Bihang till skol-herbariet : innefattande några kännetecken för Uplands och Södermanlands allmännaste eller i öfrigt mest utmärkta växter, såväl vilda som odlade, äfvensom för de i "Svensk skol-botanik" upptagna, till skol-ynglingars tjenst utgifvet

*t ?

• ■vi;

-n ^

^: X<^

ntr-^

.^■' t

«*A^

^^Jl^

T ,^^P

\t^-.

BIHANG

SKOL-HERBARIET,

innefattande några kännetecken för Uplands och Söderman-
lands allmännaste eller i öfrigt mest utmärkta växter,
såväl vilda som odlade, äfvensom för de i
. "Svensk Skol-Botanik" upptagna,

till Skol-yuglingars tjenst utgifvet

af

K. FR. THEDEMUS.

Tredje ujjplagati.

STOCKHOLM.

ALB. BONNIERS BOK i RYCKKUI, 18t)8.

Förord.

T)e båda förinta upplagorna af detta hihang utgåfvos efir-
ilast fur forfs egna elever. På några lärares uppmaning
leninas denna nya upplaga i bokhandeln, för den händelse att
några andra lärare i naturhistoria skulle anse sina elever
kunna hafva någon nytta af den anspråkslösa boken. Menin-
gen med densamma är^ att den skall begagnas, då ynglingarne
genomgå skolans eller sina egna herbarier., hvilka (åtminstone
skolans) torde böra innehålla ortens vanligaste växter.^ ord-
nade efter det naturliga systemet. Exkursionsflororna äro
deremot vanligen uppställda efter det artificiela. Antalet af
kär upptagna arter öfverstiger föga minimifordringarne i ma-
turitetsexamen.

För att hafva till hands en uppsats öfver de vanliga na-
turliga och artificiela systemerna, finnas de upptagna vid bi-
hangets slut, äfvensom en uppställning af de i boken upptagna
slägtena efter sexualsystemet.

K. Fr. Thedenius.

I klassen. SeminiflöraB.

Fam. Synanthérese.

Chamder: *) Blommorna i blomkorg. Ståndarne fem,
med knapparne sammanväxta till ett rör omkring pistillens
stift. Frukten: en enfröig skalfrukt med fröet utan fröhvita.

De skandinaviska växterna af denna stora familj äro
örter med enkla, vanligen skiftevisa blad. Blommorna dels
rörformiga, dels tunglika. Blomfodret fastväxt omkring fruk-
tens topp och vanligen nående öfver densamma, bildande en
pensel eller hinnkant,

Alla Synanthereie tillhöra klassen Syngenésia. N:o 1 — 18
tillhöra Ordn. Polyclinia äfvensom Ord. Polygamia supérflua,
utom Filågo, som tillhör Polygamia necessåria. — M:o 19 — 43
tillhöra Ordn. Monoclinia äfvensom Ordn. Polygamia sequålis,
utom Centauréa, som tillhör Polygamia frustrånea.

Afd. 1. CorpnUferce : De tvåkönade blommorna rörfor-
miga med cylindriskt stift.

Öfveisi^t af släg-tena.

A. Skalfrukterna med 2 — 4 borst på toppen Bidens.

B. Skalfrukterna bartoppade eller med kronkaut. ,

a. Diskblommorna rörformiga, kantblommorna tunslika.

aa Blomfästet bart.

aaa. Skalfrakten med fem åsar.

Blomfästet halfrundt. inuti tätt . . Chrysdnthemum.

" Blomfästet kägellikt, inuti ihåligt Matricdria.

bbb. Skalfrukteii med 3 åsar. Blmf halfrundt, tätt . Tripkurospérmuvi.

bb. Blomfästet fjälligt.

' Diskblm. gula. Strålblm. med utdraget bräm . Anthemns.

3^ ■■ Diskblm. hvita. Strålblm. m. kort o. bredt bräm . Achilléa.

3") ^ b. Alla blommorna rörformiga.

■"^ aa. Blomkorgarne i qvast. Frukten med kronkant . Tanacétum.

f--^ bb. Blomkorgarne i vippa. Frukten bartoppad . . . Artemisia.

-C. Skalfrukterna med pensel.

a. Blomkorgarne utan strålblommor.

Cin aa. Bladen pardelade Senécio.

"Z^i bb. Bladen hela.
cj.r_

■) Alla i detta bihang upptagna kännetecken atse endast de här anförda växterna.

6

aaa. Holkfjällen hinnaktiga.

* Fruktpenselns hår jemntjocka. Blm bruna . Gnnpliälium.
" Fruktpenselns här mot spetsen tjockare.

Blommorna hvita eller röda . Antenndvja.

bbb. Holkfjällen örtartade Blommorna gulaktiga . Fildgo.
b Blomkorgarne med strålblommor

aa. Holken tegellagd. Blorakorgarue flera, på bladig stjelk.
aaa. Strålblommorna många, blå eller röda

Strålblommorna utstående, tydliga Aster.

Strålblommorna uppräta, otydliga Erigeron

bbb. Strålblommorna fä, gula , Soliddga.

bb. Holken af jenmhöga fjäll. Enblomslrig stängel . Tussildgo.

1. Bidens tripartita L. BrunsMra. 0*), 1 — 2 fot hög.
Bladen motsatta, tredelade. Blomkorganie utan strål-
blommor. Fruktborster 2 eller 3. Blommorna gula. 7,
8 **). Stränder.

2. Chrysäiithemum Leucäiitheiiium L. Prestkrage. 2^,
omkring alnshög. Stjelkbladen skiftevisa, lancettlikt
aflänga, sågade; rotbladen spadlika. Strålblommorna
hvita. 7. Backar. Skol-Bol. 197.

3. Matricäria Chamomilla L. SötUomster, Kamillhlomster.
0, fotshög. Bladen dubbelt parbladigt delade med tråd-
smala flikar. Blomfästet kägellikt, ihåligt, bart. Strål-
blommorna hvita. 6. Åkrar. Skol-Bot. 196.

4. Tripleurospérinum inodörum Sch. Baldurshrå. 0,
1 — 2 fot hög. Bladen som föregående. Blomfästet half-
rundt, bart. Strålblommorna hvita. 6 — 8. Åkrar.

f

5. Anthemis tinctöria L. Färgkulla, Letblomster. 2f, alns-
hög. Bladen parbladigt delade. Blomfästet fjäUigt. Blom-
morna gula. 6, 7. Backar. Skol-Bot. 195.

6. Åchilléa 3Iillefölium L. Backhumle, Rölleka. 4, fots-
hög eller högre. Bladen dubbelt parbladigt delade. Blom-
fästet fjälUgt. Blomkorgarne små, i jemnhög qvast, med
hvita strålblommor. 7 — 9. Backar. Skol-Bot. 194.

7. Tanacétum vulgäre L. Renfana. 2<., alnshög. Bladen
parbladigt delade. Blomkorgarne utan strålblommor, i
jemnhög qvast, med gula blommor. 8, 9. Backar. Skol-
Bot. 189.

8. Årtemisia Absinthium L. Malört. 2^, l — 2 alnar hög.
Bladen tredubbelt parbladigt delade, gråludna på båda
sidor. Strålblommor saknas; diskblommorna gula. 8.
Backar, gårdar. Skol-Bot. 190.

9. Årtemisia rulgäris Ii. Gråbo. 2^, 1 — 2 alnar hög. Bla-

*) 0 = Ettårig ört, 3 = tvåårig ört; ^ = flerårig ört,
**1 Dessa sififror utmärka månaden, då växten blommar.

den dubbelt parbladigt delade, under hvitludna. Strål-
blommor saknas; diskblommorna gulbruna. 8. Back-
sluttningar, vägkanter.

10. Seiiecio vulj^siris L. Boört, Korsört. 0, fotshög. Bladen
pardelade. Blomkorganie utan strålblommor, lutande, med
gula blommor. 6—10. Odlade ställen. 8kol-Bot. 198.

11. Grnapliilliuiii uli^inosiiiii L, Sumpnoj)pa. 0, qvar-
tershög. Bladen smalt lancettlika, hvitludna. Blomkor-
garne gyttrade i toppen och bladvecken, utan strålblom-
mor. Blommorna bruna. 7, 8. Fuktiga ställen, dikes-
och vägkanter.

12. Grnaphäliuin silväticuui L. SJcogsnoppa. 2^, fotshög.
Bladen jemnbreda, under ludna. Blomkorgarne gyttrade
i axform, utan strålblommor. Blommorna bruna. 8.
Skogsbackar.

13. Antennaria dioica Gtertn. Kattfot. 2^, qvartershög.
Rotbladen spadlika; stjelkbladen jemnbreda, spetsiga,
ulliga. Blomkorgarne utan strålblommor, i enkel qvast.
Blommorna tvåbyggare, röda eller hvita. 5. 6. Backar.
Skol-Bot. 191.

14. Filitgo niontäna L. UUhlomster. 0. Stjelken grenig,
fotshög. Bladen lancettlika, ulliga. Blomkorgarne gytt-
rade, ulliga. Blommorna gulaktiga. 6, 7. Backar. (Poly-
gamia necessåria.)

15. Aster Trii)ölium L. Strandkil. 2f, fotshög. Bladen
jemnbreda, köttiga. Blomkorgarne i qvast, med blå strål-
blommor. 7, 8. Hafsstränder.

16. Erigeron acris L. Binha. 2^, fotshög. Stjelkbladen
jemnbredt lancettlika; rotbladen tunglika. Blomkorgarne
i klase, med smala, rödletta strålblommor. 7. Backar.

17. Solidä^^o Virganrea L. Guldris. 2<., alnshög. Bladen
bredt lancettUka. Blomkorgarne i spira, med gula strål-
blommor. 7 — 9. Berg, lundar.

18. Tussilägo Fsirfara L. Hästhof. 2f, qvartershög. Bla-
den från roten, rundadt hjertlika. Stängeln fjällig, en-
blomstrig, med gula strålblommor. 3 — 5. Leriga åkrar,
dikeskanter. Skol-Bot. 192.

Afd. 2. Cynarocéphalce : De tvåkönade blommorna rör-
formiga, med stiftet under märket uppsväldt till en knöl.

Öfversigrt af slägrtena.

A. Kantblommorna könlösa Ceniauréa.

B Alla blommorna tvåköuade.

ft. Holkfjällen utan krokudd: Tistlar.

aa. lare holkfjällen oväpnade, de yttre väpnade Carlina,

bb Alla holkfjälleu likformiga.

* Frukten ined hårpensel Cdrduus,

** Frakten med tjunpensel Cirsium.

b. Holkfjällen krokspetsade Lappa.

19. Ceutauréa Jacéa L. Eödklint, Jermrt. 4, fotshög.
Bladen lancettlika. Blommorna röda; kantblommorna
större än diskblommorna, könlösa. 7, 8. Backar, åkerrenar.
(Polygamia frustrånea.)

20. Centauréa C^anus L. Blåklint. 0, alnshög. Bladen
jemnbreda. Blommorna blå, bildade som föreg. 6, 7.
Åkrar. (Polygamia frustrånea.) Skol-Bot. 188.

21. Carlina vnlgäris L. SpmiKinstistel. 3, fotshög. Bla-
den lancettlika, flikiga, tornbräddade. Blomkorgarnes
inre holktjäll jemnbreda, oväpnade, de yttre väpnade.
Smäblommorna brmiaktiga. 7, 8. Backar. Skol-Bot. 185.

22. Cärduus crispiis L. Krustistel. 0, alnshög. Bladen
bredt lancettlika, fint tornbräddade. Blomkorgarne oväp-
nade. Skalfrukterna med hårpensel. Blommorna violetta.
7, 8. Åkrar.

23. Cirsium lanceolätimi Scop. Vägtistel. 2jl, alnshög.
Bladen pardelade, med tväklufna, tornspetsade flikar.
Holkfjällen tornspetsade. Blommorna röda. 7, 8. Bac-
kar, vägkanter. Skol-Bot. 187.

24. Cirsium palustre Scop. Kärrtistel. %, famnshög. Bla-
den nedlöpande, med små, tornspetsade flikar. Blom-
morna gyttrade, o väpnade. Skalfrukterna med fjunpensel.
Blommorna violetta. 7, 8. Fuktiga ängar. Skol-Bot.
186.

25. Cirsium aryénse Scop. Åkertistel. 2f, alnshög. Bladen
lancettlika, tornbräddade. Blomkorgarne i qvastlik vip-
pa, oväpnade. Skalfrukterna med fjunpensel. Blommor-
na violetta. 7, 8. Åkrar.

26. Lappa tomeiitösa Lam. Ullig Kardhorre. 2^., 3 — 4 fot
hög. Bladen hjertlikt äggrunda. Blomkorgarne i qvast,
nätulliga, med krokuddiga holkfjäll. Blommorna violetta.
7, 8. Gårdar, vägkanter. Skol-Bot. 184.

27. Lappa minor DC. Liten Kardhorre. 4, 2 — 3 fot hög.
Bladen som föreg. Blomkorgarne klaselikt gyttrade, nästan
glatta, med krokuddiga holktjäll. Blommorna ljusröda.
7, 8. Gärdar, vägkanter.

Afd. 3. Cichoridceos : Alla blommorna tvåkönade och
tunglika.

9
Öfversigrt af slägtena.

A. Skalfrukten med tjuupeusel.

a. Penseln skaftad.

aa Blomfästet bart Trufjopogon.

bb. Blomfästet fjälligt Ilypochasris

b. Penseln oskaftad Leöntodon.

B Skalfruklen med hårpensel.

a. Penseln skaftad. Holken med hylle vid busen.

aa. Holkfjalleu mnuga. Blomkorgen mångblommig Taråxocum.

bb. Holkfjällen omkring ö. Blomkorgen fåblommig Luctitca.

b. Penseln oskaftad

aa. Holken tegellagd, utau hyllefjäll vid basen.

' Holken uppblåst vid basen Frukten plattad Sonchus.

" Holken icke uppblåst. Frukten triud eller kantig .... Uierdcium.

bb. Holkens nedersta fjäll afskiljda i form af bylle .... Crepis.

G. Skalfrukten utau pensel. Fästet bart Ldpsana.

28. Sonchus arvéiisis L. Fet-tistcl. 0, 3 — 4 fot hög. Bla-

den laucettlika, nedåt parflildga. Holken glandelhårig.
Blonnnoina gula. 7, 8. Åkrar.

29. Sonchus oleräceus L. Mjuk MjolUistel. 0, alnshög.
Bladen lyrformigt nedåt parflikiga eller pardelade. Hol-
ken ullig eller glatt. Blommorna gula. 7 — 9. Åkrar.

30. Sonchus asper Vill. Hcass Mjölktistd. 0, alushög.
Bladen äggrunda, styft tandade. Holken glatt eller ullig.
Blommorna gula. 7, 8, Branta stränder, åkerrenar.

31. Lactuca muralis Don. Vildsallat. 4, alnshög. Bladen
lyrformigt pardelade, tunna. Blomkorgarne femblommi-
ga, med gula blommor. 7, 8. Lundar, bergsrötter.

32. Läpsana comuiiinis L. Harekål. 0, alushög. Bladen
äggrunda. Frukten utan pensel, på bart fäste. Blom-
morna gula. 7 — 9. Odlade ställen.

33. Tragopögon praténsis L. Hafrerot. 2^, alnshög. Bladen
jemnbreda, kölade. Blomkorgarne stora. Frukten med
skaftad fjunpensel. Blommorna gula, öppna på förmidda-
garne. 6, 7. Ängsmark.

34. Crepis tectörum L. Klofihla. 0, fotshög. Bladen smalt
lancetthka, vanl. tandade, med tillbakavikna kanter. Blom-
korgarne i vippa. Holken med kort hylle. Blommorna
gula. 6 — 9. Backar.

35. Hieräcium Pilosélla L. Hårnackel. 2^, qvartershög.
Bladen lancettlika, under gråludna. Blomkorgen på en-
blomstrig stängel. Blommorna gula. 6, 7. Backar. Skol-
Bot. 183.

36. Hierjicium Auricula L. Öron-nackel. 2^, qvartershög.
Bladen lancettlika, gröna, hårbräddade. Blomkorgarne
2 — 6 i flock på nästan bladlös stängel. Blommorna gula.
<o, 7. Backar.

K)

37. Hieracium fallax W. Hundfötter. 4, fotshög. Bladen
smalt lancettlika, sträfhåriga. Blomkorgarne många i
jemnhög qvast på läng, vanl. tvål)ladig stjelk. Blom-
morna gula. 6, 7. PJackar.

38. Hieracium miirörum L. Murnackel. 2^, fotshög. Bla-
den äggrunda, tandade, med tvär basis. Blomkorgarne
i gles qvast på vanl. enl)ladig stjelk. Blommorna gula.
6, 7. Backar, murar.

39. Hieriicium Tulgätum Fr. Skogsnackd. 2^, alushög.
Bladen lancettlikt ovala, tandade, afsmalnande emot ba-
sen. Blomkorgarne i gles qvast, på flerbladig stjelk
Blommorna gula. 6, 7. Skogsbackar.

40. Hieracium umbellätum L. Nolanaher. Soniniarfihla.
2f, alnshög. Bladen lancettlikt jemnl)reda, tandade. Blom-
korgarne i flocklik vippa på mångbladig stjelk. Blom-
morna gula. 7 — 9. Backar, l)erg.

41. Taräxacum offtciiiäle Web. Maskros. 2f, qvartershög.
Bladen lancettlika, nedåt parflikiga. Blomkorgarne stora,
på enblomstrig, ihålig stängel. Holken med slaka hylle-
fjäll. Blommorna gula. 5— 9. Odlade ställen. Skol-Bot. 182.

42. Leöiitodon autumnalis L. Höstfibla. 2^, fotshög. Bla-
den lancettlika, parklufna eller pardelade. Blomkorgar-
ne 2— Q på långgrenig stängel. Blommorna gula. 7 — 9.
Backar, betesmarker. Skol-Bot. 181.

43. Hypocliséris maculäta L. SloUerfihla. 2^, alnshög.
Bladen omvändt äggrunda, tryckta till marken. Blom-
korgarne stora, uppräta, på vanligen enblomstrig stängel.
Blommorna gula. 7, 8. Backar.

Fam. Dipsåceae.

öhar. Blommorna i blomkorg, tvåkönade. Ståndarne 4,
fria. Frukten: en enfröig skalfrukt. Fröet med hvite.

Örter med trinda stjelkar och motsatta, enkla blad utan
stipler. H varje småblomma är omgifven af ett blomfoderlikt
svepe. — Tillhöra Tetrandria, Monogynia.

Öfversig^t af släktena.

a. Blomfästet halfrundt, hårigt .... Trichéra.

b. Blomfästet kägellikt, fjälligt Succiga.

44. Triche'ra arrejisis Schrad. Åkervädd. 2/., öfver alns-
hög. Bladen djupt pardelade. Blomkorgarne med strål-
formiga kantblommor. Blommorna blåaktiga. 7, 8. Bac-
kar, åkerrenar. Skol-Bot. 23.

11

45. Siiccisa praténsis Mönch. Ängsvädd. 2^, alnshög. Bla-
den lancettlika, hela. Blonniiorna Hkformiga, blå eller
röda. 8, 9. Skogsängar.

Fam. Valeriånese.

Char. Blommorna i knipi)en. Ståndarne 5 eller o, fria.
Fruktämnet trerummigt, ehuru 2 rum stundom felslå. Märken 3.

Buskar eller örter med motsatta blad.

Afd. 1. Samhucinece: Buskar (sällan örter) med bärlik
frukt. — Tillhöra Pentandria, Trigynia.

Öfvcrsigrt af slägteua.

a. Kantblommorna könlösa. Bäret enfröigt Viburnum

b Alla blommorna fruktbärande. Bäret trefröigt Savibucus.

46. Viburnum Opulus L. Olvon. Hög buske. Bladen tre-
klufna, med omvändt äggrund omkrets. Blomknippets
kantblommor könlösa. Bären enfröiga. Blommorna hvita.
6, 7. Skogsängar, backar. Skol-Bot. 63.

47. Sauibiicus iiigra L. Fläder. Hög buske. Bladen par-
bladigt delade, med äggrunda flikar. Bären trefröiga,
svarta. Blommorna i femstråliga, jemnhöga knippen,
hvitgula. 7. Lundar. Skol-Bot. 64.

Afd. 2. Valeridnem genuina:: Örter med skalfrukt. —
Tillhöra Triandria, Monogynia.

Öfversigrt af släsrteua.

a Frukten med pensel. Bladen parbladigt delade Valeridna.

b. Frukten utan pensel. Bladen hela Valerinnélla.

48. Valeriäna officinalis L. Yendelört, Vendel rot. 2^, alns-
hög och derutöfver. Bladen parbladigt delade, med smalt
lancettlika flikar. Blomknippena tresträliga. Skalfrukten"
med fjunpensel. Blommorna ljusröda. 7, 8. Grusiga
stränder. Skol-Bot. 9.

49. Valerianélla olitöria Poll. Vår-sallat. 0. Stjelken
3—6 tum hög, klynnedelad. Nedra bladen omvändt ägg-
runda, de öfra lancettlikt aflånga. Frukten utan pensel.
Blommorna ljusblå. 5 — 6. Backsluttningar med lös och
fet jord.

Fam. Rubiåceae.

öhar. Blommorna i knippen eller vippor. Ståndarne 4.
Fruktämnet tvårummigt, omslutet af torus och öfvergäende till en
tvåknölig, af två nötlika frukter sammansatt, frukt. Märken 2.

12

Örter med ledade stjelkar och enkla, kranssittande, hel-
bräddade blad. - Tillhöra Tetrandria, Monogynia.

Öfversi§:t af slägtena.

a Blomkronau trattlik AspévJa.

b Blomkronan hjulformig Gälium.

50. Aspérula odoräta L. Myshmadra. 2^, 2, 3 qvarter
hög. Bladen åtta i krans, laucettlika. Skalfrukterna
sträfhåriga. Blommorna med hvita, trattlika blomkronor.
5 — 7. Lundar, bergsrötter. Skol-Bot. 24.

51. Gräliuni l)oreäle L. Hvit Mara. 4. Stjelken upprat,
alnshög. Bladen 4 i krans, lancettlika. Blommorna i vip-
pa, hvita. 7. Backar. Skol-Bot. 25.

52. Gräliuni pahistre L. Kämnåra. %. Stjelken slak, fots-
lång. Bladen 4 i krans, smalt lancettlika. Blomkronorna
fyrdelade, hvita. 6, 7. Kärr, stränder.

53. (jrjtliiim uligiiiösum L. Simipmåra. 2^, Stjelken slan-
kig, sträf, fotshög. Bladen 6 i krans, lancettlika, udd-
spetsiga. Blommorna hvita. 6, 7. Fuktiga ställen.

54. (xälium verum L. (rul Mara, Jungfru Marice Säng-
halm. 4. Stjelken upprat, alnshög smäluden. Bladen
8 i krans, jemnbreda. Blommorna gula. 7. Backar.
Skol-Bot. 26.

55. Grälium ÅpariiieL. Snärjegräs. 0. Stjelken snärjande,
taggig, öfver alnslån g. Bladen 8 i krans, smalt lancett-
lika. Blommorna hvitgula. 6—8. Odlade ställen.

Fam. Loranthåceae.

Char. Fruktämnet enfröigt, sluthgen bär. Ständarne
motsatta blomkronans flikar. Märke 1.

Parasitisk, ständigt grönskande buske med klynnedelade
grenar och motsatta blad. — Tillhör Dioecia, Tetrandria.

56. Viscum allbum L. Mistel. Alnshög parasitbuske. Bla-
den lancettUka, läderartade. Bären hvita. Blommorna
gulgröna. 5. Växer på grenarne af löfträd.

Fam. Caprifoliäcese.

Char. Fruktänmet genom radier från det centrala frö-
fästet 2— 3-rummigt, slutl. bär eller fröhus, som stundom
genom felslagning blifva enrummiga.

Buskar eller småbuskar med motsatta blad och vanligen

13

parvisa blommor. — Lonicéra tillhör Pentandria, Monogynia;
Limisea tillhör Didynamia, Angiospérniia.

Öfversigt af släg-tena.

a. Ståndarnc fem. Frukten bär^^V,,,. Lonicéra

b. Standarne 4, tvåväldiga. Frukten fröhus 'Vv.^-/ Linvoea.

57. Lonicéra Xylösteiim L. Tnj. Manshög buske. Bla-
den elliptiska. Blomskaften tvåblommiga. Frukten bär.
Blommorna hvitgula. 6. Lundar.

58. Liniiiea boreälis 1j. Torrvärksört, Jordkronor. Refvig
småbuske med alnslånga, trådsmala, krypande grenar.
Bladen äggruiida. Blommorna parvisa, hängande, med
klocklika, rödletta, välluktande kronor. 7. Skogar.

II klassen. An nuMflörae.

Fam. Campanulåcese.

Char. Blomfodret till hälften vidväxt fruktämnet. Blom-
kronan likformig. Standarne 5. Frukten: ett fierruramigt
fröhus med centrala fröfästen.

. Örter med spridda blad. — Tillhöra Pentandria, Mo-
nogynia.

Öfrersigt af slägrteua.

a. Kronan femklufven. Blommorna ensamma Cavipdnula

b. Kronan femdelad. Blommorna i korg Jasiove.

59. Campänula persicifölia L. Stor Blåklocka. 2^, 1 — 2
alnar hög. Rotbladen aflånga; stjelkbladen jemnbreda.
Blommorna i klase, blå. 7, 8. Backar, lundar.

60. Campäiiula rotiiiidifolia L. Liten Blåklocka. 2^, fots-
hög. Rotbladen rundade eller hjertlika ; stjelkbladen jemn-
breda. Blommorna i klase, blå. 7, 8. Backar. Skol-
Bot. 4(3.

6L Jasiöiie montäiia L. Monke. 0, fotshög. Bladen jemn-
breda. Blommorna i hufvud, blå. 7, 8. Backar, berg.
Skol-Bot. 47.

Fam. Lobeliåceae.

Cliar. Blomfoder och frukt som föregåendes. Blomkro-
nan olikformig. Ståndarne fem, med sammanväxta knappar.

Örter med skiftevisa blad. — Tillhör Pentandria, Mono-
gynia (Syngenésia, Monogamia enl. Linné).

14

62. Lobélia Dortmänna L. Notblomster. 2f. Bladen jemn-
breda, tvåpipiga, sittande i en rosett vid roten. Blom-
morna i klase på bladlös, alnshög stängel, ljusblå. 7, 8
Sjöar, floder. 8kol-Bot. 48.

Fafn. Convolvulåcese.

Char. Blomdelarne likformiga, femtaliga. Frukten: ett
fritt, 2— 4-gömmigt fröhus med upprätta frön.

Örter med oledade, merendels slingrande stjelkar och
skiftevisa, enkla eller inga blad. — Convölvulus tillhör Pen-
tandria, Monogynia; Cuscuta tillhör Pentandria, Digynia.

Öfversig-t af släg-teua.

a. Stjelken bladig. Kronan trattlik Convölvulus.

b. Stjelken bladlös. Kronan klocklik Cuscuta.

63. ConTÖlvuliis aryénsis L. Åkervinda. 2^. Stjelken upp-
löst i alnslånga, nedliggande eller slingrande grenar. Bla-
den äggrundt pillika. Blommorna klocklika, rödletta.
7, 8. Åkerrrenar och backar. Skol-Eot. 41.

64. Cuscuta europaea L. Snarrefva. ©. Stjelken trådlik,
alnslång, slingrande, bladlös, med sugvårtor. Blommor-
na i hufvud, rödletta. 7, 8. Parasit på Nässlor.

Fam. Boraginese.

Char. Blommorna likformiga, med femtaliga delar. Fruk-
ten utgöres af fyra enfröiga smånötter, med ett enkelt, ge-
mensamt stift.

Örter med trinda, oledade stjelkar och spridda, hela
blad. Blommorna i ensidiga, före utvecklingen spiralformigt
inrullade s. k. klasar. — Tillhöra Pentandria, Monogynia.

Öfversig^t af slägteua.

A. Blonifodret likformigt. Blommorna i klasar.

a. Frukterna oväpnade.

aa. Kronans pip tillsluten af knölar,
aaa. Smånötterna kantiga.

Kroupipen rak Anchtlsa.

" Kronpipen krökt - . Lycöpsis.

bbb Smånötterna plattade .Myosötis.

bb. Kronpipen öppen, utan fjäll eller knölar,
aaa. Kronan likformig.

Blomfodret femdeladt , Lithospérmum.

"* Blomfodret grundt femklufvet Pulmonäria.

bbb. Kronan sned Echium.

b. Frukterna väpnade, nedplattade Cynoglösstim.

B. Blorafodret olikformigt. Blommorna i bladvecken Asperugo

15

65. Anchusa offieinälis L. Oxtunga. 2j., fotshög. Bladen
lancettlika, striifhai-iga. Blommorna med rak kronpip,
blå eller röda. O, 7. Backar, åkerrenar. Skol-Bot. .'54.

<6&. Lycöpsis arvénsis L. Akcrtunya. 0, fotshög. Bladen
lancettlika, stytMriga. Kronpipen krökt. Blommorna först
röda, sedan blå. 6, 7. Åkrar.

67. Myosötis palustris L. Förgät mig ej. 2^, fotshög.
Bladen lancettlika. Fruktfodren rakhäriga. Blomkronorna
blå, med i spetsen intryckta flikar. 6 — 8. Stränder.
Skol-Bot. 36.

68. Myosötis caespitosa Schultz. Förgät mig ej. 2j., qvar-
tershög. Bladen lancettlika. Fruktfodren rakhäriga, de-
lade nedom midten. Kronflikarne rundade. Blommorna
blå. 6 — 8. Fuktiga ställen.

69. Myosötis arTéiisis Hotfm. Förgät mig ej. 0, fotshög.
Bladen lancettlika. Fruktfodren krokhåriga, kortare än
skaften. Blommorna blå. 6 — 7. Backar, åkrar.

70. Myosötis Iiispida Schlecht. Förgät mig ej. 0, qvar-
tershög. Bladen lancettlika. Fruktfodren krokhåriga, ut-
böjda, liklånga med skaften. Blommorna blå. 4, 5.
Backar.

71. Myos(5tis strieta Liuk, Förgät mig ej. 0, qvarters-
hög. Bladen lancettlika. Fruktfodren krokhåriga, upp-
rätta, längre än skaften. Blommorna blå. 4, 5. Backar.

72. Lithospérmimi aryénse L. Sminkrot. 0, 1—2 qvarter
hög. Bladen lancettlika. Smånötterna ojemna, gråbruna.
Blommorna hvita. 5, 6. Backar, åkrar. Skol-Bot. .'53.

73. Pulmoiiäria officiiiälis L. Lungört. 2<., qvartershög.
Stjelkbladen äggrunda; rotbladen, som utväxa efter blom-
ningen, långskaftade, hjertlikt äggrunda. Smånötterna
plattade, glatta. Blommorna i början röda, slutl. blå.
5, 6. Lundar.

74. Échiiim Yulgäre L. Blåeld. 3, Stjelken alnshög,
sträfluden. Bladen smalt lancettlika. Blommorna i långt,
tätblommigt ax, med sned, blå krona. 6, 7. Backar,
åkerrenar.

75. Cyiioglössum offtcinäle L. Himdtimga, frukten: Mun-
kefnat. 3, alnshög. Bladen smalt lancettlika, gråludna.
Smånötterna nedplattade, torntaggiga. Blommorna rödvio-
letta. 6—8. Backar, vägkanter. Skol-Bot. 35.

76. Asperugo procumbeiis L. Paddfot, Rifva. 0. Stjel-
ken nedliggande, taggig, med fotslånga grenar. Bladen

16

lancettlika. Fruktfodren hoptryckta, liknande en gåsfot.
Blommorna ensamma i blad vecken, violetta. 5, 6. Väg-
kanter, gårdar.

Fam. Labiåtse.

Char. Blomkronan olikformig. Ståndarne 4, tvåväldiga,
eller stundom endast tvenne. Frukten som föreg. familj.

Örter med fyrkantiga, knutiga stjelkar, motsatta grenar
och motsatta, enkla blad. Blommorna uti bladvecken i små
knippen, bildande skenbara kransar, stundom närmade i ax
eller hufvud, då de öfra bladen sammandragas till blom-
skärmar. Blomkronan vanligen tvåläppig, gapande. — Till-
tillhöra Didynamia, Gymnospérmia, utom Lycopus, som till-
hör Diandria, Monogynia.

Öfversigt af slägtena.

A. Kronan trattlik, föga olikformig.

a. Fodret femtandadt. Ståndare 4 Mentha.

b. Fodret femklufvet. Ståiuiare 2 Lycopu.i.

B. Kronan olikforinig, tvåläppig, med tydlig öfverläpp.

a. Ståndarsträngarne utspärrade

aa. Fodret likformigt klufvet Origamim.

bb. Fodret Ivåläppigt.

f Kronans öfra läpp uruupen

Ständarne med fråiistäend^ knappar Thymus.

Kuapparne samstötande under öfra läppen Calamintha.

f-J- Kronans öfra läpp tvåklufven CUnopödium,

b. Ståndarsträngarne parallela.

aa. Fodret tvåläppigt, hoptry(-kt.

Fodertänderna hela och helbräddade Scufelldria.

Fodertänderua tandade Pmiiiélla.

bb P^odret likformigt.

•h De öfra ståndarne längre än de nedra Glechoma

ff De nedre ståndarne längre än de öfra.
Ständarknapparne glatta

a. Nedra läppens sidoflikar breda Stnchys.

ji. Nedra läppens sidoflikar smala, tandformiga . . . Ldmiuin.
Siändarknapparne håriga Galeöpsis

C. Kronan olikformig; öfra läppen mycket liten Ajiiga.

77. Meiitlia arvénsis L. Akermynta. 2*-, qvartershög. Bla-
den äggrunda. Fodertänderna korta. Blommorna i kran-
sar, rödblå. 7, 8. Fuktiga ställen. Skol-Bot. 141.

78. Lycopus europaeiis L. Strandklo. 2^., fotshög. Bladen
bredt lancettlika, flikigt sågade. Ståndarne två. Blommorna
i kransar, hvita eller rödletta. 7, 8. Stränder, bland vass.

79. Origanum vulgäre L. Konig. 2^., nära alnshög. Bla-
den äggrunda. Blomskärmarne stora, färgade. Blom-
morna i tregreniga vippor, röda. 7, 8. Backar, åt solsidan.

17

80. Thymus Serpy^llum L. Backtimjan. 2^, med utbredda,
qvarterslånga, i toppen uppböjda grenar. Bladen små,
ovala. Blommorna i hufvud, röda. 6 — 8. Backar. Skol-
Bot. 148.

81. Calamiiitlia Acinos Clairv. Hartimjan. 0, Stjelken upp-
rat, 1 — 2 qvarter hög. Bladen lancettlika. Blonunorna i
kransar, violetta, med bukiga blomfoder. 6 — 8. Backar.

82. Clinopödium vulgäre L. Bergmynta, Dosta. 2^, fots-
hög. Bladen äggrunda, håriga. Blommorna i täta, huf-
vudlika kransar i öfversta bladvecken, röda. 8. Berg,
backar.

83. Scutelläria galericuläta L. Getnos. Frossört. 2^, fots-
hög. Bladen hjertlikt lancettlika. Blomfodren med en
puckel ofvanpå. Blommorna parvisa, stora, blå. 7, 8.
Stränder. Skol-Bot. 147.

84. Pruiiélla vulgäris L. Skogshumle, Brunört. \ qvar-
tershög. Bladen äggrunda. Blomfodren tvåläppiga, med
öfverläppen tvärhuggen. Blommorna i hufvud, blå. 7 — 8.
Betesmarker, dikeskanter.

85. Grlechöiiia liederäcea L. Jordrefva. 2^. Stjelken ref-
vig, med de blombärande grenarne uppstigande, qvarters-
höga. Bladen hjertlikt njurlika, naggade. Ståndarknap-
parne bildande tveune kors. Blommorna blå. 4 — 6. Back-
sluttningar, vägkanter. Skol-Bot. 143.

86. Stachys silrätica L. Stinknässla. %, 3 — 4 fot hög.
Bladen hjertlika, skaftade. Blommorna i sexblommiga
kransar, röda. 7, 8. Lundar, bergsrötter. Skol-Bot. 145.

87. Stachys pahistris L. Svinknyler. 2^, 1*|,— 2 fot hög.
Bladen hjertlikt lancettUka, oskaftade. Blommorna i
kransar, röda. 8. Stränder, åkrar.

88. Lämium album L. Hvit Blindnässla., Hvit Plister.
\ 1 — 2 fot hög. Bladen hjertlika, spetsade, skaftade.
Blommorna i mångblommiga kransar, hvita. 5 — 9. Väg-
kanter, diken. Skol-Bot. 144.

89. ;Lämiuiu purpureum L. Röd Blindnässla, Röd Plister.
0, fotshög. Bladen hjertlika, trubbiga, skaftade. Blom-
morna i fåblommiga kransar, röda. 4—9. Åkrar.

90. Lämium amplexicäule L. Aker-Plister. 0, M.j — 1
fot hög. De öfra bladen njurlika, oskaftade. Fodrets
tänder kortare än pipen. Blommorna i kransar, ljusrö-
da. 6 — 8. Åkrar, trädgårdsland.

91. €raleöpsis Tétrabit L. Röd-dån. 0. Stjelken styfhårig,
nära alnshög. Bladen äggrunda. Blomfoderflikarue syl-
spetsade. Blommorna i kransar, röda. 7, 8. Åkrar, backar.

2

92. Graleopsis yersicolor Curt. Hamp-dän. 0. Stjelken
styfhårig, nära alnshög. Bladen äggrunda. ^ Blomkronan
tre gånger längre än fodret, gul. 7, 8. Åkrar. Skol-
Bot. 140.

9H. Ajus^a pyramidälis L. Blåsuga. 2^. Stjelken upprat,
qvartershög. Bladen äggrunda; rotbladen störst. Blom-
morna i täta kransar, bildande ett ax, blå. 5, 6. Betes-
marker. Skol-Bot. 142.

Fam. MenyåntheaB.

Char. P^rukten är ett tvåvalvligt, enrummigt fröhus
med fröfästen på valvlerna. Blomkronans flikar i knoppen
veckade.

Ört med spridda, trefingradt delade blad och likformig,
femflikig krona. — Tillhör Pentandria, Monogynia.

94. Meiiyäiithcs trifoliäta L. Vattenklöfver, JBläcJcen. 2^,
fotshög. Bladen trefingradt delade, med stora, äggrun-
da flikar. Blommorna i spira, med ljusröda eller nästan
hvita och inuti hvithäriga blomkronor. 6. Vatten, invid
stränderna. Skol-Bot. 39.

III klassen. Tubiflörae.

Fam. Oleinese.

Char. Blomkronan likformig (stundom felande). Stån-
darne 2. Frukten tvågömmig. Stiftet 1.

Träd eller buskar med motsatta grenar och blad. — Sy-
ringa tillhör Diandria, Monogynia; Fråxinus tillhör Polyga-
mia, Dioecia.

Öfversigt af slägtena.

a. Frukten fröhus. Diandrist Syringa.

b. Frukten vingfrukt. Polygamist Fråxinus.

95. Syringa vulgäris L. Sijrén. Hög buske med hjertli-
ka blad och, rika spiror bildande, hvita eller gredelina
blommor. 5, 6. Odlad.

96. Frjlxinus excélsior L. AsJc. Högt träd. Bladen par-
bladigt delade med bredt lancettlika flikar. Frukten:
vinefrukt. Blommorna i vippa, utan hylle, violetta. 5. 6.
Lundar. Skol-Bot. 224.

Fam. Asclepiadéae.

. Char. Blomkronan likformig, afi*allande, med i knoppen
vridna flikar. Frukten: tvenne fröhylsor. Stift 2.

19

Örter (i varmare länder buskar och träd) med motsatta,
enkla blad. — Tillhör Pentandria, Digynia.

97. Cynjliichum Vincetoxicum Br. Tidkort. 2j., alnshög.
Bladen hjertlikt äggrunda. Blommorna i flockar, hvita.
6, 7. Steniga backar. Skol-Bot. 57.

Fani. Gentiåneae.

Char. Blomkronan likformig, vissnad qvarsittande, med
i knoppen vridna flikar. Frukten: en tväskalig, eurummig
kapsel med fröfästena längsefter skalens kanter, eller genom
dessas invikning tvårumraig med centrala fröfästen. Stift 2,
vanligen förenade.

Örter med motsatta, helbräddade blad. — Tillhöra Pent-
andria, Monogynia.

98. (jrciitiäna campéstris L. Ängssöta, Stålört. 2f, qvar-
tershög. Bladen äggrundt aflånga. Blomfodret fyrklufvet
med två flikar större. Blommorna blå. 7, 8. Ängsbac-
kar. Skol-Bot. 40.

Fam. Solanåceae.

Char. Blomkronan likformig, i knoppen veckad. Frukten
tvårummig, med många frön, fästa midt på det centrala, ra-
dierande, skiljevägg bildande, fästet. Stift 1.

Örter eller buskar, med enkla, spridda blad. Blomdelar
femtaliga. I allmänhet narkotiskt giftiga. — Tillhöra Pent-
andria, Monogynia.

Öfrersig-t af sliigtena.

a Frukten bär Soldnum.

b. Frukten kringskuret fröhus Hyoscyamus.

99. Soläiiiiiu DulcJimära L. Qvesved, Besksöta. Mindre
buske, med länga, svaga grenar. Bladen hjertlikt ägg-
runda; de öfra med spjutlik basis. Bären aflånga, röda.
Blommorna violetta. 7, 8. Stränder. Skol-Bot. 45.

100. Solänum iiigruin L. TroUbärsört, Nattskatta. ©, fots-
hög. Bladen äggrunda, tandade. Bären klotrunda, svarta.
Blommorna hvita. 7, 8. Odlade ställen. Skol-Bot. 44.

101. Solänum tiil}erösuiuL. Fotates. 2f, alnshög. Bladen par-
bladigt delade. Bären stora, runda. Blommorna hvita eller
violetta. 7, 8. Odlas allmänt. Härstammar frän södra
Amerika. Införd till Sverige 1723 af Jonas Alströmer.

102. Hyoscyamus niger L. Bolmört. 3. Stjelken klibbhå-
rig, alnshög. Bladen äggrundt aflånga, flikiga. Blom-
morna gulaktiga, svartblått ådriga. 7, 8. Gårdar, väg-
kanter. Skol-Bot. 43.

20

Fam. Personåtae.

Char. Blomkronan olikformig, med i knoppen tegeilagda
flikar. Frukt som föregående, sällan enrummig, i hvilket fall
fröen äro fästa på sidoväggarne. Stift 1.

Örter med enkla, dels motsatta, dels spridda blad. Blom-
kronan antingen tvåläppig, maskerad eller gapande, med två-
väldiga ståndare, — eller ock endast olikformig, fem- eller
fyrklufven med 5 eller 2 ståndare.

Afd. 1. VerMscetE: Ståndarknapparne enrummiga. Frukt-
ämnet tvårummigt. — Verbåscum tillhör Pentandria, Mono-
gynia; Scrophulåria tillhör Didynamia, Angiospérmia.

Öfversigt af slägrtena.

a. Blomkronan snedt hjulforraig. Pentandrister Verbåscum.

b. Blomkronan snedt äggformig. Didynamister Scrophulåria,

103. Yerbäscum Thapsus L. Kungsljus. 3, 1 — 2 alnar hög.
Hela växten ullig. Bladen skiftevisa, äggrundt lancett-
lika, nedlöpande på stjelken. Blommorna i ax, gula, med
tre ståndarsträngar hvitludna. 7, 8. Backar. Skol-Bot. 42.

104. Verbåscum nigrum L. KaMljus. 3, 1 — 2 alnar hög.
Bladen hjertlika. Alla ståndar-strängarne violett ludna.
Blommorna gula. 7, 8. Backar.

105. Scrophulåria nodösa L. Flenört. 2^, 1 — 2 alnar hög.
Bladen motsatta, äggrundt hjertlika, enkelt sågade.
Blommorna i vippa i toppen, bruna. 7, 8. Bergsrötter,
lundar. Skol-Bot. 154.

Afd. 2 Antirrhinece: Ståndarknapparne tvårummiga, utan
bihang. Fröhuset tvårummigt. Linaria tillhör Didynamia,
Angiospérmia; Verönica tillhör Diandria, Monogynia.

Öfversigrt af släg-teua.

■A Blomkronan maskerad, med sporre. Didynamister Linaria

b. Blomkronan snedt hjulformig, utan sporre. Diandirister . . Verönica.

106. Linaria Tulg'äris Mill. Flugblomster, SporreUomma.
2^, 1 — 2 fot hög. Bladen skiftevisa, smalt lancettlika
eller jemnbreda. Blommorna i ax, gula, med lång spor-
re. 7. Backar, åkerrenar. Skol-Bot. 153.

107. Verönica spicäta L. Ax-Ärenpris. 2|., 1—2 qvarter
hög. Bladen motsatta (såsom hos hela slägtet), äggrundt
lancettlika, sågade. Blommorna i tätt ax i toppen, blå.
6, 7. Backar.

21

108. Verönica serpyllifölia L. Glatt Ärenpris. 4, qvar-
tershög. Bladen äggrundt aflånga, trubbiga, uaggade.
Blommorna i axlik klase, blåstrimmiga. 5—7. Gräsmark,
backsluttningar.

109. Verönica officiiisllis L. Äkta Ärenpris. 2^. Stjelken
nedliggande, qvartersläng, smäluden. Bladen ovala. Blom-
morna i klasar i bladvecken, blå. 5, 6. Backar. Skol-Bot. 5.

110. Verönica ChamiPdrys L. Gamander, Thé-Ärenpris. 4.
Stjelken uppstigande, qvarters — fotslång, på tvenne sidor
ullhärig. Bladen äggrunda, grofsägade. Blommorna i
klasar i bladvecken, blå. 5, 6. Gräsmark. Skol-Bot. 4.

111. Verönica BeccaMnii^a L. Bäckgröna. 4. Stjelken upp-
stigande, fotslång och deröfver, glatt. Bladen äggrunda,
tjocka. Blommorna i klasar i bladvecken, blå. 5- -9.
Bäckar, stränder. Skol-Bot. 3.

112. Verönica scutelläta L. By-Ärenpris. 2f, qvartershög.
Bladen lancettlikt jemnbreda, bakvändt småsågade. Blom-
morna i fåblommiga klasar i bladvecken, blåstrimmiga.
5 — 7. Stränder, diken.

113. Verönica arrénsis L. Fält-Ärenpris. 0, qvartershög.
Bladen äggrunda, sågade. Blommorna ensamma, ^ kort-
skaftade, sittande i öfra bladvecken, ljusblå. 4, 5. Åkrar,
backar, fält.

114. Verönica yerna L. Vår-Ärenpris. ©, 3 — 6 tum hög.
Bladen flikiga. Blommorna nästan oskaftade, ensamma
i bladvecken, bildande ett glest ax, blå. 4, 5. Backar.

115. Verönica agréstis L. Äker-Ärcnpris. 0. Stjelken ned-
liggande, qvartersläng. Bladen äggrunda, sågade. Blom-
fodcrflikarne aflånga. Blommorna ensamma i^ blad vecken,
långskaftade, blå eller rödaktiga. 5 — 9. Åkrar, träd-
gärdsland.

Afd. 3. Bhinanthicem: Ståndarknapparne tvärummiga,
med borstlika bihang vid basen. Fröhuset tvårummigt. —
Tillhöra Didynamia, Angiospérmia.

Öfversigrt af slägrtena.

A. Fröhuset med mängfröiga rum.

a. Blomfodret 1— 2-klufvet.

Blomfodret cyliudriskt Euphrdsia.

Blomfodret uppblåst och plattadt Rhindnthus.

b. Blomfodret 5-flerflikigt Pediculåris.

B. Fröhu8rummen 1 — 2-fröiga Meldmpyrum.

116. Euphräsia officinälis L. Ögontröst. 0, fotshög. Bla-
den motsatta, äggrunda, grofsägade. Blommorna i ax i
toppen, med gul pipöppniug. 6—8. Backar. Skol-Bot. 150.

22

117. Rhiuäiithus major Ehrh. Stor Höskallra. ©, fotshög.
Bladen motsatta, aflångt jeinubreda. Blomskärmen _ blek-
gula. Kronpipen krökt. Blommorna gula. 6, 7. Ängar,
åkrar. Skol-Bot. 151.

118. Rhinänthus minor Ehrh. Liten Höskallra. ©, qvarters-
hög. Bladen motsatta, aflångt jemnbreda. Blomskär-
men gröna. Kronpipen rak. Blommorna gula. 6, 7.
Fuktig ängs- och skogsmark. Skol-Bot. 151.

119. Pediculäris palustris L. Lierar g, Frier. 2^, 1 — 2
qvarter hög. Bladen motsatta, pardelade. Blommorna rö-
da. 6, 7. Våta ängar.

120. Melampyrum nemorösum L. Natt och dag. 0, fots-
hög. Bladen motsatta. Blomskärmen hjertlika, spetsade,
violetta. Blommorna i glesa ax, brandgula. 6, 7. Lundar.

121. Melampyrum praténse L. Ängs-Kovall. ©, qvartershög.
Bladen motsatta. Blomkronans nedra läpp rakt fram-
skjutande. Blommorna ensamma i öfra bladvecken, vän-
da åt en sida, blekgula. 7, 8, Skogsängar. Skol-Bot. 152.

122. Melampyrum silTjlticum L. Skogs-Kovall. 0, qvar-
tershög. Som föregående, men med kronan brandgul
och nedra läppen nedböjd. 7, 8. Skogsängar.

Afd. 4. Orohånchece. Ständarknapparne tvårummiga,
utan tydligt bihang. Fröhuset enrummigt. — Bladlösa, fjälliga
parasiter, tillhörande Didynamia, Angiospérmia.

123. Lathraea Squamäria L. Fjellrotsört, Vetteros. 2^, qvar-
tershög. Största delen af stjelken dold under jordbry-
net. Fjällen tjocka, bredt äggrunda. Blommorna i ensidig
klase, ljusröda. 5. Under hasselbuskar. Skol-Bot. 149.

Fam. Lentibularieae.

Char. Blomkronan olikformig, tvåläppig, med sporre.
Ståndare 2. Fröhuset enrummigt, mångfröigt, med fritt, centralt
fröfäste. Stift 1.

Örter tillhörande Diandria, Monogynia.
Öfversigt af slägrtena.

a. Blomfodret tvåbladigt. Blomstängeln flerblommig Utriculdrio.

b. Blomfodret olikformigt femklufvet. Stängeln enblommig . . Pinguicula.

124. Utriculäria Tulgäris L. Blåsört, Bläddrerot. 2^, fots-
hög. Bladen mångdelade, med härfina, blåsbärande flikar.
Blommorna i klase, på stängel, stora, gula. 7, 8. Diken,
vikar af sjöar och floder. Skol-Bot. 6.

23

125. Pinguieula vulgsiris L. Tätört. %, qvartershög. Bla-
den aflåiiga med inrullade kanter, klibbiga, alla från ro-
ten. Blommorna pä enblommiga stänglar, blå. 6, 7.
Fuktiga ställen. Skol-Bot. 7.

Fam. Primulåceae.

Char. Blomkronan likformig. Ståndarne motsatta kron-
flikarne. Frukt som föregående familj. Stift och märke enkla.

Örter med enkla blad. — Tillhöra Pentandria, Monogy-
nia, utom Trientålis, som tillhör Heptandria, Monogynia.

öfversigt af slägrteiia. '

A. BlommoriKi pa stjelk.

a. Blomhyllet dubbelt

Blomkronan bjudelad, livit Trientålis.

Blomkronan 5 — 6-klufven, gul Lysimåchia.

b. Blomhyllet enkelt Glaux.

B. Blommorna på stängel Primula.

126. Trientiilis europaea L. DufhiUa. %. Stjelken qvar-
tershög, enkel, med bladen lancettlika, gyttrade i top-
pen. Blomhyllet dubbelt (såsom hos alla utom Glaux).
Blomkronan djupt sjudelad, hvit. 6. Skogar. Skol-
Bot. 79.

127. Lysimächia vulgaris L. Lijsing, Videört 2^, 2 — 3
fot hög. Bladen lancettlika, vanligen 3 i krans. Blom-
morna i vippa i toppen, gula. 1, 8. Stränder. Skol-
Bot. 37.

128. Lysimächia thyrsiflöra L. Vattenlysing, Topplösa.
2^, alnshög. Bladen smalt lancettlika. Blommorna sit-
tande i smala blomspiror i bladvecken, små, med djupt
delad, gul krona. 7. Stränder, i vattnet.

129. Grlaux maritima L. Strandling. 2^., qvartershög. Bla-
den äggrundt aflånga. Blommorna ensamma i bladvec-
knn, oskaftade, med enkelt, rödt blomhylle. 7, 8. Hafs-
str änder.

130. Primula reris L. Guldvifm. %, qvartershög. Bla-
den äggrunda, från roten... Blommorna i flock, på ut-
dragen stängel, gula. 5. Ängsbackar. Skol-Bot. .38.

Fam. Plantaginese.

Char. Blommorna likformiga, fyrtaliga. Kronan hiun-
aktig. Ståndarne 4, med långa, i knoppen dubbelvikna strän-
gar. Frukten vanligen ett kringskuret fröhus med centralt
fröfäste. — Örter med enkla, i rosett vid roten sittande blad

24

och blommor i ax på stängel. — Tillhöra Tetrandiia, Mono-
gynia (utom Littorélla)^/-^

131. Plaiitägo major L. Stort Groblad. 2^, fotshög. Bla-
den skaftade, äggrunda, sjunerviga, nästan glatta. Blom-
morna i jemnbredt ax, med rödbruna ständarknappar.
7, 8. Betesmarker. Skol-Bot. 27.

132. Plantägo media L. SlässMmpar. 2j., fotshög. Bladen
oskaftade, ovala, femnerviga, småludna. Blommorna i
aflångt ax med hvita ständarknappar. 6, 7. Backar.

Skol-Bot. 28.

133. Plaiitägo lanceoläta L. Lancetthladiyt Groblad. 2^, fots-
hög. Bladen smalt lancettlika. Blommorna i rundadt ax,
med nästan hvita ståndare. 5 — 7. Backar. Skol-Bot. 29.

Fam. Plumbaginese.

öhar. Blommorna likformiga, femtaliga. Ståndarne 5,
motsatta kronflikarne. Frukten enrummig, enfröig, med cen-
tralt fröfäste, atfallande oöppnad. Fröet hängande.

Ört med bladen tätt tufvade vid roten och blommorna i
korg på enblomstrig stängel. — Tillhör Pentandria, Pentagynia.

134. Arméria elongäta Koch. Thrift. 2^, fotshög. Bladen
smalt jemnbreda. Yttre holkfjällen med utlöpande me-
delnerv. Blommorna rosenröda. 6—8. Backar och fält.

IV klassen. Disciflorae.

Fam. Frangulåcese.

Char. Kronbladen i knoppen tegeilagda eller veckade.
Fruktämnet flerrummigt, insänkt inom disken, slutligen vanl.
bärlik stenfrukt med enfröiga rum.

Buskar eller träd med enkla blad. — Tillhör Pentandria,
Monogynia.

135. Rhamnus Frängula L. Brakved. 3-6 alnar hög
buske. Bladen ovala, helbräddade. Bären svarta. Blom-
morna hvita. 6, 7. Skogsängar. Skol-Bot. 52.

136. Rhamnus cathärtiea L. Vägtorn, Getapel. Stor bu-
ske eller mindre träd. Bladen äggrunda eller ovala,
spetsiga, sågade. Bären först gröna, slutl. svarta. Blom-
morna gröngula. 6. Lundar och ängsbackar.

Fam. Araliåcese.

Char. Kronbladen i knoppen kantlagda. Frukten: ett
flerrummigt bär med enfröiga rum.

25

Buske med vanl. klängande grenar. — Tillhör Pentandria,
Monogynia.

137. Hédera Helix L. Murgröwi. Buske med långa, rot-
slående grenar, ständigt grönskande, vinkligt flikiga blad
och gröna blommor i flock. 9, 10. Bergväggar, äfven-
som allmänt odlad.

Fam. Umbelliferae.

Char. Kronbladen i knoppen inrullade. Fruktämnet be-
klädt af det vidväxta blomfodret och sammansatt af två hop-
växta, mogna skiljbara, enfröiga delfrukter.

Örter med ledade stjelkar och spridda, enkla, vanligen
djupt delade blad. Blommorna i dubbla (sällan enkla) blom-
flockar. — Tillhöra Pentandria, Digynia.

Öfversigt af släktena.

A. Delfrukternas insida pä läiigdeu fårad.

Frukten uied kölade åsar Myrrhis.

Frukten slät, utan åsar CerefuUum.

B. Delfrukternas insida platt.

a. Frukten tagsjig Dducus.

b. Frukten oväpnad.

aa. Flockarna med både allmänt och enskildt svepe

aaa. Allmänna svepet qvarsittaude efter flockens utveckling.
«. Delfrukterna med upphöjd rygg.

f Asarne rynkiga Conium.

■j-f Asarne släta.

Frukten oval Stum.

'* Frukten hjertlik Petroselimm.

/?. Delfrukterna uied låg rygg Peucédnnum.

bbb. Allmänna svepet affallande före fruktmognaden . . . fleracléum
bb Flockarne med endast enskilda svepen

+ Enskiha svepet ensidigt, trebladigt yEthusa.

ff Enskilta vepet allsidigt, mångbladigt

Frukten klotrund Cicufa.

Frukten äggrundt kägellik Oenånthe.

cc. Flockarne utan svepe

a Delfrukterna med låg rygg.

Bladen med breda flikar Pnstinåca.

Bladen med trådsmala flikar Anéthum.

^. Delfrukterna med hög rygg.
aa Frukten med oljekaualer.

+ Oljekanalerna flera under hvarje åsdäld Ptmpinélla.

ff Oljekanalerna 1 — 2 under hvarje åsdäld.

Frukten klotrund Apiuvi.

** Frukten oval Carum.

^^. Frukten utan oljekanaler jEgopådiuvi.

13 8. Myrrhis odoräta Scop. Spansk Körfvel. 2^, alnshög.
Bladen tredubbelt parbladigt delade. Frukterna stora,
lancettlikt syllika, kantiga. Blommorna hvita. 7 — 8.
Allmänt planterad och stundom förvildad.

26

139. Cerefölium silvéstre Bess. Hundloka. %. Stjelken
fårad, alnshög. Bladen dubbelt parbladigt delade, håriga.
Frukterna syllika, släta. Blommorna hvita. 6, 7. Ängs-
mark. Skol-Bot. BO.

140. Däucus Carota L. Morot. 3, alnshög. Bladen dub-
belt parbladigt delade. Svepebladen pardelade. Den
vilda växtens rot smal och hvit. Blommorna hvitak-
tiga. 7. Åkerrenar.

141. Coiiium maculätuiu L. Odört. 3. Stjelken 1—2 al-
nar hög, glatt, nedtill rödfläckig. Bladen dubbelt par-
bladigt delade, glatta. Svepebladen hela, såsom hos alla
följande, som hafva svepeblad. Frukterna bredt äggrunda
med höga, rynkiga åsar. Kronan hvit. 7, 8. Vägkan-
ter, gator. (Giftig).

142. Sium latifölium L. Strätta, Märke. ^. Stjelken 1
— 2 alnar hög. Bladen parbladigt delade, med smalt
lancettlika eller jemnbreda, sågade flikar. Blommorna
hvita. 7. Vatten.

143. Petroseliiiuni satiyiiiu Holihi. Persilja. 3, alnshög,
med smala grenar. Bladen dubbelt parbladigt delade,
med äggrunda flikar. Blommorna gröngula. 7, 8. All-
mänt odlad och stundom förvildad.

144. Peucédaiium paliistre Mönch. Finsk Ingefära, Moss-
rot. 2^. Stjelken öfver alnshög, kantig. Bladen tredub-

^ belt parbladigt delade. Blommorna hvita. 7, 8. Kärr-
ängar.

145. Heracléiim sibiricum L. Björnloka. 3. Stjelken
omkring 2 alnar hög, sträfhärig. Bladen parbladigt de-
lade med pardelade flikar. Blommorna gulaktiga. 7, 8.
Torr ängsmark.

146. J^itlmsa Cyiiäpium L. Vildpersilja. ©, fotshög. Bla-
den dubbelt parbladigt delade. Enskilda svepena tre-
bladiga, ensidiga. Blommorna hvita. 6 — 9. Odlade stäl-
len. (Giftig). Skol-Bot. 58.

147. Cicuta virösa L. Sxirängört. 2f, Stjelken grof, om-
kring 2 alnar hög. Bladen dubbelt parbladigt delade,
med lancettlika, sågade småflikar. Frukterna klotrunda.
Blommorna hvita. 7, 8. Vatten. (Giftig). Skol-Bot. 61.

148. Oenänthe Phelländrium Lam. Stäkra. 3. Stjelken
1 — 2 alnar hög, vanl. nedtill mycket tjock och uppblåst.
Bladen 2 — 3-dubbelt parbladigt delade med utspärrade
flikar. Frukten äggrundt kägellik med af fodret bildade
tänder på toppen. Kronan hvit. 7, 8. Grunda, dyiga
sjöar och dammar. (Giftig.)

27

149. Pastiiiäca satiTJi L. Palsfcnmcka. 3, alnshög. Bla-
den parbladigt delade, med äggrunda, inskurna eller fli-
kiga flikar. Blommorna gula. 7, 8. Odlade ställen.

150. Aiiethuiii jj:raTéoloiis L. Dill. 0, alnshög. Bladen
dubbelt parbladigt delade med trådsmala flikar. Blom-
morna gula. 6, 7. Odlade ställen.

151. Pimpiiiélla Saxifraga L. Boclcrotmrt, Ängnnis. 2f.
1 — 2 fot hög. Bladen parbladigt delade; rotbladens
flikar äggrunda, stjelkbladens nästan jemnbreda. Blom-
morna hvita. 6, 7. Backar, betesmarker. Skol-Bot. 62.

152. Apium ^ravéolens L. Selleri. 3, alnshög. Denedra
bladen parbladigt, de öfra trefingradt delade, med vigg-
lika flikar. Blommorna hvita. 7, 8. Odlad i träd-
gårdar.

153. Caruiu Carvi L. Knnimin. 3, alnshög. Bladen dub-
belt parbladigt delade med jenuibreda flikar. Blom-
morna hvita eller rödletta. 6 — 8. Ängsmark. Skol-
Bot. 59.

154. ^gopödiiim Podagräria L. KirsMl, Qvaller. 2^,
öfver alnshög. Bladen dubbelt trefingradt delade. Blad-
flikarne äggrunda, med något hjertlik basis. Blommorna
hvita. 7, 8. Lundar.

Fam. Adöxeae.

Chnr. Kronbladen vid basen sammanhängande, i knop-
pen kantlagda. Ståndarne dubbelt sa många som kronbla-
den, med enrummiga knappar. Fruktämnet 4 — 5-rummigt,
till hälften täckt af disken, slutl. bärlikt fröhus med ett frö
i hva,rje rum.

Ört med motsatta blad och blommor i liufvud. — Till-
hör Octandria, Tetragynia.

155. Adöxa Mosehatelliua L. Besmanshnopp. \ qvar-
tershög. Bladen dubbelt trefingradt delade. Blommorna
gröna. 4, 5. Skuggiga ställen. Skol-Bot. 89.

Fam. Acerinege.

Char. Kronbladen i knoppen tegellagda. Fruktämnet
fritt, 2 — 3-rummigt, med 2 fröämnen i hvarje rum, slutl.
vingfrukt eller läderartadt fröhus.

Träd med motsatta blad utan stipler. — Acer tillhör
Polygamia, Dioecia; ^Esculus tillhör Heptandria, Monogynia.

28

Öfversig-t af slägtena.

a. Med vingfrukt och khifna blad Acer,

b. Med tjockskaligt fröhus och fingrade blad jEsculus.

156. Acer platanoides L. Lönn. Högt träd med stora,
tunna, femllikiga blad och 2 hopsittande vingfrukter,
hvilkas vingar äro utspärrade. Blommorna i jemnhög
vippa, gula. 5. I^undar, parker. Skol-Bot. 223.

157. Jilsciiliis Hippociistaiium L. Hästkastanie. Högt träd
med sjufingrade blad och blommor i spira, sneda, hvita.
6. Allmänt planterad.

V klassen. Scrtiflörse.

Fam. Nymphaeåcese.

Char. Kronbladen i flera kransar, utan bestämd gräns
öfvergäende i äfvenledes talrika ståndare. Frukten: ett lä-
deraktigt, mängrummigt fröhus med fröfästen på väggarne.

Vattenväxter med krypande rotstockar och stora, långt
skaftade, rundade, flytande blad. Blommorna stora, prakt-
fulla, ensamma, långt skaftade. — Tillhöra Polyandria, Mo-
nogynia.

Öfversig-t af slägteiia.

a. Blomfodret fyrbladigt Nymphaa.

b. Bloiufodret feinbladitrt Nuphar.

158. Nyiuphaea alba L. Hrit NecJcros. 2f, Bladen rundadt
hjertlika. Blommorna stora, med 4 foderblad och många,
hvita kronblad. 7. Sjöar, floder. Skol-Bot. 129.

159. Nuphar liiteum Sm. Gul Neckros. 2f.. Rotstocken
ofta armtjock. Bladen ovalt hjertlika. Blommorna med
5 foderblad och mänga små, gula kronblad. 7. Sjöar,
floder. Skol-Bot. 1.30.

Fam. Ranunculåceae.

Char. Blorahyllet enkelt eller dubbelt, af skiftevisa,
vid fruktmognaden alfallande hylleblad. Ståndarne vaid. mån-
ga. Frukten utgöres af flera fria karpeller (sällan en bärlik
frukt).

Orter med vanligen delade, spridda blad. — Tillhöra
Polyandria, Polygynia utom Actaea och Delphinium, som till-
höra Monogynia och Myosurus, som tillhör Pentandria, Po-
lygynia.

29
Öfversigrt af släg:tena.

A. Med nötlika. eufröiga karpeller.
a. Blomhyllet dubbelt.

aa. Foderbladen utau bihang vid basen. Polyaiidrister.
f Blomfodrel fenibladigt

Kronbladens klo med fjäll-täckt houungshala RanuticuluK.

Kronbladens klo med naken honungshåla Bnlrdchium

ff Blomfodret trebladigt Ficdria

bb. Foderbladen med bihang vid baseu. Penlandrist Vfyosurui.

b Blomhyllet enkelt.

f Blomkalken fyrbladig Thalictrum.

+f Blomkalken .i— 10-bladig.

Karpellerna utan borst Anemöne.

Karpellerna med lång, hårig borst Puhatilla.

B. Med kapselartade. tlerfröiga karpeller.

a. Blomhyllet enkelt, fembladigl, nian sporre Cattha.

b. Blomhyllet dubbelt med sporre Delphinium.

C Med bärlik frukt, 4 foder- och 4 kronblad Actwn.

160. Raiiiiiicnlus Flammula L. Ältgräs. 2^. Stjelkeii
uppstigande, tbtsläng. Bladen hela, äggrundt lancettlika.
Blommorna gula. 7. Fuktiga ställen. Skol-Bot. 137.

161. Raniiiiculuis biilbösus L. Solvifva, Löhmöja. %. Stjel-
ken i— 1 fot hög, med knöl vid basen. Bladen djup-
delade. Foderbladen nedböjda. Blommorna gula. 5, 6.
Backar. Skol-Bot. 138.

162. Ranuiiculus repens L. Bäfjagräs, Kyypnwja. 2^.
Stjelken fotshög, uppstigande, med refvor. Blomskaften
refflade. Blommorna gula. 6—8. Fuktiga ställen. Skol-
Bot. 139.

163. Ranuiiculus acris L. Smörblomma, Solögon. 2^. Stjel-
ken upprat, alnshög. Bladen 3— 5-delade. Blomskaften
trinda. Kronbladen längre än fodret, gula. 6, 7. Ängs-
mark. Skol-Bot. 140.

164. Ranunculus auricomus L. Kretsmöja. 2^, Stjelken
upprat, 1 — 2 fot hög. Rotbladeu njurhka. Stjelkbladen
djupt delade, med jemnbreda flikar. Blomskaften trinda.
Blommorna gula. 5, 6. Ängsmark.

165. Baträchium scelerätum Th. Fr. Tiggarmöja. 0,
qvarters-alnshög. Bladen treklufua, med trubbiga flikar.
Fruktfästet utdraget. Blomkronan af fodrets längd, gul.
6—8. Fuktiga ställen.

166. Baträchium marinum Fr. Hafs-Grodnate. 2^. Stjelken
grenig, hvit, trind, famnslång eller deröfver. Bladen n.
oskaftade, delade i trådfina, framåtrigtade, föga utstående
flikar. Blommorna hvita. 7. Hafsvikar och sund.

167. Baträchium circinätum Fr. Krets-Grodnate. 2^. Stjel-
ken grenig, ofta famnslång. Alla bladen oskaftade, hår-

30

lint delade, med rundad omkrets. Blonmiorna hvita.
6—8. Sjöar.

168. Baträcliium trichoi)hyilum Chaix. Vanlig Grodnate,
Grodhär. 2^. Stjelkeu som föregående. Alla bladen
hårfint delade, med oregelbunden omkrets. Blommorna
hvita. 6 — 8. Sjöar, floder.

169. Batrjlchium lieteropliyllum Fr. Stor Grodnate. 2f.
Stjelken som föregående. De öfra bladen flytande, njur-
lika; de nedra nästan oskaftade, findelade. Blommorna
hvita. 6 — 8. Sjöar, floder.

170. Ficäria ranimculoides Mönch. KorsMl, Svalört. 2^.

Stjelken qvartershög, med många stjelkknölar vid basen.
Blommorna gula, med 8 kronblad. 5. Lundar, bäck-
stränder. Skol-Bot. 136.

171. Myosurus minimus L. Båttsvans, Rätt-tippa.- 0,
tingerhög. Bladen jemnbreda. Blomfoderbladen med bi-
hang. Fruktfästet långt utdraget, liknande en rättsvans.
Blommorna gula. 5, 6. Backsluttningar.

172. Thalictrum flayum L. Ängsrida. 2^., 2—3 fot hög.
Bladen tredubbelt parbladiga med omvändt äggrunda
småblad. Blomkalken enkel, fyrbladig. Ståndarne länga.
Blommorna gulaktiga. 7. Fruktiga ängar. Skol-Bot. 132.

173. Anemöne nemorösa L. Hvdslppa. 2^, qvartershög.
Bladen trefingradt delade. Svepet bladlikt, trebladigt.
Kalken enkel, med 6 aflånga, hvita blad. 5. Skogs-
ängar, backar. Skol-Bot. 133.

174. Anemöne Hepätica L. Bläsippa. 2^, qvartershög. Bla-
den njurlika, treklufna. Svepet blomfoderlikt, trebladigt.
Blomkalken enkel, blå. 4, 5. Skogsbackar. Skol-Bot. 134.

175. Pulsatilla vulj^äris Mill. Backvippa. 2^. Blommande
qvartershög, sedermera fotshög. Bladen i rosett vid
roten, parbladigt delade. Svepet sambladigt, lå^ighårigt.
Blomman stor, klocklik, violett eller blå, med kalkbladen
dubbelt längre än ståndarne. 5. Backar, hedar.

176. Caltlia paliistris L. Kalfleka, Kahhelöh. %, qvarters-
hög. Bladen hjertlika eller njurlika. Kalken enkel, fem-
bladig, gul. 5. Kärr, stränder. Skol-Bot. 135.

177. Delphinium Consélida L. Biddarsporre. ©, 1—2
fot hög. Bladen trefingradt delade, med jemnbreda flikar.
Blommorna med en sporre, violetta. 6, 7. Åkrar. Skol-
Bot. 131.

178. Aetsea spicäta L. Trolldrufva. 4, alnshög. Bladen
mycket stora, trefingradt delade, med parbladigt delade

31

flikar. Blommorna i äggforniig, mångblommig klase,
hvita. Bären rundade, svarta. 5, 6. Lundar, skuggiga
stränder.

Fam. Berberidese.

C1iai\ Foderblad, kronblad och ståndare motsatta hvar-
andra. Frukten enrummig, med fröfäste vid sidan.

Buskar med spridda blad. Frukten bär. — Tillhör Hex-
andria, Monogynia.

179. Berberis viilgaris L. Berberis, Surtorn. Manshög
buske med tornbärande grenar. Bladen omvändt ägg-
runda, tornsågade. Bären aflånga, röda. Blommorna i
klasar, gula. 5, 6. Backar. Skol-Bot. 76.

Fam. Papaveråcese.

Char. Blomfodret tvåbladigt, snart atiallande. Kronbla-
den 4, likformiga. Ständarne talrika, fria. Frukten: ett
enrummigt, niångfröigt fröhus, med från valvlerna utgående
ofullkomliga skiljeväggar.

Mjölksaftiga örter med spridda blad. — Tillhöra Poly-
andria, Monogjiiia.

Öfversigt af slä^teua.

a Fruktämnet klubblikt eller rnndadt Popdver.

b Fruktämnet jemnbredt Chelidånium.

180. Papäyer somniferiim L. Trädgårds-Vallmo. 0, alns-
hög, glatt. Bladen grundt parklufna, blågröna. Fröhuset
klotrundt, glatt. Blommorna stora. Kronbladen vanl.
ljusröda med en violett fläck vid basen. 7, 8. Träd-
gårdar.

181. Papäver dubium L. Äkermllmo. ©, fotshög. Bladen
dubbelt pardelade. Fröhuset aflångt, glatt. Blommorna
röda. 6, 7. Åkrar, backar.

182. Chelidöniiiin majus L. SJcelört. 2^., 2 — 3 fot hög.
Bladen djupt pardelade, med äggrunda, flikiga flikar.
Fröhusen skidlika. Blommorna gula. 5 — 8. Backar,
stenrösen.

Fam. Fumariäcese.

Char. Blomfodret tvåbladigt, snart atfallande. Blom-
kronan olikformig, med sporre. Ståndarne 6, diadelfiska, med
enrummiga knappar. Frukten enrummig.

32

Örter med skiftevisa, mångdelade blad. Blommorna i
klase, med jordrökslik krona. — Tillhöra Diadelphia, Hex-
andria.

Öfversig-t af släktena.

a. Frukteu flerfröig, skidlik Corydalis

b. Frukten enfröig, nötlik Fumdria.

183. Corydalis fabäcea Pers. Nunneört. \ 4 — 6 tum hög.
Bladen dubbelt trefingradt delade. Frukterna skidlika.
Blomskärmen hela. Blommorna röda. 4, 5. Backar.
Skol-Bot. 169.

184. Fumäria ofiiciiiälis L. Jordrök. 0, fotshög, spenshg.
Bladen dubbelt parbladigt delade. Frukterna nötlika,
klotrunda, i toppen något intryckta. Blommorna röda.
6, 7. Åkrar. Skol-Bot. 168.

Fam. Cruciferae.

Char. Blomfoder och krona likformiga, fyrbladiga. Stån-
dare 6, fyrväldiga. Frukten: skida.

Örter med trind, oledad stjelk och skiftevisa, enkla blad
utan stipler. Blommorna i qvast, som småningom genom
axelns och blomskaftens förlängning öfvergår till klase. Blom-
kronan korsbladig. — Tillhöra Tetradynamia. Första af-
delningen utgöres af ordningen Sihquösse, den sednare af
Öiliculösae.

Afd 1. Siliquösce: Skidans längd mera än tre gånger
så stor som bredden.

Öfversi^t af släg^tena.

A. Skidan uppbristande på längden med två skal.

a. Skidan fyrkantig, med kölade skal.
aa. Bladen hela.

Märket bildande 2 uppräta skifvor. Kronan violett Hésperis.

Märket urnupet. Kronan gul Erysimum

Märket tvärhugget. Kronan hvit Alliåria.

bb. Bladen tlikiga Barbaréa.

b. Skidan trind eller plattad, med konvexa skal.
aa Skidans skal ined tydlig ryggnerv.

f Skidans stift längre än densammas bredd.

Foderbladen utstående. Bladen icke stjelkomfattaude Sindpis.
Foderbladen upprätta. Bladen stjelkomfattaude . . . Brdssica.
ft Skidans stift kortare än densammas bredd.

a. Fröen tvåradiga Turritis.

^. Fröen enradiga. > ,

Foderbladen upprätta Arabis.

Foderbladen uppstående Sisymbrium.

bb Skidans skal utan tydlig i"yggnerv.

Fröen enradiga ■ . • Cardaviine.

" Fröen tvåradiga i . . . . Nnsturtium.

B. Skidan affallande hel eller i stycken ledvis . Rdphanus.

33

185. Hésperis matronälis L. Nattviol. 2f. Stjelkun 3—4
fot hög, endast i toppen grenig. Bladen lancettlika-ägg-
runda, glestandade. Skidorna glatta, uppräta. Blom-
morna violetta eller livita, företrädesvis pä aftnarne väl-
luktaude. G, 7. Gamla trädgårdar.

186. Er.Vsimuiu clieiraiitlioides L. Äkergyllcn. ©, fots-
hög. Bladen lancettlika. Skidorna utstående, dubbelt
längre än skaftet. Blommorna gula. 6 — 8. Odlade
ställen.

187. Alliiiria ofliciiuilis Adans. Hvitlöhshrasse. 3, 2 —
3 fot hög. Bladen hjertlika, skaftade. Blommorna hvita.
5, 6. Lundar. Skol-Bot. 161.

188. Barbarea Tiilgjiris Br. Allmän Sommar gyllen. 2<.,
alnshög. Bladen parflikiga. Rotbladens ändflik stor,
rundadt hjertlik. Skidoriia uppräta, pä utstående skaft.
Blommorna gula. 6, 7. Åkerrenar, backsluttningar. Skol-
Bot. 160.

189. Barbaréa stricta Fr. Styf Sonimargyllen. 3, alns-
hög. Kotbladeus ändflik aflångt äggrund. Stjelkbladens
sidoflikar små eller inga. Skidorna tilltryckta. Blom-
morna gula. 6, 7. Något fuktiga, odlade ställen.

190. Siiiäpis arrensis L. Åkersenap. 0. Stjelken sträf-
hårig, öfver fotshög. Bladen äggrunda, groftandade.
Skidorna triuda, knöliga, med qvadratiskt stift, kortare
än skidans fröbärande del. Blommorna gula. 6—8.
Åkrar.

191. Brässica olerjicea L. Kål. 3. Bladen blågröna,
glatta; de nedra lyrformiga, skaftade, de öfra aflänga,
oskaftade. Blommorna hvitgula. Flera varieteter af
denna art odlas allmänt, såsom Hvitkål, Blomkål o. s. v.

192. Brässica Rapa L. Rofva. 3. Bladen gröna och styf-
håriga ; de nedra lyrformiga, de öfra äggrunda, spetsade,
med hjertlik, omfattande basis. Blommorna gula. —
Odlas allmänt och i flera varieteter.

193. Brässica Napus L. Bapsat. 3, alnshög. Bladen bla-
gröna; de nedra lyrformigt pardelade, i början något
sträfhåriga, slutl. glatta, de öfra aflånga med djupt
hjertlik bas. Blommorna höggula, i qvast. — Variete-
ten nq)ifera, Kålrot^ odlas allmänt. 7 — 9.

194. Turritis glabra L. Rockentraf. 3. Stjelken 1—2 al-
nar hög, rak och styf. Bladen lancettlika, med piUik,
omfattande basis. Skidorna länga, uppräta. Blommorna
hvitgula. 6. 7. Backar.

3

;v4

195. Arabis Thaliiliia L. Backhränna. ©. Stjelkeii späd,
qvartershög. Bladen lancettlika; rotbladeu bildande en
rosett, stjclkbladen spridda. Skidorna trådsmala. Blom-
morna hvita. 4, 5. Backar.

19r). Sisymbrium Sophia L. Stillfrö, Finhladkj Vägsenap.
0, alnshög. Bladen dubbelt parbladigt delade med
jemnbreda flikar. Skidorna smala, utstående. Blommor-
na små, gula. 7. Gårdar, odlade ställen. Skol-Bot. 163.

197. Sisyiubriiim officiiiale Scop. Vägsenap. ©, 1 — 2 fot
hög. Bladen nedåt parflikiga med äggrunda flikar. Ski-
dorna kortskaftade, tryckta till stjelken. Blommorna
gula. 7—9. Vägkanter. Skol-Bot. 159.

19S. Cardamfiic pratéiisis L. Ängskrasse. 2^., fotshög.
Bladen parbladigt delade; rotbladens flikar rundade,
stjelkbladens lancettlika. Blommorna hvita eller gride-
lina. 5, 6. Fuktiga ängar. Skol-Bot. I(i2.

199. Nastiirtiiini Armoracia Fr. Pepparrot. 2^, 3—4 fot
hög. Rotbladen äggrundt aflånga, hela. Stjelkbladen
lancettlika. Blommorna hvita. 6, 7. Vid dammar och
diken, samt allmänt odlad.

200. Nasturtium paliistre DC. Kärrsenap. 0, fotshög.
Bladen pardelade. Skidorna aflånga, trubbiga. Kron-
bladen små, gula. 6 — 9. Stränder och dyiga ställen.

201. Räpliaiuis sativus L. Rättika. 3. Skidorna trinda,
spetsade, knappt längre än skaftet, mogna aflallande
oöppnade. Blommorna blekt violetta med mörkare ådror.
Odlas allmänt i flera varieteter, t. ex. Rädisa, Sommar-
och Vinter-Rättika o. s. v.

Afd. 2. Siliculösie: Skidans längd mindre än tre gånger
bredden.

Öfvevsigt af sliigtena,

A. Frukten nötskida, affallande oöppnad Bunias.

B. Frukten skida, öppnande sig med två skal.
n. Skidans skiljevägs; smal.

aa. Skidans rum entVöiga Lepidium

bb. Skidans rum mångfröiga.

Skidan bredt vigglik, utan hinnkant Capsélla.

"* Skidan rundad, vingkantad Thlospi.

b. Skidans skiljevägg bred.

aa. Skidan uppblåst, päronformig Cnmelwa.

bb. Skidan plattad Draba-

202. Biinias orientälis L. Ryssguhhc. 2^. Stjelken öfver
alnshög, mycket grenig. Bladen lyrformigt pardelade.
Skidorna äggrunda, knöliga. Blommorna gula. 6, 7.
Odlade ställen.

35

203. Lepidium ruderäle L. Gahikmsse. 3, qvartershög.
Bladen parbladigt delade. Skidorna rundade, små. Stån-
darne två. Blommorna utan kronblad, gröna. 5 — 9.
Gator, backar. Skol-Bot. 155.

204. Capsella Bursa pastöris Mönch. Lommegräs. ©, fots-
hög. Rotbladen pardelade. Stjelkbladen hela, med pil-
lik basis. Skidorna bredt vigglika, tvärhuggna. Blom-
morna hvita. 4 — 9. Odlade ställen. Skol-Bot. 156.

205. Thlaspi arvénse L. Penninggräs. 0, fotshög. Stjelk-
bladen aflångt lancetthka med pillik basis. Skidorna
rundade, vingade. Blommorna hvita. 6, 7. Odlade
ställen. Skol-Bot. 157.

206. Caiueliiia silvéstris Wallr. Dodra. 3. Stjelken alns-
hög, tätbladig. Bladen lancettlika med pillik bas, n.
helbräddade, sträfva. Skidorna päronformiga, med fasta
skal och tydligt utskjutande kant. Blommorna blekgula,
6, 7. Åkrar.

207. Draba venia L. lläghlonima. 0, 1 — 5 tum hög.
Bladen i rosett vid roten. Skidorna aflånga, pä stängel.
Blommorna hvita. 4, 5. Backar, åkrar. Skol-Bot. 158.

Fam. Polygålese.

Char. Foder och krona olikformiga. Ständarsträngarne
diadelfiska, med enrummiga knappar. Fröhuset tvårummigt,
med ett hängande frö i hvarje rum.

Örter med trinda stjelkar och spridda, enkla blad. Blom-
morna i klase. Tillhöra Diadelphia, Octandria.

208. Poljfgala viilgäris L. Jungfndin. 2^, qvartershög.
Bladen lancettlika. Fröhusen kortare än de qvarsittande
foderbladen. Blommorna blå. 6, 7. Ängsbackar. Skol-
Bot. 170.

Fam. Balsaminese.

Char. Fodret och kronan olikformiga, det förra med
sporre. Ståudarknapparne sammanhängande. Frukten fem-
rummig, elastiskt uppspringande med fem skal.

Ört med skör, n. genomskinlig, ledad stjelk och hela, skif-
tevisa blad. Tillhör Pentandria, Monogynia (Syngenésia, Mo-
nogamia enligt Linné).

209. Impätiens Xoli täiigere L. Springkorn. 0, 2 — 3 fot
hög. Bladen äggrunda, sågade. Blommorna stora, gula.
hängande. 7, 8. Skuggiga stränder och dalar.

36

VI klassen. Columniflörae.

Fam. Tiliåcege.

Char. Blomfodret i knoppen kautlagdt, efter blomningen
affallande. Kronbladen tegellagda. Ståndarnc fria, talrika.
Frukten flergömmig med centrala fröfästen.

Träd med enkla, spridda blad. Blommorna i qvast. —
Tillhör Polyandria, Monogynia.

210. Tilia parvifölia Ehrh. Skogs-Lind. Högt träd. Bla-
den snedt hjertlika, undertiil blågröna. Frukterna pä-
ronformiga, mjöUigt ludna, med tunnt skal. Blomqva-
starue med ett stort, blommorna öfvernäende skärmblad.
Blommorna hvitgula. 7. Lundar.

211. Tilia yulgäris Hayne. Park-Ldnd. Högt träd. Bla-
den snedt hjertlika, under bleka. Frukterna klotrunda,
tjockulliga, härdskaliga. Blomskärmet af blomqvastens
höjd. Blommorna hvitgula. 7. Allmänt planterad. Skol-
Bot. 128.

Fam. Malvåceae.

Char. Blomfodret i knoppen kantlagdt. Kronbladen
vridna. Ståndarne talrika, monadelfiska. Småfrukter flera,
kranslikt sammanväxta omkring stiftets bas.

Örter med enkla, spridda blad och blommorna i blad-
vecken. Kronbladen 5, nedtill sammanväxta vid ståndarsträn-
garnes pip. — Tillhöra Monadelphia, Polyandria.

212. Malva boreälis Wallm. Småhlommig Kattost. ©. Stjel-
ken utbredd, med fotslänga grenar. Bladen rundadt njur-
lika. Kronan föga längre än fodret, hvit. (3 — 9. Gator,
backar. Skol-Bot. 167.

213. Malra rotundifölia L. Allmän Kattost. 0. Stjel-
ken utbredd, med alnslånga grenar. Bladen rundadt
njurlika. Kronan dubbelt längre än fodret, blekröd. 7,
8. Gator, backar.

Fam. Gruinäles.

Char. Blomfodret i knoppen tegellagdt. Kronbladen
vridna. Ståndarne 5 — 10, monadelfiska. Fröhuset flerrum-
migt .eller af 5, kransvisa karpeller. ,

Örter tillhörande Monadelphia, deraf Gerånium och Oxalis
tillhöra Ordn. Decandria, Erödium och Linum tillhöra Ordn.
Pentandria. — Af några räknas Gerånium och Erödium till
Decandria, Monogynia.

37

Afd. 1. Geraniem: Frukten af fem kransvisa, slutl. loss-
nande karpeller, fästa med sina stift vid spetsen af ett långt
spröt.

Öfversigrt af slligteiia.

a. Alla ståndare med knappar. Karpeller lossnande vid basen . . Gerdnium.

b. 5 ständ. med, 5 utan knappar. Karpeller lossnande frän spetsen Erodium.

214. (reritiiiiiui saiiguiiieuiu L. Blodnäfva, Ormgräs. 2j.,
3, 4 qvarter hög. Bladen rundade, fem — sjudelade, med
trubbiga flikar. Blomskaften enblommiga. Blommorna
stora, röda. 6, 7. Berg, backar.

215. tferäiihim silyäticiim L. Shogsnäfva. 2f, alnshög.
Bladen viiikliga, 5 — 7-delade, med spetsiga flikar. Blom-
skaften tväblommiga. Blommorna stora, röda. G, 7.
Ängar, skogsljackar, lundar.

216. (Treraiiiiim Robertijlimiu L. Sfinknäfm. ©, qvarters-
fotshög. Bladen parbladigt delade, med pardelade flikar.
Blommorna små, röda. 7, 8. Berg, under buskar.

217. Greräniuiii rnolle L. Mjuhnäfva. 0. Stjelken med
nedliggande, qvarterslänga, mjukhåriga grenar. Bladen
rundadt njurlika, handlikt mångklufna. Blommorna små,
röda. 6, 7. Backar. Skol-Bot 166.

218. (xerjliiium piisillum L. Sparfnufva. ®. Stjelken
qvartershög, småluden. Bladen rundadt njurhka, hand-
likt mångklufna. Blommorna små, röda. 5 — 9. Backar.

219. Erödiuin eicutariuiii L'Her. SJcatnäfva. ©, qvarters-
hög. Bladen parbladigt delade, med pardelade flikar.
Blomskaften mängblommiga. Blommorna röda. 4 — 7.
Bergv, backar.

Afd. 2. Oxalidece: Fröhuset femrummigt, med flerfröiga rum.

220. Öxalis Aeetosélla L. Harsyra. 2f., qvartershög. Bla-
den från rotstocken, trefingrade, med omvändt hjerthka
småblad. Blommorna pä enblommiga stänglar, hvita. 5.
Lundar, bäckstränder. Skol-Bot. 165.

Afd. 3. Linece: Fröhuset tiorummigt, med enfröiga rum.

221. Linum usitatissimum L. Lin. 0, alnshög. Bladen
spridda, lancettlika. Blommorna stora, blå. 7, 8. All-
mänt odlad.

222. Linum cathärtieiim L. Vildt Lin. 0. Stjelken 1—
2 qvarter hög, klynnedeld. Bladen motsatta, omvändt
äggrunda — lancettlika. Blommorna hvita. 6, 7. Bac-
kar, betesmarker. Skol-Bot. 164.

38

Fam. Hypericinese.

Char. Blomkronan likformig. Ständarne mäuga, polya-
delfiska. Stiften flera. Fröhuset enrummigt, eller flerrum-
migt af skalens invikna kanter, hvilka bära talrika frön.

Örter med motsatta, enkla, af inväxta glandier punkte-
rade blad. Foder och krona fembladiga. — Tillhöra Polya-
delphia, Polyandria.

223. Hypericiim quadrängiilnm L. MansUod. %. Stjelken
alnshög, fyrkantig. Bladen äggrunda. Blommorna stora,
gula. 7, 8. Backar. Skol-Bot. 180.

224. Hypericuiu perforätum L. JohannisUomster. 2f. Stjel-
ken alnshög, tvåkantig. Bladen aflänga, tydligen genom-
skinligt punkterade. Blommorna stora, gula. 7, 8. Bac-
kar. Skol-Bot. 179.

Fam. CistinesB.

Char. Blomkronan likformig. Ståndarne mänga, fria.
Stiftet 1. Fröhuset enrummigt, med fröfästen efter skalens
midt, eller flerrummigt, med centrala fröfästen.

Småbuskar med enkla, motsatta, glandellösa blad. Kro-
nan och fodret fembladiga. De två yttre foderbladen mindre
än de öfriga. — Tillhöra Polyandria, Monogynia.

225. Heliänthemuin nilgäre Ga^rtn. Solvända. Qvarters-
hög buske med uppstigande grenar. Bladen aflånga.
Blommorna stora, gula. 7. Backar. Skol-Bot. 127.

Fam. Violarieae.

Char. Blomkronan olikformig. Ståndarne 5, med sam-
manhängande knappar. Fröhuset enrummigt, med fröfästen
på skalen.

Örter med skiftevisa, enkla, stipelbärande blad och en-
samma blommor i bladvecken. Blomfodret med bihang. Kro-
nan fembladig, med sporre. — Tillhöra Pentandria, Mono-
gynia (Syngenésia, Monogamia enl. Linné).

226. Viola liirta L. Ludd-Viol. \ 3—6 tum hög. Rot-
stocken grof. Bladen hjertlika, småludna. Blommorna
på stängel, blå. 5, 6. Backar. Skol-Bot, 50.

227. Viola palustris L. Kärr-Viol. 2^, 3—6 tum hög.
Bladen rundadt njurlika. Blommorna pä stängel, ])lekt
gridelina. 5, 6. Fuktiga ställen.

39

228. Viola silyatica Fr. Sko(/s-\ioL 2^, qvartershög. Bla-
den bred t hjcitlika. Blommorna pä stjelk, ])lå. 5 — 7.
Skogsäiigar, lundar. 8kol-Bot. 49.

229. Viola eaiiiiia L. Hund-YioJ. %, qvartershög. Bla-
den aliångt hjertlika. Blommorna på stjelk, blå. 5 — 7.

. Backar.

230. Viola trieolor L. StyfmorsNomma. 0, qvartershög
eller mera. Bladen ägg"runda — aflånga med lyrformiga
stipler. Blommorna på stjelk, mångfärgade, vanligen
violetta och gula. 4—9. Berg och odlade ställen.
Skol-Bot. 51.

Fam. Droseråceae.

Char. Blomkronan likiurmig. Ständarne till antalet be-
stämda (vanl. 5), fria. Stift flera. Fröhuset enrummigt eller
ofullständigt flerrummigt, med fröfästen på skalen.

Örter med enkla, vid stjelkens bas rosettlikt hopade
blad och femtaliga blomdelar. — Tillhöra Pentandria, deraf
Parnassia Ordn. Tetragynia, Drösera Ordn. Pentagyiiia.

Öfversig-t af slHg-teua.

a. Blorafodret fembladigt. Stjelken enblomiuig Parnåsda.

b. Blomfodret femdeladt. Blommorna i klase Drösera.

231. Pariiässia pahistris L. Sldffcrhlonima, Visil. 2^, 1—2
qvarter hög. Bladen hjertlika. Blommorna på enblom-
miga skaft, stora, hvita, med 5 mängstråliga honungs-
gömmen. 7, 8. Våta ängar. Skol-Bot. 65.

232. Drösera rotimdifölia L. Daggört Silhår. 2^, qvar-
tershög. Bladen långskaftade, med rundad, särdeles i
kanten giandelhårig skifva. Blommorna i ensidig klase
på stängel, hvita. 7. Kärr. Skol-Bot. 66.

Fam. Silenåcese.

Char. Blomfodret sambladigt, rörformigt, i toppen tan-
dadt. Kronbladen 5, likformiga, med lång klo, jemte dubbla
antalet ståndare fästa på ett under pistillen förlängdt fäste
(torus). Fröhus af ett, eller flera ofullständiga, rum med
fritt, centralt fröfäste.

Örter med ledade stjelkar och motsatta, eukla blad.
Blomkronan nejlikartad, ofta med bikronblad. Ståndare 10;
stiften 2, 3 eller 5. — Tillhöra Decandria, deraf Diånthus
tillhör Ordn. Digynia, Siléne Ordn. Trigynia och de öfriga
Ordn. Pentagynia.

40

Öfversig-t af 8läg'tena.

A. Fröhuset öppnande sig med 6 tänder i toppen Stléne.

B. Fröhuset öppnande sig med 5 eller 10 tänder i toppen.

a. Fröhuset vid basen femrummigt Viscdria.

b. Fröhuset enrummigt.

f Blomfodret femtandadt, hinnakti^t.

* Kronbladens skifva fyrdelad Lychnis.

Kronbladens skifva tvådelad , Melåndriun.

-i"i- Blomfodret femdeladt, örtartadt Agrostémma .

C. Fröhuset öppnande sig med 4 tänder i toppen Didnthus.

233. Siléiie infläta Sm. Smullor, Tarald. %, aliishög. Bla-
den lancettlika. Blomfodren uppblåsta, nätådriga. Blom-
morna hvita. 7, 8. Backar, åkerrenar.

234. Siléiie niitans L. GUm. 2f, 1—2 fot hög. Bladen
lancettlika. Blomfodren cylindriska. Blommorna lutan-
de, hvita. 6, 7. Backar.

235. Viscäria Yiilgäris Röhl. Tjärhhmter. %. Stjelken fots-
hög, med de öfra mellanlederna klibbiga. Bladen jemn-
breda. Kronbladen hela eller urnupna, röda. 6, 7. Bac-
kar. Skol-Bot. 101.

236. Lychnis Flos cuciili L. GiJlMomma. 2|., alnshög. Bla-
ben lancettlikt jemnbreda. Kronbladen med fyradelad
skifva, röda. 7. Fuktiga ängar.

237. Meljlndriuni silvéstre Röhl. Klinthlära. %. Stjelken
alushög, mjukluden. Bladen äggrunda, helbräddade.
Blomfodret hinnaktigt. Kronan rosenröd. 5 — 7. Fuk-
tiga ängar och lundar.

238. Agrostémma Grithäg-o L. Oxögon. 0, alnshög. Bla-
den jemnbreda. Blomfodren läderartade, med länga fli-
kar. Kronbladen med omvändt hjertlik skifva, röda. 7.
Åkrar. Skol-Bot. lOO.

239. Diäntlius deltoides L. Ängsnejlika. 2^, 1—2 qvar-
ter hög. Bladen jemnbredt lancettlika. Blomfodren med
holk af äggrunda blad. Kronbladen hela, naggade, röda.
7, 8. Ängsbackar. Skol-Bot. 97.

Fam. Alsinåcese.

Char. Blomfodret fribladigt. Kronbladen likformiga, med
kort klo, på nedtryckt fäste. Ståndarne af samma eller dub-
belt så stort antal som foderbladen. Fröhuset med fritt, cen-
tralt fröfäste.

Örter med ledade -stjelkar och motsatta, enkla blad.
Blomkronan rosartad. Ståndarne vanhgast 10, stundom 4
eller 5; stiften 3 eller 5. — Tillhöra Decandria, deraf Stel-

41

låria, Areiuiria och Lepigonum Ordii. Trigynla, Ceråstium,
Sagina och Spérgula Ordn. Pentagynia.

Öfversigt aif sliij^teua.

A. Bladen utan stipler.

a. Fröhuset öppnaude si^ med dubbelt så mänga tänder som stiften,
f Kronbladen tvilklufna eller tvådelade.

Friihuset öppnande sig med sex skal Stelldria.

Fröhuset öppnande sig med 10 tänder Cerdstium.

ff Kronbladen hela Arendria.

b. Fröhusets skal af samma antal som stiften Sagina.

B. Bladen med hinnaktiga stipler.

a- Fröhuset femskaligt. Bladen i krans Spérgula.

b. Fröhuset treskaligt. Bladen motsatta Lepigonum.

240. Stelläria me'(lia L. Vanlig Narv, Våtarv. ©. Stjel-
ken svag, qvarters — fotsläng, med en skiftevis mellan
lederna gående läughärig strimma. Bladen äggrunda.
Kronbladen kortare än fodret, tvådelade, hvita. Stån-
darne vanl. endast 3. 4^10. Odlade ställen.

241. Stelliiria paliistris Retz. Kärr-Stjernhlomma. 2^. Stjel-
ken nästan upprat, 2 — 3 qvarter hög. Bladen jemnbre-
da. Kronbladen längre än fodret, tvådelade, hvita. 6, 7.
Stränder, våta ängar.

242. Stelläria gramiiiea L. Vanlig Stjernhlomma. 2f. Stjel-
ken svag, 1 — 2 fot hög. Bladen jemnbreda. Foderbla-
den trenerviga. ., Krouljladen af fodrets längd, tvådelade,
hvita. 6 — 8. Ängar, bland buskar.

243. Stelljiria Friesidna Ser. LängUadig Stjernhlomma.
2f . Stjelken svag, 1 — 2 fot hög. Bladen jemnbreda, med
smalare, hårljräddad basis. Foderbladen med otydliga
nerver. Kronbladen af fodrets längd, tvådelade, hvita.
6—8. Fuktig skogsmark. Skol-Bot. 98.

244. Cerästium vulgätum L. Hönstarmar, Allmän Höns-
arv. 0. Stjelken slak, småluden, 1—2 qvarter lång.
Bladen atlånga. Kronbladen af fodrets längd, tvåklufha,
hvita. 6 — 8. Backar.

245. Cerästium seinidecändruiii L. Liten Hönsarv. 0.
Stjelken upprat, 1 — G tum hög. Bladen ovala. Stån-
darne 5. Kronbladen kortare än fodret, urnupna, hvita.
5. Backar.

246. Areiiäria trinéryia L. Skogsnarr. ©. Stjelken ut-
bredd, med spensliga, qvarterslånga grenar. Bladen ägg-
runda, tunna, trenerviga, kortskaftade. Kronbladen kor-
tare än fodret, hela, hvita. 7. Skogar, lundar.

42

247. Årcnäria serpyllifölia L. Sai^dnarv. 0. Stjelkeii
upprat, mäiiggrenig, 2 — 6 tum hög. Bladen bredt ägg-
runda, fasta, flernerviga, oskaftade. Kronbladen kortare
än fodret, hela. hvita. 6, 7. Backar.

248. Sagiiia procumbeiis L. Hönshet. 0. Stjelken ned-
liggande, med 3 — 6 tum länga grenar. Bladen jemn-
bredt syllika. Ståndarne 4. Blommorna utan kronblad,
med 4 blekgröna foderblad. 5 — 8. Fuktiga ställen.

249. Spérgula arvénsis L. S2^ergcl. 0. Stjelken svag,
grenig, 1 — 3 qvarter hög. Bladen trådsmala, motsatta,
med flera i bladvecken utvecklade grenblad, hvarigenom
stjelken synes ega bladen i krans. Fröen med ^ smal,
ringformig, slät kant. Blommorna hvita. 7, 8. Åkrar.
Skol-Bot. 99:

250. Lepigoiium rubrum Fr. Fjällnarv. 0. Stjelken
nedhggande, med qvarterslånga grenar. Bladen trådsmala,
något plattade, med hinnaktiga stipler. Blommorna röda.
6, 7. Backar, vägkanter.

VII klassen. FauciflöraB.

Fam. Cucurbitåcese.

Char. Blommorna skiljdkönade, med vanligen samman-
växta kronblad. Ståndarne fem, till en del hopväxta. Frukt-
ämnet 3 — 5-rummigt, med fröfästen på väggarne, slutligen
gurkfrukt.

Klängebärande örter med handlikt klulha, sträfhåriga,
skiftevisa blad. - Tillhöra Monoecia, Polyadelphla.

251. Cucumis satiTUS L. Gurka. 0. Stjelken klängande.
Bladen hjertlika, vinkliga, med spetsiga flikar. Frukten
smalt aflång. Blommorna gula. 6—8. Odlas allmänt.

252. Cucumis Melo L Melon. 0. Stjelken klängande. Bla-
den hjertlika, vinkliga, med rundade flikar. Frukten
klotrund — elliptisk. Blommorna gula. 6 — 8. Odlas.

Fam. Ribesiåceae.

Char. Kronbladen och ständarne vanligen 5, fria. Frukt-
ämnet enrummigt, slutl. bär, med 2 fröfästen på väggarne.

Buskar med handnerviga, enkla, skiftevisa blad. — Till-
höra Pentandria, Monogynia. — Familjen kallas äfven Gros-
sularieae.

253. Ribos (jrrossuhiria L. Krusbärsbuske. Omkring 2 al-
nar hög buske med tornbärande grenar (Tornarne bilda-
de af outvecklade blad). Bladen bredt äggi-unda, trefliki-
ga. Blomskaften ensamma, 1 — o-blommiga. Blommor-
na bruugröna. 4, 5. Bebyggda ställen, och allmänt
odlad. Skol-Bot. 54.

254. Ribes iii^rum L. Svart Vinbärsbuske. Oväpnad, 3 — 4
fot hög buske. Bladen femflikiga, under hartsprickiga.
Blommorna i klasar, klocklika, brungröna. 5. Bäcksträn-
der, bergsrötter, äfvensom allmänt odlad.

255. Ribes rubrum L. Röd Vinbärsbuske. Oväi)nad, 3—4
fot hög buske. Bladen femflikiga. Blommorna i klasar,
skålformiga, gula. 5. Lundar, äfvensom allmänt odlad.

256. Ribes alx)inum L. Måbärsbnske. Oväpnad, 3 — 4 fot
hög buske. Bladen treflikiga. Blomskärmen längre än
blomskaften. Blommorna i klasar, gula. 5, 6. Skogs-
backar. Skol-Bot. .5H.

Fam. Saxifrägege.

CJiar. Blomfodret mer eller mindre vidväxt det tväska-
liga, 1 — 2-rummiga fruktämnet. Fröhusen öppnande sig med
2, af stiftet sprötspetsade, skal.

Örter med enkla, vanligen spridda blad. — Saxifraga
tillhör Decandria, Digynia; Chrysosplénium , Octandria, Di-
gynia.

Öfversig-t af släg^teua.

a. Blomhyllet dubbelt. Kronan fembladig Saxifraga.

b. Blomhyllet enkelt, foderlikt, fyrklufvet Chrysosplénium.

257. Saxifraga gTamiläta L. Knylbräcka , Mandelblom-
nia. %, fotshög. Rotbladen skaftade, njurlika. Blom-
morna med dubbelt l)lomhylle, hvita. 6, 7. Backar.
Skol-Bot. 9.5.

258. Chrysosplénium alternifölium L. GHldpudra. 4,
qvartershög, blekgrön. Bladen njurlika, trubbnaggade,
de öfversta beströdda med guldglänsande punkter. Blom-
morna i jemnhögt knippe, gröngula. 5, 6. Fuktiga
ställen i skogar.

Fam. Crassulåceae.

Char. Fruktämnena lika många som kronbladen, slutli-
gen enrummiga, flerfröiga, fria fröhus (karpeller), hvarje med
eget stift.

44

Saftiga örter med enkla blad. Kronbladen lika många
som fodrets flikar och skiftevisa med dem, stundom samman-
hängande. — Sedum tillhör Decandria, Pentagynia.

259. Sedum Telephiiim L. Huslök, Kärleksört. 2f. Stjelken
upprat, fotshög. Bladen stora, äggrunda, platta, tjocka,
sågade. Blommorna i täta vippor, hvitgula. 8. Klippor,
steniga backar. Skol-Bot. 102.

260. Sedum aere L. Gul Fetknopp. 2j.. Stjelken med ned-
liggande, tingerslånga grenar. Bladen skiftevisa, ägg-
formiga, trubbiga, glatta. Blommorna i greniga klasar,
gula. 6, 7. Berg, backar. Skol-Bot. 103.

261. Sedum album L. Hvit Fetknopp, Hälleknoppar. 2^.
Stjelken med nedliggande, qvarterslånga grenar. Bladen
aflångt cylindriska, trubbiga. Blommorna i grenig vippa,
hvita. 7, 8. Berghällar.

262. Sedum ännumn 1.. Liten Fetknopp, Bergknopp. 0,
2 — 4 tum hög. Bladen jemnbredt aflånga, halftrinda.
Kronbladen föga längre än fodret, gula. 6, 7. Berg-
hällar.

Fam. Lythrariese.

CJiar. Blomfodren klock- eller bägarlika, af samväxta
blad, tandade. Fröhusen fria, flerrummiga, mångfröiga, med
centralt fröfäste. Fröhvita saknas.

Örter med motsatta eller kranssittande, enkla blad. —
Lythrum tillhör Dodecandria, Monogynia.

263. Lythrum Salicaria L. Fackelblomster., Fackelros. 2f..
Stjelken öfver ahishög med rikblommigt ax i toppen.
Bladen aflångt lancetthka med något hjertlik basis, van-
hgen tre i krans. Blommorna röda. 7, 8. Stränder.
8kol-Bot. 104.

Fam. Onagrariese.

Char. Blomfodret trattlikt, med pipen omgifvande och
vidväxt det flerrummiga fruktämnet. Frukten: ett 2 — 4-rum-
migt fröhus med centralt fröfäste. Fröhvita saknas.

Örter med enkla, oftast motsatta blad. Blomfodrets bräm
vanhgen fyrdeladt. Blomkronan oftast fyrabladig; kronbladen
skiftevisa med foderflikarne. Epilobium tillhör Octandria,
Monogynia.

264. Epilobium angustifölium L. Mjölkört, Kropp, %.
Stjelken upprat, omkring 2 alnar hög. Bladen skiftevisa,

45

lancettlika. Blommorua sneda, med nedböjda ståndare,
röda. 7, 8. Backar, skogar. Skol-Bot. 85.

265. Epilöbium moiitäiium L. Bergdunörf. %. Stjelken
upprat, 1 — 4 qvarter hög. Bladen motsatta, kortskafta-
de, äggrunda, sägtandade. Blommorna likformiga, röda.
7, 8. Skogsmark.

266. Epilöbium palustre L. Kärr dun ört. %. Stjelken
trind, finluden, 1 — 2 fot hög. Bladen motsatta, lancett-
likt jemnbreda. Blommorna likformiga, röda. 7, 8.
Kärr, stränder.

Fam. Haloiågeae.

Ckar. Blomfodret omgifvande och sammanväxt med frukt-
ämnet, som är 1 — ^flerrummigt med enfröiga rum. Kronbla-
den flyktiga eller inga.

Örter med bladen vanligen i krans. Blommorua i blad-
vecken eller närmade i ax. — Myriophyllum tillhör Mouoecia,
Polyandria; Hippuris tillhör Monandria, Monogynia.

Öfversig-t af sliigtena.

a. Märken 4. Bladeu djupdelade Myriophyllum.

b. Märket trådlikt. Bladen hela Bippuris.

267. Myriophyllum spicätum L. VaUenslinga. 2^.. Stjel-
ken flera alnar lång, grenig. Bladen i krans, parblacligt
delade, med trådsmala flikar. Alla blommorna i kran-
sar, l)ildande bladlösa ax, hvita. 6, 7. Sjöar.

268. Hippuris vulgäris L. Hästsvans^ Ledgräs. 2f. fots-
hög. Bladen i krans, jemnbreda. Blommorna i blad-
vecken, utan blomkrona. Ständarknappen röd. 6 — 8.
Stränder. Skol-Bot. l.

VIII klassen. RosJflörae.

Fam. Pomåcese.

Char. Blomfodret och kronan fembladiga, likformiga.
Ståndarne omkring 20. Fruktämnet 1 — flera, inväxta i och
med torus slutligen bildande en äpplefrukt.

Träd eller buskar med spridda, vanligast enkla blad.
Blommorna i qvastlika knippen eller flockar. — Tillhöra Icos-
andria, deraf Pyrus Ordn. Pentagynia, de öfriga Ordn. Di-
Tetragynia.

46

öfYcrsigt af släg-tena.

A Fröhusruinineii hii)uvagijiga.

a. Stift 5. Fruktbekläfliiaden köttig Pyrus.

b. Stift 2 — 4. Fruktbekliidnaileu mjölig Sorbus.

B. Fröhiisrummen benhårda. Stift 1 — '<? Cratagus.

269. Pyrus eommuiiis L. Päronträd. Medelmåttigt högt
träd. Bladen äggrunda, nästan helbräddade. Frukten
afsmalnande emot skaftet. Blommorna i qvast, hvita.
5, 6. Backsluttningar, äfvensom allmänt odlad.

270. Pyrus Malus L. Äppleträd, Apel. Medelmåttigt högt
träd. Bladen äggrunda, sågade. Frukten med intryckt
basis. Blommorna i oskaftad flock, hvita eller röd-
letta. 5, 6. Ängsbackar, äfvensom allmänt odlad. Skol-
Bot. 111.

271. Sorbus seaiitlica Fr. Oxel. Medelstort träd. Bladen
äggrundt atiånga, inskuret sågade, under gräludna. Blom-
morna i täta, qvastlika vippor, hvita. 6, 7. Lundar,
backar.

272. Sorbus Aucupäria L. Rönn. Medelstort träd. Bla-
den parbladigt delade, med lancettlika, sågade flikar.
Blommorna i jemnhöga vippor, gulhvita. 5, 6. Backar,
bergiga skogar. Skol-Bot. 110.

273. Crataegus Oxyacäiitlia L. Hagtorn. 2 — 5 alnar hög
buske. Bladen omvändt äggrunda, grundt treflikiga,
med trubbiga flikar. Bären med benhårda fröhusrum.
Blommorna i flocklik vippa, hvita. 5, 6. Backar, lun-
dar. Skol-Bot. 109.

Fam. Senticösse.

Char. Blommorna likformiga. Fruktämnena flera, fria,
eller insänkta i fodrets bas, slutl. en- eller fåfröiga, åtskiljda
småfrukter.

Örter eller buskar, med spridda, enkla eller sammansatta,
stipelbärande blad. Blomkronan rosartad. — Tillhöra Icos-
andria, Polygynia, utom Alchemilla, som tillhör Tetrandria,
Monogynia och Agrimönia, som tillhör Dodecandria, Digynia.
— Familjen kallas äfven Éosåceoi.'

Öfversig-t af slägtena.

A. Karpellerna enfröiga

a. Karpellerna talrika, nedsänkta i den urnelika torus Rosa.

b. Karpellerna 1 — 2, nedsänkta i den skålformiga torus.

" Blouihyllet dubbelt Agrimönia.

" Blomhyllet enkelt, grönt Alchemilla.

c. Karpellerna talrika, på konvext fäste.

47

aa. Karpellerna saftiga, steufruklarlaile Rubuii.

bb. Karpellerna torra, nötlika.

f Fruktfästet saftigt eller svain|jit,'t.

Fruktfästet saftigt. Kronbladen hvita Frtir/drin.

Fruktfästet svainpigt. Kronbladen rödbruna Cömnrutn

vf Fruktfä.stet torrt.

Karpellerna med intet eller kort .spröt Potmtilla.

Karpellerna med långt, klolikt krökt >])i-öt Gi-nm.

B. Karpellerna kapselartade, flerfröiga Spircea.

274. Rosa eaiiiiia L. Vanlig Nyponhuske. 3 — 5 alnar hög
buske. Grcuariie kroktaggiga. Bladen parbladiga, med
ovala, enkelt sågade småblad. Nyponämncna ovala,
jemte skaften glatta. Blommorna röda. G, 7. Backar.
8kol-Bot. 114.

275. Kosa mollissima Fr. Mjukluden Nyponhushc. 1 — 2
alnar hög buske. Taggarne raka. Småbladen rundadt
ovala, dubbelsågade. Nyponämnena klotrunda, med glan-
delhåriga skaft. Blommorna röda. 6, 7. Backar.

276. AgTimöiiia Eupatöria L. Småborr c. 2^, alnshög. Bla-
den olikparigt parbladigt delade. Blommorna i långt
ax i toppen, gula. 7. Åkerrenar, buskbeväxta backar.
Skol-Bot. 105.

277. Alcheiuilla yulgäris L. Daggkåpa, Daggskålar. 2j.,
1 — 2 qvarter hög. Bladen njurlika, 7 — 9-flikiga, med
rundade flikar. Blommorna utan blomkrona, gröna. 5,
6. Ängsmark. Skol-Bot. .30.

278. Riibus iclanis L. Hallonlmske. 1 — 2 alnar hög, med
uppräta, borsttaggiga grenar. Bladen parbladigt eller
trefingradt delade, under hvita. Kronbladen små, hvita.
6, 7. Backar, berg. Skol-Bot. 115.

279. Riibus caesius L. Blåhallon-huske. Grenarne alnslånga,
nedliggande, borsttaggiga, daggblå. Bladen trefingradt
delade, under grågröna. Kronbladen stora, hvita. Bären
blådaggiga. 6, 7. Vägkanter och steniga stränder.

280. Rubus saxätilis L. StenhaUouört, frukten : Jungfrubär.
2^. Stjelken refvig, med alnslånga, sträfva/ krypande
refvor. Bladen trefingradt delade. Blommorna hvita.
6. Steniga backar. Skol-Bot. 116.

281. Rubus ärctieiis L. Åkerbärsört. %. Stjelken qvar-
tershög, utan refvor, 1 — o-blommig. Bladen trefingradt
delade. Blommorna röda. 6. Svedjeland, dikeskanter.
Allmän i Norrland.

282. Rubus Chamaemörus L. Hjortronstånd. 2f. Stjelken
qvartershög, enblommig. Bladen njurlika, 5 — 7-flikiga.

48

Blommorna tvåbyggare, livita. 6. Skogskärr. Skol-
Bot. 117.

283. Frag-äria yesca L. Smultronört. %. Stjelken 4 — 6
tum hög, med trådsmala refvor. Bladen trefingradt de-
lade. Fruktfästet uppsväldt, saftigt (smultron). Fruk-
terna: enfröiga karpeller. Foderbladen slutl. nedböjda.
Blommorna hvita. 5, 6. Backar. Skol-Bot. 118.

284. Fragäria coUiiia Ehrh. Jordgubbar, Nejkon. 2^, 4
— 6 tum hög. Bladen trefingradt delade, med flikarnes
uddtand kortare än sidotänderna. Pistillernas fäste hå-
rigt. Fruktfäste och frukt som föreg. Foderbladen slutl.
upprätta. Blommorna hvita. 5, 6. Backar. Skol-Bot. 119.

285. Cömaruiii pahistre L. KrakUöfver. 2/., alnshög. Bla-
den parbladigt delade, under grågröna. Fruktfästet svam-
pigt, torrt. Blommorna rödbruna. 6, 7. Kärr. Bkol-
Bot. 122.

286. Poteiitilla Aiiseriiia L. Gåsgräs, Silfverört. 2/.. Stjel-
ken med fotslånga refvor. Bladen parbladigt delade,
under hvita. Blommorna på enblommiga skaft frän blad-
vecken, gula. 7, 8. Betesmarker, dikeskanter. Skol-
Bot. 120.

287. Poteiitilla reptaiis L. Befvig Fingerört. 2^. 'Stjelken
krypande, 1 — 3 fot lång. Bladen femfingradt delade,
långskaftade. Blommorna ensamma i bladvecken, lång-
skaftade, stora, gula. 7, 8. Backsluttningar, åkerrenar,

288. Poteiitilla arg'e'iitea L. Femfingerört. 2^. Stjelken
uj)pstigande, fotshög, med l)lomvippa i toppen. Bladen
femfingradt delade, under hvita. Blommorna med fem
gula kronblad. 6, 7. Backar.

289. Poteiitilla yeriia L, Vår-FingeröH. %. Stjelken 3
— 6 tum hög, långhårig. Rotbladen femfingradt, stjelk-
bladen trefingradt delade. Stiplerna lancettlika. Blom-
morna med 5 gula kronblad, 4, 5. Backar,

290. Potentilla maculäta Pourr. iläcUg Fingerört. 2^,
Stjelken 1 — 2 qvarter hög, småluden. Bladen som föreg.
Stiplerna äggrunda. Kronbladen fem, gula, med en
brandgul fläck vid basen. 5, 6. Backar.

291. Poteiitilla Tormeiitilla Scop. Blodrotsört. 2f, 1—3
qvarter hög. Bladen trefingradt delade. Blommorna
med 4 gula kronblad, 6 — 8. Betesmarker, skogar. Skol-
Bot. 121.

292. Greuiii iirbäiium L. Nejlikrot, Nejlik- Kummer. 2f, 2
— 3 fot hög. Rotbladen parbladigt delade; stjelkbladen

49

tredelade. Karpellerna med i spetsen klolikt krökta spröt.
Blommorna gula, uppräta. 6, 7. Lundar, bergsrötter.
Skol-Bot. 124.

293. Grciiiii riTjllc L. Fårhimmer. 2f, 1—3 qvarter hög.
Bladen och karpellerna som föreg. Blommorna lutande,
klocklika, med blekgula kronblad. 5, 6. Fuktiga ängar.
Skol-Bot. 123.

294. Si)ira?Ji Ulmslria L. J^If/fjräs, Kassöta. %, 1 — 2 al-
nar hög. Bladen olikparigt parbladigt delade, med ägg-
runda, dubbelsägade flikar. Karpellerna flerfröiga, vrid-
na. Blommorna hvita. 6, 7. Fuktiga ängar. Skol-
Bot. 113.

295. Spiraea Filipéiidiila L. Brudbröd. 2^, alnshög. Blad-
flikarne lancettlika, parflikiga. Karpellerna flerfröiga.
raka. Blommorna hvita. 7. Backar. Skol-Bot. 112.

Fani. Drupåceae.

Char. Blomman likformig, med rosartad krona. Frukt-
ämnet fritt, inom blomman, slutl. enfröig stenfrukt.

Träd eller buskar med hela, spridda blad och attallande
stipler. Blomfodret femklufvet, attallande. — Tillhöra Icos-
andria, Monogynia.

296. Primus domestica L. Plommonträd. 4 — 8 alnar högt.
Bladen ovala. Blomskaften parvisa. Frukterna ellipti-
ska. Blommorna hvita. 5, 6. Gamla trädgårdar och
allmänt planterad.

297. Prumis iiisititia L. Krikonträd. 4t — 8 alnar högt.
Liknar föreg., men har frukterna klotrunda, daggblä.
5, 6. Odlas.

298. Pruiins spinösa L. Slänhiiske. 1 — 4 alnar hög. Bla-
den bredt lancettlika. Blomskaften ensamma. Frukter-
na klotrunda, daggblä, kärfva. Blommorna hvita. 5.
Backar. Skol-Bot. 108.

299. Primus Cérasus L. Körsbärsträd. 4—8 alnar högt.
Bladen ovala, glatta, utan giaudler på skaftet. Blom-
morna i skaftad flock, hvita. 5. Odlas allmänt.

300. Prunus äyium L. Fägelhärsträd. 4—8 alnar högt.
Bladen vanl. ovala, med tvägl.andlade skaft. Blommorna
i oskaftad flock, hvita. 5. Ängsbackar, lundar.

301. Prunus Padus L. Häfig. Medelstort träd. Bladen
ovala. Blommorna i utdragna, mångblommiga klasar,
hvita. 5. Ängsbackar, lundar. Skol-Bot. 107.

4

50

Fam. Papilionäcese.

Char. Blomkronan olikforniig, fjärillik. Frukten: balja.
Fröen utan hvite.

Örter (i södra Sverige äfven buskar och i varmare län-
der träd) med spridda, vanl. sammansatta blad och stipler.
— Tillhöra Diadelphia, Decandria, — Familjen kallas äfven
Legumin6sa3.

Öfversig-t af släktena.

A. Phaseölece: Ståndanie diadelfiska. Baljan delad i måuga rum
geuoni mellan fröen liggande, svampiga skiljeväggar. Bladen
enpariga med uddblad PhaåéohL<:.

B. Viciece: Ståndarne dia4eltiska. Baljan enrummig. Bladen par-
bladiga utan uddblad.

a. Sliplerna lika stora som småbladen Pisum.

b. Stiplerna mycket mindre än småbladen.

aa. Småbladen bågnerviga Ldthyrus.

bb. Småbladen fjädernerviga. ,

Bladen utan klänge Orohus.

Bladen med klänge.

a. Stiftet upptill plattadt Vicia.

^. Stiftet upptill trinät Ervum.

C. Trifoliece: Stäiidarne diadelfiska. Baljaa enrummig. Bladen tre
fingrade.

a. Baljan längre än fodret,
aa. Baljan mångfröig.

aaa. Baljan rak Lotus.

bbb. Baljan krökt Medicdgo.

bb. Baljan 1 — 2-fröig Melilotus.

b. Baljan kortare än fodret Tnfolium

D Gemstece: Ståndarue mouadelfiska. Bladen lyrformigt parbladiga Anthyllis.

302. Phaséolus yiilg-äris L. lurMska Bönor. ©, l—S al-
nar hög. Småbladen äggrunda, spetsade. Blomklasarne
skaftade, kortare än bladen. Baljorna hängande, nästan
raka. 7, 8. Odlas i mänga varieteter.

303. Pisum aryéiise L. Gråärter. 0, 1 — 3 fot hög. Bladen
parbladiga, med klangen. Fröen kantiga, gräspräckliga.
Blommorna med ljust violett segel och purpurröda vin-
gar. 6, 7. Odlas.

304. Pisum satiYum L. Hdfa Ärter. 0, 1 — 2 alnar hög.
Bladen som föreg. Fröen runda, hvita eller gröna.
Blommorna hvita. 6, 7. Odlas allmänt.

305. Lätliyrus praténsis L. G i galsärter, Ängs- Viol. 2^,
alnshög. Bladen enpariga, med grenigt klänge. Blom-
morna gula. 7, 8. Ängar, åkerrenar. Skol-Bot. 173.

306. Orobus yernus L. Vär-Vippärt, Kråkärter. 2^, 1 —
2 fot hög. Bladen trepariga, med äggrunda, spetsade
småblad och syllikt klängeämne. Blommorna röda eller
violetta. 5. Lundar. Skol-Bot. 172.

51

307. Orobus tuberösus L. Gökmat. 2^, fotshög. Bladen
trcpariga, med lancettlika småblad. Blommorna röda.
5, 6. Lundar, backar.

308. Vicia villösa Roth. Tranärter, Liiddvicker. ®. Stjel-
ken ulligt luden, öiver alnshög, svag. Bladen mångpa-
riga, med smalt lancettlika småblad och grenigt klänge.
De nedra blomfodertänderna trådsmala. Blonmio/na i
ensidiga, mångblommiga klasar, violetta. 7, 8. Åkrar.
Skol-Bot. 175.

309. Vicia Cracca L. Tranärter, Kråkvicker. 2^.. Stjelken
kort småluden, alnshög. Bladen som föreg. De ne-
dra blomfodertänderna lancettlika. Blommorna i mång-
blommiga klasar, blå. 6—8. Åkrar och bland buskar.

310. Yicia sépium L. Bushvicker. 2/.. Stjelken upprat, 1
— 2 fot hög. Bladen mångpariga, med aiflångt äggrunda,
trubbiga småblad. Blommorna, i 3 — 5-blommiga, kort-
skaftade klasar, röda. 5, 6. Ängsbackar.

31L Vicia sativa L. Aker-Vicker. ®, omkring alnshög.
Bladen mångpariga, med omvändt äggrunda, i spetsen in-
tryckta småblad. Blonmiorna parvisa, röda. 7. Åkrar,
hvarest den äfveu odlas. Skol-Bot. 174.

312. Vicia Faba L. Bondhönor. ®. Stjelken upprat, 2 — 3
fot hög. Bladen 2 — 3-pariga, med aflångt äggrunda,
trubbade småblad och kort klänge. Blommorna i 2 — 4-
blommiga klasar, hvita med svartfläckiga vingar. 6, 7.
Odlas.

313. Erviim liirsiitiim L. Duf-lhis. ®. Stjelken spenslig,
fotslång. Bladen G — 8-pariga, med jemubreda småblad
och klänge. Baljorna tvåfröiga, ludna. Blommorna pä
flerblommiga skaft, ljusblå. 6, 7. Åkrar, backar.

314. Ervuiii tetraspérmuui L. Sparf-lins. 0. Stjelken
spenslig, fotslång. Bladen 3 — 4-pariga, med jemnbreda
småblad. Baljorna fyrfröiga, glatta. Blommorna på 1 —
3-blommiga skaft, rödletta.. 6— 8. Backar.

315. Lotus corniculätus L. Käringtänder. %. Stjelken
nedliggande, med 1 — 2 qvarter långa grenar. Bladen
trefingrade, med omvändt äggrunda småblad. Blommorna
i omkr. femblommiga, skaftade hufvuden, gula. 5, 6.
Backar. Skol-Bot. 178.

316. Medicägo falcäta L. Ko-smäre, Gid Lusern. 2<.. Stjel-
ken nedliggande, med alnslånga, uppböjda grenar. Bla-
den trefingrade, med smalt aflånga, i spetsen tandade
småblad. Baljorna halfmänformiga. Blommorna i mång-
blommiga, skaftade hufvuden, gula. 6, 7. Backar, åker-
renar. Skol-Bot. 177.

52

317. Medicägo lupuliiia L. HumU-smäre. 0, fotshög. Bla-
den trefingrade, med omvändt äggrunda småblad. Bal-
jorna njurlika. Blommorna i ovala, mängblommiga huf-
vuden, gula. 6 — 8. Åkerrenar, vägkanter.

318. Melilötus alba Lam. Hvit Amur. 3. Stjelken 3 — 4
fot hög, grenig. Bladen trefingrade, med omvändt ägg-
runda— smalt ovala, sågtandade småblad. Blommorna i
utdragna klasar, hvita. 7 — 9. Vid vägar och på bal-
lastplatser.

319. Triföliiim repens L. Hvitmpling, HvitJclöfver. 2f,
Stjelken krypande, med 1 — 2 qvarter länga blomhufvud-
skaft frän bladvecken. Bladen trefingrade, med omvändt
äggrunda småblad. Blommorna hvita. 6 — 9. Ängsmark.

320. Triföliuin hylbriduui L. Alsikeväpling, AlsikeMöfver.
2}.. Stjelken uppstigande, 1 — 2 fot hög. Bladen trefing-
rade, med äggrunda småblad. Blommorna hvita eller
rödletta. 7, 8. Fuktig ängsmark, dikeskanter. Skol-
Bot. 176.

321. Trifölium arve'iise L. HarUöfver. 0, 1 — 2 qvarter
hög. Bladen trefingrade, med n. jemnbreda småblad.
Blommorna i mycket håriga hufvuden, rödletta. 6, 7.
Backar.

322. Trifölium me'diuiii L. Shogsväpling, ShogsUöfver. %.
Stjelken uppstigande, flerböjd, 2 — 3 qvarter hög. Bladeii
trefingrade, med lancettlika småblad och jemnbreda stip-
ler. Blommorna i stora, klotrunda hufvuden, röda. 6 —
8. Skuggig ängs- och skogsmark.

323. Trifölium prate'nse L. RödväpUng, Rödklöfver. 2^.
Bladen trefingrade, med omvändt äggrunda småblad och
äggrunda stipler. Blommorna i äggrunda hufvuden, röda.
6—8. Ängar.

324. Åntliyllis Vuliieräria L. Bäfklor, Get-väpllng. 2f.
fotshög. Bladen lyrformigt parbladiga. Blommorna i
tyenne närsittande, mångblommiga hufvuden, gula. 7.
Ängsbackar. Skol-Bot. 171.

IX klassen. Centriflörae.

Fam. Ericinese.

Char. Blommorna tväkönade, med 4 — ^5 mer eller mindre
sammanväxta eller fria kronblad. Frukten: ett flerrummigt,
mångfröigt fröhus eller bär, med centrala fröfästen. Stiftet
enkelt.

53

Buskar eller småbuskar med hela, vanligen qvarsittande
och läderartade' blad utan stipler. — Tillhöra Octandria och
Decandria. — Familjen kallas äfven Bicörnes.

AtcU 1. Vacciniece: Frukten bärartad, beklädd af blom-
fodrets basis (= sittande under blomman). — Tillhöra Oct-
andria, Monogynia.

Öfversigt af släktena.

A. Bladen affallande på hösten Myrtillus.

B. Bladen öfvervintrande.

a. Kronan hjulformig, fyrdelad Oxycöccus.

b. Kronan klocklik, fyrklufven Vaccinium.

325. Myrtillus nigra Gil. Blåbärsris. 2—3 qvarter hög
buske, med kantiga grenar. Bladen äggrunda, sågade,
atfallande. Blommorna från bladvecken, med klotrund,
rödlett krona. 5. Skogar. SkolEot. 82.

326. Myrtillus uliginösa Gil. Odonhuske. Alnshög buske,
med trinda grenar. Bladen omvändt äggrunda, helbräd-
dade, atfallande. Blommorna från egna knoppar, med
rundadt klocklik, hvit eller rödlett krona. 5. Skogs-
kärr. Skol-Bot. 83.

327. Oxycöccus paliistris Pers. Tranbär. Refvig buske
med trådlika, krypande, fotslånga grenar. Bladen ägg-
runda, med tillbakavikna, helbräddade kanter. Blom-
morna i smägrenarnes toppar, med hjulformig, fyrdelad,
röd krona. 5, 6. Tufviga kärr.

328. Yacciiiium Yitis idaea L. Linyonris. Nedliggande,
ständigt grönskande buske, med uppstigande, fotslånga
grenar. Bladen omvändt äggrunda, under pmikterade,
med tillbakavikna, sågade kanter. Blommorna i klasar
i toppen, med klocklika, hvita eller rödletta kronor. 5.
Skogsbackar. Skol-Bot. 8-4.

Afd. 2. Erkece: Frukten fri, inom blomman (bär hos
Arctostaphylos, fröhus hos de öfriga). Frön utan hylle. —
Tillhöra Decandria, Monogynia, utom Calluna, som tillhör
Octandria, Monogynia.

Öfversigt af slägteua.

A. Blomkronan sambladig.

a. Blomfodret mycket kortare an kronan.

aa. Frukten bär Arctostaphylos.

bb. Frukten fröhus Andrumeda.

b. Blomfodret längre än kronan Calluna.

8. Blomkronan fribladig Lednm.

54

329. Arctostäphylos offieinälis W. & Gr. Mjölonris. Ned-
liggande, ständigt grönskande l)uske, med alnslånga, ut-
bredda grenar. Bladen omvändt äggrunda, helbräddade,
under ådriga. Bären saftlösa, röda. Blommorna i kla-
sar i smågrenarnes topimr, med äggformiga, rödletta
kronor. 5. Skogshedar. Skol-Bot. 91.

330. Audröineda i)olifölia L. Rosling. 1 — 3 qvarter hög,
ständigt grönskande buske. Bladen lancettlikt jenmbre-
da, med tillbakavikna kanter, under gråhvita. Blom-
morna i grenarnes toppar, med äggformiga, rödletta
kronor. 5, 6. Kärr.

331. Calluiia Tulgäris Salisb. Ljung. Fotshög, ständigt
grönskande buske. Bladen små, motsatta, oskaftade, med
pillik basis. Blommorna i ensidiga klasar, med fyrkluf-
na, röda kronor. 8. Hedar, skogar. Skol-Bot. 81.

532. Ledum palustre L. Sqvattram. Alnshög, ständigt
grönskande buske. Bladen smalt aflånga, med tillbaka-
vikna kanter, under brunulliga. Blommorna i flock i
toppen, med fembladig, hvit krona. 6. Skogskärr.

Afd. 3. Fyroldcece: Frukten: fritt fröhus. Fröen om-
gifna af ett aflängt hylle. — Tillhöra Decandria, Monogynia.

Öfversigt af släg-teua.

a. Blomfodret sambladigt Pyrola.

b. Blomfodret fribladigt Monotropa.

333. Pyrola rotuiidifölia L. Btor Vintergröna. Buskartad,
ständigt grönskande, qvartershög, blommande öfver fots-
hög. Bladskifvan rundad, af bladskaftets "längd. Blom-
morna i klase, med nedböjd pistill och fembladig, hvit,
öppen krona. 7, 8. Skogar, Skol-Bot. 94.

334. Pyrola minor L. Liten Vintergröna. Buskartad, stän-
digt grönskande, blommande qvartershög. Bladen run-
dade. Blommorna i klase, nästan klotrunda och tillslut-
na, med rakt, kort stift, hvita. 7, 8. Skogar.

335. Pyrola seciinda L. Ensidig Vintergröna. Buskartad,
ständigt grönskande, blommande qvartershög. Bladen
ovala, spetsiga, sågade. Blommorna i ensidig klase, grön-
hvita. 7, 8. Skogar. Skol-Bot. 9,3.

336. Pyrola iiiiiflöra L. EnUommig Vintergröna. Busk-
artad, ständigt grönskande, enblommig, blommande qvar-
tershög. Bladen bredt äggrunda, sågade. Blomman
stor, hvit. 7. Fuktig skogsmark. Skol-Bot. 92.

55

337. Monötropa Hypopitys L. Tallört. 2f, 1—2 qvarter
hög. Stjelken bladlös, fjällig. Blommorna i lutande
klase, gula. 7, 8. Skogsmark. Skol-Bot. 95.

Fam. Empétrese.

Char. Blommorna skiljdkönade, med tretaliga delar.
Fruktämnet fritt, niorummigt, slutligen bär, med lika många
enfröiga rum.

Ljunglik buske, med hell)räddade, barrlika blad och
blommor i bladvecken. — Tillhöra Dioecia, Triandria.

338. Émpetriim uigrum h. Kråhis. Fotshög buske, med
nedliggande grenar. Bladen barrlika, jemnbredt aflänga,
med en blek fåra på undre sidan. Blommorna små,
mörkt violetta. 4, 5. Hedar, skogar. Skol-Bot. 219.

Fam. Euphorbiåcese.

Char. Fruktämnet fritt, 2— 3-rummigt, med centralt
fröfäste, slutl. 2 — 3-knöligt fröhus, uppspringande med lika
många skal. Fröen hängande, 1 — 2 i hvarje rum.

Örter, vanligen innehållande en giftig mjölksaft. — Eu-
phörbia tillhör Dodecandria, Trigynia; räknas äfven till Mo-
noecia, Monandria.

339. Euphörbia Helioscöpia L. Eeforms-törel. 0, fotshög.
Bladen omvändt äggrunda, vigglika, upptill finsågade.
Blommorna i femstråhg flock i stjelkens topp, gula.
7—9. Åkrar, trädgårdsland. Skol-Bot. 106.

340. Euphörbia Peplus L. Eäfmjolhs-törel. ®, qvarters-
hög. Bladen äggrunda — omvändt äggrunda, hell)räddade.
Blommorna i trestrålig flock, gröngula. 7 — 9. Träd-
gärdsland.

Fam. Paronychiege.

Clmr. Blomfodret femdeladt. Stiften 2 — 3. Frukten:
ett enrummigt, enfröigt fröhus med centralt fröfäste.

Örter med motsatta, helbräddade blad och hinnaktiga
stipler. — Herniåria tillhör Pentandria, Digynia; Scleranthus
tiUhör Decandrla, Digynia.

Öfversig-t af sliigtena.

i\ Blomkalken femdelad Ilernidria.

1) Blomkalken femklufven Scleranthus.

341. Herniäria glabra L. Km/tUng. 2^. Stjelken utbredd,
med 3—6 tum länga, platta, nedtryckta grenar. Bladen

56

aflänga — omvändt äggrunda, glatta. Blommorna talrika,
gyttrade i öfra bladvecken, gulgröna. 7, 8. Backar,
vägkanter, hedar.

342. Scleräntlius perémiis L. Hvit Knavel. 0, fingerhög,
bläaktig. Bladen syllika. Blomkalkens flikar bredt hinn-
kantade, trubbiga, hvarigenom blommorna synas grön-
hvita. 6. Backar.

343. Scleriinthiis ännuiis L. Grön Knavel. 2f, fingerhög,
ljusgrön. Bladen syllika. Blomkalkens flikar spetsiga,
föga hinnkantade. Blommorna gröna. 6, 7. Backar,
åkrar.

Fam. Polygönese.

Char. Blomhyllet 3 — 6-deladt eller 3 — 6-bladigt. Fruk-
ten: en enfröig nöt.

Örter med enkla, spridda blad och stipelslidor. — Fagö-
pyrum och Polygonum tillhöra Octandria, Trigynia; Eumex
tillhör Hexandrla, Trigynia.

Öfversigt af slägteiia.

A. Blomkalken femdelad.

a. Hjertbladen dubbelvikna i fröet Fagopyrum.

b. Hjertbladeu platta i fröet Polygonum.

B. Blomkalken sexbladig Rumex.

344. Fag-öpyriim esciiléntum Gsertn. BokJwete. 0. Stjel-
ken upprat, fotshög. Bladen pilformigt hjertlika. Blom-
morna i täta klasar, rödletta. 7. Åkrar. Allmänt odlad
i Skåne. Kallas stundom Bohvete.

345. Polygonum vivipariiin L. Mortog. 2^, fotshög. Bla-
den lancettlika. Blommorna i ax, hvita eller rödletta;
de nedra blomknopparne öfvergående till knopplökar.
6, 7. Fuktig ängsmark. Skol-Bot. 86.

346. Pol:^goiium ainphibium L. Vattenpilört. %. Stjel-
ken på den i vatten växande formen flera alnar lång.
Bladen aflånga, flytande. Blommorna i aflånga ax, ljus-
röda. 7, 8. Sjöar och floder,

347. PolJ^gonum lapathifölium L. Allmän Pilört 0,
alnshög. Bladen äggrundt lancetthka. Stipelslidorna
med hårig yta, men hårlös kant. Axen tätblommiga,
aflånga, med sträfprickiga skaft. Blommorna blekgula
eller rödletta. 7, 8. Odlade och fuktiga ställen.

348. Polygonum Persicäria L. 3rM Pilört. 0, alnshög.
Bladen lancetthka. Stipelslidorna hårbräddade. Axen

57

tätblommiga, aflånga, pä glatta skaft. Blonimorna hvita
eller rödletta. 7, 8. Odlade och fuktiga ställen.

349. Polygoiiuiu Hydröpipcr L. Jungfrutvål, Bränna.
0, aliishög. Bladen smalt lancettlika, vägiga. Axen
glesblomniiga. Blommorna sträfprickiga, rödaktiga. 8,

9. Diken, stränder.

350. Polygoiiuiu ayiculilre L. Trtmipyräs, Fågelört. ©.
Stjelken nedliggande, med ofta alnslånga grenar. Blom-
morna i bladvecken, oskaftade, hvita eller rödletta. 5 —

10. Gårdar, vägkanter. Skol-Bot. 87.

351. Poly^oniim CoiiyölYuliis Iv. ÅkerUnda. 0. Stjel-
ken slingrande, alnslång eller mera. Bladen hjertlikt
pillika. Blommorna i blomklasar i bjadvecken, hvitgröna,
utan vinge på flikarnes rygg. 7. Åkrar och backar.

352. Rumex obtusifölius L. Vägsyra. 2f, 3—6 fot hög.
Bladen hjertlikt aflånga. Blomkransarae ätskiljda. Frukt-
foderbladen gryubärande. Blommorna tvåkönade, grön-
bruna. 7. Vägkanter, rännstenar.

353. Rumex Hyclroläpathum Huds. Vattensyra. %, 2 — 4
alnar hög. Bladen lancettlika, platta. Blomklasarne
tätblommiga. Fruktfoderbladen grynbärande. Blommor-
na tvåkönade, grönbruna. 7. Stränder.

354. Rumex crispus L. Svinsyra. 2f, alnshög. Bladen lan-
cettlika, vågiga. Blomklasarne tätblommiga. Fruktfo-
derbladen grynbärande. Blommorna tvåkönade, grön-
bruna. 7. Gårdar, vägkanter.

355. Rumex domésticus Hn. Gårdsyra. % alnshög. Bla-
den aflångt lancettlika, vågiga. Blomklasarne tätblom-
miga. Fruktfoderbladen utan gryn. Blommorna tvåkö-
nade, grönbruna. 7, 8. Gårdar, vägkanter.

356. Rumex Hippoläpathum Fr. Hästsyra. 2^, 3 — 6 fot
hög. Bladen hjertlika. Blomklasarne tätblommiga. Frukt-
foderbladen utan gryn. Blommorna tvåkönade, grön-
bruna. 7. Stränder.

357. Rumex Åeetösa L. Ängssyra. 3, alnshög. Bladen
lancettlikt äggrunda med pillik basis. Blommorna två-
byggare, brungröna. 6, 7. Ängsmark. Skol-Bot. 77.

358. Rumex Aeetosella L. Bergssyra. 3, fotshög. Bladen
lancettlikt jemnbreda med spjutlik basis. Blommorna
tvåbyggare, grönbruna. 6, 7. Berg, backar.

58

X klassen. Bracteiflörae.

Fam. Thymelsese.

Char. Blomkalkens flikar i knoppen tegellagda. Stån-
darne fästa i pipen, dubbelt sä mänga som kalkflikarue.
Fruktämnet fritt inom kalken, enrummigt, med ett hängan-
de frö.

Buskar med vanl. spridda, helbräddade blad utan stipler.

— Tillhör Octandria, Monogynla.

359. Daphiie Mezereum L. Tirshnsthuske, Kallar Jialshiske.
3 — 4 fot hög buske, blommande pä bar qvist. Bladen
lancettlika. Frukten: röda stenfrukter. Blommorna
oskaftade, 3 — 5 tillsammans, röda. 4, 5. Skogsängar.
Skol-Bot. 80.

Fam. Ulmäceas.

Char. Blommorna tväkönade. Fruktämnet fritt, med
två stift; slutl. enrummig, enfröig, platt vingfrukt.

Träd, med enkla, spridda, sträfva, vid basen sneda blad.

— Tillhör Pentandria, Digynla.

360. Uluiiis moiitäiia Sm. Ähn. Stort träd, blommande pä
bar qvist. Bladen äggrunda, dubbelsågade. Frukten
cirkelrund. Blommorna kortskaftade, brunaktiga. 5.
Lundar. Skol-Bot. 56.

Fam. Urticäcese.

Char. Blommorna skilj dkönade, med ett stift. Frukten
nötlik, enfröig.

Örter med vanl. motsatta, enkla, sträfva eller brännande
blad. Blomkalken foderlik. — Urtica tillhör Monoecia, Tetran-
dria; Humulus och Cannabis tillhöra Dioecia, Pentandria.

Öfversigt af sliig-teiia.

A. Hanblommornas kalk femdelad.

a. Stäudarne uppräta Humulus.

b. Stäodarne hängande Cannabis.

B. Hanblommoruas kalk fyrdelad Urtica.

361. Humulus Lupulus L. Humle. 4. Stjelken flera fam-
nar lång, slingrande. Bladen handlikt femflikiga. Han-
blommorna i yfvig vippa, gulgröna; honblommorna i
kottelika ax med tunna fjäll = humle. 7. Stenrös, men
allmännare odlad. Skol-Bot. 220.

59

362. Cannabis satira L. Hampa. CO. Stjelken alnsliög eller
högre, upprat. Bladen djupt 5 — 7-delade, med laiicett-
lika, grofsågade flikar. Blonunorna i vippor i l)ladvec-
ken och toppen. 7, 8. Sjelfsädd på sopbackar, men all-
männare odlad.

363. TJrtica urens L. EftcmäfisJa. Co. fotshög. Bladen
motsatta, ovala, djupt sågade. Blommorna i parvisa
vippor, gulgröna. 6 — 9. Odlade ställen. Skol-Bot. 207.

364. Urtiea dioiea L. Bränn-Nässla. 2^., omkring 2 alnar
hög. Bladen motsatta, hjertlika, spetsade, grofsågade.
Blommorna i klaselika vippor. 6. 7. Vägkanter, ])land
buskar och stenrös. Skol-Bot. 208.

Fam. ChenopodiåcesB.

Char. Blomkalken foderlik, med ståndarne fästa i kal-
kens botten. Fruktämnet enrummigt, enfröigt, slutligen en
nötlik frukt, omgifven af den qvarsittande kalken.

Örter med enkla blad utan stipler. Blommorna dels en-
dels tvä-könade. — Atriplex tillhör Poly gamla, Monoecia;
Spinåcia tillhör Dioecia, Pentandria; Beta, Blitum, och Che-
nopodium tillhöra Pentandria, Digynia.

Öfversig-t af sljig-tena.

A. Med enköiiade blommor.

a Stiften två Atriplex.

h. Stiften fyra Spindcia.

B. Alla blomnior tvåkönade.

a. Blomkalken femklufven Beta.

h. Blomkalken femdelad.

aa. Fröet slående på kant Blitum.

bb. Fröet horizontalt Cheiiopödium.

365. Atriplex horte'nsis L. TrädgårdsmoUa. 0, 1 — 2 al-
nar hög. Bladen triangelformigt hjertlika, bugttandade,
på båda sidor gröna. Blommorna gröna. 7, 8. Förvil-
dad i trädgårdar och plantager; allmänt odlad.

366. Atriplex pätnla L. SvinmoUa. 0, 1 — 2 fot hög, med
utspärrade grenar. De öfra bladen lancettlikt jemnbreda,
helbräddade; de nedra äggrundt lancettlika, med två
utdragna, något framåtrigtade flikar vid basen. Blom-
morna gröna. 6 — 9. Vägkanter, odlade ställen.

367. Spindeia oleräcea L. S2)cnot. 0, 1—2 fot hög. Bla-
den aflångt äggrunda, stundom med spjutlik basis. Blom-
morna i gyttringar, gröna. 6 — 8. Odlas allmänt, och
förekomma deraf två varieteter, som stundom anses så-
som arter: Spinåcia inénnis. med obeväpnade frukter
och Spinåcia spinösa med tornbärande frukter.

60

368. Beta riilgäris L. Mödheta. 3. Stjelken 2—3 alnar
hög, upprat. Roten tjock, eustjelkig. Rotbladen hjert-
likt äggrunda; stjelkbladen rutformigt äggrunda. Blom-
morna i 2 — 3-i)lommiga blomgyttringar, bildande bladiga
ax, grönaktiga. 7. Odlas allmänt och under många for-
mer, bland hvilka Hvitbetan är den mest bekanta.

369. Blituui giäiicum Koch. Gatumell. 0. Stjelken ned-
liggande, med fotslänga grenar. Bladen aflänga, trubbiga,
bugttandade, under blygrå. Blommorna i gyttringar,
bildande bladlösa klasar, gröna. 7 — 9. Gator.

370. Blituiii Bonns Henricns Mey. Stolt Henrik, 3Ijolh-ot.
2^. Stjelken upprat, alnshög. Bladen spjutlikt triaugel-
formiga. Blomgyttringarne i tätt, grenigt ax, med gröna
blommor. 6 — 8. Vägkanter, gårdar.

371. Chenopödinni albnni L. Svinmell. 0. Stjelken upp-
rat, alnshög. De öfra bladen lancettlika, helbräddade;
de nedra äggrunda, trubbtandade, oftast under hvitmjö-
liga. Blomgyttringarne i greniga ax med gula blommor.
7—9. Odlade ställen. Skol-Bot. 55.

XI klassen. JuiJflÖrae.

Fam. Cupuliferse.

Char. Blommorna sambyggare. Honblommans hylle vid-
växt det 2 — 6-rummiga fruktämnet. Frukten slutl. genom
felslagning en enrummig, enfröig nöt, mer eller mindre om-
sluten af ett bägarfoder, bildadt af hängefjällen.

Träd eller buskar med spridda, enkla blad och alfal-
lande stipler. Hanblommorna i hänge; honblommorna dels i
hänge, dels i oskaftade gyttringar. — Tillhöra Monoecia, Po-
lyandria.

Öfversigt af släg^tena.

A. Blomning pä bladbärande grenar.

a. Bladen parklufna. Nöten trind Quercus.

b. Bladen hela.

aa. Nöten trekantig Fagus.

bb. Nöten plattad Carpinus.

B. Blomning pä bar qvist Cårylus.

372. ^nercus Robnr L. Ek. Högt träd, med aflångt om-
vändt-äggrunda, bugtflikiga blad. Ollonen skaftade, af-
långt elliptiska. Blommorna i smala, glesblommiga hän-
gen, grönaktiga. 5. Ängsbackar. Skol-Bot. 211.

61

373. Fagus silvatiea Ii. Bok. Högt träd med ovala eller
omvändt äggrunda, glänsande, härl)räddade l)lad. Ollo-
nen tvenne tillsammans inom ett stort, fröhuslikt svepe.
Blommorna i rundade, skattade hängen, grihiaktiga. ö.
Bildar skogar i södra Sverige. Planteras.

374. Carpiiius Bétiiliis L. Äfrcnhok Träd eller stor bu-
ske med äggrunda, djupt ocli hvasst dub])elsägade
blad. Nöten ensam, liten, omfattad af de vinglika liän-
gefjällen. Blommorna i utdragna hängen, grönaktiga.
5. Växer i södra Sveriges löfskogar. Planteras.

375. Corylus Ayelljiiia L. Has^d. 5 — S alnar hög l)uske
med giandelhariga grenar och blommor pa bar qvist.
Bladen rundade, smalspetsade, sågade, med hjertlik ba-
sis. Hanhängeua cylindriska, gulgröna; honhängena knopp-
lika. Nötterna med stora, flikiga svepeblad. 4, 5. Ängs-
backar, skogsängar. Skol-Bot. 212.

Fam. Salicinese.

Char. Tvåbyggare. Hängena af tegeilagda, enkla
hysande i sin vinkel ett giandellikt eller strutlikt blomhylle.
Frukten enrummig, tvåskalig (fröhus), med fröfästen på ska-
len och talrika frön med fröfjun, utan hvita.

Träd eller buskar med spridda, enkla blad och dels qvar-
sittande. dels affallande stipler. Blommorna i hängen med
enblommiga fjäll. — Tillhöra Dioecia, Salix Ordn. Diandria.
Pöpulus Ordn. Polyandria.

Öfversig^t af släffteua.

a. Hängefjällen klufna eller sargade Pöpulus.

b. Hängefjällen helbräddade Salix.

376. Pöpulus tremula L. Asp. Högt träd, blommande pä
bar qvist. Bladen runda, trubbtandade, på båda sidor
gröna, med frän sidan plattade bladskaft. Blommorna i
cylindriska, gråludna hängen. 4, 5. Backar, skogsän-
gar. Skol-Bot. 221.

377. Pöpulus nigra L. Svartpoppel. Högt träd, med ut-
stående grenar, blommande pä bar qvist. Bladen deltoi-
diska med n. tvärhuggen basis, spetsade, trubbsågade,
på båda sidor mörkgröna. Blommorna i smala, nästan
glatta, brungröna hängen. 4, 5. AUmädt planterad vid
vägar och i parker.

62

378. Pöpuliis pyramidälis Roz. Pyramidpoppel. Högt träd
med 11. uppräta grenar, blommande på bar qvist. Bla-
den deltoidiskt rutformiga, spetsade, på båda sidor grö-
na. Blommorna i cylindriska, nästan glatta hängen. 4,
5. Allmänt planterad på gårdar och i parker.

o79. Pöpuliis balsamifera L. Balsampoppel. Högt träd
med utstående grenar och hartsklibbiga knoppar, blom-
mande på bar qvist. Bladen äggrmida, under blekgrö-
na. Hängena smala, glatta, brungröna. 5. Allmänt plan-
terad vid vägar.

380. Salix pentäiidra L. Jolsterpil. Medelstort träd eller
3 — 5 alnar hög buske med blad och blommor liktidiga.
Bladen aflänga — omvändt äggrunda, sågade, med kör-
telbärande skaft. Blommorna i aflåugt cylindriska, gula
hängen. Hanblommorna med 4 — 6 ståndare. 5. Skogs-
ängar, stränder. Skol-Bot. 216.

381. Salix frägllis L. Grön pil, Knäcke-pil. Medelstort
träd eller 3 — 5 alnar hög buske med sköra grenveck
samt blad och blommor samtidiga. Bladen lancettlika,
snedspetsade, under isgrå. Hängena aflångt cylindriska,
gula. Hanblommorna med 2 ståndare (såsom de följan-
de). 5. Stränder och planterad vid vägar. Skol-Bot. 217.

382. Salix alba L. Hvit pil. Medelstort träd med blad och
blommor samtidiga. Bladen lancettlika, under hvitt sil-
keshåriga. Hängena upprätta, gula. 5. Planterad vid
vägar och gårdar.

3y3. Salix repens L. Jord-vide. Fotshög — alnshög buske,
blommande på bar qvist. Bladen aflånga ■ — ovala, un-
der h vitgrå. Hanhängena gula. 4, 5. Kärr.

384. Salix iiig-ricaiis Sm. Svartnande Vide. 3 — 6 fot hög
buske, blommande då bladen nyss börjat utvecklas. Bla-
den omvändt äggrunda, vågbräddadt sågade, lätt svart-
nande under torkning. Blommorna gula. 5. Skogsängar.

385. Salix aiirita L. BredUadigt Grå-vide. 2 — 5 alnar
hög buske med glatta grenar och blommor på bar qvist.
Bladen omvändt äggrunda, med kort och tillbakaböjd
spets. Blommorna gula. 4, 5. Skogsängar, berg.

386. Salix cäprea L. Sälg. Medelstort träd eller större
buske med glatta grenar och blommor på bar qvist. Bla-
den aflångt omvändt — äggrunda, sågade, under grålud-
na. Blommorna gula. 4, 5. Skogar och skogsängar.
Skol-Bot. 218.

387. Salix cinérea L SmalUadigt Grå-vide. Större buske
med blomning på bar qvist och de yngre grenarne lud-

63

na. Bladen lancettlika, under gialudna. Blommorna
gula. 4, 5. Skogsängar.

388. Salix Yimiiialis L. Kor(/-2 il, Korg-vide. Hög buske
med vidjelika grenar och l)lonining pä bar qvist. Bla-
den lancettlikt jennil)reda med helbräddade, tillbakaböj-
da kanter, under silfverglänsande silkeshäriga. Blom-
morna gula. 4, 5. Planterad pä fuktiga ställen i par-
ker och vid vägar.

Fam. Betulinese.

Cliar. Sambyggare. Hanhängen af sammansatta, sköld-
lika fjäll, hysande 1 — 3 blommor. Honblommorna utan hylle.
Fruktämnet tvärummigt, med ett frö i hvarje rum. Frukten
nötlik eller vingfrukt.

Träd eller buskar med spridda, enkla blad. — Tillhö-
ra Monoecia: Bétula Ordn. Polyandria; Alnus Ordn. Te-
trandria,

Öfversigt af slUgteua.

a. Nöten vingad > Betitla.

b. Nöten ovingad , Alnus.

389. Bétula verriicösa Ehrh. Masur-Björh. Högt träd
med blommor och blad samtidiga, hvit näfver och ofta
hängande smågrenar. Bladen äggrundt deltoidiska, dub-
belsågade, spetsade. Frukthängefjällenas sidoflikar rigta-
de utåt. 5. Skogar. Skol-Bot. 213. (B. alba L.)

390. Bétula odorsita Bechst. Svall-Björk, Glas-Björk. Me-
delstort träd med blommor, bark och smågrenar som
föreg. Bladen äggrunda, enkelt sågade, spetsiga. Frukt-
hängefjällens sidoflikar rigtade framåt. 5. Skogar.

391. Ålnus glutinösa W. Al. Träd, blommande pä bar
qvist. Bladen bredt omvändt äggrimda, dubbelsågade,
i spetsen tvärhuggna eller något intryckta. Honhängena
öfvergående till kottar. 3, 4. Fuktig skogsmark, strän-
der. Skol-Bot. 209.

Fam. Myricese.

(Jhar. Blommorna i hängen af enkla fjäll. Honblommor-
na med hylleämne af mycket små fjäll. Frukten i kotte af
små, enfröiga stenfrukter.

Buske med spridda, hela, punkterade blad. — Tillhör
Dioecia, Hexandria.

64

392. Myrica Grale L. Pors. Alnshög buske, blommande på
bar qvist. Bladen vigglikt lancettlika, i spetsen sågade.
Hängena brunaktiga. 4, 5. Stränder, kärr.

Fam. Coniferse.

Char. Hanblommorna i korta liängen eller gyttringar
utan hylle. Honblommorna gyttrade, slutligen bildande en
fjällig eller bärlik kotte, innehållande enfröiga, nötlika frukter.

Barrträd eller buskar med barrlika blad. — Pinus till-
hör Monoecia, Monadelphia; Juniperus och Taxus tillhöra
Dioecia, Monadelphia.

Öfversigt af släg-teua.

A. Frukterna i kotte med vedartade fjäll Pinus.

B. Frukterna i bärkotte.

a. Bärkotten trefröig. Bladen tre i krans . Juniperus.

b. Bärkotten enfröig. Bladen tvåsidigt rigtade Taxus.

393. Pinus silvéstris L. Tall, Fur. Högt träd med de
yngre grenarne i krans. Barren parvisa, fleråriga, half-
trinda, af den äggrunda kottens längd. Hanblommorna
gula, honblommorna röda. 5. Bildar skogar. Skol-
Bot. 214.

394. Pinus Larix L. LärUräd. Träd, som stundom upp-
når stor höjd. Barren i knippe, platta, årligen affal-
lande. Kotten äggrund. Blommorna som föregående.
5. Allmänt planterad.

395. Pinus Åbies L. Gran. Högt träd med på undra sidan
plattade qvistar. Barren ensamma, fyrkantiga, fleråriga.
Kotten aflångt cylindrisk. Blommorna som föreg. 5.
Bildar skogar. Skol-Bot. 215.

396. Juniperus communis L. En. 3 — 10 fot hög buske.
Barren tre i krans, jemnbredt syllika, spetsiga. Kotten
bärlik, blåaktig (Enbär), Blommorna i små, kottelika
hängen. 6. Hedar, skogar. Skol-Bot. 222.

397. Taxus baccäta L. Idegran. Mindre träd med platta
grenar. Barren jemnbreda, platta, tvåsidigt rigtade.
Kotten bärlik, röd. 5. Sällsynt i södra och medlersta
Sveriges skogar; oftare planterad i parker. (Giftig).

Fam. Equisetåcese.

Char. Ståndarne ofullständiga. Blommorna i toppax af
kransvisa, sköldlika fjäll med frögömmen på undra sidan,
innehållande talrika groddkorn, fästa vid 4 spiralvridna spring-
trådar (felslagna ståndare?).

65

Örter med krypande rotstockar, utskjutande ledade, blad-
lösa, slidförande stjelkar med kranssittande grenar. — Till-
höra Cryptogamia, Filices.

398. Equisétum arrénse L. Åkerfräken, Räfrumpa. 2^,
med 1—2 qvarter höga, inuti flerpipiga stjelkar. Den
axbärande stjelken grenlös, den ofruktsamma med enkla
grenar. 4, 5. Fuktig åker- och ängsmark. Skol-Eot. 230.

399. Equisétum silTäticuiii L. Shogsfräken, Gmngräs. 2^,
med 1—2 fot höga, inuti flerpipiga stjelkar. Den axbä-
rande stjelken med greniga kransgrenar. 5, G. Skogs-
ängar.

400. Equisétum palustro L. Kärrfräken. 2^., med 1 — 3
qvarter höga, inuti flerpipiga stjelkar. Axbärande stjel-
ken med enkla, uppräta kransgrenar. 6, 7. Strän-
der, kärr.

401. Equisétum fluviätile L. Fröken, Å-Fräken. 2^, med
3 — 6 fot höga, inuti enpipiga stjelkar. Axbärande stjel-
ken grenlös eller enkelt grenig, med syllika slidtänder.
6, 7. Sjöar, floder.

402. Equisétum liiemäle L. Skäfte, Skafgräs. 2^, med 1
— 3 fot höga, inuti enpipiga, öfvervintrande, grenlösa
stjelkar. Slidorna med hinnaktiga, snart aff"allande tän-
der. 5,. 6. Hedar, betesmarker.

XII klassen. Nudiflörae.

Fam. Gallitrichineae.

Ghar. Ståndaren en, med enrummig knapp. Fruktämnet
fyraknöligt, fyrarummigt, med ett frö i hvarje rum, slutligen
bildande fyra nötlika karpeller.

Örter med motsatta, helbräddade blad. — Tillhöra Mon-
oecia, Mouandria.

403. Callitriche verna L. Vår-Lonke. 0, ^-3 qvarter
lång. De öfra bladen aflångt spadlika, bildande en ro-
sett pä vattenytan. 5 — 9. Polar, diken.

Fam. Ceratophyllese.

Char. Ständarne många i hvarje blomma, utan strängar,
med tvårummiga knappar. Blomhylle saknas; i dess ställe
ett mångbladigt svepe. Fruktämnet enfröigt, med ett stift,
slutligen bildande en nöt.

5

66

Ört med kranssittande, findelade blad. — Tillhör Mon-
oecia, Polyandria.

404. Ceratoph^Uum demérsum L. Homserf. \ med i
vattnet nedsänkta, stundom flera alnar långa, upptill
tätbladiga stjelkar. Bladen hårfint klynnedelade. Nötter-
na släta, med tornar vid basen. 7, 8. Dammar och
polar.

xm klassen. FructiflöraB.

Fam. Orchideae.

Char. Blomkalken kronlik, olikformig, sexbladig, med
ena bladet läppformigt. Ståndarne 1 — 2, sammanväxta med
pistillen till en könpelare. Fruktämnet under blomman, en-
rummigt, treskaligt, med fröfästen på väggarne. ,

Örter med slidförande blad. — Tillhöra Gynandria, Mon-
andria (utom Cypripédium, som tillhör Ordn. Diandrla).

Öfversigt af släg-teiia.

A. Ståndarknappen orörlig.

a. Läppen treklufven eller tretandad Orchis.

b. Läppen hel Flat.nnthéra .

B. Ståndarknappen rörlig. Läppen tvådelad Lhtéra.

405. Orcliis sambiicina L. Fläder-NijcMhlomster. 24.. Stjel-
ken 1 — 2 qvarter hög, med aflånga, i spetsen klufna
stjelkknölar. Bladen lancettlika, de nedra bredare och
trubbiga. Blommorna i äggrundt ax, hyitgula eller röda,
med stora, tunna blomskärmar. 5, 6. Ängsbackar, lun-
dar. Skol-Bot. 199.

406. Orchis maculäta L. Flächigi Nyckelhlomster, Jungfru
Marias hand. 2^., Stjelken alnshög, med handlikt klufna
stjelkknölar. Bladen smalt lancettlika, fläckiga. Blom-
morna i längskaftadt, äggrundt ax, röda. 6, 7. Fuktig
ängs- och skogsmark. skol-Eot. 198.

407. Platanthéra bifölia Eich. Nosserot. 2^.. Stjelken 3
— 4 qvarter hög, nedtill tvåbladig och med odelade stjelk-
knölar. Bladen ovalt lancettlika. Blommorna i långt,
glest ax, hvita, med trådlik sporre. 6, 7. Ängsbackar.
Skol-Bot. 200.

408. Listéra eordäta Br. Moss-Tväblad. 2f. Stjelken
qvartershög, smal, tvåbladig. Bladen motsatta, hjertlikt
deltoidiska. Blommorna i smalt, fåblommigt ax, brun-
gula. 6, 7. Skogar, pä mossa. Skol-Bot. 201.

67
Faiu. Irldese.

Ckar. Blomkalken kronlik. Ståndarne 3, med utätupp-
bristande knappar. FrcHiuset trerummigt, mangfröigt, med
centrala friUasten.

Örter med rotstockar eller lökknölar. — Tillhöra Trian-
dria, Monogynia.

409. Iris Pseuthlcoriis L. Svärchlilja. 2^. Stjelken 3 — 5
fot hög, med tvåsidigt omslidande, svärdlika blad. Blom-
morna stora, gula, med olikformiga kalkblad och kron-
bladslika märken. 6, 7. Stränder. Skol-Bot. 10.

Fam. Xarcissinese.

Char. Blomkalken kronlik, sexbladig. Ständarne sex,
med inåt uppbristande knappar. Frukten som föregående
familj.

Orter med lökar och jemnbreda blad. — Tillhöra Hexan-
dria, Monogynia.

Öfyexsigt af släg-tena.

a. Kalkens sex blad likstora och med bikrona Narcissus.

b. Kalkens tre yttre blad större än de tre inre Galdnthus.

410. Nareissiis poeticus L. Pingstlilja, Hvit Narässa. 2j..
Stängeln fotshög, enblommig. Bladen jemnbreda. Blom-
man hvit, med skällik bikrona. 5, 6. Allmänt odlad
och stundom förvildad.

411. Narcissus Pseudoiiarcissus L. Påsklilja. 2<.. Stän-
geln 1—2 qvarter hög, enblommig. Bladen jemnbreda.
Blomman gul, med bägarlik bikrona. 5. Odlad i träd-
gårdar och någon gång förvildad.

412. Gralänthus nivälis L. Snödroppe. 4. Stängeln 4 — 8
tum hög, enblommig, med två jemnbreda, kölade blad
vid basen. Blomman hvit, hängande, med hvarannan
kalkflik mindre. 3, 4. Allmänt odlad och stundom
förvildad.

Fam. Hydrocharidese.

Char. Blommorna skiljdkönade, med tre kronbladlika
och tre foderbladlika kalkblad. Frukten flerrummig, med frö-
fästen på väggarne.

Vattenväxter med blommor inom hölster och sexbladig
kalk. — Hydrocharis tillhör Dioecia, Enueandria.

413. Hydröcliaris Morsiis ranje L. DyUad. 2^. Bladen
flytande, tumsbreda, runda, med hjerthk basis. Blom-
morna hvita. 7. Stillastående vatten.

68

XIV klassen. Liliiflörae.

Fam. Liliåcese.

Char. Blomkalken kronlik, liljeartad. Ståndarknapparne
öppnande sig inåt. Stiftet ett eller intet. Frukten treskalig,
tregömmig, mångfröig, med centrala fröfästen.

Örter med vanligen skiftevisa blad.

Afd. 1. Tulipem: Kalken sexbladig. Fröen platta, med
hinnaktigt, blekt skal. — Lökväxter, tillhörande Hexandria,
Monogynia.

Öfversigrt af slägtena.

A. Ståndarknapparne fästa med baseu på strängens spets .... TuUpa.

B. Ståndarknapparne fästa med ryggen på strängens spets.

a. Märket tredeladt. Fåbladig öit Fritilldria.

b. Märket helt. Mångbladiga örter Lilium.

4t\4,. Tiilipa Gresneriäna L, Trädgårds-Tulpan. 2j.. Stjel-
ken lotshög, enblommig. Bladen aflångt lancettlika. Blom-
man klocklik, sexbladig, med trubbiga, röda, gula eller
annorlunda färgade kalkblad, bildande en liljeartad blom-
kalk. 5. Allmänt odlad.

415. Fritilläria Meleägris L. Bamspelskrona, Kungsängs-
lilja. 2f. Stjelken fotshög, vanl. enblommig. Bladen
skiftevisa, jemnbreda, rännformiga. Blommorna dam-
spelsrutiga, bruna eller hvita. 5, 6. Fuktiga ängar.

Skol-Bot. 68.

416. Lilium bulbiferum L. Brandgul Lilja. %. Stjelken
2 — 3 alnar hög, mångblommig, med knopplökar i blad-
vecken. Bladen spridda, jemnbredt lancettlika. Blom-
morna brandgula, invändigt sträfprickiga. 6, 7. All-
mänt odlad och stundom förvildad.

417. Lilium Märtagon L. Kroll-Lilja. 2^.'. Stjelken 2—3
fot hög, mångblommig. Bladen i krans, äggrundt lan-
cettlika. Blommorna med tillbakarullade kalkblad, röda,
brunfläckiga. Allmänt odlad, men förvildad i gamla
parker.

Afd. 2. Asphodélece : Kalken sexbladig. Frukten: Frö-
hus med frön, omgifna af ett tjockt, mörkt skal. — Lökväx-
ter, tillhörande Hexandria, Monogynia.

Öfversig-t af slägtena.

a. ståndarknapparne fästa med ryggen på strängens spets .... Alliuin.

b. ståndarknapparne fästa med basen pä strängens spets .... Gågec.

69

418. Alliiim oleräceuin L. Ängslök. 2*.. Stjelken alnshög.
Bladen halftrinda. Blomknoppen med aflånga knopplö-
kar. Blommorna röda eller brungula. 7, 8. Ängs-
backar.

419. Ällium Schoenöprasum L. Gräslök. 4. Stjelken 1
— 2 qvarter hög. Bladen trinda, ihåliga. Blomflockame
klotrunda, utan knopplökar. Blommorna röda. 6, 7.
Hafsklippor och allmänt odlad. Skol-Bot. 67.

420. Ällium Cepa L. Rödlök. 2^.. Stjelken 1—2 fot hög,
nedtill bladig och uppblåst. Bladen trinda, ihåliga och
uppblåsta. Blomflocken klotrund. Blommorna hvitaktiga.
6, 7. Odlas allmänt.

421. Grägea hitea Ker. Vårlök. 2^. Stängeln qvartershög,
med glesblommig flock i toppen. Örtbladet ensamt, lan-
cettlikt jemnbredt, utgående frän löken. Blommorna
gula, med trubbiga kalkblad. 4, 5. Ängsmark. Skol-
Bot. 69.

422. Crägea minima Schult. Kråklök. 2j.. Stängeln qvar-
tershög med gles flock i toppen. Bladet från löken, en-
samt, jemnbredt. Blomkalken gul, med sex smalspetsade
kalkblad. 4, 5. Backar.

Afd. o. Aspar dgeca: Blomkalken sambladig. Frukten
bär. — Fleråriga örter med rotstock. — Aspåragus och Con-
vallåria tillhöra Hexandria, Monogynla; Majånthemum tillhör
Tetrandria, Monogynia och Paris Octandria, Tetragynia.

ÖfTcrsig-t af släg'teua.

A. Blommans delar tretaliga.

a. Märket tredeladt. Bladen trådsmala Aspåragus.

b. Märket helt. Bladen breda Convaildria.

B. Blommans delar tvåtaliga.

a. Blomkalken fyrdelad Majånthemum.

h. Blomkalken åttadelad Paris.

423. Aspäragiis offlcinillis L. Sparris. 2j.. Stjelken 3—6
fot hög, med späda grenar. Bladen kiiippevisa, tråd-
smala. Blommorna i bladvecken, gröngula. 7, 8. All-
mänt odlad; vild förekommer den på grusiga hafssträn-
der, ehuru sällsynt.

424. Conyalläria majälis L. Liljekonvalje. 2<., qvartershög.
Bladen från rotstocken, ovalt lancettlika. Blommorna i
ensidig klase på stängel, klocklika, hvita. 5, 6. Skogs-
och ängsbackar. Skol-Bot. 70.

425. Convalläria Polygöiiatum L. Getrams. 2^.. Stjelken
fotshög, mångbladig, kantig. Bladen skiftevisa, äggrundt

70

lancettlika. Blommorna smalt klocklika, hvitgröna. 5,
6. Berg, backar. Skol-Bot. 71.

426. Majänthemum Mföliuin DC. Ekorrhär. 2^. Stjelken
qvartershög, tvåbladig. Bladen hjertlika. Blommorna i
klase, hvita. 6, 7. Lundar, fuktig skogsmark. Skol-
Bot. 31.

427.. Paris quadrifölia L. Ormbärsört. 2f. Stjelken 1—2
fot hög, enblommig, fyrabladig. Bladen ovalt lancettli-
ka, kranssittande. Blomman grön. 5, 6. Lundar. Skol-
Bot. 88.

Fam. Alismåceae.

öhar. Blomkalken sexbladig, de tre yttre vanl. foder-
bladlika. Frukten: flera mer eller mindre fria karpeller,
hvarje med sitt stift eller märke.

Vattenväxter med rotstock.

Afd. L Butömece: Blomkalken kronlik. Karpellerna mång-
fröiga. — Tillhör Enneandria, Hexagynia.

428. Butomus umbellätus L. Blomvass. 2^., med 3 — 4 fot
hög stängel och stor blomflock i toppen. Bladen jemn-
breda. Blommorna rödletta. 7. Sjöar, floder. Skol-
Bot. 90.

Afd. 2. Alismece: De tre yttre kalkbladen foderlika, de
tre inre kronlika. Karpellerna enfröiga, talrika. — Alisma
tillhör Hexandria, Polygynia; Sagittåria Monoecia, Polyandria.

Öfversigt af sliigteua.

a. Ståndarne sex. Blommorna tvåkönade Alisma.

b. Ståndarne många. Blommorna enkönade Sagittåria.

429. Alisma Plantägo L. Svalting. %, med 1—3 fot hög

stängel och yfvig, kransgrenig vippa i toppen. Bladen
skaftade, äggrunda. Blommorna hvita. 7. Stränder.
Skol-Bot. 78.

430. Sagittäria sagittifölia L. Skäkteblad. 2^., med 1 — 4
fot lång stängel och gles, kransgrenig vippa i toppen.
Bladen pillika, långskaftade. Blommorna hvita.- 7, 8.
Sjöar, floder. Skol-Bot. 210.

Afd. 3. Juncaginece: Blomkalken foderlik. Karpellerna
enfröiga, 3—6 i hvarje blomma. — Tillhöra Hexandria, Tri-
Hexagynia.

71

431. Triglöchin maritiiiium L. llafssälting. 2^., 1—2 fot
hög. Bladen groft trådlika. Blommorna i jemnbredt
ax, gröna, med sex märken. 6, 7. Hafsstränder.

432. Triglöehiii pahistre L. Kärrsälting. %, 1—3 qvarter
hög. Bladen trädlika. Blommorna i jemnbredt ax, grö-
na, med tre märken. 6, 7. Kärrängar.

Fani. Juncåceae.

Char. Blomkalken sexbladig, foderlik. Stiftet ett, med
tre märken. Fröhuset trerummigt, mängfröigt eller enrum-
migt och trefröigt.

Gräslika örter med knutiga stjelkar och slidomfattande
blad. — Tillhöra Hexandria, Monogynia.

Öfversi^t af slUgrtena.

a. Fröhuset mångfröigt. Bladen trinda eller inga Juncus

b. Fröhuset trefröigt. Bladen platta Luzula.

433. Juncus coiiglomerätus L. Knapptåg. 2f. Strået 2
— 3 fot högt, bladlöst, med hufvudlik blomvippa nära
toppen. Blommorna grönbruna. 7. Diken, stränder.
Skol-Bot. 74.

434. Juncus effusus L. VeMåg. %. Strået 2—3 fot högt,
bladlöst, med utbredd vippa nära toppen. Blommorna
gröna. 7. Diken, stränder. Skol-Bot. 74.

435. Juncus filiförniis L. Trädtåg. 2^. Strået svagt, fots-
högt, bladlöst, med gles vippa nära midten. Blommorna
gröna. 6, 7. Stränder. Skol-Bot. 74.

436. Juncus articulätns L. Ryltåg. 2f. Strået uppsti-
gande, fotshögt, bladigt, med något sammansatt vippa i
toppen. Bladen hoptryckta, tydligt ledade. Blomkalken
grönbrun, med de inre kalkbladen trubbade. 6, 7. Fuk-
tiga ställen.

437. Juncus alpinus Vill. Myrtåg. %. Strået upprätt,
fotshögt, bladigt, med föga sammansatt vippa i toppen.
Bladen otydligt ledade. Blomkalken grönbrun, med alla
kalkbladen trubbiga. 6, 7. Fuktiga ställen.

438. Juncus compréssus Jacq. Stuhhtåg. 2^.. Strået upp-
rätt, fotshögt, bladigt, med tät vippa i toppen. Bladen
oledade, rännformiga. Blomkalken brun, med rundadt
trubbiga kalkblad, kortare än det klotrunda fröhuset.
7. Fuktig gräsmark.

72

439. Juiicus buföiiius L. Grodtäg, Kryptåg. 2<., Strået
grenigt, bladigt, 1 — 8 tum högt. Bladen rämiformiga.
Fröhuset aflängt, trubbigt, kortare än de spetsade, brun-
gröna kalkbladen. 7. Fuktiga ställen.

440. Luziila pilösa W. Vär-Fryle. %. Strået 1—2 qvar-
rer högt, upprätt, bladigt, med glesblommig vippa i top-
pen. Bladen lancettlika, håriga. Blommorna brunröda.
4, 5. Lundar, skogar. Skol-Bot. 75.

441. Liizula campéstris DC. Knippe-Fryle. 4. Strået 1
— 2 qvarter högt, upprätt, bladigt, med flera äggrunda
ax i toppen. Bladen lancettlika, håriga. Blommorna
grönbruna. 4 — 6. Betesmarker, skogar.

XV klassen. Spadiciflörae.

Fam. Aroideae.

Char. Blommorna gyttrade utan skaft på ett köttigt
fäste,..bildande en blomkolf. Frukten aifallande oöppnad.
Örter med rotstock, tillhörande Hexandria, Monogynia.

Öfversigt af slägteua.

a. Blomkolfven med hölster Calla.

b. Blomkolfven utan hölster Acorus.

442. Calla palustris L. Missne. 2^, 1—2 qvarter hög.
Bladen hjertlika, skaftade. Blomkolfven aflång, med
äggrundt, hvitt hölster. Blommorna utan hylle. 6. Strän-
der, i vattnet. Skol-Bot. 72.

443. Äcorus Cälamus L. Kalmus. 2^, 3 — 5 fot hög. Bla-
den svärdlika. Blomkolfven cylindrisk, fingerläng, grön-
gul, utan hölster. Blomhyllet sexbladigt, foderlikt. 7,
8. Sjöstränder, i vattnet. Skol-Bot 73.

Fam. Lemnåcese.

CJiar. Blommorna insänkta inom den bladlika, flytande
stammen, ijied enbladigt hylle. Frukten: fröblåsa.

Små vattenväxter utan skiljda blad, med en eller flera
enkla rottrådar, som icke nå botten, utan nedhänga i vattnet.
— Tillhöra Diandria, Monogynia.

444. Lemiia polyrrhiza L. Stor Andmat. 0. Stambla-
bladen runda, plattade, hvarje med flera rottrådar. 7.
Dyiga sjöar. Skol-Bot. 2.

73

445. Lemiia gibba L. TjodMadig Andmat. 0. Stambla-
den rundade, under uppsvällda, med en rotträd under
hvarje. 6—8. Mindre vattensamlingar. Skol-Kot. 2.

446. Lemua minor L. Liten Andmat. 0. Stambladen
rundade, platta, med en rottråd under hvarje. 6—8.
Polar, diken. Skol-Bot. 2.

447. Lemiia trisulea L. KorsUadig Andmat. 0. Stam-
bladen lancettlika, skaftade. 6, 7. Sjöar. Skol-Bot. 2.

Fam. Potamogetöneae.

Char. Blommorna vanligen i en axlik blomkolf. Stån-
darne 1 — 4. Fruktämnen 3—6, hvarje med sitt märke, slut-
ligen nötlika karpeller.

Vattenväxter med knutiga stjelkar och slidlikt omfattande
blad, — Potamogéton tillhör Tetrandria, Tetragynla.

448. Potamogéton natans L. Gäddnate. 2^. Stjelken flera
alnar läng, grenig. Bladen flytande, läderaktiga, ovala.
Axen tätblommiga. Blommorna grönaktiga. 7. Sjöar.

449. Potamogéton liicens L. Glansnate, Aborrnate. 2f.
Stjelken flera alnar lång. grenig. Bladen likformiga,
bredt lancettlika, kortskaftade, uddspetsiga, glänsande.
Axen tätblommiga. Blommorna grönaktiga. 7, 8. Sjöar.

450. Potamogéton perfoliiitiis L. Alnate. 2^. Stjelken
flera alnar lång, grenig. Bladen likformiga, hjertlikt
äggrunda — lancettlika, helbräddade, tunna. Axen tät-
blommiga, grönaktiga. 7. Sjöar, floder. Skol-Bot. 32.

451. Potamogéton pectinjltus L. Kamnate, Härnate. 2f.
Stjelken lång, trådsmal, grenig. Bladen jemnbreda, en-
nerviga. Axen med glest sittande blomkransar, grön-
aktiga. 7. Sjöar.

Fam. TypMceae.

Char. Blommorna i axlik eller klotrund blomkolf, med
Ijällika eller borstlika kalkblad. Frukten nötlik, med ett hän-
gande frö.

Örter med rotstock och jemnbreda blad. — Tillhöra Mon-
oecia, Triandrla.

Öfversigt af slägtena.

a. Blomkolfvarne cylindriska Typha.

b. BlomkolfvHrne klotrunda Spargdninm .

74

452. Typha angustifölia L. Kafvddun. %. Stjelken 3 —
4 alnar hög. Bladen smalt svärdlika. Axen cylindri-
ska, åtskiljda, med grönbruna blommor. 7. Sjöar, flo-
der. Skol-Bot. 205.

453. Spargäiiiimi ramösiim Huds. Grenig Träggjan. 2^,
2 — 3 fot hög. Bladen jemnbreda, med treeggad basis.
Axen klotrunda, i grenig vippa. Blommorna grönaktiga.
7. Stränder, i vattnet.

454. Sparg-iiniuni simplex Huds. Enkel Träggjan, Pölvass.
2^, 1 — 3 fot hög. Bladen jemnbreda, med treeggad basis.
Axen klotrunda; hanaxen oskaftade, honaxen skaftade.
Blommorna grönaktiga. 7. Kärr, stränder. Skol-Bot. 206.

455. Spargäiiium minimum Fr. Kärr-Flotagräs. 2f, 1 —
2 qvarter hög. Bladen jemnbreda, platta. Hanaxet en-
samt, oskaftadt, honaxen skaftade. Blommorna grönak-
tiga. 1, 8. Kärr, stränder.

Fam. Cyperåceae.

Char. Blommorna i ax med ensamma, tegellagda skärm-
fjäll. Pistillen bar eller omgifven af ett inre fjäll, borst eller
hår. Frukten: en nöt med upprätt frö.

Gräslika örter (Halfgräs) med oledadt, inuti svampaktigt
strå och omslidande, jemnbreda blad med hela sidor.

Afd. 1. Scirpece: Blommorna tvåkönade. Skärmfjällen
på alla sidor tegeilagda. — Tillhöra Triandria, Monogynia.

Öfversigt af slägtena.

A. Kalkborsterna af fruktämnets längd.

a. Stiftet utan dyna vid basen Scirpus.

b. Stiftet med dyna vid basen Heleocharis.

B, Kalkborstei-na slutl. mycket länga, ullika Eriöphoriim.

456. Scirpus lactistris L. Vass, Sjösäf. 2f. Strået blad-
löst, trindt, 3-5 alnar högt. Blommorna i ax, bildande
en vippa i stråets topp. Axen brungröna. 7. Sjöar,
floder. Skol-Bot. 11.

457. Heleöcliaris paltistris Br. Kärrsäf, Knappsäf. 2^..
Strået bladlöst, trindt, alnshögt. Axet aflångt, ensamt i
toppen, brungrönt. 5, 6. Stränder, kärr.

458. Heleöcliaris aciculäris Br. Nålsäf. 0. Strået blad-
löst, nålfint, kantigt, 1 — 3 tum högt. Axet äggruudt,
ensamt i toppen, brungrönt. 6 — 8. Stränder.

75

459. Eriöphorum angustifölium Roth. Smalhladig Ängs-
ull. 2^.. Strået 1 — 2 fot högt, bladigt. Bladen jemii-
breda, kölade. Axen flera, pä glatta 'skaft, i)rungröna.
Frukterna onigifna af långa hår. 5, C. Kärrängar. Skol-
Bot. 12.

460. Eriöphorum gracile Koch. SiyeMsUg Ängsull. 2j..
Strået 1 — 2 fot högt, bladigt. Bladen trekantiga. Axen
flera, på sträfva skaft, brungröna. Frukten som föregå-
ende. 6. Kärrängar. Skol-Bot. 12.

461. Eriöphorum vaginätum L. Tuf-Ängsull. 2f. Strået
1 — 2 fot högt, bladigt. Bladen rännformiga. Axet en-
samt, äggrundt, brungrönt. Frukten som föreg. 4, 5.
Skogskärr. Skol-Bot. 13.

Afd. 2. Caricece: Blommorna enkönade. — Tillhöra Mon-
oecia,~~Triandria.

Carex L. Starr.

1. Axen enkönade, flera på samma gtrå : fl eteroståchyce.
A. Märken tre.

a. Hanaxen flera.

* Fruktgömmena glatta.

462. Carex yesicäria L. Lappskostarr, Biåsestarr. 2^.
Strået 1 — 3 fot högt, skarpt tresidigt. Bladen kölade.
Honaxen aflångt cylindriska, ljusgröna, med glatta frukt-
gömmen. 6. Stränder, kärr. Skol-Bot. 204.

463. Carex ampulläcea Good. Ka fvel- Starr. 2^. Strået
1 — 3 fot högt, trubbkantigt. Bladen rännformiga. Hon-
axen smalt cylindriska, ljusgröna, med glatta, uppblåsta
fruktgömmen. 6. Stränder, kärr.

Fruktgömmena håriga.

464. Carex hirta L. Ludd-Starr. %. Strået 1 — 3 qvarter
högt. Bladen platta, kölade, håriga. Honaxen långt
åtskiljda, med håriga fruktgömmen. 6. Lundar, ängs-
mark.

b. Hanaxet ensamt.

aa. Fruktgömmena glatta.

Honaxen lutande eller hängande.

465. Carex Pseudocypérus L. Slok-Starr. ^. Strået 1
—3 fot högt. Bladen platta, breda, glatta. Honaxen
cylindriska, hängande, med utspärrade, glatta fruktgöm-
men. 6. Kärr, stränder, i vattnet.

76

466. Carex palléscens L. Blek- Starr. 2f. Strået 1 — 2
fot högt. Bladen finhåriga. Honaxen aflånga, lutande,
med tilltryckta, glatta fruktgömmen. 6. Ängar.

467. Carex limösa L. By-Starr. %. Strået fotshögt, tre-
sidigt. Bladen kölade, blåaktiga, smala. Honaxen bredt
lancettlika, bruna, hängande, med ovala, trubbiga, platta-
de, glatta fruktgömmen. 6, 7. Fuktiga ängar.

Honaxen upprätta.

468. Carex flara L. Knaggle- Starr. 2^.. Strået 1 — 3 qvar-
ter högt, tresidigt. Bladen kölade med utvikna kanter.
Honaxen närsittande, ovala, gulaktiga, med sprötspetsade
fruktgömmen och nedböjda spröt. 6. Kärrängar.

469. Carex paiiicea L. Hirs-Starr. 2^.. Strået 1 — 2 fot
högt, trubbkantigt. Bladen kölade, blågröna. Honaxen
åtskiljda, glesblommiga, med uppblåsta fruktgömmen.
6. Fuktiga ängar.

bb. Fruktgvmmena håriga.

470. Carex praecox Jacq. Vår- Starr. 2^., Strået q varters-
högt. Bladen kölade. Honaxen närsittande, aflånga,
med ludna fruktgömmen. Axskärmen syllika, med gröna
slidor. 5. Backar.

471. Carex ericetörum Poll. Hed-Starr. 2/.. Strået qvar-
tershögt. Bladen kölade. Honaxen närsittande, rundadt
aflånga, med ludna fruktgömmen. Axskärmen fjällika
med svarta slidor. 5. Backar.

472. Carex piliilifera L. Piller-Starr. 2^.. Strået 1—2
qvarter långt, svagt. Bladen smala, gröna. Honaxen
något närsittande, klotrunda, med ludna fruktgömmen.
Axskärmen utan slidor. 6. Backar.

473. Carex digitäta L. Visp-Starr. 2}.. Strået 1 — 2 qvar-
ter högt. Honaxen öfvernående hanaxet, glest mång-
blommiga, mörka. Fruktgömmena omvändt äggrunda,
finhåriga. 5, 6. Lundar.

B. Märken två.

474. Carex aciita L. Hvass-Starr. 2^. Strået 1 — 2 alnar
högt, skarpt tresidigt. Hanaxen flera. Honaxen cylin-
driska. 6. I vatten, nära stränderna.

475. Carex caespitösa L. Tuf-Starr. 2^. Strået 1—4 qvar-
ter högt, sträft. Bladen kölade, smala. Hanaxet ensamt.
Honaxen aflånga, närsittande. 5, 6. Fuktiga ängar,
bildande tufvor. Skol-Bot. 203.

2 Axen med hade han- och honblommor: Homo ståchyce.
a. Småaxen med hanblommor vid basen.

77

476. Carex stelliiliita Schreb. Stjem-Starr. 2^.. Strået 1
— 2 qvarter högt. Bladen smala. Axen tväköuade, med
hanblommor vid basen, klotrunda, taggiga af de utspär-
rade fruktgcimmena. G. Kärr.

477. Carex caiiésceiis L. Grå-Starr. %. Strået 2 — 3 qvar-
ter högt. Bladen smala. Axen tväkönade, med han-
blommor vid basen, aliänga, med tilltryckta fruktgömmen.
5, 6. Kärr, stränder.

478. Carex leporiiia L. Hare-Starr. 2^. Strået 1—3
qvarter högt. Bladen platta. Axen tvåkönade, med han-
blommor vid basen, ovala, Fruktgömmena bredt hinn-
kantade, tilltryckta. 5, 6. Skogar.

b. Småaxen med hnnblommor i toppen.

479. Carex disticlia Good. Flättings- Starr. 2^.. Strået 1
— 2 fot högt, tresidigt. Bladen platta, breda. De öfver-
sta och nedersta axen tvåkönade med hanblommor i toi>-
pen, de mellersta hanax. 5, 6. Stränder.

480. Carex muricäta L. Pigg-Starr. 2^, Strået 1—2 lot
högt, tresidigt, sträft, lutande. Bladen platta, smala.
Alla axen tvåkönade och med utspärrade fruktgömmen.
5, 6. Gräsmark.

3. Hvnrjc strå med endast ett ax: Monostächyce.

481. Carex dioica L. Nål-Starr, Tvåbo-Starr. 2|.. Strået
qvartershögt, med ett enda enkönadt ax i toppen. Frukt-
gömmena med utböjdt spröt. 5, 6. Kärr. Skol-Bot. 202.

XVI klassen. Glumiflörae.

Fam. Graminese.

Char. Blommor med ofullständig kalk, i dess ställe för-
sedda med tvåsidigt och skiftevis sittande blomskärmar. Stån-
darne vanl. tre. Pistillen med två stift eller märken. Fruk-
ten: hinnfrukt.

Gräs, med ledadt och mellan lederna ihåligt strå samt
slidomfattande, jeranbreda blad med klufna slidor och blad-
snärp. — Tillhöra Triandria, Digynia, utom Anthoxånthum,
som tillhör Diandria, Digynia.

Afd. 1. Euryanthce: Blommorna öppna under blomnin-
gen. Stiften korta, utskjutande ät sidorna nära blommans bas.

78

Öfversig-t af slägteua.

A. Småaxen n. oskaftade, sa;iilade i ett ledadt ax.

a. Småaxen med två skärmfjäll.

Småaxen flerblommiga Triiicum

** Småaxen tvåblommiga Secdle.

*** Småaxen enblommiga Hördeum.

b. Småaxen med ett enda skärmfjäll Lölmm.

B. Småaxen i vippa, vaul. tydligt skaftade.

a. Småaxen två — flerblommiga.

aa. Skärmfjällen kortare än blomfjällen.

aaa- Yttre blomfjället med borst i spetsen.

* Småaxen kortskaftade, gyttrade Dåctylis.

Småaxen tydligt skaftade.
«. Yttre skärmfjället ennervigt.

aa Yttre blomfjället trindryggadt Festuca.

/?(!?. Yttre blomfjället köladt Schedonönts .

/?. Yttre skärmfjället flernervigt Bromus.

bbb. Yttre blomfjället utan borst.

Yttre blomfjället med hjertlik bas Briza,

Yttre blomfjället med äggrund bas.

«. Yttre blomfjället köladt Foa.

^. Yttre blomfjället trindryggadt Glycéria.

bb. Skärmfjällen lika länga som blomfjällen eller längre,
aaa. Alla blommorna tvåkönade.

Yttre blomfjället borstlöst, tretandadt Triödia.

Yttre blomfjället med ryggborst.

«. Yttre blomtjället tvåklufvet Avéna.

^S. Yttre blomtjället med hel eller fintandad spets . Aira.
bbb, Eu del blommor enkönade eller könlösa.

Småaxen två — treblommiga Mélica.

Småaxen flerblommiga Phragmites.

b. Småaxen enblommiga.

aa Blommorna med långa hår omkring basen Calamagröstis.

bb. Blommorna utan tydliga hår omkring basen.

Yttre blomfjällets borst mycket lång Apéra.

Yttre blomfjället med ingen eller kort borst . . . Agrostis.

Afd. 2. ClisdnthcB: Blommorna tillslutna under blom-
ningen. Stiften utdragna, med i blommans spets utskjutande
märken.

Öfversigrt af släg^tena.

A. Småaxen enblommiga.

a. Småaxen i axlik vippa.

* Blomfjäll ett, med borst Alopecurus.

** Blomfjäll två, utan borst Phleum.

b. Småaxen i tydlig vippa Digrdphis.

B. Småaxen treblommiga, sidoblommorna könlösa Anthoxdnthum.

482. Triticum repens L. Qvickhvete. -^. Strået 1—3 alnar
högt med vidt omkring krypande rotstockar (hvitrot).
Axet platt, med mångblommiga småax, vändande sidan
mot fästet. Borsten kort eller ingen. 6, 7. Odlade ställen.
Skol-Bot. 22.

79

483. Tritieiiiu viili^sire L. Hvete. ©. Strået 1—2 alnar
högt, ända upj) till axet ihåligt. Axet med småax som
föreg. och tvära blomtjäll. 6. Odlas allmänt i flera
varieteter.

484. Secsile cereäle L. liäg. 0. Strået 2—4 alnar högt.
Axet platt med tvåblommiga småax, vändande sidan
emot fästet. Borsten mer eller mindre lång. G. Odlas
allmänt.

485. Hördeum vulgäre L. Korn. 0. Strået 1—2 alnar
högt. Axet med enblommiga småax, tre tillsammans i
hvarje axled, hvarigenom uppkomma 4 utstående och
två tilltryckta rader. Borsten mycket läng, upprat. 6.
Odlas allmänt. Äfven andra arter af Hördeum odlas
stundom.

486. Lölium peréiine L. Renrepe., Engelskt Rayyräs. %.
Strået 1 2 fot högt. Axet platt, med mångblommiga,
borstlösa småax, vändande kanten mot fästet. 6, 7.
Backar, vägkanter.

487. Däctylis glomeräta L. Hundäxiny. 2f. Strået 1 — 2
alnar högt. Vippan ensidig, delad uti skaftade gyttrin-
gar af flerblommiga småax; yttre blomfjället kort l)orst-
spetsadt. 6, 7. Odlade ställen. Skol-Bot 17.

488. Festuca elätior L. Änyssvingel. 2|.. Strået 1—2 al-
nar högt. Bladen platta. Vippan utbredd, med jemn-
breda, börstlösa småax. 6. Ängar. Skol-Bot. 20.

489. Festuca rubra L. Rödsvingel. %. Strået 1 — 2 fot
högt, med platta blad. Rotbladen borstlika. Vippan nå-
got ensidig, med lancettlika småax. 6. Ängar.

490. Festuca OTina L. Färsvinyel. 2^. Strået 1 — 2 qvar-
ter högt. Alla bladen borstlika. Vippan smal, ensidig,
med aflånga småax. 6. Backar.

491. Schedonörus tectöruin Fr. TaUosta. 0. Strået 1
— 3 qvarter högt. Bladen platta, mjukhåriga. Vippan
lutande, med lancettlika, borstbärande småax. 6, 7. Torf-
tak, backar.

492. Bromus secäliiius L. Råylosta. 0. Strået 1—2 al-
nar högt. Bladen glatta. Vippan något lutande, med
äggrundt aflånga, glatta, vanl. borstlösa småax. 6, 7.
Åkrar. Skol-Bot. -21.

493. Bromus mollis L. Luddlosfa. 0. Strået 1—3 fot
högt. Blad och slidor mjukludna. Vippan upprat, ägg-
rund, med äggrundt aflånga, borstbärande, vanl. ludna
småax. 6, 7. Backar.

80

494. Briza media L. Barrgräs. 2^.. Strået omkring fots-
högt. Vippans grenar utspärrade, med hcängande, nästan
hjertlika småax. 6, 7. Ängsbackar. Skol-Bot. 18.

495. Poa pratéiisis L. Ängsgröe. 2^. Strået 1—3 fot högt,
trindt. Bladen platta, med kort snärp. Vippan ut-
bredd, äggrund, borstlös, med glatta grenar. 6, 7.
Ängar.

496. Poa eoiupréssa L. Bergsgröe. %. Strået 1—2 fot högt,
hoptryckt. Vippan liten, ensidig, borstlös. 6. Berg.
murar.

497. Poa triviiilis L. Betesgröe. 2/.. Strået 1—3 fot högt,
trindt. Bladen platta, med långt snärp. Vippan utbredd,
med sträfva grenar och treblommiga, borstlösa småax.

6, 7. Fuktiga ängar.

498. Poa serötiiia Ehrh. Slätter gr öe. 2^. Strået 1-3 fot
högt, trindt. Bladen smala, med långt snärp. Vippar,
utbredd, med sträfva grenar och 4— 6-blommiga, borst-
lösa, tvåfärgade småax. 7, 8. Stränder, fuktiga ängar.

499. Poa neuiorjilis L. Limdgröe. ^. Strået 1—3 fot

fot högt, spensligt, med nakna, svarta leder. Bladen
smala, med omärkligt snärp. Vippan utbredd, gles. 6,

7. Lundar.

500. Poa äiinua L. Hvitgröe. 0. Strået qvartershögt, nå-
got plattadt, mjukt. Vippan äggrund, något ensidig,
utan borst. 4—9. Odlade ställen. Skol-Bot. 19.

501. Gfycéria fluitaus Br. Mannagräs. 2f. Strået alnslångt,
kull-liggande. Bladen platta, flytande, med utdraget snärp.
Vippan ensidig, gles, med jemnbreda småax. 7. Vatten.
Frukterna gifva mannagryn.

502. Triödia decumbens P. B. Tandsvingel, Knägräs. 2^.
Strået 1 — 2 qvarter långt, mer eller mindre nedliggande.
Vippan enkel, klaselik, af 4-8 fåblommiga, äggrunda
småax. 6, 7. Skogar, betesmarker.

503. Avéna satira L. Hafre. 0. Strået 3—5 fot högt.
Vippan utbredd, med tvåblommiga småax. Blommorna
glatta, den nedra borstbärande. 7, 8. Odlas allmänt.

504. Ayéiia elätior L. Knylhafre^ Fransi/skf Baggräs. 4,
1 — 2 alnar högt. Vippan grenig, med polygama, två-
blommiga, enborstiga småax. 6, 7. Ängar.

505. Ayéna pubéscens L. Luddhafre. 2f. Strået 1—3 fot
högt. Bladslidorna mjukludna. Vippan smal, med 2 — 3-
blommiga småax och alla blommorna borstbärande. 6, 7.
Ängsbackar.

81

506. Avéna pratéiisis L, Ängshafre. %. Strået 1 — 3 fot
liögt. Blailslidorna glatta eller sträfva. Vippan nästan
axlik, med 4 — 5-blommiga småax och alla blommorna
borstbärande. 6, 7. Ängsbackar.

507. Åira c«spitösa L. TuftåteL 2^. Strået 1 — 2 alnar
högt. Bladen platta. Vippan utbredd, stor, med två-
blommiga småax och borst af blomfjällets längd. 6, 7.
Fuktiga ängar.

508. Aira flexuösa L. Kruståtel. %. Strået 1 — 2 fot
högt. Bladen trådlika. Vippan utbredd, med flerböjda
grenar och långt utskjutande borst. 6, 7. Backar.

509. Mélica imtaiis L. Slohgräs. 2^. Strået 1 — 2 fot högt.
Småaxen i ensidig, lutande klase, brun violetta. 5, 6.
Backar, berg.

510. Phragmites communis Trin. Bladvass. %. Strået
3 — 5 alnar högt. Bladen nästan lancettlika. Vippan
yfvig, stor. 7, 8. Sjöar, floder. Skol-Bot. 1(3.

511. Calamagröstis arimdiiiäeea Koch. SJcogsrör. ^. Strået
3 — 4 fot högt. Vippan upprat, öppen, med långa borst.
7, Steniga backar.

512. Calaniag-röstis epigejos Roth. Bergsrör. 2^. Strået
2 — 3 alnar högt, sträft. Vippan upprat, med inneslutna
borst. Skärmfjällen sylspetsade. 7. Skogsbackar, berg.

513. Apéra Spica renti P. B. Åhcrkjösa. ©. Strået 2— 5
fot högt. Vippan yfvig, lutande, med ytterst långa borst.
7. Åkrar.

514. Agröstis stolonifera L. Kryphven. 2f. Strået upp-
stigande, 1—5 fot högt, spensligt. Bladen platta, med
utdraget snärp. Vippan pyramidformig , med sträfva
grenar. 6, 7. Stränder, fuktiga ängar.

515. Agröstis vulgjiris With. Rörhven. 2^. Strået upp-
stigande, 1 — 2 fot högt, spensligt. Snärpet kort. Vip-
pan äggrund med nästan glatta grenar. 6, 7. Ängar.

516. Agrostis eaiiiiia L. Brunhven. 2^. Strået 1—3 qvar-
ter högt. Rotbladen trådsmala, hopvikna. Vippan med
sträfva grenar. Inre blomfjället felas. 6, 7. Fuktiga ängar.

517. Alopectirus pratéiisis L. Ängskafle. 2j.. Strået 2 — 3
fot högt, upprätt. Vippan axlik, med hårfina borst. 6,
7. Ängar. Skol-Bot. 14.

518. Alopecurus geniculätus L. Kärrkafle. 2^.. Strået 1 — 3
qvarter högt, knäböjdt. Vippan axlik, liten. 6, 7. Fuk-
tiga ställen.

6

82

510, Phleum pratéiise L. Tmothej, Änghampe. %. Strået
1—4 fot högt, upprätt. Vippan axlik, taggig af de
gaffellika blomfodren (skärmfjällen). 6, 7. Ängar. Skol-
Bot. 15.

520. Digraphis aruudiiiäcea Trin. SfmndfJen. 4. Strået
2—3 alnar högt, bredl)ladigt. Vippan yfvig, rödlett,
med enblommiga, borstlösa småax. 7, 8. Stränder.

521. Åiitlioxaiithum odorätuiii L. Värhrodd. 2j.. Strået
1 — 2 qvarter högt. Vippan lancettlik, axlik, borstbäran-
de, med treblommiga småax, hvaraf endast mellersta
blomman är försedd med befruktningsorganer. 5, 6. Än-
gar. (Diandria, Digynia). Skol-Bot. H.

XVII klassen. FlNceS.
Fam. Polypodiåcese.

Char. Fröredningen på baksidan af bladstammen, som
före utvecklingen är snäckformigt inrullad. Fröhusen (sporan-
gier) omgifna af en elastisk ring.

Fleråriga örter med rotstock och stjelkarne eller grenar-
ne sammanväxta med de bladartade delarne till en bladlik
bladstam. — Tillhöra Cryptogamia, Filices.

Öfversig-t af slägtena.

A Fruktplättarne pä bladstamsflikarnes midt.

a. Fruktplättarne ixtau svepefjäll, runda Polypodium.

b. Fruktplättarne raed svepefjäll.
aa. F'ruktplättarne runda.

Svepetjället helt. Fruktplättarne ätskiljda.

a. Svepefjället njuriikt, qvarsittande PoUjstichum. ■

^. Svepefjället skållikt. rundadt, snart affallande . . Cystopteris.
** Svepefjället fransadt. Plättarne snart samioanflytande. Woödsia.

bb Fruktplättarne aflånga — jemnbreda Asplénium.

B. FVuktplättarne under bladstamsflikarnes tillbakavikna kant. Pteris.

522. Polypödiimi vulgäre L. Stensöta. %. Rotstocken
krypande, grenig. Bladstammen qvartershög, pardelad,
lancettlikt jemnbred, med frukterna förenade till runda,
bara fruktplättar. 6, 7. Berg. Skol-Bot. 225,

52o. Polypödium Phegöpteris L. HuUahräken. %. Blad-
stammen fotshög, parbladigt delad, med nedersta flik-
paret ned])öjdt. 8, 9. Skogar.

524. Polypödium Dryöpteris L. JEkebräJxn. 2/.. Blad-
stammen 1 — 2 qvarter hög, dubbelt parbladigt delad,
med triangelformig omkrets. 7, 8. Skogar.

83

025. Pol:f stichum Filix mas Roth. TräjonhräJcen. %. Blad-
stammen 1 — ?) fot hög, lancetthk, parbladigt delad, med
trubbiga, sågade småflikar. 7, 8. Skogar. Skol-Bot. 226.

526. Pol.Vstichuiii spiimlösum DC. Onnhunke. 4. Blad-
stammen 1 — 2 fot hög, dubbelt parbladigt delad, med
spetsiga, hvass-sågade småtiikar. 7, 8. Skogsmark.

527. Cystöpteris frägilis Bernh. StenbräJcen. 2f. Blad-
stammen 1 — 2 qvarter hög, lancettlik, parbladigt delad,
spenslig, spröd. 7, 8. Bergsspringor.

528. Woödsia ilvénsis Br. Hällehräken. %. Bladstam-
stammen qvartershög, lancettlikt jemnbred, parbladigt
delad, under brunluden. 7. Bergsspringor.

529. Aspléiiiimi Filix fémiiia Bernh. Majhrähen. %. Blad-
stammen 2 — o fot hög, lancettlik, dubbelt parbladigt
delad. Fruktplättarne attänga, krökta. 7, 8. Skogsmark.

530. Åspléiiiuni Triehömaiies L. Bundflihigt Bergspring.
2^. Bladstammen qvartershög, jemnbred, parbladigt delad,
med rundade flikar. 7. Bergsspringor. Skol-Bot. 228.

531. Aspléiiium septentrionäle Hoö'm. NordisM Berg-
spring. 2f, Bladstammen 4—8 tum hög, i toppen 2 — 3-
flikig, med jemnbreda flikar. 6, 7. Bergsspriugor.

532. Pteris aqiiiliiia L. ÖrnhräJcen. 2^. Bladstammen
2—3 fot hög, triangelformig, tredubbelt parbladigt de-
lad, med fruktplättarne längs kanten. 8, 9. Skogsmark,
hedar. Skol-Bot. 227.

Fam. LycopodiåceaB.

Char. Blommor otydliga. Fröhus (sporangier) i bladens
eller axfjällens vinkel, enrummiga, 2 — 3-väggiga, uppbristan-
(le med tvärremna. Groddkornen 4 och 4 sammanhängande.

Fleråriga, kryptogama, ständigt grönskande växter, med
krypande stjelk, täckt af enkla, platta blad. — Tillhöra
Cryptogamia, Filices (Musci enl. Linné).

533. Lycopödium aiinötinuiu L. Beflnmmer. %. Stjel-
ken alnslång eller mera, med uppräta, qvartershöga gre-
nar och ensamma, oskaftade ax. Bladen lancettlika med
udd. 6 — 8. Skogar.

534. Lycopödium elaYätum L. Mattlummer. 2/.. Stjelken
2—3 alnar lång, med uppstigande grenar och parvisa,
skaftade ax. Bladen lancettlikt jemnbreda, hårspetsade.
7, 8. Skogar. Skol-Bot. 229.

Skol-Botanikens Musci och Homonémeae.

XVIII klassen. MuSCi.

Fam. Bryåcese.

Char. Blommorna små, utan blomkalk, skyddade af
skärmblad. Fröhuset före mognaden täckt af en mössa, mo-
get vanligen öppnande sig medelst ett affallande lock, hvar-
under oftast en enkel eller dubbel tandrad döljes.

Ständigt grönskande örter med oskaftade, enkla och
af endast celler bestående blad. Blommorna oskaftade, i
bladvecken eller toppen, dels enkönade, dels tvåkönade.
Ståndarne utan sträng, enrummiga. — Tillhöra Cryptogamia,
Musci.

Hypnum proliferum L. Toppalstrande Väggmossa. 2<..
Stjelken uppstigande, 1 — 2 qvarter läng, dubbelt par-
grenig, med frukt pä sidan. Bladen äggrunda. Frukt-
skaften flera tillsammans, hvarje med ett äggformigt frö-
hus, försedt med lock och derunder dold dubbel tandrad.
6—8. Skogar. Skol-Bot. 232.

PoIjHrichuin commtine L. Björnmossa. %. Stjelken
upprat, 1 — 3 qvarter hög, enkel, tvåbyggare, med frukt
i toppen. Bladen jemnbredt lancettlika, sågade, med
slidlik basis. Fruktskaftet ensamt, ofta qvarterslångt.
Fröhuset kubiskt— äggformigt, med enkel tandrad, lågt
lock och långhårig mössa. 6 — 8. Skogar. Skol-Bot. 23.3.

Törtula rurälis Ehrh. TaJcmossa. 2^. Stjelken upprat, 1 —
3 tum hög, grenig, med frukt i toppen. Bladen aflånga,
hårspetsade. Fruktskaftet ensamt, tumslångt. Fröhu-
set aflångt — cylindriskt, med enkel tandrad och mössa.
6—8. Tak, klippor, backar. Skol-Bot. 231.

85
Fam. Sphagnåcese.

Char. Blommorna små, utan blomkalk, skyddade af
skärmblad. Fröhuset kortskaftadt, utan egentlig mössa,
moget öppnande sig medelst ett platt lock, men saknande
tandrad.

Fleråriga örter med oskaftade, bleka, nervlösa, konkava,
fleråriga blad, byggda af nätädriga celler. — Tillhöra Cryp-
togamia, Musci.

Sphagimni aciitifolium Ehrh. Hvitmossa. 2f. Stjelken
1 — 3 qvarter hög, grenig, med spetsade grenar och fruk-
ter i toppen. Stjelkbladen ovala; grenbladen aflangt lan-
cettlika. 7 — 9. Kärr, bergväggar. Skol-Bot. 2.34.

Sphagiium cymbiföliuin Ehrh. Hvitmossa. 2j.. Stjelken
1 — 2 qvarter hög, grenig, med trubbiga grenar. Stjelk-
bladen bredt ovala, trubbiga; grenbladen ovala. 7 — 9.
Kärr. Skol-Bot. 234.

XIX klassen. Algae.

Fam. Lichénes.

Char. Rot, stam och blad förenade till en bål, bestå-
ende af trenne skilj da cell-lager, hvaraf det mellersta är grönt.
Sporidierna inneslutna i grodsäckar (asci) inom lafhus.

Fleråriga kryptogamer, hvilkas lif förmodas hvila då
luften är torr. De fortplantas både genom frön (sporidier)
och knoppar (gonidier), och förekomma pä berg, träd och
på marken, men icke i vatten. — Tillhöra Cryptogamia,
Algae.

Ramalina ealicäris Fr. ÄsJdaf. 2/.. Lafbålen 1 — 6 tum
lång, grönaktigt gråhvit, bladlik, delad i många jemn-
breda flikar, bärande vanligen på sidorna, stundom i
toppen, sittande cirkelrunda, kortskaftade lafhus, af
samma färg som lafbålen. — Växer på stammar och
grenar, vanl. af löfträd, och bär frukt hela året om.
Skol-Bot. 235.

Ceträria isläiidica Ach. Islandslaf. %.. Lafbålen 3 — 6
tum hög, gråbrun, undertill blekare, upprat, busklikt
grenig, med grenarne oordentligt rännformiga, flikiga
och i kanten borsttandade. Lafhusen sköldlika, bruna,
snedt fastväxta vid öfra sidan af grenflikarnes spetsar.
— Växer på marken i skogar, på hedar och berg, och
har frukt under hela året. Skol-Bot. 237.

86

Peltigera aphthösa Hoflfm. Torsklaf. 2^.. Lafbålen blad-
lik, utbredd, bestående af flera breda, från en medel-
punkt utåt tillväxande, ofvun gröna, vårtfulla, undertill
tätludua flikar. Lafhusen sköldlika, cirkelrunda, röd-
bruna, fästa på öfra sidan af bålens flikar. — Växer i
skogar och har frukt under våren och sommaren. Skol-
Bot. 236.

Parmélia pariétiua Ach. Vägglaf. %. Lafbålen bladlik,
rundad, horizontal, tillväxande utåt, ofvan gul, under
hvitgul, i kanten flikig, med omvändt äggrunda, trubb-
naggade flikar, Lafhusen plattadt skållika, gula, med
uppl3öjd kant af lafbålens färg och samlade mot lafbå-
lens midt. — Växer på trädstammar, träväggar och ste-
nar. Frukten träffas under hela året. Skol-Bot. 238.

Cladönia rliangiferiua Hoffm. Renlaf. 2|. Lafbålen upp-
rat, busklikt grenig, med ihåliga, hvitgröna, 3 — 6 tum
höga grenar och fingerlikt delade smågrenar. Lafhusen
dynlika, bruna, sittande på de öfra smågrenarnes toppar,
och förekommande hela året om. Växer på berg och
klippor. Skol-Bot. 239.

Umbilicäria pustuLata Hoffm. TuscJdaf. 2^. Lafbålen
bladlik, brungrön, horizontalt utbredd, af flera tums
storlek, tunn, ojeuni, fäst vid klippan med en låg fot,
utgående från bålens midt. Lafhusen knapplika, med
svart disk, fästa pä bålens öfra sida, förekommande un-
der hela året. Växer på stenar och klippväggar. Skol-
. Bot. 240.

Fam. Fucåcese.

Char. Hafsalger med sporidier, icke inneslutna inom
groddsäckar. — Tillhöra Cryptogamia, Algae.

Fucus yesiculösiis L. Blåstång. Bladstammen upprat, 1
— 4 fot hög, upprepadt tvågrenig, gulgrön, med blås-
bärande grenar. Fruktsamlingarne i ])ladstamsflikarues
toppar, elliptiska. Frukten mognar under Juli och Au-
gusti. — Växer på hafsbotten, på stenar och klippor.
Skol-Bot. 241.

Fam. Diatomåeese.

Char. Vattenalger, begränsade af räta linier, fortplan-
tande sig genom delning. Mikroskopiska växter, tillhörande
Cryptogamia, Algae. — Arterna torde kunna förbigås. Skol-
Bot. 242.

b?
XX klassen. Fungi.

Faiii. Hymenomycétes.

Char. Svampar, med IVuktlagret utbrcdt till en egen
hinna (hymenium), som bekläder hela svampens yta eller, om
hatt finnes, dennes undre sida. Sporidierna i groddsäckar
och vid mognaden affallande. — Tillhöra Cryptogamia, Fungi.

Agjlrieus campéstris L. Äkta Champigmm. Hatten kull-
rig, plattadt hallVund, med cirkelrund kant, ofvan smut-
sigt hvit, inuti köttig och undertill försedd med radie-
rande, olikstora, rödaktiga lameller. Foten cylindrisk,
4—8 tum hög, hvit. 8, 9. Fält, skogar, trädgårdsland,
som icke blifvit omgräfda pä våren. Skol-Bot. 24.3.

Agäricus muscstrius L. Allmän Flugsvamp. Hatten kull-
rig, hälft klotrund, klibl)ig, rödaktig, hvitfläckig af vårt-
lika lemningar efter slöjan, undertill försedd med radie-
rande lameller. Foten cylindrisk, 4—12 tum hög, hvit,
med ring ofvan midten. 7—9. Fält, skogar. Giftig.
Skol-Bot. 244.

Cantharelliis cil);trius Fr. Ätlig ChantereU. Hatten ofvan-
på konkav, i kanten bugtig, invändigt hvit och köttig,
undertill försedd med greniga, trubbiga lameller, nedlö-
pande på den 4- -6 tum höga foten. 7 — 9. Skogar,
skogsängar. Skol-Bot. 245.

Bolétus ediiUs Bull. Ätlig Ilörsopp. Hatten kuUrig, dynlik,
mörkbrun, undertill försedd med ett af otaliga rör bil-
dadt fruktlager, som är skilj dt från foten, hvilken är
upprat, 4—6 tum hög. 8, 9. Skogar. Skol-Bot. 246.

Polyporus ig-iiiäriiis Fr. Timderticka. 2^., Svampen utan
'fot och med den hästhoflika och fleråriga hattens ena
sida fastväxt vid den trädstam, hvarpå svampen före-
kommer. Fruktlagret utgöres af en stor mängd sam-
manväxta rör, som på inre sidan utveckla sporidier. —
Växer på löfträds stannnar. Skol-Bot. 248.

ClavärJa L. Kluhhsvamp. Deraf förekomma flera arter,
t. ex. Clavdria pistilldris, med klubborna (den sammanflutna
hatten och foten) 3 — 6 tum höga, smalt omvändt— ägg-
runda, gulbruna, sinsemellan åtskiljda — förekommande
under hösten i löfskogar. Skol-Bot. 250.

Clavdria ligula, med klubborna 2 — 3 tum höga, smalt
omvändt äggrunda, blekgula, flera växande tätt tillsam-
mans och under hösten förekommande i granskogar. Skol-
Bot. 250.

88

Clavdria incequdlis, med klubborna omkring två tum
höga, cylindriska, gula, uppåt något tillspetsade, flera
växande tätt tillsammans och under hösten förekommande
pä ängsmark. Skol-Bot. 250.

Fam. Discomycétes.

Char. Svampar, med fruktlagret utbredt till en uppåt-
vänd skifva eller disk, frän hvilken groddsäckarne elastiskt
utkasta groddkornen. — Tillhörande Cryptogamia, Fungi.

Morchélla cöiiica Pers. Allmän Miirlda. Hatten omkring
2 tum hög, kägellik, invändigt ihålig, utvändigt grågul,
med iiätlikt fördelade^ bruna åsar. Foten tmiishög, cy-
lindrisk, ihålig. Träffas på skogsängar och i skogar
under våren. Skol-Bot. 247.

Fam. Gasteromycétes.

Char. Svampar, med groddkornen liggande, utan att
bilda något tydligen skiljdt fruktlager, i svampens midt eller
inblandade i dess massa. — Tillhöra Cryptogamia, Fungi.

Lycopérdoii Bovista L. Röksvamp, Allmän Käringrök.
Frukten ung päronformig, derefter klotrund, efter uppbri-
standet formad och stor som en stor thekopp, med ore-
gelbundet sönderbrustna kanter. — Träffas under som-
maren och hösten på fält och bara fläckar i skogarne.
Skol-Bot. 249.

Fries' naturliga system.

Detta system bemödar sig om att uppställa växterna
efter deras frändskap, med fäst afseende på samtliga växt-
delarne, samt på de utvecklingsgrader, h varje växt genomgår.

Växtriket indelas uti tvenne stora afdelningar, eller s. k.
hemisferer :

I Cotyledönese.

Växter med frön, som innehålla eller vid groningen ut-
veckla hjerthlad (Cotyledönes) och brodd. De hafva blommor
med tydliga befruktningsdelar (deraf kallade Fhanerogamce
L.) af två slag (ståndare och pistiller, motsvarande hanar och
honor inom djurriket) och i sin byggnad tydliga kärl (deraf
kallade VascnUres I)C.) samt blad med klyföppningar .

II. Némese.

Växter med (jroddkom, som utväxa till groddtrådar
(Némafa). De sakna hjertblad (deraf kallade Acotyledönem)
och tydliga blommor (Cryptogdma;). De flesta bestå endast
af Celluler (deraf kallade Celluldres).

Cotyledönea? indelas uti två provinser:

A. Dicotyledönea?, innefattande växter med två motsatta
hjertblad. De tillväxa utåt (JExogénece) samt hafva van-
ligen grenigt nerviga blad och enkel rot. Blomdelarne
äro oftast två- eller fem-taliga.

B. Monocotyledöneae , växter med ett enda eller skiftevis
sittande hjertblad. De tillväxa inåt (Endogénece) , hafva
vanligen enkelt nerviga blad och sammansatt rot. Blom-
delarne äro vanligen tretaliga.

Némeae indelas äfven i två provinser:

C. Heteroiiéiiiea? , med urskiljbar rot och stam, hvilken
sednare uppbär blad eller sjelf är bladhk och grön.

D. Homonémeie , med rot, stam och blad icke åtskiljbara
och sällan af grön färg.

90

Dicotyledöiieae indelas i fyra serier:

A. Med dubbelt blomhylle:

a. Corolliflörae : Blomkronan sambladig och med stån-
darne fästa på hennes insida.

1). Thalamiflörae: Blomkronan fribladig, jemte ståndarne
fäst pä ett eget fäste, fri från blomfodret.

c. Calyeiflör» : Blomkronan fribladig, jemte ståndarne
fäst på blomfodret.

B Med enkelt (eller iDtet) blomhylle (blomkalk):

d. Iiiconiplétae.

Nyssnämnda fyra serier af Dicotyledönese, äfvensom Mo-
nocotyledöneae , Heteronémeae och Homonémese indelas i 20
klasser :

Corolliflörce:

1 Kl. Seniiniflörce: Blomkronan fäst o/).'aw2?å fruktämnet och

med en led skiljd från detsamma.

2 Kl. Annuliflörce: Kronan fäst på en disk rundtomhnnf/

(ej under) fruktämnet, öppen i l30tten.

3 Kl. Tubiflörce: Kronan fäst tmder fruktämnet, sluten i

botten.

Thalamiflörce:

4 Kl. Disciflörce: Ståndare och kronblad fästa på kanten af

en, öfver eller omkring fruktänmet befintlig disk.

5 Kl. Sertiflörce: Ståndare och kronblad fästa rundtomkring

eller på fruktämnets basis.

6 Kl. Columniflörce : Ståndarne fästa under fruktänmet på

en punktformig eller pelarlik torus.

Calyciflörce:

7 Kl. Fauciflörcs: Ståndarne fästa uti blomfodrets svalg

vid öfra kanten af den tunna torus.

8 Kl. Rosiflorce: Ståndarne fästa vid den ringformigt upp-

svällda öfra kanten af torus.

9 Kl. CentrifJörce : Ståndarne fästa i blomfodrets botten vid

en punktlik eller omärklig torus.

Incomplétae:

10 Kl. Bradeiflörce: Blomkalken enkel, bildad af flera i

krans sammanväxta blad.

11 Kl. JuUflörce: Blommor skiljdkönade (enkönade), förena-

de i ett hänge, utan annan kalk än fjäll.

12 Kl. NudifUrce: Blommor utan hylle eller kalk, sittande

utan skaft i bladvecken.

yi

Mo nocotylc cl 6 n c (e :

13 Kl. Fructiflorai: Blomkalken och ståndarne fästa ofvanpa

fruktämnet.

14 Kl. Liliiflörce: Blomkalken af 3 eller 6 (fria eller hop-

växta) blad, jemte ständarne fästa under fruktämnet.

15 Kl. SpadiciflörfC : Blomkalken ingen, fyrbladig eller be-

stående af fjäll eller hår. Blommorna oskaftade.

16 Kl. Glumiflörce : Gräs. Blommorna bildande småax med

skiftevisa yttre och inre fjäll.

Heter onémeoi:

17 Kl. Filices: Växter med tydliga kärl och öfverhud.

18 Kl. Musci: Växter bildade af celluler och saknande öf-

verhud.

Homonéme(s:

19 Kl. Älgce: Det vegetativa systemet (örten) öfvervägaude,

utgörande på en gång rot, stam och blad.

20 Kl. Fungi: Fröredningen öfvervägande ; det vegetativa

systemet insänkt i det ämne, hvarpå växten före-
kommer.

Linnés Sexual-System.

Enligt detta system, som stöder sig pä befruktningsorga-
nernas antal och förhållande till hvarandra, indelas växterna
uti 24 klasser, grupperade och definierade sålunda:

I. Fanerogamer

eller växter med blommor och tydliga befruktningsdelar.

A. Hermafroditer eller samköiiade växter,

d. v. s. med endast tvåkönade blommor.

a. 8täiidarue sinsemellan fria:

a. Lika långa eller af obestämd längd:

1. MonandriU: En fri ståndare i samma blomma som pistillen.

2. Biandria: Tvåkönade blommor med två till alla delar

fria ståndare.

3. Triandria: Tvåkönade blommor med tre till alla delar

fria ståndare.

4. Tetrandria: Tvåkönade blommor med fyra fria ståndare

af lika eller obestämd längd.

5. Pentandria: Tvåkönade blommor med fem fria ståndare.

6. Hexandrla: Tvåkönade blommor med sex fria ståndare af

lika eller obestämd längd.

7. Heptandria: Tvåkönade blommor med sju fria ståndare.

8. Oäandria: „ „ „ åtta fria ståndare.

9. Enneandria: „ „ „ nio fria ståndare.

10. Becandria:" „ „ „ tio fria ståndare.

11. Bodecandria: „ „ „ elfva eller tolf fria

ståndare.

12. Icosandria: Tvåkönade blommor med flera än tolf fria

ståndare fästa på blomfodret.

13. Polyandria: Tvåkönade blommor med flera än tolf fria

fria ståndare fästa på pistillernas fäste.

(i. Två ståndare kortare än de öfriga:

14. Bidynamia: Tvåkönade blommor med fyra ståndare, hvaraf

2 längre och 2 kortare.

15. Tetradynamia: Tvåkönade blommor med sex ståndare,

hvaraf 4 längre och 2 kortare.

93
b. Stsliidariie saiuiiiaii växta siuseiuellan:

a. Med slrän garne :

16. MonadelpMa: Tväkönade blommor med alla ständarsträn-

garne sammauväxta med hvarandra.

17. Diadclphia: Tvåköiuide blommor med ståndarsträngarne

hopväxta till tvcnne stammar eller grupper.

18. Polyndelx>lua: Tväkönade blommor med ståndarsträngarne

hopväxta till flera än två stammar.

^. Med knapparne.

19. Syngenésia: Tvåkönade (eller polygama) blommor med (5)

sammanväxta ståndarknappar.

c> Ståndarne sammanväxta med pistillen:

20. Gynandria: Tvåkönade blommor med ståndarne fästa

på pistillen utan strängar.

B. Dikllner eller skilj dköuade räxter,

d. v. s. med enkönade blommor.

a. Alla blommorna enkönade:

21. Monoecia: Sam byggare eller med honblommor och han-

blommor på samma stånd.

22. Dioecia: Tvåbyggare eller med honblommor och han-

blommor på olika stånd.
b. Blommorna dels enkönade, dels tväkönade:

23. Poly gamla: Mångbyggare eller med både enkönade och

tvåkönade blommor.

II. Kryptogamer

eller växter, som sakna egentliga blommor och för blotta ögat
synbara befruktningsdelar.

24. Cryptogamia: Med inga eller otydliga befruktningsdelar.

Hvarje klass indelas i Ordningar, ehuru efter oMka grun-
der. I de 13 första klasserna bestämmas ordningarne efter
pistillernas, stiftenas eller, då dessa saknas, efter märkenas
antal i blomman. När hos en dithörande växt finnes endast
en pistill eller ett stift i hvarje blomma, föres den till ordnin-
gen Moyiogynia; finnas två pistiller eller stift, så räknas väx-
ten till Digynia, tre pistiller eller stift till Trigynia, fyra till
Tetragynia, fem till Pentagynia, sex till Hexagynia, sju till
Heptagynia, åtta till Odagynia o. s. v. Dä antalet af pistil-
ler eller stift är obestämdt eller större än att det behöfver
räknas, föres växten till Polygynia.

14:de klassen eller Didynamia indelas i två ordningar:

1. Gymnospérmia, med 4 små, fria nötter eller, som man
kallat dem, nakna frön efter hvarje blomma.

94

2. Angiospérmia, med ett enda tVögömme (fröhus) efter
hvarje blomma.

lö:de klassen eller Tetrad i/nanila indelas i tvä ordningar efter
fruktens (skidans) relativa längd:

1. Silicidösce, med korta skidor, icke längre än tre gån-
ger största bredden.

2. Siliquösce, med långa skidor, mer än tre gånger sä
långa som bredden.

lG:de, 17:de, 18:de och 20:de klasserna, Monadelphla, Bia-
delphia, Folyadelphia odiGynandria, indelas i ord-
ningar efter ståndarenas antal: med 1 ståndare Monan-
dria, 2 Diandria etc. till och med Folyandria, då stån-
darne äro många.

21:sta och 22:dra klasserna, Monoccia och Dioecia, indelas
i ordningar på samma sätt som klasserna 16, 17, 18 och
20; men dessutom ega de ordningar, benämnda: Mona-
delpihia, Diadelphia, Folyadelphia och Syngenesia, ut-
märkta derigenom, att ständarne äro sammanväxta, an-
tingen med strängarne, uti 1, 2 eller flera stammar, eller
ock med knapparne, alldeles såsom förhållandet är med
de lika benämnda klasserna.

23:dje klassen, Poly gamla, indelas i tre ordningar:

1. Monoecia, som har de olika slagen blommor på sam-
ma stånd.

2. Dioecia, som har de olika slagen blommor på två
olika stånd.

3. Trioecia, som har de olika slagen blommor på tre
olika stånd.

24:de klassen Cryptogamia indelas i fyra ordningar:

1. Filices, Ormbunkar.

2. Musci, Mossor.

3. Älgce, Alger (Lafvar och egentliga Alger).

4. Fungi, Svampar.

19:de klassen, Syngenesia, indelades af Linné i 6 ordningar:

1. Polygamia cequälis, med alla småblommorua tvåkönade.

2. Polygamia supérflua, med tvåkönade blommor i mid-
ten och honblommor i kanten af hvarje blomkorg eller
blomster.

3. Polygamia fmstrdnea, med tvåkönade blommor i mid-
ten (disken) och könlösa i kanten af blomkorgarne.

4. Polygamia necessdria, med tvåkönade blommor i mid-
ten, ehuru med ofruktsam pistill, och med fruktsam-
ma honblommor i kanten.

95

5. Folygamia segreguta^ med h varje småbloiinna omgif-
ven af ett eiiskildt, fritt blomfoder (kranssittande blom-
skärmar) inom den gemensamma holken (svepefodret).

B. Monogamia, med enkla, ej sammansatta blommor
(blomkorgar) och frukten vanligen ett fröhus.

Hartman, som hänför till klassen Fentandria de växter,
hvilka tillh()ra Monogamia, indelar den at de öfriga ordningar-
nes växter bildade klassen Sgngenésia uti tvenne ordningar:

1. Monoclinia, med alla småblommor tväkihiade, såvida
de icke äro könlösa; inga enkönade. Denna ordning
innefattar Linnés ordningar: Foh/gamki axiiiulis, Fo-
lygamia frustrdnea och Folygamia segregdfa.

2. PolycUnia, med bäde enkönade och tväkönade små-
blommor (Polygama), innefattande ordningarne Foly-
gamia super fliia och Folygamia necessdria.

Några utländska botanister anse att alla namn pä klasser
och ordningar, slutande på "lA", hafva kort I och säga der-
före Moiiäiidria, Diäiidria, Monoécia, Polygäinia, Mono-
isrynia, Polyg-ynia o. s. v.; och beror detta på en ohka tanke
om ändelsebildningen. Hos oss har detta sätt att uttala nam-
nen icke ännu blifvit antaget.

TJppställnmg,

enligt Linnés Sexualsystem, af de växtslägten,
som finnas upptagna i detta biliang.

1 kl. Monaiidria.
Ordn. Monogynia.

Vattenväxt med bladen i krans llippyns.

2 kl. Diaiidria.
Ordn. Monogynia.

A. Bladlösa örter med i el. på vattnet flytande bladstam Letnna.

B. Orter med tydliga blad.

a. Frukten fröhus, ett inom hvarje blomma.

Blomkronan utan sporre Verönica.

Blomkronan med sporre, se vidare .... Lentibulariea.

b. Frukten : 4 smånötter i bvarje blomma .... Lycopus.

C. Buske med motsatta blad Syringa.

Ordn. Digynia.

Gräs med axlik blomnins; Anthoxdnthum.

Di

3 kl. Dian dr ia.

Ordn. Monogynia.

A. Bladen motsatta, se vidare Valeridnece geninm

B. Bladen skiftevisa eller inga.

a. Vattenört, med stora, gula blommor Iris.

b. "Halfgräs" med små blommor i ax Scirpece.

Ordn. Digynia.

Hit höra gräsen, som sökas under Gramineos.

4 kl. Tetraiidria.
Ordn. Monogynia.

A. Blommor i blomkorg med holk Dipsåcea-.

B. Blommor utan holk och icke bildande blomkorg.

97

a. Orter med stängel; blomiuonia i ax Plantdgo.

h. Orter med stjelk.

aa. Bladen skiftevisa. IMomhyllet enkelt.

Kalken hvit. Bladen lijertlika Majdnthemvvi .

Kalken gulgrön. Bladen njurlika Alchemilla.

bb. Bladen i krans, lilomhyllet dubbelt Rnbiäcece.

Ordn. Tdragynia.

Vattenväxter med blommor i ax Potamogékm.

5 kl. Peiitandria.
Ordii. Monogijnia.

A. Blomhyllet dubbelt; kronan sambladig.

a. Fruktämnet inom blomman.

aa. Fruktämnet slutl. bildande 4 smånötter Boraginece.

bb. Fruktämnet slutl. ett tvärummigt bär Solånnm.

cc. Fruktämnet slutl. ett två-flerrummigt fröhus.
n. Blomkronan sned.

Bladen ilikiga, klibbhåriga Hyoscyamus.

Bladen hela, tätludna Vc7'b(iscum.

^. Kronan likformig. Bladen pillika Convölvuhis.

dd. Fruktämnet enrummigt.

n. Märket tvåklufvet. Fröfästen laterala.

' Bladen hela, motsatta Gentidna.

" Bladen tretingradt delade, skiftevisa Menydnthes.

^. Märket odeladt. Fröfästet centralt; se vidare . Primuldcea.

b. Fruktämnet under blomman.

aa. Kronan likformig Campanuldct^a.

bb. Kronan sned.

* Ort med stängel och jemnbreda blad Lobélia.

" Buske med motsatta, elliptiska blad Lonicéra.

B. Blomhyllet dubbelt; kronan fribladig.

a. Örter med olikformig krona.

aa. Bladen äggrunda, utan stipler Impdtiens.

bb. Bladen med hjertlik bas och stipler Viola.

b. Buskar, med likformig krona.

aa. Bladen hela Rhamnus.

bb. Bladeu klufua.

* Bladen tunna, med sågade flikar Rihes.

" Bladen tjocka, med helbräddade flikar .... Hédera.

C. Blomhyllet enkelt. Bladen helbräddade Glaiix.

Ordn. Digynia.

A. Blomhyllet dubbelt.

a. Kronan sambladig. under fruktämnet.

aa. Ört med motsatta, hjertlika blad Cyndnchum.

bb. Bladlös ört med blommor i hufvud Ciisciita.

b. Kronan fembladisj, fäst ofvanom fruktämne' Umhellifenv.

B. Blomhyllet enkelt.

a. Träd, blommande pä bar qvist ; med vingfrukt. . . . Ulmus.

b. Örter mel stjelk.

aa. Bladen med stipler Hernidria.

bb. Bladen utan stipler; se vidare Chenopodidce(v.

7

98
Ordn. Trigynia.

Buskar med blommor i knippe Sambucinecs.

Ordn. Tetragynia.

ört med enblommig stjelk Parndssia.

Ordn. Pentagynia.

a. Blommor i klase Drösera,

h. Blommor i hufvud Arméria.

Ordn. Polygynia.

Liten ört med jemnbreda blad vid roten . . . ^ Myostirus.

6 kl. Hexandria,
Ordn. Monogynia.

A. Blomhyllet dubbelt. — Buske Berberis.

B. Blomhyllet enkelt eller felande. — Oi'ter.

a. Blommorna ensamma, i flock eller klase.

aa. Blomkalken liljeartad (icke grön eller brun).

* Fruktämnet under blomman Narcissineiv.

*' Fruktämnet inom blomman; se vidare .... Liliåcea.

bb. Blomkalken grön eller brun Juncdcece.

b. Blommorna i kolf Aroidece.

Ordn. Iri-Hexagynia.

a. Bladen platta Rumex.

b. Bladen halftrinda . . * Tnglåchin.

Ordn. Polygynia.

Vattenväxt med stor blomvippa Alisma.

7 kl. Heptandria.
Ordn. Monogynia.

a. Ört med lancettlika blad Trientdlis.

b. Träd med sjufingrade blad jEscuIus.

8 kl. Octandrfa.
Ordn. Monogynia.

A. Fruktämnet inom blomman.

a. Blomhyllet dubbelt Calltma.

b. Blomhyllet enkelt : Daphne.

B. Fruktämnet under blomman.

a. Kronan sanibladig. ..Små buskar . . . .- Vacciniea.

b. Kronan fribladig. Örter Epilöbium.

Ordn. Digynia.

Blekgrön ört med njurlika blad Chrysosplénium.

99

Ordn. Trigynia.

örter med skiftevisa blad och stipelslidor ; se vidare Polygönea.

Ordn. Tetra-Pentagynia.

a. Bladeu ovala, 4 i krans Paris.

b. Bladeu trefingradt delade Adöxa.

9 kl. Enneandria.

Ordn. Hexagynia.

Ort med blommor i flock Btttomus.

10 kl. Becandria.

Ordn. Monogynia.

A. Kronan sambladig.

a. Fodret femdeladt. Frukten fröhus Andrömeda.

b. Fodret femklufvet. Frukten bär Arctottåphylo*.

B. Kronan fribladig.

a. Med utbildade blad.

aa. Bladen smala, under brunulliga Ledum.

bb. Bladen breda, glatta Pyrola.

b. Med fjäll i stället för blad Monötropa.

Ordn. JDigynia.

A. Blomhyllet dubbelt.

a. Bladen skiftevisa Saxifraga.

b. Bladen motsatta Didnthtu.

B. Blomhyllet enkelt. Bladen syllika ScUrdnthus.

Ordn. Trigynia.

A. Blomfodret sambladigt Siléne.

B. Blomfodret fribladigt.

a. Kronbladen tvåklufna Utelldria.

I). Kronbladen hela.

aa. Bladen platta, utan stipler '. . Arendria.

bb. Bladen trädlika, med stipler Lepigomim.

Ordn. Pentagynia.

A. Fruktämnet ett enda i hvarje blomma.

a. Blomfodret sambladigt; se vidare Silendcea.

b. Blomfodret fribladigt; se vidare Alsindcea.

B. Fruktämnen 5 i hvarje blomma Sedum.

11 kl. Dodecandria.
Ordn. Monogynia.

Ort med lancettlika blad oeh blommor i ai Lythrum.

Ordn. Digynia.

Ort med parbladigt delade blad och blommor i ax Agrimönia.

100
Ordn. Trigynia.

örter med blommor i flocklikt knippe Euphövbia.

12 kl. Icosandria,
Ordn. Monogynia.

Träd och buskar med stenfrukt inom blomman Pnimis.

Ordn. Di-Pentagynia.

Träd och buskar med frukten under blomman Pomåcece.

Ordn. Polygynia.

Buskar och örter med djupt delade eller sammansatta blad;

se vidare Seniicösw.

13 kl. Polyandria.

Ordn. Monogynia.

A. Blommorna utan sporre, hvita, gula eller röda.

a. Kronbladen fem eller flera.

aa. Träd med snedt hjertlika blad Tilia.

bb. Halfbuske med motsatta, aflånga blad Heliåntheinum.

cc. Vattenväxter med flytande blad Nyviphcedcea'.

b. Kronbladen fyra.

aa. Fodret tvåbladigt, snart affallande Papaveräceos.

bb. Fodret fyvabladigt. Blommorna i ax Actma.

B. Blommorna med sporre, blå Delphinium.

Ordn. Polygynia.

örter med karpeller till frukt; se vidare Ranunculåcecv.

14 kl. Didynamia,
Ordn. Gymnospérmia.

örter med motsatta blad; se vidare Labiåtce.

Ordn. Ängiospérmia.

a. Refvig ört med frukten under blomman Linnma.

b. Uppräta örter med frukten inom blomman; se vidare Fersonåtce.

15 kl. Tetradynanua.

Klassens växter utgöra familjen Crucifera:.

16 kl. Monadelphia.

Ordn. Pentandria och
Ordn. Decandrta.

Dithörande växter utgöra familjen •. ■ • • Gi'uindles.

N 101

Orcln. Polyandrla.

Orter med Malva-artad blomkrona Malva.

17 kl. Diadelphia.
Ordn. Hexanclria.

()rter med djupdelade blad Fumaridcece.

Ordn. Ocfandria.

Ort med lancettlika blad Polygala.

Ordn. Decandria.

Orter med sammansatta blad Pupiliondcem.

18 kl. Polyadelphia.

Ordn. Polyandria.

Orter inetl motsatta blad Eypericum.

19 kl. Syngenésia,

Orter med blomkorg Synanthérea.

20 kl. (^ynandria.

Ordn. Monandria.

Orter med Orchisartad blomkalk Orchidea;.

21 kl. Monoecia.

Ordn. Monandria.

Spenslig vattenväxt med motsatta blad Callitricke.

Ordn. Triandria.

a. Honblommornas kalkblad hårlika. Cylindriska kolfvar Typha.

b. Honblommornas kalkblad fjällika. Klotrunda ax ... . Spargånmm.

c. Honblommornas kalk flasklik. Halfgräs med ax ... . Carex.

Ordn. Tetrandria.

a. X"^^*^' blommande på bar qvist Alnus.

I). Orter med brännborster och motsatta blad Uriicn.

Ordn. Hex- Polyandria.

A. Orter, växande i vatten.

a. Bladen skiftevisa, pillika Sagittdrin.

h. Bladen i krans, djupt pardelade Myriophyllnvi.

B. Buskar eller träd.

;i. Frukten nöt eller ollon Cupuliferip.

b. Frukten vingfrukt Bétula.

102
Ordn. Monadelphia.

Träd med barrlika blad och kottar Pinus.

Ordn. Polyadelphia.

Örter med stora blad och klangen Cucumix.

22 kl. Dioecia.

Ordn. Diandria.

Buskar oeh träd med blommor i hängen Salix.

Ordn. Triandria.

Buske med barrlika blad Empetrum.

Ordn. Tetrandria.

Parasitisk buske med motsatta, tjocka blad Visciim.

Ordn. Penfandria.

A. Bladen flikiga.

a. Stjelken slingrande Humulus.

b. Stjelken upprat Cannabis.

B. Bladen hela Spindcia.

Ordn. Hexandria.

Buske med vigglika, sågade blad Myrica.

Ordn. Oct-Polyandria.

a. Träd, blommande på bar qvist Pöpulus.

b. Ort med njurlika, flytande blad Hydröcharis.

Ordn. MonadelpJiia.

kola
jtade,

23 kl. Polygamia.

a. Barren tre i krans, kölade Junipen

b. Barren tvåsidigt rigtade, platta Taxus.

Ordn. Monoecia.

örter med blommor i gyttringar Alriplex.

Ordn. Dioecia.

a. Blommor nakna, på bar qvist frdxinus.

b. Blommor med dubbelt hylle, samtidiga med bladen . . Acer.

24 kl. Cryptogamia.

Ordn. Fillces.

A. Ormbunkar med bladstam; se vidare Polypodidcece.

B. Örter med stjelk.

a. Stjelken bladlös, med slidor Equisélum.

b. Stjelken bladig, utan slidor Lycopödium.

Register.

pag.

pag.

pag.

Acer

28.

Anthyllis

52.

Beta, Röd

60.

Acerine(s

27.

Antirrhinew

20.

Betula

63.

Achillea

6.

Apel

46.

Betulinece

63.

Acorus

72.

Apera

81.

Bicornes

53.

Acotyledonem

89.

Apium

27.

Bidens

6.

Actaea

30.

Arabis

34.

Binda, Aker-

57.

Adoxa

27.

Araliacea

24.

Binka

7.

Adoxece

27.

Arctostaphylos

54.

Björk

63.

itlgopodium

27.

Arenaria 41,

42.

Björnloka

26.

iläsculus

28.

Armeria

24.

Bladvass

81.

^thusa

26.

Aroidece

72.

Blindnässla

17.

Afvenbok

61.

Arteniisia

6.

Blitum

60.

Agaricus

87.

Arv

41.

Blodnäfva

37.

Agrimonia

47.

Ascleputdece

18.

Blodrotsört

48.

Agi-ostemma

40.

Ask

18.

Blomvass

70.

Agrostis

81.

Asp

61.

Blåbärsris

53.

Aira

81.

Asparagea

69.

Blåeld

15.

Ajuga

18.

Asparagiis

69.

Blåhallonbuske

47.

Al

63.

Asperugo

15.

Blåklint

8.

Alchemilla

47.

Asphodelece

68.

Blåklocka

13.

Algoe

85, 91.

Asplenium

83.

Blåsippa

30.

Alisma

70.

Aster

7.

Blåsuga

18.

Alismacea

70.

Atriplex

79.

Blåsört

22.

Alismece

70.

Aveua 80

81.

Blacken

18.

Alliariii

33.

Bläddrerot

22.

Allium

69.

Backbränna

34.

Bockrotsört

27.

Alm

58.

Backhumle

6.

Bohvete

56.

Aluus

63.

Backtimjan

17.

Bok

61.

Alopecurus

81.

Backvippa

30.

Bokhvete

56.

Alsikeklöfver

52.

Baldursbrå

6.

Boletus

87.

Alsikeväpling

52.

Bulsaminece

35.

Bolmört

19.

Alsinacece

40.

B ärbare a

33.

Bondbönor

51.

Amur

52.

Batrachium

29.

Boraginea

14.

Anchusa

15.

Berberidece

31.

Boört

7.

Andmat

72, 73.

Berberis

31.

Bracteifloroe

58, 90.

Audromeda

54.

Bergduu

45.

Brakved

24.

Anemone

30.

Bergknopp

44.

Brassica

33.

Anethum

27.

Bergmynta

17.

Briza

80.

Annuliftorce

13, 90.

Bergspring

83.

Bromus

79.

Antennaria

7.

Besksöta

19.

Brudbröd

49.

Anthemis

6.

Beta

60.

Brunskära

6.

Anthoxanthum

82.

— Hvit

60.

Brunört

17.

104

pag.

pag.

pag-

Bryacem

84.

Comarum

48.

Echium

15.

Braken

82, 83.

Coniferce

64.

Ek

60.

Bränna

57.

Conium

26.

Ekorrbär

70.

Bunias

34.

Convallaria

69.

Elggräs

49.

Buskvicker

51.

Convolvulacea

14.

Empetrece.

55.

Butomece

70.

Convolvulus

14.

Enipetrum

55.

Butomus

70.

GorolUfiorce

90.

En

64.

Bäckgröna

21.

Corydalis

32.

Endogeneie

89.

Bönor

50, 51.

Corylus

61.

Engelskt Raygräs 79.

Corymbiferce

5.

Epilobium

44, 45.

Calamagrostis

81.

Cotyledonew

89.

Equisetaceae

64.

Calamintha

17,

Crassulacece

43.

Equisetum

65.

Calla

72.

Cratoegus

46.

Ericece

53.

Callitriclie

6b.

Crepis

9.

Ericinece

52.

Callitrichinece

65.

Cruciferw

32.

Erigeron

7.

Call una

54.

CryptoguMce

89.

Eriopborum

75.

Caltha

30.

Cucumis

42.

Ervum

51.

Calycijiorce

90.

Cucurbitacece

42.

Erysimum

33.

Camelina

35.

CupuUferce

60.

Eupborbia

55.

Campanula

13.

Cuscuta

14.

Euphorbiacece

55.

Campanulacece

13.

Cynanchum

19.

Euphrasia

21.

Cannabis

59.

Cynarocephalm

7.

Euryanthce

77.

Cantharellus

87.

Cynoglossum

15.

Exogenece

89.

Caprifoliacem

12.

Cyperacece

74.

Capsella

35.

Cystopteris

83.

Fackelblomster

44.

Cardamine

34.

Fackelros

44.

Carduus

8.

Fagopyrum

56.

Carex 75,

70, 77.

Dactylis

79.

Fagus

61.

Caricem

75.

Daggkåpa

47.

Faucijlorce

42, 90.

Carl in a

8.

Daggskålar

47.

Femtingerört

48.

Carpinus

61.

Daggört

39.

Festuca

79.

Carum

27.

Damspelskrona

68.

Fetkropp

44.

Cellulares

87.

Daphne

58.

Fettistel

9.

Centaurea

8.

Darrgräs

80.

Ficaria

30.

Centrifloroi

52, 90.

Daucus

26.

Filago

7.

Cerastium

41.

Delphinium

30.

Filices

82, 91.

Ceratophyllece

65.

Desniansknopp

27.

Firgerört

48.

Ceratophyllum

66.

Diantlius

40.

Finsk Ingefära

26.

Cerefolium

26.

DiutomacecB

'86.

Fjällnarv

42.

Cetraria

85.

Dicotyledonem

89.

Fjällrotsört

22.

Campignon

87.

Digraphis

82.

Flen

82.

Chanterell

87.

Dill

27.

Flenört

20.

Chelidonium

31.

Dipsacece

10.

Flotagräs

74.

Chenopodiacece

59.

Disciflorm

24, 90.

Flugblomster

20.

Chenopodium

60.

Discomycetes

88.

Flugsvamp

87.

Chrysanthemum

6.

Dodra

35.

Fläder

11.

Chrysosplenium

43.

Dosta

17.

Fragaria

48.

Cickoriaecce

8.

Draba

35.

Frangulacece

24.

Cicuta

26.

Di'osera

39.

Fransyskt Rayg

räs 80.

Cirslum

8.

Droseracew

39.

Fraxinus

18.

Cistinece

38.

Drupacece

49.

Frier

22.

Cladonia

86.

Dufkulla

23.

Fries' Systern

89.

Clavaria

87, 88.

i Duflins

51.

Fritillaria

68.

Clinopodium

17.

Dunört

45.

Frossört

17.

Clisanthce

78.

Dyblad

67.

Fructijlorm

66, 91.

Columniflorce

36, 90.

Dån

17, 18.

Fryle

72.

105

pag-

pag.

pag

Präken

65.

Gökblomma

40.

Hårnackel

9.

Fucacea

86.

Gökmat

51.

Hägg

49.

Fuciis

86.

Hälleknoppar

44.

Fumaria

32.

Hafre

80, 81.

Hästhof

7.

F%imariace<B

31.

Hafrerot

9.

Hästkastanie

28.

Ftmgi

87, 91.

Hafs-Sälting

71.

Hästsvans

45.

Pur

64.

Hagtorn

46.

Hönsarv

41.

PSgclbärstrud

49.

Hallonbuske

47.

Hönsbet

42.

Pågelöit

57. ,

UaloriKjeoi

45.

Hönstarmar

41.

Fårkummer

49.

Hampa

59.

Höskallra

22.

Färgkulla

6.

Hampdån

18.

Höstfibla

10.

Förgät mig ej

15.

Hai'ekål

9.

Harklöfver

52.

Idegran

64.

Oagea

69.

Harsyra

37.

Impatiens

35.

Galanthus

67.

Hartimjau

17.

Incompleiie

90.

Galeopsis

17, 18.

Hassel

61.

Ingetcira, Finsk

26.

Galium

12.

Hedera

25.

Iride(e

67.

Gamauder

21.

Heleocharis

74.

Iris

67.

Gasteromycetes

88.

Helianthemum

38.

Islandslaf

85.

Gatukrasse

35.

Heradeum

26.

Gentiana

19.

Hevniaria

55.

Jasione

18.

Gentiuneie

19.

Hesperis

33.

Jernört

8.

Geraniem

37.

Heteronemece

89, 91.

Johannisblomster

38.

Geranium

37.

HeterostaclujiB

75.

Jordgubbar

48.

Getapel

24.

Hieracium

9, 10.

Jordrefva

17.

Getnos

17.

Hippuris

45.

Jordrök

32.

Getrams

69.

Hjortronstånd

47.

Julijiorm 60

90.

Getväpliug

52.

Ilomonemece

89, 91.

Juncacem

71.

Geum

48. 49.

Homostachyce

76.

JuncaginecB

70.

Gigalsarter

50.

Hordeum

79.

Juneus 71

72.

Glaux

23.

Hornserf

66.

Jungfrubär

47.

Glechoma

17.

Humle

58.

Jungfruliu

35.

(ilttmifiorce

77, 91.

Humle-Smäre

52.

Jungfru Marias hane

66.

Glyceria

80.

Hundfötter

10.

„ sänghalm

12.

Gnaphalium

7.

Hundloka

26.

Jungfrutvål

57.

Graminece

77.

Huiidtunga

15,

Juniperus

64.

Gran

64.

Hundviol

39.

Grangräs

65.

Hundäxing

79.

Kabbelök

30.

Groblad

24.

Huslök

44.

Kafle

81.

Grodnate

29, 30.

Hven

81.

Kafveldun

74.

Grodtåg

72.

Hvete

78, 79.

Kalfleka

30.

Grossulariece

42.

Hvitbeta

60.

Kalmus

72.

Gruinales

36.

HvitklötVer

52.

Kamillblomster

6.

Gråbo

6.

Hvitlökskrasse

33.

Kardborre

8.

Gråärter

50.

Hvit Mara

12.

Kassöta

49.

Gröe

80.

Hvitrot

78.

Kattfot

7.

Guldpudra

43.

Hvitsippa

30.

Kattljus

20.

Guldris

7.

Hvit Väpliug

52.

Kattost

36.

Guldvifva

23.

Hydrocharidem

67.

Kirskäl

27.

Gul Luzern

51.

Hydrocharis

67.

Klintblära

40.

Gul Mara

12.

Hymenomycetes

87.

Klofibla

9.

Gurka

42.

Hyoscyamus

19.

Klubbsvamp

87.

Gyllen, Sommai

33.

Hyjjericineai

38.

Klöfver

52.

Gyllen, Åker-

33.

Hypericum

38.

Vatten-

18.

Gäddnate

73.

Hypnum

84.

Knapptåg

71.

Gåsgräs

48.

Hypocbperis

10.

Knavel

56.

lOG

pag.

pag.

pag.

Knylbräckii

43.

Leontodon

10.

Malvacece

36.

Knylhafre

80.

Lentibulariece

22.

Malört

6.

Knytling

55.

Lepidiuni

35.

Mandelblomma

43.

Knägräs

80.

Lepigonum

42.

Mannagräs

80.

Konig

16.

Lctblomster

6.

Mansblod

38.

Korn

79.

Lichenes

85.

Maskros

10.

Korskål

30.

Lievarg

22.

Matricaria

6.

Ko-Smäre

51.

Lilja, olika slag

67, 68.

Medicago

51. 52.

Korsört

7.

Liliacece

68.

Melampyrum

22.

Kovall

22.

Liljekonvalje

69.

Melandrinm

40.

Krasse, Gatu-

35.

LiliifiorK

68, 91.

Melica

81.

Krasse, Hvitlöks

■ 33.

Lilium

68.

Melilotus

52.

Krasse, Angs-

34.

Lin

37.

Mell

60.

Kretsmöja

29.

Linaria

20.

Melon ^

42.

Krikonträd

49.

Lind

36.

Menyanthem

18.

Kroll-Lilja

68.

Linece

37.

Menyanthes

18.

Kropp

44.

Lingonris

53.

Mentha

16.

Krusbärsbuske

43.

Linnés System

92.

Missne

72.

Krustistel

8.

Lins

51.

Mistel

12.

Kruståtel

81.

Linum

37.

Mjuk-näfva

37.

Kråkklöfver

48.

Listera

66.

Mjölkrot

60.

Kråkris

55.

Litbospermum

15.

Mjölktistel

9.

Kråkvicker

51.

I;jung

54.

Mjölkört

44.

Kräkärter

50.

Lobelia

14.

Mjölonris

54.

Krypmöja

29.

Lobeliacece

13.

Molla

59.

Kummin

27.

Lolium

79.

Monke

13.

Kungsljus

20.

Lommegräs

35.

Monocotyledonea

89. 91.

Kungsängslilja

68.

Lonicera

13.

Monostachyce

77.

Kål

33.

Lonke, Vår-

65.

Monotropa

55.

Kålrot

33.

Loranthncece

12.

Morcbella

88.

Källarhalsbuske

58.

Lösta

79.

Morot

26.

Kämpar

24.

Lotus

51.

Mossa, flera slag

84, 85.

Käringrök

88.

Luddhafre

80.

Mossrot

66.

Käringtänder

51.

Luddvicker

51.

Moss-tväblad

^Q.

Kärleksört

44.

Luddviol

38.

Munkefrat

15.

Kärrdunört

45.

Lummer

83.

Murgröna

25.

Kärr-Måra

12.

Lungört

15.

Murkla

88.

Kärr-Sälting

71.

Luzern

51.

Murnackel

10.

Kärr-tistel

8.

Luzula

72.

Musci

84', 91.

Kärr-viol

38.

Lychnis

40.

Mynta

16, 17.

Körfvel

25.

Lycoperdon

88.

Myosotis

15.

Körsbärsträd

49.

Lycopodiacece

83.

Myosurus

30.

Lycopodium

83.

Myrica

64.

Jjabiatce

16.

Lycopsis

15.

Myricecs

63.

Lactuca

9.

Lycopus

16.

Myriophyllum

45.

Laf, olika slag

85, 86.

Lysimachia

23.

Myrrbis

25.

Lamium

17.

Lysing

23.

Myrtillus

53.

Lappa

8.

Lythrariece

44.

Myskmadra

12.

Lapsana

9.

Lythrum

44.

Måbärsbuske

43.

Lathrsea

22.

Lärkträd

64.

Mara

12.

Lathyrus

50.

Lök, flera slag

69.

Märke

26.

Ledgräs

45.

Lökmöja

29.

Möja

29.

Ledum

54.

Lönn

28.

Leguminosoi

50

Narcissa

67.

Lemna

72, 73.

Majanthemum

70.

Narcissinece

67.

Lemnacece

72,

Malva

36.

Narcissus

67.

107

pag-

paff-

l>j»g-

Narv

41, 42.

Penninggräs

35.

Qvesved

19.

Nasturtium

34.

Pepparrot

34.

(ivick-hvete

78.

Nate, flera slag

73.

Persilja

26.

Natt och dag

22.

Personntie

20.

Raygrä»

79, 80.

Nattskatta

19.

Petroselinum

26.

Ramalina

85.

Nattviol

33.

Peucedanum

26.

Ranunculacea:

28.

Neckros

28.

PhnnerogawK

89.

Ranunculus

29.

Nejkon

48.

Phaseolus

50.

Raphanus

34.

Nejlikkummer

48.

Phleum

82.

Rapsat

33.

Nejlikrot

48.

Phragmites

81.

Reforms-Törel

55.

Nemeir

89.

Pil. flere slag 62.

, 63.

Renfana

6.

Nolanaber

10.

1 Pilört

56.

Renrepe

79.

Nosserot

66.

Pimpinella

27.

Rhamnus

24.

Notblomster

14.

Piuguicula

23.

Rhinantliacece

21.

Nudijlora

65, 90.

i Piuus

64.

Rhinanthus_

22.

Nunneört

32.

Pisum

50.

Ribes

43.

Nuphar

28.

Plantaginen

23.

Ribesiacete

42.

Nyckelblomster

66.

Plantago

24.

Riddarsporre

30.

Nymphaea

28.

Platanthcra

yS%.

Rifva

15.

Nym})h(eacea;

28.

Plister, flere slag

17.

Rockentraf

33.

Nyponbuske

47.

Plommonträd

49.

, Rofva

33.

Näfva

37.

Plnmbaginea

24.

Rosa

47.

Nässla

59.

Poa

80.

Rosacem

46

Odonbuske

Odört

Oenanthe

Oleinea

Olvon

Onagrariea

Orchideie

Orchis

Origauum

Ormbunke

Ormbärsört

Ormgräs

53.
26.
26.
18.
11.
44.
66.
66.
16.
83.
70.
37.

Polygala
Polygalew

35.
35.

Rosiflor(e
Rosling

45, 90.
54.

Polygoneiv
Polygouum
Polypodiocew

56.
56.

82.

Rubtaceie

Rubus

Rumex

11.
47.

57.

Polypodiuni

Polyporus

Polystichuni

Polytrichum

Pomacece

Poppel, flere slag 61,

Populus 61,

Pors

82.
87.
83.
84.
45.
, 62.
62.
64.

Ryssgubbe
Råg

Rågblomma
Rättsvans
\ Rått-tippa
Rädisa
Räfjagräs
Räfklor

34.
79.
35.
30.
30.
34.
29.
52.

Orobanchece

Orobus

Oxalidea

Oxalis

Oxel

Oxtunga

22.
50, 51.
37. '
37.
46.
15.

Potamogetou

Potamogetonea

Potates

73. 1

73.

19.

Räfmjölks-Törel

Räfrumpa

Rättika

55.
65.
34.

Potentilla

48.

Rödbeta

60.

Prestkrage
Primula

6.
23.

Röd-dån
Rödklint

17.

8.

Oxycoccus
Oxögon

53.
40.

I

Primulacea

23.

Rödklöfver

52.

Prunella

17.

Rödväpling

52.

Paddfot

15. !

Pruuus

49.

Rölleka

6.

Palsternacka

27. i

Pteris

83.

Rönn

46.

Papaver

31. 1

Pulmouaria

15.

Rör

81.

Papaveracece

31. 1

Pulsatilla

30.

Rör-sopp

87.

Papilionacea

50. !

Pyrola

54.

Paris

70.

Pyrolacen

54.

Sagiua

42.

Parmelia

86.

Pyrus

46.

Sagittaria

70.

Parnassia

39.

Päronträd

46.

Salicinew

61.

Paronychiea

55.

Pölvass

74.

Salix

62, 63.

Pastinaca

27. i

Sambucinew

11.

Pedicularis

22.

Quurcus

60.

Sambucus

11.

Peltigera

86.

Qvaller

27.

Sandnarv

42.

108

Saxifraga

a-

Solidago

pag.

Svärdslilja

'ef.

SaxifragecB

43.

Solvifva

29.'

Synantherem

5.

Schedonorus

79.

Solvända

38.

Syra, flere slag

57.

Scirpece

74.

Solögon

29.

Syren

18.

Scirpus

74.

Sommarfibla

10.

Syringa

18.

Scleranthus

56.

Sommargyllen

33.

Säf, flere slag

74.

Scrophulai-ia

20.

Sonclius

9.

Sälg

62.

Scutellaria

17.

Sopp

87.

Sälting

71.

Secale

79.

Sorbus

46.

Sötblomster

6.

Sediun

44.

Spacklif.orie

72, 91.

Selleri

27.

Spansk körfvel

25.

Tall

64.

Seiiiinijlorce

5, 90.

Sparflins

51.

Tallört

55.

Senap, flere slag

33, 34.

Sparfuäfva

37.

Tanacetum

6.

Senecio

7.

Sparganium

74.

Tandsvingel

80.

Senticosce

46.

Sparris

69.

Tarald

40.

Serf, Honi-

66.

Spenat

59.

Taraxacum

10.

Sertiflorm

28, 90.

Spergel

42.

Taxus

64.

Silenacece

39.

Spergula

' 42.

Thalamiflorce

90.

Silene

40.

Sphagnacete

85.

Thalictrum

30.

Silfverört

48.

Sphagnuni

85.

Thlaspi

35.

Silhår

39.

Spinacia

59.

Thrift

24.

SiUculosiK

34.

Spiraea

49.

ThymelafB

58.

SiUquosce

32.

Sporreblomma

20.

Thymus

17.

Sinapis

33.

Springkorn

35.

Ticka

87.

Sippa

30.

Sprängört

26.

Tiggarmöja

29.

Sisymbrium

34.

Spåmanstistel

8.

Tilia

36.

Siura

26.

Sqvattram

54.

Tiliacem

36.

Skafgräs

65.

Stachys

17.

Timjan

17.

Skatnäfva

37.

Starr, fl. slag 75,

76. 77.

Timothej

82.

Skelört

31.

Stellaria

41.

Tirsbastbuske

58.

Skogshumle

17.

Stenliallonört

47.

Tjärblomster

40.

Skogsklöfver

52.

Stensöta

82.

Topplösa

23.

Skogsnackel

10.

Stjernblomma

41.

Tortula

84.

Skogsuarv

41.

Stillfrö

34.

Tragopogou

9.

Skogsnoppa

7.

Stinknäfva

37.

Trampgräs

57.

Skogsnäfva

37.

Stinknässla

17.

Tranbär

53.

Skogsviol

39.

Stolt Henrik

60.

Tranärter

51.

Skogsväpling

52.

Strandflen

82.

Trichera

10.

Skäfte

65.

Strandkil

7.

Trientalis

23.

Skäkteblad

70.

Strandklo

16.

Trifolium

52.

Slokgräs

81.

Strandling

23.

Triglocliin

71.

Slänbuskc

49.

Strätta

26.

Triodia

80.

Slåsskämpar

24.

Styfmorsblomma

39.

Tripleurospermum 6.

Slåtterblomma

39.

Stålört

19.

Tritieum

78, 79.

Slättertibla

10.

Stäkra

26.

Trollbärsört

19.

Sminkrot

15.

Succisa

11.

Troll dr ufva

30.

Smultronört

48.

Sumpmåra

12.

Try

13.

Småborre

47.

Sumpnoppa

7.

Träggan

74.

Smällor

40.

Surtorn

31.

Träjonbräken

83.

Smäre

51. 52.

Svalting

70.

Tubiflorce

18, 90.

Smörblomma

29.

Svalört

30.

Tuftåtel

81.

SnarretVa

14.

Svamp, flere slag

87, 88.

Tulipa

68.

Snärjegräs

12.

Svingel, flere slag

79, 80.

Tulipea

68.

Snödroppe

67.

Svinknyler

17.

Tulkört

19.

Solanacece

19.

Svinmell

60.

Tnlpan

68.

Solanum

19.

Svinraolla

59.

Tunderticka

87.

109

pag.

pag.

„

pag-

Turkiska Bönor

50. 1

Vendelrot

11.

Akerbinda

57.

Turritis

33. i

Vendelört

11.

Akerbärsört

47.

Tussilago

7.

Verbascece

20.

Akerfräkeu

65.

Tväblad

66. !

Verbascum

20. '

Åkergyllen

33.

Typha

74.

Vcronica

20,

21.

Akerkjösa

81.

Typhacece

73.

Vetteros

22.

Akermynta

16.

Tåg, fleve slag 71,

72.

Viburnum

11.

Åkersenap

33.

Tång

86.

Vicia

51.

Åkertistel

8.

Tåtel

81.

Vieker

51.

Äkertunga

15.

Tätört

23.

Vide, flere slag

62,

63.

Akervicker

51.

Törel

55.

Videört

23.

Akervinda

14.

Vildpersilja

26.

Akervädd

10.

Ullblomster

7.

Vildsalhd

9.

.

Ulmacew

58.

Vildt lin

37.

Ulmus

58.

Vinbäi-sbuske

43.

Ältgräs

29.

Umbilicaria

86.

Vintergröua

54.

Ängauis

27.

Uppställn. (ifslägtena 96.

Viol

38

39.

Ängskafle

81.

Urtica

59.

Viola

38

39.

Ängskampe

82.

U7'ticaceai

58.

Violariece

38.

Ängskrasse

34.

Utricularia

22.

Vippa

30.

Ängsnejlika

40.

Vippärt

50.

Ängsruta

30.

VaccmzecE

53.

Viscaria

40.

Ängssöta

19

Vaccinium

53.

Viscum

12.

Ängsull

75

Valeriana

11.

Visil

39.

Ängsvial

50

Vale7'ianece

11.

Vårbrodd

82.

Ängsvädd

11

Vnlerianem genuime

11.

Värlonke

65.

Appleträd

46

Valerianella

11.

Vårsallat

11.

Aren pris, fl.

slag 20, 21

Vallmo

31.

Våtarv

41.

Ärter

50

Vasculares

89.

Vägsenap

34.

Äxing

79

Vass, flere slag 74

81.

Vägtistel

8.

Vattenklöfver

18.

Vägtorn

24.

Vattenlysing

23.

Väpling, flere slag

52.

Ögontröst

21

Vattenslinga

45.

i Örnbräken

83

Veketåg

71.

W^oodsia

83.

Öronnackel

9

Rättelser.

Sid. 10 rad 25 uppifr. står: Slottertibla läs: Slåtterfibla

,, 22 ,,25 „ „ Fjellrotsört „ Fjällrotsört

,, 80 ,, 26 ,, „ Gyceria „ Glyceria

,. 96 „ 18 „ „ Diandria „ Triandria

'■'Mz:

-: - ^'

'^^-^. ,

'*V ^'

'•

k T.

€..:««■

^mi'1fe.*♦

^...'^

•v^* ^Jcd: