(navigation image)
Home American Libraries | Canadian Libraries | Universal Library | Community Texts | Project Gutenberg | Children's Library | Biodiversity Heritage Library | Additional Collections
Search: Advanced Search
Anonymous User (login or join us)
Upload
See other formats

Full text of "California och dess svenska befolkning"

Google 



This is a digital copy of a book that was prcscrvod for generations on library shelves before it was carefully scanned by Google as part of a project 

to make the world's books discoverablc onlinc. 

It has survived long enough for the copyright to cxpirc and the book to cntcr the public domain. A public domain book is one that was never subject 

to copyright or whose legal copyright term has expircd. Whcthcr a book is in the public domain may vary country to country. Public domain books 

are our gateways to the past, representing a wealth of history, cultuie and knowledge that's often difficult to discovcr. 

Marks, notations and other maiginalia present in the original volume will appear in this flle - a reminder of this book's long journey from the 

publishcr to a library and fmally to you. 

Usage guidelines 

Google is proud to partner with libraries to digitize public domain materials and make them widely accessible. Public domain books belong to the 
public and we are merely their custodians. Nevertheless, this work is expensive, so in order to keep providing this resource, we have taken stcps to 
prevent abuse by commercial parties, including placing lechnical restrictions on automated querying. 
We also ask that you: 

+ Make non-commercial use of the filés We designed Google Book Search for use by individuals, and we request that you use these files for 
personal, non-commercial purposes. 

+ Refrainfivm automated querying Do not send automated queries of any sort to Google's system: If you are conducting research on machine 
translation, optical character recognition or other areas where access to a laige amount of text is helpful, please contact us. We encourage the 
use of public domain materials for these purposes and may be able to help. 

+ Maintain attributionTht GoogXt "watermark" you see on each flle is essential for informingpeopleabout this project and helping them lind 
additional materials through Google Book Search. Please do not remove it. 

+ Keep it legal Whatever your use, remember that you are responsible for ensuring that what you are doing is legal. Do not assume that just 
because we believe a book is in the public domain for users in the United States, that the work is also in the public domain for users in other 
countries. Whether a book is still in copyright varies from country to country, and we can'l offer guidance on whether any speciflc use of 
any speciflc book is allowed. Please do not assume that a book's appearance in Google Book Search means it can be used in any manner 
anywhere in the world. Copyright infringement liabili^ can be quite severe. 

Äbout Google Book Search 

Google's mission is to organize the world's information and to make it universally accessible and useful. Google Book Search helps rcaders 
discovcr the world's books while helping authors and publishers reach new audiences. You can search through the full text of this book on the web 

at |http: //books, google .com/l 



Google 



Det här är en digital kopia av en bok som har bevarats i generationer på bibhotekens hyllor innan Google omsorgsfullt skannade in 

den. Det är en del av ett projekt för att göra all världens böcker möjliga att upptäcka på nätet. 

Don har överlevt så länge att upphovsrätten har utgått och boken har blivit allmän egendom. En bok i allmän egendom är en bok 

som aldrig har varit belagd med upphovsrätt eller vars skyddstid har löpt ut. Huruvida en bok har blivit allmän egendom eller inte 

varierar från land till land. Sådana böcker är portar till det förflutna och representerar ett överflöd av historia, kultur och kunskap 

som många gånger är svårt att upptäcka. 

Markeringar, noteringar och andra marginalanteckningar i den ursprungliga boken fiinis med i filon. Det är en påiniimelse om bokens 

långa färd från förlaget till ett bibliotek och slutligen till dig. 

Riktlinjer för användning 

Google är stolt över att digitalisera böcker som h;ir blivit Jillmän egendom i samarbete med bibliotek odi göra dem tillgängliga för 
alla. Dessa böcker tillhör mänskligheten, och vi förvaltar bara kulturarvet. Men det här arbetet kostar mycket pengar, så för att vi 
ska kunna fortsätta att tillhandahålla denna resurs, har vi vidtagit åtgärder för att förhindra kommersiella företags missbruk. Vi har 
bland annat infört tekniska inskränkningar för automatiserade frågor. 
Vi ber dig även att: 

• Endast använda filerna utan ekonomisk vinning i åtanke 

Vi har tagit ftam Google boksökning för att det ska användas av enskilda personer, oeli vi vill att du använder dessa filer för 
enskilt, ideellt bruk. 

• Avstå från automatiska frågor 

Skicka inte automatiska frågor av något slag till Googles system. Om du forskar i maskinöversättning, textigenkänning eller andra 
områden där det är intressant att få tillgång till stora mängder text, ta då kontakt med oss. Vi ser gärna att material som är 
allmän egendom används för dessa syften och kan kanske hjälpa till om du har ytterligare behov. 

• Bibehålla upphovsmärket 

Googles "vattenstämpel" som finns i varje fil är nödvändig för att informera allmänheten om det här projektet och att hjälpa 
dem att hitta ytterligare material på Google boksökning. Ta inte bort den. 

• Håll dig på rätt sida om lagen 

Oavsett vad du gör ska du komma ihåg att du bär ansvaret för att se till att det du gör är laghgt. Förutsätt inte att en bok har 
blivit allmän egendom i andra länder bara för att vi tror att den har blivit det för läsare i USA. Huruvida en bok skyddas av 
upphovsrätt skiljer sig åt från land till land, och vi kan inte ge dig några råd om det är tillåtet att använda en viss bok på ett 
särskilt sätt. Förutsätt inte att en bok går att använda på vilket sätt som helst var som helst i världen bara för att den dyker 
upp i Google boksökning. Skadeståndet för upphovsrättsbrott kan vara mycket högt. 

Om Google b ok sökning 

Googles mål är att ordna väi'ldens information och göra den användbar och tillgänglig överallt. Google boksökning hjälper läsare att 
upptäcka världe ns böcker och författare och fö rläggare att nå nya målgrupper. Du kan söka igenom all text i den här boken på webben 
på följande länk |http : //books . google . com/| 



Ernst Skarstedt. 



CALIFORNIA 



OCH DESS 



Svenska Befolkning 



AF 



ERNST SKARSTEDT, 

förf. till "Washington och dess svenska befolkning," '*Vära Penn- 

fäktare" m. fl. 



Med en färglagd karta öfver California, öfver 200 porträtt och 100 

andra illustrationer. 



På eget förlag. 



Pris $1.50. 



Tryckt hos 

WASHINGTON PRINTING CO. 

Seattle, Wash., 1910. 



^■5 Z^i-l^^^.jo,^ 



/ 




j I ' - ' 






\ f 



Ixl 



\ 



) ; •>■ 



FÖRORD. 



Den oväntade framgång, som kom min ålr 1908 utgifna bok om 
Washington och dess svenskar till del, väckte' till lif tanken på den i 
bokens företal omnämda planen att göra äfv^n andra vestkuststater till 
föremål för en liknande "uppskrifning;" "I enlighet dermed påbörjade 
jag i jan. 1909 en bok om California och samlade längre fram under 
4 månaders färder och ströftåg genom staten sådana personal- och 
andra uppgifter om landsmännen, som jag med min högst obetydliga 
förmåga som "solicitor" kunde locka ur de personer, med hvilka jag 
kom i beröring. Intresset för saken befans emellertid så svagt och 
det motstånd, jag rönte, så starkt, att jag många gånger höll på att 
ge alltsamnjan på båten. Under mitt arbete med Washingtonboken 
hade jag haft till medhjelpare en solicitor ex professo, tidningsman- 
nen, numera redaktören i Portland, Oregon, F. W. Lönegren, hvars 
oerhörda öfvertalningsförmåga öfvervann alla de ointresserades mot- 
stånd och betänkligheter. Till följd häraf blefvo utgifningskostnader- 
na den gången mer än betäckta genom subskriptioner. Nu var jag 
deremot i det närmaste hänvisad till mina egna resurser. Resultatet 
blef också derefter. Hade icke den inom San Franciscos svenska 
verld allmänt uppbume, hjelpsamme och driftige förenings- och lite- 
raturvännen Emil Högberg slutligen godvilligt åtagit sig att egna 
en del af sina lediga stunder åt befrämjandet af mitt verk, hade jag af 
finansiella skäl troligen måst öfvergifva det. Med större tillmötes- 
gående från allmänhetens sida hade boken, såsom jag i mina prospekt 
lofvade, kunnat vara färdig i augusti. Nu fördröjdes jag i mitt skrif- 
ningsarbete genom månadslånga väntanden på utlofvade biografier 
och porträtt (många af hvilka ej ens ännu anländt). Brådskande ar- 
beten af annat slag på tryckeriet hjelpte äfven till att försena bokens 
utgifvande. Då den nu ändtligen föreligger färdig, åsamkar den mig 
i följd af alla dessa motigheter en känbar pekuniär förlust, hvilken 
dock tack vare mr Högbergs ingripande blir flera hundra dollars 
mindre, än den skulle blifvit, om jag utgifvit boken i trots af det 
glupskt otillräckliga finansiella understöd, som jag och min med- 
hjelpare i Los Angeles, kapten Eric Johnson, samt ett par tillfälliga 
agenter i San Francisco lyckats utverka hos allmänheten. 

*'Hvad skall en sådan bok tjena till?" är en fråga, som slungats 
mig i ansigtet mer än en gång. För en hvar, som ej låtit hvarje 
ideelt intresse fÖrqväfvas af krassa materialistiska sträfvanden, pen- 
ningförvärf och "detta lefvefnets omsorg," borde det väl ändå vara 
tydligt, att ett lands eller folks historia är af vigt för både samtid 
och efterverld att känna, och att det blefve svårt för någon veten- 
skaplig idrott att frodas, om icke historieforskning bedrefves sam- 
tidigt. Äfven de, som låtit sig öfvertalas att lemna bistånd till detta 
arbete och förmena sig icke få någon personlig valuta för sitt kon- 
tanta utlägg, böra förstå, att det kan finnas andra, som sätta värde 
på att erhålla kännedom om dem, deras öden och den insats de gjort 
i sitt lands och folks utveckling. Ingen må tro, att det är ett nöje 
att tigga folk om hjelp. Vore det så stäldt, att försäljningen af bo- 
ken kunde bringa utgifvaren någon ersättning alls för hans möda, 
skulle han sannerligen akta sig för att plåga sig sjelf och andra 



med tiggeri om finansielt understöd. Men nu har det, såsom litera- 
tören O. Almén nyl. påpekade i en artikel i Vestkusten, "visat sig, 
att literära arbeten i historiska och vetenskapliga ämnen aldrig fun- 
nit afnämare nog att betäcka kostnaderna för deras utgifvande, hva- 
dan de flesta dylika arbeten, som hittills utkommit, understödts an- 
tingen af allmänna medel eller genom enskilda personer." 

"Låt bli att ge ut dem då!" invändes kanske. Men en sådan 
invändning göres icke af någon, som behjertar, att vi ha förpligtelser 
ej blott till oss sjelfva och våra närmaste, men äfven till vårt foster- 
land, vårt folk och våra efterkommande. Jag kan också med glädje 
konstatera, att åtskilliga personer sett saken i detta ljus och efter 
bästa förmåga uppmuntrat mig. De svenska prester, hvilka jag an- 
modat om erforderliga data beträffande församlingarnes historia, ha 
i de allra flesta fall beredvilligt tillmötesgått mig, såsom af försam- 
lingskapitlet framgår. Att jag äfven stött på ett eller annat fall al 
ömkligt bigotteri — särskildt ett, der vederbörande, ett typiskt ex- 
emplar af egenkärlek och småsinthet, velat, om det stått i hans makt, 
hindra mig från att skrifva något alls om hans samfund, är beklagligt- 
vis sant. Men sådant är ej värdt att fästa sig vid. 

Hvad jag först och främst haft i ögonsigte, har varit att göra 
boken opartisk, tillförlitlig och i möjligaste måtto fullständig. Jag 
har icke tillåtit mig några gissningar eller obevisliga hugskott. Alla 
statistiska uppgifter äro hemtade ur de tillförlitligaste källor, som 
stått till buds, såsom regeringsrapporter, erkända historiska verk 
o. s. v. I den biografiska afdelningen saknas visserligen några 
namn, som bort finnas der, men detta beror i intet enda fall på af- 
sigtlig eller medveten försumlighet å min sida. I ett eller annat fall, 
såsom i fråga om pastor Rodell, beror det på ofrivilligt förbiseende, 
men i de flesta, såsom i fråga om pastor C. Anderson i San Fran- 
cisco, diktarne Olof Simonson i San Diego och Swan Wilson i Los 
Angeles, mekanikern Uno Ovlén i Vallejo, G. Thorön i Cotati m. fl., 
helt enkelt derpå, att jag ej kunnat skaffa erforderliga uppgifter. 

Till alla, som visat sig gynsamt stämda mot mitt arbete, hvilket, 
så vidt jag vet, ingen annan skulle velat åtaga sig, äfven om han 
(eller hon) i öfrigt egt de nödvändiga förutsättningarne, vill jag här- 
med frambära min varma tacksägelse. Särskildt vill jag tacka kapten 
Eric Johnson i Los Angeles, hvilken skaffat mig 8 procent af biogra- 
fierna och 13 procent af det utlofvade understödsbeloppet, samt i all 
synnerhet mr Emil Högberg, som skaffat ej mindre än 20 procent af 
biografierna och 35 procent af understödsbeloppet, för deras vän- 
skapsfulla bistånd. Slutligen egnas ett tack till Washington Printing 
Co. och bokbinderifirman The Art Bindery i Seattle, hvilka skänkt 
boken dess prydliga typografiska och öfriga utstyrsel. 

Seattle, Columbia Station, Wash., 

den 28 dec. 1909. Ernst Skarstedt. 



INNEHÅLL. 



» 



fl 



ii 



ii 



ii 



ii 



ii 



j> 



ii 



» 



ii 



ii 



Sid. 
Kap. I. Californias historia till år 1846. (i illustration) 9 

2. Californias historia från 1845 till närvarande tid. 27 

3. Californias utseende och klimat, (i illustration) 42 

4. Berg, sjöar, geysrar, floder och vikar. (3 ill.)........ 52 

5. Dalar och skogar. . (6 ill.) '59 

6. Dödsdalen och Yosemite-parken. (i ill.) 81 

7. Jagt och fiske. (2 ill.) 91 

8. Jordbruksförhållanden i Califofnia. (12 ill.) 102 

9. Indianer, kineser och japaneser. (3 ill.) 132 

10. Städerna vid San Francisco-viken. (5 ill.) 139 

(San Francisco 139, Oakland 157, Fruitvale, Alameda, 
San Leandro, Piedmont, Berkeley 158). 

11. California-städer icke belägna vid San Francisco-viken. 

(7 ill.) 160 

(Los Angeles 160, San Pedro, Pasadena 165, San Diego 
166, Riversi.de, San Bernardino, Redlands 167, Santa Ana, 
Anaheim, Santa Barbara, Ventura, Sacramento, San José, 
Santa Clara, Palo Alto 168, Stockton, Fresno, Redding, 
Visalia, Bakersfield, Kaweah-kolonien 170, Kingsburg 
173, Turlock 174, Vinland, Stevenson, Eureka 175, Arcata, 
Ukiah, Santa Rosa, Petaluma, Asti 177, Lakeport, Napa, 
Santa Cruz, Salinas, Monterey, Templeton m. fl. 178). 

12. Svenska kyrkor och församlingar i California. (11 ill.) 179 
(A. Lutherska församlingar 179, B. Meodisterna 187, 
C. Missionsvännerna 191, D. Baptisterna 198). 

13. Svenska tidningar i California. (4 ill.) .203 

14. Svenska föreningar i California. (16 ill.) 211 

Biografisk af delning. (190 porträtt och 37 andra illustrationer). .243 



FYRA MÄRKESMÄN I CALIFORNIAS HISTORIA. 



Peter Hardeman Bumett James Norris GiUett 

(1807-1895) (1860—) 

läten Californias försle guver- Californias nuvarande guvernör 
nör 1850. Se sid. 30 och 39. frän 1907, Se sid. 40. 



John AugustuB Sutter Leland Stanford 

(1803—1880) (1834— 1893) 

Berömd pioniär och kolonist, på Filantrop, jern vägsbyggare, 1 

hvars egor det första guld- versitetsgrundläggare. 

fyndet gjordes 1848. Se sidorna 34 

Se sid, 30. och 168. 



KAPITEL 1. 

Californias historia till år 1846. 

Det område, som nu heter California, upptäcktes i septem- 
ber 1542 af portugisen Juan Rodriguez Cabrillo, h vilken ut- 
sändts på upptäcktsresor från Mexico. Han kastade ankar 
utanför den plats, som nu bär namnet San Diego, stannade 
der några dagar och seglade derpå vidare norrut så långt som 
till Monterey-viken, hvarest en våldsam storm hindrade honom 
från att landstiga. Han följde kusten, tills han nästan kom i 
sigte af Golden Gate. Väderleken var fortfarande stormig, 
och han ansåg det derför klokast att af b ryta forskningsresan. 
Han seglade söderut och stannade vid Santa Barbara-öarne i 
afsigt att öfvervintra der. Cabrillo, som befann sig i spansk 
tjenst och var särdeles gynnad af vice-konungen Mendoza i 
Mexico, uppkallade efter honom den nordligaste punkt, som 
han nått under sin resa, nämligen den udde, som nu är känd 
under namnet Cape Mendocino. Kort efter ankomsten till 
Santa Barbara-öarne afled Cabrillo, lemnande befälet öfver ex- 
peditionen åt lotsen Ferralo. Denne fortsatte resan norrut än- 
da till södra delen af Oregon, men måste på grund af vidriga 
väderleksförhållanden och otillräcklig proviant återvända till 
Mexico. 

Den 17 juni 1579 landsteg den bekante engelske sjöfaran- 
den Francis Drake nära det nuvarande Point Reyes och tog 
landet i besittning för engelska kronans räJcning. Den vik, i 
hvilken han inlöpte, och hvarest hans fartyg lag för ankar 1 
öfver en månad, heter ännu Drake's Bay. Den engelska rege- 
ringen har emellertid aldrig gjort anspråk på det landområde, 
som Drake tog i besittning, och som han gaf namnet New 
Albion. 

Den tredje resanden, som besökte California, var general 
Vizcayno, som år 1602 gjorde en upptäcktsfärd på befallning 
af Philip den tredje af Spanien. Han landsteg i San Diego 
och Monterey samt utsträckte sin färd så långt norrut som 
till Point Reyes. 



— 10 — 

Mellan åren 1610 och 1660 gjordes 20 försök att utforska 
och taga i besittning det californiska fastlandet, enär på ett 
eller annat vis man fått för sig, att det innehölle en rikedom 
af guld, silfver och ädla stenar. Men resultaten af dessa för- 
sök äro begrafda i glömska, och historien har ingenting att 
förtälja om dessa nejder under en tidrymd af 164 år efter Viz- 
caynos resa. 

År 1767 blefvo jesuitmissionärerna i Lägre California (eller 
som det också kallas: Californiska halfön) utdrifna derifrån 
på befallning af spanske konungen Carl den tredje och deras 
missionsstationer och öfriga egendom skänkta åt franciska- 
nermunkarne. Dessa voro ärelystna och ifriga att vinna an- 
hängare åt kyrkan och gjorde ofördröj ligen, deri understödda 
af vice-konungen i Mexico, anstalter till utvidgande af sitt 
välde. Det land, som närmast kom i deras åtanke, var natur- 
ligtvis det angränsande området, våra dagars California eller, 
som det, till skillnad från halfön California eller Lägre Califor- 
nia, kallades: Öfre California. Junipero Serra, en nitisk och 
företagsam medlem af franciskaner-orden, utnämdes till leda- 
re af företaget och till högste styresman öfver de missions- 
stationer, som skulle komma att anläggas i Öfre California. 

Halfön California hade upptäckts af Cortez redan år 1535 
och af honom blifvit kallad California, hvilket ord förekommit 
i en förut utgifven spansk äfventyrsroman, hvari California 
beskrefs som en ö, belägen på högra sidan om Indien. Roma- 
nen, hvars namn var "Amadis de Gaul," öfversattes till de fle- 
sta europeiska språk och var det mest populära verk på den 
tiden. "Califria," den qvinliga formen af ordet "kalif," var 
drottningen, och California var ön, öfver hvilken hon herska- 
de. Hon skildrades som en krigisk varelse, som hatade man- 
könet, gick klädd i krigsrustning och hade till sitt skydd "gri- 
par" (ett fabelaktigt djur med lejonkropp och örnhufvud), 
hvilka försvarade henne mot hennes fiender. I fri öfversätt- 
ning skulle således ordet California kunna återgifvas med ut- 
trycket: "Amazon-drottningens land." I våra dagar användes 
namnet California endast om den nord-amerikanska stat, hvars 
historia här behandlas. Den mexikanska halfön, som i norr 
gränsar till California, heter Lower California eller Lägre Ca- 
lifornia, såsom redan i det föregående framhållits. 

Från och med år 1769 räknas inträdet af det kanske märk- 
värdigaste skedet i Californias historia, då hela området så 
godt som egdes och med oinskränkt myndighet regerades af 
ett sällskap munkar, ehuru det fortfarande räknades som 



— II — 

spansk provins och "till namnet, men icke till gagnet'' styrdes 
af spanska guvernörer, af hvilka den förste, som utnämdes år 
•1769, var Gaspar de Portola. 

Så snart alla förberedande anstalter för Californias bebyg- 
gande voro undanstökade i Mexico, afsändes fyra expeditioner, 
— tre sjövägen och en landvägen. De tre sjöexpeditionerna, 
hvilka medförde allt tungt gods, lifsförnödenheter, boskap m. 
m., drabbades af opåräknade motgångar. Den första förlorade 
hela sin besättning utom befälet, kocken och en matros ge- 
nom skörbjugg, törst och hunger; den andra förlorade åtta 
man genom skörbjugg; den tredje försvann spårlöst. Land- 
expeditionen delade sig i två partier, af hvilka det första an- 
trädde färden den 24 mars 1769 och ankom till San Diego den 
14 maj, grundande det första kaukasiska nybygge i California. 
Det andra, med hvilket fader Junipero Serra följde, begaf sig 
i väg den 15 maj och kom till San Diego den i juli. Den 16 
juli grundade Junipero Serra dersammastädes missionsstatio- 
nen San Diego de Aleala, den äldsta af alla stationerna, belä- 
gen 6 mil från det nuvarande San Diego. Den förste infö- 
ding, som omvändes af munkarne, döptes i denna station den 
26 dec. 1769. 

I juli 1769 begaf sig ett stort sällskap från San Diego-sta- 
tionen norrut i afsigt att uppsöka Monterey-viken och der 
grunda en station. Sällskapet kom emellertid på villospår och 
hann aldrig sitt mål. I stället råkade det under sina vandrin- 
gar upptäcka San Francisco-viken den 25 okt., hvarefter det 
återvände till San Diego, dit det anlände i jan. 1770. Kort 
derefter gjordes en annan upptäckt, af en mindre angenäm 
art likväl, näml. att det. var på upphällningen med matförrå- 
det. Ett väntadt fartyg, som skulle tillföra det nya samhället 
erforderliga lifsmedel, dröjde öfver tiden, och det beslöts, att 
derest fartyget icke anländt senast den 20 mars, missionssta- 
tionen och dermed hela California skulle öfvergifvas och mun- 
karne med hela sitt följe återvända till Lägre California. Far-| 
tyget kom emellertid, egendomligt nog, just den 20 mars. 
Hade det dröjt en enda dag längre, hade Serra och hans folk 
icke varit qvar i San Diego och munkregementets egendom- 
liga kapitel i Californias historia aldrig kommit att skrifvas. 

Den 6 juni 1770 anlade Serra stationen San Carlos Borro- 
meo eller, som den också kallas, El Carmel, 7 mil från den nu- 
varande staden Monterey. Denna station blef längre fram 
missionsstyrelsens hufvudsäte. Den byggnad, som ännu qvar- 
står, är icke den ursprungliga stationen, utan tillkom något 



— 12 — 

senare. Stationen ombyggdes näml. under åren 1793-1797- 
Junipero Serra sjelf ligger begrafven under altaret i El Car- 
mel-stationen. Nästa station i ordningen anlades af Serra' 
den 14 juli 1771 mellan de nuvarande King City och Jolon och 
fick namnet San Antonio de Padua. Den 8 sept. 1771 grun- 
dade munkarne Cambon och Somera den fjerde stationen, San 
Gabriel Arcangel, nära San Miguel-f loden, i . det nuvarande 
San Gabriel. IDen femte stationen, San Luis Obispo de To- 
losa, belägen i San Luis Obispo, grundades af Serra sjelf den 
I sept. 1772. Den ursprungliga byggnaden har blifvit myc- 
ket förändrad på senare tiden, men ett stycke af den gamla 
trädgården befinner sig ännu i orubbadt skick. Den 9 okt. 
1776 anlade munkarne Valon och Cambon stationen San Fran- 
cisco de Asis eller, som den vanligen kallas, Mission Dolores,^ 
en af staden San Franciscos sevärdheter. Mission Dolores, 
eller hvad som är qvar af densamma, är nämligen belägen i 
hjertat af San Francisco. Samtidigt med Mission Dolores 
grundades i dess närhet och till dess skydd en militärstation 
eller s. k. *'presidio,'" hvilken likaledes blef färdig och invig- 
des på samma gång som missionsstationen, fast på något oli- 
ka sätt. Dervid inträffade följande komiska tilldragelse. Pre- 
sidion invigdes medelst dundrande kanonskott, som kommo de 
förskrämda indianerna, hvilka munkarne i missionsstationen 
väntat få till deltagare och åhörare under sin invigningsguds- 
tjenst, att hals öfver hufvud kasta sig i sina båtar och söka 
säkerhet på öarne i viken och på motsatta stranden. När strax 
derpå ett kanonskott dundrade från missionsstationen som 
tecken, att den skulle invigas, styrktes indianerna blott ännu 
mer i sin tro, att de vpro omgifna af, fiender, och vågade sig 
icke fram. De goda munkarne stodo i sin kyrka, gapande af 
förvåning öfver att se den så tom, och begrepo icke anlednin- 
gen. De måste slutligen begifva sig ut på upptäcktsfärd efter 
sina försvunna lärjungar och lyckades omsider locka dem till- 
baka. Missionskapellet i denna station höll sig i godt skick 
till fram på 1820-talet. Tack vare en katolsk prest, fader 
Prendergast, som på 1860-talet lät reparera Mission Dolores, 
har detta gamla minnesmärke blifvit bevaradt åt efterkom^ 
mande generationer. Det bestod äfven segerrikt jordbäfnin- 
gen i april 1906 och skonades af dert derpå följande branden, 
som hejdades just vid den gata, der Mission Dolores är be- 
lägen. 

Den ståtligaste af alla missionsstationerna var San Juan 
Capistrano, hvilken grundlades den i nov. 1776 af Serra och 



— 13 — 

hans embetsbroder Amurrio. Den är belägen i den lilla byn 
Capistrano, ej långt från Los Angeles. Den upptog hela 6 
acres, hade väldiga, tjocka murar och långa, högtidliga klo- 
stergångar med bågformigt hvälfda tak. Denna stations hi- 
storia tillhör de allra sorgligaste. Söndagsmorgonen den 8 
dec. i8i2, då klosterklockorna kallade indianerna till guds- 
tjenst, kändes luften ovanligt qvalmig, och då gudstjensten 
börjat, förnams utifrån ett doft, mullrande ljud som af en 
aflägsen åska. Plötsligt började jorden skaka våldsamt, och 
innan man visste ordet af, brakade det vackra, hvälfda taket 
och tornet ned och krossade 39 af de gudstjenstfirande. Un- 
der flera veckors tid derefter inträffade ständigt mindre jord- 
skalf, och indianerna, som dittills trifts' bra, syntes förlora all 
håg och lust för arbete. År 1833 inkräktade främlingar på 
deras egendom, slagtade deras kreatur, togo deras täppor ifrån 
dem och fördelade dem bland spanjorerna. Indianerna blefvo 
förskingrade och ville icke återvända, då tio år senare en af 
de spanska guvernörerna återställde en del af det röfvade om- 
rådet till missionsstationen. Munkarne sjelfva fällde modet, 
och regeringen sålde stationen för $750 till en viss Foster, 
som behöll den i 20 år, hvarefter den katolska kyrkan genom 
en rättegång återvann den. Det är antagligen ingen af de 
gamla klosterbyggnaderna i California, som besökts af så 
många turister som Capistrano, och ingen, som utöfvar en så- 
dan dragningskraft på artister. Det är omöjligt att uppgif- 
va, hur många som försökt afteckna eller afmåla dessa im- 
ponerande gamla ruiner, hvilkas gripande saga talar så mäk- 
tigt om alltings förgänglighet. 

Näst i ordningen grundades stationen Santa Clara den 12 
jan. 1777 af munkarne Pena och Murguin på en af de bör- 
digaste slätter i hela staten. Denna station, belägen i staden 
Santa Clara, är en ai de bäst bibehållna af alla stationerna. 
Stationen San Buenaventura (i staden Ventura), grundad den 
21 mars 1782, var den sista af de nio stationerna, som anlades 
under Junipero Serras tid. Han afled näml. år 1784, men hans 
verk fortsattes af hans efterträdare, och under den återstå 
ende tiden af munkarnes regemente i California grundades ej 
färre än tolf missionsstationer, näml. Santa Barbara 1786; 
La Purisima Concepcion 1787; Santa Cruz och Nue&tra Se- 
nora. La Solidad 1791 ; San José, San Juan Bautista, San Mi 
guel och San Fernando Rey 1797; San Luis Rey 1798; Santa 
Inez Virgin y Martyr 1804; San Rafael 1817 och San Francis- 
co de Solano de Sononia 1820.. De två sistnämda äro de enda, 



— 14 — 

som äro belägna norr om San Francisco-viken. Solidad, San 
Antonio och San Miguel ligga i Salinas-floddalen ; La Purisi- 
ma, Santa Inez och Santa Barbara i eller nära Santa Barbara; 
San Gabriel och San Fernando i Los Angeles-trakten ; San 
Luis Rey längre söderut. 

Byggnaderna uppfördes alla efter en och samma plan, 
vanligen bildande tre sidor af en qvadrat; med kyrkan eller 
kapellet midt i den mellersta sidan. Kyrkans inre var alltid 
utpyntadt så prydligt som möjligt med taflor, ljusstakar, sta- 
tyer, guld- och silfvérkärl och annat, som kunde väntas göra 
intryck på indianerna. Santa Barbara-stationen, hvilken lik- 
som stationen Santa Clara befinner sig i jemförelsevis godt 
skick, lemnar än i dag en god föreställning om, hur munkarne 
kunde anordna en klosterbyggnad så, att den kom att se ståt- 
lig och imponerande ut. På hvartdera hörnet af denna bygg- 
nads framsida befinner sig ett 35 fot högt torn, på toppen 
h\araf dubbla, korsprydda klockstaplar höja sig. Framför 
byggnaden synas än ruinerna af en fontän och märken efter de 
gångar och rabatter, som munkarne anlade med så mycken 
omsorg. Under de senare åren har ett sällskap i California 
nedlagt mycken möda och kostnad på att reparera de gamla 
missionsstationerna. 

Presterna bodde alltid nära kyrkan, och bakom deras bo- 
städer befunno sig verkstäder och förrådskamrar. Det bygg 
nadsmaterial, som användes, var i de flesta fall adobe eller 
soltorkad lera, och taken gjordes af halfbrända, rörformade 
tegelpannor. På något afstånd från missionsbyggnaden upp- 
fördes bostäder åt de indianska tjenarne eller, rättare, slaf- 
varne. Deras bostäder voro enkla kojor af adobe med tak af 
växtblad och uppfördes i rader. I Santa Clara bildade de en 
hel liten stad med fem gator. Dessa små indianbyar voro 
kända under namnet '*rancherias", och i deras närhet fans all- 
tid en liten fästning, kallad "castillo", i hvilken tre eller fyra 
mexikanska soldater hade sitt tillhåll med uppgift att skydda 
missionsstationen i händelse af anfall från indianerna. Utom 
dessa skäligen tarfliga och betydelselösa försvarsposter funnos 
vid fyra af missionsstationerna, näml. San Diego, Santa Bar- 
bara, Monterey och Mission Dolores, större fästningsanlägg- 
ningar, s. k. "presidios," hvilka underhöllos af den spanska re- 
geringen och voro afsedda ej blott till skydd mot indianerna, 
utan äfven att afvärja möjligen inträffande försök till inkräkt- 
ning från främmande makters sida. Hvarje presidio var för- 
sedd med höga murar af adobe, på hvilka tronade några små 



— IS — 

kanoner. Men besättningen var sällan till finnandes innan- 
för murarne. Disciplinen var ytterst slapp, och soldaterna 
ströko efter behag omkring i den omgifvande nejden eller t. 
o. m. flyttade helt och hållet från presidion, togo sig hustrur 
bland de omvända indianerna och slogo sig ned på någon plats, 
som särskildt fallit dem i smaken. Den spanska regeringen 
var heller icke knusslig mot dessa "trotjenare", utan skänkte 
dem ofta bördiga landsträckor till belöning för deras tjenster. 
Detta var början till de många s. k. '*landgrants" eller spanska 
jordförläningar, af hvilka California öfverflödar, och som vål- 
lat så. mycket krångel och osäkerhet vid egendomsköp. Den 
första landsträcka, som på så vis skänktes bort af den spanska 
regeringen, gafs 1775 åt soldaten Manuel Butron, som gift sig 
med en i San Carlos-stationen omvänd indianska. 

Under de första åren efter munkarnes invandring till Ca 
lifornia erhöllo de rikliga understöd från så väl spanska rege- 
ringen som en hop välmenande enskilda personer i Spanien 
och Mexico, hvilka ansågo sig böra göra uppoffringar för att 
få alla indianer i California omvända till kristendomen. Mun- 
karne hade sålunda fullt upp med rörelsekapital, och då deraa 
hjordar snabbt förökades och indianerna arbetade som slaf- 
var för dem, blefvo munkarne inom några år rika och bör- 
jade småningom få mer smak för vårdandet af sina ofantliga 
jordagods än för omvändandet af hedningar. Såsom redan 
visats, utsträckte de sina besittningar från San Diego till ett 
godt stycke norr om San Francisco-viken, upptagande alla de 
bördigaste dalsänkningar längs kusten. Det inre af landet 
med dess torra klimat och ökenartade utseende brydde de sig 
icke om; ej heller gjorde de någon ansträngning att omvända 
dess invånare. Men längs kusten regerade de på en sträcka 
af flera hundra mil. Det har beräknats, att de 21 missions- 
stationernas egor sammanlagdt innefattade omkring 8 mil- 
lioner acres, hvaraf en betydlig del var under odling och re* 
sten användes till betesmarker. Stationerna voro anlagda så, 
att egorna bildade en sammanhängande sträcka af jord, från 
hvilken nybyggare, som tänkte slå sig ned i California, voro 
lika grundligt utestängda, som om hela kusten varit omgif- 
ven af en kinesisk mur. Munkarne odlade hvete, skidfrukter, 
vindrufvor, fikon, oliver m. m., pressade vin och drefvo får- 
och boskapsskötsel i stor skala. Redan så tidigt som i8oc 
började fartyg från Boston, New York och England ställa sin 
kosa till San Francisco-viken och idka byteshandel med mis- 
sionsstationerna, af hvilka de tillhandlade sig hudar, talg, vin 



— 17 — 

m. m. I San Gabriel pressades årligen från 400 till 600 tunnor 
vin och i åtskilliga andra stationer nästan lika mycket. Alla i sta- 
tionerna egde ofantliga hjordar af boskap, får och hästar. 
Mission Dolores t. ex. hade år 1825 öfver 76,000 nötkreatur, 
3,000 hästar, 820 mulåsnor, 79,000 får, 2,000 svin och 456 par 
arbetsoxar. Å Santa Claras egor föddes år 1823 22,400 kalf- 
var, och San Miguel-stationen egde två år förut 91,000 nötkrea- 
tur. Samtidigt hade San Luis Obispo-stationen 87,000 nöt- 
kreatur, 72,000 får och öfver 9,000 hästar och mulåsnor. Des- 
sa siffror äro tillräckliga att visa, hvilken oerhörd ekonomisk 
framgång munkarne hade. En af dem, hvilken 1828 flyttade 
till Spanien, tog med sig som sin personliga andel i San Luis 
Obispo-stationens rikedom $100,000 i kontanter. Men detta 
resultat är icke att undra öfver, då man betänker, att hvarje 
stations egor räknades i hundratusentals acres, som ej kostat 
en enda cent ; att ingen skatt erlades, och att en ofantlig ar- 
betsstyrka stod till de vördade fädernas förfogande i form af 
tusentals indianer, som trälade och arbetade utan annan lön 
än ett tarfligt uppehälle. År 1831 bodde 18,683 indianer i sta- 
tionernas indianbyar. Det är kanske icke heller så mycket att 
undra öfver, att i sådant öfverflöd af denna verldens goda det 
andliga lifvet slappades allt mer och mer, och att de välfödda. 
skinande munkarne så småningom utbytte den roll af missio- 
närer, hvilken de till en början med sådan ifver sökt fylla, mot 
den mer beqväma af patroner öfver rika jordagods och lydiga 
slafvar i ett af jordens lyckligast lottade länder. Detta var 
den gyllene munkåldern i Californias historia. Medan india- 
nerna i sina anletens svett plöjde och sådde, vaktade boskap 
och bergade gröda åt sina andliga herrar, fråssade dessa vid 
bord, dignande under de läckraste rätter och de kostligaste 
viner, eller promenerade på skuggiga trädgårdsgångar och 
njöto på bästa sätt af sin lyckliga tillvaro. De voro frikosti- 
ga och angenäma värdar, när helst de fingo besök af någon re- 
sande. De togo aldrig betalt för måltider eller nattherberge. 
och den besökande uppmanades ofta att lemna sin tröttridna 
häst på stationens betesmark och bland munkarnes uthvilade, 
vädfödda ridhästar utvälja sig en bättre. 

Den ryske amiralen Otto von Kotzebue, som under sin an^ 
dra verldsomsegling hösten 1824 vistades i California någon 
tid och derunder besökte några af missionsstationerna, erkän- 
ner ock, att han blef på det vänligaste sätt mottagen, och att 
munkarne bemödade sig på allt vis att göra hans vistelse ho3 
dem angenäm, ehuru han i öfrigt ingalunda berömmer deras 

(2) 



— 18 — 

regemente. Så t. ex. berättar han följande från Santa Clara 
stationen: "Indianernas by består af långa rader af smala 
och låga hus eller snarare stall med afdelningar för hvarje 
hushåll särskildt, der de knappt ha rum att ligga. Härjemte 
frapperade oss en stor, fyrkantig, af hus innesluten plats, som 
på yttre sidan icke hade något fönster och var försedd blott 
med en liten, sorgfälligt tillsluten port, hvarigenom den allde- 
les får utseende af ett fängelse. Här hålla munkarne, som 
stränga kyskhetsvaktare, de unga ogifta indianskorna inspar 
rade under sin uppsigt och sysselsätta dem med att spinna, 
väfva o. d. Detta fängelse öppnas för fångarne, endast när de 
måste gå i kyrkan, hvilkct sker två till tre gånger om dagen 
Jag har sett några gånger, när porten öppnats, hur de arma 
flickorna med ett verkligt raseri störtat ut, för att kunna få 
åter andas frisk luft, och hur de af en gammal trasig spanjor 
med en käpp i handen blifvit fösta in i kyrkan, hvarifrån de, 
så snart de afhört messan, genast måste tillbaka till fängelset. 
Så noga vaktas flickorna af de andliga fäderna, och ändå buro 
några af dem jernstänger vid fötterna, såsom straff för att de 
lyckats undgå vaksamheten. Först när de blifvit gifta, flytta 
dessa klosterjungfrur åter till de de sina i rancherian. Tre gån- 
ger om dagen kallar en klocka indianerna att äta. Deras mat 
tillagas i stora kittlar och utdelas i bestämda portioner till 
hvart hushåll. Kött gifves sällan. Den vanliga rätten utgö- 
res af en blandning af hvetemjöl, majs, ärter och bönor samt af 
gröt, kokad i vatten. Missionen i Santa Clara har ungefär 
1,500 indianer af mankön, af hvilka omkring hälften är gift. 
Denna menniskomassa styres af tre munkar och bevakas af 
fyra soldater och en underofficer. Söndagen måste indianer- 
na tillbringa nästan helt och hållet under bön och gudstjenst. 
Alla andra dagar måste de arbeta hårdt. De få dålig föda, 
usel boning, sakna all egendom och nästan hvarenda fri njut- 
ning af lifvet, och om de ej punktligt lyda munkarnes vilja, 
straffas de med kroppslig aga, arrest och jernstänger vid föt- 
terna. Det är blott dessa indianers låga andliga ståndpunkt 
och djuriska väsen, som man får tillskrifva det tålamod, hvar- 
med de fördraga behandlingen i missionerna. Den kristna re- 
ligionen eller rättare det, som munkarne så kalla, har icke fört 
dem ett steg längre fram i bildning. De kristna lärarnes för- 
hållande mot dessa naturens styfbarn har tvärtom förnedrat 
dem ännu mer. Hur kan man också vänta annat, när rätta 
medlet att göra sig begriplig för dem, kännedomen af deras 
olika språk, nästan alldeles fattas? Endast i missionen Santa 



— 19 — 

Clara talas öfver 20 olika språk. Men det smutsiga, dumma, 
fula utseendet är gemensamt för alla dessa indianstammar 
Deras själskrafter ligga ännu i djupaste slummer/' 

Indianernas klädsel bestod i en grof ylleskjorta, som de 
sjelfva måste förfärdiga och sedan erhöllo som gåfva af mis- 
sionen. Hvad klädsel beträffar, voro munkarne sjelfva icke 
mycket bättre deran än sina slafvar. Munkarne buro endast 
ett plagg, en lång kåpa, som räckte från halsen till fötterna 
och aldrig tvättades, utan användes dag efter dag, tills den 
var utsliten. I åtskilliga andra afseenden voro de icke heller 
bortskämda. John Gilroy, som kom till California 1814, be- 
rättade, att det då icke fans i hela California en vagn, som 
hade hjul med ekrar i. Icke heller fans en mjölqvarn eller ett 
sågverk. Allt virke tillhöggs medelst yxor af indianerna. In- 
gen menniska hade trägolf, dörrar eller bord och stolar i sitt 
hus utom guvernören och missionärerna. Potatis fans icke. 
Kål och andra grönsaker odlades blott på några af missions- 
stationerna och betraktades som lyxartiklar. Ännu tio år se- 
nare var ställningen ej mycket förändrad. Kotzebue beskrif- 
ver åkdonen som "illa gjorda, trähjulade, tunga, af oxar drag- 
na kärror med hjul bestående af skifvor, sammanfogade af 
tjocka bräder, icke just runda och icke heller genomborrade 
just på midten, hvadan de rörde sig tungt omkring axlarne 
och gåfvo dessa en hoppande rörelse." Vidare säger han: 
"Ännu finnes icke en enda qvarn i hela California, och de ar- 
ma, plågade indianerna måste med mycken möda sönderkrossa 
hvetet mellan två flata stenar.'' 

Jorden sköttes ytterst slarfvigt, bedömdt efter nutidens 
begrepp om ett ordentligt åkerbruk. Åkern uppristades med 
en mycket bristfällig plog, hvarefter den besåddes och harf- 
vades. En mängd af utsädet förqväfdes under den hårda jord- 
skorpa, som oförhindradt tilläts bilda sig. Likväl gaf jorden 
i medeltal fyrtionde kornet. Hvete och skidfrukter odlades i 
stor skala. Skörden förvarades i magasiner, och hvad som ej 
åtgick till föda, skeppades till Mexico och utbyttes delvis mot 
sådana förnödenheter, som icke kunde frambringas på sta- 
tionerna. Det ansenliga öfverskottet förvandlades i pennin- 
gar, som tillföllo missionsstationerna. Alla resande, som be- 
sökte California, förvånades öfver de härliga frukter, som bjö- 
dos dem i stationerna. Meloner, persikor, aprikoser, vindruf- 
vor, fikon, äplen m. m. nådde i fråga om doft, smak och ut- 
seende en fulländning, hvartill Europa knappt kunde uppvisa 
något liknande. Mjölk förekom dock icke ofta. Fader Tho- 



— 20 — 

mas i Mission Dolores skröt för Kotzebue öfver, att han var 
den ende vid hela San Francisco-viken, som lyckats efter be- 
segrande af en massa svåra hinder få någon mjölk af korna, 
oaktadt han och alla de andra egde kor i tusenvis. Måste 
munkarne således undvara mycket, som nu för tiden anses 
oundgängligt för en menniskas beqvämlighet, togo de skadan 
igein i ett rikligt åtnjutande af sådana bordets håfVor, som 
fraitibragtes i ymnighet i California, och hvartill äfven bör räk- 
nafe déri utomordentligt öfverflödande tillgången på vildfogel 
och annat villebråd. Från en hos fader Thomas intagen mid- 
dag berättar Kotzebne: "Bordet svigtade under en mängd 
rätter, starkt kryddade med hvitlök och peppar, och ett all- 
deles icke dåligt vin, som fadern sjelf låtit pressa, skänktes 
flitigt i. Men jemte detta skulle måltiden äfven förhöjas ^f 
musik. Denna gafs dels af små nakna indianpojkar, som fi- 
lade på bristfälliga violiner, dels af den ärevördige fadern sjelf, 
som framlockade toner ur en gammal lyra, som stod bredvid 
hans stol. Frukterna till desserten voro hemtade från mis- 
sionen Santa Clara, emedan sådana icke väl trifvas i Dolores 
för hafsdimman, som ofta sträcket- sig ända hit." 

På ofvan skildradt sätt framlefde munkarne och de af dem 
förslafvade indianerna sin tid. Om soldaterna är ej mycket 
att säga. Deras antal uppgick i allmänhet till omkring 500,. 
och vid de flesta tillfällen voro de starka nog att hålla india- 
nerna i styr, då dessa någon gång visade sig oroliga, ehuru 
indianerna voro dem så ofantligt öfverlägsna i antal, att t. ex. i 
början på 1820-talet omkring 25,000 döpta indianer funnos i 
missionsstationerna. Deras antal minskades visserligen be- 
tydligt hvarje år genom sjukdom, så att somliga år ända till 
en tredjedel af indianerna bortrycktes. Men munkarne värf- 
vade ständigt, med soldaternas hjelp, genom list och våld re- 
kryter från de vilda indianerna. Mindre dugtiga voro solda- 
terna vid anfall utifrån. År 1819 t. ex. inlöpte ett sjöröfvare- 
fartyg från Buenos Ayres i Monterey, intog fästningen, för- 
störde kanonerna, plundrade invånarne och brände staden^ 
som hufvudsakligen beboddes af soldater. 

Det var det år 1822 inträffade öfverändakastandet af Spa- 
niens välde i Mexico, som gaf munkväldet i California den 
egentliga dödsstöten, fast det lyckades hålla sig uppe ännu 1 
många år derefter. Munkarne insågo nu, att de begått en 
dumhet, då de hindrat sjelf ständiga hvita nybyggare från att 
slå sig ned i California. Tack vare landets fattigdom på hvi- 
ta inbyggare förnekades California representation såsom stat 



— 21 — 

i den nya republiken Mexicos styrelse och förklarades endast 
för territorium, ej berättigadt till mer än en representant i 
kongressen, och denne saknande rösträtt. Den förste dele- 
gaten var en sergeant från en af militärstationerna. Inom 
kort började missionsstationernas rikedom ådraga sig upp- 
märksamhet i den mexikanska kongressen, och år 1826 be- 
stämdes genom lag, att munkartie skulle beröfvas sina egen- 
domar och löner samt indianerna erhålla sin frihet. Den för- 
sta delen af lagen blef emellertid icke genomdrifven, och den 
sista delen, beträffande indianerna, upphäfdes ett år senare, 
då det visat sig, att indianerna, som genom sitt slafveri blifvit 
oförmögna att reda sig på egen hand, togo till att anfalla och 
plundra de få nybyggare, som under de näst föregående åren 
bosatt sig i California. Indianerna tillätos sålunda återvän- 
da till stationerna, men det gamla förhållandet blef icke fullt 
åtefstäldt. Indianerna kände sig mer missbelåtna än förut 
och voro niindre lydaktiga. Munkarne förmådde dock en del 
af dem att arbeta ordentligt och lyckades sålunda bibehålla 
sin välmåga någorlunda oförändradt till år 1833, ^^ mexikan- 
ska kongressen stiftade en lag, enligt hvilken munkarne skul-, 
le tvingas att lemna sina platser och deras egendom och krea- 
tur delas bland infödingarne och nybyggarne. Innan lagen 
hann verkställas, skedde emellertid styrelseombyte, då San- 
ta Ana kom till makten, förhjelpt dertill af det kyrkliga par- 
tiet. Han återkallade lagen, men kunde icke hindra, att un- 
der de många slitningar och omstörtningar, som känneteck- 
nade det politiska lifvet i Mexico under de följande åren, hvar- 
je parti, som för någon tid lyckades få tag i regeringstöm- 
marne, beröfvade munkarne i California än en, än en annan 
förmån. Från sin ställning som envåldsherskare degradera- 
des de vördiga fäderna till en sorts andliga förvaltare med en 
årslön af högst $2,500, medan stationernas verldsliga affärer 
lades i händerna på s. k. ''mayordomos" eller inspektörer. 
Richard Dana berättar i sin berömda bok "Two years before 
the mast" ett betecknande drag från ett möte med en dylik 
mayordomo. Det var på våren 1835, som Dana i sällskap 
med en kamrat en söndag besökte stationen San Diego med 
dess "fem klockstaplar och fem ofantligt stora, rostiga jern- 
kors." Vi sågö en man träda ut ur en af de små byggnader- 
na," berättar Dana, "och redo fram till honom. Han var klädd 
i landets vanliga drägt och hade rundt halsen en silfverkedja. 
i hvilken hängde en stor nyckelknippa. Vi tilltalade honom 
som mayordomo, tackades med en bugning och bjödos in i 



— 22 — 

hans rum, en enkel kammare med ett bord, tre stolar, ett par 
små taflor och några tallrikar och glas. Vi läto förstå, att vi 
önskade något att äta, och han gick strax till en, annan bygg- 
nad på andra sidan om gården, hvarifrån han inom några 
ögonblick återvände i sällskap med ett par indiangossar, som 
buro fat och en vinflaska. På fatea lågo bakadt kött, frijoles 
stufvade med peppar och lök, kokta ågg och mackaroni. Då 
vi ätit oss mätta, togo vi fram våra börsar och frågade, hur 
mycket vi voro skyldiga. Han skakade på hufvudet, gjorde 
korstecknet och sade, att det kostade ingenting. Det vore en 
kristlig kärleksgåfva, skänkt af herren Gud. Vi räckte honom 
då 12 reals, hvilka han med en beundransvärd likgiltighet 
stoppade i fickan, mumlande ett : Gud belöne er !' 

Indianerna blefvo af regeringen befriade från slafveriet och 
erhöllo betydliga landområden, hvilka de likväl i de flesta 
fall icke brydde sig om att sköta, ovana som de voro att ar- 
beta på egen hand. Många af dem återvände till sitt ur- 
sprungliga lefnadssätt biand sina vilda anförvandter bland 
bergen och på slätterna. Då indianerna icke längre ville och 
munkarne sjelfva hvarken ville eller kunde odla missionsegen- 
domarne, förföllo dessa allt mer och mer, blefvo öfvervuxna 
med ogräs, och munkarne slagtade tusentals kreatur för att 
åtminstone få pengar för hudar och talg. Stationerna San 
José, Santa Clara och andra, som voro belägna vid större 
bäckar eller floder, egde alla stora båtar, i hvar och en af 
hvilka nära i,ooo hudar kunde packas på en gång. Dessa 
roddes af indianer ut till fartyg, som ankrat i närheten af 
kusten, och hudarne såldes eller bortbyttes till kaptenerna. 

Ar 1845 riktades det sista förkrossande slaget mot mis- 
sionsväsendet i California af guvernör Pio Pico, hvilken be- 
stämde, att vissa af stationerna skulle säljas på auktion och 
andra utarrenderas. Rörande några af stationerna gjorde han 
ingen bestämmelse, och dessa kommo sålunda vid Förenta 
Staternas besittningstagande af California direkt i Förenta 
Staternas ego. Dessa stationer voro Santa Clara, San José, 
Santa Cruz, San Antonio, San Luis Obispo, San Gabriel och 
San Diego. Åtskilliga af de till indianerna skänkta egendo- 
marne blefvo likaledes sålda på auktion, enär deras egare lem- 
nat dem och icke hörsammade guvernörens påbud, att de inom 
en viss tid skulle infinna sig och taga dem i besittning. Det- 
ta var slutet på den märkvärdiga munkstyrelseperioden i Ca- 
lifornias historia. Den siste af de gamla munkarne, som 
af hörts efter klostrens slopande, var fader Altemira från Sau 



— 23 — 

Raphael. Han flyttade till Teneriffa, en af Canarieöarne, och 
lefde der ännu i början af i86otalet. Af de fordom så vackra 
och i flera fall ståtliga klosterbyggnaderna återstå nu mesta- 
dels endast förfallna ruiner, hvilkas vittrade murar, öfverg^f- 
na pelargångar och nedfallna tak utgöra, för att tala med 
Bayard Taylor, "melankoliska vittnesbörd om deras forna 
prakt. Deras rykte för rikedom och gästvänskap har flytt sin 
kos i sällskap med munkarnes regemente och indianernas 
slafveri. De ha spelat ut sin roll. De ha uppfyllt ändamålet 
med sin tillvaro. Men det finnes intet skäl, hvarför man 
skulle, såsom somliga göra, beklaga deras fall. Den före- 
tagsamhetens ande, som nu slagit rot i den californiska jord- 
månen, skall komma deras vanskötta trädgårdar att blomstra 
igen och deras öde fält att bära rikliga skördar." 

Såsom af of van stående skildring framgår, uträttades intill 
1846 icke rriycket för Californias utveckling. Det fordras 
en annan ande än det spanska lynnets att åstadkomma sådana 
förändringar, som sedermera inträdt. Under hela munksty- 
relsen funnos med tå undantag inga andra hvita menniskor 
i California än spanjorer och mexikaner. En och annan sjö- 
farande från de östra hamnarne besökte kusten och gjorde 
byteshandel med munkarne, en och annan sjöman rymde från 
sitt fartyg och slog sig ned i California som jägare eller gill- 
rare, och ett par försök gjordes af ryssar att grunda kolonier, 
men i det hela taget gjordes inga nämnvärda framsteg under 
denna period af landets historia, och det var först sedan munk- 
väldet börjat försvagas, som någon egentlig invandring till 
California af företagsamma och dugliga individer börjado 
förekomma. 

Bland de enstaka invandrare, som under munkarnes tid 
slogo sig ned i California, f ört j ena några ett särskildt om- 
nämnande. Den förste, som slog sig ned på allvar här ute, 
var skotten John Gilroy, som kom år 1814 med ett fartyg till 
Monterey och senare grundade ett litet hem i Santa Clara- 
dalen, der en liten by än i dag bär hans namn. Sunol är upp- 
kalladt efter Antonio. Sunol, som anlände till Monterey 1818 
och 1865 afled i San José. På 1820-talet ökades de amerikan- 
ska kolonisternas antal med ett hälft dussin. Den förste ny- 
byggaren i Napa-dalen var George Yount, som kom 1830. 
Det första handelshus, som öppnades på kusten, var en affär 
i Monterey, som grundades 1824 af en engelsk firma med huf- 
vudkontor i Lima. Alla äfventyrare, jägare och trappers in- 
beräknade, funnos i slutet af 1820-talet nära 500 amerikaner 



— 24 — 

i California. Los Angeles, den största staden i territorieit, 
hade år 1831 omkring 1200 invånare, San José 500. Det {ör- 
stä huset i San Francisco uppfördes 1835.. Alla de första in-, 
vånarne togo indianska hustrur, och många af dem fingo 
stora familjer. Hustrun till en framstående amerikan i Mon:^ 
terey födde 22 barn, en annan 28, en tredje 20 o. s. v., och 
afkomlingarne af denna blandning mellan hvita och indianer 
utmärkte sig i många fall genom ovanlig kroppsstorlek. Som- 
liga af sönerna blefvo inemot 7 fot långa. 

Efter 1830 tilltog invandringen ansenligt, och flera förän- 
dringar inträffade. Den första mjölkvarnen uppfördes 1832 
(i San Francisco), det första sågverket dock först 1841 (i 
Santa Cruz). Den första amerikanska qvinna, som ankom 
till California, var en mrs Holmes. Hon anlände 1833. År 
1841 hade Monterey 1,000 invånare," Santa Barbara 800, San 
Diego och Los Angeles sammanlagdt 1,300, San Francisco 
800. Omkring 1,100 bodde på olika platser i det inre af ter- 
ritoriet. Den ryktbaraste af alla Californias pioniärer, John 
Sutter, ankom 1839 ^ sällskap med 10 amerikaner och euro- 
péer samt 8 infödingar från Sandwichöarne och uppbyggde 
med deras tillhjelp i närheten af det nuvarande Sacramento 
den s. k. Sutters Fort, som 10 år senare blef det mål, till hvil- 
ket så många tusen äfventyrare från alla länder styrde sina 
steg. Genom vänlighet och frikostighet mot indianerna till- 
vann sig Sutter deras förtroende och tillg^fvenhet och fick 
dem att odla hans land, vakta hans hjordar och skydda hans 
hem. Här lefde han som en patriark i trefnad och välmåga, 
på egor, som mättes i kvadratmil, egare till kreatur, som räk- 
nades i tusental, i nära tio års tid eller till den olycksaliga 
dag, då en af hans arbetare fann guld och i följd af denna 
upptäckt den förut fredliga platsen förvandlades till ett veri- 
tabelt Gehenna och Sutter från en välmående godsegare till 
en fattig flykting. 

På 1840-talet tilltog invandringen i än större skala. Det 
beräknas, att under åren 1841-5 nära 5,000 menniskor anträd- 
de färden öfver prärierna för att slå sig Jied här ute. Många 
af dem omkommo af hunger eller mördades af indianerna, 
men flertalet nådde sitt mål. Många gräsliga sorgespel ut- 
kämpades på denna tid. Det mest bekanta är Donner-par- 
tiets öde. Detta parti, som bestod af 80 personer, af hvilka 
30 voro qvinnor och flera af de öfriga små barn, anfördes af 
kapten Donner och insnöades i bergen i oktober 1846. Hi- 
storien om deras umbäranden, hungersnöd, ansträngningar 



— 25 — 

att rädda sig, förtärande af ihjelsvultna medlemmar o. s. v. 
tillhör det hemskaste man kan föreställa sig. De sista öf- 
verlef vande räddades först i april påföljande år. Då hade 37 
medlemmar af partiet omkommit. 1845 ^^h 1846 gjordes ott 
par försök af mormoner att grunda kolonier i California, men 
de uppgåfvo ett par år derefter sitt företag. 

Bland mera bemärkta invandrare från början af 1840-talet 
märkes John Bidwell, hvilken år 1841 anlände till California, 
medföljande ett sällskap af ^2 personer, söm färdats land- 
vägen öfver prärierna och bergen. Detta sällskap var det 
första, som begaf sig direkt till California från östern, och 
med undantag af Bonnevilles expedition af år 1833 det för- 
sta, som öfverskridit Sierra Nevada. Bidwell, som vid sin 
ankomst till California var 22 år gammal och haft anställning 
som skollärare i Nebraska, har sedérnlera i högeligen intres- 
santa tidskriftsartiklar skildrat sina minnen från 1840-talet. 
Han berättar, att den enda läkare, som fans i California 1841, 
var en dr Marsh, som kommit dit via Néw Mexico 4-5 år 
förut, och söm aldrig studerat medicin, men egde ett kolos- 
salt minne, formligen slukade böcker, egde ett utomordentligt 
herravälde öfver språket och på grund af dessa egenskaper 
ttllvällat sig namn och heder af läkare, ehuru han på samma 
gång var en af de mest sjelf viska och otrefliga personer, som 
Bidwell någonsin råkat. 1843 anlände en viss Joe Meeks, 
som på vägen till California sagt till sitt ressällskap: "När 
jag kommer till California, skall jag uppträda som doktor 
bland bondbassarne." Kamraterna gåfvo honom genast ti- 
teln doktor. Kärlen kunde hvarken läsa eller skrifva, men 
så snart han anländt till Monterey, strömmade folk till ho- 
nom, sökande hjelp för allehanda lidanden. Hans förste pa- 
tient var en gosse, som råkat hugga af sig ena stortån. 
Meeks fastband den af huggna tån vid såret, omlindade en 
gröt af gyttja, och eget nog växte tån fast. Guvernör Michel- 
toreha anlitade Meeks vid förefallande behof. Meeks hade 
ett sätt att se vis och förnumstig ut och röra sig värdigt och 
afmätt, hvilkiet slog än på massan. Han teg alltid, när nå- 
gon i hans närhet talade i ämnen, som han icke förstod. En 
dag besökte han eh liten butik, som egdés af en man, som 
vlaii*it någon sorts lasarettsbiträde ombord på fartyg och var 
känd uridér na^nihet dr Stokes. Han hade tagit med sig i 
laridélh af dfe shiå nKdicinkistor, som vanligen förekomma på 
iärifg och iniiiehållä diverse medikamenter, en våg och en 
liten bok 'méd förteckning öfver médiciner^nä samt en beskrif- 



— 26 — 

ning öfver de sjukdomar, i h vilka de kunna användas. ■ Meeks 
bad Stokes göra i ordning åt honom någ^a pulver. Stokes 
tog fram vågen och medicinerna och frågade, hvad sorts pul- 
ver det skulle vara. "Vanliga pulver, patienten är icke vidare 
sjuk," svarade Meeks. "Om ni endast ville säga mig, hvad 
slags pulver, ni menar," invände Stokes, men fick ej annat 
svar än: "Å, bara sådana der vanliga pulver." Stokes be- 
rättade i staden, att Meeks visste ingenting om mediciner, 
men folket trodde, att Meeks möjligen skrifvit ett recept, på 
latin, och att Stokes icke kunde läsa det. Meeks storhetstid 
blef dock ej långvarig. En dag kom ett amerikanskt krigs- 
skepp till Monterey. I sällskap med befälhafvaren och alla 
officerarne besökte skeppsläkaren den i Monterey tjnstgö- 
rande amerikanske konsuln, Thomas Larkin, och blef af ho- 
nom presenterad för Meeks. Samtalet föll på helsotillståndct 
i trakten. Meeks hade icke mycket att säga, utan anmärkte 
endast såsom i förbigående, att han ämnade sluta upp med 
sin praktik och lemna platsen, emedan han ej kunde skaffa 
erforderliga mediciner. Skeppsläkaren erbjöd sig genast att 
bistå honom med hvad han behöfde. "Mr Meeks," sade han, 
"om ni vill gifva mig en lista öfver de mediciner ni behöfver, 
skall jag med glädje dela med mig af sådana, som jag kan 
undvara. "Meeks försökte slingra sig undan, men den andre 
var envis och framställde sin fråga slutligen så direkt, att 
det blef nödvändigt att svara derpå. Slutligen sade då Meeks^ 
att han var i behof af några "droppar", uttalande det engelska 
ordet som "dräps", och detta blef allt, som skeppsläkaren 
kunde få ur honom. När berättelsen härom kom ut, var 
Meeks' bana som doktor till ända, och han lemnade trakten 
kort derefter. 

1843 f^c^ California sin förste lagkarl, en advokat Hastings, 
en äregirig man med högtflygande planer och äfventyrslysten 
som få. Han begaf sig efter någon tids vistelse i California 
tillbaka till östern och utgaf der 1845 ^^ bok, hvari han pri- 
sade California som ett jordiskt paradis. Hans syfte var att 
framkalla en stor invandring till California, och utan tvifvel 
blef hans bok delvis orsak till den s. k. stora invandringen 
år 1846, då omkring 600 personer kommo öfver prärierna till 
California. På hösten 1845 återvände Hastings till Califor- 
nia för att vidtaga åtgärder i syfte att förmå landet att för- 
klara sig oberoende af Mexico och upprätta en republik, i 
hvilken han sjelf i så fall hoppades bli vald till president. 
1846 begaf han sig österut, för att möta emigranterna och 



— 27 — 

fullborda sina planer. Under tiden utbröt det mexikanska 
kriget, och medan Hastings var i östern, togs California i 
besittning af Förenta Staterna. För att få pengar till ut- 
gifvandet af sin bok hade Hastings rest omkring som före- 
läsare och bl. a. uppträdt i Ohio som nykterhetstalare. Der 
blef han bekant med en man vid namn McDonald, som gick 
och gällde för metodistprest och påstod sig med stor fram- 
gång samla medel till befrämjandet af missionsverksamheten. 
McDonald kom till California före Hastings och fick plats 
hos en man vid namn Vioget, som egde krog och biljardsal i 
San Francisco, den första affär af detta slag på Stilla hafs- 
kusten. Hastings kom någon tid der ef ter till San Francisco 
en regnig och råkall dag och gick in i Viogets krog samt 
beställde ett glas konjak. När han hade hällt i och skulle 
lyfta glaset till munnen, kände McDonald, som tjenstgjorde 
bak disken, igen honom och räckte honom sin hand, sägande : 
''Min gode nykterhetsvän, hur mår du?" Hastings stirrade 
häpen på den talande, men kände snart igen honom och sva- 
rade: **Min dyre metodistbroder, hur står det till?" 

Den mest framstående af alla amerikaner, som före 1846 
besökte California, var forskningsresanden, öfverste Fremont, 
vanligen känd under benämningen "stigfinnaren" (the path- 
finder). Han kom i mars 1844, efter en ytterst besvärlig 
vinterfärd öfver bergen, från Oregon till Sutters Fort i när- 
heten af Sacramento och stannade der med sitt sällskap ett 
par veckor, för att hvila ut efter resans mödor. Knappt hade 
Fremont och hans män hunnit återhemta sina krafter, innan 
de bröto upp och tågade österut. Den 31 juli anlände de till 
Independence, Mo. 

KAPITEL 2. 

Califomias historia från 1845 till närvarande tid. 

Den 16 augusti 1845 lemnade Fremont med ett sällskap al 
60 man Bents Fort i Arkansas och anträdde sin tredje expe- 
dition (den andra till Stilla hafskusten). Före sin af resa från 
Washington, hvarest han tillbfagt större delen af sin tid efter 
återkomsten från Califofnia, hade han fått veta, att ett krig 
med Mexico icke tillhörde ömöjligheterna, och erhållit för- 
hållningsorder i enlighet dermed. Vid sin ankomst till Cali- 
fornia uppsökte han ofördröj ligen kommendanten i Monterey, 
general Castro, och anhöll om tillåtelse att göra mätningar 



— 28 — 

och undersökningar i California. Denna framställan bevilja- 
des med nöje, men knappt hade Fremont börjat sitt arbete i 
norra California, innan Castro, på tillsägelse af mexikanska 
regeringen, sände honom befallning att ofördröjligen förfoga 
sig från California vid fara att eljest bli med våld utdrifven. 
Fremont lät uppföra en förskansning till sin expeditions 
skydd: En mexikansk krigsstyrka kom mycket riktigt till 
platsen och gjorde några hotande rörelser, men anföll icke för- 
skansningen. Fremont ansåg det slutligen klokast att gifva 
efter och drog sig småningom norrut, under tiden bedrifvan- 
de sitt forskningsarbete. Vid öfre Sacramento-floden upp- 
hans han den 7 maj 1846 af löjtnant Gillespie, som kom med 
vigtiga underrättelser från Washington. Krig med Mexico 
hade blifvit förklaradt, och regeringen i Washington väntade, 
att Fremont skulle göra sig underrättad om den allmänna 
stämningen i California och söka vinna sympatier för Förenta 
Staterna. I samma vefva blef Fremont omringad af en hop 
klamath-indianer, h vilka dödade flera af hans följeslagare. 
Fremont lyckades emellertid fördrifva dem, ödelade deras för- 
nämsta by, förstörde deras fiskredskap o. s. v. samt begaf sig 
derefter i sydlig riktning. I början af» 1846 hade general 
Castro utfärdat befallning, att alla amerikaner skulle^ lemna 
California. Fremont kom under sin marsch söderut just 
lägligt att skydda nybyggarne i Sacramento-dalen mot en 
befarad fördrifning och mot angrepp från indianernas sida, 
hvilka den mexikanska regeringen värfvat till bundsförvand- 
tcr. De flesta af nybyggarne slöto sig till Fremont, som på 
detta vis oberäknadt blef en härförare. De invandrare, som 
slagit sig ned i trakten af Sonoma, ansågo nu tillfället varet 
inne att lösslita sig från Mexico. Uppmuntrade af en tim- 
merman vid namn William Ide, samlade sig omkring 250 
amerikaner och hissade den californiska björnflaggan samt 
förklarade California för ett oberoende land. Detta skedde 
den 14 juni 1846. Eget nog ingrepo icke de mexikanska myn- 
digheterna. California kom sålunda att under en kortare pe- 
riod vara en nation för sig sjelf, oberoende af alla andra län- 
der och riken. Den 2 juli anlände det amerikanska flaggskep- 
pet Savannah till Monterey. Då en från dess befälhafvare, 
kommodor Sloat, till fästningens kommendant medelst kurir 
framförd tillsägelse att gifva sig icke hörsammades, landsteg 
kommodoren med 250 sjösoldater den 7 juli, tågade upp. till 
tullhuset och hissade den amerikanska flaggan under hurra- 
rop och kanonsalut. Ett bud afsändes till generalkommen- 



29 — 

danten i presidion vid San Francisco eller, som det då hette, 
Yerba Buena, med uppmaning att stryka flagg. Då han 
icke efterkom tillsägelsen, begaf sig Montgomery, befälhöf-' 
våren öfver det i viken liggande skeppet Portsmouth, i land 
och hissade stjernbaneret. Fremont intog San Diego; kom- 
modor Stockton intog först Santa Barbara och den ii augusti 
Los Angeles, Californias dåvarande hufvudstad, .ett blom- 
strande mexikanskt samhälle med 2,000 invånare. General 
Castros truppstyrka flydde hals öfver hufvud vid amerikaner- 
nas annalkande. I november kom general Kearny landvägen 
från Kansas till California med en truppstyrka, efter att på 
vägen ha tagit New Mexico i besittning för Förenta Staternas 
räkning. Den 24 nov. drabbade han tillsamman med en 
mexikansk trupp 30 mil nordvest om San Diego med det re- 
sultat, att 19 amerikaner och 6 mexikaner stupade. Den 7 
jan. 1847 vunno amerikanerna seger öfver mexikanerna vid San 
Gabriel-floden. Amerikanerna förlorade 20 man, mexikaner- 
na 80. Ehuru California sålunda kommit under amerikansk 
militärstyrka, bief det icke formligen en del af Förenta Sta- 
terna förrän vid afslutandet af fredsfördraget med Mexico 
1847, enligt hvilket Mexico afträdde California till Förenta 
Staterna för en köpesumma af 15 millioner dollars. 

Från år 1769, då California först intogs af spanjorerna, 
till juli 1846, då det eröfrades af Förenta Staterna, hade Cali- 
fornia haft inalles 23 guvernörer, näml. 10 under den spanska 
styrelsen till 1822, då Mexico blef en af Spanien oberoende re- 
publik, och 13 under mexikansk styrelse. Den 7 juli 1846 
öfvergick styrelsen för tillfället i händerna på högste befälhaf- 
varen öfver Förenta Staternas trupper, kommodor Sloat. 
Han efterträddes den 17 aug. af kommodor Stockton, h vilken 
redan påföljande januari utnämde Fremont till sin efterträda- 
re. Stockton och Kearny hade båda erhållit bemyndigande 
från Washington att eröfra California och organisera dess 
styrelse. Detta ledde till tvist och oenighet mellan de begge 
befälhafvarne. Fremont ställde sig på Stocktons sida. Det- 
ta ledde till nya, allvarsamma förvecklingar. Fremont blef 
af satt från guvernörssysslan och tog af sked från krigstjensten. 
Kearny blef den i mars 1847 guvernör öfver California och ut- 
nämde den 31 maj öfverste Mason till sin efterträdare. Den- 
ne qvarstod till den 13 april 1849, då general Riley utnämdes 
till guvernör. Riley, som såg, att den allmänna opinionen 
var emot militärregemente, sammankallade den i sept., 1849 
ett möte i Monterey med syfte att författa en statskonstitu- 



— 30 — 

tion. En sådan skrefs, underställdes folkets pröfning och an- 
togs, hvarefter i december samma år Peter Burnett blef vald 
till guvernör. Först den 9 sept. 1850 blef California, efter en 
lång och hetsig kamp i kongressen i Washington mellan slaf- 
venets förkämpar och dess motståndare, formligen upptaget i 
statsförbundet och Sacramento utsedt till hufvudstad. 

Vid slutet af år 1846 funnos omkring 2,000 amerikanska 
medborgare i California, 3,000 utländingar, som voro vän- 
skapligt sinnade mot amerikanerna, och lika många, som voro 
antingen neutrala eller ock fiendtliga mot amerikanerna. 1 
januari 1848, när det första guldfyndet gjordes, hade Califor- 
nia omkring 12,000 hvita inbyggare. Med guldets upptäckan- 
de inträdde det andra bemärkansvärda skedet i Californias hi- 
storia, ett skede, som ej blott likt det i föregående kapitel skil- 
drade munkregementet var intressant och säreget, men derjem- 
te utöfvade ett stort inflytande på hela Amerika, för att icke 
säga hela den civiliserade verlden. Bland 1844 års invandra- 
re till California befann sig en viss James W. Marshall, tim- 
merman och qvarnbyggare till yrket, en till sitt sätt besyn- 
nerlig och excentrisk person, men derjemte händig och prak- 
tisk i hög grad. 1847 ^^^^ han af kapten Sutter anställd att 
bygga ett sågverk vid norra grenen af American-floden, 40 
mil ofvan om Sutters Fort. Marshall fick qvarnen färdig- 
byggd i januari 1848, men upptäckte, så snart han satte den 
i gång, att han gjort vattenrännan från floden för liten. Me- 
dan han den 24 januari höll på att rengöra rännan, upptäckte 
han en guldklimp i vattnet. Han ville knappt tro sina egna 
ögon, och för att få större visshet, begaf han sig till Sutters 
Fort med guldljlimpen. Marshall var nästan tokig af glädje. 
Sutter lofvade följa med honom till qvarnen följande dag, 
men Marshall hade icke tålamod att vänta, utan anträdde ge- 
nast återfärden ensam. Sutter red i väg tidigt morgonen der- 
på. När han hunnit halfvägs, hörde han något, som prassla- 
de i buskarne vid sidan om vägen. Han steg af hästen och 
fann Marshall letande efter väg i snåren. Den stackars man- 
nen hade gått vilse och var nära nog vansinnig. Samma ver- 
kan, som guldfyndet hade på Marshall, hade nyheten deroni 
på hela statens befolkning och snart nog äf ven på hela den 
öfriga verlden. De, som först ankommo till platsen, försök- 
te visserligen hålla saken hemlig, men det hjelpte icke. Ny- 
heten spred sig med en i betraktande af dåtidens usla sam- 
färdsmedel märkvärdig snabbhet. Till en början betviflades 
ryktet, enär de lärda förklarade, att guld aldrig förr blifvit 



— 31 — 

funnet i sådan mark eller under sådana förhållanden. Men 
då metallen blifvit ordentligt undersökt, försvunne alla tvif- 
vel, och i alla delar af den civiliserade verlden grepos menni- 
skor af en formlig feber, som dref dem att öfvergifva hem 
och vänner och flocka till California, der en hvar trodde sig 
kunna inom kort gräfva upp en förmögenhet ur jorden. Före 
sommarens slut hade 5,000 äfventyrare anländt till Sutters 
Fort och utan hänsyn till egarcns vilja eller önskan tagit hans 
egendom i besittning. De hackade och gräfde af hjertans 
lust, hvarhelst det föll dem in att pröfva sin lycka, och redan 
samma år togo de ut ur marken guld till ett värde af 5 millio- 
ner dollars. Under år 1849 anlände 77,000 menniskor till Ca- 
lifornia, 35,000 af dem sjövägen, de öfriga öfver prärierna med 
hästskjuts, oxskjuts, till fots, ridande. Medlet var likgiltigt, 
blott de snarast möjligt nådde sina drömmars mål. Omkring 
55,000 af invandrarne voro amerikaner. 22,000 kommo från 
Europa, Australien o. s. v. De spridde sig i allmänhet längs 
Sacramento-floden och dess bifloder, men utsträckte längre 
fram sina forskningar till alla trakter, som kunde misstänkas 
innehålla guld. Det var ett brokigt och vildt lif, som fördes 
i alla de hundratals grufläger, som voro strödda öfver hela 
staten. Hela förmögenheter uppgräfdes på några dagar och 
spelades bort på några timmar. Den tyske resanden och för- 
fattaren Gerstäcker, som 1849 ^^"^ till California och till- 
bragte 7 månader som guldgräfvare, anmärker i sin resebe- 
rättelse, att i California såväl som i alla andra gruftrakter det 
egendomliga förhållandet ofta bevittnades, att lyckan oftast 
gynnade de största odågorna. Äfventyrare, som använde 
hälften af sin tid på spel och fylleri, behöfde endast, när an- 
den föll på dem, begifva sig ut i bergen, der de med en half 
timmes arbete ofta förvärfvade så mycket, som andra behöfde 
månader för att komma åt. Flitiga och skötsamma personer 
måste stundom nära nog arbeta sig förderfvade för att få nog 
till sitt uppehälle. Den rikaste grufvan vid Mokelumne- 
floden, Steep Gulch, upptäcktes af en full irländare, som en 
q väll i fyllan och villan ramlade omkull just på det stället, 
der han dagen derpå fann grufvan. När han vaknade upp ur 
sitt rus, började han, utan att ens resa sig upp, famla om- 
kring sig och med fingrarne rota i marken och hittade helt 
plötsligt ett guldstycke. Han hemlighöll sin upptäckt och 
gräfde på kort tid upp ett par tusen dollars, hvarpå han begai 
sig ttll San Francisco, der han sin vana likmätigt spelade 
och söp upp hvarenda cent han hade. När han återkom till 



— 32 — 

grufvan> fann han> att andra under tiden upptäckt den, hva- 
dan han måste söka upp en ny plats. Den amerikanske re- 
sanden och författaren Bayard Taylor, som likaledes besökte 
Californias gruftrakter 1849, berättar i sin bok Eldorado föl- 
jande, för guldgräfvarelifvet betecknande tilldragelse: "J^g 
träffade en man, som tre veckor före mitt besök vid Mokel- 
umne ankommit dit utan några penningar, för att gräfva efter 
guld. Lätjefull som han var af naturen, valde han en plats 
under ett skuggigt träd och gräfde under ett par dagars tid 
utan att i minsta mån öfveranstränga sig. Han fann ingen- 
ting och öfvergaf platsen. En liten tysk tog den i besittning, 
arbetade hårdt en dag. och gräfde upp $800. Den förste man- 
nen lånade fem uns guld af honom och satte upp ett litet ho- 
tell. Platsen växte med sådan snabbhet, att inom ett par 
veckor var der en hel liten by, och dagen innan jag kom dit 
sålde hotellegaren en tredjedel af sin affär till en nykomling 
för $1,200. Med största likgiltighet betraktade guldgräfvarne 
sina förluster. Blefvo de barskrapade, var vanligen ett par 
veckors arbete nog att sätta dem på fötter igen." 

Stöld bestraffades strängt. Taylor mötte på vägen till 
Stockton en man, som fått sitt hår afrakadt, begge öronen af- 
skurna och tilldelats löo käpprapp, för det hån stulit 99 
skålpund guld. Några tjufvar blefvo hängda eller skjutna. 
Som prof på gällande priser kan anföras, att Taylors hotell- 
räkning i Stockton belöpte sig till $4 om dagen för honom 
sjelf och $7 för hans niulåsna. Detta betalte endast för ma- 
ten. Herberge fick man förse sig sjelf med. För korn be- 
taltes en dollar pr quart. En handfull gräs kostade lika myc- 
ket. I Double Spring betalte Taylor och två reskamrater $11 
för en aftonmåltid. 

Den största guldklimp, som hittats i California, påträffades 
år 1851 i Calaveras county och vägde 195 skålpund, represen- 
terande ett värde af $43,534. I sept. 1869 påträffades i Sierra 
City en guldklimp, som vägde 141 Ibs. och såldes för $30,000. 
Många guldklimpar, värda så mycket som $10,000 stycket, ha 
påträffats. Ett afbrott i hetsjagten efter guld i California 
framkallades af guldfynden i Australien år 185 1, då ej blott 
en mängd af guldsökarne i California lockades att fara till 
Australien, utan äfven andra, som ämnat sig till California, 
ändrade kurs och reste till Australien. Guldgräfveri har der- 
för icke upphört i California. Långt derifrån! Staten till- 
hör än i dag de i detta af seende mest gifvande, men den egent- 
liga guldgräfvafeperioden med dess vansinniga mammonsdyr- 



— 33 — 

kan, nervösa oro med ty åtföljande vilda lif med fylleri, spel, 
slaj^smål o. s. v. kan sägas ha ändat med år 185 1. Sedan det 
första guldfyndet gjordes 1848 och till i dag har California 
producerat guld till ett värde af $1,500,000,000, ett belopp som 
öf verstiger värdet af alla de andra staternas guldproduktion. 
Men guld är ingakuida den enda metall, som California kan 
uppvisa. Ett 50-tal andra metaller ha upptäckts i California, 
och det största smältbruk och förfiningsfabrik (refinery) för 
dyrbara metaller, som finnes i verlden, är beläget i Port Costa, 
Cal. Likväl är ett ännu större dylikt under uppförande nära 
South San Francisco. Myntverket i San Francisco är likale- 
•dies det största i verlden. Soda produceras i mängd i Califor- 
nia. Största delen deraf kommer från Inyo county, der det 
vinnes genom afdunstning af vattnet i Owens Lake. Största 
delen af det salt, som produceras i California, kommer från 
Alameda-viken. Mer än hälften af Förenta Staternas alla ol- 
jebrunnar äro belägna i California. 14 oljedistrikt finnas i 
California, näml. Kern River, Coalinga, Santa Maria, Lompoc, 
Los Angeles, Fullerton, Bear Caiiyon, Puente, Whittier, New- 
hall, Ventura, Summerland, Sunset, Midway, McKittrick och 
Sargents. De 418 brunnarne i Coalinga producerade under 
1908 nära 11 millioner tunnor olja, värd 8 millioner dollars. 

I mån som jagten efter guld förlorade sitt behag och aftog 
i styrka, började folket egna sig åt sysselsättningar, meta öf- 
verensstämmande med en högre civilisations kraf och bättre 
befordrande statens utveckling. Jordbruk, enkannerligen 
fruktodling, har sålunda allt mer och mer under årens lopp 
tillvunnit sig invånarnes intresse och stadgat statens anseende 
inom andra delar af vårt land. Ligen annan stat kan uppvisa 
eii sådan niångfald af olika jordbruksalster som California. 
Här producetas mer honung än i någon annan stat ; en större 
årlig gröda af engelska valnötter än i alla de andra staterna 
tillsammäntagna ; mer korn än i någon annan stat. Den stör- 
stå russingård i verlden är belägen i Kings co., California. 
Den största sviskonträdgård i Amerika finnes i Los Gatos, 
Calif. Amerikas, om icke hela verldens, största humlefarm 
finnes i Alameda co., Calif., och egés af Pleasähton Hop Com- 
■pany, som under den bråda tiden sysselsätter ända till 2,000 
arbetare. I Sähta Clara co. fitiMs de största frö farmar i 
verlden. De producera hälften af allt utsäde, som användes, 
'och utskeppa 400 toné frön hvärje åi*. California är den enda 
stat, i hvilken citroner ödlas med framgång. Verldens stör- 
sta citronträdgåtd, innehållande öo,ooö träd är belägen i San 



— 34 — 

Diego county. En fjerdedel af alla bönor, som skördas i 
Förenta Staterna, komma från California. Af dessa siffror 
synes, att California på jordbrukets område svingat sig upp 
till en bemärkt plats. Handel och andra näringar ha likaledes 
utvecklats i en otroligt hög grad, fast ännu i fråga om fabriks- 
verksamhet mycket återstår att göra. De två största 
krigsskeppen, som tjenstgjorde under det spansk-amerikan- 
ska kriget, näml. Oregon och Olympia, byggdes i San Fran- 
cisco. Det första fartyg, som byggdes i San Francisco, för- 
färdigades af Louis Arguilo år 1822. Den största och vär- 
defullaste skeppslast, som någonsin lemnat San Francisco, be- 
fann sig ombord på ångaren Manchuria, som den 19 nov. 1904 
anträdde en resa från San Francisco till Asien. Värdet af 
lasten utgjorde $1,765,830. Äfven med hänsyn till högre kon- 
ster och vetenskaper intager California ett mycket framstå- 
ende rum. San Francisco är en af de mest musikaliska och 
för konsert- och teateridkare mest tacksamma städer i Ame- 
rika. Den berömde landskapsmålaren Keith och den döf- 
stumme bildhuggaren Tilden äro californier. Skådespelaren 
David Belasco och skådespelerskorna Mary Anderson, Marie 
Burroughs, Nance 0'Neil och Florence Roberts voro alla föd- 
da i California. Blanche Bates och Alice Nielsen erhöllo sin 
utbildning i San Francisco. Amerikas två förnämsta obser- 
\atorier (Lick-observatoriet på Mount Hamilton och Lowe- 
observatoriet på Echo Mountain) samt två af dess mest an- 
sedda universitet (California-universitetet i Berkeley- och 
Stanford-universitetet i Palo Alto) äro belägna i California. 
Flera astronomiska upptäckter ha gjorts i California, och 
bland dess vetenskapsmän och forskare märkas sådana män 
som Edgar Larkin, Jacques Loeb, president Jordan m. fl., 
för att icke nämna sådana vetenskapens stormän som de af- 
lidna bröderna Le Conte. Bland Amerikas naturforskare sko- 
la alltid de i California bosatta John Muir och Luther Bur- 
bank räknas med aktning. Flera af Amerikas förnämsta me- 
cenater ha varit californier. Vi erinra blott om Stanford, 
Lick och Sutro m. fl., som genom frikostiga gåfvor till all- 
männyttiga ändamål gifvit hela verlden ett exempel på, hur 
rikedomar kunna användas så, att de gagna både folket och 
gifvarne. De stora, välskötta och rikhaltiga växthusen i 
Golden Gate Park i San Francisco, ett badhus för de fattiga, 
Lick-observatoriet, Stanford-universitetet och andra dylika 
inrättningar äro gåfvor af Californias penningfurstar till all- 
mänheten. Vid tanken härpå kan det ej annat än väcka un- 



— 35 — 

dran, att just i California, der de rika visat sig mer mensk- 
liga än på de flesta andra platser, uppviglare och demagoger 
kunnat finna ett så tacksamt fält för sina stämplingar och 
vinna sådant gehör bland folket. 

Med få undantag ha Californias millionärer utgått ur de ar- 
betande klassernas leder. Som guldgräfvare eller köpmän i 
liten skala lade de första grunden till sin förmögenhet. Af 
den s. k. *'stora qvartetten" (the big four), som byggde den 
första jernvägen öfver Rocky Mountains, hade Huntington 
och Hopkins börjat sin bana med att sälja skyfflar och hackor, 
Crocker med att sälja röda ylleskjortor och Stanford med att 
sälja mjöl och tobak. Nästan lika ryktbar som den nämda 
jernvägsqvartetten var grufkungs-qvartetten Mackay, Flood, 
0'Brien och Fair. Mackay var stensprängare till yrket, de 
andra tre likaledes kroppsarbetare. Den bekante mångmil- 
lionären Mills, egare af skyskrapare, stålbruk och hotell, bör- 
jade med att hyra ett litet kyffe. Sharon, Hearst, Tevis och 
Haggin, som ingen numera kan föreställa sig som annat än 
riktiga matadorer, voro en gång lika fattiga som den fattigaste 
bland guldsökarne. Finans-snillet James R. Keene var en 
gång en fattig arbetare i San Francisco. Baldwin, med till- 
namnet **den framgångsfulle," började som hyrkusk. Bo- 
skapskungarne Lux och Baron, hvilka påstås kunna genom- 
vandra hela California, utan att behöfva lemna sina egna jord- 
egendomar, voro slagtardrängar i sin ungdom. Senator Per- 
kins var sjöman, Irving Scott, som byggde krigsskeppet Ore- 
gon, hade varit handtlangare i ett gjuteri i Baltimore. Adolph 
Sutro, San Franciscos Astor, hade i Tyskland erhållit en god 
uppfostran, men när han först uppträdde i California, var han 
peddlare. Några af dessa män hade endast tur och lycka att 
tacka'' för, att de blefvo rika. Andra åter vunno sin rikedom 
genom snille och ihärdighet. Det var, säger en minnesteck- 
nare, till hälften lycka, till hälften strid. Många af de gruf- 
vor, som bragte de största rikedomarne, omsväfvas af ett sago- 
likt skimmer. Den oerhördt rika Utica-grufvan såldes af John 
Selkirk, som ej trodde, att den innehöll något af värde, för $50 
till James G. Fair. Äfven denne eljest skarpsynte grufkän- 
nare hyste svaga förhoppningar om dess innehåll och sålde 
den till Lane och Hayward för $10,000. Köparne, som trod- 
de på spiritism, läto sig af ett medium öfvertalas att grundligt 
bearbeta grufvan. Detta gjorde de med det resultat, att de 
ur densamma togo fulla 7 millioner dollars. 

: Caliiornia-millio^iärerna voro af en annan karaktär än sina 



-36- 

medbröder i New York, Oregon och många andra platser, 
der de rika endast tänka på att snåla och gnida ocfi aldrig 
få nog. California-gubbarne släppte sina pengar- ut i verl^ 
den, till allmänhetens och landets nytta. Det är nog sant, 
att en stor del strök med i festliga lag och på stass och onö- 
digheter, vackra hus och fina hästar m. m. På 1870-talet 
dracks det mer champanj i San Francisco än i New York. 
California-millionärerna, hvilkas händer blifvit valkiga af ar- 
betet med hacka och spade, tyckte om att för ombytes skull — 
för att citera Franzén — "i sin hand se kristallen glindra." 
De voro icke alls lika en A. T. Stewart eller Stephen Girard, 
österns firade kapitalister, hvilka bara sparade och aldrig slö- 
sade. Men fast Californias guldkungar roade sig, använde- de 
dock största delen af sina rikedomar på allmännyttiga företag. 
De byggde jernvägar och anlade städer och tillfredsställde äf- 
ven en uppvaknande smak för högre intressen. Scott och 
Crocker hade tafvelsamiingar, som blefvo vida berömda, och 
Sutros. boksamling var den största vester om Mississippi- 
floden. Hvad några af millionärerna gjort för vetenskap och 
forskning, antyddes här of van på tal om universiteten och 
observatorierna. 

Utom de två universiteten eger California 9 gymnasier 
(colleges). Vid dessa elfva bildningsanstalter äro 1,000 lä^ 
rare anställda och bedrifva 10,000 unga män och qvinnor stu- 
dier. I California utgifvas 700 tidningar — två gånger så 
många som i konungariket Belgien, som dock har fyra gån- 
ger så stor befolkning som California. Den första tidningen 
utkom 1849 ^ Sacramento och hette Placer Times. Åtskilliga 
förträffliga tidskrifter ha haft sitt hem i California, och flera 
af verldsliteraturens mest berömda män, Bret Harte, "Märk 
Twain," Robert Louis Stevenson, Charles Warren Stoddard, 
Jack London, Frank Norris m. fl., ha dels lagt grunden till 
sitt rykte i California, dels hemtat sin inspiration från lifvet 
der. Den store satirikern Ambrose Bierce, den skarpe kriti- 
kern Charles Lummis, författarinnorna Helen Hunt Jackson 
och Gertrude Atherton, skaldinnan Ina Coolbrith — för att nu 
endast nämna några af de mest kända — äro alla californier. 
Så är också Amerikas säkerligen störste nu lefvande skald, 
den pittoreske kämpagestalten Joaquin Miller. Ett af de mest 
uppseendeväckande nationalekonomiska verk, som utgifvits i 
något land, var Henry Georges "Progress and Poverty," hvil- 
ket skrefs i California, sedan författaren förut i en California- 
tidning framställt hela sin sedermera på så olika sätt be- 



— 37 — 

dömda beskattningslära. Bland' californiska historieskrifvave 
ha Hurbert Howe Bancroft och Theodore- Hittel vunnit den 
högsta berömmelse. Den förstnämde skref 39 böcker och 
samlade ett bibliotek på öfver 50,000 band. 

Äfven på sportområdet intager Califoriiia ett framstående 
Tum. Boxarekungarne Corbett, Jeffries och Britt, fotgänga- 
ren Harriman, tennisspelaren May Sutton, diskuskastaren 
Robert Edgren (svensk) äro alla californier. Så är också 
George Culvert, som i juli 1905 förvånade hela Schweiz genom 
att klättra upp på Mont Blancj)å mindre än 10 timmar. 

Det mest omfattande och grundliga försök till anläggande 
af en socialistisk koloni, som hittills; varit gjordt i Förenta Sta- 
terna, var Kaweah-kolonien i California. Att försöket^ lik- 
som alla dylika, misslyckades, är naturligt, men det förringar 
icke det storslagna i planen. Vi skola längre fram i boken 
orda litet utförligare härom, liksom om observatorieanläggnin- 
garne och annat dylikt, hvars historia närmast tillhör den 
plats eller trakt, der anläggningarne skett. 

California fick sin första direkta jern vägsförbindelse med 
östern den 10 maj 1869, då Union Pacific- och Central Pacific- 
banorna, den förra påbörjad österfrån, den senare från Sac- 
ramento i California, möttes i Promontory Point nära Salt 
Lake i Utah och jernvägsbolagets president Stanford fastslog 
den sista skenan. Dagen derpå afgick det första tåg, som till- 
ryggalade hela sträckan mellan Stilla hafvet och Atlantiska 
hafvet. Den i dec. 1881 fick California sin andra jernvägs- 
förbindelse med östern, då Southern Pacific- och Texas & 
Pacific-banorna möttes och förenades med hvarandra i närhe- 
ten af El Paso, Texas, California har desutom jern vägsför- 
bindelse med östern via Oregon samt en fjerde, mera direkt, 
medelst Atchison, Topeka & Santa Fé-banan. En femte jern- 
väg är under anläggning. Det är anmärkningsvärdt, att Ca- 
lifornia har lika många förbindelser med länderna vester om 
Stilla hafvet som med östra delen af Förenta Staterna. San 
Francisco har stadig ångbåtsförbindelse med Alaska, Kina# 
Japan, Honolulu, Manila och Australien. När Panama-kana- 
len en gång blir färdig, komma alla afstånd mellan California 
och andra länder att betydligt förminskas. Afståndet mellan 
Liverpool och San Francisco är nu via Cape Horn 13,678 mil. 
Via Panamakanalen blir det blptt 7,907 mil. : Allra märkba- 
rast blir skillnaden i afstånd mellan New York och San Fran- 
cisco sjöledes. Den gamla sjövägen rundt Cape Horn är 13,- 



-38- 

340 mil. Via Panama blir afståndet mellan New York och 
San Francisco endast 5,270 mil. 

Är 1850, då California blef stat, var dess invånareantal 92,- 
600. Tio år senare hade det ökats till 380,000, år 1870 tili 
560,000, år 1880 till 865,000 och 1890 till 1,208,000. År 1900 
hade California 1,482,000 inbyggare. Nu torde folkmängden 
betydligt öfverstiga i/^ million. Hvad är dock detta i jem- 
förelse med, hvad österns stater kunna uppvisa? Tag t. ex. 
den lilla staten Massachusetts, som är 19 gånger mindre än 
California och likväl har dubbelt så stor folkmängd. Cali- 
fornia, Oregon och Washington äro nära 39 gånger större än 
Massachusetts, men ha likväl icke tillsamman på långt när så 
många invånare som Massachusetts. Med de rika naturliga 
tillgångar, som finnas i de tre vestkuststaterna, kunna de sä- 
kert uppehålla en befolkning, lika stor i förhållande till area- 
len som Massachusetts. Med andra ord, det kan komma en 
tid, då Washington har öfver 23 millioner, Oregon öfver 32 
millioner och California öfver 53 millioner invånare. Någon 
mera betydande tillökning 1 folkmängden på Stilla hafskusten 
kan dock ej väntas, innan storstäderna der börja täfla med 
österns i fråga om förädlande af grufvornas och jordbrukets 
råvaror. Någon egentlig fabriksverksamhet finnes icke ännu 
i Stilla hafsstaterna, äfven om California derutinnan står nå- 
got framom Oregon och Washington. Det är under om- 
ständigheterna nästan märkvärdigt, att vestkust^ns storstäder 
kunna uppehålla, en så pass stor befolkning som den närva- 
rande. 

Den beskattade egendomen i California har ett taxerings- 
värde af öfver 1,940 millioner dollars, hvaraf 1,116 millioner för 
jordegendom (farmar och hustomter), 432 millioner för bygg- 
nader och andra förbättringar, 117 millioner för jernvägsegen- 
dom och 275 millioner för lösöre. För jemförelses skull kan 
nämnas, att Sveriges fasta egendom enligt 1907 års taxering 
är åsätt ett uppskattadt värde af 6 milliarder 6555^ millioner 
kronor, hvilket, om en dollar räknas lika med 3 kronor 60 öre, 
blir en milliard 849 millioner dollars eller endast 184 millioner 
dollars mer än Californias fastighetsvärde, ehuru Sverige har 
3j4 gånger så många inbyggare som California öch var ett 
gammalt land med hög civilisation, när California började be- 
byggas. I fråga om rikedom intager California allaredan det 
sjette rummet bland de nordamerikanska staterna. Endast 
New York, Pennsylvania, Illinois, Ohio och Massachusetts 
stå i detta af seende före California. Meri delas förmögenhe- 



— 39 — 

ten lika på invånarne, så intager California främsta rummet 
bland alla stater, som ha en folkmängd af öfver 25,000, och 
öfverträffas endast af Nevada, Wyoming och Montana, h vil- 
kas grufegendomar i Förenta Staternas censustabeller åsatts 
ofantligt höga värden i förhållande till den obetydliga folk- 
mängden i dessa stater. 

Californias guldgrufvor producera ända till 20 millioner 
dollars om året. Den största produktionen nåddes år 1852, 
då guld till ett värde af 82 millioner dollars togs ur grufvorna. 
Den lägsta afkastning, som något år uppvisat, var något öfver 
II millioner dollars, öfriga mineralier, förnämligast petro- 
leum, koppar, kalk, salt och byggnadssten, lemna en årlig af- 
kastning af omkring 30 millioner dollars. Från fruktkonser- 
veringsfabrikerna (canneries), hvilka representera ett vätde af 
6 millioner dollars, utgå i medeltal pr år 5 millioner lådor in- 
lagd frukt, representerande ett värde af 16 millioner dollars. 
Omkring 100 millioner dollars äro nedlagda i vinindustrien. 
Endast i Sonoma co. finnas 150 vinfabriker. Hvarje år pres- 
sas i California 40 millioner gallons vin, värdt 20 millioner 
dollars. Säd och hö produceras till ett värde af öfver 50 
millioner dollars om året. Fruktgrödan anslås till öfver 40 
millioner och mejerialstren till 20 millioner dollars. Farma- 
rena ega 396,000 hästar och mulåsnor, öfver ij^ million nöt- 
kreatur och nära 23^ millioner får. Utom de förut omnämd^i 
högre lärdomsskolorna finnas omkring 4,000 folkskolor, ett 
hundratal högskolor, 80 privata läroverk och 7 lärareseminari- 
er, öfver 9,000 lärare ombesörja undervisningen, och sko- 
lorna besökas af inemot 400,000 elever. Staten har ett döf- 
stuminstitut och hem för blinda i Berkeley, ett hem för van- 
föra barn i Glen Ellen, fem dårhus (i Napa, Stockton, San 
José, Mendocino och Bernardino), ett soldathem i Yountville, 
två tukthus (i San Quentin och Folsom), reformskola i Whit- 
tier o. s. v. Den kyrkliga verksamheten är väl representerad 
genom ett dussin olika trosbekännelser, fördelade på 1,600 
församlingar. Jernvägslinierna i California ha en samman- 
lagd längd af 6,700 mil, icke inberäknadt elektriska linier, af 
hvilka det finnes 35 med en längd af inalles 1,500 mil. Staten 
har inemot 20 städer med öfver 5,000 invånare hvar. Tre af 
dem äro storstäder med från 200,000 till 500,000 invånare. 

Såsom i det föregående omtalats, blef Peter Burnett år 
1849 vald till guvernör. Han qvarstod i embetet till 1851 
och var således den förste guvernören, efter det California 
blifvit stat. Hans efterträdare hette John McDougal. Den 



— 40 — 

ne efterträddes 1852 af John Bigler, som 1856 efterträddes af 
J. Nieely Johnson. 1858 blef John B. Weller guvernör, 1860 
Milton S. Latham, samma år John G. Downey, 1862 Leland 
Stanford, 1863 Frederick F. Low, 1867 Henry H. Haight, 
1871 Newton Booth, 1875 Romualdo Pacheco, samma år Wil- 
liam Irwin, 1880 George C. Perkins, 1883 George Stoneman, 
1887 Washington Bartlett, samma år R. W. Waterman, 1891 
H. H. Markham, 1895 James H. Budd, 1899 Henry Gage, 1903 
George Pardee, 1907 James Norris Gillett. År 1878 antogs 
genom allmän omröstning en ny statsförfattning. Om guver- 
nörernas embetsförvaltning är föga att säga. Pardee, en 
ögonläkare från San Francisco, drog vänära öfver sitt namn 
genom att vetobelägga ett af lagstiftande församlingen fat- 
tadt beslut att slopa den föråldrade vaccinationslagen, enligt, 
hvilken skolbarn åläggas som vilkor för bevistande af de all- 
männa skolorna att låta förgifta sitt blod med s. k. vaccin. 

Andra mörka punkter kunna under de senare åren uppletas 
i Cälifornias historia, såsom strejktyranni, ofta opåkallade 
arbetsoroligheter, onödiga tvister, orättrådiga domslut, ty- 
ranniska jernvägsförhållanden, ett långt drifvet rashat. Men 
andra stater äro icke alldeles fria från sådant, och i mycket, 
som är godt, står California framom många af dem. Tagen 
som ett helt, är Californias historia en af de mest intressanta 
och omvexlande. Natur och folklif förena sig om att göra 
staten till något i sitt slag säreget. Ingen kan gerna besöka 
California utan att lägga märke till den kosmopolitiska anda. 
Som är rådande särskildt i de större städerna ; det fria, otvung- 
na och gemytliga, som finnes qvar i folklynnet som ett arf 
fi^ån guldgräfvaretiden och påtrycker hela tillvaron en prägel, 
hyartill knappast någon motsvarighet spåras i andra stater. 
Vackert och träffande skildras de intryck, som besökaren er- 
far i California, af den svensk-amerikanske prestmannen och 
författaren N. Heiner sålunda: 

*'Det är svårt att säga, hvilket som är mest intressant att 
studera Californias natur eller dess folklif. Det senare är 
lika karaktäristiskt för California som det förra. Öfverallt 
på vestkusteli bär folket prägeln af en käckhet och ett sjelf- 
medvetet oberoende, som af främlingen lätt uppfattas som 
stolthet. Och hos Californiabon är detta drag särskildt ut- 
veckladt. Det är ett arf från förfädernas dagar, och de gamla 
bänbrytarne tillkämpade sig det 1 (den hårdaste af alla skolor. 
Alf skilda från dén öfriga verlden och i de flesta fall äfven från 
éinä nära och kära genom öknar och bergskedjor, måste de 



— 41 — 

lära sig att i allt lit^ på sig sjelfya samt utveckla sina egna 
resurser. Deras ställning liknade den, i hvilken Rojiinson 
Crusoe befann sig på sin ö. Men de gåfvo icke upp i?i,Q4et 
eller hoppet, ej heller dref hemlängtan dem till mera bebodda 
trakter. Och ett yngre slägte har gått värdigt i deras fot; 
spår. Fäderna byggde tält, sönerna bygga palatser, fäderna 
uppgräfde det glänsande guldet, sönerna uppbyggde dermed 
lika vinstgifvande industrier. Fäderna anlände hit på segel- 
båtar och färdades öfver bergen med oxök, sönerna bygga 
skepp, som plöja verldshafvet, och jernvägar öfver de him 
melsstormande bergen. Fäderna byggde väfstolar och till- 
verkade kaliko, hvaraf hustrun och dottern sydde sina egna 
kläder, sönerna anlägga silkesfabriker och kläda sina kära i 
•ett silke, finare än det som fås från Kina eller Japan. Hvad 
tjenar det till att importera kaliko eller siden, pianon ejler 
åkerbruksredskap, när man sjelf kan tillverka mycket bättre 
och billigare? 

/ Ett särskildt utmärkande drag för Californiabon är hans 
patriotism. Tala om Östern för honom ! Det är, som existe- 
rade det knappast. De tre hundra grekerna, som Ijöto döden 
vid Thermopylae-passet, voro icke mer patriotiska för sitt fo- 
sterland än "the native Californian" för sitt eviga solskens- 
land. Till och med sedan San Francisco härjats af den för- 
skräckligaste af alla eldsvådor, kunde stadens skolbarn, in- 
liysta i tält i Golden Gate Park, med blottade hufvud sjunga : 

I love thy inland seas 
Thy capes and giant trees, 

Thy rolling plains, 
Thy canyons, wild and deep, 
Thy prairies' boundless sweep, 

Thy fertile mains. 

Thy domes, thy silvery strands, 
Thy golden gate that stånds 

Afront the west. 
Thy sweet and crystal air, 
Thy sunlight everywhere, 
O land beyond compare, 

I love thee best. 

Det finnes ingenting, som Californiaborna så enas om, som 
att vara stolta öfver sin stat." 



— 42 — 

Framtiden ler med behag åt California, som redan i unga 
är tagit sådana jättesteg framåt, ej endast på den materiella 
odlingens fält, utan äfven i de mer ideella idrotterna. Bayard 
Taylor skådade med profetisk blick in i framtiden, då han tio 
år efter sitt första besök i guldstaten åter företog en resa dit 
och efter att ha varsnat de öfverallt märkbara framstegen 
skref följande ord : "Antingen skall naturen svika sina löf- 
ten, eller är menniskan icke längre samma himlaburna varel- 
se, som hon fordom var, om icke det gamla Greklands konst,, 
literatur och filosofi en dag komma att finna sin motsvarighet 
på denna, den yngsta af bebygda kuster." Denna profetia 
börjar redan gå i fullbordan. I likhet med sina systerstater 
Oregon och Washington gör California ansträngningar att 
draga folk till sig från östern. Dessa äro väl icke i allo så 
välberäknade och gagneliga, som de kunde vara, om de bedref- 
ves mera måttfullt, men det är att hoppas, att de till slut sko- 
la lända staten till fromma, och att invandrarne skola förstå 
att uppskatta de förmåner, som lifvet i det solbelysta Califor- 
nia erbjuder dem. 

KAPITEL 3. 
Californias utseende och klimat. 

California har ett ytinnehåll af öfver 158,000 qvadratmiU 
hvaraf nära 156,000 qv.-mil eller nära 100 millioner acres äro 
land. Dess längd är 770 mil, och dess bredd vexlar mellan 
180 och 200 mil. Näst Texas är California den största bland 
alla staterna. Det kommer alltid att bli svårt för folk, som bo 
i östern, att tro, att California ensamt är större än de sex 
europeiska rikena Belgien, Holland, Grekland, Danmark, Por- 
tugal och Rumänien tillsammantagna; lika stort som New 
York, Pennsylvania och hela New England; och att afstån- 
det mellan dess norra och södra gräns är lika stort som af- 
ståndet mellan New York och Indianapolis. 

En betydlig del af California upptages af berg och oländig 
mark. Den från norr till söder längs statens östra gräns lö- 
pande Sierra Nevada-bergskedjan mäter med sina förgrenin- 
gar och lägre höjder nära 70 mil i bredd. Namnet, Sierra 
Nevada, betyder "Snöiga bergen" och har gifvits denna bergs- 
kedja med anledning af de många alltid snöklädda toppar, 
som skjuta upp ur densamma. I närheten af kusten, som 
utgör Californias vestra gräns, löper likaledes en bergskedja 
från norr till söder, känd under namnet kustkedjan eller Coast 



— 43 — 

Range, hvilken likaledes består af en mängd olika förgrenin- 
gar och höjder och upptager en vidd af 40 mil. Men medan 
Sierra Nevada äro en sammanhängande, oafbruten bergskedja, 
äro kustbergen i hög grad oregelbundna, än dragande ett 
stycke in åt landet, än följande hafsstranden ; än bildande fle- 
ra olika bergskedjor med daiar mellan dem, än försvinnande 
helt och hållet. Mellan 38de och 4ode breddgraderna är kust- 
kedjan skogbevuxen. Norr om Mendocino county och söder 
om Bodega Bay är den deremot, med undantag af trakterna 
kring Monterey-viken och Santa Cruz, naken och ödslig. Den 
har en mängd dalar hela vägen igenom. Många af dem äro 
öppna mot hafvet, och alla dessa äro långa och smala, sträc- 
kande sig i östlig och vestlig riktning. De äro i allmänhet 
mycket bördiga och temligen väl bevattnade. Mellan kust- 
kedjan och Sierra Nevada sträcka sig i nordlig och sydlig 
riktning statens två största och rikaste dalar — Sacramento 
; och San Joaquin — den förstnämda begränsad i norr af både 

Kustbergen och Sierra Nevada, hvilka här i statens norra del 
; förena sig med hvarandra och bilda ett vildt och storslaget 

bergslandskap. I statens sydöstra del är den s. k. Colorado- 
öknen belägen, ett ödsligt, ofruktbart område, 140 mil långt 
och 70 mil bredt och med sin lägsta punkt belägen omkring 70 
fot lägre än hafsytan. Norr om Colorado-öknen ligger Mo- 
j jave-öknen, begränsad i norr af en af Sierra Nevadas utgre- 

1 ningar. 

* Af Californias område äro omkring 35 millioner acres od- 

! lingsbar jord, 23 mill. acres betesmark, 5 mill. acres träskland, 

I 10 mill. acres öken, 4 mill. acres sjöar och floder och resten, 

i omkring 23 mill. acres, berg och bergsluttningar, till stor del 

skogbeklädda. California erbjuder den mest otroliga grad 

af omvexling på alla områden. Der finnas ödemarker, täflan- 

de med och på sina ställen öfverträffande Sahara i ödslighet 

och ofruktbarhet, vid sidan om så bördig jord, som något land 

l<an uppvisa. Tropisk hetta och arktisk köld råda så nära 

hvarandra, att en dagsresa till fots kan förflytta en från den 

^na till den andra. Apelsiner, vindrufvor och andra tropiska 

eller halftropiska frukter trifvas och mogna lika väl som den 

. norra tempererade Zonens äplen och körsbär. Hvete odlas 

; med icke mindre framgång än citroner. Man kan på några 

' timmar förflytta sig från en trakt, der det knappt någonsin 

faller ett nämnvärdt regn, till nejder, hvilkas enda obehag är 

deras öfverdrifvet rikliga nederbörd. Ifall det kan sägas om 

någon stats eller något lands befolkning, att den icke behöfver 




/ 



% 



— 45 — 

lemna sitt hemland för att få tillfälle att se naturens olika un- 
der, så kan det Sägas om Cälifornias befolkning. California 
kan uppvisa prof på allt, som finnes i naturen. På några få 
mils af stånd kan man påträffa bananas, majs, laxöringar, 
strutsar och björnar. I statens 57 counties finnas lika många 
olika slags naturscenerier, från det majestätiska Mount Shasta 
mied dess eviga snö till den näpna stranden vid Santa Barbara 
mfed dess aldrig vissnande blomsterskrud, från den härliga 
Yosemite-dalen med dess vattenfall och klippor till den hem- 
ska Dödsdalen med dess sand och qväfvande hetta ; från lug- 
na bergssjöar till kokande källor och forsande strömmar ; från 
tusenåriga träd till Burbanks senaste fruktskapelse. 

Om det haft sina svårigheter att i några korta drag gifva 
en åskådlig bild af Cälifornias utseende, är det icke mindre 
vanskligt att försöka 1 korthet beskrifva dess klimat. Lik- 
som det inom Califorfiias gränser finnes alla sorters landskap, 
finner man der äfven alla sorters klimat utom möjligen det 
tropiska. Chas. Lummis har förgäfves sökt tänka ut ett pas- 
sande namn för Cälifornias klimat. "Man skulle kunna kalla 
det för det tempererade klimatet," säger han, "om icke detta 
ord blifvit så n:\issbrukadt genom att användas om klimat, 
som' äro allt annat än tempererade. Så länge Nevsr England an- 
ses tillhöra den tempererade zonen, kan California icke räk- 
nas d4t. Vi skulle kunna säga den lugna zonen, den milda, 
deti trygga eller, kanskie bäst, den jemna. Hvad uttryck vi 
än må använda, så qvarstår som ett faktum, att det är den 
gyllne medelvägens land. Det är så kraftgifvande som Maine, 
men utan dess lungfebrar; så fruktbart som Panama, men 
utan eqvatorial-febrar. Både New Englands och Equadors 
växtverld finnes representerad här, nästan sida vid sida och 
i begge fallen i allmänhet förbättrad. Norden har doft, men 
icke öfverdrifven fruktbarhet; tropikerna ha det senare, men 
sakna doft. California har begg^dera. Och det samma gäl- 
ler om de menskliga plantorna. Det kan icke bestridas, att 
t. o. m. den amerikanska företagsamheten slappas i tropikerna. 
Hvarje erfaren resande vet, att den engelsk-talande inbygga- 
ren i tropiska länder efter 20 års vistelse blir lika trög som 
infödingarne, vanligen t. o. m. ännu trögare. Beträffande hans 
barnbarn skola vi yttra oss om dem, när det blir litet flera af 
dem. I regel är slägtet vid den tiden temligen väl utdödt. 
I alla våra mest bebygda länder är vädret nästan lika hinder- 
ligt på motsatta sättet. Om tropikernas inbyggare vore fli- 
tigare, än dé äro, skulle de småningom dö ut af öfverhettning. 



/ 



-46- 

och om nordens folk vore mindre verksamma, än de äro, skul- 
le de kanske frysa ihjel under de långa vintrarne. Den ame- 
rikanska nervositeten beror troligen till hälften på den ame- 
rikanska väderleken, som har ett ofördelaktigt inflytande på 
nerver, som redan äro till öfvermått spända genom försök att 
begagna alla möjliga tillfällen till materiel och annan utveck- 
ling. Den vållar i allmänhet förargelse, sällan trefnad, oftare 
fara och t. o. m. död. Det är betydelsefullt, att denna spän- 
ning icke länge kan ega bestånd i California. På en förvå- 
nande kort tid återvinner nervsystemet sin stadga. Mina 
barn, med en sammanlagd ålder af i8 år, ha aldrig ännu sofvit 
i ett rum med stängda fönster. De ha aldrig haft, hvad man 
i New England menar med en förkylning, och endast sällan 
ens en obetydlig snufva. Ingen af dem har någonsin stannat 
inomhus en hel dag. Hvarje morgon taga de ett bad i natt- 
ståndet vatten i ett badrum, hvars fönster aldrig varit släng- 
da. Om någon föreställer sig, att California är förvekligande, 
.skulle jag tycka om rjtt låta honom sjelf prof va det badet. In- 
tet af mina barn begagnar någonsin en hatt eller mössa imder 
leken, hvarken vinter eller sommar. Intet af dem har någon- 
sin haft på sig halsduk, vantar eller andra, skyddsmedel, ej 
heller någonsin värmt sig vid en ugn eller behöft söka efter 
någon skuggig plats. De ha aldrig upplefvat en vinterdag, 
då det var för kallt för dem att gå barfota, eller en sommar- 
dag, då det var för varmt för dem att leka i solskenet Jag 
vet icke, om föräldrar på andra platser ha något gagn af att 
höra detta, eller om man af det sagda kan sluta sig till hvad 
som menas med ett menskligt klimat. Det är ingalunda en 
gällande regel för California, att man lefver på ofvan sagda 
sätt, ehuru det mycket väl kunde vara det och i en framtid 
kommer att bli det. Mina barn äro i sig sjelfva hvarken star- 
kare eller segare än barn i allmänhet. En mängd nyinflyt- 
tade California-bor stänga sina dörrar och fönster och t. o. m. 
sätta in värmeapparater och ådtaga sig förkylningar, såsom de 
förtjena att göra. Men det är deras eget fel, icke klimatets. 
California är, i korthet, den stat, der man aldrig behöfver stän- 
ga sina fönster, utom på den sidan, på hvilken regnet piskar. 
På samma gång är det en stat, som är så långt ifrån att vara 
tropisk eller ens half-tropisk, att hvarje nykomling känner sig 
^ frusen, tills han blifvit vand vid klimatet. Ett sådant klimat 

\ verkar lifgifvande på en och hvar. Man sofver mer och bättre 

\ i California än i östern, emedan man här icke har några plåg- 

samt varma nätter. Man ätet* förståndigare, emedan man har 

I 

\ 



— 47 — 

färsk frukt och grönsaker hela året. Man andas bättre luft. 
Äfven de pjåskigaste inandas mer frisk luft, än de skulle in- 
andats, om de bott i någon annan stat. Under de sista 40 
månaderna har det varit precis sex dagar, då jag och min 
familj icke ätit minst ett mål på den^ öppna verandan. De 
dagar, då vi icke gjorde det, voro sådana, då verandan var ned- 
vätt af regn." 

Det är att märka, att Lummis bor i Los Angeles i södra 
California, der klimatet är något skiljaktigt från hvad det 
är på somliga andra platser i staten. Likväl är det sant, som 
han antyder, att äfven i andra delar af California klimatet ej 
lägger mycket hinder i vägen för samma slags lefnadssätt. 
Författaren till denna bok har tillämpat det något så när i 
trakter, hundratals mil nprr om Los Angeles. Att folk vistas 
mycket mer utomhus i California än i någon annan stat, tor- 
de ej kunna betviflas. Det påstås, att lifslängden i genom- 
snitt är större för Californias befolkning än någon annan stats. 
Californias urinvånare, indianerna och spanjorerna, voro kän- 
da för att lefva länge. Beträffande de torra, varma dalarne 
af södra California fins en gammal sägen, att invånarne der 
aldrig, dö, utan helt enkelt vid hög ålder torka ihop och blåsa 
bort. Undersökningar, som företagits i syfte att utröna skol- 
ungdomens fysiska tillstånd, ha visat, att unga män och qvin- 
nor i California äro i genomsnitt större och kraftigare än an- 
dra staters ungdom. Redan år 1896 voro flickorna i Califor- 
nia-universitet öfverhufvud taget längre och mera bredaxlade, 
hade större bröstkorg, och voro tjockare om vaderna och smal- 
benen än sina jemnåriga i Wellesley College i Massachusetts, 
enligt hvad som framgick af officielt företagna mätningar. 
Vid de kraftprof, som flickorna underkastades, visade det sig, 
att Cälifornia-flickornas kroppsstyrka (d. v. s. den samman- 
lagda verkan af rygg, ben, armar och lungar) förhöll sig till 
Massachusetts-flickornas som 716 till 494. Liknande mät- 
ningar, som företagits i flera stora privatskolor och semina- 
rier^ visa, att de infödda California-flickorna äro kroppsligt 
bättre utvecklade än flickor, som inflyttat från andra stater. 
Detta beror naturligtvis till en del på ärftlighet inom en be- 
folkning, som till att börja med utgjordes af de kraftigaste 
och djerfvaste från en mängd olika länder, men förnämsta or- 
saken är dock klimatet, som medgifver mer vistelse utomhus., 
mer kroppsrörelse och bättre luft. Bayard Taylor iakttog un- 
der sina resor i California 1860, att ''inflytandet af klimatet 
redan börjat visa sig på befolkningen, i det barnen i California 



-48- 

Utan gensägelse stå långt framom barnen i östern och äro kraf- 
tigt byggda, fullblodiga, behagfulla och så lyckliga och lifliga 
spm hjortkid/' 

För att nu något mer detalj eradt teckna California-kliuxa- 
tet, vilja vi först påpeka, att utom på bergshöjderna ingen 
egentlig vinter finnes någonstädes i staten, och att årstiderna 
endast äro två — en mer eller mindre fuktig regntid och en 
torr, mer eller mindre varm sommar. De olika skiftningarne 
i värmegrad betingas icke af en trakts mer eller mindre nord- 
liga eller sydliga läge, såsom fallet är i mellan- och öststaterna 
och de flesta andra länder, utan af dess afstånd från hafsku- 
sten. På ett visst afstånd från hafvet är det om sommaren 
lika varmt i norra som i södra California och blir om vintern 
lika kallt på den ena* platsen som den andra, oafsedt bredd- 
graden. I Oroville t. ex. och t. o. m. ännu längre norrut blir 
det ej kallare om vintern, än det blir på platser, som ligga 600 
mil söder derom. Ej heller blir det om sommaren varmare i 
södra California än så långt norrut som i Tehama county. 
Längs kusten är skillnaden mellan sommar- och vintertempe- 
ratur mindre än inne i landet. Nederbörden deremot ökas, i 
samma mån som man skrider norrut, så att det både på ku- 
sten och inne i landet regnar mer i norra California än i södra. 
Likaledes är regnfallet på kusten öfver allt större än på sam- 
ma breddgrad inne i landet. Californias klimat är ett ö-kli- 
mat och icke ett fastlandsklimat och har följaktligen icke de 
ytterligheter eller stora språng mellan köld och värme, som 
kännetecknar fastlandsklimaten. Kustbergen, Sierra Nevada 
och hafsluftens inflytande skydda California mot köld och 
våldsamma stormar. Snöstormarne från norr och nordost 
kunna icke tränga öfver bergen in i California. Kustbergen 
utöfva genom sin egendomliga formation äfven ett annat säre- 
get inflytande på klimatet. I södra California mognar fruk- 
ten en hel månad senare än i Sacramento-dalen, flera hundra 
mil längre norrut. Detta kommer sig deraf, att kustbergen i 
norr äro sönderdelade i flera bergskammar, som skydda landet 
mot hafsvindarne, medan i söder en kuststräcka på 50-60 mil 
saknar dylika bergskammar och lemnar hafsvindarne fritt 
spelrum öfver landet. 
X Vi finna således, att det längs hela kusten är regnigare om 

I vintern och svalare om sommaren än i det inre af landet; att 

\ det både på kusten och i det inre faller mer regn i norra än i 

\ södra delen af staten, och att det om vintern ej blir så kallt 

på kusten som 1 det inre af landet. Regnmängden i de norra 



— 49 — 

kustcounties öfverstiger 50 tum om året. Äfven så långt sö- 
derut som i Santa Cruz co. finnas enskilda, för hafsvindarne 
särskildt utsatta platser, der lika mycket regn faller. Men i 
genomsnitt är eljest regnmängden, då man kommit så långt 
söderut som till San Francisco-viken, endast mellan 20 och 30 
tum och i Los Angeles mellan 10 och 20 tum om året. I 
det inre af staten vexlar regnmängden mellan 25 och 30 tum 
i norra delen af Sacramento-dalen och 5 till 12 tum i San Joa- 
quin-dalen. Hvad nu temperaturen beträffar, så inträffar nå-» 
gon köldperiod h varje vinter. Den räcker vanligen blott någ- 
ra dagar, men det har händt en och annan gång, att den räckt 
tre eller fyra veckor. Man får dock icke föreställa sig, att den 
köld, hvarom det här är fråga, är på något vis jemförlig med 
den, som råder i mellan- och öststaterna hvarje vinter. I Ca- 
Hfornia räknas det för ovanligt kallt, när rimfrost betäcker 
marken till framåt 8-tiden på morgonen och termometern visar 
några grader under fryspunkten. Det hör till de största säll- 
syntheter, att qvicksilfret sjunker så lågt som till 25 grader 
öfver o i San Francisco och de öfriga städerna och trakterna 
kring San Francisco-viken och utmed hafskusten. Längre in 
i landet kan det vid sina tillfällen sjunka ända till 16 grader 
öfver o eller 16 grader under fryspunkten. I den öfvervägan- 
de största delen af California är 28 grader öfver o den kallaste 
vintertemj)eraturen. Apelsiner och andra dylika tropiska el- 
ler halftropiska träd skulle heller icke tåla ens denna köld, om 
den vore ihållande eller återkomme ofta. Januari är i allmän- 
het den kallaste af årets månader. Medeltemperaturen för 
denna månad vexlar i San Francisco mellan 46 och 54 grader, 
i Los Angeles mellan 49 goch 58 grader.^ I den förstnämda 
staden är i regel september årets varmaste månad med en 
medeltemperatur vexlande mellan 59 och 69 grader. Den 
varmaste månaden i Los Angeles är i allmänhet augusti med 
en medeltemperatur vexlande mellan 68 och 75 grader. Som- 
maren i San Francisco är i allmänhet kylig och blåsig. Re- 
dan några få mil öster om staden är väderleken varmare. I 
San Francisco äro qvällarne för det mesta obehagligt kyliga. 
100 mil inåt landet får man ofta vänta till framemot midnatten 
på svalka efter den långa sommardagens hetta. I Sacramen- 
to- och San Joaquin-dalarne är sommaren lång och varm. 
Termometern visar ibland ända till iio grader i skuggan och 
1. o. m. mer. Under 2-3 månaders tid stannar qvicksilfret säl- 1 

lan en hel dag under 90 grader. Följande siffror gifva en ' 

klar öfverblick af sommarförhållandena i Fresno och närbeläg- ' 

(3) 



— so- 
na counties i San Joaquin-dalen. Högsta värmegraden i 
skuggan, delad lika på alla dagar för en half månad i sender, 
var under första hälften af juni år 1904 93 grader, under senare 
hälften af juni 96, under juli resp. 91 och 98, under augusti 
resp. 95 och 97, under sept. resp. 99 och 90. Motsvarande siff- 
ror för 1905 voro 97 och 91 för juni, 100 och 96 för juli, 96 
och 97 för augusti och 90 och 87 för september. Betraktar 
man 90 grader såsom lägsta gränsen för obehagligt varm vä- 
derlek, så har den ifrågavarande delen af San Joaquin-dalen 
mellan 3 och 4 månaders stark sommarhetta. En tidnings- 
man i Fresno skämtade en gång på följande sätt om sommar- 
hettan: "Vi ha det hett i vårt gamla, kära Fresno. Man 
skulle kunna annonsera Fresno som en öfningsplats för så- 
dana, som vilja beredas för den eviga elden. Här kan man 
få en försmak af, hvad den betyder. Vårt gamla, kära Fres- 
no ! Lätt nog att säga så och mena, hvad man säger, när fro- 
sten är på blommorna eller daggen på tusenskönan, men man 
måste vafa född skrymtare, för att kunna säga det om som- 
maren. Det går emellertid lätt för sig att ha hushåll. Kan 
man bara förmå hönsen att värpa i solen, så får man ägget 
löskokt. Lemnar man det en stund i solskenet, så blir det 
hårdkokt. Man kan hålla maten varm hela dagen utan eld, 
och vill man ha ett turkiskt bad, sätter man sig bara i ett 
rum vid solsidan af huset, iklädd sina vinterkläder. Vill man 
lära sig, hur det går till att hoppa lätt och qvickt, uppsöker 
man en sandig plats på landsvägen vid 2-tiden på eftermid- 
dagen och tager af sig strumpor och skor. Man skall snart 
finna, att fötterna komma upp så qvickt, att man tycker sig 
flyga. Detta är också rätta tiden för älskande par att gräla. 
Kan den älskande hålla sig vid godt lynne i sådan hetta, så 
lägg genast beslag på henne. Hon är en perla af stort värde." 
Och likväl fann en Fresno-bo, som besökte Rochester i staten 
New York, att han aldrig förut vetat, hvad hetta var, och 
förklarade Fresno vara en mild, behaglig juni mot den allt 
förhärjande likbränningsugn, hvarvid Rochester närmast kun- 
de förliknas. I allmänhet är nämligen luften i de varma om- 
rådena i California torr under sommaren, hvilket gör, att vär- 
men icke kännes så pinsam som i ett fuktigare luftstreck. 
Äfven råder olikhet mellan menniskors förmåga att stå ut 
med värme. Somliga kunna aldrig vänja sig vid stark som- 
marhetta, andra fördraga den utan vidare svårighet. Far- 
mare och fruktodlare i de varma trakterna kunna trösta sig 
med, att en större mängd produkter kunna frambringas i eti 



1 



— 51— ' 

varmt än i ett kallt klimat. Den, som ej tål stark sommar- 
hetta, har så många andra platser i California att välja på, der 
sommaren är svalare. Om klimatet öfver allt i California 
gäller, att det är helsosamt, jemnt och mildt, fritt från de obe- 
hag, som tillhöra andra länders klimat, såsom snöstormar, 
cykloner, ödeläggande hagelskurar, åska o. s. v. Sandstormar 
äro icke främmande för de varma dalarne i California, och 
för några år sedan hände det en gång, att en cyklon strök 
fram i närheten af Visalia. Men dels tillhör sådant sällsynt- 
heterna, dels har deraf icke ännu i statens hela historia åstad- 
kommits någon nämnvärd skada, på minsta sätt jemförlig med 
hvad som ofta förekommer i mellanstaterna. öfversvämnin- 
gar, framkallade af plötsliga, långvariga regnfall eller tidig 
vårvärme, som kommit snön i bergen att hastigt smälta, in- 
träffa ej sällan i dalarne, men inbyggarne i sådana trakter äro 
beredda derpå och kunna i de flesta fall rädda sig och sina ego- 
delar undan förödelse. Troligen kunna icke många länder 
uppvisa ett klimat, som är mer båda angenämt och i öfriga 
afseenden gynsamt än klimatet i de smärre dalar, som ligga 
mellan kustområdet och det inre af California och liksom för- 
medla öfvergången från det kyligare och fuktigare kustkli- 
matet till det varmare och torrare inlandsklimatet. För re- 
sten finnes, om man tager i betraktande alla de af olika höjd- 
lägen betingade skiftningarne, en sådan mångfald af klimat 
i California, att hvem som helst kan der finna just det, som 
han tycker bäst om, vare sig han älskar stekande sommar- 
hetta eller kylig sommar, mild eller kall vinter, snö eller regn 
eller torka. Ända till en höjd af 2,500 fot i bergen är klimatet 
ungefär det samma som i dalarne nedanför. Högre upp blir 
vintern längre och kallare och sommaren svalare än i dalarne. 
Ingen regel gifves i naturen, som icke har sina undantag. 
Fast den årliga regnmängden i Los Angeles i regel håller sig 
mellan 12 och 18 tum, har det dock händt, att så litet som 
, 5 tum fallit ett eller annat år och andra år så mycket som 
40 tum. I San Francisco var regnfallet 1898 ej' mycket öfver 
9 tum och 1889 nära 37 tum. Från 1850 till 1904 funnos icke 
två år, som uppvisade samma regnmängd för San José. År 
1890 föllo der öfver 52 tum, år 1851 mindre än ^Vi, Den 
vanliga regnmängden för .nämda plats är mellan 21 ocli 34 
tum. Ej ens i de torraste trakter är man absolut säker för 
häftiga regnskurar. Författaren har aldrig i del regniga 
vestra Washington sett ett häftigare eller mer ihållande regn, 
än han våren 1903 upplefde i det torra Fresno co., Calif. En 



— 52 — 

gammal landtmätare berättar, att han för en del år sedan 
företog mätningar i den för sin torka beryktade Mojave-öknen 
i sydöstra California. "Den bästa karta, vi kunde skaffa öl- 
ver trakten i fråga," berättar han, "var i högsta grad brist- 
fällig. Der funnos hvarken höjder, dalar eller floder utsatta. 
Der fans ingenting, som kunde gifva oss någon ledning på 
våra ströftåg. Hela det väldiga område, som går under nam- 
net Mojave, var på kartan representeradt af en bar fläck, öf- 
ver hvilken i prydliga bokstäfver var prentadt: "Den regn- 
lösa Mojaveöknen." Expeditionens geolog och jag bodde i 
ett tält, och första natten vi tillbragte i öknen, började det 
regna. Jag har aldrig i mitt lif sett maken till regn. Innan 
vi visste ordet af, kom ett helt haf störtande ned öfver oss 
från backarne. Vattnet lyfte geologen från hans plats och 
kastade honom öfver mig på min bädd. Han dök ned, fick 
tag i en af tältpinnarne och höll sig fast vid den, tills vatten- 
massan runnit undan. Derpå letade han fram kartan och 
beskådade den noga vid ljuset från vår lykta samt läste med 
högtidlig stämma: "Den regnlösa Mojave-öknen." "Jag 
skulle ha lust att råka den lymmeln, som ritat den här kartan," 
tillade han allvarsamt. Ej ens i de regnlösa trakterna är 
man således tryggad mot en öfversköljning. Sådant tillhör 
dock sällsyntheterna. 

KAPITEL 4. 

Berg, sjöar, geysrar, floder och vikar. 

Som vi sett, upptages en stor del af California af de breda 
och långa bergskedjorna Coast Range och Sierra Nevada. 
Den första är betydligt lägre än den sistnämda och har endast 
några få toppar af nämnvärd höjd. De förnämsta äro det 
7,500 fot höga Mount Ripley, det 5,675 fot höga Mount Dow- 
ney, det 4,443 fot höga Mount St. Helena. Mera bekanta äro 
Mount Diablo (3,876) fot) och Mount Tamalpais (2,592 fot). 
Mount St. Helena heter på spanska Silverado och har blifvit^ 
förevigadt i Robert Louis Stevensons bok "Silverado Squat- 
ters," hvari han hänförande skildrar en sommar, som han till- 
bragte i trakten af detta berg. Sitt andra namn fick berget 
af ryske naturforskaren Wossenessky, som 1841 besteg det- 
samma och vid toppen fäste en blyplåt, hvarpå han ristat 
dag och år samt namnet Helena tijl åminnelse af storhertigin- 
nan af Ryssland. Från Mount Diablo kan man öfverskåda 
ett område, hvarpå mer än hälften af statens befolkning är 



bosatt. Från Tamalpais 
har man en mindre vid- 
sträckt, men ändå om- 
vexlande utsigt, hvarjem- 
te detta berg erbjuder 
förmånen att kunna lät- 
tare besökas. Är 1896 
byggdes näml. en jern- 
väg från den lilla staden 
Mill Valley till bergets 
topp. Jernvägen är 85^ 
mil lång och har på den- 
na korta sträcka 277 kur- 
vor. Det längsta raka 
stycke på banan är 413 
fot långt. Der banan är 
brantast, gör den en stig' 
ning af 7 fot på 100. En 
ännu märkvärdigare ba- 
na är den, som leder upp 
till Echo Mountain i sö- 
dra California. Från Los 
Angeles och genom Pa- 
sadena och Altadena fär- 
das man 20 mil på elek- 
trisk jernväg till en punkt 
kallad Rubio, belägen 2,- 
200 fot öfver hafvet. Här 
vidtager den s. k. "great 
incline," en öfver 3,000 
fot lång kabelbana, som 
leder uppfor Echo Moun- 
tain till en höjd af 1,300 
fot öfver Rubio, med en 
stigning af frän 48 till 62 
fot på 100, troligen den 
brantaste bana i verlden. 
Vid högsta ändpunkten 
af densamma -är Mount 
Lowe-observatoriet belä- 
get. Man stiger der ur 
kabel v agn en och fortsät- 
ter färden på en elektrisk 



Kabelbanan på Mount Lowe. 



■ . — 54 — 

bana, som leder i slingringar, öfver bråddjup, kurvor och 
br}'ggor till del 5,000 fot högt belägna Alpine Tavern. Denna 
bana är 5 mil lång och har 127 kurvor och 20 bryggor. På 
elt ställe kan man se 5 af dess slingringar samtidigt. Det 
längsta raka stycket af banan är 250 fot långt. Tur- och re- 
turbiljett från Los Angeles kostar endast $2.50. FÖr jeni- 
förelsens skull kan påpekas, att motsvarande priser äro på 
den 3 mil långa banan upp på Mount Washington i New 
Hampshire $4; på den 8j^ mil långa banan upp på Pikes Peak 
i Colorado $4.05 och på de från 3 till 6j4 mil långa banorna 
på Mount Pilatiis, Rigi, Corner Grät m. fl. i Schweiz vexlande 
mellan 2 och ^yi dollars. 



Hount Shasta frän stationen Edgewood. 

Äro såsom nämdt, Kustbergen i California jeniförelsevis 
låga och fattiga på uppskjutande höjder, så äro Sierra Xevada. 
desto högre och i berörda afseende bättre försedda. Ur den- 
na bergskedja uppskjuta nära 100 bergstoppar, som ofver- 
stiga 10,000 fot i höjd. Bland dem märkas först och främst 
det 14,449 fot höga Mount Whitney, den högsta bergstoppen i 
Förenta Staterna, frånräknadt Alaska, som har ett 20,464 fot 
högt berg, McKinley, Californias näst högsta berg ar Moiuit 
Shasta, som enligt senaste mätning är 14.389 fot högt eller 17 



— SS — 

fot högre än Mount Rainier i Washington, hvilkct enligt sam- 
ma mätning är 14,372 fot högt. Mount Tyndall är öfver 
14,000 fot. Dernäst komma Kaweah, Brewer, Goddard, Lyell, 
Table Mountain m. fl., samtliga öfver 13,000 fot höga. Det 
ståtligaste af dem alla är Mount Shasta med sin breda, kä- 
gelformiga, hvita topp, som höjer sig 10,500 fot öfver det 
kringliggande landskapet. Mount Whitney och andra höga 
berg göra icke samma intryck, enär de i allmänhet blott med 
3 — 4,000 fot höja sig öfver närliggande trakter. På sensom- 
maren bli de också i det närm.aste fria från snö. Shasta är ett 
gammalt eldsprutande bergj som under tidsåldrarne uppbygts 
genom aflagringar af utsprutad lava och aska. På somma- 
ren erbjuder berget ända upp till snögränsen en obeskrifligt 
rik profkarta på blomsterverldens " under. Här finner man 
den älskliga linnean, och liljor, spireor och tjogtals andra 
blommor bilda en matta af de mest skiftande färger. Besti- 
gandet af Mount Shasta anses icke såsom något ovanligt prof 
på ihärdighet eller styrka. Den närmaste jernvägsstationen, 
Sissons, ligger endast 14 mil från bergets topp. Under d(f 
långa dagarne vid midsommartiden kan man göra tripper 
från Sissons till bergets topp och tillbaka till Sissons på två 
dagar. Uppför en jemnt stigande bergsstig färdas man 8 eller 
10 mil, antingen ridande eller ledande en häst, på hvilken 
man lastat sina förnödenheter, slår läger öfver natten nedom 
snögränsen och klättrar följande dag upp till bergstoppen 
samt återvänder till- »Sissons. En mängd resande besöka dessa 
trakter, ehuru de flesta nöja sig med strof tåg nedanför berget 

Icke färre än 65 glaciärer eller isfält ha upptäckts i Sierra 
Nevada-kedjan, öfver två tredjedelar af dem belägna mellan 
36te och 39de breddgraden på de högsta topparnes norra 
sluttningar, der de äro skyddade mot sommarsolen, och der 
snöfallet är rikligast. Det var icke kändt, att några verk- 
samma glaciärer funnos i denna bergskedja, förrän i oktober 
1871, då den bekante naturforskaren och bergklättraren John 
Muir upptäckte Black Mountain Glacier och mätte dess rö- 
relser. 

California är ganska rikt på sjöar, Ett af dess counties 
har på grund af sin rikedom på insjöar blifvit kalladt Lake 
county. Den största och vackraste heter Clear Lake och har 
på sina stränder många nätta sommarhem. Små ångbåtar 
befordra samfärdseln mellan dem och staden Lakeport. Lake 
Tahoe är den mest bekanta bland insjöarne i California. Det 
är en bergssjö, belägen i Sierra Nevada på en höjd af 6,220 



-56- 

fot. Den bildar en del af gränslinien mellan Placer och El 
Dorado counties och sträcker sig in i staten Nevada. Lake 
Tahoe är 23 mil lång och 13 mil bred. För 40 år sedan var 
Tulare Lake i södra delen af San Joaquin-dalen den största 
sötvattensjö vester om Mississippi-floden. Den var då 70 
mil lång och 40 mil- bred och upptog en fjerdedel af det nu- 
varande Kings county. Genom Kings River försågs den år 
efter år med vatten från Sierra Nevadas snötoppar, och som 
snömängden på bergen var ungefär den samma hvarje år, 
erhöll sjön i det närmaste lika stort vattentillflöde det ena 
året som det andra, så att den hvarken steg eller sjönk märk- 
bart. Sjön hade intet aflopp, men på grund af den starka som- 
marvärmen i dessa trakter af dunstade en hel del vatten hvarje 
sommar. Under vintern 1861-2 föll så ovanligt mycket regn, 
att sjön steg 16 fot och öfversvämmade kringliggande land- 
sträckor, tills den kom att upptaga en yta af omkring 800 
qvadratmil, mer än tre gånger dess vanliga omfång. Två år 
senare nådde den nära nog samma höjd och vidd, men har 
sedan dess stadigt sjunkit, sedan farmare börjat afleda flod- 
vattnet och använda det att vattna trädgårdar och fält. Som- 
maren 1900 var sjön så godt som alldeles uttorkad. Vintern 
derpå föll åter en mängd regn, och sjön växte, tills den nådde 
en längd af 35 och en bredd af 18 mil, förorsakande ansenlig 
skada, enär talrika nybyggare slagit sig ned på den uttorkade 
sjöbottnen och anlagt stora sades- och boskapsfarmar. Är 
1905 funnos 60,000 acres odlingsbar jord på den forna sjö- 
bottnen. 18,000 acres voro skyddade mot öfversvämning me- 
delst 6 fot höga och 30 fot breda vallar. Påföljande vår in- 
träffade dock åter öfversvämning, som nedbröt vallarne och 
förstörde gröda och redskap och tvang inbyggarne att söka 
sin räddning i flykten. En annan California-sjö, som förtje- 
nar nämnas, är Mono Lake, Californias Döda haf. Den har 
intet aflopp och dess vatten är starkt alkaliskt. I Modoc 
county finnas tre saltvattensjöar, som upptaga ett område af 
64,090 acres. 

Heta källor finnas i stor mängd, i synnerhet i Sonoma och 
Lake counties. I det förstnämda finnas omkring 100 källor 
och remnor i jorden med gaser eller vatten af alla möjliga 
värmegrader och färger. Vid foten af Mount Lassen finnas 
geysers, och Tartarus är namnet på en kokhet sjö full med 
små geysers. Den svenske resanden och skriftställaren J. 
Stadling, som under en rundresa i Amerika i början af 1880- 
talet äfven besökte geyserna i norra delen af Sonoma county, 



— 57 — 

skrifver derom bl. a.: "En plötslig svängning på stigen för 
oss in i öppningen till det hemska svalg, som utgör målet för 
vår resa. Vi fortsätta utför vår slingrande stig, tills vi kom- 
ma till Geyser-f loden, som ljum och mångfärgad hoppar likt 
en vildget utför klipporna. Tjocka lagerträd hänga ned och 
bilda ett naturligt tak öfver den krokiga stigen, som blir 
trängre och vildare och leder oss genom romantiska grottfor- 
mationer och uppför massor af klippblock. Luften börjar 
lukta som en nyss påtänd svafvelsticka. Om det amerikanska 
bruket att uppkalla platsen efter den onde någonstädes har 
något sken af lämplighet, så är det på denna plats. Också 
har, som det tyckes, platsen helt och hållet gifvits den onde i 
våld. Vi äro redan i ''Djefvulens kontor." Det är ett slags 
apotek. Epsomsalter hänga ned i fantastiska krystallformer 
från klippväggarne; en hel rad mineralkällor, somliga af jern, 
andra svafvel, salt, soda o. s. v., springa upp ur djupet bred- 
vid hvarandra, hvar och en med någon helande egenskap, som 
indiansägner, folktron eller spekulationsandan tillagt dem. 
Några steg till, och hela det hemska underjordiska laborato- 
rium ligger öppet framför oss. Vi passera kokande mineral- 
källor, svarta som bläck. Vi komma till "Djefvulens bläck- 
horn." Om han sjeif använder det, är ej bekant; andra göra 
det. Resande skrefvo in sina namn i hotellets journal med 
detsamma. Dernäst komma vi till "Djefvulens grynqvarn," 
en stor sten, som ständigt rör sig och åstadkommer ett hemskt 
knarrande läte, som gifvit anledning till namnet. "Djefvulens 
punschbåi" är full till brädden. "Djefvulens länstol," af solid 
klippa, är tom för tillfället. "Trollpackans kittel," 25 fot i 
omkrets, kokar i ett par hundra graders temperatur sitt smut- 
siga té. Icke nöjda med att ha gifvit allt på denna hemska 
plats "satan i våld," ha amerikanerna äfven prestvigt honom, 
och der uppe 100 fot öfver dalen är "Djefvulens predikstol." 
Väl vore, om denne prest inskränkte sin verksamhet till denna 
plats! Från "Djefvulens predikstol" stiga vi ned i en dal 
med friska källsprång, grönskande träd och doftande blom- 
mor. Foglars qvitter når ditt öra, och du fyller åter dina 
-lungor med en luft så ren och uppfriskande, som endast Cali- 
fornia kan bjuda uppå. Du andas lättare och är glad, att du 
undsluppit en trakt, der vår afsvurne fiende ensam rådde. 
Blott några steg från den hemska Geyser-dalen hoppar den 
silfverklara Pluton-floden, yster och glad, utför klippor och 
hällar, under lummiga träd och kransad af blommor, under det 
höga bergsryggar, prydda med ek- och oliveträd m. m., liksom 



stå på vakt ocli undangömma det hemska svalg, der endast 
död och fasa rådde." Geyser-dalen ligger 1700 fot öfver haf- 
vet. Två vägar leda till densamma: en genom Napa-dalen 
och CalJstc^a, en öfver Santa Rosa och Cloverdale. 

Californias förnämsta floder aro Sacramento och San Joa- 
quin. Den förstnämda har sina källor i statens norra del i 
närheten af Mount Shasta och flyter i sydlig riktning till 
Suisun-viken, der den har sitt utlopp. Sacramento-floden ar 
400 mil lång och segelbar för ångbåtar på en sträcka af 300 
mil. Den flyter genom en nästan golfjemn dal af 50 mils 
bredd, och dess förnämsta bifloder äro, räknadt från norr. 



Sceneri längs Klamath-floden. 

Fotografi tagen af A. W. Ericson, Arcata. 

Pitt-, Feather-, Yuba- och American-floderna. San Joaquin- 
floden har sira källor i Sierra Nevada nära midten af staten 
samt flyter först i sydlig riktning för en kort sträcka och 
derpå i nordvestlig riktning till Suisun Bay, der den har sitt 
utlopp vid mynningen af Sacramento-floden. San Joaquin- 
floden är omkring 350 mil lång och segelbar på en sträcka af 
200 mil eller mer. Dess förnämsta bifloder äro Calaveras-, 



— 59 — 

Stanislaus-, Tiiolumne- och Merced-floderna, hvilka samtliga 
ha sina källor i Sierra Nevada. Moquelumne-floden, som li- 
kaledes kommer från den nämda bergskedjan, går i rakt vest- 
1ig riktning och förenar sig med Sacramento- och San Joa- 
quin-floderna vid deras utlopp. De floder, som utmynna i 
Stilla hafvet, äro Eel- och Russian-floderna (norr om San 
Francisco-viken) samt (söder derom) Salinas, Guiamas, Santa 
Inez, Santa Clara, Santa Ana, San Luis, San Diego och Tia 
Juana, samtliga af ringa storlek. Colorado-floden bildar Ca- 
lifornias sydöstra gräns, och Klamath-floden, som kommer 
från Oregon, flyter genom Californias nordvestra del. 

På kusten finnas flera anmärkningsvärda hafsvikar, såsom 
Trinidad-viken längst i norr, Humboldt-, Bodega-, Tomales-, 
Francis Drake- och San Francisco-vikarne och söder om den 
sistnämda: Monterey, Estero, San Luis, San Pedro och San 
Diego. Alla utom San Francisco-viken ligga vidöppna mot 
hafvet. San Francisco-viken är den bästa och största af alla 
vikarne och anses som en af de förnämsta hamnar i verlden. 
Den sträcker sig från norr till söder 60 mil inåt landet och 
är på det bredaste stället 14 mil bred. Omkring 30 mil från 
sin norra gräns står denna vik i förening med Stilla hafvet 
medelst ett sund, som mäter 2 mil i längd och 6 mil i bredd 
samt bryter sig väg mellan den kedja af höjder, som bekran- 
sa kusten. Inloppet är det bekanta Golden Gaté eller Gyllene 
porten, som man plägar kalla det på svenska. Norra delen af 
viken kallas San Pablo Bay och står medelst Carquincz-sun- 
det i förbindelse med den 16 mil långa och 5 mil breda Suisun- 
viken, hvilken bildas af de här utlöpande Sacramento- och San 
Joaquin-floderna. Staden San Francisco är belägen på vestra 
stranden af San Francisco-vikens södra del strax innanför Gol- 
den Gate. Flera andra städer ligga längs viken, och flera öart 
finnas i densamma. 

KAPITEL 5. 

Dalar och skogar. 

De californiska dalarne äro både många och omvexlande 
i fråga om storlek, läge och utseende. De största af dem 
utgöras af landsträckorna på båda sidor om Sacramento- och 
^an Joanquin-floderna. Vester om dessa dalar ligga en mängd 
smärre dalar dels nedanför kustbergskedjan, dels inklämda 
bland dess lägre förgreningar, hela kusten utefter. Några 
allmänna anmärkningar om de mest framstående bland Ca- 
lifornias dalar torde få anses tillräckliga att lemna läsaren ett 



— 6o — 

någorlunda korrekt begrepp om deras utseende, storlek och 
resurser. 

Sacramento-dalen, såsom den norra delen af det inre Caii- 
fornias låglandsområde kallas, innehåller omkring 6,600 qva- 
dratmil, oberäknadt landsträckorna på de angränsande lägre 
backarne och bergen, hvilka upptaga ett nästan lika stort 
område. Vid norra ändan af dalen står det snökrönta Mount 
Shasta på vakt och nära sydvestra hörnet, på ett afstånd af 
nära 300 mil från Mount Shasta, höjer sig Mount Diablo. 
Ungefär midt i dalen höja sig, oberoende af de begge bergs- 
kedjorna vid dalens östra och vestra sida, de s. k. Marysville 
Buttes likt öar från en jemn vattenyta. Hela dalen användes 
förr till betesmark åt boskap och får, och dess enda menskliga 
invånare voro då herdar till häst och till fots. Hveteodlaren 
efterträdde herden, och länge odlades icke annat än hvete i 
Sjacramento-dalen. Ett år voro 1,630 cj('vadratmil besådda 
med hvete. Skörden blef öfver 19 millioner bushels och re- 
presenterade ett värde af nära 17 millioner dollars, mer än 
Förenta Staterna vid slutet af mexikanska kriget betalte för 
California, Nevada, Utah, en del af Colorado och Kansas, 
Mexico och Arizona, hvilket köp då af många betraktades som 
en dåraktig spekulation. Ingen anade då, att ett enda års 
hvetegröda i Sacramento-dalen skulle komma att inbringa 
mer, än hvad som betalts för alla eröfringarne norr om Rio 
Grande. Och dock producerades i Sacramento-dalen det of- 
van åsyftade året ej blott hvete. 810 qvadratmil voro samti- 
digt besådda med korn, hafre m. m. och inbragte öfver 8 mil- 
lioner dollars. I Sacramento-dalen fans länge en hvetefarm, 
som ensam upptog 60,000 acres. Numera äro produkterna 
vida mer omvexlande än så, I närheten af Winters skördas 
- ^^ ' arabiska dadlar, i Marysville äro de förnämsta skuggträden 

j^ apelsiner och citroner, i Colusa ligga vingårdar och körsbärs- 

1/ trädgårdar strödda bland hveteåkrarne, i Oroville ökas apelsin- 

/ lundarnes antal år efter år, i Chico, der förr indianerna ploc- 

; kade ekollon och ansågo dem för en värdefull gröda, plockas 

^ nu frukten från mandelträd i stället, i Woodland är hela trak- 

\ ten öfversållad med vingårdar. Ett hundra mil norr om Sac- 

^ ramento fins en trädgård på 3,000 acres, hvari odlas äplen, 

l^ . päron, körsbär, plommon, sviskonplommon, fikon, apelsiner 

LV ' citroner, mandlar, russin, aprikoser, oliver, persimmons och 

guavas, kort sagdt "hvarenda frukt som odlas i Frankrike, 
I Egypten, Grekland, Spanien och Ryssland,'' för att citera ge- 

neral Chipman, en erkänd auktoritet på fruktodlingsområdet 



— 6i — 

och sjelf bosatt i Sacramento-dalen. Det första fartyg, som 
för handelsändamåi befor Sacramento-floden, var en slup på 
30 tons. Det var 1857. Inom ett år derefter var der ett fartyg 
till, en 30 tons skonert. De produkter, som skeppades från 
dalen, voro potatis, kål, vattenmeloner, pumpor. Den första 
frukt, som utskeppades, var persikor. Detta var år 1860. 
Derpå började äplen och päron utskeppas, och 1866 hade 
handeln nått sådan utveckling, att en ångbåt måste taga de 
begge segelfartygens plats. Samma bolag, som började i så 
anspråkslös skala, har sedan låtit bygga ett hälft tjog ångbå- 
tar. De två segelfartygen gjorde två resor i veckan från maj 
till december, och hela godstransporten uppgick till 1,000 tons 
om året. Nu pågår utskeppningen hela året, och under den 
bråda tiden, som räcker 4 månader, forslas 250 tons om da- 
gen. Ångbåtarne ha 150 landningsplatser på en sträcka af 30 
mil. De första nybyggarne lade märke till, att jordmånen 
var rikast, der det fans bäst tillgång på vatten och skog, och 
der byggde de sina hem. Der var också villebrådet talrikast. 
Hjordar, innehållande tusentals antiloper, kunde ses än på en 
plats, än på en annan i dalen. Kronhjortar förekommo talrikt. 
År 1851 mottog en hotellegare i Colusa hvarje dag en antilop 
från en vedhuggare, som desslikes var god skytt. Den i sta- 
tens historia omnämda Sutters Fort, som uppfördes på en af 
de äldsta och största mexikanska landbevillningarne, befin- 
ner sig*i dag inom .staden Sacramentos gränser. När guver- 
nör Stanford med rikliga medel till sitt förfogande sökte efter 
en lämplig landbit för anläggande af en vingård, gjorde han 
sitt val i Sacramento-dalen och planterade i Vina, iio mil 
norr om Sacramento, den derstädes ännu befintliga jättevin- 
gården, en af de största i verlden. Den stora Glenn-ranchen, 
hvars egares högsta önskan var att få under ett år skörda en 
million bushels hvete, ligger i norra delen af dalen. Följande 
counties räknas helt eller delvis till Sacramento-dalen: Te- 
hama, Butte, Glenn, Colusa, Sutter, Yuba, Yolo, Sacramento 
och Solano. Alla utom Sutter co., som ligger helt och hållet 
i dalen, sträcka sig delvis upp i bergshöjderna vid ena eller 
andra sidan om dalen. Såsom i kapitel 3 omtalats, är bredd- 
graden icke bestämmande för klimatet i California. I Red- 
ding, Shasta co., vid Sacramento-dalens norra gräns är den 
årliga medeltemperaturen mellan 62 och 66 grader, ungefär 
den samma som i Redlands, San Bernardino co., nära 800 mil 
söder om Redding. Den högsta värmegraden är för begge 
trakterna 107 och den lägsta 25 grader. Medelregnmängden 



't 



I 



—62 — 

för Sacramento-dalen är 17 tum. Längs bergen är den 25 
tum, längre norrut 30 tum, och på en höjd af öfver 2,000 fot 
faller det ända till 50 och 60 tum om året. Den förnämsta 
staden i Sacramento-dalen är Sacramento. Omkring hälften 
af hela Californias mineralproduktion kommer från bergshöj- 
derna vid sidan om Sacramento-floden. 

San Joaquin-dalen, som strängt taget utgör en fortsätt- 
ning i sydlig riktning af Sacramento-dalen, liknar denna i så 
många afseenden med hänsyn till utseende, klimat, produk- 
ter o. s. v., att det mesta af hvad som här ofvan sagts, kan 
med någon modifikation gälla äfven om San Joaquin-dalen. 
Den är emellertid betydligt större än den andra. Sträckande 
sig 250 mil från norr till söder med en bredd af i medeltal 60 
mil, upptager dess yta nära 34,000 qvadratmil, hvaraf nära 
hälften eller omkring 10 millioner acres anses vara odlingsbar 
jord. San Joaquin-dalens förnämsta produkt var likaledes 
länge hvete, och än i dag, fast nu mera en stor del af området 
är egnadt åt fruktodling o. d., kommer största delen af Califor-, 
nias hvetegröda från San Joaquin-dalen. På 1870-talet be- 
traktades de, som endast egde 2 — 4,000 acres i hvete, som 
småfarmare. Hvetefält på 10,000, 20,000, 40,000 och ännu fle- 
ra acres voro icke sällsynta. Nu gå odlarens sträfvanden i en 
annan riktning. Man har funnit, att jättefarmar som de näm- 
da äro mer utsatta för förödelse från insekter, torka och andra 
jordbrukets fiender än små farmar, och der förr hveteodlaren 
körde en fåra, mätande 60 rnil i längd, innan han hunnit rundt 
hela sin farm, idka nu kanske 60 familjer jordbruk med sam- 
manlagdt ofantligt mycket större behållning, än hvad som 
kom honom till del. Ingen trakt af California har gjort så 
stora framsteg på konstbevattningens område som San Joa- 
quin-dalen. I hela staten finnas omkring ij^^ million acres, 
som konstbevattnas. Öfver hälften af dem äro belägna i San 
Joaquin-dalen. Hvar helst jorden kan konstbevattnas, egnas 
den åt mer inbringande grödor än hvete och andra sädesslag. 
Alfalfa är en växt, som trifves utmärkt i San Joaquin-dalen. 
Bland de fruktsorter, som förnämligast ödlas, märkas apriko- 
ser, persikor, fikon och vindrufvor af olika slag. Muskat-druf- 
van, hvilken torkas till russin, odlas med särskild framgång 
inom ett stort område af San Joaquin-dalen, beläget i Fresno 
och King counties. Sådana frukter som äplen, körsbär m. fl. 
odlas på höjderna öster om dalen. Klimatet i sjelfva dalen 
är mindre gynsamt för dem. De counties, som tillhöra San 
Joaquin-dalen, äro, från norr räknadt, San Joaquin, Stanis- 



-63- 

laus, Merced, Madera, Fresno, Kings, Tulare och Kern, af 
hvilka de flesta sträcka sig tvärs öfver dalens hela bredd. De 
på bergen till höger om dalen belägna Amador, Calaveras, 
Tuolumne och Mariposa counties tillhöra delvis äfven med 
sina vestliga sluttningar San Joaquin-dalen. Hvad jordmå- 
nen beträffar, består den, liksom i Sacramento-dalen, till stor 
del af sandmylla af så bördig beskaffenhet, att enligt prof. 
Hilgards påstående endast Yazoodeltat i Mississippi kan der- 
med jemföras. För odling af vissa produkter kan äfven Ska- 
git-dalen i nordvestra Washington mäta sig med dessa gyn- 
nade jordområden. Tyvärr är en stor del af jorden i San 
Joaquin-dalen bemängd med en för hög procenthalt af alka- 
liska salter, såsom f. ö. fallet i allmänhet är med alla torra 
trakter. Klimatet är gynsamt för producerande af halftropi- 
ska frukter. I de norra trakterna af dalen blir sommarvär- 
men icke så hög som längre söderut eller som den är i Sac- 
ramento-dalen. Hafsvindarne från San Francisco-vikens in- 
lopp utöfva näml. en märkbar inverkan på hela det område, 
som sträcker sig från San Joaquin-flodens mynning genom 
dalens två nordligaste counties. Den årliga regnmängden, 
som i midten af dalen är omkring lo tum, tilltager något 
norrut och aftager söderut. De största städerna i San Joa- 
quin-dalen äro Fresno och Stockton. 

Bland de dalar, som äro belägna mellan kusten och det of- 
van beskrifna inlandsriket, är Santa Clara-dalen den största 
Den är omkring 60 mil lång och 20 mil bred i genomsnitt samt 
är belägen i Santa Clara county. Redan år 1792 fann Van- 
couver persikor, äplen, päron, aprikoser, fikon och vindruf- 
vor i ymnighet i Santa Clara-missionsstationen, och dess träd- 
gård försåg hela dalen med frukt ända till 1840-talet. På 
1850-talet planterades en mängd fruktträd i denna dal. 1868 
fans ingen marknad för frukten. Det var då dr Dawson lö- 
ste problemet genom att upprätta en konserveringsfabrik. 
1874 kom en frukttorkningsanstalt till stånd. Två år senare 
utskeppades 15 tons torkade aprikoser. I närvarande stund 
finnas öfver 6 millioner fruktträd i Santa Clara-dalen. New 
Almaden-vingården, som år 1852 planterades af Charles Le- 
frane, producerade 1888 omkring 100,000 gallons vin. Nu äro 
8,210 acres i Santa Clara-dalen egnade åt drufodling, och 1908 
producerades 980,000 gallons vin, värdt $212,000, samt 293,000 
buteljer champanj, värd $1 flaskan. 125,000 acres äro lagda 
under konstbevattning. Sviskonplommon odlas i större mängd 
här än i någon annan del af verlden. Sviskongrödan för 1908 



— 64 — 

var värd $1,200,000. Aprikosgrödan var värd $915,000. Kli- 
matet är ett af de bästa. Sommaren är icke så varm som i 
de inre dalarne. Ett par tre gånger under sommaren inträf- 
far nordanvind, medförande en starkare värme än den vanliga, 
som sällan öf verstiger 80 grader och om natten sjunker till < 
56 eller 58 grader. Vintern är ganska regnig, men har flera 
solskensdagar än mulna dagar. Den vanliga nederbörden är 
mellan 21 och 34 tum. År 1891 föll föga öfver i tum under 
januari, men under det öfriga af vintern föllo 20 tum. I ja- 
nuari 1862 föllo öfver 24 tum och under resten af vintern pre- 
cis lika mycket. Den största staden i Santa Clara-dalen är 
San José. 

Salinas-dalen i Monterey county är 100 mil lång och i ge- 
nomsnitt 10 mil bred, innehållande öfver 1,000 qvadratmil, 
hvaraf nio tiondedelar äro odlingsbart land. Två på hvaran- 
dra följande torkår i början af 1860-talet gjorde slut på den 
dittills bedrifna boskaps- och fårafveln och ledde befolknin- 
gens tankar på jordbruk. Sedan dess ha både säd och rot- 
frukter m. ni. odlats med stor framgång, och landet, s€>m i 
boskapsafvelns dagar knappt hade något värde alls, betingar 
nii höga priser. Sädesgrödorna gifva från 25 ända till 64 bu- 
shels pr acre. I synnerhet odlas korn och hvete med fram- 
gång. I fråga om potatis- och hvitbetsodling intager Salinas- 
dalen troligen det främsta rummet i California. Från 12- till 
15,000 tqns potatis utskeppas årligen, och hvitbetsgrödan upp- 
gick år 1908 till 250,000 tons. Samma år skördades 55,000 
tons korn, 27,000 tons hvete och 10,000 tons hafre. Boskaps- 
afvel bedrifves äfven i stor utsträckning. År 1908 uppföddes 
och såldes 250,000 kreatur. I Spreckels, 5 mil från staden Sa- 
linas City, är den största betsockerfabrik i verlden belägen 
Den har jemte dithörande land och arbetarebostäder kostat 5 
millioner dollars och kan under de 3 till 3 J/^ »månader, som 
sockertillverkningen pågår, krossa och bearbeta 3,000 tons 
betor och tillverka 450 tons socker hvarje dygn. I den när- 
belägna Pajaro-dalen odlas med synnerlig framgång äplen och 
päron. Klimatet i dessa dalar är jemnt, fritt från öfverdrif- 
ter, angenämt och styrkande. Medelregnmängden är 15 tum, 
ehuru somliga år 20 tum och deröfver ha fallit. Termometern 
visar sällan så högt som 90 grader under sommaren eller läg- 
re än 28 grader om vintern. Den varmaste sommartempera- 
turen är i regel mellan 70 och 80 grader. Den största staden 
är Salinas City. 

Ett stycke norr om Sgn Francisco-viken vidtager ett höge- 



— 66 — 

ligen omvexlande landskap, fullt af förgreningar från Kust- 
bergskedjan, mellan hvilka små, täcka dalar ligga inbäddade, 
bildande ett öfvergångsstadium från bergstrakterna till de sto- 
ra, släta floddalarne och i sig förenande alla både höglandets 
och låglandets behag. Fyra hela counties och delar af två 
andra counties ligga inom detta område, hvars yta upptager 
ej långt från 3 millioner acres. Bland de många större och 
mindre dalarne i detta höglandsområde, hvilka bebygts och 
odlats, intaga Napa- och Sonoma-dalarne i anseende till stor- 
lek och produktion främsta rummet, men de äro så nära för- 
bundna med en mängd andra dalar, belägna litet högre upp 
eller litet mer svårtillgängligt, att hvad som yttras om dem, 
till stor del gäller äfvén om de öfriga. Alla dessa dalar öfver- 
gå, än tvärt och plötsligt, än småningom och mer omärkligt, 
till de kringliggande backsluttningarna, och odlingarne — 
trädgårdar och vingårdar — äro på ett sådant sätt delade 
mellan det jemna landet och sluttningarne, att det är omöjligt 
att draga någon skarp gräns mellan hvad som producerats 
i de egentliga dalarne och de alster, som skördats på slutt- 
ningarne. Det faller sig derför i detta fall enklare och natur- 
ligare att taga ett; helt county T stöten med alla inom det sam- 
ma befintliga dalar. I detta distrikt är vinodlingens rätta hem 
i California. Nära SJ'^ millioner gallons vin pressades 1908 i 
Napa county och 10 millioner gallons" i Sonoma county. Det 
har varit år, då vinproduktionen i Sonoma county uppgått till 
betydligt mer än hälften af hela statens vinproduktion. I So- 
noma county upptaga vingårdarne 22,000 acres. De två stör- 
sta vinkällare i verlden äro beläguja i dessa två counties, näml. 
den s. k. graystone-källaren vid St. Helena, en 300 fot lång, 100 
fot bred 4-våningajs byggnad af sten med förvaringsfat för 
öfver 3 millioner gallons vin samt den s. k. Astikällaren i byn 
A3ti, vSonoma cö./ett i marken inmuradt, 84 fot långt, 30 fot 
bredt och 25 fot djupt vinfat af cement med rum för en half 
million gallons vin. Apelsiner, oliver, engelska valnötter, fi- 
kon, persikor, mandel och andra frukter trifvas ypperligt i 
T^^apa-dalen. En sak, som' väcker besökarens förvåning, är 
di^n mängd präktiga stenbryggof;, som han ser i Napa county. 
Öfver $100,000 ha kostats på dessa bryggor. Den största sta- 
den är Napa City; den största i Sonoma county är Santa Ro- 
sa. I Sonoma cQunty finnas öfver i;400,ooo fruktträd, 35,000 
acres Qgnäde åt sades- och höpjppduktion samt omkring Peta- 
luma (jet^-Efetörsta hönsafyels^i&tr||t i verlden, hvarifrån under 
1908 ^li^ppad^s till San, Franci.|c{o 7 millioner dussin ågg och 



-67- 

:20,ooo dussin fjäderfä. Samtidigt producerades inom countyt 
4 millioner skålpund smör samt humle till ett värde af en 
million dollars. I både Napa och Sonoma counties finnas 
gifvande qvicksilfvergrufvor och många helsokällor. I Napa 
CO. har Battle Creek-sanatoriet i Michigan upprättat ett sana- 
torium enligt samma princip som den i Battle Creek följda. 
I Sonoma countv har den berömde naturforskaren och träd- 
gårdsmästaren Luther Burbank sin experimentalfarm. Kli- 
matet i dessa counties är varmt om sommaren och mildt om 
vintern med tillräcklig nederbörd för alla der odlade grödor. 

Kustdistriktet från Monterey söderut till Ventura är ett 
af de mest romantiska och minst kända i staten. Här och der 
finnas jemna trakter och dalar, som odlas. San Benito-dalen, 
en af dem, är egentligen endast en fortsättning af den förut 
beskrifna Santa Clara-dalen. I San Luis Obispo county fin- 
nas flera högslätter, på hvilka i synnerhet hvete odlas med 
framgång. De sju sydligaste counties i staten — Santa Bar- 
bara, Ventura, Los Angeles, San Bernardino, Orange, River- 
side och San Diego — bilda, hvad som i dagligt tal kallas 
södra California. Det vore omöjligt att här uppräkna alla de 
små och stora dalar, som ligga strödda öfver hela detta väl- 
diga område, som upptager en lika stor yta som staten Penn- 
sylvania och inom sig hyser omkring en fjerdedel af Califor- 
nias hela befolkning. De nära kusten belägna rika dalarne i 
Santa Barbara och Ventura counties tillhöra de mest produk- 
tiva i staten. Bland grödor, som skördades i det förstnämda 
countyt år 1908 förtjenar nämnas 14,000 tons sockerbetor, 
1,400 tons engelska valnötter, 194,000 tons korn. Från Ven- 
tura CO. komryia tre fjerdedelar af alla Lima-bönor, som skör- 
das på jorden. På 60,000 acres i Ventura co. skördades år 
1908 öfver 825,000 säckar Lima-bönor, hvarje säck vägande 
80 Ibs. och värd $1.60. Samma år skördades i nämda county 
150,000 tons sockerbetor, som förvandlades till socker i soc- 
kerbruket i Oxnard, häst sockerbruket i Salinas det största i 
verlden. 17,500 tons engelska valnötter, 150,000 lådor citro- 
ner, 125,000 lådor apelsiner, 1,000 tons torkade aprikoser, 90,- 
000 Ibs. honung och en mängd andra produkter, sammanlagdt 
representerande ett värde af 10 millioner dollars, utskeppa- 
des 1908 från Ventura county. Under munkstyrelsen i Cali- 
fornia var hela landsträckan mellan Los Angeles och San 
Bernardino en enda oafbruten betesmark för missionsstationen 
San Gabriels boskapshjordar. År 1834 hade denna station 
:20,ooo bushels säd i sina magasiner och 105,000 nötkreatur 



— 68 — 

och 20,000 får betande på slätterna. 2,700 indianer tjenade 
som herdar eller arbetade i stationens trädgårdar och vingår- 
dar. Oerhörda förändringar ha inträffat sedan dess i dessa 
af naturen så rikligt gynnade trakter. I all synnerhet ha de 
sista 30 åren bevittnat märkvärdiga framsteg. Los Angeles 
CO. t. ex. hvars egendomsvärde år 1880 utgjorde 18 millioner 
dollars, hade år 1908 inom sina gränser fastigheter taxerade 
till inalles 400 millioner dollars. Under samma tid hade folk- 
mängden ökats från 34,000 till 425,000. Apelsin- och citron- 
grödorna inbragte igö8 tre millioner dollars, valnötsgrödan 
$1,100,000, höskörden $2,300,000, mejerialstren 2 millioner dol- 
lars. Kreatur såldes för en summa af öfver 5 millioner dol- 
lars. Frukt och grönsaker inbragte inalles 9 millioner dollars. 
En million Ibs. honung producerades, och ur oljebrunnarne 
pumpades 5 millioner tunnor olja. San Bernardina cc, det 
största county i hela staten och upptagande en yta af öfver 
20,000 qvadratmil (det näst största, Inyo co., är blott hälften 
så stort), utgöres till största delen af ökenland, men produ- 
cerade i de bevattnade delaime år 1908 apelsiner och citroner 
till ett värde af nära 8 millioner dollars och öfriga jordbruks- 
produkter till ett värde af omkring 3 millioner dollars. Orange 
CO., med ett ytinnehåll af 780 qvadratmil är ett af de minsta 
counties i staten, men producerade, dock 1908 jordbruksalster 
till ett värde af 7H millioner dollars. På obevattnadt land 
skördades hö och säd samt uppföddes kreatur till ett sam- 
manlagdt värde af nämre i^ million dollars. Apelsiner och 
andra frukter på de bevattnade områdena inbragte betydligt 
öfver 2 millioner dollars. Riverside och San Diego counties 
ha icke några stora sträckor af odladt land att uppvisa, men 
ha dock gjort sig bemärkta särskildt genom värdefulla apelsin- 
och citronplanteringar. Apelsin- och citronodlarne i Riverside 
CO. klarerade 1908 mellan 3 och 3H millioner dollars, och rätt 
stora alfalfafält finnas iTiom countyt. Det största område, 
inom hvilket citronen trifves, är beläget i San Diego county. 
Gemensamt för hela södra California är det sköna klimatet, 
som möjliggör odlingen af en sådan mångfald af produkter, 
hvar helst tillräcklig vattenmängd kan åstadkommas. Det 
naturliga regnfallet är öfverallt utom i de två nordvestligaste 
counties otillräckligt. Hundratals artesiska brunnar ha bor- 
rats för att förse odlarne med vatten till sina trädgårdar. De 
förnämsta oljedistrikten i California äro belägna längs kusten 
i Los Angeles, Ventura och Santa Barbara counties. De stör- 
sta städerna i södra California äro Los Angeles och San Diego 



-69- 

De i det ofvanstående omtalade dalarne och jordbruksdi- 
strikten äro samtliga i regel skoglösa med undantag af små 
ekdungar på vissa platser i Sacramento-dalen, ett distrikt i 
San Joaquin-dalen, 25 mil söder om Fresno, hvarest rätt myc- 
ken ekskog fins, samt backarne i San Luis Obispo county, som 
likaledes äro på sina ställen bevuxna med ekskog. Intet af de 
skildrade områdena räknas dock till Californias skogsområ- 
den. Dessa äro belägna på kusten norr om Sonoma county 
samt i Santa Cruz county, vidare i norra California och utefter 
vestra sluttningarne af Sierra Nevada och i vissa delar af San 
Bernardino och Los Angeles counties. Inalles äro 44,700 
qvadratmil eller något öfver en fjerdedel af Californias områ- 
de bevuxna med skog. öfver 40,000 qvadratmil skog eller 
närmare bestämdt 25,742,782 acres ha förklarats såsom natio- 
nalegendom och af regeringen ställts under beskydd af en 
kår utbildade skogvaktare, wsom skola se till, att skogsreser- 
vationerna äro fredade mot åverkan, eld och annat, som kan 
förstöra denna, för ett framgångsfullt jordbruk och för fort- 
satta lyckliga klimatförhållanden nödvändiga hjelpkälla. Fast 
Californias skogsområde sålunda jemförelsevis icke är så vid- 
sträckt, som många föreställa sig, är dock skogsrikedomen 
på grund af trädens storlek ansenlig. Det är i synnerhet 
två skogsträd, som skaffat staten anseende som ett den väl- 
diga skogens hem, näml. redwood-trädet (Sequoia sempervi- 
rens) och mammut-trädet (Sequoia gigantea) det förra hem- 
mahörande på kusten, det senare på bergen i det inre af sta- 
ten. Begge dessa träd äro gengångare från förflutna tider 
och öfverträffa i ålder allt annat lefvande, som finnes på jor- 
den. Då alla andra mycket gamla träd räkna sin ålder i hun- 
dratals år, räkna dessa sin i tusental. En författare skrifver 
om dem, att de äro afkomlingar af de enda två trädarter, som 
öfverlefde isperioden, de enda lefvande minnesmärkena frän 
ett förgånget geologiskt tidsskede. Den förut citerade sven- 
ske resanden J. Stadling gör följande betraktelser öfver dessa 
växtverldens uråldriga jättar: "Fast de ej fått tunga som vi, 
tala de ändå ett renare och vältaligare språk än någon menni- 
ska, och deras predikan om Guds makt och majestät och om 
menniskolifvets korthet och vansklighet lemnade ett djupare 
och varaktigare intryck i min själ, än hvad jag erhållit af po- 
stillor och prester. Det är icke alls otroligt, att några af 
dessa träd, som ännu lefva och grönska, hade trädt ur barn- 
skorna, då Noak höll på att bygga arken. De voro stora träd, 
då David och Jonatan knöto vänskapsförbund, då Hiram sän- 



— 70 — 

de timmer och huggen sten från Libanon till Jerusalem, då 
Leonidas med sina män stupade vid Termopyle. De voro 
äldre än Metusalem, då Caesar Augustus förde spiran öfver 
verlden och verldens frälsare föddes i Betlehem. Somliga af 
dem hade 2,000 år på hj essän, då nordens vikingar injagade 
skräck^ och fasa i hela den kända verlden och sträckte sina 
äfventyrliga färder bortom Atlanten ett hälft dussin sekler, 
innan Columbus gjorde anspråk på att vara Amerikas upptäc- 
kare. Hvem kan säga, hur länge de skola stå? Hvilka kom- 
mande verldsomhvälf ningar skola de upplefva ? Kanske sko- 
la ett årtusen härefter luftskepp ankra vid deras rötter och 
föra lustresande hit, som skola beundra dem liksom vi. Kan- 
ske skola de få upplefva en kommande gyllene ålder, ett all-» 
mänt fridsrike på jorden, hvilket många fromma vänta och 
längta efter, och som lofvats af siare och profeter." 

Redwoodskogarne taga vid strax söder om Oregon-grän- 
sen och fortsätta i sydlig riktning till Point Sur i Monterey co. 
Längre söderut påträffas endast enstaka grupper af träd, så- 
som på en plats i Los Angeles co. och likaledes på höjderna 
bortom Santa Barbara. Redwoodträdet har sitt hem i alla 
mot hafvet vettande dalgångar i Kustbergen och på deras 
vestliga sluttningar så långt österut som hafsdimmorna trän- 
ga, d. v. s. skogsbältet är på sin höjd 20 mil bredt. Redwood- 
träden äro icke så gamla som mammutträden. De äldsta an- 
ses vara mellan 1,400 och 1,800 år. De äro deremot i många 
fall lika höga, men i allmänhet icke så stora i omfång. Det 
högsta träd, som hittills upptäckts, var ett redwoodträd vid 
Eel-floden i Humboldt co. Det var 427 fot högt och yj fot i 
omkrets. Det afbröts af en storm 274 fot ofvan marken och 
mätte på denna höjd 9 fot i diameter. I ett af sågverken i 
Mendocino City uppsågades år 1902 vid ett tillfälle 11 stockar, 
tagna från ett och samma träd, hvilka alla mätte från 14 till 
16 fot i diameter och från 16 till 20 fot i längd. Dessa stockar 
gåfvo 51,375 fot virke, nog att bygga tre lagom stora hus, 
och värdet af detta virke var, enligt i San Francisco gällande 
priserna, omkring $2,000, förutsatt att virket var hyfladt, och 
hälften så mycket, om det var ohyfladt. På arbetsplatsen var 
det värdt $500. Den man, som nedhögg trädet och forslade 
stockarna till sågverket, fick $250 för sitt arbete. De flesta 
af stockarna måste sprängas med dynamit, innan de kunde 
handteras i sågverket. En god redwoodskog ger i genomsnitt 
200,000 fot godt virke pr acre. En otrolig mängd skog för- 
slösas. I alla skogsläger finner man stubbar, grenar, stycken 



af trädstammar qvarlemnade såsom odugliga, af hviika mindre 
nogräknade afverkare skulle kunna få ved och virke till betyd- 



Redwood-skog i Humboldt co. 

Fotografi tagen af A. W. Ericson, Arcata. . 

ligt värde. Redwood muitnar aldrig. Stammar, som legat 
nedfallna' i tusen år, äro lika friska i dag, som när de föllo. 



— 72 — 

Men trädet är så skört, att det vid fallet ofta brister, äfven om 
stammen är många fot i genomskärning. Af denna orsak brj" 
skogsafverkare sig sållan om att taga träd, som aro mindre än 
^ fot i diameter. I regel är trädet 175 — 2cx) fot högt och 4 — 8 
fot i diameter. De största träden aro i allmänhet redan ned- 
sågade och afverkade. Omkring 300 millioner fot redwood- 
virke afverkas årligen. I Del Norte, Humboldt, Mendocino 
och Sononia counties finnas omkring en million acres bev«xn;i 
med redwoodskog, innehållande öfver 20,000 millioner fot 



Kedwoodtdid, som nedsagas. Skåran ig fot bred. 

Fotografi tagen af A. W. Ericson, Arcata. 

virke. Som en del ungskog är i uppväxt, beräknas skogsför- 
rådet kunna räcka ännu 80 — 90 år. Med tillbörlig omvårdnad 
borde skogen aldrig behöfva taga slut. Redwoodträdet har 
icke lätt för att brinna. Det motstår temligen starka skogs- 
eldar. Likväl ha under tidernas lopp dylika vållat stor skada 
i Californias redwoodskog ar, och sågverk i hundratal ha gjort 
allt de kunnat för att utrota detta, det i kommersielt hänse- 
ende värdefullaste träd i staten. Som prof på den storiek. 



— 73 — 
som redwoodträdet i enstaka fall uppnår, meddelas ytterligare 
några exempel. I trakten af Blue Lake, Humboldt co., har 
förf. till denna bok fotograferat en stubbe, som mäter 22W foi 
i genomskärning. Vid Guernville fälldes en gång ett träd, 
som var 349 fot liögt, och vid Arcata år 1855 ett, som var 400 
fot högt. En 60 fots längd af stammen gaf virke nog till 
uppförandet af två 2-väningars-hus och ett par uthus samt 
ett trädgårdsstaket. 1856 stod ett träd i närheten af Trinidad, 
som mätte 33 fot i genomskärning. Skogsarbetare gå till väga 



Stockar af det nedsägade trädet'. Den största 19 fot i diameter. 
Trädet 320 fot långt. 

Fotografi tagen af A, W. Ericson, Arcata, 
här alldeles som i skogarne i Oregon och Washington, i det 
de, innan ett träd fälles, bestämma åt hvilket håll de önska 
få det att falla, och så vidt som möjligt rensa undan buskar, 
stockar och annat, som är i vägen, hvarefter ett par hål hug- 
igas i stammen 6 eller 8 fot öfver marken. I dessa instickas 
ett par jernskodda, 3!^ fot långa brädbitar, på hvilka två ar- 
betare' taga plats. Sedan de med yxa huggit en djup och bref' 
skåra på den sida, som vetter åt det håll trädet skall falla, 



-74 — 
sätta de en lång såg mot motsatta sidan af stammen något 
högre upp, än skåran är belägen, hvarefter de börja sågningen 
och, då de nästan hunnit genom stammen, slå in kilar i såg- 
skåran och dymedelst tvinga trädet att luta öfver åt andra si- 
dan och slutligen falla till marken. Strax före fallet börjar 
det braka och knaka i jätten, och arbetarna få brådt att hoppa 
ned från sina lifsfarliga platser och springa undan. I trots 
af al! skicklighet och försigtighet inträffa stundom olycks- 
händelser, i det afbrutna grenar komma neddansande från 



Stockame lastade på jemvägstäg. 

Fotografi tagen af A. W. Ericson, Arcata. 

höjden och träffa någon af arbetarne. Stundom händer ock, 
att trädet svänger åt sidan eller vid fallet bryter af toppen på 
något närstående träd, som faller åt ett håll, der man kanske 
minst anar, att det skall falla. Sedan trädet fallit, afsågas 
det i lämpliga längder, som sedan medelst ångmaskiner eller 
med tillhjelp af åtskilliga par arbetsoxar halas undan och 
forslas till flod eller på särskildt för ändamålet anlagd bjelk- 
väg till närmaste sågverk. Den vackraste grupp af stora 
redwoodträd, som finnes, är den s. k. Santa Cruz-skogen, ett 



— 75 — 

fridlyst område på 20 acres i närheten af staden med samma 
namn. Der är ett träd, benämdt "Jätten" (Giaht), som är 
300 fot högt och vid marken mäter 84 fot i omkrets. 40 fot 
af toppen afbrötos af en storm på 1880-talet. Det mest in- 
tressanta trädet i gruppen kallas "General Fremont." Det 
är 275 fot högt och 48 fot i omkrets. Stammen är ihålig till 
en höjd af 15 fot. Trädet är uppkalladt efter Fremont, som 
påstås ha bott i det under sitt besök på platsen år 1846. Ur- 
hålkningen har sedan blifvit inredd likt ett rum och försedd 
med dörr och två fönster. Ett träd, kalladt "General Grant," 
är 300 fot högt och växer fortfarande. "Bob IngersoU" är 
namnet på ett 280 fot högt träd, som blifvit uppkalladt efter 
den store talaren och frihetskämpen. Träden i denna skog 
likna till den grad det egentliga mammutträdet, att endast 
kännare kunna se skillnaden. 

Mammutträdet (Sequoia gigantea) förekommer endast pä 
Sierra Nevadas vestra sluttningar och der blott inom ett visst 
område, beläget mellan 4,700 och 8,000 fot öfver hafvet samt 
sträckande sig från södra delen af Placer co. till Tule-floden i 
Tulare co., ett afstånd af omkring 250 mil. Trädet växer i 
smärre, spridda grupper, inströdda bland andra stora träd, så- 
som sockergranar och furor. Någon sammanhängande skog 
af endast mammutträd finnes således icke. Den nordligaste 
gruppen innehåller blott ett hälft dussin träd och besökes säl- 
lan. Närmast dertill kommer Calaveras-skogen, en i Cala- 
veras co. belägen grupp, belägen 4,750 fot och mer öfver 
hafvet och innehållande omkring 1,400 mammutträd. Det 
högsta af dessa kallas "Keystone State" och mäter 365 fot i 
höjd och 45 i omkrets. Ett annat träd, som fått namnet 
"Skogens moder," är 315 fot högt och 61 i omkrets. Det är 
barklöst. Eljest är barken fotstjock, på somliga af träden 
ända till 2 fot och deröfver. "Skogens fader" kallas ett ned- 
fallet träd, som har en diameter af 20 och en längd af 450 fot. 
Ett jätteträd af 350 fots höjd och mätande 104 fot i omkrets 
nära marken och 63 fot på en höjd af 6 fot ofvan marken är 
försedt med en marmorskifva, på hvilken läses : "Carl von 
Linné, the father of botany, 1902. C. Th. L — z." Sommaren 
1902 besöktes näml. Calaveras-skogen af C. Th. Lagercrantz^ 
en i San Francisco bosatt svensk, som är en stor naturvän och 
vanligen tillbringar sina sommarferier på utflykter i Stilla 
hafs-staternas vildmarker. Han lade märke till, att blanfl de 
många namn på statsmän, hjeltar, skalder och andra, som 
tilldelats träden i Calaveras-skogen, just det, som främst borde 



-7(>- 

varit ihågkommet, saknades. Han utvalde ett af träden och 
anskaffade efter erhållen tillåtelse den ofvan nämda marmor- 
skifvan, hvilken nu är fastsatt i den tjocka barken ett godt 
stycke från marken och helgar trädet åt minnet af botanikens 
fader, svensken Linné. Fem mil söder om Calaveras-skogen 
ligger Stanislaus-skogen, som också innehåller många vackra 
träd, bl. a. "Old Sequo," som mäter 41 fot i diameter nära mar- 
ken. Inalles finnas 10 mammutträdskogar (Sequoia groves), 
somliga innehållande endast några få hundratal träd hvar; 
andra — såsom Kings River- och Kaweah- eller Tule-skogen 
— flera tusen 'träd. Sammanlagdt finnas i alla skogarne om- 
kring 500 träd, som särskildt utmärka sig genom sin storlek. 
Mellan somliga af skogarne är afståndet stort. Der äro så- 
lunda nära 40 mil mellan Stanislaus- och Tuolumne-skogarne 
och lika mycket mellan Fresno- och Kings River-skogarne. 
De ståtligaste äro Kaweah- och Calaveras-skogarne. Men 
den mest besökta, emedan den ligger beqvämligt till för dem, 
som besöka den berömda Yosemite-dalen, är Mariposa-skogen. 
Den är belägen i Mariposa co., från 5,750 till 7,140 fot öfver 
hafvet, 35 mil söder om Yosemite-dalen och upptager en yt- 
vidd af 2,500 acres. Den upptäcktes i april 1857 af Galen 
Clark, som i åratal var skogvaktare i Yosemite-dalen. I 
Mariposa såväl som i de andra mammutträd^-skogarne före- 
komma mammutträden dels enstaka, dels i grupper af från 
två till åtta träd inströdda bland sockergranar och .furor ni. 
fl. Inalles finnas i denna skog 621 mammutträd, vexlande i 
höjd mellan 100 och 325 fot och i omkrets från 30 till 120 fot. 
De märkvärdigaste af träden äro "The grizzly giant," "Wa- 
wona'' och "The fallen monarch." Den förstnämde jätten är 
300 fot hög och 31 fot i genomskärning. Det tager öfver 30 
långa steg att gå rundt stammen. En af grenarne, hvilken 
skjuter ut på en höjd af 80 fot öfver marken, är nära 7 fot i 
diameter. På stammen är fästad en tafla, hvarpå läses bl. a., 
att trädet antages vara 8,000 år gammalt, och att det inne- 
håller en million fot virke. Många af grenarne äro nakna, 
och trädet tros vara döende, fast ingen vet, hur många hundra 
år det befunnit sig i detta tillstånd, eller hur länge det tager, 
innan dess sista iifsgnista slocknat. Wawona-trädet är 260 
fot högt och 27 fot i diameter. En 10 fot hög och nedtill 9^ 
fot bred tunnel är huggen genom stammen. Vägen går ge- 
nom denna tunnel, och under sommaren köra dagligen två 
eller flera vagnar med turister genom densamma. Trots 
stympningen befinner sig trädet i full helsa. "Den fallne mo- 



H 



-78- 

narken" ligger med rptterna i vädret, och stammen mäter l6. 
fot i genomskärning vid roten. Vid ett tillfälle har en af 
6 hästar dragen diligens körts på stammen ända upp till roten. 
Resande nöja sig vanligen mqd att jpromenera uppför den- 
samma och vid ankomsten till roten klättra ned för en der . 
anbragt stege. Den af författaren vid hans besök i skogen 
den 13 maj 1909 fotograferade trädgruppen, hvaraf en repro- 
duktion här återgifves, aftogs icke så mycket för trädens stor- 
lek; enär många större träd finnas i skogen, som fastmer, för 
den vackra naturliga grupperingen. Öe fem träden bära alla 
namntaflor och heta, räknadt från venster, Nevada, Pasadena,.- 
Minnesota, General Logan och Governor Todd. 

Genom regeringens visa åtgärder har nu satts stopp för 
allt vårdslöst handhafvande af dessa Californias, för att icke 
säga Amerikas, märkvärdigaste skatter, de uråldriga jätte- 
träden i skogarne på Sierra Nevadas sluttningar. Det kan. 
aldrig mer förekomma, att, såsom åtminstone vid ett tillfälle 
händt, ett sådant dyrbart träd nedsågas blott för tillfreds- 
ställandet af menniskors nycker. I Calaveras-skogen blef näml 
en gång ett jätteträd nedsågadt, blott för att stubben skulle 
kunna tjena till dansbana och mötesplats. Det tog 5 män 23 
dagar att med borrning och sågning få ned trädet. Arbetet 
kostade $500. På stubben finnas sittplatser för en folksam- 
ling af 300 personer. En företagsam amerikan lär en gång 
ha uppsatt ett tryckeri och utgifvit en tidning från denna 
stubbe. 

Såsom ofvan anmärkts, stå mammutträden icke för sig 
sjelfva, utan växa inströdda bland andra trädarter, såsom 
sockerfuran (Pinus lambertiana), den gula eller silfverfuran 
(Pinus ponderpsa), silfvergranen (Abies concglor), douglas- 
granen (Pseudotsuga douglasii) samt rökelsecedern (Libro-* 
cedrus decurrens). Dessa träd bilda stora skogar både på 
Sierra Nevadas vestra sluttningar på en höjd af 2,000 fot och 
mer öfver hafvet och i enskilda trakter af kustbergen. Soc- 
kerfuran är den största, vackraste och ståtligaste bland alla 
furor. Den växer på en höjd af mellan 2- och 7,000 fot öfver 
hafvet och når sin högsta fulländning på en höjd af omkring 
5,000 fot. Fullvuxna exemplar af detta träd. nå ofta en höjd 
af 225 fot och mäta 6-6 fot i genomskärning nära marken. 
Riktigt gamla träd, d. v. s. sådana som nått en ålder af 5- eller 
600 är, mäta stundom ända till 10 och 12 fot i genomskärning. 
Sockerfuran har en rak, smärt stam och en yfvig krona, 60 fot 
och deröfver i diameter, från hvars kanter kottarne nedhänga. 



— 79 — 

Dessa bli vid mogningstiden i september och oktober 15-18 
tum långa och 3-6 tum breda. Sockerfuran har sitt namn af 
den safve, som sipprar ut från stammen, när man borrar eller 
bränner hål i den, och som smakar söt. Den är mycket om- 
tyckt af indianerna, men på grund af dess lösande egenskaper 
törs man icke äta mycket af den på en gång. Silfverfuraii 
täflar med sockerfuran i ståtligt utseende. Begge dessa furor 
äro mycket eftersökta af sågverksegare. Rökelsecedern (in- 
cense cedar) är likaledes ett väldigt träd, hvars stam i enskil- 
da fall blir ända till 8 fot i diameter. Det förnämsta bland 
Californias löfträd är eken, som förekommer i en mängd olika 
arter, bland hvilka hviteken och den alltid gröna evighetseken 
(live oak) äro de vackraste. Den förra förekommer på mån- 
ga ställen i Sacramento- och San Joaquin-dalarne, den senare 
på höglandet närmare kusten. På många af backarne i Kust- 
kedjan utgöres nästan den enda växtligheten af den s. k., chap- 
paral-busken, en dvärgartad ek med krokiga grenar. På an- 
dra platser, såsom i Napa och Sonoma counties, växa vackra 
lundar af lagerträd, ek, det utsökt vackra mädronaträdet m. 
fl. Några mil vester om Calistoga Springs utefter den bergs- 
rygg, som skiljer Napa från Sonoma county, finnes en s. k. 
förstenad skog. Den upptäcktes år 1870 och består af om- 
kring 300 på jorden liggande förstenade trädstammar. Den 
största af dem är 34 fot i omkrets och har öfver 1,000 årsrin- 
gar, hvilka liksom barken äro bibehållna i förstenadt tillstånd. 
Trädets höjd lär ha varit omkring 200 fot. Alla stammarne 
äro afbrutna på tvären. Somliga stycken äro endast 2 fot 
långa. Det antages derför, att de förstenats, medan de stodo 
upprätta, och sedan genom någon naturrevolution kuUstör- 
tats och afbrutits. Väldiga träd, säkerligen flera hundra år 
gamla, växa i samma mark, på hvilken den förstenade skogen 
har sitt hvilorum. 

Sedan nu _ skogsvården i California, tack vare president 
Roosevelts framsynthet och patriotism, blifvit ordnad på ett 
ganska tillfredsställande sätt, är det att hoppas, att skogs- 
eldar, som förut varit så vanliga i all synnerhet i skogstrakter- 
na på Kustbergen, skola inträffa mer sällan, om de icke kunna 
lielt och hållet förebyggas. De ha i de flesta fall framkallats 
af stadsbor, som företagit utflykter i bergstrakterna och ej 
förstått att vara nog försigtiga med sina lägereldar. ''Det 
är," anmärkte Charles Lummis i sin tidskrift Out West, "en 
af de sorgligaste kommentarier öfver, hvad vi behaga kalla 
civilisation, att 90 procent af dem, som kunna oklanderligt 



— 8o — 

uppträda i societeten, icke kunna med större trygghet lemnas 
ensamma med en eld på annan plats än i deras egen köksspis^ 
än ett tre års barn kan lemnas ensamt med en bundt svafvel- 
stickor. Dessa förfiningens frukter, som ha god reda på, när 
de skola resa sig upp eller sitta ner i kyrkan, och hur de skola 
hålla gaffeln, när de äta fisk, bli, så snart de genom något un- 
derverk af äfventyrslystnad förflyttas till skogar och berg, 
farligare för naturen och staten än ett helt dårhus fullt af 
galningar, lössläppta i sällskap med ett jemvägståg fullt af 
dynamit. Det fins så mycket qvar af mensklig natur i dem,, 
att de kunna göra upp en eld, ifall de ha tillräckligt med tänd- 
stickor och ved, som är gerfomtorr, men så mycket mensklig 
natur har blifvit civiliseradt ut ur dem, att de icke veta, hvad 
de dernäst skola taga sig till. Californias bergstrakter ärv> 
under sommaren ett enda stort krutmagasin. Komma så 50,- 
000 tosingar med sina facklor. Hvad blir följden? Hvarje år 
en förlust af egendom till ett värde af 50 millioner dollars. 
Det retsammaste är, att bergen brinna liksom våra moderna 
explosionsämnen. Om de vore lika vanligt, simpelt krut, så 
att de flöge i luften i sällskap med de ohjelpliga odågor, som 
antända dem, vore det icke så galet. Men som det är, und- 
komma idioterna, och endast några tusen acres af det fuktig- 
hetsmagasin, hvarpå hela Californias lif är beroende, brännas 
och stekas, hårdna och förstöras, så att vi förlora det förråd 
af vatten, som frälsar vårt land från att bli en öken. Den tid 
kommer, då vi skola hålla vakt vid alla våra berg; då lagarne 
för skogsvård skola tillämpas ; då vi skola straffa dessa statens 
fiender, som. nu på grund af professionel fånighet skada hela 
samhället mer på en dag, än de under en 70-årig lefnad någon- 
sin gagna det. Men tills det tusenåriga riket inträffar, bör 
en hvar, som vet med sig, att han kan våga sig utomhus med 
en tändsticka utan att göra skada, anse det som en pligt att 
Se efter, varna och bringa till straff dessa oförbätterliga få- 
nar, som bränna upp det enda, som deras ynkliga talgdank- 
snille någonsin kan sätta i brand. Ät det menskliga ogräset 
gifver den store trädgårdsmästaren några få års vattning. Åt 
Californias skogsträd äro ett, två, ja fem tusen år af den alls- 
mäktige Gudens vård icke för mycket för honom att gifva. 
Måhända skälet är, att han icke vet bättre, men det kan också 
hända, att skälet är, att han vet, hvad som lönar sig. Det 
finnes andra, mindre visa än han, som också tro, att dessa 
väldiga träd äro värda mer än det menskliga ogräs, som utro- 
tar dem — icke med uppsåt, icke af något giltigt skäl, icke 



— 8i — 

ens på grund af förvriden estetisk smak, utan helt enkelt der- 
för att de äro så gudsförgätet dumma, att de ej ens äro mogna 
för det ansvar, som vidlåder bärandet af tändstickor." Lum- 
mis har rätt. California behöfver sina skogar, och de må- 
ste skyddas till hvad pris som helst. 

KAPITEL 6. 
Dödsdalen och Yosemitt-parken. 

• 

California eger icke inom sina gränser två större motsatser 
än den hemska Death Valley och det sköna Yosemite-den ena 
en bild af död och förödelse, det andra ett under af storslagen- 
het och skönhet. Dödsdalen är belägen i östra delen af Inyo 
county mellan ett par bergskedjor, Panamint och Funeral 
Mountains. Den är omkring 75 mil lång och från 5 till 25 
mil bred. Den ligger med sin lägsta punkt 480 fot under hafs- 
ytan. Med undantag af Döda hafvet i Palestina är Dödsda- 
len den djupaste naturliga sänkning, som jordytan någonstä- 
des företer. Den lägsta punkten i dalen ligger öfver 100 mil 
från närmaste stad i Nevada, hvars namn är Manse, och lika 
långt från Johannesburg, närmaste staden, i California. Da- 
len och Funeral-bergen fingo sina namn af den ende öfver- 
lefvande medlemmen af ett sällskap invandrare, som på väg 
till California i början på 1860-talet omkom i Dödsdalen af 
törst. Sällskapet utgjordes af 16 personer. Sedan 14 af dem 
dukat under för sina lidanden, försökte de två qvarvarande, 
hvilka voro de yngsta i sällskapet, att uppnå trakten af Tele- 
scope peak, en 12,000 fot hög bergstopp, hvars smältande snö 
de hoppades finna i form af vatten någonstädes nedom berget. 
Den ene af dem stupade på vägen. Den andre lyckades hit- 
ta vägen ut ur dalen och nå mera gästvänliga trakter. Mån- 
ga försök ha sedan gjorts att förmå honom åter besöka dalen, 
för att visa platsen, der hans; reskamrater omkommo, men min- 
net af de hemska qval han led under sin vandring i dalen var 
alltjemt så lefvande, att han icke kunde öfvertalas att än en 
gång inträda der. Det var han, som gaf namnet åt dalen och 
"begrafningsbergen." Han afled 1907 i Kansas City. En 
grufkännare och tidningsman från Los Angeles, mr Sidney 
Norman, skrifver om ett besök, som han 1908 aflade i dalen: 
"Jag har just återvändt från en ansträngande färd, som nöd- 
vändiggjorde en sju dygns vistelse 275 fot under hafsytan, och 
nu sedan jag blifvit stekt och kokt och bakad samt nästan ihjel- 
pinad af muskiter så stora som fjärilar och hästflugor så storai 

(4) 



— 82 — 

som honungsfoglar i en temperatur af närnaiare 130 grader i 
skuggan (och ingen skugga att finna ändå), undrar jag, hur 
den förste vandraren, som besökte dalen, kunde lockas dit, 
och hvad som sedan kunnat förmå andra att följa i hans spår. 
Jag kan endast gissa mig till, att han afskydde sig sjelf, och 
att han i sin ilska flydde till den hemskaste plats, han kunde 
uppleta. Att han fann en hemsk plats, är då säkert. Mig 
synes det, som om Skaparen -här af slutade sitt verk och släng- 
de ifrån sig allt onyttigt material, som han hade qvar." 

^larken i Dödsdalen lyser hvit i solskenet till följd af den 
massa af salter och alkalier, af hvilka den är sammansatt. 
Under snart sagdt hvilka andra förhållanden som helst än 
de, som äro rådande i denna del af California, skulle Döds- 
dalen förvandlas till ett af säf och vass öfvervuxet träsk. Men 
här är värmen så stark, att hvarje droppe af fuktighet afdun- 
står. Tre eller fyra långsamt flytande och vattenfattiga flo- 
der ha sitt sitt utlopp i Dödsdalen, men deras vatten förflyk- 
tigas, när det når fram till dalen, i hvilken ingenting stanna c 
eller stannar qvar utom de salter, som under oräkneliga flyd- 
da tidrymder genom ösregn och störtfloder spolats ned från 
de omgifvande höjderna. Hela dalen är täckt af en saltskor- 
pa, vexlande i tjocklek mellan ett hälft tum och två fot. Un- 
der denna skorpa befinner sig ett gyttjeartadt jordlager af 
okändt djup. Det är af samma fasthet ungefär som nyblan- 
dadt cement och innehåller en samling af alla ämnen med bit- 
ter smak, som blifvit upptäckta sedan verldens skapelse. Der 
äro salter af borax, magnesia, soda, arsenik, pottaska m. fl. 
Dessa skänka emellertid dalen ett visst värde. Under en 
lång följd af år ha sålunda ofantliga massor af borax hvarje 
år hemtats och bortförts från dalen, utan att tillgången synes 
minskas. Många af mina läsare ha nog sett i annonser och 
annorstädes afbildningar af de med 20 par mulåsnor förspän- 
da ofantliga vagnslaster af borax, som skredo fram genom 
öknen i riktning mot civiliserade trakter. Mulåsnorna ha nu 
efterträdts af lokomotiv. Boraxkungen Smith var den förste, 
som 1 ört j enade en förmögenhet på Dödsdalens boraxlager. F. 
M. Teal heter en annan, som blifvit rik på samma sätt. Så 
godt som all i California producerad borax, och det vill säga 
två tredjedelar af all borax i verlden, kommer från borax- 
grufvan Lila C. i Dödsdalen. Der är nog af varan i sigte för 
ännu tio års arbete. 125 arbetare ha stadig sysselsättning der. 
En annan rikedomskälla, som Dödsdalen bjuder på, består i 
ändlösa förråd af saltpeter. En resande som 1904 färdades 



-83- 

genom dalen, berättar: **Jsig trängde mig genom ett snår af 
mesqtiite-buskar och befann mig, efter att ha tagit af åt ena 
sidan, helt plötsligt framför ett landskap, hvartill maken nog 
ej fins i hela verlden. Ty på ingen annan plats finnas såda- 
na massor af saltpeter samlade. Till höger och till venster 
och framåt, så långt bHcken nådde, utbredde sig en vågformig 
massa af gulgröna backar, ingen af dem höjande sig mer än 
loo fot öfver dalbottnen. Den nedgående solen göt sina ljus- 
floder öfver det hela, och det enda intryck jag erhöll var, att 
jag tyckte mig se en ocean af grädde, obetydligt upprörd af 
en döende vestanvind." Hur otroligt det låter, fins det men- 
niskor, som välja denna hemska dal till vistelseort och hem. 
Flera af dem äro bildade personer, som af en eller annan an- 
ledning fattat fiendskap till hela den öfriga verlden och be- 
trakta menniskorna som fiender och sig sjelfva som landsför- 
vista. Indianer, mestadels tjufaktiga, lömska piute-indianer, 
ströfva omkring i öknen. Årligen omkomma många menni- 
skor ! öknen dels af törst, dels som offer för indianernas mord- 
lystnad. Äfven röfvare och banditer med hvit hudfärg före- 
komma. Vid öknens gränser ha nybyggare slagit sig ned 
och föra en tynande tillvaro. De flesta af dem äro farmare, 
hvilka funnit lifvet inom civilisationen alltför rastlöst och in- 
tagits af längtan efter någon stilla, fridfull och undangömd 
vrå, der de kunna lefva i lugn och ro. 15 mil från dalens nor- 
ra gräns ligger en farm, kallad Furnace Creek Ranch, som 
åtnjuter hedern att vara den lägst belägna farm på jorden. 
Den ligger 178 fot under hafsytan. Mr Norman säger: ''Jsig 
tror icke, att det fins någon plats på jorden, som kan uppvisa 
så många flugor, som förbittra ens lif från morgon till qväll, 
som denna farm. Alen i trots af flugorna tyckte jag ändå, när 
jag vid 7-tiden en morgon släpade mig fram till skuggan 
under ett af dess fikonträd, med termometern visande på no 
grader, att jag funnit paradiset. Det fins vatten i öfverflöd, 
kallt vatten, i ett öppet dike, som leder från höjderna i öster, 
och det fins varmt vatten (midt på dagen nästan kokhett) i 
rören, som leda från en källa kallad Texas Spring. Det är 
på denna plats boskap godes till föda åt Borax-Smiths arbeta- 
re, och här konstbevattnas alfalfafält med det resultat, att ful- 
la sex grödor skördas hvarje år. Platsen egdes länge af ett 
odjur i menniskohamn vid namn Northrup, en menniskoha- 
tare, som t. o. m. vägrade arma, nästan ihjeltörstande vandra- 
re en droppe vatten. Nu eges den af Ed. Muncy, en jätte- 
stor karl med ett hjerta lika stort som hans stofthydda, en af 



-84- 

de män, som genom sin välvilja och godhet göra det möjligt 
för menniskor att uthärda lifvet i öknen." I de kringliggande 
bergen ha koppar och guld påträffats på flera platser. I 
sydvestra delen af Inyo co. är sålunda Custer gruf-distriktet 
beläget, i hvilket Custer Mining & Realty Co., representeradt 
af våra landsmän N. O. Hultberg, A. M. Erickson och A. 
Agrell, eger värdefulla grufvor. Bortom Panamint-bergens 
toppar arbetar ett 40 tal män i en grufva, kallad Skidoo, och 
uttager guld till ett värde af $10,000 i månaden. 

Yellowstone i Wyoming, Grand Canyon i Arizona och 
Yosemite i California äro utan tvifvel Amerikas tre märkvär- 
digaste trakter. De äro nationalparker, genom lag skyddade 
mot all åverkan, och besökas årligen af stora skaror turister 
från alla civiliserade länder. Yellowstone-parken är belägen 
i ett berglandskap 6,000 fot öfver hafsytan och innehåller om- 
kring 5,000 qvadratmil. Den är mest ryktbar för sina heta 
källor och för den storartade klyfta eller canyon, som, om- 
gärdad af öfver 2,000 fot höga bergväggar, på en sträcka al 
10 mil erbjuder ett af de mest häpnadsväckande scenerier i 
verlden. Grand Canyon i Arizona är en liknande klyfta af 
öfver 200 mils längd och 9 — 13 mils bredd och på en sträcka 
af 50 mil belägen mer än 6,000 fot under det kringliggande 
landskapet. Den är i alla afseenden större än Yellowstonv^ 
Canyon, men eger icke Yellowstone-parkens öfriga lockelser, 
de heta källorna. Yosemite-parken är likt de begge nämda 
naturundren belägen i ett berglandskap. Den upptager en- 
dast en ytvidd af 1728 qvadratmil, men innehåller en sådan 
mångfald af storslagna naturscenerier, att man ej kan uppgif- 
va någonting visst såsom dess enda eller förnämsta dragnings- 
kraft. Den egentliga s. k. Yosemite-dalen är en af naturen i 
sjelfva klippan mejslad urhålkning af 7 mils längd, ^ till i 
mils bredd och från 2-3 till nära i mils djup. Dess botten, 
sjelfva dalgången, ligger 4,000 fot öfver hafvet, och klipp- 
väggarne omkring dens'amma äro flera tusen fot höga och 
nästan lodräta. Yosemite-dalen är belägen i Mariposa coun- 
ty, i Sierra Nevada, 150 mil i rak östlig linie från San Fran- 
cisco. Klippväggarne förete alla möjliga slags former. De 
påminna än om torn, än om hvalf, än om fästningar, kupoler, 
gaflar eller något annat. Djupa klyftor, branta stigar, för- 
tjusande vattenfall, parkliknande skogsdungar, forsande bäc- 
kar erbjuda mångskiftande omvexling. Dalbottnen är jemn. 
En flod, Merced River, flyter genom dalen och omgifves af 
skog, naturliga ängar och hagar. "Det är," säger John Muir, 



-85- 

"en plats, till råga fylld med vild bergsskönhet och storsla^ 
genhet, floder af solsken, floder af snövatten, härliga träd 
af många slag, snår af blommande buskar, blomsterbäddar af 
alla färger från ängarnes blåa och hvita violer till alpväxter- 
nas blodfärgade kalkar, glödande bland de bruna barren ne- 
danför granarne. Ormbunkar och mossor finna tacksamma 
hem i tusentals fuktiga vrår bland klipporna. Honungsfog- 
larne skymta fram bland de lysande blomstren, sångfoglar 
fladdra bland snåren, och bredvingade hökar och örnar sväfva 
i de lugna djupen mellan de väldiga väggarne. Ekorrar i trä- 
den, björnar i klyftorna, alla finna fridfulla hem, Lifvet i alla 
dess skiftande former, ömtåliga varelser och typer af ihärdig- 
het och kraft, alla blandade med hvarandra, som om natu- 
ren hade i detta ståtliga klipptempel församlat sina Ijufvaste 
skatter, både stora och små." 

I maj, då utflykterna till Yosemite taga sin början, ligger 
snön ännu djup i de högre belägna skogarne. De lägre slutt- 
ningarne och kullarne nedanför Yosemite äro redan torra. 
Men på Yosemites höjd är allt grönt och friskt och håller sig 
så genom hela sommaren. I november eller december faller 
den första snön. Vinterkölden är dock aldrig vidare svår. 
I januari vexlar temperaturen mellan 22 och 40 grader. Som- 
maren är sval och skön. Yosemite innehåller de ståtligaste 
berg och vattenfall, som finnas i verlden. För att komma 
till Yosemite-dalen tager man numera tåget från Merced till 
El Portal, ett afstånd af 78 mil med en stigning af 2,000 fot. 
Från El Portal färdas man på diligens de återstående 12 milen 
till Yosemite-dalen, en brant väg vid sidan om Merced Canyon 
och med en stigning af i genomsnitt 165 fot på milen. Att 
försöka beskrifva de naturskönheter, som vid annalkandet till 
och efter inträdet i dalen upprulla sig i oafbruten följd för den 
besökandes blickar fordrar en bättre penne än min. "Inför 
dylika storartade skapelsens under" — säger den förut citera- 
de svenske resanden Stadling i berättelsen om sitt besök i 
Yosemite — "höfdes det bäst att vara stum. Att söka med 
våra svaga och ofullkomliga ord beskrifva dem skulle nästan 
vara en förolämpning mot skapelsens herre, om vi gjorde an- 
språk på mer än ett svagt återgifvande af våra personliga in- 
tryck." Jag vill alltså här nöja mig med ett kortfattadt om- 
nämnande af några af de märkvärdigaste naturföreteelserna, 
som väcka turistens beundran och — bäfvan. På venster hand 
har man ett vattenfall, som fått namnet Ribbon Falls, och som 
nedstörtar från en höjd af 3,300 fot. Till höger om sig ser 



— 86 — 

man det förtjusande Bridal Veil-fallet, 940 fot högt, och ome- 
delbart bortom det samma resa sig tre klipptoppar, kallade 
De tre gracerna, till en höjd af 3,400 fot. Framför sig har 
man en utskjutande, lodrät granitvägg, hvars ytinnehåll är 
lika stort som en 160 acres-farms. Detta är det berömda, 
3,300 fot höga El Capitan-berget. Högt uppe 3er man i en 
urhålkning i klippan något, som liknar en buske, men i sjelfva 
verket är ett 160 fot högt träd. Det är först genom dylika 
jemförelser man kan vänja ögat vid att uppfatta det kolossala 
i dessa naturunder, som här möta en på hvarje sida. Följande 
dalen inåt, med El Capitan på venster hand och De tre gracer- 
na på höger hand, färdas man i tur och ordning förbi — på 
höger hand Katedralklipporna (2,660 fot höga) och de s. k. 
Katedralspirorna (resp. 2,579 ^^^ 2,678 fot höga) samt på 
venster hand De tre bröderna, tre klippor som äro 3,830 fot 
höga. Vid sidan om den sista af dem nedstörtar det 35 fot 
breda Yosemite-fallct i tre afsatser från en höjd af 2,600 fot. 
Midt mot detta står Sentinel Rock, ett 3,100 fot högt klipp - 
torn, bakom hvilkct en kupolformig klipptopp, Sentinel Dome 
synes höja sig mer än 1,000 fot öfver Sentinel Rock. 
Så der fortgår det hela dalen utefter — den ena synen mer 
gripande och majestätisk än den andra. Man vet till slut 
icke, hvad man skall beundra mest, de älskliga vattenfallen, 
der de mellan klipputsprången sjunga sin Ijufva melodi, eller 
de öfverväldigande klipporna, som resa sig mot skyn, de hög- 
sta af dem — Halfdomen, Mount Starr King och Clouds 
Rest — till en höjd af resp. 5,000, 5,100 och 6,000 fot öfver dal- 
bottnen eller 9,000, 9,100 och 10,000 fot öfver hafvet. Ej hel- 
ler vet man, hvilket af de talrika vattenfallen man skall gifva 
priset. Det 605 fot höga Nevada-fallet, det 350 fot höga Ver- 
nal-fallet och det förut omnämda Yosemite-fallet, det högvSta 
kända vattenfall på jorden, lika högt som 135^ Niagarafall 
ställda på hvarandra, äro nog de mest storartade, men Brud- 
slöjefallet, med sin skiftning från hvitt till en förtrollande 
blandning af alla färger, torde vara det vackraste. Ribbon 
Falls kommer från den största höjden, men är mycket smalare 
än Yosemite-fallet och fördelar sig samt försvinner bland 
snåren et par tusen fot öfver marken, hvadan det icke gör 
samma storartade effekt som de öfriga. Bortom en klippa, 
kallad Washington-pelaren, ligger den berömda Spegelsjön 
(Mirror Lake). Från Yosemite till Mariposaskogen leder vä- 
gen förbi Brudslöjefallet uppåt, uppåt till en höjd af 3,000 fot 
öfver dalen, sedan vexlande nedåt och uppåt igen, genom idel 



Il 



Ii 



— 88 — 

obebodda vilda skogstrakter. På två ställen i närheten af 
Yosemite går. vägen öfver klipputsprång, som skänka en här- 
lig utsigt öfver Yosemite-dalen. Den ena platsen kallas Ar- 
tistpunkten, den andra Inspirationspunkten. Från den först- 
nämda är vidfogade fotografiska vy tagen. Allt i Yosemite- 
dalen är så nära fullkomligheten, som någonting jordiskt kan 
vara. T. o. m. namnen äro så vackra och så betecknande, att 
— såsom den svenske tidningsmannen V. H. Wickström, som 
år 1901 besökte dalen, anmärker i sin reseskildring — *'den, 
som döpt denna dals skilda partier, måste på en gång varit 
naturälskare, skald och byggmästare." Den, som en gång be- 
sökt Yosemite, kan aldrig glömma denna öfverjordiskt sköna 
plats. ''Jsig kom dit med höga anspråk," säger Stadling, "med 
föreställningen uppjagad till hvad jag tyckte dess höjd. Jag 
hade sett Mont Blanc i ansigtet från en höjd af 10,000 fot; 
jag hafde från högsta toppen af Jura-bergen vid soluppgången 
i en enda vy sett Berner-alperna, Vallis-alperna, med St. Gott- 
hard resande sig i bakgrunden, samt Mt. Blanc-kedjan; men 
hvad jag nu för första gången skådade, var något så egen- 
domligt i sitt slag, hvilket öfverträffade och undanskymde allt 
storartadt och majestätiskt jag någonsin sett." 

Yosemite-dalens historia är intressant. Ehuru redan 185 1 
kapten Boling, vägledd af två indianer, anförde ett kompani 
soldater dit, för att bestraffa en hord indianska röfvare, som 
der hade sitt tillhåll, var det först på våren 1855, som dalen 
blef ordentligt upptäckt af en hvit man. James Mason Hut- 
chings var född i England 1824, kom 1840 till Amerika och 
1849 till California. Han förvärfvade och förlorade under 
guldfeberns dagar flera rikedomar. På våren 1855 uppsökte 
han Yosemite-dalen, om hvilken han hört dunkla rykten af 
indianer och jägare. Vid sin återkomst skref han för en tid- 
ning i Mariposa en berättelse om hvad han sett. Han var en 
god stilist, och hans berättelse aftrycktes i en mängd tidnin- 
gar. Han började utgifva en tidskrift, Hutchings California 
Magazine och skref deri ofta om dalen. Han gjorde flera ut- 
flykter dit, och sedan han 1861 upphört med sin tidning, eg- 
nade han sig helt och hållet åt att studera Yosemite-dalen, 
som han uppkallat efter en indianstam, som fordom haft sitt 
tillhåll i samma nejd. H. hade ordentligt förälskat sig i den 
vilda Yosemite-naturen och kände en okuflig trängtan att för- 
må andra att intagas af beundran för samma natur. Han ge- 
nomforskade dalen, besteg alla klippor, tog fotografier i oänd- 
lighet, lät göra stereoptiska bilder, reste tusentals mil och höll 



-89- 

föredrag för hundratusentals menniskor om Yosemite. Han 
skr ef en bok, Sierras hjerta, om dalen och sina strof tåg. Han 
bosatte sig i dalen, anlade en trädgård och uppförde 1865 ett 
litet hotell. Sin förmögenhet använde han på att anlägga vä- 
gar, bygga broar o. s. v. Han for till Washington, D. C, fle- 
ra gånger för att försöka hos kongressen utverka eganderätt 
åt sig till det landstycke, på hvilket han byggt sitt hem och 
hotell. Hans böner afslogos. Då kongressen öfverlemnade 
Yosemite åt California som statsegendom, gjordes inga be- 
stämmelser rörande skadeersättning åt nybyggarne i Yose- 
mite. Californias legislatur beviljade slutligen Hutchings 
$24,000 för hans arbete. Detta hade då kostat honom $41,000 
och 12 år af hans lif. År 1875 blef han formligen utvisad ur 
parken af en sheriff. 1880 utsågs H. till parkvaktare, men 
han behöll sysslan blott ett år. Sällan har en så stark hängif- 
venhet blifvit så illa belönad. Men hvad menniskorna väg- 
rade honom, det fick han af döden, — ett hem, der han ön- 
skade ha det. Historien härom är af gripande beskaffenhet. 
På hösten 1902 beslöto Hutchings och hans åldriga maka, 
hvilka då voro bosatta i Calaveras-skogen, att flytta till San 
Francisco. Dessförinnan ville de dock än en gång skåda Yo- 
semite. De spände sina hästar för vagnen och anträdde fär- 
den. Den tog tre dagar. Nätterna tillbragte de hos gamla 
nybyggare, som delade H :s smak och sjelfva i åratal dvalts på 
samma jagtmarker söm han. På e. m. den 31 okt, inkörde de 
i Yosemite-dalen. Då de nalkades El Capitan, den härliga jät- 
teklippan, stannade H. hästarne, lyfte på hatten och sade: 
"Detta är som att vara i himlen." I detsamma skyggade den 
ena hästen. Mrs H. steg af och ledde hästarne ett stycke på 
vägen, men när hon åter satt sig i vagnen, blefvo de än en 
gång rädda och skenade. Enligt hvad sedermera utröntes, 
hade de skrämts af en björn. H. var ej stark nog att hejda 
dem. De rände vagnen mot stt stenblock, och det åldriga pa- 
ret kastades ur vagnen. Mrs. H. svimmade. När hon åter- 
fick medvetandet, hörde hon sin man ropa hennes namn. Hon 
hade ej blifvit skadad, men när hon kom till stället, der H. 
låg, såg hon, att hans hufvudskål var spräckt. Han gaf hen- 
ne en lång blick och slöt ögonen i döden. Den arma qvinnan 
måste i qvällen gå ett par mil genom skogen, för att komma 
till parkhotellet. Då hon omtalat det skedda, sändes folk 
efter liket. Det ställdes i det berömda s. k. ''jätteträdrum- 
met,'' hvilket H. sjelf många år förut byggt, och hvars väggar 
äro uppförda rundt omkring stammen af ett jätteträd, som 



— 90 — 

sålunda står och växer midt i rummet. Den 2 nov. begrofs 
den gamle pioniären på en backsluttning, der hans första 
hustru och hans dotter förut blifvit nedmyllade. Jordfästnin- 
gen förrättades af en gammal nybyggare, som uppläste ritua- 
len ur episkopalkyrkans handbok. Ett 20-tal personer, alla 
som funnos inom en radie af 20 mil från hotellet, hade uppbå- 
dats och infunnit sig. H. hade beklagat, att han genom sin 
flyttning till San Francisco skulle komma att beröfvas möj- 
ligheten att få dö och begrafvas i Yosemite. Genom en märk- 
lig skickelse kom han ändock att få sin innerligaste önskan 
uppfylld. 

Den förste nybyggare, som på fullt allvar bosatte sig i da- 
len och stannade der hela året om, hette Lamon. Han flyt- 
tade dit på våren 1859, byggde sig en liten stuga i skuggan af 
Halfdome-berget, rödjade en jordbit vid Tenaya Creek och 
planterade en fruktträdgård. Hans vänner sökte skrämma 
honom; de sade, att det var omöjligt att få träden att bära 
frukt eller att sälja frukten, om den verkligen kunde produ- 
ceras. Han höll emellertid ut, gräfde, sådde, planterade och 
fick både grönsaker, frukt och säd att växa och trifvas. Se- 
dan Yosemites rykte spridt sig när och fjerran, blef han för- 
mögen och skulle kunnat tillbringa en lång ålderdom fri från 
bekymmer, om icke döden just då ryckt honom bort. Han 
ligger begrafven nära Yosemite-fallet. Ett granitblock ut- 
märker platsen. Några af hans fruktträd lefva ännu. Lika- 
ledes finnes stugan qvar, fast illa medfaren af tiden. 

En annan Yosemite-beundrare, som fick sin död i Yose- 
mite-dalen, var den berömde vetenskapsmannen Joseph Le 
Conte, professor vid California-universitet i Berkeley. I juni 
1901 företog han sin elfte resa till Yosemite-dalen. Han var 
då 78 år gammal. Under vistelsen i dalen insjuknade han och 
dog den 9 juli. Liket fördes till San Francisco och jordades 
i Mountain View-kyrkogården, der brodern John 10 år förut 
begrafvits. Joseph Le Contes graf utmärkes af ett stenblock, 
som ditförts från Yosemite. 

Mariposa-skogens upptäckare Galen Clark, bor i Yosemite- 
dalen och ämnar dö der. Han är nu 97 år gammal, men kry 
och dugtig och hade ett långt samspråk med president Taft 
under dennes besök i dalen i början af okt. 1909. 

Innan Sierra Nevada utforskats så grundligt, som nu är 
fallet, betraktades Yosemite såsom det enda stora undret. 
Men sedan dess ha många andra dalar af samma beskaffen- 
het och utseende upptäckts, — dalar med vattenfall, under- 



— 91 — 

bara klippformationer och samma slags växtlighet sora Yose- 
mites. En af dessa kallas Hetch-Hetchy och ligger i8 mil 
nordvest om Yosemite. Genom Hetch-Hetchy-dalen flyter 
Toulumne-floden, alldeles som Mercedrf loden flyter genom 
Yosemite. Hetch-Hetchy-dalen har sin botten 3,800 fot öfver 
hafsytan. En 2,000 fot hög klippa, kallad Kolana, erinrar 
mycket om Katedralklipporna i Yosemite, och midt emot den- 
samma står Tucculala, 1,800 fot hög, från hvars topp nedstör- 
tar ett vattenfall, som John Muir påstår vara det utan undan- 
tag behagfullaste af alla vattenfall han sett. Det har en oaf- 
bruten ström af 1,000 fots höjd, hvarefter det delas mot ett 
klipputsprång. På samma sida om dalen och helt nära Tuc- 
culala finnes ett annat 1,800 fot högt fall, benämdt Wapama 
eller Hetch-Hetchy-fallet. 

I Yosemite finnas två hotell, — Sentinel Hotel, uppfördt 
nere i dalen midt emot Yosemite-fallet, samt Glacier Point 
Hotel, uppfördt på en af klipphöjderna på södra sidan om 
dalen, helt nära det under namnet Glacier Point bekanta, ut- 
skjutande klippblocket, hvars öfre sida befinner sig jenint 3,- 
250 fot öfver dalen. Glacier Point betraktas som den förnäm- 
sta utsigtspunkten i Yosemite. Snön smälter der uppe flera 
veckor senare än i dalen, hvadan Glacier Point-hotellet också 
öppnas mycket senare än Sentinel-hotellet. I närheten af det 
senare finnas äfven tre tältstäder — Camp Yosemite, Camp 
Curry och Camp Ahwanee — i hvilka resande kunna inackor- 
dera sig något billigare än i hotellet. 

KAPITEL 7. 

Jagt och fiske. 

Joaquin Miller, den bekante California-skalden, säger, att 
om någon frågade honom, livar den plats på jorden finnes,, 
som i sig förenar allt, hvad jägaren, fiskaren och naturvännen 
mest åstundar, så skulle han taga kartan och peka på norra 
California, der Sacramento-floden tager sin början, och der 
man har Mount Shasta till granne. Man kan komma dit 
utan mycket besvär eller kostnad. Och i trots af alla be- 
qvämligheter och förbättringar, som menniskorna åstadkom- 
mit, stå bergen orörda qvar i sitt svarta och hvita majestät 
och dväljas de vilda djuren i sina gamla tillhåll och laxörin- 
gen i de glittrande bergsbäckarne. Man bör icke slå läger 
närmare Mount Shasta än vid Lower Soda Springs. Det är, 
säger skalden, ett misstag att ränna hufvudet mot ett berg, 
liksom om man fruktade, att man icke kunde se det på vörd- 



— 92 — 
nadsfullt afstånd. Det är näsvist att göra så, och det straffar 
sig sjelft med snöblindhet, rÖjmatism m. m. Berg äro lika 
taflor; de äro icke gjorda att lukta på eller att ätas. Det 
bästa i naturen är liksom det bästa i konsten heligt. Man 
skall betrakta det med vördnad och dyrkan, eller icke alls. 
T. o. m. de vilda djuren ha reda på det. 

Det förnämsta och mest anmärkningsvärda af de vilda 
djur, som ha sitt tillhåll i dessa nejder, är grizzlybjörnen 



Jagtmarker i nordvestra Califomia, trakten kring Klamath-floden. 
Fotografi tagen af A. W. Ericson, Arcata, 

(Ursus horribilis). Långt tillbaka förekom han äfvcn i da- 
lariie och på kusten. Fremont stötte på hela flockar af grizz- 
lybjörnar under ekarne vid Santa Barbara, der de smorde 
kråset med ekollon. I sin rapport till regeringen i Wash- 
ington omtalade han, att han vid ett tillfälle anföll en hel 
hop dylika björnar och dödade 13 af dem på stället. JMiller 
påstår sig ha sett dem på samma sätt snokande omkring under 
ekträden i Napa-dalcn. Men dessa björnar voro hvarken så 
stora eller så vildsinta som deras slägtingar i trakten af 
Shasta. Den grizzlybjörn, som håller till der i de mest svår- 



— 93 — 

tillgängliga bergstrakterna, förtjenar nästan att kallas dju- 
rens konung, Joaquin Miller berättar följande jagtäfventyr, 
som han en gång var med om i början af i86o-talet i sällskap 
med en ung, bildad man vid namn Abby. De hade följt Castle 
Creek ett stycke uppåt, letande efter björnspår, och trodde till 
slut, att ingen björn fans i trakten. De satte sig omsider 
ned på en mossbeväxt stock, och Abby tog upp ur fickan ett 
exemplar af Homeros' Odyssé och läste högt derur, tills det 
blef för skumt att se. Miller fick i detsamma syn på en 
fura, från hvilken harts droppade. Indianerna plägade skala 
barken af furorna vissa tider på året och äta den mjuka, söta 
safven på barkens insida. Någon indian hade hvilat på sam- 
ma plats, der Miller och hans kamrat nu sutto, och hade 
förnöjt sig med att skära af ett stycke bark på furan. Miller 
strök en svafvelsticka och antände det droppande hartset, 
som flammade upp i en stor låga. Knappt var det gjordt, 
förrän han upptäckte en stor grizzlybjörn, som kom sprin- 
gande rakt ned på dem. Han stannade ett ögonblick och såg 
på elden. Abby var qvick i vändningarne och sköt på björ- 
nen. Vilddjuret föll omkull och rullade och tumlade sin väl- 
diga stofthydda i riktning mot männen. Miller ville springa. 
Den andre ropade till honom att stanna. Beväpnade med 
gevär och knif, inväntade de björnen, som vältrade sig öfver 
stocken, på hvilken de suttit. Björnen krossade Millers ge- 
vär och ryckte med sina tänder af ett stycke af Abbys skjorta 
och fortsatte derpå sin färd. Han tycktes icke se männen. 
Förmodligen hade skenet från det antända hartset bländat ho- 
nom. Om den gamla föreställningen, att man lättast räd- 
dar sig från en anfallande björn genom att kasta sig på mar- 
ken och spela död, skrifver Miller: '']sig känner en indian, 
•*Grizzly Dick," som försökte den metoden och jemnt och nätt 
kom undan med lifvet. Man kan tryggt påstå, att flertalet 
af dem, som pröfvat denna räddningsmetod, hamnat i björ- 
nens mage. Dock vet jag en hvit, en irländare, som undkom 
som genom ett underverk. Han anförde ett sällskap guld- 
gräfvare öfver ett berg, då han plötsligt såg sig ansigte mot 
ansigte med en grizzlybjörn. Mannen kastade sig ned på 
sina knän och började bedja. När björnen kom närmare, 
trampande så att marken skälfde, förlorade den stackars man- 
nen den sista gnista af besinning och föll framstupa på mar- 
ken. Hans kamrater hade under tiden klättrat upp i några 
träd. Björnen stannade och betraktade med häpnad den un- 
derliga varelsen, som låg på marken. Han gick fram och 



— 94 — 

nosade på honom, ungefär som en hund nosar på en anqan 
hund. Karlarne i träden påstodo, att irländaren stack upp 
näsan och nosade igen, men det är naturligtvis lögn. Hur som 
helst undslapp irländaren den gången all skada och försäk- 
rade sedan framgent, att det var hans bön och den heliga 
jungfrun, som räddade honom." 

Näst efter grizzlybjörnen, som stundom når en vigt af 2,000 
Ibs., kommer i storlek och anseende bland jägarne den stora 
kronhjorten (cervus canadensis), gemenligen kallad "elk". 
Han är, alldeles som fallet är med björnen, ansenligt större 
än sina i dalarne lefvande slägtingar. Han plägade förr ha 
sitt förnämsta tillhåll mellan de s. k. Modoc-lavabäddarne och 
snötrakterna på östra och sydöstra sidan af Mount Shasta. 
För att finna honom nu, måste jägaren flytta sitt läger från 
Soda Springs till andra sidan om berget, ett afstånd af 25 
mil i rak östlig riktning. Kronhjorten älskar mer än något 
annat vildt amerikanskt däggdjur, med undantag af bison- 
oxen, att lefva i hopar. Innan civilisationen gjort så stort 
intrång, påträffades ofta hjordar, räknande från 50 till 500 
individer. Numera äro de mer spridda och fördelade i skogs- 
snåren och de små undangömda dalarne, som förekomma i 
dessa nejder. Joaquin Miller berättar följande om en hjort- 
jagt, som han var med om: 'Tå vintern 1856-7 anträdde jag 
i sällskap med två unga indianska jägare en färd från den 
lilla, vackra Squaw-dalen. Vår uppgift var att försöka finna 
någon hjortflock, för att få kött åt ett band indianer, som slagit 
läger vid McCloud-floden och icke hade något att äta. Vin- 
tern hade varit ovanligt sträng, och snön låg så djup och 
var så mjuk, att indianerna icke ens med tillhjelp af snöskor 
hade kunnat flytta till någon lämpligare plats. Nu hade 
plötsligt stark köld inträdt, och snön hade blifvit hård soni 
ett golf. Vi styrde färden rakt upp mot berget och tillryg- 
galade första dagen 40 mil, hvarefter vi lägrade under ett 
träd som var alldeles öfverklädt med snö, som bildat väggar 
och tak kring och öfver trädets lägsta, stora grenar. India- 
nerna kalla dylika snöbildningar för "Guds tält.'' Marken är 
bar inne i dylika tält och betäckt med barr, och man har gran- 
kottar att elda med. Dagen derpå kommo vi till en af de 
varma källorna, en mjuk, sörpig plats på sidan af berget, upp- 
tagande omkring 2 acres. Hjortarne hade kort förut varit der 
och afgnagt björkar, alar och ranklönnar ända till marken. 
Der stucko upp pilstubbar så tjocka som en arm. Hjortarne 
voro synbarligen lika hungriga som indianerna. Vi funna 



— 95 — 

deras väg genom snön och följde efter, så snabbt vi kunde. 
Snön stod vid båda sidor så hög som en man, och man kunde 
på flera ställen se, att ledaren gifvit upp af trötthet och vält- 
rat sig i snön, för att derpå intaga en plats längre tillbaka i 
ledet, lemnande ledningen åt någon annan hjorttjur. Slutli- 
gen kommo vi till en djup dalhåla, i h vilken vi sågo flera 
hundra hjortar, alla liggande och idisslande under träden, som 
växte på små kullar bland de ångande varma källorna. Jag 
sände ett skott ned och träffade en stor hjort i pannan. In- 
dianerna rusade ned med bågar och pilar, qvarlemnande sina 
gevär bakom sig, och innan hjortarne hunnit resa sig, sänkte 
indianerna sina pilar i dem. Det var en slagtning att skåda. 
Några af hjorttjurarne skakade i ilska sina horn och sparkade 
omkring sig vildt. Men indianerna gåfvo icke efter. De 
drefvo hjortarne in i den djupa snön, der de snart tumlade 
omkull och blefvo ett lätt byte för dem. Ett helt folk höll ju 
på att svälta. Här var icke tid till medlidande, och indianerna 
voro icke de, som drogo sig undan det blodiga arbetet. Och 
vargarne sedan! Och vildkattorna! California-lejonen den 
natten! Den, som åstundar att se något riktigt vildt och 
blodigt, att höra afgrunsandars skrän och tjut, bör gå upp, 
högt upp på Mount Shasta och ställa om, att lukten af blod 
sprider sig genom luften en midvinternatt. I flydda tider 
t j enade de väldiga hjorthornen mången gång som försvarsva- 
pen vid indiansk krigföring. Samma vinter, h varom jag talar, 
och medan vi ännu voro ute på vår jagtfärd, mördade Pitt 
River-indianerna en natt alla de hvita nybyggarne, nära 20 
till antalet, och satte sig åter i besittning af hela trakten ned- 
om lava-bäddarne till nära Red Bluffs. Jag medföljde som 
vägvisare den första expedition af frivilliga och tjenstgjorde 
sedermera under dåvarande löjtnant Crook. Då vi nalkades 
scenen för blodbadet, funno vi, att indianerna hade gräft stora 
fallgropar och lagt hjorthorn på bottnen af dem. Vi förlora- 
de flera hästar, och åtskilliga af karlarne blefvo illa skadade. 
Dylika gropar gräfdes alltid på trånga platser och doldes 
helt och hållet af grenar och blad. De voro 10 — 15 fot djupa, 
och på bottnen placerades hornen så, att taggarne stucko rakt 
upp." 

Hvad grizzlybjörnen och kronhjorten äro för de högre 
bergstrakterna, äro svarta björnen (Ursus americanus) och 
de mindre hjortarterna eller '*deer" (Cervus leucurus) för lä- 
gre trakter, — de förnämsta medlemmarne af den fria djur- 
verlden. Både på bergen och i dalarne stryker pantern om- 



-96- 

kring. Det stora California-bergslejonet (Felis concolor) har 
sitt hem bland bergen. En och annan gång händer det, att 
dessa djur, drifna af hunger, anfalla menniskor, men i regel 
äro de fega. Sådan är också prärievargen eller koyoten 
(Canis latrans), som förekommer talrikt i de inre dalarne, 
vanligen smygande sig efter de stora fårahjordar, som beta 
der höst och vår. Koyoten är ytterst feg af naturen. Dock 
kan han ibland visa förvånande prof på fräckhet och midt på 
blanka dagen i menniskors åsyn tränga in på farmgårdar och 
snappa undan en höna eller ett lamm. Den stora bruna var- 
gen (Canis occidentalis) fiimes också. Bland de smärre 
däggdjuren märkas tvättbjörnen (Procyon lotor), den stora 
prärieharen eller jack rabbit (Lepus californicus), som före- 
kommer i stor mängd på många ställen i San Joaquin-dalen 
och i södra California, och för hvars skull stundom stora 
drefjagter anordnas, hvarvid tusentals harar uppskrämmas 
och skjutas, — vidare åtskilliga arter ekorrar och jordekorrar 
(chipmunks), gophers m. fl. Det stora bergfåret eller, som 
det också kallas, "bighorn/' (Ovis montanus) har sitt hem i 
allmänhet på de mest svårtillgängliga platser i Sierra Nevada 
och är mycket skyggt och svårt att komma åt. Det väger 
stundom öfver 200 Ibs., och gumsens horn kunna bli ända till 
3 fot långa och 5 tum breda nere vid hufvudet. 

Ett egendomligt förhållande med flera af de californiska 
djuren är, att de synas kunna lefva utan vatten. Det nyss- 
nämda bergfåret t. ex. förekommer äfven bland backarne i 
Mojave-öknen, der guldsökarne och indianerna ha reda på 
hvarenda källa, som finnes, och ännu aldrig sett bevis på, att 
fåren druckit ur dem. Två piute-indianer, som år 1905 dö- 
dade 15 bergfår några mil från en af de få farmar, som finnas 
i dessa trakter, och hvilka jagat bergfår i många år, försäkra, 
att bergfåret åtminstone under vintern och våren aldrig sma- 
kar en droppe vatten, och att det under öfriga tider på året 
icke fins ett grönt strå på backarne, hvarifrån fåren skulle kun- 
na hemta någon fuktighet. Haren dricker aldrig, påstå gam- 
la pioniärer, som i åratal iakttagit hans vanor. Guldsökare, 
som ströfvat genom öknarne, ha sett harar på platser, der 
intet vatten funnits på många mil, men ej kunnat finna ett 
spår efter dem i den fuktiga marken bredvid de sparsamma 
källorna. På en irrigerad ökenfarm, der vattnet i dikena var 
det enda vatten, som fans på många mil, anställde harar i tu- 
senvis en formlig hemsökelse en sommar. Under de tre he- 
taste månaderna kommo de i massor från de omgifvande ut- 



— 97 — 

torkade kullarne för att beta på alfalf a-ängarne, men aldrig 
sågs någon af dem bry sig om dikena eller försöka närma sig 
vattnet. Den lilla haren (cottontail) är ej vidare allmän, 
men för 30 år sedan kunde man längs den 12 mil långa vägen 
mellan San Diego och El Cajon nästan hvarje morgon och 
qväll se hundratal af dem. Ingen källa fans på långa vägar, 
och aldrig syntes spår efter dem vid källorna. De rörde icke 
ens vid de saftiga cactus-växterna eller chapparal-buskarne, 
utan lefde under den långa tid, då all annan växtlighet var 
uttorkad, af det torra gräset. Jordekorrarne, som hålla sig 
mesta delen af sin tid i långa underjordiska gångar,, der het- 
tan på sommaren måste vara nästan outhärdlig, ses aldrig 
söka upp vatten. När de visa sig ofvan jord, gå de sällan ens 
så långt som 100 fot från någon håla, och i öknen, der de ha 
sitt hem, finnes i månader i stöten ingen annan växtlighet än 
uttorkade strån. De lefva mestadels på frön, af h vilka de 
flesta äro torra. Man har sökt förklara förhållandet så, att 
de gräfva sig ned till vatten, men de dväljas ofta i trakter, der 
det är hundratals fot till vatten, och så djupt är det väl icke 
troligt att de gräfva sina trånga gångar. 

Fogelverlden är rikare representerad i California, än man 
vid ett flyktigt påseende skulle vara benägen att tro. Åt- 
minstone upptaga böcker, som behandla det ämnet, ett be- 
tydligt antal arter. Bland de jagtbara foglarne intager den 
vackra vakteln med tofsen på hufvudet (California quail) ett 
framstående rum. Han förekommer mycket allmänt i de 
trakter, der vindrufvor odlas, och betraktas af odlarne som 
ett skadedjur, i trots af att zoologerna genom experiment 
utrönt, att dess föda till största delen består af insekter och 
ogräsfrön. Den bekanta vinodlerskan mrs Sherman i Fresno, 
hvars vingård och farm är en af dé mest inbringande och 
välskötta i hela staten, skref 1904 i en farmtidning: "J^^ ^^^ 
icke kunnat påträffa en enda person bland alla mina grannar, 
som icke anser vakteln för ett skadedjur. Men på samma 
gång fann jag heller icke en enda, som hade någon verklig 
idé om, hur stor skada fogeln gör. Alla voro säkra på, att de 
förlorade, men ingen visste hur mycket, — om 5 eller 500 
dollars pr år. Jag undersökte särskildt de drufsorter, som 
mest angripas i min trakt, och fann, att förlusten var obetyd- 
lig, ehuru allmänna meningen var, att våra drufvor voro illa 
skadade af quails och annat. Endast 4 tons drufvor af 79 
kasserades för utskeppning, och de, som kasserades, voro ej 
blott sådana, som skadats af quails, utan äfven sådana, som 



-98- 

skadats af mögel, svafvelfläckar m. m. För min del anser 
jag detta för en lätt börda i betraktande af den stora mängd 
quails, som vi ha hos oss. Vi böra besinna, hur mycken 
nytta de göra. Drufvorna räcka endast några få veckor. Un- 
der resten af året, 9 månader eller mer, lifnär vakteln sig med 
ogräsfrön och insekter. Den nytta, de härigenom göra, är 
ej lätt att beräkna, men den är stor, och jag tycker så mycket 
om dem, att jag icke alls tänker på de stackars vindrufvor, som 
de äta upp för mig, och jag är så säker om foglarnes värde och 
betydelse för landthushållningen, att jag icke tror, att jag 
deras hjelp förutan skulle kunna hålla ogräset underkufvadt 
så bra, som nu är fallet.'' Mellan Sacramento- och San Joaquin- 
dalarne, der San Francisco-viken med sina olika grenar skjuter 
in och floderna förena sina utlopp, utbreda sig stora låglands- 
sträckor, der änder och gäss ha sitt tillhåll i otaliga massor 
vissa tider på året. I bergstrakterna bygga örnarne sina nä- 
sten på de mest omöjliga klippkrön, och i dalarne dela jord- 
ugglorna bostad med jordekorrar och — skallerormar, det 
senare dock endast undantagsvis numera, sedan konstbevatt- 
ning införts på så stora områden. Ormarne i allmänhet och 
skallerormar i synnerhet synas vantrifvas, der vattning be- 
drifves, och träffas mera allmänt på de lägre bergssluttningar- 
ne, der den af dem omtyckta sommarvärmen är lika stark som 
i dalarne. 

För fiskevänner erbjuder California lockande tillfällen. 
Bergforellen (mountain trout) förekommer i all sin glans i 
många af de till floderna från bergen nedströmmande biflo- 
derna. I dalfloderna finnas andra fiskarter — gös, mört m. 
fl. I Monterey-viken påstås fiskverlden vara så rik, att ej 
färre än 150 arter der anträffats. Ett fiske, som mer än nå- 
got annat är egendomligt för California, är dock tunafisket i 
Avalon-viken, och det torde förtjena ett fullständigare om- 
nämnande, ön Santa Catalina, belägen 25 mil från södra 
Californias kust i sydvestlig riktning från Los Angeles, till- 
hör en liten ögrupp, som är känd under namnet Santa Barbara 
eller Channel Islands och eger ett af de skönaste klimat, som 
någon trakt af jorden fått på sin lott. Frost är okänd, och 
stark hetta förekommer nästan aldrig. Santa Catalina-ön är 
27 mil lång och från 3/2 till 8 mil bred samt innehåller 55,000 
acres. Färden dit från Los Angeles — först på jernväg tijl 
kusten och sedan på ångbåt — tager 31^ timmar, ön be- 
står mest af kullar, och dess högsta topp är 2,200 fot öfver 
hafsytan. På ön fins endast en stad eller rättare by, Avalon, 



— 99 — 

Tiied 250 invånare, som för sin tillvaro är beroende af be- 
sökande främlingar, hvilka räknas i tusental. Vid midsom- 
martid vistas ofta ända till 7- eller 8,000 människor i Avalon. 
till större delen boende i tält. Om vintern äro platsens hotell 
och alla villor fyllda med resande. Det ät" i synnerhet tuna- 
fisket, som gjort platsen ryktbar. Tuna är en fisk, som till- 
hör makrillfamiljen, men är yidä större än de öfriga arterna 
och dertill så liflig och stridslysten, att han väcker alla sann- 
skyldiga fiskares lifligaste intresse. Det fordras både mod 
och skicklighet att kunna fånga en tuna. Denna bjesse till 
fisk kan ofta i flera timmars tid släpa en båt efter sig ut på 
hafvet, utan att förtröttas, och hela tiden genom sina krum- 
bugter, som komma fiskaren att än hala in, än släppa ut linan, 
lika grundligt uttrötta honom, som om han gjort ett styft 
dagsarbete. Tunans älsklingsbyte är flygfisken, och han 
kastar sig ofta upp öfver vattenytan under sina försök att gri- 
pa denna. Det mest använda betet vid tunafiske är en vid 
pass 14 tum lång flygfisk, i hvilken två starka krokar fästas 
på olika platser och sinsemellan förenas medelst en stark 
pianosträng. När tunan känner sig fången, ränner han med 
en svindlande hastighet i väg genom vattnet, och det gäller 
då att låta linan löpa ut qvickt och ro båten i samma riktning, 
som fisken tagit. Ofta händer det, att en fiskare, som i tim- 
mar arbetat på att hala in fisken, till slut genom någon oför- 
sigtighet går miste om sitt byte. Ibland händer, att fisken 
kastar sig upp öfver båten och stjelper den öfver ända. De 
äfventyr, för hvilka tunafiskare ständigt bli utsatta, låta ofta 
rent fabelaktiga, äfven då berättaren omtalar nakna sannin- 
gen, och dejtta ledde för många år sedan till bildandet af en 
förening af de ifrigaste fiskarena, hvilken kallades Ananias- 
föreningen. Dess stiftare lät förfärdiga en hop föreningsmär- 
ken i form af en lyra (innebärande ordleken lyre-liar-lögnare) 
med ordet Ananias på toppen, och när han hörde någon fi- 
skare omtala någon mer eller mindre märklig fiskebedrift, 
skänkte han honom ett af dessa märken, derigenom görande 
honom till medlem af föreningen. Längre fram ändrade före- 
ningen sitt namn till Santa Catalina tuna-klubben och gjorde 
vilkoren för inträde i densamma betydligt svårare. Nu må- 
ste man, för att vinna inträde, kunna bevisa, att man utan nå- 
gons hjelp fångat en tuna, vägande minst 100 Ibs., med spö 
och lina ej öfverstigande en viss tjocklek. Hur svårt det 
stundom kan vara att uppfylla dessa föreskrifter, fick en mr 
Wood från Los Angeles erfara, då han i öfver 7 timmar för- 



— 102 — 

Af dessa foglar få blott 25 skjutas på en dag. Forellfiske 
(trout) är tillåtet fr. o. m. den i maj till den 16 nov., och 
man får fånga 50 fiskar på en dag, men ingen af dem får un- 
derstiga 5 tum i längd, och de få sammanlagdt icke väga öfver 
25 Ibs. Laxfiske är tillåtet hela året utom mellan den 15 sept. 
och den 22 okt. Fångst af black bass är tillåten under årets 
7 sista månader, men man får ej taga flera än 50 på en dag. 
För jagträttighet betalar California-bon i dollar om året. 
Medborgare från andra stater betala 10 och utländingar 25 
dollars. 

KAPITEL 8. 

Jordbruksförhållanden i California. 

Ända tills konstbevattning infördes, var det jordbruk, som 
bedrefs i California, föga annat än en form af spel eller lotteri, 
hvars resultat helt och hållet berodde på tur och lycka i fråga 
om nederbörd. Det ena året kunde regnmängden vara till- 
räcklig och komma på passande tider, och då blef vinsten stor. 
Det nästa föll kanske nog regn, men på olämpliga tider, eller 
föll icke nog, och farmaren gjorde förlust. I båda fallen rör- 
de det sig om stora belopp, enär farmningen bedrefs i stor 
skala. Under många är företedde California de märkvärdi- 
gaste prof på storfarmning, som verlden någonsin sett. En 
farmare betalte öfver en million dollars blott för stängslen 
kring sina egor och använde 700 arbetare under den bråda ti- 
den. För några få år sedan skördades på en farm 600,000 
säckar korn en sommar, och i en af sina böcker omtalar Helen 
Hunt Jackson följande betecknande historia om en farm i 
södra California. Den såldes för $275,000. Köparen betalte 
kontant häraf $75,000. Ett torkår inträffade, och köparen för- 
sökte krångla sig ifrån köpet. Han var villig att förlora det 
erlagda beloppet, men säljaren ville ej antaga hans förslag. 
Året derpå blef gynsamt, och hvetegrödan gaf i vinst de $200,- 
000, som köparen var skyldig. Under en tidrymd af 11 år 
hände det 4 gånger, att Californias hvetegröda belöpte sig till 
öfver en million tons. Ännu fortfar man på många platser 
att på samma vis idka spel med hvete och korn, men beträf- 
fande alla öfriga grödor — frukt, bär, alfalfa, grönsaker o. s. v. 
— följas nu i regel vetenskapliga metoder, och vid deras 
odling har det märkvärdiga inträffat, att California ifrån att 
vara storfarmarelandet blifvit Amerikas förnämsta småfar- 
mareland, d. v. s. de stora, på måfå skötta vidderna ha efter- 



— I03 — 

trädts af små, välskötta farmtäppor, som proportionsvis be- 
tala sig ofantligt mycket bättre. 

Såsom förut omtaladt, är statens sydöstra del i allmänhet 
en öken. Jordmånen är dock utomordentligt fruktbar och ger 
rika grödor, hvarhelst konstbevattning kan anbringas. Mel- 
lan 40 och 50 millioner acres af California äro försedda med 
sådan jordmån, som kan användas för farmning. Häri in- 
begripes mycket land, beläget bland backar och höjder och. 
ännu icke taget i anspråk för jordbruksändamål. Enligt 1900 
års census voro nära 29 millioner acres i användning, fördelade 
på 72,542 farmar, af hvilka somliga innehöUo många tusen 
acres. Hvad jordmånen beträffar, visar den en stor olikhet 
mot hvad som förekommer i öst- och mellanstaterna. Det der- 
städes vanliga förhållandet, att ett tunt lager af mylla, tjenlig 
för jordbruk, hvilar på en oduglig och ofruktbar s. k. ''subsoil," 
tillhör sällsyntheterna i California. Här är regeln den, t. o. 
m. på höglandet, att marken är fruktbar till okända djup. Vid 
borrandet af brunnar har man funnit jordmånen vara af all- 
deles samma beskaffenhet på 40 fots djup och mer som vid 
ytan. Detta förhållande är betecknande för torra och half- 
torra klimat och är särskildt af vigt vid odlandet af växter, 
som gå på djupet med sina rötter, såsom fruktträd och alfalfa. 
De växtligheten befordrande ämnen, som kunna finnas i de 
djupare jordlagren, dragas vid bevattning upp till de öfre 
lagren, alldeles som fallet är med skadliga ämnen, der sådana 
finnas. Den värdefullaste egenskapen hos en för vatten så 
lätt genomträngbar jord, som den California i allmänhet före- 
ter, är dock dess förmåga att snabbt tillgodogöra sig och qvar- 
hålla vatten. Det är denna egenskap, som gör, att säd kan 
mogna, äfven om intet regn kommer senare än mars månad, 
om blott under vintern fallit så mycket, att rötterna drifvits 
att tränga någorlunda djupt i marken. Detta gäller i somli- 
ga trakter t. o. m. om majsen. Det är tack vare denna egen- 
skap hos jorden, som fruktträd kunna hålla sig gröna och fri- 
ska genom hela den långa, torra sommaren och bära frukt, 
äfven om denna blir mindre öch sämre, än då konstbevattning 
användes. En 6 månaders torka i California gör mindre skada 
än en 6 veckors torka i rrtellan- eller öststaterna. , 

En ledsam olägenhet, som vidlåder alla torra trakter, är 
förekomsten af alkaliska salter och s. k. "hardpan", ett cement- 
artadt ämne af vexlande tjocklek och beläget på vexlande 
djup från ytan. I länder med ymnig nederbörd, 40 tum eller 
deröfver, sköljas vanligen sådana salter och ämnen bort, lika 



— 104 — 

fort som de bildas, och spolas genom floderna ut i hafvet. I 
regnfattiga trakter fins deremot alltid en benägenhet hos sal- 
terna att hopa sig på låga platser i större eller mindre mängd, 
beroende på den kemiska sammansättningen af de stenarter, 
genom hvilkas upplösning de olika jordarterna bildats. Hard- 
pan-ämnet blir ej fördeladt, utan packar ihop sig och bildar en 
tunnare eller tjockare skorpa, genom hvilken växtrötterna icke 
kunna tränga, och salterna dragas efter h varje regn eller konst- 
bevattning upp till ytan och lägra sig der, när vattnet afdun- 
star, i form af dels hvitt pulver, dels en svart skorpa. I först- 
nämda fall har man hvit, i sistnämda fall svart alkali. De äro 
båda sammansatta af flera olika ämnen, — den hvita ^ilkalin 
hufvudsakligen af vanligt koksalt och glaubersalt. I den svar- 
ta alkalin är sodakarbonat förnämsta ämnet. Den svarta al- 
kalin, som är den farligaste af de två, kan medelst nedplöjan- 
de af kalk förvandlas till hvit alkali, men det säkraste medlet 
att befria jorden från alkali är dränering, ett förfarande som 
dock ej gerna kan användas af enskilda farmafe, i det att de 
alltid äro utsatta för att få ny tillförsel af alkali från angrän- 
sande platser. Rätta sättet vore att uppdela sådana trakter, 
som äro behäftade med alkali, i dräneringsdistrikt, så att stora 
områden samtidigt försåges med rörledningar till alkalins af- 
lägsnande, och att inrätta irrigationsdikena så, att intet stilla- 
stående vatten kunde finna väg från .dem in i omgifvande 
jord. Med diken af cement kunde denna fara förhindras. 
Med tiden kommer det nog också att bli så, men tillsvidare 
bör landköparen undvika att slå sig ned på jord, som är alkali- 
bemängd. De flesta växter tåla en viss mängd af alkali, som- 
liga mer, andra mindre; men när marken innehåller mer än 
4-10-dels procent af alkali, är det omöjligt att bedrifva jord- 
bruk. De växter, aom komma upp, frätas till döds af alkalin, 
och det mesta, som sås .eller planteras, dör genast utan att slå 
rot. Allt alkaliland är rikt. Det gäller blott att hålla alka- 
lin inom behöriga gränser. Om sommaren är det alltid lätt 
att se, hvar alkali fins i öfvermått. På vintern och våren är 
det svårare, enär den då sällan hinner att lagra sig på ytan, 
innan en ny regnskur sköljer ned den igen, så att jordytan 
återtager sitt naturliga utseende och icke lyser hvit eller, der 
den svarta alkalin är förherskande, ser beckartad ut. Man 
bör ihågkomma, att det gäller i fråga om både alkali och liard- 
pan, att äfven i de distrikt, der de förekomma, de icke finnas 
öfver allt. Stora sträckor af landet äro fria från ettdera eller 
begge. På andra sträckor förekommer det ena eller det andra 



— 105 — 

fläckvis, sä att på en och annan farm kan finnas både jord, 
som är fri från alkali, och jord, som är bemängd dermed, och 
hardpan kan ligga utbredd i bälten under en del af samma 
farm, som på andra ställen är fri derifrån. Om hardpan- 
skorpan befinner si^ mer än 5 fot från ytan, är den ej till vidare 
skada, och äfven om den ligger närmare ytan, kunna sådana 
växter, som ej gå särdeles djupt med sina rötter, såsom säd- 
grönsaker, klöfver, odlas utan svårighet. Men fruktträd, vin- 



Njrbyggarehem i San Joaquin-dalen. 

Fotografi tagen af E. Skarstedt. 

drufvor och alfalfa kunna icke med framgång odlas på land, 
der det är närmare an 5 fot till hardpan-skorpan, fast man 
äfven på sådana platser öfvervunnit svårigheten genom att 
spränga hål i densamma. Detta är dock ett kostsamt och tids- 
ödande arbete, och för säkerhets skull bör man vid köp af jord, 
om hvars beskaffenhet i berörda hänseende man icke är till- 
räckligt väl underrättad, gräfva eller borra hål här och der. 
För detta ändamål användes med fördel ett 5 fot långt jern-> 
spett med tillspetsad nedre ända. Det är emellertid blott r 
de torrare delarne af staten, som detta förs igtighets mätt är 



— io6 — 

af nöden. I de rikligare bevattnade kustområdena förekom- 
mer i regel hvarken alkali eller hardpan. 

Då konstbevattning först började användas, troddes det, 
att ju mer vatten man kunde häfva på jorden, desto bättre 
skulle resultatet bli, och i åratal följdes denna plan, tills jor- 
den på sina ställen blef så genomdränkt, att man fick nytt 
hufvudbry med att fundera ut, hur man skulle kunna göra sig 
qvitt det öfverflödiga vattnet. Det fins platser vid Fresno, 
der ett dussin år, efter det man ej fann vatten på närmare 
djup än 50 fot, vatten träffades så nära ytan, att vindrufvor 
icke längre kunde odlas. Genom denna öfverdrifna bevatt- 
ning samlades också alkali till den grad, att jorden blef värde- 
lös. Man vet nu, att rätt afpassad, sparsam bevattning, följd 
af flitig harfning, är rätta sättet att gå till väga. Härigenom 
tillåtas växterna att' följa sin natur att tränga nedåt med röt- 
terna i st. f. att, såsom fallet är i fuktiga klimat, breda ut deni. 
I öster- och mellanstaterna äro de odlade växterna på grund 
af jordens beskaffenhet nödsakade att söka sin näring endast 
i det öfversta jordlagret, inom ett djup af 6 till 9 tum. Frukt- 
träden i California hemta sin näring 5 och 10 fot under ytan. 
Man har vid gräfning funnit rötter af persikträd öfver 20 fot 
djupt och alf alfarötter, som sträckt sig dubbelt så djupt. Den 
starka sommarvärmen i Californias dalar skulle förbränna röt- 
terna, om de vore utbredda nära ytan, och mycket mer vatten 
skulle behöfvas för att få växten att frodas, än då den får trän- 
ga nedåt rned- rötterna och hemta fuktighet i de lägre jordlag- 
ren. Detta visar sig klart vid sockerbetsodling. Få betorna för 
mycket vatten, bli de knutiga och oformliga; sparas det på 
vattnet, skjuta de rakt nedåt och bli långa och välförmade. 
En annan sak är också att iakttaga, näml. att det icke går an 
att som i östern plöja endast några få tum och till samma 
djup år efter år. Många ha pröfvat denna metod och begag- 
nat ofta upprepad bevattning i grunda fåror, med påföljd att 
der bildat sig i jorden hvad som i California kallas *'irrigation 
hardpan,'* ett ogenomträngligt lager af hårdlera, hvarigenom 
växterna tvungits att breda ut sina rötter nära ytan. Otaliga 
trädgårdar ha förstörts på detta sätt. I California gäller det 
att plöja djupt, vexlande djup hvarje år, och att bevattna jor- 
den sällan, men i djupa fåror, på det att vattnet må tränga sig 
ned, der det gör största nyttan, och endast genom s. k. "ka- 
pillärattraktion'' eller naturlig sugning sprida sig uppåt. Det- 
ta vid bevattning af trädgårdar. Alfalfafält bevattnas vanli- 
gen genom att leda vattnet in öfver fältet,- som är uppdeladt i 



— io8 — 

riitor, omgifna af 6 — 12 tum höga vallar. En dylik ruta bevatt- 
nas, hvarefter vattnet genom en håla i vallen inledes på en 
annan ruta. Är fältet alldeles jemnt, beliÖfves inga rutor, 
-enär vattnet då sprider sig lika öfver hela fältet. Men som i 
de flesta fall höjningar och sänkningar förekomma, måste 
rutsystemet användas, för att hindra vattnet att samla sig på 
de låga platserna och lemna de högre oberörda. Irrigations- 
systemen i California äro i de flesta fall anlagda af holag, 



Stor vattendamm i Turlocks irrigationsdistrikt. 

och farmarena få sjelfva från de af bolagen anlagda hiifvud- 
kanalerna leda diken till sina respektiva farmar och betala 
sedan hvarje år ett visst gifvet pris för vattnet, vanligen mel- 
lan 50 cents och 1 dollar pr acre i San Joaquin- och Sacra- 
mento-dalarne, men i södra California, der vattentillgängen är 
knapp, ofta flera dollars. På många platser, dit vatten ej 
kan ledas från floder, ha farmare borrat djupa brunnar och 



— 109 — 

irrigera sitt land med vattnet från dem. I Santa Clara-daleu 
bevattnas hundratals trädgårdar medelst pumpning från så- 
dana brunnar. Naturligtvis är en sådan anordning kostbar, 
En pumpmaskin, stor nog att bevattna 40 acres kostar $1,000. 
Konstbevattningen har förvandlat öknar till blomstrande 
samhällen. I Imperial-dalen, som för några år sedan ansågs 
obeboelig, ha, sedan konstbevattning infördes, städer och 
byar vuxit upp som svampar ur jorden, och dalen är nu ett 
af de mest blomstrande farmdistrikt. San Joaquin-dalen 
skulle än i dag varit ett hem endast för boskapshjordar och 
deras väktare samt för spekulailter i hveteodling, om ej konst- 
bevattning införts. I norra delen af nämda dal har den mes': 
underbara förändring inträffat, sedan Modesto-Turlock-irri- 
gations-systemet blef fullbordadt. Detta irrigations-distrikt 
organiserades 1887, men intet blef uträttadt under de derpå 
följande 14 åren, enär hveteodlarne motsatte sig införandet ai 
konstbevattning. Distriktet omfattade 250,000 acres. Det 
var nästan omöjligt att finna någon köpare, när något land 
var till salu, ehuru jordmånen var god och priset sällan öfver- 
steg $10 pr acre. Omsider segrade ^'den nya ordningens" 
förfäktare, kanaler anlades kors och tvärs, vatten inleddes, 
och köpare började strömma till trakten. Jord i detta di- 
strikt betingar i dag ett pris vexlande mellan 60 och 100 dol- 
lars pr acre. Farmar på 300 till 1,000 acres ha uppdelats i 
40-, 60- och 80-acres-platser, och alfalfafält, vingårdar, träd- 
gårdar ha efterträdt de gamla, halfförtorkade sädesfälten. 1 
Kern county, det med irrigationskanaler bäst försedda af sta- 
tens counties, mäta hufvudkanalerna sammanlagdt 600 mil i 
längd och de mindre dikena 800 mil. 

Hvete var den första jordbruksprodukt, hvarigenom Cali- 
fornia blef kändt. 1850 skördades 167,000 bushels hvete 1 
California, 1853 fyra gånger så mycket, 1860 öfver 6 millioner, 
1868 öfver 20 millioner, 1878 öfver 38 millioner. Den största 
hvetegröda, som någonsin skördats i staten, var den af år 
1880, belöpande sig till 57 millioner bushels. Priset på hvete 
var då $1.08 pr bushel. Sedan dess har grödan varit i nä- 
stan stadigt nedgående. 1907 utgjorde den 18 millioner 
bushels. De minsta grödorna sedan år 1860 skördades 1865 
och 1905, utgörande resp. 5,167,000 och 5,328,563 bushels. 
Det högsta priset, 3 doU. pr bushel, betaltes 1864; det lägsta, 
48 cents; 1895. Svårigheten att få de stora grödorna berga- 
de, då arbetslönerna voro höga och arbetarne få, ledde till 
uppfinnandet af arbetsbesparande maskiner — först den s. k. 



"headern", som afklipper axet och kastar det i en långsidci 
med maskinen körande vagn, och derefter den kombinerade 
skörde- och tröskmaskinen, som, dragen af ett 20-taI hästar 
eller ock af en automobil, både skördar och tröskar säden. 
De stora hvetefälten plöjas och harfvas än i dag mångenstä- 
des mycket slarfvigt. "Gangplogar," som plöja flera fåror 
samtidigt, dragas öfver fälten af ett dussin hästar eller nuil- 
åsnor, jemt och nätt rifvande upp jorden till ett par. tre tums 
djup. Sådan farmning, med odling af samma sorts gröda år 



Typisk präriefarm i Califomia. 

De Ivå skuggtrriden äro s, k, umbrella-lracl. vanliga i San Joaqiiin- 

(lalen. Farmen tillhör Chas. Fredrickson och är belägen ; mil 

norr om Kingsburg, Fotografi tagen af E, Skarsiedi, 

efter år, måste gifvctvis utsuga jorden. I Californias torra 
klimat produceras icke sådana växter, som bilda en tät och 
rotrik valt, och med livilkas tillhjelp man kan bibehålla jordens 
bördighet och mylla. Genom att hvart tredje eller fjerde år 
nedplöja en klöfver- eller gräsvall uppehälles en farms pro- 
duktionsförmåga ganska bra, men i ett torrt klimat är man 
beröfvad denna utväg. Konstbevattning är derför den enda 
räddningen. Hed dess tillhjelp kan allt möjligt odlas, äivori 



ärt- och klöfverväxter, syniierligast alfalfa. Der ej konstbe- 
vattning kan införas, användes metoden att hvart annat år lå- 
ta sädesjorden ligga i träda. Genom harfning göres den dä 
skicklig att qvarhälla en stor del af vinterregnet till gagn för 
nästa gröda. CaliCornia-h vetet har i följd af klimatiska för- 
hållanden och dåligt val af utsäde blifvit så stärkelsehaltigt, 
att dess mjöl, för att kunna användas till bakning, måste blan- 
das med hvetemjöl frän nordligare belägna stater. 

Kornet (bafley) är den vigtigaste af Californias sädesai- 
ter. Kornet mognar tidigare än hvetet och reder sig med en 
mindre regnmängd. Kornet har icke likt hvetet försämrats. 
Det röner stor efterfrågan i bryggerierna i Europa. I Cali- 
fornia är korn det förnämsta häst- och svinfodret. Majs kan 
odlas med fördel endast på fuktigt lågland eller irrigerad jord, 
och grödan räcker icke på långt när för behofvet. Arbets- 



Hafrefält i Eel River-dalen. 

Denna groda gaf 75 busheU pr acrc. 
hästar fodras derför med korn, ehuru produktionen deraf 
kostar mer än majs i ett ordentligt majsklimat eller hafre i 
ett ordentligt hafreklimat. California-farmaren kan föijaktli- 



— 112 — 

gen ej föda sina dragare så billigt, som farmaren i majs- och 
hafrestaterna föder sina. Ej heller kan han producera göd- 
boskap, svin eller ägg lika billigt, som förhållandet är i majs- 
staterna. År 1907 såldes i California 25 millioner bushels 
korn och året förut liksom 1901 öfver 26 millioner, utom allt 
som användes på farmarne. 

H varken hafre eller majs odlas i någon vidare utsträck- 
ning i California. Hafren kräfver ymnig vattentillgång. 
Längs kusten, i synnerhet i de norra counties, ger den dock 
vissa år goda grödor,^ såsom af vidfogade illustration synes. 
Hafregrödan uppgår till mellan 4 och 5 mill. bushels pr år; 
majsgrödan till föga mer än en mill. bushels. 

Californias torra somrar förebygga odlandet af de gräs- 
arter, som i östern användas till hö. Det hö, hvarmed Cali- 
fornia-farmaren fodrar sina hästar och kor, hemtas i regel 
från sädesväxterna. Hafre, hvete och korn skäras, innan de 
hunnit mogna, och torkas till hö. Kornaxet med sina långa^ 
skarpa spröt skadar ofta djuren i munnen, h vadan kornhö 
gerna undvikes, der man har tillgång på hafre- eller hvetehö. 
I de irrigerade trakterna användes mest alfalfahö. Vanligen 
ger alfalfan 3 — 5 grödor om året, hvardera på i eller VA ton. 
Alfalfan är det rikaste foderämnet för mjölkproduktion, t. o- 
m. öfverträffande klöfver, och användes i mejeridistrikten i 
ofanlig utsträckning. Äfven begagnas den till svinfoder. 
Som b^tesväxt lider alfalfan af samma fel som klöfvern, nämL 
att lätt förorsaka väderspänning hos kor och får, hvadan 
farmaren, isynnerhet då korna först släppas ut på bete, måste 
vara mycket aktsam med dem. Klöfver odlas med framgång 
i de norra kustområdena. 

Den första betsockerfabrik i Förenta Staterna, som hade. 
någon framgång, var den, som 1886 uppfördes i Alvarado^ 
Calif., och som under många år var den enda i landet. Der- 
näst byggdes fabriken i Watsonville, och sedan följde andra, 
så att California nu har 10 sockerfabriker. En af dessa, be- 
lägen i Crockett, sysslar dock endast med att förfina ^rörsoc- 
ker från Hawaii. De öfriga sockerbruken äro belägna i Chino, 
Oxnard, Los Alamitos, Spreckels, Betteravia, Hamilton och 
Visalia. Under skördetiden kunna de förbruka inalles 10,000 
tons sockerbetor om dagen. Värdet af det socker, som till- 
verkas i Californias fabriker, öf verstiger ij/i million dollars 
om året. Deras sockerproduktion utgjorde år 1908 175 mil- 
lioner Ibs. Det pris, som betalts för sockerbetor, aflemnade 
vid någon af fabrikerna, har i allmänhet varit 454 doll. pr 



—113 — 

ton. Medelgrödaii är lo tons pr acre. Med omsorgsfull od- 
ling kan denna fördubblas. En af svårigheterna vid socker- 
betsodling är att skaffa arbetshjelp under den bråda tiden, då 
lukningen företages, äfvensoiii vid skörden. Kineser och ja- 
paneser användas mestadels till detta. Betodliiig bedrifves 
som en del af ett välordnadt vexelbruk, hvadan odlaren må- 



Klöfverfält pä bottenland vid Arcata. 

Fotografi tagen af A. W. Ericson, Arcata. ' 

ste ha till sitt förfogande minst tre gånger så mycket jord, 
som upptages af betgrÖdan. Jorden måste näml. bibehållas 
vid full bördighet, för att göra betodlingen lönande. 

Mejeriindustrien i California var till en början inskränkt 
till de nordliga kusttrakterna med deras ymnigare nederbörd 
CS) 



— 114 — 

och deraf följande rikligare grönbete. ilen i och med infö- 
randet af konstbevattning i de torra och varma dalarne ha 
mejerier upprättats äfven der. På kusten är smörproducen- 
ter för sitt kofoder beroende på det vilda gräsbetet, sädeshö, 
kli o. d. Få de irrigerade områdena är alfalfan det hufvud- 
sakliga fodret Mejerialster kunna i X^aliforna icke produce- 
ras fullt så billigt som i östern, och fortfarande importeras 



Typisk högUndsfann i Califomia. 

en myckenhet smör och ost till California frän andra stater. 
California exporterar hufvudsakligen kondenserad mjölk. 
Den ost, som tillverkas, är mest afsedd för omedelbar an- 
vändning. California producerade 1907 öfver 45 millioner Ibs. 
smör, 10 mill. Ibs. ost och 169,000 lådor kondenserad mjölk 
om 48 burkar hvardera. 

Humledistrikten äro belägna i Sacramento-dalen och de 
nordliga kustdalarne, i hvilka nederbörden är tillräcklig. Pri- 
set på humle vexlar betydligt, och der är alltid fara för, atl 
skörden skall öfverstiga efterfrågan. Odlarne bedraga sig of- 
ta sjelfva i sina anspråk. För några år sedan, då priset var 
25 cents, ett ovanligt hÖgt pris, vägrade åtskilliga odlare att 



— 115 — 

sälja, med mindre de finge 30 cents pr Ib. Sedan sjönk pri- 
set, och efter att ha väntat så länge som möjligt på ändring, 
slumpade de bort sin gröda för 5 cents pr Ib. En bal humle 
väger i Oregon och Washington 185 Ibs., i California 196 Ibs. 
Den årliga grödan utgör omkring 60,000 balar. 

Såsom i ett föregående kapitel omtalats, har en smal land- 
remsa på kusten i Santa Barbara och Ventura counties befun- 
nits utomordentligt gynsam för odlingen af Lima-bönor. 
Rankorna utbreda sig der öfver marken, och grödan bergås 
och tröskas med maskiner. I Sacramento- och San Joaquin- 
dalarne odlas andra sorters bönor i rnängd på lågland och 
likaledes i Monterey co. Den största bönskörd, California 
haft, var år 1903, då den uppgick till 11214 millioner Ibs. 1907 
skördades endast 85 mill. Ibs. 

Ingen stat producerar mer honung än California. Stora 
bigårdar finnas strödda här och der i de inre dalarne och på 
bergssluttningarne. Många af biskötarne äro personer, som 
för sin helsas skull flyttat ut i vildmarken och valt biskötsel 
som en lämplig sysselsättning. De slå sig vanligen ned på 
någon plats, der bina ha tillgång till alfalfafält, apelsin- eller 
andra fruktträdgårdar. Somliga slå sig ned i öknen bland 
''sage-brush,'' af hvilken eljest djupt föraktade växt vissa va- 
rieteter gifva god honung. California producerar i allmänhet 
omkring 7 millioner Ibs. honung om året. 

California producerar icke allt det kött, som säljes i kött- 
bodarne. Ett stort antal kreatur importeras årligen från Ore- 
gon, Nevada och Arizona, ehuru på många ställen i bergs- 
trakterna boskapsafvel bedrifves och på de flesta farmar nå- 
gon kalf eller ungstut hvarje år- uppfödes till slagt. Andra 
grenar af jordbruket ha verkat mer lockande på odlarne. 
Fårafveln befinner sig dock i ganska god blomstring, ehuru 
äfven den, i mån som landet lägges under odling, aftager. 
Fårhjordar på ett eller flera tusen djur drifvas hvarje vår 
upp till vildbetena 1 bergsbygden och på hösten tillbaka till 
dalarne, der egarne uppsöka farmare, som äro villiga att låta 
fåren beta af den stubb, som är lemnad qvar på majs- och 
sädesfält, eller den sista oskurna alfalfagrödan, och betala dem 
ett visst belopp för att få drifva in fåren på farmen. 1895 
producerade California 35 millioner Ibs. ull, 1908 endast 14H 
millioner. 

Det största hönsafvels- och äggproduktions-distrikt i verl- 
den är beläget i trakten af Petaluma i Sonoma co., California. 
Petaluma är omgifvet af hönsgårdar af alla möjliga storlekar 



— ii6 — 

— sådana, som endast innehålla några få hundra höns, och 
sådana, på hvilka hönsen räknas i många tusental och der 
inkubatorer kläcka ut ända till 3,000 kycklingar på en gång. 
Hönsindustrien i Sonoma county producerar öfver $2,000,000 
om året. Vid en för några år sedan företagen räkning befans 
det, att i trakten af Petaluma redan då funnos öfver 850,000 
hvita leghorn-hönor, hvilka efter låg beräkning värpte 150,- 
000 ägg om dagen året rundt. Detta var dock ej hälften nog 
att ens förse San Francisco med dess behof af ägg. Den 
största duffarm i verlden finnes också i California, näml. i 



Strutsfarm i California. 

närheten af Los Angeles. På denna farm finnas 15,000 dui- 
vor, och kostnaden för deras föda belöper sig till inemot 
$6,000 om året. Egaren sålde ett år dufvor för $12,000. I 
Pasadena finnes en strutsfarm, hvars egare lär göra goda 
affärer. Strutsfjädrar säljas på platsen för priser vexlande 
mellan 50 cents och 30 dollars, och urblåsta strutsägg fås fÖr 
en dollar stycket. 

Näst upptäckten af guld samt de jättestora hvetefarmarne 
fins intet, som gjort California så ryktbart som dess apelsin- 
och citronträdgårdar. Apelsinen och citronen kunna odlas 
hvar som helst i California, der konstbevattning fins, och 



— 117 — 
der frost icke förekommer utom undantagvis och lindrigt. 
Det äidsta och förnämsta distriktet för odlingen af dessa 
frukter är södra California, men det vidgar sig, och i vissa 
trakter i de mer nordligt belägna, lägre backsluttningarne af 
Sierra Nevada, särskildt i Tulare, Fresno, Sacramento, Butte 
och- Placer counties finnas redan så många fullvuxna apelsin- 
och citronträd, att grödan från dem utgör lo procent af hela 
statens apelsin- och citrongröda. Odlingen af dessa frukter i 
nämnvärd skala daterar sig från början af i88o-talet och gjor- 
de så snabba framsteg under de första lo åren derefter, att 
innan man var beredd på något sådant, tillgången på frukt 



En svensk apelsinodlares hem vid Riverside. 

befans öfverstiga efterfrågan. Anläggningen af en apelsin- 
trädgård kostar mycket pengar. Jorden i de trakter, der de 
första trädgårdarne anlades, var dyr. Vattnet var dyrt. 
Jemnandet af landet och införandet af vattenledning, plante- 
ringen och skötseln af träden och den långa väntan på in- 
komst från dem voro alla dryga och dyra, och många odlare 
började förlora modet, i synnerhet som de sågo, hur dyrt det 
var att utskeppa frukten och få den såld. Bildandet af en 
kooperativ förening med uppgift att ombesörja fruktens för- 
säljning räddade odlarne ur deras betryck, och nu kan en 
gröda på 30,000 banvagnslaster torgföras och säljas lättare än 



— lig- 
en gröda blott en fjerdedel så stor kunde i början af 1890- 
talet. De nordligt belägna apelsintrakterna ha vissa förde- 
lar framför södra California för odlare, som endast tänka på 
den ekonomiska sidan af saken, i det jorden der är billigare, 
frukten mognar tidigare och vattentillgången är rikligare. 
För dem deremot, som tänka lika mycket på nöjet som på 
vinsten, kunna de nordliga distrikten aldrig ha samma lockel- 
se som södra California med dess behagligare och mer ro- 
mantiska vinterklimat. Apelsinodlingen är så godt som allt i 
södra California. De öfriga grödor, som der förekomma, äro 
af underordnad betydelse. De förnämsta apelsindistrikten 
der äro Riverside, Redlands, Highlands, Rialto, Corona, Po- 
mona m. fi. Ofantliga summor ha nedlagts i apelsinträdgår- 
dar af kapitalister från östern. De löpande utgifterna för 
en apelsinlund äro stora. Endast konstgödningen, som är 
nödvändig för att hålla träden vid vigör, kostar hvarje år 
20 — 30 doll. pr acre. Den mest eftersökta och odlade apelsin- 
sorten är Washington Navel. I södra California äro apelsin- 
träden af denna art i full blomning i april, och frukten mognar 
påföljande januari och februari, stundom senare och alltid så 
ojemnt, att man aldrig kan renplocka ett träd på en gång. 
Andra apelsinsorter, såsom t. ex. Valencia, mogna på som- 
maren, andra återigen hela sommaren och vintern igenom. 
Citroner plockas snart sagdt när som helst. Man finner ofta 
på samma träd blommor och frukt i alla stadier, från en has- 
selnöts storlek till fullmogen frukt, samtidigt. De flesta ci- 
tronerna plockas dock under årets 5* första månader. Fruk- 
ten plockas, när den nått en viss storlek, antingen den är mo- 
gen eller ej. Man har funnit, att den då håller sig bäst och 
längst. Det tager 7 — 8 år att förvandla oodlad jord till en 
bärande apelsinträdgård. En dylik med träd från 8 till 15 år 
gamla är ledigt värd $1,000 pr acre. Träden planteras i rader 
på ett afstånd af 20 — 25 fot från hvarandra, och i marken 
mellan dem plöjas flera djupa fåror, i hvilka vattnet ledes. 
Träden vattnas på detta sätt flera gånger under sommaren, 
stundom hvarje månad hela året igenom, och efter hvarje vatt- 
ning harfvas jorden omsorgsfullt och grundligt. California 
producerar omkring 27,000 banvagnslaster apelsiner och 5,000 
vagnslaster citroner. Sedan april 1904 räknas 384 lådor på 
hvarje vagnslast. Dessförinnan räknades 362 och före 1899 
blott 336 lådor som en vagnslast. 

I likhet med apelsin- och citronträden står olivträdet grönt 
hela året om. Olivträdet trifves öfver allt i Californias jord- 



— 119 — 

bruksområden. De flesta olivträdgårdarne finnas i södra Ca- 
lifornia samt i Butte och Contra Costa counties. Den största 
af dem alla och f. ö. den största i verlden planterades 1894 
nära San Fernando och upptager 1,200 acres med 100 träd på 
hvarje acre. Olivträdet börjar bära frukt, när det är 4 år 
gammalt, men någon nämnvärd afkastning kommer ej förrän 
senare. Skördetiden börjar i november och räcker till febru- 
ari eller mars. Oliverna tagas vanligen ned från träden med 
en räfsa, hvadan träden under skördetiden se skrangliga och 
fula ut. På gamla olivträd hänger frukten så tätt som blad. 
På grund af den skarpa konkurrensen med billigare växtoljor 
har produktionen af olivolja blifvit mindre lönande, än den 
förr var, och olivodlarne få nu sin största vinst af att sälja in- 
lagda oliver, som mer och mer röna efterfrågan. 

Vi komma nu till de fruktträd, som fälla sina löf hvarje 
vinter. De odlas öfver allt i California, dock betydligt min- 
dre i södra California än längre norrut. Den dyra jorden 
och det dyra vattnet i södra California göra det fördelakti- 
gare att der egna jorden åt apelsiner och citroner. Likväl 
gifva de öfriga frukterna lika god vinst som apelsinerna, om 
man tager i betraktande skillnaden i anläggnings- och od- 
lingskostnader. Apelsinodlingen ådrog sig de rikas uppmärk- 
samhet genom det skimmer af romantik, som omgifver denna 
söderns produkt och naturligtvis verkar förföriskt på folk, 
som bo i kalla vinterklimat. Men i sjelfva verket är den 
ena fruktens odling lika oromantisk som den andras. Vare 
sig man har en apelsin- eller en äpleträdgård, så har man sam- 
ma atbete med plöjning, harfning, klippning, kamp mot ska- 
deinsekter och sjukdomar, plockning och försäfjning af fruk- 
ten. Det må likväl medgifvas, att ingen annan trädgård fö- 
reter en så tjusande anblick som den mörkgröna apelsinträd- 
gården med dess glänsande gulröda frukter under vintermåna- 
derna och ej heller sprider en så luflig doft som en blomman- 
de apelsinträdgård. De löffällande fruktträd, som äro mest 
kännetecknande för California, äro fikon, aprikoser, nektari- 
ner, persikor, mandel, valnötter och de plommonarter, som 
kunna torkas till sviskon. Andra frukter, som odlas med stör- 
re eller mindre framgång, äro äplen, päron, plommon, körsbär 
och de vanliga bärsorterna hallon, björnbär, smultron o. s. v. 

Äpledistrikten i California äro framför allt Pajaro-dalen i 
Monterey county samt vissa högt belägna områden i bergs- 
trakterna. Äplen, som odlas i dalarne, mogna för fort och 
hålla sig icke. De äplesorter, som förnämligast odlas, äro 



I20 — 

Jonathan, Early Harvest, Red Astrachan, Gravenstein, Bell- 
flower, Newtown Pippin och Winter Permain, som håller sig 
bäst af alla. Äpleodlingens värste fiende är den under nam-' 
net codlin moth bekanta skadeinsekten, hvilken trifves ypper- 
ligt i Californias klimat. År 1908 utskeppades från Califor- 
nia 2,201 banvagnslaster färska äplen, mer än dubbelt så mån- 
ga som året förut, samt 6,000 tons torkade äplen, nästan dub- 
belt mot hvad som utskeppats något föregående år. 

Päron ha till för några år sedan odlats med stor fram- 
gång nästan hvar som helst, men under de senare åren har den 
under namnet "blight" bekanta farsoten spridt sig så vida om- 
kring, att den nästan utrotat alla päronträdgårdar i en stor 
del af staten. Det är i synnerhet Bartlett-trädet, som äro 
mest utsatta för dess härjningar. Kiefer- och Le Conte-pä- 
ronen ega den största motståndskraften, men anses ej värda 
att ha, utom i de varmaste trakterna, der de bli mer välsma- 
kande än på kyligare orter. Men det är också i de varma 
trakterna, som sjukdomen har sitt förnämsta tillhåll. I trotr> 
af allt utskeppade California 1908 2,702 banvagnslaster af fär- 
ska och 2,500 tons af torkade päron. 0r 1900 utskeppades 
öfver 7,000 tons torkade päron, men intet annat år har ut- 
skeppningen nått ens halfva detta belopp. Hvad de öfriga, 
ett tempereradt klimat tillhöriga frukterna beträffar, trifvas 
de icke i de varma dalarne. I San Joaquin-dalen kan man 
icke med någon framgång odla körsbär, hallon o. d. De trif- 
vas bäst i de nordligare, närmare hafvet belägna distrikten. 
Vaca-dalen är det förnämsta körsbärsdistriktet i California. 
Utförseln af körsbär belöpte sig 1908 till 208 banvagnslaster, 
mot endast 98' år 1907 och 150 året förut. Bland bärsorterna 
måste undantag göras för björnbäret, som synes trifvas bra 
äfven i de varma dalarne. ^ 

Med "prunes" eller sviskon menas egentligen hvilken 
plommonsort som helst, i hvilken kärnan lätt skiljer sig från 
det omgifvande köttet och detta är sött nog och eger så myc- 
ken fasthet, att det vid torkning icke skrumpnar för mycket. 
Flera sorter användas till torkning, men de flesta sviskon, 
S0171 förekomma i handeln, äro torkade och Fellenberg-plom- 
mon, de förra mest kända under namnet "French" och de se- 
nare under namnet "Italian" (eller German) prunes. Fel- 
lenberg-plommonet är mycket större än Petite. Det är Fel- 
lenberg-plommonet, som hufvudsakligen odlas i Oregon och 
Washington och der torkas till sviskon. I California skep- 
pas det mestadels färskt till östern. California-sviskonet är 



Öfvervägande torkade pet i te-plommon eller franska sviskon^ 
ehuru afven en annan art förekommer, känd under namnet 
"Silver-prunes." Det franska sviskonet trifves livar som helst 
i California, der regnfallet är tillräckligt. Men det förnäm- 
sta sviskondistriktet är i Santa Clara-dalen. California-svisko- 
net är alldeles det samma som det importerade franska svi- 
skonet med endast den skillnaden, att det förra är soltorkadt, 
medan det senare torkas i ugnar och delvis kokas, innan det 



Ung fruktträdgärd vid Turlock. 

utsläppes i marknaden. Sviskonodlarne ha ofta haft svårig- 
het att sälja sin gröda till lönande priser. Säkert är, att det 
för närvarande icke är rådligt att utvidga svi sko no dl in gen, 
Oregons och Washingtons odlare få i allmänhet högre pris 
för sin vara, emedan den ser större och vackrare ut, ehuru 
den i näringsvärde är underlägsen California-sviskonet. Jor- 
den i Oregon och Washington är rikare på fosforsyra än jor- 



— 122 — 

den i California. Jord, rik på fosforsyra, producerar stora 
frön och fruktkärnor. Först när man äter Oregon- och Wash- 
ington-sviskonen, finner man, att kärnan i den är opropor- 
tionerligt stor. California utskeppade 1908 1,763 banvagns- 
laster plommon, mot 1,220 år 1906 och 1,039 ^Q^?- Sviskon- 
grödan utgjorde 1908 54 millioner Ibs., den minsta på många 
år. Den största var 195 millioner Ibs. (år 1902*) och den der- 
näst 180 mill. Ibs. (år 1906). 

Persikor och aprikoser synas ha sitt rätta hem i de varma 
California-dalarne. I intet land produceras persikor, som så 
väl tåla vid utskeppning eller hålla sig så länge som Califor- 
nias. Aprikosen är en ömtålig frukt, som endast trifves inom 
vissa begränsade områden i de varmaste trakterna. Redan 
detta tillförsäkrar odlaren, som träffat på rätta platsen, en 
god vinst, då ju konkurrensen icke kan bli så stor som vid 
odlingen af mindre ömtåliga frukter. Californias utförsel af 
färska persikor uppgick 1908 till 1,980 banvagnslaster, mot 
584 år 1906 och 699 år 1907. Af torkade persikor utsläpptes 
i marknaden 48 millioner Ibs. år 1908, mot endast hälften så 
mycket 1907 och öfverträffadt endast 1902, då siffran öf ver- 
steg 50 millioner. Beträffande aprikosgrödan må följ. siffror 
anföras. Utskeppning af färska aprikoser:, år 1906 16, 1907 
71 och 1908 232 banvagnslaster. Torkade aprikoser: 3 mil- 
lioner Ibs. år 1907, 36 niillioner 1908. Nektarinen, som är en 
egendomlig afart af persikan, trifves utmärkt i San Joaquin- 
dalen. Nektaringrödan var störst 1902 med 910,000 Ibs., der- 
näst 1901 med 870,000, minst 1907 med 275,000 Ibs. För 1908 
var siffran 500,000 Ibs. torkade nektariner. Persikor, apriko- 
ser och nektariner soltorkas liksom sviskonen, men utsättas, 
olikt dessa, före torkningen för en blekningsprocess med svaf- 
vel. Utan densamma mörkna de vid torkningen och bli svå- 
rare att af yttra, enär köparne fordra ljus frukt lik den, som 
torkas i evaporatorer. Blekningen eller svafvelbehandlingen 
gör ingen annan nytta än att tillfredsställa denna nyck hos 
folk, som "köper med ögonen", d. v. s. frågar först och främst 
efter, hvad som tilltalar ögat. I flera stater ha förbud utfär- 
dats mot införsel af sålunda behandlad frukt, och För. Stat :s 
jordbruksdepartment har i sin kamp mot all lifsmedelsför- 
falskning äfven angripit den californiska plägseden att svaf- 
velbehandla frukt. Troligen är dock blekningen, när den ic- 
ke öfverdrifves, oskadlig för helsan. Icke all californisk frukt 
af de nämda slagen torkas eller säljes färsk. En stor mängd 
inkokas i burkar eller bleckkannor i de s. k. "cannerierna" el- 



— 123 — 

ler konserveringsanstalterna, i hvilka ett ofantligt kapital blif- 
vit nedlagdt. År 1902 utsändes från dessa anstalter endast 
2% millioner lådor med dylika burkar. 1907, då den högsta 
siffran nåddes, var produktionen öfver 5^ millioner lådor. 
1908 var den omkring 5 millioner. 

California producerar årligen mellan 6 och 7 millioner Ibs. 
torkade fikon, till största delen det svarta California-fikonet. 
Försök ha äfven gjorts med odling af det äkta Smyrna-fikonet, 
och till en del ha dessa lyckats. Största svårigheten låg i in- 
förandet af den s. k. blastofagagetingen, som är nödvändig 
för detta fikons befruktning. Fikonet består af ett tjockt 
skinn, som omsluter ett antal blommor, hvilka efter befrukt- 
ningen, sätta frön och bilda fruktkött. Utan befruktning tor- 
kar fikonet helt enkelt ihop och faller af. Smyrnafikonet be- 
fruktas på så sätt, att getingen i fråga tränger in i det, för 
att lägga sina éigg der. Han medför dervid frömjöl från vild- 
fikonet. Getingen dör i fikonet och ätes af den, som äter fi- 
konet. Blastofaga-getingen är nu införd till California och 
kommer att betrygga odlingen af Smyrna-fikonet. Mandel- 
trädet blommar mycket tidigt, i februari, och dess blommor 
och ömtåliga rötter tåla icke frost. På grund af denna öm- 
tålighet och det förhållandet, att trädet visar mycken oregel- 
bundenhet i alstrandet af frukt, odlas det icke i någon nämn- 
värd utsträckning. Contra Costa, Solano, Yolo och San Joa- 
quin counties äro nära nog de enda, i hvilka mandelträdgår- 
dar finnas. 1908 utskeppades från California 6 millioner Ibs. 
mandel. Af större betydelse är valnötsodlingen. Den en- 
gelska valnöten trifves nästan hvar som helst i staten utom i 
bergen, men det fins en olägenhet förbunden med odlingen af 
detta träd, särskildt de ömtåliga varieteterna. Hanblomman 
slår ut minst 10 dagar, ofta 2 veckor eller mer, före hanblom- 
man, och om då regn inträffar, försiggår ingen befruktning. 
De trakter, der man hittills lyckats bäst med valnötträdet, äro 
Santa Barbara, Los Angeles och Orange counties nära kusten. 
Med de varieteter, som odlas der, har man icke haft fram- 
gång på något annat ställe. I Napa co. och annorstädes Jjro- 
duceras valnötter af andra varieteter, som äro lika bra, men 
ej röna samma efterfrågan i marknaden. Södra Californias 
valnötsodlare ha en stark förening och sälja sin gröda gemen- 
samt efter ett pris, som bestämmes af föreningens styrelse och 
alltid sättes ett litet grand under det pris, till hvilket valnötter 
från Frankrike anses kunna importeras. Californias valnöts- 
gröda öfverstiger nu 16 millioner Ibs. om året. 



— 124 — 

Vindrufvor odlas i ofantligt stor utsträckning i California 
både för vintillverkning, russinproduktion och för användan- 
de i färskt tillstånd. Tre fjerdedelar af allt det vin och nära 
nog alla russin, som produceras i Förenta Staterna, komma 
från f alifornia. Nära 250,000 acres i California äro plante- 
rade med vindrufvor. Ungefär hälften af planteringarne bär 
vindrufvor, uteslutande afsedda för vintillverkning. 100,000 
acres bära russindrufvor, om ock en stor del af dessa, i syn- 
nerhet andra grödan, sändes till vinfabriker att förvandlas till 
vin och konjak, och 25,000 acres äro bevuxna med drufvor, 
afsedda att ätas i sitt färska tillstånd. Dessa packas i lådor 
och skeppas till öststaterna. Öfver 100 millioner dollars äro 
nedlagda i vingårdar, vinfabriker och annat till vinindustrien 
hörande. De i California tillverkade vinerna delas i två slag: 
sura viner (dry wines), omfattande olika sorters rödvin och 
hvitt vin, samt söta viner, innefattande sådana sorter som 
port-vin, sherry, malaga, angelika m. fl. Med surt vin menas 
ett vin, hvari drufvans hela sockerhalt fått öfvergå till alko- 
hol. Ett dylikt vins alkoholhalt uppgår till mellan 10 och 14 
procent. Dit höra klaret, burgundy, bordeaux, moselle, sau- 
terne m. fl. I det söta vinet har icke allt sockret fått öfvergå 
i alkohol, utan jäsningen hejdats vid en viss punkt medelst till- 
sättning af konjak, hvarigenom en söt smak qvarstannar i 
vinet. Dessa viners alkoholhalt utgör 24 procent. Konjak 
destilleras från dåligt vin eller från drufvor, som icke lämpa 
sig för vintillverkning. De counties, i hvilka det bästa sura 
vinet tillverkas, äro Sonoma, Napa, Solano, Contra Costa, 
Alameda, Santa Clara och Santa Cruz. Priset på vindrufvor 
har här somliga år varit så högt som 20-30 doll. pr ton. Af - 
kastningen är vanligen 4 tons och mer pr acre. California 
producerar årligen 25 mill. gallons sura och 16 mill. gäll. söta 
viner. Sötvinsdistriktet befinner sig i det inre af staten och 
i södra California. I Fresno co. upptaga vingårdarne öfver 
100,000 acres. Der är en vingård på 3,000 acres. I Cuca- 
monga i San Bernardino co. fins en vingård på 3,500 acres, 
som lär producera 20,000 tons drufvor om året utan irriga- 
tion. För produktion af röda viner odlas i California 30 olika 
slags drufvor, såsom zinfandel, alicante m. fl. ; för de hvita 
vinerna 16 drufsorter, bland hvilka märkas reisling, musca- 
delle o. s. v. För de söta vinerna odlas malaga, mission, mu- , 
skat, tokay, sultana o. s. v. California Wine Association eger 
och sköter 40 vinfabriker och har ett år pressat vin af 225,242 
tons, ehuru den vanliga mängden blott är 130,000 tons. 



— 125 — 

Russin äro i de flesta fall soltorkade muskat-drufvor. Seed- 
less sultanas och Thompsons seedless äro ett par arter små, 
kärnfria drufvor, som också torkas och närmast motsvara de 
importerade korinterna. Russinindustrien är sammanträngd 
inom några få områden. 90 procent af alla i California pro- 
ducerade russin komma från trakterna kring Fresno, Kings- 
burg och Hanford i San Joaquin-dalen. Resten kommer dels 
från San Diego co., dels från Sacramento-dalen, i synnerhet 
Yolo co. Californias russiiigrödor utgjorde år 1908 lOO milf. 



Russintorkning i Nils Hansons vingård i Kingsburg. 

Fotografi tagen af E. Skarstedt, 
Ibs.; året förut 140 mill. Ibs., den största i statens hrstoria. 
Den minsta var 1899 års gröda — yiYz mill. Ibs. På russin- 
farmarne tillåtas vinbuskarne icke att växa på höjden eller 
sprida ut sig mycket. De afskäras hvarje höst nära roten 
och växa ut igen följande vår. De planteras i rader med i 
. allmänhet 8 fots mellanrum mellan buskarne. Drufklasarne 
afklippas, när frukten är mogen, hvilket inträffar i septem- 
ber, och läggas på träbrickor att soltorkas, alldeles som man 
förfar med persikor, aprikoser och nektariner, endast med den 



— 120 — 

skillnaden att dessa före torkningen sönderskäras på midten. 
Sedan russindrufvorna torkat, hvartill åtgår ett par veckor, 
läggas de i de s. k. svettningslådorna (sweat boxes), stora lå- 
dor, som hålla omkring loo Ibs. hvar. Här lemnas de några 
dagar, hvarefter de köras till "packing"-husen, der de sorteras 
och läggas i mindre lådor samt sändas ut i marknaden. En 
stor del af russinen behandlas numera med en maskin, som 
tager ut kärnorna, hvarefter russinen läggas i pappaskar och 
i denna form salubjudas. Som russin i allmänhet betraktas 
mer som en lyxart^el än som en nödvändighetsvara, är det 
ej underligt, att russinodlarne icke alltid haft sötebrödsdagar. 
Få torde de farmare i östern vara, som genomgått sådana svå- 
righeter och en så långvarig pinotid som russinodlarne i Ca- 
lifornia. I åratal kunde de icke afyttra sin vara till snart 
sagdt något pris, ty en cent pr Ib., som ofta var allt de' kunde 
få, betalar icke kostnaderna, då en russingård representerar ett 
stort kapital och det räknas för en rätt god gröda, då man 
får ett ton russin pr acre. Många russinodlare, som voro 
skuldsatta, måste gå från sina gårdar. Då senare, på initiativ 
af en stor russinodlare och affärsman i Fresno vid namn Kear- 
ney, en russinodlareförening stiftades, förbättrades ställnin- 
gen, och odlarne fingo bättre priser för sin vara, somliga år 
ända till 4 cents pr Ib. Äfven om de finge 5 cents pr ib., vore 
det ej för mycket i betraktande af de svåra och ofta ganska 
vanskliga arbetsförhållanden och det nödvändiga kapitalut- 
lägg (endast torkbrickorna på en 10 acres russinfarm repre- 
sentera ett kapital af 7 — 700 dollars), som äro förbundna med 
russinodlingen. Man tycker, att mellanhänder och köpmän 
skulle vara rikligen ersatta för sin möda, om russinen i sista 
hand såldes för 8 eller 10 cents pr Ib., då jern vägsfrakten säl- 
lan belöper sig till mer än en cent pr Ib. I st. f. detta betin- 
ga russin vanligen i städerna ett pris af 12 — 15 cents pr Ib., 
äfven om odlarne ej fått mer än i — 2 cents. Vinlusen, som 
anställt sådana förfärliga härjningar i vingårdarne närmare 
kusten, har endast i enstaka fall uppträdt i russindistrikten. 
Försigtiga odlare ympa dock äfven der sina vindrufvor på 
rötter af någon af de s. k. ''resistant varieties," sådana som 
Rupestris St. George, Riparia m. fl. En annan fara hotar vin- 
gårdarne i de varmare trakterna. Det är den s. k. Anaheim- 
farsoten, hvilken i södra California ödelagt vingårdar till mil- 
lioner dollars värde, och om hvars orsak, förebyggande och 
botande man ännu ej vet något med visshet. Det tros, att 
druf-varieteten lenoir eger motståndskraft mot farsoten, och 



— 127 — 

vinoiilare ha derför tUlrådts att begagna den till ympstock. 
Men å andra sidan ger den föga skydd mot vinlusen. Kon- 
kurrensen och de många svårigheter, som mött vinodlarne, ha 
gjort det nödvändigt för dem att utbilda sig till specialister 
i sitt yrke. De aro derför i det hela bättre hemmastadda i 
en hel del ämnen än farmare i allmänhet. Men som affärs- 
män äro de lika underhaltiga som de flesta farmare. Rus- 
sinodlarne, som dock ega ett visst monopol på den vara de 
odla, då ingen annan plats i heia Amerika kan konkurrera 



Paul Rycéns vingärd vid Kingsborg 

visande, hur vinbuskarne se ut om vintern. 
Fotografi tagen af E. Skarstedt. 

med dem, ha genom brist på enighet och sammanhållning 
samt oförmåga att inse nödvändigheten af affärsmessigt tiH- 
vägag^ående icke ens kunnat hålla sin förening vid lif. 

Grönsaker trilvas icke särdeles väl i de varma dalanie. 
Hvad som produceras i den vägen, odlas på vintern och skör- 
das, innan värmen blir för stark. I trakter belägna närmare 
kusten går det bättre, och det fins vissa distrikt i närheten 
af San Franciscoviken, der sparris, kål, lök, selleri och toma- 
toes odlas i rätt stor skala, så att t. o. m. under somliga år 



— 128 — 

ända till 2,000 eller 2,500 banvagnslaster af selleri kunnat skic- 
kas i marknaden. 

California är ett blomsterland. Under alla årets månader 
erbjuda blomstergårdarne der en Ijuflig anblick och en ange- 
näm sysselsättning för alla, soni älska blommor och blom- 
doft. Violer, rosor, geranier, jasminer o. s. v. blomstra i en 
oändlig följd från årets början till dess slut. Några af de 
vackraste blomstergårdar i verlden finnas i Los Angeles, Ven- 
tura, Santa Barbara, San Mateo m. fl. af Californias counties. 
Alla ha hört omtalas Luther Burbank, som genom korsning 
och ympning m. m. framtrollar den ena märkvärdiga blom- 
ster-, frukt- eller grönsaksarten efter den andra, och som 
årligen erhåller en donation på $10,000 af Carnegie, för att 
kunna bedrifva sina forskningar och experiment utan att be- 
höfva besväras af ekonomiska bekymmer. När Burbank skul- 
le utse åt sig ett lämpligt arbetsfält, valde han Santa Rosa- 
trakten i Sonoma county, Calif. Oregon och Washington hj-. 
namn om sig att producera härliga rosor, men California står 
ingalunda efter dem ens på det området. I Californias kust- 
counties och äfven i sjelfva Sacramento-dalen frodas rosorna 
på ett sätt, som icke öfverträffas i något annat land. Den 
största fröodlingsfarm i Amerika är belägen vid Gilroy, ej 
långt från San José i Santa Clara county. Den upptager 2,- 
600 acres, och hvarje fot deraf är underkastad den grundli- 
gaste vetenskapliga skötsel. Det har tagit öfver 30 år att 
bringa denna farm till dess nuvarande högt uppdrifna stånd- 
punkt. Der fins en spenatsäng på 300 acres, en löksäng på 
825 acres. Rädisor upptaga 100 acres. Der äro 2,500 fot 
långa och 300 fot breda sängar af liljor, verbenor, vallmoblom- 
mor o. s. v. af hundrataJs olika skiftningar i färg och form, 
som alla måste hållas reda på, så att fröna ej förblandas eller 
förkomma. Marken måste harfvas många gånger efter hvar- 
andra, innan någonting sås. Sedan köres ogräsplogen många 
gånger mellan växtraderna, och stora skaror af arbetare utro- 
ta med hacka allt ogräs, som i trots af allt ständigt vill gro i 
den bördiga jorden. Den enda växt, hvars frön samlas med 
en sorts skördemaskin, är luktärtan. Alla andra frön plockas 
för hand. Fröna soltorkas på utbredda lakan. 

En industri, som bådar godt, är att odla träd i de trädlösa 
trakterna af staten, för att efter deras uppväxt hugga ned 
dem och sälja dem som ved. Härtill har gummiträdet (Euca- 
lyptus) befunnits särdeles passande. Detta träd har sitt 
egentliga hem i Australien, men planteras nu i många andra 



— 129 — 

länder och trifves synnerligen väl i California. Trädet växer 
med otrolig snabbhet och kan under gynnsamma förhållanden 
redan vid lo års ålder med fördel förvandlas till ved eller bxo- 
virke m. m. Sedan trädet afsågats, växer det åter upp och 
blir lo år senare färdigt för ny skörd. På några få år kan 
detta träd hinna en höjd af 50 fot och mäta 3 fot rundt stam- 
men. Trädet börjar blomma vid 3 års ålder och är grönt he- 
la året om. Det synes trifvas allra bäst i Santa Barbara och 
Ventura counties, ehuru äfven längre norrut — t. ex. i Ber- 
keley och Oakland — och i de inre dalarne finnas många 
vackra Eucalyptus-träd. Elwood Cooper i Santa Barbara, 
en bekant fruktodlare, har 200 acres planterade med olika 
Eucalyptus-arter, till största delen på mark, som var så godt 
som oduglig för jordbruk. Han beräknar, att han skall kunna 
år efter år, hur länge som helst, hugga 1,000 cords ved från 
sin plantering h varje år, utan att förminska dess värde. 

Bland de ogräs, som bidraga att förbittra California-far- 
marens tillvaro, må nämnas solrosor, saltgräs, Johnsongräs 
och Bermudagräs i San Joaquin-dalen och åkervindan (mor- 
ning-glory) i Napa- och Sonoma-dalarne. öfriga ogräs kun- 
na jemförelsevis lätt underkufväs, men de nämda äro mycket 
besvärliga. Bland de värsta skadeinsekterna räknas "codlin- 
moth" samt åtskilliga arter af sköldlöss (scale-insects),- li vil- 
ka äro besvärliga i alla torra klimat. Fruktodling måste be- 
drifvas vetenskapligt, med användande af alla nutida hjelp- 
medel vid bevattning, harfning, trädens besprutning o. s. v., 
om den skall bli lönande. Många exempel på storartad vinst 
från väl skötta trädgårdar kunna också hvarje år uppvisas. 
Men den, som med otillräckligt kapital, på olämplig jord och 
utan erforderlig erfarenhet slår sig på fruktodling, skall ej 
förvåna sig öfver, om han blir besviken i högt spända för- 
väntningar. California har i så fall inga fördelar framför an- 
dra stater för farmaren, utom den att han i dess blida klimat 
lättare bär sina missräkningar och eggas till förnyade an- 
strängningar, än fallet skulle vara, om han samtidigt skulle 
besväras af köld, snö, storm och andra dylika obehag. Nå- 
gon viss gifven stor inkomst kan ingen, allra minst nybörja- 
ren, med säkerhet påräkna. Det är så många förhållanden, 
som göra inkomsten från fruktodling oregelbunden. "Det 
finnes," skref prof. Wickson, Californias förnämsta auktoritet 
på detta område, en gång i den af honom redigerade farm- 
tidningen Rural Press, *'fall, då en acre af fruktträd i godt 
skick lemnat frukt till ett värde af $500 på ett enda år, och 



— 130 — 

det finnes andra fall, då icke ens 20 acres producerat så myc- 
ket, vare sig det varit trädgårdens fel eller berott på olämp- 
ligt tillvägagående vid försäljningen af grödan. Afkastnin- 
gen af en trädgård beror på trädgården, på egaren och på 
marknadsförhållandena. Det försäkras dock temligen all- 
mänt, att goda trädgårdar äro vinstgifvande egendom och 
äro i stadig efterfrågan till ett pris af mellan 100 och 1,000 
dollars pr acre. $250 torde vara genomsnittspriset för sådan 
egendom. Utsigten för en nybörjare utan kännedom om 
fruktodling att redan från början lyckas är icke synnerligen 
god, fastän det verkligen funnits många fall, då personer 
kommit till California och haft framgång från början. Det 
beror visserligen i hög grad på odlaren, men den allmänna 
ställningen inom fruktmarknaden kan i dessa fall ha varit 
gynsani för honom. Ingen bör köpa California-egendom, utan 
att först ha undersökt förhållandena på ort och ställe och bil- 
dat sig en föreställning om, huruvida han sjelf eger de nöd- 
vändiga betingelserna för att göra företaget lönande för ho- 
nom. Det finnes ingen "bästa tid" att börja i California, ty 
våra fruktintressen äro lifliga hela året om. Apelsinerna 
börja mogna i november och hålla på, tills de vanliga träd- 
gårdsfrukterna börja i maj, och dessa hålla på, tills apelsiner 
och citroner börja igen på hösten. Kostnaden för land och 
odling är så omvexlande, att man icke kan lemna något till- 
förlitligt besked derom i några få rader.*' Likväl låta men- 
niskor i östern kugga sig att köpa jord, aktier i fruktodlings- 
företag, i oljebrunnar och annat, utan att vårda sig om att 
anlita sakkunniga personers biträde eller att sjelfva komma 
ut och undersöka förhållandena. Ett bolag i östern köpte 
på 1880-talet 1,200 acres jord i södra California, planterade 
apelsiner på alltsamman och ställde om, att träden blefvo 
skötta på bästa sätt. De växte dugtigt ett par, tre år, hvar- 
efter de började tyna och dö. Fackmän från California-uni- 
versitetet eftersändes för att se efter, hvad felet var. Prof. 
Hilgard, den verldsberömde jordbruksauktoriteten, som var 
med, berättade efteråt: "Vi funno hardpan så nära jordytan 
öfver hela bolagets farm, att det fans alldeles intet hopp att 
kunna rädda planteringen. Företaget måste öfvergifvas, se- 
dan det kostat bolaget många tusen dollars." 

Hvad som deremot kan uträttas på lämplig plats med 
företagsamhet, insigtsfullhet och nödvändigt begynnelsekapi- 
tal, visas af mrs Shermans historia. Mrs Minnie Sherman 
uppväxte i Philadelphia och kom 1884 till California. Hon 



— 131 — 

fick af sina föräldrar en summa penningar att använda efter 
eget behag. Efter att ha sett sig omkring, köpte hon 64c 
acres jord 5 mil från Fresno. 14 acres voro i vingård, 30 
bevuxna med mandelträd. Resten af platsen var obrukad. 
Der fans ett nytt boningshus. Mrs S. odlade första året 
hvete. Året derpå planterade hon 40 acres i Muskat-drufvor. 
Denna russingård ökade hon sedan år efter år med nya plan- 
teringar, tills den nådde ett omfång af 200 acres. Under ti- 
den planterades på en annan del af farmen päron, oliver Qch 
persikor m. m. Kort efter utflyttningen till. farmen började 
mrs S. vid sidan om sina öfriga företag studera smörtillverk- 
ning. Hon köpte böcker i ämnet, rådgjorde med erfarna per- 
soner, studerade bakteriologi och vann det mål, hon föresatt 
sig, näml. att åstadkomma smör, som var fritt från den besyn- 
nerliga smak, som alfalfabete skänker. Hennes smör blef ef- 
tersökt, och den första guldmedalj, som någonsin utdelats 
för alfalfa-smör, tillerkändes mrs Sherman. Hon hade inalles 
200 kor, och under de första åren betalte de i medeltal $51.65 
pr ko. Hon slog sig nu på djurförädling med syfte att produ- 
cera kor med största möjliga härdighet och styrka och för- 
måga af mjölkproduktion. Den på sin tid mest berömda 
mjölkko, Juliana De Kol, föddes på mrs Shermans farm och 
blef på bekostnad af California Promotion Committee sänd 
till mejeristmötet vid verldsutställningen i Chicago. Fidessa, 
en annan berömd ko, som flera år å rad vann pris i Sacra- 
mento, samt öfver 20 andra kor, som hvardera producerat öf- 
ver 20 Ibs. smör i veckan, härstamma alla från mrs Shermans 
farm. Mrs Sherman tillvann sig genom sitt outtröttliga ar- 
bete, sina studier och sin praktiska duglighet anseende som 
en auktoritet i vinodling, boskapsskötsel och mycket annat och 
uppträder ofta som talare vid farmaremöten. Sin kärlek till 
landet framställde hon vid ett tillfälle i följ. ord: "Hur myc- 
ket Ijufvare skall det icke bli, när arbetsdagen är till ända, att 
veta, att den förbättring man åstadkommit här på jorden, 
vunnits under kamp med den vänliga naturen och icke med 
den oroliga menskligheten. Lifvets nöjen äro på landet fulla 
af enkel lycka. Der har man tid att njuta af naturen, af böc- 
ker och umgänget med vänner. Familjen samlas der under 
den långa qvällen i större enighet och kärlek, då intet finnes, 
som lockar någon af medlemmarne bort från den husliga här- 
den. Och tänk, hur mycken tillgifvenhet som finnes på far- 
men. Efter familjen komma de trogna djuren, hästarne, som 
gnägga, då de höra egarens steg; korna, som vända sina milda 



— 132 — 

ö§on för att se efter, hvem det är, som stryker deras mjuka 
hår; och alla de andra, mindre djuren, som visa menniskan sin 
tillgifvenhet. Stundom efter en tids bortovaro från hemmet 
förefaller det nästan, som om äfven träden och blommorna 
utandades ett välkommen." Landtlifvets okonstlade lockelser 
kunna knappast framställas vackrare eller sannare i så få ord. 

KAPITEL 9. 
Indianer, kineser och japaneser. 

Somliga författare anse Californias indiatier såsom de lägst 
stående bland alla indianer i Amerika. Andra hålla före, att 
detta omdöme beror på missförstånd och föranledts af indi- 
anernas fredliga lynne och tillbakadragna natur. I ingen del 
af Amerika voro urinbyggarne fredligare än i California. Ur- 
sprungHgen beboddes alla dalar både på låglandet och bland 
bergen af indianer. På 1830-talet ansågs California hysa in- 
om sina gränser 200,000 indianer. I närvarande stund finnas 
troligen icke mycket öfver 10,000 californiska indianer. Som 
ett exempel på, hur man förfarit med indianerna, kan följande 
nämnas. Omkring 50 mil från San Jacinto i södra California 
ligger ett område, kändt dels under namnet Agua Caliente 
från en der befintlig varm källa, dels som Warners Ranch, 
efter namnet på en kapten Warner, som slagit sig ned der. 
Indianerna voro der före honom, men han lyckades likväl 
göra gällande, att han tagit landet i besittning före indianerna, 
och begärde, att regeringen antingen skulle köpa landet af 
honom och gifva det åt indianerna eller också drifva bort de 
senare. T. o. m. Högsta domstolen fällde det utslaget, att 
Warner och hans familj hade eganderätt till ett område in- 
nehållande 30,000 acres, och då egarne vägrade att sälja de 
900 acres, på livilka indianerna hade sitt hem, och ej ville 
taga emot mindre än $245,000 för hela platsen, dömdes indi- 
anerna till förvisning, sedan regeringen uppsökt och för deras 
räkning köpt en annan lämplig trakt. Den förut citerade 
skriftställaren Chas. Lummis från Los Angeles besökte 1902 
Warners Ranch, för att tala med indianerna och inhemta deras 
åsigt om saken. Der bodde då 154 indianer, och det arbete de 
gjort på platsen, ansågs värdt $10,000. De förklarade enhäl- 
ligt, att de hellre ville dö än lemna den plats, som utgjort 
deras och deras fäders hem. "Om ni ger oss den bästa plats 
i verlden," sade deras ledare, '*så är den icke så bra för oss 
som denna. Vi föddes här, och våra fäder äro begrafna här. 



— 133 — 

Om ni icke vill köpa denna plats åt oss, så fly vi likt vildfog- 
larne upp i bergen. Vi slåss icke. Vi lyda, när regeringen 
befaller. Om vi icke få stanna här, vilja vi dö i bergen." 
Lummis anmärker: "Utom sitt jordbruk och de varma käl- 
lorna ha indianerna andra industrier, värda beaktande. De 
äro skickliga i att fläta korgar. Om man toge något af de 
konstarbeten, som göras af hvita qvinnor, och ställde det pä 
en offentlig förevisning sida vid sida med de korgarbeten. 



Korgflätande indianqvinnor i södra Cslifoniis. 

som göras af indianqvinnorna, skulle de civiliserade dameriia 
ögonblickligen begära att få sitt konstarbete tillbaka, ty hvar- 
ken i fråga om konstnärlighet, gagn eller värdighet skulle det 
uthärda jemförelse med indianskornas arbete. Utom korgar 



— ^34— , 

af alla former, färger och mönster tillverka de präktiga sade^ 
täcken af yucca-växtens fibrer. De använda vattnet i de 
varma källorna att uppmjuka materialet. Att taga från dem 
källorna vore detsamma som att beröfva en stadsdam de be- 
qvämligheter hon har i sitt hem. Om^ något amerikanskt 
samhälle hade dessa källor och begagnade dem för någon in- 
dustri — för att nu icke tala om deras medicinska egenskaper 
eller den inkomst, som beredes genom resandes besök — så 
skulle det slåss hellre än att godvilligt lemna dem ifrån sig."" 
De fredliga indianerna kunde och ville icke detta. De blei- 
vo beröfvade sina källor och sitt land och bortförda till en 
annan trakt. 

I korgflätning visa indianskorna i Humboldt co. samma 
skicklighet som sina medsystrar på Warners Ranch. I Hum- 
boldt CO. inom ett område af 3,500 qvadratmil bodde ursprung- 
ligen fyra genom språk, seder och tradition skarpt åtskilda in- 
dianstammar, näml. Hoopa-stammen, två stammar vid Öfre 
och Lägre Klamath-floden samt en stam vid Mad River. 
Qvarlefvorna af dessa stammar ha nu delvis utjemnat skilj- 
aktigheterna.' Ännu för en mansålder sedan måste alltid tolk 
anlitas, när medlemmar ur de olika stammarne råkades. Nu 
rådbråka de engelska vid dylika tillfällen. Den ena stam- 
mens korgarbeten likna den andra stammens. De ha alla 
låtit sig påverkas af den amerikanska affärsandan, och den 
starka efterfrågan på deras korgarbeten har förmått dem att 
tillgripa annat, lättare åtkomligt material än hvad de förr 
använde, och äfven att skänka korgarne annan form än den 
traditionella. Deras religiösa dansar äro nu föga annat än 
supfester. För endast några år sedan voro de ceremonier af 
den högsta betydelse. Hvithuds-dansen bland Hoopa-india- 
nerna var deras största fest. Under sina dansar plägade in- 
dianerna hålla olika dyrbarheter i sina händer — bössor, ''me- 
dicin-stenar" o. s. v. I den ifrågavarande dansen buro de 
hvita hjortskinn hängande på långa stakar. Dylika hjort- 
skinn värderas högt af indianerna och gå i arf från fader till 
son. Dansen pågick i flera dagar. De dansande uppträdde 
på olika platser i trakten, der enligt deras tradition, den första 
menniskan varit sedd. Dansen bestod i svängning med ar- 
marne och kroppen och upphäfvande af vilda tjut. Qvinnor- 
na deltogo icke i densamma, 

Californias indianer äro korta till växten, men breda öfver 
höfter och bröst. De äro af naturen sega och starka och upp- 
nå en hög ålder, ända till 120 år och deröfver. En indian, som 



gick naken en kall och ruskig dag tillfrågades, om han inte 
kände sig frusen. Han frågade tillbaka, om den hvite kände 
sig frusen om ansigtet. "Nej, naturligtvis inte," svarade den 



Indianhöfdingen Big Willis i Hoopa-dalen. Indianen Kah-Hah, lao &r gammal. 

Fotografierna tagna ni- A. W. Ericson, Arcata. 
hvite. "Nåväl," gentog indianen, "indian ansigte öfver hela 
kroppen." Indianernas ursprungliga vapen voro mycket enk- 
la båge och pilar. Deras föda utgjordes af ekollon, kött, fisk, 



— 136 — 

tarmar, rötter, gräsfrö, ödlor. Klöfver äta de med begärlighet, 
både stjelk, blad och blomma. Sedan de kommit i beröring 
med de hvita, ha de i många fall antagit deras seder. 

Det är kanske icke rätt att sammanställa indianerna med 
kineser och japaneser, hvilka ju äro folk, som representera 
en gammal civilisation, då indianerna endast representera na- 
turlifvet. Men i California ha kineser och japaneser ständigt 
rönt en behandling, som om man ej ansåge dem vara mer 
f ört j en ta af undseende än indianerna. Guldfynden i Califor- 
nia i slutet af 1840-talet voro den första anledningen till ki- 
nesinvandring till Förenta Staterna. Ganska många kineser 
anlände till San Francisco 1850 och 185 1. 1852 skockade sig 
guldgräfvare tillhopa och drefvo kineserna ut ur gruflägren. 
I trots af en den 4 juli 1868 mellan Förenta Staterna och Kina 
afsluten vänskapstraktat fortfor agitationen mot kineserna i 
California. I Förenta Staterna funnos 1870 omkring 63,00a 
kineser. Tio år senare var antalet 105,000, och af dem voro 
nära en tredjedel bosatta i California, och de flesta af dessa i 
San Francisco. 

Oaktadt arbetslönerna i California voro högre än i de flesta 
andra stater, rådde i slutet af 1870-talet ett allmänt missnöje 
bland kroppsarbetarne i California. Jernvägsstrejken i östern 
år 1877 gaf anledning till ett massmöte i San Francisco med 
uppgift att uttrycka sympati för strejkarne. Det hölls den 
23 juli 1877, och samma qväll samt under de två följande 
qvällarne blefvo flera kinesiska tvätterier förstörda och några 
kineser mördade. En säkerhetskomité blef af de ordnings- 
älskande médborgarne tillsatt. Dess anförare var Will. Colc- 
man, som varit president för vigilanskomitén 1856. Arbetar- 
ne förnekade sin delaktighet i våldsgerQingarne mot kineserna, 
och många af dem förenade sig med Colemans brigad, som 
under de följande dagarne höll vakt i staden till förebyggan- 
de af vidare oroligheter. Bland medlemmarne i brigaden be- 
fann sig en irländare vid namn Denis Kearney, en 30 års 
karl, anspråkslös i sitt lef nadssätt, men våldsam i tal och 
idéer. Han hade 5 år förut kommit som sjöman till San Fran- 
cisco och der arbetat sig till en förmögenhet såsom åkare. 
Han var af ett nervöst temperament, var kort till växten» 
starkt bygd och egde i ovanlig grad företagsamhet och skarp- 
blick. I 2 års tid hade han tillbragt flera timmar hvarje sön- 
dag i en skola för sjelfbildning och der ofta uttalat sig skarpt 
om arbetarnes lät ja och slösaktighet och deras ovilja mot ki- 
neserna. Af en eller annan anledning slog han nu tvärt om 



— 137 — 

och uppträdde som agitator mot allt, som han förut hållit dyrt 
och kärt. Den 12 sept. 1877 bildade en skara arbetslösa en 
förening under namn af Californias arbetareparti. . Bland de 
vippgifter, som detta parti satte sig före, var kinesernas ut- 
drifvande. Kearney valdes till ordförande, och i den tros- 
bekännelse, som affattades, förekom bl. a. ett skarpt uttalande 
mot kineserna och dem, som hade kineser i sin tjenat. Snart 
vidtogo de sedermera så beryktade "sandlott-mötena," der 
Kearney qväll efter qväll dundrade och rasade mot de "blod- 
sugande kapitalisterna," de tjufaktiga politikussarne samt ki- 
neserna. Alla sina tal inledde han med sitt valspråk: ''Ki- 
neserna måste bort." Han förklarade, att striden mot dem 
ej skulle komma att uppgifvas, förrän der flöte nog blod i 
Kinastaden för kinesernas lik att flyta på ut i viken. Den 
29 oktober tillställde han ett möte på Nob Hill, der de rika 
l)odde. Han lät tända upp stora eldar och skrämde med sitt 
tal vederbörande till den grad, att de läto arrestera honom. 
Då han utsläpptes ur fängelset, helsades han som martyr af 
^0,000 arbetare, hvilka satte honom i hans egen åkarevagn 
och drogo honom genom gatorna. Det dröjde icke länge, 
innan både politikussar och andra började söka Kearneys be- 
vågenhet. Han blef en makt i staden och staten. Hans parti 
tillväxte. Motpartier uppstodo, men fastän Kearney snub- 
bade sina närmaste anhängare, tyranniserade sina vänner och 
skällde ut dem, som gjorde invändningar, fick han dock en tid 
framåt behålla makten. Han bestämde, hvilken guvernör som 
skulle väljas, han tillsatte lagstiftare, domare och andra em- 
betsmän. Ingen man i California har någonsin egt större 
makt än han. Det var faktiskt han, som genomdref, att ki- 
nesinvandringen blef förbjuden, och Californias nu gällande 
grundlag, denna — såsom någon sagt — "egendomliga bland- 
ning af visdom och nonsens" — är ett arf från Kearneys glans- 
dagar. När hans verk var fuUbordadt, inträdde en våldsam 
reaktion. Han förlorade sin popularitet. Sedan hördes han 
ej vidare af. Den 23 april 1907 afled han i sitt hem i Ala- 
meda. Som ett minne af hans verksamhet har alltjemt qvar- 
stått i det allmänna tänkesättet i California en afgjord ovilja 
mot kineserna. Californias grundlag egnar dem en hel ar- 
tikel, hvari staten förb judes att anställa dem i något allmänt 
arbete. 

Fackföreningarne i de stora städerna ha ifrigt agiterat mot 
kineserna. Lika fullt kunna dessa knappt undvaras. De, 
som skrika mest emot dem, äro de, som sist skulle vilja fylla 



— 138 — 

deras platser. Fruktodlarne, som behöfva snabb och pålitlig" 
hjelp i skördetiden, skulle under nuvarande förhållanden rakt 
icke kunna reda sig utan kineser eller japaneser. Kinesen är 
som arbetare och menniska flitig, oförarglig och framför allt 
sparsam. I San Francisco ha kineserna sin stad för sig. De 
utgifva tre tidningar, och en af deras redaktörer har tagit af- 
gångsexamen från Yale-universitetet. Sex af deras stora ba- 
zarer representera ett sammanlagdt kapital af en million dol- 
lars, och en sak, som de särskildt berömma sig af, är att de 
betala en tredjedel af all införseltull, som inkasseras i San 
Francisco. Deras stad var före den stora branden en ruskiga 
hopgyttring af hus vid trånga gränder. Deras nya stad är 
renare, bättre och trefligare. Deras nya teater kostar $50,000 ; 
de ha en egen bank, ett josshus, naturligtvis, och en ofantligt 
fin restaurant. 500 telefoner äro insatta i Kina-staden. 

Mycket af hvad som sagts om kineserna, gäller naturligtvis 
äfven om japaneserna. Dessa räkna sig dock som ett högre 
och mer modernt civiliseradt folk och anse det som en grof 
förolämpning, att amerikanerna vilja hänföra dem till mon- 
golerna i sin lagstiftning mot invandring af asiatiska folk. 
Beträffande japaneserna röjes i California en uppfattning, som 
icke delas af befolkningen i de öfriga amerikanska staterna^ 
och som ledt till mycken ledsamhet och t. o. m. förorsakat 
allvarsam oro inom landet. I flera år har en del af befolk- 
ningen i San Francisco yrkat på att få japanesiska skolbarn 
utestängda från de allmänna skolorna och hänvisade till sär- 
skilda skolor. Då advokaten Grover Johnson (samme herre 
som på 1890-talet uppträdde som försvarare för den nedrige 
qvinnoskändaren och dubbelmördaren Durrant i San Fran- 
cisco) såsom medlem af Californias legislatur vintern 1908-9 
framkom med ett lagförslag i samma syfte, kort efter det att 
försäkringen om vänskapliga känslor mellan Japan och För- 
enta Staterna blifvit afgifna af de båda landens regeringar 
och Japan på ett så storartadt sätt mottagit och hedrat den 
amerikanska flottans män vid dess besök i Tokio, väckte hans 
tilltag bestörtning öfver hela landet och föranledde president 
Roosevelt att gripa in och genom telegram till guvernör Gil- 
lett söka få lagförslaget åtminstone bordlagdt tillsvidare. 
Amerikanska tidningar uttryckte som sin mening, att Califor- 
nia i gengäld för det stora och kraftiga bistånd, som skänktes, 
af hela landet, då California led nöd och behöfde hjelp, borde 
undvika att genom egensinne och obetänksamhet sätta hela 
landet i fara. Japaneserna representera i alla fall en högt 



— 139 — 

civiliserad, lifskraftig nation, vida öfverlägsen en mängd af 
de invandrare, som opåtaldt tillåtas strömma in från Europa. 
Förf. till denna bok har en gång under sin farmaretid i Cali- 
fornia anlitat en skara japanesiska arbetare, och han vet, att 
hvart han än vänder sig, han aldrig kan få trognare, pålitli- 
gare, präktigare menniskor att göra med, än dessa japaneser 
voro. 

KAPITEL 10. 

Städerna vid San Francisco-viken. 

Ingen amerikansk stad torde haft en mer romantisk och 
omvexlande historia än San Francisco. Ifrån en ringa början 
tillkämpade sig denna stad på föga mer än 50 år en plats i 
ledet bland de främsta städer i Amerika både som handels- 
stad och som ett hem för skön konst, literatur och andra den 
högsta civilisationens idrotter. På några få dagar omintet- 
gjorde jordbäfning och eld resultaten af en hel generations 
alla ansträngningar, och tre år derefter framstår staden åter 
i förnyad och förskönad form. Något i sitt slag mer under- 
bart kan ej uppletas i verldshistorien. Den 8 okt. 1776 grun- 
dades af franciskanermunkarne Palon och Cambon den än i 
dag vid Dolores str. belägna missionsstationen Mission Dolo- 
res med dess tre fot tjocka murar af soltorkad lera på grund- 
valar af gråsten. Den förste amerikan, som ankom till plåt 
sen, var Jacob Lease, hvilken år 1836 erhöll till skänks af 
guvernör Pio Pico ett landstycke vid viken och dera omedel- 
bart uppförde ett litet brädhus och firade dess fullbordande 
den 4 juli medelst hissande af den amerikanska flaggan. Plat- 
sens namn var då Yerba Buena, och Lease's bostad låg vid 
norra sidan af Clay st., nära Dupont st. Ännu 10 år senare 
funnos endast ett 30-tal byggnader i Yerba Buena. År 1840 
hade platsen 14 invånare, näml. 4 amerikaner, 4 engelsmän 
och 6 andra européer. I januari 1847 ändrades namnet, af 
aktning för den gamla missionsstationen, till San Francisco. 
Den 28 feb. 1849 besöktes platsen för första gången af en ång- 
båt. Vid denna tid hade ryktet om- guldfyndet vid Sutters 
qvarn hunnit sprida sig och lockat tusentals äfventyrare från 
alla jordens länder till California. San Francisco blef plöts- 
ligt en handels- och sjöstad af betydelse. Stora karavaner an- 
Icommo landvägen, och i hamnen lågo ångbåtar och segelfar- 
tyg från alla länder. Menniskorna grepos af en feberyra. De 
glömde allt för det trolska ordet guld. Alla ville bli rika och 



— I40 — 

trodde sig kunna *bli det i en handvändning, blott de komme 
till guldfälten. Vid ett tillfälle lågo i hamnen 400 fartyg, 
som öfvergifvits af sina besättningar. 

Det är naturligt, att under sådana förhållanden en mängd 
laglösa sällar skulle finna fritt spelrum för sina lidelser. Det 
dröjde heller icke länge, innan förbrytelser och laglöshet i oro- 
väckande grad utbredde sig i det nya samhället. Men den 
rättsinnade delen af befolkningen var situationen vuxen. I 
juni 1851 bildades af 200 medborgare en s. k. vigilanskomité, 
hvilken utan onödiga ceremonier eller dröjsmål hängde fyra 
af de värsta bofvarne och körde ett 30-tal andra ut ur staden. 
Komitén höll vakt i staden och införde ordning och trygghet. 
Fem år senare hade det laglösa elementet åter vunnit sådant 
insteg, att det blef nödvändigt att bilda en ny vigilanskomité. 
Den räknade öfver 8,000 medlemmar, tillsatte en exekutiv- 
komité af 40 personer och valde William Coleman till presi- 
dent. $70,000 sammanskötos till bestridande af dess utgifter. 
En politiker och redaktör vid namn Casey hade med berådt 
mod mördat en annan redaktör, James King, hvilken be- 
kantgjort den förres historia från östern. Casey och en annan 
mördare vid namn Cora hade insatts i häkte af stadens sty- 
relse. Vigilanskomitén omringade fängelset, riktade en ka- 
non mot byggnaden och skrämde fängelsevaktaren att ut- 
lemna de två brottslingarne, hvilka af komitén underkastades 
ett strängt förhör och derpå hängdes. Guvernören öfver sta- 
ten anropade landets regering om hjelp och utkallade statens 
försvarstrupper, hvilka helt enkelt vägrade hörsamma hans- 
befallning. En annan förening, kallande sig lag- och ord- 
ningspartiet, hade under tiden organiserat sig för att mot- 
verka vigilanskomitén, som betraktades såsom en olaglig in- 
stitution. Vid ett försök att arrestera en af dess medlemmar 
knifhögg David Terry, ledamot af Californias högsta domstoU 
en af komiténs medlemmar. Domaren Terry blef gripen och 
ställd till svars inför komitén. Terrys offer tillfrisknade, och 
domaren blef lösgifven. Tre år senare tog han afsked från 
sitt embete och mördade senator Broderick i en duell. 35 
år derefter tilldelade Terry ledamoten af Förenta Staternas 
högsta domstol, domaren Field, en örfil i en jern vägsstation 
i California. Field hade en skyddsvakt med sig, och denna 
ihjelsköt Terry. 1856 års vigilanskomité uträttade ett stort 
arbete. Den trotsade visserligen myndigheterna, emedan den 
ej trodde på deras förmåga eller vilja att rensa samhället från 
dess drägg. Men den injagade under sin tre månaders verk- 



— 141 — 

samhet en sådan skräck hos slöddret, att 800 brottslingar sjelf- 
mant lemnade San Francisco. 

Under år 1850 försökte banditer ett hälft dussin gånger att 
tända eld på staden. En af eldsvådorna, anlagd den 4 maj, 
ödelade en stor del af staden, och den 3 maj 185 1 utbröt ea 
annan, som lade nära nog hela staden i aska. Tre stora skepp, 
fullastade med nödvändighetsvaror, blefvo lågornas rof. In- 
om 4 veckor efter den senaste elden var större delen af San 
Francisco åter uppbyggd. En eldsvåda utbröt i juni och 
gjorde betydlig skada. Men intet kunde krossa befolknin- 
gens mod eUer dess tro på stadens framtid. Dess tillväxt 
var också underbar, såsom följaixle siffror bevisa. Folkmäng- 
den, som i aug. 1847 utgjorde 459, hade i nov. 1852 vuxit till 
36,154. I juli 1860 hade staden 56,802 invånare; 1870 149,473; 
1880 233,359; 1890 298,997 och 1900 342,782. Vid början af 
1906 anslogs stadens folkmängd till 440,000. 

Under guldfeberns dagar var postportot å bref till Cali- 
fornia 40 cents. Adressater, som bodde utom San Francisco, 
måste betala en extra afgift för att få brefven till sig. Mån- 
gen guldgräfvare betalte ända till $1 för denna tjenst, eller 
för att få ett af honom skrifvet bref befordradt till San Fran- 
cisco. Postkontoret i San Francisco utgjordes, enligt hvad 
Bayard Taylor berättar i sina reseminnen från California 
1849, ^f ^^ li^*^i^ brädbyggnad, ej öfver 40 fot lång. Posten 
kom en gång i månaden med ångbåt från Panama. Invånarne 
strömmade då i skaror till den lilla postbyggnaden. Ofta 
började de ställa sig i kö redan 48 timmar, innan ångbåten 
kunde väntas. Ofta hände, att regnet öste ned på dem. Lik- 
väl stodo de qvar, stundom med fötterna djupt nere i dy och 
vatten, väntande med ifver på det ögonblick, då deras tur 
skulle komma att vid luckan få efterfråga bref från vänner 
och fränderfi östern. Äfventyrare, som ej hade något bref 
att vänta, ställde sig i kön för att göra affärer. Sådana infun- 
no sig tidigt, och när de hunno nära luckan, sålde de sina plat- 
ser till andra, som kommit senare, och som voro villiga att 
betala ett högt pris för att slippa vänta länge. Ända till $40 
betaltes för en sådan plats. $20 var ett vanligt pris. Sä 
fort mannen sålt sin plats, ställde han sig vid ändan af kön, 
för att när han hunnit fram nära luckan åter sälja sin plats 
till någon. Det berättas, att en person, som ovand vid svårig- 
heterna och mödorna i ett nytt och vildt land gripits af hem- 
längtan, men saknade mynt att återvända till östern, på ofvan 
beskrifna sätt fört j enade ihop nog till en biljett till sitt hem 



— 142 — 

på mindre än en dag. 1863 fick San Francisco daglig post, 
i det tågen på Union Pacific-banan då började föra post till 
och från California. 1864 utgjorde arbetsstyrkan i stadens 
postkontor 12 man. 1874 hade den vuxit till 70, och nu ut- 
göres den af 850, af hvilka omkring 350 äro brefbärare. Om- 
kring 200 millioner bref och tidningspaket ankomma till och 
afsändas från San Francisco årligen, och genom postanvis- 
ningar förmedlas öfver 10 mill. dollars. San Franciscos nya 
postkontor, som kostat 7 millioner dollars och blef färdigt 
1904, har en inredning, hvartill ingen annan offentlig bygg- 
nad i Amerika, med undantag af kongressbiblioteket i Wash- 
ington, kan visa maken. För tomten, hvarpå byggnaden är 
uppförd, betalte regeringen på 1890-talet öfver en million dol- 
lars, mer än hela staden var värd 40 år förut. En enda af de 
bronslampor, som upplysa ingången, har kostat mer, än hela 
postkontoret i början af 1850-talet var värdt. Sin första 
tidning (Weekly Står) fick staden i jan. 1877. ^^^ ändrade 
senare namn till Alta California och utkom till slutet af 1880- 
talet. 

År 1904 hade staden 82 allmänna skolor med öfver 1,000 
lärare och lärarinnor och 50,000 skolbarn. Der funnos 11 
läroverk för blifvande läkare och dentister, 145 kyrkor, öfver 
100 välgörenhetsföreningar, 44 sjukhus och vårdanstalter, 
elektriska spårvägar till en sammanlagd längd af 140 mil 
samt yj mil af kabelbanor. San Francisco var den första stad 
i verlden, som införde sådana. Den första kabelbanan bygg- 
des 1873. ^^^ taxerade värdet af fastighet och lösöre ut- 
gjorde 1902 öfver 420 millioner dollars. Det verkliga värdet 
var 30 procent högre. Stadens polisstyrka utgjorde 1903 673 
man. Brandkåren räknade 584 man och ansågs som en af de 
dugligaste i verlden. Med boksamlingar var staden väl för- 
sedd. Allmänna biblioteket innehöll år 1905 160,000 band, 
Mechanics Institute- och Mercantile-biblioteken tillsamman 
lika många, Sutros bibliotek 225,000 band, San Franciscos 
lagbibliotek 35,000 o. s. v. Tjogtals stora privatbibliotek och 
konstsamlingar funnos. Den stora, breda Märket street var 
ansedd som verldens vackraste affärsgata. Den storartade 
elektriska belysning, som gjorde denna gata nattetid nästan 
lika ljus, som den var om dagen, och under hvars lockande 
sken otaliga folkskaror promenerade på de breda trottoarerna 
till sent på qvällarne, var något enastående i sitt slag. Det 
brusande och berusande lifvet i San Francisco väckte alla re- 
sandes uppmärksamhet. De anmärkte vanligen såsom något 



— 143 — 

för staden säreget den mer än i andra amerikanska städer 
framträdande sorglösheten och kosmopolitiska andan, sta- 
dens måleriska utseende och frånvaron af de i andra storstä- 
der förekommande "slum"-qvarteren med deras nöd och 
smuts. Kinesernas distrikt var visserligen, bedömdt efter ve- 
sterländska idéer, smutsigt och trångt, men något armod syn- 
tes ej till. Det milda klimatet med den deraf alstrade blom- 
sterrikedomen och glädtigheten hade skänkt staden en prägel 
af allmän välmåga. 

Sådan var den stad, som i april 1906 genom en af de hem- 
skaste tilldragelser, som förekommit i verldshistorien, till 
största delen utplånades. Jordbäfningar tillhöra icke ovan- 
ligheterrfa i vissa delar af California, men de äro sällan stark? 
nog att vålla någon betydlig skada. Den starkaste, som före 
1906 inträffat i San Francisco, egde rum 1868 och kullvräkte 
några få byggnader. Den öfverträffades betydligt af* den, 
som kl. 5:15 morgonen den 18 april 1906. väckte den stora sta- 
dens intet ondt anande invånare ur deras slummer, för' att 
omedelbart sänka många af dem i den sömn, som icke vet af 
något uppvaknande. Den varade endast 47 sekunder, men 
föreföll som om den varat många minuter. Den följdes kort 
derefter af flera smärre jordskalf. Hur mycken skada jord- 
bäf ningen i sjelfva verket åstadkom, blef ej bekant, enär strax 
efter det den fullbordat sitt verk, eld utbröt och snart utplå- 
nade alla spår af dess verkningar. Så mycket hann man dock 
se, att de flesta tegelhus helt eller delvis ramlat, och att äfven 
de flesta andra byggnader inom det distrikt af staden, hvars 
mark blifvit ifylld, lidit skavank. Ej heller blir det någonsin 
bekant, hur många menniskor som omkommo. Inemot 500 
lik, som senare drogos fram ur ruinerna, kunde på ett eller 
annat sätt identifieras; men troligen omkommo lika många 
flera, som man aldrig fick reda på. Emellertid var det icke 
jordbäfningen, utan den derpå följande branden, uppkommen 
i följd af spruckna skorstensrör, söndersprungna elektriska 
ledningar och exploderande gaser, som ödelade staden. Som 
vattenledningen förstörts af jordbäfningen och elden utbröt 
samtidigt på så många håll, att brandkåren äfven med till- 
gång till vatten icke kunnat bekämpa den, ej ens om den fått 
behålla sin i jordbäfningen omkomne präktige chef, Dennis 
Sullivan, återstod intet annat medel till dess hejdande än att 
med dynamit nedspränga byggnader och derigenom hindra 
elden från att flamma upp i hög låga. Det var en förtviflad 
kamp mot öfvermakten, och redan första dagen blef det klart. 



— 145 — 
att staden var tillspillogifven. och att den enda plats, der 
sprängningarna skulle kunna medföra åsyftad verkan, var vid 
de två ovanligt breda gatorna Dolores st. och Van Ness ave. 
Hemskt dånade sprängskotten dag och natt ända till sent på 
qvällen den 20 april, då man verkligen genom hardt när of- 
vermenskliga ansträngningar lyckades hämma eldhafvet vid 
Van >.'ess ave., efter att qvällen förut ha hejdat det vid Dolores 
st. Äran af att den bortom de nämda gatorna belägna stads- 
delen blef räddad, tillkom först och främst tre i sprängnings- 
arbete skickliga kanoniärer från flottstationen å Mare Island, 



Sv. luth. kyrkan och pastorsbostället vid Dolores st. efter branden. 

I f6rgriin(ieii syiias pastor Aiidreeii ocii apotekare Hulting samt den- 
nes tvä soTier .stäeiide bland ruinerna efter Hiiltings hus, ett bland 
de sista, som nedsprängdes och iippbrunno, innan elden hejdades 
vid Dolore!i st. Fotografi tagen af E, Skarstedt, 
hvilka arbetade outtröttligt både dag och natt, men äfven i 
viss mån vår landsman pastor Andreen och en skara frivil- 
liga, som på hans uppmaning räddade den svenska kyrkan vid 
Dolores s^t. och derigenom äfven det bortom liggande området. 
Elden sköflade 512 stora gatuqvarter med 28,188 byggna- 
der, omkring tre fjerdedelar af staden. Det ödelagda områ- 
det beräknades innehålla omkring 5,000 acres. Gränslinieii 
omkring detsamma mätte, inberäknadt diverse krökar och 
bugter, 26 mil. ' Inom detta område funnos före branden nä- 
(6) 



— 146 — 

stan alla stadens kyrkor och skolor, alla grosshandelshusen, 
bankerna, tidninganie, tryckerierna, fabrikerna, varumagasi- 
nen, miJlionärspalatsen, vetenskapsakademien med dess dyr- 
bara museum, nästan alla biblioteken, offentliga såväl som 
privata, boklådorna, alla de offentliga byggnaderna, bland 
hvilka dock två — myntverket och postkontoret — undslup- 
po med jemförelsevis lindrig skada. Omkring 250,000 men- 
niskor hade haft sitt tillhåll och sin verksamhet inom der 
brända området, och förhisten å den sköflade egendomen an- 
slogs till Öfver 350 millioner dollars med nära 200 millioners 
brandförsäkring. Redan vid brandens utbrott förklarades sta- 
den i belägringstillstånd, och tusentals soldater ditkonimen- 



"Nob Hill," de likas distrikt i San Francisco samt Pairmont Hotel 
efter branden. 

Fotografi tagen af S. Fehicti. 
derades att deltaga i släckningsarbetet, upprätthålla ordnin- 
gen bland de skräckslagna invånarne och skydda dem mot 
mordbrannare och tjufvar. Sträng krigslag tillämpades, och 
en mängd lagbrytare sändes utan dom och ransakning ur den- 
na verlden. I några fall blefvo äfven oskyldiga personer, t. 
o. m. sådana som voro stadda i utöfvande af kärleksverk, ned- 
skjutna af unga bnishufvuden, mestadels kadetter. De egent- 



— 147 — 

liga soldaterna uppförde sig i regel mönstergillt.- Tack vare 
dem blef samhället befriadt från en hop slödder af värsta slag. 
Så snart elden var släckt, tog man i tu med upprödjandet af de 
förnämsta gatorna för att göra det möjligt att komma till och 
från färj stationen och forsla förnödenheter. Soldaterna hade 
rätt att tvinga hvem som helst till arbete och att lägga beslag 
på hästar, vagnar och automobiler. På otroligt kort tid voro 
hjelpstationer uppförda och ett par gator nödtorftigt rensade, 
så att spårvägar och telegrafledningar kunde sättas i skick. 
Ännu medan elden rasade, hade kongressen och enskilda per- 
soner öfver allt i landet skänkt penningar och förnödenheter. 
Det första tåget med förnödenheter lemnade Omaha inom 24 
timmar efter det olyckan blifvit bekant i östern. Det andra 
lemnade Omaha kl. 5:19 e. m. den 19 april. Mellan denna 
dag och den 4 maj forslade Southern Pacific-banan gratis till 
San Francisco 1,500 godsvagnar med öfver 37,000 tons mat- 
varor, kläder, tält m. m. 75 procent af dessa saker kommo 
från Stilla hafsstaterna. Under vanliga förhållanden skulle 
frakten belöpt sig till $500,000. Jernvägsbolagen läto äfven så 
många, som ville, åka fritt på tågen från San Francisco. An- 
dra dagen efter olyckan forslade Southern Pacific-bolaget 
1,073 fullpackade passagerarevagnar från San Francisco. Ut- 
strömningen af folk pågick ett par veckor. På 9 dagar be- 
fordrades fritt öfver 300,000 menniskor ur staden. Southern 
Pacific-bolaget ensamt bortskänkte biljettvärden till ett belopp 
af öfver $500,000. Det är så mycket märkvärdigare, att bo- 
laget kunde ordna med allt detta, som alla dess kontor, pap- 
per, kartor, biljetter o. s. v. förstörts af elden och dess kon- 
torspersonal af öfver 2,000 tjenstemän var förskingrad. I 
flera veckors tid bespisades i San Francisco öfver 200,000 
menniskor gratis, och många af dem funno denna anordning 
så beqväm, att de tycktes vilja fortsätta dermed hela lifvet 
igenom och envist vägrade att mottaga erbjudna tillfällen till 
arbete och inkomst. Generalerna Funston och Greeley, borg- 
mästare Schmitz och guvernör Pardee, på hvilkas lott det föll 
att ordna förhållandena i staden under de första dagarne efter 
olyckan, löste sin uppgift på ett mästerligt sätt. Den allmän- 
na offervillighetexi var ofantlig. När den allmänna nödhjelps- 
komitén två år efter olyckan afslutade sitt arbete, hade deii 
handhaft och utbetalat öfver 93^ millioner dollars, låtit upp- 
föra 8,000 hem åt arbetare, som förlorat sina egodelar, samt 
ett hem för orkeslösa och obotligt sjuka. Den hade qvar i 
kassan $400,000, hvilka öfverlemnades till staden. Omkost- 



— 148 — 

naderna för förvaltningen af dessa väldiga summor hade upp- 
gått till $i25,cxx). Den svenska nödhjelpskomitén gjorde sin 
slutredovisning den i nov. 1907 och hade då haft till förvalt- 
ning $6,513, hyaraf $5,563 utbetalts i nödhjelp och $950 gått 
till diverse andra utgifter. Den svenska komitén bestod af 
pastor Ph. Andreen, ordf.; red. Alex. Olsson, v. ordf.; Aug. 
Johnson, sekr. ; C. Andreen, finans-sekr. ; Gottfrid Peterson, 
kassör. Revisorer voro C. N. P. Ahlgren, J. A. Sandell och 
F. B. Hulting, H. Mentzer, C. Andreen, G. Lohr och mrs 
Fred. Johnson hade uppoffrat mycken tid på komitégöromål. 

Det enda fula drag i hela San Franciscos olyckshistoria 
var Western Union-telegrafbolagets beteende. Ehuru tele- 
grafledningen till San Francisco var förstörd, mottog detta 
bolag under de första dagarne efter olyckan hundratusentals 
telegram af i östern boende slägtingar och vänner till de nöd- 
lidande i San Francisco, tog betaldt enligt gällande telegram- 
taxa och sände telegrammen — med posten likt vanliga bref 
med påsatt 2-centsfrimärke. Bolaget lär på detta lömska sätt 
tillskansat sig en million dollars, men skänkte ändå intet till 
hjelpkassan. Med rätta yrkade tidningarne i San Francisco, 
att regeringen skulle fråntaga Western Union-telegrafbolaget 
rättigheten att bedrifva affär i Förenta Staterna. Likt så 
många andra rika lymlar undslapp bolaget allt straff. Post- 
styrelsen deremot mottog och befordrade bref från San Fran- 
cisco, utan att begära ens, att de skulle vara inlagda i kuvert, 
ännu mindre, att de skulle vara försedda med frimärke. Län- 
ee Var det omöjligt att utdela någon post. Menniskorna voro 
JU husvilla. Tusenden bodde i parkerna, andra tusenden hade 
lemnat staden. Under tiden hopade sig i postkontoret hela 
berg af postsäckar. Det är ett under, att vederbörande nå- 
gonsin kunde komma till rätta med dem. I San Francisco 
utdelades ingen tidningspost på många veckor. På flera må- 
nader tilläts ingen krogrörelse i San Francisco, och af två 
dussin personer, som blefvo vansinniga efter branden, voro de 
flesta fyllbultar, hvilkas vansinne framkallades af den på- 
tvungna nykterheten. 

För jemförelses skull meddelas här några uppgifter om den 
stora Chicago-branden af den 7 okt. 1871, hvilken ända till den 
r8 april 1906 var den största brand som egt rum i Amerika. 
Den förstörde 17,450 byggnader, gjorde 98,000 menniskor hus- 
villa och vållade en förlust af 175 millioner dollars, med en 
brandförsäkring af omkring 90 millioner. Af de 200 försäk- 
ringsbolag, som voro ansvariga för denna summa, gjorde om- 



— 149 — 

kring 50 konkurs. Nödhjelpskomitén fick enligt en uppgitt 
3j4, enligt en annan 5 millioner dollars att förvalta. Af de 
brandskadade lemnade 50,000 staden under de första veckor- 
na efter branden. 60,000 blefvo försörjda hela vintern på all- 
män bekostnad. Bostäder uppfördes åt 35,000 personer. 
Omkring 250 omkommo i branden. Chicagobranden och de 
två jemförelsevis rätt stora eldsvådorna i Boston 1872 och 
Baltimore 1904 ödelade emellertid tillsammantagna icke fullt 
hälften så stort område som San Francisco-branden ensam. 

Den amerikanska optimismen och företagsamheten är oför- 
brännelig. Endast de första dagarne gingo San Francisco- 
borna liksom drömmande. Derpå ryckte de upp sig ur sin 
dvala och började planera, reparera, bygga och arbeta af alla 
krafter. Träffande skref en korrespondent till en Stockholms- 
tidning: "I allmänhet ser man blott glada menniskor, fulla 
af kurage, energi, sjelftillit och praktisk företagsamhet. Jag 
är nästan frestad att säga,- att detta mod och denna segervis- 
!sa, friska företagsamhet, demonstrerad så hack i häl på 
den stora katastrofen, utan andrum eller tvekan, är det mest 
förunderliga af hela raden förunderligheter. Den här befolk- 
ningen ger sig inte för 17 sådana katastrofer. Och derfö^* 
kan den öfriga verlden nu åse, hur San Francisco kommer att 
återuppbyggas igen, — hur återuppbyggandet redan skjutit 
fart, ännu innan bränderna slocknat och askan kallnat." Tid- 
ningarne inhyste sig till en början hos en af Oakland-tidnin- 
garne och utgåfvo först ett nummer gemensamt, men upp- 
trädde omedelbart derefter sjelfständigt, fast i anspråkslös 
form och icke innehållande annat än sådant, som rörde San 
Francisco. Ett par veckor senare flyttade de öfver till Fill- 
more st. i den räddade delen af San Francisco, hvilken gata i 
hast förvandlats till en liflig affärsgata och stadens affärscen- 
trum. Länge dröjde det, innan alla de nedrasade skorste- 
narne i den räddade stadsdelen biifvit reparerade och befolk- 
ningen fått tillåtelse att laga sin mat inom hus i st. f. på gatan, 
der allt sådant arbete försiggick efter branden. 

Ett nytt San Francisco har sedan dess rest sig ur det 
gamlas ruiner. Huruvida det fullt motsvarar det gamla, får 
hvar och en afgöra efter egen smak. Ty den, som älskade det 
gamla San Francisco på grund af den egenartade, romantiska 
tjusning, som låg så att säga i luften och härledde sig från 
klimatet i förening med stadens traditioner och de förhål- 
landen, under hvilka den uppvuxit, tillfredsställes icke deraf, 
att den nya staden innehåller så eller så många hus, eller att 



— I50 — 

dessa i prydlighet öfverträffa sina föregångare. Dock egcr 
det sitt stora intresse att betrakta de resultat, som här åstad- 
kommits på så kort tid. Två år efter branden hade hälften 
af de förstörda byggnaderna åter iippbygts, de flesta i förbätt- 
radt skick. En stor hjelp var naturligtvis, att brandförsäk- 
ringsbeloppen så ordentligt utbetaites, att staden derigenoni 
fick betydliga penningsummor att röra sig med. Likväl före- 
faller det en hvar, som såg staden under dess ödeläggelse, då 
vi och många med oss trodde, att flera år skulle åtgå endast 
til! aflägsnandet af ruinhögarne, som ett underverk att nu fin- 
na på samma plats en modern verldsstad pä nära en half mil- 
lion invånare. Visserligen påträffas obebygda tomter, ruin- 
högar, fallfärdiga murar här och der i staden, men å andra 



Märket st. mellan Kearny st. och färjstat 

Den stora byggnaden på högra sidan är del nya Paiace Hotel, 
sidan finner man ock, att många af de nya byggnaderna äro 
både större och prydligare, an de gamla voro. Det värsta iir 
undangjordt, och detta är så mycket märkvärdigare, som sta- 
den hela tiden haft att kämpa mot en mängd andra besvär- 
ligheter. San Francisco har sedan många år tillbaka varit 
kändt såsom den stad. der fackföreningsväsendet tillskansat 
sig den största makten och tidtals utöfvat ett formligt skräck- 



— 151 — 

välde. Egentligen har det väl icke varit arbetarne, utan sna- 
rare den landsplåga, som går under namnet "walking dele- 
gates," som tillställt den myckna oredan med strejker, boy- 
kottningar o. d., i trots af att högre arbetslöner betalts i San 
Francisco än i de flesta andra städer. Efter branden blef det 
värre än någonsin. Lönerna stegrades i oerhörd grad. Ma- 
terialier voro dyra. Det kostade 30-60 procent mer att bygga 
ett hus, än hvad det kunnat byggas för före branden. En 
annan olycka var böldpesten, som utbröt 1907. Denna hem- 
ska farsot, som redan under åren 1900-3 hemsökt staden och 
då kraft 121 offer, föranledde ett systematiskt och kostbart 
utrotningskrig mot råttorna, som tros vara de egentliga spri- 
darne af sjukdomsgiftet. Alla afskrädeshögar bortrensades. 
Afloppskanaler, magasiner, tusentals stall, källare, fartygska- 
jerna o. s. v. gjordes otillgängliga för råttor. Förordningar 
i samma syfte utfärdades beträffande alla nya hus. Under 
ett hälft års tid inträffade 159 fall af böldpest, hvaraf yj med 
dödlig utgång. Det oaflåtliga rensningsarbetet medförde 
dock åsyftad verkan, och sedan den 30 jan. 1908 har intet 
nytt fall inträffat. Ett annat styft arbete, som staden fått 
sig påtrugadt, var pligten att rädda sig från den smälek, som 
tjufvar och skurkar inom stadsstyrelsen dragit öfver staden. 
1895 hade det demokratiska partiet nominerat för borgmä- 
stareembetet en rik irländare vid namn Phelan. Han blef 
vald och senare återvald två gånger. Ingenting fans att an- 
märka mot hans styrelse. Men så inträffade en strejk 1901, 
och Phelan tog med full rätt parti emot strejkarne, emedan de 
förgått . sig genom våldsgerningar mot aljmänheten. Fack- 
föreningarne ansågo sig snubbade och beslöto visa sin makt. 
Vid nästa borgmästareval uppsatte de som kandidat en musi- 
kant vid namn Eugene Schmitz, medlem af musikanternas 
fackförening. Han blef vald, men aldrig har en stad haft en 
ruttnare styrelse, än den han bjöd på. Han var ett redskap 
i händerna på en förslagen, politisk intrigmakare, Abraham 
Ruef, en judisk advokat, som haft sin hand med i allt möjligt, 
der det fans något att förtjena. Tidningarne afslöjade både 
Schmitz och Ruef ; visade, hur de plundrade staden ; hur orätt- 
rådighet, mutor, lögn och falskhet användes till befordrande 
af deras planer och ökande af deras inkomster. Arbetarepar- 
tiet ville likväl icke medgifva, att det misstagit sig, utan en- 
visades att påstå, att allt, hvad som lades skurkarne till last, 
endast var förtal, hopljuget af den mot arbetarne fiendtliga 
*'kapitalistpressen.*' Schmitz blef liksom Phelan återvald två 



— 152 — 

gånger, sista gången (1905) med en röstöfvervigt af 16,000, 
oaktadt ett parti af rättsinnade medborgare under namnet 
Citizens' Alliance organiserats och gjort allt, för att rädda 
staden, och redan mått och steg tagits af ansedda medborgare 
att få stadsstyrelsen ställd under åtal. Francis Heney, den 
öfver hela Amerika välkände, omutlige och oförskräckte lag- 
karlen, hade åtagit sig att börja ransakning med San Fran- 
cisco-gubbarne, och millionären Rudolph Spreckels hade lofvat 
att bekosta alla utgifter. Branden kom och afbröt förhand- 
lingarne. Men då Ruef och Schmitz med oförminskad fräck- 
het slogo in på sin gamla bana, blefvo de ändtligen dragna 
inför rätta. Ruefs och Schmitz derpå följande rent af sagolikt 
fräcka försök att slingra sig undan de klaraste bevis och väc- 
ka misstankar mot åklagaremaktens ärlighet; de mordförsök 
mot farliga vittnen, som gjordes gång på gång på de ankla- 
gades anstiftan; hur Heney i sjelfva domsalen blef skjuten 
af en af bofvarnes anhängare, ehuru lyckligtvis ej farligare, 
än att han efter några veckors vård i sjukhuset åter kom på 
fötter; hur ända in i det längsta ett starkt parti bland befolk- 
ningen, antingen af ren dumhet och blindhet eller af tjurskal- 
lighet att ej vilja erkänna sitt misstag, tog parti för bofvarne 
och mot åklagaremakten; hur t. o. m. domstolen fjeskade för 
bofvarne och medgaf uppskof på uppskof och på de tarfliga- 
ste tekniska grunder förklarade en af annan domstol mot 
Schmitz fälld dom för ogiltig ; hur tidningar öfver allt i landet 
gjorde sig lustiga öfver ställningen i San Francisco; hur det 
fjeskades och fjäsades för brottslingarne, t. o. m. af domare- 
makten, — allt detta skall för alltid räknas som ett af de be- 
dröfligaste kapitel i San Franciscos historia, ett som tyder 
på vanslägtande från den tid, då medborgarne bildade vigi- 
lanskomitéer, som skipade snabb och säker rättvisa. Sådana 
skandalösa farser som rättegångarne mot Schmitz, Ruef och 
Calhoun skulle då varit otänkbara. Det tog tre rättegångar, 
innan Ruef blef fälld. Den tredje och af görande varade 105 
dagar. 1,450 personer inkallades till jurytjenst, och 446 af 
dem måste förhöras, innan ändtligen 12 blefvo funna, som 
ansågos opartiska nog att kunna tjenstgöra som jurymän. 
Ruef dömdes till 14 års tukthus på en äf de nära 100 ankla- 
gelser för mutningsförsök, som väckts mot honom. Spår- 
vägsmagnaten Calhoun blef den 26 mars 1908 åtalad för att 
ha mutat en medlem af stadsstyrelsen. Bevisen voro klara. 
Rättegången började den 12 jan. 1909. Det tog 3 månader 
och 2 dagar att få en jury till stånd. 2,310 personer inkal- 



— 153 — 

lades och 1,285 ^^ dessa ursäktades på olika grunder, innan 
ändtligen 12 ordinarie och en extra jury man blifvit utsedda. 
Vittnesförhören upptogo öfver 2 månader, och resultatet biet, 
att juryn ej kunde ena sig om ett fällande utslag. Rättegån- 
gen hade varat 159 dagar och kostat $60,000. Under allt detta 
togo tidningar öppet parti för den anklagade och utslungade 
de skändligaste oqvädingsord mot åklagaremakten, utskällde 
och förlöjligade Heney och Spreckels, som gjort så stora upp- 
offringar för att rädda stadens anseende och göra slut på 
t juf regementet. Spreckels betalade af egna medel $140,000 
för detta ändamål, och Heney ställde sin tid och sin talang 
till åklagaremaktens förfogande utan att begära lön derför, 
samtidigt afsägande sig honom af regeringen i Washington 
erbjudna uppdrag, som skulle inbragt honom, efter livad det 
beräknats, mellan i- och 200,000 dollars. 

En sådan stad som San Francisco är värd att göra upp- 
offringar för. Dess hamn är den bästa på hela kusten, dess 
omgifning romantisk, dess klimat skönt, om det ock öfver- 
träffas af Oaklands och södra Californias kustklimat. Den 
kallaste dag i San Franciscos historia var den 20 jan. 1854, 
då qvicksilfret sjönk till 28 grader; den varmaste var den 10 
och II sept. 1852, då termometern visade 97 grader i skuggan. 
Den största byggnaden på kusten var San Franciscos rådhus, 
hvars torn var 270 fot högt. Denna byggnad, som illa för- 
stördes af jordbäfningen, är nu helt och hållet nedrifven. Den 
hade kostat 5 mill. dollars. Den vackraste parken på kusten 
är Golden Gate-parken i San Francisco. Den upptager öfver 
1,000 acres och når nästan ut till hafsstranden, der det bekanta 
Cliff-House med utsigten öfver sjölejonsklipporna samt den 
berömda parken Sutro Heights med sina många statyer och 
byster utgöra vallfärdsorten för tusenden hela året igenom. 
I Golden Gate-parken finnes verldens största fogelbur, 300 fot 
Ifing, 120 fot bred och 20 fot hög. Det var i denna park, som 
4en bekanta Midvinter-utställningen, en *'afläggare" af verlds- 
utställningen i Chicago 1893, hölls under de första sex måna- 
derna af 1894. Utställningsplatsen invigdes den 31 aug. 1893 
i närvaro af öfver 100,000 menniskor. Denna utställning är 
särskildt minnesvärd för oss svenskar derigenom, att Sverige 
var representeradt der på ett förträffligt sätt, och att den 
största svenska samlingsfest, som dittills förekommit vester 
om Chicago, egde rum på svenska dagen på utställningsplat- 
sen den 14 maj 1894. Ingen annan nation firade sin dag på 
ett så lyckadt och storslaget sätt som den svenska. Utställ- 



— 155 — 

ningens general-direktör, M. H. de Young, tidningen Chro- 
nicles utgifvare, erkände detta, och att den svenska paraden 
var den ståtligaste och vackraste som dittills förekommit. 
Festivitets-salen hade ingen gång varit så öfverfylld med folk 
som på svenskarnes dag. Utställningen besöktes den dagen 
af 8,000 personer, och af dem voro omkring 75 procent sven- 
skar. Dagen firades af så godt som alla svenskar i staden, 
och detta var så mycket märkvärdigare, som tanken att åstad- 
komma en dylik fest i början- hade mötts med det mest kom-, 
pakta motstånd från snart sagdt alla håll och ända in i det 
sista rönte opposition af några kyrkliga församlingar och nyk- 
terhetsifrare, hvilka fått för sig, att en dylik fest nödvändigt- 
vis innebure någonting öfver måttan syndigt, då troligen rus- 
drycker skulle komma att användas vid densamma och de 
påtänkta folkdanserna möjligen skulle kunna förleda svaga 
hjernor till oanständiga tankar. De, som ifrade för festen 
och svenskarnes sammanslutning, läto icke afskräcka sig af 
något motstånd. De bedrefvo agitationen för svenska dagen 
oaflåtligt och kraftigt. Den, som gjorde det mesta för saken, 
var onekligen Alex Olsson, Vestkustens ene utgifvare, hvilken 
ända från början i tal och skrift verkat för den vackra tan- 
kens förverkligande och i ett tal den 17 mars 1894 yttrade: 
"För mig ter sig svenska dagen som en soluppgång, som bebå- 
dar en härlig sommardag. Det är soluppgången till svenskar- 
nes anseende, söcielt och politiskt, här ute på Stilla hafskusten. 
Det är uppvaknandet ur årslång dvala, likgiltighetens och loj- 
hetens tunga dvala.'' Resultatet blef glänsande. Alla olycks- 
profeter hade tystnat. Svenskar ur alla politiska och religiösa 
läger voro tillstädes vid festen. Ej en enda af de prester, 
som fruktade dess skadliga inflytande, saknades. Allt var, 
som det borde vara. Den svenska paraden, anförd af dr A. 
O. Lindström, ordnades vid Van Ness ave. på f. m. Den 
var delad i tre divisioner, hvilka anfördes af K. A. Lundström, 
Hj. Brunell och K. E. Hanson resp. Processionen, bestående 
af de olika föreningarne — de uniformprydda Knights of the 
Golden Banner, dels till häst, dels till fots. Sv. Sällskapet, Sv. 
Republ. klubben, Sv. Sångsällskapet, Sv. Gymnastikklubben, 
nykterhetsföreningarne, luth. ungdomsföreningen, öfriga kyrk- 
liga samfund, Oaklands svenska föreningar — besökande från 
andra orter, en **float" föreställande Ericsons Monitor, en 
annan representerande Svea och Columbia (miss Hammar 
och miss Jennie Hedberg), tågade till utställningen och anlän- 
de dit vid J'22-tiden. En timme senare började den första stora 



• -156- 

festen i festivitets-salen. Inträdet var fritt, och salen var så 
fullpackad, som den kunde vara. Salen hade sittplatser för 
2,000 personer, men hur många åhörare, som på stående fot 
lyssnade till programmet, ha vi aldrig fått reda på. Både 
vid denna och den senare festen tjenstgjorde dr Fr. .Wester- 
berg som ordförande. Efter en ouvertyr af orkestern höll dr 
W. festtalet och tackade i vältaliga ordalag alla, som bidra- 
git att göra festen lyckosam. Svenska Sångsällskapet sjöng 
två nummer på programmet (Vårt land och Djupt i hafvet), 
mrs Westerberg sjöng ett sopransolo med da capo-nummer, 
tal höUos af de Young och dr G. Eisen, ett festpoem upplä- 
stes af författarinnan mrs Sonnicksen, och festen afslutades 
med orkestermusik. Den andra stora festen, hvilken gafs 
kl, 8 på qvällen, var lika talrikt besökt som den första, ehuru 
inträdet nu kostade 25 cents. Den inleddes med orkester- 
musik, hvarefter svenske utställningskommissarien Samuel 
höll ett fosterländskt tal. Svenska Damqvartetten (Jennie 
Norelii, miss Minna Norelius, miss Lindström och miss Bark- 
stedt), som befann sig på konsertresa på vestkusten och re- 
dan uppträdt vid en stor konsert i San Francisco, hade nästa 
nummer på programmet och sjöng så hänförande, att publiken 
icke nöjde sig, förrän qvartetten gifvit fyra extranummer. 
Derpå kommo i ordning festpoem af Ernst Skarstedt; "Hör 
oss, Svea" och "Mandom, mod" af sångkören; potpourri på 
svenska melodier af orkestern; "Sångfoglarne" och "Hör jag 
forsens vilda fall" af en mansqvartett under anförande af H. 
Brunell ; "I rosens doft" och ett par andra stycken, spelade 
med mästerskap på glaseufonium af W. Westin; dalpolska, 
dansad af ett tjogtai herrar och damer i dalkostymer och in- 
öfvad af mrs Lindskog, samt slutligen Södermans bröllops- 
marsch, spelad af orkestern. Som den svenska dagen på mid- 
vinterutställningen var den mest anslående och i alla afseen- 
den gedignaste och mest lyckade svenska nationalfest, förfat- 
taren någonsin bevistat, och den derjemte var den första i sitt 
slag på Stilla hafskusten och, så vidt vi veta, aldrig sedan öf- 
verträffats af någon annan dylik fest här ute, torde den vara 
väl förtjent af det utrymme, vi här egnat densamma i San 
Franciscos historia. Det vackra poem, "Helsning till Califor- 
nia," som den välkände svensk-amerikanske skalden Jakob 
Bonggren var nog vänlig att på vår anmodan skrifva för det 
praktnummer, som Vestkusten utgaf med anledning af Sven- 
ska Dagen, följer här: 



— 157 — 

"För snart ett år se'n fans i Hvita staden 
I Jackson Park ett fint orangeri., 
Der dadelpalmer viftade med bladen 
Och tycktes hviska: "Vandra ej förbi!" 
I dörren slogo dofter dig till möte 
Af mysk och ambra, drufvor och viol. 
Du trädde in. Det var, som om du njöte 
Af tropisk Flora under nordlands-sol. 

Hvad rikedom på frukt! Orangen glödde 
Och härmade den gyllne solens klot, 
Och palmer susade och drufvor blödde. 
Och skogens jättar glodde dig emot. 
Det var liksom när Ijufva drömmar draga 
Framför vår syn med mången härlig skatt; 
Det var liksom en yppig sommarsaga, 
En österländsk, ur "Tusen och en Natt." 

Alltsamman flyktat har liksom en hägring. 
Ruiner blott i parken återstå. 
Det var en syn af califomislf: fägring, 
Som vi så gerna ville se uppå. 
I aren lyckliga, som slagit neder 
Bopålarne på sådan härlig ort. 
Dit kosan in från österlandet leder 
Igenom Stilla hafvets "Gyllne port." 

Var helsad, stat, med guld i sol och sinne. 
Med guld i frukt, med guld i berg och sand! 
Var helsadt, glada, djerfva folk der inne! 
Var helsad, San Francisco, tätt vid strand! 
Med mig Chicago-svenskar helsning sända 
Till vännerna i "Frisco." Här den tag! 
Må stora skaror ut i marschen lända, 
Då snart I firen svenska folkets dag!" 

Oakland betraktas af många som en förstad till San Fran- 
cisco, enär en stor del af San Franciscos affärsmän och arbe- 
tare ha sina hem i Oakland. Afståndet tvärs öfver viken, som 
skiljer de båda städerna åt, är 4 mil, och det tager knappt en 
half timme att komma från den ena staden till den andra. 
Oakland är en särdeles vacker stad med både nordisk och 
sydländsk prägel. Man ser på gårdarne akacior och palmer. 



-158- 

aloe, apelsinträd o. s. v., men äfven björkar, rosor, geranier 
och kaprifolium. Gummiträdet trifves ypperligt. Den för- 
ste hvite man, som slog. sig ned, der Oakland nu är beläget, 
var sjömannen Moses Chase från Massachusetts. Det va.r 
guldfynden, som lockade honom hit. Efter en tids vistelse i 
grufvorna byggde han 1850 af en hop från ett förlist fartyg 
landdrifna plankor ett litet hus i hörnet af det nuvarande E. 
9th st. och 4th ave. I bolag med tre engelsmän, bröderna 
Patton, köpte han ett landstycke och gaf det namnet Clinton 
efter sin fästmö. Ett antal fruktträd planterades nära stugan, 
och ett fält besåddes med säd, hvars första gröda afyttrades i 
San Francisco och bragte i ren vinst $4,000. Några kapita- 
lister der ingingo i bolag med Chase och bröderna Patton samt 
förskotterade ett kapital. Landstycket utlades i tomter. Des- 
sa utbjödos till salu, ett hotell uppfördes, och bolaget gjorde 
rik vinst. Chase begaf sig till östern för att gifta sig, men 
möttes, då han efter den flera månader långa färden hann 
fram, af underrättelsen, att hans fästmö aflidit. Han åter- 
vände till Clipton, men tog aldrig mer någon del i affären, 
utan lefde som eremit de återstående åren af sin lefnad. Clin- 
ton, det nuvarande Oakland, växte med stormsteg. 1860 hade 
platsen något öfver 1,000 invånare, 1880 var folkmängden 
40,000, 1890 49,000, 1902 83,000 och anslås nu till öfver 200,- 
000. San Francisco-olyckan gaf Oakland ett ofantligt upp- 
sving. På ett par dagar fördubblades dess folkmängd genom 
ditflyttande San Francisco-bor. I Oaklands -närhet finnas åt- 
skilliga städer, som i fråga om förtjusande läge, klimat, blom- 
sterrikedom och hemtrefnad äro afbilder af Oakland. På sö- 
dra sidan ligga Fruitvale med 2,000 invånare och Alameda, eu 
vida större plats, uppbyggd på en i viken utskjutande halfö 
och egande 35,000 invånare. Några mil sydost derom ligger 
det lilla vackra San Leandro. Norr om Oakland ligger Pied- 
mont med 2,000 invånare samt norr derom universitetsstaden 
Berkcley på en sluttning med den präktigaste utsigt öfver vi- 
ken och Golden Gate. Staden har en folkmängd af 43,000. 
Hit har California-universitetet blifvit förlagdt. Platsen för 
detsamma utvaldes redan 1860. Detta universitet, hvars fon- 
der belöpa sig till 13 millioner dollars, och som har en årlig 
inkomst af öfver en half million dollars, intager en rangplats 
bland verldens lärdomsskolor. Det är nummer tre bland 
Förenta Staternas universitet och nummer 14 bland alla uni- 
versitet i verlden i fråga om lärarekrafter och de studerandes 
antal.Flera af professorerna i Berkeley åtnjuta vidsträckt an- 



— 159 — 

seende inom den lärda verlden. Prof. Hilgard, föreståndaren 
för landtbruksdepartementet och experimentalstationen, är en 
auktoritet i jordbrukskemien, hvars ord gäller högt äfven i 
Europa. Den första experimentalstation, som anlades i För- 
enta Staterna, grundades af prof. Hilgard i California. Det 
vetenskapligt bedrifna jordbruket har alltså sin första upprin- 
nelse i California. En annan verldsberömd vetenskapsman 
är professorn i fysiologi, dr Loeb, hvars upptäckter rörande 
lifvets ursprung och betingelser väckte sådant uppseende i 
början af 1900-talet. En arkeologisk expedition under led- 
ning af dr Reisner utsändes 1902 af Berkeley-universitetet till 
Egypten och erhöll af den egyptiska regeringen det vitsordet, 
att den bedref de arkeologiska arbetena grundligare, än någon 
annan expedition gjort. Alla dess utgifter bekostades af mrs 
Phoebe Hearst, en millionärska, som skänkt stora summor till 
universitetet och städse varmt intresserat sig för dess fram- 
gång. Under sommaren 1904 gästades universitetet af Si^' 
William Ramsey från London och den frejdade svenske ve- 
tenskapsmannen och Nobel-pristagaren prof. Svante Arrhe- 
nius, hvilka inbjudits att der hålla en serie föreläsningar. Lä- 
rarekåren räknar öfver 300 medlemmar, med Benjamin Ide 
Wheeler som rektor. De studerandes antal utgör 4,200, hvar- 
af omkring 1,200 tillhöra det qvinliga könet. Fyra af univer- 
sitetets lärokurser äro förlagda till San Francisco, näml. läka- 
revetenskapen, apoteks-, tandläkare- och lagvetenskaperna. 
De flesta af de byggnader, i hvilka dessa vetenskaper stude- 
ras, äro uppförda på egendom, som skänkts till staten af mil- 
lionären och filantropen Adolph Sutro. Med universitetet är 
äfven en konstskola förbunden, hvilken före branden plägade 
årligen sända många af sina mera begåfvade elever till Paris, 
Rom och andra europeiska konstnärssamhällen. Berkeley- 
universitetet har ett bibliotek på 106,000 volymer, konstgalle- 
ri, museer, laboratorier m. m. Undervisningen är fri för alla 
California-bor. Studenter från andra sxater betala $10 i ter- 
minsafgift. En fullständig kurs omfattar 4 år. I Berkeley 
finnas dessutom en högskola och 17 lägre skolor. Äfven i 
Oakland fins det högskola och ett stort antal lägre skolor. 
Vidare finnes der ett institut för blinda. Statens döfstumin- 
stitut är beläget i Berkeley. Klimatet på östra sidan om viken 
är angenämare än i San Francisco. År 1902 var regndagarnes 
antal i Berkeley 83. Frost inträffade 22 gånger. Regnmäng- 
den var 24 tum. Den varmaste dagen visade 70 grader i 
skuggan, den kallaste 39. 



— i6o — 

En stor del af Californias svenska befolkning är bosatt i 
städerna vid San Francisco-viken. I San Francisco bo flera 
tusen svenskar, i Oakiand troligen öfver i,ooo. De äro re- 
presenterade på alla områden, kyrkans så väl som handelns och 
näringarnes. De flesta svenska föreningarne äro till finnan- 
des i San Francisco. Likaledes äro de flesta svenska kyrkor- 
na belägna der. En i Los Angeles bosatt svensk, vid namn 
John Sv^anberg, som kom från Småland till Amerika 1854 
och till San Francisco 1857, berättar, att han der blef bekant 
med följande svenskar, som vistats der sedan 1849, näml. 
konsul Lybeck (konsul för Kina), löjtnant Fleming från Karls- 
krona, juvelerarne Kling (från Stockholm), Nordström (från 
Jönköping) och Malmgren; malmkännaren von Sydow (son 
till en amiral i svenska flottan), Otto och Ferdinand Horn från 
Östergötland, en grefve Mörner, en Edwards (i Sverige hette 
han Forlenius), som dref partihandel med spirituösa, en gro- 
ceryhandlande Hasselquist, Adolf Ringström, Cederblom (från 
Venersborg), en groceryhandlande Charles Melin (hette Ol- 
son i Sverige), bryggaren John Lind (från Strömstad), en 
Samuelson, som hade sodafabrik i Sacramento, men bodde i 
San Francisco, samt en Johnson, känd under namnet *'rike 
Johnson,'' emedan han lär vid ett tillfälle egt två millioner 
dollars, hvilka han dock senare förlorade på försök att smugg- 
la vapen och förnödenheter till upprorsstaterna i södern samt 
under kriget mellan Peru och Kili, då han utrustade fyra far- 
tyg och lastade dem med vapen, ammunition och matvaror för 
en af de stridande makterna. Fartygen och lasten togos i be- 
.slag. Johnson begick sjelfmord. Otto Horn återvände till 
Sverige 1859. Ferdinand Horn och Mörner flyttade till Bra- 
silien under guldfebern der. År 1855 kommo till San Fran- 
cisco: L. F. Hammar från Helsingborg, två handtverkare 
Armstrong (födda i Venersborg) från Motala, en handtver- 
kare Elmquist från Motala samt svensk-norske vicekonsuln 
Bergqvist. I Vallejo bodde en Bergvall från Karlshamn. 

KAPITEL 11. 

California-städer, icke belägna vid San Francisco-viken. 

Los Angeles är troligen den i östern mest bekanta bland 
Californias alla städer, tack vare en sedan långt tillbaka be- 
drifven flitig annonsering. Staden är byggd på en slätt 2/ 
mil från hafvet och har ett synnerligen inbjudande läge. Ber- 
gen, som synas på något afstånd, äro oregelbundet och pit- 



— i6i — 

toreskt formade och skimra i en mängd olika färger — en sär- 
deles bjert motsats till de både hvad skapnad och färg beträf- 
far mer enformiga kullarne vid San Francisco och Oakland. 
Ännu 1850 hade Los Angeles endast 1,600 invånare. 1860 
var folkmängden 4,400, 1870 5,700, 1880 11,000, 1890 50,000, 
1900 102,500 och anslås nu till omkring 300,000. Los Angeles' 
historia vid förra århundradets midt var i vissa fall ej olik San 
Franciscos. Staden är, såsom Stadling uttrycker det, "ett 
alster af en barbarisk tidsålder, två eller tre olika civilisationer 
och en tids anarki." År 1853 föröfvades i genomsnitt ett mord 
om dagen, enligt hvad major Horace Bell berättar i sin bok 
"Reminiscences of a ranger,'' och det var vid ett tillfälle svårt 
att finna någon person villig att mottaga sheriffsbefattningen, 
ehuru den medförde en inkomst af $10,000 pr år. "Det fins," 
säger Charles Lummis, **intet skäl att betvifla dessa uppgifter. 
Här hade slagit sig ned, antingen på grund af lätjefull olust 
att begifva sig till grufvorna eller af allvarsamma personliga 
skäl att icke stanna i dem, en jemförelsevis liten, men desto 
mer bullersam .befolkning af amerikanskt slödder med ett 
ännu mindre antal af .sådana amerikaner, som dugde till att 
vara föregångsmän i ett samhälles grundläggning. Det fans 
mycket penningar att förtjena i den förnämsta staden i ett 
boskapsaf lande område, som försåg de inströmmande guldsö- 
karne 600 mil längre norrut med största delen af deras behot 
af kött, då vanliga nötkreatur här betingade ett pris af 20 — 25 
doll. stycket och kostade så godt som ingenting att uppföda.'' 
Under åren 1885- 1890 blef Los Angeles' befolkning mer än 
tredubblad. Det var då den märkvärdiga s. k. "boom" eller 
landspekulations-raseri rådde, hvartill troligen intet land nå- 
gonsin kunnat uppvisa ett motstycke. Hvarken den spansk- 
talande befolkningen eller de på platsen sedan längre tid till- 
baka bosatta amerikanerna hade något med densamma att 
skaffa. Det var tilltagsna nykomlingar från östern, som satte 
den i gång, måhända ouppsåtligt, genom att lägga ut nya 
stadsdelar och utbjuda tomter till salu. Boomen varade från 
våren 1886 till januari 1888. Menniskor grepos af en sådan 
spekulationslusta, att de betedde sig, som om de varit från vet- 
tet. Tusentals acres, söm inköpts för 10-30 doll. pr acre, utia- 
des i tomter, hvilka såldes till priser, som bragte en vinst af 
från 1,000 till 10,000 doll. pr acre. Tiotusentals acres, som 
hvarken då eller senare varit passande till något annat än be- 
tesmark, om ens det,. delades upp i 25-fots-byggnadstomter. 
Boomen sträckte sig mer eller mindre öfver hela södra Cali- 



— i63 — 

fornia, men hade sitt stamfäste i Los Angeles, hvars befolk- 
ning under 1887 ökades med minst 1,500 personer i månaden. 
Väldiga annonser i tidningarne lockade köpare från östern, 
och när de anlände, bragtes de genom allehanda konster, bl. a. 
musik — i det landagenterna läto musikkårer paradera på ga- 
torna utanför landkontoren — i ett tillstånd af öfverretning, 
som gjorde dem till lättvunna offer för spekulationslystnaden. 
En landfirma annonserade t. ex., att den utlagt ett område i 
tomter och ämnade anlägga en ny stad; att tomtförsäljningen 
skulle taga sin början en viss dag, och att en exkursion då 
skulle afgå till platsen. Ofta bildade tilltänkta köpare kö 
en dag i förväg, och det fans de, som betalte $100 för någon 
god plats i kön, för att få tillfälle att köpa någon af de bästa 
tomterna. Ett par, tre hundra personer kunde stå i kö på 
detta sätt från landkontoret, nedför trappan och ut på trotto- 
aren gatan nedåt. Det fans exempel, då en landfirma på nå- 
gra få dagar sålde tomter för öfver $300,000 och hade tre 
fjerdedelar af tomterna qvar osålda. De landtransaktioner, 
'som under 1887 bokfördes i Los Angeles co., representerade 
ett belopp af långt öfver 100 millioner dollars, eller mer än 
$1,000 för hvarje man, qvinna och barn, som det året funnos 
i countyt. Köpevilkoren voro vanligen 25-30 procent kontani, 
resten att betalas efter ett hälft eller helt år. I de flesta fall 
påräknade köparen att före förfallotiden kunna sälja det land 
han köpt med en vinst af från 10 till 100 procent, och många 
lyckades t. o. ni. öfver förväntan i denna spekulation. En af- 
färsman från Chicago köpte en tomt i Los Angeles för $1,500. 
Återkommen till Chicago, läste han i tidningarne om den ko- 
lossala tillväxten i tomternas värde i Los Angeles. Han 
företog en ny resa ditut och beslöt sig för att sälja sin tomt, 
om han kunde få $4,500 för den och sålunda tredubbla sina 
pengar. Vid ankomsten till staden uppsökte han den land- 
agent, som sålt tomten till honom, samt frågade, om någon 
utsigt fans att sälja den med god vinst. Agenten försäkrade, 
att han kände en person, som genast skulle köpa den, om han 
finge den för rimligt pris. Uppmanad att nämna, hvad han 
ville sälja tomten för, råkade Chicago-mannen af en ren till- 
fällighet i st. f. "45 hundra dollars" säga 45 tusen. **ViU ni 
sälja den för det, är affären genast afgjord !" ropade agenten, 
och Chigomannen fick sålunda tio gånger så mycket, som han 
tänkt begära, och som han ansett som det högsta möjliga 
pris, som kunde påräknas. Det gick väl ändå an, när landet, 
såsom i detta fall, var beläget, der det alltid kunde beräknas 



— 104 — 

cga något värde. Men i många fall rörde sig spekulationerna 
om land långt ute i öknar och på bergssluttningar. En hop 
bedragare från östern slogo sig på landaffärer och kuggade 
lättrogna köpare på det erbarmligaste sätt. Tusentals **hus- 
tomter" såldes, som stodo i 45 graders vinkel på någon naken 
bergssluttning. Andra tusental af totalt värdelösa tomter, 
belägna på Californiska halfön, 150 mil söder om Förenta Sta- 
ternas gräns, kuggades på intet ondt anande menniskor till 
priser, för hvilka de kunnat köpa en hel farm i någon hygglig 
trakt. Dessa svindlerier utfördes nästan utan undantag ge- 
nom annonserirtg i tidningar i östern. Det märkvärdigaste är 
dock, att boomen icke medförde någon finansiel olycka. Icke 
en enda bank, icke ett enda ordentligt och stadgadt affärshus 
bragtes på fallrepet genom densamma. Många af bedragarne 
blefvo deremot utblottade, helt enkelt emedan de höllo på 
för länge. De, som satt den i gång, drogo, när bubblan brast, 
norrut. Äfven bland dem voro många i penningförlägenhet. 
I Seattle och Tacoma inträffade kort derpå en landboom, som 
dock icke nådde samma vansinniga proportioner som den,' 
hvilken i dag utgör ett af de mest kuriösa minnena ur södra 
Californias historia. 

Bland sevärdheter i Los Angeles kunna nämnas de vackra 
West Lake- och East Lake-parkerna betäckande resp. 35 och 
50 acres. I den sistnämda finnes en vacker caktusanläggning 
och ett välförsedt menageri. Något, som mer än mycket 
annat väcker främlingens förundran, är stadens oljedistrikt. 
På en sträcka af 2 mil och med en half mils bredd höjer sig 
en hel skog af tornhöga ställningar i rak linie genom en af 
stadens utkanter. Under hvarje ställning fins en oljebrunn, 
försedd med pump. På vissa mellanrum äro ångmaskiner an- 
bragta, hvilka hålla pumparne, som medelst en stark jern- 
tråd äro förenade med hvarandra, i ständig gång. Dag och 
natt pågår pumpningen utan återvändo, och oljan, som pum- 
pas upp, ledes genom jernrör in i ofantliga behållare. Ingen 
menniska synes till. Det gör ett nästan hemskt intryck på 
den, som för första gången besöker en dylik oljeskog, att se 
alla dessa pumpar lyftas och sänkas i jemn, taktmessig gång, 
liksöm lyftade af osynliga händer. Ställningarna förefalla 
gåtfulla, men ha en vigtig uppgift. Om något råkar i olag i 
brunnen, så att pumprören måste upptagas, komma ställnin- 
garne väl till pass. Det skulle ej gå för sig att draga upp 
pumprören ur jorden, om ej den höga ställningen funnes att 
anbringa upphalningsrepet vid. 5 millioner tunnor olja pro- 



-i65- 

diicerades i Los Angeles countj' 1908. Nybyggnader upp- 
fördes i Los Angeles år 1908 till ett värde af 12 millioner dol- 
lars. Stadens hamnplats heter San Pedro, och der kostade 
Förenta Staternas regering samma år 4 millioner dollars pä 
byggandet af en vågbrytare. Från Los Angeles leda jern- 
vägar och elektriska spårvägar till en mängd förtjusande vack- 
ra småstäder och badorter, såsom Pasadena, Long Beacli, 
Pomona, Redondo, Santa Monica m. f!. De elektriska ba- 
norna i Los Angeles co. utgöra i längd 950 mil. Staden har 



Oljebnmnar. 

Öfver 500 mil af asfaltbelagda eller på annat sätt välordnade 
gator. Ett utmärkt offentligt bibliotek finnes, och handels- 
kammaren uppehåller en rikhaltig, förträfflig, ständig utställ- 
ning af jordbruks- och andra produkter från södra California. 
Xågra mil nordost om Los Angeles ligger Pasadena, ett 
paradisiskt vackert samhälle med 25,000 invånare, till stor del 
rikt folk från östern, som här uppfört åt sig ståtliga villor, 
för att tillbringa sin återstående lefnad i ett klimat, som möj- 
liggör ett behagligt ute-lif året rundt. Mellan Los Angeles 



— i66 — 

och Pasadena är den i ett föregående kapitel omtalade struts- 
farmen belägen. Los Angeles co. är näst San Francisco co. 
det rikaste i staten. Egendomsvärdet i det sistnämda ut- 
gjorde 1908 455 millioner dollars, i Los Angeles co. 408 
mill. Folkmängden i Los Angeles co. öfverstiger betydligt 
400,000. Klimatet är vida berömdt för sin jemna mildhet. I 
jan. kan det bli så varmt som 76 gr., och den högsta som- 
marvärmen är 97 gr. På 20 år har det endast varit 6 vintrar, 
under hvilka frostväder inträffat, och den starkaste kölden 
har varit 4 gr. under fryspunkten. Sommaren är lång och 
torr, och det blir då betydligt dammigt. Den årliga regn- 
mängden är i genomsnitt 12-18 tum. Resande, som besöka 
Los Angeles, böra icke försumma att företaga en utflykt till 
det på sid. 53 omnämda Echo Mountain eller att besöka den på 
. sid. 98 omtalade Catalina Island. 

Den största staden i södra California näst Los Angeles 
är San Diego, en snabbt växande stad med öfver 40,000 in- 
vånare, belägen 130 mil söder om Los Angeles och bekant 
för sin ypperliga hamn, den bästa söder om San Francisco, 
sitt ofantligt jemna, kraftgifvande klimat samt den närbeläg- 
na vinterbadorten Coronado Beach med dess ståtliga hotell 
och stora tältstad, dit hvarje vinter lustresande rika personer 
från östern och andra trakter komma i stor mängd. Midt 
emot detsamma på andra sidan viken, 9 mil från San Diego, 
ligger det af teosof-prestinnan mrs Tingley grundade och nä- 
stan autokratiskt styrda Point Loma-samhället, en sorts upp- 
fostringsanstalt och tillflyktsort för beundrare, af mrs Ting- 
ley. och hennes läror. Den svenske resanden Carl Ramberg, 
som 1908 besökte platsen, skrifver, att han der fann ''sunda, 
praktiska menniskor med stor förniåga att ordna lifvet har- 
moniskt, män och qvinnor af skilda nationaliteter och ur olika 
samhällslager.*' Förståelse af broderskapsidéen lär vara det 
enda kraf, som ställespå Point Lomas gäster. De behöfva 
icke nödvändigtvis vara teosofer. Det system, som följes vid 
uppfostran, är *'Raya Yoga," en indisk filosofi, i ordagrann 

öfversättning "den heliga kunskapen." Mr Ramberg fann 
"lifvet på Point Loma vara en stark förespråkare för teorien" 
och skildrade i lockande ordalag de resultat, som den indiska 
uppfostringsmetoden medfört. Menniskor se saker så olika. 
Vid vårt besök i Point Loma sommaren 1909 kunde vi omöj- 
ligen få samma gynsamma intryck. Lifvet i Point Loma 
föreföll oss högst ogemytligt, uppstyltadt och tillgjordt. ]\Ien 



— ^^7 — 

mr Ramberg var dei; såsom inbjuden gäst hos mrs Tingley, 
h vilket möjligen i någon mån inverkat på hans uppfattning. 

Omkring 80 mil ostsydost om Los Angeles ligger stadei; 
Kiverside, medelpunkten i Californias förnämsta apelsinod- 
lingsdistrikt. Om man besöker denna plats, innan den starka 
sommarvärmen hunnit trycka sin förslappande prägel på 
trakten, tycker man sig försatt till det drömda paradisets frid- 
fulla nejder. Små apelsinträdgårdar ligga inströdda här och 
der i staden mellan boningshusen. Endast den del, som upp- 
låtits åt butiker och restauranter, liknar andra städer genom 
frånvaron af planteringar. Men den delen är icke vidsträckt. 
Der är blott en nämnvärd affärsgata och den är kort. Ingen 
krog finnes ; intet buller, ingen oro. Från affärsgatan leda två 
spårvägslinier ut på landet. Den ena för resanden till en 
kulle, från hvars topp man har utsigt öfver tusentals acres 
af apelsinlundar, gamla och unga, och stora, obebyggda om- 
råden, bortom hvilka höja sig berg och kullar af alla upp- 
tänkliga former och färger. Endast några kyrktorn, uppstic- 
kande ofvan trädtopparne, antyda, hvar staden ligger; ty 
af husen synes ej mycket. Den andra linien leder 7 mil ge- 
nom en oafbruten följd af apelsinträdgårdar, af hvilka en in- 
nehåller 80 acres och alla äro försedda med stora, väl placera- 
de boningshus med skuggande verandor. Längs spårvägen 
äro träd planterade, — höga, yfviga gummiträd, magnolier, 
palmer m. fl., så att man hela vägen färdas fram genom en 
allé, under ett tak af grenar och blad. Det skall bli svårt 
att uppleta någonting vackrare eller mer paradisiskt, och det 
är ej att undra öfver, om främlingen under sådana omstän- 
digheter, så olika allt, hvad han förut upplefvat eller sett, 
påverkas af den milda luften, den Ijufva doften från träd och 
buskar, åsynen af den trolska, sydländska naturen och kom- 
mer på den tanken, att här måste paradiset vara till finnandes. 
Den skönaste utsigten erb judes från toppen af en kulle, kallad 
Mount Roubidoux, dit en väl anlagd slingrande väg leder i 
sakta stigning Ett dussin mil norr om Riverside ligger San 
Bernardino i en trakt, som på samma sätt som Riverside- 
trakten 'medelst konstbevattning förvandlats från en sand- 
öken till ett härligt fruktdistrikt. Riverside har omkring 
9,000 och San Bernardino 7,000 inyånare. Egendomsvärdet i 
Riverside county utgjorde 1908 nära 22 millioner dollars; 
egendomsvärdet i San Bernardino co. 33 millioner dollars. 
Många blomstrande fruktodlingssamhällen finnas i San Ber- 
nardino CO. såsom Redlands, Colton, Highland, vinodlings- 



— 168 — 

platserna Cueamonga och Bloomington ; Hesperia och Victor- 
ville, hvar^st både äplen och vindrufvor såväl som potatis och 
andra grönsaker odlas med stor framgång. I det lilla Orange 
CO., hvars egendomsvärde öfverstiger 20 millioner dollars, 
ligga städerna Santa Ana (6,000 invånare) och Anaheim, ett 
nybygge, grundadt 1860 af några tyskar enligt en kooperativ 
plan, som i detta fall slog lyckligt ut. Anaheim räknar nu en 
folkmängd af 5,006. Santa Barbara och Ventura counties 
representera ett egendomsvärde af resp. 25 och 13 millioner 
dollars. Deras största städer äro Santa Barbara och Ventura 
med resp. 8,000 och 3,000 invånare. I Santa Barbara co. fin- 
nas stora oljedistrikt, som 1908 producerade 83^ millioner fat 
olja. Det finnes brunnar, som gifva öfver 600 timnor olja om 
dygnet. 

De platser i södra California, i hvilka svenskarne talrikast 
slagit sig ned, äro Los Angeles, San Diego och Riverside. 

Den största staden i det inre California är Sacramento, 
statens hufvudstad. Dess folkmängd uppgår till omkring 
35,000. Staden är välbyggd, med breda gator, och styrelse- 
byggnaden eller kapitolium är en af de ståtligaste i sitt slag 
i hela vestern. Hufvudorten i Santa Clara co. är San José 
som är näst Sacramento den största staden i det inre Califor- 
nia och har 30,000 invånare. Andra anmärkningsvärda stä- 
der i Santa Clara co. äro Sanlä Clcira, Gilroy, Palo Alto m. fl. 
I närheten af den sistnämda är det berömda Leland Stanford 
Junior-universitetet beläget, den säkerligen rikaste bland alla 
undervisnings-anstalter på jorden. Dess egendom, bestående 
hufvudsakligen af räntebärande värdepapper samt öfver 100,- 
000 acres jord, representerar ett värde af öfver 30 millioner 
dollars. Bland dess jordagods äro den stora Vina-egendo- 
men i Tehama co. och Gridley-egendomen i Butte co. de för- 
nämsta. Universitetet är uppfördt på en särdeles lämplig 
trakt, ensam innehållande öfver 30,000 acres. Det grundades, 
såsom bekant, af mångmillionären Leland Stanford och hans 
maka till åminnelse af deras ende son, Leland Stanford 
Junior, som afled vid unga år. Det berättas, att Stanford 
kort efter sonens död hade en dröm, i hvilken han tyckte sig 
höra sonen säga till honom: "Fader, tillbringa icke ditt lif 
i sorg. Gör något för menskligheten. Upprätta ett univer- 
sitet, der fattiga ynglingar kunna erhålla uppfostran." Stan- 
ford beslöt att följa vinken. Och så tillkom universitetet, vid 
hvilket nu öfver 200 lärare äro anställda, med president David 
Starr Jordan i spetsen, och 2,000 studerande åtnjuta undervis- 



— 169 — 

ninof. Efter Stanfords död satte enkan in nästan hela sin för- 
mögenhet i universitetet. Hennes man hade förvärfvat den 
hufvudsakli^en på jern vägsanläggningar. Det är ett an- 
märkningsvärdt faktum, att vid uppförandet af de storartade 
byggnaderna ej en cent af grundkapitalet behöft röras. Rän- 
tan på det samma har räckt till för alltsamman. Gymnastik- 
salen, mätande 312 fot i längd och 150 fot i bredd och för- 
sedd med en flygel af 200 fots längd och 115 fots bredd, lär 
vara den största, som fins vid någon läroanstalt. Biblioteks- 
byggnaden är öfver 300 fot lång och nära 200 fot bred. Des- 
sa två byggnader ensamma ha kostat vida öfver en million 
dollars. Jordbäfningen den 18 april 1906, som förstörde San 
Francisco, vållade stor skada på åtskilliga af Stanford-uni- 
versitetets byggnader. Förutom universitetet finnas i ^anta 
Clara co. 104 folkskolor och 8 högskolor, den förnämsta af de 
sistnämda uppförd i San José 1908 för en kostnad af $200,000. 
Från San José går vägen till det verldsberömda Lick- 
observatoriet på Mount Hamilton. Dess historia är ganska 
romantisk. I sin ungdom var James Lick förälskad i en rik 
mjölnaredotter i Pennsylvania. Hon besvarade hans böjelse, 
men fadern vägrade sitt samtycke. *'Det är qvarnen och inte 
flickan du är efter," sade han till Lick. "Du skall få min dot- 
ter, så snart du eger en q värn, som är lika fin som min, men 
inte förr." Lick begaf sig till California. Han förfärdigade 
orglar och pianon och blef rik. Då byggde han en qvarn, 
sådan som ingen mjölnare någonsin drömt om. Den var 
byggd af mahogny från Central-Amerika. När den var fär- 
dig, skickade han en fotografi deraf till mjölnaren. Det var 
hans hämd. Lick gifte sig aldrig. Hela sin till nära 3 mil- 
lioner dollars uppgående förmögenhet skänkte han till all- 
männyttiga företag. Bl. a. hade han beslutat att förse Cali- 
fornia med det bästa observatorium i verlden. Han utvalde 
till läge för detsamma Mount Hamilton på det vilkor, att 
Santa Clara county skulle anlägga en god väg dit. Försla- 
get antogs, och countyt byggde en 26 mil lång, präktig väg 
för en kostnad af $78,000. På de brantaste ställena gör vä- 
gen en stigning af 343 fot på milen. Observatoriet ligger 
4,440 fot öfver hafvet. Till dess uppförande åtgingo öfver 3 
millioner tegel, och det kostade, inberäknadt det stora tele- 
skopet med dess 3 fots lins, det största i verlden till för några 
år sedan, då ett ännu större insattes i Yerkes-observatoriet i 
Chicago, $700,000. Observatoriets föreståndare är prof. W. 
A\'. Campbell, och i hans stab af medhjelpare finnas män med 



— 170 — 

veridsbekanta namn. Flera nya upptäckter i stjernerymden 
ha gjorts från Lick-observatoriet, och vid dess fot ligger 
dess ädle gifvare, den gamle enstöringen James Lick, begraf- 
ven. 

Näst efter San José i storlek bland det inre Californias stä- 
der kommer Stockton, hufvudorten i San Joaquin co. Det är 
en särdeles vacker stad med öfver 25,000 invånare. Lummi- 
ga träd kransa de flesta af gatorna, hvilka i följd deraf likna 
alléer, och dessa fortsättas långt ut på landet, tack vare en 
nitisk trädplanteringsförening, som eger bestånd i Stockton. 
Detta försköningsarbete fortsattes år efter år. Meningen är 
att åstadkomma en vacker boulevard rundt omkring hela sta- 
den. .Närmast före San Joaquin co. i fråga om rikedom står 
Fresno co. (med öfver 50 millioner dollars egendomsvärde)^ 
och dess hufvudort, Fresno, är näst efter Stockton den stör- 
sta staden i det inre California. Fresno är, såsom förut 
nämdt, äfven hufvudorten i Californias förnämsta russindi- 
strikt. Staden har öfver 20,000 invånare och är i snabb till- 
växt liksom flera af de mindre samhällena i Fresno county, 
såsom Selma och Kingsburg m. fl. Troligen kan intet county 
i staten uppvisa en större mångfald af produkter än Fresno 
CO. Utom russinodling bedrifves här jordbruk af alla slag: 
fruktodling, boskapsafvel, mejeriskötsel, sädesodling. Lika- 
ledes bedrifves skogsafverkning, och oljefält finnas, som gifv^a 
god afkastning. Sammanlagda värdet af countyts produkter 
utgjorde 1908 öfver 31 millionef dollars. En mängd andra 
städer, utom de nämda, finnas i det inre California, från 
Redding i Shasta co.. Red Bluff i Tehama co., Oroville i Butte 
CO., Marysville i Yuba co., Woodland i Yolo co.. Modesto och 
Turlock i Stanislaus co., Merced i Merced co. hela vägen ned 
till Hanford och Laton i Kings co., Visalia i Tulare co. och 
Bakersfield i Kern co., samtliga blomstrande landsortsstäder 
med från 3- till 6,000 invånare hvar. En mängd mindre plat- 
ser förekomma naturligtvis också. Visalia är historiskt rykt- 
bart såsom närmaste staden till den trakt, der den märkvärdi- 
ga Kaweah-kolonien, det största experiment i praktisk soci- 
alism, som någonsin företagits på Stilla hafskusten, var be- 
lägen. Denna koloni grundades på hösten 1886 af ett antal 
personer, som tröttnat på de vanliga samhällsförhållandena. 
På sluttningen af Sierra Nevada vid vestra gränsen af Tulare 
co. i närheten af källorna till norra grenen af Kaweah-floden 
funno de ett väldigt skogsområde. De räknade ut, att kolo- 
nien skulle kunna afverka skogen och afyttra den till inbyg- 



— 171 — 

garne i San Joaquin-dalen. Skogen växte på en höjd af 8,ooa 
fot. 3 mil i rak linie derifrån på en lägre plats anlades kolo- 
nien, och den 8 okt. i886 påbörjades, under ledning af en 
ovanligt duglig man vid namn Horace Taylor, anläggningen 
af en väg från kolonien till skogen. Den måste ledas rundt 
afgrunder och stupande sluttningar, för att ej göras för brant. 
På så vis blef vägen i8 mil lång och hade en jemn stigning af 
8 fot på loo. Den blef färdig i juni 1890. Med vanligt kon- 
traktarbete skulle denna väg icke kunnat byggts för mindre 
än $150,000. Kolonisterna anlade först en tältstad, kallad 
Advance, i hvilken de bodde till december 1889, då staden 
Kaweah anlades 6 mil längre bort. Den bestod dels af bräd- 
hus, dels af tält. Många af de ogifta karlarne sofvo i måna- 
<ler i en öppen lada. I juni 1890 uppsattes ett litet sågverk, 
som kunde skära 3,000 fot virke om dagen. Kolonisterna, 
som nu ändtligen skulle börja få någon inkomst, lyckades 
-emellertid icke åstadkomma mer än 20,000 fot på tre månader. 
Derpå blefvo de af Förenta Staternas myndigheter förbjudna 
att vidare röra skogen, som förklarats såsom regeringsreserva- 
tion. Koloniens "trustees'' blefvo arresterade för åverkan å 
fridlyst egendom. Efter en lång rättegång blefvo de i maj 
1891 dömda skyldiga. De vädjade till regeringen, och ändtli- 
gen år 1900 blef domen förklarad ogiltig och de anklagade 
^'benådade" af president McKinley. Emellertid hade koloni- 
sterna på hösten 1890 arrenderat ett skogsområde vid AtwelL^ 
Mill, och trusteerna besvuro arbetarne att raska på och för- 
söka hinna med litet mera arbete, än de förut gjort. Intet 
hjelpte. Då Taylor i juli 1891 sändes till sågverket för att se, 
hur det gick, fann han, att arbetarne ej blott varit oerhördt 
lata utan alldeles onödigt gått öfver gränsen till regeringsom- 
rådet och fällt skog och sålunda åter satt trusteerna i fara att 
bli arresterade. Trusteer voro under koloniens tillvaro Tay- 
lor, ^laftin, Christi och Burnette Haskell, koloniens president. 
Alla utom Alartin lemnade sin befattning, så snart de erforo 
hur det tillgått vid sågverket. I okt. 1891 upplöstes kolonien. 
Under dess tillvaro hade omkring 400 personer inskrifvit sig i 
den, fast 300 var det största antal, som någon gång samtidigt 
vistades i kolonien. Oftast bodde der blott omkring 75 ellei" 
100. Nära $50,000 i penningar och materialier till ett värde 
af $10,000 hade inbetalts till kolonien. Anklagelse väcktes 
en gång mot styrelsen för att ha användt mottagna pennin- 
gar för egen del, men domare Ross, som handhade målet, 
tillsade juryn att frikänna de anklagade på den grund, att 



— 172 — 

koloniens räkeivskapsböcker bevisade, att den mest beun- 
dransvärda sparsamhet och insigtsfullhet samt en inom affärs- 
kretsar oerhörd osjelfviskhet och hängifvenhet gjort sig gäl- 
lande vid ledningen af koloniens affärer. I åratal hade kolo- 
nisterna fått sin försörjning, kläder, skolundervisning m. m. 
Kolonien stupade på samma förargelseklippa, som vållat alla 
andra dylika koloniers fall — menniskonaturens sjelfviskhet. 
Alla ville bestämma, hur hvar sak skulle göras; alla ville 
styra, ingen lyda, och derigenom utspann sig ständigt ett 
olidligt käbbel om småsaker. I sågverket, der ingen "boss,''^ 
utan endast intresset för samhället skulle pådrifva arbetet, 
uträttades blott en tiondedel så mycket som i ett vanligt såg- 
verk. I skolan funno lärarne det omöjligt att lära barnen 
lydnad. Barnen kallade lärarne vid deras förnamn. Om nå- 
gon i följd af större begåfning eller bildning fick något kall. 
som ej kräfde kroppsarbete, vipps knotade arbetarne och sam- 
mansvuro sig mot honom. I kolonien rådde en sådan splitt- 
ring och så mycket sqvaller, att — såsom presidenten säger i 
sin berättelse om kolonien — "man längtade tillbaka till nå- 
gon stor stad, der man icke känner sin närmaste granne. Jag 
minnes," gäger han vidare, '^hurusom jag förr, när mina mot- 
ståndare icke-socialisterna påstodo, att lätja skulle komma 
att råda bland kolonisterna, plägade svara, att det vore omöj- 
ligt, enär hvarje man ju hade samma rättighet som någon an- 
nan och arbetade för sig sjelf, och naturligtvis lika ställda per- 
soner ej skulle vilja göra hvarandra något förfång. Men de 
gjorde det i alla fall. Icke alla, men tillräckligt många för 
att göra de öfriga misslynta och modfällda." Der funnes 
alla sorters menniskor: lärda och olärda, kristna och fritän- 
kare, skalder, artister, musiker, vegetarianer, nykterister, spi- 
ritister o. s. v. Det var som en enda stor familj, i hvilken 
hvarje medlem sysslade med den andres angelägenheter. En 
kolonist yttrade vid ett tillfälle : "Mina grannar stå t. o. ni. 
och lukta på röken från min skorsten, för att utröna livad 
jag har till middag." Haskell erkänner öppet, att han genom 
Kaweah-experimentet, om hvars lyckliga utgång han på för- 
hand var orubbligt öfvertygad, ändtligen fick klart för sig. 
att det fordras en genomgripande förändring af menniskona- 
turen, innan socialismen kan förverkligas. 

I det inre California ha svenskar i mängd slagit sig ned 
på många platser. I Fresno såväl som i Stockton, Sacramen- 
to. Modesto m. fl. platser bo många svenskar, men de förnäm- 
sta svenska kolonierna äro belägna i Kingsburg, Turlock och 



— 173 — 
Vinland. Den förste svensk, som kom till Kingsburg, var F. 
D. Rosendahl. Han kom dit 1885. I juli 1886 kom lians 
ku?in C. A. Johnson dit. Under tiden hade en del svenskar i 
Islipeming, Mich., bildat en kolonisationsförening i syfte att 
skaffa sig land i California. Andrew Erikson reste 1886 på. 
uppdrag af föreningen till California att undersöka förhål- 
landena. Han fann, att lämplig jord kunde fås, men att man 
för framgångs vinnande var beroende på konstbevattning, och 
ville fördenskull ej genast rekommendera någon särskild plats. 



Storgatan i Kingsburg. 

Fotografi tagen af E, Skarsledt, 

Rosendahl och Johnson företogo på hösten 1886 en resa til! 
San José. Erickson, som då vistades i staden, blef händel- 
sevis bekant med dem och fick sålunda kännedom om Kings- 
burgs-trakten. Han begaf sig dit i nov. 1886, fann platsen 
värd att rekommendera, och som följd deraf flyttade P. G. 
Hero, K. E. Berg och Chas. Carlson (sedermera afliden) re- 
dan samma år från Michigan till Kingsburg. Noach Ander- 
son (nu död) och Erick Peterson kommo 1887 och Nils Han- 
son 1888. Kingsburg var vid Rosendahls ankomst dit 1885 



— 174" 
en ganska stor stad, men ödelades senare af eldsvåda och 
ansågs under flera år nästan som bortsopadt från jorden. R. 
arbetade ifrigt på att göra trakten bekant för landsmän. Fle- 
ra af hans vänner och slägtnigar komnio dit, och småningom 
uppväxte ett stort svenskt nybygge. . Detta fortfor att till- 
växa, och nu bo flera tusen svenskar i trakterna kring Kings- 
burg. Många ha affärer i staden. Flera svenska kyrkor fin- 
nas, den äldsta grundad 1887. Kingsburg är beläget 225 mil 
från San Francisco och 20 mil söder om Fresno vid Southern 
Pacific-banan. Turlock ligger 100 mil norr om Kingsburg 
och är en mycket yngre plats. Den svenska kolonien i Tur- 
lock har till upphofsman N. O. Hultberg, som kom till Tur- 
lock vintern 1901-2 och köpte en sträcka land för att anlägga 



Storgatan i Turlock. 
en svensk koloni. Turlock var då blott en liten plats med 
mindre än 100 invånare, sandig och torr. Trakten har nu 
ett af de bästa konstbevattningssystcm i California. Den, 
som såg Turlock-trakten lyoj och nu återser den, kan ej annat 
än häpna öfver en sådan förändring. De torra sandslätterna 
ha genom vattnets inverkan och ordentlig farmning förvand- 
lats till en blomstrande trädgård. Hultberg har under dessa 
år kostat $64,000 på platsens annonsering, och resultatet är 
storartadt. Turlocks irrigationsdistrikt omfattar öfver 176,- 



— 175 - 
ooo acres. Som prof på, hur land stigit i värde under dessa 
år, kan nämnas, att Hultberg 19C9 återköpte några -acres jord 
för $600 pr acre, hvilka han sjeK sålt 6 år förut för $25 pr acre, 
Turiock är nu en stad med 2,oooinvånare, välbyggd och solid. 
Den har 2 banker, en högskola, bibliotek och läsrum, druf- 
saftsfabrik m. m. Flera af stadens förnämsta affärsmän äro 
svenskar. Bland de 8 kyrkorna äro två svenska. En tredje 
är belägen några mil utom staden. Under de första 9 måna- 
derna af 1908 skeppades öfver 800 banvagnslaster med frukt, 
grönsaker o. d. från Turlock. Den yngsta svenska kolonien 
är belägen i Vinland, 16 mil vester om Fresno och 6 mil från 
stationen Kerman vid Santa Fé-banan. I början af 1905 hade ■ 



Hotel Ramona i Turlock. 

Egare och föreståndare J. Samuelson. 

ett 20-tal familjer kÖpt land der och grundat en svensk försam- 
ling. I Stevenson^ 12 mil från Turlock, fins en af dr E. Ke- 
länder grundad svensk koloni. 

Komma vi nu till den del af det cäliforniska kustlandet 
som ligger norr om Santa Barbara county, och som ej behand- 
lades i föregående kapitel. Den största staden i detta om- 
råde är Eureka, hufvudorten i Humboldt co. Detta är sta- 
tens förnämsta skogsområde. Från Eureka utskeppades år 
1908 200 millioner fot bräder, bjelkar och plank, 70,000 dör- 
rar, 250,000 iäkten, 400 millioner takspån. Humboldt co. är 
i fråga om rikedom det elfte i ordningen och har ett egen- 



— ^77 — 
domsvärde af 28j-^ millioner dollars. Eureka har en god 
hamn och öfver 20,000 invånare. Sju mil derifrån lig:ger den 
lilla romantiskt vackra staden Arcata med en folkmängd af 
4,000. Countyt har ännu icke fått jemvagsförhindelse med ^ 
den öfriga delen af staten. I det söder derom belägna Men- 
docino CO. är Ukiah hufvudstaden med 4,000 invånare. Vida 
större är Santa Rosa, hufvudorten i Sonoma co. Detta coun- 
ty är i rikedom det sjette af statens counties och represente- 
rar ett värde af öfver 35 millioner dollars. Santa Rosa har 
8,000 invånare och påstås vara uppkalladt efter en underskön 



Western Hotel i Eureka. 

Egare och föreståndare Otto Peterson. 
Fotografi tagen af A, W. Ericson, Arcata. 
och änglagod flicka i Lima, Peru, som kanoniserades af päf- 
ven och var Amerikas första helgon. Men staden kunde lika 
gerna ha fått sitt namn af de undersköna rosor, som alltjemt 
frodas här. I denna stad bor Luther Burbank, såsom förut 
omnämts. Petaluma, hönsafvelsstaden, och Asti, vinkällare- 
staden, ha likaledes redan omtalats. Det nordost härom lig- 
gande Lake co. är det sjörikaste i staten, och dess klimat 
anses vara ett säkert botemedel mot andtäppa. Endast några 



-178- 

små städer finnas der. Lakeport torde ha ett par tusen, Mid- 
dleton kanske hälften så många invånare. Det söder derom 
belägna Napa co. har förut omtalats som ett vingårdsland. 
Dess förnämsta städer äro Napa (med 7,000 invånare), St. 
Helena och Calistoga med resp. 2,500 och 2,000. De två först- 
nämda äro särdeles vackra platser med en halftropisk prägel. 
Den största staden på kusten mellan San Francisco-viken 
och södra California är Santa Cruz. Den har 8,000 invånare 
och ligger vid norra sidan af Monterey-viken nedanför ett 
skogbevuxet berglandskap, hvars högsta toppar nå en höjd 
af mellan 2,000 och .3,800 fot. De stora träden på Santa Cruz- 
bergen tillhöra statens märkvärdigheter, och Santa Cruz är 
en af Californias mest besökta badorter. Näst efter Santa 
Cruz kommer Salinas, hufvudorten i Monterey co., en stad 
med omkring 5,000 invånare och hufvudorten i den förut om- 
talade Salinas-dalen. 4 mil från Salinas ligger Spreckels med 
det stora, förut omtalade sockerbruket. Monterey, beläget 
vid Monterey-viken, var under en lång följd af år statens huf- 
vudstad. Nu är platsen förnämligast ryktbar genom det stora 
turisthotellet Hotel del Monte, en sorts samlingsplats för rika 
californier, som här finna trefnad efter sin smak året rundt. 
Blomsterverlden frodas här både vinter och sommar. Lax- 
fiske i Monterey-viken är ett omtyckt nöje. 17 mil från Mon- 
terey ligger den gamla Carmel-missionsstationen. Pacific 
Grove är en ryktbar badort belägen mellan Monterey och 
Carmel. Omkring 5 mil vester om Soledad på östra sluttnin- 
gen af Santa Lucia-bergen ligga helsokällorna Paraiso Hot 
Springs. I countyts södra del ligger San Antonio-missions- 
stationen. Hufvudorten i San Luis Obispo county är San 
Luis Obispo med 4,500 invånare. Här har California en poly- 
teknisk skola, hvari undervisning meddelas både i jordbruk 
och olika handtverk. Den är belägen på en 280 acres farm 
nära staden. San Luis Obispo ligger ett stycke från kusten. 
Dess hamnplats heter Port Hanford. Både olja och kol fin- 
nas i countyt. Flera helsobrunnar finnas likaledes. De mest 
besökta äro Paso Robles och Santa Ysabel. I Paso Robles 
finnes ett af de största turisthotell i staten. 6 mil söder om 
Paso Robles ligger Templeton, hvarest ett af de äldsta sven- 
ska nybyggena i California är beläget. Eljest ha svenskar 
icke i någon nämnvärd mängd slagit sig ned i någon af de 
här skildrade kusttrakterna utom Humboldt co., der i syn- 
nerhet staden Eureka och trakten bortom Arcata ha många 
invånare af svensk härkomst. 



— 179 — 

KAPITEL 12. 
Svenska kyrkor och församlingar i California. 

A. De lutherska församlingames historia. 

Redan så långt tillbaka som 1860 gjordes förberedelser till 
svensk luthersk kyrklig verksamhet i San Francisco. En f.d. 
sjökapten Chas. J. Janson, som kommit dit 1850 och för- 
värfvat en stor förmögenhet, bildade i sällskap med flera 
andra svenskar, bland hvilka särskildt nämnas C. W. Liibeck, 
kapt. Alfred Enquist och O. W. Kling, en svensk luthersk för- 
samling, som började hålla gudstjenster 1861 under ledning af 
en ung man vid namn Janne Tenggren. I en af dr Ph. An- 
dreen författad och i hans tidning Vår kyrka för sept. 1909 
införd uppsats om den sv. luth. kyrkans begynnelse i Cali- 
fornia, hvarur vi liemtat dessa uppgifter, heter det vidare, att 
Tenggrens namn efter året 1862 helt och hållet försvinner ur 
församlingens historia, och att ifrån denna tid tjenstgör som 
predikant en handlande Holmgren från Göteborg, hvilken dock 
redan 1863 återvände till Sverige, hvarefter församlingen kal- 
lade till sig en pastor Lindgren från Sverige. Han vantfif- 
des emellertid och lefde under ständig fruktan för att omkom- 
ma i någon jordbäfning, hvarför han redan samma år återflyt- 
tade till Sverige. Kapten Janson bekostade begge hans re- 
sor. 1864 kallades en pastor Strömberg, äfven han från Sve- 
rige. Han påyrkade, att de tre skandinaviska folken skulle 
förena sig i en församling, och vid omröstning beslöts, att för- 
samlingens namn skulle ändras från svensk till skandinavisk 
Detta härmade kapten Janson så, att han återtog ett förut gif- 
vet löfte att skänka församlingen en tomt vid Mission st. mel- 
lan 3 & 4 sts. och i stället gaf den till det år 1859 bildade, ännu 
i dag bestående Skandinaviska Sällskapet. Pastor Strömberg 
förestod församlingen till 1867. Den räknade aldrig öfver 
25 eller 30 medlemmar. Af de ursprungliga stiftarne lefver 
ingen nu. Janson dog 1879, Liibeck 1892, Enqvist 1906 och 
Kling 1878. I slutet af 1860-talet och början af 1870-talet 
gjordes flera fåfänga försök att få en svensk församling till 
stånd. Tre prester från Sverige kommo hitöfver, men kunde 
ej uträtta något. Den siste af dem var en äfventyrare af vär- 
sta slag, som efter det han hoptiggt en betydlig penningsum- 
ma försvann med den samma. Först 1874 uppmärksammades 
fältet af Augustana-synoden, som utsände pastor Jonas 



— i8o — 

Auslund att arbeta i de vestra staterna. Under 5 månaders 
tid vistades han i Colorado, Utah och San Francisco. På ny- 
året 1875 reste han till Minnesota, der han afled 1878 i en ål- 
der af 35 år. Under 1875 verkade pastor C. P. Rydholm 6 
månader i missionens tjenst, större delen af tiden i San Fran- 
cisco. Först 1882 upptogs dock verksamheten der på allvar, 
då pastor J. Telleen begaf sig dit och den 10 atigtisti stiftade 
Ebenezer-församlingen med ett medlemsantal af 48, af h vil- 
ka 31 voro kommunikanter. Pastor Telléen återvände kort 
derefter till sin församling i Denver, Colo. I jan. 1883 flyt- 
tade han på allvar till San Francisco, der han på 3 månader 
lyckades hopsamla $2,000 till församlingen. I feh. 1884 köpte 
denna för $10,500 en vid Mission st., mellan 9 och 10 sts., 
belägen tomt, 40 fot bred och 80 fot djup. Samma år bygg- 
des kyrka, 40x80 fot, beräknad att kosta $10,000. Telléen 
stannade till 1890, då han flyttade till Kansas. Han har se- 
dan dess varit anställd i hednamissionens och i engelska mis 
sionens tjenst, blifvit utnämd till teol. doktor, varit pastor i 
Chicago och teol. professor. i Red Wing, Minn., och är nu pa- 
stor i Illinois. Under hans vistelse i San Francisco erhöll 
hans församling $4,000 i bidrag från östern. Allt öfrigt sam- 
lades på fältet. Han efterträddes af prof. C. M. Esbjörn från 
Augustana College i Rock Island, 111., hvilken förestod för- 
samlingen till nov. 1894 och derefter flyttade till Marshfield, 
Qre. Sommaren 1892 anställde församlingen studenten vid 
Stanford-universitetet, skalden O. M. Benzon, att hålla svensk 
skola. Till hans lön bidrog församlingen med $150 och pa- 
storn med fri kost och logi i pastorshuset. Samma år för- 
värfvades genom pastorns föranstaltande en altartafla åt för- 
samlingen, målad af artisten O. Grafström. 1893 hade för- 
samlingen besök af biskop Scheele från Sverige. Sedan E. 
lemnat församlingen, förestods den en månad af pastor P. A. 
Edquist, hvarefter pastor E. Nelander tillträdde densamma. 
Han höll sin inträdespredikan den 18 nov. 1894 och stannade 
som pastor till den 5 april 1896. Under hans tjenstetid an- 
ordnades en nationalfest, som inbragte öfver $1,000 i netto- 
vinst. Under 1895 hölls sommarskola af mrs Sabina Han- 
son. Pastor P. A. Mattson från Tacoma, Wash., förestod 
församlingen under 6 månader fr. o. m. den 17 maj 1896, hvar- 
efter den var vakant till början af 1898, då pastor C. J. E. 
Haterius antog kallelse dit. Under sommaren förestods den 
af pastor A. Appell från Peoria, 111., och i augusti började H. 
sin verksamhet. Han stannade till den 27 mars 1905, då han 



flyttade till Mariedahl, Kans, Under hans tjenstetid skedde 
flera förändringar. Kommunikantantalet ökades frän 171 til! 
300. Den gamla kyrkegendomen såldes 1903 till frälsningsar- 



Sv. lutherska kyrkan och presthuset i San Francisco. 

mén för $24,500. Tomter köptes i hörnet af Dolores och 15 
sts. Kyrka och presthus, det sistnämda det kanske finaste 
i hela synoden, uppfördes. Den 17 aug. 1902 firade fÖrsam- 



— l82 — 

lingen sin 20-årsfest. Under 1901 hölls sommarskola af studer. 
J. A. Benander. Haterius efterträddes af pastor Philip An- 
dréen den 11 april 1905. Församlingen hade då en skuld af 
$19,000. Genom jordbäfningen och branden i april 1906 å- 
samkades kyrkan skada till ett belopp af $2,000. Men pastor 
C. T. Sandström hade under 1904 och 1905 insamlat öfver 
$7,800 till församlingen och af de $7,000, som sändes efter 
branden till hjelp åt församlingen, kunde $5,000 användas till 
afbetalning på skulden. Kyrkan invigdes den 18 feb. 1906. 
Sommarskola hölls 1905 af pastorns broder Carl Andréen. 
Den 8-12 aug. 1907 firade församlingen 25-årsfest, till hvilken 
dess pastor utarbetat och utgifvit en storartad minnesskrift. 
Församlingens egendom är nu värd öfver $44,000. Dess 
skuld utgör $3,500. Församlingen räknar 500 medlemmar, 
af hvilka 370 äro kommunikanter. 

Den andra församlingen i ålder är Immanuel-församlingen 
i San José, hvilken grundlades 1884 och fick kyrka 1886. Den 
betjenades af pastor F. A. Linder, innan pastor P. A. Fair 
1887 tillträdde pastoratet. Fair flyttade i aug. 1892 till Con- 
necticut. Församlingen besöktes sedan af J. L. Wallin från 
San Francisco samt af pastor LeVeau och fick i sept. 1893 
pastor A. M. L. Herenius till föreståndare. Han flyttade 
1900 till Topeka, Kans., och efterträddes af Le Veau. För- 
* samlingen har 152 medlemmar, hvaraf 108 kommunikanter. 
Dess egendom värderas till $12,000 och har en skuld af $500. 

I Oakland predikade pastor Telléen. 1885 och pastor A. M. 
Le Veau den 19 dec. 1886 för 13 personer. Han köpte en vid 
9 st. belägen kyrka, byggd 1850 af amerikanska baptister. Kö- 
pesumman var $6,000. Nyårsdagen 1887 böt-jade han hålla 
regelbundna gudstjenster der. Den 23 jan. 1887 organiserade 
han Pauli-församlingen med 30 medlemmar. Under första 
året tillkomrr^o 22 nya medlemmar. Pastor L. for tjll östern 
och insamlade $2,000 till afbetalning på kyrkpskulden. I okt. 
1897 flyttade L. till Riverside och efterträddes af pastor A. J. 
Rodell i feb. 1898. Är 1900 borttytteö^ kyrkan mot en tomt, 
50x100 fot, vid Grove & 10 sts.*, och en ny kyrka uppfördes, 
35 fot bred och 68 fot lång, samt invigdes af pastor Haterius 
den 12 mars 190^1. Den ^ Kostade $7,300. Alaska-millionären 
E. O. Lindblom har skänkt $1,000 till församlingen. 1906 be- 
kostade och insatte ungdomsföreningen en piporgel. Efter 
San Francisco-branden användes kyrkans undervåning i flera 
veckors tid som nödhjelpstation. Den 6 dec. 1906 afled pa- 
stor Rodell. Församlingen förestods under de 9 första må- 



-i83- 

naderna af 1907 utaf studer. C. N. Emelius, under okt. och nov. 
af pastor M. A. Nordström. och har sedan den 8 dec. 1907 haft 
till föreståndare pastor N. T. Anse^n. F9rsamlingen firade 
den 2^ och 28 jan. 1907 sin 20-årsfest. Tf^^^x 240 medlem- 
mar, hvaraf 187 kommunikanter/ Dess e^ndom är värd 
$25,000 med en skuld af $1,344. ^- 

Bethel-församlingen 1 Templetoh Mldades 1887 och bygg- 
de 1890 kyrka af tegelsten, h vilken dock ej blef invigd förrän 
den 22 okt. 1893. Församlingeh vax vakant till i juni 1890, 
då den berömde skalden pastor A. A. $wärd flyttade dit. Kort 
derefter insjuknade han häftigt. Uiider hans sjukdom leddes 
gudstjensterna af J. A. Levin, som likaledes efter pastor 
Swärds den 20 juli 1891 timade frånfälle förestod församlin- 
gen till 1894 med undantag af ett pat månader på våren 1893, 
då den betjenades af pastor M. J; Englund från Jamestown, 
N. Y. 1894 öfvertogs församlii^svården af pastor J. A. Gu- 
stafson. 1899 flyttade han till Minnesota och efterträddes af 
pastor A. Kinell, som höll sin inträdespredikan den 17 sept. 
1899. År 1902 inköptes pastorsboställe. Under sommaren 
predikade studer. G.. Fahlund och höll skola under pastorns 
bortovaro. Efter San Francisco-olyckan sände församlingen 
$141.50 till församlingen i San Francisco, den största hjelp 
som skänktes af. någon församling i California. Sommaren 
1909 tog pastor Kinell afsked och flyttade till Minnesota. 
Församlingen har 195 medlemmar, hvaraf 47 kommunikanter. 
Dess egendom är värd $6,000 och är skuldfri. 

Concordia-församlingen i ffingsbiirg stiftades 1887 och 
byggde 1888 kyrka af tegel. Pastor A. M. L. Herenius betjc- 
nade församlingen till slutet af 1891, då han flyttade till Nev/ 
York-konferensen. 1892 byggdes presthus, och kort före ju! 
återkom pastor H., men nödgades redan följande år öfvergif- 
va platsen på grund af den rådande penningbristen. Försam- 
lingen var sedan vakant i 7 år, under hvilken tid den fick 
tillfälliga besök af pastorerna Herenius, Gustafson, Mattson, 
Edquist och Edlund. I mars 1901 installerades dr C. M. 
Esbjörn som församlingens pastor. Samma år skaffade för- 
samlingen sig ringklocka och dyrbara nattvardskärl, och un- 
der 1903 blef presthuset tillbygdt. I dec. 1906 tog dr Esbjörn 
afsked från sin befattning, och i maj 1907 flyttade han till New 
Haven, Conn. Det erkännes allmänt, att, såsom dr Ph. An- 
dréen uttryckt det, ingen annan enskild person utöfvat så 
stort inflytande på den af de sv. luth. California-församlingar- 



ne bestående konferensen 
som dr Esbjörn. Det är 
hans hand, som till största 
delen gifvit konferensen 
dess konstitution, hvilken af 
sakkännare anses såsom nå- 
got utomordentligt i sitt 
slag. E. efterträddes af pa- 
stor O. Oström, som höll sin 
inträdespredikan den 13 maj 
1907. Församlingen består 
af 195 medlemmar, hvaraf 
142 kommunikanter. Dess 
egendom är värd $5,750 och 
är skuldfri. 

Angelica-försarnlingen 1 
Los Angeles stiftades den 
12 feb. 1888 af pastor Tel- 
leen, med ett medlemsantal 
af 2g. Studer. A. Eeausang 
Dr och mrs C. M. Esbjörn. förestod församlingen till 

den 4 juli 1889, då pa- 
stor P. A. Edquist öfvertog den samma. 1890 byggdes kyr- 
ka vid Grand ave. & 10 st. 1892 byggdes presthus. Un- 
der 1895 hade pastor E. 6 månaders tjenstledighet för att börja 
en stads- och sjömarsmission i San Francisco. Under denna 
tid sköttes församlingen af J. A. Levin och C. Walleen. I maj 
1899 flyttade E. till Illinois. Han efterträddes i okt. af pastor 
H, Douren, som redan vid ankomsten till Los Angeles drab- 
bades af sorg, i det hans maka afled, jiist som tåget stannade i 
stationen. Redan i maj igoo afsade sig D. församlingen på 
grund af sjuklighet. Pastor A. F. Bonander betjenade den 
ett par månader. Den 23 aug. 1900 afled pastor Douren. Se- 
dan prof. L. Bonander och pastor H. O. Lindeblad under kor- 
tare perioder betjenat församlingen, fick den i nov. 1901 or- 
dinarie lärare i pastor J. A. Edlund. Samma år såldes kyrk- 
egendomen för ganska högt pris. Annan egendom köptes i 
hörnet af Hope & 17 sts. Pastorshus och kyrka byggdes 1902. 
I april 1905 flyttade pastor E. till Michigan. Pastor M. A. 
Nordström betjenade församlingen i'/> månad. Den i juli 
1905 öfvertogs församlingsvården af dr E. Nelander. Efter 
San Francisco-olyckan tog församlingen under flera veckor 
vård om i68 skandinaviska flyktingar från den förolyckade 



-i85- 

staden. Under ordinarie pastorns tjenstledighet i och för en 
färd till Jerusalem förestod pastor M. A. Nordström försam- 
lingen från I jan. till 15 juli 1908. En ny kyrka behöfves, 
och insamlandet af en byggnadsfond är påbörjad. Försam- 
lingens egendom är värd $20,000 med en skuld af $3,000. 56 
familjer tillhöra församlingen. Hela folkmängden är närma- 
re 400. 

Eden-församlingen i Riverside organiserades 1888 och köp- 
te ett par år senare en 80 fot bred och' 165 fot djup tomt vid 
Orange & 11 sts. för $1,000 samt byggde för $2,800 en kyrka, 
32 fot bred och 54 fot lång. Kyrkan invigdes den 20 mars 
1892 af dr Esbjörn. Ingen församling har haft så täta om- 
byten af föreståndare som denna, och det är ej lätt att efter 
konferensrefat framställa en öfverskådlig redogörelse för 
pastorernas tjenstetider. Studerande J. N. Brandelie be- 
tjenade församlingen från sept. 1891 till våren 1892. Pastor 
F. Nibelius från Opheim, 111., var der under juni-aug. 1892 
och från början af juli 1893 till våren 1894. Under mellanti- 
den förestods församlingen af pastor S. N. Beckman från den 
21 okt. 1892 någon tid framåt och af pastor Edquist i början 
af 1893. Pastor Beckman afled af lungsot under återresan 
till sitt hem i Michigan. I maj 1894 blef dr E. Nelander pa- 
stor för församlingen, men flyttade redan i nov. samma år 
till San Francisco. Derefter tillbragte pastor L. J. Sanden 
från Eureka större delen af tre månaders tjenstledighet i Ri- 
verside. I sept. 1895 kom studer. O. N. Glim dit och stanna- 
de någon tid. Den 13 juni 1896 antog teol. kandidat C. J. 
Peel pastoratet. 1897 flyttade han till lowa och efterträddes 
af pastor A. M. Le Veau. Sedan denne på hösten 1900 flyttat 
till San José, åtog sig pastor L. O. Lindh församlingen och 
förestod den från jan. 1901 till juni 1902. Pastor D. Magnu- 
son tillträdde församl. i jan. 1903, flyttade i pkt. 1904 och efter- 
träddes den 2 april 1905 af pastor O. N. Glim, hvilken stan- 
nade till den 30 juni 1907. Efter att ha varit vajcant ett år 
fick församlingen en ny föreståndare, då pastor M. A. ISTord- 
ström i sept. 1908 flyttade dit. Församlingen har 124 med- 
lemmar, hvaraf 74 kommunikanter. Dess egendom är värd 
$10,500 med en skuld af blott $210. 

Sv. luth. församlingen i Eureka stiftades den 10 okt. 1889 
af pastor A. M. Le Veau. I början af okt. 1890 kom pastor 
A. M. L. Herenius dit, för att se till, hvad som kunde göras, 
för att få kyrka byggd. Han stannade der ett par månader 
och sammankallade församlingen, som höll sina gudstjenster 



— i86 — 

i en butiklägenhet, till extra möte, hvarvid hans förslag om 
kyrkbygge nedröstades. Vid följande möte uppträdde en 
tjensteflicka och sade : "J^^ tycker, det är skamligt, att pre- 
sterna skola komma hit upp och försöka hjelpa oss och vi in- 
genting vilja göra sjelfva. Jag ger $50 till företaget." Dä 
steg en ung. man upp, som förut ordat emot företaget, och 
sade: '^Jb,, kan du ge $50, så ger jag $25.'' När flickan in- 
betalte sitt bidrag, sade hon : "Nästa vecka ger jag $50 till,'' 
och hon höll ord. Pastor H. tiggde ihop bidrag bland ameri- 
kanerna också. Tomt köptes och kyrka byggdes. Den in- 
vigdes 1891 af dr Esbjörn. Presthus uppfördes 1894. Se- 
dan församlingen från nov. 1891 till mars 1892 betjenats af pa- 
stor C. P. Edlund och under 4 månader af pastor A. P. Fair, 
tillträddes pastoratet i okt. 1893 af pastor L. J. Sanden. I 
aug. 1895 flyttade han till Colorado och afled der. Den 4 nov. 
1895 tillträddes pastoratet af pastor A. P. Martin, hvilken 
stannade till hösten 1899, då han flyttade till Illinois. Under 
hösten 1900 betjenades församlingen af studer. C. E. Holt 
en kort tid, året derpå af studer. J. A. Benander en månads 

tid och från nov. 1902 till aug. 1903 af A. G. Sandell, hvilken 
påföljande år afled i östern. Under 1904 verkade pastor L. 
W. Gullström någon tid. Från nov. 1904 till nov. 1905 be- 
tjenades församlingen af pastor D. Magnuson. Den 14 juli 
1907 anlände pastor O. N. Glim för att taga vård om försam- 
lingen. Medlemsantalet är 107, hvaraf 60 kommunikanter. 
Egendomsvärdet är $7,000, och egendomen är skuldfri. Un- 
der konferensmötet i april 1909 firade församlingen 20-årsfest. 

I Fresno organiserades församling den 19 sept. 1904. I 
aug. 1905 företogo dr Esbjörn och pastor Nordström en färd 
. till olika sågverk i Sierra Nevada-bergen, för att bedja såg- 
verksegarne om virke till kyrkbygge, hvilket ock lyckades. 
Tomt köptes för $1,000, och en 74 fot lång och 32 fot bred 
kyrka uppfördes. Församlingens egendomsvärde anslogs 
1906 till $5,000, med en skuld af $1,200. De finansiella svårig- 
heterna voro emellertid sådana, att pastor M. A. Nordström, 
som var församlingens förste föreståndare, måste uppgifva 
platsen i juni 1906, sedan, såsom han sjelf uttrycker det, han 
"blef utan både mat, kläder och husrum för både sig sjelf och 
familj och pastorsboningen förvandlats till tvättstuga," i det 
att pastorskan måste bidraga till familjens lifsuppehälle ge- 
nom att göra tvätt för annat folk. Under 1907 och 1908 fick 
församlingen ett dussin tillfälliga besök af pastorerna från 



-i87- 

Kingsburg, Oakland o. s. v. Den i april 1909 öfvertogs vår- 
den om densamma af pastor L. Dahlsten. 

Bethany-församlingen i Vinland, 7 mil från jernvägsstatio- 
nen Kerman (församlingens postadress), grundades 1905 af 
pastor M. A. Nordström, som sedan nov. 1903 bott ömsom der 
och i det 16 mil aflägsna Fresno samt utan formlig kallelse 
och lön arbetat på de olika platserna oegennyttigt och sjelf- 
uppoffrande. Under 1906 betjenade förre pastorn A. Palmer 
församlingen. På våren 1906 fick pastor N. kallelse att betje- 
na församlingen mot en årslön af $75, men antog den ej. För- 
samlingen räknade 76 medlemmar, hvaraf 40 kommunikanter. 
1908 byggdes kyrka, 42x46 fot, på af pastor N. skänkt tomt. 
Egendomen anses värd $2,000 och är skuldfri. Församlingen 
besökes af pastorn från Fresno. 

I Stockton stiftades församling 1905 med 15 kommunikan- 
ter. Den har besökts en och annan gång af pastorer från 
San Francisco, Oakland o. s. v. 

Berea-församlingen i Irwin City (Stevenson-kolonien) 
grundades den 17 juli 1906 af dr E. Nelander och erhåller till- 
fälliga besök af konferensens prester. Den har egendom 
värd $300. ' 

Till i mars 1893 t|,tgjorde alla församlingarne på kusten 
Sfemensamt Pacifickoriferensen. Denna hade sitt sista möte 
under prpf. C. M. Esbjörns ordförandeskap i Portland, Or., 
den I och 2 mars 1893, dervid den delade. sig i två konferenser: 
California, omfattande församlingarne i denna stat ; och Co- 
lumbia, omfattande de norr om Calif. belägna församlingarne. 
Califprnia-konferensen hade sitt första möte den 12-16 april 
samma år i Kingsburg och har under de följ andi; åren haft 3 
möten i San Francisco (1894, 1900 och 1906), 2 i Oakland 
(1898 och 1904), 2 i San José (1897 och 1905), ett i Eureka 
(1909), 2 i Templeton (1895 och 1902), 21 Kingsburg (1901 
och 1908), 2 i Riverside (1899 och 1907), 2 i Los Angeles 
(1896 och 1903). Såsom ordförande ha följ. pastorer tjenst- 
gjort: Esbjörn 1903-4 och 1906-7, Edquist 1895-6, Le Veau 
1897-8, Herenius 1899, Haterius 1900-5, Andréen 1908-9. 

B. Metodistförsamlingames historia. 

Den Svenska Metodist-Episkopal-församlingen i San, Fran- 
cisco organiserades 1875 och höll då sina sammankomster i en 
sal vid Harrison st. under ledning af J. A. Bergen. 1876 ut- 
nämdes pastor E. Shogren till församlingens föreståndare och 



qvarstannade till 1881, då han efterträddes af pastor C. G. 
Wigren, under hvars tjenstetid forsam i ingen skaffade sig tomt 
vid Howard st. ' Efter W. blef pastor O. Giinderson förestån- 
dare för församlingen. Han efterträddes 1887 af pastor J. R. 
Andrews, som stannade 5 år, och under hvars tid församlingen 
gjorde sådana byggen och förbättringar på sin egendom, att 
den inbragte omkring $60 i månaden. Efter honom betjenade 
pastor J. O. Wahlberg församlingen. W. efterträddes af pa- 
stor C. A. Anderson. Derefter blef Andrews för andra gån- 
gen församlingens pastor och stannade två år. Pastor Wahl- 
berg efterträdde honom och qvarstod likaledes i två år, hvar- 
pä församlingsvården Öfvertogs af dr A. Hallen. Efter honom 



Platsen, der den gamla svenska metodistkyrkan ödelades af branden 
i april 1906. Fotografi tagen af E. Skarstedt. 

betjenades församlingen i två års tid af pastor O. W. Ostrom. 
Under hans efterträdare, pastor L. Dahlgren, inträffade den 
stora San Francisco-olyckan, hvarigenom församlingens kyrk- 
byggnad totalt bortsopades från jorden, såsom vidstående fo- 
tografi utvisar, och medlemmarne förskingrades. På hösten 
1906 öfvertog pastor J. H. Levedahl vården om församlingen. 
Den gamla tomten vid Howard st, med derpå efter branden 
uppfördt kapell och prestboställe såldes, och annan tomt köp- 
tes i hörnet af Guerrero & Camp sts. Söndagen den 20 juni 



— i89 — 

1909 lades här hörnstenen till en ny kyrka. Pastor Andrews 
liade ledning af mötet och ceremonierna, och pastorerna Bur- 
del! från Easton, Lind frän Oakland och EUofson från norska 
metodistkyrkan deltogo i förhandlingarne. I hörnstenen in- 
sattes en blecklåda, innehållande bl. a. ett nummer af hvardera 
af följande tidningar: Vestra Sändebudet, Sändebudet, Vest- 
kusten och Svenska Pressen. En månad senare kunde redan 
möten hållas i den nya kyrkans undervåning. Presthus kom- 
mer att uppföras bredvid kyrkan. 

I Oakland bildades svensk metodistförsamling 1886. Dess 
nuvarande lärare är pastor E. Lind. 



Den nya svenska metodiatkyrkan i San Francisco. 

Svenska Metodistkyrkan i Los Angeles. (Af pastor G. A. 
Werner). På hösten 1887 organiserade qvinnorna en förening 
för andlig verksamhet och detta blef början till denna för- 
samling. Möten, hvilka leddes af framstående och Gud hän- 
gifna lekmän, höllos här och der i hemmen, och skaran förö- 
kades. I sept. 1887 utnämdes pastor Aug. Peterson till vård- 
hafvande predikant. En amerikansk kyrka hyrdes, i hvilkcn 
reguliära möten höllos, och i hvilken församlingen organise- 
rades den 26 dec. 1887 med följ. 10 medlemmar såsom de för- 



— 190 — 

sta: Mr och mrs P. M. Paulson (nu bosatta i San Francisco), 
miss Augusta Berg, mrs Mina Peterson, miss Clara öman, mr 
N. P. Hultin, mr och mrs W. J. Peterson samt mr och mrs 
N. J. Peterson. De två sista äro de enda, som varit med från 
församlingens början till nu, — pelare äro de. Kort efter or- 
ganisationen köptes en tomt vid San Julian st. för $1,100, på 
hvilken boställe byggdes. På hösten 1888 blef pastor J. O. 
Wahlberg, som kort förut ankommit från Texas, anställd som 
församlingens ledare och pastor och verkade med nit och fram- 
gång i 4 års tid. Församlingen höll sina sammankomster 
först i Södra M. E.-kyrkan, sedan i Tyska M. E.-kyrkan, vidare 
i Grand ave.-Hall och slutligen i Panorama Hall å Main st. 
Är 1892 blef J. R. Andrews församlingens pastor. Egendo- 
men å San Julian st. såldes för $1,400, och en tomt i hörnet af 
7 & Los Angeles sts köptes för $1,837. En gammal kyrka 
köptes och flyttades till den nämda tomten, och började för- 
samlingen således att tillbedja under eget tak. F. ö. gick verk- 
samheten sakta men säkert framåt under pastor Andrews fem- 
åriga tjenstetid som lärare. Sedan bet j enades församlingen 
ett år af den inom midvestra staterna välkände, kraftige leda- 
ren C. A. Anderson. I nov. 1898 anlände pastor J. H. Leve- 
dahl från Ironwood, Mich., såsom församlingens pastor, och 
i två års tid verkade han m^d vexlande framgång. Tomten 
såldes för $3,500. Hade den behållits några år, kunde den 
bringat församlingen mellan 40- och 50,000 doll., men ganska 
få anade då, att fastighet skulle stiga så oerhördt i pris. En 
annan tomt köptes å 15 & Los Angeles sts. för $1,100. Kyr- 
kan flyttades kort derpå till sitt nuvarande läge, och emedan 
den var större, än behofvet kräfde, inreddes en del af den till 
boställe. På den nya lägenheten röntes till en början föga 
framgång. Församlingen tycktes gå kräftgången både under 
de 2 år som pastor Aug. Wallin förestod verksamheten och 
under sista delen af pastor Levedahls tjenstgöring. Kanhän- 
da de dåliga tiderna voro grundorsaken dertill. På hösten 
1902 blef pastor Wahlberg för andra gången församlingens 
pastor, och dermed började ett nytt skede i dess historia. 
På grund af gynsamma arbetsförhållanden eller "goda tider" 
skedde stor inflyttning. Detta jemte pastor Wahlbergs lif li- 
ga och kraftiga sätt satte nytt lif i verksamheten. Kyrkan 
erhöll en grundlig reparation, hvars kostnad belöpte sig till 
öfver $2,000, och församlingen var 100 medlemmar starkare, 
då pastor W. efter en 6-årig verksamhet lemnade rum åt skrif- 
varen af dessa rader (pastor G. A. Werner). Med en tidsen- 



— 191 — 

lig, nästan skuldfri egendom, en lifskraftig söndagsskola, en 
nitisk och frimodig ungdomsförening, en vislig styrelse, goda 
förmågor till sitt förfogande, med tillit till verksamheten och 
med förtröstan till Gud ser församlingen framtiden an med 
stora förhoppningar. 

Svenska Metodistförsamlingen i Pasadena organiserades 
den 27 okt. 1906 af pastor J. O. Wahlberg, som då var presi- 
derande äldste för svenska distriktet inom California-konfe- 
rensen. Redan på våren 1903 hade han, medan han var pa- 
stor i Los Angeles*, börjat verksamhet i Pasadena med möten 
i en hyrd lokal vid W. Colorado st., hvilka möten fortgingo 
nästan oafbrutet i 3 år. Följande personer ingingo i för- 
samlingen vid dess organisation: Clara Anderson, Emily 
Beck, S. A. Carlson, mrs Ruth Carlson, C. H. Gustafson, mrs 
Mathilda Gustafson, Mathilda Jacobson, Gust. Malmquist, 
Anna Malmquist, Ida Nelson, Albert Peterson, mrs Hanna 
Peterson, Ernest Wennerberg, mrs Alma Wennerberg. För- 
samlingens 'förste föreståndare blef pastor Martinus Nelson, 
som stannade till den 18 mars 1907 och efterträddes af pastor 
J. B. Anderson. Han efterträddes på hösten 1908 af pastor 
J. O. Wahlberg. På våren 1909 utgjorde medlemsantalet 35. 
På sommaren 1909 byggdes kyrka, 45x60 fot, innehållande 
auditorium, söndagsskolrum, ett klassrum och kök och värd 
minst $5,000. Svensk söndagsskola organiserades strax efter 
församlingens bildande och har sedan varit i stadig verksam- 
het och haft god tillväxt. 

I Kingsburg finnes likaledes svensk metodistförsamling, 
hvars historia vi dock icke äro i tillfälle att här meddela. 

C. Missionsförsamlingames historia. 

Svenska Missionsförsamlingen i San Francisco. (Af pa- 
stor Carl Anderson.) Den i okt. 1877 samlades några på 
Jesus troende vänner för att organisera sig till en församling. 
En sal hyrdes å Sutter st. för $50 i månaden. Andliga sam- 
mankomster hade dock hållits före denna tid. Pastorerna 
Mellgren och P. Widen voro de första evangelii förkunnare 
bland oss. Församlingens förste pastor blef dock E. Törn- 
quist. Han kallades hit 1877 från Sverige. 1878 hyrdes sön- 
dagsskolans sal af The Church of Advent å Howard st. för 
$24 i månaden. Möten kunde nu hållas mer reguliärt. Lä- 
rarens lön bestämdes till $50 i månaden. Den 14 mars 1880 
inlemnade T. sin resignation. Han hade antagit kallelse frår 



— 192 — 

mission sfÖrsam tingen i Minneapolis, Minn. Den 5 aug. hade 
församlingen afskedsfest för den högt värderade läraren. Pa- 
stor A. Norén, som kallats att upptaga arbetet efter T., till- 
trädde sin plats i aug. 1880. Julen 1881 förhöjdes gudstjensl- 
firandet for första gången af en sångkör. Konfirmationsklass , 
hölls och ungdomsförening bildades 1882. Den 5 juli 1885 
höll den afhållne läraren sm afskedspredikan och flyttade till 
Chariton, la. En br. Torgerson förestod verksamheten nära 
ett års tid, eller tills pastor Carl Anderson från Chicago, 111.. 
antog kallelsen att bli församlingens lärare. Den 11 april 
1888 anlände han med familj hit. Den 12 sept. samma år 



Ruinerna efter den gamla missionskyrkan, som förstördes i branden. 

Fotografi lagen af E Skarstedt. 

hade församlingen glädjen att fira gudstjenst i sitt eget kyrk- 
liga hem, 588 Jessie st. Kyrkan blef dock snart för liten. 
Trots förändringar och fast den tillbyggdes, måste den slut- 
ligen nedrifvas. En präktig kyrka uppfördes på samma plats, 
som rymde omkring 750 personer. Möten för sjömän hade 
församlingen börjat hålla vid hamnen till stor uppmuntran och 
välsignelse. En förening för yttre missionen hade ock bildats 
och fortsätter ännu. På grund af helsoskäl hade församlin- 
gens lärare antagit kallelse till Ishpeming, Mich., 1901. Pa- 
stor E. O. Carlson kallades att tillsvidare betjena församlin- 



— 193 — 
gen." Han antog kallelsen. Pastor Albin Anderson från mis- 
sionsförsamlingen i Oakland kallades att bli församlingens 
ordinarie lärare. Han antog kallelsen. Under hans verksam- 
hetstid' byggdes det Skandinaviska Sjömanshemmet af John 
Brynteson, Albin Anderson kallades att bli missionär och 
föreståndare för sjömanshemmet, hvilken kallelse han antog. 
Kallelse utfärdades till församlingens förre lärare, Carl An- 
derson, och i början af aug. 1903 var han åter på sitt gamla 
fält. Allt gick sin jemna gång. Söndagsskolan, ungdoms- 
föreningen, sångkören, strängbandet och föreningen för yttre 
missionen arbetade fortfarande med trohet och nit. Försam- 
lingen förökades. 1904 intogos 70 medlemmar. Men så inträf 
fade jordbäfningen och eldsvådan den 18 april 1906, då både 



Det nya sv. missionstabemaklet. Det nya skand. sjömanahemmet. 

kyrkan och sjömanshemmet lades i ruiner.. Församlingen 
stod hemlös, och flera af medlemmarne voro husvilla. För- 
samlingens hufvudsakliga mötesplats var Fridhem, ett hem 
som församlingen upprättat för flickor. Det såg mörkt ut, 
men efter en tid inköptes en tomt på hörnet af Dolores och 
Dorland sts. Församlingen uppförde der ett tabernakel. 
Svenska Tabernaklet är en präktig samlingslokal, rymmande 
omkring 1,000 personer, och kostar närmare $40,000. Utom 
verksamheten i Tabernaklet hålles söndagsskola i "Mission." 
För denna verksamhet uppfördes ett kapell, 46 College ave., 
1908. Kapellet jemte tomt. kostar omkring $3,000. 



— 194 — 

Skandinaviska Sjömanshemmet har sin upprinnelse genom 
Sv. missionsförsamlingen i San Francisco, som för ett par 
tiotal år sedan började hålla möten för skandinaviska sjömän 
i hyrda lokaler vid hamnen. Det var först 1902, som filan- 
tropen John Brynteson ingrep och inköpte tomten å hörnet 
af Drumm & Commercial sts, på hvilken tomt han lät uppbyg- 
ga det Skandinaviska sjömanshemmet. Det byggdes af tegel, 
4 våningar högt, innehållande kapell, kontor, matsal, rum för 
sjömän samt kök. Hemmet invigdes i okt. 1903. Det visade 
sig snart vara otillräckligt att rymma de skandinaviska sjö- 
män, som der önskade bo, hvarför en femte våning tillbyggdes 
året efter. Jordbäfningen och branden 1906 förstörde totalt 
den ståtliga byggnaden med undantag af källarvåningen. Af 
brandförsäkringen erhölls blott $9,600. Åter var det John 
Brynteson, som var villig att offra omkring $50,000 för hem- 
mets återuppbyggande. I feb. 1908 var det oss åter möjligt 
att öppna det nya hemmets dörrar och bjuda sjömännen in. 
Det nya hemmet är 5 våningar högt och bygdt af ''re-enforced 
concrete.'' Det har ett kapell för gudstjenster, kontor, mat- 
sal och kök (ehuru af särskilda skäl matservering ännu icke 
börjats) samt läsrum och 80 sofrum. Hemmets missionär och 
föreståndare har sedan dess början varit pastor Albin Ander- 
son. 

Svenska Missionsförsamlingen i Oakland organiserades af 
pastor Carl Anderson i okt. 1887 med 12 medlemmar. För- 
samlingens förste lärare var pastor N. Lindqvist från Sverige. 
Församlingen köpte i maj 1891 egendom för $4,000. 

Svenska Missionsförsamlingen i Los Angeles. (Af pastor 
A. Gustafson). Denna församling organiserades den i aug. 
1889 med II medlemmar. Fyra af dessa tillhöra ännu för- 
samlingen och äro J. A. Warner med hustru och Bernard 
Swenson med hustru. De öfriga ha alla flyttat till andra 
orter. De första åren saknade församlingen egen lokal. I 
de mest lämpliga salar, som kunde hyras, höUos mötena. 
Tanken på att skaffa egen lokal började år 1893 göra sig gäl- 
lande. I början af juli sändes en subskriptionslista ut bland 
församlingens medlemmar. Den blef väl mottagen, och den 
26 juli beslöts att köpa tomt, och en komité blef tillsatt. Re- 
sultatet blef, att en tomt på 8 st, mellan Olive & Grand sts, 
köptes och bygget började i oktober. Redan till julen var 
kyrkan så pass färdig, att möten kunde hållas der, och andra 
söndagen i februari hölls invigningen. Snart blef dock kyr- 



— »95 — 

kan med dess omkring 300 sittplatser för liten, och i jan. 190Ö 
samlades man igen i en sal. I den hyrda lokalen, på hörnet a; 
Lincoln & Figueroa sts, höllos mötena nu nägra månader. 
Under tiden uppfördes på hörnet af Lincoln och Francisco 
sts det Svenska Tabernaklet, som skulle ersätta den kyrka, 
som blef för liten och redan af församlingen blifvit såld. I 
aug. samma år höll församlingen invigningshögtid igen. Den 
nya lokalen, som rymmer närmare t,ooo personer, anses vara 
en af de mest praktiska i staden och kostar med inventarier 



Sv. nussionBtabemaklct i Los Angelés. 

något öfver $37,000. För närvarande består församlingen af 
omkring 250 vuxna medlemmar. Söndagsskolan har öfver 
100 och ungdomsföreningen nära 100 medlemmar. Söndags- 
skolverksamhet bedrifves äfven på en annan plats 'i staden 
och sjömansmission i San Pedro. Dessutom underhåller för- 
samlingen en manlig missionär i Kina och bidrager f. ö. til! 
andra både yttre och inre missioner. August Gustafson är 



-196- 

församlingens närvarande pastor och har betjenat församlin- 
gen sedan i november 1905. Andra pastorer, som varit i för- 
samlingens tjenst, äro E. Wallgren (död), S. O. Lindgren, J. 
E. Björklund och E. M. Carlson. 

De svenska missionsförsamlingarne i Turlock. (Af pastor 
J. O. Boden). Den svenska missionsförsamlingen i Hilmar 
är den äldsta svenska församlingen här på orten, emedan ko- 
lonien Hilmar är det första svenska "settlementet" här. Den 
5 feb. 1903 bildades missionsförsamlingen med 27 medlemmar. 
Hultberg hade då redan byggt kyrkan, så den nybildade för- 



svenska missionskyrkan t Turlock. 

samlingen kimde genast hålla sina möten derstädes. Kyrkan 
fick församlingen mottaga som en gåfva af Hnltberg, fri från 
all skuld. Den kostade $2,000 och har omkring 400 sittplat- 
ser. Församlingen räki:ar nu 95 medlemmar och har en sön- 
dagsskola på omkring 150 barn. Under de tre första åren 
betjenadés församlingen af pastor Myren, som kommit från 
Minnesota och slagit sig ned i Hilmar. Under kortare ti- 
der ha sedan Lindholm frän lowa och missionär Hendrikson 
från Alaska betjenat densamma till 1907, då pastor X. M. 



— 197 — 

Nilsén från Harcourt, la., slog sig ned i nämda koloni. Han 
har sedan dess betjenat församlingen. Församlingen i Tur- 
lock bildades samma år på sommaren med 7 medlemmar, just 
så många, att de kunde utgöra en styrelse, för att kunna köpa 
den amerikanska metodistkyrkan, som då var till salu, eme- 
dan den församlingen blifvit upplöst, på grund af folkets bort- 
flyttning från platsen. Tillströmningen af svenskar har hvar- 
je år varit rätt betydande, h varför församlingen haft en ha- 
stig tillväxt. Den räknar nu omkring 125 medlemmar. Sön- 
dagsskolan består af omkring 150 barn. Den köpta meto- 
distkyrkan blef snart för liten, hvarför församlingen beslöt 
rifva ned den gamla och bygga en ny. I aug. 1908 var den 
nya kyrkan färdig och kunde högtidligt invigas. Den ko- 
stade närmare $12,000, har sittplatser för 600 och är i stil och 
praktiskt hänseende en af de trefligaste missionskyrkor här i 
landet samt i det närmaste utan skuld. Som lärare betjena- 
de A. Hallner under det första året, samtidigt med att han 
skötte Hultbergs landkontor. Andra året var C. O. Sund- 
quist från N. Dakota dess lärare. Det tredje och fjerde året 
var J. O. Boden från Youngstown, O., dess lärare och efter- 
träddes af E. M. Carlson från Fresno. Youngstown-kolotiien 
är namnet på en trakt 3 mil sydost om Turlock, uppkallad efter 
Youngstown, Ohio, hvarifrån de allra flesta af nybyggarne i 
denna koloni äro. Hufvudstyrkan af denna befolkning an- 
lände till Turlock den 3 okt. 1903. De voro 45 personer i ett 
sällskap. Sommaren 1904 byggde de ett skolhus i centern af 
sin koloni. Så snart detta var färdigt, bildades en söndags- 
skola, hvilken fortgått hela tiden och nu räknar ett 6o-tal barn. 
Då under tiden flera predikanter slagit sig ned dels i kolonien, 
dels i dess omedelbara närhet, ansåg man det vara rätt att 
använda dessa pröfvade och tränade gåfvor, hvarför de upp- 
manades att hålla möten i skolhuset och predika Guds ord för 
det folk, som ville samlas der. Sålunda har under ett par års 
tid P. Samuelson från Idaho och under ett års tid C. J. Wide- 
berg från Kansas hållit regelbundna möten om söndagarjie. 
I början af 1908 bildades församling med 15 medlemmar. Den 
räknar nu omkring 30 medlemmar och betjenas sedan nyåret 
1909 af J. O. Boden och F. Schölander såsom lärare. För- 
samlingen har fått till skänks en stor och väl belägen kyrk- 
tomt och ämnar der i en snar framtid uppföra en liten, treflig 
kyrka. 

Svenska Evangeliska Friförsamlingen heter en församling, 
som grundades i Turlock den 17 juli 1906 med 12 medlemmar. 



— 198 — 

I juni 1907 byggdes kyrka. Egendomen värderas till omkring 
$3,000. Medlemmarnes antal är 30. Församlingen betjenas 
af pastor C. G. Nelson. 

I Kingsburg finnas ett par svenska missionsförsamlingar. 

D. Baptistförsamlingames historia. 

Svenska Baptistförsamlingen i Oakland bildades af pastor 
Gustavus Liljeroth den i feb. 1885 med 14 medlemmar. Mö- 
ten hade dock redan förut hållits under pastor L:s ledning 
sedan i juni 1884. Fem af församlingens första medlemmar 
finnas ännu qvar i församlingen, näml. Joel Lund, missionä- 
rinnan Lina Hagström, N. P. Johnson, mrs Rina Olson och 
mrs Anna Söderstrand. Församlingens förste pastor var den 
ofvannämde Liljeroth, och under hans tjenstetid köptes en 
tomt och uppfördes kyrka. Den 5 juli 1887 flyttade pastor 
L. Han efterträddes af pastor C. M. Nelson från Clay Center^ 
Kans., hvilken anlände i sept. 1887. Under hans verksamhet,, 
som varade till maj 1891, af betaides skulden på kyrkoegendo- 
men. Från juli bet j enades församlingen under någon tid af 
pastor F. O. Nelson från Seattle, Wash. Från jan. 1892 till 
juli 1897 förestods församlingen af pastor Allfrid Sjölander 
från Minneapolis, och under hans tjenstetid blef hörntomten,, 
på hvilken den nuvarande kyrkan är byggd, köpt för $1,800. 
S :s efterträdare var pastor A. W. Backlund från Los Angeles, 
som tillträdde församlingen i sept. 1897 och stannade till bör- 
jan af 1904. Till hans efterträdare kallades statsmissionär 
John A. Erickson från Missouri, hvilken antog kallelsen och 
kom till Oakland i sept. 1904. Dr Aug. Johnson från Kansas 
och pastorerna F. O. Nelson och J. P. Rosquist ha ocksi 
tjenstgjort i församlingen, då den varit utan ordinarie pastor. 
1904 såldes den första kyrkan, och 1905 byggdes ny kyrka för 
$9,000. Den har sittplatser för 500 personer i sjelfva kyrkan 
och för 200 i ett sidorum. Församlingen har 220 medlemmar. 
Dess egendom är värd $18,000, med en skuld af $2,800. 

Första Svenska Baptistförsamlingen i Los Angeles. (Af 
pastor John Friborg). Denna församling organiserades den 
15 maj 1887 af endast 12 medlemmar: 8 af dessa kommo 
med betyg från Första Amer. Församlingen i Los Angeles. 
Förhandlingarne leddes af dr J. A. Edgren, grundläggaren af 
svenska baptisternas teol. seminarium i Morgan Park, 111. 
Den 30 juni 1887 anlände Peter Anderson från skolän på kal- 
lelse från församlingen och öfvertog församlingsvården. Han 



— 199 — 

tjenade endast till den i jan. 1888. Pastor August Olson 
l)lef hans efterträdare och tjenade församlingen till den i okt. 
1889. I mars 1889 hyrdes lokal i St. Vincents College. Utom 
^verksamheten i Los Angeles predikade pastor O. äfven i San 
Pedro och Pasadena emellanåt, och Peter Anderson verkade 
i San Diego. Pastor O. antog kallelse till San Francisco. 1 
okt. 1889 afslutades hans verksamhet här. Församlingen var 
nu utan pastor till den i maj 1890, då Nicolaus Hayland till- 
trädde platsen och tjenade till den 10 okt. 1891. De pastorer, 
som sedan tjenat församlingen, äro: F. O. Nelson 24 jan. 
1892 — sept. 1893, A. W. Backlund sept. 1893 — sept. 1897. Mis- 
sionär Aug. Johnson från Kansas och C. M. Nelson verkade 
-en kort tid hvardera under de följande 8 månaderna. F. O. 
Nelson blef pastor för andra gången och tjenade från maj 
1898 till maj 1901. Sommaren 1900 besökte han Alaska, och 
pastor J. P. Rosquist tjenade församlingen under tiden. Pa- 
stor Petrus Oström tillträdde den i maj 1901 och tjenade till 
-den 23 mars 1905, då hans verksamhetstid på jorden var slut 
och Gud förflyttade honom till den triumferande församlin- 
gen. I nov. samma år öfvertogs församlingen af pastor John 
Friborg från Hartford, Conn. 1892 skaffade sig församlingen 
tomt å 717 W. 8 st. för $2,000 samt erhöll fritt ett gammalt 
"kapell från Första amer. församlingen, hvilket ditflyttades. 
Detta Jcapell förbättrades betydligt under 1897. Egendomen 
såldes i början af 1906, och en hörntomt å W. 11 och Denver 
ave. inköptes. Här har en ändamålsenlig kyrka uppförts. 
Den invigdes våren 1907. Egendomen är värderad till $25,000, 
och på densamma hvilar en skuld af endast $500. Inom för- 
samlingen verka 4 olika föreningar: söndagsskola, ung- 
domsförening och två qvinnoföreningar. Ungdomsförenin- 
gen underhåller två infödda missionärer i Indien samt bidra- 
ger äfven till Selma Mobergs understöd i Kina. Hon är med- 
lem af församlingen. Sabina A. Erickson har verkat som 
missionärinna sedan 1895. Församlingen har bidragit friko- 
stigt både till utlands- och hemmissionen, såsom till svenska 
l^aptisternas allmänna konferens, svenska statskonferensen, 
amerikanska konferensen i södra California o. s. v. Omkring 
500 ha kortare eller längre tid tillhört församlingen. Med- 
lemsantalet är nu 195. Församlingen utför icke ringa väl- 
görenhetsverksamhet, i det den hjelper sjuka och fattiga, som 
kommit hit utblottade för att i södra Californias välgörande 
klimat söka helsa och krafter. 



Första Svenska Baptistförsamlingen i San Francisco. {Ut- 
drag ur en rapport af J. W. Edwall). Denna församling or- 
ganiserades den 15 feb. 1889 med 14 medlemmar. Efter flera 
fåfänga försök att skaffa pastor erhöll församlingen löfte af 
pastor August Olson i Los Angeles. Han tillträdde platsen 
i okt. 1889. Då han i dec. 1892 lemnade sin befattning, räk- 
nade församlingen 74 medlemmar. Under 1893 var försam- 
lingen vakant, och först i början af 1894 erhöll den förestån- 
dare, näml. pastor C. M. Nilson, som dock redan i slutet ai 



Ruinerna efter svenska baptistkyrkan, som förstördes i San Frän- 
ciaco-branden. Fotografi tagen af E. Skarstedt. 

1895 tog afsked. Medlemsantalet var då 90. Den 21 feb. 

1896 upptog pastor Matts Karlson verksamhet som försam- 
lingens föreståndare. Han efterträddes 1897 af pastor Palm. 
Redan 1896 hade församlingen köpt för $2,500 en tomt vid lO 
st, för en tilltänkt kyrka, och i mars 1897 fattades beslut om 
uppförandet af kyrkbyggnad. Första mötet i den nya kyr- 
kan hölls den 15 sept. 1897, Den 20 april 1898 beslöt för- 
samlingen att köpa en orgel för $309. Kyrkan blef den 13 
juni igoi betydligt skadad af en eldsvåda. I brandförsäkring 
erhölls dock $1,550, och W. O. Peterson erbjöd sig att för 
denna summa reparera skadan. Redan den 25 aug. var kyr- 
kan åter färdig. Då pastor Palm i början af 1901 lemnade 



sin plats, var församlingens medlemsantal i6o. Till hans ef- 
terträdare kallades pastor Hjelm. Han tillträdde platsen i 
juli 1901 och qvarstod till .juli 1906. Enligt årsrapporten 1904 
var medlemsantalet 170. Under den bekanta San Francisco- 
branden den 18 april 1906 blef kyrkan lågornas rof. Pastor 
Hjelm företog en resa till östern för insamlande af pengar till 
ny kyrkobyggnad. Under 6 månaders tid lyckades han an- 
skaffa $3,775, hvilken summa öfverlemnades till församlingen. 
I jan. 1907 blef pastor J. P, Rosquist församlingens förestån- 
dare, och det blef tal om uppförande af ny kyrka. Olika tom- 



Den njra svenska baptistkyrkan i San Francisco. 

Fotografi tagen af E. Skarstedt. 

ter voro på förslag vexlande i pris mellan 8- och 12,000 dol- 
lars. En af dessa, belägen vid 17 st & Dearborn Piace, mellan 
Valencia & Guerrero sts. köptes för $9,635. Ett bidrag af 
$5,225 erhölls från den amerikanska nödhjelpskomitén. Ett 
byggnads förslag från L. L. Berger, lydande på en kostnad 
af $10,100 och understigande alla öfriga till byggnadskomi- 
tén inlemnade förslag, antogs. Kyrkan byggdes och blef in- 
vigd i aug. 190S. På nyåret 1909 utträdde några af medlem- 



— 202 — 

marne och bildade egen församling, som dock icke blifvit of- 
ficiell erkänd af distriktstyrelsen. Sedan församlingens stif- 
telse 1889 ha 377 medlemmar intagits och 274 utträdt. Vid 
nyåret 1909 var medlemsantalet 103. Församlingen har en- 
ungdomsförening, som bildades på hösten 1896 med ett med- 
lemsantal af 22. Följande äro för närv. församlingens tjenste- 
män: Ordförande D. H. Stake; sekreterare J. W. Edwall; 
kassör J. Carlson ; finanssekret. J. O. Bauer ; kassör för bygg- 
nadskassan N. Swanson; diakoner J. Johanson, B. O. Olson,. 
Chas. Holmgren, A. Lyon ; trustees J. A. Almquist, J. Johan- 
son, J. Carlson, L. L. Berger, Joel Johnson; rådgifvande ko-^ 
mité (advisory committee) L" L. Berger, Louis Lindström^ 
D. H. Stake ; organister Olga Olson och W. Peterson ; finans- 
sekr.-biträden mrs H. Johanson, mrs J. W. Edwall. 

Svenska Baptistförsamlingen i San Diego. (Af pastor C^ 
M. Nelson). Denna församling organiserades den 18 okl. 
1892 med 15 medlemmar och antog namnet "The Bethel Bap~ 
tist Church of San Diego." Pastor A. B. Orgren, som organi-^ 
serade församlingen, blef hennes förste pastor och tjänstgjorde 
till den i nov. 1897. Pastor N. P. Palmquist från South Bend, 
Ind., tjenstgjorde från den i nov. 1897 ^^^^ ^"&- 1899, ^^ pastoi 
C. J. Christianson öfvertog församlingsvården till nov. 1901. 
Sedan den tiden var församlingen utan pastor och reguliär 
verksamhet med undantag af ett besök nu och då af resande 
predikanter. Men i feb. 1908 upptog församlingen full verk- 
samhet tillsammans med pastor C. M. Nelson från Oakland. 
Sedan dess har församlingen köpt sig en hörn tom t och byggt 
ett kapell, der hon nu bedrifver verksamhet med söndagsskola 
och två predikningar på söndagen och en i veckan. Försam- 
lingen har sedan feb. 1908 förökats med 14 medlemmar och 
eger en egendom värd $6,000. 

Svenska Baptistförsamlingen i San José stiftades 1898 och 
räknar öfver 60 medlemmar. Den har egendom till ett värde 
af $4,000. 

Svenska Baptistförsamlingen i Kingsburg stiftades 1904. 
Den har omkring 150 medlemmar och egendom värd $4,500. 
Pastor Backlund är dess föreståndare. 

Första Svenska Baptistförsamlingen i Turlock stiftades 
den 22 mars 1908. Dess kyrka invigdes den 11 april 1909. 
Församlingens trusteer voro 1909 J. Samuelson, C. A. Ny« 
ström och Axel Hagström. C. A. Nyström var ordförande och 
predikant. 



— 203 — 

KAPITEL 13. 

Svenska tidningar i Califomia. 

Den I sept. 1873 utkom i San Francisco första numret af en 
tidning, som hette Califomia-Skandinav och under namnet 
bar devisen : "Låtom oss hedra vår nationalitet." Tidnin- 
gens utgifvare och redaktör var Hugo Nisbeth, sedermera 
utgifvare af tidningen Figaro i Stockholm. Califomia-Skan- 
dinav utkom 2 gånger i månaden, var 4-sidig och 5 spaltig 
utom under månaderna okt.-dec. 1873, då den hade 6 spalter 
på sidan. Dess prenumerationspris var $2.50 pr år. Texten 
var författad på både svenska och norsk-danska. I början 
fans äfven engelska i tidningen. Den 30 dec. 1874 upphörde 
tidningen att utkomma. Ehuru den -strängt taget icke var 
€n svensk tidning, har den tagits med här, emedan den var 
den första tidning i California, som innehöll någonting på 
svenska, och emedan utgifvaren var svensk och vann stor 
l^erömmelse som tidningsman och författare. 

Eljest var Californias första enbart svenska tidning Stilla 
Haf s-Posten, hvilken började utkomma i San Francisco den 
7 juni 1879. Dess utgifvare var S. V. Youngberg, hvilken 
tillsamman med Algot Gustafson redigerade tidningen till 
okt. 1879, hvarefter en Meyer var Youngbergs medredaktör 
i Gustafsons ställe t. o. m. numret för deri 28 maj 1881, då tid- 
ningen upphörde att utkomma. Denna tidning utkom en 
gång i veckan och hade 4 7-spaltiga sidor utom under juni- 
okt. 1880, då den hade 8 spalter på sidan. Prenumerations- 
priset var $2 pr år. 

Den ofvannämde Meyer utgaf en tidning vid namn Golden 
Gate Gazette, hvilken öfvergick i svenske advokaten Nils Sö- 
derbergs ego. Han beslöt utgifva den på både svenska och 
engelska och gaf den namnet Nya Stilla hafs-Posten. Denna 
tidning, som på sätt och vis blef en fortsättning till Young- 
bergs tidning, utkom en gång i veckan från den 6 jan. t. o. m. 
den 19 maj 1882. Dess prenumerationspris var $2 pr år. Den 
var 7-spaltig, hade under de första tre månaderna 4, men se- 
dan endast 2 sidor. 

Den första tidning, ej blott i California, utan på hela vest- 
kusten, som segrade i kampen för tillvaron och blef "bestån- 
dande," var dock Vestknsten. Den började utgifvas i okt. 
1886 i San Francisco af den luth. församlingens dåvarande fö- 
reståndare, pastor J. Telléen, samt kyrkans ungdomsförening. 



— 204 — 

Första numret hette Ebenezer och var ett litet oansenligt 
blad på 4 sidor af samma storlek som sidorna i denna bok. 
Tidningen utkom en gång i månaden och var egentligen af- 
sedd att tjena som kyrkans organ och endast behandla kyrkli- 
ga frågor. Andra numret, som antog namnet Vestkusten' ut- 
kom i större format med 3 spaiter på sidan och hvarje sida 
lika stor som det första numrets alla 4 sidor. I numret fÖr 
maj 1887 tillkännagaf pastor Telléen, att han atsagt sig redi- 
geringen, och att tidningen öfvergått i A. G. Spencers ego. 
Tidningens nuvarande utgifvare och redaktör, Alex. Olsson, 



Vestkustens kontor 1S95. 

Ernst Skarstedt, redaktör; Alex. Olson, manager. 

skref för dr Andréens år 1907 utgifna Minnesskrift öfver Ebe- 
nezer-fÖrsamlingen följande kortfattade historik öfver sin tid- 
ning: "Vestkustens historia är Hk de flesta sv.-amer. tidnin- 
gars deri, att det tog många års arbete att få den att betala 
sig, hvarfÖr den alltsom oftast bytte om egare. Vestkusten 
grundlades af en prest. Det var näml. pastor J. Telléen, som 
år 1886 började utgifva ett litet 4-sidigt blad under namnet 
Ebenezer. Pastorn fann dock, att mödan var större än för- 
tjensten, och öfverlät 1887 tidningen, som omdöpts till \"est- 



— 205 — 

kusten, St boktryckaren A, G, Spencer, som gjorde den till 
ett nyhetsblad och så småningom förstorade den samma. 
Murberg, Borgström, J. A, Almkvist m. fl. voro tid efter annan 
redaktörer. Spencer skördade heller icke guld på företaget 
och organiserade iSgi ett bolag, tidningen utvidgades ånyo, 
och Ernst Skarstedt blef i aug. 1891 antagen' som redaktör, 
under det Spencer skötte finanserna. Undertecknad var kas- 
sör, rapportör och "kallpratare." Tidningen var fin, men ock- 
så dyr och betalade sig icke, och då aktieegarne, som väntade 
vinst från början, icke ville släppa till mera kapital, fingo 
Skarstedt och undertecknad, som hade största fordringarne, 



Ruinerna efter Vcstkustens lokal efter branden i april 1906. 
Fotografi tagen af E. Skarstedt. 

Öfvertaga tidningen i jan. 1894. Vi drogo in på staten och 
arbetade hårdt och fingo snart debet och kredit att gå ihop. 
Skarstedt utvecklade under sin härvaro all sin talang och för- 
höjde tidningens literära värde betydligt, men omsider trött- 
nade äfven han, fick "utvandringsfeber" och begaf sig till 
Washington. 1896 i mars stodo vi sålunda helt allena, bäf 
vande för hvad som månde komma, men fast beslutna att 
"hänga i." En liten bokhandel bedrefs vid sidan af tidningen, 
men inbringade föga, ty efterfrågan på svenska böcker har al- 
drig varit stor här ute. Tryckeriet fick dock ersätta, hvad 



— 206 — 

som felades, och aldrig ha vi ångrat, att vi lärde det vällofliga 
boktryckaryrket i vår gröna ungdom. Men den i8 april 1906 
kom och nära nog knäckte både Veslkusten och dess utgif- 
vare. Ingen press fans i San Francisco att trycka tidningen 
på, och vi måste först bege oss till Fruitvale, sedan till Oak- 
iand. "Hvem täljer väl de mödors tal" dessa månader t Men 



Vestkustens byggnad vid Shaxon st. 

så småningom kom allt i de gamla gängorna igen. I aug. 1906 
flyttade vi tillbaka till Frisco. Vestkusten utgifves nu i no. 
30 Sharon st., midt i den svenska kolonien, och allt som be- 
höfs för dess framtida bestånd är — prenumeranter och annon- 
sörer, Vestkusten har alltid arbetat i samlingens tecken, 
söker följa den gyllne medelvägen om möjligt. Att vi icke 



— 207 — 
kunna tillfredsställa alla, är gifvet. Ingen tidning har ännu 
kunnat det. Men det, som är svenskt, önska vi understödja, 
och enighet är, hvad som mest behöfves." Så långt mr Ols- 
son. Till fullständig<inde af historiken bifogas här några mer 
detaljerade upplysningar. Spencer ökade Vestkustens format 
till 8 sidigt med 6 spalter på sidan. Redigeringen ombesörj- 
des stundom af Spencer, tillfälligtvis äfven af P. Borgström 
eller R. Stenmark, men mestadels af J. A. Almkvist, bekant 



Vestkustens kontor och tryckeri igog 

Alex. Olson, redaktör och manager, 
från den tid, då han utgaf den rafflande tidningen Folkets 
Vän i Gefle. Då tidningen sommaren 1891 öfvergick i elt 
bolags ego, ökade Spencer spaltantalet till 7 och lät sätta tid- 
ningen med mindre stil, så att den rymde dubbelt så mycket 
som förut. I sin nya drägt utkom tidningen första gången 
den 14 aug. 1891. Dess kontor var i no. 32 California st. I 
slutet af jan. 1893 flyttades tidning och tryckeri till en större 
lokal i hörnet af 3 och Minna sts och i sept. 1895 till 921 Mis- 
sion st., der de dåvarande utgifvame, Olsson och denna boks 



— 208 — 

författare, köpt af O. A. Clasell, organisten i sv. luth. kyrkan, 
den af honom innehafda svenska bokhandeln. Sedan jag i 
mars 1896 sålt min andel i affären till Olsson, fortsatte han 
ännu några år med bå,de bokhandel och tidning, men sålde 
slutligen ut större delen af boklagret och flyttade tidning och 
tryckeri till California st., ett hälft qvarter öster om Kearny 
st. Det var der jordbäfningen och branden sköflade hans 
egendom. Under stora svårigheter utgaf han derpå några 
nummer af tidningen i Fruitvale och Oakland, men affären 
blomstrade upp igen, och sedan sommaren 1906 har tidnin- 
gen utkommit i samma goda skick som förut. Under ett par 
längre resor, som O. företagit, har tidningen redigerats af L. 
Gisslow. Till medredaktörer har han haft G. Lynell ett 
hälft års tid 1906-7 och sedan sommaren 1909 Olof Almén. 
Men mestadels har han ensam skött tidningen. Bland till- 
fälliga medarbetare, hvilkas bidrag särskildt uppmärksam- 
mats, märkas den nämde Almén (sign. Åke), O. F. Isakson 
(sign. Frithjof), bosatt i Portland, Or., samt Henry Svareni- 
us (sign. Carlo Enrico), bosatt i Upland, Sverige. Vesi- 
kustens prenumerationspris har alltid varit $2. 

Den näst Vestkusten äldsta bland de sve.nska tidningarne 
^r Vestra Sändebudet, en religiöst politisk månadstidning i 
metodistsamfundets tjenst, hvilken utkommit i San Francisco 
sedan jan 1890. Den har innehållit från 8 till 12 sidor med 4 
spalter å h varje, och dess pris har varit $1.50. Den utgaf s 
och redigerades i 20 år af pastor J. R. Andrews. .En mycket 
ifrig och dugande medarbetare hade den under åren 1893-5 ^ 
P. M. Paulson. 

I maj 1891 började den bekante tidningsmannen och f. d. 
nykterhetsifraren Nils Peter Lind utgifva Svenska Arl>etarens 
Vän i San Francisco, en månadstidning, hvaraf inalles 10 num- 
mer utkommo. Dess sista nummer utkom i maj 1892. Ut- • 
gifvaren vistades nästan hela tiden i Seattle, Wash. 

I mars 1893 började i Oakland utgifvas en tidning vid 
namn California-Posten. Dess utgifvare voro H. Lindblom & 
Co. Tidningen var i högsta måtto underhaltig, och dess lifs- 
tid blef ej lång. 

Från början af feb. till i nov. 1896 utgafs Califomia-Jour- 
nalen i Los Angeles af pastor Edquist och G. Eckdahl, den 
förre redaktör, den senare manager. Tidningen var 6-spaltig 
och först 4-sidig, men de sista tre månaderna 8-sidig. Den 
utkom en gång i veckan. 



— 209 — 

En ny Califomia-Posten uppenbarade sig i dec. 1906. i Los 
Angeles. Den utgafs af Swedish Publishing Co., hvars förste 
president och manager var G. Eckdahl. Axel Ahlroth var 
tidningens förste redaktör. Han efterträddes af Axel Fre- 
denholm. Eckdahl efterträddes såsom manager af Gust. An- 
derson. Tidningen var under någon tid 4-sidig, sedan 8-si- 
dig. Med ett afbrott på 5 eller 6 veclior, då den ej syntes 
till, utkom den till frampå vintern 1907. 

Den 28 sept. 1907 utkom i Eureka första numret af vecko- 
tidningen Vestem, 6-spaltig, 8-sidig, hvaraf 2 sidor med en- 
gelsk text. Utgifvare var Western Publ. Co. (Isak Nordfors 
och Bo Folke Randel). Redaktör var den sistnämde. Län- 
gre fram blef C. O. Carlson i San Francisco medarbetare och 
skref kåserier och nyheter från San Francisco. Prenumera- 
tionspriset var $2, men nedsattes senare till $1. Redaktörens 
i tidningens anmälan uttalade förmodan, att "på en plats med 
3,000 svensktalande personer borde finnas behof och vara 
marknad för en tidning," motsvarades icke af verkligheten. 
Han hade ytterst svårt att reda sig, fast han tidtals förmin- 
skade tidningens format till. 4-sidigt och emellanåt inställde 
dess utgifvande en eller annan vecka. Som prof på sina erfa- 
renheter berättade han oss följande betecknande historia: 
"Jag lät den svensk-finska sångföreningen annonsera en pik- 
nik fritt i tidningen tre gånger. Så gaf den ändå all sin 
tryckning — biljetter o. s. v. — till ett annat tryckeri än mitt, 
betalte för annons i amerikanska tidningar och lät mig inte 
ens få fribiljett till pikniken." Tidningens sista nummer ut- 
kom den 30 juni 1909. 

. Af tidningen Los Angeles Tribun, som utgifves i Los 
Angeles, utkom första numret den 12 aug. 1908. Om tidnin- 
gens tillkomst skrifver C. A. Kunou: "Några för saken in- 
tresserade personer sammansköto ett litet kapital för tidnin- 
gens underhåll. Bland dessa voro T. Emtman, A. B. John- 
son, J. A. Jepson, H. H. Bryson, Anton Peterson, A. G. Carl- 
sofi, Swan Paulson och Oscar Norell. Axel Ahlroth blef ut- 
nämd till redaktör. Emellertid befans, att tidningen icke 
kunde ega bestånd på de principer, som förfäktades. Under- 
gång var påtaglig. Omorganisation tog plats, och Swan 
Paulson blef hufvudegare af aktierna. C. A. Kunou, som 
redan förut bidragit i literärt hänseende, blef anmodad att 
redigera tidningen. Han blef också aktieegare, genom att 
A. B. Johnson beredvilligt öfverlät sina aktier och utgick ur 
tidningens tjehst, så också flertalet af de gamla aktieegarne. 

(8) 



^- 






— 210 — 

N} tt lif andades ur tidningens spalter. Liberala, rationella 
idéer förfäktades, och inom kort blef tidningens format ökadt^ 
efter att ha tvingats till en förminskning af 4 sidor. Bland 
de vänner, som beredvilligt bidrogo till tidningens underhåll, 
må nämnas Henry Carlson, Gust Larson och C. J. Nordquist. 
Dessa landsmän äro. nu aktieegare. Men först och sist var 
patrioten, filantropen och farmaren Swan Paulson från Chats- 
worth den, som alltid bar Tribunen genom dess pröfvostun- 
der." Ahlroth var redaktör och manager till slutet af nov. 
1908, då han efterträddes af C. A. Kunou som redaktör och 
O. Norell som manager. Kunou efterträddes i redaktions- 
sysslan i slutet af sept. 1909 af Bo Folke Randel. Tidningen 
var i början 8-sidig, från den i dec. 1908 till den 13 maj 1909 
4-sidig, blef derpå åter 6-sidig. Dess kontor är i rum 311 
International Bank Bldg. Bland mer bemärkta bidragare till 
tidningen märkas Chas. Johnson och Swan Wilson, hvilka 
riktat den med många dikter och kåserier. 

Åtskilliga försanilingstidningar ha under årens lopp ut- 
kommit, alla månadtliga. Under 1887 utgaf pastor J. Telléeu 
i San Francisco några nummer af en tidning, som han kallade 
Uppåt. Den uppgick sedermera i tidningen Herderösten, som 
pastorerna Telléen och Le Veau utgåfvo under åren 1888 och 
1889, och hvars första nummer utkom den 26 april 1888. Den 
var 4-sidig, 3-spaltig. Fr. o. m. den 15 mars 1892 utgaf Ebe- 
nezer-församlingen i San Francisco en 2-spaltig 8-sidig tid- 
ning med namnet Beständig. Den redigerades på ett särdeles 
förtjenstfullt sätt af pastorn, C. M. Esbjörn. Prenumerations- 
priset var 25 cents pr år. Inalles utkommo 14 nummer. 
Emellanåt hände, att den fördröjdes utöfver tiden, hvilket gaf 
P. M. Paulson anledning till vitzen, att den borde heta Obe- 
ständig. Ungefär vid samma tid utgaf pastor Le Veau i 
Oakland en liten tidning vid namn Fridsbudet, som han både 
skref och satte sjelf. Från juni 1900 t. o. m. dec. 1904 utgaf 
pastor Haterius i San Francisco tidningen Hemåt. Den ut- 
kom dels 4-, dels 8-sidig. Dr Esbjörn i Kingsburg var dess 
redaktör fr. o. m. april 1903. Tidningens prenumerationspri'=i 
var först 50, men nedsattes senar till 25 cents. Den efter- 
träddes i maj 1905 af dr Philip Andréens tidning Vår kyrka, 
hvilken utgifvits af sin egare ända sedan den i juli 1900 un- 
der hela hans tjenstetid som pastor i Pittsburg, Pa., och öfver- 
flyttades till San Francisco, då han i april 1905 tillträdde pa- 
storatet der. Denna tidning har 24 2-spaltiga sidor och redi- 
geras med omsorg. Troligen har ingen af de föregående för- 



— 211 — 

samlingstidningarne haft så stor spridning som denna. Dess 
prenumerationspris är 35 cents pr år. I Los Angeles har dr 
E. Nelander sedan den i okt. 1905 utgifvit ett 12-sidigt, 3- 
spaltigt församlingsorgan med namnet Härolden. 

Bland de af missionsförsamlingarne utgifna tidningar, vi 
ha haft tillfälle att se, är Missions-bladet i San Francisco den 
äldsta. Den har utkommit från början af 1906 och utgifves 
och redigeras af pastorerna Carl och Albin Anderson. Den 
är 4-sidig och 3 -spaltig. I Turlock utkommer sedan början af 
1908 Församlings-vännen^ en 8-sidig, 3-spaltig tidning, re- 
digerad af pastor E. M. Carison. 

KAPITEL 14. 

Svenska föreningar i California. 

De allra flesta af de föreningar, som i det följande komma 
att presenteras för läsaren, höra hemma i San Francisco. In- 
gen stad på vestkusten har någonsin kunnat uppvisa ett ens 
närmelsevis så månggrenadt föreningslif bland svenskarne 
som San Francisco. Afven den utom föreningsväsendet stå- 
ende måste médgifva, att dessa sammanslutningar bidragit att 
vidmakthålla svenskt språk, svenska seder och svensk sång 
bland landsmännen, vänja dem vid parlamentariskt skick, 
egga deras tankeskärpa och skänka dem sjelftillit och öfning 
i offentligt tankeutbyte. Man behöfver ej numera befara ett 
upprepande af hvad som för ett 20-tal år sedan timade vid ett 
möte, som anordnats för att väcka intresse för literära öfnin- 
gar, och vid hvilket dåvarande organisten vid sv. luth. kyrkan 
O. A. Clasell befans vara den ende, som vågade uppträda 
och kunde uttrycka sig begripligt. Sedan han först försvarat 
ena sidan af det ämne, som förelåg till diskussion, måste han 
åter uppträda och förfäkta den motsatta sidan af saken. Att 
dylika komiska utvägar till räddande af en iråkad situation 
ej behöfva tillgripas numera, är till ej ringa del föreningar- 
nes förtjenst. Föreningarne ha vid flera tillfällen på ett he- 
drande sätt upptagit värdskapets pligter gent emot framstå- 
ende personer, som kommit till California på besök. Prof. 
Svante Arrhenius, musikdirektör Assar, konstnärsparet Oscar, 
fru Blumenthal (''Delsbostintan") och andra svenska resan- 
de, som besökt San Francisco, bevara i kär hågkomst det be- 
mötande, som kom dem till del från föreningarnes sida. Vi 
börja nu med den äldsta af de svenska föreningarne och låta 
de andra följa i tur och ordning efter ålder. 



Svenska Sällskapet i San Francisco. (Af Lambert Giss- 
low). Denna förening har sitt ursprung från en sångföre- 
ning vid namn Svea, som bildades i aug. 1873 och omorgani- 



Svenska föreningshuset i San Francisco. 

serades den 20 sept. 1875 till en sjukhjelps- och biblioleksföre- 
ning med namnet Svenska Sällskapet af San Francisco. Säll- 
skapet har gått sakta, men säkert framåt och räknade den i 



— 213 — 

jan. I909'375 medlemmar. Har en branchföreniiig i Oakland, 
som stiftades 1901 och har 263 medlemmar. Mod er sällskapet 
har utbetalt i sjukhjelp och begrafningskost nåder omkring 
$75,000. Jacobson, en af stiftarne af föreningen och nu bosatt 
i Honolulu, var dess förste president. Bland de ännu lefvan- 
de stiftarne märkas P. E. Erickson, A. Wohlander, L. Nelson, 
Gustaf Simdberg, T. Linck och C. T. Lagercrantz. Förenin- 
gen har haft sina möten i Platts Hall, Pythian Castle, Irving 
Hall, Alcazar Hall- och Scandia Hall, i hvilke^i sistnämda all- 



Klubbninunet i Svenska, förcningsbuset^' 

Fotografi tagen af J. Ludwig. . 

ting brann upp under eldsvådans dagar — föreningens bib- 
liotek på omkring 2,000 band och alla rekord böckerna. Efter 
branden mötte sällskapet i svenska luth. kyrkan för en tid 
af omkring ett år, hvarunder inköptes den tomt, der sällskapet 
nu har sitt ståtliga föreningshus, bygdt genom den finansiell? 
hjelp, som det erhöll från grufegaren och mecenaten Erik O. 
Lindblom, som sedermera invaldes till hedersledamot af säll- 
skapet. Detta föreningshus, beläget vid Märket st., mellan 



— 214 — 

Church & Sanchez sts., och hvars bild liär återgifves, byggdes 
på en tomt 50x100 efter ritning af arkitekten A. T. Nordin och 
byggmästaren Andrew Olson och kostar med fastigheten $75,- 
000. Byggnaden ha-.- fem, fint inredda möteslokaler, ett klubb- 
och biblioteksrum, likaledes afbildadt här, två butiker samt 
källarvåning, den senare uthyrd till ett bolag, som begagnar 
den till ett kafé, "Café du 
Nord." Efter eldsvådan 
skref dr' A. O. Lindström, 
en af sällskapets medlem- 
mar och f. d. ordförande, 
till en vän i Stockholm. 
en framstående ariné-kap- 
ten. W. A. Häcklin. en 
vänlig anmodan att försö- 
ka insamla ett bibliotek 
och skänka sällskapet. 
Kapten R. insamlade om- 
kring 20 volymer och 
skänkte sjelf omkring 2,- 
000, en värdefull boksanv 
ling som anlände till San 
Francisco i slutet af 1908. , 
För att visa sin erkänsla 
till kapten B. för gåfvaii 
afsände sällskapet till ho- 
nom en minnesgåfva i 
början af 1909 i form af 
en solid silfverpokal med 
passande inskription, hvil- 
ken gåfva högt värderas 
af honom. Sällskapets 
ändamål är "att under- 
stödja sina sjuka med- 
lemmar; att begralva ai- 
lidna medlemmar ; att 
Den tiU kapt. Bäeklin skänkta pokalen, uppmuntra till idkandet 
af god sång; att anord- 
na literära och sällskapliga samqväm samt att till medlem- 
niarnes nytta och nöje ega och underhålla ett bibliotek." Säll- 
skapet intager såsom medlem "hvarje mansperson under 45 
år, född af sv en sk -t al ande föräldrar," som är väl rekommen- 
derad, och hvars rykte och karaktär etc. blifvit vederbörligen 



— 215 — 

undersökt af en dertill utsedd komité. Sällskapet utbetalar 
i sjukhjelp $io i veckan, tills $750 blifvit af en medlem drag- 
na, och derefter $5 i veckan, tills han ytterligare dragit $250, 
h varefter sjukhjelp skall utgå med $2.50 i veckan. Sällska- 
pet lemnar fri läkarehjelp. Då en medlem dör och begrafves 
af sällskapet, skola omkostnaderna derför ej öfverstiga $100, 
och om han ej begrafyes af sällskapet, "skall dess kassör mot 
anvisning, lagligen utfärdad af begrafningskomitén och god- 
känd af ordföranden, utbetala $100 till sådan medlems närma- 
ste anhöriga." Ofantligt många äro de familjer, som under 
en medlems sjukdoms- och pröfningsdagar blifvit hulpna af 
sällskapet genom hans medlemskap, hvilket alltid skall för- 
blifva i densammas tacksamma minne. Vid 1909 års början 
hade sällskapet följ. styrelse: Emil Högberg, ordf.; Alfred 
Lundquist, v. ordf.; Hj. Bruneli, f inans-sekr. ; J. L. Jacobson^ 
kassör: P. E. Erickson, Gustave Peterson, John Carlson, bor- 
gesmän; Axel Ongman, Hans Forsberg, Swan Chytraus, Nels 
Olson, sjukkomité; G. F. Palmer, G. M. Rudebeck, Andrew 
Olson, revisorer: John Renström, Charles Fredin, Alfred Ncl- 
son, begrafningskomité. Vid nästföljande styrelseval, den 8 
juli 1909, blef resultatet följande: Alf. Lundquist, ordf.; Otto 
Sjögren, v. ordf.; H. Mentzer, sekr. ; H. Bruneli, f inans-sekr. ; 
J. L. Jacobson, kassör; John Renström, Ed. Adams, C. Fre- 
dell, begrafningskomité; B. Egnel, bibliotekarie. Borgesmän, 
sjukkomité och revisorer återvaldes oförändradt. Embets- 
männens rapporter visade, att fast medlemsantalet var större 
än någonsin, antalet sjuka under det näst förflutna halfåret 
varit lägre än på många år, och att ingen under halfåret af- 
lidit. 

Nordstjernan var — meddelar Alex. Olsson — den första 
sociala förening i San Francisco. Den organiserades af Sv. 
Sällskapets ungdomar omkring 1889 och "verkade" endast 
3 eller 4 år, men hade då stor framgång. De flesta af med- 
lemmarne gifte sig inom föreningen, och så slutade intresset. 
Dess ledare voro Otto och Frank Sjögren, C. Benson, mr.och 
mrs Fred Johnson, bröderna Dahlgren, G. N. Turner i Oak^ 
* land m. fl. Bland des ordförande minnes jag endast Ch. Ben- 
son, målaremästaren, samt Frank Sjögren, nu byggmästare i 
Kalmar. 

I okt. 1890 stiftades i Oakland sjukhjelps- och nöjesföre- 
ningen Freja. Den intog både manliga och qvinliga medlem- 
mar. Inträdesafgiften var 50 cents. I sjukhjelp betalades $5 
i veckan. 1894 hade Freja omkring 50 medlemmar och $700 



— 2l6 — 

i kassan. Styrelsen utgjordes våren 1894 af: G. Wahlcrantz, 

ordf.; C. Peterson, sekr. ; A. Carlson, kassör. Under senare 
hälften af 1894 var W. Gustafson ordf. 1895 hade föreningen 
följ. styrelse : G. Wahlcrantz, ordf. ; P. Brask, v. ordf. ; A. W. 
Gustafson, sekr.; Carl Carlson, kassör. Styrelse valdes hva.' 
sjette månad. Under ett par år bekläddes sekr. -platsen af 
Alex Olson och kassörsplatsen .af C. J. Larson. Föreningen 
gaf flera lyckade fester. Pä vintern 1895 blef den uteslutande 
en sällskapsklubb. Bland ledande qvinliga medlemmar märk- 
tes mrs C. J. Larson, miss Albertina Larson, miss Laura John- 
son m. fl. 1896 upplöstes föreningen. Kassan delades då 
mellan ett lO-tal qvarstående medlemmar, bland hvilka miss 
Laura Johnson var den enda qvinliga. 

Sveneka Hjelpf öreningen 
af San Francisco. (Af Emil 
Högberg). Denna förening 

organiserades i juni 1891. 
Sedan åtskilliga försök att 
få till stånd en skandina- 
visk hjelpförening misslyc- 
kats, höllo följ. personer 
möte i pastor C. M. Es- 
björns hem : Pastor Es- 
björn, dr F. Westerberg, dr 
J. A. W. Lundborg, Joseph 
Okerblad, P. E. Erickson, 
mrs R. Armstrong, mrs G. 
R. Lindberg, mrs C. H. 
Johnson, mrs Ed. Franklin. 
Det beslöts, att ett öppet 
möte skulle sammankallas, 
för alt gifva allmänheten 
tillfälle att intressera sig för 
saken. Detta möte hölls i 
Pythian Castle, 909 Märket^ 
st. Hjelpföreningens för- 
sta styrelse utgjordes af : 
pastor C. M. Esbjörn, ordf.: 
dr F. Westerberg, sekr.; H. Rosenquist, kassör. Med- 
lemmar af hjelpkomitén 'voro: mrs G. R. Lindberg, mrs 
Armstrong, mrs C. H. Johnson, mrs Ed. Franklin. Re- 
visorer voro dr Lundborg och Joseph Okerblad. Ändamålet 



Mrs. G. R. Lindberg. 

En af hjelpföreningens äldsta och 
verksammaste medlemmar. 



— 217 — 

med föreningen skulle vara att hjelpa och understödja sådana 
landsmän, som genom sjukdom eller andra olyckshändelser 
kommit i saknad af det nödvändiga. Många äro de, såväl fa- 
miljer som enskilda, som undet den förflutna tiden erhållit 
hjelp och understöd af föreningen. Såsom inkomstkälla för 
föreningen gifves årligen en stor maskeradbal. Äfven mot- 
tagas privata donationer. Likaledes erlägger hvarje medlem 
en månadsafgift af 25 cents. Följande personer ha under 
föreningens tillvaro beklädt ordförandesysslan: Dr C. M. 
Esbjörn, domare Sundström, mps G. R. Lindberg, Julia W. 
Anderson, dr Holmgren, Joseph Okerblad, mrs Fred John- 
son, dr Kylberg. Den nuvarande ordföranden, dr O. L. Grug- 
gel, har under de sista fem åren innehaft sysslan. Bland an- 
dra, som bidragit till föreningens bestånd, må nämnas: mrs 
John Olson, mrs F. O. Nelson, mrs G. Anderson, mrs H. Kyl- 
berg, misses Sofie och Mattey Hultberg, mrs Jack Thomson 
m. fl. Den nuvarande styrelsen utgöres af: O. L. Gruggel.. 
ordf. ; mrs Westman, v. ordf. ; mrs F. O. Nelson, sekr. ; mrs 
John Olson, kassör. Hjelpkomit^ns medlemmar äro: mrs 
Gustaf Anderson, mrs G. R. Lindberg och mrs Fred Johnson. 
Alla dessa, både de som organiserat föreningen och de som 
sedermera uppehållit den och så osjelfviskt arbetat för detta 
ädla mål, äro berättigade till den svenska allmänhetens hög- 
aktning och tacksamhet. Som föreningens böcker blefvo för- 
störda i San Francisco-branden, har det varit omöjligt att 
skaffa någon fullständig historia om föreningen. 

Den 7 aug. 1893 stiftades i San Francisco föreningen 
Knights of the Golden Banner eller som Albert Bergström 
skämtsamt brukade öfversätta namnet: Knektarne af det gyl- 
lene baneret. Stiftarne voro O. N. Loden, Chas. E. Johnson,. 
Chas. J. H. Borg, G. Carlson, K. W. Appelton, G. Anderson 
och J. Carlson. Dess ändamål var att såsom en ^'broderlig, 
hemlig, välgörande, sällskaplig och militärisk orden" i bro- 
derlig anda sammansluta alla antagliga hvita män, af hvad 
yrke eller sysselsättning som helst, att bispringa sina med- 
lemmar på alla sätt, både moraliskt och finansielt, anordna 
moraliska och undervisande föreläsningar, uppmuntra till ar- 
bete och verksamhet, befrämja välgörenhet och åstadkomma 
en sjukkassa för hjelpbehöfvande medlemmar. . (Citat ur en 
uppsats af Alex. Olsson om svenskarne i San Francisco i Vest- 
kusten för den 10 maj 1894). Föreningen hade då iio med- 
lemmar. Föreningen hade en uniformerad afdelning, som 
var väl inöfvad och ofta gaf föreställning. I okt. 1894 gal 



— 2l8 — 

föreningen en teaterföreställning, då en för tillfället författad 
4-akts-pjes med namnet Frithjof hos Angantyr uppfördes. 
Senare ändrades föreningens namn till Knights and Ladies of 
the Golden Banner, och för några år sedan anslöt den sig till 
Oddfellow-orden såsom en loge i densamma samt ändrade sitt 
namn till Odin. Vid styrelseval i juli 1909 valdes till styrel- 
se: Chas. J. H. Berg, öfvermästare ; A. E. Lidström, undermä- 
stare; Hj. Matson, prot.-sekr. ; H. Berg, fin.-sekr. ; C. J. Rehn, 
kassör ; C. Felting, konduktör ; E. O. Wicklund, bevakande 
broder ; A. Lund, inre vakt ; A. Thomas, yttre vakt. 

I slutet af mars 1894 bildades Svenska Gymnastikklubben i 
San Francisco. Dess instruktör var dr A. O. Lindström. 
Styrelsen bestod af Alb. Bergström, ordf.; A. Pihlström, 
sekr., J. Okerblad, kassör. Klubben hade 4 månader senare 
öfver 40 medlemmar, dels aktiva, dels passiva, de senare så- 
dana personer, som (för att citera Alex. Olsson) *'på grund 
af ålder eller stofthyddans abnormitet icke kunde deltaga i 
öfningarne, men ändå intresserade sig för gymnastiken." 

På hösten 1894 organiserades af Knights of the Golden 
Banner i San Francisco damföreningen Valkyria. Den gaf i 
nov 1894 tillställning med bal och i april 1896 skottårsbal. 
Dess ledande medlemmar voro mrs G. Peterson, mrs Ed. An- 
derson, mrs Ch. E. Johnson, mrs Math. Berg m. fl. 

Sv.-Am. Patriotiska Förbundet. (Af R. Dybergh). Det- 
ta förbund, organiseradt i San Francisco den 28 jan. 1895, ut- 
gör en fortsättning af den svenska lokala utställningskomitén, 
hvilken vid ett möte i 921 Mission st. den»22 sept. 1893 valdes 
af för saken intresserade svenskar att upprätta en svensk in- 
telligens- och kommunikationsbyrå i San Francisco för bistå- 
ende af svenska utställare och besökande landsmän vid Mid- 
vinter-utställningen såväl som för sammanhållning och ömse- 
sidigt bistånd mellan svenskarne i stadien, äfvensom för fi- 
randet af en Svenskarnes dag å utställningen måndagen den 
14 maj 1894. I dess den 28 dec. 1903 reviderade och antagna 
stadgar och förordningar bestämdes närmare om förbundets 
organisation, att det är en till sin verksamhet sjelfständig 
förening med liberala tendenser, hvars aktiva medlemmar be- 
stå dels af delegater från de olika svenska föreningarne inom 
staten, tillsatta för en period af ett år, dels af dess f. d. ordfö- 
rande, som fortfarande tillhöra någon inom förbundet repre- 
senterad förening. Dess ändamål skall vara: i) att verka 
för svenskarnes i California sammanhållning och gemensam- 
ma intressen i socialt, ekonomiskt, literärt och musikaliskt 



— 219 — 

hänseende ; 2) att uppmana till samfäldt uppträdande i sådana 
frågor, som kunna vara till gagn för hela den svenska befolk- 
ningen i California, samt taga initiativ härtill, när så är nöd- 
vän(iigt ; 3) att arrangera och leda firandet a? en gemensam 
nationer svensk midsommarfest hvarje år å den lördag, som 
är närmast midsommardagen ; 4) att enligt bästa förmåga bi- 
stå och intressera landsmännen för upprätthållandet af en för 
alla svenska föreningar gemé:nsam möteslokal eller förenings- 
byggnad i San Francisco. Inga afgifter uttaxeras af delega- 
terna, utan bestå förbundets inkomster så godt som uteslu- 
tande af nettobehållningen från dess midsommarfest eller från 
sådana sociala tillställningar, som då och då anordnas af för- 
bundet. För svenskarnes kraftigt representativa deltagande 
i firandet af svenskarnes dag den 14 maj 1894 hade jättean- 
strängningar gjorts, och resultatet var öfver förväntan godl. 
(Eftersom ämnet redan behandlats utförligt i denna bok på 
sidorna 155-6, utelemna vi mr Dybergs berättelse derom och 
hänvisa läsaren till de nämda sidorna). Det första firandet al 
en midsommardag leddes påföljande år af de ledande själarne 
i föregående års företag, och sedan dess har ej något år gått 
förbi utan ett värdigt firande af den dagen. I synnerhet 
gjordes år 1901 utomordentliga ansträngningar, och förbun- 
det visade, hvad det kunde åstadkomma i friluftsdekoration, 
och yttrade egaren af Shellmound Park, kapten Siebe, att al- 
drig förr under 25 års tid parken hade haft en sådan smak- 
fullt festlig prägel. Elektriska ljusskyltar på en hög äreport 
med orden "Midsommardagen 1901'' och "Välkommen" lysa 
ännu i vårt minne från den vackra sommarnatten. Året förut 
deltog Patriotiska förbundet med heder i firandet af Califor- 
nias upptagande som en stat i Unionen, en af de få organisa- 
tioner, som deltogo och hjelpte "Sönerna och Döttrarna af 
den Gyllene Porten'' att värdigt fira dagen. 1898 gafs en 
storartad 5 dagars bazaar för anskaffandet af en grundfond 
för ett svenskt föreningshus och bildades Svenska Byggnads- 
föreningen på förbundets initiativ den 9 juni 1898. Den vac- 
kra silfver-minnesplåten med ingraverad kondoleans-resolu- 
tion till den mördade pfesidefit Wm. McKinleys enka, af kri- 
tiker ansedd som ett ovanligt väl utfördt konstarbete, bör ej 
förglömmas. Banketten för prof. Arrfienius i Scandia Hall 
1904 hör till förbundets vackraste minnen, då vår store lands- 
man på ett storärtadt festligt satt- vilades, hur vi svenskar 
här ute i den .yttersta vestern deltaga j. -våra kulturella segrar 
och uppskatta deras måt^niän.-pcli kämpar. Dr Wickström 



* . • ■ . ■ ij ■ 



på sin jordoniresa mottogs äfven på ett värdigt sätt. Supén 
för operadivan Anna Hellström, som gafs i förbundets mång- 
årige kassörs, Gottfrid Peterson, hem var utomordentligt lyc- 
kad. Dessutom har förbundet spelat värd vid många andra 
festliga tillfällen för lokala celebriteter. Förbundet under- 
stödde i ett par år svenska språkets skola i vår lutherska kyr- 
ka, företog ånyo en bazaar till understöd af byggnadsförenin- 
gen vid öppnandet och invigningen af dess lokal, Scandia Hall, 
1903, (Förf. till denna bok tillåter sig här erinra om, att för- 
bundet samma är tilldelade honom en hedersgåfva af $50 som 



Ruinerna etter Scandia Hall efter branden i april 1906, 

Fotografi lagen af E. Skarstedt. 

erkännande af hans literära verksamhet). Efter den stora 
branden den 18-20 april 1906 mötte dess delegater söndagen 
den 6 maj i 46 Devisadero st. att uppgöra planer fÖr midsom- 
mardagens firande, hvilket äfven gick af stapeln som vanligt 
med storartad tillslutning från våra landsmäns sida, trots de 
förstörda kommunikationerna. Svenskarne voro de enda, som 
höllo sina fÖre branden gjorda aftal med parkens egare. Alla 
andra nationaliteter inställde näml. sina årsfester. Patrioti- 
ska Förbundet deltog äfven tillsamman med lutherska kyrkan 
i bildandet af Svenska Undsättningskomitén fÖr ledandet af 



dess arbeten till nödlidande landsmäns fromma. Det satle 
sig i spetsen för en insamling för inköp af en silfverpokal, att 
öfverlemnas till konung Gustaf den femte på hans 5ode fö- 
delsedag den i6 juni 1908. Pokalen åstadkoms äfven, och 
med svenska och amerikanska flaggorna i emalj och kungens 
namn^:hiffer i briljanter samt försedd med passande in- 
skriptioner öfverlemnades den af vår på resa i Stockholm vi- 
stande delegat, redaktör Alex, Olsson, med biträde af dr A. O. 
Lindström, begge för de våra i svenska kolonien välkända 
landsmän. Kl. 12 på högtidsdagen mottogos de af hans ma- 



Den till kung Gustaf stSnkta pokalen. 

Personerna äro, räknadt från venster: Red. Alex. Olsson; konsul 
C. Friberg; dr A, O. Lindström. 

jestät konungen, som syntes rördt appreciera helsningsgåfvan 
från den allra yttersta kanten af vår stora kontinent. Våra 
sändebud behandlades som de mest favoriserade utomordent- 
liga representanter. Äfven gafs den företräde för andra främ- 
mande länders beskickningar vid högtidligheterna. Det är 
ej något företag, som förbundet åtagit sig, som ej gått igenom 
med glans, nu senast herr och fru Oscars (i. d. Anna Hell- 
ström) konsert i San Francisco, i vintras Skansen -dansarnes 



— 223 — 

hitskaffande o. s. v. Af f. d. ordförande, som ännu aktivt del- 
taga i förbundets förhandlingar, må nämnas: Dr Fr. Wester- 
berg, red. Alex. Olsson, Emil Högberg, Hjalmar Brunell, dr 
O. Gruggel, byggmästaren Andrew Olson, D. Molander samt 
jernvägsmannen R. Dybergh. Detta års (1909) styrelse ut- 
göres af: F. O.. Sjögren, ordf.; Swan Chytrjeus, i v. ordf.; mrs 

F. O Nelson, 2 v. ordf. ; Harry Mentzer, protokollsekr. ; Ida 
Olson, korresp. sekr. ; Gottfrid Peterson, kassor; Ola Person, 
Chas. Ramberg, A. C. Lund, trustees. 

Svenska Damsällskapet af 
San Francisco. (Af mrs Sel- 
ma Hanson). Idén att bil- 
da en qvinlig sjukhjelpsfÖre- 
ning utgick från Svenska 
Sällskapet. På sommaren 
1896 utnänides en komité 
från Svenska Sällskapet fÖr 
att sammankalla ett qvinligt 
massmöte. Komitén ut- 
gjordes af Otto Sjögren, G 
N. Turner och Albert Berg- 
ström. Genom deras arbete 
bildades Sv. Damsallskapet 
den 24 juli i8g6. Dess för- 
sta styrelse utgjordes af : 
mrs Selma Hanson, ordf.; 
mrs Aug. Sjögren, v. ordf. ; 
mrs Ella Olson, prot.-sekr. ; 
miss Amanda Nelson, korr. 
sekr. ; mrs Emma Fehlen, 
kassör. Borgesmän voro rars 

Hilda Roberts och mrs Tek- Mrs Selma Hanson. 

la Arfvidson ; sjukkomitera- Damsällskapets första ordf, 

de för San Francisco : mrs 

G. R. Lindberg, mrs C. Johnson och miss Selma Da- 
nielson : för Oakland ; misses Augusta Eriksoii och An- 
na Anderson. Begrafningskomiterade voro: miss Jenny Nel- 
son, miss Laura Johnson och mrs Chas. Anderson; revisorer: 
misses Hilda och Josefina Olson. Dr Aug. Fehlen var säll- 
skapets läkare. Vilkoren för inträde i Damsällskapet voro då 
som nu att vara född svensk eller af svensktalande föräldrar, 
ej vara öfver 40 år gammal samt ega klanderfri karaktär ocl^ 



— 224 — 

god helsa. Inträdesafgiften är $2.50, månadsafgiften 50 cents. 
Vid sjukdomsfall betalar sällskapet förstå veckan $2.50, de 
följande veckorna $5, tills inalles $300 bekommits. Dereftér 
betalas åter $2.50 i veckan, tills medlem ytterligare dragit $400. 
Vidare består sällskapet fri läkarevård af sällskapets läkare. 
I händelse af dödsfall utbetalas $50 till begrafningshjelp, som 
uttaxeras af medlemmarne, 50 cts pr medlem. Under de år, 
sällskapet existerat, har det utbetalat omkring $2,325 i sjuk- 
hjelp samt $400 i begrafningshjelp. Som det i likhet med de 
flesta föreningar förlorade sina böcker och räkenskaper i bran- 
den 1906, kan rätta summan ej med visshet uppgifvas. Säll- 
skapet eger en god reservfond. Under sällskapets 13-åriga 
tillvaro ha följ. damer tjenstgJQrt som ordförande: mrs Selma 
Hanson i 7 år i 2 terminer, mrs Anna Sandahl ett år, mrs 
Mathilda Pearson 4 år, mrs Hilda Gardelius ett år samt den 
nuvarande ordföranden mrs F. Johnson. Den öfriga nuva- 
rande styrelsen består af:-, mrs F. O. Nelson, v. ordf.; mrs G. 
R. Lindberg,' kassör; mrs Anna E. Forsell, prot.-sekr. ; mrs 
Engla Holmström, korr. sekn.i Sjukkomiterade äro: mrs Ma- 
ria Hilton, mrs Christine Frisk, mrs C. Franke för San Fran- 
cisco - och n^rs Mary Andersqn . samt mrs Cecilia Nord för 
Oakland. ' i .Borgesmän äjo mrs Maria Ström, mrs C. Nelson 
och mr-s Maria Anderson; revisorer: mrs Emma Fehlen och 
mrs Selma Hanson. I förbigående må nämnas, att i sitt ti- 
onde tjensteår såsom kassör ingår den i många föreningar 
och deras olika komitéers arbete välkända, alltid villiga och 
pålitliga medhjelparinnan mrs G. R. Lindberg. Sällskapets 
nuvarande protokollsekreterare, mrs Forsell, har i 7 år på ett 
tillfredsställande sätt fört protokoll öfver sällskapets möten. 
En af de äldsta och mest arbetsamma och nitiska medlemmar- 
ne är mrs Mary Anderson. Likaledes ha mrs Fred Nelson, 
mrs Cha,s. Sandell och miss Anna Stenberg gjort sig förtjenta 
af särskildt omnämnande. Damsällskapet möter tredje tors- 
dagen i månaden i Svenska Sällskapets lokal och ger ofta efter 
mötets slut trefliga aftonunderhållningar dels för medlemmar 
endast, dels för allmänheten. I dec. gifves en större julbal 
och under sommaren en piknik eller utflykt i det gröna. Med- 
lemsantalet är omkring 125. Intresset för Svenska Damsäll- 
skapet och dess anordningar synes ha stigit betydligt,, och 
nya medlemmar intagas vid hvarje möte. 

Svenska Sällskapet af Oakland, . underaf delning no. i af 
Sv. Sällskapet i San Francisco., "Den 9 feb. 1901 samman- 
kallade Sv. Sällskapet af San Francisco ett massmöte i Gier's 



— 225 — 

Hall å 14 st., Oakland, för att utröna, huruvida landsmännen 
i Alameda co. vore villiga att bilda en underafdelning af of- 
vannäinda sällskap med egen möteslokal i Oakland. Vid mö- 
tet presiderade sällskapets dåvarande ordf., A. O. Lindström, 
biträdd af v. ordf. red. Alex Olsson, sällskapets läkare, den kän- 
de vältalaren dr Fr. Westerberg, finanssekr. Hj. Brunell m. fl. 
Följande 19 Oakland-svenskar tecknade sig som kandidater 
för den nya föreningen; C. O. Lindquist, A. Gräslund, S. A. 
Carlson, A. G. Petterson, C. A. Ekström, J. Söderberg, C. F. 
Lagerström, X. G. Lindgren, J. H. Anderson, Ben. O. John- 
son, Paul Brask, Axel John- 
son, S. Nilson, Albin John- 
son, Axel Anderson, C. V. 
Delen, Otto Chalgren, G. A. 
Peterson, C. T. Peterson, 
och kunna dessa således an- 
ses som föreningens stiftare. 
Föreningens första möte 
hölls den påföljande 5 mars, 
då ofvan nämda personer 
blefvo högtidligen intagna 
som medlemmar af sällska- 
pet samt val af styrelse eg- 
de rum. Från denna dag da- 
terar sig sällskapets tillvaro 
i Oakland. Som sällskapet;- 
förste ordf. utsågs N. G., 
Lindgren, hvilken qvarstod i 
denna förtroendepost till ju- 
li 1903, då han med bestämd- 
het förklarade sig ej läng- 
re önska qvarstå. Många 

kalla Lindgren sällskapets N. G. Lindgren, 

fader med anledning af det 

nit och intresse han tc^ i dess angelägenheter från dess början. 
Under hans kloka och hänsynsfulla ledning gick sällskapet 
framåt med jättesteg och räknade vid hans afgång från ordfö- 
randestolen omkr. 140 medlemmar. I Juli 1904 valdes L. till fi- 
nanssekreterare, hvilken syssla han fortfarande innehar och 
sköter med välkändt nit. Sedan 1903 ha aoni ordförande 
tjenstgjort följande personer: Andrew Anderson (1903-5), C. 
T. Peterson (1905-6), A. Sutherland. (1906-7), M. Freenian 
(1907-8), F. Lundin och Albin Johnson (1908-9). När detta 



— 226 — 

skrifves, räknar sällskapet 263 medlemmar, har i sjukhjelp ut- 
betalt öfver $11,000 samt i begrafningshjelp $450 för sex af- 
lidna medlemmar. Med sådana siffror för handen visar det 
sig tydligen, hvilken fördel det är att tillhöra Sv. Sällskapet. 
Enligt statistiska uppgifter finnes det ingen annan sjukhjelps- 
förening på vestkusten, som tillförsäkrar sina medlemmar så 
liberala förmåner, och det bör ligga i hvar och en landsmans 
eget intresse att understödja den samma. Å sällskapets väg- 
nar Andrew Anderson, Chas. A. Blom, A. Sutherland.'' 

Iduna var namnet på en literär förening i San Francisco,, 
hvilken blomstrade i början af 1890-talet, och i hvilken dr E. 
Nelander, red. Alex. Olsson, R. Dybergh, Emil Högberg, miss 
Hulda Bordin, miss Agnes Lundgren, F. Strandberg och L. 
G. Lindgren voro de verksammaste medlemmarne. Såsom 
ordförande tjenstgjorde först dr Nelander och efter honom 
Alex. Olsson och L. G. Lindgren. 

Sällskapet Lyran i Los Angeles organiserades den 16 aug. 
1902 af A. B. Johnson, Martin Olson, Chas. Carlson, Al. Wick- 
man, Joel Peterson och Chas. Youngstedt. Dess första tjen- 
stemän voro: A. B. Johnson, ordf.. Al. Wickman, sekr. ; Mar- 
tin Olson, kassör. Fr. o. m. det fjerde mötet har sällskapet 
haft sina sammanträden i en sal i hörnet af 25 & Hoover sts. 
Stadgar antogos våren 1903 och nya stadgar den 16 mars 1904. 
Är 1906 beslöts att äfven mottaga qvinliga medlemmar. 1908 
antogos åter nya stadgar, enligt hvilka sällskapet skall dels 
som social förening samverka till medlemmarnes nöje*och tref- 
nad, dels söm hjelpförening understödja medlemmarne, vid 
sjukdomsfall bistå dem och vid dödsfall tillse, att medlem 
erhåller en hederlig begrafning. Till medlem mottages hvar- 
je person till börden svensk, af god karaktär, godt helsotill- 
stånd och mellan 18 och 60 år gammal. 1904 hade sällskapet 
vid ett tillfälle 140 medlemmar. Split inträdde, och medlems- 
antalet kröp ihop till 17. Föreningen har repat sig igen och 
räknar nu 85 medlemmar. Den har $1,000 i sin kassa. Sty- 
relsen utgöres af : A. B. Johnson, ordf. ; C. A. Kunou, v. ordf. ; 
Axel Roumaine, prot. sekr. ; Alf. Peterson, finans.-sekr. ; Theo. 
Emptman, kassör; mrs B. Canada, kaplan ; miss Ida Ceder- 
lind, marskalk: Ivar Vitty, ceremonimästare; Carl Engman, 
inre vakt; mrs A. B. Johnson, yttre vakt. I okt. 1909 hyrde 
sällskapet för en tid af 5 år Santee Hall, hörnet af Pico & 
Santeests, och ändrade dess namn till Swedish-American Hall. 



— 227 — 

Rebecka-logen Freja, no. 284 af Oddfellow-orden, organi- 
serades i San Francisco (len 18 okt. 1905 af Swan Chytrseus, 
Hulda Rordiii, Ida Olson, Anna Hurtig och Anna Swanson. 
"Ändamålet med Rebecka-logerna är" — skrifver miss Ida 
Olson ■ — "att medverka i upprättandet och vidmakthållandet 
af hem för ålderstigna och orkeslösa oddfellow-medlemmar 
och deras hustrur samt för enkor efter aflidna oddfellow-med- 
lemmar, äfvensom al hem, i hvilka barnen efter aflidna odd- 
feliow-medlemmar kunna erhålla vård och uppfostran; vidare 



"Frejas" stiftare. 

att besöka sjuka, lindra bördorna för dem, som befinna sig i 
trångmål, och på allehanda sätt bistå underordnade loger och 
Rebecka-loger i vänlig tillsyn af betryckta och nöcIHdande odd- 
feliow-familjer : odla broderlig och systerlig kärlek genom aii 
ofta. komma tillsamman i vänskapligt umgänge, så att med- 
lemmarne bli ömsesidigt intresserade i hvarandras välfärd och 
förenas genom band af heder och sedlighet såväl som barm- 
.hertighet." Freja-logen består uteslutande af svenskar. Den 



— 228 — 

räknar omkring 150 niedlemmar.. Styrelsemedlemmarne väl- 
jas för en termin af 6 månader, och hvarje år tillsättas dele- 
gater att representera logen hos den storloge, under hvilken 
Rebecka-logen är en underafdelning. Frejas styrelse utgöres 
sedan den i juli 1909 af: Elvira Wilson, noble grand (ordf.) : 
Mathilda Högberg, v. grand : Tillie Johnson, protokoU-sekr. ; 
Anna Nelson, finans-sekr. ; Anna Johnson, kassör. Noble 
grand-sysslan har sedan logens stiftelse innehafts af följan- 
de: Ida Olson, Mathilda Berg, Elvira Johanson, Alfreda 
Carlson, Elfreda Nelson, Adelaide Pierson och Elvira Wilson. 
Logen erhöll den i juii 1909 af mr och mrs E. O. Lindblom, 
som båda äro medlemmar af Freja, en dyrbar ordförande- 
klubba af elfenben med logens emblem och namn samt gif- 
varnes namn i guld. Klubban hade tillverkats af Geo. Lar- 
son och det konstnärligt snidade lilla skåp, i hvilken den 
förvaras, af H. Pearson å Noe st. Vid samma tillfälle öfver- 
lemnades åt miss Ida Olson från Patriotiska Förbundet en 
vacker medalj som erkännande för det arbete, hon nedlagt 
i förbundet, hvars korr. sekreterare hon varit i flera år. 

Vasa-orden är den största svensk-amerikanska förenings- 
organisation. Den har 15,000 medlemmar fördelade på öfver 

; I5d loger, lydande under 9 distriktsloger och en storloge, hvil- 
ken senare håller session börjande på tredje tisdagen i mars 

i hyartannat år på plats, som verkställande rådet bestämmer. 
Nästa session hålles 191 1. Orden organiserades i New Haven, 
Conn., den 18 sept. 1896. Dess ändamål är att understödja 

I medlemmar under sjukdom samt bisträcka med begrafnings- 

. hjelp ur fond upprättad för detta ändamål. Orden har en 
fond för ett blif vande hem för obotligt sjuka samt ålderstigna 
medlemmar. Orden har äfven framträngt till Stilla hafs- 
kusten och har tre loger i California, näml. Nordstjernan no. 
106 i Los Angeles, Fylgia no. 119 i San Francisco och Tegnér 
no. 149 i Oakland, samtliga organiserade af special-deputera- 
den John E. Hammar från Los Angeles. Den äldsta af dessa 
är Nordstjernan, som organiserades i Los Angeles den 15 jan. 
1907 med 51 medlemmar. Sedan den organiserades, ha följ. 
medlemmar tjenstgjort som ordförande: John E. Hammar 
till den 14 jan: 1908, F. A. L. Berggren till den 8 sept. 1908. 
Albert Almstedt till den 12 jan. 1909, då han efterträddes af 
John Salomonson. * V. ordf.-platsen har innehafts af G. E. 
Friedorff till den 8 juli 1907, F. A. L. Berggren till den 14 
jan. 1908, Albert Almstedt till den 8 sept. 1908, Carl A. West 
till den 12 jan. 1909, då han efterträddes af Axel Roumainc. 



— 229 — 

Inträ desaf giften är från 2 till 10 dol!., beroende på sökandens 
ålder, och månadsafgiften ar 50 cents, lika för damer och her- 
rar. SJukhjelp är $7 i veckan för de första 10 veckorna och 
$4 pr vecka för de 10 följande. Logen har punktligt utbetalat 
ganska betydande belopp. Den har tid efter annan anordnat 
fester och utflykter. Medlemsantalet är nu 125. 

Fylgia i San Francisco, den andra l<^en i ordningen i Cali- 
fornia, organiserades den 17 okt. 1907 i Golden West Hall vid 
Castro st. Vid första mötet jnskrefvos 34 medlemmar, och 
charter-medlemsantalet blef 46. I juni 1909 hade logen 107 
medlemmar. Redan den 5 dec. 1907 flyttade logen, för att få 
större lokal, till Polito BIdg, 3265 16 st., och håller sedan dess 
sina möten i Golden Gato Hall. Från början ha mötena hål- 
lits hvar torsdags qväll. Logens bilagar antogos och gillades 
af storlogen den I juli 1908. Logen har både manliga och 
qvinliga medlemmar, fullkomligt likställiga i alla hänseenden. 
In trä desaf giften är för män 
mellan 16 och 30 år $3, 
mellan 30 och 40 år $4 och 
mellan 40 och 50 år $5. 
För qvinnor mellan 16 och 
30 år $2, mellan 30 och 4c 
$3 och mellan 40 och 50 , 
$4. Månadsaf giften ar 60 
cents. Sjukhjelpen är $8 -, 
pr vecka för 10 veckor och 
$5 för nästföljande 10 
veckor under ett år. Be- . 
grafningshjelpen Utgår 

med $1 pr medlem, dock I 
ej mer än $100, hvilket j 
betäckes genom uttaxering l| 
af $r vid dödsfall. Logens- ■_ 
förste ordf. var från den 17 ■ 
okt. till den 31 dec. 1907 
G. Alfred Johnson, och 
sekreteraren för samma 
termin var Albin Hanson. 
Dess andre ordf. blef 
John Nordgren, hvilken 
afsade sig sysslan den 9 april igo8 och efterträddes af Alfred 
Anderson, som omvaldes för terminerna juli-dec. 1908 och 
jan.-juni 1909. Vid logens allra första möte valdes han till 



Alfred Anderson. 



~230 — 
förtroendeman, och denna syssla innehade han till den i juii 
1909, samma dag som han lemnade ordförandebefattningen. 
Som erkänsla för sitt nitiska arbete erhöll han då af ordens- 
medlemmarne en stor och dyrbar silfverbagare. (Anderson, 
hvars porträtt är infördt här, är född i Bohuslän den 26 april 
1878 och har vistats i Amerika sedan våren 1902. Efter tie 
års vistelse i St. Paul, Minn., kom han till San Francisco). 
Fylgia har följ. tjenstemän: Ordf-, förre ordf., v. ordf., fi- 
nanssekr., v. sekr., kassör, kaplan, ceremonimästare, inre och 
yttre vakt samt tre förtroendemän, hvilka äro ansvariga för 
logens egendom och väljas för en tid af 18 månader så, att vid 
hvarje termin en afgår och en ny väljes. Såsom sekr, ha 
tjenstgjort: Bern. Anderson (jan.-juni 1908), Otto Carlson 
(juli-dec. 1908), C. J. Linder (jan.- juni 1909), 

Tegnér i Oakland, den tredje af Vasa-logerna, "organise- 
rades den 6 nov. 1908 i California Hall, 1015 Clay st. Dess 
organisatör var special-deputeraden för California, John E. 
Hammar från Los Ange- 
ies, biträdd af Fylgias tjen- 
stemän: Den nya logen 
hade ett 20-tal anmälda 
som charter - medlemmar, 
men endast 16 Jnfunno sig 
på utsatt tid. Vid första 
haifårets slut hade logen 
60 medlemmar. Dess för- 
sta tjenstemän voro : Ivar 
Olson, ordf.; Amanda ö- 
sterman, v. ordf. ; Valborg 
Johnson, sekr. ; Hilmer 
Anderson, finans-sekrete- 
rare ; Hans Petterson, kas- 
sör; Hanna Johnson, ka- 
plan; Frida KronlÖf, ce- 
remonimästare ; Victor Ax- 
elson, v. sekr.; C. G. John- 
son, f. d. ordf.; G. Erik- 
son, inre vakt; E. Rinnu- 
mell, yttre vakt. Dess för- 
Hilmer Anderson. ^ta förtroendemän voro : 

Valb. Johnson, C. G. John- 
son, Oscar Johnson ; bilagskomitén : Ivar Olson, Hilmer Ander- 
son, Frida Kronlöf, Oscar Johnson, Valb. Johnson, Victor Ax- 



— 231 — 

élsdn, C. G. Johnson ; revisorer : Frida Kronlöf, C. H. Bloom, 
C. W. Petterson. Den 26 dec. gaf Tegnér sin första bal, som 
yar i alla afseenden lyckad. Den 30 dec. flyttade logen till 
Maple Hall, 14 & Webster sts. Dess andra bal gafs den 13 
feb. Logens inträdes- och månads-afgifter äro de samma 
som Fylgias: $3 för manlig medlem, $2 för qvinlig medlem 
samt en månadsafgift af 60 cents. Sjukhjelp erlägges med 
$8 i veckan för de 10 första veckorna af sjukdomen och $5 pr 
vecka under de derpå följande 10 veckorna. Valborg John- 
son, Ivar Olson, C. G. Johnson, komiterade." 

Frimurarelogen Balder i San Francisco är visserligen nå- 
got äldre än Vasa-logen Tegnér, men den sistnämda har än- 
dock här införts före Balder, emedan det var önskligt att pla- 
cera de tre Vasa-logerna i sammanhängande följd. Redan 
den 29 dec. 1907 sammanträdde ett antal svenska frimurare i 
Balder Hall i Svenska Byggnaden, 2174 Märket st., i afsigt 
att vidtaga mått och steg till bildande af en svensk frimura- 
reloge. Beslut fattades att hos de förutvarande logerna i sta- 
den begära tillstånd till det påtänkta företaget och om detta 
beviljades, underkasta förslaget stormästarens pröfning. En 
petition affattades oth undertecknades af följande personer 
ifned angif vande vid hvarje namn af den loge, personen redan 
tillhörde : M. Rudebeck, É. O. Lindblom, F. G. Johnson, F. O. 
Renström, J. W. Johnson, A. Nordin, Chas. G. Johnson, J. V. 
Stanquist, P. A. Anderson, J. A. Peterson, E. Stanquist, F. 
O. Holmquist, A. M. Wallen och W. E. Wallgren. Petitionen 
godkändes och rekommenderades af de 22 i San Fracisco be- 
fintliga frimurarelogerna, hvarefter den sändes till stormästa- 
ren. Den 12 mars 1908 beviljade haii ansökningen, och den 
fya logen fick namnet Balder. Den började sitt arbete den 
^ 3 mars 1908 och valde styrelse, som tjenstgjorde till årets 
Slut. Föreningens förste mästare var G. M. Rudebeck, war- 
dens F. G. Johnson och F. O. Renström; kassör E. O. Lind- 
blom; sékr. J. W. Johnson, kaplan A. Nordin; deacons Chas 
Johnson och J. V. Stanquist; marskalk P. A. Anderson; 
tewards J. A. Peterson och E. Stanquist; tyler F. O. Holm- 
uist. Tack vare E. O. Lindbloms erbjudande att bekosta 
hödyändiga utgifter sattas logen i stånd att inrätta sig på 
peqvämaste sätt.. Vidstående v fotografi framställer logens 
styrelse under 1909, närhl. George M. Rudebeck, mästare; 
F. O. Renström, senior warden; Chas. G. Johnson, junior 
warden ; E. O. Lindblom, kassör ; Alf. Lundquist, sekr. ; Oscar 
Gruggel, kaplan; V. Stanquist, senior deacon; J. A. Peterson, 
junior deacon; Emil Högberg, marskalk, G. F. Palmer, senior 



— 233 — 

steward; Ed. Stanquist, junior steward; F. O. Holmquist, 
tyler; C. Randall, organist. 

Svenska Amerikanska National-förbundet af Södra Cali- 
fomia stiftades i Los Angeles den 7 dec. 1908. Det är en af 
all partipolitik oberoende förening, hvars ändamål är bl. a. 
att verka för svenskarnes i södra Calif. sammanhållning och 
gemensamma intressen ; arrangera och leda firandet af ge- 
mensamma, nationella fester hvarje år; intressera landsmän- 
nen för byggandet af gemensam möteslokal eller föreningshus 
i Los Angeles. Förbundet har öfver 100 manliga medlemmar, 
men väntar en allmän tillslutning äfven af qvinliga medlem- 
mar. Förbundet styres af on verkställande komité, bestående 
af förbundets tjenstemän samt tre andra medlemmar, som till- 
sättas af ordföranden. Tjenstemännen äro: Dr E. Nelander, 
ordf.; Henry Carlson och Gustaf Larson, iste och 2dre vice 
ordf.: C. A. Kunou, sekr. ; E. Leaf, finans-sekr. ; S. J. Jacob- 
son, kassör; J. A. Nilson och John Cederlind, vaktmästare. 
G. Eckdahl, J. A. Rydell och C. J. Nordquist fullständiga 
komitén. Hvarje svensktalande, välfrejdad man eller qvinna 
kan bli medlem af förbundet, och hvarje svensk förening eger 
rätt att välja två ombud eller delegater till förbundet,. Vid 
dess offentliga möten och fester äro religiösa och partipolitiska 
diskussioner samt serverandet af rusdrycker förbjudna. 

En svensk atletisk klubb fins i San Francisco. En af dess 
medlemmar är C. Hubbenette, »som vid en Marathon-löpning 
den 4 feb. 1909 vann pris för ihärdig löpning. Han sprang 
26 mil och 385 yards. Klubbens föreståndare är dr O. E. Ed- 
ström. 



Nykterhetsrörelsen har varit representerad genom många 
.svenska föreningar i Calif ornia. Den 9 maj 1889 stiftades i 
San Francisco templet Svanen af mr och mrs Adam Swan, 
mr och mrs Åkerman, mr och mrs P. Borgström, N. Lind- 
ström, H. Lindblom och E. Egnell. Svanen var troligen den 
lifskraftigaste nykterhetsförening, som funnits bland sven- 
skarne i California. Den var en loge under den öfver flera 
länder utbredda föreningen Templars of Temperance, som or- 
ganiserades af svenskar i New York 1885 och vann en sådan 
framgång, att den 1894 hade 700 olika under-loger eller s. k. 
lokal-tempel med sammanlagdt 50,000 medlemmar. Senare 
stiftades templet Hoppat i Oakland, Svea i San Francisco och 
i nov. 1891 Victoria i San José, i hvilket sistnämda mrs Laura 



— 234 — 

Göranson var den ledande själen. Victoria började med i6 
medlemmar och hade ett år derefter 35. Äfven stiftades ett 
distrikt-tempel, San Francisco no. 12, med sjukkassa, hvarur 
vid förekommande sjukdomsfall betalades $5 i veckan, öf- 
verstyrelsen på vestkusten bestod år 1894 af: mrs Swan, di- 
striktdeputerad, C. Stone, sekr., och N. Lindström, kassör. 
Den 14 april 1891 organiserades i San Francisco Svenska All- 
männa Nykterhetsföreningen, som bl. a. hade till mål att 
få ett skandinaviskt sjömanshem till stånd. Den hade ett år 
efter sin stiftelse 143 medlemmar, men var 1894 icke så lifs- 
kraftig som de öfriga dåvarande föreningarne. Sommaren 
1 891 grundade Nils Peter Lind jn nykterhetsförening i San 
Francisco, som dock ej blef långlifvad. Den höll regelbundna 
möten, fast stiftaren reste ifrån den. Han tog under sin 
bortovaro för gifvet, att den artade sig väl. Men när han 
fram på vintern återkom, fann han, att barnet — såsom han 
uttryckte sig — blifvit en vanartig son. Vid ett möte, som 
han bevistade, märkte han, att föreningens ledare begagnade 
sig af sin ställning i syfte att göra proselyter för baptismen. 
Då Lind för dem framhöll, att man kan vara goodtemplare 
utan att nödvändigt vara baptist, och att han stiftat före- 
ningen för befrämjande af nykterhetens sak och icke för att 
tjena någon religionssekt, rusade ledarne fram med bibeln i 
hand, för att öfvertyga stiftaren om. hans villfarelse, och det 
var på ett hår när, att stiftaren fått känna på handgriplig till- 
rättavisning af de sjelfutnämda förmyndarne för hans vanar- 
tade afkomma. Den 28 sept. 1891 stiftade P. Borgström 
goodtemplar-logen Manhem i San Francisco med 13 medlem- 
mar. Högsta medlemsantalet blef 69. År 1894 hade det 
minskats till 40. Styrelsen bestod, då af: F. L. Billgren, 
ordf. : miss Larson, v. ordf. ; F. Peterson, sekr. ; miss Aronson, 
kassör. Alla dessa föreningar ha gått all verldens väg. De 
senaste underrättelser jag kan finna om dem i mina papper 
är, att Svanen och Manhem gåfvo hvar sin fest i april 1896. 
De personer, som närmast tryckte sin prägel på dessa de två 
starkaste af 1890-talets nykterhetsföreningar, och genom hvil- 
kas ifver för den goda saken de förnämligast höllos vid lif, 
ha ej på många år varit i San Francisco. Adam Swan flytta- 
de till Alaska, hans hustru afled i San Francisco, och P. Borg- 
ström återvände till Sverige och dog der. Deras föreningar 
upplöstes så småningom, när de unga medlemmarne började 
gifta sig och skaffa sig andra intressen att syssla med än 
nykterhetsmöten o. d. I San Francisco fans 1908 en good- 



— 235 — 

templarloge vid namn Viking, inom hvilken bröderna Sundell 
nedlagt mycket arbete. I Los Angeles finnes logen Oscar 2 
no. 217, organiserad den 27 aug. 1903 of Theo. D. Kanouse, 
biträdd af ordensmedlemmar från två amerikanska loger. Vid 
tillfället blefvo 22 svenska män och qvinnor intagna i orden. 
Medlemsantalet har sedan dess vexlat mellan 100 och 20 och 
utgör nu omkring 50. Medlemsafgiften är $1 för man och 50 
cents för qvinna pr qvartal. Oscar 2 :s förste ordförande eller 
loge-templar var A. V. Carlson och vice loge-templar miss 
Augusta Botvidson. A. G. Carlson var sekreterare; Isidor 
Fallström, biträd, sekr. ; Salomon Anderson, finans-sekr. ; Emil 
Andrén, kassör. Nuvarande tjenstemän äro: F. A. C. Berg- 
gren, loge-templar; Emilia Berg, v. loge-templar; P. A. Pet- 
terson, sekr.; Nils Nyquist, fin.-sekr. ; Selma Gustafson, kas- 
sör; Ellen Lindgren, kaplan; Lova Godberg, marskalk; Ida 
Swanson, loge-deputerad; Wanda Hammar, organist. Lo- 
gen möter lördags e. m. kl. 8 i Mammoth Hall, 517 S. Broad- 
way. Den enda svenska goodtemplarloge utom Oscar 2, som 
nu finnes i California, är logen Skandia i San Diego. Flera 
loger ha under de senaste 15 åren bildats i San Francisco och 
omnejd, men nödgats upphöra af brist på understöd. Good- 
templar-orden, som är den mest vidtomfattande nykterhetsor- 
ganisation i verlden med ett medlemsantal af 600,000, synes ej 
ha något tacksamt fält i California. 



Från föreningsverksamheten inom det politiska området 
är ej mycket att omförmäla. Svenska Amerikanska Politiska 
Klui>ben stiftades den 24 sept. 1890 af A. G. Spencer i San 
Francisco. Dess förste ordf. var Ad. Braese. Alex. Olsson 
var i många år dess sekreterare. 1894 hade klubben 500 med- 
lemmar. Dess styrelse utgjordes då af: A. G. Spencer, ordf.; 
C. M. Esbjörn och O. A. Clasell, v. ordf.; A. Johnson, sekr.; 
Gust Peterson, kassör. 1900 bestod styrelsen af: D. Molan- 
der, ordf.; J. P. S. Johnson och O. Dahlin, v. ordf.; Alex. Ols- 
son, sekr. ; Gustave Peterson, kassör. De senaste åren har 
byggmästaren Wallén varit den ledande själen i klubbens 
verksamhet. Klubbens syfte förklaras i dess stadgar vara 
att befrämja och uppehålla republikanismens principer bland 
de svensk-talande inbyggarne i California, hjelpa svenskar att 
bli amerikanska medborgare och arbeta på att få dugliga per- 
soner invalda i de olika politiska embetena. Den 14 sept. 
1892 stiftades i Oakland Första Svensk-amerikanska Politiska 
Klubben af Alameda co. med 34 medlemmar. Dess första sty- 



— 236 — 

relse utgjordes af : Fred Sandelin, ordf. ; R. Armstrong och C. 
G. Kjellström, v. ordf. ; C. G. Swenson, sekr. ; John Ek, kas- 
sör. Den II aug. 1899 ändrades klubbens namn till Sv.-am. 
Republikanska Klubben. Dess styrelse bestod 1900 af: Ben 
O. Johnson, ordf. ; N. G. Lindgren och J. A. Nelson, v. ordf. ; 
K. E. Hanson, sekr.; A. Sandin, kassör. 



Vi komma nu till sångens och den dramatiska konstens 
områden, inom hvilka svenskarne alltid intagit en bemärkt 
plats Redan i början af 1890-talet funnos två utmärkta sven- 
ska mansqvartetter i San Francisco. Den äldsta af dem var 
den s. k. Bruneilska qvartetten, uppkallad efter sin ledare och 
förste tenor Hjalmar Brunell. De öfriga tre medlemmarne 
voro. Alf. Lundquist, Lundahl och dunderbasen Sykes. Den 
andra qvartetten hette Lyran och utgjordes af medlemmar ur 
nykterhetsföreningen Svanen. Lyrans sångare hette Erikson, 
Ludwig, Malmquist och Anderson. Inom kyrkorna ha stän- 
digt funnits goda sångkörer. De förnämsta svenska sång- 
föreningarne i California äro emellertid Sv. Sångsällskapet 
och Lyran i San Francisco. 

Svenska Sångsällskapet. (Af L. Gisslow) . Svenska Sång- 
sällskapet stiftades den 25 maj 1891 i L. Malmquists hem, 
248 4 st., i San Francisco, med följande personer närvarande: 
R. Sjögren, A. F. Brandstedt, Uno Ovlen, P. H. Hanson, C. 
Lundberg, Emil Egnel, Holmberg, Liljegren, G. Bergström, 
O. Sundman, Malmström, Malmquist och A. Pihlström. Den 
första sång, som inöfvades, var "Dåne liksom åskan, bröder.*' 
Den 5 sept. samma år höll sällskapet sin första konsert i Met- 
ropolitan Temple med 362 personer närvarande, och blef net- 
tobehållningen $14.25. I likhet med många andra föreningar 
har sångsällskapet haft skiftande öden. En gång upplöstes 
det till följd af inbördes oenighet och omorganiserades, en 
annan gång senare var det nära att göra sammaledes. Säll- 
skapet har under sin existens haft följande ledare: Hj. Bru- 
nell, E. Peterson och A. Pihlström, som nu är dess instruk- 
tör. Det har haft många ordförande och följ. sekreterare: 
Emil Egnel, som tjenstgjorde längsta tiden, Uno Ovlen, L. 
Gisslow, A. N. Anderson., Emil Högberg. Sångsällskapet 
har uppträdt inför allmänheten vid många tillfällen, dels för 
egen del, dels iöt att bistå andra föreningar och kyrkosam- 
fund, alltid skördande stort bifall med sin sång. Det har haft 
och har inom sig många präktiga stämmor. En bland de bä- 



as 
1 1 



— 239 — 

sta tenorerna bland vårt svenska folk i Amerika, John Nelson, 
numera bosatt i Portland, Or., der han är medlem af Colum- 
bia-sångklubben, var i många år medlem, och hans tenorsolon 
med sällskapet som brumkör, såsom i Fogelns visa. Det var 
^n lördags afton^ Morgonsång m. fl., väckte alltid den största 
entusiasm. Sällskapet gäf folkspelet Nerkingarne för packadt 
hus i ok t. 1904 i Turn Verein. Hall med Axel Pihlström som 
ledare och Lasse, John Nelson som Sven och miss Minnie 
Schultzberg (sedermera Nelsons hustru) såsom Ingeborg. 
Vid Patriotiska Förbundets midsommarfester har sällskapet 
alltid bidragit med såtig. Under Lewis & Clark-utställnin- 
gen i Portland 1905 uppträdde sällskapet nästan mangrant vid 
konserterna på den skandinaviska dagen, den 29 juli, tillika 
med flera andra sångföreningar från Oregon och Washington, 
och härunder bildades det "Svenska Sångarförbundet på Stil- 
lahafs-kustcn," hyilk^t nu räknar öfver ett dussin föreningar, 
spridda från norr till söder i StilU haf s-kustens stater. 1907, 
året efter jordbäf ningen och branden, höll förbundet sin sån- 
garfest och konvention i San Francisco, med sångsällskapet 
såsom hufvudarrangör genom, sin festkomifé (Högberg, Giss- 
low, Gardelius), och i trots af mycket ogynsamma omständig- 
heter blef densamma^ en af de mest lyckade i alla afseenden 
<Dch nummer två, hvad det finansiella resultatet beträffar, 
l)land alla sångarfester, som hållits af något svenskt eller 
skandinaviskt sångarförbund' i Amerika. Vid detta tillfälle 
uppträdde madame Jennie Norelli som primadonna och tog 
publiken med storm genom sin utmärkta, lyriska sopranstäm- 
ma och sitt värdiga uppträdande. Sällskapet räknar, då detta 
skrifves, 28 aktiva medlemmar, med Axel Pihlström som diri- 
gent, och möter i Svenska hallien hvarje onsdags afton. Dess 
stadgar föreskrifva bl. a.: '*Till aktivt medlemskap är hvarje 
aktad man af svensk börd, med god sångröst, berättigad, men 
bör helst vara af medlem rekommenderad. Sedan han blifvit 
af ^musikkomitén godkänd, kan han. uti sällskapet intagas/* 
Sista veckan i juli 1909 uppträdde sällskapet vid Alaska- 
Yukon-utställningen i Seattle, Wash., tillika med de öfriga 
sångföreningarné tillhörande Stilla hafs-kustens svenska sån- 
garförbund, hvarvid konvention och sångarfest höUos. 

Lryran. (Af Hj. Brunell). Sångföreningen Lyran leder 
sitt ursprung från den i jan. 19OT af W. K. Johnson, H. Ring- 
liolm, M. Blomstadt, Frank Johnson, John Thompson och F. 
Olson m. fl. i San Franciscp bildade sångföreningen Svea. 
Dess första ledare voro : H. Ringholm, W. K. Johnson och se- 



s 

s 



— 241 — 

dermera prof. Adolf Edgren, som invaldes 1906, men strax 
efter jordbäfningen och. branden i april sami^a år flyttade från 
San Francisco och på hösten slog sig ned i Seattle, Wash. 
Ar 1907 ingick Svea i Svenska Sångarförbundet på Stilla hafs- 
kusten. Samma år kallades dess nuvarande ledare, Hjalmar 
Bruneli, att öfvertaga "stämgaffeln," och strax derefter antogs 
namnet Lyran. Föreningen räknar nu 23 aktiva medlemmar 
och har reguliära öfningar en gång hvarje vecka. Lyran 
deltog jemte öfriga svenska sångföreningar, tillhörande vest- 
kustens svenska sångarförbund, i de stora sångfestcrna och 
konventionen vid Alaska-Yukon-Pacific-utställningen i Seat- 
tle, Wash., sista veckan i juli 1909. Lyrans nuvarande sty- 
relse består af: O. Pearson, ordf. ; Harry Swanson, v. ordf. 
och kassör; Gust. Pearson, sekr. ; Dan Sundeen, bibliotekarie. 
Lyran, hvars ledare är, såsom nämdt, Hj. Bruneli, eger föl- 
jande medlemmar inom de olika stämmorna. Första tenorer; 
Dan. Sundeen, Hugo Ekenberg, Frank Johnson, Jos. Wallöf, 
M. Blomstad, R. Thorstad, Alb. Williams; andra tenorer: W. 
K. Johnson, Axel Olson, P. Tengwall, Alb. Nelson ; första ba- 
sar : Ernest Glenwood, Ben. Holmberg, Otto Haigh, Gust. 
Hanson : andra basar : Otto Pearson, John N. Thompson, Har- 
ry Swanson, Gust. Pearson, Victor Anderson, Gus. Hultberg, 
Chas. Helin. 

Äfven instrumentalmusiken har varit representerad genom 
en och annan svensk förening i California. I San Francisco 
Bildades sommaren 1892 Svenska Musiksällskapet, hyilket 
egde bestånd under en tid af omkring 4 år och i regel samman- 
trädde en gång i veckan och inöfvade såväl klassisk som mo- 
dern musik. Sällskapet uppträdde offentligt vid flera tillfällen. 
Följande personer voro under längre eller kortare perioder 
medlemmar deraf: Hj. Brunell, Fr. Wetche, A. Pihlström, 
O. A. Clasell, Aug. Fehlen, A. G. Spencer, Ernst Skarstedt, 
Victor Anderson, Timroth, Nyman, Sandberg, Randall, Ny- 
berg. Som ledare tjenstgjorde först Skarstedc, sedan Ran- 
dall och Pihlström. I Kingsburg har tidtals, såsom under vin- 
trarne 1903-4, 1904-5 m. fl. en svensk orkester haft öfningar 
och gifvit musikaliska tillställningar. 

Den dramatiska konsten har med ifver odlats af Svenska 
Dramatiska Sällskapet i San Francisco, hvilket organiserades 
1895 och sedan dess uppfört en mängd skådespel, dels svenska 
original, dels bearbetningar från engelska pjeser. Bland de 
stycken, som uppförts, kunna nämnas Det skadar inte; Jan 
Anders, Lars Anders och deras barn; Sodom och Gomorrha; 

(9) 



— 242 — 

Anderson, Peterson och Lundström; Karl 12 eller kungens 
dom; Friaren från Vermland; Nerkingarne, Jernbäraren, 
Vermländingarne m. fl. Den ledande kraften i detta sällskap 
har varit August Brandstedt, en ypperlig skådespelare, som 
förstått att samla kring sig dugande förmågor. Öland dem, 
som uppträdt med framgång i de olika rollerna, må nämnas 
Harry Mentzer, W. Håkanson, Emil Högberg, O. Blomquist, 
Hj Brunell, J. Okerblad, C. Gardelius, Ernst Swenson, Knut 
Lundström, mrs Fred Johnson, mrs Sam. Anderson, mrs 
Lindskog, miss Mathilda Högberg, miss Agnes Lundgren, 
miss Alice Anderson m. fl. 




BIOGRAFISK AFDELNING. 

Abrahamson, Johan Alfred, handelsbiträde — Fresno — 
född i Mohne, III., den 17 mars 1859 ^^ svenska föräldrar. Fa- 
miljen flyttade till Stockholm, Wis., när han var 4 år gammal. 
Fadern dog samma år. Modern gifte om sig och flyttade 1865 
till Red Wing, Minn., der hon afled 1866. A. återvände till 
Stockholm och stannade der, tills han var 17 år, då han flytta- 
de till Grant co.. Minn. Höll skola en tid, var skolsuperinten- 
dent 4 år och postmästare i Hoffman 1894-9. Kom till Fresno, 
Cal., 190^ och blef tre veckor efter sin ankomst biträde i Graffs 
handelsatfär. Gift sedan 1890 med Maria Peterson från Hoff- 
man, Minn. Har en adopterad dotter. Medlem af sv. luth. 
kyrkan. 

Åkerman, Carl Gustaf, vetenskaplig forskare, farmare — 
San Diego — född i Stora Herrestad, Skåne, den 8 april 1856. 
Efter fullbordad skolgång ingick han 1872 i kungens husarre- 
gemente i Ystad, studerade 1872-3 i Malmö, tog fanjunkare- 
examen, var senare korporal i Göteborg. Ingick 1878 vid 
Wendes artilleri i Kristianstad, tog styckjunkareexamen och 
utexaminerades som lärare i fäktning, gymnastik m. m. Be- 
gaf sig 1881 till Jönköping och tillhörde någon tid poliskåren 
der. Reste den 28 maj 1882 till Amerika. Stannade 5 år i 
Chicago och genomgick ett kongregationalistiskt seminarium. 
Aflade ett kort besök i Sverige 1887. Uppehöll sig sedan 5 
år i New York och studerade de s. k. ockulta vetenskaperna. 
Kom 1892 till San José, Gal., och vistades der 2 år. Uppehöll 
sig någon tid i Oakland. Genomgick en kurs i stenografi, bok- 
föring m. m., men egnade mesta tiden åt religionsforskning, 
studier af ockultism o. d. till 1897, då han flyttade till San Die- 
go. Han bodde först vid hafvet, för att pröfva dess inverkan 
på själslifvet, men flyttade senare upp bland backarne några 
mil från staden. A. har egendom på flera platser, bl. a. en 
farm i La Mesa. Han är skicklig frenolog. Gift sedan den 
28 sept. 1898 med Mary Josephine Glarkson, författarinna och 
redaktris af tidskrifter för konst och "new thought." A :s för- 
sta hustru, Wilhelmina ödquist, med hvilken han gifte sig 
1882, afled i dec. 1897. 

Åkesson, August, köpman — Alameda — född i Barkåkra 
förs:g, Kristianstads län, den 13 maj 1859. Reste till Amerika 
1877 och kom först till San Francisco, men flyttade omedel- 
bart öfver till Alameda, hvarest han nu eger den största och 



Ake O. I. Alitién. 



drag till svenska och sv.- 
amer. tidningar, bland de se- 



— 245 — 

nare förnämligast Omaha-Posten och Vestkusten, gjort sig 
känd som en skarpsinnig och skickHg skribent, som med ifver 
drager i hämad mot allt, som stöter på kotterivälde eller pri- 
vat ärelystnad. Hans uttalanden i den allbekanta sanatorie- 
frågan i Denver synas ej Ha varit utan verkan med hänsyn till 
frågans slutliga lösning. Han har gjort beaktansvärda inlägg 
i många andra frågor af praktisk betydelse för svensk-ameri- 
kanerna. 

Anderaon, Alfred, affärs- 

man, fabrikör— Los Angeles 
— född i Torlarps by, Ströf- 
velstorps församling, Kristi- 
anstads län, den 21 april 
1860. Kom till Amerika 
■1880. Slog sig ned i Des 
Moines, la., våren 1881 och 
egnade sig ät rörläggare- 
och värmeledningsaffär till 
1904, då han flyttade till 
Los Angeles, Cal. Pä vå- 
ren 1906 började han rör- 



Anderson Improved Steam and 
Hot Water Heatet. 



Alfred Anderson. 

Idggningsaffär (plumbing) i 
stor skala. A. är en expert på 
delta område såväl som i 
allt, som beträffar uppvärm- 
ninc af byggnader, och är 
alltid redo att gå till hända 
med råd och upplysningar. 
Han tillverkar och säljer 
den bästa värmeapparat som 
finnes att tillgå, näml. An- 
derson Improved Steam and 



— 246 — 

Hot Water Heater, a£ hvilken en afbildning är införd pä före- 
gående sida. Denna apparat kräfver mindre bränsle än nä- 
gon annan värmeapparat, och dess rörledningar kunna icke 
fyllas af sot. Den är utmärkt, hvad slags bränsle som än an- 
vändes. Den kan uppvärma det minsta hus såväl som den 
största byggnad. Den är särdeles lämplig för växthus och 
har med stor fördel införts i en mängd växthus och andra 
byggnader i Los Angeles. A:s adress är. 746 Kensington 
Road, Vid beställningar är det nödvändigt att uppgifva stor- 
leken af den byggnad eller det rum, som skall uppvärmas. 
A. är president för Independent Copper Co. och direktör i Oro 
Fina Leasing & Mining Co., som har sitt kontor i rum 418 
Pacific Electric Bldg., Los Angeles. 

Anderson, Andrew, fruktodlare — Kingsburg — född i 
Frändefors, Dalsland, den 18 maj 1870, Medföljde 1876 mo- 
dern till Ishpeming, Mich. (Fadern, Noach Anderson, hade 
farit förut,) Kom till Kingsburg den 3 aug. 1888. Fadern 
hade här köpt 40 acres invid 
staden och stannade der till 
sin död, den 28 aug. 1896. 
Det första arbete sonen An- 
drew företog efter sin hit- 
komst var brobygge i Reed- 
ley. Han höll pä att bli 
blind i fÖljd af solens skim- 
mer på vattnet. 1904 köpte 
han 40 acres strax vester om 
staden och har planterat allt 
utom 7 acres i vingård. Med- 
lem af sv. luth. kyrkan. Gift 
sedan 1906 med Esther Eli- 
zabeth Hero frän Kingsburg 
och har 2 barn. 

Anderson, Andrew G., 
grufingeniör — Los Angeles 
— född i Erunskog, Verm- 
land, den 35 jan. 1871. Kom 
till Amerika 1892 och arbe- 
tade ett år i smältverken i 
A ^ * j ™™ Murray, U., hvarefter han i 

A, G, Anderson. ^ ^^^ ^.^ ^^etade i grufvor- 

na i Binghams Canyon. Han arrenderade grufvor efteråt; ar- 
betade i Montana 1898, återvände till Utah 1900 och for till 



— 247 — 

Los Angeles 190Z. Han arbetade ett år för Axel Frazer, 
egare af Cartric-grufvan i Ventura co., tog sjelf upp en gruf- 
va näst intill Frazers och bearbetade tillsamman med 9 andra 
personer densamma, tills han kostat på den $10,000 i pengar 
och arbete, di han ändtligen ofvergaf företaget. Efter att i 
2 är ha sysslat som grufkontraktör, arrenderade han Cartric- 
grufvan i bolag med B. Johnson. 6 månader derefter sålde 
egaren grufvan, och A. organiserade bolaget Oro Fino Leasing 
& Mining Co., som utstakade gruf anledningar i Ventura co. 
och senare köpte grufegendom mellan Los Angeles och Kem 
coutnies och bearbetar densamma med alla moderna hjelpme- 
del. A är bolagets president och manager. Han är derjemte 
manager för Shoe-string-grufbolaget och har för det utmärkta 
sätt, hvarpä han förvaltat och skött dess egendom, från bola- 
gets direktörer och aktie- 
egare mottagit högst smick- 
rande tacksamhets - resolu- 
tioner. A:s adress är: 937 
Stanford ave.. Los Angeles. 
Han gifte sig den 15 april 
1909 med Alfrida Hagg från 
Stockholm, hvilken kom till 
Amerika med sina föräldrar 
1889 och har varit bosatt i 
Los Angeles sedan år 1900. 

Anderson, C. A., begraf- 
ningsentre p r e n ö r — San 
Francisco — född i Kristia- 
nia, Norge, af svensk fader 
(vermländing) och norsk 
moder den 27 maj 1860. Ut- 
vandrade till Amerika i juni 
1877. Landsteg i Philadel- 
phia, Pa., och for derifrån 
till Beloit, Wis., hvarest „ » » ^ 

han under ett års tid arbe- ^- *" *"<*«"«">■ 

tade tillsamman med en broder, som hade kötthandel. Efter 
att derpå under 2j^ års tid ha haft sitt hemvist i Lilchfield, 
Minn., arbetande första året på farm och derefter såsom försäl- 
jare af jordbruksredskap, slog han sig år 1881 ned i Minneapo- 
lis, Minn. Tillbragte några månader som biträde åt en kom- 
mission sfirm a, som handlade med frukt, samt erhöll derefter 



— 248 — 

anställning hos en likbesörjarefirma. Han stannade der i när- 
mare 4 års tid. Reste så i juni 1888 till Spokane, Wash., och 
anlände efter en utsträckt lustresa, hvarunder han besökte alla 
de större städerna i Washington och Oregon, till San Fran- 
cisco, Cal., i oktober. Här fick han anställning hos likbesörja- 
refirman Craig, Cochran & Co., hvars affär han år 1902 köpte. 
A. bedrifver sin förrättning som begrafningsentreprenör och 
balsamerare fortfarande un- 
der det gamla firmanamnet 
i no. 1 169 Valencia st., nära 
hörnet af 23 st, ,Han är 
medlem af flera föreningar, 
såsom Skandinaviska Säll- 
skapet, Scandinavian Broth- , 
erhood, frimurarelogen B ål- 
der samt Oddfellows, inom 
hvilken sistnämda han inta- - 
ger en framstående plats 
och har tjenstgjort som em- 
betsman. Gift sedan 1892 
och har 5 barn (3 gossar och 
2 flickor), 

Anderson, Carl, fruktod- 
lare, nykterhetskämpe — 
Kingsburg — född i Rise- 
berga församling, Skåne, den 
9 aug. 1856. Kom vid 12 
års ålder i skräddarelära, 
blef gesäll vid 17 år och ar- 
Ca 1 And o betade som sådan både i 

Sverige och Danmark. Re- 
ste, efter att ett par års tid ha varit sin egen i Helsingborg, 
1880 till Amerika. Vistades i Brooklyn till 1883, kom så till 
Minnesota, der han den 18 dec. 1883 stiftade den första good- 
templarlogen i St. Paul och på grund deraf blef af den sven- 
ska pressen kallad "den skandin. goodtemplar-ordens fader," 
Under en följd af år reste han omkring i Minnesota och Wis- 
consin, öfverallt bildande nya loger och äfven arbetande i 
Före st er-ordens tjenst. Han kom till Califomia 1903 och hat- 
genomrest staten från den ena ändan till den andra. Han är 
nu farmare i Kingsburg, bosatt vid Washington ave. Good- 
templare sedan 1881 ingick han 1894 i Forester-orden och har 
i denna innehaft kassörssysslan många år. Han är äfven 



— 249 — 
medlem af A. ,0. U. W. och har der beklädt flera ansvarsfulla 
platser. Han gifte sig 1878 med Justina Malmquist i Hel- 
singborg, Hon dog i San Francisco den 30 sept. 1908. Af 
, makarnes 5 barn lefva en- 
dast två jemte en fosterson. 

Anderson, Carl Oscar, 
banktjensteman — Turlock 

— född i HernÖsand den 30 
okt. 1881. Kom till Ameri- 
ka i juli 1891, stannade först 
i Marinette, Wis. Genom- 
gick högskola der och flyt- 
tade 1902 till Turlock, Calif. 
Under 1905 hade han ett par 
månader plats som bokhål- 
lare i en bank i Modesto, 
men återflyttade i juli och 
blef kassör i First National 
Bank i Turlock. Han var 
då den yngste bankkassör i 
hela California. I juni 1907 
antog han plats som kassör 
i Peoples State Bank i Tur- 
lock. A. är sekr. i Fruit- . . 

- . ^ ....... CO. Anderson. 

juice Lo., sekr, 1 missionsfor- 
samlingen och eger både farmland och stadstomter. Gifte sig 
1909 med Florence Anderson från Turlock. 

Anderson, Adolph, fniktodlare — Kingsburg — född i Gun- 
narskog, Vermland, den 17 nov. 1857. Vistades i Norge 4 år 
som fabriksarbetare samt i Stockholm 3 år som qvarnarbetare, 
innan han 1880 reste till Amerika. Han bosatte sig först i 
Alexandria, Minn. Hade butik i 8 års tid, farm i 7 år och 
flyttade 1903 till Kingsburg, der han köpte en 12-acres-farm 
samt senare 20 acres dertill, belägna alldeles vid stadsgränsen. 
Allt är nu planteradt i träd- och vingård. A. är sedan 1897 
gift med Brita Anderson från Dalarne, hvilken i 11 års tid 
hkft anställning vid Nordiska museet i Stockholm som dalkul- 
■ le- re pre sentant, och h vars porträtt förekommer på vykort från 
museet. Makame A. ha 4 barn. 

AndersoHi Emanuel, byggmästare ^- San Francisco — 
född i Tramo, Elfsborgs län, den 12 dec. -1846. Efter att ha 



_25o — 
nigon tid varit lHJ!«att i Stengärdsbult, SmiUnd, kom han 
1870 till Grand Kapids, Mich., och 1872 till Chicago. 1874 
kom tian till Han Francisco. Han bar hela sitt lif sysslat med 
nnickcri och huKhyggen. 1900 förete^ han en resa till Alaska 
för att söka arbete i sitt yrke. Di intet fans att fä, slog han 
nig ])A att vaska guld p& hafsstraaden. Han och en annaa 
man logo ]>& 17 dagar ut $230. A. fick säledes nog att resa 



Emuiael Anderaon. 

h«n> 1^. P* i88o-t«Ict bodde han under 6 &rs tid i eget hem 
i OakUnd. Htn bor nu i eget hem i San Francisco, no. 34-36 
Urvxlerick st. Medlem af sv. luth. församlingen. Gift sedan 
i{*75 med Vcndlå Charlolia Carlson från Hogstad. Kalmar län, 
^>ch har 4 diitlrar 



— 251 — 

Anderson, Frederick Gottfrid (Fred), frnktodlare — Kings- 
burg — född i Uddevalla, Bohuslän, den 23 aug. 1877. Kom 

med föräldrarne till Ishpem- 
ing, Mich., 1877 och till 
Kingsburg, Calif., i okt. 

1888. Eger 4 mil från Kings- 
burg 40 acres i vingård och 
trädgård. Medlem af Fores- 
ter-orden. A. är son till Sa- 
muel Anderson, hvars bio- 
grafi följer litet längre fram. 
Han är en forskarenatur, 
mycket frisinnad och har 
sysslat rätt mycket med stu- 
dier i helsolära. Gift sedan 
1908 med Ulrika E. Wick- 
man från Kingsburg. 

Anderson, Gottfrid, af- 
färsman — San Diego — 
född på Gotland den i april 
1863. Lemnade skolan vid 
14 års ålder. Kom 1878 till 

San Francisco. Var anställd ., . « . j 

I . ■ j ■ , . , Fred G. Anderson, 

någon tid 1 restaurant och 

var sedan egare af San Rafae] Coffee House vid East st. 
1887 flyttade han till San Diego, blef egare af St. Elmo Hotel 
och förestod det några år. Köpte 1891 ett ångtvätteri. Det- 
ta förstördes af eld 1899. A. uppförde en ny 2-våningars 
byggnad, looxioo fot, i hörnet af B och State sts. Han har 
der en maskin om 35 hästkrafter och en 50 hästkrafters ång- 
panna. Är 1900 tog han sin broder Julius till kompanjon i 
affären. Affären sysselsätter 40 personer. A, eger ett fint 
hem i 1306 Union st. Medlem af Skandinaviska Sällskapet 
i San Francisco, hviiket han var med om att stifta ; medlem 
af Foresters, Maccabees, Oddfellows, Frimurare-orden. Gift 
med Annie Peterson från Chicago och har 3 döttrar. 

Anderson, Gust., fastighetsmäklare — Los Angeles — född 
i Kisa, Östergötland, den 31 dec. 1858. Reste till Amerika 

1889. Under resan dit led han skeppsbrott. Endast tre af de 
ombordvarande räddades. Två af dessa dogo kort derpå. A. 
landsattes af ett tyskt fartyg i Hamburg, 4 månader efter 
afresan från Sverige kom han till Amerika. Han vistades i 



— 252 — 

Henry co.. III., till 1893, sjuk mest hela första året först i nerv- 
feber, sedan i lungfeber. Flyttade så till Nebraska och egna- 
de sig åt farmning. Sålde ut och flyttade till Los Angeles 
1^04. Både i 111. och Neb. sysslade han mycket med politik, 
var 5-6 år medlem af republ. centralkomitén, var assessor 6 
år, supervisor 4 år o. s. v. 1906 ingick han i landaffär med 
N. G, Eckdahl. Firman har sitt kontor i 418 Pacific Electric 
Bldg. A. är medlem af Sv. Nationalförbundet, United Work- 
men, metodistkyrkan. Gift sedan 1887 med Mathilda Ander- 
son från Östergötland och har 4 barn. 

Anderson, Gustave E. F., 
M. D., läkare — San Fran- 
cisco — född i Sverige den 
20 juni 1863. Studerade 6 
år vid elementarskola, äf- 
vensom vid slöjdskola och 
genomgick en förberedande 
kurs för inträde vid flottan. 
For vid moderns död till 
England och var under nå- 
gra månader bokhållare hos 
en morbroder i Shields. Var 
derpå sjöman ett par års tid. 
Lemnade fartyget i Boston, 
Mass., och reste 1887 till 
San Francisco. Studerade 
till dentist och fullbordade 
studierna i Chicago, der han 
i8go tog tandläkareexamen. 
Ingick vid Rush Medical 
College och tog läkareexa- 
men 1893. Studerade dei- 
jemte apoteksvetenskap och 
Dr. G. E. F. Anderson. senare särskildt Ögon- och 

öronsjukdomar m. m. Medlem af Chicagos helsovårdsnamd. 
Efter att ha praktiserat i Smith co., Kans-, kom A, 1896 till 
San Francisco. Begaf sig till Alaska och öppnade apotek i 
Skagway. Kom längre fram till Klondyke. Blef polisläkare 
i Lake Bennett. Hade senare apotek och lasarett i Eagle 
City och flyttade derifrån till Nome City. Tjenstgjorde som 
skeppsläkare under flera resor mellan San Francisco och 
Nome. Slog sig ned som läkare i San Francisco och hade 
samtidigt flera apotek. Det sista af dessa, Manhattan Phar- 



— 253 — 
iiiacy vid Märket st., forstördes i branden 1906. Efter att 
derpå ha vistats ett år i Los Angeles återflyttade A. till San 
Francisco och började läkarepraktik i no. 787 Märket st. (In- 
vestors Bldg.). Ar läkare för Odin-logen. Medlem af näm- 
da loge af Oddfellow-orden, vidare af Americans, National 
Union och frimurarelogen Balder. Medlem af djurskydds- 
föreningen och sällskapet för undertryckande af last. Gift 
sedan 1896, 

Anderson, Hans, träd- 
gårdsmästare — Oakland — 
född i Lindby, MalmÖhuji , 
län, den 28 jan. 1862. Blef 
vid 15 års ålder trädgårds- 
elev på Näsbyholm och ett 
år senare på Charlottenlund, 
Stannade der 3 är och gt- 
nomgick derefter en 2-årig 
kurs vid Alnarps trädgårds- 
mästareskola. For 1883 till 
London och hade under 4 
års tid anställning hos olika 
firmor, bl. a. Henderson & 
Co., den förnämsta på sin 
tid, hvilken hade en vinter- 
trädgård 150x150 fot. 1887 
reste A. till Amerika. Var 
privatträdgårdsmäst are. i 
Austin, Tex., ett år och se- 
nare i Fort Worth, Tex., ef- ,, . , 
. . . , . ..j . . . Hans Anderson, 
ter att ha någon tid vistats 1 

Denver, Colo., och der förlorat $i,roo på en spekulation. Re- 
ste 1889 till Sverige och hade der först plats som trädgårds- 
mästare i Malmö och sedan förmansplats i handelsträdgård i 
Ystad. For 1896 till London och tog anställning hos en träd- 
gårdsmästarefirma. Kom i jan. 1898 till Houston, Texas, och 
efter ett års vistelse der till Dallas, Tex. Stannade der 4 år. 
Blef der öfverfallen af röfvare, plundrad på $40 och slagen 
i hufvudet med en pistol och har i följd deraf alltsedan varit 
besvärad af katarr i örat. 1903 flyttade A. til! Oakland, Cal., 
och fick plats som föreståndare för mrs McDermits stora 
trädgård. 1908 köpte han en 20-acres-farm i Vinland-kolo- 
nien, på hvilken han längre fram ämnar slå sig ned. Medlem 
af Scand. Brotherhood och sv. luth. kyrkan. 



— 254 — 
AndefBon, Jonathan, byggmästare — San Francisco — 
född i Bärby, Elfsborgs län, den 15 aug. 1860. Fadern var 
jordbrukare och auktionsförrättare. A. tog under sin upp- 
växt plats vid ett pappersbruk i Uddevalla, men stannade der 
endast 6 månader. Genomgick senare en kurs vid Nääs slöjd- 
lärare-seminariiim och utexaminerades derifrån 1878. Reste 
på våren 1880 i sällskap med sin 3 år äldre broder John till 
Amerika, der de efter en kort vistelse i Connecticut slogo sig 
ned i Minneapolis, Minn., och under arbete i en möbelfabrik 
visade sådana prof på duglighet, att de, ehuru okunniga i 
engelskan, erhöllo högsta 
dagspenningen biand 68 ar- 
betare. Senare slogo de sig 
på husbygge och reste 1883 
till Portland, Or., samt öpp- 
nade egen möbelaffär. Der- 
ifrån begåfvo de sig till 
Coeur d'Alene, Idaho, der de 
dels försökte sig som "pro- 
spectors," dels och för det 
mesta arbetade som by^- 
mästare. Efter 2 års vistel- 
se der flyttade de till San 
Francisco och började verk- 
samhet som kontraktörer 
och byggmästare. Ända från 
början ha de mötts af en 
sällspord framgång i sina 
företag. Det första hus de 
byggde fann köpare, när det 
var halffärdigt; det andra 
och nästan alla de följande 

„ ■ ,„„ ._j ha sålts, antingen innan el- 

Mr och mrs Jon. Anderson. , , j it » t. j » 

ler ock omedelbart efter det 

de blifvit färdiga. På en enda dag sålde bröderna A, egen- 
dom för öfver $13,000. De uppdelade senare sina affärsin- 
tressen och ha sedan slutet af 1890-talet bedrifvit verksamhet 
hvar för sig. John har t. o. m. under en längre tid varit bo- 
satt i Afrika. Jonathan Anderson har byggt så godt som 
hela den stadsdel, som kallas Castro Heights. Bl, a, äro två 
hela gatuqvarter bebyggda af honom. Närstående afbild- 
ning visar en af de husrader, han uppfört. Han har äfven 
sysslat något med politik och haft framgång äfven på det 



s 
I 

g 

i 
^ 



— 256 — 

området. Två gånger har han valts till distriktsdelegat till 
konventioner. Den ena af dessa var den, som i maj 1908 
sammanträdde i Sacramento och nominerade Taft som pre- 
sidentkandidat. A. har flera gånger uppmanats att söka su- 
pervisors-befattning. Han har varit jury man inalles 3 år. 
1896 upptäckte han guld inom San Franciscos stadsområde. 
Vid analysering befans det af honom gjorda fyndet innehålla 
pr ton 60 uns guld (värdt $12.40) och 4 uns silfver (värdt 
$2.60). Den bekaiite millionären Adolph Sutro visade mycket 
intresse för upptäckten, men det befans omöjligt att öfver- 
vinna de svårigheter, som voro förenade med öppnandet af en 
guldgrufva inne i en stor stad. A. är en ifrig fiskare och äf- 
ven kuriositetssamlare. Han har skänkt till parkmuseet ett 
ek. af den första bok, som tryctts i Göteborg, och en del an- 
dra märkvärdigheter. Fyra gånger har han besökt Sverige, 
näml. 1889, 1892, 1900 och 1909. Det tredje besöket utsträck- 
tes till ij4 år, och han umgicks med planer att bosätta sig der 
för alltid. Sommaren 1909 företog han en resa till Europa, 
hvarunder han besökte Italien, Frankrike, Tyskland o. s. v., 
innan han reste till Sverige. A. är medlem af Frimurare- 
orden. Han har varit gift två gånger, först med Mathilda 
Nilson från Öland 1889, hvilken under Sverige-besöket afled 
1890 — andra gången 1893 med Anna Mathilda Lindström 
från Trollhättan. A. har en dotter ur första giftet och tre 
döttrar ur det andra. 

Anderson, Oscar, skomakare — San Diego — född i Varfs 
förs:g, Östergötland, den i dec. 1859. Flyttade till Omberg 
nära Vadstena 1862 och till Jönköping 1880. Arbetade der 2 
år och i Stockholm ett år samt reste till Amerika 1883. Ef- 
ter öfver 4 års vistelse i Davenport, la., kom han 1887 till 
San Diego, Cal. Började egen affär i jan. 1895. Har sin 
skomakeriverkstad i no. 744 6 st. Medlem af Woodmen of 
the World. .Gift sedan 1885 med Anna Sofia Blombeck från 
Småland och har 4 barn. 

Anderson, Otto, apelsinodlare — Covina — född i Järsnäs 
förs:g, Jönköpings län, den 20 feb. 1857. Kom till Amerika 
i april 1881. Stannade ett år i Odebolt, la., och derefter i 
lowa Falls, la., tills han 1884 flyttade till California. Efter 
ett hälft års vistelse i Banning flyttade han till Los Angeles. 
Han fick anställning hos en förmögen trävaruhandlande och 
landegare vid aamn Kerckhoff, först som farmarbetare och 
sedan som superintendent. Han har ännu tillsyn öfver K:s 



— 258 '- 

20 acres omfattande apelsinträdgård. Under sin öfver 20- 
åriga .anställning hos K. har A. med egna händer planterat 
öfver 4,000 apelsinträd, och att han vunnit sin arbetsgifvares 
fulla erkännande för skicklighet och pligttrohet, bevisas deraf, 
att han för 6 år sedan fick till skänks af K. 10 acres värdefullt 
land, hvarpå A. nu har en lofvande, 4 år gammal apelsinlund, 
hvarjemte han uppfört ett rymligt och; vackert boningshus 
samt stor lada och andra uthus. Både hans egen apelsinlund 
och den, som han sköter för K., bära vittne om stor insigts- 
fullhet och ihärdighet. A:s vackra hem är beläget endast 5 
gator från midten af Covina, en treflig stad med 2,500 invå- 
nare i öfre delen af den fruktbara San Gabriel-dalen, 22 mil 
öster om Los Angeles. A. har haft till uppgift ej endast att 
plantera träd. Kerckhoff var egare af flera hundra acres 
jord, som skulle uppdelas i 10-acre-lotter öch förses med so- 
lida vägar, irrigationskanaler o. s. v. Allt detta har blifvit 
utfördt af A. med stor skicklighet. A. värderar sin egendom 
till $10,000. Han tager ett lifligt intresse i statens och sam- 
hällets angelägenheter och åtnjuter den största aktning. Gift 
sedan den 13 juli 1896 med Ida Danielson, född i Eksjö förs:g, 
Jönköpings län, och bosatt i Keokuk, la., dit hon kom 1888 
med sina föräldrar, till juni 1896, då hon flyttade till Califor- 
nia. Makarna A. ha 4 barn. 

Anderson, P. A., farmare — Clearwater — född i Sandsjö 
förs:g, Jönköpings län, den 2'/ jan. 1837. Arbetade under sin 
vistelse i Sverige som timmerman och möbelsnickare. Ut- 
vandrade till Amerika 1869 och ankom den 18 mars till New 
York. Fortsatte resan till Altoona, 111., och stannade der 2 
år. Efter att derpå ha arbetat i sitt yrke under tre års tid i 
Burlington, la., g^eps han af hemlängtan och återvände till 
Sverige. Här stannade han iij/^ år, men fann icke den till- 
fredsställelse han väntat. Drifven af längtan till det mera 
fria och tilltagsna lifvet i Amerika, utvandrade han för andra 
gången och anlände till Philadelphia, Pa., den 14 april 1887. 
Han hade biljett till Round Rock, Texas, för sig och familjen, 
men kom genom något misstag å biljettförsäljarens sida att 
göra resan via New York och derifrån på ångbåt till Norfolk, 
Va., och så med jernväg till New Orleans, La., Houston och 
Austin och Round Rock, Tex. Icke finnande förhållandena 
gynsamma, fortsatte han resan till Los Angeles, Gal. Här 
fick han arbete dagen efter sin ankomst med en lön af $3 ^r 
dag;, och 3 veckor senare skickade han' efter sin familj, söm 



genom inköp af angränsan- 
Mrs P. A. Anderson. de landstycken. Farmen 



— 26o — 

bestar nu af loo acres af den mest bördiga jord, som fins i 
södra California. Den ursprungliga stugan, som var lo föt 
bred och 12 fot lång, har nu efterträdts af ett elegant och 
rymligt 2-väningshus. En stor ladugård, sädesmagasin, stall- 
rum, en gasolinmaskin om 15 hästkrafter och alla moderna ir- 
rigations-tillbchör, 500 bärande valnötträd, 250 fruktträd af, 
andra sorter, en ung citron trädgård, vindrufvor, bärbuskar af 
allehanda sorter, 12 mjölkkor, präktiga hästar, höns o. s. v., 
stora alfalfa-, potatis-, korn- och hafrefält m. m., 40 acres i 
betesmark — allt detta finner man nu på denna farm, som fÖr 
mindre än 18 är sedan var en ödemark. Farmen är skuldfri 
och värd öfver $75,000. Detta lysande resultat har åstadkom- 
mits genom förståndigt val af land, ihärdigt och insigtsfullt 
arbete, god beräkning, sparsamhet och klok samverkan mel- 
lan familjens alla medlemmar. A., som gifte sig 18Ö3 med 
Anna Sophia Rösenquist, som var född den 12 dec. 1843 i sam- 
ma församling som A. sjelf, har med henne haft fem barn, 
näml. sönerna Gustaf Adolf (född i Sverige före föräldrames 
första utvandring), Oscar Albert och John Emil (födda under 
familjens första vistelse i Amerika) samt döttrarna Anna Re- 
gena och Ellen Carolina (födda 
i Sverige under besöket der). 
Med undantag af den andre so- 
nen i ordningen, hvilken såsom 
ofvan omtalades afled 1890, 
samt den äldsta dottern, hvil- 
ken är gift och nu heter mrs 
IShirk, befinna sig barnen fort- 
farande i föräldrahemmet. 
Anderson, Pehr Erik, urma- 
kare — Arcata — född (den 
yngste sonen bland 8 syskon) 
i \'estra Färnebo förs:g, Vest- 
maidands län, den 24 maj 1845. 
Medföljde vid 8 års ålder för- 
äldrarne till MöklinU förs:g. 
A. kom i urmakarelära i Sata. 
För att fört j ena pengar till 
verktyg mottog han plats vid 
Frövi- Ludvikabanan. Fhttade 
sä till \'estanfors och byggde 
eget hus. 18S1 reste han til! 
Amerika. Tog land i Dakota 



P. E. Anderson. 



— 26l — 

samt skänkte 5 acres till kyrka och grafgård. Flyttade till 
Paso Robles, Calif., och senare derifrån till Arcata, hvarest 
han eger en större urmakeriaffär. A. är en ganska beläst 
man och god talare. Han har ofta predikat för metodisterna 
i Arcata och äCven uppträdt som tillfällighetspoet vid kyrk- 
liga fester och som brefskrifvare tiil tidningar. Gift två gån- 
ger — först med Johanna Sofia Eriksdotter från Ludvika, 
hvilken afled under vistelsen i Dakota; andra gången 1894 
med Christine Våg. Haft 5 barn i första och 2 i andra giftet. 
En son ur det (örsta giftet afled i Vestanfors. 



Sam. Andersons farmheni vid Kingsburg. 

Han sjelE stär i midten, sonen Fred. A. till venster, mrs Sam, A. på 
verandan. — Fotografi tagen af E. Skarstedt. ' 
Anderson, Samuel, fruktodlare — Kingsburg — född i 
Fossela socken, Bohuslän, den 13 nov. 1843. Gick till sjös 
1863 och tillbragte många år på långresor och 4^ år på korta- 
re färder, innan han på våren 1897 utvandrade till Amerika. 
Efter att de första 2 åren ha sysslat med olika arbeten i syd- 
staterna och tillbragt en sommar i Illinois, arbetade han i 
grufvor i Ishpeming, Mich., från hösten 1881 till hösten 1888, 
då han flyttade till California och köpte 20 acres jord 4 mil 



— 202 — 

frän Kingsburg. Dem har han planterat i vingård, och der 
har han haft sitt hem alltsedan. Tillhör sv. luth. kyrkan. 
Gifte sig 1876 med Mary Mattson från Fossela, Bohuslän. 
Hon afled den 28 feb. 1908. Haft 2 söner, af hvilka en dött. 
Den andre är Fred Anderson, hvars biografi förekommer någ- 
ra sidor tillbaka. 

Anderson, Theodorc, mjölnare — Fresno — född i Vad- 
stena den 12 dec. 1868. Lärde sadel makareyrk et. Reste 1888 
till Brockton, Mass., och kom på hösten till Fresno. Egnade 
sig under 8 års tid åt jordbruk. Började 1879 arbeta för Sper- 
ry Flour Co. och blef förman. Förestår sedan 1904 hela af- 
fären. Medlem af Woodmen of the World och Fraternal Bro 
therhood. Egare af huset no. 371 Blackstone ave. Gift sedan 
den 19 maj 1898 med Elna Maria Johnson från Virestad, Små- 
land. 

Andreen, Carl K., poli- 
tisk embetsman — San 
Francisco — född i Swe- . 
dona, 111., den 28 nov. 
1872, yngre broder till lä- 
roverkspresidenten Gustaf 
A. i Rock Island och pa- 
storn Philip A. i San 
Francisco. Blef vid 8 års 
ålder genom moderns och 
faderns, pastor Andreen, 
nästan samtidigt inträffa- 
de bortgång, föräldralös 
och kom så till Kansas. 
1887 började han studera 
vid Bethany College 1 
Lindsborg. På våren 1893 
utexaminerades han från 
dess af färsaf delning och 
flyttade till New York. 
1895 började han studera 
vid Yale-universitetet, och 
Carl E. Andreen. 1898 aflade han mogen- 

hetsexamen med höga be- 
tyg. Vintern 1891-2 var han lärare i allmänna skolan i Sa- 
lemsborg, Kans. Han höll svensk församlingsskola i Linds- 
borg sommaren 1891, i Hartford, Conn., sommaren 1894 och i 
San Francisco sommaren 1895. Under åren 1898-1902 var 



— 263 — 

han reseagent för Svea och 1902-4 anställd som första biträ- 
det hos Augustana Book Concern i Rock Island, 111. Hösten 
1904 flyttade han till vestkusten och slog sig ned i San Fran- 
cisco. Han har här tjenstgjort i en bank, men har nu anställ- 
ning i Förenta Staternas pensionsbyrå. A, är en kunskaps- 
rik man och har under många år egnat stort intresse åt såväl 
den svenska som den engelska literaturen. Han är medlem 
af sv. luth. kyrkan och af Svenska Sällskapet. 

Andreen, Philip, D. D., prest — San Francisco — född i 
Swedona, 111., den 20 aug. 1867, äldre broder till den föregåen- 
de. Blef föräldralös vid 12 års ålder. De två personer, till 
hvilka han från sina gosseår står i största tacksamhet för goda 
råd och godt inflytande, äro — säger han sjelf — hans äldre 
broder, presidenten för Augustana College, dr Gustave An- 
dreen, samt Bethany Collegeas grundläggare och förste presi- 
dent, 'dr Carl Swensson. Mellan sitt I4de och I7de år arbe- 
tade A. för farmare i Illinois och Kansas för att få medel till 
fortsättande af sin påbörjade studiebana. 1892 aflade han mo- 
genhetsexamen vid Bethany College såsom nummer ett i klas- 
sen, 1895 t)lef han artium magister, 1900 erhöll han graden B. 
D. af Augustanas teologiska seminarium och 1908 teol. dok- 
torsgraden af Wittenberg College i Springfield, O. Under 5 
års tid på 1890-talet var han prpfessor i latin vid Upsala Col- 
lege inom New York-konferensen samt desslikes adjunkt i 
engelska. Efter att ha genomgått Augustana-synodens semi- 
narium i Rock Island, 111., prestvigdes han 1900 i Burlington, 
la. Han vaf derpå i 5 år pastor i Pittsburg, Pa., och synodens 
representants Porto Rico-missionsstyrelsen. Den 11 april 1905 
anlände han till San Francisco, för att öfvertaga vården om 
dervarande sv. luth. församling. Såsom i församlingens histo- 
ria omtalats, fann han kyrkan behäftad med en skuld af $19,- 
000, hvilken sedermera under hans ledning minskats till $3,- 
500. År 1903 företog A. en vidsträckt europeisk studieresa, 
hvarunder han besökte England, Frankrike, Schweiz, Italien, 
Tyskland och de skandinaviska länderna. Han fick audiens 
hos konung Oscar 2, hvilken, efter att ha åhört hans berät- 
telse om sin verksamhet i den svenska lutherdomens och det 
svenska språkets tjenst i Amerika, tog den långväga resenä- 
ren i famn. A. skref en serie intressanta resebref i Ungdoms- 
Vännen m. fl. tidningar. Under mer än ett års tid efter bran- 
den i San Francisco var han ordförande för den svenska nöd- 
hjelpskomitén, och såsom redan antydts i historien om bran- 
den (sid. 145), kan till stor del tillskrifvas honom förtjensten 



Dr. Philip Andrest. 



-265- 
att kyrkan och derigenom den bortom densamma liggande de- 
len af staden räddades från ödeläggelse, i det hän genom både 
uppmuntrande ord och föredöme förmådde en mängd perso- 
ner att langa vatten dels från en källa, dels från en uppbruten'' 
kloak och medelst våta täcken och mattor hindra den redan af 
hettan nästan hvitglödande kyrkan från att antändas. A. är 
sedan 3 år tillbaka ordf. i California-konferensen. Han har 
sedan 1900 utgifvit och redigerat månadstidningen 'Vår kyrka 
och utgaf 1907 ett nära 300 sidor starkt praktverk om San 
Francisco-försa ml ingens 25-åriga historia, med titeln Minnes- 
skrift, illustreradt album, A. är en framstående talare och 
menniskovän. Gift sedan den 15 juni 1895 med Thekla Le- 
thin från Elgin, 111., och har 4 baVri. Ett femte är afiidet. 

Andrews, J. R., prest — "^ 

Kingsburg — född i Hog- 
by förs:g, Äland, den 5 
maj 1851. Kom till Ame- 
rika i aug. 1869. Arbeta- 
de först som repslagare i 
Chicago, 111., sedan som 
biträde i en kiädesbutik. 
Inträdde 1875 i de sven- 
ska metodisternas teolo- 
giska seminarium. In- 
togs 1878 på prof i nord- 
vestra svenska konferen- 
sen. Blef vid samma till- 
fälle invigd till diakon och 

1882 till äldste. Har varit 1 

pastor på följande plat- 
ser: Ishpeming, Mich., 2 
år; Atwater, Minn., 3 år, 
presiderande äldste i St. 

Paul-distriktet 2 år ; pii- Pastor J. K. Andrews. 

stor i San Francisco 5 år; 

i Los Angeles 5 år; åter i San Francisco 2 år; i Kingsburg 5 
år; i Easton 4 år och är nii sedan 1908 distriktsföreståndarc ' 
för California-distriktet. Han var grundläggare af tidningen' 
Vestra Sändebudet i San Francisco och i 20 år dess redaktör 
och manager. Gift sedan aug. 1882 med Jennie M. Danielson, 
som föddes i Norge och vistats i Amerika sedan 1859. Ma- 
karne A. ha haft 7 barn. 



— 266 — 

Anseen, N. T., prest — Oakland — född i Träne, Skåne, 
den 22 maj 1862, Lärde smedyrket. Kom till Amerika vid 
20 års ålder och arbetade 6 år i sitt yrke i Kansas City, Mo. 
Studerade sedan vid Bethany College och Augustana College 
och aflade mogenhetsexamen 1898, Prestvigdes 1901. Var 
pastor i Greensburg, Pa., till dec. 1907, då han öfvertog pasto- 
ratet i Oakland. Gift sedan 1904 med Aygusta Sundberg från. 
Cedar Rapids, la., en framstående sångerska, och har haft 3. 
barn, hvilka aflidit. 



Kapten J. W. Astroro och familj. 

Astrom, John W-, sjökapten, fyrvaktare — Point Sur — 
född i Skellefteå den 3 nov. 1857. Lemnade vid 14 års ålder 
föräldrahemmet och har tillbragt största delen af sitt lif till 
sjös samt i Förenta Staternas regerings tjenst. Kom tiU 
Amerika 1876 och hade sitt hem i Baltimore, Md., till 1887, 
då han flyttade till California. Mellan 1876 och 1880 tjenst- 
gjorde A. dels som förste styrman på fartyg, som gingo mel- 



— 267 — 

lan Baltimore och Rio Janeiro, dels som kapten. Från juni 
1880 till spansk-amerikanska krigets slut 1899 tjenstgjorde 
han i För. Staternas flotta. I sept, 1899 blef han utnämd till 
biträdande Fyrvaktare och den 30 aug. 1908 till fyrvaktare i 
fyrbåken å Point Sur. A. är belåten med sin verld. "Jag har 
en temligen god ställning och känner mig nöjd," skrifver han 
i ett bref. "Jag har visserligen ännu icke fått ihop en för- 
mögenhet — den återstår ännu att skaffa — men min familj 
är betryggad, äfven om jag skulle dö. Jag har således intet 
att oroa mig öfver. Min lefnadsrege! är att handla mot an- 
dra sä, som jag sjelf önskar bli behandlad." A. gifte sig för- 
sta gången i886. Hustrun dog efter 18 månaders äktenskap. 
1894 gifte han om sig med Alice Anderson från Kalmar lan, 
Småland, och har med henne en son, Oscar. 

Aspegren, P. G-, köpman — Kingsburg — född i Åtvida- 
bergs förs:g. Östergötland, den 8 mars 1857. Flyttade vid 10 
års ålder till Hudiksvall. Gick i skola och blef derpå bokhål- 
lare. Kom 1880 till Ishpeming, Mich. Bokhållare i butik och 
bank till 1888, då han reste till KJngsburg och stannade der 
Öfver sommaren. Återvände till östern och tog efter ett par 
månaders vistelse i Ish- 
peming hand om en bank 
i Minnesota. Började af- 
fär i Ely, St. Louis co., 
Minn. Flyttade till Kings- 
burg 1901. Har här byggt 
eget hus och började den 
1 april 1909 jernhandel. 
Medlem af sv. luth. kyr- 
kan. Gift sedan 1890 med 
Helga Magnuson fr. Jön- 
köpingstrakten. Hustrun 
förestår affären i Ely, 
Minn. 

Bäckstrand, Johan Fer- 
dinand, affärsman — Ri- 
verside — född i Qvibille, 
Halland, den 21 juli 1858. 
Kom våren 1872 med sina 
föräldrar till Jamestown, 
Fa., och samma år till 

Chandlers Valley, der fa- _ . , 

dem köpte farm. B. har J" ^- Backstrand. 



— 268 — 

alltjemt egnat sig åt affärer. Han hade anställning i klädes- 
butik i Jamestown och hade sedan egen skoaffär i Princeton, 
111. i8g6 flyttade han till Los Angeles, Cal, Hade affär der. 
Gick 1900 i kompanjonskap med H. F, Grout i Riverside, Af- 
fären, som de bedrifva, innefattar skobutik, klädesbutik m. m. 
och är den största i staden. I genomsnitt äro 25-35 personer 
anställda der. B. är dessutom en stor hästvän och har egt 
flera dyrbara springare. Han ar medlem af Oddfellows, 
Woodmen of the World och sv. luth. kyrkan. Gift sedan 
1884 med Sofia Scott från Sugar Grove, Pa., och har 5 barn 
(Clarence, Lillian, Lawrence, Clifford och Leland). 

Beck, John E., byggmä- 
stare — San Francisco — 
född i Ljuders förs:g, Små- 
land, den 28 dec. i8&(. Re- 
ste den II april 1886 till 
Moorhead, Minn. ; i okt. 
1887 till Seattle, Wash., och 
i juni 1894 till San Francis- 
co., Cal., der hans adress nu 
är 119 Park Hill ave. Med- 
lem af Foresters, Frimurare- 
orden, der han innehar 32 
graden. Islam Temple Mys- 
tic Shrincrs, samt af Build- 
ers Association of Califor- 
nia. Gift sedan 1895. Hu- 
strun är äfven från Sma- 
land. 

Benson, John, fruktodla- 
re — Kingsburg — född i 
Långa ryd, Jönköpings län. 
den 14 maj 1860. Kom till 
.Amerika 1880. Arbetade i 6 
mån. på jernvägsbygge i Minnesota och N. Dakota och sedan 
,i 3 år för farmare. i Minn. Tog homesteadland i Dak. 20 mil 
-ifrån jernväg. Reste efter ett par års farmning till Tacoma, 
v.-Wash., 1888. Återvände 1891 till N, Dak. och slog sig på 
(bveteodling på. land, som han tagit under trädplanteringslagen. 
Hösten 1902 flyttade han till Calif. och köpte en 20-acres-farm 
;irKingsburgstrakten, det mesta af den planteradt i vin- och 
trädgård. Tillhör sv. luth. kyrkan. Gift sedan 1889 med 
Amalia Anderson från Glafva i Vermland. 



-269- 

Benson, Nils Peter, skomakare — Riverside — född i La- 
holm, Halland, den 24 nov. 1866, der fadern var fiskare. B. 
lärde sk om åkeri yrke t i Sverige. Han kom till Riverside 1886 
och arbetajie i trädgårdarne i trakten de första 5 åren, hvar- 
efter han började skomakeriaffär i Riverside. Den utvidga- 
des snabbt och ger nu stadig sysselsättning åt en medhjel- 
pare, B. har full uppsättning af alla för yrket nödvändiga, 
moderna maskiner och ar ansedd som den bäste skomakare i 
staden. Hans verkstad är belägen vid 8 st. Han eger två 
vackra hus i staden. Medlem af sv. luth. kyrkan. Gift sedan 
den 22 juni 1897 med Nellina Winström från Veinge, Halland, 
och har 3 söner och 2 döttrar. 

Benson, P. O., köpman 
— Los Angeles — född i Mo- 
rups förs:g, Halland, den 21 
sept. 1874. Kom till Ame- 
rika 1892 och arbetade för- 
sta året i en maskinyerk- 
stad i Greensburg, Pa. Flyt- 
tade derpå till Ashtabula, 
O., och dref handel först 
med oljor m. m., sedan med 
jernvaror. Kom 1906 till 
Los Angeles och öppnade i 
månader efter sin ankomst 
jernhandel i no. 617 S. Main 
st., samma plats der den än- 
nu befinner sig, midt emot 
Pacific Electric Inter-urban- 
stationen. Affären har upp- 
arbetats till en af de främ- 
sta i sitt slag. B. är gift se- 
dan den 12 juni 1897 med 
Emelia Freenian, f. i Bro- 
lunda förs:g i Elfsborgs län 
■ och bosatt i Amerika sedan 

1891. Makarne B. ha 4 sö- ^- ° Benson, 

ner och en dotter. 

Benzon, Oscar Magnus, A. M., talare, skald — Palo AIto 
— född i Moline, 111., den 10 dec. 1870. Genomgick Augusta- 
na College och aflade mogenhetsexamen 1891,, hvarefter han 
fortsatte sina studier vid Stanford-universitetet i Palo Alto, 
Calif. Sommaren 1892 höll han svensk församlingsskola i 



— 270 — 

San Francisco. I maj 1893 försvarade han inför fakulteten i 
Stanford-universitetet en af honom författad afhandling och 
belönades med magistergraden. Det var hans plan att fort- 
sätta sina studier vid något universitet i Tyskland, men sjukr 
iighet lade hinder i vägen, 
och i ett anfall af sinnesför- 
virring dränkte han sig den 
13 okt. 1893 i viken utanför 
Alameda. B. var en bland 
de rikast begåfvade person- 
ligheter, stor som talare, som 
skald och som menniska. 
Han författade en mängd 
poem, flera af dem på tyska 
och engelska. Hade ej hans 
bana stäckats i förtid, skulle 
han ovilkorligen kommit 
att göra sig bemärkt inom 
den lärda och Hterära verl- 
den. 

Berg, J., bagare — Kings- 
O. M. Benzon. burg — fÖdd i Sigtuna den 

_25 juni 1857. Kom som 
barn till Stockholm. Lärde bageriyrket och hade, när han 
1887 utvandrade, arbetat i 45 städer i Sverige. Var bosatt 
först i Austin, Tex., derpå i Denver, Colo., innan han 1890 
flyttade till San Francisco. Hade senare eget bageri i Oak- 
land och dref på samma gång restaurant-affär 1892 slutade 
han med bageriet, och 1896 sålde han restauranten och blef 
förman i ett bageri. Reste till Sverige. Återkom efter 16 
månaders bortovaro. Flyttade i nov. 1908 till Kingsburg och 
öppnade vid jultiden bageriaffär. Medlem af Woodmen of 
the World. Gift sedan 1895 med Carolina Nelson från Hal- 
land och har 2 barn. 

Bergh, Henning Einar, D. V. S., djurläkare — San Fran- 
cisco — född i Vadensjö, Malmöhus län, den 20 juli 1883. 
Fick god skolbildning. Reste till Amerika hösten 1903. Ar- 
betade bl. a. i kemiskt laboratorium i sockerbruk i Saginaw, 
Mich. Kom i maj 1904 till San Francisco. Genomgick San 
Francisco Veterinary College och tog afgångsexamen deri- 
från i april 1909. Förtjenade sitt uppehälle under sin studie- 
tid genom att arbeta som nattclerk i hotellet, spela piano vid 



— 271 — 

logemöten o. s. v. Under San Francisco-branden räddade han 
åt managern på Palace Hotel, der B. då var anställd, juveler 
till ett värde af $30,000. Och under det han var anställd i 
New Palace Hotel, lyckades han i tid upptäcka en utbruten 
vådeld och rädda hotellet genom att genast alarmera brand- 
kåren. För ingen af dessa bedrifter erhöll han någon belö- 
ning. Medlem af Oddfellows, Skand. Brödraförbundet, S. 
Fr-o Medical Association m. fl. Gift sedan okt. 1907 med 
Selma Melin från Öland och har ett barn. 

Bet^, Karl E,, fruktodlare — Kingsburg — född i Halls- 
berg, Örebro län, den 7 okt. 1861, der fadern var torpare pi eii 



K. E. Bergs farmhem vid Kingsburg. 

Fotografi tagen af E. Skarstedt. 

herregård. B. stannade hemma till våren 1882. Reste dä 
till Ishpeming, Mich., och arbetade i grufvor till hösten 1886, 
då han flyttade till California och köpte 20 acres land nära 
Kingsburg och planterade vingård och fruktträdgård. Sålde 
platsen 1903 och köpte en 40-acres-farm, hvarpå han sedan 
dess varit bosatt. Han har 27 acres i drufvor, resten i frukt- 



— 2/2 — ■ 

träd ocli alfalfaäng;. Han har byggt ett fint boningshus. Med- 
lem af Forester-orden. Gift sedan 1890 med Emelie Myra, 
bördig från Norge, men uppfostrad i svensk familj i Ishpem- 
ing. Makarne Berg ha tre barn. 

Berg, M. M-, köpman — 
Tnrlock — född i Eds soc- 
ken, Elfsborgs län, den 3 
maj 1865. Kom till Ameri- 
ka i juni 1882. Arbetade i 
2 års tid i grufvor i Arnot, 
Tioga CO., Pa., hvarefter han 
flyttade till Michigan. Han 
hade der anställning vid oli- 
ka sågverk och arbetade sig 
upp till virkes-inspektör och 
bokhållare. Började deref- 
ter på egen hand diversehan- 
del. Hade egen affär först i 
öfre Michigan och sedan i 
Clcveland, Ohio. Begaf sig 
1901 till San Francisco, Cal., 
och stannade der ett par är. 
1903 flyttade B. till Turlock, 
hvarest han nu ar egare till 
en stor "department"-affär, 
. en af de förnämsta i sitt slag 
M. M. BcTK- i hela San Joaquin-dalen. 

Han eger 3 butiker med 
sammanlagdt 100 fots front vid Main st. och en vid Broad- 
way och dessutom 84 acres jord en mil från staden. B. är 
medlem af direktionen i Peoples State Bank i Turlock. Gift 
sedan 1902 med Selma Rosén från Cleveland, O., och har en 
dotter, Hazel. 

Bergiöf, Alfred, skräddare — San Francisco — född i Sten- 
sele socken, Vesterbottens län, den 9 feb. 1877. Lärde vid 
unga år skrädderiyrket. Reste 1896 till Amerika. Bosatt 
först i St. Cloiid, Minn. Genomvandrade senare nästan hela 
landet och kom i juni 1902 till San Francisco och stannade 
der. Har haft anställning hos flera af de förnämsta skräd- 
darefirmor. Var manager för Byron-Rutleys fina skrädderi- 
affär i Berkeley i 2 år, tills han började egen affär under fir- 



Pedro och bosatte sig kort 

L. G. Bergren. derefter i San Francisco. Ar- 

ifi al T rkciseii fi; Henry, betade en tid för en speceri- 



— 274 — 
firma, derefter för Joseph Okerblad och hade så egen affär 
nägra är. Sålde den och blef föreståndare för Okerblads affär. 
Efter hans dÖd ingick B. i kompanjon skåp med Fred. Jacob- 
son. Efter en längre tärande sjukdom afled B. den 5 juli 1908, 
sörjd af maka, 7-årig dotter samt broder och syster bosatta i 
San Pedro. B. var en ovanligt liflig och treflig umgängesvän, 
städse villig att hjelpa till, der han kunde vara till nytta, såsom 
ijkomitégöromål o. d. I branden förlorade han allt, men blef 
icke modfälld. 

Bergström, Gottfrid, D. 
t). S., tandläkare — San 
Francisco — född i Förslöfs 
förs :g," Kristianstads län, d. 
31 aug, 1871. På våren 1887 
reste B. till Amerika och 
kom den i maj till Brooklyn. 
N. Y. Der stannade han till 
nov. 1888, då han flyttade 
till San Francisco. Han ha- 
de flera olika slags syssel- 
sättningar under de första 8 
åren. 1897 började han stu- 
dera tandläkarevetenskapen, 
tog privatlektioner samt in- 
gick vid California- univer- 
sitetets tandläkaredeparte- 
ment. Efter att ha genom- 
gått en fullständig kurs och 
aflagt en hedrande examen 
öppnade han år 1900 kontor 

vid Powell & Märket sts. Dr. Gottfrid Bergström. 

Han flyttade senare till no. 

6 Eddy st. och derefter till 15 st. Nu har han sin bostad och 
kontor vid Dolores st. mellan 15 & 16 sts. Ända från de tidi- 
gare åren af sin vistelse i San Francisco har han varit välkänd 
bland svenskarne som framstående sångare. Han är en af de 
äldsta medlemmarne af Svenska Sångsällskapet. Är vidare 
frimurare, oddfellow, medlem af Svenska Sällskapet och af 
sv, luth. kyrkan. Gift sedan den 9 måj 1901 med Elna Troili 
från Roslagen och har tre barn. 

Blomberg, Andrew, fabrikör — Los .Angeles — fÖdd i 
Wing förs:g, Skaraborgs fän, den 13 april 1851. Lärde snic- 



— 275 — 

keriyrket. Kom till Amerika den ~ 

4 maj 1870. Arbetade i sitt yrke 
7 år i Rockford, 111., 2 år i närhe- 
ten af Abilene, Kansas, så åter i 
Rockford och en vinter i Gales- 
burg. III. Kom till Los Angeles 
den 10 maj 1S80. Är kompanjon 
med Chas. Eck i firman Blom- 
berg & Eck, tillverkare af "the 
.patent universal improved remov- 
able screen." B. har varit syssel- 
satt i sin nuvarande affär i öfver 
23 år. 

Boden, J. O., prest — Turlock 
— född i Jerfsö, Helsingland, 
1856. der lians föräldrar voro 
bondfolk. B. kom 1878 i Kristi- 
nehamns skola, ett seminarium 
för utbildan<!e af predikanter och A. Blomberg. 

missionärer, som på den ti- 
den förestods af E. J. Ek- 
man. Efter fullbordad kurs 
på våren ]88i började han 
sin predikoverksamhet som 
resepredikant i Helsingland. 
Han innehade, denna befatt- 
ning till hösten 1889, då han 
reste till Amerika på kallel- 
se från en missionsfÖrsairi- 
ling i Dagus Mines, Pa, Ef- 
ter att ha betjenat denna 
församling i 6 år, antog han 
kallelse till församlingen i 
Yo-ungstown, O., och qvar- 
stod der till den i okt. 1903, 
då han flyttade till Turlock, 
Ca!. Han är en af de mån- 
ga pastorer, som slagit sig 
ned som farmare i trakten af 
Turlock, och har ett vackert 
farmhem. På samma gång 
bar han hela tiden varit 
Pastor J. O. Boden. verksam äfven som prest. 



— 276 — 

Bohmanson, Robert, apotekare — Arcata — född i Kristi- 
anstad, Skåne, den 19 april 1865. Hade genomgått nästan alla 
klasserna i Elementarläroverket, då han 1884, plötsligt afbröt 
studierna och ingick vid apotek. Var på apotek i Södertelge 
till 1887 och derefter i Grenna och på apoteket Storken i Mal- 
mö som laborant till 1888, då han reste til! Amerika. Stan- 
nade först i Omaha, Xeb. Efter att ha försökt sig på olika 
saker, fick han anställning i sitt yrke och arbetade på apotek 
i Omaha och Wakcfield. Xeb.. och Del Rapids, S. Dak. 1894 



R. Bohmanson vid sitt apotek i Arcata. 

Fulografi tagen af E. Skarstedi. 

gick han till fots från Salt Lake City, U., till San Francisco, 
Cal. Arbetade der först i bageri och var derefter ett par år 
laborant i det stora apoteket No-percent-pharmacy vid Märket 
st. 1897 hade han anställning i apotekare F. I!. Hidtiiigs ena 
apotek. Öppnade derpå egen affär i hörnet af i & Folsoni 
sts och innehade den til! 1901, då han flyttade ti!l Arcata och 
köpte det apotek, som han ännu innehar. 1908 köpte han vid 



— 277 — 

sidan derom ett apotek i Blue Lake. B. har eget hem i Ar- 
cata. Han är skicklig botanist och företager hvarje sommar 
botaniska utflykter i bergstrakterna. Han är frimurare och 
medlem af apotekareföreningar. Gift sedan aug, 1896 med 
Anna Amalia Rundblad från Söderteige och. har en son och 
två döttrar. 

Brandstedt, Aug. F., skå- 
despelare — San Francisco 
— född i Norrköping den 22 
apri! 1856. Lärde tapetse- 
rareyrket. Hans håg har 
alltid legat åt teatern, och, 
han var under en längre tid 
en framatåemle medlem ai . 
Norrköpings arbetareföre- 
nings amatörsällskap. Kom 
den 17 juni 1888 till San 
Francisco och har sedan in- 
nehaft anställningar dels i 
sitt yrke. dels af annat slag, 
men derjemte egnat en stor 
del af sin tid åt dramatiska 
tillställningar och bearbet- 
ning af teaterpjeser för dci 
svenska scenen. Han har 
uppträdt med stor framgång 
i en mängd roller såväl i 
San Francisco som i Oak- 
land och, San José. I Oak- Aug. F. Brandstedt. 

land har han varit ledare för 

en dramatisk klubb, Thalia. Han har äfven ofta uppträdt som 
tillfällighetspoet. För närv. bedrifver han i bolag med Ber- 
nard Peterson vinaffär i 233 Church st. I sept. 1900 råkade 
han falla från en ställning och afbryta sitt högra ben. Under 
den tid af 14 månader som han låg på sjukhuset mottog han 
690 besök af vänner och bekanta. Han undergick en i sitl 
slag nästan enastående operation, i det att läkarne, för att 
rädda hans fat, införde ett 5 tum långt stycke af en hund>- 
benpipa och läto det sammanväxa med patientens. I ö.steni 
hade dylika operationer försökts, ehuru mindre framgåugsfullt. 
Men detta var första gången något sådant försökts i vestern, 
och operationen lyckades rätt bra. I maj 1905 blef U. antastad 
af en röfvare och skjuten i ena underarmen. R. gifte sig vid 



22 års ålder och har haft 4 barn,, af hvilka ett dött. Familjen 
medföljde icke till Amerika. 

Brandt, Magnus, kontraktör — San Francisco — född i 
Sunne, Vermland, den 10 juli 1858. Genomgick Tekniska ele- 
mentarskolan i Örebro. Kom till Amerika den 10 jan. 1887 
och till San Francisco 1888. Var bosatt 2 år i Honolulu såsom 
verkställande byggnad si ngeniör för uppförande af dervarande 
stora sockerbruk. Flyttade tillbaka till San Francisco och bil- 
dade firman Brandt & Stevens. Han har uppfört flera stora 
byggnader. Gift. sedan den 10 juli 1888 med Maria Sjöquist 
från Vermland och har en son, Fred, och en dotter, Edith. 

Brunell, Hjalmar, urma- 
makare, sångledare — San 
Francisco — född i Vendels 
församling, Upsala län, den 
23 sept. 1855. Lärde urma- 
keriyrket i U psala. Hade 
anställningar i Stockholm 
och Linköping och hade 
egen affär någon tid i Hu- 
diksvall. Kom till Amerika 
(len 29 sept. 1883. Arbetade 
i 5 månaders tid i verldens 
största urfabrik i Waltham, 
Mass., och kom den 17 feb. 
1S84 till Omaha, Neb., samt 
stannade der till den 17 feb. 
1890, då han reste till San 
Francisco. Började egen af- 
fär 1895. Förlorade allt i 
den stora branden 1906. Har 
nu åter egen urmakeriaffar i 
no. 2150 Märket st. Med^ 
lem af Sv. Sällskapet sedan 
Hjalmar Brunell. ^^^ yar dess prot.-sekre- 

terare 5 år, derpå dess kassör ett år och har sedan 1898 varit 
dess finans-sekreterare. I Omaha var han med om att stifta 
Svea-Nora-orden och var ledare för dess qvartett samt för två 
andra svenska sångföreningar och en dansk förening, I San 
Francisco var han i 4 år ledare fÖr Svenska Sångsällskapet 
och ett år för den för länge sedan upplösta Glee-klubben. 
Sedan 1907 är han ledare för sångföreningen Lyran. B. är 
medlem af svenska frimurare-logen Balder. 



— 279 — 
Carlson, Adam, D. D. S., tandläkare — Los Angeles — född 
i Fonås, Vestergötland, den 22 juni 1861. Gick i skola der. 
Ankom den 15 juni 1880 till Chicago. Flyttade 1886 till San 
Francisco, Cal., och sysslade 
med olika arbeten der till 
1896. Efter att ha genom- 
gitt en förberedande kurs, 
vann han 1897 inträde i af- 
delningen för tandtäkekonst 
inom "College of Physicians 
and Surgeons" i San Fran- 
cisco och tog afgångsexa- 
men derifrån 1900. Han 
stannade iSanFrancisco som 
praktiserande tandläkare till 
hösten 1904, då. han öfver- 
flyttade sin verksamhet till 
Los Angeles. Han har sitt 
kontor i 222 Mason Bldg., 
hörnet af 4 & Broadway. 
Gift sedan den 11 april 1895 
med Sophia Swanson från 
Helsingborg. 

Carlson, Andrew P., frukt- 
odlare — Kingsburg — född 
i Alsheda socken, Jönkö- 
pings län, den 22 jan. 1852. °'"- *■ Carlson. 
Medföljde sina föräldrar till 

Amerika 1865. Bodde i 3 år i Altoona, 111., och 20 år i Day- 
ton, la., der han de tre sista åren hade egen farm. Kom på 
våren 1888 till Kingsburg och köpte 20 acres 3 mil från sta- 
den och anlade en vingård. Köpte senare åter 20 acres, som 
han har insådda i alfalfa. Medlem af Foresters och sv. luth. 
kyrkan. Gifte sig den 24 mars 1880 med Kate Johnson från 
Östergötland. Hustrun afled 1895. C. har 3 söner och 3 
döttrar. Äldsta dottern är gift med Chas. Lindquist, som har 
farm i närheten af C:s. 

Carlson, August, skomakare — Fresno — född på Äland 
den 12 okt, 1867. Gick till sjös 1886. Stannade 1887 i Au- 
stralien. Uppehöll sig der på många platser, från 1892 i guld- 
griifvorna i vestra Australien. Kom 1906 till Fresno, Cal., och 
ingick 1907 i broderns. C. E. Erickson. affär. 



Carlson, Anton, målare — San Francisco — född i Stora 
Weckleby. Öland, den 24 jan. 1874. Lärde mälareyrket i 
Kalmar. Restt' til! .Amerika 1891 och hamnade först i San Fran- 
cisco. Började 1903 egen 
affär under firmanamnet 
Carlson & Swanson. Med- 
lem af Svenska Sällskapet, 
svenska Oddfellow - logen 
och svenska frimurarelogen 
Balder. Gift sedan igot 
med Thora Olson och har 
två barn. 

Carlson, C. O., tidnings- 
man — San Francisco — 
född i Jemshög. Bleking. 
den 8 maj 1856. Blef efter 
flera års studier informator 
och egnade sig derefter åt 
affärslifvet. Var någon tid 
bosatt i Mora, Dalame. och 
! utvandrade 1880 till Ameri- 
ka. Var någon tid dels 
reseagent för ångbåtslini- 
er, dels lif försäkringsagent. 
1882-4 ^'ar han annonsagent 
Arton Carlson. ^ör Sv. Amerikanaren i Chi- 

cago, under flera följande, ar 
annonsagent for Sv. Tribunen och så åter för Sv. Amer. Be- 
sökte Sverige 1895-6. Reste 1897 till San Francisco och har 
sedan dess vistats flera är i Seattle, Wash., och i Portland. 
Or., i Council City och andra platser i Alaska och är åter se- 
dan 1907 bosatt i San Francisco. Var 1908-9 medarbetare i 
tidningen Vcstern i Eiireka. Gifte sig 1881 med Anna John- 
son i Cliicaii;o. Hon afled i jan. 1804. efterlemnande tre ^öner. 

Carlson, Eämest, fruktodlare — Riverside — född i Glim- 
åkra. Kristianslads län. den 17 maj 1865. Kom til) Knoxville. 
111.. 1882 och till Riverside. Cal.. sommaren 1883. .Arbetade 
dels i trädgårdarne. dels som murare. Besökte Sverige 1887. 
Har alltsedan hösten 1887 varit fruktodlare i Riverside. Köp- 
te iSS*} vid Dewey ave. (no. 153) 11 acres. som han sedan 
uppodlat. 10 acres äro planterade med apelsinträd och en 
acre bevu.\en med alfalfa. Medlem af Oddfellows. Woodmen 



och sv. luth. kyrkan. Gift sedan 1891 med Ida Besser från 
Knoxville, 111., och har 3 barn. 

Carlson, Frank E., skräd- 
dare — San Francisco — fÖdd 
i Dannäs förs :g, Småland, 
den 14 juni 1872. Begaf sig 
vid 17 års ålder till Amerika 
och var i många år bosatt i 
Sonth Bend, Ind. 1904 be- 
sökte han Sverige. Bosatte 
sig 1907 i San Francisco, 
der han nu innehar en för- 
månlig anställning som till- 
skärare hos firman F. C. 
Thiele. C. är medlem af Sv. 
Sångsällskapet, Knights of 
Pythias, Elks och var en af 
stiftarne af den svenska 
ungkarlsklubben. 

Carlson, Gustaf Adolf, 
kontraktör — Turlock — född 
i Norrköping den I feb. 
1867. Reste 1882 till Ame- 
rika. Bosatt i många år på 
olika platser i Nebraska. „ „ , 

Lärde ^ kalkrappare - yrket. ^- ^- Carlson. 

Gjorde en resa till Stilla hafskusten 1902. Flyttade till Tur- 
lock, Cal., i april 1903. Ingick kompanjonskap med Edw. 
Johnson. Firman tager kontrakt på anläggning af cement- 
trottoarer, grundläggning af byggnader, mureriarbete och 
kalkrappning. C. eger en 28 acres-farm och bor på den. Gift 
sedan juni 1906 med Ruth Anderson från Minnesota och har 
en dotter. 

Carlson, Johan Magnus, fruktodlare — Kingsburg — född i 
Alsheda socken, Jönköpings län, den 28 feb. 1826. Hade kron- 
boställe. Reste 1865 till Amerika och var bosatt 1 Illinois ocU 
i lowa, innan han 1888 flyttade till Kingsburg. Han afled 
1905. Medlem af sv. hith. kyrkan, hade han varit diakon i 20 
år i Dayton, la., och under hela sin vistelse i Kingsburg, 
Han var gift sedan 1847 m^'! Anna Stina Peterson och hade 
6 barn. Af dessa äro en dotter och en son aflidna. Två af du 
qvarvarande äro Andrew P. och Gustaf Emanuel, hvilkas 
biografier finnas å sidorna 279 och 282. 



— 282 — 

Carlson, Gust Emanuel, sUgtare ^ Kingsburg — född ; 
Skede socken, Småland, den 15 juni 1860. Medföljde föräl- 
drarne 1865 till Amerika. Bodde först i Altoona, 111., så ; 
Dayton, la., från våren 1868. Kom i april 1888 till Kingsburg, 
Cal. Köpte 20 acres, uppodlade dem och behöll dem i 7 år. 
Reste 1895 till östern och stannade der 30 månader. Återkom 
till Kingsburg 1897 och började kötthandel, hvarmed han fort- 
farit alltsedan. Han eger 38 acres land och eget hem i staden. 
Medlem af sv. luth kyrkan. Gifte sig 1891 med Alfrida Lin- 



' G. E. Carlsons hem i Kingsburg. 

Fotografi tagen af E. Skarstedt. 

dell från Dayton, la., hvilken afled 1895. Omgift 1904 med 
Christina Henrietta Peterson från Helsingborg. Har en son 
ur första giftet, som är bosatt i lowa, samt i andra giftet 2 
barn. 

Carlson, H., tvätteriegare — Los Angeles ^ född i Urs- 
hults förs:g, Kronobergs län, den i juli 1872. For till Dan- 
mark 1889 och arbetade i ett tvätteri ett års tid, hvarefter han 
återvände till Sverige och fortsatte i samma yrke. Utvan- 
drade till Amerika 1891. Efter en kort tids vistelse i Halifax,, 



N. S., begaf han sig vesterut görande kortare uppehåll i Win- 
nipeg. Man., samt i Vancouver och Victoria, B. C. Han an- 
kom 1893 till San Francisco och 1895 till Los Angeles. 1896 
förestod han det af senator Jones egda Santa Monica-tvätteri- 
et. I början af 1897 flyttade C. tillbaka till San Francisco 
och blef föreståndare for tvätteridepartementet i Palace 
Hotel. Samma år fick han från senator Clark, som då vista- 
des i Europa, telegrafiskt anbud att för hög lön taga hand om 
ett af senatorn egdt tvätteri i Gerome, Ari, I början af 1899 
slog C. sig ned i Los An- 
geles. Han hade under ett 
års tid anställning i Empire- 
tvätteriet. Under hela den 
tid han arbetade för andra, 
funderade han på planer att 
uppsätta ett eget mönster- 
tvätteri, och 1901 gjorde han 
en början dermed i liten ska- 
la vid Temple st. Omkring 
2 år senare flyttade han sitt 
tvätteri till dess nuvarande 
läge, 710 W. 3 st. Han har 
förbättrat och utvidgat sin 
affär, tills den nu är försedd 
med alla för ett dylikt före- 
tag erforderliga moderna 
maskinerier och tillbehör. I 
C:s tvätteri göres all stryk- 
ning för hand, hvarigenom 
det bästa och finaste arbete 
tillförsäkras kunderna. C, 
H Carlson ^^^ öfver $6,000 insatta i sin 

affär och eger ett elegant 
hem, 1156 E. 20 st., som kostat lika mycket. Han låter icke 
affären uppsluka alla andra intressen. Tvärtom tager han 
liflig del i politik, sällskapslif och allt, som kati lända särskildt 
hans landsmän i Los Angeles till fromma. Han är en stor 
djurvän och hästkännare. Han eger dyrbara hästar så väl 
som automobiler. Gift sedan den 14 juli 1896 med Eva Chri- 
stina Swanson från samma församling i Sverige som han sjelf 
och bosatt i Amerika sedan 1893. Makarne C. ha en son, 
Luther Malcolm. 



Carlson, Johan Gustaf, fruktodlare — Vinland (Kerman) 
— född i Vernamo, Jönköpings län, den 22 april 1857. Ar- 
betade i stenbrott och på jernviigar i Norrland och Dalame m. 
fl. samt reste 1880 till Amerika. Efter 2 års vistelse i Joliet, 
111., och 5 års i Vasa. Minn., der han arbetade i en nijölqvarn, 
kom han 1887 till Templeton, Cal., och köpte 20 acres ^amt 
planterade dem i trädgård, Blef sedan hveteodlare. Sålde 
farmen och arrenderade stora sträckor land. Han liadc så- 
hnida ända till 2.000 acres farmland och betesland, ilå han i 
okt. 1903 i sällskap med O. F. Erickson, 11. A. Larson och 
Henning Johnson företog en resa med häst:'kjuts lill Fresno 



J. G. Carlsons farm i Vinland. 
Fotografi lagen af E, Skarsieiii. 

CO. för att bese den nyanlagda Vinland-kolonien. På vägen 
till Vinland gjorde sällskapet ett besök hos denna boks förf., 
som då egde en farm mellan Laton och Kingsburg. De 4 
Templetonborna köpte ett stort landstycke i Vinland och de- 
lade sedermera upp det. C. fick sålunda på sin lott 53 acres 
och flyttade dit med sin familj 190g. Han köpte 20 acres til! 
och här dem i alfalfa och allt det andra jilanteradt i träd- och 
vingård. Medlem af sv. liUh. kyrkan, tiift sedan 1880 med 
Aima Sofia Johanson och har 7 barn. 

Carlson, Joscph M., elektriker ■ — San I-rancisco — =■ föild i 
Chicago den 18 ang. 1884. Medföljde sina föräldrar till Los 
.\ngeles, Cal., 1894. Kom till San Francisco 1900. Har sedan 



iyo2 sysslat med elektriska konstruktionsarbeten. Bildade i 
jan. 1903 "Independent Electrical Construction Co." och är 
dess sekreterare och kassör. Affärsptatsen ar i no. 381 Ful-* 
ton st. C. har eget hem i Alameda, Han är medlem af sv. 
baptistkyrkan. Gift sedan juni 190Ö med Bessie Helena Olson 
från Janiestown, X. Y,, och har en son, 

Carlson, Sven August, fa- 

brikssiiperinteudent — Stege 
— född i Toffteryds förs ;g, 
Småland, (len 11 dec. 1867. 
Efter slutad skolgång fick 
han anställning hos ett trä- 
varubolag i Skillingaryd. 
Reste 1888 till Amerika och 
var under i'/i års tid träd- 
gårdsmästare i Riverside, 
Cal,, hvarefter han fick plat.s 
hos den stora firman Stauf- 
ier Chemical Co. i San Fran- 
cisco först som snickare, se- 
dan som förman, 1896 ut- 
nämdes han till superinten- 
dent för firmans kemiska fa- 
brik i Stege, Contra Costa 
CO. C. har varit medlem af 
skolstyrelsen i Stege i 5 år 
och dess ordförande 4 år. 

Han är sedan 1892 medlem s. A. Carlson. 

af Sv. Sällskapet i San Fran- 
cisco. Gift «edan 1892 med .\delina Anderson från Fukarp, 
Småland, och har 4 barn. 

Cederlind, John A., fabrikör — Los Angeles — född i Vire- 
stads förs:g, Kronobergs län, den 22 april 1873. Kom til! 
Amerika 1890. \'ar först bosatt i Erie, Pa., och arbetade som' 
gjutare. Kom 1902 till Los Angeles. 1903 började han till- 
samman med Will. och Axel Peterson ett gjuteri, men sålde, 
det efter ett halft år. 1904 grundlade han tillsamman med 
Peter B. Peterson och Will. Peterson bolaget United Phos- 
]>hate Co., hvars v.-ordf. och sekreterare han är. Bolaget 
handlar med gödningsämnen och talg samt har sitt upplag 
vid 38 st. & Santa Fé-banan och gör en blomstrande affär. 
Gifte sig 1895 med Ida Sofia Peterson från samma församling 



som han sjelf. Hon hade vi- 
stats i Amerika sedan 1891. 
Hon afled 1903, efterlemnan- 
de 2 söner och en dotter. En 
annan dotter hade aflidit i 
barnaåren. 

Croft, Eric, pioniär, f. d. 
farraare — Los Angeles — 
född i Gefleborgs län den 3 
f"^i "835 och medföljde si- 
na föräldrar 1846 till Ame- 
rika, dit de anlände, efter en 
5 månaders sjöresa mellan 
Gefle och Brooklyn, i mara 
1847. Färden fortsattes med 
kanalbåt o. s. v. till Chicago 
samt till fots till Bishop 
Hill, dit invandrarne, s. k. 
Erik Jansare, omkring 300 



J. A. Cederlind. 

till antalet, anlände i slutet 
af maj 1847. Kort derefter 
flyttade familjen Croft tili 
Victoria, III. C. egnade sig 
här åt jordbruk hela 21 år. 
I okt. 1868 färdades han i 
prärieskonare till Boone co,, 
la., hvarest han sedan i 24 
år sysslade med jordbruk. 
1890 aflade han ett besök i 
Sverige. I början af 1893 
reste han till CalifornJa. Ef- 
ter att ha tillbiagt 3 år i 
trakten af Santa Ana flytta- 
de han i juli 1896 till Los 
Angeles. Han har varit 
fredsdomare 2 år, skoldirek- 
tör 14 år, townshiptrustee 7 
är. 1856 var han med om 



— 287 — 

att rösta för John C. Fremont för president. 1850 blef han 
medlem af sv. metodistkyrkan i Victoria, III. li^yi erhöU han 
vederbörligt tillstånd att verka som lokal pre dikant. Han gif- 
te sig våren 1856 med Martha Larson från Bollnäs, hvilken 
medföljde samma emigrantsällskap som C. från Gefle till 
Bishop Hill och stannade på sistnämda plats 8 år. Hon afled 
den 27 dec. 1905 i en ålder af nära 74 år. Af makarne Crofts 
9 barn lefva fem i eller nära Slater, la. 

Cullberg, Isaac, affärs- 
man — Arcata — född i On- 
sala, Halland, den 9 jan. 
1867, son till sjökaptenen 
Andreas Cullberg. Studera- 
de i folkskolan i Onsala och 
derefter i Göteborgs Real- 
skola samt Hansons Han- 
delsskola. Hösten 1885 
kom han till Arcata. Arbe- 
tade i flera år i olika befatt- 
ningar vid sågverken. Ge- 
nomgick handelsskola i Eu- 
reka och utexaminerades 
1888. Var derefter bokhål- 
lare hos olika sågverksbo- 
lag, hvarefter han 1894 or- 
ganiserade Humboldt Ma- 
nufacturing Co. för tillverk- 
ning af takspån, idkande af 
handel m. m. Han har varit 

detta bolags sekreterare frår. , ^- *-""'>"'6- 

början. Bolaget har sin af-|Fotografi lagen af A. W, Ericson, 
färsplats och sin fabrik i 

Arcata. C. är delegare i flera andra bolag. Gift sedan 1899 
med Hulda Nelson och har två döttrar. 

Dahlsten, Luther, prest . — Fresno — född i Swedona, III., 
den 25 aug. 1869, son till pastorn dr A. W. Dahlsten. Med- 
följde som barn föräldrarne till Salemsborg, Kans., och upp- 
växte der. Under omvexlande studier, resor som tidnings- 
agent, arbete som butiksbiträde o. s. v. hade D, nått sitt 22dra 
år, innan han på allvar egnade sig åt studiebanan. 1895 af- 
lade han med höga betyg mogenhetsexamen vid Bethany Col- 



Icge i LindsborfT Tjänstgjorde som hjelpprest någon tid. 
Inskrcfs hösten i8i/> vid Augustana College i Rock Island. 
Vann der lärdomsgraden IS. D. och erhöil af Uethany College 
gradfii A. M. lUeE år lyoo 
prcstvig<l i Ituffalo, N. Y. 
Var pastor der till i(/i3, der- 
])ft i Hegewich, III., och i 
Manisticjue, Mich., till april 
Ti)oy, då han öfvertog vår- 
den om församlingen i Fres- 
no, Cal., och de dertill hii- 
raiide församlingarne i Ker- 
man och Stcvinson. Gift se- 
dan iy04 med Uertha Noyd, 
(lotter till pastor M. Noyd, 
»X"h har 2 barn. 

Daniel son, August, köp- 
man — Kingsburg — född 
i Sillcrud socken, \'erniland. 
don 19 jaii. 1855. Lärde 
skoniakeriyrkot. Kom till 
Ishpeming, Mich., 1880 ocli 
hade .skoaffär der till 1903. 
dS han flyttade till Kings- 
burg, Cal. Han har stoi „ , t « n. 1.1 .„ 
, f ... , , 1 Pastor L, N. Dahlsten, 
skubutik der sedan den 3 

okt. 11)03, Medlem af sv. luth. kyrkan. Ciift sedan 1883 med 
Carolina Swen.son från Sillerud socken. Har 4 barn. Ett 
femte, en jo-ärig dotter vid namn Agnes Eugenia, gick i al- 
färsskola i San Francisco 1906. Hon blef så skrämd af jord- 
bäfningcn den 18 april, att hon efteråt aldrig var frisk mer, 
ntan småningom tyna<le bort och dog på sjelfva julafton 1906. 

Devis, Axel, rörläggnings-kontraktör — San Francisco — 
född i Stockholm den 13 dec. 1863. Började vid tidiga år 
lära plätslageriyrket. Reste 1880 till Amerika. Efter ett års 
vistelse i Minnesota flyttade han till San Francisco och bör- 
jade arbeta som rörläggare (plnniber). Har haft egen affär 
sodan HX\l i no, ijjt) Dolores st. .Xr medlem af Master Pluni- 
bers .\ssociation och den svenska frimurare-logen llalder. 
Gift sedan 1888 med .\ugiista Sjöberg. 

D«neU. C. S., fniktodlare — Kingsburg — född i Tokeröd. 
Jönköping- län, den 10 okt. lÄio. Medföljde sina föräldrar 



iSÖQ vid deras utvandring till Red Wing, Minn. Efter ett 
års vistelse der flyttade familjen till Kansas och tog home- 
stead-land lo mil sydvest om Salina. Efter att i 27 år ha 
sysslat med hveteodting flyttade D. med sina föräldrar och en 
broder 1896 til! Kingsbiirg, Cal. D. köpte 20 acres. Sålde 
dem 7 år senare och köpte den farm, han nu eger ocli bebor, 



C. S. Daneils farmhem vid Kingsburg. 

Fotografi tagen af E. Skarstedt. 

en vacker 20-acres*piats en mil från Kingsbiirg, planterad i 
trädgård och vingård. Medlem af missionsförsamlingen. 
Gift sedan 1884 med Anna Christina Eastbérg från Bricksta. 
Småland, och har 3 barn. 

Dybergh, R., jernvägstjenateman — San Francisco — född 
i Stockholm den 16 jan. 1862. Efter slutad skolgång, hvari 
inberäknas 2 terminer i teknisk skola och 2 terminer i handels- 
institut, var han från maj 1877 till ang. 1879 anställd hos 
maskinagentnrfirman Carl Jacobsen & Co. Gick derpå till 
sjös. Fick efter sin återkomst plats hos ett snickeriaktiebolag 
och arbetade sig upp till niagasinsbokhållare. 1880 blef han 



— 290 — 

kapten på firmans bogserbåt; var derpå åter bokhållare och 
kassör. Den 9 juni 1881 gick han till sjös igen. Kom på vå- 
ren 1882 till Galveston, Texas, och stannade der under olika 
sysselsättningar, mest som försäljare och handelsexpedit, till 
våren 1885, då han företog en resa till Sverige. Genomgick 
en 3 månaders kurs i Jonsons Handelsskola i Stockholm. 
Återkom till Texas i sept. 1885 och slog sig ned i Dallas. Ha- 
de anställning i olika affärer, äfven en kort tid egen affär 
och reste på våren 1888 till San Francisco. Den 30 april fick 
han anställning på S. P.-jernvägens hufvudkontor, samma 
plats som han ännu innehar. Hösten 1889 byggde han ett 
hem åt sig i Fruitvale, no. 1356 35 ave., och har bott der allt- 
sedan. Är medlem af Sv. Sällskapet sedan 1896 och var dess 
ordf. 1905-8 samt af Patriotiska Förbundet sedan 1897 och har 
deri tiensts:^jort som korresp. sekreterare 1899-1901, vice-ordf. 
1904-6 och ordf. 1908-9. Han har tagit en mycket verksam 
del i svenskarnes angelägenheter, bl. a. såsom arrangör och 
dekoratör vid midsommarfesten 1901, som festtalare 1905 och 
1906, som marskalk yid midsommarfesten 1908. År 1906 räd- 
dade han $800 åt Patriotiska Förbundet på dess assurans. 
Han tjenstgjorde som bokhållare åt Sv.-Am. Importbolaget 
från hösten 1908 till våren 1909. Han tog en särdeles verk- 
sam del i agitationen för kapten Matsons utnämnande till 
svensk konsul. Han är äfven intresserad i ett kolonisations- 
företag i Rogue River-dalen i södra Oregon. Gift sedan den 
30 juli 1885 med Ada Maria Fredlund från Stockholm och har 
3 barn. 

Eckman, Alexius Oscar, organist och kompositör — San 
Francisco — född i Tuna förs :g, Småland, den 2y. nov. 1843, 
der fadern och farfadern varit organister. E. studerade mu 
sik, innan han 1866 gaf sig till sjös. Efter att ha flackat om- 
kring som sjöman ett par år, led han skeppsbrott på ett ko- 
rallref vid Cuba, men blef, liksom hela besättningen i öfrigt, 
räddad. Han inskeppade sig för New York, angreps af gula 
febern, kryade till sig igen och kom efter en resa till Panama 
år 1865 via Cape Horn till San Francisco och har alltsedan 
dess vistats här. Han upptog sina musikstudier igen och har 
tjenstgjort som organist i flera af stadens förnämsta kyrkor. 
Han är nu sedan flera år tillbaka körledare och organist i sv. 
luth. kyrkan. Han har komponerat flera musikstycken. Är 
medlem af musiklärareföreningen. Har varit dess sekreterare 
och fick af föreningen 1897 en dyrbar käpp åtföljd af en tack- 
samhetsskrifvelse. 



— 291 - 
Eck, Charles, fabrikör — 
Los Ajigeles — föcM i Frände- 

fors, Sverige, 1859. Kom ti'l 
Amerika 1886. Bosatte sig 
först i Tacoma, Wash. Flyt- 
tade till Los Angeles, Cal., 
i8g6 och ingick kompanjon- 
skap med Andrew Blomberg. 
Firman tillverkar såsom redan 
nämts i Blombergs biografi, 
hvad som är kändt under nam- 
net patent universal improved 
removable screen. Firman har 
haft stor framgång och eger nu 
en stor fabrik med alla sorters 
moderna maskinerier, en gaso- 
linmaskin om 38 hästkrafter, 
en elektrisk maskin om 10 
hästkrafter. När verkstaden är 



N. G. Eckdahl. 



Charles Eck. 

i full gång, ger den arbete 
till 14 man, nästan alla sven- 
skar. E. har varit gift. Hu- 
strun afled i juli 1909. 

Eckdahl, Nils Gottli^, 
fastighetsmäklare — Los An- 
geles — född i Helsingborg 
den 6 sept. 1869. Reste i 
sept. 1888 till Amerika. Vi- 
stades i Council Bluffs, la., 
och Omaha, Neb., de första 
åren, mestadels sysselsatt i 
annonserings- och tryckeri- 
affärer. For den 6 juli tiU 
Colorado Springs, Colo. Up- 
pehöll sig der och i 'Denver 
till dec. 1895,, då han reste 
till Los Angeles, Cal. Här 
bar han varit mycket verk- 
sam på flera områden. 1896 
utgaf han och var manager 



— 292 — 

för tidningen California-Journalen. Han har i 4 år haft an- 
ställning i stads-assessorns kontor och i flera år varit depu- 
terad stads- och county-assessor och är notarius publikus se- 
dan 1906. Han var en af sv. republ. klubbens stiftare och har 
tjenstgjort som dess ordf. och sekr. Han var en af stiftarne 
af Sv. Nationalförbundet och af sjukhjelpsföreningen Skan- 
dia. I sept. i()o6 började han tillsamman med Gust Ander- 
son fastighetsaffär med kontor i no. 418 Pacific Electric Bldg. 
Firman eger 2 grufvor i Mexico. E. är delegare i flera gruf- 
vor i California och eger 2 hus i Los Angeles. Han är med- 
lem af Modern Woodmen och sv. luth. kyrkan. Gift sedan 
den 20 feb. 1895 med Emma Rydbäck från Xottebäcks förs:g, 
Småland, och har 2 söner och 3 döttrar. 

Eckström, Albert, hjelpförenings-föreståndare — Stockton 
— född i Stockholm 1840. Har varit bosatt i Stockton se- 
dan 1859. Har hela tiden haft sin verksamhet bland ameri- 
kaner, är den styrande anden i deras hjelpförqning och kas- 
sör i deras trädplanteringsförening, gift med en amerikanska 
och talar engelska som en inföding, men har lika fullt hela ti- 
den varit med ovanlig ömhet fästad vid Sverige och allt 
svenskt. lU. a. har han så ifrat för svensk sång, att han gjort 
sig besvär att till engelska öfversätta åtskilliga svenska stu- 
dentsånger blott för att få tillfälle att sjunga dem i qvartett 
med amerikaner. En gång har han besökt Sverige och höll 
vid sin återkomst inom de föreningar, som han tillhör, före- 
drag om sin Sverige-resa, belysande det med stereoptiska bil- 
der. Minister Thomas sände honom i erkänsla för detta be- 
mödande ett bland amerikanerna sprida kännedom om Sve- 
rige sitt porträtt med tacksam helsning. 

Edwall, J. W., skräddare — San Francisco — född i In- 
dals socken, Medelpad, den 28 april 1875. Vistades på olika 
platser. Gick någon tid i folkhögskola. Tjenstgjorde i armén 
4 år. Tog af sked deritrån som sjukvårdskorporal 1900 och af- 
reste till Amerika. Kom på våren 1901 till Oakland. Arbeta- 
de mesta tiden i San Francisco och flyttade dit 1903. Han 
har eget hem, 4or Moscow <t. Medlem af sv. baptistförsam- 
lingen. Gift sedan 1900 med (-'arolina Söderström från Torps 
socken, Medelpad. 

Elmlund, Carl Johan, farmare — Riverside — född i Wies- 
landa, Småland, den 26 juni 1874. Aledföljde som barn för-"- 
äldrarne till Bleking. Var från 1882 till 1890 bosatt i Hof- 
mantorp och sedan i Alfvestad till 1893, då han reste till Carl- 



— 295 — 
ton, Oregon, och egnatle sig åt jordbruk. Kom 1898 till River- 
side. Köpte lyoo en alfaUafarm på 13 acres och 1902 en 20 
acres farm. Denna liar han senare sålt. ig04 köpte han 
<len plats på 7 acres, som han nu bebor (125 X. Jefferson st.) 
Medlem af Woochnen o£ the World och sv. luth. kyrkan. 
Gift sedan 1905 med EHen Carolina Daiihn från Toffteryds 
förs:g. Småland, och har 2 söner. 

Einarson, A., natiiroiatisk 
läkare — San Francisco — 
född i Karlshamn 1872. Gick 
i skoia der och studerade se- 
dan vid gymnastikinstitutct i 
Stockholm. Var i många år 
niedhjelpare åt cjen bekante. 
framstående, numera aflidnc 
sjukgymnasten GÖthe Nor- 
berg i Stockholm. Kom till 

San Francisco i sept. 1897 
och har sedan maj 1898 varit 
associerad med dr A. O. 
Lindström och sedan 1903 
hans kompanjon. 

■ Englund, J., pioniär — \*a- 
sa — född i Gräsmarks soc- 
ken, Vermland, den 6 nov. 

1827. Måste vid 11 års ålder 
iit att förtjena sitt eget uppe- 
hälle, först som vallpojke, se- r^ . ^. 

1 r ■ r--ti ■ - 1 Dr. A. Einarson. 

<lan som dräng. Gifte sig vid 

27 års ålder med Stina Jansdotter, som egde ett litet hemman. 

Detta sålde makarne E. längre fram och köpte ett större. 

hvarvid de betalte 2,000 kr. och gingo i skuld för lika mycket. 

3 år derefter förlorade de allt. E. begaf sig till Norrland och 

arbetade ihop nog till en Amerikaresa, 1870 reste han till 

St. Peter, Minn. Arbetade på jernväg m. m., eftersände sin 

familj, köpte 80 acres stubbland och flyttade 4 år derefter til! 

Chisago Lake, Minn., och slog sig ned på skogsland. 1889 

bosatte han sig med sin familj i Vasa, San Liiis Obispo co., 

Cal. E. är en strängt bekännelsetrogeu lutheran. Han har 

haft 3 söner och en dotter, hvilken sistnämda afled i Minn. 

Äldste sonen är den bekante prestmaiinen och redaktören vid 

Augustana, pastor Martin J. EngUuid. Yngste sonen, Philip 

E., är skräddare och bosatt i San Francisco. 



— 294 — 
Et^berg, Charles Knut, fruktodlare — Riverside — fÖdd i 
Bottneryd förs :g, Jönköpings län, den 13 jan. 1867. Kom 
1887 till Hiawatha, Kans. Arbetade hos farmare, äfven en 
sommar i Nebraska. Reste 1892 till Riverside, Cal. Arbetade 
i många är för andra farmare. Köpte 1901 10 acres alfalfa- 
land samt 1902 3J4 acres vid N. Jefferson st. och 1908 angrän- 
sande 7 acres. Denna senare plats, hvilken han uppodlat till 
apelsinträdgård, vingård m. m., och som han hade till sitt hem 
till sommaren 1909, finnes afbildad på sid. 117 i denna bok. 
Sommaren 1909 sålde han den och köpte en annan trädgårds- 



C. K. Engberg och hans familj samt deras hem i Riverside. 

Fotografi tagen af pastor M. A. Nordström, 

farm på 7 acres vid samma gata helt nära Magnolia ave. Det 
är detta hans nya hem, som är afbildadt här. E. är medlem 
af sv. hith. kyrkan. Gift* sedan 1895 med Emma Peterson från 
Toffta, Jönköpings län, och har en dotter och 2 söner. Två 
barn äro döda. 



— 295 — 

Engmark, Johan Theodor, skomakare — San Diego — född 
i Motala, Östergötland, den 9 jan. 1851. Lärde skomakeri- 
yrket. Bodde 4 år i Vadstena. Reste 1870 till Amerika. Han 
förlorade allt, hvad han hade, i branden i Chicgo 1871. Bod- 
de derpå 4 år i Genesee, 111., och derpå i Davenport, la., och 
Moline, 111., öppnade affär i Chicago 1877 och fortsatte med 
den till 1882. Var i 4 år sjuk i röjmatism. Kom i nov. 1885 r 
till Los Angeles, Cal. Stiftade 1886 föreningen Svea och var 
dess ordf. till 1891, då han for till Chicago. Hade anställning 
som försäljare hos skofirman Holder och derpå under 6 års tid 
hos Douglas, hvarefter han var bosatt i Kansas City till 1904, 
då han flyttade till Los Angeles. I feb. 1904 flyttade han till 
San Diego. I aug. samma år började han egen affär i 131 1 
F st. E. är medlem af K. of P. sedan 1877, af Skand. För. 
sedan 1894 och var dess förste president. Gift sedan 1906 
med Augusta Peterson från St. Charles, 111. 

Engström, Frans Oscar, slagtare — Eureka — född i Mol- 
I)äcks förs :g, Jönköpings län, den 4 okt. 1869. Arbetade från 
10 års ålder i en bobinfabrik. Kom 1890 till Texas och arbe- 
tade ett års tid på bomullsfälten. Kom till San Francisco 1891 
och till Eureka 1892. Arbetade i skogar och sågverk m. m. 
till sommaren 1908, då han öppnade kötthandel, som han ännu 
bedrifver. Är diakon i sv. luth. kyrkan. Gift sedan dec. , 
1896 med Alma Larson och 'har 3 barn. 

Engstrum, F. O., byggnadskontraktör — Los Angeles — 
född i Stockholm 1847. Reste i unga år till Amerika och vi- 
stades först i Houston, Tex. Kom 1888 till San Diego och 
1892 till Los Angeles. Efter att några år ha arbetat för aq- 
dra började han bygga hus på entreprenad. Det första stora 
kontraktet han åtog sig var uppförandet af sockerbruket i 
Oxnard. E. är den störste kontraktören i södra California och 
sysselsätter omkring 300 svenskar, bland dem 25 — 30 såsom 
förmän. Hans son F. E. Engstrum deltager i förvaltningen af 
faderns jätteaffär. Bland stora byggnader, som E. uppfört, 
märkas flera teatrar, dårhuset vid San José, postkontoret i 
San Diego, banker, skolhus o. s. v. Engstrum-bolaget eger 
den största snickerifabrik vester om Chicago, dessutom ma- 
skinverkstäder, gjuteri, brädgård, tegelbruk o. s. v. 

Erickson, Andrew, kontraktör, grufegare — Winslow, 
Glenn co. — född i Carver co.. Minn., den 5 april 1864. Ar- 
betade på Canadian Pacific-banan 1881 och 1882. Vistades 
sedan dels i Minneapolis, dels i sitt föräldrahem i Jordan, 28 



— 2()6 — 

mil från Minneapolis. Hade i 4 års tid ett kontrakt på att 
förestå spårvägstrafiken i Minneapolis. Flyttade 1889 ^^^^ 
Centralia, Wash., och stannade der 4 år. Sålde land för N. P.- 
banan och hade grufvor i bergen 2i7 niil öster om staden. For 
på hösten 1893 till San Luis Obispo, Cal. Hjelpte att bygga 
kustbanan mellan nämda stad och Santa Barbara. Flvttade 
derpå till Oakland och tog kontrakt på att afjemna marken för 
Standard Oil-bolagets fabriker i Point Richmond. Tog sedan 
kontrakt på att bygga broar och göra utjemningsarbeten på 
S. P.-banan på en sträcka af 90 mil mellan Carlom, Xev., och 
Ogden, Utah. Efter att derefter ha gjort arbete för North 
Shore-banan. byggt en stor reservoar nära Ross, en elektrisk 
jernväg från Point Richmond till countygränsen vid Qakland, 
en elektrisk jernväg mellan Point Richmond och San Pablo^ 
en 12 mil lång jernbana i Napa co. och fullbordat ett annat 
kontrakt för Ocean Shore-banan i Green Canyon, for han 1897 
till Alaska för att bygga en jernväg åt Guggenheim-syndi- 
katet mellan Cotello och koppargrufvorna, ett afstånd af 25a 
mil. Arbetet var beräknadt att kosta 25 millioner dollars, 
men 4 månader efter dess påbörjande blef företaget nedlagdt. 
Sedan dess har E. varit sysselsatt med grufföretag i Tnyo co. 
och har i bolag med X. O. Hultberg grundat Custer Mining- 
& Realty Co., såsom omnämdt på sid. 84. Bolaget har kon- 
tor i 301 Mechanics Bank Bldg., San Francisco. 1909 tog E. 
ett stort jernvägskontrakt i Oregon. E. är gift sedan 1885. 
med Betsy Olson från Minneapolis och har två söner och en 
dotter. 

Erickson, Carl Edward, skomakare — Fresno — född på 
Åland den 21 feb. 1870. Lärde skomakeriyrket och blef gesäll 
vid 15 års ålder. Gick till sjös. Kom till San Francisco 1891. 
Arbetade på sågverk i Sonoma co. i^^ år. Kom till Fresno i 
dec. 1893. Arbetade först i vingårdar, började sedan med sko- 
makeri. Hade haft egen affär två gånger (utbränd ena gån- 
gen), innan han 1902 för tredje gången började egen affär i 
931 I st. Brodern August Carlson är hans kompanjon. I 
jan. 1909 uppsatte han skobutik i samband med sin verkstad. 
E. är medlem af sv. luth. kyrkan, af Woodmen of the World 
och Fraternal Union. E. är gift sedan 1906 med Davida Ol- 
son och har en son. 

Erickson, Charles, fruktodlare — Kingsburg — född i Gryt- 
hytte socken, Vestmanlands län, den 9 nov. 1863. Kom 1884 
till Iron Mountain, Mich., och 3 månader senare till Ishpem- 
ing samt arbetade i grufvorna der till våren 1888. For der- 



— 297 — 

på till Kingsbnrg. Arbetade för andra de första lo åren. 
Arrenderade derpå farm och köpte 1902 20 acres samt 2 år se- 
nare 35 acres, det mesta deraf planteradt med träd och vin- 
gård. Har senare köpt 10 acres nära staden och har der ^tt 
hem. ^ledlem af sv. hith. kyrkan. Gift sedan 1885 med Chri- 
stina Maria .Anderson från Bäckenäs, Dalsland, och har 4 dött- 
rar och en son. 

Erickson, Charles E., tvatteriförcständare — San Francis- 
■CO — född i liosebo, Småland, den 6 nov. 1872. Genomgick 
allmänna skolan och reste vid faderns dÖd 1892 till San Fran- 
cisco och har vistats der alltsedan. Försökte sig under de 
första åren på många olika sysselsättningar. Har de senaste 
15 åren varit anställd i tvättinrättningar, de sista 7 åren af des- 
sa såsom förman nnder den allmänna helsovånlsnämden för 
tvättinrättningar i fattighuset och de olika lasaretten. Med- 
lem af sv. luth. kyrkan och af Odilfellows. Är stor vän af 
literaturstudier. Gift sedan juni 1905 med Hulda S. Linder 
och har t\'?i barn. Hor i no. 415 Hoffman ave. 

Erickson, Johan Alfred, 
prest — Oakland — född i 

Nordmalings socken, Ve- i 

sterbottens län. den 7 feb. 
1875. Kom vid 17 års ålder 
till Janiestown, X. Y.. och 
några månader senare till 
Kansas City, Mo. Studera- 
de sedan vid baptisternas lä- 
roverk i Chicago och utexa- 
minerades derifrån 1900. 
Tjenstgjorde vid en försam- 
ling i ilinnesota några må- 
nader och var derefter stats- 
missionär i Kansas och Mis- 
souri. 1'lef 1904 pastor för 
sv. baptistförsamlingen i 
Oakland. (iift sedan maj 
1907 med Ida Elizabeth 
Wåblin från Grand Rapids, 

Mich., en framstående sån- Pastor J. A. Erickson. 

gerska. 

Erickson, P. E., köpman — San Francisco — född i Räm- 
nas bruk, Vestmanland, den 28 juli 1841. .\rbetadc från sitt 



iSde till sitt i8de år vid Surahammarii jernbruk. Ingick der- 
på i finsnickarelära i Stockholm och blef på 2 år och 5 måna- 
der gesäll. Vann medalj fÖr ett utmärkt arbete. Arbetade 
som gesäll till 1866. Gjorde möbelarbeten till utställningen. 
i Stockholm, för hvilka hans arbetsgifvare fick pris. For den 
1 aug. 1866 till New York. Arbetade der i sitt yrke och reste 
1868 tiil San Francisco via Nicaragua ocji Costa Rica. Fort- 
satte att arbeta i sitt yrke till 1872, Arbetade 2 år för jern- 
vägsbolag med byggande af jernbankupeer. Besökte Sverigc^ 
vintern 1877-8, 1879 började han den sedan så välkända ci- 
garraffären i hörnet af California och Kearny sts. Sedan den 
förstörts af branden i april igo6, började E. affär vid East st. 
nära färjstationen. K. har eget hem i Richmon d-distriktet, 
no. 308 2 ave. Medlem af Skand. Sällskapet sedan 1868 och 
har tjenstgjort som v. ordf. deri. 1868 ingick han äfven i 
sångkören, som sedermera. 
omdanades till Svenska Säll- 
skapet. Var en af de sex 
medlemmar, som utarbetade 
bilagarne. E. har 2 gånger 
valts till ordf. for Sv. Säll- 
skapet. Han är också fri- 
murare. Gift sedan 1889 
med Mathilda Erickson från 
Linköping. Hon hade varit 
förestånderska för Old Peo- 
ples Home i San Francisco. 
Makarne E. ba en son. 

Ericson, A. W., fotograf 
— Arcata — född i Örebro 
den 26 april 1848. Fick vid 
11 års ålder plats i tryckeri 
och stannade der till 1866, 
då han reste till Chicago. 
Hans första arbete der var 
att hjelpa till att förvandla 
den nuvarande Lincoln Park 
från grafgård till lustgård el- 
ler park. Efter att senare 
ha arbetat i skogsläger vid 
nov. 1868 till Arcata, Cal. Var 
1869-76, under största delen af 
inidad Mill Co. Piörjade egcit 



A. W. Ericson och familj. 

Whitehall, Mich., reste han i 
bosatt i Trinidad, Cal., åren 
tiden som bokhållare fÖr Ti 



— 299 — 
tryckeriaffär i Arcata 1876 och har sedan 1893 derjenUe haft 
fotografiatelier. Brodern Richard ar kompanjon med honom. 
Firmanamnet är A. W. & R. Ericson. Som iandskapsfotograf 
liar E. vunnit Stort rykte. Hans vyer från skogstrakterna i 
nordvestra California och hans indianporträtter m. m. ha sålts 
i tusenvis i många år. I denna bok finnas på flera ställen 
vackra prof på hans konst. E. ar frimurare och oddfellow. 
Gift sedan 1878 med Ella Fitzell från lowa och har haft 8 
barn, af hvilka 2 söner och 5 döttrar lefva. 

Ericson, Richard, boktryckare — Arcata — fÖdd i Örebro 
den 7 sept. 1843. Arbetade från sitt elfte tili sitt 37de år i 
Lindska tryckeriet i Örebro. Ingick sommaren 1870 i hån- 
delsaffär tillsamman med äldste brodern Erik och arbetade i 
bolag med honom äfven 15 månader i Kronstadt, Ryssland. 
Kom i aug. 1882 till Arcata, 
Cal-, och blef kompanjon 
■med brodern A. W, Ericson 
i hans tryckeriaffär. E. ar 
musiker och har varit flöj- 
tist i flera olika orkestrar 
ocli alt-kornettist i musik- 
kårer. 

Erikson, Andrew, frukt- 
odlare — Kingsburg — född 
i Långmyre i Vase socken, 
Vermland, den g juni 1857. 
Tillbragte inalles ett år me '. 
skolgång. Lemnade vid 12 
års ålder sitt föräldrahem 
och kom ut att tjena sdivi 
dräng hos bönderna i trak- 
ten. Gaf sig vid 16 års ål- 
der i smedlära i StöcLholm, 
men ändrade ett hälft år se- 
nare plan och kom i maskin- 
lära. Fortsatte dermed till 

sommaren 1879, då han reste Andrew Erikson. 

till Amerika. Arbetade dels 

som maskinist, men mest som eldare i Ishpeming, Mich., till 
1886, då han, såsom i Kingsburgs historia omtalats på sid. 
173, blef utsänd att undersöka landförhållandena i California 
och genom sitt förordande af de samma blef anledning till 



— ,^oo 

flera Michigan-svenskars (Utflyttning. Ueii 23 iiov. 1886 kom 
E. till Kingsbiirg. Hans köpte 40 acres, livilka han sedan 
förlorat och åter kÖpt samt delvis sålt igen. Har dessutom 
40 acres ])å annan plats. L'nder de första 2 åren försökte han 
sädesodling med dåligt re- 
sultat. Har sedan egnat sig 
åt fruktodling. Medlem hl 
sv. luth. kyrkan, (iift sedan 
den 24 april 1880 med Sofia 
Wessmaii från Stockholm 
och har en fosterdotter, Ag 
nes Erikson. 

Ertkson, Gustaf, fruktod- 
lare — Kingsbnrg — född i 
Långmyre, Vermland, den 
23 dec. 1855, broder til! An- 
drew E. Kom till .\merika 
våren 1880. Arbetade i 
grufvor i .Michigan, på vall- 
byggnader i Louisiana, för 
fann are i Kan sas o. s. v. 
Kom till Kingsbnrg 1887. 
Köpte 20 acres och har varit 
mycket framgångsfull som 
vinodlare. Företog lyoy en 

M, A E-rii, ™ '■'■'^^ t'!' Sverige. Medlem af 

Mra A. Enkson. 1 .1 1 1 1 -i 

s\'. hith. kyrkan, hvari han 

tjenat som trustee o. s. v. Gifte sig 1901 med Lovisa Ström. 

Hon afled ett nr dereftcr, efterlemnande en dotter. 

Erikson, Peter, frnktodlare — ^Kingsbnrg — född i Vase, 
Vermland. den 14 april 1847. broder till de föregående Andrew 
och Gustaf E. Kom efter sitt 23dje år ut på jernvägsarbeten 
på olika hål! och 1878 till Stockholm, der han sysslade med 
oiika arbeten, .såsom spårvägsan läggning m. m.. tiU okt. i88o^ 
då han reste till Amerika och efter några månaders vistelse i 
Negaunee, Mich., kom till Ishpeming. I slutet af april 1888 
reste han til! Kingsbnrg, Cal. Arbetade "först som vedhug- 
gare på det närbelägna Lagnna de Tacbe-området och köpte 
derefter 4 acres. Sålde dem senare och köpte andra 10 acre* 
I mil från. Kingsbnrg. Medlem af sv. hitli. kyrkan, ledde hait 
under de år församlingen var vakant gudstjenstcma. Stör- 
sta delen af sin tid tjenstgjorde han som diakon. Han afled 



— sol- 
den 14 juni 1909 i Paso Robles, dit han blifvit förd för att om 
möjligt återvinna helsa genom användande af vattnet i der- 
varande helsobrunn. E. var gift sedan 1878 med Augusta 
Maria Wessman från Österåker. 

Fagerstrom, John P., sjökapten — San Francisco — född 
i Misterhult, Kalmar län, den 29 maj 1867. Gick till sjös vid 
12 års ålder. Fick vid 22 års ålder kaptensrättighet i Vester- 
vik. Kom 1890 till San Francisco. Seglade på kusten som 
kapten. Uppehöll sig i Alaska hela sommaren och hösten 
1909. Har eget hem i San Francisco vid 22 st. Medlem af 
Eagles. Gift sedan 1889 med Maria Hallgren från Vestervik 
och har en dotter. 

Fallgren, Per August, köpman — Kingsburg — född i Ny- 
kroppa, Vermland, den 11 nov. 1848. Kom den 5 april 1869 
till Lake City, Minn., och 1877 till Weston i Travis co. Hade 
farm och butik till dec. 1903, då han sålde ut och flyttade till 
^ingsburg, Gal. F. har butik vid Main st. och eger 40 acres 
jord en mil öster om staden. Gift första gången den 17 maj 
1873 med Carolina Nelson från Xora ; andra gången med So- 
phia Skor från Norge. Haft 2 barn i första giftet och 5 i an- 
dra. Äldsta barnet i andra giftet, en i6-årig son, drunknade 
under badning i närheten af Kingsburg 1904. 

Farman, mrs Emma Shogren, författarinna — Xapa — 
född i St. Paul, Minn., dotter till pastor Erick Shogren, en 
af den svenska metodistkyrkans i Amerika grundläggare. Un- 
der uppväxtåren hade mrs F. många tillfällen att följa med 
sin fader på resor och flyttningar i de svenska nybyggena i 
Minnesota och Illinois och slutligen till California. Hon bör- 
jade idka högre studier vid California-universitetet i Berkeley 
och fortsatte dem vid Knox College i Galesburg, 111., hvaref- 
ter hon under ett års tid tog en fortsättningskurs i engelska 
literaturen vid Cornell-universitetet i Ithaca, X. Y. Hon är 
gift med dr Chas. H. Farman, utexaminerad tandläkare från 
universitetet i Michigan. Makarne F. äro bosatta i Xapa City 
och ha en dotter och fyra söner. Mrs F. har skrifvit ett an- 
tal korta noveller, som vittna om djup insigt i de svensk- 
amerikanska nybyggare-förhållandena. Hennes bästa berät- 
telser ha varit införda i Scribners ]Magazine, Xew York Chri- 
stian Advocate samt i en af henne 1907 utgifven bok med ti- 
teln ''Where the Mississippi flows." I svensk öfversättning 
ha några af hennes berättelser varit synliga i Stockholms- 
tidningen Idun, Chicago-tidningen Svenska Tribunen-Xyheter 
och kalendern Vinterrosor. 



— 302 — 

Fehlcn, August, M. D., läkare — San Francisco— född i Tar" 
stad, Malinölius län, den 12 feb. 1860. Genomgick Landskrona 
Lägre och Helsingborgs Högre Elementarläroverk samt ai- 
lade studentexamen 1881. 
Efter 4 terminers vistelse 
vid Lunds universitet, der 
lian egnade sig åt medicin- 
ska studier, reste han 1883 
till Amerika och fortsatte si- 
na studier vid St. Paul Me- 
dical College i St. Paul, 
Minn., under tre års tid. For 
att anskaffa medel till full- 
bordandet af sin iäkarekurs, 
måste han för någon tid af- 
bryta studierna, men Upptog 
(lem senare ånyo i San Fran- 
cisco, Cal., och aflade läkare- 
examen vid dervarande 
Cooper Medical College 
1894. Han slog sig omedel- 
bart derefter ned som prak- 
tiserande läkare 1 San Fran- 
cisco och var under de för- 
sta 2 åren samtidigt anställd 
vid en af den nämda läkare- 
akademiens kliniker. Med undantag af ett par månader 1904, 
då han företog en resa genom Förenta Staterna, och ett hälft 
år 1908, då han med sin familj besökte Sverige och åtskilliga 
andra europeiska länder, har han sedan 1894 oafbrutet verkat 
som läkare i San Francisco. Han är medlem af San Fran- 
cisco county, CaJifornia State Medical Society och American 
Medical Association. Hans kontor och bostad äro i no. 331 
Chnrch st. Gift sedan 1895 med Emma Peterson och har två 
barn: Olga och Oscar. 

Francee, Charles, notarius publiciis — San Francisco — 

född i Ystad 1853. Kom 1873 till Illinois och 1878 till Cali- 
fornia. Efter en kort tids vistelse i Sacramento slog han sjg 
ned i Salinas City som handlande. Han var under 6 års 
tid stadens borgmästare och hade i 8 år politiska sysslor, så- 
som medlem af stadsstyrelsen och public administratör. Un- 
der de senaste Aren har han varit bosatt i San Francisco, der 



han har sitt kontor i Chronicle-byggnaden. Gift sedan 1878 
med Effie Gaines och har 2 barn. 

Franklin, Carl -Pontus, rörläggare och kontraktör — San 
Francisco — fÖdd i Örebro den 14 maj 1869, der fadern var 

stadsträdgårdsmästare. Efter att ha studerat vid vanltg sko- 
la såväl som vid tekniska skolan och någon tid haft anstäli- 
ning som e. o. telegrafist vid Bergslagemas jernväg, reste 
F. den 22 juni 1888 till Amerika. I Stamford, Conn., hvarest 



C. P. Pranklins hem i Piedmont, han sjelf med familj stäende fram- 
för grinden. 

Fotografi tagen af E. Skarstedt. 
han stannade 3 år, lärde han sig rörläggareyrket (plumbing). 
1891 kom han till Portland, Oregon. Försökte sig der någon 
tid som trädagent, men återgick derpå till sitt yrke och flyt- 
tade 1892 till San Francisco. Under 1893 vistades han ett 
hälft år i Fresno. Återkom derefter till San Francisco och 
gjorde arbete på Midyinterutställningen. 1894 flyttade han 
till College Park, nära San José, och hade egen affär der till 
1901, då han återflyttade til] San Francisco. Han har sitt af- 



— 304 — 

färskontor och verkstad i no. 49 Sacramento st., men bor i 
Piedmont, der han har eget hem, no. 89 Echo ave., postadress : 
Oakland. F. är en ovanligt mångsidig mekaniker, skicklig i 
allt, som tillhör husbygge. Han är atlet och gymnast och 
har med framgång pröfvat det vegetariska lefnadssättet. Med- 
lem af 'Svenska Sällskapet och den svenska frimurarelogen 
Balder. Gift sedan den 15 maj 1897 med Esther Johanson 
från Hofstad nära Örebro och har tre döttrar. 

Franklin, Edward, mekaniker — San Francisco — född i 
Ljusterö, Stockholms skärgård, 1859. Gick till sjös och kom 
efter en 5 månaders resa rundt Cape Horn till San Francisco 
1881, hvarefter han i öfver två år seglade och fiskade på ku- 
sten samt vid ett tillfälle höll på att omkomma vid inloppet till 
Columbia-f loden. 1884 företog han en resa till Sverige. Åter- 
kom 1885 till San Francisco, flyttade 1892 till Palo Alto och 
1896 till Sausaiito. 1898 reste han till Goldfield, Alaska, der 
han som grufarbetare och handlande hade god framgång. 
1900 återflyttade han till San Francisco och köpte sig ett hem 
vid Diamond st. Han har sedan flera år tillbaka haft anställ- 
ning hos Southern Pacific-bolaget som maskinist och nu se- 
nast som *'steam-fitter". Medlem af sv. luth. kyrkan. Gift 
sedan den 23 sept. 1886 med Johanna Lindström från Karls- 
hamn och har 4 söner. 

Franzén, John, hotellegare — Turlock — född i Virke, 
Skåne, den 16 jan. 1860. Lärde vagnmakeriyrket och vista- 
des i Marieholm och i Danmark före sin afresa till Amerika, 
som skedde 1886. Efter 7 års vistelse i PuUman, 111., uppe- 
höll han sig tre år i Sverige, anställd vid kyrkbygge och i pia- 
nofabrik i Eslöf. Återkom till Pullman och stannade der 
till 1903, då han för sin helsas skull på inrådan af N. O. Hult- 
berg flyttade till San José, Gal. Arbetade der och i Santa 
Clara, hade i 3 år Hultbergs farm 5 mil från San José under 
arrende och flyttade i juni 1907 till Turlock. Sedan mars 1908 
arrenderar och förestår han logihuset Chester House. Gift 
sedan 1896 med Clara Lindblad, lärarinna från Lund "och 
dotter till bankkamrer Lindblad i Linneryd. Makarne F. ha 
haft 3 barn, af hvilka ett, en flicka, lefver. 

Fredrickson, Oscar, sjökapten — San Francisco — född å 
Häf veron i Stockholms skärgård den i dec 1877. Utvandra- 
de till San Francisco 1889. Bodde hos sin farbroder, kapten 
John Ericson, och gick i skola till 1891. Gick samma år till 
sjös. Sändes senare till Newport News, Va., hvarest Matson 



— 305 — 
\avigation Co:s ångare Lurline byggdes, och kom på den 
samma såsom' förste styrman tillbaka til! San Francisco. 
Tjenstgjorde som förste 
styrman på nämda ångare 
till juni 1909, då han befor- 
drades till kapten på Hilo- 
iiian under kapten Peter 
Johnsons sjukdom. F. har 
eget hem no. 6298 Herzog- 
st., Oakland. Gift sedan 

1901 med Margaret Thom- 
sen och har 2 döttrar och en 
son. 

Fredrikson, Charles, far- 
mare — Kingsburg — född 
i Fridene, en half mil från 
Hjo. den 26 sept. 1847. Lär- 
de skomak eriyrke t. Ingick 
vid 18 års ålder i armén och 
stannade der till 1884. då 
han reste till Amerika. Han 
ankom till New York den 
14 juli och begaf sig derifrån 
till ilinnesota. Tog home- 

stead- .och förköpsland i 1 

trakten af Herman, Minn. kapten O. Fredrickson. 

1902 sålde han sin egendom för $10,000, och i<)03 reste han 
tiir California. Ankom till Kingsburg den 14 april och köpte 
en 1 40- a c re s-farm 5 mil från staden. På sidan iio i denna 
bok finnes ett porträtt af F:s farmhem och af honom sjelf 
stående framför bostaden med sina två yngsta söner. F. gif- 
te sig 1870 med Charlotta Johanson från Kyrkvalla, Vester- 
götland. Hon afled 1905. Makarne F. hade 3 söner och 6 
döttrar. En af döttrama är gift med red. Otto Eländer i Gö- 
teborg. 

Friborg, John, prest ■ — Los Angeles — född i Gunnarsjö 
socken, \'estergötiand, den 19 nov. 1871. Genomgick folk- 
skolan och reste vid 17 års ålder till Amerika. Ingick i sven- 
ska baptistförsamlingen i Manchester, X. H. Lärde sig sten- 
huggareyrket i Concord, N. H., och arbetade i detta yrke till 
1895, då han upptog missionsarbete i Lowell, Mass.. och or- 
ganiserade en baptistförsamling der. På hösten 1895 ingick 



han vkl baptisternas teolo- 
(fiska skola i Morgan Park, 
111. Utexaminerades deri- 
från 1899. Var pastor för 
sv. baptistförsamlingen i 
Hartford, Conn., i åVi års 
tid, hvarunder kyrka by^rg- 
des och församling stiftades 
i Springfield, Mass. Har se- 
dan hösten 1905 varit pastor 
för sv. baptistförsamlingen 
i Los Angeles, Cal. En ny 
dyrbar kyrka har imcler hans 
verksamhetstid der uppförts. 
Han utgifver en månadt- 
1ig församlingstidning med 
namnet Ledstjernan. I Hart- 
ford utgaf han tillsamman 
med pastor Klingberg en 



Pastor J. Friborg. 

tidning med sanima namn. 
(lift sedan den 21 okt. 1903 
med Elly Andrén, skollära- 
redotter från St. Mellösa, 
och har en son. 

Gardelius, Conrad R-, 
tvätteriförestånclare — San 
Francisco ~ född i Xora, 
Vestmanland, den 9 ang. 
i86(> liörjade efter slutade 
skolstudier arbeta i socker- 
bageri i XorrkÖping och ar- 
betade sedan som gesäll hos 
sin morbroder A. F. Sundell 
i 8 år, hvarefter han flyttade 
till .Malmö och under 3 års 
tid hade anställning i ett 
konditori. Genomgick se- 
dan korporalskolan vid krön- 



— 307 — 
prinsens husarer. Efter att åter ett par är ha arbetat i soc- 
kerbageriyrket i Norrköping, reste han till Amerika och ar- 
betade i olika yrken i Spokane, Wash., till vintern 1893, då han 
flyttade titi San Francisco, Efter att här ha arbetat som 
spårvagnskonduktör m. m., hade han anställning i United 
States Lanndry till efter branden 1906, då fackföreningen upp- 
satte sitt eget tvätteri. G. är aktieegare i detta och har en 
fördelaktig anställning hos detsamma. G. är frimurare, med- 
lem af Oddfeilows, Svenska Sällskapet och Sv. Sångsällska- 
pet, i hvilket han i mänga år varit kassör. Han var medlem 
af verkställande komitén för den stora sångarfesten i San 
Francisco 1907 och var dess förste kassör. Han har afven 
visat talang som skådespelare. Han har eget hem i Berkeley. 
Gift sedan den 15 juni 1901 med Hilda Olson. 

Georges, Leonard, bank- 
president, affärsman — San 
Francisco — född i Stock- 
holm den 22 sept. 1850. 
Studerade under åren 1859- 
1865 i Stockholms Lyceunl 
och var under de följande 
sex åren kontorsskrifvarc 
v i d Kontrollkonto r e t i 
Kungl. jernvägsstyrelsen. 
Reste 1873 till Amerika. Ar- 
betade dels på farm, dels i 
handelsbutik och apotek i 
Chariton. la., och derpå i 
groceryaffär i Omaha, Keb. 
Kom 1873 till San Francisco. 
Cal. Fick samma år anställ- 
ning som bokhållare hos 
musikfirman Sherman, Hyde 
& Co. och upptogs 1885 som 
medlem af firman, hvilken 
år 1892 inkorporerades un- 
der namnet Sherman, Clay &; 

Co. G. blef vald till firmans L. Georges, 

kassör och, efter major 

Clays år 1903 timade frånfälle, till dess vice-president. Efter 
jordbäfningen och branden i april 1906 reste G. till Sverige 
och stannade der ett år. Återkom 1907, tog afsked af siu 
verksamhet inom firman, med föresats att draga sig tillbaka 



från allt affärslif, iiieii inträdde igen i affärsvärlden 1908, i 
det han tillsamman med åtskilliga andra organiserade den 
svensk-amerikanska banken, som den i okt. samma år började 
sin verksamhet. G. blef vald till bankens president och om- 
valdes den I april 1909. G. är skicklig pianist och god ta- 
lare, medlem af frtmurareiogen Balder, Oddfellows, Svenska 
Sällskapet, Skandinaviska Sällskapet. Gift sedan 1879 '"^'^ 
Jennie Lee och har en son. 

Gisslow, Lambert, affärs- 
man — San Francisco ~ 
född i Grönahög, Vestergöt- 
land, den 25 ang. 1863. Fa- 
dern var organist och skol- 
lärare och gaf unge G. sÄ 
fnllständig skolundervisning 
som möjligt. Vid 12 års ål- 
der kunde G. redan spela i 
kyrkan och ett par år senare 
biträda sin fader vid skohin- 
der\'isningen. Vid 19 års ål- 
der reste han till Amerika 
och fick plats vid tidningen 
Upplysningens Tidehvarf i 
Grove City, Minn. 1883-4 
i ntgaf han Sv. Folkets Alle- 
, hända i Litchfield och Min- 
neapolis. 1885 inträdde han 
i Sv. Folkets Tidnings re- 
daktion och stannade der ett 
år. 1887 flyttade han till 
San Francisco, Cai., och slog 
sig på möbel- och mattren- 
göringsaffär. Under en följd 
af år hade han sin affärslo- 
kal i no. 608 Larkin st., men n« har han den i undervåningen 
till sitt hem, no. ,3808 22 st. Under signaturen "Idem" har 
G. vid många tillfällen uppträdt som tidningskorrespondent. 
Under Alex. Olssons i-esor 1905 och 1908 har han redigerat 
Vestkusten. Han är ifrig sångare- och föreningsvän. I Min- 
neapolis organiserade han sångföreningen Svea, en musikkår 
med samma namn, föreningen Gustaf 2 Adolf m. fl. Han är 
medlem af Svenska Sällskapet. Sv.. Sångsällskapet och upp- 
offrar mycken tid på komitéarbeten o. d. Gift sedan 1887 



L. Gisslow. 

Fotografi tagen af Joliiit 



med miss Hjelm frän Minneapolis och har två söner och en 
dotter. 

Glim, Olof N., prest — , Eureka — född i Glimåkra socken, 
Kristianstads län. den 15 dec. 1865. Reste på våren 1882 til! 
Amerika. Arbetade de för- 
sta 5 åren . pä farmar i Illi- 
nois och Dakota, Började . 
vintern 1887 studera vid Au- 
gustana College och .tog i 
juni 1893 studentexamen. 
Efter att i 3 år ha verkat 
som predikant i Washington 
och California inträdde lian 
i8g6 i seminariet vid /■ugn- ; 
stanä College. Tog pre^t- 
. examen och prestvigde.s 
1899. Hade i 6 år varit pa- 
stor i Ridgway och Erie, 
Pa., då han den 2 april r<j05 
tillträdde pastoratet i River- 
side, Cal. Lemnade detta i 
juni 1907 och öfvertog för- 
samlingen i Eureka den [4 
juli. G. har två g.inger be- 
sökt Sverige, si.sta gången 
1904, då han i .sUUskap meJ 
sin hustru utsträckte färden 

till flera andra europeiska Pastor O. N. Glim, 

länder. Han är skicklig fo- 
tograf och flitig bok- och kuriositetssamlare. Gift sedan den 
26 ang. 1900 med Cora Matilda Larson från Cedarhome, Wash, 
Mrs. G. är begåfvad med en utmärkt vacker sångröst. 

Gradin, August, målare — - San Francisco — född i Krok- 
sjö, Ångermanland, den 30 jan. I864. Blef vid 2 års ålder 
fader- och vid 4 år moderlös och kom 9 år ganimp! till Sunds- 
vall. Lärde målareyrket der. Flyttade 1881 till Stockholm. 
Arbetade der i sitt yrke till 1887. Företog under tiden en 
resa genom en stor del af Sverige. Reste 1887 till Amerika 
och kom efter ett par års vistelse i New York och Jersey City 
till San Francisco 1889. Började egen affär 1892 och har 
haft många stora målerikontrakt och gifvit arbete ?t en ii-ängd 
landsmän. Har eget hem, no. 3887 23 st., och eger vid 30 



Dr. O. L. Gruggel. 



stor kundkrets bland sta- 



i fasliionabla befolkning. 

Fotografi tageu af JoIuim.ii. fja^g kontor är beläget ' 



— 311 — 

Phelaii-byggnaden. Är mångårig medlem af Sv. Sällskapet, 
medlem af och f. d. ordf. i Patriotiska Förbundet, medlem af 
frimurarelogen Balder. Den förening, som legat honom mest 
om hjertat, iir dock Svenska Hjelpföreningen, hvars ordf. han 
varit de sista 5 åren. Gift sedan jimi 1902 med Ella Nelson. 

Gustafson, Albert, trädgårdsmästare — Oakland — född i 
VestergötJand den 17 maj 1866. Stannade hos fadern, som 
var landtbrukare, till 1887. Reste då till Amerika och kom 
efter att ha arbetat som trädgårdsmästare i New Jersey, den 
14 feb. 1890 till Oakland. 1894 började han egen affär som 
trädgårdsmästare. Han eger två 2-våningshus vid Chestnut 
st, i Oakland. Hans adress är 1021 Chestnut st. Medlem af 
sv. lutb. kyrkan. Svenska Sällskapet i Oakland. Var i 2 år 
ordf. för sällskapet Freja och trustee under hela dess tillvaro. 
Gift sedan 1893 med Augusta Anderson från Nerike och har 
2 söner och en dotter. 

Göhranson, Oskar Fredrik, fruktodlare — San José — född 
i Stockholm den 13 dec. 1835. Uppföddes dels på landet, dels 



O. F. Göhransons farmhem vid San José. 

Fotografi taseii af E. Skarstcdl. 



ZJ^ 



— 312 — 

i Stockholm och Upsala. Gick vid 12 års ålder till sjös, men 
återkom snart, efter att ha varit sjösjuk hela tiden, och gick 
i skola i Göteborg-, ^^ar efter sin konfirmation handelsbiträde 
i Kongsbacka 5^ år, h vilken tid han betraktar som den led- 
sammaste i hela hans lif. Efter att derpå ha haft kontorsplats 
i Göteborg i5^ år gick han åter till sjös och seglade som jung- 
man och som steward med svenska och engelska fartyg på 
Australien, Kina m. m. Stannade vid grufvorna i Australien. 
Var äfven varuforslare någon tid. På en af sina sjöresor led 
han skeppsbrott. En annan ändades med, att han angreps 
af feber och låg sjuk i Kina. På en tredje blef han skållad. 
Efter att åter ha varit i Göteborg, for han 1866 till Australien 
och 1868 till San Francisco. Här seglade han på kusten i ett 
par års tid, hvarefter han besökte Sverige för sin helsas skull 
och i mars 1870 återkom till California. Slog sig på höns- 
skötsel i San José i bolag med en tysk och förlorade sitt ka- 
pital. Var ett år i restaurantaffär. Hade i 6 års tid 20 acres 
i arrende. Köpte derpå 11 acres, senare 9 acres till och åter 
20 acres, men förlorade dessa senare på grund af odugligt kö- 
pebref, sedan han nedlagt 8 års arbete på dem och underka- 
stat sig stora kostnader för att få full eganderätt. Han har 
senare sålt 4^^ acres och eger nu 15/^ acres, dels i frukt, dels 
i hö. G :s farmhem ligger endast 1^2 mil från San José. 1870 
gifte han sig med Laura Victoria Kjellberg, en literärt begåf- 
vad qvinna, som på 1890-talet skref många både prosastycken 
och dikter i tidningen Vestkusten under signaturen Laura G. 
Hon omkom den 18 april 1906 i jordbäfningen, som skakade 
ned en del af St. Agnews hospital, der hon befann sig som 
patient. Makarne G. ha haft 7 barn, af dem tre tvillingar. 
Fyra af barnen lefva, bland dem tvillingdöttrarna Svea och 
California. 

Hagjbom, Emil Wilhelm, skräddare — San Francisco — 
född i Ekenäs, Finland, den 13 okt. 1869. Lärde skrädderi- 
yrket i Ekenäs. Flyttade på våren 1888 till Kuopio och ar- 
betade der nära ett hälft år och derefter i St. Petersburg 2 
år och i Helsingfors i år. Kom på hösten 1891 till Minne- 
apolis, Minn., 1893 till Buffalo, N. Y., och 1895 till New York 
City. Arbetade der som tillskärare och reste på våren 1901 
till San Francisco. Under de första tre åren af sin härvaro 
arbetade, han som tillskärare. På våren 1904 började han egen 
affär. Samma år ingick han kompanjonskap med en mr Mills. 



Chas. Haggans. skötte han Sv. Missionsför- 

Fotografi tagen af Terkelson& Henry, bundets tryckeri i X. Park 



Wevada, såsom vaktman nos 

grnfbolaget Oakland Con- T. Hain. 

solidatcd ^[illing Co. För Fotografi taK<-Pl af Jolmac 



— 315— . 
närv. är liaii anställd i iio. 435 Dubocc ave.. San Francisco. 
H. är skicklig pianist och liar med framgång iippträdt på sce- 
nen i olika roller. 

Hallner, A,, prest, redaktör — Turlock — född i Reniene 
socken, Elfsborgs län, den 9 juni 1846. Kom till Amerika 
tillsamman med den ötriga familjen i slutet af maj 1863. Var 
bosatt de första tvä åren i Chickasaw co., la., och åren 1865-9 
i Minnesota, hvarefter han flyttade till Nebraska. Var pastor 
för missionsförsamlingen Fridhem i Saunders co., Neb., 1876- 
1885 samt redaktör fÖr tid- 
ningen Missionsvännen 1879- 
81 och 1885-94. Var under 
de sistnämda åren bosatt i 
Chicago, 111. 1880 började 
han utgifvandet af söndags- 
skoltidningen Den lille mis- 
sionären. 1894 flyttade han 
till KJngsburg, Cal., och 
1902 till Turlock, der han 
från den 23 april 1902 till 
den 5 jan. 1905 hade anställ- 
ning hos landfirman Hult- 
berg & Söderberg. H. är 
president för Turlock Roch- 
dale Co. och eger en farm 
på 156 acres 4!^ mil sydost 
om Turlock och en anna;i 
farm på 130 acres 10 mil 
sydvest om staden. Han är 
medlem af Mission.svänner- 
nas hjelpförening. H. har 

gjort sig bemärkt på det Ii- "r och mrs A. Hallner. 

terära fältet ej endast som redaktör. 1890 medverkade han 
vid utgifvandet af sångboken Sionsharpan, och 1892 utgaf han 
ett större verk i nykterhetens intresse, med titeln Det stora 
fälttåget. Gift sedan den 6 juli 1873 med Ida Norman från 
Swedeburg, Neb., och har haft 13 barn, af hvilka sju (2 söner 
och 5 döttrar) lefva. 

Hammarström, Carl August Heliodor, sjökapten, artist — 
San Francisco — - född i Slite, Gotland, den 14 okt. 1866. Kom 
vid 7 års ålder till Göteborg. Genomgick 4 klasser i Elemen- 
tarskolan, gick till sjös 1882. Aflade 1885 styrmans- och ång- 



— 3i6 — 

båtsbefäjhafvare-examen. Kom till San Francisco 1886. Seg- 
lade på kusten i 8 års tid, var derpå spårvagnskonduktör till 
1904, arbetade i parken och blef i jan. 1907 föreståndare för 
en af de stora väderqvarnarne, som pumpa vatten till sjöarne 
och konstbevattningen i Golden Gate-parken. H. är en fram- 
stående artist. Redan 1896 fick han en stor oljemålning an- 
tagen till utställning i Hopkins Konstinstitut. Många af 
hans taflor ha varit omtalade i tidningarne. Han hemtar i 
allmänhet sina motiv från sjön. Äfven som skulptör har han 
med framgång försökt sig. H. gifte sig 1892 med Agnes 
Plock från Böhmen. Hon afled i feb. 1906, efterlemnande 7 
barn. 

Hanson, K. E., politisk embetsman — San Francisco — 
född i Nora förs :g, Örebro län, den 2y aug. 1866. Gick i pri- 
vatskola i Stockholm och genomgick Kristinehamns Prakti- 
ska skola 1882-3, hade anställning på sjömanshemmet i Stock- 
holm m. m. och kom i okt. 1886 till Amerika. Var först han- 
delsbiträde i Hudson, Wis., och St. Paul, Minn., och flyttade 
på hösten 1888 till California. Hade egen handelsaffär i Oak- 
land 1891-5. Var i flera år föreståndare hos Olson & Co. och 
manager för grocery-departementet i Emporium i San Fran- 
cisco. Var i 7 år "sexton" i Första presbyteriankyrkan i Oak- 
land. I två terminer var H. deputyassessor i Alameda co. 
och hade äfven någon tid anställning i tullverket i San Fran- 
cisco. Samtidigt med sin befattning i kyrkan hade en fram- 
stående politisk befattning i Oakland. I mars 1908 inrättades 
i San Francisco ett nytt politiskt embete, hvars innehafvare 
kallas parole officer for the state of California och har under 
sin uppsigt fångar, som släppas lösa för viss tid på sitt he- 
dersord. H. blef den förste innehafvaren af detta embete. 
Han har under sin kontroll 245 fångar och har infört ett nytt 
system, som vunnit loford. Medlem af Redmen, Woodmen, 
Sv. Sällskapet i Oakland, Frimurare-orden. Bosatt i Oakland, 
i 1081 Kast 25 st. Gift sedan den 25 okt. 1891 med Mary Ja- 
cobson från Gotland och har 2 barn. 

Hanson, Nils, fruktodlare — Kingsburg — född i Lund, 
Skåne, den 8 dec. 1858. Arbetade under sina uppväxtår 1 
Åkerlunds klädesfabrik i 5^/2 års tid. Lärde garf vareyrket och 
blef gesäll i april 1879. Hade anställning hos garfvare The- 
lander. Reste i slutet af mars 1880 till Chicago, 111., och stan- 
nade der tre månader, hvarefter han några månader hade an- 
ställning på ett konstruktionståg i lowa. Efter att derpå ha 
arbetat i garfveriyrket i Chicago några månader, begaf han 



— 317 — 
sig i sept. 1880 till Ishpeniing, Mich., och stannade der 8 år. 
Han sysslade der med grufarbeten, hade bl. a. plats som bry- 
tare. Ett år hade han högsta betahiingen bland alla, som ar- 
betade för lön, H. tog äfven arbetskontrakt på egen hand, 
1888 reste han till Kingsbiirg, Cal., företog samma år en resa 
till Sverige, stannade der tre månader och kom sedan till Port- 
land, Ore., och arbetade under vintern som brobyggare. 1889 
flyttade han på allvar till Kingsburg, köpte 20 acres och upp- 



Nils Hanson och hans familj i trädgärden vid deras hem i Kingsburg. 

Fotografi tagen af E. Skarsiedt. 

odlade dem. Sålde platsen och köpte 1898 invid stadsgrän- 
ser, de 20 acres, på hvilka han bar sitt hem. Han har planterat 
muskatdrufvor på 12^-^ acres af dessa. På sid. 125 i denna 
bok finnes porträtt af en del af denna, vingärd, visande hur 
den ter sig, medan russintorkningen pågår. 1902 köpte H. 
20 acres iVs mil norr om Kingsburg och 1905 40 acres vester 
om staden, Alla dessa 60 acres har han, med sina söners 
hjelp, förvandlat till vacker, fruktbar vingård, i dels zinfandel-, 
dels muskatdrufvor. H. är medlem af sv. luth. kyrkan och 
Farmers Union. Gift sedan 1888 med Cecilia Hanson från 
Lund och har 4 söner. 



-3i8- 
Hanson, Olof, evangelist — Kingsburg — född i LÖfvestad. 
Skåne, den 2 nov. 1845. Efter att ha tjenat som kusk vid herr- 
gårdar och haft bageri och handel vid Bjufs grufva kom han i 
maj 1882 till Joliet, 111. Tog kort derefter homestead 11 mil 
från Boulder, Colo.', och stannade der till 1903. Har äfven 
bott i Seattle, Tacoma och Los Angeles. Köpte 190g 5 acres 
jord några mil från Kingsburg. Har sedan sålt hälften deraf. 
Uppträder som predikant och andlig sångare. Gifte sig 1876 
med Maria Krok från Helsingborg. Hon afled 1903, efterlem- 
nande en son. 

Hanson, P. H., målare — 
San Francisco — född i Stock- 
holm 1854. Erhöll sin upp- 
fostran i Upsala och begaf 
sig derpå till sjös. Efter nå- 
gra års segling genomgick 
lian navigationsskolan i Sta- 
vanger, Norge. Fortsatte 
derpå som sjöman och slog 
sig, sedan han gjort flera 
jordomseglingar, år 1882 ned 
i San Francisco. 1S86 bör- 
jade han måleriaffär och har 
alltsedan fortsatt dermed. 
H. är medlem af Eastern 
Står, Frimurareorden {i hvil- 
ken han innehar 22dra gra- 
den), Svenska Sällskapet, 
Foresters och Svenska Sång- 
sällskapet, hvilket han var 
med om att stifta. Gift se- 
dan 1891 med Selma Söder- 
Hr och mrs P. H. Hanson. ^f^S f^an Stockholm, hvars 

biografi här följer. 
Hanson, mrs Selma, född Söderberg, verksam förenings- 
medlem — San Francisco — född i Stockholm 1856. Genom- 
gick först Franska skolan och sedermera Folkskoleseminariet. 
Erhöll efter aflagd afgångsexamen plats som lärarinna vid 
Östermalms folkskola. Studerade äfven vidXääs slöjdskola i 
Vestergötland och var i 5 år telefonist vid Stockholms all- 
männa telefonbolag. For 1890 till San Francisco och tog 
strax del i föreningslifvet. Var Svenska Damsällskapets för- 
ste ordf. Har nedlagt mycket arbete i Sv. Hjelpfö ren ingen 



— 319 — 
såväl Söm i Patr. Förbundet och Eastern Står. Gift sedan 
i8gi med P. H. Hanson. 

Hasse, Carl Johan, sjökapten — Berkeley — född i Borg- 
holm, Öland, den 13 januari 1858. Efter att från sitt fjorton- 
de till sitt sextonde år ha haft anställning i handel, gick han 
1874 till sjös och tillbragte de följande 12 åren som sjöman 
på långresor med svenska, tyska, engelska och andra fartyg. 
Redan vid 21 års ålder började han tjenstgöra som andre 
styrman. Han korsade under dessa 12 år eqvatorn öfver 20 
gånger. Han bedref under 
3^4 års tid sjöfart på Xevv 
Zealands kust. Ej färre än 
tre gånger låg han på laza- 
rett i Ostindien och ge- 
nomlefde en mängd andra 
äfventyr, omöjliga att här 
uppräkna. 1877 landsteg 
han i San Francisco och 
företog derifrån en resa till 
Sverige, hvarest han dock 
endast stannade några må- 
nader. 1886 landsteg han 
för andra gången i San 
Francisco och har sedan 
dess uteslutande seglat på 
Amerikas vestkust. 1888 
började han segla mellan 
San Francisco och Alaska 
och har sedan 1892 varit 
anställd i Alaska Packers 
Co:s tjenst. - Han var med 
om att bvgga en stor fisk- 
konserverings-fabrik i Ala- Kapten C. J. Hasse med sonen 
ska och hade då under sitt Nils, sedermera afliden vid 

kommando 280 man, en 71^ års ålder. 

stor del af hvilka utgjor- 
des af det värsta tänkbara afskum, förrymda odågor o. s. v., 
som endast en man med ovanlig karaktärsstyrka och herskare- 
talang kunde hålla i tukt. Endast en gång har H. tagit arbete 
i San Francisco, nänil. vintern 1896, då han antog plats som 
"riggiiig boss" hos P. M. Paulson, som då hade under uppfö- 
rande en stor fabriksbyggnad för Stauffers kemiska bolag. 
Vid den mogna åldern af 43 år beslöt H. förvärfva sig kap- 



— 320 — 

tens grad och rang. Han genomgick lyckligt sin examen och 
har sedan 1905 fört fartyg för det ofvannämda Alaska Packing 
Co., hvilket bolag, då H. år 1892 trädde i dess tjenst, egde två 
fartyg, men nu eger en flotta af öfver 60 fartyg, H. är for 
närvarande befälhafvare på barkskeppet Står of Chili. Han 
eger ett prydligt, af blommor omgifvet hem i no. 1046 Mur- 
ray st., W. Berkeley. Gift sedan 1893 med Susanna Wick- 
ström från Borgholm, hvilken redan i Sverige vann anseende 
som skicklig i boktryckerifacket och under många år arbetat 
som sätterska dels vid Stockholmstidningar, dels vid tidnin- 
gar i San Francisco. Makarne H. ha haft tre söner, hvilka 
alla gått hädan i imga år. H. är medlem af California Harbor 
Association och af föreningen Redmen. 

Hedberg, A. R., byggmä- 
stare — San Francisco — 
född i Hannäs. Kalmar län, 
den 10 april 1851. Kom til! 
Chicago, lil., 1872 och flyt- 
tade 1877 till Muskegon, 
Mich. På hösten 1883 kom 
han till San Francisco och 
stannade här till sin död, 
som inträffade den 27 april 
1907. H. var en framståen- 
de och nitisk medlem af sv. 
luth. kyrkan. Han gifte sig 
1872 med Anna Anderson 
från Venersborg. Hon afled 
den 13 feb. 1^3. efter att ha 
skänkt sin man 2 söner och 
7 döttrar. En son och 2 
A. R. Hedberg. döttrar äro döda. Bland 

döttrarna ha särskildt Au- 
gusta (nu död) och Jenny (numera mrs Lindegren) utmärkt 
sig för härlig sångröst. 

Hedman, Martin, köpman — Turlock — född i Gustaf 
Adolfs förs:g, Vermland, den 16 aug. 1869. Kom till St. Paul, 
Minn., 1887. Lärde snickareyrket. Flyttade efter 8 års vi- 
stelse i St. Paul till Red River-dalen och verkade der som 
byggnadskontraktör tiil 1901, då han begaf sig till Turlock, 
Gal., och köpte land. I 2 års tid var han kontraktör och orga- 
niserade derpå i kompanjonskap med Theodor Olson trävaru- 
affären Turlock Liunber Co. Efter 2 år sålde H. och O. den- 



Dr C. A. Hellström. 



plats som förste mjölnare 



— 322 — 

hos ett (jvarnbolag i Stockliolni, Wis.. och ett år senare hos 
ett bolag i San José, CaUf. Här befordrades han til! biträ- 
dande manager. På grund af helsoskäl företog han en resa 
til! Sverige. Efter ännu en tids vistfelse i Amerika återvände 
han 1898 till Sverige och sökte hjelp och råd hos den berömde 
dr Westerliind i Enköping, hvilken öfvertalade honom alt 
byta om yrke. H. tog nu under ett års tid en kurs i sjukgym- 
nastik och massage i prof. Unmans Institut och utnämdes 
derpå till föreståndare för prof. U:s Institut vid RamlÖsa hc!- 
sobrunn i Skåne. På hösten 1901 reste H. för tredje gången 
till Amerika. Han öppnade en helsovårdsanstak i Pasadena, 
Cal., introducerade den äkta vetenskapliga svenska massagen 
och sjukgymnastiken, rönande anda från början en ofantlig 
framgång. Han eger ett fint hem i Pasadena och en fruktfarm 
nära Aledford i södra Oregon, hvarest han tillbringar som- 
marmånaderna. Hans adress är 104 Los Robles st., Pasadena. 
Han ar gift med mrs Mathilda Luckra från Molde, Norge. 

Heerman, Mauritz N., fruktodlare — Kingsburg — född i 
Jemshög. P.lekinge, den 12 aug. 1859. Kom till Monmouth, 



M. N. Heerman och familj i trädsården framför ^ 
Kingsburg. 

Fotografi tagen af E, Skarstedt. 



— 323 — 

111., den 6 okt. 1882 med $50 skuld och 5 cents i kassan. Han 
arbetade än på plogfabrik än på farm. Efter att från mars 
1889 ^^^ mars 1899 varit arrendator i York, Neb., och derun- 
der genomkämpat tre torkår, då han ej ens fick halm att skör- 
da, flyttade han till Wausa i samma stat. Här köpte han 80 
acres och skötte ej blott dem, men äfven 80 acres arrenderad 
jord och hade under de nära 4 år han stannade ingen motgång 
med undantag af en hagelstorm, som skadade grödan. I jan. 
- 1903 kom han till Modesto, Cal., och köpte 23 acres inne vid 
staden, byggde och stannade der 9 månader, hvarefter han 
flyttade till Kingsburg och köpte 40 acres 3 mil vester om 
staden. Han har planterat fruktträd och vinrankor på allt ut- 
om 7 acres. Medlem af sv. luth. kyrkan. Gift sedan den 30 
april 1888 med Hulda Carolina Carlson från Mjölby, Öster- 
götland, och har 3 söner och en dotter. 

Hero, Per Gustaf, snickare och fruktodlare — Kingsburg 
— född i Grangärde socken. St. Kopparbergs län, den 8 juli 
1850. Lärde snickareyrket. Kom 1880 till Ishpeming, Mich., 
och arbetade i sitt yrke, tills han 1886 flyttade till Kingsburg, 
Cal., hvarest han delvis egnat sig åt fruktodling. Han eger 
40 acres i trädgård och vingård. Medlem af sv. luth. kyrkan. 
Har varit diakon i församlingen hela tiden. Gift sedan 1879 
med Helena Elizabeth Peterson från Hudiksvall och har 6 
barn. Ett sjunde har aflidit. 

Hoarlin, Ernst Erik, sjöman — Eureka — född i X^ester- 
vik den 18 juli 1862. Fadern, som var sjöman, dog i Rio 
Janeiro, när H. var 5 år gammal. Efter att ha gått i skola 
några år och varit springpojke för en handlande 3 år samt 
arbetat i boktryckeri ett år, gick H. till sjös och seglade i öf- 
ver 20 år, på långresor en stor del af tiden och i många år på 
Amerikas.vestkust Sedan 1889 har han haft sitt hem i Eureka. 
1901 lemnade han sjön och har sedan dess sysslat med olika 
arbeten, i tågverk, på tryckeri o. s. v. Medlem af Foresters, 
Redmen, Knights of Maccabees, sv. luth. kyrkan. Gift sedan 
juni 1905 med Clara Styrenius från Vestervik och har en son. 

Hjelte, Frans August, skräddare — San Francisco — född 
i Ekeby, Linköpings län, den 8 maj 1863. Lärde skrädderiyr- 
ket. Kom till Amerika i maj 1880. Efter 3 års vistelse i 
Warren, Pa., bodde han ett år i Kansas City, 3 år i Clinton, 
la., och några månader i Moline, 111. Efter att åter ha varit 
bosatt i Kansas City, kom han på våren 1888 till San Francis- 
co. Han har mestadels arbetat som tillskärare. Efter bran- 



— 324 — 
(len 1906 öppnade han egen skräilderiaffär i no. 108 Mont- 
gomery st. under firmanamnet Sörenson & Hjelte. H. är en 
framstående bassångare. Hans hem är 1265 Stanyan st. Han 
är medlem af Svenska Sångsällskapet, Svenska Sällskapet och 



F. A. Hjelte och familj. 

sv. liith. kyrkan, i hvilken han tjcnstgjort som diakon oafbru- 
tet sedan 1893. Gift sedan 1889 med Alma A. Leaf från Högs- 
by, Linköpings län, och har en son. 

Holmgren, Chas. J„ läkare — Oakland ^ fÖdd i Jönkö- 
ping 1834. Utvandrade till Amerika 1858 och egnade sig åt 
olika sysselsättningar till 1874, då han slog sig på medicin- 
ska stndier vid New York Homoeopathic College. Slog sig 
188S ned i San Francisco som praktiserande läkare och stan- 
nade der flera år, hvarunder han utöfvade mycken välgören- 
het och var en nitisk medlem af Svenska Hjelpföreningen. 
Han flyttade senare till San José, men är nu sedan flera år 
tillbaka bosatt i Oakland, der han har sitt kontor i no. 1833 
Telegraph ave. 



— 325 — 

Holmgren, Frans Gustaf, byggmästare och fruktodlare — 
Fresno — fÖdd i Båstad, Kristianstads län, den 8 mars 1860. 
Lärde snickareyrket i Sverige och reste på våren 1880 till 
Brockton, Mass., hvares'^. 
han stannade 6 år, arbetande 
■om vintrarne i skofabriker- 
na, om somrarne som snic- 
liarc. 1886 aflade han ett 
tre månaders besök i Sveri- 
ge. Efter återkomsten stan- 
nade han någon tid i Broek- 
ton och reste på hösten 1887 
till San Diego, Caf. Här ar- 
betade han som husbyggare 
tillsamman med sin broder 
John A. Westberg (denne 
blef senare köpman i Seattle. 
Wash.. och förvärfvadc stor 
förmögenhet, men omTioin 
genom olyckshändelse den 
II fiept. 1907"). Den i jan. 
i8yo kom H. till Frcsiuv 
Under 7 års tid hade han 
möbelbutik och i 9 månader 
cigarrbutik, men för det me- 
sta har han arbetat som 

byggmästare. 1905 köpte ^- °- Holmgren med familj. 

han en 20-acres vingård 3 mii från staden och flyttade tit på 
den i aprii 1906. Hans adress är: Route 7, Bx 118. Han 
är medlem af sv. luth. kyrkan, Knights of Pythias och Car- 
penters Union. Gift sedan den 2 juni 1888 med Lovisa Lar- 
son från Torekov och har en dotter, som är gift med Erik An- 
de r.son. 

Hultberg, Frank L., tandläkare — San Francisco — född i 
Chicajro, III., den 2g okt. 1866. Medföljde vid 13 års ålder 
föräldrarne till Denver. Colo., och ett år senare till San Fra,n- 
cisco. H. studerade här först under den gamle tandläkaren dr 
Lundborg, sedan i statsuniversitetet i Berkeley, hvarifrån han 
1888 tog afgångsexamen såsom tandläkare. Han har alltsedan 
varit praktiserande tandläkare i San Francisco och hade un- 
der flera år sitt kontor i Y. M. C. A. Bldg, hörnet af Ellis & 
Mason sts. 1900 organiserade han en Alaska-expedition, då 
han jemte 11 an dra. personer seglade till Alaska i den lilla 



-32<3- 



— 327 — 

skollärare i 3 års tid, på samma ghng medverkande vid infö- 
randet af renar. Emellanåt försökte han sig som guldgräfva- 
re. På hösten i8g8 reste han till San Francisco. Återvände 
till Alaska våren 1899 och till San Francisco på hösten samma 
år. På vintern flyttade han till San José och köpte sig ett 
hem der. 1900-1 tillbragte han i Alaska, Vintern 1901-2 
började han landaffär i San José. Följande vinter lemnade 
han affären och flyttade till Turlock och började det stora 



N. O. Hultbergs hem i Turlock. 

kolonisationsföretag, som förut omnämts på sid. 174 och rönt 
en sådan storartad utveckling. Omkring 80,000 acres ha sedan 
dess sålts till nybyggare och blifvit uppodlade. Hvarje år 
fr. o. ni. 1903 t. o. m. 1907 bar H. tillbragt hela sommaren i 
Alaska, egnande sig åt grufaffärer. Han är delegare i den 
ryktbara Hot Air-grufvan, i hvilken Eugcne Chilherg, Erik- 



-328- 

son m. fl, Alaska- och Seattle-svenskar äro intresserade. Un- 
der de senaste ii åren har H. gjort inalles 39 resor genom 
Förenta Staterna. H. är skicklig i flera yrken såsom snickeri, 
jernarbete m. m. och eger en ovanlig företagsamhet. Han 
bragte till stånd det första mejeriet i Tnrlock, två brädgårdar 
och Commercial-banken, i hvilken han ännu är aktieegare. 
Han eger ett fint hem i staden, vidare ett hotel! och logihus, 
som han utarrenderar, en kontorsbyggnad samt några mil 
från staden en farm på 89 acres, planterad med vingård och 
fruktträd. Såsom omtaladt på sidan 84 är han delegare i ett 



N. O. Hultbergs farmhem vid Turlock. 

grufföretag i Inyo co. och har tillsamman med .■\. M. Erick- 
son grufkontor i .Mechanics Bank Bldg, San Francisco, 
rum 301, Som kolonisatör har han utmärkt sig genom en 
ovanlig frikostighet. En af hans principer var att aldrig tillå- 
ta någon nyhyggarefamilj lemna kolonien på grund af lattig- 
dom. Han lemnade hellre en långt utsträckt kredit, på så 
vis hjeipande en hvar, som ville göra någon ansträngning, att 
komma på fötter. H. är medlem af Foresters och Fraternal 
Brotherhood. Gift sedan våren 1894 med Hanna Holm från 
Ilnestorp, Kristianstads län, och har 5 barn. 



— 329 — 
Hulting, Fredrik B., apotekare — San Francisco — född 
i Kyrkhiilt, Vestergötlancl. den i jan. 1851. Medföljde 1865 
en farbroder till Andover, 111., för att stanna ett hälft år eller 
så. men trifdes från början så väl, att han Öfvergaf taiiken på 
att återvända till Sverige. Han konfirmerades af pastor Jonas 
Swenson, fader till den bekante läroverksgrinidläggareii, dr 
C. A. Swenson i Kansas. H. arbetade någon tid pä farm och 
var äfven arrendator ett ryck, men fann jordbruket föga lö- 
nande och tog 1869 plats på .apotek i Colona. 111. Efter att 
senare ha arbetat ett par år på apotek i Rock Island, begaf han 
sig 1873 till Philadelphia och genomgick Philaclelphia College 



F. Hottings apotek vid 3 & Howard sta. Hulting sjelf står vid dörren 
och vid sidan om honom ^ädespelaren A. P. Brandstedt. 

Fotografi lagen ai E, Skarsiedt. 

of Pharmacy. Efter aflagd examen återtog han sin förra plats 
i Rock Island, men lemnaJe den redan på våren 1875 och for 
till San Francisco, der han fick anställning hos apotekare Rot- 
- tanzi. Han stannade hos honom i nära 10 år med undantag 
af 3>i mårader, som han tillbragte i lilinois. 1880 aflade han 
en hedrande examen vid farmaceiitiska afdelningen af Califor- 
nias imiversitet. I jan, 1886 köpte han ett apotek i hörnet af 
3 & Howard sts och skötte detta med stor framgång till den 
olycksdigra 18 april 1906, då jordbäfniiig och eld ödelade sta- 



Hultings byggnad vid Dolores st. 

Kiilografi tagen af E. Skarsledt. 



— 331 — 

den. H. förlorade vid detta tillfälle både sitt apotek och sitt 
präktiga hem vid Dolores st, snedt emot sv. luth. kyrkan. Il- 
lustrationen på sid. 145 visar, hur det efter brandens slut såg 
ut, der hemmet kort förut stått. En ny, ståtlig byggnad liar 
H. sedan dess uppfört på samma plats. Det är den. som är 
afbildad å vidstående illustration. I Ross Valley eger han 
likaledes ett fint hem (likaledes afbildadt här) och 4 acres 
värdefull jord. Sedan branden har H. icke egnat sig åt några 
affärer. Han har med sin hustru företagit ett par resor på 
kusten. (För en del år sedan gjorde han med hela familjen 
en resa till Europa). Eljest tillbringar han sin tid dels i sitt 
hem i Ross Valley, der han varit bosatt sedan 1906, dels i San 
Francisco. H. är direktör i Svenska banken och medlem af 
Skandinaviska Sällskapet, Svenska Sällskapet samt svenska 
frimurarelogen Balder. Gift sedan den 16 dec. '1891 med 
Signe Löfgren från Kalmar och har två söner och en dotter. 

Högberg, Emil, kontrak- 
tör — San Francisco — född 
i Hökhult. nära Alingsås, 
Vestergötland, den 29 april 
1871. Fadern, Sven Höök, 
var hemmansegare och egde 
derjemte en liten mekanisk 
verkstad samt egnade myc- 
ken tid åt uppfinningar. I 
april 1887 reste H. till Ame- 
rika och började sin bana 
som handtlangare åt murare 
i Chicago. . Ett år derefter 
flyttade han till St. Paul, 
Minn., och försökte sig på 
olika fält — ploguppsättare, 
smed, murare, kock m. m. 
Under fristunderna tog han 
liflig del i föreningsväsendef 
och var bl. a. ifrig good- 
templare. Han var en af 
stiftarne af sångföreningen 
Apollo och tillhörde äfven _ ., „.. , 

Oddfellow-orden. Vintern 

1892-.5 tillbragte han i Sverige. Vistades åter i St. Paul frän 
mars 1893 till 1896, då han reste vesteriit. Under 1897 uppe- 
höll han sig ett par månader i Seattle, Wash., och 8 månader 



— 332 — 

i Leavenworth, Wash., der han försökte sig som restauratör. 
I dec. 1897 kom han till San Francisco, Efter att några år 
ha arbetat i gjuteri, slog hån sig på mureri och började efter 
branden 1906 egen affär som murerikontraktör. H. är en 
kämpagestalt med en förmåga, som synes räcka till fÖr allt. 
Som nitisk och trogen fö renings vä 11, villig komitéarbetare, if- 
rig sångare och allas hjelpare är han troligen utan like. Utan 
hans flitiga och välvilliga bistånd hade svenskheten i San 
Francisco ingalunda blifvit så väl representerad i denna bok, 
som nu är fallet, flan är en trogen roycrofter, medlem af 
svenska frimurarelogen Balder, Pohtiska Klubben, Svenska 
Sällskapet, Svenska Sångsällskapet och Patriot. Förbundet 
och har innehaft ordför.-platsen i de tre sistnämda föreningar- 
ne. Han var styrelsemedlem i Idima; deltog i Portland 1905 
i organiserandet af Svenska Sångarförbundet på Stillahafs- 
kusten och var dess förste ordf. Han har med skicklighet 
spelat flera roller vid Dra- 
mat. Klubbens teaterföre- 
ställningar. Han var med- 
lem af byggnadskomitén för 
Svenska liyggnaden och 
medlem af Hall-styrelsen. 
Gift sedan 1901 med Ingrid 
Lindström och har två sö- 
ner. 

Jacobson, Carl A., piano- 
fabrikant — San Francisco 
^född i Svartsjölandet den 
9 juli 1855. Medföljde som 
litet barn föräldrarne till 
Stockholm. Inträdde vid 16 
års ålder i lära hos instru- 
mentmakare Berglöf i Stock- 
holm och lärde der tillverk- 
ningen af pianon så grund- 
ligt, att han för sin skick- 
lighet erhöll kungl. handt- 
verksf öreningens stora mc- 
C. A. Jacobson. ''^'J' Stannade hos den of- 

van namde mastaren 11 ar 
och utflyttade i?87 till Amerika samt bosatte sig i San Fran- 
cisco. Han arbetade först som husbyggare till i maj 18S8, 
då han fick anställning hos den stora musikfirman Sherman, 



— 333 — 
Clay & Co., för hvilken finna han alltse(ian arbetat. J. äv 
mångårig medlem af Svenska Sällskapet och medlem af fri- 
murarelogen Balcler. Gift sedan 1878 med Josefina Söder- 
ström från Stockholm och har en dotter, som är gift med E. T. 
Poulson, delegare i en stor trävarnfirma i lierkcley. 

Jacobson, Nils August, 
'ångbåtsstyrmau — Oakland 
— född i Högby socken, Ö- 
land, den 29 jan. 1861, son 
till sjökaptenen Jacob Sa- 
muelson. Arbetade på fa- 
derns gård till sitt 22dra år. 
Reste då till Stockholm. 
Gick till sjös och gjorde fle- 
ra resor som sjöman, innan 
han 1883 som passagerare 
reste till Philadelphia, Pa. 
Seglade som sjöman från 
Baltimore till San Francis- 
co, dit han ankom den 26 
okt. samma år. Han har se- 
dan dess- vistats på olika or- 
ter i California, varit sjö- . 
man på flera kustfartyg, be- 1 
sökt Honolidn m. fl. platser. 
Åren 1888-91 dref han egen | 
affär i San Francisco. Han I 

aflade der styrmansexamen „ .; . , . 

och förde fler. båtar so,>, ""P"" "• *' I""'™- 

tillförordnad kapten. Han är nu anställd som styrman hos 
Southern Pacific-bolaget på en af deras båtar, som trafikerar 
farleden San Franciscö-Oakland. J. har haft eget hem både 
i Oakland, Berkeley och Hayward. På den sistnämda plat- 
sen hade han en lo-acresfarm. Gift sedan 1893 med Tilda Pe- 
terson från Öland och har en son och två döttrar. 

Jacobson, Sven J,, urmakare — Los Angeles — född i Ma- 
riestad den 23 juni 1855, Kom i urmakarelära 1871 och stan- 
nade der till 1874, då han flyttade till Stockholm. 1881 reste 
J. till Amerika och köm efter två års vistelse i New York till 
Galveston, Tex., der han började egeit urmakeri affär. 1887 
slog han sig ned i Los Angeles och började omedelbart egen 
affär. I 21 års tid hade han sin verkstad och affärsplats vid 
106 W. 2 st. Den i april 1907 flyttade han affären till 108 



— 335 — 

ställning i klädeshandel.. Han var senare under ij/^ års tid 
bokhållare och kom 1889 till Seattle, Wash. Var der under 
9 månader anställd i klädeshandel. Vär derpå bosatt först i 
Salt Lake City, U., och så i Portland, Or., innan han i sept. 
1892 slog sig ned i Los Angeles. 1894 började han egen affär 
som klädeshandlare i no. 537-9 S. Spring st., hvilken han ännu 
bedrifver, och som är en af de största och den enda svenska 
i staden. J. är frimurare samt medlem af Elks, Lyran och 
Nordstjernan. Gift sedan feb. 1884 med Hilma Amanda Lind- 
gren från Margretetorp, Skåne, och har 2 söner och 2 döttrar. 
Äldste sonen är handelsresande ; yngste sonen är anställd i 
bank. 

Johanson, H., urmakare — San Francisco — född i Svärd- 
sjö förs :g. Dalarne, den 7 juni 1866. Stannade i hemmet till 
1883. Lärde urmakeriyrket hos en kusin i Kungsgården, mel- 
lan Gefle och Falun. Reste till Amerika i maj 1892, direkt 
till San Francisco, der brodern Johan Johanson hade urma- 
keriaffär. Ankom till San Francisco en fredags qväll och bör- 
jade följande morgon kl. 11 arbeta hos brodern, hos hvilken 
han alltsedan haft anställning. Har eget hem vid Brazil ave. 
helt nära broderns. Är medlem af sv. baptistkyrkan och 
Skand. Sällskapet. Gift: sedan 1897 ^'^^^^^ Hildegard Rundberg, 
dotter till vattenläkaren dr P. Rundberg i Chicago, och har 
en son. 

Johanson, Johan, urmakare — San Francisco — född i 
Svärdsjö socken, Dalarne, den 24 maj 1863, äldre broder til i 
H. Johanson. Stannade i 18 år hos fadern, som var hem- 
mansegare, och kom derpå i urmakerilära hos den i broderns 
biografi omnämde kusinen. Fick i början af 1885 anställning 
hos urmakare Wahllöf i Gefle och arbetade sig på 6 månader 
upp till första platsen hos honom. Utvandrade på våren 1888 
och slog sig efter ett hälft års vistelse i Oakland ned i San 
Francisco. Hade först anställning i Golden Rule Bazaar, det 
nuvarande Emporium. Köpte derpå 1889 urmakare Åker- 
mans affär vid Märket st. Hade sedan i många år affär i no. 
1 189 Märket st., ända tills branden i april 1906 förstörde den. 
Redan månaden derpå var J. färdig att börja på nytt. Han 
hyrde vid Mission st. en gammal och trång målareverkstad, 
8 fot bred och 12 fot djup, och hade affären i ordning der den 
28 maj. Kort derpå hyrde han i hörnet af Golden Gate ave. 
och Webster st. en större lokal och dref urmakeriaffär der fle- 
ra månader samtidigt med affären vid Mission st. På hösten 



-338- 

Johnson, August, köpman — San Francisco — född i Refte- 
led, Jönköpings län, den 26 maj 1871. Efter att ha genomgått 
folkskolan, arbetade han hos bönderna i trakten. Kom till 
Amerika i april 1887. Un- 
der sin första Amerika-tid 
arbetade han i sågverk i Eu- 
reka, Cal., men studerade 
under fritimmarne så flitigt, 
att han inom kort kunde in- 
tagas i stadens folkhögskola. 
Der tillbragte han 2 år, hvar- 
efter han genomgick affärs- 
och stenc^rafi-^kurser och i 
maj 1893 flyttade till San 
Francisco. Här hade han 
till 'en början anställning 
som stenograf och bokhålla- 
re. Under åren 1897 och 
1898 hade han egen speceri- 
handei i Spokane, Wash., 
men återflyttade sistnämda 
år til! San Fran:o och blef 
föreståndare fÖr en speceri- 
handel. Han har nu egen 
affär i no. 3148 22 st., hör- 
net af Capp st. J. är med- ' Aug. Johnson. 
lem af frimurare- och odd- 

fellowordnarne samt af sv. lutK. kyrkan, i hvars verksamhet 
han städse tagit liflig del. Han har i flera år ijenstgjort som 
diakon, och är kassör för California-konferensen. Gift sedan 
sept. 1905 med Agda Anderson, dotter till byggmästaren Ema- 
nuel Anderson i San Francisco. 

Johnson, Ben O., b3'ggmästare — Oakland — född i Ousby, 
Skåne, den 6 nov. 1863. Reste vid 16 års ålder till Ban- 
^or. Me., och blef senare bokhållare i en landthandel i Florida, 
der han äfven försökte sig på apelsinodling. Han öfvergaf 
Florida för klimatets skull och slog sig ned i Minneapolis, 
Minn., som snickare och byggmästare. 1887 kom han till 
Oakland och har här utöfvat en vidsträckt verksamhet som 
kontraktÖr och byggmästare. Bl. a. har han byggt den sv. 
luth, kyrkan. Han har eget, fint hem, no. 1741 Myrtle st. 
Han är medlem af Oddfellows (har innehaft alla sysslorna 
der,) Woodmen of the World, Politiska Klubben {varit ordf. 



— 339 — 

der flera år), Sv, Sällskapet i Oakland, varit ombud i Patr. 

Förbundet o. s. v. Gift sedan 1883 med Sophie Johnson från 

Hastings, Minn., och har 2 döttrar och 3 söner, 

Johnson, Carl Alfred, köp- 
man — Kingsbnrg — ' född i 
Hällefors, Vestmanland, den 
18 juni 1859, der fadern var 
bergsman och nämdeman. 
Kom 1878 lill Ishpeming, 
Mich. Skötte diamantborr 
vid griifvorna i 5 år. Hade 
äfven handel. Kom till 
Kingsburg den 25 juli 1886, 
en bland de allra första, så- 
som utförligare omtalats på 
sidan 173. Köpte 1887 40 
acres jord en mil öster om 
staden för $65 pr acre och 
uppodlade platsen. Blef 1888 
utnämd till postmästare i 
Kingsburg och innehade 
sysslan 5 år, samtidigt bo- 
ende på farmen. Våren 
1898 arrenderade han ut far- 
men på 3 år och for tili Ala- 

_ . , , ska. Han färdades till fots 

Mr och mrs C. A. Johnson. , = ,0^ . » r-i .-n 

^ ocn pa bat Iran Skagway till 

Dawson, arbetade i grufvor och begaf sig på hösten 1899 till 
San Francisco. På hösten 1900 återkom han till Kingsburg 
och återtog farmen. I feb. 1903 sålde han den och köpte 
egendom i Kingsburg, byggde butik och började speceriaffä* 
i ang. Den 6 aug. 1907 Ödelades den genom eldsvåda. Två 
dagar efter branden hyrde J. lokal och började på nytt. I 
mars 1.909 köpte han ett hus, flyttade det till den gamla af-' 
färsplatsen och bedrifver nu sin affär der. Medlem af Föres-, 
ters. Gift sedan den 10 april 1909 med Eda Theedman från 
Norrköping. 

Johnson, Chas. A., trädgårdsmästare, poet — Los Angeles 
— född i Göteborg den 30 nov. 1866. Genomgick 6 klasser af 
Göteborgs Högre Läroverk och studerade i 2 år vid stadens 
handelsinstitut. Efter vidsträckta resor genom europeiska 
länder, Canada och Mexico ankom han 1902 till Los Angeles, 



— 340 — 

efter att redan på 1890-talet ha i flera års tid varit bosatt i 
California. J. är poetiskt begåfvad, och många af hans dikter 
ha varit offentliggjorda i Vestkusten och Los Angeles Tri- 
bun. 

Johnson, Charles Axel, byggmästare — Oakland — född i 
Trollhättan den 22 nov, 1858, Kom 1879 till Chicago och 2 
månader senare till Minneapolis. Arbetade 3 år der som 
snickare. Bosatt i Chicago 1882-4 och i Kansas City till 1886, 
då han reste till California. Uppehöll sig i San Francisco, 
Los Angeles odh San Bernardino, innan han på våren 1890 
slog sig ned i Oakland. Från 1S97 till 1900 vistades han i 
Klondike, Alaska, som guldgräfvare och byggare af vatten- 
rännor, på hvilket sistnämda arbete han under en lång tid 
förtjenade sina 30-40 dol!, om dagen. Han hade vid ett till- 
fälle på en gång 5 gTuf-"claims." En af dessa gaf endast 1.5 
cents om dagen. Den man, som kom i besittning af den 
efter J., tog hvarje vår $100,- 
000 från densamma. J. be- 
gaf sig 1900 till Nome och 
så till Oakland, hvarest han 
alltsedan arbetat som kon- 
traktör och byggmästare. 
Han har eget hem, 649 62 st. 
Gift sedan 1893 med Laura 
Laurin från Gotland och har 
en dotter och 2 söner. 

Johnson, Claus, bankpre- 
sident — Turlock — född i 
Äsheda, Småland, den 29 
okt. 1860. Kom den 12 maj 
1879 till Gladstone, III. Ar- 
betade der i 3 års tid på 
farm, hvarefter han flyttade 
till Red Oak, la., och i 3 år 
dref jordbruk för egen räk- 
ning. I mars 1887 kom J, 
till Wakefieid, Neb., och på 
våren 1892 till Wausa i sam- 
ma stat, hela tiden idkande 
Claus Johnson. jordbruk. På hösten 1903 

sålde han den farm. han egt i Wausa, och flyttade till Tur- 
■ lock, Cal., der han likaledes slog sig på farmning. 1907 or- 
ganiserades Peoples State Bank, och J. bief vald till dess pre- 



— 341 — - 

sident. Han bor på sin farm, 4 mil från staden. Han har 
utom densamma egt en stor sträcka land, som han sålt i smär- 
re delar till 19 nybyggare. J. har i 27 år tillhört missions- 
kyrkan och var med om att organisera församlingar i Wake- 
field och Wausa, Neb. Gift sedan den 7 mars 1883 med Lina 
Waern från Skeninge och har 8 barn, 

Johnson, Edmund, kontraktör — Turlock — född i Ask- 
landa socken, Elfsborgs län, den 10 feb. 1866. Kom vid 16 
års ålder till Maple Ridge, Minn. Arbetade i skogarne der och 
sedan i St. Paul såsom murare, kalkrappare m. m. Samtidigt 
egde han fiffm ända till hösten 1902, då han flyttade till Tur- 
lock, Cal. Här har han köpt och sålt land flera gånger och 
har nu qvar blott ett par acres. Han eger hus i staden, I 
april 1903 ingick han kompanjonskap med G. A. Carlson, De 
taga kontrakt på cementarbeten, mureriarbete o. s. v. J. är 
medlem af missionsförsamlingen. Han gifte sig den 24 juni 
1897 med Alma Landin trån Alexandria, Minn. Hon afled 
den II mars 1906, efterlemnande en son och tre döttrar. 

Johnson, Eric, krigsvete- 
ran, tidningsman — Clear- 
■water — född i Vestmanland 
den 15 juli 1838. Medföljde 
sina föräldrar till Amerika 
1846. Familjen stannade 
någon tid i New York och 
-på ett par platser i Illinois, 
innan den i sept. flyttade till 
Bishop Hill. J. uppväxte i 
Bishop Hill-kolonien. Efter 
dess upplösning 1861 börja- 
de han odla de 11 acres, som 
fallit på hans lott vid egen- 
domsfördelningen, men lem- 
nade snart farmlifvet och in- 
gick i unionsarmén den 16 
sept. 1861. Då kompani D 
af 111. 57:de regemente orga- 
niserades, blef han vald till 
löjtnant. Han deltog i be- 
lägringen af och intagandet 
af Fort Donelson och befor- 
drades till kapten efter sia- Kapt. Eric Johnson. 



— 342 — 

get vid Shiloh. Under belägringen af Corinth, Miss., angreps 
han af tyfusfeber och rödsot och tog på läkares tillrådan af- 
sked från armén. 1864-5 var han utgifvare och redaktör af 
tidningen Galva Union i Galva, 111., och 1868 blef han utgif- 
vare af Altona Mirror och Galva Union, hvars namn ändrades 
till Republican. I jan. 1869 började han utgifvandet af tid- 
ningen Illinois Swede och hade således samtidigt tre tidnin- 
gar. I juli 1869 tog han Andrew Chaiser och i aug. C. F. 
Peterson till kompanjoner i Illinois Swede. Namnet förän- 
drades till Nya Verlden, tidningen flyttades till Cl^cago i jan. 
1871, antog sedermera efter sammanslagning med ett par an- 
dra tidningar namnet Svenska Tribunen och heter i dag Sv. 
Trib.-Nyheter. J. sålde sin andel deri 1871. Han var under 
1871 "journal clerk" i Illinois' representanthus, flyttade 1873 
till White City, Kans., och slog sig på landaffärer och han- 
delsrörelse. Torka och gräshoppor gjorde honom utfattig. 
1876 började han jern- och virkeshandel i Nekoma, 111. 1879 
samlade han material till boken Svenskarne i Illinois, som 
han och C. F. Peterson utgåfvo. Samma år började han i 
Moline, 111., utgifva tidningen Citizen, tog C. E. Ösborn till 
kompanjon, sålde sin andel 1882, skötte en plats i krigsdeparte- 
mentet i Washington till 1885, redigerade under ett år tidnin-. 
gen Republicaii i Stromsburg, Neb., och var derpå i tidnings- 
affär i Holdredge, Neb., till 1891. J. valdes 1888 till medlem 
af Nebraskas legislatur, valdes till "chief clerk of the House" 
1891, omvaldes enhälligt 1893. J. flyttade till Texas 1894 
och egnade sig åt landaffärer till 1896, då han återvände till 
Nebraska och blef redaktör för Wahoo Era. I maj 1906 sålde 
han tidningen. I juli utgaf han första numret af tidningen 
Viking, hviiken var afsedd att |på engelska språket behandla 
svensk-amerikanska angelägenheter. Tidningen fyllde sin 
uppgift på ett förträffligt sätt, men erhöll icke tillräckligt un- 
derstöd. Dess sista nummer utkom i aug. 1907. I okt. sam- 
ma år flyttade J. till California och slog sig ned som träd- 
gårdsodlare i Clearwater. Under 1909 egnade han en del af 
sin tid åt insamlande af biografiska och andra uppgifter bland 
landsmännen i Los Angeles och närbelägna trakter för denna 
bok. J. gifte sig den 31 jan. 1863 med Maria Octavia Troll. 
Honvftfled 1890. J. gifte om sig den 15 juH 1902 med Georgia 
A. Tillinghast från McDonald, Pa., en literärt och musikaliskt 
begåfvad q vinna. I första giftet hade J. 8 barn, af hvilka 



— 343 — 

tre lefva, — eti ctotter 'bosatt i Omaha, Neb., en son i St. Loiiis, 
Mo., och-.en son, som ärtidningsutgifvare i Wood River, Neb, 
En son afled i spansk-amerikanska kriget. 

Johnson, F. G-, köpman 
— San Francisco — fÖdd i\ 
Tranås, Säby församling, 
Jönköpings län, den 8 dec. 
1863. Etter genomgången 
skolknrs reste han 1881 Jili 
Amerika. Stannade först i 
Burlington, la., och deref- 
ter i 2 års tid i Illinois, hvar- 
på han begaf sig till Denver, 
Colo.. och erhöll anställning 
som biträde hos firman 
Skimner Bros. & Writc. 
Han behöll denna plats i 2 
år, mottog derefter anställ- 
ning hos Louis Piirsell och 
var under några års tid före- 
ståndare för hans affär. Från 

Denver flyttade J. till San \ 

Francisco. Här har han 
haft anställning hos några 
af de största klädesfirmorna 

i staden. Efter branden p q johnson. 

igon började han egen klä- 
des-, hatt- och ekiperingsaffär, Y. G. Johnson Clothing Co., i 
no. 2558 Mission st.,, nära 22 st. Han har rönt en ofantlig 
framgång här och gör nästan lika stora affärer-isom de väl- 
diga handelshusen af samma slag i staders förnämsta affärs-' 
distrikt. Han lägger sig särskildt vinn om att Lillhandahålla 
goda varor och handla rätt mot hvar nian. Han är hög fri- 
murare, innehar 32dra graden, och är medlem af den svenska 
logen Balder, äfvensom af Scandinavian Brotherhood och Na- 
tional Union. Gift sedan 1891 med Amanda Jones och har 2 
söner och en dotter. 

Johnson, mrs Fred, skådespelerska — San Francisco — 
född i Ljungby köping, Småiand och .har varit bosatt i San 
Francisco sedan 1884 ocli hela tiden tagit en verksam del i 
föreningslifvel och nedlagt en oerhörd mängd arbete som 
medlem af olika komitéer, särskildt 1 barmhertighetens tjenst. 
Hon har näml. i många år tillhört Sv. Hjelpföreningen, äfven- 



betskamraternas råhet. Han 
Henning Johnson. fortsatte med farmarbete på 



— 345 — 
andra platser till våren 1872, då han begaf sig till Chicago, 
som föregående höst härjats af den stora branden. Här fick 
han plats hos en omnibusfinna och körde en "dubbeldäckare" 
i tre år, tills han en ruskig vinterdag körde omkull på den is- 
belagda gatan och med knapp nöd undgick en ögonblicklig 
död. Var derpå i 3 år spårvagnskonduktör på Lincoln ave. 
Fick derefter arbete vid Haish's ståltrådsfabrik i De Kalb. 
Ostadiga arbetsförhållanden der förmådde honom att taga 
plats som handelsbiträde. 1890 flyttade han till Templeton, 
Cal., och har alltsedan idkat jordbruk der. Gift sedan 1883 
. med Olga Hedberg och har 5 söner och 6 döttrar. 

Johnson, J. A., sjökapten — Eureka — född i Qville, Bo- 
huslän, den 13 feb. 1847. Kom till Amerika 1882 och var 
bosatt i Galveston, Tex., innan han 1888 flyttade till Eureka, 
Cal. J. har studerat navigationskonsten både teoretiskt och 
praktiskt under långa sjöfärder och har varit kapten på flera 
fartyg. Under de sista 14 åren har han varit kapten på ång- 
båtarne Älta och Antelope. Han gitte sig i Galveston, Tex. 
Hustrun är född i Skara, Ve s ter götland. Makarne J. ha 4 
barn : Adolph, Teller, Adelina och Amelia. 

Johnson, J. Emanuel, af- 
färsman — Turlock — född i 
Högsäter, Dalsland, den 13 
okt. 1879. Kom den 28 maj 
1897 till Chicago. Arbetade 
ett par år vjd Santa Fé-banan 
och i verkstäderna i Pull- 
man. Studerade vid affärsin- 
stitut i Chicago 1900. Hade i 
två år plats hos ett telefon- 
bolag. Reste derpå till Ore- 
gon. Lärde fotografiyrket i 
Newport. Hade egen foto- 
grafiatelier der och i Toledo 
och arbetade sedan hos en fo- 
tograf i San Rafael, Cal. 
Kom 1903 till Los Angeles. 
Efter att ha skött en plats hos 
ett telefonbolag i 4 år, hade 
han kommissionsbyrå i bolag '■ ^- Jo*>nson. 



— 346 — 

med Fredenhotm och Roiimaine. 1908 flyttade J, till Turlock 
och började bok-, pappers- och konsthandeln Studio Store 
vid Broadway. Han är medlem af missionsförsamlingen och 
president i Y. M, C. A. i Turlock, Gift sedan 1906 med Anna 
Wahlberg från St. Paul Minn., och har ett barn. 

Johnson, J. P. S., bygg- 
mästare och kon traktör — 
San Francisco — fÖdd j 
Gräsgårds socken, Öland, 
den 11 maj 1851. Börja- 
de vid II års ålder lära 
snickeriyrket. Reste 1871 
till Quebec, Ganada, och 
sedermera till Chicago, 
der han jemt och nätt 
undslapp med lifvet i 
branden 1872. Begaf sig 
1874 till San Francisco 
och erhöll omedelbart an- 
ställning som förman hos 
West Goast Furniture Co. 
1876 började han egen af- 
fär som byggmästare. D ■: 
första huset byggde han 
i åt Rtid. Armstrong. Det 
står ännu "i trots af jord- 
bäfningen och tidens gna- 
gande tand." J. var en af 
Svenska Sällskapets stiftare och är äfven mångårig med- 
lem af Druids, Gifte sig 1877 med Josefina östlund från 
Upsala. Hon dog 1884. J. gifte om sig 1893 med Hulda 
Christina Roth från Hjo, Vestergötland. 

Johnson, Peter, sjökapten — San Francisco — född i Hei- 
singborg den 14 okt. 1862. Gick till sjös vid 15 års ålder. 
Seglade mestadels med amerikanska fartyg. Kom 1886 till 
San Francisco, Gal., och fick anställning hos Matson Naviga- 
tion Co., somdå endast egde ett fartyg. J. har stannat i bo- 
lagets tjenst alltsedan och har fört fartyg mellan San Fran- 
cisco och Alaska samt för det mesta mellan San Francisco och 
Hawaii-öarne. Han har en liten andel i bolaget. Har eget 



Mr och r 



i J- 



, S. Johnson. 



hem i Berkeley, 3033 Dea- 
kin st., hörnet af Webster 

I st. Medlem af Frimurare- 

. orden, Oddfellows, Master 
Mariners och master Mari- 
ners Shipmasters Associa- 

, tion. Gift sedan 1896 med 
Elsie Rasmussen (af daii=ik 
härkomst) ocli iiar tre barn. 

Johnson, William, frukt- 
odlare — King;sburg; — född 
, i Näsby, Öland, den 26 okt. 

■ 1849. Gick till sjös 1869 
och fortsatte söm sjöman i f» 
års tid med undantag af en 

, del af året 1874, dä han ar- 
betade i ett garfveri i Kew 
York. 1875 tog han hyra i 
New York och for rnndt 
Cape Horn till San Francis- 
co och stannade der. Han 

arbetade dels i staden, dels Kapt. P. Johnson. 

på ostronbankarna i Sansa- 

!ito. Seglade äfven något. på kusten. Kom 1876 till Fresno. 
Arbetade för farmare i 4 år. Köpte 640 acres land och od- 
lade hvete i 6 års tid, hvarpå han sålde farmen och i början 
af 1880-talet flyttade till Kingsbnrg. Han köpte 70 acres, 

; förlorade dem. köpte 20 acres med samma resultat. Köpte 

■ 40 acres i närheten af Fowler. Han sålde denna plats och 
i köpte en vacker 40-acres-farm med vingårdar, trädgårdar o. 
\ s. v. 5 mil norr om Kingsbnrg och 2'A mil från Parlier. Flyt- 
1 tade på farmen i april 1906. Adressen är Parlier, Route 2. J. 

är medlem af sv. hith. kyrkan. 'Gift första gången 1883 med 
Matbilda Göhranson från Öland-, hvilken dog (8yi. Omgift 
1898 med Hilma Nilson från Kingsbnrg. Har ett barn iir 
första och 6 ur andra giftet. Porträtter finnas ä nästa sida. 

Kallström, Charles, fabrikör — Arcata — född i Stock- 
holm den 4 ang. 1856. Reste 1882 till Amerika och kom efter 
en veckas vistelse i San Francisco till Arcata. Arbetade i 
sågverk och takspänsfabriker. Organiserade 1894 Hnmboldt 




Will. Johnson med familj. 



Will. Johnsona farmhem. 



— 349 — 

Manufacturing Co. Sålde affären 1901 och satte upp sågverk 
i Luffenholtz. Den 23 sept. 1908 förstörde eldsvåda sågver- 
ket och en mängd annan, K. tillhörig egendom, bl. a. en lada 
som kostat $3,000. K. anslår den af branden vållade förlusten 
till $80,000. K. är frimurare och oddfellow. Gift sedan 1882 
med Amanda Olson från Stockholm och har ett barn. Två 
ha dött. 

Kinlell, Nils, jernvägstjensteman — San Francisco — född 
i Kila, Vermland, 1881, son till pastor A. Kinell, som efter att 
ha utvandrat till Amerika 1869 besökte Sverige i början af 
1880-talet och återvände med sin familj till Amerika 1882 och 
der prestvigdes. Familjen hade varit bosatt i Pennsylvania, 
Florida, Nebraska, Wisconsin och Illinois, då pastor Kinell 
1899 tillträdde pastoratet i Templeton, Cal. Pastor K. flyt- 
tade sommaren 1909 till Minnesota. Sonen Nils är bosatt i 
San Francisco, der han sedan 10 år tillbaka innehar en för- 
månlig anställning hos Southern Pacific-bolaget. 

Kyhlberg, Hjalmair, M. D., läkarfe — Mariposa — född i 
Småland 1866. Genomgick en kurs i Chalmerska Lärover- 
ket i Göteborg. Gick till sjös 1882. När han 1886 tog afsked 
af sjölifvet, var han underofficer i engelska marin-transport- 
flottan. Han begaf sig derpå till San Francisco. Efter för- 
^ beredande praktiska studier inskrefs han 1891 vid California 
Medical College. 1893 tog han läkarexamen och var sedan 
någon tid professor vid akademien. Han uppehöll sig under 
flera år som praktiserande läkare i San Francisco och Oak- 
land, men har de senaste åren haft sitt verksamhetsfält i 
Mariposa City. Gift två gånger — först 1886 med Ida Thi- 
berg från Vestergötland. Efter hennes frånfälle omgift m'ed 
Josefina Janson från San Francisco. 

Kunouv Charles A., slöjdlärare, redaktör — Los Angeles 
— född i Stockholm den 20 juli 1865. Lärde bildhuggeri och 
möbelsnickeri, genomgick kurser i slöjd, studerade i folkskola 
och teknisk skola och reste 1888 till Amerika. Blef biträdande 
slöjdlärare i Boston, Mass., under öfverläraren Gustaf Lar- 
son, banbrytaren för slöjdundervisning. K. blef 1889 an- 
ställd af staten Connecticut som uppsyningsman öfver slöjd- 
undervisningen i lärareinstituten i Nev^ Britain och Willi- 
mantic och behöll denna befattning i 5 år, hvarefter han reste 
till California på anmodan af Troop Academy att komma och 



— 350 — 
inrätta kurser för utbildande af slöjdlärare. Efter 2 års 
tjenstgöring blef K. öfveriärare i slöjd vid folkskolorna i Los 
Angeles. Från nov. 1908 till sept. 1909 var han derjemte re- 
daktör för Los Angeles Tribun. Han ar medlem af Sv.-ani. 



C. A. Kunou. 

Nationalförbundet och Lyran. Han ar sekr. i den förstnäm- 
da, vice-ordf, i den andra. Gifte sig 1891 med Anna Sofia 
Stark från Trollhättan. Är skild från henne. Har haft z 
söner. En af dem är död. 



— 351 — 
Lagercrantz, Carl Theodor, typograf, sportsman — San 
Francisco — fÖdd på Enge i Brunnflo socken, Jemtland, den 5 
juli 1844, son till dåvarande löjtnanten, sedermera kaptenen 
vid Jemtlands fältjägarekår Carl August Ferdinand Lager- 
crantz och hans maka Christina Ulrika Piel. Efter år 1864 
aflagd studentexamen egnade L. sig åt ingeniÖrsverksamliet 
till 1869, då han utvandrade till Amerika, der han på midsom- 
mardagen landsteg i New York. På den amerikanska frihets- 
dagen, 4 juli, anlände han till St. Croix Falls, Wisconsin, 
hvilken stad han var med om att göra mätningar för. Han 
mätte upp 40,000 acres skog 
för Caleb Cushing, flyttade 
på våren 1870 till St. Paul, 
Minn., hvarest han efter ett 
års verksamhet som biträde i 
en bank erhöll anställning hos 
Northern Pacific-bolaget som 
ritare och landtmätare. I bör- 
jan af 1873 antog han plats 
som ritare i Omaha, Neb.,hos 
Union Pacific-bolaget. I ok- 
tober 1873 flyttade han till 
San Francisco, Calif. Hans 
första anställning här var hos 
en arkitekt. Derefter upp- 
drivs åt honom att göra mät- 
ningar för Sutro-tunneln i 
Nevada. Omedelbart efter 
sin återkomst derttrån i mars 
1877 erhöll han plats i post- 
kontoret i San Francisco så- 
som kartritare och har inne- 
haft den samma oafbrutet allt „ ^j^ Laeercrantz 
sedan. Han har introducerat ' ' ■ 
ett nytt system för uppgörande af kartor öfver de olika bref- 
utdelningsdistrikten, hvilket system sedermera adopterats i 
flera andra af landets större städer. L. var en af grundläg- 
garne af Svenska Sällskapet, som ursprungligen från sin 
grundläggning 1868 varit en sångförening, och han var säll- 
skapets förste invalde president. I öfver 10 års tid var han 
medlem af San Francisco Flycasting Club. Han ar ifrig 
forellfiskare, naturvän och bergvandrare. Sina sommarferier 



— 352 — 
använder han alltid till utflykter i bergs- och skogstrakter 
inom Stillahaf s-staterna och har sålunda besökt Yosemite- 
dalen, Calaveras-skogen, Lake Tahoe, Independence Lake, 
Pelican Bay i Oregon, Olympiska bei^en och Lake Cbelan i 
Washington, for att nämna några af de af honom mest be- 
undrade trakterna. L. har inlagt stor förtjenst i att fä Cala- 
veras-skogen räddad undan skogssköflarnes framfart och be- 
varad åt folket. Hur ett af de dervarande jätteträden genom 
hans åtgörande kom alt prydas med den svenske blomster- 
konungens namn, har redan omtalats på sidan 75. L. gifte 
sig i dec. 1873 med Hanna Gustava Johnson, af gammal odal- 
slägt från Kalmartrakten i Småland. I öfver 25 års tid åtfölj- 
de hon honom på hans sommarutflykter. Hon var en af de 
ursprungliga grundläggarne af Old Peoples Home, tjenst- 
gjorde under en termin som dess vice-president och var hela 
tiden den ledande anden i dess styrelse. Hon afled den 27 
mars 1907. 

Länder, Charles J., M. 
C, läkare — San Francis- 
co — född i Linderås, Jön- 
köpings län, 1876. Med- 
följde som liten gosse sina 
föräldrar till Marshalltown, 
la. Deltog i det spansk- 
amerikanska kriget och 
tjenstgjorde en tid som 
sjukskötare. Efter krigets 
slut afmönstrades han i 
San Francisco och har varit 
bosatt der sedan 1899. Ef- 
ter att i flera år ha hatt an- 
ställning som sjukskötare, 
började han på hösten 1905 
studera medicin. Våren 
1909 aflade han läkareexa- 
men och tog plats som lä- 
kare vid St. Mary's Hospi- 
tal. Medlem af sv. luth. 
kyrkan, Oddfellows, Fri- 
murare-orden, Spän ish War 
Veterans och Alpha Kappa 
Dr C. J. Länder. Medical Fraternitv. 



— 353 — 
Larson, Bengt August, friiktodlare — Vinland — född i 
Ryssby, Kronobergs Tan, den 28 dec. 1852. Kom 1872 till 
Boulder co., Colo. Efter att i ett hälft år ha arbetat deh 
på jernväg, dels hos farmare, begaf han sig till Black Hawk 
och arbetade der sedan i en "stamp mill" 18 år. 1890 flyttade 
han till Templeton, Cal., köpte 27 acres jord och planterade 
fruktträd på en del deraf, men gräfde längre fram upp de fle- 
sta igen, sedan traktens olämplighet för fruktodling blifvit 
uppenbar. L, arrenderade mellan 4- och 500 acres och dref 



B. A. Larsons farmhcm i Vinland. 
Fotografi tagen af E. Skarstedt. 

jordbruk i stor skala till 1905, då han i okt. flyttade till Vin- 
land och köpte 51 acres jord, hvaraf 7 voro bevuxna med gam- 
mal trädgård. Från dessa 7 acres sålde han 1907 frukt för 
öfver $2,500 och betalte endast $87 för plockning och kör- 
ning. L:s adress är Kerman, Route no. 2. Han är medlem 
af sv. luth. kyrkan. Gift — första gången den 30 nov. 1877 
med Kerstin Bengtson, som afled den 23 feb. 1897; andra 
gången den 27 okt. 1897 med Hulda Erikson. L. hade 7 barn 
i första giftet. ^ 



— 354 — 
Larson, Charles Alfred, köpman — Eureka — född i Lin- 
derfva förs:g, Skaraborgs län, den i6 juli 1867. Reste 1887 
till San Francisco, Cal, Arbetade i Judsons jernfabrik i Oak- 
land 2 år och flyttade i mars 1889 till Eureka. Här arbetade 
han först i sågverk och sedan i 16 års tid som haninarbetare. 
'1906 började han grocery-affär i no. 1907 California st. Han 
har eget fint hem i 638 Pratt st. och eger flera byggnadstom- 
ter, Xr medlem af Frimurare-orden, Oddfellows, Knights of 



C. A. Larson med familj. 

Pythias, Redmen, Skandinaviska Brödraförbundet och sv. 
iuth. kyrkan, i hvilken han tjenstgjort som diakon i 18 år och 
som trustee nästan lika länge. Gift sedan 1891 med Emma 
Anderson från Skaraborgs län och har 6 barn. 

Larson, George W., juveierare, gravör — San Francisco — 
född i New York den 30 april 1875. Har genomgått Cooper 
Institute of Fine Arts and Science och hos den berömda fir- 
man Tiffany & Co. vunnit utbildning som gravör och juvele- 
rare. L. hade innehaft många ansvarsfulla befattningar ocli 
i flera år tjenstgjort i New York State National Guard, först 
som man i ledet, slutligen som kompanichef, då han för 12 år 



— 355 — 
sedan flyttade till San Francisco för att öfvertaga befattnin- 
gen som superintendent för graverings- och mönstertecknings- 
departementet i Slireve & Co:s stora affär. Eftey att ha in- 
nehaft denna plats i 6 år, började L. egen affär under firma- 
namn Larson & Co. och har under de senaste åren ej blott 
allt mer stadgat sitt redan förut förvärfvade anseende för 
skicklighet, utan äfven medhunnit otroligt mycket, — ett re- 



Gco. W. Larson. 



sultat, som — enligt hvad han sjelf påpekar — icke kunnat 
vinnas utan beslutsamhet, hårdt arbete och goda vänners bi- 
stånd. Bland de mer betydande konstverk, som T., förfärdi- 
gat, påminna vi om pokalen till drottning Victoria, minnes- 
tallrikarne till Grover Cleveland och Wm. McKinley, den S 



-356- 
sid. 222 afbildade pokalen till konung Gustaf 5 samt minnes- 
penningen med anledning af presidenterna Tafts och Diaz 
möte i El -Paso, Tex., hösten 1909. L:ns affärslokal ar i no. 
150 Post st. L. talar både svenska, engelska och tyska fly- 
tande ocli är en framstående skytt och atlet. Han är en af 
stiftarne af svenska frimurarelogen Balder samt vidare med- 
lem af National Union of America, Svenska Sällskapet, Sv.- 
am. Politiska Klubben, Patriotiska Förbundet, Atletiska Klub- 
ben, U. S. Revolver Association, San Francisco Schiitzen- 
Verein, Shellmound Pistol & Rifle Club m. fl- föreningar. 
Han har af den sistnämda skytteföreningen blifvit krönt till 
skyttekung. 

Larson, Julia P., M. D., 
läkare — San Francisco — 
född i Meade, Neb., den (> 
jan. 1873, dotter till luther- 
ske pastorn derstädes, L. G. 
Larson. Efter fullbordade 
folkskolestudier ingick hon 
vid Bethany College i Linds- 
borg, Kans,, och tog af- 
gångsexamen derifrån 1891. 
Inträdde 1896 i medicinska 
afdelningen af California- 
universitetet och aflade lä- 
kareexamen i maj 1900. Hon 
var i y/i år läkare vid lasa- 
rettet för barn och qvinnor 
i San Francisco och har allt- 
sedan fortfarit att verka som 
praktiserande läkare i San 
Francisco. Hon har sin mot- 
tagningsplats och kontor i 
no. 240 Dolores st. Hösten 
1909 utnämdes hon till med- 
lem af den qvinliga läkare- 
staben vid Childrens Hospital. Under den literära förenin- 
gen Idunas lifstid var hon en af dess verksammaste medlem- 
mar och tjenstgjorde som dess protokollsekreterare. I dis- 
kussioner ådrog hon sig ofta uppmärksamhet genom sitt goda 
omdöme och skarpsinne. 

Larson, Louis, hyrkusk — Arcata — född i Sunne, Verm-* 
land, den 14 sept. 1868. Kom 1888 till Eureka och arbetade 



Dr Julia Larson. 



— 357 — 

ett år i sågverk. Flyttade d^rpå till Arcata. Sysslat mest 
med skogsarbete, men har äfven haft farm i Bayside. Har 
sålt denna och köpt en annan på 17 acres. Började 1909 
hyrkuskstall i bolag med J. E. Oisen. Är medlem af Odd- 
fellows och Eagles. Gift sedan 1904 med Anna Larson från 
Långaryd, Småland, och har 2 barn. 

Leuvenmark, Joseph, höjddykare — San Francisco — född 
i Stockholm 1860. Vann rykte som verldens förnämste höjd- 
dykare, sedan han 1891 i Kansas City hoppat från ett 82 fot 
högt torn. I början af 1894 kom han till San Francisco med 
anledning af den då pågående Midvinterutställningen. Den 
II mars gjorde han ett hopp från ett 75 fot högt torn i Harbor 
View-parken, beskådad af en talrik menniskomassa. Samma 
afton fick han blodstörtning och förbjöds af dr Westerberg 
att uppträda den 18 mars, såsom han annonserat sig ämna 
göra. L. lät emellertid ej afråda sig. Den 18 var han på 
platsen och företog några förberedande öfningar före den till 
kl. 3 utsatta förevisningen. Han fick flera förfärliga anfall 
af blodstörtning och afled på sin namnsdag den 19 mars 1894. 
Den 21 begrofs han 1 Laurel Hill Cemetery af prof. C. M. 
Esbjörn. L. var en af de vänsällaste naturer, oförarglig, glad- 
lynt, full af lustiga infall och komiska berättelser. Hans lifs- 
farliga yrke, understödt af högt lefnadssätt, blef orsaken till 
hans förtidiga död. Att han hade aflindsmän, som sökte för- 
bittra lifvet för honom, framgår af följ., af honom sjelf i Vest- 
kusten för den 27 feb. 1894 införda utmaning: "En viss herr 
Ericson, som påstått sig ha hoppat 90 fot, och S. Lundblad, 
som påstår sig utan fara kunna hoppa från hvad höjd som 
helst, erbjudas $50, om de kunna hoppa från Leuvenmarkska 
tornet i Harbor View Park.*' Det säger sig sjelft, att de två 
skräflarne icke upptogo utmaningen. 

Le Veau, A. M., prest — San José — född i Malmö den 11 
sept. 185 1. Kom till Amerika i maj 1870. Arbetade på jern- 
yägsbygge i Michigan. Inträdde 1873 vid Augustana College 
i Paxton, 111 Tog afgångsexamen från läroverket 1880 och 
blef samma år prestvigd. Var pastor i Salina, Kans., 3 år, i 
Assaria, Kans., 3 år och reste i okt. 1886 till California, der 
han den 23 jan .1887 stiftade församling i Oakland, efter att re- 
dan den 19 dec. 1886 och den i jan. 1887 ha hållit gudstjenst 
der. Redan den i mars 1887 hade han skaffat pengar nog att 
betala för kyrkan. L. stannade som pastor i Oakland till okt. 
1897, då han öfvertog pastoratet i Riverside. Han befriade 



-358- 
församlingen der från en skuld af $2,500. Sedan 1900 har 
han varit pastor för församlingen i San José. 1889 stiftade 
han församlingen i Eureka. Han har varit ordf. och kassör 
i Cali fornia-konferensen. Under sin verksamhet i Oakland 
utgaf han tre tidningar, först Herderösten, sedan Fridsbudet 
och slutligen Kosmos. Han satte, tryckte och expedierade 
sjelf alla tre. Han har skrifvit flera dikter och utgifvit en af 
dem, betitlad Nordbon i Amerika, i särtryck med illustratio- 
ner. Han är mycket road af astronomi och andra grenar af 
naturvetenskapen och har hållit flera vetenskapliga föredrag. 
Gift sedan 1880 med Ellen Larson från Moline, 111., och har 
tre barn. Tvä ha dött. 

Linck, Theo., f. d. post- 
tjenstenian — San Francisco 
— född i Stockholm den 2 
april 1832. Erhöll efter slu- 
■ tade skolstudier anställninjf 
på ett handelskontor. Han 
hade en farbror, som i mån- 
ga år fört befäl på Stock- 
iiolmsfartyg. Med honom 
gjorde han en resa till Ost- 
indien och två till Brasilien. 
I Pernambiicco insjuknade 
L. i feber och måste på ett 
lasarett afbida sitt tillfrisk- 
nande. Derpå reste han till 
Xcw York, mönstrade på ett 
amerikanskt klipperskepp 
och kom. till San Francisco i 
maj 1853. Härifrån företog ' 
han en resa till Alaska och 
en till Söderhafsöarne med 
ett handelsfartyg, som ut- 
bytte varor med infödingar- 
T. Linck. "^- '^ Öar, tillhörande 3 

I-o,osrafi tagen af Terkekon & Henry. Ögrupper, besöktes. Efter 
återkomsten till San Fran- 
cisco begaf L. sig till guldgrufvorna i Shasta och Trinity 
counties. 1863 erbjöds han af ett San Francisco-bolag att 
öfvertaga öppnandet af en grufva i Humboldt, Nevada. Hö- 
sten 1868 måste han for sjuklighets skull begifva sig till San 
Francisco. Han låg länge under läkarevård. Derpå reste 



— 359 — 

han till Sverige och kom till Stockholm julen 1869. Den i 
feb. 1871 återvände L. till Amerika. Efter att ha genomrest 
en del af staterna, stannade han en tid i Denver, Colo., och 
kom slutligen på hösten 1874 till San Francisco. 1875 erhöll 
han anställning i postverket. Efter 30 års trogen och trägen 
tjenstgöring der inlemnade han på hösten 1905. sin afskeds- 
ansökan, hvilken beviljades, hvarjemte L. hedrades med en 
vacker rekommendations- och tacksamhetsskrifvelse. L. är 
öddfellow sedan 1877 och var en af stiftarne af Svenska Säll- 
skapet. Han gifte sig 1883 med Anna Sofia Holmgren från 
Stockholm och blef enkling våren 1905. 

Lind, Emil J., skräddare — Los Angeles — född i Östra 
Husby, Östergötlan,d, den 5 april 1861. Lärde skräddareyrket 
i Norrköping. Kom vid 15 års ålder till hof skräddare Kaeding 
i Stockholm. Reste under 2 års tid på statsstipendium i Eng- 
land, Ryssland och Tyskland och återkom 1882. For 1883 
åter genom Europk. Blef reseombud för en London-firma 
och kom i denna egenskap 1884 till Amerika. Arbetade ett 
år i New York ocfe sedan i Buffalo, Sån Francisco, Denver 
och Los Angeles, hvarest han nu varit bosatt sedan jan. 1889. 
Gift första gången 1887 med Nellie Hagquist; andra- gången 
I905 med Hanna Nilson från Småland. Har 2 barn ur första 
giftet. 

Lindblom, Erik O., grufegare — Oakland — född i Dalar- 
ne den 2."] juni 1857, son till en skolmästare. Lärde i sin 
ungdom skrädderiyrket och genomvandrade en stor del af 
Europa. 1886 reste han till Amerika. Han arbetade i sitt 
yrke i Oakland, Cal., vid den tid då ryktet om guldfynden i 
Kotzebue spreds öfver landet. Den 27 april 1898 inskeppade 
L. sig som sjöman på barksképpet Alaska, kapten B.. Cogan, 
som förde passagerare och deras utrustning till de nya guld- 
fälten. Då fartyget kom till Indian Point på Sibiriens kust, 
fick L. höra, att ryktet om de stora guldfynden var öfverdrif- 
vet. Kapten Cogan förde sitt fartyg till Grantly Harbor, i 
tanke att der invänta gynsam väderlek. Den 5 juli sände 
han några af sjömännen, L. bland dem, i land efter vatten. L. 
passade på tillfället och rymde. Han hade för afsigt att söka 
leta sig fram till den mer än 100 mil aflägsna handelsstationen 
Vid Golovin Bay. På tredje dagen af sin vandring mötte 
han en ensam guldgräfvare, som rådde honom att genast åter- 
vända. L. följde rådet. Kommen inom synhåll för fartyget 
och rädd för att bli upptäckt af kaptenen eller besättningen, 
hade han den stora lyckan att möta en eskimåhöfding vid 



— 36o — 

namn Promarshuk, hvilken hade en stor båt, med hvilken han 
jemte sin familj just stod i begrepp att anträda en handelsresa 
till Golovin Bay. Han tog L. med sig i båten och gömde ho- 
nom bland en hop djurskinn. Båten passerade förbi kapten 
Cogans fartyg på helt kort afstånd, men L. blef icke upptäckt. 
Glad var han dock, när han hunnen utom synhåll för detsam- 
ma kunde krypa 
fram ur sitt göm- 
ställe, der han 
nästan q väfts af 
stanken från 
skinnen. Under 
ett uppehåll, som 
båten gjorde den 
27 juli vid Ego- 
shoruk - flod e n 
(nu känd under 
namnet S n a k e 
River, sam ma 
plats der staden 
Nome nu är be- 
lägen), upptäck- 
te L. guld i san- 
den och omtala- 
de detta vid an- 
komsten till 
Dexters handels- 
butik vid Golo- 
vin Bay. Dexter 
ville genast skic- 
ka honom tillba- 
ka till fyndorten, 
men L. föredrag 
att mottaga en 
honom af N. O. 

Mr och mrs E. O. Llndbl»m. Hultberj erbju- 

den anställning, 
som gaf honom tillfälle att söka efter guld vid olika vatten- 
drag. Efter att ha gjort undersökningar i sällskap , med 
Haglin, Brynteson och Jafet Lindeberg vid Mystery Creek 
och Fish River, utrustade L. i bolag med de två sistnämda 
en mycket enkel farkost, i hvilken de seglade längs kusten i 
stormigt och regnigt väder, tills de den 15 sept. anlände till 



— 36i — 

Snake^River. Den 22 sept. och följande dagar gjorde de flera 
fynd, hvarpå de återvände till Golovin Bay. Här blefvo de 
bekanta med en gammal guldgräfvare vid namn Gabe Price, 
som just ankommit från Kotzebue Sound. Han klargjorde 
för déiri lagens bestämmelser rörande organiserandet af nya 
grufdistrikt. Det var nödvändigt, att de hade med sig flera 
personer, innati de kunde organisera ett nytt distrikt. De 
förtrödde sig derför åt Pricej dr Kittelsen, renvaktaren Tor- 
iiensiä samt Haglin. Hela sällskapet begaf sig till Nome- 
traktén och utstakade claims. Ehuru vintern redan stod för 
dörren och marken var frusen, gjorde de en enkel guldvask- 
ningsmaskin och försökte sin lycka. På tre timmar togo 
Lindblom, Lindeberg och Brynteson ut guld till ett värde af 
$166. Några dagar derefter hade sällskapet tagit ut mer än 
$1,500 i guldsand, hvarefter de alla återvände till Golovin Bay 
och gjorde förberedelser för följande vårs arbete. Fynden 
vid Nome voro ofantligt värdefulla. Lindblom, Lindeberg 
och Brynteson organiserade bolaget Pioneer Mining Co., 
hvari L. eger en tredjedel. Han har en tredjedel i Latona 
Bay Mining Co. och är delegare i flera andra grufföretag. I 
Parral, staten Chihuahua i Mexico, är han ensam egare af vat- 
tenverket, elektriska ljusledningen, telefon- och spårvägssy- 
stemen. I British Columbia eger han Davis & Ward Milling 
& Lumber Co. Han är aktieegare i Hanford Electric & Ir- 
rigation Co., i Lumber Exchange Bldg och Mechanics Ex- 
change Bldg i Spokane, i Scandinavian American Bank och 
Hotel Washington i Seattle, vidare i Big Bend Light 8z; Power 
Co. 1 östra Washington. Han eger fastigheter i San Diego, 
dito i Oakland, bl. a. den ståtliga Golden Gate-byggnaderi^ i 
hvilken han har sitt hem. Han var en af grundläggarne af 
Svenska banken i San Francisco och af frimurarelogen Bal- 
der. Han försträckte kapital till åstadkommande af Svenska 
Byggnaden och är hedersledamot af Svenska Sällskapet. Han 
är medlem af nästan alla svenska föreningar, kassör i Balder^ 
Han är medlem af Shriners. Föreningarne ha fått många 
skänker af honom. Efter étt otillfredsställande första äkten- 
skap är han nu lyckligt omgift med en begåfvad och intelli- 
gent dam, Hanna Ulrika Sadie Sparman från Oakland, hvilkeri 
följer honom på alla hans vidsträckta affärsresor och utflyk- 
ter. 

Lindegren, Gustaf, kommissariat-föreståndare ■• — San Fran- 
cisco — född i Marstrand, Bohuslän, 1867. Genomgick Ele- 
mentarskolan derstädes. Reste 1890 till Amerika och kom 



samma är. L.. var med om 
A. Th. Lindgren. gtt organisera Skandinavi- 



— 363 — 

ska Brandstodsbolaget och var dess förste sekreterare. Del- 
tog i organiserandet af Linnea Packing Co. och arbetade i 
detsamma tre år. I juni 1904 organiserades banken i Kings- 
burg, och L. blef dess kassör och sekreterare, hvilken befatt- 
ning han fortfarande innehar. Han eger 10 acres i stadstom- 
ter, gränsande intill högskolan. Eger vidare en 40-acres-farm. 
Har eget hem i staden. Är medlem af sv. missionskyrkan och 
kassör i handelskammaren. Gift sedan juni 1906 med Selma 
Elizabeth Snören från Minnesota och har ^n son. 

Lindgren, M. E., fastighetsmäklare — Kingsburg — född 
i Chicago den 25 nov. 1867, broder till den föregående. Kom 
1871 till Lindsborg, Kans. Genomgick affärskurs vid Betha- 
ny College. Reste på hösten 1888 till Kingsburg och stan- 
nade der till 1903, då han flyttade till Turlock. Köpte 60 
acres och var farmare till 1908, då han arrenderade ut far- 
men samt återvände till Kingsburg och började fastighets- 
och försäkringsaffär den i juni 1908. L. tillbragte sonirarne 
1899 och 1900 i Nome, Alaska. Han är medlem af sv. mis- 
sionsförsamlingen. Gift sedan den 19 dec. 1900 med Esther 
Hallner, dotter till A. Hallner i Turlock. Makarne L. ha tre 
söner: Earl Ebenezer, David Emanuel och Ivar Daniel An-' 
drew. 

Lindgren, N. G., maskinist — Oäkland — född i närheten 
af Laholm, Halland, den 13 maj 1863. Efter genomgången 
skolkurs studerade han bokhålleri och var i 4 år bokhållare i 
Halmstad. 1886 reste han till Amerika. Vistades i 5 år i San 
José, Cal., der han lärde maskinistyrket, men senare äfven 
hade restaurant. Från San José flyttade han till San Fran- 
cisco och 1894 derifrån till Oakland, hvarest han alltsedan halt 
plats som förste maskinist vid Bay City Flour Mill. Han har 
eget hem: 545 22 st. Medlem af Oddfellows och Woodmen, 
i hvilka han bekläd t flera förtroendeposter. Vid Sv. Säll- 
skapets i Oakland bildande valdes L. enhälligt till dess förste 
ordf. och har i många år varit dess finans-sekreterare. Har 
likaledes i många år varit sekr. i Pol. Klubben. Har varit v. 
ordf. i Patr. Förbundet. Gift sedan den 10 jan. 1893 ^^^ 
Alma Anderson och har 2 söner. L:s porträtt finnes på 
sidan 225. 

Lindström, A. O., naturopatisk läkare — San Francisco — 
född i Stockholm 1862. Studerade i Stockholm, Upsala. Ul- 
tuna Institut, Gymnastiska Institutet m. m. Vid jubelfesten 
den 15 nov. 1876 med anledning af loo-årsminnet af P. H. 



—364 — 

Lings födelse belönades L. af Kongl. Gymnastiska Central- 
institutet för utmärkt skicklighet i gymnastik. Blef 1877 
medlem af Stockholms Gymnastikförening, 1884 förvaltade 
han sin faders egendom, säteriet Finstaholm i Upland. 1885 
— 1891 egde och bebodde han säteriet Löfås i Elfsborgs län. 
Var 1889-91 landstingsman i Elfsborgs län och direktör i dess 
brandstodsbolag. Reste på sommaren 1893 till verldsut ställ- 
ningen i Chicago och på hösten till San Francisco, der han 
öppnade Institut (Lindström Institute) för svensk sjukgym- 
nastik och massage samt 
medicinska och elektriska 
bad. Institutet har allt- 
sedan fortgått och under 
årens lopp svingat sig upp 
till ett af de förnämsta i 
landet. 1903 tog L. till 
kompanjon sin mångårige 
medhjelpare, dr A. Einar- 
son, välkänd gymnast 
frän Stockholm. Institu- 
tet är beläget i no. 1515 
Scott st. Genom L:s och 
några få andras förenade 
ansträngningar har den- 
svenska sjukgymnastiken 
blifvit af Californias lag- 
stiftande församling er- 
känd och likställd med 
den medicinska läkekon- 
sten. L, var den förste, 
som här i landet introdu- 
cerade de svenska ramie- 
Dr A, O. Lindström, underkläderna. De säljas 

nu öfver hela Amerika, 
och deras införsel har gifvit upphof till en lofvande industri. 
The International Fibre Co. har 25 afbarkningsmaskiner, som 
arbeta på fälten i södra CaHfornia, der vildhampan (Sesbania- 
plantan) växer. För. Stat:a ha under de sista 3 åren im- 
porterat hampfiber och andra fibersorter för 70 mill. doll. 
årligen. Som hampa och ramie trifvas bra i CaHfornia och 
kunna med fördel odlas, är det antagligt, att För. Stat:a om 
några år ej längre behöfva importera någon fiber. L. har 
vid flera tillfällen upptradt som tidningskorrespondent och 



—365 — 

lemnade särskildt efter branden utförliga och sakrika skildrin- 
gar om den samma i bref till Öresunds- Posten. Han har 
gjort tre Sverige-resor, näml. 1897 (^^ ^^^ skref om den 
stora Stockholms-utställningen i' bref till Vestkusten), 1902 
och 1908, då han tillsamman med red. Alex. Olsson öfverlem- 
nade silfverpokalen från California-svenskarne till kung Gu- 
staf. (Se illustrationen på sidan 222). Han är medlem af 
frimurarelogen Balder och Sv. Sällskapet och har flera år 
varit dess ordf. Han har skänkt flera hundra böcker till dess 
bibliotek och skaffat det ^,000 böcker genom donation från 
Sverige, såsom nämts på sidan 214. Han var grand marshal 
på svenskarnes dag 1894. 

Lindström, Louis, skräddare'' — San Francisco — född i 
Jerna socken, Dalarne, den i dec. 1867. Medföljde som liten 
gosse föräldrarne till Utmeland och senare till Vestmanland. 
Kom vid 15 års ålder i skräddarelära. Vistades i Upsala och 
i Gefle, innan han 1885 reste till Chicago. 1886 flyttade han 
till Minneapolis och bodde derpå i Denver. Kom 1889 till 
Seattle, Wash., och 2 år senare till San Francisco. Efter nå- 
gon tids vistelse i Colorado slog han sig 1892 på allvar ned i 
San Francisco. Hösten 1901 öppnade han damskrädderi- 
affär. Han har sin affärslokal i no. 251 Post st. och sysselsät- 
ter en mängd arbetare. L. är musikaliskt begåfvad, Har 
varit sångledare, spelar guitarr skickligt. Medlem af . sv. 
baptistkyrkan och oddfellowföreningen. Gift sedan den 20 
juni 1905 med Elizabeth Rundberg och har en son. 

Lindström, N. P., fastighetsmäklare — Stockton — född 
i Sverige omkring 1846. Han tillbragte flera år i Norge, in- 
nan han utvandrade till Amerika. Han bosatte sig som ny^ 
byggare i Minnesota, arbetade tidtals som snickare och bygg- 
mästare, flyttade 1896 till California och slog sig ned i Stock- 
ton. Han spekulerade litet i jordegendom, hade god fram- 
gång och kom så på tanken att anlägga en svensk koloni. 
Han reste till Minnesota och höll föredrag om California och 
visade bilder härifrån. Till plats för kolonien utvalde han ett 
område vid Escalon, 20 mil från Stockton. Kolonien kalla- 
de han New Sweden. Några landsmän kommo och köpte 
land der, men L:s svaga helsa gjorde det omöjligt för honom 
att vidare fullfölja sin plan. Den 3 sept. 1906 af led han. i sitt 
hem i Stockton, efterlemnande hustru och 2 fullvuxna söner. 
L. var en genomhederlig sanningssökare och forskare. För- 
dragsam var han med allt utom humbug. Det var han, som 



fångade och befordrade til! laglig näpst förre presten A. F. 
Lindquist, sedan denne under en mängd namn {Segerberg, 
grefve Piper, löjtnant Uddengren m. fl.) i ett par års tid 
bedragit landsmän öfverallt i vestkuststaterna. 

I-undahl, Charles Victor, urmakare — Turlock — född i 
Fort Dodge, la., den 28 dec. 1873. Var butiksbiträde i Sve- 
rige, innan han 1903 reste till Amerika och sl<^ sig ned i Tur- 
lock som affärsman. Han är delegare i bolaget Cunningham, 
Lundahl Co,, som har stor klädes-, sko- och juvelhandel. L. 
sköter den sistnämda afdelningen. Han är medlem af Knights 
of Pythias. ■ Gift sedan igo8 med Ciara Powell från Turlock. 
Lundahl, Victor, tunn- 
binderiförman — San Fran- 
cisco — född i Forsås soc- 
ken, Kalmar län, den 14 
mars i86g, der fadern var 
jordbrukare. Reste 1889 till 
Amerika och kom den 27 
aug. till San Francisco. Fick 
genast anställning hos Cali- 
fornia Barrel Co., den stör- 
sta tunnbinderiaffär på ku- 
sten och den enda i San 
Francisco, i hvilken någon 
svensk är anställd. Den eger 
fabrik i Arcata. 1899 
blef L. befordrad till för- 
man. Han är äfven aktie- 
egare i bolaget. Har eget 
prydligt hem, no. 936 Noe 
st. Är frimurare och med- 
lem af Svenska Sällskapet. 
Gift sedan aug. 1896 med 
Christina Hammar från Ve- 
by, Skåne, och har en dotter. 
Lundberg, John Ephraim, affärsbiträde — Arcata — född i 
Långaryd, Småland, den 25 sept. 1867. Reste 1883 till Lud- 
low, Pa., och våren 1887 til! Arcata, Cal. Var till en början 
skogsarbetare, men har sedan 1890 haft anställning i Brezards 
stora affär. Medlem af Oddfellows och Foresters. Gift se- 
dan 1893 med Maria Duse från Gotland och har haft 3 barn, 
af hvilka två lefva. 



, Lundahl. 



-367- 

Lundin, August, köpman — Oakland — född i Linnerj'd, 
Kronobergs län, den 26 nov. 1861. Reste 1878 till Stillwater, 
Minn., och 3 år senare till Minneapolis, der han tog plats i 
groceryaffär. 1891 for han till Spokane, Wash., och hade der 
egen affär till 1894, då han sålde den och flyttade till Oak- 
land, Cal. Här hade han i 12 år anställning hos Olson Co. 
Började 1906 egen groceryaffär i 1152 7 st. Medlem af sv. 
luth. kyrkan, Frimurare-orden; Woodnien of the World och 
Svenska Sällskapet. Gift sedan 1891 med Amanda Peterson 
från Uddevalla och har en dotter. 

Lundquist, Axel Alfred, 
kartritare — San Francisco 
— född i Karlskrona, Ble- 
king, den 2 april 1865, der 
fadern var pelsvaruhandlan- 
de. Genomgick Elementar- 
läroverket och aflade stu- 
dentexamen 1885. Genom- 
gick kaiislistaten. Var till- 
förordnad länsman i Ronne- 
by 1886. 'Inlade ansokanvid 
olika verk, men fann väntan 
för lång och reste efter en 
tur genom Sverige till Ame- 
rika 1887. Fick anställning 
hos arkitekten Hallberg i 
Chicago och derefter hos 
andra firmor, bl. a. Rand 
McNally & Co. Var äfven 
en tid massör hos en millio- 
när. Reste pä hösten 1888 
till San Francisco. Hade 
till en början olika platser 

hos arkitekter, landtmätare *■ *■ l-undquist. 

ni. fl. Blef derpå förste ritare hos Dakin Publishing Co. och 
stannade der till okt. 1895. då han antog en förmånligare an- 
ställning hos Sanborn Map Co. Han har hos denna firma 
befordrats till superintendent för dess kuststatsdepartement 
och har under sig en arbetsstyrka af omkring 30 personer. 
Under årens lopp har I., lyckats gifva anställning åt ej så få 
landsmän. L. är en god sångare. Har eget hem i Mill Val- 
ley. Ar direktör i Svenska banken, medlem af och sekr. i 
svenska frimurarelogen Balder samt medlem af Svenska Säll- 



skåpet. Han har varit dess sekreterare i många år och är 
nu vice-ordf. Som finansielt ombud vid åstadkommandet af 
kapital till Svenska Byggnaden inlade han stor förtjenst. 
Gift sedan den 2 april 1889 med Agnes Rydström, dotter till 
förvaltaren Rydström vid flottan i Karlskrona. Makarne L. 
ha 2 söner och 2 döttrar, 

Lundström, Albert, uppfinnare — San Diego — född i 
Vestervik den 2 juni 1860. Reste vid 15 års ålder till Sunds- 
vall och ett år senare till Stockholm, der han arbetade som 
skräddare. Efter flera års vistelse i Tyskland kom han 1887 
till Amerika. Uppehöll sig i Nova Scotia flera år, i Kansas 
City o. s. v. och kom igo6"till San Diego. 1908 besökte han 
Frankrike och Tyskland. L. eger 4 öar öster om Halifax, är 
sekr. i ett grufbolag och har patent i Canada och För Stat:a 
på två uppfinningar — en spis och en koffert, som kan slås 
upp och förvandlas till hylla, skrifbord, byrå, garderob. Dess 
namn är "transformable camping trunk." L. är frimurare, 
oddfellow, knight of Pythias m, m. 

Limdström, Knut A., 
hattfabrikör — San Francis- 
co — född i Klara försam- 
ling, Stockholm, den 12 maj 
1861, der fadern var hattfa- 
brikör. L. lärde hans yrke 
och reste 1877 till England 
samt stannade der tre år. 
Efter ett besök i Sverige, 
som räckte ungefär ett år, 
reste han åter till England 
och stannade der åter lika 
länge som första gången. 
Den 4 juli 1884 kom han (iH 
Amerika och den 16 juli till 
San Francisco. Efter att ha 
haft anställning hos ett par 
olika firmor började han 
1886 egen affär vid Sutter 
st. I 5 år hade han hattfa- 
brik der, hvarefter han flyt- 
K. A. Lundström. ^^^^e den till Geary st. 

och öppnade butik i no. 
605 Kearny st. Längre fram började han affär äfven vid 
Märket st. Hans affärsplatser förstördes i den stora Sranden 



-369- 

igoö, men icke hans företagsamhet. I närvarande stund eger 
han- den största hattfabriken på Stilla hafskusten samt 4 hatt- 
butiker: 64 och 1164 Märket st., 605 Kearny st. och 2640 Mis- 
sion st. Fabriken är belägen i no. 61 City Hall ave. Hur 
vidt kända och använda Lundströms hattar äro, framgår af 
följ. lilla episod, som tilldrog sig i San Francisco sommaren 
1909. Skrifvaren af dessa rader stod och sprakade med några 
vänner. Vi voro 8 i sällskapet. Rätt som det var, ryckte en 
af sällskapet hatten af sitt hufvud och ropade: "Jag har en 
Stetson-hatt." Lika snabbt svarade jag med att taga af min 
hatt och säga: "J^g har en Lundström-hatt." "Så har jag," 
ropade en annan. "J^g med," inföll en tredje. Det befans, 
att i sällskapet funnos 7 Limdström-hattar mot en Stetson- 
hatt, som dock äfven är ett vida bekant fabrikat. L. är bo- 
satt i Ross Valley, der han eger ett beqvämt hem. Han har 
besökt Sverige flera gånger. Har i San Francisco flera gån- 
ger talangfullt uppträdt som skådespelare i Dramatiska Klub- 
bens föreställningar. Ar 
medlem af Svenska Sällska- 
pet (i hvilket han äfven va- 
rit ordförande). Skandinavi- 
ska Sällskapet (hvars sekre- 
terare han varit). National 
Club (hvari han i flera år 
tjenstgjort som kassör). Na- 
tional Union, Frimurare-or- 
den m. fl. Gift sedan den 16 
nov. 1887 med Catharine 
Bates och har 3 söner och 3 
döttrar. 

Malmberg, Nils, målare, 
vice-konsul — San Diego ~ 
född i Helsingborg, Skåne, 
den 14 aug, 1868. Började 
vid 16 års åldev lära faderns 
yrke (fadern var maskinist). 
Reste 1889 till Amerika och 
kom efter ett par månaders 
vistelse i Marcus, la., vid 

jultiden till San Diego. Här vi«-kon™i N. Malmberg, 

fick han arbete som målare. 

1894 började han taga kontrakt på måleriarbeten. Han har 
' haft hand om sådana arbeten som målningen af Sefton-bygg- 
(13) 



— 370 — 

nåden, Isis-teatern m. fl. och har sedan 1900 haft under sitt 
öfverinseende all målning i teosöfkolonien i Point Loma. 
Han eger en stor byggnad, no. 3435 C st., mellan 25 & 26 sts. 
Han har varit medlem af stadsstyrelsen och utnämdes till 
svensk vice-konsnl den 12 sept. 1908. Han innehar 32dra 
graden i Frimurare-orden, är trustee i Skand. Sällskapet, dess- 
likes medlem af Oddfellows, Rebecka-orden, Master Painters 
Ass:n och San Diego Builders Exchange, som han var med 
om att stifta. Gift sedan 1896 med Edith Holmquist från 
Salina, Kans., och har en son, John Walden. 

Malmquist, C. L., maskinist — Oakland — född i Vissnum, 
Vermland, den 17 juli 1863. Lärde maskinistyrket och reste 
till Amerika 1884. Stannade i New Haven, Conn., till 1887, 
då han flyttade till San Francisco. Arbetade i Union Iron 
Works i 10 år. Flyttade till Oakland 1897. Har sedan dess 
arbetat i flera maskinverkstäder, de sista 4 åren i S. P.-verk- 
städerna i Oakland. Har eget hem i 1221 Adeline st. Är 
medlem af sv. luth. kyrkan. Svenska Sällskapet och Machinists 
Union. Var en af Svenska Sångsällskapets stiftare. Gift se- 
dan den 17 juli 1895 med Maria Anderson från Vermland och 
har en dotter. 

Matson, William, affärsman, skeppsredare, konsul — San 
Francisco — född i Bohuslän 1850. Lemnade Sverige som 
sjöman 1864 och ankom första gången till Amerika (New 
York) 1866. Han har vistats i San Francisco och på Stilla 
hafskusten sedan 1867. Vid 21 års ålder var han kapten på 
fartyget William Frederick. Han har byggt tremastade sko- 
nerten Emma Claudina och briggen Lurline 1882 och senare 
köpt barkskeppen Harvester, Annie Johnson, Santiago (från 
White Star-bolaget) och Rhoderick Dhu samt fullriggade 
skeppen Marion Chilcot och Falls of Clyde, äfvensom oljeskep- 
pet Monterey. År 1901 organiserade han Matson Navigation 
Company, hvilket under hans skickliga och insigtsfulla ledning 
vunnit en storartad utveckling. Det började med att ega 
några få segelskutor. I dag eger det fyra stora ångbåtar och 
ett dussin segelfartyg. Dess senast byggda ångbåt, hvars 
namn är Wilhelmina, kostade nära en million dollars. Bola- 
gets flotta* är sysselsatt med att från San Francisco och Se- 
attle föra olika slags varor till Hawaii-öarne, dels förnöden- 
heter till sockerbruken, dels lif smedel till öarnes befolkning, 
samt att på återfärden från öarne forsla socker och tropiska 
frukter, såsom bananas, pineapples m. fl. Ångaren Hilonian 



~ 371 — 
med en drägtighet af 2921 tons för passagerare och frakt mel- 
ian San Francisco och Honolulu. Ängarne Enterprise och 
Lurline om resp. 2675 och 592)* ton,= drägtighet äro liksom 
Hilonian utrustade med elektrisk belysning, trådlös telegrafe- 
ring, "cold storage" och alla moderna tillbehör och beqväm- 
ligheter. Hilonian har platser för 30 passagerare, Enterprise 
för 25 och Lurline för 60. Befalhafvare på Hilonian har län- 
ge varit kapten Peter Johnson, hvars portr^ätt och biografi 
finnas å sidan 347 i denna bok. Nu är han befälhafvare på 
Wilhelmina. Enterprise föres af kan* J. O. Youngren frän 
Öland. Hans biografi och 
porträtt återfinnas i slutet f 
boken.. Kapt. Chas. Rock 
(helsingborgare liksom kapt. 
Johnson) har i många år 
fört ett af bolagets bark- 
skepp. Han är äfven aktie- 
egare i bolaget och har bå- 
de som kapten och förestån- 
dare för utrustnings- och 
förnödenhetsdepartement e t 
gjort bolaget stora tjenster. 
Hans biografi och porträtt 
äro införda längre fram i bo- 
ken. Ganska många af bo- 
lagets segelfartyg ha sven- 
skar till befälhafvare. Allt- 
sedan bolagets organisering 
har M. köpt och sålt segel- 
fartyg och ångare och 
tjenstgjort som bolagets 

president. Han är utanför „ , . ,.,„■ 

'^r,.- , . ^ . , Konsul, kapten William Matson. 

affarskretsarne mestadeii; ' *^ 

känd såsom kapten Matson af Matson \avigation Co., men 
har äfven på andra områden bedrifvit en så framgångsfull 
verksamhet, att han väckt det största uppseende öfverallt 
bland affärsmän. I många år har han egnat stort intresse åt 
statens oljeproduktion och oljetransportering. Redan .1896 
. organiserade han Commercial Petroleum Co., och i dag är - 
han president i fyra olje-bolag, alla organiserade af honom 
sjelf. 1902 organiserade han Pacific Oil Transportation Co., 
1904 Coalinga Oil Transportation Co. samt byggde en 118 
mil lång rörledning från Coalinga till Monterey. Arbetet med , 



— 372 — 

nedläggandet af de 6 tum tjocka rören börjades den 6 juni 
1904 och fullbordades den 9 okt. samma år. Pumpningen af 
olja genom dem börjades den i nov., och den 9 nov. lastades 
oljan på fartygen. Denna rörledning är den näst största i 
California. Den största anlades af Standard Oil-bolaget. M. 
har äfven köpt en 40 mil lång rörledning mellan Santa Maria 
och Gaviota i Santa Barbara co, 1905 sålde han sin oljeaffar 
till Associated Oil Companies för $3,450,000. Detta var en 
betydelsefull seger efter en skarp strid med mäktiga rivalise- 
rande bolag, och det var denna transaktion, som mer än något 
annat drog affärsverldens blickar på M. och skapade hans af- 



Mataon Navigation Co:b skeppsdocka i Honolulu. 

färsrykte. Hans fosterland visade honom och hans affärs- 
skicklighet erkännande genom att hedra honom med utnäm- 
ning till Sveriges konsul på Stilla hafs-knsten. M. är direk- 
tor i de mest ansedda affärsorganisationer i San Francisco, 
såsom Merchants Association, Cal. Promotion Committee, 
Chamber of Commerce. i hvilken sistnämda han i många år 
varit trustee och för närv. är 2dre vice-president och ordf. i 
hamn- och sjöfartskomitén och finanskomitén. Han är di- 
rektör i sv.-amer. banken, medlem af Pacific Union Club, 
Bohemian Club m. fl. Han har deltagit i grundläggandet af 
sådana mäktiga bolag som Honolulu Plantation Co. (kapital 



— 373 — 
5 mill. doil.), Paahau Sugar Co. och National Ice Co. (kapital 
3 mill. doll.) och är direktör i det fö^rstnämda, hvilket liksom 
Paahau-bolaget har sitt verksamhetsfält på Hawaii-öarne. 
Han är president i andra bolag, såsom Matson, Lord & Belser 
Co., inkorporeradt 1905 i San Francisco. Detta bolag, som 
har sitt affärsfält på Filippinerna, innehar för närv. ett re- 
geringskontrakt på 3 mill. dollars att anlägga ett vattensystem 
i staden Manila. Utan vice-konsuln, dr Fr. Westerbergs väl- 
villiga och ihärdiga medverkan hade det troligen varit omöj- 



Svenska konsulatet i San Francisco. 

Konsiii Matson längst till venster, yice-konsuln dr Westerberg" 
längst till höger. 

ligt att anskaffa M :s biografi och porträtt för denna "eller nå- 
gon annan bok eller publikation. Lika naturligt som det fal- 
ler sig för M. att handskas med de vidlyftigaste affärsproblem, 
lika förskräckt är han för allt, som åsyftar bekantgörandet af 
hans bragder genom tryckpressen. På det örat vill han icke 
höra'. "Det har," skref dr Westerberg, då han sände mig of- 



— 374 — 
vanstående uppgifter om M., "tagit mig mer än ett år att öf- 
vertala honom att gifva.mig sitt porträtt tilt publicering. Jag 
ville dock icke släppa mitt tag, ty på samma gång som M. är 
känd och högaktad af alla "hafvets arbetare" på denna kust, 
så fins det en mängd af hans landsmän, som icke träffat ho- 
nom, men helt naturligt äro nyfikna att i en bok sådan som 
denna finna porträttet af denne man, som genom egen kraft 
och duglighet svingat sig upp till anseende och rikedom, och 
som efter att ha lemnat sitt fädernesland Sverige såsom en 
fattig sjömansgosse, nu representerar detsamma såsom konsul 
i San Francisco med ett distrikt, innefattande staterna CaHfor- 
nia, Oregon, Washington, Idaho, Utah och Nevada samt ter- 
ritorierna Arizona "ch Alaska — ett område tio gånger Så 
stort som hela Sverige." 

Mauritson Nels, apelsinodlare — Riverside — fÖdd i Fjél- 
kinge, Kristianstads län, den 2 feb. 1866. Lärde möbelsnickie- 
rj. Arbetade 4 år i Stockholm. Reste till Amerika 18^. 
Bodde i Minneapolis i 8 år och lika länge i St. Paul, der 
han arbetade i möbel- och snickeriaffär. Kom på vintern 
1908 till Riverside och köpte en apelsinlund vid Grand ave. 
Gift sedan den 17 mars 1894 
med Emma Charlotta John- 
son från Hamneda socken, 

Mentzer, Harry, fabrik,-,- 
förman, skådespelare — San 
Francisco — född i Söder- 
manland den 3 nov. 1871. 
Genomgick Elementarskolan 
i Visby. Reste till Amerika 
1889. Kom efter 2 års vi- 
stelse i New York till San 
Francisco och har har i 
många år haft en förmånlig 
anställning som departe- 
ments-förman hos California 
Card Manufacturing Co. M. 
är en af de mest omtyckt.-i 
och i fri ga föreningsmedlem- 
marne och oförliknelig som 
sekreterare, hvilken syssla 
han 'innehar i Patriot. För- 
bundet, Svenska Sällskapet, 
Harry Mcntaer Skand. Sällskapet och Dru- 



— 375 — 
ids. Han är medlem af Hall-komitén för Svenska Byggnaden, 
medlem af frimurarelogen BaMer. Som skådespelare har han 
vid upprepade tillfällen visat den mest omisskänneliga talang. 
Gift sedan 1894 med Elina Benson och har två söner. 



Chas. Monson. 



-376- 
han är kompanjon med sin äldre broder Olof i snickeriverk- 
staden Valencia Mill. 1908 aflade han ett besök i Sverige. 
Medlem af frimurareorden och Scandinavian Brotherhood. 
Gift sedan våren 1909 med Nellie Anderson från Skåne. 

Monson, Olof,' fabrikör 
— San Francisco ^ född i 
Slagisnäs, Blekinge, den 22 
aug. 1879, äldre broder till 
den föregående. Efter full- 
bordad skolgång reste M. 
till Amerika och kora till Se- 
attle, Wash., på våren 1901. 
Han arbetade der i 2 års tid 
sorti snickare, hvarefter han 
flyttade till San Francisco 
och kort efter ankomsten dit 
började verksamhet som 
byggnadskontraktör i kom- 
panjonskap med brodern un- 
der firmanamnet Monson 
Bros. Han skaffade sig se- 
nare. egen snickerifabrik, Va- 
lencia Mill, no. 1726 15 st., 
och gör äfven affär i fastig- 
Olof Monson. heter. Han är medlem af 
frimurarelogen Balder, Odd- 
fellows, Scandinavian Brotherhood m. fi. Har varit den sis'- 
nämda föreningens delegat till östern. Gift sedan den 6 
mars 1909 med Anna Carlson från Småland, 

Moody, Charles, apelsinodlare — Riverside ■ — född i Bjur- 
äker, Helsingland, den 7 feb. 1867. Kom till Amerika 1880 
och, efter att ha*varit bosatt i Missouri, till Riverside 1888. 
Här slog han sig på apeisinodling och har haft stor framgång. 
Eger ett af de finaste hem i trakten. Gift sedan 1906 med 
Jennie Johnson från Unnaryd, Jönköpings län, och. har ett 
barn. 

Morrison, C. J,, fabrikör — San Francisco — född i Lund, 
Skåne, den 19 juni 1863. Genomgick folkskolan och lärde 
bleck- och plåtslagareyrket hos Hasselgren. Reste 1881 till 
Boston, Mass., tre år derefter till New York och 1886 till San 



— 377 — 
Francisco. Han har alltsedan varit bosatt der och har i no. 
791 McAIlister st. egen fabrik och verkstad {Cornice Works) 
under firmanamnet Morrison & Clark. Han har eget hem. 



Morrison & Clarks verkstad. 

4123 17 st. Är medlem af Frimurare-orden, Maccabees och 
Sv. Polit. Klubben. Gift sedan 1890 med Cathrine Heriot från 
London, England, och har en dotter, 

Nelander, Edward, Ph. D., prest — Los Angeles — född i 
Knoxville, Ili., den j6 sept. 1855. Studerade i Knox College 
i Galesburg 1870-3 och i Augustana College i Rock Island, 
III-, 1877-81. Tog studentexamen 1881. Idkade vidare stu- 
dier vid universitetet i Berlin, Tyskland. Tog filos, kandi- 
datexamen 1884 och promoverades till filos, doktor 1895. Var 
1883-9 president för Bethany College i Lindsborg, Kans. 
Prestvigdes 1889. Var pastor för sv. luth. förs. i Kansas City, 
Mo,, till hösten 1894, för sv. luth, församl. i San Francisco 
nov, 1894 — mars 1896, för engelsk-luth. församl. i San Frän- 



-378- 
cisco till juli 1905, då han öfvertog den sv. luth. församlingen i 
Los Angeles. Han har tillhört Kansas- Pos tens och Foster- 
landets redaktioner och varit redaktör för Sydvestern i Kan- 
sas City, lemnat bidrag till tidskrifter och skrifvit psalmer, 
dels original, dels öfversättningar, för engelsk-lutherska 
psalmböcker. 1902 iitgaf han i San Francisco en samling pre- 
dikningar under titel "Echoes from the Sanctuary." Första 
upplagan är slutsåld, och en ny, omarbetad upplaga är under 
förberedelse. 1908 företog han en resa till Palestina och ut- 
gaf vid sin hemkomst boken "Tiil Jerusalem," en både lärorik 



Dr E. Nelander och familj. 
\ 

och intressant reseskildring, som vunnit högt beröm både här 
och i Sverige. Han har visat varmt intresse afven fÖr rörel- 
ser, som stått utom hans presterliga verksamhetsfält, men" 
haft till mål svenskarnes sammanhållning. Han deltog i San 
Francisco i Polit. Klubbens möten, var med i Patriot. Förbun- 
dets styrelse, var ordf. i den literära föreningen Muna och 
är ordf. i Xationalförbundet i Los Angeles. Han är en myc- 
ket framstående talare. Gift sedan 1881 med Anna Elizabeth 
. Larson och har 7 barn. 



egen smed- ,oc7i hofslageri- 
affär vid 8 st. och har upp- 



-38o — 

arbetat den till den förnämsta i staden. Har eget fint hem 
vid II st. Gift sedan juli 1895 med Hilma Rose från Mulse- 
ryd, Jönköpings län, och har en dotter och en son. 

Nelsoil, C. G., prest — Turlock — född i Småland 1872. 
Reste till Texas 1891 och stannade der till hösten 1907, då 
han flyttade till Kingsburg, Cal. Den i mars 1908 flyttade 
han till Turlock och är der pastor för Sv. Evang, Friförsamlin- 
gen. 

Nelson» Carl Mauritz, prest — San Diego — född i Ny 
socken, Vermland, den 17 april 1849. Genomgick folkskola 
och konfirmationsskola och studerade i 2 års tid i en privat- 
skola. Vistades äfven en längre tid i en landtbruksskola. 
Reste på våren 1873 till Amerika. Ingick 1875 vid det ameri- 
kanska och tyska luth. teol. seminariet i Philadelphia och 
utgick derifrån 1878. Förenade sig 1880 med en amerikansk 
baptistförsamling i Philadelphia. Reste samma år till Chi- 
cago och stannade 2 år vid de svenska baptisternas teol. skola 
i Morgan Park. Blef prest i juni 1882 i Burlington, la., och 
har sedan betjenat församlingar i Des Moines, la., Clay Cen- 
ter, Kans., Oakland och San Francisco, Calif., hvilken sistn. 
församling han organiserade. Förestår nu sv. bapt.-försam- 
lingen i San Diego. Gift sedan den 18 maj 1882 med Clara 
Mathilda Johnson och har två döttrar. 

Nelson, G. A., fruktodlare — Kingsburg — född i Kandi- 
oyhi CO., Minnesota, den 28 nov. 1878. Hade brunnsborr- 
ningsaffär och farm. Sålde sin farm 1904 och flyttade till 
Kingsburg, Cal. Köpte 1907 P. S. Rycéns farm, den samma, 
hvaraf porträtt finnes på sidan 127. N. hade dessförinnan egt 
en närliggande farm, men sålt den. Gift sedan 1903 med 
Ida Holmberg från Bigstone co.. Minn., och har 3 barn. 

Nelson ,Henry F., politisk embetsman — Riverside — 
född i Andover, 111., 1874. Kom 1894 till Riverside. Under 
åren 1898-9 tillhörde han under flera månaders tid För. Stat:s 
krigshär. Den i jan. 1907 blef han för en tid af 4 år vald till 
deputy sheriff. Dessförinnan hade han haft till affär att taga 
beställningar på att spruta (spray) fruktträdgårdarne med 
kemiska blandningar till förebyggande af insekthärjningar. 
Är medlem af Oddfellows, Woodmen, Fraternal Brotherhood, 
Spanish War Veterans och sv. luth. kyrkan. Gift sedan. aug. 
1903 med Hanna Ringberg från x^ndover, 111., och har en son 
och en dotter. 



-38i- 

Nelson, F . O., smed, fruktodlare — Kingsburg — född i 
Eenarp, Malmöhus län, den 12 mars 1861. Fadern var smed, 
och K. arbetade hos honom i 5 år. Reste 1881 till Amerika. 
Arbetade i fabrik i St. Louis, Mo., på jernväg, i kolgrufva 
och ett år på farm i lowa. Tog 1885 homesteadland i Wil- 
soiiviile, Neb., och stannade der på veckan 20 år. Flyttade 
1905 till Kingsburg och köpte 30 acres land 4 mil sydvest om 
staden och har planterat nästan allt i trädgård och vingård. 



F. O. Nelson tnéd familj (hustru, son, styfdotter,' styfson och den- 
nes hustru). 

Fotografi tagen af E. Skarsledt. 

Vid sidan derom har han haft en smedja. Gift sedan 1887 
med Augusta Samuelson från Gammalkil förs:g, Östergöt- 
land, och har en sön. 

Nelson, Olof, kontraktör — San Diego — född i Pixbo, 
Vestergötland, den 11 april 1858. Reste våren 1883 till Ame- 
rika. Efter ett års vistelse i Galveston, Tex., kom han till 
San Francisco och flyttade i nov. 1887 till San Diego. 1891-4 



bodde han i San Beniardino. Återkom derpå till san Diego, 

Har tagit kontrakt på gatujemningsarbeten o. d. Har eget 

hem, no. 2370 E st. Är medlem af Skand. Sällskapet, Wood- 

men m. fl. Gift sedan 1900 

med Karin Johnson och har 

2 söner. 

Nelson, John F., maski- 
nist — San Francisco — född 
i Ahs {örs:g, Öland, den 24 
okt. 1874. Reste i dec. 1893 
tUI San Francisco och erhöll 
genast anställning i Union 
Iron Works. Alla lediga 
stunder använde han på stu- 
dier med resultat, att han 
1904 aflade examen i ma- 
skinistyrket och fick plats 
som andre maskinist på ån- 
garen Alaska. Han har se- 
dermera befordrats till för- 
ste maskinist på samma båt. 
Ar medlem af svenska fri- 
murarelogen Balder och af 
Marine Engineers Associa- 
3. F. Nelson. ^jq^ 

Nelson, N. S., farmare, mjöjkförsäljare — San Francisco — 
född i Hjusås förs:g, Kristianstads !än, den 2 juli 1863. Var 
■ landtarbetare under sin vistelse i Sverige och reste i maj 1886 
till Amerika. 1891 kom han till San Francisco och börjads 
mjölkaffären San Carlos Dairy, hvilken under årens lopp 
utvecklats till en storartad affär, sysselsättande 14 arbetare i 
staden och 20 på landet. I april 1905 arrenderade N. nämli- 
gen från C. A. Hooper Co. 1,400 acres land i Contra Costa co., 
utgörande en del af den stora farmen Rancho Los Medenos, . 
Der har han från 250 till 300 kor. Mjölken efter dem skickas 
på Santa Fé-banan två gånger om dagen till San Francisco. 
N. tillbringar en del af sin tid i staden, en del på farmen, öf- 
vervakande alla detaljer af affären. Hans adress är 143-145 
Noe st., San Francisco. Gift sedan den 14 mars 1896 med 
Sofia Blomquist från Orovais, Finland, och har tre barn. 



San Carlos Dairy. 



En af N. S. Nelsons mjölkvagnar. 



—384- 



8 A. J. Nicholson. ' Vasa, Finland, och upp- 

född i Stockholm, Sverige. 



-38S- 
Nilson, Brown Oscar, sjökapten — San Francisco — född 
nära Engelholm, Skåne, den 13 aug. 1858. Fadern, som var 
sjökapten, omkom, när N. var en- 
dast 13 veckor gammal, i det hans 
fartyg blef påsegladt i Kattegat 
af ett annat fartyg. N. lemnade 
hemmet 1872. Kom 1879 till San 
Francisco. I många år förde han 
fartyg, tillhörande Spreckels. Så- 
lunda var han i g^i år kapten pä . 
barkskeppet W. H, Dimond. Un- 
der de 25 år, som han tillbragte 
i Spreckels' tjenst, förlorade har. 
icke en enda dag genom sjukdom 
eller annat hinder. I Öfver 5 år 
har han fört fartyg för Matsou 
Nav. Co. Han har gjort öfver 170 
resor till Hawaii-öarne. Hans hem 
är i no. 560 Devisadero st. Han är 
enkeman och har en dotter. 

Kapten B. O. Nilson. 

Nordström, David Algot, 

skräddare — San Diego — 
född i Vårkumla socken. 
Vestergötland, den 20 juni 
1867. Lärde skräddareyr- 
ket i Sverige. Reste 1886 
. till Amerika. Efter en kor- 
tare tids vistelse i New 
York och Buffalo bodde 
han i Chicago i 8 år, i Los 
Angeles sommaren 1894 
och i San Francisco till hö- 
sten 1897, hvarpå han flyt- 
tade till Seattle, Wash. Un- 
der 1900 vistades han i 
Nome, Alaska. I jan. 1902 
flyttade han från Seattle 
till San Diego. Under span- 
ska kriget ingick han i ar- 
mén och stannade der 4 
D. Nordstrom. månader. Med undantag af 



6 månader, då han tjenstgjorde som polisman i San Diego, 
har 1ian mestadels arbetat i sitt yrke. Han är bassångare; 
tillhörde sångföreningen Svithjod i Chicago 7 år och var dess 
delegat till New York 1892. I San Francisco tillhörde han 
Svenska Sångsällskapet. Är medlem af Woodmen of the 
World och Scand. Society. Han har eget hem, 409 25 st. 
Gift 1890 med Ida Norell från Norrland. Hon afled 1900. 
Omgift i dec. 1900 med Johanna Olson från Vermland. Har 



nr första giftet en son, 
giftet har han tre döttrar. 



■ skicklig mekaniker. I andra 



Nordström, Magnus Adri- 
an, prest — Riverside — född 
i Börda förs:g, Vermland, 
den 7 juni 1856. Studerade 
några år i Örebro och Ve- 
sterås och fick af biskopar- 
ne Björling i Vesterås och 
Rundgren i Karlstad pre- 
dikotillåtelse och tjenstgjor- 
de som pastorsbiträde. Re- 
ste )88.^ till Amerika och 
fortsatte sina på grund a£ 
fattigdom afbrutna studier 
vid Aug. College & Semina- 
ry i Rock Island 1885 - 7. 
Prestvigdes i Chicago i juni 
1887. Första verksamhets- 
fältet blef Kane och Wilcox, 
Pa., med kringliggande plat- 
ser. Derifrån flyttade han 
1892 till Woodhull, III. Stan- 
nade der i 2 år och var se- 
dan i 10 år pastor i Hoffman, Minn. 1903 flyttade han till 
California och genomlefde, såsom omnämts på sidan 186, nå- 
gra mödosamma år. Han grundade en liten koloni i Vin- 
land och köpte sjelf ett stycke jord på skuld. Afundsamma 
menniskor förbittrade hans lif, men trots all vedermöda och 
under stort motstånd arbetade han på koloniens framgång, 
byggde kyrka i Fresno och organiserade församling der och i 
Vinland. 1908 antog han kallelse till församlingen i Rivei^- 
side. M. är en menniskovän som få. Han har qvar sin farm 
i Vinland, fast det varit nära, att den gått honom ur händer- 
na. Gift sedan 1889 med Hildur Runstedt och har två döttrar. 



Pastor M. A. Nordstrom. 



-387- 

Norell, Oscar, politisk embetsman — Loa Angeles — född 

i Des Moines, la., den 8 dec. 1871. Medföljde föräldrarne 

1879 till Enterprise, Kans., der fadern köpte 80 acres jord. 

1888 flyttade familjen till Central City, Kans. Fadern afled 



Oscar Norell. 



der 1889. Modern och barnen flyttade i8gi tillbaka till En- 
terprise. N. arbetade i 7 år i en mjÖlqvarn ocfi försörjde mo- 
dern och flera syskon, fast hans lÖn länge ej var mer än $1.35 
om dagen. 1897 kom han i försäkringsaffär i Topeka. 1900 
for han till San Francisco och sJc^ stg 1901 ned i Los Angeles 



efter att ha rest som solicitÖr för tidningen Bulletin. 1906 
blef han utnämd till deputysheriff. Han har vid sidan af sitt 
arbete i stadens tjenst verkat som manager för den svenska 
tidningen. Är frimurare och sedan 1904 gift med Ida Johnson 
från Chicago samt har en dotter. 

Ohlson, Bror Olof, affärs- 
man — San Francisco — 
född i Kristianstad den 10 
jan. 1863. Genomgick Ele- 
mentarskolan och for till 
Bremen, Tyskland. Efter 
att ha genomgått handels- 
skola der, återvände han till 
Sverige. Reste 1883 till 
San Francisco och erhöll 
plats som bokhållare hos den 
stora sadelmakerifirnian W. 
Davis & Son. Stannade der 
5 år, hvarefter han erhöll en 
förmånligare plats som kas- 
sör hos Fairbanks & Co. 
Innehade denna plats tiil 
1907, då han i kompanjon- 
skap med James Geddes 
började egen affär i 521 
Märket st. under firmanamn 
Geddes & Co. Firman inne- 

_, _. , har generalagentiiren fÖr 

Bror Ohlson. c-^ j j c- 1 .-, 

Standard Scales. O. ar 

mångårig medlem af Svenska Sällskapet. Gift sedan 1892 
med mrs Anna Thornsvärd, moder till den välkända sånger- 
skan Elsa Thornsvärd. Makarne O. ha en son. 

Ohlson, Carl, uppfinnare — Sacramento — född i Stock- 
holm den 2 juli 1870. Arbetade på mekaniska verkstäder till 
1890, då han reste till Norge och blef sjöman. Som sådan 
besökte han de flesta stora hamnar i Europa, Afrika och In- 
dien. Våren 1906 reste han, efter att i 5 års tid ha innehaft 
en vaktraästarebefattning i ett af de största affärshusen i Kri- 
stiania, till Amerika och slog sig ned i Sacramento den 13 maj. 
Han har der under störSta delen af tiden arbetat för Isbolaget. 
Hans adress är 518 N st. Han har med framgång försökt 
sig som uppfinnare på det mekaniska området. Gift sedan 
19PO och har en dotter. Hustrun är från Arvika. 



-389- 
Okerblad, Joseph, affärsman, föreningsbefrämjare — San 
Francisco -r- född i Alingsås den 19 mars 1841. Lärde garf- 
vareyrket. Var 6 år bosatt i Gefle, der han såsom medlem 
af frivilliga brandkåren blef öfverhettad under släckningsar- 
betet vid den stora branden 1869, drack iskallt vatten och 
derigenom fick sin mage 
förstörd. 1869-1872 arbeta- 
de han hos en sin broder, 
som hade garfveri i Alings- 
ås. På hösten 1873 reste O. 
till Amerika och slog sig ef- 
ter någon tids vistelse i San 
José ned i San Francisco. I 
'10 år arbetade han i sitt yr- 
ke, försökte sig derpå som 
begrafningsentreprenör, ha- 
de arbetsbyrå, kafé m, m. 
och öppnade 1889 spirituösa- 
affär i no. 16 5 st. Efter, 
eldsvådan 1906 stod O. så 
godt som utblottad, men 
lyckades dock snart komm^i 
på fötter igen och började 
den affär vid 14 st., som 1 
dag bär hans namn. O. af- 
led den 22 okt. 1907. Han 

var en stor föreningsvän, , okerblad 

medlem af Skand. Sällska- 
pet, Sv.. Sällskapet, Patriot. Förbundet, Dramat. Klubben o. 
s. v. I all synnerhet var han en vän af sång. Han var nied 
om att organisera den svenska qvartctt, hvarur sedan sång- 
föreningen Svea och längre fram Svenska Sällskapet utveckla- 
de sig. I 10 år beklädde han ordf.-platsen och hade alltid 
någon förtroendeplats i styrelsen, senast på begrafningskomi- 
tén. "För den svenska sången var han," skref Vestkusten i 
sin dödsruna öfver honom, "villig att kasta ut sin sista dol- 
lar. Ända till sin död stod han qvar som sångare och hyste 
en barnsligt öfverdrifven tro på sin dunderbas' styrka. Un- 
der sångarfesten 1907 var han i sitt esse. En sådan njutning 
hade han icke varit med om på länge, och han täflade meil 
ungdomen i galanteri mot damerna — ty galant mot dem var 
O. alltid — ■* han höll tal och sjöng, så att det gråa skägget gick 
i vågor. Det var f. ö. lätt att få honom att ifra för alla sven- 



~390 — 

ska företag. Han gick med pä komitéer och ledde det hela i 

sin ungdom och mannaålder, och i sena ålderns höst gick han 
med som hedersmedlem och rådgifvare." 

Olsén, John Edward, af- 
färsman — Arcata — född i 
Långaryd, Småland, den 25 
mars 1863. Reste, efter att 
ett par år ha varit handels- 
resande, till Amerika och 
kom till Arcata den 25 mars 
1888. Egnade sig åt olika 
sysselsättningar i mänga år, 
mestadels i samband med . 
skogsafverkning! I 3 år var 
han i handelsaffär. Våren 
1909 öppnade han i kom- 
panjonskap med Louis Lar- 
son hyrkuskstall, Pioneer 
Stables. Är medlem af Odd- 
fellows. Foresters m, m. Gift 
sedan mars 1902 med Hilma 
Mellgren från Vestergötland 
och har 3 barn. 

Olson, Alfred, byggmä- 
stare — San Francisco — 
J. E, OUén, född i Tidan, Skaraborgs län, 

den 16 april 1856. Genom- 
gick förberedande underbefälsskolan i Örebro 1879. Reste 
1880 till Chicago och 1881 till Minneapolis. Var förman vid 
brobyggen. Kom 1884 till San Francisco och började 1891 
affär med att bygga och sälja hus. Besökte Sverige 1894, 
Alaska 1898. Gift första gången 1888. Hustrun afled den 
31 juli 1894, efterlemnande en dotter. Omgift den 3 aug. 1901 
med miss M. Carlson från Finland. 

Olson, Henry, affärsman — Oakland — • född i Borgebj', 
Malmöhus län, den 17 okt. 1863. Kom till Chicago 1881 och 
några år senare till Oakland, der han alltsedan 1888 har varit 
i affär, först vid 9 &' Washington sts., nu vid Broadway & 
10 st. Dels ensam, dels i kompanjonskap med sin broder Nils 
har han varit egare till stora affärer i San Francisco och 
annorstädes. I början af 1900-talet egde han på en gång 
ett hälft dussin butiker i San Francisco, Oakland, Alameda 



— 391 — 

och Berkeley och hade 30 personer och 30 hästar i sin tjenst. 
Hans omsättning 1901 var $600,000. Han har egt en guldgruf- 
va i Alaska, på hvilken han förlorade $50,000. Gift sedan 
1889 med Augusta Lundberg från Skåne och har 2 söner. 

Olson, John, smed — Kingsburg — född i Enviken, Dalar- 
ne, den 2 nov. 1872. Reste 1888 till Lägre California. Köpte 
land der och stannade ett år, hvarefter han flyttade till Kings- 
burg. 1896 började han lära smedyrket i San Francisco. Var 
derpå bosatt någon tid i Selma. Började 1899 egen smed- 
och hofslageriaffär i Kingsburg. 1905 köpte han 15 acres land 
sydvest om staden och egnade sig åt dess skötsel från våren 

1906 till jan. 1909. Under 19(^6 bodde han 6 mån. i Fresno. 
Han har nu åter smedja i' Kingsburg. O. -er skicklig musiker. 
Kornett är hans hufvudinstrument, men han har äfven spelat 
fiol och försökt sig på flera aqdra instrument. 

Olson, O. G., prest, affärsman — Turlock — född i Ransä- 
ter, Vermland, den 25 april 1865. Reste 1883 till Amerika. 
Efter att ha varit bosatt i Minnesota inträdde han på hösten 
1891 i Chicago Teol. Seminarium och hösten 1892 i Missions- 
förbundets skola i Minneapolis. Tog afgångsexamen våren 
1894. Var prest i Brainerd, Minn., ij^ år, i Superior, Wis., 
4 år. Egnade sig derpå åt affärer i Ashanti co., Minn., samt 
i Superior. Kom i juni 1908 till Turlock och blef förestån- 
dare för Turlock Rochdale Co. Han predikar stundom, syss- 
lar äfven med musik och är sångledare. Gift sedan 1894 med 
Annette C. Backman från Ala, Helsingland, och har 6 barn. 

Olson, Peter, naturopatisk läkare — Los Angéles — född 
i Näs församling, Kopparbergs län, den i jan. 1875. Reste 
till Amerika 1893 och slog sig först ned i Ridgway, Pa. 1896 
flyttade han till Los Angeles, Cal. Efter att i 4^ års tid ha 
genomgått kurser i privata och offentliga helsovårdsanstalter 
öppnade han 1898 Scandinavia Health Institute, hörnet af 
Pico & Hope sts., och har rönt stor framgång. 'Gift sedan 

1907 med Olive Olson. 

Olson, Theodor, köpman — Turlock — född i Leksand, 
Dalarne, den 5 maj 1865. Studerade vid Praktiska skolan i 
Hedemora; arbetade sedan som byggmästare i Gefle, der han 
bl. a. byggde stora lasarettet. Reste på våren 1888 till Colora- 
do och blef förman för ett stort bolag i Central City, som 
uppförde qvarnbyggnader m. m. Han hade 39-40 man under 
sig mest hela tiden. Han organiserade kort efter sin ankomst 
en svensk friförsamling, byggde kyrka och tjenstgjorde hela 



— 392" 
tiden som dess prest. Han var en verksam medlem af Co- 
lorado-missionen. 1903 flyttade han till Turlock och organi- 
serade tillsamman med M. 
Hedman Turlock Lumber 
Co, och var dess manager un- 
der de två år affären egdes 
af dem. Sedan de sålt den, 
organiserade de den sto- 
ra jernvaruaffären Turlock 
Hardware Co. O. blef, när 
Tur lock på våren 1908 in- 
korporerades som stad, vald 
till medlem af stadsstyrelsen 
och på hösten omvald för a 
år. Det är hans förtjenst, 
att staden fått sitt eget vat- 
tensystem. Han är verksam 
medlem af missionsförsam- 
lingen, eger fint hus i sta- 
den och en farm i godt skick. 
Gift sedan 1890 med Emma 
Hökberg från Vermland och 
har 2 döttrar och en son, 
T. Öbon. En dotter ar död. 

Olsson, Alexander, tidningsman — San Francisco — född 
på gården Norra Lund i Onsala socken, Halland, den 27 feb. 

r868. Lärde boktryckeriyrket och var i öfver 4 år anställd 
vid tidningen Nordhalland i Kongsbacka. Reste på våren 
1889 till San Francisco, Försökte sig under första året på 
hvarjehanda — hade bl. a. en tid cigarrbutik •— och fick 1890 
anställning som faktor pä Vestkustens tryckeri. Började 
1891 skrifva krönikor och kåserier för tidningen och blef i jan. 
-1894 i kompanjonskap med denna boks författare egare af tid- 
ningen. På hösten 1895 förenades den med svenska bokhan- 
deln. I mars 1896 blef O. ensam egare af affären och har 
alltsedan beklädt alla de dermed förbundna sysslorna såsom 
affärsföreståndare, redaktör, reporter o. s. v. 1895 utgaf häri 
under titeln Kallprat en samling humoristiska kåserier. Ef- 
ter branden 1906 var han någon tid bosatt i Oakland och utgaf 
tidningen der, såsom redan omtalats i tidningskapitlet på si- 
dorna 206 och 208. O. har företagit flera resor de senare åren, 
den längsta en färd till och genom flera europeiska länder. 



— 393 — 
särskildt Sverige, 1908. Det var under "denna färd som han 
såsom Calif.-svenskarnes representant tillsamman med dr 
Lindström framlemnade den på sidan 222 omtalade och af- 
bildade pokalen. En samling reseskildringar från denna färd 
har han under utgifning, O. tillhör en mängd föreningar: 
Patriotiska Förbundet (som han var med om att stifta), Sven- 
ska Sällskapet, frimurare-logen Balder o. s. v., har innehaft 
iörtroendeposter i mängd och städse sökt genom tidningen så- 
väl som i tal och föredrag vid föreningsfester och andra till- 
ställningar väcka svenskhe- 
ten och fosterlandsandan till 
lif bland landsmännen. Han 
ar en fyndig och ledig tala- 
re och tillfällighetspoet och 
som tidningsman något all- 
deles enastående, i det han 
synes vara lika insigtsfull på 
det praktiska som på det te- 
oretiska området, lika skick- 
lig sättare, boktryckare ocb 
prenumerantsamlare som re- 
daktör och skribent. Som 
"allaround - newspaperman" 
har han nog ingen medtäf- 
lare i Svensk-Amerika, och 
det är på grund af denna sin 
mångsidighet som han lyc- 
■kats uträtta det otroliga — 
att få en svensk tidnings- 
och tryckeriaffär på Stilla 
"hafskusten att betala sig ut- 
märkt. O. eger den på sid. 

206 afbildade byggnaden, *'"■ Olsson. 

"hvars bottenvåning upptages af tidningen och tryckeriet. 
Gift sedan den 12 sept. 1897 med Augusta Grahn från Kalmar 
och har en dotter och en son. 

Olsson, Pehr, f. d. kommunalman och jordbrukare — 
Fruitvale — född i Vestra Emtervik, Vermland, den 4 sept. 
1839. Blef tidigt föräldralös (fadern, Olof Person Blom- 
ström, afled vid 35 års ålder, just efter det han biitvit vald till 
riksdagsman i, andra kammaren) och uppfostrades af sin far- 
far Pehr Blomström i Sunne socken. Efter att ha varit fak- 
tor vid ångsågar i Norrland, flyttade O, 1870 till Finland som 



— 394 — 

föreståndare för timmeraffärer. Arrenderade Hulta egendom 
i Tenala spcken 1873 ^^^ köpte Brändboda säteri 1879. Sål- 
de denna och egnade sig åt skogsaffärer och handel i Bjärnå 
till. 1890, då han köpte egendom i Nagn socken. Sålde den 
1899 och reste 1900 via England och Syd- Af rika till Australi- 
en, följd af sin familj 2 år senare. O. innehade en sockerplan- 
tage i Queensland till 1905, då han flyttade till Fruitvale^ 
Calif., der hans adress är 1488 27 ave. Under sin vistelse i 
Finland var O. mycket anlitad i kommunala uppdrag, var i 
många år kommunalordf. samt intresserad i industriella före- 
tag. Flera gånger besökte han de skandinaviska länderna och 
Ryssland i skogsaffärer. Gift sedan den 27 dec. 1872 med 
Alma Meria Rothström, dotter till fabrikören Gustaf Roth- 
ström, och har haft 1 1 barn, af hviHca 8 lefva. Barnen ha alla 
antagit namnet Olsson-Seffer. Äldste sonen är den bekante 
botanisten, dr Pehr Olsson-Seffer, som, född i Finland den 14 
sept. 1S73, aflade studentexamen i Åbo 1892 och promoverades 
till fil. doktor vid Stanford-universitetet i California 1905^ 
efter att under de mellanliggande åren ha idkat universitets- 
studier i Europa, företagit en mängd naturvetenskapliga ex- 
peditioner, tillbragt 3 år i Australien och utgifvit flera böc- 
ker. Han har sedan början af 1906 haft sitt hem i Mexico, 
der han bl. a. är direktör för en botanisk experimentalstation. 
Han har för regeringens och enskilda bolags räkning företagit 
vidsträckta resor, bl. a. till Japan, Ceylon, Europa o. s. v.,, 
stiftat en gummiodlareförening, skrifvit digra afhandlingar om 
tropiskt jordbruk och annat på spanska, franska och engelska^ 
är sedan den i dec. 1905 gift med Helen Rolfe från Palo Alto,, 
Cal., och bosatt i Mexico City, adress: Apartado 133 Bis. 
Hans yngre broder Rolf Gustaf Rafael Olsson-Seffer, född i 
Finland 1879 och åren 1900-3 bosatt i Australien och på New 
Zealand, bor i Tezonapa, V. C., Mexico, der han är förvaltare 
för stora plantager. Han är sedan aug. 1909 gift med Emma 
Nelson, dotter till sjökapten Nelson från Oakland, Cal. Ännu 
en broder är bosatt i Mexico, näml. Runar Ivar Olsson-Seffer. 
Han föddes i Finland 1883, var 1901-2 sysselsatt med socker- 
odling i Queensland, vistades senare i Syd-Amerika, idkade 
derpå universitetsstudier i California och är sedan jan. 1909 
assistent vid Tozonapa botaniska station i Mexico. Han har 
utgifvit en afhandling om Australiens tropiska foderväxter. 
De öfriga syskonen äro bosatta i California. En broder stu- 
derar vid teknisk skola i Oakland, en annan vid statsuniversi- 
tetet i Berkeley. En annan broder namnes särskildt här ne-r 
dan. Likaledes en afliden syster. 



— 395 — 

Olsson-Seffer, Ellen Alma Cecilia, forskare — Palo Alto — 
född i Finland den 20 feb. 1878, dotter till ofvannämde Pehr 
Olsson. Genomgick fruntimmersskola, gymnastik institut och 
en kurs vid barnbbrdshus. Praktiserade som sjukgymnast i 
Reval, Ryssland, och senare i Detroit, Mich., och Washington, 
D. C. Var 1898-9 biträde hos den berömde kirurgen von 
Bergman i Riga, Ryssland. Idkade längre fram studier vid 
Stanford-nniversitetet i California och afled der af hjertslag 
1904. Hon var vid sitt frånfälle sysselsatt med utarbetandet 
af en lärobok i sjukgymnastik under medverkan af en profes-* 
sor vid universitetet. 

Olsson-Seffer, Ragnar Michael, D. V. S., djurläkare — 
Palo Alto — född i Finland den 30 maj 1882, broder till den 
föregående. Studerade i Äbo och Helsingfors. Reste 1899 
till Australien och var 1901-3 anställd vid Colonial Sugar Re- 
fining Co. i Queensland, Kom till California 1904. Genom- 
gick veterinärinstitut i San Francisco och utexaminerades 
1906. Är bosatt i Palo Alto som praktiserande veterinärlä- 
kare och studerar samtidigt bakteriologi och fysiologi vid 
Stanford-universitetet. Är medredaktör i American Review 
of Tropical Agriculture. 

Olsson, Ludwig, förgyllare, affärsförman — San Francisco 
— född i Frenniiige, Malmöhus län, den 6 nov. 1863. Lärde 



Ludwig Olsson med familj. 



— 396 — 

vid unga år förgyllareyrket. Reste 1889 ^i^' San Francisca 
och fick omedelbart anställning hos den stora firman San- 
bom Vail & Co., der han nu är förman för förgyllare-departe- 
mentet. Han har eget hem, no. 3244 21 st. Tillhör sv. iuth. 
kyrkan. Är församlingens kassör samt medlem af kyrkorå- 
det. Gift sedan den 22 april 1889 med Kerstin Johnsson, skol- 
lärarinna från Eslöf, Skåne, och har tre döttrar. 

Ostrom, Carl E., skräddare — Los Angeles — född nära 
Askersund den 17 nov. 1855. Kom 1875 i skräddarelära i Öre- . 
bro. Hade senare egen affär i Ångermanland. Reste 1886 
till New Haven, Conn., 1889 till Denver, Colo., och 1900 till 
Los Angeles, hvarest han alltsedan varit bosatt och arbetat i 
sitt yrke. Har eget hetn. Gift första gången 1883 "^^^ ^^^ 
Söderström från Nerike. Hon afled 1900. Omgift 1902 med 
Alma Gustafson från Vestergötland och har en son med henne. 

Ostrom, Oscar, M. A., prest — Kingsburg — född i Stock- 
holm den 29 juni 1861. Uppfostrades i Eriksberg, Elfsborgs 
län. Tillbragte åren 1876-9 i handtverkslära i Jönköping. 
Började studier i Stockholm och utskrefs vid nyåret 1883 som 
gymnasist i sjette öfra klassen vid Norra Latinläroverket. 
Uppmuntrades och gynnades på många sätt under denna tid 
af dr A. W. Staaf, lektor Löfvenhjelm, pastor B. Wadström 
m. fl. Reste till Amerika och började efter ett par års verk- 
samhet på olika fält studera vid Chicago Theol. Seminary. 
Utskrefs derifrån 1889 m^d graden B. D. och ordinerades till 
predikant inom kongregationalistsamfundet. Fortsatte sam- 
ma år att studera vid Ripon College i Wisconsin. Tog der 
första priset för vältalighet och utexaminerades 1892 med gra- 
den B. A. Var i 2 år predikant i engelsktalande församling i ^ 
Kansas. Fortsatte med predikoverksamhet i Hartford, Conn./. 
1894-5 och studerade samtidigt vid Hartford Theol. Seminary. 
Var derpå reporter i ett hälft års tid för Inter-Ocean i Chicago^ 
Uppehöll predikoverksamheten några månader vid den en- 
gelsk-luth. Messias-församlingen i Chicago. Begaf sig hösten . 
1896 till Augustana-seminariet för att bereda sig för inträde 
som pastor inom Augustana-synoden. Prestvigdes vid syno- 
dalmötet i Rock Island 1897. Erhöll sarnma år lärdomsgra- 
den M. A. från Ripon College. Har tjenstgjort som pastor 1 
Buffalo, N. Y., Aurora, 111., Astoria, Or., Idaho Springs, Colo.^ 
och sedan maj 1907 i Kingsburg, Cal. Är liksom sin före- 
trädare i Kingsburg, dr C. M. Esbjörn ,väl bevandrad på det 
literära fältet och stark kritiker. O. A. Lindei* skrifver om ho- 



— 397 — 
nom: "Han eger djupa insigter i filosofiska och teologiska 
ämnen. Älskar god poesi — tycker inte om mina saker. Har 
sönderplockat dem bit för , , 

bit." O. är gift sedan 1905 
med Marie Lindquist från 
Astoria, Or. 

Palmer, Gustave F., för- 
säkringsagent — San Fran- 
cisco — född i Oskarshamn, 
Småland, den 2 j an. 1864- 
Efter fullbordad kurs i Ele- 
mentarskolan i Vexiö reste 
han 1882 till San Francisco, 
Cal. Efter vexlande öden 
erhöll han anställning hos 
Liverpool, London & Globe 
Insurance Co. och har allt- 
sedan qvarstannat i dess 
tjenst. Sedan 1901 har P, 
förestått stads - afdelningen. 
Är medlem af Svenska Säll- 
skapet och svenska frimura- 
relogen Balder. Har eget 
hem i det vackra Mill Val- 
ley. Gift sedan 1895 med 

Ella Murray och har två G. F. Palmer, 

döttrar. 

Paulson, P. M., affärsbiträde — San Francisco — född i 
Ströfve Is torps församling, Kristianstads län, den 19 dec. 1863. 
Gick i folkskola till sin konfirmation, arbetade derpå hos en 
bonde en kort tid och sedan 3 år i vagnmakarelära. I april 
1882 reste han till Amerika och vistades först i Geneva, III. 
En tid arbetade han i vagnfabrik i Batavia, 111. Flyttade på 
våren 1884 till Dallas, Tex., 1885 till Weatherford, Tex., i dec. 
1886 till Los Angelcs, Cal., i april 1890 till Raciiie, Wis., i 
april 1891 till San Francisco. 1896 fick han anställning hos 
Stauffer Chemical Co. som byggmästare. Det första upp- 
drag, 'som der gafs honom,. var då han jemte S. A. Carlson ut- 
sändes att ytterligare utvidga fabriken i Stege, som bolaget 
just då inkffpt. Efter några månaders arbete der återkalla- 
des P. till San Francisco att uppföra en 5-våningars cremor 
tartari-fabrik, den enda vester om Brooklyn, N. Y. Afsade 
sig en honom tillbjuden befattning som forman i fabriken. 



emedan han ej ansåg sig ega tillräckliga kemiska insigter, och 
tog plats i en hyfveltabrik på några månader. Från mars 
1899 till feb. 1903 var lian bosatt i Brooklyn, N. Y., ditsänd 
af firmorna Schilling & Co. och Stauffer Co. att uppföra en 
stor cremor tartari-fabrik. L'nder tiden brann den ner och 
måste återuppbyggas. Derefter slog P. sig Hed i Los Angeles, 
Gal,, med tanke att slå sig på fastighetsaffär, men blef pr te- 
legraf efterskickad af bolaget och utsänd att taga reda på, 
hvad pris vinfabrikerna begärde för cremor tartari. Han 



P. M. Paulson med familj. 

reste i detta ärende hela året, uppförde flera byggnader för 
bolaget och utsändes sedan som försäljare af St auff er-bola- 
gets kemikalier. Han reste så långt i norr som till Seattle, 
Wash., och i sydost till \ew Orleans, La. Under tiden upp- 
tog han äfven prenumerationer för tidningen Väktareii i Se- 
attle och skref talrika resebref. Med detta hÖll han på 1904 
och 1905. besökande hvarje stad i Arizona, New Älexico, Cali- 
fornia och äfven platser i Texas. Han besökte äfven grufvor 
och insände till bolaget rapporter om deras afkastning, mine- 
ralier ni. m. Han återkom till San Francisco kort före jord- 



— 399 — 
bäfningen. Omedelbart efter branden var han i full verksam- 
het igen med att rödja undan askan efter bolagets fabrik och 
bygga en ny. På hösten fick han i uppdrag att bygga dess 
stora kemiska fabrik i W. Berkeley, hörnet af Snyder ave. & 
7 st., en byggnad till hvilken det åtgick 2 millioner, tegelste- 
nar. Många svenskar voro anställda vid bygget, bl. a. Emil 

Högberg, Lin- 
dell m. fl. I 
maj 1907 var 
fabriken f ä r- 
dig. Under re- 
' sten af året 

reste P. som 
varuförsäljare, 
h v ar efter han 
haft anställ- 
ning på Staut- 
ferb ol a g e t s 
kontor i San 
Francisco. P, 
har eget hus, 
no. 3831 17 st. 
Han har egnat 
mycken tid åt 
tidningsverk» 
samhet. 1893- 
S skötte han 
Ve strå Sände- 
budets affärer 
och skref upp- 
satser i tid- 
ningen. Han 
är medlem af 
sv. metod-kyr- 
sv. metod. -kyr- 
kan. Gift se- 
P. M. Paulsons hus. dan d. 19 feb. 

Fotografi tagen at J. Ludwig. ^^5 i"^d Jen- 

me N e 1 s b n 
från Winslöf, Kristianstads län, och har tre barn: Esther, 
Albert och Arthur. 

Paulsoti, Swan, farmare — Chatsworth — född i Kattarp, 
Skåne, den 1 dec. 1860. Erhöll god folkskolebildning, lärde 
murareyrket och reste till Amerika våren 1879. Arbetade i 



— 400 — 
skogar och grufvor i Pennsylvania, i jernverkstad i Chicago 
i^i år, i kolgriifva i Streator, 111., på jernvägsbygge i lowa. 
Minnesota och Dakota. Stannade länge i Seattle, Wash., 
sysslande med olika arbeten. Hade derefter plats i sågverk 
i Port Madison och Blakeley; arbetade på Green River-jern- 
vägen; reste till Caiifornia, arbetade i sågverk i Eureka och 
anlände till Los Angeles 1885. Fick först arbete på kloak- 
anläggningarne och sedan for vattenbolaget, hvarefter han 
egnade sig åt smedarbete. Var sedan förman i ett ishus i . 
7 år. Köpte derpå 200 acres jord i Chatsworth, sålde en del 
deraf. Skickade efter en syster från Sverige och hjelpte hen- 
ne att börja sömmerskeaffär. (Redan flera år förut hade han 
skickat efter en ung man, som han varit god vän med i Sve- 
rige. Denne afled kort efter sin ankomst till Amerika). Un- 



Swan Paulsons farm i Chatsworth. 

der de första åren i Chatsworth genomgick P. svåra pröfnin- 
gar, Hans hustru dog, lemnande honom ensam med 5 döttrar. 
Tre torkår gjorde honom så utfattig, att han måste sända 
sina barn till ett barnhem. Han kom i skuld till en speceri- 



— 401 — 

handlande på $3,000. Men lyckan vände sig. Väderleken 
blef gynsam, grödan rik, och på ett år tog P. in $6,000, hvari- 
genom han sattes på fötter igen. I dag är han en af södra 
Californias storfarmare och ar gemenligen känd under namnet 
"kungen af Chatsworth." Han eger 150 acres och arrenderar 
3,000 acres dessutom. 1909 hade han 2,300 acres i säd, som 
skars med 10 skördemaskiner. Han skördade öfver 3,000 tons 
hö och sysselsatte en arbetsstyrka på 40 man. Han har varit 
bjuden $10,000 för sin farm, men afslaget anbudet. P. är med- 
lem af föreningen Lyran och har lemnat frikostigt bistånd åt 
den svenska tidningen i Los Angeles. Han gifte sig 1887 
med Anna Pearson från Vermland, hvilken, såsom ofvan näm- 
des, sedermera afled, efterlemnande 5 döttrar. 



Mr och mrs £. K. Pearson. 

Fotografi tagen af Terkelson & Henry. 

Pearson, E. K., kontraktör och husflyttare — San Francis- 
co — född i Mjeilby församling, Bleking, den 28 juni 1866. 
Utvandrade 1886 till Amerika och slog sig ned i San Fran- 
cisco, Cal. Här har han hela tiden varit 'sysselsatt som hus- 
flyttare och kontraktör. 1905 besökte han i sällskap med sin 
(14) 



— 402 

familj Sverige och stannad,' der liela 15 månader, men drefs 
af längtan efter Californias härliga klimat att åter utvandra. 
Under sin vistelse i San Francisco liar han tagit verksam del 
i Sjundedags-adventistcrnas församlings angelägenheter och 
var under många år ordförande i dess styrelse. Han har eget 
fint hem, no. 2374 Bryant st., och eger dessutom sex vånin- 
gar i sanmia byggnadscjvarter, fastigheter i Petaluma och An- 
selmo samt en vacker fruktträdgård i närheten af Petaluma. 
Gift sedan den 19 maj 1890 med Jenny R. Hanson och har 4 
döttrar. 

Pearson, James, köpman 
— Los Angeles — född i 
Kropps socken, Malmöhus 
län, der fadern var landtbru- 
kare. Efter slutad skolgång 
var P. i 4 år trädgårdselev 
vid flera herregårdssäten i 
södra Skåne. Reste vid 20 
års ålder till Amerika och 
kom efter flera års vistelse i 
Illinois till California i nov. 
1901. Den 1 jan. 1907 ingick 
han i kompanjonskap med 
specerihandlaren S. Sandell. 
Affären är belägen i no. iio 
W. 9 st, och omfattar äfven 
kötthandel. P. är en fram- 
stående medlem af sv. me- 
todistkyrkans styrelse. 

Pearson, J. P., grufdirek- 
tör — San Francisco — född 
i Tågarp, .Malmöhus län, den 
r sept. 1856. Studerade 
James Pearson. hemma och i skola. Öfver- 

tog 1877 på 5-årigt arrende gården Sönnerberg i Småland. 
Denna gård innehåller 3,000 tunnland. Reste 1882 till Ame- 
rika. Sysslade med olika saker i St. Peter och andra platser 
i Minnesota till 1885, då han började mejeri- och mjölkaffär. 
Reste 1890 till South Bend, Wash., och hade fastighetsaffär 
der ett år. Var derpå medarbetare i en farmtidning i Port- 
land, Or., dels som referent, dels som annonsagent, hvarefter 
han skötte först ett mejeri nära Portland och derpå ett i Au- 
burn, W.ish. 1895 tc^ han plats som mejeridisponent i Fal- 



— 403 — 

lon, Cal., och hade i 2 års tid en mejeriskola, den första i sta- 
ten. I 3 års tid representerade han under en månad hvarje 
år California-universitetet vid utställningen i Sacramento, be- 
träffande mejeri- och boskapsskötsel. Efter att i 2 år ha haft 
anställning hos den stora boskapsskötarefirman Miller & Lux 
i Los Banos blef han 1900 disponent för en större egendom 
nära Galt. 1901-3 var han i groceryaffär i Oakland och sam- 
tidigt intresserad i hönsfarm vid Fruitvale. Derpå reste han 
till Alaska och köpte grufegendom i Solomon. 1904 var han 
manager för Nome-Montana-N. Mexico Mining Co. Han har 
anlagt två diken om resp. 15 och 22 mils längd, skaffat bolaget 
vattenrätt och inköpt åt detsamma 8,000 acres guldförande 
grusland. På 50 dagar uppsatte han 5 mil från Solomon år 
1908 ett uppmuddringsverk, som han köpt i Hope, Alaska, för 
$125,000, och som kan upptaga 2,500 kubikyards på 24 timmar. 
P. är troligen den ende gruf direktör i Alaska, som af sitt bo- 
lag tillerkänts rätt att handla fullkomligt efter eget behag och 
utan att behöfva ställa någon säkerhet. Han har för bolagets 
räkning gjort flera resor genom Amerika och till Europa. 
Från våren 1908 till våren 1909 tillryggalade han 35,000 mil 
på jernvägar och ångbåtar m. m. P. är gift sedan den 26 mars 
1908 med Lucretia Daniels från Danville, 111. 

Pearson, Peter, målare — San Diego — född i Bäckaskog, 
Skåne, den 24 sept. 1859. Arbetade om somrarne som må- 
lare hos en broder. Reste 1882 till Peoria, 111. Arbetade som 
målare der. Kom 1884 till Los Angeles och 1885 till San 
Diego. Under de sista 20 åren har han tagit måleriarbeten 
på kontrakt: Han tillhör Skand. Sällskapet. 

Persson, S., byggmästare och kontraktör — San Fran- 
cisco — född i Grötby, Ivetofta socken, Kristianstads län, den 
2^ nov. 1858. Lärde snickare- och vagnmakareyrket i Sve- 
rige och började redan vid 11 års ålder taga sig fram på egen 
hand. Han färdades omkring i Sverige och i Danmark. I 
tre års tid hade han egen vagnmakeriaffär i sin hembygd. 1882 
reste han till San Francisco, Cal. I 6 års tid arbetade han för 
andra. Började derpå bygga hUs på kontrakt tillsamman med 
Gottfrid Peterson. De ha sedan dess uppfört en mängd bygg- 
nader, både stora och små, och förvärfvat en ansenlig förmö- 
genhet. Under de senare åren har deras affärsomsättning 
uppgått till mellan 400,000 och 800,000 dollars om året. De 
ega bl. a. värdefull egendom vid Mason st. För egen del eger 
P. hela den rad af 3-våningsbyggnader, som upptager syd- 
vestra hörnet af Sanchez & Elizabeth sts., och har sitt hem i 



i 3 års tid på segelturer på 
A. W. Peterson. Venern och Vettern och kom 



— 405 — 
derpä i lära på mekanisk verkstad i Stockholm. Arbetade äf- 
ven som instrumentmakare och öfvergick derpä till uppsätt- 
ning af maskiner o. s. v. Arbetade dessutom i Norrtelge samt 
några månader i Tyskland och någon tid i Husqvarna. På 
hösten 1902 reste han till Quebec, Canada. Arbetade någon 
tid i Montreal, Can., och Detroit, Mich., och kom 1903 till 
San Francisco. Arbetade i mekaniska verkstäder till jord- 
bäfningsdagen 1906, hvarefter han hela sommaren arbetade i 
Portland, Or., och Seattle, Wash. På hösten återvände han 
till San Francisco. I mars 1908 inlemnade han ansökan om 
patent på en skiftnyckel {en förbättrad skrufnyckel) . Pa- 
tentet beviljades den 3 nov. Nyckelns namn är Petersons 
rapid wrench, F. bildade med sin broder Herman i april 
1909 ett aktiebolag, Peterson Rapid Wrench Co., och uppsatte 
verkstad i no. 44 Natoma st. Bolaget är inkorporeradt för 
20,000 aktier a $1 pr aktie 
och har mött stor framgång. 
Skruf nyckeln förevisades på 
utställningen i Seattle. P. 
har äfven inlemnat ansökan 
om patent på ett skrufstyc- 
ke. Han är medlem af Sven- 
ska Sällskapet. 

Peterson, Carl J. A., far- 
mare, köpman — Kingsbnrg 
— född i Hvena, Småland, 
den 4 maj 1859. Reste 1882 
till Dayton, la. Arbetade 
på farm der till 1885, då han 
flyttade till Chicago och i 
6 års tid arbetade som snic- 
kare. Efter att 1890 ha till- 
bragt 8 månader i Ferry, 
Cal., uppehöll han sig åter 
ett års tid i Chicago som för- 
man vid husbygge och kon- 
traktör. Kom i nov. 1891 
till Kingsburg och köpte 10 „ , . „ 

acres jord, som han plante- <=■ J' *' f""^- 

rade i vin- ocb fruktträdgård, hvarjemte han arbetade som 
snickare och kontraktÖr. Tre år har han tillbragt i Stanis- 
laus CO. och ett år i Oakland, men större delen af tiden som 
farmare vid Kingsburg, der han nu eger 160 acres land i od- 



— 4o6 — 

ling samt 40 acres på Laguna de Tache-området och tre hus 
i staden. 1907 öppnade han redskaps- och maskinhandeln 
Kingsburg Implement Co. Han tillhör baptistförsamlingen. 
Är gift sedan 1885 med Emma Swenson frän Hultsfred, Små- 
land, och har haft 4 barn, af hvilka 2 aflidit. 

— PetCTÄMi, Carl T., köp- 

man — Oakland — född i 
Säfsjö by, Kalmar län, 1870. 
Genomgick Elementarsko- 
lan. Utvandrade 1889 till 
Amerika. Egnade sig åt 
speceriaffär först i New 
York, senare i Worcester, 
Mass., m, fl. städer i östern 
och anlände 1895 till Oak- 
land, Cai. Redan 1896 sat- 
te han upp egen affär, hvil- 
ken han alltsedan bedrifvit 
under namnet Peterson 
Cash Store och lyckats upp- 
arbeta till en af de mest väl- 
kända i staden. Den var 
först belägen i no. 48 San 
Pablo ave. En tid i början 
af 1890-talet hade han sam- 
tidigt två butiker vid San 
C. T. Peterson. :. ^^blo ave. Sedan 1905 har 

han sin affär i hörnet af 19 
st. & San Pabio ave ■ P. tiar eget hus och hem, no. 1927 Fil- 
bert st. Han. är medlem af Svenska Sällskapet, Oddfellows, 
Frimurare-orden, Sv. .Sång^iäll skåpet. Patriotiska Förbundet, 
Sv. Republ. Klubben. Han har varit president i Sv. Sång- 
sällskapet och under flera års tid i Sv. Repubi. Klubben, Han 
är direktör och kassör i Oddfellows' byggnadsbolag och di- 
rektör i Svenska Byggnadsbolaget. Han tillhör äfven sv. luth. 
kyrkan. Gift sedan 1900 med Elise Gustafson från Karls- 
lunda församling, Kalmar län, och har en dotter och en son. 

Peterson, Gustave, fabrikör, garfvare — San Francisco — 
född i Ähs, Öland, den 4 maj 1852. Började vid 16 års ålder 
att lära garfvareyrket i Mörbylånga. Reste till Amerika 1875 
och begaf sig efter en kortare tids vistelse i New York sam- 
ma är till San Francisco, der han alltsedan vistats. 1883 
g;rundlade han tillsamman med en tysk vid namn Poetsch den 



garfveriaffär, som under firmanamnet Poetsch & Peterson 
genom egarnes duglighet och redbarhet vuxit till en af de för- 
nämsta i staten, och hvars varor äro bekanta i olika delar af 



Efter att ha företagit e 



— 4o8 — 

till Sverige besökte han en stor del af de amerikanska sta- 
terna ocii ankom till San Francisco 1894. Han fick plats som 
förman i Risdon Iron Works och var under spanska kriget 
anställd vid transport-tjensten. Han har nu egen affär hos 
San Francisco Elevator Co., 256-8 Spear st. Är mångårig 
medlem af Oddfellows, likaledes medlem af Svenska Sällska- 
pet och frimurarelogen Balder. Gift sedan 1902 med Ruth 
Håkanson och har 2 barn. 

Peterson, J. W., affärsman, importör — San Francisco — 
född i Wallace, Kansas, den 20 april 1869. Kom som gosse 
till Colorado, der fadern var intresserad i grufäffärer. Sedan 
han sålt dessa, skedde återflyttning till Lawrence, Kans., 
1875. P- ^ic^ god skolbildning, var anställd i postverkets 
tjenst 1886-7, ^^^^ 1^9 till Helena, Mont., och blef *'shipping 
clerk" hos Harley & Co. 1891-2 var han anställd i klädes- 
affär i Wenatchee, Wash., hvarefter han begaf sig till Colorado 
och blef reseexpedit för olika Chicago-firmor. 1898 dref han 
cigarraffär en gros i Denver. Kom i maj 1904 till San Fran- 
cisco och öppnade import-affär. Han importerar varor från 
Norge, Sverige, Danmark och Frankrike och innehar hufvud- 
nx^- agenturen på vestkusten för Carnegies porter m. m. Han har 

gjort denna firma bekant på vestkusten. P. har sitt affärs- 
kontor i 510 Battery st. och sitt hem i Oakland. Han är 
frimurare och medlem af Elks, Woodmen of the World, Com- 
mercial Mens Ass:n m. fl. Gift sedan 1897 med Alma J. San- 
den. 

Peterson, Otto, hotellegare — Eureka — född i Göteborg, 
Sverige, den 15 nov. 1874, men flyttade redan i barndomen 
med sina föräldrar till Erikstad, Dalsland, hvarest han upp- 
fostrades. Utvandrade 1890 till Amerika och arbetade under 
det första året i olika sysselsättningar i Wisconsin, hvarifrån 
han begaf sig till Eureka, Calif. Efter att i i!^ års tid ha 
haft anställning vid skeppsbyggeri, egnade han sig åt cigarr- 
affär i förening med pappershandel m. m. samt reste på våren 
1899 till Nome, Alaska. Här försökte han sig som guldgräf- 
vare och led stora förluster. På vintern 1890 gick han till 
fots till Dawson City och uppehöll sig sedan der och i dess 
omnejd under några år, arbetande med vexlande framgång 
under ansenliga mödor och försakelser, tills han i kompanjon- 
skap med A. M. Swanson köpte grufvan 46 Below Discovery 
vid Hunker Creek. Sedan de båda kompanjonerna i ^A års tid 



— 409 — 

med god framgång bearbetat denna grufva, togo de Chas. 
Freeman som tredje kompanjon är 1905 och köpte ej färrcr 
än II gruf-"claims", hvarefter P. företog en resa till Sverige. 
. Efter sin återkomst till Alaska 1906 sålde han på hösten sam- 
ma år sin andel i grufaffären, med undantag af en grufva i 
Fairbanks, som han fortfarande eger i bolag med Swanson 
och Freeman, samt flyttade till Eureka, Calif., och köpte en 
derstädes af G. A. Waldner bedrifven hotellaffär, arrenderan- 
de af Waldner hans stora hotell "Western Hotel." En af- 
bildning af detta hotell, som P. inredt på bästa sätt, finnes 5 



Mr och mrs Otto Peterson. 

sidan 177 i denna bok. P. är medlem af Foresters, Eagles, 
Knights of the Royal Arch och Skandinaviska Brödraförbun- 
det. Gift sedan hösten 1907 med Ida Isakson, som, född i 
Vasa, Finland, varit bosatt i Eureka sedan sitt femtonde år. 

Peterson, P., byggnadskontraktör — Turlock — född i 
Jerfsö socken, Helsingland, den 28 mars 1874. Tog vid 17 
års ålder arbete i sågverk, öfvade sig äfven i snickeri och 
reste 1900 till South Dakota och tog arbete hos farmare. I 
nov. samma år begaf han sig till Youngstown, O. Arbetade 
som snickare det mesta af tiden och flyttade i mars 1903 till 
Turlock, Cai., der han köpte 30 acres jord och slog sig på 
farmning. I juli 1907 bildade han tillsamman med S. Wake- 
field bolag och började taga husbyggen på kontrakt. Somma- 
ren 1909 hade firman ej färre än 4 byggnader samtidigt under 



uppförande, na ml. Turlock 
Hotel, Idaho Block, ett au- 
tomobilstail och ett bonings- 
Ims. P. är gift sedan nov. 
1900 med Christina Johnson 
från samma plats i Sverige 
som han sjetf. Makarne P. 
ha 3 barn. 

Petersson, Torsten, Ph, 

D., universitetslärare — Ber- 
keley — fÖdd i Trelleborgs 
förs:g. Malmöhus län, den 
18 nov. 1878. Kom tiil Ame- 
rika i aug. 1892. Idkada 
studier vid Harvard-univer- 
sitetet i Cambridge, Mass., 
1897-1902 samt 1903-5. Var 
lärare i latin, grekiska och 
tyska i Worcester Academy 



Dr, Torsten Peterson. 



P. Peterson. 

1902-3. Förvärfvade lär- 
domsgraden A. B. 1901, A. 
M. 1902 och blef filosofie 
doktor 1905. Har varit bo- 
satt i Berkeley, Calif., sedan 
aug, 1905 och är adjunkt i 
latin vid California-universi- 
tetet derstädes. Hans adress 
är: 2508 Etna st. Gift sedan 
juli 1906 med Ruth Con- 
stance Nelson från Görslöf, 
Skåne, och har en dotter. 

Petterson, Gottfrid, bygg- 
nadskontraktör — San Fran- 
cisco — född i Elghult, Kro- 
nobergs län, den 4 juli 1863. 
Kom 1885 till Amerika. Var 
i Rockford, III., med om att 
■n möbelfabrik. 



— 4" — 
Slog sig derpå ned i San Francisco. Han är kompanjon med 
S. Persson i byggmästare firman Petterjon & Persson. Är fri- 
murare, medlem af Patriot. Förbundet, i hviJket han flera år 
varit kassör, o. s. v. Giit och har 2 döttrar. 

Pihiström, Axel, musiker, sångiedare — San Francisco — 
född i Linköping, Östergötland, den 19 ang. 1870. Anlände i 



Prof. A. PihbtrSm. 

april 1887 till Amerika och fick — skrifver Alex. ( 
biografi öfver honom — "liksom de flesta af oss egna sig åt 
näringarne. P. gick till a!ia goda gåfvors centralpunkt, spe- 
cerihandeln, och säges ha varit en god expedit. Hans musi- 
kaliska talang gjorde, att han erbjöds organistbefattnjngen i 
luth. kyrkan 1 Oakland, bvilken han skötte för någon tid. Se- 



— 412 — 

nare kom han till San Francisco och sökte fortfarande att 
förena det musikaliska med det matnyttiga, men fann om- 
sider, att han måste bli musikant och sångare uteslutande, om 
det skulle bli harmoni utaf, och han har derför de senaste 
åren uteslutande egnat sig åt musiken. Hans instrument är 
pianot, men på utflykter i det gröna tutar han i bastuban och 
är äfven mästare på violoncell. För den svenska sången har 
han ifrigt arbetat och är sedan flera år Svenska Sångsällska- 
pets ledare. Har äfven tid efter annan varit anförare för dan- 
ska och tyska sångföreningar samt låtit sin ruUbas höras i so- 
lon och duetter, ''gluntar" m. m. Vanligtvis ses han leda 
orkestern vid de svenska festerna." Detta skrefs 1902. Se* 
nare har P. äfven varit verksam i affärslifvet, i synnerhet så- 
som föreståndare för Swedish Mercantile Co:s "Café du 
Nord." Han är för närv. ledare af Sv. Sångsällskapet, Nord- 
msendenes Sangforenin-g och danska föreningen Lyren. Utom 
de ofvan nämda instrumenten trakterar han äfven fiol och 
basfiol. Han har arrangerat många musikstycken för orke- 
ster. Han är medlem af Sv. Sällskapet, Skand. Sällskapet 
och Musicians Union. 1907 aflade han ett besök i Sverige. 
Han gifte sig den 20 jan. 1895 ^^^ Anna Sandelin från Verm- 
land. Hon dog den 22 juli 1903. 

Quarnström, Johan, affärsman — Templeton — född i 
Gräsmarks förs:g, Vermland, den 26 jan. 1851. Efter att ha 
någon tid arbetat vid brädgård i Sundsvall gick han 1869 
til sjös, men lemnade samma år sjölifvet, efter att ha gjort 
en resa till England. Tog våren 1870 arbete vid sågverk i 
Sundsvall och våren 1873 vid sågverket Mon. Var derpå 
bodbetjent; skogsarbetare och åter bodbetjent. Kom på hö- 
sten 1874 till Svartvikens sågverk, derifrån till Sörfors på 
skogsarbete. Blef förman för all flottning och arbetade sedan 
i brädgård vid Nyhamns sågverk. Blef så återigen förman 
långt upp i Jemtland för hus- och .stallbyggen, för flottnings- 
byggen och stenkistor, för flottning och var i ett år förman 
för 60 — 70 man vid bombyggen i floden vid Hafre i Medelpad. 
Begaf sig derpå till Sundsvall och Svartvik och 6 mil uppåt 
Ljungan, för att hugga skepps- och byggnadstimmer, spärrar, 
bjelkar m. m. Utredde en del arbetsangelägenheter och tog 
1880 kontrakt på timmerkörning i Klöfsjö, Jemtland. Vistades 
i Vermland från våren 1881 till faderns död 1883. Reste 1884 
till Minneapolis, Minn. Arbetade i dörrfabrik och sågverk. 
Blef förman. Byggde hus och sålde med vinst. Flyttade vå- 
ren 1888 till Templeton, Cal., och köpte en liten butik. Det 



i 



— 413 — 

fans då 8 dylika diversebutiker i staden. Nu är Q:ms den en- 
da. Han utvidgade sin affär år efter år, men ämnar nu sluta 
dermed och egna sig åt mjölnareverksamhet. Han har bildat 
ett bolag för bedrifvande dcraf och inköp af en qvarn, sora 
kan mala 75 tunnor mjöl om dagen. I många år har Q. haft 
vedhandel med en omsättning af ett par tusen cords om året. 
På iSgo-talet hade han äfven bank, först i bolag med tysken 
Horstman, sedan ensam. Gift sedan 1886 med Selma Karo- 
lina Erickson från Långbanshyttan, Vermland, dotter till 
slöjdläraren Lars Erikson, bosatt i Minnesota. Makarne Q. 
ha 3 söner och 3 döttrar, de yngsta barnen tvillingar. 

Ramsay, Allan G., ingc- 
^mÖT, arkitekt — San Fran- 
cisco — född i Stockholm, 
Sverige, 1876 af skotska för- 
äldrar. Efter genomgången , 
skolkurs studerade han i 3 
års tid ingeniörsvetenskap i 
Göteborg. Vid 20 års ålder 
började han studera arki- 
tektur hos W. W. Thomas i 
Liverpool, England, och tog 
samtidigt en kurs i ingeni- 
örs- och grufvetenskap vid 
College of Liverpool, hvari- 
frän han 4 år senare utexa- 
minerades som civil- och 
grufingeniör. Utvandrade 
derefter till Amerika och har 
här varit associerad med åt- 
skilliga grufbolag såsom 
rådgifvande ingeniÖr. Han 
har uppfört några af de a r- o 

största byggnader i landet *' ^- *«*™«y- 

I och var en af de första ingenjörerna, som introducerade "re- 
enforced concrete" i Amerika. R, är föreståndare för bygg- 
nadsdepartementet i arkitekten L. B. Duttons kontor i San 
Francisco. Hans hustru är från Stockholm. 

Randel, Bo Folke, tidningsman — Los Angeles — född i 
Karlskoga, Vermland, den 15 sept. 1881, son till komministern 
R. och sonson till tonsättaren A. Randel. Uppfostrades i 
Karlstad. Reste i feb. 1900 till Chicago. Hade der plats som 
ritare och var redaktör för nykterhetsbladet Vägvisaren. 



— 414 — 
Kom i början af 1904 till Los Angeles, Cal., och 3 månader 
senare till Eureka. Här arbetade han först som ritare och 
biträde hos ett timmerbolag. Började i sept. 1907 tillsamman 
med I. Nordfors utgifvandet 
af tidningen Vestern, öf- 
vertog . tidningen ensam i 
feb. 1908, bildade ett bolag i 
juli. Tidningen upphörde 
att utkomma i slutet af juni 
1909. R. blef i slutet af 
sept. redaktör fÖr Los An- 
geles-Tribunen. Han är med- 
lem af sv. luth. kyrkan. Fo- 
resters, Skand. Brödraför- 
bundet. Gift sedan den 24 
sept. 1905 med Littze Augu- 
sta Helen Carlson från ö- 
land och har en son, 

Rafyp, John A., köpman 
— Turlock — född i Skara- 
borgs län den 19 maj 1853. 
Kom til! Princeton, 111., 
1868 och stannade der som 
farm arbeta re och ar rendator 
till 1881, då han köpte farm 
Mr och mrs B. F. Randel 1 Hamilton co., Neb. ig02 

flyttade han till Knox co., 
III., och 1903 till Turlöck, Cal., hvarest han köpte land och 
slog sig på jordbruk. Den i juni 1907 öppnade han mÖbel- 
affär i Turlock. Är medlem af missionsförsamlingen. Gift 
sedan 1876 med Ida Swenson från Kronobergs lan och har 6 
söner och 5 döttrar. Två af de förra äro delegare i affären. 

Rask, Paul, affärsbiträde — Oakland — född i Vestra Ka- 
rup, Skåne, 1860. Gick till sjös 1876. Hade tjenstgjort som 
styrman i 6 år, då han första gängen 1886 kom till Seattle. 
1891 stannade han j Seattle och började hotell- och restaurant- 
affär. Flyttade derpå till Caiifornia och hade omvexlande 
restaurant i San Francisco, hotell i Oakland och San José. 
Arbetar nu för andra. Medlem af Svenska Sällskapet och 
Druids. Gift sedan aug. 1893 med Minnie Hanson från 
Norge, 






c. J. Rchn. ^^ S'^' ^'^^ ^'"' fl^'"'' barn. 



— 4i6 — 

Renström, Frank O-, mekaniker, affärsman — San Fran- 
cisco — född i Hernösand den 29 aug. 1876. Flyttade med 
föräldrarne vid 5 års ålder till Sundsvall och 1889 till San 
Francisco. Här fick han genast arbete i Pacific Rolling Mills 
och längre fram i Union Tron Works. Under hela tiden be- 
gagnade han sig flitigt af tillfällena till studier om aftnarne 
och tog examen vid Lincoln Evening Grammar School. I 
verkstaden arbetade han sig upp så, att innan hans lärotid 



F. O. Renatrom. Mrs F. O. Renström. 

var till ända, han blef ledare för en arbetsstyrka, som hade 
till uppgift att uppsätta maskinerier o. d. Han tog en hög- 
skolekurs om aftnarne och studerade maskinritning och elek- 
tricitet i flera års tid. I 8 år var han föreståndare för den 
elektriska afdelningen inom Union Iron Works, der elek- 
tricitetsapparater för krigsskeppen tillverkas. Under hans 
föreståndaretid växte denna afdelning så, att den från att 



— 417 — 
sysselsätta 2 — 3 man slutligen hade en arbetsstyrka på öfver 
150 man. Den i mars 1908 lemnade R. sin befattning för att 
börja affär på egea hand. Hans anhållan om afsked bevilja- 
des under beklagande. Han började nu den under namnet 
Frank O. Renström Co. så välbekanta automobilaffären, 
424-446 Stanyan st., hvarest all sorts reparation å automobi- 
ler utföres och alla för dessa maskiner erforderliga maskinde- 
lar tillhandahållas. R. är medlem af frimurarelogen Balder, 
oddfellowfogen Apollo samt flera automobil- och maskinist- 
föreningar. Han tillhör äfven sv. luth. kyrkan och har varit 
trustee der i många år. Gift sedan den 22 maj 1909 med 
Ebba Adamson frän San Francisco. 

Renström, John A., me- 
kaniker, affärsman — San 
Francisco — född i Åtvida- 
berg, Östergötland^ den 5 
jan. 1864. Lärde smedyrket 
hos sin fader, som i många 
år förestod smedarbetet vid 
Adelsnäs. Var frän 1882 
maskinarbetare vid Skön- 
viks sågverk, Hernösands 
mek. verkstad m. fl. och re- 
ste 1889 till San Francisco. 
Efter att ha arbetat vid Pa- 
cific Rolling Mills med till- 
verkande af hästskor me- 
delst en nyuppfunnen ma- 
skin, arbetade han i vingård 
i Santa Clara. Blef 1891 
jernsvarfvare i Risdon Iron 
Works, tog senare plats vid 
Hercules Gas Eng. Works, 
tillverkade derefter motor- 
cyklar, uppsatte maskinerier j. a. Renström, 
vid Palo Alto-universitetet 

och arbetade vid Union Iron Works till 1901, dä han öppnade 
specerihandel i 3417 16 st. Affären ändrades senare till ut- 
skänkningslokal. Efter branden 1906 byggde R. ett logihus 
med 78 rum, som i början visade sig som en mycket vJnst- 
gifvande affär. Har eget hem. Gift sedan 1899 med Alma 
Dahlberg från San' Francisco. 



— 4i8- 



O. E. Rosberg som skyttekung. i no. 65 4 st. R. är en af 

Fotografi tagen af Terkelsoii & stadens förnämsta skyttar. 
Henry, 1907 blef han vald till skyt- 



— 419 — 

tekung af Redman Schutzen Co., tog 1908 första priset i Calif. 
Schiitzen Club och har vid flera andra täflingar och fester 
belönats med medaljer. Han är medlem af flera svenska och 
tyska föreningar. Gift sedan 1900 och har 2 barn. 

Rosén^ Carl, vagnmakare — San Francisco — född i Ek- 
berga, Kronobergs län, 1864. Började vid 20 års ålder egen 
vagnmakeriaffär i Lemry socken. Reste 1888 till San Frart- 
.cisco.. Arbetade först som förman, men började snart egen 
affär. Flyttade till Sansalita 1892 och åter till San Francisco 
1900. Hati har eget hem i no. 1526 Golden Gate ave. 1908 
aflade han besök i Sverige. Medlem af sv. luth. kyrkan, der 
han varit diakon sedan 1889, delegat ^i^l synodalmöte, vice- 
superintendent flera gånger. Han har ofta predikat. I Sau- 
salito var han i 7 år direktionsftiedlem i en låneförening. Gift 
sedan 1890 med Johanna Magdalena Peterson från Ljuders 
förs:g, Kronobergs län och har flera barn< 

Rosén, Frans Anton, mekaniker — San Francisco — född i 
Ekberga, Kronobergs län, 1867. Kom 1887 till San Francisco. 
Har i många år haft anställtiing i Union Iron Works vid byg- 
gandet af jernfartyg. Besökte Sverige 1897. Medlem af sv. 
luth. kyrkan, der han liksom brodern Carl varit mycket verk- 
sam både som söndagsskollärare och i ungdomsföreningen. 

Rosendahl, Frank D., fastighetsmäklare, fredsdomare — 
Kingsburg — född i Nerike den 5 juni 1843, son till valsmä- 
staren Henry Rosendahl. Följde som barn med föräldrarne 
till Vestmanland. Fick god skolunderbyggnad och studerade 
landtmäteri och trädgårdsskötsel. 1868 hade han i uppdrag 
att lägga ut Umeå stadspark. Utvandrade 1869 till Amerika. 
Hade anställning som trädgårdsmästare i Central Park, New 
York, till 1875, då han reste till San Francisco och fick pla\:s 
som trädgårdsmästare i Golden Gate-parken, som just då höll 
på att utläggas. Ett år derefter slog han sig på trädskole- 
affär i Oakland. Flyttade 1878 till Fresno co. och egnade sig 
åt fruktodling i Washiiigton-kolonien. Här egde han '40 acres. 
1885 sålde han sin farm för $10,000 och köpte 140 acres vid 
Kingsburg samt flyttade dit och börjad^ trädskoleaffär, 
som han bedref till 1900, då hans son Henry öfvertog den 
samma. Samtidigt egnade R. sig ända från 1885 åt landaf- 
färer och kom, såsom berättats på sidan 174, att taga verksam 
del i grundläggandet af Kingsburg-kolonien. Under de hårda 
åren på 1890-talet led R. stora förluster. I dag eger han dock 
40 acres land söder om staden samt hus och tomt i staden. 



— 420 — 

Han blef 1907 af ijuvcrnören utnämd till iiotarius publicus och 

på hösten samma år vald till fredsdomare för Township 9. 
R. är medlem af Frimurare- och Föres ter- ord narne. Gift se- 
dan 1866 med Hanna Eliza- 
beth Wickman från Falun 
och har sönerna Frank och 
Henry (den förre farmarc 
vid Bakersfield, den senare 
trädskoleegare i Kingsburg) 
samt döttrarna Fannie, 
Edith och Florence, alla lä- 
rarinnor, de två första i 
Fresno, den sistnämda i San 
José. 

Roumaine, E. Axel, af- 
färsman — Los Angeles — 
född i Färjaryds förs:g, Jön- 
köpings län, den 14 aua;. 
1877. Genomgick Jönkö- 
pings handelsinstitut och 
var delegare i sin faders af- 
fär. Reste 1902 till Chicago 
och i aug. 1907 derifrän till 

Los Angeles, hvarest han „ „ „ , . , 

^ F. D. Rosendahl. 

den I okt. samma år Öppnade 
den svenska tjenstebyrån 
{Swedish Eraployment Bu- 
reau) i no. ioi'A S. Broad- 
way. Har sökt efter bästa 
förmåga skaffa en mängd 
landsmän goda platser. Med- 
lem af sv. baptistkyrkan. Gift 
sedan 1904 med Annie John- 
son från Östergötland. 

Rydén, Johan Alf,, skräd- 
dare — Arcata — född i Asa 
förs :g, Kronobergs lan, den 
.15 dec, 1854. Lärde skrädde- 
ri och arbetade i detta yrke i 
Sverige till våren 1879, dä 
han reste till Amerika. Kom 
E. A. Roumaine. till Evanston, III., den 6 maj. 



— 421 — 

"Reste 1881 til! Sverige och stannade der ett år. Vistades se- 
dan ett år i New York och Brooklyn. Efter någon tids vi- 
stelse i Emporia, Kans., bodde han nära ett år i Portland, Or., 
-och sedan i San Francisco, hvaritrån han flyttade till Arcata 
och började skrädderiaffär. 1893 köpte han 50 acres jord nå- 
gra mil från staden, men fortsatte med sin affär till 1902, dä 
. han. flyttade ut på farmen, rödjade land och egnade sig åt 
mejeriskötsel. I nov. 1907 återflyttade han till Arcata, köpte 
hus och började åter skrädderiaffär. R. är medlem af Odd- 
iellows. Gift sedan aug. 1891 med Ida Alden från Algotsboda, 
Småland, och har en dotter och tre söner. 

Rudebeck, Geo. M., bank- 
tjensteman — San Francis- 
■co — född i Kalmar, Små- 
land, den 15 mars 1865, der 
fadern var godsegare samt 
tapten vid flottan. R. ge- 
nomgick läroverket i Kal- 
mar och studerade 2 år vid 
Stockholms Tekniska Hög- 
skola. Sommaren 1888 re- 
ste han till New York och 
på hösten samma år till San 
Francisco. Han fick strax 
plats vid bank och har un- 
der alla de följande åren in- 
nehaft anställningar i olika , 
banker. Han var 1908 med 
om att organisera den sv.-; 
amerikanska banken och är 
dess kassör. Han är med- 
lem af åtskilliga föreningar, 
bl. a. Elks och svenska fri- 
murarelogen Balder, i hvars 

organisering han tog sär- G. M. Rudebeck. 

skildt verksam del, och Fotografi tagen af Terkelson SIHen^y 
Och hvars förste mästare han 

var. Han innehar 32dra graden inom Frimurare-orden. Gift 
sedan 1903 med Anna Ström. 

Sahlberg, Detlof, affärsman — Turlock — född i DjursjÖ 
socken, Vestmanland, den 8 juli 1852. Var från sitt i3de till 
sitt 2ode är i skomakarelära. Efter att sedan ha haft egen 
rörelse i Ljusdahl, Bollnäs och JerfsÖ, reste han 1882 till 



tha Johnson från Paso Ro- 
bles. 



— 423 — 
Sandberg, J. P., imtrare, bokagent — San Francisco — 
född i Stora Lundby, Elfsborgs lan, 1861. Kom 1880 till 
Amerika ocji efter många års vistelse i Nebraska m. fl. sta- 
ter r888 till San Francisco. 1891-2 studerade han vid Betha- 
ny College. 1907 var han Calif.-konferensens ombnd vid sy- 
nodalmötet i New Britain, Conn. Han tillhör sv. luth. kyr- 
kan, har varit söndagsskollärare, agent för Augustana-syno- 
dens publikationer m. m. 

Sandelin, Fred-, apotekare — Oakland — född i Skåne 
1851. Kom den i jiini 1866 i apotek. Var provisor på apo- 



Fred Sandelins apotek. 
Fotografi tagen af E. Skarstedt. 

tek i Lund. då han 1876 utvandrade till Amerika. Den 22 jan. 
1879 öppnade lian i Oakland vid 7 & Willow sts. det första 
svenska apoteket på Stilla hafskusten, detsamma som han 
eger ännu, och som är afbildadt här. I maj 1904 sålde han 
det och slog sig för en tid af 7 månader på grufaffärer i Ne- 
vada. I feb. 1905 började han apoteksrörelse vid Clay st. 
i Oakland, men sålde ut i juni 1906 och tillbragte åter några 
månader i Nevada. Den 20 jan. 1907 återköpte han sitt gamla 
apotek vid 7 & Willow sts. S. har eget hem i Melrose. Han 
är frimurare. Gift sedan 1875 och har två döttrar, 



— 434 — 

Sandell, J. August, barberare, poet — San Francisco — 
född i Grangärde socken, Kopparbergs län, den lo okt, 1863. 
Medföljde föräldrarne 1869 till Lindsborg, Kans., der fadern 
blef farmare. S. arbetade på 
farm och på jernväg, stude- 
rade i 3 år vid Bethany 
College, lemnade Kansas 
1885, vistades i Denver, 
Colo., ett år, i Wyoming en 
kortare tid, i Oregon ett år 
och kom till San Francisco 
i febr. 1887. I dec. 1889 
öppnade han rakstuga i. no. 
492 Haight st. och har den 
ännu. Han har gjort flera 
lyckade fastighetsspekula- 
tioner och eger ett fint hus 
nära Golden Gate Park samt 
flera byggnader i hörnet at 
Haight & Eddy sts. 1903 
besökte han Kansas efter 18 
års bortovaro. S. är med- 
lem af sv. luth. kyrkan och 



Swanty Sandell 



J. A. Sandell. 

har varit trustee i 9 år. Han 
är poetiskt begå f vad och 
har skrifvit flera vackra sa- 
ker både på svenska och en- 
gelska. Gift sedan 1891 med 
en tysk dam, som afled 
1897. Omgift 1899 meil 
Amelia Peterson och har en 
dotter. 

Sandell, Swanty, köpman 
— Los Angeles — född i 
Totta förs:g, Malmöhus län, 
den 2 jan. 1874. Kom den 9 
maj 1889 till Denver, Colo., 
och stannade der 17 år, un- 
der de sista 10 åren såsom 



— 425 — 

■specerihandlande. Efter ett 3 månaders besök i Sverige kom 
han den 9 dec. 1906 till Los Angeles och öppnade en vecka 
derefter groceryaffär i no. CJ04 S. Broadway. Den i jan. 1907 
blef James Pearson kompanjon i affären, hvilken längre fram 
flyttades till iio W. 9 st. Firmanamnet är Sandell & Pear- 
son, och affären som inbegriper både speceri- och kötthandel, 
tillhandahåller endast de bästa varor. S. är gift sedan den 
14 okt. 1904 med Agnes Anderson från Göteborg och bosatt 
i Amerika sedan 1899. Makarne S. ha två döttrar. 

Sanden, Louis Fredrik, 
byggmästare — San Fran- 
cisco — född i Vassängen 
nära Skara, Vestergötland, 
den 27 juli 1862. Han var 
frånisitt lode till sitt i6de 
år vallgosse. Lärde sedan 
husbyggare- och snickaryr- 
ket i Borås. Kom den 20 
maj 1888 till New York. 
For derifrån till Odebolt, 
la., och 1891 till San Fran- 
<:isco, Cal. Efter att i fle- 
ra år ha arbetat för andra 
"började han 1899 bygga hus 
på egen hand och har haft 
stor framgång dermed. Han 
eger huset, i hvilket han bor, 
3577 22 st. 1909 gjorde han 
i sällskap med sin mångårige 
vän Yngve en resa till Sve- 
rige. S. är medlem af sv. 

luth. kyrkan, har varit trus- , ,. o j 

. j ■ . . , L. F. Sanden. 

tee den samt egnat mycken 

tid åt dess ungdomsförening, i hvilken han varit både ordf., 

kassör och sekreterare. Gift sedan den 20 maj 1899 med Ida 

Johnson från Småland och har en son och en dotter. 

Sellgren, Folke, apotekare — Templeton — född i Var- 
berg, Halland, den 7 dec. 1865, son till kyrkoherden Sellgren. 
S. gick i skola i Uddevalla och Göteborg, der han tog stu- 
dentexamen. Kom på apotek i Stockholm. Reste 1888 till 
Melbourne, Australien, och 1893 till Auckland, N, Z., der han 
var föreståndare för en svafvelsyrefabrik till 1897, då han 



— 420 — 

begaf sig till Amerika och efter ett par års vistelse i Chicago 
kom till San Francisco 1899. Han har sedan dess arbetat 
på olika apotek i San Francisco, hos R. Bohmanson i Arcata, 
i Fresno. i Ängels Camp och liaft egen affär i Sebastopol till 
april 1908 samt från den 1 april 1909 i Templeton. 

Shellen, H. A., apo- 
tekare — Los Angeles. 
— född af svenska för- 
äldrar i södra Minne- 
sota den 2 nov. 1874. 
Aflade apotekare - exa- 
men vid Minnesota In- 
stitiite of Pharmacy 
och skötte apotek i 3 
år i St. Paul m. fl. plat- 
ser i Minnesota och 2 
år i Spokane, innan 
han i nov. 1901 kom tiil 
Los Angeles och tog 
hand om det apotek, 
som lian tre månader 
senare köpte på kredit 
och nu eger. Han hade 
intet kapital vid sin an- 
komst till Los Angeles, 
men skötte affären med 
sådan skicklighet och 
framgång, att han på 
ett års tid betalte hela 
H. A. Shellen. köpesumman, $l.OOO. 

Sjösten, Claus O., apelsinodlare, f. d. tidningsman — Ri- 
verside — född i Påskallavik, Sverige, den 4 sept. 1860. Ut- 
vandrade till Chicago 1882. Blef agent för tidningen Kurre 
och hade affär vid Townsend st. till 1892, då han sålde den 
och reste till Sverige. Återkommen 1893, öfvertog han an- 
nonsdepartementet i Sv. Kuriren och skötte det till april 1908. 
På hösten 1908 köpte han en 10 acres-apelsinUmd i Riverside, 
Cal. Är medlem af sv. luth. kyrkan och Royal Arcanum. 
Gift sedaii dec. 1884 med Emelie Christine Eng-^tröm och har 
5 döttrar: Aiice, Edith, Esther, Ebba och Beatrice. 

Sjögren, August, byggnadskontraktÖr — San Francisco — 
född i dräsgårds socken. Öland, den 26 nov. 1863. Lärde i 



_ , „,„ mängd andra äfventyr den 

0,.o SjBgr». j^ J^, _ggg ,j„ San Fran- 

I fsei. »f Terkelson Si H.nr, ^^^^^ hvarest han allt sedan 



varit bosatt och verkat som snickare och byggmästare. 1904. 
grundade han och brodern kon traktörsfirman Sjögren Bros. 
S, haT sedan 1888 varit medlem af Svenska Sällskapet, till- 
hörde byggnadskomitén för Svenska Byggnaden, är ordf. i 
Patriot. Förbundet, medlem af Polit. Klubben, af Frimurare- 
orden och af Druids, af hvilken orden han hedrats med ut- 
nämning till distriklsdeputerad. Han har eget hem, 3861 26 
st. Gift sedan 1892 med Hulda C. Peterson och har en dotter. 
Slettengren, Agnes, sjuk- 
gymnast, massös — Pasade- 
na — född i Lenhofda, Små- 
land, den 10 sept. 1867. 
Uppfostrades i Säfsjö. Re- 
ste i sept. 1885 till Broek- 
ton, Mass., och 1890 tillbaka 
till Sverige. Studerade sjuk- 
gymnastik och massage vid 
prof. Unmans institut i 
Stockholm. Var praktise- 
rande sjukgymnast och mas- 
sös i Brockton, Mass., frai» 
hösten 1891 till hösten 1893, 
då hon återvände till Stock- 
holm och fullbordade sin 
kurs för prof. U. samt lärde 
sig den gynekologiska un- 
derlifsmassagen enligt Thu- 
re Brandts system under 
ledning af dr Kjellberg. 
Återupptog sin praktik i 
'Brockton hösten 1894 och 
Agnes Slettengren. ^önte stor framgång. 1900 

slog hon sig ned i Pasadena och praktiserade der till somma- 
ren 1907, då hon reste till Seattle, _Wash, Efter 2 års vistelse 
der återvände hon sommaren 1909 till Pasadena. Hon är 
syster till den framstående fastighetsmäklaren Hugo Sletten- 
gren, af firman Slettengren & Arnell i Seattle. 

Sommarström, Edward, byggnadskontraktör — Oakland — 
född i Mariehamn. Finland, den 18 mars 1879, son till sjökap- 
tenen J. E. Sommarslrom. Gick vid 17 års ålder till sjös. Af- 
lade styrmansexamen igoi och seglade som styrman till 1904, 
då han afmönstrade i Mexico och reste till Alaska. Arbetade 
der 2 somrar, under mellantiden besökande San Francisco. 



Efter branJen 1906 slog han 
sig tillsamman med brodern 
Felix på byggnadsverksam- 
het och är nu kontraktör i 
Oakland. Blaiid byggnadei, 
som firman SommarstrÖni' 
Bros. uppfört, må nämnas 
det stora apartmenthuset i 
hörnet af Poplar & 12 sts., 
hvari äro inrymda slagteri 
och grocerybutiker, samt 
flera boningshus. Firman är 
en af de största bland de 
svenska byggmästarefirmor- 
na i Oakland. 

Sommarström, Felix, bygg- 
nadskon traktör — Oakland 
— född i Mariehamn, Fin- 
land, den 9 mars 1882, yngre 
broder till den föregående. 
Gick till sjös vid 17 års ål- 
der och gjorde en verldsom- 



E. Sommarström. 



i F. Sommarström. 



— 430— ^ 

segling. Efter atl lia varit sjöinan i 5 års tid återkom han till 
Finland och reste 1903 till Amerika. Arbetade 4 år i Alaska. 
Bosatte sig sedan i Oakland och bildade med brodern Edward 
byggmästarefirman Sommarström Bros. Gift sedan juni 1907 
med Esther Matson, född 1886 i Manistique, Mich. Makarne 
S. ha en son. 

Stanquist, John Victor, byggnadskontraktör — San Fran- 
cisco — född i Visby, Gotland, den 21 juli r868, son till Lars 



Flannery Building, San Franciscos första byggnad af reenforced 
concrete efter brandm 1906. Uppförd af J. V. Stanquist. 

Niclas Stanquist och Maria Kristina Ljungman, hvilka 1892 
öfverflyttade till Amerika, der modern afled i Chicago 1904. 
S, blef sjöman och aflade 1889 förste styrmansexamen i Visby, 



— 431 — 
men blef på sin första resa till Amerika som styrman s 
år så betagen i det nya landet, att han stannade der. Han ar- 
betade i jernhandel i Chicago och var äfven bosatt i Du- 
luth, Minn,, innan han 1893 
flyttade till California. I 
San Francisco har han ver- 
kat som byggmästare och 
kontraktör. Han uppförde 
den första byggnad af "re- 
enforced concrete," som 
uppfördes i San Francisco 
efter branden 1906, naml, 
den här afbildade Flannery- 
byggnaden i hörnet af Geary 
& Märket sts. Han har 
byggt flera andra hus af 
samma material. S. är ega- 
re till ett fint hem i no. 65 
Landers st. igo8 företog 
,han tillsamman med sin hu- 
stru en vidsträckt resa ge- 
nom Europa. Bl. a. besöktes 
Norge och nästan alla städer 
i Sverige. S. är medlem af 
Mystic Shriners, 32dra gra- 
den i Frimurare-orden, fri- j_ y. Stanquist. 
murare-logen Balder, Odd--,- ,. ;t 1 1 o u 
I „ °, c- 1 f 11 Fotografi tagen af Terke!son & Henry 
fellows och Svenska Säll- 
skapet. Gift sedan den 11 okt. 1890 med Johanna C. Pe- 
terson från Slite, Gotland. 

Stenmark, Johan Olof, fyrvaktare — East Brothers Island — 
född i Skellefteå den 24 maj, 1865. Lärde maskinistyrket och 
äfven andra yrken och begaf sig till sjös 1881 och fortsatte 
som sjöman til) 1885. Stannade 1883 i San Francisco 8 må- 
nader och arbetade för en klädesfirnia. 1885 kom han rundt 
Cape Horn åter till San Francisco, seglade på kusten och be- 
gaf sig till Alaska och stannade der 18 månader (en vinter och 
två somrar) anställd som styrman och kapten på en skonert. 
1888 blef han fyrvaktare och förestod i öfver 5^ år fyren på 
Point New Years.- 1894 blef han fyrvaktare på East Brothers 
Island utanför Point Richmond och har innehaft denna befatt- 
ning allt sedan. Våren 190g var det på vippen, att han om- 
kommit vid landningsbryggan, då han hoppat i vattnet för 



Kapten J. O. Stenmark med familj. 



East Brothers Island, pä hvilken kapten Stenmark och haiw familj 
haft sitt hem 16 är. 

Fotografierna tagna af E. Skarstedt. 



— 433 — 

att rädda sin son Folke, som fallit i. Gossen fattade tag om 
faderns nacke på ett sätt,, som hindrade honom från att be- 
gagna sina armar. Begge kommo under vattnet och skulle ha 
drunknat, om icke biträdande fyrmästaren i tid hört deras rop 
och skyndat titl hjelp, S, hade fått lungorna så ful!a med 
vatten, att han förlorade sansen och med möda återkallades 
till lif. S. är medlem af Oddfellows. Gift sedan 1892 med 
Brita Peterson från Dalarne och har 2 döttrar och 2 söner. 

Stone (Hellsten), C. J., fruktodlare, affärsman — Kings- 
burg — född på Fredriksbergs bruk, Dalarne, den 27 dec. 



Mr och mrs C. J. Stonc. 

1855. Medföljde /-årig föräldrarne till Sandviken och senare 
till Hammarby bruk. Genomgick skolan der. Arbetade som 
smed. faderns yrke, ti!! 1876. Ingick derpå vid seminariet i 
Upsala och utgick derifrån 1880. Reste i juni 1881 till New 
York och i nov. till Minneapolis, Minn. Arbetade sedan som 
smed i Ishpeming, Mich., der han äfven var sångledare i sv. 
metod. -forsa ml in gen. Eftersände sina föräldrar samt två brö- 
der. De förra afledo 1 Michigan, S. flyttade 1884 åter till 
MinneapoHs. Han tog hornesteadland i Sherboiirne co, och 
bodde på det i 3 år. Under tiden såväl som efteråt arbetade 
<i5) 



— 434 — 
han tidtals som murare i Minneapolis. Kom till Oakland, 
Cal., den 7 juni 1889 och var murare der till 1897, då han flyt- 
tade till Kingsburg . Han bildade sångkörer i de svenska 
baptist- och missionskyrkorna i Oakland och San Francisco 
och hlef älven i Kingsburg sångledare. Köpte 40 acres nära 
Selma, planterade dem i fruktträdgård och bodde der omkring 
4 år, hvarefter han sålde platsen för $4,000 och köpte för $6,400 



C. J. Stones farmhem vid Kingsburg. 
Fotografi taecn af E. Skarstedt. 
en till hälften uppodlad plats på 160 acres. Af denna har han 
sjelf behållit 40 acres och har derpå uppfört den ståtliga bygg- 
nad, som är afbildad här. Af de öfriga 120 acres har han gii- 
vit 40 till två af sina söner och sålt 80 för $11,150. Han har 3 
gånger varit bjuden $20,000 för de 40 acres, han nu bebor. 
Vid ett annat tillfälle köpte han 160 acres, styckade upp dem 
i 20-acres-toiiiter, gaf en son en af dessa och sålde resten 
med en vinst af $10 pr acre. Vintern 1908-9 byggde S. 4 te- 
gelhus i Kingsburg. Han eger en hel del hustomter i staden 



— 435 — 
och ett packinghus. Han arbetar äfven för lön och kommis- 
sion som frukt uppköpare för N. Ontario Packing Co., hvars 
hufvudkontor är i Los Angeles. Ett år uppköpte han sålun- 
da på 5 veckor 900 tons frukt och förtjenade $1 pr ton utom 
sin gifna årstÖn af $500. S. är medlem af sv. metodistförsam- 
lingen och har hela tiden varit söndagsskolsuperintendent och 
sängledare. Gift sedan den 5 feb. 1882 med Hilma Dorothea 
de Wahl och har 2 döttrar och 4 söner. En dotter afled 6- 
ärig i Oakland. Äldsta dottern, Naima Elizabeth, är gift med 
norske farmaren Raymond Nelson, son till metodistpresten 
Martinus Nelson. 

Strandberg, Frank Gu- 
stav, snickare och byggmä- 
stare — San Francisco — 
född i Piteå, Norrland, 1861, 
son till hamnlotsen Lars A. 
Strandberg. Reste vid 2C 
ärs ålder till Iron Mountain, 
Mich., och arbetade der som 
snickare till 1888, då han 
flyttade till San Francisco. 
Här har han hela tiden följt 
sitt yrke, först som snickare, 
sedan som förman hos kon- 
traktörer och superintendent 
vid husbyggen. Han har 
eget hem, no. 107 Hoffman 
av. Är medlem af sv. luth. 
kyrkan, var 1886 ombud till 
Illinoiskonferensens möte 
från Iron Mountain och 

1896 till mötet i Los Angeles p, g_ Strandberg, 

från San Francisco. Han 

har nästan oafbrutet tjenat som diakon eller trustee och har 
i flera år varit ordf. för trustees. Gift sedan 1881 med Betty 
- Martin från Jio, Finland, och har 3 söner och 2 döttrar. 

Strid, Andrew, fruktodJare — Kingsburg — född i Östham- 
mar, Sverige, den 13 april 1886. Utvandrade i maj 1902 tili 
Amerika och slog sig ned vid Kingsburg, der han eger en 
vacker fruktfarm. 

Sundberg, H., farmare — Salinas — född i Envikens förs:g. 
Dalarne, den 17 okt, 1855. Stannade hos fadern, som var 
hemmansegare, till 1876. Förvaltade derpå en af faderns 



— 436 — 

egendomar till moderns död 1888, då enligt gemensamt fa- 
miljebeslut all familjens egendom blef såld och S. i sällskap 
med hustru och barn, 2 bröder, syster, svåger och sin 62-ärige 
fader utvandrade till den Mexico tillhörande Iialfön Lägre 
California och gjorde försök att anlägga en svensk koloni i 
en liten dal, benämd Colnett, dit några af familjens bekanta. 
några månader förut utvandrat. Lockade af braskande an- 
nonser, köpte de land af International Land Co., byggde hus 
och började odla en del af landet, men funno företaget hopp- 



Il, Sundberg med familj. 

löst, hvadan S. efter några månaders vistelse reste till den 
svenska kolonien i Kingsburg, Cal., för att undersöka derva- 
rande förhållanden. Han köpte 10 acres, hemtade sin famiij 
och sina slägtingar och slog sig ned i Kingsburg i maj 1889, 
byggde hus och odlade sin farm. Sedan fadern 3 år derefter 
aflidit, sålde S. sitt hem, besökte olika platser vid kusten och 
slog sig på våren 1892 ned i Salinas-dalen. Efter att i 2 års 
tid ha arbetat för andra, arrenderade han 40 acres och har 
alltsedan varit arrendator, fast han längre fram betydligt ut- 
vidgade cgorna. Han har nu i många år skött från 500 till 
foo acres. Ar 1909 hade han 525 acres i korn och hafre och 



— 437" 
öfver 80 acres i bönor. S. har alltid varit stor bokvän och ge- 
nom sjelfstudier vunnit ansenliga kunskaper. Han uppträdde 
redan i Sverigt; vid 24 års ålder som advokat för ett 20-tal 
hemmansegare som väckt åtal mot Kopparbergs & Hofors 
sågverks aktiebolag för oloflig skogsafverkning. Det märkli- 
ga skedde, att fast bolaget hade till ombud en framstående 
jurist, häradshöfdingen, sedermera landskamrern C. Schmidt, 
Sundberg dock vann målet inför häradsrätten. Det Öfverkla- 
gades af det förlorade bolaget, och häradsrättens utslag blef 
af outransaklig anledning kullkastadt af högsta domstolen. 
S. har ofta uppträdt som korrespondent till Sv. Tribunen och 
Vestkusten. Han har varit gift sedan 1876 med Bertha Hed- 
man från Svärdsjö, Dalarne, och har 3 söner och 2 döttrar, alla 
utom yngsta dottern födda 1 Sverige. 

Sundin, P. O., M. D., lä- 
kare — Los Angeles — fÖdd 
i Sunne, Jemtland, den 5 
aug. 1877. Medföljde föräl- 
drarne till Los Angeles 1888. 
Efter genomgångna folksko- 
lekurser tog han en 4-årif,' 
akademisk kurs vid Södra 
Caiifornias universitet, en 2- 
årig kurs i afdelningen för 
de sköna konsterna, afslu- 
tande sina studier med en 
4-årig kurs i den medicinska 
och kirurgiska afdelningen, 
hvarifrån han utexaminera- 
des med heder 1907. Han 
hade under ett års tid an- 
ställning som läkare vid Ca- 
lifornia-lasarettet i Los .an- 
geles, tillbragte 6 måinder 
i sjukhus i östern, var nå- 
gon tid biträdande läkare 

vid ett sjukhus i New York _. _ _ _ .. 

t. ■ 1. [.. , Dr. P. O. Sundir 

och innehar for närvarande 

anställning vid läkaredepartementets i California-universite- 
tet klinik. I dec. 1908 öppnade han läkarekontor i no. 212 
Broadway och liar rönt stor framgång. 

Sundström, Bror Frithjof, sjöman, resande — Vallejo 

född i Mariefred 1870. Gick vid 17 års ålder till sjös. Ham- 



-438- 

nade i San Francisco efter vexlande öden under olika flaggor 
och i många länder den 28 feb. i8gi. Vid spanska krigets 
början gick han in vid flottans maskinista^delning som volon- 
tär, befordrades till underofficer och sändes till sjös ombord 
pä kryssaren Phiiadelphia. Deltog i expeditionen till Nica- 
ragua och Apia 1899. Afmönstrades vid krigets slut och de- 
korerades med Calif.-medaljen. Reste 1900 till Alaska och 
besökte de flesta grnffälten på den amerikanska sidan. Var 
en af de första, som anlände till Fairbanks. Återvände efter 
5 års strapatser till California och är anställd vid flottstatio- 
nen i Mare Island. Gift sedan den 21 april 1905 med miss 
M. R. Reddy från San Francisco. 

Sutherland, Albin W. C, 
köpman — Oakland — född 
i Lund, Skåne, den 4 jan. 
1864. Var handelsbiträde, 
innan han i juni 1887 utvan- 
drade till Amerika, dit han 
anlände den 5 juli. Efter ett 
års vistelse i Chicago, 111., 
begaf han sig till Los An- 
geles, Cal. Sommaren i88g 
tillbragte han i Karluk, Ala- 
ska, och har sedan hösten 
1889 varit bosatt i Oakland. 
Han har här egnat sig åt 
speceriaffärer och har sedan 
1900 haft egen grocerybutik 
i no. 1738-40 7 st., hörnet af 
Wood. Han har sitt hem i 
no. 1142 Magnolia st. Ar 
1907 besökte han med sin fa- 
milj Sverige efter 20 års bor- 
tovaro. Han är medlem af 
« ... o ._ , j j , ... Svenska Sällskapet i Oak- 

A. W. Sutherland med familj. ig^j ^^^ Svenska Sångsäll- 
skapet i San Francisco. Var ordf. inom begge sällskapen 
1906-7, Gift sedan den 26 dec. 1898 med Charlotta Maria 
Troili från Fällingsbro socken, Vestmanland, och har två 
barn: Inez Margaret och Uno Samuel Troili. 

Swan, Peter, kock — San Francisco — född i Hästveda, 
Skåne, den 21 juli 1860. Kom i maj 1880 till Chicago och i 
juli till San Francisco. Lärde matlagning hos en fransman 



— 439 — 
och har sedan arbetat i restauranter och skogsläger som kock. 
Har vistats i Seattle i 2l4 år, i Oakland, i Nevada och Arizona. 
S, är broder till den bekante nykterhetsif råren Adam Swan, 
grundläggaren af nykterhetstemplet Svanen, som blomstrade 
i San Francisco under första hälften af 1890-talet. Adam S. 
blef sedan hotellegare i Valdez, Alaska. 

Swanbcrg, Carl Olof, af- 
färsman — San Francisco — i 
född i Kalmar, Småland, den ! 

5 april 1846. Började vid 9 [ 
års ålder att medfölja fadern, 
som var sjökapten, på han^; 
sjöresor. Arbetade i 6 år 
som kock fÖr honom. Lem- 
nade honom i London, Eng- 
land, 1861 och tog hyra som 
lättmatros på engelskt far- 
tyg. Var vid 16 års ålder 
matros och seglade som så- 
dan några år och hamnade i 
Brasilien, hvarifrån han 
styrde kosan till Uruguay. 
For derifrån som andre styr- 
man till Callao, Peru, och se- 
dan till Iquique samt på ång- 
båt längs Syd-Amerikas 
kust. Kom med skonerten 
Mary Taylor till San Fran- 
cisco den 20 maj 1870. På- 
följande höst fick han an- C. O. Swanberg. 
ställning vid Morgan -bolagets ostronfiskeri och begaf sig vå- 
ren derpå till Shoalwater Bay och började egen ostronbank- 
anläggning 1872. Han har alltsedan dess varit i ostronaffär. 
Den I jan. 1887 blef S. delegare i Morgan Oyster Co., af hvars 
styrelse han ar medlem. 1891 grundade han Merchants Ice 

6 Cold Storage Co., hvilken affär vuxit till en af de största 
i staden. I dess byggnad tillverkas äfven det berömda Acme- 
ölet, S. eger dessutom Portola Café i Flood-byggnaden, med 
hufvudingång i 18 Powell st., det finaste och största kaféet 
i staden. Han är ledamot af styrelsen för den svenska banken, 
alltsedan den organiserades. Vid sidan om alla sina affärer i 
storstaden har S. funnit tid att praktiskt ådagalägga det stora 
intresse, han hyser för landthushållning. Han är på samma 



— 441 — 

gång affärsman och praktisk storfarmare. Hösten 1887 köp- 
te han den stora egendomen Svartingstorp i Kalmar län, Små- 
land, och 1888 egendomen Virum i samma län. 1903 köpte 
han en tredje svensk egendom, godset Engeltofta i Kristian- 
stads län. På .dessa gårdar, som han besöker allt emellanåt 
(ty en resa till Sverige hvart eller hvartannat år afskräcker in- 
galunda honom), gör han vigtiga jordbruksexperiment, hvarpå 
följande uppgifter, som jag fått af honom sjelf, kunna tjena 
som bevis. På en af gårdarne har han endast fullblodiga 
Jersey-kor, på en annan en blandningsras af 75 procent Jersey- 
och 25 procent Holstein-blod. Afkastningen af dessa kor har 
noga bokförts och blifvit jemförd med afkastningen af vanliga 
bondkor. Då för en viss gifven fodermängd de senare endast 
gåfvo en ersättning af 9- kronor, var inkomsten (med samma 
fodermängd) från de rena Jersey-korna 16 och från Jersey- 
Holstein-korna 17 kronor. Med andra ord, man fick nära på 
dubbelt så mycket från en Jersey-Holstein-ko som från en 
vanlig bondko, då man gaf dem samma mängd af näringsäm- 
nen. S. har gjort experiment för upptäckande af medel till 
förekommande af vissa farliga sjukdomar bland kor och kalf- 
var och tror sig ha lyckats. I detta fall har han gjort jord- 
bruksintressena en tjenst, som ej kan öfverskattas. Han har 
likaledes gjort omfattande försök att införa alfalfa-odling på 
sina egendomar. På en stor gård i Danmark lär man ha lyc- 
kats förträffligt med denna, den förnämsta af alla foderväxter. 
Den påstås der ha gifvit en afkastning, som täflar med af- 
kastningen i Amerikas alfalfa-distrikt. Lyckas S. i detta fö- 
retag, och blir resultatet någorlunda efter förväntan, så kom- 
mer han att fördubbla sin jords produktionsförmåga. Den 
enda möjlighet till åstadkommande af detta mål synes vara, 
att de längre sommardagarne i Sverige i någon mån kunna 
ersätta, hvad som brister dem i värme, och att växten sjelf 
genom ihärdiga odlingsförsök kan acklimatiseras och vänja 
sig vid de nya klimatiska förhållandena. Alfalfan är, som 
bekant, en varmluftsväxt, som bäst trifves, der sommaren är 
lång och het. Det är väl, att förmögna personer lika S. emel- 
lanåt visa sig ha smak för landtliga idrotter och ej draga sig 
för att våga en del af sin förmögenhet på experiment i odlings- 
företag, boskapsförädling m. m. En sådan man hjelper jord- 
bruket framåt mer, än hundra f armare af den gamla konserva- 
tiva sorten någonsin göra. Vanliga farmare ha i regel hvar- 
ken råd eller lust att försöka något nytt och äro ofta så be- 
kajade med misstro till allt, som ej far eller farfar haft reda 



— 442 — 

på, att de i sin okunnighet motarbeta och håna framstegsmän- 
nen och tro sig göra dem misstänkta genom att tilldela dem 
benämningen "bokfarmare," ehuru det i de flesta fall är bok- 
farmarenas förtjenst, att jordbruket i våra dagar intager en så 
ofantligt mycket högre ståndpunkt än i flydda tider. Det 
är klart, att en man sådan som S., som på sina egendomar 
» håller hundratals mjölkkor och har råd att inrätta allt på be- 
qvämaste sätt och införa alla tidsenliga förbättringar, skall 
ha oändligt rikare tillfällen att göra nya rön och upptäckter 
än en vanlig småfarmare, som måste draga sig fram bäst han 
kan och dertill saknar det tränade affärsvett, som eges af 
den, som är vand att röra sig i den stora affärsverlden. S. är 
hög frimurare, mystic shriner, medlem af Politiska Klubben 
o. s. v. Han har gift sig 2 gånger, först den 16 dec. 1873 med 
lone Wirt, som afled 1877. Onigift den 28 juni 1879 ^^^ 
Julia Shumacher. Han hade en son och en dotter i första och 
en dotter i andra giftet. 

Swanson, John, apelsinodlare — Riverside — född i Toffr 
terud, Småland, den 14 feb. 1864. Lärde smedyrket och hade 
egen smedja i 5 år, innan han den 17 april 1888 reste till Grand 
Rapids, Mich. For i dec 1888 till Riverside, arbetade i sitt 
yrke i^ år, skötte sedan en annans farm i 8 år. Reste 1899 
till Sverige, köpte egendom i Skillingaryd, men sålde den igen 
1903 och återvände till Riverside, der han köpte 10 acres al- 
falfaland. Sålde dem 1906. Vistades 10 månader i Los An- 
geles. Köpte derpå en 11 acres-apelsinlund vid Sierra st. i 
Riverside. Han har sedan sålt 5 acres deraf. Medlem af sv. 
luth. kyrkan. Gift sedan 1894 med Minnie Nelson från Toff- 
terud och har en dotter. 

Sward, Axel Wilhelm, köpman — Kingsburg — född i 
Knutby socken, Upland, den 29 juli 1863. Reste till Minnea- 
polis 1880. Arbetade som butiksbiträde i flera år, skötte 
derpå en smedja i Kansas City i år och arbetade som snickare 
i Omaha, Neb., lika länge. Sedan han derpå varit byggmä- 
stare i Phelps CO., Neb., och äfven någon tid farmare, reste 
han 1906 till Kingsburg, Gal., och öppnade diversehandel i 
kompanjonskap med John Garlson under firmanamn Garlson 
& Sward. Medlem af fria missionskyrkan. Gift sedan 1894 
med Almida Dahlström, dotter till en af de äldsta nybyggarne 
i Phelps CO., Neb. 



— 443 — 
Swenson, Charles, musiklärare, pianovirtuos — Eureka — 
lödd i Paxton, 111., den 14 nov. 1872. Flyttade vid 7 års ålder 
med sina föräldrar till Friendshome, Kans. Kom till Linds- 
borg 1882. Studerade musik i 2 är vid Bethany College, der- 
pä vid Augustana College i 
Rock Island, 111., flera år. 
Fortsatte studierna i Chica- 
go samt vid Musikaliska 
Akademien i Stockholm, 
Sverige, der han studerade 

! något öfver 3 år. Vid sin 
återkomst till Amerika blef 

■ han organist i en katolsk 

j kyrka i Cleveland, O. Fick 

1 dock snart derefter kallelse 
till Augustana-församlingen 

, i Minneapolis och till prof. 
Johnsons musikskola, i hvil- 
ken senare han verkade som 
musiklärare 2j4 år, hvarefter ■ 
han 1903 flyttade till vestku- 
sten och slog sig ned i Eu- 
reka. S. är virtuos på piano 
och har uppträdt som solist 
vid en mängd konserter i ö- 
stern. Han är ledare fÖr 
Orpheus Singing Society, 

organist i presbyteriankyr- ^">^- *^''"- Swenson. 

kan och meddelar undervisning i sång och piano. Han har 
haft en sångkör på 50 röster, och antalet af hans elever uppgår 
stundom till 60. S. ar medlem af Oddfellow-orden. Han gif- 
te sig i juli 1905 med Julia Helene Lundberg från Eureka, 
hvilken var hans första elev och hade ämnat sig till Stockholm 
för att studera musik. Hon är skicklig violinist och gifver 
äfven lektioner. 

Swärd, Axel August, A. M., prest, skald — Templeton — 
född i Snaflunda, Örebro län, den 27 mars 1854. Tjenade i sin 
ungdom som bonddräng. Genomgick folkskola, studerade i 
2 år i Ahlbergs skola i Örebro och reste 1883 till Amerika samt 
fullbordade sina studier vid Augustana College i Rock Island. 
111. Han förvärfvade lärdomsgraden A. M., prestvigdes 1887 
och blef pastor för församlingen i Marshfield, Or. I juni 
1890 flyttade han till Templeton, Cal., dit han erhållit kallelse. 



Der afled han i lungsot den 



— 445 — 

►ra St. Francis Hotel öppnades, blef han erbjuden anställning 
der som "assistant manager", hvilken plats han fortfarande in- 
nehar. Han är på grund af sin intelligens och sitt fina sätt 
troligen den mest populäre man i hotellet. Han är medlem 
af frimurarelogen Balder. 

Sykes, N. L., sångare och föreningsfaktotum — San Fran- 
cisco — född i Vermland 1829. Kom på 1850-talet till Califor- 
nia och försökte sig, ehuru med ringa framgång, som guld- 
gräfvare i norra California och södra Oregon. Slog sig sedan 
ned i San Francisco, der han organiserade och anförde en 
sångförening, som enligt hans egen utsago lär varit öfverdå- 
dig. Sjelf egde han en präktig* andra bas. I många år var 
han Skandinaviska Sällskapets bibliotekarie, kassör, bokhållare 
och allt i allom, och en trognare tjenare har ingen förening 
haft. Skand. Sällskapet var hans ögonsten.. Ville man bli 
ovän med S., behöfde man blott säga ett ondt ord om förenin- 
gen; ett godt ord om densamma var genaste vägen till gub- 
bens hjerta. Hans originella berättaretalang, hans klassiska 
sätt att vara och att uttrycka sig, hans komiska utseende — 
en kolossal kropp, vägande 280 Ibs., kort och bred, hvarpå tro- 
nade en jätteskalle med ett det mest godmodiga ansigte — hans 
oförgätliga skratt, allt förenade sig att göra honom till ett 
af de största original, som någon råkat ut för. En mer oför- 
arglig, gemytlig, förnöjsam hedersman har aldrig funnits. 
Han dog af hjertslag den 8 feb. 1896. 

Telleen, Edward, banktjensteman —r San Francisco — född 
i Ottumwa, la., 1875, son till C. A. Telleen. Medföljde vid 12 
års ålder föräldrarne till Templeton. Genomgick allmänna 
skolan och affärsinstitut i San José, hvarefter han i 2 år hade 
anställning i bank i Paso Robles. Började 1896 studera vid 
Aug. College i Rock Island och tog studentexamen 1902 med 
höga betyg. Deltog under studietiden med ifver i de olika 
föreningarnes verksamhet. Var medlem af 2 musikaliska säll- 
skap, 2 diskussionsföreningar, gymnastikklubb o. s. v. samt 
hedrades med ordförandeplatsen i Lyceum och med uppdraget 
att vid utträdet från läroverket hålla å klassens vägnar det 
sedvanliga afskedstalet till kamrater och lärare. Han har se- 
dan dess varit lärare, jernvägstjensteman och är nu anställd 
i Central Trust Co:s bank i San Francisco. Medlem af sv. 
luth. kyrkan. 

Telleen, Charles A., fastighetsmäklare — San Francisco — 
född i Trälshult, Halland, den 28 jan. 1844. Medföljde föräl- 



— 446 — 

drarne till Amerika som litet barn. Hade sitt hem först i- 
Moline, III., sedan i Paxton, III,, och Ottumwa, la., dit han 
kom 1869. Han arbetade der i specerihandel och hade äfven 
egen affär. Var med om att 
grundlägga sv.-luth. försam- 
lingen der. I dec. 1887 flyt- 
tade han till Templeton, 
Cal., och var under de följan- 
de åren mycket intresserad i 
att befrämja utvecklingen af 
den svenska kolonien der- 
städes. Hän var agent för 
West Coast Land Co. samt 
II brandstodsbolag. Han 
var med om att grundlägga 
en bank i Paso Robles och 
är ännu delegare i densam- 
ma. 1902 flyttade han till 
San Francisco och köpte sig 
ett hem, 1964 16 st. Han är 
fortfarande brandförsäk- 

rings- och fastighetsmäklare 
och har kontor i Melrose. Är 
medlem af sv. luth. kyrkan, 
har varit synodalombud 3 
gånger, näml. i Minneapolis 
C. A. Telleen. 1886, i Chicago 1887 och i 

Fotografi tagen af Terkelson & Henry Ishpeming 1902. Under siu 
Otlumwatid var han konfv 
rensombud flera gånger. Gift sedan 1872 med Kristina Jose- 
phina Johnson och har en son, Edward. T. är broder till San 
Francisco-församlingens grundläggare, den inom Aug.-syno- 
den bemärkte prestntannen dr Johannes Telleen. 

Trubeck, N, A., byggmästare — San Francisco — född i 
Röddinge förs:g, nära Tomelilla, Malmöhus län, den 12 mars 
1870. Stannade hos fadern, som var jordbrukare, till 1888. 
Reste då till Danmark och arbetade som skeppsbyggare i 2 
års tid, hvarefter han efter ett par månaders vistelse i Sverige 
reste till Amerika 1890, Han arbetade som snickare i fabriker 
i Rockford, III., 2 år och sedan vid vagnfabrikerna i Pullmaii 
samt vid utställningen i Chicago. Besökte Oregon och Wash- 
ington och arbetade med fruktplockning, vid tröskmaskiner o. 
s. v. och kom på vintern 1893 til! San Francisco. Efter nå- 



— 447 — 
gon tids vistelse i Fresno återvände han 1894 till Chicago, der 
han först hade plats i Rock Island-banans verkstäder och pä 
våren 1895 öppnade restaurant vid Milwaukee ave. Skotte 
affären i 10 månader, sålde den derpå, köpte tomter och sålde 
dem med god vinst, hvarefter han 1896 reste till California. 
Arbetade en kort tid i kop- 
pargrufva i Shasta co. Blef 
under resa till Sacramento 
bekant med en elektriktr 
och fick af honom arbete 
med insättande af elektriska 
apparater på ångbåtar. Fort- 
satte derpå med skeppsbyg- 
geri på kusten och i Benicia 
ett par år, hvarefter han r 
ste till Chicago, tog hyra 
och följde med till Filippi- 
nerna, Kina, Japan m. m 
som skeppstimmerman i gu- 
vernementets tjenst, fördt 
på transportbåten Dix, se- 
dan på Thomas. Efter 2 är? 
bortovaro återkom han till 
San Francisco och slog sig, 
efter ett nytt besök i Chi- 
cago, ned här på allvar 1901., 
Han arbetade som husbyg- 

ga« för Petterson & Pers- ^ ^ TrMx^i. 

son m. fl. firmor och var med 

om uppförandet af flera sto-P"*°8^»*' '"K*" "^ Terkelson & Henry, 
ra byggnader såsom St. Francis Hotel, på hvilket han arbeta- 
de i 14 månader, Flood Bldg., som tog ett år. Började sedan 
på egen hand köpa tomter och uppföra hus och sålde dem 
med god vinst. Jordbäfningen skadade intet af de byggen, 
han då hade under hand. BI, a. har han byggt ett elegant 3- 
våningshus vid California st. & 8 ave. Han gör sjelf planrit- 
ningarne till sina byggen. Sommaren 1909 hade han samti- 
digt 4 hus under uppförande. Han har eget hem, 783 5 ave. 
Är frimurare samt gift sedan den 27 sept. 1902 med Katrina 
Margreta Shultz, född i San Francisco af tysk härkomst. Ma- 
karne T. ha en son, Gustaf Wilhelm, uppkallad efter Sveriges 
kung och Tysklands kejsare. 



A. Turnross. 
mann st. Gift sedan den ,^o 
juni 1908 med Ida Lovgren 
från Red Wing, Minn. 

Wahlin, Fritz, köpman — 
— San Francisco — född i 
Stenåsa förs:g, Öland, den 
18 april 1877. Reste i8y4 
till Amerika och slog sig 
ned i San Francisco. Fick 
anställning i en af stadens 
större grocery-affärer och 
befordrades kort derpå till 
bokhållare, hvilken befatt- 
ning han behöll i 10 år, hvar- 
efter han öppnade egen af- 
fär. Han lyckades öfver för- 
väntan. Kom så den stora 
branden och ödelade allt för 
honom på hans 29de fÖdelse- 



Tumross, Alf., affärsman 
— San Francisco — född i 
Göteborg, Sverige. Hade 

haft anställningar som bok- 
hållare, då han i nov. 1896 
reste till Kapstaden i södra 
Afrika. Var bosatt der till 
1899, då han reste till Au- 
stralien. Återvände 1904 
derifrän till Sverige och 
stannade 6 månader. I nov. 
samma år begaf han sig åter 
till Sydafrika samt i dec. 
1906 via Australien till San 
Francisco, dit han anlände 
den 14 jan. 1907. Här har 
han varit cigarrhandlande. 
Hans adress är 673 Her- 



— 449 — 

dag. Så snart elden var släckt, började han affär igen viil 
Laguna st. nära Sutter st. och är nu åter på goda föttef. W. 
är en präktig bassSngare och sjunger i flera kyrkokörér. Han 
är medlem af frimurarelogen Balder m. fl. Gift sedan 1891 
med dottern till en af Californias äldsta spanska familjer och 
har en dotter. 

Wakefield, Swan, byggnadskontraktör — Turlock — född 
i Klippan, Skåne, den 9 feb. 1867. Lärde snickeriyrket i Sve- 
rige. Utvandrade 1889 till Boston, Mass., och arbetade der 



S. Wakefields hem vid . Turlock. 

Fotografi tagen af Ravnos. 

som snickare i 3 år. Hade sedan anställning i pianofabrik 
i New York 4 år, hvarefter han begaf sig til! Hallock, Minn. 
Der byggde han hus på egen hand till 1903, då lian flyttade 
till Turlock, Cal. Köpte 20 acres invid staden och har der 
ännu sitt hem, fast han tillbringar sin mesta tid med bygg- 
nadsarbeten i staden. Han är kompanjon med P. Peterson, 



såsom i dennes biografi pä sidan 409 omtalats. Gift sedan 
1900 med Ida Moon från Hallock, af norsk bÖrd, och har 4 
barn. 

Waldner, Gustaf Adolf, affärsman — Eureka — född i 
Vestra Skrukeby socken, Östergötland, den 18 nov. 1856. 
Efter slutad skolgång lärde han skomakeriyrket, men fann 
ej behag deri, utan gick i stället till sjös och var sjöman under 
många år än på svenska eller norska, än på amerikanska far- 
tyg. Han var med i kriget mellan Kile och Peru 1878-9 som 
sjöman på kileanska flageskennet Blanco El Coronado. Han 



G. A. Waldner med familj. 
deltog i åtskilliga drabbningar och var med om intagningeö 
af Callaooch Lima. Efter krigets slut afmönstrade han i 
Valparaiso och for med en engelsk ångare till San Francisco, 
dit han anlände på hösten 1879. Han arbetade dels i Men- 
docino CO., dels ett år som spårvagnskusk i San Francisco, 
innan han i april 1883 flyttade till Éureka. Han arbetade i 
skogarne, hade 1885-8 fiskhandel, hade ett år anställning i 
skeppsbyggeri och började 1890 hotellaffär, I 7 år egde och 
förestod han Scandia Hotel. Arrenderade derpå Western 
Hotel och köpte det senare för $17,000. Ett hälft år derefter 



— 451 — 
var han bjuden $35,000, men afslog anbudet. Han förestod 
Western Hotei (det samma som är afbildadt pS sidan 177) till 
1907, då han arrenderade ut det till Otto Peterson och företog 
en resa till Europa. Han är nu i fastighetsaffär med Holmea 
i no. 407 E st, W. eger öfver 2,000 acres land och det stora 
huset 1525 G st., hvari han bor. Han är past grand och past 
chief patriarch af Oddfellow-orden, medlem af Eagles, Fores- 
ters (i hvilken senare han äfven är past chief), Royal Arch 
(var dess förste commander i Humboldt co.) samt Rebecca- 
orden. Gift sedan 1888 med Tillie Anderson från Torslunda, 
Öland, och har 2 söner och 2 döttrar. 



"en, A. M-, byggnads- 
tör — San Francisco 
i Gårdby, Öland, den 
s r868. Kom vid 14 
er till Stockholm och 
e 4 år, lärande sntc- 
;t under tiden, hvar- 
an for till Amerika. 
?tt besök i Toronto, 
egaf han sig till Van- 
B. C., dit han anlän- 
t efter den stora bran- 
Wbetade ett år i sitt 
;r och stannade lika 
San Diego, Cal,, in- 
n 1888 slog sig ned i 
incisco. Efter att i 10 
irit sysselsatt som fÖr- 
d husbyggen, började 
X) som byggnadskon- 
och gör goda affärer, 
les 1907 af borgmästa- 
A. H. Wallen. j-^^ jj[[ poliskommissarie och 

var 1909 rep. kandidat för stadsfullmäktig. Besökte Sverige 
1908. Har eget hem i 1253 Waller st. Har i många år varit 
ordf. för den sv.-am. pol. klubben, är medlem af Druids, Odin, 
Balder, Builders ass:n, Driving ass:n m. fl. Gift sedan 1889 
med Ida Sophia Danielson och har 2 döttrar. 



— 452 — 
Welander, Aug. N., affärsman — Oakland — född i Los- 
hult, Skåne, 1859. Efter fullbordad skolgång blef han bodbi- 
träde i Mörrum, Blekinge. Stannade der 6 år, hvarefter han 
reste till Amerika och 
slog sig ned i Oakland 
i jan. 1881. Han bör- 
jade som shipping 
clerk i en grosshan- 
delsaffär och arbetade 
sig upp till förestån- 
dare för affären. 1890 
började han tillsam- 
man med några andra 
skandinaver en snic- 
keriaffär, men lem na - 
de den snart och as- 
socierade sig 1 89 1 
med den stora vinfir- 
man Theo. Gier Co. 
samt blef längre fram 
manager för dess bu- 
tik i 915 Washington 
st. Sedan 1902 är han 
medlem af firman 
Tillman & Welander, 
som har spirituösa- 
affär (både en gros 

och minut) i 855 Ade- A. N. Welander. 

line st. och 1154 7 st. W. har egendom i Oakland och är 
medlem af åtskilliga föreningar. 

Wallgren, Wilhelm Edwrard, M. D., läkare — San Fran- 
cisco — född i Sjunkäng, Östergötland, den 20 april 1865. 
Lärde mjölnaryrket. Reste på våren 1884 till Amerika. Ar- 
betade i 3 år på farmar, jernvägar och i grufvor i Illinois, 
lowa, Minnesota och Indiana. Kom hösten 1887 till San 
Francisco och sysslade i flera år med olika arbeten, såsom 
konduktör, stallkarl m. m. Studerade 1894-5 vid Calif, College 
of Pharmacy och inträdde 1901 i College of Physicians & 
Surgeons. Aflade läkarexamen der 1905. Hade anställning 



Keste vid 19 ärs älder till 

Amerika. Efter att i Michi- Dr- A- F- Wemer. 



^n ha arbetat i skogar och grufvor, Hom butiksbiträde och 
lokomotiveldare genomgick han en 4-ärig kurs i teologiska 
ämnen i metodisternas seminarium i Evanston, 111. FrSn 



Pastor G. A. Werner. 

1904 till rgoS betjenade han sv. met.-episkopal-församlingen i 
Oakland, Cal., samtidigt genomgående en 4-årig kurs i klas- 
siska ämnen vid baptisternas läroverk California College i 



— 455 — 
East Oakland. Han var ledare af en debattförening, som 
vid åtskilliga debatter i rusdrycksfrågan besegrade klubbar 
från universiteten i Berkeley och Palo Alto. W. är nu pastor 
för sv. metodist församlingen i Los Angeles och genomgår 
samtidigt en kurs i vetenskapliga ämnen vid södra Californias 
universitet. 

-West, Carl A., skräddare — Los Angeles — född i Frame- 
stad förs ;g, Skaraborgs län, den 28 okt. 1864. Lärde skrädde- 
riyrket och hade 
egen affär i 3 års 
tid, innan han i 
okt. 1887 reste till 
Amerika. Han till- 
bragte någon tid 
besökande syskon 
bosatta på olik» 
platser i Illinois, 
arbetade i sitt yr- 
ke i Kansas City 
^ och reste derifrån 

till Los Angeles. 
1889 flyttade han 
till San Francisco, 
fortfarande arbe- 
tande i sitt yrke, 
och 1891 till San 
Joaquin-dalen, der 
han tog home- 
steadland nära Tu- 
lare Lake. Något 
senare öppnade 
han tillsamman 
Carl A. West. 0?^^ sin broder 

Edmund skradde- 
riaffär i Sånger. På våren 1894 flyttade bröderna till S?" 
Francisco. 1895 återflyttade W. till Los Angeles. Den 10 
feb. 1898 reste han till Alaska tillsamman med fem andra per- 
soner, som bildat ett grufbolag. Ängbåten, med hvilken de 
foro, mötte allehanda olyckor, rände mot isberg o. s. v., tills 
resenärerna ansågo det rådligast att lemna densamma. De 
landstego vid Haines Mission, upplöste bolaget, men fort- 
satte sin färd ett 80-tal mil inåt landet. På våren började de 
söka efter guld, men först den 8 okt. gjorde' de något an- 
märkningsvärdt fynd vid McKinley Creek. De bildade nu 



— 456 — 
ett nytt bolag. Under 4 års tid arbetade W. som guldgräfvarc 
under sommaren och som skräddare under vintern. Är 1900 
köpte han en Hten tomt, 10x40 fot, i Nome och uppsatte först 
ett tält och sedan ett brädhus. Under tiden gjorde han en 
resa tiil Seattle och råkade derunder ut för den hemska storm, 
som då hemsökte Alaskas kust. Han gjorde också en resa till 
Big Horn-distriktet och köpte <Jer en grufva, som sedan sål- 
des för $40,000, ehuru W. förlorade sin andel genom en kom- 
panjons bedrägeri. På hösten 1902 kom W. för tredje gån- 
gen till Los Angeles. 1905 Öppnade han egen skrädderiaffär 
vid 3 st., som dock ett år derefter uppgick i lågor, utan att 
vara brandförsäkrad. W. började ny affär i 217 W. i st. och 
flyttade ett år senare tillbaka till sin förra lokal i den nya 
Henne Building, 122 W. 3 st., der han fortfarande är stadd i 
framgångsfull verksamhet. W. är gift sedan den 23 dec. 1904 
med Henrietta Ennema Pearson från Frykcruds församling, 
Vermiand, samt bosatt i Amerika sedan den 13 maj 1893 ^"-^ 
i Los Angeles sedan den 21 juni 1899. Makarne W. ha en 
dotter. 

Westberg, P. August, arkitekt — Los Angeles — född i 
ölme, Vermiand, den 28 okt. 1857. Kom som gosse till Berg- 



P. A. Westberg i sitt kontor. 



— 457- 
vik i Norrland, der han i 4 är var anställd hos ett engelskt bo- 
lag som byggmästare och maskinist och uppförde en mjöl- 
qvarn. Den i juni 1882 kom W. till Chicago, 111., och syssla- 
de sedan, i många år som byggmästare. Han bodde i Englé- 
wood. I dec. 1903 flyttade han till Los Arigeles, Cai. Hade 
till en början anställning hos en arkitekt, men öfvertog efter 



götland 1879-81. I jan. 1882 Mrs Fr. Westerberg. 



— 458 — 

ankom han till Amerika. Promoverades till medicine doktor 
vid universitetet i Vermont 1883 och bosatte sig samma år i 
Princeton, 111., som praktiserande läkare. Flyttade till Moline, 
111., och var praktiserande läkare der samt gymnastiklärare 
vid Augustana College i Rock Island, III., till sommaren 1886, 
då han flyttade till San Francisco, Cal. Här verkade han som 
läkare i 9 år, tills han genom sjukdom tvangs att afbryta sin 
praktik. Han har varit läkare för Skand, Sällskapet, Svenska 
Sällskapet, United Workmen m. fl. föreningar. Under sin 



Dr. Westerberg vid grinden till sitt hem Breidablik. 

Fotografi tagen af E. Skarstedt, 
sjukdomsperiod, som varade i flera år, genomlefde han rent 
af sagolika pröfniiigar med ett jemnmod och själsstyrka, som 
gränsa till det underbara. Som ett prof på, hvad han utan 
klagan genomgick, kan omnämnas hans äfventyr under jord- 
bäfningen den 18 april igo6. Han låg då sjuk och hjelplös 
i andra våningen af ett hus i San Francisco. Huset kastades 
ett lå'ngt stycke ål sidan och föll med brak från sin grundval. 
Golf och väggar blefvo illa tilltygade. Gasrören sprungo sön- 
der, och gasoset höll på att qväfva W. Han trodde sig förlo- 



— 459 — 

rad, oförmögen som han var att rädda sig sjelf. Han blef 
likväl räddad och förd till en trygg plats i staden. Hade ej 
sjuksköterskan af en ren . tillf ällighet den föregående aftonen 
tagit bort lampan, som eljest alla nätter hölls brinnande i 
sjukrummet, skulle en gasexplosion ha inträffat och vållat 
hans död. W. har sedan dess återvunnit sin helsa och inne- 
har sedan 1908 anställning som vice-konsul i svenska konsula- 
tet i San Francisco (se bilden på sidan 373). Han eger ett 
idylliskt hem, kalladt Breidablik, i den vackra landsortssta- 
den Mill Valley. Han är medlem af ett par föreningar och 
sedan den 8 sept. 1891 gift med Ida Grönqvist, en framstående 
sångerska från Stockholm, och har en son, Josua Ninian Fre- 
drik, född den 2 feb. 1894. 

Westfeldt, Gerhard Ewald, jernarbetare och brobyggare — 
San Francisco — född i Lidköping, Sverige, 1869. Kom, 
efter att ha genomgått Elementarläroverket, till Amerika 1888. 
Har arbetat i sitt yrke i nästan alla de olika staterna samt i 
Mexico, Canada och Alaska. Medlem af Svenska Sällskapet. 

Wetterman, August, musiker — San Francisco — född i 
Vesterås, Sverige, den 16 aug. 1828 af norsk fader och svensk 
moder. Kom vid 10 års ålder i en regementsmusikkår, avan- 
cerade till solist, var "med i musiken" vid Karl 14 Johans be- 
grafning och började senare studier vid Musikaliska Akademi- 
en i Stockholm. På hösten 1850 for han i sällskap med några 
andra musiker med briggen Jacquin rundt Cape Horn till San 
Francisco, dit de anlände den 2 april 1851. Der fingo de 
anställning i stadens största saloon, köpmännens stamhåll, 
California Exchange, och blefvo snart kända under namnet 
Jenny Lind-orkestern. Betalningen var i uns guld ($16) om 
dagens De spelade äfven vid alla begrafningar i staden. Ef- 
ter branden den 3 maj 1851 begåfvp de sig upp i bergen att 
söka efter guld. W. arbetade som guld^räfvare till i okt. 
och tog ut från 12 till 25 doll. om dagen. Han slog sig se- 
dermera ner i Oakland som musiklärare och bodde der under 
en lång följd af år. Den 28 feb. 1874 beslöt hans hustru i 
samråd med några andra qvinnor att grundlägga ett hem i 
San Francisco för ålderstigna och orkeslösa personer. Den 
19 mars organiserades ålderdomshemsföreningen. Resultatet 
af dess verksamhet blef uppförandet af Old People's Home, 
en präktig anstalt med 170 rum, bibliotek, mottagningsrum 
o. s. v. Till detta hem flyttade W. och hans hustru för några 
år sedan, för att der i lugn och ro tillbringa sina sista dagar. 



— 4Ö0 — 
Wilcn, Louis Emil, köpman — Kingsburg — född i Flöda 
socken, Södermanland, den 26 maj 1867. Reste på hösten 
1887 till Ishpeming, Mich., och arbetade der ett år -som grut- 
arbetare. Var derpå i ett par års tid i Moorhead, Minn., 1 
snickeri, hvarefter han återvände till Ishpeming och gick i af- 
färsskola en vinter. Efter att ha arbetat ett par år i butik 
reste han till Redlands, Cal., och arbetade som trädgårdsmä- 
stare. Slog sig så ned i Los Angeles som lifförsäkringsagent 
m. m. Var i 4 års tid i groceryaffär, hvarefter han skötte 
Olson Bros,' butik i East Oakland ett är. och tillbragte lika 
lång tid i San José. 1900 blef han manager för Rochdale- 



L. E. Wilens butik. 

butiken i Kingsburg. Sedan den 1902 förstörts af eldsvåda, 

började W. i liten skala affär med försäljning af té, kaffe, 
kryddor och extrakter. Den utvidgades snabbt. Något sena- 
re var han under ett hälft år kompanjon med Benson. Nu 
är W, egare till Kingsburg Feed & Poultry Supply Store. 
Han har eget hem i staden, 20 acres nära staden och 40 acres 



— 461 — 

4^^ mil från staden. Han är medlem af Modern' Woodmen 
och sv. baptistkyrkan. Gift sedan 1898 med Hanna Erikson 
från Los Angeles och har 3 barn. 

Wilson, Albert, Ph. D., 
skolrektor— Los Angeles — 
född i Omaha, Neb., son till 
Peter Wilson och hans hust- 
ru Maria född Magnuson, 
Studerade i Denver, Colo., i 
Bethany College i Linds- 
borg, Kans., och tog student- 
examen vid Augustana Col- 
lege i Rock Island, 111., 1893 
Efter fortsatta studier i 
Chicago blef han lärare i 
högskolan i Ogden, U, Han 
var i flera år skolans rektoi. 
hvarefter han utnämdes till 
professor vid landtbrtiks- 
skolan i Utah. Han egnade 
\ år åt resor och studier i 
Europa och förvärfvade der- 
under doktorsgraden vid 

universitetet i Berlin "mag- P^of. A. Wilson. 

na cum lande" (med högt beröm) och slog sig derpå ned i 
Los Angeles, Cal. Han. har alltsedan varit rektor eller före- 
ståndare för en af stadens offentliga högskolor. Under sin 
vistelse i Europa titlbragte han äfven någon tid i Sverige, 
der han stiftade bekantskap med flera af landets framstående 
skolman, W. delar hem med sina systrar Minnie och Emma, 
i no. 1215 New Hampshire st. Syskonen intrpssera sig sär- 
skildt för studiet af svensk musik och literatur. 

Yngve, Carl, byggmästare — San Francisco — född i 
Erikstads församling, Dalsland, den 9 juli 1870. Stannade till 
sitt 2ode år hos fadern, som hade landtgård. Kom i maj 1890 
till Denver, Colo., och arbetade ett år som. husbyggare. Ef- 
ter några månaders vistelse i Marshfield, Or., slog han sig 
hösten 1891 ned i San Francisco. Arbetade först som husbyg- 
gare, derpå från 1894 till 1906 i Albert Hansons snickeriverk- 



— 402- 
>ai1 Hnn har Gfdan (Tpi:<« 



ti. 1. tiao nar eget nem, no. 
Kapten J. O. Youngren. 844 Clayton st. 



— 463 — 

östlund, John L., målare — San Francisco — född i Hö- 
gerud förs :g, Vermland, 1862, der fadern var jordbrukare och 
nämdeman. ö, utvandrade 
till Amerika 1883 och har 
varit bosatt i San Francisco 
sedan 1889. Han har här 
haft stor framgång som må- 
lerikon traktör och har ett 
eget fint hem, äfvensom ett 
i Camp Meeker, Sonoma 
CO., h vare st han tillbringar 
en del af sommaren med sin 
fan^ilj. Han har alltsedan 
sin ankomst till San Fran- 
cisco varit en verksam med- 
lem af sv. missionskyrkan 
och tjenstgör för närvaran- 
de deri som sekreterare och 
trustee. Gift sedan 1889 
med Augusta Hjertberg från 
Jönköpings län, Småland, 
och har tre barn. Hans 
döttrar äro mycket musika- 
J. L. östlund. liska. 




GARNEGIE'S PORTER 




tillverkad och buteljerad i Göteborg, Sverige, är 
den renaste och mest närande maltprodukt, som 
hittills framställts, och dess förmåga att återupp- 
bygga ett nedbrutet kroppssystem är enastående. 

Ordineras af framstående läkare såväl i Sverige 
som Amerika. 

Se noga efter å etiketten, att ni erhåller äkta vara, 
ty ef terapn ingår finnas i marknaden. 



INTYG. 



Af ter having given the 
Carnegie Porter a thorough 
trial at the Swedish Con- 
sumptive Sanatorium, Den- 
ver, Colo., I am pleased to 
State that we have found it to 
be superior to any other malt 
tonic and reconstructive we 
have used. 

Chas. A. Bundsen, 
Medical Director, 
Sw. Consumpt. Sanatorium. 



It is with pleasure I 
hereby inform you that I 
have been prescribing 
Carnegie's Porter in my 
practice for years and 
that I prefer it as a 
strengthgiving prepara- 
tion to the different kinds 
of "Malt Tonics" found 
in the märket. 

Gustaf Björkman, M. W., 
704 Park Av., Racine, Wis. 



Camegies Porter serveras i alla första klassens bufféer. 

Lager hos följande firmor: 

J. W. Peterson, 510 Battery St, San Francisco, Cal. 

John Ecklund, 125 ist St., Portland, Oregon. 

Hanson & Co., 103 Pike St, Seattle, Wash. 

D. Holzman & Co., Pither & Leiser, 

Spokane, Wash. Victoria, B. C. 

v / 



Dr. P. Håkansoos Salubrio 

50 cts. pr. flaska 

TOILET-SALUBRIN (75c pr. flaska) samt SALUBRIN-INHALER 

(25c) säljas å apoteken. 

Eller skrif till ALEX. OLSSON, 30 Sharon Street, San Francisco, 

agent för The Salubrin Laboratory, 
Grand Crossing, Chicago, 111. 



Utdrag ur ett personligt bref till dr Josua Lindahl, disponent 
vid Salubrinlaboratoriet i Chicago: 

"Columbia Station. Seattle. Wash.. den 15 okt. 1909. 

Om jag haft någon personlig erfarenhet af hvad Sa- 
lubrin duger till? Skulle nästan tro det. Härförliden råkade 
min knif $linta, medan jag skar stickor, och högg mig i venstra 
handen ett ij^ tum långt sår under tummen. Såret såg hemskt 
ut. Jag tvättade det, så snart blodflödet stannat, med ren Salu- 
brin och täckte det derpå med en i Salubrin doppad remsa af 
"court-plaster." Såret hvarken inflammerades eller värkte, och 
i dag fins ej ens ett ärr efter det. — I våras kom vår äldsta flicka 
en dag hem från skolan, hes och lidande af någon halsåkomma, 
som vållade stor smärta vid andhemtningen. Hon kunde knappt 
tala. Min hustru Jät henne först försöka gurgling med saltvat- 
ten, våta omslag o. s. v., men då intet hjelpte, stack hon Salu- 
brininhalern i munnen på flickan och lät henne på så vis fylla 
svalget med ångorna från oblandad Salubrin. Inom en timme 
var det onda borta. Flickan tog inhalern med sig till skolan 
dagen derpå och använde den några gånger. Hon har sedan 
dess icke haft någon känning af det onda. — För några veckor 
sedan mötte jag min vän Larson, f. d. polischef i Nome,' Ala- 
ska, nu affärsman i Seattle (adress 1204 ist ave). Han klagade 
öfver illamående; hade i ett par veckors tid lidit af tonsilitis 
och hade just blifvit af sin läkare tillrådd att låta operera bort 
tonsils, men begärt en dags betänketid. Jag berättade, hur vi 
botat vår flicka, och rådde honom att pröfva metoden, innan 
han underkastade sig någon operation. Någon tid derefter rå- 
kade jag honom igen. **Salubrin var det bästa jag sett," sade 
han; "jag följde din anvisning och blef bra på två dagar. Det 
var rent af underbart. Jag begagnade upp en flaska. Och när 
jag sedan besökte min läkare för att betala honom för hans 
recept och pulver m. m., som jag förut användt, och som inic 
gjort mig den ringaste nytta, presenterade han mig en räkning 
på $93. Värre har jag aldrig blifvit plundrad. Och att så tän- 
ka, att jag till slut genom Salubrin botades för 75 cents P' — ^Jag 
kunde berätta mer, men detta kan vara nog, tror jag. Gamie 
vännen Ernst Skarstedt." 



H. B. CHRISTIANSON 

Skflndinaoisk, Apotekare 

/ 

Hörnet af Märket & isth sts. Telefon Märket 1684. 



Receptet fyllas noggrant af registrerad och i Europa såväl 
Fom i An^erika utexaminerad apotekare. 



"Salubrin" tillhandahålles. 



Försäkringsbolaget Svea 

af Göteborg, Sverige 



Tillgångar ..... $11,098,407 

Öfverskott 1,485,376 

Tillgångar i Förenta Staterna 1,167,748 



EDWARD BROWN & SONS 

Generalagenter 

Alaska Commercial Bldg. . •. SAN FRANCISCO 



OSNER & MEHLHORN 

Platsagenter 

Mehlhorn Building SEATTLE, WASH. 



X 



Svensk=Amerikanska Banken 

Telefon Kearny 1130. San Francisco, CaL 

President Leonard Georges i :ste v. pres. Erik O. Lindblom 

2:dre v. pres. F. B. Hulting Kassör Geo. M. Rudebeck 

Konsul Wm. Mattson, A. W. Wilson, C. O. Swanberg, 

O. W. Nordwell,. Aug. Nordin, A. Lundquist, 

Andrew Olson. 

SPAR- OCH HANDELSBANK 

Vexlar säljas på alla städer i Sverige och svenska pengar kö- -- 
pas och säljas. Lån å fastigheter och värdepapper. 

Depositioner till banken kunna sändas i "post money order'* 
eller vexlar på de lok?ila bankerpa. ^ 

Banken hålles öppen hvarje dag. kl. 10—3, lördagar 10—12 
samt 7 — 8, den senare tiden för mottagande af depositioner 
endast. 

Bankens korrespondenter äro: i Sverige Skandinaviska kre- 
ditaktiebolaget, i Seattle Scandinavian-American Bank, i Los 
Angeles ist National Bank, i Boston ist National Bank, i Chi- 
cago Commercial National Bank. Adressera: 

SWEDISH-AMERICAN BANK, 
54-56 Geary Street, San Francisco, Cal. 



Verldens bästa äple- och päronträdgårdar äro belägna i 
Rogue Riverdalen i Oregon. Detta är prisdomarenas beslut vid 
"THE SECOND NATIONAL APPLE SHOW," SPOKANE, 
WASHINGTON, i november 1909. Rogue Riverdalen tiller- 
kändes det stora priset (THE SWEEPSTAKE PRIZE $1,000) 
för Spitzenberg-äplen. MONITOR-TRÄDGÄRDEN (Sven- 
skamas stora trädgård) tillerkändes ANDRA PRISET, och 
hade 43 medtäflare, på Newtown Pippin-äplen. 2160 äpleut- 
ställare från 23 stater och 2 Canada-provinser täflade med hvar- 
andra om högsta priserna. Att vara pristagare under sådana 
omständigheter gör äran och segern storartad.. 

Önskar ni veta mera om våra värdefulla trädgårdar, så bör ni 
läsa den fina rikt illustrerade boken om Medförd och Rogue 
Riverdalen, utgifven af Meilford Commercial Club. Vi skola . 
med nöje sända boken tiJl eder kostnadsfritt. Sänd 4 eents i ^ 
frimärken for postporto. Boken gifver. er rika och värdefulla . 
■upplysningar om fruktodling m. m.. i Rpgue Riverdalen. 

Tillskrif oss genast derom, einédan vi ha endast några få 
qvar. x\dressera: 

WESTERN OREGON ORCHARD COMPANY 

56 NATIONAL BANK BUILDING, MEDFÖRD, OREGON 



HATTAR 



1 178 Märket Street RflTTirpD 64 Märket Street 
605 Kearny Street ^^ ^ 1IVUI\ 264oMis8ion St. 



Svenska Konsulatet 

för 

California, Oregon, Washington, Alaska, Idaho, 
Utah, Nevada och Arizona. 



WM. MATSON, Konsul. 
268 Märket Street - . . San Francisco. 



J. W. PETERSON 

IMPORTÖR 

Agent för Camegie Porter. Importör af alla slags 

Skandinaviska likörer. 

510 Battery St., Telefon Kearny 2977 San Francisco. 



PORTOLA CAFE 

C. O. SWANBERG, Egare. 

FLOOD BLDG. 

Hufvudingång 18 Powell Street. 

Konserter vid Lunch, Middag och Supé samt kL 3 — 4:30 

e. m. af en utmärkt orkester jemte medverkande solister. 



Frisinnad svensk veckotidning, utgifves hvarje torsdag frän 
30 Sharon st, San Francisco, Cal., 7 spaltigt 8 sidigt format. 

ALEX. OLSSON, redaktör och utgifvare. 

Vestkusten är Californias såväl som Stilla haf s-kustens äld- 
sta svenska tidning och nu i sitt 25:te lefnadsår. 

Rikt urval af nyheter i koncentrerad form; talrika medar- 
betare och korrespondenter öfver allt; sjelfständiga redaktions- 
artiklar; kåserier, berättelser, poem etc. Subskriptionspris $2 
pr år, $1.25 för hälft år. $2.50 till Sverige. 

Förskottsbetalande prenumeranter erhålla Alex. Olssons nya 
bok "Genom Amerika och Europa" gratis. 



PACIFIC TRIBUNE 

Den största och mest spridda Svenska Tidning pä Pacifickusten. 
Förutom svenska och amerikanska nyheter innehåller den 



ETT LAGDEPARTEMENT 

der kvistiga lagfrågor be- 
svaras utan afgift af den 
ansedde advokaten Carl T. 
Smith. 



"FRIA UTTALANDEN" 
Under hvilken rubrik prenume- 
ranterna kimna diskutera frågor 
och förhållanden af allmänt in- 
tresse. 

INTRESSANT, SPÄNNANDE FÖLJETONG! 
KORTA BERÄTTELSER— HUMORESKER. 

Sjelfständig, Liberal och stående utom alla stridande 

partier och intressen önskar den 
blifva en välkommen gäst i alla svenska hem. 

PRENUMERATIONSPRIS $1.50 per år. 
Till Canada och Sverige $2.00 per år. 

Adressera alla försändelser till 

PACIFIC TRIBUNE PUBLISHING CO., 
John Erikson Bldg., - - Seattle, Wash. 




Pä författarens förlag har förut utkommit: 

WASfllNfiTON OCfl DESS SVENSKA BEF0LKNIN6 

Af Ernst Skarstedt. 

Denna bok, som innehåller 600 sidor med färglagd karta öfver 
Washington samt 387 illustrationer, är bunden i starkt klotband 
och säljes till det nedsatta priset $1.50. Två exemplar för $2.50, 
tre för $3.25. Tillsamman med boken California och dess sven- 
ska befolkning fås den för $2.50. 

Adressera: Ernst Skarstedt, Seattle, ColumUa Station, Wash. 

En läsare af boken "Washington och dess svenska befolk- 
ning" skrifver: "Den är en riktig guldgrufva för en hvar, som 
önskar lära känna förhållandena i Washington." En annan sä- 
ger: "T. o. m. de geografiska beskrifningarne, som eljest så 
ofta äro torra och tråkiga, äro i denna bok framställda på ett 
sätt, som gör, att de läsas med intresse och nöje." En tredje: 
'*Boken är skrifyen på ett sådant sätt, att den är njutbar för 
hvem som helst." 

Utdrag ur press-omdömen. 

Pacific Tribune (Seattle): "Innehållet är beträffande både 
planläggning och utförande förtjent af ett mycket högt betyg." 

Puget Sound- Posten (Tacoma): "Det finnes ingen stat i 
unionen, som kan uppvisa något motsvarande. Visserligen ha 
böcker utgifvits om några af de svenska staterna i östern, men 
de äro skrifna på engelska språket och sakna den naturtrogna 
skildring af land och förhållanden och den lifliga berättelse- 
form, som utmärka Skarstedts bok och delgifva läsaren verk- 
liga lifsbilder af folket och dess historia." 

Sv. Amerikanaren (Chicago): "Denna stora och innehålls- 
rika volym är på grund af sitt pålitliga och intressanta innehåll 
af stort kulturvärde. Vi behöfva väl icke säga, att boken är 
välskrifven; derför borgar allaredan förf:ns namn. Men vi vilja 
påpeka dess utomordentliga rikhaltighet på sakuppgifter af alle- 
handa slag, dess många belysande bilder och dess korta, men 
vägledande innehållsförteckning." 

Svensk- Amerikanska Western (Denver): "Förf:s genomgå- 
ende insigt i det ämne han behandlar samt hans vårdade stil 
och ämnets intresse göra boken ej blott läsvärd i högsta grad, 
utan också en värdig länk i historien om svenskt nybyggarlif 
och svensk företagsamhet på amerikansk botten." 

Sv. Monitoren (Sioux City): "Som allt hvad herr Skarstedt 
skrifver, utmärker sig äfven detta arbete för noggrannhet -i 
uppgifterna oth omsorgsfull stilisering." 

Sv. Nordvéstem (Spokane): "Man skulle behöfva gå ige- 
nom digra volymer och företaga vidsträckta reéor fot att få 
reda på så mycket^ som i denna bok är i kondenserad form fram- 
stäldt på ett lättläst och fängslande sätt." 

Sv. Tribunen-Nyheter (Chicago) : "Särskildt ha vi lagt mär- 
ke till den fullständighet, som utmärker detta stora och värde- 
fulla arbete, och den präktiga stilen i både den historiska och 
\^ geografiska skildringen och biografierna." 




UNDER VESTUGA SKYAR 

DIKTFÖRSÖK AF ERNST SKARSTEDT. 



En bok pä 112 sidor, bunden i vackert klotband. Innehåller 64 
dikter i original och öfversättning. Pris 50 cents. 

Hvad pressen säger om denna bok: 

"Hvad som särskildt tilltalar anmälaren i S:s poesi är enkel- 
heten, verkligheten och manligheten deri. Man behöfver inte 
få ondt i hufvudet af att sitta och fundera öfver hvad han menar. 
Och man har en tydlig förnimmelse, att han menar, hvad han 
säger. Poemen ha också det företrädet framför många "stora 
skalders," att de jemte rimmen äfven innehålla reson. Folk 
med vanligt sundt förnuft skall tycka om dem. I tillfällighets- 
dikterna lägger S. i dagen ett gemyt, som påminner om Sehl- 
stedt, och en fyndighet, som mången professionel humorist kun- 
de afundas honom." — (Svenska Kuriren). 

"Man lägger först och främst märke till, att förf. verkligen 
menar något, och att han besitter en högst ovanlig skicklighet i 
att träffa hufvudet på spiken. Hvarje liten dikt lemnar sin stora 
behållning. Det är kärna, god och sund kärna, i dem alla. 
Formen är ledig och tilltalande."— (Svea). 

"Det finnes dikter i denna samling, som ensamma äro värda 
mer än bokens pris." — (Svenska Tribunen-Nyheter). 

"Boken innehåller nästan uteslutande gedigna saker. Som- 
liga af poemen kunna försvara sin plats bredvid hvilka som 
helst på svenska språket, enligt vår åsigt. Hvad minnesrunona 
och festpoemen beträffar, tro vi att flera af dem knappast kunna 
öfverträffas." — (Vestkusten). 

"De, som följt hr S. på hans literära bana, veta, att denna 
karaktäriserats af kärlek till naturlifvet, afsky för all tillgjord- 
het och fåfänga samt djerfhet i framhållande af egen uppfatt- 
ning; och nämda lifsåskådning uttalar sig äfven i denna dikt- 
samling." — (Sändebudet) . 

"Som sjelfständig diktare synes mig S. lyckas bäst i att ge 
oss tankelekar och naturbilder samt godmodiga humoristiska 
stycVen." — (J. B. i Sv. Amerikanaren). 

"Okuflig längtan efter oberoende, sjelfständighet och natur- 
frid går som en röd tråd genom det hela. För allt det vackra, 
veka, barmhertiga och hjertegoda han skrifvit samt för ärlig- 
heten i hans afsigter och uppsåt tillgifva vi honom, att han 
ibland "kastar ut barnet med badbaljan," när det gäller frågor, 
som vi och tusende med oss se i en annan dager än han. — Nya 
Idun). 

"Der finnas flera riktiga perlor, vittnande* om äkta skaldena- 
tur och väl försvarande sin plats bland det bästa, som produce- 
rats inom den svenska poesien." — (Väktaren). 

"Vi ha i boken funnit många tankar, som hvar för sig äro 
värda flera gånger bokens pris." — (Canada-Posten). 

Adressera: ERNST SKARSTEDT, Seattle, Columbia Sta., Wn. 



California 

är en härlig: stat 

med vidtomfattande resurser och möjligheter. Likväl 
finnes det många, som föredraga att slå sig ned längre 
norrut. Det oförlikneligt sköna Puget Sound i Vestra 
Washington utöfvar en sällspord dragningskraft på hem- 
sökare. 



Till alla sådana, som tänka på att skaffa sig ett hem i 
Vestra Washington, erbjuda undertecknade sina tjenster. 
Vi visa tilltänkta köpare med största nöje salubjudna 
egendomar och stå gerna till tjenst med vår 20-åriga er- 
farenhet i att hjelpa personer att utse ett hem åt sig eller 
på annat sätt fördelaktigt placera sina penningar. 

Vi ha den rikhaltigaste lista öfver farmar och acre- 
trakter, som finnes i Seattle. 

Vi betala skatter och öfva tillsyn öfver egendom för 
sådana personers räkning, som icke äro bosatta i Seattle. 



BESÖK ELLER SKRIF TILL 

SLETTENGREN&ARNELL 

210-211 BOSTON BLOCK 
SEATTLE, WASH.