, Wärilä. — Pfarrer Juho Lehto.
61° 27’ n. Br.; 25° 51’ 6. Gr.; c. 95 m. ü. M.

Acer pl. b. 23.5 Nuph. lut. b. 20.6. Trientalis b. 30.5.

» BO. 26.5. Picea exc. b. 30.5. Trollius b. 28.5.

» LV. 17.9. Pinus silv. b. 30.5. Tussilago b. 30.4
Achill. m. b. 10.6. Pir. mal. b. 31.5. Ulmaria b. 1.7
Aesc. BO. 27.5. Plat. bif. b. 18.6 Vace. v.-i. b. 4.6

. D. 3.6 Pop. trem. b. 30.4 ° 5.8

» keine Früchte » BO. 24.5. | Viburn. op: 24. 6.

» 27.9. LV. 25.9
Am glut. b. 24.4. Prun. cer. b. 1.6
Aln. ınc. b. 22.4. Prun. pad. b. 28.5 Avena S. 30.4
Anem. hep. 23.4. . f. (spär- „ Aebhr. 5.7.
Betula BO. 10.5. lich) 28.8. » Ernte. 27.8.

» 155. Rib. rubr. b. 24.5. Hordeum 8. 15.5

» LV. 25.9. f. 20.7 ” Aehr. 2.7
Calluna b. 15.7. Rub. arct. b. 30.5. Ernte. 14.8
Caltha b. 9.5. Rub. cham. b. 27.5 Lin. usit. 8. 3.6.
Chrys. leuc. b. 13.6. ” f. 8.7. » b. 10.7.
Conv. maj. b. 30.5. Rub. id. b. 12.6. Ernte. 18.8.
Frag. v. b. 28.5. » f 21.7. Secale Aehr. 30.5.

„ f 21.6. Sal. capr. b. 30.4. » D. 15.6.
Ledum b. 8.6. Sorb. auc. b. 31.5. » Ernte. 30.7.
Linnaea b. 13.6. Sorb. auc. keine » 8.188.
Lonic. tat. b. 8.8. Früchte. . Solan. tub. S. 25.5.
Menyanth. b. 29.5. Sqrings 2.6. Ernte. 14.9.
Myrt. nigra ?. wo. lia Sept, BO. oe Trit, sat. Ernte. 10.8.

. n 19 21.8.

Narciss. p. b. 2.6. „ Lv. 28.9. | Mähen d. Wien. 6.7.

Süd-Sawo. Mikkeli. — Mag. Phil. A. W. Nordström.
‚61°341’ n. Br.; 27° 15’ 6. Gr.; c. 90 m. ü. M.

Acer pl. Blüthe durch | Myrt. nigra b. 18.5. | Trientalis b. 27.5.
Fröste zerstört. Picea exc. (keine | Trollius b. 29.5.

Acer pl. BO. 21.5 Blüthe gesehen). | Tussilago b. 10.5.
LV. 9.10. Pop. trem. b. 27.4.

Aln. * glut. b. 25.4. » BO. 22.5.

Aln. inc. b. 17.4. »” LV. 24.10.

Anem. hep. b. 12.4. | Prun. pad. b. 25.5, Avena S. 25—30.4.

An. nem. b. 17.5. f. 20.8. „ Ernte 20—30.8.

Betula BO. 18.5. Qvercus BO. 28.5. Hordeum S. 11—12.5.
„ b 23.5. » LV. 8.11. Ernte. 16.8.

LV, 9.10 Rib. rubr. b. 18.5. Secale Aehr. 29.5.
Caltha b. 19.5. | Sal. capr. b. 28.4. S. 17.8.
Frag. v. b. 28.5. | Sorb. auc. f. 30.8. Solan. tub. 8. 18—26.5.

Lonic. tat. f. 20.8. ; Tilia vulg. BO. 25.5. » Ernte. 15.9.

160

Anfang d. Blüthe.

Alchem. v. 29.5. Draba verna 1.5. | Prim. aur. 19.5.
Androm. cal. 3.5. Empetrum 3.5. P. off. 26.5.
Antenn. dioic. 23.5. | Equis. arv. 16.4. Puls. vern. 29.5.
Arabis aren. 1.5. Erioph. ang. 20.5. Ranunc. auric. 25.5.
Arctostaphylos 23.5. | E. vag. 2.5. Rib. alp. 22.5.
Aron. amel. 27.5. Gagea min. 8.5. Rib. gross. 23.5.
Astrag. alp. 23.5. Hierochl. bor. 23.5. | Rib. nigr. 295.
Bellis 29.4. » Larix sib. 3.5. Tarax. off. 22.5.
Betula nana 22.5. Luz. pil. 2.5. Viola aren. 17.5.
B. odor. 29.5. Myos. stricta 23.5. V. can. 23.5.

B. verruc. 29.5. Myrica 20.5. V. pal. 17.5.
Carex ericet. 3.5. Oxalis 24.5.

Daphne 3.5. Pop. balsam. 29.4.

Anfang d. Fruchtreife.

Berberis 12.9. | Tilia vulg. 15.9.
Carag. arbor. 15.9. | Tussilago 30.5.

Savonlinna. — Rektor E. J. Buddén und Schüler
Eino Buddén.

61° 52’ n. Br.; 28° 52’ 6. Gr.; c. 85 m. ü. M.

Acer pl. b. 27.5. Pop. trem. b. 30.4. Vacc. v.-i. f. 15.8.
LV. 25.10. ” BO. 6.6. | Viburn. op. b. 29.6.

Achill. m. b. 28.6. » LV. 5.10.

Aln. glut. b. 28.4. Prun. cer. b. 15.6.

Aln. inc. b. 23.4. Prun, pad. b. 31.5.

An. nem. b. 26.4. » f. 20.8. Avena 8. 4.5

Betula BO. 30.5. Rib. r. f. 10.8. „ Aehr. 20.7.

» LV. 6.10 Rub. arct. b. 7.6. Ernte. 26.8.
Calluna b. 11.8. Rub. cham. b. 29.5 Fagop. esc. S. 8.6.
Caltha b. 18.5. » f. 20.7. Ernte. 25.7.
Chrys. leuc. b. 10.7. | Rub. id. b. 6.7. Hordeum Aehr. 15.7.
Conv. maj. b. 7.6. f. 12.8. Ernte. 22.8.
Frag. v. b. 24.5. Sal. ‘capr. b. 25.4. Lin. usit. S. 3.6.

f. 29.6. Sorb. auc. b. 8.6. Ernte. 19.9.
Ledum b. 8.6. f. 1.9. Secale Aehr. an ®
Linnaea b. 23.6. S ringa v. b. 16.6. n b 2
Menyanth. b. 8.6. ilia sept. BO. 15.6. ” Erato. 10.8.
Myrt. nigra b. 23.5. V. 18.10. n 8

f. 10.7. Trientalis b. 5.6. Solan. tub. Fe 19.5.

Picea exc. b. 6.6. Trollius b. 4.6. n Ernte. 22.9.
Pinus silv. b. 4.6. Tussilago b. 13.5. » S. 8.6.
Pir. mal. b. 5.6. | Ulmaria b. 19.7. Trit. sat. S. 8.6.
Plat. bif. b. 12.7 Vacc. v.-i. b. 31.5. Mähen d. Wies. 10.7.

161

Ladoga-Karelien. — Pälkjärvi, Alahovi. — Fräulein

Inez Karsten.

62° 3’ n. Br.; 30° 40’ 6. Gr.

Achill. m. b. 20.6.
Aln. inc. b. 26.4.
Anem. nem. b. 9.5.
Betula BO, 225.

Narc. poöt. b. 2.6
Nuph. lut. b. 28.6.

Sh

Androm. polif. 30.5.
Betula od. 23.5.
Cent. cyan. 30.6.
Cirs. heteroph. 2.7.
Crocus vern. 9.5.
Dianth. delt. 1.7.
Epilob. ang. 1.7.
Geran. silv. 9.6.
Larix sib. 9.5.
Lilium bulb. 23.6.
Lonic. tat. 9.6.
Lonic. xyl. 7.8.

| Pin. silv. b. 29.6.
Plat. bif. b. 20.6.
Pop. trem. b. 12.5.
Pop. trem. BO. 30.5

LV. 15.9.
Prun. pad. > 26.5.

30.8.
Rib. "rubr. b. 27.5.
f. 1.8.

Rub. arct. b. 20.5.
Rub. cham. b. 29.5.
f. 2.7.
Rub. id. b, 20.6.
f. 29.7.
Sal. capr. b. 11.5.
Sorb. auc. b. 2.6.
keine ¥richte.
ring ga v.
lia sept. "i 28.5.

Anfang d. Blithe.

Luzula pil. 26.5.
Lychn. vise. 11.6.
ajanth. 7.6.
Nymph. alba 2.7.
Orch. mac. 19.6.
Oxalis acet. 21.5.
Pedic. pal. 28.6.
Pimpin. sax. 4.7.
Pisum arv. 15.7.
Prim. off. 22.5.
la min. 24.6.
Pyr. rotundif. 2.7.

Trientalis b. 31.5.
Trollius b. 28.5.
Ulmaria b. 3.7.
Vacc. v.-i. b.
» f. 20.8.

Avena 8. 1.5.
„ Aehr. 8.7.
„ Ernte. 25.8.
Hordeum S. 25.5.
Aehr. 9.7.
Hordeum Ernte. 18.8.
Secale Aehr. 1.6.

» 21.6.
» Ernte. 48.
S. 10.8.
Solan. tub. S. 25.5
rnte. 14.9

E .
Mähen d. Wies. 6.7.

Ranunc. acr. 27.5.

Rubus saxat. 12.6.
Solid. virg. 8.7.
Tarax. off. 25.5.
Trichera 1.7.
Trifol. prat. 20.6.
Trif. rep. 23.6.
Vaccin. ulig. 14.

Sortavala, Rikkalansaari. — Zollbeamter P. F. Hirvonen.
61° 42’ n. Br; 30° 41’ 6. Gr.; c. 17 m. it. M.

Acer plat. BO. 1.6.
. 1.10.
Achill. m. mor
Aln. glut. b. 84.
LV. 15.10.
Aln” inc. b. 2.4.
„ LV. 15.10.
Anem. hep. b. 16.4.
An. nem. b. 30.4.

Betula BO. 1.6.
» ob. 20.5
» LV. 11. 10.
Calluna b. 15.7.
Caltha b. 18.5.
Chrys. leuc. b. 17.6.
Conv. maj. b. 26.5.
Frag. v. b. 20.5.

» f. 22.6.

Linnaea b. 4.7.
Menyanth. b. 10.6.
Myrt. nigra b. 27.5.
Narc. poöt. b. 2.6.
Nuph. lut. b. 1.7.
Picea exc. b. 10.5.
Pin. silv. b. 12.5.
Pir. mal. b. 3.6.
Plat. bif. b. 21.6.

162

Pop. trem. b. 15.5.
» BO. 1.6.
LV. 310.

Prun. ad. b. 26.5.

eine Früchte.

Rib. "rubr. b. 26.5.
Rub. arct. b. 8.6.
Rub. id. b.

Sorb. auc. b. “a
» keine Früchte.
Syringa v. b, 3.6.

Aira caesp. 15.6.
Alisma 12.7.

Berb.§ vulg. 28.6.
Betula nana 2.5.
Bet. verr. 20.5.
Campan. pers. 20.6.
Cent. cyan. 21.6.
Cirs. heteroph. 27.6.
Crataeg. cocc. 5.6.
Dianth. delt. 23.6.
Epilob. ang. 3.7.
Erioph. vag. 1.6.
Geran. silv. 1.6.
Junip. comm. 29.5.

Trientalis b. 3.6. Fagop. esc. b. 47.
Trollius b. 20.5. Hordeum 8. 27.5.
Ulmaria b. 7.6. n Aehr. 11.7.
Vacc. v.-i. b. 30.5 » Ernte. 178
Viburn. b. 15.6. Lin. usit. b. 24.7.
Secale Aehr. 5.6.
» Dd. 16.6.
„ Ernte. 6.7.
» 8. 20.8.
Avena 8. 12.5. Solan. tub. S. 29.5.
» Aebr. 11.7. Ernte. 17.9.

» Ernte. 22.8. Mähen d. Wies. 256.

Anfang d. Blüthe.

Luz. pil. 1.4.
Lychn. visc. 15.6.
Nympb. alba 6.7.

Rib. nigr. 30.5.
Rub. "Särat. 20.6.
Sambuc. racem. 7.5.

Orch. mac. 10.7. Sedum acr. 20.6.
Orob. vern. 9.6. Solan. dulc. 8.6.
Oxalis 25.5. Solid. virg. 13.7.
Parnassia 10.8. er racem. 5.7.
Philad. coron. 7.6. anac. vulg. 13.7.
Primul. offic. 18.5. Tarax. Hé 20.5.
Pyrola min. 15.8. Trichera 23.6.
Banunc. acr. 28.5. Trifol. prat. 66.
Ran. auric. 2.5. Trif. re ge
Rhamn. frang. 28.6. | Vacc. uli

Rib. gross. ı Verb. habe. 158

Kronoborg, Kirchdorf. — Mag. Phil. O. V. Löfman.
60° 17’ n. Br.; 29° 53’ 6. Gr. c. 12 m. it. M.

Acer i mB BO. 26. 5.

Achill

Betula B
V. 5. 10.

L
Chrys. leuc. b. 20.6.
Conv. maj. b. 30.5.
Frag. v. b. 26.5.

ü 26.6.
Myrt. nigra f. 8.7.
Narc. poét. b. 4.6.
Pir. mal. b. 2.6.
Pop. trem. BO. 27.5.
Prun. cer. b. 31.5.

Prun. pad. b. 27.5. Avena S. 29.4.
Qvercus BO. 27.5. „ Aehr. 5.7.
LV. 13.10. » Emte. 29.
Rih. "rubr. b. 25.5. Hordeum S. 29.5.
. f. 29.7. Ernte. 10.9.
Rub. id. b. 19.6. Secale Aehr. 1.6.
f. 22.7. » ob. 22.6.
Sorb. auc. b. 6.6. n Ernte. 5.8.
Syringa v. b. 6.6. 188
rientalis b. 7.6. Solan. ob 8 10.6.
Trollius b. 29.5. Ernte. 17.9.

Tussilago b. 26.4.
Ulmaria b. 12.7.
Vacc. v.-i. b. 8.6.

Mähen d. Wies. 29.6.

Anfang d. Blüthe.
Tarax. off. 23.5.

sw ry

163

Nord-Tawastland, — Jyväskylä, Jokela. — Student

Helmi Heikel. °

62° 17’ n. Br.; 25° 42’ 6. Gr. c. 90 m. ü. M.

Betula BO. 19.5.
LV. 24.9.

Caltha b. 16.5.

Chrys. leuc. b. 23.6.

Gag. min. 10.5.
Pop. bals. 11.5.

vercus LV. 1.10.
ib. rubr. b. 26.5.
Rub. arct. b. 27.5.
Rub. cham. f, 13.7.

Rub. id. b. 15.6.

Vacc. v.-i.

b
Troliius b. + Bl 5.

Anfang d. Bliithe.
| Trif. prat. 14.6.

Avena S. 2.5.
„ Aehr. 12.7.
Ernte. 25.8.
Hordeum S. 25.5.
» Aebr. 9.7.

Secale Aehr. 6.6.
b. 23.6.

Secale Ernte. 5.8.
15.8.

8.
Solan. tub. Ernte. 25.9.

Trit. sat. Ernte. 3.9.

| Mähen d. Wies. 6.7.

Jyväskylä. — Agent J. V. Sahlstein.
62° 17’ n. Br.; 25° 42’ 6. Gr. c. 90 m. ü. M.

Acer plat. b. 25.5.
BO. 26.5.

Betula BO. 16.5.
25.5.

Prun. pad. 'b. 22.5.

Karstula, Kirchdorf. — Agent J.
62° 52’ n. Br.; 24° 46' 6. Gr.; c.

Acer pl. BO. 25.5.
garye. leuc. b. 17.6.
v. b. 28.5.
um 'b. 3.6.
Linnaea b. 16.6.
Menyanth. b. 2.6.
Myrt. nigra f. 10.7.
Pop. trem. BO. 28.5.
Prun. pad. b. 30.5.

Rib. rubr. b. 25.5.
Rub. cham. b. 25.5.

Sorb. auc. b. 31.5.—2.6.

Tussilago b. 21.4.

Avena S. 17.5.
„ Aebr. 20.7.

| Rub. arct. b. 25.5.
Rub. cham. b. 28.5.
Sorb. auc. b. 10.6.

| Trientalis b. 28.5.
' Vacc. v.-i. f. 20.6.

Avena Aehr. 14.7.
„ Ennte. 31.8.

Hordeum S. 18.5.
» Aehr. 20.7.
Ernte. 8.9.
Secale Aehr. 28.6.
„ Ernte. 16.8.
S. 10.8.—18.8.
Solan. tub. S. 6.6.
Mähen d. Wies. 9.7.

V. Sahlstein.
120 m. ü. M.

Hordeum S. 20.5.
n Aehr. 23.6.

Ernte. 13.8.

Secale Aehr. 25.6.
» b. 23.6.
„ Ernte. 6.8.

n 8.138.
Solan. tub. 8. 8.5.
Mähen d. Wies. 13.7.

164

Wiitasaari, Kirchdorf. — Pfarrer Em. Fr. Landgren.
63° 4’ n. Br.; 25° 50’ 6. Gr.; c. 105 m. ü. M.

Acer pl. BO. 27.5. Pop. trem. hat nicht | Vacc. v.-i. b. 29.5.

V. 20.9. geblüht. Viburn. op. b. 22.6.
Achill. m. b. 18.6. Pop. trem. BO. 26.5.
Betula BO. 17.5. a LV. 25.9.

» ob. 8.6. Prun. cer. b. 9.6. Avena 8. 11.5.
Calluna b. 6.7. Prun. pad. b. 26.5. „ Aehr. 8.7.
Caltha b. 28.4. f. 24.8. Ernte. 10.8.
Chrys. leuc. b. 14.6. | Rib. rubr. b. 18.5. Hordeum S. 185.
Frag. v. b. 22.5. . keine Früchte. „ Aehr. 30.6.

f. 25.6. Rub. arct. b. 28.5. » Emte. 17.8.
Ledum b. 18.6. Rub. cham. b. 28.5. | Lin. usit. Ernte. 20.8.
Linnaea b. 16.6. ” f. 8.7. Secale Aehr. 31.5.
Menyanth. b. 30.5. Rub. id. b. 18.6. nb. 19.6.
Myrt. nigra b. 24.5. n f. 20.7. » Ernte. 3.8.
Myrt. nigra f. 9.7. Sal. capr. b. 11.5. » 8.148.
Nuph. lut. b. 4.7. Sorb. auc. b. 7.6. Solan. tub. S. 27.5.
Pir. mal. b. 7.6. Syringa v. b. 10.6. » . Ernte. 154.
Plat. bif. 28.6. ientalis b. 3.6. Mähen d. Wies. 13.7.

Saarijärvi, Pajuniemi. — Disponent A. A. Lilius.
62° 42’ n. Br.; 25° 16’ 6. Gr.; c. 120 m. ü. M.
Achill. m. b. 23.6. | Prun. pad. b. 30.5. Vib. op. b. 24.6.

Betula BO. 24.5. „ keine Früchte.
LV. 20.9. Rib. rubr. b. 29.5.
Calluna b. 23.7. f. 1.8. Avena S. 12.5.
Caltha b. 25.5. Rub. arct. b. 29.5. „ Aebr. 12.7.
Chrys. leuc. b. 29.6. | Rub. cham. b. 19.6. „ Ernte. 208.
Conv. maj. b. 5.6. „ f. 15.7. Hordeum S. 22.5.
Frag. v. b. 31.5. Rub. id. b. 20.6. n Aehr. 7.7.
f. 30.6. » 828. ” Ernte. 26.8
Ledum b. 31.5. Salix capr. b. 15.5. Lin. usit. S. 3.6.
Linnaea b. 19.6. Sorb. auc. b. (spär- »” b. 3.8.
Menyanth. b. 3.6. lich) 11.6. Ernte. 12.9.
Myrt. nigra b. 28.5. | Sorb. auc. keine Secale Aehr. 5.6.
f. 11.4. Früchte. » ob. 21.6.
Nuph. lut. b. 29.6. Syringa v. b. 12.6. » Ernte, 11.8.
Pir. mal. b. 10.6. Trientalis b. 3.6. S. 10.8.
Plat. bif. b. 1.7. Ulmaria b. 12.7. Solan. tub. S. 28.5.
Pop. trem. BO. 29.5. | Vacc. v.-i. b. 14.6. Ernte. 16.9.
» LV. 21.9. n f. 12.8. Mähen d. Wies. 13.7.

Saarijärvi, Hännilä. — Landwirth Werner Taipale.
62° 42’ n. Br.; 25° 11’ 6. Gr; c. 120 m. ü. M.

Aln. glut. b. 10.5. ‘ Calluna b. 15.7. Frag. v. f. 15.7.
Betula BO. 22.5. | Caltha b. 20.5. Myrt. nigra f. 10.7.
„ LV. 20.9. | Frag. v. b. 25.6. Pin. silv. b, 20.6.

Pir. mal. b. 20.6. Rib. rubr. b. 24.5.
Pop. trem. b. 19.5. Rub. id. f. 20.7.
n BO. 25.5.| Sorb. auc. b. 24.6.
brun. cer. a 21.6. +:
un. p 3.6.
Qvercus BO. 27.5. Springe 7 b.

„ IV 25.9.

165

| Avena 8. 16.5.

Ernte. 15.9.
Hordeum Ernte. 20.8.
Secale Aehr. 8.6.

» Ernte. 5.8
Mähen d. Wies. 20. 7.

Nord-Sawo. — Kuopio. — Mag. Phil. Benj. Ståhlberg.
62° 54’ n. Br.; 27° 40’ 6. Gr. c. 100 m. ti. M.

Acer pl. b. 24.5.

O. 25.5.
Achill. m. b. 15.6.
Aln. glut. b. 23.4.
(Katzchen sehr spär-| Pin

Aln. inc. b. 23.4.
( (Kätzchen sehr spär-

Betal BO. 18.5.
22.
Caltha b. 9.5.

Junip. comm. “bd. 8.6.
Ledum b. 7.6.

Menyanth. b.
Myrt. nigra b. en 5.

Myrt. nigra f. 5.7.
Narciss. p. b. 29.5.
Nolan hb. elba vu. 6.
a
Pin. silv . b. 7.6.
Pir. mal. b. 12.6.
Plat. bif. b. 13.6.

Sorb. auc. BO. 14.5.
» b. 1.6.
f. 8.8.

Syringa v. b. 10.6.

Tilia sept. BO. 26.5.
Trien b. 24.5.
Trollius b. 27.5.
Tussilago b. 26.4.
Ulmaria b. 1.7.

Avena 8. 7.5.
Aehr. 12.7.
„ Ernte. 24.8.
Hordeum S. 25.5.
n Aehr. 6.7.
Ernte. 18.8.
Secale Aehr. 31.5.
» Dd. 20.6.
„ Ernte. 3.8.
„ 878.
Solan. tub S. 12.5.
” Ernte. 7.9.
Trit. sat. S. 1.9.
Mähen d. Wies. 3.7.

Nord-Karelien. — Wärtsilä. — Frau Pfarrer

Nina Karsten.

62° 10’ n. Br.; 30° 89’ 6. Gr.; c. 85 m. ü. M.

Acer pl. b. 23.5.
» BO. 26.5.

LV. 11.9.
Calluna b. 24.7.

Caltha b. 21.5.

f.
Menyanth. b. 30.5.

Myrt. nigra b. 26.5.
yrt. nigra f. 16.7.
Narc. poét. b. 1.6.
Nuph. lut. b. 1.7.
Pin. silv. D 30.6.
Plat. bif. b. 20.6.
Pop. trem. 'b. 3.5.
» BO. 26.5.
LV. 21.9.

Sorb. auc. b. 5.6.
„ keine Früchte.

Alisma 23.7.
Androm. polif. 30.5.
Betula od. 25.5.
Cent. cyan. 26.6.
Cirs. heteroph. 2.7.
Crat. cocc. 15.6.
Epilob. delt. sit.

ilob. ang. 26.6.
Erioph. vag. 29.4.
Geran. silv. 5.6.
Lilium bulbif. 23.6.
Lonic. tat. 14.6.
Luz. pil. 26.5.

Syringa v. b. 10.6.
Trientalis b. 30.5.

Trollius b. 28.5.
Tussilago b. 26.4.
Ulmaria b. 3.7.
Vacc. v.-i. b. 2.6.

9 f. 20.8.
Viburn. op. b. 27.6.

Avena 8. 30.4.
» Aehr. 2.7.
„ Ernte. 24.8.

Anfang d. Blüthe.

Lychn. visc. 5.6.
N jane sibs |

. a 4.7.
Orch” mac. 24.6.
Oxalis acet. 23.5.
Parnassia 30.7.
Pedic. pal. 28.6.
Pimp. saxifr. 4.7.
Pis. arv. 15.7.
Potamog. nat. 23.7.
Pyrola min. 24.6.
Pyr. rotundif. 2.7.
Ranunc. acr. 28.5.

Hordeum S. 29.5.
n Aehr. 1.7.
„ Ernte. 188,
Secale Aehr. 1.6.
» bd. 19.6.
„ Ernte. 48.
Secale S. 10.8.
Solan. tub. S. 225.

n Ernte. 149.
Mähen d. Wies. 6.7.

Rib. aur. 1.6.

| Rib. gross. 30.5.
Rib. nigr. 28.5.
Rub. saxat. 11.6.

Trif. prat. 16.6.
Trif. rep. 17.6.
| Vaccin. ulig. 1.6.

Anfang d. Fruchtreife.

Rib. nigr

. 28.7.
Rub. saxat. 28.7.

| Tarax. off. 7.6.

Liperi, Taipale. — Fräulein Elli Mamantoff.
62° 32’ n. Br.; 29° 23’ 6. Gr.; c. 90 m.ü.M.

Acer pl. BO. 2.6.
Achill. m. b. 19.6.
Aln. glut. b. 29.4.
Aln. ine. b. .
Betula BO. 18.5.

n b. 18.5.

n LV. 209.
Calluna b. 10.7.
Caltha b. 17.5.

n f. 30.6.
Linnea b. 19.6.

|)

Syringa v. b. 11.6.
ientalis b. 10.6.
Vacc. v.-i. f. 25.8.

Avena S. 15—20.5.

» Aehr. 30.6.

„ Ernte. 29.8.
Hordeum Aebr. 25.6.

n Ernte. 25.8.
Secale Aehr. 6.6.

n 21.6.

„ Ernte. 19.8.

n 10.8.
Solan. tub. S. 20.5.

„ Ernte. 20.9.
Mähen d. Wies. 8.7.

167

Liperi, Käsämä. — Landwirth Onni Puhakka.
62° 32’ n. Br.; 29° 28° 6. Gr.; c. 90 m. ü. M.

Achill. m. b. 15.6.
Betula BO. 8.5.

ni

Rub. id. b. 13.6.

Rub. id. f. 30.7.

Avena S. 12.5.
„ 4Aehr. 12.7.
Ernte. 25.8.

Hordeum S. 2.6.

Secale Aehr. 28.5.
» b. 16.6.

"y Ernte. 30.7.
„ 8178.
Solan. tub. S. 26.5.
„ Ernte. 17.9.
Mähen d. Wies. 4.7.

Süd-Ostrobothnien. — Lappfjärd, Kirchdorf. — Pfarrer

J. S. Laurell.

62° 15’ n. Br.; 21° 31’ 6. Gr.; c. 5 m. ti. M.

Betala | BO. 17 an
nigra 3.
Pop. trem. b. sebr

sp&rlich.
Pron. pad. b. 31.5.
Rib. rubr. b. 28.5.
Sorb. auc. b. 9.5.
Syringa v. b. 8.6.

Trientalis b. 4.6.
Vacc. v.-i. b. 24.5.

Avena S. 11.5.
» Aehr. 13.7.
Hordeum S. 22.5.

Hordeum Aehr. 7.7.
Ernte. 19.8.
Secale Aehr. 29.5.
» Db. 19.6.
» Ernte. 19.8.
S. 24.8.
Mähen d. Wies. 6.7.

Replot, Kirchdorf. — Pfarrer Mauritz Elenius.
63° 14’ n. Br; 21° 22’ 6. Gr; c. 5 m. ü. M.

Acer pl. keine Blüthe.

Aln. inc. keine Bitithe.
Anem. hep. b. 19.5.
Betula BO. 26.5.

„ keine Blüthe.

Pic. exc. b. 8.6. ’

P. trem. keine Blüthe.

Ulmaria b. 10.7.
Vacc. v.-i. b. 8.6.
» f. 22.8.

Avena S. 22.5.
„ Aebr. 22.7.
„ _ÆErnte. 9.9.
Hordeum S. 25.5.
» Aehr. 7.7.
Ernte. 26.8.
Secale Aehr. 16.6.

S.
Solan. tub. S, 16.5.
Ernte. 21.9.
Mähen d. Wies. 17.7.

168

Wasa. — Lektor Dr. Hj. Hjelt.
63° 5’ n. Br.; 21° 82’ 6. Gr.; c. 10 m. tt. M.
Acer pl. keine Blüthe.! Anem. hep. einz. 16.4.| Pop. trem. LV. 10.10.

Acer plat. BO. 29.5. | Anem. nem. b. cult. | Prun. pad. b. einz. 245.
LV. 1.10. 13.5 Qvercus LV. 15.11.

Aesc. LV. 28.10. Betula BO. 25.5. Sal. capr. b. (85).
Aln. glut. b. 1.5. (spär-. nD. 25.5. einz. 1.5
lich blühend.) | LV. 2.10. Sorb. auc. f. 7.9.

Aln. inc. meist steril.
Anem. hep. b. cult.
23.4.

Corylus cult. steril. | Tilia sept. LV. 25.10.
Frag. v. b. 26.5. Tussilago b. 25.4.
Pop. trem. b. 8.5.

Anfang d. Blüthe.

Crocus vern. 29.4. Luz. pil. b. 10.5. | Tarax. off. b. 21.5,
Larix sib. b. sehr | Oxalis b. 22.5. Ulmus eff. 24.5.
ı Ranunc. auric. b. 29.5.

spärlich.

Mittel-Ostrobothnien. — Nivala, Nivalankylä. — Probst

K. E. Hohenthal.

63° 56’ n. Br.; 24° 58’ 6. Gr.; c. 80 m. ti. M.
Aln. inc. b. 25.4. Prun. pad.f. 14.8. Avena 8. 13.5.
Betula BO. 26.5. Rib. rubr. b. 31.5. „ Aehr. 11.7.

V. 1.10. n f. 10.8. Ernte. 1.9.

Calluna b. 25.7. Rub. arct. b. 28.5. Hordeum S. 165.
Caltha b. 22.5. R. cham. b. 28.5. 2 Aebr. 3.7.
Chrys. leuc. b. 20.6. ” f. 17.7. Ernte. 158.
Conv. maj. b. 7.6. R. id. b. 25.6. Secale Aehr. 5.6.
Frag. v. b. 1.6. n f 13.8. » D. 28.6.

» f. 25.7. Sal. capr. b. 20.5. n Ernte. 13.8.
Ledum b. 6.6. Sorb. auc. b. 8.6. » S. 24.8.
Linnaea b. 24.6. „ f. 24.8. Solan. tub. S. 2.6.
Morte nigra b. 26.5. Syringa v. b. 17.6. Ernte. 21.9.

f. 20.7. rientalis b. 4.6. Mähen d. Wies. 13.7.
Pop. er ” trem. keine Tussilago b. 23.5.
lüthe Vacc. v.-i. b. 8.6.
Pop. trem. BO. 29.5. » f. 1.9.

LV. 30.9.
Prun. pad. b. 30.5.

Alavieska, Kirchdorf. — Pfarrer Aug. Laakso nen.
64° 12’ n. Br.; 24° 20’ 6. Gr.; c. 50 m. i. M.

Acer pl. BO. 29.5. Frag. v. b. 30.5. | Myrt. nigra f. 14.7.
Betula BO. 21.5. f. 10.7. Nuph. lut. b. 29.6.

Calluna b. 1.8. Ledum b. 5.6. Pop. trem. BO. 28.5.
Caltha b, 25.5. Linnaea b. 22.6. V. 18.9.

Chrys. leuc. b. 30.6. | Menyanth. b. 4.6. Prun. pad. > GLS
Conv. maj. b. 12.6. Myrt. nigra b. 245. | Rib. rubr. b. 255.

169

Rub. arct. b. 30.5. Avena S. 12.5. Secale Aehr. 5.6.
R. cham. b. 10.6. » Aehr. 15.7. » D. 23.6.
Sorb. auc. b. 10.6. „ Ernte. 27.8. „ Enmte. 17.8.
Trientalis b. 4.6. Hordeum S. 18.5. » 8158.
Trollius b. 4.6. ” Aehr. 30.6. | Solan. tub. S. 26.5.
Ulmaria b. 12.7. » Ernte. 15.8. Ernte. 21.9.
Face. v.-L b. 12.6. Lin. usit. S. 203. Mähen d. Wies. 13.7.

. f. 2.9. » b. 1.8. |

” Ernte. 12.9.

Kajanisch-Ostrobothnien. — Kajaani. — Forstwärter

H. E. Heiman.
64° 13’ n. Br.; 27° 46’ 6. Gr.; c. 145 m. ü. M.
Aln. inc. b. 28.4. Plat. bif. b. 1.7. Vacc. v.-i. b. 10.6.
Anem. hep. b. 4.6. Pop. trem. BO. 28.5. f. 25.8.
Anem. nem. b. 6.6. n LV. 4.9. | Viburn. op. b. 15.6.
Betula BO. 24.5. Prun. pad. b. 30.5.
» V. 28.8 f. 5.9.
Calluna b. 25.7. Rib. rubr. b. 28.5. Avena S. 28.4.
Caltha b. 25.5. f. 27.7. » Aehr. 22.7.
Chrys. leuc. b. 18.6. | Rub. arct. b. 3.6. » Ernte. 10.9.
Conv. maj. b. 5.6. Rub. cham. b. 1.6. Hordeum 8. 15.5.
Frag. v. b. 2.6. f. 16.7. n Aehr. (20.6.)
» fg 10.7. Rub. id. b. 2.7. Ernte. 12.8.
Ledum b. 8.6. f. 13.8. Secale Aehr. 2.6.
Menyanth. b. 15.7. Sorb. auc. b. 12.6. » D. 26.6.
Myrt. nigra b. 31.5. „ keine Früchte. » Lente. 10.8.

f. 17.7. Tilia sept. LV. 5.9. „ 8.158.
Nuph. lut. b. 20.6. Trientalis b. 30.5. Solan. tub. S 15.5.
Picea exc. b. 1.6. Trollius b. 29.5. Ernte. 25.7.
Pin. silv. b. 6.6. Ulmaria b. 2.7. Mähen d. Wies. 10.7.

Nord-Ostrobothnien. — Rovaniemi, Muurola. — Landwirth
Iisakki Hoikka.

66° 22’ n. Br: 25° 25’ 6. Gr; c. 50 m. ti. M.

Betula BO. 31.5. -| Rub. cham. b. 18.6. | Hordeum S. 20.5.

» LV. 12.9. „ Früchte durch „ Aehr. 13.7.
Myrt. nigra f. 5.8. Fröste zerstört. Ernte. 10.8.
Picea exc. b. 7.6. Rub. id. f. 30.7. Secale Aehr. 17.6.
Pop. trem. b (13.6) Sorb. auc. b. 21.6. » D 6.7.

” Vacc. v.-i. f. 9.9. » Ernte. 1.9.
IV. 12. 9. „8.307.
Prun. pad. b. 11.6. Avena 9. 15.5. Solan. tub. S. 25
f. 16.8. » Aehr. 28.7. Ernte. 15.9.

Rib. rubr. f. 20.8. „ Ernte. 59. | Mähen d. Wis. 21.7.

170

Lappland. — Kuusamo, Kirchdorf. — Forstwärter

Antti Korhonen.

65° 57’ n. Br.; 29° 12’ 6. Gr.; c. 280 m. ü. M.

Betula LV. 12—15.9.
Pop. trem. LV.8—11.9.

Avena S. 15.5.
„ Ernte. 14.9.
Hordeum 8. 18.5.

Solan. tub. S. 30.5.
» Ernte. 21.9.

Muonioniska, Kirchdorf. — Forstwärter Kaarlo Forsström.
68° 1' n. Br.; 28° 32’ 6. Gr.; c. 240 m. ü. M.

Betula BO. 7.6.

V. 7.9.
Pop. trem. BO. 17.6.
Rub. cham. b. 8.8.

” f. 20.8.
Rub. id. keine Bltithe.

Vacc. vi

Blüthe.

Avena S. 5.6.

„ Äehr. 8.8.

keine | Avena keine Ernte.

Hordeum Aehr. 8.8.
keine Ernte.
Solan. tub. S. 8.6.
Ernte. 79.
Mähen d. Wies. 15.8.

Kemijärvi, Kirchdorf. — Postverwalter K. W. Heikel.
66° 48’ n. Br.; 27° 27° 6. Gr; c. 140 m. ü. M.

Betula BO. 2.6.
LV. 22.9.

Frag. v. b. 27. 6 6.
nigra

gi nig f. 29.7.

Pop. trem. LV. 19.9.

Prun. pad. b. 21.6.

Rib. rubr. b. 8.6.

Rub. arc, b. 28.6.

Rub. cham.

Rub. id. f. 3
Trollius b. 8.
Vacc. v.-i. b.

8.
23.7.
8.

7.
23.6.
3.9.

b.
f.
31

Avena S. 17.5.

Avena Aehr. 20.7.

„ Ernte. 1.9.

Hordeum S. 19.5.
Ernte. 178

Secale Aehr. 23.6.

S. 15—30.7.

Solan. tub. S. 22.5.
Ernte. 8.9.

Mahen d. Wies. 27.7.

Inari, Thule. — Förster M. Wænerberg.

69° 6’ n. Br.; 27° 12’ 6. Gr.; c.

Aesc. BO. 15.6.
Aln. ine. b. 10.6.
Betula BO. 9.6.
Calluna b. 25.8.
Ledum b. 26.7.
Linnaea b. 20.7.
Menyanth. b. 5.8.
Myrt. nigra b. (3.6.)

Nuph. interm. b. 15.8.
keine

Picea exc.
Blüthe.

Pinus silv. keine
Blüthe.

Pop. trem. BO. 15.6.

Prun. pad. keine
Blüthe.

Rib. r. b. 27.6.
„ keine reife
Früchte.

Rub. arct. b. 15.6.
Rub. cham. b. 13.6.
» f. 5.8.

150 m. ü. M.

Rub. id. b. 16.8.

n keine reife
Früchte.
Sorb. auc.
Blüthe.

Trollius b. (15.6.)

Tussilago b. 20.6.

Vacc. v.-i, keine
Früchte

Mähen d. “Wies. 27. 7.

keine

171

Nuortijaur, Niva. — Bauer J. P. Ketola.

Achill. m. b. 1.7.
Aln. ine. b. 10.6.

Calluna b. fir 5.)
Caltha b. 1.7.
Ledum b. 27.6.

Picea exc. b. 16.5.
Plat. bif. b. 23.6.

Pop. trem. b. 26.6. Trollius b. 21.6.

n BO. 28.6. | Ulmaria b. 18.7.
LV. 28.9. | Vacc. v.-i. b. 18.7.
Prun. pad. p- 22.8. n f. 19.8.
1
Rib. rubr. b. 18.6. ——

n f. 5.8.

Rub. cham. b. 3.6. Hordeum S. 17.5.

. f. 26.7. n Aehr. 3.7.
Bub. id. b. 22.6. Ernte. 1.8.
Sorb. auc. b. 19.6. Solan. tub. 8. 1.7.

n f. 1 148. Ernte. 8.9.
Trientalis b. 15.6. Mähen d. Wies. 21 4.

Russisch-Karelien. — Suojärvi, Varpa. — Dorfschullehrer

A. Stroganov.

62° 14’ n. Br.; 32° 24’ 6. Gr.; c. 140 m. ü. M.

Nuph. lut. b. 28.6.
Plat. bif. b. 15.6.

Prun. pad. f. 5.8. Avena 8. 10.5.

Rib. rubr. b. 1.6. » Aehr. 18.7.
f. 10.8. » Ernte. 25.8.

Rub. arct. b. 27.5. Hordeum S. 23.5.

Rub. cham. b. 2.6. n Aehr. 10.7

” f. 7.7. Ernte. 13.8
Rub. id. b. 18.6. Lin. usit. S. 28.5.

„ E88. ” . 16.7.
Sal. capr. b. 25.4 Ernte. 17.8.
Sorb. auc. b. 30.5. Secale Aehr. 10.6.

» f. 25.8. » ob. 6.7.
Trientalis b. 30.5 » Emte. 8.8.
Trollius b. 25.5. » 878.
Ulmaria b. 29.6. Solan. tab. S. 26.5.
Vacc. v.-i. b. 30.5. Ernte. 5.9.

f. 17.8. Mähen d. Wies. 6.7.
Vib. op. b. 5.6.

— ——---

TERPHANOLOGISCHE BEOBACHTUNGEN

IN

FINLAND
1903.

ZUSAMMENGESTELLT

Abkürzungen.

an. = angekommen.

ab. = abgezogen.

spiel. = Spielzeit begonnen.
laich. = Laichzeit „

st. = Standvogel.

S. = erscheint, sichtbar.
str. = Strich begonnen.

n. = Nistbau angefangen.

Klammer ist benutzt bei unsicheren Angaben, z. B.
wo die angegebenen Daten über die Ankunft oder Abzug
einer Art zweifelhaft erschienen oder eine grössere Ab-
weichung von den entsprechenden Daten der Nachbarsta-
tionen aufwiesen.

Aland. — Mariehamn. — Rektor Ivar Bergroth.
60° 6’ n. Br.; 19° 57’ 6. Gr; c. 10 m. ü. M.

Corv. corn. st. Saxicola oen. an. 7.5.| Bombus s. 29.4.

» D. 144. Sturnus an. 8.3. Scarabaeus s. 24.4.
Cuculus an. 11.5. Turd. mus. an. 27.3. | Vanessa urt. s. 10.4.
Fr. coel. g u. © st. » pil. an. 16.4.

Hir. rust. an. 22.5. ole
Mot. alba an. 23.4.

Godby. — Provinzial-Arzt Dr. L. W. Fagerlund.
60° 12’ n. Br.; 19° 58’ 5. Gr; c. 10 m. ü. M.

Alauda arv. an. 5.3. | Hir. rust. an. 14.5. Sturnus ab. 15.9.
Ampelis an. 14.10. ab. 15.9. | Turd. pilar. an. 284.
Anas bosch. an. 30.3. Luse. phoen. an. 26.4
Corv. corn. str. 15.0. | Mot. alba an. 20.4.
» ab. 6— — 7.10. » ab. 12.10. | Rana temp. laich. 30.3.

Quculus an. 12.5. Num. arc. an. 1) 5.
Fr. coel. of an. 27.3. | Ortyg. crex. an. 18.5.

an. 11.4. | Saxic. oen. an. 21.5. | Bombus s. 28.4.
» ab. 13.10. Scolop. rust. an. 12.5.) Scarabaeus s. 27.4.
Fulig. glac. an. 26.4. | Sturnus an. 21.3. Vanessa urt. s. 26.4.

Föglö, Horsholma, Kallas. — Landwirth
Erik Nikolai Carlsson.
60° 1’ n. Br.; 20° 26 5. Gr; c. 15 m. ü. M.

Alauda arv. an. 22.4. | Fr. coel. « an. 20.4. | Sturnus an. 24.3.

Anas bosch. an. 20.3. » an. 20.4. oe
Anser an. 15.4. Fulig. clang. an. 22.3.
n ab. 12.8. » gilac. an. 15.4. | Rana temp. laich. 21.4.
Corv. corn. an. #3. He moll. an. 8.4.
” » n Ende ir. rust. an. 18.5. . :
Marz. „ urb. an 18.5. Leueisc. rut. laich. 15.5.
Corv. corn. ab. 5.10. | Mergus serr. an. 24.3.
Cuculus an. 8.5. Mot. alba an. 25.4. Bombus s. (23.5.)

Cygnus an. 20.4. Saxic. oen. an. 20.4. | Scarabaeus s. (12.6.)

177

Sädwestliches Finland. — Korpo, Utö. —
Leuchthurmwärter Mikael Nyström.

60° 9’ n. Br.; 21° 83’ 6. Gr.; c.5 m. ü. M.

Alauda arv. an. 43. | Fr. coel. ab. 23.10. Sturnus an. 22.2.

„ ab. 25.9. | Fulig. clang. an. 27.4. ab. 5.11.
Ampelis an. 30.10. » &lac. an. 11.4. Tetrao tetr. spiel. 1.4.
Anas bosch. an. 17.3.) „ moll. an. 29.3. | Totan. hypol. an. 8.4.
Anser ab. 6.10. Hir. urb. an. 18.4. Turd. mus. an. 15.4.

Corv. corn. an. 12.2. » „ ab. 16.8. _
„ ab. 1410.| „ rust. ab. 1.9.
Cygnus ab. 11.11. Lusc. phoen. an. 20.4.| Rana temp. laich. 10.4.
Cypselus an. 15.5. „ ab. 1.9.
. ab. 21.8. Merg. serr. an. 15.5.
Ember. nival. an. 9.2.| Mot. alba an. 17.4. Bombus s. 1.5. |
Fr. coel. ç an. 22.3. „ „ ab. 4.10. Scarabaeus s. 22.4.

Uusikirkko, Männäis, Kauppila. — Gutsbesitzer
F. A. Söderholm.

60° 44’ n. Br.; 21° 82’ 6. Gr.; c. 10 m. ü. M.

Alauda arv. an. 21.3. | Hir. rust. an. 29.4. Rana temp. laich. 17.4.
ab. 13.9. Abr. brama laich. 27.4.
Mot. alba an. 18.4. Leuc. rutil. laich. 28.4.

Ampelis an. 13.10.

Anas bosch. an. 19.3. |
” ab. 14.10. „ „ ab. 27.9.

Corv. corn. n. 20.3. Num. arc. an. 30.4.
» str. 5.9. | Ortyg. crex an. 14.5. | Bombus s. 24.4.

Cuculus an. 9.5. Sturnus an. 21.3. Scarabaeus s. 23.4.

Crenus an. 13.4. ab. 3.10. Vanessa urt. 8. 30.4.
coel. 9 an. 26.3. Turd. mus. an. 25.3.

Grus an. 23.3.

Paimio, Spurila. — Gutsbesitzer Eric von Rettig.
60° 27’ n. Br.; 22° 43’ d. Gr; c. 30 m. a. M.

Alauda arv. an. 27.3. | Hir. urb. an. 15.5. Rana temp. laich. 20.4.

Corv. corn. n. 1.4. Mot. alba an. 19.4.

Cuculus an. 10.5. Ortyg. crex an. 14.5.

Cypselus an. 30.5. Saxic. oen. an. 29.4 | Bombus s. 8.5.

Fr. coel. an. 29.3. | Sturnus an. 25.3. Scarabaeus 8. 30.4.
„ © an. 29.3. | Turd. mus. an. 18.4. | Vanessa urt. s. 30.4.

Grus an. 20.4. » pilar. an. 94. |

Hir. rust. an. 11.5.

178

Paimio, Vista, Paimiojärvi. — Stationsinspector
Oskar Brander.
60° 27’ n. Br.; 22° 43’ 6. Gr.; c. 80 m. ü. M.

Alauda arv. Anfang | Grus an. Anfang
März. April.
Anser an. 23.4. Hir. urb. an. 5.4.

Mynämäki, Kallinen. — Rektor K. A. Cajander.

Alauda arv. an. 9 u. | Grus an. 12.3. Totan. hypol. an. 23.4.

23.3. Schwarm! Turd. mus. an. 13.5.
Alauda arv. ab. 12.10.| Grus ab. 18.9. n Pilar. an. 224.
Ampelis an. 31.10. Hir. rust. an. 11.5. n » grosse
Anas bosch. an. 6.4. » „ ab. 11.9. Schwärme 13—15.5.
Anser an. 26.3. 1usc. hoen. an. 13.5.

chwarm! ot. a an. 15.4. ,
Anser ab. 5.10. „ ab. 2.10. Rana temp. laich. 24.4.

Corv. corn. an. 27.2. Num. arc. an. 25.4.

n n D. 22.3. Ortyg. crex. an. 9.5. . |
» str. 7.7. Sayre oen. an. 8.5. Abr. brama laich. 285.

Cuculus an. 9.5. ab. 10.9. im Kivijarvi-See.

Cygnus ab. 1.11, Sturnus” an. 26.3. Leuc. rutil. laich. 26.5.
Fr. coel. J an. 16.4. Schwarm!
Viele! Sturnus ab. 17.10. Scarabaeus s. 10.5.

Fr. coel. 9 an. 26.4. | Sylv. troch. an. 18.5. | Vanessa urt. s. 29.4.

Kimito, Kirchdorf. — Fräulein Maria Hedberg.
‚60° 10’ n. Br.; 22° 45’ 6. Gr.; c. 20 m. ü. M.

Alauda arv. an. 21.3. | Num. arc. an. 14.4. | Turd. pilar. an. 10.4.
Cuculus an. 11.5. Ortyg. crex an. 22.5.

Fr. coel. ¢f an. 23.3. | Sturnus an. 22.3. Bombus s. 10.5.
Grus an. 17.4. Sylvia troch. an. 11.5.! Scarabaeus s. 28.4.

Hir. urb. an. 19.5. urd. mus. an. 29.3. | Vanessa urt. 8. 23.4.
Mot. alba an. 20.4.

Salo. — Provinzial-Arzt Professor Dr. Arthur Zetterman.
60° 22’ n. Br.; 23° 8 6. Gr; c. 5 m. ü. M.

Alauda arv. an. 10.3. | Cypselus an. 18.5. Fr. coel. ab. 9.10.
Ampelis an. 7.10. » ab. 26.8. Grus an. 27.3.
Anas bosch. an. 23.3. | Cuculus an. 6.5. „ ab. 59.
Corv. corn. n. 4.4. Fr. coel. an. 28.3. | Hir. rust. an. 1.5.
n »n str. 18.6. » n 2 an. 3.4. » » ab. 49.

179

Hir. urb. an. 6.5. Sturnus an. 23.8. | Rana temp. laich. 22.4.
. A. „ ab. 9.10.
Mot. alba an. 25.3. Turd. mus. an. 29.3.

Num. arc. an. 21.4.
g. crex. an. Bombus s. 28.4.
Cc.

21
oen. an. 25.4. Vanessa urt. s. 10.4.

—

Finnby, Falkberg. — Fräulein H. Forssman.

60° 6’ n. Br.; 22° 57’ 6. Gr. c. 15 m. ü. M.
Alauda arv. an. 20.3. | Hir. urb. an. 28.4. Turd. mus. an. 20.3.
Cuculus an. 7.5. Mot. alba an. 11.4.
Fr. coel. ¢f an. 28.3. | Num. arc. an. 4.4. —
rtye- crex. an. 18.5.
0

4. OÖ
„ ab. 6. u. 7.11. | Scolop. rust. an. 10.4.| Bombus s. 11.4.
Hir. rust. an. 1.5. Sturnus an. 17.3. Scarabaeus 8. 9.4.

Kisko, Toija. — Fräulein Sofi Rosell.
60° 16’ n. Br.; 23° 29’ 6. G.; c. 50 m. ii. M.

Alauda arv. an. 20.3. | Mot. alba an. 15.4. | Osm. eperl. laich. 11.4.

Corv. corn. st. Saxic. oen. an. 6.5.
. » D. 283. | Sturnus an. 23.3. —
Cuculus an. 6.5. Tetrao tetr. spiel. 20.2.
Cygnus an. 28.3. Turd. mus. an. 20.4. , Bombus s, 3.5.
Fr. coel. an. 26.3. ' Scarabaeus s. 26.4.

Grus an. 28.3. Vanessa urt. 8. 25.4.

Hir. rust. an. 10.5. Rana temp. laich. 25.4.
„ urb. an. 12.5. _ |

Wihti, Haitis. — Statsrath G. H. Sjöstedt.
60° 22’ n. Br.; 24° 26’ 6. Gr.

Alauda arv. an. 21.3. | Hir. rust. an. 7.5. Rana temp. laich. 28.4.
Ampelis erschien im | Mot. alba an. 11.4. En
erbst nicht. Num. arc. an. 17.4.

Anas bosch. an. 31.3.| Ortyg. crex. an. 16.5.| Leuc. rutil. laich. 30.4.
Corv. corn. an. 27.2. | Saxic. oen. an. 29.4..
Cuculus an. 7.5. Sturnus an 24.3.
Cypselus an. 30.5. Turd. mus. an. 10.4. | Bombus s. 27.4.

Fr. coel. of an. 25.3. » pilar. an. 31.3. | Vanessa urt. s. 25.4.
» » © an. 303.

180

Nyland. — Helsingfors, Lappvik. — Professor Th. Sælan.
60° 11’ n. Br.; 24° 57’ 6. Gr; c. 10 m. fi. M.

Alauda arv. an. 2—4.3.| Hir. urb. an. 10—13.5.| Tard. mus. an. 3.5.

Ampelis an. 7.10. Lo ab. 18—198.| +» pilar. an. 16.4.
ab. 12.4.

Cuculus an. 9—14.5. ms a“ 10.5. —--

Cygnus an. 21.3.(1 ex) I hoen. an. 10.5.

Cypselus an. 29.5. Mot. ba an. 17—26.4.| Rana temp. laich. 26.4.
» ab. 14.8. Sturnus an. 153 &

Emb. nival. an. 13.3. ——

Fr. coel. of an. 23.3. Sylv. “troch. an. 12.5.

Grus an. 30.3. & 3.5. Totrao tetr. spiel.2—4.| Bombus s. 26.4.

„ ab. 10.9. ant der Insel | Scarabaeus s. 23.4.
Hir. rust. an. 18.5. Wi
» ov ab. 19.8.

Helsinge, Kirchdorf. — Organist Otto Lönnroth.
60° 17’ n. Br.; 25° 0’ 6. Gr. c. 22 m. fi. M.

Alauda arv. an. 21.3. | Hir. rust. an. 6.5. Sylv. troch. an. 16.5.

Anas bosch. an. 8.4. „ urb. an. 7.5. rd. mus. an. 15.4.
Cuculus an. 9.5. Mot. alba an. 17.4.

Cygnus an. 2.4. Ortyg. crex an. 20.5. ——
Cypselus an. 28.5. Saxic. oen. an. 24.4.

Grus an. 10.4. Sturnus an. 23.3. Rana temp. 20.4.

Borgå, Bosgård. — Mag. Phil. A. W. Nordström.
60° 25’ p. Br.; 25° 60’ ö. Gr.; c. 20 m. ti. M.

Anas bosch. an. 11.4. | Sylv. hort. an. 30.5. | Abr. blicca laich 18—
Astur palurab. an.9.4.| Tetr. tetr. spiel. 10—| 26.6.
Cypselus an¥2.6. 12.4. Leuc. erythrophth.
Lanius coll. an. 5.6. | Totan. hypol.an. 11.4.| laich. 20—26.6.
Muscic. gris. an. 30.5.| Turd. mus. an. 13.4.
Oriolus an. 4.6. „ pilar. an. 9.4.
Sylv. ciner. an. 30.5.

„ curr. an. 30.5.

Pyttis, Kirchdorf. — Fräulein Hilma Blomgvist.
60° 29’ n. Br.; 26° 88’ 6. Gr.; c. 10 m.ü. M.

Alauda arv. an. 11.4. Oypselus an. 1.6. Hir. rust. an. 1 Ex.
Ampelis an. 7.10. r. coel. an. 12.4. 10.5; viele Exx.
Cuculus an. 13.5. n omw ab. 22.9. 13.11. & 17.5.

181

Hir. urb. ab. 17.9. | Saxic. oen. an. 27.4. | Turd. mus. an. 12.4.
Lusc. phoen. an.13.5.| Sturnusan. 1 Ex. 13.3;
Mot. alba an. 23.4. viele 24.3.

» om ab. 10.10. | Sylv. troch. an. 11.5. | Vanessa urt. s. 24.4.

Süd-Karelien. — Wiborg. — Beamter A. von Karm.
60° 43’ n. Br.; 28° 46’ 8. Gr; c. 5 m. ü. M.

Alauda arv. an. 22.4. | Fr. coel. 9 ab. 28.4. | Saxic. oen. an. 5.5.

Anser an. 24.4. Fulig. glac. an. 23.4. ” „ ab. 9.9.
„ ab. 289. Hir. rust. an. 15.5. Sturnus an. 25.3.
Corv. com. st. n „ ab. 13.9. nel. troch. 12.5.
. „ str. 25.6. „ urb. ab. 11.9. ot. hypol. an. 1.5.
Cuculus an. 30.5. Lusc. phil. an. 29.5.
Cygnus an. (Febr.) " hoen. an. 8.5.
ab. 25.12. Mot. alba an. 23.4. Bombus s. 24.4.

Emb. nival an. 25.3. Ortyg. crex. an. 23.5. | Vanessa urt. s. 18.4.
Fr. coel. ¢ an. 8.4. | |

Satakunta. — Karkku, Palviala. — Eisenbahnbeamter
A. H. Bergroth und Landgerichtsbeamter C. Lagermarck.
61° 30’ n. Br.; 23° 14’ 6. Gr.; c. 60 m. ü. M.

Alauda arv. an. 28.3. | Lusc. phoen. an. 10.5.| Turd. pilar. an. 28.3.
Anas bosch. an 29.3.| Mot. alba an. 17.4.
„ crecca an. 17.4. | Muscicapa atric. an.

Columba pal. an. 28.3.| 14.5. Rana temp. laich. 23.4.

Corv. corn. an. März. | Num. arc. an. 6.4. on

Cuculus an. 14.5. Oriolus an. 25.6.

Fr. coel. X an. 28.3. | Ortyg. crex an. 25.5. | Abr. brama laich. 28.5.
Q an. 12.4. | Saxic. oen. an. 15.4. IL

» ”
Grus an. 14.4. Scolop. rust. an. 16.4.
Hir. rust. an. 25.5. Sturnus an. 28.3. Bombus s. 15.4.

„ urb. an. 11.5. Turd. mus. an. 29.3. | Vanessa urt. s. 10.4.
Iynx an. 15.4.

Karkku. — Magister A. W. Nordström.
Alauda arv. an. 27.3. | Sturnus an. 27.3.
Fr. coel. Ç an. 27.3.

Karkku, Aluskylä. — Gutsbesitzer E. Gyllenberg.

Alauda arv. an. 27.3. | Hir. rust. ab. 26.8.
Fr. coel. J an 27.3. | Sturnus an. 27.3.

182
Pirkkala, Pitkäniemi. — Artzt Dr. S. W. Liljeblom.
61° 80’ n. Br.; 28° 30’ 6. Gr.; c. 80 m. & M.

Alauda arv. an. 26.3. | Hir. rust. an. 5—11.5.| Rana temp. laich. 22.4
Anas bosch. an. 4.4. „ urb. an. 10—11.5.

Cuculus an. 11.5. Mot. alba an. 18.4. m
Fr. coel. 5 an. 8.4. | Num. arc. an. 24.4.
Fulig. clang. an. 6.4. | Sturnus an. 26.3. Bombus 8. 25.4.

Grus an. 1 4.

Tampere. — Stadtgärtner Onni Karsten.
61° 30’ n. Br.; 28° 46’ 6. Gr.; c. 90 m. ü. M.
Alauda arv. an. 27.3. | Grus an. 24.3. Mehrere Rana temp. laich. 26.4.

Ampelis an. 6.10. Schwärme 24.4.
Anser an. 21.3. Grus ab. 12.9,

» _ ab. 28.3. Lusc. phoen. an. 15.5.) Bombus s. 26.4.
Cuculus an. 10.5. Num. are. an. 21.4 Scarabaeus s. 25.4.
Cypselus an. 4.6. Vanessa urt. 8. 23.3.

Fr. coel. of an. 6.4. |

Ruovesi, Tapio. — Landgerichtsbeamte A. Lindeqvist.
61° 56’ n. Br.; 24° 8’ 6. Gr.; c. 100 m. ü. M.

Alauda arv. an. 10.4. | Hir. rust. ab. 2.9. Turd. pilar. an. 9.4.
Corv. corn. an. 26.3. „ urb. an. 20.5., ;
Cuculus an. 12.5. viele! —

Fr. coel. g, à an. 8.4. Hir. urb. ab. 2.9.

Grus an. 22.4 Mot. alba an. 25.4. Bombus s. 29.4.

Hir. rust. an. 1 Ex. n „ ab. 23.9. Scarabaeus s. 31.5.
12.5., viele 20.5.

Süd-Tavastland. — Janakkala, Virala — Forstwärter
Juho Hanström.
60° 54’ n. Br.; 24° 36’ 6. Gr.; c. 80 m. ü. M.

Anser an. 14.4. Mot. alba an. 124. | Rana temp. laich. 24.4.
Cuculus an. 26.4. b.
. 15.7. tye. "rex. an 175 . | —
Emb. nival. an. 9.4. Soc op. rust. an. 25.4
Grus an. 20.4. Sturnus an. 10.4. Bombus s. 26.4.
„ ab. 15.9.
Hir. urb. an. 8 —— |

183

Hattula, Pelkola. — Gutsbesitzer Uno Wegelius.
61° 5’ n. Br.; 24° 27’ 6. Gr; c. 90 m. ü. M.

Alauda arv. an. 31.3. | Ortyg. crex. an. 23.5. | Leuc. rutil. laich. 3.5.
Anas bosch. an. 18.4. | Saxic. oen. an. 29.4. | Osm. eperl. laich. 29.4.

Corv. corn. n. 12.4. Sturnus an. 29.3.

Caculus an. 11.5. Rv troch. an. 13.5.

Fr. coel. an. 6.4. urd. pilar. an. 8.4.

Grus an. 24.3 Bombus s. 25.4.

Hir. rust. an. 19.5. Scarabaeus s. 15.5.

» urb. an. 17.5. Rana temp. laich. 16.4.| Vanessa urt. s. 13.4.
Luse. phoen. an. 11.5.
Mot. alba an. 18.4. |

———

Sysmä, Nuoramois, Wärilä. — Pfarrer Juho Lehto.
61° 27' n. Br.; 25° 51' 6. Gr;c. 95 m. i. M.

Alauda arv. an. 15.4. | Fulig. glac. an. 20.4. | Tetr. tetr. spiel. 4.4.

» ab. 7.10. (molliss.) an. 20.4| „ urog. spiel. 15.4.
Ampelis an. 3.10. Grus an. 18.4. Totan. hypol. an. 30.4.
Anas bosch. an. 22.4. „ ab. 18,9. Turd. mus. an. 22.4,

» „ ab. 6.10. | Hir. rust. an. 17.5. » pilar. an. 25.4.
» crecca an. 254, | „ „ ab. 23.9.
Anser an. 20.4. » urb. an. 15.5.
» ab. 2.10. „ ab. 22.9. Rana temp. laich. 26.4.
Corv. corn. an. 15.3. | Lusc. phoen. an. 26.4.
” » D. 253. n „ Ab. 28.9.

» str. 2.7. | Mergus serr. an. 27.4. Abr. brama laich. 11.5.
Cuculas an. 12.5. Mot. alba an. 19.4. Coreg. alb. „ 20.10.

ab. 1.7. n „ ab. 30.9. Leuc. rutil. „ 9.5.
Cygnus an. 20.4. Num. arc. an. 24.4. Osm. eperl. „ 19.4.

” ab. 9.10. Ortyg. crex. an. 17.5. | Salmo v 15.10
Cypselus an. 23.5. Saxicola oen. an. 25.4.
ab. 5.9. „ ab. 20.9.
Emb. nival. an. 103 Scolop. rust. an. 26.4.| Bombus s. 28.4.
Fr. coel. g an. | „ ab. 8.10.| Scarabaeus s. 27.4.
n om an. i Sturnus an. 8.4. Vanessa urt. s. 16.4.

ob. -30.9. ab. 30.9.
Fulig.” clang. an. 26.4. Sylv. troch. an. 29.4.

Süd-Sawo. — Mikkeli. — Mag. Phil. A. W. Nordström.
61° 41’ n. Br.; 27° 15’ 6. Gr.; c. 90 m. ü. M.

Alauda arv. an. 30.3. | Astur nisus an. 22.4. | Emb. nival. an. 6.3.

Ampelis an. 26.9. Colymbus 2 Exx. an. | Fr. coel. an. 1 Ex.
Anas bosch. an. 20.4. 30.3., 8.4
» ” ab. 8.11. Car. ‘corn. st. Fr. coel. Q an. 2.5.

nn» ab. 11.10.
" spinus an. 31.3.
Ful. clang. an.14.4, 20.4.

„ crecca an. 27.4. | Cuculus an. 1—2.5 u.
Anser ab. 7.10. 15.5.
Astur palumb. an. 15.4.| Cygnus ab. 15.11.

184

Grus an. 17.4. u. 25.4.| Oriolus an. 17.5. Rana temp. laich. 26.4.
„ ab. 6.9, 8.9, 15.9, Ortyg. crex. an. 17.5.
22.9. Pinicola enucl. an. — —-
Hir. rust. an. 10. u. 8.11.
16

5. Saxic. oen. an. 10.5. | Abr. brama laich. 8.5.
Hir. rust. ab. 1.9. Sturnus an. 3].3. Coreg. alb. „ Ende
» urb. an 2. u. 16.5.) Sylv. collyb. ab. 11.10.| Okt.
” „ ab. 1.9. „ rubec. ab. 4. u. | Esox laich. 24—25.4.
Iynx an. ].5. 18.10. Leuc. rutil. laich. 10.5.
rus an. 26.4. Sylv. troch. an. 13— | Osm. eperl. , 254.

Lusc. phoen. an. 10.5. Perca fluv. „ 10%.

14.5.
Sylv. troch. ab. 22.9.

Viele!
Mot. alba an. 1 Ex. | Tetr. tetr. spiel. 14.3. ——
15.4, 20.4. Totan. hypol. an. 14.4.
Mot. alba ab. 1.10. Turd. mus. an. 10.5. | Apis mellif. s. 28.4.
Muscic. atricap. an. » pilar. an. 14.4. | Bombus s. 1.5.
15.5. Scarabaeus s. 24.5.
Num. arc. an. 24. u. _— | Vanessa urt. s. 10.5.
29.4.

Savonlinna. — Rektor E. J. Budden und Schüler
Eino Budden.
61° 52° n. Br.; 28° 52’ 6. Gr.; c. 85 m. ü. M.

Alauda arv. an. 22.3. | Cygnus an. 30.3. Hir. rust. an. 16—17.5.

Ampelis an. 5.10. » ab. 21.10. „ urb. an. 15—165.

Anas bosch. an. 5.4. | Emb. nival. an. 2.4. | Lusc. phoen. an. 29.4.
» » 4b. 1.11. | Fr. coel. J an. 29.3. | Mot. alba an. 27—28.3.
„ crecca an. 7.4. » » © ab. 12.4. | Sturnus an. 18.3.

Anser an. 25.3. Grus an. 31.3. Turd. pilar. an. 19.4.
nab. 11—13.10.

Ladoga-Karelien. — Pälkjärvi, Alahovi. — Fräulein
Inez Karsten.
62° 3’ n. Br.; 30° 40’ 6. Gr.

Alauda arv. an. 24.3. | Grus an. 18.4. Tetr. tetr. spiel. 24.3.
» „ ab. 17.10.| „ ab. 24.9. Turd. mus. an. 18.4.
Anas bosch. an. 10.5. | Hir. rust. an. 15.5. n pilar. an. 21.4.
» » 8b. 17.10.] „ „ ab. 5.9. ae
Anser an. 24.4. „ orb. an. 14.5.

„ ab. 17.10. » om ab. 31.8. Rana temp. laich. 16.5.
Corv. corn. an. 15.4. | Lusc. philom. an. 25.5. _
» str. 25.8. » Phoen. an. 12.5.

Cuculus an. 14.5. » » ab. 22.9.| Abr. brama laich. 25.5.
Cygnus an. 12.4. Mot. alba an. 31.3.
” ab. 19.10. nn ab. 27.9.

Fr. coel. ¢ an. 30.3. | Num. arc. an. 18.4. Bombus s. 10.5.
» » © an. 25.4. | Ortyg. crex. an. 1.6. | Scarabaeus s. 20.5.
» vw ab. 5.10. Saxic. oen. an. 5.5. Vanessa urt. s. 24.4.
Fulig. clang. an. 9.5. | Scolop. rust. an. 15.5.
» glac. an, 10.5. | Sylv. troch. an, 15.5.

185

Sortavala, Rikkalansaari. — Zollbeamter P. F. Hirvonen
61° 42’ n. Br.; 80° 41’ 6. Gr; c. 17 m. tt. M.

Alauda arv. an. 243. | Fulig. molliss. an.27.4.| Turd. mus. an. 7.5.
Ampelis an. 7.3. Grus an. 18.4.
Anas bosch. an. 26.41 „ ab. 14.9.

» crecca an. 24.4.| Hir. urb. an. 15.4. Rana temp. laich. 24.4.
Anser an. 20.4. ab. 21.8.

» ab. 3.12. Mot. alba an. 13.4.
Corv. corn. an. 3.3. > «+ ab. 30.9. Abr. brama laich. 8.6.
Cuculus an. 15.5. Ortyg. crex. an. 8.6. | Leuc. rutil. laich. 18.5.
Cygnus an. 27.3. Saxic. oen. an. 27.4.

- ab. 2.10. Sturnus an. 22.3.

Emb. nival. an. 3.3. | Tetr. tetr. spiel. 10.3. | Bombus s. 8.5.
Fr. coel. gy an. 27.3. | Totan. hypol. an. 25.4.| Scarabaeus s. 28.4.
Fulig. glac. an. 21.5. | Vanessa urt. s. 26.4.

Kronoborg, Kirchdorf. — Mag. Phil. O. V. Löfman.
60° 17’ n. Br.; 29° 53’ 6. Gr.; c. 12 m. ü. M.

Alauda arv. an. 28.3. | Hir. rust. an. 15.5. Turd. pilar. an. 15.4.
Anas bosch. an. 23.4. Dax torqv. an. 13.5.

” ” ab. 3.11.| Lusc. philom. an. 19.5. oo
Carpodac. erythr. an. „ phoen. an. 10.5.

28.5 Mot. alba an. 20.4. Rana temp. laich. 25.4.

Corv. corn. st. Mascic. atric. an. 17.5.
Cuculus an. 15.5. Oriolus an. 1.6. ——
Cygnus an. 10.4. 2 Exx.| Ortyg. crex. an. 22.5.

” ab. 7.10. Saxic. oen. an. 26.4. | Bombus s. 30.4.
Fr. coel. ¢ an. 31.3. | Sturnus an. 27.3. Scarabaeus s. 28.4.

+ »» © an. 12.4, | Tetr. tetr. spiel. 28.3. | Vanessa urt. s. 18.4.
Grus an. 26.4.

Nord-Tawastland. — Jyväskylä, Palokka, Jokela. —
Student Helmi Heikel.

62° 17’ n. Br.; 25° 48’ 6. Gr.; c. 90 m. ü. M.

Alauda arv. an. 8.4. | Ortyg. crex. an. 31.5.| Leuc. rutil. grosse

Corv. corn. str. 12.8. | Sturnus an. 6.4. Exx. laich. 28.5.
Cuculus an. 17.5. » D. 22.4. Osm. eperl. laich. 12.5.
Grus an. 20.4. CO

„ ab. 1.9.

Hir. rust. an. 12.5. Abr. brama laich. 31.5. Bombus s. 8.5.
„ urb. ab. 24.8. Leuc. rutil. kleine | Scarabaeus s. 30.4.
Mot. alba an. 21.4. Exx. laich. 24.5. |

186

Jyväskylä. — Agent J. V. Sahlstein.
62° 17’ n. Br.; 25° 42’ ö. Gr.; c. 90 m. fi. M.

Alauda arv. an. 28.3. | Hir. urb. an. 15.5. Rana temp. laich. 30.4
Anas bosch. an. 13.4. | Lusc. phoen. an. 10.5.

Cuculus an. Mai. Mot. alba an. 15.4. _—
Cygnus an. 21.3. Num. arc. an. 27.4.
Emb. nival. an. 15.3. | Sturnus an. 7.4. Bombus s. 25.4.

Fulig. clang. an. April. Tetr. tetr. spiel. 18.3.) Scarabaens s. 27.4.
Fr. coel. an. 9.4. | Turd. mus. an. 13.4. | Vanessa urt. s. 10.4.
» n © an. 25.4. » pilar. an. 11.4.

Grus an. 16.4.

Karstula, Kirchdorf. — Agent J. V. Sahlstein.
62° 52’ n. Br.; 24° 46’ 6. Gr. c. 120 m. ü. M.

Alauda arv. an. 9.4 | Grus ab. 2.9.
Fr. coel. £ an. 9.4.

Wiitasaari, Kirchdorf. — Pfarrer Em. Fr. Landgren.
63° 4’ n. Br.; 25° 50’ ö. Gr.; c. 105 m. ü. M.

Alauda arv. an. 27.3. | Grus an. 22.4. Totan. hypol. an. 17.5.
Ampelis an. 27.9. „ ab. 1.9. Turd. mus. an. 18.4.
Anas bosch. an. 27.4.| Hir. rust. an. 13.5. » pilar. an. 14.4.
„ crecca an. 20.5. nn ab. 27.8.
Anser an. 8.4. „ urb. an. 20.5.
„ ab. 3.10. » ,, ab. 23.8. Rana temp. laich. 22.4.
Corv. corn. st. Lusc. phoen. an, 20.5.
n „ Str. 15.9. n » ab. 28.9.
Cuculus an. 14.5. Mot. alba an. 15.4. Coreg. alb. laich. 20.10.
Cygnus an. 23.3. n „ ab. 7.10. Leuc. rutil. laich. 22.5.

Cypselus ab. 16.8. Merg. serr. an. 27.4. | Osm. eperl. laich. 23.4.

Emb. nival. an. 14.3. | Num. arc. an. 28.4. : Salmo laich. 18—25.8.

Fr. coel. / an. 28.3. | Saxic. oen. an. 10.5. |

» » © an. 31.3. | Sylv. troch. an. 2.6.

» ” ab. 8.10. Sturnus an. 13.4. Bombus s. 3.5.

Fulig. clang. an. 29.4. n ab. 15.6. in | Scarabaeus s. 18.5.
n glac. an. 16.5. grossen Schwärmen.| Vanessa urt. s. 27.4.

Saarijärvi, Pajuniemi. — Disponent A. A. Lilius.
62° 42’ n. Br.; 25° 16’ 6. Gr.; c. 120 m. ü. M.
Alauda arv. an. 31.3. | Anas bosch. an. 18.4.| Anas crecca an. 224.

» » ab. 1.10. Ein f! Anser an. 31.3.
Ampelis an. 29.9. Anas bosch. ab. 21.10.| „ ab. 6.10.

187

Corv. corn. st. Hir. urb. an. 13.5. Turd. pil. an. 1.4 u. 25.4,
. n oÅ ab. 5.9.
» str. 15.8. | Lusc. phoen. an. 13.5.

Cuculus an. 12.5. n „ ab. 21.9.| Rana temp laich. 10.5.
» ab. 15.9. Mergus serr. an. 6.5.
Cygnus an. 26.3. Mot. alba an. 2.10.

» ab. 15.10. Num. arc. an. 6.5. Abr. brama laich. 3.6.
oy lus an. 15.9. Saxic. oen. an. 10.5. | Coreg. alb. laich. 21.10.
m

. nival. an. 24.3. » „ ab. 3.9. Leuc. rutil. laich. 16.5.
Fr. coel. 5 an. 30.3. | Scolop. rust. an. 27.4.| Osm. eperl. laich. 7.5.
» » © an. 34. | Sturnus an. 29.3. Salmo steigt. 1.6.
» » ab. 2.10. Sylv. troch. an. 12.5. » laich. 15.9.
Grus an. 1.4. etr. tetr. spiel. 30.3. _
„ ab. 1. u. 18.9. » urog. „ 20.4

Hir. rust. an. 15.5. Totan. hypol. an. 9.5.| Scarabaeus 8. 6.5.
» ” ab. 59. Turd. mus, an. 25.4.

Saarijärvi, Hännilä. — Landwirth Werner Taipale.
62° 42’ n. Br.; 25° 11’ 6. Gr. c. 120 m. ii. M.

Alauda arv. an. 18.4. | Hir. rust. an. 13.5. Hir. urb. an. 10.5.
Cuculus an. 15.5. n » ab. 10.9. » om ab. 6.9.
Grus an. 19.4.

Nord-Sawo. — Kuopio. — Mag. Phil. Benj. Ståhlberg.
62° 54' n. Br; 27° 40' ö. Gr; c. 100 m. à. M.

Alauda arv. an. 29.3. | Mot. alba an. 30.4. Rana temp. laich. 1.5.
Ampelis an. 6.9. Muscic. atric. an. 11.5.

Anas bosch. an. 13.4. | Saxic. oen. an. 1.5. 2 —
Cuculus an. (25.4.) 13.5.) Scolop. rast. an. 17.5.

Cygnus ab. 16.9. ab. 6.9. | Leuc. rutil. laich. 18.5.

” ”
lus an. 30.5. Sturnus an. 30.3. |
. coel. ¢ an. 29.3. | Sylv. hort. an. 10.5. ——
> 9» an. 3.4. „ troch. an. 10.5.
Grus an. 29.3. u. 21.5.| Totan. hypol. an. 17,5.| Bombus s. 30.4.
„ ab. 6.9. Turd. mus. an. 1.5. Scarabaeus s. 29.4.
Hir. rust. an. 10.5. „ Pilar. an. 16.4. | Vanessa urt. s. 20.4.

Lusc. phoen. an. 10.5.

Nord-Karelien. — Wärtsilä. — Frau Pfarrer Nina Karsten.
62° 10’ n. Br.; 80° 89’ 6. Gr.; c. 85 m. fi. M.

Alauda arv. an. 24.3. | Anas bosch. ab. 17.10.| Corv. corn. st.
»” „ ab. 4.10. | Anser an. 22.3. u. 24.4. „ » on. 15.4.
Anas bosch. an. 10.4. „ ab. 5.10. n » str. 25.8.

188

Caculus: an. 12.5.

us an. 12.4.
yes ab. 4.10.
Emb. nival. an. 8.3.
Fr. coel. ¢f an. 30.3.
» » © an. 254.
> n ab. 5.10.

„ Spinus an. 11.4.
Fulig. clang. an. 9.3.

» n ab. 17.10.

„ glac. an. 12.5.
Grus an. 17.4.

„ ab. 22.9.
Hir. rust. an. 15.5.

n „ ab. 5.9.

„ urb. an. 11.5. u.

14.5.
Hir. urb. ab. 31.8.

Lusc. philom. an. 24.5.

» Phoen. an. 12
» rubecula an. 12.
8

Muscic. atric. an. 14.5.

Num. arc. an. 15.4.
n „ ab. 28.9.
Ortyg. crex. an. 2.6.
Saxic. oen. an. 4.5.

Scolop. rust. an. 16.5.
„ ab. 17.10.

Sturnus an. 31.3.
Sylv. ciner. an. 29.5.

n collyb. ab. 29.9.

„ curr. an. 27.5.
» hort. an. 31.5.

Sylv. troch. an. 15.5.
etr. tetr. spiel. 233.

Turd. mus. an. 18.4
» Pilar. an. 214.

ab. 10.10

Rana temp. laich. 16.5.

Abr. brama laich. 27.5.
Leuc, rutil. „ 155.
Salmo steigt. 20.5.

Bombus s. 5.5.
Scarabaeus s. 27.4.
Vanessa urt. s. 25.4.

Liperi, Taipale. — Fräulein Elli Mamantofl.
62° 32’ n. Br.; 29° 98’ 6. Gr; c. 90 m. ü. M.

Alauda arv. an. 12.4.

Mot. alba an. 18.4.

Cuculus an. vor 12.5. | Saxic. oen. an. 1.5.

Cygnus an. 21.4.

Fr. coel. an. 21.4.
Grus an. 15.4.

Hir. urb. an. 13.5.

Rana temp. laich. 2.5.

— —

Bombus s. 3.5.
Scarabaeus s. 2.5.
Vanessa urt. s. 21.4.

Liperi, Käsämä. — Landwirth Onni Puhakka.
62° 82’ n. Br.; 29° 23’ 6. Gr.; c. 90 m. ü. M.

Abr.
15.6.

brama laich. | Leuc. rutil. laich.
28.5.

Süd-Ostrobothnlen. — Lappfjärd, Kirchdorf. — Pfarrer

J. S. Laurell.

62° 15’ n. Br.; 21° 81’ 6. Gr;c.5m.ü.M.

Alauda arv. an. 20.3. | Ortyg. crex. an. 24.5.! Abr. brama laich. 2.5.

Cuculus an. 12.5.
Cypselus an. 1.6.
ir. rust. an. 9.5.
» urb. an. 20.5.
Mot. alba an. 16.4.
Num. arc. an. 27.4.

Saxic. oen. an. 10.5.

Rana temp. laich. 2.5.
Bombus s. 26.4.

Leuc. idus ,,

2.5.

„ rutil „ 45.

189

Replot, Kirchdorf. — Pfarrer Mauritz Elenius.
[68° 14’ n. Br.; 21° 22° 6. Gr. c. 5 m. ü. M.

Alauda arv. an. 1 Ex.| Fr. coel. 1 an. 29.3.| Saxic. oen. an. 26.4.

23.3, u. 2 Exx. 28.3. . 14. » » ab. 13.9.
Ampelis an. 3.10. Fulig. clang. an. 21.4.| Sturnus an. 2 Exx.
Anas bosch. an. 30.3. » molliss. an. 4 23.3. u. 5 Exx. 64.

u. 6.4. Exx. 11.5. Tetr. tetr. spiel. 28.2.
Anas bosch. ab. 30.10.| Grus an 14.4. Tot, „hypol. an. 2 Exx.

„ crecca an. 28.4. » ab. 15.9.

Anser an. 20.4. Hir. rust. an. 2 Exx. Turd. mus. an. 6.4.

» ab. 29.9. 1.5. » Pilar. an. 7.4.

Corv. corn. an. 11.2. Hir rust. ab. 22.9.
a » on. 27.3. „ urb. an. 2 Exx.

» str. 18.7. 16.5. Rana temp. laich. 25.4.

Cuculus an. 1 Ex. 27.5.) Hir. arb. ab. 199. .

u. 2 Exx. 30.5. Lusc. phoen. an. 2 Exx.
Cygnus an. 30.3. 11.5. Leuc. rutil. laich. 16.5.

» _ ab. 9.10. u. | Mergus serr..an. 29.4.

10 Exx. 15.11. Mot. alba an. 21.4.
Cypselus an. 2 Exx. » om ab. 26.9. Bombus s. 29.4.

Num. arc. an. 27.4. Scarabaeus s. 29.4.

Enb. nival. an. § Exx. | Ortyg. crex. an. 1 Ex.| Vanessa urt. s. 23.4.
33. 1.6.

Wasa. — Lektor Dr. Hj. Hjelt.:
63° 5’ n. Br.; 21° 32’ 6. Gr.; c. 10 m. ü. M.

Alauda arv. an. 22.3. | Cuculus an. 24.5. Lusc. phoen. an. 10.5.

Ampelis an. 279. Fr. coel. 1.4. Mot. alba an. 15.4.
Anas bosch. an. 16.4. | Grus an. 13.4. grosser| Saxic. oen. an. 9.5.
Cory. frugil. 2 Exx.| Schwarm! Sturnus an. 22. u. 81.3.

Hir. rust. an. 12.6.

Feuerthurm Walsörarne. — Lektor Dr. Hj. Hjelt.
‚63° 25’ n. Br.; 21° 5' 6. Gr.

Emb. nival. an. 53. | Fr. coel. an. 5.3.
(Zeitungnotiz.) | (Zeitungnotiz.)

Mittel-Ostrobothnien. — Nivala, Nivalankylä. — Probst
K. E. Hohenthal.
63° 56’ n. Br. 24° 58’ 6. Gr.; c. 80 m. à. M.
Alauda arv. an. 28.3. | Anas bosch. ab, 28.10.| Corv. corn. n. 30.3.

Ampelis an. 11.10. Anser ab. 8.10. a str. 10.7.
Anas bosch. an. 9.4. | Corv. corn. st. Cuculus an. 20.5.

190

OY: us an. 9.4. Lusc. phoen. an, 17.5.| Tetr. tetr. spiel. 283.
mb. nival. an. 25.3. „ ab. 1091 „ urog. „ 114
Fr. coeL ¢ an. 29.3. Merg. serr. an. 28.4.. | Turd. mus. an. 30.4.
n . 11.10. Mot. alba an. 22.4. _

Grus an. 164. „ ab. 11.10.

» ab. 14.9. Num. arc. an. 24.4. Rana temp. laich. 27.4.
Hir. rust. an. 20.5. Ortyg. crex. an. 18.6.

n » ab. 30.8. Saxic. oen. an. 11.5.

„ urb. an. 19.5. ab. 8.9. Bombus s. 30.4.

» om ab. 109. | Sylv. troch. an. 12.5.| Vanessa urt. s. 175.

Alavieska, Kirchdorf. — Pfarrer Aug. Laaksonen.
64° 12’ n. Br.; 24° 20° 6. Gr.; c. 50 m. ü. M.

Alauda arv. an. 28.3. | Grus an. 11.4. Mot. alba an. 25.4.
Ampelis an. 10.10. » ab, 24.9. Saxic. oen. an. 10.5.
Cuculus an. | 2. 5. Hir. urb. an. 22.5. Sturnus an. 13.4.

” ab. 12.7. |

Paavola, Lappi. — Eisenbahnbeamter A. H. Bergroth.

Anser ab. 26 Exx. 29.9.| Grus ab 17—20.9.
u. 1.10.

~

Kajanisch-Ostrobothnien. — Kajaani. — Forstwärter
H. E. Heiman.

64° 13’ n. Br.; 27° 45’ 6. Gr.; c. 145 m. ü. M.

Alauda arv. an. 12.4. | Hir. rust. an. 14.5. Turd. mus. an. 27.4.
Anas bosch. an. 4.5. » urb. an. 25.5.

„ crecca an. 5.5. | Mergus serr. an. 20.5.
Anser an. 28.4. Mot. alba an. 20.4. Rana temp. laich. 25.5.
Corv. corn. an. 14.4. | Ortyg. crex an. 10.6. _

n. 20.4. | Saxic. oen. an. 23.4.

Cuculus an. 21.5. Sturnus an. 27.4. Osm. eperl. laich. 125.
oven us an. 26.4. Sy: troch. an. 3.6.

nival. an. 4.5. etr tetr. spiel. 10.4.
Fr. coel. d an. 12.4. rog. 8.4. | Bombus s. 14.5.

» © an. 16.4. Totan. hypol. an. 13.5.| Scarabaeus s. 10.5.
Grus an. 25.4. Vanessa urt. s. (22.6.)

191

Nord-Ostrobothnien. — Rovaniemi, Muurola. — Landwirth
Iisakki Hoikka.

66° 22’ n. Br.; 25° 25’ 6. Gr.; c. 50 m. fi. M.

Alauda arv. an. 30.4. | Fulig. glac. an. 11.5. | Tetr. urog. spiel. 30.4.

Anas bosch. an. 1.5. | » molliss. an. 11.5. Totan. hypol. an. 18.5.

„ crecca an. 9.5. ' Grus an. 24.4. |
Anser an. 23.4. » ab. 1.9.

» ab. 20.9. Hir. rust. an. 22.5. Rana temp. laich. 31.5.
Corv. corn. an. 20.3. ” „ ab. 22.8.

» nn. 29.4. „ urb. an. 20.5.
Cuculus an. 21.5. . „ ab. 23.8. Abr, brama laich. 1.6.

” ab. 16.8. Merg. serr. an. 13.5. | Leuc. rutil. „ 4.6.
Cygnus an. 29.4. Mot. alba an. 23.4.
Cypselus an. 1.6. Num. arc. an. 8.5. -
ab. 20.8. Salmo steigt. 1.5. Bombus s. 12.5.

Fr. coel. an. 2.4. Saxic. oen. an. 30.4. | Vanessa urt. s. 25.5.
Sturnus an. 6.4.

Emb. nival. an. 22.3. | „ laich. 30.9. Scarabaeus 8. 31.5.
. 8 an. 4.4. |
Fulig. clang. an. 2.5. | Tetr. tetr. spiel. 13.4. |

Lappland. — Kuusamo, Kirchdorf. — Forstwärter
Antti Korhonen.

65° 57’ n. Br.; 29° 12’ 3. Gr.; c. 280 m. ü. M.

Alauda arv. an. 14.4. | Fulig. clang. an. 12.4.| Tetr. urog. spiel. 20.3.

Corv. corn. an. 25.3. Not. alba an. 25.4.
us an. 25.3. um. arc. an. 15.5. :

PA . nival. an. 16.4. | Scolop. rust. an. 15.5. Bana temp. laich. 14.5.

Fr. coel. /£ an. 12.4. | Tetr. tetr. spiel. 10.4.

ee om an. 24.4. Bombus s. 16.5.

Muonioniska, Kirchdorf. — Förster Kaarlo Forsström.
68° 1' n. Br.; 28° 82' ö. Gr.; c. 240 m. tä. M.

Alauda arv. an. 4.5. | Cuculus an. 29.5. ' Num. arc. an. 14.5.
Anas bosch. an. 4.5. | Emb. nival. an. 7.5. | Saxic. oen. an. 22.5.
” „ ab. 30.9. | Fr. coel. 5 an. 29.4. ayy. troch. an. 25.5.
» Crecca an. 20.5. | Fulig. clang. an. 25.4.! Tetr. tetr. spiel. 13.5.
Anser an. 25.4. Grus an. 26.4. | on wurog. „ 15.5.
” ab. 29.9. Hir. urb. an. 23.5.
» n ab. 30.8.
n. 45. | Mot. alba an. 23.4.

Bombus s. 27.5.

192

Kemijärvi, Kirchdorf. — Poststationschef K. W. Heikel.

66° 48’ n, Br.; 27° 27’ 6. Gr.; c. 140 m.

Anas bosch. an, 14.5.
„ Crecca an. 20.5. coel.
Anser ab. 4.10. Grus an.
Corv. corn. an. 15.3. »
» str. 15.9.
Cuculus an. 27.5. n n

Dyanus; an. 20.4.

ab. 25.6.

Inari, Thule.
69° 6' n. Br.; 27° 12’ 6. Gr.; ce.
Ampelis an. 25.9.

Anas bosch. an. 17.5. Fulig clang. an. 8.5
n ab. 269.| „ glac. an. 20.5.
» crecca an. 20.5. » moll. an. 20.5.

Anser an. 26.4. Hir. rust. an. 1 Ex.

» ab. 27.9. 14.5.

Cleptes pica, 1 Ex.8.5.| Hir. urb. an. 29.5.

Colymbus an. 20.5. ab. 26.8.

Corv. corn. an. 4.4. | Lusc. phoen. an. 23.5.
n » D 15.5. ab. 26.9.
n n str. 25.9 Mot. alba an. 28.4.

Cygnus an. 4.4. » oo» ab. 26.9.

ab. 20.10. „ flava an. 23.5.

Cypselus an. 17.5. Num. phoop. an. 15.5.

uival. an. 1.4. | Saxic. oen. an. 23.5.
Fr. cool. j an. 26.4. „ „ ab. 26.9
» » © an. 274. Sylvia an. 23.5.
nn» ab. 27.9. Imat. gallin. an. 23.5.

Russisch-Karelien. — Suojärvi, Varpa.
A. Stroganov.

62° 14’ n. Br.; 32° 24’ 6. Gr; c.

Alauda arv. an. 84, | Hir. rust. an. 25.5.
Anas bosch. an. 84.| „ „ ab. 2.9.

» Crecca an. 30.4. „ urb. an. 23.5.
Anser an. 29.4. » om ab. 29.
Corv. corn. an. 29.3. | Mergus serr. an. 29.4.

„ str. 18.8. | Mot. alba an. 13.4.
Cuculus an. 29.4. Num. arc. an. 29.4.
OY us an. 29.4. Orty . crex — kam

mb. nival. an. 10.4. nicht vor!
Fr. coel. / an. 10.4. | Saxic. oen. an. 10.5.

Fulig. clang. an. 14.4.| Tetr. tetr. spiel. 25.3.
glac. an. 14.5, » urog. 14.4.
Grus. an Totan. hypol. an. 20.5.

i. M.
Mot. alba an. 27.4.

pe 26.4. | Num. arc. an. 13.5.
6.4

mt

Bombus s, 23.5.

— Förster M. Wænerberg.

150 m. ü. M.

Tetr. tetr. — fehlt.
urog. spiel. 8.5.
Totan. glott. an. 155.

Turd. mus. an. 16,5.

» Pilar. an. 205.

Rana temp. laich. 27.5.

Coreg. alb. laich. 5.10.
Esox luc. „ 305.
Perca fluv. „ 30.

Bombus s. 27.5.
Vanessa urt. s. 8.5.

— Dorfschullehrer

140 m. ü. M.
Turdus mus. an. 25.

——L 5

Rana temp. laich. 284.

Leuc. rutil. laich. 22.5.

Bombus s. 2.6.

198

Russisch-Lappland. — Nuortijaur, Niva. — Bauer
Juhan Petter Ketola.!)

Alauda alp. an. 11.5. | Fulig. crist. ab. 20.9. | Saxic. oen. ab. 11.9.

Ampelis an. 25.4. ( , clang. an. 5.4.)| Sterna parad. an. 22.5.
Anas bosch. ab. 11.9. » &lacial. an. 4.6. (Sylv. troch. an. 9.5.)
» Crecca an. (25.4.) » marilaan. 21.5.) Tetr. urog. spiel. 28.4
„ „ ab. 6.9. Grus an. 19.5. Totan. fusc. an. 18.5.
» penel. an. 5.4. » ab. 19.9. n nab. 22.8.
„ ab. 28.9. | Hir. rust. an. 1.6. » glareol. an. 19.5.
Anser an. 20.4. » » ab. 19.8 » glottis an. 16.5.
„ ab. 10.10. „ urb. an. 2.6. n n ab. 21.8.
„ temm. an. 21.4.) „ „ ab. 248. „ hypol. an. 24.5.
» ab. 13.10.) Limosa lapp. an. 18.5. » ” ab. 22.8.
Charadr. apric. an. 7.6. „ » ab. 19.8.| Tringa an. 20.5.

» Morin. an.6.6.| Lusc. phoen. an. 21.5. » ab. 15.8.
Cleptes pica an. 6.4. . n ab. 4.9. (Pare. mus. an. 28.4.)
Corv. corn. an. 3.4. Ca suec. an. = » Pilar. an. 26.4)

» » D. 28.4. 5.

achet. pugn. an, à an
str. 29.8. | Merg. al
Caculus an. 26.5. , » ab. 12. Rana laich. 29.5.

( ab. 9.9.) » merg. an. 11.5.
Cygnus an. 21.3.) serr. an. 18.5.
ab. 2 Mot. alba an. 23.4. Coreg: alb. laich. 30.9.
Emb. citrin. a 594. n &» ab. 21.9. Lava. laich. 3.10
„ nival. an. 15.3. | ( „ flava an. 29.4.) — 1

0.12
n „ _ ab. 15.10.| (Muscicapa an. 12.5.) Salmo steigt 24.5; 11.9.
Fr. coel. ¢ an. 20.4. | Num. phæ®op. an. 19.5.| „ laich. 2.10; 28.12.
» »» 8 an. 20.4. ab. 17.8.
„ ab. 30.9. Oid. fusca an. 18.6.
(montifr.) an. 19.3.) „ nigra an. 3.6. Bombus s. 29.5.
Fulig. crist. an. 20.5. | Saxic. oen. an. 4.6. | (Vanessa urt. s. 21.6.)

1) Diese Beobachtungen sind, wie mir scheint, mit Vorsicht
aufzunehmen! — M. L.

Dödligheten 1 Finland
under decenniet 1891—1900.

Af

L. Lindelöf.

Dödligheten i Finland under decenniet
1891—1900.

Det finska tabellverket, som leder sitt ursprung frän
medlet af 1700-talet, innehäller ett rikt material för utred-
ning af frägan om dödligheten i landet och dess vexlingar
under olika perioder, hvilket material hittills dock endast
i ringa mon blifvit tillgodogjordt. Det första försöket att
med anlitande deraf utarbeta en mortalitetstabell för Fin-
land, d. 4. en tabell som utvisar, huru stor del af ett gif-
vet antal födde uppnär hvarje särskildt äldersär, gjordes
af förf. i inbjudningsskriften till 1873 ärs magisterpromo-
tion i Helsingfors. Det material, som dervid kom i an-
vändning, bestod i de statististiska uppgifterna öfver död-
ligheten i landet under femärs-perioden 1861—1865 samt
öfver folkmängden i början och slutet af denna period.
Arbetet försvårades derigenom, att i de statistiska samman-
dragen af de s. k. qvinqvennii-tabellerna folkmängden dä
ännu icke var upptagen efter årsklasser, utan efter femåriga
åldersgrupper (utom för de tre yngsta grupperna, som om-
fattade åldern O—1, 1—3 och 8—5 år), hvilken åldersför-
delning jemväl tillämpades i den årliga mortalitetsstatistiken,
hvarför luckorna måste fyllas genom artificiela metoder. En
förnyad undersökning af ämnet verkställdes af mig seder-

198

mera i en uppsats, benämnd „Mortaliteten i Finland 1878--
18861). Till grund för densamma lades uppgifterna öfver
folkmängden i landet vid 1880 ars utgång samt öfver död-
ligheten under ären 1878—1886. Närmaste anledningen
att dä änyo upptaga frägan var den förbättring af dödlig-
hetsstatistiken i värt land, som pä initiativ af Statistiska
Centralbyrän vidtagits frän och med är 1878 och som be-
stod deri, att de under året aflidna fördelades i ett-äriga
klasser säväl efter alder som efter födelseär, hvarjemte
äfven i folkmängdstabellerna, som härefter skulle uppgöras
hvart tionde är, en fördelning efter födelseär infördes. Den
omständigheten, att endast en folkräkning läg till grund
för undersökningen, var dock ännu hinderlig för ernäende
af högsta möjliga noggrannhet i resultaten, hvarför desamma
äfven betecknades såsom i viss mon provisoriska.

Då jag nu för tredje gången tagit detta ämne till
behandling, har det skett för att vinna klarhet om, huru-
vida någon afsevärd förändrimg i dödlighetsförhällandena i
vårt land under senare tid egt rum. För sådant ändamål
har jag denna gång kunnat begagna ett något fullständi-
gare material än förut, nemligen de af Statistiska Central-
byrån 2) sammanstälda resultaten af folkräkningarna i Fin-
land i början och slutet af tioårsperioden 1891--1900 samt

2) Införd i Bidrag till kännedom af Finlands natur och folk,
ulgifna af Finska Vetenskaps-Societeten, häft. 49.

*) I Bidrag till Finlands officiela statistik. VL BefoUcnings-
statistik. Under denna allmänna titel innefattas såväl Öfversigt af
follmängdsförändringarna i Finland för hvarje år som Befolkningens
tillstånd för de tidsmoment (slutet af hvarje decennium), då folk-
räkning egt rum. Det häfte af Befolkningsstatistiken, som skall
innehålla resultaten af senaste folkräkning (för den 31 Dec. 1900)
är ännu ej publiceradt, men har jag genom välvilligt tillmötes-
gående från Statistiska Centralbyråns sida fått del af dessa resultat,
såvidt de angå folkmängdens fördelning efter ålder och kön.

199

af uppgifterna öfver dödligheten under hvarje ar af samma
period. Då den officiela mortalitetsstatistiken, såsom re-
dan nämndes, numera är så inrättad, att antalet döda deri
fördelats såväl efter åldersår, som efter födelseår, så er-
bjuda sig härigenom två olika sätt att behandla problemet.
Det ena är att ur förhandenvarande data söka bestämma
antalet personer, som under ifrågavarande tidsperiod upp-
nått ett visst åldersår, och huru många af dem aflidit in-
nan de fyllt nästföljande lefnadsår, samt att på denna väg
omedelbart bestämma mortalitetskoefficienten m_, eller san-
nolikheten för en z-dring att dö inom ett år; det andra
åter att främst utreda huru hvarje särskild årsgeneration
af befolkningen (d. ä. grupp af personer som äro födda
inom samma kalenderår) under observationstiden minskats
ar för år samt sålunda härleda värden för de relationstal m,,
som angifva huru stor del af den generation, hvilken
under ett gifvet kalenderår fyller x år, aflider under
samma år. Vid valet emellan dessa två metoder har
jag föredragit den senare, dels emedan den är mindre
beroende af godtyckliga antaganden angående åldersför-
delningen inom hvarje skild årsgeneration af vare sig
lefvande eller döde, dels och hufvudsakligen emedan upp-
gifterna angående de dödas fördelning efter födelseår,
som härvid komma i användning, måste anses säkrare än
uppgifterna om deras fördelning efter åldersår, enär de
förra framgått omedelbart ur kyrkoböckerna, medan de
senare påkallat en om ock obetydlig räkning beträffande
hvarje individ särskildt. De dervid erhållna afgångskoef-
ficienterna m, äro ännu icke mått för dödligheten vid en
viss ålder, emedan den grupp, till hvilken de hänföra sig,
består af personer, hvilkas ålder ej är exakt lika utan
varierar inom ett år, men de leda, såsom vi senare skola

200

visa, pa ett enkelt sätt till bestämmande af de egentliga
mortalitetskoefficienterna m_ — visserligen med anlitande
af en hypotes angående äldersfördelningen inom en års
generation, hvilken hypotes sålunda äfven vid detta fôrfa-
rande ej kan belt och hållet undvikas. Den osäkerhet, som
härigenom uppstår i slutresultaten, är emellertid af ringa
betydelse i jemförelse med de tillfälliga vexlingar, som
framträda i sjelfva de statistiska uppgifterna angående
mortaliteten.

Till en början sammanräknades antalet döde under
årtiondet 1891—1900 inom hvarje särskild ärsgeneration
af (den manliga eller qvinliga) befolkningen. Å andra
sidan undersöktes generationens effektiva minskning under
samma tidrymd genom att jemföra dess bestånd enligt
folkmängdstabellerna vid början och slutet af perioden
eller, i de fall då generationen tillkommit efter den första
folkräkningen, d. ä. under något af åren 1891—1900,
hela det antal födde, hvaraf generationen ursprungligen ut-
gjorts, med dess bestånd i slutet af perioden. Om nu de
statistiska uppgifterna vore fullt rigtiga och inga yttre
orsaker rubbat det naturliga förloppet, borde den effektiva
minskningen eller afgången A inom hvarje generation öf-
verensstämma med antalet döde. D inom densamma. Emel-
lertid förekommo härvid större eller mindre afvikelser,
såsom synes af efterföljande jemförelse mellan talen A och
D, hvari dock, för besparing af utrymme, icke sjelfva dessa
tal utan endast deras differenser äro upptagna.

201

L Den effektiva afgängen A jemförd med antalet döde D inom
hvarje ärsgeneration under perioden 1891—1900.

| 1900 | + 764 | + 572 | 18860 | + 93 | — 51 1180 + 4/— 3
‘1899 | + 6 |— 306 | 1859 | +137 | — 66 | 1819 |+ 214 39
1898 | — 361 | — 641 | 1858 | +153 | + 58 | 1818 | 441/— 40
' 1897, | — 608 | — 715 | 1857 | — 81! + 641817/4+ 031— 18
| 1396 — 841 | — 813 | 1856 | +160 | — 5lıse + 7_- 43
1895 | — 7 — 873 | 1855 | +195 | + 9411815 [+ 77/+ 14
| 1894 | — 758 | — 1056 | 1854 | + 52 | + 8 | 1814 + 4114 6
1893 | — 863 | — 1022 | 1853 | +110 | — 18183 |+ 37|+ 36
1892 | — 908 | — 1080 | 1852 | +115 | +119 | 1812 [+ 48/~ 3
11801] — 836 | — 965 | 1851 | + 85! + 73 | 1811 |+ 10/4+ 38
| 1890 — 1584 | — 1466 | 1850 | +107 | + 54 | 1810 |+ 51/4 39
1889 | — 919 | — 806 | 1849 — 12 + 58 I 1509 | + 1!+ 21
| 1888 | — 423 | — 472 | 1848 | +137 | + 94 | 1808 | + 3214+ 3
1887 | — 473 | — 168 | 1847 | — 62 | + 85 | 1807 |+ 1414 9
1886 | — 338 | — 61 | 1846 | + 29 | +181 | 1806 |+ 28/+ 41
1885 | — 167 | — 68 | 1845 | + 43 | +9251 | 1805 |+ 2201+ 18
, 1884 | — 309 | — 111 | 1844 | +121 | +312 | 1804 + = 8l+ 97
1883 | — 342 | — 323 | 1843 | — 36 | +131 | 1803 |+ 18/+ . 20
| 1882 — 356 | — 18] 1842 | + 95 | + 61 | 1802 |+ 20l+ 12
1881 | — 57 | + 15 | 1841 | — 11 | +127 | 1801 |+ 12/4 17
1830 | — 148 | — 157 | 1840 | + 36 | +260 | 1500 |+ 7I+ 42
1879 | — 208 | + 223 | 1839 | + 21 | +144 | 1799 [+ 12/4 7
1878 | — 86 | — 153 | 1838 | + 92 +165 | 1798 | + 71+ 11
1837 | — 30!|— 95 | 1537 | + 82! +135 | 1797 |+ 314 11
11876 | + 82 | — 62] 1836 | + 45 | + 64 | 1796 |+ 3/4 17
1875 | — 270 | — 222 | 1835 | +109 | +137 | 1795 | + 3 | + 9
| 1874 - l|— 1834 | + 68 + 34 | 1794 | + 2,+ 7
[1873 | — 431 — 4511833 | — 53 | + 47 | 1793 | + 2 i+ 2
1872 | + 47 | + 98 | 1832 | + 79 | + 48]1792/+ 2+ 5
1871 | + 9|- 13 | 1831 | — 19 | + 811791 _ 0
1870 | — 60 _ 25 1830 + 34 + 35 1790 | — |+ 4
1869 | — — 291] 1 _ — 1
1868 | + 168 | + 140 | 1828 | + 78 | + 3 gönera- + 487514 4650
1867 | + 113 | — 12 | 1827 | + 37 + 55 | tioner |
1866 | + 22 | — 39 | 1826 | — 23 | + 97 — 7177|— 8031
1865 | + 129 | + 159 | 1825 | — 8| + 31
1864 | + 128 | — 32 | 1824 | + 24 | + 49
1863 | + 68 | — 18 | 1823 | + 11) — 33
1862 | + 133 | + 78 | 1822 | + 74 | + 54 |
i 1861 | + 121 | + 33 | 1821 | + 25 | — 126

202

Dä man söker en förklaring till de afvikelser, som
enligt föregående tabell egt rum mellan den effektiva minsk-
ningen af en årsgeneration och dödligheten inom densamma,
ledes tanken närmast på flyttningarna till och från landet.
Ett positivt värde af differensen 4—D anger att folkminsk-
ningen varit större än dödligheten och skulle således tyda
på en emigration, hvaremot ett negativt värde vore tecken
på immigration. Här inträffar emellertid det egendomliga
fall, att sagda differens i allmänhet är negativ för de yngre
generationerna, till något öfver 30 år, men positiv för de
äldre, och detta för såväl män som qvinnor, hvarför man
vore tvungen antaga att för de yngre och i synnerhet de
yngsta åldersklasserna en temmeligen stark immigration,
för de äldre deremot en emigration egt rum. Förklaringen
synes i och för sig föga sannolik; vi skola dock egna
densamma en något närmare granskning.

Härvid kunna och behöfva vi emellertid ej ingå på
frågan om den egentliga emigrantrörelsen till och från or-
ter utom Europa, främst Nord-Amerika, som i senare tid
antagit så betydande dimensioner. Om denna rörelse er-
hålles nemligen ej någon utredning ur de af presterskapet
lemnade uppgifterna om folkmängden och dess förändrin-
gar, emedan flertalet emigranter, då de begifva sig utrikes,
icke uttaga flyttningsbetyg från den församling de tillhört,
utan förblifva inskrifna i dess kyrkoböcker. Samma torde
förhållandet vara med det icke obetydande antal finska
medborgare, som längre eller kortare tid vistas på pass i
kejsaredömet !). Flyttningar af båda dessa slag stå så-

1) I Öfversigt af folkmängdsförändringarna i Finland år 1900
(Befolkningsstatistik 34) uppgifves antalet personer, som under
åren 1891—1900 uttagit pass för resa till Nord-Amerika eller, år
1900, till andra utom-europeiska länder, hafva utgjort inalles 59042;

208

lunda väsentligen utom omrädet för de iakttagelser, som
ligga till grund för vär befolkningsstatistik. Denna syssel-
sätter sig närmare blott med den migration, som enligt ut-
färdade flyttningsbetyg sker frän eller till en kyrklig kom-
mun och som till öfvervägande del är en förflyttning inom
landet. Men deri ingå dock äfven verkliga inflyttningar
till eller utflyttningar fran landet, sävidt dessa försiggä
med behörigt tillstand. Om den härigenom skeende üknin-
gen eller minskningen af landets befolkning kan man er-
halla en summarisk utredning genom att jemföra hela an-
talet inflyttade under en viss tid med hela antalet utflyt-
tade under samma tid. Under förutsättning att hithörande
uppgifter äro rigtiga, kan den dervid framträdande skil-
naden endast bero på migration fran och till utlandet. Till
belysande häraf meddela vi följande statistiska sammandrag.

huru många emigranter under samma tid återvändt till hemlandet
finnes ej angifvet. År 1900 uppgick hela antalet af finska infö-
dingar, som vistades i Nord-Amerikas Förenta stater, enligt då
anstäld folkräkning, till 63,440, hvari dock ej inberäknats finska
emigranters i Amerika födda barn. Vid utgången af samma år be-
räknades de i Ryssland vistande finnarnes antal till omkring 50,000.
Genom Finska passexpeditionens förmedling torde jemförelsevis
fullständiga uppgifter erhållas beträffande de förändringar, som
bland de sistnämnda inträffa genom födelse och dödsfall. Hvad
de egentliga emigranterna beträffar, äro motsvarande uppgifter
angående dem i hög grad bristfälliga; och då dessa personer emel-
lertid, såsom ofvan antyddes, fortfarande anses tillhöra vårt sam-
hälle, vållas härigenom en viss osäkerhet, som ej kan undgå att i
någon mon inverka på såväl folkmängds- som mortalitetsstatistiken
i vårt land.

204

Da fran antalet inflyttade afdrages antalet utflyttade,
utgjorde skilnaden:

| Ar | Manton | Qvinkon | Summe | Ar Mankön Ar | Mankon | Qrinkon | Somme Qvinkön | Summa |
| 1891 + 261 - 8 + 253 |
| 1892 + 461 + 410 + 871 |
| 1593 + 177 + 104 + 281
1594 + 258 | — 10 + 248
1895 — 100 - 13 — 113 |
1896 ı + 219 + 211 | + 430 |
1897 + 347 - 42 | + 305
1898 + 513 + 398 + Ol |
1899 + 415 + 339 + 754 \
Se Ss 1900 + 526 + 170 + 696 |
1991-1900. +3077 | +1559 | +4636 |

. Under hela tioårsperioden 1891—1900 skulle landets
folkmängd sålunda, genom att inflyttningarne Öfverskjutit
utflyttningarna, hafva ökats med inalles 4636 personer.
deraf 3077 män och 1559 qvinnor. Detta resultat gar vis-
serligen i samma rigtning som summan af afvikelserna
A—D i tab. I, men förslär ej att förklara dem. Sagde
tabell ger nemligen vidhanden, att vid sidan af den natur-
liga afgängen förändringar i dels positiv, dels negativ
rigtning inom de skilda arsgenerationerna egt rum, hvilka
skulle gifvit till resultat en total ökning med 7177 män
och 8031 qvinnor, eller inalles 15208 personer. Här äter-
star sålunda en differens af 15208 — 4636 = 10572 personer,
hvilken förblir oförklarad och mäste tillskrifvas det stati-
stiska materialets bristfällighet. Främst torde felet böra
sökas i folkmängdstabellerna; ty kändt är att uppgörandet
af dessa tabeller, som ju är ganska arbetsdrygt och fordrar

205

ett noggrannt genomgäende af kyrkoböckerna, ofta nog, i
synnerhet i större församlingar, lemnar rum för osäkerhet,
hvaremot de årliga mortalitetstabellerna äro lättare att '
åstadkomma och kunna betraktas såsom mera pålitliga och
relativt korrekta. Men huru härmed än förhåller sig, hafva
vi ansett rigtigast vara att fördela merberörda afvikelse
A— D, hvilken förefinnes mellan den inom hvarje ärsgene-
ration observerade totala afgången och dödligheten, likfor-
migt på de skilda år iakttagelserna omfatta, likväl, hvad
de från och med år 1891 tillkomna generativnerna beträf-
far, sålunda att generationens födelseår räknades endast
för ett halft år; med andra ord, vi förfara så, som om
nämnda afvikelse uteslutande berodde af in- och utflytt-
ningar samt uttryckte resultatet af dem. .

Med iakttagande häraf kalkylerades nu för hvarje års-
generation af befolkningen den totala minskning densamma '
från och med år 1891 år för år undergått genom dödlighet
och migration i förening och dermed äfven generationens
bestånd i början af hvart och ett af kalenderåren 1891—
1900. Härvid gjordes dock ett undantag för de äldsta års-
generationerna, nemligen dem som härstamma från 1810
och tidigare år. Vid den höga ålder desamma represen-
tera är det knappast tänkbart att någon in- eller utflytt-
ning skulle egt rum; de i allmänhet positiva värden, som
beträffande dessa generationer. emellertid erhållits för dif-
ferensen A—D och som skulle antyda en emigration, kunna
derför ej bero på annat än origtigheter i de statistiska
uppgifterna, antagligen i 1890 års folkmängdstabell. Man
måste nemligen förutsätta att 1900 års folkräkning är i
fråga om dessa generationer mera pålitlig än den tidigare,
emedan de till dem hörande personerna då befunno sig i
den höga åldern af 90 år och derutöfver, hvilken tilldrager

206

sig statistikernas och äfven själasörjarenes särskilda upp-
märksamhet. Vi hafva derför, hvad sagda generationer
beträffar, ansett rättast vara att lemna den tidigare folk-
räkningen utan afseende och taga till utgängspunkt den
för slutet af är 1900 gällande folkmängdstabellen samt ur
densamma med tillägg af antalet döde under föregäende är
successivt härleda beständet af hvarje generation i början
af ären 1900, 1899, 1898,... 1891.

Sedan en generations beständ i början af ett visst
kalenderär sälunda är funnen, har man att, i de fall dä
migration inom densamma under äret egt rum, till sagda
beständ ytterligare addera halfva antalet inflyttade eller
derifrän subtrahera halfva antalet utflyttade för att finna
antalet lefvande under observation eller den tid generatio-
nen i sin helhet haft att genomlefva (die durchzulebende
Zeit) under det dä begynnande kalenderäret. Det är med
detta korrigerade antal lefvande af en viss generation man
sedan har att jemföra det antal dödsfall, som under äret
inträffat inom densamma. Genom att dividera det senare
talet med det förra erhälles den koefficient vi tidigare
(sid. 199) betecknat med m, och som, noggrannare definie-
rad, uttrycker relativa antalet döde under ett kalenderär af
den generation, som derunder fyller x är, i förhällande till
dess beständ vid ärets början. Vi benämna den för kort-
hetens skull generationens nalurliga afgängskoefficient. Den
anger sä att säga generationens medeldödlighet för ett
gifvet är af dess tillvaro.

Om man pä anfördt sätt jemför antalet döde under
är 1891 med antalet lefvande vid ärets början särskildt för
enhvar af generationerna frän ären 1890, 1889, 1888,...
erhålles en serie värden för koefficienterna t,, m,, Mlyı---
En annan dylik serie kan härledas ur motsvarande iakt-

207

tagelser for är 1892 beträffande generationerna fran 1891,
1890, 1889,.... och likas& för de följande observations-
ären 1893, 1894,...1900. Man erhäller sälunda ett antal
(i allmänhet 10) olika bestämningar för enhvar af dessa
koefficienter och kunde möjligen använda medeltalen af
dem säsom definitiva värden för sagda koefficienter. Men
det är dock rigtigare att härleda det generela medelvärdet
für en afgängskoefficient m, genom att dividera summan af
täljarena med summan af nämnarena i de omedelbart er-
hällna speciela uttrycken för densamma. Till förtydligande
häraf anföra vi här nedan beräkningen af den naturliga
afgängskoefficienten m,, för den ärsklass af män, som under
observationsäret fyller 20 är.

Generationens
Födelse- | Observa- |beständ i bürjan| Deraf dogo
ar tionsär | af observations-| under året
fret
| |
1871 1891 22425 144
1872 1892 22012 155
1873 1893 22296 140
1874 1894 23744 150
1875 1895 23143 142
1876 1896 23150 152
1877 1897 24790 155
1878 1898 23891 127
1879 1899 25294 162
1880 1900 24938 188
Summa 235713 | 1515

Häraf fäs
1515

Mao = 955718 = 0.00643 .

208

I nästföljande tvenne tabeller II® och IP, af hvilka
den förra gäller för män och den senare för qvinnor, sam-
manställa vi de ur det statistiska materialet härledda vig-
tigaste elementen för beräkningen af en generations medel-
dödlighet i olika åldersstadier. Här betecknar:

x äldersäret;

2. sammanlagda antalet lefvande i början af obser-
vationsären 1891, 1892, 1898, ... 1900 af de ge
nerationer, som under samma är fyllde x är (och
hvilka således voro födde åren 1891—x, 1892—z,
...1900—2);

PH. antalet aflidne bland dessa personer under obser-
vationsäret;

&

m, = = = naturliga afgängskoefficienten.

|—— —— — = nn

— 26 = =——

m ———

SSELESESEE

OMR EN D WHOM

SSB

150794

209

IF; Medeldödlighet för en ärsgeneration af män.

3
#

we ara oo hö få m na nm no
3 BERSEESERE

és
Ön
m

3.432

8

fat
© © OID Où IR C9 DD =

SSSSSSESES 5358538

210

I, Medeldödlighet för en ärsgeneration af qviunor.

126567

8 & À 3 8 GR Dre

SSSRRSEE

81

SSELSSESS

ESS

95

211

Den serie af värden för afgängskoefficienten #,, som
sålunda omedelbart erhållits, företer, ehuru dess allmänna
gång är någorlunda regelbunden, dock en mängd större
eller mindre afvikelser, beroende på tillfälliga vexlingar i
dödligheten, och måste derföre utjemnas, innan vi kunna
göra vidare bruk af densamma. För sådant ändamål an-
vändes ett grafiskt förfarande, bestående deri att, sedan .
nämnda värden utmärkts medels punkter i ett rätvinkligt
koordinatsystem med åldern x såsom abskissa, i närmaste
anslutning till dem: konstruerades en jemnt fortlöpande
kurva, hvars ordinater derefter uppmättes och gåfvo en ny
serie värden för m,. I denna företogos ytterligare några
jemkningar, dels för att aflägsna ännu qvarstäende smärre
oregelbundenheter, dels i syfte att i möjligaste mon minska
differensen : mellan beräknadt och observeradt antal döde
inom vissa större äldersintervaller. Resultatet af utjem-
ningen framställes i följande tvenne tabeller III" och II,
hvari tillika meddelas skilnaden O—B mellan den enligt tab.
II observerade och den medels de utjemnade koefficien-
terna beräknade dödligheten. | |

En blick på differenserna i serien for m, i dessa tar
beller utvisar, huru utjemningen utfallit i formelt hänseende.
Hvilken grad af anslutning till sjelfva observationsmate-
rialet dervid öfverhufvud ernätts, framgär äter af nedan-
stäende summariska sammandrag af afvikelserna O—B för
for några större äldersintervaller. | u

Älders- Hela skilnaden Z(0-B) mellan obser-
intervall. | . veradt och beräknadt antal döde.

DID 00-12.
to | © © @ © 1 ©

212

III". Resultatet af utjemningen för man.

x LOO Mt, Diff. Fed Fäst Micha) (een) PP EI ett Ic a U—B

I 100m, Dift. | 0-B

x 100 = Diff. (0-3

| #
|
1 | 9.016 + 0.6] 41 | 0.969 — 27.6] 81| 16.67 +32
2 ssu | 4072 + 0.1 DE PO msn 1.008 | * IE 48.5] 82] 18.07 er +
3) 2.762) 0.730) + 1-7] 43 | 1.051) 47 |— 30.2] 83) 1954) 130 -%4
4| 2012 _ sy | +204] 44 | 1.008] 59 + 154] 84) 21.07) 13-00
5 | 1501| +204| 45 | 1150! 52 |— 215] 85| 2265| sq i
6 | Bl: 220 | — 66.6] 46 | 1207) ga + 598 “4 2427| 195-0
| 7 | 0.928) _ 160) +20.0| 47 | 1270) gg + 31.7] 87| 25.92) je Må
| 8! 0.768! 117| — 542148 | 1.338) 75 — 741] 88) 9759! sag -4
| 91 0651! 95) +555|49 | 1413) Go + 36.5] 89) 29.27) 4-01
10 | 0564| = gg | — 10.5] 50 | 1.495) gp + 18.0] 90) 30.96) ,;, + 19
11 | 04981. "sal + 86] 51 | 1.585) gg |— 223] 911 32.66] +
12 | 0.444) _ gq] +183) 52) 1.683) jog + O1] 92) 3438| ja, + 88
13 | 0405| yg] —10.0] 53 | 1.780] 114 — 283] 93| 36.13) <9 - 0
14 | 0.387], 5 | — 26.6] 54 | 1908| 194 + 23.4] 94} 37.92 - 21
15 | 03921, og) +313] 55 | 2.027) 135 + 144] 95| 39.77) 193 + 0
16 | 0.418) ga] + 91156 | 2.162) 447 |- 51.4] 06| 41.70] ogy + 4
17 | 0461|, 56] — 22.0] 57 | 2300| go |+ 89.9] 97| 43.73] sj +
18 | 0517|, gs | — 20.4] 58 | 2469| 17, |- 36.5] 98) 45.88) 2% + #
19 | 0582|, "gal + 7.0159 | 2.643) 399 |— 7151 991 48.17) 945-1
20 | 0646|, go] — 7.7| 60 | 2833) ong [+ 1431100! 50.63] 9 - &
21 | 0688|, 5, | +546] 61 | 3.042) 9 |- 121101] 53.29 + a
22 | 0780|, =| — 36.1] 62 | 3.275) og |+ 53.5 |
23 | 0.716 ol +63.7| 63 | 3.536) og, |- 60.7
24 | 0.716 ol — 28-2] 64 | 3.830 gan + 194 |
25 | 0116|, À — 37.61 65 | 4.160! 472 106.9
26 | 0.7171, | 48166 | 4582. 47 |- 65]
27 | 0.719), 3|+273)67| 4.949/ 445 |+ 24.0
28 | 0.722], ,| +219) 68 | 5414) 514 |- 93
29 0727|, | +166| 69 | 5928| „a; |-116.0
30 | 0.733), 7] +562|70| 6491| 4, + 808
31 | 0740|, „| -826| 71 | 7.105) ggg (+ 31.1
32 | 0751|, 4139| 72 | 7.771! 9 + 9.6 |
3| 0765|, „51 +288] 73 | 8401| 6 + 48.6
34 | 0781|, 39] —43.7| 74 | 9.267) gg; |- 16.2
35| 0.799], 9 | — 35.0] 75 | 10.10 | ggg [+ 31.8
36 | 0.820) 93] +59.7] 76 | 10.09 | Log |+ 11.8
37 | 0848|, 94 | — 26.4] 77 | 11.95 | , 44 |- 812
38 | 0.869} | 39! — 24.9] 78 | 12.99 | , 19 |+ 13.0
39 | 0.809], g93| +484] 79 | 1412 | 95 |- 57.1
40 | 0932|, 37|+29.6| 60 | 15.35 | 132 |+ 383

218 :

II, Resultatet af utjemningen för qvinnor.

—

r 100m, Diff. 0-B x 100 | Diff. | O—B x |100m, Diff. |O— a
| | | u | |

| | |

1 7.891 + 0.6] 41 | 0875] + 78.1] 81| 14.67 | + 18.6
2, 4.096 ae + 0.8] 42 | 0.884” = + 25.2] 82| 15.83 oe — 84.6
8 2700/9 745| + 0.1] 43 | 0802! |- 13.8] 83| 17.05) 91-501
41 1957! 5094| + 0.1] 44 | 0.901 1) |— 43:5] 84| 1833| 1341-458
| 143|_ 215] — 0.6] #5 | 0.912 16\+ 10-7] 85| 19.67 gq | + 13.2
6! 1.140) — 9! +512] 46 | 0.928 94|- 13.0] 86| 21.06 45|+ 3.3
1 0920! 157] — 60.5] 47 | 0.952 gs 191 87! 2251 51 | + 41.9
5 028|_ 43 | — 75.0] 48 0.985 40 |- 14-5] 88] 2402 salt 75
y 0650! "| +59.7| 49 | 1.027 so 7.21 80] 2558| j gol+ 3.6
0.565} 5. | +37.2] 50 | 1.079 93 (+ 42.3] 90] 27.20; gg | +25-1
u 0510} gg | + 24) 52 | 1.142) 2g |— 334] 91] 2888| 75 |+21.4
B 0462) iy] + 77 24 1215| gt 38.7] 92}. 3061) | >8|+10.7
B 0472! gi — 17.51 53 | 1209 95 |- 12-0] 93) 3239| jga | - 154
4041|, oy] —11.0 54 | 1.304 106 |- 17-5] 94] 3422| | gg|l+ 27
5: 0.505 271 + 65155: 1.500] ;,-|+ 81.5] 95]. 36.10] ,95|- 58
M 0.532 25 | + 54.3] 56 | 1617| jog - 19.0] 96] 38.03] gg|- 48
M 0.557 16 | ~ 56.6] 57) 1.745] ygq/- 9.7] 97] 40.01! ogg ]= 52
6: 0.573 10! +326] 58 | 1.884] 59 |— 38-1] 98] 42.04] 9 081 1.0
N 0.583 el + 58159 | 2.036) j29|- 631] 9%] 4412| ,3l- 6.0
D. 0.589 g | — 31-3] 60 | 2.206] ige |+108.7|100| 46.25) 918|— 22
H 0.595 7| 11-3] 61 | 2402| 997 |— 49.6] 101! 48.43 + 52
2 0.602 19| + 7.9] 62 | 2620| ago |+ 60.5

B 0.612 18! +186] 63 | 2880| og, |- 19.7

k 0.628 19| — 41.11 64 | 3184| gq /— 323

5 u 91 | +21.0| 65 | 3.514] 355|- 39.

8 ' 0.668 20! +245| 66 | 3.879) yogir 140

7 0.688 8) — 08167 | 4270) yasit 64.1

B 0.706 15 | +684] 68 | 4.714) ,01- 52

, 0.721 14 | — 553169 | 5.184] „u, |-1203

0! 0.735 14| +34.11 70 | 5680! 545+ 83.5

11 0.749 14| +166| 71 | 6234| „gn|+ 221

2 0.763 14] 72-5172 | 6824| gan |— 60.3

3, 0.777 14| — 202] 73 | 7.464] - gg, |- 413

ı 0.791 13 | — 20.6] 74 | 8150) u, /— 31.6

5 0.804 13| +115] 75 | 8914| galt 528

B 0.817 13 | — 28:7 | 76 | 9.729] > gro |+ 112.3

1) 0.830 12 | +446] 77 |.10.60 | 993 | 114

3: 0.842 — 45] 78 | 11.53 | 099 + 70.0

»| 0854 12) _ 46.41 79 | 12.52 — 30.4

11 1.05
) 0.865 + 8.6] 80 | 13.57 110 [+ 29.4

214 :

Med ledning af de i föregående tabeller anförda ut-
jemnade afgängskoefficienterna m, för en generation vore
det lätt att uppgöra en tabell, som äskädliggjorde genera-
tionens är för är skeende minskning i följd af dödligheten
ifrän tidigaste är ända till dess utslocknande. Men detta
vore ännu ej en mortalitets- (eller lifslängds-)tabell i vanlig -
mening. För att ästadkomma en sädan har man att tänka
sig en grupp af exakt jemnäriga personer och. undersöka,
huru dödligheten inom en sådan grupp skulle variera år
för år. Man har dervid närmast att utreda, huru stor del
af alla dem, som uppnått ett visst åldersår x, aflider inom
ett år derefter. Uttrycket för detta förhållande är den
vanligen så kallade mortalitetskoefficienten, som af oss be-
tecknats med m,. Såsom redan antydts, kan sistnämnde
koefficient. approximativt men med tillräcklig noggrannhet
beräknas, när man känner värdena för my Vi skola nu i
korthet visa huru detta låter sig göra.

Vi beteckna såsom förut med © antalet lefvande af
en viss generation i början af det kalenderår, då genera-
tionen fyller x år, samt med 2. det antal af dem, som af-
lider under året. 'Vi hafva då u,=®2,:?,. De till grup-
pen £ hörande personerna äro icke exakt jemnåriga; de
befinna sig i en ålder mellan x—1 och x år eller med andra
ord i åldern x—t, der t varierar från 0 till 1. Antager
man nu att deras födelsedagar fördela sig likformigt på
hela kalenderåret, kan man således säga, att vid årets -
början dé personer befinna sig i en ålder mellan x—t och ©
x—t+dt år och att af dem @dt-m_, dö under loppet af
ett år. Hela antalet döde under äret | ar alltså

st

2.2. [m at,

215

hvaraf
D,
m = e= =] m

och i allmänhet, om n betecknar ett positivt eller negativt
helt tal, .
mu [m ,„_.dt= Fm
A a
Sådan är den allmänna relation, som existerar mellan Mm,
och #,. För att kunna göra bruk af densamma, tänka vi
oss m, . , utvecklad i en serie af formen |

m Em tat+pB+yB,

hvilken, då fråga är om en kortare tidsintervall, kan be-
gränsas till ett polynom af tredje graden. Man finner då,
i det n successivt sättes lika med —1, 0, +1,+2,

718 15
m,_,=M, T9 St ru

| di
a B 7 7 "
mM, =m > 9 + 3 — 4 9 z—1
° wo ° . . A a
| ‘a ß y . #
i= Mts ty tg 4
15 LP
= =m, +2 “478 TB +. |

Ur dessa eqvationer härledes till en början | |
| | m, + m, +1 on |
2

216
hvaraf

4m, ti (m, — m. )= du 4. 1=4, +4),
dä man med 4 betecknar de första och med 4 de andra
differenserna i serien Mt, a Moa Ms Msn . Genom
införande af detta värde för 8 i den första af nastfore-
gäende tvä eqvationer erhälles slutligen

De | | ._W, + M44 À; + J, ,
. ab ‘. M, =: | 2 = a 12° «
Det sökta värdet för .mortalitetskogffieienten. Mm, är säledes
lika med medeltalet af de ‚mot. äldersären x och 2+ 1 sva-
rande värdena af m minskadt med a af summan af de tvä

andra differenser, som. stå i jemnhöjd med dessa värden.
Sistnämnda korrektion fr i allmänhet gänska obetydlig med
und antag för de allra första åldersåren, för hvilka formeln
emellertid icke vidare är användbar; emedan. den antagna
utvecklingen af m,,, der upphör att ega giltighet.

Enligt nu antydda förfarande härleddes mortalitets-
koefficienterna m, för såväl män som gvinnor ur de i tab.
III" och III sammanstälda utjemnade värdeserierna för m,
fran och med äldernx=5 framåt. För de tidigare älders-
åren har jag deremot vid berükningen: af sagda. koefficien-
ter användt en annan mera direkt metod, hvarvid uppgif-
terna i mortalitetsstatistiken öfver. de dödes fördelning såväl
efter födelseår som efter .åldersår samtidigt eller rättare
sagdt vexelvis anlitades. Med ledning af dessa uppgifter
var det nemligen’ möjligt att successivt utreda huru stor
del af dem, som voro födde under ett gifvet kalenderär,
dogo innan de fyllt 1 är, huru mänga af dem, som uppnätt
1 ars alder, dogo inom det andra äldersäret o. s. v., hvari-
genom mortalitetskoefficienterna my, m,, m,,... omedel-

217
bart. erhöllos. Till belysande häraf anföra vi nedanstående

utdrag ur en dylik beräkning ' rörande 1891 års manliga
generation.

Af mankön i Finland dogo:

3698 |

D]

oor À

+

A 1891 ‘ars mapliga ‚generation afledo alltså: -

1 ; lern orl inalles 4865 + 2730. = 7095 personer =.”
"ml. :1515+.881—2896 ‘,
p'oum.' 2793 4 164 506 = 1252 woo

Ifrågavarande generation "utgjordes ur-

sprungligen af. . . . . . . . 42059 personer.
Af dem uppnådde följaktligen . . . . 34964 1 år
32568 2 „

31316 8 ,

218

| För mortalitetekoefficienterna m,, m m, erhällas i
detta fall följande värden:

7095 |
My == 42059 = 0.16869 N
_ 2896 _ |
1252
m, = 59566 = 0.03844 Fi

I verkligheten beräknades dessa koefficienter dock
icke särskildt für hvarje generation, utan kombinerades för
sädant ändamäl flere skilda (i allmänhet 9) generationer
med hvarandra, nemligen alla de, som under perioden
1891—1900 fullständigt genomlefvat ett och samma äldersär
(0—1 eller 1—2, 0. s. v.), och jemfördes dervid hela sum-
man af döde med motsvarande antal lefvande. Sålunda
härleddes m, genom att undersöka huru mänga af alla dem,
som voro födde under åren 1891—1899 dogo under det
första lefnadsåret; för beräkning af m, togs hänsyn till
generationerna från 1890—1898 och hade man dervid att
utreda å ena sidan huru många till dem hörande personer
uppnått 1 års ålder samt å den andra huru många af dem
dogo i åldern 1—2; i fråga om mM. kombinerades genera-
tionerna från 1889--1897 ined hvarandra, o. s. v. Bäk-
ningen utsträcktes ainda till m,, för hvars härledning ge
nerationerna från 1884—1892 lemnade material. * Vi sam-
manställa här resultaten af denna undersökning.

219

Direkt undersökning af dödligheten under de första
lefnadsären.

Mankin Qvinkin

Antalet af

dem, som |Deraf dogo

uppnädde |inom ett ar
x år |

| Alder Antalet af
dem, som
de

Deraf dogo
inom ett âr

0 375074 57413 |0.15307
1 312867 17991 |0.05751
2 290232 9421 |0.03246
3 278689 6323 |0.02209
4 272285 4656 |0.01710
5 265452 3423 |0.01289
6 260746 2661 |0.01021
7 258412 2133 , 0.00825

Det är af intresse att härmed jemföra de värden för
m., som enligt det à sid. 216 anförda så att säga indirekta
förfarandet härledts ur afgängskoefficienterna m,. Man fin-
ner enligt denna metod

| Värdet af m,

7 | för män | för qvinnor
2 | 0.08226 | 0.03144

3 0.02298 0.02254

4 0.01723 0.01669

5 0.01300 0.01273

6 0.01022 0.01017 |
7 0.00839 0.00833

Säsom synes, skilja sig dessa värden endast obetyd-
ligt frän de nyss förut anförda. Af de tvä här omnämnda
metoderna för undersökning af dödligheten anse vi den di-

220

rekta visserligen vara att füredraga i fräga om de yngsta
äldersklasserna, men deremot ej kunna utsträckas utöfver
en viss gräns, emedan felen dervid alltmer hopa sig, trvar-
för vi, säsom redan nämndes, läta de enligt "densamma. be-
räknade: värdena af mortalitetekoefficienten m, gälla endast
för de fem första åldersåren eller till och med 2==4, men
i öfrigt använda de värden för sagde koefficient, 80m er-
hållits enligt” den af oss tidigare utvecklade indirekta me-
toden. De "sålunda. definitivt antagna värdena för merbe-
rörde ©. koefficient arp emmanstalds i följande. tabell.

221

“as.

IV. Dödligheten i Finland under åren 1891—1900.

I Mort. koeff. m, |
re _ *? |

X "| för man

Mm,

for qvinn.

0.1600 0.1411
1736 | :. 1524
1879 1643

> 2030 -1768
2185 1899
2345.| - .:2036
2509 2178
2675 2326
2843 . 2479
‘8011 "2638
3181. . 2808
3352' ‘2974
3525 3149
-3702 . 3330
3883 3515
12 "3706

: 4270 |... 3901
4478 4102
4700 4307
4937 | 4518

. 5192 | . 4733

222

Då man närmare granskar denna tabell och ger akt
på huru mortalitetskoefficienten m, varierar med åldern >,
fäster sig uppmärksamheten vid ett par omständigheter,
som synas särskildt anmärkningsvärda. Dödligheten, som
i den tidigaste åldern är relativt stor, aftager efterhand
tills den når ett minimum, hvilket inträffar för mankön vid
14 och för qvinkön redan vid 12 & 18 års ålder. och denna

sänkning af mortalitetskurvan är t. o. m. starkare för män”

än för qvinnor, ehuru dödligbeten för de förra i allmänhet

. är större än för de senare. Minimivärdet för mortalitets-
... “koefficienten är nemligen enligt vår tabell 0.00386 för män

och 0.00474 för qvinnor. För de förstnämnde begynner

derefter en stegring af mortaliteten, hvilken stegring är i
' synnerhet märkbar i åldern 17—20 år; men snart åter

upphör. Från 22 till 27 års ålder håller sig dödligheten
nära nog konstant med en svag ansats till ett minimum i

trakten af = 24, men frän.28 är framät tilltager den

åter oafbrutet, i början långsamt, men sedan allt hastigare.

For qvinkönet visar mortalitetens stegring efter det första - :

minimet ej nägot dylikt afbrott; deremot varierar den-
samma fran x= 18 till c= 45 endast obetydligt, d. v. s.
mortalitetskurvan fortlöper under hela denna sträcka nära
nog rätlinigt; först' derefter vidtager en hastigare ökning
af mortaliteten.

Samma egendomligheter träda oss till mötes i morta-
litetsundersökningarna för perioden 1878—1886. Äfven här
inträdde minimum af dödligheten för män vid 14 och for
qvinnor vid 13 ars ålder, hvarvid mortalitetskoefficienten
var i det förra fallet 0: 00425 och i det senare nägot större
eller 0.00497. Under äldersären 23-27 var denna koef-
ficient för mankön nära nog konstant, varierande endast
mellan 0.00750 och 0.00758. Och hvad mortalitetskoef-

223
ficienten för qvinnor beträffar, tillvexte den endast läng-
samt och nära nog likformigt fran 2=18 ända till 2 = 45.
Häraf synes framgä att berörda förhällanden icke äro af
blott tillfällig natur utan verkligen karakteristiska för den
hos oss gällande mortalitetsordningen.

För öfrigt är dödligheten, såsom redan nämndes, ge-
nomgående större för män än för qvinnor, utom för ålders-
intervallerna 10—18 och 30—35, der den är nägot- mindre
för männen. Samma undantagsförhållande observerades
under perioden: 1876—1884 för åldern 12—18 samt 30—35.
Äfven här föreligger en beaktansvärd analogi.

Sedan mortalitetskoefficienterna m, blifvit på anfördt
sätt fixerade, konstruerades med: ledning af dem följande
definitiva mortalitetstabeller V* och V?, den ena för män,
den andra för qvinnor. Här betecknar

i antalet öfverlefvande vid åldern x af 100000 födde,

#, dödlighetsstyrkan.

Tabellerna innehålla äfven Logl , som ursprungligen be-
räknats med sex decimaler, ehuru i resultatet endast fem
bibehållits. |

: . Värdena af J, erhållas genom successiv tillämpning af
formeln :

La=(l-m)L,

=

hvarvid I, = 100000. För. beräkningen af #, användes
denna gång följande förfarande.' Enligt definition är

då med: log betecknas ineperska. logaritmer. Sattes |

a 2 .
‘à se: ae Je !

fe) = iogt, {ar alltså à, fe), FU

224

Om man tanker sig de mot z=0, 1, 2, 8,... svarande
värdena af f(x) ordnade i en kolumn med åldern x såsom
argument samt later f,(x), så ofta n är ett jemnt tal, be-
teckna den differens af n:te ordningen, som stär i samma
rad med funktionsvärdet f(x), men, när n är udda, medel-
talet af de två n:te differenser, som stå närmast öfver och
under denna rad, så kan den deriverade funktionen f(x)
approximativt uttryckas genom differensformeln

fo = f(2) — § A+ sf
Har är

(Ae) —fe—1) hf) fe #1) — fe—1)
er) Ret MEN

f@)=— >

logl,_, — log L +1
RE TER
Betraktar man ater /,(x) såsom hufvudfunktion och
tänker sig värdena för densamma ordnade i en kolumn med
"x såsom argument, så inses lätt, att /,(z) utgör den andra
och 7,(z) den fjerde differensen i denna nya serie. Om vi
för korthetens skull beteckna sistnämnda funktion med À,
så att
. logl_,—logl
A, = 1. 5 +1
samt med d!! och 6!“ dess i jemnhöjd med x stående andra
och fjerde differenser, har man alltsä

1) Jmf. Statistiska beräkningar angående Finska Ecklesiastik-
statens enke- och pupillkassa för år 1900, sid. 20, införda i Bidrag till
kännedom af Finlands natur och folk, utgifna af Finska Vetenskaps-
societeten, häft. 62.

225

Genom denna formel erhålles värdet af uw, enkelt och med
stor noggrannhet, sedan man förut beräknat värdena för À.
Det är att märka, att 4, är det uttryck, som vanligen an-
vändes såsom representerande mortalitetsstyrkan #,. Detta
uttryck är dock, såsom synes, endast en första approxima-
tion och vår formel anger den korrektion, som dertill bör _
fogas för att erhålla ett i möjligaste mon exakt värde

af u.

SOON — WWM ©

226

Va, Mortalitetstabell för män.

T

51631
50837

50006
49139
48232
47285
46

no

227

Vv», Mortalitetstabell für qvinnor.

0 | 5.00000 | 100000 50 | 4.73878 | 54800 | 0.01083
1 | 4.93993 | 87083 51 | 73304 | 54193 1147
2 | 91619 | 82450 52 | 72880 | 53555 1222
3 | 90234 | 79862 | 0.02640 | 53 | 72331 | 52883 1307
4 | 89243 | 78040 1958 | 54 | 71743 | 52171 1403
5 | 88512 | 76757 1454 | 55 | 71111 | 51418 1510
6 | 87955 | 75780 1133 | 56 | 70430 | 50617 1628
7 | 87511 | 75009 | 0.00919 | 57 | 69694 | 49767 1759
8 | 87148 | 74384 763 | 58 | 68900 | 48865 1901
9 73863 650 | 59 | 68041 | 47909 2055
10 | 86580 | 73417 565 | 60 | 67112 | 46894 | © 2229
11 | 86348 | 73026 508 | 61 | 66102 | 45816 2429
12 | 86134 | 72667 479 | 62 | 61908 | 41666 2660
13 | 85927 | 72322 471 | 63 | 63786 | 43437 2928
14 | 85721 | 71979 481 | 64 | 62449 | 42120 3233 |
15 | 85506 | 71625 505 | 65 | 60972 | 40712 3574
16 | 85281 | 71254 534 | 66 | 59339 | 39209 3953
17 | 85044 | 70866 557 | 67 | 57533 | 37612 4371
18 | 84797 | 70465 574 | 68 | 55537 | 35923 4827
19 | 84545 | 70057 585 | 69 | 53336 | 34147 5320
20 | 84290 | 60646 8 | 7 50911 | 32293 5853
21 | 84032 | 69234 596 | 71 | 45245 | 30370 6432
22 | 83771 | 68820 602 | 72 | 45317 | 23390 7063
23 | 83507 | 68403 614 | 73 2102 | 26364 7752
24 | 83238 | 67979 631 | 74 | 38574 | 24307
25 | 82060 | 67546 649 | 75 | 34703 | 22235 9332
26 | 82674 | 67102 869 | 76 | 30458 | 20164 | 0.10225
27 | 82378 | 66648 690 | 77 | 25810 | 18118 | 11198
28 | 82075 | 66183 708 | 78 | 20720 | 16114 | 12251
29 | 81763 | 65710 723 | 79 | 15158 | 14177 | 13376
30 | 81446 | 65232 737 | 80 | 09090 | 12328 | 14578
31 | 81123 | 64748 752 | 81 | 02484 | 10589 | 15857
32 | 80793 | 64250 767 | 32 | 3.95303 | 8975 | 17226
33 | 80457 | 63764 781 | 83 | 87508 | 7500 | 18685
34 | 80116 | 63264 795 | 84 | 79059 | 6174 | 20240
35 | 79768 | 62759 809 | 85 | 69913 | 5002 | 21897
36 | 79414 | 6225 821 | 86 | 60026 | 3983 | 23648
37 | 79055 | 61737 833 | 87 | 49358 | 3116 | 25502
38 | 78690 | 61221 816 | 88 | 37860 | 2391 | 27463
39 | 78320 | 60702 858 | 89 | 25488 | 1798 | 29535
40 | 77945 | 60180 869 | 90 | 12185 | 1324 | 31736
41 | 77566 | 59655 879 | 91 | 2.97903 953 | 34073
42 | 77182 | 59131 888 | 92 | 82574 669 | 36535
43 | 76794 | 58606 896 | 93 | 66149 459 | 39134
44 | 76403 | 58081 905 | 94 | 48562 306 | 41877
45 | 76008 | 57555 vi6 | 95 | 29753 198 | 44776
46 | 75607 | 57026 933 | 96 | 09646 125 | 47842
47 | 75197 | 56490 957 | 97 | 1.88172 76 | 51090
48 | 74775 | 55944 983 | 98 | 65242 45 | 54531
49 | 74337-| 55343 | 0.01030 | 99 | 40776 26 | 5818 |

100 14670 14 62069

228

Bland tillämpningar, som kunna göras af dessa mor-
talitetstabeller ätnöja vi oss här med att anföra beräkningen
af återstående medellifslängden M vid en gifven alder x.
Denna erhälles, säsom bekant, genom formelu

Wrıtbratbrst' spat" a)

un ’
der w är den högsta möjliga åldern (= 100) samt & be-
tecknar den bråkdel af ett år, som de i åldern x/x +1
aflidna personerna i medeltal! genomlefvat, sedan de fyllt

M,=k+"

x år. Vanligen antages = 5 utom för det första älders-

äret, dä x kan sättas = 1

8
Återstående Återstående Aterstående
= medellifslängd = medellifslängd = medellifslängd
RI . |& 5
för män |fôr qvinn. för män för qvinn. för män för qvinn.
01 429 456 130] 348 36.8 | 60 | 13.5 146 |
1 | 49.7 51.5 |31| 34.0 36.1 | 61 | 12.9 140 |
2| 517 534 132 | 33.3 35.8 |62 | 123 13.3
3 | 525 54.1 133] 32.6 34.6 |63 | 11.7 127 :
4 | 52.7 544 |34| 31.8 33.9 | 64{ 11.1 12.0 |
5| 52.6 543 [351] 31.1 33.2 |65| 10.6 11.4
6| 52.3 540 |36 | 30.3 324 166 | 10.0 10.9
7 | 518 53.5 [37] 295 31.7 | 67 9.5 10.3
8 | 512 529 |38| 288 309 | 68 9.0 9.8
9 | 50.6 52.3 |39 | 281 30.2 | 69 8.5 9.2 |
10 | 499 51.6 140 | 27.3 295 | 70 8.0 87
11 | 492 50.9 |41 | 26.6 28.7 | 71 7.6 8.3
12 | 484 50.2 142 | 258 28.0 | 72 7.1 78
13 | 476 494 | 43 | * 25.1 27.2 | 73 6.7 74
14 | 463 48.6 I | 244 265 |74| 63 7.0
15 | 46.0 479 |45| 23.6 257 | 75 6.0 6.6
16 | 45.1 47.1 |4| 229 249 | 16 5.6 6.2
17 | 443 46.4 |47| 22.2 242 | 77 5.3 5.8
18 | 435 456 |48]| 215 23.4 |78| 49 5.5
19 | 428 449 [49] 208 226 | 791 4.6 5.2
20 | 42.0 442 |50| 201 219 |80| 43 49
21| 413 434 |51| 194 21.1 | 81 4.1 4.6
22 | 40.6 42.7 |52 | 187 203 | 82 3.8 4.3
23 | 39.9 419 |53| 180 19.6 |83| 36 4.1
24 | 39.2 42 154 | 173 189 |84| 34 3.8
25 | 385 405 155 | 167 18.1 |8&5| 32 3.6
26 | 37.7 39.7 156 | 16.0 17.4 |86| 30 3.4
27 | 37.0 39.0 | 57] 15.4 16.7 | 87 2.8 32
28 | 363 383 1581] 147 16.0 188] 27 3.0
29 | 35.5 37.5 1591] 14.1 15.3 |89] 25 28 |
|
90 2.4 27 |

229

I enlighet härmed är den totala medellifslängden i
Finland 42.9 ar för män och 45.6 ar för qvinnor. I följd
af den starka dödligheten under. den första barndomen är
den äterstäende medellifslängden icke störst vid födseln,
utan ökas under några år framåt och når sitt maximum
vid 4 års ålder, dä den utgör 52.7 år för män och 54.4 år
för qvinnor. I allmänhet är den hela lifvet igenom större
för qvinnor än för män; störst är skilnaden vid födseln,
då den uppgår till 2.7 år.

Af särskildt intresse är att utreda huru dödligheten
i ett land varierar under olika tidsskiften. I sådant af-
seende meddela vi här nedanstående jemförelse mellan re-
sultaten af de tre undersökningar, som vi härtills varit i
tillfälle att utföra beträffande mortaliteten i Finland och
som omfatta resp. perioderna 1861—1865, 1878—1886 samt
1891—1900.

Af 100 personer, som uppnâtt närstäende äldersär,
dogo inom ett är derefter.

| pe Quinn or |
Es 1861-1865 1878-1886 1891-1900
| a

10 0.81 0.60 0.58 0.78 0.55 0.58

| 20] 068| 069 | 087 0.63 | 061 | 0.0
30 0.81 0.77 0.74 0.78 0,78 0.74
4 1.11 1.04 0.95 1.07 0.95 0.87
| 50 1.90 1.66. 1.54 1.45 1.23 1.11
60 3.63 3.21 2.93 3.06 2.60 2.30
70! 827 7.38 6.79 7.28 6.48 5.95 |
‘80, 185 16.6 16.0 16.5 14.9 141 |
90, 346 29.9 31.8 32.8 25.7 280 |

230

Säsom häraf synes, har dödligheten under de tre tids-
perioder, om hvilka här är fräga, successivt minskats inom
nästan alla äldersklasser. Huru detta inverkat pä äter-
stäende medellifslängden vid skilda äldersstadier, framgär
af följande jemförelse. |

Äterstäende medellifslängden

för qvinnor

1861-1865 1878-1886! 1891—1900 1861 —1865'1878— 1886 1891—1900

0! 35.5 39.6 | 42.9 38.3 423 | 45.6
10| 474 48.8 | 49.9 49.1 50.5 516 |
20] 398 411 | 420 41.6 43.0 42
30| 32.6 33.9 34.8 34.2 35.7 | 36.8
40! 2352 26.5 27.3 27.0 285 , 205
50| 18.3 19.4 20.1 19.8 211 | 219
60; 11.9 129 | 185 13.0 14.0 146 |
70 7.1 TT | 80 7.8 8.4 8.7
80 3.9 4.3 | 4.3 4.3 48 | 49
90 2.1 25 | 2.4 2.5 30 2.7

Denna jemförelse ger vid handen, att medellifslängden
ökats märkbart inom alla här upptagna äldersklasser med
undantag möjligen af den sista, der statistiken dock redan
är osäker. Störst ar denna Skning för äldern 0, d. 4. vid
födseln; de für sagda ålder anförda siffrorna utvisa, att den
totala medellifslängden i landet under loppet af tre decen-
nier ökats med något mer än 7 år för såväl män som
qvinnor. För öfriga åldersklasser är ökningen af medel-
lifslängden visserligen betydligt mindre; vid 10 års ålder
uppgår den till 2'/, år och aftager vid högre ålder mer
och mer. Men i alla fall torde man i nu antydda före-

231

teelse, som äfven konstaterats i andra kulturländer, kunna
se ett glädjande vittnesbörd om förbättrade sanitära för-
hällanden, hvilka äter sammanhänga med odlingens fram-
steg och allmännare utbredning öfverhufvud.

_ Undersökning af terpenerna

finsk tall- och grankäda.

Af

Ossian Aschan.

Af en ar 1894 i gemenskap med ÆEdv. Hjelt utförd
undersökning öfver finskt terpentin!) framgick, att i Fin-
land tillvärkadt terpentin, både det i tjärugn och det ge-
nom destillation af kåda beredda, innehåller pinen och syl-
vestren. Härigenom blef således bl. a. faststäldt, att sist-
nämda terpen är en naturprodukt.

Redan vid denna tidpunkt fästes min uppmärksamhet
vid de jämförelsevis stora mellanfraktioner, hvilka resulte-
rade vid destillationen af det finska terpentinet och sam-
lade sig mellan pinenets och sylvestrenets vid c:a 156 och
175? liggande kokpunkter, och beslöt jag att framdeles
underkasta dessa destillat en närmare undersökning. Som
ett annat outredt önskningsmål framstod vidare klargöran-
det af frågan, huruvida beståndsdelarna voro desamma i
terpentin från tall (Pinus silvestris) och i terpentin från
gran (Pinus abies), de båda barrträd, ur hvilkas samman-
blandade kåda det i Finland genom destillation med vat-
tenånga beredda terpentin härstammade, som bildade ett af
materialen för den ofvannämda undersökningen. Det ut-
gjorde, jämte harts (kolofonium), produkten af en förut
allmän, numera alt mera sällsynt vorden hemindustri i södra
Österbotten. Bristen på råmaterial, således särskildt från
tall och från gran insamlad kåda, lade emellertid hinder
i vägen för denna del af den planerade undersökningen.
Först under denna sommar har jag, genom välvilligt till-

1) Finska Vetenskapssocietetens bidrag 54, sid. 459 (1894),

236

mötesgäende af fabrikanten Math. Bonn, varit i tillfälle
att emottaga c:a 1,5 kg kåda fran de båda trädslagen, hvil-
ken blifvit under behörig kontroll insamlad. För detta in-
lägg till förmän för det finska terpentinets undersökning
ber jag att här till hr Bonn fa uttala min förbindliga
tacksamhet.

Innan jag éfvergar till relationen om dessa produkters
undersökning, är det för belysande af de erhällna resulta-
ten nödigt att till först meddela nägra data ur ett par
undersökningsserier med utländskt terpentin som material,
hvilka redan är 1899 under min ledning utfördes af stude-
randen A. A. Ihamuotila. Efter en längre fraktionering
af tvä handelsterpentiner, det ena (I.) köpt à ett härva-
rande apotek och utgifvet som franskt, det andra (II.) ut-
görande amerikanskt terpentin af otvifvelaktig proveniens
och levereradt frän den kända firman Schimmel & C:o, er-
höll härvid hr Ihamuotila, utom den vanliga pinenfraktio-
nen, rätt betydande högre fraktioner, hvilka visade föl-
jande specifika vikt och vridningsförmåga:

Profvet I.

Fraktion
(Barometern
c:a 770 mm)

154—155° _
155 — 157° 0,8650
157 — 158° 0,8655

158— 160° O,eee7 | + 7,8° | +81
160—162° 0,8686 — 5,9? — 2,35
162—167° 0,8728 — 19,6° | — 7,78

287

Vinkeln a uppmättes å en sackarimeter af Schmidt
& Haensch samt för en längd (J) af 1 dm för det polari-
serade skiktet. Därur beräknades [a], enligt formeln

[a], = a . 0,3468

di

i hvilken d beteckuar specifika vikten.

Af ofvanstäende tabell framgär, att det undersökta
terpentinet, som är högervridande, icke kan vara af franskt
ursprung. Därför utfördes en annan fraktionering med
terpentin af otvifvelaktigt amerikansk proveniens, som nämdt
härrörande fran Schimmel & C:o:

Profvet II.
F raktion 4% | Fraktionens |
Ceo mn 4 fi pte “lp vikt i g.

|

|

an terpentinet | O,se73 | + 15,0 ! + 6,00 1900
155— 156 Osse2s | + 29,3 ! + 11,78 80

| 156 — 156,5 0, 8647 | + 28,8 | + 10,73 210

| 156,5 —157 O,sesa | + 2441 + 9,77 460
157 — 158 Osez | + 17,3 | + 6,93 325

| 158—159 | O,8669 | + 11,31 + 4:2 250
159 —160 0,8877 | + 2,9 | lis 230 |

| 160 —162 0,898 | — 9,o | — 3,59 | 85

| 162—165 0,8716 | — 20,7 | — 82 40 |

Ur dessa tal framgär, att det amerikanska terpentinet,
äfven efter långvarig fraktionering, till största delen kokar
vid en temperatur, som dfverstiger pinenets kokpunkt, en
omständighet som är rätt anmärkningsvärd. Äfven om

238

ifrågavarande vid 156,5 — 157? och 157—158° kokande frak-
tioner på grund af närheten till pinenfraktionen (156—
156,5°) innehålla betydande mängder pinen, så blef redan
genom denna undersökningsserie ådagalagdt, att utom pi-
nenet ett annat terpenkolväte är närvarande i de under
160° kokande fraktionerna af det amerikanska terpentinet.
Den undersökning, som var afsedd att närmare klar-
göra detta sakförhållande, blef emellertid afbruten af ett
meddelande af Semmder!), däri det förmodande uttalas,
att de i naturen förekommande terpenerna, hvilka inne-
hålla metylgruppen och som af honom benämdes orto-terpe-
ner, skulle åtföljas af isomera terpenkolväten, s. k. pseudo-
terpener, hvilka innehålla en methylengrupp bunden vid
den ringformiga kärnan; samma förhållande skulle också
de syrehaltiga terpenderivaten kunna förete. Bl. a. ansåg
Semmler, att vissa pinensorter skulle innehålla, utom det
vanliga ortopinenet af formeln I, s. k. pseudopinen af for-
meln II. Ja, han uttalade, att man påträffar pinener,
hvilka hufvudsakligen bestå af pseudopinen. Det sistnämda
skulle visa en högre kokpunkt och en annan polarisations-
förmåga än vanligt ortopinen. I anseende till sin nära be-
släktade struktur, hvilken framgår af följande formler:

I. Ortopinen II. Pseudopinen
CH, CH,
HC--- . -C_——-CH Ho ö CH
| on | on
| CH,.C CH, €
H,C CH——CH, H,C—CH—CH,

skulle dessa tvä pinenisomerer vid invärkan af syror gifva
samma produkter.

1) Ber. deutsch. chem. Ges. 83, 1455 (1900).

289

Denna publikation afbröt, som nämdt, för en tid mitt
arbete. Dä inom de fyra päföljande ären nägonting vidare
om pinen af Semmler icke blef publiceradt, uppdrog jag ar
1904 ät magister Bertel Ahlström att fortsätta de tidigare
försöken. På grund af särskilda orsaker blef också den
sistnämdes undersökning icke slutförd. Den gaf likväl en
mängd resultat, hvilka voro så mycket mera anmärknings-
värda, som de framgått både ur amerikanskt och franskt
terpentin samt utfördes med stora substansmängder. Dess-
utom begagnades vid fraktioneringen synnerligt värksamma
deflegmatorer af engelsk konstruktion (Sidney Youngs de-
flegmator). De af Ahlström erhållna resultaten skola blifva
föremål för en särskild publikation i Berichte der deutschen
chemischen Gesellsehaft, men anföra vi ur densamma föl-
jande tal, hvilka tillåta oss att följa med variationerna i
kvantitet och fysikaliska egenskaper hos de tvänne terpen-
tinsorternas olika fraktioner. Ett särskildt intresse erbjuda
jämförelserna öfver de ur de särskilda fraktionerna fram-
stälda hydrokloridernas vridningsförmåga. Dessa tal framgå
ur nedanstående tabeller:

ee

240

III. .Amerikanskt terpentin.

Ö— |
o g |, 8108 io
| Fraktion| gq ® = [a] D = kö S ER Ungefärlig |
| © Slt | 8 | kvantitet |
: SE |
18-1550 0,86355 + 14,61 + 2,51 64,5 gr |
0,00079 0,89 1,01
155—156”' 0,8643 4 + 13,72 + 1,50 323 gr
0,00108 3,05 0,40
156—157°| 0,86522 + 10,67 + ],1 243 gr
0,00112 8,6 0,47 i
157 —158°| 0,86634 + 7,07 — 0,37 92 gr |
— 0,0008 4 3,49 1,67

158—159°| 0,86550 + 3,58 — 1,84 225 gr
0,00306 3,94 0,98
|159—160°! 0,86856 — 0,80 — 2,83 275 gr
0,00148 4,24 1,64

169—161°| 0,87004 — 4,6 — 4,36 217 gr

0,00066 — —
161 —162°| 0,87070 — — förlorad
0,00080 — —

162 —163°| 0,87150 — 10,58 — 6,08 112 gr
0,00072 2,80 1,37 |
'163—164°: 0,87222 — 13,38 — 7,35 49 gr
| 0,00324 0,31
| 164—175°| 0,87446 — 13,17 — 134 gr

IV. Franskt terpentin.
I © 2
15 hy S Ungefärlig
Fraktion d i Le kvantitet |
QF

| 153—155° | 0,86374 — 42,30 — 8,75 _

| 0,00168 1,79

. 155—156° | 0,865 42 — 40,51 — 8,20 983 gr
- 0,00056 1,03

156—157° | 0,86486 — 39,49 — 8,33 757 gr
| 0,00140 2,11

157—158° | 0,86626 — 37,38 — 8,26 284 gr
0,00114 - 2,24

| 158—159° | 0,86740 — 35,14 — 8,72 297 gr
0,0018) 3,20

| 159—160° | 0,86921 — 31,04 — 8,45 | 280 gr
| 0,00103 | 2,05

160—161° | 0,87024 — 29,89 — 8,76 180 gr
| 0,00138 3,01

| 161—162° | 0,87162 — 26,88 — 8,56 | 123 gr
0,00136 2,96

, 162—163° | 0,87298 — 23,92 — 8,69 58 gr
i 0,01121 5,68

' 163—173° | 0,88419 — 18,34 — 197 g

241

Af ofvanstäende tabeller framgär, att bäde i ameri-
kanskt och franskt terpentin ingär, utom det isynnerhet i
den franska varan i större mängd uppträdande pinenet,
åtminstone ett, kanske två kolväten af terpenserien, hvilka
äga en motsatt optisk vridningsförmåga än det tillhörande
pinenet. I franskt terpentin minskas vänsterpolarisationen
successivt, i det amerikanska byter polarisationsförmågan
sitt tecken redan vid 159° och öfvergår från höger- till
vänstervridning. Men det egendomliga inträffar, att medan
den pinenhydroklorid, som i en vid högre kokpunkt alt
mera aftagande mängd erhålles ur de olika fraktionerna
af franskt terpentin, bibehåller sin specifika vridningsför-
måga konstant vid ungefär — 8,5°, så öfvergår samma op-
tiska konstant hos den ur de olika fraktionerna af ameri-
kanskt terpentin afskiljda hydrokloriden vid ungefär 157°
från höger- till vänstervridning och uppnår, från att för
fraktionen 155—156° hafva varit c:a +1,s, i fraktionen
168—164° ett värde af c:a —7,ss. Häraf framgår att
franskt och amerikanskt terpentin faktiskt äga en olika
sammansättning. Det senare torde utom pinen innehålla
ett annat terpen, som liknar pinenet men äger en högre
kokpunkt än detta.

Egendomligt är emellertid, att de vid invärkan af
torr klorvätegas på resp. fraktioner erhållna produkterna
alldeles likna pinenhydroklorid, ehuru de visa så olika
vridningsförmåga och äfven om de t. ex. vunnits ur frak-
tionen 163—164°, hvars kokpunkt med c:a 7° öfverstiger
pinenets. Detta skulle öfverensstämma med Semmilers an-
tagande om ett pseudopinen. Härigenom förklaras emeller-
tid icke, hvarför den fasta additionsprodukten med klor-
väte, som bildas enligt formeln:

Co Hig + HCl = C,oH,,Cl,

242

aftager till sin mängd i de omkring 160° liggande frak-
tionerna. Skulle deras högre kokpunkt betingas af ett
ungefär vid denna temperatur kokande pseudopinen, hvil-
ket enligt Semmler skulle gifva samma hydroklorid, sa
borde denna sistnämda uppträda lika rikligt i dessa högre
fraktioner som i den egentliga pimenfraktionen.

Jag anser därför, att olikheterna hos de franska och
amerikanska terpentinsorterna samt deras abnorma fôr-
hållande icke ensamt på detta sätt kunna pa ett tillfreds-
ställande sätt förklaras. Till denna fråga återkommer jag
senare.

För att sedan öfvergå till relationen om de ur finsk
tall- och grankåda resulterande terpenerna, må till’ först
deras afskiljande från naturprodukten beskrifvas.

De af hr M. Bonn insända profven vägde, tallkådan
1,550 och grankädan 1,6 kg. Den förstnämda hade en bal-
samartad konsistens, den senare var betydligt fastare. De
underkastades hvar för sig destillation med vattenånga.
De genom separation ur destillaten vunna terpenerna filtre-
rades från hartspartiklar, behandlades för att binda däri
befintliga syror med 5-procents natronlut och öfverdestille-
rades ånyo med vattenånga. Därefter torkades terpenti-
net med vattenfritt glaubersalt, kokades halfannan timme
med metalliskt natrium, och därvid afskiljdt hartssyradt
natrium affiltrerades. Vid därpå följande destillation öfver
natrium, som vid samtliga destillationer var närvarande,
öfvergick terpentinet nästan fullständigt före 180°. Det ur
furukädan kokade före detta gradtal till en kvantitet af
127 g, öfver detsamma öfvergingo endast några droppar.
Af grankådans terpenbeståndsdelar kokade 69 g före 180°

248

och 3 g däröfver; den sistnämda fraktionen öfvergick vid
förnyad destillation fullständigt under 180°.
Ur de angifna talen beräknas terpentinhalten

i tallkådan till 9,2 9/,,
i grankådan „ 4,5 9/,.

Vid därpå följande destillation upptogos fraktionerna
första gången för 5° i sänder. Följande kvantiteter er-
höllos, hvilka i 2,s em-rör visade den i följande tabeller

angifna vridningsförmågan:

I. Furukdda:

Fraktion Kvantitet a, ')
155—160° 55 g + 4,28°
160—165° 43 „ +3,79
165— 170° 12 „ + 242°
170—175° 5 » + Lu?
Rest 4, —

II. Grankäda:

Fraktion Kvantitet ay
155 — 160° 40,5 8 — 1,70°
160— 165° 11,5 , — 242°
165—170° 2,5 » — 8,71”
170—175° 0,5 » _
Rest 5,0 „ —

Under beaktande af spec. vikten 0,ses7 erhölls för
fraktionerna 155—160° följande specifika vridning:

Furukäda [a], — + 20,2;
Grankada „ —— 7,87.

1) Har Jiksom i det följande bestämdes konstanten a, med
en vanlig polarimeter.

244

Det högst intressanta resultatet af denna första destil-
lation var säledes, att medan furukädan innehäller höger-
vridande beståndsdelar, så dr grankädans terpener vänster-
vridande, hvilket härförinnan varit obekant, dä det hittills
undersökta, af bade furu- och granharzdestillat samman-
satta svenska !), ryska?) och finska ?) terpentinet befunnits
vara endast högervridande.

Nu vidtog fraktioneringen af de vunna andelarna;
därförinnan uttogos likväl, för att identificera pinenet (se
längre fram), ur fraktionen 155—160° af hvardera slaget
en kvantitet af 10 g, hvaraf ena hälften användes för
framställningen af hydroklorid, den andra för framställning
af pinennitrosoklorid och nitrosopinen. Materialet förde-
lade sig vid det andra hvarfvet pä följande sätt:

Fraktion I. ur furukäda: II. ur grankäda:
155—157° 8 g . lg
157—159° 10 , 9,
159—161° 81 „ 14 „
161—168° 13 „ 7,
163—168° 19 „ 8,
168—178° 8 , 3 »
173—183° 8 2

Äfven i dessa terpentiner framträdde säledes vid c:a
160° mera betydande fraktioner, hvilka icke uteslutande
kunde bestä af pinen (se ofvan).

1) Jfr. Atterberg, Ber. deutsch. chem. Ges. 10, 1202 (1877).
Wallach, Ann. Chem. Pharm. 230, 240, 247 (1885).

3) Wallach, loc. cit.

3) Aschan och Hjelt, loc. cit.

245

Sedan samtliga fraktioner ytterligare engäng genom-
destillerats, fraktionerades de andelar, som ôfvergâtt vid
resp. 157—159°, 159—161°, 161—168°, ytterligare tvä gän-
ger. Resterna förenades med fraktionen 163—168°,. hvar-
efter denna fraktion äfvensom den första ytterligare om-
destillerades. Resultatet häraf framgår ur följande tabel-
ler (@, hänför sig till en rörlängd af 5 cm):

I. Furukäda:
Fraktion kvantitet a, spec. vikt!) [e],,
155—157° bg +10,3° 0,865 + 23,81
157 —159° 26 „ + 9,7° 0,866 + 22,47
159— 161° 19 „ + 8,2° 0,2676 + 18,87
161—163° Th + 7.32 0,8698 + 16,79
163—168° 18 „ + 5,6° 0,8736 + 12,93
168— 173° 7, + 8,2 — —
173—178° 2, + y _ —

II. Grankada:
Fraktion kvantitet ay spec. vikt [e],
155—157° 1 g — Ojss° 0,865 1,03
157 —159° 18 „ — 1,19° 0,860 2,1
159—161° 10 , — 23° sO ge76 6,20
161—163° 4,5 » — 4,68? 0,8698 10,76
163—168° 7 » — 6,23° 0, 8736 14,26
168—178° 4, — 9,40° — —
178— 188° ls, — 11,44? — —

1) Erhällen genom interpolation ur Ihamuotilas tal (sid. 4),
hvarigenom visserligen konstanten [a], blir något osäker; dock
erbâllas jämförbara tal.

246

Vi finna, att efter denna upprepade destillation pinen-
fraktionen fortfarande är mycket liten, fraktionen 157—159°
är numera störst. I fall ett annat pinenliknande terpen
förefinnes i vär furu- och grankäda, sä borde häraf att
döma dess kokpunkt ligga ungefär vid 159°.

Pinenets påvisande. Från den vid första destilla-
tionen erhållna fraktionen 155—160° uttogos, som nämdt,
för detta ändamål 10 g af hvartdera terpentinet. Denna
mängd förarbetades på vanligt sätt på hydroklorid och
nitrosoklorid.

För det förstnämda ändamålet inleddes i hvartdera
profvet, under afkylning med is och koksalt samt under
utestängande af fukt, torr klorvätegas under 5 timmars
tid, hvarvid pinenhydrokloriden afskiljde sig som en kri-
stallinisk massa. Den befriades vid låg temperatur medels
vattenluftpump från den icke obetydliga flytande delen.
Denna fick ytterligare ett par gånger stå i köldblandning,
och de därvid utfallande andelarna affiltrerades och för-
enades med de förra.

1) Den ur furukådans terpentin erhållna pinenhydro-
kloriden ägde smältpunkten 126° (Wallach angifver 125°).
Dess 5-procentiga alkoholiska lösning var optiskt aktiv och
visade

[e], = + 18,93,

med «,—+ 0,377, 1=0,s och d=0,7067. Analysen gaf föl-
jande resultat:
ur 0,104 g substans erhölls 0,1» g AgCl:

Beräknadt för C,,H,,Cl: Funnet:
Cl 20,54 °/, 20,57 9/5.

247

2) Pinenhydrokloriden ur grankädan smälte vid 125
—126°. I 5-procents alkoholisk lösning utgjorde vridningen

[2], =— 9,14,

med a, => 0,182, /=0,s dm och d=0,79es. Vid analys er-
hölls följande resultat:
0,1944 g substans gaf 0,1506 AgCI;

Ber. för C,,H,,Cl: Funnet:
CT 20,54 %/, 20,51 0).

Härigenom ar för första gången konstateradt att pi-
nenet i finsk grankdda är vänstervridande; särskildt ma
framhallas att specifika vridningsförmägan för hydroklori-
den ur det undersökta profvet befanns i det närmaste
öfverensstämma med den för pinenhydrokloriden ur franskt
terpentin af mag. B. Ahlström erhällna (se tabellen à sid.
8). Däremot härstammar det högervridande pinenet i finskt
terpentin, följaktligen ock i svenskt och ryskt terpentin,
sävida dessa erhällits ur Pinus silvestris och P. abies,
frän tallkädan.

Den ofvannämda flytande hydrokloriden fran fraktio-
nen 155—160° behandlades med natriumkarbonat och tor-
kades med klorkalcium. I denna frän grankädan erhällna
produkt erhölls en klorhalt af 22,96 °/, istället för 20,54 °/o,
beräknad på monohydroklorid, C,,H,Cl! Häraf skulle
framgä att den räa kloriden innehäller obetydliga mängder
af dihydroklorid, C,,4,,Cl,.

Pinennitrosokloriden C,,H,;(NOH)Cl, erhölls likaledes
ur terpentinet fran hvardera kädan. Förfaringssättet var
följande:

248

5 g af terpenet (kp. 150—160° fran första destilla-
tionen), som därförinnan lindrigt uppvärmts med metal-
liskt natrium, samt 5 g isättika och 5 g etylnitrit samman-
blandades och afkyldes i ett profrér med en köldbland-
ning, hvarefter 38-procents saltsyra längsamt tilldroppa-
des. Nitrosokloriden afskiljde sig inom kort i hvita kri-
stallblad och affiltrerades efter ett par timmar. Den var
rent hvit och smälte, för profvet ur tallkäda vid 112°, for
det ur grankäda vid 113—114°. Wallach angifver smält-
punkten 103° och samma observation gjordes tidigare af
mig beträffande den hydroklorid som framställdes ur finskt
terpentin, erhållet i tjirugn'). Däremot visade också tidi-
gare?) finskt terpentin, framstäldt ur kåda, smältpunkten
112—118°. Hvarpå denna olikhet i smältpunkten beror,
är icke utredt.

Vid en klorbestämning i nitrosokloriden från farukada
erhölls ett med teorin öfverensstämmande värde:

0,13 g substans gaf O,1025 g AgCl;

Beräknadt för C,,H,.NOCI: Funnet:
Cl 17,58 9/, 17,67 0/0.

Nitrosokloriden frän granpräparatet förbrukades där-
emot för andra ändamäl. sä att nägon klorbestämning ej
utfördes med densamma.

Nitrosopinen. För att indentificera pinenet framstäl-
des ur de bäda ofvan beskrifna nitrosoklorid-präparaten
motsvarande nitrosopinen, C,,H,,: NOH. C:a 1 g af nitroso-
kloriden kokades i 6 timmar med 3 g alkoholiskt kali af
40,,, vatten tillsattes i sådan mängd, att den vid reaktionen

1) Finska Vetenskapssoc. Bidrag 54, 470, 478 (1894).
?) Loc. cit. 54, 484 (1894).

249

afskiljda kaliumkloriden löste sig, och hela lösningen slogs
i en större kvantitet med ättiksyra ansyradt vatten. Ni-
trosopinenet, bildadt enligt reaktionsskemat:

C,H, 2 NOH KOH=C,,H,,: NOH + KCl+ H,0
1 "a + =" V104214: + + 2»

utföll till först som en olja, hvilken inom kort kristallise-
rade. Efter pulverisering och uttvättning med ligroin fann
jag att metylalkohol utgör ett utmärkt kristallisationsmedel
för föreningen. Ur en dylik lösning af hvartdera profvet
afskiljde sig blekgula, stora rombiska kristaller, hvilka vi-
sade smältpunkten 182—133°. Då Wallach förut angifvit
smältpunkten 182°, är förekomsten af pinen i de båda vid
155—160° kokande fraktionerna ytterligare fastställd.

De högre kokande fraktionerna. Af största intresse
var vidare att erfara, om de högre andelarna af hvartdera
terpentinet skulle innehälla sylvestren. Den à sid. 13 an-
förda tabellen II med sina starkt venstervridande högre
fraktioner visar nämligen, att om grankädan vore sylvestren-
förande, så måste kolvätet här utgöras af /-sylvestren, den
hittills obekanta optiska antipoden till Atterbergs d-syl-
vestren. Tyvärr stodo icke några synnerligt stora frak-
tioner till buds för denna del af undersökningen. Därför
bearbetades både fraktionerna 168—173° och 173—183°
från tall- och grankådan skildt för sig på sylvestrenhydro-
klorid. För ändamålet utspäddes de med sin egen volym
torr eter, lösningen mättades under 0° med klorvätegas,
befriades, sedan den fått stå ett par dygn, från eter och
återstoden afkyldes starkt. Den sistnämda stelnade för alla
prof. Massan utbreddes på atkylda lertalrikar och omkri-
stalliserades ur metylalkohol.

250

1) Pä detta sätt erhölls frän hvardera fraktionen af
tallkädans terpentin en icke obetydlig mängd i stora glas-
glänsande nälar kristalliserande, vid 72° smältande hydro-
klorid af sammansättningen C,,H,,Cl,:

0,09: g subst..gaf 0,1233 g AgCl:

Ber. för C, off, sch : Funnet:
Cl 34,08 0, 34,18 97/5 .

Präparatet var pâ denna grund sylvestrenhydroklorid,
hvars angenäma lukt det också hade. En vridningsbe-
stämning i alkohollösning gaf det resultat, att präparatet
var högervridande, med &«,=+ 0,81? för en alkoholisk lös-
ning med c=0,s och !=0,s dm.

Moderlutarna efter sylvestrenhydrokloriden visade sig
innehålla betydande mängder af en redan vid handvärme
smältande hydroklorid (smp. utgjorde c:a 34°). Äfven i
denna föreligger en dihydroklorid af ett terpen:

0,0944 g. subst. gaf 0,1303 g AgCl:

Ber. for C,4,Ch: Funnet:
Cl 84,08 °/o 34,13 9/5.

Vridningsföormägan hos denna hydroklorid utgjorde
i alkohol:
[a], = + 15,88,

med @,=+ 0,037, c= 0,586, d = 0,79535 och /=0,5 dm.

Af Wallachs') tidigare försök med ryskt och svenskt
terpentin äfvensom af Hjelts och mina?) med finskt terpen-
tin framgär, att man vid behandling af de högre kokande

1) Ann. Chem. Pharm. 239, 24 (1887).
2) Finska Vetenskapssocietetens Bidrag. Bd 54, sid. 459 (1984).

251

fraktionerna erhäller lägt smältande blandningar af syl-
vestren- och dipentendihydroklorid, ur hvilka de bäda kom-
ponenterna, ehuru med en viss svärighet, kunna i rent
tillstånd isoleras genom upprepad kristallisation ur eter. Där-
pa var med de föreliggande små kvantiteterna ej att tänka.
Likvisst framgär af den lägsmältande dihydrokloridens upp-
trädande, att dipenten eller mähända dess ena komponent,
-limonen förefinnes i terpentinet ur furukäda. Limonen ger
nämligen vid addition af 2 molekyler klorväte, pa grund
af att dessa symmetriskt anlagras, upphof ät dipentenhy-
droklorid:

CH, le
l
Hc’ NCH HO) \ on,
+2 HCl = |
HO! ca, AC! }CH,
N NS
CH CH
6 ber
VAN N
CH, CH, CH, CH,

För att afgöra denna speciella fräga räckte ej den
knappa substansmängden till. Undersökningen gaf emeller-
tid det resultat, att kddan från i Finland växande furu
(Pinus silvestris) innehåller d-pinen, d-sylvestren och an-
fingen dipenten eller l-limonen; besvarandet af fragan, huru-
vida dessutom ett fjärde terpen, hvilket da skulle föreligga
i den stora fraktionen omkring 159°, ingar i tallkädan,
måste ôfverlämnas at en kommande undersökning (jfr lä-
gre ned).

2) Hvad slutligen beständsdelarna i de högre fraktio-
nerna af grankädan angär, sä erhölls ur dem (endast frak-

252

tionen 168—178° samt 173—188° undersöktes härpå) en i
kall metylalkohol lätt löslig, fast hydroklorid, som kristalli-
serar i silfverglänsande blad och smälter konstant vid 50°,
liksom dipentendihydroklorid. Analysen gaf vid handen,
att en förening C,,H,,Cl, föreligger:

0,0368 g subst. gaf 0,081 g AgCl;

Ber. för C,)>H,.Cl: Funnet:
Cl 34,08 /0 84,26 0 .

Sävidt af den ringa till buds stäende kvantiteten kunde
utrönas, var denna hydroklorid i alkohollösning inaktiv,
hvarför sannolikt dipentendihydroklorid här föreligger. Att
döma af den starka och altmer tilltagande vänstervridning.
som de högre fraktionerna af granterpentinet visa, torde
emellertid detta terpentin innehälla ické obetydliga mäng-
der l-liamonen, hvilket dä skulle utgöra råmaterialet för
dipentenhydrokloriden.

Undersökningen för granterpentinet resulterar därför
däri, att terpentinet från kädan ur Pinus abies innehåller
I-pinen samt l-limonen men ir fritt fran sylvestren. _

Sylvestrenet i de nordiska ländernas terpentinsorter
härstammar därför från kädan af Pinus silvestris!).

Huruvida dessutom ett pinenliknande terpen förelig-
ger i den fraktion af grankädan, som kokar vid c:a 159°,
mäste tillsvidare förblifva oafgjordt.

Vid ofvan relaterade undersökning af den finska tall-
och grankädans terpener har jag med stor framgäng bi-
trädts af min privatassistent, stud. Oscar Forsman.

m ee ms -

1) Jfr. Atterberg, Ber. deutsch. chem. Ges. 10, 1202 (1877).

253

Frägan om förekomsten af ett omkring 159° kokande
terpen i de pinen-förande terpentinsorterna har i förelig-
gande arbete endast ytligt kunnat beröras, men skall un-
dersökningen härom fortsättas. Jag tilläter mig att fästa
uppmärksamheten vid följande fakta, som äga ett visst in-
tresse. .

I alla äldre arbeten, t. ex. af Berthelot, af Tilden och
af Wallach (i hans tidigaste publikationer) uppgifves pine-
nets kokpunkt ligga vid c:a 160°. Först sedan den sist-
nämde nägot senare!) genom upphettning af pinennitroso-
klorid med anilin erhällit enhetligt inaktivt pinen, begynte
dettas kokpunkt 155—156° alt allmännare angifvas äfven
för de aktiva pinenerna, och de förra uppgifterna råkade
i glömska. Efter hvad ofvan framhållits, är det sär-
skild anledning att åter påminna om, att man redan tidigt
fannit att ett terpen med den ungefärliga kokpunkten 160°
föreligger både i franskt och amerikanskt terpentin.

Man kan på förband uppställa följande tre sannolika
förklaringar öfver att så stora fraktioner öfverdestillera vid
temperaturer, som ligga så mycket högre än pinenets kok-
punkt. Härvid utesluta vi den möjlighet, att de aktiva
pinenerna skulle äga en högre kokpunkt än det inaktiva,
emedan någon bildning af racemiska föreningar, hvilka
skulle äga en annan kokpunkt än de aktiva komponen-
terna, enligt den nutida erfarenheten icke kan förekomma
i vätskor. De nämda tre möjligheterna vore följande:

1) Enligt en uppgift af Tilden!) skulle cymol ingå
i terpentin. Då cymolen. tillhör benzolserien och således
en annan serie än pinenet, vore det kanhända icke ute-

1) Ann. Chem. Pharm. 252, 132 (1889); 258, 343 (1890).
2) Ber. deutsch. chem. Ges. 12, 1131 (1879)

254

slutet, att cymolen i närvara af pinen skulle gå öfver vid
en vida lägre temp. än vanligt, pa samma sätt som Young
och Fortey !) visat, att blandningar af olikartade ämnen
kunna bilda konstant kokande vätskor med annan kok-
punkt än komponenternas.

2) Den möjlighet föreligger, att limanener resp. di-
penten skulle, säsom ofvan visats för finskt terpentin, inga
också i franskt och amerikanskt terpentin och på samma
sätt som under 1) antagits för cymol, höja kokpunkten för
pinenet. Häri kunde en förklaring ligga öfver att man
vid invärkan af klorväte på dessa pinensorter alltid, och
trots en stark afkylning samt noggrannt afstängande af
fukt, erhåller en flytande del, som enligt Tilden innehåller
cymol och dipentendihydroklorid. Denna dihydroklorids bild-
ning skulle då kunna bero på förekomsten af limonener
(jfr. ofvan sid. 19).

3) Slutligen bör den redan ofvan flere gånger disku-
terade möjligheten tagas i betraktande, att värkligen ett
annat terpen ingår i råpinenet. Härpå tyder flere omstän-
digheter. Härmed kunde pseudopinen (jfr. sid. 6) komma
i fråga.

Samtliga dessa tre fall äro tillgängliga för experi-
mentel behandling. Fallet 1) kunde verifieras genom under-
sökning af de vid pinenhydrokloridens framställning upp-
kommande moderlutarna på cymol, event. under oxidation
af detta kolväte till tereftalsyror ?).

Förekomsten af limonen (fallet 2) eller dipenten i
den högre kokande pinenfraktionen kunde påvisas genom
undersökning af de högre kokande andelarna af den fly-

1) Chem. Centralbl. 1902 I, 1317. i
2 Jfr. Hjelt och Aschan, Finska Vetenskapssocietetens Bidrag.
Bd. 54, 481 (1894).

255

tande moderluten frän pinenhydrokloridframställningen. Be-
står denna till någon öfvervägande del af en inaktiv ter-
pendihydroklorid med smältpunkten 50°, sä är riktigheten
af detta fürmodande pävisadt.

Om slutligen ett .hittills obekant terpen skulle före-
finnas i räpinenets högre fraktioner, sä bör det förstnämda
läta pävisa sig genom den afvikande beskaffenheten hos
hydrokloriden och andra additionsprodukter, som erhällits
fran dessa högre fraktioner; härvid bör främst säväl den
fasta som den fiytande hydrokloriden särskildt underkastas
en ingäende undersökning.

Försök till dessa frägors besvarande äro redan i i gång
(jfr sid. 19), och det är att hoppas, att genom dem före-
liggande viktiga fråga om de i handeln förekommande ter-
pentinsorternas sammansättning skall erhålla sin lösning.

Helsingfors den 16 oktober 1905.

ASKVADREN I FINLAND

1902.

AF

W. ÖHQUIST.

Under 1902 (sextonde observationsäret) har Finska
Vetenskaps-Societeten fätt emottaga dels frän frivilliga
observatörer dels frän Öfverstyrelsen för lots- och fyrin-
rättningen 815 meddelanden rörande under äret inom
landet observerade äskväder och med dem sammanhän-
gande företeelser. I dessa meddelanden omförmälas 793
äskutbrott, 16 fall af kornblixt eller blixt utan dunder,
19 hagelfall och 13 regnbyar utan äska under äskdagar,
34 hagelfall och 2 regnbyar under annan dag, ett sky-
drag, 3 meteorer, ett jordskalf samt ett fall af ovanligt
lägt barometerständ.

|. Observationsorterna.

Nylands lin.

* Borgä, A. Forsell.

Borgå Bosgard, A. W. Nordström.

Borgå Orrby, A. Forsell.

Bromarf Sommarbo, Anders Don-

ner. .
Esbo Ramsö, W. Sjöström.
+ Hangö, K. F. Alcenius.
Hangö fyr, K. F. Alcenius.
+ Helsinge Malm, A. Dahl.
Helsinge Malm, Olof Homén.
+ Helsingfors, A. Dahl.

Helsingfors, Meteorologiska Cen-

tralanstalten.
Hyvinge, Aldi Danielsson.

Ingå Svartbäck, M. Brenner.

Karis, C. M. Wikström.

+ Lappträsk, 0. V. Johansson.

Lojo, F. W. Leman.

+ Lovisa, A. Forsell.

Pernå Fasarby, A. Forsell.

* Pernå Kjefsalö, Einar Fager-
ström.

Porkkala fyr, I. Taucher.

Pusula, K. H. Lindfors.

Sibbo Mårtensby, H. B. Åström.

Sibbo Tallmo, H. B. Åström.

Söderskärs fyr, C. F. Liljefors.

Åbo län.

Alastaro, Mikko Havia.

Bogskärs fyr, V. Montell och K.

Lindström.
Brändö, Fr. W. Sipilä.
Enskärs fyr, K. A. Karlsson.

Finström Godby, L. W. Fagerlund.
Föglö Horsholm, E. N. Karlsson.

Herrö ledfyr, F. F. A. Grönlund.

Hinnerjoki, H. Miettinen.
Hvittis, Karl Lydén.
Hvittisbofjärd, K. J. Inberg.
Ikalis, A. Okko.

Ikalis Riitiala, W. Korhonen.
Kakskerta, A. E. Helin.
Karkku Järventaka, Hj. Hjelt.
+ Karkku Linnais, Hj. Hjelt

261.

* Karkku Tullu, Hj. Hjelt. Nykyrko, F. A. Söderholm.
Karuna Orgsar, E. J. Mellberg. Pargas, A. Stenvall.
Karvia, J. Haapanen. Pemar, 0. Brander.

Kimito, Maria Hedberg. Sagu, Selma Henriksson.
Kisko Toija, Sofi Rosell och G. | Salo, A. Zetterman.

M. Johansson. Skälskärs fyr, K. E. Holmberg.
Lundo, A. L. Stählberg. * S:t Karins, F. A. Söderholm.
Mariehamn, Herman Korsström. | Säbbskärs fyr, J. E. Mannfolk.
Lägskärs fyr, Emil Holstius. Utö fyr, M. Nyström.

Märkets fyr, J. V. Eriksson. Åbo, A. Forsell.

Tavastehus län.

Hattula Pelkola, Juhani Arho. Messuby, B. Grahn.

Jämsä, H. Salonius. Somero, P. Sörman.
Korpilahti, A. L. Wilén. Tammerfors, Thekla Molin.
Korpilahti, J. E. Relander. Urdiala Matku, Colin Wulff.
Kuhmois, M. A. Levander. Urdiala Notsjö, M. Karström.

Lempäälä Lemponen, Juhani Arho.

S:t Michels län.

Heinola, F. A. Renholm. Nyslott, Einar Heikel.

Hirvensalmi, A. Tanttu. Sulkava, G. Ph. Lindfors.

Jorois, A. Hukkanen. Säminge Kaartilanranta, Einar
Kerimäki, Hj. Corander. Heikel.

S:t Michel, A. W. Nordström. Sysmä Onkiniemi, J. Lehtinen.

Viborgs län.

Davidstad, A. E. Borgström. Kronoborg, 0. V. Löfman.
Hanhipaasi fyr, E. V. Eriksson. | Miehikkälä, K. Snellman.
Heinäluoto fyr, G. F. Nyström. Nurmi, E. Cederström.
limpilaks Pitkäranta, O.Meurman. | Nykyrka Kanneljärvi, J. Hurma-
Jaakimvaara, E. Zinck. lainen.

262
Pyhäjärvi, K. O. Mansnerus.
Ruskeala, M. Dahlberg.
Sordavala, Hilma och Eino Piri-

nen och Lahja Räsänen.
Suojärvi, A. Stroganow.
Säkkijärvi, P. A. Hillman.
Vekkelaks Brakila, F. K. E. Lind-

holm.

Verkkomatala (fyrskepp), Frans
Laurell och N. Edv. Strähl-
man.

Viborg, K. T. Forstén.

* Viborgs socken, Hj. Corander.

Villmanstrand, A. Lindh.

Kuopio län.

Hankasalmi, K. Killinen.

llomants, G. A. R. Wasastjerna.
Juuka Mäntyniemi, F. F. Alcenius.
Kuopio, M. Malmström.

Kuopio Julkula, K. R. Jauhiainen.
Kuopio Koivumäki, E. Biese.

* Kuopio Sorsasalo, M. Malmstrom.
* Kuopio Toivola, K. R. Jauhiainen.
Leppävirta, M. Lindberg. |

Lapinlaks Nerkko, J. F. Back-
ström.

Nurmes, J. S. Ristiharju.

Pelkjärvi, Inez Karsten.

Tohmajarvi Onkamo, A. W.Gylden.

Tohmajärvi Värtsilä, Nina Kar-
sten.

Tuusniemi, J. Miettinen.

Vasa län.

Alajärvi, J. Johansson,

Alavo, A. Norviiki.

Gamlakarleby, E. Bengelsdorff.

Halso, J. A. Lilius.

Helsingkallan (fyrskepp), Karl E.
Wahlberg.

Ilmajoki, J. Herrgård.

Jakobstad Alholmen, Nanny Lo-
venetzskij.

Jakobstad Östanpå, G. A. Hedberg.

Jyväskylä, E. Mansnerus.

Kauhajoki, C. W. v. Schantz.

* Kivijärvi, J. V. Sahlstein.

Kivijärvi, P. Krank.

Korsholm, A. Wahlbeck.

Lappo, Wilh. Malmberg.

Lohteä, 0. Mellenius.

Munsala, A. Westerlund.

* Nykarleby, A. Westerlund.

* Pedersö skärgärd, G. A. Hed-
berg.

Pihtipudas, J. V. Salstein.

Pihtipudas, H. Salonen.

Pörtom Alholma, Arne Sjoberg.

Snipan (fyrskepp), H. W. Gylan-
der.

Storkallegrund (fyrskepp), K. E.
Eklund.

Skälgrunds fyr, Ivar Nyman.

Storå, A. Stählhammar.

Tankar fyr, K. Cajanus.

Uurais, Arnold Berger.

268

Valsörarnes fyr, F. J. Eklund.
Vasa, Ida Pomelin.

Vasa, Arne Sjöberg.

Virdois, E. Nyholm.

Yxpila, E. Bengelsdorff.

Uleåborgs län.

Enontekis, Y. Halonen.
Frantsila, A. Hanell.
Haapajärvi, Ch. Em. Ahnger.
Kajana, Maria Renfors.
Kemi, Frans Tiura.

Kemi, V. H. Petäjisto.
Kuhmoniemi, 0. Lindblad.
Marjaniemi fyr, M. L. Boren.
Nivala, K. E. Hohenthal.
Nivala, A. Hulkkonen.

Pudasjärvi, A. Suopanki.
Ruukki, Y. W. Jalander.

Simo, J. A. Keckman.
Sotkamo, N. J. Juselius.
Suomussalmi, P. Hamunen.
Taivalkoski, J. Barkman.
Uleåborg, L. och G. Gratscheff.
Ulkokalla fyr, E. Bjorklof.
Vaala, K. J. Bjdrklund.
Öfvertorneä, A. Holmström.

I observationerna hafva säledes deltagit 147 personer,

af hvilka 6 voro vikarierande.

De med en stjerna ut-

märkta orterna äro tillfälliga observationsorter (under

resor).

December. | Vi] 1 I

264

kilda dagar.

särs

2, Fördelningen af åskutbrott (rx) och fall af kornblixt
eller blixt utan dunder (<) på årets

Decon RE a a u a u re ee
November, (VP NOEL EU URI rite tale
Oktober, [MEF ET teeta
M TEE T TE PETE PEPE EPP TP Para
TAT FR IT III II ee af
N A a OO Ok a a OO a DH 1 Ha a HE HE ER Dl

wei = 11 RBRDFP IRSC IRAN ee mT Tit I IR
u AR ke Ok Oe Oe Ok Or Or OO Ok OD Oca ni Ok De a AA a

mm [M rise Lem Immo] 1 FERRARI I 23
FPP EE EET ee EP ye

Jan SU ES EE EE [irae IE
ws M Bu Bu u us Ba Ba Bu Ba Ba dimer eee Ierresele
Mare, I) HR UM UE DD DK a DK a a Ba BE fa
som. ME OT III kan
nn u Te

= HAD HHONSSSHAN*LLSLASSARARLSKSSS|E

ou

265

Året har varit mycket äskfattigt. Antalet äskdagar
var 76 och äskutbrott 793, hvarjämte under 4 dagar en-
dast kornblixt eller blixt utan dunder förekommit. Säväl
äskdagarnas som äskutbrottens antal var betydligt mindre
än under nägot af de föregäende femton observationsären.
Alla mänader afveko betydligt frän normen genom sin
ringa äskfrekvens. Ä nägra orter har under hela som-
maren blott ett enda äskväder observerats; i Simo och
Stor& har nägot äskväder alls icke förekommit, icke häller
har nägot dylikt iakttagits & fyrskeppet Snipan under
den tid detsamma varit stationeradt i Kvarken (11 Juni
—10 Juli och 13 Augusti—9 November).

Väderleksförhällandena voro ock synnerligen ogynn-
samma för äskvädrens förekomst. Med obetydliga afbrott
har s& godt som under hela sommaren rädt en mycket
läg temperatur, hvarigenom särskildt de s. k. värmeäsk-
vädrens antal mäste nedtryckas till ett minimum, men
äfven hvirfveläskvädrens uppkomst och utbredning i hög
grad förhindras, trots den jämförelsevis talrika förekom-
sten af barometriska minima, hvilka denna sommar, som
bekant, åtföljdes af en abnormt riklig nederbörd.

Största antalet åskdagar och åskutbrott förekom un-
der Juli månad.

3. Åskvädrens förlopp under de särskilda
åskvädersdagarne.

Januari månad.

1) Januari 1. Dunder (?) föregående natt i Alastaro.

266

Mars mänad.

2) Mars 24. Aska kl. 11-tiden på f. m. i Hvittisbofjärd och
Nykyrko A. L: å sistnämnda ort hagelblandadt regn på förmiddagen
utan angifven timme.

Maj månad.

Under Maj månad förekommo endast 6 äskdagar,
med 30 åskutbrott och ett hagelfall. Något åskslag har
ej anmälts under denna månad. Alla åskutbrott inträffade
först under månadens senare hälft eller, om man bortser
från ett enstaka åskväder den 15:de, under den sista de-
kaden, då en kortare värmeperiod var rådande. Antalet
hagelfall utan åska under åskdagar var 4.

Maj 6. Hagelblandadt regn i Åbo kl. 2.25 e. m.

3) Maj 15. Minimum i Nordsjön. Enstaka dunder kl. 9.40
e. m. i Kimito.

4) Maj 26. Minimum i Ishafvet; temperaturen 7° à 8° öfver
den normala. Åska kl. 1—2 e. m. öfver Finström, Märkets fyr,
Skälskär och Lågskär, kl. 3.15—4.30 e. m. i Pihtipudas och Nivala
(hagel) samt kl. 6—8 e. m. öfver Nerkko kanal och i Frantsila.
Hagel utan åska kl. 3.45 e. m. i Matku, 5 e. m. i Tammerfors, 6.15
i Tuusniemi samt kl. 8.45 e. m. i Vaala.

5) Maj 28. Minimum i Nordsjön. Enstaka dunder i S:t Michel
kl. 11.30 f. m.

6) Maj 29. Minimet befinner sig vid Norges västkust. Aska
kl. 745 e. m.—midnatt öfver Nykyrko, Hinnerjoki, Hangö fyr, Salo,
Somero, Kisko, Karis och Helsingfors.

7) Maj 30. Minimet har förflyttat sig till Ishafvet; hög tem-
peratur. Äska kl. 10.5 f. m. och 4,50 e. m. vid Enskär samt kl. 11
e. m—in pä natten i Lojo.

8) Maj 31. Aska kl. 4.10—6.10 e. m. öfver Abo, Kakskerta,
Lundo, Pargas, Pemar och Sagu samt kl. 10.30—10.55 e. m. ôfver
Skälskär, Brändö och Finström.

267

Juni månad.

Äfven i Juni mänad var äskdagarnas antal lägt, eller
endast 17. Äskutbrottens antal var likaledes särdeles
ringa, nämligen 176; af dem hafva 5 åtföljts af hagel och
1 af åskslag. Dessutom inträffade 1 hagelfall utan åska
under åskdag.

9) Juni 1. Snö i Haapavesi föregående natt. Åska kl. 1.30
f. m. vid Hanhipaasi samt kl. 4.30—5.25 f. m. vid Verkkomatala, i
Nykyrka Kanneljärvi, Sulkava och Säminge.

Juni 2. Hagel utan åska kl. 6.15 e. m. vid Skälskär.

10) Juni 3. Åska kl. 12.45 e. m. öfver Valsörarna.

11) Juni 5. Svagt minimum i trakten af Sordavala. Åska
kl. 1:25 e. m. i Sulkava och 2.15 e. m. i Frantsila.

Juni 6. Snö på förmiddagen i Uleåborg.

Juni 7. Hagel utan åska kl. 9.35 e. m. i Matku.

12) Juni 11. Ett delminimum ligger i norra Östersjön (Stock-
holm 751 mm). Åska kl. 10.20 f. m. öfver Heinäluoto, 12.45—3.10
e. m. vid Verkkomatala, öfver Viborg, Viborgs socken, Säkkijärvi,
Villmarstrand och Davidstad, 2.30—4.10 e. m. öfver Nykyrka Kan-
neljärvi (hagel, orkan), Ruskeala, Pelkjärvi och Nyslott, 4 e. m. i
Pyhäjärvi samt 7-tiden på kvällen i Pitkäranta. Hagel utan åska i
Värtsilä kl. 5.25 e. m. (orkan).

13) Juni 14. Aska kl. 12.10 e. m. öfver Hanhipaasi, 3.40 e. m.
öfver Borgå Bosgärd, 8.20—9.25 e. m. öfver Nykyrka Kanneljärvi,
Borgå Bosgärd och i Lappträsk samt kl. 9.50 e. m.—in på natten
vid Verkkomatala, i Nykyrka Kanneljärvi, Pyhäjärvi och vid Hanhi-
paasi (hagel). Äska utan angifvet klockslag i Nivala.

14) Juni 15. Minimum i Östersjön. Aska föregående natt
till omkr. 2.30 f. m. öfver Sordavala, Pitkäranta, Kronoborg, Rus-
keala, Heinäluoto, Pelkjärvi, Kerimäki och Säminge, 5.30 f. m. i
Sulkava äfvensom kl. 4.50 e. m. i Juuka.

15) Juni 16. Gårdagens minimum befinner sig i trakten af
Uleåborg. Åska kl. 1.30 e. m. vid Verkkomatala samt kl. 2.40—
4.25 e. m. i Nykyrka Kanneljärvi och vid Heinäluoto.

16) Juni 18. Åska kl. 10.35 f. m. i Esbo.

268

17) Juni 19. Äska kl. 7.50 f. m. i Esbo.

18) Juni 20. Äska kl. 7.30 f. m. i Kisko.

19) Juni 21. Svag depression öfver Weichselomrädet, hig
temperatur. Äskdiger dag, 75 äskutbrott, maximum för Juni mä-
nad och för sommaren. A) Kl. 4-6.,50 f. m. åska öfver Pork-
kala fyr, Lojo, Borgå Orrby, Bosgärd, Ingå Svartbäck, Hangö fyr,
Kisko, Karis, Helsingfors, Helsinge Malm, Pusula och Sibbo Mär-
tensby samt kl. 7.10—9.35 f. m. öfver Somero, Hattula, Pelkola och
Matku. B) Kl. 6.25—11.40 f. m. åska öfver Kimito, Lundo, Pemar,
Pargas, Salo, Lojo, Bromarf,. Ingå, Porkkala fyr, Sibbo, Pusula, So-
mero, Hattula och Matku. C) Kl. 11.10 f. m.—3.15 e. m. åska i
Hirvensalmi, Sysmä, Kuhmoinen, Heinola (hagel), Sulkava och Keri-
mäki. D) Kl. 11.30 f. m.—4.30 e. m. åska öfver Vekkelaks, Säkki-
järvi (ett dskslag dödade en häst i Ahola by), Viborg, Nykyrka
Kanneljärvi, Nurmi, Pyhäjärvi, Verkkomatala, Hanhipaasi, Heinä-
luoto och Villmanstrand samt kl. 2.10—4.30 e. m. öfver Säminge,
Kerimäki och Pelkjärvi. E) Kl. 12.10—2.15 e. m. åska öfver Borgå
Bosgärd och Porkkala. F) Kl. 12.30—1.45 e. m. åska i Uurais,
Hankasalmi och Leppävirta. G) KI. 2—6.45 e. m. åska öfver Vekke-
laks (hagel), Miehikkälä, Nykyrka Kanneljärvi, Nurmi, Kronoborg,
Sordavala, Pitkäranta, Hanhipaasi, Heinäluoto, Pelkjärvi och Värt-
silä. H) Aska kl. 6.20 e. m. i Hinnerjoki. I) Kl. 8-tiden på e. m—
in på natten Aska öfver Hanhipaasi, Heinäluoto, Kronoborg och
Pitkäranta samt öfver Verkkomatala, Viborg och Nykyrka Kannel-
järvi. Blixt utan dunder omkr. kl. 10 e. m. iS i Pelkjärvi samt
kl. 11 e. m. i SW i Ruskeala.

20) Juni .22. Gårdagens depression har utvidgat sig och för-
flyttat sig något österut samt har sitt centrum i mellersta Ryss-
land; temperaturen äter mest under den normala. A) Äska före-
gäende natt till omkr. kl. 5 f. m. öfver Pyhäjärvi, Pitkäranta, Sor-
davala, Kronoborg och Säminge; blizt utan dunder i E i Miebikkala.
B) Kl. 7.45—9.45 f. m. äska i Sordavala, Sulkava och Säminge.
C) Aska kl. 12.10 e. m. i Sulkava, 1.35 i Kerimäki och kl. 4.45 e. m.
i Heinola. D) Ki. 6—9.55 e. m. åska öfver Porkkala, Pusula, So-
mero, Alastaro, Helsingfors, Söderskär, Borgå Orrby, Bosgärd, Ingå
Svartbäck, Lojo och Sibbo Tallmo. E) Kl. 11.10 e. m.—midnatt
aska i Pemar och Lundo. .

269

21) Juni 23. Minimet befinner sig öfver Östersjöprovinserna.
Häftigt åskväder föregående natt öfver Abo; Aska kl. 3.30 f. m.
öfver Mariehamn.

22) Juni 24 Svagt, aflägset dunder i S kl. 9.10 f. m. i Lojo.

23) Juni 27. Åska kl. 3.50 e. m. i Tuusniemi.

24) Juni 28. Ett. minimum, som på morgonen låg utanför
nordvästra Norge, passerar under dygnets lopp i sydostlig riktning
öfver Skandinavien och Finland. A) Kl. 3-tiden på e. m. åska öfver
Heinäluoto. B) Kl. 4.15—7.35 e. m. åska i Tuusniemi, Leppävirta,
Säminge, Jorois (hagel) och Sulkava. C) Kl. 6.25—8.35 e. m. åska
öfver S:t Andres, Verkkomatala, Pyhäjärvi, Heinäluoto, Säminge,
Kerimäki och Sulkava. D) Kl. 8.50—11.10 e. m. åska öfver Pyhä-
jarvi, Nykyrka Kanneljärvi, Hanhipaasi och Heinäluoto. E) Aska
kl. 10.25 e. m. öfver Utö.

25) Juni 29. Aska i Kronoborg kl. 7.10 e. m.

Juni 30. Hagel utan åska i Vaala kl. 9.35 f. m.

Juli månad.

I Juli förekom åska under 24 dagar. Antalet åsk-
utbrott steg till 341, antalet hagelfall var 12 och åskslag
7; i alla dessa afseenden uppvisar denna månad ett maxi-
mum för sommaren. Två hagelfall utan åska under åsk-
dagar hafva anmälts.

26) Juli 1. Minimum i mellersta Sverge. Åska kl. 1.35 e. m.
i Nurmes, 2.50—4.50 e m. i Halso, Alajärvi, Kivijärvi, Nivala,
Haapajärvi och Pörtom Alholma, kl. 6.45 e. m. i Taivalkoski och
kl. 7.40 e. m. i Borgå Orrby.

27) Juli 2 Gårdagens minimum i Ishafvet. Åska kl. 7.50
e. m. i Vaala.

28) Juli 4. Åska i Borgå Orrby omkr. kl. 5 e. m. och 9 e. m.

29) Juli 5. Enstaka utbrott kl. 11.20 f. m. i Pelkjärvi, 11.50
f. m. i Alajärvi samt kl. 2.50 e. m. i Tuusniemi.

30) Juli 7. Enstaka utbrott kl. 130 e. m. öfver Borgå Orrby,
1.55 e. m. öfver Kuopio Koivumäki, 3.50 e. m. i Tuusniemi, 4 e. m.

270

i Kisko, 5 e. m. i Hirvensalmi, 6.45 e. m. ater i Borgå Orrby samt
kl. 8.15 e. m. i Jorois och 9.15 e. m, i Villmanstrand.

31) Juli 8. Aska kl. 7.45 ©. m. i Brando.

32) Juli 10. Minimum öfver Danmark. Aska kl. 4.25 e. m.
öfver Herro ledfyr.

33) Juli 11. Minimet öfver Östersjön. Svagt dunder på dagen
utan närmare angifven timme i Tuusniemi.

34) Juli 12. Ninimet har förflyttat sig till trakten söder om
Finska viken. Aska kl. 11.20 e. m. i Tuusniemi.

35) Juli 13. Minimet befinner sig i Lappmarken. Aska kl.
12.40—3.10 e. m. öfver Herro ledfyr, Finström, Mariehamn, Lagskar.
Skälskär och Market.

36) Juli 16. Minimum i trakten söder om Ladoga. Åska
föregående natt—2.30 f. m. öfver Nykyrka Kanneljärvi, Verkko-
matala och Heinäluoto, 1.55 e. m. i Ruskeala samt kl. 9.45 e. m.
i Juuka.

37) Juli 17. Minimet kvarligger ungefär i samma trakt:
ställvis hög temperatur. A) Äska kl. 10.20 f. m. vid Heinäluoto,
10.30 £. m. i Kerimäki och kl. 11.15 f. m.—2 e. m. öfver Kisko. B)
KI. 12.10—2.30 e. m. åska öfver Verkkomatala, Nykyrka Kannel-
jarvi, Viborg och Villmanstrand. C) Enstaka utbrott kl. 12.40 e. m.
i Kuhmoniemi och 1.30 e. m. i Ilomants. D) KI. 2.50—5.20 e. m.
aska i Suojärvi, Pelkjärvi, Värtsilä, Kuopio Koivumäki och Sul-
kava. E) Kl. 4.5-6.10 e. m. Aska öfver Borgå Bosgard, Orrby,
Sibbo Tallmo och Hyvinge. F) Kl. 425 e. m. åska i Nykyrka Kan-
neljarvi. G) Kl. 5.30—7.45 e. m. åska i Ruskeala, öfver Verkko-
matala, Nykyrka Kanneljärvi (hagel), Tohmajärvi Onkamo (hagel,
dskslag i Kaustjärvi by, hvarvid en man à en byggnadsställning
dödades och en annan bedöfvades) samt kl. 7.10—8 e. m. öfver
Säminge och Sulkava. H) Enstaka utbrott kl. 8.40 e. m. i Pudas-
järvi och kl. 9 e. m. i Kisko. Blixt utan dunder mot natten i NE
i Kerimäki.

38) Juli 18, Svagt minimum i Lappland; temperaturen fort-
farande ställvis öfver den normala. Ganska äskdiger dag, 61 âsk-
utbrott, maximum för Juli mänad. A) KL 9.50 f. m.—12.40 e. m.
aska i Tuusniemi, Juuka (hagel 11.30-tiden c:a 1 kilometer frän ob-
servationsorten), Kuopio Koivumaki och Jorois. B) Kl. 10.30 f. m.

271

—12.10 e. m. äska ofver Sibbo Tallmo (dskslag i telefoncentralen i
Kervo) och i Hyvinge. C) KI. 10.35—11.35 f. m. aska vid Verkko-
matala och i Nykyrka Kanneljärvi. D) Kl. 11.55 f. m.—1 e. m.
aska öfver Hankasalmi, Hirvensalmi och: S:t Michel (dskslag i elek-
triska centralen, hvarvid en person bedöfvades och polerna à dy-
namomaskinen omkastades); ytterligare dskslag i en byggnad i
Hauska by och genom telefonledningen & Paukka gard. E) Kl.
12.10—4 e. m. åska öfver Heinäluoto och Suojärvi. F) Kl. 12.15—
3.45 e. m. åska öfver Borgå Bosgard, i Lempäälä, Pusula, Somero,
Lojo, Kisko och Salo. G) Äska kl. 12.20 e. m. i Kuhmoniemi. H)
Kl. 12.30—1.45 e. m. Aska Öfver Verkkomatala och Nykyrka Kan-
neljärvi. I) Kl. 1.10-4 e. m. äska i Tuusniemi, Tohmajärvi Onkamo,
Värtsilä och Suojärvi. K) Kl. 2—6.15 e. m. åska öfver Sulkava,
Villmanstrand, Säminge, Kerimäki, Kuopio Koivumäki, Värtsilä
(hagel) och Pelkjärvi (en fortsättning af äskvädret D). L) Kl. 2—
5.30 e. m. äska i Urdiala Matku, Notsjö, Somero, öfver Hangö fyr,
i Lempäälä, Tammerfors och Hyvinge, öfver Lundo, Pargas, Karuna
och Sagu samt kl. 5.45 e. m. i Hinnerjoki; starkt dskregn utan dun-
der i Ikalis kl. 5.25 e. m. M) Aska kl. 2 e. m. vid Skälskär. N)
Aska kl. 3.15—3.50 e. m. öfver Verkkomatala och i Nykyrka Kan-
neljärvi. O) Aska kl. 3.30 :e. m. i Kuhmoniemi. P) Aska kl. 3.35
e. m. öfver Valsorarna. Q) Kl.-5—-7 e. m. åska i Korpilahti och
Jämsä. R) Äska kl. 545 e. m. i Kuhmoniemi. S) KL 8 30—9.30
e. m. äska i Virdois och Leppävirta.

39) Juli 19. Minimum i trakten öster om Ladoga, ett del-
minimum i södra Skandinavien. A) Kl. 7.10—9.35 f. m. åska öfver
Lägskär, Skälskär, Säbbskär, Skälgrund och Storkallegrund. B)
Aska kl. 11.10 f. m. i Ikalis Riitiala. C) Kl. 11.55 f. m.—3.45 e. m.
aska Ofver Skälskär, Säbbskär, Skälgrund och Storkallegrund samt
kl. 4.5 e. m. i Pörtom Alholma. D) Spridda utbrott kl. 12.15 e. m.
i Messuby och 12.45 e. m. i Borgå Bosgärd. E) Kl. 12.30-4.30
e. m. åska öfver Hinnerjoki, Lundo, Pargas, Alastaro och Karkku
samt kl. 2.30--4.20 e. m. öfver Urdiala Notsjö, Matku och Lem-
päälä; i Ikalis starkt dskregn utan dunder kl. 3.30 e. m. F) Äska
kl. 2.20 e. m. i Ilomants. G) Kl. 3.10-540 e. m. åska öfver Lem-
päälä, Borgå Orrby, Bosgärd, Sibbo Tallmo och Hyvinge. H) Äska
kl. 4 e. m. i Hlomants. I) Kl. 5.5—7 e. m. åska i Sibbo Tallmo och

272

Borgå Orrby. K) Kl. 7.45—9.55 e. m. åska i Suomussalmi och Ka-
jana. L) Aska i Kuhmoniemi (hagel). Blirt utan dunder kl. 10 e. m.
i Ei Kuhmoniemi.

40) Juli 20. Aska kl. 10.50 f. m.—1.15 e. m. i Ruskeala (hagel),
Säminge, Pelkjärvi och Kerimäki, 1.40—2.10 e. m. i Pelkjärvi och
Värtsilä samt kl. 4.30—5.15 e. m. i Kuopio stad och Koivumaki.

41) Juli 21. Äska föregäende natt i Kuopio Koivumäki.

42) Juli 22. Aska kl. 12-tiden på dagen vid Heinäluoto.

43) Juli 23. Öfverhufvudt jämt fördeladt lufttryck med svagt
minimum i Ladoga trakten. Aska kl. 11.35 f. m—1.15 e. m. i Hy-
vinge och Sibbo Tallmo, 1.40 e. m. vid Enskär, 2.30- 3.50 e. m. i
Helsinge Malm, Helsingfors, Sibbo Tallmo, Esbo Ramsö och Borgä
Orrby samt kl. 6—6.15 e. m. åter i Sibbo Tallmo och i Hyvinge.

44) Juli 24. Gärdagens minimum kvarligger i samma trakt;
ett annat minimum synligt utanför södra Norge. A) Kl. 11.30 f. m.
åska i Öfvertorneä. B) Kl. 3.10—6.10 e. m. Aska i Karkku, Ikalis och
Karvia. C) Äska kl. 3.25 e. m. vid Skälgrund och 430 e. m.i
Korsholm. D) Kl. 3.30—6.55 e. m. åska öfver Lappo, IImajoki, Ala-
järvi, Jakobstad, Gamlakarleby, Lohteä och Ulkokalla. E) Aska kl.
3.50 e. m. i Virdois. F) Kl. 4.15—6.50 e. m. äska i Kisko, Sagu,
Salo och Lundo. G) Kl. 4.20-6.10 e. m. äska i Messuby, Matku
och Lempäälä. H) Aska kl. 5.45 e. m. i Alastaro. I) Kl. 6.50—8.15
e. m. åska öfver Pörtom, Skälgrund, Kauhajoki och Korsholm. K)
Äska kl. 8.5 e. m. i Nivala. L) Kl. 10.25 e. m. äska vid Heinäluoto.

45) Juli 25. Aska kl. 11.30 f. m.—1.15 e. m. i Gamlakarleby,
Lohteä, Yxpila, Ulkokalla och Jakobstad, 1.15 e. m. i Virdois, 5.10
e. m. i Alajärvi samt kl. 7.30 e. m. i Kuopio Koivumäki.

46) Juli 26. Ett starkt minimum (745 mm) befinner sig üfver
England samt ligger följande dag utanför sydvästra Norge. A)
Aska kl. 1.50 f. m. i Haapajärvi. B) Kl. 10 f. m.—12.25 e. m. åska
i Ikalis, Virdois, Somero (hagel c:a 4 km frän observationsorten)
och Hattula. C) Kl. 11 f. m.—1215 e. m. åska öfver Lappo, Ala-
järvi, Kivijärvi och Pihtipudas. D) Aska kl. 1.15 e. m. öfver Uu-
reis. E) Aska kl. 1.25—1.55 e. m. i Lohteå (hagel) och vid Ulko-
kalla fyr. F) Aska kl. 1.50 e. m. i Pudasjärvi. G) Kl. 3—4 e. m.
Aska i Kivijärvi och Pihtipudas. H) Aska kl. 3.5 e. m. i Pudas-
järvi. I) Kl. 3.10—6.40 e. m. åska öfver Ruukki, Uleåborg, Vaala,

273

Frantsila och Pudasjärvi. K) Kl. 3.30—5.25 e. m. Aska vid Nerkko
kanal, i Kuopio Koivumäki och Toivola samt kl. 5.15—6.55 e. m. i
Sotkamo, Kuhmoniemi och Taivalkoski. L) Aska kl. 4.30 e. m. i
Borgä Orrby.

47) Juli 27. A) Aska kl. 3 e. m i Pihtipudas; kl. 4 e. m.
äska i Helsingfors. B) Äska kl. 4 e. m. vid Lägskär och 5.25 e. m.
vid Bogskär samt kl. 6.45—10.25 e. m. öfver Hangö fyr, Porkkala,
Bromarf, Ingå Svartbäck, Lojo, Esbo Ramsö, Helsingfors, Hyvinge
och Söderskär. C) Kl. 6.30—9.30 e. m. åska öfver Mariehamn,
Föglö, Finström, Lågskär, Skälskär, Herrö ledfyr, Märket, Utö och
Enskär samt kl. 8.30—11.45 e.m. öfver Säbbskär, Brändö, Porkkala,
Karis, Lojo, Kisko, Pusula och Sibbo Tallmo. D) Åska kl. 8.45
e. m. vid Söderskär. E) Aska kl. 10 e. m.—in pa natten i Hinner-
joki, Hvittis och Ikalis (fortsättning af äskvädret C).

48) Juli 28. En ganska vidsträkt depression ligger öfver
mellersta Skandinavien. A) Aska föregäende natt till kl. 4 f. m.
öfver Hvittis, Hinnerjoki (dskslag i en byggnad, som nedbrann),
Karkku, Ikalis Riitiala och Karvia. B) Kl. 11.30 f. m.—2.5 e. m.
aska i Muurame, Jyvaskyla, Leppävirta, Kuopio Julkula, Koivu-
maki och Tuusniemi. C) Kl. 11.55 f. m.—2 e. m. åska i Pihtipudas
och Kivijarvi. D) Kl. 12.5—2.5 e. m. aska Öfver Jakobstad med
omnajd, Gamlakarieby, Yxpila, Munsala och vid Ulkokalla. E) Kl.
12.15—4.10 e. m. Aska i Karkku, Tammerfors, Ikalis Riitiala, Jämsä,
Virdois och Karvia. F) Kl. 1250--4 e. m. åska i S:t Michel, Hir-
vensalmi och Sulkava. G) Kl. 1.50 e. m. åska i Borgå Orrby. H)
Kl. 3.55 e. m. åska i Kuhmoniemi. I) Kl. 4.30—6.20 e. m. åska
öfver Leppävirta, Kuopio Koivumäki, Sorsasalo och Julkula samt
kl. 835 e. m. i Nerkko. K) Kl. 4.30—6.55 e. m. åska i Pörtom och
i Jakobstad. L) Kl. 5.55 e. m. aska i Kivijärvi. M) Aska kl. 9.30
e. m. i Helsingfors. Äska i Kuorevesi (ett dskslag dödade tvä kor).

49) Juli 31. Aska kl. 9.55—10.10 f. m. i Pelkjärvi och Värt-
sila (hagel), 10.20 i Matku (hagel), 11.45 i Vekkelaks, 11.50 i Krono-
borg, 1.30-tiden pa e. m. i Kuopio Koivumäki (hagel), 1.40 e. m. i
Ruskeala, 325 e. m. i Pusula (hagel), 3.50 e. m. i Sordavala samt
kl. 5.30 e. m. Ofver Porkkala. Hagel utan dska kl. 2.50 e. m. i Kaks-
kerta och 6 e. m. i Tuusniemi.

274
Augusti mänad.

Antalet äskdagar under Augusti var 18 med 225
äskutbrott, 9 hagelfall och 3 äskslag, hvarjämte inträffat
4 hagelfall utan åska under Askdagar.

50) Augusti 1. Kl. 11.40 f. m. äska i Bromarf, 1.55 e. m. vid
Heinäluoto, 2.30 e. m. i Kemi, 2.45 e. m. vid Storkallegrund, 3.20
e. m. vid Helsingkallan samt kl. 4.20—4.55 e. m. i Sagu och Salo.

51) Augusti 4 Svagt minimum öfver Nordsjün. A) Kl. 1.15
f. m. åska vid Storkallegrund. B) Aska kl. 12.25—1.55 e. m. öfver
S:t Karins, Lundo, Hinnerjoki och vid Säbbskär. C) Kl. 1.30 e. m.
åska vid Valsörarna, 2.30—3.10 e. m. vid Helsingkallan, i Munsala.
Vasa, Jakobstad och Pedersö skärgård. D) Kl. 1.45—2.45 e. m.
åska öfver Lundo, Hinnerjoki och Enskär. E) Kl. 2.45—4.45 e. m.
äska vid Skälgrund, Storkallegrund och vid Pörtom Alholma.
F) Kl. 5.30—6.45 e. m. åska vid Storkallegrund och i Portom Al-
holma. G) Kl. 4.30 e. m. äska i Kemi.

52) Augusti 5. Någorlunda jämt fördeladt lufttryck; 36 äsk-
utbrott, maximum för Augusti mänad. A) Aska kl. 6.50 f. m. öfver
Lägskär. B) Kl. 9.20—10.20 f. m. åska i Brando, öfver Bogskar
och i Pusula. C) Enstaka utbrott kl. 11.25 f. m. i Hirvensalmi,
11.35 f. m. vid Märket, 1.15 e. m. vid Skälskär och Säbbskär, 1.25
e. m. i Suojärvi samt kl. 1.30 e. m. i Lundo. D) Kl. 2 e. m. äska
i Virdois och 3.20 e. m. i Alavo. E) Kl. 235 e. m. åska i Fin-
ström. F) Kl. 2.35 e. m. åska öfver Söderskär. G) Kl. 3.25 e. m.
åska i Värtsilä (hagel). H) Kl. 4.35—5.45 e. m. åska i Lundo, Hin-
nerjoki, Alastaro, Karkku, Hvittis (hagel) och Ikalis Riitiala. D Kl.
6.25—8.30 e.m. åska i Kakskerta, Lundo, Salo, Karuna, Kisko, Lojo
och Sagu. K) Kl. 7.30—8.30 e. m. äska i Hvittis och Karkku. L)
Kl. 8.5 e. m. åska öfver Verkkomatala., M) Kl. 8.10—10.15 e. m.
åska i Somero, Alastaro och Karkku. Blixt utan dunder kl. 9-tiden
i Lovisa, utan uppgifvet väderstreck samt i NW i Hattula. Åsk-
slag & Hirvensalo i Abo.

53) Augusti 6. Svagt delminimum i trakten af Aland. A)
Aska föregående natt strax efter midnatt i Ikalis Riitiala. B) Kl.
10.35 f. m. åska öfver Marjaniemi. C) Kl. 12.5 e. m. åska i Karkku.

275

D) Kl. 12.25 e. m. fornyadt äskutbrott öfver Marjaniemi. E) KI.
1.45—2.30 e. m. åska vid Helsingkallan, öfver Jakobstad med om-
näjd, Nykarleby, Gamlakarleby och Tankar fyr. F) Kl. 2.35—5.10
e. m. äska vid Helsingkallan och i Jakobstads-trakten. G) Kl. 3.20
e. m. åska i Karkku (hagel). H) Kl. 3.45—7.40 e. m. Aska i Frant-
sila, Nivala, Ruukki, Uleåborg och Kemi. I) Kl. 4.30 e. m. Aska i
Lappo. K) Kl. 440—7 e. m. åska i Suomussalmi och Pudasjärvi.
L) Kl. 6.45 e. m. äska i Jakobstad Alholmen. Hagel utan dska 4-
tiden på e. m. i Uleåborg.

54) Augusti 7. Mycket jämt fördeladt lufttryck. A) Kl. 9.50
f. m.—1.40 e. m. åska öfver Hanhipaasi, Heinäluoto, Pelkjärvi och
Vartsila. B) Kl. 10.10 f. m.—2.10 e. m. åska i Kuhmoniemi, Suo-
mussalmi, Taivalkoski och Pudasjarvi. C) Aska kl. 11.25 f. m. i
Kimito. D) Kl. 12 md.—3.40 e. m. åska i Gamlakarleby, öfver Ja-
kobstad med omnäjd, i Nivala och Munsala, kl. 2.35—7.40 e. m. vid
Ulkokalla, i Ruukki och ôfver Marjaniemi samt kl. 7.10—8.55 e. m.
i Frantsila och Uleåborg. E) Kl. 2.25—3.25 e. m. åska öfver Heinäluoto,
Pelkjärvi och Värtsilä. F) Kl. 3.5—4,30 e. m. åska i Ruskeala
(hagel), Sordavala, Pelkjärvi, Värtsilä och Kerimäki. G) Enstaka
utbrott kl. 4.45 e. m. i Suomussalmi, 6 e. m. öfver Hanhipaasi samt
8-tiden p& kvällen i Kuopio Koivumaki.

55) Augusti 8. A) Aska föregående natt 1-tiden i Kuopio
Koivumaki. B) Aska kl. 8 f. m. i Suomussalmi, 9.40 f. m. i Kajana
och kl. 10.35 f. m. i Taivalkoski. C) Kl. 8.50—11.25 f. m. Aska i
Tuusniemi, Juuka och Ilomants. D) Kl. 11.10 f. m. aska i Ruukki.
E) Kl. 13.10 f. m.—1.55 e. m. åska i Hirvensalmi (hagel), Sulkava och
Kerimäki. F) Kl. 11.55 f. m.—2 e. m. åska i Ilomants, Tuusniemi,
Kuopio Koivumäki och Leppävirta. G) Kl. 1 e. m. åska i Lojo samt
omkr. 1—2 e. m. i Karkku. H) Kl. 1.10 e. m. åska i Kajana (hagel);
hagel utan åska 1-tiden i Suomussalmi. I) Kl. 1.30—5 e. m. åska i
Frantsila, Pudasjärvi och Taivalkoski, K) Kl. 1.45 e. m. äska vid
Helsingkallan. L) Kl. 2.30 e. m. Aska vid Enskär. M) Kl. 2.30—3
e. m. åska i Pelkjärvi och Ruskeala. N) Kl. 3.50—4.30 e. m. åska
i Salo och Sibbo Tallmo. 0) Kl. 4.15—5.55 e. m. Aska i Sulkava
och Kerimäki. P) Kl. 4.40 e. m. âska i Juuka. Q) Kl.5 e. m. äska
i Suomussalmi. R) KI. 6-6.30 e. m. åska i Kisko och Lojo. S) Kl.
6.15 e. m. âska i Suomussalmi.

276

56) Augusti 9. Minimum i södra Sverge. Aska föregående
natt strax efter midnatt vid Helsingkallan samt kl. 1240 e. m. vid
Hanhipaasi. | |

57) Augusti 11. Svag depression öfver mellersta Skandina-
vien. Aska kL 3—5.45 e. m. öfver Hangö fyr, Ingä Svartbäck, Lojo.
Kisko och Karis, kl. 5.15 e. m. öfver Storkallegrund, 5.40—6.40 e. m.
i Lojo, Ingå Svartbäck och öfver Porkkala fyr, 7 e. m. öfver Säbb-
skär (hagel), 7.45 vid Skälgrund samt kl ö e. m. öfver Söderskär.

58) Augusti 12. Obetydligt minimum i trakten af Stockholm.
Aska kl. 9.20 f. m. i Öfvertorneä, 10.25 vid Herrö ledfyr och i Tob-
majärvi Onkamo, kl. 12.5— 3 e. m. férnyadt utbrott i Tohmajärvi
Onkamo (hagel) äfvensom i Värtsilä samt kl. 2.15 e. m. i Pudasjärvi.

59) Augusti 13. Minimet ligger öfver Östersjön. A) kl. 10
f. m.—12 md. åska i Pihtipudas i två skof. B) Ki. 11 f. m—12.15
e. m. åska i Esbo, Helsingfors och Helsinge Malm. C) Äska mid-
dagstiden i Kuopio Koivumäki. D) Aska kl. 12.40 e. m. i Frantsila.
E) Kl. 1.50 e. m. äska i Hattula. F) Ki. 2—7.30 e. m. äska i Pihti-
pudas och Kajana. . G) Kl. 3.15 e. m, åska i Jyvaskyla ( hagel). H)
Kl. 4-7 e. m. åska i Messuby, Tammerfors och Ikalis Riitiala I)
Kl. 4.30 e. m. äska i Jämsä. K) Kl. 450 e. m. äska i Alavo. L)
Kl. 5—5.45 e. m. åska i Ruukki, Frantsila och öfver Marjaniemi.
M) Kl. 6.5—7.15 e.m. åska i Alavo och Ilmajoki. N) Kl. 6.25 e.m.
aska i Pörtom Alholma.

60) Augusti 14. Föregäende dags minimum har förflyttat sig
till Kvarken. Kl. 1.35 e. m. åska i Kerimaki samt kl. 5 15—6.15
e. m. vid Helsingkallan, i Vasa och Ofver Valsörarna.

61) Augusti 15. Minimum i trakten af Petersburg. Aska kl.
5—8.10 f. m. öfver Heinäluoto, Pelkjarvi och Sordavala, kl. 11.50
f. m.— 12.50 e.m. i Nykyrka Kanneljärvi och i Jaakimvaara, 2 e.m.
i Säminge samt kl. 3.25 e. m. i S:t Michel.

62) Augusti 17. Minimum öfver Bottniska viken. Aska kl.
11-tiden på morgonen i Lojo och 1.15 e. m. i Pusula. Hagel utan
dska pä e. m. i Lojo

63) Augusti 18. Äska kl. 10.40 f. m. öfver Heinäluoto och
11.50 f. m. i Nykyrka Kanneljärvi.

64) Augusti 19. Minimum utanför sydvästra Norge. Aska
kl. 10.20 f. m. öfver Herrö ledfyr och 12.40 e. m. vid Hanhipaasi.

|

“277

65) Augusti 21. Starkt minimum (745 mm) utanför Norges
västkust. Kl. 35—4.40 e. m. åska i Lojo, Ingå Svartbäck och Sibbo
Tallmo samt kl. 5.40--6.40 e. m. i Sibbo Tallmo (dskslag i en hö-
sickator, som antändes) och i Helsinge Malm. Blixt utan dunder kl.
920 e. m. i Helsingfors och kl. 10—12 e. m. i Kisko Toija.

66) Augusti 22. Gärdagens minimum har förfiyttat sig till
finska Lappmarken. Aska kl. 6.35—8.50 f..m. i Kisko, öfver Pork-
kala fyr och i Pernå Fasarby, kl. 2.20 e. m. öfver Herrö ledfyr
samt kl. 8 e. m. öfver Söderskär. Hagel utan åska i Helsingfors
omkring kl. 9.45 f. m.

67) Augusti 24. Äska kl. 4.10 f. m. vid Hanhipaasi.

September— December.

Äska var äfven under dessa mänader betydligt säll-
syntare än under vanliga är. Den förekom nämligen blott
under 9 dagar, dä 18 äskutbrott och 3 hagelfall inträffat;
under 4 dagar iakttogs endast kornblixt eller blixt utan
dunder. Hagelfall utan åska under äskdagar voro 7.

68) September 4. Minimum utanför Norges västkust. Äska
kl. 2.20—5.10 e. m. vid Lägskär, Utö, Herrö Jedfyr och i Föglö
Horsholm. |
69) September 10. Minimum i Ishafvet. Åska kl. 11.35 f. m.
öfver Herrö ledfyr; hagel utan åska kl. 2 e. m. i Pelkjärvi.

- 70) September 11. Äska kl. 1.15—5.25 e. m. i Föglö Horsholm
och vid Herrö ledfyr. :

September 12. Hagel utan dska vid Skalgrund.

71) September 13. Lågt minimum öfver Östersjön (Hangö
735 mm). Aska kl. 7 e. m. vid Heinäluoto. Hagel utan dska under
dagens lopp i Tuusniemi. |

12) September 14. Minimets centrum i Hernösand. Åska kl.
4.10 f. m. i Sulkava (hagel), 7.35 f. m. öfver Porkkala (hagel) samt
kl. 6.20—8.40 e. m. öfver Heinäluoto (hagel) och Pitkäranta; blixt
stan dunder i SE kl. 6.10 e. m. vid Hanhipaasi. Hagel utan åska

278

kl. 12.45 och 2 e. m. i Uleäborg, 2 e. m. vid Hangö fyr samt pa
eftermiddagen utan angifven timme i Viborg och Tuusniemi.

September 15. Hagel utan dska kl. 3.45 f. m. i Vasa (orkan)
samt under dagens lopp utan angifven timme vid Säbbskar.

73) September 17. Minimum i södra Sverge. Blixt utan dua-
der i SSW vid Hangö fyr kl. 7.45 e. m.; åska kl. 9.15—9.40 e. m.
öfver Pargas och Sagu.

74) September 18. Föregäende dags minimum öfver Botten-
viken. Aska kl. 12.55 e. m. i Hvittis och 5.25 e. m. öfver Heinäluoto.

September 19. Hagel utan dska kl. 3.45 e. m. vid Skälskär
och 9 e. m. vid Ulkokalla, samt utan närmare angifven tid vid
Skälgrund och i Mariehamn.

September 20. Hagel utan deka kl. 820 f. m. i Kakskerta,
10.55 i Jyvaskyla, 11.15 vid Skälskär och i Jyvaskyla, 11.30 f. m. i
Tammerfors, 12.10 e. m. i Jyväskylä, 1 e. m. i Tammerfors och kl.
1.30 e. m. vid Hangd fyr samt utan uppgifven timme vid Uto.

September 21. Snö och hagel utan deka kl. 1.20 f. m. vid
Bogskär.

September 29. Hagel utan åska kl. 3.15 e. m. i Alavo.

Oktober 1. Snö och hagel utan deka kl. 3.30 e. m. vid Bog-
skär och 10 e. m. vid Skälskär samt utan angifven timme i Ma-
riehamn.

Oktober 3. Hagel utan åska vid Ulkokalla fyr kl. 1 e. m. i
Vasa kl. 3.20 e. m. samt i Haapajärvi kl. 4.15 e. m.

Oktober 4 Hagel utan deka kl. 9.15 f. m. vid Skälskär.

75) Oktober 11. Aska kl. 10.30 f. m. öfver Herrö ledfyr.

Oktober 13. Hagel utan deka föregående natt vid Utö.

Oktober 17. Hagel utan deka vid Hangö fyr kl. 10 e. m.

76) Oktober 30. Äska kl. 11.35 e. m. i Tuusniemi.

November 1. Kornbliztar i Somero kl. 7.30 e. m. och i
Alavo kl. 8.10 e. m. i SE.

November 5. Hagel utan dska pà eftermiddagen i Mariehamn.

November 17. Blixt utan dunder i SE kl. 4 e. m. i Tam-
merfors.

November 27. Hagel utan åska kl. 1.30 e. m. vid Hangö fyr:
blizt utan dunder i S kl. 6.30 e. m. i Uurais.

December 29. Blixt uian dunder i N kl. 1.15 f. m. i Matku.

279

4. Äskvädrens utbredning och talrikhet i de
olika länen.

Askans utbredning i hvarje län särskildt under tiden
15 Ma]—18 September finnes framställd i en bifogad gra-
fisk tabell, där de tjocka vertikala linjernas längd mot-
svarar äskans utbredning i procent af resp. läns areal.
Jämte denna grafiska framställning lämnas i det följande
uppgifter öfver äskans medelutbredning och relativa tal-
rikhet i de olika länen och i hela landet. Härtill börande
uträkningar äro baserade pä i nästföljande tvä tabeller
ingäende tal.

280

| u I» |£jolz
= sn ls |S | = 3
1902. PP PEPE PE 5
I | ”
| 4 Stationer . —|—| 8114/35112| 9’ —| —
| 3 Äskdar net —|—| 2 6111, 8 1' 28
| @ | gar for | stationerna —{|—}| 4/25/40) 24) 1 —] 94
_5° | Askutbrott —|—| 4136/58/29! 1 — [128
> om | Stationer . . . . . .|-|-:138[30|20 / 02j8 —| —
| 5° | Äskda- f länet . if af 5} shelu)s| a] a
|B | gar for \ stationerna —|—} 19] 14 | 60 30110 11143
| ' ' Askutbrott. 1, 2 20)15;67/149' 10] 11165.
; IF | EE | 8110] 9 +t =
=e Askda- j länet . — _| 1} 2: 2}—|—] 11
F & | gar för | stationerna .|—|—| 11 5:20] 5}—j—] 31
a | Äskutbrott. —|—! 11 9 25| 51—!|—] 40
= | armer 22... li) 6| 7] 6) 6 5|—-1 —'
= Äskda- (station Er “|= 1 7 | 5| 1|— 19 |
| re | gar för | stationerna . —|—| 1 21/16; 8| 1) —| 47
|__@ | Askutbrott. . . . . .[—1—1| 1127/2010! 1/—| 59
= Stationer | — —|14:17116116|15 | — —|
3 Åskda- f länet . “EE 9; 8| 9| 3]/—] 29:
2 | gar for | stationerna —|—-!—!48|24|17| 4l—Ù 9
| 3 | Askutbrott . | —|—:7413+120| 4! — 132 |
| = Stationer —|—| s'n/ıs 13 |-!— —|
3 | Askda- f länet . —|—| 1! slis} el—ı 28 |
| = | gar for | stationerna —|— |” 40 ul 1] 66
| 5 | Askutbrott —|— | 1111}51}23{—] 1] 87
| < Stationer . . . . . | —|21!26|27/27/—|—] —
| à Aska: [net —\-| 11 2] 9/10}—|—
| >: gar för | stationerna = — | 2145 [361] —|—| 84
" Âskutbrott. —|—| 11 215548] — |— | 106
| &| Stationer —|—|18!18/18}18} —|—| —:
=> Åskda- [länet FE 1! 21 9/7 = 19)
”S | gar för | stationerna —|—| 2! 2728121 —!—-| 62,
| © | Askutbrott. —|—| 21 2|sılaı _|_ 76

| rd oy | ej, | 4
| 1902. 2. = a 8
. Lv mes | by | a

| | |
| |
| Stationer . . . . . . . . . . .| 112+} 131 | 134] 130
|

. landet . . . . . 6 17 24 | -18

Askdagar för J
| 8 | stationerna . . . . 29 | 125 | 271 | 175

Störst var antalet äskdagar i Äbo län (41) och minst
1 Tavastehus län (11).

Askans utbredning Maj—Augusti i procent af arealen.

“UB SPUBIAN

us]
SNUNSBABL

ug[
sjaydIN 78

“UB] SB1OQIA
‘ug] oydony
UB] BSBA
"Us|
8310089
yopuv[ Bley

———

Juni .
Juli
Augusti.

10 © »

u

Sin största utbredning nädde äskan i S:t Michels
lan under Juli, då den utgjorde 53°). Om man undan-
tager Viborgs län, där nägot äskväder veterligen icke
förekommit under Maj månad, var äskans utbredning
minst i Vasa län i Juni, nämligen endast 4°/,. För hela
landet var medelutbredningen störst i Juli (8 °/,).

282

Askutbrottens relativa talrikhet Maj—Augusti.

2 | os! WH =
< | > æ + Ss «& | < S = |
® | œ | _< © © |! § oi ©
5, O | le, 3 Sg |p] —
à ; =! 09 = ‘ol >
77 m | PS eo. ma o — 1536 2 |
= | © Fl Ss; E|$ 5 | of &
u @ on = : @ e

Maj . & — | O.1 | (O.04)} Où
Juni... . 4a) loo} Oal Our
Juli . . . . 211 30) 20} la

Augusti. . . 1.s

Summa | 9.4

Äskfrekvensen var öfverhufvudtaget särdeles lag
och uppvisar för hela landet för tiden Maj—Augusti ett
mindre tal än under nägot af de föregäende femton ob-
servationsären, nämligen endast 5.s äskutbrott per obser-
vator. Störst var frekvensen 1 Juli, då den likväl upp-
nådde blott det obetydliga talet 2.5 (femtonärsmedeltalet
för denna månad år 4.0). Bland de olika länen uppvisar
Nylands län den största frekvensen (9.4); 1 Vasa län var
densamma däremot anmärkningsvärdt låg (3.9).

5. Åskutbrottens dagliga period.

Antalet åskutbrott under dygnets särskilda timmar
(lokal tid) finnes anfördt i efterföljande två tabeller.

288

Askutbrottens dagliga period i olika län.

| Hela landet.

|

|

| Uleåborgs
| län.
|

|

Vasa län.

Kuopio län.

Viborgs län.

| S:t Michels
lan.
"Tavastehus
| län
Åbo län.
Nylands län.

1902.

34 |
75

13
15

16

14
19
11

3
3
8
2
2
2
2

1

9—10

10—11

11—12 d.
1—2
7—8
9—10

10—11

12 d.—1 e. m.
11—12 n.

284

Askutbrottens dagliga period under olika mänader.

| SF | rie El 5!
| | pos e& em | ® er ”» ‘| .e
| 1902. | 5 =, 77 | | st. ee |
= = > = [ee] a. 2)
| E “|g 8] 2
: |
12 n—1 f m. | — 8 : 3 — 91 -9.o
1—2 — 3 4 1 | — 8 8.00
2—3 — 4 3 — — 7 5 :
3—4 — I — | — — | 1 3.15 |
4-5 4 — 1 1 6 52 |
5-6 — 7 | — 1 | — 8 8.2
6-7 _ 9 — 2 — 11 10.75 |
7—8 _ 6 4 2 1 13 12.23
8-9 — 9 | — 3 | — 12 12.73
| 9-10 1 5 3 5 | — 14 180 |
| 10—11 — 9 | 15 9 1 34 | 340 _
| 11—12 d. 3 7 | 28 | 17 56 520 |
2d-iem| 1 | 10 | 33 | 19 | 1 | 64 | 66. |
| 1—2 3 | 15 | 33 | 29 1 81 73.2
= 2_3 _ 9 | 25 | 30 3 | 67 72.95
3—4 1 8 44 20 1 74 72.50
4-5 6 | 9 | 40 | 20 | — | 55 | 602 |
| 5—6 | 4 | 25 | 22 1 53 57.00 |
6—7 2 8 | 18 | 17 2 | 47 45.00 |
7—8 1 7 15 9 1 33 35.75
8-9 2 | 10 | 12 6 | — | 30 31.2
| 9-10 2 9 15 3 32 215 |
10—11 5 4 5 1 | — 15 18.0 |
u-2n. | 3 6 | — | — | il nf 11% |

I följd af äskutbrottens fätalighet framträder tiden
för maxima och minima icke med tillräcklig tydlighet.
De afrundade talen representera dock en rätt regelbun-
den serie, med ett maximum, som vanligt, kl. 1—2 e. m.
och ett något försenadt minimum kl. 3—4 f. m. I me-
deltal af femton är inträffar minimet kl. 1—2 f. m.

285

.6. Äskutbrottens antal:i olika väderstreck.

| 3 | x € | EL
| 1902. | fF € | 5 ii ge |
Je EA Re
| | | |

| . | |

| S 8.0 | 35.5 67.5 42.5 | 6.0 159.5
| SW 65 | 310 | 52 42.0 2.0 133.5
; W 5.0 85 34.5 21.0 5.0 75.0

| NW 2.3 9s | 255 13.0 | 0.5 | 51.0 |
| N 2.0 5.0 220 | 93 , 13 40.0 |
| NE 1.0 | 120 . 26s 6.0 : — | 45

| E | lo 23. | 34.5 34.5 | — 93.5 |
SE | lo | 35.0 38.5 | 425 | 3 | 120.0 |

Största antalet äskutbrott inträffade i S, minsta an-
talet i N.

7. Äskslag, hagelfall och andra med äskvädren
sammanhängande fôreteelser.

Äskväder med Askslag.

Z I D LI), < A = |

> a! = 5/15 we! a Flees

3 Soe Sls 2 lg 21570

| 2 eh a | = 2 es slack
@ = 55 @ © ms 3 © = ©

i — = a nm | | = | SI & lc >

! ©: =E! ee ©: ST 3 oR 5 se

3 Ban, BIT | Sera

I

Juni .
Juli
Augusti .

Hela tiden

Antal åskslag på | |
100 &skutbrott. | 1.8] 12' 25] 51: Os: Ia

286

Ett mycket ringa antal äskslag har anmälts under
sommaren. Maj och .höstmänaderna sakna dylika helt
och hället. Den relativa faran för äskslag har varit
störst i Juli.

1902.

tung
ne
'nsnåny

Dödade människor.
Dödade kreatur .
Eldsvådor . .
Andra antändningar .
I följd af åskvädrens ringa intensitet voro de af
blixten förorsakade olycksfallen, såsom naturligt, äfven
mycket fåtaliga. Sålunda har blott ett dödsfall genom
åskslag anmälts, hvarjämte veterligen inträffat endast ett

fall af eldsvåda förorsakad af blixten.

Hagelfall under åska,

Z's) à Höll gelte:
32 frös S | 2-8] © 185€
| 1902 BR SBE Ba ti. Bö BIT:
eB) BS) = =) 5) 3] 2/258
3 | a as | al | | £IF82

|
Map... || || | ||: 33
Juni . - mpm pm] 2, 3 —|— | — 2.8
Wi... 2 — 21 5} 1] 1 3.5
Augusti. . . T7 3 | — | 1, 14 2j 1 ] 4.0
September. . .: 1|—| — 11 | — | — 1.9
Hela tiden | 2] al 2| 4] 7] 7| 21 3130] 3
Antal hagelfall | | |
på 100 åskut-
brott . . . .| 1e 1 9.0] 6.8| 53] 80| 1.9] 391 36] —

287

Äfven antalet hagelfall under äska har denna som-
mar varit ovanligt litet. Den största hagelfrekvensen
uppvisar Augusti mänad.

Hagelfallen utan äska under äskdagar voro fördelade
på följande sätt:

ug]
SNYIISBAB],

uy]
-ugj oldony
UB, BSBA

‘UBI
oqgaln

83400:

SISUIN 4:8
'Jopue| 80H

"ug[ SPUBIAN
uB[ 0qY
UB] SBLOQTA

Augusti. . . — | — | —
| September. .

| Helatiden| 3| 2| 2|— | 1] 6

Skydrag. Ett mindre skydrag iakttogs den 26 Juni
kl. 3.45 e. m. i Pargas Piukala, rörande sig i riktningen
fran NNE at SSE.

Meteorer. Den 1 Juni sågs i Sordavala, S:t Michel
och Kronoborg omkr. kl. 10 p& aftonen à östra himla-
hvalfvet en meteor af c:a en knytnäfves storlek. Fran
Kronoborg meddelas, att den rérde sig fran S mot N i
nästan horisontal riktning på omkring 25° höjd öfver
horisonten, med medelmåttig hastighet, samt exploderade
innan den hunnit sjunka under horisonten; någon minut
efter meteorens sönderfallande hördes ett åsklikt dunder
ı NE. Efter meteoren syntes lysande strimmor, som
sedermera bildade ett hvitt, rök liknande moln. Äfven i
Sordavala observerades detonationen och lysande strim-

288

mor. Den 1 November observerades i Matku kl. 7.15
e. m. c:a 45° öfver horisonten 1 E en bläaktig eldkula af
Venus-storlek; kulan upplöste sig utan detonation 1 4 à 5
blixtaktiga strimmor. Den 17 November, omkring kl. 4
e. m., iakttogs en meteor samtidigt à flere orter 1 södra
Finland....I Fagervik sigs den 1 NNE c:a 45° öfver ho-
risonten röra sig nägot snedt nedät. Den hade ett barn-
hufvuds storlek och spred ett röd-hvitt, om elektriskt
ljus påminnande sken samt försvann utan att sprängas
sönder, efterlämnande en rödaktig, lysande strimma, som
småningom öfvergick i en ljus molnfläck, synlig några
minuter. Meteorens särdeles starka sken framhälles äfven
1 uppgifterna från Kuhmois, Somero, Matku, Pemar, Kisko
och S:t Michel. I Pemar och Kisko sågs meteoren sön-
derfalla i flere stycken, efterlämnande en starkt lysande,
gråblå rök, synlig i flere minuter. I S:t Michel observe-
rades meteoren å västra himlahvalfvet och syntes hela
tiden på samma ställe, till dess den plötsligt försvann.

Jordskalf. Den 10 (11?) April kl. 9.15 e. m. iakt-
togs ett jordskalf i Nivala och Sotkamo. I sistnämnda
socken torde fenomenet varit sà starkt att ett par fönster
söndrats i kyrkan. Skalfvet fortplantade sig frän E mot W.

W. OHQU

PTANZENPEANOLOGISCHE BEOBACHTUNGEN

IN

FINLAND

1904.

ZUSAMMENGESTELLT

.
.
-.
on
°
so
- .
..
“~ we
. wo *
+
at
D
a

Abkürzungen.

b. erste normale Blüthen offen.

f. erste normale Früchte reif.

BO. erste normale Blattoberflächen sichtbar; Laub-
entfaltung.

LV. allgemeine Laubverfärbung; über die Hälfte
sämmtlicher Blätter an der Station verfärbt.

Die Ziffern bezeichnen Tag und Monat.

Äland. — Mariehamn. — Rektor Ivar Bergroth.

60° 6’ n. Br.;

Acer plat. b. 1.6.
LV. 25.10.
Achill. m. b. 8.7.
Aln. glut. b. 24.4.
Anem. hep. b. 9.4.
A. nem. b. 5.5.
Betula BO. 3.6.

- b. 305.

„ Lv. 27.10.
Calluna b. 7.8.
Caltha b. 20.5.
Chrys. leuc. b.
Conv. maj. b. 11.6.
Corylus b. 26.4.

Frag. v. b. 30.5.

Frag. f. 8.7.
Linnaea b. 29.6.
Menyanth. b, 20.6.
Myrt. nigra b. 1.6.
f. 25.7.

Narciss. poët. b. 13.6.
Pin. silv. b. 20.6.
Pir. mal. b. 17.6.
Plat. bif. b. 7.7.
Pop. trem. b. 13.5.

” BO. 18.6.

» LV. 20.10.
Prun. pad. b. 11.6.
Rib. rubr. b. 2.6.

. f. 10.8.

19° 57’ 6. Gr.; c. 10 m. ü. M.

Sal. capr. |

Er

je |

[=]
ES 3

4
Lurener

Tussilago
Vacc. v.—i.

Viburn. op.

Avena S. 4.5.
Secale Aehr. 11.6.

Godby. — Provinzial-Arzt Dr. L. W. Fagerlund.

60° 12’ n. Br.;

Acer plat. b. 31.5.
BO. 3.6.
Aln. “glut. b. 25.4.
Anem. hep. b. 19.4.
A. nem. b. 25.4.
Betula BO. 25.5.

b. 27.5.
Caltha b. 15.5.
Chrys. leuc. b. 7.7.
Conv. maj. b. 11.6.
Frag. v. b. 1.6.

f. 9.7.
Linnaea b. 2.7.
Menyanth. b. 8. 6.
Myrt. nigra b. 3. 6.

» f. 25.7.
Narciss. poët. b. 7.6.
Picea exc. b. 8.6.

19° 58’ 5. Gr.;

Pir. mal. b. 18.6.
Plat. bif. b. 11.7.
Prun. cer. b. 10.6.
Prun. pad. b. 11.6.
f. 30.8

Quercus BO. 12.6.
Rib. rubr. b. 3.6.
f. 12.8.

Rub. id. f. 15.8.
Sorb. auc. b. 20.6.
3 ” a 15.9.
ringa v. b. 19.6.
Trientalis b. 18.6.
Tussilago b. 26.4.

Vacc. v.—i. b. 18.6.
f. 29.8.
Viburn. op. b. 9.7.

c. 10 m. ü. M.
Avena S. 16.4.
„ Aeëbhr. 15.7.
„ Emte 2.9.
Hordeum S. 30.5.
. Aehr. 13.7.
Ernte 13.9.
Lin. “usit. S. 6.6.
Ernte 26.8.
Secale Aehr. 8.6.
„ b 27
n Ernte 188.
» S. 168.
Solan. tub. S. 24.5.
Ernte 10.10.

Trit. sat. Ernte 5. 9.
Mahen d. Wies. 15.7.

293

Südwestliches Finland. — Korpo, Utö. — Leuchtthurmwärter

60° 9’ n. Br;

Achill. b. 25.6.
Anem. hep. b. 20.5.
Chrys. leuc. b. 15.6.
Frag. v. b. 27.5.

f. 20.7.
Menyanth. b. 5.7.
Pir. mal. b. 1.7

M. Nystrém.
21° 83’ 6. Gr.;

| Prun. cer. b. 17.6.
Rub. cham. b. 31.5.

» f. 26.7.
Sorb. auc. p-

c. 5 m. ü. M.
| Trollius b. 25.5.

Solan. tub. S. 28.5.
Ernte 28.9.
Mühen d. Wies. 15.7.

Äbo. — Schüler Fredrik Rauha.

60° 25’ n. Br.:

Acer plat. b. 21.5.
BO. 3.6.

n O.
LV. 29.9
Achill. m . b. 18.6.
Aesc. BO. 25.5.
n b. 11.6.
” f. 20.9.
LV. 13.10.
Aln. ‘glut. b. 2.5.
A. ine. b. 29.3.

Anem. hep. b. 10.4.
A. nem. b. 4.5.
Betula BO. 13.5.

» b. 25.5.

LV. 26.10.
Calluna b. 6.8.
Caltha b. 23.5.
Chrys. leuc. b. 4.7.
Conv. maj. b. 7.6.
Corylus b. 26.4.
Frag. v. b. 30.5.
f. 6.7

Ledum b. 27.6.
Linnea b. 17.7.
Lonic. tat. b. 20.6.

b.

f. 1? 8.
Menyanth. b. 3
Myrt. nigra b.

» f. 20.7.

Cardam. prat. 7.6.
Geran. silv. 10.6.
Geum riv. 7.6.

22° 17' 6. Gr.; c. 5 m. ü. M.

Narciss. poöt. b. 12.6.| Tilia sept. b. 30.7.

Nuph. lut. b. 15.7.
Picea exc. b. 26.6.
Pin. silv. b. 19.6.
Pir. mal. b. 5.6.

” LV. 29.10.
Plat. bif. b. 23.7.
Pop. trem. b. 8.5.

n BO. 31.5.

, LV. 11.10.
Prun. cer. b. 2.6.

LV. 1.11.

Prun. pad. b. 5.6.
f. 27.8.

Quercus BO. 7. 6.
LV. 22.10.

Rib. "rubr. b. 2.6.
f. 24.7.

Rub. "arct. b. 3.6.
Rub. cham. b.

23
ot 58.
Sal. capr. b. 11.5.
Sorb. auc. b. 22.6.
S 5 1208.
ringa v.
yee LV. 24.10.
Tilia sept. BO. 4.6.

Anfang d. Blüthe.

Junip. com. 12.6.
Myosotis arv. 1.6.
Oxalis acet. 1.6.

n LV. 2.10.
Trientalis b. 19.6.
Trollius b. 20.5.
Tussilago b. 20.4.
Ulmaria b. 4.7.
Vacc. v.—i. b.

Avena S. 10.5.
” Aehr. 25.7.
» Ernte 5.9.
Hordeum S. 16.5.
» Aehr. 20.7.
” Ernte 31.8.
Lin. usit. S. 2.6.
» b. 29.7.
Ernte 17.8.
Secale Aehr. 9.6.

b. 5.7.
” grnte 16.8.
Solan. tub. S. 2.6.
Ernte 23.9.
Trit. sat. Ernte 20.8.
8.

7
Mähen d. Wies. 16.7.

Viola pal. 20.5.
» tric. 26.5.

294

Paimio, Wista, Paimiojärvi. — Stationsinspector
Oscar Brander.
60° 27’ n. er 22° 43' 5. Gr.; c. 30 m. ü. M.

Aln. inc. b. 17.4. inga v. b. 21.6. Avena S. 13.5.
Betula BO. 26.5. ren b. 9.6. „ Ernte 149.
LV. 10.10. Tussilago b. 23.4. Hordeum 8. 25.5.

Chrys. leuc. b. 29.6. | Vacc. v.—i. f. 1.9. Secale Aehr. 5.6.
Narciss. poöt. b. 14.6.| Viburn. op. b. (cult.) » ob. 28.6.
Pir. mal. b. „158. 29.6. | Ernte 9.8.

Prun. pad. b Solan. tub. S. 2.6.
Rib. rubr. b. re — Ernte 27.9.
Sorb. auc. b. 20.6. Trit, sat. Ernte 2.9.

Anfang d. Blüthe.
Rib. gross. 26.5.

Mynämäki, Kallisti. — Rektor K. A. Cajander.
60° 40’ n. Br.; 21° 57’ 6. Gr.; c. 30 m. ü. M.

Acer plat. b. 31.5.
BO. 8.6.

” LV. 2.10. | Pram. pad. b. 10.6. |
Anem. hep. b. 23.4. ” f. 27.8. Avena S. 13.5.

A. nem. b. 15.5. | Quefcus BO. 11.6. Aehr. 13.7
Betula BO. 20.9. Rib. rubr. b. 1.6. Ernte 30.8.

» D. 31.5. f. 7.8. Hordeum S. 16.5.

» LV. 5.10. Rub. cham. f. 58. n Aehr. 12.7.
Calluna b. 15.8. Rub. id. b. 3.7. » Ernte 30.8.
Caltha b. 27.5. f. 13.8. Lin. usit. S. 7.6.
Chrys. leuc. b. 11.7. Sal. capr. b. 21.5. » b. 2.8.
Conv. maj. b. 12.6. Sorb. auc. b. 22.6. Ernte 19.9.
Frag. v. b. 10.6. f. 12.9. Secale Aehr. 7.6

f. 21.6. ga v. b. 20.6. » D. 29.6.
Myrt. nigra b. 30.5. Syringe lia + sept BO. 11.6. „ Ernte 16.8.

n f. 26.7. 8.8. „ 9. 228.
Narciss. poöt. b. 13.6. LY 30.9. | Solan. tub. S. 31.5
Nuph. lut. b. 13.7. ruscilege b. 14.5. Ernte 23.9.
Pir. mal. b. 14.6. Ulmaria b. 18.7. Trit. sat. Ernte 308.
Plat. bif. b. 5.7. Vacc. v.—i. b. 19.6. S. 26.8.
Pop. trem. b. 20.5. n f. 8.9.

» BO. 12.6.

Pop. trem. LV. 9.10.

Prun. cer. b. 11.6.

Viburn. op. b. 13.7.

| Mähen d. Wies. 15.7.

Kimito, Kirchdorf. -— Fräulein Maria Hedberg.

60° 10’ n. Br.; 22° 45’ 6. Gr.; c. 20 m. ü. M.
Acer plat. BO. 31.5. ' Anem. hep. b. 26.4. | Betula LY. 27.9.
LV. 259. | A. nem. b. 45. Calluna b. 7.8.

Aesc. b. 22.6.

Betula BO. 27.5.

Caltha b. 15.5.

Linnaea b. 27.6.
Myrt. nigra b. 1.6.
f. 22.7.

Narciss. poët. b. 1.6.

Pir. mal. b. 12.6.
Pop. trem. BO. 9.6.
LV. 30.9.
Prun cer. b. 10.6.
Prun. pad. b. 6.6.

Salo.

Quercus BO. 8.6.
Rib. rubr. b. 30

60° 22’ n. Br.; 23° 8’ 6. Gr.;

Acer plat. b. 27.5.
” BO. 31.5.

» LV. 18.10.
Aln. glut. b. 24.4.
A. inc. b. 19.4.
Anem. hep. b. 21.4.
A. nem. b. 4.5.
Betula BO. 28.5.
b. 28.5.

» LV. 26.9.
Calluna b. 30.7.
Caltha b. 20.5.
Chrys. leuc. b. 2
Conv. maj. b. 12.
Corylus b. 20.4.
Frag. v. b. 27.5.

f. 8.7.
Ledum b. 14.6.
Linnaea b. 27.6.
Lonic. tat. f. 10.8.
Menyanth. b. 1.6.
Myrt. nigra b. 27.5.

5.6.
6.

Narciss. poët. b. 1.6.

Nuph. lut. b. 4.7.

295

Avena S. 10.5.
» Aehr. 15.7.
Ernte 8.9.

Hordeum S. 25.5.
» Aehr. 12.7.
„ Ernte 20.8.
Lin. usit. S. 6.6.
Secale Aehr. 10.6.

Ernte 5. 10.
Mähen d. Wies. 18.7.

— Provinzial-Arzt Dr. Arthur Zetterman.
c. 5 m. ü. M.

| Picea exe. b (reich-| Tussilago b. 19.4

lich) 1
Pin. silv. > 14.6.
Pir. mal. b. 12.6.
Plat. bif. b. 25.6.
Pop. trem.

KA
Syden v. 17. 6.
lia sept BO. 4.6.
b. 9.8.
LV. 27.10.

Trientalis b. 8.6.
Trollius b. 4.6.

Ulmaria b. 13.7.
12.6.
n , 29.
Viburn. op. b. 29.6.

Vacc. v.—i. b.

Avena 8. 5.5.
„ Aehr. 14.7.
Ernte 1.9.
Hordeum S. 26.5.
» Aehr. 14.7.
„ S. 1.9.
Lin. usit. S. 1.6.
n b. 20.7.
Ernte 30.8.

Secale Aehr. 8.6.
» D. 29.6.
» Ernte 9.9.
„ S. 108.
Solan. tub. S. 2.5.
» S. (Acker)
30.5

Solan. tub. Ernte 20.9.
Trit. sat. Ernte 1.9.

n S. 12.8.
Mähen d. Wies. 13.7.

Kisko, Toijala. — Fräulein Sofi Rosell.
60° 16’ n. Br.; 23° 29’ 6. Gr.;

Acer. Plat. b. 28.5.
BO. 3.6.

Acer
fang) 15.9.

c. 50 m. ii. M.
lat. LV. (An-| Achill.

m. b. 29.6.
Aesc. BO. 3.6.

296

Aln. glut. b. 24.4. | Plat. bif. b. 28.6, Ulmaria b. 18.7.

A. inc. b. 20.4. Pop. trem. b. 23.5. Vacc. v.—i. b. 12.6.
Anem. hep. b. 22.4. ” BO. 8.6. ” f. 18.9.
A. nem. b. 10.5. LV. 20.9. | Viburn. op. b. 10.7.

Betula BO. 31.5. Prun. cer. b. 15.6.

Trientalis b. 10.6.
Trollius b. (im Gar-
ten) 29.5.

Picea exc. b. 6.6.
Fir, mal. b. (reichlich)
13.6.

» ob. 1.6. Prun. pad. b. 3.6.

» LV. (Anfang) » f. 12.9. Avena 8. 13.5.

15.9. Quercus BO. 9.6. » Aehr. 15.7.
Calluna b. 1.8. » LV. 20.9. „ Ernte 10.9.
Caltha b. 19.5. Rib. rubr. b. 3.6. Hordeum S. 21.5.
Chrys. leuc. b. 4.7. » f. 17.8. ” Aehr. 18.7.
Conv. maj. b. 15.6. Rub. arct. b. 4.6. » Ernte 9.9.
Frag. v. b. 30.5. Rub. cham. b. 1.6. Lin. usit. S. 10.6.

» f. 12.7. f. 29.7. » b. 27.7.
Ledum b. 15.6. Rub. id. b. 28.6. n Ernte 189.
Linnaea b. 2.7. ” f. 10.8. Secale Aehr. 5.6.
Lonic. tat. b. 18.6. Sal. capr. b. 12.5. „ 29.6.
Menyanth. b. 9.6. Sorb. auc. b. 18.6. „ Ernte 15.8
Myrt. nigra b. 29.5. » f. 25.9. » . 15.8.

n f. 22.7. Syringa v. b. 18.6. Sulan. tub. S. 6.6.
Narciss. poöt. b. 5.6. | Tilia sept. b. 7.8. » Ernte 27.9.
Nuph. lut. b. 4.7. LV. 20.9. | Trit. sat. Erte 6.9.

” S. 23.8.
Mähen d. Wies. 15.7.

Anfang d. Blüthe.

Nympb. alb. 8.7.
Orchis mac. 28.6.
Oxalis. acet. 21.5.
Parnassia 6.8.

Alisma 17.7.
Andromeda polif. 1.6.
Berb. vulg. 28.6.

Rih. nigr. 5.6.
Rub. arct. 2.6.
Rub. saxat. 17.6.
Samb. racem. 13.6.

Campan. persicif. 20.7.

Capdam. prat. 11.6.
Centaur. cyan. 5.7.
Crataeg. cocc. 17.6.
Darhne mez. 7.5.
Dianth. delt. 12.7.
Epilob. ang. 25.7.
Erioph. vag. 17.5.
Geran silv. 15.6.
Juniperus 16.6.
Lilium bulbif. 7.7.
Lonic. xylost. 14.6.
Luzula pil. 20.5.
1ychn. visc. 20.6.
Majanth. bif. 30.6.

Pedic. pal. 1.7.
Philad. coron. 12.7.
Phragmites 25.8.
Pirus comm. 10.6.
Pisum arv. 15.7.

. Prun. domest. 10.6.
. Pyrola min. 7.7.

Pyr. rotundif. 6.7.
Ran. acris 9.6.

R. ficaria 7.6.
Rhamn. frang. 9.6.
Ribes alp. 3.6.
Rib. gross. 1.6.

Sedum acr. 4.7.
Solan. dulc. 6.8.
Solidago 29.7.
Symphoric. rac. 24.7.
anacetum 4.8.
Tarax. off. 29.5.
Tilia vulg. 7.8.
Trich. arv. 12.8.
Trifol. prat. 23.6.
Trifol. repens 26.6.
Ulm. mont. 23.5.
Vacc. ulig. 25.6.
Verbasc. thaps. 20.7.

Finby, Falkberg. — Fräulein H. Forssman.
60° 6’ n. Br.; 22° 57’ 6. Gr.; c. 15 m. ü. M.

Acer plat. b. 31.5.
» BO. 31.5.
» LV. 12.10.

Achill. m. b. 16.6.
Aesc. BO. 31.5.
» D. 19.6.

Aesc. f. 15.10.
„ LV. 28.10.
Aln. glut. b. 6.4.

397

A. inc. b. 17.5. Picea exc. b. 28.5. Tilia sept. BO. 7.6. |
Anem. hep. b. 12.4. | Pin. silv. b. 19.6. . 28.10.
A. nem. b. 5.5. Pir. mal. b. 11.6. Trientalis Bo Le
Betula BO: 29.5. Plat. bif. b. 25.5. Trollius b. 28.5.
n b. 30.5. Pop. trem. b. 4.5. Vacc. v.—i. b. 10.6.
» LV. 20.10. n BO. 9.6 _
Calluna b. 15.7. „ LV. 29.10.
Caltha b. 22.5. Prun. cer. b. 1.6. Avena 8. 16, 17, 20.5.
Chrys. leuc. b. 21.6. | Prun. pad. b. 2.6. » Aehr. 14.7.
Conv. maj. b. 3.6. Quercus BO. 6.6. » Ernte 29.9.
Frag. v. b. 31.5. » LV. 30.10. | Hordeum 8. 28, 29.5.
n f. 3.7. Rib. rubr. b. 30.5. Lin. usit. S. 2.6.
Ledum b. 18.6. Rub. arct. b. 30.5.

Secale Aehr. 3.6.
b 28.6.

Linnaea b. 27.6. Rub. cham. b. 4.6. »
Lonic. tat. b. 14.6. Rub. id. b. 14.6. » Ernte 12.8.
Menyanth. b. 7.6. „ 128. Solan. tub. S. 27.5.
Myrt. nigra b. 28.5. | Sal. capr. b. 1.5. „ Ernte 7.10.

n f. 10.7. Sorb. auc. b. 20.6. Trit. sat. Ernte 1.9.
Narciss. poët. b. 30.5. f. 30.9. Mähen d. Wies. 11.7.

Nuph. lut. b. 19.6. Syringa v. b. 15.6.

Anfang d. Blithe.
Arctost. u.-ursi 20.5. | Lonic. xylost. 14.6. Prun. domest. 4.6.

Campan. persicif. 18.7. Lychn. visc. 18.6. Ribes aur. 3.6.
Centaur. cyan. 1.7. Oxalis. acet. 24.6. Rib. gross. 31.5.
Crataeg. cocc. 7.6. Pir. comm. 5.6. Tarax. off. 28.5.
Dianth. delt. 29.7. Pisum arv. 17.7. Trifol. prat. 21.6.
Larix sib. 30.5. Primula off. 23.5. Trif. rep. 27.6.

Liliam bulbif. 15.7. |

Anfang d. Fruchtreife.

Arctost. u.-ursi 28.8. | Ribes aur. 39. Rub. arct. 20.8.
Primula off. 19.8. Rib. gross. 27.8. Terax. off. 19.7.

Wichti, Haitis. — Staatsrath G. H. Sjöstedt.
60° 22’ n. Br.; 24° 26’ 6. Gr.

Acer plat. b. 285. | Linnaea b. 29.6. | Rub. id. b. 30.6.

» BO. 1.6. | Myrt. nigra b. 3.6. Sorb. auc. b. 18.6.
Aln. inc. b. 22.4. Narciss. poët. b. 9.6. ringa v. b. 19.6.
Anem. hep. b. 254. | Picea exc. b. 9.6. Tlie sept. BO. 3.6.

A. nem. b. 29.4. Pin. silv. b. 10.6. Trollius b. 7.6.
Betula BO. 29.5. Pir. mal. b. 12.6. Tussilago b. 19.4.
b. 2.6. Pop. trem. b. 24.4. Ulmaria b. 8.7.

Caltha b. 23.4. n BO. 3.6. | Vacc. v.—i. b. 8.6.
Chrys. leuc. b. 4.7. | Prun. cer. b. 16.6. Viburn. op. b. 12.7.
Conv. maj. b. 29.6. Prun. pad. b. 5.6 _
Corylus b. 24.4. Quercus BO. 6.6.
Frag. v. b. 3.6. Rib. rubr. b. 4.6. Avena S. 3.5.

” f. 14.7. Rub. arct. b. 3.6. | » Aehr. 15.7.

298

Avena Ernte 89.
Secale Aehr. 8.6.
b. 29.6.

Centaur. cyan. 12.7.
Fraxinus 2.6.
Juniperus 10.6.
Larix sib. 11.6.

Secale Ernte 15.8.
» 888.
Solan. tub. S. 3.6.

Anfang d. Blüthe.

| Philad. coron. 13.7.

Prunus dom. 9.6.
Ribes gross. 30.5.
Rib. nigr. 3.6.

| Solan. tub. Ernte 26.9.
Mähen d. Wies. 14.7.

|

Rub. arct. 3.6.
Tarax. off. 4.6.
Trifol. rat. 8.7.
Vacc. ulig. 16.6.

Nyland. — Helsingfors, Lappvik. — Professor Th. Saelan.
60° 10’ n. Br.; 24° 57’ 6. Gr.;

Acer plat. b. 30.5.
BO. 6.6

» LV. 1.10.
Achill. m. b. 9.7.
Aesc. BO. 9.6.

b. 30.6.

» keine reife Fr.
Aln. glut. b. 24.4.
A. ine. b. 24.4.
Anem. hep. b. 26.4.
A. nem. b. 15—16.5.
Betula LV. 13.10.
Calluna b. 10.8.
Chrys. leuc. b. 8.7.
Conv. maj. b.
Corylus b. 20.4.

20.10

Arctost. u.-ursi 8.6.
Berb. vulg. 1.7.
Betula odor. 3.6.
B. verr. 31.5.
Camp. persicit. 24.7.
Carag. .
Corydalis sol. 8.5.
dratag. cocc. 28.6.
Croc. vern. 1.5.
Frax. exc. 9.6.
Fritill mel. 29.5.
Galanth. niv. 19.4.
Hierac. umb. 7.8.
Larix eur. 25.5.
Lath. prat. 15.7.
Linaria vulg. 19.7.

Frag. v. b. 4.6.
Linnaea b. 9.7.
Tonic. tat. br 28. 6.
rt. ni
y er f. 29.7.
Nareiss. poöt. b. 9.6.
Pin. silv. b. 22.6.
Pir. mal. b. 18.6.
” keine reife

Fr.
Plat. bif. b. 22.6.
Pop. trem. b. 12.5.
BO. 4.6

Prun. pad. b. 10.6.

Quercus BO. 13.6.

Rib. rubr. b. 4.6.
f. 5.8.

Anfang d. Blüthe.

Luz. pil. 15.5.
Lychn. visc. 22.6.
sim. vulg. ae i
ajanth. bif.
Nymph. alb. 18
Parnassia 24.7.
Philad. cor. 19.7.
Pisum sat. 3.7.

Prun. dom. 15.6.
P. insit. 12.6.
Pyrola med. 29.7.
P. min. 15.7.
Pyr. com. 13.6.

| Querc. ped. 19.6.

c. 10 m. ü. M.
| Bab. id. b. 10.7.
f. 9.8.

b. 15.5.

b. 24.6.

f. 26.9.

Lv 14.10.

Syringa v. b. 21.6.
lia cept. BO. 8.6.

n b. 15.8.

n keine reife

Fr.
Tilia sept. LV. 28.10.
Trientalis b. 11.6.
Ulmaria b. 24.7.
Vacc. v.-i. b. 22.6.
Viburn. op. 6. 11.7.

| Sal. capr.
Sorb. auc.

”

Ran. acr. 14.6.
R. auric. 13.6.
Rib. alp. 4—5.6.
à Bross. 2.6.

Sal “pyle. 23.5.
Samb. racem. 9.6.
Sed. acr. 10.7.
Sorb. fenn. 26.6.
S. scand. 26.6.
Spiraea sorbif. 29.7.
Tarax. off. 27.5.
Trif. prat. 29.6.
Ulm. eff. 24.5.

U. mont. 25—27.5.
| Vacc. ulig. 22.6.

Samb. racem. 12.8.

299

Anfang d. Fruchtreife.
| Ulm. mont. 5.7.

Sibbo, Gesterby. — Organist O. M. Lönnroth.
60° 21’ n. Br.; 25° 18’ 6. Gr.; c. 20 m. it. M.

Acer plat. BO. 14.5.
Aln. glut. b. 3.4.
A. inc. b. 26.3.

Betula BO. 1.5.

» LV. 10.10.
Calluna b. 20.7.
Caltha b. 29.4.
Chrys. leuc. b. 15.6.
Conv. maj. b. 26.5.
Frag. v. b. 24.5.
Me" f. 27.8.

rt. nigra b. 9.5.

$ f. 29.6.

Nupb. lut. b. 14.6.

Pir. mal. b. 8.6.

Pop. trem. b. 15.4.
BO.

29.5.

Prun. cer. b. 20.5.
Prun. pad. b. 25.5.
Quercus BO. 18.5.
Rib. rubr. b. 8.5.
» f. 24.7.
Rub. arct. b. 25.5.
Rub. id. b. 12.6.
” f. 23.7.
sor. auc. . 6.6.
ringa v. b. 10.6.
Tae ago b. 14.4.

Narciss. post. b. 20.5.| Vacc. v.—i. b. 1.6

Vacc. v.—i. f. 3.8.

mm me

Avena 8. 27.4.

» Aehr. 4.7.

„ Ernte 25.8.
Hordeum S. 12.5.

» - Aehr. 1.6.

„ S. 24.8.
Secale Aehr. 6.6.

n D. 17.6.

» Ernte 27.7.

S. 10.8.

Solan. tub. S. 20.5.

| Mähen d. Wies. 6.7.

Pyttis, Kirchdorf. — Fräulein Hilma Blomqvist.

60° 29’ n. Br.;

Acer plat. b. 30.5.
Achill. m. b. 3.6.
Aln. glut. b. 26.4.
A. inc. b. 20.4.
A. nem. b. 12.5.
Betula BO. 4.6.

» ob. 305.
Calluna b. 10.8.
Caltha b. 26.5.
Chrys. leuc. b. 17.7.
Conv. maj. b. 16.6.
Frag. v. b. 7.6.

£7 7.
Ledum b. 17.6
Linnaea b. 26.6.
Lonic. tat. f. 17.8.
Menyanth. b. 14.6.
Myrt. nigra b. 2.6.

f.
Sal. 'capr. b.

Myrt. nigra f.
Narciss. poöt.
Nuph. lut. b. 2.8
Picea exc. b. 4.
Pin. silv. b. 21.
Pir. mal. b. 18.
Plat. bif. b. 13.7.
Prun. cer. b. 11.

I

o”

S o”

€ a
seene er

Sorb. auc. b. 21 6.
21.6

Syringa v. b.
Trientalis b. 15.

Oo
©:

26° 38° 6. Gr.;

c. 10 m. ü. M.

Trollius b. 10.6.
Tussilago b. 16.5.
Ulmaria b. 20.7.
Vacc. v. i. b. 17.6.
Viburn. op. b.

Avena S, 13.5.
» Aehr. 23.7.
„ Ernte 12.9.
Hordeum Aehr. 13.7.
Secale Aehr. 13.6.
» D. 4.7.
„ Ernte 17.8.
30.8

„ 8. 30.8.
Solan. tub. S. 3.6.
Mähen d. Wies. 13.7.

800

Satakunta. Karkku, Kauniais & Järventaka. —

Lektor Dr. Hj. Hjelt.

61° 80’ n. Br.; 23° 14’ 6. Gr.; c. 60 m. ü. M.

Acer plat. b. 31.5.
Achill. m. b. 5.7.

Anem. nem. b. 145.
Betula BO, 29. 5.

b. 28.5
Calluna b. 11.8.
nz. 27.
Chrys. leuc. b. 11.
einz.

Conv. "maj. b. 13.6.
” einz. 7.6.

Linnaea b. 29.6.
„ einz. 27.6.
Lonic. tat. f. 20.8.

Aira caesp. 12.7.
einz. 5.7.
Alisma 22.7.
Berb. vulg. 2.7.
Betula odor. 28.6.
Camp. pers. 16.7.
einz. 14.7.
Cardam. prat. 26.6.
Centaur. cyan. 2.7
einz.30.6.
Cirs. heteroph. 13.7.
einz. 5.7.
Dianth. delt. 18.7.
einz. 13.7
Epilob. ang. 14.7.
einz. 11.7.
Frax. exc. 2.6.
Geran. silv. 11.6.
” einz. 8.6.
Junip. comm. 23.6.
Lilium bulbif. 5.7.

Myrt. ni einz. 13.7.
Närciss. ‘post. b. >. 2.6.
Nuph. lut. b.
Picea exc. b.
Pin. silv. b.
Pir. mal. b.
Plat. bif. b.

ein
Pop. trem. BO.
Prun. cer. b. 6.
einz. 4.6.

| Prun. pad. b. 9.6.
” einz. 5.6.
f. 21.8.
Rib. rubr. 0320

Rub. “cham. f. 30.7.

f.

Sorb. auc. b. 29.6.
Syringe v. b 23.6.
ri v. b. 23.6.
Hentalis b. 15.6.

Anfang d. Blüthe.

Lonic. tat. 20.6.

» einz. 16.6.

L. xylost. 20.6.

Luz. pil. 14.5.
Lychn. visc. 24.6.
ajanth. bif. 23.6.
Nymph. alb. 7.7.

Orchis mac. 18.7.

Orob. vern. 4.6.

einz. 31.5.

Pedic
Philad. coron. 27.7.
einz. 26.7.

Pimp. saxifr. 24.7.
einz.
Pir. comm. 12.6.
Pisum arv. 20.7.
einz. 17.7.
Potamog. nat. 17.7.

17.7.

Trientalis einz. 7.6.
Tussilago b. 6.5.
Ulmaria b. 17.7.

24.8.
Viburn. op. b. 12.7.

Avena 8. 17.5.
» Aehr. 20.7.
einz. 17.7.
Hordeum S. 2.6.
Aehr. 15.7.
Lin. “usit. b. 24.7.
Secale Aebr. 13.6.

2.7.
» Emte 158
12. 8.
Solan. tub. S.
Ente 16. 9.

Trit. sat. Ernte 5.9.
, . 17.8.
Mähen d. Wies. 22.7.

Prim. off. 2.6.
Prun. dom. 16.6.
Pyrola min. 2.7.
P. rotundif. 29.6.
Ranunc. acr. 25.6.
einz. 13.6.
R. auric. 2.6.
Rhamn. frang. 29.6.
einz. 24.6.
Rib. alp. 1.6.
R. gross. 6.6.
R. nigr. 2.6.
Rub. arct. 13.6.
R. saxat. 15.6.
Salix pent. 15.6.
Samb. racem. 15.6.
Sedum acre 4. 7.
Solan. dulc. einz. 17.7.
Salidago 31.7.
einz. 27.7.
Succisa prat. 14.8.

Succisa prat. einz. 13.8.| Trifol. prat. 11.7.
Symphoric. rac. 26.7. " einz. 19.6.
arax. off. 27.5. Trif. rep. 5.7.

801

Trif. rep. einz. 14.6.
Vacc. uligin. 15.6.
Verb. thaps. 20.7.

Anfang d. Fruchtreife.

Aira caesp. 18.8.

Lonic. tat. 20.8.
Betula odor. 25.8. |

L. xylost. 13.8.

» einz. 23.8. Luz. pil. 3.7.
Bet. verr. 25.8. Lychn. visc. 28.7.
„ einz. 23.8. „ einz. 24.7.
Cirs. heteroph. 16.8. | Orob. vern. 1.8.
Daphne mez. 24.8. Oxalis 25.7.
Epilob. ang. 27.8. Ribes alp. 13.8.
Geran. silv. 24.7. Rib. gross. 24.8.
„ @inz. 20.7. „ einz. 17.8.

Rib. nigr. 11.8.
Rub. arct. 31.7.

R. saxat. einz. 29.7.
Samb. racem. 22.8.
Sedum acre 12.8.
Tarax. off. 11.6.
Trifol. prat. 24.8,
Trif. rep. 18.8.
Tussilago 1.6.

Tampere. — Stadtgärtner Onni Karsten.
61° 30’ n. Br.; 23° 46’ 6. Gr.; c. 90 m. fi. M.

Acer. plat. b. 28.5. Myrt. nigra. f. 19.7.

» BO. 31.5. | Nuph. lut. b. 7.7.

» LV. 28.9. | Pin. silv. b. 21.6.
Achill. m. b. 27.6. Pir. mal. b. 15.6.
Aesc. BO. 31.5. Pop. trem. b. 13.5.

nb. 20.6. n BO. 8.6.
. LV. 5.10. ” LV. 5.10
Aln. inc. b. 17.4. Prun. pad. b. 7.6.
Anem. hep. b. 19.4 , . 26.8.
A. nem. b. 10.5. Quercus BO. 7.6.
Betula BO. 28.5. » LV. 15.10.
nD. 24.5. Rib. rubr. b. 27.5.
„ LV. 309. ” f. 10.8.
Calluna b. 7.8. Rub. cham. f. 19.7.
Caltha b. 16.5. Rub. id. f. 20.8.

Chrys. leuc. b. 7.7.
Conv. maj. b. 9.6.

Sal. capr. b. 15.5.
Sorb. auc. b. 18.6.

Frag. v. b. 7.6. n f. 15.9.
. f. 15.7. se v. b. 19.6.
Linnaea b. 28.6. 3

lia sept. BO. 8.6.
» L

Lonic. tat. b. 23.6, f. V. 8.10.
1.9.

Anfang d. Blüthe.

| Geran. silv. 2.7.
Hesp. matr. 21.6.
Larix sib. 18.5.
Lilium bulb. 5.7.

Luz. pil. 15.5.
Lychn. visc. 19.6.

Berberis v. 23.6.
Betula od. 24.5.
Chrysospl. 3.5.
Cirs. het. 3.7.
Crataeg. cocc. 24.6.
Epilob. ang. 15.7.
Gagea min. 16.5.

Trientalis b. 12.6.
Trollius (cult.) 8.6.
Tussilago b. 22.4.
Ulmaria b. 18.7.
Vacc. v.-i. b. 19.6.
» f. 22.8.
Viburn. op. b. 5.7.

Avena Aehr. 18.7.

Hordeum Aehr. 17.7.

Lin. usit. b. 7.8.
Secale Aehr. 13.6.
» vd. 30.6.

» Erte 22.8.
Solan. tub. S. 24.5.

Ernte 19.9.

Mähen d. Wies. 14.7.

| Majanth. bif. 29.6.
Orob. vern. 10.6.
Oxalis acet. 27.5.
Paris 7.6.
Parnassia 12.8.
Philad. cor. 11.7.
Pirus com. 10.6.

302

Sal. acutif. 11.5.
Samb. racem. 12.6.
Sedum acr. 26.6.
Succisa prat. 13.8.

Prim. off. 16.5.

Pyrola rotundif. 4.7.
unc. auric. 8.6.

Ribes. alp. 2.6.

Rib. aur. 8.6. | Symphoric. rac. 24.7.

Tarax. off. 27.5.
Tilia vulg. 12.8.
Trifol. prat. 26.6.

Trif. rep. 27.6.

Anfang{d. Fruchtreife.

Samb. racem. 25.8.

Pirkkala, Pitkäniemi. — Arzt Dr. S. W. Liljeblom.

61° 30’ n. Br.;

Acer plat. b. 5.6. | Myrt. Nigra f. 23.7.
" BV. 8.6. Nuph. lut. b. 25.7.
Pin. silv. b. .

A. nem. b. 20.5. . 4.6.
Betula BO. 26.5. Prun. pad. b. 10.6.
„ b3ı.5. . 69.
» LV. 16.9. Rib. rubr. b. 5.6.
Calluna b. 8.8. f. 1.8.
Caltha b. 23.5. Rub. cham. f. 27.7.
Chrys. leuc. b. 6.7. Rub. id. b. 10.7.
Conv. maj. b- 06. » £ 128.
Frag. v. Sorb. auc. b. 24.6.
a m 7. Syringa v. b. 25.6.
Ledum b. 1.7. Trientalis b. 14.6.
Linnaea b. 2.7. Tussilago b. 24.4.
Myrt. nigra b. 5.6. Ulmaria b. 28.7.

28° 30’ 6. Gr.; c. 80 m. ä M.

Vacc. v.—i. b. 20.6.
30.8.

„ Aebr. 30.7.

Secale Aehr. 16.6.
» b. 8.7.
„ Ernte 15.8.
» 8158.
Solan. tub. S. 31.5.
„ Ernte 16.9.

Mähen d. Wies. 18.7
|

Ruovesi, Tapio. — Landgerichtsbeamte A. Lindeq vist.
61° 56’ n. Br.; 24° 3’ ö Gr; c. 100 m. à. M.

Achill. m. b. 10.7. Pir. mal. b. 21.6.
Aln. glut. b. 25.3. Prun. cer. b. 17.8.
Anem. hep. b. 29.4. | Rib. rubr. b. 20.6
A. nem. b. 17.5. „ f. 18.8.
Betula BO. 4.6. Rub. arct. b. 13.6.
» ob. 26.5. Rub. cham. f. 17.8.
LV. 9.10. Rub. id. b. 14.7.
Caltha b. 26.5. « f. 248.
Chrys. leuc. b. 9.7. Sorb. auc. b. 27.6.
Conv. me b. 20.6. f. 30.9.
Frag. b. 14.6. Syringa v. b. 28.6.
f. 24.7. Imaria b. 19.7.
Menyanth. b. 6.7. Vacc. v.—i. f. 18.9.
Myrt. nigra Pits Viburn. op. b. 12.7.

Pin, silv. b. 23.6. |

| Avena S. 145.
„ Aehr. 25.7.
» Emte 209.
Hordeum S. 3.6.
n Aehr. 28.7.
Ernte 24.9.
Secale Aehr. 20.6.

Md Ernte 5.9.
Solan. tub. S. 6.6.

Ernte 26.9.
Mähen d. Wies. 25.7.

308

Anfang d. Blüthe.

Pedic. pal. 28.6. | Tarax. off. 12.6.

Siid-Tavastland. — Janakkala, Virala. — Forstwärter
Johan Hanström.

60° 54’ n. Br.; 14° 36’ 6. Gr.; c. 80 m. ü. M.

Acer plat. b. 28.5.
LV.

25.9.

Aln. inc. b. 18.4.
Anem. hep. 25.4.
A. nem. b. 7.5.
Betula BO. 20.5.
LV. 30.9.
Calluna b. 20.7.
Caltha b. 15.5.
Conv. ma). b. 146.
. v. D. 7.6.
FE fier.
Linnaea b. 8.7.
Myrt. nigra b. 4

4.6.
Narciss. poët. b. 14.6.

Nuph. lut. b. 12.7.
Picea exc. b. 11.6.

Pin. silv. b. 20.6.
Pir. mal. b. 14.6.

Pop. trem. b. 6.5.
BO. 7.6.
LV, 28.9.—

6.10.
Prun. cer. b. 12.6.

rings V.
rollius b. 13.
Ulmaria b. 20.7.

Vacc. v.—i. b. 19.6.
f. 1.9.—15.9.
Viburn op. b. 10.7.

Avena S. 25.4.—10.5.
„ <Aehr. 22.7.
„ Ermte 1.9—16.9.
Hordeum 8. 24.5

» Aehr. 20.7.
Ernte 14.9
Lin. usit. S. 8,6,
Ernte 27.8
Solan. tub En 6.6.
rnte 18.9.

Mähen d. Was 13.7.

Pälkäne, Onkkaala. — Dorfschullehrer J. F. Wuori.
61° 21’ n. Br.; 24° 17’ 6. Gr.; c. 90 m. ü. M.

Acer plat. b. 30.5.
BO. 2.6.

i LV. 30.9.
Aln. "glut. b. 30.4.
A. inc. b. 20.4.

Betula BO. 29.5.
b. 30.5.

LV. 30.9.
Caltha b. 10.5.
Chrys. leuc. b. 4.7.
conv. maj. b. 15.6.

v. b. 2.6.
me f. 16.7.
Linnaea b. 24.6.
Myrt. nigra b. 30.5.

Myrt. nigra f. 20.7.
Picea exc. b. 5.6.
Pin. silv. b. 19.6.
Pir. mal. b. 16.6.

. 16.6.
S rin av. b. 21.6.

Avena S. 17.5.

„ Aebr. 18.7.

„ Ernte 14.9.
Hordeum S. 1.6.

» Aehr. 15.7.

Ernte 10.9.
Lin. usit. S. 5.6.
» b. 20.7.
Ernte 10.9.
Secale Aehr. 15.6.
» b 1.7.
» 8158.
„ Ernte 20.8.
Solan. tub. S. 3.6.
Ernte 23.9.

Mähen d. Wies. 8.7.

304

Sysmä, Nuoramois, Wärilä. — Pfarrer Juho Lehto.
61° 27’ n. Br.; 25° 51’ 6. Gr.; c. 95 m. ü. M.

Acer plat. b 28.5.

Nuph. lut. b. 4.7.

Trientalis. b. 15.6.

n BO. 3.6. Picea exc. b. 8.6. Trollius b. 13.6.
LV. 20.9. , Pin. silv. b. 17.6. Tussilago b. 19.5.
Achill. m. b. 3.7. Pir. mal. b. 176. Ulmaria b. 10.7.

Narciss. poët. b. 16.6.
Pulsatilla vern. 5.5.

Süd-Sawo.

Acer plat. 26.5.
BO.
Achill. m. b. 29.6.

Anfang d. Blüthe.

Chrys. leuc. b. 3.7.

29—31.5.| Conv. maj. b. 13.6.

Corylus b. 20.4.

Aesc BO. 5.6. Plat. bif. b. 5.7. Vacc. v.—i. b. 26.6.

» ob. 25.6. Pop. trem. b. 15.9. f. 25.8.

» LV. 27.9. » BO. 46. | Viburn. op. b. 6.7.
Aln. glut. b. 25.4. LV. 28.9.

A. inc. b. 21.4. Prun. cer. b. 16.6.
Anem. hep. b. 4.5. Prun. pad. b. 5.6. Avena S. 14.5.
Betula BO. 26.5: f. 22.8. Aehr. 19.7.

» b 20.5. Rib. rubr. b. 27.5. Ernte 15.9.

» LV. 279. f. 3.8. Hordeum S. 27.5.
Calluna b. 5.8. Rub. arct. b. 10.6 » Aehr. 16.7.
Caltha b. 20.5. Rub. cham. b. 7.6. Ernte 3.9.
Chrys. leuc. 4.7. f. 2.8. Lin. usit. S. 13.6.
Conv. maj. b. 18.6. Rub. id. b. 1.7. ” b. 30.7.
Frag. v. b. 5.6. f. 11.8. Ernte 10.9.

f. 15.7. Sal. capr. b. 16.5. Secale Aehr. 13.6.
Ledum b. 16.6. Sorb. auc. b. 20.6. » b. 3.7
_ Linnaea b. 4.7. fr 20.9. - Ernte 18.8.
Lonic. tat. f. 16.8. Syringa v. b. 22.6. S. 13.8.
Menyanth. b. 17.6. lia sept BO. 5.6. | Solan. tub. S. 26.5.
Myrt. nigra b. 30.5. b. 7.8. Ernte 19.9.
. 20.7. ” LV. 25.9. | Mähen d. Wies. 15.7.

Mikkeli. — Mag. Phil. A. W. Nordström.

61° 41’ n. Br.; 27° 15’ 6. Gr.; c. 90 m. ü. M.

Pin. silv. b. 21.6.
Pir. mal. b. 12.6.
Plat. bif. b. 3.7.

„ einz. 21.6. Frag. v. b. 30.5. Pop. trem. b. 8.5.
Aln. glut. b. 27.4. f. 7.7. » einz. 6.5.
A. inc. b. 19.4. Ledum b. 11.6. » BO. 3.6.
Anem. hep. b. 224. | Linnaea b. 2.6. Prun. cer. b. 12.6.
A. nem. b. 8.5. Lonic. tat. f. 9.9. | Prun. pad. 4.6.
Betula BO. 26.5. Menyanth. b. 9.6. | Quercus BO. 4.6

» Dd. 31.5. Myrt. nigra b. 30.5. | Rib. rubr. b. 1.6

„ @inz. 26.5. f. 15.7. f. 5.8.

LV. 9.9. Narciss. post. b. 11.6. Rub, arct. b. 8.6.
Calluna b 1.8. Nuph. lut. b. 10.7. Rub. cham. b. 4.6.
Caltha b. 25.5. Picea exc. b. 8.6. 7 f. 27.7.

Rub. id. b. 29.6.
f. 16.8

Sal. capr. b. 10.5.
Sorb. auc. b. 18. 6.
” f. (sehr
reichl.) 10.9.

Syringa v. b. 21.6.

° einz. 19.6.
Trientalis b. 12.6.
Trollius b. 12.6.
Tussilago b. 8.5.
Ulmaria. b. 19.7.

Aegop. Podagr. 18.7. |

Agrostemma 3.8,

Agrost. Spica v. 31.7.|

A. vulg. 20.7.
Aira caesp. 14.7.
A. flex. 18.7.
Alch. vulg. 3.6.
Alisma 18.7.
Alop. genic. 20.6.
A. prat. 13.6.
Androm. calycul. 15.5.
A. polif. 4.6.
Antenn. dioic. 1.6.
Anthem. arv. 20.7.
A. tinct. 18.7.
Anthox. odor. 9.6.
uileg. vulg. 2.7.
Arabis ren. 36.5.
Arctost. u.-ursi 5.6.
Aronia amel. 10.6.
Artem. vulg. 31.7.
Asplen. Fil.-fem. 28.7.
Astrag. alp. 1.6.
Barb. vulg. 6.6.
Bellis per. 28.4.
Berb. vulg. 29.6.
Bet. verr. 27.5.
Bidens trip. 29.7.
Botrych. lun. 18.7.
Calamagr. epig. 5.8.
C. stricta 15.7.
Calla 4.7.
Campan. glom. 20.7.
C. pat. 29.6.
C. pers. 13.7.
C. rotundif. 2.7.
Capsella 1.6.
Carag. arb. 16.6.
Cardam. prat. 3.6.
Carex acuta 18.6.

Vacc. v.—i. b. 18.6.
. ein. 12.6.
Viburn. op. b. 3.7.

Avena S. 6.5.
» Aebr. 15.7.

Anfang d. Blithe.

amp. 18.6.
canesc. 6.7.
. dioica 13.6.
ericet. 23.5.
lobul. 9.6.
ornschuch. 6.6,
irrig. 9.6.
lepor. 10.6.
. limosa 12.6.
. panic. 18.6.
. vesic. 18.6.

aanmmmannmaan

C. jac. 28.7.
Cerast. arv. 13.6.
C. vulg. 12.6.
Ceref. silv. 12.6.
Cirs. arv. 2.7.

C. heteroph. 15.7.
C. lanc. 10.8.

C. palustr. 19.7.
Comarum 2.7.
Corn. sangu. 27.6.
Crataeg. cocc. 26.6.
Croc. vern. 22.4.
Dactylis 14.7.
Daphn. mez. 15.5.
Delphin. cons. 1.8,
Dianth. delt. 13.7.
Draba vern. 20.5.

| Dracoceph. thym. 9.6.

Empetrum 15.5.
Epilob. ang. 15.7.
E. mont. 3.7.
Equis. arv. 20.6.
Erig. acr. 28.6.
Erioph. alp. 13.6.
E. ang. 305.

E. vag. 27.5.

305

Hordeum Aehr. 7.7.

» Ernte 1.9,
Lin. usit. S. 12.6.

” b. 24.7.

n Ernte 1.9.
Secale Aehr. 15.6.

. 3.7.

„ Ernte 13.8

» 8118.
Solan. tub. S. 29.5.

n Ernte 18.9.
Mähen d. Wies. 14.7.

Erv. hirs. 13.7.
Erys. cheir. 3.6.
Euphr. off. 27.7.
Farsetia inc. 4.7.
Fest. elat. 15.7.

F. rubr. 4.7.

Fum. off. 2.7.
Gag. lut. 20.5.
Galanth. niv. 30.5.
Galeops. tetr. 13.7.
G. versic. 9.7.
Galium bor. 18.7.
G. pal. 7.7.

G. ulig. 4.7.

G. ver. 7.7.

Geran. silv. 15.6.
Geum riv. 9.6.
Glechom. hed. 8.6.
Glyc. fluit. 9.7.
Gnapb. ulig. 25.7.
Hern. glabr. 7.7.
Hierac. aur. 26.6.
H. muror. 26.6.

H. pilos. 16.6.

H. umb. 27.6.
Hierochl. bor. 1.6.
Hyper. quadr. 26.7.

“Hypoch. mac. 18.7.

Iris Pseudac. 12.7.
Junc. artic. 17.7.
J. filif. 29.6:
Junip. comm. 18.6.
Lamium pure. 7.7.
Larix sib. 17.5.
Lath. prat. 7.7.
Leont. aut. 2.7.
Lepig. rubr. 7.7.
Lilium bulb. 5.7.
Linaria vulg. 14.7.
Lithosp. arv. 10.6.

306

P. hydrop: 31.7.

Lolium per. 30.7.
P. lapathif. 31.7.

Lonic. xylost. 16.6.

L. tat. 28.6. P. Pers. 3.8.

Luz. camp. 6.6. P. vivip. 1.7.

L. pil. 15.5. Polypod. dryopt. 20.7.
Lychn. fl.-cuc. 30.6. | Pop. balsam. 27.5.

L. visc. 22.6. Potam. perf. 22.7.

Lysim. thyrsifl. 4.7. | Potent. ans. 24.6.

L. vulg. 18.7. P. arg. 12.6.
Lythrum 31.7. P. norv. 20.6.
Majanth. bif. 27.6. P. torm. 13.6.
Matric. cham. 15.7. Prim. auric. 21.5.
M. disc. 7.7. P. off. 31.5.

M. inod. 7.7. Pteris aqu. 30.7.
Melamp. prat. 26.6. | Puls. vern. 12.5.
M. silv. 26.6. Pyrola med. 18.7.
Melandr. prat. 29.6. | P. min. 15.7.
Melica nut. 13.6. P. rotundif. 7.7.
Mentha gent. 16.7. P. sec. 15.7.

P. unifl. 18.6.
Ranune. acr. 13.6.
R. aquat. 23.6.

R. auric. 2.6.

R. flamm. 2.7.

R. lingua 29.7.

R. rep. 13.6.
Rhamn. frang. 8.7.
Rhinanth. maj. 18.7.

Molinia coer. 18.7.
Myosot. arv. 3.6.
M. pal. 21.6.

M. stricta 1.6.
Myosurus 3.6.
Myrica 27.5.
Nasturt. pal. 5.7.
Nymph. alb. 2,7.
Orch. mac. 12.7.

Sr — er rn — — —-—zmnmr- —-——1= ——= OO. DH=—==—-——=— = >

Oxalis acet. 31.5. Rh. min. 22.6.
Oxycocc. pal. 21.6. Rib. alp. 3.6.
Paris 13.6. R. aur. 3.6.
Pedic. pal. 21.6. R. gross. 31.5.
Peuced. pal. 5.8. R. nigr. 8.6.
Phalaris arund. 18.7. | Rosa can. 16.7.

Rub. arct. 14.6.

R. saxat. 26.6.
Rumex acetosa 13.6.
R. acetosella 12.6.
R. crisp. 2.7.

Philad. coron. 2.7.
Phleum prat. 16.7.
Phragmites 20.8.
Pimp. saxifr. 7.7.
Pir. comm. 21.6.

Pisum arv. 227. R. domest. 4.7.
Plant. lanc. 20.6. Sagina proc. 12.5.
P. major 27.6. Salix frag. 1.6.
Pon prat. 2.7. S. pentandr. 13.6.
P. triv. 2.7. S. vimin. 6.6.

Samb. racem! 9.3.
Scilla verna 4.5.
Scirp. lac. 19.8.
S, pal. 15.7.

polem. coer. 14.7.
Polyg. amph. 3.8.
P. JE. 137.
P. conv. 13.7.

Scleranth. ann. 12.6.
Sedum acre 5.7.
S. Teleph. 15.8.
Silene ınfl. 7.7.
Sinap. arv. 26.6.
Solan. tub. 15.7.
Solid. virg. 18.7.
Sonchus ov 38.
parg. simp], 15.7.
Sperg. arv. 38.6.
Spiraea filip. 18.7.
S. salicif. 18.7.
S. ulmif. 12.6.
Stell. gram. 18.6.
Sympboric. rac. 26.7.
anac. vulg. 3.8.
Tarax. off. 28.5.
Thiaspi alp. 2.6.
T. arv. 3.6

Tilia vulg. 5.8.
Tragop. prat. 4.7.
Trichera arv. 4.7.
Trifol. agr. 25.7.
T. hybr. 29.6.

T. med. 29.6.

T. prat. 20.6.

T. rep. 10.6.

T. spad. 13.7.
Ulm. mont. 19.6.

V. thaps. 20.7.
Veron. cham. 13.6.
V. longif. 19.7.

V. off. 12.5.

V. serp. 10.6,

V. vernu 6.10.
Vicia cracca 3.7.
V. saep. 13.6.

V. sat. 13.7.

V. vill. 4.7.

Viola aren. 26.5.
V. can. 1.6.

V. pal. 1.6.

V. suec. 9.6.

V. tric. v. arv. 1.6.

Anfang d. Fruchtreife.

Ribes alp. 49.

R. aur. 5.8.

R. nigr. 10.8.
Samb. racem. 30.7.

Betula odor. 5.8.
Crataeg. cocc. 20.9.
Erig. acr. 2.8.
Frag. coll. 30.7.
Hierac. umb. 3.8.

Tarax. off. 29.6.
„ einz. 9.6.

Tussilago 1.6.

Trifol. rep. 2.8.

807

Ladoga-Karelien. — Pälkjärvi. Alahovi. — Fräulein

Inez Karsten.

62° 3’ n. Br; 30° 40’ 6. Gr.

Achill. m. b. 3.7.

13.5.
Betula BO. 1.6.

» ob. 30.5.

» LV. 279.
Calluna b. 10.8.
Caltha b. 27.5.
Chrys. leuc. b. 11.7.
Conv. maj. b. 10.6.
Frag. v. b. 8.6.

f. 16.7.
Ledum b. 23.6.
Linnaea b. 4.7.

Lonic. tat. b. 28.6 f.
20.8.

Menyanth. b. 20.6.
Myrt. nigra b. 1.6.

f. 26.7.
Narciss. poët. b 14.6.
Nuph. lut. b. 16.7.
Picea exc. b. 17.6.

Arctost. u.-ursi 30.5.
Cent. cyan. 8.7.
Cirs. heteroph. 18.7.
Crocus 16.5.

Dianth. delt. 17.7.
Epilob. ang. 19.7.
Erioph. vag. 5.5.
Geran. silv. 21 6.
Lilium bulbif. 4.7.
Lychn. visc. 22.6.

Ribes gross. 21.8.
Rib. nigr. 22.8,

Pin. silv. b. 26.6.

Plat. bif. b. 12.7.

Pop. trem. b. 17.5.
BO. 11.6.
LV. 2.10.

Prun. pad. b. 12.6.
f. 2.9.

Rib. rubr. b. 8.6.
n f. 15.8.
Rub. arct. b. 10.6.
Rub. cham. b. 9.6.
f. 23.7.

Sal. capr. b. 14.5.
Sorb. auc. b. 22.6.
” f. 15.9.
Syringa v. b. 26.6.

ilia sept. BO. 11.6.
b. 17.8.

” LV. 28.9.

Anfang d. Blüthe.

Majanth. bif. 28.6.
Orch. mac. 29.6.
Oxalis acet. 27.5.
Pedic. pal. 5.7.
Pisum arv. 20.7.
Prim. off. 26.5.
Pyrola min. 9.7.

Pyrola rotundif. 16.7.

Ranunc. acr. 16.6.

| Trientalis b. 13.6.
| Trollius b. 10.6.

Ulmaria b. 19.7.

Avena S. 11.5.
„ Aehr. 22.7.
„ Ernte (unreif)
27.8.
Hordeum S. 30.5.
» Aehr. 15.7.
Ernte 25.8.
Secale Aehr. 16.6.

- Emte 19.8.
„ 8.58.
Solan. tub. S. 27.5.

Ernte 20.9.
Mähen d. Wies. 7.7.

| Rib. gross. 1.6.
| Rib. nigr. 11.6.

| Rub. saxat. 2.7.

| Samb, racem. 19.6.
Solid. virg. 31.7.
Tarax. off. 6.6.
Trichera 19.7.
Trifol. prat. 2.7.

| | Trif. rep. 3.7.

Anfang d. Fruchtreife.

| Rub. arct. 24.7.

| Samb. racem. 20.8.
| Rub. saxat. 15.8.

| Tarax. off. 19.6.

Sortavala, Riekkalansaari. — Zollbeamter P. F. Hirvonen.
61° 42’ n. Br.; 30° 41’ 6. Gr;

Acer plat. b. 11.6.
” BO. 25.6.
” LV. 9.10.

Achill. m. b.
Aln. glut. b. 10.4.

11.7.
” BO. 25.6.

c. 17 m. ii. M.

| Aln. glut. LV. 15.10.
A. inc. b.

19.4.
» BO. 20.6.

308

Aln. inc. LV. 30.9.
Anem. hep. b. 13.4.
A. nem. b. 24.4.

Betula b. :

Calluna b. 5.8.
Caltha b. 24.5.

Linnaea b. 11. 7. 6
yrt. nigra b. 7.
n 5 f. 19.
Narciss. poët. b.
Picea exc. b.

Plat. bif. b. 2.7.

Aira caesp. 8.7.
Berb. vulg. 2.7.
Betula odor. 18.5.
B. nana 24.5.

B. verrucosa 7.6.
Campan. persicif. 4.7.
Cardam. prat. 27.7.
Cent. cyan. 4.7.
Cirs. heteroph. 17.7.
Daphne mez. 16.
‘Dianth. delt. 11.7.
Epilob. ang. 24.7.
Erioph. vag. 6.5. |
Geran. silv. 16.6.
Juniperus 7.6.
Lilium bulbif. 10.7.
Lonic. xylost. 2.7.

Pop. trem. b. 10.6.

Os

Rib. rubr.

s ° pr ( ‘

—

Tussilago

Anfang d. Blüthe.

Luz pil. 29.5.
Lychan, visc. 28.6.
ajanth. bif. 25.6.

Orch. mac. 17.7.

Orob. vern. 7.6.

Oxalis acet. 26.5.

Parnassia 11.7.

Ebilad: corn 5 .6.
ragmites 1

Pimp. sax. 15.7.

Pisum arv. 2.7.

Primula off. 24.5.

Pyrola min. 11.7.

Ranunc. acr. 4.6.

Ran. auric. 28.5.

Rhamn. frang. 8.7.

Rib. gross. 7.6.

BO. 20.6.

Ulmaria b. 17.7.
Vacc. v.-i. b. 20.6.
Viburn. op. b. 2.7.

Avena S. 16.5.
» 4Aehr. 24.7.
» Ernte 159.

Hordeum S. 2.6.
n : Aehr. 17.7.

” Ernte 6.9.
Lin. usit. S. 20.6.
b. 3.8.
Secale Aehr. 20.6.
b. 7.7.
„ Ernte 18.8
” 9.8.
Solan. tub. S. 3.6.
Ernte 20.9

| Rib. nigr. 11.6.
Rub. saxat. 29.6.
Salix pent. 25.5.
Sambuc. racem. 18.6.
Sed. acre 4.7.

Solan. dulc. 20.7.
Solidago 2.7.
Symphoric. racem.

Tanac. vulg. 7.8.
Tarax. off. 1.6.
Trichera 8.7.
Trifol. prat. 25.6.
Trif. rep. 28.6.
Vacc. ig. 15.6.
Verb. thaps. 26.7.

Anfang d. Fruchtreife.

Ribes gross. 22.8.
Rib. nigr. 22.8.

' Rub. saxat. 8.8.
, Vace ulig. 17.7.

Kronoborg, Kirchdorf. — Mag. Phil. O. V. Löfman.

60° 17’ n. Br.;

Acer plat. b. 2.6.
BO. 4.6.
Achill. m. b. 9.7.

29° 53’ 6. Gr.;

Anem. hep. b. 21.4.
Betula BO. 25.5.
» bv. 16.

c. 12 m. ü. M.

| Betula LV. 26.9.
Caltha b. 18.5.
Chrys. leuc. 9.7.

Conv. maj. b. 16.6.
Frag. v. b. 5.6

» of. 107.
Myrt. nigra f. 18.7.

Narciss. poët. b. 15.6.

Picea exc. b 12.6.
Pop. trem.

Prun. pad.
Quercus B

b
» B
Prun. cer. b.
b.
O.
Rib. rubr. b

Rib. rubr. f. 15.8.
Rub. id. b. 11.7.

309

Avena S. 14.4.
„ Ernte 6.9.
Hordeum S. 20.5.
Ernte 5.9.
Secale Ernte 23.8.
S. 11.8.
Solan. tub. S. 2.5.
Ernte 10.10.
Trit” sat. S. 15.8.
Mähen d. Wies. 14.7.

Nord-Tavastland. Jyväskylä, Palokka. — Gärtner

Fr. G. Lindfors.

62° 17’ n. Br.; 25° 42’ 6. Gr.; c. 90 m. ii. M.

Acer plat. BO. 25—
30.5.

Calluna b. 10.8.
Caltha b. 29—31.5.
Chrys. leuc. b. 15.7.
Conv. maj. b. 19.6.
F . b. 25.5.
Le um 'b. 20.6
Linnaea b. 15.6.
Menyanth. b. 15—20.7.
Myrt. nigra b. 27.5.
Narciss. poët. b. 4.6.
Picea exc. b. 12.6.
Pin. silv. b. 16.6.
Pir. mal. b. 15.6.
Plat. bif. b. 10.7.

Pop. trem. b. 15—20.5.| Avena S. 14.5,
BO. 30.5.

Prun. cer. b. 22.6.
Prun. pad. b. 10.6.

Quercus BO. 1—5.6.
Rib. rubr. b. 1—5.6.

Rub. arct. b. 5.6.

Rub. cham. b. 15.6.

Rub. id. p. 15.6.
Sorb. auc. b. 19.6.
f. 15.9.

Syringn ga v. b. 20.6.
c. v.—i. b. 12.6.

ene

, Aebr. 15—20,7.

» Ernte 15.9.
Hordeum S. 28.5.
Ernte 20.9.

Lin. "usit S. 7.6.
n b. 21—24.6.
Ernte 59.
Secale Aehr. 15.6.
» b 25.6.
„ Ernte 20.8.
„ 8 9—10.8.
Solan. tub. S. 3—4.6,
Ernte 23.9,
Mähen d. Wies. 15.7.

Saarijärvi, Pajuniemi. — Disponent A. A. Lilius.
62° 42’ n. Br.; 25° 16’ 6. Gr.; c. 120 m. ii. M.

Achill. m. b. 17.7.
Aln. glut. b. 22.4.
A, inc. b. 19.4.
Betula BO. 30.5.
» b. 29.5.
LV. 24.9.
Callana b. 13.8.
Caltha b. 30.5.
Chrys. leuc. b. 15.7.
Conv. + maj. 3 17.6.
f. 19.7.

”

Ledum b. 17.8.
Linnaea b. 5.7.
Menyanth. b. 18.6.
Myrt. nigra | b. 5.6.

Plat. bif. b. 16.7.
Pop. trem. b. 29.5.

” BO. 10.6.
LV. 27.9.

Prun. cer. b. 24.6.

ı Prun. pad. b 13.6.

Rib. rubr. b. 7.6.

f. 16.8,
Rub. arct. b. 7.6.
Rub. cham, b 85

7.
£198,
Sal. 'capr. b. 25.5.
Sorb. auc. b. 21.6.
I '(sehr reich-
lich) 1

310

Syringa v. b. 24.6. Avena S. 16.5.
rientalis b. 12.6. n
Ulmaria b. 24.7.

Vacc. v.—i. b. 19.6.

» f. (reich- ”
lich) 24.8.
Viburn. op. b. 15.7.

Hordeum S. 28.5.

Lin. usit. S. 12.6.
” b. 1.8,

Aehr. 20.7.
Ernte 14.9.

Aebr. 18.7. »
Ernte 31.8 | Solan. tub. 8. 31.5.

Lin. usit. Ernte 12.9.

Secale Aer 16.6.
, b. 47.

» FErnte 228
S. 10.8.

Ernte 21.9.
Mähen d. Wies. 22.7.

Saarijärvi, Hännilä. — Landwirth Werner Taipale.

62° 42’ n. Br.;
Aln. glut. b. 30.5. | Pop. trem. b Sh

Betula BO. 10.6. n
LV. 26.9. Prun. cer. D 20.6
Calluna b. 20.7. Prun. pad. b. 21.6.
Caltha b. 6.6. Quercus BO. 20.6.
Frag. v. b. 20.6. LV. 28.9.
” f. 20.7. Rib. rubr. b. 20.6.

Myrt. nigra f. 15.7. Rub id. f. 25.7.
Pin. silv. b. 23.6. Sorb. auc. D. 23.6.
” . 259.

Pir. mal b. 23.6.

15.6.

25’ 11’ 6. Gr.; c. 120 m. a. M.

ringa v. b. 246.
| Tila sept. b. 25.7.

Avena S. 245.

„ Ernte 308.
Hordeum Ernte 20.8.
Secale Aehr. 10.6.

„ Ernte 15.8.
Mähen d. Wies. 20.7.

Laukkas, Leppävesi, Harhala. — Pfarrer G. Dahlgrén.

62° 24’ n. Br.;

Aln. inc. b. 23.4. Pir. mal. b. 17.6.
Betula BO. 25.5. Prun. pad. b. 9.6.
b. 26.5. Rub. id. b. 2.7.
Caltha b. 203 Sort. auc. + 23 6.
Chrys. leuc. b. 97. Syringa v. 3.6.

Conv. maj. b. 15.6. rientalis N 136,
Frag. v. b. 31.5. Tussilago b. 18.5.

f. 13.7. Ulmaria b. 12.7.
Ledum b. 16.6. Vacc. v.—i. b. 16.
Myrt. nigra à Po. Viburn. op. b. 8.7.
Narciss. post. b. 10.6.

6.

26° 14’ 6. Gr.;

c. 100 m. ü. M.

| Avena S. 16.5.
„ Aehr. 13.7.
» Emte 119.
Hordeum S. 27.5.
n Aehr. 12.7.

Ernte 29.8.
Secale Aehr. 13.6.
» dD. 27.
Ernte 22.8.

Solan. tub. S. 2.6.
Mihen d. Wies. 18.7.

Nord-Sawo. — Kuopio. — Mag. Phil. Benj. Ståhlberg.

62° 54’ n. Br.;
Acer plat. b. 27.5. | Betula b. 26.5.
BO. 2 LV.

, . 2.6. | 18.9.
Achill. m. b. 28.6. Calluna b. 7.8.
Aln. inc. b. 21.4.

Caltha b. 13.5.
BO. 28.5.

Betula BO. 25.5. Conv. maj. b. 14.6.

27° 40’ 0. Gr.;

Chrys. leuc_b. 3.7.

c. 100 m. ü. M.

Myrt. nigra f. 15.7.
Narciss. poöt. b. 10.6.
Nuph. lut b. 27.6.
Picea exc. b. 15.6.
Pin. silv. b. 26.6.
Plat. bif. b.30. 6.
Pop. trem. b. 9.5.
» BO. 5.6.
LV. 18.9.

Bub. arct.
Rub. cham. b

Calla 15.6.

Rub. cham. R
Rub. id. b. 1.

n f. 7
Sorb. auc.

Syringa v. b. 22.6.
Tia sept. BO. 116.
b. 108.

Trientalis b. 11.6.
Trollius b. 5.6.
Tussilago b. 5.5.
Ulmaria b. 15.7.
Vace. v.—i. b. 13.6.
n f. 17.8.

Anfang d. Blithe.

311

' Avena S. 10.5.
» Aehr, 21.7.
„ Ernte 6.9.

Hordeum S. 26.5.
» Aehr. 11.7.
Ernte 27.8.

Secale Aehr 14.6.

r Ernte 19.8.
S. 10.8.
| Solan. tub. S. 4.6.

Ernte 19.9.
Müben d. Wies. 11.7.

| Nymph. alba 1.7.

Hankasalmi, Dorf Hankasalmi. — Arzt Dr. O. Ehnberg.

62° 23° n. Br.; 26° 27’ 6. Gr.; c. 100 m. ü.

Acer plat. b. 28.5.
BO. 3.6

Achill m. b. 10.7.
Aln. inc. b. 1.5.
Betula BO. 1.6.

» ob. 29.5.

» LV. 20.9.
Calluna b. 7.8.
Caltha b. 28.5.
Chrys. leue. b. 6.7.
Gonv. ma ru

r Vv.

tr.
Ledum b. 24.6.
Linnaea b. 10.7.
Menyanth. b.
Myrt. nigra

Nuph. lut. b. 14.
Picea exc. b. 1
Pin. silv. b. 22.6.

mo’:

Plat. bif. b. 14.7.
Pop. trem. b. 25.5.
” BO. 14.6,

Prun. cer. b. 20.6.
Prun. pad. b. 10.6.
f. 5.9.

Rib. "rubr. b. 285.
f. f. 15.8.
Rub. arct. b. 30.5.

5.9.
För . b 26.6.
ri jentalis D. 12.6.

| Tussilago b. 16.5.

| Ulmaria b. 23.7.

M.

20.6.
. 2.9.
Viburn. op. b. 15.7.

Avena S. 17.5.
» Aebhr. 21.7.
„ Ernte 12.9.
Fagop. b. 20.7.
Ernte 16.9.
Hordeum S. 30.5.
» Aehr. 15.7.
S. 5.9

Lin. ”usit. b. 15.8.
Ernte 7.0.
Secale Aehr. 13.6.

Vacc. v.-i. b 3

| S.
Solan. tub. 8. 8.6.
Ernte 18.9.
| Mähen d. Wies. 16.7.

312

Nord-Karelien. —

62° 10’ n. Br.; 30° 39’ 6. Gr.;

Acer plat b. 31.5.
n BO. 10.6.
LV. 26.9.

Betula BO. 1.6.
30.5.

n b.
LV. 27.9.
Calluna b. 10.8.

Menyanth.
Myrt. nigra |

Narciss. post.
Nuph. lut. b.
Picea exc. b.
Pin. silv. b. 26.6.

SIN:

Arctostaphylos 19.5.
Betula od. 30.5
Cent. cyan. 3.7 7.
Cirs. heteroph. 15.7.
Crat. cocc

Dianth. delt. 6.7.
Epilob. ang. 13.7.
Erioph. ang. 17.5.
Geran. silv. 26.6.
Lilium bulbif. 4.7.
Lonic. tat. 25.6.

Nina Karsten.

Pir. mal b. 22.6.
Plat. bif. b. 11.7.
Pop. trem. b. 17.5.
BO. 10.6.
n LV. 2.10.
Prun. cer. b. 20.6.
Prun. pad. b. 10.6.
f. 30.8.

Quercus BO. 11.6.
LV. 410.

Rib. rubr. b. 9.6.
f. 15.8

Rub. arct. b. 9.6.
f. 22.7.

Rub. cham. ör 9.6.
Rub. id. b. 3.7.
f. 16.8.
Sal. capr. b. 15.
Sorb. auc. b. 24.6.
f. 15.9.

| Springe b. 26.6.
ilia sept Bo. 11.6.

Anfang d. Blüthe.

Lonic. xylost. 21.6.
Luz. pil. 25.5.
Lychn. visc. 27.6.
janth. bif. 2.7.
Nymph. alba 24.7.
Orch. mac. 5.7
Orob. vern. 12.6.
Oxalis acet. 29.5.
Pyrola min. 10,7.
Pyrola rotundif. 7.7.
Pyr. unifl. 47.

Wärtsilä. — Frau Pfarrer

c. 85 m. ü. M.

Tilia sept b. 30.7.
LV. 289
Trientalis b. 21.6.
Trollius b. 17.6.
Tussilago b. 29.4.
Ulmaria b. 18.7.
Vace. v.—i. b. 24.6.
f. 4.9.
Viburn. op. b. 13.7.

Avena S. 30.4
Aehr. 21.7.
Ernte 30.8.
Hordeum S. 30.5.
Ernte 278.
Secale Aehr. 18.6.
n b 127.
„ Ernte 9.8
„ 8108
Solan tub. S. 26.6.
Ernte 19.9.

Mähen d. Wies. 13.7

| Ranunc. acr. 9.6.
| Ri. aur. 9.6.
ib. gross. 4.6.

Rib. nigr. 4.6.
Rub. saxat. 1.7.
Samb. racem. 17.6
Sed. acre 4.7.
Tarax. off. 30.5.
Trichera 14.7.
Trif. prat. 30.6.
Trif. rep. 3.7.

Anfang d. Fruchtreife.

Rib. nigr.

26.8.

| Tarax. off. 23.6.

818

Liperi, Käsämä. — Landwirt Onni Puhakka.
62° 80’ n. Br.; 29° 20’ 6. Gr.; c. 100 m. it. M.

Aln. glut. b. 27.5.
A. inc. b. 30.5.
Betula BO. 26.5.
b. 20.6.
Chrys. leuc. b. 1.7.
Conv. maj. b. 25.6

Ledum | b. 19.6. 6.
rt. nigra 15.
7 er f. 25.6.

Pin. silv. b. 20.6.
Prun pad. b. 14.6.
f. 25.8

Rib. rubr. b. 15.6.

Süd-Ostrobothnien. —

62° 15’ n. Br.; 21° 31° d. Gr.;

Acer plat. BO. 30.5.
Aln. inc. b. 20:4.
Anem. hep. b. 10.5.
A. nem. b. 20.5.
Betula BO. 29.5.
Caltha b. 25.5.
Frag. v. b. 31.5.

Rib. rubr. f; 15.8.
Rub. arct. b. 9.6.
Rub. cham. b. 5.6.

. Rub. id. b

ringa v. b. 24.6.
Biers ‚b, 25 236.

6.
n |. 208

Avena S. 10.5.
» Aehr. 25.7.

Avena Ernte 7.9.

Hordeum S. 30.5.
n Aehr. 15.7.
Ernte 26.8.

Lin. "sit. S. 18.6.
Ernte 20.8.

Secale penn 20.6.
n 7.7.

„ Ernte 16.8.
S. 11.8.

Solan. tub. S. 31.5.

Ernte 25.9.
Mähen d. Wies. 18.7.

Lappfjärd, Kirchdorf. — Pfarrer.

J. S. Laurell.

Pop. trem. BO. 10.6.

Prun. pad. b. 13.6.
Rib. rubr. b. 5.6.

Sorb. auc. b. 28.6.
Syringa v. b. 27.6.

Pop. trem. b. (spär-| Avena S. 16.5

lich) 15.5.

>

» Aebr. 25.7.

ec. 5 m. a. M.

Hordeum S. 21.5.
” Aehr. 17.7.

Lin. "usit. b. 1.8.
Secale Aehr. 14.6.

» bd 11.7.

» Ernte 238
Solan. tub. S. 25.5.
Mähen d. Wies. 20.7.

Laihia, Kirchdorf. — Probst K. E. Hohenthal.

n. Br.;
Betula BO. 31.5.
b. 2.6.

» LV. 6.10.
Calluna b. 26.7.
Caltha b. 28.5.
Chrys. Jeuc. b., 107

Conv. 27
Prag. Vv 38

6. Gr.; ¢.

Nuph. lut. 22.6.
Pir. mal. b. 17.6.
Pop. trem. b. 27.5.

» BO. 17.6.
LV. 9.10.
Prun. pad. b. 5.6.
f. 10.9.

Rib. "rubr. b. 27.5,
f. 1.8.

Rub. arct. b. 36.
Rub. cham. b. 10.6.
» f. 30.7.

m. ü. M.

.b
Vacc. vi b. 2
f. 5

Avena S. 17.5.
„ Aebr. 25.7.

814

Avena Ernte 9.9.
Hordeum S. 24.5.
n Aehr. 17.7.
» Ernte 25.8.
Lin. usit. S. 28.5.

Vasa.

63° 5’ n. Br.;

Acer plat. b. 31.5.
LV. 22.9.
Aesc. LV. 2.10.

Lin. usit. b. 19.7. Secale S. 15.8.
Ernte 29.8. | Solan. tub. S. 26.5.
Secale Aehr. 17.6. » Ernte 249.
n b. 7.7. Mähen d. Wies. 25.7.
„ Ernte 22.8.

— Lektor Dr. Hj. Hjelt.
21° 82’ 6. Gr.; c. 10 m. ü. M.

A. nem. b. cult. 22.5. | Pop. trem. b. 11.5.

einz. 18.5.

Betula BO. 31.5.

einz. 7.5.
LV. 2.10.

Aln. glut. b. 1.5. » einz. 26.5. Quercus LV. 27.10.
» einz. 29.4. » Dd. 31.5. Sal. capr. b. 13.5.
A. inc. b. 20.4 | » einz. 27.5. einz. 11.5.
Anem. hep. b. cult | » LV. 3.10 Sorb. auc. f. 11.9.
30.4. | Caltha b. 1.6. Tilia sept. LV. 2-10.
Anem. hep. einz. 24.4.| Corylus (cult.) b. 1.5. | Tussilago b.
Anfang d. Blüthe.
Croc. vern. 30.4. Luz. pil. 21.5. Tarax. off. 1.6.
Daphne mez.cult 33.5.| „ einz. 17.5. „ e@inz 25.5.
Larix sib. 245. Oxalis 31.5. Ulm. mont. 26.5.

Anfang d.. Fruchtreife.
Betula odor. 11.9. | Bet verr. 11.9.

Replot, Kirchdorf. — Pfarrer Mauritz Elenius.

63° 14’ n. Br.; 21° 22 6. Gr.; c. 5 m. i. M.

Acer plat. b. 46.
BO. 9.6.

Plat bif. b. 13.7.

| Ulmaria b. 18.7.

” Pop. trem. b. 29.5. Vacc. v.—i. b. 20.6.
LV. 25.10. n O. 15.6 n f. 3.9.
Achill m. b. 29.6. . LV. 25.10
Aln. glut. b. 9.5. Prun. pad. b. 16.6.
A. inc. b. 6.5. ” f. 10.9 Avena 8. 27.5.
Betula BO. 30.5. Rib. rubr. b. 5.6. „ ehr. 28.7.

» b 1.6. f. 11.8. » Ernte 19.9.

„ LV. L 11. Rub. arct. b. 46. Hordeum S. 26 -31.5.
Caltha b. 28.5. Rub. cham. b. 10.6. » Aehr. 15.7.
Chrys leuc. b. 14.7. f. 25.7. Ernte 31.8.
Conv. maj. b. 17.6. Rub. id. b. 5.7. Secale Aehr. 23.6.
Frag. v. b. 3.6. f. LISE n ob. 127.

f. 14.7. ı Sal. ‘capr. b 28.5. » Ernte 30.8.
Ledum b. 22.6. Sorb. auc. b. 286. S. 22.8.
Linnaea b. 4.7. f. 4.10. Solan. tub. 8 25.5.
Ernte 24.9.

Myrt. nigra b. 2.6.
o£ 187. |
Picea exc. b. 18.6. |

b. 28.6,
Syringa v. b. 7.6.

Mähen d Wies 23.7.

815

Anfang d. Blüthe.
Pop. bals. 1.6. | Viola pal. 24.5.

Mittel-Ostrobothnien. — Alavieska, Kirchdorf. — Pfarrer
Aug. Laaksonen.

64° 12’ n. Br.; 24° 20’ 6. Gr.; c. 50 m. ü. M.

Acer. plat. BO. 5.6 | Pop. trem. b. 11.5. Avena S. 11.5. _
Aln. inc. b. 23.4. BO. 10. „ Aebhr. 18.7.
Betula BO: (3.5. Pron. pad. b. 9.6. » Emte 14.9.
Rib. rubr. Pp 6.6. Hordeum 8. 20.5.
Caltha Mg DE | 29.7. „ Aehr. 9.7.
Chrys. leuc. d. 12.7. | Rub. arct. 5. 10.6. Ernte 27.8.
Conv. maj. b. 186. Rub. cham. f. 30.7. Secale Aehr. 17.6.
Frag. v. b. 19.6. Sorb. auc. b. 23.6. » b 9.7.
f. 9.7. Trientalis b. 17.6. „ Ernte 31.8.
Ledum b. 20.6. Trollius b. 10.6. „ 8108.
Linnaea b. 5.7. Ulmaria b. 20.7. Solan. tub. 8. 1.6.
Myrt. nigra b. 13.6. | Vace. v.-i. b. 206. Ernte 21.9.
f. 30.7. Viburn. op. b. 6.7. Mähen d. Wies. 25.7.
Nuph. lut. b. 4.7

Picea exc. b. 17.6.

Kajanisch-Ostrobothnien. — Kajaani. — Forstwärter

H. E. Heiman..

64° 13’ n. Br.; 27° 45’ 6. Gr.; c. 145 m. ü. M.

Acer plat. BO. 15.6.

Picea exc. b. 10.6.

Vacc. v.—i. b. 26.6.

Aïn. inc. b. 5.5. Pop. trem. BO. 14.6. » f. 31.8.
Anem. hep. b. 15.6. LV. 10.9.
A. nem. b. 15.6. Prun. pad. b. 15.6.
Betula BO. 30.5. f. 20.8. Avena S. 28.4.

„ b 5.6. Rib. rubr. b. 156. „ Aehr. 22.7.

» LV. 5.9. ” f. 23.8. „ Ernte 15.9.
Calluna b. 2.8, Rub. arct. b. 17.6 Hordeum S. 21.5.
Caltha b. 13.6. Rub. cham. b. 06 » Aehr. 20.7.
Chrys. leuc. b. 6.7. f. 23.7. Ernte 3.9.
Conv. maj, b. 15.6. Rub id. b. 16.7. Secale Aehr. 18.6.
Frag. v. b. 16.6. f. 31.8. » Dd. 20.7.

15.8. Sorb. auc. b. 26.6. „ Ernte 19.8.

Ledum b. 20.6. Syriuga v. b. 25.6. S. 20.8

Menyanth. Es 15 4
rt. nigra

7 er f. 6.8.
Nuph. lut b. 8.7.

rientalis b. 17.6.
Trollius b. 12.6.
Ulmaria b. 25.6.

Solan. tub. S. 16.5.
Ernte 15.8.
Mähen d. Wies. 18.7.

316

Nord-Ostrobothnien.

66° 22’ n. Br.; 25° 25’ 6. Gr.;

Betula BO. 6.6.

LV. 15.9.
Myrt. nigra f. 25.7.
Pop. trem. BO. 16.6.

LV: 199.
Prun. pad. b. 17.6.
f. 13.0
f. 28.7.
Rub. cham. f. 29.7.
Rub. id. b. 14.7.

— Rovaniemi, Muurola. — Landwirth
Iisakki Hoikka.

ec. 50 m. ü. M.
Rub. id. £ 30 7. Hordeum Aebr. 10.7.
Sorb. auc. b. 22.6. Ernte 188.
f. 15.9. Secale Aehr. 25.6.
Vacc.” v.—i f. 12.9. „ bb 23.7.
_ „ <£Ernte 31.8
n 26.7.
Avena S. 10.5. Solan. tub. S. 27.5.
„ ehr. 20.7. Ernte 16.9.
„ Ermte 15.9. . Mähen d. Wies. 25.7.
Hordeum. S. 18.5.

Lappland. — Kemijärvi, Kirchdorf. — Postverwalter

66° 43’ n. Br.;

Achill m. b. 30.6.
Betula BO. 3.6.

» LV. 29.9.
Caltha b. 17.6.
Chrys. leuc. b 25.6.
Frag. v. b. 27.6.

f. 15.8.
Ledum b. 28.6.
Linnaea b. 30.6.
Menyanth. b. 25.6.
Myrt. nigra b. 8.6
f. 29.7.
Nuph lut. b. 25.6.
Pop. trem. LV. 22.9.

K. W. Heikel.
27° 27° 6. Gr.; c. 140 m. ü. M.
| Prun pad. b. 24.6. Avena S. 18.5.
| Rib. rubr. b. 17.6. » Aehr. 20.7.
f. 22.8. »„ Emte 129.
Rub. arct. b. 16.6. Hordeum S. 185.
Rub. cham. b. 8.6. ” Aehr. 30.6.
” f. 25.7. Ernte 22.8.
Rub. id. b 15.7. Secale Aehr. 26.6.
” 20.8 Ernte 7.9.

Trientalis b. 19.
Trollius b. 19.6.
Vacc. v. i. 3 2

—

Solan tub. S. 21.5.
Ernte 9.9.

Mähen d. Wies. 18.7.

Enontekiö, Heta. — Organist Y. Halonen.

68° 25’ n. Br.; 23° 40’ 6. Gr.;

Myrt. nigra f. 30.8.
Kub. cham. f.

10.8.

—

c. 320 m. ü. M.

Hordeum 8. 30.5.
| Solan. tub. S. 8.6.
| Mähen d. Wies. 27.7.

317

Inari, Thule. — Förster M. Waenerberg.
69° 6’ n. Br.; 27° 12’ 6. Gr.; c. 150 m. ti. M.

Aln. inc. b. 10.5. | Prun. pad. b. 27.6. Vacc. v.—i. keine rei-
Calluna b. 148. n keine rei-| fe Früchte.
Ledum b. 15.7. | fe Früchte.

Linnaea b. 18.7. Rib. rubr. f. 20.8.
Menyanth. b. 27.6. | Rub. cham. R 10.6. Avena Aehr. 25.8.

Myrt. nigra f. 7.8. » » Emte 30.8.
Nuph. lut. b. 25.7. | Sorb. auc. b. 5.7. Hordeum Aehr. 25.8.
Picea exc keine ” keine rei e ” Ernte 30.8.
Blüthe. ‘ Früchte. Solan. tub. S. 7.6.
Pin. = silv. keine | Trientalis b. 29.6. n Ernte 10.9.
Blüthe. | Trollius b. 29.6. Mähen d Wies. 18.7.

Pop. trem. BO. 28.6. , Vacc. v.—i. b. 15.7.

TERPHÄNDLOGISHE BEOBACHTUNGEN

ZUSAMMENGESTELLT

Abkürzungen.

an. = angekommen.

ab. = abgezogen.

spiel. = Spielzeit begonnen.
laich. = Laichzeit n

st. =Standvogel.

s. =erscheint, sichtbar.
str. =Strich begonnen.

n. =Nistbau angefangen.

Die Ziffern bezeichnen Tag und Monat. Die einge-
klammerten Daten sind nur annähernd genau oder unzu-
verlässig.

Äland. — Mariehamn. — Rektor Ivar Bergroth.
60° 6’ n. Br.; 19° 57’ 6. Gr.; c. 10 m. ü. M.

Corv. corn. st. Fr. coel. © st. Sturnus an. 24.3.

„ » xu. 234. | Hir. rust. an. 17.5. Turd. mus. an. 25.4.
„ str. 5.7. „ urb. an. 5.5.

Cuculus an. 7.5. Lusc. phoen. an. 5.5. | Bombus s. 13.5.
Cypselus „ 4.6. Mot. alba an. 19.4. Scarabaeus s. 24.4.
Fr. coel. g st. Saxic. oen. an. 30.4. | Vanessa urt. s. 12.4.

Godby. — Provinzial-Arzt Dr. L. W. Fagerlund. .
60° 12’ n. Br.; 19° 58’ 6. Gr.; c. 10 m.ü.M.

Alauda arv. an. 8.4. | Fulig. moll. an. 27.4. : Turd. mus. an. 12.4.

Ampelis an. 23.3, 23.10.| Grus ab. 8.10. | pilar. an. 144.
Anas bosch. an. 84. | Hir. rust. an. 23.5. |

nser an. 8.4. » 9 ab. 279. .
Corv. corn. ab. 8.10. | Mot. alba an. 174. | Rana temp. laich. 194.
Cuculus an. 10.5. Ortyg. crex an. 31.5.
Fr. coel. 3 an. 12.4. | Saxic. oen. an. 26.4. | Bombus s. 20.4.

» » © an. 28.4. | Sturnus an. 2.4. Scarabaeus s. 24.4.

» n ab. 15.12. „ ab. 7.10. Vanessa urt. s. 9.4.

Südwestliches Finland. — Korpo, Utö. — Leuchtturmwärter

M. Nyström.
60° 9’ n. Br.; 21° 33° 6. Gr; c. 5 m. ü. M.

Alauda arv. an. 16.4. | Cypselus an. 15.6. Fulig. glac. an. 11.4.

„ ab. 28.9. » ab. 29.8. » moll. an. 7-4.

Anas bosch. an. 5.4. | Emb. nival. an. 23.3. | Hir. urb. an. 12.6.
Corv. corn. an. 16.3. Fr. coel. X an. 3.4. | Lusc. phoen. an. 10.4.
. 29.

„ ab. 14.10. „ „ ab ab.

» . 39. .
Cygnus an. 7.4. | Fulig. clang. an. 2.4. | Merg. serr. an. 8.4.

323

Mot. alba an. 22.4. | Totan. hypol. an. 12.5.| Bombus s. (1.7.)
> +» ab. 2.9. Turd. mus. an. 23.3. | Scarabaeus s. 7.5.
Sturnus an. 173. | Vanessa urt. s. 7.5.
ab. 4.9.

Rana temp. laich. AA

Sylv. troch. an. 8.6. |

Abo. — Schiiler Fredrik Rauha.
60° 25’ n. Br.; 22° 17’ 6. Gr.; c. 5 m. ü. M.

Alauda arv. an. 3.4. | Fulig. clang. an. 3.4.
„ ab. 3.10. » @iac. an. 4.4.

Ampelis an. 28.10. » moll. an. 20.4.
Anas bosch. an. 16.4. | Grus an. 17.4, 10.5.
" „ ab. 29.9. „ ab. 23.9

„ crecca an. 2.5.

Hydrob. cinel.an 3.12.
Anser an. 125.

Hir. rust. an. 10.5.

„ ab. 21.9. n „ ab. 10.9.
Cleptes pica n. 24.5 „ urb. an. 6.5.

(Eier.) n „ ab. 2.9.
Corv. corn. an. Febr. | Iynx an. 27.4.

” n D 253 | Larus canus an. 21.4.

(Eier 8.5. Lusc. phoen. an. 10.5.

)
Columba n. 21.5 (Eier.)
Cuculus an. 6.5.

n „ ab. 10.9.
Merg. serr. an. 27.4.

Cygnus an. 2.4. » „ 0.8.5 (Eier.)
„ ab. 10.10. Mot. alba an. 17.4.
Cypselus an. 20.6. » om ab. 27.9.
n ab. 14.8. Num. arc. an. 5.6.

Emb. nival. an. 12.3. | Ortyg. crex an. 29.5.

Saxic. oen. ab. 20.9.
Scolop. rust. ab. 27.8.
Sturnus an. 16.4.
„ ab. 16.9.
De troch. an. 23.5.
otan. hypol. an. 2.5.
Turd. mus. an. 24.4.
» pilar. an. 27.4.

—— -—

Pelias berus s. 12.5.
Rana temp. laich. 17.4.

Abr. brama laich. 22.5.
Esox laich. 27.5.
Lota „ 241.
Leuc. rutil. laich. 18.5.
Osm. eperl. „ 29.4.
Perca laich. 16.5.

Bombus s. 22.5.

Fr. coel. of an. 10.4. | Passer domesticus, n.
» » © an. 23.4. | 18.4. (Eier.) Scarabaeus s. 24.4.
» n» ab. 29.9. Saxic. oen. an. 30.4. | Vanessa urt. s. 14.4.
Paimio, Wista, Paimiojärvi. — Stationsinspektor

Oskar Brander.
60° 27’ n. Br.; 22° 43’ 6. Gr.; c. 30 m. ii. M.

Anser an. 25.9.

Ortyg. crex an. 30.5.
Cygnus an. 7.4.

Sturnus an. 1.4.

Mynämäki, Kallisti. — Rektor K. A. Cajander.
60° 40’ n. Br.; 21° 57’ 6. Gr.; c. 30 m. ü. M.

Alauda arv. an. 11.4. | Anas bosch. an. 19.4. | Corv. corn. an. 15.2.
» „ ab. 10.10. Anser an. 5.4, 26.4. , » D 3.4
Ampelis an. 6.11. | » ab. 1.11. Cuculus an. 17.5.

324

Emb. nival. an. 24.3. | Num. arc. an. 19.4. Rana temp. laich. 27.4.

Fr. coel 5 an. 10.4, | Ortyg. crex an. 22.5.
15.4. Sturnus an. 143. Leuc. rutil laich. 2.5.

Grus an. 25.4. Sylv. troch. an. 13.5. -

Hir. rust. an. 10.5. Totan. hypol. an. 19.4.| Bombus s. 16.5.

Mot. alba an. 16.4, 19.4.| Turd. pilar. an. 11.4. | Vanessa urt 8 12.5.

Kimito, Kirchdorf. — Fräulein Maria Hedberg.
60° 10’ n. Br.; 22° 45’ 6. Gr.; c. 20 m. ti. M.

Alauda arv. an. 5.4 | Mot. alba an. 21.4. Turd. pilar. an. 21.4

Cuculus an. 10.5. Num. arc. an. 18.4.

Fr. coel 5 an. 2.4. | Ortyg. crex an. 23.5.

» „ ab. 2.10. Sturnus an. 4.4. Bombus s. 13.5.
Hir. urb. an. 9.5. N: troch. an. 9.5. | Vanessa urt. s. 22.4.
Lusc. phoen. an. 10.5. | Turd. mus. an. 6.4.

Salo. — Provinzial-Arzt Dr. Arthur Zetterman.
60° 22’ n. Br.; 23° 8’ 6. Gr; c. 5 m. fi. M.

Alauda arv. an. 25.3, | Fr. coeL © an. 16.4 | Num. arc. an. 16.4.

6.4. Grus an. 13.4. Ortyg. crex an. 21.5.
Ampelis an. 25.12. „ ab. 14.9. Saxic. oen. an. 20.4.
Anas bosch. an. 10.4. | Hir. rust an. 4.5. Sturnus an. 26.3, 3.4.
Anser an. 10.4. n » ab. Ende | Tetrao tetr. spiel. 26.3.
Corv. corn. st. Aug. Totan. hypol an. 30.4.

” » D. April. | Hir. urb. an. 16.5. Turd. mus. an 7.4
Cuculus an. 9.5. » n ab. Ende
Cygnus an. 4.4. Aug. Rana temp. laich. 24.4.

Cypselus an. 20.5. Lusc. phoen. an. 12.5.
Emb. nival. an. 4.4 | Mot. alba an. 15.4. : Bombus s. 17.5.
Fr. coel. of an. 11.4. » om ab. 28.9. | Vanessa urt s. 19.4.

Kisko, Toija. — Fräulein Sofi Rosell.
60° 16’ n. Br.; 23° 29’ ö. Gr. c. 50 m. fi. M.

Alauda arv. an. 7.4. Grus an. 7.4. Turd. mus. an. 84.
Anas bosch. an. 7.4. | Hir. rust. an. 5.5.

Anser an. 9.4. Mot. alba an. 12.4 .

Corv. corn. st. Num. arc. an. 18.4. Bombus s. 10.5.

Scarabaeus s. 30.4.
Vanessa urt. s 28.4.

Cuculus an. 7.4. Saxic. oen. an. 17.4.
Fr. coel. oi an. 8.4 | Sturnus an. 30.3.

825

Finby, Falkberg. — Fräulein Hedwig Forssman.
60° 6’ n. Br.; 22° 57 6. Gr.; c. 15 m. a. M.

Alauda arv. an. 10.4 | Grus ab. 19.9, 2.10. Turd. mus. an. 11.4.
Anas bosch. an. 6.4. | Hir. urb. an. 3.5.

Cuculus an. 6.5. Mot. alba an. 15.4.

Cygnus an. 7.4. Ortyg. crex an. 15.6. | Scarabaeus s. 15.4.
Fr. coel. g an. 12.4. | Sturnus an. 5.4. Vanessa urt. s. 16.4.
Grus an. 8.4.

Wihti, Haitis. — Staatsrat G. H. Sjöstedt.
60° 22’ n. Br.; 24° 26’ 6. Gr.
Alauda arv. an. 5.4. | Lusc. phoen. an. 11.5. | Turd. pilar. an. 16.4

Anas bosch. an. 20.4. | Mot. alba an. 12.4.
Corv. corn. an. 19.3. | Num. arc. an. 19.4.

Cuculus an. 7.5. Ortyg. crex an. 27.5. | Leuc. rutil laich. 12.5.
Cypselus an. 27.5. Saxic. oen. an. 21.4. BE
Fr. coel. an. 7.4 Sturnus an. 5.4

an. 11.4 . Sylv. troch. an. 26.5. | Bombus s. 19.5.
Grus an. 7.4. | urd. mus. an. 20.4 | Vanessa urt. s. 19.4.

Hir. rust. an. 4.5. |

Nyland. — Helsingfors, Lappvik. — Professor Th. Sælan.
60° 10’ n. Br.; 24° 57’ 6. Gr.; c. 10 m. ü. M.

Alauda arv. an. 15.3. | Hir. rust. an. 14.5, 26.5.| Turd. mus. an. 19.4.

Anas bosch. an. 17.4. » » ab. 15.8. » Pilar. an. 17.4.
Anser an. 6.4. „ urb. an. 26.4.
Columba oen. an. 26.31 , , ab. 15.8.
Cuculus an. 6.5. ‘| Iynx torqv. an. 7.5. | Rana temp. laich. 4.5.
Cygnus an. 7.4 Mot. alba an. 14.4, 22.4. _
Cypselus an. 27.5, 13.6.| Sturnus an. 28.3.

10.8. Syl. rubecula an. 24.4.; Bombus s. 1.5.

r

Fr. coel. gen 11.4.
Grus an. 8.5
„ ab. 25.8, 149.

oglodytes eur. an. | Scarabaeus s. 4.5.
14.4. Vanessa urt. s. 1.5.

Sibbo, Gesterby. — Organist O. M. Lönnroth.
60° 21’ n. Br.; 25° 18’ 6. Gr.; c. 20 m. it. M.

Alauda arv. an. 22.3. | Grus an. 23.4. Turd. mus. an. 12.4.
Anser an. 30.4. Hir. rust. an. 12.5.

Cuculus an. 12.5. „ urb. an. 12.5.

Cygnus an. 18.4. Mot. alba an. 24.4. Rana temp. laich. 4.5.

Cypselus an. 16.5. Ortyg. crex an. 13.5.

Emb. nival. an. 10.3. | Saxic. oen. an. 1.5.

Fr. coel. an. 20.3. | Sylv tr an. 20.3. Scarabaeus s. 1.5.
an. 26.3. | Sylv. troch. an. 14.5. | Vanessa urt. s. 24.4.

826

Pyttis, Kirchdorf. — Fräulein Hilma Blomqvist.
60° 29’ n. Br.; 26° 38° 6. Gr.; c. 10 m. i. M.

Ampelis an. 7.11. Grus an. 17.4. Saxic. oen. an. 27.4.

Corv. frugilegus an. | Hir. rust. an. 14.5. Sturnus an. 8.4, 14.4.
3.5. » urb. an. 5.5. Turd. mus. an. 20.4.

Cuculus an. 14.5. Lanius collurio an. » pilar. an. 20.4.

Cygnus an. 3.4. 16.5.

Cypselus an. 3.6. Lusc. phoen. an. 3.5. —

Fr. coel. an. 10.4. | Mot. alba an. 19.4.
” » © an. 10.4. n „ ab. 1.10. Vanessa urt. s. 20.4.
» Spinus an. 10.5.

Satakunta. — Karkku, Kauniais & Järventaka. — Lektor
Dr. Hj. Hjelt.

61° 30’ n. Br.; 23° 14’ 6. Gr.; c. 60 m. ü. M.

Cuculus an. 9.5. | Hir. rust. an. 17.5.

Tampere. — Stadtgärtner Onni Karsten.
61° 30’ n. Br.; 23° 46’ 6. Gr.; c. 90 m. ii. M.

Alauda arv. an. 15.4. | Grus an. 7.4. Turd. mus. an. 25.4.

Anas bosch. an. 20.4. „ ab. 13.9. » Pilar. an. 25.4.

Cuculus an. 9.5. Hir. urb. an. 1.9.

Cygnus an. 12.4. Mot. alba an. 11.4, 19.4. Bombus s. 15.5.

Fr. coel. ¢ an. 12.4. | Num. arc. an. 7.6. Scarabaeus s. 11.5.
15.4. Sturnus an. 18.4. Vanessa urt. s. 20.4.

Pirkkala, Pitkiniemi. — Arzt Dr. S. W. Liljeblom.
61° 30’ n. Br.; 23° 80’ 6. Gr.; c. 80 m. ä. M.

Alauda arv. an. 18.4. | Fulig. clang. an. 17.4.| Rana temp. laich. 28.4.
Anas bosch. an. 17.4. | Grus an. 18.4.

Anser an. 9.4. Hir. rust. an. 10.5.
Cuculus an. 11.5. „ urb. an.-10.5. Bombus s. 10.5.
Cygnus an. 19.4. Mot. alba an. 19.4. Vanessa urt. s. 244.

Fr. coel. 5 an. 19.4. | Sturnus an. 14.4.

327

Ruovesi, Tapio. — Landgerichtsbeamte A. Lindegvist.
61° 56’ np. Br.; 24° 8° 6. Gr.; c. 100 m. ü. M.

Anas bosch. an. 22.4. | Hir. rust. an. 17—23.5. | Ortyg. crex an. 16.6.
Corv. corn. an. 29.3. „ „ ab. 4.9. Saxic. oen. an. 29.4.
Cuculus an. 11.5. » urb. an. 23.5. Sturnus an. 144.
Cygnus an. 7.4. n „ ab. 49. Turd. pilar. an. 20.4.
Fr. coel. £ an. 18.4. | Lusc. phoen. an. 5.5. |:
Fulig. clang. an. 20.4.| Mot. alba an. 23.4.

Grus an. 23.4. ° » ab. 29.9. Bombus s. 16.5.

» ab. 5.9. Num. arc. an. 23.4.

Süd-Tavastland. — Janakkala, Wirala. — Forstwärter
Johan Hanström.

60° 54’ n. Br.; 14° 86’ 6. Gr; c. 80 m. ü. M.

Alauda arv. an. 10.4. | Grus ab. 14.9, 4.11. Sturnus ab. 4.10.

Ampelis an. 4.11. Hir. rust. an. 29.4. Tetrao tetr. spiel. 6.4.
Anas bosch. an. 16.4. „ urb. ab. 17.9. Turd. mus. an. 18.4.
»” » ab. 5.11.) Lusc. phoen. an. 28.41 „ = pilar. an. 17.4.
Corv. corn. st. Mot. alba an. 20.4.
» » D. 20.4. » om ab. 28.9.
Cuculus an. 10.5. Num. arc. an. 23.4. | Rana temp. laich. 29.4.
» ab. 17.7. Ortyg. crex an. 21.5. |
Emb. nival. an. 8.4. | Scolop. rust an. 24.4.
Grus an. 19.4. Sturnus an. 9.4. | Scarabaeus s. 17.4.

Pälkäne, Onkkaala. — Dorfschullehrer J. F. Wuori.
61° 21’ n. Br.; 24° 17’ 6. Gr.; c. 90 m. ii. M.

Alauda arv. an. 15.4. | Lusc. phoen. an. 3.5. | Rana temp. laich. 28.4.

Anser an. 19.4. Merg. serr. an. 25.4.
Corv. corn. an. 203. | Mot. alba an. 17.4. |
Cuculus an. 10.5. „ „ ab. 25.9. Abr. brama laich. 25.5.
Cygnus an. 12.4. Num. arc. an. 18.4. Coreg. alb. „ 25.10.
Cypselus an. 27.5. Ortyg. crex an. 27.5. | Leuc. rutil. „ 17.5.
Fr. coel. X an. 12.4. | Saxic. oen. an. 25.4. | Osm. epgyl. „ 7.5.
Grus an. 17.4. Sturnus an. 10.4.

„ ab. 15.9. Tetrao tetr. spiel. 20.3.
Hir. rust. an. 2 6.5. » urog.spiel. 10.4.; Bombus s. 1.5.

° ab. 1.9. Turd. mus. an. 25.4. | Scarabaeus s. 29.4.

” urb. ab. 1.9. „ pilar. an. 19.4, | Vanessa urt. s. 20.4.

328

Sysmä, Nuoramois, Warila. — Pfarrer Juho Lehto.
61° 27’ n. Br.; 25° 51’ 6. Gr.; c. 95 m. ü. M.

Alauda arv. an. 25.4.
” » Ab. 279.
Ampelis an. 2.11.
Anas bosch. an. 3.5.

» crecca an. 4.5.
Anser an. 1.5.

» ab. 25.9.
Corv. corn. an. 15.3.

” » D. 2.4.

” „ str. 87.
Cuculus an. 11.5. |
0 „ ab. aan

ygnus an. 3.5.

BS ab. 26.9.
Cypselus an. 3.6.

” ab. 20.8. |
Emb. nival. an. 3.4. |
Fr. coel. g an. 10.4. |

” » an. 19.4. !
n „ ab. 23.9. |

Fulig. clang. an. 4.5.

» glac. an. 5.5.
Grus an. 20.4.

„ ab. 7.9.
Hir. rust. an. 16.5.

» „ ab. 20.9.

„ urb. an. 14.5.

n „ ab. 15.9.
Lusc. phoen. an. 7.5.

n „ ab. 20.9.

Merg. serr. an. 6.5.
Mot. alba an. 20.4.

» „ ab. 22.9.
Num. arc. an. 21.4.
Ortyg. crex an. 18.5.

: Saxic. oen. an. 4.5.

„ ab. 10.9.
rust. an. 5.5.
„ „ ab. 25.9.
Sturnus an. 10.4.

Scolop.

Sturnus ab. 20.9.
DULV. troch. an. 6.5.
etrao tetr. spiel. 13.4.
» urog.spiel. 27.4.
Totan. hypol. an. 8.5.
Turd. mus. an. 2.5.
» pilar. an. 29.4.

Rana temp. laich. 2.5.

Abr. brama laich. 14.5

—14.6.
Coreg. alb. laich. 3.11.
Leuc. rutil. „ 24.5.
Osm. eperl. „ 4.5.

Bombus s. 13.5.
Scarabaeus s. 13.5.
Vanessa urt. s. 20.4.

Süd-Savo. — Mikkeli. — Mag. Phil. A. W. Nordström.
61° 41’ n. Br.; 27° 15’ 6. Gr; c. 90 m. ti. M.

Alauda arv. an. 17.4. |
Ampelis an. 12.11,
27.12.

Anas bosch. an. 19.4.
n crecca an. 1.5.
Anser an. 25.4.

„ ab. 16.10.
Anthus triv. an. 29.4.
Colymbus an. 26.4.
Corv. corn. st.,

9 ” n. 15 —
22.4.

Corv. moned. s. 20.3.
bis 1.4.
Corv. frugil. s. 20.3.
bis 1.4.
Yuculus an. 12.5.
Cygnus an. 2.4, 21.4.
Emb. nival. an. 14.4.
Fr. coel. ¢f an. 16.4.
„ linaria an. 29.11.
„ Spinus an. 2.5.
Fulig. clang. an. 20.4.
Grus an. 18.4.
ab. 6.9, 12.9.

Hir. riparia an. 31.5.

» rust an. 13.5.

„ „ ab. 6.9.

» urb. an. 16.5, 24.5.

” » ab. 7.9.
Iynx torqu. an. 15.5.

arus an. 26.4.
Lanius excub. an. 15.0.
Lusc. phoen. an. 29.4.
Merg. serr. an. 1.5.
Muscicapa atric. an.

23.5

Muscicapa grisola an.
23.5

Mot. alba an. 21.4.

» „ ab. 30.9.

» fava an. 14.5.
Num. arc. an. 22.4.
Oriolus galb. an. 15.6.
Ortyg. crex an. 6.6.
Saxic. oen. an. 9.5.
Scolop. rust. an. 26.5.
Sturnus an. 11.4, 15.4.
Sylv. troch. an. 15.5.

SLT hortens. an. 15.6.
etrao tetr. spiel. 19.3.
» urog.spiel. 20.3.
Totan. hypol. an. 4.5.
Turd. mus. an. 15.4.
» pilar. an. 21.4.

Rana temp. laich. 265.

—

Abr. brama laich. 30.4,
3

6.
Coreg. alb. laich. 18.10.
Esox laich. 24.4.
Leuc. rutil. laich. 19.5.

„ idus „ 1-
17.5.
Osm. eperl. laich. 5.5.
Perca fluv. » +-
17.5.

Bombus s. 10.5.
Melolontha s. 31.5.
Scarabaeus s. 8.9.
Pieris s. 19.4.

„ abiet. an. 15.5. | Vanessa urt. s. 20.4.

329

Ladoga-Karelien. — Pälkjärvi, Alahovi. — Fräulein
Inez Karsten.
62° 8’ n. Br.; 80° 40’ ö. Gr.

Alauda arv. an. 25.4. | Grus an. 28.4. Turd. mus. an. 28.4.
Ampelis an. 30.10. „ ab. 2.10. » pilar. an. 23.4.
Anas bosch. an. 7.5. | Hir. rust. an. 16.5.

» ab. 22.10. „ » ab. 5.9.
Anser an. 15.5. » urb. an. 14.5. Rana temp. laich. 13.5.

„ ab. 15.10. „ ab. 30.8.
Corv. corn. st. Lusc. phoen. an. os
n. 15.4. ab. 24.9. .
” ” Abr. brama laich. 2.6.
str. 30.8. Mot. alba an. 25.4.
Cuculus an. 11.5. » » ab. 26.9. Coreg. alb. „ 20.10.
Fr. coel. an. 23.4. | Num. arc. an. 30.4. —
on an. 3.5. Saxic. oen. an. 3.5.

„ ab. 2.10. | Sy Ir. troch. an. 14.5. | Bombus s. 13.5.
Fulig. clang. an. 10.5.| Tetrao tetr. spiel. 14.3. Scarabaeus 8. 20.5.
» glac. an. 27.5. | Totan. hypol.an. 30.4. Vanessa urt. s. 13.5.

Sortavala, Riekkalan saari. — Zollbeamter P. F. Hirvonen.
61° 42’ n. Br.; 30° 41’ 6. Gr.; e. 17 m. ü. M.

Alauda arv. an. 84. ' Grus an. 5.4. ‘ Turd. pilar. an. 20.4.
ab. 30.8. | Hir. urb. an. 6.5. —
Anas bosch. an. 2.5. n „ ab. 1.9.

Lusc. phoen. an, 28.4. Rana temp. laich. 23.4.

» Crecca an. 6.5.
Mot. alba an. 6.4. |

Anser an. 18.4.

» _ ab. 2.11. n om ab. 139. | Leuc. rutil. laich. 2.6.
Cuculus an. 11.5. ‚ Saxic. oen. an. 6.5. ' Osm. eperl. „ 3.5.
oy nus an. 22.4. Sturnus an. 10.4.

mb. nival. an. 14.4. | Sylv. troch. an. 29.4. |

Fr. coel. ¢ an. 11.4. Tetra tetr. spiel. 24.3. Bombus s. 27.4.
Fulig. glac. an. 18.5. Totan. hypal. an. 27.4! Scarabaeus s. 2.5.
» clang. an. 2.5. , Turd. mus. an. 24.4. | Vanessa urt. s. 5.5.

Kronoborg, Kirchdorf. — Mag. Phil. O. V. Löfman.
60° 17’ n. Br.; 29° 53’ 6. Gr.; ce. 12 m. ü. M.

Alauda arv. an. 10.4. | (Cygnus) an. 18.4. Sturnus an. 8.4.
Ampelis an, re 19.12.| Fr. coel. g an. 10.4. | Tetrao tetr. spiel. 16.4.
Anser an. an. 18.4. | Turd. pilar. an. 24.4.
n Grus ‘ab. 4 10.
Carpodacus erythr. | Hir. rust. an. 10.5. Rana temp. laich. 1.5.

an. 25.5. | Lusc. phil. an. 13.5. ——
Corv. com. st. hoen. an. 7.5. | Bombus s. 6.5.
» D. 28.4. Mot. alba an. 23.4. Scarabaeus s. 27.4.
Cuculus an. 12.5.

Ortyg. crex an. 4.6. | Vanessa urt. s. 19.4.

380

Nord-Tavastland. — Jyväskylä, Palokka. — Gärtner
Fr. G. Lindfors.

62° 17’ n. Br.; 25° 42’ 6. Gr; c. 90 m. ü.M.

Alauda arv. an. 18.3. | Grus ab. 15-209.

Tetrao urog. spiel. 20.4.
„ „ ab. Ende: Bir. rust. an. 1.5.

Totan. hypol. an. An-

Aug. " „ ab. 10.9. fang Mai.
Anas bosch. ab. 15.9.| „ urb. an. 5.5. | Turd. mus. an. 18.4.
» Crecca an. 30.5. » » ab. 20.9. » pilar. an. 16.4.
Corv. corn. an. 2.3. | Iynx torqv. an. 3.5.

n 23.4. | Lusc. phil. an. 2.6.

” Ra 1 i h. 17.5.
ol lus” str. 10.9. » phoen. an. 17.5. ar temp ae
uculus an. 11.5. ab. An- .
” Abr. brama laich. 17.6.
ab. 2.7. fang Sept. 17.3

Leuc. rutil à.
Emb. nival. an. 25.3. Merg. serr. an. 25.5. "9
Fr. coel. ¢f an. 8.4. | Mot. alba an. 20.4. Osm. eperl. „ 255.
» ab. Anfang, , „ ab. 25.9.
"Sept. | Ortyg. crex an. 17.6.| Bombus s. 8.5.

|

Fulig. clang. an. 20.4. Sturnus an. 23.4. Scarabaeus s. 19.5.

Grus an. 234. Tetrao tetr. spiel. 20.4.! Vanessa urt. s. 25.4.
Saarijarvi, Pajuniemi. — Disponent A. H. Lilius.
62° 42’ n. Br.; 25° 16’ 6. Gr.; c. 120 m. ü. M.
Alauda arv. an. 17.4. | Grus an. 23.4. Tetrao tetr. spiel. 18.4.
Ampelis an. 16.11. „ ab. 14.9. urog. spiel. 2.5.
Anas bosch. an. 24.4.; Hir. rust. an. 20.5. Totan. hypol. an. 29.5.
n n ab. 18. 10. n „ ab. 99. Turd. mus. an. 20.4.
„ crecca an. 23.4. | „ urb. an. 19.5. n pilar. an. 22.4.
Anser an. 124 LL nn ab. 9.9. 65, _
„ ab. 28.9. usc. phoen. an. .
Corv. corn. an. 2.4. P » ab. 12.9,| Rana temp. laich. 17.5.

» » D. 10.4. Merg. serr. an. 2.5.
n str. 5.8. Mot. alba an. 28.4. Abr. brama laich. 19.6.

Oi EE TE

Cygnus an. 12.4. Saxic. oen. an. 13.5. Om rut. ” 145.
» „ab. 20.10. ab. 89. | gar teint 156

Emb. nival. an. 11.4. Scolop. rust. an. 29.4. mo laich. 18.9.

Fr. coel. g an. 18.4. » ab. 1.10. ” "7

m om an. 21.4. Sturnus an. 14.4.

» » ab. 25.9. Sylv. troch. an. 28.5. | Scarabaeus s. (2.6.)

Saarijärvi, Hännilä. — Landwirt Werner Taipale.
62° 42' n. Br.; 25° 11’ 6. Gr.; c. 120 m. i. M.

Grus an. 28.4. | Hir. urb. an. (10.6.)
Hir. rust. an. (15. 6.) | n „ ab. (30.9.)
» » ab. (30.9.)

Alauda arv. an. 25.4.
Cuculus an. (1.6.)
Emb. nival. an. 5.4.

881

Laukkas, Leppävesi, Harhala. — Pfarrer G. Dahlgren.
62° 24’ n. Br.; 26° 14’ 6. Gr.; c. 100 m. ü. M.

Grus an. 23.4.

Bir. rust. an. 3.5.
Mot. alba an. 19.4.
Num. arc. an. 2.5.
Ortyg. crex an. 1.6.

Anas bosch. an. 17.4.
Corv. corn. an. 26.3.
Cuculus an. 9.5.
Emb. nival. an. 4.4.
Fr. coel. ¢f an. 17.4.
Fulig. clang. an. 17.4.

Nord-Savo. — Kuopio. — Mag. Phil

62° 54’ n. Br.; 27° 40’ 6. Gr; c.

Hir. urb. ab. 29.8.
Lusc. phoen. an. 8.5.
» rubec. an. 6.5.
Mot. alba an. 19.4.
Muscic. atric. 7.5.

Alauda arv. an. 20.4.
Ampelis an. 16.10,
12.12.

Anas bosch. an. 23.4.
Cuculus an. 14.5.

Leuc. rutil. laich. 28.5.

Bombus s. 19.5.
Scarabaeus s. 25.5.

. Benj. Stählberg.

100 m. ü. M.

Turd. mus. an. 29.4.
„ pilar. an. 21.4.

Rana temp. laich. 6.5.

Cygnus an. 21.4.
Falco tinn. 6.5.

Fr. coel. g an. 16.4.
Fulig. clang. an. 1.5.
Hir. rust. an. 13.5.
” „ ab. 29.8, 3.9.
„ urb. an. 14.5.

Hankasalmi, Dorf Hankasalmi.
62° 23’ n. Br.; 26° 27’ 6.

Alauda arv. an. 20.4.
Ampelis an. 13.12.
Anas bosch. an. 22.4.
» n ab. 15.10.
„ erecca an. 8.5.
Corv. corn. n. 15.4.
Cuculus an. 30.4.
Cygnus ab. 12.10.

Fr. coel. Ç an. 25.4.
m. % an. 26.4.
Fulig. clang. an. 10.5.
Grus an. 6.5.

n ab. 20.9.

| Turd. mus. an. 10.5.

Saxic. oen. an. 21.4.
Scolop. rust. an. 14.5.
Sturnus an. 19.4.
Sylv. troch. an. 14.5.
collybita an. 6.5.
Tetrao tetr. spiel. 24.4.
Totan. glott an. 8.5.

Leuc. rutil. laich. 30.5.

Bombus s. 8.5.
Scarabaeus s. 6.5.
Vanessa urt. s. 21.4.

— Arzt Dr. O. Ehnberg.
Gr.; c. 100 m. ü. M.

Hir. rust. an. 28.5. ' Turd. pilar. an. 25.4
nr m ab. 27.9. —
„ urb. an. 26.5. Rana temp. laich. 14.5.
” „ ab. 25.8.

Lusc. phoen. an. 25.5.| Abr. brama laich. 3.6.

Coreg. alb. , 20.10.
Leuc. rutil. , 20.5.
Osm. eperl. , 5.5.
Salmo laich. 25.9.

Bombus s. 29.4.
Scarabaeus s. 17.5.
Vanessa urt. s. 16.4.

Saxic. oen. an. 15.5.
Sturnus an. 23.4.
Tetrao tetr. spiel. 10.4.
‘Totan. hypol. an. 10.5.

832

Nord-Karelien. — Wärtsilä. — Frau Pfarrer Nina Karsten.
62° 10’ n. Br; 30° 39’ 6. Gr.; c. 85 m. ü. M.

Alauda arv. an. 3.4. | Hir. rust. an. 16.5. !Sylv. ciner. an. 10.6.

Ampelis an. 15.11. » „ ab. 5.9. „ curr. 3.6
Anas bosch. an. 18.4. „ urb. an. 14,5. » hortens. 2.6.

n „ ab. 13.10.| „ . ab. 30.8. Tetrao tetr. spiel. 3.3.
Corv. corn. st. Lusc. phoen. an. 3.5. | Totan. hypol. an. 26.4.
n „ str. 30.8. „ rubecula an. | Turd. mus. an. 26.4.
Cuculus an. 12.5, 16.5. » pilar. an. 23.4.

Cygnus an. 11.4. Muse. atricap. an. 15.5.
Emb. nival. an. 6.4. | Mot. alba an. 19.4.
Fr. cannab. an. 25.5. = „ ab. 26.9. Rana temp. laich. 10.5.
„ coel. g an. 13.4. „ ava an. 10.5. |

» ” an. 28.4. | Num. arc. an. 24.4.

» ab. 2.10. : Saxic. oen. an. 2.5. Bombus s. 13.5.

„ spinus an. 27.4. | Sturnus an. 20.4. Scarabaeus s. 5.5.
Grus an. 25.4. | Sylv. troch. an. 13.5. | Vanessa urt. s. 15.4.

„ ab. 2.10. | » collybita an.5.5.

Liperi, Käsämä. — Landwirt Onni Puhakka.
62° 38’ n. Br.; 29° 20’ 6. Gr.; c. 100 m. i M.

Alauda arv. an. 10.4. Mot. alba an. 30.4. Abr.brama laich. 10.6.
Anas bosch. an. 2.5. Ortyg. crex an. 20.6. | Esox laich. 1.5.
Cuculus an. 13.5. 'Sturnus an. Ende | Leuc. rutil. laich. 20.5.
Emb. nival. an. 44. | April.
Hir. rust. an. 20.5. | Tetrao tetr. spiel. 15.4.| Scarabaeus s. 10.5.
„ urb. an. 16.5. | Vanessa urt. s. 13.5.

Tlomants, Kirchdorf. — Förster G. E. Wasastjerna.
62° n. Br.; 29° 6. Gr.

Alauda arv. an. 19.4. Fr. coel. © an. 1.5. Sturnus an. 29.4.

Anser an. 26.5. Fulig. clang. an. 10.4. | Sylv. troch. an. 16.5.
„ bernicla an. » glac. an. 19.5. etrao tetr. spiel.
16.5, 31.5. Grus an. 8.5. ı (11.4)

Corv. frugil. an. 16.4. | Hir. rust. an. 16.5. Turd. mus. an. 23.4.

Quculus an. 13.3. 1? urb. an. 145, 6 oo.

’ygnus an. 11.4. usc. phoen. an. 16.5. .

Emb. nival. an. 144. | Mot. alba an. 204. | Rana temp. laich 45

Falco tinn. 23.4. Num. phoeop. an. 25.4.
Fr. coel. ¢ an. 18.4. | Saxic. oen. an. 7.5. | Vanessa urt. s. 20.4.

833

Siid-Ostrobothnien. — Lappfjärd, Kirchdorf. — Pfarrer
J. S. Laurell.

62° 15’ n. Br.; 21° 31° 6. Gr., c. 5 m. ü. M.

Alauda arv. an. 5.4. | Hir. rust. an. 10.5. ‘ Rana temp. laich. 10.5.
Anas bosch. an. 15.4. „ urb. an. 25.5. os

Cuculus an. 24.5. Mot. alba an, 17.4. | oy yo:
Cypselus an. 14.6. » flava an. 9.5. Leuc. rutil. laich. 30.5.
Fr. coel. © an. 17.4. | Num. arc. an. 20.4.

Grus an. 19.4. Ortyg. crex an. 27.5. | Bombus s. 13.5.

Laihia, Kirchdorf. — Probst K. E. Hohenthal.
62° 59’ n. Br.; 21° 55’ d. Gr; c. 30 m.ü.M.

Alauda arv. an. 13.4. | Hir. rust. an. 25.5. Saxic. oen. an. 27.4.
Anas bosch. an. 18.4. » „ ab. 8.9. » ab. 20.8.
Anser an. 21.4. » urb. an. 16.5. Sturnus an. 10.4.
Cygnus an. 6.4. ” » ab. 5.9 n ab. 1.

Cypselus an. a 5. Lusc. phoen. an. 12.5. | Sylv. troch. an. 22.5.
ab. 26.8. | Tetrao urog. spiel.
Fr. coel. gun då ra. Mot. alba an. 23.4. 8.3.

15.10. „ ab. 5.10. Turd. mus. an. 15.4.
Fulig. "glac. an. 124. | Num. arc. an. 18.4. » Pilar. an. 24.4.
Grus an. 18.4 |

Wasa. — Lektor Dr. Hj. Hjelt.
63° 5’ n. Br.; 21° 82’ ö. Gr.; c. 10 m. tt. M.

Alauda arv. an. 10.4. ' Larus canus an. 21.4. lv troch. an. 19.5.
u

Ampelis an. 28.10. ! » ridib. an. 23.4. rd. iliacus an. 20.4.
Anas bosch. an. 17.4. | Lusc. phoden. an. 1.5.

Anser an. 2.5. Mot. alba an. 17.4.

Fr. coel. an. 10.4. | Num. arc. an. 22.4. Bombus s. 19.5.
Grus an. 4.4. | Pandion hal. an. 24.4. | Vanessa urt. s. 30.4.

Hir. rust. an. 16.5. Saxic. oen. an. 30.4.

Replot, Kirchdorf. — Pfarrer Mauritz Elenius.
63° 14° n. Br.; 21° 22’ 6. Gr; c. 5 m. ü. M.
Alauda arv. an. 7.4. | Anas bosch. an. 11.4. | Anser ab. 4—15.10.

” „ ab. 15.10. n „ ab. 12.10.) Corv. corn. an. 24.3.
Ampelis an. 22.11. Anser an. 15.4. „ » D. 14.4.

334

Corv. corn. str. 15.8. | Grus ab. 16.9, 9.10. Sturnus an. 30.3, 5.4.

Cuculus an. 27.5. Hir. rust. an. 13.5. Tetrao tetr. spiel 24.3.

Cygnus an. 6.4. ” „ ab. 19.9. Totan. hypol. an. 10.5.
„ ab. 14.10. „ urb. an. 16.5.

Cypselus an. 20.6. » „ ab. 179

mb. nival. an. 22.3. | Lusc. phoen. an. 18.5.| Rana temp. laich. 30.4.
Fr. coeL £ an. 5—14.4.| Merg. serr. an. 5.5.
nr »» % an 144. | Mot. alba an. 16.4.
un. ab. 15.10. n „ ab. 26.9. Bombus s. 3.5.
Fulig. clang. an. 14.4. Num. arc. an. 20.4. Scarabaeus s. 2.5.

» moll. an. 25.4. | Saxic. oen. an. 20.4. | Vanessa urt. s. 21.4.
Grus an. 11.4. n » ab. 149.

Mittel-Ostrobothnien. — Alavieska, Kirchdorf. — Pfarrer
Aug. Laaksonen.

64° 12’ n. Br.; 24° 20’ 6. Gr.; c. 50 m. ü. M.

Alauda arv. an. 84. : Hir. rust. an. 14.5. Saxic. oen. an. 284.
Anser an. 8.4. 1, urb. an. 14.5. Tetrao urog. spiel. 19.4
Corv. corn. st. | Lusc. phoen. an. 19.5. |

Cygnus an. 6.4. | Mot. alba an. 22.4.

Grus an. 10.4. ı Num. arc. an. 16.4. | Vanessa urt. s 214.

Kajanisch-Ostrobothnien. — Kajaani. — Forstwärter
H. E. Heiman.

64° 13’ n. Br.; 27° 45’ 6. Gr.; c. 145 m. it. M.

Alauda arv. an. 19.4. | Fr. coel. © an. 25.4. . Tetrao urog.spiel 15.4.

Anas bosch. an. 27.4. | Grus an. 25.5. Totan. hypol. an. 16.6.
„ crecca an. 25.5.' Hir. rust. an. 18.5.

Anser an. 25.4. „ Urb. an. 16.5.

Corv. corn. an. 3.4 | Lusc. phoen. an. (15.5.)| Ranatemp. laich. (25.6.)
” » on 154. Merg. serr. an. 20.5.
» „ Str. 22. Mot. alba an. 19.4.

Cuculus an. 17.5. Ortyg. crex an. 15.6. | Bombus s. 29.5.

Cygnus an. 16.4. Saxic. oen. an. 15.5. | Scarabaeus s. 21.5.

Emb. nival. an. 24. | Sturnus an. 24.4. Vanessa urt. s. 20.5.

Fr. coel. 5 an. 20.4 | Tetrao tetr. spiel. 12.3.

885

Nord-Ostrobothnien. — Rovaniemi, Muurola. — Landwirt

Iisakki Hoikka.

66° 22’ n. Br.; 25° 25’ 6. Gr.; c. 50 m. ü. M.

Alauda arv. an. 29.4 | Fr. coel. ab. 199.

Ampelis an. 19.10.

Anas bosch. an. 28.4. n @lac. an. 1.5
„ ab. 18.10.) Grus an. 1.5.
„ crecca an. 3.5. „ ab. 29.
Anser an. 25.4. Hir. rust. an. 21.5.
„ ab. 14.9. » „ ab. 27.8.
Corv. corn. an. 1.4. „ urb. an. 19.5.
» » D. 105. » „ ab. 29.8.
» » str. 11.8. | Merg. serr. an. 4.5.
Cuculus an. 25.5. Mot. alba an. 22.4.
„ ab. 28.8. „ ab. 9.9.
Cygnus an. 24.4. . 27.4.

Cypselus ab. 26.8.

Emb. nival. an. 20.3.
Fr. coel. ¢ an. 20.4.
Q an. 21.4.

Sturnus an. 17.4.

Lappland. — Kemijärvi, Kirchdorf.
K. W. Heikel.

Tetrao tetr. spiel. 18.4.
urog. spiel. 24.4.

Totan. hypol. an. 18.5.
Turd. mus. an. 23.4.
pilar. an. 29.4.

Rana temp. laich. 28.5.

Abr. brama laich. 27.5.
Leuc.rutil. „ 29.5.
Salmo steigt 1.6.
laich. 30.9.

Scarabaeus s. 26.5.
Vanessa urt. s. 18.5.

— Postverwalter

66° 43’ n. Br.; 27° 27’ 6. Gr.; c. 140 m. ti. M.

Alauda arv. an. 20.4. | Grus an. 4.5.

Anas bosch. ab. 2.10. „ ab. 10.9.
Anser an. 28.4. Hir. rust. an. 16.5.

„ ab. 3.10. ab. 25.8.
Corv. corn. an. 8.4

ab. 9.0.

Cygnus an. 22.4.
Fulig. clang. an. 24.4.

Inari, Thule. — Förster M. W.
69° 6’ n. Br.; 27° 12’ 6. Gr. c.

Actitis hypol. an. 13.5.| Anser an. 24.4.

Ampelis an. 20.5. » ab. 10.10.
Anas acuta an. 12.5. | Corv. corn. an. 1.4.
» bosch. an. 125. " » str. (14.9)
" „ ab. 209. | Colymbus an. 15.5.

„ crecca an. 22.5. | Cuculus an. 5.6.

|
|
Mot. alba an. 23.4.

; Leuc. rutil. laich. 4.6.

Bombus s. 26.5.
Vanessa urt. 8 11.6.

Wænerberg.
150 m. fi. M.

C us an. 4.4.

yee ab. 17.10.
Cypselus an. 26.5.
Emb. nival. an. 10.4.
Fr. coel. - an. 19.4.
” Q an. 10.5.

836

Pandion hal. an. 4.5. | Coreg. alb. laich. 25.10.
Saxic. oen. an. 24.5. | Esox laich. 25-305.

Fr. coel. ab. 5.10.
Fulig. clang. an. 1.5.

lac. an. 12.5. ab. 20.9. | Perca fluv. laich. 25-
Hir. urb. an. 27.5. 5 Sylv. troch. an. 20.5. 30.5.

„ ab. (18.9), etrao urog. spiel. Thymallus laich. 25-
Lusc. phoen. GC 20.5. 11. 5.

» » àb.'26.9.; Toten hypoL an. 26.5. Le
„ sues. an. 13.5. | Turd. mus. an. 13.5. |
Merg. serr. an. 125. » pilar. an. 13.5. Bombus s. 28.6.
Mot. alba an. 25. Scarabaeus 8. 2.5.
„ „ ab. 5.10, Vanessa urt. s. 25.6.
» fava an. 2.5. Rana temp. laich. 20.5.
Num, phoeopus an. |

TIERPHANOLOGISCHE BEOBACHTUNGEN

FINLAND |.

1905.

ZUSAMMENGESTELLT

Abkürzungen.

ab. = abgezogen, Abzug 8. = sichtbar, erscheint
a.m. = vormittags sp. = Art

an. = angekommen, Ankunft | Spielz. = Spielzeit begonnen
angek. = angekömmen Str. = Strichzeit begonnen
beob. = beobachtet Stv. = Standvogel

bl. = geblieben | Ztg = Zeitungsnotiz

Ex. = Exemplar lo = Männchen

fl. = fliegend | 9 = Weibchen

ef. = gefunden (0) > Angabe zweifelhaft
geh. = gehört | nach dem Beob-
ges. = gesehen achter selbst

h = Uhr [ ] = Angabe zweifelhaft
Laichz.= Laichzeit begonnen nach der Ansicht
Nb. = Nestbau angefangen des Zusammen-

D. = nach stellers.

Aland. — Mariehamn. — Rektor Ivar Bergroth
60° 6’ n. Br.; 19° 57’ d. Gr.; ce. 10 m. ü. M.

Corvus cornix, den ganzen Win-
ter über hier.
Cuculus can. an. 14.V.
Fring. coelebs kam während des
ganzen Winters vor.
Hirundo rust. an. 22.V.
» urb. an. 2.VI.
Motacilla alba an. 27.IV.

Ruticilla phoenic. an. 9.V.
Sturnus vulg. an. 19.11.
Turdus mus. an. 29.IV.

Bombus s. 7.V.
Geotrupes s. 5.V.
Vanessa urticae s. 14.V.

Finström, Godby. — Provinzial-Arzt Dr. L. W. Fagerlund.
60° 12’ n. Br.; 19° 58’ 6. Gr.; c. 10 m. ü. M.

Alauda arv. an. 15.II.

Ampelis garr. 30.XI. u. 30.XII
chwärme ges.
Anas bosch. 23.II. ein

Eckerö ges.
Anser sp. ab. 30.X.
Corvus corn. 29.IX. zieht nach W.
Crex crex an. 12.V.
Cuculus can. an. 11.V., nach An-

gabe schon 6.V. geh.
Fring. coelebs ¢ an. 4.IV.

© an. 27.IV.

Ex. in

Hirundo rust. 2.V. ein Ex. 11.V. |

viele ges.

Hirundo rust. 28.IX. Schwalben
letztmals ges; schon zwei
Wochen vorher war eine Ab-
nahme der Anzahl deutlich.

Motacilla alba an. 22.IV.

» ” 30.IX.
letzten mal ges.

Numenius arc. an. 19.IV.

Saxicola oen. an. 28.1V.

Sturnus vulg. an. 20.01, ein
Paar überwinterte in Ger-
mundö bei Saltvik.

zum

Rana tempor. Laichz. 20.IV.

Bombus s. 3.V.
Geotrupes s. 28.IV.
Vanessa urticae s. 14.IV.

841

Südwestliches Finland. — Korpo, Utö. — Leuchtturmwärter
Mikael Nyström.

60° 9’ n. Br. 21° 83’ 6. Gr; c. 5 m.ü. M.

Alauda arv. an. 27.II.
„ „ ab. 10.IX.
Corvus cornix an. 23.11.
» ” 15.X. scharen-
C weise fl. IV
ygnus cygnus an. 4.IV.
Fring. coelebs cf an. 18.10.
» » ab. [5.IX]
Fuligula clangula an. 24.II.

» @lacialis an. 21.01.
Grus s an. [31.V.]
Hirundo rust. an. 16.V.

» urb. an. 15.V.

. „ ab. 20.1X.
Mergus serrator an. 1.V.
Motacilla alba an. 21.[V.

„ » ab. 18.IX.
Phyllose. trochilus an. 23.V.

Passerina nivalis an. 8.IV.
Ruticilla phoenic. an. 1.V.
» ” ab. 22.IX.
Saxicola oen. an. .

n ab. 2.IX.
Somateria molliss. an. 21.III.
Sturnus vulg. an. 27.1.
Tringoides Fy poleuc. an. 21.1V.
Turdus mus. an. 14.III.

Rana tempor. Laichz. 15.V.

Bombus s. 12.V.
Geotrupes s. 1.V.
Vanessa urticae s. 10.V.

Paimio, Wista. — Stationsinspektor Oskar Brander.

60° 97’ n. Br.; 22° 43’

Alauda arv. an. 20.IIL, n. An-
gabe schon 13.III.

Anas bosch. an. 13.IV.

Crex crex an. 14.V.

Cuculus can. an. 16.V.

6. Gr.; c. 80 m. i. M.

Motacilla alba an. 24.1V.
Sturnus vulg. an. 18.IIT.

Vanessa urticae s. 30.1V.

Mynämäki, Kallisti. — Rektor K. A. Cajander.
60° 40’ n. Br.; 21° 57’ 6. Gr. c. 30 m. ii. M.

Alauda arv. an. 19.1II.

» „ ab. 6.X.
Anas bosch. an. 2.V.
Anser sp. an. 4.IV.

” ab. 10.XL grosse Schar.
Corvus cornix Str. 10.VIITI.
Crex crex an. 12.V.; nur 2 mal geh.
Cuculus can. an. 11.V.; Ruf nur

einige Tage während des
ganzen Sommers geh.
Cygnus cygnus an. 14.111.

Fring. coelebs ¢f an. 19.1V.
ab. Scharen 15.IX.

Grus gros an. 31.1.
Hirundo rust. an. 6.V.
urb. an. 1.V.

Motacilla alba an. 29.1V.
Numenius arc. an. 23.1V.
Phyllose. trochilus an. 12.V.
Ruticilla phoenic. an. 12.V.
Saxicola oen. an. 2.V.

ab. 18. VII.

n ”

842

Sturnus vulg. an. 27.IH.

» „ ab. 1.X.
aringoides hypoleuc. an. 11.V.
Turdus pilar. an. 4.V.

Bombus s. 11.V.
Geotrupes s. 16.V.

' Vanessa urticae s. 30.IV.

Obs.! In der Waldgegenden, schreibt der Beobachter, treffen
die ankommenden Vögel «—10 Tage zeitiger ein, als in der wald-
losen Ackerebene, wo die Beobachtungsstation liegt.

Kimito, Kirchdorf. — Fräulein Maria Hedberg.
60° 10° n. Br.; 22° 45’ 6. Gr. c. 20 m. ü. M.

Crex crex an. [13.VL
Cuculus can. an. 15.V.
Fring. coelebs ¥ an. 24.IIl.
Hirundo urb. an. 14.V.
Motacilla alba an. 13.IV.
Numenius arc. an. 20.1V.

Phyllosc. trochilus an. 3.V.
Sturnus vulg. an. 23.IIL.

Vanessa urticae s. 30.IV.

Salo. — Professor Dr. Arthur Zetterman.
60° 22’ n. Br; 23° 8’ 6. Gr.; c. 5 m. ü. M.

Alauda arv. an. 18.10.
Ampelis garr. an. 2.XIL
Anas bosch. an. 1.IV.
Anser sp. an. 5.1V.
Apus apus!) an. 31.V.
n ” ab. 18.VIII.; die
meisten schon 11.VLI. ab.
Crex crex an. 18.V.
Cuculus can. an. 4.V.
Cygnus cygnus an. 23.III.
Fring. coelebs ¢ an. 23.11.
» » ab. 6.X.
Grus grus an. 14.IV.
„ „ ab. 17.IX. abends.
Hirundo rust. 30.1V. einzelne;
4.V. mehrere Durchziigler;
17.V. viele bl.; 19.0%. die
letzten beob., aber 27.IX.
wieder ein Paar ges.
Hirundo urb. an. ION. |
n „ 27.VII. die letzten
beob.

Motacilla alba an. 17.IV.

” n 12.IX. die letzten
beob., aber 1 einzelnes Ex.
noch 27.IX. ges.

Numenius arc. an. 21.IV.
Phyllosc. trochilus an. 8.V.
Ruticilla phoenic. an. 10.V.
„ n 12.IX. die
letzten beob.
Saxicola oen. an. 25.IV.
Sturnus vulg. an 27.IIL
Turdus mus. an. 4.IV.

Rana tempor. Laichz. 24.IV.

Bombus s. 6.V.
Geotrupes s. 12.V.
Vanessa urticae s. 15.1 V.

') Nistete in einem Starkasten; die zwei Vögel waren nicht
besonders scheu, liessen sich ohne wegzufliegen in die Hinde nehmen
und waren am 18.VIIL verschwunden.

343

Kisko, Toija. — Fräulein Sofi Rosell.
60° 16’ n. Br.; 28° 29’ 6. Gr.; c. 50 m. à. M.

Alauda arv. an. [25.IV.] | Sturnus vulg. an. [31.IV.]

Corvus cornix den ganzen Winter | Turdus mus. an. 18.IV.
über hier.

Corvus cornix Nb. 1.1V.

Cuculus can. an. 1.V. Rana tempor. Laichz. 2.V.

Grus grus ab. 27.VIII.

Hirundo rust. an. 1.V.

» _ urb. ab. 5.IX. Geotrupes s. 19.1V.
Motacilla alba an. 24.IV. Vanessa urticae s. 27.1V.
Numenius arc. an. 22.1V.

Finby, Falkberg. — Fräulein H. Forssman.
60° 6’ n. Br.; 22° 57’ 6. Gr; c. 15 m. ü. M.

Alauda arv. an. 29.111. Turdus mus. an. 24. III.
Crex crex an. [16.VI]

Cuculus can. an. 10.V. Rana tempor. Laichz. 30.1V.
Hirundo urb. an. 6.V. ——
Motacilla alba an. 16.1V. Geotrupes s. 30.IV.
Sturnus vulg. an. 29.IIL Vanessa urticae s. 1.IV.

Wihti, Haitis. — Staatsrat G. H. Sjöstedt.
60° 22’ n. Br.; 24° 26’ 6. Gr.; c. 40 m. ti. M.

Alauda arv. an. 22.III. Saxicola oen. an. 27.IV.
Anas bosch. an. 19.1V. Sturnus vulg. an. 28.III.
Apus apus an. 5.VL Turdus mus. an. 24.IV.
Corvus cornix an. 24.1L » pilar. an. 26.IV.

Crex crex an. 14.V.
Cuculus can. an. 8.V.
Fring. coelebs an av Leuciscus rutilus Laichz. 8.\.
Hirundo rust. an. 8.V. BE

Motacilla alba an. 21.1V.

Numenius arc. an. 22.IV. ı Bombus s. 24.V.

Phyllosc. trochilus an. 16.V. Vanessa urticae s. 12.1V.
Ruticilla phoenic. an. 3.V.

344

Nyland. — Kyrkslätt, Masaby, Bätstad. — Professor

Th. Sælan.

60° 12’ n. Br.; 24° 30’ 6. Gr.; c. 20 m. ü. M.

Alauda arv. an. 4.IV. einzelne,

11.IV. mehrere.
Anas bosch. an. 22.IV.

Cuculus can. an. 2.V.2 Exx., 7.V.

mehrere.

Cuculus can. 9.VII. Ruf nicht
mehr geh.

Fring. coelebs an. 12.IV.

© an. 13.IV.

Grus 18 grus. an. 24. ly. kleiner Zug,

grosser Z

ug.
Grus rus ab. 21.X.. grosser Zug.

Hirundo rust. an. 16.V.
» urb. an. 14.V.

Motacilla alba an. 20.IV.
Phyllosc. trochilus an. 7.V.
Sturnus vulg. an. 11.IV.
Tetrao tetrix Spielz. 25.III.
Turdus mus. an. 25.1V.

» Pilar. an. 11.IV.

Rana tempor. 6.V. Laich ges.

Bombus s. 2.V.
| Vantzapen s. 6.V.
| Vanessa urticae s. 28.IV.

Borgä, Veckjärvi. — Forstwärter H. E. Heiman.
60° 24’ n. Br.; 25° 44’ 6. Gr; c. 15 m. ä M.

Alauda arv. an. 13.IV.
Anas bosch. an. 20.IV.
„ crecca an. 4.V.
Anser sp. an. 23.IV.
Corvus cornix an. 25.Ill.
» Nb. 23.IV.
Crex crex an. 30.V.
Cuculus can. an. 5.V.
C „ ab. 25. IH,
gnus cygnus an. 27
Fring. coëlebs d an. 12.IV.
an. 14.1V.

F uligula clangula an. 27.IV.

glacialis an. 28.IV.

Grus grus an. 22.IV.
„ ab. 14.IX.

Hirundo rust. an. 12.V.

urb. an. 13.V.
Mergus serrator an. 5.V.
Motacilla alba an. 24.1V.
Numenius arc. an. 3.V.
Phyllosc. trochilus an. 8.V.

Passerina nivalis an 25.IV.
Ruticilla phoenic. an. 6V.
Saxicola oen. an. 24.1V.
Scolopax rusticola an. 10.V.
Sturnus vulg. an. 1.IV.
Tetrao tetrix Spielz. en

Trin oides hypoleuc. an. 5.V.
Turdus mus. an. 20.
» Pilar. an. 25.IV.

Rana tempor. Laichz. 6.V.

—_— —

Abramis brama Laichz. 1.VI.
Osmerus perl „ 30.IV.

| Bombus s. 9.V.

Geotrupes s. 12.V.
Vanessa urticae s. [30.V.]

345

Pyttis, Kirchdorf. — Fräulein H. Blomqvist.
60° 29’ n. Br.; 26° 38’ 6. Gr.; c. 10m. ü. M.

Alauda arv. an. 14.1V.
Ampelis garr. an. 18.X.
Apus apus an. 1.VL

Crex crex an. 26.V.
Cuculus can. an. 9.V.
Erithacus rubecula ab. 18.X.
Fring. coelebs 9, an. 121V.

n n ab. 8.
Grus s an. 28.IV.
gru ix

n „ 9.IX. geh.
Hirundo rust. an. 8.V. 2 Exx.

Hir. urb. an. 10.V. 1 Ex.

» » 9.IX. letztmals ges.
Motacilla alba an. 28.IV.
» ab. 26.1X., 2.X. das

. ges.
San. 1.IV. 3 Exx.
12.IV. 7 Exx.
Turdus pilar. an. 29.IV.

„ ab. 16.IX., 29.IX | Vanessa urticae s. 2.V.

eine kleine Schar ges, 7X
die 3 letzten ges.

1903, S.8. Hir. rustica an. 10.V.

Verbesserung zum Jahrgan
1 Ex: 13. und 17.V. viele Exx. Statt 13.11 & 17.5.

Satakunta. — Karkku, Järventaka, Linnais. — Lektor Dr.
Hj. Hjelt.
61° 30' n. Br. 28° 14’ ö. Gr.; c. 60 m. ü. M.

Alauda arv. an. 14.1V.n. Angabe. | Hirundo urb. an. (20.V.)

Cuculus can. an. 16.V.,n. Angabe
schon 6.V.
Fring. coel. an. 14.IV.n. Angabe.

Motacilla alba an. 26.IV.
Ruticilla phoenic. an. 26.1V.

Tampere. — Stadtgärtner Onni Karsten.
61° 80’ n. Br.; 23° 46’ 6. Gr.; c. 90 m. ii. M.

Alauda arv. an. 1.IV. eine Schar.
Ampelis garr. an. 17.X.
Anser sp. an. 27.1V.

» „ ab. 10.X.
Apus apus an. 4.VI.
» „ ab. 29.VIIL

Cuculus can. an. 11.V.
Cygnus cygnus an. 2.1V.
ring. coelebs .
6.IV

” ” an. e .
Grus fe an. 24.III. eine Schar,
24.IV. wieder eine Schar.

Grus s ab. 23.IX.
Hirundo urb. an. 17.V.
„ ab. 10.IX.

Mergus merganser an. 1.V.
Motacilla alba an. 80.IV.
Numenius arc. an. 28.IV.
Turdus mus. an. 28.1V.

» pilar. an. 27.1V.
Urinator arcticus an. 1 V.
Bombus s. 6.V.

Vanessa urticae s. 27.1V.

Berichtigung. Im Jahrg. 1904, S. 8. steht Hir. urb. an. 1.9.

statt ab. 1.9.

846

Kankaanpää, Kirchdorf. — Herr P. Z. Collan.
61° 48’ n. Br.; 22° 23’ 6. Gr.

Anas bosch. an. 26.IV. | Sturnus vulg. an. [24.1V.] einzelne
Cuculus can. an. 11.V. [29.1V.] mehrere.
Hirundo rust. an. 7.V.
n urb. an. 29.1V. .
Motacilla alba an. 27.1V. Vanessa urticae s. 8.V.

Ruovesi, Tapio. — Landgerichtsbeamte A. Lindegvist.
61° 56’ n. Br.; 24° 8’ 5. Gr; c. 100 m. ü. M.

Alauda arv. an. 20.IV. Hir. urb. ab. 17.IX.
Corvus cornix an. 29.II. Motacilla alba an. 28.IV.
Cuculus can. an. 11.V. . „ ab. 27.IX.
Cygnus cygnus an. 3.IV. Sturnus vulg. an. 3.1V.
Fring. coelebs ¢f an. 12.IV. Turd. pilar. an. 25.1V.
Hirundo rust. an. 11.V. mehrere.

» „ ab. 13.1X.

» urb. an. 8.V. 1 Ex. 11.V. | Bombus s. 6.V.

mehrere.

Süd-Tavastland. — Janakkala, Wirala. — Waldwärter
Johan Hanström.

60° 54’ n. Br.; 14° 86’ 6. Gr.; c. 80 m. fi. M.

Alauda arv. an. 3.IV. Motacilla alba an. 24.IV.
Ampelis garr. an. 4.XI. »” „ ab. 4.X.
Anas bosch. an. 10.1V. Numenius arc. an. 28.IV.
n ” ab. 5.XI. Passerina nivalis an. 9.IV.
Corvus cornix scharenweise fl. | Sturnus vulg. an. 31.11l.
4.VI. Turdus pilar. an. 10.IV.
Guculus can. an. ov.
jrex crex an. 11.V. :
Cygnus cygnus an. 24.1V. Rana tempor. Laichz. 1.V.
Grus grus an. 22.IV.
» „ ab. 17.IX. Bombus s. 2.V.
Hirundo rust. an. 12.V. Geotrupes s. 1.V.

» urb. an. 8.V. Vanessa urticae s. 22.1V.
n „ ab. 11.IX. |

347

Hattula, Pelkola. -- Gutsbesitzer Uno Wegelius.
61° 5’ n. Br.; 24° 27’ 6. Gr.; c. 90 m. ü. M.

Alauda arv. an. 12.IV.
Anas bosch. an. 22.IV.
Crex crex an. 18.V.
Cuculus can. an. 11.V.
Fring. coelebs d an. 7.IV.

© an. 12.1V.
Grus grus an. 24.1V.
Hirundo rust. an. 7.V.
urb. an. 12.V.

Motacilla alba an. 21.1V.
Numenius arc. an. 22.IV.
Ruticilla phoenic. an. 4.V.
Sturnus vulg. an. 4.
Tringoides hypoleuc. an. 6.V.

Turdus mus. an. 27.IV.
„ pilar. an. 18.IV.

Rana tempor. Laichz.. 29.1V.

Leuciscus rutilus Laichz. 11.V.
Osmerus eperlanus „ V.

Bombus s. 30.1V.
Geotrupes s. 3.V.
Vanessa urticae s. 17.IV.

Pälkäne, Onkkaala. — Volkschullehrer J. F. Wuori.
61° 21’ n. Br.; 24° 17’ 6. Gr.; c. 90 m. ü. M.

Alauda arv. an. 9.IV.

Anas bosch. an. 21.1V.

Apus apus an. 26.V.

Corvus cornix während des
ganzen Winters beob.

Cuculus can. an. 11.V.

„ 10.VIO. Ruf geh.

Crex crex an. 28.V.

Cygnus cygnus, nach Aussage
eines andwirts hat dieser
Anfang April einen Schwan
auf dem Eise des Sees Mallas-

vesi ges

Fring. coelebs of an. 10.IV.
an. 15.IV.

Grus s an. 23.IV.

Hirundo rust. an. 10.V.; F nach
Angabe sind 5 Exx. 7.V. ges
worden

Hirundo rust. ab. 15.IX.

» urb. ab. 1.IX.

Motacilla alba an. 24.IV.

” „ ab. 1.X.
Numenius arc. an. 1.V.
Ruticilla phoenic.. an. 6.V.
Saxicola oen. an. 5.V.
Sturnus vulg. an. 31.111.
Tetrao tetrix Spielz. 12.111.
Turdus mus. an. [29.V.]

+ pilar. an. 21.IV.

Rana tempor. Laichz. 8.V.

Abramis brama Laichz. 11.VL
Coregonus albula „ 25.X
Leuciscus rutilus „ 14.V.

Geotrupes s. 11.V.
Vanessa urticae s. 25.IV.

Sysmä, Nuoramois, Wärilä. — Pfarrer Juho Lehto.
61° 27’ n. Br.; 25° 51’ 6. Gr.; c. 95 m. ü. M.

Alauda arv. an. 23.1V.
” „ ab. 8.X.
Anas bosch. an. 26.1V.

Anas bosch. ab. 10.X.
„ crecca an. 1.V.

Anser sp. an. 26.1V,

348

Anser sp. ab. 7.X.
Apus apus an. 6.VI.

” „ ab. 10.IX.
Corvus cornix an. 26.III.
n „ Nb. 12.1V.
Str. 4.VIL

Crex crex an. 4.VI.
Cuculus can. an. 12.V.

» ab. 5. Vi
Cygnus cygnus an. 25
8 8 ab. 6.X.

an. 13.IV.
an. 15.IV.
ab. 5.X.
Fuligula clangula an. 25.1V.
» &glacialis an. 24.IV.
Grus grus an. 12.1V.

Fring. coelebs

„ ab. 28.IX.
Hirundo rust. an. 16.V.
ab. 25.IX.

» urb. an. 14.V.

ab. 18.1X.
Luscinia philomela an. 16.V.
Mergus serrator an. 2.V.
Motacilla alba an. 27.IV.'
n » ab. 3.X.
Numenius arc. an. 28.IV.
Phyllosc. trochilus an. 14.V.

Passerina nivalis an. 28.10.
Ruticilla phoenic. an. 15.V.
” ab. 30.IX.
Saxicola oen. an. 25.IV.
„ ab. 20.IX.
Scolopax rusticola an. 3.V.
ab. 8.X.
Sturnus vulg. an. 10.IV.
b. 2X.
Tetrao tetrix Spiel, 9.IV.
20.IV.
Triügoides ypolauc. an. 13.V.
us mus. an. 23.IV.
„ pilar. an. 25.IV.

Rana tempor. Laichz. 5.V.

Abramis brama Laichz. 15.V.
Coregonus albula „ 20.X.
Leuciscus rutilus 13.V.
Salmo laicht 18.X.

Bombus s. 3.V.
Geotrupes a. 2.V.
Vanessa urticae s. 12.1V.

Süd-Savo. — Mikkeli. — Mag. phil. A W. Nordström.
61° 41’ n. Br.; 27° 15’ d. Gr.; c. 90 m. à M.

Acanthis linaria an. 10.IV.
Alauda arv. an. 17.1V. 2 Exx.
Ampelis garr. an. 15.X. Schwarm;
. bis 8.X. war I Ex. zu sehen:
verschwanden bald in Man el
an Ebereschenbeeren, aber
wieder ein grosser Schwarm
am Neu ujahrstag gesehen.
Anas bose an. 25.1V.; 23.IV.
1 Ex. am Pankalampi Bach
1 km W von der Stadt.
Anas bosch. ab. 1.XI.
Anser sp. 23.1V. 3 Exx. n. N fl.
Coloeus monedula 23.IV. über
den Ort ziehend. Die Dohle
scheint in den letzten Jahren
während des Frühlings manch-
mal einzeln. manchmal in
Scharen über den Ort von E
n. W zu fliegen.

Corvus cornix ist während des
ganzen Winters hier vorge-
ommen.

Corv. cornix Nb. 5.III.

Cuculus can. an. 11.V. Auch in
Otava 11.V. eingetroffen.

Cygnus cy cygnus ab. 6.XI. grosse
char; 18.XIl. zog eine grosse
Schar südwärts.

DE rubecula 30.IX. noch
8, 2 Exx. bis 8.X. bl.
Fringilla coelebs an. 15.1V.

mehrere.
Fring. coel. © 2.V. ge mög-
pi role schon früher an-

Frigg. < ‘coel. 26.IX. 1 Ex. ges.

alle wegezogen.
Fring. ontifrme le an, 10.V.
Fuligula clangula 8.X. beob.

Grus grus an. 25.IV., 4 Exx. 29.IV.
„ ab. 14.IX. und 15.1X.
"7h 15’ a. m. 40 oder 50 Exx.

Hirn rust. ab. 20. VIII.
» urb. an 4.V. 1 Ex. 11.V. 5
oder 6 Exx., 17 u. 18.V. viele.
Hir. urb. 20. VII. verschwunden;
28.VIII. bis 14.IX. 5 Schwal-
ben zu sehen, welche sich
am Lyceum hielten; 13.IX.
Schw ben beim Landgut Ur-
pala 2 km S von der Stadt
gess 16.IX. wieder 18 bis 20
über die Stadt kreisend
ges. wahrscheinlich Durch-
zügler.
tynx torquilla an. 10.V.
rus canus an. 1.V.
Motacilla alba an. 27.IV., 1 Ex.
schon 23.IV.; 30.IV. überall.
Motac. alba ab. 30.IX.
Muscicapa atricap. an. 24.1V.

n » 14.IX. noch
ges.
Muscic. grisola an, ov IV.
2. VIII. noch

zes.
NE us a arc. an. 21.IV.
Phyllose. trochilus an. 10.V. viele.
: ” 22.VIII. noch
ges.
Passerina nivalis an. 9.IV.
Pyrrhula pyrrhula 15.X. in der
Stadt erschienen.

349

Ruticilla phoenic. an. 2.V.
ab. 29.VIII.
Scolopax rusticola 15.X. noch
vorhanden.

Sturnug vulg. an. 6.IV. 1 Ex.
13.IV. wenigstens 5 Exx.
Sturnus vulg. 10.X. noch vor-

anden.
Tetrao tetrix Spielz. 1.ILE.
ringoides hypolene- en. 3.V.

Tar us pilar. an. 30.
23.IX. eine

Schar; die Art 4.X. noc
handen.
Urinator sp. an. 2.V,

rosse
vor-

Rana tempor. Laichz. 2.V.

Abramis brama Laichz. v. 23. bis
27.V.

Coregonus albula Laichz. 14.X.
Esox. lucius » IN.
Leuciscus rutilus , 10.V.
Lota vulgaris » vom Ende
Jan. bis Anfang Febr.
Osmerus eperl. Laichz. 25.IV.
Perca fluv. » 9.V.

Bombus s. 9.V.
Geotrupes 8. 5.V.
Vanessa urt. s. 29.1V.

Mikkeli. — Lehrerin Ingeborg Ehnberg.

Alauda arv. an. 2.V.
Cuculus can. an. 11. Ir
us cygnus an.
ven coelebs an. 18.1V.
rus 8 ab. 11.XI.
Hirundo urb. an. 4.V.
Motacilla alba an. 26.1V.

| Sturnus vulg. an. 6.IV.

Bombus s. 3.V.
Geotrupes s. 2.V.
Vanessa urticae s. 1.V.

Sulkava. — Mag. phil. A. W. Nordström.
61° 48’ n. Br.; 28° 20’ 6. Gr.; c. 110 m. ti. M.

Alauda arvens. 14.1II. 1 Ex. geh., |

später tot erfroren gef.

Grus s an. 11.IV.
Motacılla alba än 25.IV. 3 Exx.

350

Savonlinna. — Rektor E. J. Budden.
61° 52’ n. B.; 28° 52’ 6. Gr.; c. 85 m. ii. M.

Alauda arv. an. 20.1V.

Anas bosch. an. 20.IV. 4 Exx.,
26.IV. mehrere.

Anas crecca an. 20.1V. 8 Exx.

Anser sp. an. 27.1V. 2 Exx.; 12.V.
eine grosse Schar.

Corvus frugilegus 31.1IL 1 Ex.
beob.

Cuculus can. an. 9. und 11.V.

Cygnus cygnus 3.1V. Zug v. 7

xx. ges.

Fring. coelebs an. 21.1V.

Fuligula glac. an. 1.V. Schwarm.

Gallinago gallinago 2.V. 1 Ex.
erhalten.

Glottis nebularius 28.IV. 1 Ex.

Grus grus an. 23.1V. 2 Exx.,
24.1V. 2 Exx. und wieder
24IV. eine Schar von c. 1

Dutzend Exx.
Hirundo rust. an. 8.V.
n urb. an. 15.V.

Iynx torquilla 9.V. geh.

arus canus an. 28.1V. .

» fuscus an. 19.1V.
Motacilla alba an. 22.IV.
Numenius arc. an. 30.IV.
Phalacrocorax carbo 20.X11. 1 Ex.

am Strom erlegt.
Passerina nivalis an. Schar 15.1H.
Ruticilla phoenic. an, 2. und 4.V.
Saxicola oen. an. 1.V.
Sturnus vulg. 31.1IL die ersten

es.

Trio, oides hypoleuc. an. 1.V.
Turdus pilar. an. 22.IV.

Rana tempor. Laichz. 28.1V.

Bombus s. 1.V.
Vanessa urticae s. 1.V.

Ladoga-Karelien. — Sortavala. — Frau Majorin
Minna Zilliacus.

61° 42’ n. Br.; 30° 42’ 6. Gr.; c. 10 m. ü. M.

Alauda arv. an. 18.IV.
Cuculus can. an. 17.V.
Fring. coelebs & an. 19.IV.
Hirundo urb. an. 18 V.
Luscinia philomela an. 28.V.
Motacilla alba an. 13.V.
Sturnus vulg. an. 1.IV.

—— ——

Rana tempor. Laichz. 8.V.

Abramis brama Laichz. 30.V.
Leuciscus rutilus , 15.V.

Bombus s. 10.V. °
Geotrupes s. 6.V.

Pälkjärvi, Alahovi. — Fräulein Inez Karsten.
62° 3’ n. Br.; 30° 40’ 5, Gr.

Alauda arv. an. 15.IV.
Ampelis garr. an. 9.X.
Anas bosch. an. 25.1V.
ab. 13.X.

| Anser sp an. 3.V.
„ ab. 4.IX.

Corvus cornix überwintert.
Str. 28.VLI.

Ouculus can. an. 11.V.

ygnus cygnus an. 26.IV.

Fring. coelebs &£ an. 14.IV.
» ” an. 29.IV.

Grus 8 an. 27.1V
Hirundo rust. an. 19.V.

” „ ab. 2.1X.

» urb. an. 15.V.

„ „ ab. 31.VIIL
Motacilla alba an. 18.IV.

„ „ ab. 26.IX.
Numenius arc. an. 29.IV.
Phyllosc. trochilus an. 29.V.
Ruticilla phoenic. an. 2.V.
ab. 15.1X.

851

Sturnus vulg. an. 14.IV.
Turdus mus. an. 28.IV.
» pilar. an. 29.IV.

Rana tempor. Laichz. 9.V.

ed —

Abramis brama Laichz. 9.V.

Bombus s. 3.V.
Geotrupes s. 16.V.
Vanessa urticae s. 1.V.

Kronoborg, Kirchdorf. — Mag. phil. O. V. Löfman.
60° 17’ n. Br.; 29° 58° 6. Gr.; c. 12 m. ti. M.

Alauda arv. an. 7.IV.
Anas bosch. an. 24.IV.
Anser sp. ab. 31.X. und 2.XL

Carpodacus erythrinus an. 25.V.

Corvus comix Stv.

” » Nb. 15.IV.
Crex crex an. 31.V.
Cuculus can. an. 12.V. |
Fring. coelebs & an. 17.1V.
Hirundo rust. an. 14.V.

Schwalben 17.IX. noch ges.

Luscinia philomela an. 18.V.
Motacilla alba an. 23.1V.
Muscicapa atricap. an. 4.V.

Passerina nivalis an. 6.1V.
Ruticilla phoenic. an. 8.V.
Sturnus vulg. an. 31.III.
Tetrao tetrix Spielz. 28.IV.
Turdus pilar. an. 29.IV.

Rana tempor. Laichz. 3.V.

Bombus s. 6.V.
Geotrupes s. 11.V.
Vanessa urticae s. 27.IV.

Nord-Tavastland. — Saarijärvi, Hännilä. — Landwirt
Werner Taipale.

62° 42’ n. Br.; 25° 11° 6. Gr.; c. 120 m. ü. M.

Alauda arv. an. 2.V.
Cuculus can. an. 15.V.
Grus grus an. 4.V.
Hirundo rust. an. 20.V.

Hirundo rust. ab. 20.IX.

» urb. an. 15.V.
n „ ab. 15.IX.

352

Saarijärvi, Pajuniemi. — Disponent A. H. Lilius.

62° 42’ n. Br.;

Alauda arv.
schon 12.IV.
Ampelis garr. an. 10.X.
Anas bosch. an. 2.V.
» „ ab. 25.X.
„ crecca an. 1.V.
Anser sp. an. an. 22.1V.

Corvus cornix x den ganzen Winter
über in dichter bevölkerten

Ortschaften vorgekommen.
Corvus cornix Nb. 5.IV.
Cuculus can. an. 21.V.
0 „ ab. 20.
us c us an. 1
yen yen ab. 28.X.
Fring, coelebs
IV. einzelne.
Fring. coelebs Q San. 19.IV.

IX.
Fuligula Clangula an. 25.IV.
Grus grus an. 27.IV.

ab. 5.IX.
Hirundo rust. an. 29.V.
n „ ab. 2.IX.
n urb. an. 28.V.
ab. 2.IX.

Mergus serrator an. 5.V.

an. 16.IV., einzelne

an. 18.1V.; schon

25° 16’ 5. Gr.; c. 120 m. fi. M.

Motacilla alba an. 24.IV.

ab. 27.IX.
Numenius arc. an. 4.V.
Passerina nivalis an. 10.IV.
Ruticilla phoenic. an. 16.V.

n ab. 4.IX.

Saxicola oen. an. 9.V.

ab. 1.IX.
Scolopax rusticola an. 2.V.
Totrao tetrix Spielz. BIN.

Agoides hypoleuc. an. 8.V.
Ten us mus. an. 21.IV.
‚an. 26.1V.
Urinator pen tp an. 7.V.

Rana tempor. Laichz. 11.V.

Coregonus albula Laichz. 20.X.
Leuciscus rutilus , 26.V.
Osmerus eperlanus , 16.V.
Salmo steigt 15.VL

„ JLaichz. 25.IX.

Geotrupes s. 23.V.
Vanessa urticae s. 29.1V.

Bericht ligung. Im Jahrgang 1903, S. 15, steht Cypselus an.

15.9 statt ab. 15

Nord-Savo. — Kuopio. — Mag. Phil. Benj. Stählberg.
62° 54’ n. Br.; 27° 40’ 6. Gr.; c. 100 m. fi. M.

Alauda arv. an. 23.IV.

Ampelis garr. an. 24.IX; 18.X.
wieder grosse Schwärme ges.

Anas bosch. an. 27.1
Anser sp. ab. 22.X.
Apus apus an. 1.Vl.

Cuculus can. an. 10.V. Ztg.; 12.V.

geh.
Cygnus cygnus an. 31.IIl.
Fring. coelebs ¢ an. 13.IV.

» ” g an. 27.IV.

» „montifringilla an. 30.IV.
Hirundo rust. an. 14.V.

Hirundo urb. ab. (20.VIII.)
Motacilla alba an. 27.1V.
Phyllose. trochilus an. 4.V.

” collybita an. 4.V.
Passerina nivalis an. 8.IV.
Ruticilla phoenic. an. 3.V.
Saxicola oen. an. 3.V.
Sturnus vulg. an. 16.1V.
Turdus mus. an. 28.IV.

” pilar. an an. 27.IV.

» liacus an. 27.IV.

853

Rana tempor. Laichz. 11.V. Perca fluviatilis Laichz. 28.V.

Bombus s. 7.V.
Leuciscus rutilus Laichz. 26.V. Geotrupes s. 9.V.

Nord-Karelien. — Wärtsilä. — Frau Pfarrer Nina Karsten
62° 10’ n. Br.; 30° 89’ 6. Gr.; c. 85 m. ii. M.

Alauda arv. an. 20.IV. | Motacilla alba ab. 22.IX.
Ampelis garr. an. 17.X. Museicapa atric. an. 14.V.
Anas bosch. an. 24.IV. Numenius arc. an. 23.IV.
Anser Sp. an. 3.V, Phyllosc. trochilus an. 10.V.

„ ab. 24IX. » collybita an. 4.V.
Budytes flavus an. 9.V. Ruticilla phoenie. an. 1.V.
Chloris chloris an. 27.01. n n ab. 15.IX.
Corvus cornix überwintert. Saxicola oen. an. 30.1V.

» » Str. 28.VIL Sturnus vulg. an. 9.IV.

Chrysomitris spinus an. 2.IV. Sylvia salicaria an. 25.V.
Cuculus can. an. 10.V. » Sylvia an. 6.VI.
Crex crex an. [20.VL] Tetrao tetrix Spielz. 5.III.
Cygnus cygnus an. 17.IV. „ urogal. , 16.H.
Erithacus rubecula an. 30.IV. Turdus mus. an. 27.IV.
Fring. coelebs g an. 15.IV. n ilar. an. 28.IV.

n an. 4.V. » iliacus an. 4.V.

n . ab. 24.IX.
Fuligula glacialis an. 27.V.
Gallinago sp. an. 5.V. Rana tempor. Laichz. 9.V.
Grus grus an. 25.IV. |

Hirundo rust. an. 17.V.

n „ ab. 14IX. Bombus s. 9.V.
» urb. an. 10.V. Geotrupes s. 2.V.
ab. 11.IX. Vanessa urticae s. 29.IV.

Motacilla alba an. 26.IV.

Liperi, Taipale. — Student O. P. Pehkonen.
62° 32’ n. Br.; 29° 28’ 6. Gr.; c. 90 m.ü.M.
Corvus cornix hier Stv. Hirundo rust. an. 14.V.

Cuculus can. an. 13.V. Sturnus vulg. selten hier.
Cygnus cygnus an. Ende März.

Suojärvi, Leppäniemi. — Artzt Dr. O. Ehnberg.
62° 13’ n. Br.; 82° 29’ 6. Gr. c. 140 m. ü. M.
Alauda arv. an. 27.IV. Anas bosch. ab. 1.X.

Ampelis garr. an. 9.X. » crecca an. 4.V.
Anas bosch. an. 30.1V. Anser sp. an. 28.IV.

354

Anser sp. ab. 10.X.
Corvus cornix an. 5.1V.
» Str. 2.VIII.
Cuculus can. an. 21. Vv IV.
gnus cygnus an.
7 78 ab. 20.IX.
Fring. coelebs g an. 23.1V.
an. 25.1V.

Fuligula clangula an. 28.IV.

» @lacialis an. 28.IV.
Grus grus an. 24.IV.

ab. 25.IX.
Hirundo rust. an. 15.V.
„ „ ab. 29.VIII.
urb. an. 17.V.

Mergus serrator an. 6.V.
Motacilla alba an. 22.IV.
» „ ab. 10.IX.
Numenius arc. an. 2.V.
Oidemia nigra an. 28.IV.

& ab. 30.VIL
Phyilosc. trochilus an. 25.V.

gr

Passerina nivalis an. 25.III.
Ruticilla phoenic. an. 17.V.
Saxicola oen. an. 9.V.
Scolopax rusticola an. 1.VI.
Sturnus vulg. an. 5.V.
Tetrao tetrix Spielz. 2.V.
Tringoides hypoleuc. an. 11.V.
Turdus mus. an. 4.V.

» Pilar. an. 25.IV.

Rana tempor. Laichz. 6.V.

Abramis brama Laichz. 28.V.
Coregonus albula , 10.X.
Leuciscus rutilus , 28.V.

Bombus s. 21.V.
Geotrupes s. 7.V.
Vanessa urticae s. 1.V.

Siid-Ostrobotnien. — Laihia, Kirchdorf. — Probst
K. E. Hohenthal.

62° 59’ n. Br.; 21° 55’ 6. Gr.; c. 30 m. ü. M.

Alauda arv. an. 3.1V.
Ampelis garr. an. 8.X.
Anas bosch. an. 22.IV.
Anser 5 an 24. IV.

Apus apus an. 31.V.

Hir. urb. ab. 8.IX.
Motacilla alba an. 23.IV.

„ ab. 3.X.
Numenius arc. an. 18.1V.
Phyllosc. trochilus an. 6.V.
Passerina nivalis an. 15.1V.

ab. 28. VIII. Ruticilla phoenic. an. 4.V.
Corvus cornix den Winter über | Saxicola oen. an. 2.V.
hier. Sturnus valg. an. SN: Schwarm.
Corv. corn. Nb. 8.IV. | ab.
in Scharen fl. 13.VI. | Turdus mus. an. 7 Ty.
Cuculus can. an. 22.V. „ pilar. an. 26.IV.
Cygnus cygnus an. 25.IV. BE
ab. 11 XL
Fring. coelebs of an. Al ‚III. einige. | Rana tempor. Laichz. 29.1V.
16
Grus grus an. En IV.
Hirundo rust. an. 9.V. Geotrupes s. 30.V.
ab. 10.IX. Vanessa urticae s. 18.IV.

» urb. an. 3.V.

855

Wasa. — Lektor Dr. Hj. Hjelt.
63° 5’ n. Br.; 21° 82’ 6. Gr.; c. 10 m. fi. M.

Alauda arv. an. 15.IV. Ztg., in | Hirundo sp. an. 2.V. 1 Paar Ztg.

Lillkyrö vor 6.IV. angek. Ztg.
Ampelis garr. an. 301%, Ztg.;

17.X. eine grosse Schar angek.
Anas bosch. an. vor 29.IV. ins
c Innere des Landes A Ztg.

nus cygnus 19.41. 7 Exx. n.
TN fl, Zip

Fring. coelebs &£ an. 6.IV. 1. Ex.,
Ztg., 16.1V. erstmals vom
Beobachter ges.

Fuligula clangula vor 29.IV. im
Skärenhof beob,, Ztg.

Larus canus u. fuscus an. 1.V., Ztg.
Motacilla alba an. 25.IV., Ztg.

» „ ab. c. 19.X1., Bite.
Saxicola oen. an. 2.V., Ze.
Sturnus vulg. an. 27-31.IIL., Ztg.;

in Alavo 31.IIL, Ztg.; in Lill-
kyrö vor 6.IV., Ztg.

Bombus s. 11.V.
Vanessa urticae s. 10.V.

Replot, Kirchdorf. — Pfarrer Mauritz Elenius.
63° 14° n. Br.; 21° 22’ 6. Gr; c. 5 m. ü. M.

Alauda arv. an. 18.1. 1 Ex,
16.1V. 2 Exx., 20.IV. mehrere.
Alauda arv. ab. 3.X., 18.X.
Ampelis garr. an. 18.X.
Anas bosch. an. 23.1V. 4 Exx.
» » ab. 10.XI.
„ Crecca an. 7.V. 2 Exx.
Anger sp. an. 27.1V.,28.1V. grosser
u

g-
Anser sp. ab. 6.X. 7 Exx., 13.X.
3 Exx.
Apus apus an. 2.VI. 4 Exx.
Corvus cornix an. 27.11.

Nb. 14.IV.

>» oo» Str. 16.VIL
Cuculus can. an. (18.V. 1 Ex.)

Cygnus cygnus an. 15.1V.
» Om ab. 20.X.
13.XL.

Fring. coelebs & an. 16.IV. ei-
nige, 23.1V. mehrere.

Fring. coelebs © an. 23.IV.

Fuligula clangula an. 24.1V.

und

Grus grus an. 24I1V. 3 Exx.
25.1V. 9 Exx.
Grus grus ab. 13.IX.

Hirundo rust. an. 16.V. 3 Exx.,
20.V. mehrere.
Hir. rust. ab. 15—19.1X.
urb. an. 15.V. 1 Ex. 18.V.
2 Exx., 20.V. mehrere.
Hir. urb. ab. 14.1X.

rt ”

|
|
2
Vv

s serrator an. 25.IV.2 Exx.
.IV. 4 Exx., 10.V. mehrere.
Motacilla alba an. 23.IV. 1 Ex.,
24.1V. 2 Exx., 28.IV. mehrere.
Motac. alba ab. 12.X.

Numenius arc. an. 27.1V. 1 Ex.
28.1V. 4 Exx.

Passerina nivalis an. 9.[II. 2 Exx.,
11.011 mehrere.

Ruticilla phoenic. an. 1.V. 1 Ex.,
8.V. 2 Exx.

Mer
2

Saxicola oen. an. 1.V.1 Ex. 5.V.

2 Exx., 6.V. 3 Exx.

Saxic. oen. ab. 16.IX.

Somateria molliss. an. 18.V. 2 Exx.

Sturnus vulg. an. 5.IV. 2 Exx.,

16.IV. kleine Schar.

Tetrao tetrix Spielz. 22.]IT.

Tringoides hypoleuc. an. 25.1V.
Exx., 8.V. 4 Exx.

Turdus pilar. den Winter über bl.

Rana tempor. Laichz. 29.1V.

— —

Leueiscus rutilus Laichz. 13.V.

Bombus s. 8.V.

Geotrupes s. 10.V.

anessa urticae s. 19.IV. 1 Ex.
Exx.

356

Wörä, Kovjoki. — Volkschullehrer Henrik Backlund.
63° 18’ n. Br.; 22° 14’ 6. Gr. c. 10 m. ü. M.

Alauda arv. an. 11.IV. Motacilla alba an. 23.IV.

Anas bosch. an. 23.IV. Numenius arc. an. 23.IV.

Anser sp. an. 24.IV. Saxicola oen. an. 3.V.

Apus apus ab. 28.VIIL Sturnus vulg. an. 11.[V.

Corvus cornix an. 15.IIL Tetrao tetrix Spielz. Anfang

» Nb. 20.IV. April.

” „2.1X.Scharenweisefl. | Tetrao urogall. Spielz. im April.

Cuculus can. an. 20.V. Tringoides hypoleuc. an. 16.V.
„ „ ab. (28.VIIL)

Cygnus cygnus an. 20.IV.

Fring. coelebs an. 2.V. Rana tempor. Laichz. 3.V.

Fuligula clan an [25.V.
Grus ; s an 24 IV |
Hirundo rust. an. 11.V. Bombus s. 13.V.
„ urb. an. 11.V. Geotrupes s. 17.V.
n „ ab. 20-24.VIIL.

Mittel-Ostrobotnien. — Nykarleby. — Direktor
Gustaf Hedström.

63° 31’ n. Br.; 22° 30’ 6. Gr; c. 7 m. fi. M.

Alauda arv. an. 16.IV. Numenius arc. an. 28.1V.
Ampelis garr. an. 26.X. Ruticilla phoenic. an. 8.V.
Anas bosch. an. 22.IV. Sturnus vulg. an. 3.IV.

Anser sp. an. 24.1V.

Apus apus an. 2. VI.
Cuculus can. an. 24.V.
Fring. coelebs ¢f an. 16.IV.
Fuligula clangula an. 24.1V
Hirundo rust. an. 22.V.
Motacilla alba an. 23.IV.

Rana tempor. Laichz. 9.V.

Bombus s. 11.V.

|
|

Esse, Öfveresse. — Volkschullehrer John Finnäs.
63° 35’ n. Br.; 23° 11° 6. Gr; c. 10 m. ü. M.

Alauda arv. an. 20.IV. Oorvus cornix an. 15.[]I.

» ab. 28.1X. ” » Nb. 10.IV.
Ampelis garr. an. 1.X. » „ Str. 29.VIIL
Anas bosch. an. 29.IV. Cuculus can. an. 20.V.

„ crecca an. 30.1V. » „ ab. 2.IX.
Anser sp. an. 19.IV. mehrere. Fring. coelebs 5 an. 20.IIT.

„ „ ab. 4X. n n an. 6.1V.

Apus apus an. 6.VI. ” » ab. 6.X.
„ » ab. 15.VIIT. Grus grus an. 15.1V.

857

Grus grus ab. 12.1X. Saxicola oen. an. 30.1V.

—

Hirundo rust. an. 15.V. | n » ab. 20.VIII.
n „ ab. 16.IX. | Sturnus vulg. an. 17.III.
» urb. an. 16.V. n „ ab. 1X.
» „ ab. 24.VIII Tetrao tetrix Spielz. 10.IV.
Motacilla alba an. 16.1V. „ urogall. , 1O.IV.
° „ ab. 1X. Tringoides hypoleuc. an. 16.IV.
Numenius arc. an. 15.1V. Turdus mus. an. 30.IV.
Phyllosc. trochilus an. 7.V. » Pilar. an. 30.IV.
Passerina nivalis an. 14.III.
Ruticilla phoenic. an. 2.V.
” ” ab. 27.VIII. Rana tempor. Laichz. 7.V.

Alavieska, Kirchdorf. — Pfarrer Aug. Laaksonen.
64° 12’ n. Br.; 24° 20° 6. Gr.; c. 50 m. ti. M.

Alauda arv. an. 16.IV. | Passerina nivalis an. 7.IV.
Ampelis garr. an. 20.X. Saxicola oen. an. 29.IV.
Anser sp. ab. 8.X. Sturnus vulg. an. 20.IV.
Cygnus cygnus an. 20.IV. Turdus pilar. an. 21.1V.

Grus 8 an. 22.1V.
Motacilla alba an. 24.IV.
Numenius arc. an. 26.IV. Vanessa urticae s. 17.IV.

Kajanisch-Ostrobotnien. Puolanko, Kirchdorf. —
Polizeibeamte R. Dalström.

64° 52’ n. Br.; 27° 43’ 6. Gr.

Anser sp. an. 27.IV. i Motacilla alba an. 26.IV.
„ » ab. 24.X. n » ab. LIX.
Apus apus ab. 29.VIIL Passerina nivalis an. 30.ITT.
Corvus cornix an. 2.IV. Ruticilla phoenic. an. 30.V.
n s Nb. 8.IV. Saxicola oen. an. 28.IV.
” » Str. 18.VITE. » „ ab. 2.1X.
Cuculus can. an. 2.V. [Scolopax rusticola} an. 2.VI.
n ab. 26.VIT. etrao tetrix Spielz. April.
Cygnus cygnus ab. 26.X. » urogall. , 8—16.IV.
Fring. coelebs 9 an. 16.IV. Trin oides hypoleuc. an. 16.V.

” »” Q an. 18.1V. Turdus pilar. an. Juni.
Fuligula clangula an. 16 -18.V.
n glacialis an. 15.V. |
Grus grus an. 24.1V. | Rana tempor. Laichz. 4.V.
ab. 4.IX.

Hirundo rust. an. 30.V.
» „ ab. 1—2.IX. Leuciscus rutilus Laichz. 16.V.
” urb. an. 31.V.

” „ ab. LIX.
Mergus serrator an. 31.V. Geotrupes s. 31.V.

358

Suomussalmi, Kirchdorf. — Pfarrer O. Kyyhkynen.
64° 54’ n. Br.; 29° 3’ 6. Gr.

Alauda arv. an. [31.V.).
Anas crecca an. 7.V.
Anser sp. an. 8-10.V.,n. Angabe

schon Mitte April beob.
Corvus cornix an. 5.1V.

» » Nb. 28.IV.
Cuculus can. an. 24.V.
Cygnus cygnus 10.IV. 2 Exx.

ogen den Stromschnellen zu.

Fring. coelebs an. 22.IV.

» » Q an. 7.V.
Grus grus an. 4.V.

” „ ab. 11.IX.
Hirundo rust. an. 27.V.

» urb. an. 24.V.

» „ ab. Ende August.
Motacilla alba an. 28.1V.
Numenius {arc.] an. 18.V.
Phyllosc. trochilus an. 27.V.
Passerina nivalis an. 27.111.

Saxicola oen. an. 11.V.

Tetrao tetrix Spielz. 17.IV.
„ _ urogall. 18.V. Nest mit
5 Eiern gef.

Turdus mus. an 7.V.
» Pilar. im Frühjahr nicht
beob., erst im Herbst geh.

.——-

Rana tempor. Laichz. (12.V.)

Salmo 5. u. 12.VII mit Angel
gefangen.

mm OO

Bombus s. (6.V.)
Geotrupes s. 10.V.

Nord-Ostrobotnien. — Rovaniemi, Muurola. — Landwirt
lisakki Hoikka.
66° 22’ n. Br.; 25° 25’ 6. Gr.; c. 50 m. ü. M.

Alauda arv. an. 25.IV.
Ampelis garr. 15.X. ges.
Anas bosch. an. 28.1V.

” „ ab. 21.X.

» crecca an. 8.V.
Anser SP: an. 1.V.

„ab. 6.X.
Apus apus an. 1.VI.

” „ ab. 25.VIII.
Corvus cornix an. 28.IIl.

„ » Nb. 29.IV.
Cuculus can. an. 25.V.

n ab. 20. VIII.
Cygnus cygnus an. 26.1V.
Fring. coelebs .’ an. 20.IV.
n 7 an. 23.IV.

Fring. coelebs ab. 4.X.
Fuligula clangula an. 3.V.

» glacialis an. 4.V.
Grus grus an. 4.V.

n . ab. 11.IX.
Hirundo rust. an. 22.V.

» . ab.) 30.VILI.

» urb. an. 21.V.

» „ ab. 23. VIII.
Mergus serrator an. 9.V.
Motacilla alba an. 26.IV.

” „ ab. 3.IX.
Numenius sp. an. 5.V.
Passerina nivalis an. 29.111.
Saxicola oen. an. 4.V.
Tetrao tetrix Spielz. 13.IV.

1) Einige brüteteten zwei mal und verschwanden mit ihren
schwachen Jungen sehr spät am 19.X.

359

Tetrao urogall. Spielz. 5.V. Salmo steigt 4.VI.
Tringoides hypoleuc. an. 20.V. „ JLaichz. 4.X.

Bombus s. 20.V.

Rana tempor. Laichz. 21.V. Geotrupes s. 13.V.

Berichtigungen. Die Angabe über Fulig. molliss. im Jahrgang
1903, S. 19, ist wohl als arger Irrtum zu betrachten, so auch die
betreffs Sturnus (1903, S. 19, 1904, S. 17), dessen Nordgrenze süd-
licher liegt. Die Angabe über Num. arc. bezieht sich höchst wahr-
scheinlich auf Numenius phæopus.

Lappland. — Kemijärvi, Kirchdorf. — Postverwalter
K. W. Heikel.

66° 43’ n. Br.; 27° 27’ 6. Gr.; c. 140 m. ü. M.

Alauda arv. an. 18.V. | Motacilla alba an. 30.IV.
Anas bosch. an. 13.V. : Passerina nivalis an. 7.IV.
n n ab. 23.IX. Turdus mus. an. 9.V.
Anser sp. ab. 5.X.
Corvus cornix an. 12.1V.
Grus grus an. 6.V. Leuciscus rutilus Laichz. 1.VI.
» „ ab. 16.1X. i
Hirundo urb. an. 16.V.
„ „ ab. 28.VIIL. Bombus s. 2.VI.

Inari, Thule. — Förster M. W. Weenerberg.
69° 6’ n. Br.; 27° 12’ 6. Gr.; c. 150 m. ü. M.

Anas sp. an. 10.V.

| Cygnus cygnus an. 23.IV.
” „ ab. 30.IX. yes »
|

ab. 10.X.

„ crecca an. 10.V.
nn @ an. 26.1V.

„ acuta an. 10.V.
Anser Sp: an. 30.IV. »
„ ab. 3.X.

Fuligula clangula an. 9.V.

Apus apus an. 15.V. » glacialis an. 10.V.

n ab. 28. VIII. Grus grus an. 27.V.
Corvus cornix an. 2.IV. Hirundo rust. an. 14V. 1 Ex.;
, » Nb. 25.V. die Art brütet nicht hier.

Str. 25.VIIL Hir. urb. an. 30.V.
» ab. 7.IX., einige Fami-

Cuculus can. 28.V. Ruf geh. »
lien 20.1X. noch nicht weggez.

Cyanecula suecica an. 22.V.

360

Mergus serrator an. 15.V. Rana tempor. Laichz. 20.V.
Motacilla alba an. 30.IV.
Numenius phoeopus an. 10.V.
Phyllosc. trochilus an. 22.V.
Passerina nivalis an. 8.1V.
Ruticilla phoenic. an AE Salmo salar steigt 29.V.
Saxicola oen. an. 15.V. » trutta „ 20.V.

n „ ab. 30.1X.
Sterna macrura an. 22.V.
Tetrao urogall. Spielz. 26.1V. Geotrupes s. 28.V.
Tringoides hypoleuc. an. 22.V. [Vanessa urticae] 3. 28.V.
Turdus mus. an. 9.V.

» pilar. an. 9.V.

Coregonus albula laicht 30.IX bis
10.X

Anmerkung. In den Jahrgängen 1903 S. 20, u. 1904 S. 17,
bezieht sich die als Anas bosch. bezeichnete Art wahrscheinlich auf
Anas penelope und ebenso ist Fring. coelebs wohl mit Fr. monti-
fringilla vom Beob. verwechselt worden.

TIFRPHANOLOGISCHR BEOBACHTUNGEN

FINLAND

1906.

ZUSAMMENGESTELLT

Abkürzungen.

= abgezogen, Abzug
angekommen, Ankunft
= angekommen
beobachtet

= geblieben

= Exemplar

= fliegend

= gefunden

= gehört

= gesehen

= Laichzeit begonnen
= Nestbau angefangen
= nach |
sichtbar, erscheint

ll

Sp.
Spielz.
Str.
Stv.
Ztg

d

9

( )

C ]

= Art

= Spielzeit begonnen

Strichzeit begonnen

= Standvogel

= Zeitungsnotiz

= Männchen

= Weibchen

= Angabe zweifelhaft
nach dem Beob-
achter selbst

= Angabe zweifelhaft
nach der Ansicht
des Zusammen-
stellers.

Äland. — Mariehamn. —

Rektor Ivar Bergroth.

60° 6’ n. Br.; 19° 57’ 6. Gr.; c. 10 m. ti. M.

Corvus cornix den à Winter überbl.
Cuculus can. an. 11.V.
Fring. coelebs überwinterte.
Hirundo rust. an. 16.V.

urb. an. 17.V.
Motacilla alba an. 25.IV.
Sturnus vulg. an. 17.III.

Turdus mus. an. 15.IV.
Tringoides hypoleuc. an. 15.IV.

Bombus s. 6.V.
Geotrupes s. 30.1V.
Vanessa urticae s. 3.IV.

Südwestliches Finland. — Korpö, Utö. — Leuchtturmwärter
Mikael Nyström.

62° 9’ n. Br.; 21° 83’ 6. Gr.;

Alauda arv. an. 8.IIL
ab. 15.IX.
Anas bosch. an. 19.IlL
ab. 1.1X.

Apus apus ab. 10.IX.
Corvus cornix an. 6.IIL
» » Nb. 10.V.
» 14.X%. Scharen.
Cygnus cygnus an. 2.IV.
Fring. coelebs 5 an. 1.IV.
© an. 1.1V.
ab. 26.IX.
Fuligula clangula an. 5.IV.
» &lacialis an. 4.IV.
Hirundo rust. an. 19.V.
„ urb. an. 27.V.
„ ab. 15.IX.
Mergus serrator an. 5.IV.
Motacilla alba an. 10.IV.

c. 5 m. i. M.

Motacilla alba ab. 27.IX.
Phyllosc. trochilus an. 9.V.
Passerina nivalis an. 18.III.
Ruticilla phoenic. an. 2.V.
» » ab. 19.X

Saxicola oen. an. 30.IV.
Somateria molliss. an. 31.IIL
Sturnus vulg. an. 8.110.

ab. 1.X.
Tringoides® hypoleuc. an. 25.IV.
us mus. an. 9.IIl.

Rana tempor. Laichz. 10.IV.

Geotrupes s. 25.IV.
Vanessa urticae s. 1.V.

365

Paimio, Wista. — Stationsinspektor Oskar Brander.
60° 27’ n. Br.; 22° 43’ 6. Gr.; c. 30 m. ä M.
Alauda arv. an. 5.IV. Bombus s. 2.V.
Cuculus can. an. 9.V. | Vanessa urticae s. 11.IV.
Hirundo (urb.) an. 6.V.
Sturnus vulg. an. 2.IV. |

Mynämäki, Kallisti. — Rektor R. A. Cajander.
60° 40’ n. Br.; 21° 57’ d. Gr.; c. 30 m. ü. M.

Alauda arv. an. 4.IV. Motacilla alba an. 11.IV.
Anas bosch. an. 12.1V. Numenius arc. an. 8.IV.
Anser sp. an. 11.IV. Passerina nivalis an. 1.IV.
Apus apus an. 19.V. Sturnus vulg. an. 2.IV.
Crex crex an. 12.V. Tringoides hypoleuc. an. 10.1V.
Cuculus can. an. 11.V. Turdus pilar. an. 20.IV.
26. VI. geh.
Fring. coelebs obs J an. 7.IV.
Grus Vanessa urticae s. 4.IV.

Hirundo rust. an. 13.V.
» urb. 6.VIL noch beim
Nestbau.

Kimito, Kirchdorf. — Fräulein Maria Hedberg.
60° 10’ n. Br.; 22° 45’ 6. Gr.; c. 20 m. ü. M.

Alauda arv. an. 2.IV. Phyllosc. trochilus an. 4.V.
Cuculus can. an. 8.V. Ruticilla phoenic. an. 5.V.
Fring. coelebs ab. 21.IX. Sturnus vulg. an. 3.IV.

Grus grus an. 1.IV.

Hirundo urb. an. 10.V.

Motacilla alba ab. 28.IX. Vanessa urticae s. 12.1V.
Numenius arc. an. 13.IV.

Salo. — Professor Dr. Arthur Zetterman.
60° 22’ n. Br. 23° 8’ 6. Gr; c. 5 m. ü. M.

Alauda arv. an. 4.IV. Crex crex an. 16.V.
Ampelis garr. an. 2.XI. Flug. Cuculus can. an. 3.V.
Anas bosch. an. 8.IV. Cygnus cygnus an. 8.IV.
Anser sp. an. 8.IV. Fring. coelebs g an. 8.IV.
Apus apus an. 27.V. an. 17.IV.

n „ ab. 18.VIIL Grus grus an. HIV

2.V. Tringoides hypoleuc. an. 2.V.
„ ab. sx Turdus mus. an. 9.IV.

n „ ab.
Motacilla alba an. 8.IV
» „ ab. 28.IX.
Numenius arc. an. 12.IV.
Pbyllosc. trochilus an. 7.V. Bombus s. 3.V.
Ruticilla phoenic. an. 7.V. Geotrupes s. 3.V.
Saxicola oen. an. 18.IV. Vanessa urticae s. 3.IV.
Sturnus vulg. an. 5.IV.
» ab. 14.X. ein grosser
Flug; 28.X. ein kleiner Flug.

Rana tempor. Laichz. 23.IV.

Kisko, Toija. — Fräulein Sofi Rosell.
60° 16’ n. Br.; 28° 29’ 6. Gr. c. 50 m. ü. M.

Alauda arv. an. 4.IV. Turdus mus. an. 7.1V.
Anas bosch. an. 6.IV.
Corvus cornix den ganzen Win-

ter über bl Rana tempor. Laichz. 4.V.
Crex crex an. 7.V.
Cuculus can. an. 3.V.
Fring. coelebs £ an. 8.IV. Osmerus eperlanus Laichz. 22.1V.
Grus s an. (6.IV.)
Hirundo urb. an. 4.V.
Motacilla alba an. 17.IV. Bombus s. 3.V.
Saxicola oen. an. 22.]V. Geotrupes s. 30.IV.
Sturnus vulg. an. 5.IV. Vanessa urticae s. 4.IV.
Tetrao tetrix Spielz. 9.IV.

Finby, Falkberg. — Fräulein Hedvig Forssman.
60° 6’ n. Br.; 22° 57’ 6. Gr.; c. 15 m. ti. M.

Alauda arv. an. 6.IV. Turdus mus. an 6.IV.
Cuculus can. an. 3.V.

Fring. coelebs « an. 8.IV.

Fuligula clangula an. LIV. Rana tempor. Laichz. 30.IV.
Grus an. 2.IV. und 16.IV.
Hirundo urb. an. 3.V.
Motacilla alba an. 6.IV. Geotrupes s. 1.V.
Sturnus vulg. an. 2.IV. Vanessa urticae s. 1.IV.

Wihti, Haitis. — Staatsrat G. H. Sjöstedt.
60° 22’ n. Br.; 24° 26’ 6. Gr.; c. 40 m.ü.M.

Alauda arv. an. 4.IV. Apus apus an. 24.V.
Ampelis garr. an. 21.X. Corvus cornix an. 15.11.
Anas bosch. an. 15.IV. Crex crex an. 12.V.

Cuculus can. an. 5.V.
Fring. cuelebs g an. 4.IV.
» ” an. 10.IV.
Grus grus an. 11.IV.
Hirundo rust. an. 6.V.
Motacilla alba an. 14.IV.
Numenius arc. an. 14.IV.
Phyllosc. trochilus an. 12.V.
Ruticilla phoenic. an. 10.V.

867

Saxicola oen. an. 29.IV.
Sturnus vulg. an. 4.IV.
Turdus mus. an. 14.IV.

» pilar. an. 16.IV.

Bombus s. 10.V.
Geotrupes s. 9.V.
Vanessa urticae s. 7.IV.

Nyland. — Kyrkslätt, Bätstad. — Professor Th. Sælan.
9 60° 12’ n. Br.; 25° 80' 6. Gr.; c. 20 m. ü. M.

Alauda arv. an. 7.IV.
Anas bosch. ab. 10.IX.
Crex crex an. 12.V.
Cuculus can. an. 6.V.

Erithacus rubeculus an. 24.IV.

Fring. coelebs 5 an. 9.IV.
Gallinago gallinula an. 1.V.
Grus grus an. 14.IV.
os » ab. 3IX.
Hirundo rust. an. 7.V.

» urb. an. 5.V.
Larus sp. 4.V. ges.
Motacilla alba an. 17.IV.
Scolopax rusticola an. 18.IV.

Sturnus vulg. an. 6.IV.
Tetrao tetrix Spielz. 7.IV.
Tringoides hypoleuc. an. 5.V.
us mus. an. 13.IV.
» Pilar. an. 10.IV.
Urinator septentrionalis an. 1.V.

Rana tempor. Laichz. 30.1V.

Bombus s, 4.V.
Geotrupes s. 3.V.

Borgå, Veckjärvi. — Forstwärter H. E. Heiman.
60° 24° n. Br.; 25° 44’ ö. Gr; c. 15 m. fi. M.

Alauda arv. an. 15.IV.
Anas bosch. an. 30.1V.

„ crecca an. 30.IV.
Anser sp. an. 21.IV.
Corvus comix an. 10.IIL

» » Nb. 161IV.
Crex crex an. 15.V.
Cuculus can. an. SV y

gnus cygnus an. 12.1V.
Fee coelebs ¢f an. 8.IV.
Fuli lan 1 Sov

uli Cc a an. 29.IV.

gula glacialis an. 25.IV.
Grus 8 an. 12.1V.
Hirundo rust. an. 10.V.

» urb. an. 6.V.
Mergus serrator an. 29.IV.
Motacilla alba an. 18.IV.
Numenius arc. an. 30.IV.

Phyllosc. trochilus an. 30.1V.

Passerina nivalis an. 21.IV.
Ruticilla phoenic. an. 29.IV.
Saxicola oen. an. 28.IV.
Scolopax rusticola an. 30.IV.
Sturnus vulg. an. 16.1V.
Tetrao tetrix Spielz. 15.IV.

» urogall. , 18.IV.
Tringoides hypoleuc. an. 29.IV.

us mus. an. 20.[V.
» pilar. an. 19.IV.

Rana tempor. Laichz. 3.V.

Abramis brama Laichz. 20.V.
Osmerus eperlanus „ 18.IV.

Bombus s. 29.IV.
Geotrupes s. 28.IV.

368

Pyttis, Kirchdorf. — Fräulein H. Blomgvist.
60° 29’ n. Br.; 26° 83’ 6. Gr.; c. 10 m. ü. M.

Alauda arv. an. 10.IV. Hirundo rust. an. 27.IV. 1 Ex.
Ampelis garr. an. 7.X. » urb. 9.IX. ges.
Apus apus an. 29.V. Motacilla alba.an. 18.IV.
. Corvus cornix, einige den ganzen | Saxicola oen. an. 25.IV.
Winter über bl. Sturnus vulg. an. 4.IV.
Crex crex an. [13.VI] Turdus pilar. an. 20.IV.
Fring. coelebs & an. 9.IV. D
» » 5.X. fr i
Grus grus ab. 29.VIIT. Vanessa urticae s. 10.IV. %

Satakunta. — Karkku, Järventaka. — Dr. Hj. Hjelt.
61° 30’ n. Br.; 28° 14’ 6. Gr.; c. 60 m. ü. M.

Alauda arv. an. 6.IV. im Dorf
Aluskylä, n. Angabe.

Cuculus can. an. 14.V. n. Angabe;
in Aluskylä (10.V.) n. Angabe.

Hirundo rust. 27.VIIL noch ges.
» urb. an. 10.V. in Alus-
kylä n. Angabe.

Hirundo urb. 25.VIIL noch ges.

Tampere. — Stadtgärtner Onni Karsten.
61° 30’ n. Br.; 28° 46’ 6. Gr.; c. 90 m. it. M.

Ampelis garr. an. 30.IX. otacilla alba an. 20.IV.

Anser sp. an. 19.1V. Numenius arc. an. 17.IV.

Apus apus an. 17.V. Saxicola oen. an. 17.IV.
» „ ab. 15.VIIL Turdus mus. an. 20.IV.

Cuculus can. an. 9.V.

Fring. coelebs &£ an. 10.IV.

Grus grus an. 21.IV. Rana tempor. Laichz. 30.IV.
» » ab. 21.VIII. der erste
Flug; 9.IX. ein Flug.

Hirundo urb. an. 5.V. Bombus s. 30.IV.

n „ ab. 3.IX. Vanessa urticae s. 3.IV.

Alauda arv. an. 10.IV. | Iynx torquilla an. 2.V.

Kankaanpää, Kirchdorf. — Herr P. Z. Collan.
61° 48’ n. Br.; 22° 23’ 5. Gr.

Cuculus can. an. 10. und 11.V. | Sturnus vulg. an. 6.IV.
n » 9.VIL Ruf letzt- |
mals geh.

Motacilla alba an. 2.V. Vanessa urticae s. 4.IV.

869

Ruovesi, Tapio. — Landgerichtsbeamte A. Lindeqvist.
61° 56’ n. Br.; 24° 3’ 6. Gr.; c. 100 m. ü. M.

Alauda arv. an. 14.IV. Hirundo urb. an. 11.V.
Ampelis garr. an. 4.X, ” „ ab. 3IX. '
Corvus cornix an. 2.IV. Motacilla alba an. 15.IV.
Crex crex an. [20.VI.] n „ ab. 11.IX.
Cuculus can. an. 9.V. Numenius arc. an. 21.IV.
Fring. coelebs an. 11.IV. Ruticilla phoenic. an. 10.V.
Fuligula clangula an. 12.IV. Sturnus vulg. an. 8.IV.
Grus grus an. 25.IV. Turdus pilar. an. 21.1V.
n » ab. 26.VIII.
Hirundo rust. an. 5.V. 1 Ex.; 11.V.
mehrere. Bombus s. 5.V.
Hirundo rust. ab. 3.IX. . | Geotrupes s. 11.V.

Süd-Tavastland, — J anakkala, Wirala. — Waldwärter
J. Hanström.

60° 54’ n. Br.; 14° 36’ 6. Gr. c. 80 m. fi. M.

Hirundo urb. ab. 30.VIIL
Motacilla alba an. 16.1V.
Cuculus can. an. 5.V. Numenius arc. an. 20.IV.

n „ ab. 5.VIL. Scolopax rusticola an. 22.IV.
Cygnus cygnus an. 20V. | Sturnus vulg. 9.IV

Alauda arv. an. 10.IV.
Crex crex an. 15.V.

Grus grus an. 20.1 Turdus mus. an. 9.1V.
Hirundo urb. an. 4.V. » _ pilar. an. 17.1V.

Süd-Savo. — Mikkeli. — Mag. phil. A. W. Nordström.
61° 41’ n. Br.; 27° 15’ 6. Gs.; c. 90 m. tt. M.
Acanthis linaria 11.IV. ges. | Chrysomitris spinus an. 23.IV.

Alauda arv. an. 8.1V. n n 22.X. noch
„ ab. 12.IX. etwa 10 | beob.

Exx. n. SW fl. ges. Corvus cornix kommt während
Ampelis garr. an. 30.IX. des ganzen Winters vor.
Anas bosch. 17.X. 1 Ex. mit ab- | Cuculus can. an. 5.V.

gebrochenem Schnabel todt » » 19.VIL Ruf geh.

gef. Cygnus cygnus 3.IV. in Puu-
Anser sp. an. 27 und 29.IV. mala ges.

» » àb.20.X. 10 Uhrabends | Erithacus rubeculus an. 15.1V.

über die Stadt fl. geh. n » 11.X. noch
Anthus pratensis an. 23.IV. beob.

sp. 18.1X. noch beob. Fring. coelebs an. 13.IV.
Apus apus an. 23.V. 1 Ex. ges. » » © an. 18.IV.

Budytes flavus an. 6.V. „ » _23.1X. noch beob.

870

Fuligula clangula an. 29.IV.
5 gul 28.X. noch
beob.

Grus grus an. 22.IV.
n „ ab. 24. VIIL und 5.1X
Hirundo rust. an. 4.V. Durch-
zügler.
Hirundo rust. ab. ca. 1.IX.
» urb. an. 4.V, Durch-
zügler; 9.V. 2 Exx. angek.
Hirundo urb. ab. ca LIX. '
Luscinia philomela ist in den
letzten Jahren nicht beob.
worden.
Motacilla alba an. 24.1V. viele.

n „ ab. 19.
Muscicapa atricap. an. 28.1V.

n grisola 8.IX. noch ges.
Numenius arc. an. 3.V.
Phyllosc. trochilus an. 3.V.

» collybita an. 6.V.
Passerina nivalis an. 10.IV.
Pratincola rubetra an 29.1V.
Ruticilla phoenic. an. LV.

n » ab. 11.IX.
Scolopax rusticola 11.X noch

beob.

Sterna ae an, MV.
turnus . an 7.IV.
n „ ab. 12X
Sylvia curruca ab. 10.IX.
etrao tetrix Spielz. 23.IL
Tringoides hypoleucus an. 16.IV.
us pilarıs an. 14.IV. 1 Ex,
27.IV. mehrere.
Turdus pilaris 29.IX bis 13.X.
eine grosse Schar beob.
Urinator arcticus an 1.V.

Rana tempor. Laichz. 29.IV.

Abramis brama Laichz. 22.V.
Coregonus albula , 10X
Esox lucius » 20.IV.
Leuciscus rutilus , 7.V.

Osmerus eperlanus „ 25.IV.
Perca fluviatilis „ 30QIV.

Bombus s. 2.V.
Geotrupes s. 29.IV.
Vanessa urticae s. 11.IV.

Savonlinna. — Rektor E. J. Buddén.
61° 52’ n. Br.; 28° 52’ 6. Gr.; c. 85 m. ü. M.

Alauda arv. an. 13. und 14.IV.
Anas bosch. an. 14IV. Schar;
18.IV. 4 Exx. fl.
Anas crecca an. 28.1V. 2 Exx.
Anser sp. an. 17.IV. 2 Exx. am
Ufer beob.
Apus apus an. 9.V. 2 Exx. am
Kirchturm in Sääminki ges.
Columba palumbus 25.IV. ges.
Corvus frugilegus 2.1V. 1 Ex. in
Gesellschaft mit C. cornix.
Crex crex 14.IV. in Rantasalmi
eh.
Cues can. 3.V. But geh.
Dygnus cygnus an. 8.IV. ein Zug;
ST. 3 Exx. 5
Fring. coelebs ¢ an. 14.IV.
n » Q an. 22.IV.
Fuligula clangula 15.IV. ges.
» glacialis 21.1V. Schar
ges.

Grus grus an. 21.1V. Zug, 23.1.
ein Zug von c. 10 Exx.
Iynx torquilla an. 4.V. in Sää-
minki
Hirundo rust. an 19.1V. 1 Ex
beob.; 16.V. viele beob.
Hirundo urb. an. 16.V. viele.
Larus fuscus an. 22.IV.
Motacilla alba an 14.IV.
Muscicapa atricapilla an. 10.V.
Numenius arc. an. 15.1V.
Oidemia nigra an. 26.IV. 2 Exx.
Oriolus galbula an 25.IV.
Passerina nivalis in Kerimäki
9.1V. und in Punkaharju 12.IV.
beob.
Phyllose. trochilus 6.V. ges.
Ruticilla phoenic. 20.1V. I of ges.
Saxicola oen. an. 20.IV.
Sturnus vulg. an. 6. und 7.IV.
Tringoides hypoleuc. an. 25.IV.

"Turdus pilar. an. 121V. 2 Exx, |

18.IV. mehrere.
Turdus iliacus an. 27.IV.

971

29.IV. viel Laich in einem

Teich ges.

Bombus s. 25.IV. 1 Ex.
Geotrupes 8. 22.IV.

Rana tempor. Laichz 28.IV.; | Vanessa urticae s. 4.IV. 1 Ex.

Ladoga-Karelien. — Pälkjärvi, Alahovi. — Fräulein
Inez Karsten.

62° 3’ n. Br. 30° 40’ 5. Gr.

Alauda arv. an. 14.IV.
Ampelis garr. an. 4.X.
Anas bosch an. 23.IV.

» „ ab. 26.X.
Anser sp. an. 12.IV.
Corvus cornix überwintert,

„ „ b. 23.IV.
» „ Str. 29.VIIL
Crex crex an. 5.VL
Quculus can an. SV. UI
usc us an. 16.
yen yen ab. 19.X.

Fring. coelebs d an. 10.IV.
an. 19.IV.

Fuligula glacialis an. 15.V.
Po pe 5 an. 20.IV.
Hirundo rust. an. 10.V.

» urb. an. 6.V.

» „ ab. 30.VIIL
Motacilla alba an 23.IV.

Motacilla alba ab. 23.IX.
Numenius arc. an 22.1V.
Phyllosc. trochilus an. 3.V.
Ruticilla phoenic. an. 5.V.

n » ab. 19.IX.
Saxicola oen. an. 16.V.
Tetrao tetrix Spielz. 24 ITT.
Turdus mus. an. 23.1V.

» pilar. an. 24.IV.

Rana tempor. Laichz. 3.V.

Abramis brama Laichz. 5.V.

Bombus s. 3.V.
Geotrupes s. 9.V.
Vanessa urticae s. 26.1V.

Kronoborg, Kirchdorf. — Mag. phil. O. V. Löfman.
60° 17’ n. Br.; 29° 53’ 6. Gr.; ec. 12m. ü. M.

Alauda arv. an. 14.IV.

Ampelis garr. an. 19.X.
Anas bosch. an. 19.1V.

Anser sp. an. 29.IV

Fring. coelebs © an. 17.1V.

Grus s an. 18.IV.

Hirundo rust. an. 9.V.
urb. an. 7.V.

Q
18

Carpodacus erythrinus an. 21.V. | Luscinia philomela an. 11.V.

Corvus cornix Stv.
Crex crex an. 10.V.
Cuculus can. an. 10.V.

Fring. coelebs < an. 13.IV.

Motacilla alba an. 22.IV.
Oriolus galbula an. 5.VI.
Saxicola oen. an. 30.IV.
Sturnus vulg. an. 6.1V.

872

Turdus pilar. an. 20.IV. Abramis brama Laichz. 3.V.

Rana tempor. Laichz. 23.IV. Bombus s. 29.IV.
Geotrupes s. 23.IV.
m Vanessa urticae s. 13.IV.

Sortavala. — Frau Majorin Minna Zilliacus.
61° 42’ n. Br.; 80° 42’ 6. Gr.; c. 10 m. ü. M.

Alauda arv. an. 14.IV. Rana tempor. Laichz. 30.IV.
Anas bosch. an. 29.IV.

Cuculus can. an. 4.V. .
Fring. coelebs << an. 14.IV.

Fuligula glacialis an. 26 IV. Abramis brama Laichz. 14.VI.
Hirundo urb. an. 5.V. Leuciscus rutilus , V.
Luscinia philomela an. 20.V.

Motacilla alba an. 20.IV. —

Passerina nivalis an. 30.IIL

Saxicola oen. an. 20.IV. Geotrupes s. 30.IV.

Sturnus vulg. an. 7.IV,

Nord-Tavastland. — Saarijärvi, Pajuniemi. — Disponent
A. A. Lilius.

62° 42’ n. Br.; 25° 16’ ö. Gr.; c. 120 m.ü.M.

Alauda arv. an. I4IV. Hirundo urb. ab. 1.IX.

» ab. 20.IX. Mergus serrator an. 5.V.
Ampelis garr. an. 10.X. einige. Motacilla alba an. 22.IV.
Anas bosch. an. 29.IV » » ab. 22.IX.

» » ab. IX Numenius arc. an. 2.V.
» Crecca an. 30.IV. Phyllose. trochilus an. 10.V.
Corvus cornix, einige den ganzen | Passerina nivalis an. 3.IV.
Winter über hier bl. . Ruticilla phoenic. an. 12.V.
Corvus cornix Nb. 28.III. » ab. 8IX.
Str. 1.VIIL Saxicola oen. an. 8.V.
Cuculus can. an. 11.V. ab. 30.VIIL
„ ab. 26.VIIL. Scolopax rusticola an. 3.V.

|
Cygnus cygnus an. 18.IV. Sturnus vulg. an. 5.IV.
Fring. coelebs g an. 13.IV. Ne ab. 20.IX.
» » Q an. 16.IV. Tetrao tetrix < Spielz 20.1V.
n ab. 21 IX. ” urogall ” 30.IV.
Grus grus an. 15.IV. Tringoides hypoleuc. an. 14V.
„ ab. 31.VIIL und 13.IX | Turdus mus. an. 28.IV.
Hirundo rust. an. 17.V. » pilar. an. 22.IV.
» ab. 1.IX.
n urb. an. 11.V. einige;
17.V. gemein.

373

Rana tempor. Laichz. 4.V. | Salmo steigt 10.VL
„ laicht 24.IX.

Abramis brama Laichz. 28.V. —
Coregonus albula , 22.X.

Leuciscus rutilus , 12. V. Geotrupes s. 17.V.
Osmerus eperlanus, 7.V. Vanessa urticae s. 14.IV.

Nord-Savo. — Kuopio. — Mag. phil. B. Stählberg.
62° 54’ n. Br; 27° 40’ 6. Gr.; c. 100 m. it. M.

Alauda arv. an. 13.IV. Sturnus vulg. an. 8.IV. und 13.1V.
Ampelis garr. an. 22.IX. n zwei verschied. Angaben.
Anas bosch. an. 24.1V. Tringoides hypoleuc. ab. 12. VID.
Apus apus an. 4VL Turdus mus. an. 3.V.
Cuculus can. an. 13.V. b pilar. an. 22.IV. n. An-
us cygnus an. 10.IV. n. An- gabe; 6.IV. ges.
abe yee Turdus iliacus an. 26.1V.

Erithacus rubeculus an. 15.IV.
Fring. coelebs / an. 13.IV.

” an. 28.IV. Rana tempor. 4.V. Laich gef.
Grus 8 ”an. 23.IV.
Hirundo rust. an. 6.V.

” „ 23.VIIL letztmals | Abramis brama Laichz.
ges. Esox lucius ” 7.V. im
Luscinia philomela 15.V. geh. See Kallavesi.

Motacilla alba 21.IV. geh.; 22.IV. | Leuciscus rutilus Laichz. 10.V.

ges in Teichen; 15.V. im Kalla-
Phyllosc. trochilus an. 3.V.; 5.V. vesi.
zahlreich.
Passerina nivalis an. 8.IV.
Ruticilla phoenic. an. 4.V. Bombus s. 4.V.
Saxicola oen. an. 22.TV. Vanessa urticae s. 13.IV. viele.

Nord-Karelien. — Wärtsilä. — Frau Pfarrer Nina Karsten.
62° 10’ n. Br.; 30° 39’ 6. Gr.; c. 85 m. tä. M.

Alauda arv. an. 10.IV. Cygnus cygnus an. 16.III.
Ampelis garr. an. 3.X. Erithacus rubeculus an. LV.
Anas bosch. an. 17.IV. Fring. coelebs g an. 9.IV.
Anser sp. an. 12.IV. » n ) an. 19.IV.
Budytes flavus an. 2.V. „ » ab. 24.IX.
Chloris chloris an. 10.IV. Grus grus an. 20.IV.
Corvus cornix Stv. Hirundo rust. an. 10.V.

n » Nb. 23.IV. » „ ab. 20. VIII.

Str. 29. VIL n urb. an. 7.V.

.Crex crex an. 5.VL | „ ab. 18.VII.

uculus can. an. 7.V. | Mergus merganser an. 1.V.

374

Motacilla alba an. 17.IV.
„ ab, 23.IX.

Musicapa atricap. an. 3.V.
Numenius arc. an. 23.IV.
Phyllosc. trochilus an. 3.V.

n collybita an. 1.V.
Passerina nivalis an. 17.IV.
Ruticilla phoenic. an. 1.V.
Saxicola oen. an. 28.IV.
Sturnus vulg. an. 14.IV.
Sylvia salicaria an. 18.V.

» Sylvia an. 23.V.
Tetrao tetrix Spielz. 24.10.

oides hypolenc. an. 17.V.
Turd 23.IV.

us mus,

Turdus pilar. an. 23.IV.
„ iliacus an. 1.V.
Urinator arcticus an. 1.V.

Rana tempor. Laichz. 3.V.

Abramis brama Laichz. 5.V.
Leuciscus rutilus „ 4.V.

Bombus s. 2.V.
Geotrupes 3. 2.V.
Vanessa urticae s. 26.IV.

Suojärvi, Anna. — Arzt Dr. Oskar Ehnberg.
62° 13’ n. Br.; 32° 24’ 6. Gr.; c. 140 m. ü. M.

Alauda arv. an. N
mpelis an. 5
Anas bosch. an. 30.IV.
„ crecca an. 29.IV.
Anser sp. an. 25.IV.
n ab. 25.IX.
Corvus cornix Nb. 20.1V.
„ Str. 20.VII.
Cuculus can. an. 12,V.
„ ab. 16.VIL
C us Cc us an
yen ye" ab. 25.IX.

Fring. coelebs oO an. 12.IV.
C an, 12.IV.

Fuligula clangula an. 28.1V.
» glacıalis an. 28.IV.

Hirundo rust. an. 7.V.

ab. 25.VIII.
Motacilla alba an. 28.IV.
„ ab. 15.IX.

Numenius arc. an. 4.V.

ı Passerina nivalis an. 5.IV.

Saxicola oen. an. 1.V.
Sturnus vulg. an. 10.IV.
Tetrao tetrix Spielz. 1.IV.
urogall.
Tringoides ypoleuc. an. 10.V-
Turdus mus. an. 1.V.
» pilar. an. 5.V.

Rana tempor. Laichz. 30.IV.

Abramis brama Laichz. 16.V.
Esox lucius ° 4.V.
Leuciscus rutilus , 15.V.

Bombus s. 3.V.
Geotrupes s. 3.V.
Vanessa urticae s. 25.IV.

Süd-Ostrobotnien. — Lappfjärd, Kirchdorf. — Kontorist
A. A. Hannelius.

62° 14’ n. Br. 21° 86 ü. Gr.

Alauda arv. an. 5.IV.
Ampelis garr. an. 18.X.
Anser sp. ab. 6.X.

Apus apus an. 14.V.
Corvus comix 15.X. Scharen-
weise tl.

Crex crex an. 21.V.
Cuculus can. an. 10.0 IV

ygnus cygnus an. 30.IV.
Fring. coelebs &£ an. 6.IV.

n ” an. 12.IV.

on n ab. 6.X,

rus s an. 30.IV.

” en ab. 10.IX.
Hirundo rust. an. 5.V.

„ „ ab, 23.VIO.
Motacilla alba an. 17.IV.

» „ ab. 20.IX.
Numenius arc. an. 30.IV.
Phyllosc. trochilus an. 6.V.

875

Ruticilla phoenic. an. 8.V.
Saxicola oen. an. 4.IV.
Sturnus vulg. an. 4.IV.

n „ ab. 1X.
Tringoides hypoleuc. an. 16.V.
Turdus pilar. an. 8,V.

Rana tempor. Laichz. 5.IV.

Abramis brama Laichz. 28.V.

Bombus s. 9.V.
Geotrupes s. 1.V.

Laiïbia, Kirchdorf. — Probst K. E. Hohenthal.
62° 59’ n. Br.; 21° 55’ 6. Gr. c. 80 m. tä. M.

Alauda arv. an. Orv.
Ampelis garr. an. 5.X.
Anser sp. an. 26.IV.
Apus apus an, 24.V.

» „ ab. 15.VIL.
Corvus cormix Stv.
n » Nb. April.
Str. 12.VII.

Crex crex an. 11.VI.
Cuculus can. an. 18.V.
Fring. coelebs an. &IV.
Hirundo rust. an. 20.V.

” » ab. 5.IX.

n urb. an. 17.V.

n „ ab. 3.IX.
Motacilla alba an. 13.IV.

Numenius arc. an. 29.IV.
Phyllosc. trochilus an. 6.V.
Ruticilla phoenic. an. 2.V.

n » ab. 30.VIII.
Saxicola oen. an. 29.IV.

» . ab. 24.VIIL.
Sturnus vulg. an. 4.IV.

» „ ab. 21.IX.
Turdus mus. an. 26.IV.

» pilar. an. 26.IV.

Bombus s. 21.V.
Geotrupes s. 14.V.
Vanessa urticae s. 13.IV.

Wasa. — Dr. phil. Hj. Hjelt.
68° 5’ n. Br.; 21° 32’ 5. Gr; c. 10 m. il. M.

Alauda arv. an. 3.IV. in Woitby | Hirundo sp. an. 4.V. n. Ztg.
> Ztg., in Storkyrö 4.IV. n. | Motacilla alba an. 14.IV. n. Ztg.

tg.
Ampelis garr. an. (15.X)
Anser sp. an. 13.IV. n. Ztg.
Fring. coeleba

an. 12.1V.; in
asklot 8.IV. angek. n. Ztg.

Sturnus vulg. an. 4.IV. n. Ztg.

Vanessa urticae s. 1.V.

876

Replot, Kirchdorf. — Pfarrer Maurits Elenius.
63° 14’ n. Br.; 21° 22’ 6. Gr;c.5m.ü.M.

Alauda arv. an. 7. und 13.IV.
ab. 14.X1.
Ampelis garr. an. 22.X.
Anas bosch. an. 12.IV.
” » abd. 24.XI.
» crecca an. 2.V. 5 Exx.
Anser sp. an. 11.IV.
» oo, ab. 18.X.
Apus apus an. 3.VI.
Corvus cornix an. 19.IIL
» » Nb. HIV.
» Str. 10.VHOI.
Cuculus can. an. 15.V. 1 Ex;
18.V. 2 Exx.
Cuculus can. ab. LITE 11 Exx.
nus cygnus an.
ys yen b. (10.XI)
Fring. coelebs d an.
. einige; 4.IV. mehrere.
Fring. coelebs a an. 4.IV.
16.X.

Fuligala cl clan angele

an. 14.IV.
Grus grus "an. er. 2 Exx;
24.1V. 3 Exx.
Grus ab. 3.X.
Hirundo rust. an. 10.V. 1 Ex;
17.V. 2 Exx.; 18.V. viele.
Hirundo rust. ab. 8X,
urb. an. 15.V. 2 Exx;;
17.V. viele.
Hirundo urb. ab. 26.1X.
Mergus serrator an. 14. und

TV.
Motacilla alba an. 16.IV. 1 Ex.:

27.IV. mehrere.

Motacilla alba ab. 29.IX.

Numenius arc. an. 12.IV. 1 Ex.;
27. X.

Passerina nivalis an. 22.11]. 3
Exx.; 30.01. kleiner Flug;
ITV. eine Schar von c. 2

x.

Raticilla | hoenic. an. 13.V. 2
Exx., 17.V. 3 Exx.

Ruticilla phoenie. ab. 12.X.

Saxicola oen. an. 28.1V. 3 Exx.

. 6.X.
Scolopax rasticola an. 23.IV. 3
Exx.
Somateria molliss. an. 29.IV. 9
X.

. an. 7IV. 3 Exx.:
; 14.IV. Schar.

Sturnus vulg. ab. 13.X.

Tetrao tetrix Spielz. 16.III.

a | Tringoides hypoleuc. an. 24.I\.

Turdus mus. an. 16.IV.
» pilar. an. 23.IV. Schar.

Leuciscus rutilus Laichz. 8.V.

Bombus s. 9.V.
Geotrupes s. 8.V.
Vanessa urticae s. 19.IV. 3 Exx.

Wörä, Kovjoki. — Volkschullebrer Henrik Backlund.
63° 13’ n. Br.; 22° 14’ 6. Gr; c. 10 m. ü. M.

Alauda arv. an. 5.IV.
Anas bosch. an. 9.IV.
Anser sp. an. 23 IV.
Corvus cornix an. 25.IIL
Nb. 11.TV.
Cuculus can. an. 13.V.
Cygnus cygnus an. 12.IV.

| Fring. coelebs ¢f an. 2.V.
an. 2.V.
Grus 8 "an. 22.1V.
Hirundo rust. an. 4.V.

n urb. an. 7.V.
ab. 15. VIII.
Motacilla alba an. 14.IV.

Numenius arc. an. 22.IV.

asserina nivalis an. 30.III
Ruticilla phoenic. an. 5.V.
Saxicola oen. an. 5.V.
Sturnus vulg. an. 5.IV.
Tetrao tetrix Spielz. 30.IH.
Triagoides hypoleuc. an. 11.V.
Turdus mus. an. 1.V.

877

a

Rana tempor. Laichz. 30.IV.

Bombus s. 11.V.
Geotrupes s. 4.V.
Vanessa urticae s. 14.IV.

Mittel-Ostrobotnien. — Nykarleby. — Direktor
| Gustaf Hedström.

63° 31’ n. Br.; 22° 80’ 8. Gr.; c. 7 m. ü. M.

Alauda arv. an. 8.IV.
Anas bosch. an. 14.IV.
Cuculus can. an. 16.V.
Fring. coelebs ./ an. 9.IV.
Grus s an. 25.IV.
Hirundo rust. an. 21.V.
Motacilla alba an. 23.IV.
Ruticilla phoenic. an. 2.V.

Sturnus vulg. an. 3.IV.

Rana tempor. Laichz. 28.IV.

Bombus s. 2.V.
Vanessa urticae s. 24.1V.

Esse, Ofveresse. — Volkschullehrer John Finnäs.
63° 85’ n. Br.; 28° 11’ 6. Gr.; c. 10 m. ü. M.

Alauda arv. an. 5.IV.

» „ ab. 16.1X.
Ampelis garr. an. 3.X.
Anas bosch. an. 7.IV.

n „ ab. 30.IX.

„ crecca an. 23.IV.
Anser sp. an. 12.IV.

» om» ab. 29.IX.
Apus apus an. 25.V.

» „ ab. 25.VID.
Corvus cornix an. 5.IV.
Nb. 10.IV.

4.IX. in Scharen fi.

Cuculus can. an. 12.V.
n „ ab. 3.1X. v
C us c us an. 12.IV.
Ee SYBANS ab. 30.1X.
Fring. coelebs g an. SIV.

Grus 8 an. 14.IV.
” 6m ab. 15.IX.
Hirundo rust. an. 8.V.
n „ ab. 2.1X,; 8X. ]
Ex. ges.
Hirundo urb. an. 15.V.

n „ ab. 28.VIII.
Motacilla alba an. 14.IV.

n „ ab. 15.IX.
Numenius arc. an. 14.IV.
Phyllosc. trochilus an. 4.V.
Passerina nivalis an. 31.III.
Ruticilla phoenic. an. 4.V.

n n ab. 5.IX.
Saxicola oen. an. 25.IV.

° „ ab. 2.IX.
Scolopax rusticola an. 17.IV.

» n ab. 14.IX.
Sturnus vulg. an. 4.IV.

» „ ab. 17.IX.
Tetrao tetrix Spielz. 13.1V.

878

Tetrao urogall. Spielz. 14.IV.
Tringoides hypoleuc. an. 28.1V.
Turdus mus. an. 29.1V.

pilar. an. 25.IV.

n

Rana tempor, Laichz. 2.V.

Abramis brama Laichz. 11.VL
Coregonus albula „ 29.1X.
Leuciscus rutilus „ 7.V.

Bombus s. 7.V.
Geotrupes a. 5.V.
Vanessa urticae s. 8.IV.

Alavieska, Kirchdorf. — Pfarrer Aug. Laaksonen.
64° 12’ n. Br.; 24° 20’ 6. Gr.; c. 50 m. ü. M.

Alauda arv. an. 6.1V. |
Apus apus an. 10. VI. |
Cuculus can. an. 20.V.

Grus grus an. 11.IV.

Hirundo urb. an. 15.V.

Motacilla alba an. 13.IV.

Numenius arc. an. 20.IV.

Ruticilla phoenic. an. 4.V.
Saxicola oen. an. 29.IV.

| Vanessa urticae s. 17.IV.

Kajanisch-Ostrobotnien. — Hyrynsalmi, Kirchdorf. —
Arzt Dr. Edward Buss.

64° 40’ n. Br.; 28° 34’ 6. Gr.; c. 165 m. ü. M.

Anas bosch. an. Ende April.

Corvus cornix an. 10.IV.

Cuculus can. an. 16.V.

Cygnus cygnus an. Mitte April.

Fring. coelebs g an. Ende April.

Fuligula clangula an. Ende April.

Hirundo rust. an. 15.V. |
, urb. an. 15.V.

Motacilla alba an. 27.1V.

Motacilla alba 11.X. 1 Ex. ges.
Numenius sp. an. 3.V.

Tetrao tetrix Spielz. Ende April.
Turdus mus. an 10.V.

Bombus s. 2.V.
Geotrupes s. 10.V.

Puolanko, Kirchdorf. — Polizeibeamte R. Dalström.
64° 52’ n. Br.; 27° 43’ 6. Gr.; c. 150 m. fi. M.

Alauda arv. an. 22.IV. |
Anas bosch. an. 2.VI.

n n ab. 6.IX.
Anser sp. an. 22.[V.

» „ ab. 1.IX.
Apus apus ab. 26.VIIL. |
Corvus cornix an. 8.IV.
Nb. 12.1V. |

N n

Cuculus can. an. 1.VI.
Over „ ab. VI
ygnus cygnus an. 12.[V.
Fring. coelebs ab. [22 VIII }
Grus grus an. 26.IV.
ab. 2.IX.

* Hirundo rust. an. 8.V.

ab. 20-22. VII.

379

Hirundo urb. an. 3.V. , Tetrao urogall. Spielz. 30.1V.
, „ ab. 20-22.VIIL ' Turdus mus. an. 26.IV.

Mergus serrator an. 2.V.

Motacilla alba an. 26.IV.
. ab. 1.IX. Rana tempor. Laichz. 16.IV.

Passerina nivalis an. 1.V. |

Ruticilla phoenic. an. 8.V.

Saxicola oen. an. 28.1V. | Geotrupes s. 7.V.

Tetrao tetrix Spielz. 30.IV. |

Suomussalmi, Kirchdorf. — Pfarrer O. Kyyhkynen.
64° 54’ n. Br.; 29° 3’ 6. Gr.

Ampelis garr. an. 26.18.

Ruticilla phoenic. an. 22.V.
Anas crecca an. 2

| Saxicola oen. an. 8.V.

» penelope an. 3.V. ' Tetrao tetrix Spielz. 14.IV.
Anser sp. an. 23.IV. 7-9 Exx. | „ urogall. „ (9.IV.);12.V.
Corvus cornix an. 6.1V. | Nest mit 5-6 Eiern gef.

» » Str. Ende Juni. | Turdus mus. an. 4.V.
Cuculus can. an. 16.V. » pilar. an. (27.V.

» „ 10 VII Ruf geh. n iliacus an. 28.IV.
Cygnus cygnus an. 4.1V. 3 Exx. ! Urinator arcticus an. 29.IV.
Fring. coelebs & an. 15.1V.; 18.1V. |

Gesang geh.

Fring. montifringilla an. 26.IV. |
rosse Scharen. |
Fuligula clangula an. 16.1V. |
|

|

Rana tempor. 30.IV. Laich. ges.

Grus grus an. (23.IV.) 29.IV.
Hirundo rust. an. 16.V.
» „ ab. 19.VIII.

» urb. an. 16.V.

» „ ab. 17.VIIL. ' Bombus s. 9.V.
Motacilla alba an. (6.IV.) 16.IV. ' Geotrupes s. 30.IV.
Numenius sp. an. 30.IV. Vanessa urt. s. 28.IV.
Passerina nıvalis an. 8.1V.

Leuciscus rutilus Laichz. 13.V.
Salmo steigt (29.IV.)

Kuusamo, Kirchdorf. — Förster Sig. Czarnecki.
65° 57’ n. Br.; 29° 12’ 6. Gr.; c. 240 m. ü. M.

Alauda arv. an. 6.V.

Ruticilla phoenic. an. 18.V.
Anser sp. an. 28.1V.

Sturnus vulg. an. 1.V.

Corvus cornix ap. 11.IV. _ Tetrao tetrix Spielz. 3.V.
Cuculus can. an. 28.V. Turdus mus. an. 3.V
Fring. coelebs an. 22.1V. _
> n an. 22.1V.
Fuligula clangula an. 28.IV. Leuciscus rutilus Laichz. 31.V.

Grus grus an. 27.1V.
Hirundo rust. an. 18.V.

» urb. an. 20.V. Geotrupes s. 18.V.
Motacilla alba an. 29.IV.

880

Nord-Ostrobotnien. — Rovaniemi, Muurola. — Landwirt
lisakki Hoikka.
66° 22’ n. Br.; 25° 25’ 6. Gr.; c. 50 m. ü. M.

Alauda arv. an. 1.V. Motacilla alba an. 29.IV.
Anas sp. an. 1.V. Numenius sp. an. 4.V.
„ crecca an. 4.V. Passerina nivalis an. 1.IV.
Anser sp. an. 30.IV. Ruticilla phoenic. an. 11.V.
n „ ab. 20.IX. Saxicola oen. an. 1.V.
Apus apus an. 24.V. Scolopax rusticola an. 6.V.
„ ab. 20.VIII. Tetrao tetrix Spielz. 29.IV.
Corvus cornix an. 31.III. n .V.
. n Nb. 5.V. ringoides ypolouc. an. 7.V.
Str. 15.VIIL us wiley an. 30.1V.
Cuculus can. an. 18.V. ilar. an. LV.
» ab. 28.VIII.
Cygnus cygnus an. 27.IV.
g. coelebs ¢f an. 22.IV. Rana tempor. Laichz. 21.V.
Fuligula cl PNEU
a clangula an.
»: &glacialis an. 1.V. Salmo steigt 28.V.
Grus grus an. 30.IV. „ Laichz. 16.IX.
ab. 18.IX.
Hirundo rust. an. 18.V.
. » ab. 29. VILL, Bombus s. 25.V.
n urb. 19.V. Geotrupes s. 5.V.
ab. 29. VII. Vanessa urticae 8. 11.V.

Mergus serrator an. 8.V.

Lappland. — Kemijärvi, Kirchdorf. — Postverwalter
K. W. Heikel.

66° 43’ n. Br.; 27° 27’ 6. Gr.; c. 140 m. ii. M.

Corvus cornix an. 7.IV. Passerina nivalis an. 12.IV.
Fuligula clangula an. 4.V.
Grus an. 24.[V. Leuciscus rutilus Laichz. 5.VL.

Hirundo rust. an. 9.V.

” „ ab. 27.VIIL
urb. an. 9.V.

Motacilla alba an. 28.1V.

Bombus s. 10.V.
Vanessa urticae s. 1.VI.

Inari, Thule. — Förster M. W. Wænerberg.
69° 6’ n. Br.; 27° 12’ 6. Gr.; c. 150 m. ti. M.
[Alauda alpestris] an. 2.V. Anas crecca an. 10.V.

Ampelis garr. 22.[X. ges. » penelope an. 8.V.
Anas acuta an. 9.V. Anser sp. an. 28.IV. und 2.V.

Anser sp. ab. 30.1X.
[Apus apus] an. 2.V.

» . ab. 24.VIII.
Calcarius lapponicus an. 30.IV

rvus corax an. 5.IV.

n » Nb. 7.V.
Clivicola riparia an. 20.V.
Cuculus can. an. 25.V. Ruf geh
Cyanecula suecica an 7.V.

us cygnus an. 14.1V.
Cygnus cy a, 141

» » ab. 8.X.
Fring. montifringilla an. 7.V.
Fuligula clangula an. 5.V.
Um? glacialis an. 8.V.
+rus grus 29.V. geh.
n „ ab. 307 X.
[Glottis nebularius] an. 7.V.
irundo rust. an. 25.V. Durch-
zügler, n. N fl. Die Art nistet
nicht hier.
Hir. urb. an. 28.V.
” beck 27.VIII. die letzten

eob.
Mergus serrator an. 5.V.
Motacilla alba an. 27.IV.

Charadrius apricarius] an. 8.V. |

881

Motacilla alba ab. 30.IX
Numenius phoeopus an. 18.V.
Pandion haliaötus an. 5.V.
Passerina nivalis an. 8.1V.
Ruticilla phoenic. an. 19.V.
» n ab. 28.IX.
Saxicola oen. an. 19.V.
, „ ab. 26.IX.
Sterna macrura an. 25.V.
Tetrao urog. Spielz. 23.1V.
Turdus mus. an. 6.V.

» pilar. an. 6.V.
Urinator sp. an. 22.V.

Rana tempor. Laichz. 18.V.

Coregonus albula Laichz. 15.XI.
Salmo trutta steigt 20.VI.

Bombus s. 25.VI.
Geotrupes s. 22.VI.
[Vanessa urticae] s. 18.V.

TIERPHANOLOGISCHE BEOBACHTUNGEN

FINLAND

1896.

ZUSAMMENGESTELLT

Seit 1859 veröffentlichte der um die Phänologie Finlands
hochverdiente Professor Dr. Ad. Moberg in der Serie
„Öfversigt af Finska Vetenskaps-Societetens förhandlingar"
im Laufe von 35 Jahren alljährlich einen Auszug der von
der Societät der Wissenschaften veranstalteten phänologischer
Beobachtungen. ') Noch ein Auszug, der Jahrgang 1894,
redigirt von Dr. A. O. Kihlman?), erschien in unveränderten
Form in derselben Schriftserie. Seitdem aber die während
des Jahres 1895 eingesammelten tierphänologischen Beob-
achtungen von Dr. K. E. Stenroos?°) veröffentlicht waren,

') Ausser den genannten jährlichen Auszügen oder ,Samman-
drag“ seien die folgenden Arbeiten hier erwähnt:

Moberg, A., Om de ifrån år 1750 till år 1850 i Finland gjorda
naturalhistoriska daganteckningar och deras betydelse i klimatolo-
giskt hänseende. In: Bidrag till Finlands naturkännedom, etnografi
och statistik, utgifna af Finska Vetenskaps-Societeten. Bd. 2. Hel-
singfors 1857. S. 87—113. Im demselben Band, S. 115—129, findet
der Leser aviphänologische Tabellen unter dem Titel „Anteckningar
öfver flyttfoglars ankomst till särskilda orter i Finland“ von J.von,
Wright (Kirchspiel Uskela 1851—1854, Rautalampi 1845—1849),
M von Wright (Haminanlaks bei Kuopio 1848), J. von Wright.
(Willmanstrand 1856), L L und F. . Mexmontan (Piikkis
1835—1855).

Moberg, A., Naturalhistoriska daganteckningar gjorda i Fin-
land ären 1750—1845. — In: Notiser ur Sällskapets pro fauna et flora
fennica förbandlingar. Bd. 3. Helsingfors 1857. 8. 95—250.

Moberg, A., Klimatologiska iakttagelser i Finland föran-
staltade och utgifna af Finska Vetenskaps-Societeten. Första delen.
Ar 1846-1855. Naturalhistoriska anteckningar. In: Bidrag till
Finlands naturkännedom, etnografi och statistik. Bd. 7. 1860. . _

Moberg, A., Klimatologiska iakttagelser i Finland. Andra
delen. Ar 1856—1875. I. Fenologiska antec ingar. In: Bidrag till
kännedom af Finlands natur och folk. Bd. 41. 1885.

Moberg, A., Ornithologiska bidrag till Finlands klimato-
logi. (Akademische Gelegenheitschrift.) Helsingfors 1868.

1) Kihlman, A. O., Sammandrag af de klimatologiska anteck-
ningarna i Finland år 1894. In: Ofversigt af Finska Vetenskaps-
Societetens förhandlingar. Bd. 37. 1895. 8. 245—270.

3) Stenroos, K. E. Thierphänologische Beobachtungen in
Finland 1895. In: Bidrag till kännedom af Finlands natur och folk.
Bd. 58. 1900. S. 47-72.

‚386

erfolgte in der bis dahin regelmässigen Publikation leider
eine Unterbrechung von mehreren Jahren. Erst vor einigen
Jahren wurde die Zusammenstellung der tierphänologischen
Daten mir überlassen und infolgedessen habe ich die vier
letzten Jahrgänge (1908—1906) redigirt. Diese wurden wie
der von Dr. K. E. Stenroos herausgegebene Jahrgang in
der Serie „Bidrag till kännedom af Finlands natur och folk“
der Wissenschaft zugänglich gemacht. Vom bisher unver-
öffentlichten tierphänologischen Material bin ich nun in der
Lage die im Jahre 1896 ausgeführten tierphänologischen
Beobachtungen der Öffentlichkeit zu übergeben und hoffe,
dass es möglich sein wird, auch die fehlenden Jahrgänge
1897—1902 bald erscheinen zu lassen, so dass die noch
vorhandene Lücke in den Veröffentlichungen endlich aus-
gefüllt werden kann.

K. M. LEVANDER.

Abkürzungen.
ab. = abgezogen, Abzug Stv. = Standvogel
an. = angekommen, Ankunft ' Ztg = Zeitungsnotiz
beob. = beobachtet | d = Männchen
geh. = gehört Q = Weibchen
ges. = gesehen | () = Angabe zweifelhaft
Laichz. = Laichzeit begonnen nach dem Beob-
Nb. = Nestbau angefangen achter selbst
8. = sichtbar, erscheint [ | = Angabe zweifelhaft
Sp. = Art nach der Ansicht
Spielz. = Spielzeit begonnen des Zusammen-

Hh

cr

+
|

= Strichzeit begonnen stellers.

Äland. — Mariehamn. — Rektor Ivar Bergroth.
60° 6’ n. Br.; 19° 57’ ö. Gr.; c. 10 m. ü. M.

Alauda arv. an. 21.111. Saxicola oen. an. 21.V.

Corvus cornix kam den ganzen | Somateria molliss. an. 24.1II. bei
Winter über vor. Lägskär.

Cuculus can. an. 6.V. Sturnus vulg. an. 19.I1l.

Cygnus cygnus an. (22.111) Turdus mus. an. 6.V.

Fring. coelebs g an. 23.1.
” » an. 23.J1I.

Hirundo urb. an 74.V. Bombus s. 11.V.

Motacilla alba an. 15.IV. Geotrupes s. 26.IV.

Numenius arc. an. (18.1V. Vanessa urticae s. 5.IV.

Ruticilla phoenic. an. 19.V.

Mariehamn. — Kollegieassessor Abr. Ohberg.

Alauda arv. an. 17.ITI. Motacilla alba an. 18.IV.
Cuculus can. 10.V. geh. Saxicola oen. an. 12.V.
Hirundo sp. an. 25.V. Sturnus vulg. an. 20.III.

Mariehamn. — Lehrerin N. Hammarström.

Cuculus can. an. (8.V.) | Bombus s. 10.V.
Hirundo urb. an. 22.V. Geotrupes s. 29.IV.

Rana tempor. Laichz. 3.V.

Finström, Godby. — Fräulein Anna Järnfelt.
60° 12’ n. Br.; 19° 58’ 6. Gr.; c. 10 m. a. M.

Alauda arv. an. 2O.IIT. ' Rana tempor. Laichz. 17.1V.
Cuculus can. an. 20.V.
Hirundo rust. an. 16.V. —
» urb. an. 2.V. 1 Ex. |
» „ ab. 5.IX. Geotrupes s. 23.1V.
Sturnus vulg. an. 12.111.
Turdus mus. an. 14.[V.

et

388

Saltvik, Haga. — Agronom Aug. Wikstrôm.
60° 15’ n. Br.; 20° 10° 6. Gr.

Alauda arv. an. [20.1V.] Saxicola oen. an. 20.1V.

Anas bosch. an. 13.IV. Sturnus vulg. an. 200

Anser sp. an. 10.IV. Tetrao tetrix Spielz. 6.71].

Corvus cornix den ganzen Winter | Turdus pilar. den ganzen Winter
über hier. hier.

Corv. cornix 29.V. in Scharen fl. — —-

Cuculus can. an. 20.V.

Crex crex an. 19.V. 10. IV Rana tempor. Laichz. 20.1V.
us cygnus an. 10.1V.

FER. coëlebs d an. 8.IV.

Hirundo rust. an. 21.V. Bombus s. 7.V.
» urb. an. 20.V. Geotrupes s. 24.IV.
Motacilla alba an. 12.1V. Vanessa urticae s. 4.IV.

Numenius arc. an. 12.IV.

Südwestliches Finland. — Korpo, Utö. — Leuchtturmwärter
Herman Korsström.

59° 47’ n. Br.; 21° 22’ 6. Gr; c. 5 m. ü. M.

Alauda arv. an. 9.IIT. einzelne, | Motacilla alba ab. 4.X. Schar.
26.1II. mehrere. Numenius arc. an. 24.111.

Alauda arv. ab. 29.X. Phyllose. trochilus an. 31.V. ein-

Ampelis garr. an. 10.X. zelne.

Anas bosch. an. 13.11l. Schar. Ruticilla phoenic. an. 4.V. ein-
Corvus cornix an. 13.1Il. einige. zelne, 15.V. mehrere.
tr. 22.VIII Ruticilla phoenic. ab. 23.IX. ein-

Cygnus cygn us an. 24.I1I. einzelne. zelne.
n „ ab. 30.X. Saxicola oen. an. 24.IV. einige,
Fring. coelebs 5 an. 20.III. ein- 3.V. Schar.

Saxicola oen. ab. 7.VIII.

Somateria molliss. an. 21.III. ein-
zelne, 24.III. Schar.

Sturnus vulg. an. 20.III.

zelne, 22.111. mehrere.
Fring. coelebs ab. 8.X. Schar.
Fuligula clangula an. 13.1V.
» &lacialis an. 2.II. ein-
zelne, 14.1II. Schar.
Hirundo urb. an. 20.V. einzelne,
22.V. Schar.
Hirundo urb. ab. 31.VIII.
Mergus serrator an. 4.1I. einzelne.
Motacilla alba an. 9.1V. einige,
30.[V. Schar.

n „ ab. 30.X.
Turdus mus. an. 12.1V. Schar.

Geotrupes s. 10.V.

Uusikirkko, Männäis. — Pfarrer Aug. F. Waldstedt.
60° 32’ n. Br.; 21° 20’ d. Gr; c. 5 m. ii. M.

Alauda arv. 25.IlI. zuerst geh. Cuculus can. an. 18.V.
(Anser sp.) an. 31.IIl. Crex crex an. 24.V.
Corvus cornix Str. 22.VIII. Fring. coelebs ¢f an. 30.111.

389

Grus grus an. 12 ein Zug. Rana tempor. Laichz. 23.IV.
Hirundo rust. an. 21.V

ab. rt IX.
Motacilla alba an. 21.IV. einige. | Abramis brama Laichz. 2.VI.
Numenius arc. an. 7.V Leuciscus rutilus „ 21.IV.
Sturnus vulg. 22 II. mebrere _
x. ges.
Turdus mus. an. 13.IV. Bombus s. 9.V.
» Pilar. an. 26.IV. Geotrupes s. 8.V.

Vanessa urticae s. 17.IV. 1 Ex.

Äbo, Ispois. — Gutsbesitzer Arno Reuter.
60° 25’ n. Br.; 22° 17’ 6. Gr. c. 5 m. ü. M.

Alauda arv. an. 22.III. Hirundo rust. an. 20.V.
Anas bosch. an. 17.IV. Motacilla alba an. 18.IV.
Anser sp. an. 25.1V. Numenius arc. an. 15.1V.
Apus apus an 24.V. Sturnus vulg. an. 26.IIl.
Corvus cornix an. 24.11. Turdus mus. an. 25.1V.
Crex crex an. 25.V. » pilar. an. 26.III.

Cuculus can. an. 4.V.
Cygnus cygnus 7.IV. in Pargas

eob. Bombus s. 28.1V.
Fring. coelebs Ç an. 27.IIL Vanessa urticae s. 10IV.
n , an. 10.IV.

Äbo. — Mag. phil. Rudolf Forsten.
60° 27’ n. Br.; 22° 16’ 6. Gr; c. 5 m. i. M.

Anser sp. an. 15.IV. | Hirundo urb. an. 15.V.

Corvus cornix 15.1V. Schar- Turdus pilar. an. 1.V.
weise fl.

Crex crex an. 25.V. |

Cuculus can. an. 5.V. | Geotrupes s. 15.V.

Fring. coelebs of an. 10.IV. |

Paimio, Spurila. — Gutsbesitzer Eric Rettig.
60° 27’ n. Br.; 22° 43’ 6. Gr. c. 30 m. ü. M.

Alauda arv. an 23.111. Fring. coelebs ¢ an. 26.IIT.
Anas bosch. an. 13.IV. » an 26 III.
Corvus cornix den ganzen Winter | Grus 8 an. 13.IV. Schar.
über hier. Hirundo rust. an. 11.V.
Crex crex an. 19.V. Motacilla alba an. 18.IV.
Cuculus can. an.7.V. Numenius arc. an. 26.IV.

390

Passerina nivalis dann u. wann | Rana tempor. Laichz. 29.IV.
während des Winters beob.
Ruticilla phoenic. an. 20.V.
Saxicola oen. an. 30.IV. Salmo steigt 5.V.
Sturnus vulg. an. 23.11].
Tringoides hypoleuc. an. 16.V.
Turdus mus. an. 11.1V. Bombus s. 2.V.
» pilar. an. 4.IV. Vanessa urticae s. 20.1V.

— ne —

Kimito, Haga. — Fräulein Maria Hedberg.
60° 10’ n. Br.; 22° 45’ 6. Gr.; c. 20 m. ü. M.

Crex crex an. 22.V. | Numenius arc. an. 18.IV.
Cuculus can. an. 18.V. Phyllosc. trochilus an. 16.V.
Fring. coelebs of an. 26.111. Ruticilla phoenic. an. 17.V.
Hirundo urb. an. 17.V. Sturnus vulg. an. 20.III.

Salo. — Provinzial-Arzt Dr. Arthur Zetterman.
60° 22’ n. Br.; 23° 8’ 6. Gr.; c. 5 m. ü. AM.

Alauda arv. an. 22.III.. | Motacilla alba an. 28. III. einzeln.

Ampelis garr. an. 25.X. | » „ ab. 24.IX.

Anas bosch. an. 26.I1l. | Numenius arc. an. 15.1V.

Anser sp. an. 16.1V. Ruticilla phoenic. an. 29.IV.

Apus apus an. 26.V. Saxicola oen. an. 27.1V.

Corvus cornix kam während des | Sturnus vulg. an. 22.III.
ganzen Winters vor. : Turdus mus. an. 2.IV.

Crex crex 21.V. D

Cuculus can. an. 6.V. |

Fring. coelebs 5 an. 31.1II. | Rana tempor. Laichz. 28.IV.
» ” an. 10.IV.
Grus grus an. 16.1V.
Hirundo rust. an. 5.V. Bombus s. 3.V.
n „ ab. 12.IX. Geotrupes s. 5.V.
n urb. an. 12.V. Vanessa urticae s. 20.IV.
Hangö. — Pfarrer Fredr. Naukler.

59° 49’ n. Br.; 22° 56’ 6. Gr.; ce. 10 m. ü. M.

Alauda arv. an. 16.III. | Hirundo urb. an. 30.IV.
Corvus cornix 19.1V. Schar- , Motacilla alba an. 18.IV.
weise fl. | Numenius are. an. 23.III.
Fring. coelebsg’ an. 28.11. Ruticilla phoenic. an. BLU]
Q an. 28.ITI. | Sturnus vulg. an. 24.11.

Grus grus "an. 17.1V. Turdus mus. an. 25.1V.

891

Pojo, Brödtorp. — Aufseher E. Gustaf Borg.
60° 6’ n. Br.; 23° 30’ 6. Gr.; c. 20 m. ü. M.

Alauda arv. an. 20.1II. | Ruticilla phoenic. an. [3.VI.]
Ampelis garr. an. 30.X Saxicola oen. an. 27.1V

Anas bosch. an. 1.IV. Scolopax rusticola an. 28.1V.
Anser sp. ab. 20.LX. Sturnus vulg. an. 21.111.
Apus apus an. 28.V. Tetrao tetrix Spielz. 15.III.
Corvus cornix fand sich hier » urogall. 15.1V.

während des ganzen Winters | Turdus mus. an HIV.

vor.
Corvus cornix Nb. 20.III.

Crex crex 24.V. Rana tempor. Laichz. 23.IV.
Cuculus can. an. 8.V.

» ab. 20.VII.
Cygnus cygnus an. 13.IV. Abramis brama Laichz. 4.VI.
Fring. coelebs an. 30.II. Leuciscus rutilus , 4.V.
Grus grus an. 7.1V. oe

ab. 5.IX.
Hirundo urb. an. 10.V. Bombus s. 8.V.
Motacilla alba an. 19.IV. Geotrupes s. 2.V.
Numenius arc. an. 19.1V. Vanessa urticae s. LIV.

Kisko, Toija. — Fräulein Sofi Rosell.
60° 16’ n. Br.; 28° 29’ 6. Gr.; c. 50 m. ü. M.

Alauda arv, an. 25.IIl. | Numenius arc. an. 19.IV.
Anas bosch. an. 28.III. ' Sturnus vulg. an. 23.111.

Crex crex an. 22.V. | Turdus mus. an. 5.IV.
Cuculus can. an. 5.V.

Grus grus an. 12.IV.
Hirundo urb. an. 5.V.
Motacilla alba an. 13.IV.

Vanessa urticae s. 20.1V.

Wihti, Haitis. — Staatsrat G. H. Sjöstedt.
60° 22’ n. Br.; 24° 26’ 6. Gr. c. 40 m. ü. M.

Alauda arv. an. 25.III. Numenius arc. an. 15.IV.
Anas bosch. an. 17.1V. Phyllose. trochilus an. 21.V.
Apus apus an. 23.V. Ruticilla phoenic. an. 8.V.
Crex crex an. 22.V. Saxicola oen. an. 27.1V.
Cuculus can. an. 3.V. Sturnus vulg. an. 22.111.
Fring. coelebs g an. 25.111. Turdus mus. an. 9.IV.

an. 30.01. » Pilar. an. 14.IV.
Grus us "an. 17.IV.
Hirundo rust. an. 5.V.
Motacilla alba an. 13.1V.

Vanessa urticae s. 17.1V

892

Nyland. — Helsingfors, Lappvik. — Professor Th. Sælan.

60° 10’ n. Br.; 24°

Alauda arv. an. 21.IIL
Ampelis garr. an. 22.IV.
Crex crex an. 16.VI.
Queulus can. an. 5. aA iv.

gnus cygnus an.
Fre coal an. 26.Ill.
G an. al AH.

rus grus an. 17.

6.IX.

ab
Hirundo rust. an. 8.V.

n n . 5.IX.
„ urb. an 6.V.
ab. 5.1X

lynx torqu. an. 3.V.

57 6. Gr; ce. 10 m. i. M.

Erithacus rubeculus an. 4.1V.
Motacilla alba an. 12.IV.
Scolopax rust. an. 16.IV.
Sturnus an. 2.11.
Phyllosc. trochilus an. 9.V.
Turdus mus. an. 26.111.

» pilar. an. 22.108.

Rana tempor. Laichz. 23.1V.

Vanessa urt. s. 2.V.

Helsingfors. — Professor Dr. A. O. Kihlman.

Alauda arv. an. 20. I.

| Hirundo urb. an. 6.V.
Cuculus can. an. 5.V. in Äggelby. |

Sibbo, Gesterby. — Landwirt Otto Lönnroth.
60° 21' n. Br.; 25° 18' 6. Gr.; c. 20 m. ü. M.

Alauda arv. an. 22.III. einzeln.
Anas bosch. an. 14.IV. Schar.
Anser sp. an. 21.IV. Zug.
Apus apus an. 20.V.
„ ab. 18.VIII.

Corvus cornix an. 10.IIl.

„ Str. 4VII
Crex crex an. 21. V.
Cuculus can. an. 4.V.

an To. IV. Z

nus Cygnus an. u

Cygne coelebs så an. 2.IV. 5

Fuligula clangula an 19.IV. ein-

zeln.
Fuligula glacialis an. 21.1V. Schar.
Grus grus an. 18.1V. Zug.
Hirundo rust. an. 7.V.

urb. an. 9.V.
Motacilla alba an. 11.IV. einzeln.

Numenius arc. an. 20.IV. einzeln.
Phyllosc. trochilus an. 18.V.
Passerina nivalis an. 19.III. Schar.
Ruticilla phoenic. an. 6.V.
Saxicola oen. an. 1.V. einzeln.
Sturnus vulg. an. 20.III. einzeln.
Tetrao tetrix Spielz. 8.IU.

» urogall. IV.
Tringoides ypoleuc. an. 3.V.
Turdus mus. an. 10.1V.

» pilar. an. 4.IV. Schar.

Rana tempor. Laichz. 1.V.

Bombus s. 2.V.
Geotrupes s. 29.1V.
Vanessa urticae s. 17.1V.

398

Sibbo, Märtensby. — Gutsbesitzer H. B. Äström.
60° 24’ n. Br.; 25° 15’ 6. Gr.; c. 50 m. i. M.

Alauda arv. an. 24.1II.
n „ ab. 3.X.
Ampelis garr. an. 10.XL
Anas bosch. an. 19.IV.
» » ab. 28.IX.

» crecca an. 26.1V.

Anser sp. an. 28.1V.

» om ab. 10.X.
Apus apus an. 1.VL
» ab. 16.VIIL

Corvus cornix an. 10.IIL

. > Nb. 20.TV.

» Str. 16.VIL
Crex crex an. 21.V.
Cuculus can. an. 4V.

Orc“ „ ab. le
nus Cygnus an. .
Fag. coelcbs an. 25.111.

n » an. 17.1V.

Fulieula & a . vant v]

uligula glacialis an. [21.V.
Grus grus an. 17.IV.
„ ab. 16.1X.

Hirundo rust. an. 6.V., 13.V. ver-
schwonden; 20.V. erschien |

. wieder.
Hirundo rust. ab. 3.IX.
„ urb. an. 22.V.

Hirundo urb. ab. 12.IX.
Motacilla alba an. 17.IV.

n ab. 17.IX.
Numenius arc. an. 25.IV.
Phyllosc. trochilus an. 7.V.
Passerina nivalis an. 20.JII.
Ruticilla phoenic. an. 5.V.

n n ab. 12.1X.
Saxicola oen. an. 30.IV.

» „ ab. 10.1X.
Scolopax rusticola an. 21.IV.

» »: ab. 30.1X.
Sturnus vulg. an. 27.IIL

n „ ab. 14.VIII.
Tetrao tetrix Spielz. 16.111.

» urogall „ 26.I1I.
Tringoides hypoleuc. an. 1.V.
Turdus mus. an. 18.IV.

» pilar. an. 17.1V.

Rana tempor. Laichz. 30.IV.

Bombus s. 2.V.
Geotrupes s. 2 V.

ı Vanessa urticae s. 10.1V.

Borgä. — Rektor J. E. Strömborg.
60° 20’ n. Br.; 25° 40’ 6. Gr.; c. 5 m. ü. M.

Alauda arv. an. 27.11].
Crex crex an. 26.V.
Cuculus can. an. 3.V.

Cygnus cygnus 8.III. in Kar-
Eng beob

ob.
Fring. coelebs ¢ an. 26.IIL
Hirundo rust. an. 4.V.
Motacilla alba an. 10.IV.

Numenius arc. an. 16.1V.
Ruticilla phoenic. an. 18.V.
Saxicola oen. an. 2. V.
Sturnus vulg. an. 21.1.
Turdus mus. an. 16.IV.

Vanessa urticae s. 10.IV.

Askola, Särkijärvi. — Frau Julia Holmberg.
60° 81’ n. Br.; 25° 44’ 6. Gr.; c. 25 m. ü. M.

Alauda arv. an. 22.III.
Anas bosch. an. 9.IV.
Anser sp. an. 15.IV.

Corvus cornix Nb. 18.111.
Cuculus can. an. 15.V.
Cygnus cygnus an. 22.III.

394

Fring. coelebs g -an. 30.III. Saxicola oen. an. 22.1V.
” » an. 31.1IL » » ab. 7.1X.
Fuligula glacialis an. 30.111. Sturnus vulg. an. 21.010.
Grus grus an. 20.1V. Turdus pilar. an. 20.III.
» „ ab. 4.IX.
Hirundo rust. an. 8.V.
» urb. an. 2V. ‘Rana tempor. Laichz. 21.1V.
” » ab. 5.IX.
Mergus serrator an. 16.V.
Motacilla alba an. 16.1V. Bombus s. 20.V.
Numenius arc. an. 23.IV. Geotrupes s. 9.V.
Ruticilla phoenic. an. 23.IV. Vanessa urticae s. 7.V.

Mörskom, Backböle. — Herr Ernst Johansson.
60° 85 n. Br.; 25° 50 6. Gr.

Alauda arv. an. 24.IIL Saxicola oen. an. 25.1V.
Anas bosch. an. 25.IV.. Sturnus vulg. an. 26.IIL
Apus apus an. 28.V. . Tetrao tetrix Spielz. 30.III.
n „ ab. 15.VIIL » urogall , 8IV.

Corvus cornix an. 10.III.

” » Str. 15.VIIT.
Crex crex an. 21.V. Rana tempor. Laichz. 27.IV.
Cuculus can. an. 6.V.

» „ ab. 19.VII. |
Fring. coelebs ¢f an. 30.IIL Leuciscus rutilus Laichz. 7.V.

» an. 30.1IL Osmerus eperlanns , 27.IV.

Grus grus an. 12.IV.
Hirundo rust. an. 9.V. |
” urb. an. 6.V. Geotrupes s. 30.IV.

n „ ab. 19.VIll. Vanessa urticae s. 2.V.
Motacilla alba an. 20.1V.

Süd-Karelien. — Fredrikshamn. — Dr. J. E. Rosberg.
60° 80’ n. Br. 27° 15’ 6. Gr; c. 5 m. ü. M.

Anas bosch. an. 28.IV. Saxicola oen. an. 30.IV.

» crecca an. 1.V. Scolopax rusticola an. 1.V.
Anser sp. an. 24.1V. Somateria molliss. an. IV.
Apus apus an. 21.V. Sturnus vulg. an. 26.IIl. ein Paar;
Cuculus can. an. 19.V. 14.Ill. n. Angabe; 21.1II. m
Cygnus cygnus an. 19.IV. Karhula.

Fring. coelebs an. 9.IV.
Fulica atra an. 28.1V. am Teich
Bambile. | Rana tempor. Laichz. 30.IV.
Grus grus an. c. 15.1V.
Hirundo rust. an. 9.V.
„ urb. an. 3.V. Bombus s. 30.IV.
Motacilla alba an. 19.1V. Geotrupes s. 1.V.
Ruticilla phoenic. an. 20.V. Vanessa urticae s. 4.IV.

395

Virolahti, Harjus. — Herr Onui Karsten.
60° 30’ n. Br.; 27° 50° ö. Gr.

Alauda arv. an. 8.IV. Oriolus oriolus an. 1.VI.
Ampelis garr. an. 16.X. Saxicola oen. an. 1.V.
Anas bosch. an. 26.IV. Sturnus vulg. an. 26.111.

„ crecca an. 4.V. Tetrao tetrix Spielz. 20.111.
Anser sp. an. 17.1V. Turdus mus. an. 19.1V.
Apus apus an. 27.V. » pilar. an. 12.1V.

Crex crex an. 22.V.
Cuculus can. an. 7.V. | :

» » 27.VDO. letztmals | Rana tempor. Laichz. 4.V.

geh.

Cygnus cygnus an. 6.1V.
Erithacus rubeculus an. 13.IV. Alburnus lucidus Laichz. 6.VI.
Fring. coelebs .f an. 30.ITI.
Grus s an. 22.1V.

Hirundo rust. an. 1.V. 2 Exx. Bombus s. 30.IV.
» urb. an. 9.V. Geotrupes s. 27.IV.
Motacilla alba an. 19.1V. Vanessa urticae s. 17.IV.

Numenius arc. an. 23IV.

Säkkijärvi, Santajoki. — Herr M. Hirn.
60° 85’ n. Br.; 28° 6. Gr.

Alauda arv. an. 12.IV. Passerina nivalis an. 7.I1l.

Ampelis garr. an. 1.XI. Saxicola oen. an. 16.V.

Crex crex an. 26.V. Tetrao tetrix Spielz. 28.111.

Cuculus can. an. 7.V. Turdus mus. an. 21.1V. -
» „ ab. 25.VII.

Cygnus cygnus ab. 4.XI.

Fuligula glacialis an. 23.V. Rana tempor. Laichz. 3.V.

Grus s an. 21.1V.

Hirundo rust. an. 7.V. -

Mergus serrator an. 8.V. | Geotrupes s. 2.V.

Viborg. — Eisenbahnbeamter C. M. Heikel.
60° 43’ n. Br.; 28° 47’ 6. Gr; c. 5 m. tt. M.

Alauda arv. an. 21.1II. Fring. coelebs Q an. 12.1V.
Anas bosch. an. 16.1V. | Fuligula glacialis an. 20.IV.
Anser sp. an. 18.IV. Grus grus an. 4.IV.
Apus apus an. 21.V. | Hirundo rust. an. 4.V.
Corvus cornix Nb. 8.1V. Luscinia philomela an. 24.V.
Cuculus can. an. 2.V. Motacilla alba an. 18.1V.
Cygnus cygnus an. 26.1IL Numenius arc. an. 17.IV.
ring. coelebs & an. 31.IIL Saxicola oen. an. 21.IV.

896

Sturnus vulg. an. 22.111. | Rana tempor. 5. 27.IV.
Tetrao urogall. Spielz. 12.1V.

Tringoides hypoleuc. an. 2.V.

Bombus s. 2.V.
Geotrupes s. 22.IV.
Vanessa urticae s. 6.IV.

Viborg, Iso-Merijoki. — Landwirt Robert Pettersson.
60° 45’ n. Br.; 28° 40’ 6. Gr.; c. 5 m. ü. M.

Alauda arv. an. 15.1V.
Anas bosch. an. 20.IV.
Anser sp. an. 20.IV.
Cuculus can. an. BV OV

us c us an. | .
Fring. coslebs an. 3.IV.
Fuligula glacialis an. 23.IV.
Grus grus an. 21.IV.
Hirundo rust. an. 14.V.

» urb. an. 13.V.
Motacilla alba an. 19.IV.

Numenius arc. an. 24IV.
Saxicola oen. an. 27.IV.
Sturnus vulg. an. 1.1V.
Tetrao tetrix Spielz. 4.IV.
Turdus mus. an. .

» pilar. an. 23.IV.

Bombus s. 1.V.
Geotrupes s. 29.IV.
Vanessa urticae s. 29.IV.

Jääski, Kostiala. — Provinzial-Arzt Dr. Alarik Fabritius.
61° 2’ n. Br.; 28° 57’ d. Gr.; c. 40 m. ü. M.

Alauda arv. an. 19.IV.
Ampelis garr. an. 22.X1.

Anas bosch. das ganze Jahr hier.

Chloris chloris an. 10.1V.
Corvus cornix Nb. 18.IV.
Crex crex an. 23.V.
Cuculus can. an. 7.V.

an. 6.IV.
» » an. 8.IV.
Ficedula hippolais an. 25.V.

Fring. coelebs

Fuligula clangula 2.IV. bemerkt.
n &lacialis an. (10.IV.)

Hirundo rust. an. 20.V.
. urb. an. 22.V.
Iynx torqu. an. 6.V.

otacilla alba an. 9. u. 18.1V.

Muscicapa atricap. an. 22.V.

Muscicapa grisola an. 23.V.
Numenius arc. an. 23.1V.
Phyllosc. trochilus an. 7.V.

” collybita an. 6.V.
Ruticilla phoenic. an. 3.V.
Saxicola oen. an. 4.V.
Sturnus vulg. an. 2.IV.
Sylvia salicaria an. 25.V.

urdus mus. an. 28.IV.
” ilar. an. 6.1V.
» iiiacus an. 18.IV.

Rana tempor. Laichz. 3.V.

— — —

Bombus s. 28.IV.

Geotrupes s. 28.1V.
Gonopteryx rhamni s. 26.IV.
Vanessa urticae s. 10 TV.

Satakunta, — Eurajoki, Lappjoki. — Pfarrer I. L. Roos.

497

61° 11’ n. Br; 81° 81’ ö. Gr.

Alauda arv. an. 26.11].
Ampelis an. 24.X
Anser sp. an. 17.IV.
Apus apus an. 23. V.

» » ab. (31.VIT.)
Corv. corn. Str. (19. VL)
Crex crex an. 3.VL
Cuculus can. an. 19.V.

„ ab. 141X
Hir. rust. an. 10.V.
" » 8 20.VIII., ab. 12.IX.
» urb. an. 22.V.
» „ ab. (10.VIIL
Motacilla alba an. 14.1V.

Motacilla alba ab. 25.IX.
Num. arc. an. 20.IV.
Saxic. oen. an. 29.1V.

° „ ab. 15.IX.
Sturnus vulg. an. 23.101.
Tringoides hypol. an. 20.V.
Turdus pilar. an. 7.IV.

Rana temp. Laichz. 22.1V.

Bombus s. 12.V.
Geotrupes s. 3.V.
Vanessa urt. s. 3.IV.

Karkku, Palviala. — Bahnhofinspektor A. H. Bergroth.

61° 25’ n. Br;

Alauda arv. an. 31.II[.
Anas bosch. an. 17.1V. 2 Exx.
” „ ab. 29.X.
„ crecca an. I9.IV.
Anser anser an. 30.1II. 5 Exx.
Anthus pratensis an. 20.1V.
Apus apus an. 22.V.
Columba palumbus an. 26.IV.
Colymbus cristatus an. 8.V.
Corvus cornix 26.IV. Nest mit
3 Eiern; 21.V. Nest mit Jungen.
Cuculus can. an. 2.V. n. Angabe.
Fring. coelebs of an. 2.IV.
Fuligula clangula an. 181V
igula clangula an. 18.IV.
Gras ¢ 8 an’ 17.1V.
Hirando rust. an. 8.V.
ab. Ende August.

22° 50’ d. Gr.

Hirundo urb. an. 20.V.

n „ ab. 26.VIII.
Motacilla alba an. 19.1V.
Numenius arc. an. 25.IV.
Phyllosc. trochilus an. 11.V.
Ruticilla phoenic. an. 11.V.
Saxicola oen. an. 6.V.
Scolopax rusticola an. 17.1V.
Sturnus vulg. an. 29.III.
Tetrao tetrix Spielz. 28.1IL
Tringoides hypoleuc. an. 3.V.
Turdus mus. an. 16.1V.

» pilar. an. 11.IV.
Urinator arcticus an. 17.1V.

Rana tempor. Laichz. 26.1V.

Tyrvää. — Bahnhofinspektor A. H. Bergroth.
61° n. Br.; 22° 6. Gr.

Alaude arv. an. 26.iII.

| Fuligula glacialis an. 7.IV.

898

Pirkkala, Kirchdorf. — Cand. phil. M. Starck.
61° 30’ u. Br.; 23° 80’ 6. Gr.; c. 80 m. ü. M.

Alauda arv. an. 26.III., Temp. d.
Luft am Tage + 12° C; währ-
end der folgenden kalten Täge
keine Lerchen geh.; 1.IV. wur-
den allgemeiner.

Anas boschas. Einige über-
winterten an der Strom-
schnelle Emäkoski.

Anas crecca an. 14.]V.

(Anser sp. ab. 5.X1.)

Corvus cornix überwinterte; 18.1.
Schrei geh.

Crex crex an. 28.V.

Cuculus can. an. 10.V. n. An-
gabe; 17.V. sicher för

Cygnus cygnus an. 4.1V.

n » ab. 5.XT)
Fring. coelebs of 5.IV. erstmals

ges.
Grus grus an. 14.1V.
» „ ab. 10.IX.; ein anderer
Zug 21.IX.
Hirundo urb. an. 9.V., allgemei-
ner 18.V.
Hirundo urb. ab. (5.1X.)
Mergus serrator. Einzelne über-
winterten bei Emäkoski.
Motacilla alba an. 13.1V.
Numenius arc. an. 13.1V.
Saxicola oen. an. 5.V.

Sturnus vulg. heuer nicht an den
früheren Nistplätzen ges.
Tetrao tetrix Spielz. 18.1II.
Turdus mus. an. 30.111.
» pilar. an. 10.1V.

Rana tempor. Laichz. 2.V.

Abramis brama') Laichz. 16.VI.

Coregonus albula , 29.X.
» lavaretus , 4.X1.
Leuciscus rutilus n 2.71.
" idus » 17.V.
Luciop. sandra ” v1.
Lota vulgaris n 15.1.
Osmerus eperlanus , 5.V.
Salmo sp. » 30%.
» » » 15.XIL
„ fario n 4.X.

Bombus s. 9.V.

Geotrupes s. 9.V.

Vanessa urticae s. 24.1II. Temp.
am Tage +10° C.

Ruovesi, Tapio. — Landgerichtsbeamte A. Lindegrist.
61° 56’ n. Br. 24° 8° 6. Gr.; c. 100 m. ti. M.

Alauda arv. an. 6.IV.
Ampelis garr. an. 29.X.
Anas bosch. an. 23.IV.
n „ ab. 14.X.
Crex crex an. 5.VI.
Cuculus can. an. 4.V. IV
gnus cygnus an. 17.IV.
ing. coelebs an. 11.1V.
Fuligula clangula an. 22.1V.

Grus grus an. 12.IV.
Hirundo rust. an. 22.V.

n „ ab. 6.IX.

n urb. an. 21.V.

n „ ab. 6.IX.
Motacilla alba an. 28.1V.

n » ab. 16.IX.
Passerina nivalis an. 26.111.
Ruticilla phoenic. an. 7.V.

') Die Beobachtungen über die Laichzeiten der Fische sind
vom Fischer W. Kronholm mitgeteilt.

Ruticilla phoenie. ab. 13.1X.
Aringoides hypolenc. an. 17.V.
Turdus mus. an. 28.IV.

» pilar. an. 18.IV.

899

Rana tempor. Laichz. 1.V.

Bombus s. 12.V.
Geotrupes s. [2.V Ly
Vanessa urticae s. 2.V

Parkano, Kirchdorf. — Oberförster Casimir Brander.
62° 1' n. Br.; 28° 2’ 6. Gr.; c. 110 m. i. M.

Alauda arv. an. 26.III.

Ampelis garr. an. 28.X.

Anas bosch. an. 17.IV.

„ Crecca an. 6.V.

Anser sp. an. 18.1V. 7 Exx;
22.1V. grosse Schar.

Anser sp. oD. 6.IX.; 9.IX.; 16.X.

Apus apes an. an. Je. VI}

» IL. che mehr
ges.

Corvus comix an. 18.IIL. Schar.
n » 20.VI. fliegt in
Scharen.

Crex crex an. 30.V.

Cuculus can. an. 15.V.

Cygnus de us an. 9.[V.
Fring. coe an. 25.IIL
n an. 30.18.

ab. 27.1X.
Fuligula clangula an.13.1V.3 Exx.
G IV.

a

Hirundo rust. an. 3.V. einzeln;
22.V. Schar

Hirundo rust. ab. 15.VIIl. bis
9.IX. Anfang Sept. nur ein-
zelne ges.

Hirundo urb. an. 5.V. einzeln;
22.V. Schar

Hirundo urb. ‘ab. 15-18. VIII.

Mergus serrator an. 29.1V.

Motacilla alba an. 15.IV. 3 Exx.
» „ ab. 11.IX.

Numenius arc. an. 36.1V. einzeln.

Phyllosc. trochilus an. 10.V
Schar.

Passerina nivalis an. 23.111. Schar
7.IV. grosse Schar ges.

Ruticilla phoenic.an. 9.V. einzeln.
n n ab. 8.IX.

Saxicola oen. an. 4.V. einzeln;
6.V. schon allgemein.

Scolopax. rusticola an. 7.V.

Sturnus vulg. an. 23.IIL einzeln;
6.IV. Schar. Die Art kommt
hier nur im Kirchdorf vor,
gewöhnlich 5 bis 6 Paar jähr-

Tringoides hypoleuc. an. 8.V.
einzeln.

Turdus mus. 9.1V. Gesang geh.
» pilar. an. 16.1V. einzeln.

Rana tempor. Laichz. 26.1V.

Abramis brama Laichz. 5.VI.
Coregonus albula » 10.X.
Leuciscus rutilus n 24.V.
Osmerus eperlanus , 12.V.

Bombus s. 2.V.
Geotrupes 8. 2.V.
Vanessa urticae s. 16.IV.

Süd-Tavastland. — Mustiala. — Dr. P. A. Karsten.
60° 49’ n. Br.; 28° 47’ 6. Gr.; c. 120 m. ü. M.

Alauda arv. an. 26.011.
Ampelis garr. an. 5.XI.
Anas bosch. an. 31.III.

' Cuculus can. an. 5.V.
| Fring. coelebs

an. 10.IV.
Grus grus an. 26 LIL

400

Grus grus ab. 1.IX.
Hirundo urb. an. 4.V.
Motacilla alba an. 17.IV.
Ruticilla phoenic. an. 6.V.
Sturnus vulg an. 25.IIl.
Tringoides hypoleuc. an. 14.V.
Turdus mus. an. 16.IV.

» pilar. an. 13.IV.

Rana tempor. Laichz. 26IV.

Abramis brama Laichz. 30.V.
Leuciscus rutilus , 24.V.

Bombus s. 17.IV.
Geotrupes s, 1.V.
anessa urticae s. 6.IV.

Janakkala, Wirala. — Forstwärter J. Hanström.
60° 54’ n. Br.; 24° 86’ J. Gr.; c. 80 m. ü. M.

Alauda arv. an. 27.]III.
Anas bosch. an. 8.IV. einzeln:

19.1V. Schar.
Crex crex an. 21.V.
Cuculus can. an. 5.V.
ov. » ab. 19. VI,

nus cygnus an. 6.1V.
Grus grus an. 20.IV.

” » ab. 5IX.

Hirundo urb. an. 3.V.
on „ ab. 11.1X.
Motacilla alba an, 20.IV.
Saxicola oen. an. 23.1V.
Scolopax rusticola an. 24.IV.

Sturnus vulg. an. 2.1V.
Tetrao tetrix Spielz. 12.1V.

Rana tempor. Laichz. 28.1V.

Abramis brama Laichz 24.V.
Leuciscus rutilus , 25.V.
Osmerus eperlanus „ 6.V.

Geotrupes 8. 8.V.

Asikkala, Urajärvi. — Gutsbesitzer Hugo von Heideman.
61° 8’ n. Br.; 25° 48’ ö. Gr.; c. 90 m. ü. M.

Alauda arv. an. 4.1V. einzeln.

Ampelis garr. an. 14.X.

Corvus cornix an. 12.11I. Schar.
„ n Str. 10.VIIT.

Crex crex an. 19.V.

Fring. coelebs © an. 10.IV.
Fuligula glacialis an. 10.IV.
Grus grus an. 13.IV.
"ue" ab. 8.IX; der letzte
u

3.X.
Hirundo rust. an. 13.V. Schar.
» „ ab. 1IX

, urb. an. 3.V. einzeln.
Luscinia philomela an. 29.V.

Kommt hier nur perioden-

weise vor; zuletat vor4dahren.
Motacilla alba an. 22.IV. einzeln.

» „ ab. 9.X

Numenius arc. an. 29.IV.
Ruticilla phoenic. an. 7.V.
Saxicola oen. an. 29.IV. einzeln.
Sturnus vulg. an. 26.III. Schar.
Tringoidés hypoleuc. an. 7.V.

Rana tempor. Laichz. 2.V.

Goregonus albula Leichz. 10.XL
Leuciscus rutilus » 25.V.

Bombus s. 2.V.
Vanessa urticae s. 17.1V.

401

Pälkäne, Tommola. — Pfarrer Augnst Laaksonen.

61° 21’ n. Br;

Alauda arv. an. 10.1V.
Apus apus an. 24.V.
Corvus cornix war hier den
ganzen Winter über.
Corvus cornix Nb. 3.1V.
» 24.VI. in Scharen fi.
Crex crex an. 13.V.
Cuculus can. an. 5.V.
, 7 16.VI. zuletzt ru-
fend geh
Cygnus 8 Cygnus a an. 22.III. 2 Exx.;

Grus gräs an. 10.IV.

24° 17’ ö. Gr.; c. 90 m. ü. M.

Hirundo rust. an. 21.V.

ab. 24 VIII.
Motacilla alba an. 18.IV.
Numenius arc. an. 25.IV.
Ruticilla phoenic. an. 21.V.
Saxicola oen. an. 2.V.
Tetrao tetrix Spielz. 5.1V.
Turdus mus. an. 10IV.

Bombus s. 18.V.
Vanessa urticae s. ?2.1V.

Süd-Savo. — Mikkeli. — Mag. phil. A. W. Nordström.
61° 41’ n. Br.; 27° 15° 6. Gr.; ©. 90 m. it. M.

Alauda arv. an. 17.IV.; 7.IV. im
Dorf Pajula.

Ampelis garr. an. 12.XI.

Anas bosch. an. 22.IV.
» crecca an. 28.1V.

Anser sp. an. 1.V.

n „ ab. 10XI.
Apus a us an. 4.VI.
Carduelis carduelis 19. V. beob.

Corvus cornix kommt hier den
ganzen Winter tiber vor.

Corvus cornix Nb. 1.1V.

Crex crex an. 29.V.

Cuculus can. an. 6.V.

a „ ab. 9.IX. letztmals
Cygnus cy cygnus an. 14.IV. 11 bis
Cygnus cygnus ab. 7.XI. in zwei

lagen
Fring. coelebe d an. 5.IV.; 12.1V.
Fring, ‘coelebs Q 29.1V. erstmals

Frigg. coelebs ab. 28. IX.
Fuligula clangula an. 26.1V.
„ glacialis an. 29.V.
Grus grus an. 19.IV.
» _ 6.1X. grosser Zug'n.S;
"5.X. wieder ein grosser Zug.

Hirundo rust. an. 20.V. Schwarm.

» . 5.IX.

urb. an. 6.V. einzeln;
19.V. Schwarm.

Hirundo urb. ab. 5.1X.

Larus canus an. 6.V.

Luscinia pbilomela an. 24.V.

Mergus serrator an. 30.IV.

Motacilla alba an. 18.IV. ı Ex.
ges.; 19.IV. einzelne.

Motacilla alba ab. 28.X.

Numenius arc. an. 27.IV.

Oriolus oriolas an. 26.V.

Phyllosc. trochilus an. 25.V.

Passerina nivalis 25.ILI. grosse
Schwärme. |

Ruticilla phoenic. 3.V. morgens

beob.
Ruticilla phoenic. ab. 17.VIL.
Saxicola oen. an. 3.V. ein Paar.

a
Scolopax rusticola an. 24.1V.
Sturnus vulg. an. 28.III. 3 Exx.;
8.IV. 15 xx. beob.
Sturnus vulg. ab. 5.X.
Sylvia salicaria an. 19.V.
etrao tetrix Spielz. 31.III.
» urogall. IV.
Tringoides hypoleac. an.

8.V.
2 Exx. |

402

Turdus mus. an. 24.1V. Esox lucius Laichz. 27.1V.
» pilar. an. 15.IV. Leuciscus rutilus Laichz. 11.V.
Urinator sp. an. 28.1V. . . | Osmerus eperlanus , 23.1V
Perca fluviatilis » 2.V.
Rana tempor. Laichz. 2.V.
_ Bombus s. 3.V.
Geotrupes s. [21.V.]

Abramis brama Laichz. 21.V. Vanessa urticae s. 17.IV.
Coregonus albula , 25.X. Vespa s. 27.1V. viele.

Mikkeli. — Fräulein Ingeborg Ehnberg.

Ampelis garr. an. 22.X. Rana tempor. Laichz. 10.V.

Crex crex an. 25.V. | |

Cuculus can. an. 17.V.

Fring. coelebs 5.II. 1 beob. | Leuciscus rutilus Laichz. 24.V.
an. 15.

Grus grus "an. 29. IV. einzeln.

n „ ab. 6.IX -Bombus s. 26.1V.
Hirundo urb an. 3.V. einzeln. Geotrupes s. 29.LV.
Motacilla alba an. 19.IV. ‘Vanessa urticae s. 16.IV.

Sturnus vulg. an. 31.IIL
» „ ab 22.IX.

Puumala, Kirchdorf. — Fräulein Bertha Witikka.
61° 32’ m. Br.; 28° 10° 6. Gr.; c. 85 m. i. M.

Alauda arv. an. 13.1V. ' Tetrao urogall. Spielz. 15.IV.
Cuculus can. an. 12. a I Turdus mus. an. 1.V.

gnus cygnus an. 31
Fring. coelebs an. 12.IV.
Grus grus an. 30.IV. Rana tempor. Laichz. 6.V.
Hirundo rust. an. 8.V.
Motacilla alba an. 21.IV.

Phyllosc. trochilus an. 2.V. Bombus s. 5.V.
Ruticilla phoenic. an. 5.V. Geotrupes s. 26.IV.
Saxicola oen. an. 9.V. einzeln. Vanessa urticae s. 17.1V.

Sturnus vulg. an. 10.IV.

Sulkava, Tiittala. — Gutsbesitzer C. Ph. Lindfors.
61° 48’ n. Br.; 28° 20° ö Gr.; c. 110 m. ü. M.

Ampelis garr. an. 13.X. Anser sp. an. 27.[V.

Alauda arv. an. 10.IV. | Anas crecca an. 29.1V.
Anas bosch. an. 12.IV. | | vn oo» ab. 28.IX., 8.X., 15.X.

408

Apus apus an. 1.VI. | Scolopax rusticola an. 29.IV.
Crex crex an. 3.VI. Sturnus vulg. an. 20.1V.
Cuculus can. an. 9.V. Tetrao urogall. Spielz. 26.1V.
Cygnus cygnus an. 14.IV. Tringoides hypoleuc. an. 2.V.
Fring. coelebs 5 an. 13.1V. Turdus mus. an. 22.IV.

© an. 20.IV. » pilar. an. 22.IV.

Fuligula clangula an. 8.IV.
Grus grus an. 23.IV.

» „ ab. 28.1X. Rana tempor. Laichz. 3.V.
Hirundo rust. an. 7.V. einzeln;

Hirundo rust. ab. 3.IX. Leuciscus rutilus Laichz. 23.V.
» urb. ab. 3.IX. Osmerus eperlanus „ 15.V.

Mergus serrator an. 30.1V. _

Motacilla alba an. 18.IV.

Numenius arc. an. 27.IV. Bombus s. 6.V.

Passerina nivalis an..2.IV. Geotrupes s. 80.IV.

Ruticilla phoenic. an. 4.V. Vanessa urticae s. 20.IV.
Saxicola oen. an. 4.V. |

Savonlinna. — Rektor E. J. Buddén.
61° 52’ n. Br.; 28° 52’ 6. Gr.; c. 85 m. ü. M.

Alauda arv. an. 11.IV. ' Hirundo urb. an. 7.V.

Ampelis garr. an. 19.X. | Larus canus 26.1V. ges.

Anas bosch. an. 27.IV. | fuscus 1.V. ges.

Anser sp. ab. 19. und 23.X. Motacilla alba an. 15.1V.

Corvus cornix Str. 20.VIII. Numenius arc. an. 24] V. Schar.
|

Cuculus can. 2.V. und 7.V. geh. ; Ruticilla phoenic. 5.V. ges

» „ ab. 17.VIIL. Sturnus vulg. an. LIV. 3 Exx.;
Cygnus cygnus 22.]II 7 Exx. 7.IV. Schwarm.
ei der Stadt schwimmend, | Tetrao tetrix Spielz. 12.II.

laut Zeitungsnotiz; 6.IV. 3 | Turdus mus. an. 23.IV.

Exx. beob. » Pilar. an. 25.IV.
Erithacus rubeculus an. 15.1V.
Fring. coelebs ¢ an. 14.1V.
Fuligula clangu. a an. 16.1V.

Rana tempor. Laichz. 28.IV.

Grus grus 16.1V. 1 Ex. 26.1V. 2 | _
Exx.; 29.1V. Trupp. |
Grus grus ab. 27.IX. | Bombus s. 2.V

lynx torquilla an. 29.IV. Vanessa urticae:s. 31.III. 2 Exx.

Ladoga-Karelien. — Kurkijoki, Rahola. — Fräulein
Hilja Genetz.

61° 18’ n. Br.; 29° 50’ 6. Gr.; c. 80 m. i. M.
Crex crex an. 19.V.

Cuculus can. an. 7.V.
Cygnus cygnus an. 21.1V.

Alauda arv. an. 13.IV.
Anas bosch. an. 29.IV.
Anser sp. an. 4V.

404

Fring. coelebs 5 an. 17.IV.
Hirundo rust. an. 20.V.

” urb. an. 20.V.
Motacilla alba an. 1.V.
Saxicola oen. an. 3.V.
Sturnus vulg. an. 9.IV,
Tetrao tetrix Spielz. 21.IH.
Turdus mus. an. 23.IV.

» Pilar. an. 5.V.

es

Rana tempor. Laichz. 3.V.

Osmerus eperlanus Laichz. 5.V.

Geotrupes s. 3.V.
Vanessa urticae s. 22.1V.

Sortavala, Otsois. — Mag. phil. Oskar Nissin.

61° 40’ n. Br.;

30° 40’ 6. Gr.

Anas bosch. an. 28.1V. | Motacilla alba an. 27.IV.

Corvus cornix Stv.

Crex crex 29.V.
Cuculus can. an. 11.V.
Fuligula clangula an. 4.V.
Grus s ab. 20.IX.
Hirundo rust. an. 26.V.

n urb. an. 24.V.

» » . LIX.
Mergus serrator an. 1.V.

1.V.

Sortavala, Kymölä. —

| Numenius arc. an. 3.V.

Sturnus vulg. an. 15.1V.
Tetrao tetrix Spielz. 19.1V.
Tringoides hypoleuc. an. 16.V.

Leuciscus rutilus Laiehz. 20.V.
Salmo steigt 27.V. |
» laicht 20.IX.

Lektor B. Boxström.

61° 47’ n. Br.; 30° 45’ 6. Gr.

Anas bosch. an. 26.IV.
Quculus Can. an. 18.7. IV
us cygnus an. 18.1V.
Fring. coslebs an. 10.IV.
22.IV. erstmals

Alauda arv. an. 6.IV. |

Motacilla alba an. 16.IV.
Phyllosc. trochilus an. 5.V:
Ruticilla phoenic. an. 5.V.
Saxicola oen. am. 10.V.
Sturnus vulg. an. 26.111.

Rana tempor. Laichz. 23.V.

Abramis brama Laichz. 27.V.
Omerus eperlanus „ Mitte

pril.
Salmo steigt 28.V.

Bombus s. 5.V.

Geotrapes 8. 4.V.

Vanessa urticae s. 17.IV.

405

Pälkjärvi, Alahovi. — Fräulein Inez Karsten.
62° 3’ n. Br.; 80° 40’ 6. Gr.

Alaude arv. an. 19. De
mpelis garr. an,
Anas bosch. an. 4.V.

n „ ab. 22.X.

Anser sp. an. 24.1V.

» ab. 7.X.
Corvas ı cornix Nb. 9.IV.
Str. 20.VIIL.

Cuculus can. an. 18.V IV.
us Cygnus an.
‚ygn yeu ab 2 XI

Fring. coelebs an. 12.IV.

2 ” an. 26.IV.

. 4.X.
Fuligula dlangula an. 1.V.
» glacialis an. 20.V.
Hirundo rust. an. 20.V.

” urb. an. 22.V.

Luscinia philomela a an. 24.V.

Motacilla alba an. 20.1V.

n „ ab. 1X.
Numenius arc. an. 11.V.
Phyllosc. trochilus 18.V.
Ruticilla phoenic. an. 5.V.

» ab. 15.1X.
Saxicola oen. an. 6.V.
Tetrao tetrix Spielz. 15.111.

Tringoides hypoleue. an. 21.V.

us mus. an. 29.IV.

» Pilar. an. 17.1V.

Rana tempor. Laichz. 18.V.

Abramis brama Laichz. 30.V.

ee = o—

Bombus s. 11.V.
Geotrupes s. 20.V.
Vanessa urticae s. 1.V.

Nord-Tavastlaad. — Korpilahti, Kirchdorf. — Fräulein
Signe Rydman.

62° 2’ n. Br.; 25° 34’ 6. Gr.; c. 90 m. ü. M.

Alauda arv. an. 10.IV.
Ampelis garr. an. 8.XI.
Anas bosch. an. 29.IV.

» crecca an. 8.V.
Corvus cornix Str. 15. VII.
Crex crex an. 6.VI.
Cuculus can. an. 12.V.

„ ab. 27.VIL
Fring. cuelebs ¢ an. 7.IV.
an. 18.IV.
Grus grus an. 19.1V.
„ ab. 26.1X.
Hirundo urb. an. 9.V.
b. 19.IX

Motacilla KT an. 20.IV.

Passerina nivalis an. 1.IV.
Saxicola oen. an. 5.V.
„ ab. 22.IX.
Sturnus vulg. an. 5.IV.
ab. 5.X.
Tetrao tetrix Spielz. 7.IV.
Turdus mus. an. 5.V.
„ bilar. an. 28.IV.

Salmo Laichz. 19.X.

Bombus s. 14.V.
Geotrupes s. 25.V.

Jyvaskyl&, Palokka. — Student J. I. Heikel.

62° 17’ n. Br; 25° 42°

6. Gr, c. 90 m. a M.

Grus grus ab. 6.IX.

406

Saarijärvi, Hännilä. — Landwirt Werner Taipale.
62° 42’ n. Br.; 25° 11’ 6. Gr.; c. 120 m. ü. M.

Alauda arv. an. 20.1V.
Anas bosch. an. 22.IV.
Corvus cornix an. 1.IV.
Cuculus can. an. 20. IV
gnus cygnus an. 15.1V.
Fring. coalebs Kl an. 18.IV.
Fuligula glacialis an. 25.1V.
Grus grus an. 20.IV
Hirundo rust. an. 23.V.

Hirundo urb. an. 20.V.
Mergus serrator an. 28.IV.

| Motacilla alba an. 22.IV.

Passerina nivalis an. 18.I\.
Saxicola oen. an. 25.IV.
Sturnus vulg. an. 15.IV.
Tetrao tetrix Spielz. 15.1V.
Turdus mus. an. 19.IV.

Saarijärvi, Pajuniemi. — Disponent A. A. Lilius.
62° 42’ n. Br.; 25° 16’ 6. Gr.; c. 120 m. ü. M.

Alauda arv. an. 10.IV.
Ampelis garr. an. 18.X.
Anas bosch. an. 17.IV.
Anser sp. ab. 27.1X.
Apus apus an. 31.V.
Corvus cornix Stv.

» „ Nb. LIV.
Crex crex an. 20.VL
Cuculus can. an. 19.V.
ove” „ ab. 26. WAIT

nus cygnus an. 16.1V.
Fring. coelebs ¢f an. 8.IV.

Fuligula clangul air IV
Fuligula clangula an. 17.IV.
Grus grus an. 20.IV.

» » ab. 11.IX., wegziehende

Trupps bis 28.IX.
Hirundo rust. an. 24.V.

» »» ab. 13.IX.

» urb. an. 21.V.

n „ ab. 24.IX.
Numenius arc. an. 27.1V.

Phyllosc. trochilus an. 22.V.
Saxicola oen. an. 29.V.

n „ ab. 6.
Scolopax rusticola an. 29.IV.
Sturnus vulg. heuer nicht ges.
Tetrao tetrix Spielz. 10.IV.
Tringoides hypoleuc. an. 14.V.
Turdus mus. an. 17.1V.

» Pilar. an. 21.IV.

Rana tempor. Laichz. 5.V.

Abramis brama Laichz. 16.VI.
Coregonus albula , 19.X.
Leuciscus rutilus „ 25V.
Osmerus eperlanus, 15.V.
Salmo steigt 15.VI.

Geotrupes s. 21.V.
Vanessa urticae s. 15.1V.

Rautalampi, Koski. — Pfarrer Gottlieb Dahlgren.
62° 86’ n. Br.; 26° 48’ 6. Gr.; c. 100 m. ü. M.

Alauda arv. an. 16.IV.
Ampelis garr. an. 21.1X.
Corvus cornix an. 23.101.

Cuculus can. an. BV In |
'ygnus cygnus an. 16.111. Schar.
Fring. coel. an. 16.1V. einzeln.

Fuligale clangula an. 21.IV. ein-
zein. |
Grus grus an. 18.IV. Schar.
» „ ab. 31.VIIL
Hirundo rust. an. ?0.V.

„ „ ab. 5.IX

„ urb. an. 28.V.

” „ ab. 31.VIIL
Motacilla alba an. 20.IV. einzeln.
Numenius arc. an. 8.V.
Passerina nivalis an. 26.1IL Schar.
Ruticilla phoenic. an. 12.V.
Saxicola oen. an. 28.IV. einzeln.
Tetrao tetrix Spielz. 15.1V.

407

Tringoides hypoleuc. an. 16.V.
Turdus mus. an. 18.1V. einzeln.
» pilar. an. 30.1V. Schar.

Rana tempor. Laichz. 7.V.

Leueiscus rutilus Laichz. 26.V.

Bombus s. 11.V.
Geotrupes s. 1.V.
Vanessa urticae s. 20.IV.

Wiitasaari, Haapaniemi. — Pfarrer Em. Fr. Landgren.
63° 4’ n. Br.; 25° 50’ 6. Gr.; c. 105 m. ü. M.

Alauda arv. an. 10.1V.
Ampelis garr. an. 17.X.
Anser ap. an. 20.IV.
Crex crex an. 26.V.
Cuculus can. an. 20.V.

Cygnus cy us an. 9.IV. Schar.
Fring. coelebs cf an. 23.11I. 1 Ex;
15.1V. Schwarm.

Fring. coelebs Q an. 28.11I. 2 Exx.;
151V. Schwarm.
Fuligula clangula an. 12.IV.
Grus grus an. 16.IV.
” „ ab. 5.IX.
Hirundo rust. an. 10.V. einzeln;
21.V. Schar.
Hirundo rust. ab. 5.IX.
n urb. an. 24.V. Schar.
7.1X

» „ ab. 7.IX.
Motacilla alba an. 23.1V.
Passerina nivalis an. 8.III.
Ruticilla phoenic. an. 14.V.

Saxicola oen. an. 9.IV.
Sturnus vulg. an. 26.IV.
Tetrao tetrix Spielz. 9.III.
„ urogall „ 7.1V.
Turdus mus. an. 15.IV.
» pilar. an. 27.IV.

Rana tempor. Laichz. 21.1V.

Abramis brama Laichz. 20.V.
Coregonus albula „ 18.X.
Leuciscus rutilus „ 23.V.

Bombus s. 18.V.
Geotrupes s. 30.1V.
Vanessa urticae s. 20.IV.

Nord-Savo. — Kuopio. — Inspektor O. A. F. Lönnbohm.
62° 54’ n. Br.; 27° 40’ 6. Gr.; c. 100 m. ü. M.

Alauda arv. 11.IV. geh.
Ampelis garr. an. 16.X.
Anthus pratensis an. 10.V.
Budytes flavus an. 20.V.
Apus apus an. 4.VI.

ab. (15. VIIL.)

” ”

Chloris chloris 2.1V. Gesaug geh.

Corvus cornix war hier den
Winter über. Vom Anfang
März paarweise fl. u. in Scha-
ren zu 5-15: Exx. |

Corvus cornix Str. 4. VIT.

408

Crex crex an. (6.VL) | Saxicola oen. an. 3.V.
Cuculus can. an. 8.V. mehrere, Sylvia salicaria an. 20.V.
Cygnus cygaus an. 26.11. in etrao tetrix Spielz. 27.IV.
aaninka laut Ztgsnotiz. arin oides hypoleuc. an. (21.V.)
Fring. coelebs fan an. 10V. rdus mus. an. 27.IV.
noch ges. pilar. an. 29.IV.
Grus D "an. 24. and 25.1 Urinator arcticus an. 5.V.
Hirund rust. an. 6.V. 1 Ex.; 20.V.
Hirundo rust. ab. 1.IX Rana tempor. Laichz. 16.V.
n urb. an. 24.V.
„ Schwarm 21.IX. ges.
lynx torqu. an. 8.V. Coregonus albula Laichz. PT)

(Luscinia philomela an. 4.VL) Osmerus eperlanus „
otacilla alba an. 20.IV.; in Le
ävirta und Maaninka 19.1V.

aut Ztgsnotiz. [Bombus] s. 26.1V.
Phyllose. trochilus an. 14.V. viele. | Geotrupes s. 19.V.
Ruticilla phoenic. an. 3.V. Vanessa urticae s. (10.1V.)

Iisalmi, Ulmala. — Landbaurat Joh. Lagus.
68° 81’ n. Br; 27° 18’ 3. Gr; c. 95 m. fi M.

Alauda arv. an. 17.IV. Saxicola oen. an. 3.V.

Anas bosch. an. 16.V. Scolopax rusticola an. 18.V.

Corvus cornix Nb. 1.1V. Tetrao tetrix Spielz 2IV.
28.V.in Scharen fl | Turdus mus. an. 3.V.

Crex crex an. 27.V. » Pilar. an. 28.IV.

Cuculus can. an. 20.V.
Cygnus cygnus an. 18.IV.

Fring. coelebs g an. 12.IV. Rana tempor. Laichz. 16.V.
Grus an. 22.1
Hirundo rust. an. 21.V.

urb. an. 20.V. Abramis brama Laichz. 25.V.
Motacilla alba an. 21.IV. Leuciscus rutilus „ 29. V.

Numenius arc. an. 4.V.

Phyllosc. trochilus an. 16.V.

Passerina nivalis an. 10.IIT., auch
20.III. beo

Ruticilla phoenic. an. 18.V.

Bombus s. 15.V.
Geotrupes s. 15.V.
Vanessa urticae s. 19.1V.

Nord-Karelien. — Wärtsilä. — Frau Pfarrer Nina Karsten.
62° 10’ n. Br.; 80° 89’ 6. Gr.; c. 85 m. ü. M.
Alauda arv. an. 15.1V. Anser sp. an. 24.IV.

Anas bosch. an. 30.IV. ” „ ab. 7.X.
„ erecca an. 10.V. Chrysomitris spinus an. 8.V.

409

Corvus cornix tberwintert. Phyllosc. trochilus an. 18.V.
n „ Nb. 9.IV. Ruticilla phoenic. an. 4.V.
» Str. 20.VIIL » ab. 15.IX.
Cuculus can. an. 14.V. Saxicola oen. an. 6.V.
Cygnus cygnus an. 7.IV. Tu via salicaria an. 31.V.
Fring. coelebs ¢ an. 10.IV. etrao tetrix Spielz. 15.111
„ ” an. 23.IV. arin oides hypoleuc. an. 18.V.
ab. 4.X. us mus. an. 30.IV.
Fuligula clangula an. LV. » pilar. an. 17 IV.

» glacialis an. 10.V.
Grus grus an. 23.1V.
Hirundo rust. an. 23.V. Rana tempor. Laichz. 18.V.

» „ ab. 30.VIIL

n urb. an. 21.V.

„ ab. 27.VIll. Abramis brama Laichz. 16.V.
Luscinia philomela 24.V.
Motacilla alba an. 19.IV.

„ ab. 16.IX. Bombus 8. 4.V.
Muscicapa sp. an. 8.V. Geotrupes s. 18.V.
Numenius arc. an. 11.V. Vanessa urticae s. 30.IV.

Phyllosc. collybita an. 8.V.

Liperi, Siikasalmi. — Fräulein Aino Hällström.
62° 30’ n. Br: 29° 20’ 6. Gr.

° Alauda arv. an. 19 IV. | Saxicola oen. an. 29.IV.

Anas bosch. an. 18.1V. | Sturnus vulg. an. 17.IV.
Anser sp. an. 27.IV. n „ ab. 5.VII.

Cuculus can. an. 7.V.
Cygnus cygnus an. 10.IV.
Fring. coelebs Ir an. 13.1V. Rana tempor. Laichz. 14.V.
Grus grus an. 3.IV.

Hirundo rust. an. 25.V.

urb. an. 20.V. Abramis brama Laichz. 6.VI.
Mergns serrator an. 7.V. Coregonus albula , 15.X
Motacilla alba an. 18.IV. Leuciscus rutilus , 8.VI.

Numenius arc. an. 20.IV.
Passerina nivalis an. 25.UL.
Ruticilla phoenic. an. 15.V. Geotrupes s. 6.V.

Liperi, Taipale. — Lehrerin Elli Mamantoff.
62° 40’ n. Br.; 29° 10’ 6. Gr.

Alauda arv. an. 18 IV. einzeln. Cuculus can. ab. 24. VII.
TS oe garr. * Ende Sept.u. Anfg. | Fring. coelebs 5 13.IV. Gesang

zuerst geh.
Anas bosch. an. 16.IV. Schar. Grus grus an. 20.IV.
Crex crex an. 20.V. Hirundo rust. an. 17.V.

Cuculus can. an. 18.V. n urb. an. 5.V.

410

Hirundo urb. ab. Mitte August. | Leuciscus rutilus Laichz. 22.V.

Motacilla alba an. 20.IV. einzeln.

Ruticilla phoenic. ab. 20.X.

Rana tempor. Laichz. 6.V.

Kontiolahti, Romppala.
62° 45’ n. Br;

Alauda arv. an. 15.1V.
ab. 28. VIII.

Anser Sp. "an. 20.1V.

—

Bombus s. 19.V.
Geotrupes s. 7.V.
Vanessa urticae s. 28.IV.

— Student P. Varis.
29° 50’ 6. Gr.
Passerina nivalis an. 6.IV.

Ruticilla phoenic. an. 12.V.
ab. 2.IX.

Corvus cornix an. 25.IIl. Saxicola oen. an. 18.V.
» » b. 10.IV. ab. 2.IX.
» Str. 28.VII. Sturnus vulg. an. 1.VI. Schar.
Cuculus can. an. 11.V. Tetrao tetrix Spielz. 10.IV.
» ab. 15.VO. » urogall. 22.1V.
Cygnus cygnus an. 19.IV. Turdus mus. an. 2.V.
ab. 15.X
Fring. coelebs ¢ an. 18.IV.
” n an. 18.IV. Rana tempor. Laichz. 12.V.
ab. 25.VIIL.

Fuligula clangula an. 4.V.
Grus grus an. 20.IV.

Abramis brama Laichz. 23.VI.
30.IX.

„ ab. 30.VIIT. Coregonus albula „
Hirundo rust. an. 20.V. Leuciscus rutilus , 28.V.
„ „ ab. 30.VIIL. Osmerus eperlanus , 30.V.
» urb. an. 10.V.
ab. 30. VIII.
Motacilla alba an. 19.IV. Bombus s. 22.V.
ab. 28.1X. Geotrupes s. 20.V.

Phyllosc. trochilus an. 12.V.

Vanessa urticae s. 18.IV.

Nurmis. — Titulärrat Axel Hammarström und Landwirt
Saastamoinen.

63° 85° n. Br.; 29° 10’ 6. Gr.

Alauda arv. an. 17.IV.
Anas bosch. an. 27.1V.
crecca an. 29.IV.

|
|

Fring. coelebs Q an. 20.IV. Schar.
Fuligula clangula an 28.IV.
" glacialis an. 21.V.

Anser sp. an. 3.V. I Grus s an. 9.IV.
Cuculus can. an. 17.V. Hirundo rust. an. 22.V.
Cygnus cygnus an. 18.IV. n „ ab. (24.VIIE)
Fring. coelebs ¢f an. 12.1V. Schar. | . urb. an. 22.V.

411

Hirundo urb. ab. 26. VILT.
Mergus serrator an. 5.V.
Motacilla alba an. 20.IV.
ab. 29.X.

Passerina nivalis an. 7.IV.
Ruticilla pboenie. an. 12.V.
Saxicola oen. an. 3.V.
Sturnus vulg. ab. 14.XJ.
Tetrao tetrix Spielz. 9.IV.

„ urogall 20. IV.
Tringoides ypoleuc. an. 29.IV.
Turdus mus. an. [20.V.]

» pilar. an. 26.IV.

— — —!2>

' Rana tempor. Laichz. 22.V.

Abramis brama Laichz. 1.VI.
Coregonus albula , 21.X.
Leuciscus rutilus „ 27.V.
Osmerus eperlanus, 15.V.

Geotrupes s. 22.V.
Vanessa urticae s. 20.IV..

Süd-Ostrobotnien. — Sideby, Kirchdorf. — Pfarrer
K. E. Hohenthal.

62° 2’ n. Br.; 21° 21° 6. Gr; ce. 5 m. ü. M.

Alauda arv. an. 25.III. Motacilla alba an. 141IV. einzeln.
Ampelis garr. an. 23.X. n » ab. 2X

Anas bosch. an. 27.IIL Schar. Numenius arc. an. 14.IV. einzeln.
Anser Sp. an. ON Schar. | Phyllose. trochilus an. 5.V.

n „ ab. 30 Passerina nivalis an. 1.IV.
Corvus cornix an. 25.IHl. Ruticilla phoenic. an. 3.V.
» » Nb. 2.IV. ” ab. 30.VIL.
Str. 18. VIII. Saxicola oen. an. 5.V.
Crex crex an. 15.VI. „ ab. 20.VITI.

Cuculus can. an. 20.V.

Cygnus cygnus an. 8.IV. Schar.

ring. coelebs g an. 25.IIL.

” ”

Fuligula clangula an. 26.IIL ein-

zeln.
Grus s an. 15.IV.
Hirundo rust. an. 22.V.
n „ ab. 10.IX.
n urb. an. 19.V.

» „ ab. 6.IX.
Mergus (merg.) an. 7.IV. Schar.

Somateria molliss. an. 7.IV. Schar.
Sturnus vulg. an. 1.IV.
Turdus mus. an. 20.IV.

» pilar. an. 8.IV.

— lo.

Rana tempor. Laichz. 28.IV.

—

| Bombus s. 10.V.

Geotrupes s. 8.V.
Vanessa urticae s. 17.IV.

Lappfjärd, Kirchdorf. — Pfarrer J. S. Laurell.
62° 15’ n. Br.; 21° 31’ 6. Gr. c. 5 m. ü. M.

Alauda arv. an. 24 III.
Anas crecca an. 16.IV. einzeln.
Anser sp. an. 26.IV.

Apus apus an. 22.V. einzeln.
Crex crex an. 25.V.
Cuculus can. an. 22.V.

412

Fring. coelebs of an. 7.IV.
Grus grus an. 18.IV.

Hirundo rust. an. 10.V. einzeln,
11—18.V. verschwunden; 19.V.

mehrere angek.

Hirundo urb. 10.V. ein Flu
später verschwunden; 20.
erschienen wieder.

Motacilla alba an. 19.IV.

Numenius arc an. 24.IV.

Ruticilla phoenic. an. 3.V.
Saxicola oen. an. 28.IV.
Sturnus vulg. an. 19.111.

Rana tempor. Laichz. 27.IV.

Bombus 8. 6.V.
Geotrupes s. 3.V.

Alavus, Töysä. — Pfarrer Arnold Berger.
62° 38' n. Br.; 23° 48’ 6. Gr.

Alauda arv. an. 10.IV.
Ampelis garr. an. 3.XI.
Anser sp. an. 15.1V.
Corvus cornix an. 1.IV.

» » Nb. 15.IV.

n » str. A.VII.
Crex crex an. 5.VI.
Cuculus can. an. 19.V.
Fring. coelebs ¢f an. 6.IV.

n „ an. 14.1IV.
Fuligula clangula an. 16.1V.
Grus grus an. 17.IV.
Hirundo rust. an. 8.V.

» urb. ab. 23. VIII.
Motacilla alba an. 26.IV.
Numenius arc. an. 27.IV.
Passerina nivalis an. 6.III.
Ruticilla phoenic. an. 19.V.

Saxicola oen. an. 6.V.
Sturnus vulg. an. 1.IV.
Tetrao tetrix Spielz. 4.IV.
» urogall. „ 18.IV.
Turdus mus. an. 21.IV.
» pilar. an. 20.IV.

Rana tempor. Laichz. 1.V.

Leuciscus rutilus Laichz. 26.V.

Bombus s. 8.V.
Geotrupes s. 25.V.
Vanessa urticae s. 17.IV.

Ilmajoki, Kirchdorf. — Arzt Dr. S. W. Liljeblom.
62° 44’ n. Br.; 22° 85’ 6. Gr.

Alauda arv. an. 21.III.
Anas bosch. an. 10.[V.
Anser sp. an. 10.IV.
Crex crex an. 2.VI.
Cuculus can. an. 20.V.
Hirundo rust. an. 20.V.
” urb. an. 19.V.
Motacilla alba an. 18.IV.
Sturnus vulg. an. 22.III.

Rana tempor. Laichz. 4.V.

Bombus s. 7.V.
Geotrupes s. 15.V.
Vanessa urticae s. 15.1V.

413

Pörtom, Alholma. — Fräulein Saima Sjöberg.
62° 46’ n. Br.; 21° 39’ d. Gr.

Alauda arv. an. 26.III. | Ruticilla phoenic. an. 7.V.
Ampelis garr. an. 24.X. Sturnus vulg. an. 27.III.
Anser sp. an. 10.IV. Tetrao tetrix Spielz. 4.IV.
Corvus cornix an. 22.111. Turdus pilar. an. 26.IV.

n n Nb. 12.1V.
Cuculus can. an. 20.V.
Fring. coelebs / an. 2.IV. Rana tempor. Laichz. 16.1V.
Grus grus an. 8.IV
Hirundo rust. an. 7.V. einzeln.

» urb. an. 19.V. Bombus s. 6.VI.
Motacilla alba an. 10.IV. Geotrupes s. 2.V.

Mustasaari, Korsholm. — Frau Anna Wahlbeck.
63° 4’ n. Br.; 21° 89’ 6. Gr; c. 10 m. i. M

Alauda arv. an. 20.III. | Hirundo rust. an. 12.V.
Anas bosch. an. 16.IV. | ” „ ab. 4IX.
Crex crex an. 30.V. Motacilla alba an. 21.IV.
Cuculus can. an. 20.V. Numenius arc. an. 22.IV.
Fring. coelebs g an. 28.III. Ruticilla phoenic. an. 18.V.
» » an. 6.IV. | Saxicola oen. an. 2.V.
Grus grus an. 19.IV. Sturnus vulg. an. 21.III.

Wasa. — Lektor Dr. Hj. Hjelt.
63° 5’ n. Br. 21° 82’ 6. Gr.; c. 10 m. ti. M.

Alauda arv. an. 12.IV. Ruticilla phoenic. an. 10.V. ein-
NV.

Ampelis garr. an. 19.X. zeln: 1
Anas bosch. an. 19.IV. Saxicola oen. an. 3.V.

Anser sp. an. 29.IV. Schar. Somateria molliss. an. (30.IV.)
Corvus comix überwinterte. Sturnus vulg. an. 1.IV. Schar.
n » Nb. 25.IV. Tetrao tetrix Spielz. (20.V.)
Cuculus can. 25.V. geh. » urogall. , 24.IV.

Cygnus cygnus an. 12.IV. Turdus mus. an. 26.1V.
chwarm. » pilar. an. 28.IV.

Fring. coelebs Q an. 14 IV. ein-

zeln.
Fuligula clangula an.29.IV. Schar. | Rana tempor. Laichz. 25.IV.
Grus s an. 18.1V. 3 Exx.
Hirundo rust. an. 20.V. Leuciscus rutilus Laichz. 1.V.
Mergus serrator an. 11.IV.
Motacilla alba an. 21.IV. ein-
zeln; 26.IV. Bombus s. 3.V.
Numenius arc. an. 24.IV.einzeln; | Geotrupes s. 2.V.
5

Vanessa urticae s. 25.IV. und 3.V.

Passerina nivalis 1.V. Schwarm.

414

Replot, Kirchdorf. — Pfarrer Maurits Elenins.
63° 14’ n. Br.; 21° 22’ 6. Gr; c. 5 m. ii. M.

Alauda arv. an. 24.III. einzeln,
27.III. Schar.

Ampelis garr. an. 9.XL

Anas bosch. an. 26.III. 2 Exx.;
12.IV. Schar.

Anas bosch. ab. 3.X.

( , crecca an. 17.IV.)

Anser sp. an. 12.IV. Schar.
7 „ ab. 10.X.; 30.X. grosser

ug.
Corvus cornix überwinterte hier.

n » . 6.IV.
» » 3.VII. u. 24.VIII.
in Scharen fl.
Cuculus can. an. 12.V.
Cygnus cygnus an. 8.1V. 2 Exx.;
0 12.IV. Schar. ». OXI
>ygaus cygnus ab. 9.XI.
Fring. coëlebs od an. 25.III. ein-
zeln.
Fring. cuelebs Q an. 10.IV. Schar.
Fuligula clang. an. 17.IV. Schar.
Grus grus an. SIV. einzeln; 21.IV.
XX.
Hirundo rust. an. 13.V. 4 Exx.
» urb. an. 13.V. 3 Exx.

Mergus serrator an. 1.V. 2 Exx.,
2.V. mehrere.

Motacilla alba an. 14.IV. einzeln,
17.IV. Schar.

Motacilla alba ab. 26.IX.

Numenius arc. an. 13.IV. einzeln.

Passerina nivalis an. 14.III

Ruticilla phoenic. an. 12.V.

Saxicola oen. an. 17.IV. 3 Exx.

Scolopax rustic. an. 29.IV. Schar.

(Sturnus vulg. an. 8.IV.)

Tetrao tetrix Spielz. 2.IV.

Tringoides hypoleucus an. 30.IV.
2 Exx

Turdus pilar. an. 16.IV. 2 Exx.

Rana tempor. Laichz. 28.IV.

Bombus s. 2.V.

Geotrupes s. 25.IV.

Vanessa urticae s. 26.1II., 14.IV.
und 17.IV.

Oravais, Kirchdorf. — Dorfschullehrer Oscar Krook.
63° 17’ n. Br.; 22° 20’ 6. Gr. c. 5 m. ü. M.

Alauda arv. an. 24.III. einzeln.
Anas bosch. an. 15.IV.
Anser sp. an. 18.IV.
Corvus cornix an. 14.III.
n » Nb. 28 III.
n » Str. 28.VIII.
Cuculus can. an. 21.V.
gnus cygnus an. 15.IV.
Fring. coelebs $ an. 15.IV.
Grus s an. 20.IV.
Hirundo rust. ab. 2.1X,
» urb. an. 22.V.
” „ ab. 30.VIII.
Motacilla alba an. 19.IV.

Numenius arc. an. 18.1V.
Ruticilla phoenic. an. 1.V.
Saxicola oen. an. 20.IV.
Sturnus vulg. an. 26.IIL
Tetrao tetrix Spielz. 20.IIL
Turdus mus. an. 18.IV.

» bilar. an. 19.IV.

Rana tempor. Laichz. 21.IV.

Geotrupes s. 21.IV.

415

Mittel-Ostrobotnien. — Alajärvi, Kirchdorf. — Probst
Jonatan Johansson.

63° n. Br.; 23° 49’ 6. Gr.; c. 180 m. ü. M.

Alauda arv. an. 27.IIX.
Anas bosch. an. 18.1V.
Anser sp. an. 17.IV.
Corvus cornix überwintert hier.
Crex crex an. 15.VI.
Cuculus can. an. 22.V.
Fring. coelebs g an. 2.IV.
” » an. 15.IV.
Grus grus an. 8. IV.
Hirundo rust. an. 21.V.

n urb. an. 20.V.
Motacilla alba an. 21.IV.
Numenius arc. an. 20.IV.
Phyllosc. trochilus an. 19.V.

| Ruticilla phoenic. an. 13.V.
Saxicola oen. an. 4.V.
Sturnus vulg. 24.IIL
Tetrao tetrix Spielz. 6.IV.
Tringoides hypoleuc. an. 13.V.
Turdus mus. an. 19.IV.

» pilar. an 12.IV.

Rana tempor. Laichz. 4.V.

Bombus s. 3.V.
Vanessa urticae s 31.III.

Kronoby, Hopsala. — Direktor Johannes Klockars.
63° 45’ n. Br.; 23° 10’ 6. Gr.

Alauda arv. an. 26.III. einzeln.
Anas bosch. an. 11.IV.

Cuculus can. an. 22.V.

Fring. coelebs / an. 11.IV. Schar.

Grus an. 15.1V.

Hirundo urb. an. 17.V. einzeln,
20.V. mehrere.

Motacilla alba an. 20.1V.

Passerina nivalis an. 29.III. ein-
zelne; 3.IV. mehrere.

Sturnus vulg. an. 12.IV. Schar.
Tetrao tetrix Spielz. März.
Turdus pilar. an. 16.1V.

Rana tempor. Laichz. 26.IV.

Bombus s. 19.V.

Haapajärvi, Lähemäki. — Landwirt A. J. Montin.
68° 46’ n. Br.; 25° 18’ d. Gr.

Alauda arv. an. 14.IV.
Ampelis garr. an. 23.X.
Anser sp. an. 17.IV.

„ „ ab. 13.X.
Corvus comix an. 25.111.
Cuculus can. an. 20.V.
Cygnus cygnus ab. 23.X.
Fring. coelebs ¢ an. 15.IV.
Fuligula clangula an. 15.IV.

» @lacialis an. 15.IV.

Grus grus an. 15.IV.

n » ab. 30.IX.
Hirundo rust. an. 21.V.
Motacilla alba an. 21.IV.

Numenius arc. an. 21.IV.
Ruticilla phoenic. ab. 29.IX.
Tetrao urogall. Spielz. 20.IV.

Rana tempor. Laichz. 29.IV.

Abramis brama Laichz. 10.VI.

Bombus s. 14.V.
| Geotrupes s. 3.V.
| Vanessa urticae s. 14.IV.

416

Kalajoki, Kirchdorf. — Probst K. A. Ottelin.
64° 15’ n. Br.; 28° 55’ 6. Gr; c. 5 m. ü. M.

Alauda arv. an. 21.III. Numenius arc. an. 13.IV.
Ampelis garr. an. 19.X. Phyllosc. trochilus an. 18.V.
Anas bosch. an. 20.IV. Passerina nivalis an. 21.III.

n » ab. 19.X. Ruticilla phoenic. an. 2U.IV.

» crecca an. 21.V. | Saxicola oen. an. 2.V.
Anser sp. an. 12.IV. » ab. 17.1X.

» „ ab. 14.X. Somateria molliss. an. 14.V.
Corvus cornix an. 20.III. Sturnus vulg. an. [2.V.]

» » Nb. [23.111 Tetrao tetrix Spielz. 2.IV.

n » 18.X. in Scharen fl. Tringoides hypoleuc. an. 16.V.
Cuculus can. an. 21.V. Turdus mus. an. 19.IV.

Cygnus cygnus an. 26.III. » ilar. an. 29.IV.
yen gn D XI P

” n . 1.XI.
Fring. coelebs an. [12.V.]
Fuligula clangula an. 15.IV. Rana tempor. Laichz. 22.1V.
» glacialis an. 17.V.
Grus grus an. 14.IV.
3.X

n „ ab. 3.X.
Hirundo rust. an. 23.V.

Salmo salar steigt 25.V.

» urb. an. 21.V.
Mergus serrator an. 16.IV. Bombus s. 30.IV.
Motacilla alba an. 20.IV. Geotrupes s. 4.V.

” „ ab. 2.X. Vanessa urticae s. 3.V.

Piippola, Kauppila. — Pfarrer N. Karlsberg.
64° 10’ n. Br.; 26° 6. Gr.

Alauda arv. an. 7.IV. | Hirundo rust. ab. 29.VILI.
Anas bosch. an. 22.IV. Motacilla alba an. 23.IV.
Corvus cornix an. 22.III. | n „ ab. 10.IX.
Grus grus an. 23.IV.
» „ ab. 10.X. ungewöhn-
lich spät!
Hirundo rust. an. 19.V. |

Bombus s. 16.V.

Brahestad. — Herr A. W. Svanljung.
64° 45’ n. Br.; 24° 30’ 6. Gr.

Alauda arv. an. 13.IV. Fring. coelebs ./ an. 5.V.
Anser sp. an. 26.IV. Grus grus an. 20.IV.
Corvus cornix an. 10.VIII. n » ab. L.IX.
n » Nb. Anfang Mai. | Hirundo urb. an. 20.V.
„ Str. 10. VIEÏ. Mergus serrator an. 27V. ein

”
Cuculus can. an. 28.V. aar.

417

Motacilla alba an. 26.IV. Turdus pilar. an. 4.V.
Numenius arc. an. 5.V.

Ruticilla phoenic. an. 9.V.

Saxicola oen. an. 17.V. Bombus s. 4.V.
Tringoides hypoleuc. an. 4.V. Vanessa urticae s. 15.1V.

Kajanisch-Ostrobotsien. — Kajaani. — Fräulein
Maria Renfors.

64° 18’ n. Br.; 27° 45’ 6. Gr.; c. 145 m. i. M.

Alauda arv. während der letz- | Hirundo rust. ab. 10.IX.,

teren Jahren nicht gehört » urb. an. 21.V.
worden. » » ab. 8.IX.
Ampelis garr. an. 15.X. Motacilla alba an. 21.IV.
Anas bosch. an. 17.IV. Ruticilla phoenic. an. 18.V.
Cuculus can. an. 25.V. Saxicola oen. an. 5.V.
Fring. coelebs d an. 11.IV. Tringoides hypoleuc. an. 6.V.
Grus s an. Turdus mus. an. 6.V.

Hirundo rust. an. 21.V.

Kajaani. — Forstwärter H. E. Heiman.

[Alauda arv. an. 24.V.] Numenius arc. an. 24.V.
Anas bosch. an. 25.IV. Saxicola oen. an. 19.V. einzeln.
„ Crecca an. 2.V. Tetrao tetrix Spielz. 28.1V.
Anser sp. an. 22.IV. einzeln. » urogall » 2.V.
Corvus cornix: Jahresvogel. Tringoides hypoleuc. an. 18.V.
Cuculus can. an. AN WV Turdus mus. an. LV
gous cygnus an. 10.IV. » Pilar. an. 16.V.
Fring coëlebs d an. 15.IV. ein-
zeln.
Fring. coelebs © an. 22.IV. Rana tempor. Laichz. 21.V.
Fuligula clangula an. 21.IV. _

n lacıalis an. 4.V.
Grus grus an. 10.V. einzeln.
Hirundo rusk. an. 23.V. Schwarm.
» urb. an. 21.V. Schwarm. |
Mergus serrator an. 23.IV. Schar. Bombus s. 22.V.
Motacilla alba an. 21.IV. ' Geotrupes s. 18.V.

Salmo steigt 2.V.

Hyrynsalmi, Salmenkylä. — Förster Otto G. Wænerberg.
64° 40’ n. Br.; 28° 33’ 6. Gr.; c. 165 m. i M.
Anas bosch. an. 27.IV. Anthus trivialis an. 22.V.

» crecca an. 7.V. Budytes flavus an. 20.V.
Anser sp. an. 27.IV. Apus apus an. 31.V.

418

Coloeus monedula 6.IV. 5 Exx. ' Hirundo rust. ab. 25. VIII.
im Kirchdorf beobachtet. Mergus serrator an. 27.1V.
Corvus cornix an. 1.IV. einzeln, ! Motacilla alba an. 24.IV.

12.IV. Schar. | ” » 14.IX
Corvus cornix Nb. 2.V. ı Numenius arc. an. 4.V.
Cuculus can. an. 20.V. ‘ Phyllosc. trochilus an. 20.V.

Cygnus cygnus an. 30.III. Passerina nivalis an. 15.IV.
Fring. coelebs g an. 12.IV. ein- ' Ruticilla phoenic. an. 7.V., 20.V.
zeln, 18.IV. Schar. Schar.
Fring. coelebs 2 an. 29.IV. Saxicola oen. an. 17.V.
ab.

n n 14.1X. Sylvia curruca an. 24.V.

„ Mmontifringilla an. 5.V. etrao urogall. Spielz. 4.1V.
Fuligula clangula an. 20.IV. ' Tringoides hypoleuc. an. 18.V.
Grus grus an. 27.IV. ' Turdus mus. an. 3.V.
Hirundo rust. an. 21.V. | » pilar. an. 3.V.

Puolanko, Koiraniemi. — Polizeibeamte R. Dalström.

64° 53’ n. Br.; 27° 40’ 6. Gr. c. 150 m. ti. M.

Saxicola oen. an. 28.IV.
[Scolopax rusticola] an. 30 IV.
etrao tetrix Spielz. 24.IV.

Alauda arv. an. 6.V.
Anas bosch. an. 12.1V. |
„ crecca an. 28.IV.
Anser sp. an. 21.IV. „ urogall. „ 26.IV.
Corvus cornix an. 26.III. Turdus mus. an. 24.V.
Cuculus can. an. 26.V. » pilar. an. 25.V.
ove” „ ab. IV. |

nus cygnus an. 18.IV.
Fring. coelebs an. 14.1V. |
Fuligula clangula an. 25.IV. |
Grus grus an. 28.IV. |
Hirundo rust. an. 30.V.

» » 20.VIII. |

n urb. an. 30.V.

Rana tempor. Laichz. 12.V.

Coregonus albula Laichz. Sept.
Leuciscus rutilus » 28.V.
Osmerus eperlanus „ 13.V.

” „ ab. 14.VIII.
Mergus serrator an. 26.V.
Motacilla alba an. 25.IV.
Passerina nivalis an. 24.III.

Geotrupes s. 26.V.

Nord-Ostrobotnien. — Pudasjärvi, Kirchdorf. — Provinzial-
Arzt J. Stenbäck.

65° 23’ n. Br.; 26° 58’ 6. Gr.; c. 105 m. ü. M.

Alauda arv. 20.IV. ges: 4.V Ge- | Anser sp. an. 23. u. 29.IV.

sang erstmals geh. | n » ab. Ende Sept.
Ampelis garr. an. 19.X.; grosse Apus apus 25.VL erstmals ges;
charen 21-23.X. | zeigt sich hier nur sporadisch.

Anas bosch. 16.V. ein Paar ges. ' Budytes flavus an. 30.V. Schar.
„ crecca an. 9.V. : Corvus cornix an. 22.III. einzeln.

Charadrius apricarius an. 23.V.

Cuculus can. an. 31V.

Cygnus cygn. an. 13.IV. mehrere.
ab. 12.X.

Emberiza citrinella an. LIV.
n schoeniclus an. 2.V.
” hortulana 21.V. sin-
gend geh.

Fring. coelebs 5 an. 14.IV. ei-
pige; Q kein ges.

Fring, coelebs 1.X. streicht um-
her, das letzte Ex. 28.X. ges.

Fuligula clangula an. 13.IV. ei-

LT nebularius an. 11.V.
rus an. 28.IV. einige; 29.IV.
rere.
grus ab. 22.VIII.
Hiran o rust. an. 18.V.
n „ ab. 24. VII.
» urb. an. 20.V.
„ ab. 25.VIIL
Mergus serrator an. 20.V.
albellus an. 18.V.
Motacilla a an. 20.IV. einzeln;
rosse Flüge.
Motacilla alba a 16 IX. Flüge ges.;
29.IX. einzelne beob.
Numenius arc. an. 19.V.
phoeopus an. 17.V.
Phyllose. trochilus an. 24.V.

419

Passerina nivalis an. 23.III. Schar;
noch 13.1V.
Pratincola rubetra. an. 24.V.
Ruticilla phoenic. an. 24.V.
Saxicola oen. 20.V. singend geh.
Totanus fuscus an. 4.V.
» &lareola an. 5.V.
Tetrao tetrix Spielz. 25.III. u.
wieder 2.IV.
Tetrao urogall Spielz. 23.1V.
Tringoides hypoleuc. an. 9. u.

Turdus mus. 19.V. Gesang erst-
mals geh.

Turdus pilaris an. 4.V.; 11.V.
schachert erstmals.

Rana tempor. s. 10.V.; 19.V. Laich
beob.

Coregonus albula Laichz. 27. x
Leuciscus rutilus n 25.
Salmo steigt 4.VI.

Bombus s. 24.V.
Geotrupes s. 18.V.
Vanessa urticae s. 3.V.

Kemi. — Förster K. J. Ehnberg.

65° 44’ n. B.;

Alauda arv. 22.V. mehrere beob.
Acanthis linaria 29.V. flügge
Jungen beob.
Ampelis garr. an. 4.XI.
Anas crecca an. 15.V.
Budytes flavus an. 22.V. Schar.
Calcarius lapponicus an. 19.V.
Schar.
Charadrius apricarius an. 19.V.
Corvus comix 27.III. einige ges.;
5.IV. ein Flug.
Corvus cornix Nb. c. 1.V.
„ Str 1.VII.
Fuligula glacialis an. 19.V. ein-

Grus grus ab. (10.1X.)
Hirundo rust. an. 26.V.
6.VII. in grosse
Scharen” vereinigt.

24° 83’ 6. Gr.; c. 5 m. ti. M.

Numenius [arc.] an. 22.V. Schar.

Phyllosc. trochilus an. 28.V

Passerina nivalis an. 27.III.
Schar.

Passerina nivalis ab. 24.X.

Ruticilla phoenic. an. 26.V. ein-

zeln.
Tetrao tetrix Spielz. 31.III.
Tringoides hyp cleus. an. 1.VI.
Turdus mus. . Schar beob.

Rana tempor. Laichz. 19.V.

Salmo salar steigt 31.V.

—V ——

Culex s. 25.V.
Geotrupes s. 19.V.

420

Alatornio, Puas. — Landwirt K. Em. Castren.
65° 51’ n. Br.; 24° 10’ 6. Gr.; c. 10 m. ü. M.

Alauda arv. an. 21.IV. Grus grus au. 29.IV.
Anser sp. an. 26.1V. Hirundo rust. an. 25.V.
Corvus cornix an. 2.IV. Motacilla alba an. 29.1V.

” » . 26.IV. Numenius sp. an. Mai.
Fring. coelebs SÅ an. 16.IV. Ruticilla phoenic. an. 17.V.
Fuligula clangula an. 26.IV. Turdus pilar. an. 1.V.

Tervola. — Förster K. J. Ehnberg.
66° 7’ n. Br.; 24° 45’ 6. Gr.

Fring. coelebs 5 an. 23.IV. ein- | Passerina nivalis ab. 20.X.
zeln. Tetrao nrogall. Spielz. 16.1V.

Fuligula clangula ab. 26.X.

Grus grus an. 25.IV.

Motacilla alba an. 22.IV. einzeln. | Vanessa urticae s. 23.IV.
Passerina nivalis an. 15.IV.

Rovaniemi, Muurola. — Landwirt Iisakki Hoikka.
66° 22’ n. Br.; 25° 25’ 6. Gr.; c. 50 m. ü. M.

Alauda arv. an. 30.IV. 1 Ex. , Grus an. 18.IV. das erste Ex ;

6.V. mehrere. 26.1V. mehrere.
Anas bosch. an. 9.V. | Grus grus ab. 31.VIII.
» crecca an. 11.V. Hirundo rust. an. 25.V.
* Anser sp. an. 25.IV. einzeln; » » ab. 29. VIII.
30.IV. Schar. » urb. an. 23.V.
Anser sp. ab. 30.IX. n » ab. 30.VIIL
Apus apus an. 29.V. Mergus serrator an. 26.IV.; 29.IV.
n „ ab. 24.VIII. mehrere.
Corvus cornix an. 27.III. Motacilla alba an. 25.IV. einzeln;
” » Nb. 21.IV. 30.TV. Schar.
” „ _ fliegt in Scharen | Numenius sp. an. 10.V.
14.VI., 28.VII. u. 8.VIII. Phyllosc. trochilus an. 24.V.
Cuculus can. an. 24.V. Passerina nivalis an. 20.IH.
» ab. 21. VIII. Ruticilla phoenic. an. 23.V.
Cyanecula suecica an. 26.V. Saxicola oen. an. 2.
Cygnus cygnus an. 26.IV. Tetrao tetrix Spielz. 30.III.
Fring. coelebs 8 an. 15.IV » urogall. , 18.V.
n n ) an.27.IV.1 Ex.; | Tringoides hypoleuc. an. 22.V.
29.IV. Schwarm. Turdus mus. an. 20.V.

Fuligula clungula an. 23.IV. ein-
zeln; 28.IV. mehrere.
Fuligula glacialis an. 20.V.

» Pilar. an. 23.V.

Rana tempor. Laichz. 23.V.

Abramis brama Laichz. 25.V.
Leuciscus rutilus „

421

Salmo steigt 5.V.
„ laicht 10--30.IX.

—

12.V1. | | Geotrupes s. 19.

Obs.! In den von K. E. Stenroos zusammengestellten Beob-
achtungen vom J. 1895 sind die Angaben über Sturnus, Fuligula
mollissima und Luscinia philomela in Rovaniemi pen unwahr-

scheinlich!

Rovaniemi. — Förster K. J. Ehnberg.
66° 80’ n. Br.; 25° 45’ 6. Gr.

Alauda arv. an. 25.1V. einzeln.
» alpestris an. 1.V. Flug.

Anas bosch. an. 7.V. 3 Exx.

Anser sp. an. 23.1V. Flug.

Anthus pratensis an. 5 V. Schar.

Calcarius lapponicus an. 5.V.
Schar

Corvus cornix einzelne Paare
während des ganzen Winters
beob.

Corvus cornix 6.IX. versammelt
sich in grosse Scharen.

Cuculus can. 17.VI. geh.

Cerchneis tinnunculus an. 5.V.
ein Paar.

Cygnus cygnus an. 23.1V. 4 Ex.
Emberiza schoeniclus d an. 8.V.
” n an. 19,

Falco aesalon 5 24.1X. ges.

Fring. coelebs ¢f an. 10.IV. ein-

zelne.
Fring. coelebs 9 an. 5.V. mehrere
zusammen mit g beob.
Fring. coelebs ab. 21.IX

Fuligula clangula an. 16.IV. Flug.
» ee ab. (30.IX.) 5
Glottis nebularius 17.VI. beob.
Grus grus an. 17.IV.
Lagopus lagopus 10.VI. und 1.X.
im Übergangskleide beob.
Mergus serrator an. 4.V. Flug.
Motacilla alba an. 28.IV. einige;
3.V. Schar.
Motacilla alba ab. 21.IX.
Phalacrocorax carbo4.X. Herbst-
zug b.
Passerina nivalis an. 22.IV.
Perdix perdix 10-20.XI. Herbst-
zug beob.
Saxicola oen. an. 8.V. einzeln.
Totanus glareola 24.VI. mit
Flaumjungen ges.
us mus. ab. 10.X.
. ilar. an. 5.V.; 16. VI. Nest
mit eben ausgeschlüpften Jun-
gen gefunden
Turdus iliacus an. 9.V.
ab. 13.IX.

Lappland. — Salla, Kirchdorf. — Polizeibeamte
B. F. Oss. Möller.

66° 58’ n. Br.; 29° 14’ ö Gr. '

Corvus cornix an. 9.IV.
Cuculus can. an. 22.V.
Fring. eoelebs ¢f an. 1.V.

Fuligula . an. 20.IV. Schar.
Gros a clang 28.IV.
Hirun 0 urb. an. 22.V.

422

Motacilla alba an. 26.IV.
Numenius sp. an. 18.V.
Ruticilla phoenic. an. 23.V.
Tringoides hypoleuc. an. 18.V.

| Turdus mus. an. 17.V. einzeln-

Geotrupes s. 18.V.

Muonioniska, Alamuonio. — Forstkonduktör E. Sundel.
67° 58’ n. Br.; 23° 45’ 6. Gr.

Anas bosch. an. 27.1V.
Anser sp. an. 28.1V.

n „ ab. 2.X.
Corvus cornix an. 13.1V. einzeln.
. Str. 4.VIL

Cuculus can. an. 2.Vl.
Fring. coelebs . an. 28.IV.
n n ab. 6.1X.
Fuligula clangula an. 27.IV.

» &glacialis an. 18.V.
Grus grus an. 29.1V. 3 Exx.

» „ ab. 2.1X.

Hirundo urb. an. 24.V.

n „ ab. 21.VIIL.
Motacilla alba an. 29.IV.

" » ab. 6.1X.
Numenius sp. an. 17.V.

Phyllosc. trochilus an. 31.V.
Passerina nivalis an. 6.IV. ein-
zeln; 8.IV. Schwarm.
Ruticilla phoenic. an. 31.V.
Saxicola oen. ab. 21.VIIL
Tetrao tetrix Spielz. 4.V.

» urogall. „ 4.V.
Tringoides hypoleuc. an. 18.V.
Turdus mus. an. 17.V.

» Pilar. an. 17.V.

Rana tempor. Laichz. 9.VI.

Bombus s. 9.VI.
Geotrupes s. 9.VI.

Inari, Kirche. -— Pfarrer M. Hinkula.
68° 54’ n. Br.; 27° 6. Gr.; c. 125 m. ü. M.

Anser sp. an. 29.1V.

Corvus sp. an. 12.IV.

Cuculus can. 1.VI. Ruf erstmals
geh.

Cygnus cygnus an. 28.1Il

Fring. montifringilla ¢f an. 20.1V.

Fuligula clangula an. 15.IV.

Hirundo urb. an. 22.V.

Berichtigung

Die im Jahrgan

' Hirundo urb. ab. 5.IX.
| Mergus serrator an. 6.V.

Motacilla alba an. 30.IV.
Passerina nivalis an. 8.IV.
Tetrao urogall. Spielz. 1.V.
Aringoides hypoleuc. an. 24.V.
Turdus pilar. an. 6.V.

1895 vorkommende Angabe

über Fring. coelebs bezieht sich wahrscheinlich auf Fring monti-

fringilla.

Inari, Toivoniemi. — Polizeibeamte J. Rossander.
69° 4’ n. Br; 27° 7’ 6. Gr; c. 150 m. ti. M.

Ampelis garr. 22.VI. ges.
Anas crecca an. 18.V.
Anser sp. an. 18.1V.

' Anser sp. ab. 12.X.

Corvus sp. an. 1IV. |
„ » Nb. 24.IV.

Cuculus can. an. 10.VI.
Cyanecula suecica an. 5.V.
Cygnus cygnus an. 18.IV.

Fring. montifringilla / an. 16.1V.
„ n an. 20.IV.
ab. 18.1X

Fuligula clangula an. 15.1V.
en glacralis an. 15.V.
Grus s an. 24.V.
Hirundo sp. an. 4.V. einzeln, 19.V.
einzeln, 20.V. Schwarm.
Hirundo urb. an. 23.V. einzeln;
24.V. mehrere.
Hirundo urb. ab. 4.IX.
Mergus serrator an. 12.V.
Motacilla alba an. 29.1V.
„ ab. 18.1X.
Phyllosc. trochilus an. 15.V.

428

Passerina nivalis an. 7.11].
Ruticilla phoenic. an. 18.V.

n ab. 16.1X.
Saxicola oen. an. 4.V.
ab. 4.1X.
Tetrao uro pall. 20.IV.

Tringoides hypoleuc. an. 16.V
rdus mus. an. 5.V.
» Pilar. an. 10.V.

Rana tempor. Laichz. 15.V.

Coregonus albula Laichz. 26.IX.

— —

[Vanessa urticae] s. 20.V.

Inari, Thule. — Förster M. Wænerberg.
69° 6’ n. Br.; 27° 12’ 6. Gr.; c. 150 m. ü. M.

Anas crecca an. 15.V.
„ acuta an. 14.V.
Anser Sp. an. 28.1V.

» ab. (12.X.)
(Charadrius apricarius] an. 15.V.
Calcarius lapponicus an. 20.V.
Corvus sp. an. IV.

» b. 8.V.
Cyanecula suecica an. 8.V.
Cuculus can. an. 25.V.
Cygnus cygnus an. 10.IV.

ab. 18.X.
Fring. montifringilla an. 20.IV.
n » an. 24.1V
ab. 18.IX.

Fuli a clan a an. 14.V.

gul Slacblis an. 19.V.
[Glottis nebularius] an. 14.V.
Grus grus an. 29.

Hirundo rust. 6.V. 1 Ex. — Die
Art brütet nicht in Inari.
Hirundo urb. an. 5.VI. — Einige

erschienen schon 23.V. und
verschwanden sobald.
Hirundo urb. ab. 4.IX.

Larus fuscus an. 22.V.
Mergus serrator an. 14.V.

n merganser an. 8.\.
Motacilla alba an. 30.1V.
„ ab. 18.1X.

Passerina nivalis an. 11.1V.

Ruticilla phoenic. an. 20.V.

16.IX.
Saxicola oen. an. 16.V.
ab. 5.IX.
Sterna macrura an. 22.V.
Tetrao urogall S ielz. ce. IV.
Turdus mus. an. .

-» Pilar. an. SV

Rana tempor. Laichz. 20.V.

Coregonus albula Laichz. 27.IX.

Bombus s. 16.VI.
Geotrupes s. 30.V.
[Vanessa urticae] s. 20.V.

424

Utsjoki, Onnela. — Polizeibeamte Em. Moberg.
69° 55’ n. Br.; 26° 57’ 6. Gr.; c. 60 m. ti. M.

Anas sp. an. 28.V.

Anser Sp. an. 2.V.

Cuculus can. 23.V. ges , 28.V. geh.

Cygnus cygnus an. 9.IV.

Fring. montifringilla / an. 3.V.
n . ) an. 5.V.

Fuligula clangula an. 26.V.

» &lacialis an. 23.V.
Grus grus kommt nicht vor.
[Hirundo rust. !) an. 29.V.

» . ab. 10.IX.]

, urb. an. 23 V.
ab. 15.IX.

Mergus serrator an. 25.IV.
Motacilla alba an. 10.V.
Numenius phoeopus an. 19.V.
Passerina nivalis an. 10.IV.
Saxicola oen. an. 31.V.
Aringoides hypoleuc. an. 20.V.
Turdus mus. an. 24.V.

» pilar. an. 22.V.

Salmo salar steigt 31.V.
laicht 15.1X.

1) Diese Angabe klingt unwahrscheinlich, aber auch von einem
anderen Beobachter wird mitgeteilt, dass Hir. rustica 1885 und 1896

in Utsjoki britete.

Russisch-Karelien. — Muromli. — Dorfschullehrer
Aleksander Georgiefskii.

61° 10’ n. Br.; 85° 5’ 6. Gr; c. 70 m. ü. M.

Anas bosch. an. 10.V.

» crecca an. 13.V.
Corvus cornix Str 31.VII.
Crex crex an. [20.Vl.]
Cuculus can. an. [30.V.]

» „ ab. 27.VIL
Euligula clangula an. 26.1V.

„ „ ab. 8.1X.
Motacilla alba an. 18.V.

Tetrao tetrix Spielz. 4.IV.
» uro + 31.

Rana tempor. Laichz. 6.V.

Abramis brama Laichz 8.VI.
Leuciscus rutilus „ 24.Y.

|
| Vanessa urticae s. 25.V.

Povenetz. — Dorfschullebrer Darion Andrievskii.
63° n. Br.; 82° 25’ d. Gr.

Alauda arv. an. 16.IV.
Anas bosch. an. 29.IV.
Corvus cornix an. Nb. 11.IV.

Ouculus can. an. 20.V.
ygnus cygnus an. 14.10.
Fring. coolabe d an. 17.IV.

425

Fring. coelebs 8 an. 19.IV. Rana tempor. Laichz. 11.V.
Fuligula clangula an. 3.V.
Hirundo rust. an. 24.V.

” urb. an. 29.V. . .
Motacilla alba an. 14IV. Abramis brama Laichz. 17.V.

Numenius arc. an. 11.V. Salmo steigt 29.V.
Passerina nivalis an. 14.III. —
Tetrao tetrix Spielz. 29.III.

» urogall. , 30.IIL Bombus s. 23.V.
Turdus mus. an. [22.01]

—— |

PFLANZENPHANDLOGISCHE, BEOBACHTUNGEN

IN

FINLAND

1905.

ZUSAMMENGESTELLT

Abkürzungen.

b. erste normale Blüthen offen.

f. erste normale Früchte reif.

BO. erste normale Blattoberflächen sichtbar; Laub-
entfaltung.

LV. allgemeine Laubverfärbung; über die Hälfte
sämmtlicher Blätter an der Station verfärbt.

Die Ziffern bezeichnen Tag und Monat.

Äland. — Mariehamn. — Rektor Ivar Bergroth.
60° 6’ n. Br.; 19° 57’ 6. Gr.; c. 10 m. fi. M.

Acer lat. BO. 29.5.
Achill. m. b. 21.6.
Anem. hep. b. 5.4.
‘A. nem. b. 8.5.
Betula BO, 6.6.

Picea exc. b. 12.6.
Pin. silv. b. 13.6.
Pir. mal. b. 15.6.
Plat. bif. b. 20.6.
Pop. trem. BO. 8.6.
Prun. cer. b. 5.6.
Pran. pad. b.'
Rib. rubr. > 26.5.

NÄ

Rub. cham. b. 25.5.
Rub. id. b. 25.6.
f. 25.7.

<<

> | Sal capr. b. 9.5.

Sorb. auc. b. 17.6.
Syri v.b. 15.6.
Trientalis b. 8.6.

aid :
e

Viburn. op. b. 28.6.

Secale Aehr. 6.6.
» Ernte. 30.7.

Godby. — Provinzial-Arzt Dr. L. W. Fagerlund.
60° 12’ n. Br.; 19° 58’ 6. Gr. c. 10 m. ti. M.

Acer plat. b. 21.5.
BO. 25.5.
Aln. glut b. 3.5.
Anem. hep. b. 12.4.
A. nem. b. 3.5.
Betula BO. 21.5.
Caltha b. 13.5.
Conv. maj. b. 1.6.
Corylus b. 3.5.
Frag. v. b. 30.5.
» f£. 28.6.

Narciss. ost, b. 29.5.
Pir, mal. b. 13.6.

Plat. bif. b. 26.6.
Pop. trem. b. 11

Sn,

Dun
NI Pe

b

b

Quercus BO.
ib. rubr. b.

by
&
5,
pw oS
[er
las]
=

œ
S
>
BBs |
42°

En
= D
no

œ '

o
ps
©
Pa

D.
. 28.5.
. 23.9.

Vacc. v.-i. b. 11.6.

Avena 8. 5.5,

» Aehr. 29.6.
Hordeum 8. 23.5.
Lin. usit. Ernte. 17.8.
Secale Aehr. 1.6.

| Mähen d. Wies. 20.6.

431

Südwestliches Finland. Korpo, Utö. — Leuchtthurmwärter

M. Nyström.

60° 9’ n. Br.; 21° 38’ 6. Gr; c. 5 m. ü. M.

Achill m. b. 12.7.
Anem. hep. b. 23.
A nem. b. 25.5.
Betula BO. 1.6.

» LV. 10.10.
Chrys. leuc. b. 20.5.
Frag. v. b. 26.5.

» f. 15.7.

5.

Pir. mal. b. 1.6.
Prun. cer. b. 11.6.
Rab. cham. b. 25.5.
» f. 1.7.
Sorb. auc. b. 15.6.
f. 12.8.

Syringa v. b. 20.6.

Trollius b. 20.5.

Solan. tub. S. 28.5.
n Ernte. 5.10.
Mähen d. Wies. 6.7.

Paimio, Wista, Paimiojärvi. — Stationsinspector

Oscar Brander.

60° 27’ n. Br.; 22° 43’ 6. Gr; c. 30 m. fi. M.

Acer plat. BO. 20.5.
Achill. m. b. 8.6.
A. inc. b. 16.4.

A. nem. b. 5.5.
Betula BO. 15.5.
Caltha b. 14.5.

Narciss. poöt. b. 12.6. |

Alchem. vulg. 18.5.
Alisma 29.6.

Alop. prat. 1.6.
Amalanch. vulg. 30.5.
Anthoscanth. 29.5.
Anthrisc. silv. 31.5.

Barbar. vulg. 295. |

Camp. pat. 15.6.
Capsella 22.5.
Cardam. prat. 29.5.
Oarum carv. 17.5.
Cerast. arv. 30.5.
Coryd. sol. 14.5.
Orataeg. cocc. 6.6.
Oroc. vern. 1.5.

b.
Syringa v. b. 11.
rientalis 2 9.6.
b. 15.6.
19.6.

Anfang d. Blüthe.

. arg. 14.6.

Geran. silv. 9.6.
Geum riv. 18.5.
Glechoma 29.5.
Lamium purp. 29.5.
Leont. ant. 21.6.
Lithosp. arv. 26.5.
Lonic. tat. 12.6.
Luz. pil. 5.5.
Lychn. visc. 8.6.
ajanth. bif. 15.6.

Avena 8. 5.5.

„ Aebr. 1.7.

„ Ernte 10.8.
Secale Aehr. 2.6.

„ bd. 17.6.
„ Ernte. 25.7.
Solan. tub. Ernte. 18.9.
Trit. sat. Ernte. 2.8.

1

n S. 18.8.
Mähen d. Wies. 1.7.

Musc. botr. 17.5.
Myosot. strict. 29.5.
yosurus 21.5.
Oxal. acet. 4.6.
Phleum prat. 1.6.
Poa annua 17.6.
potent. anser. 4.6.
ot. . 8.6.
Pot. ney. 16.6.
Prim. off. 14.5.
Ranune. acr. 26.5.
Ran. auric. 29.5.
Ran, rep. 4.6.
Ribes nigr. 29.5.
Rib. rubr. 26.5.
Rumex acetosa 29.5.

432

Samb. racem. 6.6.
Sedum acre 20.6.
Sinap. arv. 17.6,

Sorb. fenn. cult. 15.6.

Stell. gram. 8.6.

| Inf. re

Tarax. off. 18.5.
Trifol. prat. 29.5.
if. rep. 7.6.
Tussilago 23.4.
Veron. arv. 29.5.

Ver. cham. 29.5.
| Vicia cracca 14.6.
Viola can. 27.5.

V. tricol. 18.5.

Mynämäki, Kallisti. — Rektor K. A. Cajander.
60° 40’ n. Br.; 21° 57’ 6. G.; c. 30 m. ü. M.

Acer plat. b. 25.5.
» BO. 30.5.

Achill. m .b.
Anem. hep. b.
A. nem b. 10.5.
Betula BO. 20.5.
LV. 16.10.
Calluna b. 28.7.
Caltha b. 13.5.
Chrys. leuc. b. 20.6.
Conv. maj. b. 7.6.
Frag. v.
» f. 7.7.
Myrt. nigra b. 315
Narciss. post. b 6.6.
Pir. mal. b. 11 6.

Pop. trem. b. 16.5.
n BO. 8.6.
» LV. 19.9.
Prun. cer. b. 4.6.

Prun. pad. b. 31.5.

qu ercus BO. 25.5.
ib. rubr. b. 26.5.
f. 25.7.

Rub. id. b. 20.6.
f. 28.7.

Sorb. auc. b. 14.6.
inga v. b. 2 3.6.
Tin a sept. b. 24.7.
L 20.

| Ulmaria b.

LV. 20.9. °
7.

' Avena S. 8.5.
» Aebr. 28.6.
| » Emte. 15.8.
Hordeum S. 19.5.
n Aehr. 8.7.

“ Ernte. 148.
Secale Aehr. 3.6.
b. 14.6.

” Ernte. 38.
» 17.8.
Solan. tub. S. 26.5.
Ernte. 12.9.
Trit. sat. Ernte. 88.
8. 18.8.

Mähen d. Wies. 3.7.

Kimito, Kirchdorf. — Fräulein Maria Hedberg.
60° 10’ n. Br.; 22° 45’ ö. Gr.; c. 20 m. ü. M.

Acer plat. BO. 16.5.
. b. 30.4.

Betula BO. 14.5.
Calluna b. 13.7.
Caltha b. 8.5.
Chrys. leuc. b. 22.6.
Conv. maj. b. 3.6.

Fr
De V- pb b. 25.5.

13.6.
Myrt. nigra b. 21.5.

Narciss. sob, b. 27.5.

Pir. mal. b. 4.6.
Plat. bif. b. 19.6.

Pop. trem. BO. 27.5. |

Prun. cer. +
Quercus BO. 29.5.
. b. 235.
Rub. id. b. 15.6.
f. 19.
Sorb. auc. b.

Syringa v. b. 15.
llius b 18.5.

10.6.
29.

Vacc. v.-i. b. 9.6.
| Avena S. 3.5.
„ Aebr. 28.6.

| Mähen d. Wies. 47.

488

Salo. — Provinzial-Arzt Dr. Arthur Zetterman.
60° 22’ n. Br.; 23° 8’ ü.. Gr.; c. 5 m. it. M.
Acer plat. b. 17.5. Narciss. ort. b. 29.5.| Tussila b. 9.4.
” Bo. 21.5 | 4 -

5. Nuph. lut. b. 20.6. Ulmaria b. 27.6.
LV. 20.9. Pin. silv. b. 7.6. Vacc. v.-i. b. 4.6.

Achill. m. b. 186. Pir. mal b. 2.6. f. 15.8.
Aesc. BO. 22.5. Plat. bif. b. 22.6. Viburn. op. b. 20.6. -
» b. 8.6. Pop. trem. b. 7.5.
Aln. glut. b. 30.4. „ BO. 25.5.
A. inc. b. 23.4. LV. 9.10. | Avena 8. 1.5.
Anem. hep. b. 25.4. Prun. cer. b. 2.6. » Aebr. 28.6.
A. nem b. 7.5. | Prun. pad. b. 505. » Ernte. 8.8.
Betula BO. 14.5. Quercus BO. 27.5. Hordeum S. 16.5.
» D. 16.5. LV. 3.10. n Aehr. 28.6.
» LV. 3.10. | Rib. rubr, b. 23.5. | Ernte. 7.8.
Calluna b. 28.7. »” f. 19.7. | Lin. "usit. 8. 20.5.
Caltha b. 11. > Rub. arct. b. 26.5. » b. 5.7
Chrys. leuc. b. 19.6. | Rub. cham. f. 17.7. Ernte. 10.8.
Conv. maj. b. 46. Rub. id. b. 18.6 Secale Aehr 31.5.
Corylus b. 22.4. » 8147. n 17.6.
Frag. v. b. 22.5. Sal. capr. b. 7.5. ” Bite, 15.7.
f. 23.6. gorb. auc. ». 10.6. » S.
Ledum b. 7.6. Tin sept 10.6. Solan. tub. S 24.5.
Linnaea b. 13.6, : lia sept. Bo, 25.5 n Ernte. 15.9.
Lonic. tat. f. 1.8. 20.7. | Trit. sat. Ernte. 31.7.
Menyanth. b. 4.6. LV 10.10. n S. 19.8.
Myrt. nigra b. 21.5. Trientalis b. 29.5. Mähen d. Wies. 6.7.
” f. 12.7. Trollius b. 30.5.

Kisko, Toijala. — Fräulein Sofi Rosell.
60° 16’ n. Br.; 28° 29’ 6. Gr.; c. 50 m. a. M.

Acer plat. b. 19.6. Ledum b. 7.6.

Prun. pad. f. 24.8.
» BO. 235. | Linnaea b. 20.6.

Quercus BO. 30.5.

n LV. 16.9. | Menyanth. b. 12.6. LV. 18.9.
Achill. m. b. 206. | Myrt. nigra b. 20.5. | Rib. "rubr. b. 27.5.
Aln. glut. b. 28.4. f 77. | f. 28.7.
A inc. b. 22.4. Narciss. poët. b. 2.6. Rub. arct. b. 23.5.
Anem. hep. b. 224. | Nuph. lut. b. 25.6. Rub. cham. b. 27.5.
A. nem. b. 4.5. Picea exc. b. 8.6. » f. 19.7.
Betula BO. 13.5 Pin. silv. b. 106. | Rub. id. b. 11.6.

LV. 9.9. Pir. mal. b. 4.6. » f. 26.7.

Calluna b. 25.7. Plat. bif. b. 22.6. Sal. capr. b. 10.5
Caltha b. 13.5. Pop. trem. b. 14.5. sorb. gav b. 10.6.
Chrys. leuc. b. 20.6. » BO. 28.5. anes 10.6. .
Conv. maj. b. 8.6. » LV. 18.9 lia sept Bo. 26.5.
Frag. v. b. 20.5. Prun. cer. b. 3.6. 1.9.

„ of 3.7. Prun. pad. b. 28.5. n Lv 13.9.

Trientalis b. 5.6. | Avena Aehr. 29.6.
Trollius b. 31.5. „ Ernte. 5.9.
Tussilago b. 7.5. Hordeum 8. 19.5
Ulmaria b. 6.7. n Aehr. 2.7.
Vace. v.-i. b. 5.6. n Emte. 2.9
n f. 24.8. | Lin. usit. S. 28.5.
D , b. 18.7.
Ernte. 4.9.
Avena S. 9.5. Secale Aehr. 28.5.
Anfang d. Blithe.
Androm, polif. 21.5. | Lonic. tat. 13.6.
Arctost. u.-ursi 24.5. | Luz. pil. 12.5.
Berb. vulg. 22.6. Lychn. visc. 18.6.
Camp. persicif. 26.6. janth. bif. 11.6.
Cardam. prat. 9.6. Orob. vern. 8.6.

Oxal. acet. 26.5.

Centaur. cyan. 20.6.
Pirus comm. 36.

Crataeg. cocc. 14.6.

Daphn. mez. 4.5. Pir. dom. 3.6.
Dianth. delt. 30.6. Pisum arv. 18.7.
Epilob. ang. 5.7. Prim. off. 30.5.

Ranunc. arv. 4.6.
Ran. auric. 4.6.
Ribes alp. 21.5.
Rib. gross. 21.5.

Erioph. vag. 7.5.
Geran. silv. 6.6.

Junip. comm. 8.6.
Lilium bulb. 27.6.

Secale b. 16.6.
„ Ernte. 25.7.
10.8

Solan. tub. S. 27.5.
Ernte. 20.9.
Trit. ‘sat. Ernte. 7.8.

Mähen d. Wies. 6.7.

Rib. r. 30.5.
Rub. me 19.5.
R. saxat. 9.6.
Samb. rac. 4.6.
Sed. acr. 14.6.
Solan. dulc. 13.7.
Tanac. vulg. 20.7.
Tarax. off. 16.5.
Trifol. prat. 18.6.
T. rep. 18.6.
Ulm. mont. 13.5.
Vaccin ulig. 10.6.
Verb. thaps. 12.7.

Anfang d. Fruchtreife.

Pirus dom. 28.9.

Ribes gross. 10.8.
Rhamn. frang. 1.9. Er.

Rib. nigr. 158.

, Samb. rac. 28.7.
! Symphoric. rac. 5.9.

Finby, Falkberg. — Fraulein H. Forssman.

60° 6’ n. Br.;
Acer plat. b. 26.5. Betula b. 14.5.
” BO. 30.5. LV. 28.10.
„ LV. 9.10. | Calluna b. 28.7.
Achill. m. b. 3.7. Caltha b. 19.5.
Aesc. BO. 30.5. Chrys. leuc. b. 5.7.
» ob. 2.6. | Conv. maj. b. 1.6.
» £. 18.9. Frag. v. b. 21.5.
LV. 30.10. f. 27.6.
Aln. glut. b. 4.4. Linnaea b. 1.7.

Anem. hep. b 184. | Menyanth. b. 1.6.
A. nem. b. 3.5. Myrt. nigra b. 28.5.
Betula BO. 9.5. | » f. 3.7.

22° 57’ ö Gr; c. 15 m. a. M.

Narciss. poët. b. 2
Nuph. lut. b. 4.7.
Picea exc. b.

435

Quercus BO. 5.6. Trientalis b. 29.5. Hordeum Ernte, 28.8.
LV. 30.10. Trollius b. 3.6 Lin. usit. 8. 27.5.
Rib. rubr. b. 24.5. Vacc. v.-i. b. 2.6. n b. 4.7.

» f. 3.7. . f. 20.8. Ernte. 19.8.
Rub. arct. b. 24.5. Secale Aehr. 24.5.
Rub. id. b. 21.6. » Ernte. 27.7.

» f. 1.8. Avena S. 6.5 S. 18.8.

Sorb. auc. b. 5.6. „ Aehr. 23.6. Solan. tub. S. 31.5.
” f. 7.9. „ Ernte. 28.8. Einte, 20.8.
syringe v. b. 15.6. Fagopyr. Ernte. 18.8. Trit sat. Ernte. 4.8.
ılia sept. BO. 1.6. | Hordeum 8. 30.5 S. 30.8.
n b. 18.7. n Aehr. 29.6. | Mähen d. Wies. 4.7.
. LV. 30.10. |

Wichti, Haitis. — Staatsrath G. H. Sjöstedt.
60° 22’ n. Br.; 24° 26’ 6. Gr.

Acer plat. b. 19.5. Pin. silv. b. 10.6. Ulmaria b. 28.6.
BO. 25.5. | Pir. mal. b. 8.6. Vacc. v.-i. b. 31.5.

A. inc. b. 26.4. Pop. trem. b. 2e. Viburn. op. b. 29.6.

À. nem. b. 26.4. „ BO. 2

Betula BO. 25.5. Prun. cer. b. 76.

b. 29.5. Prun. pad. b. 27.8. Avena S. 3.5.
Caltha b. 23.4. Quercus BO. 4.6. » Aehr. 29.6.
Chrys. leuc. b. 23.6. ib. rubr. b. 3. Ernte. 11.8.
Conv. ma). b. 4.6. Rub. arct. b. 24.5. Secale Aehr. 31.5.
Corylus b. 3.5. Rub. id. b. 206. » D. 19.6.
Frag. v. b. 26.5. n f. 23.7. ” Ernte. 27.7.
Linnaea b. 178. Sort. auc. b. 10.6. » S. 10.8.
Menyanth. b. 31.5. | Fa sep v. Solan. tub. S. 26.5.
Myrt. nigra b. 25 sept. BO. 275. Ernte. 20.9.
Narciss. post. b . 5.6. Trollius b. 31.5. | Mähen d. Wies. 8.7.
Picea exc. b. 11.6. | Tussilago b. 16.4. |

Anfang d. Bläthe.

Rub. arct. 24.5.
Tarax. off. 29.5.
Trifol. prat. 1.7.

Pisum arv. 9.7.
Prun. dom. 4.6.
Rib. gross. 26.5.

Centaur. cyan. 24.6.
Junip. com. 9.6.
Philad. cor. 23.6.

Nurmijärvi, Rajaniemi. — Mag. Phil. A. W. Nordström.

Achill. m. b. 23.6. Ex . V. f. 28.6.
Calluna b. 18.7. Led um b. 7.6.
Chrys. leuc. b. 23.6. | Linnaea b. 22.6.

Menyanth. b. 4.6.
Myrt. nigra f. 1.7.
Nuph. lut. b. 26.6.

Rib. rubr. f. 14.7.

Rub. cham. f. 12.7.

Rub. id. b. 18.6.
» f. 26.7.
Sorb. auc. b. 13.6.

Achill. ptarm. 2.8.
Aegopod 24.6.
Agrost. vulg. 29.6.
Alra caesp. 22.6.

A. tinct. 1.7.
Anthox. od. 10.6.

Calla pal. 5.7.
Camp. persicif. 1.7.
Carex flav. 14.6.

Carum carv. 11.7.
Cent. cyan. 1.7.
C. jac. 30.7.
Cerast. arv. 18.6.
Cirs. arv. 1.7.

C. heteroph. 1.7.
C. lane 12.8.

C. pal. 22.6.
Comarum 18.6.
Corn. sangu. 146
Crataeg
Dactylis 1 7.
Dianth. delt. 24.6.
Epilob. ang. 28.6.
E. pal. 24.6.
Equis. silv. 24.6.
Eng. acr. 24.6.
Eryst. cheir. 10.6.
Euphr. off. 14.7.
Fest. elat. 1.7.
Frag. coll. 16.6.
Fum. off. 6.7.
Galeops. vers. 1.7.
Gal, bor. 24.6.

G. pal. 28.6.

G. ulig. 24.6.

G. ver. 28.6.

. cocc. 30.6.

| Syringa v. b. 12.6.
maria b. 1.7.
Vacc. v.-i. f. 11.8.

Viburn. op. b. 22.6.

Avena Aehr. 2.7.
„ Ernte. 12.8,

Anfang d. Blüthe.

Geran. silv. 10.6.
soph. mur. 1.7.

Herac. aur. 18.6.

' H. mur. 18.6.
H. pilos 18.6.

H umb. 23.6. 7

er. quadr. 1.7.
Hypoch. mac. 28.6.

| Ins pseud. 22.6.

| Juniperus 7.6.

_ Lam. alb. 22.6.

| Laps. com. 1.7.

' Lath prat. 17.6.

_L. silv. 1.7.
Leont. aut. 24.6.

' Lepig. rubr. 168.
Lilium bulb. 27.6.

_ Linar. vulg. 15.8.
Lonic. tat. 15.6.

L. visc. 26.6.
Majanth. bif. 16.6.
Matr. inod. 1.7.
Melamp. prat. 16.6.
M. silv. 19.6.

N h. alb. 25.6.
Orch! mac. 25.6.
Par. quadr. 1.7.
Paeonia 24.6.

, Phleum prat. 26.6.

. Pimp. sax. 1.7.

. Pin. silv. 4.6.

Pis. arv. 26.6.

Plant. med. 19.6.

Poa ann. 20.6.

P. prat. 1.7.

3 riv. 21.6. 206
olyg. vivip. 22.6.

Potamog. nat. 3.7.

Lychn. fL cuc. 21.6.

Naumb. thyrs. 28.6.

i Hordeum Aehr. 2.7.
| n Ernte. 11.8.
Lin. usit. b. 23.7.
Secale Aehr. 7.6.
n . 20.6.
„ Emte. 27.7.
» 8118.
Mähen d. Wies. 6.7.

m
:
47
8
a

P. unifl. 23.6.
Ran. acr. 11.6.
R. flam. 1.7.
: R. rep. 11.6.

Rhamn frang. 16 6.
Rhinanth. min. 1.7.
Rosa can. 20.6.
Rub. sax. 11.6.
Rum. crisp. 18.6.
Scroph. nod. 1.7.
Scirp. silv. 1.7.
Scutell. gal. 28.6.
Sed. acr. 17.6.
Silene infl. 29.6.
Sinap. arv. 22.6.
Solid. virg. 30.6.
Sonch. arv. 15.8.
Sperg. arv. 1.7.
Spir. salicif. 1.7.
suce. prat. Ar

. rac. 3.7.

Tange. vulg. 6.7.
Tblasp. arv. 14.6.
Thym. serp. 29.6,
Trich. arv. 29.6.
. Trifol. prat. 10.6.
T. rep. 19.6.

Valer. off. 1.7.

Verb. nigr. 1.7.

Veron. cham. 16.6.

| V. longif. 1.7.

— —

. Vicia cracc. 19.6.
| V. saep. 11.6.
| V. silv. 8.7.

437

Anfang d. Fruchtreife.

. coll. 5.7. Rib. aur. 19.7.
Majanth. bif. 11.8. R. gross. 10.8.
ae frang. 14.8. | Rub. sax. 20.7.

einz

Samb. rac. 16.8.
Tarax. off. 11.6.
Vacc. ulig. 31.7.

Nyland. — Kyrkslätt, Masaby, Bätstad. — Professor

Th. Sælan.

60° 12’ n. Br.; 24° 30’ 6. Gr.; c. 20 m. it. M.

Acer plat. b. 26.5.

Myrt. nigra b. 19.5.
” BO. 28-30.5. a Ego 2.7.

LV. 4.10. Pin. silv. b. 9.6.
Achill. m. b. 22.6. Pir. com. LV. 23.10.
Aesc. BO. 29.5. 1.11.

Aln. glut. b. 2.5. Pir. mal. b. 8.6.
LV. 17.10. » LV. 23.10
A. inc. b. 24.4. Plat. bif. b. 17.6.
» BO. 17.5. Pop. trem. BO. 30.5.
Anem. hep b. 30.4. » LV. 13.10.

Prun. cer. LV. 4.11.

Betula LV. 16.10. | Pran. pad. b. 20.5.

Calluna b. 1.8. quercus BO. 4.6.
Caltha b. 8.5. ib. rubr. b. 27.5.
Chrys. leuc. b. 23.6. » f. 18.7.
Conv. maj. b. 10.6. Rub. arct. b. 7.6.
Frag. v. b. 315. Rub. cham. b. 1.6.
f. 5.7. Rub. id. b. 20.6.
Ledum b. 11.6. | . f. 19.7.
Linnaea b. 21.6. Sal. capr. b. 11.5.
Menyanth. b. 8,6. Sorb. auc. b. 16.6.
» einz. 1.6. | Syringa v. b. 8.6.
Anfang d. Blüthe.
Androm. pol. 4.6. | Epilob. ang. 26.6.
Antenn. dioic. 2.6. Equis. silv. 185.
Bet. od. 20.5. LE Brioph. x 185. 1.6.
B. verr. 16.5.
Camp. rot. 23.6. | Galncth niv. 27.4.

Galium bor. 24.6.
G. ver. 4.7
Geran. silv. 15.6.
Geum riv. 8.6.
Iris pseud. 28.6.
Junip. com. 4.6.
Luz. pil. 15.5.

Cardam. prat. 8.6.
Car. carv. 14.6.
Cent. cyan. 21.6.
C. jacea 14.7.
Crat. cocc. 16.6.
Daphn. mez. 18.5.
Dianth. delt. 29.6.

inga v. LV. 18.10.
no

Tussilago b. 7: 3
Ulmaria b. 3 -4.7.

. einz. 30.6.
Vacc. v.-i. b. 9.6.

n einz. 4.6.

” f. 9.8.
Viburn. op. b. 19.6.

Avena S. 8.5.
Ernte. 9.8.
Secale Aehr. 3—8.6.
» D. 21.6.
„ einz. 17.6.
Ernte. 6.7.
Solan. tub. S. 3.6.
Ernte. 21.9.
Trit. sat. Ernte. 4.8.
Mähen d. Wies. 3—4.7.

Lychn. vise. 16.6.
L sal. 14.7.
janth. bif. 15.6.
Orch. mac. 21.6.
Orob. vern. 26.5.
Oxal. acet. 17.5.
Oxyc. pal. 23 -24.6.
Paris 1.6.
Philad. grandifl. 15.7.
Phleum prat. 28.6 -2.7.
Pis. sat. 21.6.
Polygonat. off. 1.6.

438

Prim. aur. 18.5. R. gross. 30.5. Sil. rup. 15.6.

Pyr. rot. 21.6 | R. nigr. 1.6. Tarax. off. 27.5.
Ran. acr. 4 9.6. Rub. sax. 12.6. Trich. arv. 29.6.

R. auric. 1.6. Sal. nigr. 17.5. Trif. prat. 17.6.

R. rep. 16.6. Saxifr. gran. 28.5. T. rep. 22.6.
Rhinanth. maj. 29.6. | Scilla v. 9.5. Vacc. ulig. 11.6.
Rib. alp. 4.6. | Sed. acr. 20.6. | » einz. 4.6.

Borgå, Weckjärvi. — Forstwärter H. E. Heiman.
60° 24’ n. Br.; 25° 44’ 6. Gr; c. 15 m. ii M.

Acer plat. b. 2 " Pir. mal. b. 5.6. Vacc. v.-i. b. 2.6.
n BO. | 17. 75. ı Plat. bif. b. 12..6. » f. 18.8.
LV. 59. | Pop. trem. BO 25.5.
Anem. hep. b. 45. : ” LV. 10.9.
A. nem. b. 4.5. , Prun. cer. b. 4.6. Avena S. 9.5.
Betula BO. 145. ' Prun. pad. b. 30.5. » Aebhr. 4.7
» . 25.5. Rib. rubr. b. 25.5. „ Ernte. 98
LV. 7.9. f. 10.8 Hordeum S. 25.5
Calluna b. 187. Rub. arct. b. 25.5. ” Aehr. 2.7.
Caltha b. 15.5. Rub. cham. b. 2.6. » Ernte. 10.8.
Chrys. leuc. b. 13.6 f. 16.7. Lin. usit. S. 25.5.
Conv. maj. b. 1.6. Rub. id. b. 13.6. | » b. 2.7.
Frag. v. b. 20.5. f. 27.7. » Ernte. 8.8.
f. 23.6. Sal. capr. b. 9.5. ' Secale Aehr. 5.6.
Ledum b. 3.6 sorb ae b. 4.6. u » 2b. 10.6
Menvanth. b. 2.6. Syninga . b. 8.6. „ Ernte. 24.7
Mvrt. nigra b. 15.5. ilia sept. BO. 27. „ S 1
f. 26.6. » V. 5.9 Solan. tub. S. 26.5
Nuph. lat. b. 12.6 Trientalis b 18.5 » Ernte. 14.9.

Picea exc. b. 15. Trollius b. 22.5. | Mähen d. Wies. 5.7.
Pin. silv. b. 1.6. Ulmaria b. 3.6. |

Pyttis, Kirchdorf. — Fräulein Hilma Blomqvist.
60° 29’ n. Br.; 26° 33’ 6. Gr; c. 10 m. it. M.

Acer plat. b. 25.5. Frag. v. f. RTE : Sal. capr. b. 11.5

Achill. m b. 27.6. . Lonic. tat. f. 21 | Sorb. auc. b. 11.6.

+ inc. b 274. ' Menvantb. by 36 ” f. 29.

A nem b. 7.5. nigra b. 22.5. 8 inga v. b 10.6.

Betula BO. 26.5. Nach lur b. 27. Trientalis b. 11.6.
. 22.5 * Pop. trem. b. 10.5 Trollius b. 3.6.

. LV. 16.10 Prun. cer. b. 3.6. ' Tussilago b. 21.5
Calluna b. 24.7. Prun. pad. b. 30.5. Ulmaria b. 2.7.
Caltha b. 185. f. 25.8. Vace. v.-i b. 9.6.
Chrys. leuc. b. 276. Rib. rubr. b. 26.5. . 25.8.
Conv. maj. b. 1.6. Rub. arct. b. 2.6 © Viburn. op. b. 19.6.

Frag. v. b. 30.5. , Rub. id. f. 20.7. |

Avena S. 5.5.
» Aehr. 29.6.
Ernte. 12.8.

Secale Aehr. 9.6.

ı Secale b. 25.6.
„ Ernte. 28.7.
» Ss. 15.8.

489

| Solan. tub. 8. 29.5.

» Ernte. 15.9.

| Mäben d. Wies. 4.7.

Satakunta. — Karkku, Järventaka. — Lektor Dr.

Hj. Hjelt.

61° 30’ n. Br.; 23° 14’ 6. Gr.; c. 60 m. it. M.

Achill. m. b. 23.6.
einz. 18.6.
Aesc. BO. 1.6.
b. 17.6.
Anem. hep. b. 25.4.

einz. 23.4,

Calluna b. 25.7.

Chrys. leuc. b. 24 - 25.6.
» einz. 21.6.

Conv. maj. b. 2.6.

n einz. 31.5. Rib. rubr. b

„ _einz. 27.6.
Ledum b. 8.6.

„ einz. 5.6.
Linnaea b. 24.6.
Lonic. tat. f. 7.8.
Menyanth. b. 5.6.

einz. 3.6.
Myrt. nigra f. 8.7.

einz.
Narciss. poët. b 4.6.
Nuph. lut. b. 30.6.
Pin. silv. b. 9.6.
Pir. mal. b. 11.6.

Aira caesp. 23.6.
Alisma 26.6.
Androm. polif. 5.6.
Berb. vulg. 17.6.
Camp. persicif. 27.6.
Cardam. prat. 1.6.
Centaur. cyan. 21.6
einz. 20.6.
Cirs. heteroph. 1 7.
einz. 26.6.
Dianth. delt. 2.7.

n einz. 28.6.

17.

Pir. mal. 'einz. 7.6.
Plat. bif. b. 18.6.

- einz. 15.6.
| Pop. trem. BO. 1.6.
Prun. cer. b. 1.6.

‚ Quercus BO. 1.6.

Sorb. auc. 'b. 11.6.
” einz. 7.6.
£.. 20.8. :

Syringa v. b. 13.6.
ia sept. BO. 18.
b. 21.7

Trientalis b. 56.

Anfang d. Blüthe.

Epilob. ang. 26.6.
P » Enr. 21.6.
Geran. silv. 4.6.
„ einz. 315.
Junip. comm. 8.6.

z. 5.6.
Lilium bulb. 2
n einz. 23.0,
Lonic. tat. 18.6.
» einz. 16.6.
Lon. xyl. 14.6.
Lychn. visc. 13.6.

Ulmaria b. 1.7.
» einz. 30.6.
Vacc. v.-i. b. 9.6.
n einz. 5.6
„ f. 15.8.
einz. 9.8.

Viburn. op. b. 23.6.

| Avena 8. 15.5.

„ Aehr. 7.7.
„ Ernte. 28.8.
_ Hordeum S. 30.5.
n Aehr. 9.7.
Ernte. 28.8.
Lin. "usit. b. 10.7.
Ernte. 18.9.
Secale Aehr. 5.6.
b. 25.6.

> Ernte. 3.8.
12.8.

S.
‘ Solan. tub. S. 8.6.

Ernte. 13.9.
Trit. "sat. Ernte. 16.8.
Mähen d. Wies. 14.7.

Lychn. visc. einz. 12.6.
ajanth. bif. 14.6

» einz. 10.6.
Nymph. alb. 1.7.
Orob. vern. 275.
Oxal. acet. 1.6
Pedic. pal. 21.6.
Philad. cor. 1.7. (meist

steril)

Pimp. saxifr. 9.7.

» einz. 4.7.
Pisum arv. 3.7.

440

Pisum arv. einz. 1.7. | Rubus arct. 3.6. Symphoric. rac. 10.7.
Prun. dom. 12.6. Rub. saxat. 2.6. . einz 1.7.
Pyrola min. 27.6. Salix. pent. 4.6. Trifol. "prat. 21.6.
» einz. 24.6. | Samb. racem. 3.6. » einz. 13.6.
Pyr. rotundif. 20.6. Sedum acre 19.6. T. rep. 17.6.
n einz. 17.6. einz. 16.6. einz. 3.6.
Ranunc. acr. 12.6. Solid. virg. 27.7. Vaccin. ulig. 12.6.
einz. 5.6. einz. 23.7. einz. 8.6.
Rhamn. frang. 16.6. Succisa prat. 30.7. Verb. thaps. 1.7.

» einz. 15.6. | ” einz. 29.7. » einz. 26.6.
Ribes nigr. cult. 2.6.

Anfang d. Fruchtreife.

Aira caesp. 2.8. Luz. pil. 23.6. Ribes Bross. 11.8.
Alisma 8. 5 einz. 20.6. einz. 28.7.
Camp. persicif. 12.8 | Lychn. visc. 2.7. Rib. nigr. cult. 22.7.
Cirs. heteroph. 21.7. | Orob. vern. 12.7. Rubus arct. 23.7.
Daphn. mez 9.8. (spär-| Oxal. acet. 25.6. Rub. saxat. 23.7.

lich fruchtend). Prim. off. 13.8. Samb. racem. 28.
Dianth. delt. 2.8. Rhamn. frang. 18.8. ” einz. 30.7.
Epilob. ang. 3.8. » einz. 12.8. | Solid. virg. einz. 25.8.
Geran. silv. 5.7. Ranunc. acr. 22.7. Tarax. off. 6.6.

einz. 2.7. einz. 9.7. | Trifol. prat. 2.8.

Lonic. tat. 7.8 Ran. auric. 2.7. Trif. rep. 2.8.

Lon. xylost. 1.8.

Tampere, Messuby. — Stadtgärtner Onni Karsten.
61° 30’ n. Br.; 23° 46’ ö. Gr.; c. 90 m. ü. M.
Acer plat. b. 185. | Myrt. nigra f. 15.7. Syringa v. b. 9.6.

» BO. 26.5. | Narciss. poët. b. 27.5.| Tilia sept. b. 18.7.
LV. 16.9. | Nuph. lut. b. 20.6. LV. 11.9.

Achill. m. b. 19.6. Pin. silv. b. 31.5. Trientalis b. 6.6.
Aesc. BO. 27.5. Pir. mal b. 6.6. Trollius b. 30.5.
» b. 14.6. Plat. bif. b. 20.6. Tussilago b. 5.5.
» LV. 30.9. Pop. trem. b. 15. Ulmaria b. 1.7.
A. inc. b. 20.4. „ BO. 295. | Vacc. v.-i. b. 8.6.
Anem. hep. b. 24.4. » LV. 5.10. f. 15.8.
A. nem b. 10.5. Prun. pad. b. 295. Viburn. op. b. 19.6.
Betula BO. 17.5. Quercus BO. 29.5.
LV. 23.9. » LV. 10.10.
Calluna b. 25.7. Rib. rubr. b. 19.5. Avena Ernte. 12.8.
Chrys. leuc. b. 19.6. f. 24.7. Secale b. 20.6.
Frag. v. b. 27.5. Rub. cham. f. 20.7. Ernte. 30.7.
f. 30.6. Rub. id. b. 17.6. Solan. tub. S. 19.5.
Linnaea b. 19.6. f. 30.7. n Ernte. 12.9.
Lonic. tat. f. 27.7. Sal. capr. b. 6.5. Mähen d. Wies. 3.7.

Myrt. nigra b. 20.5. | Sorb. auc. b. 5.6. |

Berb. vulg. 16.6.
Camp. persicif. 24.6.
Crataeg. cocc. 20.6.
Dianth. delt. 26.6.
Geran. silv. 4.6.
Lilium bulb. 23.6.
Lonic. tat. 11.6.
Lon. xyl. 26.5.
Luz. pil. 8.5.
Lychn. visc. 14.6. |
ajanth. bif. 16.6. |

Anfang d. Blüthe.

N h. alb. 23.6.
Oval acet. 16.5.
Philad. coron. 30.6.
Pimp. saxifr. 29.6.
Potent, anser. 25.6.
Prim. off. 16.5.
Ranunc. auric. 24.5.
Ran. ficar. 23.5.
Ribes alp. 27.5.

| Samb. racem. 5.6.

441

| Sedum acre 13.6.
Solid. virg. 29.7.
Succisa prat. 19.7.
ny mphorie. rac. 27.6.

anac. vulg. 20.7.
Tarax. off. 20.5.
Tilia vulg. 18.7.
Trifol. prat. 20.6.
Trif. rep. 19.6.

| Verb. thaps. 12.6.

Anfang d. Fruchtreife.

Berb. vulg. 10.9.
Crataeg. cocc. 20.9.
Geran. silv. 10.7.

Lonic. tat. 21.7.
Rib. alp. 26.7.
Samb. racem. 30.7.

Symphoric. rac. 5.9.
erb. thaps. 25.7.

Ruovesi, Tapio. — Landgerichtsbeamte A. Lindeqvist.
61° 56’ n. Br.; 24° 8° 6. Gr. c. 100 m. ü. M.

Achill. m. b. 29.6.
A nem. b. 12.5.
Betula BO. 255.

. LV. 2.10.
Calluna b. 13.8
Caltha b. 28.5.
Chrys. leuc. b 25.6.
Conv. maj. b. 6.6.
Frag. v. b. 6.6.

nf. 6.7
Menyanth. b. 25.6.
Myrt. nigra f. 13.7.
Pir mal. b. 18.6. |

Plat. bif. b. 15.6.
Prun. pad. b. 4.6.
Rub. arct. b. 17.6.
Rub. id. f. 7.8.
Sorb. auc. b. 14.6.
» f. 16.9.
Syringa v. b. 20.6.
Trientalis b. 20.6.
Ulmaria b. 30.6.

Avena S. 15.5.

» Aebr. 9.7.

| Avena Ernte. 23.8.

| Hordeum S. 26.5.

| » Aehr. 7.7.
| Lin. usit. S. 6.6.

| Secale Aehr. 8.6.

! b. 23.6.

„ Ernte. 9.8.
| „ 8.158.
| Solan. tub. S. 2.6.
Ernte. 18.9.

Mähen d. Wies. 30.7.
|

Süd-Tavastland. — Janakkala, Virala. — Forstwärter

Johan Hanstrém.

60° 54’ n. Br.; 14° 86’ 6. Gr.; c. 80 m. ü. M.

Acer plat. b. 18.5.
» BO. 24.5.
Achill. m. b. 166.

A. inc. b. 5.4.
Anem. hep. b. 30.4.

| A. nem. b. 10.5.

Betula BO. 14.5.
b. 125

”

7 LV. 19.10.

Ernte. 16.8.

442

Calluna b. 18.7.
Caltha b. 12.5.
Chrys. leuc. D 26.

ma
C
rag. eb 205. 4:

Frag.

Ledum bf 1 ré
Linnaea b. 28.6.
Menyanth. en 20.6.
rt. ni 14.5.
y » x 10.7.

Pin silv.

6
.b. 10.5. |

Alisma 8.7.

Camp. persicif. 2.7.
Centaur. cyan. :
Daphn. mez. 8.5.
Dianth. delt. 29.6.
Epilob. ang. 30.6.
Geran. silv. 20.6.
Junip. comm. 28.6,
Larix sib. 16.5.
Lilium bulb. 28.6.
Lonic. tat. 2 7. |
L. xylost. 2.6.

Luz. pil. 2.5. |

inga v.
Sarnen v. 3.6

Pop. trem. BO. 28.5.
LV. 20.10

Prun. cer. b. 4.6.

Prun. b. 30.

5.
Quercus BO. 30.5.
Rib. rubr. b. “ve

f.
Sal. ‘capr.
sorb. auc.

Trollius b. 1.6.
Tussilago b. 20.5.
Ulmaria b. 8.7.
Vace. v.-i. b. 5.6.

Anfang d. Blithe.

M chn. visc. 29.6.
ajanth. bif. 23.6.
| Orch. mac. 28.6.
Oxal. acet. 2.6.
Oxycocc. pal. 25.6.
Philad. coron. 7.7.
Pimp. saxifr. 18.7.

' Prim. off. 18.5.

Pyrola min. 2.7.

‘ Pyr. rotundif. 28.6.
Ran. acr. 24.5.

R. auric. 285.
Ribes alp. 20.5.

| Vace. v.-i. f. 15.8.

Viburn. op. b. 23.6.

Avena S. 12.5.

» Aehr. 7.7.

Ernte. 14.8.

Hordeum S 25.5.

n Aehr. 6.7.

” Ernte. 11.8.
Lin. usit. Ernte. 9.8.
Secale Aehr. 5.6.

» b. 19.6.
„ Ernte. 29.7.
» S. 108.
Solan tub. S. 30.5.
Ernte. 8.9.

Mähen d. Wies. 5.7.

Rib. gross 19.5.
Rib. nigr. 18.5.
Rab. arct. 2.6.
Salixpent. 8.6.
Sed. acr. 18.6.
Solan. dulc. 30.6.
Solid. virg. 197.

Symphoric. ra rac. 2.7.
arax. off
Trifol. prat. 17.

Trif. rep. 1.7.
Vacc. u ig. 6.6.

Hattula, Pelkola. — Gutsbesitzer Uno Wegelius.

61° 5’ n. Br;

Acer plat. b. 16.5.

n BO. 26.5.
A. inc. b. 24.4.
Anem. hep. b. 194.
A. nem. b. 6.5.
Betula BO. 13.5.
Calluna b. 24.7.
Caltha b. 8.5.
Chrys. leuc. b. 21.6.
Conv. maj. b. 4.6. |
Frag. v. b. 18.5. |

Frag. v. f. 30.6.
Linnaea b. 20.6.

Menyanth. b. 4.6.

Myrt. migra D. 15 16.5.

Narciss. poët. Db. 36
Nuph. lut. b. 26.6.
Pir. mal. b. 4.5.

Plat. bif. b. 18.6.
Pop. trem. b. 4.5.
n BO. 30.5.

24° 27° 6. Gr; c. 90 m. ti. M.

Prun. cer. b. 1.6.
Prun. pad. b. 27.5.
Quercus BO. 27.5.
Rib. rubr. f. 26.7.
Rub. cham. f. 20.7.
Rub. id. b. 21.6.
f. 25.7.

Sal. ‘capr. b. 4.5
Sorb. aac. b. 10.6.
Syringa v. b. 7.6.

rientahs b. 5.6.

Tussilago b. 25.4.
Ulmaria b. 1.7.
Vacc. v.-i. b. 5.6.

Avena S. 1.5.

Avena Aehr. 1.7.

„ Ernte. 10.8.
Hordeum S. 17.5.

” Aehr. 2.7.

Ernte. 12.8.

Lin. usit. S. 3.6.

443

Lin. usit. b. 18.7.
Secale Aehr. 6.6.
» Ernte. 29.7.

Mähen d. Wies. 13.7.

Pälkäne, Onkkaala. — Dorfschullehrer J. F. Wuori.
61° 21’ n. Br.; 24° 17’ 6. Gr. c. 90 m. ü. M.

Acer plat. b. 20.5.
BO. 25.5

Aln. glut. b. 3.5.
A. inc. b. 23.4.

LV. 30.9—7. 10.
Calluna b. 22.7.
Caltha b. 9.5.

Chrys. leuc. b. 23.6.
Conv. maj. b. 4.5.
Frag. v. b. 25.5.
f. 1.7.
Linnaes b. D. on 5
ni

yrt En 10.7.
Pin. silv. b. 11.6.
Pir. mal. b 6.6.

> LV.28.9.-5.10.

Pop. trem. b. 12.5.
» BO. 29.5

|
' Rib. rubr.

Rub. cham. 4
Rub. id. b. 15.

f. 28.
. 105.
. 9.6.

Avena S. 10.5.
„ Aebr. 6.7.
» Ernte. 15.8.
Hordeum S. 22.5.
” Aehr. 6.7.
Ernte. 15.8.
Lin. "usit. S. 5.6.
n b. 17.7.
Ernte. 17.8.
Secale Aehr. 3.5.
» dD. 23.6.
„ Ernte. 31.7.
S. 14.8.
Solan. tub. S. 26.5,
Ernte. 15.9.
Mähen d. Wies. 10.7.

Sysmä, Nuoramois, Wärilä. — Pfarrer Jubo Lehto.

61° 27’ n. Br.; 25° 51’ 6. Gr.; c. 95 m. ti.

Acer plat. b. 18.5.
n BO. 22.5.

» LV. 20.9.
Achill. m. b. 15.6.
Aesc. BO. 245.

» ob. 15.6.

„ LV. 259.
Aln. glut. b. 7.5.
A. ine. b. 5.5.
Anem. hep.

n LV. 28.9.

| Calluna b. 25.7.
Caltha b. 10.5.
Chrys. leuc. b.
Conv. maj. b. 3

| Frag. v. b. 26.5.

f. 30.6.
Ledum b. 10.6.
Linnaea b. 17.6.

20.6.
1.5.

f.
| Narciss. post. b. 31.5. | Rub. arct. b. 27.5.

M.

Nuph. lut. b. 23.6.
Picea exc. b. 30.5.
Pin. silv. b. 10.6

Rib. ru r. D. 23.5.
29.7.

444

Rub. cham. b. 30.5.
7.7.

» f. 17.7
Rub. id. b. 166.

„ f. 30.7.
Sal. capr. b. 7.5.
Sorb. auc. b. 11.6.
Syringa v. b. 10.6.
ilia sept. BO. 27.5.

b. 30.7.

° LV. 30.9.
Trientalis b. 4.6.
Trollius b. 28.5.

Süd-Sawo. Mikkeli. — Mag. Phil

Avena S. 8.5.

„ Aehr. 3.7.

,», Ernte. 19.8.
Hordeum S. 19.5.
Aehr. 2.7.

I ”

| Hordeum Ernte. 18.8.

Lin. usit. S. 30.5.
» b 15.7.
= Ernte. 26.8.
Secale Aebr. 3.6.
b. 18.6

> Ernte. 31.7.
3.8

, 8138.
Solan. tub. S. 25.5.

n Ernte. 15.9.
Mähen d. Wies. 9.7.

. A. W. Nordström.

61° 41’ n. Br. 27° 15’ 6. Gr.; c. 90 m. ü. M.

Acer plat. b. 17.5.
n BO. 20.5.
LV. 10.10.

Anem. hep. b. 1.5.
A. nem b. 10.5.
Betula BO. 14 - 15.5.
» ob. 14-205.
» LV. 12.10.
Caltha b. 155.
Conv. maj. b. 1.6.
Frag. v. b. 16.5.

Alchem. vulg. 1.6.
Alop. prat. 1.6.
Androm. cal. 10.5.
A. polif. 175.
Arab. thal. 18.5.
Arctost. u.-urs. 28.5.
Aronia am. 31.5.
Barb. vulg. 27.5.
Bellis 4.5.

» einz. 1.5.
Bet. nana 23.5.
B. odor. 21-245.
B. verr. 14-15.5.
Camp. glom. 20.5.
C. pat. 21 5.
Cardam. prat. 29.5.
Carex eric. 7.5.
C. Hornsch. 27.5.

| Lonic. tat. f. 18.8.

Prun. cer. b. 31.5.
Prun. pad. b. 28.5.
Quercus BO. 30.5.
Rib. rubr. b. 26.5.
Rub. arct. b. 30.5.
Rub. cham. b. 28.5.

‚Anfang d. Blüthe.

C. junc. 27.5.
C. vulg. 27.5.
Ceref. silv. 1.6.
Croc. vern. 1.5.
Daphne 23.5.

Draba vern. 10.5.

| Frioph. ang. 28.5.
E. vag. 24.5.
Fraxinus 1.6.

Gag. min. 19.5.
” einz. 14.5.
Galanthus 1.5.

ı Geum. riv. 30.5.

: Hierochl. bor. 27.5.

| Larix sib. 16.5.

Luz. camp. 27.5.
| L. pil. 10.5.
| Myosotis arv. 1.6.

Sorb. auc. f. 17.8.
Trientalis b. 1.6.

Tussilago b. 11.5.
Vacc. v.-i b. 29.5.

Avena S. 8.5.

| Fagop. Ernte. 30.8.

Hordeum S. 22.5.

Lin. usit. Ernte. 25.8.

Solan tub. S. 12—20.5.
„ Ernte. 7—16.9.

M. hisp. 30.5.

M. stricta 30.5.
Myrica 12.5.
Musc. botr. 19.5.
Oxal. acet. 16.5.
Pir. comm. 1.6.
Pop. balsam. 11.5.
Prim. off. 26.5.
Puls. vern. 10.5.
Querc. ped. 1.6.
Ran. auric. 1.6.
Rib. alp. 1.6.

R. aur. 25.5.

R. :

Rub. arct. 1.6.
Rum. acetosa 1.6.
Samb. racem. 30.5.

Scilla verna 22.5. |
Spiraea filip. 30.5.

S. ulmif. 30.5.

Stell. gram. 27.5.
Tarax. off. 21.5.

Thlasp. alp. 10.5.
Tussilago 11.5.

Ulm. mont. 29.5.

| Vacc. ulig. 28.5.

445

Viola aren. 18.5.
V. can. 28.5.
V. tric. 24.5.

v. arv. 24.5.

Anfang d. Fruchtreife.

Artem. vulg. 18.8.
Oxycoce. pal. 11.9.

Tussilago 1.6.

Mikkeli. — Lehrerin Ingeborg Ehnberg.

Acer plat. b. 22.5.
» BO. 27.5.
» LV. 8.9.
A. inc. b. 22.4.
Betula BO. 15.5.
18.5.

» LV. 8.9.
Calluna b. 19.7.
Caltha b. 14.5.
Chrys. leuc. b. 20.6.
Conv. maj. D .6.

Frag. v. b.

» . 27
Linnaea b. 25.6.
Menyanth. b. 10.6.
Myrt. nigra f. 10.7.
Narciss. poét. b. 18.5.

t
=

Alch. vulg. 4.6.
Androm. cal. 15.5.
Antenn. dioic. 27.5.
Arctost. u.-ursi 22.5.
Astrag. alp. 7.6.
Capsella 29.5.

Carag. arb. 6.5.
Card. prat. 4.6.
Centaur. cyan. 23.6.
Daphn. mez. 14.5.
Dianth. delt. 27.6.
Empetr. nigr. 3.5.
Epilob. ang. 28.6. |
Equiset. arv. 4.5. |

Nuph. lut. b. 23.6.
Pir. mal. b. 6.6.

Pop. trem. b. 4.5.
Prun. cer. b. 10.6.
Prun. pad. b. 28.5.
Quercus BO. 29.5.
Rib. rubr. b- 475.

Sal. capr. b. 6.5.
Sore. auc. b. 106
ringa v. b. 11.6.
Trientalis b. 1.6.
Trollius b. 2.6.
Tussilago b. 12.5.

Anfang d. Blüthe.

Gagea min. 17.5.
Geran. silv. 20.6.
Geum riv. 4.6.
Lonic. xyl. 10.6.
Luz. pil. 25.5.
Lychn. visc. 20.6.
lajanth. bif. 23.6.
Myosurus 2.6.
Myrica 12.5.
Nymph. alb. 23.6.

| Orch. mac. 28.6.

Oxalis 27.5.
Philad. cor. 23.6.
Plant. med. 6.6.

|
|
|

|

Vace. v.-i. b. 5.6.
” . 11.8.
Viburn. op. b. 20.6.

Avena S. 8.5.

» Aehr. 2.7.

„ Ernte. 7.8.
Hordeum Aehr. 28.6.

» Ernte. 21.8.
Secale Aehr. 5.6.

» ob. 23.6.

„ Ernte. 29.7.
Solan. tub. S. 20.5.

Ernte. 3.9.

| Mähen d. Wies. 29.6.

Potamog. nat. 26.6.
Prim. auric. 6.5.
Pyrola rotundif. 26.6.
Ran. acr. 9.6.

Rib. gross. 22.5.

R. nigr. 22.5.
Samb. rac. 5.6.
Tarax. off. 22.5.
Thlaspi alp. 13.5.
Trich. arv. 27.6.
Trifol. prat. 20.6.
Veron. cham. 10.6.

| Viola pal. 14.5.

446

Ladoga-Karelien. — Sortavala. — Frau Majorin

Minna Zilliacus.

61° 42’ n. Br.; 30° 42’ 6. Gr.; c. 10 m. ti. M.

Acer plat. b. 27.5.
»” BO. 27.5.
Anem. hep. b. 1.5.
Betula BO. 20.5.
Calluna b. 20.7.
Conv. maj. b. 15.6.
Myrt. nigr. b. 27.5.

Quercus BO. 28.5.
Rub. cham. b. 23.5.
Sorb. auc. b. 3.6.
syringa v. b. 20.6.
rollius b. 10.5.
Vacc. v.-i. f. 20.8.

Avena S. 13.5.
Hordeum S. 22.5.
Secale Aehr. 8.6.

. . 20.6.
„ Ernte. 28.7.
„ & 12.8.

Pälkjärvi, Alahovi. — Fraulein Inez Karsten.
62° 3’ n. Br.; 30° 40’ 6. G.

Achill. m. b. 21.6.
A. ine. b. 28.4.
A. nem b. 11.5.
Betula BO. 25.5.

mn b 25.5.
» LV. 15.9.
Calluna b. 30.7.
Caltha b. 18.5.
Chrys. leuc. b. 27.6.
Conv. maj. b. 13.6.
Frag. v. b. 30.5.

. 837,
Ledum b. 18.6.
Linnaea b. 25.6.
Lonic. tat. f. 19.8.
Menyanth. b. 3.6.
Myrt. nigra b. 20.5.

f. 13.7.

Narciss. poét. b. 3.6.

Arctost. u.-ursi 1.6.
Centaur. cyan. 28.6.
Cirs. heteroph. 3.7.
Croc. vern. 3.5. '
Dianth. delt. 22.6.
Epilob. ang. 2.7.
Geran. silv. 14.6.
Lilium bulb. 26.6.
Lonic. tat. 16.6.
Luz. pil. 19.5.

Nuph. lut. b. 27.6.
Plat. bif. b. 22.6.
Pop. trem. b. 13.5.
” BO. 2.6.
» LV. 25.9.
Prun. pad. b. 31.5.

n 1.8.
Rib. rubr.

3
29.5.
Rub. arct. .

b.

f. 1.8.

b. 5.
Rub. cham.

Sal. ‘capr. b.
Sorb. auc. b
b

S ringa v. b. 17.6.
rientalis b. 4.6.

Anfang d. Bliithe.

Majanth. bit 176.
. alb. 1.7.
Och’ mac. 22.6.
Oxal. acet. 15.5.
Pisum arv. 31.7.
Prim. off. 18.5.
Pyrola min. 27.6.
Pyr. rotundif. 7.7.
Ranunc. acr. 25.5.

» Aehr. 11.7.

” Ernte. 16.8.
Secale Aehr. 10.6.
» ob. 25.6.
» Emte. 7.8.
„ S 12.8.
Solan. tub. S. 26.5.
„ Ernte. 20.9.
Mähen d. Wies. 7.7.

Ribes gross. 24.5.
Rib. nigr. 30.5.
Rubus arct. 5.6.
Rub. saxat. 18.6.
Samb. racem. 8.6.
Solid. virg. 18.7.
Tarax. off. 27.5.
Trifol. prat. 21.6.
Trif. rep. 22.6.

447
Anfang d. Fruchtreife.

Ribes gross. 10.8. Rub. arct. 18.7. Tarax. off. 9.6.
Rib. nigr. 30.7. Samb. racem. 31.7.

Kronoborg, Kirchdorf. — Mag. Phil. O. V. Löfman.
60° 17’ n. Br.; 29° 53’ 6. Gr.; c. 12 m. ü. M.

Acer plat. b. 23.5. Pop. trem. BO. 29.5. | Viburn. op. b. 23.6.
» BO. 27.5. | Prun. cer. b. 30.5.
” LV. 10.9. | Prun. pad. b. 28.5.

A. inc. b. 28.4. Quercus BO. 29.5. Avena S. 9.5.
Anem. hep. b. 29.4. LV. 29.8. » Aehr. 3.7.
Betula BO. 12.5. Rib. rabr. b. 22.5. „ Ernte. 9.8.
» ob. 23.5. » f. 1.8 Hordeum Aebr. 29.6.
LV. 20.9. Rub. id. b. 21.6 Ernte. 8.8.
Caltha b. 15.5. ” f. 21.7. Secale b. 26.6.
Chrys. leuc. b. 22.6. | Sorb. auc. b. 7.6. „ Ernte. 7.8.
Conv. maj. b. 1.6 Syringa v. b. 8.6. » 8. 10.9.
Frag. v. b. 15.5. ientalis b. 3.6. Solan. tub. S. 31.5.
My f. 26.6. a. Zrollius b 1 ön ri Ernie. 288.
ni . 13.5. ussilago b. 30.4. t. sat. Ernte
yr nigra f. 15.7. Vacc. Tai b. 3.6. 20.9.
Narciss. poët. b. 6.6 n f. 20.8. Mähen d. wies 7.7.
Pir. mal b. 5.6.

Nord-Tavastiand. — Saarijärvi, Hännilä. — Landwirth
Werner Taipale.

62° 42’ n. Br.; 25° 11’ 6. Gr.; c. 120 m. ü. M.

Aln. glut. b. 10.5. Prun. cer. b. 15.6 Viburn. op. b. 15.7.

Betula BO. 20.5. Prun. pad. b. 10.6.

LV. 25.9. Quercus BO. 148.
Calluna b. 15.7. LV. 25.9.
Caltha b. 25.5. Rib. rubr. b. 30.6. Avena S. 12.5.
Frag. v. b. 10.6. Rub. id. f. 10.8. » Ente. 25.8.
Myrt. nigra f. 12.7. Sorb. auc. b. 18.6. Hordeum Ernte. 15.8.
Pin. silv. b. 16.6. f. 5.9. Secale Aehr. 12.6.
Pir. mal. b. 24.6. v. b. 246. | „ Ernte. 7.8.

Syringa sept. b. 25.7. | Mähen d. Wies. 13.7.

Pop. trem. b. 20.5.
n BO. 7.6. |

448

Saarijärvi, Pajuniemi. — Disponent A. A. Lilius.
62° 42’ n. Br.; 25° 16’ 6. Gr.; c. 120 m. ü. M.
Achill. m. b. 26.6. Pop. trem. BO. 16 Viburn. op. b. 24.6.
Aln. glut. b. 1.5. n 0.
A. inc. b. 28.4. Prun. cer. be Ye |
Betula BO. 20.5. Prun. pad. b. 5.6. Avena 2 13-155.
LV. 23.9. f. 20.8. Aehr. 9.7.
Calluna b. 23.7. | Rib. "rubr. b. 1.6. , Ernte. 248
Caltha b. 1.6. n f. 6.8. Hordeum S. 18.5.
Chrys. leuc. b. 27.6. | Bub arct. b. 5.6. Aehr. 2.7.
Conv. maj. b 12.6 Rub. cham. b. 0.6 u Ernte. 11.8.
Frag. v. b. 31.5. 19.7. Lin. usit. S. 5.6.
f. 7.7. Rub. id. b u 6. Ernte. 28.8
Ledum b. 9.6. | f. 8.8. Secale Aehr. © 6.
Linnaea b. 28.6. Sal. "capr. b. 115. | ,
Menyanth. b. 11.6. | Sorb. auc. b. 17.6. » Ents, 7.8.
Myrt. nigra b. 31.5. f. 20.8. „ 8.158.
f. 10.7. i S ringa v. b. 18.6. Solan. tub. S. 27—29.5.
Nupb. lut. b. 27.6. rientalis b. 5.6. Ernte. 15.9.
Pin. silv. b. 18.6. Ulmaria b. 16.7. Mähen d. Wies. 10.7.
Pir. mal. b. 17.6. Vacc. v.-i b. 22.6.
Plat. bif. b. 2.7. | » f. 15.8. |

Nord-Savo. — Kuopio. — Mag. Phil. Benj. Stählberg.
62° 54’ n. Br.; 27° 40’ 6. Gr.; c. 100 m. tu. M.

Acer plat. b. 23.5.

” BO. 28.5.
” LV. 27.9.
Achill. m. b. 20.6.

Aln. inc. LV. 3.10.
Anem. hep. cult. b. 8.5.
A. nem. cult. b. 20.5.
Betula BO. 185.

nd.

LV. 310
Calluna b. 24.7.
Caltha b. 11.5.
Chrys. leuc. b. 22.6.
Conv. maj. b. 4.6.
Frag. v. b. 18.5.

f. 30.6.

nyanth. b. 96.
M nigr. b. 19.5.

f. 8.7.
cigs. poét. b. 31.5.

Nuph. lut. b. 1.7. | Tilia sept. LV. 25.9.

Pin. silv. b. 11.6. Trientalis b. 4.6.
Plat. bif. b. 19.6. Trollius b. 3.6.
Pop. trem. b. 7.5. Tussilago b. 7.5.

n BO. 29.5. | Ulmaria b. 2.7.

n LV. 8.10. | Vacc. v.-i. b. 10.6.
Prun. cer. b. 12.6. » f. 5.8.
Prun. pad. BO. 12.5.

b. 31.5.
Rib. rubr. b. 21.5. | Avena S. 9.5.
f. 2.8. » Aebr. 8.7.
Rub. arct. b. 3.6. „ Brnte. 18.8.
Rub. cham. b. 3.6. Hordeum S. 23.5.
f. 15.7. . Aehr. 5.7
Rub. id. b. 23.6. Ernte. 11.8.
. 26.7 Secale Aehr. 10.6.
Sal. "capr. 'b. 85. n ob. 22.6.
Sorb. auc. b. 13.6. „ Ernte. 1.8
f. 30.8. » 878.
Syringa v. b. 13.6. Solanum S. 29.5.
lia sept. BO, 95 ” Ernte. 12.9.
» 4.7. Mähen d. Wies. 3.7.

449

Nord-Karelien. — Wärtsilä. — Frau Pfarrer Nina Karsten.
62° 10’ n. Br.; 30° 89’ 6. Gr; c. 85 m. à. M.

Acer plat. b. 27.5.

» BO. 29.5.
» LV. 24.9.
Achill m. b. 21.6.
A. inc. b. 29.4
Betula BO. 24.5.

» bd. 285.

» LV. 17.9.
Calluna b. 1.8.
Caltha b. 17.5.
Chrys. leuc. b. 26.6.
Conv. maj. b. 7.6.
Frag. v. b. 3.6.

.„ 837.
Ledum b. 18.6.
Linnaea b. 25.6.
Lonic. tat. f. 10.8

Narciss. post. b. 6.6
Nuph. lut. b. 28.6.

Alisma 1.7.

Arctost. u.-ursi 15.5.

Betula od. 28.5.
Centaur. cyan. 24.6.
Cirs. heteroph. 12.7.
Crataeg. cocc. 19.6.
Dianth. delt. 22.6.
Epilob. ang. 47.
Geran. silv. 14.6.
Lilium bulb. 26.6.
Lonic. tat. 16.6.
Lychn. visc. 16.6.
ajanth. bif. 17.6.

Ribes aur. 18.8.
Rib, gross. 15.8.
Rib. nigr. 3.8.

|

Picea exc. b. 15.6.
Pin. silv. b. 4.7.
Plat. bif. b. 25.6.
Pop. trem. b. 10.5.
BO. 28.5.

Quercus BO. 5.6.
» LV. 27.9.
Rib. rubr. b. 30.5.
» f. 29.7.
Rub. arct. b. 4.6.
Rub. cham.

mn

n f. 29.
Sal. capr.
Sorb. auc.

S rin Vv.
entalis b. 12.6.

Anfang d. Blüthe.

Nymph. alb. 1.7.
Orch. mac. 21.6.
Oxal. acet. 24.5.
Parnassia 1.8.
Pedic. pal. 21.6.
Pisum arv. 31.7.
Pyrola min. 6.7.
Pyr. rotundif. 21.6.
Pyr. unifl. 4.7.
Ranunc acr. 1.6.
Rhamn. frang. 5.6.
Ribes aur. +

| Trollius b. 5.6.
Tussilago b. 5.5.
Ulmaria b. 8.7.
Vace. v.-i. b. 17.6.

n f. 26.8.
Viburn. op. b. 25.6.

Avena S. 9.5.
Aehr. 11.7.

„ Ernte. 19.8.
Hordeum S. 26.5.
Aehr. 2.7.
n Ernte. 16.8.
Secale Aehr. 10.6.

b. 24.6.

„ Ernte. 7.8.

» 8 108.
Solan. tub. S. 25.5.

» Ernte. 11.9.
Mäben d. Wies. 10.7.

| Rib. ss. 1.6.
Rib. Bier. 31.5.
Rub. arct 4.6.

R. saxat. 19.6.
Samb. racem. 36.
Solid. virg. 30.7.
Tanac. vulg. 30.7.
Tarax. off. 22.5.
Trichera arv. 3.7.
Trifol. prat. 19.6.
Trif. rep. 21.6.
Tussilago 5.5.

Anfang d. Fruchtreife.

Rub. arct. 18.7.
Samb. racem. 31.7.

Tarax. off. 12.6.
Tussilago 10.6.

450

Liperi, Taipale. — Student Otto P. Pehkonen.
62° 30’ n. Br.; 29° 20’ 6. Gr.; c. 100 m. a. M.

Acer plat. BO. 1.6.
Achill. m b 18.6.
Betula BO. 15.5.
Calluna b. 28.7.
Caltha b. 13.5.
Chrys. leuc. b. 26.6.
Conv. mai. b. 20.6.

Ledum b, 76
Linnaca b. 2. Bo 5
rt. nigra
7 ei 10 -12.7.
Nuph. lut. b. 23.7.
Prun. pad. b. 5.6.

Prun. pad. f. 15.8.
Rib rubr. b. 1.6.
„ f. 1.8,
Rub. arct. b. 5.6.
Rub. cham. f. 26.7.

Rub. id. f. 29.7.
Sorb. auc. b 16.6

Avena S. 12-20.5.

» Aehr. 13.7.
Hordeum S 20.5.
» Aehr 2,7.
Ernte. 10.8.
Lin. ”usit. S. 7.6.
» b. 20.7.
Ernte 20.8.
Secale Aehr. 15.6.
n ob. 26 -27.6.
„ £rnte. 1.8
S. 27.7.

Solan. tub. S. 19.5.
Mähen d Wies. 4.7.

Suojärvi, Leppäniemi, Jehkilä. — Arzt Dr. O. Ehnberg.
62° 13’ n. Br.; 32° 29’ 6. Gr.; c. 140 m. ii. M.

Achill. m. b. 26.6
Aln. glut. b. 28,4
A. inc. b 25.4
Betula BO. 16.5.
LV 28.9

Calluna f. 1.8.
Caltha b. 18.5.
Chrys. leuc. b. 29.6.
Conv. maj. b.
Frag. v. b.

Linnaea b. 29.6.
Menyanth. br 13 5,
t. nigra .
yee f. 12.7.
Nuph. lut. b. 27.6.

Pin. silv. b. 15.6.

Plat. bif. b. 29.6.

Androm. cal. 5.5.
A. polif. 31.5.
Arctost. u.-ursi 7.6.

| Pop. trem.
Prun. pad.

Rub. arct. b. 30. 5.
Rub. cham.

Sal. ‘capr. b.
Sorb. auc. a 14.
b.

Trientalis
Trollius b. 06
Ulmaria b. 10.7.

Vacc. v.-i. b. 16.6.

>

Anfang d. Blüthe.

Centaur. cyan. 23.6.

Erioph. vag. 10.5.
Geran. silv. 17.6.

| Vace. v.-i. f. 28.8.

Avena S. 8.5.
„ Aebr. 14.7.
„ Ernte. 15.8.
Hordeum S. 18.5.
. Aebr. 12.7.
Ernte. 10.8.
Lin. "usit. S. 1.6.
20.8.
Secale Aebr. 156
b. 26.6.

» rate. 7.8.
8. 12.8.
Solan. tub. S. 28.5.
Ernte. 10.9.
Mähen d. Wies. 14.7.

| Junip. comm. 23.6.

Majanth. bif. 13.6.
| Nymph. alb. 6.7.

Orch. mac. 19.6.
Oxal. acet. 24.5.
Oxycocc. pal. 29.6.
Parnassia 8.8.
Pyrola min. 29.6.

Pyr. rotundif. 1.7.
Ran. acr. 8.6.
Ribes gross. 12.6.
Rib. nigr” 10.6.
Rub. arct. 30.5.

451

| R. saxat. 14.6.

Tarax. off. 18.5.

| Trifol. prat. 21.6.

T. rep. 1.7.

| Vacein. ulig. 18.6.

Anfang d. Fruchtreife.

Majanth. bif. 12.8.
Ribes gross. 2.8. |

Rib. ni 8.8.
Rub. Ye 20.7.

R. saxat 12.8.

' Vaccin. ulig. 10.8.

Süd-Ostrobotnien. — Laihia, Kirchdorf. — Probst
K. E. Hohenthal.

63° 14’ n. Br.; 21° 22’ 6. Gr, c. 5 m. i. M.

A. inc. b. 30.4. Prun. pad. b. 3.6. Avena S. 16.5.
Betula BO. 18.5. » f. 18.8. | » Aehr. 9.7.

n b. 21.5. Rib. rubr. b. 26.5. Ernte. 12.8.

» LV. 14.10. f. 24.7. Hordeum S. 22.5.
Caltha b. 22.5. Rub. arct. b. 1.6. | » Aebr. 6.7.
Chrys. leuc. b. 27.6. | Rub. cham. f. 15.7. » Ernte. 8.8.
Conv. maj. b. 8.6. Rub. id. b. 27.6. Lin. usit. b. 10.7.
Frag. v. b. 31.5. f. 26.7. Secale Ernte. 11.6.

f. 8.6. Sal "capr. b. 16.5. » Dd. 25.6.

Ledum b. 9.6. Sorb. auc. b. 15.6. „ Ernte. 5.8.
Myrt. nigra b. 5.6. f. 24.8. S. 24.8.

f. 15.7. Syringa v. b. 15.6. Solan. tub. 8. 245.
Nuph. lut. b. 26.6. rientalis b. 9.6. Ernte. 18.9.
Pir. mal. b. 14.6. Tussilago b. 20.5. Mähen d. Wies. 10.7.
Pop. trem. b. 15.5. Vace. v.-i. b. 16.6.

BO. 5.6. » f. 24.8.

LV. 12.10.

Vasa. — Lektor Dr. Hj. Hjelt.

68° 5’ n. Br.; 21°

Acer plat. b. vn 5.
12.11

Corylus b. 11.5.
» einz. 8.5.

32’ 8. Gr; c. 10 m. ü. M.

Quercus LV. 12.11.
Sal. capr. b. 11.5.

Aesc. LV. 16.11, . v. £ 30.6. ” einz. 6.5.
Aln. glut. b. 4.5. Myrt. nigra b. 31.5. | Tilia sept. LV. 9.10.
n einz. 28.4. | Nuph. lut. b. 7.6. Tussilago b. 11.5.

A. inc. b. 25.4. einz. 29.5.

Anem. hep. cult. b. 29.4. Pop. trem. b. 11.5.

A. nem. cult. b. 14.5.
Betula BO. 28.5.
» LV. 23.11. |

n einz. 8.5.
LV. 26.10.

Prun. pad. b. 3.6.

Avena Aehr. 5.7.
Hordeum Aehr. 5.7.

452

Anfang d. Blüthe,

Croc. vern. cult. 1.5. | Luz. pil. eifrz. 18.5. Tussilago 11.5.
Daphn. mez. cult. | Oxalis acet. 30.5. Ulm. eff. 19.5.
einz. 21.5. einz. 20.5. n einz. 18.5.

Larix sib. 20.5. (spärl. Prim. off. 26.5. | U. mont. 19.5.
blihend). Tarax. off. 31.5. n einz. 18.5.
Luz. pil. 20.5. | » einz. 11.5. |

Replot, Kirchdorf. — Pfarrer Mauritz Elenius.
63° 14’ n. Br.; 21° 22’ 6. Gr; c. 5 m. i. M.
Acer plat. b. 4.6. Pop. trem. BO. 6.6. | Vacc. v.-i. b. 14.6.
BO. 5.6

. 5.6. LV. 22.10. » f. 15.8.
LV. 21.10. | Prun. pad. b. 10.6.

Achill m. b. 25.6. f. 22.8.
Betula BO. 18.5. Rib. rubr. b. 1.6. ; Avena S. 24.5.
» bd. 29.5. f. 28.1. » Aehr. 13.7.
LV. 14.11 Rub. arct. b. 31.5. Ernte. 4.9.
Caltha b. 19.5. Rub. cham. b. 3.6. Hordeum 8. 26.5.
Chrys. leuc. b. 28.6. f. 14.7. ,” Aehr. 3.7.
Conv. maj. b. 11.6. Rub. id. b. 27.6. | Ernte. 18.8.
Frag. v. b. 31.5. f. 27.7. Secale Aehr. 17- 20.6.
f. 3-4.7. Sal ‘capr. b. 18.5. » b 1 37.
Ledum b. 15.6. Sorb. auc. b. 21.6. » Ernte. 18.8.
Tage > > Le 5 9 Er Sola Ny b 5.25 27.5
1 ni . 28.5. ringa v. . olan. tu à.
yr ar f. 8.7. Syringa v. b. 7.6. Ernte. 19.9.
Picea exc. b. 9.6. Ulmaria b. 3.7. | Mähen d. Wies. 14.7.

Pop. trem. b. 16.5.

Anfang d. Blüthe.

Aira caesp. 26.6. ; Lychn. visc. 6.6. Rib. gross. 6.6.
Betula verr. 27.5. Majanth. bif. 19.6. Rib. nigr. 5.6.
Camp. rotundif. 3.7. Orob. vern. 27.6. Rubus arct. 31.5.
Cardam. prat. 17.6. | Oxal acet. 31.5. Rub. saxat. 14.6.
Centaur. cyan. 3.7. Pisum arv. 5.7. Sed. acr. 5.7.
Corn. suec. 5.6. | Ranunc. acr. 8.6. Tarax. off. 30.5.
Dianth. delt. 1.7. ' Ran. auric. 6.6. Trifol. prat. 17.6.
Epilob. pal. 27.6. Ran. rep. 13.6. | Trif. rep. 23.6.
Erioph. ang. 2.6. Ribes alp. 4.6.

Vacc. ulig. 13.6.
Junip. comm. 14.6. |

Anfang d. Fruchtreife.

Corn. suec. 26.7. Rib. gross. 19.8. Rubus arct. 15.7.
Junip. comm. 18.8. Rib. nigr. 9.8. Rub. saxat. 31.7.
Ribes alp. 30.7. |

453

Wörä, Kovjoki. — Dorfschullehrer Henrik Backlund.

63° 13’ n. Br; 22° 14’ 6. Gr:

Betula b. 15.5.
Caltha b. 20.5.
Chrys. leuc. b. 29.6.
Conv. maj. b. 14.6.
Frag. v. b. 3.6.
t 7.7.
Ledum b. 8.6. 9
rt. nigra 1.5.
7 er f. 15.7.
Nuph. lut. b. 11.6.
Picea exc. b. 14.6.
Plat. bif. b. 16.5.

Rib. rubr. b. 29.5.

Rub. arct. b. 9.6.

Rub. cham. f. 16.7.

Rub. id. b. 25.6.

n f. 10.8.
Sorb. auc. b. 16.
7.
6.
9.

<<
bd
QQ
le.
4
Le.
og
+

Pop. trem. b. 5-11.5.; Avena S. 20-23.5.
7

Prun. pad. b. 30.5.

, f. 10.8.
Erioph. v
Rub. arct.
Mittel-Ostrobotnien.

» Aehr. 11.7.
„ Ernte. 2-6.9.

Anfang d. Blüthe.

.6.

6.
6.

c. 10 m. it. M.

Hordeum S. 24-31.5.
» Aehr. 6.7.
Ernte. 29.8.
Lin. ”usit. S. 13.8.

” rs 30, 8.
Secale Aehr. | 15.6.

Solan. tub. S. 5-9. 6.
Ernte. 18.9.
Mähen d. Wies. 10.7.

. 12.6. | Tarax. off. 29.5.

Nykarleby. — Seminariumdirector
Gustaf Hedström.

63° 31’ n. Br.; 22° 30’ 6. Gr; ce. 7 m. ti. M.

Acer plat. b. 12.6.

Achill.

Betula BO. 18.5.

» LV. 7.10.
Caltha b. 19.5.
Chrys. leuc. b. 24.6.
Conv. maj. b. 13.6.
Ledum b. 19.6.
Linnaea b. 22.6.
Lonic. tat. f. 24.6.

Narciss. poët. b. 2.6.

Nuph. lut. b. 1.7

Pir. mal. b. 14.6.
Prun. pad. b. 6.6.
Quercus BO. 4.6.
Rib. rubr. b. 2.6.

an
©
ong
oO
»
S
QQ
ores
pot
© :

Ulmaria b. 3,7.
Vacc. v.-i. b. 17.

Avena S. 13-20.5.
„ Aehr. 10-14.7.
„ Ernte. 25.8.
Hordeum S. 22-27.5.
» Aehr. 5- 10.7.
„ Ernte. 25-30.8.
Secale Aehr. 9-12.6.
» Ernte. 17.8.
Solan. tub. S. 25.5.
Ernte. 15.9.
Mähen d. Wies. 10-

454

Esse, Öfveresse. — Dorfschullehrer John Finnäs.
63° 35’ n. Br.; 23° 11’ 6. Gr. c. 10 m. ti. M.

Betula BO. 18.5. | Prun. pad. b. 4.6. Avena S. 125.

LV. 4.10. f. 30.9. „ Aehr. 127.
Calluna b. 10.8. Rib. rubr. b. 2.6. „ Ernte. 28.8.
Caltha b. 20.5. | f. 30.7. | Hordeum S. 26.5.
Chrys. leuc. b. 30.6. : Rub. arct. b. 4.6. | » Aehr. 8.7.
Conv. maj. b. 20.6. Rub. cham. b. 36. | n Ernte. 16.8.
Frag. v. b. 6.6. | „ f. 247. | Secale Aehr. 10.6

f. 10.7. | Rub. id. b. 26.6. | » b. 30.6.
Ledum b. 15.6. ” f. 5.8. » Emte. 148.
Linnaea b. 23.6. Sorb. auc. b. 188 | S. 18.8.
Menyanth. b. 16.6. | „ f. 2.10. | Solan. tub. S. 29.5.
Myrt. nigra b. 36. ' Syringa v. b. 24.6. Ernte. 11.9.

f. 15.7. | Vacc. v.-i. b. 15.6. Mähen d. Wies. 20.7.
Nuph. lut. b. 3.7. n f. 18.8.
Pop. trem. BO. 3. 6. |
. 1. —

Anfang d. Blüthe.

Camp. persicif. 30.6. | Nymph. alb. 2.7. | Rub. arct. 4.6.
Centaur. cyan. 3.7. Orch. mac. 3.7. R. saxat. 14.6.
Dianth. delt. 8.7. Oxycoce. pal. 18.6. not prat. 27.6.
Erioph. vag. 15.6. ' Rib. nigr. 16.6. T. rep. 29.6.

Alavieska, Kirchdorf. — Pfarrer Aug. Laaksonen.
64° 12’ n. Br.; 24° 20’ 6. Gr.; c. 50 m. iit. M.

Acer plat. BO. 7.6. | Pop. trem. BO. 8.6. | Avena S. 19.5.
Betula BO. 19.5. Prun. cer. b. 9.6. „ Aehr. 9.7.

b. 22.5. Rib. rubr. b. 29.5. Ernte. 29.8
Caltha b. 28.5. f. 7.8. Hordeum 8. 25.5.
Chrys. leuc. b. 4.7. Rub. arct. b. 8.6. " Aehr. 31.7.
Conv. maj. b. 15.6. Sorb. auc. b. 17.6. Ernte. 1.8.
Frag. v. b. 6.6. Trientalis b. 20.6. Secale Aehr. 15.6.

f. 4.7. Trollius b. 13.6. » bd. 30.6.
Ledum b. 8.6. Ulmaria b. 10.7.

Linnaea b. 26.6.
Menyanth. b. 14.6.

Myrt. nigra f. 10.7.

Nuph. lut. b. 8.7.

Vace. v.-i b. 27.6.
Viburn. op. b. 2.7.

» Ernte. 248
» 8 188.
Solan. tub. S. 29.5.
Ernte. 18.8.
| Mähen d. Wies. 14.7.

455

Kajatiisch-Ostrobothnien. — Puolanko, Kivarinjirvi. —
Landgerichtbeamter R. Dalström.

64° 52’ n. Br.; 27° 48’ 6. Gr.

Aln. glut. b. 28.5. Rub. id. f. 16.8. | Secale Aehr. 21-28.6.
Betula BO. 30.5.-1.6. | Sal. capr. b. 26.5. » ob. 26.7
. LV. 2-16.9. Vacc. v.-i. b. 12.6. „ Ermte. ‘8-12.9.
Caltha b. 2.6. » f. 4-12.9. » S. 16-21.7.
Myrt nigra b. 16.6. Solan. tub. S. 26- 29.5.
f. 31.7—8.8. Ernte. 2.9.

Nuph. lut. b. "126 Avena S. 14-16.5. Mahen d. Wies. 30.7 -
Pop. trem. LV. 23.9. | Aebr. 10-18.7.| 6.8.

Rub. arct. b. 11-12.6. | Hordeum S. 22-28.5.

Rub. cham. b. 9-12.6. » Aebr. 6-12.7.

» . 1.8. „ Ernte. 12-16.9.

Suomussalmi, Kirchdorf. — Pfarrer O. Kyyhkynen.
64° 54’ n. Br; 29° 3’ 5. Gr.

Achill. m. b. 4.7. Plat. bif. b. 3.7. Avena S. 16.5.

A. inc. b. 30.4. Pop. trem. LV. 21.9. Ernte. 7.8.
Betula BO. 29.5. Prun. pad. b. 146. Hordeum Se 16-195.
» ob. 1.6. Rib. rubr. b. 7.6. » Aehr. 7.7.

LV. 4.9. Rub. arct. b. 15.6. Ernte. 14.8.
Calluna b. 26.7. Rub. cham. b. 7.6. Secale Aehr. 18 20.6.
Caltha b. 27.5. f. 17.7. » D. 7.7.

Chrys. leuc. b. 7.7. Rub. id. b. 30.6. » Ernte. 22.8.
Conv. maj. b. 29.6. f. 10.8. S. 28.7
Frag. v. b. 28.6. Sal. capr. b. 21.5. Solan. tub. 8. 27.5.

» £ 8.8. Sorb. auc. b. 22.6. Ernte. 17.9.
Ledum b. 18.6. Trientalis b. 15.6. Mähen d. Wies. 17.7.
Linnaea b. 1.7. Vacc. v.-i. b. 25.6.

Menyanth. b. 18.6. 9 f. 5.9.
Myrt. nigra b. 5.6.
Nuph lut. b. 5.7.

Anfang d. Blüthe.

Androm. calyc. 18.5. | Junip. comm. 25.6. Ran. acr. 15.6.
A. polif. 15.6. Luz. pil. 20.5. R. auric. 15.6.
Bet. nana 6.6. Lychn. visc. 15.6. Rub. arct. 15.6.
Corn. suec. 20.6. ajanth. bif. 22.6. R. saxat. 15.6.
Erioph. vag. 12.5. Orch, mac. 27.6. Tarax. off. 8.6.
Geran. silv. 20.6. Prim. off. 15.6. Vace. ulig. 20.6.

Anfang d. Fruchtreife.

Tarax. off. 25.6.

456

Nord-Ostrobothnien. — Rovaniemi, Muurola. — Landwirth
lisakki Hoikka.

66° 22’ n. Br.; 25° 25’ 6. Gr; ec. 50 m. fi. M.

Betula BO. 2.6. Rub. cham. f. 19.7. Avena Ernte. 27.8.

. LV. 149. | Rub. id. b. 20.6. Hordeum S. 16.5.
Myrt. nigra f. 5.8. „ 227.7. | » Aehr. 2.7.
Pin. silv. b. 20.6. Sorb. auc. b. 23.6. „ Ernte. 8.8.
Pop. trem. b. 4.6. n f. 30.8. Secale Aehr. 22.6.

» BO. 5.6. | Vacc. v.-i. f. 12.9. „ Ernte. 28.8.

LV. 20.9. S. 10.8.
Prun. pad. b. 13.6. Solan. tub. S. 24.5.
f. 31.8. Avena S. 16.5. Ernte. 13.9.

Rib. rubr. f. 8.8. » Aehr. 20.7. Mähen d. Wies. 20.7.
Rub. cham. b. 12.6. |

Lappland. — Kemijärvi, Kirchdorf. — Postverwalter
K. W. Heikel.

66° 22’ n. Br.; 25° 25’ 6. Gr.; c. 50 m. ii. M.

Betula BO. 2.6. Rib. rubr. f. 8.8.
» 3.10. Rub. arct. b. 20.6.
Chrys. leue. b. 7.7. Rub. cham. b. 16.6. | Avena S. 13.5.
1.7.

Achill. b. 26.6. Prun. pad. b. 18.6. Vace. v.-i. f. 29.8.
|

Frag. v. b. 20.6. f. 21.7 Hordeum S. 13.5.
f. 26.7. Rub. id. b. 30.6. Ernte. 7.8.
Ledum b. 24.6. f. 9.8. Secale Aehr. 20.6.
Menyanth. b. 20.6. Sorb. auc. b. 26.6. S. 21.7
Myrt nigra b. 9.6. | Trientalis b. 23.6. Solan. tub. S. 17.5.
f. 25.7 Trollius b. 19.6. Mähen d. Wies. 17.7.
Pop. trem. b. 4.6. Vacc. v.-i. b. 23.6.

Anfang d. Blüthe.

Tarax. off. 20.6.
Vacc. ulig. 20.6.

Corn. suec. 27.6.
Majanth. bif. 27.6.
Rub. arct. 20.6.

Inari, Thule. — Förster M. Weenerberg.
69° 6’ n. Br.; 27° 12’ 6. Gr.; c. 150 m. ii. M.

Achill. m. b. 1.7. Calluna b. 4.8. Menyanth. b. 3.7.
Betula BO. 28.5. Ledum b. 29.7. Myrt. nigra b. 9.6.
» LV. 29.9. Linnaea b. 12.7. Nuph. lut. b. 10.7.

457

Pin. silv. b. 3.7. Rub. id. b. 5.7. Avena S. 30.5.
Pop. trem. BO. 30.5. | Sorb. auc. b. 12.7. » Enrnte. 27.8.

n LV. 30.9. | Trientalis b. 1.7. Hordeum S. 30.5.
Prun. pad. b. 27.6. Trollius b. 21.6. „ Ernte. 25-27.8.
Rib. rubr. b. 17.6. Vacc. v.-i. b. 26.6. Solan. tub. S. 29.5.
Rub. arct. b. 24.6. ” f. 10.9.

Rub. cham. f. 27.7.

—!

Pris: 5 mark.

This book should be returned to
. the Library on the last date stamped
below.

A fine of five cents a day is incurred
by retaining it beyond the specified
time.

Please return promptly.

DU
3 2044 091 143 ser ANLDE